SOU

Gör barn till medborgare! : om barn och demokrati under 1900-talet

Beteckning: SOU 1998:97
Typ: SOU

Hänvisat till av

Förarbeten

+11 fler

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

-wluâff-;rr

___.;.__:E-_:__-- , y . ia- y

Gör

barn till

medborgare

Om barn och demokrati under 1900-talet

håg

STATENSOFFENTLIGA UTREDNINGAR

Kc{Ã:5 §:Ã

Gör

barn till med

borgare

Om barn och demokrati under 1900-talet

Kristina Engwa//

Demokratiutredningens skrift nr 4

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: wwwfritzesse

Omslag, foto: Denise Grünstein, Bildhuset Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter ISBN 91-38-20969-1 Elanders Gotab, Stockholm 1998 ISSN 0375-250X

Förord

Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn är i stånd som

att bilda åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor

egna som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse för- i bållande till barnets ålder och mognad.

För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att bäras, antingen direkt eller företrädare eller lämpligt genom ett och på ett sätt är förenligt med den nationella lagorgan som stiftningens procedmregler, i alla domstols- ocb administrativa förfaranden rör barnet. som

Artikel 12 i Förenta Nationernas barnkonvention ställer krav de demokratiska beslutens former och innehåll. Artikeln gäller inte bara barnens personliga förhållanden alla frågor rör dem. utan som I Sverige har Barnombudsmannen BO följt artikeln upp genom att argumentera för att det är de skyldighet höra barnen. vuxnas att BO har särskilt adresserat sina förslag till kommunerna. I ett för-

slag till förändringar i kommunallagen BO bl.a. att nämn-

menar derna ska samråda med barn och ungdom under 18 år i frågor som angår dem, dessa barn och ungdomar skall rätt till att ges att stånd opininionsundersökningar gäller deras vardagsmiljö som samt att de ska kunna väcka ärenden i de kommunala nämnderna. I denna tredje debattskrift från Demokratiutredningen presenterar Kristina Engwall demokratins genombrottssekel barnens ur eller olika barngruppers synvinkel. Hon de snarare menar att ove-

dersägliga framgångarna för barnens ställning i det

svenska samhället måste följas med innovationer i ännu större omfattupp som ning inkluderar barnen. Hon hävdar vidare att de s.k. besparingari den offentliga sektorn i utsträckning drabbade barnen na stor därför att ingen till deras rättigheter och intressen. Bartog vara

FÖRORD

grundbehov trygghet måste tillgodoses och det år de

nens av vuxna

även utanför familjen måste bevaka barnens uppväxt. Hon

- - som

också under 1900-talet kollektivt skapat rik fond

anser att en

kunskap barns utveckling och särskilda behov som måste

vårdas och fördjupas och borde leda till tar avstånd från

som att

ytterligare neddragningar yrkesgrupper med barnkompetens i

den offentliga sektorn. Barn bör slutligen lagstiftning

genom ny

politiska initiativ framför allt i kommuner.

ges rätt att ta

Kristina Engwalls ärende kan i förstone förefalla harmlöst. Men

hennes betrakta barn är inte allenarådande. Fortfarande kan sätt att

finna svenska kommuner i sina broschyrer beskriver bar-

man som

morgondagens kommuninvånare. Barn är ännu inte med-

nen som

borgare. När Barnkonventionen skall börja konkretiseras och förverkligas uppdagas också betydande motsättningar. Barnkommit-

téns majoritet ville inte tillgripa lagstiftning avvakta med det

utan

tid SOU 1997:166. FN:s övervakningskommitté menar exem-

pelvis att Barnkonventionen i praktisk politik innebär ett nej till en långtgående decentralisering det politiska beslutsfattandet. Den

är oroad för barnens rättigheter blir beroende de

att annars av

skiftande ekonomiska och politiska villkor som gäller i olika kom-

muner.

De medborgarna utgör viktig aspekt i Demokratiutred-

unga en

ningens analyser. Med denna skrift kommer förhoppningsvis diskussionerna barnens ställning i den svenska demokratin

om att

stimuleras. Rapporten kan kanske skapa medvetenhet vad ett

barnperspektiv i demokratidebatten skulle kunna innebära.

Texten har granskats professor Ann-Sofie Ohlander

av men

författaren själv för dess slutliga utformning. Demokrati-

ansvarar

utredningens ledamöter har inte tagit ställning till innehållet.

Erik Amná Huvudsekreterare

Inledning

Under 1970-talet tillsattes barnmiljöutredning under-

en stor som

sökte barns levnadsvillkor många aspekter. Den statliga utred-

ningen redovisades i flertal rapporten I slutbetänkandet fast-

ett

slog barnmiljöutredningen följande:

Barns välfärd måste skapas totalsyn deras behov

genom en

och det samhälle dem. Det finns egentligen inga

som omger

barnfrågor, bara frågor människor och hur de ordnar sitt liv

om för alla små och skall ha det bra att - stora -

Visst måste barns välfärd behandlas utifrån ett helhetsperspektiv, det riktigt det inte finns speciella barnfrågor Finns det

men är att

verkligen inte frågor där barns och intressen går stick i stäv

vuxnas

med varandra Om det skulle finnas frågor där intressen står

nu varandra, hur löser dessa konflikter, då den mot ena gruppen,

barnen, saknar politiskt inflytande De här frågorna, barns rättigheter och barns möjligheter att

kunna påverka är typiska för det 1900-talet. För bara sjuttio

sena

eller åttio år sedan skulle ingen ha ställt frågan. Tanken barn

att

skulle ha rättigheter precis eller skulle hän-

som vuxna att vuxna ta

till barns åsikter skulle i början seklet tett sig tämligen

syn av

orimlig. samhället självständiga med- Idén att barnen ingår i som

lemmar fanns inte. Det har således hänt något under 1900-talet i

Sverige i fråga barns rättigheter och synlighet.

Syftet med denna är beskriva förändringarna i det

rapport att svenska samhället under 1900-talet. Där går barn från att inte ha

1 SOU 1975:3048. 2 SOU 1975:30 s. 285.

|NLEDNING

varit sedda till att bli synliga. Synliggörandet i detta sammanhang handlar uppmärksamhet i positiva politiska beslut och om att att ta utrymme i samhället, inte minst ekonomiskt. Det handlar om

hur barn inlemmas i det svenska välfärdsstatsbyggandet. En

parallell utvecklingslinje är barnens inkludering i demokratin. En enkel, viktig, utgångspunkt barn inte finns i åtanke men är att om då politiken utformas, barn inte får rättigheter i välom samma färdsstaten barn aldrig är påtänkta då politiska som vuxna, om beslut ska fattas eller barn aldrig får kosta i samhällsekonopengar min, kan inte tala demokrati där barnen ingår. Därmed man om en blir kartläggning barn och demokrati i 1900-talets Sverige till en av stor del redogörelse för när och hur barn inkluderats i olika välen färdspolitiska satsningar. Barns medborgarskap i Sverige och dess innebörd kommer att diskuteras och belysas. Medborgarskap kan historiskt perspekur tiv problematiseras många aspekter Att barn och ur resonera om medborgarskap är inte problemfritt, mycket förenklat skulle man kunna det följande vis: se Medborgarskapet i Sverige bygger principen om människors lika värde och lika rättigheter. Den engelske sociologen Marshall har beskrivit medborgarskapet bestående olika delar; som av tre ett civilt, ett politiskt och ett socialt

Den civila delen består de rättigheter är nödvändiga för av som att skydda den personliga friheten, t.ex. yttrandefrihet och likhet inför lagen.

Den politiska delen består lika rättigheter delta i utövandet av att av politisk makt, dvs. rösta och kunna inneha ett politiskt uppdrag.

3 Björk, Gunnela 1998 Arbetarkvinnornas politiska och ekonomiska

medborgarskap i Sverige under 1920- och SO-talen, Historisk tidskrift nr 3/ 98. 4 Petersson, Olof; Westholm, Anders och Blomberg, Göran 1989 Med-

borgarnas makt. Stockholm s. 9 och 10.

INLEDNING

Den sociala delen består medborgares rätt till social grund-

av en

trygghet, dvs. välfärd för alla

Svensk medborgare blir automatiskt föds föräldrar

man om man av

med svenskt medborgarskap. För barn till föräldrar med utländskt medborgarskap finns speciella regler för hur det svenska medborgarskapet erhålls. Barn är således medborgare sedan födseln, hur kommer medborgarskapet barn till del

men

Alldeles uppenbart är att barn inte har del i det politiska medborgarskapet. Först vid 18 års ålder blir ungdomar myndiga och har rätt att rösta och vara politiskt valbara. Även den civila delen är begränsad för barns del. Barn har

t.ex.

inte ingå fria avtal och deras juridiska rättigheter är be-

rätt att

gränsade. I stället har barn förmyndare företräder dem. Det

en som

grundläggande skyddet för liv finns i dag för barn och de hindras inte från utnyttja yttrandefriheten. Frågan är i stället vilka

att

kanaler står till buds för barn att använda när de vill yttra sig

som

Eftersom de inte har tillträde till den politiska makten är frågan

hur barnen ska sin stämma hörd.

Den sociala sidan är den del medborgarskapet där barn i

störst utsträckning är inkluderade eftersom barn omfattas väl-

färdssamhället. Ett sätt för staten att skapa jämlikhet är att använda sig s.k. individuering, dvs. staten skapar en direkt relation till

varje medborgare. Alla barn har så sätt rätt till hälsovård, utbildning m.m. Vissa rättigheter anses så viktiga att t.o.m. upp-

sökande verksamhet från t.ex. kommunens sida skerf

Medborgarskapet får inte diskriminera i fråga kön, klass

eller etnicitet, däremot finns i praktiken inbyggd diskriminering

i form ålder. Barns medborgarskap är till innehållet inte lika

av omfattande som vuxnas.

Barns begränsade medborgarskap brukar förklaras och legitiutifrån barn inte har mognad varken

meras att samma som vuxna,

5 Petersson; Westholm och Blomberg 1989 10. s. 6 Näsman, Elisabet 1995 "Vuxnas intresse med barns Ögon av att se red. Lars Dahlgren och Kenneth Hultqvist, Seendet och seendets villkor. En bok barns och välfärd. Stockholm. 289 och 290. om ungas s.

|NLEDNING

intellektuellt, fysiskt eller psykiskt. Att barn rätt till be-

vara ger

skydd, också rätt till handlingsutrymme. Som barn är det

men

ibland bra objekt, välfärdspolitik,

att vara att vara mottagare av

samtidigt det också är viktigt aktör och ha möj-

som att vara

ligheten initiativ.7 Vilka aspekter betonas för barns del

att ta som

skiljer sig främst beroende ålder. En treårings behov av beskydd och hjälp att sätta gränser skiljer sig från femtonårings Vilja att

påverka och behov av självständighet. Barn är p.g.a. sitt begränsade medborgarskap beroende av att för deras talan. När barn inte själva möjligheten att på-

vuxna ges

verka politiken blir de helt beroende att i deras

av vuxna agerar

intresse. Det är därför viktigt ställa frågan när de börjar

att vuxna

inkludera barn i utformningen politiken. Rapporten visar också

vad händer när barns förhållanden inte uppmärksammas i

som

politiken.

Barn som "not-yets"

Utmärkande för de och de argument förs fram resonemang som

när förbättringar för barn ska genomföras är hänvisningen till barn blivande Sociologen Elisabet Näsman lånar

som vuxna.

Quotrups begrepp not-yets" när hon talar barn. Näsman be-

skriver barndomen väg ut o-mognad, 0-kunnighet och

som en ur

o-förmåga Barndomen i sig är med denna syn inte viktig utan en transportsträcka Vuxenlivet. Barnens villkor bedöms utifrån

mot

hur de påverkar barn som vuxna, inte barn just nu. Åtgärderna ska

leda till barnen blir goda samhällsmedlemmar i ålder.

att vuxen Samhället investerar för framtiden, inte i nutiden. Det räcker inte med barn för deras skull. Satsningar barn att satsa egen motiveras med barnens kommande framtid Vuxna är som vuxna.

medborgare, medan barn ska bli medborgare, att barn föds

trots

med ett medborgarskap. Det tycks barn har ett vilande

som om

medborgarskap ska aktiveras i framtiden.

som

7 Näsman 1995 292. s. 8 Näsman 1995 284-286. s.

|NLEDN|NG

Vad är ett barn

Inledningsvis påpekades frågor barns rättigheter är moder-

att om

frågor inte kunde ställas i sekelskiftets Sverige. Det

na som t.ex.

beror barn förändrats radikalt. Omständigheter och

att synen

företeelser de flesta förknippar med barn och barndom i

som

dagens Sverige, i skola och inte arbeta, inga själv-

t.ex. att att var

klarheter i början seklet. Vi behöver bara till annat land

av ett för inse vad höra till "normal" barndom inte är att att som anses en

något universellt givet. Att barn i Kenya eller i Sverige betyder

vara inte sak. Det ställs olika krav och det finns olika för samma normer

hur barn bör uppträda i olika kulturer. På sätt har

samma normerna för barn inom kultur varierat under olika tider. en

Inom barnforskningen har flera definitioner vad ut-

om som märker barn förts fram. Vissa har hävdat definitionen ett att av barn och barndom bestäms sin samtid och definitionen av att

förändras över tid. Andra har i stället betonat det kontinuerliga i barndomen. I dag utgår de flesta barnforskare från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Det innebär barndom betraktas

att

socialt och kulturellt fenomen, än ett biologiskt

som ett snarare

Det betyder barn och barndom inte är något universellt eller

att

naturligt givet, något konstrueras och innehåll

utan som ges ett inom varje kultur och varje tid.

Trots barn något "skapat" eller konstruerat finns

att ses som

det ändå kärna biologi, vilket ekonomhistorikern Susanna

en av

Hedenborg påpekar. Barndom skulle kunna definieras den

som

fysiologiska utvecklingsfasen mellan födelse och pubertet och/ eller psykologisk utvecklingsfas mellan den första

som en upp-

levelsen och adoloscensen. Biologiska begrepp tillskrivs ofta

form statiskhet dvs. förändringar utesluts. Därmed uppehåller

sig i stället forskningen barn kring det i högre grad ses

om som

föränderligt. Barnforskare arbetar därför ofta med den sociala

som konstruktionen barn. Den kulturella bundenheten förklarar hur av

9 Hedenborg, Susanna 1997 Det gålfalla folket. Barns villkor och upp-

fattningar barnet i 1700-talets Stockholm. Stockholm. s. av 10 Hedenborg 1997 s. 21.

|NLEDNING

innehållet i "barn kan skilja sig mellan olika kulturer och olika tidsepoker. Samhället har byggt omfattande institutionell struktur

upp en

kring barn. Denna struktur utgår från vad barns be-

som anses vara

hov." Konstruktionen barnbegreppet och vad fyller be-

av man

greppet med påverkar alltså hur samhället strukturerar tillvaron för

barn. Därmed studium barnhem,

säger även ett av daghem och

barnavårdscentraler något hur samhället barn. om ser

Forskare vill förlägga skapandet och konstruktionen det

moderna barnet till den brytningstid då barnet

slutade att vara

ekonomiskt produktivt sitt arbete och i stället började i

genom

skolan. Markörer för denna förändring skolpliktens införande

var

samtidigt som arbetsskyddslagar förhindrade barn utföra de

att

farligaste arbetena. Med denna förändring

korn även en ny syn barnet, hävdar amerikansk forskare. Hon barnet inte en menar att

längre ekonomiskt värdefullt för föräldrarna, barnet i

var men att

stället blev känslomässigt värdefullt för föräldrarna. Denna för-

ändring ledde även till att antalet barn familj minskade. Forska-

per

hävdar familjerna skaffade färre barn, de samtidigt

re att men att

satsade barnen och barnen uppmärksam-

mer resurser gav mer

het. Orsakerna till detta lägger forskarna i utbyggnaden skolan,

det ökade offentliga intresset för barn, barndomen blev

att en

speciell fas livet och att barnet alltmer började betraktas

av som en individ med människovärde. egen

Barndomens längd har varierat över tid. På 1800-talet

var man

barn under kortare period än idag. Övergången mellan barndom

och att bli tydligare markerad förr. Konfirmationen

vuxen var var

en tydlig gräns mellan vuxenlivet och barndomen. I dag finns ingen självklar gräns mellan barndomen och vuxenåldern.

H Sjöberg, Mats 1996 Att säkra framtidens skördar. Barndom, skola och

arbete iagmr miljö: Bolstad 1860-1930. Linköping. 17.

pastorat s. Z Sjöberg 1996 s. 18. 13 Zelizer, Vivana 1985 Pricing the priceless child: the changing social

value children. New York. 14 Sjöberg 1996 s. 17.

lNLEDNlNG

Barn- eller ungdomsproblemet har flyttats allt högre i

upp

åldrarna, hävdar historikern Bengt Sandin. I början 1800-talet

diskuterades vad skulle göra med 6-12-åringarna inte

man som

föräldrarna sysselsatt eller uppfostrat ett tillräckligt sätt. På

1910-talet diskuterades problem avseende 15-18-åringarna.

samma

I dag det 18-20-åringarna utgör problemet. Man brukar

är som

tala den förlängda barndomen dvs. tendensen att det dröjer

allt längre innan ungdomar Barndomens

accepteras som vuxna.

förlängning skulle kunna kopplas till föräldrarna hand

att tog om

sina barn längre eftersom barnen gick i skola i stället för att arbeta.

I den här får artonårsgränsen markera övergången till rapporten

vuxenlivet. Vid års ålder får svenska medborgare del det

arton av

politiska medborgarskapet och människor under år räknas

arton barn i Förenta Nationernas barnkonvention är ratificerad som som

bl.a. Sverige.

Dessutom är det viktigt påpeka barn inte något sätt är

att att

homogen Barns villkor skiljer sig beroende ålder, kön,

en grupp.

etnicitet och social klasstillhörighet. Precis för styr

som vuxna

dessa faktorer det människor tillåter sig och får

utrymme som ta ta

samhället. I bostadsområdena segregeringen mellan olika

av syns

etniska kulturer och samhällsklasser tydligt. I den tidigaste barnpsykiatrin" fick pojkar större än flickor. Tillgång till

ett utrymme

materiella avspeglas i spädbarnsdödlighetens fördel-

resurser t.ex.

ning mellan fattiga och välbeställda.

De stora förändringarna under 1900-talet

Utvecklingen under 1900-talet har dock gått fler väl-

mot att av färdsstatens förmåner kommer barnen till del. Välfärdsstatens

framväxt har sätt inneburit föräldrars, i synnerhet faders,

ett att makt över barnet minskat. Statens för varje enskilt suveräna ansvar

barn har ökat. Ur barns synpunkt är det positivt andra

att vuxna

15 Sandin, Bengt 1984 "Familjen, fabriken eller skolan red. gatan, Aronsson, Cederblad, Dahl, Olsson, Sandin, Barn i tid och Malmö. mm. s. 127.

INLEDNING

har rått och möjlighet ingripa då barn far illa i sin att hemmiljö.

Det ökade från sida innebär kontroll alla ansvaret statens en av att

barn behandlas mänskligt, precis de medborgarna i

som vuxna ett

samhälle ska behandlas mänskligt. Barn, särskilt barn bero-

små är ende till de har det bra, eftersom barnens av att vuxna ser att er-

farenheter är för för de själva ska kunna ställa krav sin

att

omgivning. Ur barns perspektiv är normala levnadsvillkor den

miljö de växer det är dålig eller bra miljö,

upp oavsett om en

eftersom de inte har eller upplevt alternativ. I sett dag sker utifrån

dessa kunskaper i flera fall uppsökande verksamhet från kom-

en munens sida för barn ska ha det bra och för barn med att att särskilda behov ska den stimulans de behöver.

Utvecklingen i lagstiftningen har gått mot att barn har synliggjorts och fått rättigheter i egenskap just barn.

av att vara

Orsaken till barn i dag har

att en egen ställning i lagstiftningen är bl.a. den ökade kunskapen barn. Kunskaper och insikter

om om

barns psykologiska, kognitiva och fysiska utveckling har resulterat i lagstiftning där barns speciella förutsättningar och behov be-

aktas. Framväxten "barnkunskap" inom många olika och

varierande områden är unik för 1900-talet. Förutsättningarna för

att kunskapen om barn ska fördjupas är givetvis samhället

att betraktar barndomen

som en speciell period av livet. Om barn i stället små finns ingen anledning söka

anses vara Vuxna att kunskap

barns speciella behov. Brytningstiden för barn barn

om att se som

ligger tidigare än 1900-talet, men den ökade "barnkunskapen är

ett 1900-talsfenomen.

