Ett nytt BFR

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Ett BFR

nytt

90-talet

Byggforskningen på

Betänkande av utredningen Översyn av verksamheten vid byggforskningsrådet

SMU]

1991:23

r

Statens offentliga utredningar

w w 1991 :23

@ Bostadsdepartementet

Ett BFR

nytt

—

Byggforskningen på 90-talet

Betänkande av om av

u_tredningen översyn

verksamheten vid byggforskningsrâdet

Stockholm 1991

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av rcgeñngskansliets förvaltningskontor ombcsöxjer remissutsändningar av dessa publikationer. 1

Adress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08fl39 96 30 Telefax: 08/739 95 48

Publikationcma kan också köpas i Informationsbokhandcln, Malmtorgsgatan 5, Stockholm.

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-10751-1 OFFSETCENTRAL ISSN 0375-250X Stockholm 1991

SOU 1991: 25

Till Statsrådet och chefen för

bostadsdepartementet

Den 25 oktober 1990 gav regeringen mig i uppdrag att göra en över-

syn av verksamheten vid statens råd för byggnadsforskning.

I utredningen har medverkat en expertgrupp bestående av Ants Nuder bostadsdepartementet, Bertil Albertson boverket, Jan Magnusson statens energiverk, Sture Blomgren BFR och Ola Nyquist vid BFRs vetenskapliga nämnd, BVN. Sekreterare i har varit

utredningen Björn Svedinger Svedinger Konsult HB.

Jag överlämnar härmed mitt betänkande.

Stockholm 14 febmari 1991

Per Olof Håkansson

SOU 1991:2

Använda

förkortningar

AMFO Arbetsmiljöfonden

BFAB Bygg-och fastighetssektoms fonbildningsinstitut

BST Byggstandardiseringen CBI Cement- och betonginstitutet CFD Centralnämnden för fastighetsdata. Chalmers tekniska högskola HSFR Humanistiska

samhällsvetenskapliga forskningsrådet

IVA

Ingenjörsvetenskapsakademien

KTH Tekniska högskolan i Stockholm LMV Lantmäteriverket LnTH Tekniska högskolan i Lund LuTH Tekniska högskolan i Luleå SBI Stålbyggnadsinstitutet SBUF Svenska byggbranschens utvecklingsfond

SFR Socialvetenskapliga forskningsrådet

SGI Statens geotekniska institut SIB Statens institut för

byggnadsforskning Skogs- och jordbrukets forskningsråd

SLV Statens livsmedelsverk SNV Naturvårdsverket SK Svenska kommunförbundet SP Statens Provningsanstalt STEV Statens energiverk STEV

STU Styrelsen för teknisk utveckling TFB Transportforskningsberedningen TFR Teknikvetenskapliga forskningsrådet

VAV Vatten och avloppsverksföreningen VTI Statens väg och trafikinstitut

VVF Värmeverksföreningen

Universitet och högskoleämbetet

SOU 1991: 2

Innehållsförteckning

Använda förkortningar

Sammanfattning

1 17

Inledning

1.1 Bakgrund 17 1.2 Utredningens syfte 20 1.3 Utredningens genomförande 21 1.4 Betänkandets 23

uppläggning

2 BFR och dess omvärld 25 2.1 Historik 25 2.2 BFRs organisation m.m. 32 2.3 BFRs vetenskapliga nämnd 34 2.4 BFRs omvärld 35 2.5 Boverket

2.6 Statens institut för byggnadsforskning, SIB 38

3 Ett förändrat BFR 41 3.1 BFR behövs 41 3.2 Förändrad omvärld 43 3.3 Behov av ett förändrat BFR 46

3.4 Omställning och 51 förändringsprocess

4 BFRs framtida roll 55 4.1 Allmänt 55 4.2 Överblick 57

4.3 Spelförare 59

4.4 Spindel 61

4.5 Sektorforskningsråd 4.6 Informationsverksamhet 67 4.7 BFRs vetenskapliga nämnd, BVN

4.8 Utvärderingar m.m. 75

4.9 Programområden 77

Konsekvenser för BFRs organisation 81 s0U1991:i

5.1 Allmänt 81 5.2 Styrelse 82 5.3 Systemgrupper 85

5.5 Förlagsverksamheten 90

5.6 Experimentbyggnadsverksamheten 91

5.7 Bemanningsfrågor 93

Särskilda frågor i direktiven 95

6.1 Avgränsning till boverket 95

6.2 Avgränsning till statens energiverk 97

6.3 Finansiering 100

6.4 Samordning med forskningen om offentlig sektor 101

6.5 Samordning med pågående arbete inom BFR 102

6.6 Övriga synpunkter 102

Bilagor

?°9“^P:^'P

SOU 1991: 23

Sammanfattning

Statens råd för byggnadsforskning (BFR) är sektorforskningsorgan

under bostadsdepanementet. Verksamheten är inriktad på forskning

och utvecklingsarbete (FoU) kring utfomining och förändring av den

byggda miljön.

Denna översyn av rådets verksamhet är fonnulerat i direktiv nr 1990:64 där utredaren ges i uppgift att -

Överväga nya organisations- och arbetsformer vid rådet

- Pröva uppgiftsfördelningen mellan BFR och boverket respektive A

statens energiverk - Föreslå

de organisatoriska och andra åtgärder som kan erfordras.

En utgångspunkt är därvid att organisationen måste minskas inte oväsentligt i förhållande till idag.

Utredningen baseras på intervjuer och samtal. Totalt har mer än 60

intervjuer, samtal, möten och seminarier ägt rum under utredningen. Den slutliga bearbetningen har gjorts efter diskussion med ledningen

för både BFR och boverket, de fackliga organisationerna vid BFR och

i samråd med expertgruppen.

En förändring av BFR är möjlig men måste ske i etapper. Som

första steg måste regeringen ge en tydlig instruktion om BFRs roll

och uppgift. Därefter kan BFR självt anpassa sin organisation och

föreslå erforderliga förändringar i samråd med sektorns övriga

aktörer. Betänkandet ger underlag för beslut om detta första steg i

av randvillkor och mål för ett nytt BFR.

form

Betänkandet inleds med en kort historik och beskrivning av dagens

verksamhet vid BFR och dess vetenskapliga nämnd samt en kort information om boverket, SIB och andra aktörer i BFRs omvärld.

Omvärldsbeskrivningen är mycket kortfattad och syftar endast till att

ge en viss förståelse för sektorns komplexitet.

BFR SOU 1991: 2 Ett förändrat l i Den egentliga redovisningen av utredningen börjar i kapitel 3 med en av vad intervjuerna anser om BFRs nuvarande verksam-

genomgång

het och utredningens slutsatser om behovet av en förändring och former för dess genomförande: - BFR behövs. Utredningen finner att direktiven att bibehålla BFR är väl förankrade och att kraven på nedläggning saknar stöd. - Omvärlden förändras. Utredningen finner att förändringarna i BFRs omvärld varit så stora att kraven på ett nytt BFR måste formuleras. Den roll BFR ska ha måste bli erkänd och auktoriserad. - Utredningen finner att ett relativt omfattande förändringsarbete är angeläget för att förstärka det som är bra i nuvarande verksamhet, som inte längre är relevanta och söka ta bort sådana arbetsuppgifter fonner att eliminera svagheter i systemet.

En väsentlig del i förändringsarbetet är att ta fram en ny instruktion för BFR. Omständigheten att BFR självt har att spela en aktiv roll för förändringsprocessens program och genomförande bör leda till att BFR självt arbetar fram förslag till ändring i instruktionen.

Förslag: BFR ges i uppdrag att utarbeta en detaljerad plan för

förändringsarbetet, en ny instruktion och att i anslagsframställning-

ama under de närmast liggande åren redovisa hur utvecklingsarbetet framskridit.

BFRs framtida roll

I kapitel 4 redovisas intervjuemas reaktion och synpunkter på de som varit för arbetet och utredningens därav

hypoteser vägledande

föranledda slutsatser och förslag angående BFRs framtida roll.

BFR ska ha överblick och denna kontinuerligt beskriva FoU-

utifrån

fronter och behov av förflyttningar.

BFR ska som myndighet ha överblick över hela den FoU-verksamhet

som pågår inom sektorn i Sverige och internationellt. BFR har därvid ett ansvar inom skilda att tydliggöra kunskapsläge och FoU-behov områden och synteser, FoU-frontbeskriv-

genom kunskapsöversikter

ningar och FoU-program.

Förslag: Instruktionen för BFR ses över till att dessa SOU 1991: 22 klargöra uppgifter. BFR ges i uppdrag att dels inkomma med förslag till en ny

instruktion och dels redovisa sin syn på och lägga fram förslag till hur detta ska organiseras. ›

BFRs roll av överblick är särskilt viktig inom den internationella

verksamheten. Den redan pågående

harmoniseringen inom EG ställer

nya krav och samordningen mellan BFR, boverket och BST bör

i

utvecklas i dessa frågor. _ .

Förslag: Instruktionen för BFR ses över till att klargöra dessa

uppgifter och BFR ges i uppdrag att inkomma medpförslag till rege-

ringen över hur de internationella ska och ut-

frågorna handläggas

vecklas inom BFR.

BFR ska vara spelförare i sektorns FoU-verksamhet där ansvaret för branschen. ‘ utveckling ligger närmare BFR ska vara spelförare i samspelet med den FoU-verksamhet som

bedrivs inom sektorn. Det är att sektorns olika delar viktigt alltmer

kan bringas att samverka i gemensamma organ. BFR bör utveckla

samarbetsavtal som bl.a. definierar ansvarsområden, former för

planering, beredning och samfinansiering samt om projekt

information i

och hur resultat ska kunna tillgodogöras.

Förslag: BFR att analysera

ges i uppdrag och för regeringen

redovisa förändrade

gällande, och nya möjliga samarbetsavtal. I detta

sammanhang bör också BFRs spelförarroll i samspelet med av branschen finansierad redovisas.

utvecklingsverksamhet

BFR ska vara aktiv spindel i ett nätverk av aktörer inom sektorns

FoU-verksamhet.

BFR ska vara spindel i nätet och mäklare i den meningen att rådet

inte bara har ansvar för att tvåpartsamarbeten kommer till stånd och att erforderliga FoU-resurser ställs till sektorns förfogande utan

också ett ansvar att stimulera sektorns olika grenar att samverka inom aktuella problemområden och gemensamma program. i Instruktionen för BFR ses över till

Förslag: att klargöra dessa uppgifter och BFR ges i uppdrag att inkomma med till förslag regeringen.

ll

BFR ska ha eget ansvar för långsiktig forskning och därvid agera SOU 1991: 2 som ett sektorforskningsrâd. Inom ramen för BFRs överblick och roll som spelförare ska BFR ha ett eget ansvar att sörja för sektorns behov av tillgänglig kunskap

inom institut, universitet och högskolor. Tonvikten bör ligga på

etablering av långsiktiga FoU-miljöer av tvärfacklig art men det är också nödvändigt att bevaka att erforderliga resurser finns för den disciplinära grundforskning som i första hand ska finansieras av fakultetsmedel. Former för beredning av ansökningar diskuteras. Förslag: Instruktionen för BFR ses över i detta avseende och BFR

ges i uppdrag att inkomma med förslag vad gäller innehåll i direktiv

för verksamhetens utformning.

BFR ska ha en tydligare roll av spelförare även i frågor om

dokumentation och information om F oU-resultat och därvid ha en be-

gränsad egen förlagsverksamhet och i stället söka samverkan med

branschen eventuellt i form av en koncern.

BFR ska vara spelförare även vad gäller dokumentation och information om FoU-resultat på motsvarande sätt som beskrivit ovan vad gäller FoU-processen i sin helhet. Genom en ny samverkan med sektorns aktörer kan delar av infomiationsverksamheten särskiljas från BFRs kansli i likhet med vad som redan skett med dokumentation. En koncem är också en resurs för boverkets information. En

viktig närmare samordning bör prövas med vissa av de funktioner som idag

köps av Sv byggtjänst och Byggdok mfl. En plan för dokumentation och infonnation ska ingå i beslut om

projektanslag. FoU-projekt får inte vara ett självändamäl och den

sökande ska själv ta ansvar för att nå ut till sina närmaste avnämare.

Tillgängligheten ur ett användarperspektiv ska prioriteras. Förslag: BFR ges i uppdrag att tillsammans med boverket tillsätta en arbetsgrupp med berörda aktörer och till regeringen inkomma

med förslag till en praktisk samordning av dokumentations- och

informationsfrågoma.

Erfarenheterna av BFRs vetenskapliga nämnd (BVN) har hittills varit

goda. Nämnden behövs som bas för en utbyggd användning av

utvärderingar inom rådet. BVN svarar för utvärderingar av veten-

skaplig kvalitet i projekt som rådet helt eller delvis finansierar. BFR SOU 1991: 23 har därutöver ett eget ansvar att utföra effekt- och relevansutvärderingar som håller på att utvecklas tillsammans med BVN. Det är viktigt att BVNs erfarenheter kommer handläggare och

anslagsmottagare till del.

Förslag: Instruktionen för BFR ses över för att tillgodose detta syfte genom föreskrift om att BFR i varje trean-framställning åläggs att särskilt redovisa hur utvärderingsfrågoma har och kommer

att genomföras.

Utredningen anser att val och prioritering av programomrâden måste

vara en fortlöpande och naturlig del i BFRs verksamhetsplanering.

Utredningen har tagit fasta på att samhällsplanering, infrastruktur och förvaltning i vid mening är eftersatta områden med svagare beställare och svaga FoU-miljöer relativt den traditionella och mer tekniskt inriktade FoU-verksamheten om produktionsfrägor.

Konsekvenser för BFRs organisation

I kapitel 5 diskuteras konsekvenserna för BFRs organisation och arbetsformer vad gäller bl.a. styrelse, föreslagna externa grupper, kansliets organisation och arbetsformer. Dessutom

görs en bedömning av den bemanning som BFR kommer att ha efter omställningen.

BFRs att besluta

styrelse bör ha uppgiften om policyskapande verksamheter och vissa större ansökningar såsom basanslag, ramavtal och

systemgruppemas tillsättning. Förslag: Instruktionen för BFR ses över till att klargöra dessa

frågor och BFR ges i uppdrag att i ändra

erforderlig utsträckning

sina rutiner. Beträffande företrädare för boverket och STEV i BFRs styrelse återkommer jag nedan.

BFR saknar idag ett effektivt för att tillförsäkra en

styrsystem

tvärfacklig FoU-verksamhet. Ett sätt att stärka tvärfackligheten inom

BFR är att styrelsen tillsätter s.k. systemgrupper för

övergripande

FoU-områden. Det är strategiskt för verksamheten i denna del att de till övervägande del består av forskare.

En särskild bör tillsättas för bedömning av vetenskaplig SOU 1991: grupp kvalitet för beredning av ansökningar som rör FoUoch metodfrågor av mer långsiktig karaktär. Denna grupp bör årligen utses av miljöer från kansliet i samråd med BVN. styrelsen på förslag BFR hur verksamheten orga- Förslag: ges i uppdrag att redovisa niserats i dessa de systemgrupper som etablerats eller frågor jämte avses att etableras.

BFRs roll som förutsätter en FoU-ledande funktion som

spelförare

måste komma till uttryck i och genom BFRs kansli. Det nya kravet blir mer uttalat koordinering, samordning och administration.

Kansliets organisation bör ändras till en tvärfacklig och disciplin-

övergripande struktur.

BFRs verksledning bör förstärkas med forskarkompetens placerad antingen separat inom en utvidgad stab eller inom de nya enheter som ska stödja och verka tillsammans med de olika systemgrupperna. Denna föreslås ske via tidsbegränsade förordnaden.

förstärkning

Förslag: BFR ges i uppdrag att arbeta fram en plan över omställningen i huvudsaklig till vad som angivits här. Denna

anslutning plan ska fastställas av styrelsen för BFR. BFR ges vidare i uppdrag att

redovisa hur kansliet organiserats i dessa frågor.

Utredningen har uppmärksammat att ärenden som måste behandlas under sekretess inte är möjliga att hantera inom BFR i dag. Förslag: BFR initierar på lämpligt sätt en översyn av möjligheter

att handlägga frågor under sekretess.

En viss del av rådets nuvarande förlagsverksamhet görs självbärande

inom ramen för en infonnationskoncem och eventuellt inom ett

byggforskningens hus som BFR självt har föreslagit.

BFR bör ges i uppdrag att snarast och i samråd med berörda andra aktörer, i första hand boverket och SIB, skapa en på marknadens

villkor etablerad och driven förlagsverksamhet där all av sedvanliga samhället i någon mening stödd kunskap finns tillgänglig.

BFR uppdrag att utarbeta ett program för detta. Ett Förslag: ges i

ska vara i princip avslutat innevarande treårsperiod. genomförande

måste vara en integrerad del i

Experimentbyggnadsverksamheten

BFRs FoU-verksamhet men ställer krav som motiverar en

speciella

särskild hantering. En särskild bör därför experimentbyggnadsgrupp SOU 1991: 23 bildas med uppgift att bereda beslutsärenden. I denna ska även finnas representation från bl.a. boverket. ska utses av rådets Gruppen styrelse, dock så att boverket utser sin företrädare. Förslag: Ett särskilt avsnitt med till vad huvudsaklig anslutning som här angivits om experimentbyggnadsverksamheten tas in i instruktionen för BFR. BFR ges i uppdrag att arbeta fram förslag till ändrad instmktion i samråd med boverket.

Antalet budgeterade tjänster vid BFR är ca 80 men antalet idag anställda är något lägre. En översiktlig bedömning inom utredningen visar att de bör kunna föreslagna förändringarna leda till en kansliorganisation på ca 55 tjänster som mål för omställningen.

Särskilda frågor i direktiven

I kapitel 6 slutligen diskuteras de speciella frågor som tas upp i direktiven rörande med boverket, samordning statens energiverk och andra mm. pågående utredningar

Boverkets uppgifter och verksamhet har främst i fråberöringsytor gor som rör FoU-verksamhetens inriktning och infonnation om resultat från framför allt samt praktiskt utvecklingsarbete experimentbyggande. Utredningen diskuterar olika former för boverket att närmare delta i BFRs verksamhet via bl.a. styrelse, systemgrupper,

experimentbyggnadsgmpp och den gemensamma informationskon-

cemen. Förslag: BFRs instruktion ändras så att boverkets GD eller av denne kommer att föreslagen ingå i BFRs styrelse.

Det som sagts ovan om BFRs relation till boverket gäller i flera avseenden även BFRs förhållande till statens inom energiverk energiforskningsprogramrnet. Det gäller särskilt programmet Energiteknik i bebyggelsen där BFR har programansvar och STEVs särskilda program för effektivare elanvändning. Den delning av ansvaret för Värmeteknik som programmet parterna enats om kan utgöra en bas för innevarande treårsperiod,

v l x4

men för en fortsatt planering bör parterna gemensamt verka för en SOU 1991:

klarare ansvarsfördelning och avgränsning.

Förslag: BFRs instruktion ändras så att GD för statens energiverk eller av denne föreslagen kommer att ingå i BFRs styrelse.

Samråd med pågående förhandlingar om ökat finansiellt stöd från

branschens olika delar har ägt rum och visar en överensstämmelse i på BFRs roll i sektorns FoU-verksamhet. Vi är också överens i synen

önskemålet att branschen frivilligt och via egna organ typ SBUF kan ställa upp med erforderliga resurser.

Samråd med den pågående POS-utredningen har ägt rum. Vad gäller de särskilda medel som BFR och HSFR disponerar gemensamt finns bl.a. förslag om professurer i arkitekturhistoria och en FoU-miljö

för utvärderingar. Utredningen finner det angeläget att dessa förslag

kopplas till FoU om byggsektoms tvärfacklighet och samspelet mellan

sektorns aktörer. Förslag: De mellan BFR och HSFR gemensamma medlen omformas till stöd till FoU-miljöer som främjar den systemsyn utred-

ningen förordar i enlighet med vad som ovan redovisats.

Det är att stödja och understryka den nya inriktningen av

viktigt

BFRs verksamhet. Det vore därför motiverat att diskutera BFRs

nanm och i det sammanhanget ompröva den nuvarande titeln på BFRs

chef. Förslag: BFR ges i uppdrag att i anslutning till den översyn av verksamheten som nu ska ske pröva frågan om ett nytt namn m.m.

BFR får med ovanstående förslag en tydligare roll som ett aktivt

och sektorforskningsråd med ett uttalat ansvar för sek-

sektororgan torns i huvudsak tillämpade forskning och samordningen mellan

forskning och utveckling inklusive infomiation. Utredningen anser att den föreslagna inriktningen är väl förankrad och att ett beslut om en motsvarande organisationsförändring är ett

konsekvent uttryck för en vilja till förnyelse. De nya formerna bör

delvis kunna tillämpas redan under innevarande treårsperiod.

SOU 1991: 23

1 Inledning 1

Kapitel

Statens råd för byggnadsforskning (byggforskningsrådet, BFR), är ett

sektorforskningsorgan under bostadsdepartementet. Verksamheten är

inriktad på forskning och utveckling (FoU) kring utformning och

förändring och av den byggda miljön. Rådets ansvarsområde är mycket brett och spänner över hela plan- och byggprocessen, allt från

den översiktliga fysiska planeringen, byggnadsutformning, bygg-

teknik, energiteknik och produktionsmetoder fram till drift och förvaltning inklusive frågor om boende, miljö och naturresurser. Rådets budget 1990/91 omfattar ca 263 Mkr. Av fördelade anslag går ca 50% till högskolor och universitet och ytterligare ca 20% till institut av skilda slag. Resterande 30% berör i stor utsträckning med branschen samfinansierade projekt. Antalet ansökningar är ca

1000 st/år och antalet anställda är ca 80 personer. Sammanlagt pågår

ca 2000 projekt motsvarande ett värde av närmare en miljard kronor.

Inom BFR finns också en vetenskaplig nänmd med särskild uppgift att

följa och utvärdera verksamhetens vetenskapliga kvalitet. Verksamheten finansieras dels genom bostadsdepartementet anslag

B12 (FoU—bidrag) och B13 (experimentbyggnadsstöd) och anslag H6

(FoU-bidrag) från industridepartementet inom energiforskningsprogrammet samt vissa medel från prisregleringsavgifter via jordbruksdepartementet.

Denna översyn av rådets verksamhet har beslutats av regeringen den 25 oktober 1990 med anledning av bostadsutskottets betänkande

1989/90:BoU19 över proposition 1989/90:90 om forskning. En allmän bakgrund till utredningen ges i bifogade direktiv nr 1990:64.

1 .1

Bakgrund

Bygg- och bostadssektoms uppgift är att tillgodose samhällets, näringslivets och invånarnas behov av bostäder och lokaler, fung-

erande infrastruktur och en bra byggd miljö. Syftet med all FoU-

verksamhet inom sektom är effektivitet och kompetens att uppfylla

dessa mål.

i

Problemen inom och bostadssektom och därmed dess FoU- sou

bygg- 1991:1

verksamhet har ändrat karaktär från efterkrigstidens kvantitativa Kapitel]

brister till dagens kvalitativa problem. När BFR bildades år 1960 avsåg verksamheten främst byggnads- och konstruktionsteknik samt

husbyggnad och anläggningsteknik. Produktionsfrågoma dominerade. Under 1970-talet utvidgades verksamheten med energihushållning och

ny energiteknik inom det statliga energiforskningsprogrammet samt samhällsplanering med inriktning på kommunal planering. Frågor om

boende, miljö och naturresurser, förvaltning, drift och underhåll har

blivit centrala under 1980-talet. 1990-talets problem och frågeställningar inom sektorn kommer att ställa delvis nya och ökade krav på de aktörer som svarar för FoU-

verksamhet, kunskapsförmedling och erfarenhetsåterföring. Kraven på ett väl fungerande informationsutbyte mellan FoU-verksamheten

och de praktiskt verksamma i företagen och i kommunerna växer.

Spridningen av resultat måste förbättras för att FoU-verksamheten

ska fylla sitt syfte att förse sektorn med relevant kunskap.

Den statligt finansierade sektorforskningen utgår i första hand från

problem som är identifierade av och relevanta för den berörda samhällssektom. Verksamheten är i ökande utsträckning av tvärfacklig karaktär. Karakteristiskt för byggnadsforskningen är också det nära och starka sambandet mellan producenter och konsumenter av kunskap och mellan FoU-processens olika delar, dvs. forskning, utveck-

lingsarbete, experimentbyggande, dokumentation, information och erfarenhetsåterföring. Aktörskretsen är mycket bred. Detta innebär att stöd ges i skilda syften och former till många olika slag av anslags-

mottagare.

Den statliga forskningspolitiken förutsätter att bygg- och bostads-

branschen ökar sin FoU-verksamhet och tar ett större ansvar för ut-

veckling av den egna verksamheten. Under 1980-talet har också

successivt ökade satsningar gjorts för långsiktig samverkan och samfinansiering i syfte att öka FoU-volymen totalt. Det har bl.a skett

genom att BFR träffat samarbetsavtal med ett flertal aktörer, bl.a ett

antal stora fastighetsförvaltare och Svenska kommunförbundet. Med bygg- och bostadsbranschen avses då alla parter som agerar inom samhällsbyggande och förvaltning såsom kommuner, förvaltare,

byggherrar, arkitekter och konsulter, byggentreprenörer och bygg-

materialindustri. En aktuell och intressant utveckling är att det inom SOU 1991: 23 branschen växer fram kollektiva utvecklingsfonder som söker sam- 1 Kapitel arbete med BFR som t.ex. SABO. Utveckling, arkitektemas Arkus

och Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF). Med sektom

avses i detta betänkande branschen tillsammans med forskare och boende respektive brukare.

Frågan om byggnadsforskningens långsiktiga inriktning diskuteras

bl.a. i de årliga budgetpropositionema. Regeringen har i särskilda

forskningspropositioner betonat att statliga sektorforskningsmedel i ökad utsträckning används för vid långsiktig kunskapsuppbyggnad universitet, högskolor och forskningsinstitut. I 1990 års forsknings-

proposition betonas det angelägna i att denna utveckling fortsätter och att de resurser som avsätts till

långsiktigt stöd kan öka. Denna propo-

sition refereras separat i kapitel 2.1 nedan.

Ett återkommande tema i diskussionerna om är

byggnadsforskningen frågan om gränserna för BFRs ansvarsområde. Det gäller gränserna

till andra FoU-finansiärer såsom naturvårdsverket statens (SNV), energiverk (STEV), styrelsen för teknisk utveckling (STU), trans-

portforskningsberedningen (TFB), skogs- och jordbrukets forsk-

ningsråd (SJFR), arbetsmiljöfonden (AMFO), Humanistiska Sam-

hällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) och de nybildade teknik-

vetenskapliga forskningsrådet (TFR), socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) och programrådet för avfallsforskning. Det gäller också

gränser till andra myndigheter och institutioner inom byggområdet. På det institutionella området har på senare tid genomförts för-

ändringar som i vissa delar förändrat förutsättningarna för rådets

arbete. Plan- och bostadsverket (boverket) inrättades år 1988 med säte i Karlskrona en

genom sammanslagning av statens planverk och bostadsstyrelsen. Möjligheterna till samordning mellan BFR och det nya boverket har ännu inte helt tagits till vara.

BFR har vidare inom ramen väsentliga uppgifter för det statliga

energiforskningsprogrammet. Enligt riksdagens beslut våren 1990 om ett nytt treårigt energiforskningsprogram ingår det i statens energi-

verks (STEV) uppgifter att tillsammans med -

övriga programorgan

bl.a. BFR - samordna och koordinera av olika

genomförandet pro-

gram och stödforrner. BFRs relationer till STEV kan därvid

påverkas av industridepanementets pågående översyn.

BFRs vetenskapliga nämnd (BVN) bildades år 1983 och är direkt SOU 1991: underställd rådets styrelse. Till nämndens uppgifter hör att granska Kapitel 1 byggnadsforskningens kvalitet, metodanvändning, anslagsmottagares kompetens, forskamiiljöer, forskarutbildningen m.m. Även om det ligger i sektorforskningens natur att forskningens betydelse för samhället är ett avgörande kriterium vid val mellan olika projekt har regeringen senast i den forskningspolitiska propositionen påpekat vikten av att höga kvalitetskrav ställs på verksamheten.

Utredningens syfte

Mot bakgrund av den forskningspolitiska propositionen 1989/90:90 beslöt riksdagen ge regeringen till känna vad bostadsutskottet anfört om behovet av ytterligare överväganden rörande ansvarsfördelningen inom byggnadsforskningen. I bostadsdepartementets arbete med detta ingår denna utredning och överläggningar med intressentema inom sektorn om hur finansieringen av en utökad byggnadsforskning bör lösas. Därvid kommer också vissa av de principiella och praktiska problem som är förknippade med en ändring av ansvarsfördelningen att belysas.

Denna utredningens syfte är formulerat i direktiv nr 1990:64 (bil l) där utredaren ges till uppgift att -

Överväga nya organisations- och arbetsformer vid rådet.

En utgångspunkt är därvid att organisationen måste minskas inte oväsentligt i förhållande till idag.

- Pröva uppgiftsfördelningen mellan BFR och boverket respektive statens energiverk. Det är angeläget att de möjligheter till samordning och samverkan som har uppkommit genom bildandet av boverket och utvecklingen inom den statliga energiverksamheten tas till vara. - Föreslå de organisatoriska och andra åtgärder som kan erfordras.

Direktiven citeras vidare i betänkandet som till mina överinledning väganden och förslag kring preciserade frågeställningar.

Tolkning SOU 1991: 23 Kapitel 1

Redan under arbetet med utredningens preliminära arbetsprogram

konstaterades att en förändring av BFR måste ske i etapper. Den innevarande treårsperioden kan betraktas som en övergångs- och försöksperiod när det gäller att utveckla ett nytt BFR. Som första steg

måste regeringen ge en tydlig instruktion om BFRs roll och uppgift.

Detta steg bör också inkludera volymer och former för en ökad finansiering. Därefter kan BFR självt anpassa sin organisation och

föreslå erforderliga förändringar i samråd med branschens övriga

aktörer. Denna utredning syftar till att ge underlag för beslut om detta första steg i form av randvillkor och mål för ett nytt BFR. Ett

detaljerat förändringsprogram måste utarbetas och försvaras av

aktörerna själva baserat bl.a. på förslagen i denna utredning.

Utredningens genomförande

Regeringen beslutade att genomföra denna utredning den 25 oktober

1990. Jag lämnade ett arbetsprogram till bostadsdepartementet den 29

november efter bl.a. kontakter med BFRs ledning och fackliga organisationer. Det första expertmötet ägde rum den 7 december och följdes av en första genomgång av slutsatserna den 18 januari 1991. Betänkandet överlänmas den 14 februari 1991.

Med hänsyn till den korta tid som stått till utredningens förfogande

har jag valt en arbetsmetod som baseras på intervjuer och seminarier.

Totalt under utredningen har mer än 50 intervjuer och samtal ägt rum, 5 möten med expertgruppen, 3 seminarier med olika aktörer

inom sektorns FoU-verksamhet samt presentationer för BFRs styrelse och verksledning, BVN och de fackliga organisationerna vid BFR enligt sammanställning i bilaga 2. Utredningen har också studerat

litteratur om rådets verksamhet enligt bilaga 3. Intervjuerna har utgått från ett antal hypoteser. Genom detta för-

farande har jag har fått branschens reaktion på konkreta förslag till förändringar av BFRs verksamhet vilket också på ett naturligt sätt gjort det möjligt att systematisera den kritik som funnits. Förfarandet

har varit effektivt och samtalen har varit mycket konstruktiva.

i

Preliminära slutsatser har därefter i seminarieform där SOU 1991:

presenterats 4,

sammantaget ett 30-tal personer med olika bakgrund framfört sina Kapitel l synpunkter. Den slutliga bearbetningen har gjorts efter diskussion med ledningen för både BFR och boverket, de fackliga organisationerna vid BFR och i samråd med expertgruppen.

Följande hypoteser om BFRs roll som sektororgan, forskningsråd, och FoU-avdelning för berörda myndigheter har varit en utgångspunkt för intervjuerna:

Det nya BFR ska

- ha överblick och utifrån denna kontinuerligt beskriva FoU-fronter och behov av förflyttningar. - vara i nätverk olika nivåer: spindel på fyra Internationellt, Myndigheter, FoU-fmansicrande organ och FoU-utförande organ - ha eget ansvar för långsiktig forskning samt vara spelförare och koordinator för kortsiktig FoU. - ha primärt ansvar för forskning och och i FoU medan ansvaret för utveckling ligger närmare branschen. - ha en aktivare roll. Tonvikt läggs på initiering och koordinering. Konsekvenser för hantering av permanenta FoU-miljöer och samarbetsavtal? - ha en roll tydligare av spelförare även i frågor om dokumentation och information om FoU-resultat. - ha en och i stället söka begränsad egen förlagsverksamhet samverkan med branschen eventuellt i form av en koncem.

Dessa hypoteser syftade till ett av BFRs funktion och klargörande ansvar idag och en av BFRs roll under 1990-talet. precisering Tydligt fonnulerade roller är en förutsättning för att definiera omvärldens krav på BFR som underlag för en bedömning av en ny organisation, arbetsformer, resurser och kompetens.

1.4 Betänkandets SOU 1991: 23

uppläggning

Kapitel I Betänkandet inleds med en kort historik och beskrivning av dagens verksamhet vid BFR och dess vetenskapliga nämnd samt en kort information om boverket, SIB och andra aktörer i BFRs omvärld. Omvärldsbeskrivningen är mycket kortfattad och syftar endast till att ge en viss förståelse för sektoms komplexitet. Underlaget för dessa avsnitt har dels hämtats ur refererad litteratur och dels ur det expertunderlag som lämnats till utredningen.

Den egentliga redovisningen av utredningen börjar i kapitel 3 med en genomgång av vad intervjuerna anser om BFRs nuvarande verksamhet och mina slutsatser om behovet av en och former för förändring dess genomförande. I kapitel 4 redovisas reaktionen på mina hypoteser och mina därav föranledda slutsatser och förslag angående BFRs framtida roll. I kapitel 5 diskuteras konsekvenserna för BFRs organisation och arbetsfonner vad gäller bl.a. styrelse, föreslagna externa grupper, kansliets organisation och arbetsformer. Dessutom görs en bedömning av den bemanning som BFR kommer att ha efter omställningen. I kapitel 6 slutligen diskuteras de speciella frågor som tas upp i direktiven rörande samordning med boverket, statens energiverk och andra pågående utredningar m.m. I en bilaga finns en förkortad version av det expertunderlag som lämnats från BFR, BVN och boverket. Det fullständiga underlaget och underlag från statens energiverk överlämnas separat tillsammans med övriga erhållna skrivelser mm. Påpekas bör redan här att refererade citat i utredningen inte är bearbetade i detalj och att urvalet inte är vetenskapligt objektivt. Utredningen är också medveten om att många citat gäller enskilda ärenden och konkreta situationer. Men de illustrerar omvärldens syn på BFR och har därför tagits med i betänkandet. Jag vill starkt betona att det inte är dessa enskilda citat som utgjort basen för min värdering. Den sammantagna bild av BFRs starka och svaga sidor som intervjuer, seminarier och utredningsarbetet i övrigt har givit ligger till grund för mina slutsatser och förslag.

SOU 1991: 23

2 BFR och dess omvärld

Kapitel 2

2.1 Historik

Den statligt finansierade byggforskningen har sina rötter från 1940talet. Byggbranschen bestod då av ett mycket stort antal små företag som inte ensamma kunnat göra någon insats för forskning och tek-

niskt utvecklingsarbete. Behovet av samverkan ledde till bildandet av

statens kommitté för byggnadsforskning år 1942 med uppgift att fördela medel till FoU inom i första hand byggnadsteknik, byggnads-

statik samt bro- och husbyggnad. Kommittén skulle bl.a. tillgodose behovet av målmedveten inriktning och samordning av forskningsarbetet genom personlig kontakt och ömsesidig information (SOU 1942:7). År 1953 ombildades kommittén till ett permanent organ statens

nämnd för-byggnadsforskning med uppgift att dels fördela pengar

till fristående forskare och dels i egen regi bedriva forsknings- och utvecklingsarbete. Samtidigt infördes en särskild avgift, den s.k.

byggforskningsavgiften, för att skapa förutsättningar för en kraf-

tigare, samlad insats i syfte att genom forsknings- och rationaliseringsverksamhet förbättra och förbilliga produktionen inom byggnadsbranschen, (Prop. 16321953).

Statens nämnd for byggnadsforskning delades år 1960. Då bildades i stället statens råd för byggnadsforskning, BFR med anslagsbeviljande funktioner och statens institut för byggnadsforskning, SIB med uppgift att som forskningsinstitut genomföra FoU inom sektorn. SIB

finansierades med anslag via BFR men har från 1983

ursprungligen

en egen finansiering direkt under bostadsdepanementet. I det betänkande om byggforskningens organisation som lämnades 1959 av den s.k. byggforskningsutredningen föreslogs också ett särskilt institut för FoU inom samhällsplanering mm men detta inrättades aldrig. I den efterföljande propositionen (prop. 1960:1, bil. 7) anges BFRs

uppgifter och roll bl.a. enligt följande utdrag: - BFR bör vara samordnande och anslagsfördelande organ för forskningen inom byggområdet.

- BFRs huvuduppgift bör vara att fördela och bevilja anslag till S0U1991:2 utvecklingsarbete och försöksverksamhet samt forskning, praktiskt K .t I 2 e ap annan utredande eller upplysande verksamhet vars syfte är att gagna en rationell utveckling inom byggområdet. - En fortlöpande av forskningsuppgifterna bör ligga till inventering grund för en plan för forskningsmedlens fördelning. - BFR bör därjämte söka fungera som samordnande organ mellan forskningen vid högskolorna, utredningsverksamheten hos olika myndigheter och institutioner samt det praktiska utvecklingsarbetet vid byggplatserna. - BFR bör slutligen ha ansvaret för att informationsverksamheten drives effektivt.

