Demokrati och medborgarskap

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

EMCIHRATI

Lltredningen

Peter Aronsson Ingemar Elander Kerstin Jacobsson Rolf Lidskog Bo Lindensjö Lennart Lundquist Maria Oskarson Rune Premfors Birte Siim Stefan Szücs

Redaktör Erik Amnå

Demokrati och

medborgarskap

du

STATENSOFFENTLIGA

k UTREDNINGAR

OCC

och

Demokrati

medborgarskap

Peter Aronsson Lennart Lundquist

Ingemar Elander Mar/a Oskarson Kerstin Jacobsson Rune Premfors

Rolf L/dskog Birte Si/m

Bo Lindensjö Stefan Szücs

Redaktör Er/k Amnå

Demokratiutredningens forskaruolym

B///ENW

STATENS OFFENTLlGA

UTREDNINGAR

SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt.

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, 113 82 Stockholm

Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71

E-post: 0rder@faktainf0.se

Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter ISBN 91-7610-868-66 Elanders Gotab, Stockholm 1999 ISSN 0375-250X

Förord

Ett Demokratiutredningens uppdrag och värdera

av är att summera

de årens demokratiutredningar och demokratiforskning, ett

senaste stimulera det offentliga samtalet demokratin. Av de annat att om skälen har redan åtskilliga demokratiforskare medverkat Våra temaseminarier i landet liksom i flera våra debattorienteruntom av rade småskrifter. Av de skälen har också den här boken kommit till.

Det här år den andra böcker där drygt hundra av tretton ett forskare inom samhällsvetenskap och humaniora kommer att belysa olika den svenska folkstyrelsens utveckling. Författarna

aspekter av

är verksamma inom drygt tio vetenskapliga ämnesområden. Artik-

larnas vetenskapliga kvalitet har vanligtvis säkerställts att genom författarnas kollegor granskat dem inom för sina institutioramen forskarseminarier. ners Forskarvolymerna har tillkommit efter genomgång den en av demokratirelevanta forskning pågår universitet och högsom skolor. En del forskare har ombetts att redovisa forskningsläget jämte sina pågående eller nyligen avslutade studier. Andra har egna, fått genomföra studier inom områden forsk-

uppdraget att nya som ningen eftersatt Demokratiutredningen behöver kunskap

men som Tack nästan alla också lämnat ett bidrag har denna om. vare att breda, än långt ifrån fullständiga exponering vår nationella om av demokratin blivit möjlig. Att forskarna det kunskap om ser som en del sin yrkesroll leverera underlag för det offentliga samtalet är av att med tillfredsställelse. Inte för forskarna skulle sitta värt att notera att inne med alla Men för deras olika teoretiska infallsvinklar svaren. att och verklighetsbilder kanske kan göra det politiska samtalet mer insiktsfullt. är dessa ska kunna läsas med be-

Förhoppningen nu att texter

hållning även utanför forskarsamhället. Det betyder inte att förfatförenklat invecklade orsakssammanhang. Men jag bad dem tarna att skriva så blir läsbar för inte bara forskare inom andra att texten ämnesområden även för allmänbildad medborgare. Detta utan en kan kräva viss återhållsamhet med inomvetenskapliga jargonger. Särskilt svåra och komplicerade tankegångar kan behöva något en

FÖRORD

större pedagogisk omsorg än vanligt. Av skäl har Eva Dahlsamma ström biträtt med språklig granskning nära alla en av nog texter.

Demokrati och medborgarskap

Temat för den här boken är demokrati och Medan

medborgarskap. de följande volymerna kommer innehålla beskrivningar

mest att av den politiska verkligheten är författarna till den här

volymen mest

upptagna demokratins teorier och ideal. I Bo Lindensjös portalav kapitel presenteras sju varianter demokratiteori. Spännvidden är av betydande. Somliga demokratiteoretiker demokratin anser t.ex. att borde marknad, andra den bör vara som menar att vara som ett samtal. Någon utgår från medborgaren primärt är individ, att en en annan betraktar henne framför allt del i gemenskap. Varje som en demokratiteori har sitt förslag till lösning demokratins allmänna

problem och sitt balansera välfärd, legitimitet och identitet sätt att

varandral. Men kapitelförfattarens slutomdöme blir ändå de

mot att alla står tämligen inför samtidens demokratiska stumma största utmaning; ekonomins, kulturens och miljöns globalisering. Hur ska finna skäl för vår demokratin nu tro att är en gemenskap som styr sig själv och avgör sin framtid egen Två olika delar det internationella forskarsamhållet reflekterar av kanske än några andra kring dessa ödesfrågor. Den försöker mer ena precisera demokratins förhållande till ekologin. Den beaktar inte

bara demokratins rumsliga förutsättningar också utan tidsaspekten,

månniskoartens överhöghet och sakkunskapens förhållande till

folkviljan. Rolf Lids/eog och Ingemar Elander klarlägger i sin artikel enighet och oenigheterna i den forskningsdebatten. Forskarna kan

grupperas kring fyra alternativa rekommendationer; Inför auktoritärt styre, fortsätt demokratisera allt, Säkerställ autonomi - trots men inte bara för människoarten respektive ordna internationellt ett miljöstyre. De undersöker sedan vad det finns för idéer vilka om slags politiska institutioner skulle kunna utveckla global som en miljöpolitik och finner det antingen handlar tankar att om att skapa internationella regimer, federal världsregering eller

en en kosmopo-

litisk demokrati

Den feministiska forskningen forskarsamär en annan gren av hället utvidgar både demokrati- och politikbegreppen. Med som hjälp bl.a. de och

av sociologiska begreppen livspolitik subpolitik

analyserar Birte Slim det årtiondets feministiska visioner senaste om

aktivt, pluralistiskt medborgarskap det

ett som ersätter könsuppde-

FÖRORD

lade. Hon motsägelsefulla tendenser i vad kvinnokampen hittills

ser

uppnått klargör samtidigt de utmaningar Skandinaviens

men som demokratier står inför när det gäller samspelen å sidan mellan

ena vardagsliv och demokrati, å andra sidan mellan kvinnors kollektiva politiska aktiviteter innanför och utanför de politiska institutioner-

Hon hävdar exempelvis den skandinaviska familjens ändrade na. att karaktär gör den inte längre kan barriär mot kvinnors

att ses som en

politiska deltagande tvärtom. Hon uppmärksammar också

- snarare framväxten s.k. vardagsmakare politiskt identitet i lokal-

av - en ny — samhället.3 Men det finns starka empiriska skäl inte bara

trots att att framhäva kvinnors maktlöshet också deras styrka och mång-

utan falden i deras organisering hon för det moderna deltagan-

varnar att det kan skilja dem från makten; de får tillträde till den lilla demokratin utestängs samtidigt från den stora.

men

Ytterligare skäl de bilder svensk demokrati

att nyansera av som håller med Maria Os/earson i sitt kapitel. Man hör ofta

oss ger t.ex.

skillnaderna mellan männens och kvinnornas deltagande i politiatt ken har minskat i Sverige än någon När fakta också

mer annan stans. från två andra välfärdsstater bearbetas hon det inte är riktigt

ser att

Trots andelen kvinnor i politiska församlingar är hög och sant. att

kvinnorna arbetar utanför hemmet i mycket stor uttrots att

sträckning i Sverige är inte deras politiska medborgarskap mätt

som politiskt deltagande, eller intresse unikt. Att kvinnorna

engagemang föredrar organisationer än de konventionella är ett

en annan typ av

påstående i omlopp inte heller skall överdrivas. Skillnaannat som derna mellan män och kvinnor dessutom.

avtar

Att våra ofta uppblåsta, kollektiva spegelbilder kan spela ett

oss

hävdas även i den följande artikeln. Rune Premforsvill veta spratt varför den svenska modellen försvagats. Han kommer så småningom fram till utöver konflikten mellan arbetarrörelsen och

att man

"kapitalet/"högern måste analysera maktkampen mellan vad han

kallar ämbetsmannastaten och partistaten. Vi har, han, över-

anser

skattat de etablerade politiska partierna particentrering"

men

underskattat den offentliga sektorns och förvaltningens dyna-

egen mik "byråkratism. Hade framtidsutsikterna för den svenska folkstyrelsen varit ljusare, inte arbetarrörelsen hade

om växt samman

med statsförvaltningen

Man kan inte utesluta de många statliga demokratriutred-

att

ningarna pågått under efterkrigstiden haft viss betydelse för

som en denna demokratimodells utveckling. Där söker de politiska partierna

skapa samstämmighet kring vad för varje särskild tid skall

som

uppfattas politiska problem. De preciserar så sätt också

som am-

FÖRORD

bitionerna med demokratiutvecklingen och de lanserar ibland dess-

utom lösningar. När Kerstin jacobsson analyserar några dessa

av kommittébetänkanden frapperas hon ändå den kontinuitet av av teoretisk försiktighet och nationell isolering utmärker dem. En del som förklaringen tycks stå att finna i att de svenska lägger av statsvetarna sitt servicedemokratiska ideal dämpande hand över den som en ena kommittén efter den andra. Den svenska demokratins eller mindre hemmagjorda hot mer sysselsätter också Lennart Lundquist. Han är framför allt kritisk mot den svenska demokratidebattens elitistiska drag avskärmar som

politiken från medborgare och skolar medborgare till kun-

som om

der marknad, emellertid fråntagits viktiga politiska sak-

en som områden. Tystnaden breder sig bland medborgarna såväl ut som bland ämbetsmännen. Samtidigt förflackas språket i det gemensamtalet terminologi valörer för etik, rätt och samma av en utan demokrati.

Peter Aronssons tolkning den svenska folkstyrelsetraditionen

av

innehåller också problembild förvaltning övertog

en av en som politiken och storskalighet tunnade demokratin. När han en som ut tecknar huvuddragen i det lokala medborgarskapets framväxt under skilda århundraden vidgar han emellertid demokratidebatten i både

tid och Han hävdar för de allra flesta svenskar den lokala rum. att var

politiken fram till helt nyligen del deras vardagserfarenheter,

en av vilka närde demokratisk kultur också gynnade den nationella en som politiken. Tvärtemot dem att lokal politik skulle som anser vara inskränkt och självisk hävdar han den erbjuder den viktigare att ett än det nationella för hantera motsättningen mellan rum att välfärdsstatens mål likhet och frihet. Det finns bortglömd om en

lokal medborgarskapstradition där rättsstat och folkvilja förenas,

han. menar

När StefanSzziics jämfört det politiska ledarskapet i Sveriges

kommuner med andra länder varierande demokratisk mognadsav grad tillbakavisar han Lundquists påstående den svenska eliten att skulle särskilt fjärmad från medborgare. Precis Aronsson vara som visar han ledarnas etik är avspegling den allmänna förtroatt en av genheten med och träningen i demokratisk kultur. Det finns ett samband mellan lands allmänna demokratiska utvecklingsnivå ett och de lokala ledarnas demokratiska tilltro. Om det är kvinnor eller

män spelar i det här avseendet ingen roll. Men han kan däremot belägga skillnad: ledarna är, desto ovillkorlig är en annan yngre mer deras tilltro till demokratin. Men, även Siim betonar, är det inte som

FÖRORD

givet de tänker sig axla förmödrarnas eller förfädernas demokra-

att timodeller.

Därmed sluts cirkeln för den här boken. Demokrati handlar också val bland väldigt olika demokratiteorier.

om ett

Demokratiutredningens ledamöter har inte tagit ställning till

artiklarnas innehåll. Varje författare själv för innehållet i sitt

ansvarar

bidrag.

Erik Amnå

Huvudsekreterare

Noter

1 Frågorna behandlas bl.a. Bo Rothstein, Anna G Jönasdöttir, Erik

även av Oddvar Eriksen och Nils Karlson i vår småskrift Demokratins räckvidd, SOU 1998:55. 2 Jfr Erik Allardts och øyvind østeruds inlägg i vår småskrift Globaliseringen och demokratin SOU 1999:56 samt Robert Dahls och David Helds kapitel i Bör demokratin avnationaliseras SOU 1999:11. 3 Vardagsmakaren analyseras närmare i Våra skrifter Lokala demokratiexperiment SOU 1998:155 och Demokratin i den offentliga sektornsförändring SOU 1999:40.

Demokrati

Bo Lindensjö

Demokrati kan okontroversiellt definieras folkets styrelse

som av

angelägenheter. Trots det aktualiseras problematik

gemensamma en när frågorna ska besvaras hur folket skall avgränsas, vilka

om ange-

lägenheter och vad styrelse innebär. Lindensjö

som är gemensamma

1992.

Medborgarna, de är berättigade att styra, är svar frågan

som vad folket eller demos är. Som medborgare är de oberoende

- av samhällsställning eller rikedom varandras likar. I det klassiska Aten

-

förpliktade medborgarskap till deltagande i det offentliga

engagerat livet. Endast fria män med härstamning från Aten tilltroddes detta

och medborgarskap förbehölls dem. Kvinnor, slavar och inflyttade

saknade delta.

rätt att

I dagens diskussion kan inte skilja mellan undersåtar och med-

borgare. Demos är de stadigvarande är underkastade offentliga

som beslut. Det uttrycker idealet; de har foga sig i bindande

att som att beslut inte bara samtycker det visar de stanna utan

- genom att också kan påverka och känna sig beslutens upphovsman

som

Habermas 1997.

Skall folket betraktas samling enskilda individer Skall

som en

medborgarskap jämföras med medlemskap i organisation Lik-

en

betalar medlemsavgift i facklig organisation i utbyte mot

som en dess skydd och stöd, röstar och betalar skatt i utbyte mot offentlig

service. Eller är det fråga genuin gemenskap, ett kollektiv

om en mer sammanhållet etnicitet, kulturellt eller lojalitet till politiska

av arv institutioner

Vad är styrelse I atensk demokrati innebar det i princip alla

medborgares direkta deltagande i folkförsamlingens beslutsfattande.

Om det för bara är val har inte i antik

oss av representanter, - mening demokrati än för våra Bara de, tar

annat representanter. som

-

aktiv del i styrelsen, är i egentlig mening medborgare. I antikt

perspektiv är närmast undersåtar.

DEMOKRATI

Vilka angelägenheter och därmed rätteligen fö-

är gemensamma remål för beslut Den atenska demokratin erkände gemensamma

inga begränsningar dagordningen. Ytterst stod det folkmajorite-

av ten fritt avgöra vilka angelägenheter Anatt som var gemensamma.

tika rättigheter gällde rätt till deltagande, inte till ickeinblandning. Inga individuella negativa rättigheter erkändes och folkförsamlingen

kunde, den önskade, utvisa medborgare de begått brott, om utan att till exempel de ansågs skadliga för demokratin. om Antik demokrati förutsätter medborgarna har så att gemensamma intressen att de kan vari det allmänna bästa består och så enas om begränsat medborgarantal att alla kan samlas torget och utöva sin

myndighet. Moderna demokratier saknar dessa förutsättningar.

Stora nationsstater i stället för små stadsstater, befolkningar, stora mångfald i religion, kultur, etnicitet, språk och sociala skillnader.

Dahl 1991.

I det följande skall jag bakgrund dominerande, rea- - mot av en listisk" demokratisyn diskutera några alternativa

- uttryckligen nor-

mativa demokratisyner. Vilka bör alltså i bredare

mening styra,

- vad bör de över och hur bör de styra Därutöver kommer styra jag att diskutera de olika demokratisynernas brister och förtjänster.

Realistisk demokrati

I Capitalism, Socialism ana Democracy skiljer Joseph Shumpeter

mellan klassisk och, hävdar han, moraliserande föreställning en om demokrati och modern "realistisk". Den förra,

en som, tämligen

godtyckligt Pateman 1991 rekonstrueras utifrån rad mycket en olika teoretiker, demokrati sätt förverkliga det allser som ett att männa bästa folket aktivt deltar i samhällets och

genom att styrelse förverkligar sin vilja.

Men eftersom folket är splittrat i och individer, ofta grupper som inte vad de själva vill, finns Shumpeter, inget allmänt ens vet anser bästa", ingen genuin folkvilja. Det är de valda

själva, politikerna, som i den politiska utformar "folkviljan". Följaktligen det

processen är klassiska synsättet orealistiskt" och författaren föreslår en mera realistisk demokrati. Demokrati är bara metod, "instisyn en ett tutionellt för uppnå politiska beslut, där individer i arrangemang att konkurrens folkets röster förvärvar makt besluta." om att

1987:269.

Demokrati kan alltså inte innebära, folket i substantiell att styr mening. Det kan bara innebära folket har möjlighet

att att godkänna

BO LINDENSJÖ

eller underkänna pretendenter, det vill säga välja de styrande. Demokrati är politikerstyre och konkurrens ledarskap dess känne-

om märke. Rätt att konkurrera den politiska makten förutsätter

om po-

litiska fri-och rättigheter, framför allt yttrande- och pressfrihet

samt vissa institutionella till exempel allmän rösträtt, och

arrangemang

flerpartisystem.

Det demokratiska elementet i Schumpeters lära är alltså begränsat till medborgarnas val mellan eliter kan tolkas ut-

att som tryck för samtycke. Fastän folket inte avgör besluten, kan de ändå

— låt med tunn tråd knytas till folket. Allt krävs är att

vara en - som

tillräckligt många medborgare röstar och valproceduren upprätt-

hålls.

Ekonomisk demokratiteori

Schumpeter är den förste utveckla idén demokrati

att om som en

slags marknadsprocess med väljarna konsumenter och politiker,

som

offentliga tjänstemän producenter politiska Idén bar

som av varor.

riklig frukt, så till vida den kom påverka demokratisynen i

att att

mycket av efterkrigstidens statsvetenskap.

Så ock svensk statsvetenskap. I Demo/emtiens problem noterar Herbert Tingsten utformningen politiska krav i välfärdsdemo-

att av kratierna nästan helt kommit göras partibyråkrater. Bara de

att av hade tillräcklig överblick och expertis för utfinna reformkrav och

att bedöma deras effekter. Hur skulle folk i allmänhet, exempelvis, kun-

bedöma effekterna omsättningsskatt

na av

Noga kan de, enligt Tingsten 1961:156, de flesta välja

sett som att lita sitt gamla parti. Vill de i likhet med några procent väl-

av

jarna byta, står den strategi till buds många tillämpar

som av oss stormarknader.

En Supermarket eller snabbköpsaffär, där kunderna går omkring och tittar Vilken de fem havregrynssorterna är bäst

varorna av Antagligen är de alla ungefär lika bra och så paketet med det

- tar man

färgrikaste omslaget, i de vackraste orden lovar god och god

som mage

hälsa, trevligast avbildar familjen vid morgonfrukosten. I brist

som

idéer, brist säljbara sakliga partierna att de lockande

argument, antar

bilderna och parollerna, den mänskliga och uppriktiga

sanna, uppsynen

skall de två eller väljare skiljer lysande från

ge tre procent som seger

fruktansvärd katastrof.

DEMOKRATI

Att medborgarna inte fyller högt ställda krav kunskap eller

om intresse för politik, spelar ingen roll ledarna är kompetenta och

om

institutionerna välfungerande. Ett långtgående folkligt deltagande

kunde förödande konsekvenser. Politisk apati, det vill

säga stora

medborgargruppers likgiltighet inför röstning och andra politiska

aktiviteter kan till och med nyttig. Den hindrar alltför

anses att

mycken okunskap får inflytande politiken. Den, bidrar till

att undvika problem och underlättar eliternas styrning. McCoy 8C

Playford. Demokrati betraktas väsentligen medling mellan

som olika intressegrupper för säkra stabilitet.

att

Det aktualiserar frågan de styrande eliterna verkligen är så

om kompetenta Shumpeter antar, de till skillnad från folket

som om - -

kan förutsäga effekterna omsättningsskatt eller

av - för att ta ett

aktuellt exempel det svenska EU-inträdet. Att så inte är falmera let, kunde eliternas oenighet tyda på. Om någon eliterna verkligen

av är i besittning denna sanning är det svårt att förstå hur folket

av skulle kunna identifiera den. Men kanske är demokrati inte så

mycket en fråga om kunskap som om folkvilja.

Populistisk demokrati

demokratilära erbjuder vad jag vill benämna populistisk En vassare

demokratisyn. Enligt denna är majoritetsprincipen demokratins fun-

dament. Inte bara så att inga beslut bör fattas majoritetsstöd,

utan

också så flertalets önskemål alltid bör genomföras. utan att Hardin 1990:185 ff.

Principen alla skall räknas och ingen än

att som en som mer en motiverar allas lika rätt att sina intressen övervägda. I förening med ingen kan lita sina intressen beaktade

tesen, att att utan att själv avgöra vari de består, motiverar den lika medborgarskap,

ett det vill säga, människa röst.

en - en

Majoritetsprincipen antas främja politiska beslut stämmer

som med allmänintresset, i meningen flertalets intresse. Om majoriteten vinner ungefär lika mycket minoriteten förlorar, är det klart

som att

majoritetsprincipen främjar medborgarnas genomsnittliga intresse. Invändningen majoritetsprincipen tillåter majoriteter inskrän-

att att ka minoriteters frihet, brukar principens förespråkare besvara med

demokratins procedur alla medborgare vissa grund-

att garanterar läggande fri- och rättigheter, de kan använda för främja sina

som att intressen. Friheten i alla händelser mindre, minoriteter

vore om

Bo LINDENSJÖ

finge begränsa majoritetens frihet. Om majoriteten får fler

avgöra är

nöjda än missnöjda.

Ett annat för godta majoritetsprincipen också

argument att när den leder till beslut inte själv bör det som man gillar är att man ta onda med det goda. För tala med Brian kan

att Barry 1992:23

man

inte alltid rätt, i långa kan räkna med men loppet man att rätt

än hälften gångerna, eftersom till

mer av majoritetsprincipen ser

att i Varje fråga fler människor vinner förlorar. än

För individualistiska, pluralistiska samhällen med relativt harmlösa,

väsentligen inkomstrelaterade, samband mellan

personers röstning

kan äga giltighet. Men, i argumentet noterar Barry, splittrade samhällen bestående ofta baserade etnicitet eller av grupper - religion

med olika och oförenliga önskemål kommer - samma människor

ständigt att tillhöra majoriteten respektive minoriteten och —— minoriteten kommer alltid förlora. att

Så bidrar majoritetsprincipen till förvärra snarare att gränskon-

flikter än lösa dem.

att Enligt Versaillesföredraget har minoriteter

vill bryta sig det, de som ut ur en stat rätt att göra om är nationer.

Tänk kurderna kanske skulle kvalificera nationalitet, som som

är fördelade flera länder. Att låta

men majoritetsståndpunkterna i

dessa länder rådande gränser bör bestå inte be-

- att legitimerar

slutet demokratiskt. Möjligen

realpolitiskt.

Inte den judiska minoriteten i Hitlertidens bunden

var Tyskland av majoritetsprincipen någon sådan majoritet verkligen

om nu

fanns att låta sig föras till och

koncentrationsläger avrättas. Inte är

den Kosovoalbanska minoriteten till följd den serbiska

av majori-

tetsståndpunkten bunden godta hörighet till Serbien.

att

Majoritetsprincipen saknar egenvärde. Mot den talar för övrigt

också elementära rättviseintuitioner. Om Anders, Bertil och Cecilia

tillsammans hittar tia och Anders och Bertil i kraft

en av sin majori-

tetsställning beslutar själva dela den handlar de förvisso

att enligt

majoritetsprincipen, men orättvist. Skillnader i fördelning bör bero

skillnader i behov eller förtjänst och lika till-

berättigade anspråk

godoses lika. Om det inte är möjligt, det bara om är något som en

kan skall alla ha chans. samma

Skydd för allas vitala intressen

Den fundamentala demokratiska principen kan inte

vara att tillgo-

dose flertalets intressen; den måste vara att skydda allas vitala in-

DEMOKRATI

tressen. Majoritetsprincipen är pragmatisk metod att lösa kon-

en flikter mellan människor med relativt likvärdiga livsvillkor. Att den

ofta anständig och fönuftig beslutsprocedur, beror alltså inte

är en

att majoritetsantalet legitimerar. Men om majoritetens överty-

gelse inte hotar andras vitala intressen kan den i brist enighet

-

riktighetskriterier provisoriskt giltig tills den

om - ses som som utmanas.

Det aktualiserar frågan vad betrakta vitala

som är att som egna intressen. Självklart tänker individers och minoriteters säkerhet

och försvara sig diskriminering och förtryck. Men

rätt att mot många uppfattar sina vitala intressen sätt och inkluderar

annat kärnkraft, vår hållning till behandling djur, aborter, fre-

naturen, av den, pornografi med i dem. Att gränsen inte är given motiverar

mera tolerans för civil olydnad, det vill säga överlagd vägran att

- av

politiska, religiösa eller moraliska skäl lyda gällande lag och

- accep-

konsekvenserna därav. Bedau: 1991. Om de olydiga" däremot tera

till hotas majoritetens vitala intressen och de kommer tar terror, att

betraktas farliga brottslingar.

som

Libertär demokrati

libertär, nyliberal" version får folkets styrelse dess angelä- I en av genheter inte över individers naturliga rättigheter till liv, frihet

ut och egendom. Under decennier har denna demokratisyn

senare

kraftfullt hävdat att medborgarna har rättigheter, är prepolitis-

som ka, det vill säga oberoende demokratin och följaktligen ingen

av som demokratisk regim får kränka. Gemenskapen är resultat

av ett underförstått kontrakt mellan individerna och skall med deras

-

samtycke skydda de naturliga rättigheterna.

Staten bör ingripa så lite möjligt. Snarare

som än att styra sam-

hällslivet bör den upprätthålla lag och ordning. Politikens dagord-

ning bör inskränkas till beslut alla samtycker till. Hayek 1983. Det är, i libertärt perspektiv, bästa sättet att skydda allas vitala intressen. Ingrepp får inte göras i privatsfär, frihet, egendom eller

samvete.

Individens rättigheter är långtgående. På sätt

samma som censur kränker människors rätt till yttrande- och tryckfrihet, kränker skattebaserad fördelningspolitik människors rätt att göra vad de vill med

sin egendom. Nozick 1974.

Anta med Robert Nozick att fördelningen det goda vid

- - av tidpunkten F1 är rättvis. Anta också därefter brukar våra

att re-

olika. Vissa andra konsumerar; vissa investerar, surser sparar, som-

Bo LINDENSJÖ

liga vinner, andra förlorar. Vi köper, säljer, och får. Om allt sker

ger

frivilligt, ingen bestjäl, betvingar eller bedrar någon är

om annan, också den fördelningen F2 år rättvis, hur den än

nya ett senare ser

ut. Nozick1974:161 söker styrka principen med hjälp följande

av

exempel:

Den store basketbollspelaren Wilt Chamberlain skriver under ett kontrakt med ett lag, och enligt kontraktet skall 25 priset

cent av varje biljett till varje hemmamatch till honom miljon

anta att en bevistar hans hemmamatcher under säsong och han alltså får

en att

250 OOOdollar, mycket större än genomsnittsinkomsten och

en summa större än någon annan spelares. Har han rått till denna inkomst...Var och dessa människor frivilligt 25 sina ho-

en av gav cent av pengar nom. Varje annan person har redan sin legitima andel enligt F1.

Nozick drar slutsatsen Chamberlain har full rätt till den egendom

att han så förvärvar och den politiska majoritet beskattar

att som honom andra skäl än skydd våld, stöld, bedrägeri eller

av mot avtalsbrott kränker denna rätt. Vid F1 har alla rätt till vad de har och

de betalar Chamberlain gör det frivilligt. Enligt Nozick drabbas

som inte övriga. De har vad dem tillkommer. Men vad är säga alla

att om vid F1 ofödda, samtycke för evärdeliga tider hamnar i

som utan ett samhälle med rika och fattiga. Inte kan det tillvara allas

vara att ta intressen.

Utopia

Nozick föreslår samhällsordning konsekvent fullföljer

en som ett frihetligt libertärt ideal minimal bestående olika

en stat, av ge-

, menskaper mellan vilka människor fritt kan röra sig. De önskar

som socialism kan frivilligt bilda sådan omfördelande gemenskap. De

en

önskar kapitalism kan bilda för förverkliga idealisk som ren en att en marknad. De önskar kristen gemenskap enligt Den Heliga

som Skrift kan bilda sådan. Osv. Utopia attraktivt uttryck

en synes som för idealet mänsklig autonomi.

Skissen är spännande, knappast övertygande. Skulle väl-

men en färdsstatlig gemenskap klara förlusten de rika lämnar den för

av som

inträde i gemenskap omfördelning Skulle den klara trycket

en utan

utslagna från andra gemenskaper, söker sig till den Noga av som sett behöver den inte dem, det naturligtvis svi-

ta emot men vore att ka gemenskapens ideal. Problemen inte libertärer kan

oroar nog som

DEMOKRATI

hävda gemenskaper behöver tvång än det krävs

att som annat som för att upprätthålla libertära rättigheter inte förtjänar överleva.

På allvar bör de dock frågan minimalstaten verkligen

ta om ga-

och inte under vissa omständigheter undergräver

ranterar - - snarare individers autonomi. Säg kristna fundamentalister bildar

att en grupp

gemenskap med bibeln rättesnöre. Låt för dess en som att bildande är uttryck för val. Hur skall sektens barn be-

autonoma traktas Vilka möjligheter har de att utan neutral utbildning med

—-

skapelseberättelse, utvecklingslära utveckla individuell

utan - autonomi. Inte minimalstaten dem i Nozicks mening vär-

garanterar ett defullt liv, det liv format utifrån självständigt valda,

vill säga ett egna, livsprojekt. Det kan inte skydda allas intressen. För tala

vara att att med Gutman 1987:51 behöver barn

förses med de intellektuella färdigheter behövs för att bedöma livs-

som

former, skiljer sig från föräldrarnas, eftersom inte alla,

som många, om

de färdigheter krävs för att välja mellan goda liv också behövs

av som

för valet mellan goda samhällen.

Liberal demokrati

Den libertära doktrinens misstag är inte livets godtycklighet

att ta allvar. Att godta varje fördelning är resultat fria val och

som av motsatta sig omfördelning med har rätt till det

argumentet att har, bara inte fuskar, stjäl eller tvingar är inte att iaktta rättvisa

livets 1971:74. Även tanken

utan att godta godtycklighet.Rawls om

samhället bör utvecklas enligt frivilliga överenskommelser är att lockande, kan inte bortse från marknaden efterhand ackumu-

att lerar ojämlikhet. Denna bakgrundsojämlikhet gör marknadsfördel-

ning alltför beroende tidigare fördelning. Tillgångar får växa där

av slumpen gång lät dem falla. Att överenskommelserna gång

en en var fair utesluter de resultaten dem efterhand

inte att sammantagna av blir orättvisa. Rawls 1993:267 ff.

Om allas vitala intressen skall tillvara, bör socialt betingade

tas skillnader påverkar livsutsikter elimineras. Om alla med

som samma begåvning och vilja använda den har rätt till lika livsutsikter,

att måste särskild uppmärksamhet ägnas dem, fötts i

som ogynnsamma villkor. Denna ojämlikhet bör elimineras omfördelande

genom reformpolitik Om alla fått startchans, har alla med lika natur-

samma liga fallenheter och villighet använda dem, utsikter till

att samma

framgång.

BO LINDENSJÖ

Om lika utgångsmöjligheter nåtts, är återstående skillnader naturgivna. De är lika moraliskt godtyckliga de sociala. Vår som nautrustning är nyck, varöver saknar all kontroll. turliga en naturens Att fördela lotteri, är lika oberättigat fördela enligt naturens som att det sociala livets. Om allas vitala intressen skall skyddas och

enligt

moraliskt skillnader inte får påverka vad människor får,

godtyckliga

bör jämlikhet råda. Ingen har rätt till ingen behöver godta mer, mindre.

De vilka de än är, får tjäna sin goda tur bara som gynnats av naturen, under villkor förbättrar situationen för dem förlorat. De som som naturligt gynnade skall inte vinna bara därför att de är begåvade, utan mer för täcka kostnaderna för utbildning och för använda sina att att resurockså hjälper de mindre vällottade. Ingen förtjänar sin ser sätt som naturliga förmåga eller startplats i samhället. större en mer gynnsam Men därav följer inte bör eliminera dessa skillnader. Det finns att man hantera dem. Den grundläggande strukturen kan ett annat sätt att så dessa tillfälligheter verkar till den sämst ställdes fördel. arrangeras att Rawls 1971:74.

Det gör Rawls skillnadsprincip, enligt vilken ojämlikhet kan godtas,

alla får chans och skillnaderna särskilt de sämst om samma gynnar ställda. Vi bör ordna samhället så, de oprivilegierade får del i de att

privilegierades framgångar, godtar ojämlikhet och belönar människor med knappa, efterfrågade och produktiva förmågor, om

de använder dem till de sämst ställdas fördel. Rawls frihetsprincip kräver ett för alla lika system av grundläg-

gande fri- och rättigheter, politiska fri- och rättigheter, per-

som ger sonlig frihet och rätt till personlig egendom. Den motiveras med att för kunna leva meningsfulla liv måste utveckla sinne för - att rättvisa och förmåga utveckla och ompröva livsplaner. att

Offentlig neutralitet

Rättvisans principer uttrycker liberal demokrati. Frihetsprincipen

rättvis konstitution och jämlikt medborgarskap och skillgaranterar

nadsprinciperna rättvis social ordning.

Vårt värde beror inte de identiteter eller livsplaner väljer

förmågan själva avgöra vad ett gott liv är. Vi respekterar,

utan att särskilt Dworkin 1977 betonar, inte denna förmåga hos alla, som politiskt sätter vissa medborgares val före andras. Alla är jämom likar och förtjänar lika offentligt erkännande.

DEMOKRATI

Samhällen består människor med olika livsplaner och bör där-

av

för principer inte godtyckligt vissa dem.

styras av som gynnar av Rättigheter är trumfkort", automatiskt slår ut andra övervä-

som

ganden än viktigare rättigheter, det vill säga högre trumf. Liberal

demokrati kan uttryck för rättvist kontrakt mellan män-

ses som ett niskor lever vision det goda livet.

som samman utan gemensam om

Därför bör offentliga institutioner begränsa sig till för alla

ge-

frågor politiska rättigheter, inkomster, hälso- och

mensamma som sjukvård utbildning. I övrigt bör de neutrala mellan indi-

samt vara viders och identiteter. Liksom i religiösa frågor bör

gruppers staten skydda allas religionsfrihet och inte identifiera sig med viss reli-

en gion, bör den undvika identifiera sig med vissa medborgares livs-

att

projekt.

För del kan jag inte finna än neutralitetsmålet

egen annat att allvarligt är orimligt. Neutralitet är otänkbar i språk, kultur,

taget histora, litteratur, helger. Det är för övertyga den klentrogne

— att inte heller önskvärt och politik förhåller sig neutralt till

att stat rasistiska eller sexistiska versioner det goda livet. Det måste

av vara tolerans är liberaldemokratiskt ideal.

som

Kommunitär demokrati

Av libertarismens och liberalismens försvar för individers fri- och

rättigheter, lika behandling och fullfölja fritt valda, privata

rätt att livsprojekt kunde alla strandsatta öde ö.

man tro att vore en Utan känna varandra, något över huvud taget

att utan gemensamt måste räkna vad lönar sig bäst för och En

ut som var en. gemenskap är emellertid för citera MacIntyre 1984:190 -inte bara

- att

en där individer för sig fullföljer självvalda uppfattningar

arena var

det goda, där politiska institutioner finns för tillhandahålla om att den grad ordning möjliggör sådana självvalda aktiviteter.

av som

Liberalismens brist vision och iakttagande

gemensam av en distinktion mellan moral och politik må ha ökat individernas frihet.

För gemenskapen har konsekvenserna blivit allvarliga. Medborger-

ligt handlande har nedvärderats och sammanhållningen sviktar. Normativa frågor pornografi, abort hänvisas till privatmoral och

- politiken förlorar sitt etiska innehåll.

Om vi, liberalerna allt önskar, vill berättiga

som trots gemensam-

måste också ha ömsesidiga mål. I konstituitiva ma arrangemang gemenskaper betraktar medborgarna sin identitet i viss ut-

som

sträckning bestämd gemenskapen. Den är inte bara något

av som

Bo LINDENSJÖ

medborgare har, något år 1982:150. Vi inga

utan Sandel är presociala varelser och våra mål bestäms i hög grad den

av gemenskap

tillhör. Konstituitiva gemenskaper värdehorisont, ger en som möjliggör för tänka, handla och värdera

oss att meningsfullt. Bell

1993:95. Solidariteten mellan medlemmarna

i en fungerande ge-

menskap bygger känslan öde, där själva det av ett gemensamt gemensamma har värde. Jag låter Hanna Arendt 1958:55 utveckla tanken

Den gemensamma värld, träder i när föds och lämnar när dör, överskrider vårt livsspann framåt och bakåt; den fanns där före och oss kommer överleva vår korta i den. Det är vad har inte tur gemensamt bara med dem lever med också med dem här före som oss, utan som var oss och dem kommer efter som oss.

Alla bör integreras i gemenskapens värden, praktiker och traditioner.

Det finns inte enligt kommunitärer, både Nozick och Rawls som, tro, något gång för alla givet frågan hur rättvis synes en svar en

fördelning ut. Det kan bara avgöras i verkliga gemenskaper

ser genom att tillhör dem utifrån våra traditioner, kollektiva som erfarenheter och ideal i demokratiska varifrån processer frågar oss kommer, vilka är och vilka vill - gemensamt vara. -

Politisk nostalgi

Vi behöver inte neutrala dem inte delar våra ideal. Om vara mot som de söker sig till kan kräva de rättar sig efter Vi behöver oss att oss. inte ta emot dem i sådan omfattning vår livsstil hotas. Det en att är inte orätt organisera samhället utifrån viss version det att en av goda livet det kränker inte dem, inte delar den. Demokrati för- - som är enlig med kollektiva offentliga mål.

I sitt försvar för möjligheten åberopar Taylor 1994:61 det ff.

franska Kanada. Regeringen i inte neutral mellan olika

Quebec är

livsformer, den söker främja kollektivt mål, "den frans-

ett nämligen

ka kulturens överlevnad och blomstring. Taylor ba-

1994:62. Inte

aktivt stöd i form också förbud till ra genom av resurser utan genom exempel mot skyltning engelska. Det aktualiserar onekligen fråden fransk-kanadensiska kulturen kan ha så formidabelt gan om egenvärde att den förtjänar överleva, göra det i kraft utan att av

medlemmarnas hängivenhet. Vår tid präglas föränderlighet och mångfald stabili-

av snarare än och enhet och jag kan inte finna tet annat än en underliggande nos-

DEMOKRATI

talgisk hemlängtan, längtan till något oåterkalleligt förflutet i

en detta kommunitära ideal. Vi drömmen måste nog uppge om en hemlik gemenskap makt och strid, med idenutan men gemensam titet och vision det goda livet. av

Radikal demokrati

I radikaldemokratiskt perspektiv är det särskild vikt av att gemenskapens frihet vårdas, friheten inte bestämmas något än att av annat gemenskapen själv, att inte underkastad någon Om vill vara annan. främja detta oberoende, måste sätta gemenskapen före individuella fördelar. Politisk autonomi kan inte förverkligas individer av som

bara fullföljer egenintressen. Enligt Skinner 1992:117 politisk

är en kropp, liksom naturlig, bara fri den är oinskränkt. en om

Liksom fri är fri stat kan handla enligt vilja en person en en som egen och fullfölja mål. Att gemenskap har fri konstitution egna säga att en en och därför kan följa ett fritt levnadssätt, är alltså säga dess att att konstitution möjliggör för medborgarnas vilja den allmänna viljan - att välja och avgöra gemenskapens mål.

Fastän politik är att främja solidaritet mellan medborgare, bidrar liberaldemokratier till splittra dem, när de i stället förvaltar snarare att individers särintressen. Som väljare väntas främja egenintressen med hjälp politiker, också i intresse söker tillav som - eget fredsställa våra möjligheter göra så. att Samtidigt liberalismen formulerat idén universellt medsom om

borgarskap, har den sin betoning individers rättigheter

genom av reducerat det till legal Liberal-demokratisk jämlikhet återen status.

speglas inte i styrelsens natur. Medborgaren är rättighetsinnehavare, inte deltagare i gemenskapens styrelse. 1992:227. Hur

Mouffe

använder våra rättigheter privatsak, så länge inte bryter la-

är en gen. I sammanhanget kan vilket är vanligt Marx 1844/ 1956:366 - -

åberopas. Han hävdar att rättigheter inte är något än

annat

rätti heterna för medlemmen det bor erli samhället, det vill sä g av g ga ga den egoistiska, från människor och gemenskap, isolerade människan.

Människan är emellertid, enligt radikal-demokrater, inte så mycket individ social varelse. utveckla sin potential behöver hon som För att leva i gemenskap med andra. Så fann grekerna enligt Aristoteles en

BO LINDENSJÖ

slags solidaritet de kallade vänskap, präglad jämlikhet, närkontakt

av och intressen nödvändig för demokrati.

gemensamma

Stark demokrati

Vänner emellan behöver inga rättigheter. Snarare än att garantera

medborgarnas frihet från inblandning bör de del-

yttre garanteras

tagande i politisk praktik. Vad är rätt, till och med

gemensam som vad rättigheter är måste ändå alltid tolkas och omtolkas. Barber 1996:354 Rättigheter kräver för Vinna normativ kraft aktiva

- att -

medborgares Upphöjda demokratiska principer,

engagemang. som frihetens företräde och lika rättigheter, är alltid föremål för tolkning. Vems frihet vilken rättighet Den aidssjukes frihet Kvinnans rätt över sin kropp Fostrets rätt till liv

Politik är, enligt Barber 1984:20-21 frågan vad

skall göra när något måste göras påverkar alla. Vi vill skä-

som oss vara

liga, fastän är oeniga medel och mål och saknar oberoende

om grun-

fatta beslut.

der för att

Det berättigar demokrati är inte den slutgiltigt riktiga

som att ger eller beslut, sådana kan filosofiska för,

sanna ge argument utan

beslut uttrycker medborgarnas vilja.

som

Det radikal-demokratiska idealets kärna är liksom i atensk de-

mokrati alla medborgares direkta deltagande i beslut

- om gemen-

frågor. Barber1999. Gemenskapen erbjuder en offentlig

samma

där medborgarna efter diskussion arena, enas om sitt gemensamma bästa. Det är i detta deltagande medborgarskap främst kommer till

uttryck. Deltagande är plikt än rätt och i

snarare

stark demokrati är politik något görs medborgarna, inte för

som av

dem. Barber 1984:24.

Att medborgarna i samtida demokratier inte värdera politiskt

synes

deltagande, beror i detta perspektiv, att de saknar verkliga möj-

ligheter. Sådana skulle stimulera deltagande och innebära att de själva kollektivt kunde fatta beslut i frågor deras fattar.

representanter nu Mot den bakgrunden förordar radikaldemokrater för

arrangemang

omdana det politiska livet i riktning mot medborgerligt di-

att

rektdeltagande, framför allt långtgående decentralisering. Ett

genom medborgarforum kan enligt Barber 1999239 väljas rotationsbasis

eller i juryer och många stadsstyrelser i det gamla

rent av som Grekland, lottning. Lottning förutsätter medborgerlig kom-

genom

DEMOKRATI

hos alla i det civila samhället bidrar därmed till

petens deltagare och skapa denna kompetens.

att Direkt-demokratiskt deltagande utveckla medborgarnas antas förmåga och diskutera, dem bortom egeninatt resonera att se och tillgodose allmänna intressen. Enligt Freud 1995:119 tressen visar erfarenheten det vid genuint samarbete i regel uppstår libiatt dinösa band mellan arbetskamraterna, förlänger och bevararar som relationen långt utöver det för individerna egennyttiga. Dynamiken

kan, enligt Barber, återfinnas bland dem gemensamt utövar posom litik. Liksom spelarna i lag eller soldater i krig," kan de komma ett känna band de aldrig känt, innan de påbörjade sin gemensamma att aktivitet. Detta slags förbundenhet, betonar gemensamma prosom cedurer, arbete och känsla för vad gemensamt gemensam gemenbehöver än monolitiska syften och mål tjänar stark skapen snarare demokrati bäst. 1984:244. Försummat i radikal-demokratisk diskussion är realismen i autarkiidealet, det vill säga oberoende, förmåga själv avgöra sin dagatt

ordning. Försummat är också problemet participation, aktivt

att

deltagande, framför allt brukar nyttjas de privilegierade och

av mera framför allt dem. Närmast odiskuterat är det

följaktligen gynnar

problematiska idealet vision det goda livet en gemensam av som alla efter diskussion, väntas dela. Inte bara det hota

politisk synes

den personliga autonomins ideal, det osynliggör också skillnader

mellan olika identiteter.

Mångkulturell demokrati

Moderna demokratier förutsätter universellt, likformigt medborgar- Oavsett kön, klass, religion, etnicitet social eller kulturell

skap. identitet tillerkänns alla medborgare lika rättigheter. Vår offentliga

identitet jämlikar och betraktar så. Vad kan är staten oss annat respekt för människor jämlikar än lika rättigheter för alla som vara har till ingen behöver godta mindre. Enhetligt med- Ingen rätt mer, borgarskap alla grundläggande välfärd och säkerhet samt i liger berala demokratier lika frihet välja livsplan och identitet. att - Hur avgörande våra särskilda identiteter kvinna, jude, - som man, muslim, kristen, kurd, homosexuell, socialist, konservativ än same, för har de i liberal-demokratiskt perspektiv är oss som personer - -

bara privat, inte offentlig betydelse. De betyder inte än våra

mer andra identiteter till exempel frimärkssamlare, lärare eller som ope-

Bo LINDENSJÖ

raintresserad. Mot denna jämlikhetspolitik har under decensenare nier mångkulturella särartsdemokrater Demokratiernas reagerat. uppgift är, inte bara att

libertärer individuell frihet och säkerhet eller som garantera liberaler därutöver också grundläggande välfärd eller som kommunitärer identitet. eller slutligen som gemensam radikaldemokrater solidaritet. som

jämlikhet är inte För främja allas intressen måste demokranog. att

tierna tillförsäkra förtryckta och marginaliserade positiv

grupper kollektiv identitet. Staten skall inte bortse från aktivt bekräfta utan deras särskilda identiteter, det vill säga olikheter. Det behöver inte

alls, liberaler orättvist. Om rättvisa inte bara uppfattas som tror, vara lika negativ frihet, det vill säga rätt till icke-inblandning, lika som politiska rättigheter och välfärd lika rätt till självutveckutan som ling, kräver rättvisa inte lika behandling. Den kräver likvärdiga villkor utifrån de olika behov våra särskilda identiteter i samhälger oss

let. Gould 1996:180.

Liksom gång likhet inför lagen kompletterades med politiska

en

rättigheter och dessa insåg hur medborgare påverkas

- när man av sin ekonomiska situation kompletterades med rätt till grundläg- gande Välfärd aktualiseras när inser identiteters roll, identinu, man

tetsrättigheter. Marchall 1997, Kymlicka 1997.

Det kan motivera differentierat medborgarskap. Nationella mi-

noriteter kan ha rätt till självstyre de betraktas nationer om som som till exempel de franskspråkiga och urinvånarna i Canada. I Sverige har det aldrig allvar aktualiserats för exempelvis eller de samer finskspråkiga i Tornedalen. De har fått nöja sig med vissa särrät-

tigheter.

Etniska, kulturella eller religiösa minoriteter kan särskilda ges "mångetniska rättigheter: så kan sikher kräva befrias från rätt att tvånget bära motorcykelhjälm och ortodoxa judar och muslimer att rätt slakta enligt Gamla Testamentets respektive Koranens föreatt skrifter. Kymlicka 1996, Kymlicka 1997.

Därutöver kan förtryckta eller marginaliserade medges

grupper både vissa särrättigheter, legalt erkännande och särskilt offentligt

stöd deras kulturella praktiker och i förekommande fall språk. - - Det underlätta perifera" kulturella uttryck i samhälantas gruppers

let Forment 1996:314.

Det aktualiserar frågan vilka är särskilt förtryckta. Enligt Iris som Young1997:262 förtryckta i den mån deras arbete är grupper gag-

DEMOKRATI

andra än dem själva. De är uteslutna från deltagande i för nar snarare gemenskapen typiska aktiviteter, arbetar under andras befäl, pådyvlas stereotypa identiteter och ofta utsätts för våld och kränkningar.

Mot den bakgrunden kämpar förespråkare för kvinnor,

numera

homosexuella, ungdomar, olika invandrargrupper, muslimer,

samer,

handikappade och perifera regioner finner sig marginaliserade

som dominerande kultur för särskilt erkännande kulturen må av en -

uppfattas som manlig, heterosexuell, medelålders, svenskspråkig,

svensketnisk kristen sekulariserad, handikappfri eller storstadsba-

serad. Brist offentligt erkännande leda till försvagad självantas respekt, en självbild präglad den dominerande kulturens och är av en

form förtryck.

av

Erkännande är inte oproblematiskt. Ta den offentliga tystnaden

homosexuella. Samhällets organisation och ideal med familjer, om giftermål, "pappa, barn har alltid förutsatt heterosexuell mamma,

familjebildning och därmed marginaliserat, förtryckt homosexuella. Att legalisera partnerskap, synliggör dem, själva åtgär-

men den sätter också dessa människor i fokus de som om vore konstiga, avvikande, onormala. Hellre då, enligt mönstret Black Beautiful,

själva utmana fördomarna överta majoritetsbenämninggenom att och med stolthet kalla sig bögar och flator. arna Vissa homosexuella ifrågasätter inte det offentliga erkännanom det dem främst uttrycker offentliga strävanden inte minst av att led i kampen AIDS disciplinera dem, dem leva som mot - att

äktenskapslikt, Ändå de vad monogamt. förvägras många uppfattar

äktenskapets huvudsak barnet. Somliga sig inte erkända, som — anser så länge samhället inte också "pappa, barn och accepterar pappa, mamma, mamma, barn.

Om fullständigt offentligt erkännande även förutsätter respekt

för olika uppfattningar aktiviteter, ideal och värden gruppers om i viktiga avseenden skiljer sig från de dominerande aktualiseras som

naturligtvis del problem. 1995:22.

en Gutman

Invandrade män från Mellanösternområdet fäder och bröder - i enlighet med det så kallade heder- och skam-komplexet ser som

sin plikt att upprätthålla familjens heder kontrollera sina

genom att döttrars och livsstil. Det rör sig internaliserade moralissystrars om

ka inte godtycklig maktutövning. Också

normer, utan anspråk att

våra uppfostostringspraktiker är riktiga vilka är aktualiseras

- nu frågan, om verkligen kan erkänna, den kulturella stoltheten i livsformer så konsekvent värnar dominans i familjen. som mannens

Bo LINDENSJÖ

Grupp-essentialism

Ett problem erkännande främjar grupp-essentialism,

annat är att identiteter är enhetliga, gång för alla givna och tron att gruppers en för alla i Inte är det det sak gemensamma gruppen. samma att vara i USA eller kvinna i Sverige för hundra år sedan; inte svart nu som heller homsexuell för bara några decennier sedan. att vara nu som Att kräva erkännande människor kvinnor eller homoav som svarta, sexuella kan pådyvla individer identitet de inte känner. vara att Det finns inte bara enda sätt och homosexuell, ett att vara svart kvinna eller på. Det finns lika många sätt det finns man, som svarta och homosexuella individer. homosexuelle professorn i Den svarte Afro-American Studies 1994:151, Antony Appia, mellan säger att erkännandets politik och tvångets finns ingen klar skiljelinje". Jean kräver till och med rätten inte "av eller

Cohen1996:201 att staten

någon tredje påtvingas identitet, inte själv fritt kan

part en som man bekräfta och omfatta. Med Anne Phillips 1996:145 feminister strid rätta tog, noterar

med den könsglömska gjorde till paradigm för mänsk-

som mannen ligheten. Dessvärre korn några, påpekar hon vidare, att formulera skillnaden mellan könen den den dolde skillnader mellan så, att kvinnor, glömde alla kvinnor inte är lika. På jakt efter positiv att bekräftande kvinnlig identitet kom lesbiska feministiska separatister, exempelvis Jill Johnston i Lesbian Nation 1974 att konförutsätter samliv med män är oförenligt med struera som att en , kvinnors intressen. Kvinnor vidhåller sitt intresse för att leva som med män är falskt medvetna, oförmögna att inse sina verkliga in-

tressen. Det är svårt för emancipatoriska samhällsforskare avstå från att det falska medvetandets Ändå måste det till följd sin argument. - av inneboende logik användas försiktigt. Om kvinnor verkligen, lik- barn, inte är individer med förmåga att själva avgöra som autonoma sitt bästa, behöver de, liksom barn, hand och paternalism är tas om

berättigad. Jag ifrågasätter naturligtvis inte kvinnors autonomi, bara

separatisternas analys.

Medvetna gränser konstruerar skillnader särom att anammar artstänkare grupp-essentialism med omvända förtecken, varigenom de, i enlighet med mönster blottlades Nietzsche, omvärett som av derar rådande värden identifiera sig själva de goda genom att som och rena och de andra de onda och orena Inte sällan defisom nierar sig just vad de utesluter, hatar och föraktar. Så grupper genom utmålar feministiska separatister onda, oförmögna till män som

DEMOKRATI

annat än våldtäkt, exploatering och förtryck och separatister, svarta t.ex. Nation of Islam, karakteriserar de vita djävulens onda barn som och de Guds goda barn. svarta som I den omaskerade motviljan främlingar kommer mot som oss

alltför nära, finner Vi, enligt Freud1995:118 uttryck för

ett egenkärlek, narcisism. Det redan existensen avvikelse från är som om av den identiteten uppfattas kritik eller hot den. Det egna som av mot

finns omisskännligt drag narcisism i längre ett av gående mångkul-

turella ideal. Jane Mansbridge problemen aktualiseras menar att när inte kommunicerar med varandra: grupper

När Vit Maktanhängare bara talar med Vit Maktanhängare, serber bara med serber, feminister bara med feminister och politiska filosofer bara med politiska filosofer uppmuntrar de varandra inte lyssna till några att andra. 1996258.

Enligt Jean Cohen aktualiserar det frågan identitetspolitikens

om

förespråkare börjar vända all inklusionspolitik. Styrkta

ryggen av teorier universalitet, jämlikhet, opartiskhet och lika rättigheter om blotta maktstrategier framhåller som

identitetspolitikens partisaner skillnaden i sig den tillräcklig som vore för erkännande och berättigande. Numera bryr sig parti-kularismer inte att låtsas jämlika, opartiska, toleranta eller solidariska ens om vara vara med andra eller rättvisa. I sin värsta form har denna politik vänts till ens själva motsatsen till jämlik och demokratisk politik vilket framträdan- det elakartade former nationalism, etnocentrism och intolerant av av grupp-partikularism över hela världen vittnar 1996: 188. om.

Så får det mångkulturella idealet drag Nozicks Utopia,

av en ordning med mångfald gemenskaper, präglad sin version det

en envar av av

goda livet och helst utbildning för upprätthålla den. Från

egen att

Nozicks Utopia skiljer den sig gemenskaperna inte

genom att konstitueras individuella fria val och förverkligandets kostnaav att der tillkomma den dominerande kulturen.

antas Invändningar mot

idealet är delvis desamma Nozicks Utopia, som mot nämligen att genomförd mångkulturell ordning inte garanterar individerna autonomi och valfrihet. Det behövs ordning individerna möjen som ger ligheter bedöma andra livsformer än föräldrarnas. att Citatet påminner det finns identiteter, inte har om att som erkännande vänta, även de uppfyller Youngs kriterier att om att vara exploaterade, marginaliserade eller maktlösa. Tolerans, inom yttrandefrihetens förståelse kanske, inte erkännande. ramar, men

BO LINDENSJÖ

Gäller detsamma dem har annorlunda moralsyn än majoriteten

som och med hänvisning till djurs rättigheter, livets okränkbarhet och naturens överhöghet vill utsträcka erkännandet till djur, foster och naturen själv

Diskursiv demokrati

Klassisk etik, sådan den utvecklades Platon och enligt mångas

av — mening fullkomnades Aristoteles, söker filosofiskt

— av ett svar frågan hur bör leva värt liv. För tala med Sokrates är det ej

att fråga alldaglig sak, det gäller, huru böra leva vårt liv.

om en utan Platon 1993 Att allt klassiska filosofer diskuterat lycka,

tro att dygd, det goda livet kan lösas rationellt är illusoriskt. Ingen enig-

het kan väntas i frågan vad ett gott liv är eller hur bör leva våra

om liv. De är alltför bundna till kulturella kontexter, medger

stor variation i lösningar och bör inte göras till föremål för demokratisk

viljebildning.