Den specifika barnkunskapen" blir tydlig i exempelvis barn-

hälsovårdens framväxt. Först då insåg hur

man Viktigt det är för spädbarn med riktig näring och hur känsliga spädbarn är för in-

fektioner kunde spädbarnsvården förändras och

spädbarnsdödlig-

heten åtgärdas. Länge förhärskande barn inte skada

tron att tog av

traumatiska upplevelser i barndomen det inte förstod kunde

- man

inte heller skada. Denna okunskap ledde till barn

att många inte

fick hjälp bearbeta sexuella inträffat barn-

att t.ex. övergrepp som i

domen. Inte heller trodde barn upplevde i

man att smärta samma

utsträckning som vuxna och det satsades inte smärtlindring för barn. Eftersom kunskapen hur traumatiska

om upplevelser på-

lNLEDNlNG

fanns, saknades möjligheten sambandet verkar barn inte även att se med avvikande beteende hos barn eller ungdomar och svår ett en händelse i barndomen. Förklaringar och orsaker söktes annat

håll, i det biologiska arvet. t.ex. Den ökade "barnkunskapen" ledde till flera expertisatt nya

områden tillkom. Inom dessa områden uppstod flera olika barn-

Läraryrket differentierades och delades olika experter. upp Förskollärare, barnläkare, och psykoåldersgrupper. terapeuter inriktade barn, fritidsledare och lekterapeuter blev loger som sig 1900-talet. Under 1800-talet fanns det givetvis också nya yrken kom i kontakt med barn, lärare och yrkesgrupper som t.ex. anstaltsföreståndare, de saknade formell kompetens i men en "barnkunskap". förändringen i barn under 1900-talet är de Den största synen

decenniernas accepterande barnet en självständig

senaste av som individ med till respekt och integritet. Men insikten att rätt om barn inte har förutsättningar är minst lika samma som vuxna viktig. Barn ska inte behandlas sätt vuxna. I många samma som situationer har barn till stöd och hjälp för kunna ta ett rätt att beslut. vissa situationer kanske det inte är önskvärt riktigt I att barn tvingas fatta beslut. "Barnkunskap innebär respekt för barns förenad med kunskap barns utveckling och förintegritet en om måga kunna beslut och göra val i olika situationer. Denna att ta barnkunskap tillhör de sista decennierna 1900-talet. Frågan av blir då hur och varför denna kunskap växte fram hur stor samt till den ackumulerade "barnkunskapen" i svensk hänsyn som tas

hög grad respekteras barns behov när politiska beslut

politik. I hur ska fattas Strävan i beskriva barns livsvillkor under 1900rapporten är att talet utifrån barnen. Det lätt hänt i stället beskriver är att man familjernas villkor. En viktig orsak inte behandla familjerna som att enhet, barn är statistik döljer en utan separat, att t.ex. annars

många förhållanden specifikt gäller barn. I Finland är t.ex.

som klassfördelningen inte densamma för barn för den som vuxna befolkningen. I Danmark har fler barn låg boendestandard än

|NLEDNING

antalet barnfamiljer har låg boendestandard. En orsak

som annan

är att maktförhållanden inom familjen ofta osynliggörs famil-

jen får fungerande enhet. Barns beroendeförhållan-

representera en

den, och till föräldrar döljs då enbart familjer behand-

gott ont, las.

Den gamla goda tiden...

Mår barn bättre i dag än i början seklet

av Förhoppningsvis har den kunskap i dag har barns utveckling och behov lett till

om att i alla fall del de barnen fått det bättre. I

en av mest utsatta dag känner till anstaltsvården den utformad i början

att som var av

seklet inte gynnade barns utveckling. Vi hur viktigt det är för

vet

barn knyta nära relation till Vi känner också till

att en en vuxen. att

våld, från fysisk misshandel till sexuella skadar barn

övergrepp, på

ett allvarligt sätt. Genom lagändringar och ändrad praxis kan

hoppas att barn utifrån dessa aspekter mår bättre. Andå

vet att

nu 1990-talet ökar antalet barn söker sig till barnpsykiatrin

som

jämfört med 1980-talet. Undersökningar visar allt fler barn

att

har psykosomatiska och självmorden bland har

symptom unga ökat.

En översikt barns villkor under 1900-talet visar hur svårt det av

är att göra generella uttalanden beträffande historien. Det går inte att säga att det blir bättre och bättre. Historien präglas

av upp-

gångar och nedgångar där människors villkor hela tiden förändras. Det är därmed väsentligt här Visa hur politiken under 1900-talet

att

påverkat barns villkor, både till det bättre och till det sämre.

Disposition

Det omöjlighet belysa samtliga aspekter barns liv

vore en att av under 1900-talet i kort denna. Vissa områden finns en rapport som inte alls, barn och skola barn och kultur. Dessa upptagna t.ex. samt områden behandlas andra författare i

av Demokratiutredningen.

16 Näsman 1995 s. 292 och 293.

lNLEDNlNG

Rapporten är upplagd följande sätt: Det första kapitlet handlar framväxten barnhälsovård såväl fysisk psykisk, om av som men kapitlet behandlar också vad händer när det inte finns som en fungerande barnhälsovård. Det andra kapitlet ägnas hur barns familjer sett ut och förändrats under 1900-talet. Dessutom redovisas och analyseras de barns förhållanden inte växte hos som upp sina biologiska föräldrar i stället bodde i fosterhem eller utan olika anstalter. Det tredje kapitlet behandlar barns övergång från arbete till skola och framväxten barnomsorgen. Om barns miljö, av både vad gäller bostäder, lekplatser och arbetsmiljö, handlar det fjärde kapitlet. Det femte kapitlet behandlar våld barn. Det är mot ett kapitel om fysiska, psykiska och sexuella övergrepp barn, det är också ett kapitel visar att det accepterade våldet men som mot barn har minskat under 1900-talet. Slutligen kommer en diskussion barn och demokrati där förslag inför framtiden om lämnas. Rapporten således översikt barns villkor i Sverige ger en om under 1900-talet. Syftet är att visa hur barn i allt högre grad har inkluderats i välfärdsstaten och hur barn har uppnått allt större ett utifrån sina speciella förutsättningar. inmått av autonomi Att lemmas i samhället och tillgång till bl.a. hälsovård, sjukvård, utbildning och stimulans måste några de konkreta ses som av mer kriterierna inkluderad i det demokratiska samhället. att vara

Hälsovård för barn

I början av 1900-talet dog hundra spädbarn av tusen. I dag dör ca fem barn av tusen. Denna minskning av spädbarnsdödligheten beror bl.a. på barnhälsovårdens framväxt. Också hygieniska förbättringar och insikten om amningens betydelse har gjort att fler barn överlever. Kunskaper om barns behov och utveckling har också lett till framväxten av barnpsykiatrin. Men 1930-talets befolkningspolitik med förbättringar inom barnhälsovården inbegriper också skrämmande inslag som t.ex. steriliseringspolitik. De förbättringar som kommit på 1900-talet har under 1990-talet avstannat och nu försämras hälsovården för barn.

Barn i dag har mycket högre överlevnadsnivå än i början seklet.

en av

Det är de märkbara förändringarna under 1900-talet. Det

en av stora

borde grundläggande rättighet för alla människor

vara en att

chansen överleva. När samhället inte skapar för barn eller

att utrymme

i allt för hög grad läggs föräldrarna samhället

när ansvaret utan att

ger möjlighet till stödinstanser, resulterar detta i att barn, främst spädbarn, dör. Spädbarnsdödlighet är ett extremt tecken att ett samhälle inte avsätter tillräckligt med till barn eller fattar

resurser beslut inte har barnets bästa för ögonen. Därmed blir barnhälsosom

vård ett viktigt inslag i demokrati. Det är svårt att föreställa sig

en en

demokrati där vart tionde nyfött barn inte chansen att leva, i

ges som

Sverige i början av seklet. Det kan vittna människosyn där barn

om en

tillmättes mindre betydelse

än vuxna.

I början seklet spädbarnsdödligheten mycket hög i Sverige.

av var

År 1900 spädbarnsdödligheten 100 1000 levande födda.

var ca per

Hundra år tidigare siffran 200 1000 levande födda År 1993

var per

1 SOU 1975:32 s. 16.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

var spädbarnsdödligheten 4,8 per 1000 levande födda I dag tillhör Sverige de länder har lägst spädbarnsdödlighet i världen. ett av som Nivån spädbarnsdödligheten säger något om samhället, eftersom den är nära kopplad till nivån hygien, näringssituation, bostadsstandard och utbildningsnivå Spädbarnets överlevnad beror dessi hög grad de förutsättningar föräldrarna, framför utom som ges allt modern. Moderns hälsotillstånd och ekonomiska möjligheter har stor betydelse för barnets chanser att överleva. I dag kan samma möjligheter för fadern ha betydelse, far skulle ta hand men att en ensam sitt nyfödda barn otänkbart i början av seklet. Fäders aktiva om var roll i barnens uppväxt är datum. Många orsakerna till den av senare av minskade spädbarnsdödligheten måste därför sökas i de förbättringar gjorts för mödrarna. som På 1800-talet i det gamla bondesamhället födde kvinnan barn under hela sin fertila period i äktenskapet. Barnen behövdes ofta som arbetskraft inom År jordbruket. Medellivslängden var låg. 1850 blev män 40,5 år medan kvinnor levde lite längre till 44,6 år. Talen dras dock den höga spädbarnsdödligheten. Den låga medellivsner av längden gjorde att det inte fanns några möjligheter till att leva i storfamiljer. Mor- och farföräldrarna hann ofta dö innan barnbarnen hunnit lära känna dem. Bilden den lyckliga storfamiljen efterav är en handskonstruktion. En bidragande orsak till kvinnorna födde att många barn att tillgången till och informationen preventivvar om medel begränsad. Detta är dock bara del sanningen, för det var en av Visar sig antalet barn familj skiftar mellan olika geografiska att per områden. I vissa områden föds fler barn än i andra och detta tyder viss kunskap barnbegränsning fanns. att en om Variationerna mellan antalet barn i familjerna är nära förbundna med hur arvsskiftningen gick till. I Dalarna delades egendomen lika mellan barnen. På Gotland däremot förhållandena annorlunda. Där var ärvdes gården ett barnen. Detta ledde till att de gotländska av av bönderna försökte undvika alltför många barn, eftersom gården att bara kunde försörja barnen i ålder. I Dalarna spelade det ett av vuxen

2 Upp till 18 -fakta bam och ungdom. Barnombudsmannen 1995 s. om 3 Högberg, Ulf 1983 Svagårens bam. Urfol/ebálsans historia. Stockholm. s. 99.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

mindre roll familjen hade flera barn. Hemmansklyvningen i om Dalarna jordbruken blivit för små leva och bönderna

gjorde att att av

hade olika bisysslor för försörja sigä Skillnaden mellan Gotland att och Dalarna visar familjeplanering kunde tillämpas i bondesamatt hället. Mer allmän barnbegränsning kommer dock sent. På 1870-talet började familjemönster att växa fram. ett nytt

Kvinnorna födde barn tidigt i äktenskapet, men upphörde senare att

föda barn de fortfarande fertila Detta resulterade i att trots att var familjerna blev mindre. Det familjeidealet slog igenom vid olika nya olika delar Sverige. Variationerna berodde till del

tidpunkter i av stor vilka försörjningsmöjligheter i de olika områdena. Inom

som gavs textilindustri fanns länge behov barns arbetskraft jordbruk och ett av och i de områden där dessa näringsgrenar dominerade levde de stora kvar längst. Det främst medelklassfamiljerna eller barnfamiljerna var de arbetarklassen strävade efter klassbyte anammade ur som ett som med färre barn det nya familjeidealet Även officiella sammanhang började barnbegränsning i mer diskuteras. Från och med 1880 kom den så kallade nymalthusianismen roll. Nymalthusianismen reaktion natio-

att spela en viktig var en

nalekonomen Thomas Robert Malthus befolkningslära från 1798, där

han pläderade för sexuell avhållsamhet och uppskjuten äktenskapsålder för förhindra överbefolkning. Nymalthusianerna menade i

att

stället alla borde lära sig använda preventivmedel för att minska

att att

antalet oönskade barn. Även hos nymalthusianerna den bakom-

var tanken fattigdomen hade sina i överbefolkningen

liggande att rötter I hölls det första föredraget i nymalthusiansk anda

Sverige av nationalekonomen Knut Wicksell i början 1880-talet. Andra av som

preventivmedel läkaren Anton Nyström, förpropagerade för var

fattaren Frida Steenhoff och socialisten Hinke Bergegren. Offentliga

" Hellspong, Mats och Löfgren, Orvar 1987 Land och stad. Svenska

sambállstyper och livsformerfrån medeltid till nutid Malmö. s. 237-241. . 5 SOU 1994:38.

6 SOU 1994:38. 7 Levin, Hjördis, "Från nymalthusianism till folkhälsa. Sexualdebatt och

socialpolitik 1880-1936. Red Bergenheim och Lennerhed 1997

Se/elernas Bidrag till sexualitetens historia. 205. sex. s.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

föredrag kärlek barn accepterades inte i längden. År 1910 om utan stiftade riksdagen lag förbjöd propaganda för preventivmedel. en som Denna lag korn gälla fram till 1939. att Den angivna orsaken till förbudet riksdagen trodde var att att tillgången preventivmedel skulle leda till ökad omoral. Sexualien tet hörde enligt dåtidens hemma inom äktenskapet och i normer var första hand medel för barn. Fri tillgång till preventivmedel ett att

skulle, enligt debattörerna, kunna leda till utomäktenskaplig

mer sexuell aktivitet, vilket ansågs högst omoraliskt. Trots förbudet mot preventivmedelsupplysning fortsatte flera pionjärer att informera allmänheten. En de kända preventivmedelsupplysarna Elise av mer var Ottosen-jensen.

Spädbarnsdödlighet

Spädbarnsdödlighet har flera orsaker samspelar med varandra. som Det finns biologiska faktorer, miljörelaterade

faktorer som t.ex. klimat,

tillgång till och hygien, sociala faktorer i vissa rent vatten t.ex. att man kulturer föredrar pojkar före flickor. Dessutom visar mycket forskning familjens betydelse för spädbarnets chanser överleva att Flera dessa faktorer kan samhälle påverka, hygieniska förav ett t.ex. hållanden, tillgång till näring och stöd till mödrar. Därför kan späd-

barnsdödlighetens omfattning utgöra ett mått ett samhälles status.

Betydelsen av omgivningens stöd till den nyblivna modern för att

barnet ska överleva visar sig i statistiken där spädbarnsdödligheten

mellan de barn är födda äktenskapet och de barn är som utom som födda inom äktenskapet jämförs. Barn födda äktenskapet utom riskerade i högre grad dö än barn födda inom äktenskapet. att

8 Bengtsson, Magdalena 1996 Det botade barnet. Tre generationers spadbarns- och barnadödligbeti 1800-talets Linköping, Linköping. 32. s.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

Dödligheten bland spädbarn födda utom respektive inom äktenskapet i Sverige 1801-1966

Källa: Högberg, Ulf 1983 Svagårens bam. Ur folkbälsans historia. Stockholm

Antal döda före 1 års ålder per tusen levande födda

450 -

400 4 . utom äktenskapet födda - - - inom äktenskapet födda 350

300-

250"

150"

100-

uni

oäálååråövåvrvvpsv

-mm8mo2ufm8-8888°8§ |O3llI||.

I||I||l

5:aa"5a:s7saa"5§"

coaooomåmmcompggmmmåm , v-v-v-v-v-v-u-v--gu-v-o-r-ø-ø- ,

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

Utomäktenskapliga barn

Tillgång till preventivmedel innebar kvinnor i högre grad kunde

att

välja vid vilken tidpunkt i livet de ville föda barn. Frånvaron

av preventivmedel innebar å andra sidan kvinnor många gånger fick att

barn inte önskade. Som tidigare

som var framgått ansågs sexualitet höra hemma inom äktenskapet och samhällsnormen sade barn

att

skulle födas inom äktenskapet. Att föda barn ett utom äktenskapet

innebar många problem för såväl modern barnet:

som

0 skam och skuldbeläggande från samhället

0 ekonomiska svårigheter försörja barnet

att

0 fortsatt stigmatisering både moder och barn.

En kvinna blev gravid äktenskapet fördömdes i som utom början

seklet. Framför allt kyrkan betonade äktenskapets och där fick

status

den ogifta modern högre mått skuld den ogifte fadern.

ett av än

Kyrkan passade att statuera exempel då den ogifta kvinnan

t.ex.

skulle kyrktagas veckor efter sex förlossningen. Den ogifta kvinnan fick negativ särbehandling dels betonade den ärbara

en som gifta

kvinnans dels avsåg avskräcka andra kvinnor från status, att föda barn

utom äktenskapet Officiellt fördömdes utomäktenskapliga förbin-

delser, i praktiken kunde detta snedsteg" förmildras barnets

men om

föräldrar gifte sig. Det inte senare var ovanligt fick barn innan

att par

de gifte sig, dvs. barnet formellt fött var sett utom äktenskapet, men

återfick sin äkta vid föräldrarnas

status som äktenskap. Stigmatise-

ringen modern och det oäkta barnet skedde då det inte fanns något

löfte äktenskap, trolovning eller om gemensam kyrktagning.

Att bli gravid sin vilja och dessutom gift innebar

mot utan att vara

en mycket svår situation för kvinnan. Förtvivlan över oönskade graviditeter kan bland annat utläsas i statistiken över självmord. Bland

de förmodade anledningarna till självmord fanns

blygsel över havan-

9 Lindstedt Cronberg Marie 1997 Synd

och skam. Ogifta mödrar på

svensk landsbygd 1680-1880, Lund. 263-268.

s. 1° Se t.ex. Kälvemark, Ann-Sofie, Att barn gifter vänta när man sig" HT 1977.

Lindstedt Cronberg 1997 75.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

de tillstånd äktenskap och försök till fosters fördrivande"

utom

med rubriker. En stor andel de kvinnor begick självmord

som av som

gravida. Det visade sig också statistikens rubriker för

var att en av

orsak till självmord, nämligen självmord genom fosforförgiftning, i själva verket kvinnornas desperata försök till abortera fostret,

var att

vilket resulterade i kvinnan dog. Efter denna upptäckt kate-

att togs

gorin bort självmordsstatistiken.

Orsakerna till att spädbarnsdödligheten var högre för barn födda

äktenskapet flera. Samhällets fördömande den ogifta

utom var av

kvinnan med barn betydde troligtvis mycket. Det kan ha medfört att kvinnan känslomässigt hade barnet till sig. De prak-

rent svårt att ta

tiska svårigheterna för den ensamstående modern kanhända

var av

ännu större betydelse. ofta fadersdepriverade. Det fanns Barn utom äktenskapet var ingen hjälpte till med barnets försörjning eller fostran. I

man som

början 1900-talet arbetsdelningen ofta uppdelad så att kvinnan

av var arbetade i hushållet, medan arbetade Därmed kunde mannen ute. en

hemarbetande kvinna i högre grad sina barn tillsyn kvinna

ge än en

arbetade utanför hemmet och hade sämre möjligheter till barn-

som

tillsyn. Även de ekonomiska möjligheterna blev sämre för ogift

en arbetande än för äkta Kvinnor hade ofta sämre betalt än mor ett par.

män, enligt det familjeförsörjarsystem rådde, dvs. män antogs

som

försörja familj och fick därmed högre lön, medan kvinnor ansågs

försörjning sin hur verkligheten såg De oäkta

genom man, oavsett ut.

spädbarnen möttes således både sämre ekonomiska förutsättningar

och sämre tillsyn. Det "oäkta spädbarnets chanser till överlevnad ökade modern

hade fungerande socialt nätverk. Sociala kontakter gjorde att

ett

modern kunde ordna tillsyn barnet trots att hon själv arbetade. En

undersökning i Linköping historikern Magdalena Bengtsson visar

dödligheten och halv gånger högre för utomäktenskap-

att var tre en

liga barn enbart levde med modern vid månaders ålder än för

som tre

12 Enberg, Johanna; Kälvemark, Sofia och Ohlander, Ann-Sofie 1998

Den bästa generationen Erfarenheter /aos svenskar födda 1965-1974.

Stockholm. 42. s. 3 Bengtsson 1996 56. s.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

utomäktenskapliga barn som vid samma ålder bodde med mor och morföräldrar, och far, och styvfar eller med fosterföräldrar.

mor mor

Barntillsyn kunde ordnas kollektivt boende. Änkor hyrde

t.ex. genom

t.ex. ut till ogifta kvinnor med barn. De gjorde sinsemellan

rum ett

arbetsbyte där änkorna passade barnen, medan den kvinnan

yngre

hjälpte till med tyngre sysslor vattenhämtning och vedhugg-

som

ning. Flera ogifta kvinnor med barn kunde också dela bostad och hjälpa varandra.

Amningens betydelse

Mycket forskning har visat betydelsen av amning för spädbarns

överlevnad. Bröstmjölk inte bara barnet fullgod näring utan också

ger

försvar sjukdomar. Om modern arbetade utanför hemmet

ett mot

minskade möjligheterna barnet, i stället barnen

att amma gav man ett

dihorn med komjölk eller i sämsta fall de mat mosades.

vuxnas som Bruket dock inte bara knutet till kvinnan hade att amma var om

möjlighet att amma eller I lika hög grad amning fråga

var en om

traditioner. Annars skulle spädbarnsdödligheten alltid varit högst

inom den fattigaste delen befolkningen där kvinnorna i större

utsträckning arbetade utanför hemmet, så är inte fallet. I stället

men

har forskning visat att det t.ex. i Nedertorneå högre spädbarns-

var

dödlighet bland de jordägande bönderna än bland de obesuttna. Detta förklaras med hustrurna till bönderna hellre spädbarnen dihorn

att gav

med komjölk själva medan de obesuttna kvinnorna inte

än att amma,

hade råd med komjölk och därför ammade sina barn.

Bengtsson 1996 s. 269. 15 Artaeus, Irene 1993 Kvinnans rätta bestämmelse. Ideal och verk-

lighet i 1800-talets svenska småstäder, Lisa Sjöstedt red Den osynliga

historien. Kvinnornas historia. Stockholm. 55. s. 16Edgren, Monika 1994 Tradition och förändring. Könsrelationer, om-

sorgsarbete och försörjning inom Norrköpings under/elias under 1800-talet.

Lund. s. 198. 7 Brändström 1984 96ff. s.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

Spädbarnsdödligheten samvarierar med hygieniska förhållanden. Tillgången till och någorlunda omgivning ökar

rent vatten en ren

chanserna för spädbarn överleva. Statistik över spädbarnsdödlig-

att

heten i stad jämfört med landsbygd visar betydelsen de hygienis-

ka förhållandena. I städerna dog fler barn än landet fram till 1920talet. Orsakerna flera, bättre tillgång till föda landet,

var t.ex. men

bättre bostadsförhållanden landet. Trångboddheten i städer-

även

ledde till sjukdomar lättare spreds mellan familjemedlemmar

na att

och smittspridningen blev större.

8 Nelson, Marie C 1995 Swedish urban demography during

industrialization", eds Anders Brändström och Lars Göran Tedebrand.

Swedish urban demogmpby during industrialization. Umeå.

