Ny kunskap och förnyelse : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

NY KUNSKAP FÖRNYELSE

* SUU

Statens offentliga utredningar

W983 1991:36 ?£3

Civildepartementet

Ny kunskap

och

förnyelse

slutbetänkande av POS-utredningen Stockholm 1991

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regenngskansliets förvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08/7 39 96 30 Telefax: 08/7 39 95 48

Publikationema kan också köpas i Informationsbokhandeln, Malmtorgsgatan 5, Stockholm.

Graphic Systems AB, 1991 ISBN 91-38-10781-3 Göteborg ISSN 0375-25OX

Till statsrådet och chefen för civildepartementet

Regeringen bemyndigade den 31 1990 chefen för maj civildepartementet att tillkalla en särskild utredare med att utreda om uppdrag forskningen den offentliga sektorn. Med stöd av förordnades den 2 bemyndigandet juli 1990 t.f. professor Janerik Gidlund, Umeå, som utredare. Som sakkunniga förordnades den 2 1990 Sören juli departementsrådet Häggroth, civildepartementet, departementsrådet Sonja Dahl, utbildningsdepartementet samt kanslichef Agneta Bladh,

statsrådsberedningen.

Som förordnades den 2 1990 sekreterare Sven experter juli Bring, Svenska kommunförbundet, sekreterare Jan Grönlund, Landstingsförbundet samt departementssekreterare Cristina Karlstam, socialdepartementet. Den 27 1990 förordnades som augusti experter departementssekreterare Katarina arbetsmarknads- Sjölander, departementet samt departementssekreterare Erik Westman, bostadsdepartementet. Som experter förordnades den 24 1991 Nils januari professor Brunsson, professor Björn Wittrock, professor Lars Strömberg, samt t.f. professor Rune Premfors. Till sekreterare förordnades den 2 1990 juli departementsekreterare Berndt Lindholm. Utredningen antog namnet FOS-utredningen för

(Forskningsprogram

den

offentliga sektorn).

Utredningen överlämnar härmed betänkandet och

Ny kunskap förnyelse.

Uppdraget är därmed avslutat

Stockholm den 25 mars 1991

Janerik Gidlund/ Berndt Lindholm

INNEHÅLL

1 SAMMANFATTNING

Summary

OFFENTLIGA SEKTORN SOM FORSKNINGSOMRÃDE

Definitioner 10

Kunskapsutvecklingen

Resurserna och 21

Forskningens inriktning omfattning

23

Organisationen

Mångvetenskapliga forskningsmiljöer

37

Sammanfattning

DEN OFFENTLIGA SEKTORNS KUNSKAPSBEHOV av det svenska samhället 38

Strukturomvandlingen

av 41

Förnyelsen folkstyrelsen

av 43

Förnyelsen förvaltningen

av den 45

Förnyelsen offentliga problemlösningen

för sektorn 47

Kunskapsunderlag offentliga

och 48

Kunskapsförsörjning kunskapsanvändning

Gemensamt statligt utvecklingsarbete

Ökat kommunalt FoU-ansvar 52

4 NY KUNSKAP SOM ORGANISATIONSPROBLEM

sektor

forskningscentra Professur i särskilt 81 statsvetenskap, offentlig förvaltning

BILAGOR

Direktiven 93 Universitetens till förslag mångvetenskapliga miljöer 97 Svensk om sektor i forskning offentlig internationella tidskrifter 108 frammarsch 119

Mångvetenskap på

5a Företagsekonomiskt forskningsprogram 150 5b Statsvetenskapligt forskningsprogram 162 Internationellt gästforskarprogram vid SCASSS 179

KAPITEL 1

SAMMANFATTNING

Utgångspunkten för utredaren har varit den omfattande av förnyelsen den offentliga sektorn under de senaste årtiondena. kan Förändringar förväntas bli ännu intensivare under 1990-talet. ett Förnyelsen skapar kunskapsbehov, vilket till en del kan tillgodoses genom befintlig kunskap. Till betydande del behövs emellertid vilken endast ny kunskap, kan genereras i grundforskningen. Utredarens uppgift har därför varit att studera att möjligheterna organisera utvecklingen av ny kunskap -dvs grundforskning vid universiteten - av relevans för förnyelsen av den offentliga sektorn. Forskning om offentlig sektor har varit ett av statsmakterna prioriterat

forskningsområde sedan början av 1980-talet. I kapitel 2 redovisas

utvecklingen inom som till tre forskningsområdet, avgränsas områden, nämligen folkstyrelse, förvaltning och sektorsövergripande aspekter på offentlig problemlösning. Det finns ett femtiotal idag uppskattningsvis professorer som bedriver om den Den

forskning offentliga sektorn.

nuvarande forskningen kännetecknas av flera god spridning på

kunskapsmiljöer och mindre Det innebär många projekt. att grunden nu

är lagd för att kunna gå vidare och göra spetssatsningar. Det en av institutionaliserat

pågår tyst frammarsch mångvetenskapligt

samarbete. Det finns för närvarande ett 70-tal med

Centrumbildningar

800 - 900 forskare vid svenska universitet, vilka bedriver och

mångtvärvetenskaplig forskning. Exempel på centrumbildningar med inriktning mot sektorn mångvetenskaplig forskning om offentliga

redovisas också från Norge och Danmark. Flertalet i forskningscentra har initierats av forskarna

Sverige själva. Mångvetenskapens utveckling

utgör en viktig del av av universiteten. förnyelsen I kapitel 3 ges en kortfattad karaktäristik av som har

förändringar

skett inom de tre delområdena och folkstyrelse, förvaltning under de senaste årtiondena. Den aktuella

problemlösning utvecklingen

kännetecknas av en från kollektivism till individualism

förskjutning

samt försök att utveckla en långtgående institutionell autonomi och av olika effektivitetsvärden. Sammantaget förnyelsen främjande synes innebära framväxten av en öppnare och mera pluralistisk enhetsstat. En av i strukturomvandlingen i det svenska

genomgång huvuddragen

samhället och i av den offentliga sektorn av ett förnyelsen ger en bild samhälle i snabb där de har utveckling offentliga styrsystemen tydliga att hantera de Problemen har till stor svårigheter ständigt nya villkoren. del att med den moderna demokratiska välfärdsstatens göra utmaningar. Vad behov av då förnyelsen av den offentliga slags kunskap skapar sektorn? Behovet av ny är inte värdeneutralt. Vem som efterkunskap och vad som efterfrågas är avhängigt bestämda frågar underlaget Den ena betonar med ett stort styrningsfilosofier. styrningskapacitet av och Informationen ska inslag managementtänkande marknadssystem. vara till för dem som blir att skaffa fram nytta styr. Uppgiften ny vilken antas medverka till ett mer effektivt resursutnyttjande. kunskap Den andra stor vikt vid och brett

lägger styrningsrepresentativitet

demokratiskt deltagande. Uppgiften blir att ta fram kunskap som är till allmänhetens behov av information för att kunna utöva sitt anpassad demokratiska Utredarens ståndpunkt är att den inflytande. nya bör utvecklas i sådana former att grundforskningens kunskapen bevaras. I praktiken kan därför forskningsresultaten tjäna integritet båda utan att av dem i förväg som mål för syftena något angetts verksamheten. I 3 diskuteras även förhållandet mellan forskning och kapitel Vilken har när det

utvecklingsarbete. betydelse grundforskningen gäller

för av den offentliga sektorn?

kunskapsanvändningen förnyelsen

Utredarens slutsats är att den distinktion som brukar mellan göras och inte fångar grundforskning, tillämpad forskning utvecklingsarbete in de och former i vilka kunskap och mångskiftande oberäkneliga ny kommer fram. och av den nya produkter Omorienteringen förnyelsen sektorn måste ett kvalificerat och offentliga bygga på utvecklingsarbete utbildningsverksamhet för att utforma nya arbetssätt, ge verksamheterna en etc. roll i och ny inriktning Forskningens utvecklingsarbetet är och Den bidrar olika sätt till det utbildningen mångsidig viktig. på som behövs för att ska komma till förändringsklimat förändringarna

stånd. Förändrarna eller innovatörerna använder kunskaper och insikter som kommer från kan därmed fungera forskningen. Utvecklingsarbetet som en länk mellan och den praktiska tillämpningen av forskningen Den sektorns bör därför ha en kunskapen. offentliga utvecklingsarbete högre grad av forskningsanknytning. I 4 diskuteras hur en innovativ och internationellt kapitel om den offentliga sektorns konkurrenskraftig kunskapsutveckling bäst ska kunna åstadkommas i En analys av förnyelse Sverige. leder fram till slutsatsen

kunskapsförsörjning och kompetensutveckling

att en tänkbar av inom området fördelning nya forskningsresurser sektorns kan ske efter två dimensioner: koncentraoffentliga förnyelse tion - fasta spridning, rörliga. I 5 föreslås att de främst bör kapitel nya forskningsresurserna koncentreras till ett och att par mångvetenskapliga kunskapsmiljöer vissa resurser bör avsättas för stora forskningsprogram. Härigenom som långsiktigt kan ta ansvar för skapas slagkraftiga forskningsenheter och Genom att stödja stora kunskaps- kompetensutvecklingen. parallellt att forskare inom hela forskningsprogram ges möjlighet erbjuda att delta i liksom att högskolan möjlighet kunskapsutvecklingen, behandla andra än de som är aktuella vid de forskningsproblem som inrättas. Genom denna

mångvetenskapliga forskningsmiljöerna

kombination av insatser är utsikterna för att åstadkomma en goda innovativ och internationellt konkurrenskraftig kunskapsutveckling. Två föreslås i - i nya forskningscentra skapas Sverige Göteborg Stockholm - vilka under tolv år får resurser för att organisera

respektive tematiskt koncentrerad och grundforskning. mångvetenskaplig ska handla om olika aspekter på styrning (folkstyrelse),

Inriktningen och samt utvärdering

ledning organisation (förvaltning)

Vid vardera av dessa har valts ut tre

(problemlösning). forskningscentra

i mellan utredaren och berörda övergripande principprogram dialog I föreslås följande teman: Den universitet/högskolor. Göteborg sektorn i ett Den sektorns inre offentliga makroperspektiv, offentliga samt Den sektorn och I Stockholm organisering offentliga medborgarna. föreslås teman: De offentliga transfereringssystemen, följande av verksamhet samt Den sektorns

Utvärdering offentlig offentliga

och Det sistnämnda temat skall bedrivas

ledning, styrning organisation.

i samarbete med i Handelshögskolan Stockholm: Ledning och organisation inom sektor. offentlig Vidare bör

Humanistiskt-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) ges långsiktiga resurser för att kunna

organisera högst femåriga stora De första

forskningsprogram. programmen bör ha karaktär av

i och i

disciplinprogram statsvetenskap företagsekonomi. Utredaren har

initierat två vilka

disciplinprogram föreslås bli samordnade med

uppbyggnaden av de båda centra och av HSFR. vetenskapligt prövade För att accentuera internationella ytterligare programmets dimension föreslås att Kollegiet för i samhällsforskning (SCASSS) Uppsala ges resurser för att utforma ett tema om av den

förnyelsen offentliga

sektorn i sitt Dessa gästforskar- program. gästforskare utgör en nationell resurs och kan alla universitet i riket.

tillgodogöras

Ansvaret för uppföljning och av utvärdering forskningscentra, stora

forskningsprogram och det internationella gästforskarprogrammet

föreslås lämnas till HSFR. En professur i med särskild statsvetenskap, inriktning mot offentlig

förvaltning, föreslås inrättas vid universitet i Sådana

Uppsala. professurer finns inrättade vid övriga universitet. Universitetet i Uppsala har hittills saknat en sådan trots att omfattande professur, om den sektorn bedrivits under

grundforskning offentliga lång tid.

Slutligen föreslås att särskilt statens

sektorsforskningsorganen, råd för byggnadsforskning (BFR) och arbetsmiljöfonden inom sina

(AMFO), respektive program undersöker möjligheten att finansiera med

forskning

anknytning till Därvid de FOS-programmet. förutsätts att båda utvecklar ett

forskningscentra långsiktigt samarbete med sektorsforskningsorganen på basis av de detaljerade forskningsprogram

som ska formuleras. Den närmare av de insatser

inriktningen som fi-

nansieras av är emellertid ett ansvar

sektorsorgan för berörda myndig-

heter och bör komma till i deras

uttryck verksamhetsplanering.

SUMMARY

The of for the Commission’s has been the point departure inquiry extensive renewal of the sector in recent a modernisation public decades, which can be to become still more intensive the expected during 1990s. This renewal is a demand for of which can be generating knowledge, part met out of knowledge already existing. T0 a great extent, however, new knowledge is needed which can only be generated through basic research. The investigator has therefore had the task of the of studying possibilities organising the development of new knowledge —that is, primary research at the universities - with a on the renewal of the sector. bearing public Research into the sector has been a field in public priority governmental Science Bills ever since the of the 1980s. 2 describes beginning Chapter developments in this research field, which is narrowed down to three fields, viz political democracy, administration and public public solving problem. It is estimated that there are some devoted today fifty professors to research relating to intersectorial of the sector. Research aspects public today is characterised by good coverage of many scientific environments and by numerous minor projects. This means that the foundations have now been laid for further progress and initiatives. spearhead Institutionalised multidisciplinary co-operation is At quietly advancing. there present are seventy or more centres of multi- and interdisciplinary research at Swedish universities, with a combined research of 800strength 900. are also from and Denmark of centres Examples quoted Norway focusing on research into the sector. The of public development research centres is an in the

multidisciplinary playing important part

renewal of Sweden’s universities, because most of the research centres have been initiated the researchers themselves. by Chapter 3 is a brief, partial characterisation of which have taken changes place in the three fields of sector: public political democracy, public

administration and in public problem solving recent decades. Current are characterised a shift from developments by collectivism to individualism and efforts to extensive by develop institutional autonomy and to promote various efficiency values. All in all, renewal is found to imply the of a more emergence open, pluralistic unitary state. A review of the main outlines of structural in Swedish and change society of the main outlines of sector renewal a of a public conveys picture rapidly developing society whose steering systems have obvious difficulties in with new coping constantly conditions. To a great extent these problems are connected with the to the modern welfare state. challenges What types of cognitive need, then, are the renewal of the generated by public sector? The need for new is not neutral in valuative knowledge terms. The source of demand and the nature of what is demanded hinge on two different philosophies of governance. One of these attaches importance to steering capacity with a large element of management thinking and market mechanisms. Information must be useful to those who are in The task then charge. is to procure new knowledge which will contribute towards more efficient utilisation of resources. The other attaches to control philosophy great importance representative and widespread democratic The task then is to participation. produce knowledge geared to the general public’s need of information and democratic influence. The investigator’s is that the new standpoint knowledge should be created in such forms the of research. as to preserve integrity In practice, therefore, the benefit may both accrue to the hand governing and make the hand visible. governing Chapter 3 also discusses the between research and relationship development work. How is basic research as the use of important regards knowledge for the renewal of the public sector? The conclusion reached by the investigator is that the customary distinction between basic research, applied research and development work fails to the and capture many-faceted unpredictable form in which new and new The redirection knowledge products emerge.

and renewal of the municipal sector must be based on qualified work and in order to new development training develop working methods, impart a new direction to activities, and so on. The role of research in development work is many-sided and important. It contributes in various the climate of which is necessary in order for ways towards change changes to materialise. The work done development by municipalities and county councils therefore to be more linked with research. The ought closely changers or innovators and from employ knowledge insights emanating research. Development work, accordingly, can act as a link between ‘ research and the practical of implementation knowledge. 4 discusses Chapter the best way of achieving innovative and internationally comppetitivescientific in Sweden of relevance for the development renewal of the public sector. An analysis of and knowledge supply leads to the conclusion that a conceivable competence development allocation of new research resources in the field of public sector renewal can be based on two dimensions: concentration - and fixed distribution, variable. In chapter 5 it is that the new research resources proposed ought mainly to be concentrated on a of multidisciplinary research environments couple and that certain resources should be set aside for research major In this way research units will be created in programmes. powerful which, the can take of the of and long term, charge development knowledge competence, at the same time as researchers at other universities will be given the opportunity of contributing in other constellations, through special In this will be of programmes. way there good prospects achieving an innovative, internationally competitive of scientific process development. Parallel to research will make it support major programmes possible to invite researchers at other universities and to take colleges part in scientific and it will also make the of development, possible processing research problems other than those dealt with by the multidisciplinary research environments which are created. Two new research centres should be created in Sweden - in Goteborg and Stockholm - and for twelve years given the resources to organise

thematically concentrated, basic research. These studies multidisciplinary must focus on various

aspects of governance (popular government),

direction and organisation and evaluation

(administration) (problem

processing). At each of these research centres, three overriding programmes of principle have been selected a between through dialogue the investigator and the universities concerned. In the Goteborg following themes are proposed: The sector in a macro The public perspective, internal organisation of the public sector, and The sector and the public citizenry. The themes are for Stockholm: Public following proposed transfer Evaluation of and The systems, public activity, direction, governance and organisation of the public sector. This last mentioned theme also includes the theme the Stockholm School of proposed by Economics: Direction and in the sector. organisation public In addition the Council for Research in the Humanities and Social Sciences should be resources for (HSFR) given long-term organising major research of up to five duration. The programmes years’ first programmes should take the form of in science and discipline programmes political business economics and management respectively. The investigator has initiated two and it is that these should discipline programmes, proposed be co-ordinated with the of the two centres and build-up scientifically scrutinised HSFR. by As a means of further the international dimension of the accentuating it is that the The Swedish for Advanced programme, proposed Collegium stydy in the Social Scienses be for a (SCASSS) given funding designing theme on sector renewal as of its researcher public part visiting The researchers concerned are a national resource

programme. visiting

and can benefit all universities in the country. HSFR is to be the role of and evaluator of the proposed given supervisor FOS-programme. A in

professorship political science, especially public administration,

should be founded at Uppsala University. Similar chairs already are established at the other universities. has had no such Uppsala University chair now, in of its tradition of basic research into the up till spite long

public sector. Lastly it is proposed that sectorial research agencies, the

especially

National Council for Research and the Work Environment Building (BFR) Fund should, within their the (AMFO) respective programmes, investigate possibility of funding research relating to the FOS The idea programme. would then be for both research centres to develop long-term co-operation with the sectorial research on the basis of the detailed research agencies programmes which are to be formulated. The more detailed deployment of the inputs funded by the sectorial however, is a agencies, responsibility of the authorities concerned and should be made clear in their operational planning.

KAPITEL 2

OFF ENTLIGA SEKTORN SOM FORSKNINGSOMRÅDE

DEF IN ITIONER

Definitioner av forskningsområden är centrala i forskningspolitiken, eftersom sådana blir för resursinsatsen. Flera avgränsningar styrande har försökt att vad om utredningar tidigare avgränsa forskning offentlig sektor borde omfatta. Det finns både likheter och skillnader i dessa avgränsningar. Inför arbetet med 1982 års forskningsproposition utarbetade forskningsrådsnämnden (FRN) rapporten Svensk forskning 1982-1986, Vägar, Värderingar, Vägval. I rapporten framhålls:

Det finns ett stort behov av ökade forskningsinsatser kring den offentliga verksamhetens styrning, funktion och ekonomi. En sådan satsning innehåller moment av utvärdering, politik- och systemstudier, forskning om samhällsplanering m.m. Den kan beröra verksamheten inom i alla samhällssektorer (inkl. forskningen princip själv). Forskning inom detta område kan vara starkt politiskt kontroversiell t.ex. i den mån den rör den offentliga sektorns storlek och samhällsekonomiska eller balansen mellan privat och betydelse offentlig sektor. Inte minst härtill är det viktigt att insatserna präglas av starka forskningsmässiga kvalitetskrav och av stor bredd i ansatser och Inte minst kräver här som i

utgångspunkter. kvalitetsfrågorna

allmänna stor

många samhällsvetenskapliga sammanhang upp-

märksamhet. Ett huvudansvar för att stimulera och stödja sådan forskning skulle med tanke på den disciplinära inriktningen komma att åvila HSFR men bör i kunna samfinansieras med hög grad berörda sektorsorgan.

I av listade en inom universitets- och hög-

början 1980-talet arbetsgrupp

skoleämbetet delområden och (UHA) följande viktiga problemställ-

ningar för förvaltningsforskningen:

Arbetsfördelning mellan offentlig och privat sektor; arbetsförmellan olika delar av den den offentdelningen offentliga sektorn; liga förvaltningens mål och förhållandet verksamhetsuppgifter; politik-förvaltning; förvaltningens struktur och organisation, inklusive rekrytering av förvaltningspersonal; förändring och anpassning av förvaltningsorganisationen; samspelet mellan förvaltningsnivåer; förvaltningens arbetssätt och arbetsformer; beslutsfattande och beslutskriterier inom förvaltningen; metoder för av styrning offentlig verksamhet; former för av sektoriell och utvärdering förvaltningen; former och för sektorsövergripande planering; principer förvaltningstjänsternas tillhandahållande och i finansiering;f(rvaltningen förhållande till medborgarna och olika

organisationer, myndig-

hetsutövning, rättssäkerhet, utnyttjande av offentliga tjänster (UHArapport 1982:8).

Kommunaldemokratiska kommittén (KDK), vilken i början av 1980talet kartlade den kommunala forskningen, begränsade sig också till sådan forskning som rörde den kommunala som sådan, självstyrelsen samt kommunernas roll för och samhällsekonomin samhällsutvecklingen mera allmänt. Denna innebar att studier som omfattade avgränsning sektorspeciñka områden inom kommunernas verksamhet som t.ex. barnomsorg, energihushållning, skola, äldrevård och hälsovård, inte togs med. I rapporten Den offentliga sektorns tjänsteproduktion som som förre vid SCB,

forskningsobjekt, (DsE 1981:12), generaldirektören

Ohlsson, utarbetade av dåvarande ekonomide-

Ingvar på uppdrag

anfördes att av de som i ökande om-

partementet många forskare,

fattning intresserade sig för den offentliga sektorn, arbetar med

frågor

kring förvaltningsprocessen och beslutsfattandet. Bland annat hade demokratifrågorna i beslutsprocessen uppmärksammats i ökande Ohlsson var man främst intresserade av utsträckning. Enligt själva över hela fältet och inte av den beslutsprocessen speciellt själva verksamhet som besluten Om man istället vill undersöka den gäller. offentliga sektorns verksamhet ur funktionell måste man gå synpunkt ned på verksamhetsnivån. Intresset inriktas då mot produktionen i den offentliga sektorn.

Han avgränsning av ett sådant forskningsområde: gjorde följande

- Det omfattar och kommunala vars verksamhet statliga myndigheter i huvudsak regleras genom offentlig hushållning.

- Det är främst verksamhetsnivån som omfattas och

(produktionen)

annat än då den är direkt kopplad till sekej förvaltningsnivån torernas verksamhetsnivå som en beslutsprocess om produktionens och resultatens fördelning. inriktning

- Det därmed främst verksamhet och då

gäller tjänsteproducerande

den som har till de traditionella nationalräkenskapernas anknytning och för offentlig sektor. produktions- konsumtionsbegrepp

min kan man inte inskränka ett forskningsperspektiv på Enligt mening sektor till att enbart avse området eller enbart dess offentlig förvaltning Det är mera fruktbart att en avgränsning av det produktion. göra offentliga systemeet utifrån tre områden, nämligen folkstyrelse, förvaltning och problemlösning. Det innebär inte att räknas som en del av naturligtvis folkstyrelsen den sektorn i snäv men det understryker att det är offentliga mening, att den verksamheten utan att ta hänsyn omöjligt analysera offentliga till de demokratiska aspekterna. anser att den av om förvaltningen som Jag avgränsning forskningen den inom UHÄ 1982 är för vid, dvs det vetensakarbetsgrupp gjorde studiet av den och dess roll i sampliga offentliga förvaltningen studier av för offentlig verksamhet, förhällssystemet; styrformer struktur och verksamheten i valtningarnas organisation, myndigheter och samt dessa företeelsers effekter för medborgarna. förvaltningar Med avses här den demokratiska dess folkstyrelse processen, strukturer och värdefundament. Frågor om konstitution, politiska styrning och legitimitet

konflikter, politiskt deltagande, representativitet,

blir då centrala. Med förvaltning avses utformningen av politikens genomförande och materiella resurser. Frågan om bästa genom organisation, ledning modell för att ett mål blir då central.

uppnå givet politiskt

Med avses roll i samhället för att lösa problemlösning politikens och vilken som Metoderna gemensamma problem framgång uppnås. kan vara service, och Det handlar således transfereringar regleringar. sektor. av detta avser

om produktionsaspekten på offentlig Mycket

sektoriella insatser. Men här finns även aktörer och offentliga privata i vid Inom detta område faller även utsamhällsstyrning mening. värderingar av välfärdssystemen och infrastrukturen.

KUN SKAPSUTVECKLINGEN

Det är en stor att skildra i de uppgift kunskapsutvecklingen vetenskaplivilka präglar forskningen om folkstyrelsen, förvaltningen ga discipliner och den kompliceras av uppsjön offentliga problemlösningen. Företaget av teoretiska och metodiska vilka (ännu) präglar forskangreppssätt ningen. Utredaren har därför valt en mera begränsad ambition, nämligen att ett närmast kunskapssociologiskt sätt skildra in-

på

hos olika en översikt av riktningen discipliner. skildringen bygger på forskningen om offentlig förvaltning och sektorsövergripande aspekter på den offentliga problemlösningen, vilken utförts av tf professor Rune Premfors. I översikten ingår ej demokratiforskningen.

Den tidiga forskningen

om den dominerades länge av dis- Forskningen offentliga förvaltningen ciplinerna historia och juridik. Historiker beskrev den centrala statliga under olika perioder. Ibland, fast mycket förvaltningens utveckling sällan, också den kommunala förvaltningen. Jurister gällde forskningen beskrev, tolkade och kommenterade det formella regelverket. När statsvetare skedde detta länge utifrån uppmärksammade förvaltningen uttalade historiska och Inom nationalekonomin juridiska perspektiv. statens roll i ekonomin och den ekonomiska uppmärksammades tidigt Men det en särskild skulle dröja. politiken. förvaltningsekonomi Det var först under tiden efter andra som vi fick en förvärldskriget av med inriktning dess samtida

valtningsforskning någon omfattning på roll och verkliga funktionssätt. Det är lätt att peka på några allmänna

orsaker: Den sektorns starka tillväxt. Det sammanhängande offentliga behovet av arbetskraft med en och kvalificerad åtföljande avpassad och differentieringen inom samhällsvetenskautbildning. Utvecklingen perna etc.

Utvecklingen inom statsvetenskapen

Inom Gunnar Heckscher en med statsvetenskapen gjorde pionjärinsats Svensk statsförvaltning i arbete, som publicerades i en första upplaga 1953. Heckschers arbete blev den självklara läroboken och gavs ut i en andra reviderad 1958. upplaga 1965 ett antal lärare och forskare vid redigerade Statsvetenskapliga institutionen i Stockholm läroboken Svensk statsförvaltning i omdaning. Den byggde inte som Heckschers på ny grundforskning. Den bestod till allra största delen av artiklar beställda av kvalificerade praktiker i den offentliga förvaltningen. I slutet av decenniet kom den andra stora Statsvetenskapliga läroboken på området som kunde på originalforskning. Det var bygga Offentlig förvaltning: stats- och kommunalförvaltningens struktur och funktioner (1969), författad av Molin, Lennart Månsson och Lars Björn Strömberg. Undersökningarna av statsförvaltningen hade gjorts speciellt för läroboken, medan avsnitten om kommunal förvaltning hade kunnat utnyttja resultaten från det stora kommunalforskningsprojekt som svenska statsvetare vid mitten av 1960-talet. påbörjade På 1960- och 1970-talen har den forskningen om Statsvetenskapliga den sektorn i varit knuten till de stora kommunaloffentliga hög grad forskningsprojekten. Projektet Kommunal självstyrelse - kommunal indelning utarbetades med anledning av den då beslutade kommun- Det finansierades av Riksbankens indelningsreformen. jubileumsfond, och 1965-1974 och blev den största genomfördes rapporterades satsningen dittills på kommunalforskningens område. 1978 anslog riksdagen medel för en vetenskaplig utvärdering av kommunindelningsreformens konsekvenser för den kommunala självstyrelsen. För detta ändmål bildades en särskild forskningsgrupp med forskare från de institutionerna vid universiteten Statsvetenskapliga i Stockholm, Lund, Göteborg och Umeå. Dessutom deltog

några

forskare från ekonomisk-geografiska institutionen vid universitetet i Lund. Sammanlagt bestod gruppen av ett 20-tal medlemmar. var unikt i flera avseenden. Det finansierades i sin helhet Projektet genom att riksdagen beviljade särskilda medel för projektet. Ansvaret för genomförandet gavs inte till en vetenskaplig institution utan till en parlamentarisk kommitté. En forskningsgrupp bildades med deltagare från ett stort antal institutioner vilka var för sig genomförde delar av programmet. Under 1980-talet av ett förändrat där präglas forskningen synsätt,

den offentliga förvaltningen som ett centralt område för uppfattas övergripande reformer, ett eget policyområde förvaltningspolitik.

Utvecklingen inom företagsekonomin

I den tidigare nämnda boken Svensk i fanns statsförvaltning omdaning, ett intressant av Dick Ramström bidrag företagsekonomen om organisationslära. Företagsekonomerna hade tidigt intresserat inte sig bara för den privata sektorn utan också den På 1970-talet offentliga. fick intresset för den sektorn ett offentliga uppsving. Offentliga organisationer har sedan des en stor del av utgjort företagsekonomins empiriska studieområde och offentliga organisationers speciella problem har i Särskilt vid den uppmärksammats teoriutvecklingen. företagsekonomiska institutionen vid universitet bedrevs en omfattande Göteborgs forskning om offentlig, särskild kommunal Från denna förvaltning. forskningsmiljö kommer flera forskare som är verksamma som idag professorer vid andra universitet. De ledande företagsekonomiska för om den miljöerna forskning offentliga sektorn är idag institutionen i och den Göteborg förvaltningsekonomiska sektionen vid i Stockholm. Forskarna Handelshögskolan med rötter i en teoretisk och metodisk

Göteborg uppvisar påtaglig

som i korthet handlar om ett kritiskt till

samsyn, förhållningssätt

rationalistisk och beslutsteori och som organisations- grounded theory metodologisk bas. De bildar kanske den enda skola som att går identifiera i den svenska korta historia.

förvaltningsforskningens

Utvecklingen inom nationalekonomin

Under 1960-talet började även nationalekonomer inrikta sin forskning mer direkt på den offentliga Här kan nämnas Erik Hööks förvaltningen. omfattande arbete Den offentliga sektorns och expansion (1962) Carstens Wallinders

Offentlig hushållning (1965).

Men det var inte förrän i av 1970-talet som det blev ett början tydligt trendbrott för i nationalekonomin. Statens förvaltningsekonomin råd för samhällsforskning anordnade 1970 ett i tvådagarssymposium ämnet med ett femtiotal från universitet och deltagare offentlig förvaltning. I ett hette det: bakgrundsdokument

En huvudtrend inom den ekonomiska i och forskningen Västeuropa Nordamerika under det senaste decenniet har varit den ökade in-

mot inom den offentliga sektorn. Förvaltningsriktningen problem ekonomiska metodfrågor - t.ex. gällande lönsamhetskalkylering,

och redovisning i offentlig verksamhet respektive

prissättning

och

avseende offentliga styrsystem, planerings- budgeteringsproblem

- och metodernas inom olika offentliga verksamhetsomtillämpning - och arbetsmark-

råden exempelvis försvar, utbildning, sjukvård

har i än blivit föremål för systematisnadspolitik högre grad tidigare ka som redan resultat såväl i form av viss ny teoribildstudier, givit som förbättringar i förvaltningsarbetet.

ning genom organisatoriska

Ysander 1971 :5)

(Bengt-Christer Förvaltningsekonomiska problem,

inte bara som en av vad som varit, Citatet är av intresse beskrivning som en var stor beträffande

utan också programförklaring. Optimismen den direkta nyttan av den nya förvaltningsekonomin.

Bibliometriskt perspektiv på forskningen

har bibliometriska metoder kommit till Inom området vetenskapsstudier Med till verk allt större användning. hjälp av bibliografier vetenskapliga indikationer innehåll, och geografiskan man få på forskningens volym Utredaren har låtit utföra en bibliometrisk studie av

ka spridning.

om sektor i internationella tidskrifter inom svensk forskning offentlig 1985-90, vid INFORSK, Umeå främst samhällsvetenskapliga discipliner Den avsikten var att få en bild av den

(se bilaga 2) övergripande

aktuella inom den svenska samhällsveten-

grundforskningens inriktning

skapen. identifiera av innehållsmässigt lika artiklar Metoden var att grupper att förekomst av referenser mellan par under antagandet gemensamma en ämnes- eller närhet, eftersom av artiklar också innebär temamässig

refererar till eller vidare en forskningstradition. de bygger på gemensam

metod har att Denna givna begränsningar, exempelvis genom prosvenska och av böcker inte kommer med.

duktionen på publiceringen

sektor som är dock metoden

För att studera offentlig kunskapsområde

av stort intresse. om den verksamheten förekommer som en del

Forskning offentliga

när den framträder den internationella av svensk samhällsvetenskap på andel av världens samlade av forsknings-

arenan. Sveriges produktion

inom samhälls- och Mellan artiklar ökar också beteendevetenskaperna. den andelen från 0.6% till 1.0%.

1975 och 1988 steg procentuella

Allmänt att vid olika universitet i första hand gäller produktionen bestäms av universitetets storlek. I 787 av vilka 548

undersökningen ingick engelskspråkiga artiklar,

kunde minst två referenser. De kopplas ihop genom gemensamma artiklarna hade således hänvisat till ingen eller enbart en förfatövriga tare som också citerats i andra artiklar. Dessa artiklar kan trots den begränsade till de artiklarna, väl vara starkt kopplingen övriga mycket till artiklar från andra länder. Totalt bildades kopplade 29 grupper av varierande storlek. På basis av titlarna kan man karakterisera gruppernas innehåll. Av redovisningen framgår att det inte finns någon grupp som direkt kan benämnas forskning om förnyelsen av den offentliga sektorn. Även med ställda krav bildar forsk-

mycket lågt på kunskapsmässigt släktskap

om sektor inte ett vid sidan

ningen offentlig urskiljbart kunskapsområde

av andra Det som framför allt är gemensamt för kunskapsområden. artiklarna i grupperna är att de av enskilda vetenskapliga präglas I den mån de enskilda artiklarna berör sektorn discipliner. offentliga de i mer allmänna knutna till enskilda discipliner ingår forskningsteman och främst i nio Det är tydligt att grupperade kunskapsområden. artiklarna i flertalet fall handlar om välfärdsstaten och dess effekter på ekonomi och samhällsliv, snarare än om de institutionernas offentliga inre verksamhet. Av att det råder brist på artikelförteckningen framgår som direkt handlar om organisation och forskning styrning, ledning, effektivitet i offentliga verksamheter. Däremot förekommer studier där sådana behandlas utifrån

inriktningar organisationsteoretiska perspektiv

utan att institutioner direkt berörs. offentliga Det är intressant att konstatera att en jämförande studie av norsk ett likartat mönster. Egentligen är detta inte samhällsvetenskap ger ägnat att förvåna, eftersom LOS-sentret (ledelse, organsasjon og i tillkom år 1987 som ett för den bristande styrning) Bergen uttryck beträffande sektorns omvandling. kunskapsförsörjningen offentliga Resultatet av denna har ännu i de internationella satsning ej avspeglats tidskrifterna. Slutsatserna i den ovan refererade studien kan kontrasteras mot en av det internationella

bibliografisk genomgång forskningsområdet

och vilken Offentliga organisationer: produktion, organisation styrning

utförts vid COS-centret (center for offentlig organisation og styrning)

i 1989 nr omfattar artiklar i Köpenhamn (Rapport 12). Genomgången tidskrifter, presenterade vid vetenskapliga vetenskapliga papers och böcker i från 1980-talet - totalt 681 notiser workshops synnerhet

inklusive en hel del I motsats till den bibliometriska upprepningar. finns här ett stort antal verk nordiska språk. Av

undersökningen på

dessa enheter svarar Danmark för 26% 10.6% (72) och (178), Norge 6.2% Det i att forskare särskilt Sverige (42). ligger inget märkligt uppoch att danska arbeten får märksammar forskning i den egna nationen en Intressantare är dock att det förekommer fler hög notering. betydligt norska verk än svenska i - trots att det svenska bibliografin forskningsär större än det norska. Påfallande många norska verk har en systemet till LOS-sentret i Bergen. Hoppingivande för svenskt anknytning vidkommande är dock att 3/4 av de svenska referenserna har publicerats efter 1985 och att utvecklingslinjen sålunda syns positiv. Den bibliometriska undersökningen - liksom länderfördelningen i COS-centrets - således stöd för i forskbibliografi ger påståendet om att den svenska forskningen om offentliga ningspropositionen sektorn karakteriseras av spridning över många problemfält.

RESURSERN A

Prioriterat forskningsområde

I av 1980-talet blev om den offentliga sektorn ett av början forskning statsmakterna forskningsområde. Inför arbetet med 1982 års prioriterat FRN att huvudansvaret för att stimulera forskningsproposition föreslog och om sektor, med tanke den disciplinära stödja forskning offentligt på borde åvila men att i hög grad borde inriktningen, HSFR, forskningen kunna samfinansieras med berörda FRN menade att i den sektorsorgan. mån samarbete kunde etableras med olika sektoriella intressenter skulle en uppbyggnad av underlättas.

forskningsområdet

I 1982 års uttalade det föredragande forskningsproposition statsrådet 1981 s. att om den offentliga (Prop /821106 46) forskning verksamheten skulle komma att kräva insatser av framför allt betydande om offentlig sektor utpekades samhällsvetenskaplig forskning. Forskning som HSFR ansvaret för detta

prioriterat forskningsområde. gavs

område. HSFR:s insatser kom främst att bestå i inrättandet av forskar-

tjänster.

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi

1981 tillkallade en för studier i offentlig regeringen expertgrupp ekonomi med att bevaka och inom (ESO) uppgift forskning utveckling området, förmedla information t.ex. genom kunskapsöversikter, utföra till och mindre undersökningar i egen regi och ge impulser forskningsrörande skilda problem. Till utvecklingsinsatser offentligekonomiska för beslutet Bättre beslutsunderlag för budgetgrund låg utredningen Särskild utredare var Daniel

politiken (DsB 1981:17). professor

Tarschys. Tillkomsten av ESO kan vara ett för behovet av bättre sägas uttryck om som och den offentliga kunskaper frågor gällde budgetunderskottet sektorns ekonomi och funktionssätt. om den offentliga Kunskapsbristen sektorns verkningssätt och effekter upplevdes som ett generellt problem. Den som inom bl.a. ansågs inte kunskap genererades forskningen komma till den som den borde kunna. Det fanns därför ett behov nytta av och idéer kartläggningar, erfarenhetsåterföring, kunskapsöversikter inom området offentlig ekonomi.

Delegationen for forskning om offentlig sektor

Under andra hälften av 1980-talet tillkom med stöd av riksdagens beslut 1984 1983/ 84:107 bil.10) en delegation forskningspolitiska (prop. för om den sektorn. Den skulle arbeta under en forskning offentliga om tre år. I att verksamhetsförsöksperiod propositionen preciserades området i första hand skulle inriktas frågor som rörde på övergripande samt kommunernas, och den folkstyrelsen landstingskommunernas sektorns roll i för

statliga samhällsutvecklingen. Ämnesinriktningen

skulle av naturliga skäl i första hand vara den sam-

delegationen

hällsvetenskapliga forskningen. När det närmare anslöt sig det

gäller delegationens arbetsuppgifter

statrådet till kommunaldemokratiska kommitténs förslag. föredragande Det att olika sätt dokumentera och informera om aktuell gällde på kontakter mellan forskare och avnämare samt forskning, skapa stimulera till om aktuella problem. Prioriteringar nya forskningsinsatser och skulle dock liksom dittills ankomma på andra anslagsbeslut organ. behandlades i 1987 års forskningspolitiska

Delegationen på nytt

I den framhölls forskningens roll

proposition (prop. 1986/87 :80, bil.11).

i det inom både stat och kommun. Delega-

pågående förnyelsearbetet

tionen skulle fortsätta sin verksamhet under en ny treårsperiod med

samma inriktning som Dessutom fick den tidigare. möjlighet att finansiera forskning för att förbättra situationen inom eftersatta områden. Delegationens kartläggning av hade pågående forskning nämligen visat att var och att

förvaltningsforskningen splittrad viktiga delar av den

offentliga förvaltningen var försummade av forskningen. Delegationen skulle också arbeta för att det inom universiteten stabila byggdes upp miljöer för forskning om den offentliga sektorn. De områden som delegationen särskilt skulle uppmärksamma var enligt propositionen effektivitet och produktivitet, och lednings- styrningsmetoder, decentralioch kommunal demokrati sering regelförenkling, självstyrelse, och ekonomi samt förhållandet mellan olika delar av den föroffentliga valtningen. Civildepartementet träffade en överenskommelse med de båda kommunförbunden om att man för olika under en forskningsinsatser treårsperiod tillsammans skulle anslå 10 kr. varav milj. departementet och förbunden svarade för hälften var. Forskningsdelegationens verksamhet 1 1990. Flera av upphörde juli de som har fått stöd från fortfarande projekt delegationen pågår men avslutas under 1991.

Maktutredningen

1985 beslutade regeringen att tillsätta en kommitté med att uppdrag analysera fördelningen av makt och inom olika delar av det inflytande svenska samhället. Kommittén, som namnet antog Maktutredningen, bestod av forskare från olika Dess var att discipliner. uppgift fördjupa kunskaperna om den svenska demokratins villkor, om medborgarnas möjligheter att påverka sina levnadsförhållanden och om de faktorer som skapar makt att forma morgondagens Sverige. En stor del av de 30 kronor som betydande resurser, miljoner tillfördes under en kom

maktutredningen femårsperiod, forskningen om

den sektorn till del.

offentliga Åtskilligt av utredningens forskning är av

relevans för den offentliga verksamheten. Maktutredningen genomförde ingen större studie av den för-

offentliga

valtningen, särskilt inte kommuner och Trots det måste landsting.

maktutredningens forskning i all sin teoretiska och empiriska mångfald

anses vara bland det som har hänt svensk viktigaste forskning om offentliga sektorn under senare år.

FORSKNINGENS INRIKTNING OCH OMFATTNING

av som

Med utgångspunkt från den avgränsning forskningsområdet

att av och tidigare redovisats har försök gjorts uppskatta omfattningen den som om sektor. I denna

inriktningen på forskning pågår offentlig

fokuseras enbart vid universiteten utifrån beöversikt professurer

att är de viktigaste riktningsgivande

dömningen professurers inriktning för Det att den omfattande faktorerna forskningsmiljöerna. betyder som bedrivs av forskarassistenter och lektorer ej särskilt forskning dokumenteras. När det om folkstyrelse torde de allmänna progäller forskning i den resursen, den nya fessurerna statsvetenskap utgöra viktigaste med mot i Göteborg tillhör självklart professuren inriktning valforskning att innehavarna inriktat sin forskning mer eller detta område, låt vara

mindre centralt inom folkstyrelseområdet.

har endast ett fåtal en sådant ämnesinnehåll att I övrigt professurer Det i historia

de direkt hör till forskningsområdet. gäller professurerna

där den förra har en mot stads- och i Stockholm och Uppsala inriktning kommunhistoria och den senare en mot de svenska folkrörelinriktning

sernas historia. Det finns också tre med inriktning mot massmediaforskning,

professurer

i Lund, och Stockholm. Göteborg skulle således finnas tolv som har en klar inriktning Det professurer mot som rör folkstyrelsen. forskning om den s.k. AU- När det gäller forskning Förvaltningen gjorde en omfattande i av 1980-talet. gruppen inom UHÄ kartläggning början var att förekommer vid en

Gruppens huvudintryck förvaltningsforskning

i flertalet fall som en del av rad institutioner, men mycket ringa institutionernas totala Ämnena Statskunskap,

forskningsverksamhet.

och nationalekonomi var de enda i vilka förvaltnings-

företagsekonomi

som etablerade ämnen. Flertalet av de an-

forskning tycktes ingå

stora bedrevs inom Statskunskap och företagseko-

slagsmässigt projekten

nomi (UHÄ-rapport 1982:8)

med riktning; i 1980 fanns det i Sverige två professurer förvaltningsinsärskilt vid Handelshögskolan i

företagsekonomi, förvaltningsekonomi

med mot sektor Stockholm och i arbetslivsforskning inriktning offentlig vid Arbetslivscentrum. Vid mitten av 1980-talet hade sju nya professurer tillkommit vid universiteten. Av dessa

med förvaltningsinriktning

inrättades fyra inom och statsvetenskap (Stockholm, Lund, Göteborg Umeå) och två i nationalekonomi

(Stockholm och Lund). Därtill

inrättades en i

HSFR-professur implementationsforskning (Umeå).

Under senare delen av 1980-talet har ytterligare fyra professurer tillkommit som alla har en mot kommunal ekonomi och ett inriktning starkt beroende av Det två i nationalekonomi sektorsfinansiering. gäller (Uppsala och Umeå) samt två i företagsekonomi (Göteborg och Stockholm). Dessutom finns en vid Stockholms adjungerad professor universitet med inriktning mot offentlig organisation. Utöver dessa med mot

professurer inriktning offentlig förvaltning

inom och nationalekonomi finns fem statsvetenskap, företagsekonomi professurer i rätt

offentlig (Stockholm 2, Uppsala 2, Lund 1). I Lund

finns dessutom en i professur förvaltningsrätt. Det finns dessutom ett antal som har valt att inrikta professorer viktiga delar av sin mot Det forskning offentlig förvaltning. gäller professorerna i ekonomisk historia i i i Uppsala, företagsekonomi Umeå, Lund och Göteborg. Det skulle således finnas 19 som har en klar professurer inriktning mot forskning som rör förvaltning och som har valt en fyra professorer sådan inriktning på sin forskning. När det gäller forskning om är den problemlösning sektorsövergri-

pande forskningen mera begränsad. Det är den sektorsspecifika

forskningen som dominerar. Denna avser endast genomgång sådana professurer som har en mer har då sektorsövergripande inriktning. Jag funnit en professur i nationalekonomi med mot den inriktning offentliga sektorns ekonomi tre i nationalekonomi (Lund), professurer med mot

inriktning arbetsmarknadsforskning (Stockholm 2, Umeå 1).

Den allmänna i nationalekonomi i har professuren Uppsala fått en sådan att den bör kunna hänföras till detta

forskninginriktning område.

Det finns fyra professurer i som har en

sociologi inriktning mot

socialpolitisk forskning (Stockholm 2, Umeå 1, Lund 1). En sociologip-

rofessur i Stockholm har mot levnadsnivån. l finns inriktning Göteborg en professur i sociologi med mot

inriktning arbetsmarknadsforskning.

Det finns två allmänna i i och Umeå professurer sociologi Göteborg som till viss del har valt sådan att de kan anses forskningsinriktning ingå i detta forskningområde. I kulturgeografi finns en i Umeå med mot samprofessur inriktning hällsplanering samt en allmän i Lund där innehavaren valt en professur inriktning mot offentlig sektor. Det finns en i ekonomisk professur historia i Lund med mot modern ekonomisk och social inriktning

historia som också kan anses falla inom detta område liksom professuren i socialt arbete i Göteborg. Det skulle således finnas tio som har en klar inriktning professurer mot som rör och fem professorer som har valt forskning problemlösning en sådan inriktning på sin forskning. Totalt skulle det röra om 45-50 som inriktar sin sig professorer forskning mot den offentliga sektorn. Beträffande disciplinernas insatser inom de tre forskningsområdena dominerar företagsekonomi, statsvetenskap, nationalekonomi och Vid universiteten bedrivs om sektor av sociologi. forskning offentlig enskilda forskare och utanför de nämnda forskargrupper disciplinerna. Det t.ex. historia och ekonomisk historia socialt arbete , gäller , kulturgeografi och pedagogik. Även om de ämnesinstitutioner som angivits ovan utför lejonparten av finns det anledning att kort nämna andra forskningsforskningen utförande Bland verksamheter på de mindre och medelstora miljöer. högskolorna bör främst nämnas Förvaltningspolitiska forskningsprovid i Örebro. är det fråga om en grammet Högskolan Volymmässigt verksamhet som motsvarar en större forskargrupp vid en statsvetenskauniversitetsinstitution eller sex eller forskare och plig sammantaget sju doktorander. I samma kan nämnas Centrum för tjänsteforskkategori ning vid Högskolan i Karlstad som även bedriver forskning om offentlig förvaltning. Beträffande institut av skilda utom universiteten finns nämnslag värda förvaltningsforskning vid Arbetslivscentrum och volymer (ALC) vid Statens institut för Vid ALC rör det byggnadsforskning (SIB). sig om sju eller åtta forskare, de flesta sociologer. Vid SIB finns ungefär lika fördelade över de i centrala många ganska jämnt sammanhanget samhällsvetenskapliga disciplinerna.