Demokratisk viljebildning får inte legitimitet från traditioner, institutioner eller historia. Politik kan inte reduceras till

gemensam frågan vad medlemmar gemenskap är och vill

som av en vara. Habermas 1996;24. Sådana frågor hör det goda livet till och måste allas vitala intressen skall skyddas lämnas de enskil-

- om das fria val. De reglerar vårt liv tillsammans däremot

normer, som måste allas vitala intressen skall skyddas avgöras utifrån

- om ståndpunkten vad alla i rationell diskurs kan

enas om. Habermas

1990:66.

Om vill övertyga varandra, måste anta att bara påverkas

av goda argument, att skillnader i makt, status eller prestige inte påverkar utgången. Om alla får säga vad de vill, ifrågasätta varandras

yttranden, uttrycka sina önskemål och diskussionen pågår tillräckligt länge skulle bara kan godtas alla. Naturligtvis

normer antas, som av kan tekniken bara tillämpas idealt, har obegränsad tid och

om

kunskap. Som argumentationsregel har den ändå mening för

oss som

har begränsad tid och otillförliga kunskaper. Argument skall avgöra

och demokrati är den procedur varigenom så sker.

Diskursiv demokrati söker överskrida den traditionella konflik-

mellan majoritetspolitik å sidan och individers och minoriteten ena

rättigheter å den andra. Diskussioners normativa villkor är spelters regler. Diskussion förutsätter fritt tillträde, lika rättigheter och från-

tvång. Legitim makt kan bara uppstå där människor i tvångs-

varo av fritt samtal utvecklar övertygelser.

gemensamma

DEMOKRATI

Habermas är i beskrivningen diskursdemokratisk

sparsam av en medlemmar efter praktisk

gemenskap. Det är gemenskapens som

diskurs beslutar dess institutionella Diskursdemoom arrangemang. krati föreskriver ingen livsform, den är förenlig med många och kan

väntas tjäna kritiskt korrektiv för alla. som Demokrati ramverk underlättar fri diskussion mellan är ett som utöva politik till diskussion och etablerar

jämlikar, knyter rätt att en för opinionsbildning, debatt och ifrågasättande offentlighet, en arena

bland rörelser och organisationer. Diskus-

medborgare, grupper,

sionen det bästa och inte hur bäst gäller gemensamma envar av oss intressen I fri och öppen diskussion prövas förslag.

tillgodoser egna Habermas.

Genuin kan bara nås i ideal diskurs fri från maktens för-

enighet

det bättre kraft. Faktiska överensvrängningar genom argumentets

kommelser provisoriska och ständigt föremål för revidering.

är Tvivlet kan hypotes pröva i diskurs och enighet. ses som en att ny ny Fastän inte riktighet, kan den grund enighet garanterar - av procedurala och de skäl i diskussionen vara ranormer som getts tionell.

Demokrati behöver omtänkas

Sedan slutet andra världskriget har, Seila Benhabib av noterar

1996:67 komplexa samhällen utfört allmänna uppgifter, främjat

tre demokratiskt fundamentala värden, nämligen legitimitet, välfärd tre och kollektiv identitet. I det föregående har sett att gemensam under decennier fjärde tillkommit nämligen att garantera senare en och minoriteter positiv särskild gruppiden-

marginaliserade grupper

titet. Problemet fastän nödvändiga inte är fullt

är att uppgifterna

- med verkar varandra. Välfärd kan främjas förenliga utan snarare mot

minskad legitimitet exempelvis inskränkning av rättigheter.

genom Betoning kollektiv identitet, i form nationalism av gemensam av minoriteters positiva kollektiva identitet.

undergräver

Om nationalistiska isolerar sig i världsekonomin, strängt stater kan den kollektiva identiteten undergräva välfärden. Om konkur-

mellan ökar och försvagar suveränitet, kan välrens grupper statens färd den kollektiva identiteten. Stark betoning sär-

undergräva av

skilda kollektiva identiteter kan slutligen försvaga den gemensam-

ma.

Bo LINDENSJÖ

För att nu återvända till vår "realistiskt demokratiska kontext är dagordningsfrågan inte och kommer aldrig bli skall in- - att - om föra populistisk, libertär, liberal, kommunitär radikal eller diskursiv demokrati. Demokratisynerna identifiera

hjälper oss demokratiska

problem spänningar mellan individuell autonomi, kollektiv - ge-

menskap, rättigheter, välfärd, politiskt deltagande, omfördelning,

gemensam identitet, gruppidentiteter och kanske

- att genom av- Vägning balansera mellan välfärd, legitimitet, identitet och gemensam

gruppidentiteter.

Jag vill avsluta denna med Held uppsats genom att 1996, 1997 peka den aktuella demokratidiskussionens bristande relevans för

de allvarligaste samtida problemen och

problematisera demokratins

sådan känner den både empiriska och normativa

nu - tillämplighet

under samtida villkor. Lösningar i termer av mera lyhörda institutioner, aktiverat politiskt deltagande eller nationell

organiserad politisk kommunikation ökad individuell valfrihet,

synes inte er-

bjuda lösningar de regionala och globala motverkar

processer som demokratin i nationalstaten.

Ty demokratin -idén

om en gemenskap som styr sig själv, själv

avgör sin framtid synes mer än någonsin problematisk. Att natio- nalstaten opåverkad andra inhemska aktörer av än legitima avgör sitt öde, är illusoriskt . I själva verket försvårar tilltagande regional och global interde-

pendens alltmer nationella politiska lösningar. Så bestäms ekono-

misk politik, beslut höja för bromsa t.ex. att räntan att inflationen i verkligheten av vad andra länder gör. Det innebär alltmer

att styrelse

undandras nationalstater, nationella allt mindre

att gemenskaper

själva avgör sin politik. Till följd därav påverkar också demokratiskt

fattade beslut alltfler än i det röstande

medborgarna demos. Så kan

beslut Barsebäck påverka flera danskar svenskar och milom än jöbeslut över huvud taget konsekvenser för andra de röstande än medborgarna. Demokrati behöver omtänkasf

Ett tack till de seminariegrupper vid Statsvetenskapliga institutionen,

Stockholm universitet och till deltagarna i årets konferens ipolitisk teori i Karlstad synpunkter tidigare versioner denna som gett av uppsats. För utförliga kommentarer därutöver vill jag också tacka Eva Erman, Maria

Jansson, Ulf Mörkenstam, Jouni Reinikainen och Sofia Näsström Stock-

holms universitet Sonja Lindensjö. samt

DEMOKRATI

Refe re n s e r

A. Identitet, autenticitet, överlevnad. I Catman

Appia, 1994

red.a.a.

Barber, B. 1984 The Conquest ofPolitics. Princeton University

Press Barber, B. 1983 Strong Democracy. Princeton University Press Foundationalism and Democracy. I Ben/vabib, Barber, B. 1996 a.a. Ett amerikanskt medborgar forum. I Ord Barber, B.1999 Bild 1 B. "Är det något särskilt med demokrati". IHansson,

Barry, 1992

5.0 G Hermansson, red. a.a. Benhabib, Democracy and diflerence. Princeton Uni-

ed. 1996

versity Press

Benhabib, Toward Deliberative model of democracy. I

1996 a

B en/oabib a.a. Bedau, H.A. ed. 1991 Civil Disobedience. Routledge Bell, D. Communitarianism and its Critics. Clarendon Press

1993 Chambers, 1996 Reasonable Democracy. Cornell University Press Cohen, Democracy, difference anf the right of privacy. I

1996 Ben/oabib a.a.

W. 1991 Identity Difference. Cornell University Press

Connolly,

Dahl, R. Democracy and irs Critics. Yale University Press

1989 Dahl, R. Democratic theory and democratic experiment. I

1996 Benbabib a.a. Dahl, R. Procedural Democracy. I Goodin R. G Pettit, a.a.

1997 F. "Democracy and Multiculturalism. I Ben/aalaib

Dallamayr, 1996

a.a. C. Peripheral Peoples and Narrative identities. I Forment, 1996 Ben/aabib, ed a.a.

Gould, Diversity and Democracy. I Benbabib

C. 1996 a.a. Goodin R. 8CPettit, P. 1997 Contemporary Political Philosophy. Blackwell Gutman, A. 1987 Democratic Education. Princeton University Press

BO LINDENSJÖ

Gutman, A. utg 1994 Det mångkulturella samhället och erkän-

nandets politik

Gutman, A. Communitarian critics of Liberalism. I Philosophy and Public Aflairs 14 308 ff. Gutnan, A. 1993 "Democracy". I Goodin, R. 8C Pettit, P. eds. A

Companjon to Contempormy Political Philosophy. Blackwell

Hansson, 8CHermansson, 1992 Ideer Demokrati. Tidens om

förlag

Habermas, 1994 "Kampen för ömsesidigt erkännande i den demokratiska rättsstaten. I Gutman red. a.a. Habermas, 1993 Justfication and application. MIT Press Habermas, 1990 Moral Consciousness and Communicative action. Polity Press Habermas 1995 Dis/eurs, rätt och demokrati. Daidalos Habermas 1996 "Three Normative Models of Democracy. Benhahih a.a.

Hardin, R. 1990 Public democracy. I Chapman, 8C

Versus Wertheimer, A. eds. Majorities and Minorities. New York Uni-

versity Press

Hayek. F. 1983 Frihetrens grundvalar. Ration Held, D. 1996 Demo/eratimodeller. Daidalos Held 1997 Democracy. I Goodin, R. 8CPettit, P., ed. a.a. Hobbes, T. 1985 Leviathan. Penguin Books Kymlicka, W. 1997 Justice and minority rights. I Goodin G Pettit a.a

Kymlicka, W. 1996 "Three forms of group-differentied citizenship

in Canada. I Benhahih, a.a. Lindensjö, B. 1992 Demokrati och marknad". INi/elasson red. a.a. 1992 Lindensjö, B. 1992 Demokrati och politisk styrning". I Olsen, I.P

red. a.a.

MacIntyre, A. 1985 After Virtue Diic/ewontla McCoy, C. 8C Playford, 1967 Apolitical Politics. Cromwell Marx, K Marx/Engels Werke bd 1 Dietz Ferlag 1956 Mouffe, C. red. 1992 Dimensions Radical Democracy. Verso Mouffe, Democracy, Power and the political, i Benhabib 1996 a.a.

DEMOKRATI

Niklasson, Lars red. 1992 Lärdomar maktatredningen.

av

Carlssons Nozick, R. 1974 Anarchy, State, Utopia. Vasil Blackwell Olsen, LP. 1991 Svensk Demokrati i förändring. Carlssons

Pateman; C. 1991 Participation and democracy. Cambridge Uni-

versity Press

Phillips, A. 1996 Dealing with Difference. I Benbabib,

a.a. Platon 1993 Staten Doxa Rawls, 1971 A Theory justice. Oxford University Press Rawls, 1993 Political liberalism. Columbia Umiversity Press Sandel, M. 1985 Liberalism and the Limits fustice. Cambridge

University Press

Sandel 1997 The procedural republic and the unencumbered self.

I Goodirz, E 8: Pettit, P

a.a.

Skinner, 1992 On the subjects of rights. IMoafle ed.

a.a. Taylor, C. 1995 Erkiannandets politik. I Gutman red

a.a. Tingsten, H. 1964 Demokratins problem. Aldus

Waltzer, M. 1992 The Civil Society Argument. IMoufle red

a.a. Waltzer, M. 1983 Spheres justice. Basic Books Young, 1996 Communication and the Other. IBen/aabib

a.a.

Young, I.M. 1997 Polity of Group-difference. I Goodin 8CPettit

a.a.

Wolin, 1996 Fugitive democracy. I Ben/oabila

a.a.

På

väg mot ekologisk

demokrati

Demokratiteoretiska responser på den

ekologiska utmaningen

Rolf L/dskog och Ingemar Elander

Vi lever i tid när nationalstatens suveränitet fatta beslut

en att som

rör det territoriet kompliceras och ifrågasätts globala

egna av pro-

Ekonomi, kultur och miljö är bara områden där globacesser. tre

liseringen utmanar nationalstatens beslutskapacitet och legitimitet. Det tydligaste exemplet är kanske miljön, där aspekter globa-

tre av liseringen är särskilt framträdande. För det första är det frågan

om the environmental Commons atmosfären, klimatsystemet och

haven med bland växthuseffekten och det uttunnade

- annat ozon-

lagret som två stora utmaningar. En typ miljöproblem

annan av re-

presenteras kombinationen befolkningstillväxt och krympande

av förråd naturresurser med skövling regnskogar, öknarnas

av av ut-

bredning och den minskade biologiska mångfalden påtagliga

som tre

effekter. Slutligen har problemet med luftburna föroreningar

som inte känner några geografiska eller politiska gränser. För Sveriges del

är försurningsproblematiken ett tydligt exempel 80 det

- procent av

nedfallet i södra Skandinavien har sitt i andra sura ursprung

europeiska länder.

Tillsammans med rad andra uttryck för globalisering innebär

en

dessa miljöhot radikala förändringar förutsättningarna för de-

av en mokratisk politik 1998a. Nationalstaten är inte

Held samma sätt förut självklart för maktutövning. Politiken får

som ett centrum i växande utsträckning sitt innehåll bestämt olika former

genom av vertikala och horisontella nätverk. Idén territoriellt avgränsad

om en

politisk gemenskap undergrävs och människors politiska identifika-

tion gäller inte bara viss eller stad. Den kan i stället gälla

nu en stat Europa, mänskligheten eller rentav "Moder Jord. Det här bety-

PA VÄG MOT EKOLOGISK DEMOKRATI

der inte nationalstaten förlorat sin betydelse. Den är fortfarande

att den i allmänhet centrala politiska aktören. Inte bara när det

mest gäller inrikespolitik, också vad beträffar internationella över-

utan

enskommelser krig och fred, valutaregleringar och miljöfrågor.

om Det finns till exempel nära 200 internationella regimer miljöområdet med nationalstater de regimbildande aktörerna. National-

som

är dock långtifrån den enda aktören den internationella staten

Vi behöver bara nämna internationella valutafonden, världsscenen. banken och de transnationella företagen för detta skall stå klart.

att Regionala och interkommunala nätverk liksom olika miljöorganisationer är exempel aktörer inom, tvärs mellan och

som opererar ovanför nationalstater.

I värld transnationella aktörer fattar eller mindre

en av som mer

motstridiga och överlappande beslut ställs klassiska demokratifrågor

deltagande, representativitet och sin Demokrati

om ansvar spets. har tillsammans med social rättvisa, ekonomiskt välstånd och natio-

nell säkerhet ofta betraktats värden vilka bör prioriteras högre

som än andra vid politiska avgöranden. På tid har argument förts

senare fram även värdet ekologiskt hållbarhet bör infogas ett första

att som

värde Paehlke 1995: 131. I den här artikeln är syftet att rangens närmare granska förhållandet mellan demokrati och ekologi, sådant

det avhandlats i några teoretiska arbeten tid.

senare

Vår är indelad i fem savsnitt, denna inledning medräknad.

uppsats I det andra avsnittet gör för vårt syfte nödvändig bestämning

en

begreppet demokrati och den demokratiska utmaning av som miljöfrågan innebär. Vi också fyra för stånd-

presenterar argument

framgångsrikt hävdande ekologivärden ställer de-

punkten att ett av mokratibegreppet inför utmaningar. Det handlar för det första

nya

miljökonsekvenser lokala, regionala och

om argumentet att av nationella beslut till sin karaktär blivit alltmer transnationella. För det

andra har dessa beslut också i allt högre grad fått allvarliga konse-

kvenser för kommande generationer. Det tredje argumentet berör

frågan det legitima subjektet, det vill demokratin skall

om säga om göra halt vid medborgaren eller också omfatta åtminstone vissa andra levande organismer. Om dessa kort uttryckt fo-

tre argument kuserar .demokratins förhållande till rummet, tiden respektive arten, så handlar det fjärde kunskapen närmare bestämt

argumentet om

,

relationen vetenskap-demokrati. Med andra ord är miljöproblemen

så vetenskapsberoende det bör och inte medbor-

att vara experterna

skall ha företräde i beslutsprocessen garna som

I det tredje avsnittet ställer några perspektiv förhållandet

demokrati-ekologi varandra: 1 Den uppfattning förts

mot som

ROLF LIDSKOG OCH INGEMAR ELANDER

fram Robert Heilbroner, William Ophuls, med flera eko-

av att en

logiskt sund utveckling bäst främjas auktoritär politisk sty-

av en relse; 2 Robert Goodin och Michael Sawards det inte finns

tes att något nödvändigt samband mellan de två begreppen och före-

att

språkarna ekologiska värden gör sig själva otjänst genom att

av en hävda sådant samband; 3 John Dryzeks tes att ekologiska vär-

ett den har generaliserbara intressen och därmed logiskt leder

status av över till demokrati den bästa styrelseformen; och 4 Robyn

som Eckersleys värdena demokrati och ekologi faller tillbaka

tes att och sammanlänkas uppfattning autonomi.

av en gemensam om

I artikelns fjärde del görs kopplingar från den föregående idéanalysen till några i aktuell debatt framträdande konstruktiva förslag

om

global miljöpolitik tillgodose såväl demokrativärden

en som avser att

krav ekologisk rättvisa. Tanken bygga vidare det ad som att hoc framvuxna med internationella överenskommelser och

systemet

regimer jämförs med å sidan visionen världsregering,

ena om en byggd reformerat FN och å andra sidan föreställningen

ett om en kosmopolitisk demokrati till del uppbyggd nedifrån aktörer

stor av och strukturer i det civila samhället och

tvärs genom nationalstater. Den avslutande delen innehåller förutom kort

en sammanfattning diskussion tänkbara normativa

också en om slutsatser.

Demokrati och ekologi: Några

begreppsliga utgångspunkter

I den politiska idéhistorien finner olika demokratiideal till

se

exempel Held 1995a och Guttman 1996. Med minimidefinition

en — medborgarens rätt och reella möjlighet att välja sina egna repre-

inom för ett politiskt systern garanterar sentanter ramen som grundläggande fri- och rättigheter kan komma fram till att

- man hela två tredjedelar världens nationer är demokratiska Held

av 1998a: 11, medan i ljuset participatorisk demokrati eller

man av samtalsdemokrati eller deliberative democracy inte kan

discursive

finna någon nation lever till idealet. Robert Dahls strategi

som upp från boken Polyarcby 1971 att mäta hur väl nation uppfyller ett

en antal kriterier demokrati innebär kan rangordna nationer

att man med avseende hur nära de ligger demokratiidealet. Med Dahls språkbruk finns det i Verkligheten inga demokratier i bästa fall

utan

antal polyar/eier tenderar i riktning demokratiskt ett som mot ett ideal. Det svenska demokratirådets definitions- och mätstrategi

PÅ VÄG MOT EKOLOGISK DEMOKRATI

ligger i linje med Dahls, rådet också inkluderar kriterier även om tangerar eller ligger utanför Dahls definition. Gemensamt för som dessa och de flesta andra definitioner och försök utveckla instruatt för mäta graden demokrati är de förutsätter ment att av att ett nationellt kontext, det vill säga det handlar demokrati inom om en nations gränser. Den frågeställning står i centrum för den här artikeln kräver som inte att behöver ta ställning för något specifikt demokratiideal. Det viktiga demokratins verkningsområde inte inskränks till är att ett nationellt eller lokalt avgänsat territorium. Miljöfrågorna är i hög grad gränsöverskridande och följaktligen måste också demokratin det, hur än i övrigt väljer definiera demokrati. I det invara man att ternationella systemet är det i dag först och främst är de stater som handlande politiska subjekten, Växande opinion deäven om en av battörer kräver också det globala beslutsfattandet skall berikas att

med individbaserade politiska beslutsorgan till exempel flera

se av

bidragen i Archibugi et. al. 1998. Där inget sägs förutsätter annat således demokrati inte kräver isolerat nationellt en syn som ett

sammanhang. Därmed inte omfattar den kosmopolitiska

sagt att

demokratiuppfattningen i alla stycken, vilket framkommer i

senare denna uppsats. En klassisk konfliktfråga i demokratidebatten handlar om procedur kontra substans, det vill demokratibegreppet enbart säga om skall innefatta aspekter berör politikens form eller det också som om

skall ta hänsyn till politikens innehåll. Den vanligaste uppfattningen är demokrati är överideologi spelregler för politiken,

att en som ger är neutral i förhållande till politikens innehåll. men som Distinktionen mellan form det réitta och innehåll "det goda är

bestickande och tycks ganska oproblematisk principiellt plan.

ett

I praktiken är det dock inte lika lätt upprätthålla klar skiljelin-

att en mellan de två aspekterna Lundmark 1998. När demokratin som ideal hotas antidemokratiska krafter kan den för skydda sig av att tvungen att använda sig metoder till formen inte är devara av som mokratiska. Oavsett sådana speciella situationer hävdar många demokratiteoretiker att demokratin inte får reduceras till form, en metod eller procedur. Demokrati är ideal säger folket ett som att skall ha makten och inte viss metod för uppnå detta ideal. en att Demokratins former varierar mellan olika samhällen och kulturer och förändras också över tid 1996; Archibugi 1998.

Lummis

Givetvis finns det områden samhällslivet starkt påverkar av som förutsättningarna för demokratins tillstånd och funktionssätt. Dit

ROLF LIDSKOG OCH INGEMAR ELANDER

hör inte minst ekonomins internationalisering och gränsöverskridande förändringar i miljön.

När ekologivärden större prioritet aktualiseras frågor ges en som tidigare inte varit lika aktuella demokratiperspektiv. Här vill ur ett

betona fyra, nämligen tiden, och kunskapen. Demo-

rummet, arten krati har för det första nästan alltid diskuterats rumsligt avgränsat, i nationellt, eller möjligen lokalt, sammanhang, medan allt fler fråett håller global karaktär. Inte minst i frågor har gor nu att en som med ekonomi och ekologi göra ligger beslutandemakten i att stor utsträckning utanför det territoriella ansvarsområdet för nation, en region eller kommun. Det finns över 30 000 multinationella en en jorden, dessa befinner sig i allt väsentligt utanför det

företag men

område där demokratiskt i dag kan utkrävas Rosenau ansvar

dessa företags agerande är ofta 1998:50. Miljökonsekvenser av

kännbara för befolkningen helt andra platser än där företagen har

sin produktion och sina huvudkontor. Samtidigt kan många

sin lösning först förändringar i människors miljöproblem genom

vardagsliv, till exempel ändrade och konsumtionsgenom resvanor mönster. Nationella regeringar, de må auktoritära eller demovara kratiska, är således flera skäl otillräckliga fungerande maktav som

för hantera grundläggande miljöfrågor. Den nationella

centra att politiken måste därför kompletteras ovanifrån överenskommelser av regimer eller institutioner övernationell nivå och av av transnationella nätverk lägre nivåer. Vem är politiskt ansvarig som för i sådant konglomerat nätverk och styrorgan är bara vem ett av en många svåra demokratifrågor inte kan besvaras med någon av som enkel formel. Demokratifrågan får också dimension när tiden i beaken ny tas tandet, det vill säga de framtida miljökonsekvenserna av vår egen generations handlande. Om våra efterkommande skall kunna överleva behöver de bland går dricka, luft går annat vatten som att som andas och tillräckligt med livsmedel. Enligt Brundtlandkommisatt sionen WCED 1987 är det vår skyldighet lämna efter att ett arv oss den efterföljande generationen minst lika goda livsbesom ger tingelser Vilka krav detta ställer det politiska som våra egna. handlandet i vår tid är långt ifrån självklart. Argument har egen framförts till förmån för såväl auktoritära demokratiska som styrelseformer. Ur demokratiperspektiv är det däremot central ett en fråga hur kommande generationer redan i dag skall kunna att se i det politiska därför gör avkall representeras systemet utan att man grundläggande demokratiska värden.

PA VÄG MOT EKOLOGISK DEMOKRATI

Ett centralt ekologivärde är andra än männiomsorgen om arter skan. Argument för sådan utvidgad humanism eller anima— en lism har utvecklats filosofer Peter Singer 1975 och Tom av som Regan 1984 se Passmore 1996:481-83 för kort presentation. en En konsekvens sådant synsätt kan till exempel strävan av ett vara en att bevara och utveckla den biologiska mångfalden, även om samma slutsats också kan dras andra grunder. I debatten den utvidom gade humanismen är det framför allt tanke varit kontroveren som

siell, nämligen betrakta del däggdjur i princip likvärdiga

att en som med människan med avseende deras rätt till värdigt liv. Den ett franske filosofen Luc Ferry 1995 är i dag de starkaste kritien av kerna denna tanke, han leder till politisk totalitariaav som menar nism och humanismens död. Är positiv till tanken andra man att arter har ett lika stort värde människan, innebär det givetvis som en särskild utmaning för demokratiteorin. Dessa icke-mänskliga arter kan inte kommunicera med tankemässigt och språkligt och oss att ge

dem plats i den politiska måste uppenbarligen ske

en processen

någon form ställföreträdarskap så kallade ekoadvokater.

genom av Utöver dessa tre tiden och har fjärde - rummet, arten - ett argu-

ment vuxit sig starkt, nämligen kunskapen. På grund

synen av

miljöfrågans komplexitet framförallt naturvetenskap-

är experter -

liga forskare synnerligen viktiga 1992. Allt sedan 1960-

- Weale

talet, då miljöpolitiken började utvecklas till avgränsat politikett område i rad länder har haft mycket betydelse för en experter stor miljöpolitikens utformning och det finns ambivalens i vad mån en det är experter eller medborgare skall bestämma miljöpolitikens som

mål och inriktning. Samtidigt miljöfrågan individualiserats

som — den starka betoningen individens för sina ansvar resvanor,

energiförbrukning, konsumtionsmönster och avfallshantering har

-

många delar miljöpolitiken kommit allt längre ifrån medborgarnas

av

vardagsliv Lidskog et. al. 1997:20.

Som påpekats handlar miljöfrågan till vissa delar konseovan om kvenser handlandet realiseras i andra delar jorden eller i av som framtida samhällen. Den tyske sociologen Ulrich Beck 1992 har

betonat dagens risker i det närmaste är osynliga för lekmän. Den att stora ekologiska utmaningen handlar sannolika framtida konseom kvenser dagens handlande och dessa konsekvenser kan vetenskaav i bästa fall skönja. Även Beck 1994 själv för pen om argumenterar

ökad demokratisering miljöfrågan, kan betoning en av miljöfrå-

gans vetenskapsberoende leda till slutsatsen det är och att experter inte medborgare skall besluta vilken miljöpolitik är som om som

den bästa ekologiskt perspektiv. Samtidigt finns det andra

ur som

ROLF LIDSKOG OCH INGEMAR ELANDER

betonar dagens miljöutmaning aktualiserar frågan vilket att om samhälle medborgare önskar till exempel Irwin 1996. Därmed bör

se

medborgarna ha ett stort inflytande över miljöpolitikens utformning

handlar miljöpolitiken vilket samhälle vill skapa och - ytterst om leva

sätt att se på förhållandet

Fyra demokrati-ekologi

En omdiskuterad fråga inom politisk teori är och i så fall

mycket om,

vilket dagens ekologiska utmaning bör ha konsekvenser för sätt, demokratiteorin. Som aktualiserar miljöfrågan i vad mån sett ovan demokratin kan och bör utsträckas till även omfatta den att transnationella nivån. Den riktar också vår uppmärksamhet mot vilket dagens medborgare har för kommande generationers ansvar liv, hälsa och miljö. De flesta demokratiteoretiker är eniga om att dessa två komplicerade frågor måste i beaktande när söker tas man utveckla demokratiteori förmår anta den ekologiska utmaen som ningen. En fråga det dock finns mycker stor oenighet om som handlar i vad mån demokratin endast bör omfatta människans om intresse, eller den även skall utformas till inkludera andra om att intressen. Om ha inneboende värde intrinarters naturen anses ett sical är frågan vilken betydelse det bör ha för vår uppfattning

value

demokrati. Likaså finns det oenighet i vad mån det krävs om en om stark vägledd ekologisk medvetenhet, för att komma en stat, av en till rätta med miljöproblematiken. I detta avsnitt skall redogöra för fyra olika ståndpunkter i frågan vilken relationen bör om vara mellan demokrati och ekologi.

Ett auktoritärt styre kan rädda Moder Jord

Garry Hardin 1968, 1972 Robert Heilbroner 1974, William

Ophuls 1977 med flera miljöforskare har hävdat ekologiskt

att en

sund utveckling bäst främjas auktoritär politisk styrelse som

av en kan beskära frihet för därmed eller före-

medborgarnas att stoppa gripa ekologisk förstoring. Denna ståndpunkt benämner Mills 1996:97ff. "ecoauthoritarianism det finns ekologiska imperativ

-

kräver politisk lösning, och medborgarna skall tvingas till att

som en

handla sätt ligger i linje med dessa ekologiska imperativ.

ett som

PA VÄG MOT EKOLOGISK DEMOKRATI

I sin klassiska artikel T/øe Tragedy oft/ae Commons, ursprungligen

publicerad år 1968 i tidskriften Science, illustrerar Hardin problemet med allmänningar Commons: En betesmark är öppen för alla. Varje herde söker maximera sin avkastning, det vill säga föda så många

djur möjligt denna mark. När herde skall besluta han som en om skall släppa ut ytterligare djur betesmark kommer han ett att finna att han kommer fördelarna djur ökad ensam att av ett extra

avkastning medan kostnaderna överbetning delas

av betesmarken

alla herdar. Av rationella skäl kommer således alla herdar av att snabbt släppa ut fler djur än vad betesmarken har bärkraft för, vilket får till följd marken snabbt skövlas och klarar föda allt färre att av att får. Hardins 1968:1244 slutsats är ruin the destination toward which all rush, pursuing his interest in society that men own a believes in the freedom of the Commons".

Hardins poäng är att det rationella egenintresset leder till irrationella konsekvenser aggregerad nivå. Den fråga Hardin en som framför allt diskuterar är överbefolkning och behovet befolkav

ningskontroll, han hans är generellt giltigt

men anser att resonemang för alla frågor rör allmänningar det kan till exempel fiske,

som gälla

utvinning naturresurser eller avfallsdumpning. I alla fall rör av som allmänningar är egenintresset och det kollektiva intresset

kollisionskurs. Egenintresset leder till allmänningar överutnyttjas

att och därför krävs sociala och lagstiftning tvingar arrangemang som människan avstå från vissa egenintresset styrda handlingar. att av På ett liknande sätt Ophuls för det krävs argumenterar att en stark stat för rädda människan: ...the collective selfishness and att

irresponsibility produced the tragedy of the will de-

Commons stroy the spaceship, and sacrifice of freedom the any crew members clearly the lesser of evil" Ophuls 1977:224. rädda För att

mänskligheten krävs ekologisk elit samhället, och

en som styr som inte kompromissar det vanligen sker i liberala demokrasätt som tier. Heilbroner 1974:176—7 ansluter sig till detta synsätt och

skriver att mänsklighetens enda hopp är stark kombien stat som

nerar religious orientation with military discipline. Utgångs-

a punkten för detta perspektiv individerna egenintresset är att styrs av vilket gör de handlar för realisera sina mål, även när det att att egna negativt påverkar andra människor, framtida generationer och/eller andra Av det skälet krävs ekologiskt upplyst och stark arter. en stat kan i enlighet med kollektivt intresse i det här fallet som agera ett ett globalt miljöintresse. En grön politik måste således auktorivara tär och inte demokratisk.

ROLF LIDSKOG OCH INGEMAR ELANDER

Hardin, Ophuls och Heilbroner utgår från det i finns

att naturen gränser mänskligheten villkorslöst måste sig till för

som anpassa att överleva. Den ekopolitiska riktning starkast betonat detta

som samband är bioregionalismen Berg 1978, Dodge 1981. Se även Eckers-

ley 1992:167-70. Enligt denna riktning skall varje samhälle

anpassas

till sina ekologiska förutsättningar i fråga produktions- och

om konsumtionsmönster, folkmängd etcetera. Det innebär att samhällen

avskiljs genom naturliga ekologiska gränser, att de är småskaliga med låg rörlighet och de endast nyttjar lokalt befintliga

att naturresurser. Ett realiserande detta ideal skulle kräva total omorganisering

av en av dagens samhälle. I dag finns renodlade förespråkare för

denna syn,

kan till vissa delar likartad argumentering även här i men man se en

Sverige.

Ett tydligt exempel är humanekologen Folke Günthers 1993 förslag att Sveriges storstäder bör genomgå ekologisk

om en sanering, avurbaniseras och befolkningen fördelas byar 200

om perso-

I dessa byar kan produktion föda och återvinning ner. av av restprodukter ske lokalt, transportbehovet kan minska drastiskt och lokalt frivilligt arbete ersätta stora delar kommunens professionella

av ser-

vice barnomsorg, hemtjänst och äldreomsorg. Det samhälle

som skapas har dessutom inte bara ekologiska även sociala fördelar.

utan En avurbanisering innebär löser mängd de sociala

att man en av problem Günther förknippade med staden, till exempel

som ser opersonliga relationer, minskad tilltro till den förmågan, ökat be-

egna roende och därmed ökad sårbarhet. Denna totala omstrukturering

av Sveriges bebyggelse och bosättning är tänkt att ta cirka 50 år och bör ske aktivt arbeta med människor bosätta sig

genom att att att runt staden med insatser för avfolka staden till

parat att genom att

exempel inte bygglov för nybyggnation och inte underhålla

ge att stadens VA-system. Günther diskuterar inte demokratins roll

i realiserandet denna vision, endast de styrande skall

av utan anger att fatta beslut gradvis kommer leda till avurbanisering

som att en av

Sverige. Hans förslag är dock ett mycket tydligt exempel hur

ekologiska krav bör bestämma samhällets utformning.

Ett annat exempel ekoauktoritär ståndpunkt är amerikanen

en David Foreman och rörelsen Earth First/. Till skillnad från Hardin,

Ophuls och Heilbroner är det inte mänsklig överlevnad är må-

som let. Uppgiften är i stället bevara den jord evolutionen fram-

att som bringat. Our movement called Earth First People First

not som Foreman 1998:358 själv uttrycker det. Utifrån den starka övertygelsen att det är jorden med dess artrikedom ska skyddas

som

Foreman för det är riktigt med sabotage minst argumentar att inte

PA VÄG MOT EKOLOGISK DEMOKRATI

monkeywrenchingf för skövling och Earth First inte

att stoppa att är i behov någon politisk legitimitet, eftersom den baserar sitt av

handlande biologisk trovärdighet och inte majoritetens

acceptans

Foreman 1998:361.

Att dagens miljöproblem kräver aktiv och ingripande är

en stat en

vanlig ståndpunkt. Vad den ståndpunkt skisserat säger

som ovan är dock att staten bör auktoritär och tvång vara genom styra samhället i ekologiskt önskvärd riktning. Dagens situation är så akut att det krävs ett centraliserat och auktoritärt snabbt kan styre som

tvinga fram de nödvändiga förändringar krävs exempel be-

som till

folkningskontroll, begränsad rörlighet, minskad materiell välfärd.

Ett demokratiskt kan däremot inte miljöproblestyre garantera att får snabb och relevant från samhället. Denna ståndmen en respons punkt är i dag svår att finna bland dagens politiska teoretiker och här bör påpekas att Hardin, Heilbroner och Ophuls alla är naturvetare.3 Den ekoauktoritära ståndpunktens främsta betydelse för demokratiteorin är den ofta används kontrapunkt när att som man söker utveckla konstruktiva förslag för hur ekologivärdet ska inkluderas i demokratiteorin. Det bör också understrykas andra ekologer betonar att som att

samhället måste sig till ekologiska förutsättningar samtidigt

anpassa argumenterar för att denna anpassning måste ske demokratisk

väg. Genom ekologisk upplysning skall medborgarna gradvis med-

verka till samhället i ekologisk riktning. Som den norske att anpassas filosofen och ekosofen Arne Naess 1981 uttrycker det: är stegen reformatoriska, riktningen är revolutionär.

Demokratiskt styre oavsett dess ekologiska

-

konsekvenser

Kravet auktoritär stat utgår från antagandet det inte finns en att något i demokratin denna styresform leder till som garanterar att miljömässigt bra resultat. Det finns således inget samband mellan demokrati och ekologi, och när står inför akut miljöproblemaen tik krävs att demokratin sätts undantag. Det är och inte naturen demokratin är det överordnade Värdet. Utifrån antagandet som att det inte finns något samband mellan demokrati och ekologi kan man dock inta den positionen: i valet mellan dessa värden är det motsatta inte ekologin utan demokratin skall ha prioritet. som En Vanlig ståndpunkt bland dem hävdar det finns som att en relation mellan demokrati och ekologi har inneär att naturen ett

ROLF LIDSKOG OCH INGEMAR ELANDER

boende värde. När människans verksamhet förstör eller hotar

att förstöra reproduktiva förmåga kränks detta värde. Goodin

naturens 1992 för frågan vad har Värde är helt

argumenterar att om som ett

skilt från frågan politiskt agentskap. Att har värde

om naturen ett ställer inga krav de politiska institutionernas utformning,

utan innebär endast att naturen likt fysiska och juridiska till-

- personer delas rättigheter inte får kränkas. Det finns således ingen rela-

som tion mellan att tilldela naturen rättigheter och samtidigt ställa krav

det politiska utformning. To advocate democracy

systemets to advocate procedures, to advocate environmentalism advocate

to substantive outcomes, Goodin 1992:168 uttrycker det.

som

Saward 1993, 1996 delar Goodwins övertygelse det inte

om att finns något substantiellt samband mellan ekologi och demokrati. I stället riktar han kritik bioregionalismen och gröna tänkare

mot som hävdar småskaliga samhällen är det enda bör existera. Det

att som fel de de utifrån och dess funk-

gör är att anser att man naturen tionssätt kan dra slutsater hur samhället bör politiskt organise-

om

Saward i stället politisk fara i uppfattningen ekoras. ser en stor att login har något att säga demokrati, eftersom det innebär

om att demokratin då riskerar underordnas ekologiska imperativ.

att Demokratin kan här reduceras till enbart bli instrument för

att ett

nå ekologiskt hållbart samhälle. I de situationer där detta att ett instrument inte verkar fungera lämnas vägen öppen för auktoritära

lösningar likt dem Hardin, Heilbroner och Ophuls tycks förespråka.

Sawards ståndpunkt innebär att demokrati är mål i sig. Grun-

ett den för detta påstående är kunskapsteoretiskt. Eftersom ingen individ kan hävda att hon besitter och säker kunskap kan ingen

sann göra rättmätiga anspråk att veta i vilken riktning samhället bör utvecklas. För Saward 1996282 innebär det myndigheters

att agerande är demokratiskt endast när dess handlande överensstämmer

med majoritetens preferenser. Konsekvensen detta perspektiv är

av

ekologiskt hållbart samhälle överhuvudtaget inte behöver att ett vara ett mål för den samlade politiska viljan. I god demokratisk ordning kan majoriteten besluta samhällsutveckling drastiskt

om en som påverkar livet framtida generationer eller människor bor i andra

som regioner. Det finns således inget i det demokratiska

systemet som sådant befrämjar ekologiska mål. Problemet är här, Robyn

som som

Eckersley 1996a: 212 uttryckt det, if democracy

a non-negotiable element of political theory, then how might

green greens se-

their political goals by of decision-making framework

cure means a

that supposedly ended.

open

PÅ VÄG MOT EKOLOGISK DEMOKRATI

Saward dock lösning detta problem. En demokrati krä-

ser en

Vissa grundläggande rättigheter skyddas och för

ver att garanteras samtliga medborgare är innebörden i demokratiskt med-

detta ett

borgarskap, jämför Dahl 1989. Görs inte det finns risken majo-

att riteten ständigt kränker minoritet. Bland dessa rättigheter finns

en

uppsättning sociala rättigheter, till exempel rätten till adekvat en utbildning, välfärd och hälsa. Saward argumenterar för demo-

att en krati kan hänsyn till ekologin indirekt, hänvisning till

ta genom människans rätt till hälsa. Demokratin förutsätter att samhället inte orsakar sina medborgare hälsoskador omöjliggör för dem

som att

använda sina medborgerliga rättigheter. I den mån det är möjligt bör

samhället därför söka undvika eller minimera hälsorisker. Som medborgare har därmed demokratisk rättighet inte lida skada

man en att

från miljöproblem är möjliga att förebygga.

som

Ekologiska ståndpunkter till exempel uppfattning

- att naturen har inneboende värde kan enligt Saward inte någon direkt

ett -

betydelse för vår utformning politiska institutioner och demo-

av krati. Däremot finner Saward öppen, deltagande och

att en ansvarsfull demokrati kan tilltala politiska ekologer eftersom medborgarna i detta demokratiska troligtvis är medvetna miljö-

system mer om problematiken och villiga till aktivt söka lösa dem. Här finns

mer att

likhet med Barrys 1996 hävdande hållbarhet är ett diskursivt en att begrepp, vilket kräver dess innehåll utvecklas i diskussion och

att debatt. Ett system enligt Sawards förslag kan möjliggöra sådan

en debatt.

Den här artikulerade ståndpunkten är således att politiken är och

bör förbli antropocentrisk. Människans intresse är utgångspunkten och ekologiska imperativ skall inte verka styrande över politikens utformning, än majoriteten medborgarna önskar det

annat om av att bör så eller människans hälsa hotas. Om medborgarna så

vara om önskar kan därmed samhället decentraliseras, djurs moraliska integritet skyddas och politiken utformas i överensstämmelse med ekologiska principer. Eftersom demokratin är ett värde är överord-

som

ekologin kan således ekologin endast i beaktande i den mån nat tas

majoriten medborgarna önskar det eller i de fall där medborsom av

grund miljömässiga orsaker förhindras utöva sina gare av att

medborgerliga rättigheter.

ROLF LIDSKOG OCH INGEMAR ELANDER

Demokratiskt samtal leder till ekologiskt sunda beslut

Som ovan nämnts betonade Saward att människor i öppen demo-

en krati fritt från auktoritärt troligtvis har större förmåga

styre att utveckla medvetenhet miljöfrågan och forma politisk

en egen om en vilja att söka komma till rätta med detta problem. Detta hävdar även

John Dryzek 1990, 1994: diskursiv demokrati är ekologiskt

en mer effektiv än såväl liberal demokrati auktoritära, icke-demo-

som kratiska

system.

Dryzeks diskursiva demokrati hämtar näring från Habermas

1984, 1987 teori det kommunikativa handlandet. Habermas

om skiljer mellan instrumentell och kommunikativ rationalitet. Instru-

mentell rationalitet handlar finna de effektiva medlen

om att mest för att realisera uppställda mål, medan kommunikativ rationalitet

står för sökandet efter förståelse och där aktörernas handlande koordineras diskussion. Kommunikativ rationalitet handlar

genom om

i vilken utsträckning är fria från tvång, förvrängning,

processerna dominans och själv bedrägeri. Det handlar således kommu-

om en nikation fri från maktmekanismer där endast goda och

argument

normativa bedömningars validitet har inflytande bedömningen

av en ståndpunkt Dryzek 1990. Den diskursiva demokratin betonar

än produkten: We should bear mind that processen snarare

communicative rationality best thought of aprocedural

as standard, dictating substantial resolution about values be pursued

no to

Dryzek 1990:54, kursivering i orginal. Med nödvändighet infinner

sig här frågan hur denna demokratiteori kan leda till ekologiskt goda resultat

I sitt denna fråga återknyter Dryzek till Habermas. Enligt

svar Habermas vilar den kommunikativa rationaliteten vissa förutsätt-

ningar. En dessa är att aktörerna besitter lingvistisk kompe-

av en tens. Dryzek påpekar den kommunikativa rationaliteten även

att

vilar vissa ekologiska förutsättningar. här likhet med

Vi ser en Sawards förslag, där ekologin indirekt kommer i demokratiteorin

att utövandet de medborgerliga fri- och rättigheterna har

genom av

vissa hälsomässiga och därmed ekologiska förutsättningar. För

Dryzek vilar den kommunikativa rationaliteten är grunden för

- som den diskursiva demokratin såväl lingvistiska ekologiska

- som

förutsättningar. Dryzeks huvudargument för att ekologin kan integreras i demokratiteorin är dock Enligt Dryzek finns "generaliser-

av annan art. bara intressen, intressen alla skulle komma fram till i

som en ideal samtalssituation, det vill kommunikativ rationa-

säga genom

PÅ VÄG MOT EKOLOGISK DEMOKRATI

litet. Ett dessa generaliserbara intressen är ekologiska in-

av systems

tegritet:

The human life capacity of natural the generalizable

support systems

interest par excellence, standing does in logical antecedence to com-

as

peting normative principles such utility maximization rights

as or pro-

tection Dryzek 1987:204, kursivering i orginal

Ett problemen med den liberala demokratin är, enligt Dryzek

av 1996b, den befrämjar instrumentell rationalitet, det vill säga

att en

handlande i egenintresse. Diskursiv demokrati skiljer sig från den ett liberala i den bemärkelsen den är baserad kommunikativ

att en rationalitet. Diskursiv demokrati är styrelseform som gynnar

en

generaliserbara intressen. Därmed tar den hänsyn till ekologiska

förutsättningar för såväl människan andra livsformer och klyf-

som

mellan det rätta och det goda, mellan betoningen den demotan kratiska och det ekologiska resultatet, kan därmed över-

processen

bryggas. För Dryzek finns det ingen motsättning mellan diskursiv

demokrati och ekologi. Den diskursiva demokratin är ekologiskt rationell eftersom den inte bara demokratisk styrelseform,

är en

även väg till skapa ekologiskt hållbart samhälle utan en att ett Dryzek 1994:192.

Barry 1996 för liknande diskussion i sin kritik auktoritära

en av

lösningsförslag likt Hardins och Ophuls den ekologiska ut-

- maningen. Det är endast ekologisk hållbarhet reduceras till

om ett teknisk-ekonomiskt begrepp ekologi och demokrati kan ställas

som

varandra. Han förordar i stället hållbarhet diskursivt mot att är ett begrepp innehåller såväl vetenskapliga normativa och prak-

som som tiska element. Det innebär hållbarhet inte kan begränsas till

att att finna ekologiskt rationella metoder för produktion och konsumtion. Det handlar även göra kollektiva bedömningar dessa

om att av metoder. Av detta skäl är demokrati enförutsáttning för grön

en politisk teori. Vägen till ekologiskt hållbart samhälle kan inte ske

ett

än demokratisk eftersom ekologisk hållannat genom en process barhet kräver diskussion, kollektiva övervägande och

gemensamma beslut.

Habermas har anklagats för att ha antropocentrisk utgångs-

en punkt för sin teori, vilket leder till problem utifrån Haber-

när man

teori skall söka integrera ekologiska värden i den kommunikamas tiva till exempel Eckersley 1992:109-117, Sköllerhorn

processen se 1998. Likaså brukar kommunikativ rationalitet oftast associeras med deontologisk teori där endast proceduren och inte resulta-

en

RoLF LIDSKOG OCH INGEMAR ELANDER

står i fokus. Som visats är Dryzek medveten detta tet ovan om problem och för diskursiv demokrati inte leder till argumenterar att en sociala och ekonomiska värden får företräde före ekologiska. att Han fyra skäl till det, nämligen den diskursiva demokratin är ger att

känslig för feedback-signaler; kan hantera komplexitet; särskiljer ge-

neraliserbara intressen från särintressen och kan leda till samförstånd

Dryzek 1994:192 ff..

Diskursiv demokrati tillåter mängd olika röster uttalar sig en som i rad olika intressen. Därtill är inte kommunikationen namn av en förvrängd grund ideologi och maktförhållanden. Detta gör att av den diskursiva demokratin är mycket känslig för tecken ojämvikt,

vilket är viktigt eftersom miljöfrågan kännetecknas komplexitet. av Eftersom deltagarna följer reglerna för kommunikativ rationalitet

kommer mängden röster rik och mångsidig belysning

av att ge en av miljöproblematiken. Den diskursiva demokratin har mekanismer kan särskilja generaliserbara intressen från särinsom gör att man och därmed får dessa generaliserbara intressen stor övertressen en kraft. Därmed kan den diskursiva demokratin till skillnad

tygande -

från den liberala demokratin och marknadsrationalitet lösa - problemet med the tragedy of the Commons. Människan är inte - som Hardin utgår från utelämnad sitt egenintresse. Den kommuni- kativa rationaliteten visar det finns generaliserbara intressen att av ekologisk vilket gör inte behöver ta till auktoritära lösart, att man

ningar de problem Hardin pekat ut.

som Den kommunikativa rationaliteten leder således till ekologisk en rationalitet, rationalitet skyddar de ekologiska förutsätten som ningar livet även det icke-mänskliga har Dryzek 1997:200. som - - Därmed överbryggs klyftan mellan det rätta och det goda, process och procedur och resultat. Gränsen mellan sociala och

produkt,

naturliga mellan människa och andra livsformer, görs därsystem, med mindre absolut Dryzek 1996a: 22-26. Vi kan i dag, enligt

Dryzek 1997:201, skönja början väg till ekologisk demo-

en krati.

Gemensam värdebas för demokrati och ekologi

Eckersley 1996a, 1996b är kritisk till Sawards utgångspunkt

att endast människans förmåga, kapacitet och intresse är relevant i demo-

kratiskt beslutsfattande Eckersley 1996a, jämför även Mills 1996. I stället hon för också andra än människan argumenterar att arter måste beaktas i detta sammanhang. Hela det liberala tänkandet ka-

PA VÄG MOT EKOLOGISK DEMOKRATI

rakteriseras miljöfrågan är underrepresenterad och detta beror

av att att endast levande medborgare inom territoriellt organiserade nu samhällen har rätt demokratiskt påverka nationalstats

att en politik. Detta är exkludering mängd medborgare i eller

en av en som nuet framtiden kommer påverkas specifik national-stats beslut. att av en Miljöfrågan formuleras endast i utilitaristiska där frågan nu termer, nyttan för begränsat antal människor står i förgrunden. Det om ett innebär det saknas incitament för inte externalisera miljöatt att kostnader i tiden och Den liberala demokratin har också, rummet.

enligt Eckersley, lett till miljöintresset endast uppfattas

att som ett särintresse bland antal andra. Ett exempel är miljörörelsen i ett som den liberala demokratin uppfattas särintresse likt andra som ett som

intresseorganisationer har tävla medborgarnas

att om att sympatier och stöd för därigenom makt påverka politiska beslut. att att Den utmaning den gröna politiska teorin står för i dag är därför som

att skapa politisk teori där ekologiska angelägenheter får

en en sys-

tematisk plats vid politiska överväganden.

Även till den diskursiva om Eckersley är mer positiv demokratin än till den liberala demokratiteorin, så hon problem vad ser stora gäller dess genomförbarhet. Dels ställer hon sig tveksam till den om diskursiva demokratin är tillämplig i samhällen och

storskaliga

internationell nivå. Hon refererar här till Helds 1992 kritik av participatorisk demokrati, där han hävdar denna kan

att svårligen till frågor med rumslig och anpassas stor tidsmässig utbredning.

Denna kritik är enligt Eckersley lika befogad när det gäller diskursiv demokrati.

En kritik Eckersley riktar den diskursiva demoannan som mot kratin gäller dess antropocentriska karaktär. Den diskursiva demokratin söker inte omstrukturera beslutsfattande

så att icke-mänskliga

intressen skyddas eller uppmärksammas. I stället dess

är utgångs-

punkt att generaliserbara mänskliga intressen effektivt inkorporerar även icke-mänskliga intressen. Eckersley dock för

argumenterar att mänskliga och icke-mänskliga intressen måste hållas isär. Den diskursiva demokratin kommer enligt Eckersley besluts-

att skapa en

där endast hänsyn till de icke-mänskliga intressen process man tar har betydelse för mänskligt liv och Välfärd. Den kan inte tillsom handahålla grundval för skydda inte har någon been att arter som tydelse för människan. Man kan till och med tänka sig framtida en utveckling där vissa arters förvaras slags i gener som ett reserv en genbank. Om det visar sig utrotad har betydelse för senare att en art människans liv och välbefinnande kan den Den diskursi-

återskapas.

demokratin saknar således ovillkorligt för icke-mänsk-

va ett skydd

ROLF LIDSKOG OCH INGEMAR ELANDER

liga livsformer, något är oerhört viktigt eftersom de till skill-

som nad från människan inte kraft kan utöva något inflytande

- av egen

politiska beslutsprocesser.

I polemik utilitarismen och den diskursiva demokratiupp-

mot

fattningen Eckersley för rättighetsbaserad teori

argumenterar att en är den lämpliga när skall nalkas frågan miljö och de-

mest man om mokrati. Genom tillmäta naturen rättigheter begränsas såväl

att nationalstaters individers legitima handlande. Eckersleys utgår

som från den liberala rättighetsuppfattningen. Den liberala demokratiteorin är intimt relaterad till teorier mänsklig autonomi och

om rättvisa. Den fundamentala principen för liberal demokrati

är respekten för varje individs inneboende värde och autonomi. Autonomi och rättvisa utgör även gränser för de val individer och

som associationer kan göra. Den politiska kampen för demokrati och medborgarskap handlar i många fall kämpar för del

om att grupper att

rättigheter vissa i ett samhälle redan har, det av samma som grupper vill säga samhället demokratiseras rättigheter utsträcks till

genom att

gälla alltfler kategorier människor. att av

Det är rättighetsbegreppet liberalismen knutits till

genom som

demokratin Eckersley 1996b. En uppsättning medborgerliga rät-

tigheter är konstitutiva för den liberala demokratin. Detta kan

tydligt i ståndpunkten politisk majoritet inte har rätt att

se att en undertrycka minoritet eller förhindra att denna minoritet ut-

en

trycker sina ståndpunkter. Eckersley det är dags att

anser att nu förändra innebörden i autonomi och rättvisa till även omfatta

att andra livsformer än den mänskliga. Genom utsträcka dessa rät-

att tigheter till inte bara gälla mänskliga individen i stället alla

att utan livsformer kan därmed gröna värden knytas till demokrati.

I liberal demokratisyn är individens autonomi hörnsten. Sam-

en tidigt finns grön kritik den liberala demokratin går ut

en av som attdenna förvägrar andra än människan rätten till autonomi.

arter Eckersley för båda dessa ståndpunkter faller till-

argumenterar att baka och sammanlänkas uppfattning auto-

av en gemensam om nomi. De bör således inte betraktas konkurrerande ståndpunk-

som

är i stället substantiellt förenade ett gemensamt ter, utan genom autonomibegrepp. Oenigheten mellan de gröna och de liberala blir för Eckersley därför inte frågan demokratins innebörd utan

om l stället vilken mening och vilket omfång värdena autonomi och rättvisa bör ha.

Att knyta ekologiska hänsyn till rättighetsteori i stället för till

en utilitaristisk teori eller diskursiv demokrati innebär, enligt Eckersley,

och individens handlande får absoluta gränser vilket att statens ger

PA VÄG MOT EKOLOGISK DEMOKRATI

bättre skydd den mänskliga majoritetens tyranni. Rät-

ett mot tigheter är inte förhandlingsbara medan allt även gröna värden är

- förhandlingsbara för utilitarism nyttokalkyler och diskursiv demokrati rationella samtal. Enligt utilitarismen är det till exempel moraliskt riktigt förorena sjö uppväger kostnaden.

att en om nyttan I den diskursiva demokratin finns inga absoluta garantier för den

att kommunikativa rationaliteten kommer leda till andra livsfor-

att att

mer skyddas. För rättighetsteoretiker däremot är god livsmiljö

en en

rättighet inte kan komma i andra hand med hänvisning till en som nyttan den industriella verksamhet förorenar sjön. Denna

av som rättighet omfattar inte bara de boende kring sjön också fram-

utan tidens närboende liksom fiskarna i sjön. Genom knyta gröna vär-

att

den till rättighetsteorin kan inte ekologiska angelägenheter likhet

i

med demokratiska angelägenheter instrumentella värden

ses som utan får fundamental och principiell innebörd.

en

Innebär denna ekologiska rättigheter bör ha prioritet före

syn att

politiska Eckersley 1996a: 225 besvarar denna fråga nekande.