19 Bengtsson 1996 141-143. s.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

Spädbarnsdödlighet landsbygd och i stad, Sverige 1811-1960

Källa SOU 1975:32

Dödaper 250- j landsbygd 11111 stad

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

Spädbarnsdödligheten högre bland de fattigaste. På 1920-talet

var undersökning Stockholm visade familjer med

gjordes en i som att en inkomst under 4000 kronor hade en spädbarnsdödlighet 49 per

1000 levande födda, medan motsvarande förhållande för familjer med inkomst över 10 000 kronor 14 1000 levande döda. en var per

Hur sänktes spädbarnsdödligheten

Inledningsvis påpekades att mödrarnas situation påverkade barnets

chanser överleva. Det blir tydligt då att dödligheten var att man ser högre bland de oäkta barnen än bland de äkta. Faktorer som dålig ekonomisk situation, svårigheter barnpassning och skammen att ha fött barn äktenskapet bidrog till den ökade dödöver att ett utom ligheten. Under 1900-talet kom samtliga dessa faktorer förbättras att

vilket resulterade i den i dag låga spädbarnsdödligheten.

I dag föds 40 alla nyfödda barn utom äktenskapet. ca procent av Denna utveckling hör ihop med i dag sammanbor, är att vuxna "sambo", i utsträckning. Samboendet äktenskaplig har stor utan status förekommit tidigare i Sverige. Man brukar tala de s.k. Stockom

holmsäktenskapen under 1800-talet, som var geografiskt begränsade

till Stockholm. Dessa Stockholmsäktenskap hade inte alls lika stor

spridning samboendet har idag. som Begreppet oäkta" barn används inte i dag och är för dagens barn och ungdomar i många fall okänt. Redan år 1917 avskaffades be- "oäkta i lagen. Laglig arvsrätt efter fadern för barn födda greppet äktenskapet kom dock inte förrän 1970-talet. Trots förutom bättringar kvarstod många problem för dessa barn. På 1940-talet kan ännu viss överdödlighet för barn födda utom äktenskapet. en noteras Försök från sida uppmärksamma dessa barn gjordes t.ex. statens att

20 SOU 1975:32 S. 20. 21 Nilsson, Åke 1993 "Barnens familjeförhållanden år 1985, Om modernt familjeliv ocbfamiljeseparationer. En antologi från ett forskar-

seminarium. Socialvetenskapliga forskningsrådet. s. 132.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

genom att utomäktenskapliga barn skulle inskrivna barna-

vara

vårdscentralen. Detta obligatorium kvarstod fram till år 1969.22

Staten försökte från sekelskiftet olika sätt förbättra villkoren för kvinnor födde barn. Dels bottnade intresset från sida i som statens

rädsla Sveriges befolkning höll minska, bl.a. beroende

en att att

att emigrationen till Amerika vid 1900-talets början. Dels

var stor

bidrog det oroliga internationella läget i början 1900-talet till

av en stark nationalistisk anda. Det fanns rädsla för den svenska en att

folkstammen höll Konkreta åtgärder för öka

att utarmas. att

antalet svenskar betraktades nödvändighet, åtgärderna

som en men blev få.

På trettiotalet korn riktade stödinsatser till mödrar den s.k. genom

befolkningspolitiken. Orsaken till befolkningspolitiken den

var

sjunkande nativiteten. Det under trettiotalet makarna Myrdal

var som

skrev sin omtalade bok Kris i befolkningsfrâgan och den led i de

var ett

befolkningspolitiska strävandena. En av de första befolkningspolitiska åtgärderna var att införa moderskapsförsäkring år 1931. Kvinnor

medlemmar i sjukkassan hade rätt till ersättning vid förloss-

som var

ning för barnmorskehjälp eller för vård förlossningsanstalt. Dess-

utom utgick pengar för minst 30 och högst 56 dagar motsvarande kvinnans sjukpenning. Staten bidrog till sjukkassorna

genom stats-

bidrag. För de kvinnor som inte medlemmar i någon sjukkassa och

Var

ansågs vara i behov ekonomiskt stöd utgick s.k. moderskapsunder-

stöd. Efter bara några år denna lagstiftning med

ersattes en ny, men

staten fortsatte att ta ett ekonomiskt synliggjorde den

ansvar som

svåra konflikten förena moderskap med arbete. Tidigare hade

att

mödrarna tvingats bära denna konflikt själva. Pengarna betalades ut direkt till modern vilket fick betydelse.

stor Detta markerade att staten betraktade och erkände mödrarna de som

faktiska vårdarna små barn. Det även kvinnorna möjligheten

av gav att

använda till barnen. I Sverige fick 80 alla

pengarna norra procent av

nyblivna mödrar mödrahjälp. En del kvinnorna använde

stor av

mödrahjälpen till att skaffa kläder och sänglinne till sina barn.

22 SOU1975:32 S. 31.

23 Ohlander, Ann-Sofie 1993 Det bortträngda

barnet. Uppsatser om psykoanalys och historia. Uppsala. 44-46. s.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

Orsaken till de inte gjort det tidigare dels fattigdom, dels de

att var att

inte kunde påverka eller bestämma över familjens ekonomi ofta

som och maktområde. var mannens ansvar

Hygieniska förhållanden

Trångboddheten orsakerna till den höga spädbarnsdödlig-

var en av

heten. När många trängdes liten bostadsyta spreds infektioner

och sjukdomar lättare. Tbc och luftvägsinfektioner sprids lätt från en familjemedlem till nästa. I riksdagen diskuterades befolkningens

bostadsförhållanden ofta. Tanken trångboddheten ledde till

var att

fattigdom och moraliskt förfall. Den fysiska miljön antogs ha

direkt påverkan den moraliska utvecklingen. Riksdagen engagerade sig därför i kampanjer syftade till det svenska folket

som att

skulle återvända eller landsbygden. I nationalromantisk anda

stanna härskade idéen livet hälsosamt landet. om att var mer

En kampanj startades 1930-talet för att förändra det svenska folkets bostadsförhållanden. I synnerhet inriktade sig kampanjen barnrika familjer. Det skapades s.k. barnrikehus där det tänkt att

var

familjer med många barn skulle bo. Staten både lån till uppförande

gav

barnrikehus och hyresbidrag till familjer i barnrikehus år 1935.

Samtidigt gjordes satsning s.k. hem. En hel rörelse växte

en egna

fram med beteckningen egna-hemsrörelsen." Den omfattade inte bara

lån till skaffa sig hus även ideologi där kärnfamil-

att ett eget utan en

jen och sträng arbetsdelning mellan och hustru betonades.

en man

Bidragande orsaker till spädbarnsdödligheten minskade de

att var

allmänna hygieniska åtgärder vidtogs under bl.a. 1930-talet. I den

som

statliga offentliga statistiken kan trettiotalet varje år läsa

man om

24 SOU 1994:38 S. 36. 25 Bengtsson 1996 s. 274-278. 26 Göranssdotter, Maria 1997 "Smakfostran och heminredning. Om estetiska diskurser och bildning till bättre boende i Sverige 1930-1955", Kultur och konsumtion i Norden 1750-1950, red. Johan Söderberg och Lars Magnusson, 23. Nordiska historikermötet. s. 258.

27 Edling, Nils 1996 Det fosterlánds/ea hemmet: egnahemspolitik, småhmk

och hemideologi kring sekelskiftet 1900. Stockholm.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

förbättringarna vad gäller tillgång till rent vatten och möjligheter till bad i de svenska städerna. Offentliga bad med möjlighet till varmbad

byggdes allt fler ställen. Vissa år rapporterades före-

även om

komsten ohyra i landet och även där kan minskning

av en noteras

längre fram i tiden kommer.

Amningen

Amning har tidigare tagits upp som viktig orsak till att spädbarn

överlever. Vikten barn insågs redan i början seklet. På

av att ammas av

flera ställen i Sverige öppnades s.k. Mjölkdroppar. Den första Mjölkdroppen öppnades i Katarina församling i Stockholm doktor

Gustaf Moritz Blumenthal år 1901. På Mjölkdroppen fick mödrar inte ammade steriliserad komjölk för ersätta bröstmjölken.

som att

Komjölken blandades sedan med vatten för barnets ålder och

att passa hälsotillstånd. Detta försök de livshotande diaréer var ett att stoppa

många flaskbarn fick. Rörelsen spred sig och år 1910 fanns

som ett

tjugotal Mjölkdroppar i Sverige. Syftet var att försöka påverka mödrarna till att själva sina barn. Senare gick utvecklingen

amma mot

att Mjölkdropparna i allt högre grad kom att likna barnavårdscentraler

där föräldrar kunde råd och information.

Barnhälsovården

Den höga spädbarnsdödligheten drog i början seklet till sig

läkarnas intresse. Detta intresse kan skönjas i ökningen artikel-

mängden förebyggande barnhälsovård i läkartidningarna mellan

1900 och 1910. I dessa artiklar fanns två huvudlinjer. Den ena linjen

28 Weiner, Gena 1995 De räddade barnen. Om fattiga barn, mödrar och fäder och deras möte med filantropin i Hagalund 1900-1940. Falkenberg.

s. 58. 29 Weiner 1995 s. 59.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

handlade diagnos och behandling sjukdomar. Den andra linjen

om av

förespråkade bättre barnhälsovård för att förebygga ohälsa. Mjölkdropparna arbetade tidigt privat initiativ med barnhälso-

vård. Efter hand kom vissa kommuner initiativ att eget starta

mödra- och barnavårdscentraler. Allt talade för utbyggnad

mer att en

inom förebyggande mödra- och barnhälsovård ledde till minskad barnadödlighet. Först år 1937 utgick statsbidrag till verksamheten.

Det fanns verksamheter. tre typer av

Barnavårdscentral typ 1 Verksamheten förlagd till mottag-

var

nings- eller polikliniklokaler i anslutning till barnsjukhus eller barnavdelning vid sjukhuset under ledning special

utbildad läkare med biträde sjuk-

av sköterska, fanns i de större städerna.

Mödra- och barna-

vårdscentral typ 2 Lokal under ledning läkare och

sjuksköterska, i de större orterna.

Mödra- och

barnavårdsstation Tjänsteläkare distriktssköterska.

samt

Från början sträckte sig barnhälsovården till det att barnet fyllde

upp

ett år, men gränsen flyttades allt längre fram. I den svenska offentliga statistiken kan barnhälsovårdens framväxt studeras. År stod

följande att läsa:

Spädbarnsvården befrämjas i ett flertal städer barnavårds-

genom

centraler och upplysningsbyråer. Delvis grund propaganda,

delvis har intresset för den förebyggande barnavården

spontant

blivit livligare. Intresset för det späda barnets uppfödning och vård är i stigande. Från flera håll framhålles betydelsen kostnadsfria

mottagningar för rådgivning rnödrarna. Alltjämt äro dock del

av en

3° Weiner 1995 79. s. 31 SOU 1944:30.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

vanföreställningar rådande angående de späda barnens uppfödning.

Statens ökande för barnhälsovården i form statsbidrag samt

ansvar av

regler och förordningar om barnhälsovårdens utformning är ett

tecken barn allt inkluderades ivälfärdssamhällets att mer upp-

byggnad. Barn, speciellt små barn, har inte förmågan att inse sina egna behov hälsovård. Barn är beroende att runt omkring dem

av av vuxna detta och för deras talan. Ofta föräldrar detta tar ansvar ser ansvar

naturlig del föräldraskapet, för de barn inte får

som en av men som detta stöd hemifrån är det yttersta vikt att andra har av vuxna

möjligheten att bistå dem med hjälp. Skolhälsovården kan vara en möjlighet för barn att kontakt med läkare och hälsovårdspersonal.

Skolhälsovård

Många kommuner initiativ till införande skolhälsovård. Forttog av

farande fanns i mitten 1940-talet ingen reglerad Skolhälsovård.

Många ansåg dock att det yttersta vikt att reglera skolans

var av

hälsovård. Skolhälsovården inte bara viktig för förbättra skol-

var att barnens hälsa, även för samhället skulle kunna dra nytta utan att av

den "begåvningsreserv" antogs dölja sig bland de lägre

som sam-

hällsklasserna. Lika viktigt förbättrad hygien, bättre kost och

som

motion de begåvade barnen fick den utbildning behöv-

var att som

des. I statlig utredning skolan år 1940 stod i bilaga

en om en om

skolarbetets hygieniska förutsättningar: Under skoltiden böra eleverna utvecklas till friska, arbetsdugliga, arbetsvilliga medborgare,

rustade att göra sin insats i samhället. I likhet med många andra

åtgärder korn 1930- och 1940-talen fanns i skolhälsovården

som

både hjälpande och kontrollerande inslag i verksamheten. Barn

ett ett

32 SOS Hälsovård 1939. 33 SOU 1944:30.

34 Palmblad, Eva och Eriksson, Bengt-Erik 1995 Kropp och politik.

Hälsoupplysning sambøillsspegelñån 30-90-tal. Stockholm. 72-73.

som s. 35 SOU 1943:7 Bilaga Hygieniska förutsättningar för skolarbetet. s.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

kunde kontakta läkare vid problem, läkaren kunde även å sin sida

men

ta initiativ till uppsökande verksamhet där barn t.ex. ansågs

vara avvikande.

En yrkesgrupp kom betyda mycket för den förbättrade

som att barna- och mödravården distriktsköterskorna. Den första kursen var för distriktssköterskor startade 1920.36 På 1930-talet kom deras ut-

bildning allt inriktas social hygien. De ansvarade för

mer att mot

mödravård, barnavård, bostadsinspektion och skolhälsovård, speciellt i

glesbygden. Mycket av deras arbete kom att handla om förebyggande

hälsoarbete, i synnerhet för barn, deras arbete innebar också

men

inslag kontroll.

Det har visat sig betydelsefullt med särskild hälsovård för barn.

Det är viktigt ha speciella kunskaper barns utveckling för

att om att kunna möta barnet rätt nivå. Trots barn inte har förutatt samma

sättningar ställning till olika behandlingar eller att alltid

att ta typer av

förstå hälsoproblemens konsekvenser har barn i dag rätt enligt lag att informeras vad ska hända. Därför är det viktigt det finns

om som att

läkare och sjuksköterskor har speciell utbildning för att arbeta

som med barn. Under 1960- och -1970-talen ökade insatserna för barn in-

hälsovården. Det fanns läkare och sjuksköterskor med special-

kompetens inom barnhälsovård. Även andra yrkesgrupper inom vården tillkom för möta barnens behov. Lekterapeutens arbete är

att

sådant exempel.

ett

På frivillig basis har det funnits kvinnor sig för barn

som engagerat

sjukhus under hela 1900-talet. Ett genomgående problem har varit att hitta lämpliga lokaler för denna verksamhet. På sjukhusens speciella barnavdelningar fanns specialutbildade läkare och sköterskor för barn och även lekterapeuter. Problemet dock många barn vår-

var att

dades vuxenavdelningar. På 1960-talet kunde till 50 procent

upp av

alla barn vårdas vuxenavdelningar. Det första sjukhus försökte

som

lösa problemet med barn vuxenavdelningar Umeå lasarett. Där

var

skapades en speciell lekterapilokal dit barn och ungdomar kunde

35 Emanuelsson, Agneta och Wendt, Rigmor 1994 I folkhälsans tjänst

sju decennier med den svenska distriktssköterskan. Stockholm. 34. s.

37 Barnets rättigheter... och samhällets lagar. Lagar och regler 1992

Stockholm. 117-131. s.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

komma. För de barn och ungdomar inte hade möjlighet som att komma till lokalen fortsatte lekterapeuterna den uppsökande verksamheten sjukavdelningarna. Lekterapeuterna samarbetade med de flesta yrkeskategorier sjukhuset och hjälpte till med rehabilitering, information vad skulle hända och inte minst med bearbetning om som av sjukhusvården där leken spelar en central roll.

Barn och sekretess

Barn har enligt lag rättigheter till sekretess Skillsamma som vuxna. naden består i det är föräldrarna disponerar över barnens att som sekretess. För små barn ställer detta ofta inte till besvär, i men tonåren kan konflikter uppstå då ungdomar vill ha privatliv även ett gentemot sina föräldrar. För att befrämja att ungdomar verkligen söker professionell hjälp har ungdomsmottagningar inrättats. Den första ungdomsmottagningen startade 1970. Det utmärkande för en ungdomsmottagning är att den står öppen för ungdomar mellan 12 och 20 år, ungdomarna ska komma frivilligt och det ska röra sig att att medicinska, sociala och/ eller psykiska problem. Ofta söker om ungdomar ungdomsmottagningar för hjälp med preventivmedel upp att eller diskutera frågor runt sexualitet. Ungdomar vänt sig till som ungdomsmottagningen garanteras sekretess. Ungdomsmottagningarna lämnar ingen information till ungdomarnas föräldrar ungdomarutan tillåtelse. Detta visar respekt för ungdomars integritet. nas

Försämring av barnhälsovården

På 1980-talet försämrades barn- och ungdomshälsovården. Barnavårdscentraler ingår i dag del distriktssjukvården och den som en av

38 Ljungström, Christina och Lindquist, Ivonny 1985 Lektempi på sjukhus. Stockholm. 39 Barnets rättigheter 1992 120. s. 4° Socialstyrelsen 1977 Ungdomsmottagning- ska vi ha dé En rapport om ungdomsmottagningar. s. 12.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

speciella barnkompetensen har utarmats. På 1980-talet kravet

togs

specialutbildade sjuksköterskor och läkare bort inom barnhälsovården. Barn låg sjukhus hade tidigare rätt till lekterapi enligt

som

socialtjänstlagen. Denna lag avskaffades dock år 1994. I dag garansåledes ingen lekterapi dess viktiga funktion för barn.

teras trots

Samtidigt barnhälsovården fick mindre utrymme visade

som ett en

undersökning som Socialstyrelsen gjorde 1990-talet att den psyko-

sociala problematiken bland barn ökade, liksom antalet barn med

koncentrationssvårigheter. Flyktingbarn lyftes fram som en extra

och psykologiska problem fanns

sårbar grupp där både medicinska

representerade och behov kunde tillfredsställas i allt lägre grad.

vars

Undersökningen visade också fler barn än tidigare hade avvikelser i

att

längd- och viktutveckling antalet barnolyckor ökat.

samt att

Enligt skollagen i dag är samtliga skolor skyldiga att ha tillgång

till läkare och sjuksköterska. Trots detta finns det i dag 40 kommuner helt saknar särskild Skolläkare. Samtidigt minskar den elev-

som

vårdande personalen i skolan. Skoleleverna tvin i stället vända sig

till allmänna mottagningar där köerna är långa. 1993 fler

uppgav

barn mellan 11 och 14 år att de hade psykosomatiska sjukdomar än år

Besparingarna inom hälsovården drabbade även barn 1990-talet läkarbesök och läkemedel blev så dyra att föräldrar

genom att pass

ibland avstod från följa sina barn till läkare eller köpa medicin

att att

sina barn ekonomiska skäl. Framför allt flerbarnsfamiljer ansåg

sig inte ha råd till läkare eller köpa medicin." Från årsskiftet

att

1998 erbjöds dock barn kostnadsfri hälsovård igen.

4 Socialstyrelsen följer och utvärderar 1993:2, Barns villkor i upp

förändringstider. s. 38.

42 SOU 1997:8 5.111.

43 Se Barnets rättigheter och samhällets skyldigheter 1992 s. 173.

t.ex.

Barns villkor i förandringstider 1993 s. 39.

45 Tänk Rapport från barnens myndighet 1996 BO. s. 37.

om...

46 Tänk Rapportfrån barnens myndighet 1996 BO. s. 30.

om... 47Barndom sätter spår 1997 BO. 47. s.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

Barnpsykiatris framväxt

En bidragande orsak till barnpsykiatrins framväxt ligger kanske något

förvånande i de s.k. vanartade barnens historia. Då alla barn i sattes

skolan hände något inte förutsett, nämligen vissa barn inte

man att

klarade undervisningen. Deras förmåga hänga med i skolans

av att tempo räckte inte till. Det andra inträffade vissa barn som var att

vägrade att uppträda i skolan såsom vuxenvärlden krävde. De skolka-

de, snattade, uppkäftiga och störde undervisnin Dessa barn

var

korn beteckningen "vanartade. De dock eniga

att vuxna var om att dessa barn måste i sin "vanart. Deras beteende störde skolstoppas

undervisningen, men i förlängningen föreställde sig även ökad

man en kriminalitet och sänkt moral dessa vanartade" barn skulle en som

sprida År 1902 kom de första barnlagarna i

som vuxna. Sveri En av

dessa barnlagar inriktade sig just dessa vanartade" barn. Till saken hör vanart betydde olika saker beroende det

att om

avsåg flicka eller pojke. Flickors vanart" handlade oftast

en om

sexualitet i vid bemärkelse, medan pojkars vanart i stället handlade stölder och bråk. Det fanns fler skyddsanstalter för pojkar än för

flickor, vilket tyder trodde pojkar skulle vanartiga i

att man vara

högre grad än flickor.

Urskiljandet de vanarti barnen ledde till ett intresse för

dessa barn från läkare och pedagoger, undrade varför just dessa

som barn vanartade" och hur de kunde botas. var

Den mentalhygieniska rörelsen

Början av 1900-talet tid präglades tilltron till

var en som av natur-

vetenskapen. Läkaren och ingenjören hade hög status. Upptäckterna om arvets betydelse spreds och fick betydelse för befolkningspolitiken, liksom framtidstron ett idealt samhälle där den goda medborgaren kunde förädlas och fostras fram. Mot bakgrund detta

är det förståeligt också vanart betraktades ärftlig belast-

att som en

ning. Det det dåliga orsakade vissa barn blev

var arvet som att

vanartiga. På 1910-talet växte den s.k. mentalhygieniska rörelsen fram och fick fäste även i Sverige. Framför allt handlade det "psykiatriskt

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

socialt arbete", där hjälpte tidigare sinnessjukhuspatienter

man t.ex. skaffa arbete och bostad. Man tillhandahöll även information att om och År bildades

allmänna psykologiska frågor barnuppfostran. 1931

Svenska föreningen för psykisk hälsovård. Föreningen lockade många medlemmar från olika professioner eftersom föreningens mål att

var

förebygga psykisk ohälsa och olika uppfattningar psykisk ohälsas

uppkomst inte spelade någon roll då målet förenade dem. På 1910- och 1920-talen övergick från tala "vanartade"

man att om

barn till i stället diskutera psykopatiska barn. Betoningen låg

att

fortfarande trodde dålig miljö kunde bidraga

arvet, men man att en

till utlösa psykopatin. Det ansågs inte fråga om en sjukdom i

att vara

vanlig bemärkelse ärftligt betingad förändring i utvecklingen

utan en

barnets kånslo- och viljeliv. Psykopati blev samlingsnamn för

av ett

olika där den nämnaren att barnen skapa-

symptom, gemensamma var

de problem för vuxenvärlden. De olika kunde betecknas

symptomen

bråkighet, sexuella snatteri och skolk.

som oarter,

Förebyggande psykisk ohälsa

Tonvikten inom vad i dag skulle kunna liknas vid barn-

som

psykologisk behandling lades 1920-talet preventiva åtgärder.