I propositionen står vidare att Rådet bör inte bindas av detaljerade direktiv. Friheten i fråga om verksamhetens inriktning och resursemas fördelning mellan skilda områden anser vi vara ett livsvillkor för allt forsknings- och utvecklingsarbete. I utredningen kommen-

teras motivet för en då aktuell ökad byggforskningsavgift att den av

företagen inte ska betraktas som ett slags utgifter i rörelsen utan som

investeringar i forsknings- och utvecklingsarbetet inom byggproduktionen.

I 1971 års underströk regeringen behovet av dels

budgetproposition fortlöpande information om pågående och planerad byggnads-

och dels utvärdering av FoU-verksamhet. BFR gavs samma

forskning

utarbeta till

år i uppdrag att regelbundet fleråriga verksamhetsplaner

grund för beslut om forskningens inriktning och om-

riksdagens Den särskilda upphörde 1981. fattning. byggforskningsavgiften

Fr.o.m år 1982 finansieras verksamheten helt genom anslag över

statsbudgeten.

år 1982 -

Översynen Mundeboutredningen

Den senaste av BFRs verksamhet genomfördes av då-

översynen varande Mundebo 1982 (DS Bo 1982:2) och

landshövding Ingemar följdes av en om byggnadsforskning mm (prop. proposition

1982/83:151).

Mundebos utredning diskuterar kvalitetsaspekter i huvudsakligen den av BFR stödda forskningen, anslagsberedning och beslutsprocess.

Utredningen konstaterar att Svensk byggforskning av idag gör ett SOU 1991: 23

gott arbete. Mycket av det som görs är av god kvalitet och en hel del 2 Kapitel har gjorts för att förbättra kvaliteten. FoU-verksamheten följer i stort beslutade planer och program. Svensk står

byggforskning på

en relativt hög nivå internationellt. Utredningen gör upp med mycket av den kritik som då riktades mot BFR och som i mångt och myck-

et var kopplad till byggforskningsavgiftcn. (Senare utvärderingar som utförts av BVN ger samma bild av genomsnittligt god kvalitet)

Utredningen diskuterar också BFRs inforrnationsverksamhet och sammanfattar: BFR redovisade 1980 närmare 500 Från rapporter. avnämama framförs en rad kritiska synpunkter på informationen. Man framhåller svårigheten att sovra i den skiftande rapportfloran.

En del rapporter är svårtillgängliga för tilltänkta avnämargrupper

Det är inte alltid av materialet innan ett

tillräcklig granskning

projektresultat publiceras. Det har hittills varit så att nästan allt har tryckts och redovisats i olika rapportserier.

Utredningen betonar en omsorgsfull beredning och granskning av ansökningar och föreslår en sammansättning av rådets styrelse mer lik forskningsråden med en majoritet av forskare.

I den följande propositionen lägger regeringen mot bakgrund av det

övergripande målet att stärka och effektivisera FoU-verksamheten

inom fast och former

byggsektorn inriktning för det statliga stödet till

den allmänna

byggnadsforskningen. I propositionen ges BFR ett ansvar för den långsiktiga kunskaps-

uppbyggnaden för byggsektoms behov.

Förslagen innebär att tyngdpunkten i det statliga forskningsstödet successivt förskjuts mot mer långsiktig forskning samt att stödet i betydande utsträckning riktas in på att bygga upp och långsiktigt stödja befintliga institutioner och forskningsinstitut. Vidare lämnas förslag som syftar till en närmare samverkan mellan BFR och byggsektoms intressenter. En sådan fördjupad samverkan ställer krav på att sektorns intressenter ökar sitt engagemang i FoU-arbetet, vilket förutsätter att de dels tar del i uppläggningen av det arbete som riktar sig särskilt mot deras områden, dels till en inte obetydlig del medverkar i finansieringen av FoU-arbetet. BFR föreslås träffa överenskommelser med olika intressenter och intressegrupper om inriktningen och finansieringen av den del av rådets verksamhet som rör deras områden.

4‘ l 4 l i

Beträffande kvalitetsfrågor hänvisar propositionen till rådets veten- SOU 1991: skapliga nämnd med aktiva forskare som nyligen tillsätts. Regeringen Kapitel 2

delade dock inte utredningens förslag om en forskanung styrelse.

Rådet är ett sektororgan som i första hand ska tillgodose byggsektorns behov av ny kunskap. Forskarnas insyn i rådets arbete och möjligheter till inflytande över verksamheten bör säkras främst genom remissbehandlingen. Denna bör ges fastare former och ett mer systematiskt användande av referens och styrgrupper, men administrationen får inte göras för tungrodd. Det ankommer på rådet självt att bedöma vilka beredningsfomier som är mest ändamålsenliga.

Beträffande BFRs informationsverksamhet slog regeringen fast att

informationen ska tillgodose avnämarintresset, vilket förutsätter att

det vid sidan av den reguljära dokumentationen av forskningsresultat skapas former för en avnärnarinriktad information som kan bidra till

ett nyttiggörande av forskningsresultat i praktisk tillämpning. Alla

FoU-projekt bör avslutas med någon form av slutrapport men endast

en mindre del av dessa bör publiceras.

Regeringen konstaterar med tillfredställelse att rådet f.n ser över informationsverksamheten. Målet för översynen är en förbättrad information med bl.a. större antal kunskapsöversikter och informa-

tionsinsatser som riktar sig till olika intressegrupper.

Slutligen understryker regeringen att

BFR bör i princip ha två huvudfunktioner. Rådet ska dels svara för den övergripande planeringen och samordningen av FoU-arbetet inom sektorn, dels fördela medel till FoU-verksamhet. Inom ramen för dessa funktioner bör det ankomma på rådet att i samråd med universitet, högskoleenheter och institut programmera FoU och bygga upp en stabil institutionsbaserad byggforskning samt att planera, organisera och följa upp utvecklingsarbetet inom sektorn. I denna senare del bör rådet söka etablera en fast samverkan med olika intressegrupper inom sektorn.

Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen.

Den forskningspolitiska propositionen 1990

Regeringen ger i propositionen om forskning (prop. 1989/90:90) sin samlade syn på forskning och utveckling. Regeringen slår fast att statens stöd till FoU i första hand bör avse grundläggande forskning

och att som ska all så

grundprincip forskning långt som möjligt

utföras

inom högskolan. Även statligt finansierad sektorforskning ska Kapitel 2

prioritera högskolan och i ökad utsträckning söka samfinansiering med respektive bransch.

Regeringen konstaterar att de insatser som görs för att utveckla den

offentliga sektorn är blygsamma i förhållande till näringslivet. Detta gäller såväl staten som och kommunerna där FoU-in-

landstingen

satserna beräknas motsvara ca 0,1% av driftkostnadema. Inom tjänstesektom har utvecklingsarbetet en mycket liten omfattning i förhållande till det arbete som bedrivs för att skapa nya produkter. Regeringen anser att ansvariga för produktion inom tjänstesektom -

privata och kooperativa företag, statliga myndigheter, kommuner och

landsting - måste kraftigt öka sina FoU-insatser för att utveckla den praktiska verksamheten.

I propositionen slås också fast en princip om full kostnadstäckning

för högskolan. Den externt finansierade verksamheten ska stå för alla de kostnader som den föranleder. Detta innebär att det kommer att bli

dyrare att i framtiden anlita högskolan. Regeringen pekar också på de

resurser som finns vid de regionala högskolorna.

Sektorforskningen stöds av ett flertal forskningsfinansierande or-

gan och myndigheter under de olika departementen. Den svenska modellen innebär ofta att beställs och finansieras

sektorforskningen från ett organ medan den utförs av ett annat. Sektorforskning innebär

ofta satsningar på nya områden av tvärvetenskaplig karaktär, där

högskolans indelning i discipliner kan vara ett hinder. Regeringen betonar vikten av och av uppföljning utvärdering

gjorda insatser. En ständig och av FoU-

omprioritering förnyelse

verksamheten är nödvändig så att den inte stelnar i och

inriktning

struktur. För är kriterierna av två För det

sektorforskningen slag.

första måste verksamheten inriktas mot som är relevanta för

frågor

de berörda sektorerna. För det andra måste krav

forskningen uppfylla

på god vetenskaplig kvalitet.

Inom bostadsdepartementets ansvarsområde minskar resurserna till

BFR och övrig FoU inom sektorn trots en av det

ökning statliga

stödet totalt. För att FoU-systemet ska kunna medverka till att lösa de problem som samhället står inför fordras en inom olika

kraftsamling

grenar av sektorn. Enligt regeringen måste branschen, inklusive

byggherrar och förvaltare, ta ett större ansvar framför allt för den

tillämpade forskningen och det tekniska utvecklingsarbetet. Ansvaret SOU 1991: 23 för utvecklingen och för att lösa inom sektorn måste i Kapitel 2

problemen

huvudsak bäras av det producerande systemet.

BFR förutsätts i propositionen öka sin satsning på stöd till grupper

inom universitet och högskolor och därmed skapa förutsättningar för kreativa forskarmiljöer. Samtidigt måste den totala FoU-volymen inom sektorn öka. Detta innebär att stora ansträngningar nu måste

göras för att få till stånd ökad samfinansiering av angelägna FoU-

projekt samtidigt som företagens egna insatser för FoU-verksamhet måste öka avsevärt.

Regeringen tar inte ställning till sektorns särskilda behov av ett

sammanhållet utvecklingsarbete av nära forskningskaraktär med hänsyn till sektorns speciella förutsättningar med tvärfackliga problem och många olika aktörer.

Riksdagens överväganden (1990)

I bostadsutskottets betänkande (l989/90:BoU19, rskr. 339) behandlas

den forskningspolitiska propositionen samt ett förslag från riks-

dagens revisorer om stödet till experimentbyggande. I betänkandet föreslås att Riksdagen om gör ett tillkännagivande

behovet av en översyn av vissa frågor om ansvarsfördelningen inom

byggnadsforskningen. Utskottet anser bl.a. att byggbranschen bör ta ett större ansvar för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom

sektorn. Följande utdrag ger ytterligare bakgrund:

Byggforskning används som ett samlande begrepp för ett omfattande FoU-arbete med tyngdpunkten i frågor om samhällsplanering, byggande och bostadsförsörjning. Dessa frågor är till sin karaktär sektorövergripande och forskningen berör flera vetenskapliga discipliner. 90-talets problem och frågeställningar inom samhället och inom byggsektorn kommer att ställa nya krav på de olika aktörer som ansvarar för FoU-verksamheten. På samma sätt som byggsektoms FoU-verksamhet måste ses som en integrerad del av hela byggsektorn är det också viktigt att den samordnas med och utgör en del av samhällets forskningsorganisation i stort. Utskottet konstaterar att bildandet av ett nytt teknikvetenskapligt forskningsråd till viss del sker på BFRs bekostnad (12 Mkr./3 år) och att detta anses kompenseras av att det nya rådet till viss del kommer att stödja sådan grundläggande forskning som är av intresse också för byggsektorn.

BFR och SlB är inrättade för att stödja resp bedriva FoU-verksamhet SOU 1991; som är relevant för byggsektorn i vid bemärkelse. Vad som vanligen . avses med K “p” I 2 grundforskning är inte en uppgift för dessa organ. Detta hindrar givetvis inte att även som inte har en omedelbar forskning praktisk tillämpning bör stödjas av sektorforskningsorgan för att ge underlag för vidare FoU-insatser.

En långsiktig kunskapsuppbyggnad vid universitet och högskolor, forskningsinstitut på sektorrelevanta områden är en nödvändig förutsättning för att skapa kreativa forskarmiljöer där de ofta komplexa inom problemen byggsektorn kan få sin lösning. Det bör dock påpekas att det sektorfmansierade stödet för att bygga upp denna grundläggande inte är avsett att ersätta kunskap den fakultetsfinansiering som bör utgöra grunden för forskningsverksarnheten vid högskolor och universitet. Utskottet vill i detta sammanhang också framhålla vikten av att denna grundñnansiering av verksamheten vid bl.a. de tekniska Ahögskolornas och V-sektioner utvecklas och förstärks på motsvarande sätt som inom andra forskningsområden.

Utskottet delar bedömningen att byggbranschen bör ta ett större ansvar än idag för den sektorrelevanta FoUverksamheten. Mot bakgrund av FoU-verksamhetens starka beroende av samverkan såväl genomgäller förande som kunskapsspridning är det önskvärt att en bred acceptans kan uppnås avseende formerna för de ökade FoUinsatsema

Stödet till diskuteras experimentbyggande med anledning av en rapport från riksdagens revisorer som föreslår att verksamheten bör få ökad betydelse i framtiden och att experimentbyggande med vetenskaplig uppföljning i större även bör avse annat utsträckning än energifrågor. Vidare bör stödet utgå som bidrag i stället för lån.

o främsta Experimentbyggandets uppgift bör vara att skapa beslutsunderlag som klarlägger såväl teknisk-ekonomiska som väsentliga förutsättningar hos olika system och inte i första hand att få till stånd eller påskynda en introduktion av experimentsystem på marknaden.

v BFR bör i högre grad utnyttja universitets- och högskoleforskningen för systemanalyser och en mera grundligt förberedande bearbetning av experimenten teoretiskt och experimentiellt innan lösningarna överförs i praktisk drift.

o Information och marknadsföring av stödet bör förbättras. Boverket och andra branschorgan bör ges möjlighet att i större utsträckning delta i initiering och genomförande av expetimentverksamheten.

Riksdagen beslutade i med utskottets enlighet förslag. Regeringens fortsatta handläggning resulterade bl.a. i direktiven till denna utred-

ning.

2.2 BFRs organisation m.m. SOU 1991: 2.

Kapitel 2

Enligt Förordning med instruktion för statens råd för byggnads-

forskning, (SFS 1988:232, 1990:189) föreskriver regeringen följande

om BFRs uppgift: l§ Statens råd för byggnadsforskning (byggforskningsrádet) har till uppgift att ta initiativ till samt främja och stödja forsknings- och utvecklingsarbete inom planerings-, byggnads- och anläggningsområdet. Rådet får dock inte vara huvudman för forskning. 2§ Byggforskningsrådet skall l. organisera och stödja samarbete i fråga om forsknings- och utvecklingsarbete samt främja kontakter mellan forskningsinstitutioner och intressenter inom bygg och bostadssektom, 2. planera för forsknings- och utvecklingsarbete samt lämna bidrag till sådant arbete, 3. övervaka att ekonomiskt stöd som rådet har beviljat kommer till avsedd användning, 4. utvärdera forsknings- och utvecklingsverksamheten i fråga om kvalitet, relevans och effekt, 5. infomiera om forskning och utvecklingsresultat, 6. ta initiativ till och främja internationellt forskningssamarbete 7. besluta att ekonomiskt stöd som rådet har beviljats inte längre skall lämnas, om den verksamhet som stödet avser inte uppfyller de krav som bör ställas på verksamheten.

BFR har definierat sitt ansvarsområde till att gälla FoU-verksamhet

kring förändring och utfomming av den byggda miljön med hjälp av

samhällsplanering, byggande och förvaltning. Målsättningen är att

minska gapet mellan olika verksamheters krav och egenskaperna hos

den byggda miljön. Ansvaret inkluderar FoU kring energihushållning och ny energiteknik för bebyggelsen inom det statliga energiforsk-

ningsprogrammet.

BFR lyder under bostadsdepartementet men får också anslagsmedel från industridepartementet för BFRs delar inom energiforsknings-

programmet och prisregleringsavgifter på handelsgödsel mm från

jordbruksdepartementet.

Av fördelade anslag går ca 50% till högskolor och universitet och

ytterligare ca 20% till institut av skilda slag. Resterande 30% berör i stor utsträckning samfmansierade Antalet är ca projekt. ansökningar

1000 st/år och sammanlagt pågår ca 2000 projekt motsvarande ett SOU 1991: 23 värde av ca 900 Mkr. Kanslikostnaden uppgår till ca 10,9% av den Kapitel 2 totala budgeten.

Rådets budget för 1990/91 omfattar ca 263 Mkr fördelad enligt -

Bostadsdepartementet,

- FoU-bidrag (B12) 176,0 Mkr

—

Jordbruksdepartementet §,Q Mkr

263,2 Mkr Ytterligare ca 75 Mkr tillförs verksamheten genom samfmansiering.

Verksamheten är organiserad i 13 program varav nio direkt berör olika FoU-aktiviteter inom skilda områden, två berör kansliet och två dokumentation och infonnation. Programmen delas i sin tur upp i ca

25 delprogram till vilka BFRs kansli har tillsatt externa referens-

grupper och s.k. Program- och uppföljningsgmpper.

Enligt erhållen statistik utgör ca 40% av den totala FoU-budgeten eller ca 95 Mkr långsiktigt stöd till forskarmiljöer, bl.a. 43 st

treåriga

bas- och ramanslag och 22 extra och adjungerade professurer. Därtill

ska läggas projektanslag av långsiktig karaktär.

Andelen tvärfackliga projekt, dvs projekt som engagerar minst två institutioner vid högskolor eller universitet, till ca 30% av

uppgår FoU-budgeten och ca 75% av experimentbyggnadsstödet.

Verksamheten leds av en styrelse och en föreståndare som utses av

regeringen. Inom BFR finns också en nämnd med särvetenskaplig skild uppgift att följa och utvärdera verksamhetens vetenskapliga

kvalitet. Antalet tjänster är ca 80 varav ca 30 handläggare och chefer. Direkt under föreståndaren finns ett stabsorgan,

planeringssekretariatet, som svarar för övergripande planering, samordning och utvärdering av verksamheten. Sekretariatet ansvarar för massmediakon-

takter, allmän information om rådets verksamhet liksom för samordning av internationella FoU-frågor. BFRs kansli är organiserat i fem enheter. 0 I Samhälls- och byggnadsplanering med förvaltning. o lI Byggnads- och anläggningsteknik, produktion och energihushållning.

v lIl FoU kring nya energisystem. SOU 1991: 23 o IV Förlag Kapitel 2 o V Administration.

Sakenhetema har även inforrnationsansvar. BFR publicerade år 1990 totalt 168 skrifter, varav 105 FoU-rapporter (R-serie), 22 bearbetade skrifter på svenska (T-serie) och 19 på engelska (D-serie) och 18 st mm Byggforskning och Referat programskrifter (G-serie). Tidningen utkom med 8 nummer och distribuerades till ca 17.000 abonnenter.

För ytterligare information om BFRs organisation, program, budget och övriga statistiska uppgifter hänvisas till bilagoma 4 och 7.

2.3 BFRs vetenskapliga nämnd, BVN

BVN inrättades 1983. Närrmden har som uppgift att verka för att den FoU-verksamhet som sker med stöd av BFR bedrivs på ett sådant sätt att resultaten blir trovärdiga och tillförlitliga. BVNs utvärderingar har det dubbla syftet av kvalitetskontroll och främjande av god FoU-kvalitet. De utförs främst genom expertoch företrädesvis internationella reviews. Utöver granskningar peer utvärderingar nämnden stor åt problem som är ägnar uppmärksamhet förknippade med uppbyggnad och överföring av kunskap. Hit hör studier om långsiktig kunskapsuppbyggnad, det inomvetenskapliga samt och dess informationsinformationsutbytet byggprocessen problem.

Resultaten och erfarenheterna från närmare åtta års utvärderingar har i underlaget från BVN sammanfattats enligt följande: - Utvärderingama visar på en betydande spännvidd mellan de olika utvärderade projektens kvalitet. Projekt med hög internationell kvalitet varvas med enklare och Översikter utan inslag av utredningar metod-, teori- och Det allmänna intrycket är kunskapsutveckling. emellertid en FoU-verksamhet med genomsnittligt god kvalitet. - De internationella kritiserar inte sällan det oklara experterna angivandet av det utvärderade FoU-arbetets karaktär (utrednings, utvecklings- eller och det lika oklara angivandet av forskningsarbete) den avnämar- och läsekrets som projektledama respektive rapporterna vänder sig till.

- Genomgående klagas på att de flesta FoU-resultaten är och tycks SOU 1991: 23 förbli okända för en stor internationell intressentkrets, därför att de 2 Kapitel för det mesta publiceras endast

på svenska. Översättningar, gärna i

sammandrag, efterlyses.

Nämnden är underställd rådets styrelse och har en i förhållandet till BFRs kansli fristående Nämnden består av ordförande och ställning. fem ledamöter. För närvarande företräder nämnden kunskapsområdena nationalekonomi, juridik, internationell hydrologi, etnologi, byggnadskonstruktion, VVS-teknik samt arkitektur och husbyggnad.

För ytterligare information om BVN hänvisas till 5. bilaga

2.4 BFRs omvärld

Sektoms FoU-verksamhet utförs inom institutioner vid universitet och högskolor, samt av enforskningsinstitut, företag, organisationer skilda har sin personer. Sektorforskningen tyngdpunkt i tillämpad forskning ‘och utvecklingsarbete men det förekommer också grundforskning. Sektoms behov av kunskap är avgörande för FoU-verksamhetens inriktning. Det som i hög grad måste karakterisera verksamheten är därför ett nära samarbete mellan sektorns olika aktörer.

En förutsättning som präglat BFRs verksamhet de senaste åren är att kostnaderna för FoU-insatsema har ökat snabbare än de statliga anslagen till BFR. Mot denna bakgrund har BFR i ökad utsträckning sökt olika former av med branschens olika aktörer. samñnansiering Således har samarbetsavtal tecknats med Arkus, byggnadsstyrelsen, HSB, Riksbyggen, SABO, Svenska kommunförbundet, Sveriges fastighetsägareförbund och VIAK. Ett utvecklat samarbete sker även med SBUF fast utan särskilt avtal.

BFR ger stöd till ett stort antal institutioner och institut. Det ingäller stitutioner vid universitet och högskolor där de tekniska högskolorna i Stockholm (KTH), Göteborg (Chalmers) och Lund (LnTH) är BFRs största Vidare institut anslagsmottagare. statliga som SIB (se kap 2.6), SGI (geoteknik), VTI (väg och trafik) och statens provningsanstalt (SP) samt kollektivforskningsinstitut som cement och betonginstitutet

(CBI), stålbyggnadsinstitutet (SBI), Stiftelsen svensk detonikforsk- SOU 1991: 21 ning (SveDeFo) och Stiftelsen bergteknisk forskning (BcFo). Andra Kapitel 2 samarbetspartners är Bygghälsan och Stiftelsen Reforsk. BFR samarbetar också på olika sätt med kommuner och kommunala organ som Vatten och avloppsverksföreningen (VAV), Värmeverksföreningen (VVF), bostads- och lokalförvaltande företag, konsulter, byggmaterialindustri, entreprenörer etc. Ett utvecklat samarbete ñnns också med andra sektorforskningsfinansierande organ som STU, SJFR, HSFR, SFR, TFR, Arbetsmiljöfonden, statens energiverk, naturvårdsverket m.fl. Andra exempel är transportforskningsberedningen (TFB) och Vattenfall. BFR har dessutom särskilda kontakter med myndigheterna under bostadsdepartementet dvs boverkeulantmäteriverket och Centralnämnden för fastighetsdata. Internationellt deltar BFR i det nordiska samarbetet NBS. Vidare

är BFR aktiva bl.a. inom det internationella byggforskningsorganet

CIB och energiorganet IEA. Dessutom finns ett antal bilaterala avtal, tekniska byggattachéer och ett nationellt EG-nätverk.

BFR har ansvar för att den FoU-verksamhet som finansieras är Samhällsrelevant. Planering sker genom samverkan med sektoms aktörer vilket också innebär en förankring i sektorn och en viss beredskap att ta emot uppnådda resultat. BFRs verksamhet skapar också förutsättningar för samband mellan FoU-processens olika delar. Verksamheten präglas i hög grad av tvärfackliga frågor. Det bör också understrykas att BFR satsar stora resurser på information och dokumentation av FoU-resultat. Dokumentationsorganet Byggdok finansieras till största delen av medel från BFR. Svensk Byggtjänst distribuerar de skrifter som BFR ger ut på eget förlag. Samarbete sker också med informationsföretaget Bygginfo, Bygg-och fastighetssektoms fortbildningsinstitut (BFAB) och andra utbildningsorgan samt Byggstandardiseringen (BST).

2.5 Boverket

Enligt Förordning med instruktion för plan- och bostadsverket (SFS 1988:590) föreskriver regeringen bl.a. följande uppgifter:

3(

l § Boverket är central statlig myndighet för frågor om fysisk planering SOU 1991: 23 och hushållning med naturresurser, bostadsförsörjning och bostads- Kapitel 2 marknad. byggande och stadsmiljö. 4 § Boverket ska följa utvecklingen och förmedla kunskaper och erfarenheter inom sitt verksamhetsområde samt vid behov ta initiativ till förändringar.

Boverket är central statlig myndighet i frågor om fysisk planering och hushållning med naturresurser, bostadsförsörjning och bostads-

marknad, stadsmiljö och byggande. Verket svarar också för den cen-

trala administrationen av statens stöd till Det

bostadsförsörjningen.

innebär att verket täcker ett mycket brett fält av uppgifter som spänner från övergripande natur- och miljöfrågor över till byggnaders utformning och finansiering. Verket bildades den 1 juli 1988 genom sammanläggning av statens

planverk och bostadsstyrelsen. Ett år efter bildandet omlokaliserades boverket till Karlskrona vilket b1.a. inneburit att den övervägande

delen av verkets personal nyrekryterats.

Den generella utvecklingen mot minskad statlig detaljstyming har

starkt påverkat boverket. Lagstiftningen har förändrats genom b1.a. PBL (Plan- och bygglagen) och NRL (Naturresurslagen). De detaljerade byggbestämmelsema har i stor utsträckning ersatts av

funktionskrav. Ansvaret för planering och bostadsförsörjning, miljö-

frågor mm har i ökad utsträckning decentraliserats till kommunerna. Producentema får tillsammans med försäkringsgivare en själv-

ständigare roll gentemot beställare och konsument. En liknande ut-

i

veckling pågår inom bostadsfinansieringen.

Den ökade betoningen av kunskapsförmedling och av er-

återföring farenheter har fått ett snabbt genomslag i boverket. I den organisationskommitté som föregick verkets bildande betonades tre roller:

- Att skapa överblick. Verket bör utarbeta Översikter och analyser av förhållanden i landet av intresse för bostadsförsörjningen och för planoch byggnadsväsendet samt förutse förändringar och ge tidig varning. v Att ge underlag för statsmaktemas beslut. Verket bör ta ansvar för systemen för bostadsförsörjning och plan- och byggnadsväsendet och genom utvärdering ge underlag för regeländringar. - Att arbeta offensivt. Verket bör ha en aktiv och pådrivande roll genom information, rådgivning, goda exempel och utvecklingsarbete.

Denna inriktning har markerats i propositionen och riksdagsbeslutet. SOU 1991:

Den har senare också förstärkts genom som 2

länsförvaltningsreformen Kapitel

ger Iänstyrelsen en självständig men samordnande roll för de statliga intressena. I det sammanhanget ska boverket svara för kunskaps-

försörjning och utvärdering. Tyngdpunkten ligger för närvarande inom sektor där offentlig

boverket i stor utsträckning har etablerat en roll som uppsökande och erfarenhetsåterförande. inom den kommunala sektom sker det i nära samverkan med kommunförbundet centralt och regionalt. Inom den övriga sektorn bedrivs verksamheten i samverkan med bl.a. BFR,

branschorgan, olika utbildningsarrangörer och förlag m.f1. Sammantaget innebär denna utveckling ett ökat tryck på boverket

att successivt ta på sig en mer inforrnerande och åter-

rådgivande,

förande roll. Detta i sin tur ökar boverkets behov av ett utvecklat samarbete med BFR och ett närmande till sektorns FoU-verksamhet.

För ytterligare information om boverket hänvisas till bilaga 6.

2.6 Statens institut för

byggnadsforskning, SIB

Statens institut för är ett

byggnadsforskning sektorforskningsinstitut under bostadsdepartementet med i Gävle. Institutets verkplacering

samhet finansieras

huvudsakligen med anslag över statsbudgeten. An-

delen inkl medel från BFR och har

uppdragsñnansiering, boverket,

under senare år närmat 20% av en om ca 50 Mkr.

sig totalbudget

Verksamheten vid SIB ska instruktionen in-

enligt (SFS 1988:930)

riktas mot områdena

- boende, bostadsförsörjning och bostadspolitik,

planering och styrning av markanvändning, byggande och förvaltning, byggnaders och byggmaterials tekniska egenskaper - klimat och installationsfrågor samt energihushållning.

SIB har i likhet med universitet och

högskolor eget programansvar

för sin FoU-verksamhet. att inrätta

Möjligheten åtta professurer har

förstärkt SIBs position som bostads- och Institutets

bygguniversitet. verksamhetsplan betonar att detta ställer det dubbla kravet att den

vetenskapliga kvaliteten ska vara minst i nivå med övriga forskar- SOU 1991: 23 samhällets och att valet av forskningsproblem ska vara Kapitel 2 sakligt grundat

på sektorns relevanskrav.

Institutets primära roll är att bedriva långsiktig forskning för sektorns behov. I den forskningspolitiska propositionen påpekas att

det är att institutet successivt ökar den FoU som sker

angeläget på

upp-drag. Institutet uppmanas också pröva möjligheten att helt eller delvis finansiera tjänsterna med externa medel. Det sista har bl.a. lett till att SABO finansierar en professur inom fastighetsförvaltning.

SIBs andel av det statliga stödet till sektorns FoU-verksamhet uppgår till mer än 10%. SIB är därigenom en aktör i BFRs nätverk.

viktig

Denna utvärdering berör inte SIB men har för fullständighetens

jag

skull velat ge en kort infonnation om dess verksamhet.

3 Ett förändrat BFR

233,219?”

I direktivet till denna utredning konstateras att Det är rimligt att organisationen från tid till annan prövas mot bakgrund av nya

förutsättningar och förändringsbehov. BFR är en integrerad del i

bygg- och bostadssektom. En översyn av BFRs verksamhet måste därför utgå från en bedömning av BFRs funktion och ansvar inom hela sektorns FoU-verksamhet som den ser ut och inför år 2000.

idag

Den refererade sammanställningen av citat i följande avsnitt är av tidsskäl inte i detalj bearbetad men tillräckligt representativ för att illustrera intrycken från BFRs omvärld. Utredningen är medveten om att många citat gäller enskilda ärenden och konkreta situationer. Sammantaget har intervjuerna givit en bild av BFRs starka och svaga

sidor som ligger till grund för de förändringar jag senare föreslår.

3.1 BFR behövs

Regeringens forskningspolitiska proposition (1989/90:90) under-

BFRs centrala roll stryker i den statliga forskningspolitiken. Riksdagen slår fast i enlighet med bostadsutskottets betänkande (1989/90: BoU19) att BFR har alltsedan sin tillkomst för trettio år sedan haft en avgörande betydelse i fråga om att initiera och stödja FoU-arbete inom bostadsoch byggnadssektom. Denna betydelse har snarast ökat under det senaste årtiondet och behovet av ett organ med ett sammanhållande ansvar för FoU inom sektorn kommer rimligen att bestå under överskådlig framtid.

l konsekvens härmed sägs följande i direktiven till denna

utredning:

Direktiv: BFR har alltsedan sin tillkomst haft en väsentlig be-

tydelse i fråga om att initiera och stödja FoU-arbete inom bygg-

sektorn. Rådet har sin givna roll när det gäller att planera och finansiera sådan FoU som motiveras utifrån sektorns behov av kunskap och kompetens.

har bekräftat Intervjuerna att BFR har en viktig roll att spela för en

effektiv byggforskning och att denna på ett sammanhållet sätt måste

omfatta alla led i den tänkta tillämpad SOU 1991: i

processkedjan grundforskning, och försöksverksamhet, ut- Kapitel 3

forskning, utvecklingsarbete, experimentredning, demonstration, information och utbildning. har med enstaka undantag betonat vikten av att BFR Intervjuerna förblir ett Från högskolan framförs att sektorsjälvständigt organ. om den traditionellt forskforskningen är nödvändig disciplinära ningen ska kunna inriktas på samhällets ofta tvärfackliga problem. Några citat: - Var rädd om BFR. BFR är unikt därigenom att det inte är part men ändå är en del i processen. - Erfarenheter från USA visar att det behövs ett torg där specialister och skeden i en samlad F oU- och hyggprocess kan frdn olika discipliner mötas om vi ska klara morgondagens komplexa problem. Det är inte minst viktigt för experimentbyggande och teknikupphandling. - BFR är intressant som sektororgan och ger oss marknadskontakter, om processen byggandet - samhället och en möjlighet att testa kunskaper idéer mot en erkänd överblick. - BF R behövs för att säkerställa tvärfacklighet men mer medel till forskning inom disciplinerna behövs också.

- Ur forskarnas perspektiv är BFR den instans som gör det möjligt för

oss att forska. - Livsnödvändigt att BF R finns. Samfinansiering är bra och branschens bidrag är ett kvitto på att det fungerar. - Branschen är nu positiv till BFR (till skillnad för tio är sedan) - de F oU-om- Viktigt med BFR - utan BFR försvinner pengarna från råden som samhället anser vara viktiga. - var - BFR har byggt upp ett viktigt nätverk mellan FoU-aktörerna

rädd om det. Om inte BFR fanns sd skulle vi bli tvungna att bilda ett.

- Problemet är inte längre traditionella byggfrâgor. Hela samhällets

situation är ny och den FoU som fordras innebär ett sökande pâ helt nya

områden. Detta om nâgot är argument för ett självständigt BFR. Om FoU nu lades under en myndighet kommer vi aldrig dit vi ska. - Det är bra med FoU separat från myndigheten. F rån vär sida är det bra att staten inte är för mycket styrande av F oU .

- Det finns skäl att varna för FoU inom egen myndighet om man vill

vara beredd pâ radikala förändringar. Det existerande tar över.

har entydigt bekräftat att man vill ha kvar BFR som Intervjuerna sammanhållande av sektorns FoU-verksamhet. Många har givit exempel BFRs inom skilda områden och under FoU-pro-

på betydelse Z

cessens olika faser. Det finns ett utbrett erkännande till av den SOU 1991: 23 mycket traditionellt

disciplinära forskning som pågår på många håll. Följande Kapitel 3 exempel belyser viktiga funktioner som lätt tappas bon:

-

Långsiktighet: När intresset för ebbade ut dricksvattenfrågor

under 1970-talet höll BFR kvar ett stöd till en liten vid

forskargrupp Chalmers som sysslade med vattenrening. Denna är nu en

grupp kärna i den forskning som byggs dricksvattenkvalitet och upp kring inverkan av med stöd från SNV

försurning VAV, SK, SLV, STU,

m.fl. — Lyhördhet: Naturanpassade VA-system och vännepumpsystem för uppvärmning fångades tidigt upp av BFR i form av stöd till både projekt, FoU-miljöer och fullskaleförsök. BFR stod fadder för dessa nya teknologier under den mognadsprocess som fordrades innan

de accepterades av VA- resp energietablisemanget.

- ställföreträdande: BFRs ansvar i forskarvärlden och lyhördheten för svaga signaler gör att man ofta hamnar i en ställföreträdarroll och ger stöd till områden som andra skulle ha ansvar för. Det egentligen gäller t.ex. den del av som

geoteknikforskning är utvecklingsarbete

för kommunala behov.

Slutsats:

Utredningen har inte funnit något stöd inom sektorn för tankar att avveckla BFR. Direktiven för denna utredning om att bibehålla BFR är således väl förankrade och kraven saknar stöd.

på nedläggning

3.2 Förändrad omvärld

Både BFR, regering och riksdag har i olika sammanhang pekat på den stora förändring som skett inom bygg- och bostadssektorn under

1980-talet och de därav förändrade för sektorns FoU-

förutsättningar verksamhet. Exempel på betydelsefulla förändringar är följande:

-

Högskolans situation är ny genom att basanslagen från UHÄ har

minskat och beroendet av extern har ökat.

finansieringen

- Branschens intresse för FoU har ökat och har

strukturomvandling skapat stora företag med egna resurser att bedriva FoU-arbete.

—— Det finns ett intresse inom för kontakter med SOU 1991:1 nytt näringslivet

forskare och stöd även till högskolans grundutbildning Kapitel 3 på högskolan

både på företagsbasis och kollektivt i olika form. - Ett antal aktörer har för nya tillkommit genom de branschorgan kollektivt utvecklingsarbete som bildats typ SBUF, Arkus och SABO Utveckling. - Sektoms olika aktörer agerar ensamma och/eller i grupperingar för en offensiv och från deras egna utgångspunkter strategiskt inriktad FoU-verksamhet. - intresse för FoU-verksamhet, Myndigheternas kunskapsutveckling och kunskapsförmedling har ökat. boverket har t.ex.i sin instruktion och förmedla och eren uppgift att följa utvecklingen kunskaper farenheter inom sitt verksamhetsområde. - innebär som beroende Intemationaliseringen nya förutsättningar på utvecklingen inom EG får radikala konsekvenser. - Den tekniska konsultkårens traditionella roll som interface mellan

forskning och praktisk tillämpning har delvis förändrats genom

börsintroduktioner och därmed ett nytt lönsamhetstänkande. - har förändrats från om till

Samhällsproblemen frågor volymer

frågor om kvaliteter av skilda slag där tvärfackliga frågor får allt större betydelse. - områden som kommer att kräva är bl.a. Nya nya kompetenser samhällsplanering och förvaltning inklusive olika aspekter på ett ökat boendeinflytande, bostadsmarknad och bostadssociala frågor samt en

mängd olika aspekter på miljö och resurshushållning.