Precis i hennes bok Environmentalism and Political Theory.

som Towards Ecocentric Approach 1992 vill Eckersley spänna

an upp ett ekocentriskt paraply skall skydda alla såväl den mänskliga

som arter,

de icke-mänskliga. Utgångspunkten för Eckersley är grund-

som ett läggande holistiskt antagande the ontology of internal related-

där individen konstitueras hennes relationer till ness genom ett större socialt och ekologiskt sammanhang. Hon träder således inte in i sociala och ekologiska sammanhang, är i stället från sin

utan

begynnelse del dessa. Sociala, politiska och ekologiska rättig-

en av heter måste förstås ömsesidigt determinerande varandra och

som därför måste såväl ekologiska sociala rättigheter delar

som ses som

de medborgerliga rättigheterna Eckersley 1996a: 225; jämför

av Benton 1993:182. Således är inte ekologiska rättigheter överordnade

andra medborgerliga rättigheter. Precis individens rättigheter

som inte kränkas med hänvisning till kollektiva intressen, får de inte kränkas med hänvisning till ekologiska intressen. I stället krävs

en medling mellan dessa konstitutiva omständigheter,

det vill säga en

avvägning precis är fallet när det gäller olika medborgerliga

som

rättigheter.

Ett ekocentriskt perspektiv innebär inte, betonar Eckersley

1992:57, människan är försvarslös när hon hotas djur eller

att av livsfarliga sjukdomar. Vad ekocentrismen i stället vill försäkra sig

om är att inte icke-mänskliga intressen ignoreras i människors

arters beslutsfattande endast det skälet det rör sig icke-människ-

av att om

eller för de inte bedöms ha något instrumentellt värde nytta or att

RoLF LIDSKOG OCH |NGEMAR ELANDER

för människan. Därtill betonar ekocentrismen individernas väl-

att färd med nödvändighet är relaterad till bredare sociala och ekologiska Eckersley 1996a: 226, 1996b: 186.

systern

Eckersley kommer således utifrån argumentationslinje

- en annan

till slutsatser ligger nära såväl Saward Dryzek när dessa — som som

betonar medborgerliga rättigheter förutsätter Vissa ekologiska

att förhållanden. Anser att alla människor skall ha medborgerliga rättigheter måste också alla ha tillgång till de sociala och ekologiska

förutsättningar krävs för kunna utöva dessa rättigheter. En

som att tydlig skillnad såväl Sawards Dryzeks demokrati-

mot som

uppfattningar är dock att Eckersley grundar sin ståndpunkt i ett vidgat autonomi- och rättighetsbegrepp. Eckersleys betoning har

fördelen ekologiska värden tydligare status vid avväg-

att ges en

ningsproblem, och mänsklig inte kan utgöra grund för

att nytta att åsidosätta dem. Hennes ståndpunkt är dock inte oproblematisk, vilket till diskussion i avslutande del.

tar upp uppsatsens

Är problemet i stället bristande effektivitet

Doherty 8C de Geus 1996:11 frågar sig inte miljöproblematiken

om främst är orsakad bristande effektivitet än brister i den

av snarare

demokratiska beslutsprocessen. Även har långtgående

om ett demokratiskt i enskilda nationalstater, och även dessa tar

styre om

miljöpolitiskt så är det inte tillräckligt för miljöpro-

ett ansvar, att blemen skall kunna hanteras bra sätt. Skälet till det är miljö-

ett

frågans globala karaktär. Dels är miljöproblemen allt gränsöver-

mer skridande i tiden och dels skapas miljöproblemen rad

rummet, av en aktörer flera inte finns inom nationalstatens politiska räckvidd.

varav Det är i företagsstyrelsers slutna sammanträdesrum, i forsk-

ningslaboratorier och i andra sammanhang utanför den offentliga

politiken många beslut med konsekvenser för världens

som tas stora

miljö Beck 1992.

Vi här likhet med Eckersleys 1996a: 217 kritik den

ser en av diskursiva demokratin. Den diskursiva/deliberativa demokratin

för sin överlägsenhet den söker utbilda argumenterar genom att

dialog och därmed transformera politiska opinioner ett genom demokratiskt sätt till skillnad från ekoauktoritära förslag. Proble-

är, enligt Eckersley, att medan denna demokratityp kan korri-

met

den liberala demokratins bristande uppmärksamhet ekologera

giska angelägenheter, så kan den samtidigt inte tillhandahålla

en robust och varaktig lösning för hur "deliberativa samhällen skall kun-

PA VÄG MOT EKOLOGISK DEMOKRATI

koordineras med varandra. Mot detta anför Dryzek na argument 1994 i dag faktisk kan finna diskursiva institutionella

att man experiment inom det internationella Vi kan med andra ord

systemet.

embryot till ett internationellt miljöstyre har flera likheter se som med den diskursiva demokratin jämför Low al. 1999. Därmed

et.

lämnar för ett tag den principiella politisk-filosofiska diskussionen

förhållandet demokrati-ekologi för i stället vända intresset om att mot de politiska institutionerna. Vilka institutioner krävs för

att

utveckla global miljöpolitik

en

Internationella regimer, federal

världsregering eller kosmopolitisk

demokrati

Nationalstaten territoriell organisation traditionellt haft

är en som den suveräna rätten att använda sin fysiska miljö det sätt den själv önskar. Dagens miljöproblem visar dock enskilda

att staters agerande i många fall får konsekvenser för andra nationalstater

stora

Perraton, et. al. 1998. Olika typer gränsöverskridande miljö-

av

problem såsom luftföroreningar och klimatförändring är exempel

- -

detta. Medan nationalstatens politik är bunden i

rummet sitt territorium och tiden dagens medborgare överskrider många

miljöproblem dessa gränser Beck 1994.

Miljöproblemens gränsöverskridande karaktär har lett till att in-

ternationella miljöförhandlingar blivit allt vanligare. Under

de se-

två årtiondena har den globala miljön utvecklats till bli naste att en

de främsta områdena för internationell politik, där endast interav nationell säkerhetspolitik och internationell ekonomi ägnas större uppmärksamhet Porter 8C Brown 1996:1 Den internationella mil-

. jöpolitiken uppvisar dock dubbelhet: sidan framstår

en ena staten

för stark och å andra sidan för Lidskog 1997. Den är som som svag för stark i den bemärkelse nationalstat sitt territorium

att en eget har suverän rätt hantera sin fysiska miljö, även när det starkt på-

att

verkar andra länder genom till exempel gränsöverskridande luft-

utsläpp. Likaså kan enskilda blockera internationella för-

stater

handlingar om generella begränsningar av utsläpp.

Samtidigt framstår nationalstaten för i den bemärkelsen

som svag att den har bristande förmåga utveckla kraftfull miljöpoli-

en att en tik. En rad och interna faktorer såväl landets ekono-

externa - egen miska situation, administrativa och vetenskapliga kompetens

som andra aktörers handlande såväl det landets

inom som utom egna

ROLF LIDSKOG OCH INGEMAR ELANDER

gränser begränsar nationalstatens möjlighet att utöva radikal

- en

miljöpolitik Weale 1992, Archibugi ö: Held 1995a. Det politiska suveränitetsbegreppet måste grund av globaliseringen ta hänsyn

till att makten är fragmenterad olika nationella, regionala och internationella aktörer Held 1998b.

På ett liknande sätt påpekar Beck 1995 att det nuvarande poli-

tiska har begränsade möjligheter genomföra radikal

systemet att en miljöpolitik. mängd beslut med starka negativa konsekven-

En stor

för miljön fattas i dag utanför den politiska sfären till exempel ser -

forskningslaboratorier och i transnationella företags styrelserum

-

är långt borta från offentlig debatt, demokratiska beslut och som

politisk styrning. Problemet är följaktligen dagens risker och

att

miljöproblem kräver ett politiskt ansvarstagande samtidigt de-

som

karaktär starkt försvårar detta. Nuvarande politiska har ras system

därmed begränsade möjligheter att påverka samhällets utveckling.

Niklas Luhmann 1989:85 är troligen den samhällsvetare

som star-

kast betonar miljöproblemen synliggör politikens villkor:

att because through them becomes quite clear how much politics Would have to accomplish and how little can". Frågan infinner

som sig denna situation kan förändras, politiken kan

är om om reorganiseras så den effektivt sätt kan möta dagens ekolo-

att ett

giska utmaning

Global miljöstyrning

För att möta dagens globala miljöproblem behövs former in-

nya av ternationellt beslutsfattande och ansvarsutkrävande. Etablerandet

av

rad demokratier har dock inte åtföljts demokratisering en nya av en mellan Archiburgi 8C Held 1995b: 4. Därför finns det

stater ett akut behov etablera institutioner och beslutsformer där med-

av att

borgarna kan utkräva inte bara sina vanliga politiska

ansvar, av representanter utan också transnationella företag, forskningslabo-

av ratorier med flera. Det finns rad förslag hur global miljöpolitik

en en bör organiseras. Vid polen finner federalistiska förslag

ena om övernationella med makt över nationalstater World

organ government. Vid den andra polen hittar lösliga och icke-hierarkiska nätverk Without government, till exempel i form

goVernance av

det globala partnerskap Agenda 21 förordar Elander 8C Lidskog

som

1999.

Global miljöstyrning global environmental governance kan

ett paraplybegrepp för olika institutionella lösningar och har ses som

PÅ VÄG MOT EKOLOGISK DEMOKRATI

definierats "de människor, politiska institutioner, regimer och

som icke-offentliga organisationer alla nivåer samhället är

av som kollektivt ansvariga för att sköta världsfrågorna" Hempel 1996:5,

vår översättning; jämför Young 1996:2 och Lipschutz with Mayer

1996:249. Det mycket bred definition torde fånga både

är en som faktiska och i debatten förekommande former miljöpolitisk

av

styrning. Vi skall i detta avsnitt peka idealtypiska styrnings-

tre former och diskutera deras karaktär i demokratihänseende. För enkelhetens skull benämner dessa former internationella regimer

den konfederala, mellanstatliga modellen, världsregering

den

federala, överstatliga modellen och kosmopolitisk demokrati Hempel 1996; Archibugi 1998.

Regimmodellen förlitar sig förhandlingar mellan nationalstater och/ eller stater ett sätt reglera miljöfrågor. Mo-

grupper av som att

dellen har inget nödvändigt samband med någon specifik form

av nationell politisk styrelse. En internationell regim kan innebära

en Överenskommelse mellan är demokratiska och/ eller auk-

stater som toritära och kräver heller inte något deltagande medborgarna i

av respektive stat. Ett demokratiskt element finns dock i relationen mellan de demokratiska eller inte bildar viss regim

stater - - som en då dessa förutsätts ha suveränitet och lika rättigheter i rela-

en egen tion till varandra. regim skall ha utsikter till framgång

För att en an-

det särskild vikt att ledande nationer och regionala ses vara av sammanslutningar inkluderas, framförallt USA, Japan, andra G7—stater och EU Porter 8C Brown 1996: 172-77. Det finns i dag närmare 200 internationella regimer för miljöområdet och än två tredje-

mer delar dessa har tillkommit efter 1972, det år brukar

av som anges

startpunkt för den internationella miljöpolitiken Elander 8C

som en Lidskog 1999. Internationella regimer är vanligen fokuserade

en

viss fråga eller ett visst komplex frågor, till exempel farligt avfall,

av

ozonlagrets uttunning och klimatfrågan, och har inte ambitionen

att hantera miljöfrågor i bred bemärkelse. Det är vanligen tids-

ett stort

avstånd mellan regims etablering och dess genomslag i praktisk

en handling Cutter 1993. Kritiker modellen har bland annat

av av dessa skäl hävdat att den inte är någon lämplig form för bedriva

att global miljöpolitik bred front. Någon form transnationellt

av styrningsorgan med bredare ansvarsområde än enda fråga

ett en verkar krävas Young 1996. Därmed över till den fe-

tar steget derala modellen.

Den federala modellen syftar normativ idé ytterst till ska-

som att

världsregering och förutsätter nationella regeringar lämnar pa en att ifrån sig väsentliga delar sin suveränitet, åtminstone i frågor

av som

ROLF LIDSKOG OCH INGEMAR ELANDER

rör krig och fred respektive miljö Hempel 1996:159-69. USA,

Tyskland och Schweiz är federala brukar anföras stater som som

pedagogiska exempel när idén världsregering kommer tal.

om en Om Europeiska Unionen kan betraktas hybrid mellan ett som en statsförbund förbundsstat federation kan

konfederation och en

Förenta Nationerna möjligen embryo till demokratisk ses som ett en världsregering. FN innehåller dock i dess hittillsvarande form element innebär organisationen varken uppfyller villkoren som att för demokrati eller världsregering. Toulmin 1995:290 använder

uttrycket "statskooperativ, vilket för ter sig alltför idyl-

oss som en

lisk benämning. Visserligen grundas FN principen alla med-

om

lemmars suveräna likställdhet -i generalförsamlingen gäller princi-

nation-en röst i praktiken innebär konstruktionen pen en - men med fem fasta medlemmar och har vetorätt i säkerhetssom var en rådet maktställning för dessa är unik i förhållande till en stater som övriga FN-medlemmar. I vissa lägen när det gäller krig och fred har

FN visserligen kunnat spela rollen något oftast svag

som av en

världsregering, detta är undantag och gäller inte miljöfrågor.

men Det finns dock bland vissa forskare och debattörer förhoppningar FN miljöområdet skall kunna utvecklas i denna riktning att Hempel 1996:176-77. Det finns också de som menar att man sna-

bör försöka bygga helt globalt övergripande miljö-

rare upp en ny, regering kort referat i Porter 8C Brown 1996:176; författarna är

se

själva kritiska till detta förslag. En tänkt världsregering kan emellertid inte, har ambitionen denna regering skall om man att vara demokratisk, enbart fråga rör denna regerings förses som en som hållande till Det måste också finnas plats för representation stater. baserad Världs medborgarnas samtycke, eventuellt även intresseorganisationer, och därmed är framme vid den kosmopolitiska demokratimodellen. Förespråkarna /eosmopolitis/e demokrati hävdar i likhet med den av förra modellens företrädare nationalstaten måste göra avkall att sin suveränitet i frågor gäller miljö och säkerhet, även i andra som frågor global räckviddf De kosmopolitiska demokraterna vill av vidare den federala modellen och försöka förvandla FN till

bygga

demokratisk världsregering. Detta emellertid kräva ett i flera en anses avseenden grundligt reformerat FN. Bland måste säkerannat hetsrådet utökas med flera alternativt ersättas verkstater av ett nytt ställande vetorätt för enskilda stater. Dessutom måste organ utan för representation både för folk utan stater till utrymme ges exempel och för världens medborgare individuellt

kurderna

frivilliga organisationer. Sådan representation

och/ eller genom

PÅ VÄG MOT EKOLOGISK DEMOKRATI

skulle kunna ske andra och kanske också tredje genegenom en en

ralförsamling. I sådana församlingar skulle eventuellt

också representation kunna för kommande generationer och andra än ges arter människan, nämligen viss del ledamöterna placeras genom att en av advokatmandat.

Samtidigt de kosmopolitiska demokraterna Archibugi, Falk,

som Held med flera både vill förstärka och demokratisera FN vill man också politiskt deltagande såväl nationell ge stort utrymme som subnationella nivåer. Denna demokratimodell bygger politisk en

organisering där varje medborgare, hon än befinner sig vår

var jord, skall ha rätt och möjlighet påverka internationella spörsmål att angår henne. De fundamentala rättigheter den nationella som som demokratin är baserad till exempel respekt för minriteter, civila rättigheter och domstolarnas oberoende skall utsträckas - till att även gälla det internationella samfundet. Kulturvetaren Roland Robertson 1992 använder begreppet glo-

/ealisering för fånga globalisering alltid är förbunden med lo-

att att kalisering. Globalisering innebär inte enkel monokulturell liken

riktning, utan oftast re-lokalisering i kultur, politik,

en termer av etnicitet och kön Robertson 1995. När det gäller diskussion om internationell miljöpolitik används glokalism" för termen att uttrycka strävan att sprida makten från nationalstaten i riktning en både uppåt och nedåt. Förespråkare denna modell är kritiska av mot tidigare miljörörelses slagord "tänk globalt, handla lokalt". I stälen let för tänka och handla, globalt och lokalt: propagerar man att

Local action within unchanged global order of production and an governance rapidly reaches its limits. today only necessary not to think about the global of local action, but consequences to act to change the global context of local action: "Think and globally and act, locally Low 8CGleeson 1998:189.

Maktspridningen bör dock inte enbart ske vertikalt uppåt och nedåt

inom den formella politiska organisationen även horisontellt. utan Uttrycket globalt civilt samhälle används här för markera att

vikten medborgarassociationer och sociala rörelser får möjlig-

av att het bli delaktiga i och påverka politiken också utanför den att egna nationen. Ett skälen till det medborgarassociationer kan av är att spela viktig roll för motverka hierarki och maktkoncentration en att

inom den politiska organiseringen till exempel Cohen 8C Rogers

se

1995. Dessa associationer skall dock inte bara utgöra förbindelse en mellan medborgare och också mellan medborgare och instat, utan dustri/ Även den ekonomiska sfären den mark-

näringsliv. globala

-

ROLF LIDSKOG OCH lNGEMAR ELANDER

naden behöver demokratiseras och tilldelas Denna beto-

— ansvar. ning innebär bland Förenta Nationerna behöver reforme-

annat att

Som Falk 1995:177 uttrycker det: ras.

What needed, briefly, the weakening of geopolitical and

to put

market leverage all phases of UN activities, with mechanisms for

on

participation both the countries the South and trans-

greater

national social forces committed to the promotion of human rights and

democratization.

I litteraturen förekommer den kosmopolitiska demokratimodellen

under rad olika, eller mindre benämningar, till

en mer synonyma

exempel världsdemokrati, gränsöverskridande participatorisk demo-

krati och planetarisk demokrati. I anslutning till Rio och Agenda 21

har uttrycket "globalt partnerskap använts för att fånga vidden

av den politiska allians nödvändig för driva utvecklingen i

man anser att riktning kosmopolitisk demokrati UNESCO 1996. Kritik har

mot riktats denna demokratimodell saknar förankring i Verk-

mot att ligheten. Som Beck 1998: 126 kommenterar den: "För den socio-

logiska realismen sig allt gott och vackert, inte mer.

ter men

Samtidigt bör påpekas att antalet non-governmental organisations

har vuxit dramatiskt de sista fyrtio åren. 1992 fanns det

NGOs

cirka 5 OOOinternationella NGOs Yearbook of International

Organizations 1992. Dessa kan i ljuset den kosmopolitiska de-

av mokratimodellen viktiga medspelare i den kör röster

ses som av som krävs för utveckla kosmopolitisk demokrati. Som Chip Lind-

att en

tidigare sekreterare i Brundtlandkommissionen och ansvarig för ner, Global Forum vid Riokonferensen, uttrycker det:

form of emerging that of stakeholders. Local

A new governance -

stakeholders communities linking together, Whether they local

are are

business local authorities, non-governmental organizations or com-

or

munity-based organizations, womens residents’ associations.

groups or

Groups that have identifiable stake the future of the community

an

making these links to create vision for the future which has a set

are a

of good and measurable criteria indicators Lindner 1997:13.

or

denna demokratiska initiativ skall kunna utvecklas För att typ av

krävs skapar mängd gränsöverskridande institutioner för

att man en demokratiskt beslutsfattande. Held 1995b föreslår till exempel

re-

gionala folkomröstningar och ad hoc-valkretsar skapas för

som spe-

cifika problem. Östersjöfrågan exempel där mängd länder

är ett en och boende tillsammans måste besluta hur skall minska

om man miljöbelastningen detta innanhav. Ett exempel är kärn-

annat

PA VÄG MOT EKOLOGISK DEMOKRATI

kraftverk det gäller såväl Ignalina Barsebäck belägna nära - som andra länder och där eventuell katastrof kan drabba andra länder en minst lika mycket det landet. Ett tredje exempel är de kolsom egna och oljeeldade kraftverken i Danmark, Polen och Tysklands vars utsläpp drabbar svenska invånare minst lika mycket dess som egna

befolkningar.

Den kosmopolitiska demokratimodellen är gräns- och nivåöverskridande. Det rör sig inte enkelriktad decentralisering om en av makt och till den lokala nivån, inte heller centralisering ansvar om en till den internationella nivån. Det handlar heller enkel inte om en ansvarsfördelning där vissa frågor hanteras internationellt, andra nationellt och några lokalt. I stället bör flera nivåer involveras i en och fråga. Ansvaret för kontrollera starkt miljösamma att en störande industri bör till exempel inte falla enda nivå. I stället en bör denna anläggning granskas, utvärderas och lokalt, utmanas nationellt och internationellt jämför Held 1995a. Ur ett demokratiperspektiv tilldrar sig den framväxande kosmo-

politiska modellen särskilt intresse eftersom den gör anspråk att uppdatera den demokratiska idétraditionen med hänsyn till de krav

ställs globaliseringens olika former och uttryck. Modellen som av har emellertid också för skarp kritik bland andra den itautsatts av lienske politiske filosofen Danilo Zolo 1997. Han ingen princiser piell skillnad mellan vad här kallats den federala tanken som en

världsregering och idén demokratisk världsregering. Den

om en centrala kritikpunkten är själva tanken universell politisk orden

ning, ett kosmopolis.

Zolos kritik tanken kosmopolitisk demokrati kan i av en grova drag i två punkter. För det första han det naivt summeras anser vara

världsordning behärskad supermakt med övriga

att tro att en av en rika nationer tillskyndare skulle kunna demokratiseras och som förmås sätt inte ligger i linje med USA:s och att styra ett som övriga rika västländers värderingar och intressen. För det andra anser han det inte önskvärt försöka åstadkomma världsvara att ens en regering, eftersom sådan, demokratisk eller inte, skulle innebära en aldrig tidigare skådad risk för uppkomsten världsdiktatur en av en

Zolo 1997:166. Zolo finner det motsägelsefullt anhäng-

ytterst att

radikal kosmopolitisk demokrati själva inte tycks vilja

arna av en se den väldiga maktkoncentration till enda regering med vidhängen

ande global byråkrati, våldsapparat och rättsväsende enligt

som honom skulle bli följden deras förslag blev verklighet. Zolos om kritik handlar uttryckligt sätt först och främst den kosett om mopolitiska demokratins relation till krig och fred, kan lätt men

ROLF LIDSKOG OCH INGEMAR ELANDER

kopplas också till miljöfrågorna. En världsregering, demokratisk

eller inte, skulle i linje med Zolos kritik, lätt kunna utvecklas till ett instrument för ekoauktoritära lösningar det slag diskuterat

av tidigare i denna uppsats.

Ekologisk rättvisa och kosmopolitisk demokrati

Två forskare från Australien, Nick Low och Brendan Gleeson, har i sitt arbete justice, Society and Nature: exploration political

an ecology 1998 utvecklat normativ teori grundval för global

en som en

miljöpolitiks Teorien bygger den politiska rättvisefilosofi

som förknippas med john Rawls, skall här inte in denna

men utan i stället för hur Low och Gleeson diskuterar frågan den

stanna om kosmopolitiska demokratins institutionella former. Utgångspunkten

är vad de kallar "a worldwide web of governance Low 8C Gleeson 1998:173; kursiverat i original:

This Web cannot be simply swept to be replaced by political

away, some

utopia, Whether Green anarchist socialist. We have the dang-

or or seen

of revolutionary transformation force this century and,

ers even

violent revolution feasible global level Which not,

were at can

not be considered desirable. The best solution must be in which the

one

dialectics of justice, discursive form, be brought

democracy in some can

to bear the formation of institutional solutions.

on

Den styrande Low och Gleeson 175-194 talar

väv av som om

innehåller, vad miljöfrågorna beträffar, huvudsakliga komponen-

tre

1 förhandlad ordning i form internationella miljöregiter: en av

2 regimöverskridande ekonomisk världsordning domine-

mer; en rad ekonomiskt starka intressen och uttryckt i sådana organisa-

av tioner WTO, NAFTA, Världsbanken och IMF; och 3 FN-

som systemet, skulle lemma reformeras i demokratisk riktning. Sam-

som

utgör detta globalt world mantaget ett system av styre governance" har utgå från vad än vill åstadkomma i fråga

som att om miljöpolitiska reformer. När det gäller det politiska innehållet i dessa

reformer är det klart att Low och Gleeson förespråkar

en

tillämpning de RaWls-inspirirerade principer för ekologisk rättvisa

av

de utvecklar i sin bok. Däremot är de båda svävande när som mera det reformernas institutionella Å sidan de

gäller förankring. ena är med peka faran med världsregering 185:

noga att en

While there different national systems of government there at

are

least the possibility of eXit the political science term

escape to use

PA VÄG MOT EKOLOGISK DEMOKRATI

for people who do not wish to be governed according particular

to a

system. World government might finally close all the exits. Since

government expression of culture, different national systems of

an

government to extent guarantee cultural diversity. World

some

government might greatly reduce cultural diversity. The oppressive

potential of the administrative state Well understood, and this

potential immensely magnified at global scale unless be

can

contained democratic politics. However, the difficulties of effective

democratic control of global already formidable the scale of

a state — at

large nations are multiplied at global scale.

—

Å andra sidan kan de institutionella de föreslår ändå

lösningar som lätt tolkas steg i riktningen världsregering. Visserligen

som mot en

de avstånd från a comprehensive Cosmopolitan with

tar system general powers föreslår ändå skapandet direktvalt världs-

men av ett miljöråd World Environment Council med plats inte bara for

— stater och statslösa folk till exempel kurderna också för eko-

utan advokater representanter för minoritetsgrupper och andra arter

som

än människan global miljöorganisation Global Environmental

- en Organization alternativ/ motvikt till World Trade Organiza-

som tion internationell miljödomstol International Court of the

samt en

Environment. Det internationella miljörådets huvuduppgift skall

besluta principer och institutionella mekanismer för de vara att om

beslut tas enligt den förhandlade ordningen regimmodellen,

som

det skall själv inte ställning i konkreta miljökonflikter. Miljö-

men ta domstolen skall döma i frågor har tydlig internationell ka-

som en raktär.

Sammantaget kan Low och Gleesons förslag till institutionella

reformer miljöområdet tillämpning den kosmopo-

ses som en av litiska demokratimodell skisserats Deras förslag har å

som ovan. ena sidan centralistisk tendens för tankarna till Zolos farhågor.

en som De förordar således skapar fåtal fasta institutioner med

att man ett stark makt till vilka väljs eller Samtidigt vill de

representanter utses.

den kosmopolitiska demokratin uttryckt i mångfald organisa-

se en tioner och institutioner inte koordineras centralt. Low och

som Gleeson är således medvetna att vissa deras förslag till kos-

om av mopolitisk miljöstyrning, sina goda intentioner till trots, skulle kunna urarta och leda i riktning uppkomsten Leviatan

mot av en

världsdiktatur. De förespråkar därför pluralistisk ordning med

en inslag såväl vissa överstatliga institutioner traditionella miljö-

av som regimer och gränsöverskridande initiativ förankrade i det civila

samhållet.

ROLF LIDSKOG OCH INGEMAR ELANDER

Denna kosmopolitisk demokrati överensstämmer med syn

Dryzeks 1990:27 förhoppningar att det skapas alternativ till

om ett såväl marknaden. Alternativet skulle bestå instaten som av en ternationell ordning utvecklas inom det civila samhället vid som sidan och etablerade auktoriteter. Samtidigt om mot argumenterar Dryzek för denna ordning i det långa loppet inte bör utvecklas att vid sidan och marknad. "The best for ecological om stat strategy democratization begins the oppositional public spheres civil

society. But end there Dryzek 1996:122.

cannot

På

väg mot en ekologisk demokrati

Som Doherty 8C de Geus 1996 påpekar har ekocentristers och mil-

jöaktivisters kritik förändrats. Ekoanarkism inte längre av staten ses den enda vägen till utveckla hållbart samhälle. I stället är som att ett

det många miljöpartier, miljöorganisationer och miljöaktivister

som börjat diskutera i vad mån det är möjligt realisera eller åtminstone att påbörja arbetet för ekologiskt hållbart samhälle inom den libeett rala demokratins En anledning till denna förändring ram. är att

miljömedvetandet spridits till allt fler och organisationer

grupper ställer krav de politiska institutionerna verka för som nu att en

hållbar samhällsutveckling. Det finns också anledning: i

en annan takt med miljöpartier i de flesta fall utvecklats miljöröatt som ur -

relsen erhållit representation i politiska församlingar har de tving-

ats verka inom det rådande och nalkas miljöfrågan systemets ramar från ett delvis annorlunda perspektiv. Därtill har fått för man ansvar rad andra områden inte eller endast indirekt är relaterade en som - —

till miljöfrågan. Som parti med representation politisk försam-

i en

ling krävs inte bara skall rikta kritik existerande att man mot politis-

ka förslag. Man ska även utveckla alternativ bedöms realissom vara

tiska genomföra inom relativt begränsad tidsrymd. Till detta

att en bör dock läggas många gröna fortfarande är radikala vad gäller sin att demokratin; de vill förändra och fördjupa den 1990,

syn Dobson

Doherty 1996, Kenny 1996.

Kan demokrati och ekologi förenas

Traditionellt har demokrati knutits till principer och där processer naturen inte givits något inneboende Värde. Enligt Dobson

1996:132 är detta den dominerande positionen; det inte råder att något samband mellan ekologi goda och demokrati

det det

PA VÄG MOT EKOLOGISK DEMOKRATI

rätta, det vill säga att gröna resultat inte nödvändigtvis emanerar

politiska Som har dragit olika slutur processer. sett ovan man

detta spänningsförhållande. Den ekoauktoritära ståndsatser ur punkten den ekologiska situationen kräver snabb och

är att en effektiv Eftersom inget i demokratin kan garantera detta

respons. demokratin fördjupar än löser den ekologiska krisen så

snarare -

ekologiskt upplyst elit fattar mängd obekväma

krävs det att en en beslut. Man det här nödvändigt offra delar demokratin

ser som att av

ekologins altare.

Ett problem med denna ståndpunkt den inte kritiskt dis-

är att kuterar hur skall bestämma vad önskvärd utveckling.

man som är en Ophuls och Heilbroner verkar till exempel utgå från att miljöfrågan enbart handlar vidmakthålla de ekosystem krävs för

om att som en evig mänsklig överlevnad denna planet. Som Roberts 1979:10

uttrycker det:

Other animals obey the simple dictum, "above all, survive, but

may

the human animal tends to ask, Survive what

as

De kritiserar den ekoauktoritära ståndpunkten drar ofta

som en

slutsats, nämligen grön politisk teori förutsätter de-

motsatt att en mokrati till exempel Dobson 1996, Saward 1993. Vägen till ett

se

ekologiskt hållbart samhälle kan inte ske än demo-

annat genom en kratisk eftersom det kräver diskussion, kollektiva övervä-

process ganden och beslut. Vad med ekologisk

gemensamma som avses hållbarhet bör bestämmas i där alla röster inte bara

en process -

eller styrandes görs hörda. experters -

Argumentet för ekologiskt ansvarsfull politik förutsätter

att en

demokratisk behöver inte endast kopplad till att en process vara ekologimålet alltid kräver tolkning. Därutöver kan hävda att

en man

demokratisk är öppen för signaler från den ekologisen process mer ka omvärlden. Demokratiska har därför större potential

processer en

åstadkomma ansvarsfull miljöpolitik än vad auktoritärt att en ett

kan ha. Flertalet demokratiteoretiker refererats i denna styre som

ansluter sig till denna ståndpunkt, det vill demokrauppsats säga att tin är det bästa sättet att nå gröna mål Dobson 1996, Dryzek 1996a, Eckersley 1996a, Saward 1993. Här relateras således demokrati och

ekologi till varandra: den demokratiska blir den bästa

processen metoden upptäcka ekologiska sanningar. Demokrati blir då inte

för att

omväg till eller irrväg från ekologiskt hållbarhet, utan är i

en - stäl-p

let den effektivaste vägen till detta mål.

Tydligast blir detta hos Dryzek för demo-

som argumenterar att

kratiska leder till upptäckten generaliserbara intres-

processer av

ROLF LIDSKOG OCH INGEMAR ELANDER

sen. I Dryzeks modell lindras därmed och kanske till och med överbryggas klyftan mellan det rätta och det goda. Hans diskursiva demokrati är dock långt ifrån oproblematiskt. Att det demokratiska

samtalet vilar ekologiska och lingvistiska förutsättningar är ingen

garanti för samtalsdemokrati kommer att värna ekologiska att en om intressen. Alla kommunikation och politiska styrelsesätt typer av demokratiska såväl auktoritära vilar ekologiska som - samma

förutsättningar. Att politiskt styre kräver ekologiska

ett förutsättningar kan därför inte något argument för att detta vara skall demokratiskt. styre vara

Som tidigare påpekats är dock Dryzeks huvudargument av annan

Samtalsdemokratin fostrar kommunikativ rationalitet art. en genom

vilken kan upptäcka generaliserbara intressen kan

man som enas

kring. En invändning här även upptäcker dessa

är att om man generaliserbara intressen däribland ekologiska sådana finns det inget i - den diskursiva demokratin dessa intressen värnas. som garanterar att Den ekologiska rationalitet Dryzek sätter sitt hopp till framstår som endast potentiell biprodukt kommunikativt handlande. som en av Därtill Dryzek endast generella och abstrakta kan sägas att ger

exempel generaliserbara intressen. Att värna vikten att om av res-

pektera integriteten hos livsuppehållande ekologiska håller

system alla här beskrivna ståndpunkter med Den ekoauktoritära ståndom. punkten till och med för det ska det högsta argumenterar att vara värdet, när det hotas bör försvaras med auktoritära medel. För som

dem förespråkar ekoauktoritär styrning är detta generaliserbara

som intresse ännu viktigare än för Dryzek de offrar till och med demokratin för värna detta intresse. att

Som söker Eckersley överbrygga denna motsättning

sett ovan

grunda såväl ekologisk hänsyn demokratiska rättig-

genom att som heter i autonomibegrepp. Genom att tilldela såväl ett gemensamt individen rättigheter kan ingen dem sättas undansom naturen av

Eckersley 1996a, jämför Christoff 1996. På sätt

tag samma som det finns universella medborgerliga fri- och rättigheter bör det finnas

universella ekologiska rättigheter. Dessa bör integreras inom

lagstiftning, kultur och politik. Historiskt har utsträckningen medborgerliga rättigheter till

av tidigare utanförstående slavar, färgade och kvinnor grupper som va-

rit oproblematisk demokratiskt perspektiv, i den meningen att

ur ett alla dessa ägtförmågan delta i det politiska livet. Att de i grupper att praktiken, följd rådande maktförhållanden, hindrats från som en av detta sak. När kommer till icke-mänskliga livsformer är en annan blir dock problemet Icke-mänskliga arter är svårare att ett annat. se

PA VÄG MOT EKOLOGISK DEMOKRATI

medlemmar i det politiska samhället eftersom de inte har kapasom citet att utöva politiskt deltagande de kan inte artikulera sin stånd- punkt, välja sina representanter eller utkräva de politiskt ansvar av valda. Därmed kan inte utsträcka de medborgerliga rättigheterna man till gälla även dessa Däremot kan givetvis ickeatt arter. man anse att mänskliga arter besitter moraliska rättigheter.

Att förespråka inklusivt rättighetsbegrepp är dock inte

ett oproblematiskt. Biosfären liv "både hiv-virus och sälungen, till ger pest och kolera, till skogen och floden. Vill fullt allvar man hävda att

hiv är ett rättssubjekt likvärdigt med människan Ferry 1995:176.

David Foreman, förespråkar radikalt biocentrisk etik, verkar som en göra det när han hävdar han hela jorden samhälle och att ser som ett recognizes such apparant enemies disease e.g. and

as malaria

‘pests’ e.g. mosquitoes not manifestations of evil be as to but rather vital and of complex overcome as necessary components a

and vibrant biosphere Foreman 19982359. Eckersley betonar dock det inte rör sig rättighetstänk-

att om ett ande där alla livsformer besitta exakt rättigheter. I stälanses samma

let handlar det rättighetstänkandet skapar avvägningspro-

om att en blematik inte enkelt kan lösas med hänvisning till den utilisom en

taristiska principen nyttomaximering. Eckersleys rättigheter är

om således inte okränkbara, de kan inte legitimt kränkas med hänmen visning till mänsklig och mänskligt välbefinnande. Vi blir i nytta stället hänvisade till rationell argumentation där väger olika en grundläggande intressen mot varandra. Därmed tydlig likser en

het mellan Eckersleys rättighetstänkande och Dryzeks diskursiva

demokrati. Vid avvägning är hänvisade till rationell en en argumentation mellan medborgare. Den främsta praktiska skillnaden

mellan ståndpunkterna är att Eckersley tilldelar icke-mänskliga livs-

former rätten till autonomi, medan Dryzek endast diskuterar ekolo-

giska systems integritet.

Enligt vårt förmenande har den diskursiva demokratisynen en potential att väga demokratins betoning samman av processen det

rätta med ekologins fokusering resultatet Å det goda. ena

sidan kan grön demokratiteori leda till det rätta knuffas att mot

det goda, vilket kan i Dryzeks förslag ekologiska

se om att sysintegritet skall intresse. Å andra

tems ses som ett generaliserbart

sidan kan betoningen "det goda knuffas det rätta, vilket mot kan i gröna värderingar främst kan utvecklas i se argumentet att en demokratisk demokrati är metoden upptäcka och förprocess - att svara gröna värden. Samtidigt vill påpeka även den liberala deatt mokratiteorin till exempel i Sawards version liknande sätt - - ett

ROLF LIDSKOG OCH INGEMAR ELANDER

öppningar för gröna värden. Han hävdar utövandet de ger att av

medborgerliga rättigheterna förutsätter vissa ekologiska villkor samt

medborgarna i demokrati troligtvis är medvetna milatt en mer om och villiga lösa dem än vad de skulle de jöproblemen mer att vara om levde under auktoritär styrelse. en Skillnaden mellan den liberala och den diskursiva demokratimodellen består främst i den liberala demokratin har tydlig att en an-

tropocentrisk utgångspunkt. Det är majoritetens preferenser som är

det avgörande i den demokratiska Dryzek argumenterar processen. för den liberala demokratin kommer att oförmögen att ge en att vara adekvat dagens miljöproblem, eftersom den fostrar respons en politik syftar till att tillfredställa mänskliga intressen. som ytterst alternativ skapa demokratiska samtal där även ekolo-

Dryzeks är att

giska värden inkluderas. Den liberala demokratin söker uppnå rättvis

och effektiv preferensaggregering, medan den ekologiska demo-

kratin söker uppnå situation fri och öppen diskussion där en av man

kan upptäcka generaliserbara intressen. Därmed är inne den komplexa frågan icke-mänskliga

om livsformer värde och vilken betydelse det i så fall får för dehar ett mokratin, det vill säga frågan antropocentrism biocenom versus trism/ekocentrism. I denna finns inte för att uppsats utrymme mer systematiskt behandla denna fråga, demo/emtiteoretis/et men ur ett

perspektiv vill för biocentrisk ståndpunkt.

argumentera en svagt

I sin avhandling om miljöetik gör Kvassman 1999247-62 en

distinktion mellan stark biocentrisk miljöetik människan har ingen

särställning, har moraliska värde den övriga natuutan samma som ren, biocentrisk miljöetik människa och har ett svagt natur egenvärde, endast människan har absolut egenvärde, svagt men ett an-

tropocentrisk miljöetik människan har ett egenvärde, men

endast

instrumentella värde handlar inte bara den omedelbara naturens om behovstillfredsställelsen, har till exempel estetisk värde och utan ett starkt antropocentrisk miljöetik endast människan har ett egenvärde, och allt har enbart efterfrågansvärde kan beskrivas annat ett som i ekonomiska termer. Vi vill, i likhet med Kvassman, hävda daatt

utmaning är utveckla miljöetisk ståndpunkt, där

gens att en man tilldelar inneboende värde för den skull detroninaturen ett utan att människans värde. sera

En praktiskt fungerande miljöetik kräver skall kunna pri-

att man oritera bland värden, eftersom etik håller allt naturens en som som lika värdefullt sällan kan vägledande i valsituation Kvassman vara en Å sidan har egenvärde är oberoende 1999:22. ena naturen ett som det värde människan tilldelar den. Å andra sidan kan av som män-

PÅ VÄG MOT EKOLOGISK DEMOKRATI

niskolivet inte nedprioriteras med hänvisning till värde. I naturens konkreta valsituationer möter således avvägningsproblem där ett har för såväl för människan, ansvar naturen som men där avvägning inte får resultera i människans rätt till liv och hälsa att sätts

undantag.

Dobson 1996 för den avgörande frågan är hur argumenterar att kan andra intressen hur beslutsprocess man representera samt en skall utformas så dessa intressen inte förbigås. Detta är i sig

att inget

nytt, utan dagens representativa system går ut att medborgare kan och de politiskt valda med även för representeras att agerar ansvar människor i många fall har svårt kraft artikulera sina som att av egen

intressen exempel barn, utvecklingshandikappade och socialt

till

marginaliserade grupper. Vad krävs är institutioner som som garanterar att dessa intressen Av skäl representeras. samma argumenterar Barry 1996:121 för bör söka komplettera den att man representativa demokratin än ersätta den. Eftersom partisnarare en cipatorisk demokrati utesluter alla dem inte kan delta i den som politiska däribland framtida generationer och alla ickeprocessen mänskliga krävs representativ demokrati där icke-mänskarter - en liga intressen via ekoadvokater i de politiska församrepresenteras

lingarna.

En diskursiv demokrati bör således inte formuleras alsom ett ternativ till representativ demokrati. Eftersom det politiska en agentskapet endast kan utövas människor måste icke-mänskliga av intressen andra än dem själva i den politiska representeras av processen. Exakt hur dessa ekoadvokater eller human guardians som Eckersley benämner det skall dock inget tydligt på. utses ges svar Eftersom djur och inte själva kan välja sina natur representater handlar det antingen människor väljer skall om att personer som

representera icke-mänskliga intressen i politiska församlingar, eller

att man slumpmässigt utser antal tilldelas rollen ett personer som ekoadvokater. som

Kan David och Goliat förenas

Relationen demokrati-ekologi handlar emellertid inte bara om värden och idéer. Det finns också institutionell aspekt riktar en som

uppmärksamheten den politiska styrelsen. Som visats är

mot ovan nationalstaten otillräcklig för den skull inte oviktig aktör för en men

skapandet av en global miljöstyrning. Vad krävs i dag är

som utvecklandet där global ansvarighet kan utkrävas och där av ett systern

ROLF LIDSKOG OCH INGEMAR ELANDER

även aktörer har möjlighet att påverka frågor berör

resurssvaga som dem. Vad är viktigt olika nivåer -lokal, nationell, regio-

som är att nal, internationell- inte spelas varandra utan att i stället

ut mot en väv styrande" utvecklas och institutionellt politiskt, socialt,

av ges

jurdiskt och ekonomiskt stöd.

När det gäller skyddet de mänskliga rättigheterna kan att

av se

mängd aktörer olika slag och olika nivåer samarbetar och en av

interagerar med varandra: mellanstatliga organisationer, enskilda

intresseorganisationer och lokala medborgarrättsrörelser kan

stater,

mot nationalstat eller ett företags kränkning mänskliga

agera en av rättigheter. Denna agerande kan i vissa fall även skönja

typ av nu vad gäller miljön. Ett tydligt exempel är protesterna mot Shells pla-

att sänka uttjänt oljeborrplattform Brent Spar i Nordsjönf

ner en Sommaren 1995 offentliggjorde företaget denna plan och det brittiska parlamentet sitt tillstånd till genomförandet. Inte minst

gav ge-

agerandet från Greenpeace och medias bevakning frågan

nom av skapades stark opinion planen. Den tyske förbundskanslern

en mot Helmut Kohl stödde Greenpeaceaktionen och kritiserade den brit-

tiske premiärministern John Major för undfallenhet.

Som protest

mot planerna att sänka oljeborrplattformen valde många bilägare att

tanka vid andra stationer än Shells. Företagets bensinförsäljning minskade med 30 % och dess miljöansvar framstod i allt än

annat positiv dager. Händelsen kan i det närmaste liknas vid informell

en internationell miljödomstol där åklagare inte bara utgjordes

av

Greenpeace utan även av medborgare/konsumenter, intresseorga-

nisationer och till och med vissa nationalstaters ministrar. Händel-

seförloppet slutade med att Shell monterade oljeborrplattformen

ner

land.

Det politiskt med denna händelse är, Beck 1998:97

nya som påpekar, inte David besegrar filistéernas Goliat, David

att utan att och Goliat globalt allierar sig mot filistéerna först mot världs-

- en koncern Shell och sedan nationell regerings politik Storbritan-

en

nien. Denna allians legitimerades med hänvisning till dess goda

syfte: rädda miljön. Även det visade sig Greenpeace

att om senare att överdrivit miljökonsekvenserna sänkning utgör händelsen ett

av en

exempel väv styrande redan visat sig möjlig och

att en av vara

dessutom lyckosam.

I andra fall har liknande allianser inte varit lika lyckosamma, åtminstone inte kortsiktigt. När Frankrike 1995

samma sommar valde återuppta sina kärnvapenprover kom inga från

att protester Tyskland, detta massivt arbete från Greenpeace för skapa

trots att

opinion mot kärnvapensprängningarna. Däremot motsatte sig flera

PÅ VÄG MOT EKOLOGISK DEMOKRATI

andra länder Nya Zeelands premiärminister utlovade till

testerna. och med de största fredstida sanktionerna Frankrike någonsin.

mot Den 7 september valde Frankrike likväl spränga första bomb,

att en vilket utlöste febril politisk och social mobilisering. Nya Zeland

en och Chile kallade hem sina ambassadörer i Frankrike och Japan framförde officiell Tusentals från hela världen

en protest. personer demonstrerade i Papeete, Franska Polynesien. Den franske filmaren

och kulturpersonligheten Iaques Cousteau avgick omedelbart från

sitt uppdrag ordförande i president Chiracs Council for future

som

generations, uppdrag rådgöra med presidenten

vars var att om stora

miljöfrågar. Medlemmar i det europeiska parlamentet protesterade kärnvapentesterna. Franska flottan tvingades för

mot agera att hindra två Greenpeacefartyg från att ankra i närheten testplatsen

av och aktivister från i land atollen. Den svenska regeringens

att protester mot kärnvapenproverna och det faktum kulturminister

att

Margot Wallström i egenskap privatperson deltog i

av en demonstration i Papeete föranledde Frankrike inställa

att statsminister Ingvar Carlssons planerade statsbesök i Paris. Västeuropeiska försvarsunionen WEU deklarerade i december den

att mot-

satte sig Frankrikes kärnvapenprov och FN:s generalförsamling

an-

den 12 december resolution fördömde alla kärnvapentesog en som ter.

Trots omfattande politisk och social mobilisering internatio-

en nellt fördömande, nationella massiva demonstrationer och

protester, konsumentbojkotter franskt Vin genomförde Frankrike

av - sex

kärnvapentester. Den globala allians utvecklades lyckades inte

som stoppa Frankrikes planer. I detta sammanhang bör dock nämnas

att

flera länder inte utnyttjade alla legitima påtryckningsmedel

man hade. Ett exempel är att Australien, mycket stark

som reagerat mot planerna, ändå fortsatte att leverera till Frankrike med hänvis-

uran ning till de slutade sälja skulle något land erbju-

att om genast annat da sig att göra det.

Samtidigt får detta och den oändliga mängd exempel där ingen

internationell opinion skapats inte överskugga det faktum i

- att dag har exempel händelser likna vid globala allianser

som är att för att rädda miljön. Ett skälen till detta har att göra med globali-

av

seringsprocesser. Toulmin 1995 pekar att globaliseringen inne-

burit att relativt maktlösa aktörer har större möjligheter på-

nu att verka och begränsa nationalstaters handlande:

Än i dag formas våra livsmönster statsmaktens handlande.

av Men mo-

raliskt sett är nutida staters härskare utsatta för extern kritik ett

en

inte varit fallet sedan tiden före 1650. Inte de starkaste

sätt som ens

ROLF LIDSKOG OCH INGEMAR ELANDER

att ganisationer kan inte tvinga omoraliska härskare knäfallande göra att avbön, Henrik tvingades göra; härskare vägrar att bättra som men som sig kan råka i pinsam förlägenhet i världens ögon. Om modernitetens politiska symbol Leviatan, kommer de nationella makternas och var supermakternas moraliska position att i framtiden fångas i bilden av Lemuel Gulliver vaknar tanklös sömn och finner sig fjättrad som ur av otaliga små, små rep.

Som citatet påpekar krävs kritisk offentlighet för relativt en att reaktörer skall kunna skapa internationell opinion och polisurssvaga tisk mobilisering där nationalstat eller företags agerande ställs en ett i rampljuset med hela världen åskådare. Ett medium med glosom bal spridning verkar förutsättning för aktioner i det civila vara en att samhället skall internationellt genomslag. Ett problem i detta sammanhang är medier har svårt axla att att rollen kritisk granskande aktör eftersom de är starkt beroende som

fåtal större internationella nyhetsbyråer nyhetssändningar

av ett vars endast når vissa hem i vissa delar världen. "The so-called global av media far from global in its democratic its space access or power relations, Peterson 1999 uttrycker det. Därutöver kan som företag och nationalstater lägga strategier för att motverka upp

folklig mobilisering kring miljöfråga eller miljökatastrof, något

en

till exempel kunde i efterdyningen till Bhopal-katastrofen

som se till exempel Beder 1997, Rowell 1996.

se

Samtidigt kan det i dag finns möjligheter för mängd

sägas att en aktörer -inom ekonomi och civilt samhälle fånga medias stat, - att

uppmärksamhet och mobilisera människor och organisationer,

att något kunde i de två nämnda fallen. Och, Dryzek se ovan som påpekar, kan i dag begynnande diskursiv demokrati, där se en olika aktörer samtalar med varandra och fäster vikt vid varandras

"However much they be distorted in practice, they argument. may

that legitimate policy decisions require not just exper-

suggest now tise and the backing of constitutional authority, but also informed

participation all affected parties" Dryzek 1994:188.

Miljöfrågan demokratin, det är något framkommit i utmanar som denna genomgång demokratiteoretiska den ekoloav responser giska utmaningen. Det är inte bara förhållandet mellan demokrati

och ekologi den aktualiserar. Ytterst handlar det vad demosom om krati egentligen är och bör vara.

PA VÄG MOT EKOLOGISK DEMOKRATI

Noter

1 Tidigare versioner av denna uppsats har presenterats vid Sveriges sociologförbunds årskonferens, Stockholm 1999 och vid högre seminariet i statskunskap, Örebro universitet. Ett speciellt tack för konstruktiva kommentarer vill rikta till Jan Olsson Örebro universitet, Magnus Ring Lunds universitet, Erland Sköllerhorn Umeå universitet, Linda Soneryd Örebro universitet, Håkan Thörn Göteborgs universitet och Ylva Uggla Örebro universitet.

2 Monkeywrenching är typ sabotage syftar till att försvara

en av som naturen mot

planerad eller pågående exploatering. Genom sabotera exploatörs miljöen att en förstörande maskiner ökar dennes kostnad för skövlingen. Företaget tvingas hyra in maskiner, får högre försäkringspremier och tvingas investera i säkerhetssystem och vakter. Genom monkeywrenching kan den planerade ekonomiska vinsten med exploateringen försvinna och därmed kanske företagandet ekonomiska skäl

av överger sin planerade skövling. Sedan slutet 1970-talet började monkeywren-

av ching bli allt vanligare USA:s västkust och Foreman har redigerat handbok

en för denna ekosabotage Foreman 8CHaywood 1987.

typ av 3 I skrift har Ophuls betonat hans auktoritära förslag skall tolkas

en senare att som en varning för vad kan bli följden inte mänskligheten väljer frivilligt

som om att anpassa livsstil och samhälle till ekologiska krav Ophuls 8CBoyan 1992.

4 Bilden av den kosmopolitiska demokratin har i huvudsak hämtats från Archibugi 1998.

5 Boken har fått utmärkelsen the Harold and Margaret Sprout Award för 1998 års bästa publikation that makes significant contribution the study of internatio-

a to nal environment policy political issue, either with international comparati-

or an or ve perspective". Utmärkelsen utdelas av the Environment Studies Section of the International Studies Association http:/csf.colorad0.edu/isa/awards/Sprout.html.

6 Uppgifterna Bren Spar-konflikten är hämtade Beck 1998, Low 8CGlee-

om ur son 1998 och Löfstedt 8CRenn 1997, uppgifterna de franska kärnvapentes-

om terna från Beck 1998, Low 8CGleeson 1998 och Peterson 1999.

RoLF L|DSKOG OCH |NGEMAR ELANDER

Referenser

Archibugi, D. 1998 "Principles of cosmopolitan democracy,

s. 198-230 D. Archibugi, D. Held and M. Köhler red. Re-

imagining Political Community. Cambridge: Polity Press

Archibugi, D. 8CHeld, D. red. 1995a Cosmopolitan Democracy. An Agenda New World Order. Cambridge: Polity Press

fora

Archibugi, D. 8CHeld, D. 1995b Editors Introduction, 1-16 i

s.

Archibugi, D. 8C Held, D. red. Cosmopolitan Democracy. An Agenda New World Order. Cambridge: Polity Press

for a

Archibugi, D., Held, D. 8CM. Köhler red. Re-imagining Political

Community. Cambridge: Polity Press

Barry, 1996 "Sustainability, Political Judgement and Citizenship.

Connecting Green Politics and Democracy, 115-130 i

s. Doherty, B. 8Cde Geus, M. red. Democracy Green Political

Thought. Sustainability, Rights and Citizenship. London: Routledge

Beck, U. 1992 Ris/e Society. Towarda New Modernity. London:

a

Sage

Beck, U. 1994 "The Reinvention of Politics: Towards Theory of

a Reflexive Modernization, 1-55 i Beck, U., Giddens, A. 8C

s. Lash, Reflexive Modernization. Politics, Tradition and Aesthetics in the Modern Social Order. Cambridge: Polity Press Beck, U. 1995 Ecological Politics in Age Risk. Cambridge:

an

Polity Press

Beck, U. 1998 Vad innebar globaliseringen Missuppfattningar och möjliga politiska Göteborg: Daidalos

svar. Beder, 1997 Global Spin the Corporate Assault Environ-

- on mentalism. Totnes: Green Books Benton, T. 1993. Natural Relations. Ecology, Animal Rights G Social ustice. London: Verso

Berg, P. red. 1978 Reinhahiting Separate Country: A Bioregional

a Anthology Northern California. San Francisco: Planet Drum Foundation Christoff, P. 1996 Ecological Citizens and Ecological Guided Democracy, 151-169 i Doherty, B. 8C de Geus, M. red.

s.

PÅ VÄG MOT EKOLOGISK DEMOKRATI

Democracy ê Green Political Thought. Sustainability, Rights and Citizenship. London: Routledge

Cohen, 8c Rogers, eds. 1995 Associations and Democracy. London: Verso Cutter, S.L. 1993 Living with Ris/e. The Geography Technological Hazards. London: Edward Arnold

Dahl, R. 1971 Polyarchy. Participation ana Opposition. New Haven

and London: Yale University Press Dahl, R. 1989 Democracy and its Critics. New Haven: Yale Uni-

versity press

Dobson, A. 1990 Green Political Thought. London: Harper Collins Dobson, A. 1996 Democratising Green Theory. Preconditions and Principles, 132-148 i Doherty, B. 8c de Geus, M. red.

s.

Democracy G Green Political Thought. Sustainability, Rights ana Citizenship. London: Routledge

Dodge, 1981 Living Life. Some Bioregional Theory and

Practice, CoEvolution Quarterly 32: 6-12 Doherty, B. 1996 Green Parties, Nonviolece and Political Obligation, s. 36-55 i Doherty, B. 8C de Geus, M. red. Democracy

Green Political Thought. Sustainability, Rights and Citizenship. London: Routledge

Doherty, B. 8C de Geus, M. 1996 Introduction, 1-15 i deras

s.

red. Democracy Green Political Thought. Sustainability, Rights and Citizenship. London: Routledge

Dryzek, .R. 1987 Rational Ecology. Environment and Political Economy. New York: Basil Blackwell Dryzek, .R. 1990 Discursive Democracy: Politics, Policy, and Poli-

tical Science. Cambridge: Cambridge University Press

Dryzek, .R. 1994 Ecology and discursive democracy: Beyond

liberal capitalism and the administrative state, s.176-195 i O’Connor, M. red. Capitalism Sustainable Political Economy and the Politics Ecology. London: The Guilford Press Dryzek, .R. 1996a "Political and ecological communication,

s. 13-30 i Mathews, F. red. Ecology and Democracy. London: Frank Cass

ROLF LIDSKOG OCH INGEMAR ELANDER

Dryzek, .R. 1996b Foundations for environmental political The search for ‘Homo Ecologicus’, New Political economy:

Economy 11: s. 27-40

Dryzek, .S. 1997 The Politics Earth. Environmental Dis-

ofthe

Oxford: Oxford University Press courses. Eckersley, R. 1992 Environmentalism and Political Theory. Towards Ecocentric Approach. New York: UCL Press an

R. 1996a Greening liberal democracy: The right dis-

Eckersley,

revisited, 212—236 i Doherty, B. 8C de Geus, M. red. course s.