Fokus låg försöka rädda de barn låg i riskzonen för att bli

att som

vanartade". Ett exempel denna tanke fanns Gotland där hospitalsläkaren Josef Lundahl i Visby initiativ till barn-

tog en

psykiatrisk verksamhet år 1927. Meningen lärarna skulle

var att

48 Qvarsell, Roger 1997 "Mentalhygien och psykisk hälsovård, Hur

skall själen lákas Förändringar inom den psykiatriska vården, red. Qvarsell

och Eriksson. Stockholm. s. 132.

19 Qvarsell 1997 139.

5° till psykopati. Om barnpsykiatrins fram-

Qvarsell 1985 Från vanart

växt i Sverige under mellankrigstiden Lycbnos.

51 Qvarsell 1985 s. 172.

52 Qvarsell 1985 184.

53 Bergenheim, Åsa 1997 Skå-Gustav och barnpsykiatrin Har skall

själen lä/eas Red. Qvarsell och Eriksson. Stockholm. s. 189.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

rapportera alla problembarn och skicka dem till Lundahl. Han under-

sökte dem och skickade dem eventuellt vidare till det observations-

hem han och hans fru drev. Liknande hem öppnades fast-

som

landet, nämligen Skärsbo läkaren Agnes Henriques 1928 och

Mellansjö av läkaren Alice Hellström 1928.5 De första psykopathemmen hade öppnats. I behandlingen dessa hem förenades

medicinska och pedagogiska metoder. I deras fotspår följde andra

psykopathem, till de kända hör Skå.

mer

I samma anda, med syfte att förebygga psykisk ohälsa, tillkom den första rådgivningsbyrån för uppfostringsfrågor år 1933 i Stockholm. Meningen var att rådgivningsbyrån skulle bygga frivilliga anmäl-

ningar. Den var därför skild från barnavårdsnämnden. Liknande rådgivningsbyråer upprättades även i andra städer, de lades ned då

men

eldsjälen som startat dem inte längre drev dem. Den tidiga barnoch ungdomspsykiatriska" vården byggde till största del enskilda

eller kommunala initiativ.

Behandlingen specialhemmen för psykopatiska ungdomar syfta-

de till fostran och samhällsanpassat liv. Det inte någon

ett mer var

psykologisk eller terapeutisk behandling motsvarar dagens be-

som

handling. Psykoterapin hade inte slagit igenom i barnpsykiatrin. Inte

heller fördes diskussion barnens avvikande beteende kunde en om att generera från traumatiska erfarenheter i barndomen. Vid genom-

gångar dessa barns journaler framgår flera varit med fysisk

av att om misshandel, vanvård eller sexuella övergrepp. Dessa övergrepp mot

barnen finns dokumenterade i journalerna orsakade inte någon

men

behandling. Läkarna tycks snarare ha ansett att barnens psykopatiska

karaktär försatte barnen i dessa integritetskränkande situationer. Att

t.ex. svår vanvård eller sexuella övergrepp skulle kunna leda till aga,

psykiska skador ännu inte känt.

var

Okunskapen om hur sexuella övergrepp kunde leda till

ett

exempelvis utåtagerande sexuellt beteende eller en så dålig självbild

54 Qvarsell 1985 180.

55 Jonson, Ulf 1997a Bråkiga, lösaktiga och nagelbitande barn: Om barn och barnproblem vid rådgivningsbyrå i Stockholm 1933-1950.

Linköping.

56 Bergenheim 1997 s. 206.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

där övergrepp sågs någonting naturligt, drabbade flickorna i

nya som

högre grad. Flickor oftare än pojkar för sexuella övergrepp

utsattes

och dessa övergrepp bearbetades inte. Frånvaron behandling ledde

till de ofta hamnade i prostitution, fick oönskade

att som vuxna

graviditeter och levde i misshandelsförhållanden. Flickornas problem blev osynliga i förhållande till pojkars. En pojke levde

som ut

sin aggression blev akut problem, medan flicka blev tystare

ett en som och tystare inte märktes.

År 1939 tillsattes statlig ungdomsvårdskommitté. Orsakerna till

kommittens uppdrag för ungdomsbrottsligheten och

var oron ung-

domarnas sätt sysselsätta sig fritiden. I ett kommittens be-

att av

tänkande föreslogs psykisk barna- och ungdomsvård. Bakom-

liggande tankar fortfarande den mentalhygieniska tanken

var samt

rädslan för kriminalitetens År beslöt riksdagen spridning.°° 1945 om statsbidrag till psykisk barna- och ungdomsvårdf Vården skulle bedrivas i landstingens regi. År 1953 infördes obligatorisk undervis-

ning barn- och ungdomspsykiatri i läkarutbildningen Den första

professuren i barn- och ungdomspsykiatri inrättades år 1958.63

Modern barnpsykiatri

År hade alla landsting organisation med självständiga

1971 en egen

barn- och ungdomspsykiatriska klinikerf Först 1970-talet delade

57 Jfr Jonsson, Gustav 1980 Flickor glid. En studie i /evinnoföra/et.

Stockholm. 58 Olson, Hans-Erik 1992 Staten och ungdomens fritid. Kontroll eller autonomi Stockholm. 59 SOU 1944:30. °° Jönsson 1997a s. 36-43. 61 SFS 1945:489.

62 Barnets rättigbetermocb samhällets skyldigheter. Lagar och regler. 1992

Rädda barnen. s. 137. 63 SOU 1997:8.

64 Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet i Sverige. Socialstyrelsen

redovisar 1980:2. s. 10.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

läkarnas pedriatiska sällskap sig flera sektioner. Tidigare hade

upp

all kunskap hälsovård och barn kunnat behandlas i sektion,

om samma

eftersom specialiseringen inte större än så.

var

I dag är belastningen mycket stor barn- och ungdomspsykiatrin. Pressen barn blir allt större grund nedskärningar i skolor och

av barnverksamhet samt den ökande arbetslösheten bland vuxna An-

talet barn i familj där båda föräldrarna är arbetslösa har ökat från 18

000 år 1990 till 100 000 år 1997.67 Den femårsperioden

st st senaste

har tillströmningen till PBU inom Stockholms läns landsting ökat med 63 procent. På år har dessutom fler flickor börjat söka

senare sig till PBU.

Ett tecken barn mår psykiskt sämre är ökningen

annat att av

självmordshandlingar bland barn och ungdomar. Sedan 1950-talet har självmordshandlingar fördubblats. Nya nyttjare av barn- och ungdomspsykiatrin är flyktingbarnen och invandrarbarn i första eller andra generationen. Dessa barn kan ha upplevt svåra traumata, social problematik eller depression hos föräldrarna, identitetskonflikter, språksvårigheter och diskriminering. Barn som flyttar inom ett land kan med psykiska De barn dessutom tvingas

reagera symptom. som

flytta mellan olika länder och olika kulturer, ibland under traumatiska

förhållanden, kan förväntas ännu starkare. 70 reagera

°5 Barnlelinileen jubileum 1995 Regionsjukhuset Örebro läns landsting.

s. 20. 66 SOU1997:8 s. 137. 7 Barnen och Vi 1/98. nr 63 SOU 1997:8 s. 123. 69Tänk Rapport från barnens myndighet 1996 31. om... s. 70 Löfqvist, Arne 1992 Barn- och ungdomspsykiatrin några tankar kring utveckling och arbetsområden, red. Tom Lundin Försvarspsy/eiatri i

går, i dag 00/9 i En antologi tillägnad Ulf Otto 60 år den 8 oktober

morgon. 1991. Lund. 31. s.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

Steriliseringspolitik

Flera åtgärder befrämjade barn- och ungdomshälsovård här-

som

stammade från befolkningspolitiken 1930-talet. Oron för det minskade antalet födda barn ledde till åtgärder gynnade barn och

som

deras mödrar. Samtidigt kvinnor uppmuntrades att föda barn och

som

åtgärder vidtogs för underlätta detta, ställdes också kvalitetskrav

att

barnen. Sverige behövde friska, starka och intelligenta medborgare. I befolkningspolitiken ingick steriliseringslagarna infördes 1935

som

och fanns kvar till 1970-talet. Steriliseringspolitiken drabbade även det får glömmas bort. barn, inte i stor utsträckning, men inte Bakgrunden till steriliseringspolitiken kan hämtas från

tron

ärftliga anlag och vetenskapen, främst medicinen. Det fanns i

tron

trettiotalets Sverige förhoppning att inte bara det svenska

en om

folkets kvantitet, även "kvalitet", skulle öka. Steriliseringslagen

utan

ursprungligen kom förändrades något 1941, slog

som 1935, men som

fast skäl till sterilisering: medicinsk indikation, eugenisk indikation

tre

och social indikation. Barnavårdsnämnder, fattigvårdsnämnder och

olika tjänsteläkare hade begära sterilisering å andras vägnar.

rätt att

Den första rådgivningsbyrån öppnades i Stockholm begärde i

som

fåtal fall ungdomar skulle steriliseras. Det handlade

ett att om en

trettonåring, femtonåringar, fem sextonåringar, nio sjuttonåringar

tre

och fyra artonåringar. Några äldre ungdomar rekommenderades också sterilisering. Av dessa 22 pojke. Av samtliga som

personer var en

steriliserades i Sverige kvinnor. Trots godkännande

var 93 procent

från Medicinalstyrelsen, steriliserades inte alla rådgivningsbyrån

som

föreslagit. Tolv ungdomar steriliserades med säkerhet. De andra fallen

är osäkra.

Hur korn rådgivningsbyrån fram till att de skulle steriliseras Några de kvinnorna gravida när de kom till byrån, vilket

av unga var

givetvis aktualiserade flickornas sexualitet. Det inte ovanligt att

var

71 Broberg och Tydén, 1991 Oönskade ifol/ehemmet. Stockholm. s. 105. 72 Broberg och Tydén 1991 99. s.

73 jönson, Ulf 1997b Rådgivning rashygien och sterilisering. Hur

skall själen Kai/ms Stockholm. 160. s.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

kvinnor begärde abort, beviljades abort enbart under förutsätt-

som

ning att de också steriliserade sig. De gravida flickorna rådgivningsbyrån ansågs dels ha en promiskuös läggning, dels inkapabla

vara

att ta hand ett barn. I andra fall handlade det sterilisering

om om p.g.a.

s.k. sinnesslöhet, dvs. eugenisk indikation. På rådgivningsbyrån förekom hel del intelligenstestningar, fick betydelse när be-

en som man dömde normalitet.7

För övertyga föräldrarna till barn med utvecklingsstörning

att ett

anstalt att sterilisering det rätta, kunde föräldrarna brev

om var

med följande lydelse:

Då N.N. slutar sin skolgång med denna vårtermins slut och sedan skall övergå till praktiskt arbete för möjligt, längre fram

att, om

kunna komma ut i förvärvsarbete, vilja erbjuda Eder ordna

att

steriliseringsansökan för honom. En sterilisering vilket inte får

förväxlas med kastrering förmån, förunnas de efter-

är en som

blivna, dels emedan måste räkna med ärftliga anlag, dels

man

emedan dessa elever orka med större försörjningsbörda än sin och heller äro lämpliga att handhava vård och

egen person

uppfostran egna barn.

Kungl. Medicinalstyrelsen avgör från fall till fall ingreppet får

om göras eller Ingreppet, intet sätt verkar störande den som

psykiska utvecklingen, kan utföras härvarande lasarett och tar lång tid i anspråk. Däremot underlättar det mycket placering

en ute i arbetslivet. Anstaltsläkare

Svar: Undertecknad tackar för den erbjudna hjälpen. Undertecknad avböjer den erbjudna hjälpen. Låt det Ni önskar stå kvar. Det andra strykes.75

Med tanke föräldrarna tidigare sätt och vis blivit fråntagna

att

sitt föräldraskap att barnen placerades anstalter, är det

genom

74 Jönson 1997b 165-176. s. 75 Ur Lars-Olof Jacobson, 1978 Omsorger i Hundra år. En minnesskrzjfl om arbetet för de psykiskt utvecklingsstörda 1878-1978. Lund. s. 55.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

kanske inte så konstigt att de även i steriliseringsfrågan litade läkarnas rekommendationer. Det fanns ingen lagstiftad åldersgräns för sterilisering. I de en av statliga utredningar handlade sterilisering fastslog man att: som om

I gällande steriliseringslag är ingenting stadgat om viss ålder hos nu den ska steriliseras. Saknaden bestämmelser är här fullt som av naturlig; när det kan fastställt, varaktigt saknar anses att en person förmåga att lämna giltigt samtycke till åtgärden, bör sterilisering uppenbarligen kunna verkställas oberoende hans ålder. I prakav tiken komma steriliseringar långt före pubertetens inträdande knappast i fråga.

Enligt statistiken tycks ingen under tretton år ha steriliserats." Flickan rekommenderades sterilisering vid års ålder som tretton rådgivningsbyrån, ställdes läkares inrådan under överen annan vakning för steriliseras först vid femton års ålder. att Steriliseringspolitiken är i dag mycket kritiserad del befolken av ningspolitiken. I steriliseringspolitiken avspeglades även den kvinnliga medborgarens uppgift i samhället. Det ålåg kvinnorna att föda goda medborgare. Steriliseringspolitiken var en del av befolkningspolitiken och sammantaget syftade politiken framåt i ett tidsperspektiv. Fokus låg till del framtiden. Barnen de framtida medstor var borgarna och därmed rättfärdigades steriliseringspolitikens tillämpning även på barn.

Diskussion

Historien barns hälsovård är ett tydligt exempel hur barn under om 1900-talet i allt större omfattning inkluderats i samhället. Från att barn varit så osynliga att den höga spädbarnsdödligheten inte ens uppmärksammades problem, har barn blivit synliggjorda som ett som en

76 SOU1936:46 s. 73. 77 Broberg och Tydén 1991. 78 Jönson 1997b 161. s. 79Jönson 1997a s. 172.

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

individer med speciella behov behöver tillgodoses. Späd-

grupp som

barnsdödlighetens omfattning är en indikation om ett samhälle avsätter för barn. Barns tillgång till de samhälleliga hälso-

resurser vårdsresurserna är ett mått vilket värde barn tillmäts i förhållande

till Ytterligare ett sätt att mäta barns status i ett samhälle är

vuxna.

inte bara barns tillgång till hälsovårdsresurser, även anpassningen

utan till barns behov. av resurserna

Som den historiska överblicken visat, har speciella kunskaper

barn inte varit något efterfrågat eller känt. Kunskaperna barns

behov och barns förutsättningar är "barnkunskap" växt fram

en som

under 1900-talet. Den ackumulerade "barnkunskapen" har varit

förutsättning för en specialiserad barnhälsovård. Ytterligare ett resultat barnkunskapens tillväxt är de barnexpertyrken

av som tillkommit 1900-talet.

Samtidigt som barn under 1900-talet inkluderats ivälfärdssam-

hållet har detta inkluderande sällan skett för barnens skull. egen

Resonemanget barn not-yets är mycket tydligt. Sats-

om som

ningarna gjorts barn ska löna sig i framtiden. Ett tydligt

som

exempel barn som not-yets" är de steriliseringar som utfördes

barn. Barn bedömdes efter hur främst läkare och lärare trodde att de skulle bli och Misstanken vissa barn skulle agera som vuxna. om att

bli olämpliga föräldrar, antingen för de överförde fel eller för

att gener

att de ansågs olämpliga fostrare, gjorde att de steriliserades. På så

som

vis bedömdes barnen utifrån egentligen avsedd för

en norm som var vuxna.

Ur barnens synpunkt är det positivt att det skapats kanaler för barn kunna kontakta andra än sina föräldrar vid problem.

att vuxna

Det är också positivt andra laglig möjlighet ingripa

att vuxna ges att då barn far illa. Dessa kanaler är t.ex. barnavårdscentraler, skol-

sköterskor och ungdomsmottagningar. I synnerhet ungdomsmottagningarna är viktiga, då deras lojalitet i fråga om sekretess ligger hos ungdomarna. Samtidigt som barn kan initiera kontakt vilket är positivt, finns inslag kontroll givetvis kan tolkas negativt

ett av som som

ur ett annat perspektiv. Barns rätt till lika behandling kan bara ske hänsyn

som vuxna, om tas till att de är barn med särskilda barnbehov. Denna rätt har för-

sämrats under 1980-talet och framåt. De barnexperter behövs har

som

HÄLSOVÅRD FÖR BARN

inte längre någon självklar plats inom hälsovården p g a besparingar. Speciella barnläkare, barnsjuksköterskor och lekterapeuter är inte längre del den lagstiftade organisationen. Det är allvarligt om

en av

barn inte tilldelas de idag, till skillnad från åttio år sedan,

resurser man barn behöver för må bra. Dessutom från den vet att att tas resurser

enda medborgare inte har möjlighet påverka de poli-

grupp som att

tiska besluten, och det är särskilt stötande demokratisk synpunkt.

Barnens ställning i familjen

Barn behöver trygghet och möjligheter att skapa nära relationer för att utvecklas positivt. Oftast har familjen gett barnet dessa möjligheter. En familj kan se ut på många sätt och familjens sammansättning har varierat över tid. l början av 1900-talet upprätthölls en normativ på hur syn en "riktig" familj såg ut. Många människor föll dock utanför denna norm. Särskilt utsatta var de barn som föddes utom äktenskapet. Flera av dem blev fosterbarn eller växte upp på anstalt. Anstaltsvården har minskats eftersom man i slutet på 1900-talet tick kunskap om att anstalter inte räckte till för barns behov.

I dag hör ofta i massmedia talet familjens sammanbrott. Det

kan lätt att förledas familjen i början seklet präg-

vara att tro att av

lades helt idyll och trygghet än i dag. Den idealiserade

av en annan

bilden familjen kommer från borgerlighetens kulturarv. Där

strävade efter familj med och barn med

man en mamma, pappa en

tydlig arbets- och ansvarsdelning mellan könen. Alla kunde inte uppnå detta familjeideal och frågan bör också ställas ifall alla verkligen Ville uppnå det. Normen sattes i de högre samhälls-

klasserna och behöver inte ha sammanfallit med andra samhälls-

klassers familjeideal. I dag betonas vikten att barn har god relation till både

av en och Vi också många barn, olika mamman pappan. vet att av an-

ledningar, inte har det. Familjeidealet till trots, har många barn

vuxit med bara förälder oftast med sin mor. Det gäller för

upp en

hela 1900-talet. Den stora skillnaden jämfört med början 1900-

talet är det i dag inte är stigmatiserande i lika hög grad

att som

tidigare att växa med ensamstående förälder.

upp en

BARNENS STÄLLNING I FAMILJEN

I början 1900-talet hade äktenskapet starkare ställning än

av en

idag. Till äktenskapet hörde sexualiteten och därmed även barnen. Den samhälleliga fördömde barn födda utom äktenskapet,

normen

s.k. oäkta barn. Dessa barn saknade till stor del rättigheter som barn inom äktenskapet hade, t.ex. arvsrätt. För många barn föddes utom äktenskapet noterades fader

som

okänd i kyrkböckerna. Det kan finnas flera förklaringar till detta. I

vissa fall kanske modern inte kunde fadern. I uppge vem som var andra fall kanske överenskommelser mellan fadern och modern

gjorde modern lovade inte röja faderns Att faderns

att att namn.

inte alltid finna i kyrkböckerna tycks kanske inte så

namn står att

konstigt. Då kan det svårare förstå hur modern till vissa

vara att barn kunde stå okänd. Att föda sitt barn blev möjsom anonymt

ligt enligt Gustav III:s s.k. barnamordplakat som var giltigt 1778- 1917. Lagen kom till för förhindra att oönskade spädbarn

att dödades. I stället skulle mödrar kunna föda sina barn anonymt och sedan kunna lämna bort dem till barnhus eller fosterhem. I

Stockholm lämnades barnen till Allmänna barnhuset mot avgift.

År 1906-1915 1097 barn in allmänna barnhuset. Dessa barn togs

hade nästan ingen möjlighet reda vilka deras föräldrar

att var. När barnet lämnades fick det och modern kunde ett nummer så sätt information barnet hon ville Barnet hade ingen om om

tillgång till moderns adress. Först år regeringen tillstånd

1932 gav

slutna konvolut med föräldrarnas fick öppnas

att namn

Under 1900-talet korn lagar stärkte oäkta barns

nya som

ställning. År 1905 fick oäkta barn rätt ärva sin Det kan

att mor.

tyckas motsägelsefullt det samtidigt existerade två system. Ett

att

garanterade kvinnor föda anonymt och ett system

system som att "oäkta" barn rätt att ärva sin Motsättningen som gav mor.

uppmärksammades dock samtiden och ledde till slut fram till

avskaffande barnamordsplakatet 1917.

av De oäkta" barnen fick arvsrätt efter sin far först år 1970.

l Persson, Birgit "Vem är min mor Om anonymitetsrätten, Se barnet

Tankegångarfrån tre årløundranden. 1990 red Gunilla Halldén.

Stockholm. 44-45. s. 2 Persson 1990 50. s.