- om ekonomiska måste öka. Boendekostnadema

Kunskapen frågor

ökat och Ett

har på grund av både ökade kapital- byggnadskostnader.

nytt finansicringssystem har införts. —— baserade och människors beteende Nya regler på funktionskrav ställer på kunskap och gör att FoU-verksamheten blir mer nya krav socio-teknisk och tvärfacklig.

- Traditionellt tekniska byggproblem blir också mer tvärfackliga och

socio-tekniska vilket illustreras av aktuell proposition om sjuka hus.

En sammantaget ökad byggforskning är nödvändig. Detta har på- SOU 1991: 23

pekats vid flera tillfällen av BFR, regering och riksdag. Riksdagen Kapitel 3

har bl.a. beslutat att sektororganen ska öka andelen stöd till högskolan och att branschen ska självt ta ett ökat ansvar för sektorns behov av

utvecklingsarbete. Det är då inte bara fråga om kompensation för den minskning av statliga anslag som skett till både sektorforskning och fakultetsmedel vad gäller speciellt högskolans sektioner V och A men även L. Det är också nödvändigt med en ändrad av tilldelade användning resurser för att intensifiera framtagningen av kunskap om dagens

tvärfackliga problem inom den byggda miljön. Det fordras även avsevärda resurser för att bygga upp forskarmiljöer som kan sörja för

erforderlig kompetens i de nya frågor som blir alltmer aktuella.

Intervjuerna har bekräftad dessa förändringar i BFRs omvärld. Det

finns en utbredd förståelse för att samtliga aktörer i sektorn måste hjälpas åt att anpassa FoU-verksamheten till dagens och framtidens

förutsättningar. Det finns också en acceptans att BFR har en avgörande roll för att dessa förändringar kommer till stånd samtidigt som man påpekar att detta ställer nya krav på BFR. Några citat: - Det finns en mdlkonflikt i omvärldens syn pd BFR och den kommer alltid att finnas med hänsyn till sektorns komplexitet. Målkonfiikt och begreppsförvirring hänger ihop. Klargör Nya BFRs funktion. -

Definiera BFRs produkt och marknad. Hur ser marknaden ut? Vem är

BFRs kund? BFR har mycket av en olycklig roll som ställföreträdande

marknad till följd av att slutkunden ofta är dold av mellanhänder.

Byggsektorn har inte någon entydig säljare - köpare.

- BFR blir ofta utsatt för kritik därför att man inte har förståelse för

eller sammanblandar BFRs olika roller. Mycket torde lösas med en erkänd formulering. - Problemet med sektororganisationen idag är inte högskolan eller aktörerna inom sektorn utan att BFR mdste göras bredare och utveckla kontakterna med andra områden inom miljö, medicin och sociala vetenskaper. - Vi har fått en situation där beställarsidan är svag - särskilt förvaltarna som slutanvändarens ombud. Produktionen är idag en stark industri med

egen FoU medan samhället behöver stärka beställarsidan. Det fordras

starka köpare för att främja en utveckling.

intresse för - De nya garantibestânunelserna kommer att öka branschens SOU 1991; 23 kunskap och samarbete inom FoU och utbildning.

Kapitel 3

— Utvecklingen inom sektorn har gått ldngt. Det finns nu andra aktörer, att förändra BFR. nya behov och nya förutsättningar - Samhällets nya problem, t.ex. sjuka hus ställer nya krav pd BFR och och tvärvetenskapliga krav pd nya FoU -metoder att hantera komplexa Ökade resurser för disciplinâr och traditionell forskning pd frdgor. är härvid ett paradoxalt hot. högskolan - Hotet om mindre resurser till högskolan ökar problemet. Processen måste hdllas mdste struktureras, synteser av ihop, ansvarsfördelningen kunskap blir viktigare, skapandet av gemensamma verklighetsbilder nödvändiga etc. för att klargöra nya helheter. - Vi stdr en ny syn pd miljö och resurshushdllning. en ny inför marknadsorienterad ökat behov av social kunskap och bostadspolitik, brukarorienterad FoU, en ökad internationalisering och kanske ett EG.

Allt detta gär att det finns behov av ett nytt BF R.

Slutsats:

BFRs roll inom sektorn inte i idag är nog tydlig. Förändringarna BFRs omvärld är så omfattande att kraven på ett nytt BFR måste

formuleras som underlag för planering av en ny Organisationsform.

är också att den nya roll BFR ska ha blir erkänd och aukto- Viktigt riserad.

3.3 Behov av ett förändrat BFR

BFR har successivt till förändringarna i dess omvärld

anpassat sig

som delar av verksamheten förblivit relativt oförändrade. samtidigt verksamhet med Resultatet har blivit en mycket diversiñerad många

skilda funktioner både vad gäller FoU-områden och FoU-processens

olika skeden. Detta präglar även informationsverksamheten.

BFRs instruktion har i varit oförändrad ända sedan BFR

princip

bildades för trettio år sedan med som bl.a.

erforderliga tillägg gjorts när SIB blev självständigt och den byggforskningsavgiften upphörde, nänmden bildades. roll och uppgift har förvetenskapliga Styrelsens

ändrats av (1987:1100) och är

genom tillämpning Verksförordningen

idag mycket begränsad. Den senaste ändringen gjordes 1990 när SOU 1991: 23 experimentbyggnadsstödet ersatte tidigare lån. 3 Kapitel Grundläggande rutiner för själva verksamheten är också i princip oförändrade med av inkomna som efter beslut beredning ansökningar och genomförande leder till en rapport som publiceras och sprids. Förändringar i fonn av t.ex.ett uttalat programansvar inom energiforskningen, krav på ökad samfinansiering och ökad andel bas- och ramanslag till institutioner vid universitet och högskolor samt en ny samverkan med organisationer som har egna resurser för bl.a. information har i stor utsträckning skett inom ramen för dessa grundläggande rutiner. Anpassningar har gjorts för att ge service till olika anslagsmottagare och samarbetspartners. Idag gäller en mycket flexibel berednings- och beslutsprocess bl.a. till följd av särskilda krav på aktörer som berörs av experimentbyggande och samñnansiering.

Regeringens forskningspolitiska proposition ger BFR ett högt betyg vad gäller anpassning till det statliga forskningspolitiken. Således konstateras att förstärkningen av den vid långsiktiga forskningen universitet och högskolor har utvecklats statsmaktemas intenenligt tioner och att strävan till samverkan med sektorns intressenter har fullföljts. Vidare konstateras att inriktningen av verksamheten på olika prioriterade FoU-områden i linje med intentionerna i de ligger två senaste besluten. forskningspolitiska

Intervjuerna bekräftar att det skett stora förbättringar under senare år. Men intervjuerna bekräftar också att det finns både behov av ytterligare förändringar och förutsättningar för att strukturera om verksamheten och på så sätt röja undan motiven för relevant kritik. Några citat som belyser behovet av förändringar: - 1982 fanns fog för viss kritik men mycket var bra. Under de sista tio dren har kritiken minskat och relationerna till omvärlden förbättrats. - Den största bristen idag är pengar.

- De flesta tycker BFR är relativt bra. Handläggarna är pd allerten och de flesta är helgiutna. Men utnyttjas kunskapen? Ndr resultaten användarna? - Idag och än mer i morgon behövs ett strategiskt och övergripande synsätt och det fungerar endast delvis hos BFR. Arenaperspektiv (aktörer), processyn (över tiden) och systemsyn (samband) beskriver behoven bättre än tvârfacklighet. 47

- Jag saknar en långsiktig och genomförbar strategi frdn BFR. BFR SOU 1991; 23

säger alltid att man har programbeskrivningar men de är sektoriserade K ap .t I 3 e och utan filosofi.

- att BFR en mer övergripande roll. Det finns Viktigt fdr alltför mycket

exempel pd för mycket detaljgranskning, kldfingrighet och makt som utövas ur en rädsla att göra fel. Hellre mdl- och resultatstyrning med större satsningar pd utvärderingar.

- BFR mdste fd ta risker. BFR mdste väl kunna hantera sekretess.

- Satsningen pd infrastruktur illustrerar BFRs dilemma med ett flertal

discipliner som man försöker samordna inom huset när det ejfektivaste vore att se till det blir gjort utanför huset. Det blev väldigt tyst efter mycket aktiviteter - detta blev jobbigt för oss med tvivel pd om BFR eller ämnet var trovärdigt. - Om det blir tvdng att vi ska betala mer vill vi ha mer resultat tillbaka. Vi mdste se lönsamhet i någon mening i allt värt utvecklingsarbete och vi tvivlar pd BFRs förmåga att leda detta. - Problem idag är bl.a. turbulent personalsituation, brister i effektivitet, väntan. oklara signaler, oklarheter kring remissförfarandet och ldng osäkerhet kring rutiner. Besvärande detaljstyrning och kortsiktighet. Handläggarna styr mer än dom bör och har kompetens till och litar inte

pd forskarens kompetens.

- BFR ska knyta samman mer. Teknik, människa, miljö och resurser. Har hört att handläggarna inte förstdr utan bromsar. Hade hoppats mer men man har inte orkat. Det gdr inte fortsätta sd längre!

Framförda synpunkter på BFRs organisation och arbetsformer be-

kräftar att en förändring är möjlig:

- Att ändra BFR är en förutsättning för interdisciplinär forskning. Problemen är likartade pd högskolan och BFR mdste gd före. Erkänn inte den nuvarande indelningen - BFR klarar inte tvärfacklighet som det ser ut idag. - Matrisen mdste Jag föreställer mej att vi är pd väg in i en ny struktur. ha tvd ben. Var radikal! Ldt de nya tväromrddena vara primära och behdll nuvarande teknikindelning som sekundär. - är emot den struktur Jag som är idag. BFR har lidit av ständiga omorganisationer. Skilj inte teknik och mjukvara - de hör ihop! Bristen idag är just detta att man inte har integrerat inom rddets kansli. Teknik har alltför länge levt sitt eget liv i sina disciplinära fdllor.

- Det gdr att driva BFR med en mindre bas och flexibla grupper.

- Ändra ämnesindelningen och anslagshanteringen. Den traditionella modellen var bra pd 60-talet. Knyt en tung grupp till varje tväromrdde.

- Administrationen är för dyr och forskarna ser att BFR tar deras SOU 1991: 23 pengar. Viktigt informera om behovet av speciell administration för K ap .t I 3 e samfinansiering och tvärfacklighet i ett initieringsskede. - Viktigt titta pd beslutsprocessen. Varför behövs sd mycket folk. BFR är för stort. Vad gör alla dessa - behövs alla? - Trots samarbetsavtal som vi arbetat pd länge tvingas vi till en beredningsprocess som om vi inte hade avtal alls - dubbelarbete.

- BFRs handläggare lever i ett flexibelt system med stor frihet och stor

potentiell makt. Man har pratat om kommittéer och formalia för att minska pdveväldet. Brist pd kontroll har lett till en del tokigheter men d andra sidan har friheten gjort att något kunnat - BFR ska absolut inte gd in och peta i sddant man inte har kompetens

för. Mdnga forskare har uttryckt irritation. BFR är för korta i rocken

och en del områden är nya och svdra. Problemen är tydligast inom s.k. mjuka FoU -omrdden. - BFR saknar förmåga att dra nytta av sina anslag. Projekt avbryts för tidigt och synen pd rapporter som resultat är för snäv. När F är det

forskaren som är resultatet och när U

är det mer en produkt.

Som svar på mina hypoteser med påståendet att BFR är för passivt

ger intervjuerna en mer nyanserad bild av ett BFR som nästan framstår som dynamisk: —Jag har uppfattat BFR som aktivt men personberoendet är starkt. - BFR har försökt vara aktiva - handläggarna har inte bara suttit och väntat! Positiv till BFRs ageranden. Man har diskuterat, initierat och bedömt behov och även arbetat att ut resultat. BFR har till

för fd skillnad frdn mdnga andra försökt och varit relativt duktiga.

— Mdnga handläggare är aktiva och gör meningsfulla besök höst och vdr för avrapportering och info. Men ibland upplever man BFR som tröga och passiva.

- Att initiera forskning är svdrt och det finns ingen annan än BFR som

har förutsättningar att pd högskola initiera tvärfacklig FoU - högskolan klarar det inte själva! - BFR arbetar av tradition mer med stöd medan andra tänker mer i termer av uppdrag. Ordet FoU-beställare kan leda snett. Det ligger mer i funktionen att inspirera och initiera än att bara beställa FoU som uppdrag och det ställer speciella krav pd handläggarresurser. - med andra arbetar Jämfört BFR betydligt mer med koordinering och initiering intill nära nog upphandling - Har inte uppfattat BFR som passiva. Ex är infrastruktur där BFR gav pengar till programarbete och arrangerade seminarier. Men kanske var

den långsiktiga strategin inte sd genomtänkt eftersom man kom av sig

och nu har det varit ett år. Antar det är olika på olika SOU 1991: 23 tyst i över områden. 3 — Trodde att BFR var mer aktiva men jag har saknat strategi för bredare projektområden. BFR har en stor kontaktyta och sysslar med allt från fysisk planering till innemiljö.

- BFR år bättre än de flesta andra F oU-finansiärer. Dom är aktiva med

och initiering under stort ansvar handbåde programutveckling för läggaren.

BFRs handläggare har en strategisk roll. Intervjuerna har givit både rosor och ris utifrån sina kontakter med BFR: - Det viktigaste är att säkra kompetensen hos BFRs handläggare. Jag har arbetat länge med BFR och samma handläggare och det fungerar utmärkt.

- Min erfarenhet av nu 10 års arbete med BFR-stödd forskning är att

BFR har sdvål ett verkligt intresse som kapacitet för fortlöpande sam-

arbete med forskarna och driver det också mer uttalat än de flesta

forskningsråd och sektororgan. - med kontinuitet inom BFR. Det Viktigt och vetenskaplig kompetens räcker inte med flngerfdrdighet. —— är områden där man inte

Handläggarkompetensen fel idag på några

uppfattar att BFR ligger i täten. Det måste till radikala lyft om BFR ska klara l 990-talets förväntningar. ~ Kompetensen hos handläggarna är ojämn. Saknar vetenskaplig utbildning hos de flesta. Svårt få förståelse för våra problem. - BFRs problem är handläggarkompetensen. är viktig Kontinuitet men än viktigare är kunskap om FoU-miljöer. En övergång från projektstyrning till mål och resultatstyrning önskas. - Handläggarkompetensen avgör hur det fungerar - ideal: är både forskarkompetens och praktisk erfarenhet. BFR har direktiv att styra medel till forskare vilket innebär att handläggarna måste högskolans känna till den miljön. Kunskap om användarnas behov och känsla för vartill resultaten ska användas är också viktig. - F orskningssekreterarna bör ha disputerat. Det är riktigt att ha kvar kraven på projektledare och utåtriktad personlighet etc men lyft kravet på utbildningsnivå. Om pröva nytt är det viktigt att handläggaren känner Enbart de erkänt kompetenta klarar den rörlighet som sig kompetent. kommer att bli nödvändig. - ska kunna forskning, villkor, metodfrågor osv

Handläggarna forskares

men vetenskaplig meritering är inte viktigast. En majoritet bör dock ha forskarkompetens. - Det är inte bra att handläggarna stannar för länge kvar i miljön. Det

avskräckande inom råden. med friskt blod med 50 finns exempel Viktigt

mellanrum. Det blir lätt en maktaspekt med käpphästar och det är SOU 1991; 23 jämna viktigt att begränsa handläggarnas makt och begränsa ridtiden.

Kapitel 3

- Bra roll för forskarna att vara ett tag pd BF R.

— 1990-talet ställer andra krav pd BFRs handläggare. Det

finns ingen

som kan ha erforderlig tvärkunskap under längre tid BFRs varför handläggarkompetens bör inriktas pd projektledning - administration management i stället för sakkompetens.

Slutsats:

Utredningen har funnit att ett relativt omfattande förändringsarbete är angeläget för att förstärka det som är bra i nuvarande

verksamhet,

ta bort sådana arbetsuppgifter som inte är relevanta och söka längre

former att eliminera svagheter i systemet. Direktiven till denna utredning konstaterar att det är att

rimligt

organisationen från tid till annan mot prövas bakgrund av nya förut-

sättningar och förändringsbehov. Jag instämmer i detta och anser det inte orimligt att en översyn sker regelbundet. Den senaste

översynen ägde rum för 10 år sedan och rörde då främst om kvalitet.

frågor

3.4 Omställning och förändringsprocess

Utredningen ser som sin uppgift att föreslå ett mål för en utveckling

och omställning av BFRs nuvarande organisation och arbetsfonner. Det finns ett antal skäl som talar för att myndigheten självt i ett fortsatt och mera i arbete

detalj preciserat lägger fast detaljerna i en sådan process baserad på lämnade direktiv.

Visserligen kan en annan och direkt av verksamheten förändring

åstadkommas genom att tillämpa samma som sker vid

förfaringssätt omställningen från skolöverstyrelse till skolverk. Denna metod till-

lämpad på BFR har vissa fördelar men även nackdelar och de senare överväger. Ett omfattande kontaktnät skulle exempelvis gå förlorat tillsammans med att det skulle bli ett i den

allvarligt glapp löpande

verksamheten att behandla ansökningar m.m. Ett annat skäl är att den rullande projektstocken om ca 2000 projekt motsvarar närmare en miljard kronor i beviljade medel.

och handläggarkompetens SOU 1991: 23 En värdering av BFRs personalsituation har varit avgörande för mina slutsatser. Jag bedömer efter genom- Kapitel 3 gång av personalens utbildningsnivå och åldersprofrl att en förändring skulle kunna vara möjlig med i huvudsak befintlig personal om BFR får nya och tydliga direktiv. Detta trots de negativa omdömen som refererats men under förutsättning att erforderlig styrning och vetenskaplig kan tillförsäkras och kompetens genom det system av grupper tidsbundna förordnanden jag föreslår i det följande. Ett starkt motiv för att föreslå en förändring och utveckling baserad på dagens organisation hämtas från de kontakter som utredningen haft med företrädare för personalorganisationema och ledningen för BFR m.fl. Här visades en förståelse och vilja till förändring och utveckling i nära anslutning till vad som redovisats om hypoteser och aktuella slutsatser i utredningsarbetet.

får emellertid inte dra ut på tiden. Det är Förändringsprocessen

angeläget att det nya i detalj identifieras och etableras utan tids-

utdräkt.

Direktiv: Genom riksdagens beslut med anledning av propositionen 1989/90:90 om forskning ligger byggnadsforskningens inriktning och omfattning fast under tiden fram huvudsakliga t.o.m. budgetåret 1992/93.

Den innevarande treårsperioden fram till 30 juni 1993 kan betraktas som en och när det gäller att utveckla ett övergångs- försöksperiod nytt BFR. Som första steg måste regeringen ge en tydlig instruktion om BFRs framtida roll och uppgift. Detta steg bör också inkludera volymer och former för en ökad finansiering. Därefter kan BFR självt anpassa sin och föreslå erforderliga förändringar i organisation samråd med branschens övriga aktörer. Ytterligare ett skäl för en övergångsperiod är att omställningen innehåller både en avställning och en inställningsfas vilket måste beaktas vid bedömning av resursbehov och bemanning under denna tid. Således finns t.ex.ett antal experimentbyggnadslån som ska omprövas som del av en allmän städning i projektstocken. Det finns också extra behov av resurser för etablering av de gmpper, avtal och sam-

arbetsformer jag föreslår i det följande och då inte minst SOU 1991: 23

erforderligt

arbete med att utveckla en ny 3

inforrnationsstrategi. Kapitel

Instruktionen är ett centralt instrument för regeringen att styra BFR. En väsentlig del i förändringsarbetet är därför att ta fram en ny

instruktion. Omständigheten att BFR självt har att spela en aktiv roll för förändringsprocessens

program och genomförande bör därför leda till att BFR självt arbetar fram till i in-

förslag ändring

struktionen.

Jag föreslår att BFR ges i uppdrag att utarbeta en detaljerad

plan för förändringsarbetet, en ny instruktion och att i anslagsframställningama under de närmast liggande åren redovisa hur

utvecklingsarbetet framskridit.

19%”

4 BFRs framtida roll

:0”. aptteI4

De hypoteser som presenterades i kapitel 1.3 har varit bärande i samtalen under

utredningen. De ger efter modifieringar följande roller

för ett nytt BFR. Dessa delvis förändrade och framför allt mer tydligt formulerade roller ställer i sin tur krav på funktioner hos BFR som leder fram till behov av en ny Organisationsform och ny kompetens.

Direktiv: Framledes kommer allt större krav ställas sektorpå forskningen. Samtidigt kommer forskningsadministrationen att behöva effektiviseras och Utredaren bör mot bakbegränsas. grund av en analys av verksamheten vid BFR överväga nya organisations- och arbetsformer vid rådet och föreslå de åtgärder av bade organisatorisk och praktisk natur som behövs. Däri ingår att värdera de resursinsatser som krävs för att rådet ska kunna fullgöra sina uppgifter.

4.1 Allmänt

Utredningens bärande idé har varit att ge BFR en roll som tydligare ett aktivt sektorforskningsorgan med ett uttalat ansvar för sektorns i huvudsak tillämpade och mellan forskning samordningen forskning och Ett mål är därvid att öka samverkan utveckling. med sektorns aktörer särskilt vad gäller information och av resultat implementering där ansvaret kan föras närmare branschen och berörda myndigheter. Under intervjuer och samtal har de om jag presenterat hypoteser BFRs framtida roll som refererats i 1.3. Framförda tidigare kapitel synpunkter har dokumenterats och legat till grund för en samlad bedömning som successivt testats i expertgruppen och i seminarier. Arbetet har därigenom en samtidig utgjort förankringsprocess. Reaktionen över presenterade har varit hypoteser genomgående mycket positiv och konstmktiv. I principiella har varit frågor ingen negativ. Tankarna uttrycker en strävan som finns inom både BFR och

i BFRs omvärld. Många har påpekat att i flera avseenden har önskade SOU 1991: 23

funktioner redan uppnåtts. Kapitel 4

Några citat från belyser denna generellt positiva reaktion:

- Detta låter som ljuv musik i mina öron. - Min reaktion är positiv. Inget att invända. Vettigt resonemang. Förr

fanns en spänning mellan F och U där det nu finns en förståelse.

- Ser inga varningsklockor. Det är inte mineral längre. BFR behövs. Förr ville man avveckla BFR och branschen ville ta över. SBUF är ett uttryck för detta. Nu anser man att BFR behövs. Men städa! - Vi har själva tänkt i samma banor. Vi är bdde förvånade och positiva till hypoteserna. Vem är skickad bedöma FoU-fronter? Snarare är det forskarna än BFR men selekteringen sker hos BFR. Kompetensen måste förankras bättre hos forskarna. - Tankarna väcker Positivt! Detta är ett acceptans. Mycket! tydliggörande av det som sker pd BFR idag och detta är nog vad man egentligen vill - termerna gdr igen. Viktigt att i utredningen tala om att detta redan pdgdr.

- Konsensus fdr stöd vad gäller överblick och ansvar för F oU-fronter.

Vi är relativt överens om satelliter som F oU-ambassadörer och med visst ansvar samt överens om tillgänglighet av rapporter. Dessutom överens att att BFR har en roll i högskolan. - Bilden stämmer med utvecklingsmönstret i samhället med mdlstyrning och efektmätning, resultatutvärdering. Sluta förpeta och förgranska. - Den nya inriktningen stämmer för tillämpad forskning och utveckling. Satelliterna finns. Förvaltning, befintlig miljö och tvärfacklighet är nyckelord. Allt detta kräver nya kunskaper och nya metoder inom BF Rs ansvarsområde. - Bra. Ldt branschen köra sitt eget själva. Ldt BFR följa utvecklingen och koordinera vid behov. Det viktigaste är att BFR har ett eget ansvar för F pd högskolan. - Jag ser inget att opponera mej emot. Detta är precis vad vi jobbat för och mycket är förberett för genomförande.

Slutsats:

Min värdering av genomförda intervjuer och samtal samt seminarier

är att det finns en samlad accept inom sektorn för det synsätt hypo-

teserna har gett uttryck för. I följande avsnitt ges en sammanfattning av synpunkter som framförts och mina förslag angående BFRs fram-

tida roll. 56

4.2 Överblick SOU 1991: 23

Kapitel4

Hypotes: BFR ska ha överblick och utifrån denna kontinuerlig! beskriva F oU-fronter och behov av förflyttningar.

Intervjuerna har samstämmigt bejakat detta. Flera har påpekat att BFR redan har stor överblick samt arbetar med kunskapsöversikter och FoU-frontbeskrivningar i syfte att initiera rätt forskning. Några

kommentarer: - Morgondagens BFR bör verka utifrån en nationell och internationell överblick - relevansblick. Samhället behöver ett organ som hanterar statens pengar till sektorn för att inspirera till rätt forskning på högskolan och initiera rätt utveckling i branschen. BFR bör göra FoUfrontbeskrivningar och peka ut riktningar. - BFR har redan en helikopterposition som ger speciella förutsättningar att initiera rätt forskning. Hur ska man agera som sektororgan för att koppla ihop aktörer inom olika sektorer? -

Viktigt att BFR har kompetens att se helheten. STEV har haft fördelen

att inom sig också ha utredning och utveckling under samma tak. Med BFR i Stockholm och boverket i Karlskrona måste helikoptersynen byggas ut och accepteras. - Någon - och BF R ligger närmast till- måste ha överblick. Staten har ansvar för långsiktig forskning och det behövs ett sektororgan som håller ihop F oU-aktörerna. - BFRs program och verksamhetsplaner har fungerat som signaler till omvärlden. - Ofla för mycket energi och värmepumpar verkar aldrig ta slut! Synsättet att BF R är mäklare och organisatör i ett samspel âr bra. - Överblick ställer stora krav att

på BFR identifiera tvärfackliga

problemområden och detta kan innebära krav på en ny styrelse. - Den internationella överblicken är avgörande. Sverige svarar för en mycket liten del av den totala F oU-verksamheten inom sektorn. EG kommer att innebära radikala förändringar.

Slutsats:

BFR ska som myndighet ha överblick över hela den FoU-verksamhet

som pågår inom sektorn i Sverige och internationellt. Utifrån denna

arenasyn ska BFR via bl.a. anslagsframställningar och skrivelser till

regeringen svara för en övergripande information om sektorns totala

FoU-verksamhet och fasta uppmärksamheten på betydelsen av skilda

FoU-behov som följer av aktuella och förväntade samhällsproblem. 57

ett ansvar och FoU—— SOU 1991: 22 BFR har därvid att tydliggöra kunskapsläge

behov inom skilda områden genom kunskapsöversikter och synteser, Kapitel 4

FoU-frontbeskrivningar och FoU—program. Information om dessa

bör inte bara ges skriftligt- passivt- utan aktivt på många olika sätt

där möjligheten att arrangera särskilda FoU-dagar bör prövas. Över-

huvudtaget ska det nya BFR präglas av rollen som en aktiv spel-

förare vad gäller att inspirera och initiera en inriktning av nya FoUområden.

Jag föreslår att instruktionen för BFR ses över till att klargöra dessa uppgifter, att BFR ges i uppdrag att inkomma med förslag till en ny instruktion samt att BFR ges i uppdrag att redovisa sin syn på och fram till hur detta ska organiseras.

laga förslag

Internationellt u BFRs bevakning av det internationella skeendet inom byggforskning

är viktig och uppskattad både bland forskare och i branschen som hel-

het. Det finns anledningar att räkna med ett förstärkt behov av detta i samband med EG och en allmän internationalisering samt för att knyta forskarkontakter som del av bistånd och export. Viktigt är också att utifrån BFRs allmänna överblick värdera svenska FoU-insatser relativt vad andra gör. I vissa fall kan det vara effektivare köpa kunskap än att utveckla själv. Inom det nordiska samarbetet, NBS, finns förutsättningar att i

större utsträckning samarbeta på nordisk bas relativt både EG och öststatema. BFR är aktivt inom det internationella byggforsknings-

organet CIB, energiorganet IEA och flera andra internationella orga-

nisationer. Dessutom finns ett antal bilaterala samarbetsavtal, tekniska byggattachéer och ett nationellt EG-nätverk m.m.

I den expertbilaga som BFR redovisat till denna utredning finns en

aktuell överblick av internationella aktiviteter. Under utredningens

gång har förslag väckts att publicera en bearbetad version av denna

med tillägg av material från boverket och departementet som en form av state of the art. Jag finner detta vara en bra åtgärd.

BFR ger sedan länge pengar till Byggstandardiseringen, BST som

delvis får en ny roll i och med att europastandards introduceras med 58

mandat från både EG och Efta. Även boverket kan få nya SOU 1991: 23 uppgifter med hänsyn till att standarder i betydande utsträckning kan komma att Kapitel 4 till eller ersätta föreskrifter. Hela kopplas statliga det europeiska harmoniseringsarbetet erbjuder kontakter och kommer att resultera i material - bestämmelser och standards av olika inkl AMA -— av slag, stor betydelse för hela sektorn och inte minst vad gäller FoU-arbetet. Bygg- och bostadssektoms behov vid en till EG är i anpassning många stycken annorlunda än andra delar av näringslivet vad gäller bl.a. Det kommer språkmognad. att bli stora behov av översättningar och information om det nya regelverk som redan nu håller på att introduceras. Samordningen mellan BFR, boverket, BST och bör näringslivet utvecklas i dessa frågor. Därvid bör formerna för BSTs finansiering övervägas.

Jag föreslår att instruktionen för BFR ses över till att klargöra dessa uppgifter och att BFR ges i uppdrag att inkomma med förslag till regeringen över hur de internationella ska frågorna handläggas och utvecklas inom BFR.

Spelförare

Hypotes: BFR ska vara .Spelförare i sektorns FoU-verksamhet där ansvaret för utveckling ligger närmare branschen.

Sektoms FoU-verksamhet är komplex och utförs av aktörer. många Den kommersiella marknadens intresse är utveckprimärt kortsiktigt lingsarbete medan samhället måste ta ansvar för långsiktig forskning. BFR ska ansvara för sektorns och dessutom ha långsiktiga forskning till uppgift att i egenskap av tolererad spelförare koordinera det utvecklingsarbete som branschen i ökad utsträckning själv måste finansiera.

Intervjuerna har genomgående bejakat detta som ett tydliggörande av konsekvenserna av riksdagens beslut om den allmänna av utveckling sektorns FoU-verksamhet som tidigare refererats.

Några citat: SOU 1991: 23 - BFRs roll är Kapitel 4

Det är viktigt att någon formulerar problemen. nödvändig. Viktigt klara ut former för information över gråzonen.

- kommunikationen mellan samhällets F och Viktigt förbättra marknadens U så att resultaten når ut till användarna. - Rollen som tolererad spelförare innebär att BFR ntåste utveckla sina kompetenser som FoU-beställare. För långsiktig forskning gäller det

mer att inspirera genom att definiera problem, för normal FoU-verksamhet gäller det att initiera genom att definiera önskad produkt medan

för det för rent utredningsarbete är fråga om att definiera ett uppdrag.

- Tonvikten på forskning år riktig men det måste finnas kopplingar till

branschens utvecklingsverksamhet. - Vad är forskning? Jag håller med om det grundläggande synsättet men

i praktiken är all F oU-verksamhet komplex. Lås inte fast vid några

enkla och idealiserade modeller - de är alla utdömda som myter.

- Det finns en fara i att ensidigt förstärka de s.k. satelliterna på ett

schablonmåssigt sätt, även om det torde vara en förutsättning för att få branschen att betala mer till FoU. BFR får inte avhända sig möjligheten att gå direkt på enskilda företag - Vore nog bra med ett generellt samarbetsavtal. Det bör också vara möjligt att komma överens om en enklare beredning, t.ex. att vi står för

relevansbedömningen mot kvitto i form av egen insats. l praktiken har

det fungerat men det är nog bra slå fast ordningen

- Vi har haft samarbetsavtal med pengar och områden. Avtalet som

sådant var värdefullt för oss men i det praktiska arbetet var avtalet snarast ett hinder med ökad byråkrati på båda sidor. - BFRs spelförarroll bör inkludera att nätverket (dvs inte bara BFR) tar kollektivt ansvar för en forskarmiljö. Detta är särskilt viktigt för nya

tvärfackliga miljöer. Om BFR finansierar en bas kan vi stötta med

långsilaiga projektanslag. - En del av BFRs medel måste användas för forskning som en förutsättning för utvecklingsarbete. Forskningsmiljöer tar lång tid att bygga upp och måste ha ett långsiktigt stöd som vi inte får ge. - Risk för minskad möjlighet för BFR att vara intressant för

sarnfinansiering om fortsatt reell minskning av BFRs resurser för U.

Riksdagen har inte accepterat synsättet att branschen ska svara för all

utveckling. Det finns ett bransch-U och ett företags-UT

- Inom byggsektorn finns behov av en branschgemensam utveckling som

ett mellanled mellan forskning på högskola och företagsutveckling. - Viktigt skilja på branschgemensam utveckling och företagsspecifik utveckling. En roll för BFR att vara spindel i nätet för bransch-U förefaller riktig. satelliterna illustrerar branschens komplexitet och är själva spindlar i andra nät.

- Det är lättare att fd stöd för att branschen förstärker sina satelllter SOU 1991: 23 än att ge dem till BFR. satelliterna kan alltså dra pengar, bli BFRambassadörer K ap .t I 4 e och ta viss del av kritiken. Vi har tänkt satelliter. Det absolut sämsta vore en check till staten som vi sen inte kan påverka.

Slutsats:

BFR ska vara spelförare i samspelet med den FoU-verksamhet som bedrivs inom sektorn. Det är att sektorns olika delar alltmer

viktigt

kan bringas att samverka i organ typ SBUF och Arkus för gemensamt

utvecklingsarbete. BFR bör utveckla formerna för samarbetsavtal.

Avtalen ska t.ex.deñniera ansvarsområden, hur

beredningsprocessen ska organiseras och former för samfinansiering samt hur pågående

projekt och resultat ska kunna

tillgodogöras.

I relationerna till har BFR vidare en roll att koordinera högskolan

den extema finansieringen. att öka BFRs direkta Möjligheten eget

stöd till högskolan är mycket begränsat men ambitionen att öka det externa bidraget till högskolan kan då uppfyllas om bransch-

indirekt

en bringas att samverka. Detta bör också regleras i avtal. Genom samarbetsavtal som även

reglerar formerna för beredning

kan BFRs styrning via detaljerad av

förgranskning ansökningar

övergå till och underordnas en mål- och

resultatstyming. Program-

arbete och löpande styrning under kan i större utgenomförandet sträckning ske i samråd med berörda flexibla

branschorgan genom

samarbetsgrupper.

Jag föreslår därför att BFR ges i att och för uppdrag analysera regeringen redovisa gällande, förändrade och nya sammöjliga

arbetsavtal. I detta sammanhang bör också BFRs i

spelförarroll

samspelet med av branschen finansierad utvecklingsverksamhet redo-visas.

Spindel

Hypotes: BFR ska vara aktiv spindel i ett nätverk av aktörer inom sektorns F 0U-verksamhet.

Intervjuema har samstämmigt bejakad detta. Flera har påpekat att SOU 1991: 22

BFR redan har en mycket aktiv roll i ett stort kontaktnät nationellt Kapitel 4

och även internationellt. Aktörema är bl.a. myndigheter och statliga FoU-finansiärer, sektorns speciella FoU-organ (SBUF, Arkus, SABO-utveckling etc), branschorgan, större företag och kommuner samt FoU-utförande miljöer vid institut, universitet och högskolor. Några citat: - BFR bör vara spelförare i en krets av självständiga aktörer dels i tvdvägkontakter men framför allt i att koppla samman aktörer utifrân samhällets tvärfackliga problembilder. - Hur kommer framtiden se ut? Ska BFR äta upp satelliterna eller ska satelliterna växa? Det är viktigt för samarbetet att parterna inte tvingas in utan att man vill och ser fördelar man är beredd betala för. - Samarbetet med satelliterna är tungt men hypotesen illustrerar en

pågående utveckling. Nätet finns idag med de flesta inom byggd miljii.

—Nätverksidén är spännande. Men firms parterna? Kommunförbundet, byggmaterialindustrin och konsulterna är inte med. - Expansionen kring satelliterna är ny. Bra att heja pá satelliterna hellre än att göra allt själva. Tror pâ generella samarbetsavtal.

- Det finns flera exempel där BFR fungerat som spelförare och där BFR

lyckats väl med samfinansiering. BFR fungerar i mycket redan som spindel och bygger vidare pä detta. - Viktigt att skilja pd relationen till myndigheter och andra aktörer. - Positiv till spindelrollen. Men det mäste finnas statliga pengar om man

ska kunna fd hävstdngsverkan.

Ett kritiskt undantag har framförts som också visar att BFR måste

basera sin spelförarroll på service och kompetens i form av koordinering snarare än maktutövande.

- - det verkar vara en öststatslösning. BFR Varning för satellitmodellen är inte den ställföreträdare dom ibland utger sig för att vara.

Forskarna är inte sd verklighetsfrämmande som ofta antyds utan dom letar sig till sina områden. BFR följer inte fronten - det gör forskarna!

Slutsats:

BFR ska vara spindel i nätet och mäklare i den meningen att rådet

inte bara har ansvar för att tvåpartsamarbeten kommer till stånd och

att erforderliga FoU-resurser ställs till sektorns förfogande utan ock-

så ett ansvar att stimulera sektorns olika att samverka grenar inom SOU 1991: 23 aktuella problemområden och gemensamma

program. Kapitel 4

BFR har härvid en roll att verka för ett och

enhetligt synsätt terminologi i frågor som rör FoU-processen och aktuella FoU-om-

råden. BFR ska ha ett ansvar för att sektorn samverkar med universitet och

högskolor i utvecklingen av ny kunskap.