Democracy G Green Political Thought. Sustainability, Rigbts and Citizenship. London: Routledge Eckersley, R. 1996b "Liberal democracy and the rights of

nature: The struggle for inclusion, 169-198 i i Mathews, F. red. s. Ecology and Democracy. London: Frank Cass Elander, 8C Lidskog R. 1999 Agenda 21 and global environmental governance, kommande kapitel 2 i Low, N.R., som Gleeson, BJ., Elander, 8C Lidskog, R. red. Consuming Cities: The Urban Environment in the Global Economy after the Rio Declaration. London: Routledge Falk, R. 1995 The World Order between Inter—state Law and the Law of Humanity: the Role of Civil Society Institutions, s. 163-

179 i Cosmopolitan Democracy. An Agenda New World

for a

Order. Cambridge: Polity Press Ferry, L. 1995 Den ekologiska ordningen. Göteborg: Daidalos

nya Foreman, D. 1998 Putting the Earth First, 358-364 i Dryzek, s. 8C Schlosberg, D. red. Debating the Earth. The Environmental Politics Reader. Oxford: Oxford University Press. Foremans

ursprungligen publicerad i hans Confessionofan Eco—

uppsats Warrior. Harmony Books, 1991 Foreman, D. 8C Haywood, B. red. 1987 Ecodefense:AField to Mon/eeywrenching. Tucson: Ned Ludd Books Goodin, R. 1992 Green Political Theory. Camridge: Polity Press

Günther, F. 1993 Systemekologi och samhällsplanering", 113-

s.

154 i Berg, P.G. red. Biologi och bosättning. Nataranpassningi

samballsbyggandet. Stockholm: Natur och Kultur

PÅ VÄG MOT EKOLOGISK DEMOKRATI

Guttman, A, 1996 Democracy, 411-421 i Goodin, R.E. 8C s. Pettit, P. red. A Companion Contemporary Political Philoto sophy. Oxford and Cambridge: Blackwell Habermas,. 1984 The Theory Communicative Action. Volume Reason and the Rationalization Society. Boston: Beacon one: Press Habermas, 1987 The Theory Communicative Action. Volume Two: Life World and System. Boston: Beacon Press Hardin, G. 1968 The Tragedy of the Commons, Science 162: 1243-1248 Hardin, G. 1972 Exploring New Ethics Survival. The Voyage

for

the Spaceship Beagle. New York: Viking

Heilbroner, R.L. 1974/ 1991 An Inquiry into the Human Prospect. New York: Norton

Held, D. 1992 Democracy: From City-state Cosmopolitian

to a Orden, Political Studies 40: 10-39 Held, D. 199521 Demo/eratimodeller. Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi. Göteborg: Daidalos orginal Models

Democracy, 1987

Held, D. 1995b "Democracy and the New International Order, s.

96-120 i Archibugi, D. 8C Held, D. red. Cosmopolitan Demo- An Agenda New World Order. Cambridge: Polity

cracy. for a Press Held, D. 1998a Democracy and globalization, 11-27 i Archis. bugi, D., Held, D. 8C Köhler, M. red. Re-imagining Political

Community. Studies in Cosmopolitan Democracy. Cambridge: Polity Press

Hempel, L.C. 1996 Environmental Governance. The Global Chal-

lenge. Washington D.C.: Island Press

Irwin, A. 1995 Citizen Science. A Study People, Expertise and

Sustainable Development. London: Routledge

Kenny, M. 1996 Paradoxes of Community, 19-35 i Doherty,

s. B. 8Cde Geus, M. red. Democracy ê Green Political Thought.

Sustainability, Rights and Citizenship. London: Routledge

Kvassman, 1999 Samtal med den värdefulla Ett studium naturen. miljöeti/een hos Knud Løgstrup, Holmes Rolson III och Hans av

RoLF LIDSKOG OCH INGEMAR ELANDER

jonas. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala Studies in Social Ethics 22 Lidskog, R. 1997 The reinventions of politics Science and poli-

tics the developments towards sustainability 63—77 i Nord-

s.

A. ed. Science, Etbics, Sustainability. Tbe Responsibility

gren, Science in Attaining Sustainable Society. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, Studies Bioethics and Research Ethics No. 2 Lidskog, R. Sandstedt, E. 8CSundqvist, G. 1997 Samhälle, risk och

miljö. Sociologiska perspektiv på det moderna samhällets miljöpro-

blem. Lund: Studentlitteratur Lindner, C. 1997 Agenda 21 3-14 i F. Dodds red. The Way

s. Forward. Beyond Agenda 21. London: Earthscan Lipschutz, R.D. with Mayer 1996 Global Civil Society and Global Environmental Governance. Albany: State University of New York Press Low, N. 8C Gleeson, B. 1998 justice, Society and Nature: Explo-

an ration ofPolitical Ecology. London and New York: Routledge Low, N., Gleeson, B., Elander, 8C Lidskog, R. 1999 After Rio: Urban Environmental GoVernance, kommande kapitel 14 i

som Low, N.R., Gleeson, BJ., Elander, 8C Lidskog, R. red. Consuming Cities: The Urban Environment in the Global Economy after tbe Rio Declaration. London: Routledge Löfstedt, R. 8CRenn, O. 1997 "The Brent Spar

controversy: an example of risk communication wrong, Ris/e Analysis 17:

gone 131-136 Luhmann, N. 1989. Ecological Communication. Cambridge: Polity Press Lummis, D. 1996 Radical Democracy. Ithaca and London: Cornell

University Press

Lundmark, C. 1998 Eco-democracy. A challenge to democratic

green

theory andpractice. Umeå: Umeå University, Department of

Political Science, Research 1998: 2

report Mills, M. 1996 Green Democracy. The Search for Ethical Solution, 97-114 i Doherty, B. 8C de Geus, M. red. Democracy G

s.

Green Political Thought. Sustainability, Rights and Citizenship. London: Routledge

PÅ VÄG MOT EKOLOGISK DEMOKRATI

Naess, A. 1981 Ekologi, samhälle och livsstil. Stockholm: LT förlag

orginal publ. 1971

Ophuls, W. 1977 Ecology and the Politics Scarcity. New York:

Freeman Ophuls, W. 8CBoyan, S.A. Jr. 1992 Ecology and the Politics

Scarcity Revisited. San Fransisco: W.H. Freeman Paehlke, R. 1995 Environmental values for sustainable society:

a

the democratic challenge, 129-144 i Fischer, F. 8C Black, M.

s.

Greening Environmental Policy. The Politics Sustainable

red a

Future. London: Chapman Passmore, 1996 Environmentalism, 471-488 i Goodin, R.E.

s.

8C Pettit, P. A Companion to Contemporary Political Philo-

red

sophy. Oxford and Cambridge: Blackwell Perraton, Goldblatt, D., Held, D. 8C McGrew, A. 1998 Die

Globalisierung der Wirtschaft, 134-168. I Beck, U. red.

s.

Polti/e der Globalisierung. Herausgegeben Ulrich Beck.

von

Frankfurt: Suhrkamp Peterson, A. 1999 "Globalization and political communication.

Media, transnational social and the nation-state,

movements kommande i Lyrra, T. 8C de Torre, C. red. Media and Demo-

Nrew York: Routledge

cracy.

Porter, G. 8CBrown, W. 1996 Global Environmental Politics.

Boulder, Colorado: Westview Press Regan, T. 1984 The Case for Animal Rights. London: Routledge Roberts, A. 1979 The Self-Managing Environment. London:

Allison 8CBusby Robertson, R. 1995 Glocalizationz Time-Space and Homoge-

neity-Heterogeneity, 25-44. I Featherstone, M., Lash, 8C

s. Robertson, R. red. Glohal Modernities. London: SAGE

Robertson, R. 1992 Globalization. Social Theory and Global Cul-

ture. London: Sage Rosenau, 1998 Governance and democracy in globalizing

a

world, 28-57 i Archibugi, D. 8C Held, D. red. Cosmopolitan

s.

Democracy. An Agenda New World Order. Cambridge:

for a

Polity Press

Rowell, A. 1996 Green Backlash. London: Routledge

ROLF LIDSKOG OCH INGEMAR ELANDER

Saward, M. 1993 Green Democracy 63-80 i Dobson, A. 85

s. Lucardie, L. red. The Politics Nature. Explorations in Green

Political Theory. London: Routledge

Saward, M. 1996 Must Democrats be Environmentalisms, 79-

s. 96 i Doherty, B. 8Cde Geus, M. red. Democracy Green

Political Thought. Sustainability, Rights and Citizenship. London: Routledge

Singer, P. 1975 Animal Liheration. New York: Random House Sköllerhorn, E. 1998 Habermas and The theory of

nature: communicative action for studying environmental policy, journal Environmental Planning and Management 41 5: 555-573 Toulmin, 1995 Kosmopolis. Har det humanistiska förfus-

arvet kades. Stockholm: Ordfront UNESCO 1996 Habitat II City Summit. Note presented the

Director-general of UNESCO

Weale, A. 1992 The New Politics Pollution. Manchester: Manchester University Press World Commission Environment and Development 1987 Oar

on Common Future. The Brandtland Report. Oxford: Oxford

University Press

Yearbook International Organizations. 1992 Munich: K.G. Saur Young, O. R. 1996 "The effectiveness of international

governance systems, 1-27 i Young,O., Demko, GJ. 8CRamakrishna, K.

s. eds. Global Environmental Change and International Gover-

Hannover and London: University Press of England nance. Zolo, D. 1997 Cosmopolis. Prospects World Government.

for

Cambridge: Polity Press

Feministiske perspek-

tiver på demokrati og

medborgerskab

Bine Siim

lndledning

De politologiske teorier demokrati medborgerskab udfordres om og

i dag både moderne postmoderne sociologiske teorier

og og feministiske teorier. Begge tilgange for forståargumenterer en ny else politik for udvidelse demokratiet til og en nye grupper og til samfundsarenaer. De sociologiske teorier modernitet nye om fremhxver, det moderne samfund Vej mod et post-traditioat er nelt samfund, hvor de gamle idealer fra den franske revolution om

frihed, lighed broderskab blevet utilstraekkelige. Samtidig med,

og er nationalstaterne under forandring i forbindelse med voksenat er en

de europaeisk integration opstilles der globalisering og txttere nye

visioner pluralistisk flerkulturelt samfund idealer om et og og nye

om et dialogdemo/erati.

Den britiske sociolog Anthony Giddens har i raekke bøger en de gamle politik- demokratiforståelser har

problematiseret og som

rod i industrisamfundet 1991, Giddens 1994. Giddens har

Giddens

tendenser individuel refleksivitet udvidelse peget til øget og en demokratier i de posttraditionelle samfund fra parlamentet til hele samfundet. Han har udviklet begreber om et dialogdemo/erøzti, nye der hviler direkte samtale mellem individer, som en og om en tematiserer moralske eksistentielle

livspolitis/e agenda, som og spørgsmål. Den tyske sociolog Ulrich Beck har ligeledes defineret et anderledes politikbegreb, han kalder subpoliti/e, udtrykker

som som

fornyelse politisk subjektivitet inden for uden for de

en og

poliltiske institutioner med borgerne, ikke politikerne, de

som centrale aktører. Giddens Beckz begge interessante i demoog er et

kratiperspektiv, fordi de dimension i det politiske,

peger en ny

FEMINISTISEKK PERSPEKTIVER PÅ DEMOKRATI OG MEDBORGERSKAB

hvor borgerne inddrages direkte politiske aktører som som ligger

uden for den klassiske politikforståelse de traditionelle

og politiske

institutioner Giddens 1991, 1994 Beck 1994, Beck, Giddens and og

Lash 1994.

Der ligger efter min mening raekke udfordringer i modernien tetsanalyserne både for demokratiteorier for feministiske teorier. og De tendenser i retning udvidelse demokratier peger en og

signaliserer politikforståelse, der bla. har rødder i relatio-

en ny nye mellem demokrati hverdagsliv. Der uden tvivl sket Vokner og er en

sende individualisering i de moderne samfund, der udtrykker

en tendens til højere grad individuel autonomi, refleksivitet og øget

valgfrihed, som også påvirker borgernes politiske handlinger

og identiteter. Giddens Beck har begge tendensen til indiog peget vidualisering opbrud i familie- kønsrelationer forbindes og og som med grundlaeggende med traditioner i de

et mere opgør "post-tradi-

tionelle samfund Beck, Giddens Lash 1994. Fra feministisk og et

perspektiv det dog svaghed, de ikke analyserer samspillet

er en at mellem køn demokrati. De har ikke blik for mellen de

og samspillet

ulige betingelser for kvinder maend i familien de ulige og og magtforhold mellem køn i det offentlige liv i de

posttraditionelle sam-

fund.

De feministiske forskere har de sidste 10 år kritiseret, gennem at de dominerende teorier demokrati ikke har

om taget spørgsmålet

kvinders marginelle position i de moderne demokratier

om alverligt

Pateman 1988. Liberale, republikanske socialistiske teorier og om demokrati medborgerskab kritiseres for andro-centriske, og at vaere fordi ideen individ i den offentlige sfzere om et autonomt bygger

en mandlig norm Siim 199821. Politologiens politikbegreb

snaevre

er ligeledes blevet problematiseret, fordi demokratiet løsrives fra hverdagslivet primert forbindes med de politiske institutioner i

og den offentlige sfazre. Feministiske teorier har påpeget, den klasat siske demokratiforståelse hvilede underliggende praemis en om en

kønsmaessig arbejdsdeling, der opdelte medborgerskabet i politiske

aktive mxnd passive kvinder 1987; Pateman 1988, Siim

og Hernes

1988. Såvel demokratiteorierne den de-

som praktiske udformning

mokratiet i det 18. 19. århundrede byggede

og en prsemis om

kvinders udelukkelse fra demos. I tiden efter første anden og ver-

denskrig har kvinder tilkxmpet sig formelle

stemmeret og politiske rettigheder. Det imidlertid problem for demokratiet, kvinder er et at i det verden, med undtagelse Norden, fortsat i meste er mindretal i de politiske forsamlinger udelukket fra og stort set er

BIRTE SIIM

indflydelse Kvinders marginalisering i forhold til politisk og magt.

det offentlige liv den politiske derfor hovedtema i feog magt er et ministisk demokratiteori, også blandt nordiske kvindeforskere 1988, 1989, Chapman 1993, Hirdman 1990; Gustafsson

Pateman

al. 1997. Politologien derimod overvejende kønsblind, eller et. er kønsforskelle opfattes udtryk for et efterslxb, gradvis som et som vil blive løst "af sig selv Selle 1995.

Karvonen og

Feministiske forskere enige det vigtigt, kvinder er om, at er at er med til deres liv medbestemmende i forhold at påvirke eget og vaere til beslutningerne i samfundet, der ikke enighed formen er om at

mulere positivt demokratibegreb. Der dog fra slutningen

et er 1980erne sket perspektivskift i de feministiske teorier fra fokus et kvinders marginalisering i det politiske liv til fokus kvinders a/etive medborgers/eab omfatter kvinders tilstedevxrelse alle som politiske niveauer i det politiske liv Hernes 1987; arenaer og Phillips 1992, 1993, 1995, Sarvasy Siim 1994. og I det følgende vil jeg først skitsere de udfordringer til demokratiteorierne, formuleres modernitetsteoretikere Anthony som som Giddens Ulrich Beck. sociologer har udviklet parallelle beog De to

greber livspoliti/e subpoliti/e, der raekke punkter minder

om og en de feministiske Visioner demokratisere hverdagslivet. om om at Derefter vil jeg kort belyse spxndvidden i de feministiske demokratiteorier fra Carole Pateman’s teori det kønsopdelte medborgerom

skab til Anne Phillips vision et aktivt pluralistisk medborger-

om og skab, der hver sin måde tematiserer samspillet mellem den offentlige private sfxre 1988; Phillips 1995. I det tred-

og Patemen

afsnit inddrages den skandinaviske debat køn demokrati, om og artiklen diskuterer nogle centrale pointer dilemmaer i de og og skandinaviske demokratiforståelser med feministiske briller. Med set

udgangspunkt i forskningsresultater fokus

nyere saettes to hovedtemaer: samspillet mellem hverdagsliv demokrati, mela og

lem det sociale politiske medborgerskab, samspillet mellem

og b kvinders kollektive politiske aktiviteter i uden for de politiske og institutioner, mellem deltagelse Skjeie 1992; Gustafsson et og magt 1997, Christensen 1997, Siim 1997, Siim 1998c, Bergquist et. al.

red. 1999. Afslutningsvis diskuteres nogle aktuelle udfordringer til

de nordiske demokratier ud fra kønsperspektiv. et

FEMINISTISEKK PERSPEKTIVER PÅ DEMOKRATI OG MEDBORGEHSKAB

Modernitet, politik og demokrati i et kønsperspektiv

Med udgangspunkt i de udfordringer i de moderne samfund,

nye forbundet med den økonomiske, politiske kulturelle som er og

globalisering, har Anthony Giddens for at demo-

argumenteret kratisere demokratiet. Visionen dialogdemo/emti’ markerer om et en faktisk ideel udvidelse demokratiet, der bygger autonomi i og

kommunikationen. Dialogdemokratiet ligner punkter det

mange

politologiske begreb deliberativt demokrati, der den

om saetter

offentlige diskussion almene politiske spørgsmål i

om centrum. Giddens imidlertid, der behov for udvide demokratiet mener at er at

fra den formelle politiske til hverdagslivet til den globale

arena og orden Giddens 1994. Dialogdemokrati ikke orienteret mod er

konsensus, betragter dialog i det offentlige middel

men rum som et til at leve med andre i gensidig tolerance hvad den sammen - enten

anden individ, globalt samfund eller religiøse tilhaengere

er et et

Giddens 1994:115.

Giddens fremhaever den side, adskillelsen mellem ene at staten det civile samfund fremskridt knyttet til det liberale demoog er et krati, bl.a. har den fordel, det giver individerne i det moderne som at

samfund mulighed for ignorere politikken. at Dialogdemokratiet

peger samtidig fire områder, hvor globaliseringen den instituog tionelle refleksivitet har skabt muligheder for demokratisenye en ring uden for den formelle politiske sfzre 1994:117-124:

Giddens

For det første handler politik i højere grad det

om personlige liv, for eksempel demokratisering seksuelle relationer, ;egteskab familiespørgsmål i form bevzegelse fra traditionelle aegteska-

og en ber i retning rene forhold indgås for deres skyld ikke som egen

grund den kønsmaessige arbejdsdeling mellem forsørger

en og moder/husmoder. For det andet åbner udbredelse sociale been

vxgelser og selvhjxlpsgrupper området for offentlig dialog for

nye

eksempel omkring reproduktionsteknologier. For det tredje der

er

mulighed for demokratisering virksomhederne

en store gennem

strategier for decentralisering fleksible ledelsesstrategier.

og mere

Og endelig der mulighed for demokratisering den globale

er orden former for politiske institutioner transnationalt niog nye for eksempel udbredelse det formelle demokrati veau gennem også udbredelse andre former for dialog, for ekmen gennem

sempel omkring økologiske problemer.

Det Giddens pointe, de udfordringer til demokratiet er at nye

de gamle opfattelser politik utilstraekkelige, livspoliti/e

gør og

BIRTE SHM

bliver derfor centralt begreb for menneskers selvrealisering et et individuelt kollektivt niveau 1991:9. Giddens skelner

og Giddens

mellem emancipationspoliti/e, spørgsmål livschancer,

som er et om og

livspoliti/e, der spørgsmål livsstil Giddens 1994:14-15.

er et om Giddens ideal udvikle former for social solidaritet, der er, at nye bygger autonomi aktiv tillid. Han ønsker ikke styrke det og at civile samfund, idet han spaanding mellem udbredelse diaser en logdemokratiet det kommunitaristiske ideal styrke sociale og om at fazllesskaber, fordi alle sociale faellesskaber bygger tradition

Giddens 1994:126.

Visionen demokratiske familie, der hviler dialog melom en lem kvinder maend forxldre børn, former for og og og og om nye offentlig dialog uden for det formelle politiske tiltrxkksystem, er ende fra feministisk perspektiv. Ikke mindst udviklingen i Skanet dinavien bekraefte raekke de tendenser til et taettere synes at en samspil mellem hverdagsliv demokrati mellem familien det og og og offentlige liv. En dansk undersøgelse direkte tendens ny peger en

til politiske identiteter hos borgerne "hverdagsmagere"

nye som Bang Sørensen 1997. Udviklingen i Skandinavien imidog peger lertid også på, der kan opstå opsplitning mellem det lille deat en mokrati knyttet til hverdagens institutioner lokalområdet - og - og det store demokrati knyttet til den nationale globale orden, - og kan blive opdeling mellem kvinders maends politiske som en ny og praksis identiteter Petersson al. 1989, Andersen et. al. 1993. og et.

I kønsperspektiv rejser kvinders deltagelse den offentlige arena

et

desuden spørgsmål forholdet mellem deltagelse, indflydelse

nye om

og magt Skjeie 1992.

Bogen "Reflexive modernisation fra 1994 diskussion rummer en individualisering refleksivitet i de moderne samfund at om og og om genopdage det politiske mellem Ulrich Beck, Anthony Giddens Scott Lash. Becks bevaeger fra industrisamfund og tese er, at os et

til globalt risi/eosamfimd, henviser til økonomiske, politis-

et som at ke individuelle risici i stadig højere grad undslipper de institutioog har til samfundet beskytte individerne. ner, som opgave at styre og

Begrebet subpolitik behovet for fornyelse politikk-

peger en uden for det formelle politiske Beck 1994:17. Pointen en system politikken i løbet 1980erne har flyttet sig til er, at nye arenaer

uden for parlamenterne, de politiske partier interesseorganisa-

og tioner, ligesom der kommet politiske aktører, specielt aktive er nye borgergrupper. Det, der i industrisamfundet blev opfattet som

"politisk", blevet upolitisk", for eksempel velfaerdsstaten,

er mens

det, der tidligere °upolitiske private problemer, i dag ble-

var og er

FEMINISTISEKK PEHSPEKTIVEH PÅ DEMOKRATI OG MEDBORGERSKAB

vet politiske. Derfor foregår der i dag kamp for dimen-

en en ny

sion i politik, for eksempel omkring økologiske moralske

og problemer.

Subpolitik et alternativ til den politisk videnskabs klassiske er

opfattelse politikkens tre aspekter, der alle angår borgerne

som kollektive aktører: den institutionelle konstitution det

a politiske

faellesskab polity, indholdet de politiske polib programmer

cy, den politiske fordeling vaerdier

og c proces om og magt

politics:

Subpolitics distinguished from "politics" first, that, outside the

agents political or corporatist system allowed to the of social are appear on stage design, and second, in that only social and collective but not agents ..., individuals well with the latter and each other for the emerging as compete shaping power of the political. Beck 1994, 22 p.

Sub-politik indeholder ideal samfundet skabes fra neden". et om, at

Det indebxrer demokratisering, idet der ikke tidligere

en grupper, har involveret i samfundets beslutninger får mulighed for vaeret at

a voice and share, borgergrupper, offentligheden, sociale

a

bevxgelser, ekspertgrupper, graasrødder, arbejdspladsgrupper etc.

Beck argumenterer for, der i dag erskabt betingelser for at nye

politik, fordi øst-Vest antagonismen opløst: "Politikken foregåri

er det gamle bur, løven vaek. At genopdage politik handler men er derfor "at skabe regler ikke laengere blot "at om nye - og om over-

holde reglerne". De betingelser udfordring for demokra-

nye er en

tiet for de gamle politiske opdelinger i højre-venstre offent-

og og ligt/ privat. Ifølge Beck angår de fundamentale spørgsmål i dag "livs-

politiske spørgsmål for eksempel individets holdning til usik-

som

kerhed/risiko, holdningen til fremmede holdningen

og til selv at skabe samfundet 1994:42; Giddens 1994.

Beck

Der raekke lighedspunkter mellem sociologers udford-

er en to ring det klassiske politikbegreb med i det formelle policentrum tiske den feministiske kritik. Feministiske demokratisystem, og teorier også for udvidet politikbegreb, kan argumenterer et som

rumme samspillet mellem hverdagsliv politik Skjeie 1992,

og Andersen et.al. 1993, Siim 1994. Problemet subpolitik er, at og

livspolitik både muligheder problemet for kvinder. På

rummer og

den side kan subpolitikken åbne muligheder for inddrage

ene nye at kvinder i politik, fordi den i sit indhold knyttet direkte til de er pro-

blemer, tidligere blev betragtet private spørgsmål, der

som som angår liv død, abort voldtaegt/vold mod kvinder. Samtiog som og

dig skabes subpolitikken nogle politiske former,

gennem som navn-

BIRTE SIIM

kvinder har benyttet for eksempel graesrodsaktiviteter ad

som og hoc aktiviteter udenfor de politiske institutionerne. På den anden side har feministiske forskere på, det ofte peget at kvinder, der har haft velfaerdsstatens institutioner de er nytte og gamle solidaritetsformer kollektivitet. Det de kvindevenlige og er skandinaviske velfxrdsstater, hvor udbygning staten gennem en socialpolitikken den offentlige service har sikret kvinders økoog

nomiske uafhaengighed har bedst til beskytte enlige

og vaeret at mødre deres børn mod fattigdom Hernes 1987; Christensen og 1997, Siim 1997b. Kvinder kaemper både for autonomi i hverdags-

livet for indflydelse samfundsudviklingen. De feministiske

og teorier for, der eksisterer kønsopdelt medborargumenterer at et gerskab, har betyder, kvinder har udelukket fra den som at vaeret offentlige sfaere. Kvinder har historisk aktiv i det lille demovaeret krati fornyelse demokratiet kraever andet end og en og mere at

kvinder deltager i hverdagslivets politik Den skandinaviske debat

viser, udfordringen i dag sikre kvinders aktive medborgerat er at skab, indebaerer kvinder mzend også har lige magt som at og og

indflydelse i de politiske forsamlinger i det korporative system

og

Skjeie 1992, Bergquist 1994.

Teorien om det kønnede medborgerskab

Feministisk demokratiteori inspireret den australsk-amerikanser

ke politolog Carole Patemans banebrydende kritik det kønsopdelte demokratiske medborgerskab kvinders marginalisering i

og forhold til det politiske liv. Patemans vision deltagerdemokratisk, er hun ønsker udvide demokratiet fra arbejdspladserne til famiog at lien skabe "fuldt helt medborgerskab for kvinder

og et og Pateman

1988, 1989. Pateman har fremhaevet grundlaeggende dilemma i et moderne demokratier, hun har kaldt Wollstonecrafts dilemma. som

Det på, kvinder tvinges til vaelgemellem muligheder:

peger at at to Enten blive integreret i politik blive "som maend opgive at og og deres sociale erfaringer kvinder, eller bevare deres sociale som at erfaringer kvinder forblive marginaliserede i forhold til den som og

offentlige sfaere. Årsagentil kvinders marginalisering fra politik

er

opsplitning mellem den offentlige private sfaere. Pointen at

en og er, den sociale kontrakt skjuler underliggende kønskontrakt, der en bygger opdeling mellem kvinders moderskab maends en og

lønarbejde Pateman 1988, 1989.

FEMINISTISEKK PERSPEKTIVER PÅ DEMOKRATI OG MEDBORGERSKAB

Pateman har vist, kampen for udvidelse kvinders poliat en tiske, civile sociale rettigheder ikke fulgte den mandlige model og skitseret den engelske sociolog T.H. Marshall i 1949

Pateman

1992. Marshall beskrev udviklingen kamp for civile rettigsom en

heder i det 18. Århundrede, til kamp for politiske rettigheder i

en den 19. Århundrede til kampen for sociale i det

rettigheder 20. Århundrede 1950. Kvindeforskningen har kvin-

Marshall vist, at

ders kamp for demokratiske rettigheder har fulgt anden end

en logik

maends. Kvinder blev ofte opfattet passive

som medborgere, som mange steder opnåede sociale rettigheder mødre, fx i Frankrig,

som

før de opnåede grundlecggende civile politiske rettigheder Pate-

og man 1989; Pateman 1996; Siim 1998a.

Pateman har analyseret samspillet mellem sociale politiske

og rettigheder for kvinder, mellem familien det politiske liv. Den og

patriarkalske alliance mellem maend vaesentlig forklaring

ses som en på, at kvinder ikke opnå fuldt helt medborgerskab Patean et og man 1988, 1989. Det ligeledes central pointe, teori er en at en om demokratisering også må indeholde ikke blot civile politiske og ret-

tigheder, men også et minimum sociale rettigheder,

som er en forudsaetning for medborgerne kan realisere idealet aktivt at om et

medborgerskab. Demokratisering må derfor indeholde element

et solidaritet med de Pateman 1996. svage Patemans tilgang kritik de politologiske teorier rummer en negligerer familien kønsrelationernes betydning for demosom og kratiet. Svagheden hun fokus kvinders magtesløs/øed er, at saetter

dermed negligerer kvinders politiske handlinger. Jeg har haevdet,

og

hun mangler dynamisk demokrati- magtforståelse,

at en og som gør

det muligt analysere kvinders agency, deres aktive medborger-

at skab i de sociale bevxgelser i de politiske institutioner

og Siim

1988, 1997. Den teoretiske figur bygger opsplitningen pri-

som vat/offentlig desuden bedst til social liberal velfaerdsstat passer en og politisk kultur. Udviklingen i de skandinaviske velfaerdsstater og demokratier kan udfordring til teorien, idet kvinder i ses som en er

dag integreret i den politiske elite, moderskabet ikke laengere

og er barriere tilgang for kvinders aktiviteter en men snarere en politiske

Hernes 1987, Siim 1988; Siim 1994a, 1994b.

Den engelske politolog Anne Phillips 1995 har formuleret

en feministisk teori, der i stedet for kvinders fokus

magtesløshed saetter

kvinders betingelserne for kvinders i

agency og integration

den offentlige sfaere. Hun har i rzkke bøger udviklet en en ny forståelse demokrati, bygger vision kvinders polisom en om tiske tilstedevxrelse a politics of presence, omfatter kvinders som

BIRTE S|IM

deltagelse alle niveauer samfundslivet, inklusive i den politiske elite Phillips 1992, 1993, 1995. Iris Young 1990 har ligeledes formuleret feministisk vision politik, der kan integrere

en om en borgernes forskellighed eller diversitet "a politics of difference

baseret grupperepreesentation. De har et faelles ideal et plu-

om ralistisk differentieret medborgerskab", der skal sikre ikke blot

og at

kvinder også marginaliserede sociale har mulighed for

men grupper påvirke både deres situation samt til stede indfly-

egen vaere og øve delse beslutningsprocesserne i samfundet. Det indebaerer bl.a., at samfundet må sikre kvinder, marginaliserede skal

at og grupper,

have mulighed for organisere sig deltage i de politiske faelles-

at og

skaber folkevalgte forsamlinger, ved vedtagelse kvota-

og enten

ordninger for kvinder vedtagelse generelle regler for

eller gennem

gruppereprxsentation.

Phillips demokratiske teori politisk tilstedevaerelse for alle

om

undertrykte skal bidrage forny den politiske dagsorden

grupper til at

forandre det politiske livs grundlaeggende principper Phillips

og 1995. Hun for reel pluralisme i politisk videnskab

argumenterer en såvel i det politiske liv accept at der eksisterer

som - en en

mangfoldighed politiske niveauer og deltagelsesformer.

arenaer - Teorien demokratisk pluralisme, hviler principper

om en som nye for repraesentation i de nationale politiske eliter, provokerende,

er fordi det går stik imod den dominerende tendens i demokratisk

og feministisk teori. Phillips positiv for det lokale, selvstyrende

er over kommunitzere demokrati pointen at dette ikke kan løse

men er, problemet med politisk eksklusion. Hun foreslår, demokratiet

at også må aendres fra oven indførelse institutionelt

gennem et nyt design, der aendrer selve principperne for demokratisk

reprae-

sentation. Denne position provokerende, fordi den bygger

er en praemis de valgte demokratiske forsamlinger ikke de frivil-

om, at og lige politiske faellesskaber stadig demokratiets kerne. Det har der-

er for det betydning, hvem der repraesenteret i de nationale parla-

stor

hvem der står uden for Phillips 1995; kap.3. menter, og

Den amerikanske politolog Iris Young har diskuteret, hvordan feministiske teorier kan forstå kvinder social politisk

som en og kollektivitet Young 199021, 1990b, 1994. Hun har bl.a. givet bud

et på, hvordan feministisk teori kan løse dilemmaet mellem essentialisme, der beskriver kvinder social kollektiv med bestemte

som et

egenskaber/interesser, position, der opiver beskrive kvinder

og en at

social Young 1994;733. Young skelner mellem tre som en gruppe positioner: kvinder social kollektivitet, der passiv social

a som er en konstruktion individer, b kvinder anerkender

som gruppe som et

FEMINISTISEKK PEHSPEKTIVER PÅ DEMOKRATI OG MEDBORGERSKAB

vist aktivt faellesskab omkring konkrete feministiske sager og c Young for, nytxnkning sociale grupper. argumenterer at en grup-

betydning med udgangspunkt iJean Paul Sartres begreb

pers om seriel /eolle/etivitet det muligt forstå kvinder kollektiv, gør at som et der forenede passiv måde de materielle strukturer de er en og

praktiske historier, uden kvinder tillaâgges faelles egenskaber

at som alle kvinder har, eller forudsaette, at kvinder har faelles identitet en Young 1994;715. Young forudsaetter, at demokratier udvikler sig

fra neden" med rod i frivillige politiske faellesskaber, grxsrødder

og

sociale bevaegelser, udvidelse brugernes

gennem

deltagerrettigheder eller fornyelse det lokale demo-

gennem en krati.

Phillips Youngs begreber analyser har haft

og og stor gennemslagskraft i 1990erne, de markerer i de feministiske demo-

og et skift

kratiteorier fra fokus kvinders marginalisering udelukkelse til og normative teorier, der skal diskutere betingelserne for kvinders politiske tilstedevzrelse alle niveauer den politiske beslutnings-

De har begge udviklet begrundelser for kvinders politis-

proces. nye ke deltagelse repraesentation, der hviler adskillelse mellem og en

politik det civile samfund, de tillaegger den politiske

og og arena en relativ autonomi i forhold til arbejdsmarked families Phillips og

1995. Youngs tilgang giver bud på, hvordan forskellige sociale

gru-

kan integreres i politik "a politics of difference,

pper gennem og hun argumenterer for, at marginaliserede sociale skal grupper orga-

nisere sig nedefra grupperepnesentation Young 1990a,

gennem

1990b. Phillips tilgang giver bud på, hvordan kvinder kan adgang

til den politiske elite inførelse /evota-ordninger i forhold gennem

til de politiske parlamentet. Begge opfatter den offentlige sfaere

som

nøglen til politisk indflydelse for undertrykte

magt og grupper, og de af, hvordan kvinders kan indflydelse i det er optaget mere

offentlige politiske liv. Kvinders voksende politiske deltagelse repraesentation i de

og

politiske forsamlinger i Skandinavient står i modsaetning til kvinders aktuelle marginalisering i politik i Verden Chapman 1993.

resten

Set i et internationalt perspektiv det bemaerkelsesvaerdigt, kvin-

er at der i Skandinavien i løbet de sidste 25 år har opnået såkaldt en kritisk masse mellem 30 repraesentation i de og 40 procent na-

tionale forsamlinger, kvota-regler i Norge

enten gennem som og i Sverige, eller uden kvota-regler i Danmark efter 1996 senere som Dahlerup 1988. Situationen i Skandinavien står således i skarp

modsaâtning til de øvrige vestlige demokratier, Frankrig USA,

og

BIRTE SIIM

hvor kvinders reprxsentation stadig under 10 procent I Frankrig

er

reprxsentationen fra 6 til 10 ved valget i juni 1997.

steg ca. procent

Demokratiteorierne fokus medborgernes politiske del-

saetter

tagelse, det klassisk problem, der forskel politisk

og er et at er deltagelse politisk Dels fordi ofte findes uden for

og magt. magten

det politiske i de virksomheder interesseorganisa-

system, store og tioner, dels fordi der også i politik kan tale centralisering

Vacre om en

til den politiske Et centralt spørgsmål i feministisk

magten top. demokratiteori hvilken sammenhaeng der mellem hverdagsliv

er, er

det politiske liv. Et andet spørgsmål hvilket samspil der

og er, er mellem kvinders politiske aktiviteter uden for de politiske

i og institutioner. Om kvinders politiske deltagelse forskel, dels i

gør en forhold til politikkens form indhold dels for kvinders

og og

politiske magt Disse spørgsmål kan bl.a. belyses den skan-

gennem dinaviske debat kvinders aktive medborgerskab.

om

Den skandinaviske debat om kvinders

aktive medborgerskab

Fra slutningen 1980erne skete der skift i den feministiske debat

et

køn demokrati i Danmark, Norge Sverige fra om og og en marginaliseringstese til det jeg vil kalde kvinders aktive med-

en tese om

borgerskab Siim 1988; Skjeie 1992. Det begreb kvinders

nye om

aktive medborgerskab mangetydigt anvendes for-

er og mange skellige måder. Nogle skandinaviske forskere at kvinders

mener, aktive medborgerskab kun skal anvendes kvinders selvstaendige

om

organisering uden for det politiske system Gustafsson 1997.

Andre aktivt medborgerskab forudsaetter lighed, eller

mener, at Vparitet, mellem kvinder maend i alle besluttende forsamlinger

og Bergquist 1994, 1995. I min forståelse omfatter aktivt medbor-

gerskab ikke kun politiske handlinger relateret til livspolitik sub-

og

politik i hverdagslivet i frivillige organisationer. Det omfatter

og

ligeledes indflydelse i de politiske organisationer insti-

magt og og tutioner Sarvasy Siim 1994, Siim 1997.

og

Jeg har valgt kontroversielle spørgsmål i for-

at se nzrmere to bindelse med kvinders medborgerskab demokratiets udvidelse:

og a samspillet mellem hverdagsliv demokrati, mellem det lille

og og det store demokrati, forholdet mellem kvinders selvstzendige

og b

organisering repraesentation i de politiske institutioner. Hvor

og bredt defineres det politiske felt hvad kernen i demokratiet

og er

FEMINISTISEKK PERSPEKTIVER PÅ DEMOKRATI OG MEDBORGERSKAB

Og hvilken betydning har kvinders politiske tilstedevxrelse for politikkens form indhold for kvinders politiske magt og og

Familien og det offentlige liv: det "lille" det "store"

og

demokrati

Carole Patemans teoretiske figur bygger adskillelse mellem en

den offentlige private sfaere, kan problematiseres ud fra

og som et

skandinavisk perspektiv, hvor borgerne har haft positivt

et mere forhold til end i de liberale demokratier Hernes 1987, Siim staten 1988. Jeg har argumenteret for, at opdelingen mellem familien og det offentlige liv har mistet sin betydning med velfaerdsstanoget

udvikling mødrenes integration lønarbejdere

tens og som Siim 1997; 206. Det bekraeftes de svenske danske medborgerog

undersøgelser, begge på, moderskab ikke laengere

som peger at er kvinders byrde, foraeldrerollerne har givet muligheder for og at nye

aktivt medborgerskab i forhold til skoler daginstitutioner

at og Siim 1994a, Siim 1994b.

Resultaterne fra de svenske danske medborgerundersøgelser og interessante i forhold til diskussionen udvidet demokratier om et politikbegreb Andersen al. 1993, Andersen Torpe 1994 og et. og og

Petersson et. al. 1989.6 For første inddrages borgernes politis-

gang ke aktiviteter i det lille demokrati, idet der stilles raekke en spørgsmål politiske deltagelse, omfatter aktiviteter i forhold til det om som lokale område, borgernes forhold til skoler, daginstitutionerne samt

arbejdspladser. Disse spørgsmål det muligt belyse

og gør at samspillet mellem familien det offentlige liv al. 1989,

og Petersson et.

Hoff 1993. Undersøgelserne giver ligeledes mulighed for

en at sammenligne medborgernes aktiviteter i det lille demokrati i

Danmark Sverige, fordi der stillet de og er stort set samme spørgs-

mål til borgerne i de undersøgelser7.

to Hvad angår samspillet mellem familien det offentlige liv og peger både de svenske danske resultater på, familien har aendret kaog at rakter ikke kan karakteriseres barriere for kvinders poliog som en

tiske deltagelse tvaertimod. Den offentlige organisering

- snarere

omsorgsarbejdet betyder, begge forazldre i dag mobiliserede

at er aktive medborgere, både i forhold til skoler daginstitutioner som og i forhold til lokale aktiviteter. Resultatet fra den svenske underog søgelse tyder på, familielivets Samfundets aktiviteter forstaerker at og hinanden Petersson al. 1989:307. Den danske undersøgelse et. pegede bl.a. på, at familiens arbejdsdeling ikke kan forklare forskelle

BIRTE SHM

i den politiske deltagelse Langberg 1994:172. Den viste ligeledes,

at de kønsforskelle der fortsat findes i politiske holdninger

og vaerdier, for eksempel kvinder mindre politisk interesserede end

at er maznd, ikke kan forklares med kvinders "familietilknytning målt ved der børn tilstede i familien 1994a:148-150.

om er Siim

Samspillet mellem familien det offentlige liv de aktive

og og nye forxldreroller i Sverige Danmark interessante, ikke mindst

og er i et

komparativt perspektiv. I England der således kønsskaevhed

er en

"gender-gap i den politiske deltagelse i aldersgruppen 23-49 år,

tolkes udtryk for familien udgør barriere for kvinsom som et at en ders politiske aktivitet, når de har mindre børn Parry, Moyser and

Day 1992:146-147

Spørgsmålet hvad denne udvikling i medborgerrollerne ud-

er er

for8 Resultaterne kan dels tolkes for, forecl-

tryk som et udtryk at

drerollerne blevet demokratiserede, de på, demokra-

er og peger at

tiseringen betyder begge foraeldre i stigende omfang deltager

at som

aktive medborgere i det offentlige livg 1994b. Det kan

Siim ses

til Giddens demokratisering familien som en støtte teser om en

politikkens udbredelse til hverdagslivet. På den anden side der og er

tendenser til opsplitning i det politiske medborgerskab mellem de

en

medborgeroller med basis i det civile samfund, for eksempel nye

borgere brugere i forhold til skole daginstitutioner, de

som og og og

klassiske medborgerroller med basis i det repraesentative politiske

demokrati. Denne opdeling problem, hvis den falder

er et sammen med kønsforskelle i politisk deltagelse udtryk for forskelle i

som er

politiske Undersøgelsen således nogle problemer

magt. peger

knyttet til udbredelse dialogdemokrati, der vel kan

en et meget

betyde opsplitning aktive kvinder, der saetter dagsordenen i

en ny familien i selvhjaelpsgrupperne, aktive mxnd med

og og magt over

den nationale globale dagsorden.

og

dansk analyse borgernes politiske deltagelse hviler

En ny som

interviews det Indre Nørrebro i København på, der

peger at

kan identificeres opfattelse politik politiske identi-

en ny og nye

hos borgerne hverdagsmagere Bang Sørensen 1997.

teter som og

Undersøgelsen bygger bred politikforståelse, der udvider det

en

politiske til også omfatte i løsningen fazlles anlig-

at engagement

gender udenfor de forhandlingsøkonomiske netvaerk

staten og

Bang, Dyrberg, Hansen 1997. Hverdagsmageren aktiv i forhold

er til den lille politik, hun adskiller sig både fra graesrodsaktivisten

og

den partiaktivisten. Hun beskrives følgende måde: Hun forog

holder sig direkte til hverdagslivets problemer, dér hvor i

hun nu er

det sig arbejdspladsen; i hjemmet; i forenings-

engang er, vaere

FEMINISTISEKK PERSPEKTIVER PÅ DEMOKRATI OG MEDBORGERSKAB

livet; i de institutioner andre steder, hvor støder

naere og man

problemer forbundet med løsningen faelles anliggender Bang,

Sørensen 1997; 24.

Hverdagsmageren interessant nydannelse, der bl.a. inspi-

er en er

Giddens begreber livspolitik dialogdemokrati Bang

reret om og

Sørensen 1997:25. Analysens teoretiske perspektiv maegtig-

og er et

myndiggørelsesperspektiv, hvor maegtiggørelse de in-

ses som

stitutionelle betingelser for borgerne kan politisk for-

at gøre en

skel, myndiggørelse udtrykker bruge disse mulighe-

og evnen til at

der Bang, Dyrberg, Hansen 1997:28. Hverdagsmagen slags

er en

idealtype, foreløbig hviler spinkelt empirisk grundlag,

som et og

køn indgår ikke i analysen. Analysen rejser alligevel reekke inte-

en

spørgsmål opdelingen mellem laegmandspolitik

ressante om og ekspertpolitik, mellem den lille den politik, mellem del-

og store tagelse ikke mindst forholdet mellem kvinders

og magt, og om og

mxnds politiske praksis identiteter. Hverdagsmageren beskrives

og konsekvent kvinde den politiske identitet hver-

som en og som

dagsmager tilsyneladende perfekt til kvinders politiske prak-

passer

sis. Undersøgelser kønsforskelle i politiske holdninger, politisk

interesse politisk afmagt tyder imidlertid på, der forskel

og er

kvinder maends maegtig- myndiggørelsesprocesser i hverdagen

og og

1994, Siim 1994b. Selv borgerne har de

Christensen om samme

formelle muligheder for at handle politisk, for eksempel

som

brugere i forhold til skolebestyrelser, kan der godt forskel

vaere deres motiver til deltage eller ikke deltage. Et andet problem

at er, at opdelingen mellem den lille den store politik kan daekke

og over en opdeling mellem kvinder mxnd, der markerer fortsatte forskelle i

og kvinder maends politiske

og magt.

Politisk marginalisering, politisk deltagelse og repraesentation

Anne Phillips betydningen kvinders tilstedevazrelse i de

teser om politiske institutioner kan ligeledes belyses ud fra skandinavisk

forskning. Det bemaerkelsesvaerdigt, de skandinaviske feminis-

er at

ter har forskellige fortolkninger betydningen kvinders politiske

integration de sidste 30 år, hvor kvinder blevet mobilise-

gennem er

politisk blevet integreret i de politiske eliter. Det skyldes,

ret og er

de feministiske diskurser ikke blot indeholder forskellige opfatat

telser kønsarbejdsdelingen, også har forskelligt demo-

men syn

BIRTE SIIM

kratiet, magten staten. Det kan illustreres ved og en gennemgang

forskning køn demokrati i Sverige.

ny om og

Det er paradoksalt, at Sverige med den højeste repraesentation

kvinder i parlamentet i regeringen, hidtil har haft det og mest nega-

tive staten de pessimistiske fortolkninger hvilken

syn og mest

betydning kvinders integration i det politiske liv i de politiske in-

og stitutioner har sammenlignet med Norge Danmark

og Hirdman

1990, Skjeie 1992; Siim 1997, Christensen 1997, Bergquist 1994; Gustafsson al. 1997. Et centralt spørgsmål hvilken betydning et. er, p

kvinders selvstaendige organisering har i 1990erne sammenlignet med kvinders integration i den politiske elite Dette spørgsmål kan bl.a. belyses ud fra forskningsprojektet kvinders om organisering og indflydelse i Sverige, fremlaegges i Eduards, Gustafson Rön-

som og blom 1997 Towarda Democratic Order: Womens Organizing : new in Sweden in the 19905. Et andet spørgsmål hvilken betydning er, kvinders voksende repraesentation i de politiske administrative og institutioner har for magtrelationerne Bergquist 1994. Dette

spørgsmål kan bl.a. belyses ud fra Christina Bergquists analyse

kvinders maends interesser i den parlamentariske korporative og og

kanal Bergquist 1994.

Den svenske historiker Yvonne Hirdmans har udviklet teori en

et moderne kønssystem, der har haft gennemslagskraft hos

om stor nordiske kvindeforskere. Teorien fokus kønsyssteme sztter ett der bidrager til kvinders fortsatte underordning i

og marginalisering det offentlige liv, den står i modsaetning til tilgange til

og nyere kvinder politik, der tematiserer kvinders og empowerment og po-

tentialerne i kvinders voksende deltagelse i de politiske forsamlinger

Hernes 1987, Skjeie 1992, Raaum 1995, Bergquist 1995, Siim 1997. Yvonne Hirdman har i forbindelse med den svenske magtkommission for, der eksisterer moderne argumenterer at et genussystem, fastholder segregering hierarki mellem maend som og og kvinder måde 1990. Hirdmans forståelse

en ny Hirdman er

relativ pessimistisk, da hverken kvinders selvstxndige organisering eller kvinders integration i den politiske elite tillxgges central nogen

betydning for aendre ved kønsmagtsystemet.

at Hirdmans konklusion fra den Svenske Magtkommission 1990

blevet problematiseret forskningen køn

er nuanceret og om og demokrati i 1990erne red., Eduards Rönblom

Gustafsson og 1997.

Maud Eduards taler i forbindelse med undersøgelse kvinders om

organisering dobbelt udtryk for kvinders marginalisering

som et og

underordning i politik for deres styrke til handle

og og evne at kollektivt Eduards 1997:21. Gustafsson, Eduards Rönblom og

FEMINISTISEKK PERSPEKTIVER PÅ DEMOKRATI OG MEDBORGERSKAB

laegger de potentialer, der ligger i kvinders agency,

vaegt som kommer til udtryk i kvinders kollektive politiske organisering

og

handlinger. Kvinders organisering belyses casestudier

gennem tre

kvinde- krisecentre, kvinders netvxrk i tyndt befolkede

a og b

udkantområder kvinders organisering erhvervskvinder.

og c som

De betoner politikkens formaspekt lxgger vaegt de demokra-

og tiske potentialer i kvindebevaegelsen i kvinders kollektive hand-

og

linger, de fremhaever mangfoldigheden i kvinders organisering

og og i kvinders krav i 1990erne 1997;172. Gunnel Gustafs-

Gustafsson

betoner i det afsluttende kapitel variationen i kvinders organison

i kvinders krav, kommer til udtryk i 4 forskellige de-

sering og som

mokratiske feministiske kulturer i kvindebevzegelsen i Sverige i 1990erne, kollektiv, liberal, radikal dereguleret/ lokal

en en en og en kvindekultur. Det, der forener de fire kulturer, behovet for at

er synliggøre, demokratiet/ demos kønnet Gustafsson 1997:174.

at er

Den undersøgelse kvinder selvstxndige organisering i

nye Sverige i 1990erne interessant flere måder. Den viser, der

er at

samtidig kvinderne blevet integreret i den politiske elite,

med, at er

også eksisterer bred kvindeorganisering i Sverige uden for det

en politiske Forfatterne betoner desuden pluralismen i kvinde-

system.

bevxgelsens organisationsformer potentiale der dem i

som et gør stand til udfordre den demokratiske orden, der bygger et køns-

at

neutralt medborgerskab. Undersøgelsen behandler afslutningsis spørgsmålet hvilke udviklingsmuligheder den svenske kvinde-

om, bevaegelse for i de kommende år. Lederne kvindeorga-

står over nisationerne i de blev deres opfattelse den

tre cases spurgt om

politiske udvikling de sidste 30 år deres forventninger til

og om fremtiden. Der fxlles erkendelse af, de skandinaviske

er en at samfund står ved vendepunkt. De fleste de interviewede kvindelige

et

ledere udtrykte bekymring for, det ville blive vanskeligt for

en at samfundet kvinders legitime til påvirke de poli-

at acceptere ret at

tiske beslutningerne indflydelse deres liv. De

og eget naevner

problemer med Sveriges voksende globale økonomiske politiske

og

afhaengighed Sveriges relation til EU, tidsproblemer i arbejdslivet

og

spørgsmål livskvalitet, problemer med vold mod kvinder og om og

med seksuel chikane Gustafsson 1997:180. og

På baggrund det empiriske materiale konkluderer de for-

tre fattere, kvinders frihed omfatter tre forskellige aspekter:

at a

kropslig autonomi, økonomisk uafhaengighed, indflydelse

b og c

kønsopdelt demos. Forfatterne fremhaever, at det ikke et

et er problem, der eksisterer pluralitet i de demokratiske feminis-

at en

tiske kulturer. Mangfoldigheden i kvinders organisering krav

og op-

BIRTE SIIM

fattes tvaertimod grundlaeggende styrke for kvinder bestracsom en

belser i indflydelse demokratiet skabe et kvinde-venligt

at øve og samfund.

Bogen andre problemer, vil blive afgørende for

peger to som kvinders muligheder for indflydelse samfundet. Et centralt at øve

problem den demokratiske orden kønsopdelt patriar-

er, at er og kalsk 1997:21. Alle kollektive for politisk beslut-

Eduards arenaer

ningstagen beskrives patriarkalske ikke i deterministisk forsom en stand i forhold til konkret social praksis. Kvinders organisering men både resultat udfordring til det eksisterende deses som et og en mokrati: "The Swedish version of democracy formally allows for

pluralism, but fact has difficulty dealing with women’s organi-

zation Women. En anden barriere for forandringer i patriarkatet as samfundet i dag står for transnationale uder, at over nye supra- og fordringer, det usikkert hvordan de mxnd kvinder, der og at er og Sverige vil i den situation Gustafsson repraesenterer agere nye

1997:182.

Undersøgelsen interessant, fordi den fremhxver styrken i er kvinders aktive medborgerskab uden for de etablerede politiske institutioner. Et problemerne i analysen den negative forståelse er de politiske institutioner, i det alle kollektive for staten og arenaer

beslutninger, inklusive de politiske partier fagbevaegelsen, beskri-

og

patriarkalske. Det giver skaevhed i analysen, fordi betyd-

ves som en

ningen kvinders organisering i de politiske partier i fagbe-

og

veegelsen negligeres, ligesom det historiske aktuelle samspil mel-

og lem de frivillige bevxgelse underbetones. Andre under-

partierne og søgelser har fremhaevet, kvinder i de politiske partier fagbevae-

at og gelsen har spillet central rolle for sikre både kvinders økonoen at miske uafhaengighed, for eksempel velfaerdsstatens udvikgennem autonomi for til abort, 7

ling, kropslige eksempel gennem retten og deres politiske indflydelse, kvota-ordninger. Jeg mener,

gennem adskillelsen kvindebevaegelse fører til dualistisk at parti og en

analyse, hvor kvinders selvstaendige organisering i kvindebevøegelsen

stilles i modsaetning til kvinders aktiviteter organisering i og socialdemokratiet i fagbevaegelsen. Det ville interessant at og Vazre

belyse betydningen samspillet mellem de frivillige organisationer

ofte opfattes centralt karakteristika i de skanog staten, som som et dinaviske demokratier, i kønsperspektiv Karvonen Selle 1995; et og

Kolstrup 1996. Spørgsmålet hvad det betyder, kvinder organiserer sig

om, at "som kvinder kontroversielt spørgsmål i den skandinaviske er et debat kvinders aktive medborgerskab. Har kvinder udelukkende om

FEMINISTISEKK PERSPEKTIVER PÅ DEMOKRATI OG MEDBOHGERSKAB

fxlles interesser i "vxre til stede i de politiske forsamlinger at og påvirke beslutningerne, eller har kvinder også substatielle fxlles-

interesser knyttet til moderskabet kan danne baggrund for som en kollektiv politisk identitet Jonasdottir 1988, Halsaa 1989, Skjeie

1992 Undersøgelsens fokus kvinders selvstaendige organisering

uden for det politiske rejser razkke spørgsmål forskelsystem en om

len mellem gamle kvindeorganisationer, mellem kvindeorga-

og nye nisationer feministiske organisationer, mellem kvinders selvog og

stazndige organisering kvinders organisering i politiske partier

og Er kvinders organisering i kvindeforbund i socialdemokrati fagog

bevaegelseikke udtryk for, at kvinder organiserer sig "som kvinder

som kaemper for udvide kvinders frihed, selv det inden for at om er

rammerne partiorganisation Undersøgelsen viser, både

en at

kvinders Organisationsform såvel deres krav forskellige,

som er ligesom der eksisterer forskellige demokratiske feministiske mange kulturer. Spørgsmålet hvordan skal fortolke kvindekulturer, er,

der ikke feministiske, for eksempel religiøse kvindegrupper der

er O ønsker at bevare kønsarbejdsdelingen kxmper imod fri abort og Resultaterne fra det nordiske forskningsprojekt "Likestilte demokratier på, der trods faelles track mellem de peger at mange fem nordiske lande, forskellige kønspolitiske modeller Bergquist er

et. al. red. 1999. Undersøgelsen ligeledes på, de forskellige

peger at

mobiliseringsmodeller for kvinder i Norden haenger med

sammen forskelle i de politiske institutioner politisk kulturers historic, og karakteristika udvikling. Den svenske model bygger i højere grad og

end den danske institutionalisering kvinder i de politiske

en partier, ikke mindst i socialdemokratiet, hvorimod den danske i

højere grad har baseret kvinders mobilisering i sociale vaeret

bevaegelserog frivillige organisationer uden for de politiske partier. De to forskellige fortolkninger kvindeorganiseringen i det

svenske socialdemokrati på, der både styrker svaghepeger at er og der i den svenske kønspolitiske model, det ville den baggrund og interessant med analyse det konkrete samspil mellem vzere en

kvinders selvstaendige organisering kvinders organisering i de

og

politiske partier i 1990erne.