BARNENS STÄLLNING I FAMILJEN

Den lag år 1917 som rensat bort uttrycket oäkta barn gällde

fram till 1977. Då infördes faderskapsreglerna i föräldrabalken. I

föräldrabalken talades enbart barn. Ingen skillnad gjordes

längre mellan barn födda utom eller inom äktenskapet I dag

anses

det viktigt att barn får veta deras fader är. Dels för

vara vem att

barnet ska känna till sitt dels för fadern ska fullgöra

ursprung, att

sina skyldigheter mot barnet. Om barnets föräldrar är gifta med

förutsätts med några undantag moderns äkta

varann, man vara

far till barnet. Då föräldrarna inte är gifta med fastställs

varann

faderskapet genom en faderskapsbekräftelsef

Fosterbarn

En stor del dem föddes utom äktenskapet blev fosterbarn.

av som

År 1928 80 alla fosterbarn stod under

var nästan procent av som

barnavårdsnämndens tillsyn födda äktenskapet På 1950-

utom

talets slut alla barn födda äktenskapet

var 15-20 procent av utom

fosterhemsplaceradef De första barnlagarna kom år 1902. De handlade delvis

fosterbarnsvården. Bl.a. syftade lagarna till förhindra vanvård

att av

fosterbarn. Lagen reglerade dock bara förhållandena för de foster-

barn under sju år och där fosterföräldrarna erhöll ersättsom var

ning för vården. I praktiken blev fosterbarn

gruppen som om-

fattades lagen mycket liten

3 Goldstein, Freud, Solnit 1980 Barnets ratt eller ratten till barnet - Stockholm. 102-103. s.

4 Barnets rättigheter... och samhällets lagar. Lagar och regler 1992 Rädda

barnen. Stockholm. 37-38. s.

5 Lagerberg, Dagmar 1984 Fosterbarn. Forskning, teori och debatt.

Stockholm. s. 6 Vinnerljung, Bo 1996 Fosterbarn Lund. 40. som vuxna. s.

7 Weiner, Gena 1995 De räddade barnen. Om fattiga barn, mödrar och fäder och deras möte med filantropin i Hagalund 1900-1940. Uppsala. 39.

BARNENS STÄLLNING I FAMILJEN

Fattigvården hade ansvaret för fosterbarnsvården. Barn som stod försörjning kunde auktioneras bort till den tog

utan som minst betalt. Fosterbarn förväntades göra rätt för sig att genom

arbeta i fosterfamiljen. Möjligheten auktionera barn försvann

att ut

med den fattigvårdslagen 1918. Samtidigt försvann rotegången

nya

för barn och barn fick fattigvårdsanstalter såvida det

inte tas

inte fanns särskild barnavdelning. Fosterbarnets ställning

stärktes, än inte mycket.

År 1924 kom barnavårdslag. I den fick samtliga foster-

en ny

barn till 16 års ålder beskydd, även de vårdades

upp som av mor-

eller farföräldrar. Samtidigt inrättades barnavårdsnämnder,

som

tidigare bara funnits frivillig basis. Dessa barnavårdsnämnder fick för samtliga fosterbarn. Det enda undantaget ut-

ansvaret

gjordes barn bodde hos sina föräldrar hade fattig-

av som men vårdsunderstödg

Historikern Maria Sundkvist har i sin avhandling om Norrköpings barnavårdsnämnd visat exempel kontrakt som upp-

rättades mellan barnavårdsnämnden och fosterföräldrarna. I

kontrakten reglerades fosterfaderns rätt till årlig fosterlega och

rätt till reseersättning barnet skulle visas för barnavårds-

om upp

nämnden. Fosterfaderns skyldigheter att fosterbarnet skulle

var

förses med sund och tillräcklig föda, god och fullständig be-

klädnad bädd." Fosterbarnet skulle dessutom besöka samt snygg

gudstjänsten och i folkskola, helst också fortsättningsskola. Fosterfamiljen skulle även se till att barnet fostrades till kristlig

vandel och barnet inte brukade alkohol eller tobak att samt att

barnet inte umgicks med hade skadligt inflytande

personer som barnet Det position fosterbarn. Det fanns inga var en utsatt att vara

garantier för hur länge barnet fick stanna i fosterfamiljen. Det kunde hända barnet fick byta fosterhem flera gånger. Anled-

att

ningarna till fosterbarnet flyttades kunde många Beslutet

att vara .

fosterbarnet skulle förflyttas låg tills största del hos foster-

att

8 Weiner 1995 s. 40-41. 9 Sundkvist, Maria 1994 De vanartade hamen. Mötet mellan barn, för-

äldrar och Norrköpings barnavårdsnämnd 1903-1925. Uppsala. 191.

BARNENS STÄLLNING I FAMILJEN

föräldrarna. De avgjorde barnet fick stanna eller Fosterom barnet själv hade svårigheter inflytande. Om vanvård att ren eller fysiska övergrepp påvisades kunde barnet möjligtvis vända sig till barnavårdsnämnden och klaga. I vissa fall sympatiserade inte de

biologiska föräldarna med fosterhemsplaceringen och det hände att barn rymde tillbaka hem till de biologiska föräldrarna. Fosterhemmen skulle gärna ligga landet. Lantlivet ansågs stärkande i sig, framför allt ansågs det inte finnas lika många men lockande faror i staden. Vissa barn fosterhemsplacerades därsom för de ansågs "vanartade" och i dessa fall föredrogs fosteratt vara hem landet. 1924 års barnavårdslag gällde fram till 1960 när en ny lag kom, lagen samhällets vård barn och ungdom. I mångt och om om mycket byggde lagen 1924 års lag, den stora förändringen men låg i hur man förklarade varför barn uppträdde avvikande. Tidigare förklarades beteenden med bl.a. ärftliga faktorer, år 1960 fick År psykologiska resonemang större betydelse. 1982 ersattes 1960 års barnavårdslag med två lagar, nämligen socialtjänstlagen och lagen med särskilda bestämmelser vård LVU. om av unga 1990 ersattes LVU med lag med namn. en ny samma Fosterhem har under tid föredragits framför anstalter, senare eftersom fosterhem "familjelik" uppväxt. Även anses ge en mer om en fosterfamilj i många fall är det bästa alternativet, innebär det ändå att leva i utsatt position många sätt. Det är svårt att en avgöra vad betyder mest för ett fosterbarns framtid; är det som uppbrottet från den biologiska familjen, kanske medvetenheten i vissa fall oönskad, ovissheten vad ska hända i om att vara om som framtiden, dåliga medfödda förutsättningar då modern kanske varit missbrukare under graviditeten, tidiga traumatiska erfaren-

heter eller ett dåligt socialt skyddsnät En diskussion förts är den konflikt kan uppstå annan som som då barnets bästa ställs föräldrarnas bästa. Har föräldrar rätt till mot sitt barn eller ska barnets rätt till uppväxt prioriteras I en trygg

1° Barnets rättigheter 1992 64-65. s. Vinnerljung 1996 tabell 67.

BARNENS STÄLLNING I FAMILJEN

dag tillhör det socialnämndens ansvar att verka för att barn och ungdom växer under och goda förhållanden

upp trygga

Adoptivbarn

Fosterbarnens position och innebar mått

var utsatt ett stort av

otrygghet för barnen. År 1917 kom den första adoptionslagen

som

gjorde det möjligt för barn att tryggare villkor i en ny familj. 13 Helt det dock inte adoptivbarn. Adoptivför-

tryggt var att vara

åldrarna hade nämligen rätt att säga adoptionen. Lagen sade

upp

att: har adoptivbarnet grovt förgått sig adoptanten eller hans

mot

närmaste, eller för adoptivbarnet ett lastbart eller brottsligt liv, varde adoptivförhållandet hävt, då ansökan därom

göres av

adoptanten ... Rätten att ärva var inte heller lika stark som för biologiska barn. Arvslagarna förbättrades 1958 för adoptivbarn. Rätten för adoptivföräldrarna säga adoptionen inte

att upp togs bort förrän 1970.15

Adoptionslagen garanterade föräldrarna större rättigheter än barnet. Bruket att kunna säga adoptionen hade inte barnets

upp bästa för ögonen. Däremot fanns det redan från år 1917 en para-

graf som fastslog att barn över tolv år måste ge sitt samtycke för att adoptionen skulle kunna bli av. Samma åldersgräns gäller än i dag.

Skyddshem

De första barnlagarna år 1902 behandlade bl.a. vanartade barn

och hur samhället skulle handskas med dem. Med tanke att dessa vanartade barn riskerade bli framtidens kriminella och att

därmed skulle sänka samhällets moral, ansågs det viktigt

att agera

Z Barnets rättigbeter1992 66. s. 13SFS 1917 nr 378

SFS 1917 nr 378 g 21

15 Barnets rättigheter 1992 40. s. 16 SFS 1917 378 § nr

BARNENS STÄLLNING I FAMILJEN

kraftfullt. Ett avskiljande från de välartade barnen ansågs nödvändigt. I denna anda startades rad anstalter avsedda för "vanartaen de" barn s.k. skyddshem. Redan i slutet 1800-talet öppnades en av mängd anstalter för vanartade" barn. Anstalterna hade olika benämningar: räddningsinstitut, räddningshem och uppfostringsinrättning. Anstalterna låg ofta landet eftersom lantarbetet ansågs lämpligt för fostra pojkar. Nedan visas sammanställatt en ning de institutioner klassades skyddshem. av som som

17 Från takt/ms till behandlingshem. Ett mörkt eller ljust kapitel i Socialsverige 1992 Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Stockholm. s. 20.

BARNENS STÄLLNING FAMILJEN I

Skyddshem år 1923

Källa: D. Lund 1924 Ungdomsbrotisligheten, dess orsaker och bekämpande. Stockholm. ur Från tukthus till behandlingshem s. 299

för pojkar: för flickor:

Hall Södertälje 210 Eknäs Enköping 35 Skrubba Stockholm 60 Husby Åkers Runö 15 Norrby Häverö 26 Malmö skolhem AlIarp,SkäraIid 24 Folása Bankeberg 40 Sonestorp Eket 30 Höreda Eksjö 30 Kragenäs Kragenäs 23 Malmö skolhem Örkelljunga 45 Sjötorp Huddinge 30 Mäshult Skällinge 30 Gälegården Torpshammarl Vrángsholmen Kragenäs 40 summa 182 Gräskärr Uddevalla 30 Forsane Frändefors 40 Margaretelund Lidköping 40 Älvásen Älvsbacka 40 Åkerby Nora 35 Sundbo Västanfors 30 Gullgruva Bergvik 20 Kungsfors Järbo 15 Boda Viskan 30 Stenfors Ånäset 30 Johannisberg Kalix GQ summa 851

Det är tydligt att flickor förväntades "vanartade i mindre

vara

omfattning än pojkar. Antalet skyddshemsplatser för pojkar

var fler än för flickor.

I Maria Sundkvists avhandling De vanartade barnen berättas

pojken Nils kom till Folåsa uppfostringsanstalt år 1921. Hans

som

föräldrar separerade redan när han spädbarn. Han

var växte upp

spädbarnshem och i ett flertal fosterfamiljer. När han blev lite äldre

hämtade hans hem honom, efter år anmälde hon mor men ett par honom till barnavårdnämnden. Nils lärare han ansåg att var

vanartig, ljög och lärde kamraterna rackartyg. Nils hamnade

BARNENS STÄLLNING I FAMILJEN

Folåsa där han stannade i nio år. De omdömen finns nedsom

tecknade talar han slogs, förstörde saker, oanständig

om att var

mot köksan, snusade, stal mat och rymde. Folåsa, liksom de andra skyddhemmen, präglades av hård disciplin. Med belöningar och bestraffningar skulle pojkarna uppfostras. Nils bestraffades för sina tilltag med Varningar, han isolerades samt han agades med handen, ris och rotting. Bestraffningarna omfattade inte bara fysisk bestraffning utan även psykisk. Skyddshemselever kunde isoleras. Ibland rakade

man håret barn då de försökt Den kunde av av rymma. som svor

bestruken med jod. Belöningar och flitpengar kunde

munnen

krävas tillbaka då barnen ansågs ha begått brott.

Dagarna var

minutiöst inrutade med undervisning, måltider och arbete. Tanken att barnen bara skulle stanna något år skyddshemmen. I

var

praktiken kunde det bli som för Nils som stannade i nio år. Efter tiden skyddshemmen försökte skaffa någon drängplats åt

man

pojkarna. Flickorna hamnade skyddshem färre. Orsakerna till

som var

flickor hamnade skyddshem annorlunda än för pojkar.

att var

Flickors och pojkars vanart skilde sig åt. För pojkar handlade det

ofta snatterier eller stölder. Flickor däremot ansågs "vanom

artade sin sexuella opålitlighet. I praktiken betydde det

p.g.a. ofta att flickorna varit för sexuella övergrepp. Det hände utsatta att

flickor de blivit Våldtagna sändes till skyddshem.

som ansåg att Det kunde till och med inträffa att flickor fosterhemssom var

placerade och utsattes för våldtäkt sändes till skyddshem, eftersom

fosterföräldrarna inte ville ha kvar dem. Flickorna fick skulden ta

för sexuellt övergrepp där de egentligen varit offer.

ett

Den strikta disciplinen och de bestraffningarna

grymma

skyddshemmen utsattes under 1930-talet för kritik. Bland annat gjorde journalisten Else Kleen en tid oväntade besök flera skyddshem och skrev skakande skildringar "vården". Riksdagen

tog efter tid skyddshemsfrågan. Resultatet blev

en upp att staten

18Sundkvist 1994 201-203. s. 9 Från talet/aus till behandlingshem 1992 56. s. 2° Sundkvist 1994 s. 206-207.

BARNENS STÄLLNING I FAMILJEN

övertog för skyddshemmen, bytte till

ansvaret som namn ung-

domsvårdsskolor i och med skyddshemsreformen 1936/37. Fler reformer genomfördes och vid 1950-talets början samtliga

var

ungdomsvårdsskolor förstatligade. Samtidigt förändrades det inre arbetet anstalterna pedagogisk och psykologisk

mot en mer

verksamhet." På 1950-talet fastslogs även att ungdomsvårdsskolorna skulle ta hand lagbrytande ungdomar under 18 år.

På slutet 1960-talet och början 1970-talet lades flera

av av

ungdomsvårdsskolor Under 1980-talet har ansvaret bollats

ner.

mellan landsting och stat. Svängningarna vilken typ vård

om av ska förekomma, eller det eventuellt ska handla som om om

bestraffning, har varit många de två sista decennierna."

Straffmyndighet

En viktig åldergräns infaller för ungdomar vid 15 års ålder. När uppnått 15 års ålder kan enligt svensk lag dömas till

man man

straffpåföljd gjort något brottsligt. "för

om man Lagen säger att:

brott någon begått innan han fyllt femton år får inte dömas

som

till påföljd Vid 15 års ålder finns möjligheten att dömas till fängelsestraff.

Detta sker dock i väldigt fall. fängelsestraff före

Lagen säger att

års ålder enbart får utdömas det finns synnerliga skäl." I

arton om

stället döms de åtalade ungdomarna mellan och

ca 50 procent av 15 18 år till böter. Drygt 25 procent får dessutom åtalsunderlåtelse.

De sociala myndigheterna kopplas alltid då det gäller lag-

unga överträdare.

21 Från talet/aus till behandlingshem 1992.

22 Från tukthus till behandlingshem 1992.

23 Brottsbalken 1 kap. §

24 Brottsbalken 30 kap. §

25 Upp till 18 Fakta barn och ungdom 1995 BO. - om

BARNENS STÄLLNING I FAMILJEN

An staltsvå rd

De första fyra decennierna 1900-talet präglades klassifice-

av en

ringsiver i fråga dela in barn i olika kategorier anstalter.

om att

Pojkar och flickor fick inte vistas tillsammans. Ädre och

yngre

barn skulle skiljas åt. De s.k. sinnesslöa barnen fick inte med

vara

normalbegåvade barn. I Sverige fanns det två anstalter speciellt

avsedda för vanartade sinnesslöa" barn. En för flickor i Väners-

borg och för pojkar i Salbohed. De startade 1920-talet.

Även här fanns det fler platser för pojkar än för flickor. Klassificeringsivern gällde även andra anstalter för barn. Döva barn hade speciell anstalt, blinda barn barn med ut-

en en annan,

vecklingsstörning hade olika anstalter beroende hur

pass grav

utvecklingsstörningen och epileptiker placerades för

ansågs vara

sig. Klassificeringarna stöttades av staten genom att statsbidrag

Öronmärktes för vissa verksamheter. Vanartade sinnesslöa" barn fick inte anstalt välartade sinnesslöa" t.ex. vara samma som

barn enligt statsbidragssystemet. Vårda att nämna är också de speciella spådbarnshem fanns i

som

början seklet. Kunskapen barns behov givetvis mindre än

av om var

idag. Spädbarnen försågs med och tillsyn, närhet och

mat men

möjlighet att knyta nära relationer till en vårdare saknades i större utsträckning. Avsaknaden kärlek och närhet kunde medföra

av att

spädbarn dog. Spädbarnen fick ligga i sina sängar och de

mest gavs

inte möjlighet att intryck från omvärlden. Denna understimulering kunde i värsta fall leda till döden, även till lättare utveck-

men

lingsstörning. Därmed fortsatte del barn tillbringat sin

en som

första tid spädbarnshem att tillbringa sina liv anstalter. Deras förvärvade utvecklingsstörning medförde barnen ansågs bäst

att omvårdnad sinnesslöanstalt. Från sinnesslöanstalten för barn en

flyttades de till sinnesslöanstalt för Det hände så-

senare en vuxna.

ledes att vissa människor tillbringade hela sin livstid anstalter.

26 Engwall, Kristina 1997 Utan kärleksfull och ledning. Om

ans

kvinnornas på Västra Mark barndom. Opublicerat avhandlingsavsnitt,

humanistiska institutionen, Högskolan i Orebro.

BARNENS STÄLLNING I FAMILJEN

Barnhem avsedda för välartade barn funktionshinder. var utan

Målet för barnhemmen allt försöka familjeplacera

var trots att

barnen. Flera barnhem följde de barnhemsbarn

nogsamt upp som

fosterhemsplacerades. Vanvård accepterades inte, utan barnen togs

då tillbaka till barnhemmet. Fosterhemmen skickade också tillbaka

barnen till barnhemmet de inte nöjda. Det kunde ske

om var om

barnen visade sig sängvätare. Barnhemmens familje-

t.ex. vara

placeringar av barn innebar ett Visst mått av trygghet i och med att barnen hade något att återvända till fosterhemmet inte funge-

rade. Andra fosterbarn hade ofta ingen plats tillbaka till

att utan hamnade i stället fosterhem. i ett nytt

De barn tillbringat tid inom anstalts- och institu-

som mest

tionsvården de med utvecklingsstörning. Samhällets

var syn

utvecklingsstörning har spelat en stor roll för dessa barn. I början seklet rådde relativt optimistisk med rätt peda-

av en tro att

gogik skulle barn med utvecklingsstörning kunna klara sig själva som vuxna. På privat initiativ öppnades flera små anstalter för dessa barn. Initiativtagarna drevs ofta religiös kallelsetanke.

av en

Denna optimism kom dock bytas till pessimism

att en stor

1920-talet. Orsakerna till denna omsvängning är flera, social-

men

darwinismens genomslag, upptäckten det biologiska och

av arvet

tron naturvetenskapen är några exempel. Samtidigt växte en

rädsla för att det väg utför med samhällets moral. Kriminalivar

teten ökade, liksom osedligheten. Människor med utvecklingsstörning ansågs bära del skulden. Tanken väcktes flera

en av att av

samhällets problem skulle undanröjas dessa människor isole-

rades. Mot denna bakgrund öppnades anstalter för sinnesslöa"

ansågs vanartade" eller "asociala". som vara

Föräldrar råddes länge att tidigt lämna sina barn med utvecklingsstörning till anstalter, mycket i tron att barnen fick en bättre medicinsk vård där. Anstaltslivet dock tillvaro passade

var en som

27 Persson, Birgit 1991 Barnhus. Om raddningsanstaiter, barn/oem idiot-

anstaiter, uppfostringsanstalter i Norden från 1700-talet till våra dagar, red.

Ohrlander. 60-61. s.

28 Söder, Mårten 1979 Anstalter utvecklingsstörda. En historisk-socio-

logisk beskrivningar utvecklingen. Stiftelsen ALA. Stockholm. 1984.

BARNENS STÄLLNING I FAMILJEN

dessa barn mycket dåligt, vet idag. Bristen sysselsättning och intryck utifrån gjorde att barnen inte fick tillräckligt med stimuli för utvecklas. Barnen blev understimulerade. Många barn låg

att

i sina sängar hela dagarna.

ensamma På 1960-talet startades debatt institutionsvården för de en om

utvecklingsstörda. avdelningarna förkastades och i stället

De stora

förordades den "lilla princip, där barnen skulle möj-

gruppens ges

lighet knyta fåtal kontakter. Samtidigt lanserades "normali-

att ett

seringsprincipen". Den handlade i dag självklara saker att

om som

uppleva årets växlingar, veckorytm, dagsrytm, barn

vara när man

år barn för sedan bli tonåring och sist samt att leva i

att vuxen en

miljö där det finns både män och kvinnor. De flesta anstalter

var

uppdelade efter kön. Medicinalrådet Karl Grunewald har betytt mycket för

modernare och humanare vård de utvecklin Han reste

bl.a. och besökte olika anstalter och han påpekade överallt att

runt

barnen måste sängarna. När barnen väl kom golvet

upp ur ner

hände många positiva saker. Framför allt fick de kontakter med andra barn, vilket naturligtvis var utvecklande. Karl Grunewald menar att anledningen till att en stor del av den tidigare gruppen lätt utvecklingsstörda i dag nästan har försvunnit är bättre materiella förutsättningar och aktiv stimulering. Den utvecklingsstörning som grundade sig i understimulering är väg bort. Lekens betydelse för barnens utveckling betonades i en statlig utredning

1960-talet skrev: "det är inte bara individen utan också som

samhället har allt Vinna satsning här

som att en

År 1965 gjordes statlig utredning förhållanden för barn

en om

anstalt. Utredningen konstaterade föräldrarnas besök

att barnanstalter för barn med funktionshinder samt barnens egna

hemresor väldigt beroende praktiska och ekonomiska

Var orsaker. Ofta föräldrarna stå för kostnaderna. De var tvungna att föräldrar kom resande till anstalterna hade ibland ingen möjsom

lighet att övernatta vilket naturligtvis förd och försvårade

29 Graninger, Göran och Lovén, johan 1994 40 år med utvecklingsstörda. Samtal med Karl Grunewald. Moheda. 30 SOU 1965:55 s. 131.