Kommunerna och deras organ har en nyckelroll inte minst mot

bakgrund av den tyngd som samhällsplanering och infrastruktur har

och kommer att ha. Därför bör särskild uppmärksamhet ägnas åt att utveckla kontaktytan mot kommuner, kommunförbundet och övriga kommunala organ i detta avseende. Det är också

viktigt att nya samarbetsorgan bildas för t.ex. konsulter och byggmaterialindustri.

Det finns också ett flertal statliga under olika de-

forskningsinstitut

partement, t.ex. SIB, SGI och VTI där motsvarande relationer kan etableras med ett gemensamt ansvar för

kunskapsutveckling inom giv-

na områden. BFR bör också ha ett ansvar att etablera motsvarande samarbeten med helt andra delar av samhället.

Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har studerat förutsättningar för

utvecklingsarbete inom industrin i en seminarieserie of Management

technology. Där betonas bl.a. vikten av mellan samordning företagens olika avdelningar för marknad utveckling, och produktion samt

vikten av förståelse för dessas olika roll i

frågor som rör vad, hur, när, av vem och hur länge vid planering och genomförande av FoU-

program. De erfarenheter IVA har dokumenterat

ger underlag för en ny

förståelse för behovet av samverkan mellan BFR och respektive

myndighet både vad gäller programarbete, och in-

genomförande formation om resultat. En till sektorns

anpassning speciella förutsättningar måste ske men är principerna tillämpbara.

Inte minst detta synsätt till

ligger grund för förslagen angående

samverkan mellan BFR och dess omvärld i följande avsnitt.

Jag föreslår att instruktionen för BFR ses över till att klargöra dessa uppgifter och att BFR ges i att inkomma med uppdrag förslag till regeringen.

4.5 SOU 1991: 23

Sektorforskningsråd

Kapitel 4

Hypotes: BFR ska eget ansvar för långsiktig forskning och därvid

agera som ett sektorforskningsrâd.

Inom ramen för BFRs överblick och roll som spelförare ska BFR ha

ett eget ansvar att sörja för sektorns behov av tillgänglig kunskap inom institut, universitet och högskolor; Målet bör vara att etablera

av långsiktiga FoU-miljöer av tvärfacklig art men det är också nödvändigt att bevaka att erforderliga resurser finns för den disciplinära

grundforskning som i första hand ska finansieras av fakultetsmedel.

BFR är främst ett sektororgan och BFRs roll som forskningsråd ska inte sammanblandas med de traditionella grundforskningsråden. Sektoms och samhällets behov av kunskap ska vara avgörande och styra BFRs tilldelning av medel även för långsiktig forskning vid universitet och BFR kan dock även till FoU av

högskolor. ge stöd

om det är nödvändigt som bas för en mer

grundforskningskaraktär

tillämpad forskning.

De långsiktigt tillgängliga resurserna inom berörda institutioner vid universitet och högskolor är besvärande knapp. BFR kan inte längre som tidigare utnyttja marginella resurser genom korta projekt-

anslag utan formerna måste göras mer långsiktiga. Avsikten är dock inte att BFR ska svara för permanent finansiering av permanenta miljöer. resurser ska hållas rimligt flexibla och fördelas

Tillgängliga

efter förändrade behov. Valet av FoU-miljöer är strategiskt med hänsyn till de minskade

resurserna för både sektoms FoU-verksamhet och grundutbildning

samt behovet av internationellt konkurrenskraftig kompetens. Stöd till

nya bör i första hand utvecklingsbar kompetens finns miljöer ges där

och så att stödet genom hävstångseffekt förstärker andra resurser och befintliga utbildningar.

Intervjuerna har betonat vikten att i viss mån särskilja hanteringen av

ansökningar av karaktär ram- och basanslag som innebär stöd till FoU-miljöer. Flera har framfört att en forskningsrådsliknande bered-

ning bör både med hänsyn till remissförfarandet och be-

tillämpas slutsprocessen. Samtidigt finns förståelse för att relevansen måste vara

avgörande vid prioriteringar.

Några citat: SOU 1991: 23 4

— Utnyttja den forskningsplanering som sker vid högskolorna. Kapitel

- i nuvarande Remissfärfarandet utformning bör avskajfas helt. Värdering av miljöer bör göras kollektivt. Vi önskar fasta ansökningstillfällen som är brukligt inom högskolan.

- F orskningsråden bröts ut frdn UHÄ för att ge möjlighet till förnyelse

av högskolorna. Gå inte tillbaka utan behåll pengama för byggsektorn på

BFR. Men ge forskarna en större representation i rådet eller i för-

delningen av pengarna. - BFR kan inte ge mer till högskolan utan mäste ha resurser att vara hävstång mot i satelliterna. BFR ska

marknadens utvecklingsarbete

styra FoU och UHA klarar det inte utan då blir allt disciplinän. - UHAs minskade resurser till basverksamheten på de institutioner som rör bygg är skrämmande. BFR har en helt ny situation nu relativt högskolan än tidigare då man kunde utnyttja marginalen och institutionerna

själva hade basresurserna. BFR måste finansiera en större andel nu och

mer av karaktär basanslag. — har ansvar att förvalta och ta fram kunskap - med minskade

Högskolan

UHA-medel väljer man att vidareutveckla disciplinerna. Sektor-FoU ska syssla med samhällsproblem som ofta är tvärfackliga. Dessa två olika

direktiv kan befrukta varandra - sektor-FoU är fruktbar för hög-

skolan.

- F orskarmiljö fordrar en grupp om 5-7 pers för effektivitet. Sd är

högskolan ursprungligen rustad och professorn är utbildad att leda detta

team. I gruppen finns både äldre och yngre och ett ansvar för ut-

bildning. Värna om dessa miljöer! Högskolan har en viss bas men fakul-

tetsmedel räcker inte för mer än I á 2 forskare varför gruppens existens

hänger på andra finansiärer. - Ge ej bara pengar till projekt utan mer till områden under viss tid. BFR kan delegera till institutionen inom ramanslag. Säkerställ goda miljöer längsiktighet och stabil handledning. — Kunskapsframtagning är bara ett första steg. F ölj upp med utbildning och ta vara på kunskapsbärarna - Högskola och universitet är extremt disciplinerade och tvärfacklighet är inte meriterande. Forskare förväntas ligga i disciplinens kungsådra där samhällsproblem är ointressanta. Sektorforskning är tvärt om.

- Verklighetens problem sorterar sig ej efter vetenskaplig disciplin.

- är att utbilda inom och Högskolans huvuduppgift grundutbildning forskarutbildning. En doktor tar 4-5 år. Högskolan måste ge stöd under hela denna tid med viss garanti. Viktigt med långsiktighet. - har valts ut pä vetenskaplig och ska kunna leda

Professorema grund

F oü-projekt. BFR bör lita mer på professorerna och arbeta mer med mdlstyrning och resultatutvärdering ej så mycket detaljer. 55

- Prioritera högskolor med grund- och forskarutbildning. Vi önskar ett SOU 1991; 23 med representanter för samtliga tekniska högskolors Vplaneringsråd Ka ite] 4 p sektioner. - är dålig på att hantera nya ämnesområden. BFR har en roll Högskolan att kanalisera nya områden men måste även ta ansvar 6-9 år. BFR är inte speciellt aktiva inom långsiktig forskning och vi saknar uttalat stöd till forskarutbildning. Lyft fram detta som en policyfråga. - - Sektorforskningsorganet behövs för att säkerställa tvärfacklighet men mer medel som bas till disciplinerna behövs också. - BFR måste verka för anställningstrygghet för forskarna. Framför allt

måste forskaren veta om han är statsanställd eller anslagsmottagare.

- har och att har fullt Riksdagen tagit ställning sagt högskolan

arbetsgivaransvar där forskaren är anställd som övriga - men i praktiken

är det inte så. Dessutom täcker anslagen inte verkliga kostnader och det finns ingen reserv för glapp mellan projekt. - Förslag om ökat forskarinflytande och mer forskningsrådsliknande

former som lades i översynen 1982 togs inte upp i den efterföljande

propositionen. Då gällde det hela BFRs verksamhet- nu kanske en del.

Slutsats:

Den del av BFRs verksamhet som berör etablering och stöd till FoUmiljöer måste vara integrerad med och ske inom ramen för BFRs samarbete med satellitema och den inriktning som både nationell och internationell överblick ger. Det är därför inte möjligt med en

helt separat hantering av långsiktig forskning. Däremot bör det vara möj-ligt att beslut om ramanslag och FoU-projekt av långsiktig

karaktär sker samlat och efter samordnad beredning.

Universitet och högskolor är vana vid ansökningsterrniner och

denna typ av beslut fordrar inte samma flexibilitet som övriga projekt av karaktär förstudier och utvecklingsarbete där omvärlden ställer

andra krav. Samlade beslut ger andra möjligheter till prioriteringar

och information om miljöer som har stöd av BFR. Enligt överlämnad statistik rör det sig om i storleksordningen 5-10% av antalet ansök-

ningar och men närmare 50% av BFRs FoU-budget.

Ett förfarande med ett eller max två beslutstillfällen per år och med en beredning som inkluderar en kollegial bedömning av vetenskaplighet, metodfrågor etc bör därför prövas i ett förfarande där även erfarenheter från BVN tas till vara. Även samrådet med forsk-

ningsråden bör utvecklas.

SOU 1991: 23 Kapitel 4 Jag föreslår att instmktionen for BFR ses över i detta avseende och att BFR att inkomma med ges i uppdrag förslag vad gäller innehåll i direktiv för verksamhetens utfomming.

4.6 Informationsverksamhet

Hypotes: BFR ska ha en tydligare roll av spelförare även i frågor om dokumentation och information om FoU-resultat och därvid ha en begränsad egen förlagsverksamhet och i stället söka samverkan med

branschen eventuellt i form av en koncern.

BFR har enligt sin instruktion till uppgift att bl.a. informera om forskning och utvecklingsarbete. Detta innebär ett ansvar för både dokumentation och information om FoU-resultat utöver att uppgiften informera om FoU-prograrn och FoU-fronter etc. Inforrnationsverksamheten är till stor del knuten till informa- FoU-processen genom tionssekreterama på sakenhetema. Den informationsenheten tidigare har nyligen ombildats till en i syfte att vidareutveckla förlagsenhet verksamheten mot olika slag av kunskapsförmedling. Boverket har enligt sin instruktion till att bl.a. utuppgift följa vecklingen och förmedla kunskaper och erfarenheter inom sitt verksamhetsområde. Ett utvecklat samarbete mellan BFR och boverket pågår inom den s.k. Hus- och Hälsakampanjen. Inom STEV finns ett kansli för effektivare med att bl.a. inenergianvändning uppgift formera om teknik som utvecklats inom BFRs ansvarsområde energiteknik i bebyggelse. Det är många aktörer som arbetar med information och delvis med överlapp och även en del glapp. Pâ den statliga sidan finns förutom BFR, boverket och STEV även LMV, CFD och SIB i Gävle och andra myndigheter med olika anknytning till bygg- och bostadssektom. Satellitema arbetar mycket med information åt de sina och högskolan har väl utvecklade rutiner för i den kunskapsspridning akademiska världen. Inom byggbranschen finns Byggdok och BST som har basanslag från BFR och vidare Sv Byggtjänst som idag

svarar för distribution av BFRs rapporter samt Bygginfo och BFAB SOU 1991: 23

m.fl. för fortbildning. Kapitel 4

Utbudet av förlag är också stort. Byggforskningsrådets förlag är ett av de största vad gäller antalet titlar. De flesta satellitema har egna

förlag. På den statliga sidan finns Allmänna förlaget och boverket samarbetar även med kommunförbundets förlag. På den privata sidan finns b1.a. Byggförlaget.

Intervjuer och ett seminarium med företrädare för nägra aktörer visar entydigt att potential finns för rationalisering om aktörerna kan

bringas att samverka.

Några citat:

- BFR mäste ta ansvar för dokumentation/publicering av forskares

resultat. Sen finns en transformeringsfas som inte behöver ligga på BFR. BFRs nya resultatenhet kan ligga var som helst. Boverket har en ny roll att sprida information. —— BFRs är ointressanta den enskilde. Många rapporter för Ej bra för BFRs ansikte. Hur ska resultaten tydliggöras? Varje satellit har sitt förlag och sin distribution. Utifrån sett är det ett virrvarr. Bra ide att satsa pd ndgot gemensamt någonstans som komplement.

- Det som produceras ska utnyttjas. Det finns rapporter som görs i

akademiska syften och andra för att lösa praktiska problem. Men det

finns också ett liv efter projektet och sökarintresset måste tillgodoses.

Bra om allt som sker inom sektorn görs tillgängligt inom t.exByggdok. —Ett med satelliterna gemensamt förlag verkar spännande. Det kan bli dynamiskt. Ej monopol dock! - Bra att bäckarna rinner ut i samma å! - Tillämpningen av ny kunskap beror av tillgängligheten. Resultaten från högskola är nog bra men otillgängliga. BFR fungerar hyfsat för tillämpad forskning. Varför förs inte BFR och Sv Byggtjänst närmare varandra?

j Utnyttja Byggtjänst, Byggdok och Bygginfo som ju faktiskt fungerar.

Ar gärna med om det blir en särskild FoU-gruppering med satellitema. - BFR driver sedan länge förlagsverksamhet med bravur - men ska man göra detta inom BFR? Borde inte branschens aktörer ta mera del i informationsarbete. transfonnering och spridning? - Samordning är ett mäste. Avnämaren vet ej vart ha ska vända sig.

Vore bra med gemensam bas där allt finns samlat. Positiv till ett förlag,

men pd ett sddant sätt att alla kan pdverka. imponerad av Boverkets information idag. - mot att samordna och centralisera. Man når Spontant skeptisk nog

största ejfekzivitet om varje organ själva sköter all information till de 68

sina”. Problemet med alla efektiva informationskanaler är att sändaren SOU 1991: 23 We syns

Kapitel 4

-Ju närmare avnämarna dessto mindre motiv för BFR att svara för informationen. Tillgängligheten är viktig . - Från oss är det svårt att motivera att vi ska tonas ner i en BFRrapport. Vi vill ha vår logotype. Målgruppen är smal och vi vill ha rått att ge ut själva på valfritt förlag. - Om ett gemensamt förlag vill vi nog ha kvar våra egna serier i egen regi. Däremot gärna gemensamt lager och distribution där avtal dock

redan finns med Sv Byggtjänst.

- Det finns fördelar med egna publikationer. Våra har en tyngd trots att de inte är lag medan det som BFR ger ut uppfattas mer som allmän information. - Bra utveckla Sv Byggtjänst och satsa på något gemensamt där även Byggdok är med. BFR mäktar inte få ut resultaten. Viktigt också att satellitavtalen innehåller information. - Information i separat förlag är bra. BFR har kört med samma modell sedan 70-talet och har inte lyckats koppla dokumentation av FoU med information till avnämarna. Bra om BFR kan ha kvar sina rapporter för det som ingen annan ger ut. — Viktigt använda satellithjuletfär kunskapsspridning.

- Det är ej bara rapporter. Ordna kvalificerade seminarier om tema ca 2 ggr per år och informera om F oU-fronter och nya idéer. Gärna i form

av sommaruniversitet för praktiker. Detta bor vara en del av BFRs policy och PR.

- BFAB verkar för kvalificerade möten mellan människor. Under ett

par kursdagar växer kunskapsbilden upp. Rapporter från F oU-projekt

blir fragment. Det fordras en dialog för att bryta attityder. Det särskilt

svåra är tvârfacklighet som Lexinfrastruktur. - Bygginfo är bra och sprider kunskap om kunskap till många företag och organisationer. Byggtjänst har rapporterna och eget förlag.

Byggdok är okända. Det finns möjlighet att samla detta till något mer

slagkraftigt. — Hus- och hälsakampanjen är kanske är en förebild. BFR satsar sin forskarkunskap och boverket informerar marknaden. Utvärderas nu.

- Boverket har fått en ny informationsroll som utvecklats kring PBL

och nu prövas i hus- och hälsakampanjen. Metoden går ut på att utbilda handledare som åker ut och infonnerar. - Boverket har information som en del av sin myndighetsuppgift och har en unik resurs i kontakterna via länsstyrelser och länsbostadsnâmrtder.

är av två SOU 1991: 23 Möjligheten till effektivisering slag:

Kapitel 4

1. Dokumentation av FoU-resultat: Förutom att varje organ, inklusive BFR, driver sin egen verksamhet bör alla FoU-resultat samlas på ett för branschen gemensamt ställe. har av BFR bildats i detta syfte och nått väldigt långt i att

Byggdok

bas samla förutom

även på nordisk tillgänglig litteratur rutinmässigt

all BFR-forskning. Datatekniken öppnar här stora möjligheter. Den informationsstrategin bör baseras på användarens behov nya och stimulera till att söka snarare än att sprida. Det innebär att BFR kan begränsa den rutinmässiga utgivningen av FoU-rapporter till ett minimum i kombination med modern teknik för att ta fram

kopior vid behov.

Intervjuerna visar en skepsis till BFRs rapportserie i nuvarande form. Dessutom är rapporterna inte representativa för rådets verksamhet då det bara är en liten del resultat och främst utredningar som

publiceras den vägen. Med ett tydligare ansvar för forskaren resp

anslagsmottagaren att informera sin närmiljö minskar behovet av en

särskild rapportserie i dagens form.

Utredningen har också konstaterat betydelsen av att Byggdoks databaser är kompletta och att BFR har ett ansvar för att all med statligt stöd förekommande FoU-verksamhet inom sektorn finns i dessa. Vidare för tillgänglig är det angeläget att öka tillgängligheten intemationell publik genom att bl.a. översätta söksystemet till i första hand engelska.

2. Information om FoU——resultat. Information om FoU—resultat är mer än att bara dokumentera

forskarens resultat. Kunskapsfönnedling sker på en mängd olika sätt i

en mix vars effektivitet är avgörande för hela FoU-processen. En viss förädling av FoU-resultat är nödvändig för att nå olika målgrupper. BFRs T-skrifter och är ett viktigt första

är mycket uppskattade steg mot den målinriktade verksamhet som idag planeras ingå i på väg

BFRs Inom är det skrivna ordet kanske den

förlagsenhet. byggsektorn

minst intressanta inforrnationskanalen. Således planeras även utställningar, videos, konferenser etc.

Det är många aktörer som alla arbetar med kunskapsfönnedling men deras grundläggande inforrnationsuppgift olika. BFRs primära

ansvar är att informera sina målgrupper inom sitt område om att

FoU-resultat finns och motivera till att söka. Boverkets huvud- SOU 1991: 23

uppgift i detta sammanhang är att sprida information av delvis annan Kapitel 4

karaktär till delvis andra och mer för att nå

målgrupper verkligen

fram till praktisk användning. Forskaren och andra FoU-aktörer bör ha ett eget intresse att sprida information i sin närmiljö.

Det finns också en tidsaspekt. I ett tidigt FoU-skede är målgruppen

liten, speciell och ofta motiverad. Målgruppen blir bredare närmare den direkta vilket ökar kraven men

tillämpningen på resurser också intresset hos berörda branschorgan. av den Utvärderingar pågående

Hus- och hälsakampanjen ger härvid möjlighet att dokumentera erfarenheter och utveckla nya strategier för

kunskapsspridning. Behovet att tillgängliggöra resultat såväl den av BFR finansierade

FoU-verksamheten som sektorns övriga FoU-verksamhet är stort. I hela denna process finns behov av samverkan och en stor potential för

effektivisering och utveckling genom en ~informationskoncem och ett byggforskningens hus.

Under intervjuerna framkom ytterligare ett antal som kan synpunkter vara värdefulla i det fortsatta arbetet med samordning av en ny informationsverksamhet. - BFR har ett visst vanrykte i branschen pä grund av för mycket gula rapporter. Några bearbetade T-skrifter har haft genomslag. Dessa är i allmänhet syntetiserade kunskaps- och programäversikter eller av karaktär handbok. - R-serien är svär. För många är det BFRs enda ansikte men det är inte BFRs enda produkt. Det mesta och kanske bästa sprids via olika aktörer och institutioner. T-serien har bättre gensvar i branschen.

-Jag ger BFR en eloge! Dom gör mycket bra saker - T-skrifterna är strålande. Kanske

ofta kan man göra mer och kanske ska spridningen

ändras men jag är positiv till det som görs. - R-serien är en ren dokumentation utan kvalitetsstämpel. Det bästa gdr nog ut andra vägar - Rapporterna är inte representativa BFRs för

verksamhet och ofta dålig reklam för BFR.

- Kapa ej bort de gula men satsa pd transformering. - BFRs ansikte är alldeles för mycket präglat av en serie rapporter. Dynamiken gdr förlorad och man ser inte BFR som spelförare. Borde inte aktörerna göra mer?

- BFRs rapporter är i huvudsak OK och det finns ett krav att doku-

mentera. Kanske kan spridningen göras mer selektiv. l stället bär man satsa pd att söka. Många T-skrifter har varit mycket bra.

- resultat Han är kunskapsbäraren som ska ut i Viktigaste är forskaren! SOU 1991: 23 sker bäst . näringslivet/samhället. Att sprida kunskap till nästa generation K apue I 4 via forskargruppen in i utbildningen. Högskolan är unik genom grundutbildningen. Vi bör också hitta bättre system för vidareutbildning. —-Jag prenumererar och sprider men rapporterna läses inte. Bättre med seminarier. Det finns ett liv både före och efter projektet där BF R har en roll. Ett FoU-projekt bör inte vara avslutat före marknadsföring. - Det är omöjligt nd ut med bara skrifter. Det måste till andra insatser. Vdr erfarenheten är att det Bygginfo informerar om läses kanske medan det övriga existerar inte. Bygginfo det enda vettiga idag. - Om transformering så är det bara en viss del som är gemensam medan mycket är företagsspecifikt. - Odla marknaden genom att klara ut vad som är F resp U. Försök inte

pracka pâ vdr sektor forskning. Det är sannhället som beställer forskning

-förvänta ingen marknad. Det är inte bara rapporterna som stör. Aven innehållet är ointressant. Bara rätt person kan nd ut. - Sonera i rapportflödet. Skicka ut forskaren själv och satsa på

transformerade rapporter för bred distribution. Det är värt att lägga ner

dessa pengar. Rapporterna kan bli sd bra att de kan användas direkt i utbildningen. Sälj bearbetade resultat. - Det finns behov av info om bygg- och bostadssektorn som underlag

för att kunna sälja sektorn till forskare med annan bakgrund.

Slutsats:

BFR bör arbeta för ett koncemtänkande och BFRs egna planer på ett

hus har en stor potential både vad byggforskningens uppenbarligen gäller kostnadseffektivisering och utveckling. Dessutom kan en dylik vara rent av nödvändig om byggsektorn ska kunna bringas att lösning

samverka inför ett närmande till EG som kommer att ställa stora krav

en effektiv information. Ett genomförande av byggforskningens på hus stöder utredningens tanke på en informationskoncem.

För BFRs del innebär detta att delar av informationen om FoU— i likhet

resultat kan särskiljas från BFRs kansli och göras självbärande med vad som redan skett med dokumentationen. BFRs planer på en verksamhet bör därför inkluderas i en utveckling av inutvidgad

formationskoncemen. Koncemen kan också bli en viktig resurs för Boverkets information. En nämnare samordning bör prövas med

vissa av de funktioner som idag köps av Sv byggtjänst, Bygginfo och

Byggdok m.fl.

BFR ska vara spelförare även vad gäller dokumentation och SOU 1991: 23

information om FoU-resultat på motsvarande sätt som beskrivit ovan Kapitel 4

i sin helhet. ska även i

vad gäller FoU-processen Publiceringsbeslut

fortsättningen fattas av BFR. Kvar inom BFRs kansli blir också information om myndigheten som sådan och annan information med

anledning av BFRs roll av överblick och spelförare, inkl Synteser,

Kunskapsöversikter, FoU-program och FoU-frontbeskrivningar.

En plan för dokumentation och information ska ingå i beslut om projektanslag. FoU-projekt får inte vara ett självändarnål och den sökande ska själv ta ansvar för att nå ut till sina närmaste avnämare. I största möjliga utsträckning ska BFR utnyttja satellitema på ett sätt som bör formuleras i avtal enligt vad som parterna kommer överens

om inom ramen för en informationskonoem. Tillgängligheten ur ett

användarperspektiv ska prioriteras.

Jag föreslår att BFR ges i uppdrag att tillsammans med boverket tillsätta en arbetsgrupp med berörda aktörer och till

regeringen inkomma med förslag till en praktisk samordning av

dokumentations- och informationsfrågoma.

4.7 BFRs nämnd, BVN

vetenskapliga

BVN har under sin verksamhet sedan 1983 genomfört ett antal

utvärderingar av projekt, forskarmiljöer och FoU-processen som

sådan och utvecklat ett samarbete med motsvarande verksamheter inom andra sektororgan. Utvärderingama har visat att den forskning

som BFR finansierat ligger på genomsnittligt god nivå internationellt

sett.

Direktiven: Det ankommer också på rådet och dess vetenskap- SOU 1991: 25

liga nämnd att svara för att den FoU som bedrivs med stöd från Kapitel 4

rådet utvärderas och att höga krav på vetenskaplig kvalitet ställs på den forskning som finansieras med medel från rådet.

Intervjuerna bekräftar att kritiken mot det vetenskapliga innehållet i

BFRs verksamhet har upphört. BVNs utvärderingar har också bringat

klarhet i många av de frågor som föranlett en ofta onyanserad kritik mot BFR. Ett exempel är utvärderingen av BFRs s.k. konsultforskning, dvs. anslagsmottagare vid myndigheter, kommuner och företag utanför traditionella FoU-miljöer. Utvärderingen visar att denna form rätt tillämpad har många fördelar och inte alls motiverar den kritik som förts fram från skilda håll. Några citat:

- BVN har haft stor betydelse. Den kvalitetsdiskussion som fördes förr

har tystnat. - Jag anser att BVN fungerar idag och är tveksam till om BVN ska utvidga sin roll. Ett utökat ansvar kan leda till minskad trovärdhet. Viktigt att ett helt oberoende BVN kan uttala sig om vetenskaplighet. - Satsa pd duktiga forskare. Lita pd dem och låt förtroendet förbli trots handläggarbyten. Satsa mer pd utvärderingar än att behandla ansökningar och tänk mer i termer av process och resultat. Utnyttja forskarsanthällets befintliga system för utvärderingar. BVN kan to stickprov. - Om BFRs stöd leder fram till en doktorsavhandling finns ett inbyggt kvalitetssäkringssystem. Utnyttja detta! Det fungerar idag. . - BFR klarar nog relevansen men BVN behövs för utvärdering av vetenskaplig kvalitet och metodfrâgor. - BVN kommer nog ocksâfd en viktigare roll som controller - BFR/BVN har ansvar att värdera kvaliteten hos forskningens resultat. Men marknaden mdste själva värdera dess tillämpning. - BVN ska värdera forskningens kvalitet, dvs hur tillförlitligt är svaret om sant/_falskt. Men man ska inte gå in pd bra/dåligt utan det är branschens ansvar. Boverket ska värdera tillåtet/förbjudet och informera om bra/dåligt genom det goda exemplets makt. - BFRs ansvar att värdera F oU-resultat. Klargör Jag anser att BF R inte ska ge någon resultatvärdering annat än att det är vetenskapligt korrekt. - BVN var ej tänkt som policyorgan. Tanken var att BVN skulle få

inblick i utfall genom utvärderingar och att detta skulle dterföras till

BFR. När ndgot var bra skulle man ge signaler att expandera. BVN SOU 1991: 23 skulle alltsd inte delta i beredningen men ge tydliga signaler. När BVN . K apue I 4 lärt sig ett område skulle man också ge signaler om behov. Sd har också BVN fungerat och en del signaler har haft eflekt.

Slutsats:

Erfarenheterna av BVN har hittills varit goda och jag har inte funnit skäl att föreslå några förändringar. BVNs verksamhet har varit värdefull för BFR. Nämnden behövs mycket som bas för en utbyggd användning av. utvärderingar inom rådet. Det är att nämndens viktigt integritet skyddas. I syfte att stärka nänmdens självständiga ställning är frågan om dess förvaltningsrättsliga för närvarande ställning föremål för översyn inom BFR. BVN har skapat en avsevärd om inte minst kunskap de processer som styr kunskapstillväxt och användning av FoU-resultat inom sektom. Förutsättningar finns alltså nu att på vetenskaplig grund genomföra förändringar i sättet att planera och driva FoU-verksamhet. De förslag till förändringar av verksamheten vid BFR som jag senare lägger fram bygger bl.a. på att denna som nu finns kunskap tillgänglig bättre ska tas till vara. Det är också viktigt att nämndens erfarenheter kommer handläggare och anslagsmottagare till del då kommer att bli utvärderingar ett viktigt styrmedel i en övergång från projektvis förgranskning till mål- och resultatstyming. Utredningens bedömning är att resultaten av BVNs utvärderingar ännu inte tagits tillvara i BFRs löpande verksamhet i tillräcklig utsträckning. Krav bör ställas ett mer på medvetet utnyttjande av BVNs verksamhet.

Jag föreslår att instruktionen för BFR ses över för att tillgodose detta syfte genom föreskrift om att BFR i varje treårsframställning åläggs att särskilt redovisa hur utvärderingsfrågoma har och kommer att enomföras.

4.8 Utvärderingar m.m.

Utvärderingsverksamheten är en viktig del av all BFRs verksamhet. BVNs uppgift är att svara för utvärderingar av vetenskaplig kvalitet i 75

projekt som rådet helt eller delvis finansierar. BFR har därutöver ett SOU 1991: 23

effekt- och relevansutvärderingar. Denna verk- Kapitel 4

eget ansvar att utföra

samhet behöver utvecklas för att säkerställa att pålitliga och använd-

bara FoU-resultat kommer till användning inom bygg- och bostadssektorn. kommer också att kräva en ny Den nya statliga budgetprocessen

form av prestationsmätning och resultatuppföljning. BFR som sek-

torsorgan måste i ökad utsträckning sätta upp mål som är mätbara. BFR samarbetar med andra sektorforskningsorgan för att skapa metoder att mäta mål och resultat. Detta arbete bedrivs i tillsammans med BVN inom ramen för ett utvärderingsnätverk som BFR initierat. Under intervjuerna har framkommit att det råder en viss oklarhet om begrepp och BFRs ansvar för olika slag av utvärderingar. Några citat som belyser dessa oklarheter: - BFRs roll är att tillhandahålla pengar sd att nâgra kan tala om sant/falskt och andra_ bra/dåligt. BFR är ingen myndighet. - BFR gdr för ldngt i sin iver att visa sig nyttig. Forskning ska inte vara nyttig i den meningen. Värderingen av bra/dålig ska inte göras av BFR utan det ska marknaden göra. ~ BFR ska inte VDN-märka rapporterna. Jag häller med i detta - bra klargöra i utredningen. - Systematisk värdering av angelägna projekt saknas vad gäller s.k. teknikvärdering ur samhällets, konsumenternas och marknadens intresse. BFR mäste stå för ett konsumentintresset - Det är inte säkert att marknaden gör dessa värderingar. Det brister i byggandet idag med sjuka hus som symptom. - anser vi vara en fråga för marknaden. BFR ska inte Teknikvärdering varudeklarera resultaten och BVN ska vara kvar vid värdering av vetenskaplighet, dvs om resultaten i sig är korrekta. Vi anser att producenterna här begär för mycket av BFR. - för innehållet i rapporterna - inte BFR. Ska Idag svarar författaren

BFR engagera sig och värdera resultatet? En form av recension? Nej!

- och Utvärdering är inte bara vetenskaplighet utan även genomslag användbarhet, tillgänglighet och relevans. Tror pd en större utvärderingsverksamhet. Satsa pd metoder som är gemensamma mellan råden.

- Det finns behov av en ny typ av utvärderingar som inte bara besvarar gjort saken rätt utan även gjort rätt sa . Detta fordrar bdde teori-

och begreppsutveckling

Slutsats: SOU 1991123

Kapitel 4

Det är angeläget att lägga fast att BFR inte har något generellt ansvar

att göra marknadsmässiga värderingar av framkomna resultat. Där-

emot kan BFR ge stöd till projekt av karaktär men

teknikvärdering

alltfort gäller att forskaren står för resultaten om inget annat anges.

Energiforskningsprograrnmet ställer emellertid i viss mening speci-

ella krav i detta avseende. I detta sammanhang finner att att BFRs

jag det angeläget betona

huvuduppgift är att ge stöd till sådana projekt för kunskapsupp-

byggnad som kan ge underlag för forskningens av

bedömning

sant/falskt och/eller sektorns bedömning av bra/dålig. Det är myndighetemas ansvar att formulera vad som ska vara tillåtet/förbjudet. Jag finner det angeläget att BFR fortsätter sitt utvecklingsarbete beträffande metodfrågor då det gäller att mäta effektivitet och relevans i verksamheten. Det ovan refererade nätverket om utvärderingar

bör därför ges erforderliga resurser.

Programområden

Den roll som utredningen mejslat är förvånansvärt lik den roll som

riksdagen gav BFR för trettio år sedan enligt den proposition som refererats i kapitel 2.1.

Men det finns stora skillnader. En sådan är att FoU-verksamhetens

problemområden flyttats från byggarbetsplatsen till andra delar av

den och till andra aktörer och skeden

byggda miljön i den process som samhällsbyggandet utgör. Dessa har refereförändringar tidigare

rats och i förarbetet till direktivet för denna utredning diskuterades

prioritering av skilda programområden, b1.a. VA-teknik, ekologiskt

byggande, geoteknik, förvaltning och boendevanor. En genomgång av viktiga områden görs i den forskningspolitiska propositionen 1990. Inriktning olika har under på programområden

hand kommit i intervjuer, samtal och seminarier. upp I det följande

ges några illustrativa citat:

- Landet ska förändras - ej bara bygga nytt! Förvaltningsfrdgor kommer i centrum. Hur ska det gamla hanteras? Förvaltning borde vara 50% av BFR men är ännu bara ett litet program.

- Den byggda miljön förändras. Hur ska BFR förhålla sig? Lagar om att SOU 1991; 23 bygga hus och tekniska system lägger nu större vikt vid funktion, drifl

Kapitel 4

och underhåll. - Produktansvar är en viktig fråga. Industrin får alltmer ansvar. Vi måste också ge lösningar där våra produkter finns med i totala byggsystem för att få sälja. Behovet av kunskap om användning och marknader ökar och detta gör att vi måste närma oss användarsidan. Vi måste också ha mer kontakt med andra material. Allt detta innebär nya krav på industrin som tillsammans med produktansvar ställer nya Vi måste behärska i hela kompetenskrav. miljö kedjan process användning - destruktion.

- Den klassiska frågan har varit Hur bygga nytt? . Nu ställer man frågan Hur ska människor skyddas? Detta innebär åtgärder utanför traditionellt byggande.

-__Samhällsplanering saknas. Det finns få forskare och inga miljöer.

Amnet är bredare än boverket men också bredare än kommunen! - med Samhällsplanering måste in på energiområdet (eller tvärt om) systerrfrågor och brukannedverkan . - Det saknas mycket kunskap och metoder hur hantera PBL och NRL i kommunerna med dess nya bredd alltifrån mark och vatten till sociala konsekvenser, hälsa, säkerhet, ekonomi, hushållning etc som ger helt nya frågor att behandla - och detta gäller inte bara stadsbyggnad.

- är svår och metoder saknas. Om kommunerna ska Tvärfackligheten

leva upp till nya lagar fattas mycket. Lagkomplexet är nytt och allmän-

heten mer involverad. Förhandlingsplanering innebär nya former för både arbete och redovisning. - är och belastat med ord som plan-

Begreppet samhällsplanering fel

hushållning, hierarki och rationalism. - med en balans mellan byggproduktion (marknad) Jag anser det viktigt och den offentliga sektorn som då inte bara rör samhällsplanering. - Viktigt med användarperspektivet. Vill ha mer av brukarnas situation, bostadsmarknad, bostadsekonomi, brukarmedverkan etc -— idéer men färre projekt! l början av en utveckling måste man Många

avsätta resurser för fritt sökande och satsa på ett kreativt klimat. Sen

värderas idéerna och ett fåtal fullföljs som projekt för marknad/produktion. Av 100 idéer kanske 3 blir produkt. - problemidentifiering) och Skilj på idéfas (kunskapsutveckling, projektfas då det egentliga utvecklingsarbetet sker med lösningar och

tillämpning. Gör skarpa gränser, tex. 1% för fritt sökande, 10% för

test av bästa lösning och 90% för teknikutvecklingens produktionsfas där

kostnaderna Viktigt förstå att dessa faser engagerar olika sorters

ligger. folk. Skilj ut superidégivarna för sin roll i början och var rädd om dom. Kvalitet avgörande idet tidiga stadiet - sikta rätt!

- De 1000 blommorna måste ner pd Idngsiktighet och stabila FoU- SOU 1991; 23 miljöer. BFR har många 1000 blommor och skvättar hit och dit. Ta K al” e .t I 4 mer i tur och ordning! Slutprodukten är inte bara rapport. Det finns ett liv efter BFR. Tänker BFR slutprodukt?

Slutsats:

Utredningen har tagit fasta på att samhällsplanering, infrastruktur och förvaltning i vid mening är eftersatta områden med svagare beställare och svaga FoU-miljöer relativt den traditionella och mer tekniskt inriktade FoU-verksamheten om Detta är motivet produktionsfrågor. till en del av nedanstående av BFRs förslag angående styrning verksamhet. Val och prioritering av programomrâden måste annars vara en fortlöpande och naturlig del i BFRs verksamhetsplanering.

SOU 1991: 23

5 Konsekvenser för BFRs

organisation 5

Kapitel

5.1 Allmänt

BFR får med ovanstående förslag en tydligare roll som ett aktivt sek-

tororgan och sektorforskningsråd med ett uttalat ansvar för sektorns i huvudsak tillämpade forskning och samordningen mellan forskning och utveckling inklusive information.