ORGANISATIONEN

Långsiktigt stöd till forskningsmiljöer

Som framgått av redovisningen av tillgängliga resurser för forskningen om den sektorn har det direkta ansvaret för den offentliga högskolan delen av dessa. Verksamheten hör i huvudsak hemma övervägande inom universitetens fakulteter. Vid sidan härav samhällsvetenskapliga finns det en rad forskningsfinansierande organ som stöder forskning om

sektor. Det gäller främst humanistisk-samhällsvetenskapliga offentlig forskningsrådet (HSFR), statens råd för byggnadsforskning, (BFR), samt Utöver dessa myndigheter, vilka arbetsmiljöfonden, (AMFO). närmare i det är riksbankens jubileumsfond, presenteras följande, (RBJ)

och det nya socialvetenskapliga forskningsrådet, (SFR) betydande

finansiärer av forskning om offentlig sektor. Även myndigheter som universitets- och högskoleämbetet, (UHÄ), skolöverstyrelsen, (SÖ), och naturvårdsverket, har bidragit med energiverket, (EV) (NV), och insatser inom området. begränsade tillfälliga

Humanistisk-Samhällsvetenskapliga forskningsrådet

HSFR har till att inom sitt område främja och stödja vetenskauppgift HSFR ska verka för att information om pligt betydelsefull forskning. och samt samverka med myndigheter forskning forskningsresultat sprids och organ inom forskningens område. HSFR ska sin instruktion framför allt fördela medel till enligt och därmed verksamhet. Rådet ska forskning sammanhängande och den forskning till vilken medel har begärts allsidigt öppet granska hos rådet och utvärdera den som rådet stöder. Det disforskning budgetåret 1990/91 152 miljoner kronor. ponerade Inom HSFR finns 12 fasta beredningsgrupper som granskar forskinom olika ämnesområden och avger utlåtanden inför ningsansökningar besluten i rådets Det normala är att initieras och styrelse. projektförslag utarbetas av enskilda forskare. Därefter bedöms och dessa rangordnas utifrån vetenskapliga kriterier i den berörda beredningsgruppen förslag där endast är I rådet, där besluten vetenskapssamhället representerat. om fattas, ingår även för allmänintresforskningsbidrag representanter set. De företrädarena är dock i majoritet. vetenskapliga Vid sidan av de särskilda finns det också f.n. beredningsgrupperna tre som har fått särskilda medelsramar. Till skillnad programgrupper, från de vanliga beredningsgrupperna har dessa grupper också ett ansvar för Det kan ske i form av särskilda med

programutveckling. symposier

forskare som diskuterar och Vid sidan forskningsläge forskningsbehov. därom anordnas även särskilda konferenser, där programplaner och diskuteras med och presenteras politiker tjänstemän. sin instruktion ska HSFR i samverkan med andra forsknings- Enligt dels undersöka vilka forskningsuppgifter som är av stödjande organ intresse, dels besluta om avgränsningen mellan rådet och gemensamt i fråga om sådana forskningsuppgifter. övriga forskningsstödjande organ

HSF R har fr.0.m. 1 juli 1990 tilldelats särskilda medel för arbetsmarknadsforskning. Ansvaret för arbetsmarknadsforskningen åvilar HSFR och för Expertgruppen arbetsmarknadspolitiska utvärderingsstudier HSFR har bildat en särskild för att (EFA). beredningsgrupp handlägga ansökningar inom området. HSFR disponerar också särskilda anslagsmedel för grundforskning

av relevans för mkr för bå 1990/91) An-

byggnadsforskning. (3.8 slagsmedlen disponeras i samråd med statens råd för byggnadsforskning (BF R). Ur dessa anslagsmedel kan forskningsbidrag ges till projekt som bedöms vara relevanta för den byggda miljön och faller inom HSFR:s ansvarsområde. Tillsammans med Forskningsrådsnämnden och Riksbankens finansierar rådet bl.a. SCASSS för samhällsjubileumsfond (Kollegiet forskning) i Uppsala. Enligt kollegiets stadgar ska forskningen vid SCASSS avse grundforskning. Denna forskning ska bedrivas inter-disoch med av och historiska ansatser. ciplinärt utnyttjande komparativa Verksamheten är ett antal teman. Till dessa teman har uppbyggd kring knutits ett nätverk av svenska och internationella forskare. Man har dessutom ett särskilt gästforskarprogram. Integrationen mellan kollegiet och den svenska i högskolorna garanteras genom komponenten gästforskarprogrammet, genom spridning till de svenska högskolorna av de utländska och forskningsresultat, genom gästforskarnas föreläsningsseminarieverksamhet vid högskolorna och genom de seminarier, forskningskonferenser och ämneskonferenser som regelbundet organiseras vid kollegiet. HSFRs stöd till forskningsprojekt om den offentliga sammanlagda sektorn budgetåret till kronor

uppgick 1989/90 ungefär fyra miljoner

fördelade på 20 projekt. I genomsnitt kostade ett sådant projekt således 200.000 kronor per år. Sex projekt avsåg folkstyrelse, fem gällde förvaltning och nio projekt behandlade sektorsövergripande aspekter på Till det kommer forskar- och offentlig problemlösning. doktorandtjänster vid rådet.

Statens råd för byggnadsforskning

BFR är ett organ för och under sektorsforskning lyder bostadsdepartementet. Det inrättades år 1960 med att fördela medel till uppgift och inom byggområdet. Dess uppgift är att forskning utvecklingsarbete övergripande planera, samordna, utvärdera och finansiera forskningsoch om den Till rådet är knutet en utvecklingsarbete byggda miljön.

vetenskaplig nämnd som är direkt underställd styrelsen. Fr.o.m. år 1982 finansieras BFR:s verksamhet helt genom anslag över BFR:s för 1990/91 omfattar ca 260 statsbudgeten. budget miljoner kronor. Av detta utgör 179,8 miljoner kronor FOU- bidrag och 31,5 miljoner kronor bidrag till experimentbyggande. Dessutom disponerar BFR medel från industri- och jordbruksdepartementen sammanlagt i storleksordningen 50 miljoner kronor. Genom samfinansiering tillförs verksamheten ytterligare ca. 75 miljoner kronor. BFR finansierar vid universitet, högskolor och forskforskning ningsinstitut. Av fördelade anslag går ca. 50% till universitet och och 20% till institut av olika Resterande

högskolor ytterligare går slag.

30% berör i stor utsträckning samfinansierade projekt. Antalet är ca 1000 st/år och sammanlagt pågår ca 2000 projekt ansökningar motsvarande en kostnad av 900 miljoner kronor. 40% av den totala budgeten utgör långsiktigt stöd till forskarmiljöer, bl.a. treåriga bas- och ramanslag samt extra och adjungerade professurer. Därtill finns projektanslag av långsiktig karaktär. Verksamheten vid BFR är i 13 program varav nio berör organiserad olika FoU-aktiviteter inom skilda områden. Dessa program är i sin tur indelade i ca 25 med referens- och programgrupper. Det delprogram programområde som har närmast anknytning till FOS-utredningen behandlar samhällsplanering på statlig och kommunal nivå. Detta programområde har sin tyngdpunkt i förnyelsen av kommunernas sektorsövergripande planering. Det gäller forskning om planerings-, förnyelse- och beslutsprocesser samt organisations- och ekonomifrågor i kommunal Inom behandlas FoU om förvaltning. programområdet av verksamhet, bättre ekonomisk effektivitet decentralisering offentlig och nya samverkansformer mellan offentlig och privat sektor. BFR svarar också för en mångvetenskaplig forskning om samhällsplaneringsoch beslutsprocesserna med bl.a. metodutveckling kring beslutsunderlaget. BFR träffade år 1987 ett samarbetsavtal med Svenska kommunförbundet. Under åren 1987-1990 har ca 12 kronor ställts till miljoner för gemensam av FoU-arbete. Detta samarbete förfogande finansiering har nyligen utvärderats och befunnits vara positivt. BFR har utarbetat ett program för FoU om social påverkan i tillsammans med högskolan i Örebro och universamhällsplaneringen sitetet i Lund. Tillsammans med Svenska kommunförbundet har BFR utarbetat ett program för FoU om social kunskap. En översyn av BFR har genomförts för att bl.a. nyligen överväga nya

organisations- och arbetsformer vid rådet (SOU 1991:23). När det gäller BFR:s framtida roll föreslår utredningen att BFR ska vara spelförare i sektorns FoU-verksamhet där ansvaret för närmare utveckling ligger branschen. Som påpekats ovan disponerar HSFR 3,8 miljoner kronor av till byggnadsforskning. av till ska anslaget Fördelningen anslag projekt ske i samråd med BFR. Denna fråga har vid uppmärksammats översynen av BFR:s verksamhet. Där föreslås att dessa projektmedel omformas till stöd av FoU-miljöer av det slag FOS-utredningen ska överväga.

Arbetsmiljöfonden

Arbetsmiljöfonden (AMFO) inrättades 1972. Fonden ska stödja och som kan förbättra i vid forskning utveckling arbetsmiljön mening. Man ska stödja projekt som är viktiga för olika och yrkesgrupper verksamheter. Resultaten ska ha praktisk användning i arbetslivet och syfta till att förbättra och så sätt hälsa och arbetsmiljön på främja säkerhet. Under 1970-talet fick fonden en rad nya med arbetsuppgifter anknytning till medbestämmande och arbetsorganisationsfrågor. Fondens totala budget 1989/90 var 730 miljoner kronor. Cirka hälften av budgeten (370 miljoner kronor) fördelas efter beslut av rege- Dessa medel används till största delen för den och ringen. utbildning information beträffande som bedrivs av medbestämmandelagen parterna på arbetsmarknaden, till verksamheten med regionala skyddsombud samt till delfinansiering av arbetsmiljöinstitutets verksamhet. Med medel från fonden finansieras också arbetslivscentrums basverksamhet. Under budgetåret 1989/90 användes totalt ca 260 miljoner kronor av fondens totala medel till och Fonden har i ökad forskning utveckling. utsträckning kommit att uppmärksamma behovet av

långsiktiga

satsningar på kompetens- och inom universitet och kunskapsutveckling högskolor, t.ex. stöd till forskartjänster, långsiktiga

genom åtaganden

och sammanhållna inom områden. Ett program prioriterade exempel riktat stöd är fondens till ett på programstöd arbetsvetenskapligt i under medverkan från Chalmers tekniska kollegium Göteborg och universitetet i Mer än hälften av högskola Göteborg. projektmedlen går till rent tillämpade eller utvecklingsinriktade satsningar. Den forskning som får stöd av AMFO är indelad i ett antal områden. I flera fall har verksamheten inom ett område förts samman i särskilda

Ett med till är

program. programområde anknytning FOS-utredningen

det som rör FoU om och medbestämmande i ledning, organisation det s.k. Detta finans-

arbetslivet, LOM-programmet. programområde

ierades av fonden med 10 kronor/ år under 5 år och avslutades miljonor 1990. Inom Människor-Datateknik-Arbetsliv, som fonden ramprogrammet bedriver i samarbete med för teknisk utveckling Styrelsen (STU), behandlas om i olika av organisationer och frågor ny teknik typer konsekvenserna för Den totala kostnadsramen för detta arbetsmiljön. program uppgår till 64 miljoner kronor under 6 år. På har AMFO inlett ett för att . regeringens uppdrag nytt program förbättra kvinnors villkor i arbetslivet. Programmet disponerar 60 milj. kr under 1989-1993. Fonden har också medel till perioden beviljat som för av till bl.a. projekt gäller nya strategier rekrytering personal vården samt till studier av sambanden mellan och ekonomi. arbetsmiljö har nyligen varit föremål för en Översyn av en Arbetslivsforskningen SOU 1990:54). I proposition statlig utredning.(Arbetslivsforskning, föreslås att i AMFOs ansvar bör att stimulera till ett 1990/91:69 ingå ökat samarbete mellan berörda institutioner och inom högskolor teknisk, och humanistisk forskning. Enligt samhällsvetenskaplig bör det inrättas ett vetenskapligt råd med en rådgivande propositionen och stödjande funktion i övergripande forsknings- och kvalitetsfrågor.

VISSA ANDRA ORGAN

direktiven ska utredaren anknytning till delar av den Enligt överväga som bedrivs med medel från Det forskning försvarsdepartementet. då närmast Försvarets Dessutom ska gäller forskningsanstalt (FOA). utredaren se i vilken Institutet för kvalitetsutveckling kan utsträckning den offentliga sektorns utvecklingsbehov. tillgodose

Försvarets forskningsanstalt

Försvarets vilken bildades 1945, har som forskningsanstalt (FOA), att bidra till hela totalförsvarets utveckling och anpassning huvuduppgift till förändrade villkor. för innehåll ska vara Styrande forskningens .totalförsvarets samlade forskningsbehov. FOA är indelat i fem av vilka FOA organisatoriskt huvudavdelningar 1 är den som är mest relevant för utredaren. Den har till uppgift att

medverka med omfattar bl.a. systemanalytisk kompetens. Uppgifterna studier av försvarsekonomi och av samhället i och kris. FOA 1 krig svarar även för den verksamheten inom försvaret. operationsanalytiska Omfattningen av den för utredaren relevanta forskningen vid FOA beror delvis på hur man omrâdet. FOA finansierar f.n. en avgränsar tjänst av grundforskningskaraktär vid i Stockholm. Handelshögskolan Vid FOA1 finns 4-5 ekonomer ett 60-tal som med personer sysslar operationsanalys. FOA:s forskning är tillämpad och hårt knuten till försvarssektorns problem och frågeställningar. Man har sedan 1960-talet bedrivit forskning kring operationsanalys, planerings- och samt ekonomisystem kring personalsystem. Under 1970- och 1980-talen tonades ner till planeringsforskningen förmån för forskning och FOA kring uppföljning utvärdering. deltog bl.a. i en gemensam studie med ESO om produktivitet och effektivitet i försvaret. Man har också ökat vad och

forskningen gäller målstyrning

strategisk planering. Försvarssektorn står inför stora förändringar. Något för-

långsiktigt

svarspolitiskt beslut kommer inte att presenteras våren 1991 som ursprungligen planerats. Regeringen har i stället ombildat den tidigare försvarskommittén till en parlamentarisk med beredningsgrupp uppgift att förbereda underlag till nästa försvarsbeslut som kan tas

långsiktiga

tidigast våren 1992. Enligt uppgift kommer inte att behandla beredningsgruppen försvarets forskningsfrågor. I stället kommer en särskild att utredning tillsättas som med utgångspunkt från ska beredningsgruppens förslag se över

försvarsforskningen. Översynen ska omfatta inriktningen,

dimensioneringen, styrningen och strukturen av försvarsforskningen.

Institutet för kvalitetsutveckling

Institutet för inrättades den 1 1990 och

Kvalitetsutveckling (SIQ) juli

lokaliserades till Göteborg. Institutet ska enligt forskningspropositionen 1990 stimulera och aktivt bidra till en i alla positiv kvalitetsutveckling delar av det svenska samhället. konkurrenskraft som nation ska Sveriges stärkas och den gemensamma välfärden höjas genom en fortlöpande förändringsprocess som leder till att arbete och produktion, varor och tjänster tillfredsställer kundens uttalade eller underförstådda önskemål och behov. Bakgrunden till att institutet inrättades var den nationella samling

inom kvalitetsområdet som inleddes 1986, då Nationalkommittén för svensk kvalitet bildades. I kommittén företrädare för regeringen, ingick arbetsmarknadens och den sektorn. Under parter, näringslivet offentliga 1988 diskuterades hur en organisation för kvalitetsutveckling permanent i skulle kunna utformas. Diskussionerna ledde till att ett institut Sverige för bildades efter samma modell som de s.k. kvalitetsutveckling kollektivforskningsinstituten. SIQ:s för 1990/91 till 5 kronor, varav STU

budget uppgår miljoner

står för 2 kronor och en intressentförening för 3 miljoner miljoner kronor. beräknas SIQ ha 5 anställda. SIQ ska främst Inledningsvis vara verksamt inom områdena information, utbildning samt forskning och utveckling. Därutöver ska SIQ vid behov vara ett oberoende organ för inom kvalitetsområdet. Den informationsverkspeciella uppgifter samhet och opinionsbildning som SIQ ska bedriva kring kvalitetsbeoch dess ska ske genom utgivning av tidskrifter och greppet tillämpning anordnande av seminarier och konferenser. SIQ avser att nyhetsbrev, informationsbaser av olika och att ha ett omfattande bygga upp slag internationellt utbyte. kommer att inriktas att öka utbudet

SIQ:s utbildningsverksamhet på

av och förbättra standarden utbildningen inom ämnesområdet

på

kvalitet. Institutet avser att stimulera av läromedel och utgivning av resultat från och till överföring forsknings- utvecklingsverksamhet praktisk användning. ska i första han bedriva ser som sin SIQ ej egen forskning. SIQ främsta att vara ett samlande, och resursskapande uppgift pådrivande organ för FoU inom kvalitetsområdet. Det ska ha en stödjande uppgift, ha överblick och kunna initiera FoU samt förmedla resultat från Stödet till FoU ska kunna av basstöd, forskningen. ges i form prooch avser att utveckla ett för jektstöd stipendier. SIQ ramprogram och eventuellt starta en kvartalstidskrift med kvalitetsforskning vetenskapliga artiklar. har via STU och SIND tillsammans med näringslivet i Staten och stad tillfört medel till kompetensuppbyggnad Västsverige Göteborgs inom området vid vid kvalitetsstyrning Handelshögskolan Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. Enligt forskningsproska CT Hs resurser för kvalitetsteknik förstärkas med 1,5 positionen miljoner kronor från 1991/92.

MÅNGVETENSKAPLIGA FORSKNINGSMILJÖER

Mångvetenskapens tysta frammarsch

I det internationella forskarsamhället finns en stark mångvetenskaplig trend‘. I USA har sedan mångvetenskapliga enheter funnits vid länge universiteten. Vid exempelvis University of Michigan och University of California i Berkely spelar Organized Research Units en mycket framträdande roll. Tendensen är att mângvetenskapen är

på frammarsch,

inte minst på grund av forskarnas ambitioner att etablera kontakter över traditionella Sedan 1985 har National Science ämnesgränser. Foundation ett stort där universiteten att komma in program inbjuds med om att centra. I Kanada finns en tydlig strävan ansökningar skapa att förnya universiteten genom att skapa mångvetenskapliga cen- I Storbritannien har sig i trumbildningar. forskningsråden engagerat av Research Centres. Varje råd uppbyggnaden Interdisciplinary definierar problemområden och inbjuder universiteten att prioriterade komma in med sina planer om högst tio års centrumverksamhet. I Tyskland har Deutsche Forschungsgemeinschaft byggt upp ett stort antal där forskare i en samarbetar mångvetenskapliga program, region i 12-15 års tid. I Danmark ses den omfattande framväxten av forskningscentra vid universiteten av Statens Samfundsvidenskapliga som den största i dansk Forskningsråd organisatoriska förnyelsen forskning under 1980-talet. Av den undersökning som fil. kand. Marianne Eliasson utfört för utredarens framgår att det även i Sverige pågår en frammarsch av institutionaliserat samarbete. Anabt

mångvetenskapligt (Se bilaga 3)

vid universitet och har

mångvetenskapliga forskningscentra högskolor

nästan obemärkt ökat under de senaste tio åren. Under den senaste femårsperioden har antalet nästan fördubblats. Det finns f.n. ett 70-tal

Centrumbildningar vid svenska universitet, vilka bedriver mång- och

tvärvetenskaplig grundforskning. I storleksklassen 8-900 forskare är verksamma vid dessa centra, förordnanden som forskare eller dubbelanknytning. antingen genom Antalet forskare har mer än fördubblats under de senaste fem åren. De som den största är och doktogrupper uppvisar ökningen professorer rander. Hälften av centra betraktar som institutionaliseringar av nya sig och en avser den etablerade kunskapsområden ungefär fjärdedel

1 Den internationella ulblicken bygger främst på Forskningens villkor i omvärlden (Ds 1989:43).

forskningens fronter. Forskningscentra kan indelas i tre kategorier: Nätverk vilka har den lägsta institutionaliseringsgraden och utgör en samling av forskare från olika discipliner kring ett gemensamt program. Arbetsenhet är den mest institutionaliserade formen. Här finns centra vilka disponererar egna lokaler, utgör institution och har föreståndare och egen styrelse. Kollegium är en blandform vilken befinner någonstans mellan sig nätverk och arbetsenhet. De svenska forskningscentra är i 2/3 av fallen forskarinitierade och är därför uttryck för forskarsamhällets behov att i sin kunskapsutveckling överskrida i och institutionaliserade indelningen discipliner skapa mångeller tvärvetenskapliga samarbetsformer. Redogörelsen för de ekonomiska resurserna omfattar en jämförelse mellan och den totala budgetåren 1984/85 1989/90 gällande budgeten och av externa finansiärer från anslag (ej anslag egna universitetet / högskolan).

Tabell 2.1 Total och extern budget finansiering budgetåren 1984/85 och 1989/90. Summorna anges i miljoner kronor (n=55).

Budgçtår Total budget Externa anslag

1984/85 62,6 Mkr 36,7 Mkr

1989/90 191,4 Mkr* 109,1 Mkr*

* en uppgift avser

budgetåret 1988/89

För dessa forskningscentra utgör anslag från externa finansiärer drygt hälften av totala budgeten, 59% 57%

(1984/85) respektive (1989/90).

En fördelning efter de olika av har kategorierna forskningscentra gjorts i tabell 2.2.

Tabell 2.2. Summorna i tusental kronor. (Medelvärden

anges anges

inom Total och externa för olika

parentes). (N=55) budget anslag

av mångvetenskapliga centra bå 1989/90. kategorier

Total bud et Externa anslag

Nätverk-litet 2 666 kkr (444) 1 709 kkr (342)

Nätverk-stort 17 400 kkr (2 486) 12 550 kkr (1 793)

5 475 kkr (684) 4 136 kkr (591) Kollegium-litet

32 855 kkr (3 286) 23 352 kkr (2 335) Kollegium-stort

Arbetsenhet-liten 3 222 kkr (644) 1 294 kkr (259)

Arbetsenhet-stor 129 733 kkr (6 828) 66 016 kkr (3 475)

191 351 kkr 109 057 kkr

En för alla centra i riket vid handen att den totala skattning ger vid centra till ca 236 miljoner

omslutningen mångvetenskapliga uppgår

kronor, varav externa ca 135 kronor. De sammananslag utgör miljoner medlen för och inom utbildningstagna forskning forskarutbildning verksamhetsområde till

departementets uppgår budgetåret 1991/92

drygt 6 540 miljoner kronor. Forskningscentras andel motsvarar ca 4 % av denna resurs. En viss och en viss basstorlek har stor institutionaliseringsgrad för verksamhetens och vetenskapliga effektivitet. betydelse inriktning Att ett center blir mer etablerat torde innebära att det blir attraktivt för kvalificerade forskare. kan den vetenskapliga vetenskapligt Därigenom inom centret öka. Jämförelser verksamhet i form kompetensen gällande av tex. seminarier och visar att också antalet i genomsnitt publikationer är för Arbetsenhet än för kategorin Nätverk. Forskhögre kategorin har en bedömning av sin forskningscentra själva gjort sammanvägd Denna visar att Arbetsenhet har, med ningsinriktning. kategorin jämfört Nätverk, en större andel centra som klassificerat sig som kategorin etablerade forskningsfronter. att centra har mindre byråkrati jämfört med Undersökningen tyder på Centra ses inom dansk forskning som högskolesystemets organisation.

en organisatorisk förnyelse. Tänkbart är att centra även i Sverige bidrar till av universiteten. förnyelsen Ämnen från de humanistiska och

samhällsvetenskapliga, juridiska

fakulteterna ingår i ca 1/3 av Det är en forskningscentra. vanligaste kombination med discipliner från både och samhällsvetenskaplig humanistisk fakultet, det näst är enbart från vanligaste discipliner samhällsvetenskapliga fakulteten. Statsvetenskap och sociologi är discipliner som förekommer hos nästan hälften av centra inom denna grupp. Företagsekonomi, historia och psykologi förekommer hos nästan 1 /3. Nationalekonomi och finns med i av gruppen. pedagogik drygt 1/5 Studien visar att förutom FoU-arbete bedriver flertalet av dessa centra forskarutbildning och annan seminarieverksamhet samt utbildning, produktion av olika typer av publikationer. Den största andelen centra har organiserat samarbete med t.ex. institutioner inom den egna högskoleenheten och med andra i Internatiohögskoleenheter Sverige. nellt samarbete sker i olika former och flertalet centra har under de senaste tre åren böcker tidskrifter utanför publicerat och/eller utgivna Sverige. Ungefär hälften av forskningscentra samarbetar med den privata och/eller den sektorn. Utifrån kan

offentliga undersökningen

konstateras att flertalet centra bedriver verksamhet som riktar både sig till forskarsamhället och till samhället utanför universitet och högskola. Denna omständighet stöd för tanken att ger mångvetenskapligt samarbete kring ett tema nästan automatiskt ger större samhällsrelevans än traditionell inom forskning disciplinerna.

LOS-sentret i Bergen

LOS-sentret i är en del av en stor om

Bergen satsning på forskning

ledning, organisation och styrning som inleddes år 1985. Programmet består dels av en LOS-kommitte dels av centret i LOS- Bergen. kommittén är såväl administrativt som vetenskapligt underställt Norges råd for anvendt Kommittén

samfunnsforskning,(NORAS). ska ge råd

om för som den ska ge

långsiktiga strategier LOS-forskningen samtidigt

råd om huvudprioriteringar av LOS-medel för de närmaste åren. 1989 hade LOS-programmet en total 35 budget på miljoner kronor, varav 1/3 eller 11,5 miljoner kronor till LOS-sentret. Finansgick ieringen av programmet är knuten till de olika fackdepartementen. Det har inneburit att en stor del av har blivit mera sektorsbundna projekten och mindre sektorsövergripande än förväntat. Den andra hörnstenen i är LOS-sentret i Centret satsningen Bergen.

är administrativt underställt NORAS, men vad gäller forskningen är det autonomt. I förhållande till LUS-kommittén är centret fristående, men ska verka inom ramen för programmet. Forskare vid centret söker medel från kommittén endast när de önskar mer anslag än vad de vid centret. 1989 från NORAS till reguljärt disponerar uppgick anslaget 11,5 miljoner kronor. Styrelsen för LOS-sentret utses av NORAS och är ansvarig för verksamheten vid centret. Den består av två företrädare för universitetet och Handelshögskolan i samt två företrädare för vardera Bergen finans-, samt förbruker- Under og administrationsdepartementen. finns ett särskilt kommunforskningsutskott som ansvarar för styrelsen inom kommunforskningen LOS-programmet. LOS-sentret i huvudsak forskare från universitetet och rekryterar i Man sluter kontrakt 3-5 år som kan

handelshögskolan Bergen. på

med 2 år. De forskare som kontrakteras ska ha en dokumenförlängas terad och vetenskaplig kvalitet i sin forskning. Totalt fanns produktivitet det 1989 40 personer vid centret, varav 13 var seniorforskare, 11 assistenter och doktorander, 8 studenter och 8 administratörer. LOSsentrets verksamhet är tidsbegränsat till 10 år.

LOS-sentrets verksamhet utvärderades av NORAS 1990. (De tre

första årene - och I karakteriseras LOSetablering drift). rapporten sentret som en På den korta tid som centret mycket produktiv miljö. har varit verksamt har forskarna flera böcker, en rad producerat samt ett stort antal mindre arbeten. Man har aktivt rapporter deltagit i både nationellt och internationellt. nätverksbyggande är centret i alltför hög grad frikopplat från den Enligt utvärderingen De forskare som rekryterats till centret har tagit övriga LOS-satsningen. med sina egna projekt, vilka inte alltid passade ihop med de övriga sig vid LOS-sentret. Man har därför i mindre att projekten grad lyckats etablera den som har varit avsikten

mångvetenskapliga forskningsmiljö

med centret. Under hösten 1990 antog styrelsen ett forskningsprogram som forskarna vid centret hade utarbetat i samråd med styrelsen. Programmet är indelat följande tre huvudområden: En bättre organiserad offentlig sektor. Detta program ska bidra till att för en aktiv förvaltningspolitik i såväl stat klarlägga betingelserna som kommun. och organisering., fokuseras och

Ledning Programmet på ledning

av förhållandet inom och mellan formella organisationer. organisering Incitament och styrningsproblem i välfärdsstaten. Detta program

ska av olika och motivationsklarlägga betydelsen organisationsmönster och styrsystem som instrument för att påverka resursanvändning och välfärd.

COS i Köpenhamn

COS, som står för Center for offentlig organisation og styrning bildades 1987 och är lokaliserat till i Handelshögskolan Köpenhamn. Man har en nära till institutionen för och anknytning organisation arbetssociologi. Sex forskare har sin arbetsplats vid centret och utgör dess En av forskarna är också föreståndare och leder den styrgrupp. verksamheten. Vid centret finns inrättade en fast sekreterardagliga Man har dessutom knutit en kommitté till centret tjänst. rådgivande bestående av forskare och med kunskaper inom praktiker speciella forskningsområdet. Det totala anslaget från det samhällsvetenskapliga forskningsrådet uppgår till 4 kr för 1987-1991. (SSF) miljoner perioden Anslagsramen är således blygsam och ska främst täcka vissa administrationskostnader. I övrigt förutsätts att verksamheten finansieras med projektstöd från annat håll. Genom anslaget från SSF är COS administrativt fristående från de traditionella I är forskningsinstitutionerna. forskningshänseende man dock i beroende av dessa. De större studierna vid COS hög grad är i allmänhet till av universiteten eller till förlagda något Handelshögskolan. Eftersom från SSF inte avser att finansiera har man anslaget projekt valt att bygga upp ett omfattande nätverk runt centret. I nätverket ingår ett 30-tal forskare som deltar i de fem huvudprogrammen eller i andra aktiviteter vid centret. Man arrangerar seminarier som fungerar som för såväl som teoretiker. Man har också mötesplats praktiker goda erfarenheter av s.k. där forskare från skilda institutioantologiprojekt, ner samlas under en period omkring ett gemensamt tema. Forskningen vid COS sker i huvudsak inom 5 huvudprogram. Dessa är Projekt rörande offentlig organistion och ledning, Studier av och offentliga ledningars styrningsbeteende informationsanvänding, av den sektorn, Beteende i sektor Moderniseringen offentliga offentlig under samt Förhållandet mellan stat och marknad. omställning uppgift kommer COS i sin nuvarande form att vid Enligt upphöra av år 1991. i första hand fem år. Men

utgången Satsningen avsåg

eftersom flera av projekten vid centret har fått anslag för åren 1992 och 1993 kommer nätverket eventuellt att fortsätta i form. någon

SAMMANFATTNING

Offentliga sektorn som forskningsområde kan indelas i tre delområden: folkstyrelse, förvaltning och offentlig problemlösning. Under senare år har forskningen särskilt inom byggts upp disciplinerna statsvetenskap, företagsekonomi, nationalekonomi och arbete. Inemot

sociologi /socialt

hälften av professorerna har sin forskning inriktad på förvaltning, medan en tredjedel studerar sektorsövergripande aspekter på offentlig problemlösning och en fjärdedel arbetar med folkstyrelsefrågor. Totalt rör det om ett 50-tal som forskar om den sig professorer offentliga sektorn. Därtill kommer den betydande forskning som utförs av och forskarassistenter, vars exakta är högskolelektorer omfattning något svårbedömd. Till denna bild måste läggas de insatser som skett i stora forskningsprogram under åren, vilka inte minst har fördjupat analysen av offentlig problemlösning och folkstyrelsen. Särskilt kan framhållas Kommunaldemokratiska 1970-talet och forskningsgruppen på Maktutredningen på 1980-talet. Därigenom uppnåddes temporärt en bättre balans i forskningens inriktning. Forskningen har präglats av en tydlig disciplinbundenhet i sina av den sektorn. Det råder brist analyser offentliga tydlig på forskning om styrning, ledning, organisation och effektivitet i verksamoffentliga heter. Forskningen kännetecknas av spridning över många problemfält och många mindre projekt. Vid universiteten sker en tyst frammarsch av 800-900 mångvetenskap. forskare har förlagt sin forskning till med dominans av forskningscentra mångvetenskaplig forskning. Antalet forskare har fördubblats under de senaste fem åren. Denna i en internationell trend i utveckling ingår forskarsamhället. I har ett

Norge mångvetenskapligt forskningsinstitut

byggts upp -LOS-sentret i Bergen - med inriktning mot ledning-, organisations-och i sektorn. Något motsvastyrningsproblem offentliga rande finns ej i Sverige. av forskningen om Utbyggnaden offentliga sektorn under 1980-talet har inneburit att fått en Sverige god spridning av grundforskning till de olika universiteten. De rörliga resurserna via och har ökat och till de

forskningsråd sektorforskningsorgan spridits

olika forskningsmiljöerna. Det innebär att den långsiktiga kompetensuppbyggnaden inom området fått en förstärkning. Bristen betydande i resurssituationen är främst frånvaron av koncentrerade forskningsmiljöer, samt stora forskningsprogram.

KAPITEL 3

DEN OFFENTLIGA SEKTORNS KUNSKAPSBEHOV

STRUKTUROMVANDLINGEN AV DET SVENSKA SAMHÄLLET

för arbete har varit den omfattande Utgångspunkten utredningens av den sektorn under de senaste årtiondena, vilken förnyelsen offentliga kan förväntas bli ännu intensivare under 1990-talet. Måhända utgör av den sektorn under det kommande strukturomvandlingen offentliga decenniet en av de i av viktigaste förändringsprocesserna omvandlingen det svenska samhället. ett vilket till Förnyelsen skapar kunskapsbehov, en del kan Till del tillgodoses genom befintlig kunskap. betydande handlar behovet dock om vilken endast kan i ny kunskap genereras I 1990 års forskningsproposition och i utredningens grundforskningen. direktiv betonades att detta måste befrämjas med forskförnyelsearbete och av större omfattning och bredd än den nunings- utvecklingsarbete varande. Utredaren tolkar sitt uppdrag som att organisera forskning av relevans för av den offentliga verksamheten, snarare än för förnyelsen den offentliga sektorn i största allmänhet. av den sektorn sker i ett komplicerat samspel Förnyelsen offentliga mellan interna och professionella ambitioner å ena sidan och politiska Vissa stora förändringar i de yttre förutsättningarna å andra sidan. institutioner har visat förmåga till modernisering offentliga betydande och till Andra institutioner kännetecknas av anpassning nya villkor. och till Ofta av

tröghet oförmåga förnyelse. föregås förändringarna

kritik i den allmänna debatten eller En del av utvärderingar. förnyelsen sker under den ekonomiska knapphetens kalla stjärna. Det finns att betrakta den aktuella situationen knappast anledning totalt sett som genomförandet av en väldig masterplan från 1960-talet. Inte heller bör man förvänta att i ett sektorssig förändringarna är för en konsistent politik - därtill är övergripande perspektiv uttryck intressekampen alltför utvecklad. av den sektorn innebär betydande rationalise- Förnyelsen offentliga i ett kärvt ekonomiskt klimat. Men förnyelsen handlar även om ringar till av det svenska samhället, vilken anpassning moderniseringen karaktären och inriktningen av den offentliga verksamheten. påverkar är starkt omvärldsberoende. En fundamental förändring i Sverige

under senare år nationens Sveriges politiska förutsättningar gäller förhållande till den internationella särskilt Europa. omgivningen, talar för att de förändringsimpulserna under 1990- Mycket viktigaste talet kommer att flöda från den europeiska omgivningen. Det sker sedan en av svensk ekonomi där näringslilänge omvandling vet i form av som överskrider

skapar nya koncerner produktionsnätverk

De fria flödena av finanskapital över gränserna nationsgränserna. stora restriktioner för den inhemska ekonomiska skapar samtidigt i form av luft och vattenföroreningar över politiken. Miljöproblemen framstår som som inte effektivt territorialgränserna exempel på frågor kan lösas inom ramen för existerande institutioner. En tydlig politiska dimension kan också noteras inom medierna - särskilt kabeleuropeisk och olika t.ex. och miljörörel- TV, organisationer fackföreningsrörelsen sen. markeras av svenska beslut om att anpassa det Förändringen tidigare svenska i stor efter den s.k. vitboken för den regelsystemet utsträckning i mellan EFTA och EG

inre marknaden i EG, att gå in förhandlingarna

om ett s.k. EES-avtal Economic Space). I december 1990 (European formellt dörren för en ansökan om svenskt EGöppnade riksdagen redan under 1991. Parallellt med denna orientering mot medlemskap västra har i östra skapat förutsätt- Europa förändringarna Europa för helt och och i synnerhet ningarna nya politiska samspel utbyten, förändrat de säkerhetspolitiska förutsättningarna. Detta är som är väl kända, men vars innebörd för det förändringar svenska - inte minst den sektorn - ännu är politiska systemet offentliga oklar. används här som sammanfattande Begreppet transnationalisering av nationerna. En är

benämning på sammanvävning viktig iakttagelse

att aktörer är omfattande och i snabb mängden icke-statliga mycket tillväxt i denna strukturella i Europa. Det är inte fråga om integration i snäv utan om en förändring där snart sagt alla utrikespolitik mening, traditionella har en viktig omvärldsdimension. inrikespolitiska frågor Det är i och för olika nationella eliters kontakter nya i situationen sig ej och nät över nations - sådana har alltid funnits. Det nya är gränserna att av allt att döma kraftigt under senare kontaktmängden expanderat och framför allt i kommuner och

år att nya aktörer regioner tydligen

en intressant roll i nationens omvärldsrelationer. Transbörjat spela handlar därmed om i

nationaliseringen genomgripande förändringar

den svenska nationalstaten. Gränsen mellan utrikes- och inrikespolitiken är en i vattnet. Det innebär att den sektorn i sin linje dragen offentliga

helhet på ett annat sätt än behöver intressera för skeendet tidigare sig i omvärlden för att rätt kunna hantera de nya utmaningarna. På arbetsmarknaden har blivit dominerande och det tjänsteyrkena traditionella beroendet av de s.k. minskar Den basnäringarna stadigt. allmänna utbildningsnivån har i mån. S.k. höjts betydande kunskapsyrken (med och

lång utbildning hög specialisering) tillhör de mest

expansiva på arbetsmarknaden. FoU ses alltmer som en av de mest strategiska utvecklingsfaktorerna inom samhällsekonomin. Den nya tekniken, särskilt

informationsteknologin, ger nya förut-

sättningar för produktionen och sättet att samhället. organisera Infrastrukturen en snabb och flödena de genomgår utveckling på fysiska nätverken (flyget, telematiken, bilismen, de snabbtågen) spränger geografiska gränserna både inom landet och mellan nationerna. Den minskade rollen för i samhällsekonomin basnäringarna innebär att blir mera beroende av

utvecklingsmöjligheterna mänskliga resurser

och mindre av råvaror.

tillgången på De nya fysiska nätverken revolutio-

nerar samtidigt att och verksamheter möjligheterna sprida produktion geografiskt. Det innebär att och kommunernas regionernas utveckling i beror vad som sker i de enskilda högre grad grad på miljöerna än på den nationella fördelningspolitiken. Sverige tillhör de länder i världen som relativt sett avsätter mest resurser för FoU. De ca 3% av BNP som det handlar om avser emellertid i den sektorn. Häri hög grad privata ligger ett betydande problem för andra delar av samhället, eftersom bristande kunskapsinvesteringar efterhand resulterar i stelhet och organisatorisk rekryteringssvårigheter. Den att inom omständigheten förnyelseverksamheten den sektorn hämtar sina och offentliga symboler begrepp från den sektorn har till en del att med den eftersatta privata göra kunskapsutvecklingen inom sektor. En del av inflödet

offentlig väsentlig av ord

som affärsidé,

affärsmässighet, lönsamhet, produkter, koncerntänkande,

marknadsföring, controller etc. beror givetvis också att på många offentliga tjänster har en i den de viktig marknadsaspekt meningen att skulle kunna ha organiserats privat. Med utgångspunkt från den av som avgränsning forskningsområdet utredaren har presenterat redovisas en kortfattad och ofullstäntidigare dig karaktäristik av förändringar som har skett inom de tre områdena och under och 1980-talen. folkstyrelse, förvaltning problemlösning 1970- Utredarens allmänna karakteristik av den aktuella är att utvecklingen den särskilt känntecknas av från kollektivism till indiviförskjutning dualism, försök att utveckla en långtgående institutionell autonomi och

av olika effektivitetsvéirden. En konsekvens av förändringarna främjande är att förhållandet mellan de och sektorna offentliga privata får en ny komplexitet med framträdande inslag av många offentligt-privata blandformer. En annan konsekvens är att nya styrningsproblem framträder och att försök görs att formulera nya modeller för förvaltnings- och samhällsstyrning. Sammantaget synes förnyelsen innebära framväxten av en öppnare och mera pluralistisk enhetsstat.

FÖRNYELSEN AV FOLKSTYRELSEN

Den osäkerhet som har medfört att parlamentariska präglat perioden allt större del av den rum inom riksdagsutpolitiska processen äger skotten och riksdagsgrupperna. Den kommunala demokratin har närmat den sig rikspolitiska modellen med till de partiernas och massmediernas hänsyn politiska förstärkta De har idag ett ställning. politiska förtroendeuppdragen delvis annat innehåll än vad som var fallet för ett par årtionden sedan och ställer nya krav på sina innehavare. Lekmannaadministrationen har definitivt ersatts med en professionell har inte bara övertagit tjänstemannaförvaltning. Tjänstemännen verkställighetsfunktioner utan också väsentliga beredningsuppgifter från politikerna. Ambitionen är att reducera den politiska detaljstyrningen till förmån för en mera styrning med mål, ramar och övergripande resultatkontroll. De etablerade i har partiernas ställning folkstyrelsen försvagats. förändras från till Väljarna långsamt trogna klassväljare rörliga åsiktsröstare. Valresultaten i kommun-, landstings och riksdagsvalen alltmer sinsemellan, trots den valdagen. skiljer sig gemensamma Valrörelsernas har eftersom väljarna fattar sina betydelse stigit, definitiva röstningsbeslut allt kortare tid före valdagen. Valdeltagandet ökade fram till valet 1976, men har 1980-talet visat en

kontinuerligt på

sjunkande tendens. och folkrörelser har utvecklats under perioden både vad Föreningar medlemsantal och verksamhet. Det är främst föreningar av s.k. gäller identitets- och interaktionstyp, dvs olika slag av hobbyföreningar, och som De idrottsföreningar gemenskapsföreningar, expanderat. ideburna rörelserna har med stagnerande eller vikande problem medlemsantal och aktivitet.

låg

som är inriktade att den centrala

Organisationer på påverka statliga

nivån har i ökad utsträckning använt s.k. lobbying och olika former av opinionsbildning. Samtidigt tenderar organisationerna att bli heterogena och erfar svårigheter att företräda entydiga eller enhetliga medlemsintressen. Dagspressens av tradition nära anknytning till de politiska partierna har försvagats under de senaste årtiondena. Televisionen har framträtt som folkstyrelsens viktigaste medium. Massmedierna har också kommit att spela en mera självständig roll i politiken. Konfrontationsjournalistiken har fått ett ökat utrymme i förhållande till både nyhetsrapportering och kritisk Radion har kommit att en allt granskning. spela viktigare roll de lokala och Närradion har fått en ökad på regionala planen. betydelse, främst som medium för den interna kommunikationen i föreningar och partier. Nya medier som kabel-TV kan väntas få ökad i Under de senaste decennierna har det skett betydelse närmiljön. tydliga värderingsförskjutningar i de västerländska samhällena. Det har skett längs två huvudlinjer. Den ena rörelsen går från en materialistisk orientering mot postmaterialism. De tidigare dominerande värderingarna, välstånd och håller att av nya, ickefysisk trygghet, på överflyglas materiella värden som livstillfredsställelse och självförverkligande. Den andra rörelsen från mot en större av går enhetlighet grad mångfald, variation och individualism. Många människor, framför allt de yngre, ställer idag högre krav än tidigare generationer på vidgad personlig handlingsfrihet och ökat utrymme för den egna individualiteten. Man ställer krav på kvaliteten i den service som i högre erbjuds såväl den privata som den offentliga sektorn. Man kräver ökade flexiblare arbetstider och chans att växa som individer. valmöjligheter, En central fråga är vad som skall göras till föremål för kollektiva beslut och vad som bör överlåtas till den enskilde, till grupper av medborgare eller till autonoma institutioner utan löpande inblandning från den centrala statsmakten. Maktutredningen har karaktäriserat skeendet som en utveckling från en samhällscentrerad mot en mer individcentrerad demodemokratisyn En blir att finna en ny balans mellan dessa båda

kratisyn. huvudfråga

Hur man kan förena önskan om social på demokratisyner. trygghet av med önskan om individuell grundval gemensamma ordningar valfrihet. Ytterst är detta en om hur man kan kombinera fria fråga personliga val med solidarisk gemenskap.