BARNENS STÄLLNING I FAMILJEN

besök. Året därpå 1966 infördes statligt resebidrag för

ett att föräldrar skulle kunna hälsa sina barn. Den stående rekommendationen under 1900-talet barn med att

utvecklingsstörning skulle lämnas till anstalter ifrågasattes 1960-

talet. År 1964 infördes vårdnadsbidrag för föräldrar med barn

ett med funktionshinder, för föräldrarna skulle kunna att stanna

hemma med barnen. I dag rekommenderas alla barn ska växa

att

i sin familj. Vid behov tillför i stället i form

upp man extra resurser

av exempelvis personliga assistenter. Annat stöd i form av t.ex. Stödfamilj och korttidshem finns också tillgängligt. En lag 1994

ersatte den gamla omsorgslagen och mycket stöd och hjälp

av kommunaliserades.

Barn, i synnerhet små barn, har svårt att göra sina stämmor

hörda. De är beroende framför deras åsikter. För barn, av att vuxna

och även med utvecklingsstörning kan svårigheten bli

vuxna, att

lyssnad till vara ännu svårare. På 1960-talet hände en hel del inom vården de utvecklingsstörda, bl.a. bildades föreningen

av för ut-

vecklingsstörda barn FUB. Föräldrarna till barn med utvecklingsstörning drev många frågor och kunde gemensamt förbättra villkoren för sig själva och sina barn. I dag med den kunskapsackumulation skett med-

är man som

veten den skada anstaltsplacering innebär, i fråga

om som en t.ex.

separation. Därför försöker hitta andra lösningar när det

om man

uppstår problem i en familj. Det finns i dag behandlingshem för hela familjen. Alla familjemedlemmar ska hjälp. I detta

samman-

hang blir det ännu viktigare att utbildade barnexperter finns på de blandade behandlingshem så att de inte tar allt utrymme.

vuxna

Lagar som påverkar familjen

Samhällets lagar och förordningar och påverkar hur barnens

styr

tillvaro tillsammans med familjen ut. Barn har ett stort behov

ser

31 SOU 1965:55 s. 103-108.

32 Barn och familj behandlingshem, barnhem Allmänna råd från

m.m. Socialstyrelsen 1989:4.

BARNENS STÄLLNING I FAMILJEN

tillsyn för kunna överleva. I familj med många syskon

av att en

eller flera anställda kunde barntillsynen förr skötas någon i

av hushållet hemma. Kvinnor hade oftast ansvaret för arbetet som var

nära hemmet och i hemmet. Med industrialiseringen förflyttades arbetet till fabrikerna och in i städerna och förutsättningarna för barntillsyn förändrades. Många kvinnor tvingades hand

egen

försöka lösa konflikten mellan att yrkesarbeta samtidigt de

som

hade barn hand Att fäder skulle dela det praktiska

att ta om. an-

svaret för barn orimlig tanke i början 1900-talet. Det

var en av

visade sig barnavårdsbyrå i Solna far inte

t.ex. en att en ensam

möjligheten att hand sina barn, trots att han ville göra

gavs ta om

det. En kvinna ansågs nödvändig för att barnen skulle uppfostras

bästa sätt.

Det omöjlighet för de yrkesarbetande kvinnor-

var nära nog en

samtidigt arbeta och efter sina barn. Antingen tvingades

na att se de lämna sin barn hemma eller ta med barnen till arbetet. ensamma

Båda lösningarna ledde i vissa fall till dödsfall bland barnen. Arbetsmiljön i början seklet ofta ohälsosam för såväl

var av vuxna barn. som

Samhället hade inga lagar kvinnor rätt till ersättning

som gav

för hand barnen. De första lagarna skulle hjälpa

att ta om som

yrkesarbetande kvinnor fick barn kom i stället att

som snarare

stjälpa dem. Den första åtgärden korn redan år 1900 då arbetarskyddslagen lagstadgade fyra veckors obligatoriskt förbud mot att arbeta efter förlossning bl.a. för industriarbeterskor. 31 Problemet med lagen den inte kvinnorna någon ekonomisk ersätt-

var att gav

ning under den kommenderade föräldraledigheten. En ensam-

stående beroende sin inkomst och ett förbud mot mor var av egen

arbeta slog därför hårt mot henne och hennes barn. Också

att

familjen hade oftast så låg inkomst båda föräldrarnas inkomst

att

nödvändig för försörjningen.

var

Lagen 1939, som förbjöd arbetsgivaren att avskeda kvinnor grund av trolovning, äktenskap eller graviditet, stärkte däremot kvinnors möjlighet kombinera yrkesarbete med äktenskap och

att

33 Weiner 1995 169-170. s. 3 SFS 1900:75 §

BARNENS STÄLLNING I FAMILJEN

föräldraskap. Tanken bakom den lag tidigare hindrat gravida

som

eller gifta kvinnor yrkesarbeta kvinnan skulle försörjas

att var att

av sin man. Trettiotalet tid lågkonjunktur och i tider med

var en av

hög arbetslöshet ansågs det rimligare att de arbeten fanns

som

skulle förbehållas män. Kvinnor ansågs ha sin försörjning tryggad

via sin make.

År 1947 infördes det allmänna barnbidraget. Barnbidraget i

är

sig inte en rättighet för barnet eftersom det betalas ut till Vårdnadshavaren. Det är dock avsett att bidra till barnets uppehälle och

fostran. År 1955 kom den

lag som gav tre månaders betald ledighet vid förlossning. Barnledigheten var fortfarande knuten till modern

vårdare. År kom den

som 1974 nya föräldraförsäkringen. I och

med den även fäder föräldraledig. Papparollen

gavs rätt att vara

stärktes mycket konkret sätt. För Verkligen fäder skulle

ett att

utnyttja denna rätt infördes år 1995 det som kom att kallas "pappamånad". Det innebar att för de första trettio dagarna som vardera föräldern föräldrapenning erhölls 90

tog ut procent av

lönen. Dessa dagar kunde inte överlåtas till den andra föräldern. För de resterande dagarna ersättningen lönen.

var 80 procent av

I dag utnyttjar fäder sin rättighet att vara hemma med barnen

allt Trots detta är det fortfarande kvinnor är hemma i mer. som

högre utsträckning med barnen. År användes 11% för-

1994 av

äldrapenningen av män. Kvinnorna använde 89 procent av föräldrapenningen. Statistiskt yrkesarbetar inga så mycket små-

sett som

barnspappor. I internationell jämförelse arbetar även kvinnor med barn i hög utsträckning i Sverige. Föräldraförsäkringen stimulerar kvinnor till såväl högt barnafödande hög förvärvs-

som

frekvens. Vetskapen god föräldraförsäkring kan stimulera

om en

kvinnor till att satsa längre utbildning och ett heltidsarbete

eftersom inkomsten avgör nivån föräldraförsäkringens utfall.

35 Barnets rättigheter 1992 252. s. 36 Fä tal kvinnor och män. Lathund jämställdhet 1996 37. om om s. 37 Pä tal kvinnor och män. Lathund jämställdhet 1996 36. om om s. 38 Pä tal kvinnor och män. Lathund jämställdhet 1996 29. om om s.

BARNENS STÄLLNING I FAMILJEN

Förvissningen om att behålla ett bra arbete efter föräldraledig-

heten stimulerar också barnafödande.

Barns ställning i familjen återspeglas i den uppfostrings-

litteratur varit modern i olika tider. På trettiotalet skulle barn som

härdas och disciplineras. På sjuttiotalet fick barn större

ta ett

utrymme och disciplin ord inte användes i barnupp-

var ett som

fostringssammanhang. Den fostrande litteraturens råd har vidare-

befordrats barnavårdscentraler och andra fora för barnpeda-

gogik. Dessa råd hur barn bör fostras avspeglar givetvis barns

ställning i samhället i stort.

Barnens familj

Långt 1970-talet skilde mellan barn födda inom äktenman

skapet och barn födda äktenskapet. I början seklet sär-

utom av

behandlades barn födda äktenskapet och de hade sämre

utom ett

lagligt skydd. Barn ansågs höra hemma inom äktenskapet eftersom sexualiteten knöts till äktenskapet. Kärnfamiljen,

dvs. mamma,

barn, räknades officiellt den "normala familjen.

pappa, som

Bruket att gifta sig betraktades normalt". I praktiken har

som redan sett att många barn växte anstalter, fosterbarn upp som eller levde med ensamstående en mor. Industrialismens inträde i slutet 1800-talet och andra av sam-

hällsstrukturella förändringar ledde till ökad rörlighet i Sverige.

Rörlig arbetskraft kom exempelvis till de norrländska sågverken och lokalsamhällets kontroll ungdomen blev behålla.

av svårare att

Många människor flyttade in till städerna och även det medförde

att kontrollen minskade. Detta märks inte minst i statistiken över

barn födda äktenskapet, där Stockholm har den största

utom an-

delen. Delvis kan Stockholms höga siffror för oäkta barn förklaras kvinnor ville föda i hemlighet sig till

av att som gav av

39 Sundström, Maianne 1993 Föräldraledighetens utnyttjande och

effekter vid televerket, Om modernt familjeliv ocbfamiljeseparationer. En antologi från ett forskarseminarium. Socialvetenskapliga forskningsrådet.

s. 59.

BARNENS STÄLLNING I FAMILJEN

Stockholm där det lättare I Stockholm fanns var att vara anonym.

även de s.k. "Stockholmsäktenskapen ett samboför-

som var

hållande där Valde inte gifta sig troligen de arbets-

man att p.g.a.

marknadsregler gjorde det svårt för gift kvinna för-

som en att

värvsarbeta. Äktenskapet var i ett samhälle där familjen var en

produktionsenhet form garanti för familjens överlevnad. I

en av

det industriella samhället där familjen allt övergick till

mer att vara

konsumtionsenhet fyllde inte äktenskapet funktion.

en samma

Formerna för familjebildning förändrades under 1900-talet. En de stora förändringarna är att allt fler vuxna sammanbor

gifta sig. Det är dock viktigt att påpeka att även tidigare

utan att

bodde ihop gifta, de gifte sig relativt kort

vuxna utan att vara men

tid efter de flyttat ihop. Vid undersökning år 1985 visade det

att en

sig kvinnor födda slutet 1930-talet hade 30 procent

att av av ca

påbörjat samboende giftermål/l Motsvarande siffra bland

ett utan kvinnor födda 1960-talet nästan 80 Skillnaden var procent. mellan kvinnorna födda 1930-talet och kvinnorna födda

1960-talet påbörjade ett samboförhållande att kvinnorna

som var

födda 1930-talet inom framtid gifte sig.

en snar

Resultatet samboende äktenskap fler barn föds in-

av utan är att

samboförhållanden än tidigare. I början 1960-talet hade 5

om av ca

alla nyfödda barn samboföräldrar, medan 90 procent

procent av ca

alla nyfödda hade gifta föräldrar. I slutet 1980-talet hade 40

av av ca

alla nyfödda samboföräldrar medan 50 procent de

procent av ca av

nyfödda barnens föräldrar gifta.

var

4° Matovic, Margareta 1984 Stockbolmsäktenskap. Familjebildning och partnerval i Stockholm 1850-1890. Stockholm. Qvist, Jan och Rennermalm, Bo 1985 Att bilda familj. Samboende,

äktenskap och barnafödande bland kvinnor födda 1936-1960. SCB Urval

nummer 17 s. 39. 42 Nilsson, Åke 1993 Barnens familjeförhållanden år 1985 1993 Om

modernt familjeliv ochfamiäeseparationer. En antologi från ett fors/ear-

seminarium. Socialvetenskapliga forskningsrådet s. 132.

BARNENS STÄLLNING I FAMILJEN

Procenttalen i tabellen visar vad år 1985 har hänt som unga

ensamstående barnlösa kvinnor innan de fyllt 26 år

Källa: Qvist och Rennermalm 1985

kvinnornas födelseår 1936-40 1941-45 1946-50 1951-55 1956-60 börjat sammanbo utan giftermål 27 40 60 77 78

gift sig utan att ha sammanbott tidigare 39 31 13 5 2

fött barn som ensamstående 9 9 13 5 4 fortfarande ensamstående och barnlösa 25 20 14 12 16

summa 100 100 100 100 100

Allt fler barn har således föräldrar inte är gifta. Tidpunkten då

som

kvinnan föder barn skiljer sig mellan samboförhållanden och äktenskap. I samboförhållanden där kvinnan är över 30 år föds fler barn i äktenskap där kvinnan år. Å andra sidan för-

än är över 30 är hållandet det motsatta för kvinnor under 30 år. Det föds fler barn i

äktenskap då kvinnan är under 30 år och färre barn i samboförhållanden. Även äktenskapsfrekvensen gått har parbild-

om ner,

ningens omfattning inte minskat. Parbildningen, i äktenskap eller samboförhållanden, tycks ha ökat och åldern vid parbildning har

sjunkit. 44

Flertalet dem gifter sig har varit samboende före äkten-

av som

skapet. Ca tre av fyra har varit samboende före giftermålet. Därmed finns det ofta barn i dessa parförhållanden. År 1985 fanns det

43 Nilsson 1993 152. s.

44 Qvist och Rennermalm 1985 97.

BARNENS STÄLLNING I FAMILJEN

20 000 barn i de 40 000 äktenskap ingicks. I sju fall tio

ca som av

det barnets föräldrar gifte sig. 15

var som Däremot kan det konstateras antalet ensamstående mödrar att

varit tämligen stabilt sedan 1960-talet.

Ca 6-7 procent av alla barn föds har ensamstående mor. Med andra 0rd föds 6-7 som en pro-

alla barn i familjer med frånvarande far.

cent av en

Barnens familjeförhållanden vid födelsetidpunkten

Källa: Åke Nilsson 1993 "Barnens familjeförhållanden Om år 1985 modernt familjeliv och familjeseparationer. En antologi från ett forskarseminarium. Socialvetenskapliga forskningsrådet

20.

0 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 III- Ensamstående mamma Samboiörâldrar 165m föräldrar

45 Nilsson 1993 s. 148. 46 Nilsson 1993 138. s.

BARNENS STÄLLNING I FAMILJEN

Antal barn under 18 år efter familjeförhållande

Källa: Tabell 41 Statistisk årsbok 1997 År Antal barn med

	Sammanboende föräldrar Gifta Sambor	Ensamstående föräldrar Summa mamma	pappa
1975 1 620 061 151 672		200 956	26 632 1 999 321
1980 1 461 093 208 559		213 597	40 234 1 923 483
1985 1 280 792 269 327		216 656	37 532 1 804 307
1990 1 281 477 230 852		232 952	37 141 1 782 422

Förändring i procent

1975-80 -9,8 +37,5	+6,3	+51	-3,8
1980-85 -12,3 +29,1	+1,4	-6,7	-6,2
1985-90 +0,1 -14,3	+7,5	-1,0	-1,2

l FoB 90 var bortfallet dubbelt så stort som i FoB 85 vilket gör att möjligheterna till jämförelse försämrats.

Barn födda utomlands med eller båda föräldrarna födda en utom-

lands har högre andel ensamstående föräldrar jämfört med

svenska barn. Att skilja mellan "invandrarbarn" och "svenska barn blir svårare och svårare eftersom allt fler barn i Sverige har föräldrar är födda utomlands. I dag har femte barn eller

som var en båda föräldrarna födda utomlands.

En trend under 1900-talet separationerna i barn-

annan är att

familjer har ökat Före 1900-talets inträde utsattes barn också för

föräldraseparationer, men då var orsaken oftast att den ena föräldern dog. I dag beror separationerna val föräldrarna.

ett av

Lagstiftningen har under 1900-talet förenklat för gifta att

par

skilja sig. Kvinnors ökade möjligheter att försörja sig har också lett till att kvinnor i dag kan skilja sig och klara sin ekonomi,

egen

vilket i början seklet svårare. År 1915 kom äkten-

av var en ny

47 Nilsson 1993 138. s. 48 SOU 1996:37 s. 23.

BARNENS STÄLLNING I FAMILJEN

skapslag slog fast att "djup och långvarig söndring var en

som

orsak för skilsmässa. År blev den gifta kvinnan tillräcklig 1920 myndig och förlorade sitt förmyndarskap över henne.

mannen

Tidigare hade enbart den ogifta kvinnan varit myndig från år 1858. Kvinnor blev änkor blev också myndiga. I egenskap av änka

som

kunde kvinnor fortsätta att driva sin makes företag.

t.ex.

År blev det enklare skilja sig vilket resulterade i

1974 att en

för skilsmässor. Denna skilsmässotopp gällde dock för

topp kvinnor barn. År infördes med kort varsel kan utan 1974 att man

skilsmässa begäran, dvs. utan att behöva något skäl. För

ange de makar har barn övervakas dock vårdandesbeslutet som av

myndigheter. Separationer bland samboende med barn är högre än bland gifta. Föräldraskap sänker dock risken för separationer. Barnlösa har 50 högre benägenhet ifrån än har barn

procent att varann par som

ihop.

49 Qvist och Rennermalm 1985 18.

s. 5° Hoem, Jan M, "Det moderna skilsmässomönstret i Sverige Om modernt familjeliv ocbfamiljeseparationer. En antologi från ett fors/earseminarium. Socialvetenskapliga forskningsrådet. 167. s. 51 Nilsson 1993 141. s. 52 SOU1996:37 s. 24.

BARNENS STÄLLNING | FAMILJEN

Separationer i barnfamiljer efter antal barn

Källa: tabell 46 Statistisk årsbok 1997 År Antal barn 1 2 3 4+ summa Gifta föräldrar

1981 5 660 6 859 2 046	475	15 040
1986 5 307 5 836 1 780	450	13 373
1991 5 864 6 718 2 354	728	15 664

Samboföräldrar

1981 5 764	2 794 696	194	9 448
1986 5 926	3 207 729	195	10 057
1991 6 239	3 480 893	219	10 831

Samtliga föräldrar och samboföräldrar

1981 11 424 9 653 2 742	669	24 488
1986 11 233 9 043 2 509	645	23 430
1991 12 103 10 198 3 247	947	26 495
Antal barn utsatts för familjesplittring

som Källa: tabell 47 Statistisk årsbok 1997 År Antal barn utsatts för familjesplittring på grund av som föräldrars isärflyttning gifta föräldrar samboföräldrar följer med följer med summa följer med följer med summa mamman pappan mamman pappan 1981 18 011 9 326 27 337 10 598 3 544 14 142 1986 17 865 6 184 24 049 11 776 3 479 15 255 1991 23 890 5 406 29 296 14 852 1 843 16 695

Dödsfall bland

gifta föräldrar	samboföräldrar	summa samtliga barn
1981 3 423	325	45 227
1986 2 518	381	42 203
1991 2 210	359	48 560

BARNENS STÄLLNING I FAMILJEN

Giftermål och skilsmässor 1930-1992

samt ihopflyttningar och isärflyttningar 1980, 1985 och 1990

Källa: SOU 1996:37

10G% l

skilsmässor / I -f--r-e/

o . 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 År

Ett resultat så många föräldrar barn

av att separerar är att många får uppleva familj. Både ensamstående kvinnor och med

en ny män

barn har hög benägenhet bilda familj. Män med småbarn

att ny

bildar dock familj i lägre utsträckning kvinnor

ny än med småbarn.

53Nilsson 1993 147-148. s.

BARNENS STÄLLNING I FAMILJEN

Cirka 8 alla barn lever i någon form "ombildade procent av av

familjer" dvs. med eller styvfar eventuellt medför

en styvmor som

barn från tidigare förhållanden. Mycket barn, mindre än 1 prolever i familjer där det förekommer både "dina" och "mina"

cent

och "våra barn.54 Separationsfrekvensen i dessa ombildade familjer

mycket hög. Det är ungefär lika vanligt ensamstående med

är att

barn bildar familj att ombildade familjer upplöses.

ny som

Barn föräldrar har rätt att upprätthålla en god

vars separerar kontakt med båda sina föräldrar. Normalt har föräldrarna sett vårdnad barnet. Det behöver inte innebära att gemensam om barnet bor vecka hos föräldrarna. Gemensam vårdnad bevarannan

tyder föräldrarna har för sitt barns fost-

att ett gemensamt ansvar Genom rad beslut har barnets bästa allt kommit i ran. en mer fokus. Barnets behov ska i första hand. Om barnet är över tolv

år ska rätten hänsyn till barnets åsikter. Ett barn motsätter

ta som

sig hämtning till förälder ska slippa det. Undantaget är

en annan

länsrätten hämtning är nödvändigt för barnets bästa

om anser att

Även barn än tolv år motsätter sig beslut avseende

yngre som

har rätt bli lyssnade till, de ha uppnått

umgängesrätt att om anses

viss mognad.

Föräldrarnas separationer är ofta svåra för barn. Ofta tycker barnen båda sina föräldrar och anledningarna till föräldrarnas

separation kan svåra förstå. Tidigare har hänsyn oftare

vara att

tagits till föräldrarnas behov och känslor än till barnens. Barnens åsikter barnet vill bo med har inte spelat någon av-

om t.ex. vem

görande roll. I diskussionerna har inte barn tillmätts lika värde vad

gäller åsikter de

som vuxna.