Christina Bergquist kritisk overfor de gamle feministiske er

teorier marginalisering undertrykkelse kvinder. Hun

om og argumenterer for, at kvinder maend vej mod lige forog er op en mere

deling politisk magt i Sverige baggrund analyse udvik-

an

lingen i kvinder mxnds positioner i den parlamentariske kor-

og og

porative kanal Bergquist 1994, 1995. Bergquist studie elite-

er et studium det korporative omfatter den parlamensystern, som

BIRTE SIIM

tariske interesseorganisationer statsforvaltningen. Hun an-

arena, og

laegger aktør/strukturperspektiv magtrelationerne mellem køn,

et fokus forandringer inden for mellem institutionerne der saetter og Undersøgelsen viser, der fra 1986 til 1994 sket markante at er

aendringer i den horizontale vertikale kønsarbejdsdeling i korpo-

og rative kanal. Kvinders repraesentation fordoblet i den parlamener tariske kanal statsforvaltningen til tredjedel, hvorimod inog ca. en

teresseorganisationerne stadig overvejende viser enkønnet

et møns- 1995:11. Bergquist konkluderer, kvinder har fået

ter Bergquist at i både den parlamentariske korporative kanal, selv

mere magt og om

den korporative kanal udviser traeghed for forandring end den

større kanal.

parlamentariske De undersøgelser eksempel uheldig opsplitning i

to er et en den feministiske forskning i Sverige, hvor analyser kvinder selv-

staendige organisering stilles i modsaetning til analyser kvinders positioner i den korporative parlamentariske kanal. De

og peger efter min mening behov for udvikle dynamisk foret at en mere ståelse der kan integrere de strukturelle magtanalyser med magt,

analyser kvinders politiske handlinger identiteter Siim

og

1995:23. De forskningsresultater rejser spørgsmålet hvad

nye om

det vil sige, kvinder organiserer sig selvstaendigt, hvad for-

at og

holdet mellem staten de frivillige kvindeorganisationer.

er og Disse spørgsmål må besvares historiske komparative gennem og

analyser. De forskellige nordiske undersøgelser kvinders politiske deltagelse holdninger bekraefter efter min opfattelse, at kvinder i dag

og

har pluralistisk deltagelsesprofil, ikke blot omfatter de selv-

en som

stxndige kvindeorganiseringer. Det pointe, kvinders aktive

er en at

medborgerskab i dag omfatter mangfoldighed politiske arenaer

en

ikke blot den parlamentariske kanal graesrodskanalen, også

og men -

den korporative kanal brugerkanalen, ligesom kvinder deltager

og flere forskellige niveauer, lokalt, nationalt, i forhold til EUzs og institutioner. Kvinder har kollektiv forskellige deltagelsessom profiler, identiteter interesser, den enkelte kvinde har og og at en pluralitet roller identiteter må konstruere sin medborog og egen gerpraksis ved kombinere overlappende tider modsatte at og somme roller Sarvasy Siim 1994:253. Det indebaerer, at det bliver og centralt undersøge samspillet mellem kvinders sociale liv poliat og tiske handlinger identiteter, ikke mindst den betydning kvinog og

der selv tillzegger deres forskellige politiske roller.

Det karakteristisk track ved kvinders aktive medborgerskab i er et Norden, det omfatter kvinders mangfoldige organisering, der at

FEMINISTISEKK PERSPEKTIVER PÅ DEMOKRATI OG MEDBOHGERSKAB

spaender fra selvstaendige organisationer til kvinders repraesentation i

det politiske Kvinders aktive medborgerskab derfor også system. er et udtryk for kvinders ’empoWerment’, der giver dem muligheder

for såvel politisk deltagelse politisk repraesentation

gennem som at øve indflydelse deres eget liv påvirke samfundet 1997.

og Siim

Kvinders integration i den politiske elite kan aspekt

ses som et nyt

kvinders medborgerskab, har med til synliggøre både

som Vaeret at

ligheder forskelle mellem kvinders organisationsformer,

og interesser politiske identiteter Skjeie 1992. og Det endnu for tidligt konkludere, hvad kvinders tilstedeer at vaerelse i den politiske elite betyder for politikkens indhold forog

Om kvinder kan vil bidrage til fornyelse politikken

mer. og en og til udbredelse demokratiet, eller de underordnes de økoen om nomiske logikker de politiske institutioernes regler, rutiner og og

prioriteringer Ud fra normativt perspektiv vil jeg

et argumentere for, kvinders tilstedevaerelse den politiske sig at arena er vigtig selv. øget repraesentation i det politiske har desuden system gjort det muligt for kvinder etablere alliancer partier at tvaers og organisationer i forhold til centrale kønspolitiske for eksememner, pel kvota-ordninger, der skal sikre flere kvinder i det politiske og administrative liv, udbygning de offentlige børneinstituog en tioner, opprioritering for børn flere til omsorg og om penge børnefamilier Skjeie 1992, Dahlerup 1998, Borchorst 1997. I

1990erne der konsensus mellem kvinder raekke velfaerdser om en politikker, der også konflikter mellem kvinder i forskellige men er

politiske partier i forhold til raekke politiske spørgsmål

en nye som flygtninge- indvandrere EU, i forhold til sociale politikker og og og

som offentlige børnepasning.

Der ingen tvivl at kvinder i de skandinaviske demokratier i er om,

dag har et aktivt mangfoldigt medborgerskab, det ikke det

og men er magt i de politiske administrative institutioner. Dels samme som og

der tendens til medborgerskabet igen bliver opdelt i

er en at et

medborgerskab, der knytter sig til hverdagslivets institutioner

og et

medborgerskab der knytter sig til nationale globale spørgsmål.

og Dels der tendens til demokrati styring ad-

er at og governance

skilles, for eksempel i EUs institutioner, hvor ligger hos magten Ministerrådet, Kommissionen domstolen. Endelig der der og er er forskel politik økonomisk den svenske

og magt, og kvindemagt-

udredning har vist, der stadig ulighed i kvinders maends at er og

økonomiske Rapport till utredningen fördelingen

resurser se av av ekonomiska mellan kvinnor och män SOU 1997:115, SOU resurser 1997:136. Feministiske forskere har forskellige opfattelser hvad

BIRTE SIIM

politik forskellige tolkninger af, kvinders poli-

og magt er, og om tiske tilstedevaârelse kan bidrage til aendre de politiske magtrela-

at tioner mellem kvinder maend. Der mangler generelt kompa-

og en rativ forskning samspillet mellem magt demokrati i Skandi-

om og

navien, ikke mindst forskning hvilken betydning opdelingen

og om mellem demokrati har for skandinaviske kvinders medbor-

magt og

gerskab.

Konklusioner perspektiver: Aktuelle udfordringer

og

demokratiet

Hvad udfordringerne til den skandinaviske demokratiforståelse i

er

feministisk perspektiv Den politiske udvikling har de

et gennem sidste 30 år modsaetningsfyldt. På den side udvidelsen

vaeret en er demokratiet til familien, Giddens på, utvivlsom relativt

som peger langt fremskreden i de skandinaviske demokratier. Gennem de sids-

30 år der sket høj grad individualisering sociale

te er en retigheder Koch-Nielsen 1995; Leira 1996, foraeldrene begge

og er

blevet inddraget aktive medborgere har fået deltagel-

som og nye

sesrettigheder i forhold til styring skoler daginstitutioner, ikke

og mindst i Danmark Hoff 1993, Torpe Nyseth 1996, Siim 1994a.

og På den anden side forskningen på, at der tendenser til

peger er nye

kønsopdelinger. I Skandinavien har opdelingen i offentligt pri-

og

mistet betydning med velfaerdsstatens udbygning kvindernes vat og lønarbejde, der tendenser til opdeling mellem den

men er en ny

lille den "store" politik, mellem de politiske eksperter i partier-

og

hverdagsmagere, forholder sig lokalt til dagliglivets

ne og som problemer.

I dag står de vestlige demokratier ved et vendepunkt. Globaliseringen har lagt velfaerdsstaterne, der i dag under omstruk-

pres er

turering, den europaeiske integrationsproces betyder, national-

og at

har mistet betydning. Spørgsmålet kvinders tilstedestaterne er, om

vaerelse i de spolitiske parlamenter kan bidrage til at påvirke

sam-

fundsudviklingen forny det politiske liv Nogle forskere håber,

og

kvinders markante representation i de politiske eliter vil med at vazre

til at forny den politiske dagsorden Phillips 1995 placere

og nye

politiske spørgsmål centralt den politiske dagsorden, ikke mindst spørgsmål retten til at give modtage Knijn

om og omsorg og

Kremer 1997. Andre pessimistiske frygter, at kvinelige

er mere og politikere underordnet det herskende partisystem sxtter i

er og

FEMINISTISEKK PERSPEKTIVER PÅ DEMOKRATI OG MEDBORGERSKAB

stedet deres lid til kvinders selvstaendige organisering uden for

parlamenterne Gustafsson et.al. red, 1997.

Det efter min mening for tidligt konkludere,

er at om og hvilke områder kvinders tilstedevaerelse den politiske har

arena

gjort forskel i skandinavisk politik. Dette spørgsmål afhaenger

en bl.a. kvinders politiske mobilisering identiteter uden for det

og

formelle politiske Jeg der kan iagttages forskellige

system. mener, at tendenser i 1990erne. På den side har kvinder fået mulighed for

ene

med til de politiske beslutninger, der ud-

at VEEYC at praege og er en bredt konsensus ligestilling mellem køn i politik i samfundet,

om og

det muligt udfordre de barrierer, der skaber ulighed. som gør at Samtidig der konfliktlinier mellem de politiske partier,

er nye og

mellem kvinder forskellige politiske partier, for

som repraesenterer

eksempel integration flygtninge indvandrere med-

om og og om lemskabet i EU. I Norge Sverige har der desuden konflikt

og vaeret

de offentlige børneinstitutioner fortsat skal udbygges, eller om om

i højere grad skal følge børnene, således foraeldrene får pengene at

større valgfrihed i forhold til forskellige pasningsformer. Leira

1998 Min konklusion kvinders aktive medborgerskab

er, at er et centralt element i de nordiske demokratier, det omfatter i dag lighed

og

mellem køn i politiske forsamlinger. Princippet lige

om repraesentation mellem kvinder maend vigtigt, fordi det giver kvinder

og er

mulighed for den politiske dagsorden for skabe poli-

at praege og at tiske alliancer kompromiser de aktuelle aendringer de

og om sociale økonomiske politikker. Det forudsaetter derimod ikke,

og at der enighed mellem kvinder de politiske prioriteringer. Der

er om er forskelle mellem kvinder i forskellige generationer mellem kvin-

og der basis uddannelse, klasse etnicitet, kommer til ud-

og som

tryk i forskellige politiske prioriteringer identiteter. Der dog

og er samtidig mulighed for kvinder i bestemte kan blive enige

at sager om

handle sociale politiske skillelinier at sammen tvaers og om at udvide kvinders økonomiske selvstaendighed, kropslige autonomi

og

indflydelse samfundsudviklingen.

Der behov for demokratisere demokratiet, det

er at men er et åbent spørgsmål, hvordan kvinder kan bidrage til forny demokra-

at

tiet genopdage politikken fra hverdagens politik til politik

og -

det globale plan. Der desuden behov for sammenlignende under-

er

søgelser samspillet mellem køn generation. De kvinders

og unge

politiske identiteter praksis de centrale spørgsmål for

og er et feminismen demokratiets fremtid. I Danmark udgør partierne

og

kun lille del befolkningen kvinderne vaelger de poli-

en meget og

BIRTE SI|M

tiske partier fra, ikke mindst de kvinder. Partierne i Norge har unge derimod central kvinder har bidraget til forny en mere status, og at

partiernes dagsorden Knopp 1998; Bergquist et. al.

Christensen og

1999. I Danmark det kvinder i Socialistisk Folkeparti der i var unge

1996 med til foreslå ophaevelse partiets kønskvotering,

var at en

havde vedtaget siden 1986. En nylig undersøgelse viser, at

som vaeret

der generationsforskelle i kvinders holdninger til EU-

er store spørgsmålet. De kvinder positive end de aeldre unge er meget mere

genrationer, de også positive end de mxnd

og er mere unge Goul

Andersen 1999 En anden central udfordring for de nordiske demokratier er en

fornyelse demokratiet politisk integration marginali-

gennem serede Der også behov for udvikle former for grupper. er at nye refleksivitet, pluralisme solidaritet med "de fremmede knyttet til og det post-traditionelle samfund. I Skandinavien det langt hen er

lykkedes integrere kvinder i den politiske elite de sidste

at gennem

30 år, hvorimod det problem integrere marginaliserede soci-

er et at ale med basis i etnicitet. Jeg vil haevde, at de homogene grupper Skandinaviske demokratier i dag udfordres type marginalien ny

sering i forhold til arbejdsmarkedet indvandrer- flygtninge-

og og hviler kompliceret samspil mellem køn, etnicitet grupper, som et klasse 1998c. Det viser for dialogdemokrati, og Siim grxnserne et der ikke forholder sig til forskelle mellem sociale baseret grupper køn, etnicitet klasse. og Endelig det raekke udfordringer for de skandinaviske demoer en kratier forbundet med forskydningen den politiske fra det magt nationale til det transnationale globale plan Turner 1992. Det er og lykkes de skandinaviske demokratier integrere kvinder i den at politiske elite igennem de sidste 30 år, de sidste 10 år og gennem er der ligeledes sket xndringer i den korporative kanal således at kvin-

der i dag udgør Det parlamentariske demokrati

ca 30 procent. er blevet udvidet det nationale plan, samtidig har nationalstaten men

aendret karakter. Udviklingen i retning større europaeisk integration betydet, kvinder blevet marginaliseret i forhold til

at er EUzs centrale institutioner, specielt Ministerrådet, EU- Kommisio- Domstolen den europaeiske Centralbank. I Skandinanen, og senest vien kvinder relativt velintegrerede i forhold til det nationale nier det åbent spørgsmål, det muligt udvide veau, men er et om er at demokratiet til EUs institutioner samtidig sikre kvinders poliog tiske deltagelse det transnationale globale niveau. og

FEMIN|STISEKK PERSPEKTIVEH PÅ DEMOKRATI OG MEDBORGERSKAB

Noter

‘ De sociologer har lxst hinanden inspireret hinandens analyser to og er og begreber. Det fremgår deres feelles bog Beck, Giddens Lash Refexive og Modernization 1994, hvor de debatterer aandringerne i politik demoom og krati i et posttraditionelt samfund.

2 Giddens forståelse dialogdemokrati adskiller sig fra Habermas begreb,

fordi det bygger social refleksivitet i de daglige aktiviteter i de kollektive og organisationer, fordi det ikke orienteret mod konsensus Giddens 1994, og er 115.

3 Den polsk-fødte sociolog Zygmunt Bauman andet eksempel er et nytxnkning de klassiske begreber frihed, lighed broderskab. Han og er optaget individernes forhold til de politiske faellesskaber til de medborgere, der og står uden for de politiske faellesskaber "de fremmede. Han har - argumenteret for, at der behov for de gamle idealer med idealer indivier at erstatte nye om dets frihed/autonomi, lighedsbegreb, individernes forom et som rummer skellighed former for solidaritet med de andre anderledes og om nye som er end selv Bauman 1997. os 4 Anne Phillips har diskuteret indførelse kvota-ordninger i de politiske partier i Norge, hvor hun problematiserer de feministiske teoriers påstand om at den kønsmaessige arbejdsdeling skal xndres før der kan ske xndringer i de poli-

tiske kønsrelationer Phillips 1995, kap. 3.

5 De bygger begge survey-undersøgelser borgernes aktiviteter holdog ninger. I den svenske undersøgelse skelnes, der mellem initiativet til påvirkning

sin situation, det lille demokrati, initiativer til påvirkning landets egen og situation, det store demokrati. I den danske undersøgelse kaldte aktiviteter i forhold til hverdagens institutioner i lokalområdet, arbejdspladsen i velog faerdsstatens service- administrative områder institutioner, for naardemokraog tiske deltagelsesformer, hvor det store demokrati omfatter deltagelse et generelt plan i for eksempel partier, organisationer ved valg Andersen mere og et.al. 1993:37.

6 Hvad angår forholdet mellem det lille det store demokrati der både og var ligheder og forskelle mellem de danske svenske resultater Siim 1994a; Siim og 1997. Begge undersøgelser bekrzftigede tendensen til kønsmatssig en opsplitning i det demokratiske medborgerskab med mxnd de aktive i som mest det store demokrati, specielt hvad angår partiaktiviteter kontakter til offentog lige myndigheder Petersson et. al. 1989:149. Der dog også overraskenvar en de forskel, idet det lille demokrati i den svenske medborgerundersøgelse blev

karakteriseret de "kvindedominerede" deltagelsesområder, hvor kvinsom et der er mere aktive end maend. I den danske undersøgelse der derimod ingen var kønsforskelle i forhold til det lille demokrati, dvs. kvinder maznds deltagelse og foraeldre medborgere skole- daginstitutionsområderne i forhold som — og og til lokale aktiviteter, med aktiviteter arbejdspladsen den undtasom eneste gelse Andersen et. al. 1993:157. I den svenske undersøgelse kvinder var desuden aktive end maznd forholdi til politiske manifestationer, hvorimere mod der ikke forskelle i kvinder mxnds politiske manifestationer i var og Danmark Andersen et. al. 1993:139.

BIRTE SIIM

i Der klare for hvad de kvantitative undersøgelser kan sige

er greenser om hvilken betydning medborgerne tillaegger de enkelte aktiviteter. I Danmark er der demokratiprogrammer, der i med kvalitative

p.t. to store p.t. er gang og institutionelle analyser det lokale medborgerskab kvinders medbor-

og gerskab Demokrati for neden GEP-projektet begge støttet Statens

og - Samfundsvidenskabelige forskningsråd. Se GEPs skriftserie nr. 1 Aalborg

, Universitet "Demokrati for neden, Institut for økonomi, Politik

og og Forvaltning, Aalborg Universitet.

5 De danske undersøgelser viser, der forskel mellem foraeldrenes uformelle

at er deltagelse den formelle deltagelse brugere i velfxrdsstatens serviceinsti-

og som tutioner. Maend deltager i højere grad end kvinder brugere i forhold til

som skolebetyrelser Siim 199421,Nyseth Torpe 1997. Denne kønsarbejdsdeling

og

foraeldre-brugere kan have forskellig begrundelse betydning. Det ville som og

interessant undersøge meend kvinders motiver i forhold til at deltage vaere at og

brugere. som Q Undersøgelsen et pilotprojekt, bygger 10 kvalitative interview, som

er som indgår i større undersøgelse Demokrati fra neden finansieret det

en danske samfundsvidenskabelige forskningsråd Sørensen 1997.

Bang og

:OJeg har tidligere kommenteret Christina Bergquists teoretiske forståelse og perspektiv fremhaevet, det negative staten kvinders

magt og at syn og mulighed for påvirke de politiske institutioner indefra ikke generelt for de

at er feministiske analyser i Norge Danmark, et problem for de

og men snarere er svenske feministers analyser Siim 1995.

FEMIN|STISEKK PERSPEKTIVER PÅ DEMOKRATI OG MEDBORGEHSKAB

Referenser

Andersen, Johannes, Ann-Dorte Christensen, Kamma Langberg, Birte Siim 8C Lars Torpe 1993 Medhorgers/eah. Demokrati og

politisk deltagelse. Herning: Systime

Andersen, and L. Torpe eds. 1994 Medhorger/eah politisk

og

kultur. Herning: Systime

Bang, P. Henrik Eva Sørensen 1997 Fra Graesrodder til hverog

dagsmagere. Demokrati fra neden. Pilotprojekt, Arbejdspapir

3/1997. Københavns Universitet, Roskilde Universitetscenter, COS, Handleshøjskolen København Aalborg Universitet og Bang, P. Henrik, Torben B. Dyrberg Allan D. Hansen 1997 og "Elite eller forlkestyre demokrati fra og/eller fra neden. — overn ITidskriftet GRUS 51, 5-32 nr Bauman 1997 Modernity and Ambivalence. London: Polity Press Beck, Ulrick, Anthony Giddens 8C Scott Lash 1994 eds. Reflexive Modernization. Politics, Tradition and Aesthetics in the Modern Social Order. London, Polity Press Beck, Ulrick 1994 The Reinvention of Politics: Towards Theoa of Reflexive Modernization. I Beck, Giddens 8c Scott eds. ry Reflexive Modernization. Politics, Tradition and Aesthetics in the Modern Social Order, 1-55 s. Bergquist, Christina 1994 Mäns ma/et och kvinnors intressen. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis Bergquist C. A. Borchorst, AD. Christensen, N. Raaum, V. Ramnstedt-Silén 8C A. Styrkasdottir red. 1999 Li/eestillte de-

mo/eratier Kjonn politik i Norden. Oslo: Universitetsforlaget

og Bergquist, Christina 1995 "Kvinnor, män och delad makt. I Politologen nr s. 3-19 Borchorst, Anette 1989 Kvindeinteresser kvindekonflikter. I og Nyt Forum for Kvindefors/ening, oktober 1989, 21-33 s.

Christensen, Ann-Dorte 1994 "Køn, ungdom vzerdiopbrud. I

og

Andersen and L. Torpe Medhorgers/eah politisk kultur,

eds og

s. 175-210. Herning: Systime

Christensen, Ann-Dorte 1997 "De politisk-kulturelle betydninger

køn". I Christensen A.D. al. Eds. Det /eønnede samfund. et

223-254. Aalborg: Aalborg Universitetsforlag

BIHTE SI|M

Christensen, Ann.Dorte. 8CPaul Knopp 1998 Kvinder politisk og

representation. GEP Working Aalborg: Aalborg Uni-

paper nr.

versity

Dahlerup, Drude 1988 From Small Large Minority: Wo-

a to a in Scandinavian Politics Scandinavian Political Studies, vol. men 11, nr.4, s. 275-298

Dahlerup, Drude 1998 Rødstrømperne. Den danske Rødstrømpehewegelsesadvikling, nytien/ening og gennemslag 1970-1985.

Købanhavn: Gyldendal

Dean, Solidarity. I Constellations, vol. 2 no.1,

1995:Reflective

S. 114-140 Demokrat fra neden 1997 Projektheskrivelse. Institut for økonomi, Politik Forvaltning, Aalborg Universitet og GEP The Research Gender, Empowerment and Poli-

Programme

tics, Project Outline Gender, Democracy and WelfareStates in Transition Johan Andersen, Anette Borchorst, Ann-Dorte Christensen, Drude Dahlerup, Jørgen Elm Larsen Birte Siim, og Text 1997 no. Giddens, Anthony 1994 Beyond and Right, The Future

Left

Radical Politics. London: Polity Press

Gustafsson, Gunnel red., Maud Eduards Malin Rönblom og 1997 Toward Democratic Order: Women’s Organizing in a new Sweden in the 19905. Stockholm: Nordstedt Trykkeri

Halsaa, Beatrice 1987 "Har kvinnor intressenI gemensamme

Kvinnovetenskablig tidsskrift 42-57

nr. s. Hernes Helga 1987 State and Women Power. Oslo: Nor-

Welfare

University Press

Wegean Hernes, Helga 1988 "Scandinavian Citizenship IActa Sociologica, vol. 31 199-215 nr s. Hirdman, Yvonne 1990 Genussystemet ch.3. IDemo/erati och

Makt i Sverige. Maktudredningen huvudrapport, SOU 1990:44, s.

73-1 14

Hoff, Jens 1993 "Medborgerskab, brugerrolle magt. I Ander-

og sen, AD. Christensen, K. Langberg, B. Siim og L. Torpe 1993

Medhorgers/eah.Demokrati politisk deltagelse. Herning: Sys-

og time. 75-107 s.

FEMINISTISEKK PERSPEKTIVER PÅ DEMOKRATI OG MEDBORGERSKAB

Jonasdottir, Anna 1985 Kvinnors intressen och andra Värden.I

Kvinnovetenskaplig tidsskrift 17-34

nr. s. Jonasdottir, Anna 1991 Love Power and Political Interests, ørebro Studies Kumle Karvonen, Lauri 8C Per Selle eds.1995 Women Nordic Politics. Closing the Gap. Aldershot: Dartmouth Koch—Nielsen, Inger 1996 Family Obligations in Denmark. The Danish National Institute of Social Research, 96:3, Copenhagen Kolstrup. Søren 1996 Velfcerdsstatensrodder. Fra /eommunesocia—

lisme tilfol/eepension. København: Selskabet til forskning i arbejderbeveegelsens historie

Langberg, Kamma 1994. Tiden, kønnet politikken. I Andersen og

8CL. Torpe ed. Medhorges/eah politisk kultur. Herning: Systime,

og s. 159-175 Landes, Joan 1988 Women and the Puhlic Sphere in the Age

ofthe

French Revolution. Ithaca/ London, Cornell University Press Leira, Arnlaug 1996 Parents, children and the Family ohligastate: tions in Norway. Institut for samfundsforskning, Report 96:23, Oslo Leira,Arnlaug 1998 Carring Social Right: Cash for Child Care as and Daddy Leave. I Social Politics. International Studies in Gender, State and Society, vol. 362-378 nr s. Mouffe, Chantal Dimensions Democracy. Plura-

1992A ofRadical

lism. Citizenship and Community, London, Verso

Mouffe, Chantal "Feminism, Citizenship and Radical

1992B

Democratic Politics. IJudith Butler and Joan Scott eds., Feminists Theorize the Political, Routledge, London 1992, 69-84 s.

Nyseth 8CTorpe, L. 1997 Borgerstyre eller brugerstyre Insti-

—

tutionelle nydannelser i demokratiperspektiv. I P. Gundelach,

et H. Jrargensen 8C K.K. Klausen red Det lo/eale. Decentral politik ogforvaltning, Institut for Politik, økonomi Forvaltning: og

Aalborg University, s. 235-265

Parry, Geraint, George Moyser and Neil Day 1992 Political Parti-

cipation and Democracy in Britain. Cambridge: Cambridge Uni-

versity Press

Pateman, Carole 1988: The Sexual Contract, Stanford University Press, Stanford Pateman, Carole 1992 Equality, Difference and Subordination: The Politics of Motherhood and Women’s Citizenship. I Gisela

BIRTE SIIM

Bock 8C Susan James ed. Beyond Equality and Difference. Citizenship, Feminist Politics and Female Subjectivity. London/ New

York: Routledge, 17-31

s. Pateman, Carole 1996 Democratization and Citizenship in the 19905. The Legacy TH. Marshall. Vilhelm Aubert Memorial Lecture I996. Institut for Samfundsforskning, Oslo Petersson, Olof, Anders Westholm 8CGöran Blomberg 1989 Medhorgernas Malet. Stockholm: Carssons

Phillips, Anne 1993 Democracy and Difference. London: Polity

Press Phillips, Anne 1995 The Politics Presence. London: Polity Press Raaum, Nina 1995 Kjönn ogpoliti/e/e. Tano

Rapport till Utredningen fördelingen ekonomisk makt och

om av ekonomiska mellan kvinnor och män SOU 1997:115

resurser

Rapport till Utredningen fördelingen ekonomisk makt och

om av ekonomiska mellan kvinnor och män SOU 1997:136

resurser Sarvasy, Wendy 8C Siim, Birte eds. 1994: Introduction special

to issue "Gender, and the Transitions to Democracy.I Social

on Politics. International Studies in Gender, State and Society, vol.1, no.3, s. 249-255

Skjeie, Hege 1992 Den politiske hetydningen Iejøn. En studie

av av

nors/e topp—politi/e.Olso: Institut for Samfundsforskning, 92:11

Siim Birte 1988 Towards Feminist Rethinking of the Welfare

a State. I Kathy Jones and Anna Jonasdottir eds., The Political Interests Women. Developing Theory and Research with Femi-

a nist Face. London: Sage Publications, 160-187

s.

Siim, Birte1994 Engendering Democracy the interplay between

- Citizenship and Political Participation". I Social Politics. International Studies in Gender, State and Society, vol. 286-

no s. 305 Siim, Birte 1995 Kommentar til Kvinnor, män och delad makt. I

Politologen nr. s. 20-25

Siim, Birte 1997 Politisk medborgerskab feministiske forståel-

og ser. I Christensen, Rittenhofer red. Det /eønnede

Ravn og sam-

fund, Aalborg Universitetsforlag, s. 193-222

Siim, Birte 1998a Det sociale medborgerskab. IJørgen Elm Larsen Ivar Hornemann Møller red. Socialpolitik. København:

og

Munksgård, s. 152-171

FEMINlSTISEKK PERSPEKTIVER PÅ DEMOKRATI OG MEDBORGERSKAB

Siim, Birte 1998b Vocabularies of Gender and Citizenship: The Danish Case. I Special Gender and Citizenship

Issue on Europe Critical Social Policy, Vol., No august, 375-396.

s. Siim, Birte 1998c Towards Gender Sensitive Framework for Citi-

a zenship Comparing Denmark, Britain and France. GEP working

—

series No. Aalborg University. IIet Bussemaker ed. Citipaper zens/azpand Transition European States. London/ New

Welfare

York: Routledge in press

Turner, Brian of Theory of Citizenship. I Chan-

1992Outline a

tal Mouffe.ed. Dimensions Radical Democracy. Pluralism. Citizens/oipand Community. Lonson: Verso, 33-62

s. Young, Iris 1990 justice and the Political Dzflerence. Princeton: Princeton University Press

Young, Iris 1994 "Gender Seriality: Thinking about Women

as as a Social Collective. I Signs, Vol. 19, 713--38

nr. s. Åström, Gertrud Yvonne Hirdman 1992 Kontrakt i kris.

og Stockholm: Carlssons

Kvinnors politiska

medborgarskap i tre

välfärdsstater

Politiskt deltagande och

engagemang

Maria Oskarson’

Demokrati förutsätta medborgarnas deltagande i det politiska

anses livet. Hur deras aktivitet är i exempelvis valdeltagande och

stor partimedlemskap kan indikator demokratin i be-

ses som en att en

stämd är Väl fungerande. I representationsperspektiv är det

stat ett också betydelsefullt vilka det är medverkar i politikens

grupper som

utformning. Man har länge haft den uppfattningen kvinnor skul-

att

mindre politiskt aktiva, över huvud mindre politiskt

vara taget intresserade än män Duverger 1955; Campbell al. 1960; Verba,

et. Nie and Kim 1978, chapter 12; Christy 1987; Jennings och Deth

van

al. 1990. Beskrivningen kvinnor politiskt passiva är kon-

et. av som troversiell. Den berör grundvalarna i det demokratiska med-

en av

borgarskapet, nämligen utövandet de politiska rättigheterna, eller

av

vad här kommer benämnas det politiska medborgarskapet.

som att

Det politiska medborgarskapet

Enligt klassisk definition utgörs medborgarskapet kompo-

en av tre

det politiska det civila och det sociala medborgarskapet nenter:

, Petersson al. 1989. Det politiska kan först och främst hänföras

et. till de formella relationerna mellan medborgaren och i

rent staten

termer politiska rättigheter, exempelvis rösträtt och valbarhet.

av

Om begreppet begränsades till endast de formella rättighe-

att avse terna skulle det förlora sin dynamik. I stället är det väsentligt

att

också inbegripa det faktiska utövandet de politiska rättigheterna,

av eller med andra ord det politiska deltagandet.

KVINNORS POLITISKA MEDBORGARSKAP I TRE VÄLFÄRDSSTATER

Den dubbla betydelsen i det politiska medborgarskapet är viktig

för förstå begreppets könsaspekt i avancerade välfärdsstater. Den

att

legala sidan det politiska medborgarskapet är i dessa länder sedan

av länge helt könsneutralt, eftersom kvinnor och män har rät-

samma tigheter. Detta är dock inte detsamma det politiska med-

som att borgarskapet är könsneutralt. De formella rättigheterna innebär inte automatiskt faktiskt deltagande. Snarare kan det resultatet

ses som

inbegriper både uppmuntran och hinder. av en process som

Vad skall förstås politiskt deltagande är inte entydigt.

som som

Att begreppets kärna inbegriper deltagande i exempelvis politiska val

och i partiarbete är förhållandevis oemotsagt. Däremot finns det

olika inställningar vad gäller vad skall inbegripas därutöver.

som Ibland vidgas begreppet till omfatta de flesta aktiviteter medbor-

att

är engagerade i för påverka sin vardagssituation. I detta

gare att sammanhang förekommer distinktion mellan den lilla demokratin i

en familj och grannskap och den stora demokratin i riksdag och

partier m.fl. 1998. Denna distinktion är relevant när det

Petersson

gäller påståenden exempelvis kvinnors passivitet

att nyansera om

eller maktlöshet, liksom för analysera medborgarnas möjligheter

att

kunna påverka sin vardagssituation. maktperspektiv vill

att Ur ett

jag dock inte likställa deltagande i frivilligrörelser eller aktionsgrupmed konventionellt politiskt deltagande i exempelvis politiska

per partier. Att kvinnor är lika aktiva män, eller i den lilla

som mer, demokratin minskar intet sätt betydelsen analysera köns-

av att skillnader i deltagandet i konventionell politik. Så länge den

representativa demokratin består, är mäns och kvinnors lika deltagande i densamma stor vikt.

av

Begreppet medborgarskap är inte okontroversiellt. Många forskare har påpekat definitioner det ofta utgår från deltagande

att av arbetsmarknaden, vilket har haft till följd är ut-

attdet mannen som

för medborgaren 1994:27—28; Bussemaker and

gör norm Borchorst

Kersbergen 1994; Sainsbury 1994, 1996. Den brittiska forskaren van Carole Pateman att politiskt medborgarskap innefattar

menar en åtskillnad mellan det offentliga, politiska livet och det privata, sociala. Vidare denna åtskillnad utestänger kvinnor från aktivt

att ett

politiskt deltagande 1989. Eftersom kvinnors liv i betyd-

Pateman

ligt högre grad än männens är länkat till den privata, sociala sfären

deras intressen "icke-politiska" och därmed räckhåll ses som utom

för medborgarskapet. Kvinnors lägre politiska deltagande,

menar Pateman, beror deras större frånvaro i det offentliga rummet. Hennes förklaring ligger mycket nära den brukar presenteras

som

participationsforskningen, nämligen att olikheterna beror

av

MARIA OSKARSON

skillnader i förvärvsarbete och utbildning, eller vad ofta brukar som indikatorer politiska Jennings och Deth ses som resurser van 1990; Verba, Nie and Kim 1978. Patemans tolkning visar sambandet mellan kvinnornas posi-

tion i samhället i och deras politiska deltagande. Förklaringen

stort är dynamisk. Den implicerar när kvinnors relation till det offentatt liga förändras finns också skäl vänta förändringar i det rummet att

politiska deltagandet.

Patemans synsätt kan tillämpas olika välfärdsstat, nåtyper av

enligt forskningen alls inte enhetligt begrepp.

got som är ett

Olika typer av välfärdsstater

Som jag tidigare nämnde den grundläggande definitionen tar av medborgarskap i välfärdsstaten fasta dimensioner civila, tre politiska och sociala rättigheter. Det är den sociala dimensionen som

medborgarskap i välfärdsstaten från medborgarskap i andra urskiljer

I dag kan alla industrisamhällen välfärdstyper av stater. sägas vara i denna mening, det innebär inte de löser medborgarstater men att skapets sociala dimension sätt. Den danske statsvetaren samma Gösta urskiljer olika välfärdsstater

Esping-Andersen tre typer av

grundval den lösning valt för respektive sociala dimen-

av man stats

sion Esping- Andersen 1990. Esping-Andersens utgångspunkt är begreppet de-commodification. Med detta hur individen skyd-

avses das från de renodlade marknadskrafterna och därmed garanteras social grundtrygghet. Han fasta i vad mån samhällets sociala tar skyddsnät är individuellt eller familjebaserat, huruvida det är generellt gäller eller specifikt gäller vissa och huruvida

alla grupper

det är baserat inkomstersättning eller grundtrygghet. Med hjälp

denna indelning klassificerar han välfärdsstaterna i liberala, konav servativa och skandinaviska socialdemokratiska.

typologisering och analys har kritiserats

Esping-Andersens av

kvinnoforskare för förbise medborgarskapets könsrelation att 1994127-28. Genom typologiseringen fokuserar vid

Borchorst att

relationen marknad och och i hög grad förbiser den mellan stat, stat och familj, fångar analysen de olika välfärdsstaterna inte kvinnors av olika relation till densamma. När kvinnors medborgarskap i olika välfärdsstater skall analyseras är det just relationen stat familj som är intressant, och där variationen mellan olika stater är stor. I en antologi med titeln Gendering Welfare States konstaterar Jet Bussemaker och Kees Kersbergen :T/9ere to be van att appears some con-

KVINNORS POLITISKA MEDBORGARSKAP I TRE VÄLFÄRDSSTATER

around the thesis that in nations where the eflectively vergence state

transfersthe private duty to the public responsibility oftare, the

conditions the development civil, political and social citizen-

for a full ship women hetterfullfilled Bussemaker och Kersbergen

are van

1994:16. De att övergången från privat för i

menar ansvar omsorg

familjen till ett offentligt kan ytterligare form

ansvar ses som en av de-commodification. För förstå kvinnors medborgarskap i olika att typer välfärdsstater är det därför nödvändigt av att ett tydligt sätt utgå från relationerna, inte bara mellan och marknad, också stat utan mellan och familj och mellan familj och marknad. Statsvetaren stat Diane Sainsbury lanserar i sin bok Gender Equality and Welfare States 1996 distinktion mellan male hreadwinner model och en individual model för analysera välfärdsstaters olika relation till att könen. Hennes utgångspunkt är vilken norm bakom

som ligger en

rad dimensioner det sociala medborgarskapet 40 ff..

av ibid s.

Utmärkande för de skandinaviska välfärdsstaterna är det att är den individuella modellen i dag är En aspekt denna som normen. av

modell är, för reproduktionen i högre grad än i andra

att ansvaret länder övergått från ligga hos familjen oavlönat till

att som arbete

att ligga hos eller den offentliga sektorn avlönat

staten som arbete.

Denna förflyttning har inneburit två förändringar releav ansvar av för kvinnors relation till För det första har kvinnors delvans staten. tagande i arbetslivet Ökat. Förvärvsarbetet är emellertid inte könsneutralt, eftersom kvinnor i hög utsträckning är verksamma inom den reproduktiva sektorn, alltså med vård och För det andomsorg. har detta inneburit politikens räckvidd har ökat. I Skandinara att vien är rad områden definierade politiska, medan i andra en som man

typer välfärdsstater dem familjens privata angelä-

av anser vara genheter. Skandinaviska kvinnors liv är i större utsträckning än i andra välfärdsstater beroende politiska beslut

av Hernes 1984.

Andra tänkbara lösningar relationen mellan och familj, stat

respektive familj och marknad är möjliga. Sainsburys male hread-

winner model är fortfarande eller mindre normerande i

mer många

länder. Exempelvis kan kvinnors ökade förvärvsfrekvens ske utan att familjens traditionella uppgifter övertas I stället kan de av staten. reproduktiva uppgifterna överföras till marknaden, vilket skulle innebära kvinnors relation till inte nödvändigtvis förändatt staten

Detta är den lösning i hög utsträckning har praktiserats i de

ras. som liberala välfärdsstaterna USA och Storbritannien. En tredje variant

är att de reproduktiva verksamheterna behålls inom för familramen jen, att staten stödjer detta finansiellt olika former men genom av bidrag och skattelättnader, vilket medför de ändå i viss

att mening

MARIA OSKARSON

görs politiska. Det är den lösning praktiseras i de konservativa

som

Välfärdsstaterna, exempelvis Tyskland.

Variationerna mellan olika Välfärdsstater leder till förhål-

typer av landevis tydliga skillnader när det gäller kvinnors livssituation i

stort och deras relation till det offentliga specifikt. Utifrån Pate-

rummet man’s finns därmed skäl kvinnors utövande

resonemang att anta att

det politiska medborgarskapet varierar mellan olika välav typer av

färdsstater. I följande kapitel ska könstillhörighetens betydelse för politiskt deltagande i Sverige jämföras med den iTyskland och Stor-

britannien, länder här får tjäna exempel konservativ

som som respektive liberal välfärdsstat.

Är Sverige unikt

Sverige framhålls ofta land där könets betydelse för politiskt

som ett deltagande tydligt har förändrats och där kvinnor är lika aktiva

som män de flesta områden. Denna bild baseras främst den höga andelen kvinnor i riksdag och politiska partier. Det är väl känt

att

kvinnorepresentationen i Riksdagen i dag är världens högsta 43

—

Tyskland och Storbritannien har betydligt lägre andel kvinprocent.

i de nationella parlamenten, vilket framgår tabellen nedan. nor av

Tabell Andelen kvinnor i de nationella parlamentenz

Källa: Lovenduski och Norris 1993 för åren 1970-1990 samt Hemsidan för Inter- Parliamentary Union, 1998 http://WWW.ipu.org.

Andelen kvinnor i de tyska respektive brittiska parlamenten ligger betydligt lägre nivå än den svenska under hela perioden. Tysk-

en land uppvisar, liksom Sverige, tydligt ökande trend, medan ande-

en len kvinnor i det brittiska parlamentet stått eller mindre stilla,

mer ända fram till valet 1998.3

En utmärkande jämställdhethetsaspekt i vårt land är ande-

annan len kvinnor bland de förvärvsarbetande. Sedan 1970-talet har skillnaden mellan antalet förvärvsarbetande kvinnor och antalet män i åldern 15 till 64 år i försvunnit. 1970 den 28 procent-

stort sett var enheter och 1990 endast 4 procentenheter. Motsvarande skillnad i

Tyskland 30 procentenheter 1970 och 26 procentenheter 1990,

var

KVINNORS POLITISKA MEDBORGARSKAP I TRE VÄLFÄRDSSTATER

i Storbritannien 30 respektive 21 procentenheter, alltså betyd-

samt ligt mindre förändringar. SCB: Om kvinnor och män i EG

1992:36.

Detta kapitel presenterar jämförelse kvinnors och mäns en av politiska deltagande i olika välfärdsstater Sverige, Tyskland och tre - Storbritannien. Syftet undersöka i vad mån skillnaderna i det är att sociala medborgarskapet, här förstått skillnader i närsom termer av i det offentliga livet, också återspeglas i utövandet det varo av po-

litiska medborgarskapet. Är Sverige unikt också vad jimgäller

ställdhet i det politiska deltagandet Att studera och försöka finna förklaringar till att könsskillnaderna i politiskt deltagande har minskat, är centralt inte endast jämställdhetsperspektiv, också ur ett utan för öka förståelsen för vad ligger till grund för variationerna att som i politiskt Om kan förklara kvinnors exkludering/engagemang. inkorporering i det politiska livet kan denna kunskap också använ-

das till insikter i andra exkludering/inkorporering.

gruppers

Diskursen om politiskt deltagande

När det gäller vad avgör politiskt deltagande brukar "sociosom en

ekonomisk standardförklaring tillämpas och Nie 1972;

Verba

Verba, Nie och Kim 1978; Jennings, Deth m.fl. 1989. Denna socioekonomiska modell hävdar det är individens socio-ekonomiska att resursnivå individuell nivå bäst förklarar grad politiskt som av deltagande. De främsta indikatorerna socio-ekonomisk resursnivå

är enligt denna modell utbildning, ålder och kön. Lågutbildade, kvinnor och mycket eller mycket gamla deltar i lägre grad än

unga

medelålders, högutbildade män Uennings, Deth m.fl. 1989:35f..

Långt in 1980-talet är alltså denna bild fortfarande gångbar. Bilden kvinnors och mäns politiska deltagande är i dag av mer nyanserad än vad kanske framgår Det är konstaterat som ovan. att könsskillnaderna är mindre när det gäller så kallat icke-konventio-

nellt deltagande än exempelvis partiarbete. Kvinnors ökade utbild-

ningsnivå har minskat differensen något. Ändå kan konstatera man skillnaderna finns kvar Jennings, Deth 1989; Molitor att m. 1992; Norris 1991; Schlozman, Burns m.fl. 1994. Efter ha gått att igenom tillgänglig forskning området slår den brittiska statsvetaren Vicky Randall i mitten 1980-talet fast Ovenzll, t/oe av att

evidence suggests that s political participation, conventionally

women

defined, everywhere less than Randall 1987:57.

men

MARIA OSKARSON

Statsvetaren Pippa Norris, också brittisk, att det i dag

menar

finns olika uppfattningar könets betydelse för politiskt del-

tre om tagande 1991. Den första är den traditionella, där kvinnors

Norris

lägre politiska delaktighet förklaras könsskillnader i politiska

av re-

såsom utbildning, förvärvsarbete och i viss mån attityder rösurser rande könsroller och socialisation. Denna bild finner fortfarande

ett visst stöd, framför allt i amerikanska studier Schlozman, Burns och

Verba 1994.

En andra diskurs att de studier finner stöd för den

menar som traditionella bilden har alltför snäv definition politisk aktivitet.

en av Den hävdar vad år den främsta skillnaden mellan kvinnors

att som

och mäns politiska inte är mängden deltagande,

engagemang utan hur det sker och i vilka sammanhang. Diskursen vidare fasta

tar

kvinnors tenderar i högre grad tilldra sig utanför att engagemang att

de etablerade politiska kanalerna, i frivilliggrupper, aktionsgrupper

och olika lokala rörelser och de könsskillnader i politiskt delta-

att

gande forskningen generellt har ett alltför begränsat

som presenterar fokus. Den pekar också att deltagandet tar sig andra former än det konventionella, kvinnor oftare medverkar i aktioner, ad hoc-

att grupperingar och demonstrationer än i formella

mer grupper

1986; Randall 1987.

Lovenduski

Det finns enligt Pippa Norris också ett tredje perspektiv,

som fastslår könsskillnaden i politiskt i dag är försumbar.

att engagemang Detta revisionistiska perspektiv kan med andra ord

sägas vara en uppdatering det traditionella och förklarar den minskade dif-

av ferensen med kvinnors livssituation har förändrats under de

att se-

decennierna. naste

De traditionella förklaringarna till kvinnors lägre politiska aktivitet fokuserade att de i mindre utsträckning än män innehade

politiska främst förvärvsarbete eller hög utbildning. Det låg

resurser, också i den traditionella kvinnorollen politik manlig

att var en

domän. En alternativ förklaring till lägre deltagande är att politik

bedrivs i manliga strukturer", och dessa tenderar

att stänga ute kvinnor Haavio-Mannila m.fl. 1983; Hedlund 1996. Minskade skillnader fokuserar minskade könsskillnader i politiska

resurser

och förändrade könsrollsattityder. Dessa förändringar kvin-

av

livsvillkor främst ha påverkat generationers kvinnor nors antas yngre

Norris 1991; Togeby 1994.

I detta kapitel övergripande jämförelse kvin-

presenteras en av

politiska deltagande i Sverige, Tyskland och Storbritannien.

nors

Den övergripande frågan är kvinnor i Sverige i högre grad är

om politiskt delaktiga än i andra Diskursen den

typer av stater. om att

KVINNORS POLITISKA MEDBORGARSKAP I TRE VÄLFÄRDSSTATER

skandinaviska modellen välfärdsstat är "kvinnovänlig

av mer antyder kvinnor i Skandinavien i större omfattning är inkorpore-

att rade i det offentliga livet.

Den fråga står i fokus är alltså könstillhörigheten har

som om

mindre betydelse för det politiska medborgarskapet, här förstått deltagande i det politiska livet, i Sverige, än vad är fallet i

som som två andra välfärdsstater, nämligen Tyskland och Storbritan-

typer av nien.

Jämförelser absoluta nivåer politiskt deltagande är svåra

av att göra mellan stater. Den politiska kulturen varierar, exempelvis i

ter-

vad uppfattas den medborgerliga Eftersom

mer av som som normen.

frågan gäller det politiska deltagandet är jämställt, än

om snarare variationer i nivåerna deltagandet mellan de olika länderna, kommer kvinnors deltagande att jämföras med männens. Genom

att fokusera skillnader mellan kvinnors och mäns politiska deltagande, än de absoluta nivåerna, kan inte kulturella skillnader

snarare

antas påverka kvinnor och män sätt påverka resultasom samma

ten. Om det politiska deltagandet är jämställt i Sverige, är det

obefintliga könsskillnader förväntar än högre nivåer

oss, snarare än i andra länder.

Vidare är det allmän uppfattning skillnaderna mellan kvin-

en att

och mäns politiska deltagande har förändrats under de nors senaste decennierna. Över hela västvärlden har kvinnors livssituation förändrats drastiskt i förvärvsarbete och utbildning,

termer av men också att kvinnorollen" förändrats. I synnerhet brukar

genom

Sverige utpekas ett de länder där jämställdheten mellan kvin-

som av

och män nått allra längst. Jämförelsen ska därför göras över tid nor -

längst mellan slutet 1960-talet och början 1990-talet. Försom av av väntan är alltså könsskillnaderna i politiskt deltagande ska ha

att minskat i Sverige än i de övriga länderna.

mer

Material

Det material ligger till grund för jämförelserna är först och

som främst intervjuundersökningar två För det första används

av typer. World Value Studies", internationell undersökning

en stor som genomförts dels 1980-1981 1990-1991 i rad länderf Här är

samt en exakt frågor ställda till alla intervjuade, vilket goda möj-

samma ger ligheter för jämförelser mellan de aktuella länderna. Då de ligger

tre förhållandevis nära varandra i tid de dock endast begränsade

ger

möjligheter för jämförelser utvecklingen över tid. Av detta skäl

av

MARIA OSKARSON

används också våljarundersökningar utförda i anslutning till val i de

ländernas Dessa är inte utformade för jämförande analyser, viltre ket innebär det inte alltid är frågor ställts. Utöver

att samma som

dessa undersökningar används också tidigare forskning natio-

om nella förhållanden i de

tre staterna.

Politiskt deltagande och politiskt

engagemang

Medborgarskapsbegreppet inkluderar politiskt deltagande. Som be-

skrevs är allas lika möjligheter med och påverka

ovan att vara en central beståndsdel i den demokratiska välfårdsstaten. Med politiskt deltagande i allmänhet faktiska konkreta handlingar med

menar syfte att påverka den politik förs. I den svenska maktutred-

som

ningens medborgarundersökning benämns detta manifestdeltagande

al. 1989. Den främsta manifesta politiska Petersson et. typen av aktiviteter är naturligtvis rösta och arbeta aktivt i ett politiskt

att att

parti, även att exempelvis personlig kontakt med politiker.

men ta Senare års studier inkorporerar ofta också sådant delta i

som att demonstrationer, protestaktioner och bojkotter, eller vad

som ibland kallas "icke-konventionellt deltagande. Det är emellertid

också väsentligt till medborgarnas handlingsberedskap för

att se faktiskt handlande, kan benämnas latent politiskt

eller vad som

deltagande.

I detta kapitel skall könets betydelse för det politiska medborgarskapet analyseras både faktiskt, manifest och subjek-

i termer av

tivt, latent politiskt deltagande analyseras.

Det manifesta deltagandet

Analysen skall inledas med jämföra det faktiska deltagandet i vad

att

brukar kallas konventionellt politiskt deltagande, alltså valdelsom

tagande och partimedlemskap.

KVINNORS POLITISKA MEDBORGARSKAP I TRE VÄLFÄRDSSTATER

Tabell 2. Konventionellt politiskt deltagande i Sverige, Tyskland

och Storbritannien

SVEFHGE TYSKLAND STORBRITANNIEN

1968 1994 1969 1992 1964 1992 Valdeltagande Kvinnor 91 89 85 86 90 88 Män 92 88 88 88 92 87

Partimedlemskap Kvinnor 9 9 2 4 9 5 Män 13 11 7 11 11 6

Källa: Valundersökningar från respektive land, senot Uppgifterna för partimedlemskap i Tyskland och Storbritannien 1992 är hämtat från World Value Studies.

När det gäller valdeltagande kan kön inte har någon

noteras att större betydelse i något länderna sig 1960-talet eller

av vare 1990-talet. Tvärtom, skillnaderna är mycket små. Allt sedan valet 1979 har svenska kvinnor haft eller procentenhets högre

en ett par Valdeltagande än män. Det gäller i Storbritannien

samma Norris

1991:67. I Tyskland kvarstår mönstret med något lägre valdeltagande bland kvinnor. Detta gäller främst bland de allra och

yngsta

äldsta väljarna 1992:23.

Molitor

Beträffande medlemskap i politiska partier kvarstår mönstret

med lägre andel kvinnor bland partimedlemmarna i samtliga länderf Angående könsfördelningen bland såväl passiva aktiva parti-

som medlemmar är det svårt finna entydiga resultat. I surveyunder-

att

sökningar ingår partimedlemmar, eftersom så liten del be-

en av folkningen är partiansluten. Andelen aktiva medlemmar blir därmed svår uppskatta. Det är också ofta oklart vad inbegrips i

att som att

aktiv. Det kan allt från handha administrativa uppgifter, vara vara att utan något direkt politiskt innehåll, till sträva efter nominering

att

till högre

poster.

I World Value Studies ingår fråga eventuellt utfört ideellt

en om

arbete för rad organisationer, politiskt parti är Resulta-

en varav en. ten visar övervikt män också bland de partiaktiva. Dominansen

en av

är enligt dessa undersökningar störst i Tyskland, och lika både

stor 1981 och 1990. I Storbritannien övervikten män i paritet med

var av den i Storbritannien 1981, närmast obetydlig 1990. Vad gäller

men Sverige andelen kvinnor 1981 högre än andelen män bland de

var partiaktiva, medan det förhållandet gällde 1990. Eftersom

motsatta

MARIA OSKARSON

det rör sig i varje kategori, bör dessa resultat inte om personer övertolkas.

I analys de politiska partierna i det förenade Tyskland kon-

en av

Eva Kolinsky i Tyskland har andelen partimedlemmar

staterar att generellt ökat effekt partiers förändrade roll, och de som en av av medlemmarna är 40 procent kvinnor Kolinsky nya uppemot 1990:126 f.. Pippa Norris och Joni Lovenduski konstaterar att i Storbritannien har kvinnor inom det konservativa partiet traditionellt haft mycket hög aktivitet. Den har förlängning det lokala setts som en av och sociala arbete ingår i traditionella kvinnoroller. Andelen som kvinnor i partiets medlemskår har därför varit förhållandevis stor lokal nivå och Lovenduski 1990:40 f.. Labourpartiet, däre-

Norris

har sedan länge varit övervägande manligt parti, beroende

mot, ett

dess nära koppling till industrin och fackföreningsrörelsen ibid.

Denna traditionella mansdominans håller enligt Norris och Lovenduski försvinna i och med Labours försvagade koppling till att den industrin. tunga I Sverige har bland andra Anders Widfeldt visat att majoriteten manliga partimedlemmar, både passiva och aktiva, totalt sett minskat sedan 1968. Resultaten tyder andelen partimedlemmar att som också år aktiva i mötesdeltagande etc. i dag snarast är termer av något högre bland kvinnor än bland män Widfeldt 1998:159 ff.; även Oskarson och Wängnerud 1995. Vad gäller de allra konventionella formerna politiskt delmest av

tagande valdeltagande och partimedlemskap kan konstateras att

- resultaten hittills visar relativt entydig trend, nämligen skillen att naderna mellan könen i början 1990-talet är förhållandevis små i av alla länderna. tre Manifest politiskt deltagande kan emellertid inbegripa fler hand-

lingar än rösta eller medlem i ett politiskt parti, till exempel

att vara kontakta politiker direkt i avsikt påverka. En delatt att annan är att

politiska möten inför ett val. I Pippa Norris undersökning

ta konstaterar hon män i Storbritannien år något aktiva i denna att mer handlingar, skillnaden minskat Norris 1991:71. I typ av men att en motsvarande analys tyska förhållanden visar Ute Molitor av att ungefär dubbelt så många kvinnor 12 °/o respektive 6 % män som

1988 de personligen kontaktat politiker Molitor

upppgav att en

1992:158. Vad gäller Sverige slutsatsen i maktutredningens

var

medborgarundersökning män i högre utsträckning än kvinnor

att kontakt med politiker Petersson, Westholm och Blomberg tog 1989:149. Motsvarande resultat framkom i valundersökning en

KVINNORS POLITISKA MEDBORGAHSKAP I TRE VÄLFÄRDSSTATER

1994, där väljarna tillfrågades rad olika politiska

om en typer av aktiviteter. Män visade sig då aktiva än kvinnor i fack-

vara mer föreningar och med sätta sig i förbindelse med politiker eller

att

tjänstemän i stat/kommun Oskarson och Wängnerud 1995:52.