FÖRNYELSEN AV FÖRVALTNINGEN

1970 och 1980-talen har inneburit i av svensk vändpunkter utvecklingen offentlig förvaltning. Den traditionella doktrinen om den flirlagstyrda valtningen, dvs. den syn som betonar likheten mellan

förvaltnings-

myndigheter och domstolar med rättssäkerhet som grundläggande värde, har varit på reträtt de senaste årtiondena. I detta är perspektiv tjänstemännen politiskt neutrala, men lojala mot Grundtanstatsviljan. ken är att förvaltningen ska ett sådant sätt att statsmakterfungera på nas direktiv genomförs och effektivt och enhetligt smidigt. I en första förändringsfas under 1970-talet betonades alltmer doktrinen om den folkstyrda förvaltningen. Den kan sammanfattas i slagordet besluten närmare människorna. I detta är Lägg perspektiv demokratiska värden och särskilt framtyp deltagande delaktighet trädande. Under 80-talet har en andra fas inletts där ideer om den marknadsstyrda förvaltningen fått ökad betydelse under mottot Från myndighetskultur till servicekultur och är här privatisering. Nyckelorden effektivitet, service och avreglering. En förebild har varit de marknadsstyrda företagen. Medbestämmandereformen och lagstiftningen om anställningsskydd under 1970-talet har inneburit att förhållandena de och på privata offentliga arbetsmarknaderna blivit mera likartade. Detsamma de gäller offentliganställdas ansvarsförhållanden och numera även lönevillkoren för stora grupper offentliganställda. Genom det s.k. har och verkledningsbeslutet riksdagen regeringen fått ökade möjligheter att styra de Ambitionen är statliga myndigheterna. att de målen skall Det sker en till politiska göras tydligare. övergång treåriga budgetramar. Myndigheterna ges större frihet att själva bestämma hur målen skall skall ske av förverkligas. Redovisning uppnådda resultat. Möjligheterna att mäta och effektivitet produktivitet tänkes härigenom kunna förbättras. I den statliga och verksamhetsformer

förvaltningens organisations-

finns tendenser till närmande till de har privata företagen. Statsföretag bytt namn till Procordia. Affärsverken eftersträvar att bli De aktiebolag. affärsdrivande myndigheterna vill ha samma som rättsliga ställning affärsverken. Inom de stora affärsverken har den hierarkiska gamla myndighetsstrukturen delats in i enheter med självstyrande egna resultatansvar. Koncernstyrelser inrättas i ökad Det sker en utsträckning. tydligare

mellan och verkschefen. En flora rollfördelning myndigheternas styrelse av olika gränsorganisationer, som stiftelser, råd, delegationer etc, med oklar rättsställning har skapats. om den nivån finns en strävan mot delegering ifråga regionala statliga av beslutsrätt från den centrala nivån och mot sektorsövergripande vara att modernisera och effektivisera problemlösningar. Syftet anges den och få till stånd en samordnad och mer statliga länsförvaltningen finns tendenser ändamålsenlig organisation. Samtidigt motstridiga att skolverket och vägverket skapar sektorsspecifika genom exempelvis regionindelningar. När det kommunerna och är politisk decentragäller landstingen och minskad de som statsmakterna har lisering detaljreglering vägar använt för att stärka den förvaltningen. Sedan början av 80folkstyrda talet har staten successivt överfört och beslutanderätt från den uppgifter statliga till den kommunala nivån. Det har skett en till ökad och en ökad andel övergång ramlagstiftning vilket har kommunerna och landstingen en generella statsbidrag, givit större att utforma verksamheterna och vilka handlingsfrihet välja som ska Ett aktuellt till denna åtgärder genomföras. motexempel är införandet av kommunalt från statsmakternas utveckling skattestopp sida. Försöken med s.k. frikommuner är ett sätt att utveckla nya former för den av den kommunala verksamheten och stärka den statliga styrningen kommunala Genom om lokala har självstyrelsen. lagstiftningen organ kommunerna och fått stor frihet att och landstingen välja organisationsarbetsformer. Den ökade av har inneburit att marknadsinriktningen förvaltningen arbetsformer t.ex. och stiftelser har prioriteprivaträttsliga aktiebolag rats. Den offentliga verksamheten har avreglerats. Medborgaren betraktas alltmer som en kund. Inom de kommunala för man i ökad utsträckning ut förvaltningarna verksamhets-, och ekonomiansvar till kliniker, institutioner personal-, och till beslutsområden. De anställda självständiga ges ökat utrymme och stimulans för att förbättra verksamheternas resultat. Tillgängligheten förbättras av och annan teknisk genom uppbyggnad ADB-system utveckling. av de kommunala verksamheterna har vidgats Medborgarnas påverkan en ökad av men också att genom betoning brukarinflytande, genom av i ökad driver verksamheter grupper medborgare utsträckning själva i föreningsregi eller i kooperativ regi.

FÖRNYELSEN AV DEN OFFENTLIGA PROBLEMLÖSNINGEN

Välfärdsstatens idé är att genom politiska beslut och administrativa lösningar och levnadsvillkor. Staten höja utjämna medborgarnas (samt kommunerna och framstår i detta som en landstingen) perspektiv magnifik service- och med att medregelproducent uppgift tjäna borgarnas välfärd. Ett viktigt inslag i den svenska välfärdsmodellen är att såväl produktion som och av välfärden ska ske i finansiering reglering offentlig regi. Vård, och utbildning av kvalitet ska omsorg hög erbjudas på sådana sätt så att de kommer de flesta till del. Det medborgare gäller även socialförsäkringarna. De som sker i maktutredsamhällsförändringar Sverige kan, enligt ningen, förklaras av interna spänningarna mellan olika särdrag i det som har betecknats som den svenska modellen. Man kan på punkt efter iaktta hur de som en med den punkt drag, gång förknippats svenska modellens samhällstyp, utmanas och omprövas. Den gamla saltsjöbadsandan är sedan försvunnen. länge Den historiska mellan och stat har kompromissen arbete, kapital upphävts i och med den ökade av arbetslivet och lagregleringen införandet av löntagarfonder. Flera av har samhällsförändringarna försvårat den samförståndskultur som kännetecknade den svenska modellen. Det har blivit svårare att bedriva reformer och politik genom offentlig expansion. I och med att medborgarnas krav blir allt mer differentierade kommer den generella att få svårare att

välfärdspolitikens standardlösningar

motsvara varierande önskemål. medborgarnas Expertstyrets auktoritet har försvagats. Intresseorganisationernas i den har utsatts för kritik i inflytande politiska beslutsprocessen samhällsdebatten. De centralistiska storskaliga lösningarna har bl.a. inom och kommunal

ifrågasatts, stadsplanering, sjukvård för-

valtning. Enligt maktutredningen har den svenska modellen nått en vändpunkt. Flera av gårdagens såsom och lösningar, stordrift, standardlösningar offentlig expansion framstår inte som idag längre möjliga. Förändringarna i samhället därmed fram ett sökande efter tvingar nya samhällsorganisatoriska lösningar. Underådet senaste decenniet har välfärdsstaten som ide kommit att

Debatten har fokuserats kring begreppen privatisering och ifrågasättas. välfärdssamhälle, vilka har fått stå som samlande begrepp för alternativen till huvudmannaskap och produktion. offentligt När det samhällsekonomin ökade de offentliga utgifterna som gäller andel av BNP snabbt under 70-talet, från 44% 1970 till 66,6% mycket 1980. Under 80-talet har dock brutits och förbytts i en svag expansionen under senare delen av decenniet då de offentliga utgifterna nedgång till drygt 60% av BNP. uppgick Under 80-talet har den sektorns finansiella sparande gradvis offentliga förbättrats så att ett underskott 7% av BNP 1982 har förändrats till

på

ett överskott motsvarande 5% av BNP 1989. Utrymmet för reformer har i ökad omprioriteringar inom och mellan utsträckning skapats genom befintliga områden. Under 80-talet har intresset för ökat. för utvärderingar Expertgruppen studier i ekonomi har publicerat en rad offentlig (ESO) exempelvis studier som visar på en svag och ibland negativ produktivitetsökning inom av de områden som har Ett i dessa merparten belysts. problem är dock att värdera eventuella kvalitetsförbät-

mätningar svårigheten

tringar i de offentliga verksamheterna. under 1970- och 1980-talen har visat att Levnadsnivåundersökningarna välfärdsstaten har haft fördelningseffekter. Skillnaderna påvisbara mellan olika sociala grupper är dock fortfarande markanta och klasskillnaderna är har många gånger betydande. Inkomstfördelningen blivit något mer ojämlik under det senaste decenniet. Förmögenheterna är fördelade än inkomsterna. Pensionärerna som betydligt ojämnare kollektiv har förbättrat sin relativa inkomststandard sedan 1960-talet, medan relativt sett har fått det sämre, särskilt de senaste ungdomarna tio åren. mellan hushåll med en ensamstående föräldrer Inkomstklyftan och hushåll med två vuxna och barn har vidgats. Arbetslösheten i har varit under 1980-talet vid en Sverige låg internationell De flesta mått på hälsa visar en positiv jämförelse. Den förväntade har ökat med 1,5 år under 1980utveckling. livslängden talet. har dock det s.k. ohälsotalet ökat med 10 dagar från Samtidigt 1983 till 1988. Boendestandarden har ökat väsentligt medan däremot boendesegreha ökat i storstäderna. gationen tycks av har medfört att andelen som saknar Utbyggnaden gymnasieskolan har minskat kraftigt. Utbildningsmönstren följer gymnasial utbildning i stor fortfarande sociala klassmönster. Den sociala utsträckning till den har inte kunnat brytas. snedrekryteringen högre utbildningen

KUNSKAPSUNDERLAG FÖR OFFENTLIGA SEKTORN

Vad slags behov av då av den kunskap skapar förnyelsen offentliga sektorn? Det är uppenbart att en betydande del av kunskapsbehovet har att göra med sektorspecifika insatser. Kunskaper om miljöproblem och om metoder för att lösa om miljöproblem. Kunskaper hälsoproblem och olika och om infrastrukdiagnos- behandlingsmetoder. Kunskaper turproblem och om nya teknologier för transporter och byggande. Etc. Sådana kunskapsbehov ligger dock utanför utredarens att uppdrag behandla. Det som står i fokus har att göra med samhällsstyrningens problem i vid mening. Det gäller folkstyrelsen, förvaltningen och den offentligt organiserade lösningen av samhällsproblem. I direktiven framhålls att behovet av kunskap är mycket stort när det exempelvis målstyrning, uppföljning och utvärdering samt för gäller systemen information och erfarenhetsåterföring inom den offentliga sektorn. ovan av i i det Genomgången huvuddragen strukturomvandlingen svenska samhället och i av den sektorn förnyelsen offentliga ger bilden av ett samhälle i snabb utveckling där de offenttliga styrsystemen har tydliga svårigheter att hantera de ständigt nya villkoren. Problemen har till stor del att göra med den moderna välfärdsstatens utmaningar. Det finns även för vilka beror bristande svårigheter styrsystemen på konsistens i och

förändringar inom/mellan folkstyrelsen, förvaltningen

den offentliga problemlösningen. Förnyelsen tar tid och medan sker kommer vissa delar av verksamheten att av förändringarna präglas tidigare system, medan andra delar fungerar på nya sätt. För att kunna bedriva en rationell förvaltningspolitik vid utformningen av olika institutioner måste vissa villkor vara uppfyllda. Det måste finnas alternativa Man skall kunna mellan

organisationsformer. välja

dessa. Organisationsformerna måste ha olika effekter. Det måste finnas standards som effekterna kan värderas mot. På ett allmänt plan kan sättz: förvaltningspolitikens kunskapsbehov anges på följande

* Det krävs kunskap om förvaltningsformerna. Det finns ett behov av och av formella detaljerad systematisk registrering organisationsstrukturer, finansiella och resurser samt kartpersonalmässiga läggning av omfattning och innehåll i de förändringar som sker.

2 Preciseringen av kunskapsbehoven för förvaltningspolitiken bygger på en artikel av en forskare vid LOS-sentret i Bergen, Per Laegreid, Kunskapgxunnlaget for forvaltningspolitikk, i Norsk statsvitenskaplig tidskrift, 1990, 4:255-272.

* Det krävs kunskap om organiseringen av förändrings- processerna och i vilken det är att aktivt och utgrad möjligt styra planera formningen av förändringar i Det behövs om förvaltningen. kunskap villkoren för att kunna Här är styra omställningarna. maktaspekterna centrala liksom frågan om de folkvalda har den auktoritet som krävs för att genomföra sina planer.

* Det krävs kunskap om effekterna av organisationen och vilka konsekvenser eventuella i får. förändringar organisationsformen

* Det krävs också om kriterierna för att utvärdera förändkunskap i om en är succé eller ringar förvaltningsapparaten, förändring fiasko. Här är värderingsaspekterna och det normativa underlaget centralt, liksom frågan om vad man vill med uppnå förvaltningspolitiska åtgärder.

Behovet av ny kunskap är emellertid inte värdeneutralt. Vem som efterfrågar underlaget och vad som efterfrågas är avhängigt bestämda styrningsfilosofier. Här kan exempelvis nämnas två styrningsfilosofier: Den ena lägger vikt vid med ett stort av styrningskapacitet inslag managementtänkande och marknadssystem. Informationen skall vara till nytta för dem som styr. Uppgiften blir att skaffa fram ny kunskap vilken medverkar till ett mer effektivt resursutnyttjande. Den andra modellen stor vikt vid och lägger styrningsrepresentativitet ett brett demokratiskt debatt är en deltagande. Offentlig viktig informationskälla och medborgarrollen är central. Forskningsinformationen skall vara allmänt tillgänglig så att det blir lättare för den politiska oppositionen och medborgare i allmänhet att kontrollera dem som styr. Uppgiften blir att ta fram kunskap som är anpassad till allmänhetens behov av information och demokratiskt inflytande. Utredarens är att den nya bör i sådana

ståndpunkt kunskapen skapas

former att forskningens integritet bevaras. l praktiken kommer forskningsresultaten därför att tjäna båda syftena, utan att något av dem i förväg anges som mål för verksamheten.

KUNSKAPSFÖRSÖRJNING OCH KUNSKAPSANVÄNDNING

Vilken betydelse har då när det grundforskningen gäller kunskapsan-

för förnyelsen av den offentliga sektorn? Det som utmärker vändningen grundforskning är att den bygger teorier om samhället. Den är inte i första hand nyttoorienterad. Det kan därför vara svårt att gå direkt från

till Den kan inte omedelbart för

grundforskning handling. ge underlag

vad som skall och hur det skall .

göras göras3

Den svenska samhällsvetenskapen har utvecklats starkt under efterkrigstiden och är därför tydligt präglad av senare decenniers speciella

Att söka innebär att söka efter mönster och

förutsättningar. kunskap

Stora innebär att

regelbundenheter. samhällsförändringar gamla mönster bryts upp och nya framträder. I denna process har samhällsvetenskapen kommit att spela en aktiv roll. Nationalekonomin bidrog till av till skapandet av utformningen stabiliseringspolitiken, pedagogiken

de stora skolreformerna, till framväxten av en om-

kulturgeografin

fattande till förståelsen av välfärdsstatens

samhällsplanering, sociologin sociala och till utformningen av de demokraproblem statsvetenskapen tiska institutionerna och kunskaperna om effekterna av indelnings-

reformerna.

Listan kan göras mycket längre, men visar att den samhällsvetenskap-

3. Enligt en definition antagen av OECD är forskning liktydigt med ett systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap. OECD skiljer mellan grundforskning och tillämpad forskning. Skillnaden är att grundforskningen inte har någon bestämd tillämpning i sikte, i motsats till den tillämpade forskningen. Forskningsrådsutredningen delade upp begreppet grundforskning dels i autonom (självstyrande) grundforskning, dels i riktad grundforskning. Den autonoma grundforskningen avser sådan forskning där den vetenskapliga utvecklingen av teorier och metoder skall vara dominerande och även styra inriktningen. Den riktade grundforskningen betecknar sådan grundforskning som väntas få betydelse inom ett eller flera områden av samhällslivet. (SOU 1977:52). Inom den autonoma grundforskningen anses denna frihet i princip total; forskaren väljer i princip både forskningsområde, forskningsprogram och metod. Denna frihet att välja inskränks enligt denna schematiska beskrivning successivt med ökad grad av inriktning. Andra begrepp som används för detta är forskning på eget programansvar och uppdrag. Med eget programansvar avses sådan forskning där forskare ges hela ansvaret för hur problemen ställs och uppgifterna löses och redovisas. Motsatsen är då uppdrag. Dessa begrepp bör ses som extremfall på en skala från fullständig autonomi till fullständig heteronomi. Forskningsrådsutredningen kom fram till att man istället bör klassificera forskningsverksamhet enligt två andra aspekter. Den ena aspekten gäller i hur hög grad forskningen kan förmodas påverka förhållanden i samhället. Denna aspekt kallade utredningen för forskningens samhällsrelevans. Den andra aspekten gäller forskningens inomvetenskapliga betydelse, dvs i vilken omfattning som den genomförda forskningen bidrar till vetenskapens framåtskridande, i vad mån den genererar ny kunskap och löser inomvetenskapliga problem. Grundforskning utgör en långsiktig investering i kunskap. Nyttobedömningen av grundforskning påverkas därför av tidsperspektivet. Det kan också vara så att en inomvetenskapligt betydelsefull forskning med låg samhällsrelevans i det korta perspektivet på lång sikt ändå framstår som mycket samhällsrelevant.

i har av samhällsrelevansi liga grundforskningen Sverige präglats hög OECD har definierat som ett begreppet utvecklingsarbete systematiskt av och för utnyttjande forskningsresultat vetenskaplig kunskap att åstadkomma nya produkter, nya processer, nya system eller väsentliga förbättringar av redan existerande sådana. Erfarenheten är att ett rakt samband mellan och forskning (F) utveckling endast återfinns i ett fåtal fall. I enstaka fall det att (U) går härleda en innovation ur en viss bestämd forskningsinsats. Verkligheten

förstås bättre som en oändlig mängd kombinationer och möjligheter,

kunskaper och behov i skiftande och sociala ständigt mänskliga situationer. Utvecklingsprocessen drivs fram av väsentligen efterfrågan ute i den praktiska verksamheten inom skilda samhällsområden och sektorer. Det kan vara marknaden som en viss ett efterfrågar lösning på problem, en ny produkt etc. Det kan naturligtvis också vara problem i den kommunala och ett från en som kräver omsorgen tryck opinion åtgärder som är drivkraften. Forskningens roll i är och Den bidrar sammanhanget mångsidig viktig. olika sätt till det som behövs för att

på förändringsklimat förändringar-

na skall komma till stånd. Förändrarna eller innovatörerna använder och insikter som kommer från I deras huvuden kunskaper forskningen. mixas forskningens med erfarenhetens insikter. Gamla kunkunskaper skaper, som lagrats in och oanvända i åratal kan få liv när legat plötsligt de kombineras med ny kunskap från kanske helt andra forskningsområden. Kunskaper som med så att de inte integrerats personligheten längre uppfattas som en särskild kan mixas med resultat av ett kunskap aktivt sökande i moderna databaser efter en felande pusselbit. Distinktionen mellan och grundforskning, tillämpad forskning utvecklingsarbete således inte in de och obe-

fångar mångskiftande

räkneliga former i vilka ny kunskap och nya produkter kommer fram.

4. Jfr analysen i Katrin Fridjonsdottir (red.), 1990. Svenska samhällsvetenskaper (Stockholm: Carlssons). För ytterligare Översikter om samhällsvetenskapens utveckling i Sverige se exempelvis: Olof Ruin, 1990. Statsvetenskap (Stockholm: Stockholms universitet, Statsvetenskapliga institutionen rapport nr 3); Erik Allardt, Sverre Lysgaard & Aage Bottgcr Sorenscn, 1988. Sociologin i Sverige. Vetenskap, miljö och organisation (Stockholm: HSFR, UHÄ); Rolf Danielsen, Gunnar Eriksson, Hans Chr. Johansen, Tore Pryser, Hans Try & Hans Landberg, 1988. Historia i belysning. Sex perspektiv på svensk historisk forskning (Stockholm: HSFR, UHÄ); Sten Jönsson, 1990. Vart är företagsekonomisk forskning på väg? (Göteborg: Handelshögskolan FE-rapport nr 302); Ingemar Lind, Tord Maunsbach, Lena Olsson (Eds.), 1989. Initiation, Growth and Consolidation. The Scientific Dynamics and Societal Relevans of a Non-Traditional Research Organization (Stockholm: Allmänna Förlaget, UHÄ, Linköpings universitet).

GEMENSAMT STATLIGT UTVECKLINGSARBETE

Vid den aktuella översynen av stabsmyndigheternas‘ verksamhet har

man funnit att myndigheterna behöver kunna erbjudas ett förstärkt verksamhetsorienterat stöd på en områden. Detta förstärkta stöd mängd kan i sin tur behöva byggas under med gemensamt utvecklingsarbete i fråga om t.ex. ekonomi- och resultatstyrning, löne- och personalpolitik, användning av ADB, organisationsutveckling, metoder för produktion av offentliga tjänster och ledningsfrågor. Särskilt metodstöd kan behövas för att göra de fördjupade som ingår i den analyser nya budgetprocessen. Den som i samband med fann att det kartläggning gjordes översynen budgetåret 1990/91 hade en omgemensamma utvecklingsarbetet slutning på 55 miljoner kronor. Av de 96 projekt som identifierades svarar Statskontoret för 40% av projektantalet och 40% av projektvolymen, RRV för 25% respektive 33%, SAV för 20% och SIPU för 10% av antalet projekt. När det gäller finansieringen av projekten är andelen egeninitierad utvecklingsverksamhet relativt hög, oftast över 50%. Graden av är också relativt nära 70%. Andelen konsultkostinternfinansiering hög, nader av den totala utvecklingskostnaden utgör 25-50%. Det är framför allt två som dominerar, nämligen Statskontoret och RRV. myndigheter Det tre största ämnesområdena bland utvecklingsprojekten, är som domineras av Statskontoret och RRV med verksamhetsanalys, drygt 80%, ekonomiadministration, som domineras av RRV med 81% samt informationsteknik som domineras av Statskontoret med 97%. En fördelning av utvecklingsprojekten har gjorts med avseende på bedömd huvudsaklig användning. Man har därvid utgått ifrån en i och Av totalt 19 indelning styrning, ledning, organisation utvärdering. projekt med inriktning mot styrning avser nio ekonomiadministration och tio Av totalt 21 med mot verksamhetsanalys. projekt inriktning ledning avser tio sex och tre

arbetsgivarfrågor, verksamhetsanalys

Av totalt 43 projekt med inriktning mot organisation personalutveckling. avser 24 informationsteknik, sex lednings- och organisationsutveckling och sex verksamhetsanalys. Av totalt 13 projekt med inriktning mot avser 11 När det av utvärdering verksamhetsanalys. gäller fördelningen kostnaden de områdena omfattar som avser

på fyra projekt styrning

5. De s.k stabsmyndigheterna är riksrevisionsverket, RRV, statskontoret, statens arbetsgivarverk, SAV, statens institut för personalutveckling, SIPU och statens pensionsverk, SPV

25%, ledning 24%, organisation 43% och utvärdering 8%.

ÖKAT KOMMUNALT FOU-ANSVAR

Kommunernas och ansvarsområde och större landstingens vidgade handlingsfrihet, i förening med behovet av ett effektivt av utnyttjande resurserna för verksamheten, ställer stora krav på ökade kommunala FoU-insatser. För att forskningens resultat skall kunna bli tillgängligt och användbart för andra än centrala krävs att kommupolicy-skapare ner och landsting tar ett ökat ansvar för sitt eget FoU-arbete med så nära till deras verksamheter som koppling möjligt. I de som Svenska kommunförbundet forskningspolitiska riktlinjer antog 1989 har man tagit fasta på denna fördelning av FoU-ansvaret. Utgångspunkten för Kommunförbundets insatser på FoU-området är att de skall riktas mot utvecklingsarbete och viss tillämpad forskning som är av värde för de kommunala verksamheterna. En förutsättning är enligt förbundet att staten svarar för grundforskning och huvuddelen av forskningen om kommunerna. I riktlinjerna Kommunförbundet att ett ökat kommunalt understryker engagemang inte får följas av minskade statliga satsningar. Kommunernas insatser skall innebära ett tillskott till den samlade FoU-insatsen. En ökad - av staten finansierad - och grundforskning tillämpad forskning måste enligt kommunförbundet vara den på vilken det grund kommunala utvecklingsarbetet bygger. Ett liknande resonemang för även Landstingsförbundet i sitt beslut om det fortsatta arbetet med och När det den forskning- utveckling. gäller framtida inriktningen man att en viktig för

säger utgångspunkt

landstingens arbete måste vara att insatserna inriktas mot utvecklingsarbete och viss tillämpad forskning som är av direkt värde för den_ verksamhet som landstingen bedriver. Det förutsätter att staten även fortsättningsvis ekonomiskt svarar för huvuddelen av om forskningen landstingen. Kommun- och har i det sammanlandstingsförbunden hanget ökat sina insatser för FoU. Beräkningar visar att den privata industrin avsätter ungefär tio procent av sitt förädlingsvärde till forskning och utveckling för att förbättra produkter och processer. Det varierar naturligtvis stort mellan olika branscher. Den sämsta branschen ligger på ca. 0.5 procent. Den privata tjänstesektorns egna FoU-insatser är i förhållande till den varuproducerande industrins mycket små. 1987 beräknades de till 0.7%

av förädlingsvärdet. Den kommunala sektorn har under många år avsatt i förhållande till sina driftskostnader en anspråkslös del till forskning- och utveckling för att förbättra sina egna verksamheter. SCB undersökte under våren 1989 av statsrådsberedningen förekomsten av forskning och på uppdrag utveckling inom kommuner och landsting. Kommunernas totala insatser för FoU 1988 uppskattades till ca. 300 miljoner kronor, varav 250 avsåg FoU och ca 50 FoU. Det motsvarar 0.1% av driftskostegen utlagd naderna. Även om uppskattningarna är osäkra, måste slutsatsen bli att de insatta resurserna är relativt små. 20 % av FoU-insatserna sker inom tre verksamhetsområden. Det är administration och ledning, energi,vatten och avfall samt social Insatserna är också ojämnt omsorg. fördelade mellan kommunerna på så sätt att de största kommunerna svarar för merparten av aktiviteten. När det FoU-verksamhet fann SCB att samtliga gäller landstingens avsätter resurser för FoU. totala insatser för landsting Landstingens FoU 1988 till ca 150 kronor, varav 100 avsåg uppskattades miljoner egen FoU och 50 utlagd FoU. Detta utgör endast en tiondels procent av totala driftskostnader. omfattade dock landstingens Kartläggningen inte den medicinska FoU som bedrivs vid De undervisningssjukhusen. största insatserna inom administration och läns- och görs ledning, regionsjukvården samt

primärvården.

Man kan i vad det beror att den kommunala sektorns spekulera på forskning om sina egna verksamheter inte är mer omfattande. En kan vara att den sektoriella modellen ifrån att förklaring gängse utgår kommunernas och är att fungera som genomföranlandstingens uppgift de- och för nationellt utformade De har förvaltningsorgan program. därför inte ansetts behöva om sina olika någon specialiserad kunskap verksamhetsområden. Det att att kommunerna och

förtjänar påpekas uppgifter tyder på

landstingen under 1990 och 1991 har intensifierat sina insatser ifråga om och varför den aktuella nivån

utvecklingsarbete personalutbildning

kan vara avsevärt än En ytterligare nyansering högre tidigare uppmätts. är att av av FoU-insatser har ett visst varje mätning omfattningen mörkertal om aktiviteter vilka ur alla kan hänföras till ifråga synpunkter men som av eller administrativa kategorin utvecklingsarbete praktiska skäl inte som sådant och därför inte kommer med i registreras statistiken. Storleken mörkertal är svår att

på detta uppskatta.

Samhällsproblem som kan angripas med FoU-insatser respekterar dock inte alltid vare mellan eller sig gränser vetenskapliga discipliner

gränser mellan myndighetsområden. Kommunernas och landstingens problem är att de kan sägas en territoriell i ett representera princip sektoriserat samhälle. måste därför tas när det den Nya grepp gäller forskning som rör den kommunala sektorn. En ytterligare förklaring till kommunernas och landstingens låga FoU-satsning kan vara att den kommunala sektorn under sin expansionsfas i har kunnat uthög grad nyttja universitetens och insatser i form av nyutexaminehögskolornas rad personal. Omorienteringen och förnyelsen av den kommunala sektorn måste på ett kvalificerat för att utforma arbetssätt, bygga utvecklingsarbete nya en ny inriktning etc. Den av FoU som ge verksamheterna lägre grad finns inom tjänsteproducerande verksamheter kan till viss del kompenseras genom förkroppsligat kunskapskapital. Med det menas att av det som har mycket kunskapskapital byggts upp i och är av kollektiv karaktär. genom investeringar utbildning forskning Inom de statliga och kommunala sektorerna finns en betydande kunskapsintensitet. har En Många befattningshavare högskoleutbildning. verksamhet kan således öka sin inte bara kunskapsnivå, genom egna FoU-satsningar, utan också genom att anställa personal med den som man saknar. Det innebär att man kan öka sin kompetens kapacitet att ta emot och nyttiggöra kunskap och FoU-resultat som finns på andra håll. Men åtminstone till en är början all ny kunskap förkr0ppsligad hos enskilda forskare. För att en forskare skall kunna överföra nya till andra krävs det och att forskningsrön goda överföringsmöjligheter har en kunskapsnivå. mottagaren erforderlig Kommunernas och landstingens utvecklingsarbete bör därför ha en högre grad av forskningsanknytning. Utvecklingsarbetet kan därmed fungera som en länk mellan forskningen och den praktiska tillämpningen av kunskapen. Erfarenheten visar att denna samverkansprocess är viktig för kunskaps- och kompetensutvecklingen. En ömsesidig samverkan mellan forskare och är inte bara i praktiker viktig forskningsprocessens slutskede utan också i inledningsskedet. Det ökar intresset för att resultaten skall bli använda. I båda fallen handlar det om ömsesidig inlärning.

KAPITEL 4

NY KUNSKAP SOM ORGANISATIONSPROBLEM

KUNSKAPSUTVECKLING OCH KOMPETENSFÖRSÖRJ N ING

Hur kan en innovativ och internationellt konkurrenskraftig kunskapsom den sektorns bäst åstadkommas i utveckling offentliga förnyelse

Sverige? Kravet internationell hos är uttryck för

på slagkraft grundforskningen

insikten om att all har en universell dimension och att grundforskning från ett litet land alltid en del av den kunskapstillskottet utgör marginell Endast att relatera grund-

globala kunskapsutvecklingen. genom

till internationella standards att bedöma om forskningen ges möjlighet använts för rätt rätt sätt. I motsats härtill kan resurserna problem på och utvecklingsarbete värderas utifrån bedömningar tillämpad forskning av om verksamheten till att lösa problem. Tillväx-

bidragit framgångsrikt

sker inom ramen för de nätverken inom det ten av kunskap många internationella forskarsamhället. Den som inte

grundforskning öppnar

mot världen blir och ointressant.

sig provinsiell

Men ett litet land kan ändå inte enbart förlita sig på kunskaper utifrån. Inflödet av måste främst ske till inhemska forskningskunskap där forskare kan förstå innehållet i och i det omfattande miljöer gallra utbudet av teorier och data. samhälle - oavsett storlek - har speci- Varje ella och vilka inte helt kan förstås av teorier förutsättningar problem, från andra Det är också så att i den internationella miljöer. delaktighet förutsätter en ömsesidighet - det går ej att kunskapsutvecklingen samarbeta mellan utan intressen och forskningsmiljöer gemensamma

ansträngningar. om samhället får inte förväxlas med någon Kunskapsutvecklingen där växer enbart kvantitativt, ungefär som ett slags process kunskapen bibliotek blir större fler böcker. Vetenskaplig kunskap genom ständigt teorier vilka kan och falsifieras eller motstå

bygger på prövas empiriskt

teori har en relation till existerande problem

falsifiering. Varje ny given och teoribildningar - en viss problemsituation vid en särskild tidpunkt.

denna förändras giltigheten av teorin

När problemsituation påverkas

och behov Ibland innebär att tidigare

av nya teorier uppstår. nya teorier

ointressanta i forskarsamhället vitt omfattade skolor blir vetenskapliga

det sker ett kvalitativt Den akademiska

spring“. vardagen domineras

emellertid av vilken utvecklar och normalvetenskap prövar snarare än ersätter existerande teorier. Formuleringen av vetenskapliga en avproblemställningar utgör görande del av till en En kunskapsprocessen syftande ny teori. avskillnad mellan och

görande naturvetenskapen samhällsvetenskapen är att kunskapen i det senare fallet påverkar forskningsobjektet - samhället

genom inlärning. Människan är ett vetande subjekt som är samtidigt objekt för sitt eget vetande. Samhällsvetenskapens problemsituation förändras därför kontinuerligt både som ett resultat av teoretiska genombrott och själva samhällsutvecklingen. Nydanande problemställningar spelar samma roll i samhällsvetenskapen som inom uppfinningar tekniken. Det internationella forskarsamhället har framträdande av inslag vetenskaplig konkurrens mellan olika

forskningsmiljöer, vetenskapliga

skolbildningar, utbildningar respektive enskilda forskare. Det antas finnas positiva samband mellan vetenskaplig kvalitet, inomvetenskaplig betydelse och konkurrens. Det kan även förutsättas att konkurrensen stimulerar forskarna till mått av och högre produktivitet originalitet. Genom att forskare tävlar om och tjänster, forskningsmedel publiceringsmöjligheter ges möjlighet att träffa rationella val vid tjänstetillsättningar, fördelning av forskningsresurser och vetenskaplig uppmärksamhet. Konkurrenskravet riskerar att innebära en av de för

förstärkning

tillfället dominerande teorier och skolor - utifrån vilka vetenskapliga projektidéer och forskare värderas. ansatser och teorier vilka Nya går på tvären mot kan få svårt att vedertagna sanningar göra sig gällande. Till en del är detta önskvärt - skall man överge en kunskapstradition,

där många forskare under tid lång verkat, för att förfina och utveckla

analysen till förmån för annat krävs en viss tröskel något ifråga om vetenskapliga krav den Om tröskeln blir kan på nya teorin. för hög emellertid den verksamheten bli sluten vetenskapliga och utveckla en stel skolastik. Varje planerad koncentration av innebär en admiforskningsresurser nistrativ av konkurrensen i forskarsamhället. begränsning Avdelas resurser för en viss eller disciplin ett visst program löper anslagsgivaren risken att i andra eller andra alternativanvändningen discipliner

6. Jfr Albert Einsteins berömda genombrott med relativitetsteorin och konsekvenserna för den new tonska mekaniken.

skulle ha varit mera fruktbärande ur ett allmänt grundprogram Låses till de olika universiteten forskningsperspektiv. forskartjänsterna kan man från att konkurrensen om tjänsterna påverkas negativt, utgå även om är för sökanden utifrån och bedömningen tjänsterna öppna sker med deltagande av externa sakkunniga. Koncentrationen kan dock motiveras flera grunder. De viktigaste på torde kunna sammanfattas i stabilitet, spridning och relebegreppen vans. Stabiliteten har att med önskemålen om en långsiktig göra av utvecklade forskningsmiljöer och kunskapsuppbyggnad, skapandet traditioner och Spridningen utgår från vetenskapliga skolbildningar. tankar om värdet av med representation fullständiga kunskapsmiljöer av - oavsett hur de enskilda ämnena fungerar ur många discipliner samt om balanser. Relevansen innebär konkurrenssynpunkt, regionala att man med en viss inriktning av forskbygger upp kunskapsmiljöer skäl, vilka i utgångsläget inte nödvändigtvis är etablerade ningspolitiska eller i forskarsamhället och där konkurrensen således är mogna begränsad - åtminstone på kort sikt. För att söka ett svar den inledande är det nödvändigt på grundfrågan att i två aspekter, nämligen kunskapsuppdela problemställningen och vilka olika logiker ifråga om utveckling kompetensförsörjning, följer konkurrens och spridning. Det torde vara okontroversiellt att hävda att långsiktig kunskapsoch koncentration har starkt inbördes samband. Tre allmänutveckling na kan om karaktären av detta samband. Den mest positioner urskiljas är att inom områden utvecklas långtgående grundforskningen specifika bäst vid en maximal koncentration i ett litet land som Sverige. En sådan kraftsamling ger möjlighet att ekonomisera dyrbar forskningsutrustning och medför att den konkurrensen blir maximal - eftersom vetenskapliga konkurrenter om finns i

alla inhemska forskartjänster på plats utgångs-

och det internationella forskarsamhället får lätt att identifiera läget Särskilt inom med konst-

kunskapsmiljön. naturvetenskapliga discipliner

nadskrävande laboratorier och utrustning förefaller detta synsätt

tillämpligt. En mindre är att måste

långtgående position grundforskningen

så att man en koncentration. Vid en given

organiseras uppnår optimal

minskar koncentrationens fördelar raskt för att bli storlek småningom till en nackdel. En för stor institution får interna kommunivetenskaplig och lätt i kationssvårigheter, byråkratiska egenskaper segmenteras och sociala vilka har motstridiga intressen. vetenskapliga undergrupper Detta minskar den institutionens totala slagkraft i vetenskapliga

kunskapsutvecklingen. En tredje inställning, är att det existerar kritiska massor slutligen, vilka eventuellt har olika nivåer inom skilda En discipliner. vetenskaplig enhet måste ha en viss storlek för att kunna effektivt fungera och ge ett bidrag till kunskapsutvecklingen. Ofta nämns siffror som 6-7 forskare som kritisk nivå, vilken ett inre liv för institutionen med medger livaktiga seminarier, intern konkurrens om tjänster och till möjlighet vetenskaplig karriär. Långsiktig kompetensutveckling och spridning av den utbildhögre ningen har däremot starkt inbördes samband. Genom att ett stort skapa antal högskolor och sex universitet i landet har till tillgängligheten högre utbildning ökat avsevärt. för omfattande Förutsättningen dagens utbildningssystem är en geografisk spridning, vilken även främjar - om än - en social bredd i ej garanterar rekryteringen. Spridningens fördelar accentueras särskilt i samband med återkommande och utbildningar vidareutbildningar, där eleverna allmänt är socialt etablerade och mindre

flyttningsbenägna än yngre kohorter.

Spridningsargumentet är, om möjligt, ännu starkare utifrån ett regionalpolitiskt perspektiv. Det har visat att utbildad sig tillgången på personal i en är starkt knuten till förekomsten region påfallande av högre utbildning. Det var först när Norrland fick Umeå universitet som det blev möjligt att tillsätta flertalet norrländska som tjänster exempelvis läkare, tandläkare och kvalificerad administrativ Mobilitepersonal. ten bland är för att kunna högutbildade otillräcklig regionalpolitiskt motivera en koncentration av den till en geografisk högre utbildningen enstaka ort. en där Samtidigt pågår samhällsomvandling regionernas utveckling är särskilt beroende av tillgången på kvalificerad personal. Karaktären av spridningsargumentet att om utbildgör dragkampen ningsresurserna är hård mellan olika i landet och att

orter/regioner

olika fördelningspolitiska argument fått motivera lokaliseringen - och ibland även dimensioneringen och inriktningen - av utbildningsinsatser. Under 1980-talets och regionalpolitiska diskussioner, utredningar reformer har en roll. utbildningsfrågorna spelat betydande Hur skall då relationen mellan kunskaps- och kompetensutvecklingen gestaltas? Den svenska traditionen och är att utbildningspolitiken grundforskningen och den högre utbildningen skall hållas samman inom ramen för universitetsidén. formulerades klarast av den

Utgångspunkten

filosofen Wilhelm von Humboldt i samband med av tyske invigningen Berlinuniversitetet år 1810. Ett universitet skall stå fritt i förhållande till stat och och kyrka organiseras kring den egna forskningen och undervis-

ningen. Det skall förena forskning och undervisning, förena de skilda filosofin, förena och allmän fostran, samt disciplinerna genom vetenskap förena vetenskap med allmän upplysning. Det är att det moderna universitetet i viktiga avseenden uppenbart från den Humboldtska visionen7. Kvar finns dock tanken på fjärmat sig forskningsuniversitet med starka samband mellan undervisning och forskning. Denna mer begränsade idé innebär dock att ett universitet skall innehålla ett större antal skilda, men samlokaliserade, discipliner och forskningsmiljöer vilka skall utgöra kunskapsgrunden för den långsiktiga kompetensuppbyggnaden. I princip bör varje vetenskaplig institution åtminstone över basforskningsresurser vilka förfoga ger till effektivt deltagande i disciplinens kunskapsutveckling möjligheter och forskningsanknytning av undervisningen. Förverkligandet av det moderna universitetet i Sverige innebär sålunda en mellan koncentration och ömtålig balansgång forskningens För att klara kvalitet finns en utbildningens spridning. forskningens om kritisk storlek fasta och om föreställning på forskningsresurser nationell konkurrens om universitetens forskartjänster och om rörliga forskningsresurser inom ramen för forskningsråden. Den omfattande förekomsten av de mindre och medelstora utan fasta högskolorna dock ett från den Humforskningsresurser utgör betydande avsteg boldtska traditionen.

FÖRDELN ING AV NYA FORSKNINGSRESURSER OM OFFENT- LIGA SEKTORN

har så fört till slutsatsen att en tänkbar av

Analysen långt fördelning

inom området offentliga sektorns förnyelse kan nya forskningsresurser ske efter två dimensioner: koncentration - fasta spridning, respektive kan illustreras med en fyrfältstabell enligt nedan. rörliga. Resonemanget

7. Jfr. Margareta Bertilssons diskussion i Från universitet till högskola. Om glappet mellan Lehre und Leben, i Torsten Nybom (red),1969. Universitet och samhälle. Om forskningspolitik och vetenskapens samhälleliga roll (Stockholm Tidens förlag).

4.1 Grundmodeller för Figur resursfördelningen

Koncentration

Råd: Stora program Universitet: Enstaka

(1) (2) Rörlig Fast -k *

(3) (4) Råd: Många projekt Universitet: Många

Spridning

I utkristalliseras fyra olika grundmodeller för resursfördeldiagrammet ning. Om man söker en koncentrerad lösning kommer valet att stå mellan stora forskningsprogram vid råd ( 1) eller fasta forskningsresurser vid något enstaka universitet (2). En mellanform (1-2) utgörs av långa satsningar vid universitet som dock är tidsbegränsade. En spridningslösning är att forskningsråd fördelar pengarna till en mångfald projekt (3). En annan att alla eller universitet får en mindre förstärkning av många sina fasta En mellanform (3-4) är att univerforskningsresurser (4). siteten möjlighet att fakultetsnivå fördela

ges på exempelvis projekt-

medel efter ansökan från lokala forskare. I awägningen mellan koncentration och finns också mellanformen (1-3) att spridning forskningsråd inrättar stora tematiska program inom vilka forskarna från hela landet kan söka projektfinansiering. En annan mellanform (2-

innebär att vid enstaka forskningsmiljöer på olika 4) forskningsresurser - t.ex. via nätverk eller - för sätt gästforskarprogram görs tillgängliga andra miljöer. modell har sina för- och nackdelar, samt verknings- Varje speciella kretsar. Ett av koncentration i någon form (modellerna 1,2,1främjande innebär främst en av i 2,1-3,2-4) betoning Iångsiktighet kunskapsoch Den mest långsiktiga lösningen av uppbyggnad forskningsmiljöer. kompetensförsörjningen utgörs av satsningar på forskningsmiljöer. vid universitet har en institutionell Forskningsmiljöer betydande Att en vetenskaplig miljö är en långsiktig tröghet. bygga upp ny vilket kräver ekonomiska resurser och kunskapsinvestering, betydande stor av Detta är omvittnat från exempelvis uthållighet anslagsgivaren. universiteten i Umeå och Linköping. De vetenskapliga traditioner, sociala nätverk och forskare vilka konstituerar en forskinriktningar, ningsmiljö ändras ofta långsamt. För att en investering i en ny forskvid ett universitet skall bli effektiv inom säg ett tolvårsningsmiljö krävs att den kan vidare existerande

perspektiv bygga på forsknings-

och inte bli beroende av nyrekrytering miljöer exempelvis fullständigt av forskare från andra universitet - eftersom flyttningsbenägenheten hos

forskare ofta är än som kanske vore önskvärt. Det går därför ej

lägre att basera enbart utifrån bedömningar av potentialen resursfördelningen och utan stor vikt måste även fästas vid forskningsrekryteringsläget, aktuella egenskaper och struktur. miljöns En för utredaren har varit om skall vara

grundfråga huvudprincipen

koncentration eller av Svaret spridning de nya resurserna. på frågan beror situationen för kunskapsområden specifikt relaterade till förpå av den sektorn ifråga om utveckling, tillgängliga nyelsen offentliga och om och långsiktig

forskningsresurser potential ifråga rekrytering

De samlade insatserna bör sådan av-

kompetensutveckling. ges en

att den konkurrensen är god och att sambandet vägning vetenskapliga

mellan kunskaps- och upprätthålls. kompetensutvecklingen

vid svenska universitet och högskolor om den Forskningsresurserna sektorn har ut under 1980-talet. Resursfördelningen är offentliga byggts emellertid starkt av till den långsiktiga kompetensupppräglad hänsyn och till vilket framgår av

byggnaden därigenom spridningsambitioner,

2. De resurserna via forskningsråd har ökat, men kapitel rörliga framstår fortfarande som Det har hittills varit svårt att begränsade. koncentrerade med denna inriktning, med bygga forskningsmiljöer

något enstaka

undantags.

I stort sett har en stabil för den grund skapats långsiktiga kompetensförsörjningen i landet av med genom utbyggnad högre tjänster undantag för Uppsala universitet, vilket fortfarande saknar en i statsprofessur vetenskap, särskilt Detta

offentlig förvaltning. allmänna läge innebär

samtidigt att det finns goda argument för att genom koncentrerade insatser göra spetssatsningar på några få i riket. En allmän miljöer bedömning är att det inte är att enbart med till möjligt hänsyn tillgängliga forskningsresurser peka ut någon miljö vilken är bäst lämpad för koncentration av

långsiktiga forskningsresurser. l

forskningspropositionen och direktiven för hävdas att FOS-utredningen det föreligger ett behov av koncentrerad om den grundforskning offentliga sektorns mot av förnyelse bakgrund forskningens spridning över många problemfält med små och många projekt begränsade resurser. Varje koncentration av grundforskning bör ske på ett sådant sätt att kravet kvalitet och på vetenskaplig inomvetenskaplig betydelse sätts högt. Av detta att det kan vara att följer exempelvis felaktigt inrätta professurer inom områden där är outvecklad och konkurrenkunskapen sen mycket I ett sådant fall kan det vara klokare att investera i svag.

långsiktig kunskapsuppbyggnad genom att exempelvis få igång tidsbe-

gränsade stora forskningsprogram eller inrätta postdoc- eller doktorandtjänster. Det är tydligt att forskningen om av sektorn är förnyelsen offentliga eftersatt och att det är av stort allmänt intresse att få till stånd en systematisk kunskapsutveckling och en relevant högre inom utbildning exempelvis förvaltningsområdet. Av detta följer emellertid inte att det är önskvärt att reducera antalet om kunskapsområden offentliga sektorn, vilka i så hög grad synes vara definierade utifrån den aktuella indelningen i vid universiteten. är vetenskapliga discipliner Samtidigt det tydligt att innebär att traditionella samhällsutvecklingen gränser mellan inrikes- och liksom mellan och utrikespolitik, offentligt privat håller på att försvinna till förmån för nya mönster. komplexa Analysen av denna varav av den sektorn är en utveckling, förnyelsen offentliga integrerad del, förutsätter och av nya kombinationer omformuleringar vetenskapliga traditioner och perspektiv. Kunskapsområden och politikområden är olika saker.

8. T.ex. Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.

Den önskvärda integrationen mellan olika vetenskapliga discipliner kan åstadkommas två skilda sätt. den mest på Tvärvetenskap utgör långtgående positionen och innebär integration av olika disciplinaspekter i analysen av ett forskningsproblem. Mångvetenskap är mindre anspråksfull i integrationshänseende och innebär forskarsamverkan vid analysen av ett gemensamt forskningsproblem utifrån olika disciplinbundna aspekter. Utredarens allmänna bedömning är att förslaget om om sektorn bör innebära en av den forskning offentliga betoning mångvetenskapliga forskningen. Uppdelningen av forskningen om den offentliga sektorn i många kunskapsområden - liksom spridningen av de tillgängliga forskningsresurserna - talar till förmån för koncentrationsidén i fördelningen av nya resurser. Utredarens slutsats är därför att det är önskvärt att använda de nya forskningsmedlen för att åstadkomma koncentrerade forskningsinsatser. En strategi är att åstadkomma en koncentrerad forskning genom samarbete mellan forskare inom olika kunskapsområden i form av mångvetenskapliga forskningsmiljöer vid några universitet (dvs modell 2). En ytterligare strategi är att förstärka de kunskapsområden som har utvecklats under senare år nära knutna till enskilda vetenskapliga discipliner i landet i form av stora disciplinprogram (dvs modell 1). I en senare fas kan stora forskningsprogram tänkas formuleras utifrån mångvetenskapliga problemställningar. Utredarens är att den bästa till de bedömning kompletteringen erhålls om av de befintliga forskningsresurserna merparten nya

resurserna satsas på att skapa mångvetenskapliga forskningsmiljöer.

Genom att stora forskningsprogram kan forskare inom parallellt stödja hela möjlighet att delta i kunskapsutvecklingen, högskolan erbjudas liksom att behandla andra än de som är aktuella vid forskningsproblem de mångvetenskapliga forskningsmiljöer som skapas.