Diskussion

kan inte välja sina föräldrar eller sin familjs utseende. De kan

Barn

inte heller påverka sina föräldrars relation sinsemellan. Andå har

54 SOU 1996:37 5.23. 55Nilsson 1993 s. 147 56 Barnets rättigheter 1992 s. 47-51.

BARNENS STÄLLNING I FAMILJEN

barnen till del fått bära skulden för förhållanden de inte rått stor

över. Barn har missgynnats för de varit födda äkten-

att utom

skapet. Barn med frånvarande fader har haft sämre i livet

en start

än de fötts i kärnfamilj. Utvecklingen för-

som en mot en större

dragsamhet för olika sätt att bo i familj gynnade därmed barnen. Barns möjligheter att påverka sin familjesituation är liten. Den har dock ökat under de sista decennierna, i synnerhet i samband med skilsmässor. Enligt lag ska i dag hänsyn till barnens vilja

tas an-

gående var de vill bo efter skilsmässa. Här kan givetvis barns

åsikter skilja sig från föräldrarnas. 1900-talet torde unikt när det gäller anstaltsplaceringar.

vara

Den klassificeringsiver olika kategorier barn startade

av som

1920-talet placerades olika anstalter saknar motstycke i

som

historien. På 1950-talet återfinns anstalter, vilka aldrig

vuxna

under hela sitt liv levt i familj. Detta är fenomen.

en ett nytt

Tidigare har de flesta människor någon erfarenhet ha bott i

av att

familj som barn. Under 1800-talet vari stället uppbyggt

systemet

kring fosterhem eller rotegång. Vilket bäst för barnen är

som var

svårt att uttala sig och varierade säkert från barn till barn.

I familjesammanhang blir det tydligt att barns och in-

vuxnas

tressen ibland är oförenliga. Skilsmässor exempel,

är ett ett annat

gäller barns rätt till kännedom sitt I början 1900-

om ursprung. av

talet frågan aktuell bl.a. kvinnor kunde föda barn

var genom att

och faders inte antecknades i kyrkbokföringen. I

anonymt namn

dag är frågan högaktuell igen, med tanke de möjligheter

som

finns till och äggdonatorer För uttrycka det med

sperma- m.m. att

Marshalls definition medborgarskap, skulle kunna

av man säga att

de civila del medborgarskapet skyddar den

vuxnas av som person-

liga friheten, står barnens sociala del medborgarskapet

mot av som

rätt till social grundtrygghet.

ger en I denna konflikt är barn beroende för fram deras av att vuxna

åsikter eftersom barnen själva inte har möjlighet politis-

att genom

ka ställningstaganden markera sin vilja. I just denna fråga har Barn-

57 Engwall, Kristina 1997 publicerat avhandlingsavsnitt, humanistiska

institutionen, Högskolan i Orebro.

BARNENS STÄLLNING I FAMILJEN

ombudsmannen fört fram vikten känna till sitt argument om av att de flesta fall det föräldrarna sina

ursprung. I är som agerar ändå kan det svårt krav tillgodosedda för

barns vägnar, vara att

sina barns räkning. Föräldrar till barn med utvecklingsstörning intresseförening och ökade därmed sina gick t.ex. samman i en

möjligheter till påverkan. Överhuvudtaget är det viktigt för barn

det finns kontakta och kunna kontakta

att möjlighet att vuxna att andra föräldrarna. Lika viktigt är det andra har

vuxna än att vuxna

ingripa i familjelivet då barn far illa. Barnets självständighet

rätt att

i förhållande till föräldrarna är radikal tanke det dröjt

en som

längst att lagstifta om.

mycket tydligt i svensk historia när de inte

Det syns att vuxna för alla barns till bra uppväxt har resultatet i

tagit ansvar rätt en fall varit barnen dött. Detta illustreras den höga

värsta att t.ex. av bland 0äkta" barn. Den framväxande väl-

spädbarnsdödligheten

färdsstaten med ökat statligt för barn i fråga famil-

ett ansvar om

jers till ekonomisk hjälp, hälsovård och barnomsorg blev tillgång

därmed livsavgörande för vissa barn.

58 Barndom sätter spår 1997 Rapport från barnens myndighet.

Barnombudsmannen. s. 20.

Barns tidsanvändning

I början av seklet begränsades barns förvärvsarbete genom lagstiftning. Staten såg hellre att barn gick i skolan än arbetade. Under 1900-talet har kvinnors förvärvsarbete ökat och behovet av offentlig barnomsorg har synliggjorts. När kvinnorna behövdes på arbetsmarknaden var utbyggnaden av daghem som störst. Trots att barn i dag är garanterade barnomsorg om deras föräldrar arbetar håller inte alla kommuner detta löfte. Under 1990-talet har nedskärningarna märkts inom barnomsorgen. Barngrupperna har blivit större medan personalen har minskats.

Den allmänna folkskolan inrättades 1842. Syftet var att samtliga barn skulle undervisning. Under slutet 1800-talet och början

1900-talet fördes kamp mellan och föräldrar hur

av en stat om

barnens tid skulle disponeras. Staten hävdade barnen skulle i

att skolan, medan föräldrarna å sin sida hävdade att barnen behövdes i arbetet På 1800-talet bodde de flesta landet och barnens

arbetsinsatser inom jordbruket betydande. I de industri-

var nya

fanns det arbeten betraktades lämpliga för barn.

erna som som

Barn hade lägre lön hade ändå lika långa arbetsdagar

än vuxna, men

de Detta medförde naturligtvis vinster för arbetsgivar-

som vuxna.

Vad i dag kallar barnarbete tämligen utbrett kring sekel-

na. var skiftet.

Om denna kamp skriver Mats Sjöberg 1996 Att säkra framtidens skör-

dar. Barndom, skola och arbete i miljö: Bolstad pastorat 1860-1930. agmr

Linköping.

BARNS TIDSANVÄNDNING

Arbetslagar för barn

Staten höll fast vid alla barn skulle skolutbildning och gick

att en

därför in och stiftade lagar barnarbete. Enligt 1881 års lag

mot var

det förbjudet anställa barn inte gått folkskolan.

att som ut Däremot fick skolbarn arbeta ferier. "Ferierna kunde

1880-talet åtta månader året, vilket således medgav

vara om en stor insats av barnarbete

Enligt lagen skulle alla barn i skola och efter hand kom även barnens arbetstid begränsas. År 1900 kom lag för vissa

att en som

åldersgrupper medförde förlängning arbetstiden. Tretton-

en av

åringar fick arbeta tio timmar per dag, tidigare timmar och

sex

fjortonåringarna fick arbeta elva timmar, tidigare tio timmar.

Samma lag gav en generell åldergräns för arbete vid 12 års ålder, med undantag för järn- och träindustrin fick anställa elva-

som

åringar i lättare arbeten".3 Inom den svenska industrin arbetade barn främst i bomullsspinnerierna, tändsticks-, tobaks- och porslinsfabrikerna samt inom glasbruk och sågverk

År 1912 kom införde

ytterligare en lag som en generell gräns för arbete vid 12 år och 13 år för pojkar respektive 14 år för flickor

inom industriellt arbete. Arbetstiden timmar för tolvvar sex

åringar och tio timmar för 13-18-åringar lag fastslogs:

I samma

Arbetsgifvare må icke använda minderårig i arbete sådant sätt, att den minderåriges användande kan medföra fara

anses

för olycksfall eller Öfveransträngning eller menlig in-

annan

verkan den minderåriges hälsa eller kroppsutveckling eller för den minderårige innebära våda i sedligt afseende

2 Bjurman, Eva-Lis 1979 "Barnarbetet i 1892 års betänkande Bjurman och Olsson, Lars Barnarbete 00/9arbetarbarn. Nordiska 33. museet. s. 3 Bjurman 1979 s. 28. 4 Olsson, Lars 1979 Barnarbete i den svenska industrin, Bjurman Eva- Lis och Olson Lars Bamarbete och arbetarbam. Nordiska 18. museet. s. 5 Bjurman 1979 s. 28-29. 6 SFS1912 Nr 20e §10.

BARNS T|DSANVÄNDNING

Problemet låg i övervaka att lagen verkligen följdes. Först år

att

1912 tillsattes yrkesinspektör skulle kontrollera barns och

en som

kvinnors arbete.7 I lagen från år 1900 det förbjudet att använda

var

arbetslag två nätter i rad på det skift hvarunder midnatt

samma

infaller Arbetsgivaren förbigick detta indela dygnet i

genom att

åttatimmarspass och barnen i två arbetslag. Barnen arbetade då

tre

två åttatimmarspass första dygnet, ett åttatimmarspass andra dygnet och två åttatimmars tredje dygnet På så sätt fick

pass osv.

barnen aldrig ordentligt Olyckshändelserna bland barnen

sova ut

många. På sågverken sågarnas klingor oskyddade och alla

var var

axeländar och kugghjul saknade skydd. Andra barnarbeten

var

direkt hälsofarliga, tändstickstillverkningen där den vita

t.ex.

fosfor användes giftig och framkallade sjukdomen

som var fosfornekros.

Ett problem vissa barnarbeten gjorde barnen

annat var att att

förutom de missade folkskolan dessutom gick miste om en

att

yrkesutbildning. När de blev avskedades de från sitt barn-

vuxna

arbete och stod utan möjlighet att en ny anställning. Inom glasbruken fanns det två slags barnarbeten; för det första de

t.ex. som

yrkeskunskap och ledde till fortsatt anställning, för det andra

gav

okvalificerade jobb ledde till uppsägning vid ålder.

som vuxen

Barnarbetet inom jordbruket

Ingen lagarna berörde barnarbete gällde jordbruksarbete.

av som

Den officiella förklaringen barns jordbruksarbete skedde

var att

inom för familjens arbete och det föräldrarnas sak att

ramen att var

bestämma barns arbete inom jordbruket. Dessutom florerade

tankar jordbruket och landsbygden god uppväxtmiljö

om att var en

7 Sjöberg 1996 s. 92. 8 SFS 1900 Nr 75 § 9 Bjurman 1979 s. 33. ° Bjurman 1979 s. 37-38. Aronsson, Cederblad, Dahl, Olsson, Sandin 1984 Barn i tid och mm. Malmö. 150. s.

BARNS TIDSANVÄNDNING

för barn. I riksdagen det framför allt bönderna

var som var emot

en reglering av barnarbetet inom jordbruket. Barns arbete inom jordbruket betraktades självklarhet.

som en

Vissa uppgifter barn utförde, ogräs, gallra, bära

som t.ex. rensa

ved, betraktades inte arbete. Det uppgifter be-

ens som var som

hövdes utföras inom för familjens jordbruk. Det arbete

ramen som

barn utförde inskolning och träning till sköta

var en att en vuxen

människas arbete inom jordbruket. Denna inskolning

sågs som

självklar och barn inte hade dessa kunskaper betraktades

som som avvikande.

Undervisningsplikten gällde givetvis även jordbrukarbarnen. Att det uppstod konflikter barnets tid, dvs. det skulle i

om om

skola eller arbeta, framgår i folkskoleinspektörernas års-

t.ex. berättelser. Där återgavs bl.a. orsaker till skolbarns frånvaro.

Vallning, potatisupptagning, skördearbete, syskontillsyn, bärplockning och körslor var arbeten som ledde till barns frånvaro

från skolan.

Orsakerna till barnarbetet i början seklet naturligtvis den

av var

ekonomiska vinsten. Det billigare anställa barn än

var att vuxna.

För familjen bidrog barnets arbetsinkomst till familjens försörjning. Barnet ekonomiskt värdefullt. Sekelskiftets Sverige

var var

inne i brytningstid mellan ett och industrialiserat

en agrart ett

samhälle. I denna brytningstid fyllde barnet ekonomisk funk-

tion. Dels inom jordbruket där familjen fortfarande kunde betraktas produktionsenhet. Dels inom industrin där familjen

som en övergått till konsumtionsenhet och där barns arbete att vara gav

familjen pengar till konsumtion. Barnets viktiga ekonomiska roll i jordbruket avspeglades i riksdagsdebatten där motioner väcktes för en reglering av barnarbetet i jordbruket. En riksdagsman inte

som

ville ha reglering till stånd uttryckte det följande vis:

12Sjöberg 1996 s. 101-102. U Sjöberg 1996 s. 199. H Sjöberg 1996 116-118. s. 15 Ur tabell i Sjöberg 1996 avseende barnarbete inom jordbruket som orsakade frånvaro i skolan. År 1905-1910. 106. s.

BARNS TIDSANVÄNDNING

det för många i vårt land är avgörande ekonomisk

av stor,

betydelse kunna utnyttja den arbetskraft, de ha i de

att som Det finns förvisso många småbrukare och många, unga. som

kanske nå över småbruksgränsen, skulle ha ganska svårt att

som

under brydsamma brådskande tider slå sig igenom, de icke

finge fullt lojalt och lämpligt sätt utnyttja de

ett ungas arbetskraft.

I riksdagsdebatten utöver den ekonomiska betydelsen

angavs av barns arbete även det hälsosamma och fostrande i att arbeta inom

jordbruket. Riksdagsmän hänvisade ofta till sin egen erfarenhet av barn ha arbetat i jordbruket och framhöll hur väl de mått

att som det. av

Alla barn arbetade inom jordbruket dock inte barn till

som var

självägande bönder. Tvärtom sammanföll industrialiseringen i Sverige med proletarisering bondebefolkningen. Många barn

en av

arbetade inom jordbruket således statarbarn, dvs. deras

som var

fäder och mödrar tog arbete statare gård mot lön. Till

som en

arbetet medförde sin familj också bidrog med arbets-

stataren som insatser. Lönen betalades till viss del in s.k. stat, därav natura

namnet statare. Dessa statarbarn ingick inte i produktionsgemenskapen med andra familjemedlemmar såsom bondebarnen gjorde.

De arbetade i stället med andra än sina föräldrar vuxna som arbetsledare.

Barna rbetet avskaffas

Barn inom industrin tjänade framför allt arbets-

pengar, men vann

givaren att anställa barn. Protester om barnarbetets begränsningar i lagstiftningen kom från arbetsgivarna. Efter hand kom dock barnarbetet att förlora sin ekonomiska betydelse i industrin

16Sjöberg 1996 s. 200. AK 1915:54 s. 38-39. 17Sjöberg 1996 s. 200-201. 18 Aronsson, Cederblad, Dahl, Olsson och Sandin 1984 150. s.

BARNS TIDSANVÄNDNING

och tystnade. De teknologiska uppfinningarna kom

protesterna

att överta de arbetsmoment barn tidigare gjort.

som

I dag spelar barnet inte längre en ekonomisk roll i familjen. I kampen mellan skola och arbete för barn kom skolan att vinna. Barn och ungdomar fortsätter dock arbeta för sin ekono-

att egen miska status skull sin skolfria tid. Ett arbete kan barnen ge ett extra tillskott för att göra saker de inte har råd med. Cirka annars

tredjedel alla 13- och 14-åringar och hälften alla 16- och

en av ca av

17-åringar de arbetade

uppgav år 1994 att sommarloven.

Arbetsmarknaden är reglerad i fråga ungdomars arbete.

Före 13 års ålder får barn anlitas till lätt arbete högst fem dagar i

rad. Vårdnadshavaren måste känna till arbetet. Upp till års sexton

ålder får barn arbeta högst 12 timmar vecka och vårdnads-

per havaren måste sitt tillstånd. Fortfarande går skolarbetet i första ge

hand och extraarbete får inte påverka skolarbetet negativt." Det finns också restriktioner i fråga kvälls- och nattarbete för

orn

ungdomar.

Daghem

Det blev självklarhet att barn skulle i skola under 1900-talet

och barnarbetet försvann allt En parallell utveckling

mer. var att

föräldrarna i allt högre grad arbetade hemmet. Traditionellt

utom

sett har historiker ofta förlagt kvinnans utträde arbetsmarknaden till 1960-talet. I synnerhet 1950-talet har dessutom betrakhemmafruarnas tid. Detta bygger arbetsmarknads-

tats som en

statistik i allra högsta grad måste ifrågasättas. Fram till år

som

1965 redovisades inte medhjälpande kvinnor i företag arbetan-

som de i statistiken, däribland alla lantbrukarhustrur. Inte heller deltidsarbete redovisades. En stor del kvinnors arbete blev därmed av

osynliggjort i statistiken. Kvinnors utträde 1960-talet arbets-

19Bjurman 1979 s. 39. 2° Upp till 18. Fakta barn och ungdom. 1995 BO. 13. om s. 21 Barnets rättigheter och samhällets skyldigheter 1992 Rädda barnen. Stockholm. 207. s.

BARNS TIDSANVÄNDNING

marknaden därför inte så omvälvande tidigare trott.

var som man Den skillnaden kvinnorna blev avlönade och fick stora var att

tillgång till sociala förmåner. För barnen innebar dock föräldrarnas lönearbete hemmet att de behövde tillsyn någon annan

utom av

vuxen.

Eftersom kvinnan långt in andra hälften 1900-talet be-

traktats ansvarig för barnens vård har konflikten

som ensam

mellan lönearbeta och samtidigt barn varit genomgående

att passa

under hela 1900-talet. Speciellt svårt har det varit för de

ensam-

stående mödrarna. Spädbarnsdödligheten kan kopplas till i hur hög grad barn fick tillsyn. I landsdelar där nyblivna mödrar arbetade långt från hemmen och barnen ändå lämnades kvar i hemmen var dödligheten bland spädbarnen hög.

Barnkrubbor

Försök gjordes ordna barntillsyn redan i mitten förra seklet,

att av

speciellt från filantropiskt håll. Den första barnkrubban öppnades i

Stockholm 1854. Barnkrubborna emot barn mellan ett och sju tog år från klockan sju till klockan sju kvällen. Det morgonen

fanns inget pedagogiskt mål med verksamheten, syftet att

utan var

hjälpa mödrarna med barntillsyn. I praktiken det dock barn

var

hade tillgång till verksamheten. År 1900 fanns det 30 000 barn

som under sju år i Stockholm, det fanns bara sju barnkrubbor med men

för barn. År den första lekstugan. Lekplats 200 1929 öppnades alla barn bodde i området heldags-, halv-

stugan tog emot som

dags- eller timbasis. Detta försök bort fattigdoms-

var ett att

stämpeln barnkrubborna. Även skolbarn välkomna. Det

var

satsades ljusa rymliga lokaler med pedagogiska leksaker och

utbildad personal.

22 Nyberg, Anita 1989 Tekniken-kvinnornas befriare H usbållste/eni/e,

köpevaror, gifta kvinnors busbållsarbetstid och förvärvsdeltagande 1930-

I980-talet. Linköping. 23 Nyberg, Anita 1995 Barnomsorgen Ett kvinnligt nollsummespel eller Medmanskligbet hyra Åtta ideell verksamhet. Red.

att forskare om

Erik Amnå, Örebro. 49-50. s.

BARNS TIDSANVÄNDNING

Ett pedagogiskt syfte hade även barnträdgårdarna öppna-

som

des i slutet 1800-talet. Syftet påverka barnen till bättre

av var att

kunskaper i t.ex. hygien och hushållsskötsel. Barnen skulle i sin

tur

påverka sina mödrar. Barnträdgårdarna byggde den tyske pedagogen Friedrich Fröbels 1782-1852 idéer."

Fram till första världskriget ägde viss utbyggnad barn-

en av

stugeverksamheten Under 1920- och början 1930-talen

rum. av

stagnerade det hela för att åter ta fart i slutet 1930-talet. An-

ledningen till utbyggnaden slutet av 1930-talet att förskole-

var

barnen började betraktas samhällelig angelägenhet. Befolk-

som en

ningskommissionen föreslog år 1938 statsbidrag till förskole-

verksamheten. Enligt befolkningskommissionen förskolan

var

tänkt att barn över tre år kamratlig vård och fostrande

ge samvaro,

sysselsättning. Verksamheten skulle ses som ett komplement till

moderns vård och Statsbidrag till heldagssysselsättning

omsorg.

ansågs inte lämpligt, eftersom det ansågs bäst för barn växa

att upp

hos modern och därmed skulle inte heldags-

staten uppmuntra

tillsyn.

Daghemmen där barnen i förskoleåldern vistas hela dagarna, är i många fall nödvändiga för att mödrarna ska kunna sköta sitt förvärvsarbete. Daghemsvården är dock barnens synpunkt

lämplig och måste som 1941 års befolkningsutredning skriver betraktas nödfallsutväg. Vården i förskolan,

som en som varar

några timmar dagligen, är däremot lämplig och önskvärd för barn från 3-4 års ålder till skolans början. Den utgör

upp ett stöd till hemmen i barnens fostran och kan, när den är som

bäst, hjälpa barnen utvecklas till harmoniska människor."

att

Under 1940- och 1950-talen byggdes deltidsförskolorna År

ut.

1944 fick även daghem statsbidrag, troligtvis beroende

att kvinnornas arbetsinsatser behövdes i samhället eftersom ute

24 Nyberg 1995 50.

25 Nyberg 1995 51.

26 Nyberg 1995 52.

s. 27 SOU 1951:15 s. 509.

BARNS TIDSANVÄNDNING

männen inkallade." Antalet daghemsplatser ökade inte i samma var takt deltidsförskolorna. Daghemmen framför allt konsom var centrerade till storstäderna, till skillnad från deltidsförskolorna utspridda över landet. Daghem definierades besom var mer av folkningsutredningen inrättningar för den i huvudsakligen som socialt inrättade heldagsvården vilka barnkrubborna äro den av vanligaste typen. Med begreppet lekskola avsågs "den pedamer gogiskt motiverade halvdagsvården för barn i den förskolesenare åldern fram till sk0låldern".3° Behovet heltidsdaghem var större än politikerna insåg. I av Örebro startade stadens kända kvinnosakskvinnor, en av mer Margit Palmaer, daghem. Daghemmet tog emot alla barn som ett behövde tillsyn. Detta gjorde daghemmet blev överfullt och att resultatet blev relativt bristfällig verksamhet. Övergivetvis en beläggningen dock ytterst medvetet gjord. Margit Palmaer var

betraktade daghemmet "utpressningsdaghem skulle

som ett som visa det faktiska behovet av daghemsplatser. På 1960-talet kom kraven utbyggd barnomsorg. I synneren het kvinnoorganisationer engagerade sig i frågan. Statsbidragen till fördubblades. År tillsattes den s.k. barnstugeutdaghemmen 1968 redningen. Det fanns i samhället ett behov att frigöra kvinnlig arbetskraft och detta skulle kunna underlättas genom en utbyggd förskoleverksamhet. Barnstugeutredningen såg utbyggnad av en förskolan ett medel att uppnå följande syften: som

Ö utbildningspolitiska skäl. Sverige hade internationellt sett en relativt skolstart, vilket gjorde förskola skulle kunna sen att en förbereda skolgången.