Slutsatsen är män fortfarande är aktiva, i

att mer trots att man dag använder sig fler och okonventionella former för på-

av mer att

verka politikerna. Det går inte heller urskilja några tydliga skill-

att nader mellan länderna, än möjligen tendens till

annat en svag att

Tyskland uppvisar ett något tydligare "traditionellt mönster.

Som beskrivits många studier kvinnors politiska

ovan menar att deltagande, i större utsträckning än mäns, är inriktat icke-kon-

mot ventionella aktiviteter, både i vad det är deltar

termer av man som på vilket sätt deltar. Stödet för sådan är förhållandevis

man en tes

svagt. Denna politiskt har också uppmärksam-

typ av engagemang mats först under år. Det är därför svårt dra några slut-

senare att satser beträffande utvecklingen över tid. I World Value Studies ställdes 1980 och 1990 fråga avsåg visa vilka organisa-

en som att tioner kvinnor och män i de olika länderna är medlemmar Resul-

i tabell tatet presenteras

MARIA OSKARSON

Tabell Andel är medlemmar i olika typer organisationer

som av

STOR-

Källa: World Value Studies, se not

Mönstret är i huvudsak det förväntade. Män uppvisar tydligt

en

större andel i partimedlemskap och fackföreningstillhörighet,

men även när det kommer till det kallas Vad gäller

som protestgrupper.

organisationer inom områdena social välfärd och religiösa organisa-

tioner fanns fler kvinnor. I Storbritannien skillnaden mellan

var

kvinnor och män i religiösa organisationer 12 procentenheter 1981

och 7 procentenheter 1991. I Sverige motsvarande skillnad 5

var res-

KVINNORS POLITISKA MEDBORGARSKAP I TRE VÄLFÄRDSSTATEH

pektive 1 procentenhet och i Tyskland 1 respektive 4 procentenhe-

Beträffande organisationer inom utbildning/ kultur, tredje värlter.

den-frågor och miljörörelsen är andelen kvinnor högre än andelen

män i Sverige och Storbritannien, medan mönstret är det omvända i Tyskland. Största könsskillnaderna återfinns inom fackföreningarna. Sverige uppvisar både 1981 och 1991 något mindre könsskilllnader i

organisationstillhörighet än de båda övriga länderna, trenden

men mot minskande könsskillnader är densamma i alla länderna.

tre

Som nämnts är det inte bara i vilken organisationer

ovan typ av kvinnor och män sig är relevant, också hur

engagerar som utan man aktiverar sig. I den svenska valundersökningen 1994 ställdes några frågor kring detta. Resultaten visade könsskillnaderna över lag är

att små, att kvinnor aktiva när det gällde delta i

men var mer att namninsamlingar, samla in kontakta massmedia Oskarson

pengar samt och Wängnerud 1995:52. Ungefär skillnader, fast något

samma större, återfanns i valundersökningen 1979. Då rörde frågan

om man deltagit i några politiska aktiviteter över huvud 1994 begrän-

taget. sades fråga till aktiviteter under de två till åren. I

samma senaste tre Ute Molitors analys betydelsen kön för politiskt beteende i

av av Tyskland konstaterar hon även könsskillnaderna är mindre

att om när det kommer till icke-konventionellt" deltagande, kvarstår mönstret att män är aktiva Molitor 1992:158. I Pippa Norris

mer analys de brittiska förhållandena slår hon fast kvinnor

av att var

marginellt positiva till icke-konventionella protestaktioner än

mer män. Hennes analys är emellertid inriktad attityden till del-

mer

tagandet, än faktiskt deltagande, och därför inte helt jämförbar

Norris 1991:72. I tabell 4 redovisas de mönster angående ickekonventionella former för politiskt deltagande framkommer i

som World Value Studys frågesvit icke-konventionella" aktiviteter.

om

MARIA OSKARSON

Tabell 4. Icke-konventionella aktiviteter

STOR

SVERlGE TYSKLAND BFHTANNIEN

1981 1990 1981 1990 1981 1990

Deltagit i fredlig

-

Källa: World Value Studies, not

se

I huvudsak bekräftar World Value Study de slutsatser fram-

som kommit i de nationella analyserna. När det gäller att skriva under namnlistor och delta i bojkotter finns inte lika entydiga könsskillnader i många andra politiska aktiviteter. Trots detta är det

som endast i Sverige kvinnors icke-konventionella" verksamhet är

som större än männens vad att ha skrivit namnlista och deltagit i

avser bojkott. I Tyskland återfinns fler kvinnor skrivit namnlistor

som 1980, likaså i Storbritannien. Övriga aktiviteter uppvisar manlig övervikt, även skillnaden mellan könen är mindre i Sverige än de båda

om övriga länderna.

Det manifesta politiska deltagandet i Sverige utmärker sig knap-

past att jämställt än iTyskland och Storbritannien.

genom vara mer Tvärtom, skillnaderna är överlag små i alla länderna. De har

tre minskat över tid och differenserna finns visar i huvudsak

som att män i de flesta avseenden är aktiva än kvinnor. Om några natio-

mer nella variationer kan skönjas är det det politiska deltagandet i

att Sverige och även i Storbritannien är något jämställt än i Tysk-

mer land. Men skillnaderna mellan länderna är inte

som sagt, stora.

KVINNORS POLITISKA MEDBORGARSKAP TREI VÄLFÄRDSSTATEH

Psykologisk beredskap latent politiskt

-

engagemang

Medborgarskapsbegreppet innebär emellertid alla medbor-

inte att

förväntas aktiva hela tiden, de bör besitta gare vara utan snarare att

visst mått handlingsberedskap m.fl. 1989:88. Att

ett av Petersson

begränsa analys det politiska medborgarskapet endast till fak-

en av tiska, manifesta handlingar knappast någon ledning till varför

ger människor deltar, eller inte deltar. Individen kan tänkas välja inte

att

sig hon är kapabel, därför hon är nöjd med siengagera trots att att tuationen. Eller kan hon avstå från aktivera sig därför att hon

att något sätt uppfattar sig förhindrad. Inte minst kan just hinder tän-

kas relevant förklaring till icke-deltagande när fokus ligger

vara en

kvinnors deltagande, eftersom forskning pekat det ofta är

att förenat med svårigheter för kvinnor att komma in i manliga strukturer. Också det är möjligt att människor aktiverar sig

motsatta —

helt andra skäl än för försöka påverka den politik förs. av att som

Det kan exempelvis sociala skäl bakom ett politiskt deltagande.

vara

Detta leder till det är nödvändigt inkludera individernas

att att

subjektiva beredskap för politiska handlingar, eller det latenta

engagemanget till skillnad från det manifesta, i analys könsskill-

en av

nader i politiskt deltagande Verba, Nie och Kim 1978:46 ff.;

Petersson al. 1989; 88, 100; Jennings, Deth m.fl. 1989. Eftersom

et.

i allmänhet den psykologiska beredskapen för politiskt

antar att

föregår den faktiska handlingen, och idealt ska engagemang vara en förutsättning för den, kan det till och med rimligt hävda

vara att att

analyser den psykologiska beredskapen för politiskt handlande är

av de centrala för förståelsen mekanismerna bakom handlingen

mest av

och därmed det politiska medborgarskapet.

av

Vad skall förstås med latent politiskt deltagande är inte

som entydigt. I tabell 5 presenteras tre indikatorer. Den första är huruvida känner sig anhängare till något parti, eller vad

man som som brukar kallas partiidentifikation. Den andra indikatorn är huruvida

regelbundet läser politik i tidningar. Denna sista indikator

man om kan i och för sig faktisk handling än indikator

ses som en snarare en

beredskap. Samtidigt kan läsning politik tolkas aspekt

om som en

intresse, och också viss indikator kunskapsnivå. Den av ge en tredje indikatorn är i vad mån uppfattar sig intresserad

man som av politik. Denna fråga har tyvärr inte ställts regelbundet i Storbritannien. Den uppgift från 1964 förekommer rör undersökningen

som

genomfördes 1963 och 1992 och britternas intresse för som avser

valkampanjen.

g

MARIA OSKARSON

Tabell 5. Latent politiskt engagemang

S‘¥‘OF{~ SVERlGE TYSKLAND BRITANNIEN 1968 1994 1969 1992 3964 1992

Läser ofta nyheter

Källa: Valundersökningar

från respektive land och år. Se not

Andelen väljare uppfattar sig partiidentifierade har minskat

som som sedan 1960-talet i de flesta länder, så även i de länder undersöks

som här. Däremot har skillnaden mellan andelen partiidentifierade män

och kvinnor ökat något i alla länderna mellan 1960- och 1990-

tre talet.

Att läsa nyheter politik uppvisar större skillnader mellan kö-

om

än de flesta olika indikatorer politiskt nen engagemang som redovisats i kapitlet, skillnaden minskat betydligt under

även om perioden. Ungefär motsvarande mönster återfinns beträffande

subjektivt politiskt intresse. Män uppfattar sig politiskt intresse-

vara mer rade och läser politik i tidningen, än vad kvinnor gör. Detta

mer om är ett mönster som går igen i alla tre länderna. I World Value Studies ställdes fråga intresset för politik. Resultatet den lik-

en om av

fråga hur ofta samtalar politiska spörsmål

som av en om man om redovisas i tabell 6 nedan.

KVINNORS POLITISKA MEDBORGARSKAP I TRE VÄLFÄHDSSTATER

Tabell Politiskt intresse samt diskuterar ofta politik World Value Study 1980-1981 samt 1990-1991

SVERIGE TYSKLAND STORBRITANMEN

1981 1990 1981 1990 1981 1990 Politiskt intresserad

Diskuterar politik"

"" Avser regelbundef med ytterligare alternativ "ibland, aldri vet inte.

svaret Källa: World Value Studies, senot

Analysen omfattar här betydligt kortare period än då val-

en

används. Mönstret är dock i huvudsak i linje med

undersökningarna

vad visades i tabell Vad gäller politiskt intresse är skillnaden

som mellan kvinnor och män betydligt större iTyskland, än i Sverige och Storbritannien. Samma mönster återkommer när det gäller dis-

att kutera politik. Medan det inte är någon större skillnad mellan könen i Sverige och Storbritannien, är det 12 procentenheters skillnad i

1991. År 1981 fanns förhållandevis tydlig skillnad både

Tyskland en

i Tyskland och Storbritannien.

Sammantaget pekar resultaten här i Sverige och Storbritan-

att nien har skillnaderna mellan kvinnors och mäns latenta politiska deltagande minskat betydligt och i början 1990-talet förhål-

var av landevis små. ITyskland, däremot, har inte skillnaderna minskat i

utsträckning och skillnaden mellan kvinnors och mäns latensamma

ta politiska deltagande är jämförelsevis tydlig.

Inledningsvis nämndes de flesta förklaringar till skillna-

att att derna mellan kvinnors och mäns politiska deltagande, det manifesta eller det latenta, fasta kvinnors förändrade livssituation. För-

tar

ändringar i utbildningsnivå, förvärvsarbete liksom förändringar av

kvinnorollen tillsammans innebära minskad könsskillnad i

antas en vad brukar kallas politiska och därmed i det politiska

som resurser,

deltagandet. Vidare dessa förändringar i första hand ha präglat

antas de generationernas kvinnor. I tabell 7 redovisas andelen poli-

yngre tiskt intresserade i olika åldersgrupper. Om hypotesen att de

om

kvinnor är jämställda politiska medyngre generationernas mer som borgare än de tidigare, borde detta mönster återspeglas i det poli-

tiska intresset.

MARIA OSKARSON

Tabell Andel politiskt intresserade i olika åldersgrupper

STOR- SVERIGE TYSKLAND BRITANNlEN 1981 1991 1981 1991 ‘I981 1991 Politiskt intresserade

Källa: World value Studies, not

se

Om utgår ifrån uppfattningen generationers kvinnor

man att yngre

och män är jämställda politiska medborgare är mönstret

mer som inte så entydigt skulle kunna förvänta sig. Endast i Tysk-

som man land är skillnaden mellan kvinnors och mäns politiska intresse störst bland de äldsta och minst bland de både 1981 och 1991. I

yngsta, Storbritannien är vid båda undersökningstillfällena könsskillnaden minst bland de äldsta. År den minst bland de medelålders,

1981 var medan det förväntade mönstret med minst könskillnad bland de

finns 1991. När det gäller Sverige fanns störst skillnad mellan yngsta kvinnors och mäns politiska intresse bland de medelålders 1981 och bland de äldsta 1991. Minst könsskillnad 1981 fanns bland de

yngsta,

1991 bland de medelålders. Man kan alltså inte tala någon men om

entydig generationseffekt i alla länderna. Endast Tyskland

tre

uppvisar sådan.

en

Om betänker i de respektive åldersgrupperna

man när personerna är födda och det i är 10 år mellan de båda under-

att stort sett

sökningarna finns mönster. Den åldersgruppens fö-

ett annat yngsta delsedata från 1981 sträcker sig mellan 1947 och 1963. Vid undersökningen 1991 tillhörde många dem 1981 klassificerades i

av som den åldersgruppen i stället den medelålders födda

yngsta gruppen, mellan 1937 och 1956. Detta innebär vad kan skönjas i tabell

att som 7 för Sverige och Storbritannien generation hos vilken det

är en

politiska medborgarskapet jämställt. Det är män och kvinnor

är mer

föddes under de första decennierna efter andra världskriget. som

Den åldersgrupp 1981 uppvisade minst könsskillnad i Sverige,

som och måttlig könsskillnad i Storbritannien de under

var som var unga

KVINNORS POLITISKA MEDBORGARSKAP I TRE VÄLFÄRDSSTATER

1960- och 1970-talet. De allra 1991 i lika järnyngsta var stort sett ställda i Sverige, inte i Storbritannien. Alltså finns för Sveriges men

del generationseffekt i utveckling

en termer av mot att yngre generationer är jämställda. Den generationen i Storbritannien mer yngsta däremot, uppvisar större könsskillnad i politiskt intresse än vad äldåldersgrupper gör, framför allt beroende de brittiska re att unga kvinnorna är betydligt mindre politiskt intresserade än de medelålders.

Sverige inte fullt så unikt...

Den övergripande frågan i detta kapitel har varit i vad mån utövandet det politiska medborgarskapet, förstått manifest och laav som

tent politiskt deltagande, är mer jämställt i Sverige än i Tyskland och

Storbritannien. Så skulle kunna förväntas fallet, givet den långtvara

gående jämställdheten i många andra avseenden.

Svaret denna fråga är inte entydigt. Genomgången har visat att i alla tre länderna finns tydlig trend minskande könsskillnaen mot der. Framför allt rörande manifest deltagande är skillnaderna mellan kvinnor och män överlag små. De skillnader finns är dock fortsom farande i riktning män är aktiva. Tesen kvinnor av att mer om att sig i andra typer organisationer än män visst, än engagerar av ges om svagt, stöd. Jämförelsen de tre länderna visar Storbritannien av att och Sverige framstår tämligen lika vad gäller jämställdhet i som ut-

övandet det politiska medborgarskapet. Däremot skiljer Tyskland

av

ut sig något mindre jämställt.

som

I kapitlets inledning poängterades att det är väsentligt också

att

till det latenta politiska deltagandet den psykologiska bered-

se -

skapen för att nå slutsatser det politiska medborgarskapet.

- om Kapitlet har visat det latenta deltagandet uppvisar större könsatt skillnader ån den manifesta. Vad gäller sådant politiskt intresse som och att diskutera politik finns könsskillnader kvar i början 1990av talet. I Sverige och Storbritannien har de dock minskat tydligt under de decennierna, medan mindre förändring skett i Tyskland. senaste

De tyska kvinnornas latenta politiska deltagande ligger betydligt

lägre än männens. Dock finns tydligare mönster mindre skillett av nader bland de i Tyskland än i Sverige och Storbritannien. yngsta Analyser Sverige från åren 1997 och 1998 pekar inte något av att avgörande skett med könsskillnaderna i politiskt deltagande under 1990-talet. I Demokratirådets från 1998 konstateras rapport att Inom för den demokratin deltar kvinnor oftare än män ramen stora

MARIA OSKARSON

i olika manifestationer. Vissa dimensioner präglas dock allttyper av

jämt manligt överläge. Till dem hör främst partiaktivitet och

av ett kontakter. m.fl. 1998:79. Författarna konstaterar dock

Petersson

den allmänna tendensen avseende skillnaderna mellan könen är att de minskar, alltså tendens har visats här. Att de järnatt samma som förelser svenska förhållanden med Tyskland och Storbritannien av här inte inkluderar de åren kan därför som presenterats senaste antas mindre betydelse för analysens huvudslutsats. Om hänsyn vara av till generation i stället för åldersgrupp återfinns dock ett visst tas

generationsmönster även i Sverige.

Sverige framstår alltså, den jämställdhet finns vad gäller trots som närvaro i det brukar kallas det offentliga rummet", inte som som

unikt vad gäller utövandet det politiska medborgarskapet.

av Storbritannien, i andra avseenden sig betydligt mindre som ter

jämställt, uppvisar i det hela ungefär mönster

stora samma som Sverige. Tyskland däremot visar sig land där den "traditiosom ett nella bilden kvinnor mindre delaktiga än män fortfarande av som

äger giltighet.

Den analys presenterats här är naturligtvis inte uttömmande. som Många frågor återstår finna sina innan det är möjligt att att svar, slutgiltigt fastslå hur variationer mellan olika välfärdsstater typer av

återverkar könsaspekten i det politiska medborgarskapet. Men

en slutsats kan dras det inte finns något entydigt samband som är att

mellan exempelvis kvinnlig förvärvsfrekvens eller parlamentarisk

representation kvinnor, och kvinnors utövande det politiska av av

medborgarskapet.

Noter

Maria Oskarson är filosofie doktor, verksam lärare och forskare vid som Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Kapitlet ingår som en del i forskningsprojektet Välfärdsstaten och kvinnornas politiska medborgar- Humanistisk-Samhällsvetenskapliga forskningsrådet. skap" finansierat av

2 Avser Bundesrat samt Lower House.

3 Sevidare Lovenduski och Norris red. 1993 för diskussioner utveckom lingen i nationella parlamentet. För Sverige, också Wängnerud 1998. se 4 Det finns också tredje World Value Study genomförd under hälften en senare 1990-talet. Den är emellertid ännu inte tillgänglig för sekundäranalys. World av Value Study 1980-1981 och 1990-1991 är förmedlad SSD svensk genom samhällsvetenskaplig datatjänst. Antalet intervjuade viktat är för Sverige 1981 1 022 Sverige 1990 1 047, Västtyskland 1981 5 260, personer ,

KVINNORS POLITISKA MEDBORGARSKAP I TRE VÄLFÄRDSSTATER

Västtyskland 1990 3 075, Storbritannien 1980 2 536, Storbritannien 1990 2 805 personer. 5 Valundersökningarna från Sverige är tillgängliga hos SSD svensk samhällsvetenskaplig datatjänst. Valundersökningen 1968 omfattade

2 943 personer och Valundersökningen De brittiska Valundersökningarna

1994 2 657 personer. har gjorts tillgängliga The Data Archive vid University of Essex. Undersök-

av ningen 1963 omfattade 2 009 1964 1 789 och undersökningen 1992

personer, 5 232 personer. De tyska undersökningarna har gjorts tillgängliga via SSD och omfattade 1969 1 945 och 1992 11 143

personer personer. 6 Se även Widfeldt 1995:148.

MARIA OSKARSON

Referenser

Borchorst, A. 1994 "Welfare State Regimes, Women’s Interests

and the EC i Sainsbury, D.red. Gendering States. Lon-

Welfare

don: Sage

Bussemaker, och Kersbergen, K. 1994 Gender and Welfare

Van

States: Some Theoretical Reflections i Sainsbury, red. Gen-

.

dering States. London: Sage

Welfare

Campbell, A., Converse, P.E., Miller, W.E. and Stokes, D.E. 1960

The American Voter. New York: John Wiley Christy, C.A. 1987 Sex Diflerences in Political Participation. Pro-

Change in Fourteen Nations. New York: Praeger

cesses Duverger, M. 1955 The Political Role ofWomen. UNESCO Esping—Andersen, G. 1990 The Three Worlds Capi-

ofWelfare

talism. Cambridge: Polity Press

Haavio—Mannila, E., Dahlerup, D. m.fl. 1983 Det iiferdige demo-

leratiet. Kvinner i nordisk politik. Utgiven nordiska minister-

av

rådet Hedlund, G. 1996 Det handlar prioriteringar. Kvinnors villkor

om

och intressen i Högskolan i Örebro: Örebro studies

lokal

14 Hernes, H.M. 1987 Welfare State and Women Power. Essays in

State Feminism. Oslo: Norwegian University Press Jennings, M.K. Deth W. m.fl. 1990 Continaities in Political

van

,

Action. New York: de Gruyter

Kolinsky E. 1993 "Party Change and Womens representation

,

Unified Germany i Lovenduski, och Norris, P. red. Gender

and Party Politics. London: SAGE Publications Lovenduski, 1986 Women and European Politics. Brighton:

Wheatsheaf Lovenduski, och Norris, P. red. Gender and Party Politics.

London: SAGE Publications Molitor, Ute 1992 Wablen Frauen anders Zur Soxiologie eines

fraaenspezifisclaen politisclaen Verhaltens in der B iindesrepabli/e

Deutschland. Baden-Baden: Nomos Verlagsgesellschaft Norris, P. 1991 Gender Differences Political Participation in

Britain: Traditional, Radical and Revisionist Models i Government and Opposition vol 26:1 56—74

s.

KVINNORS POLITISKA MEDBORGARSKAP I THE VÄLFÄRDSSTATER

Oskarson, M. och Wängnerud, L. 1995 Kvinnor väljare oc/9

som

valda. Lund: Studentlitteratur Pateman, C. 1989 T/øe Disorder ofWomen: Democracy, Feminism

and Political Theory. Stanford: Stanford University Press Petersson, O., Westholm, A. och Blomberg, G. 1989 Medborgar-

makt. Stockholm: Carlssons

nas Randall, V. 1987 Women G Politics. An International Overview.

2nd edition. Houndsville: Macmillan Sainsbury, D. 1996 Gender, Equality and States. Cam-

Welfare

bridge: Cambridge University Press

Sainsbury, D. ed. 1994 Gendering Welfare States. London: Sage

SCB: Om kvinnor och män i EG 1992:58 Schlozman, K.L., Burns, N. och Verba, 1994 Gender and the

Pathways to Participation: The Role of resources i T/øefoiirnal

Vol. 963-990

ofPolitics 56:4 s.

Togeby, L. 1994 Fra tils/eiiere til deltagere. Aarhus: Politica Verba, S., Nie, N.H. och Kim, 1978 Participation and Political

Equality: A Seven Nation Comparison. Cambridge, Mass.: Cam-

bridge University Press

Widfeldt, A. 1998 Lin/eing Parties with People Party membership

in Sweden 1960-1994. Göteborg Studies in Politics 46

Wängnerud, L. 1996 Kvinnorepresentation. Malet och möjligbeteri

Sveriges riksdag. Lund: Studentlitteratur

Webbplatser

Inter-Parliamentary Union. http://WwW.ipu.org 1998

Den svenska modellen

som demokrati

Rune Premfors

Skall diskutera den svenska demokratins framtid, bör

man man nog ha god bild den utveckling har bakom Det historiska

en av oss.

väger, och bör också väga tungt i bedömningen vad är arvet av som önskvärt och möjligt göra de tillkortakommanden kan iden-

att tifiera i dag. I den här diskuteras den svenska demokratins

uppsatsen utvecklingshistoria under det halvseklet. Det sker med den

senaste

speciella tematisering nära anknytning till den omfattande

som en diskussionen den svenska modellen De frågor jag söker

om ger. som besvara är främst följande: Hur skall beskriva och förstå den svenska modellens framväxt Hur skall modellen tolkas i demokratitermer Är den svenska modellen i dag död eller lever den möjligen

vidare i modifierad form Min genomgående tes i uppsatsen är att

tidigare dessa frågor har underskattat betydelsen vad

svar av kan kalla den svenska ämbetsmannastaten.

Men först måste i ett särskilt avsnitt klargöra själva begreppet "den svenska modellen".

En mångfald modeller

Ett grundläggande problem i alla diskussioner den svenska

om moellen är begreppets mångfald och vaghet. Om bortser från det

vanliga språkbruk, där fäster denna beteckning sagt

man snart varje påstått svenskt särdrag med svensk modell för, säg, krimi-

en

nalpolitik, möbeldesign, bilsäkerhet, konsumentskydd, finns

etc. ändå flera olikartade begreppsbestämningar kvar. Och och

var en av dessa är i sin utomordentligt sammansatt. Det handlar att i

tur om Viktiga avseenden karakterisera hel samhällsmodell och hel

en en

epok

DEN SVENSKA MODELLEN SOM DEMOKRATI

Den svenska maktutredningen, hade den svenska modellen som ett centralt begrepp och flertalet dess olika komponenter som av

som viktiga empiriska undersökningsområden, valde, i ljuset

av

mångfalden och vagheterna i begreppet, speciell

att anamma en

analysstrategi. Man konstruerade ett slags maximibegrepp för den

svenska modellen där alla viktiga egenskaper fästs vid moellen som i den vittomfattande debatten korn inkluderas. Det blev lista att en med hela elva olika komponenter, där och har fått beecka var en en central egenskap hos modellen

Den metod för konfliktlösning på arbetsmarknaden, känne-

0 som

tecknats uppgörelser mellan statlig inblandning

av parterna utan

0 De centrala avtalsförløandlingarna, bland ha möj-

som annat anses liggjort återhållsamhet och solidarisk lönepolitik Den historiska /eompromissen 1930-talet mellan kapital och 0 arbete

Den allmänna samförständs/ealtaren Den falla sysselsättningen

Det starka samhället Universalismen, eller den generella välfärdspoliti/een, indiviutan

duell behovsprövning

Expertstyret Korporatismen

Den allmänna centralismen Den andra leompromissen, eller de relationer mellan kvinnor och varit avgörande för välfärdsstatens utformning. stat som

Det enligt min mening inget större fel sig analysstrategin

var vare eller själva listan fast den allra sista komponenten fram- - snarare

står tillagd analytisk kategori, än framträdande

som en senare ett element i den faktiskt förda allmänna debatten. Maktutredningen bidrog tvekan med den dittills kvalificerade undersökutan mest ningen den svenska modellen och, särskilt, dess försvagning av under 1980-talet nedan. Kanske borde inte ha givit så se man upp lätt vad gäller begreppsmångfalden, försökt komma närmare utan en

"kärna, eller, begreppsbestämning mindre "fler-

snarare, en som var kärnig. I alla händelser kommer jag här nedan göra blygsamt att ett försök i denna riktning identifiera fyra huvudvarianter genom att av begreppsanvändning i debatten den svenska modellen. om Således jag med visst våld kan fösa alla de menar nog att man

komplexa begreppsvarianterna i endera två boxar den

av varav ena får bära påskriften Ekonomiska och den andra är märkt politiska. Grunden för klassificeringen är då, medan somliga föratt

RUNE PREMFORS

fattare starkast framhåller de ekonomiska aspekterna modellen,

av betonar andra de entydigt politiska sidorna. Ekonomiska

mer versioner den svenska modellen lägger huvudvikten vid värdering

av en

Sveriges ekonomiska prestationer, alltså hur bra eller dåligt av gjort ifrån med avseende främst tillväxt, sysselsättning,

oss inkomstfördelning och inflation. Intresset för institutionella och, i snävare mening, politiska förhållanden är i detta perspektiv härlett

intresset för ekonomiska prestationer; politiska variabler behövs ur för förklara variationerna i dessa utfall, är inte i sig pri-

att men av märt intresse.

Bland dessa ekonomiska versioner den svenska modellen finns

av i sin två i flera avseenden dramatiskt olika varianter, låt kalla

tur oss

dem marxistiska/postmarxistiska, respektive neoklassiska/nyliberala. I det förra perspektivet, det marxisiskt/postmarxistiska, är den svenska modellen specifikt uttryck för klasskampen mellan kapi-

ett talister och arbetare Genom arbetarklassens ovanliga styrka i

Sverige, både fackligt och politiskt, det möjligt under 1930-

var att talet till stånd historisk kompromiss mellan kapital och

en arbete. Denna uppgörelse innebar, i största korthet, att arbetarrörel-

åtminstone tills vidare lät privatkapitalismen bestå och lovade sen arbetsfred och återhållsamma lönekrav i utbyte mot solidariska löner och kraftigt utbyggd välfärdsstat. Den svenska modellen har i

en

denna tolkningsram givit åtskilligt välfärd och social trygghet,

av

ganska lite socialism i betydelsen arbetarklassens makt över men av produktionsmedlen. Under de två senaste decennierna har dessutom

kapitalet i mycket utsträckning tagit tillbaka tidigare förlorad

stor terräng. Monopolkapitalets fortsatta koncentration och internatio-

nalisering, liksom produktivkrafternas och produktionsförhållandenas förändring i riktning vad ofta kallas postfordism, har

mot som

orsakat den kraftiga pendelrörelsen under år

senare

Den neo/elassis/ea/nylibemla varianten förlägger också modellens

uppkomst till 1930-talet, talar hellre den sunda kompro-

men om missanda då infann sig. Den främst resultat arbe-

som var ett av att tarrörelsen övergav sina långtgående socialistiska ambitioner för

mer

pragmatiska målf Så länge denna pragmatism dominerade mer var den ekonomiska utvecklingen i Sverige åtminstone lika

gynnsam

i andra jämförbara länder. Men den offentliga sektorn växte allsom deles för snabbt. När både internationella chocker och hemlagade

misstag till dessa hörde i hög grad den politiska radikaliseringen i

allmänhet och fondsocialismen i synnerhet drabbade under

- oss andra hälften 1970-talet särskilt mottagliga för dessa stör-

av var ningar. Receptet måste lägre skatter, mindre offentlig sek-

nu vara

DEN SVENSKA MODELLEN SOM DEMOKRATI

tor, marknad och konkurrens. Vi bör åtminstone åter till

mer mer 1950-talet, då "tillväxtkoalition" styrde, inte den "fördelnings-

en koalition" haft makten i Sverige sedan mitten 1970-talet

som

I kategorin politiska begreppsbestämningar finns också

stor

inomvariation. För somliga författare är vdlfärdspoliti/een nyckelområdet. Grundperspektivet kan karakteriseras sociologisktf

som Välfärdsstatens uppkomst, tillväxt och frågan dess eventuella

om nedmontering står i fokus för intresset. Tillståndet för välfärdssta-

och institutioner kriterierna för och när, tens program ger om, skall tala modellens omvandling, eller kanske till och med död.

om

begreppsvariant kan kallas politisk-institutionell, och be-

En annan

i stället främst de politiska och maktfördelningen

tonar processerna

i dessa. Det grundläggande synsättet kan kallas statsvetenskapligt.7 I står de offentliga beslutsprocesserna, särskilt frågan

centrum om socialdemokratins starka maktställning och förekomsten, liksom effekterna, det kallas korporatism. Båda dessa ting har i detta

av som tolkningsperspektiv sina rötter längre tillbaka än 1930-talet,

även om de avgjort stärktes påtagligt utvecklingen under detta decennium.

av Om och när just dessa drag i det politiska livet försvagas, hotas också själva modellens existens.

Uppenbart går alla dessa fyra slag begreppsanvändningar in i

av varandra. Jag har här bara velat peka olika prominenta tolk-

att ningar den svenska modellen har olika tyngdpunkter. Var dessa

av

tyngdpunkter läggs, speglar i sin tur viktiga variationer i både grundläggande politisk-ideologiska synsätt och samhällsvetenskapliga discipliners perspektiv hur världen är uppbyggd och fungerar. De olika begreppsvarianterna översiktligt identifierats

som ovan innehåller i komponenter eller variabler

stort sett samma - men dessa tilldelas markant olika vikt. Det leder tillsammans med det faktum komponenterna i sig är och inte så lätta

att sammansatta att mäta, till olika tolkningar modellens uppkomst, innehåll, effekter,

av nedgång och eventuella död. Inget illustrerar det bättre än

som sagts att frågan huruvida den svenska modellen är död eller är minst

om lika omtvistad alla andra aspekter. Det finns inget överens-

som kommet "dödsbegrepp och då hjälper det händelsevis

inte om skulle helt fakta. Även har, i allt

vara överens om om säg, ett väsentligt ensartat sysselsättningsmått och okontroversiell tidsserie

en

relevanta data detta fenomen, de olika begreppsvarianterav om ger

markant olika tolkningsramar för dessa fakta i anslutning till fråna geställningen modellens totala hälsotillstånd, liksom dess

om om eventuella död.

RUNE PREMFORS

Slutsatsen är för min del ingalunda, inte kan behålla att man modellen fokalpunkt. Men bör inte heller sig ut som man ge en meningslös jakt efter den svenska modellens essentiella begrepp. Vad

i stället bör för sig själv och andra klargöra inom vilman göra är att

ken tolkningsram arbetar. Min begreppstolkning i det föl-

man egen jande är således otvetydigt politisk och därtill med särskild been

toning den svenska modellens demokratiaspekter. I den följande

diskussionen har jag dock inte bara velat göra reda för och nyttja

andras tankar inom denna tolkningsram. Jag vill söka skissera en bistoris/e-institutionell variant den svenska modellen, variant, av en särskilt understryker och roll. Jag som statens statsapparatens ser

detta viktig nyansering eller komplettering till, de Övriga

som en av, tolkningar hittills gjorts modellens framväxt, innehåll, effeksom av

ter och nedgång.

Modellens framväxt

Den svenska i början 1900-talet inte särskilt och staten var av stor

inte speciellt modern i jämförande perspektiv. Den långa freden

ett hade minskat militärstat. År riksdagen

kraftigt prägeln av 1901 tog

exempelvis beslutet avskaffa indelningsverket och införa den att allmänna värnplikten, något ibland framhävs viktig desom som en mokratireform i sig Under loppet 1800-talet hade också sett av "infrastrukturstat" fram. År 1890 således den näst en växa utgörs största kategorin statsanställda militären är fortfarande störst, av -

med 40 personal inom telegraf- och järnvägs-

procent av post-, förvaltningarna med därnäst följer lärarna utgör 15 17 procent; som Vad i statistiken kallas civila ämbetsmän utgör bara procent. som nu sju procent Totalt har Sverige vid denna tid ändå liten sett en offentlig sektor. Om de offentligt anställdas andel hela betar av folkningen mått, kan denna sifferserie för utvecklingen som ge under 1900-talet

i

r

DEN SVENSKA MODELLEN SOM DEMOKRATI

År Andel

Offentliganställda av befolkningen °/o

1900 100 000 2

280 000 4

mer

Väljer andra mått, till exempel de offentliga utgifternas andel

om av BNP. Denna är omkring 10 procent år 1913, ungefär 25

procent år 1950 och över 60 år 1980. Detta är förstås välkända ting.

procent Den svenska offentliga sektorn växer allt snabbare, och denna till-

växt kulminerar under de så kallade rekordåren 1960- och 1970-

talen. Resultatet blir västvärldens största offentliga sektor,

mest generösa välfärdsstat och kanske högsta skatter allt väsentliga inslag i

alla tolkningsversioner den svenska modellen.

av

Varför skedde detta En vanlig förklaring är det helt enkelt är

att vad svenska folket har velat. Man har lyckats åstadkomma det

ge-

att rösta fram de politiska läs: främst socialnom representanter demokrater, har arbetat och effektivt för denna

som mest envetet önskade, och solidariskt skattefinansierade välfärdsstat. Det

stora

mig främmande snabbt avfärda denna förklaring, dock, vore att som för sofistikerade bedömare, förefaller otillåtligt naiv. Den

mer svenska socialdemokratins ställning har varit unikt stark i inter-

nationell jämförelse. Mängder siffror kan anföras till stöd för

av detta påstående. Så till exempel, har svenska statsministrar varit

socialdemokrater under än sextio de ungefär åttio år gått,

mer av som sedan den allmänna rösträtten infördes. Socialdemokratins

genomsnittliga väljarandel i riksdagsvalen mellan 1921 och 1985 nästan

var 45 I fem allmänna val 1938, 1942 och

procent. kommunalvalen

1962, riksdagsvalen 1940 och 1968 har partiet nått absolut majoritet iväljarkåren, etc. Det kan förstås invändas och det har

- senast gjorts särskilt grundligt och effektivt Leif Lewin svenska

av - att

regeringar typiskt har Varit minoritetsregeringar, beroende

av att förankra sin politik hos eller flera icke-regeringspartier i riks-

ett

dagen. Det genomsnittliga parlamentariska stödet för de svenska

regeringarna under perioden 1920-1994 har bara varit

41,4 procent.

Mot detta kan i sin invändas de många socialdemokratiska

tur att

minoritetsregeringarna ofta speciellt slag i praktiken har

var av ett -

RUNE PREMFORS

de det dåvarande kommunistpartiets näst intill villkorslösa

genom stöd kunnat Än viktigare är kanske

agera som majoritetsregeringar.

bör anlägga bredare frågan socialdemokratins att man en syn om

makt och inflytande. Dess närmast hegemoniska ställning i svensk politik kan inte bara mätas i partiets väljarstöd med åtföljande

ty riksdagsmandat. Detta har förvisso varit unikt starkt, till bilden

men hör också den fackliga rörelsen varit lika unikt stark,

att grenen av att det politiska motståndet varit och splittrat, den

svagt samt att svenska socialdemokratin varit både utomordentligt skicklig och därtill haft närmast osannolik Till skickligheten kan i sin

en tur. tur

räknas flera egenskaper: förmågan finna koalitionspartners ivik-

att

tiga skeden; öppenheten inför idéer och förmågan göra

nya att politik dem;15 effektiv politisk organisering, inklusive ofta

av samt ett starkt ledarskap. Totalt alltså dessa förhållanden social-

sett gav demokratin dominerande ställning i svensk politik, ställning

en en

gjort det möjligt för arbetarrörelsen mycket starkt som att ett gehör för den socialdemokratiska bilden samhället långt utanför

av

leden. de egna

Även bland bedömare förhåller avvaktande till

som sig mer långtgående påståenden socialdemokratisk hegemoni, dominerar

om en föreställningen att det främst har handlat tve/eamp mellan

om en ar-

bete och kapital, eller i ideologiska och partipolitiska mellan

termer

vänster 0c/9 höger. De skilda bedömningarna gäller alltså styrkan hos

de två sidorna, och stridens resultat, inte frågan vilka hu-

men om vudkombattanterna varit. Staten och blir i detta helt

statsapparaten dominerande perspektiv antingen där del föreställ-

en arena en av ningen spelas, eller sin höjd eller instrument för de

en agent ett båda dominerande aktörerna. I litteraturen kan flera i övrigt

tunga, ganska olikartade exempel, dominansen för detta grundpers-

ges

pektiv. Walter Korpis analys den demokratiska klasskampen"

av hör exempelvis dit. Den svenska modellen är där resultat den

ett av svenska arbetarrörelsens effektiva bruk sina betydande maktre-

av

i den fackliga och politiska kampen. Särskild vikt fäster Korpi surser

vid den fackliga organiseringsgraden Den svenska makt-

som resurs.

utredningens analys är också i sin historiska framställning

ett exem-

pel hur betonar betydelsen tvekampen mellan kapital och

man av arbete, eller mellan vänster och höger, även det går hitta

om att en-

staka formuleringar staten viss självständig betydelse i

som ger en

sammanhanget. Också i dess skildring den svenska politiska

av eliten slår det tudelade perspektivet igenom. Det finns närings-

en livselit och arbetarrörelseelit. Det är kampen och den resulteran-

en de balansen mellan dessa, det svenska styrelseskicket dess

som ger

DEN SVENSKA MODELLEN SOM DEMOKRATI

huvudsakliga karaktär. Ett sista exempel är Jörgen Hermanssons mycket grundliga studie det svenska statsskickets utveckling

av under 1900-talet. Vi han, i tydliga siffror hur "ämbets-

ser, menar mannastaten marginaliserades i svensk politik redan 1920-talet och hur den samtidigt ersatts stark "partistat", också

av en som

innehållit rejäl dos korporatism, klart försvagats

en som i sin tur under år."

senare

Problemet med alla dessa undersökningar, liksom många and-

tre

mindre omfattning och sämre renommé än dessa, är, enligt min ra av mening, de inte allvar undersökt huruvida staten och stats-

att

apparaten har utövar något självständigt och omfattande inflytande på

den svenska modellens framväxt och utveckling. I Korpis fall handlar det främst hans klart marxistiskt influerade teoretiska

nog om att

perspektiv ofrånkomligt mycket uttalat samhällsdetermi-

ger en nistisk" utgångspunkt. Det finns därför inga starka skäl undersö-

att

ka i sig, till exempel studera den politiska

statsapparaten genom att

beslutsprocessens genomförandeled. Vad gäller maktutredningen

handlar det i min tolkning ett slags entusiasm över

snarare om en

nyupptäckt pluralism, också den har hantera

som svårt att staten

än eller viljelöst instrument för den i alla fall som annat en arena ett i politiken hegemoniska socialdemokratin. I Hermanssons studie,

slutligen, tycks mig problemet metodologiskt än normativt

vara mer eller teoretiskt. Han tvekan genuint intresserad under-

är utan av att söka ämbetsmannastatens betydelse för det levande svenska statsskickets utveckling, och studerar också därför i vilken utsträckning

ämbetsmän deltar nämligen i utredningsväsendet och i

två arenor,

riksdagen. Resultaten visar, mycket klar försvagning

som sagt, en

denna position redan i början den undersökta perioden. av grupps av Sedan dess gäller att det är partierna i varierande grad domine-

som

den parlamentariska beslutsprocessen"

rar

Det är, vill jag påstå, föga överraskande resultat givet

nog ett undersökningens design. Att ämbetsmännen i och med de moderna

politiska partiernas framväxt och parlamentarismens och den all-

männa rösträttens införande tvingas sig till detta sig

anpassa nya, ter helt ofrånkomligt och naturligt. Det skedde sina håll ytterst

mot-

villigt, vilket framgår många ämbetsmäns politiska agerande

av under denna tid, inte bara utanför också inom för sin

utan ramen ämbetsmannaroll det skedde därför det måste ske.

—men att Denna anpassning i form tydlig reträtt från vissa delar det

av en av politiska landskapet, betyder dock inte att den starka svenska "ämbetsmannastaten närmast över natt förlorar den stora makt den

en haft sedan institutionaliseringen 1600-talet. Skedde det, så vill jag

RUNE PREMFOHS

påstå att det strider vad makt och maktens dynamik i

mot vet om samhället. Själv är jag i alla händelser benägen vänta med ställa

att att frågan varför ämbetsmannastaten så hastigt och totalt försvann

om, tills det grundligt och övertygande har det faktiskt

mer visats att skedde.

Ingen existerande analys den svenska modellens framväxt är

av särskilt tillfredsställande utifrån det kritiska perspektiv här har

som anlagts. Bo Rothstein har bidragit med insikter värde, fram-

av stort

för allt hur förvaltningskorporatismen byggts inom olika

om områden." Men i sin analys jfr den svenska modellens

nya nedan av

uppgång och fall, har han enligt min mening fastnat alldeles för

i ett

enkelt förklaringsschema. Hans övertygelse den svenska

om att modellens fall entydigt står finna i hastig erodering under 1970-

att en talet det organiserade sociala kapitalet gör att han vill, eller

av kanske till och med måste, söka modellens framväxt i ansamlingen

detta kapital, särskilt under 1930-talet. Det sker då i hans av nya

analys, liksom i de ovannämndas, i samspelet mellan elitrepresen-

tre tanterna för arbete, respektive kapital i det ekonomiska livet och/-

eller mellan partiledningar representerande höger, respektive vänster i politiken. Min övertygelse är, väl tydligt framgått, de hittillsva-

som nu att rande analyserna den svenska modellens framväxt behöver kom-

av pletteras och därmed modifieras. Det orimligt inte tillstå

vore att att den svenska arbetarrörelsens styrka i tvekampen med kapitalet"/högern, spelat mycket roll, liksom den historiska

en stor att kompromissen under 1930-talet utgjorde ett särskilt viktigt utveck-

lingsskede. Men till striden och kompromissen mellan kapital och

arbete, vill jag för uttrycka det lika foga maktkam-

att schematiskt

mellan "ämbetsmannastaten" och partistaten. Vederbörlig pen hänsyn till denna andra konfliktdimension, jag, kan förklara

menar sådant inte tillfredsställande kan hanteras i analys,

som en som endast eller nästan bara, sker inom för den traditionella och

ramen dominerande konfliktdimensionen.

Det handlar därvid inte detaljer i den svenska modellen,

om utan

flera de drag normalt räknats till de centrala inslagen. I om av som

väntan grundliga empiriska undersökningar utifrån historisk-

ett institutionellt och teoretiskt perspektiv, vill jag hypo-

statscentrerat tetiskt påstå det bättre än det dominerande, endimensio-

att senare, nella, kan bland frågor varför den svenska

ge svar annat om:

offentliga sektorn blivit extra stor; varför välfärdsstatsbygget

skedde under så stark centralism; varför det fick så stark inrikt-

en

ning generella och uniforma åtgärder; varför det underbyggdes

av

DEN SVENSKA MODELLEN SOM DEMOKRATI

så stark tilltro till expertis och social ingenjörskonst; varför en samt

förvaltningskorporatismen blev så kännetecknande drag. Pers-

ett pektivet torde också kunna bidra till förklara förhållande

att ett som för mig framstår särskilt förbryllande, nämligen varför den så

som kallade dualismen i den svenska struktur har kunnat över-

statens leva. I min preliminära tolkning har detta alltså varit möjligt

genom

denna struktur, med dess starka autonomi för ämbetsverken, att

utgjort viktigt inslag i den historiska kompromiss träffats

ett som mellan ämbetsmännen och partierna, särskilt förstås den dominerande socialdemokratin.

Dessa iakttagelser den svenska modellens framväxt har,

om som

ännu karaktären hypoteser. Deras empiriska giltighet måste

sagt, av

prövas grundligt. Ett problem i sammanhanget är det är besvär-

att ligare studera de där den andra dimensionens strider

att arenor,

utkämpas i jämförelse med de och relativt väl upplysta

stora scener, där de elefanterna dansat. Men har jag i väsentliga avseenden

stora

rätt så måste det värt betydande ansträngningar reda

vara att ta hur det verkligen förhöll sig, och därmed i denna del fördjupa den

"politisk-institutionella tolkningen den svenska modellens

av

framväxt och utveckling.

Modellen som demokrati

När reflekterar över den svenska modellen som demokrati, är

man det inte lätt hålla isär den verkliga demokratin°°i Sverige under

att modellens glansdagar sidan, och socialdemokratins demokrati-

å ena

under period å den andra. Läsaren är härmed varnad för syn samma dessa svårigheter. Det är också uppenbart att inte har någon objektiv mall med hjälp kan avgöra den svenska modellens

vars demokratihalt. Mycket riktigt går också bedömningarna starkt isär

hur väl den svenska demokratin fungerade under den aktuella om perioden. Och oenigheten har Ökat än minskat med ti-

nog snarare den. Det är inte helt ovanligt att i dag stöta uppfattningen att Sverige då bara med tvekan demokratiskt. Särskilt vanligt har det

var blivit hävda, med eller anknytning till public choice-littera-

att utan

den svenska modellens huvudsinlag, den turens teser, att ett av generösa välfärdsstaten, byggdes det svenska folkets verkliga vilja

mot jfr ovan. Just dess generositet framför allt uttryckt i universalismen" och de höga ersättningsnivåerna förförde svenskarna till att stödja modellens främsta profeter och profitörer, socialdemokratin.

RUNE PHEMFORS

Analysen innehåller det korn sanning gör att den inte av som snabbt och helt kan eller bör avfärdas. En indikator, inget slutmen ligt bevis, något sådant står inte i ämnen detta är att nog att som -

den generella välfärdspolitikens röstvinnande för-

argumentet om

måga givits ganska tyngd i socialdemokratins interna strategiska

stor och taktiska diskussioner." Samtidigt må komma ihåg, att man

analysen är "sann", är det ingalunda självklart vad slutsatsen

även om

blir i demokratiperspektiv. utpräglat liberalt perspektiv blir

ett I ett betyget underkänt, med hänvisning till det okränkbara i nog individers ursprungliga preferenser. Men i radikalt demokratiett perspektiv kan omdöme lika rimligt; argumentet ett motsatt vara skulle då det varken är oväntat eller i sig klandervärt vara att att

offentlig politik både skapar och omskapar preferenser, inte bara

reflekterar dem. Sådana effekter medborgarna har och aggregerar dessutom även frånvaron offentlig politik: den samhällsinstiav tution i den amerikanske Robert Lanes efterföljd kan statsvetaren kalla marknadserfarenheten, formar bevisligen också i hög grad människors preferenser, och moraliska existens. normer Denna och viktiga demokratifråga svenska folket har stora - om velat den svenska modellen eller har jag önskat påminna - mest här. Låt i detta avsnitt i stället lite handom oss resten av vara mer fasta försöka åstadkomma lista framträdande genom att en egenskaper hos den svenska modellen demokrati, alltså uppräksom en

ning modellens viktigaste demokratidrag så vill. Allra

av om man först jfr också i sådan uppräkning bör tvekan återovan en utan finnas tendensen till hegemoni för enda, och därtill starkt en sammanhållen, politisk kraft, den svenska arbetarrörelsen. Var det fråga

något i alltför hög grad liknade enpartisystem Att detta om som ett fallet har inte bara politiska motståndare till arbetarrörelsen hävvar dat. Instämmande omdömen har också levererats allvarstyngda av statsvetare. Inte bara arbetarrörelsens politiska sympatisörer, också

seriösa har hävdat Lewins redan nämnda statsvetare motsatsen. ovan

analys den svenska minoritetsparlamentarismen måste tveklöst

av räknas till de bidragen i den Jag är rädd tunga senare genren. att hamnar i den omtalade situation, där somliga glaset halvfullt ser som och andra glas lika mycket vätska halvtornt. ser samma med som Ingen kan dock påstå glaset är fullt; läs: att det rådde fullständig att hegemoni eller enpartistyre. Men ingen torde heller med hedern i

behåll kunna neka till den svenska socialdemokratins ställning att unikt stark, så stark nästan inga motsvarigheter funnits eller var att finns i andra länder med fullt demokratiska styrelseskick.

DEN SVENSKA MODELLEN SOM DEMOKRATI

För det andra vill jag framhålla den svenska modellens starka be-

toning vad kan kallas demokratisk effektivitet. Vad det handav som lar är att demokratin visserligen viktigt mål i sig, om anses vara ett detta ingalunda räcker. Medborgarnas stöd för demomen att ett

kratiskt styrelseskick förutsätter politikerna och förvaltningen

att effektivt levererar påtagliga produkter, särskilt sådana är som av materiell karaktär eller tydlig relevans för den materiella välfärär av den och dess rättvisa fördelning.

Ett tredje, besläktat drag strävan efter vad har kallats invar som tegmtiv demokrati. Det handlar problemet med demokratins om räckvidd. Inom arbetarrörelsen har den hela tiden deklarerade

grunduppfattningen varit klart expansiv. En favoritbild ofta

som användes under den svenska modellens glanstid handlade om "de tre

stegens demokratiseringsprocess. Först genomfördes den politiska

demokratin; därefter det dags för den sociala; och slutligen var var sades det, tiden inne för det tredje genomförandet den nu, steget, av ekonomiska demokratin. Onekligen utgör denna retoriska figur

bland oblygt försök efterrationalisera realhistorien. I de annat ett att tidiga och utopiska visionerna ville inom arbetarrörelsen mer man ha allt gång, för det finns ingen absolut i

en tvingande logik den ordningsföljd blev. Frågan är sedan naturligtvis jfr

som var-

ningen i vilken utsträckning trestegsraketen

ovan som snarare varit trestegshypotes. Har den svenska modellen i praktiken en kännetecknats integrativ demokrati, det vill säga såväl

av av poli-

tisk social och ekonomisk demokrati Det är självfallet i det som sistnämnda avseendet, störst tvekan med fog kan anföras, som om vad verkligen skedde i hägnet den svenska modellen. Låt mig som av här bara kort konstatera det välbekanta i den utsträckning att som ekonomisk demokrati skall förstås företagsdemokrati inklusom

sive förvaltningsdemokrat, kom det genombrottet för

stora denna först under 1970-talet. Då fick dels omfattande

en ny lag-

stiftning medbestämmande dels debatten, och så småningom m.m., beslutet 1983 införa löntagarfonder. Oavsett hur om, om att man värderar idéerna och hur det långsiktiga resultatet man ser av reformerna fonderna är bekant avskaffade; och hävdar

- som ingen

såvitt jag de lagarna förorsakar någon veritabel demokravet att nya tisk revolution de svenska arbetsplatserna jag - menar att man ändå bör lägga inte bara integrativa ideer", till tre-

som exempel stegsraketen, utan också visst mått verklig "integrativ prak-

ett av tik" till egenskaperna hos den svenska modellen demokrati. som

Ett fjärde demokratidrag hos den svenska modellen är självfallet korporatismen, betraktad andra, kompletterande, legitim ka-

som en

RUNE PREMFORS

nal för demokratiskt inflytande. Även den idéplanet ofta om ut-

tryckts möjlighet och rätt för alla organiserade intressen

som en en utöva inflytande i offentliga och verksamheter så råder det att organ

knappast någon tvekan praktiken avslöjar stark privilegie-

om att en ring dels de varandra motstående arbetsmarknadsorganisaav stora tionerna och dels de sammanslutningar kvalificerat sig som som folkrörelser. Allt detta är ganska tillfredsställande dokumenterat i litteraturen vilket inte hindrar det råder fundamental oenighet, att inte minst bland statsvetare, korporatismens legitimitet som ett om

inslag i ett demokratiskt styrelseskick.

Till listan vill jag också foga femte egenskap hos "den svenska en modellen demokrati", inte har kommenterats så ofta som som som korporatismen. Det handlar tendensen starkt betona de etaom att blerade politiska partiema, de lämpliga eller kanske till och som mest

med de enda verkligt legitima lokala miljöerna för politisk verk-

samhet mellan valen. Så här förbehållslöst kan förhållningssättet

uttryckas socialdemokratisk riksdagsledamot ännu i början

av en av 1990-talet

De politiska partiernas roll i och värde för det svenska politiska kan inte understrykas. Genom partiväsendet förverkligas systemet nog

folkstyrelsen bäst.

Ingenting illustrerar denna particentrerade hållning och praktik bättre än den marginella roll tilldelats folkomröstningen

som som demokratiskt instrument i vårt land. En sjätte egenskap också bör med i vår uppräkning är som vara den påtagliga och allmänna tendensen till centralism ett drag - som såg även maktutredningen hade sin lista över vanliga sätt att att karakterisera den svenska modellen. Denna benägenhet har säkert göra med effektivitet central för varje demokraatt synen som tiskt styrelseskick nämndes Det torde också ha handlat som ovan. allmänt omfattad stordrifzfsfördelar, inte bara ekonoom en tro miska sådana, i lika hög grad stora enheter utan en tro som en

nödvändig förutsättning för rättvisare fördelning. Snart sagt över-

en

allt från den organiseringen i parti, fack och kooperation, till

- egna konstitutionella och förvaltningspolitiska reformer i och komstat genomfördes under den svenska modellens glansperiod ommun fattande och mycket snabba förändringar med dessa värden lysom

sande ledstjärnor.

Sist inte minst, vill jag framhålla negativt formulerat, men ett

sjunde drag, onekligen också bör förstås i ljuset flera de

som av av

DEN SVENSKA MODELLEN SOM DEMOKRATI

hittills nämnda, nämligen avsaknaden förståelse för byrå/eratipro-

av blemati/een. Det handlar då inte bara byråkrati ofrånom som ett komligt resultat effektivitetssträvanden, centralism och stordrift, av

utan lika mycket effekterna byråkratiers benägenhet så

om av att, att

säga, eget bevåg detaljstyra med hänvisning till be-

tron att man

sitter överlägsen förmåga och kunskap. Denna mikrobyråkratism

kan lika framträdande och negativ för den i vara som drabbas en

föga effektivitetsorienterad, starkt decentraliserad och liten organi-

sation i organisation karakteriseras de som en som snarare av mot-

satta egenskaperna.