Genom att samhällsproblem som är tvärfackliga till sin natur får större betydelse för verksamhetens inriktning ändras förutsättningar för BFRs interna organisation. När innehållet i verksamheten förskjuts från att detaljgranska enskilda ansökningar till mål- och resultatstyming och samverkan med satelliter inom sektorn åndras

kraven på administration och kompetens. Genom planerad tillämpning

av ADB och genom att en viss del av rådets nuvarande informationsverksamhet flyttas ut ur BFRs kansli och görs självbärande inom en informationskoncem kan behovet av personella resurser minska.

Förslag till detaljerad omfattning av förändringar i personal,

kompetens och arbetssätt måste utarbetas av myndigheten självt. I följande avsnitt ger jag mina förslag till hur BFR skulle kunna utvecklas för att uppfylla önskade funktioner och direktivens krav

på

minskning.

Direktiv: En utgångspunkt bör därvid vara att rådets organisa-

tion måste minskas inte oväsentligt i förhållande till- idag. En

annan är att en hög vetenskaplig kvalitet måste säkras i det FoU-

arbete som BFR har ansvar for. Bl.a. bör prövas om beredningsoch beslutsprocess vid handläggningen av ärenden kan förenklas och bättre fonnaliseras. Utredaren bör också ta ställning till om den nuvarande organisationen av uppföljningen och utvärd-

eringen av den forskning som stöds av BFR är ändamålsenlig.

5.2 SOU 1991: 23

Styrelsen

Kapitel 5 Hela förslaget om ett nytt BFR baseras på att BFR accepteras och tolereras som spelförare. Det är därför nödvändigt med en styrelse

som representerar sektorns aktörer och avnämare samt forskare och därtill de närmast berörda myndigheterna boverket och STEV. Några citat: - För styrelsen är möjligheten till överblick viktigast. spontant är jag

tveksam till fler forskare i styrelsen - relevansen viktigare. Problemet i styrelsen idag är tdr1bitssyndromet”— det fordras särskilda insatser för

till särskilt teknik - människa att öka förmågan tvärinsatser, humaniora. Forskningen inom kärnomrdden är relativt väl tillgodosedd - är bredare. samhällsproblemen - Om frigöra från gamla strukturer är det viktigt att välja en ny

styrelse. Det finns risker med för stor verklighetsanknytning. Viktigt

med FoU-tänkande och perspektiv. - Viktigt med personer med överblick i styrelsen men det måste även finnas kunskap om forskarsamhället och de villkor under vilka forskningen bedrivs. - För samordning med boverket och STEV är GD-koppling en mojlig väg. BFR vill en aktiv styrelse som även tar ställning i sakfrågor.

Slutsats:

BFRs styrelse bör ha uppgiften att besluta om policyskapande verksamheter och vissa större ansökningar såsom basanslag, ramavtal och

systemgruppemas tillsättning. En av de kritiska synpunkter som

framförts på BFRs verksamhet är just frånvaron av en samlad strate-

gisk policy. Vad som ovan diskuterats och föreslagits beträffande BFRs roll under särskilt kapitel 4.2 Överblick syftar till förbättringar även i detta avseende. Beslut i enskilda ärenden föreslås även

fortsättningsvis vara delegerat.

Med hänsyn till möjligheten att förverkliga BFRs framtida roll som ett mer aktivt sektorforskningsorgan torde en viktig förutsättning vara att i instruktionen tilldela styrelsen vidgad kompetens jämfört

med den instruktion, baserad på rådande verksförordning, som idag

gäller för BFR. Med hänsyn till vad som senare föreslås om systemgruppema bör

styrelsens storlek kunna begränsas till ca 10 personer.

SOU 1991: 23

Kapitel 5

Jag föreslår att instruktionen för BFR ses över till att klargöra

dessa frågor och att BFR ges i uppdrag att i erforderlig utsträckning ändra sina rutiner. Beträffande företrädare för

boverket och STEV i BFRs styrelse återkommer jag nedan.

Systemgrupper

BFR saknar idag ett tillräckligt effektivt styrsystem för att tillförsäkra en tvärfacklig FoU-verksamhet. BFRs kansli håller på att inrätta ett

antal och

PU-grupper (Program Uppföljning) med vissa uppgifter

för disciplinära delprogram och specifika tvärprogram. Dessa uppfyller dock inte fullt ut de nya krav som ställs och än mer kommer att

ställas på BFR. Jag har i intervjuerna som hypotes föreslagit ett be-

gränsat antal betydligt bredare externa gmpper, s.k. systemgmpper som stöd för rådets kansli. Intervjuerna har genomgående varit positiva till ett dylikt arrange-

mang. Några citat:

- Uppgiften för systemgrupperna blir att beskriva fronten och ange hur den ska flyttas och ge signaler ut. När ansökningar kommer in ska de även vara remissorgan i systematiserad form men det formella beslutet sker inom BFR. - Viktigt att deras placering utanför BFR motiveras med att en eller flera satelliter ska vara med - annars blir det ju bara budgetspel mellan löner och arvoden. -

Grupperna fdr en viktig roll i irformationen.

- Hur många grupper? Produktion, samhällsplanering, förvaltning, material, infrastruktur? Alternativ är byggprocess, samhällsbyggande, samhällsutnyttjande. - Ser fyra skeden i byggprocessen: Strategisk samhällsplanering, Förberedande produktionsskede, Produktion och Förvaltning. - Arbetssättet påminner om SBUF - ett litet kansli och externa grupper. - Jänfär SNVs matris av vetenskapliga kommittéer och aktiva projektgrupper. - Jämför SJFRs matris av ämnesutskott och programorgan. - Systemgrupperna kan ges större roll i bdde programarbete och remissförfarande. Om så är det än viktigare att BFRs handläggare är

flinka administratörer.

- Gär klart vem som beslutar. STEV har en utvecklingsnämnd som SOU 1991; 23 beslutar och utvecklingsgrupper som ger rdd. Grupperna har ansvar för K al” .t I 5 e kvalitet medan utvecklingsnämnden ser pd inriktning också. Knepigt med

flera grupper med delat ansvar.

—— ett antal ett omrâde och

Efter dr har ett nät av personer bildats kring

till dessa gär pengarna. Det är svårt för en ny person med en ny ide att ta sig igenom. Vägar ut ur detta dilemma är att kompetensen lyfts ut i BFRs omvärld och att handläggarna roterar eller att man accepterar en stagnation men stryper pengarna. - En satsning pd systemgrupper kan motivera en mindre styrelse med representanter fär Lexmyndighet, byggare, förvaltare och konsument. Om BFRs kansli också görs forskartungt - åtminstone verksledningen -

kan grupper med 75% forskare och en forskartung ordf7sekr bli ett

starkt team. I såfall kan nog BVN läggas ner. - kan en viktig roll att samla ämnesområden sd att

Systemgruppenta fd forskarna frdn olika miljöer kan träffas. Synteser, utvärderingaroch

program passar nog också in. Pröva tematiska F oU-dagar som inkluderar långsiktiga perspektiv och som även blir signal till forskarsamhället.

Slutsats:

Ett sätt att stärka tvärfackligheten inom BFR är att styrelsen tillsätter rådgivande grupper, s.k. systemgrupper, som inrättas för över-

gripande FoU-områden. Dessa grupper ska svara för framtagning av

kunskapsöversikter och synteser, FoU-frontbeskrivningar, FoU-pro-

gram, erforderlig utvärdering och att information sprids om såväl kunskapsfronter som FoU-behov. Systemgruppema ska vara en samlingspunkt för kreativitet och överblick med en i allt väsentligt fri och oberoende ställning i förhållande till formell handläggning, men ändå

involverade i verksamheten som kvalificerade tyckare.

De områden som grupperna ska svara för kommer inte att kunna

ges en exakt preciserad avgränsning. Indelning etc måste diskuteras

ytterligare men inledningsvis föreslås tre grupper 1. Samhalls-planering och infrastruktur

2. Produktion

3. Förvaltning

Utöver dessa tre fasta systemgrupper kan andra etableras för att

genomföra speciella i sak och tid definierade uppgifter. System-

grupperna kan betraktas som överordnade ovan refererade PUgrupper inom BFRs kansli.

Systemgruppema bör ha en bred kompetens från forskarvärlden SOU 1991: 23 och från praktiska erfarenheter. Det är strategiskt för verksamheten i Kapitel 5 denna del att de till övervägande del består av forskare. Grupperna ska utses av rådets styrelse. De ska ha sekreteriatsresurser för att i samråd med rådets kansli driva beslutad verksamhet, semian-angera narier i både initierande och inforrnativt syfte, följa, analysera och värdera verksamheter etc. Det är emellertid viktigt att att påpeka systemgruppema är underställda styrelsen och inte har att fatta beslut om anslag eller att självständigt driva frågor. Ett exempel på en sådan annan systemgrupp är den grupp för kollegial bedömning av vetenskaplig kvalitet och metodfrågor som tidigare diskuterats i kapitel 4.5 för beredning av ansökningar som rör FoU-miljöer av mer långsiktig karaktär. Denna grupp bör årligen utses av styrelsen på förslag från kansliet i samråd med BVN. Nordisk medverkan bör eftersträvas. är rådgivande. Gruppen Styrelsen föreslås besluta i dessa ärenden efter från kansliet. förslag

Jag föreslår att BFR ges i uppdrag att redovisa hur verksamheten organiserats i dessa frågor jämte de systemgrupper som etablerats eller avses att etableras.

5 .4 BFRs kansli

BFRs roll som spelförare förutsätter en FoU-ledande funktion som måste komma till uttryck i och genom BFRs kansli. Det nya kravet blir mer uttalat koordinering och Detta innebär samordning. nya krav på handläggarna med en tydligare uppdelning i administrativa funktioner relativt ansökningar och systemgrupper respektive förhand» lingar med sektorns FoU-aktörer. Forrnella beslut i enskilda ärenden, som inte beslutas av styrelsen, fattas på kanslinivå men underlaget för beslut kommer jämfört med nu att i ökad grad hämtas utanför BFRs kansli. Detta är nödvändigt med tanke på perspektiven av tvärfacklighet och överblick. Remisshanteringen ska fonnaliseras. En omställning av här förordat kräver överslag fördjupade väganden, som måste inkludera ett nära samråd med personalorga-

nisationema. Omställningen bör läggas fast i en väl preciserad plan SOU 1991: 23 5

som ska fastställas av styrelsen för BFR. Kapitel

Jag föreslår att BFR ges i uppdrag att arbeta fram en plan över omställningen i huvudsaklig anslutning till vad som angivits

och att denna plan ska fastställas av styrelsen för BFR. Jag

föreslår vidare att BFR ges i uppdrag att redovisa hur kansliet

organiserats i dessa frågor.

Organisationsform

Kansliets organisation föreslås ändrad till en tvärfacklig och disci-

plinövergripande struktur. Rådet har av tradition en disciplinorien-

terad organisation och budgetindelning. Detta har försvårat hante-

ringen av tvärfackliga projekt. Under senare år har en ny program-

indelning införts men utan att denna följts av motsvarande organisatoriska förändring. Eftersom ingen Organisationsform är helt logisk utan mer ett uttryck for en vilja, ambition och inriktning är det ange-

läget att BFR uttrycker sin ambition av tvärfacklighet i en motsvarande organisationsforrn. En ny struktur i enlighet med indelningen av systemgruppema ger ny möjligt att blanda skilda från BFRs nuvarande

kompetenser

enheter på ett sätt som motsvarar behovet i tvärfackliga projekt. Kun-

skap om människors beteende och samhällsaspekter kan t.ex. lyftas

fram och i den mer tekniskt inriktade verksamheten.

integreras

Även bör integreras. Ett motiv för att lägga

energiverksamheten delar av energiforskningsprogrammet på BFR är just integrationen och kopplingen till bebyggelsen. Men eftersom energiforskningsfinansieras från eget anslag med särskilda krav på

programmet och utvärderingar måste en sär-

programplaner, budgetuppföljning redovisning av demia verksamhet ske gentemot industridepartementet

och STEV. Jag förutsätter att den integration av information i FoU-processen som skett genom att informationssekreterama nu ingår i respektive

sakenhet förblir i princip oförändrad.

Den ovan nämnda planen för omställningen bör med fördel även SOU 1991: 23 omfatta vad som sagts om BFRs organisation. 5 Kapitel

Verksledning

BFRs verksledning bör förstärkas med forskarkompetens placerad antingen separat inom en utvidgad stab eller inom de nya enheterna som ska stödja och verka med de olika systemgruppema. Det är viktigt med i om BFR tyngd forskarkompetens ska bli accepterad som spelförare. Ledningen bör också på motsvarande sätt förstärkas med kompetens i frågor som rör fonnella med berörda förhandlingar samarbetsorgan och inte minst den internationella bevakningen. Verksledningen bör också ha tillgång till en fri budgetram att söka för användning inom helt nya och komplexa FoU-områden. Verksledningens kompetens av forskarerfarenhet kan med fördel tillgodoses via tidsbegränsade förordnaden. Fördelar med detta förfarande fir dels att färsk kompetens tillförs utifrån och dels att kunskap om BFR sprids i forskarvärlden. Antalet tjänster som kan stå till bör inte

förfogande understiga 3 á 4 stycken och förordnandet gälla

maximalt 3 - 4 år enligt vad som är etablerat på andra håll. För att tillgodose kraven på aktualitet i de överblickar, beskrivningar av FoU-fronter etc som ovan och för att kunna föreslagits agera med acceptans i spelförarrollen måste den risk som ligger i att personalen stelnar i sin yrkesroll balanseras. Systemgruppemas sammansättning och möjlighet till förnyelse är här viktiga

stimuleringsinslag men även den egna personalens behov

av och krav på utveckling och förnyelse i måste övrigt uppmärksammas. Den tidsbestärnda ett rullforskarkompetensen garanterar ande byte. För den fasta personalen måste personalutveckling och ett i samråd med personalorganisationema medvetet agerande av karaktär Outplacement etableras. Den ovan nänmda planen för bör med fördel även omställningen omfatta vad som sagts om BFRs verksledning.

SOU 1991: 23 Beredning

Kapitel 5

Enligt den forskningspolitiska propositionen 1990 har regeringen

tagit initiativ till en översyn av sektororganens besluts- och beredningsformer. Syftet är dels att skapa en större homogenitet och

därmed underlätta för de forskare som söker medel från flera olika organ och dels stärka den vetenskapliga kvalitetsgranskningen. Denna utredning har därför fokuserats kring andra delar av BFRs verksamhet. I det följande refereras några citat från intervjuerna som speciellt rör bygg- och bostadssektom och som kan vara till hjälp vid BFRs detaljplanering: - att hela Remisshanteringen bör vara mer öppen för insyn - obehagligt

tiden fd kollegors ansökningar pd remiss - bättre träffas. Bara kvalificerade forskare kan bedöma vetenskaplighet och kvalitet och detta

inom eget område? - Om satellitmodell sd tänk helt nytt. Lägg om ansökningsbehandlingen. Det gdr inte att arbeta med 60-talets noggrannhet med projekt som bas och detta gdr inte att uppehålla parallellt med satelliterna. Lägg mer ansvar pd satelliter och institutioner. - Vi har ett ramavtal med BFR. Avtalet ligger direkt mot BFRs ledning och fungerar inkl pengar 50-50%. Projekt ska beslutas inom denna ram men vi utsätts för nonnal granskning och alla normala procedurer trots att avtalet ger ramar. Vi upplever oss kompetenta att inom avtal värdera

relevans när vi dessutom själva finansierar hälften. Onödig relevans-

bedömning alltsd. Hellre mdlstyrning och utvärderingar. - Inom SNV granskas alla ansökningar av någon vetenskaplig kommitté. - F orskarsamhället är litet och det blir alltid jäv pd ett eller annat sätt

eftersom det är samma pengar man slåss om. Idag remitteras till 3-9

personer till synes slumpvis utvalda och det är inte bra. - om en

Förslag formell remissgrupp är positiv men det är tveksamt om

gruppen har erforderlig kompetens. Kanske vore det bra med möjlighet att komplettera med sakkunniga ad hoc. - Inom mitt omrâde har BFR flyttat ut sin kompetens och tillsatt en grupp som nu har bilden klar - men ansökningarna mdste ändå dras

genom kvarnen. Grupperna har en otydlig roll - definiera och

strukturera. Lägg ut ansvar! - remisser om stora anslag. Föredrar ett strikt Viktigt särskilja upplägg av remisshanteringen. - Om minskad organisation kan utrymme kanske ges för mer gemensam beredning. Detta var en mycket positiv sak tidigare som nu inte tillämpas.

- BFR ska absolut inte gd in Viktigt begränsa beredningsambitionerna. SOU 1991: 23 och peta i detaljer i sådant man inte har kompetens för.

Kapitel 5

- Det gdr också att förändra ansökningsberedningen genom att relevansbedömningen läggs pd satelliterna. Detta tillsammans med systemgrupperna minskar behovet eller rättare omfattningen av granskning och möjliggör en mer strukturerad beredning. - Endast vetenskaplig kvalitetsbedömning av satellitansökningar. Satsa pd granskning av metodfrâgor men lita pd relevansen. - borde relevans medan Viktigaste granskningen för högskolan gälla man i större utsträckning bör kunna utnyttja högskolans kvalitetssäkring - fast det finns skräckexempel! - Tvärfackliga projekt och s.k. praxisforskning mäste remissbehandlas i grupp. Enskilda remisser med disciplinkompetens kan inte täcka gränsytoma. Risk svaret blir negativt utifrân disciplinens syn när en samsyn skulle givit ett positivt svar. Detta gör handläggarna osäkra.

Utvärderingar kommer att få större betydelse i beredningsprocessen. Systemgmppema innebär ett nytt stöd men det är viktigt att systemgruppema ges tydliga instruktioner och att kansliet i övrigt lär sig hantera utvärderingar som ett styrmedel i olika sammanhang. Det gäller inte minst kriterier för kvalitet och relevans i olika typer av projekt, program och FoU-miljöer.

I beredningsfasen bör kunna gälla att för ansökningar från bl.a. sökande som har samarbetsavtal med BFR så är relevansfrågoma

bedömda. På samma sätt är högskoleprojekt i viss utsträckning vetenskapligt prövade. Sammantaget förhållanden som bör kurma begränsa BFRs kansliinsatser. Detta beträffande relevans kvalitet i

synsätt och

beredningsfasen ändrar inte BFRs ansvar för uppföljning och ut-

värderingar.

Mina synpunkter på hur kan lämnar

beredningen organiseras jag

under andra avsnitt.

Övriga synpunkter på BFRs kansli

BFRs ADB-system måste klara den särredovisning som är erforderlig med tanke på de olika former av finansiering som rådet har. Kanske

kan rådet i framtiden i än högre grad sälja sina tjänster som FoUadministratör/manager, t.ex. inom miljö och avfall, bistånd och för

utveckling relativt export- och biståndsmarknader. Idag kan man med

visst fog säga att BFR anlitas på detta sätt inom energiforskningen och SOU 1991: 23 de s.k. handelsgödselpengama. Kapitel 5 BFR bör självt ta erforderliga initiativ till ett ev. förverkligande av dessa affärsidéer, t.ex. inom samarbetsavtal med satellitema.

Utredningen har dessutom uppmärksammat att ärenden som måste behandlas under sekretess inte är möjliga att hantera inom BFR i dag. Detta är en allvarlig brist som hindrar kontakter med vissa grupper som söker stöd for test av sina idéer. Detta inte kan vara rimligt.

Jag föreslår därför att BFR på lämpligt sätt initierar en

översyn av möjligheterna att handlägga frågor under sekretess.

Förlagsverksamheten

Genom beslutet att omvandla enheten information till en förlagsenhet inom BFRs kansli blir konsekvenserna ett tydligare uttalande av köpa-sälja. Den nya förlagsenheten är en resultatenhet inom BFR och arbete pågår för att skapa en ökad intäktfinansiering. Den vidare

utvecklingen av förlagsverksamheten och enhetens roll gentemot

BFRs kansli i övrigt följer av vad som kommer ut av min tidigare diskussion om en informationskoncem.

BFR bör ges i uppdrag att snarast och i samråd med berörda andra

aktörer, i första hand boverket och SIB, skapa en på marknadens

sedvanliga villkor etablerad och driven förlagsverksamhet där all av samhället i någon mening stödd kunskap finns tillgänglig. Denna

utveckling är ett uttryck för samma koncemtanke som förs fram av BFR i form av byggforskningens hus.

Jag föreslår att BFR ges i uppdrag att utarbeta ett program för detta och att ett genomförande ska vara i princip avslutat inne-

varande treårsperiod.

Experimentbyggande SOU 1991: 23

Kapitel5 Riksdagens revisorer har nyligen granskat experimentbyggnadsverksamheten och på deras förslag har stödet omvandlats från lån till bidrag enligt vad som tidigare refererats i kapitel 2.1. Revisorerna

betonar

kopplingen till FoU både vad gäller planering och utvärdering av resultat.

Den därav föranledda ändringen av BFRs instruktion om

bidrag

för

experimentbyggamde mm (SFS 1990:818) säger bl.a. att

1 §. Enligt denna förordning lämnas bidrag i mån av tillgång på medel till sådana forskningsinriktade experiment som av ser planering, byggande, teknisk förvaltning eller energianvändning och som ingår som ett led i FoU-verksamheten hos BFR.

2 §. Bidrag får lämnas till hela eller del av kostnaden för experiment såvitt avser - förstudier, planering och projektering av experimentet, tillverkning av ett första exemplar (prototyp) av en produkt eller utvecklingen av ett system byggande av en experimentanläggning där egenskaper eller funktioner hos en produkt eller ett system provas prov i full skala av en produkt eller ett system.

8 §. Rådet ska samråda med boverket i frågor som rör bidragsverksamheten. I frågor som rör energiinriktad verksamhet ska samråd ske även med statens energiverk.

Intervjuerna har betonat vikten av att

experimentbyggnadsverksam-

heten

ligger kvar inom BFR men också pekat på behovet av samråd

med externa intressenter och särskilt då boverket. Några citat: -X-verksamheten behövs som hävstdng för samfinansiering och det finns en koppling till vetenskaplighet som motiverar BFR. Det är också ofta ett viktigt steg mot marknadsintroduktion och därför en angelägenhet för Boverkets myndighetsroll. - X-verksamheten viktig för att knyta ihop högskola och bransch. En viktig roll i kedjan och ska absolut ligga pä BFR. Det har en så nära koppling till FoU-processen och är nödvändig för sanyinansiering. - Vi kan inte acceptera en hypotes att experimentbyggande ska lyftas

bort från BFR. Det vore vansinne! Om vi ska fd mer pengar från

branschen mäste vi ha något att erbjuda. 50% kan accepteras av branschen men om BFR inte kan ställa upp med 50% blir det svårare. Xpengarna ligger närmast U och behövs som hävstång!

- X-projekt bör lemmas in i andra FoU-former. Användningen kryper SOU 1991: 23 närmare högskolan i den nya utformningen. Lån krävde en byggherre . K aplte I 5 nu kan stödet gd till högskola. Villkoret att pengarna ska användas för investeringar står kvar liksom att utvärdering ska ske genom medel från BFRs FoU-anslag. —STEV har en motsvarande modell och har lärt sig att X-verksamheten måste vara en följd av FoU, dvs. inte separata hugskott. X bör därför inte skiljas från FoU. Men X-projekt har också fördelar för myndigheten vilket talar för att allt ska ligga under samma tak. - BFRs roll och kontaktyta avgörs av X-pengarna. Om inga X-pengar är BFR ett forskningsråd. X-projekt är en länk till marknaden/branschen. X-projekt är en viktig fortsättning pd bakåt. X-verksamheten är viktig för projekt med marknadsnära användare och test av prototyper. - Beslut och handläggning om X-projekt bör ligga pd BFR. Förutom själva FoU-biten innebär projekten ofta ifrågasättande av normer där boverket är jävig. - Släpp inte experimentbyggandet -för arkitekterna är X-projekt en möjlig väg ut med FoU-resultat som bör utnyttjas bättre. Farligt om det bryts loss till boverket. - Boverket bör rutinmässigt vara med i beredningen och ges tillfälle att följa projekt via referensgrupper eller dylikt.

Slutsats:

Experimentbyggnadsverksamheten bör odelat kvar inom BFRs ligga ansvar. Förutom det finansiella behovet av hävstång i förhandlingar om samfinansiering har X-projekt koppling till bakomliggande FoU även om initiativ i många fall tas av olika byggherrar. Denna kopp-

ling till FoU bör öka så att X-projekt inte blir udda företeelser. I ett experimentbyggnadsprojekt ingår dessutom en resultatutvärdering som finansieras ur BFRs FoU-budget. Experimentbyggnadsprojekt ska i övrigt utvärderas som andra BFR-projekt. Experimentbyggande ska enligt regeringens ambitioner i högre

grad utnyttjas även för annat än energiprojekt. Boverkets behov av att kunna initiera X-projekt måste också säkerställas. Det bör härvid uppmärksammas att begreppet experimentbyggnadsverksamhet då kan

vara vilseledande och kanske i stället bör ersättas med försöksverksamhet.

sakinnehåll är det motiverat med en SOU 1991: 23 Med hänsyn till projektens särskild hantering av Det gäller bl.a. samfinansiering och Kapitel 5 X-projekt. samråd med boverket och STEV. En särskild experimentbyggnadsbör därför bildas med uppgift att bereda beslutsärenden. l grupp denna ska även finnas representation från bl.a. boverket. Gruppen ska utses av rådets styrelse, dock så att boverket utser sin företrädare.

Jag föreslår att ett särskilt avsnitt med huvudsaklig anslutning till vad som här angivits om experimentbyggnadsverksarnheten tas in i instruktionen för BFR och att BFR ges i uppdrag att arbeta fram förslag till ändrad instruktion i samråd med boverket.

5.7 Bemanningsfrågor

Antalet budgeterade tjänster vid BFR är idag ca 80 men antalet anställda är något lägre. Fördelningen på enheter, personalkategorier etc. framgår av bifogad statistik från BFR. Där framgår bl.a. att antalet anställda successivt har reducerats från som mest ca 105 tjänster år 1984 med i genomsnitt 4% per år. En översiktlig bedömning inom utredningen visar att de föreslagna förändringarna bör kunna leda till en kansliorganisation på ca 55 tjänster som mål för omställningen. När denna organisation blir den faktiska är givetvis avhängigt av sluttidpunkten för förändringsarbetet. Hur förändringsprocessen genomförs påverkar volymen.

Förändringen av är till del en reduktion av antalet an-

volymen ställda som blir en faktisk besparing. I vissa avsnitt av reduktionen finns delvis kostnaderna kvar, fast i en annan form än lön till anställda. Detta kan t.ex. gälla ersättning till de nya systemgruppema. Viss verksamhet såsom forlagsverksamheten föreslås etableras som en självbärande resultatenhet.

SOU 1991: 23

6 Särskilda i direktiven

frågor

Kapitel 6

6.1 till boverket

Avgränsning

Direktiv: Utredaren bör därutöver om förutsättningslöst pröva uppgiftsfördelningen mellan BFR och boverket är ändamålsenlig. Det gäller t.ex. frågor med anknytning till de senare leden i FoU-kedjan, såsom frågor av utvecklings- och utredningskaraktär och viss försöksverksamhet. Vidare bör möjligheterna att åstadkomma en klarare i ansvarsfördelning fråga om infonnations- och utbildningsuppgifter belysas. Om en arman uppgiftsfördelning mellan BFR och verket bedöms leda till samordningsvinster och en mer ändamålsenlig uppgiftsfördelning, bör utredaren föreslå lämpliga organisatoriska former för dessa arbetsuppgifter. Utredaren bör i dessa frågor samråda med boverket.

Boverkets uppgifter och verksamhet har beskrivits i 2.5 ovan kapitel och i bilaga 6. Som finns främst i framgår beröringsytor frågor som rör FoU-verksamhetens inriktning och information om resultat från framför allt praktiskt utvecklingsarbete samt experimentbyggandet. Intervjuema har haft en avvaktande attityd till boverket som tydligt visar att verket ännu inte nått ut med

har budskapet om sin av riks-

dagen givna roll som kunskapsfönnedlare inom sektorn. Några citat: - Boverket är inte en satellit bland de övriga aktörerna. Liksom STE V är man en myndighet med uttalat ansvar för utveckling och information till branschen. Arbetsfärdelningen relativt BFR är inte självklar. — instruktioner. Idag finns äverlappande Viktigt särskilja sd att BFR driver det långsiktiga F och boverket driver sin del av kortsiktigt U. l den meningen är boverket som övriga satelliter men har inga pengar. - BFR och boverket överlappar således varandra. En idé är dd att lägga ihop alltihop men det har inte gått. BFR ska vara kvar som anslagsbeviljande organ. Men hela vidareförandeprocessen mäste förändras och boverketfd ett större ansvar i informationsspridningen. - BFR är bredare dn boverket med bl.a. miljö och trafik och det finns kopplingar till andra sektororgan. Viktigt att utveckla dialogen med boverket. BFR har ett ovanligt vitt grepp. 95

- Boverket måste ta ansvar att precisera FoU -behov. SOU 1991:

- Vad gäller BFRs koppling till myndigheterna tror jag att det är mer en Kapitel 6

fråga om pedagogik än organisation. Man mäste lära sig samarbeta och utnyttja varandras kompetenser. l relation till boverket är det fråga om utvecklingsstadier och till STE V även vissa omrâdesgränser. - Om boverket tycker vi inte. Dom kan inte forskning! - Boverket har rollen att se till att kunskap används och tala om behov av forskning. BFRs roll är dd främst att beställa forskning. - lnfomzation är en viktig punkt för alla. & innebär ett nytt arbetssätt som del i en implementering. - Kampanjen om sjuka hus skulle inte ligga pd BFR utan pd boverket. - Informationen bör finnas pâ boverket som en del i verkets nya roll.

Slutsats:

Utredningen har ingående diskuterat relationen mellan BFR och boverket. Jag bedömer att det finns goda förutsättningar till samverkan nu när boverket har etablerat sin nya personal och vissa grundläggande skillnader i respektive uppgift börjar klarläggas. Även om samma 0rd används i diskussionerna är innebörden inte alltid identisk och överlappet således inte alltid verkligt. Boverket bör ges ett större inflytande på inriktningen av BFRs FoU-verksamhet. En naturlig ingång är att boverket deltar i de tre

fasta systemgmpper jag föreslagit i kapitel 5.3. Specialister inom

verket har också en naturlig plats i referensgrupper av skilda slag men detta behöver inte regleras generellt.

Det kan förekomma fall då boverket vill utnyttja BFR för att driva

FoU-projekt genom olika former av initiativ och samfinansiering.

Erfarenheter som gjorts inom verket kan t.ex. behöva testas i ett

utvecklingsarbete med utvärderingar. Detta är en form av samarbete som faller inom BFRs allmänna roll som spelförare och spindel

gentemot sektorns aktörer enligt tidigare avsnitt 4.4 och 4.5 och som inte heller behöver regleras speciellt vad gäller relationen mellan

BFR och boverket.

Boverket bör även ges en generell roll i beredningen av experimentbyggnadsprojekt på sätt som jag föreslagit i kapitel 6.4 då dessa i

många fall kan vara det sista steget i FoU-kedjan mot marknaden och SOU 1991: 23

därmed en fråga för boverket som myndighet. Boverket kan också Kapitel 6

genom sina kontakter medverka i initieringen av projekt. Boverket har också ett eget ansvar för information och utbildning

enligt sin förordning och har då som ett underlag de resultat som

kommer fram ur bl.a. BFRs finansierade FoU-verksamhet. Men det finns också andra FoU-resultat, bl.a. från SIB, som ska vägas in.

Tanken att betrakta boverket som ett Bygginfo för den offentliga

sektorn ligger nära till hands. Med den diskuterade koncemen för

information, kunskapsförmedling och implementering enligt kapitel

4.6 finns en mötesplats som jag tidigare föreslagit ska utvecklas av BFR i samråd med boverket. Boverkets GD eller av denna föreslagen bör ingå i BFRs styrelse.

Därmed sörjs för erforderlig samordning för att löpande lösa

uppkomna problem.

Jag föreslår att BFRs instruktion ändras så att Boverkets GD eller av denne föreslagen kommer att ingå i BFRs styrelse.

6.2 Avgränsning till statens energiverk

Direktiv: En liknande bedömning bör göras vad gäller sam-

verkan med statens energiverk inom ramen för energiforskningsprogrammet. Utredaren bör i dessa frågor samråda med

statens energiverk.

Det som sagts ovan om BFRs relation till boverket gäller i flera avseenden även BFRs förhållande till statens energiverk, STEV. Det

gäller särskilt programmet Energi-teknik i bebyggelsen där BFR har programansvaret och STEV på motsvarande sätt som boverket

har en myndighetsuppgift att sprida information till branschen och i

första hand dess energileverantörer och energitjänstföretag.

Inom STEVs särskilda program för effektivare elanvändning har ett samarbete utvecklats mellan BFR och STEVs kansli för effektivare

energianvändning. Ett samrådsförfarande tillämpas som tar till vara den kompetens som finns inom BFR på ett sätt som part-tema kommit 97

Motsvarande SOU 1991:1 överens om och som är behovsanpassat. gäller även

relationerna till STU inom detta program. Kapitel 6

Intervjuema har inte i annat än positiv mening kommenterat denna samverkan mellan BFR och STEV. Jag bedömer därför att den form för samarbete parterna kommit fram till for närvarande fungerar väl.

Det finns också en koppling via BFRs experimentbyggnadsprojekt

som kan vara ett steg från BFRs FoU-verksamhet till STEVs stöd via

Lexenergiteknikfonden. Av motsvarande skäl som gentemot boverket

är det därför motiverat att STEV har en representant i den i avsnitt

5.6 föreslagna gruppen för beredning av experimentbyggnads-

ärenden.

Det som är speciellt med relationen till STEV är det delade ansvaret inom energiforskningsprogrammets program Värmeteknik som STEV har ett övergripande ansvar för. BFR ansvarar operativt för en väsentlig del. Av en total budget om 34 Mkr/år idag ligger 23 Mkr/år

på BFR för FoU inom sol, värmelagring och vämrepumpsystem.

Panema har enats om denna fördelning och en gemensam veten-

skaplig grupp har tillsatts för programmet.

Intervjuerna har framfört att det funnits oklarheter i ansvars-

fördelningen och forskare har uppfattat delningen som irrationell.

Den som nu tillämpas är bättre men det finns fortfarande

uppdelning

svagheter med det delade ansvaret. Några citat: - För 6 år sedan hade BFR Energi är värt en egen historieskrivning.

fullt ansvar för energi i bebyggelse. Sen flyttades en del till STEV under delvis oklara förhållanden som ledde till dubbelarbete. Nu from I juli

1990 har BFR åter ansvar i bebyggelse och be-

fullt för energi byggelsenära energisystem. Dessutom finns ett program för elejfektivi-

sering inom STEV där BFR ansvarar för huset. - kommer En krånglig Pengarna direkt från industridepartementet. ansvarsfördelning är klarlagd. Samordningen BFR-STE V fungerar idag.

Konstigt att ifrågasättande: finns i direktivet.

- Generaldirektörerna diskuterade ihop sig och läsningen blev en informell samordning med relativt städade gränser. Viktigt hålla öppet för en ständig dialog. l praktiken är man överens om gränsytorna idag.

- Det finns två alternativa modeller för framtiden. Antingen ska all FoU

inom energiforskningsprogrammet in under ett verk vilket ger en stark energikoppling elle också ska energifrågorna integreras med andra

frågor och kopplingen till bebyggelsen stärkas. Det finns ingen slutgiltig SOU 1991; 23 uppfattning om vad som är bäst. Kapitel 6 — Fördelen med ett verk är bättre samordning mellan forskning, utveckling och information men nackdelen är att man missar integrationen i bebyggelsen och troligen många forskare. - BFR är en jbrskarpool med en lättsam företagskultur som skiljer sig markant från STEVs tyngre kultur . - samarbetet BFR-STEV som Upplever trögt och förvirrande för forskare/avnämare. Den positiva pluraliteten märks inte. - F är framtiden måste FoU ses som en del i en implementeringsprocess. - blir allt viktigare. Kopplingen energi bebyggelse

Slutsats:

Den avgränsning som parterna nu kommit överens om kan alltid diskuteras och kommer av sakliga skäl att förändras. Men det går inte att avgöra något rättare nu utan det viktiga är att dörren hålls öppen för en fortsatt dialog och en flexibilitet där förutvecklingens ändringar får motivera eventuella förskjutningar i fördelningen av ansvar. Om BFR sitt kansli i organiserar enlighet med utredningens förslag om systemgmpper blir energi en integrerad del inte bara vad gäller byggnaden utan även den byggda miljön och bebyggelsen som helhet inklusive infrastrukturen. Det kan i så fall vara motiverat att se över programmet vänneteknik. För att undvika ett delat ansvar kan delar av programmet värmeteknik integreras i ett utvidgat program energiteknik i bebyggelse. Min bedömning är att dagens kan en bas för indelning utgöra innevarande treårsperiod, men för en fortsatt planering bör parterna gemensamt verka för en klarare ansvarsfördelning och avgränsning. STEVs GD eller av denne föreslagen bör i BFRs ingå styrelse. Därmed sörjs för erforderlig samordning att löpande lösa uppkomna problem. Lösningen på dessa frågor är beroende av utfallet av den sammanslagning av STEV, SIND och STU som planeras.

Jag föreslår att BFRs instruktion ändras så att GD för statens SOU 1991: energiverk eller av denne föreslagen kommer att ingå i BFRs Kapitel 6 styrelse.