STORA FORSKNINGSPROGRAM

Ett stort av ett antal delprojekt vid flera forskningsprogram utgörs universitet sammanhållna av och teorier gemensamma utgångspunkter eller Genom att sådana skapas problemställningar. organisera program också gravitationscentra för fasta forskningsresurser vid universiteten. Utredaren betraktar sådana som verksamheter program tidsbegränsade

- till fem år. upp Utredaren sitt förslagsställande till en första omgång av begränsar kan program och ger förslag på hur ytterligare stora program senare skapas. Utredaren valde att först närma sig företrädare för disciplinerna statsvetenskap och företagsekonomi med begäran om att överväga om det fanns skäl och intresse för med ämnesmässigt forskningsprogram tonvikt i Det främsta motivet var att dessa respektive disciplin. discipliner i utgångsläget - totalt sett - har den mest omfattande forskningen inom de aktuella kunskapsområdena. Svensk har två stora nationella statsvetenskap tidigare genomfört om kommunal demokrati vilka är internationellt forskningsprogram unika. Det ena - kommunalforskningsgruppen - inleddes på 1960-talet i till den då

anslutning pågående kommunindelningsreformen. Program-

met finansierades av Riksbankens Jubileumsfond. Ett stort antal licentiat- och skrevs inom projektets ram och resultaten doktorsavhandlingar kom också att ge viktiga impulser till kommunaldemokratiska reformer. andra - - Det programmet kommunaldemokratiska forskningsgruppen tillkom i slutet av 1970-talet som en utvärdering av kommunsamfinansierades av statsmedel efter manlägg- ningarna. Programmet en särskild och knöts till den Kommunalproposition parlamentariska demokratiska kommittén. i huvudsak av dispute- Deltagarna utgjordes rade forskare. I båda fallen har programmet genomförts i samarbete mellan de fem Statsvetenskapliga institutionerna i riket. Under 1980-talet har kommit igång på bred kommunalforskningen front i har den svenska kommunalforskningen kän- Europa. Samtidigt netecknats av en aktivitet. De som har dämpad projekt genomförts varit relativt små och utan direkt till varandra. regelmässigt koppling Den uppmärksammade kunstatliga Förtroendeuppdragsutredningen rörande vissa av kommuner och skapsbehovet aspekter på förnyelsen och åt Gunnel Gustafsson vid statsvetenlandsting uppdrog professor institutionen i Umeå att formulera ett till ett stort skapliga förslag Detta blev också

disciplinprogram (SOU 1989:108). programförslag

för utredarens överväganden eftersom dess inriktning utgångspunkten väl svarar mot utredningsuppdraget. Professor Gustafsson fick i uppdrag att fortsätta arbetet med med vissa modifikationer disciplinprogrammet i förhållande till det tidigare förslaget. Inom ämnet finns inte tradition av nationella

företagsekonomi någon

av det som förekommit i statsvetenskapen. Utredaren program slag inledde en diskussion med Sten Jönsson vid Göteborgs uniprofessor versitet - en av de mest kända svenska företagsekonomer som i sin

intresserat för den sektorn. Diskussionen forskning sig offentliga resulterade i att Jönsson utarbetade ett till ett professor förslag vilket skulle skapa ett forskningsföretagsekonomiskt program, nytt samarbete mellan de företagsekonomiska institutioner vilka särskilt intresserat för om den sektorn. Gemensamt för sig forskning offentliga båda är att forskarna förväntats formulera inomprogramförslagen intressanta inom ramen för utredarens vetenskapligt problemställningar uppdrag.

ATI MÅNGVETENSKAPLIGA FORSKNINGS- _QRGANISERA MILIOER

I slutet av 1990 utredaren samtliga universitet i landet augusti inbjöd samt i Stockholm att inkomma med idéer och Handelshögskolan konkreta om uppläggning och inriktning av en mångvetenskaplig förslag med med anknytning

forskningsmiljö specialisering på problemområden

till av den sektorn. I skrivelsen framhölls att förnyelsen offentliga kärnan i främst berörde den samhällsvetenskapliforskningsprogrammet fakulteten, men att även de juridiska och humanistiska fakulteterna ga var i Den forskningen skulle kunna viktiga sammanhanget. föreslagna i ett nationellt Utredaren avsåg att senare infogas forskningsprogram. fortsätta med de vilka erbjudit de indialogen forskningsmiljöer tressantaste alternativen. Det underströks även att utredaren endast har ekonomiska för några få satsningar och att verksamheten förslagsramar kan komma att tidsbegränsas. Utredaren vände enbart till lärosäten med fasta forskningsresurser, sig i likhet med den med till att det är en tidigare AU-utredningen, hänsyn

kunskapspolitiskt (dvs forsknings-och utbildningspolitiskt) viktig fråga

utanför utredarens att föreslå var miljöer med fasta

uppdrag nya

skall En för att forskningsresurser byggas upp. nödvändig förutsättning kunna utveckla en internationellt verksamhet inom ett slagkraftig decennium är att miljön i utgångsläget disponerar utomordentligt goda resurser för den aktuella - det är vetenskapliga forskningsinriktningen att basera en förstärkt forskningsmiljö vid ett knappast möjligt universitet enbart om av kompetenser på förhoppningar nyrekrytering från andra håll. Utredarens arbetsform är i

tämligen ovanlig forskningssammanhang

och innebär en av hela forskningsmiljöer från

öppen upphandling

universitetsvärlden. Universiteten får i konkurrens med varandra ge

förslag till betydande långsiktiga Även om forskningssatsningar. upphandlingsformen är tämligen ny i Sverige har den praktiserats en längre tid på andra håll i världen, särskilt i USA, Storbritannien och Tyskland (jfr Ds 1989:43). Denna marknadspräglade metod har flera fördelar. Den kanske lärdomar från viktigaste aspekten bygger på implementeringsforskningen. Nyttan är osäker av ett nationellt forskningsprogram som tillkommit fristående från de vilka forskningsmiljöer till slut tänkes utföra arbetet. Det är alltid svårt att implementera planer, särskilt sådana som aktörers

bygger på mycket självständiga

medverkan och intresse. I sådana är det att lägen strategiskt viktigt försäkra sig om denna medverkan genom att göra aktörerna delaktiga i planeringsprocessen. Gränsen mellan och planering implementering görs diffus. Styrelserna för universitet och högskolor beslutar i hög utsträckning själva hur man skall verksamheten. För att en koncentration organisera av resurser till en forskningsmiljö skall bli framgångsrik vetenskapligt krävs att forskningsprogrammet har en uppläggning inriktrespektive vilken harmonierar med universitetens forskarnas ning respektive ambitioner och behov, så att det kan rekrytera framstående forskare och attrahera doktorander. Det är omvittnat svårt att kvaliorganisera ficerad och sådant kräver

mångvetenskaplig forskning varje företag god

kännedom om dess särskilda förutsättningar. Kunskapen om de interna personnätverken och vetenskapliga samarbetstraditionerna vid universiteten finns främst i de lokala Genom att forskningsmiljöerna. göra universiteten och forskarna i sker i bästa fall delaktiga utredningsarbetet en mobilisering av dessa nätverk. En annan fördel med är att upphandlingsmetoden många specialister från skilda ställer sin överblick och till kunskapsområden djupa kunskap förfogande genom att peka ut vad man bedömer som strategiska insatsomrâden. Detta unika för beställaren att ger möjligheter jämföra och inom insatsområdet. Konkurrensens problematiseringar perspektiv logik medför att universiteten redovisar på den egna synen vetenskapliga miljöns komparativa fördelar, vilket ger utredaren möjlighet att kvalitativt bedöma de olika lärosätenas och ambitioner. profiler En praktisk fördel med är I upphandlingsmetoden tidsaspekten. direktiven poängteras att skall ske i nära samarbete utredningsarbetet med universiteten, och andra berörda forskningsråden myndigheter. Eftersom bedrevs i under utredningsarbetet skyndsamt, praktiken perioden 1990 - mars måste inledas så som augusti 1991, dialogen tidigt möjligt. I annat fall riskerade utredaren att skulle bli så svagt förslagen

förankrade iuniversitetens allmänna förutsättningar att genomförandet

fordrar Den bedömning som gjordes nya och tidskrävande beredningar. var att insatsområdet var tillräckligt preciserat i direktiven och tidigare i för att universiteten en forskningspropositionen (1989/90:90) ge allmän om beställarens önskemål. uppfattning Utredarens initiativ mottogs allmänt positivt av universiteten och föranledde flera håll ett omfattande arbete. Förslag till på tämligen inkom från universiteten i Linköping, Lund, satsningar Göteborg, Stockholm och samt från i Stockholm. Umeå, Handelshögskolan Universitet i avstod från att inkomma med något förslag. Inom Uppsala universiteten har i flera fall varit föremål för en tämligen förslagen omfattande En av redovisas i beredning. sammanställning förslagen bilaga 2.

KONCENTRERAD FORSKNING OM FÖRNYELSEN AV DEN OFFENT LIGA SEKTORN

Universiteten och delar att det Handelshögskolan tydligt uppfattningen behövs om sektor i Kärnan i utvidgad forskning offentlig Sverige. utredarens program skall utgöras av forskning om styrning, ledning, och I såväl Stockholms som Linköpings förslag organisation utvärdering. det hela i två temata; dels och dels klyves styrning, ledning organisation, I fokuseras särskilt utvärdering. Handelshögskolans forskningsidé och men där finns också av utvärdering. ledning organisation, inslag Lund och Umeå har valt att från vilka skär tvärs utgå temata, genom hela kärnområdet. kan man i Umeås fall undanta folkstyrelse- Möjligen har valt att falla in kärnområdet utifrån delvis aspekter. Göteborg på andra vinklar. Samtliga förslag behandlar dock centrala kunskapssområden för utredaren. De olika idéerna till utvidgad forskning om offentlig sektor uppvisar stor Ett sätt att relatera förslagen till varandra är att, lite spännvidd.

hårdhänt, in dem i utredarens uppdelning av politikområdena.

placera De tematiskt mest koncentrerade kommer från Lund (omförslagen och organisation) och världsberoende), Handelshögskolan (ledning

Umeå (Privat-offentligt).

Tabell 4.1 Översikt över till förslagen forskning

F olkstyrelse Förvaltning Problemlösning

Göteborg x x x Linköping x x Lund x x x Stockholm x x x Handelshögskolan x x Umeå x x

De teoretiskt mest anknutna eller elaborerade idéerna finns i förslagen från Stockholm, Handelshögskolan och Göteborg. Ett fokus för utredaren är ny kunskap av relevans för Förändringen av den offentliga sektorn. kommer klarast Förändringsdimensionen till uttryck i förslagen från Linköping (strategisk förändring), Göteborg

(forskningens monitor-funktion), Lund (omvärldsberoende), Handelshögskolan (institutionella förändringar) och Umeå (marknadselement

och transnationalisering). Det kan tre varianter av urskiljas organisationsidéer. Den ena närmast företrädd av Umeå och Linköping - ser resurserna som en möjlighet till förstärkning av befintliga utan större miljöer inslag av nya arrangemang. Skälen är dock olika - medan Umeå betonar skalaspekten på de institutionerna, framhåller sin befintliga Linköping allmänna karaktär av centrum vilket reducerar

mångvetenskapligt behovet av

disciplinöverskridande lösningar. Den andra varianten företräds av de stora universiteten Stockholm och Lund och innebär ett organiserat samarbete mellan vetenskapligt olika institutioner genom ett konsortium eller kollegium. Argumentet är att denna form skulle av en vital

främja uppbyggandet forsknings-

miljö utan att institutionernas eller forskningsresurser utarmas fragmenteras. Den tredje varianten föreslås som alternativ av och Han- Göteborg delshögskolan och innebär skapandet av centra for forskning om offentlig sektor. Tanken är att en skulle underlätta samcentrumbildning verkan mellan om en koncentrerad discipliner forskningssatsning, men också innebära ett för kontakterna mellan forskare och gränssnitt

praktiker. De olika institutionaliseringsgraderna av mångvetenskapligt samarbete ger olika synlighet för programmet. Mest synliga är naturligtvis därnäst konsortier och minst synliga är förstärkningar forskningscentra, av Formen har också att med mera principiella befintliga miljöer. göra sättet att vid universitet. Det perspektiv på organisera grundforskning bör dock uppmärksammas att inget av förslagen närmar sig institutsmodellen och alla ser det som viktigt att utgå från de befintförslagen vid institutionerna. liga forskningsmiljöerna

Förslagsställarna har en påfallande överensstämmelse i synen på

relationen mellan kunskapsutvecklingen och den långsiktiga kompetens- Man framhåller att skall föras ut i grundutuppbyggnaden. forskningen och och att det är viktigt att bildningen påbyggnadsutbildningarna, till grundforskningen om den offentliga forskarutbildningen knyts sektorn. Bredden i relevanta liksom tillgången på doktorander är utbildningar, i en av universitetens storlek. naturligtvis hög grad avspegling Av till utredaren framgår att samtliga forskningsmiljöer redovisningen anser ha rekryteringsmöjligheter såväl ifråga om forskare som sig goda doktorander för den aktuella satsningen. Denna bedömning görs mot av om antalet sökanden till för de aktuella bakgrund uppgifter relevanta under senare år, liksom av till-

kunskapsområdena tjänster

doktorander. Den totala bilden beskrivs som Dock bör gången på ljus. den nyanseras utifrån andra uppgifter om situationen för de enskilda ämnena, där förvisso kan föreligga. betydande rekryteringsproblem Utredarens blev att fortsätta dialogen med Göteställningstagande universitet och Stockholms i

borgs universitet/Handelshögskolan

Stockholm. var främst att från och Argumenten förslagen Göteborg Stockholm hade de intressantaste inriktningarna, samtidigt som man visade stort intresse för att organisera en slagkraftig mångvetenskaplig av universitetens forsknings- och utbildningsmiljö. Genomgångarna resurser och vetenskapliga produktion under senare år gav ytterligare detta Det i sakens natur positivt stöd för val. ligger att en gemensam lösning för Stockholms universitet och Handelshögskolan i Stockholm innebär vissa i de utgångspunkter vilka i de tidigare justeringar angavs till utredaren. förslagen Efter detta ställningstagande tog utredaren kontakt med universite-

tens / rektorer och kom överens om att universitetet

handelshögskolans och skulle utse i handelshögskolan egna representanter dialogen. beslöt utredaren att förordna en av dessa från enhet som Samtidig varje

vetenskaplig expert -professorna Nils Brunsson, och Handelshögskolan Björn Wittrock, Stockholms universitet samt Lars Strömberg, Göteborgs universitet. Dessa experter fick huvudansvaret för att ta fram mer preciserade förslag till och

mångvetenskapliga miljöer förankra dem i

universitetet. Utredarens var att utgångspunkt miljöernas organisatoriska skulle lösningar ha acceptans av universiteten / handelshögskolan. Utredaren väntade dock med sitt intill dess slutliga ställningstagande förslagen konkretiserats. Efter av dessa utnämningen vetenskapliga experter inleddes en utredningsprocess vid universiteten med av forskare och deltagande företrädare för rektorsämbeten och fakulteter. Processen i utmynnade skrivelser från universiteten och med till Handelshögskolan förslag organiseringen och av

inriktningen mångvetenskapliga forskningsmiljöer.

Dessa skrivelser bildade den för utredarens självklara utgångspunkten överväganden. De förväntningar som utredaren ställde de lokala på utredningarna var att förslagen skulle vara och ekonomiskt organisatoriskt, personellt väl genomtänkta och att skulle utvecklas och huvudinriktningarna vetenskapligt motiveras utifrån ytterligare tidigare förslag. De värden som skulle realiseras var

mångvetenskaplighet, koncentration, inom-

vetenskaplig betydelse, vetenskaplig kvalitet och långsiktig kompetensuppbyggnad inom ramen för temata. angivna Det är uppenbart att natur grundforskningens forskarstyrd verksamhet - medför en men ändå reell vilken visserligen suddig, gräns över konkretiseringen av innehåll av en inte

forskningens offentlig utredning

bör gå. En kräver en omfattande

framgångsrik grundforskning process

inom ett kunskapsområde under medverkan av de berörda forskarna. I tanken koncentration

på av

grundforskningen ligger dock inte enbart en innebörd, utan geografisk även en tematisk. Förslagen måste ange hur forskarna skall rekryteras och vad

slags mångvetenskapliga problematiseringsprocesser som skall

organiseras för att finna de insatsområdena mera vetenskapliga specifikt.

KAPITEL S

ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

DIREKTIVEN

Enligt direktiven skall utredaren:

- hur stor andel lämna förslag om av de resurser, som anslagits i forskningspropositionen (prop. 1990/91:90) för forskning om sektor, som bör avsättas direkt till offentlig högskolorna, respektive hur stor andel som bör avsättas till projektstöd via forskningsråd.

- lämna om

förslag vilket eller vilka forskningsråd som skall

fördela medlen, samt hur samarbetet med andra berörda forskkan ningsfinansierande organ organiseras.

- i vilken bör överväga utsträckning statlig sektorforskning inriktas mot sektors och effektivitetsrespektive styrningsproblem och övriga institutionella frågor.

- om som är mer för den pröva problem, allmängiltiga offentliga sektorn, också kan t.ex. genom en viss av de belysas samordning olika sektorernas forskning.

- i vilken Institutet för överväga utsträckning kvalitetsutveckling kan tillgodose den offentliga sektorns behov av utvecklingsinsatser.

FÖRSLAGEN

Det pågår en av den sektorn i genomgripande förnyelse offentliga Sverige. Till viss del är för en eftersatt i ett kärvt förnyelsen uttryck rationalisering ekonomiskt klimat, till en del är det fråga om en till förändanpassning rade villkor i samhället. Traditionella indelningar i och utrikes och offentligt privat, inrikes, arbete och får kapital en ny komplexitet. Kraven på hög effektivitet och produktivitet i den växer starka. offentliga serviceproduktionen sig Förnyelsen påverkar direkt eller indirekt den de politiska demokratin, administrativa styrsystemen och välfärden. Förnyelsen skapar ett stort i den kunskapsbehov offentliga verksamheten. Inom de olika sektorsverksamheterna blir utvecklingsarbete och personalutbildning insatsområden för viktiga kunskaps-och kompetensförsörjningen. Hur skall en exempelvis ny förvaltningspolitik formuleras på det nationella planet, så att får en sådan förnyelsen inriktning och utformning att krav på värden av typen över samordning sektorsgränser, demokratisk kontroll och rättssäkerhet tillgodoses? Utredarens har varit att studera att uppgift möjligheterna organisera utvecklingen av ny - dvs vid universiteten - av

kunskap grundforskning

relevans för av den sektorn. Den nuvarande förnyelsen offentliga forskningen kännetecknas av och god spridning på många kunskapsmiljöer många mindre Situationen innebär att nu är för att projekt. grunden lagd kunna gå vidare och göra spetssatsningar. Utredarens slutsats är att de nya forskningsresurserna främst bör koncen-

treras till ett par mångvetenskapliga kunskapsmiljöer och att vissa resurser

bör avsättas för stora

forskningsprogram. Härigenom skapas slagkraftiga forskningsenheter som långsiktigt kan ta ansvar för kunskaps- och

kompetensutvecklingen, samtidigt som forskare vid vid hela högskolan bereds att sina i andra konstellationer i särskilda möjlighet ge bidrag På detta sätt är utsikterna för att åstadkomma en innovativ program. goda

och internationellt slagkraftig kunskapsutveckling. Utredaren föreslår att två nya forskningscentra skapas i Sverige - i Göteborg respektive Stockholm - vilka under tolv år får resurser för att tematiskt koncentrerad och mångvetenskaplig grundforskning. organisera Inriktningen skall avse olika aspekter på styrning (folkstyrelse), ledning och (förvaltning) samt utvärdering (problemlösning). Det bör organisation observeras att i dessa områden inte helt överensstämmer med indelningen i Många av de intressanta vetenskapliga indelningen kunskapsområden. problemställningarna är relevanta såväl för privat som offentlig sektor. Vidare föreslår utredaren att humanistisk-samhällsvetenskapliga resurser för att kunna

forskningsrådet (HSFR) ges långsiktiga organisera

femåriga stora forskningsprogram. Härigenom skapas möjlighet för högst forskare också utanför Stockholm och att aktivt medverka i kunskapsutvecklingen. Utredaren föreslår Göteborg att de första får karaktär av i programmen disciplinprogram statsvetenskap respektive företagsekonomi. Utredaren har initierat två disciplinprogram, vilka föreslås bli samordnade med av centra och av uppbyggnaden vetenskapligt prövade HSFR. Det har rubriken Den företagsekonomiska programmet

avancerade välfärdsstatens problem? Det Statsvetenskapliga programmet

har rubriken Demokrati i förändring - svenska kommuner och landsting i det lokala välfärdssamhället. För att ytterligare accentuera programmets internationella dimension föreslås att för i Kollegiet samhällsforskning (SCASSS) Uppsala ges resurser för att utforma ett tema om förnyelsen av den offentliga sektorn i sitt gästforskarprogram. Dessa gästforskare utgör en nationell resurs och kan tillgodogöras alla universitet i riket. Utredaren föreslår att ansvaret för och av

uppföljning utvärdering

stora och det internationella forskningscentra, forskningsprogram gästforskarprogrammet ges HSFR. Utredaren föreslår att en i särskilt

professur statsvetenskap, offentlig

inrättas vid universitet. Sådana professurer finns förvaltning Uppsala inrättade vid universitet. universitet har hittills saknat en övriga Uppsala

sådan professur, trots att omfattande grundforskning om den offentliga sektorn bedrivits under tid. lång föreslår utredaren att sektorsforskningsorganen, särskilt statens Slutligen råd för och inom byggnadsforskning (BFR) arbetsmiljöfonden (AMFO), sina respektive program undersöker möjligheten att finansiera forskning med till Utredaren förutsätter att de båda anknytning FOS-programmet. forskningscentra utvecklar ett långsiktigt samarbete med sektorsforskningsorganen på basis av de detaljerade forskningsprogram som skall formuleras. Den närmare av de insatser som fiinriktningen nansieras av sektorsorgan är emellertid ett ansvar för berörda myndigheter och bör komma till i deras uttryck verksamhetsplanering.

GEMENSAMMA ORGANISATIONSPRINCIPER FÖR F ORSKNIN GSCENTRA

De allmänna som skall vara för att utgångspunkter vägledande bygga upp de två forskningscentra som utredaren valt att satsa på, finns antydda redan i direktiven för utredningen. Det sägs där att insatserna måste avse disciplinövergripande samarbete och en koncentration av forskningsinsatser till ett fåtal mer omfattande forskningsmiljöer med en hög kvalitet, där inom olika ämnen kan föras samman i ett specialister flervetenskapligt samarbete. Det således att säkerställa bästa villkor för en gäller möjliga grundforskning av hög vetenskaplig kvalitet och inomvetenskaplig Denna måste innefatta ett samarbete mellan betydelse. grundforskning företrädare för flera vetenskapliga discipliner Det är att sådana villkor att en långsiktig nödvändigt garantera kompetensuppbyggnad kan ske. Kravet på en

långsiktig kunskapsutveckling

det motivet för att inrikta arbetet mot utgör yttersta överhuvudtaget särskilda och att inte enbart låta satsningen följa t ex forskningsmiljöer forskningsrådens vanliga projektcykel.

Utöver dessa finns olika som måste grundkrav praktiska överväganden ligga till grund för den närmare utformningen av forskningscentra. Arbetet måste ske utifrån en realistisk om resursbasen. En sådan uppfattning någorlunda tät vetenskaplig miljö kräver en viss minsta omfattning. Enligt utredarens mening bör basresurserna täcka kostnaderna för minst 6-7 forskartjänster, ett antal doktorandtjänster, viss biträdespersonal, expenser av olika slag samt administrativa kostnader. Utredaren finner att de båda forskningscentra vardera bör få disponera 6 miljoner kronor årligen. All erfarenhet visar att även under gynnsamma betingelser kommer själva uppbyggnadsfasen att verksamheten i en forskningsmiljö under prägla åtminstone tre eller fyra års tid. Med tanke på att de tilltänkta satsningarna avses vara tolvåriga, är det därför av avgörande betydelse att en kärna av seniorforskare så snart som vetenskapligt ansvariga möjligt knyts till forskningsmiljöerna och ges möjlighet att närmare utforma de som skissartat i de olika

mångvetenskapliga forskningsprogram angivits

universitetens forskningsförslag. Utformningen av program och miljöer skall syfta till att inom ett antal söka nå fram till någon form av begränsat forskningsfält vetenskapliga genombrott och inte bara utgöra en rutinmässig fortsättning av tidigare disciplinforskning. Verksamheten måste naturligtvis utgå från den som faktiskt finns företrädd i och vetenskapliga kompetens Sverige som kan knytas till forskningsmiljöer med inriktning på förnyelsen av den offentliga sektorn.

Olika sätt att organisera forskningsmiljöer

För att kunna förverkliga målsättningen om en mångvetenskaplig av kvalitet finns det två olika sätt att grundforskning hög principiellt organisera satsningen. Det kan ske i form av ett nätverk av forskare som alla fortsätter att uteslutande verka vid sina egna tidigare institutioner. Sådana nätverk kan vara lokala eller nationella men också internationella. De stora program för statsvetenskaplig och företagsekonomisk forskning som utredaren

initierat, har en sådan nätverkskaraktär. En andra är att ett eller flera forskningsinstitut. Det möjlighet bygga upp finns både utländska och inhemska av många exempel på institutsbildningar relevans för intresseområde. I kan man t ex peka både utredningens Tyskland Max-Planck-institutet för i Köln och den på samhällsforskning på väldiga satsningen på mångvetenskaplig, probleminriktad samhällsvetenskaplig vid Wissenschaftszentrum Berlin für Sozialforschung. I Norge grundforskning finns LOS-sentret som förebild. I är erfarenheterna vid instisjälvklar Sverige tutet för social i Stockholm av stor relevans. Det är dock helt forskning (SOFI) klart att utredarens arbete inte kan gälla förslag om att skapa några nya Varken resurser eller tidsramar medger detta och forskningsinstitut. tillgängliga det är heller inte vare med de utgångspunkter direktiven förenligt sig anger eller med de som inkommit från landets universitet och högskolor. förslag Vad om därför kan avse är en organisatorisk form förslagen forskningsmiljöer som koncentration och samarbete men som inte kräver permanens och främjar från de etablerade och institutionerna. avskiljande disciplinerna Utredaren anser det vara att de båda svenska forskningsmiljöer uppenbart som föreslås måste få karaktären av denna mellanform mellan det

just lyckliga

nätverket och det Det finns löst uppbyggda permanenta forskningsinstitutet. här svenska och utländska erfarenheter av betydande intresse? Den åtskilliga som utredaren har låtit utföra visar att många forskare vid undersökning tydligt svenska universitet valt att bedriva sin i olika slag av forskning att centra som regel är

centrumbildningar. Uppgifterna tyder på

institutionaliserade som annan arbetsenhet i högskoleförordningens mening. Den effektiviteten och största betydelsen för den högsta vetenskapliga

uppnås bland tämligen stora centra, långsiktiga kompetensförsörjningen synes

med andra sätt att forskning.

jämfört organisera mångvetenskaplig

erfarenheter finns även i det närmast självklara sätt att Viktiga

9 Jfr. bilaga 4,Mångvetenskap på frammarsch.

ett forskningssamarbete över disciplingränser organisera mångvetenskapligt som i decennier varit det etablerade vid de större amerikanska forskningsuniversiteten, tillskapandet av s k organized research nämligen genom units (ORU). Sådana ORUs bedriver till skillnad från de institutionerna ingen vanliga De består normalt av forskare med olika disciplinär undervisning. som fortsätter att undervisa i sina moderämnen. De bakgrund egna utvärderas och är inte existens regelbundet garanterade någon permanent även om de förutsätts verka under tid än vanliga projekt. betydligt längre _ Även erfarenheter är Det särskilt de speciella tyska viktiga. gäller med som det allmänarrangemang Sonderforschungsbereiche (SFB) sedan länge arbetat med och vetenskapliga tyska forskningsrådet (DFG) där också av lokalmässig samordning, koncentration och inslag långsiktighet finns med, men inte permanent. Återkommande utvärdering spelar en central roll.

Organisatoriska utgångspunkter

De rörande uppbyggnaden av forsknings-

organisatoriska detaljbesluten

centra ska fattas av universiteten. De organisatoriska som

utgångspunkter

utredaren här föreslår har karaktären av bekräftelse av de organisatoriska som till för diskussionerna mellan utredaren och förbättringar legat grund berörda och kan i så motto ses som villkor för att högskoleenheter universiteten ska erhålla resurser inom utredarens förslagsram. måste få karaktären av en mellanform mellan det löst Forskningscentra nätverket och det forskningsinstitutet. En sådan uppbyggda permanenta konstruktion talar för att det bör vara en satsning under en begränsad tid som dock inte bör vara alltför kort. De utländska erfarenheterna av sådana t.ex. från visar att en kan vara lämplig.

satsningar Tyskland, tolvårsperiod

I kan förslaget innebära att centra blir vad som i praktiken högskoleförordningen benämns annan arbetsenhet. Själva och i forskningssatsningen och

sammanhållningen långsiktigheten

då, utöver det rent vetenskapliga kompetensuppbyggnaden garanteras

programmatiska arbetet i följande avseenden. Det är att i en bemärkelse nödvändigt forskningsmiljöerna påtaglig utgör identifierbara miljöer; det måste finnas lokaler där ett antal forskare från olika discipliner under eller kortare är verksamma och längre perioder bidrar till den informella kontakt utan vilken mer flerådagliga långsiktiga, riga kontakter mellan forskare från olika ämnen är svåra att säkerställa. Självfallet behöver detta inte innebära annat än att ett litet antal av de

forskare som ingår i de olika forskningsprogrammen, vid en bestämd

tidpunkt och under en eller ett terminers tid, sitter par lokalmässigt samman vid arbetsenheten. Det skulle också kunna, beroende på vad som är praktiskt och lämpligt i en viss innefatta för miljö, fleråriga engagemang vissa forskare. Avgörande för möjligheterna att bygga upp långsiktiga forskningsprogram i de givna miljöerna är att ett litet antal seniorforskare tar ett ansvar för arbetet att initiera med

långsiktigt program inriktning på att nå

genuint ny vetenskaplig kunskap på några centrala områden. Till sådana program kan och bör efter hand även och doktorander juniorforskare knytas för kortare eller tid. Här finns det all att längre anledning peka på de tyska erfarenheterna från senare år med s.k. där Graduirtenkollegs doktorander på ekonomiskt villkor till där fördelaktiga knyts miljöer universiteten har en särskilt och där DFG en spetskompetens spelar viktig roll när det gäller att och övervaka dessa stödja program. Det första och viktigaste i blir därför att steget uppbyggnadsarbetet rekrytera några vetenskapligt ansvariga seniorforskare, vilka förutsätts att under hela huvuddelen av sin satsningens livslängd ägna vetenskapliga verksamhet åt detta och som en kollektiv

forskningsprogram fungera

vetenskaplig ledning för det inom den givna miljön. De vetenskapligt ansvariga skulle utöver forskningsverksamheten förutsättas bedriva vanlig undervisning vid ämnesinstitutionerna. Utredaren har avgränsat tre insatsområden för kunskaps- processer rörande förnyelsen av den offentliga sektorn; folkstyrelse, förvaltning och sektorsövergripande aspekter på problemlösning. De vetenskapliga discipliner som dominerat den hittillsvarande inom dessa forskningen

områden är och nationalekonomi. statsvetenskap, företagsekonomi Ifråga om sektorsövergripande analyser av offentliga sektorns problemlösning kan ramen till så gott som alla fakulteter vid universiteten. vidgas ytterligare Utredaren utgår från att forskningsprogrammets kärna utgörs av samhällsmed till de resurserna och vetenskapliga ämnen, hänsyn begränsade behovet av koncentration.

Forskningscentret i Stockholm

Rektorsämbetet vid Stockholms universitet har i en skrivelse 1991-03-21 till förklarat berett att inrätta en särskild för utredningen sig organisation om och i sektor. forskning ledning, organisation styrning offentlig Motsvarande besked har 1991-03-25 givits av i Handelshögskolan Stockholm. Följande tre områden har valts ut som övergripande i

principprogram

dialogen med utredaren: 1. Transfereringssystem, levnadsnivå och fiirvaltningsorganisation. Dessa frågor behandlas såväl i termer av faktiska fördelningseffekter och i termer av dessa institutionella systems organisation. 2. Utvärderingar och ekonomiska analysmetoders tillämpbarhet och gränser i utvärderingssammanhang. Det utgör en koncentrerad satsning

på att i analytiska termer sammanfatta och vidareutveckla forskningen över

hela fältet, både avseende den mest grundläggande analysen av effektivitetsmätningar och de underliggande problemen om förhållandet mellan ekonomisk och brett samhällelig rationalitet. 3. Den offentliga sektorns ledning, styrning och organisation Det behandlar de och administrativa institutionernas politiska långsiktiga

utveckling och handlingsmöjligheter, inklusive hela frågan om deras

och kunskapsanvändning kunskapsberoende. När det gäller Handelshögskolan i Stockholm har man utifrån organisationsteorin formulerat ett

mångvetenskapligt forskningsprogram

rörande Ledning och organisation inom offentlig sektor. Tonvikten ligger institutionell - drivkrafter och konsekvenser. De nivåer som på förändring

är aktuella för studier är samhällsnivå i form av historiska och aspekter internationella jämförelser, sektornivå genom studier av

förhandlingsekonomin, samt organisationsnivå genom analyser av

adaptionsprocesser. Stor uppmärksamhet ägnas åt sambandet mellan mellan å ena sidan och organisation, och å andra förändringar ledning sidan organisationers dagliga verksamhet och produktion. Man kommer även att kunna ge kunskapsbidrag rörande hälsoekonomi, samt mätning och mätningsproblem vad avser produktivitet och effektivitet. Om och när riksdagen tagit ställning i frågan avser universitetet och Handelshögskolan tillsätta en styrelse för organisa- tionen. Uppdrag kommer därefter med att ges till en eller ett par forskare att hjälp av de medel, som kommer att finnas till ett

förfogande, påbörja vetenskapligt

samt initiera ett förberedande arbete kring vetenskapliga planeringsarbete och seminarier med till de som symposier anknytning forskningsteman universitetet och högskolan tidigare skisserat. Så snart som möjligt kommer också professurer med anknytning till forskningsprogrammet att så att en kan verka efter de utlysas vetenskapligt ansvarig ledning börja som ansvarat för de inledande aktiviteterna. I tillfälliga forskningsledare det kommer rektorsämbetena också att medverka till en sammanhanget av lämplig lokalisering forskningsmiljön.

Forskningscentret i Göteborg

Rektorsämbetet vid universitet har i en skrivelse 1991-03-15 till Göteborgs utredningen förklarat sig berett att inrätta en annan arbetsenhet i ska initiera, högskoleförordningens mening. Centrumbildningen befrämja och mångdisciplinär grundforskning om den offentliga sektorns stödja ledning, styrning, organisation, finansiering och utvärdering särskilt

på

lokala och regional nivå. Följande tre områden har valts ut som övergripande principprogram i dialogen med utredaren: 1. Den offentliga sektorn i ett makroperspektiv. Den offentliga sektorns historiska förutsättningar; studier av den offentliga länderkomparativa

sektorns och framväxt; mellan och

uppbyggnad awägningar offentligt

mellan och av välfärdsservice i

privat, politisk styrning marknadsstyrning

bred mening. Forskningen som förnyelsefaktor i samhället beaktas. 2. Den sektorns inre mellan offentliga organisation. Awägningen nationell, och lokal nivå; sektoriell, funktionell och territoriell regional organisering; interna kommunala kompetens-, ansvars-, styrnings- och Relationen mellan tjänstemän samt maktfrågor. politiker, experter. Medbestämmande och Särskild mot den

personalfrågor. orientering

offentliga sektorns förnyelse. 3. Den offentliga sektorn och medborgarna. Medborgarnas dubbla roll som å ena sidan väljare och skattebetalare och å andra sidan som klient och serviceutnyttjare; medborgarnas möjligheter att påverka och - demokratisk

servioeproduktionens omfattning inriktning effektivitet;

och effektivitet i servicens

produktivitet offentlig serviceproduktion;

kvalitet och tillgänglighet. Lokaler ställs till i storleksklassen tiotalet kontorsrum,

förfogande

sammanträdeslokaler och arkivutrymmen i den nya universitetsbyggnaden i utan att ekonomiskt belasta centret. Haga, Så snart beslut fattats om FOS-programmet avser universitetsstyrelsen att tillsätta för centret samt utse föreståndare. styrelse

PROFESSUR I STATSVETENSKAP, SÄRSKILT OFFENTLIG FÖRVALTNING

Utredaren föreslår att en i statsvetenskap, särskilt offentlig professur inrättas vid Uppsala universitet. Sådana professurer finns

förvaltning, inrättade vid övriga universitet. Uppsala universitet har byggt upp en intressant om den sektorn och

statsvetenskaplig forskning offentliga

bedriver även en omfattande har

förvaltningsutbildning. Forskningen

inriktats som rör för den förda i olika

på frågor principer politiken

sektorer, insättande av olika styrmedel och styrmedelsystem, hur

och kan vara organiserade, vad genomförandesystem principiellt praktiskt

som underlättar respektive försvårar rörande

implementering, problem

utvärdering av offentlig politik samt användningen av kunskap och forskning i politiska och administrativa beslutsprocesser. Professuren i kommunal ekonomi i har nyligen tillsatts med Uppsala ordinarie innehavare av tjänsten, vilket innebär att forskningsmiljön förstärkts på den sidan. har förvaltningsekonomiska Civildepartementet nyligen initierat uppdragsut- mastersnivån vid

bildningar på Uppsala

universitet, med mot rörande

inriktning kompetensutveckling fömyelsen

av den sektorn.

offentliga

STORA FORSKNINGSPROGRAM

Utredaren har initierat två stora disciplinprogram - i statsvetenskap och företagsekonomi - vilka föreslås samordnas med av centra uppbyggnaden

och vetenskapligt prövas av HSFR som första stora uppsättning forskningsprogram.

Det företagsekonomiska programförslaget heter Den avancerade välfärdsstatens problem. redovisas i 5A. Det Förslaget bilaga övergripande syftet med är att inom ramen för tre programmet prioriterade forskningsfält analysera de rationalitetsproblem som offentlig sektor upplever när en komplex och verksamhet konfronteras med verklighet abstrakta välfärdsprinciper. Välfärdsstatens framtidsproblem har blivit dess att hantera På samma sätt som i i

förmåga detaljer. tjänstesektorn

måste den sektorn ñnna former att åstadkomma

övrigt offentliga

individuellt utformade paket av tjänster till den enskilde medborgaren. En

uppgift som skiljer sig radikalt från välfärdsstatens första grundläggande

reformer då enhetlighet och hierarki var naturliga och riktiga lösningar.

För framtiden krävs blandade strukturlösningar med organisationsformer som medger flexibilitet och lokal utvecklingsförmåga. från Omställningen

toppstyrda hierarkiska organisationsformer till differentierade serviceorganisationer medför problem som är ofullständigt med belysta grundforskning.

Det första omfattar studier av utarbetandet och forskningsfältet genomförandet av för offentliga sektorn. Det andra nya strukturlösningar omfattar studier av verksamheten i sektor. Det omfattar offentlig tredje studier av den offentliga sektorns marknader och nätverk Det är en och precisering av Statsvetenskapliga programmet bearbetning det till om kommuner och landsting, som formulerades förslag forskning för redovisas Förtroendeuppdragsutredningen (SOU 1989:108). Förslaget i 5B. har utarbetats vid två konferenser där den bilaga Programmet närmare och av forskningen om svenska

inrikningen uppläggningen

kommuner och i det lokala välfärdssamhället diskuterats. landsting och referenser till relevant litteratur Frågeställningar, metodöverväganden är redovisade i nio Studierna föreslås bedrivas på

ingående promemorior.

tvâ huvudområden förändringar i kompetens och nämligen, samt förverkligande. Fem värdefördelning medborgarönskemålens av har Dessa Kvinnors huvudgrupper frågeställningar preciserats. gäller (1) makt och i lokalsamhället, och lokal inflytande (2) Transnationalisering autonomi, och politiker, (4) Lokalsamhällets (3) Val, medborgare Lokal - kvalitet och förvaltning, samt (5) välfärdsproduktion omfattning, tillgänglighet. Svensk har två stora nationella statsvetenskap tidigare genomfört Den uppläggning ifråga om kommunurval och kommunforskningsprogram. bas för arbetet som nu planeras medger longituinell analys empirisk

särskilt om vissa aspekter av medborgarönskemålens

ifråga Vad och teoretiska

förverkligande. gäller frågeställningar utgångspunkter

mer allmänt innehåller det här en rad nyheter. presenterade programmet det lokala terrritoriet, inte enbart de lokala politiska Fokuseringen på medför således vissa i såväl

systemen, genomgripande förändringar

teoretiskt som empiriskt avseende. Det har bedömts vara viktigt att ta tillvara och vidareutveckla den tradition av som redan finns i Sverige. När praktiknära kommunforskning de två anknöts till då aktuella frågor tidigare programmen genomfördes rörande utvärderingen av densamma. indelningsreformen respektive Samtidssamhällets för det nu motiverat att ett brett komplexitet anlägga

teoretiskt perspektiv på den lokala och att få till stånd välfärdspolitiken en kontinuerlig dialog mellan forskarna och dem som är verksamma i det pågående förnyelsearbetet. De två tidigare har i

kommunforskningsprogrammen genomförts

samarbete mellan de institutionerna i Denna Statsvetenskapliga Sverige. samverkan har varit av värde för den

inomvetenskapliga utvecklingen och

dessutom lett till att blivit av kvalitet. Även vid detta forskningen god tredje tillfälle föreslås ett för de institutionerna i Statsvetenskapliga Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala gemensamt program.

INTERNATIONELLT GÄSTFORSKARPROGRAM VID SCASSS I UPPSALA

För att acoentuera internationella ytterligare programmets karaktär föreslås att Kollegiet för i samhällsforskning (SCASSS) Uppsala ges resurser för att utforma ett tema om av sektorn i sitt förnyelsen offentliga i med skrivelsen till utredaren

gästforskarprogram enlighet från SCASSS (bilaga 6).

Dessa gästforskare utgör en nationell resurs och kan alla tillgodogöras universitet och högskolor i riket. Om verksamheten vid SCASSS skulle ej fortsätta sedan den från HSFR och FRN

gällande finansieringen upphört,

föreslås HSFR få disponera medlen för motsvarande ändamål.

ADMINISTRATION AV PROGRAMMET

En utgångspunkt för utredaren har varit att skall vara programmet och successivt Utredaren

långsiktigt förnyas. föreslår därför att

programmet i första hand under en dvs. från 1

genomförs tolvårsperiod,

januari 1992 till 31 december 2003. Såsom redovisats bör de båda tidigare

forskningsmiljöerna vara en mellanform mellan det löst

uppbyggda nätverket och det permanenta forskningsinstitutet.

Utredaren föreslår att ansvaret för och utvärdering av uppföljning stora och det internationella forskningscentra, forskningsprogram bör åvila HSFR. Rådet har en utomordentligt god

gästforskarprogrammet

vid universiteten och har redan tidigare av statsmakterna givits förankring ansvar för att stimulera och detta forskningsområde. Ett ett särskilt stödja skäl för att HSFR bör roll vad gäller viktigt ges en sammanhållande är att det är om en nationell satsning som är programmet fråga till 12 år. Bland vilka är relaterade till HSFR tidsbegränsad disciplinerna finns också kärnämnena i Utredaren har funnit dessa FOS-programmet. HSFR så centrala att det inte funnits att i detta

aspekter på anledning

skede en av i andra tänkbara former. överväga förvaltning programmet Vidare föreslås att HSFR resurser för att kunna ges långsiktiga högst stora forskningsprogram. Härigenom skapas

organisera femåriga

även för forskare utanför Stockholm och att aktivt möjlighet Göteborg medverka i Ett stort är flerårigt och kunskapsutvecklingen. program omsluter minst 2-3 kronor Utredaren föreslår att de miljoner årligen. första får karaktär av i statsvetenskap programmen disciplinprogram varav enbart det Statsvetenskapliga

respektive företagsekonomi

får finansiering via HSFR:s resurser. programmet Utredaren har initierat två vilka föreslås samordnas disciplinprogram, med av centra och vetenskapligt och resursmässigt prövas uppbyggnaden av HSFR som första stora har därför uppsättning forskningsprogram. Jag inte haft anledning att ta ställning till fördelningen av kostnaderna för Det blir en för HSFR och för vid programmen. fråga styrelserna att I torde det innebära beslut om forskningscentra avgöra. praktiken stara vid HSFR antagande av dessa program medför att nästa program kan om fem år. I det fall HSFR beslutar att ej anta ett av

genomföras

att initiera andra

(eller båda) dessa program föreslås HSFR få uppgift

inom och statsvetenskap.

program företagsekonomi

När det formerna för hur bör hanteras inom HSFR gäller programmet är det inte en för utredaren att föreslå. Kontakter har dock ägt rum

fråga

med huvudsekreteraren i HSFR, som har anmält i rådet. I en frågan skrivelse till utredaren han att HSFR bör kunna tillsätta en anger

beredningsgrupp med programansvar för storprogram. Ordförande blir då normalt en ledamot av rådet.

Övriga ledamöter blir forskare på olika fält

inom området. En sådan ska i detta fall dels utöva beredningsgrupp en allmän tillsyn av programmet dels för sörja vetenskaplig kvalitetsprövning av stora En blir forskningsprogram. viktig uppgift dessutom att utvärdera forskningsmiljöerna. Vid bör i utvärderingen sedvanlig ordning anlitas utländsk som arbetar tillsammans med expertis en ledningsgrupp med anknytning till HSFR. I till arbetet i anslutning beredningsgruppen kan resurser tas i för anspråk kunskapsöversikter, symposier, internationellt utbyte etc. Rådet bör genomföra en första utvärdering av programmet efter 6 år. Centra bör bedömas utifrån kriterierna mångvetenskaplighet, koncentration, inomvetenskaplig betydelse, vetenskaplig kvalitet och långsiktig inom ramen för kompetensuppbyggnad fastställda temata. Om utvärderingen faller väl ut kan ett centrum resurser för beviljas ytterligare en I det fall resultatet sexårsperiod. blir negativt har rådet att välja mellan att föreslå ett nytt mångvetenskapligt forskningscentrum vid något universitet eller att att få medlen begära disponera för stora forskningsprogram inom de aktuella kunskapsområdena.

FINANSIERINGEN AV PROGRAMMET

Medel för av finns genomförande programmet avsatta i 1990 års forskningsproposition. Det gäller 7,5 kronor för miljoner budgetåret 1991/92, som har reserverats på civildepartementets utredningsanslag. Det gäller vidare anslaget kronor på 17,5 miljoner årligen som avsattes i forskningspropostionen fr. o. m. budgetåret 1992/93. Utredaren har övervägt hur stor andel av dessa resurser som bör avsättas direkt till hur stor forskningsmiljöerna respektive andel som bör fördelas till stora via HSFR. forskningsprogram Förslaget är att forskningscentra erhåller en om 2.2 kronor anslagsram miljoner bå 1991 /92 och därefter

6.0 kronor vardera. årligen miljoner Under 1991 kommer en att med

våren medborgarundersökning planeras

det första året av medel från samt från kommunstöd civildepartementet och Arbetet med ansluter väl till det landstingsförbunden. undersökningen De resultat som skall föreslagna Statsvetenskapliga disciplinprogrammet. Det bl.a. om

tas fram är i hög grad samhällsrelevanta. gäller frågor

relationerna mellan olika samhällsnivåer samt om De övriga författningen. som finns i det kommer till viss del teman Statsvetenskapliga programmet att vara beroende av resultaten från denna undersökning. till att det första året sker på detta sätt är att Anledningen finansieringen studien i till valet. Den kan således bara vart tredje görs anslutning göras år. de båda kommunförbunden samt forskarna själva Civildepartementet, denna studie som och att den inte kunde bedömde mycket angelägen till valet 1994. Därför beslutades att det första året i undersökförskjutas skulle finansieras i särskild ordning. ningen Även om HSFR skulle besluta att inte genomföra det Statsvetenskapliga det som är det viktigt att programmet enligt förslag föreligger, av resultaten från kan fullföljas.

bearbetningen medborgarundersökningen

för de två åren förutsätts därför ske inom centrets Finansieringen följande i oavsett av HSFR:s av hela det

Göteborg anslag, utgången prövning

Statsvetenskapliga disciplinprogrammet. För av en i särskilt offentlig finansieringen professur statsvetenskap, att universitet erhåller 0.5 kronor förvaltning föreslås Uppsala miljoner

årligen fr. o. m. budgetåret 1992/93.