Modellens nedgång och fall

Den amerikanske journalisten Marquis Childs förmodligen den var först fäste internationell publiks uppmärksamhet

som en Sverige

intressant och attraktiv samhällsmodell för andra länder som en att efter. Det skedde redan 1936 i boken Sweden: T/øe Middle Way. ta Denna kom i uppdaterad form, med entusiassenare ut men samma tiska budskap, i upplagor till, den sista 1961. År 1980 tre varav återkom Childs med helt bok, fast med snarlik titel, samme en ny Sweden: The Middle Way Trial. Även den Childs inte on om sene kan konkurrera med den verkliga skräcklitteratur Sverige om som började publiceras under 1970-talet, och där Roland Huntfords The New Totalitarians med lätthet priset,3° så handlar det ändå tar nu om

ett ganska och negativt porträtt det tidigare så efterföljans-

oroat av värda modellandet.

Den akademiska litteraturen den svenska modellens temat uppgång och fall" är, redan också mycket riklig. Som som antytts,

framhölls så består grundläggande problem i inget ett att någorlunda ensartat dödsbegrepp" föreligger, varför förvirringen är ganska

stor området. Också inom och bidrag kan motstridiga ett samma signaler förekomma, till exempel författare genomför vad när en som måste uppfattas obduktion, och därefter avslutningsvis försom en klarar patienten visserligen lider Vissa bestämda och allvarliga att av åkommor, ingalunda betrakta död. men är att som

Maktutredningens analys får, redan betraktas vår

som sagts, som mest ambitiösa undersökning hittills den svenska modellens förav ändring, fram till och med 1980-talet. Man menade det knappast att rimligt ännu 1990 tala hela modellens definitiva fall, var att om

eller död. Men samtidigt ansåg sig övertygande kunna belägga

man

RUNE PREMFORS

klar försvagning samtliga de huvuddrag i modellen identi-

en av man fierat, och kortfattat listade ovanz

som

Inte i något fall har det gått konstatera de drag här förknip-

att att som

med den svenska modellen är adekvata beskrivning dagens

pats som av

svenska samhälle. Det allmänna resultatet är tvärtom, alla dessa drag

att

försvagats, i några fall till och med försvunnit. Slutsatsen är därmed inte

beroende definitionerna. Oavsett hur den svenska modellen precise-

av

blir bilden samhällsförändringarna går i riktning från den modell

ras, att

länge utgöra Sveriges speciella signum. Den svenska model-

som ansetts

len måste därför sägas ha nått vändpunkt.

en

Observationer och slutsatser i maktutredningen kan kritiseras

många enskilda punkter. Den allmänna bilden stark försvag-

av en ning flera de karakteristiska dragen hos den svenska modellen

av av

torde dock obestridlig. Lika obestridligt är att ingen

vara nog markant återgång till "modellkonform situation har skett

en mer något viktigt område under 1990-talet.

Här ska jag kort referera och kommentera några varför

teser om den svenska modellen har försvagats eller, somliga vill ha det,

som till och med dött. Maktutredningen listade mycket antal

ett stort

påverkande faktorer ansåg det sammanfattningsvis

men att nog ändå handlade följderna två breda samhällstrender, dels inter-

om av

nationaliseringen och dels individualiseringen. Den förra dessa

av

utvecklingstrender har blivit uppmärksammad, oftast

enormt nu

under globalisering, sedan maktutredningen kom med sin

namn av

analys. Maktutredningen är, enligt min mening, alltför svepande i sin

analys denna punkt, och riskerar därmed räknas till dem

att som oreflekterat och beredvilligt sprider I några andra,

myter. senare

bidrag har internationaliseringens betydelse för den svenska

modellens nedgång eller fall fått enligt min mening, tillfreds-

en, mer ställande behandling. Särskilt vill jag nämna och

statsvetarna

Sverigekännarna Evelyne Hubers och John Stephens’ bidrag. Deras är det ingalunda är internationaliseringen i alla dess delar

tes att som

varit betydelsefull Sverige har hela tiden varit utomordentligt

en öppen ekonomi- det mycket specifikt har handlat

utan att mer om avregleringen finansmarknaderna, och detta område särskilt

av avskaffandet valutaregleringen vid mitten 1980-talet. Denna

av av utveckling försvårade i sin starkt den markerat utbudsorienterade

tur ekonomiska politik den svenska modellen kommit att känne-

som tecknas

av.

Maktutredningens andra huvudorsak, individualiseringen, har i mycket mindre grad följts i debatt och forskning det

upp - även om

DEN SVENSKA MODELLEN SOM DEMOKRATI

finns flera exempel smula okritiska, fÖr-givet-tagande samma, en

gällt för internationaliseringen. Grundtanken är de svenska

som att medborgarna med tiden, och bland grund och högre annat av mer utbildning, blivit alltmer individualistiska i sin livsstil. Detta sig tar

mångahanda uttryck. I den offentliga sfären gäller det bland

annat

markant avtagande parti- och organisationslojaliteter, liksom

en

önskan möjligheter välja individanpassade lösning-

om att att mer i samhällsservicen. Också denna samhällstrend återspeglar i ar nog, sina mindre tvärsäkra och storvulna formuleringar, reella och grund-

läggade förändringar. Men får värja sig för använda den

man att som slasktrattsförklaring", där olika uttryck för individualism förklaen med ökad individualism. Sociologen Stefan Svallfors har i sin ras forskning svenskarnas attityder till välfärdsstaten levererat om resultat bör de entusiastiska obesom temperera mer utsagorna om en tvinglig trend allt större individualism. I internationellt mot ett

jämförande perspektiv har den dominerande samhällssynen

nog bland svenskarna ganska länge kunnat karakteriseras horisonsom tell individualism, det vill säga hållning är både individ- och en som

jämlikhetsinriktad.

Liksom beträffande internationaliseringen gäller också in-

att

dividualiseringen kan ha påtaglig förändringskraft symbol eller

som myt. Det behöver knappast sägas samhälle, där domineatt ett en rande självbild det huvudsakligen består starka individuaär att av lister, hela tiden står i begrepp sig iväg till det privata eller som att ge till utlandet så kollektiv lösning inte stämmer med deras - snart en

preferenser, inte precis uppmuntrar utveckling å den svenska

en modellen. Med avseende både internationalisering och individua-

lisering, menar jag, sammanfattningsvis, att maktutredningen lyckats

peka de viktiga förhållanden försvagat den svenska ett par av som modellen, i båda fallen överdriver såväl förändringarnas men att man styrka deras effekter. som I maktutredningen finner också den intressanta för

man och

samhällsforskare ofta oemotståndliga tanken modellens nog att försvagning varit icke-avsedd effekt dess klart avsedda en av egen

utveckling. Framför allt gäller detta individualiseringen. Socialde-

mokratin har ihärdigt velat forma alla medborgare till fria och kritiskt tänkande individer och får alltså form nu man en pervers av betalning för denna insats Annars är tanken den svenska modelatt len innehållit fröet till sin undergång vanlig i debatten, egen men normalt i lite mindre sofistikerade varianter. Ibland heter det till

exempel att det handlade omöjlig grundkonstruktion,

om en som inte hänsyn till hur kapitalismen, marknaderna, eller kanske till tog

RUNE PREMFORS

och med människorna i allmänhet, egentligen fungerar. Detta är

förstås den vanliga invändningar vänsterprojekt från

typen av mot högerhåll. Intressantare är väl då analyser, det som menar att var flera "överdrifter" olika slag så småningom underminerade av som modellen. Oftast nämns därvid den förvuxna välfärdsstaten och de

konfiskatoriska skatterna, med bara slags milt vansinne som ett tilläts växa i höjden, varje tanke konsekvenserna. I denna utan

förklaringsfigur ingår dock ofta också utpekandet det klart större

av vansinne, arbetarrörelsens radikalisering ha utgjort. Med som anses början under det 1960-talet övergav, heter det, såväl partiet sena som LO sin dittillsvarande pragmatism och åter socialismen satte

dagordningen. Den arbetsmarknadslagstiftningen och särskilt

nya

förslaget löntagarfonder utgjorde kulmen denna utveckling,

om alltså både raserade ekonomin och omöjliggjorde traditionell som en

samarbetspolitik.

I ytterligare andra analyser är det den allmänekonomiska snarare utvecklingen, kraftigt underminerat modellen. Den ekonomiska som kris onekligen har kännetecknat perioden då huvudsom anses sakligen eller kanske enbart ha berott internationella och för

Sveriges del väsentligen opåverkbara förlopp och händelser. I

ett par, klart mindre försvarande och därför intressanta analyser, mer förutsätts visserligen också det inte alls handlar modelldeatt om fekter, där blandas ändå det opåverkbara med det hemlagade i men

jakten orsaker. Vad gäller nyliga omständigheter det förra

av slaget, nämns de mycket och ofta underskattade internatiostora

nella följderna Tysklands återförening. Bland det självförvållade

av

pekar det misstaget avskaffa valutaregleringen vid

man stora att

utordentligt illa vald tidpunkt jfr ovan, framför allt det

en men misslyckade kronförsvaret och del andra mindre väl valda åtgären der i början 1990-talet. av Den nämnda tolkningen från höger socialismens återovan om

komst förklaringsfaktor, har sin spegelbild i minst lika väl-

som en dokumenterad litteratur högervågen, eller hur nyliberalisom om trängde den pragmatism dittills kännetecknat den men ut som svenska högern och det svenska näringslivet betydelsen dess di-

i

rektörer och deras sammanslutningar. Redan mycket tidigt sjuttiotal skedde den vindkantring bland sig uttryck i

som annat tog en

beredvillighet spendera ofantliga under de följande åren

att summor

både långsiktig, ideologisk propaganda och kortsiktigare poli-

tiska kampanjer.

Men det krävs två för träta, Bo Rothstein i sin en resonerar kraftfullt argumenterande nytolkning den svenska modellens av

DEN SVENSKA MODELLEN SOM DEMOKRATI

uppgång och fall. Analysen anknyter till den aktuella diskussionen

om betydelsen tillit eller socialt kapital i samhället." Men av medan de flesta diskussioner och studier inom detta fält fokuserat

medborgarnivån, riktar Rothstein blicken elitnivån, och talar nu mot där denna tillitsdimension vertikal tillit eller

om som organiserat

socialt kapital. Andra faktorer strukturellt eller institutionellt av

slag, till exempel förändringar i produktionsteknologi, den in-

som ternationella ekonomins utveckling, institutionella anordningar arbetsmarknaden, etc., bidrar visserligen till förståelsen modellens av sammanbrott, i slutänden mäktar inte dessa och liknande men faktorer med förklara varför kompromiss under år har att senare ersatts konflikt, och varför det skett i så hög grad just i vårt land. av För förklara detta måste söka sig till generell, underatt man en mer

liggande organiseringsnivå, där det organiserade sociala kapitalet

formas eller förskingras. Det just anhopningen, särskilt 1930var talet, sådant "kapital", gjorde den svenska modellen möjav ett som lig. Det är förslösandet det under främst 1970-talet åstadav som kommit modellens sammanbrott. Det "marxistiska LO och det

nyliberala SAF" blir i denna analys lika goda kålsupare, åtminstone

tills forskningen kan visa någon fördelning ansvarsbörannan av dan.

Man kan diskutera analysens originalitet. Mig tycks det

som om

det organiserade sociala kapitalet i allt Väsentligt benäm-

är en ny

ning, vad i andra sammanhang har kallats kompromissanda,

som pragmatism, konsensus, samarbetsklimat En stark tradition m.m. av detta slag bör sökas mycket långt tillbaka i historien; den är en cen-

tral komponent i den svenska demokratins långa utvecklingshistoria.

I denna mening är 1930-talet inget formativt något moment utan en mindre dramatisk utvecklingsfas, framför allt innebar som att

kompromisskulturen fann viktigt tillämpningsområde, näm-

ett nytt ligen arbetsmarknaden, och särskilt bland organisationseliterna denna arena.

I mycket uttrycktes den samarbetsandan i påfallande goda

nya personliga relationer mellan huvudaktörerna elitnivå. Rothstein

ett nytt uttryck också för detta, personligt socialt kapital. ger oss De starka sympatierna mellan ledarna är kända sedan tidigare.

Dessa låter sig naturligtvis inte förklaras något alldeles nöjaktigt

sätt med hjälp någon våra vanliga samhällsvetenskapliga teori-

av av bildningar. Men jag kan inte varför Rothstein rekomse man, som menderar, skulle avhända sig de bidrag till förklaringen den av svenska modellens karakteristiska konsensusorientering som en diskussion strukturella och institutionella faktorer Sker det, av ger.

RUNE PREMFORS

riskerar begrepp tillit eller eller det sociala

som horisontell vertikal

kapitalet vanligt, organiserat eller personligt bli något slags

att mystiskt och ursprungligt kraftkorn, bara kan länkas

som samman med andra fenomen i samhället sina ensidiga effekter. Det

genom

tycks mig, teoretiskt och metodologiskt, tillbaka.

vara ett steg

Det naturligtvis inget enkelt frågan varför den

ges svar om svenska modellen försvagats kraftigt sedan det 1970-talet. En

sena smula fegt och filosfiskt kan svara omfattande föränd-

man att ringar är så naturliga i det moderna samhället, i stället borde

att fråga varför denna politisk-ekonomiska modell över huvud

oss taget kom existera i så stabilt skick under åtminstone ett decen-

att ett par nier. När detta sätt funnit stabilisatorerna, säkert är

som av många olika slag, kan observera hur och när dessa rycks undan så

modellen undermineras. stabilisator, jag hävatt En typ av som ovan dade, hade rönt för lite uppmärksamhet med avseende förklaringar den svenska modellens framväxt, bör också större

av ges en

roll i våra ansträngningar förstå dess tillbakagång; till ingen läsa-

att

överraskning jag och I litteraturen res avser staten statsapparaten. finns i själva verket hel del relevanta iakttagelser, ingenstans

en men samlas detta till historisk-institutionell, statscentrerad analys

en av den svenska modellens försvagning.

Åtskilliga dessa analytiska embryon till förklaring

av en av m0dellens försvagning, fokuserar den oflentliga sektorns tillväxt ett eller sätt. Det gäller sett såväl "neoklassikerna/ nylibe-

annat som ralerna" de vanliga högerkritikerna, också del marxis-

som men en

tiska/ postmarxistiska tolkningar, där särskilt pekat betydel-

man

för den fackliga rörelsen grund dess medlemskader sen av att kommit i så utsträckning utgöras offentligt anställda. Ett

att stor av slags skickelsediger tröskel överskreds när Kommunal 1980-talet gick Metall och blev största förbund inom LO. Enligt min

om

mening är det riktigt och nödvändigt börja i just denna ände,

att alltså med iakttagelser och hela den offentliga sektorns

om statens utveckling under decennier. Det är tämligen välkända ting,

senare

jag ganska nyligen i betydande detalj har analyserat annat

som håll. Här skall därför bara påminnas några grundläggande för-

om lopp och fakta.

Trots historiskt kraftig tillväxt under tidiga efterkrigs-

en sett tiden, Sveriges offentliga sektor år 1960 tämligen normalstor

var bland OECD-länderna. På kort tid går i ledningen i denna

upp speciella liga, med bara våra skandinaviska och Holland i

grannar hasorna. BNP-andelen för de offentliga utgifterna stiger från strax över 30 till över 60 procent under de så kallade rekordåren 1960-

DEN SVENSKA MODELLEN SOM DEMOKRATI

och 1970-talen. Skattekvoten når god bit över 50 De en procent. offentliga åtagandena blir allt fler och allt ambitiösare. Det finns knappast område där Sverige inte vill och också verkligen gör ett mest bland jämförbara länder. Karakteristiskt är hela välfärdsatt

politiken i vid mening sköts offentliga nästan-monopol såväl med

av avseende produktion distribution och reglering. Och det är som kommunal nivå expansionen medan den statliga mest som syns; konsumtionens andel BNP är i oförändrad, stiger komav stort sett från 16 till 29 under perioden 1960-1980. Allt munernas procent

detta kräver väldigt offentligt organisationsbyggande. Det är,

ett främst kommunal nivå detta sker. Vid krigsslutet som sagt, som

hade de flesta Sveriges ungefär 2 500 kommuner ingen byråkrati

av alls; 1980 hade alla de omkring 275 kommunerna omfattande nu

professionella förvaltningsorganisationer med uppåt tusentals

anställda. Men även den centrala statsförvaltningen växte kraftigt och differentierades. År 1945 fanns 146 centrala med riks-

myndigheter täckande uppgifter; år 1980 de 220, och genomsnittligt betydligt

var mycket större och differentierade i sina uppgifter. Detta väldiga mer

bygge godkändes återkommande, både till sin huvudinriktning och

med avseende finansieringen, svenska folket i val. Och det är av orimligt att bara räkna rösterna för "vänstern härvidlag. Alla partier utom möjligen högerpartiet, åtminstone tvekade inför det höga som

och finaniseringen stod bakom byggmästarna och chefs-

tempot arkitekterna inom socialdemokratin och ämbetsmannakåren. Genom utredningsväsendet och andra uttryck för tidens konsensusinriktade politik, i själva verket aktivt med redan tidigt var man ett designstadium. Och något, så ville faktiskt från mitten om man av 1960-talet till ungefär 1980 både ha ambitiösare bygge och ett skynda det hela. Under period utvecklades också i den samma svenska debatten kritik mot den svenska modellens offentliga en sektor, kritik från vänster och från mitten, samtidigt både en som ville ha mycket ambitiösare, utjämnande politik och en mer en

mindre byråkratisk, decentraliserad offentlig apparat.

mer Resten är historia, det heter. Visst handlade det, högersom som

tolkningarna i sina olika skepnader ekonomin omöj-

menar, om att ligen kunde klara fortsatt offentlig expansion det frustande en av slag kännetecknat perioden efter 1960 enkel trendframsom - en skrivning tillväxttalen på, säg, 1970-talet visar hur orimligt detta av Och det hade faktiskt varit orimligt även med för den vore. en svenska modellen normal ekonomisk tillväxttakt. Hur än vänman der och vrider siffrorna så handlade det undanträngning om en av "välståndsskapande produktion till förmån för "välståndsfördelan-

RUNE PREMFORS

de konsumtion inte kunde fortsätta i ökningstakt. Men

som samma därtill kom internationell ekonomisk kris, med första

en ett genomslag efter den så kallade första oljekrisen med riktigt

1973, men allvarliga känningar för Sveriges del, först i samband med den andra

oljekrisen ungefär fem

år senare.

Resultatet blev i alla händelser både intensifierad strid den

en om offentliga sektorn och minimal konsensus. Striden präglades

en ny

den tidigare vänstervågen tämligen raskt runt märkesåret 1980 av att

högervåg, där för första gången länge ljudliga krav

ersattes av en

nattväktarstat i stället för förvuxen välfärdsstat luftades.

en en Den förvisso minimala, samstämmigheten handlade be-

nya, om hovet den offentliga tillväxten, åtminstone så att den

av att stoppa inte överskred den totala ekonomiska tillväxten. Denna mel-

samsyn lan de centrala krafterna i svensk politik etablerades faktiskt redan 1981, då socialdemokratin i oppositionsställning sitt så kallade

tog

krisprogram. Mittenpartierna hade för sin del tagit likartad ställning regeringspartier proposition den ekonomiska krisen

som i en om hösten 1980.51

En verklig uppbromsning den offentliga tillväxten skedde inte

av över Kommunernas expansion fortsatte i långsammare takt

en natt. ända fram till tidigt nittiotal, medan faktiskt började krympa

staten redan under tidigt åttiotal. Men för tillväxtmaskin är stilla-

en ståendet radikalt I både långt och medelsiktigt historiskt

nog ett ett perspektiv handlar det dramatisk utveckling. Det sanno-

om en var likt första gången sedan åtminstone 1820-talet l den svenska

som

stagnerade och till och med krympte. På 1990-talet bär den staten svenska centrala statsförvaltningen större prägel nattväktarstat

en av än exempelvis Storbritannien. Om något liknar den sig själv i 1950talets tappning. Detta har inte bara eller kanske främst göra med

att den stagnerande tillväxten, har lika mycket eller åstadkom-

utan mer mits den radikala decentralisering skett under närmare

genom som två decennier. Först det entydigt decentralisering från stat till

var en kommun. Under 1990-talet har det också handlat privatisering

om

och bolagisering delar den statliga sektorn.

av av

Min år således att den svenska modellens försvagning i stora

tes

stycken måste förstås och förklaras den offentliga sektorns utveckling,

av inklusive den dynamik de politiska striderna kring sektorn fick.

som

Den svenska modellens ideologiska tillskyndare byggde mycket

kort tid västvärldens största offentliga sektor givetvis inte främst

-

uttryck för personlig maktsträvan eller för att berika sig i som ett

någon materiell mening, ett led i förverkligandet sina

utan som av visioner rättvisare och demokratiskt samhälle. En bety-

om ett mer

DEN SVENSKA MODELLEN SOM DEMOKRATI

dande fartblindhet kom emellertid onekligen känneteckna att pro-

vilket bland sig uttryck i påtaglig okänslighet

cessen, annat tog en för de byråkatiska bi- och icke-avsedda effekterna de snabbt av rullande reformerna. Åtminstone fram till slutet 1970-talet beav möttes kritiken ofta med betydande från många makten arrogans havares sida. Krav inflytande andra än godkända parti- och genom

organisationskanaler avvisades fientliga modell-

som angrepp bygget i Också inom arbetarrörelsen avvisades växande stort. en opposition fientlig eller i fall okunnig den svenska som mot vart om modellen, med dess nödvändiga centralism och stordriftsfördelar. Parallellt börjar många människor uppleva den besvikelse som

orsakas Olof Palme gång ungefärligen uttryckte det

av att - som en reformbeslutens stolta visioner omsätts i knastrande kom- - torra munala cirkulär. Om detta helt ofrånkomligt, så skall därtill lägvar att 1970-talet också såg de första omfattande erfarenheterna gas av

otvetydiga misstag och uppenbart bristande måluppfyllelse. Suc-

cessivt blir den offentliga sektorn företeelse under 1970-talet som något annat än tidigare bland både makthavare och människor i all-

mänhet. Med ideologiskt belastat president Reagans

ett det var sloganl, ändå mycket träffsäkert uttryck, förvandlades den men

offentliga sektorn från lösning till problem problem för ekono-

- ett min i för statsfinanserna, för medborgarnas frihet. Spännvidstort, den fortsatt i åsikterna. Kanske blev de till och med större, var stor

hela det politiska spektrat i Sverige kom kort tid tydligt

men att förskjutas höger i förhållande till stod under den svenska var man

modellens glansdagar.

Sammanfattningsvis: Statens och statsapparatens roll i denna utveckling alltså avgörande det främst förstås inte var genom att - men enbart detta fält konsensus konflikt i svensk —var som ersattes av politik under åren kring 1980. Konflikterna orsakades i sin i tur betydande grad internationell ekonomisk kris, ofrånav en som komligt kom att resultera i statsfinansiell kris, med lika en som tvingande logik också ledde till att locket först lades den offentliga tillväxten. Småningom denna gång efter flera hemlagade miss- -

tag i krispolitiken blev nedskärningar nödvändiga, till och med i

vissa välfärdsstatens kärnprogram. Men konflikterna har inte bara av

kristalliserats kring besparingar och nedskärningar. Jag har också

hävdat konflikterna handlat och stimulerats inslag i ovan att om av

själva välfärdsstatsbygget. Samtidigt människor gott och

som ont gjordes alltmer beroende den offentliga sektorns verksam- - av

heter, valdes styrnings- och förvaltningsmodeller uttryckte

som en skriande brist insikter byråkratiska organisationers egenskaom

RUNE PREMFORS

och problem. Man valde i enlighet med den weberska traditioper

att entydigt förvaltningen hierarki i stället för demokranen se som ti. Demokratin tillfredsställdes, menade så länge den admini-

man, strativa hierarkin kunde de politiska i

styras av representanterna

något i sin inte alls problematiserades. Den oby-

toppen - som tur råkratiska kommunala traditionen, liksom de inslag "folkrörelse-

av förvaltningar fortfarande fanns, dukade obönhörligt under för

som effektivitets-, centraliserings- och stordriftstänkandet. Enligt min mening betingades detta i sin den svenska ämbetsmanna-

tur av statens fortlevnad och fortsatt inflytande. Om den svenska

stora arbetarrörelsen i högre grad hade avstått från växa

att samman

och materiellt med den centrala byråkratin, hade den

mentalt

offentliga sektorn byggts ganska annorlunda, och den svenska

nog modellen i denna del och gissningsvis många blivit

andra en annan,

och måhända livskraftigare.

Noter

1 SOU 1990:44 Demokrati och makt i Sverige, 22 ff.

s. 2 För några exempel, W. Clement och R. Mahon, red., Swedish Social

se Democracy: A Model in Transition. Canadian Scholar’s Press, 1994;W. Korpi, Den demokratiska klasskampen. Svensk politik ijämförande perspektiv. Tiden, 1981; Pontusson, The Limits Social Democracy: Investment Politics in Sweden. Cornell U.P., 1992; och P. Swenson, Bringing capital back in, social

or democracy reconsidered, World Politics, Vol. 43, 1991, 513-544.

s. 3 Se R. Mahon, "Death of Model Swedish Social Democracy the

t.ex. a at Close of the Twentieth Century, Ottawa: Carleton University, 1998; Pontusson och P. Swenson, Labor Markets, Production Strategies, Wage Bargaining Institutions. The Swedish Employer Offensive in Comparative Perspective, Comparative Political Studies, Vol. 29, No. 1996, 223-250;

s. G.M. Olsen, "Re-Modeling Sweden: The Rise and Demise of the Compromise

Global Economy", Social Problems, Vol. 43, No. 1996, 1-20; och E.

a s. Huber och Stephens, Internationalization and the Social Democratic Model. Crisis and Future Prospects, Comparative Political Studies, Vol. 31, No. 1998,s.353—39Z 4 E. Lundberg, The Rise and Fall of the Swedish Model, journal Economic Literature, Vol. XXIII, 1985, s. 1-36; P-M. Meyerson, Earosclerosis the Case Sweden. Industriförbundet, 1985; A. Lindbeck, The Swedish Experiment. SNS, 1997. 5 J-E. Lane, The Decline of the Swedish Model, Governance, Vol. 1995. 6 G. Esping-Andersen, Politics Against Markets. The Social Democratic Road

to Power. Princeton U.P., 1985; S.E. Olson Hort, Social Policy and WelfareState

DEN SVENSKA MODELLEN SOM DEMOKRATI

in Sweden. Arkiv, 1993;B. Rothstein, Vad hör staten göra Om valfardsstatens moraliska och politiska logik. SNS, 1995; och D. Sainsbury, Gender, Equality and WelfareStates. Cambridge U.P., 1996. 7 H. Heclo och H. Madsen, Policy and Politics Sweden: Principled Pragmatism. Temple U.P., 1987; J-E Lane, red, Understanding the Swedish Model, temanummer av West Euopean Politics, Vol. 14, No. 1991; och L. Lewin, Samhället och de organiserade intressena. Norstedts, 1992. 8 Se A.Björnsson, Förspelet till den allmänna värnplikten", i dens., red.,

t.ex. Från undersåte till medborgare. Om svenska folkets demokratiska traditioner. Ordfront, 1981, 108—114.

s. 9 Offentlig sektor. Utveckling och nulage. Statistiska centralbyrån, 1985, s. ‘° Ibid., s. 9 H Se vidare R. Premfors, Den komplexa staten, i G. Ahrne, red., Stater

organisationer, Nerenius 8CSantérus Förlag, 1998, 29 ff. som s.

12 Se M. Rojas, Efterfolkhemmet agenda för Sveriges förnyelse.

t.ex. - en Timbro, 1966; och H. Zetterberg och C-J. Ljungberg, Vårt land- den svenska socialsmten. Slutrapport från ett forskningsprogram. City U.P., 1997. 3 L. Lewin, "Majoritarian and Consensus Democracy: the Swedish Experience, Scandinavian Political Studies, Vol. 21, No. 1998, 195-

s. 206; dens., Votera eller förhandla Om den svenska parlamentarismen. Norstedts Juridik, 1966. M Se G. Therborn, "Nation och klass, och skicklighet. Vägar till

t.ex. tur ständig makt", i K. Misgeld m.f1., red., Socialdemokratins samhälle. SAP och Sverige under 100 år. Tiden, 1989. 15 T. Tilton, The Political Theory Swedish Social Democracy. Through the WelfareState to Socialism. Clarendon Press, 1990. 16 Se O. Ruin, "Three Swedish Prime Ministers: Tage Erlander, Olof

t.ex. Palme and Ingvar Carlsson", West European Politics, Vol. 14, No. 1991, 58-

s. 82. 17F. Castles, red., The Social Democratic Image ofSociety. Routledge, 1978. 18 W. Korpi. Den demokratiska klasskampen 9 SOU 1990:44, s. 399 20 Ibid, kap. 21 Hermansson, Politik intressekamp. Parlamentariskt beslutsfattandeoch

som organiserade intressen i Sverige. Norstedts Juridik, 1993. 22 Ibid., s. 442. 23 Se C. Andersson,/1mhetsmarznastat och demokrati. Score, 1998.

t.ex. 24 B. Rothstein, Den korporativa Intresseorganisationer och statsförvalt-

staten. ning i svensk politik. Norstedts, 1992. 25 B. Rothstein, Breakdown Trust and the Fall ofthe Swedish Model. Göteborgs Universitet: Statsvetenskapliga institutionen, 1998.

RUNE PREMFORS

26 Senot 12 ovan.

27 Väl dokumenterat i t.ex. T. Svensson, Socialdemokratins dominans. En studie

den svenska socialdemokratins partistrategi. Almqvist 8CWiksell International, av 1994. 28 R.E. Lane, The Market Experience. Cambridge

U.P., 1991. 49 H. Heclo och H. Madsen, Policy and Politics in Sweden; och TJ. Pempel, red., Uncommon Democracies. The One-Party Dominant Regimes. Cornell U.P., 1990. 3° T. Tilton, The Political Theory of Swedish Social 257

Democracy s.

..., 31 Se Micheletti, Organisationer och svensk demokrati",

t.ex. i SOU 1996:12 På medborgarnas villkor. En demokratisk infrastruktur Demokratiutvecklingskommittén; och P-O. Öberg, Särintresse och allmanintresse. Korporatismens ansikten. Almqvist 8CWiksell International, 1994. 32 Citatet SOU 1993:90 Lokal demokrati i utveckling Lokaldemokrati-

är ur kommittén, 256 Catarina Rönnung.

s. 33 Jfr R. Premfors, "Folkomröstningar och europeisk integration, i SOU 1996:16 Förankring och rättigheter EU96-kommittén, 9-25, särsk. 14

s. s. 34M. Childs, Sweden: The Middle Way Trial. Yale Reviderade

on U.P., 1936. upplagor 1938, 1947 och 1961. 35M. Childs, Sweden: The Middle Way. Yale

U.P., 1980. 36 R. Huntford, The New Totalitarians. Stein Day,

8C 1972. 37 Ett exempel E. Lundberg. "The Rise and Fall of the Swedish Model.

gott är 3 SOU 1990:44, s. 393. 39 Ibid., s. 26 ff.

4° E. Huber och LD. Stephens, Internationalization and the Social Democratic Model ... 41

Svallfors, Välfärdsstatens moraliska ekonomi. Boréa, 1996. 42Jfr H.C. Triandis, Individualism G Collectivism. Westview Press, 1995, 44

s.

Triandis refererar i sin till etnologen Åke Dauns forskning, dennes

tur set.ex. "Individualism and Collectivity Swedes, Ethnos, Vol. 56, 1991, 165-

among s. 172, och dens., Svensk mentalitet. Ett jämförande perspektiv. Rabén 8CSjögren, 1989. 43 E. Lundberg, "The Rise and Fall of the Swedish Model;

P-M Meyerson, Eurosclerosis the Case Sweden.

- 44 E. Huber och .D. Stephens, Internationalization

and the Social Democratic Model ...; och G. Garret, Partisan Politics in the Global Economy. Cambridge U.P., 1998 särsk. kap. 45Se t.ex. K. Boreus, Högervåg. Nyliberalism och kampen språket i svensk

om offentlig debatt 1969-1989. Tiden, 1994, särsk. kap. 46 B. Rothstein, Breakdown Trust and the Fall the Swedish Model.

DEN SVENSKA MODELLEN SOM DEMOKRATI

47 Den viktigaste skriften är R. Putnam, Den fungerande demokratin. Medborgarandans rötter i Italien. SNS Förlag,1996. 48 T.ex. P. Swenson, The End the Swedish Model in the Light its Beginnings. Berlin: Wissenschaftszentrum, 1993. 49För utförligare analyser och fylligare referenser, R. Premfors, Reshaping

se the Democratic State: Swedish Experiences in Comparative Perspective, i

a Public Administration, Vol. 76, No. 1998, 141-160; dens., Den komplexa

s. Staten; samt dens., "Det historiska arvet Sverige och "Organisationsförändringar och förvaltningspolitik: Sverige", kap. 2 respektive 5 i P. Lxgreid och O.K. Pedersen, red., Fra opbygning til omhygning i staten. Organisationsforandringer i tre nordiske lande. Jurist- økonomforbundets Forlag, 1999.

og 50 Se R. Premfors, The Swedish Model and Public Sector Reform, West European Politics, Vol. 14, No. 1991, s. 83-95. 51 Se R. Premfors, Coping with Budget Deficits in Sweden, Scandina-

t.ex. vian Political Studies, Vol. No. 1984, s. 261-284. 52 Staten i omvandling 1997. Statskontoret, 1997. 53 Se R. Premfors: Genomförande och utvärdering offentlig politik.

t.ex. av Stockholms Universitet: GSHR-rapport nr 12, Statsvetenskapliga institutionen, 1981.

Den offentliga demokratisynen

Kerstin Jacobsson

Inledning

Det i varje regering har sig föranlåtycks som om stort sett ny sett

tillsätta demokratiutredning. Som pärlor rad-

ten att en egen ett band, skriver Bäck 1990, har kommittéerna kommunal

Henry om

demokrati och organisation avlöst varandra under 1970- och 80-talen. Och detta radband offentliga utredningar SOU av statens demokratitemat har fortsatt under 1990-talet. Parallellt med de statliga utredningarna har det skett omfaten tande statsvetenskaplig forskning området. Särskilt är detta fallet med den kommunala demokratin och självstyrelsen. Ibland har utredning och forskning bedrivits kommittéerna har nära samman; i uppdrag forskare undersöka och utvärdera konsekvengett att förändringar i den kommunala organisationenf Det innebär serna av

problemformuleringarna ofta varit desamma i utredning-

också att

och i forskningen.

arna Demokratiutredningarnas fokus har emellertid varierat mellan decennierna alltefter de olika omständigheter och problem varit som aktuella. Varje tid har sina demokratiproblem, eller egna snarare, varje tid definierar sina demokratiproblem. Syftet med den här studien fir undersöka och i så fall hur demokratin att om - - synen och demokratiproblemen har förändrats från 1960-talets utredtills i dag. Undersökningen vill fånga den demokratiförståelse

ningar

kommer till uttryck i sådana SOU direkt behandlar desom som mokratifrågor under dessa fyra decennier.

Urvalet SOU i undersökningen består utredningar som ut-

av tryckligen behandlar demokratifrågor. Bland dessa har jag valt dem behandlar de problemkomplex i SOU:na framstår de som som som aktuella demokratifrågorna varje decennium. För 1960-talet mest har jag valt den konstitutionella frågan författning. För 1970om ny

DEN OFFENTLIGA DEMOKRATISYNEN

och 80-talen den kommunala demokratin. För 1990-talet dels in-

ternationaliseringen, särskilt då EU-medlemskapet, dels den lokala

demokratin. En eller utredningar decennium har underett par per sökts. Det begränsade antalet SOU gåtts igenom det faksom samt

tum att exempelvis utredningarna länsdemokrati, de förvalt-

om

ningspolitiska och de kommunrättsliga utredningarna inte ingår i undersökningen gör att generaliserbarheten blir begränsad Det är fråga nedslag i viktiga utredningar varje decennium. Å

snarast om andra sidan finns det inget tyder de valda

som att utredningarna

inte skulle representativa för sin samtids demokratidiskussion i vara

SOU. Undersökningens urval och uppläggning ska bak-

ses mot grund att den genomförts inom kort tidsram. av en

Vilka problem uppfattas aktuella i den offentliga mak-

som som

tens ögon speglas ivilka utredningar tillsätts och i utrednings-

som direktiven. Även och kanske

om tidningsdebatt, även riksdagsde-

batt, i ännu högre grad än SOU speglar tidsandan är demokratidiskussionen i SOU policyrelevant i så måtto den till

att ligger

grund för propositioner och lagstiftning. Om kontinuitet ny generellt är i dessa dokument blir förändring desto insett normen tressantare. Och förändringar har skett i synsätten under perioden.

Av valet att studera SOU följer partiernas ståndpunkter inte

att blir de centrala Utredningarna speglar främst den

mest politiska

majoritetens synsätt. Undersökningen omfattar både borgerligt tillsatta utredningar och sådana tillsätts socialdemokratiska som av re-

geringar.

Teoretiska utgångspunkter

Vad demokratin innebär och kräver är inte givet gång för alla. en Sådana tolkningar är föremål för förändring, kan orefleksom vara terad, och omprövning, kan resultat medveten kamp som vara av en definitioner. Att människors tolkningar och uppfattningar om om

demokratin förändras när de samhälleliga förutsättningarna för

ett demokratiskt styrelseskick förändras är inte förvånande. Men tolk-

ningsfrågorna utgör också politiska stridsfrågor. Demokratin för-

människor kan lägga delvis olika innebörd i begreppet. I enar som

begrepps mångtydighet ligger deras politiska potential både när det

gäller förena människor och strida den rätta

att att om tolkningen.

Olika politiska ideologier delar ord demokrati, frihet som och rättvisa kan tolka dem olika; erövra tolkningsföreträdet är men att en del kampen dem emellan. Så ska förstå den debatt i av t.ex. som

KERSTIN JACOBSSON

perioder har förts mellan företrädare för socialistisk respektive en en liberal demokratisyn Elvander 1975. Hela samhällsvisioner är

se

knutna till viss tolkning demokrati eller till begrepp frien av som het, jämlikhet och rättvisa. Ett sätt betrakta demokratibegreppet är det ett att att se som historiskt begrepp, begrepp kommer levda erfarenheter ett som ur och haft olika innebörd i olika tider. En utgångspunkt i den här som studien är begrepp förändras historien och studiet att genom av att begreppsförändringar bidrar till förståelsen historiska samhällsav

förändringar jfr Koselleck 1985. Ur förändringar i talet politi-

om ken och demokratin kan utläsa förändringar i samhällsorganiman sationen och i relationen mellan samhällsintressen. Begrepp speglar erfarenheter laddas också med förväntningar och ideal. Frågan men blir: Vilka erfarenheter kan utläsa demokratin och man ur synen vilka förväntningar har demokratin vid olika tidpunkter man

Men fånga demokratisyner är inte bara fråga att vad

att en om se debattörer lägger för innebörd i ordet demokrati. Det gäller också vilka andra begrepp ingår i demokratins semantiska att se som om-

givning", vilka begrepp krävs för komplettera och imple-

som att demokratin jfr Sartori 1987:265. En viss demokratisyn mentera kan förutsätta bestämd förståelse andra näraliggande begrepp, en av frihet eller rättvisa. Demokratin förutsätter också rad andra som en saker för fungera, förtroendevalda, politiska partier, tanken att som

representation Dessa får olika betydelse och spelar olika

om etc. roller i olika tider. Föreställningarna vad demokratin kräver och om vad krävs demokratin skiftar liksom föreställningarna som av om vilka institutioner förkroppsligar demokratin Dessa kringansom taganden demokratin blir också viktiga undersöka. I analysen om att fokuseras särskilt demokratiidealet kommer till uttryck i som utredningstexterna och det upplevda hotet mot demokratin. Vilket slags demokrati eftersträvas Vad krävs för uppnå målet Hur att ser hotbilden ut Men även: Vilken samhället återspeglar demosyn

kratidiskussionerna I sammanfattning, vilken är utredningarnas demokratiska självförståelse

Olika demokratiteorier olika vilka folket är, vilken typ ger svar

demokratiskt deltagande det är fråga vilka samhälleliga

av om,

förutsättningar främjar deltagandet, vilket område folket ska

som verksamheterna och vilka beslut folket ska påverka styra Held 1996. Demokratins behandling i den akademiska litteraturen är inte det primära i den här studien. Några demokratiteoretiska distinktioner och tankegångar kan ändå sin plats introducera vara att presentationen blir med nödvändighet kortfattad och selektiv. men

DEN OFFENTLIGA DEMOKRATISYNEN

En vanlig distinktion är den mellan direktdemokrati och representativ demokrati. Direktdemokratin bygger medborgarna att själva deltar i den politiska styrelsen. I dag kommer det direktdemo-

kratiska idealet den nationella nivån närmast till uttryck i folk-

omröstningar. Den representativa demokratin utvecklades i nationalstaterna där direktdemokrati ansågs omöjlig praktiska skäl, av

och bygger medborgarna väljer fattar de

att representanter som politiska besluten och sedan står till för dem i återkommande svars val. Fri åsiktsbildning och möjlighet välja mellan flera kandidater att är förutsättningar för att den representativa demokratin ska vara meningsfull. I dag har vi, konstitutionellt representativt sett, ett styrelseskick med direktdemokratiska inslag, i den mån folkom-

röstningar hålls. Men även inom för detta kan olika former ramen av demokratiskt deltagande utvecklas enligt olika ideal Direktdemo-

kratins normativa ideal politiskt deltagande och jämnt fördelad om delaktighet kan också sig uttryck i andra former än tradita genom tionell direktdemokrati. I den här undersökningen är ideal snarare än konkreta former för styrelseskicket det intressanta.

Exempel uttryck för olika demokratiideal är vad brukar som kallas deltagandedemokrati och konkurrensdemokrati 1996.

Held

Kända företrädare för konkurrensdemokrati är Max Weber och

Joseph Schumpeter. Väljarnas roll är enligt detta synsätt

att utse ledare vilket görs i återkommande val det ska möjligt - vara att

sparka dåliga ledare innebär begränsat folkligt deltagande

- men ett under hand. Demokratin är här politisk metod där medborgarna en väljer sin styrelse mellan konkurrerande eliter. För deltagardemo-

krater däremot måste demokratin innebära aktivt deltaett mera gande än det och rösta fjärde år. Önskvärt också deatt vart är mokratiskt deltagande även andra samhällsområden än det poli-

tiska, i arbetsliv och skola. Deltagardemokrater förordar som vanligtvis kombination representativ demokrati och andra inslag en av

delaktighet. En välkänd företrädare för deltagardemokratiska

av ideal är Carole Pateman. De två modellerna implicerar olika syn

medborgaren, dennes förmågor och möjligheter. Det är enligt den

elitdemokratiska skolan orealistiskt förvänta sig vanliga medatt att borgare skulle intresserade eller lämpade för aktivt vara av ett mer

deltagande i det politiska styret Deltagardemokraternas åsikt

är att människor inser det är möjligt verkligen påverka beslutsom att att fattandet kommer de sannolikt också det mödan värt att anse att

delta. Deltagandet är också läroprocess i vilken deltagarna

en utvecklas. En skillnad är gränsdragningen mellan politikens annan område och andra samhällsområden. Medan deltagardemokraterna

KERSTIN JACOBSSON

vill vidga demokratins verksamhetsfält slår konkurrensdemokraterna vakt gränsen det civila samhället och vill

om mot reservera demokratin till den statliga sfären.

Ett demokratiideal förtjänar nämnas kallar jag ide-

annat som att alet kommunikativ demokrati.7 Enligt detta är idealet poli-

om en en tisk kommunikativ rationalitet, där hand-

process som styrs av en lingars rationalitet betingas förmågan att uppnå samförstånd med

av andra. Den kände företrädaren i dag är Jürgen Habermas

mest men Habermas själv hämtar inspiration från Emile Durkheim. Enligt Durkheim kännetecknas demokrati nära tvåvägskommunika-

av en tion mellan styrande och styrda och täta kontakter mellan staten och andra sektorer i samhället. kommunikation och bättre

mer de styrandes politik stämmer överens med de styrdas vilja med

eller

Durkheims språkbruk medvetande, desto demokrati Idealet

mer

åsiktsöverensstämmelse, ska förekommer i utredningom som se

kan sägas det durkheimska idealet. arna, vara

Också för Habermas är kommunikationen det centrala. Kommunikationen sker mellan medborgarna i det civila samhällets politiska offentlighet och kanaliseras sedan in i det politiska systemet

genom offentlighetens företrädare. Idealt sett ska kommunikationen

vara

tvångsfri, präglas jämlikhet och syfta till samförstånd baserat

av ett

bästa makt. Bara offentliga samtal kan för-

argumentets genom slags rimlighet bedömas och beslut legitimeras: I samtalen kan

man utröna förslaget ligger i allas intresse eller och modifiera för-

om

slaget därefter för detta goda grunder ska bli godtagbart för så

att många möjligt idealt sett alla. Habermas accepterar det

som

representativa systemet, inklusive majoritetsröstning, att

men menar beslut måste föregås fungerande kommunikationsflöden både i

av det civila samhället och mellan samhälle och stat för att kunna bli legitima. Till skillnad från Durkheim ställer han alltså konkreta krav

samtalsbetingelserna i sin demokratiförståelse; samförstånd

som nås manipulation är exempelvis inte rationellt samför-

genom ett stånd och saknar förutsättningar för legitimitet. Samtalet innebär

en

giltighetsprövning ståndpunkter. I pluralistiska samhällen där

av någon samstämmighet inte råder är samtalet det enda

om normer sättet avgöra normativa moraliska och politiska spörsmål

att

beskriva demokratiteoretiska traditionerna har i olika

De ovan

utsträckning tagit fasta idealen representation, deltagande och

dialog, vilka alla är beståndsdelar i den moderna demokratin.

En distinktion är den mellan liberal och republi-

annan en en kansk demokratimodell, där den liberala är individualistiskt orienterad och den republikanska kollektivt orienterad eller

gemen-

DEN OFFENTLIGA DEMOKRATISYNEN

skapsorienterad.1° Den demokratiska får olika betydelse i

processen dessa modeller. I den liberala tankemodellen består samhället

av

individer med privata, förpolitiska intressen och politikens uppgift

blir insamla och genomdriva dessa. Staten är

att aggregera en

offentlig förvaltningsapparat i denna tjänst. En tydlig gräns mellan

stat och samhälle dras, där politik hör till den statliga sfären. De

individuella rättigheterna är de viktigaste medborgerliga rättigheterna negativa rättigheter gentemot staten och andra medborgare,

frihet från yttre tvång. Med det republikanska synsättet är demokrati inte sätt kontrollera statlig maktutövning

ett att utan ett medium för folkets självbestämmande och självförverkligande. Medborgarna är politiska varelser utformar sina intressen i

som gemen-

skap och dialog med andra. Statens existensberättigande ligger

i att den garanterar opinions- och viljebildningsprocess, i vilken fria

en

och jämlika medborgare sig mål och

enar om gemensamma normer.

De viktigaste medborgerliga rättigheterna är rätten till politiskt del-

tagande och kommunikation positiva rättigheter, frihet till

autonomi. Politiken hör såväl civilt samhälle till Habermas

stat som

1994.

Olika demokratiteorier bygger alltså olika grundantaganden

samhället och medborgarna. klassificera för Sverige om Ett sätt att relevant demokratidebatt utifrån de olika grundantagandena är indelningen i den tmma demokratin, den snabba demokratin och den starka demokratin m.fl. 1994. Den demokratin

Premfors tunna

bygger individualistisk samhällsuppfattning och

en en syn individer privata än politiska varelser, vilka har intressen

som snarare

föregår den politiska dialogen med andra. Individens fri- och som rättigheter är centrala och staten bör begränsad och bunden.

vara Medborgarna utser i återkommande val sina

representanter. Synsättet ansluter till det klassiska liberala. Den snabba demokratin är kollektivistisk i sin samhället, där elit uppfattas stå

syn en mot folket. Folket har också här förpolitiska intressen vilka bör snabbt

genomslag i den praktiska politiken. Folkomröstningar och opin-

ionsundersökningar också brukarmedverkan kan

men vara sätt att fram folkviljan. Enligt den starka demokratin är människan social

en och politisk varelse, preferenser och intressen utvecklas i dialog

vars och samspel med andra, vilket också ansvarstagandet för

genom

angelägenheter främjas. Kraven fördjupad demo-

gemensamma krati får olika innebörder i de fallen: individuell valfrihet, bru-

tre karenkäter och politiska samtal medborgarnivå blir och

tre sinsemellan olika hur demokratin kan fördjupas

svar Premfors

m.fl. 1994:29 ff..

KERSTIN JACOBSSON

Gränsdragningen mellan politiskt icke-politiskt och mellan

offentligt privat är olika i de olika demokratimodelsom sett lerna, liksom gränsdragningen mellan olika sfärer politik och som ekonomi och och samhälle. Vad utredningarna vilket stat anser om är politikens och det beslutsfattandets legitima som gemensamma område och vad i stället bör bli föremål för privata beslut som

Också gränsdragningen mellan politik och förvaltning kan göras

olika. Frågan relationen mellan politik och förvaltning är ytterst om fråga hur makten fördelad mellan de politiska instien om bör vara tutionerna Lundquist 1991:11 f.. Vilka förväntningar och krav har

utredningarna förvaltningen, och enligt vilka ska förvalt-

normer ningen verka t.ex. rättssäkerhet, offentlighet, effektivitet, öppen-

het, medborgardeltagande, handlingsfrihet Vilken roll spelar den

offentliga sektorn demokratin i synen

En ytterligare fråga är hur utredningarna effektivitetens

ser betydelse för demokratin. Hur viktigt är det politiken åstadkomatt resultat och varför är det viktigt Kan avvägning mellan delmer en tagande och effektivitet krävas för önskade resultat ska uppnås att Kan goda resultat uppväga ett minskat deltagande i den politiska I den internationella Statsvetenskapliga diskussionen

processen

finns det de detta. Fritz Scharpf exempelvis ökad som menar ser

problemlösningskapacitet demokrativärde likvärdigt med

som ett

medborgarnas deltagande i politiken. Giandomenico Majone hävdar för sin del alla slags politiska frågor inte behöver legitimeras de-

att mokratiskt del kan legitimeras större effektivitet. utan en genom

Välfärdspolitik är enligt honom exempel det förstnämnda och

upprättandet EG:s inre marknad exempel det sistnämnda

av se

SOU 1998:124. Hur utredningarna frågan effektivitet

ser om

och delaktighet

Och vad krävs för effektivt politiskt deltagande I den sociaett listiska traditionen har exempelvis betonats demokratin måste att

förutsättningar att ett reellt innehåll. Demokratifrågan rör

ges än den politiska demokratins formella regler; den handlar också mer

medborgarnas reella möjlighet öva inflytande över sina lev-

om att nadsvillkor. Politisk demokrati förutsätter visst mått social ett av och ekonomisk jämlikhet även sociala och ekonomiska fråsamt att kan underkastas demokratiska beslut, argumenterade exempelvis gor Ernst Wigforss 1971, 1980. Den liberala traditionen har i stället betonat demokratins formkrav, dvs. de formella demokratiska spel-

reglerna. Jämlikheten gäller då rätten till politiskt deltagande och

demokratikravet gäller styrelse, inte andra samhällsområden statens debatten i Elvander 1975. Hur utredningarna detta Och se ser

DEN OFFENTLIGA DEMOKRATISYNEN

hur de frihet och rättvisa Är

ser begrepp som jämlikhet, något

viktigare än något annat i demokratin

synen

Demokratidiskussion på 1960-talet

För varje decennium redogör jag kort för några för utredningarna

relevanta händelser i kommunerna, i samhället, i samhällsdebatten, för sedan övergå till undersöka hur resonerade de-

att att man om

mokrati i utredningarna. Den inledande redogörelsen bygger

sekundärlitteratur och är bara tänkt fond till analysen

som en av demokratin i SOU, vilken är primärundersökningen.

Under 1960-talet diskuterades i det offentliga trycket flera

stora

frågor berörde demokratin. Undersökningen begränsas här till

som den konstitutionella frågan författning. Men också diskussio-

om ny

kommunindelning refereras nedan, då bakgrund till

nen om som 1970-talets demokratidiskussion.

Frågan om ny författning

Frågan författning behandlades under 1960-talet två kom-

om ny av

mittéer, författningsutredningen åren 1954-1963 och grundlagberedningen åren 1966-1972. Syftet med författningsreformerna

dels grundlagfästa det sedan länge konstitutionell var att som var praxis och därmed ersätta den gamla och delvis förlegade regeringsformen, dels modernisera den politiska demokratin. Stridsfrå-

att

bl.a. kravet folkomröstningar och proportio-

gorna var ett mer nellt valsätt, vilket de borgerliga drev, och kravet enkammarriksdag, vilket del borgerliga och del socialdemokrater drev.

en en De borgerligas strategi att konstitutionell väg försöka bryta

var socialdemokraternas starka ställning i riksdagen medan socialdemokraternas strategi i gick bevara densamma, också

stort sett ut att

konstitutionell väg Sydow 1987, Algotsson 1998.

von

När författningsutredningens förslag kom utsattes det för kritik rad punkter. De medborgerliga rättigheterna ansågs ha fått för

en svagt skydd. Kritik riktades också kungen fortsatt skulle

mot att utse statsminister, mot det föreslagna valsystemet och sättet att fatta

regeringsavgöranden. Enligt en fyrpartiöverenskommelse 1966 beslutades total författningsreform och Grundlagbered-

om en ningen tillsattes. 1974 fick Sverige regeringsform vilken

en ny trädde i kraft 1975 och 1809 års RF. Några år tidigare, 1970,

ersatte

hade författningsändring ägt innebar Övergång

en annan rum som en

KERSTIN JACOBSSON

till enkammarriksdag, direktval med exakt proportionalitet fast med fyraprocentsspärr valdag i riksdags- och

en samt gemensam kommunalval. Trots dessa nyheter och sådant sänkt rösträttsålsom

der och förstärkning yttrandefriheten innebar inte författnings-

av

ändringarna några genomgripande förändringar i statsskicket utan kodifiering praxis. Kungamakten hade i praktiken

var snarast en av redan urholkats och förskjutning ägt mot riksdagen en rum som

tyngdpunkt för det politiska livet med regeringen ansvarig

som verkställare. Här är dock inte de konkreta lösningarna och förslagen, vilka ofta är teknisk karaktär, de centrala, utan de allmänna av mer demokratin och dess förutsättningar. resonemangen om

Författningsutredningen

Här ska studera Författningsutredningens betänkande SOU 1963:17 Sveriges statsskick. Del Motiv. Förslag till regeringsform. Syftet med reformarbetet göra samlad översyn demovar att en av

kratins funktionsproblem och modernisera författningen. I di-

att rektiven från 1954 sägs att:

Det demokratiska måste äga arbetsduglighet för kunna lösa systemet att de problem, samhällsomdaningen för med sig. Samtidigt utgör nya som aktiv folklig kontroll över regeringsmakten förutsättning för en en att demokratiens jämlikhets- och rättfärdighetsideal skall kunna förverkli- Detta innebär icke endast det måste finnas organisatoriska forgas. att människorna möjlighet att göra sitt inflytande gällande. mer, som ger Det fordras också, de beslutande står i så intensiv och att organen en allsidig kontakt med folkopinionen att medborgarna känner sig delaktii de beslut fattas. Försummas denna sida samhällsomdaningen ga som av blir följden människorna känner sig maktlösa inför den samhällsatt organisation de själva skall SOU 1963:17. som styra

En ständigt förd, allsidig debatt demokratins problem utgör om kanske den bästa garantin för statsmakten bevarar kontakten att

med folkopinionen.