Finansiering

Direktiv: Frågan om formerna för ett utökat ansvar från bl.a. byggbranschens sida vad gäller forskningens Finansiering omfattas inte av utredningsuppdraget. Utredaren bör dock beakta det arbete som för närvarande görs i i syfte att öka bl.a.. byggbranschens FoU-insatser.

Samråd med bostadsdepartementets förhandlare har ägt rum och visar att vi är överens i synen på BFRs roll i sektorns FoU-verksamhet. Vi är också överens i önskemålet att branschen frivilligt och via egna organ typ SBUF kan ställa upp med erforderliga resurser. Bostadsdepartemcntets förhandlingar med företrädare för branschen har förts med utgångspunkt i att tillkommande medel i huvudsak ska utnyttjas enligt fastställda program, där t.ex. det nationella materialtekniska programmet kan utgöra förebild. Programmen skulle utarbetas och genomföras gemensamt av BFR och en eller flera samarbetspartners, t.ex.SBUF, Arkus eller andra befintliga eller nya samfinansiärer. Denna uppläggning ligger väl i linje med mitt synsätt på samverkan mellan BFR och satellitema. Det innebär att branschens olika aktörer kommer att få ta ett vidgat ansvar för sina delområden. överenskommelser bör kunna göras som avser totala FoU-volymer, ansvarsområden och former för samverkan, beredning av ansökningar och information etc.

Förhandlingarna om finansiering har visat att dessa arbetsfonner skulle vara attraktiva för branschen och leda till inflytande, engagemang och samverkan. Detta stämmer också med mina intryck från intervjuerna att en förutsättning för att branschen frivilligt ställer upp med ytterligare resurser för gemensam FoU-verksamhet är att ett reellt inflytande över egna medel kan tillförsäkras.

Det kommer givetvis bli svårare att uppnå dessa samverkansformcr SOU 1991: 23

om det blir nödvändigt att genom något tvingande uttag få fram den Kapitel 6

av riksdagen fömtsatta ökade finansieringen från branschen.

6.4 med om offentlig sektor. Samordning forskningen

Direktiv: Utredaren bör också samråda med den utredare som

ti-llkallats för att utreda forskningen om den offentliga sektorn

(dir 1990:22)

Samråd med utredningen har ägt rum. Jag anser att frågan om BFRs

möjligheter att avsätta ökadehresurser för forskning om den offentliga

sektorn, det s.k. POS-programmet, måste avgöras inom BFRs

normala verksamhetsplanering. Det jag vill framföra i denna utredning rör hanteringen av de BFR-medel som hanteras gemensamt med

HSFR och som beslutas av HSFR. Dessa medel ska idag gå till projekt

med anknytning till byggsektorn.

I intervjuerna har framförts önskemål att dessa projektmedel ska

omvandlas till etablering av FoU-miljöer. Det finns förslag att stödja

en FoU-miljö om utvärderingar. BFR har tidigare föreslagit att

stödet ska omformas till två professurer i arkitekturhistorisk forskning. En övergång till FoU-miljöer skulle minska BFRs arbetsbe-

lastning. .

Förslaget om arkitekturhistoria skulle kunna kopplas till FoU om

aktörer.

byggsektoms tvärfacklighet och samspelet mellan sektorns

Om detta förslag godtas etableras inom högskolan en tvärfacklig miljö

som på ett banbrytande sätt kan agera för den i utredningen före-

Dessutom forskarkarriär

slagna systemsynen. skapas möjlighet för

med basen systemaktivitet.

Jag föreslår att de mellan BFR och HSFR gemensamma

medlen omformas till stöd till FoU-miljöer som främjar den

systemsyn utredningen förordar i enlighet med vad som ovan

redovisats.

SOU 1991: 2

6.5 med arbete inom BFR Kapitel 6 Samordning pågående

Direktiv: Utredningsarbetet bör bedrivas i nära samarbete med BFR och den vetenskapliga nämnden vid rådet.

BFR och BVN har haft representanter i den expertgrupp som knutits till utredningen och utredningens aktuella arbetsläge har redovisats för både BFRs styrelse och den vetenskapliga nämnden. Utredningens slutsatser har diskuterats med BFRs ledning och representanter för personalorganisationema vid BFR. Jag anser därför att direktivets krav på samarbete har tillgodosetts..

Övriga

6.6 synpunkter

Det nya BFR ska tjäna sekelskiftets samhälle och måste vara beredd

till och inställd på återkommande omprövningar av verksamhetens

inriktning. Det mesta i mina förslag innebär att utveckla och vidare dra konsekvenserna av en redan pågående förändring och medvetet välja bon traditionella uppfattningar som inte längre är relevanta. Jag anser att den föreslagna inriktningen är väl förankrad och att

ett beslut om en motsvarande organisationsförändring i enlighet med

ovanstående förslag är ett konsekvent uttryck för en vilja till för-

nyelse. Det praktiska genomförande måste utredas ytterligare inom

BFR. De nya fonnerna bör i kunna tillämpas fullt ut from

princip l juli 1993 och delvis redan under innevarande treårsperiod med en

övergångsfas fr.o.m. 1 juli 1991.

Det är viktigt att stödja och understryka den nya inriktningen av

BFRs verksamhet. Det vore därför motiverat att diskutera om namnet

statens råd för eller Byggforskningsrådet är byggnadsforskning sakligt eller lämpligt från andra utgångspunkter. I detta sam-

relevant

manhang kan det vara motiverat att ompröva den nuvarande benärrmingen föreståndare för BFRs chef.

Det kan vara värt att studera förutsättningarna för en med de

slutligen

olika branschorganen gemensam ansökningsblankett, förstasida eller kappa, och även möjligheterna till gemensamma kontraktprova

villkor för att markera den nya samordnade byggforskningen. En SOU 1991: 23

sådan föløändring skulle ge en bättre och samlad överblick och för- Kapitel 6

enkla den administrativa processen. Detta ligger i linje med den

önskan om en större homogenitet som nämns i den forskningspolitiska propositionen i syfte att underlätta för de forskare som söker medel

från flera organ.

l detta sammanhang vill jag också peka på behovet av en samlad

information om bygg- och bostadssektom som ger sektorn en levande och intressant identitet. Flera har att de problem sektorn står

påpekat

inför fordrar samarbete med forskare från andra -

vetenskaper

medicin, biologi, beteende, ekonomi etc. - men att dessa inte be-

traktar sektorn som tillräckligt intressant och meriterande. Samma

behov finns när det gäller att rekrytera unga forskare.

I ›

‘Jag föreslår att BFR ges i uppdrag att i anslutning till den

översyn av verksamheten nu ska ske pröva frågan om ett

som

namn m.m.

nytt

SOU 1991: 23 Bilaga 1

Kommittédirektiv

Dir. 1990:64

Översyn

av verksamheten vid statens råd för

byggnadsforskning

Dir. 1990:64

Beslut vid regeringssammanträde 1990-10-25

Chefen för bostadsdepartementet, statsrådet Lönnqvist, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att utreda

vissa frågor om verksamheten vid statens råd för byggnadsforskning

(BFR). Utredaren skall därvid bl.a. överväga nya organisations- och arbetsformer vid rådet, - mellan rådet och och bostads-

pröva uppgiftsfördelningen planverket respektive statens energiverk samt

- föreslå de organisatoriska och andra åtgärder som kan erfordras.

Bakgrund

Statens råd för byggnadsforskning inrättades år 1960 med uppgift att fördela medel till och inom

forskning utvecklingsarbete (FoU) byggområdet. Fram till mitten av 1970-talet var huvuduppgiften att stödja teknisk utveckling och rationalisering inom byggbranschen.

Forskningen avsåg ursprungligen främst byggnadsteknik, konstruktionsteknik samt husbyggnad och anläggningsteknik. En ny fas i rådets utveckling inleddes âr 1975 i samband med det första statliga energi-

forskningsprogrammet. År 1978 inleddes en satsning på sarrhälls- SQU1991323

Bllaga I planeringsforskning med inriktning på kommunal planering. Därmed

vidgades successivt också kretsen av intressenter inom byggnadsforskningen. Samtidigt kom rådets uppgifter i övrigt att vidgas utöver

vad som gäller för flertalet sektorsforskningsorgan.

Verksamheten finansierades fram till utgången av år 1981 dels genom en byggforskningsavgift, dels genom anslag över statsbudgeten. Fr.o.m. år 1982 finansieras verksamheten helt genom Anslag över statsbudgeten. Regeringen har i de senaste forskningspropositionema betonat behovet av långsiktigt forskningsstöd med statliga sektorsforslmingsmedel. I 1990 års forskningsproposition (l989/90:90) betoms det angelägna i att denna utveckling fortsätter och att de resurser som avsätts till långsiktigt stöd kan öka. Sektorsorgan med stora resurser bör vidare större och bredare projekt där

enligt regeringen stödja

stor frihet lämnas åt forskarna.

Under 1980-talet har också successivt ökade satsningar gjorts dels på långsiktig kunskapsuppbyggande forskning inom högskolan, dels

samverkan och samfmansiering med byggsektoms intressenter i

på

att öka totalt. Av forskningsanslagen från

syfte forskningsvolymen

BFR går för närvarande ca 50 % till universitet och högskolor och ca 20 % till forskningsinstitut. Ca 30 % av forskningsmedlen står till

förfogande för andra mottagare och berör i stor utsträckning sam-

finansierade BFR har träffat samarbetsavtal med projekt. löpande bl.a. ett antal stora fastighetsförvaltare och med Svenska kommunförbundet samt samarbetar i projekt med Svenska Byggbranschens

Utvecklingsfond.

Den statligt finansierade sektorsforskningen utgår i första hand från som är identifierade av och relevanta för den berörda

problem

samhällssektom. Den forskning som får stöd är ofta av tvärvetenskaplig karaktär. Det förekommer ofta att synpunkter från ett flertal

olika forskningsdiscipliner integreras. Karaktäristiskt för byggnads-

forskningen är också det starka sambandet mellan producent och kon-

sument av kunskap och mellan FoU-begreppets olika delar - forskning, utvecklingsarbete, experimentbyggande, dokumentation, infor-

mation och erfarenhetsåterföring. I prop. 1989/90:90 framhålls bl.a. att intressentema inom sektorn,

byggnadsindustrin och byggmaterialindustrin liksom byggherrar,

förvaltare och kommuner, måste öka sin FoU-verksamhet SOU 1991123 betydligt och att intressentema måste ta ett större ansvar för framför allt den Bilaga 1 tillämpade forskningen och utvecklingsarbetet. Mot bakgrund av övervägandena i forskningspropositionen beslöt riksdagen ge regeringen till känna vad bostadsutskottet anfört om behovet av ytterligare överväganden rörande ansvarsfördelningen inom byggnadsforskningen. I likhet med regeringen anser bostadsutskottet bl.a. att byggbranschen bör ta ett större ansvar för FoU-verksamheten inom sektom. Regeringen föreslås ta upp överläggningar med berörda parter för att diskutera formerna för ett sådant utökat ansvar vad gäller bl.a. forskningens finansiering (1989/90:BoUl9, rskr. 339). Med anledning av riksdagens tillkännagivande har överläggningar tagits upp med intressentema inom sektorn om hur ansvarsfördelningen och finansieringen av en utökad byggnadsforskning bör lösas. Därvid kommer också vissa av de principiella och praktiska problem

som är förknippade med en ändring av ansvarsfördelningen att bely-

sas. Arbetet avses slutföras i sådan tid att resultatet kan redovisas för riksdagen under innevarande budgetår. Byggforskningens kvalitet och effektivitet beror i hög grad på dess organisation och arbetsformer. Därför är det rimligt att organisationen från tid till annan prövas mot bakgrund av nya fömtsättningar och förändringsbehov. Byggnadsforskningen har tidigare varit föremål för debatt och utredningar. Från näringslivets sida har intresset riktats mot verksamhetens inriktning och av stödet på olika FoU-områfördelningen den. Från statsmaktemas sida har uppmärksamheten främst riktats mot byggnadsforskningens organisation och arbetsformer samt mot gränsdragningen mellan rådets ansvarsområde och andra forskningsråds. Vidare har rådets interna och arbetsformer setts organisation över vid skilda tillfällen. Den senaste översynen av byggnadsforskningen genomfördes år 1982. 1990-talets problem och frågeställningar inom sektorn ställer delvis nya och ökade krav på de olika aktörer som svarar för FoU-verksamhet, kunskapsspridning och erfarenhetsåterföring. Kraven på ett väl fungerande informationsutbyte mellan forskningen och de praktiskt verksamma i företagen inom sektorn och i kommunerna växer. Spridningen av forskningsresultaten till beslutsfattare och verksamma inom sektorn måste förbättras för att och forskningen utvecklings-

arbetet 19913 23

skall fylla sitt syfte, nämligen att förse sektorn med relevant SQU

Bdaga I kunskap.

Även om det ligger i sektorsforskningens natur att forskningens

betydelse för samhället är ett avgörande kriterium vid val mellan olika projekt, måste kraven på en god vetenskaplig kvalitet vidmakthållas och helst öka. I prop. l989/90:90 aviserar regeringen översyner av sektorsorganens besluts- och beredningsformer. Syftet är att dels skapa en större homogenitet i besluts- och beredningsprocessen och därmed underlätta för de forskare som söker medel från flera olika organ, dels förbättra granskningen vad avser projektens veten-

skapliga kvalitet. För sektorsforskningens framtid är det viktigt att

höga kvalitetskrav ställs på de forskningsprojekt som finansieras med dessa medel.

Jag vill i sammanhanget stryka under vikten av uppföljning och

utvärdering av forsknings- och utvecklingsarbetet. Sådan verksamhet bedrivs vid BFR. Rådets vetenskapliga nämnd inrättades år 1983 och är direkt underställd rådets styrelse. Till nämndens uppgifter hör att granska byggnadsforskningens kvalitet, anslagsmottagarens kompe-

tens, forskningsmiljön, forskarutbildning m.m. Det är förutsatt att sådana utvärderingar skall redovisas inför nästkommande planerings-

period.

Samtidigt som kraven på sektorsorganen växer kommer de eko-

nomiska ramarna för all verksamhet under tid

offentlig överskådlig

att vara starkt begränsade. Varje redan etablerad verksamhet måste fortlöpande omprövas och rationaliseras. Det gäller givetvis också

forskningsadministrationen vid BFR. Genom att administrationen

rationaliseras och verksamheter samordnas kan ökat utrymme ges

bl.a. åt den egentliga FoU-verksamheten liksom år den nödvändiga uppföljningen och utvärderingen av FoU. På det institutionella området har på senare tid genomförts förändringar som i vissa delar förändrat förutsättningama för rådets arbete.

Plan- och bostadsverket inrättades år 1988 genom en sammanslagning av statens planverk och bostadsstyrelsen. Verkets uppgifter omfattar bl.a. frågor om fysisk planering och hushållning med naturresurser, bostadsförsörjning och bostadsmarknad, byggande och stadsmiljö. Tyngdpunkten i verksamheten ligger på utvecklingsarbete på plan-

och byggområdet samt på att förmedla kunskaper och goda erfaren-

heter. Verkets och rådets ansvarsområden har därmed delvis kommit

till sam- SOU 19913 23 att överlappa varandra. Det är angeläget att de möjligheter Bilaga 1 ordning och samverkan som dänned har uppkommit tas till vara. BFR har vidare givits väsentliga uppgifter inom ramen för energiforskningsprogrammet. Enligt riksdagens beslut våren 1990 om ett

nytt treårigt energiforskningsprogram ingår det i statens energiverks

uppgifter att tillsammans med övriga programorgan - bl.a. BFR samordna och koordinera genomförandet av olika program och stödforrner som anges i statsmaktemas beslut (prop. 1989/90:90 bil. 16, NU25, rskr. 247). Mot den nu angivna bakgrunden finns det skäl att se över verksam-

heten vid statens råd för byggnadsforskning. En särskild utredare bör

tillkallas för denna uppgift. I det följande kommer jag att närmare redovisa utgångspunktema för utredarens arbete.

Utredningsuppdraget BFR har alltsedan sin tillkomst haft en väsentlig betydelse i fråga om att initiera och stödja FoU-arbete inom byggsektorn. Rådet har sin

givna roll när det gäller att planera och finansiera sådan FoU som

motiveras utifrån sektorns behov av kunskap och kompetens. Det ankommer också på rådet och dess vetenskapliga nämnd att svara för att den FoU som bedrivs med stöd från rådet utvärderas och att höga krav på vetenskaplig kvalitet ställs på den forskning som finansieras med medel från rådet. Genom riksdagens beslut med anledning av prop. 1989/90:90 om

forskning ligger byggnadsforskningens huvudsakliga inriktning och

omfattning fast under tiden fram t.o.m. budgetåret 1992/93.

Som jag nyss har redovisat kommer framdeles allt större krav att

ställas på sektorsforskningen. Samtidigt kommer forskningsadmi-

nistrationen att behöva effektiviseras och begränsas. Utredaren bör

mot bakgrund av en analys av verksamheten vid BFR överväga nya organisations- och arbetsformer vid rådet och föreslå de åtgärder av både organisatorisk och praktisk natur som behövs. Däri ingår att

värdera de resursinsatser som krävs för att rådet skall kunna fullgöra

sina uppgifter.

En bör därvid vara att rådets organisation måste

utgångspunkt minskas inte oväsentligt i förhållande till i dag. En annan är att en hög vetenskaplig kvalitet måste säkras i det FoU-arbete som BFR har

ansvaret för. Bl.a. om 19915 23

bör prövas berednings- och beslutsprocessen SQU

Bdaga I vid handläggningen av ärenden kan förenklas och bättre forrnaliseras. Utredaren bör också ta ställning till om den nuvarande organisationen av och av den forskning som stöds av

uppföljningen utvärderingen BFR är ändamålsenlig. Utredaren bör därutöver förutsättningslöst pröva om uppgiftsför-

delningen mellan BFR och plan- och bostadsverket är ändamålsenlig. Det gäller t.ex. frågor med anknytning till de senare leden i FoUkedjan, såsom frågor av utvecklings- och utredningskaraktär och viss

försöksverksamhet. Vidare bör möjligheterna att åstadkomma en

klarare ansvarsfördelning i fråga om informations- och utbildnings-

uppgifter belysas. Om en annan uppgiftsfördelning mellan BFR och

verket bedöms leda till samordningsvinster och en mer ändamålsenlig

uppgiftsfördelning, bör utredaren föreslå lämpliga organisatoriska former för dessa arbetsuppgifter. Utredaren bör i dessa frågor sam-

råda med plan- och bostadsverket.

En liknande bedömning bör göras vad gäller samverkan med sta-

tens energiverk inom ramen för energiforskningsprogrammet. Utre-

daren bör i dessa frågor samråda med statens energiverk. Frågan om formerna för ett utökat ansvar från bl.a. bygg-

branschens sida vad gäller forskningens Finansiering omfattas inte av

utredningsuppdraget. Utredaren bör dock beakta det arbete som för närvarande görs i syfte att öka bl.a. byggbranschens FoU-insatser. Utredaren bör också samråda med den utredare som tillkallats för

att utreda forskningen om den offentliga sektorn (dir. 1990:22). Utredningsarbetet bör bedrivas i nära samarbete med BFR och den

vetenskapliga nämnden vid rådet.

Tidsplan, arbetsformer m.m. Utredaren bör senast den 15 februari 1991 redovisa resultatet av sitt arbete.

För arbetet bör vidare gälla regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens in-

riktning (dir. 1984:5).

Hemställan SOU 1991: 23 Bilaga l Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för bostadsdepanementet att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) - med uppdrag att utreda vissa frågor om verk-

samheten vid statens råd för byggnadsforskning,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna för utredaren skall belasta elfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bi-

faller hans hemställan.

(Bostadsdepartementet)

lll

SOU 1991: 00 - -

Samtal

Intervjuade personer Bilaga 2

Seminarier m.m.

Bertil Pettersson, 01a Nyquist, BFR 901114 Sture Blomgren Lars Strandberg, Ants Nuder, Bostadsdep 901120 Erik Westman

Sven Dingertz Byggmaterialgrp 901126

Rune Olsson, Erik Westman Bostadsdep 901127 Gösta Blücher Boverket 901127 Magnus Brandel, Eva Mittermaier Industridep 901128 Hans Rodhe, Jan Magnusson STEV 901206 Jan Jerström SVR 901120 Egil Öfverholm STEV 901203 Edward Fleetwood IVA 901204 Bengt Möllcryd IVA 901205 Stefan Sandesten Byggnadsstyrelsen 901205 Klas Cederwall, Jonas Holmgren, KTH 901205 Lennart Elfgren Luth Anne Marie Wilhelmsen, CTH Birgit Krantz, Arne Elmroth LnTH Mikaela Eckered Arkus 901206 Hans Wohlin Stockholm stad 901206 Nils Antoni SIB 901207 Lisbeth Fall Jönköpings län 901210 Carl Martin Wiklund BFAB 901210 Jan Falk VAV 901211 Bengt Andreasson, SKIF 901212 Lars Erik Jansson VBB Stig Larsson Scandiakonsult Rolf A Karlsson SK 901212

Mats Siggelin, Bert Lilja, Entreprenörför. 901212

Jan Kielland Bertil Grandinsson SBUF 901213 Olof Eriksson 901213 Gunnar Eriksson SNV 901213 Ingemar Mundebo RRV 901213 Ingrid Lundahl KTH 901214 Rune Olsson, Erik Westman Bostadsdep 301219

Sten Gromark Lennart Holm BFR/KTH 910110

Örjan Eriksson, Gunvor Forsell, BFR 910110

Britt Olofsdotter Sverker Gustavsson Utbildningsdep 910111 Anne Marie Pilotti (telefon) TFR 910115 Kerstin Kämekull, SABO 910115 Claes Engerstam Bernt Lindholm (FOS) Civildep 910116 Nils Möller SLU 910116 Christer Hoel SJFR 910117 Jan Lagerström BFR 910117 Göran Stensgård BST 910118 Jan Magnusson Statens Energiverk 910121 Bertil Pettersson BFR 910119

Anders Sjöberg, Chalmers 910122

Anne Marie Wilhelmsen, Olle Brander, Sten Bengtsson m.fl. Gunilla Björck, Mari Broman, Göteborgs kommun 910122

Sven Wiberg, Bo Antoni

Birgit Emgren, Staffan Håkansson, STU 910123 Christer Heinegård, Carl Joel Andrén Peter Stenkula 910124 Gösta Blücher, Boverket 910130 Carl Johan Engström,

Agneta Modig-Tham

Jan Hartlén, Bengt Rydell SGI 910131

Lars Strandberg, Erik Westman, Bostadsdep 910206

Ants Nuder

Presentationer - samtal

Seminarier SOU 1991:00

Bilaga 2

Information 900109 Bengt Eresund Byggdok Hans Nilsson Statens Energiverk Bengt Olsson Bygginfo Jan Lindgren Sv Byggtjänst Lars Åke Ursäter Bygginfo Carl Martin Wiklund BFAB Gunilla Wiklund BRÅ

FoU-process och kunskapstillväxt 900111 Olof Eriksson Malin Falkemnark NFR Edward Fleetwood IVA Tord Maunsbach UHÄ Göran Svensson CIT

FoU-aktörer 910115 Gunnar Ericsson Sv Kommunförbundet Mikaela Eckered Arkus Jan Falk VAV Bertil Grandinsson SBUF Kerstin Kämekull SABO Utveckling Bengt Nyman Fastighetsägarförbundet Rune Olsson Bostadsdepartementet Stefan Sandesten

Byggnadsstyrelsen

Lars Ågren Reforsk

Expertgruppmöten

Experter till utredningen: Bertil Albertsson Boverket Sture Blomgren BFR

Jan Magnusson Statens Energiverk

Ants Nuder

Bostadsdepartementet Ola Nyquist BVN 115

- : 00

Litteratur

23222391 Byggnadsforskning och experimentbyggande Bostadsutskottets

betänkande l989/90:BoUl9 Forskningspolitiska propositionen 1989/90:90

Byggnadsforskningen - en översyn och utvärdering,

Ingemar Mundebo (DsBo 1982:2) Proposition om byggnadsforskning 1982/83:15] Byggforskningens organisation. Betänkande från

byggforskningsutredningen 1959

Svensk sektorforskning, Ds 1989:3

Energiforskning i framtiden, SoU 1989:48

Det statliga energiforskningsprograrnmet - aktörer inom

energisektorn, SOU 1989:52 Kommunernas roll i introduktion av ny energiteknik, Ds 1990:77 BFR: Plan 1990-1993 och anslagsframställan 1990-1991 (G20:1989) + Bilagor (G2l:1989) BFR: Broschyr febr 1990 Forskning för framtidens byggda miljö BFR: Verksamhetsplan 1990-1991 (stensil)

BFR: Anslagsframställan för 1991-1992 (stensil) Sektoriell forskning och utveckling, Michael Nydén, BVN 1989:1

Kunskapstillväxt Växelverkan mellan forskning och praktik, Malin

Falkenmark m.fl., BVN 1990:4 Koncept Kontakt och kvalitet i byggforskning, Ingvar Karlén, BVN 1987:1

Långsiktig kunskapsuppbyggnad, Ann Marie Wilhelmson BVN

1884:1

Expertbedönmingar, Tore Nilstun, BVN 1988:1 Utvärdering av konsultforskning finansierad av BFR,

Peter Stenkula, BVN 1988:3

Att bygga på kunskap, Birgitta Eriksson m.fl., BFR R3:l990

i - Jan Bröchner

Utvecklingsarbete entreprenadfönetag pilotstudie.

m.fl., SBUF 1990 Om konsten att driva FoU-program, Efn-rapport nr 35, 1990

Artiklar i tidningen Byggforskning

överlämnat material SOU 1991: (

B l l agg 3 Följande till utredningen lämnat material har överlämnats som särskild bilaga till bostadsdepartementet: Expertunderlag från BFR, BVN, boverket och statens energiverk. PM 901204. framtid - och krav

Byggforskningsrådets synpunkter

från V-sektionen, KTH. Klas Cederwall och Jonas Holmgren. PM 910107. ArkitektFörbundets BFRs verksamhet och

synpunkter på

organisation. Staffan Carenholm

PM 910122. Översyn av BFRs verksamhet och organisation. CT Hs

önskemål och förslag. Anne Marie Wilhelmsen, Sten Bengtsson mfl.

PM 910125. Brev från Enno Abel, Installationsteknik, Chalmers PM 901108. Brev med artikel från Jan Hartlén, SGI

SOU 1991: 23 Bl laga 4 swarms RAD FÖR BYGGNADFORSKNING 1991-02-11

BFRs underlagsmaterial till utredningen ÖVERSYN AV VERKSAMETEN VID BYGGFORSKNINGSRÅDET (Bo 1990:64)

SOU 1991:

Bilaga 4

FIGUR 1

Byggforskningsrádets organisation

I I

Styrelse L” Veten skap lg nämnd

“

i

Föreståndare | -mm 57.5 ?i Planeringssekretariat

i*›“›.ê-*i›*n r- ‘ Enhet l Enhet Ill Enhet V Samhälls- och Nya energisystem Administration byggnadsplanering med förvanning

I u.

éniaet Ii

Byggnads- och anlåggningsteknik Produktion och energihushållning

SOU 1991: 23 Bilaga 4 FIGUR 2

Programindelning

Ansvarig Program Enhetsöver-

enhet inom enhet

resp gripande program

I

Samhällsplanering,

2 1 Människors behov projektering m m och krav. Samband med byggd miljö 8 Förvaltning

3 och 5 Klimat och Byggnads- miljöi anläggningsteknik, bebyggelsen och 7 produktion Samhällsbyggande,

energihushållning infrastruktur

9 och Planerings-, bygg förvaltningsprocessen

4 värme- och Ny 6 El-effektiva byggnader energiteknik lV 10 Dokumentation 11 Information

V 12 Kansli

Plansekr 13 Bl Hjälpprogranf, a vissa internationella frågor m

SOU 1991:

Bilaga 4

BFR-TJÃNSTER

vid ingången till budgetåret 1990/91 fanns 78,5 tjänster inom organisationen. År 1984 var antalet 104,5. Under en 6-årsperiod sedan 1984 har antalet tjänster minskat med 26 tjänster, vilket motsvarar ca 25 procent eller i genomsnitt ca 4 procent per år. Antalet BFR-tjänster fördelade på olika tjänstekategorier visas i tabell 1. Därefter följer tabell 2 utbildning och personalkategorier inom BFR (januari 1991).

SOU 1991: 23

Bilaga 4

§3

3 3

Q2

w N. n

nu 3 Q nä..

mama

3 3 w

m.33

m

m.n3

n

mm 3 E.

uflwvmmfluou

min

.un

3 3 w w

nu S 3 .H3

88333..:

m.S

3 3 w w

BS ma»

w w nu S

uuiwmmmüwu

.pågå

mumuuuøbñm

wwm3

3 3 w

Q3 m6...

w m w en m3

fio

8:5

mama

man man

3 3 m m w w R

R om

3333-3

hugg

mam

3 3 m m w

$m

m

mi:

gnaw.

an nu

.8Ssouuu:»ue8m2ui«m:Su3w.wnufiouu§8§uum«mmu.amo«fiE«Hs3fi

.U0

umccuxam

3 3 m m w

män

w

83.3 m.n3

33 3a

.325

fio

.unE3mu_ammmfi.3..aE

3a

wumEuou5

mån

.. m w w

San nå.:

33 an o3

flflflmd:...6a

&

ufimuflmmumuflfiuoan

35303358»

33.53. now

a

.U0

mån mäø

n v w w m

an 3a fio

E

IH

fie

...min

. 8

...nu

.naiva 003.38 32.?

3.53.3395:

5323331353 033325832

zm

umuufi

.då .Nää 33%

ace 53m

&

.som

uuuo .Egg .uøu 485m

.. a n u AH Au .n G 3

SOU 1991: 1991-01-15 4

Bilaga

TABELL 2 Utbildning och pusonalkatagariu man am januari 1991

dum: sazmzm sum

V 1

mn3.1a5s_2:

n: 911.1119 Ark å!! @313 - - - - -

e

. å. hand t Planeringssekr 1 - - 1 - 1 3 * 1-‘érlagsenhet

* Planeringsselcr,

SOU 1991: 23 1991-O1-24

Bilaga 4

TABELL 3 min pannan hbt-Hörnlund 1 huge:-icr

you-hann Ovr handl 8 1 - - 18

9 4 - 1 16 _s_akadm Ovr am 5 3 - - 15

Stun: 38 15 - 1 78

FIGUR 3 SOU 1991:

BiIaga4

Bo

omm.

mm

.m~-cNm..

- ohm.

^mø-oom_V

om?

com.

m:_:_m_E£m.w_o_

.om

-

omm.

:.$m_mBn_

SOU 1991: 23

Bilaga 4

FoU-BUDGET

Byggforskningsrådets verksamhet finansieras genom i huvudsak tre olika anslag från bostadsdepartementet - FoU-bidrag B12 och experimentbyggnadsstöd B13 och - H6. industridepartementet FoU-bidrag

Vidare sker finansiering över prisregleringsavgifter för handelsgödselmedel resp bekämpningsmedel inom grönytesektorn (jordbruksdepartementet).

För budgetåret 1990/91 disponerar BFR från anslaget B12 176,0 Mkr, anslaget B13 31,5 Mkr och H6 Mkr. 48,2

Därutöver disponerar HSFR 3,8 Mkr av B12. anslaget

Av ñandelsgödselmedel m m BFR Mkr. disponerar 6,0 Från anslagen B12 och H6 får högst 28,6 Mkr användas till kanslikostnader.

Budget får budgetåret 1990/91 för de olika programmen visas i tabell 4 - och tabell FoU-bidrag 5 - experimentbyggnadsstöd. Noteras bör att programmen 10 och 11 ”Dokumentation respektive Information med undantag av kostnader för tidskriften Byggforskning helt avser externa FoU-anslag.

Det totala budgetutfallet - och bidrag experimentbyggnadsstöd under en 10-ársperiod visas i figur 4.

SOU 1991:

Bilaga4

TABELL 4

TABELL 5 EXPERIHENTBYGGNADSSTÖD - BUDGETÅRET FÖRDELAT 1991/91 PÅ OLIKA PROGRAM PROGRAM BUDGET ( Mkr)

1. Människors behov och krav - 2. Samhällsplanering, projektering m m 3.0 3. Byggnads- och anlággningsteknik m m 5.0 4. Ny värme- och energiteknik 17.0 5. Klimat och miljö i bebyggelsen 2.0 6. El-effektiva byggnader 1.5 7. Samhällsbyggande, infrastruktur 1.5 8. Förvaltning 1.5 9. Planerings-, bygg- och förvaltningsprocessen 1.0 scum 33 . o!) G) Varav 1.5 Mkr utgör ej utnyttjade medel från tidigare år. 12

?IGUR 4 sou 1991::

Bilaga 4

IAL

89/90

U m\\\\\\\\\

I \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\§Ä§§{\\\\§§°

Samfinan

88/89

UZ‘UH/UU

87/88

.\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\

I/ Lán

86/87

s\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\

C1

IUÖ

85/86

.\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\m\\\\\\\\\\\\\\\)\n

lf\LL

Bidrag

inansiering)

I

84/85

l \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\m\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\

U 74

I

83/84

u®“\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\

Förvaltning

UUUUI:

samf 82/83

b|HS

-

81/82

(inkl

i

ii

sou

Bilaga 4 1

4 1 BYGGFORSKNINGENS HUS ‘ x

Det kommer i framtiden att ställas stora krav på BFR att vidareutveckla och effektivisera sin verksamhet. En viktig förutsättning för detta är att till verksam-

heten väl anpassade lokaler kan ställas till förfogande. BFR har nyligen genomfört en av översyn rådets arbetssätt och med utvecklingsmöjligheter hänsyn till de uppgifter BFR ansvarar för. Det är framförallt följande aspekter som rådet vill lyfta fram.

Detta innebär i korthet:

- BFR har fått en allt viktigare roll som samar-

betsparter för avnåmarna.

- Informationsverksamheten blir allt viktigare för att FoU-resultat skall få och ;ätt spridning komma till praktisk Därmed kan inanvändning. vesteringar tidigare i FoU-kedjan väsentligt

effektiviseras.

- Samordningsvinster kan uppnås om Byggdok, Byggtjänsts utställningsverksamhet, Byggstandardise-

ringen samt en del av Boverket som är kvar i

Stockholm kan samordnas med BFR. Detta ställer

särskilda krav på lokalerna ifråga om kommunika-

tion, sammanträdeslokaler, utställningsytor,

lokaler för grafisk produktion.

- Ett Byggforskningens Hus skulle kunna tjäna som förebild där tekniskt och estetiskt tilltalande

lokaler kombinerar ny bygg- och energiteknik.

- BFR har en extremt kontaktinriktad verksamhet med

besök av forskare, företrädare för näringsliv, kommuner, bygg- och förvaltningsföretag, konsulter och andra FoU-finansiärer och myndigheter samt avnämare av forskningsresultat, deltagare i referensgrupper, seminarier m m. Ett centralt

läge för är närmast en för BFR förutsättning denna verksamhet.

- Ett Byggforskningens hus skall vara en central mötesplats för olika aktörer inom och byggsektorn ha en viktig sammanhållande funktion när det gäller ut- och inflöden av information och kan

även fylla en viktig funktion i det internationella samarbetet t ex EG.

En sådan utveckling ställer särskilda och delvis nya krav på tekniskt och estetiskt tilltalande, centralt belägna moderna lokaler där ny och bygg- energiteknik m m får sin I tillämpning. sammanhanget har tanken väckts om ett Hus Byggforskningens där framtidens kontor förverkligas, t ex genom ombyggnad av en befintlig fastighet. Den forsknings- och utvecklingsverksamhet BFR finansierar skulle då snabbt kunna tas

SOU 1991: 23

Bilaga 4

tillvara av olika intressenter och i utnyttjas exempel på bra, moderna kontorslokaler. Diskussioner om detta förs för närvarande med byggnadsstyrelsen, Stockholm stad och berörda parter.

Lokalbehov

som framgår nedan disponerar BFR, Byggdok, Byggtjänst och Byggstandardiseringen i ca 8 500 kvadratmeter. dag Av dessa ytor står Byggtjänst för ca 40 procent.

BFR bedömer att prioriteringsordningen för samlokalisering år följande:

1 Byggdok 2 Byggtjänst 3 Delar av Boverket 4 Byggstandardiseringen (BST).

- varav bibliotek 943

- varav information 50 BST 500 20 SUMMA 8 480 133

SOU 1991:

Bilaga 4

STATISTIKUNDERLAG FRÅN BYGGFORSKNINGSRÅDET

I detta avsnitt redovisas statistikunderlag avseende ärendebehandling, beviljade medel, samfinansiering m m. Uppgifterna avser i första hand budgetåret 1989/90. I vissa fall avser uppgifterna flera budgetår för jämförelsens skull. Programindelningen motsvarar den som gällde före 1 juli 1990, då statistikmaterialet har hämtats från BFRs databaser.

I Handlagda ansökningar, beslut m m - bidrag och lån

Antalet handlagda ansökningar avseende bidrag och lån för budgetåret 1989/90 var totalt ca 1 030 st. Handlagda ansökningar m m på olika program framgår av tabell 6 och 7.

SOU 1991: 23

Bilaga 4

uBmmm:E.n:mm

uröooum

mn -

R 2. mm om mo 3

8a

umüäwm

$0.2.

§32

v H - m

mm 2 om 8 BA

§85 E33

v m n S Q.. m» S

n: own

mnzmofimo

uxomcm

omxmmma ~35 Hag:

m u S 3

EH mä mi «ma os...

ED

mfiufim mcfleuouus mficdwnmsfififla

6o :oo

ES‘

uofiwx..Rnu..u

fie

gcüwüønøuâ 5335.528

mflmacmmznam coflxsooum coflmfioucu §8?