För av stora samt ett internationellt finansiering forskningsprogram om av den sektorn vid SCASSS gästforskarprogram förnyelsen offentliga erhåller 3.1 kronor bå och därefter 5.0 föreslås att HSFR miljoner 1991/92 kronor Av dessa medel bör en viss del som successivt höjs miljoner årligen. till en kronor anslås till SCASSS. miljon årligen

undersökning)

SEKTORSFORSKNINGEN

Utredaren har i 2 redovisat verksamheten hos vissa kapitel forskningsfinansiärer. Diskussioner har förts med företrädare för dessa organ, samt även med representanter för och skolöverstyrelsen socialvetenskapliga forskningsrådet. Omstruktureringen av den centrala inom förvaltningsnivån skolväsendet genom bildandet av det nya skolverket har med pågått parallellt utredarens arbete. Det har därför inte funnits för fortsatta förutsättningar diskussioner i detta har sammanhang. Socialvetenskapliga forskningsrådet visat stort intresse för de utredaren har frågor att behandla, men har genom i ombildningen praktiken upphört att vara ett sektorsforskningsorgan och istället framträtt som inom det socialgrundforskningsråd vetenskapliga området.

Samordningen med sektorsforskningen

Utredaren har samrått med den som har sett över verksamheten utredning vid BFR delade uppfattningen att BFR (SOU 1991:23). Utredningarna bör kunna till om det är nödvändigt som bas för ge stöd grundforskning i första hand en mer tillämpad forskning. Stöd till nya miljöer bör ges där finns så att stödet hävstångseffekter utvecklingsbar kompetens genom förstärker andra resurser och befintliga utbildningar. BFR:s att avsätta ökade resurser för forskning om den möjligheter sektorn måste inom BFR:s normala verkoffentliga avgöras infrastruktur och i vid samhetsplanering. Samhällsplanering, förvaltning mening är eftersatta områden med svaga beställare och svaga FoU-miljöer i förhållande till den traditionella och mer tekniskt inriktade FoUverksamheten om Detta bör beaktas vid den fortsatta

produktionsfrågor.

av verksamheten vid de forskningscentra. planeringen föreslagna BFR avsätter resurser för Man idag samhällsvetenskaplig grundforskning. har ett samarbete med som 3.8 kronor av HSFR, disponerar miljoner till Efter hand har medlen kommit att få ett anslaget byggnadsforskning. brett Denna fråga har också

mycket användningsområde.

av den som nyligen har genomförts av BFR:s uppmärksammats översyn verksamhet. Där föreslås att dessa omformas till stöd av projektmedel Utredaren delar denna Hälften av dessa medel, FoU-miljöer. uppfattning. ca. två kronor, bör så snart de är kunna användas miljoner tillgängliga inom ramen för sektorn som det program för forskning om offentliga utredaren föreslår. Utredarens kontakter med visar att dessa är väl sektorforskningsorganen medvetna om behovet av som rör respektive sektors styrningsforskning och effektivitetsproblem samt övriga institutionella frågor. Omfattningen av sektorfinansierad forskning med denna inriktning är emellertid fortfarande relativt Den närmare av de insatser begränsad. inriktningen som finansieras av måste vara ett ansvar för de berörda sektorsorgan Utredaren bedömer att det finns för myndigheterna. goda förutsättningar att berörda sektorforskningsorgan skall kunna ge långsiktigt stöd till de

föreslagna forskningsmiljöerna. Utredaren är därför inte beredd att föreslå att vissa medel eller viss andel av de medel som för sektorsforskning avsätts för disponeras som den sektorns styrning och forskning gäller offentliga ledning,

organisation. Mot av det redovisade intresset från bakgrund sektorsorganens sida utgår utredaren ifrån att dessa i ökad utsträckning kommer att avsätta resurser för ändamålet. Berörda myndigheter bör i anslutning till de som kommer att av de av utredaren utvärderingar, göras föreslagna insatserna, redovisa utvecklingen av de sektorsfinansierade insatserna.

ANKNYTNING TILL FÖRSVARSFORSKNINGEN

Utredaren har även övervägt anknytning till delar av den forskning som bedrivs med medel från Ett möte har hållits med försvarsdepartementet. företrädare för Försvarets forskningsanstalt (FOA). Utredaren bedömer till mellan den som skulle i möjligheten samordning grundforskning ingå satsningen och den tillämpade forskning som bedrivs med stöd av FOA som mycket liten. Forskningen vid FOA, som är ett forskningsinstitut, är klart tillämpningsinriktad och hårt knuten till försvarssektorns problem och frågeställningar. 95% av forskningsanslaget går till egen FoU. Endast 1% går till basstöd vid universitet och högskolor. I en i försvarsbeslutet, 1990-10promemoria (Forskningspolitiska hänsyn 19) som utarbetats i anslutning till försvarsutredningen, diskuteras möjligheten att inom försvarsforskningen utveckla grundforskningen rörande ledning, styrning och organisation. Enligt promemorian är det inte en uppgift för totalförsvarssektorn att avdela medel för grundforskning eller ytterligare medel än vad som redan sker för forskning inom ickeförsvarsspecifika områden. som bedrivs inom och finansieras av försvaret kan dock Forskning idag i andra former, t.ex. samverkan mellan universitet, genomföras genom högskolor och FOA i Centrumbildningar, genom direkt finansiering av universitets- och högskolegrupper eller genom inflyttning av sådana grupper till FOA. En förutsättning är att det kan ske med bevarande av till snabba möjligheten omställningar. Utredarens om av med införslag uppbyggnad grundforskningsmiljöer riktning mot och bör leda till ledning, styrning, organisation utvärdering att FOA får fler intressanta högskolemiljöer att samarbeta med.

FORSKNING OM KVALITET I TJÄNSTEPRODUKTION

Utredaren har övervägt i vilken Institutet för utsträckning kvalitetsutveckling (SIQ) kan tillgodose den offentliga sektorns behov av utveckling. För att få en genomlysning av anordnade utredaren

frågan

tillsammans med SIQ ett särskilt seminarium i där om Göteborg frågan kvalitet i diskuterades. tjänster Utredaren anser att det finns ett nära samband mellan utvecklingen av nya politiska styrformer, en vidgad roll för de anställda och brukarnas Den sektorns är i inte inflytande. offentliga tjänster regel några färdiga produkter. Ett ökat inflytande från dem som efterfrågar tjänsterna gör att tjänsterna bättre kan anpassas till efterfrågan. Ytterst beror verksamheten av om av konsumenterna - Det är tjänsterna uppskattas medborgarna. detta som kvalitet i tjänsterna i hög grad handlar om. Forskningen har därför en viktig uppgift att utveckla nya metoder för och som är till i resultatanalys utvärdering anpassade uppgifterna tjänstesektorn, både den offentliga och den Med dessa privata. utgångspunkter blir forskning som rör t.ex. personalutveckling, medborgarnas och brukarnas inflytande, nya sätt att organisera verksamheterna, mellan och samt nya samverkansformer privat offentligt kooperativa former i offentlig verksamhet betydelsefull. Syftet med sådan forskning skulle vara att få fram metoder för att ta reda på om man gör rätt saker, dvs. om verksamhetens mål och inriktning överensstämmer med vad kunderna eller avnämarna förväntar sig. Det kan också vara viktigt att klarlägga hur brukarna uppfattar tillgänglighet och bemötande. I det underlag om utvidgad forskning om den offentliga sektorn som utredaren har erhållit från universitetet i redovisas tänkbara Göteborg programområden för den framtida Ett av

forskningen. programområdena

handlar om den offentliga sektorn och medborgarna. Det avser analyser av olika medborgarroller i förhållande till offentlig verksamhet. både som och

Medborgarna uppträder på input-sidan väljare på output-

sidan som klienter och brukare. Dessa olika roller är ofullständigt belysta. Man pekar i underlaget också att ett och

på föga uppmärksammat

teoretiskt belyst område är serviceproduktionens kvalitet och

tillgänglighet.

En viktig förutsättning för utveckling inom detta område är att den inom som ännu befinner i sin forskning service-managementområdet, sig

linda, kan utvecklas och anpassas till de förutsättningar som gäller för politiskt I underlaget framhålls också betydelsen av styrda organisationer.

alternativa former för kontakt mellan patienter och sjukvård och

av dessa former med avseende vårdkvalitet och

utvärdering på

samhällsekonomiska konsekvenser. SIQ avser inte att bedriva egen grundforskning. Dess främsta uppgift blir att vara ett samlande, och för FoU inom pådrivande resursskapande organ kvalitetsområdet. SIQ bör i vara av att det i dess hög grad betjänt omedelbara närhet utvecklas en som är relevant för SIQ grundforskning och dess intressenter. Utredaren anser därför att det behov av grundforskning, som onekligen finns när det metoder för att utvärdera kvalitet i såväl privata som gäller bör kunna beaktas inom ramen för det offentliga tjänster, som utarbetas vid det som föreslås

forskningsprogram forskningscentrum

byggas upp i Göteborg.

Bilaga 1

Kommittédirektiv

& E?

Dir. 1990:22

Forskningsprogram för den offentliga sektorn

Dir. 1990:22

Beslut vid regeringssammanträde 1990-05-31

Chefen för civildepartementet, statsrådet Johansson, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att utreda forskningen om den offentliga sektorn. Utredaren skall lämna förslag till ett program för forskning om den offentliga sektorn och om hur forskning om den offentliga sektorn skall bedrivas.

Program för forskning om den offentliga sektorn l 1990 års forskningsproposition (prop. 1989/90:90) anmäler regeringen (s. 452) att den under budgetåret 1990/91 avser att låta utföra ett programarbete för forskning om den offentliga sektorn. I propositionen anförs (s. 450): Det pågår idag ett omfattande förändrings- och förnyelsearbete inom den offentliga sektorn. Regeringen anser att detta fömyelsearbete måste befrämjas med forskning- och utvecklingsarbete av större omfattning och bredd än den nuvarande. Det är nödvändigt, inte minst med tanke på den omstrukturering som den offentliga sektorn befinner sig i, och som kan förväntas bli ännu kraftigare under 1990-talet. Finansieringen av forskningen bör därför vara långsiktig. Det är en förutsättning för att stabila forskningsmiljöer skall kunna byggas upp och för att locka nya forskare att etablera sig inom området. l detta förnyelsearbete kan forskningen bidra med kunskaper och metoder som stöd, men också ge stimulans och status åt arbetet. Behovet av kunskaper är mycket stort när det gäller exempelvis utveckling av målstyrning, uppföljning och utvärdering av resultat samt för att utveckla effektiva system för information och erfarenhetsåterföring.

I propositionen redovisas kortfattat huvuddragen i det förnyelse- och förändringsarbete som pågår inom de kommunala och statliga sektorerna. Med utgångspunkt från denna redovisning pekar regeringen på (s. 451) att forskning som rör medborgarnas/brukarnas inflytande, nya sätt att organisera verksamheterna, nya samverkansformer mellan privat och offentligt samt kooperativa former i offentlig verksamhet blir betydelsefull. Även frågor som rör ledning, styrning, utvärdering, personalutveckling, det nya statliga budgetsystemet, tillämpning av marknadsmekanismer, de finansiella relationerna och ansvarsfördelningen mellan stat och kommun samt studier om den offentliga sektorns effektivitet och produktivitet blir enligt regeringen i detta perspektiv viktiga forskningsområden. Regeringen anger i propositionen följande inriktning för programarbetet (s. 452): Programarbetet skall huvudsakligen gälla grundläggande forskning om den offentliga sektorns ledning, styrning, organisation och utvärdering. Forskning med denna inriktning är i dag spridd över ett stort antal problemfält med många små projekt. insatserna är begränsade till sin omfattning och spridda över många discipliner och organisationer, vilket gör att information och erfarenheter gentemot den praktiska verksamheten ofta fungerar dåligt. Utgångspunkten i programarbetet skall vara att den traditionella arbetsfördelningen mellan statens ansvar för grundläggande forskning och forskarutbildning och produktionens ansvar för forskningsanknutet utvecklingsarbete skall ha sin giltighet även här. Avsikten är således att utreda vilka fasta resurser som krävs vid universiteten och högskolorna samt vilka satsningar som bör ske genom forskningsråden. Forskning som rör den offentliga sektorns ledning, styrning, organisation och utvärdering har en sektorsövergripande karaktär. Den ger generell kunskap som inte är knuten till en enskild sektor. Den rör problemområden som är gemensamma för den statliga och den kommunala sektorn. l programarbetet bör bl.a. den statliga sektorsforskningen granskas i syfte att undersöka om det är lämpligt att den i vissa stycken kan få en inriktning mot problem som är mer allmängiltiga för den offentliga sektorn. Visserligen förekommer sektorsforskning med inriktning på ledning, styrning, organisation och utvärdering. Men den utgör som regel inte självständiga program, utan ingår i större ämnesstrukturer som gäller utvecklingen av innehållet i verksamheterna. l propositionen föreslår regeringen att ett institut för kvalitetsutveckling bildas (s. 416). Verksamheten i detta institut skall stimulera och aktivt bidra till en positiv kvalitetsutveckling i alla delar av det svenska samhället. Regeringen anmäler för riksdagen (s. 453) att den har för avsikt att inom ramen för det föreslagna programarbetet närmare utreda i vilken utsträckning institutet kan tillgodose den offentliga sektorns utvecklingsbehov. Regeringen föreslår en total bas om 17500000 kr. för forskning om den offentliga sektorn vid slutet av den trcårsperiod som forskningspropositionen omfattar, dvs. budgetåret 1992/93.

Uppdraget

l. En forskningsprogram l enlighet med regeringens förslag i forskningspropositionen skall utredaren redovisa ett program för forskning om den offentliga sektorn. Programarbetet skall huvudsakligen gälla grundläggande forskning. Utredaren bör vara öppen inför vilka problemområden som kan vara aktuella samt belysa i vilken utsträckning ett erfarenhetsutbyte mellan den privata tjänstesektom och den offentliga sektorn kan spela en roll för forskningen om den offentliga sektorn. Utredaren skall beakta vad som sägs i forskningspropositionen (s. 451) om viktiga forskningsområden. Det finns också anledning att överväga anknytning till delar av den forskning som bedrivs med medel från försvarsdepartementet.

2. Forskning pr! egel programansvar Under senare år har förutsättningarna för forskning om den offentliga sektorn förbättrats bl.a. genom tillkomsten av särskilda professurer (statspå förvaltningsforskning och kommunal ekonomi). kunskap med inriktning Det finns en viss tendens att enskilda universitet och högskolor var för sig börjar bygga upp särskilda forskningsproñler med inriktning på olika verksamhetsomräden och aspekter på den offentliga sektorn. Utredaren skall utarbeta förslag om hur och i vilka former det går att vidareutveckla de forskningsmiljöer och forskningsprofiler som nu växer fram. Därvid bör utredaren som belysa betydelsen av de särskilda professurer finns på förvaltningsområdet. Det är samtidigt viktigt att forskningsresurserna inte splittras upp. utan att insatserna koncentreras till ett fåtal mer omfattande forskningsmiljöer med en hög kvalitet, där specialister inom olika ämnen kan föras samman i ett flervetenskapligt samarbete. Utredaren böri detta sammanhang utgå från vad som i propositionen sägs i avsnittet 10.3.1. Utredaren skall lämna förslag om vilka resurser som kan komma att krävas för detta. Eventuella tillkommande medel för tjänster/forskarinsatser skall finansieras inom ramen för det belopp som i 1990 års forskningsproposition avsatts för forskning om den offentliga sektorn (l7,5 milj. kr. årligen fr.o.m. 1992/93). Utredaren skall föreslå hur stor andel av dessa resurser som bör avsättas direkt till högskolorna respektive hur stor andel som bör avsättas till projektstöd via forskningsråd. Utredaren skall föreslå vilket eller vilka forskningsråd som skall fördela medlen samt hur samarbetet med andra berörda forskningsfinansierande organ kan organiseras. Utredaren skall också. i enlighet med forskningspropositionen, överväga i vilken utsträckning det av regeringen föreslagna institutet för kvalitetsutveckling kan tillgodose den offentliga sektorns behov av utveckling.

3. Sekrorsforskningen Inom sektorsforskningen inriktas insatserna huvudsakligen på utveckling av olika verksamheter, såsom social omsorg, hälso- och sjukvård, skola, trafik etc. Forskning med inriktning på styrnings- och effektivitetsfrågor har som regel ett begränsat utrymme. l diskussionen om den offentliga sektorns förnyelse har uppmärksammats att få program särskilt proñleras mot sådana problem. Utredaren skall överväga i vilken utsträckning statlig sektorsforskning bör inriktas mot respektive sektors styrnings- och effektivitetsproblem och övriga institutionella frågor. Det bör därvid prövas om problem, som är mer allmängiltiga för den offentliga sektorn, också kan belysas t.ex. genom en viss samordning av de olika sektorernas forskning.

Hur arbetet bör bedrivas Utredningsarbete skall ske i nära samarbete med universitet och högskolor. forskningsråd och andra berörda myndigheter. Det är angeläget att utredaren tar del av erfarenheterna från de övriga nordiska länderna av olika sätt att organisera forskning om den offentliga sektorn. Det är också angeläget att utredarens förslag beaktar resultatet av det beredningsarbete om den kommunala sektorns forskning- och utveckling som pågår inom Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet. Utredaren skall beakta vad som sägs i Dir. 1984:5 angående utredningsförslagens inriktning. Utredaren skall redovisa sina förslag senast den 1 april l99l.

Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för civildepartementet att tillkalla en särskild utredare - omfattad av komittéförordningen (1976:l I9) —för att utreda vissa frågor om forskning om den offentliga sektorn att besluta om sakkunniga. experter. sekreterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Civildepartementet)

Bilaga 2

UNIVERSITETENS FÖRSLAG TILL MÅNGVETENSKAPLIGA MILJÖER

FÖRSLAGEN TILL FORSKNINGSINRIKTNING

Göteborgs universitet

De tre förslagen till programområden spänner över ett brett fält. Den offentliga sektorn i ett makroperspektiv (1) avser historiska och länderkomparativa studier av den offentliga sektorns framväxt och avvägningen mellan politisk styrning och marknadsstyrning av välfärdsservice, samt nivåmässig organisering och olika fördelningsaspekter på offentlig verksamhet. Den offentliga sektorns inre organisering (2) olika på gäller aspekter sektoriell, funktionell och territoriell samt interna organisering, kommunala ansvars- och maktfrågor. Grundfrågan är hur den kompetens-, offentliga sektorn fungerar på lokal nivå. Den offentliga sektorn och medborgarna (3) avser av olika medborgarroller i förhållande till analyser offentlig verksamhet, nämligen som väljare på inputsidan och klienter och brukare på outputsidan. Hit hör också studier av serviceproduktionens kvalitet och tillgänglighet.

Universitetet i Linköping

Universitetet idéskisser knutna till olika temaområden. presenterar fyra Denna första skiss gäller Utvärdering av den offentliga sektorns verksamhet (1). Utifrån ett underifrån eller brukarperspektiv analyseras användarnas att målen och sättet på vilket målen möjligheter påverka

kommunikationerna mellan och institutioner förverkligas, offentliga organ å ena sidan och brukarna å den andra. Vidare studeras de verkliga konsekvenserna av den offentliga sektorns agerande när det t.ex. gäller teknikval och naturresurshantering. Den andra skissen avser Personalutveckling inom offentlig sektor (2). Här innefattas studier av vilka faktorer i och företags myndigheters omvärld, och verksamhet vilka bestämmer de satsningar som organisation olika för På individ-

görs på åtgärder personalutbildning/-utveckling.

/gruppnivå analyseras arbetsuppgifter, kvalifikationskrav samt förutsättning och hinder för lärande i arbetet. Nästa skiss och ledningsfrågor inom offentlig gäller Strategi-, styrningssektor (3). Fokus i offentlig ligger på strategiska förändringsprocesser sektor och behandlar strukturella och kulturella analysen drivkrafter, hinder, ledarskap, normsystem, innovation, strategiformuleringsprivilegiet inom hierarkiska strukturer, jämförelser privat-offentligt. Den skissen, är mera och behandlar Teorifjärde slutligen, ospecificerad och metodutveckling i forskning om offentlig verksamhet, särskilt barnomsorg och utbildning (4). Utgångspunkten är att har intressanta att tidigare inte lärarutbildningssektorn bidrag ge som tagits tillräckligt till vara.

Lunds universitet

Universitetet föreslår en mångvetenskaplig analys av offentlig organisation och verksamhet där Sveriges allt större omvärldsberoende (1) utgör det som avser att analysera. Den svenska grundläggande problem programmet kan inte ses isolerad utan måste studeras i ett internationellt utvecklingen perspektiv. Nationalitetsgränser uppfattas som en variabel bland andra med restriktioner och inriktas såväl beteende

möjligheter. Analysen på

som idéer. Den teoretiska kärnan utgörs av en dynamisk som relaterar beståndsdelarna i aktörstrukturanalys myndighetsstaten, och konkurrensstaten till varandra och till det civila förhandlingsstaten samhället i ett Gemeinschaft-Gesellschaft-perspektiv.

Detta ett antal fundamentala lednings-, styrningsproblem appliceras på och i offentlig verksamhet. Av frågeställningarna utvärderingsfrågor även att klassiska demokrati- och finns med framgår effektivitetsanalyser i bilden.

Stockholms universitet

Universitetet föreslår tre huvudtemata. Det första avser De offentliga (1), vilka behandlas såväl i termer av faktiska transfereringssystemen och i termer av dessa institutionella fördelningseffekter systems

organisation.

Det andra av verksamhet (2) och utgör en gäller Utvärdering offentlig koncentrerad att i analytiska termer sammanfatta och satsning på vidareutveckla över hela fältet, både avseende den mest forskningen av effektivitetsmätningar och de underliggande

grundläggande analysen

om förhållandet mellan ekonomisk och brett samhällelig problemen rationalitet. Det sista temat av Den offentliga sektorns ledning, styrning och utgörs (3) och om de och administrativa institutionernas organisation politiska och inklusive hela frågan om långsiktiga utveckling handlingsmöjligheter, deras och

kunskapsanvändning kunskapsberoende.

Handelshögskolan i Stockholm

formulerar utifrån ett

Handelshögskolan organisationsteorin

rörande Ledning och organisation

mångvetenskapligt forskningsprogram

inom offentlig sektor (l). Tonvikten ligger på institutionell förändring drivkrafter och konsekvenser. De nivåer som är aktuella för studier är

samhällsnivå i form av historiska och internationella jämförelser,

aspekter

sektornivå genom studier av förhandlingsekonomin, samt organisationsnivå

av Stor åt

genom analyser adaptionsprocesser. uppmärksamhet ägnas

sambandet mellan mellan å ena sidan ledning och förändringar och å andra sidan verksamhet och organisation, organisationers dagliga

produktion. Högskolan framhåller även dess att ge möjlighet kunskapsbidrag rörande hälsoekonomi, samt mätning och vad avser mätningsproblem produktivitet och effektivitet.

Umeå universitet

Universitetet tar som utgångspunkt för sitt

förslag Överföringen av

erfarenheter från det privata näringslivet till den sektorn offentliga (1). Inom näringslivet sker en och som i

kontinuerlig förnyelse effektivisering

grunden orsakas av ekonomiska krafter. Det är att se möjligt marknadselement inom den sektorn som De offentliga förnyelsekrafter. element som särskilt ska studeras är konkurrens, incitamentsstruktur, betalningsansvar för kunden, utvärderingar, ersättande av med regleringar ekonomiska styrmedel, samt slutligen

transnationaliseringen.

ORGANISERINGEN AV MÅNGVETENSKAPLIGA MILJÖER

Göteborg

Utan att i detta skede binda för bestämd

sig någon organisationslösning, pekar universitetet på möjligheten av en för att få

centrumbildning organisatorisk stadga åt ett redan etablerat samarbete mellan i första hand samhällsvetenskapliga fakultetens ämnen. en sådan skulle också underlätta och vidmakthålla en redan etablerad området och nätverksbildning på tjäna som informationscentral. Särskilt det universitetet angeläget synes vara att koncentrera och överblick om i den

kunskap förändringar

offentliga sektorns organisation och beslutsfattande till ett ställe - dvs en monitorfunktion för

forskningen.

Tonvikten bör ligga på och tidsbegränsade forskartjänster Forskare vid centret ska kunna

doktorandtjänster. köpas ut från

moderinstitutionerna

genom dubbelanknytning. Programmet bör ge

utrymme för ett betydande internationellt utbyte.

skulle en sådan centrumbildning kunna bli samlokaliserad Lokalmässigt med de flesta samt Handels- och samhällsvetenskapliga institutionerna,

Förvaltningshögskolorna i universitetets nya lokaler i Hagaområdet i

centrala Göteborg.

Linköping

Universitetet i en unik mång- och tvärvetenskaplig Linköping utgör struktur, vilket underlättar etableringen av ett ytterligare Det handlar dock ej om att skapa något mångvetenskapligt program. nytt tema, utan om att organisera tvärtematiska konstruktioner. Exakt hur en sådan konstruktion kan tänkas se ut och vilka tjänster som bör inrättas går att i ska att lösa inom ramen för ej avgöra dagsläget. Lokalfrågorna gå nuvarande lokalresurser.

Lund

Universitetet lanserar en organisatorisk ram som benämns Kollegiet för forskning om offentlig sektor och innebär: Ett antal forskare och (8-12) heltidsengagerade (doktorandtjänster forskartjänster för disputerade inklusive s.k. rörlig forskningsresurs för Till kollegiet ska därutöver knytas forskare som arbetar högskolelektorer). med likartade men som bedriver sin verksamhet i problem, huvudsakliga fristående projekt. Kollegiet ska sammanträda regelbundet och ansvara inför fakultetsnämnden, vilken

garanterar programmets mångvetenskaplig-

het. En av kollegiets forskare ska också vara föreståndare (ca 20%), därutöver ska finnas en sekreterare (50%). Kollegiet ska ha regelbundna seminarier och information om sin kontinuerligt sprida forskning. De lokaler som finns institution kan användas, såväl som

på respektive

flera större lokaler för sammankomster som finns vid gemensamma Universitetet.

Stockholm

Universitetet föreslår ett för de och samhällsvetenskapliga juridiska fakulteterna gemensamt, flerdisciplinärt forskningskonsortium. Konsortiet innebär ett fast och från de institutionernas varaktigt åtagande ingående och sida att under en av år ett forskningsenheternas följd genomföra gemensamt forskningsprogram. Till programmet knyts dels sekretariatsresurser, dels ett En sådan konstruktion forskningsseminarium. medger att forskare arbetar kvar vid de egna institutionerna. Merparten av de nya resurserna ska användas för och doktorandtjänster postmed till konsortiet. Förebilden är de doctjänster anknytning tyska Graduirtenkolleg som med stöd av till våra motsvarigheten forskningsråd, DFG, byggs upp vid olika universitet för att vitalisera forskarutbildning och forskarmiljö på områden där enskilda universitet har en särskild kompetens. Resurserna vid hela 13 institutioner utgör den vetenskapliga potentialen för konsortiet. Nätverket kan dessutom inkludera andra vetenskapliga enheter i som KTH och Stockholmsregionen Handelshögskolan.

Handelshögskolan

Den organisatoriska grundidén är att omstrukturera Sektionen för förvaltningsekonomi (med 11 forskare) till ett centrum för forskning rörande ledning och organisation inom den sektorn. Sektionen offentliga redan i där bl.a. LOS-senteret

ingår samarbetsorganisationen SCANCOR,

i och Stanford är medlemmar. Detta kan Bergen University nya centrum organisera samarbetet med andra sektioner och institutioner vetenskapliga inom och utanför Handelshögskolan. Ledande forskare i Norden bör rekryteras till centret. Handelshögskolan är en privat institution och ett statligt forskningsprogram medför principiellt viktiga awägningar ifråga om arbetsgivaransvaret för de ordinarie som kan komma forskartjänster ifråga. Lokalmässigt finns ett par integrerade alternativ, att nämligen expandera

Sektionens nuvarande inom huset eller centret till lokalytor flytta nya lokaler.

Umeå

Grundidén är att ska förstärkas vid de aktuella institutionerna forskningen forskar- och Helst önskas fasta tjänster rörande genom doktorandtjänster. förvaltningsekonomi, hälsoekonomi, utvärdering av rumslig organisation samt av verksamhet. En viktig bakgrund är

ledning/styrning offentlig

att de existerande institutionerna i utgångsläget är omständigheten små och att strukturer riskerar jämförelsevis nya mångvetenskapliga dränera institutionerna Hur samordningen ska ske lämnas på kompetens. men universitetet framhåller att erfarenheterna från arbetet vid öppet, Centrum för ska tas till vara. regionalvetenskaplig forskning (CERUM) Universitetet räknar med att en stor del av den personal som behöver redan finns inom lokaler. Den utökning av programmet befintliga lokaler som krävs löses att 12% av avsätts till genom programanslaget förhyrning.

LÅNGSIKTIG KOMPETENSUPPBYGGNAD

En till i de olika viktig aspekt på förslagen kunskapsinvesteringar är deras roll för den långsiktiga universitetsmiljöerna inom området, dvs förhållandet till den kompetensuppbyggnaden högre utbildningen.

Göteborg

I framhålls av att den koncentrerade satsningen på

förslaget betydelsen om sektor bidrar till den långsiktiga forskning offentlig kompetensuppbyggnaden. Perspektivet är att grundläggande utbildningar och är förstahandsavnämarna för påbyggnadsutbildningar och att till dessa utbildningar är forskningsresultaten, rekryteringen

strategisk också för tillgången på forskarstuderande. Genom förslaget skulle kunna stärkas de olika rekryteringen påtagligt på nivåerna, enligt universitetets bedömning. Förutom ett brett utbud av för utredaren relevanta vid

grundutbildningar

universitetet, finns i

påbyggnadsutbildningar samhällsekonomi,

och socialt arbete

management företagsledning, samt offentlig

administration. Förslagets ambition är att starkt till forskarknyta forskningsprogrammet utbildningen.

Linköping

Universitetet framhåller att den är den grundläggande utbildningen viktigaste kanalen för att föra ut och från ny kunskap kompetens universitetet till samhället i Förutom de stora utbudet av övrigt. reguljära utbildningar har universitetet i samarbete med universitet och Uppsala Handelshögskolan i Stockholm utvecklat en för

påbyggnadsutbildning

statstjänstemän. Den allmänna intentionen är att samman koppla forskning om offentlig sektor med utbildning. Förslaget innebär också att forskarutbildningen ska till knytas forskningen om den sektorn. offentliga

Lund

Universitetet framhåller vikten av att knyta den institutionsbaserade forskningen om sektor till och

offentlig grundutbildning forskarutbildning.

Genom förslaget underlättas till och

rekryteringen forskarutbildningen

forskningsresultaten kan komma grundutbildningen till Det godo. samspel som äger rum mellan och

forskning grundutbildning innebär, enligt

universitetet, den bästa garantin för att forskningen sprids. Förslaget innebär en tydlig mellan och

koppling forskningsidén forskarutbildningen, genom att bl.a. en del av resurserna används för

inrättandet av doktorandtjänster.

Stockholm

Universitetet att det utbildar ett stort antal studenter understryker mycket för kommande verksamhet inom den sektorn, bl.a. inom offentliga och Det medför särskilt goda ekonomlinjen förvaltningslinjen. för en effektiv spridning inom den samhällsvetenskapliga förutsättningar fakulteten av forskningsresultaten. bl.a. I programmet föreslås en betydande satsning på doktorandtjänster.

Handelshögskolan

bedriver bl.a. en omfattande och ser

Högskolan managementutbildning

att föra ut fält.

goda möjligheter forskningsresultaten på praktikens

Genom att förslaget innebär en ombildning av F-sektionen får programmet en stark anknytning till forskarutbildningen.

Umeå

Universitetet har ett brett utbud av för utredaren relevant grundutbildning. Vårterminen 1991 startar f.ö. en i offentlig administration. påbyggnadslinje Genom att förstärka institutionerna räknar universitetet med att till med denna ska främjas och rekryteringen forskarutbildningen inriktning att doktorander kommer att en viktig roll i spela programmet.

KOMPARATIVA FÖRDELAR

Universitetens syn på sina egna komparativa fördelar utöver förslagens

substans stor variation.

uppvisar

Göteborg

Väl etablerad av kvalitet om den sektorn. Unik forskning hög offentliga

samarbetsmiljö mellan disciplinerna. till Utomordentliga möjligheter långsiktig kompetensuppbyggnad genom det goda rekryteringsläget. God forskningsmiljö genom lokallösningarna i den nya

Cityuniversitetsbyggnaden.

Linköping

Unik Omfattande med tvärvetenskaplig forskningsmiljö. forskning hög kvalitet av relevans för den sektorn. Nära relation till offentliga offentliga verksamheter stor mot t.ex kommuner och genom kontaktyta landsting.

Lund

De resurserna för kan användas för nya grundforskning operativ verksamhet utan större omkostnader för administration och lokaler. Hög vetenskaplig kompetens inom kunskapsomrâdet. Strategiskt geografiskt läge närheten till (och samarbetet universiteten i genom med) Köpenhamn och Roskilde, i och läroanstalter

Handelshögskolan Köpenhamn på

kontinenten. Forskningen och är väl etablerade. Exisgrundutbildningen terar en vittomfattad filosofi för i Goda mångvetenskaplighet forskningen. personliga nätverk inom universitetet.

Stockholm

Hög vetenskaplig kvalitet och god internationell förankring karakteriserar universitetets forskningsmiljöer. till

Förmåga disciplinövergripande

samarbete. Gynnsamt till och rekryteringsläge forskarutbildning

forskartjänster. Geografisk närhet till många viktiga arbetsställen inom den

offentliga sektorn.

Handelshögskolan

Omfattande forskning av hög kvalitet inom kunskapsområdet. Utomordentligt för forskarstuderande och framstående forskare rekryteringsläge i Norden. inom Goda Integrerad lokallösning högskolan. samarbetsmöjligheter med övriga institutioner inom högskolan - särskilt företagsekonomi, nationalekonomi och ekonomisk statistik - och med andra lärossäten i regionen.

Umeå

Omfattande forskning av kvalitet vid de berörda institutionerna. hög Norrlandsdimension krävs i såväl kunskapsområdet som forskningspolitiken. Lokalmässigt koncentrerad och disciplinmässigt komplett universitetsmiljö. Samarbetstradition mellan disciplinerna.

Bilaga 3

Svensk sektor i

forskning om offentlig

internationella tidskrifter

av Olle Persson

Inledning

av svensk om sektor kan inriktas på såväl Kartläggning forskning offentlig insatsfalctorer som resultat. Vare man den ena eller andra ansatsig väljer hur skall och hur man sen är det osäkert forskningsområdet avgränsas skall kunna omfattning och inriktning. empiriskt uppskatta forskningens Man kan diskutera om området skall avgränsas till studier av offentliga institutioner och i vad mån som har relevans for den offentliga forskning sektorns skall medräknas utan att offentliga institutioner direkt problem den vidare definitionen blir det svårt att kartstuderas. Om vi accepterar eftersom ett mycket brett fält måste sökas av, vi kan inte lägga forskningen ens utesluta naturvetenskap och teknik. Utgår vi från att forskningen expliskall handla om sektor kan vi med större lätthet identifiera cit offentlig relevant men vi riskerar då att utesluta kunskapsfält som kan ha forskning, teoretisk och Ett sätt att, åtminstone inled-

stor metodologisk betydelse.

av detta slag är att mer förutsättningsvis, undgå avgränsningsproblem försöka beskriva den forskningen. På basis ningslöst samhällsvetenskapliga av en sådan kan man i efterhand ställa sig frågan om det finns beskrivning som har direkt eller indirekt relevans for den offentliga forskningsteman sektorn.

Inom området vetenskapsstudier har bibliometriska metoder kommit till allt större användning. Med hjälp av bibliograñer kan man få indikationer på forskningens innehåll, volym och geografiska spridning. Inom samhällsvetenskap är tillgången till bibliografiskt material begränsad med avseende på hur stor del av forskningslitteraturen som finns och registrerad i vad mån klassifikationssystemen går att använda för att urskilja forskning med ett specifikt innehåll. När det gäller forskning om offentlig sektor kan man omedlebart konstatera att förutsättningarna för bibliometriska analyser är mindre goda. Forskningen på detta område sker inom olika discipliner och resultaten presenteras i böcker, tidskrifter och Det svenrapportserier. ska trycket registeras förhållandevis i systematiskt forskningsbibliotekens gemensamma katalog Libris. Men här saknas fullständiga adressangivelser, det finns inte någon klassifikation som tillräckligt väl täcker in området offentlig sektor eller som gör det möjligt att skilja på forskningslitteratur och annat material. Enskilda titlar i rapportserier registeras heller fullej ständigt. Om en studie avgränsas till monografier registerade i Libris måste man göra ett mycket brett urval och sedan genomföra ett omfattande och relativt godtyckligt manuellt sorteringsarbete. Vad gäller tidskriftslitteraturen finns det ett antal att tex ämnesbibliografier utgå ifrån, Sociological Abstracts, ERIC eller Journal of Economic Literature. Här brister bibliografierna vad gäller adekvata klassifikationer och att identimöjligheterna fiera svenskt material. Den på samhälls- och beteendevetenskapliga tidskrifter baserade bibliografin Social Science Citation Index (SSCI) har några intressanta fördelar. Det är förhållandevis lätt att identifiera svenska arbeten, databasen är tvärvetenskaplig och artiklarna har passerat ett redaktionellt filter som innebär att materialet värderats av forskarkolleger och kan betraktas som verkligen forskningslitteratur. Det finns också möjlighet att på basis av citeringslänkar identifiera kluster av besläktade artiklar som alternativ till manuell klassifikation. Metoden att gruppera artiklar efter likheten mellan deras referenslistor kallas för bibliografisk och har den fördelen att de koppling indelningar man får fram inte styrs av subjektiva bedömningar av artiklarnas innehåll. Den främsta nackdelen med SSCI är att enbart tidskriftsartiklar registeras och att vissa svenska och nordiska tidskrifter inte finns med. Man kan dock hävda att databasens är täckning tillräckligt god för att analysera innnehållet i svensk när den den samhällsvetenskap uppträder på

internationella scenen. Använder vi oss av SSCI anlägger vi således ett svensk - hur den framstår i specifikt perspektiv på forskning nämligen mötet med en internationell publik.

Metod

baserar onlineversionen av Social Science Citation Undersökningen sig på Index. Från denna databas nedladdades 787 st artiklar med svensk författaradress publicerade i engelskspråkiga tidskrifter under perioden 1985-1990 inom följande tidskriftsornråden: Business Finance, Communication, (sept) Economics, Education, Environmental Studies, Geography, History, Industrial Relations and Labor, International Relations, Law, Management, and Development, Political Science, Social Psychology, Public Planning Administration, Social Issues, Social Work, Sociology, Transportation, Urban Studies, Women Studies. Dessa tidskriftsområden täcker väl in de samhällsvetenskapliga disciplinema medan täckningen av beteendevetentill delar av pedagogisk forskning och socialpsykologi. För skap begränsas att få ett gjordes ett motsvarande urval av 384 norska jämförelsematerial artiklar inom samma områden och tidsperiod. Syftet med undersökningen år att identifiera kluster av innehållsmässigt lika artiklar under antagandet att förekomst av gemensamma referenser mellan av artiklar också innebär en ämnes- eller temamässig likhet par eftersom de refererar till eller bygger vidare på en gemensam kunskapsbas. Att denna bibliografisk koppling leder fram till meningsfulla gruptyp av av litteratur har påvisats i flera undersökningar peringar vetenskaplig & Stern Med hjälp av ett vid

(Kessler 1963, 1984, 1990).

Inforsk utvecklat datorprogram benämnt BIBMAP räknades först speciellt antalet citerade författare för alla möjliga par av artiklar gemensamt

(Persson 1990). Eftersom likheten mellan två artiklar kan antas bero av hur

ofta enskilda författare citeras i hela dokumentmängden och antalet citerade författare i artikel bildades även ett normaliserat mått på likhet respektive eller kopplingsstyrka. De slutsatser som vi kan dra om svensk forskning om offentlig sektor från denna undersökning är begränsade av flera skäl. Vi har t ex inte fått med den som i Emellertid torde forskning publicerats rapporter.

béclielrooch

merparten av monografierna vara publicerade på svenska. Tidskriftspublicering är rimligen den huvudsakliga kanalen för internationell publicering. Men det måste samtidigt klargöras att databasen inte täcker in alla tidskrifter av betydelse, t ex finns inte Scandinavian Politic Studies med. Våra data måste därför betraktas som indikationer på forskningsaktivitet snarare än som resultat av en heltäckande kartläggning. Det är också viktigt att framhålla att bibliografisk koppling baserad på citerade författare påverkas av forskarnas citeringsbeteende. En artikel kan mycket väl ha släktskap med andra artiklar även om referenslistoma inte uppvisar någon likhet. Emellertid finns det knappast skäl att misstänka att detta skulle gälla forskning om offentlig sektor i högre grad än inom andra områden.

Resultat

Klustringsprocessen gick i detta fall till så att enbart länkar där det förekommer minst två gemensamt citerade författare räknades med. Detta relativt låga likhetskrav ställdes för att fånga upp så stor del av den relevanta forskningen som möjligt. I startläget återstod då totalt 548 artiklar, dvs 70 procent av hela det svenska urvalet. De övriga 239 artiklarna har således hänvisat till ingen eller enbart en författare som också citerats av andra artiklar i urvalet. Dessa artiklar är med andra ord löst kopplade till övriga artiklar i det svenska materialet, men de kan mycket väl vara starkt kopplade till artiklar från andra länder. Målet med undersökningen var dock att identifiera grupper av artiklar inom det svenska materialet. Jämför vi det svenska och norska materialet finner vi att andelen länkar med åtminstone en gemensam referens av alla möjliga länkar är mycket lika - 2.6 procent för de svenska artiklarna och 2.5 procent för de norska. Men, de norska artiklarna är mindre starkt kopplade med varandra eftersom bara 57 procent av artiklarna hade åtminstone två eller fler citerade författare gemensamt med minst en annan artikel. Klustringsprocessen gick till på följande sätt. För att undvika alltför små, eller alltför stora och blandade kluster ställdes krav på att klustren ej fick innehålla färre än fem artiklar eller fler än 30 artildar, förutom villkoret på minst två gemensamt citerade författare. När dessa tröskelvärden satts kunde det stora klustret brytas upp i mindre delar genom att successivt

höja kravet på likhet med hjälp av den normaliserade kopplingsstyrkan. l det svenska materialet bildades 29 kluster av lite varierande storlek. Dessa kluster fångade upp 48 procent av de ursprungliga 787 artiklarna. När samma klustringsvillkor ställdes på de norska artiklarna bildades 10 kluster, vilka tillsammans innehöll 34 procent av det artikelurvaursprungliga let. Det kan framstå som mindre tillfredsställande att en stor andel dokument inte hamnar i något kluster. Klustringens krav likhet och klusterpå storlek tvingar dock alltid fram en förlust av artiklar. När vi arbetar med nationella urval och dessutom är på jakt efter forskningsteman med en viss volym blir andelen klustrade artiklar av naturliga skäl mindre jämfört med internationella artikelurval inom välavgränsade forskningsområden. På basis av de titlar som ingår i klustren kan man göra en beskrivning av deras innehåll trots att artiklarna i vissa fall handlar om olika saker. Den lämpliga benämningen av klustren kan alltid diskuteras, men för denna studies syfte är detta inget avgörande problem eftersom vi i första hand vill se om forskning kring offentlig sektor bildar egna kluster vid sidan av andra forskningsteman. Det fullständiga klustringsresultatet i återges Tabelll för de svenska artiklarna och i Tabell 2 redovisas de norska klustren. En första översikt visar att det inte finns kluster som direkt kan något benämnas forskning om offentlig sektor i det svenska materialet. Det som framförallt är gemensamt för artiklarna i klustren är att de tycks tillhöra samma tidskriftsområde eller disciplin. I den mån de enskilda artiklarna berör offentlig sektor ingår de i mer allmärma forskningsteman knutna till enskilda discipliner. Vi kan också se att dessa artiklar i de flesta fall handlar om sambanden mellan välfárdsstaten och dess effekter ekonomi och på samhällsliv snarare än om de offentliga institutionernas inre verksamhet. T ex finner vi att en artikel behandlar statligt och ägande priskänslighet inom ett ekonomikluster som handlar om råvaruhandel och priser (kluster 2).

definierade via

Tabell 1 Svenska samhällsvetenskapliga forskningsteman

bibliograjisk koppling av tidskrifisaniklar från 1985-,90

Kluster Antal nummer artiklar Beskrivning av klustrens innehåll:

1 5 Elevstudier 2 9 Råvaruhandel och -priser

3 6 Frivilliga exportrestriktioner

4 13 Säkerhetspolitik och kärnvapen 5 6 Sekularisering, industriell demokrati 6 30 Iandanvândning, bosåttningsmönster, tidsgeograñ,

ekonomisk historia, icke-jâmviktsmodeller

7 7 Rustningsekonomi 8 6 Inkomstbeskattning, mariginalskatter 9 5 Partier och väljare 10 11 Arbetstider, lönesättning, sysselsättning 11 6 Rättvisa löner, liberalism 12 17 stryming och kontroll

Qrganisationskultur,

13 10 Agandetörhållanden, arbetsorganisation

14 27 Skattereformer, hushållens ekonomi, offentligt sparande 15 8 Budgetering, prissättning 16 21 Kvinnoforskning, massmediestudier, socialpolitik 17 7 Arbetsmarknad, teknik och samhälle 18 6 Handelsvillkor och öppna ekonomier 19 5 Miljöstudier 20 5 Rumspsykologiska studier 21 18 Skolreformer, utbildningsforskning 22 17 välfärdsstaten Reformpolitik, 23 22 Penningteori, inflation, räntor 24 14 Penningteori, valutakurser 25 7 Stat, ekonomi, inflation

26 26 Planering, optimeringsmodeller

27 29 Regional ekonomi

28 25 Socialpsykologi, psykiatri

29 7 Socialpsykologi, personlighetsforskning

som artiklar om inkomst-

I ett annat kluster huvudsakligen inrymmer en artikel av offentliga utgifter beskattning dyker upp om välfärdseffekter

11 förekommer en artikel om relationen mellan indivi-

(kluster 8). l kluster

frihet och värlfárdsstaten bland artiklar som behandlar utilitarism och duell

rättvis En studie av välfárdspolitik och klasser förekommer lönesättning. tillsammans med forskning om könsroller och socialpolitik (kluster 16). och som att när forskning om Fler exempel kan ges av detta slag antyder sektor förekommer så är den kopplad till traditionella discipliners offentlig

kunskapsbas och inte till en för studier av sektor offentlig specifik forskningstradition. Har vi en mycket vid definitionen av sektor finner vi att offentlig merparten av de svenska artiklarna i ett eller annat avseende berör statens roll eller offentlig verksamhet. vi en sådan Accepterar utgångspunkt finns det några kluster där offentliga framträder starkare än i andra. system Kluster 14 handlar om kluster 19 innehåller skatter, artiklar om miljöfrågor och relationen mellan lokal och centralt beslutsfattande och kluster 21 behandlar utbildningssektorn. I kluster 22 diskuteras välfárdsstaten i mer allmänna ordalag, i kluster 25 och 26 finns artiklar som har relevans några för statens roll i samhällskonomin och Ställer vi däresamhällsplanering. mot krav på att forskningen skall avse offentlig sektor och dessutom direkt behandla frågor om kontroll och effektivitet styrning, återstår bara några enstaka artiklar. Kluster 12 är det enda kluster som direkt behandlar organisationer, ledarskap och kontroll, men här handlar det inte om den primärt offentliga sektorns institutioner utan snarare om förhållanden inom privata företag. Hur ser då den norska ut inom forskningsprofilen samhällsvetenskap? I Tabell 2 återges de vi får fram med exakt samma kriterier forskningsteman för klustringen som använts i det svenska materialet. Studerar vi de olika klusterrubrikerna finner vi som knappast någon direkt berör offentlig sektor. Närmast kommer kanske kluster 6 som handlar om i skatter, kluster9 återfinns frågor om arbetsmarknaden och löner och kluster 10 handlar framförallt om och politiska partier ideologiska problem. Det är jämförelsevis svårare att hitta studier av institioner i det norska offentliga materialet jämfört med det svenska. Forskning kring säkerhetspolitik, arbetsmarknad och politiska partier tycks utgöra det dominerande inslagen inom norsk när den

samhällsvetenskap uppträder på den internationella

arenan.