Direktiven talar också demokratins socialpsykologiska förutom sättningar: det gäller skapa sociala förhållanden mänatt som ger niskor intresse i demokratins fortbestånd. Ekonomisk och social ett jämlikhet utgör förutsättning för stabil politisk demokrati. en en Utformningen demokratins institutioner är viktig, det räckav men inte dessa står i överensstämmelse med den formella demoer att kratins principer. De måste också former underlättar och ges som

DEN OFFENTLIGA DEMOKRATISYNEN

stimulerar den enskildes medverkan i samhällsarbetet. Ett ideal

som direktiven formulerar människor uppfattar samhällets verk-

är att samhet ett uttryck för sina strävanden och att kan

som egna man ge

individen största möjliga inflytande inom samhällsorganisation

en

samtidigt uppfyller kraven effektivt förverkliga de mål-

som att

sättningar folkflertalet har uppställt. Medborgarnas deltagande i statslivet måste visserligen ske huvudsakligen riksdagen.

genom Men:

För att den enskilde icke skall känna sig stå utanför avgörandena är det

därför vikt nära kontakt upprätthålles mellan väljare och valda.

av att en

Enligt författningsutredningen bör statsskickets karaktär folk-

av

styrelse framhävas; dess grundläggande drag är fri åsiktsbildning och

allmän och lika rösträtt. Den moderna folkstyrelsen är och måste

-

i huvudsak representativ. Valen har dock karaktären slutvara - av

i hela tiden pågående verksamhet där partierna strävar efter prov en

sig efter också inverka medborgarnas åsikter. att anpassa men Folkomröstningar normalt återkommande inslag i besluts-

som fattandet skulle utgöra fara för den representativa demokratin.

en

Folkomröstning garanti för folkstyrelsen och

sett som en yttersta tillämpad ganska sällan gör däremot inte det. Rådgivande folkomröstning ska riksdagen fri tillkalla. Beslutande folkomröst-

vara att

ning i grundlagsärende bör kunna genomföras minst 1/3 riks-

om av dagens ledamöter så vill. Men den moderna folkstyrelsen folk-

är en

styrelse partier; partierna samlar medborgarna kring

genom en ge-

målsättning, de kanaliserar medborgarnas önskemål och de mensam

rekryterar till politiska poster. Organisationers medverkan i politiken är beredningsstadiet inte något problem. Medverkan i beslutsfattande problematiskt. Förhandlingar mellan organisa-

är mer tioner och stater sker regeringen och detta riskerar ställa

genom att riksdagen inför fullbordat faktum, möjlighet revidera

utan att en

förhandlingsöverenskommelse. Folkrepresentationens dvs. riksdagens beslut bör möjligt uppbäras allmän samhällssyn,

om av en som innefattar totalavvägning olika berörda intressen och inte byg-

en av

mekaniskt tillvaratagande särintressen. En utveckling

ga ett av

korporativism är därför problematisk. Också partierna bör

mot vara lyhörda för olika intressen inte identifiera sig med

gruppers men dem, förbehålla sig självständigt bedömande dem.

utan ett av

Utredningen konstaterar att regeringsmakten har fått stärkt

en ställning till följd behovet snabba beslut, samordning till

av av av följd den statliga verksamhetens expansion, och till följd

av av sta-

tens förhandlingsverksamhet både nationellt med organisationer

KERSTIN JACOBSSON

och internationellt. Tyngdpunkten i riksdagens verksamhet har förskjutits kontrolluppgifterna. En ledande tanke i författ-

mot

ningsarbetet är att försöka stärka riksdagens ställning och skapa

ändamålsenliga former för dess arbete.

Idealet utredningen formulerar är överensstämmelse

som en mellan väljares vilja och valdas beslut, och nära kontakt mellan

en

väljare och valda. Ett reformerat valsystem ska enligt utredningen

förbättra denna punkt.

Grundlagberedningen

Här studerar Grundlagberedningens betänkande SOU 1972:15

Ny regeringsform. Ny riksdagsordning. I den grundläggande demo-

kratiförståelsen är kontinuiteten mellan författningsutredningen och

grundlagberedningen Fri åsiktsbildning och allmän och lika

stor. rösträtt är folkstyrelsens fundament. All offentlig makt vilar primärt hos folket. Folksuveräniteten omsätts i parlamentariskt och

ett re-

presentativt styrelseskick och de individuella fri- och rättigheterna

är centrala. Politiskt framhävs: de valda representanterna

ansvar

politiskt för följderna de beslut de fattar. De handlar svarar av

offentligt och deras handlande kan granskas". Medborgarna måste

också sätt än val kunna uttryck för sina meningar

annat genom ge och påverka innehållet i de beslut fattas. Partierna sägs dock

som

ett bärande element i vår demokrati. Riksdagen ska ha vara en

dominerande ställning. Liksom Författningsutredningen talar Grundlagberedningen den "folkrepresentationen. Rege-

om som ringens inför riksdagen betonas. Så länge regeringen tolereras

ansvar

riksdagen bör den dock befogenheter kunna med

av att agera

den kraft och snabbhet fordras utvecklat samhälle

som i ett som vårt.

Offentlighet och insyn är viktigt för demokratins självkorrige-

ring. Öppenhet vid beslutens tillkomst drag bör utmärka

är ett som

demokratiskt statsskick. Besluten och skälen för dem bör kunna ett bli föremål för granskning i den offentliga debatten". Därför är det

viktigt att regeringens normgivningsmakt begränsas. En grundlag

inte drar några gränser för regeringens normgivningsmakt kan som

tillämpas viktiga beslut undandras från offentlig granskning.

så att

Offentlig insyn gör också lagar genomarbetade och tekniskt

mer bättre.

Organisationsväsendet viktigt för opinionsbildningen och

anses bidrar till fördjupa demokratin. Däremot bör inte organisationer

att

DEN OFFENTLIGA DEMOKRATISYNEN

representerade i beslutsorgan; ett korporativt system är inte

vara Önskvärt. Endast rådgivande folkomröstningar bör förekomma och riksdagen bör fatta beslut sådan med vanlig majoritet.

om

Grundlagberedningen är till skillnad från Författningsutredningen

kritisk mot tanken minoritet skulle ha rätt utlösa folk-

att en att omröstning då detta skulle kunna försvåra majoritetens möjligheter att genomföra sitt fått väljarnas mandat för.

program, som man

Om medborgarna bristande kännedom partiernas

sägs att om

åsikter och "desorientering i politiska specialfrågor kan försvåra

en åsiktsöverensstämmelse, att ökat valdeltagande och intensivare

men valrörelser kan bidra till förbättra den. Partiernas uppgift är också

att

påverka medborgarnas åsikter för så vis nå bättre att att överensstämmelse.

Diskussion

Det kommunikativa idealet tydligare i direktiven från 1954 än i

var

utredningarna följde. De beslutande skulle enligt di-

som organen rektiven stå i så intensiv och allsidig kontakt med folkopinionen

en

medborgarna kände sig delaktiga i samhällsomdaningen. Grund-

att inställningen att Det är människors idéer och värderingar

snarare

tekniskt fulländad författning bär demokratin än en som upp

gjorde också samhällsbetingelser ekonomisk och politisk

att som jämlikhet viktiga. Men också utredningarna formulerar idealet

var

växelverkan mellan folket och dess valda företrädare så om en att fattade beslut överenstämmer med väljarnas vilja. Diskussionerna

valsystemet och effektivt valgenomslag är uttryck för detta.

om ett

Betoningen det representativa partiernas centrala roll i

av systemet,

folkstyrelsen, riksdagen folkrepresentationen, och parlamenta-

som rismen gör dock den enskilde medborgarens kontinuerliga med-

att verkan hamnar lite i bakgrunden. Möjligheten utkräva

mer att ansvar framstår det centrala.

som mest

Att demokrati uppfattas proceduriellt är tydligt både i 1954 års

direktiv och i de båda utredningarna: demokrati diskuteras

i termer

former och metoder. Det participatoriska idealet deltagande av om år dock framträdande i direktiven än i utredningarna. Men

mer också utredningarna uttalar rätten och den faktiska möjligheten

att

till inflytande inte sak. Utan organisatoriska former för

är samma människors inflytande riskerar rätten till folkinflytande bli

att tom. Former för medborgarnas delaktighet måste därför anvisas. Grundlagarna ska anvisa former för de beslutande tillkomst,

organens sam-

KERSTIN JACOBSSON

mansättning och arbete författande och verkställande beslut.

samt av Kravet former gäller alla leden i de politiska verksam-

organens het.

Effektivitetsidealet är framträdande i 1960-talets författnings-

diskussion, t.ex. i behovet handlingskraftiga regeringar. Frågan

av

vilket statsskick är det rätta ansågs avgjord. Enigheten om som om de demokratiska värderingarna Frågan gällde det demo-

var stor. nu kratiska systemets utformning: Hur ska det demokratiska

stats-

skicket fungera bästa sätt Författningsutredningen skriver:

Det främsta måttet blir då effektiviteten, bedömer statsskicken

man efter deras resultat när det gäller skapa stabila förhållanden,

att samordna skilda intressen, åstadkomma beslut och genomföra fattade beslut.

Effektiviteten här inte i motsättning till det folkliga deltagandet;

ses den politiska makten kan både effektiv och ligga förankrad hos

vara

medborgarna även Jacobsson 1997a, Algotsson 1998. Effekti-

se

vitets- och demokratifrågorna hölls dock tankemässigt isär. Regeringens handlingskraft behövde stärkas och medborgarnas delaktig-

het säkras det inte självklart det andra. Förbättringen

men ena gav av

det politiska arbetsduglighet skulle ske parallellt med

systemets säkrandet delaktighet i beslutsfattandet.

av

Nyckelbegrepp i 1960-talets konstitutionella demokratidiskus-

sion är foi/esmøerániteten, parlamentarismen, partierna, riksdagen

som fol/erepresentationen, också i samhällsarbetet. Ho-

men effektiviteten

tet tycks främst försämrad funktionsduglighet när det gäller

vara att genomföra reformpolitiken, vilket i sin skulle kunna konse-

tur kvenser för demokratin. Annars är det optimitisk den

en syn svenska demokratin framträder i utredningarna: handlar det

som nu

att ytterligare förbättra folkstyrelsens teknik. Tankefiguren

om

som resonemangen bygger är reformpolitikens planerade sam-

hällsomvandling. Förväntningen är att det demokratiska systemet ska stå i dennas tjänst. En grundläggande konsensus samhällets

om

färdriktning tycks förutsättas.

Demokratidiskussion 1970-talet

på

Kommunsammanslagningarna

Bakgrunden till det tidiga 1970-talets stora demokratiutredning, Ut-

redningen den kommunala demokratin åren 1970-1975

om var

DEN OFFENTLIGA DEMOKRATISYNEN

den kommunala omvandling kommunsammanslagningarna och

som den utökade kommunala verksamheten inneburit. Tiden efter andra

världskriget präglades den kommunala verksamheten expansion.

av Såväl ökade statliga krav lokala initiativ orsaker till detta. En

som var

del tillväxten också anpassning till samhälleliga strukstor av var en

turförändringar, inte minst urbaniseringen vilken förde med sig stadsbyggnadskostnader fastigheter, mark, avlopp, elför-

vatten,

sörjning. Behovet specialutbildade tjänstemän ökade. De små

av kommunernas ekonomiska situation blev allt svårare. Alternativen

stod inför 1 förstatligande den kommunala verksamman var av heten, 2 ökade statsbidrag, 3 interkommunalt samarbete, 4

sammanslagning små kommuner till större enheter Strömberg och

av Westerståhl 1983, SOU 1961:9.

En kommunindelning trädde i kraft 1952. Denna stor/eom-

ny

berörde i huvudsak de små landskommunerna. Rikt-

mzmreform

märket vid indelningen minst 3 000 invånare kommun. An-

var per talet kommuner minskade från 2 498 till 1 037 Strömberg och Westerståhl 1983, Bäck 1988. Avfolkningen landsbygden fort-

av

dock liksom serviceutbyggnaden och också 1952 års kommunsatte indelning befanns otillräcklig. 1962 beslutades /eommmz/9106/es-

om

reformen, enligt vilken de kommunerna skulle byggas kring

nya livskraftiga tätorter, s.k. centralorter. Alla kommuner borde så

vara

och ekonomiskt bärkraftiga de kunde ombesörja centrala stora att samhällsuppgifter. Minst 8 000 kommuninvånare ansågs krävas.

nu Storleken varierade dock kraftigt mellan kommunerna; vissa blev storstadskommuner. Förslaget i utredningen SOU 1961:9 att

var sammanslagningarna skulle ske successivt och frivillig basis. 1969

beslutade riksdagen emellertid tvångsvis sammanslagning, ett

om en beslut i parlamentarisk oenighet. Den socialdemokratiska

som togs

majoriteten ansåg de frivilliga sammanslagningarna gick för lång-

att

och drev igenom reformen de borgerliga partiernas vilja

samt mot Strandberg 1998. Reformen genomfördes 1966-1974 och innebar

minskning till 278 kommuner. en

Indelningsreformens anhängare stödde sig effektivitetsargu-

Sammanläggningen till större kommunala enheter nödment. var vändig för kommunerna skulle kunna fullgöra sina uppgifter och

att för verksamheten effektivt skulle kunna samplaneras Strömberg

att och Westerståhl 1983:23. Strömberg och Westerståhl karakteriserar detta uttryck för centralistisk samhällssyn. I reforman-

som en

hängarnas argumentation ingick också ett självstyrelseargument:

om inte småkommunerna slogs till större enheter skulle kom-

samman

avkall sitt självbestämmande och tvingas till

munerna ge exem-

KERSTIN JACOBSSON

pelvis interkommunal samverkan. Självstyrelsen skulle mista sitt reella innehåll. Det kommunala självstyret skulle också undergrävas

det ekonomiska beroendet Motståndarna till indelav av staten. ningsreformen företrädde decentralistisk och de åbero-

en mer syn

pade demokratiargument mot reformen. Genom sammanläggningar

till större enheter skulle antalet kommunpolitiker sjunka kraftigt. Detta skulle leda till medborgarnas möjlighet delta i och på-

att att verka det kommunala arbetet kraftigt skulle beskäras Strömberg och Westerståhl 1983: 24. Huvudkritiken indelningsreformen

mot avsåg alltså konsekvenserna för den kommunala demokratin.

Urban Strandberg drar slutsatsen socialdemokraterna med

att

kommunindelningsreformen aldrig avsåg att skapa politiskt självständiga kommuner bara förvaltningsmássigt självständiga kom-

utan

skulle kunna verkställa reformer beroende muner, som utan att vara

andra kommuner 1998:181. Socialdemokraterna betraktade den av

kommunala självstyrelsen i perspektiv den nationella reformpoli-

av

tiken; kommunerna måste funktionsdugliga och ändamålsenliga

vara

när det gällde realisera rikspolitiska målsättningar 1998:103 ff..

att

De borgerliga betonade den kommunala självstyrelsens

mer självständiga ställning i relation till den nationella och dess

staten reformambitioner. Med detta inte demokratifrågan ovik-

sagt att var tig för socialdemokraterna. Enligt deras det vik-

sätt att resonera var tigt att demokratiska institutioner får förutsättningar fungera

att

effektivt, för kunna medborgarnas förväntningar vad

att motsvara gäller service. Annars riskerar medborgarna med misstänk-

reagera samhet eller likgiltighet inför demokratin sådan. Tankegången

som

att större kommuner större effektivitet, vilket i sin verkar var ger tur stimulerande demokratin Fiskesjö 1973.

Under efterkrigstiden genomgick den kommunala styrelsen

stora

förändringar, där del hänföra till kommunsammanslag-

en är att

ningarna medan andra följd expansionen i den

snarare var en av kommunala verksamheten. Lekmannaförvaltning där förtroende-

männen skötte beredning ärenden liksom verkställigheten

av ersat-

professionella tjänstemän, och antalet heltidsanställda tjänstetes av män ökade kraftigt. Strömberg och Westerståhl talar den i det

om

närmaste tvåhundaprocentiga ökningen tjänstemannakåren mel-

av

lan 1965 och 1979 1983:294. Kommunsammanslagningarna följ-

des kraftig minskning antalet förtroendevalda. utred-

av en av Enligt ningen den kommunala demokratin fanns det före 1962 års in-

om delningsreform 150 000-200 000 kommunala uppdrag. 1968 fanns det 105 000 och när reformen genomförd 1974 42 000

ca var ca uppdrag SOU 1975:41, 28. Enligt Strömberg och Westerståhl

DEN OFFENTLIGA DEMOKRATISYNEN

innebar kommunsammanslagningarna 100-tal förtroendemän

att ett skulle ha hand de uppgifter tidigare än dubbelt så

om som mer många skött inom geografiska område 1983:293. För-

samma troendevaldas roll ändrades från själva förvalta till att styra för-

att valtningen. Heltidsanställda förtroendevalda sågs ett sätt att

som balansera tjänstemännens ökade makt.

Under perioden 1966-1974 arbetade den Statsvetenskapliga kom-

munalforskningsgruppen med omfattande undersökningar. Frågan ställde sig Vad kommer kommunindelningsreformen att

man var: för konsekvenser för den kommunala självstyrelsen och demokratin Eftersom reformen motiverats med hänvisning till effektivitetsvärden skulle effektiviteten undersökas, i fokus stod

men framför allt konsekvenserna för demokratin. Då kommunblocksreformen genomförd först 1974 blev detta delvis undersök-

var en ning hur demokratin fungerade i de gamla kommunerna W ester-

av

ståhl 1970, 1987. Några slutsatser från kommunalforsknings-

värden knutna till den direkta demokratin minskar gruppen var att vid övergång från små till kommuner: Kommuninvånarna

en stora får längre och sämre direkta kanaler till beslutsfattarna. Avståndet mellan väljare och valda ökar, personkännedomen förtroende-

om Valda är lägre i mindre kommuner än i större, och förtroendemannakåren är i socialt avseende mindre representativ för valmanskåren

större kommunerna är. Valaktiviteten är högre i större kommuner

och valarbetet partipolitiserat. Forskargruppen drog slutsatsen

mer

demokratin ändrar karaktär i större kommuner Birgersson att 1975:42 f..

Utredningen om den kommunala demokratin

Utredningen den kommunala demokratin med dess huvudbe-

om tänkande Kommunal demokrati får 1970-talets demo-

representera kratidiskussion i SOU SOU 1975:41. Den djupgående kommu-

nala omvandlingen motiverade enligt utredningsdirektiven över-

en

formerna för medborgarinflytandet. Genomgripande föränd-

syn av ringar den kommunala verksamhetens omfattning och inriktning

av hade ändrat förutsättningarna för den kommunala demokratin: 1 utvidgningen den kommunala verksamheten, 2 det ökade be-

av roendet mellan och kommun och mellan riks- och kommunal-

stat

demokratiska frågor, 3 kommunsammanslagningarna, 4 förändringarna i den kommunala nämndorganisationen centralisering av nämndverksamheten, och 5 utökad kommunal planering med

KERSTIN JACOBSSON

ökade krav långsiktighet och samordning. Uppdraget skulle

också bakgrund de decenniernas demokratidebatt ses mot av senaste och krav människor ska medinflytande olika att samhällsområden och kunna påverka och utveckla sin omgivning. Utredningen skulle överväga åtgärder för stärka den kommunala att demokratin och den kommunala självstyrelsens lokala förankring. Nya förutsättningar kräver arbetsformer för demokratin, nya var

tanken. Utgångspunkten för utredningen dock den svenska

var att demokratin är och förblir representativ demokrati. Samhällsfören ändringarna hade inte förändrat dessa grunder för den kommunala

demokratin. Följaktligen spelar partierna central roll när det gäl-

en

ler vidga medborgarinflytandet över de kommunala frågorna.

att Effektiviteten i systemet beror ytterst partiernas förmåga att forma och genomföra politik överensstämmer med meden som

borgarnas önskningar", står det i direktiven. De politiska partierna

har sammanväga olika intressen och intar därför särställning att en när det gäller kanalisera medborgarnas önskemål; de utgör basen att för de förtroendevaldas arbete. I partierna utformas det långsiktiga arbetet och kontakter hålles med medborgarna. Men utredningen säger samtidigt det framtida samhället att om ska kunna formas efter medborgarnas önskemål krävs ökad medverkan från dessa. En ökad kommunikation mellan medborgare och förtroendevalda är eftersträvansvärd även mellan Valen.

uppnå god åsiktsöverensstämmelse mellan väljare och valda För att krävs intensivt och ömsesidigt informationsutbyte. Därmed ges ett medborgarna möjlighet till medinflytande även mellan valen.

Här är personliga kontaktvägar viktiga, även massmedia. Vid-

men gade kontaktytor mellan förtroendevalda och medborgare är önskvärda; utredningen det minskade antalet förtroendevalda noterar att

med kommunsammanslagningarna inneburit viss försämring

en

därvidlag. Debatt och meningsutbyte är centralt och möjligheter till

detta bör underlättas.

Medborgarna bör möjlighet framföra önskemål, synpunkter

att och krav, det ankommer sedan de folkvalda att väga men aroch fatta beslut. De förtroendevalda har det politiska gumenten an-

Även utredningen finner det självklart de företags-

svaret. om att demokratiska strävanden idag kommer till uttryck i samhället som helhet även skall komma till uttryck den kommunala nivån", som förblir den representativa demokratin modellen.

DEN OFFENTLIGA DEMOKHATISYNEN

De ökade kraven å direkt medverkan i kommunal olitiken emelp ry ms lertid. cket väl för strävandena förd . det m.Y inom ramen att JPu a re Presentativa systemet. En vidsträckt. medbor utgör själva 1 verket förutsättnin för den resentativa demokratin skall funen g att re P väl. gera

Men ftet bör främst åstadkomma vid ad medverkan sY vara att en g och andra folkrörelser. ämte är alltså folkg enom Partier Partierna rörelserna viktiga.g

Genom att och arbeta för någon idé har medsamman gemensam borgarna i vårt land alltsedan demokratins genombrott medverkat i samhällsarbetet. Den svenska demokratin kan tradition kännetecknas av som en folkrörelsedemokrati.

I första hand gäller det alltså vitalisera det representativa att syste-

met och göra det funktionsdugligt. Både påverka i rollen

mer att

serviceutnyttjare och anställd innebär vissa principiella och

som som

praktiska problem, enligt utredningen. Den politiska dvs.

- representativa demokratin måste Överordnad sådant inflytande. Att - vara ofta ha folkomröstningar är också för utredningen svårt förena att med ett representativt De förtroendevalda företräder medsystem.

borgarna och är de förverkligar den kommunala självstyrelsen.

som

Goda möjligheter för alla medborgare åta sig förtroendeupp-

att ett drag är i sin tur ett villkor för fungerande demokrati. Särskilda en åtgärder bör riktas till informations- och resurssvaga grupper för att stimulera deras delaktighet. En allsidig representation bör eftersträ-

Utredningen framhåller kvinnor, äldre och är sämre vas. att yngre representerade, nämner inget invandrare i relation till

men om

representation utan bara vad gäller rätten till samhällsinformation.8

Även det inte villkor demokratisk alla om är ett ur synpunkt att medborgargrupper företräds lika del förtroendevalda av stor som deras andel i väljarkåren alla företräder åsikter och arbetar

eftersom

för verkställa partiernas program, menade utredningen det att att

är viktigt ur rättvisesynpunkt. Det är också viktigt med blandade

erfarenheter och kontaktsynpunkt bra de förtroendevalda ur att

har bred förankring i väljarkåren. Dock ligger det partierna att

fördela förtroendeuppdragen så rättvisare

att en avspegling av

Väljarkåren nås liksom stimulera och utbilda att satsa resurser att

underrepresenterade grupper.

Utredningen lyfter också fram de folkvaldas situation. Den kommunala verksamheten har vidgats, antalet ärenden ökat och de kom-

munala frågorna blivit komplicerade. Kraven förtroendevalda mer

KERSTIN JACOBSSON

ökar. Antalet förtroendeuppdrag har minskat och uppdragen blivit

tidskrävande. Det har blivit svårare samlad överblick mer att en över verksamheten och att leda och kontrollera den. Som ett

svar

detta har antalet heltidsengagerade politiker ökat. Utredningen pekar också svårigheter förena förtroendeuppdrag med arbete

att och familjeliv. De förtroendevaldas arbetssituation måste förbättras. De förtroendevalda måste alltid kunna leda verksamheten och

ange ambitionsnivå efter politiska mål. Gränsdragningen är här mot förvaltningen. Försöken undvika tjänstemännen får för mycket

att att makt de förtroendevaldas bekostnad betänkandet,

genomsyrar

bör projektgrupper endast bestå förtroendevalda och planet.ex. av ringsarbete riktlinjer från förtroendevalda Dele-

styras av organ. gation bör användas restriktivt.

Utredningen betraktar kommunerna dels serviceorgan, dels

som

självstyrelseorgan. Det är viktigt medborgarnas kontakter

som att fungerar med kommunen i båda dessa funktioner, alltså både med tjänstemän och med förtroendevalda. Förvaltningarna bör präglas

av

öppenhet och tillgänglighet för medborgarna. Insyn och informa-

tion är viktigt för såväl medborgare förtroendevalda.

som

Utredningen framhåller handlingskraft krävs för kunna

att att

samhällsutvecklingen liksom förutsättningar fatta beslut

styra att med långsiktig verkan. En effektiv beslutsordning krävs för att medborgarna ska uppleva de förtroendevalda kan lösa deras problem.

att Därför krävs avvägning mellan de demokratiska kraven och intresset

ha effektiv förvaltning, exempelvis mellan ökning

av att en en av förtroendeuppdragen är önskvärt från kommunaldemokra-

vilket

tisk utgångspunkt och hålla nämndernas storlek och antal

att en sådan inte effektivt arbete och samordning omöjliggörs.

nivå att

Enligt utredningen bör så många medborgare som möjligt engageras

i samhällsarbetet. Men detta måste ställas nämnderna inte får

rnot att bli effektivt arbete omöjliggörs. Alla ledamöter måste

så stora att ett

ha reellt inflytande och meningsfulla arbetsuppgifter. Enligt

ett utredningen bör dock än hittills de kommunaldemokratiska

mer

kraven bestämma eventuella förändringar i nämndorganisationer.

Möjligheten inrätta fler nämnder bör övervägas och antalet

att ledamöter i nämnder med ett litet antal ledamöter öka. Vid

organisationsförändringar för nämndarbetet bör följande kommu-

naldemokratiska krav ställas: 1 medborgarnas möjlighet till information och påverkan måste tillvaratagas och förstärkas i alla organisationsformer, 2 de förtroendevalda måste alltid kunna in och

leda/styra verksamheten både vad gäller långsiktiga mål och

mer konkreta ärenden, 3 de förtroendevaldas möjligheter till insyn och

DEN OFFENTLIGA DEMOKRATISYNEN

information måste och stärkas. Vidare bör fullmäktiges

tryggas centrala ställning högsta beslutande stärkas.

som organ

Företagsdemokrati

Under 1970-talet diskuterades frågan personalinflytande livligt.

om Sedan 1972 pågick försöksverksamhet med närvarorätt för fackliga

vid kommunala nämnder och styrelser. 1986 kom representanter denna utsträckas till alla kommuner. Under 1970-talet dis-

rätt att kuterades också möjligheten överföra beslutanderätt till

att organ

med arbetstagarrepresentation, s.k. PSO.

partssammansatta organ

1979 genomfördes en kommunallagsändring som möjliggjorde PSO Bergström 1988. Medbestämmandelagen MBL 1976.20

antogs

Bland de reglerna fanns skyldighet för arbetsgivaren

nya en att ta

initiativ till förhandling vid varje viktigare förändring. MBL tillåter

arbetsmarknaden träffa avtal ersätter vissa delar parterna att som

lagen. Medbestämmandeavtal följde några år av senare.

Utredningen den kommunala demokratin fick i tilläggsdirek-

om tiv att behandla vissa frågor fördjupat inflytande för kommunalt

om

anställda. Detta slutrapporterades i betänkandet Företagsdemo/erati i

kommuner 0c/9 lcmdstings/eommz/merSOU 1977:39. Definitionen

utredningen företagsdemokrati handlar samverkan

gav var att om mellan arbetsgivare och arbetstagare, chefer och medarbetare,

grup-

och enskilda. Den kan utövas både direktdemokrati per som genom

arbetsplatssamverkan och representativ demokrati

som genom

fackliga företrädare. Målsättningen är, enligt utredningen, för-

att

djupa de anställdas inflytande, inte den politiska demo-

men så att kratin inskränks. Det därför inte aktuellt med beslutanderätt

var eller förslagsrätt vid nämndsammanträden, bara närvaro- och

yttranderätt. Beslutanderätt ansågs oförenlig med den kommunala demokratin. Frågor verksamhetens mål, omfattning, inriktning

om och kvalitet tillhör det politiska beslutsområdet. En utveckling

mot ett korporativt system är inte förenlig med den representativa demokratin.

Företagsdemokratin skall stå i samklang med verksamhetens övergripande mål och dess effektiva bedrivande Vi utgår från

gagna en nu-

allmänt omfattad mening välutvecklad företagsdemokrati och mera att

effektiv förvaltning är mål är väl förenliga och beroende varand-

som av

ra.

KERSTIN JACOBSSON

Företagsdemokrati medel för att uppnå bättre förhållan-

ses som ett den för de anställda, öka arbetstillfredsställelsen och därmed säkerställa ett gott arbetsresultat.

Fyra borgerliga och socialdemokratisk ledamot i utredningen

en reserverade sig förslaget låta anställda närvara vid nämnd-

mot att sammanträden; den politiska demokratin borde inte inskränkas och försöksverksamheten borde pågå längre.

Diskussion

Liksom i 1960-talets utredningar finns tanken ifall samhället

om att ska kunna formas efter medborgarnas önskemål krävs ökad medver kan från dessa. Eftersom det är demokrati lokal nivå utred-

som ningen behandlar är det kanske mindre förvånande att också frågan

konkreta former för direkt delaktighet Direkt kontakt om tas upp. med förtroendevalda är också viktigt. Men det slås samtidigt fast

att den representativa demokratin står fast och de förtroendevalda

att

företräder väljarna. Följaktligen är partierna fortsatt viktiga.

Ett kommunikativt ideal kommer till uttryck i ambitionen att förbättra möjligheterna till aktiv kommunikation mellan med-

en borgare och förtroendevalda också mellan valen. Ett uttalat ideal är

uppnå åsiktöverensstämmelse mellan väljare och valda. Men att

denna ska förverkligas primärt inom för den representativa

ramen demokratin. Idealet är också effektiv beslutsordning, vilket krävs

en för medborgarna ska uppleva de förtroendevalda kan lösa de-

att att

problem. Hot mot demokratin formuleras är överbelastning ras som

förtroendevalda på grund ökat antal ärenden och minskat av av antal förtroendevalda ökat avstånd mellan väljare och valda

samt

minskade personkontakter med förtroendevalda.

genom

Nyckelbegrepp i demokratiförståelsen är förtroendevalda,

ansvar

är viktigt kunna utkräva och endast förtroendevalda är

vilket att av

detta möjligt, den representativa demokratin, partier basen i de

som

förtroendevaldas arbete, åsi/etsöverensstammelse ska uppnås,

som medborgarna medverkan krävs. Liksom 1960-talet

vars talar man

samhällsarbete och utmaning är hur ska väcka intresse om en man och stimulera till aktivt deltagande i detta. Men också efi‘e/etivitet

krävs för samhällsordningen ska medborgarnas stöd.

att

DEN OFFENTLIGA DEMOKRATISYNEN

Demokratidiskussion på 1980-talet

1980-taIets kommunalforskning

Vid regeringsskiftet 1976 ville den nytillträdda borgerliga regeringen ha till stånd utredning kommunindelningens effekter.

en ny om Kommunaldemokratiska kommittén tillsattes hösten 1977 och dess

Viktigaste uppgift formulera forskningsprogram, "Utvär-

var att ett

dering kommunindelningsreformen" Detta medveten

av var en

uppföljning det tidigare forskningsprogrammet; motsvarande

av undersökningar upprepades och i stort sett samma personer genomförde dem. Under tiden efter kommunsammanslagningarna hade

den kommunala serviceproduktionen fortsatt växa och företags-

att demokratin inom den kommunala förvaltningen utvecklats

genom MBL-lagstiftning och olika försöksverksamheter inom förvaltning-

Detta skulle också vägas i utvärderingen Strömberg och en. Westerståhl 1983:25 f..

Några viktiga forskningsresultat det blivit vanligare

var att att medborgarna hade kontakter med förvaltningen än med förtroendevalda. Personlig bekantskap med eller kännedom förtroen-

om devalda hade blivit ovanligare. Däremot hade väljarnas kunskap

om lokala frågor ökat och medborgarna framstod bättre informera-

som de i kommunala frågor och intresserade än tidigare. En förkla-

mer ring att lokalpressen blivit allt viktigare och massmedierna i

var att

högre grad uppmärksammade lokala frågor. Partipolitiseringen i kommunalpolitiken hade ökat. En professionalisering hade skett

av såväl förvaltning förtroendevalda. Organiserade intressen, vid

som

sidan partierna, hade fått ökat inflytande. En Viktig övergripande

av slutsats

var att:

Med den ökande roll partier, massmedia och förvaltning kommit

som

att spela förmedlare mellan kommunmedlemmarna och kommu-

som

har det kommunalpolitiska även i reell mening blivit

nen, systemet ett

representativt system är mycket likt det rikspolitiska

som systemet

Bäck 1988: 27.

Resultatet utvärderingen kommunblocksreformen blev oväntat

av av

positivt:

Den kommunala demokratin hade visserligen ett genomgripande sätt

förändrats, den hade snabbt funnit sin form och tycktes i

men nya stora

drag fungera väl Westerståhl 1987: 25.

KERSTIN JACOBSSON

Vid slutet 1980-talet visade dock maktutredningens medborgar-

av

undersökning medborgarna i egenskap brukare upplevde sig

att av

ha begränsade möjligheter påverka m.fl. 1989. Men

att Petersson

drog maktutredarna slutsatsen aktivitetsnivån i sammantaget att samhället stadigt ökat sedan 1960-talet. Medborgarna föredrog dock

andra former politiskt deltagande än partiaktivitet.

av

1980-ta|ets samhällsdebatt

Under 1980-talet kom styrnings- och ledningsfrågor att aktivt diskuteras i kommunerna: Den allmänna trenden från regel-

Var att

till målstyrning, från detalj- till ramstyrning och från centralisering

till decentralisering. Försämrade offentliga finanser skäl till

var ett detta. I samhällsdebatten framfördes kritik offentliga sektorn,

mot dess storlek och funktionssätt, och krav restes avreglering och

ökad marknadsstyrning. Det privata näringslivet hade redan 1970-talet påbörjat omfattande opinionsbildning härvidlag

en som

1980-talet blev allt tongivande. I denna systematiska opini-

mer

onsbildning ingick bildandet bokförlag, Timbro och Ratio

av som

1978, utbildning, som City-universitetet 1988, samt organisationer som Företagens Presstjänst, Näringslivets Energiinformation, Näringslivets Ekonomifakta och Näringslivets EU-fakta

senare

Boréus 1994.

Det dock först de sista åren 1980-talet stödet för den

var som offentliga sektorn minskade i den allmänna opinionen Nilsson

1996. Det inte fråga någon kraftig minskning. Huvudin-

var om trycket är att stödet för den offentliga sektorn tämligen stabilt

var under 1980-talet och 1990-talet. På 1990-talet ökar det

sna-

rast. I Stefan Svallfors tolkning avspeglar viss minskning stö-

en av det vad gäller allmänt formulerade frågor den offentliga sektorn,

om

kritiken den offentliga sektorn vissa spår i den allmänna att mot satt

opinionen. Men vid konkret formulerade frågor finansiering och

om organisering verksamheter stödet för det offentliga fortsatt

av var

Endast vad gäller utgifter för statlig och kommunal administort. stration stödet påtagligt mindre. Det därmed snarast

var var en

allmän ideologisk opinionsbildningen från höger slog ige-

nivå som

Det grundläggande stödet för välfärdspolitiken förblev starkt

nom. 1996:60 ff.. Bo Rothstein drar liknande slutsats:

en

Det verkar de nyliberala ideologiska skiftningar svept fram

som om som

under 1980-talet och varit så framträdande i den offentliga debat-

som

DEN OFFENTLIGA DEMOKRATISYNEN

ten, överhuvudtaget inte har haft någon effekt befolkningens

syn-

punkter välfärdspolitikens legitimitet citerad i Nilsson 1996: 188.

om

Hur det då i SOU

ser ut

Demokratiberedningen

Den socialdemokratiska regering tillträdde 1982 ville också den

som tillsätta demokratiutredning. På våren 1983 tillkallades bered-

en en ning med uppgift att utreda och utveckla den kommunala demokratin, folkrörelsernas roll i den kommunala demokratin, brukarinflytande och brukarmedverkan Beredningens huvudbetänkande

A/etivtfol/estyre i kommuner oc/9 landsting 1985228 får här

represen-

1980-talets demokratidiskussion i SOU. Bakgrunden till tera utredningen kommunernas ökade för samhällsservicen, vil-

var ansvar ket visserligen inneburit tyngdpunkten för samhällsverksamhe-

att

ten lagts nivå där medborgarna har störst möjlighet påverka

en att

utvecklingen, också inneburit byråkratisering och viss

men en en

passivisering av medborgarna klientisering. Syftet var nu attför-

djupa den kommunala demokratin. Utbyggnaden den kommunala

av servicen, vilket präglat tidigare demokratidiskussioner, ansågs i

stort

genomförd. Förnyelsen skulle i stället inriktas kvaliteten vara

de tjänster erbjuds. Förnyelsearbetet skulle bygga tydliga

som mål, decentralisering beslut och ökat brukarin-

av ansvar samt

flytande. En viktig bakgrund att de ekonomiska blivit

var resurserna

knappare.

I betänkandet betonas medborgarnas och även partiernas och

övriga folkrörelsers aktiva medverkan, delaktighet och i den

- ansvar kommunala verksamheten och i samhällsarbetet", betydelsen

samt

samhällsverksamhetens folkliga förankring. av

Medborgarinflytandet över den kommunala verksamheten ska utvecklas

och stärkas. Syftet ska att öppna fler möjligheter för medborgarna

vara

att medverka, bli delaktiga och för frågor.

ta ansvar gemensamma

Det hindrar inte det representativa är grunden:

att systemet

Tanken med det representativa systemet har dock aldrig varit att folket ska intressera sig för samhällsfrågorna och politiken endast i anslutning till valen. Om den kommunala demokratin ska verklig

en genomslagskraft är det önskvärt att människorna fortlöpande kan bevaka och engagera sig och göra sina stämmor hörda i olika kommunala frågor.

KERSTIN JACOBSSON

diskussionsbetänkande SOU 1984:83 pekar Demokratibe- I ett redningen att demokratidebatten förskjutits. En stor del de av kommunaldemokratiska reformerna det decenniet inriktades senaste förbättra den representativa demokratin: att

Tidigare diskuterade hur skulle beslutande församlingar att man man representativa för de medborgare berörs. I dag handlar diskusvara som sionen hur medborgarna själva skall delta aktivt. om mer Frågan om demokratins utveckling har därmed blivit fråga mobilisering. Hur en om kan fler människor känna delaktighet och medansvar i olika att kommunala verksamheter

Demokratin måste bygga representativt detta ett system, men måste kompletteras med olika former direkt inflytande och delav

aktighet t.ex. brukarmedverkan, självförvaltning, kooperativt hu- Vudmannaskap eller folkrörelseansvar. Ett problem utredningen såg

med denna medverkan är dock att inflytandet i praktiken är typ av graderat; det bestäms i hög grad sociala, ekonomiska och kultuav rella faktorer. Detta skulle inte hindra utveckling mot ökad en delaktighet. Men skillnaderna i sociala förutsättningar får inte heller

slå igenom i helt olika grad delaktighet för olika medborgargrup-

av Medvetna åtgärder för de passiva och stärka de inper. att engagera formations- och kunskapsmässigt måste till. De ekonomiska, svaga

sociala och arbetsrättsliga hindren för brukarinflytande måste undanröjas.

Allt fler måste kunna medverka i utformningen det av egna sam-

hället och den miljön. Decentralisering, kommundels-

egna t.ex. nämnder, bra både effektivitetssynpunkt och demokraanses ur ur tisk synpunkt. Formerna för delaktighet kan då till den anpassas enskildes villkor barnstugan, i skolan Den kärvare ekoegna etc. nomiska situationen gör det angeläget i nära kontakt med medatt

borgarna göra omprioriteringar och pröva lösningar. En effek-

nya

tivare användning är påkallad. Både den

av gemensamma resurser kommunala servicen, medborgarinflytandet och effektiviteten behöver förbättras. ekonomisk situation reflekteras i använd- En ny

ning ord "kostnadsutveckling", "effektivitet", skattebeta-

av som

larnas och behovet "förändringsarbete".

pengar av

Den kommunala verksamheten måste bli serviceinriktad. De mer anställda bör i sitt arbete med människor ha medborgar- och en serviceattityd och kundtänkande, och tjänsterna erbjuds bör ett som individanpassade. Anställdas erfarenheter bör tillvara: såväl vara tas

från servicesynpunkt från kostnads- och effektivitetssynpunkt

som

DEN OFFENTLIGA DEMOKRATISYNEN

är det viktigt hur stödjer den anställda personalen i deras arbe-

man EC.

En demokratisk arbetsorganisation är ett viktigt mål i sig. Men den är

också avgörande medel för uppnå de målen.

ett att nya

Beredningen föreslår inte särskilda med

partssammansatta organ anställda och brukare och inte heller verksamhetsstyrelser med stark brukarrepresentation. Man väljer, liksom i 1970-talets diskussion,

att

slå vakt klar gränsdragning mellan brukarinflytande och den

om en politiska demokratin. Men intrycket är ändå tanken

att om anställdas och brukares inflytande får större genomslag än i 1970-talets

utredningar. Beredningen talar betydelsen positivt

om av ett

klimat arbetsplatsen och i den kommunala organisationen; kli-

bör öppet, ska lyssna och lära varandra, erfarenmatet vara man av heter ska tas tillvara, ska information och med och

man vara

öva inflytande vid förändringar. Styrning bör ske verksam-

genom hetsmål och ekonomiska där målen bör utformade

ramar, vara så att

de anställda betydande handlingsfrihet vid genomförandet

ges men där uppföljning sedan blir viktigt. De anställda bör ökat

ansvar och kompetens. Ansvaret bör decentraliseras till verksamhetsansvariga. Till skillnad från 1970-talets demokratiutredning de-

ses

legering nu som en positiv möjlighet.

För att praktiskt möjliggöra de anställdas medverkan, underlätta Över-

gången till målstyrning samt öka brukarinflytandet krävs ett delegerat

budgetansvar.

I diskussionsbetänkande sägs politisk styrning är viktigt

ett att men

betoningen måste ligga målstyrning i motsats till regelstyrning. I

en

målstyrd verksamhet behövs klar ansvarsfördelning mellan de förtro-

en

endevalda, förvaltningsledningen och dem utför själva arbetet

som

1984:825.

Budgeten styrinstrument räcker bör kompletteras

som inte utan

med verksamhetsprogram.

t.ex.

Formuleringen effektiviteten i det demokratiska

att systemet främst beror partiernas förmåga många människor i

engagera arbetet med angelägenheter finns ännu kvar. De poli-

gemensamma tiska partierna, förtroendevalda och folkrörelserna är viktiga i för-

nyelsearbetet, inte minst grund behovet prioriteringar och

av av

fastläggandet politisk viljeinriktning. Folkrörelserna är viktiga

av en då de människor till delta och i

engagerar att ta ansvar sam-

KERSTIN JACOBSSON

hällsarbetet; de bidrar till att sätta problem i strålkastarljuset

men ibland också till lösa behoven insatser. De frivilliga

att genom egna insatserna i folkrörelsearbetet naturlig bas för brukarinfly-

ger en tandet, folkrörelsernas aktiviteter kan utgöra komplement eller alternativ till kommunal verksamhet. De lokala förutsättningarna för

ökat föreningsansvar får avgöra uppgiftsfördelningen mellan komoch föreningsliv.

mun

Sektorövergripande samarbete och samordning lokalt är viktigt.

Svårigheter kan uppstå för förtroendevalda att överblicka och

samordna de olika verksamheterna, till följd den kommunala

av att verksamheten ökat i omfattning och specialiserats. De folkvaldas

liksom partiernas arbetsförutsättningar behöver förändras. Den statliga detaljstyrningen bör minska. Beredningen fick också

i upp-

drag lägga fram principskiss till kommunallag, bl.a. för

att en ny att

större frihet kommuner och landsting organisera sin ge att egen

verksamhet efter förutsättningar.

sina egna

Ett hot pekas är risken för klientisering medborgarna,

som av

situation då kommunen bara uppfattas serviceinrättning en som en

kan begära tjänster känna för. En risk man av utan att ansvar annan är förvaltningen utveckar sig till byråkrati och människor

att en att känner sig främmande i mötet med förvaltningen:

I ett demokratiskt samhälle ska människorna inte behöva känna sig

vilsna inför samhällets institutioner Problemet är att myndighets-

perspektivet ofta blir alltför dominerande i umgänget med medborgar-

na.

Det är också risk för kontakterna mellan förtroendevalda och

att medborgare och avståndet mellan väljare och valda ökar:

tunnas ut De förtroendevalda har fullt med ärenden, partiarbete och

upp sammanträden och medborgarna i ökad utsträckning kontakt

tar med förvaltningen i stället för med förtroendevalda. Lokala nämnder kan ett sätt att öka kontaktytorna.

vara

I reservationer och särskilda yttranden efterlyser borgerliga ledamöter brytande samhällsmonopol, införande konkurrens och

av av valfrihet. Omfattningen den kommunala servicen är för

av stor. Vidare efterlyser två ledamöter direktvalda kommundelsnämnder och förbättrad offentlighet då närdemokrati förutsätter makt och

insyn.

DEN OFFENTLIGA DEMOKRATISYNEN

Diskussion

Service, delaktighet och decentralisering nyckelbegrepp. Kom-

är nu

roll är serviceproducentens och den kommunala verksammunens heten måste bli serviceinriktad. Medborgarna har hamnat i fo-

mer kus och framträder serviceutnyttjare, brukare. Ett direkt

som mer brukarinflytande är önskvärt till skillnad från 1970-talets utredning. Folkrörelserna spelar roll: direkt medverkan och

en ny ansvar i verksamheten. Även anställda får framskjuten roll i verk-

en mer

samheten. Att de anställdas möjligheter till inflytande uppmärksam-

kan tolkas visst genomslag för föregående decenniums mas som ett

företagsdemokratiska tänkande. Ofta knyts deltagandet till effekti-

viteten, också det nyckelbegrepp i utredningen: Såväl anställdas

ett medverkan brukarnas och folkrörelsernas förväntas bidra till

som

effektivisering. Vad har kallats för medborgarroller

som funktionella

brukare, anställd, skattebetalare jämte väljare får framträ-

en mer

dande plats Nilsson 1996:186.27 Utredningen talar också med-

om borgarna kunder vissa kommunal service, sim-

som av typer av t.ex. hallsbesök. De förtroendevalda och de politiska partierna står inte i fokus sätt i 1960- och 70-talens demokratidiskussion.

samma som

Forskningsresultat visade också många medborgare i sitt

att

går förbi partierna.

engagemang

Ett deltagardemokratiskt ideal formuleras i betoningen med-

av borgarnas aktiva medverkan, delaktighet och i den kommunala

ansvar verksamheten. Men väl att märka är denna deltagande

typ av

begränsat till förvaltningen, alltså politikens implementeringsfas. Utredningen är optimistisk vad gäller deltagandet. Grundsynen är

att människan är aktiv och behöver utlopp för sitt

engagemang.

Resurssvaga kan behöva stödjas till delaktighet. Begreppet "sam-

hällsarbete och tanken folkligt deltagande däri finns kvar från

om

tidigare. Men konstaterats är deltagandet samtidigt instrumen-

som tellt betingat och ställt i effektivitetens tjänst. Föreningsmedverkan blir sätt avlasta kommunen. Talet är också

t.ex. ett att om ansvar

uppfordrande: Medborgarna kan inte längre komma och kräva

service utan att själva beredda att bjuda till.

vara

Som Olof Petersson har påpekat, har effektiviteten genomgått

en betydelseförskjutning jämfört med 1960-talets effektivitetsdiskussion: Då fick effektiviteten sin plats i den expansiva reformpolitikens tankemodell och avsåg framför allt förmågan förverkliga

att samhällsmål. Effektivitet inte längre kommunernas för-

avser nu

måga åta sig uppgifter. I stället är det produktiviteten i be-

att nya fintlig kommunal service kommit i fokus 1994261. Med de-

som

KERSTIN JACOBSSON

mokrati inte längre bara medborgarinflytande kanaliseras

avses som

via politiker och politiska partier. Demokratibegreppet har vidgats

till även innefatta den enskildes inflytande och valmöjlig-

att egna heter. Särskilt utredningens borgerliga betraktar

reservanter eget bestämmande valfrihet demokrativinst.

genom som en

Det konsensus den sociala reformismen och "servicedemo-

om

kratin" präglat tidigare utredningar har börjat luckras upp. Att

som utredningen finner det motiverat explicit för

att argumentera att verksamheter vård, skola och bör drivas i samhällets

som omsorg

regi" visar att detta är inte längre något självklart. Enligt utredningen

finns det också verksamheter mycket väl kan utföras

som

entreprenad.

Demokratidiskussion på 1990-talet

Internationalisering och demokratin

Demokratidiskussionen 1990-talet får här flera

representeras av

utredningar. Ett skäl är regeringsväxlingarna 1991 och 1994, där båda nytillträdda regeringarna ville ha demokratiutredningar till

stånd. Den kommunala demokratin är fortsatt huvudtema. Den

ett konstitutionella frågan aktualiseras också i samband med

nytt

EU-medlemskapet. Frågorna hänger delvis Med interna-

samman:

tionaliseringen, inklusive EU-medlemskapet, ökar enligt utredningarna betydelsen väl fungerande lokal demokrati.

av en

Vid riksdagsvalet 1991 blev det regeringsskifte och borgerlig

en

fyrpartiregering tillträdde. En demokratiutredning tillsattes, be-

nämnd Lokaldemokratikommittén. Den borgerliga regeringen tillsatte också rad kommittéer för utreda konsekvenserna

en att av EU-medlemskapet olika områden. Vi ska här studera den utredning behandlar konsekvenserna för demokrati och suveränitet

som SOU 1994212. När socialdemokratisk regering kom till mak-

en

vid riksdagsvalet 1994 tillsattes kommitté utreda den ten en ny att kommunala demokratin, den Kommunala förnyelsekommittén,

vars slutbetänkande också ingår i undersökningen.

Ett nytt statsvetenskapligt forskningsprogram den lokala de-

om

mokratin inleddes i början 1990-talet. Enligt forskningsledaren

av

ambitionen hitta vinklar demokratifrågorna. Det gällvar att nya de att ställa förutsättningslösa frågor inte förutsätter

nu mer som att

vissa institutioner fullgör vissa uppgifter enligt vissa spelregler Gustafsson 1993 b:12. Möjligheterna till inflytande viktigt

var att

DEN OFFENTLIGA DEMOKRATISYNEN

undersöka liksom huruvida medborgarnas önskemål fångas

upp av de lokala institutionerna och förverkligas eller Detta kan ske

såväl direktinflytande eller via politiska partier

genom som genom privata 1993 56, 1993 b. Vi kan här

arrangemang Gustafsson a:

tanken introducerades föregående decennium notera att som om att demokrati inte bara handlar medborgarinflytande kanalise-

om som

via politiker och politiska partier medborgarnas möjlig-

ras utan om heter själva bestämma, individuella val, också slagit

att t.ex. genom

igenom i forskningsinriktningen. Några genomgripande förändringsprocesser det politiska och den offentliga sek-

som systemet

i Sverige stod inför enligt forskarna: 1 förändrad relatorn var en tion mellan övernationell, nationell, regional och kommunal politik-

/ förvaltning, 2 förändrad organisering och ansvarsfördelning

en mellan olika sektorer privatisering, och 3 kommunernas försäm-

rade ekonomi 1993 b. Ett forskningsresultat

Gustafsson var att

medborgarna är engagerade och vill ha inflytande brukare,

som t.ex. i barnomsorgen. Trots avsaknad institutionaliserade former för

av

brukarinflytande är medborgarna det hela taget framgångsrika i

sina påverkansförsök. Leveransen service framstår det

av som cen-

trala; det är den inte fungerar påverkansmöjligheterna blir

om som

särskilt angelägna Möller 1996. När maktutredningens medborgarundersökning från

1987 upp-

repades 10 år visade det sig medborgarna ansåg sig ha fått

senare att bättre möjligheter påverka sin situation "lilla demo-

att egen den kratin. Införande valfrihet i skola och barnomsorg hade så till

av vida varit lyckosam. Undantaget arbetslösa inte

var gruppen som fanns med i 1987 års undersökning där vanmakten dominerade. Ett

resultat även medborgarnas tilltro till möjligheten

annat var att om

påverka det politiska den "stora demokratin ökat, att systemet - -

hade medborgarnas faktiska politiska deltagande eller

stagnerat minskat m.fl. 1998. Det är således deltagandet i

Petersson egen-

skap privatpersoner förbättrats än det politiskt-de-

av som snarare

mokratiska deltagandet.

Erfarenheter ökat omvärldsberoende, försämrade offentliga

som finanser, maktförskjutningar från nationella till transnationella

are-

och från politiska till ekonomiska präglar 1990-talets nor arenor, demokratidiskussion. I många kommuner prövas organisations-

nya och verksamhetsformer, bl.a. införs funktionsindelad

en mer orga-

nisation beställar-utförarmodell med separation produktion å

av

sidan och målformulering/ beställning å den andra.

ena

KERSTIN JACOBSSON

Lokaldemokratikommittén

Lokaldemokratikommitténs arbete resulterade i slutbetänkandet Lokal demokrati i utveckling SOU 1993:90. Kommitténs uppgift att överväga och föreslå åtgärder för stärka den lokala demovar att

kratin. Enligt utredningsdirektiven präglas den kommunala verksamheten avreglering, marknadsorientering och internationali-

av

sering. Som fjärde faktor tillägger utredningen själv den svåra

en kommunalekonomiska situationen, vilken medför restriktioner verksamheten. Utredningen bedömer:

Under 1900-talet kommer sannolikt i samhällsförändresten av tempot ringarna fortsatt högt samtidigt de ekonomiska förutsättatt vara som ningarna för kommunernas och landstingens verksamheter kommer att

vara begränsade.

I direktiven fick kommittén i uppdrag titta konsekvenserna att av

nya styrformer, bolagiseringar, produktions- och Verksamhetsföroch andra uttryck för ökad marknadsorientering. Kommun-

mer delningar, kommunala folkomröstningar, konsekvenser förändav ringar i nämndstrukturen och minskningar antalet förtroendeav av valda skulle också behandlas. Som grund för arbetet angavs ligga

de demokratiska värderingarna, främst människors lika värde och respekten för individens frihet, rättigheter och integritet, också kan som härledes kristen etik och västerländsk humanism. ur

Utredningen pekar att tre grundläggande demokrativärden Varit

framträdande under de decenniernas demokratidismest senaste

kussion: folkviljans förverkligande, den självständiga åsiktsbildningen och medborgarnas aktiva deltagande. Även möjligheten att

direkt öva inflytande över den offentliga verksamheten har varit vik-

tig liksom representativitet. Utredningen samband

ser visserligen ett

mellan antalet förtroendeuppdrag och representativiteten; fler

uppdrag desto bättre representativitet. Men med referens till makt-

utredningen SOU 1990:44 bedömning de-

menar man att en av mokratins idealtillstånd inte kan gång för alla i belysgöras en utan

ning av samhällsutvecklingen. Utredningen positivt ut-

ser en

veckling mot alltmer självständiga och oberoende medborgare, och

framhåller betydelsen balans mellan individuella och kollektiva av en inslag i demokratiidealet också detta efter Maktutredningen, där

den enskildes integritet, handlingsval och valmöjligheter och personliga inflytande framträdande plats.

ges en

DEN OFFENTLIGA DEMOKRATISYNEN

Utredningen vill även bilden nedgången i antalet

nyansera av att uppdrag innebär nedgång för demokratin. Det är viktigt med ett

en

antal förtroendevalda situationen i dag utgör inget hot stort men

den lokala demokratin, viss minskning förtroendevalda mot trots av sedan 1991 efter maktskifte i många kommuner. En del de

av uppdrag försvunnit är perifera och kvalitet är viktigare än kvantitet.

som

Samma tillämpas i fråga ökad delegering till tjänste-

resonemang om män; det är ofta rutinärenden delegeras. Det viktiga vad gäller

som ärenden i fullmäktige är kvalitet inte kvantitet. Fullmäktige kan dessutom blir för den politiska debatten lokal