.w

?§55 amøøbøå

n 3

ma: .Så

USEHm ...names

ä

ä á .m .n .v .m .w .n .m

SOU 1991: Bilaga 4

mâcüâwm 3508.:

13:a

om mn 8 mm

oc.

ändå_ E3

EVE. FE.

a m c d. S.

e..o.m§. 9.032 ?då

.n m

3 8 na

mnfiofimo

uxomcm

omxmwmu 35 Hag:

n w d R B

~E5

mflufim m5.EEuouu5 mfififinmafimnofi

fio

5uEz¢=

fio

»Säng

fio

m5.5d.Hm=2w..=..mm.n

93835 ...Muang coficafioun

4.

aging. Guam

EE

EEE

ä :E .H .m .n .v

SOU 1991: 23

m. Ia. m 4

uEomo£:.n:mm vwummåñüå

BE a.:

umflémm mnoamn umDHmm

od ma mc. ta ma

cdon

n; m6 m6

fima wig.

.E38

.8m5§om:

Hmucm

n v

mn mm om mm mm å. S d om

Sm mt.

.U2 u.:

man

ma

uxomcd

we

§32 E23

.mm m6

ooxmmma

m6

Q3 0:3

.wwámn

TS m.:

m.£.~ nånn ämm

uumfimuai

umwnfiomfi .umm5ub.m.fl2

,

amuse

n v

A35

S. nu t. om mn 2 S

osm

~2. mä E

SEB åxå

Usnou5

umsruxmm

§E8

.

även..

4 &

ååh

wunwzmumx

03.0.3000: wflwimumz wøuwåønm: owuwáwuø: uouwfiouuz

on 3 5

fiwumfi ...E06

.må

£ m .

3 m n v ä .25 å

4 SOU 1991:

Bilaga 4

omxmm

flow

.33 ...mmm

mmxmm

m5.

»då »JR

ma..

åxå ?m3 ma:

Sxwm

ämm

nä? finon

En

£33 mdâ 18m

men :Eu

£3 15m 13m

å

ES vuxna Qmem nâmm

vadå:

:8 ñmnm ñomm

8\2§l~8§

Ham

mum

maka «dam ñmmm

umdmfiu

å

mmm .amma En

.å mmxx.

änkan

.gumman

ä

uamflm

E .m o 136

3:83

.d

då Hmmm .n

ÄRENDE/PROJEKTGÅNG FIGUR 5 SOU 1991: 22

Bühga4

Ansökan ti11 BFR. Ny Sökande e11er kompiettrande ---) skrive1ser m m

N Registrering/diarieföring Lottning på enhet

\ Krendeberedning Kontakter

IE

395‘ Sökanden é

Rekvisition av medel

\

sökanden { Utbetalning

S1utrapporter (Vetenskap1ig/ekonomisk)

44?

L

:.;:;:*:::::

SOU 1991: i

Bilaga 4

Fördelning av beviljade ndel

Fördelning av beviljade medel avseende olika anslagsmottagare visas i tabell 10 och 11.

Andelen på universitet och högskolor var to- 1989/90 talt 49 procent men varierar mellan olika från program ca 33 procent till 75 procent. Under den senaste 5årsperioden har andelen statligt ökat och var ca 49 procent budgetåret 1989/90 för BFR totalt.

TABELL 10. BEVILJADE BIDRÅG PER TYP AV ANSLÅGSHOTTAGÅRE BUDGETÅRET 1989/90.

Program Univer- Forskn. övriga Totalt sitet o inst. Högskolor (Mkr) (U (HKH (*) (10!-1) H) (H10-’( H) 1. Kommunal och statlig resurshushållning 20 1 8 29

2. Bebyggelsens utformning 16 1 5 22

3. Byggnads och anläggnings-

4 6. Dokumentation - 10 - 10

SOU 1991: 23

Bilaga 4

TABELL 11. BEVIIJADE LAN mm up AV ANSLAGSHOITAGARE 1939/90.

Program Romu- rörv. Övrigt Totalt Entrener företag prenorer (Mkr) (H (Mkr) (H (Hkr) (%) (mir) H) (Mkr) H)

1. Kommunal och statlig resurshushållning 1

2. Bebyggelsens utformning -

3. Byggnads och anläggningsteknik

4. Nya energikällor 16 16

SUMMA,

Mkr 18 (äs) 19 (37) 4 10 51

(8) (20) (100)

SOU 1991:

Bilaga 4

SAHTINANSIERING

Byggforskningsrådet har under de senaste åren med framgång gjort stora ansträngningar för att få till stånd en ökad samfinansiering av angelägna FoU-projekt med olika intressenter. Samfinansieringsprojekten ger intressanta plusvârden. BFRs specialroll år bl a att hitta lyckade kombinationer mellan forskningskompetens, medfinansiârer och medverkande från branschen. Under 1990-talet kommer kraven på ökade FoU-insatser inom olika problemområden att skärpas ytterligare. Kraven på effektivare energianvändning och bättre miljö, förnyelse av bebyggelsen liksom samhällsförändringar, - i och utommarknadsomvandlingar Sverige lands - har effekter den på byggda miljön som vi måste veta mycket mer om för att skall i utvecklingen gå rätt riktning. Vilka erfarenheter och resultat har då de samfinansierade projekten gett?

ökning med 40 miljoner på fem år m

Byggforskningsrådet har en budget pá ca 260 miljoner kronor (omfattar också experimentbyggnadsverksamheten). Statens medelstilldelning har sedan 80-talets början i stort sett varit oförändrad - en betydande real minskning har alltså skett.

Genom samfinansiering från olika intressenter har Byggforskningsrådets nuvarande budget får ett tillskott på ca 75 miljoner kronor. Det år en med ökning ca 40 miljoner kronor sedan 1984 (se figur 6).

Rådet har sedan länge ett väl utvecklat samarbete med såväl näringslivet som den sektorn i form offentliga av olika slags samarbetsgrupper och inte FoU-projekt, minst experimentbyggnadsprojekt.

Kollektiv forskning

Basen i de samfinansierade projekten bildar de kollektiva FoU-programmen som genomförs av branschforskningsinstituten och vanligen löper under tre år. Till denna grupp hör t ex Styrelsen för svensk brandforskning (Brandforsk), Cement- och Betonglnstitutet (CBI), stálbyggnadsinstitutet (SBI), stiftelsen Svensk Detonikforskning (SveDePo) och stiftelsen Bergteknisk Forskning (BeFo) m fl.

Förutom Byggforskningsrådet hör för Styrelsen teknisk utveckling (SU) och Arbetsmiljöfonden till de främsta statliga medfinansiârerna.

samverkan med kommuner och intresseorganisationer

På den privata sidan år Svenska Utveck- Byggbranschens 14( lingsfond (SBUF) idag den viktigaste samarbetspartnern.

SOU 1991: 23 Bilaga 4 FIGUR 6

89/90

88/89

87/88

1984/85-1989/90

86/87 av

Samfinansiering

85/86

finansienng

BFR-projekt

84/85

Extern

Mkr 80

samfinansiering i enskilda projekt stöds i flera fall S()[I]991;2 av samarbetsavtal kring mera långsiktiga FoU-program. BFR har eller har haft samarbetsavtal med [31 laga 4 svenska Kommunförbundet, SABO, sveriges Fastighetsågareförbund, HSB, Riksbyggen, ARKUS, Byggnadsstyrelsen och VIAK.

Dessutom sker samverkan med flera kommuner. Dessa avtal svarar årligen för ca 5 miljoner kronor av samfinansieringen av den byggtekniska forskningen (totalt ca 10 miljoner kronor för hela Byggforskningsradet).

Hest tillämpad FoU

De äldre kollektivt samfinansierade ramprogrammen går alltmer i riktning mot grundläggande forskning medan de nya samarbetsavtalen och samfinansierade enskilda projekt starkt präglas av tillämpad forskning och utvecklingsarbete. En bättre avvägning bör eftersträvas i framtiden. Glädjande ur BFRs synpunkt är dock att viljan tycks-växa att samfinansiera även högskoleprojekt.

Resurskråvande men till ömsesidig nytta

samfinansieringsprojekt tar förhållandevis mycket tid och arbete att få till stånd och administrera. Men det uppvägs i de flesta fall mer än väl av ett mycket gott utbyte.

Det är bra att angelägna FoU-projekt får en stabil ekonomisk grund genom att flera parter samverkar finansiellt. Men framför allt stärks och breddas också intresset och engagemanget i sakfrågorna. Förutsättningarna förbättras att göra relevanta FoU-satsningar. Informationen får bättre avstamp, sprids snabbare och med bättre träffsäkerhet och detta är viktigt för att resultat ska komma i tillämpning.

Framtida möjligheter

Vi tror att det finns relativt goda förutsättningar att efter hand öka branschens medverkan i finansiering av FoU-verksamhet. Men basfinansieringen till Byggforskningsrädet får inte stagnera eller minska för då uppstår problem och Byggforskningsrådets möjligheter undergrävs. Det är viktigt att BFR kan mobilisera tillräckliga resurser för att få gehör för bredare forskningsstrategiska synpunkter gentemot andra samfinansierade parter. Försvagas rådets position finns risk att projekten får en för byggsektorn olycklig slagsida, t ex att generaliteten äventyras, att kvalificerad forskningskompetens inte utnyttjas, att viktiga problemområden förbises eller att redan befintliga kunskaper inte tillvarats.

Det kan också bli svårt att kravet en S()LI199123 tillmötesgå pá fortsatt satsning på långsiktig FoU och

högskoleforsk- [Hhupz4

ning eftersom näringslivet oftast önskar “företagsnära insatser av utvecklingskaraktâr.

För närvarande diskuteras även den relativt sett låga FoU-andelen hos den svenska byggnadsindustrin. svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) har nyligen publicerat en studie om Utvecklingsarbete i entreprenadföretag, där entreprenörföretagens och industrins FoU-intensitet kartlagts.

En betydande del av samfinansieringen sker i olika avtalsformer t ex kollektivt finansierad forskning (där staten går in med 40 procent) och kollektivliknande avtal (tabell 12 och tabell 13).

TABELL 12. KOLLEKTIVT FINÅNSIERAD POO 1989/90 (Mkr)

54,0 TABELL 13. FOU FINANSIERAD I KOLLEKTIVLIKNANDE FORMER 1989/90 (MKR)

riktning, omfattning och finansiering.

SOU 1991: 21

TABELL 14. SMIHANSTÃLINING AV AVSLUTADE sknu. sou Bi184

PÅGÅENDE smmnnmsnvwu.. menn namn: m nxwrvmnxn (MKR)

BFR:s

Av BFRs totalt beviljade anslag till högskolor och universitet på närmare 100 miljoner kronor utgör drygt 40 procent anslag av typen bas-/ramanslag. se tabell 15.

1991: TABELL 15. TILL EÖGSKOIDR OCH UNIVERSITET BAS-/RAHANSIAG

1989/90 (un) Bi1aga4

Program N fig: ggn 3gmgn§1gg___m Totalt be- Antal Mkr viljat till högskolor inkl bas och ram anslag, Mkr

maliserats i treåriga respektive sexåriga avtal.

SOU 1991: 23 Ola Nyquist

Bilaga 5 Byggforskningsrådets vetenskapliga nämnd (BVN).

BVN inrättades 1983. Nämnden har som allmän uppgift att verka för att den forsknings- och utvecklingsverksamhet, som sker med stöd av rådets (BFRs) medel, bedrivs på ett sådant sätt att resultaten blir trovärdiga och tillförlitliga.

Nämnden består av ordförande och fem ledamöter. Av ledamöterna skall två representera de teknisk-naturvetenskapliga forskningsområdena, två de beteendevetenskapliga och en de ekonomiska områdena samt en det teknisktindustriella utvecklingsområdet. I praxis har den ordningen utbildats att den ledamot, som representerar det sistnämnda området, hämtas från ett utländskt universitet, f n från Norges tekniska högskola. Under innevarande mandatperiod har nämnden företrädare för följande kunskapsområden: nationalekonomi, juridik, internationell hydrologi, etnologi, byggnadskonstmktion, VVS-teknik och energi samt arkitektur-husbyggnad. Nämndens sammansättning framgår av bilaga 1.

Nämnden har en i förhållande till BFRs kansli fristående ställning, endast underställd rådets styrelse. Nämndens ordförande är heltidsarbetande och utses av regeringen. Ovriga ledamöter utses av rådets styrelse för tre år i taget.

I Instruktion och arbetsordning

Enligt BFRs instruktion skall BVN särskilt följa och utvärdera rådets FoUverksamhet och i övrigt bistå vid den vetenskapliga bedömningen av FoUarbetet.

Med utgångspunkt från den övergripande uppgiften att nämnden genom sin verksamhet skall verka för god kvalitet i FoU-processen samt trovärdiga och tillförlitliga FoU-resultat anges i dess arbetsordning att den skall EI följa och bedöma anslagsmottagamas arbete från metodiska synpunkter ü ge vägledning för rådets prövning av den melodiska tillförlitligheten i anslagsprojekt och resultatredovisningar ü vid behov ta initiativ till träning och utveckling av vetenskaplig metodik hos anslagsmottagare EI stimulera den vetenskapliga metodutvecklingen genom initiativ till seminarier, skrifter och liknande inom och över landets och disciplinemas gränser EI i övrigt belysa och arbeta med metod- och kvalitetsfrågor av betydelse för rådets FoU-verksamhet

II Arbetsmetoder och arbetsformer SOU 1991:2

BVN Bilaga 5

fullgör sin utvärderingsuppgift främst genom expertgranskningar, företrädesvis internationella peer reviews. Nämnden ordnar seminarier och publicerar skrifter i en egen skriftserie med för närvarande drygt 20-talet titlar, bilaga 2. I övrigt är verksamheten upplagd på olika ad hoc-projekt med särskilt anlitade projektledare. Nämnden och rådets styrelse träffas minst en gång om året.

I den mån det har varit möjligt och lämpligt har nämnden lagt ut sina projekt på högskoleinstitutioner. Det har skett till bl a institutionen för arkitekturhusbyggnad vid CTH, Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, TEMA-institutionen vid Linköpings universitet och institutionen för psykologi vid Göteborgs universitet. Även med institut och liknande, t ex forskningspolitiska institutet i Lund och provningsanstalten i Borås, förekommer ett samarbete i projektform.

Till och från satsar nämnden på större projekt med olika infallsvinklar och med anlitande av Hera arbetsmetoder. Ett sådant projekt var FoU inom arkitekturømrâdet. Genom seminarier och utredningar gavs en bakgrund med problembeskrivning. Nämndledamötema Gunnar Kärrholm och Anne Marie Wilhelmsen beskrev forskningen vid de svenska arkitekturskoloma. Forskare vid den psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet analyserade kriterierna för tillsättning av professurer inom arkitekturämnen. Stöd gavs åt ett arbete vid TEMA, Linköpings universitet, om Arkitektur och stadsbyggnad, som resulterade i en mycket uppskattad doktorsavhandling. Slutligen gjorde nämnden en internationell utvärdering av de svenska arkitekturskolomas bostadsforskning. Se sid 5. BVN har också bidragit till finansieringen av tidskriften Arkitekturforskning.

Genom kontakt och samarbete med andra sektorsorgan (SFO) och FoUaktörer får BVN viktiga bidrag till sitt arbete. Nämnden har på detta sätt i allt större utsträckning kommit att medverka i SFO-gemensamma projekt. Exempel härpå är samprojekt om högskolan och sektorsforskningen (tills med UHA och dåvarande energiforskningsnämnden); ett nyhersblad om utvärdering av forskning (i nämndens regi och samordnande distribution); en utredning om svensk sektorsforskning med en rapport utarbetad som ett diskussionsunderlag inför den forskningspolitiska propositionen 1990 (i samarbete med arbetsmiljöfonden, styrelsen för teknisk utveckling, statens energiverk, naturvårdsverket, försvarets forskningsanstalt, dåvarande energiforskningsnämnden och skolöverstyrelsen, trafikforslcningsberedningen samt skogs- och jordbrukets forskningsråd).

Nämndens återkommande studiebesök och seminarieresor till främst de tekniska högskoioma har blivit etablerad praxis. 1 början av sin verksamhet behandlades på detta sätt frågan om långsiktig kunskapsuppbyggnad och forskar-

SOU 1991: 23 utbildning i BFR-ñnansierad forskning. Senast (under 1990 och med uppföljbåde vid 5

ning under våren 1991) har nämnden besökt ett stor antal institutioner Bilaga

universitet, tekniska och andra högskolor för att diskutera den alltid aktuella frågan om kunskapstillvâxt.

Högskoleträffar har arrangerats i ämnet praktisk vetenskapsteori (BVN l987:5).

III Arbetsomriden

Utöver utvärderingarna, som har det dubbla syftet av kvalitetskontroll och främjande av god FoU-kvalitet, ägnar nämnden stor uppmärksamhet åt problem som är förknippade med uppbyggnad och överföring av kunskap. Hit hör studier om långsiktig kunskapsuppbyggnad, det inomvetenskapliga infonnationsutbytet samt byggforskningsprocessen och dess informationsproblem.

Närmast för publicering ligger rapporter om kunskapens tillväxt i växelverkan mellan forslming och praktik från tre studier inom så olika områden som hydrologi, byggprocessen och radon samt en sammanfattande rapport med slutsatser och förslag till uppföljning.

Stort intresse har under senare tid ägnats villkoren för sektoriell FoU. Som ett exempel kan nämnas studien om professorstillsdrmingar vid de svenska arkitekturskoloma (1978-87). En av studiens slutsatser är att praktiska meriter tenderar att väga tyngre än de vetenskapliga.

Nämnden följer ett antal internationella FoU-projekt, som stöds av BFR, och har utvärderat ett par av dem, bl a IE1’: AIVC—projekt och de vetenskapliga artiklar som presenterades vid konferensen Healthy Buildings 88 i Stockholm.

I ett par sammanhang har BVN ombetts/inbjudits av annat sektorsorganlforskningsråd att hjälpa till med utvärderingar. Senast har det skett efter en propå från SJFR om utvärdering av projekt inom FoU-området Framtida krav på virkesrdvara.

Slutligen ägnar sig nämnden åt några speciella och svårgripbara FoU-frågor. Närmast i tiden ligger en just påbörjad studie av tvarvetenskap och en utvärdering i anslutning härtill av ett tiotal (som tvärvetenskap betraktade) projekt. Till samma grupp hör också den kvalitetsfrämjande betydelsen av BFRr program- och referensgrupper; en uppföljning av en for några år sedan icke helt slutförd studie av BFR-stödda högskoleinstitutioners och forskares publikationsverksamhet; samt ett vid Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet under tre år bedrivet projekt om användning av utvärderingar, som slutligt skall redovisas under våren 1991.

IV BVNs utvärderingar SOU 1991: 22

IV:1 Kvalitetskriterier Bilaga 5

Erfarenheter från nästa åtta års utvârderingsverksamhet och värdefulla impulser utifrån i kontakt med andra sektorsorgan och högskolan med ett därpå baserat utvecklingsarbete har medfört att BVN i dag arbetar med en något annorlunda kritieriuppsättning än under de första åren. Nämnden har på detta sätt - och utifrån de egenskaper som kännetecknar de olika FoU-slagen (forskning etc) kommit att använda sig av ett differentierat kvalitetsbegrepp, genom vilket bl a frågan om FoU-resultatens användbarhet (potentiella nytta) beaktas i allt större utsträckning.

Generellt kan sågas att varje expertgrupp lägger fast sina egna utvärderingskriterier men att den som regel tar sin utgångspunkt i följande kriterielista:

D Relevansen av problemval och analysuppläggning D Relevansen av använda analysmetoder D Hållbarheten hos genomförda resonemang och konldusioner D Arbetets inplacering i förhållande till relevant litteratur på området D Möjligheterna att praktiskt tillämpa forskningsresultaten (potentiell nytta) D Värdet av den genom projektet eventuellt uppbyggda forskningsmiljön D Graden av överensstämmelse mellan de ursprungliga intentionerna och det slutliga resultatet

IV:2 Metod och organisation

BVN använder sig, som nämnts, av peer review metoden (expertgranskning) vid sina utvärderingar. Med två undantag har det rört sig om internationella utvärderingar.

Varje utvårderingsgrupp har en BVN-ledamot som ordförande med uppgift att i första hand hålla samman och leda utvärderingsarbetet (mentor). Gruppen har en svensk sekreterare. Krav ställs på att vederbörande skall ha disputerat och ha erfarenhet av sektorsforskning.

Till gruppen knyts som regel 3-5 experter. I och med den senast igångsatta internationella utvârderingen (tekniska energisystem) har nämnden anlitat 33 experter från 13 länder fördelade på Danmark (3), England (3), Frankrike (l), Finland (S), Holland (2), Island (l), Italien (l), Kanada (3), Norge (S), Schweiz (l), Skottland (l), Ungern (l) och USA (6).

IV:3 FoU-områden och projekt SOU 1991: 23

Bilaga 5

En utgångspunkt för valet av utvärderingsomrâde har varit frågan om ett FoU-områdes tillstånd och potential i ett aktuellt samhälleligt-sektoriellt perspektiv och behovet av en bättre kunskapsunderlag för beslut inom sektorn. Den typen av övervägande låg bakom valet av områdena kommunal ekonomi, bostadsmarknad och förvaltning, energihushållning och andra utvärderade energiomräden. I andra fall kan en längre tids diskussion om speciella kvalitetsaspekrer (forskning eller vad?) ha varit avgörande; så t ex då utvärderingsområdena tätortsteknik (speciellt ledningsteknik) och konsultforskning valdes. Ibland har har det ansetts värdefullt att se närmare på BFRs stöd av internationella projekt, tex inom IEA-området (projektens betydelse för forskningen inom berörda områden; vetenskapligheten i vissa artiklar presenterade vid BFR-stödda konferenser, 0 s v). l något fall har producentoch konsumentsaspekter varit vägledande; så var fallet vid valet av FoUområdet beständighet hos byggnadsmaterial och byggkomponenter.

I vissa fall har en utvärdering varit den naturliga uppföljningen och avslutför att främja kvalitetsdiskussionen inom ningen av ett INN-engagemang ett väst kunskapsområde. Så var fallet vid utvärderingen om bostadsforskningen vid arkitekturskoløma (BVN 1988:5). Se ovan sid 2.

I en ganska snar framtid ligger utvärderingar av projekt inom ramen för de samarbetsavtal som BFR under de senaste åren träffat med ett antal organisationer inom byggbranschen (Kommunförbundet, SABO, Sveriges Fastighetsågareförbund, HSB, Riksbyggen, ARKUS, Byggnadsstyrelsen och VIAK).

IV:4 Experter

I valet av experter är ambitionen att anlita forskare med högt internationellt anseende och med erfarenhet från sektorsforskning. De sakkunniga bör inte tidigare ha samarbetat inom utvärderingsområdet med de projektledare som omfattas av utvärderingen.

De av utvärderingen berörda projektledarna inbjuds komma med förslag på experter. De sålunda inkomna förslagen kompletteras med ytterligare namn son1 nämnden får genom sina ledamöter, rådets enhetschefer och handläggare samt i övrigt genom de kontakter i forskarvärlden som nämnden har. På basis av dessa uppgifter och ytterligare upplysningar lägger utvärderingsgruppens ordförande och sekreterare ett förslag till nämnden. Det slutliga beslutet delegeras till BVNs och utvärderingsgruppens ordförande.

De av nämnden accepterade experterna kontaktas på olika sätt genom i första hand BVNs ordförande och utvärderingsgruppens sekreterare. Som regel

skriver nämndens ordförande ett brev till vederbörande med uppföljande kontakt SOU 1991 ; 2j från sekreteraren. Inte sällan, framför allt i de nordiska sammanhangen, händer Büa a 5 det att sekretaren personligen besöker den föreslagna experten för att informera g om BFR, BVN och den aktuella utvärderingen. Nämnden försöker m a 0 på olika sätt in-formera om uppdragets innebörd och vad som förväntas av experterna.

IV Genomförande Genomförandeplaner utgår ofta från att en utvärdering skall kunna klaras av på cirka 12 månader. Det hör emellertid till undantagen att hela utvärderingsprocessen klaras på kortare tid än 18 månader. Med de höga krav på noggrannhet, sakkunskap, integritet och rättvisa som ställs på utvärderingsarbetet måste man emellertid acceptera att det både tar tid och är förenat med betydande kostnader att göra en fullvärdig utvärdering. En typisk genomfdrandeplan innehåller följande moment: Urval av institutioner, projekt etc Projektledarna informeras om utvärderingen Projektledarna kommer med förslag till experter Projektledarna sammanställer material från sina projekt (ca 2 månader) Urval och beslut om experter Projektledarna informeras om möte(n) med experterna Sekreteraren träffar experterna, informerar och kontrakterar Material inkommer från projekten

DDUDDDDDDDDDDDUDU

Redigering och komplettering av underlagsmaterialet (ca 2 månader) Expertema granskar projektdokumentationen (ca 3 månader) Experterna möter projektledarna (institutionschefema etc) vanl i samb med Besök på respektive arbetsplats (l-2 veckor) Förberedelse av slutrapport (ca 3 månader) Projektledarna informeras om bedömningen Projektledarna lämnar eventuella synpunkter Slutjustering av utvärderingsrapporten (ca l månad) Slutlig redigering, språkgranskning och eventuell översättning, tryckning av slutrapporten (1-3 månader)

Den vanligen mycket omfattande och krävande utvärderingsprocessen sätter SOU 1991: 23 mycket bestämda gränser för vad BVN orkar med att utvärdera vid sidan om 5

Ambitionen är att Bilaga

sina övriga engagemang för att främja god FoU-kvalitet. nämnden varje år skall initiera en internationell utvärdering och en mera begränsad nationell kvalitetsgranskning. Det kan betyda att under vissa perioder är flera utvärderingar på gång, medan viss stiltje kan råda däremellan.

IV:6 Resultat

I stark sammanfattning kan resultaten och erfarenheterna från närmare åtta års utvärderingar beskrivas på följande sätt.

Utvdrderinganza visar på en betydande spännvidd mellan de olika utvärderade projektens kvalitet. Projekt med hög internationell forskningskvalitet varvas med enklare utredningar och øversikter utan inslag av metod-, teori- och kunskapsutveckling. Det allmänna intrycket ar emellertid en FoU-verksamhet med genomsninligt god kvalitet.

De intemationella experterna kritiserar inte sällan det oklara angivandet av det utvärderade FoU-arbetets karaktär (utrednings-, utveckling- eller forskningsarbete) och det lika oklara angivande: av den avnamar- och Iasekrets som projektledama respektive rapporterna vänder sig till.

Genomgående klagas på att de flesta FoU-resultaten är och tycks förbli okända för en stor internationell intressentkrets, därför att de för det mesta publiceras endast pd svenska. Översättningar (helt eller delvis, gäma i sammandrag) ejterlyses.

Då det gäller de vanligaste kvalitetsfrågoma är följande expertobservationer mest frekventa:

F - r Inte alltid klar skillnad med Fzet och Uzet Inte sällan år forskning ett utrednings/utvecklingsarbete

flszblcmxal Som regel relevant

Mmdxal Skifiande kvalitet

Bra högskoleforskare. Icke högskoleforskare behöver som regel metodhandledning. Bättre projektstyming och projektledning önskvärd.

SOU 1991: 2 Inte sällan brister internationellt; ibland även nationellt

Bilaga 5

Ibland betydande awikelser från de ursprungliga planerna

Ofta välskrivna och väl dokumenterade rapporter P n v k la Genomgående efterlyses publicering i internationellt erkända facktidskriñer T- Stort erkännande av BFRs stöd till av sektorsrelevanta uppbyggnad forskarmiljöer inom högskolan. Fler BFR-stödda forskartjänster önskvärda.

IV :7 Det fortsatta utvärderingsarbetet

Utvärderingar (med mer karaktär av studier) kommer säkert att även i fortsättningen vara en viktig del av BVNs verksamhet, men uppläggningen kommer att bli mer varierad. Ibland kan en strikt inomdisciplinâr kvalitetsutvärdcring vara motiverad. Andra gånger krävs snarare en belysning av ett forskningsområdes särart, problem och möjligheter. För en viss utvärdering kan FoU-projektens resultat stå i centrum; i andra är det mer pákallat att närmare studera process och miljö. Det övergripande syftet är att studera kunskapsuppbyggnadens metoder och tekniker, dess villkor och utveckling. I det perspektivet år kunskapstillvåxtens och FoU-processens funktioner och ansvarsfrågor viktiga studie- och utvärderingsobjekt.

(BVNs ordförande kommer att under våren 1991 publicera en bok om nämnden och dess verksamhet: Att arbeta för kvalitet i BFR-stödd FoU )

”Ma 1

sou 1991: 23

BVNs sammansättning 1991 Bilaga 5

Lgdamétcx F statssekr, doc Ola Nyquist, ordf Prof Bentzel (nationalekonomi),

gagnar adj

Prof Ake Daun (etnologi) Prof Malin Falkcnmark (internationell hydrologi) Prof Gunnar Kårrholm (byggnadskonstruktion) Prof Eystein Rödahl (VVS-teknik) Prof Anne Marie Wilhelmsen (arkitektur-husbyggnad)

fluxnsmlsmmm Prof Anne Marie Wilhelmsen

Bilaga 2 SOU 1991: 23 BVNs skriftserie 5

Bilaga

BVN 1984:1 Långsiktig kunskapsuppbyggnad och forskarutbildning i BFRñnansierad forskning (BVN-studie) BVN 1984:2 Vetenskap och teknik i BFR-forskning (Anne Marie Wilhelmsen) BVN 1985:1 Kommunal ekonomi (BVN-utvärdering) BVN 1985: 1b Research Projects on Municipal Economy (engelsk version av BVN 1985:1) BVN 1985:2 Research Projects on Durability of Building Materials and Components (BVN utvärdering) BVN 1985:3 Research Projects on Housing Policy, Housing Market, Housing Management, and Planning (BVN-utvärdering) BVN 1985:4 Research Projects on Underground Heat Storage (BVN-utvärdering) BVN 1985:5 Research Projects on Urban Water and Sewerage Engineering (BVN-utvärdering) BVN 1986:1 Utvärdering av sektorsforskning. En konferens anordnad av BVN, Efn och UHÅ BVN 1987:1 Kontakt och kvalitet i byggforskning. Om inomvetenskapligt informationsutbyte (BVN-studie) BVN 1987:2 Infomation Exchange as a Means for Improving the Quality of Building Research (BVN-seminarium) BVN 1987:3 The Building Research Process and its Information Problems (lngvar Karlén) BVN 1987:4 Hur mår högskolan av sektorsforskning? (BVN tillsammans med Efn och UHA) BVN 1987:5 Praktisk vetenskapsfilosofi (Bertil Mårtensson och Tore Nilstun) BVN 1987:6 Sektorsforskning i högskolemiljö (BVN tills med Efn och UHÃ) BVN 1988:1 Expertbedömningar (Tore Nilstun) BVN 1988:2 Forskning vid arkitekturskoloma (Gunnar Kärrholm och Anne Marie Wilhelmsen) BVN 1988:3 Utvärdering av konsultforskning (BVN-utvärdering) BVN 1988:4 Utvärdering av BFR:s energisparforskning (BVN-utvärdering) BVN 1988:5 Properties of Housing-Conditions of Living (BVN-utvärderingsstudie) BVN 1989:1 Sektoriell forskning och utveckling. Ett diskussionsunderlag (Michael Nydén) BVN 1990:1 Professorstillsâttningar i arkitekturämnen. Pâ vilka grunder sker besluten? (Sven Hemlin, Ulla-Stina Johansson och Henry Montgomery) BVN 1990:2 Utvärdering av vetenskapliga artiklar presenterade vid konferensen Healthy Buildings ’88 (BVN-utvärdering) BVN 1990:2b Engelsk version av BVN 1990:2 BVN 1990:3 Evaluation of AIVC’s Role in Supporting the Development of Science (Gunnar Kärrholm; in English; BVN-utvärdering)

SOU 1991: 23

BOVERKET

Bilaga 6

Boverket bildades den 1 juli 1988 genom sammanläggning av statens Verket bibehöll i huvudsak de tidigare planverk och bostadsstyrelsen. verkens men fick ändrad inriktning och också ansvar för

uppgifter

vissa innebar att verksamheten blev

nya frågor. Omorganisationen

föremål för en omfattande rationalisering som medfört att boverkets

nuvarande resurser motsvarar ungefär 60 % av de tidigare verkens.

Ett år efter bildandet omlokaliserades verket till Karlskrona vilket

bl.a. inneburit att den övervägande delen av verkets personal (över

Arbetet i

90 %) nyrekryterats. med att bygga upp en ny organisation

kombination med omlokaliseringen har inneburit speciella förutsättför verksamheten under de två första åren.

ningar

Boverkets uppgifter

Boverket är central statlig myndighet i frågor om fysisk planering

och hushållning med naturresurser, bostadsförsörjning och bostads-

marknad, stadsmiljö och byggande. Verket svarar också för den cen-

trala administrationen av statens stöd till bostadsförsörjningen. Det

innebär att verkets ansvarsområde från övergripande natur-

spänner och miljöfrågor till byggnaders utfomming och finansiering. Enligt sin instruktion ska verket följa utvecklingen och förmedla kunskaper och erfarenheter inom sitt verksamhetsområde samt vid

behov ta initiativ till förändringar.

Fyra huvudområden

Boverket har tolkat uppgifterna inom sina fyra huvudområden på

följande sätt:

Fysisk planering

i och och natur-

Att främja en god planering plan- bygglagens (PBL) resurslagens (NRL) anda med betoning på god miljö, öppen plan-

process och enkelt förfarande för enskilda.

Stadsmiljö SOU 1991: 21 Bilaga 6 Att arbeta för god kvalitet i den byggda miljön i staden och på landsbygden med betoning på utformningen och det sociala innehållet t.ex. genom samlingslokaler, mötesplatser, bostadens närmiljö och bostäder för grupper med speciella behov.

Byggandet Att arbeta för ett effektivt byggande som tillgodoser säkerhet, hälsa, tillgänglighet och energihushållning. Boverket ska medverka i en sam-ordning av byggreglerna i Europa med hänsyn till dessa mål och verka för förenkling av den statliga bostadsfmansieringen med bibehållet krav på dämpning av kostnadsutvecklingen.

Bostadsförsörjningen Att en god främja bostadsförsörjning som ger hela befolkningen sunda, rymliga, välplanerade och utrustade bostäder ändamålsenligt av god kvalitet till skälig kostnad. Boverket ska verka för en effektiv statlig och kommunal administration av bostadsstödet.

Verkets organisation

Verket, som för närvarande har ca 200 anställda, är organiserat i fyra sakavdelningar: plan- och naturresursavdelningen, byggavdelningen, stadsmiljöavdelningen och bostadsmarknadsavdelningen. Till detta kommer juridisk avdelning, typgodkännandekontor, tjänsteexport (Swedeplan) samt administrativ och verkssekretariat. avdelning Fem rådgivande organ är knutna till verket: stadsmiljörådet, byggrådet, bostadsmarknadsrådet, konstruktionsrådet och planrådet. I råden är organisationer, myndigheter och näringsliv inom verkets ansvarsområden representerade liksom enskilda med stor sakpersoner kunskap. Tillsammans med verkets styrelse ger detta en bred förankring i samhället. Boverket är central myndighet för länsbostadsnämndema. De har ansvaret for den av löpande handläggningen statligt bostadsstöd men också för regional information och utbildning riktad till kommuner,

kreditinstitut, byggföretag m.fl. Verkets främsta regionala samarbets- SOU 1991: 23 är länsstyrelsemas 6 partner i plan- och naturresursfrågor planenheter. Bilaga

Myndighetsroll och arbetssätt i förändring

Inom Boverkets ansvarsområde finns väsentliga regelverk som för närvarande befinner i stark Naturresurslagen och sig förändring. och i miljö- och planfrågor hos plan- bygglagen lägger huvudansvaret kommunerna medan statens roll avgränsas till vissa områden. Detaljerade har i stor utsträckning ersatts av funkstatliga byggregler tionskrav som innebär att byggherramas och producentemas eget ansvar för utformning, material och slutprodukt ökar inom byggandet. Plan- där formerna utoch byggreglema är nu i en tillämpningsfas vecklas successivt. Det ställer stora krav på verket att bidra till bl.a. metodutveckling, följa erfarenhetema och att vara rådgivande. De av bostadsfinansieringen som riksdagen har beförändringar slutat kan förutses få liknande effekter i form av minskad statlig deäven om betydande subventioner också i framtiden komtaljstyming mer att riktas till boendet vilket innebär ett fortsatt behov av kvalitets- och kostnadskontroll. Det riktade stödet i form av bostadsbidrag kan i framtiden väntas svara för en stor andel av bostadsstödet. Även om statens regelstyming inom dessa områden i ökad utsträcköver mot utbildning och information är utveckning går rådgivning, inte Inom områden som har samband med t.ex. lingen entydig. av byggrcgler, miljöfrågoma och äldreomeuropahannonisefingen kan fmnas samhällsintressen som motiverar fortsatt statligt insorgen flytande genom regler. boverket en myndighetsroll som Sammantaget ger demia utveckling är under förändring. Den roll som består i att tillämpa och informera om gällande regler kvarstår. Men i ökande utsträckning övergår verket till att i med många olika kategorier av praktiker pådialog verka genom att utveckla och förmedla kunskaper samt följa upp och utvärdera erfarenheter. En väsentlig uppgift för boverket de närmaste åren blir att och utvärdera de systemförändringar som genomföra pågår. Det inte minst effekterna av förändrade skatte- och gäller

ñnansieringssystem.

Mot den behöver boverket

bakgrunden dels tillgång till kunskaps- SOU 1991: 23 utveckling och nya metoder, dels former för att sprida dessa för Bilaga6

användning i bygg- och bostadssektom, till kommuner och politiskt ansvariga på olika nivåer i samhället.