Tabell 2 Norska samhällsvetenskapliga forslmingsteman definierade via bibliografisk koppling av tidskrzfrsartiklarfidn 1985-90

Kluster Antal nummer artiklar Beskrivning av klustrens innehåll:

22 Säkerhetspolitik och rustningar 13 Optimeringsmodeller för resursexploatering (oljeutvinning) 7 Entropirnodeller, resursutvinning och trañkplanering 6 Handelsteori och -politik

S\D®\)O\UI-BUSIQV-4

5 Säkerhetspolitik, nordiska området 9 Skatter och bidrag 14 Utbildning, kön, industriell demokrati 8 Socialpsykologi, identitet och beslutsfattande 26 Arbetsmarknad, löner, sysselsätning 21 Värderingsförândringar, partisplittring

Att på det här sättet låta artiklarnas referenslistor klassifikationen styra av artiklarna bygger på ett om att kan defiantagande forskningsområden nieras via en gemensam Det är att denna kunskapsbas. uppenbart metod ibland har förmågan att områden av viss inom urskilja volym ett lands forskning. Emellertid är det också klart att detta i första hand för fungerar olika specialiteer inom i ämnen som har en mer utvecklad kumulativ tradition som t ex nationalekonomi och psykologi. I-lur kan då en gruppering av artiklarna baserad en studie av deras på titlar se ut? En expert på området fick till att enbart med av uppgift ledning artiklarnas titlar välja ut de som var av relevans for om forskning offentlig sektor i vid mening. I det svenska materialet återfarms 75 sådana artiklar vilket motsvarar cirka 10 procent av hela artikelmaterialet. Urvalet är givetvis godtyckligt eftersom titlarna inte alltid motsvarar artiklarnas innehåll och att titeltextema ofta ger ett för klent En bedömningsunderlag. genomläsning av titlarna visar på ett blandat innehåll med avseende på vilka verksamhet som berörs aspekter på offentlig och det är inte lätt att utskilja några dominerande teman. Vi kan dock konstatera att knappast någon artikel berör den offentliga sektornas inre arbete med för undantag

en del studier av byråkratitillväxt. I de flesta fall handlar det om den offentliga sektorns relationer till det omgivande samhället och övergripande frågeställningar. Vi kan också utföra en bibliografisk ekonomiskt-politiska av de 75 utvalda artiklarna, dvs de som med ledning av koppling speciellt titeln handlar om offentlig sektor. Vi får då fram 36 artiklar som är kopplade med minst två gemensamt citerade författare. Bryter vi sedan upp dessa artiklar i kluster får vi tre grupper. Det största klustret innehåller 17 artiklar som diskuterar välfårdsstatens funktionssätt, ett kluster med nio artiklar avser organisationsteoretiska frågor om adminstration och ledning samt ett kluster med fem artiklar om planering och frarntidsstudier. Det är med andra 0rd möjligt att med detta styrda urval igenkänna några forskkring offentlig sektor. Kopplingen inom detta urval är dock ningsteman grupperingar då relatiomycket svag och artiklarna sugs upp i helt andra nerna till hela det samhällsvetenskapliga fältet finns med i analysen. Hade en kunskapsbas funnits skulle betydligt fler av de utvalda tydlig gemensam titlarna ihop och rimligen bildat ett eller flera innehållsmässigt kopplats koherenta kluster i det svenska artikelmaterialet. Studerar vi de 75 artiklarnas regionala fördelning finner vi att 40 författaradresser avser Stockholm, 15 Umeå, nio Lund, fem Göteborg och adresser avser Uppsala och Linköping samt en adress Örebro. Motsvafyra rande antal för hela urvalet av 787 artiklar är Stockholm 394 adresser, Lund 102, Göteborg 97, Uppsala 83, Umeå 77, Linköping 57, Örebro 4 samt Karlstad 3. Jämför vi ortsandelarna i båda dessa urval kan vi konstatera att Stockholm har cirka hälften av både alla artiklar och de som handlar om offentlig sektor. Umeå har ett överskott på artiklar om offentlig sektor medan Uppsala, Lund och Göteborg har färre än väntat. När de norska titlarna bedömdes på liknande sätt som de svenska av samme expert befanns 35 av 384 artiklar beröra offentlig sektor i vid mening, dvs ungefär samma andel som i det svenska materialet. Man finner också här endast ett fåtal artiklar som berör de offentliga institutionernas inre liv. som direkt berör ledning, och kontroll saknas

Forskning styrning

nästan helt. Detta framstår som något förvånande med tanke på det speciella institut för forskning om organisationsledning och styrning som inrättats i Bergen, det sk LOS-Sentret. Emellertid bildades institutet först 1987 och det är rimligt att det tar ett antal år innan forskningssatsningen sätter spår i den internationella litteraturen.

Slutsatser

Sammantaget har denna studie av tidskriftsartiklar visat att forskning om offentlig sektor visserligen förekommer som en del av svensk samhällsvetenskap när den uppträder på den internationella arenan, men den har ett varierat innehåll och är i hög grad knuten till forskning inom tradimycket tionella discipliner. Med mycket lågt ställda krav på kunskapsmässigt släktbildar om offentlig sektor inte ett urskiljbart kluster vid skap forskningen sidan av andra forskningsteman. Det saknas forskning som direkt handlar om styrning, kontroll och effektivitet i verksamheter. Däremot finns det flera studier där offentliga dylika frågetällningar behandlas utifrån organisationsteoretiska perspektiv utan att offentliga institutioner direkt berörs. En jämförande studie av norsk samhällsvetenskap visar att det också här är svårt att urskilja enhetliga kluster som handlar om offentlig sektor. Detta stärker intrycket av att nordisk forskning om offentlig sektor inte utkristalliseras som ett tydligt forskningstema när den presenteras for en internationell publik. Detta innebär dock inte att en sådan utpräglad kunskapstradition saknas. Den kan mycket väl återfinnas i böcker och rapporter, men då är den sannolikt mer nationellt orienterad jämfört med de samhällsvetenskapliga forskningsteman vi här identifierat.

Referenser

Kessler M M, Bibliographic coupling between scientific papers, American Documentation, 14 (1963), 10-25

Vladutz G, Cook J, Biblographic Coupling and Subject Reiatedness, Challenges to

an Infonnaton Society, Proceedings of the 47th ASIS Annual Meeting, 21 (1984),

204-207

Persson O, Stern P, Holmberg K G, BIBMAP - a Toolbox for Mapping the

Structure of Scientific Literature, paper presented at the International Conference of Scientific and Technology Indicators: Representations of Science and

Technology, Bielefeld 11-13 jun 1990

Stern P, Vetenskapens kognitiva landskap - en bibliometrisk studie av svensk nationalekonomi, Bibliometriska Rapporter No 3, Umeå: Inforsk, 1990

4 UMEÅ UNIVERSITET Bilaga institutionen Statsvetenskapliga

MÅNGVETENSKAP PÅ FRAMMARSCH - vid svenska universitet och högskolor forskningscentra

Marianne Eliasson

SYFTE

kan bedrivas tvär- eller om forskare från minst

Forskning mångvetenskapligt

två olika Mångvetenskap innebär studiet av ett gemensamt discipliner ingår. utifrån olika Tvärvetenskap innebär problem disciplinbundna aspekter. av olika i studiet av ett problem. integration discip-linaspekter Syftet med uppsatsen är att studera mångvetenskapliga forskningscentras och vid svenska universitet och högskolor. Studien har ställning utveckling till att inom utbild-

avgränsats gälla statliga högskoleenheter område, med för konstnärliga högskolor?

ningsdepartementets undantag Hur ser svenska ut i med centra i andra

forskningscentra jämförelse

länder? de som fristående enheter eller är de fast integrerade i Fungerar och universitetens Vilket förhållande har de till

högskolornas organisation?

nationellt och internationellt, till det universitet och högskolor respektive samhället? Vilken har de? Innebär forsk-

omgivande forskningsinriktning

eller av den

ningscentra institutionaliseringar av nya kunskapsområden

I texten kaniner mångvetenskapliga centra att användas om flervetenskapliga forskningsmiljöer oavsett om tonvikten ligger på mång- eller tvärvetenskap. Däremot görs åtskillnad mellan rnång-och tvärvetenskap vid analyser av inriktningen av kunskapsutvecklingen.

etablerade forskningens fronterz. Inom universitet och är verksamheten i vetenhögskolor organiserad skapliga discipliner och institutioner. En institution är i särskilda inrymd lokaler, den under en och en den arbetar lyder styrelse prefekt, enligt fastställda regler och företräder ämnet både inåt mot dess studenter och utåt mot överordnade myndigheter och allmänheten ( Broberg m.fl,1988:9). Den berör bl.a. om statliga forskningspolitiken frågor forskningens planering, organisation och styrning på nationell nivå. Universitet och högskolor i svarar för en stor del av utförande och har Sverige forskningens huvudansvar för av forskare. Den utbildning statliga satsningen på forskning har ökat under 1980-talet och under innevarande treårsperiod görs ytterligare satsningar på grundforskning och forskarutbildning (Prop. 1989 / 90:90- ,s.29). Tre principer bildar för den svenska Den grunden forskningspolitiken. första principen är hög och kvalitet inom hela Resurlikvärdig högskolan. serna skall fördelas så att den forskning som bedrivs skall kunna möta de internationella kvalitetskraven. Den andra är en sammanhållen högskoleorganisation. Forskningen bör i huvudsak bedrivas inom högskolan och inte i fristående För det att forskningsinstitut. tredje gäller planeringen av forskning och bör vara mål- och resultatorienterad. Central utbildning reglering har ersatts av ett system där och anvisar regering riksdag anslag och hur verksamheten skall och

universitet/högskolor avgör läggas upp

genomföras. Forskningens förhållanden i Sverige jämförs ofta med andra länder och forskningens ökade betydelse i samhället medför ett ökat intresse både från politiker och forskare vid av en svensk Inför utformningen forskningspolitik. den senaste sammanställdes forskningspropositionen (1989 / 90:90) rapporten Forskningens villkor i omvärlden vilken

(Ds 1989:43) tar upp pågående

utveckling av forskning och även olika av centra i ger exempel på typer andra länder. I Canada finns programmet Centres of Excellence där universitet,

inom OECD-länderna har man enats om följande definitioner av aktuella begrepp: Med grundforskning menas att systematiskt och metodiskt söka efter ny kunskap och nya idéer utan att någon bestämd tillänpning är i sikte. Han talar om både ren grundforskning och riktad grundforskning, där den riktade grundforskningen kan tänkas lägga grunden för tillänpning. rillTqad forskning innebär ett systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap och nya idéer men med en bestånd tillänpning i sikte. utvecklingsarbete utnyttjar systematiskt och metodiskt forskningsresultat och vetenskaplig kunskap för att åstadkonma nya produkter, nya processer, nya system eller väsentliga förbättringar av dem som redan existerar. sektorsforskning omfattar både riktad grundforskning, tillänpad forskning och utvecklingsarbete inom en sanhällssektor.

och år 1988 fick ansöka om företag, sjukhus självständiga forskningsinstitut 240 dollar för en Dessa skulle sammanlagt miljoner fyraårsperiod. pengar fördelas tio till femton centra. Vid urvalet tillämpades kriterier rörande

på

ett centers industriella konkurrenskraft samt administrativa kvalitet, nätverk, struktur och dessa kriterier vikt. Ett centers kvalitet med interges olika Vid av kvalitet skulle nationella mått gavs vikten 50 procent. bedömningen man beakta innehåll, den vetenskapliga ledningen, forskningsprogrammets de medverkande forskarna samt att skola kvalificerad förutsättningarna Kriterierna nätverk och industriell konkurrenskraft gavs forskningspersonal. och vikten 10 lades en av

vardera vikten 20 procent procent på bedömning

att ett center hade den administrativa struktur som krävs för att driva ett och Kriteriet nätverk avsåg att månginstitutionellt mångdisciplinärt projekt. centret skulle omfatta framstående forskare oberoende av var de var att det länkar mellan universitet, industri och verksamma, skapade samt att det innehöll medverkan från industrin och provinserna. regeringar skulle bidra till att öka Canadas industriella konkurrenskraft. Projekten

(Ibid.,s.40).

bildas centra vid universiteten för att samla resurserna vissa I USA kring och underlätta från universitets-laboratorier till näringsproblem överföring livet används för att koncentrera och samla (ibid.,s.21). Centrumbildningar resurser. centra har fortsatt att öka i antal i USA. Mångvetenskapliga beror inte bara att man vill underlätta

Ökningen på göra besparingar,

eller utan

forskarutbildningen angripa tvärvetenskapliga problemområden,

är för en att etablera kontakter över traditionella ämnesgränser. uttryck vilja kombinationer vid centra - ett exempel är

Nya mångvetenskapliga uppstår

kombinationen och filosofi. biologi, samhällsvetenskap En dansk vilken Samfundstidskrift, Samfundsforskning, ges ut av Statens kallar i ett temanummer forskningscentra för

videnskabelige forskningsråd,

den största i dansk forskning under 1980-talet. År

organisatoriska förnyelsen

sektorns -

1987 inrättades två centra inom den offentliga forskningsområde

Center for Styring samt Forskergruppen Offentlig Organisation og (COS) vedrørende det samfundsøkonomien. Dessa centra inrättades offentlige og Statens för en femårsperiod. Ett av Samfundsvidenskabelige Forskningsråd center beskrivs enligt följande: Grunden för ett center är ett Ett center skall med forskningsprogram. av och liknande skapa en forskhjälp seminarier, konferenser, nyhetsbrev tvärs över består av ningsmiljö institutionsgränserna. Forskargruppen seniorforskare och licentiatstuderande. Seniorforskarna skall handleda

centrets stipendiater. Den ekonomiska basen för ett center är ett från anslag staten som centret bl.a. kan använda till av forskare från stipendier, friköp undervisningsuppdrag, möten, resor m.m. Forskningsrådet förutsätter att ett center försäkrar sig om ekonomiskt stöd även från annat håll. (Samfundsforskning, nr 2, 1989:5). Centra kan användas för att både danskt och internationellt fokus skapa på en och de kan i bästa fall få en innovativ perspektivrik forskningsaktivitet eller när det vid förnyande roll, gäller nya arbetsformer högre läroanstalter. (ibid., s.4). Jørgen Søndergaard, sekretariatschef i Det økonomiske Råds sekretariat, anser att centermodellen förutsätter välmeriterade seniorforskare eftersom ett centers arbete inte uteslutande kan vila på unga forskare. Seniorforskarna är också en för att ett center skall förutsättning kunna användas till

forskarutbildning. Några principiella förbehåll är att det

gäller att finna rätta storleken för ett center. Om det blir för litet kommer det arbetet med att en organisatoriska bygga upp forskningsmiljö att sluka alltför mycket kraft. Blir det för stort kan det vara svårt att finna en gemensam teoretisk och metodisk ram för Hans forskargruppen. Engstrøm anser att ett center inte bör ha färre än 7-9 forskare och inte flera än 12-13. (ibid.,s.5). Centermodellen anses ofta vara ett bra och sätt obyråkratiskt att organisera forskning har det på. Centeranslaget gjort möjligt att samla en forskargrupp tvärs över universitetsgränserna och även gett forskare frihet att bestämma vilka de vill själva knyta till gruppen som stipendiater. Hanne Foss Hansen, som är forskare vid COS, anser att ett för att recept ge forskare goda arbetsvillkor är mera och mindre ramstyrning detaljstyrning. Centermodellen som hand i handske med

passar ramstyrning. (ibid.,s.7).

Vid Danmarks Tekniska högskola i inrättades i slutet av (DTH) Lyngby 1988 tre centra. Erik Nilsson från Statens

ingenjörsvetenskapliga teknisk-

vetenskapliga forskningsråd menar bl.a., med till amerikanska hänvisning erfarenheter, att ett center skall vara en enhet med en bestämd synlig adress. Det skapar fokus och kan bl.a. internt användas till att licengöra tiatstuderande uppmärksamma centrets arbete. Även för

på omvärlden är

det att centret inte som en diffus enhet. Dessa viktigt uppfattas (ibid.,s.14). tre centra baserades på tre existerande och startade med att forskarmiljöer en kärna två-tre anställda en

på skapade forskargrupp kring sig på 6-12

personer bestående av licentiatstuderande och andra anställda. Finansiering har skett genom EGs forskningsprogram, Forskningsrådet och andra fonder. Genom att centra för danska forskare att få del

skapa ges förutsättningar

av internationella Om vi kan visa att det redan finns danska programanslag. av kvalitet som kan komplettera den öviga forskforskningsmiljöer hög i EG kan vi komma med i EGs Erik ningen forskningsprogram, säger Nilsson. (ibid.,s.14). I Danmark finns även 14 inom regeringens bio-teknoforskningscentra och Alla centra har ett ramanslag, logiska forsknings- utvecklingsprogram. men de flesta med den om centra att bryter gängse föreställningen genom inte vara enheter. Det vill att dessa centra fungerar som ett fysiska säga för en rad aktiviteter som är över många adresser. Ett paraply utspridda centrum som en ram för samarbete mellan många instifungerar primärt tutioner och eftersom i kräver och

verksamheter, forskningen regel expertis

i en som inte finns samlat vid en enstaka institution. apparatur omfattning I boken Universitet och Samhälle diskuterar Francis Sejersted forskningsi och även i hela OECD-området, på 1980-talet. Han menar politik Norge, att man kan etablera centra i form av ett slags centres of vetenskapliga excellence i till universiteten. Ett sätt kan vara att använda anslutning stiftelseformen som en utvidgning av universitetsorganisationen. Etableav sådana centra bör ses som ett strategiskt för att höja ringen grepp kvaliteten och att sätta standard i Dessa centra bör ha forskningssystemet. en stark av och karaktär. De kärnmiljö allmänvetenskaplig tvärvetenskaplig bör inte betraktas som nya institutioner, utan som ett tillskott till de redan existerande enheterna. Dessa bör kunna sända dit forskningsutförande forskare för en kortare eller tid för att hämta och för att längre inspiration vara pröva och se sina egna projekt i större sammanhang. Satsningen bör koncentrerad till få centra.

några (19892366 f.)

Metod och material

enheter för forskning. Med

Undersökningen gäller mångvetenskapliga

enheter menas här forskningscentra, institut, kollegier, forum och liknande för där flera discipliner är berörda. Urvalet avser arrangemang forskning enheter för vid svenska inom forskning statliga högskolor utbildningsområde, med undantag av konstnärliga högskolor t.ex. departementets Dramatiska institutet. Urvalskriterier: * förtecknade i universitets-/högskolekatalog * flera discipliner berörda

* organisatoriskt del av universitet/ högskola * syftet bedriva forskning * ej stipendiefonder * ej kontaktsekretariat eller enhet för kommersiell verksamhet * ej enheter för infrastruktur t.ex.

forskningens utrustning.

* ej startat under år 1990

Det finns ingen central över Därför har

förteckning forskningscentra.

och urvalsram. Vissa enheter högskole- universitetskatalogerna utgjort har direkt kunnat uteslutas med från ovanstående utgångspunkt urvalskriterier, men urvalet har även skett i ett andra att som steg genom frågeformuläret skickades ut innehöll tre frågor med urvalsfunktion.

Universitetet i Linköping har sin forskning organiserad som Temaforsk-

ning. Temainstitutionerna har inte tagits med i denna undersökning eftersom fokus ligger på vid de

mångvetenskapliga arrangemang

traditionella universiteten. Vid en allmän av och

bedömning mång-

tvärvetenskap i temauniversitetet en framträdande Sverige spelar självklart roll.

Det empiriska material som ligger till för av grund undersökningen utgörs besvarade frågeformulär med inskickat material i form av kompletterat broschyrer, verksamhetsberättelser etc. från de olika forskningscentra. Svarsfrekvensen är 81%, 122 svar av 151 De tre i möjliga. urvalsfrågorna formuläret medförde att 65 svar föll bort urvalskriterierna. Dessa 65 pga. centra kan indelas i fyra kategorier: 1. De som har som att bedriva utan samordnar ej syfte forskning t.ex.

forskning, initierar som bedriver forskning, fungerar paraplyorganisation,

kontaktverksamhet, informations-verksamhet, kursverksamhet. (34 st) 2. De som ej har flera involverade i enhetens discipliner forskning. (15 st) 3. De som ej organisatoriskt tillhör universitetet/ t.ex. stiftelse. högskolan, Även om står bakom stiftelsen är en stiftelse

universitetet/högskolan ingen förvaltningsmyndighet. (11 st).

4. Övriga orsaker t.ex. att verksamheten startat under 1990.

(5 st) Bortfallet av uteblivna till

på grund svar uppgår 19% (29 st) och ligger på

en acceptabel nivå. En av över de

genomgång förteckningen forsknings-

centra som ej har besvarat formuläret inte att de skulle awika från tyder på gruppen som helhet. I redovisningen görs i några fall en till skattning upp 100%.

Brevenkät valdes som och

datainsamlingsmetod pga. tidsmässiga praktiska

skäl. omfattar både och med fasta Frågeformuläret öppna frågor frågor svarsalternativ. Frågeformuläret skickades ut till föreståndare eller motsvarande vid svenska i slutet av oktober 1990. forskningscentra Forskningscentra i olika former. För att underlätta en uppträder har valt att indela den undersökta av jämförelse jag gruppen forskningscentra i tre olika kategorier utifrån institutionaliseringsgrad. - NÄTVERK är den kategori som har den lägsta institutionaliseringsgraden. Ett center inom denna kategori har t.ex. en föreståndare och kanske en ledningsgrupp, men har ingen styrelse och utgör inte en egen institution. - ARBETSENHET är den kategori som har den högsta institutionaliseringsgraden. Inom denna kategori har alla forskningscentra egna lokaler, och en egen institution. arbetsenhet

föreståndare, styrelse utgör (Namnet

skall här inte förväxlas med annan arbetsenhet enligt högskoleförordningen). - KOLLEGIUM kallas en blandkategori. Ett center inom denna kategori kan en egen sakna och föreutgöra institution, ha egna lokaler men styrelse ståndare. Andra kan ha lokaler, och föreståndare men inte styrelse utgöra en egen institution. I något fall har ett center placerats inom denna kategori på av den Någon pågående grundval sammanvägda bedömningen. förändring har medfört att det ännu inte kan anses höra till kategorin med högsta institutionaliseringsgrad. en utifrån storlek Ytterligare indelning görs , där budget plus projektanslag samt antalet anställda personer utgör kriterier. - LITEN betecknar de forskningscentra där total budget+totalsumma för under en ca 1 kronor har

projektanslag ligger gräns på miljon och/eller

mindre än tre personer anställda. - STOR betecknar de centra där summan av budget + projektanslag uppgår till mer än ca 1 miljon kronor och/eller har tre eller fler personer anställda.

Tabell 1. Förekomst av av centra efter institutionaliseringsgrad och storlek.

Andel i tal inom

procent (Absoluta parentes)

SLQLIQK

Indelning Liten Stor

Nätverk 11 (6) 12 (7)

Kollegium 14 (8) 19 (11)

Arbetsenhet 9 35 (5) (20)

Totalt 34 66 (n=57) (19) (38)

ETABLERINGEN AV FORSKNINGSCENTRA

Rikard Stankiewicz har studerat akademiska forskargrupper vid de matemaoch tekniska fakulterna. Dessa växte

tisk-naturvetenskapliga forskargrupper

i storlek, i antal medlemmar, under de första 8-9 åren och därefter tenderade de att stabilisera sig. (1980:8) En åldersfördelning av de i denna undersökning ingående forskningscentra visar att nästan har etablerats under de senaste 10 åren. Under den 3/4 senaste femårsperioden har det skett nästan en fördubbling av antalet. Vid en jämförelse visar det sig att centra vid universitet en inom utgör majoritet kategorin Arbetsenhet och centra från en inom högskolor utgör majoritet kategorin Nätverk.

Med hjälp av universitets/högskolekataloger från Lund och Uppsala har

jag undersökt eventuella förändringar över tid vad antalet gäller forskningscentra. Redovisningen avser att försöka få fram om det skett en eller ökning minskning av antalet forskningscentra under de senaste tio åren. Härvid har

det heller inte varit möjligt att skilja ut enbart

mångvetenskapliga

forskningscentra. Jag har sett på förhållandet mellan antalet centra som etablerats och antalet som försvunnit under en viss tidsperiod. För universitet har från åren Uppsala jag jämfört uppgifterna 1979/80, 1984/85 och 1989/90. Mellan åren 1979/80 och 1984/85 tillkom ett antal nya centra och inget center försvann. Perioden mellan 1984/85 och 1989/90 innebär att nya centra tillkom men också att centra försvann. Förändringen innebar dock en nettoökning. Under hela ökade antalet

tioårsperioden

centra. Samma mönster kan man se om man studerar uppgifterna för Lunds universitet för åren och Perioden

1979/80, 1983/84, 1985/86 1989/90.

innebar totalt en av antalet trots att centra också ökning forskningscentra försvann under perioden från 1983 /84 till 1989/90. För dessa båda universitet kan man se en markant ökning under första hälften av 1980-talet, åtminstone en fördubbling av antalet centra. Senare delen av 80-talet innebar en svag ökning. Av katalogerna för södra högskoleregionen kan man dessutom få fram att Centrumbildningar vid högskolorna i denna region vuxit fram under 1980talet, de flesta under senare delen. Från 1983/84 till 1989/ 90 skedde en fördubbling av antalet. Jag antar att förhållandena vid andra universitet och inte högskolor awiker från detta mönster.

Initiativtagare

Initiativtagare till bildandet av enheten finns till inom den egna

2/3 hög-

skolan /universitetet. 39% av dessa har angett en grupp av personer, två eller flera forskare lärare, som Förutom och/eller initiativtagare. personer anges t.ex. att en fakultet, sektion eller forskningsnämnd står bakom bildandet. Andra alternativ är att högskolan tillsammans med annan högskoleenhet, myndigheter eller andra externa intressenter bildat enheten. Inom kategorin Nätverk har 69% bildats initiativ av på den egna högskolan/universitetet. I kategorin Arbetsenhet är motsvarande siffra 32%. Inom denna senare kategori har 40% bildats genom initiativ av högskola /universitet tillsammans med någon eller några externa intressenter. Det kan eventuellt finnas ett samband mellan för centrets bildande och I tidpunkten initiativtagare. Nätverk, med större andel interna finns en större kategorin initiativtagare, andel centra. Flertalet centra inom denna har etablerats yngre kategori under de senaste fem åren. Inom hela gruppen av forskningscentra har en

större andel bildats med utgångspunkt från interna vilket bör initiativtagare, kunna tolkas som att behovet har uppstått inifrån, inom det egna

universitetet/högskolan.

Att bilda centra är ett sätt att organisera över forskning disciplingränser, men även ett sätt att bygga upp nya forskningsmiljöer. För utan högskolor fasta forskningsresurser utgör en att Centrumbildningar möjlighet bygga upp varaktiga forskningsmiljöer på sektorsmedel.

Orsak till bildandet

I formuläret frågades efter vetenskaplig bakgrund till enhetens bildande och avgörande argument för den Organisationsform som valdes. Behovet av att centralisera, att verkar vara en medelpunktssamla, viktig orsak till etableringen. Det kan innebära en av resurser samordning (personella och ekonomiska och i form av utrustning). kan man få en Därigenom ökad effektivitet både ur ekonomisk synpunkt och genom att man får en samlad kompetens och kan utveckla och upprätthålla en hög vetenskaplig nivå. Mång- och tvärvetenskapliga fördelar kan uppnås och därigenom tillgodose behovet av en inom olika vetenparallell kunskapsutveckling skaper. Syftet kan vara att bedriva både och forskning undervisning. Många forskningscentra har bildats därför att det funnits behov av inom forskning ett speciellt område, kanske ett helt omrâde. kan vara av nytt Forskningen regional och/eller nationell betydelse. Det verkar vara så, att för många sker eller har det skett en mot utveckling en högre grad av institutionalisering. Det kan ha börjat som ett samarbete inom ett och därefter utvecklats till en fastare forskningsprojekt organisation. Några har angett en något annorlunda utveckling genom att storleken en institution ansetts som ett hinder och därför på har en ny, mindre, organisation bildats. Några anger att man valt en Organisationsform som ger sjävständighet, t.ex. genom egen styrelse, eller som är flexibel och innebär ett minimum av till samverkan med intres-

byråkrati. Möjligheter

senter både inom och utanför det egna universitetet/ högskolan anges ibland som ett argument och om finansieringen sker genom externa kan en anslag finansiär i Universitetets eller ges representation styrelsen. högskolans inställning kan ha varit avgörande för vilken som valdes Organisationsform vid etableringen. Dessa visar att det finns likheter med centra i andra länder. Av uppgifter den refererade

tidigare rapporten (Ds 1989:43, s.23) framgår att centra i

USA bildats t.ex. för att koncentrera och samla resurser och samarbeta över disciplingränserna. I den danska tidskriften den ett center pekas på uppgift

kan ha i kunskapsutvecklingen genom att skapa ett vetenskapligt fokus. (Samfundsforskning nr 2, 1989:14). Där framkommer även att centermodellen kan anses vara en obyråkratisk organisationform.

FINANSIERING

För en fjärdedel av forskningscentra ordnades den första helt finansieringen genom fakultetsmedel. Drygt hälften anger att finansieringen ordnades externa medel och nästan en fick både fakultets- och genom fjärdedel externa medel. av de externa kom från forskningsråd, Merparten anslagen fonder, forskningsorgan och offentliga myndigheter på olika nivåer. Endast ett mindre antal har angett anslag från den privata sektorn. Ett flertal centra har fått från flera olika externa hälften av alla anslag anslagsgivare. Ungefär centra erhöll vid bildandet således ekonomiskt stöd från den egna högskoleenheten. I Canada satsas på att skapa länkar mellan universitet, industri och både centrala och Centra kanske

myndigheter, regionala.(Ds 1989:43, s.40).

även i Sverige kan ha den funktionen. I Danmark förutsätter forskningsrådet att ett center även har ekonomiskt stöd utifrån. nr

(Samfundsforskning

2,1989:5) Redogörelsen för de ekonomiska resurserna omfattar en jämförelse mellan budgetåren och 1989/90 gällande den totala och

1984/85 budgeten anslag

av externa finansiärer (ej anslag från egna universitetet/ högskolan).

Tabell 2. Total budget och extern finansiering budgetåren 1984/85 och Summorna i kronor 1989/90. anges miljoner (n=55).

Total budget Externa anslag

1984/85 62,6 Mkr 36,7 Mkr

1989/90 191,4 Mkr* 109,1 Mkr*

*en uppgift avser budgetåret 1988/89

För dessa från externa finansiärer drygt forskningscentra utgör anslag hälften av totala budgeten, 59% (1984/85) respektive 57% (1989/90). Vid universitet och svarade externa medel i för 20-30 högskolor genomsnitt av verksamheten år Dessa medel även procent (drygt) 1988/89. avsåg En i de olika

uppdragsutbildning. (UHÄ-rapport 1990:3, s.16f.). fördelning

av har i tabell 3. Summorna kategorierna forskningscentra gjorts gäller budgetåret 1989/90. Eftersom centra inte fanns 1984/85 har motsvarande fördelning

många

inte En över kan för Arbetsenhet gjorts. jämförelse, tid, göras kategorin Stor där externa 60% av den totala

anslag budgetåret 1984/85 utgjorde

1989/90 var motsvarande siffra 51%. Tabell 3 visar på skillnader budgeten, i budgetmedelvärde för de tre kategorierna - Stor. Den som har den har det kategori högsta institutionaliseringsgraden högsta budgetmedelvärdet.

Tabell 3. Total och externa för olika kategorier av centra budget anslag bå 1989/90. Summorna anges i tusental kronor. (Medelvärden anges inom parentes). (N =55)

Total budget Externa anslag

Nätverk-litet 2 666 kkr (444) 1 709 kkr (342)

Nätverk-stort 17 400 kkr (2 486) 12 550 kkr (1 793)

Kollegium-litet 5 475 kkr (684) 4 136 kkr (591)

Kollegium-stort 32 855 kkr (3 286) 23 352 kkr (2 335)

Arbetsenhet-liten 3 222 kkr (644) 1 294 kkr (259)

Arbetsenhet-stor 129 733 kkr (6 828) 66 016 kkr (3 475)

191 351 kkr 109 057 kkr

Anm. En avser 1988/89. Alla centra har ej externa uppgift budgetåret anslag.

Om man gör en skattning för alla centra i riket blir budgetsumman ca 236 Mkr och summan för externa ca 135 Mkr. Budgetåret

anslag 1988/89

omsattes ca 6,4 kronor inom forskning och forskarutbildning. miljarder andel motsvarar ca 4 % av denna resurs. Forskningscentras från beställande år 1984/85 31% av de externa Anslag organ utgjorde och 90 36%. Den andel av som kommer från offentanslagen 1989/ anslagen avnämare har minskat mellan åren och andelen från

liga 1984/85-1989/90,

avnämare har ökat. Hälften av summan gällande anslag från bestälprivata lande avnämare fanns år inom Arbetsenhet-Stor. I

1989/90 kategorin

verksamhetsberättelsen för 1988 / 89 förklaras skillnaderna mellan högskolan olika med att de som har fasta forskningsresurser är mer högskoleenheter attraktiva för s.16 Skillnaderna

FoU-uppdrag. (UHÄ-rapport 1990:3, ff.).

mellan i - skulle kunna förklaras med forskningscentra, kategorierna Stor, att Arbetsenhet - Stor har högre institutionaliseringsgrad och kategorin

därigenom större ekonomiska resurser än de övriga. I formuläret ställdes en om aktuella år fråga projekt 1989/90. Totala antalet projekt till 363 st och det blir i 7 uppgår (n=49) genomsnitt projekt per centra. Variationer förkommer mellan de olika och katekategorierna Arbetsenhet - Liten har ett medeltal

gorin på 2 projekt per centra medan

kategorin - Stor har 13 centra. Totalsumman för projekt per projektanslag uppgår till 62,7 Mkr (n=45). Aven här förekommer variationer mellan kategorierna och kategorin Arbetsenhet - Stor disponerar 59% av den sammanlagda summan för projektanslag. för de enstaka Anslagssumman projekten varierar mellan ca 10 000 kr och ca kr. De flesta 2,3 miljoner projekt har en mellan 1 och 3 år. varaktighet på

REGLERING

Institution - Lokaler

Över hälften av har status som eller

forskningscentra egen institution mot-

svarande. Med motsvarande menas annan arbetsenhet (enligt högskoleförordningen 15 kap. 24§) eller särskild inom inrättning högskoleenheten. I kategorin Arbetsenhet har alla centra denna status. Av alla forskningscentra har 84% egna lokaler, med varierande storleksyta. Inom kategorin Arbetsenhet har alla centra Av de 62% i kateegna lokaler. gorin Arbetsenhet - Stor som angett yta så är medelstorleken 470 m2 med en variation mellan 75 m* till 1600 m2.

- Styrelse Stadgar

70% av alla forskningscentra har egna styrelser. I kategorin Nätverk har ingen egen styrelse, men 3 av 13 har referens- eller

ledningsgrupper. Drygt

hälften av centra har enbart interna representanter i Sådana styrelsen. styrelser kan bestå av representanter från flera institutioner och fakulteter eller enbart från det egna centret (som kan vara en institution). Ungefär en har förutom

tredjedel styrelser vilka, företrädare för det egna universitetet/-

högskolan, innehåller representanter för t.ex. andra universitet eller högskolor, myndigheter etc. Drygt en tiondel av dessa centra har representanter i som företräder både den och styrelsen offentliga privata sektorn, eller enbart den privata sektorn, samt även från representanter det egna universitetet/ högskolan. Dessutom förekommer det att är fackliga organisationer representerade i styrelserna. Företrädare för olika externa intressenter finns representerade i styrelserna hos nästan hälften av med forskningscentra

egen styrelse. Hälften av centra har egna stadgar. Tre av dessa har stadgar fastställda av utbildningsdepartementet. De övriga har stadgar som fastställts av styrelse vid eller konsortium vid universitet.

universitet/högskola

PERSONAL

Föreståndare

Vid 82% av finns som föreståndare, eller motforskningscentra tjänst svarande, inrättad. Inom Nätverk saknar hälften tjänst som kategorin drygt föreståndare. Inom kategorin Arbetsenhet har alla centra inrättat tjänst som föreståndare/motsvarande. På om vilken vetenskaplig kvalifikation som krävs för tjänsten frågan anges för 19% att formella krav finns, men några (n =42) inga anger att, informellt eller sikt, finns krav på minst doktorsexamen. Högskoleexamen, på behörighet för lärartjänst vid högskolan eller licentiatexamen anger 10% som krav. Doktorsexamen eller krävs vid 29% av centra. lektorsbehörighet 14% och 29% som krav anger docentkompetens anger professorskompetens för innehav av chefspositionen. Stankiewicz visar i sin studie (a.a.,1980) att i forskargruppen kan ledarens akademiska status ha viss betydelse för effektivitet. Grupper som gruppens leds av professorer eller lektorer skulle vara något mer effektiva. Stankiewicz studie innefattar faktorer som kan ha för forskarmånga betydelse och han att dessa resultat bör behand-

gruppens prestationsförmåga påpekar

las med (ibid.,s.83ff.). försiktighet.

Beslut om tjänster

För de flesta centra gäller att beslut om inrättande och tillsättning av tjänster fattas på samma nivå. Drygt en tredjedel inom denna grupp har angett att beslut fattas inom det egna centret, av t.ex. föreståndaren eller centra beslut sker samråd styrelsen. Några har angett att i samband med med annan instans. Beslut om inrättande och tillsättning av tjänster fattas i de flesta fall av högre instans inom universitetet eller högskolan, av t.ex. rektorsämbete eller högskolestyrelse. Richardson behandlar i rapporten Den forskningspolitiska paradoxen och förhållandet mellan central planering (a.a.,1989) styrningsproblematiken och för enskild att inrätta professur. Vid en möjligheten högskoleenhet

fjärdedel av centra har inrättats av andra än statsmakten. professurer Flertalet har inrättats av en Tre högskoleenhet. har angett att det handlar om tjänster som adjungerad professor och en har angett att det är tjänst som extra professor. Det totala antalet anställda vid centra var: år 1984/85: 383 personer (n=32) år 1989/90: 699 personer (n=57)

Gruppen forskare har delats in i två examinerade forskare huvudgrupper: och övriga forskare. Inom gruppen examinerade forskare har antalet professorer skiljts ut och inom forskare doktorander. gruppen övriga anges antalet Antalet examinerade forskare har mer än fördubblats och inom denna har antalet professorer tredubblats. Antalet forskare har inte grupp övriga ökat lika Antalet forskarstuderande mycket. doktorander/ inom gruppen har mer än fördubblats. Sammanfattningsvis kan man se en av antalet anställda forskare expansion och att har ökat. Denna kan att speciellt professorskategorin ökning tyda på forskningscentra har blivit mera etablerade ur och att forskningssynpunkt därigenom Hera examinerade forskare och dras till speciellt professorer dem. Att antalet doktorander också har ökat vid centra bör sammanhänga med de till i vidgade möjligheter handledning forskarutbildningen.

Tabell 4. Anställda forskare bå och 1984/85 1989/90. Antal anges i absoluta tal.

Budgçtår

Anställda Forskare 1984/85 1989/90

Examinerade forskare E 1_8___

(därav professorer) (16) (52)

_1_2.. A

(därav dokt./forsk.stud) (27) (67)

Totalt 204 (n=31) 418 (n=53)

Om man en totala antalet examinerade forskare vid centra gör skattning på år blir antalet 231. Räknar man med både examinerade och övriga 1989/90 forskare blir summan 516. År 1988/89 fanns vid statliga högskoleenheter 8 462 som kan med examinerade forskare, dvs. tjänster jämföras gruppen professor, högskolelektor, forskarassistent och särskilda forskningstjänster andel skulle då ca

(UHÄ-rapport 1990:3, s.67). Forskningscentras utgöra

6%. en är forskare som är knutna till enheten utan Ytterligare personalgrupp att ha ett formellt Dessa anknutna forskare redoanställningsförhållande. visas i tabell 5, uppdelade på examinerade och övriga forskare.

Tabell 5. Anknutna forskare. Bå 1984/85 och 1989/90. Antal anges i absoluta tal.

Budgçtår

Anknutna forskare 1984185 1989129

Examin r f r k r Q1 LIA

(därav professorer) (7) (21)

Övriga forskare ü mg

(därav doktorander) (19) (53)

Totalt 100 (n=14) 282 (n=34)

För inte dessa grupper framgår tjänstgöringsgrad av materialet, men deltidstjänstgöring torde vara vanligt förekommande. Den anknytningsform som anges i de flesta fall är att personer är knutna till projektarbete, projektarvoderade eller Dessutom förekommer t.ex. samarbetspartners. gästforskare, doktorand, associerad medlem. Även i dessa grupper av anknutna forskare kan man se en nästan ökning, en tredubbling av antalet. Antalet examinerade forskare har nästan fördubblats och antalet har tredubblats. forskare professorer Gruppen övriga har mer än fyrdubblats och inom denna grupp har antalet doktorander nästan tredubblats. En summering av antalet forskare, både de anställda och de som är knutna till forskningscentra, blir år 1984/85: 304 forskare i antal och (räknat personer) år 1989/90: 700 forskare (räknat i antal personer). För år 1989/90 blir detta i 12 forskare Om man genomsnitt per centra. bara räknar med gruppen examinerade forskare ger det ett medeltal på 5 per centra. I kategorin Arbetsenhet - Stor finns det i genomsnitt 6 examinerade forskare och om man räknar med både examinerade per centra och blir medeltalet 11. Nätverk- Stor och övriga Kategorierna Kollegium- Stor har ett medeltal på 7-8 forskare, examinerade plus övriga. I den danska tidskriften om finns ett uttalande om att ett forskningscentra center bör omfatta mellan 7 och 13 forskare nr (Samfundsforskning 2, 1989:5). Stankiewicz visar på ett samband mellan och vetengruppstorlek skapligt erkännande. Det skulle tyda på att både arbetets kvantitet och

kvalitet påverkades av gruppens storlek och 6-7 forskare skulle vara en

bästa gruppstorlek. Han hänvisar också till en annan undersökning om gruppintegration som visar att gruppen tenderar att en

genomgå signifikant

när den blir större än 5-7 medlemmar. s.15). förändring (Stankiewicz,1980,

Enligt verksamhetsberättelse för högskolan (UHÄ-rapport 1990:3, s.67)

fanns det år 1988/89 1529 vid antalet professorer statliga högskoleenheter, vid konstnärliga högskolor i Stockholm ej medräknade. Det antal professorer som är anställda vid eller anknutna till de undersökta forskningscentra (år ca 5% av antalet vid

1989/90) utgör professorer statliga högskoleenheter.

Sammanfattningsvis kan sägas att antalet forskare, anställda och anknutna, har ökat under perioden 1984/ 85 - 1989/90. Trots att dessa siffror får tolkas försiktigt visar de ändå en mot en

på utveckling vetenskaplig

uppkvalificering inom dessa centra bl.a. genom ökningen av professorer. Dessa har likheter med centra i Danmark. Där består ett forskningscentra centers forskargrupp av både licentiatstuderande och seniorforskare. Den sistnämnda är en för att ett center skall kunna gruppen förutsättning användas till nr 2, 1989:5) forskarutbildning. (Samfundsforskning

VERKSAMHET

Forskningens karaktär och inriktning

Nästan hälften av de undersökta karakteriserar den forskningsoentra aktuella verksamheten som och en

mångvetenskap ungefär tredjedel som

tvärvetenskap. Ca en har båda alternativen. fjärdedel angett En annan är att relatera till aspekt vetenskaplig inriktning när enheten bildades. Jag har valt att göra en i två med indelning grupper skiljelinjen mellan åren 1983 och 1984. Den som är etablerad år 1984 och senare grupp består av 27 centra. Av dessa har hälften svarat att de bedriver ungefär

mångvetenskaplig forskning. En femtedel har både och tvärangett mång-

vetenskaplig forskning och lika

ungefär många tvärvetenskaplig forskning.

Iden andra som etablerades år 1983 eller karakteriserar gruppen, tidigare, 40% den aktuella verksamheten som och lika stor andel har

mångvetenskap

angett alternativet tvärvetenskap Jämförelsen visar att de äldre centra har en mellan jämn fördelning mångvetenskap och tvärvetenskap, medan det inom den finns en yngre gruppen övervikt för Den övervikt för finns

mångvetenskap. mångvetenskap som

inom gruppen i stort kan även ses inom den av som grupp forskningsoentra år 1984 och senare.

är__etablerade

Over hälften av bedriver involverar forskningsoentra forskning som discipliner från två eller flera fakulteter, är humanistisk och exempel

samhällsvetenskaplig fakultet eller humanistisk, och samhällsvetenskaplig matematisk-naturvetenskaplig fakultet. [undersökningen finns alla fakulteter

representerade genom de angivna Det förekommer en

disciplinerna. mång-

fald kombinationer av discipliner och antalet varierar deltagande discipliner mellan två och tolv. skall lämna till den

FOS-utredningen förslag forskningsprogram om offentliga sektorn och detta berör främst humanistisk

samhällsvetenskaplig, och fakultet. Därför juridisk görs en särskild granskning av discipliner från dessa fakulteter. Dessa tre fakulteter är var och en för sig representerade i kombinationer med andra fakulteter. Ca av de undersökta 1/3 forskningscentra har discipliner involverade från en eller flera av dessa tre fakulteter. Det vanligaste är en kombination med från både samhällsvetendiscipliner skaplig och humanistisk fakultet, det näst är enbart vanligaste discipliner från fakulteten. och

samhällsvetenskapliga Statsvetenskap sociologi är

discipliner som förekommer hos nästan hälften av centra inom denna grupp. Företagsekonomi, historia och psykologi förekommer hos nästan

1/3.

Nationalekonomi och pedagogik finns med i drygt 1/5 av gruppen. hälften av centra att de bedriver Av dessa Drygt anger grundforskning. flertalet kombinerat med annat. 16% bedriver enbart anger grundforskning kombinerat med ett tillämpad forskning, 56% har angett tillämpad forskning eller flera alternativ. Verksamheten kan med från detta indelas enligt följande: utgångspunkt alternativet finns angivet i svaret) och grundforskning (där grundforskning alternativet saknas i Resultatet blir då att övrigt (där grundforskning svaret). 58% av alla forskningscentra bedriver grundforskning. Arbetsenhet-Stor har den största andelen centra som bedriver

Kategorin grundforskning.