Erfarenheter

boverket har nu funnits i drygt två år. Det är ännu för tidigt att på något definitivt sätt värdera verkets sätt att fungera.

Sammanläggning

och har medfört

omlokalisering en rad svårigheter. Den nya personal

som kommit in i verket har varit entusiastisk och väl kvalificerad med bred erfarenhet från kommuner, privata

företag, forsknings-

institutioner och statliga myndigheter. Detta har kunnat kompensera en del av det avbräck i kontinuiteten som med nödvändighet uppstått

under en övergångstid.

Verket är emellertid i sitt arbetssätt på god väg att leva upp till de ambitioner som uttrycktes i organisationskommitténs och

förslag

propositionen om det nya verket. Det framgår bl.a. av en omvärldsanalys som har genomförts under november/december 1990. Den bygger på intervjuer med företrädare för

branschorgan, myndigheter, organisationer m fl. som medverkade i de hearings som före-

gick verkets bildande.

Löpande verksamhet

Boverkets ansvar för och

tillsyn utveckling av flera tunga regelverk (NRL, PBL, NR, BFF) lägger stor tyngd vid förfatmingsarbete och systemansvar liksom löpande hantering av ärenden.

“ Under de första åren har löpande ärenden som berör enskilda

personer och bostadsbyggandet haft högsta Det har varit ett prioritet. mål att den förändring i organisation och personal som verket utsatts för inte ska fördröja sådana ärenden.

I samband med att det nya systemet för införs

bostadsfinansiering kommer belastningen saimolikt att öka under en överytterligare gångstid. Ambitionen är att genom ett systematiskt arbete med att för-

enkla systemen ge ökad överblick och underlätta av

tillämpningen föreskrifter och regler.

som rör bostadsförsörj- SOU 1991: 23 Huvuddelen av den löpande verksamhet nivå. Den beslutade bostadsfinansieringen Bilaga 6 ningen sker på regional kommer att innebära förändringar i länsbostadsnämndemas uppgifter. Deras arbete med det statliga bostadsstödet liksom utbildnings, och information ses över i en pågående utredkonsumentrådgivning ning.

Metodutveckling och erfarenhetsâterföring Inom var och ett av verkets bedrivs ett stort antal fyra sakområdena och regeringsuppdrag, för närvarande ett 50-tal utvecklingsprojekt utvecklingsprojekt och sex regeringsuppdrag. Omkring en tredjedel av verkets personalresurser används till den formen av kunskapsoch Detta arbete omfattar oftast flera utveckling kunskapsförmedling. och inrymmer en dialog med forsknings- och utveckavdelningar och olika intressenter inom statliga myndigheter, branschlingsarbete organ, organisationer etc. Utvecklingsprojekten och regeringsuppdragen har lagt ökad tyngd som Inom områdena plan- och på verket kunskapsorganisation. naturresurser, stadsmiljö och bostadsmarknad har denna inriktning varit särskilt tydligt. För dessa uppgifter markerades den nya rollen särskilt vid verkets bildande. Inom är en liknande inbyggområdet riktning under utveckling. Verket har här hittills prioriterat de tunga och arbete med uppgifter som hänger samman med nya byggregler europaharrnoniseringen.

2 Forskning och utveckling

ska som aktuell kun- Verket myndighet svara för att regler bygger på För detta behövs dialog både med forskning och med praktiker skap. och en av hur bestämmelser och finansisystematisk uppföljning eringssystem fungerar. Boverkets ansvar för metodutveckling och erfarenhetsfönnedling till konsult- och förvaltningsföretag m.fl. kommuner, byggföretag, förutsätter på samma sätt en bred kontaktyta, inte minst mot högre forskning och utvecklingsarbete. Boverket kan i sin tur ge utbildning, forskningen stöd i relevansbedömningama.

Verket har i det syftet engagerat sig i att skapa ett gott samarbete SOU 1991: 2.

med högskolor och forskningsinstitutioner. Medarbetare finns bl.a. Bilaga 6

representerade i BFRs och SIBs styrelser. Verket har tagit initiativ till överläggningar mellan landets olika utbildningsinstitutioner för samhällsplanerare.

Inom flertalet utvecklingsprojekt finns en nära kontakt med enskilda forskare och forskningsinstitutioner. Samarbetet tillför kun-

skap och metoder för utvärdering och innefattar även medverkan i verkets utåtriktade arbete.

Forskningen är en integrerad del i den kunskapsfönnedling och erfarenhetsåterföring som boverket är enga-

gerat i.

I viss utsträckning finansieras sådan medverkan från i forskningen

samarbete med BFR. Verket finansierar emellertid en avsevärd del

genom egna resurser dels över projektbudgetar, dels genom att vissa

medel av verkets reserverats för samarbete med

förvaltningsanslag

forskare. Budgetåret 1989/90 användes ca 2 milj.kr. för detta ändamål och för budgetåret 1990/91 står 1,5 milj.kr. till förfogande. Det motsvarar 1,5 - 2 % av verkets

förvaltningsanslag.

En grundläggande utgångspunkt är att medlen ska användas så att

de kan tillföra verkets sakområden ny kunskap som verket inte

på egen hand kan utveckla eller lätt få fram från forskningsinstitutioner,

organisationer, kommuner m.fl. Det innebär att boverket i normalfallet själv tar initiativet. de Bidrag har givits till ett tjugotal projekt, flesta relativt små. Erfarenheterna har visat att verket därigenom snabbt kunnat få fram som varit väsentligt för att i tid ge-

underlag nomföra regeringsuppdrag och utvecklingsprojekt. En FoU-grupp inom boverket bereder men arbetar anslagsfrågor

också med att utveckla en bred kontakt med forskare och forskningsinstitutioner. Den består av representanter för verkets samtliga

avdelningar samt en för vardera länsbostadsnämndema och länsstyrel-

semas planenheter. De hittillsvarande erfarenheterna visar att grup-

pen utgör ett forum för diskussion i forskningsfrågor som kan förstärka avdelningamas löpande och förmedla ett forskningskontakter forskningssynsätt inom verket. Gruppen har samtidigt fortlöpande kontakt med praktiska forskningsprojekt.

lf

Försöksverksamhet- SOU 1991: 23 experimentbyggande

Bilaga 6

En väl och erfarenhetsåterföring be-

fungerande kunskapsspridning höver kombineras med praktiska försök. Sådana projekt kan vara ett

utflöde av men bör i lika hög grad kunna initieras från be-

forskning hov som kommer fram hos praktikema. Med den inriktning som experimentbyggnadsstödet fått kan det

täcka ett brett fält av försöksverksamhet med anknytning till såväl teknik som planering och sociala frågor. Inom det sistnämnda området finns behov av försöksverksamhet t.ex. inom äldreboende, yttre miljö och boendeservice.

vars frågor boverket kommer att svara Boendeservicedelegationen, för, kan tas som exempel på hur målinriktade försök genomförts

inom ett område. Även relativt små belopp som förmedlats till före-

tag och organisationer har lett till uppmärksammade och intressanta

projekt. De har engagerat många människor och lagt grunden till en

bank av praktiska erfarenheter. Genom en bred kontakt med praktikema inom hela plan-, bostadsoch byggområdet har boverket goda förutsättningar att identifiera

behov och att stimulera till försök. Hos t.ex. länsbostadsnämndema

passerar praktiskt taget all ny- och ombyggnad av bostäder. För bo-

verket är det väsentligt att få ökade möjligheter att systematiskt pröva ny teknik, nya arbetssätt och hur regler och ekonomiskt stöd fungerar i praktiken och då i kombination med utvärdering.

F orskarmiljöer

boverket har ett intresse av att medverka till att främja uppbyggnad av högre utbildning och forskningsmiljöer inom sitt ansvarsområde.

Inom flera delområden finns alltför få forskare och forskarmiljöer.

boverket har en viktig uppgift att tillsammans med BFR och andra in-

tressenter främja en utbyggnad av forskningen. Här kan boverket också ha egna möjligheter att bidra. En avsevärd

del av verkets experter har forskarbakgrund vilket särskilt ger förutsättningar för samverkan med annan FoU-verksamhet i Sydsverige.

Samarbete har t.ex. inletts med högskolan Karlskrona/Ronneby inom

planerarutbildningen. Planer på samverkan mellan sydostregionens

kan förbättra för detta. Ett sådant sam-

högskolor förutsättningarna

arbete har också etablerats med Lunds universitet.

Även från Boverkets egen synpunkt är det på längre sikt viktigt att SOU 1991: 2

möjligheterna till att bygga upp närliggande forskarrniljöer utnyttjas. Bilaga 6

Ett mer kontinuerligt utbyte av erfarenheter och kompentenser mellan verket och närliggande verksamheter kan ha betydelse för rekrytering och personalutveckling i framtiden.

De praktiska svårigheter som verkets lokalisering till Karlskrona

innebär för kontakten med FoU-verksamhetet kan samma sätt

på

motverkas om fler plan/bygg/bofunktioner till Karlskrona.

förläggs

Behovet av ökat samarbete

Byggforskningsrådet intar som samarbetspartner en särställning för verket genom att arbetsområdena i huvudsak sammanfaller. Fonnema för samverkan har hittills bestått i samråd mellan

verksledningama, avdelningskontakter i samband med besök och direkta kontakter

mellan handläggare. l samarbetet med har boverket främst

Byggforskningsrådet påtalat behovet av ökat forsknings- och utvecklingsarbete inom bostads-

politik, bostadssociala frågor, ekonomi ochsamhällsplanering. Forsk-

ningen inom detta område har delvis en annan karaktär än inom byggsektom. I jämförelse med byggsektorn finns här relativt få forskare och inte lika starka intressenter. Boverket har här ett väl utbyggt kontaktnät som kan utnyttjas. Mycket av det som boverket

utvecklingsarbete måste stödja sig på

sker inom

forskningen, i synnerhet inom BFRs ram. Boverket bör därför i framtiden ta på sig en mer aktiv roll för att formulera

forskningsbehov och medverka vid prioriteringar. Det underlättas om det skapas fasta kanaler för att löpande redovisa forskningsbehoven. Deltagande i berednings- och programorgan skulle också

ge förut-

sättningar för en tydligare koppling mellan beredning och infonna-

tion/ kunskapsfönnedling.

3 Information -

kunskapsfönnedling

Infonnation har en vid innebörd med de uppgifter som boverket har. Både rollen som myndighet och kunskapsorganisation bygger på en

omfattande kommunkation med enskilda och intressenter i form av

företag, organisationer, statliga och kommunala myndigheter, forsk-

lf

telefon SOU 1991: 23 are m.fl. I den ingår, förutom den dagliga kontakten genom

en omfattande i utvecklingsprojekt och erfaren- Bilaga6

och besök, dialog i form och skriftlig information. Med en så hetsutbyte av utbildning engagerade i boverkets vid tolkning är praktiskt taget alla anställda in-formation. Boverket har under de första åren lagt stor vikt vid att bygga upp

ett kontaktnät som kan lägga grunden för en sådan kommunikation.

Det har bl.a. innefattat med ett stort antal statliga

överläggningar myndigheter på central och regional nivå, kommuner, företag, branschorganisationer och företag.

Som ett exempel kan nämnas att verkets ledning och experter besökt samtliga län. Länsbesäken, som omfattat två dagar i varje län har innefattat diskussioner med länsledning, länsbostadsnämnd, planenhet, kommuner och lokala massmedier.

Utbildning och erfarenhetsâterföring

Boverket arbetar i stor utsträckning med informations- och utbildi tva” steg. Verket tar fram information som används ningsinsatser bl.a. kom-

på regional nivå genom länsbostadsnämnder, länsstyrelser,

munförbundet, m.fl. Verket har här kunnat

branschorganisationer vidare erfarenheter från statens planverk och bostadsbygga på styrelsen som båda var engagerade i stora utbildningssatsningar kring

och

t.ex. plan- och bygglagen, energihushållning ombyggnad. Några

det arbetssättet är:

exempel på

*

Erfarenhetsprojektet kring den nya plan- och bygglagstiftningen

har av boverket i samarbete med kommun-

(PBL/NR) genomförts

förbundet, och lantmäteriverket. Det har ombostadsdepartementet fattat som har

såväl planfrågor byggregler (NR). Uppskattningsvis

30 000 personer deltagit i en utbildning som omfattat handledar-

utbildning, breddutbildning och uppföljningar i flera omgångar. Pro-

avslutades i augusti 1990 med ett s.k. riksmöte med ca 700 deljektet

tagare fördelade på ett 20-tal olika teman.

* Hus & Hälsa som för närvarande i

Utbildningskampanjen pågår samarbete mellan boverket, BFR och byggbranschen, myndigheter m.fl. har liknande inriktning. Syftet är att komma till rätta med pro-

blemet mellan olika med s.k. sjuka hus genom att klargöra sambanden

aktörer och för att föra ut aktuell kunskap. Under en period av tvåtre år är ambitionen att nå en stor del av dem som arbetar med pla-

nering, projektering, byggande och förvaltning. Projektet syftar till SOU 1991: 22 en process i två steg. Det första innefattar utbildning av handledare Bilaga6

som i sin tur leder utbildning inom sina företag, organisationer och

myndigheter. Gmnden för detta är sammanställningar av aktuell kun-

skap från forskningen som i breddutbild-ningen varieras och kom-

pletteras efter behov. Exempel på större insatser som kan bli aktuella inom de närmaste åren: * Den nya

bostadsfinansieringen

*

Uppföljning av de nya byggreglema

‘

Intemationaliseringen av bygg- och bostadssektom.

* Hälsa och boende som

uppföljning av Hus & Hälsa-kampanjen.

I verkets kommunikationen med avnämare

utvecklingsprojekt ingår

och intressenter som en naturlig del, även här ofta i flera steg. Några exempel:

* Miljö för miljoner belyser angelägna stadsmiljöfrågor med

hjälp av ett kunskapsunderlag som hämtats från forskare. I en serie

regionala konferenser har olika forskares resultat tillpresenterats sammans på ett sätt som möter praktikemas behov. En teatergrupp

har medverkat och en utförlig dokumentation har funnits i tillgänglig förväg. Från en sådan är tanken forskningssyntes att i nästa etapp av projektet gå mot en teorisyntes på temat boendemiljö och psykosocial

hälsa. Ambitionen är till arkitektur-

anknyta psykiatri, sociologi, forskning och nationalekonomi.

*

Bygga bostad på landet syftar till att öka uppmärksamheten på

vårt kulturarv i den och att intresse för att an-

byggda miljön skapa passa ny bebyggelse till den befintliga miljön. Konferensserier och ett skriftligt studiematerial och video riktat till bl.a. har föreningslivet

tagits fram. * De kommunala programmen för har be-

bostadsförsörjning

handlats i en serie regionala konferenser med syftet att successivt arbeta fram ett praktiskt för kommunernas arbete med

underlag

programmen. * Det seminarium om

fördelningsaspekter på bostadssubventioner och skattepolitik, som hösten 1990 hölls i Karlskrona initiativ av på g ECE, byggde på samma sätt på ett omfattande kunskapsutbyte och

16*

metoddiskussion med forskare, då i ett vidare intemationellt samman- SOU 1991: 23 hang. Bilaga 6 till utarbetas dokumentation i olika former- I anslutning projekten rapporter, utbildningsmaterial, broschyrer m.m. Aktuell information ges löpande ut i form av nyhetsbrev (bygg-, bostads- och kostnadsstatistik, aktuella regler, erfarenheter m.m.). Verket har vidare en omfattande information till allmänheten. boverket har som ansvarig myndighet skyldighet att informera om t.ex. bygg och låneregler, bygglov, vad man ska tänka på när man får sin första bostad, radonfrågor och energihushållning. Denna informa-tion har oftast formen av broschyrer. De är i allmänhet gratis och ut-gör en stor del av verkets totala utgivning. Infonnationen om bostadsbidragen, som återkommer varje år, är den mest omfattande och bredast inriktade informationen till allmänheten. Statliga myndigheter bl.a. länsbostadsnämnder och länsstyrelsemas

planenheter, kommunala byggnadsnämnder och förrnedlingsorgan,

skolor, konsumentvägledare och branschorganisationer svarar för vidarefömredlingen av en stor del av denna information. Boverket informerar i sin externa tidning, Planera bygga bo, om utvecklingen inom ansvarsområdet och verkets eget arbete. Tidningen trycks i 10 000 ex. Prenumeranterna finns till hälften inom privata företag, 15 % inom statliga myndigheter och 35 % inom kommuner. Sammanlagt beräknas tidningen nå omkring 25 000 personer. I samband med omorganisation och flyttning har boverket lagt stor vikt vid information om det nya verket och dess inriktning riktad till målgrupper externt och intemt samt information till massmedia.

Boverkets informationsgrupp Boverkets infonnationsgrupp, som består av fyra inforrnationssekreterare, är knuten till verkssekretariatet. Informationssekreterama har dels rollen som intemkonsulter åt avdelningarna, dels upp-gifter som gäller verkets övergripande information samt utbildning i inforrnationsfrågor. Utvärderingar är en växande uppgift. I förhållande till de stora uppgifterna är personalresursema mycket knappa. Information och utbildning finansieras främst genom B18-anslaget som ligger utanför förvaltningsanslaget. Under budgetåret 1990/91 har boverket tilldelats sammanlagt 7,5 milj.kr. Därav går drygt

2 milj.kr. till länsbostadsnämndemas utåtriktade infonnationsverk- SOU 1991: 22 samhet och egen interna utbildning. Bilaga 6 För närvarande säljs och distribueras boverkets material i första hand genom Allmänna Förlaget och Byggtjänst genom förlags- och kommissionsavtal. Distributionen av gratismaterial sker genom boverket. Hur framtida och utgivning försäljning ska ske övervägs. Aktuellt att ge ut på eget förlag eller i samverkan med andra är löpande statistikproduktion, utredningsrapporter och utbildningsmaterial. Utvecklingsarbete har även inletts för att skapa en egen databas för författningar, praxis m.m.

Samarbete med BFR kring information och kunskapsformedling Boverket och BFR har i stora delar sammanfallande ansvarsområden och riktar sig båda, från delvis olika till en bred utgångspunkter, krets av praktiker. Med utgångspunkt från användarnas behov finns sanno-likt möjligheter att förbättra och förenkla till den tillgången gemen-samma inforrnationsresursen. Boverkets när ut brett och kombineras myndighetskrav i regel med uppföljning av erfarenheter och av om bakförmedling kunskaper till kraven. Information och grunden utbildning kan ges ökad tyngd om den kombineras med och medverkan från forskningsresultat forskare. I konsekvens med verkets allmänna boverket stor uppdrag lägger vikt vid kunskapsförmedling i vid mening. Det handlar då om att inom olika områden bedöma samla relevanta erfarenkunskapsläget, heter och att förmedla detta till praktiker av olika och att förslag säkra sig om återföring genom seminarier, konferenser och utvärderingar. Här bör finnas förutsättningar för ett närmare samarbete mellan BFR och boverket inom information och i utbildning samverkan med bl.a. byggforskningsinstitutet. Boverket har hittills framför allt etablerat en sådan roll inom den offentliga sektorn. Det har skett i samarbete med länsbostadsnämnderna och länsstyrelsemas planenheter och inom den kommunala sektorn i nära samverkan med Kommunförbundet centralt och regionalt. Inom byggsektorn bedrivs denna verksamhet i större utsträckning i samverkan med BFR, branschorgan, utbildningsanordnare, förlag m.fl.

16:

visar i flera led där budskapet kan SOU 1991: 23 Erfarenheterna att en process till behov är en effektiv form för kunskaps- Bilaga 6 anpassas mottagamas och av erfarenheter. Bl.a kan Hus & Hälsaförmedling återföring för att identifiera fler gemensamma utbild-

kampanjen ge underlag ningssatsningar för boverket och BFR.

som

Ett annat exempel är den pågående europahannoniseringen

kommer att kräva en väl samordnad och kvalificerad information både som underlag för svenskt agerande i intemationella organ och i

förhållande till byggbranschen och andra intressenter i Sverige.

16$

Svensk författningssamling

gg sou 1991:23

Bilaga7

SFS 1988: 232 __ Utkom från trycket F0l°ldnin8 den |0 maj 1933 med instruktlon för statens råd för byggnadsforskning;

utfärdad den 28 april 1988.

Regeringen föreskriver följande.

Uppgifter 1 5 Statens råd för byggnadsforskning (byggforskningsrådet) har till uppgift att ta initiativ till samt främja och stödja forsknings- och utvecklingsarbete inom planlfiggnings-. byggnads- och anläggningsområdet. Rådet får dock inte vara huvudman för forskning.

2 § Byggforskningsrådet skall l. organisera och stödja samarbete i fråga om forsknings- och utvecklingsarbete samt främja kontakter mellan forskningsinstitutioner och intressenter inom bygg- och bostadssektom. 2. planera för forsknings- och utvecklingsarbete samt lämna bidrag och lån till sådant arbete, 3. övervaka att bidrag och lån kommer till avsedd användning. 4. utvärdera forsknings- och utvecklingsverksamheten i fråga om kvalitet, relevans och effekt. 5. informera om forskning och forskningsresultat. 6. ta initiativ till och främja internationellt forskningssamarbete. 7. besluta att ekonomiskt stöd som rådet har beviljat inte längre skall lämnas. om den verksamhet som stödet avser inte uppfyller de krav som bör ställas på verksamheten.

Verksförordnlngens tillämpning 3 ä Verksförordningen (1987: ll00) skall tillämpas på byggforskningsrådet med undantag av 18 och 30 §§.

Myndigheten: ledning 4 i Byggforskningsrådets föreståndare är chef för rådet.

Styrelsen S 5 Byggforskningsrådets styrelse består av högst elva personer, fore- l

SOU 1991: 23

Bilaga 7

SFS 1988:232 ståndaren medräknad. En av ledamöterna är ordförande och en år vice ordförande. Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna år närvarande.

Organisation 6 § lnom byggforskningsrådet finns fyra enheter - en för samhälls- och byggnadsplanering samt förvaltning. en för byggnads» och anläggningsteknik, produktion och energihushållning. en för nya energisystem och en för administration och infonnation - samt ett planeringssekretariat. lnom byggforskningsrådet finns dessutom en vetenskaplig nämnd. Varje enhet leds av en enhetschef.

Vetenskapliga nämnden 7 § Den vetenskapliga nämnden skall särskilt följa och utvärdera den forskning till vilken byggforskningsrådet har fördelat medel och i övrigt ge råd och vägledning när rådet bereder frågor om vetenskaplig bedömning av forsknings- och utvecklingsarbete.

Personalföreträdare 8 § Personalföreträdarförordningen (1987: 1101) skall tillämpas på byggforskningsrådet.

Personalansvarsnâmnden 9 § Byggforskningsrådets personalansvarsnâmnd består - förutom av föreståndaren och personalföretrådarna - av enhetseheferna och chefen för planeringssekretariatet. Föreståndaren är nämndens ordförande. Nämnden är beslutför när ordföranden och minst fyr-a andra ledamöter är närvarande.

Tjtlnstetlllsñttnlng m. m. 10 5 Föreståndaren och ordföranden i vetenskapliga nämnden förordnas av regeringen för en bestämd tid. Det sker efter anmälan av ordföranden i byggforskningsrådets styrelse. Andra tjänster inom rådet och övriga ledamöter i den vetenskapliga nämnden tillsätts av rådet.

ll 5 Förordnande att vara föreståndarens ställföreträdare meddelas av regeringen för en bestämd tid. Det sker efter anmälan av föreståndaren.

12 5 Ändra styrelseledamöter in föreståndaren utses av regeringen för en bestämd tid. Förordnande att vara styrelsens ordförande meddelas av regeringen för 172 en bestämd tid. Styrelsen utser inom sig vice ordförande.

SOU 1991: 23 Bilaga 7

13 § Bestämmelserna i I5 kap. 4 9 lagen (1976:600) om offentlig anställ- SFS 1988: 232 ning skall gälla den som innehar eller uppehåller tjänsten som förestånda- TC.

Överklagande 14 9 Byggforskningsrâdets beslut i ärenden om bidrag eller lån får inte överklagas. Rådets beslut i andra ärenden får överklagas hos regeringen. om något annat inte följer av - lagen (1971: 309) om behörighet för allmän förvaltningsdomslol att pröva vissa mål. - lagen (1987: 439) om inskränkning i rätten att överklaga, - andra föreskrifter.

Denna förordning träder i kraft den l juli 1988. då förordningen (|983:733) med instruktion för statens råd för byggnadsforsltning skall upphöra att gälla. På regeringens vägnar

HANS GUSTAFSSON

Lars Uno Didön (Bostadsdepartementet)

ä

Svensk

författningssamling

sou 1991::

Bilaga 7

Egg

SFS 1990:819 Utkom fran trycket

F5°d“i“3 den lOjuli 1990 om ändring i ñrordningen (1988: 232) med instruktion för statens råd för hyggnadsforskning;

utfärdad den 2| juni I990.

Regeringen föreskriver att 2 och l4§§ förordningen (1988:232) med instruktion för statens rad för byggnadsforskning skall ha följande lydelse.

2 5 Byggforskningsrádet skall l. organisera och stödja samarbete i fraga om forsknings- och utvecklingsarbete samt främja kontakter mellan forskningsinstitutioner och intressenter inom bygg- och bostadssektom, 2. planera lör forsknings- och utvecklingsarbete samt lämna bidrag till sådant arbete, 3. övervaka att ekonomiskt stöd som rådet har beviljat kommer till avsedd användning. 4. utvärdera forsknings- och utvecklingsverksamheten i fråga om kvalitet, relevans och effekt, 5. informera om forskning och forskningsresultat, 6. ta initiativ till och främja internationellt forskningssamarbete. 7. besluta att ekonomiskt stöd som rådet har beviljat inte längre skall lämnas. om den verksamhet som stödet avser inte uppfyller de krav som bör ställas på verksamheten.

14 § Byggforskningsrádets beslut i ärenden om ekonomiskt stöd får överklagas endast om det är särskilt föreskrivet. Rådets beslut i andra ärenden får överklagas hos regeringen, om något annat inte följer av - lagen (1971: 309) om behörighet för allmän iörvaltningsdomstol att pröva vissa mål, - lagen (1987:439) om inskränkning i rätten att överklaga. -- andra föreskrifter.

Denna förordning träder i kraft den I augusti 1990.

På regeringens vägnar

ULF LÖNNQVlST

Nina |

Pripp (Bostadsdepartementet)

Svensk författningssamling SOU 1991: 23

SFS 1988: 590 Utkom från trycket Förordning

med instruktion för plan- och bostadsverket;

utfärdad den 2 juni 1988.

Regeringen föreskriver följande.

Uppgifter l i Plan- och bostadsverket är central förvaltningsmyndighet for frågor om fysisk planering och hushållning med naturresurser. bostadsförsörjning och bostadsmarknad, byggande och stadsmiljö. Verket svarar också för den centrala administrationen av statens stöd till bostadsförsörjningen.

2 5 Plan- och bostadsverket år chefsmyndighet för lânsbostadsnamnderna. Befogenheter och ansvar som verket har i fråga om nämnderna får verket i llmplig utsträckning överlämna till dessa. Bestämmelser om lansbostadsnámnderna finns i förordningen (1988: 591) med instruktion för länsbostadsnämnderna.

3 5 Av 2 § instruktionen (1970: 350) för statens va-nåmnd framgår att administrativa frågor som avser kostnader för arbetslokaler och löner m.m. och som inte skall prövas av va-nllmnden handläggs av plan- och bostadsverket.

4 ä Plan- och bostadsverket skall följa utvecklingen och förmedla kunskaper och erfarenheter inom sitt verksamhetsområde samt vid behov ta initiativ till förändringar. Verket skall även 1. verka för samordning av de statliga myndigheternas arbete med underlag för tillämpningen av plan- och bygglagen (1987: 10) och lagen (1987: 12) om hushållning med naturresurser m. m., 2. medverka i internationellt samarbete inom sitt verksamhetsområde. särskilt i fråga om samordning av kvalitetskrav på byggnader och byggprodukter.

5 i Plan» och bostadsverket får inom sitt verksamhetsområde bedriva uppdragsverksamhet i Sverige och utomlands mot ersättning enligt grunder som verket faststaller efter samråd med riksrevisionsverket. Vid tilllampningen av förordningen (1981: 673) med vissa bestämmelser för statlig myndighets affärsdrivande verksamhet i utlandet skall verket samråda

SOU 1991: 23

Bilaga 8

SFS 1988: 59ll

med statens lantmäteriverk och centralnâmnden för fastighetsdatai frågor av gemensamt intresse. u

Verksförordningens tillämpning 6 9 Verksförordningen (l987: H00) skall tillämpas på plan- och bostadsverket med undantag av 21 ä.

Myndlghetens ledning 7 § Plan- och bostadsverkets generaldirektör är chef för verket.

Styrelsen 8 § Plan- och bostadsverkets styrelse består av högst nio personer. generaldirektören medräknad. Generaldirektören är styrelsens ordförande. Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande.

Organisation 9 5 lnom plan- och bostadsverket finns sex avdelningar, nämligen planoch naturresursavdelningen, bostadsmarknadsavdelningen, byggavdclningen. stadsmiljöavdelningen, förvaltningsavdelningen och administrativa avdelningen. Varje avdelning leds av en avdelningschef. lnom verket finns vidare ett verkssekretariat, en typgodkännandeenhet och en tjänsteexportenhet. Dessutom finns en samlingslokaldelegation. ett stadsmiljöråd och ytterligare fyra rådgivande organ, nämligen bostadsmarknadsrådet. rådet för samhällsplanering, byggrådet och konstruktionsrådet.

Samllngslokaldelegatlonen 10 5 Samlingslokaldelegationen avgör ärenden om statligt stöd till allmänna samlingslokaler, till vissa teaterlokaler m. m. och till folkparksteatrar. Detta gäller dock inte ärenden som rör författningsfrâgor eller förslag till anslagsframställning. Delegationen består av en ordförande och högst sju andra ledamöter. Delegationen utser inom sig en vice ordförande. Delegationen är beslutför när ordföranden och minst fyra andra ledamöter fir närvarande.

Stadsmlljörñdet, H i Stadsmiljörådet skall biträda verket i frågor om bebyggelsemiljön. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om stadsmiljorådets sammansättning. organisation och verksamhet.

SOU 1991: 23

Bilaga 8

Övriga rid SFS 1988: 590 12 ä Bostadsmarknadsrådet skall ge verket råd i fråga om åtgärder för att främja goda boendeförhållanden och utveckla effektiva bostadspolitiska styrmedel.

13 5 Rådet för samhällsplanering skall biträda verket i frågor om råd och vägledning angående planväsendet och hushållningen med naturresurser.

14 5 Byggrådet skall ge verket råd i frågor om byggnaders och boståders grundläggande egenskaper och om metoder för beräkning av statens stöd till bostadsbyggandet.

15 i Konstruktionsrâdet skall ge verket råd i frågor om konstruktioners tillförlitlighet.

16 § Råden enligt 12- 15 §§ består av generaldirektören, ordförande, och andra ledamöter till det antal sorn plan- och bostadsverket bestämmer.

Personalföretrldare 17 § Personalföretrådarförordningen (l987: H01) skall tillämpas på planoch bostadsverket.

Personalansvaunlmnden 18 § Plan- och bostadsverkets personalansvarsnåmnd består - förutom av generaldirektören och personalföretrådarna - av avdelningscheferna, chefen för typgodkännandeenheten och chefsjuristen. Generaldirektören är nämndens ordförande. Nämnden är beslutför när ordföranden och minst fyra andra ledamöter år närvarande. Nämnden prövar frågor som anges i 19 5 verksförordningen (1987: 1100) också beträffande anställda hos länsbostadsnämnderna.

Ãrendenas handläggning 19 § Generaldirektören skall avgöra ärenden som inte skall avgöras av styrelsen, samlingslokaldelegationen eller personalansvarsnåmnden. Om sådana ärenden som avses i första stycket inte behöver prövas av generaldirektören. får de avgöras av någon annan tjänsteman. Hur detta skall ske anges i arbetsordningen elleri särskilda beslut. Andra stycket gäller inte föreskrifter.

Tjänstetillsñttnlng m. m. 20 § Generaldirektören förordnas av regeringen för- en bestämd tid. Tjänster som avdelningschef, chef för typgodkännandeenheten. pane- 177

ringsdirektör och chefsjurist tillsätts av-regeringen efter anmälan av gene-

raldirektören. Andra tjänster tillsätts av plan- och bostadsverket.

SOU 1991: 21

Bilaga 8

l I SFS 1988: 590 21 9 Förordnande att vara generaldirektörens ställföreträdare meddelas i

av regeringen för en bestämd tid. Det sker efter anmälan av generaldirektö- i

ren. |

22 9 Andra styrelseledamöter än generaldirektören utses av regeringen för en bestämd tid.

23 i Ordföranden och andra ledamöteri samlingslokaldelegationen utses av regeringen för en bestämd tid.

24 5 Andra ledamöteri råden enligt l2- l5 §5 än generaldirektören utses av plan- och bostadsverket. _

Blsysslor 25 5 Besked om bisyssla enligt 37 § andra stycket anställningsfñrordningen (1965:601) lämnas av plan- och bostadsverket Sven i fråga om avdelningschefer. chefen för typgodkñnnandeenheten. planeringsdirektör och chefsjurist.

Denna förordning träder i kraft den l juli 1988. Genom förordningen upphävs / l. förordningen (1965:669) med instruktion for bostadsstyrelsen och Iänsbostadsnâmnderrta. 2. förordningen (l967: 329) med instruktion för statens planverk. V3. förordningen (l978: 399) med instruktion för bostadsstyrelsens råd för belånings- och vårderingsmetoder.

\/4. förordningen (1978:753) med instruktion för bostadsstyrelsens bo-

stadssociala råd. 5. förordningen (1978: 849) med instruktion för statens planverks råd för stål- och betongnormer, 6. förordningen (1979: 670) med instruktion för statens planverks råd för samhällsplanering, 7. förordningen (I980:41l) med instruktion för statens planverks teknis- ‘ ka rid.

På regeringens vägnar

HANS GUSTAFSSON

Lars Uno Didén (Bostadsdepanementet)

_ . ;t l w‘ ,~._w._:.,

S tatens 1991

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

. Flykting- och immigrationspolitikert. A. . Finansiell tillsyn. Fi.

magnet-

Statens roll vid främjande av export. UD. . Miljolagstifmingeniframtidert. M. . Miljölagstiftningen i framtiden. Bilagedel. Sekretariatets kartläggning och analys. M. aa . Utvärdering av SBU. Statens Beredning för Utvärdering av medicinsk metodik. S. 7. sportslig och ekonomisk utveckling inom travoch galoppsponen. Fi. 8. Beskattning av kraftforetag. Fi 9. Lokala sjukförsäkringsregister. S. 10. Afmrstidema. C. l 1. Affitrstidema. Bilagedel. C. 12. Ungdomarna och makten. C. l3. Spelreglema på arbetsmarknaden. A. 14. Den regionala bil- och körkortsadminisuationen. K. 15. Infomtationens roll som handlingsunderlag styrning och ekonomi. S. 16. Gemensamma regler - lagstiftning, klassifikationer och infommtionsteknologi. S. 17. Forskning och utveckling - epidemiologi, kvalitetssäkring och Spris utvecklingsprojekt. S. 18. Informationsstruktur för ham och sjukvården - en utvecklingsprocess. S. 19. Storstadens trañksystem. Överenskommelse: om trañk och miljö i Stocldiolms- Göteborgs- och Malmöregionerna. K. 20. Kapitalkosmader inom försvaret. Nya former för finansiell styrning. Fo. 21. Personregisuering inom arbetslivs-, forsknings- och nnassmedieomradet, m.m. Ju. 22. Översyn av lagstiftningen om träñbenávara. I. 23. Ett nytt BFR - Byggforskningen på 90-talet. Bo.

Statens

offentliga utredningar 1991

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Industrldepartementet

Personregistrering inom arbetslivs-, forsknings- och Översyn av lagstiftningen om uliñberrávara [22] massmedieområdet. m.m. [21]

Civildepartementet Utrikesdepartementet Affllrstiderna [10]

. . Statens roll vrd främjande av export. [3] Aftarstidema Bilagedel. [11] Ungdomarna och makmnflzl

Försvarsdepartementet Miljödepartementet

Kapitalkostnader inom törsvaret. Nya former för Mflj513gs[jfmjngenjfi»3m.jden_ [4] finansiell styrning. [20] Miljölagstiftningen i framtiden. BüagedeL Sekretariatets kartläggning och analys. [5]

Socialdepartementet

Utvärdering av SBU. Statens Beredning för Ut-vltrdering av medicinsk metodik. [6] Lokala sjuktörsäkringsregister [9] Informationens roll som handlingsunderlag - styrning och ekonomi. [l5]. Gemensamma regler - lagstiftning, klassifrkationer och informationsteknologi [16]. Forskning och utveckling - epidemiologi, kvalitetssäkring och Spris utvecklingsprojekt. [17]. Infomrationsstrukttrr för hälso- och sjukvården - en utvecklingsprocess. [18].

Kommunikationsdepartementet

Den regionala bil- och körkortsadministrationen. [14] Storstadens uafrksystem. överenskommelser om trafik och miljö i Stockholms- Göteborgs- och Malmöregionerna, [19]

Finansdepartementet

Finansiell tillsyn. [2] sportslig och ekonomisk utveckling inom trav- och saloppsponen. [71 Beskattning av lrrafttöretag. [8]

Arbetsmarknadsdepartementet

Flykting- och immigrationspolitiken. [1] Spelreglema på arbetsmarknaden. [13]

Bostadsdepartemntet

Ett nytt BFR - Byggforskningen på 90-talet. [23]