De undersökta forskningscentra har gjort en sammanvägd bedömning Hälften av centra betraktar sig som institugällande forskningsinriktning. och en avser den tionaliseringar av nya kunskapsområden ungefär fjärdedel etablerade fronter. forskningens

Högre utbildning

Hälften av centra bedriver grundläggande högskoleutbildning. Grundlägsamt har av 30%. gande högskoleutbildning forskarutbildning angetts Andelen som bedriver redovisas för Alternativet forskarutbildning sig. kombinerat med andra alternativ, har angetts av 16%. uppdragsutbildning, 12% bedriver annan t.ex. klinisk utbildning, men komtyp av utbildning, binerat med eller av de andra alternativen. Flertalet centra något några bedriver verksamhet i form av både utbildning och forskning. Andelen doktorander utgör 28% (1984/85) och 30% (1989/90) av gruppen forskare vid centra. De redovisade summorna kan under det övriga ligga av har

verkliga antalet eftersom det är tänkbart att några de personer som

andra t.ex. forskningsassistent, också kan vara forskartjänstebeteckningar,

studerande. År finns 25% av doktoranderna/forskarstuderande i 1989/90

Nätverk och 64% finns i kategorin Arbetsenhet. kategorin hälften av alla brukar anordna doktorandkurser. Drygt forskningscentra Genomsnittet är 2 kurser centra med ett maximum på 6 kurser. per Kursernas varierar mellan 4 och 20 poäng, men 5- poängskurser är längd vanligast förekommande. På om den aktuella verksamhetens karaktär har 70% frågan angett bland Av dessa har 25 %

forskarutbildning utbildningsalternativen. angett

enbart utan kombination med annan utbildningsforskarutbildning typ av verksamhet. seminarier anordnas på doktorandnivå (och Vetenskapliga högre) av 55% av alla forskningscentra.

Forskare, anställda eller knutna till enheterna, som doktorerat inom resp. centers under de senaste fem åren uppgår totalt till 114 kunskapsområde på respektive läsår är relativt jämn, under fyra år 18personer. Fördelningen 20% och under 1989/90 25% av det totala antalet.

Tabell 6. Antal som doktorerat under åren 1984/85-1989/90 fördelade olika Andel i

på kategorier. anges

procent. (Absoluta tal anges inom parentes).

Kategori An l i An i l tal)

Nätverk-litet 4 (5) Nätverk-stor 11 (12)

Kollegium-litet 6 (7) Kolegium-stort 8 (9)

Arbetsenhet-liten 3 (3) Arbetsenhet-stor 68 (78)

Totalt: 100 (114)

Arbetsenhet-Stor har den största andelen av de forskare som Kategorin doktorerat under de senaste åren. Antal doktorsexamina år

fem avlagda

1988/89 i riket var 1 100 (UHA-rapport 1990:3,s.8). Inom gruppen av forskningscentra utgör antalet för detta år 20 st, ca 2%. Antalet avlagda doktorsexamina visar att det sker en inom centra. långsiktig kompetensuppbyggnad Flertalet centra används till vilket även är fallet i USA, forskarutbildning, Canada och Danmark.

Seminarieverksamhet - Publikationer

Nästan alla forskningscentra anordnar vetenskapliga seminarier. I genomsnitt har 10 seminarier per center anordnats under 1989/90. Fördelade på de tre blir för Nätverk med 6 st kategorierna genomsnittet lägst kategorin och för Arbetsenhet med 13 seminarier högst kategorin per center. Drygt hälften har och 18% har att angett forskarutbildningsnivå högre. angett seminarier anordnats enbart för forskare. På frågan om vilken/vilka typ/er av som främst vid enheten visar det att artiklar publikationer producerats sig för i facktidskrifter får det 71%. Nedan publicering högsta procenttalet, görs en av olika av samt procentandel av sammanställning typer publikationer De flesta flera forskningscentra som angett respektive alternativ. har angett alternativ. 23% har angett ett alternativ. Under de tre senaste åren, har forskare vid 81% av de 1987/88 -1989/90, undersökta publicerat böcker utgivna på utländska förlag forskningscentra i internationella tidskrifter. Alla centra i och/eller uppsatser vetenskapliga Arbetsenhet - Stor har svarat ja på denna fråga. Antalet angivna kategorin böcker till 153. Svar på antal saknas från några som t.ex. komuppgår inte antalet menterar att de kan ange exakt antal, inte har översikt över eller inte kan svara utan tidsödande 86% (av dessa 153) har undersökning. vid centra inom Arbetsenhet_- Stor. publicerats kategorin Antal böcker, svenska och utländska, som under de senaste tre publicerats åren till ca 192 Av dessa har ca 73% producerats inom uppgår (n=49). kategorin Arbetsenhet - Stor. de utger Nästan hälften av att av forskningscentra anger någon typ som kommer ut ett visst antal år. En mellan publikation per jämförelse visar att i Nätverk ut någon regelbunden kategorierna kategorin ger 15% medan motsvarande siffra i de andra två kategorierna är 52%. publikation Det verkar vara informationsblad etc. vanligaste någon typ av nyhetsbrev, Även tidskrifter och andra typer av publikationer förekommer. Upplagorna varierar mellan ca 100-1 400 ex. och även frekvensen varierar, men 2-4 gånger per år verkar vanligt. Dessa har i detta avseende likheter med danska centra. forskningscentra Ett danskt center skall med av seminarier, konferenser, nyhetsbrev och hjälp liknande skapa en forskningsmiljö tvärs över institutionsgränserna. nr

(Samfundsforskning, 2,1989, s.5).

Självbilden av verksamheten

Denna undersökning är som De olika tidigare påpekats ingen utvärdering. centra har fått en och av själva göra bedömning värdering de egna verksamheten under de senaste tre åren skalor. Dessa på femgradiga bedömningsfrågor har, med viss hämtats från Stankiewicz av bearbetning, undersökning akademiska forskargrupper (a.a.,1980:138 f.). Produktivitet definieras här som i av att ha produktiv betydelsen bidragit till kunskapsutvecklingen inom centrets 66% bedömer att kunskapsområde. de har hög produktivitet. Frågan gällde om centret varit innovativt, att ha nyskapande, genom utvecklat användbara idéer, metoder, etc. inom sitt nya tillämpningar kunskapsområde. 71% bedömer att de har hög grad av nyskapande. Den tredje internationellt anseende och

delfrågan gällde vetenskapligt

centret skulle placera in skalan med sig på motpolerna högt vetenskapligt anseende resp. så gott som okänd i utlandet. Hälften bedömer att de har ett högt internationellt anseende. En tredjedel den del av skalan

ligger på där

man bedömer att centret är relativt okänt i utlandet. En i formuläret var centret kunde in bedömningsfråga gällde placeras på en femgradig skala med effektiv motpolerna forskarmiljö respektive

administrativt arrangemang (t.ex. för att kanalisera ekonomiska eller

anslag av infrastruktur för organisera användning forskning lokaler, datorer etc.). Bedömningen gällde den aktuella situationen. Inom den undersökta gruppen finns en stark övervikt den del av skalan där man mycket på bedömer sig som en effektiv forskarmiljö och ungefär en har i tredjedel placerat sig mitten av skalan. Svaren om vad de olika har bedömt på frågan forskningscentra som det bästa som gjorts vid/av center konkreta redovisas i form resp. (tre utflöden) av en sammanfattning hela gruppen. Olika av gällande typer publikationer samt utbildnings- och forskningsverksamhet som Publikaanges exempel. tionerna kan vara avhandlingar, skriftserier, samt rapporter, nyhetsbrev böcker utgivna både på svenska och utländska utbildförlag. Exemplen på

ning omfattar kursutveckling samt anordnade av kortare och längre kurser.

Kurserna har anordnats både för olika

på grundnivå kategorier samt på

forskar- och

forskarutbildningsnivå. Seminarier, seminarieserier, symposier

och konferenser som De kan vara både nationella och anges exempel. internationella. Forskningsverksamhet av t.ex. utveckanges i form projekt, ling inom ett visst område, och samarbete eller av samordning utveckling metod. Exempel på internationellt samarbete. kommentarer om ges Några vad det bästa som även kan vara: av centret, av gjorts etablering skapande god forskningsmiljö, hög aktivitet på forskarutbildning, av utgivande

som håller hög kvalitet.

publikationer

Målgrupper

tre att forskarsamhället utgör den viktigaste mål- Ungefär fjärdedelar anger för eller av Nästan en fjärdedel

gruppen någon några typer publikationer.

att riktar till forskarsamhället. Ungefär en anger samtliga publikationer sig tiondel har som också har allmänheten som en

någon typ av publikation

tre femtedelar har som riktar sig till

viktig målgrupp. Ungefär publikationer

utanför universitet och högskolor (ej allmänheten). Exempel på målgrupper sådana är beslutsfattare, olika tjänstemannamålgrupper myndigheter, kategorier, industrin, praktiker. för enhetens och seminarieverk-

Som viktigaste målgrupp utbildnings-

samhet har hälften doktorander, färre har ungefär angett något angett forskare och drygt en fjärdedel studenter. Ungefär en tredjedel har angett externa intressenter typ industrin, offentliga sektorn. Ett fåtal har angett att man vänder sig till särskilt intresserade eller allmänheten. 70% har angett flera har utbildnings- och semi-

två eller viktiga målgrupper, några skiljt på

narieverksamheten. Om man mellan inom respektive utanför universitet/skiljer målgrupper två av En utifrån denna högskola får man typer målgrupper. jämförelse görs för Nätverk samt Arbetsenhet i tabell 7. Där görs indelning kategorierna och både för och och denna indelning jämförelse publikationer utbildningsseminarieverksamhet.

Tabell 7. Jämförelse mellan olika oentras målgrupper för verksamhet. Andel anges i procent.

_Iiätmrk

EE S I QR LUEN S I QR Målgrupper för P LJ BLIKATIg :NER

inom 75 83 100 100

univ./högsk.

utanför 25 50 60 72

Målgrupper för LJTBILDNINQ i§oçh SEMINARIE- VERKSAMHET

inom 100 100 100 90

univ./högsk.

utanför 33 86 20 60

Av tabellen ovan framgår att när det gäller publikationer har alla kategorier

en större andel som riktar till målgrupper inom universitet och högskola. sig När det utanför har gäller målgrupper universitet/högskola kategorin Arbetsenhet ett än Nätverk och skillnaderna är speciellt högre procenttal stora för kategorierna Liten. och seminarieverksamheten riktas mest till inom

Utbildnings- målgrupper

universitet och men alla riktar sig även till högskola kategorier grupper utanför Nätverk-Stor har ett högt

universitet/högskola. Speciellt kategorin

procenttal för dessa externa målgrupper. Verksamhet: tyngdpunkt och förändring

Närmare 2/3 har angett att av centrets verksamhet ligger tyngdpunkten för närvarande på FoU-arbete, eller FoU-arbete och en utbildning. Ungefär femtedel har angett speciellt område och något färre har svarat undervisning/ utbildning. Inom kategorin Nätverk har en tredjedel angett tyngdpunkt på FoU-arbete och för Arbetsenhet är närmare hälften. kategorin En fråga i formuläret gällde om verksamhetens och karaktär inriktning förändrats under de senaste fem åren. hälften har svarat denna Drygt ja på fråga. Av de som vilket sätt den förändrats har de flesta en angett på angett tillväxt inom olika områden. Det kan även en av antalet verkgälla ökning samma och någon har angett en kompetenshöjning. Några har skrivit att verksamheten stabiliserats organisatoriskt t.ex. från till utveckling projekt arbetsenhet eller att verksamheten blivit mera inlemmad i den normala högskoleorganisationen. Andra kommentarer är att utvecklingen gått mot en starkare inriktning mot FoU-verksamhet eller mera utbildningsverksamhet på olika nivåer. En visar att i jämförelse kategorierna Kollegium, både Liten och Stor, har ungefär 3/4 angett att verksamhetens och karaktär förändrats. I Arbetsenhet - Stor har inriktning kategorin ungefär 1/3 svarat ja på denna och i både Liten fråga kategorierna Nätverk, och Stor, ungefär hälften.

Samarbete - internt och externt

Fem frågor berörde samarbete både inom och utanför den egna högskoleenheten. En har och med i sammanslagning gjorts universitet/högskolor Sverige menas både det egna och andra universitet och högskolor samt forskningscentra. Samarbete med utländska universitet och högskolor redovisas för Privat och sektor redovisas som sig. offentlig en gemensam grupp-

Sam r m

-svenska 80%

univ./högsk. -utländska univ./högsk. 74%

-privat-offentlig sektor 54%

Det föreligger vissa skillnader mellan vad kategorierna, speciellt gäller samarbete med den och den sektorn. offentliga privata Samarbetet med instititutioner och fakulteter vid det egna universitetet/ högskolan sker seminarier och Pergenom projektsamarbete, utbildning. sonalsamverkan sker genom dubbelanknytning eller genom att man utbyter

eller utnyttjar tjänster. Centret kan utgöra en del av en institution och vara i verksamheten. Samarbete i form av därigenom integrerad gästföreläsare förekommer både inom det egna universitetet och med andra i Samverkan med andra universitet, och Sverige. högskolor forskningscentra sker i likartade former som för det interna samarbetet. Det är vanligaste och samarbete seminarier, symposier, konforskningssamarbete gällande ferenser. Forskarutbildningen medför ett samarbete både inom den egna högskoleenheten och med andra genom de forskarstuderande, t.ex. anställning och handledning, och genom anordnande av doktorandkurser. Gemensamma t.ex. artiklar, också som en form publikationer vetenskapliga anges av samarbete mellan Mera samarbete högskoleenheterna. stadigvarande förekommer med i i i USA

universitet/högskolor Norden, övriga Europa,

och i delar av världen. övriga Ett flertal samarbetar med flera i

forskningscentra universitet/ högskolor

olika länder. Några har samarbetsavtal med utländska universitet/ högskolor. Det förekommer samverkan i form av gemensamma projekt, gästforskare, gästföreläsare, seminarier, konferenser, forskarutbildningskurser och gemensamma publikationer, t.ex. böcker. Samarbetet med den privata och den sektorn sker främst i form av och offentliga samarbetsprojekt uppdrag forskning och utbildning. Samarbete kan även ske genom referensgällande och i styrelse. grupper representation av forskningscentra verkar ha utvecklat ett kontaktnät av olika Merparten samarbetspartners både inom och utanför högskolor och universitet och samarbete bedrivs i olika former. Samarbete med utländska universitet tyder på att centra är medvetna om betydelsen av internationellt samarbete, i med vad som i den refererade

enligt sägs tidigare rapporten. (Ds 1989:43,

s.5).

Universitetcentrerad - samhällscentrerad orientering.

En av har att de har en universitetscentfjärdedel forskningscentra angett rerad sin en En

orientering genom placering på femgradig skattningsskala.

har mitten och inte fullt hälften har enligt skalan tredjedel placerat sig på en samhällscentrerad Kategorin Arbetsenhet avviker från

orientering. något

att ha en mellan inriktprofilen genom någorlunda jämn fördelning Nätverk med en något mindre ningarna. Kategorin har, jämfört profilen, andel som angett universitetcentrerad orientering.

MÅNGVETENSKAP PÅ FRAMMARSCH

Studien visar en frammarsch i liksom interpå mångvetenskap på Sverige, nationellt. Antalet centra vid universitet och mångvetenskapliga forskningshögskolor har ökat under de senaste tio åren. Under den senaste femårsperioden har antalet nästan fördubblats. Inom den undersökta gruppen av forskningscentra har antalet forskare mer än fördubblats under de senaste fem åren. De som den grupper uppvisar största ökningen är professorer och doktorander/ forskarstuderande. Det bör att det inom centra har skett och sker en

tyda på kompetenshöjning,

dels genom ett ökat antal forskare med högre vetenskaplig kvalifikation, dels genom möjligheter till forskarutbildning och därigenom flera examinerade forskare. Huruvida även att centra fått en ökad ökningen tyder på betydelse inom svensk kan inte av denna forskning avgöras på grundval undersökning. Utifrån graden av har centra delats in i tre institutionalisering kategorier. Kategorin Arbetsenhet har den och högsta institutionaliseringsgraden kategorin Nätverk den lägsta. En indelning har även gjorts utifrån storlek. Stora centra har minst tre personer anställda och /eller ekonomiska resurser i form av och en kronor. Jämbudget projektanslag överstigande miljon förelser mellan total och externa visar kategorierna gällande budget anslag att både och storlek torde ha för centras institutionaliseringsgrad betydelse ställning och situation. Jämförelser mellan stora centra i de tre kategorierna visar att kategorin Arbetsenhet, med högsta institutionaliseringsgrad, har det mer än dubbelt så som i mittenhögsta budgetmedelvärdet per center, högt kategorin Kollegium. Jämförelser mellan de små kategorierna uppvisar ej detta mönster. Ett stort center inom Arbetsenhet har i kategorin genomsnitt ett större anslag av externa finansiärer, jämfört med stora centra inom de två andra kategorierna. Det tyder på att centra inom kategorin Arbetsenhet är mer etablerade och att de bör vara mer attraktiva för Foudärigenom uppdrag. Inom kategorin Arbetsenhet-Stor har centra större personella resurser, jämfört med de andra Arbetsenhet-Stor kategorierna. Kategorin har flest antal och i det antalet forskare professorer genomsnitt högsta per center. I kategorin Arbetsenhet finns den största andelen doktorander och inom Arbetsenhet-Stor har ett större antal forskare doktorkategorin avlagt sexamina under de senaste fem åren, med de andra jämfört kategorierna. En högre institutionaliseringsgrad och en viss basstorlek i form av ekonomiska och resurser torde ha stor för verksamhetens personella betydelse inriktning och vetenskapliga effektivitet. Att ett center blir mer etablerat torde innebära att det blir attraktivt för kvalificerade forskare. vetenskapligt kan den inom centret öka. Jämförel- Därigenom vetenskapliga kompetensen

ser verksamhet i form av tex. seminarier och publikationer visar att gällande antalet i genomsnitt är högre för kategorin Arbetsenhet än för kategorin Nätverk. inom den undersökta har gjort en Forskningscentra gruppen själva av Denna visar att kategorin sammanvägd bedömning forskningsinriktning. Arbetsenhet har, jämfört med kategorin Nätverk, en större andel centra som klassificerat sig som etablerade forskningsfronter. Tänkbart är att centras ålder har samband med Stabilisering och institu- Andelen äldre centra är större i kategorin Arbetsenhet tionaliseringsgrad. med Nätverk. Det kan tyda på att en utveckling kan ske jämfört kategorin från till Inom kategorin Nätverk har lägre högre institutionaliseringsgrad. flertalet centra bildats under de senaste fem åren och, med katejämfört gorin Arbetsenhet, har en större andel centra inom kategorin Nätverk bildats intiativ från den kan bilgenom egna högskoleenheten. Möjligen dande av centra att det funnits behov av en förändrad tyda på ny eller En mellan äldre och yngre centra gällande forskningsinriktning. jämförelse forskningsinriktning visar, att mångvetenskaplig respektive tvärvetenskaplig inom finns viss den yngre gruppen av centra en övervikt mot mångvetenskaplighet. Centra kan användas som form för att organisera forskning över disciplingränser och för att samordna resurser. Undersökningen tyder på att centra har mindre med organisation. Centra byråkrati jämfört högskolesystemets ses inom dansk forskning som en organisatorisk förnyelse. Tänkbart är att centra även i kan bidra till av universiteten. Sverige förnyelsen Studien visar att förutom FoU-arbete bedriver flertalet av dessa centra verksamhet i form av forskarutbildning och annan utbildning, seminarieverksamhet samt av olika av Den största produktion typer publikationer. andelen centra bedriver samarbete med t.ex. institutioner inom organiserat den och med andra i Sverige. egna högskoleenheten högskoleenheter Internationellt samarbete bedrivs i olika former och flertalet centra har under de senaste tre åren publicerat böcker och/ eller tidskrifter utgivna utanför Sverige. Ungefär hälften av forskningscentra bedriver samarbete med den den sektorn. Med utgångspunkt från privata och/eller offentliga undersökningen kan konstateras att flertalet centra bedriver verksamhet som riktar både till forskarsamhället och till samhället utanför universitet och sig Den undersökta av forskningscentra visar sig vara väl högskola. gruppen integrerade i högskolans organisation.

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING

OFF ENTLIGT TRYCK Proposition 1989/90:90 om forskning Ds 1989:3 Svensk sektorsforskning Ds 1989:43 Forskningens villkor i omvärlden Utbildningsväsendets författningshandbok UFB Del 3 Högskolans utbildning och forskning 1989/90

MYNDIGHETS- OCH ORGANISATIONSTRYCK

UHÄ-rapport 1990:3 Året som gick. Verksamhetsberättelse för

högskolan 1988/89 UHÄ Högskolefakta Nr 10 1990-11-21 Högre utbildning & forskning i Sverige 1990 (UHÄ)

LITTERATUR Gunnar Broberg; Gunnar Eriksson; Karin Johannisson; Kun- (red.), 1988, skapens trädgårdar, (stockholmtAtlantis) Göran Wallén, 1978, Kunskapsutveckling och i forskningsorganisation Tvärvetenskapliga forskargrupper, Jan Bärmark, Göran Wallén m.fl., (Rapport nr 101,Inst. för vetenskapsteori, Göteborgs universitet) Jan Bärmark, 1982, Om vetenskap, pseudovetenskap och motvetenskap, (Rapport nr 134 Inst. för vetenskapsteori Göteborgs universitet)

Francis Sejersted, 1989, Forsknigspolitikk i et forskningsavhengig samfunn i Universitet och Thorsten

samhälle, Nybom (red.), (Stockho1m:Tidens

förlag) Odén, Samhällsmål i i Samhäll-

Birgitta 1972, _och måluppfyllelse forskning

smål och forskningsprioritering, Osten Johansson (red.) (Stockholm: Läromedelsförlagen)

Gunnar Richardson, 1989, Den forskningspolitiska paradoxen, ( UHÃ FoU Projektrapport 1989:1, Stockholm )

Rikard Stankiewicz, 1980, Leadership & the Performance of Research groups, (Lund: Studentlitteratur)

TIDSKRIFTER

Danmark Samfundsforskning, Nyt fra Statens samfundsvidenskabelige forsknings-råd,

Nr. 2-7. Årgang 1989

Bilaga 5A

F ÖRETAGSEKONOMISKT FORSKNINGSPROGRAM

Den avancerade välfärdsstatens problem.

Den välfärdsstat som vi känner lösning på stora folkbyggdes upp som gruppers problem. Relativt väl definierade behov tillgodosågs genom av reformer med av central systematiskt genomförande hjälp planering, rikstäckande system och hierarki. Enhetlighet genom standardiserade värderades i dessa rättvisereformer som tjänster högt legitimerades att de innebar en av av samhällets genom korrigering fördelningen välfärd. Likabehandling ett centralt utformat garanteras genom som upprätthålles hierarkisk regelverk genom organisation. En nödvändig förutsättning för att ett sådant system skall fungera tillfredsställande är såväl som informationsbehandhög kompetens hög i centrala Dessutom krävs i lingskapacitet organ. naturligtvis disciplin hierarkins bas så att reformernas intentioner inte korrumperas. Allteftersom välfärdsstatens komplexitet ökar uppstår också en ökad risk för överbelastning av centrala Kraven styrorgan. på differentiering av erbjudna tjänster skapar allt större variation i systemet som kräver Centrala denna uppmärksamhet. organ motverkar överbelastning genom delegering av befogenheter och ansvar att fatta policy-beslut. Denna decentralisering tar sig t.ex. uttryck i en ökad användning av ramoch detta hand för en ökad differentielagstiftning ger efter utrymme ring av verksamheten. Denna beskrivs i termer av differentiering positivt regional / lokal / individuell av till existerande lokala förhållanden och anpassning tjänsterna kan i detta ljus ses som att de välfärdsökning genom tillgängliga resurserna kommer till bättre nytta. Differentieringen förstärks av att olika klientgrupper att driva sina särkrav

ges ökat utrymme (korpora-

tism) och av att ökad detaljeringsgrad i informationen visar att behoven inte är när de reformerna längre enhetliga grundläggande genomförts. Differentieringen medför att de centrala politiska inte organen längre med blir fokus för nya reformkrav. Istället självklarhet uppstår processer där inom ramen för blir föremål för påverkan. praxis gällande regelverk Samtidigt upplever centrala förtroendemän en känsla av bristande

kontroll verksamheten. Detta med hjälp av administrativa över åtgärdas av en idé om att man skall centrala reformer vägledda bespara organ och reservera deras för Men eftersom

detaljfrågor energi principfrågor.

allmänheten söker en förändring av praxis den servicekrävande uppnå är av

(inom regelverket i stort) till resp. grupps förmån principfrågorna

mindre intresse. Centrala förlorar så att säga förmågan politiska organ att kommunicera om välfärdsstatens aktuella frågor som är komplexa

och detaljerade. På detta sätt har välfärdsstatens framtidsproblem blivit dess förmåga På samma sätt som i i övrigt måste att hantera detaljer. tjänstesektorn den sektorn finna former att åstadkomma individuellt offentliga av till den enskilde medborgaren. En uppgift utformade paket tjänster

som radikalt från välfärdsstatens första grundläggande

skiljer sig reformer då och hierarki var naturliga och riktiga lösningar. enhetlighet framtiden krävs blandade med organisations- För strukturlösningar flexibilitet och lokal Framför-

former som medger utvecklingsförmåga.

den avancerade välfärdsstaten finna former för att hantera allt måste informationsflöde som kräver. Den det kraftigt ökade differentieringen är en vars

avancerade välfärdsstaten kunskapsintensiv organisation

verksamhet kräver i det första, operativa ledet. hög kompetens hierarkiska former till Omställningen från toppstyrda organisationsdifferentierade medför som är ofullstän-

serviceorganisationer problem

med Framförallt teoretiska problem

digt belysta grundforskning. uppstår

den forskningen med till följd av att tidigare samhällsvetenskapliga

ekonomisk baserats i ett social engineering-perspektiv på

inriktning att samhället och ett naturvetenskapligt vetenskapsideal (tanken och samband beskriver det studerade

naturlagar stabila, generella

medan studiet av differentierade serviceorganisationer

systemet)

med och kritiskt anlagda sannolikt kräver komplettering interpretativt att unika företeelser och studier (som är bättre ägnade fånga upp för dessa).

generera beskrivningsspråk

Uppgifter för grundforskning med fiiretagsekonomisk inriktning.

Grundforskning till att och teori syftar generera pröva över det studerade området. God teori att beskriva och förklara ger möjlighet företeelser i området. Om den bärande normativa inom orienteringen Statskunskap är demokrati har en mot

Företagsekonomi orientering

effektivitet och effektiv styrning av av

användningen tillgängliga

resurser. En är då förståelse av hur

nödvändig förutsättning förvaltning

fungerar. Med i den ovan

utgångspunkt givna problembilden är det rimligt att

dra slutsatsen att en för med huvuduppgift grundforskningen företagsekonomisk under framtid kommer inriktning överskådlig att vara att beskriva och de som sektor analysera rationalitetsproblem offentlig upplever när en komplex verksamhet konfronteras med (verklighet) abstrakta välfärdsprinciper. Under en rationalistisk är detta

byråkratisyn inget större problem.

Lösningen är klarare centrala

målformuleringsprivilegier (makt) för

organ och bättre Men mot av den planering. bakgrund organisationsteoretiska som skett under de senaste 30 åren det som utveckling framstår ytterst angeläget att genom empiriska studier utveckla teori över offentliga sektorns att från tanke till konkret förmåga gå handling. Det gäller alltså att inse att processens inte är ett beslut. slutpunkt Det rationalistiska bidrar

planeringsidealet (beslutsorienteringen) till

att uppmärksamheten i diskursen sektorn riktas kring offentliga mot

input-sidan. Planeringstänkandet utgår ifrån (antar) att motivation,

kompetens och andra faktorer av för utförandet av betydelse goda prestationer är för handen och åt av resurser. ägnar sig samordning Denna som kan hänföras till

kostnadsfixering, troligen inflytande från

Taylorismen snarare än klassiska byråkratimodeller, en omöjliggör diskussion av värdet av de sektorn tillhandahåller och tjänster offentliga därmed en informerad samhällsdebatt. metoder Grundforskning kring för att mäta och värdera prestationer olika nivåer inom på offentlig sektor kan till en balanserad bidraga samhällsdebatt och till teori med deskriptiv bas. Kunskapsinnehållet ökar i alla former av organiserad verksamhet. Detta är en för och en av

förutsättning följd tjänstesamhällets framväxt,

som innebär ett ökat av individuellt Konstrukinslag avpassade tjänster. tionen av för klienten individuellt utformade måste ske tjänstepaket i nära till den klient som Traditionell anslutning efterfrågar tjänsten. beslutsteori sådan den utvecklats som del av ekonomisk mikro-teori är här eftersom är att konstruera beslutsalternativ otillräcklig problemet snarare än att mellan alternativ. Professionell kompetens, välja färdiga till inlevelse och kreativitet är hos individer och förmåga egenskaper som är svåra att relatera till ekonomisk effektivitet organisationsenheter i där saknas. Teori över kunskapsintensiva, tjänsteprodumiljöer priser cerande är och utvecklas lämpligen

organisationer bristfällig idag på

basis av studier av t.ex. sjukvård. empiriska med sektorns tjänsteproduktion är att åstadkomma Syftet offentliga effekter i första hand i den del av samhället som inte utgörs av positiva

den offentliga sektorn. Det betyder att grundforskningen kring offentlig

sektor måste behandla dels de som sammanhänger speciella problem med som är dels de mätsvårigheter

tjänsteproduktion bristfälligt belysta, som med att av tjänsterna inte kan ske på

sammanhänger värderingen basis av så som i Den marknadspriser privat tjänsteproduktion. sektorns är på ett speciellt sätt integrerad

offentliga tjänsteproduktion

i och kräver som är alternativ till samhällskroppen troligen teoribildning marknads- och som förmår beskriva offentlig resp. byråkratimodellerna sektor i termer av nätverk i samhället. I det välfärdssamhället har styrningen i hög grad post-hierarkiska karaktär av inom nätverk av sociala, politiska och ekonoförhandling

miska relationer. Detta innebär att styrning åstadkoms genom komplice-

rad interaktion mellan och intressen. Antagandena om

publika privata

den ekonomiska autonomi, dvs att ekonomisk eller

politikens politik

styrningen av den offentliga sektorns verksamhet utgår från ett oberoende, autonomt maktcentrum blir ohållbara och måste ersättas av om som varande endogena delar av en antaganden policy-organ decentraliserad Istället för en analys av resursfördelningsprocess. effektiviteten av olika i termer av inputs styrinstrument ensidigt bör det också förekomma i termer av de

och/eller outputs analyser

individer och använder vid av data och procedurer grupper hantering information, och vid bedömning av policies. i att behandla information i alla noder Begränsningarna kapaciteten

av samhällets nätverk ger nya perspektiv på effektivitet. Individens roll, som klient eller anställd, i välfärdssamhällets nätverk är

mycket dåligt

i ekonomisk De ansatser som utvecklats,

belyst forskning. agency

the rational från att theory, expectation hypothesis etc, utgår individens beteende styrs av de förväntningar som ekonomisk teori föreskriver att en rationell beslutsfattare har. Därför kan inte teorin hantera samspelet mellan politik och ekonomi på mikro- och makroplanet med dess processer av sense-making, manipulation och övertal- Kort för av alternativ ning. sagt det behövs grundforskning utveckling till den teori som bygger på föreställningar om single-authority, topdown- styrning av stora hierarkier, eller antaganden om renodlade marknadsformer. På samma sätt medför den i post-hierarkiska organisationsformen välfärdsstaten att nätverken i vilka individer (klienter eller anställda) ingår sträcker utöver traditionella Enheter inom sig förvaltningsgränser. offentlig sektor kan ha som mål att mobilisera grupper i det civila samhället i arbete mot mål och vice versa. gemensamma Förvaltningens gränser suddas ut. Ansvarsförhållanden och redovisningsrelationer blir oklara om de ses i traditionellt hierarkiskt för perspektiv. Strategier aktioner i nätverk och dynamiken hos sådana formationer, som alltså varken kan kallas marknader eller hierarkier, behöver belysas genom studier så att en adekvat och empiriska begreppsapparat analysinstrument kan utvecklas. Dessa spekulativa illustrationer till grundforskningens uppgifter när det gäller beskrivning och analys av den avancerade välfärdsstatens egenskaper och problem avses endast indikera att stora problemfält ligger öppna för grundforskning som överskrider de traditionella ämnesgränserna och som drar av senare års inom nytta framsteg organisationsforskningen.

Senare års forskning om offentlig sektor inom företagsekonomin.

Tyngdpunkterna i den baserade forskningen med företagsekonomiskt den offentliga sektorn som studieobjekt har varit dels institutionell Organisationsteori i nära samverkan med forskare som March vid

Stanford och Olsen vid Bergens Universitet, dels ekonomistyrningsfrågor där en skandinavisk tradition av den teori över påverkats budgetprocesser som Wildavsky vid Berkeley representerar. Som ett led arbetet med att utforma ett med disciplinprogram företagsekonomisk bas har samtal förts med representanter för de mest produktiva forskningsmiljöerna i och därvid kommit fram till Sverige följande beskrivning av situationen och inriktning av framtida forskning: F-sektionen vid i Stockholm, under av Nils Handelshögskolan ledning Brunsson, har under senare år varit den mest produktiva forskningsenheten avseende organisatoriska aspekter sektorn. Arbetet

på offentliga

där har en stark i institutionell teori, dvs förankring (organisations-) läran om hur sociala struktureras av och inhandlingar genererar stitutionella regler. Sektionen har känd som en pregnant av gjort sig iakttagare samspelet mellan politik och förvaltning, reformer och av skillnaden mellan retorik och Den har visat att kommunipraktisk handling. god förmåga cera sina resultat till praktikens män. Kanske mera orienterad något mot centrala ämbetsverk och kanslihuset än mot lokal politik. Verksamheten har internationell t.ex. nära samarbete god förankring, genom med Stanfords sociologer. Sektionen vill i sin fortsatta ett institutionellt forskning anlägga perspektiv och studera interorganisatoriska relationer, organisatorisk förändring, och styrsystem organisationers praktik. Kommunforskningen vid vid

Handelshögskolan/Förvaltningshögskolan

Göteborgs Universitet under ledning av, tidigare Sten Jönsson, nu i huvudsak Brorström, har inriktats mot och Björn organisering styrning för bättre ekonomi i kommunal verksamhet. Denna forskning är nog den mest extrema i landet i sin betoning av fältbasering och aktionsforskning. En stor del av har karaktär av försöksverksamhet projekten med nya former för styrning av verksamhet. Forskarna är starkt i att föra ut resultaten snabbt seminarier. engagerade genom har haft stor men har Gruppen påverkan på praxis, publicerat sig internationellt i relativt ringa grad även om det finns ett fungerande samarbetande forskargrupper i Spanien och Norge. Vidare finns en mot att utveckla och metoder inriktning pröva för att ge mera differentierade bilder av vad som är ekonomi och effektivitet i kommunal god

verksamhet. Man utvecklar för närvarande två forskningsprogram. Det ena handlar om hur man kan beskriva ekonomi. Det andra handlar god om vad som kännetecknar i kommunal verksamhet. god organisation samarbete och närhet till väl fungerande för- Tvärvetenskapligt största

valtningsutbildning kännetecknar Göteborgsforskningen.Det

för de närmaste åren blir utvärderingen av stadssamarbetsprojektet delsnämndsreformen i (21 stadsdelsnämnder), som Göteborg genom förutseende har den unika att utgångsläget är planering egenskapen Här samarbetar företagsekonomi, psykologi mycket noggrant kartlagt. och med mot en samlad till Statskunskap inriktning avrapportering Göteborgs Kommun 1995. I Lund har man samlat den forskningen i KEFU företagsekonomiska knutet till den vid Lunds Universitet. Med nybildade Ekonomihögskolan traditioner från Erik Rehnmans studier av t.ex sjukvårdsorganisationer och Richard Normanns studier av har man lagt en grund tjänsteföretag av olika kommunala serviceverksamheter. Man har genom processtudier också och förändrad ansvarsfördelning in ägnat decentralisering kommunal verksamhet. En del studier inom sjukvård pågår. Lunds Universitet tillfördes en förstärkning genom att en ny professor med inom ämnesområdet,

(Czarniawska-Joerges), betydande meritering

har tillträtt en i år. Ett avseende strategier tjänst nytt forskningsprogram i fler-kontextuella organisationer, dvs organisationer (multi-contextual) vars flera huvudmän ställer krav som är varandra på organisationen fackföreningar, rörelser), är under motstridiga (politiska organisationer,

utveckling. Här blir studier av processer som transformerar politisk vilja

via till samhällsservice ett En databas över strategier viktigt inslag. kommunala bilder logos) som används för att (t.ex. ge kommuner är under uppbyggnad. symboliska profiler Vid Umeå Universitet har man inom företagsekonomiska institutionen under 80-talet ett antal fallstudier av omorganisationer i genomfört kommunal verksamhet. Där finns också sedan gammalt ett intresse för kommunal och för småföretagens lokala roll. Under näringspolitik senaste året har ett om kommunikationsbe-

program organisationers

teende startat.

Man arbetar tillsammans med nationalekonomiska institutionen på att

etablera ett kommunalekonomiskt Cerum bedriver forskningscentrum.

regional forskning vid Umeå Universitet. För den närmaste framtiden önskar man inrikta som syftar forskningen på organisationsförändringar till att dvs lokal av verksamuppnå differentiering, anpassning offentlig het. Vid finns också forskning kring offentliga övriga högskolor naturligtvis sektorns organisatoriska och ekonomiska problem, men inte av samma fokuserade karaktär. Sådan forskning kan och bör beredas utrymme via anslutning till det nätverk som centmmbildningama och disciplinprogrammet konstituerar.

Prioriterade kunskapsomräden

Med i ovanstående och kännedom

utgångspunkt problemuppfattning

om den befintliga forskningskompetensens profil föreslås att följande

problemområden prioriteras:

1. Studier av utarbetandet och genomförandet av nya strukturlösför sektorn studier

ningar offentliga (Dvs som avser ansvarsfördelning,

mellan och stat - kommuninom, landsting, lokaliseringsfrågor, för ett mera differentierat service-utbud, regionalpolitik, organisering motivations- och kompetensproblem som sammanhänger med nya strukturer, investeringar och deras fördelning i nya strukturer, utav effekter av Sådana studier förväntas värdering förändringar). ge en empirisk bas för vidareutveckling av institutionell Organisationsteori där svenska forskare givit betydelsefulla bidrag. 2. Studier av verksamheten i offentlig sektor studier som avser ( Dvs. verksamhetens effektiva och tillfredsställande bekvalitetsmässigt drivande, och av utfall, organisering,

mätning rapportering styrning,

utveckling av service, kompetens- och informationsförsörjning inom offentlig verksamhet). Sådana studier kan förväntas ge belysning av den

teoretiska problematik som sammanhänger med effektivitetsbegreppets

innehåll vid variabel eller inkonsistent hos huvud-

preferensordning

mannen. Av förutom effektivitet i offentlig förvaltning krävs, gängse en mot de som blir av de mening, följsamhet omprioriteringar följden demokratiska av för tillfället organens ständiga ifrågasättande gällande mål. Sådan går naturligtvis ut över den operativa effektiviteberedskap

ten, och kanske också över kvaliteten, men är ändå av stor vikt vid osäkra Hittills har det varit att använda

majoritetsförhållanden. vanligt

ett traditionellt rationalistiskt effektivitetsbegrepp som baseras i antaganden om stabila mål och kända, mätbara effekter. Detta medför att förklara observerade fenomen. i svårigheter Föränderligheten målstrukturer också av mellan

påverkas brytningen professionella

normer, som utvecklas i funktionell eller sektoriell diskurs, och de lokala normer som etableras i decentraliserade ansvarsstrukturer. Om sådana socialt formerade normer bestämmer förvaltningens praktik vad är då innehållet i ett adekvat effektivitetsbegrepp? 3. Studier av den offentliga sektorns marknader och nätverk (som avser metoder för och utvärdering av tillgodoseendet av kartläggning klienternas behov, informationsflödet medborgare- politiker- förvaltning- klienter, offentliga sektorns policy-skapande funktion, t.ex. i den avancerade välfärdsstaten, lobbyverksamhet, partisystemet arbetsmarknad-fackligt inflytande, professionella gruppers (t.ex. läkare) att ta rollen som talesmän för dvs förmåga intressegrupper etc, kravmaskinen, offentliga sektorns retorik, bilden och självbilden av offentliga sektorn). Sådana studier förväntas ge empirisk grund för av nätverksteori, speciellt dess vidareutvecklingen interorganisatorisk dynamiska aspekter som varit bristfälligt belysta tidigare.

Genomförandeorganisation.

för ett utformas mot Genomförandeorganisationen disciplinprogram bakgrund av att en resurskoncentration till två centra, ett i Stockholm och ett i Göteborg, genomföres. I Stockholm ligger tonvikten åt institutionell Organisationsteori med studier av samspel mellan politik och förvaltning, makt- och förväntningsstrukturers förändring och reformers dynamik. I Göteborg ligger tonvikten vid användning av ekonomisk information i och av styrprocesser, rationalisering utveckling verksamheten. är besläktade och kan samman- Problemställningarna fattas som studier av de processer genom vilka demokratisk/politisk vilja omsätts i konkret utförd samhällsservice. Till dessa båda forskningsmiljöer, som svarat för en betydande del av

den om sektor under det managementorienterade forskningen offentlig senaste årtiondet, vid andra universitet knyts forskargrupper i partnerskap. Vid universitetet i Umeå vidareutvecklas forskningsprogrammet kring omorganisationer i samarbete med Stockholm. I Lund finns intressanta utvecklingsmöjligheter särskilt med tanke att en

på ny professor

installeras. Förankringen av i ansvarsstruktu-

decentraliseringsåtgärder

rer, å ena sidan, och kopplingen av ledarskap, via

strategiformulering,

till av effektiv i del mobilisering handling organisationernas operativa å den andra, har beröringspunkter. och dessas

Styrprocesser föränderlig-

het under förändrade såväl med strukturförutsättningar samspelar ansvarsfrågor som motivation och i sista hand resultatet av verksamheten. i Lund föreslås utvecklas i med Programmet partnerskap Göteborg. Utöver denna grundstruktur skall finnas naturligtvis utrymme för projektvisa och programvisa satsningar vid andra forskningsinstitutioner. Som samordnare för föreslås Nils disciplinprogrammet professor Brunsson vid i Stockholm. Handelshögskolan Det bedöms vara nödvändigt att en viss i uppnå volym forskningsinsatsen för att åstadkomma effekter och effektiv

långsiktiga kunskap-

suppbyggnad. Därför har en koncentration till få befintliga miljöer ansetts nödvändig. Ett par-tre forskare bör finansieras inom programmets ram på varje satsningsort. kan koncentrationen Förhoppningsvis leda till att dessa kan attrahera kvalificerade forskare och miljöer ytterligare resurser. Det vore önskvärt att vid de blivande

skapa förutsättningar, speciellt

centra, för nyrekrytering av forskare så snart som möjligt genom inrättande av doktorandtjänster. Detta med tanke

på satsningens långsiktighet. Möjligen kan val av mindre resurskrävande datainsam-

lingsformer ge utrymme för detta. Efter två år trappas insatsen inom disciplinprogrammet ned samtidigt som forskningscentra i Stockholm och Detta Göteborg byggs upp. innebär de resurser som avdelats för Stockholm och överföres Göteborg till centrumbildningarna, medan programmen i Lund och Umeå trappas ned till motsvarande 1 forskare per program.

Nyttiggörande av programmets resultat.

Det finns flera pragmatiska argument för att inrätta ett disciplinpromed Den sektorn är gram företagsekonomisk inriktning. offentliga under kraftig omdaning samtidigt som den utgör en stor del av samhället. vid universitet och högskolor kring den Forskningen sektorns ledning och organisation har varit eftersatt, möjligen offentliga därför att centrala ämbetsverk haft ett har utvecklingsansvar. Samtidigt den sektorn avsatt en extremt låg andel av sin för offentliga själv budget FoU-verksamhet. har blivit lidande av bristen Förvaltningsutbildningen på kunskapsutveckling av grundforskningskaraktär. för en universitetsbaserad blir inte Huvuduppgiften grundforskning instrumentutveckling utan att tillhandahålla analyser av processer och resultat i den sektorns Medan man i offentliga omdaning. tidigare reformer av verksamheten inom den sektorn kunde urskilja offentliga en central och försök till av implementeringen viljeinriktning styrning så är och fragmenterad. Man urskiljer

dagens omdaning mångfacetterad

en av och den ingen masterplan, mångfald lösningar prövas offentliga verksamhetens karaktär differentieras. Det som då uppstår är att kartlägga, upptäcka kunskapsproblem mönster i, förklara och förstå den som sker. utveckling Forskningen tillkommer därmed att och sprida allmän uppgiften bygga kunskap om och kritik av de företeelser som blir föremål för studier. upplysning Ja, till och med att biträda i formuleringen av problem som är förstådda. kommer forskningen att påverka sitt ofullständigt Härigenom studieobjekt med de speciella vetenskaps- teoretiska problem som detta medför. i stora behov av instrument-

Naturligtvis uppstår omdaningsprocessen

utveckling för styrning i de olika ansvarsstrukturer och verksamhetsformer som konstrueras, men av sådana behov får i

tillgodoseendet

huvudsak ske FoU-insatser från huvudmännen inom den genom offentliga sektorn. Rent kommer den ovannämnda upplysningsuppgiften för praktiskt att kräva särskilda ansträngningar för spridning av grundforskningen resultaten till dem som deltar i samhällets vad policyskapande processer den sektorns roll. Man kan t.ex. tänka att årliga gäller offentliga sig

konferenser anordnas med att sammanföra och syfte forskning praktik, att särskilda ansträngningar görs för att popularisera forskningsresultat via tidskrifter med mot i professionella inriktning tjänstemän offentlig sektor och att årsböcker eller skriftserier produceras. Det bör också de forskare som verkar inom disciplinproåläggas ram att göra särskilda ansträngningar för att anpassa gammets av så att de kommer förvalt-

presentationen forskningsresultaten

ningsutbildningen tillgodo.

Bilaga 5B

DEMOKRAII I FÖRÄNDRING

- svenska kommuner och landsting i det lokala välfärdssamhället av

Professor Gunnel Gustafsson

1 BAKGRUND

Föreliggande disciplinprogram utgör en bearbetning och precisering av det förslag till forskning om kommuner och landsting, som formulerades inom Förtroendeuppdragsutredningen (SOU 1989:108). Civildepartementet har senare tilldelat mig särskilda medel för att utarbeta det program som här har använts för två konferenser där den närmare presenteras. Bidragen inriktningen och uppläggningen av forskningen om svenska kommuner och i det lokala välfärdssamhället diskuterats. Den första hölls i landsting i december 1990 och den andra i Umeå i februari 1991. Vid båda Göteborg dessa tillfällen deltog statsvetare från institutionerna i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala. En mer ingående redovisning av vad arbetet resulterat i återfinns i avsnitt nedan. fyra

2 FÖRÄNDRINGAVSAMHÃLLETOCH HUVUDFRÃGESTÄLLNINGAR

Sverige är i ökande grad en del av världen och internationalisering påverkar även kommunalpolitiken. Min bedömning är, att vår tid i historiens eftersken kommer att framstå som början på en ny De så kallade västdemokratiepok. erna befinner i ett skede då det industridominerade samhället ersätts av sig ett som är informations- och De etablerade kunskapsbaserat. politiska systemen står samtidigt inför krav på konstruktiva förändringar. Inte minst den lokala demokratin befinner i ett Den sig viktigt förnyelseskede. av makt och ansvar från staten till kommuner och

pågående omfördelningen

landsting och sedan vidare nedåt inom dessa är exempel försök att

på

förbättra demokratin att mobilisera ett stort antal människor i genom syfte att diskutera och besluta om framtida samhällsmål liksom sätten att nå dem. När det gäller den sektorn i Sverige är en huvudtendens således, offentliga att beslut och ansvar i formellt avseende flyttas från nationell nivå till lokal och övernationell. ändras emellertid relationerna mellan Samtidigt nivåer, aktörer och stater sätt som bara delvis är kända och på analyserade. Hierarkier och politisk styrning tenderar att ersättas av nätverk och förhandlingar som inte bara är transnationella utan ofta också överskrider gränserna mellan privat och offentligt. Det faktum att en formell ansökan om svenskt EG-medlemskap kan komma att föreligga relativt snart understryker givetvis behovet av kunskaper om hur kompetens och värdefördelning ändras såväl inom den offentliga sektorn som inom hela det lokala välfärdssamhället. Med andra ord: Hur är den svenska välfärdsstaten, särskilt kommuner och

numera och i hur är det fråga om en lokal landsting, organiserad hög grad stat? Hur de olika delarna? Hur har förändrats och samspelar samspelet varför? Vad har frikommunförsöken i detta avseende? Vilka betytt organ och nivåer sköter mellannationella kontakter i vilka frågor? Vilka kontakter mellan å ena sidan svenska kommuner och och å den förekommer landsting andra motsvarande i andra länder och vilken förändring i kontaktorgan mönstren har ägt rum? _ så att sambanden med värdefördel Kompetensfördelningen analyseras klart. Det under vilket studien genomförs ningen framgår förändringsskede det att åstadkomma en samlad av handlandet hos olika gör viktigt analys aktörer ett visst lokalt eller territorium, vilket sammanfaller med på regionalt t ex kommun eller om och hur lokala beslutsfattare landsting. Frågan gäller samarbetar eller förhandlar med, offentliga och respektive styr eller styrs av, aktörer eller nationell nivå i och i andra länder.

privata på regional Sverige

Mer Hur ser sambandet mellan demokrati och välfärd ut i ett lokalt precist: Hur det sätt på vilket olika aktörer samspelar perspektiv? påverkar välfärdsnivå och av service? Vad kännetecknar det lokala välfärdsfördelning samhället om vem som får vad, när och hur, dvs genom staten, ifråga eller andra sammanslutkommunerna, landstingen, företagen, familjen Vilka har rum i detta avseende? ningar? förändringar ägt inom det lokala välfärdssamhället är, som framgått, Organiseringen föremål för omvärdering. Service och välfärd som tidigare beslutades, och inom sektor tenderar att privatiseorganiserades producerades offentlig ras och En i den debatten ofta framförd marknadsanpassas. politiska att ansvaret för viss till ståndpunkt år, offentlig verksamhet, exempel och bör föras över till ideella eller individuella aktörer.

sjukvård barnomsorg,

Debatt om fördelar och nackdelar med nya kollektiva lösningar av typen och eller med eller utan subventioner från kooperativ entreprenader företag det förekommer allmänt och gäller ett flertal politikomoffentliga ganska råden. Det intressanta blir i detta att undersöka hur landsting, sammanhang kommundelar och av olika diversifierar kommuner, samarbetsorgan typer och vilken betydelse detta får för medborgarönskemålens lösningarna Vilka olika av lokala och samverkansformer förverkligande. typer organ mellan kommuner och finns? I vilka frågor förekommer gränsorgalandsting mellan och sektor? Vad introduktionen av nisering privat offentlig betyder och i samband med kommuners

nya prisbildnings- prissättningsmekanismer

och och av Hur och vilket sätt

landstings köp försäljning tjänster? mycket på

försöker och särskilt maktlösa t ex kvinnor, ungdomar medborgare grupper och invandrare utbudet av service och välfärd och hur lyckas de? påverka Med andra ord: Vilka kommunernas och frågor tas upp på landstingens av vem och med vilket resultat? I vilka råder och agenda, frågor enighet

vilka frågor är kontroversiella? Vilka intressen och behov tillgodoses direkt

av kommuner och och vilka landsting av andra aktörer i det lokala

välfärdssamhället, eventuellt efter påstötningar eller

reglering genom

kommunala eller andra beslut? Vilka är aktiva och och grupper inflytelserika

vilka har svårare att sin stämma hörd? göra

Forskningsprogrammet Demokrati i förändring föreslås således sammanfattningsvis bedrivas i med två

enlighet huvudteman;

1 Faktisk mellan

kompetensfördelning stat, landsting, kommuner och

privata aktörer som och samt familj företag härmed sammanhängande

inomnationell och inomkommunal variation om

ifråga fördelning av

service och välfärd

(Central local government relationships extended).

2 Det lokala i första välfärdssamhällets, hand kommuners och landstings,

förmåga att fånga upp och förverkliga medborgarnas önskemål och krav

(Responsiveness to citizens’

demands).

Det faktum att lokalsamhället i förändrats och bland Sverige kraftigt annat

blivit mer internationellt leder till att

slutsatsen, kommunforskningen bör

bedrivas i ett med komparativt perspektiv tyngdpunkt på jämförelser med

särskilt de europeiska kommunerna. Detta betyder, att jämförbarhet och

praktiska jämförelsemöjligheter bör skapas med den kommunforskning som

förekommer på annat håll. För att få de svenska perspektiv på kommuner-

nas verksamhet skall mellannationella översiktliga jämförelser göras vad

gäller följande relativt indikatorer av lättillgängliga betydelse för program-

mets huvudteman;

* nationell, regional och lokal och självstyrelse offentliga sektorns uppgifter

inom det lokala välfärdssamhället;

* historisk tradition och vad bakgrund gäller kommuninvånares inflytande

samt lika och

behandling tillgång till service;

* lokal särskilt lokal

resursmobiliseringsförmåga, beskattningsrätt och

faktiska t ex

beskattningsprinciper, inkomstskatt, förmögenhetsskatt m m.

Vid sidan om dessa i översiktliga systemjämförelser bör varje delstudie en

viss, men empiriskt begränsad, jämförelse med annat land något genomföras.

Syftet är i detta fall att borra om på djupet ifråga någon viktig aspekt av

medborgarönskemålens förverkligande eller

kompetensfördelningen.

3 FÖRNYELSE OCH KONTINUITET I KOMMUNFORSKNINGEN

Svensk har två stora nationella kommunforskningsstatsvetenskap genomfört Den första så kallade inledde sitt program. kommunalforskningsgruppen arbete 1960-talet i anslutning till den då pågående indelningsreformen på och finansierades av Riksbankens Jubileumsfond. Ett stort antal licentiatoch skrevs inom projektets ram. Den andra forskningsdoktorsavhandlingar sin verksamhet i slutet av 1970-talet och lade

gruppen påbörjade tyngd-

punkten på en utvärdering av kommunsammanläggningarna. Programmet finansierades av statsmedel efter en särskild och knöts till den proposition parlamentariska Kommunaldemokratiska kommittén. Deltagarna utgjordes i huvudsak av forskare. Under 1980-talet har kommunforskning disputerade kommit bred front i har den svenska forskningen

igång på Europa. Samtidigt

inom området av aktivitet. De som genomförts har präglats dämpad projekt ofta varit relativt små och utan direkt till varandra. Det är koppling att det som här föreslås kännetecknas av god balans angeläget program mellan Förnyelse och kontinuitet. Den om kommunurval och bas för arbetet uppläggning ifråga empirisk som nu (se nedan) medger longitudinell analys särskilt ifråga om planeras vissa av förverkligande. Vad gäller aspekter medborgarönskemålens och teoretiska mer allmänt innehåller det frågeställningar utgångspunkter här en rad Fokuseringen på det lokala presenterade programmet nyheter. territoriet, inte enbart de lokala medför således vissa politiska systemen, i teoretiskt avseende. Konsekvenserna av dessa genomgripande förändringar om av av avsnitt nedan. ifråga precisering frågeställningarna framgår fyra Redan här bör dock framhållas att två den lokala välfärdspolitiaspekter på ken är helt Den ena gäller kvinnors nya i kommunforskningssammanhang. och och den andra transnationaliseringen av det organisering inflytande svenska samhället. Demokrati, Organisering, Makt, Reglering, Autonomi, Decentralisering och är som kommer att stå i centrum för den

Styrning exempel på begrepp

teoretiska diskussionen. Det finns inom som helhet forskningsprogrammet en ambition att teoretiska till tänkandet om hur det lokala välge bidrag färdssamhället förändras, varför förändringarna sker och särskilt hur de av och påverkar den lokala demokratin. Pluralism kommer att råda påverkas i teoretiskt avseende och även normativ planeras ingå i politisk analys aktiviteterna. Detta innebär inte att eller de praktiska bidragen på empirin sätt ses som underordnade. Det finns tvärtom stora ambitioner att få

något

till stånd ett konstruktivt och mellan kvalificerade långsiktigt samspel och kommunforskare. Det bedöms således vara viktigt att ta praktiker tillvara och vidareutveckla den tradition av praktiknära kommunforskning

som redan finns i Sverige. När de två tidigare kommunforskningsprogrammen genomfördes gjordes, som nämnts, en anknytning till då aktuella frågor gällande indelningsreformen av densamma. respektive utvärderingen Samtidssamhällets komplexitet gör det nu motiverat både att ett brett teoretiskt anlägga perspektiv på den lokala välfärdspolitiken och att få till stånd en

kontinuer-

lig dialog mellan forskarna och dem som är verksamma i det

pågående

förnyelsearbetet. Mitt förslag är att det svensk eller nordisk basis på gärna tillskapas en motsvarighet till den amerikanska APPAM organisationen

(Association for Public Policy Analysis and

Management). Organisationen bör bygga på individuellt Dess aktivitet blir anordmedlemskap. viktigaste nandet av årliga konferenser där både forskare och praktiker presenterar idéer, projekt och resultat av eller Forskarna bör utvecklingsarbete forskning. komma från ett flertal humanistiska och tekniska samhällsvetenskapliga, ämnen med ekonomi och Aktiviteterna tyngdpunkten lagd på statsvetenskap. organiseras i första hand inom ramen för eller debattfora men arbetsgrupper också Vid konferenserna

prestigeföreläsningar utgör viktiga inslag. förevisas

dessutom skriftligt materiel av olika slag. En fördel med att föra ut detta sätt forskningsresultat på är, att grunden läggs för goda kontakter även mellan de tillfällen då nya böcker publiceras och konferenser rum. Det skede som samhället nu befinner i äger sig gör det, enligt min särskilt att och forskare mening, viktigt praktiker skapar förtroendefulla relationer mellan varandra och att ömse förväntningarna på håll är realistiska. Forskare kan ofta medan belysa viktiga samhällsproblem, det bör vara att med av och experter upp till politikerna hjälp ta tjänstemän ställning till hur problemen bör lösas och vidta av åtgärder lämpligt slag. Under en bör konferenser efter APPAMetableringsperiod (ca fyra år) modell basfinansieras av i och disciplinprogrammen företagsekonomi statsvetenskap. Forskare och från andra länder kunde till praktiker inbjudas vissa engelskspråkiga specialseminarier. Med tanke vilka det ovan skisserade på problemställningar forskningsprogrammet är avsett att bör i det arbetet belysa tyngdpunkten empiriska läggas på intervjuer och kvalitativa data snarare än på enkäter. I likhet med vid 1979 års urval bör såväl ett större (cirka 25 som ett mindre kommuner) (fem kommuner) urval göras. Därutöver i planeras undersökningar fyra landsting. Urvalen konstrueras så att största med studier möjliga jämförbarhet tidigare åstadkoms. De tre storstäderna ingick inte i urval. Såväl tidigare praktiska som teoretiska skäl gör det att utesluta dem de orimligt idag. Enligt preliminära överväganden som finns skall två av de tre storstäderna i ingå

de som inom ramen för föreliggande program?

undersökningar genomförs

4 PRECISERING AV FRÅGESTÄLLNINGARNA

Efter diskussion vid de två konferenserna i Göteborg och Umeå ingående kunde fem av Dessa gäller: (1) huvudgrupper frågeställningar preciseras. Kvinnors makt och i lokalsamhället, och inflytande (2) Transnationalisering autonomi, och politiker, (4) Lokalsam-

regional/lokal (3) Val, medborgare

Lokal - kvalitet hällets förvaltning, samt (5) välfärdsproduktion omfattning, och Som nämnts är de två första områdena helt tillgänglighet. tidigare nya i Tema tre, och fem anknyter däremot kommunforskningssammanhang. fyra nära till klassiska inom kommunforskningen. De problemställningar som emellertid starkt av den här perspektiv på frågorna anläggs påverkas valda det lokala territoriet. Ett inte obetydligt inslag av

fokuseringen på

kommer därför att också i de undersökningar som nytänkande återspeglas under dessa rubriker. Nedan sammanfattas översiktligt tankar genomförs redovisade i särskilda vilka förutom som är ingående promemorior, och också innehåller referenser till frågeställningar metodöverväganden relevant litteratur inom respektive område?

Kvinnors makt och i lokalsamhället inflytande

och könsteoretisk har sällan kombinerats. Kommunforskning forskning endast i ringa utsträckning Tidigare kommunforskningsprogram ägnar kvinnorna I den mån kön förekommer är det som en uppmärksamhet.

1 i en De närmare övervägandena om urval rn rn är redovisade promemoria, - tankar om urval rn Kommuner och landsting i samspel med sin omgivning några m, Folke Johansson, mars 1991.

h! Om kvinnors Följande promemorior avses: Maud Landby Eduards organisering mars 1991; Janerik Gidlund och och inflytande i den kommunala välfärdspoIitiken, Magnus Jerneck Transnationaliseringen av det svenska samhället, mars 1991; Folke Johansson, Lars Strömberg och Jörgen Westerståhl Medborgarunderoch sökningen, december 1990; Henry Bäck Politiker och partier i kommuner februari 1991; Björn Beckman Professionalisering, organisering och landsting, autonomi i lokalsamhällets förvaltning, mars 1991; Evert Vedung Den svenske gatubyråkraten - lokal tillsyn, utvärdering och informationsåterfÖring, mars 1991; Tommy Möller Offentlig serviceproduktion, februari 1991 samt Lars Strömberg och Folke Johansson i det lokala välfärdssamhället, mars 1991. Serviceproduktion Promemoriorna finns vid statsvetenskapliga institutionen, Umeå tillgängliga universitet.

en variabel i likhet med

individegenskap, ålder, socialgrupp och utbildning,

inte som en Detta kan självständig analytisk kategori. delvis ses som ett tidsfenomen. Det första programmet Kommunal självstyrelse - kommunal indelning, startade redan 1966, i en tid då var kvinnoforskningen föga utvecklad. Den totala frånvaron av kvinnor i vissa studier kan (och män) ändå te sig märklig. I delar av det andra stora av programmet, Utvärdering

kommunindelningsreformen presenteras data av intresse ur ett könsper-

spektiv. Någon systematisk analys av dessa genomfördes dock inte. Här finns således möjligheter till vissa jämförelser över tid. Forskning om kvinnors och den kommunala påverkan på lokalpolitiken välfärdens mellan kvinnor

fördelning och män torde vara fruktbar i flera

hänseenden. Den teoretiska främst av en förnyelsen utgörs fördjupad analys av medborgar- och När

demokratibegreppen. könsdimensionen analyseras

i förhållande till rådande individ- och kan intressanta klassparadigm jämförelser göras. Ett studium av det nära och livets kan vardagliga politik förväntas få såväl teoretisk som praktisk Den betydelse. övergripande frågan formuleras sätt: Hur handlar kvinnor på följande på lokal nivå för att påverka sina villkor och vilka förmåner tilldelas dem? Det är att viktiga göra en analytisk mellan koppling medborgarnas politiska agerande och den offentliga politikens utfall. Den teoretiska är kvinnors

utgångspunkten kollektiva handlande och mot-

ståndet mot dess dvs vad som hindrar dem yttringar, att vidta åtgärder. I detta ligger ett medvetet aktörs- och en vem maktperspektiv, fokusering på som gör vad, när och hur snarare än vem som får när och hur. Kvinnors vad, kollektiva handlande kan vara av olika karaktär. Det kan av utgöras nätverk, demonstrationer, samarbete över aktivitet partigränserna, facklig etc. Framgångsrik kvinnopolitik innebär att kvinnor agerar tillsammans i frågor som är viktiga för kvinnor och med ett utfall som gynnar kvinnor. Naturligtvis måste även utfall diskuteras som är för positiva kvinnor, men där en medveten och organiserad saknas. kvinnopolitik Utifrån ovan skisserade kan

frågor empiriska undersökningar utformas på

en olika sätt. Huvudtanken är här att mängd välja ut ett antal policyområden som studeras från initiativ till resultat. Dessa områden bör vara brett definierade, ha könsteoretiskt innebörd och vara olika till sin grundad karaktär. Tre sådana är: arbete, och politiskt inflytande kroppslig integritet. Kvinnors krav arbete och förbättrade arbetsvillkor på ligger till stor del utanför traditionell Arbete sker i partipolitik. hemmet, i egen regi, som anställd i det eller inom den privata näringslivet offentliga sektorn. Kravet på fler kvinnor i politiken har däremot till stor del riktats mot de politiska partierna, men kvinnor har också skaffat andra sig plattformar för att agera politiskt och ta i det därigenom plats offentliga rummet som medborgare.

Slutligen har eller livskvalitet- här

klient/konsumentperspektivet, aspekten,

till en kvinnospecifik fråga, dvs stöd till kvinnor som utsatts för begränsats våld. Även annan välfärd och service, som barn- och äldreomsorg, kan emellertid diskuteras ur ett könsteoretiskt perspektiv. Detta kommer också att ske inom ramen för Lokal delprogrammet välfärdsproduktion omfattning, kvalitet och tillgänglighet. En studie av kvinnors arbete blir framför allt en studie av kvinnors organiserade krav på kommunen som arbetsgivare; arbetstider, löneförhandlingar, lönesystem, m m. Stora kvinnodominerade jämställdhetsplaner arbetsplatser, som barnomsorgen, skolan, äldrevården och annan offentlig omsorg kommunaliseras, bolagiseras och avregleras. Vad betyder dessa för kvinnor? Hur är frågan om kvinnors arbetsförändringar politiserad villkor? Analysen av politiskt inflytande gäller i första hand hur kvinnor agerar för att öka sin och aktivitet. Partiernas av politiska representation nomineringar kvinnor, deras arbete i för att engagera fler kvinnor i den kommunala övrigt partipolitiken samt de politiska partiernas kvinnoförbund är viktiga att studera. Men även kvinnors utomparlamentariska aktioner för att öka sitt politiska inflytande bör undersökas. Flera studier visar att kvinnor och män sina intressen i olika former. I denna delstudie uttrycker politiska ingår också diskussioner om demokrati samt principiella kvotering, synen på frågan om representation medför makt och inflytande. Det sista policyområdet, frågan om kvinnors kroppsliga integritet, gäller såväl kontrollen över den som rätten att ej behöva frukta egna kroppen övergrepp. Våld mot kvinnor är ett problem som, trots aktiva kvinnogrupper, sent kommit den i Två av tre kommuner

på politiska dagordningen Sverige.

underlåter att till misshandlade kvinnor i form av ge stöd kvinnojourer. Kvinnors krav på den här får från den lokala punkten svag respons välfärdsstaten. Varför? Vilka andra har Frågorna lösningar problemet? knyter an till diskussionen om politikens räckvidd och distinktionen offentligt-privat.

Transnationaliserin och r ional lokal autonomi

En fundamental förändring i Sveriges politiska förutsättningar under senare år gäller nationens förhållande till den europeiska omgivningen. Förändringen av tidigare svenska beslut gällande anpassning av regelsystemet markeras i den så kallade vitboken för den inre marknaden i EG, genom förhandmellan EFTA och EG om ett s k EES-avtal (European Economic lingarna Space) samt i regeringens krispaket hösten 1990 där önskvärdheten av ett svenskt medlemskap i EG framhölls. I december 1990 öppnade riksdagen

formellt dörren för en ansökan om svenskt redan under EG-medlemskap 1991. Inom ekonomin sker en omvandling på så sätt att näringslivet skapar nya koncerner i form av produktionsnätverk som överskrider nationsgränserna. de fria flödena av över Samtidigt utgör finanskapital gränserna restriktioner för den inhemska ekonomiska i form politiken. Miljöproblemen av luft- och vattenföroreningar framstår som på frågor som inte exempel effektivt kan lösas inom ramen för existerande politiska institutioner. En dimension kan också noteras inom medierna. tydlig europeisk Dessa förändringar är väl kända, men innebörd för det svenska

deras poli-

tiska systemet år ändå oklar. I synnerhet som osäkerheten är stor ifråga om EGs färdriktning. Går den mot ett United States of Europe eller mot ett utvidgat politiskt och ekonomiskt samarbete? Begreppet transnationalisering används här som sammanfattande benämning på denna sammanvävning av staterna i västra Europa. En viktig iakttagelse är, att mängden icke-statliga aktörer är omfattande och i snabb tillväxt inom denna mycket integrerade struktur. Transnationalisering syftar således inte på utrikespolitik i snäv mening, utan antyder en förändring där snart sagt alla traditionella inrikeshar en dimension. Det i sakens natur att politiska frågor europeisk ligger denna berör många aspekter av svenskt samhällsliv och att ett förändring forskningsprojekt tvingas koncentrera sig på några få områden. Särskilt intressanta teman bedöms vara folkstyrelse, välfärdssystem, infrastruktur, och lokal autonomi samt de inbördes sambanden mellan dessa. regional är här, att studera innebörd för kommuner Syftet transnationaliseringens och landsting - med särskild tonvikt på folkstyrelsen och välfärdssystemen. Skapar EGs institutioner nya förutsättningar för hela den politiska I vilken länkar och till processen? utsträckning sig partier organisationer transnationella nätverk? Hur implementeras beslut som fattas utanför Sverige? Hur rättssäkerheten och påverkas domstolssystemet, omprövningen av det svenska välfärdssystemet? Hur förändras regionala och lokala investeringar i infrastruktur? Förekommer kommunal utrikespolitik? Den nordiska välfärdsstaten är en avvikare i Europa. När Sverige transnationaliseras kommer detta därför, med stor sannolikhet, att innebära omprövning och förändring i riktning mot ett samhälle där staten är en av flera möjliga producenter av välfärd och service. Tendensen till uppluckring av gränserna mellan privat och offentligt kommer därmed att förstärkas. Politiskt och ideologiskt kan den nya situationen innebära betydande utmaningar. Företrädare för den svenska välfärdsstaten har tenderat att betrakta vårt samhälle som ett ideal eller en modell mot vilken andra stater borde sträva. Detta har inte sällan lett till både ointresse för och naturligt om förhållandena i andra länder. Nu framförs emellertid krav okunskap på såväl grundläggande vad relevansen av utländska attitydförändringar gäller

erfarenheter som om inte minst de och kunskap politiska administrativa förhållandena i Hur kommer den här Europa. antydda förändringsprocessen att påverka självstyrelsen på olika nivåer? att Mycket tyder på transmedför en stark den nationella

nationaliseringen påfrestning på demokratin.

En demokratiska underskott möjlighet är, att detta kompenseras av starka lokala och regionala enheter. Kommuner och med landsting betydande självständighet skulle således, i med sin lokala kunna samspel omgivning, tänkas vara viktiga aktörer under den förestående Det

integrationsprocessen.

är emellertid också att en av statsmakten möjligt, försvagning genomsyrar även andra politiska och administrativa nivåer. Viktiga impulsgivare för kommuner och är och landsting troligen Kommunförbundet Landstingsförbundet samt centrala ämbetsverk. Det finns därför skäl att studera vad goda slags signaler rörande som sänds från dessa håll. transnationalisering En intensifierad av kommuner och

internationalisering landsting kan, som

framgått, komma att ett hot mot den lokala demokratin i den utgöra meningen, att makten till informella nätverk av transnationell flyttas karaktär. Kan det anonymiserade som utövas i slutna inflytande sällskap där tjänstemän, och tillsammans de politiker företagsledare agerar ersätta mekanismer för lokalt och staten som finns regionalt inflytande på idag? Vilka nya motsättningar och kan Hur kan och ideologiska skiljelinjer uppstå? bör den demokratiska kontrollen ske när överskrider beslutsprocesserna nationella, regionala och kommunala gränser liksom gränserna mellan privat och Vilka offentligt? gamla och nya kanaler för inflytande fungerar i denna situation så att kan medborgarönskemålen förverkligas?

Val, medborgare och politiker

Beträffande medborgarnas eller folkets är en

inflytande grundläggande

fråga: Vilket folk? Svenska folket, folket i kommunen

landstingsområdet,

eller kommundelen? På vilken nivå fattas besluten och vem har inflytande? Principen att besluten skall så nära de berörda som har under läggas möjligt senare år framförts ofta och den återfinns också som en rekommendation i konvention om lokal denna Europarådets självstyrelse. Mot princip står såväl allmänna krav som mer krav politiska på jämlikhet specificerade på enhetlighet, likformighet, likvärdighet eller, inom kommuner och landsting,

likställighet.

När det gäller hur folkstyrelsen skall komma till finns åtminstone uttryck, tre teoretiskt tänkbara en av dessa

utgångspunkter. Enligt är deltagandet

huvudsaken. Demokrati i den mån aktivt deltar i föreligger medborgarna beslutsprocessen. En andra modell ställer mer realistiska och begränsade krav skall valen i efterhand på folkstyrelsen. Medborgarna genom kunna

utkräva ansvar av sina valda I Sverige, liksom i andra representanter. finns för en variant. Eftersom utpräglade partidemokratier, utrymme tredje står för allmänna eller innebär valet partierna politiska riktlinjer ideologier inte enbart ett som kan kontrolleras i efterhand, utan det ger Öppet mandat, också vissa om vilken politik som skall föras. Att de valda är anvisningar betraktas som en för att önskemål åsiktsrepresentativa garanti medborgarnas beaktas i de beslut som senare kommer att fattas. Enligt alla tre modellerna är om det politiska -om kompetensförmedborgarnas kunskaper systemet och ansvar, om och - en delning partiernas ståndpunkter ställningstagande grundläggande förutsättning för att demokratin skall fungera. Studier av den lokala demokratin bör särskilt inriktas det medbor-

på

Av har bland annat framgått att gerliga deltagandet. tidigare undersökningar olika former för aktivitet, t ex genom partier, kontakter med kommunala och aktioner av olika dominerar inom skilda av tjänstemän slag, typer kommuner. Det är av stort intresse att följa upp vad som här skett. är att försöka bedöma effekterna av det senaste årtiondets organi- Väsentligt satoriska reformsträvanden. Vad betyder t ex införandet av kommundelsnämnder för deltagande, inflytande och välfärdsfördelning? Fortsatta studier av både i som är mer

åsiktsrepresentativiteten, frågor

eller mindre av allmänna och i konkreta lokala stridsfärgade partiideologier

frågor, bör emellertid också genomföras. Tidigare undersökningar tyder på

att åsiktsöverensstämmelsen mellan väljare och valda generellt sett är ganska och att och denna i god partival partiideologier befrämjar representativitet men inte när det gäller t ex serviceprioriteövergripande vänster-högerfrågor och av särskild vikt för kvinnor. ringar prioriteringar och sätt att tänka och bör i en Medborgares kommunpolitikers agera demokrati vara nära förbundna med varandra. Det som från början karaktäriserade den kommunala i var att

självstyrelsen Sverige just

inte med som i fatta beslut politikerna nöjde sig att, riksdagen, generella utan också deltog i verkställigheten av besluten. Så är fortfarande i själva stor utsträckning fallet, även om särskilt den senaste kommunindelnings-

reformen professionaliserat förvaltningen och ökat tjänstemannainflytandet.

En rad aktuella och strävanden inom kommuner och förändringar landsting nu Är det tjänstemän som skall välja medel eller påverkar politikerrollen. skall följa med ner mot verkställighetsnivån? Vilket politikerna utrymme finns kvar för fritidspolitikerna, om de endast skall fastställa allmänna mål? Kan det elementet i till ett fåtal kommunalpolitiska självstyrelsen begränsas råd och De kan givetvis inte ge landstingsråd? föreslagna undersökningarna svar dessa men de kan konsekvenserna av olika aktuella

på frågor, belysa

reformsträvanden. Den svenska modellens öde på detta område är sammanlänkat med den framtid som väntar fritidspolitikerna.

Politikerrollen påverkas också av olika organisatoriska förändringar bl a den decentralisering som ägt rum inom många landsting och kommuner. Samtidigt sker härvid ofta en integrering av verksamheter som traditionellt varit starkt sektoriserade. Politikerna kan på så vis få helt andra uppgifter. I kommundelsnämnderna kommer sålunda det politiska arbetet att radikalt ändra karaktär. Från att ha varit fackpolitiker blir ledamöterna allmänpolitiker. Vad detta för deras relationer till och betyder väljarna tjänstemännen? Här finns en rad som behöver ett studium.

väsentliga frågor ingående

lgkalsamhällets förvaltning

autonomi det lokala territoriet och Huvudfrågan gäller förvaltningens på vilka effekter denna autonomi har för välfärd och förkompetensfördelning, verkligande av medborgarnas önskemål och krav. Lokalsamhällets förvaltning studeras från en rad olika infallsvinklar med tyngdpunkten lagd på byråkraters idéer och beteende. Hur utvecklas idéer om den offentliga serviceproduktionen och föreställningar om kommun och landstingskommun som producent eller beställare av produktion? Organisatoriska tänkesätt erfarenheter från har allt oftare

uppbyggda på marknadsorganisationer blivit

förekommande i debatten om den offentliga verksamheten. Ar innovationsförslag gällande den offentliga lokala förvaltningen inspirerade av idéer om den Varierar om privata organisationen? grundtankarna förvaltningens uppgifter och bästa sätt att fungera mellan olika sakområden? Kan skillnader och likheter i dessa hänseenden vara påverkade av synen på statens roll i välfärdssamhället? I detta sammanhang blir debatten om offentligt och privat, blandadministration och privatisering aktuell att studera. I vilken utsträckning är den svenska debatten självständig och i vilken den i den industrialise-

utsträckning återspeglar generella strömningar

rade världen? Ambitionen är här att finna likheter och skillnader mellan förvaltningens idévärldar beroende bl a på professionaliseringsgrad, karriärvägar, position och kontaktnät. Vidare skall om autonomi diskuteras i förhållande till frågan professioners förmåga att styra värderingar och ideologier. av beteende i som en serie fallstudier Analysen förvaltningen genomförs av lokala frågor inom olika sektorer. Preliminärt områdena väljs sjukvård, skola, näringspolitik samt teknik och miljö. Avsikten är att genomföra en beslutsstudie där arbetsfördelning, aktivitet och konflikter analyseras. Hur och andra aktörer i olika av situationer? Också agerar tjänstemän typer

regelsystemens inverkan på beslutsprocesser undersöks. På vilket sätt

reagerar förvaltningen på signaler från sin omvärld? Hur möts till exempel och kritik? Studier av förslag gällande omorganisation, besparingar

kommuners agerande när nationalstaten bedriver t ex besparingspolitik, minskade visar att man då kan som genom statsbidrag, bygga upp strategier delvis motverkar statens intentioner. bör medföra att Internationaliseringen den kommunala förvaltningen agerar i delvis nya mönster. En studie inriktas de så kallade i den specifikt på gatubyråkraterna offentliga sektorns socialarbetare yttersta kapillärer, exempelvis skogvaktare, och hälsovårdsinspektörer. Sökarljuset riktas därmed mot den bortre delen av policycykeln, dvs mot implementering, utvärdering och återföring av resultatinformation. För att komplettera övriga delstudier inom programmet väljs här områden som kännetecknas av indirekt dvs där det styrning, offentliga inte i egen driver verksamheten utan försöker andra med regi påverka hjälp av styrmedel. Preliminärt studeras politikområdena naturresurser, och energi miljö. En komparativ uppläggning eftersträvas. klassisk normativ bör vara Enligt statsvetenskap förvaltningen politikens och verkställa beslut. skall bortse lydiga tjänare lojalt politiska Tjänstemän från sympatier eller antipatier och pliktmedvetet fullgöra sina egna uppgifter oavsett vilka partier som har majoritet på den politiska arenan. De skall handla utan vrede och iver. Sin får att dess legitimitet förvaltningen genom handlar folkets Detta som uppdragsgivare, politikerna, på uppdrag. synsätt vi kan kalla den konventionella byråkratiteorin eller teorin om den ansvariga byråkratin och som bl a kännetecknas av förvaltning genom neutrala ämbetsmän stöter emellertid på oerhörda när det skall i problem tillämpas praktiken. Tidsknapphet och krav på situationsanpassning medför att de parlamentariska församlingarna måste överlämna beslutanderätten till i rader av centrala förvaltningen frågor. Andra sätt att organisera förvaltningsprocesser på är genom enskilda, vanligen intresseorganisationer, samt enligt principen om den professionella förvaltningen. Det sistnämnda sättet innebär, som namnet att antyder, genomförande överlåts till med starkt till personal specialiserad utbildning exempel läkare, arkitekter eller ingenjörer. Ytterligare en möjlighet är att organisera offentliga genomförandeprocesser genom självförvaltning. I den svenska debatten denna ofta under brukarmedvergår princip beteckningen kan, vilket innebär att den offentliga sektorns adressater eller brukare får ta ansvar för genomförandet. Exempel på brukarmedverkan är föräldrarnas i i och ansvarstagande barnomsorgen, patienternas sjukvården hyresgästernas i de En fråga vid studiet av allmännyttiga bostadsföretagen. viktig och inte minst är huruvida de tänker byråkrater gatubyråkrater och agerar enligt konventionell byråkratiteori, enligt professionella principer, på basis av eller annat sätt. Särskilt är att idén om

självförvaltning på viktigt precisera

förvaltning genom kommuner i detta perspektiv.

Lokal välfärdsproduktion omfattning, kvalitet och tillgänglighet

Välfärdsproduktionen på det lokala territoriet skall belysas med hjälp av två olika metoder. För det första planeras en relativt heltäckande undersökning av utbud och service. i efterfrågan på Tyngdpunkten utbudsanalysen ligger på omfattning och tillgänglighet medan krav och önskemål medborgarnas givetvis också inkluderar kvalitetsaspekter av mångahanda slag. För det andra planeras en serie fallstudier med vars hjälp särskilt den offentliga sektorns produktivitet och effektivitet avses bli belyst. Närmare bestämt specialstuderas situationer då offentlig serviceproduktion misslyckats varit framgångsrik. respektive När det den servicens och distribution har vi gäller offentliga produktion i dagens Sverige, som framgått, fyra huvudsakliga nämli-

organisationsnivåer,

kommunerna och, i vissa kommuner, kommundelar. gen staten, landstingen, Tyngdpunkten i de här undersökningarna skall ligga de två

planerade på

mellannivåerna, kommuner och eftersom till landsting, välfärdsproduktionen övervägande del är förlagd hit. Vid sidan av de fyra nivåerna kan man räkna med en femte, som får allt större den Övernationella. betydelse, nämligen När det är befogat inkluderas även denna nivå i det empiriska arbetet. Det unika i detta är således, dels den territoriella ansatsen forskningsprogram och dels att alla nivåer på en gång görs till föremål för ett samlat studium. Den allmängiltiga undersökningen inleds med en kartläggning av medborgarnas krav olika serviceområden. För att kunna sätta dessa önskemål

på

och prioriteringar i relation till service insamlas mer

tillgång på objektiva

om serviceutbud i kommuner och Databasen är i detta uppgifter landsting. fall material. För att bilden blir det också tillgängligt offentligt komplettera nödvändigt att genomföra intervjuer med politiker och tjänstemän. En översiktlig kartläggning av utbud och efterfrågan vad gäller service är ett omfattande arbete. Det bör därför till 25-urvalet av kommuner begränsas och i vissa delar kanske t 0 m till 5-urvalet. Huvudfrågan är vilka faktorer

som bestämmer omfattning, kvalitet och tillgänglighet ifråga om den service

som erbjuds det kommunala territoriet.

på

I den andra delen av studien utgörs den beroende variabeln av serviceproblem och det missnöje som följer av sådana. Ambitionen är dock inte att göra någon heltäckande kartläggning av problemens omfattning. Det är istället att ett antal teorier om varför miss_övergripande syftet pröva lyckanden, s k policy failures, inträffar samt att empiriskt de belysa bakomliggande orsakerna till dem. De komparativa fallstudierna bör väljas med stor omsorg. Fallen fastställs därför först när de teoretiska blivit klart fixerade. slutligt utgångspunkterna

Det att identifiera dels ett eller flera och dels gäller lämpliga policyområden ett antal frågor eller ärenden. Vad politikområden är lämpliga gäller sjukvården och två tänkbara sektorer. Inom dessa finns både barnomsorgen bristande tillgång på service och en hel del uttalat missnöje med de tjänster som utnyttjas. Det är dessutom områden som är lämpliga att studera då, som här, (makt)relationerna mellan staten och kommunerna respektive är av intresse. Kommunerna och är huvudmän inom landstingen landstingen barnomsorgen respektive sjukvården, men samtidigt finns starka tendenser till central styrning genom bl a statsbidrag och lagstiftning. En distinktion bör göras mellan brukarnas och förmedborgarnas väntningar. Samtliga kommunmedborgare har - som väljare och skattebetalare - rätt att ställa krav på exempelvis den kommunala barnomsorgen. Det kan emellertid hävdas, att de som servicen har särskilda nyttjar rättigheter, ehuru något oprecisa. Utifrån distinktionen mellan allmänintresse och egenintresse är det rimligt att anta, att serviceförväntningarna varierar bland annat beroende på medborgarnas konkreta behov och efterfrågan. Med hjälp av personliga intervjuer görs försök att belysa bakgrunden till olika av vanmakt. En av valmöjligheter ligger typer hypotes är, att frånvaro bakom vanmakten. Brukarna sitter fast i det system de är missnöjda med. En annan hur ofta och varför tar initiativ och försöker

fråga gäller medborgare

ändra på sin situation? När misslyckas de och vad är orsaken? En hypotes som här nära till hands ligger är, att det föreligger bristfälliga påverkansmöjligheter. Vanmakt kan emellertid även samman med ett inlärt hänga slags beteende, som tar sig uttryck i att medborgare och brukare inte upplever sig ha rätt att ställa krav. Andra hypoteser kan formuleras med utgångspunkt från teorier om och av kvinnors särskilda osynliggörande underordning servicebehov.

5 FORSKNINGSORGANISATION

De två tidigare kommunforskningsprogrammen har genomförts i samarbete mellan de fem Statsvetenskapliga institutionerna i Sverige. Denna samverkan har varit av värde för den och dessutom lett inomvetenskapliga utvecklingen till att kommunforskningen blivit av god kvalitet. I ett snävare perspektiv har därtill två praktiska fördelar vunnits. För det första har den specialisering ifråga om ansats och mer specifik kompetens som finns på de olika universiteten kunnat tas tillvara. För det andra har det empiriska arbetet underlättats så sätt att tids- och kostnadskrävande resor i samband med

på

intervjuer och empiriskt arbete i kommunerna kunnat minimeras.

på plats

Även vid detta tredje tillfälle föreslås att kommunforskningen bedrivs i

samarbete mellan de institutionerna i Lund, Statsvetenskapliga Göteborg, Stockholm, Umeå och Två forskare från var och en av Uppsala. disputerade orter föreslås bilda en Till sig kan forskarna knyta nyssnämnda forskargrupp. en eller flera doktorander. genomförs i samarbete mellan Varje delprogram två av de fem orterna det mönster som redovisas i tabell 1. enligt

Tabell 1 Delprograrnrnen i ett institutionellt nätverk

Statsvetenskapliga institutionen i

Delprogram Göteborg Lund Stockholm Umeå Uppsala

A Kvinnors makt och inflytande i X X lokalsamhället

B Transnationalisering och lokal X X autonomi

C Val, medborgare och politiker X X

D Lokalsamhällets förvaltning X X

E Lokal välfärdsproduktjon - omfatt- X X ning, kvalitet och tillgänglighet

aktiva under har för- De personer som varit programskrivningen preliminärt klarat sig villiga att åta sig ansvaret för forskningsprogrammets genomförande? Huruvida doktorander skall engageras blir en fråga som får lösas från fall till fall. Den i tabell 1 redovisade mellan orter och delprokopplingen innebär, som framgår, att institution samarbetar gram varje statsvetenskaplig direkt med två andra. Lund t ex till Uppsala och Umeå, Göteborg kopplas till Stockholm och osv. Därtill kommer att de doktorander som Uppsala

3 Följande personer avses: Docent Björn Beckman (Lund), docent Henry Bäck (Stockholm), docent Maud Landby Eduards (Stockholm), t f professor Janerik Gidlund (Umeå), professor Gunnel Gustafsson (Umeå), docent Magnus Jerneck (Lund), fil dr Folke Johansson fil dr Tommy Möller (Uppsala) och (Göteborg), docent Evert Vedung (Uppsala).

engageras mycket väl kan vara knutna till mindre någon högskoleort. Programmet beräknas pågå under heltidsår med till förlänfyra möjlighet gning. Det har av olika skäl bedömts vara att arbetet tar sin viktigt början redan under våren 1992. Ett av skälen är till den kopplingen medborgarundersökning som genomförs i till 1991 års val. Ett anslutning annat är tillgången på lämpliga och villiga forskare.

Bilaga 6

INTERNATIONELLT GÄSTFORSKARPROGRAM VID SCASSS

Direktorerna för för i förklarar Kollegiet samhällsforskning Uppsala (SCASSS) i en skrivelse till beredda att intitera ett gradvis växande sig utredningen vid SCASSS och efter hand även ett med gästforskarprogram symposieprogram om den sektorns och inriktning på forskning offentliga lednings-, styrnings- Ett sådant kommer att innefatta besök under organisationsproblem. program av internationellt ledande forskare inom flera discipliner, långa tidsperioder t.ex. ekonomisk och statsvetenskap. Denna del av historia, historia, sociologi en är berett att initiera omgående. Dess närmare inriktning satsning kollegiet och i första hand av de resurser som kan ställas till omfattning begränsas förfogande. När det en eventuell kommer en sådan att gäller symposieverksamhet, förberedas samma sätt som för all verksamhet vid kollegiet, dvs efter

på gäller

kontakter med ledande forskare både i och utomlands under ingående Sverige vilka förseminarier hålls och forskningsplaner gradvis preciseras. kommer att ske det sätt som gäller för SCASSS generellt, Avrapportering på dvs inte i form av interna utan i form av böcker på internationella rapporter

kommer att ske villkor som gäller

vetenskapliga förlag. Publiceringen på

internationellt för all sådan verksamhet, dvs utan något speciellt publikationsstöd från kollegiets sida. När det ett bör den verksamhet gäller inriktningen på gästforskarprogram som f.n. inom ramenför tema R (statsteori) på ett naturligt pågår kollegiets sätt kunna i en som till intressefält. vidgas riktning anknyter FOS-programmets En sådan eventuell är dock helt beroende av framtida beslut om utveckling FOS- storlek och tidsramar. är att endast satsningens Kollegiets grundprincip initiera verksamhet där för att kunna bedriva goda förutsättningar föreligger Det förut- sätter i sin tur att det vetenskapliga

genuint nydanande forskning.

måste tid som faktiskt krävs.

planeringsarbetet ges den

KUNGL. BIBL.

1991-05-1

STOCKHOLM

Statens 1991

Offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Flykting- och immigrationspolitiken. A. 33. Branden på Sally Albatross. Den 9-12 januari 1990. Finansiell tillsyn. Fi. Fo.

mbwwr

Statens roll vid främjande av export. UD. 34. HIV-smittade - ersättning för ideell skada. Ju. . Miljölagstiftningen i framtiden. M. 35. Några fragor i ansluming till en arbetsgivarperiod . Miljölagstifmingen i framtiden. Bilagedcl. inom sjukpenningförsälcringen. S. Sekretariatets kartläggning och analys. M. 36. Ny kunskap och förnyelse. C. 0 . Utvärdering av SBU. Statens Beredning för Utvärdering av medicinsk metodik. S. 7. Sponslig och ekonomisk utveckling inom travoch galoppsporten. Fi. 8. Beskattning av kraftföretag. Fi 9. Lokala sjukförsäkringsregister. S. 10. Af iärstidema. C. 11. Affárstiderna. Bilagedel. C. 12. Ungdomarna och madden. C. 13. Spelreglema på arbetsmarknaden. A. 14. Den regionala bil- och körkortsadministrationen. K. 15.Inforrnati0nens roll som handlingsunderlag styrning och ekonomi. S. 16.Gemensamma regler - lagstiftning, klassifikationcr och informationsteknologi. S. 17. Forskning och utveckling - epidemiologi. kvalitetssäkring och Spris utvecklingsprojekt. S. 18. Informationsstruktur för hälso- och sjukvården - en utvecklingsprocess. S. 19. Storstadens trañksystem. överenskommelser om trafik och miljö i Stockholms- Göteborgs- och Malmöregionerna. K. 20. Kapitalkosmader inom försvaret. Nya former för finansiell styming. FÖ. 21.Pers0nregistrering inom arbetslivs-, forsknings- och massmcdieområdena. m.m. Ju. 22.Översyn av lagstiftningen om träfiberravara. I. 23. Ett nytt BFR - Byggforskningen på 90-talet. Bo. 24.Visstgar det an! Del 1. 2 och 3. C. 25.Frikommunförsökct. Erfarenheter av försöken med en friare nämndorganisalion. C. 26. Kommunala entreprenader. Vad är möjligt? En analys av rättsläget och det statliga regelvcrkets roll. C. 27. Kapitalavkastningen i bytesbalansen. Tre expertrapponer. Fi. 28. Konkurrensen i Sverige - en kartläggning av konkurrcnsförhâllandena i 61 branscher. Del 1 och 2. C. 29.Periodiska hälsoundersökningar i vissa statliga, kommunala och landstingskommunala anställningar. C. 30. Särskolan -en primzirkommunal skola. U. 31.Statcns arkivdepáer. En utvecklingsplan till år 2000. U. 32. Naturvårdsverkets uppgifter och organisation. M.

Statens 1991

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Utbildningsdepartementet

Personregistrering inom arbclslivs-, forsknings- och Särskolan -en primärkommunal skola. [30]

massmedieomrâdena. m.m. [21] Statens arkivdepâer. En utvecklingsplan till år 2000.

HIV-smittade - ersättning för ideell skada. [34] [31]

Arbetsmarknadsdepartementet Utrikesdepartementet

Flykting- och immigrationspolitiken. [l] Statens roll vid främjande av export. [3] Spelreglema på arbetsmarknaden. [13]

Försvarsdepartementet Bostadsdepartemntet

Kapitalkostnader inom försvaret. Nya fonner för Ett nytt BFR - Byggforskningen på 90-talet. [23] finansiell styrning. [20]

Branden pá Sally Albatross. Den 9-l2januari 1990. [33]

Industridepartementet

Översyn av lagstiftningen om träñberrävara. [22]

Socialdepartementet

Utvärdering av SBU. Statens Beredning för Ut-värde-

Civildepartementet

ring av medicinsk metodik. [6] Af färstidema. [ l 0] Lokala sjukförsäkringsregister [9] Affárstidema. Bilagedel. [ll] lnformationens roll som handlingsunderlag - styrning Ungdomarna och makten.[l2] och ekonomi. [l5]. Visst går det an! Del 1, 2 och 3. [24] Gemensamma regler - lagstiftning, klassiñkationer och Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöken med informationsteknologi. [l6]. en friare nämndorganisation. [25] Forskning och utveckling - epidemiologi, kvalitetssä- Kommunala entreprenader. Vad är möjligt? En analys kring och Spris utvecklingsprojekt. [l7]. av rättsläget och det statliga regelverkets roll. [26] lnformationsstruktur för hälso- och sjukvården - en Konkurrensen i Sverige - en kartläggning av konkurutvecklingsprocess. [l8]. rensförhâllandena i 61 branscher. Del 1 och 2. [28] Några frågor i anslutning till en arbetsgivarperiod inom Periodiska hälsoundersökningar i vissa statliga, komsjukpenningförsäkringen. [35] munala och landstingskommunala anställningar. [29]

Ny kunskap och förnyelse. [36]

Kommunikationsdepartementet

Den regionala bil- och körkortsadministrationen. [14]

Miljödepartementet

Storstadens trafiksystem. Överenskommelser om Miljölagstifmingen i framtiden. [4] trafik och miljö i Stockholms- Göteborgs- och Malmö- Miljölagstifmingen i framtiden. Bilagedel. regionerna. [19] Sekretariatets kartläggning och analys. [S]

Naturvårdsverkets uppgifter och organisation. [32]

Finansdepartementet

Finansiell tillsyn. [2]

Sportslig och ekonomisk utveckling inom trav- och

galoppsporten. [7]

Beskattning av kraftföretag. [8]

Kapitalavkastningen i bytesbalansen. Tre expertrapporter. [27]