28 Nyberg 1995 s. 52-53. 29 Nyberg 1995 s. 53. 30 Persson, Sven 1996 Samhällets reprodaletiva Statliga föreställansvar. förhållandet mellan förskola, skola och familj 1930-1970. ningar om Lärarhögskolan Lunds universitet. s. 76. 31 Larsson, Katarina 1998 Opublicerat avhandlingsavsnitt, humanistiska institutionen, Högskolan i Örebro.

BARNS TIDSANVÄNDNING

O integrering barn med särskilda behov.

O uppnå jämställdhet mellan könen och social jämlikhet.

Barnstugeutredningen ledde till att riksdagen beslutade allmän

förskola för sexåringar 1975. Kommunerna blev skyldiga

att ge

samtliga barn fyllde år plats i förskolan. Verksamheten

som sex en

skulle omfatta minst femton timmar vecka. I glesbygdsområ-

per den kunde barnen från två års ålder till fem kortare år, men tid år. per

Den stora expansionen barnomsorgen ägde 1980-

av rum

och början 1990-talen. År alla barn

av 1980 var 30 procent av upp

till år inskrivna daghem eller familjedaghem. År 1990

sex var motsvarande siffra 60 procent. År beslöt

1985 riksdagen att samtliga barn till arbetande eller

studerande föräldrar från och halvt års ålder hade rätt till ett ett

plats daghem, familjedaghem, tillgång till deltidsgrupp eller

öppen förskola från och med 1991. Löftet ick emellertid inte att

infria eftersom antalet platser för få. 1995 skärptes kom-

var

för barnomsorgen och kommunerna har skyldig-

munernas ansvar

het att bereda plats inom barnomsorgen för barn i åldern 1-12 år

föräldrar arbetar eller studerar. Dessutom ställs krav vars

kvalitet inom barnomsorgen. Barngruppernas storlek ska

t.ex. vara

så avpassade att god kvalitet kan upprätthållas och barnomsorgen

ska utformas utifrån varje barns behov.

På mitten 1990-talet började dock besparingar göras inom

barnomsorgen. Kostnaderna i fasta priser har t.ex. minskats

per inskrivet barn med 1990-talet. År över 20 procent 1990 var 67 OOO kronor barn, år 1995 kostnaden 52 OOO summan per var kronor.

32 Persson 1996 s. 87.

33 Enberg, Johanna; Kälvemark, Sofia och Ohlander, Ann-Sofie 1998

Den bästa generationen. 67. s.

34 Nyberg 1995

s. 74 not 35 Barndom sätter spår 1997 BO 48. s. 36 Barndom sätter spår 1997 BO 48. s.

37 de Vylder, Stefan 1997 Barn och ekonomisk Rädda barnen. 83.

BARNS TIDSANVÄNDNING

ökade antalet barn årsarbetande personal från 4,2

Dessutom per

barn år 1990 till 5,5 barn i genomsnitt år 1995. Det är en ökning

med Samtidigt personalen minskas, ökar

30 procent. som storleken barngrupperna. Från 1990 till 1995 har en genomsnittlig

ökat från barn till 17 barn. Även småbarns-

förskolegrupp 14

med fler barn År 1995 60 ökar per grupp. var procent av grupperna

barnen under 3 år i barngrupper med fler än 16 barn. Detta är mycket oroande, då de små barnen är beroende de vuxnas

mest av

uppmärksamhet

Andra besparingar inom barnomsorgen drabbar barnen är

som

neddragningen städning. Yrkesinspektionen att detta är

menar

orsakerna till i allergi och bland svenska en av uppgången astma

barn.

började komplement till den

Barnstugeverksamheten som ett

ensamstående moderns vård sitt barn. Fortfarande har de av en-

samstående föräldrarna till del kommunal barnomsorg, i varje

stor

fall i förskolebarnen. År 1988 hade nästan 90 fråga om procent av alla med ensamstående föräldrar kommunal omsorg. 2-6-åringar familjens inkomststandard ingen roll för

Däremot spelar större

kommunal barnomsorg eller högre inkomststandard

valet av

desto vanligare är det barnet har kommunal barnomsorg.

att

med många arbetslösa tvingas eller Detta hänger delvis samman att väljer sina barn från den offentliga barnomsorgen ekono-

att ta av

miska skäl. Barn med särskilda behov och invandrarbarn ha ett anses

särskilt behov kommunal barnomsorg. Barn med utvecklings-

fick lagstadgad till förskoleverksamhet tidigare än

störning rätt

38 de Vylder 1997 84.

39 Tan/e Rapport från barnens myndighet 1996 BO s. 31-32.

om... 4° Barndom sätter spår. 1997 s. 49-50.

de Vylder 1997 s. 84.

42 Familj, arbete och barnomsorg verkligheten 1991 Socialstyrelsen.

- tre Stockholm. 76. s.

43 Familj, arbete och barnomsorg tre verkligheten 1991 s. 81.

de Vylder 1997 s. 85.

BARNS TIDSANVÄNDNING

andra barn, redan år 1973.45 Enligt socialtjänstlagen ska barn som av fysiska, psykiska eller av andra skäl behöver särskilt stöd i sin

utveckling anvisas plats i kommunal barnomsorg Även

barn som befaras för lite stimulans i sin hemmiljö har rätt till kommunal

barnomsorg. För att underlätta dessa barns vistelse daghem har

försett dem med personella Frågan har dock man extra resurser. väckts det verkligen är bäst för alla barn med särskilda behov om

att i stora "vanliga barngrupper.

vara

Fritidshemmen

Fritidshemmen, vänder sig till skolbarn i åldern 7-12 år, har som

sitt ursprung i 1930- och 1940-talens eftermiddagshem. Till efter-

middagshemmen fick barnen komma efter skolan och där fick de

hjälp med läxorna, men även möjlighet att vila sig efter skoldagens

arbete. Till början fanns det ingen särskild utbildning för dem en

arbetade eftermiddagshemmen. År 1964 startades för

som

första gången försök fritidspedagogutbildning Fröbel-

en seminariet i Norrköping. Samtidigt byggdes fritidshemsverksamheten 1960-talet. Utbyggnaden kan återigen ut ses som en följd det ökade behovet kvinnoarbetskraft i samhället. av av Även fritidshemsverksamhet vänder sig i dag till barn som har behov stöd och stimulans utöver hemmet och skolan. av omsorg, För skolbarnen finns inget riksdagsbeslut, motsvarande det för förskolebarn, kommunen måste förse samtliga skolbarn med att plats inom fritidshemsverksamheten. Däremot fastslår socialtjänstlagen att kommunen har för barn behöver ett ansvar som särskilt stöd i sin utveckling. Socialnämnden har ansvar för att genom uppsökande verksamhet finna dessa barn.

45 Dittman, Laura L 1974 Utvecklingsstörda barn hemma. Stockholm. s. 91. 46 Socialtjänstlagen § 16. 47 SOU 1985:12. 48 Socialtjänstlagen § 16.

BARNS TIDSANVÄNDNING

Det finns pedagogiskt för fritidshemsverksam-

ett program

heten. Enligt detta har fritidshemmen till uppgift att införliva

barnen i samhället. Det finns inga kunskapsmål, utan verksam-

heten ska stödja barnets utveckling, tillgodose deras behov

trygghet och stimulera deras intressen och utveckla deras

omsorg,

kompetenser.

Även inom fritidsverksamheten för skolbarn märks be-

sparingarna: större barngrupper, färre personal, högre avgifter och

lokaler. Grupperna har ökat från i genomsnitt 18 barn år

sämre 1990 till 25 barn år 1996. Särskilt barn mellanstadiet har drabbats hårt. Verksamheten har ibland avvecklats eftersom kom-

denna ålderskategori har tillgång till fritidsgårdar

munen menar att

och föreningsverksamhet. Samtidigt har dock kommunerna

minskat bidragen även till denna verksamhet. 51

Arbetslöshetens verkningar för barn

Ytterligare problem drabbat barnen vad gäller barnomsorg

ett som ökade arbetslösheten bland föräldrar. År 1990 antalet är den var arbetslösa År hade den barn där båda föräldrarna var 18 000. 1997

siffran ökat till 100 000. År 1990 antalet barn där förälder

var en arbetslös År 1997 motsvarande siffra 230 000. var 55 000. var landets 288 kommuner får barnen behålla sina barnom- I 65 av

sorgsplatser tidsbegränsning då föräldrarna blir arbetslösa. I

utan

de flesta andra kommuner sker begränsningar i tid inom barnomantingen begränsningar i timmar dag eller så mäste bar-

sorgen; per

sluta helt efter viss tid. I sju kommuner förlorar förskole-

net en

barnen helt sin plats. I 30 kommuner förlorar skolbarn sin fritids-

hemsplats. Några kommuner har startat s.k. jourdaghem för barn

till arbetslösa. Där kan barnet med kort varsel plats utan krav

49 Barnets rättigheter och samhällets skyldigheter 1992 s. 169.

5° Barndom sätter spår 1997 s. 49. 51 de Vylder 1997 s. 85. 52 Barnen och vi 1/98 s. 33. nr

53 Upp till 18 -fa/eta barn och ungdom 1995 s. 35.

BARNS TIDSANVÄNDNING

inskolning. Detta överensstämmer dock inte med barnomsorgslagens krav kontinuitet och kvalitet för barnen.

Vad händer då med barnen när de förlorar sin barnomsorgsplats

föräldrarnas arbetslöshet Sociologen Elisabet Näsman har

p.g.a.

undersökt kommun med följande regler när det gäller barnom-

för arbetslösa föräldrars barn: Barnet har rätt behålla dag-

sorg att

hemsplatsen månad efter det föräldern blivit arbetslös. Där-

en att

efter har barn från 15 månader till fyra år skolbarn

upp samt rätt

till tre timmars barnomsorg/dag under fem månader. Efter dessa

månader upphör barnets rätt till platsen. Om föräldern får arbete inom ett och halvt år får barnet tillbaka sin plats inom

ett tre

veckor. Fem- sexåringar har dock behålla sin plats fram

rätt att till skolstarten.

I den granskade kommunen upplevde personalen inom barndet mycket påfrestande med dessa regler. Perso-

omsorgen som

nalen mycket medveten vikten kontinuitet och regel-

var om av

bundenhet för barnens del och insåg farorna med barnen

att

tvingades sluta. De kunde märka att barn till arbetslösa föräldrar blev oroliga och egentligen krävde tid, det inte fanns

mer mer som

utrymme för. Det dessutom svårt bygga verksamheten

Var att upp

kring alla deltidsbarn. Personalen såg också många barn

att

verkligen behövde den stimulans den offentliga barnom-

som kunde dem. sorgen ge

Barnen själva de ibland mycket Väl med-

var, trots att var unga, vetna föräldrarna blivit arbetslösa. En del barn berättade om att att

föräldrarna grälade sedan de blivit arbetslösa. En del barn blev

mer

oroliga i och med att de drabbades brist rutiner. Barnen såg

mycket negativt att tvingas sluta i barnomsorgen, eftersom de hade många sina kompisar daghemmet.

54 Barndom sätter spår 1997 49. s. 55 Näsman, Elisabet och Gerber Christina 1996 Mamma, von pappa utan jobb. Rädda barnen. 119-120. s. 56 Näsman och Gerber 1996 126-145. von s. 57 Näsman och Gerber 1996 284. von s.

BARNS TIDSANVÄNDNING

barn till arbetslösa tvingas sluta blir bieffekt akade- När en att

mikerbarn och barn till högavlönade alltmer dominerar den offentbarnomsorgen. Ytterligare orsak till den alltmer snedvridna liga en

sociala till barnomsorgen verksamheten i allt

rekryteringen är att

utsträckning finansieras med avgifter. I genomsnitt har för-

högre

äldrarnas andel de totala kostnaderna inom barnomsorgen ökat av

med från omkring 10 i början 1990-talet till drygt

procent av en

tredjedel i dag.

Diskussion

Det kan tyckas barnomsorg främst löser de pro-

som om vuxnas

blem. Kommunal barnomsorg möjliggör för att kombinera

vuxna

föräldraskap med förvärvsarbete. Konflikten mellan hand

att ta om

barn och samtidigt förvärvsarbeta är gammal, i synnerhet för

sina

kvinnor. mitten seklet började samhället och erkänna denna

I av se

konflikt. Den konflikt kvinnor tidigare tvingats lösa själva,

som

fram samhälleligt problem borde lösas offentlyftes som ett som ligt. Barnen blev synliga och vården barn blev ett samhälleligt

problem, inte kvinnornas personliga problem. När kommuner

barnomsorg får barnen konkret fysiskt utrymme i

satsar ett

samhället. Barnen och det skapas ett samhälleligt utrymme

syns för dem.

Även inom barnomsorgens område kan från början se en syn barnen "not-yets. Det tydligt 1930-talet, då

som var t.ex.

det fostrande inslaget dominerade i barnomsorgen. Syftet var att

fostra barnen till goda medborgare och till viss del hoppades man

via barnen nå fram till barnens mödrar, för hygieniska

även att t.ex.

kunskaper och kosthåll. Fortfarande finns fostrande inslag i

ett barnomsorgen. En skillnad från 1930-talets fostran är dock att stor

barnen förr i tiden fostrades till goda medborgare för framtiden och för vuxenlivet. I dag utgår fostran från barnet

uppfostrades

58 de Vylder 1997 s. 85. 59 Ohlander, Ann-Sofie 1993 Det bortträngda barnet. Uppsatser om

psykoanalys och historia. Opuscula historica Upsaliensia. Uppsala.

BARNS TIDSANVÄNDNING

barn. Barn har rätt barn uppleva och känna trygghet

som att som och utvecklas i takt. att egen

Vilket blir då budskapet till de barn i dag drabbas

som av en

försämrad barnomsorg Barn till arbetslösa tvingas sluta får

som

budskapet att det är de och deras arbete är viktigt. Del-

vuxna som

aktighet i samhället utgår från de ekonomiska bidrag till

vuxnas

samhället. Barns behov trygghet och kontinuitet är mindre

viktigt än kommunens besparingar. Budskapet blir sikt det

att

"införlivande i samhället daghem och fritidshem ska för-

som medla till barnen, är till för de har arbete. som ett Här måste skillnad göras mellan barn växer hemma en som upp

och får tillsyn föräldrar eller släkting de barn

av annan samt som varit inom kommunal och inte får kvar föromsorg vara p.g.a.

äldrarnas arbetslöshet. Barn tvingas sluta daghem kommer

som

hem till miljö där föräldern eller föräldrarna ofta är bekymrade

en för sin framtid och livet radikalt har förändrats. tid I en oviss kan

det svårt för föräldrarna barnen tillräckligt med

vara att ge upp-

märksamhet. Nedskärningarna drabbar framför allt barns rätt till trygghet.

Barns miljö

Barn är i högre grad än vuxna beroende av bra bostäder. I början av seklet dog spädbarn p.g.a. den snabba smittspridningen vid trångboddhet. Barn tillbringar en större del av sin tid i bostadens närområde än eftersom barn inte har lika stor aktionsradie. Därmed är det viktigt vuxna, med goda Iekmiljöer i bostadsområdena där barnen finns. Välfärdssamhällets ökade bi|ism och mekanisering har inneburit fler faror och en farligare miljö för barn. Från och med 1950-talet har en aktiv barnsäkerhetsuppiysning drivits. Barn är de som bäst vet hur en god iekmiljö ska se ut och därför bör deras kunskaper tillvaratas, vilket numera enligt lag ska ske bl.a. i skolan.

Bostäder

Tidigare kunde konstatera spädbarnsdödligheten sjönk bl.a.

att

tack den minskade trångboddheten. Trångboddhet bidrar till

vare Ökad smittorisk och barns bostadsförhållanden är därför stor en av

vikt för deras hälsa. Redan i slutet förra århundradet gjordes

flera bostadsundersökningar framför allt hos arbetarklassen. Baklåg föreställningen det fanns samband mellan den yttre

om att ett

miljön och människornas inre kvaliteter. "Ju sämre bostäder, desto

sämre folk

Vid sekelskiftet uppmärksammades t.ex. att sjukdomar spred sig fortast i de fattiga kvarteren där trångboddheten var som störst. Samtidigt hävdade framför allt läkare att även omoral spred sig om bostäderna för dåliga. De överbefolkade lägenheterna drev

var

1 Citat Ernst Almquist Palmblad, Eva 1989 Medicinen som samav ur hällslära. Göteborg. 110. s.

BARNS MILJÖ

många arbetare till krogarna, sades det Utifrån

detta resonemang

blev dåliga bostäder moralfråga för hela samhället.

Bostadsidealet varje familj skulle disponera hus

var att ett eget

landet. Landsbygden ansågs ha inflytande männis-

ett gott

korna, i synnerhet barnen, därmed kunde undvika stadens

som

omoraliska faror. Ett hus ansågs höja moralen. Inte minst

eget

skulle det berika familjens fritid, då trädgård och hus krävde del

tidsåtgång. Samtidigt menade man att ett hus skulle erbjuda mer

trevnad än de små lägenheterna. I förlängningen blev hus

ett eget

även ett medel bekämpa emigrationen och gick med

att staten

särskilda lån för att stödja husköp. På 1930-talet kom befolkningspolitiken bl.a. inrikta sig

att

barnfamiljerna. Trångboddheten skulle hävas. Därför byggdes s.k. barnrikehus, dvs. dels hyreshus med lägenheter för barnfamiljer,

dels egnahem Speciella hyresbidrag infördes 1935 och statliga län

lämnades även till byggande barnrikehus.

Det visade sig de lägenheter byggdes för barn-

att nya som

familjer inte utnyttjades politikerna hade tänkt sig. Ofta

som användes så bara hade två till finrum". ett av rummen, om man rum,

"Finrummet" användes inte till vardags och det användes inte heller till På så sätt trångboddheten fortfarande

sovrum. var stor,

och större lägenheter. Flera broschyrer och mycket

trots nya

information spreds för påverka och ändra det svenska folkets

att boendevanorf

En undersökning 1951-1954 familjer och bostäder till

om gav

resultat det barnens sovplatsförhållanden påverkades

att var som

hushållsstorlek och lägenhetsstorlek. I enbarnsfamiljerna

mest av delade nära 2/3 barnen med eller båda föräldrarna, i av sovrum en

tvåbarnsfamiljerna drygt 1 / medan ytterligare drygt 1/3 delade

2 Palmblad 1989 111. s. 3 Kälvemark, Ann-Sofie 1980 More children better quality Aspects on Swedish population policy in the Uppsala. 1930 s.

1 Göransdotter, Maria 1997 Smakfostran och heminredning. Om estetiska diskurser och bildning till bättre boende i Sverige 1930-1955, red. Johan Söderberg och Lars Magnusson, Kultur och konsumtion i

Norden 1750-1950. 23. Nordiska historikermötet Kälvemark 1980. samt

BARNS MILJÖ

med syskon

rum

Fortfarande är det så i Sverige att barn procentuellt sett är

trångbodda i högre grad Med trångbodd fler boen-

än vuxna. avses

de två då kök och ytterligare är bort-

än personer per rum ett rum

räknat. Däremot är det numera relativt som är trångbodda.

Trångboddhet

Källa: Statistisk årsbok 1997 tabell 132 småhus öv. hus 1 el. flera 1 rum 2 rum kokvrå rum o. kök o. kök m.

Samtl. hushåll 1 861 426 1 968 611 139 481 2 60 558 847 523 Trángbodda 23 338 56 125 6 842 23 356 31 397

Samtl. boende 4 907 933 3 272 687 169 158 288 145 1 130 583 därav trångbodda 89 648 181 000 16 877 50 943 103 245

Samtl. barn 1 144 363 436 299 7 914 4 363 45 796 därav trångbodda 34 706 58 364 2 980 4 363 33 173

	3 rum. o. kök	4 rum 5 rum el. o. kök flera o. kök
Samtl. hushåll	949 028 759 006 845 773
Trângbodda	15 395	2 218 253

Samtl. boende 1 869 349 1 999 623 2 647 312 därav trángbodda 80 639 16 444 2 500

Samtl. barn 292 445 461 780 2 647 312 därav trångbodda 41 669 9 149 1 466

5 Holm, Lennart 1955 Familj och bostad. En redovisning av fem fälts-

forsknings-

tudier i moderna svenska 1951-1954. Hemmets

institut. Stockholm. 111. s.

BARNS MILJÖ Samtliga hushåll Samtliga boende

Samtliga hushåll	3 830 037	8 180 620
därav trångbodda	79 463	271 438
Samtliga boende		8 180 620
därav trángbodda		270 648
Samtliga barn		1 580 662
därav trángbodda		93 070

å trångbodda definieras som antalet boende i lägenheten överstiger två per bostadsrum, kök och ett rum oräknade

Det ojämlika boendet

Boendet i Sverige är ojämlikt. Det har det Varit under hela 1900talet och ojämlikheten fortsätter råda. I många fall går det

att att

tala bostadssegregation. En styrande faktor blir föräldrarnas

ekonomi. Arbetarbarn bor i flerfamiljshus, medan tjänstemanna-

barn bor i småhus. De resursstarka bor i villa och de med minst

ekonomiska bor i hyreshus. Hushåll med barn under-

resurser är

representerade i innerstäderna, medan barnfamiljerna

är överrepresenterade i småhusområdenaf För häva bostadsbristen startade 1960-talet det s.k. att

miljonprogrammet. Mellan 1964 och 1974 skulle miljon

en nya

bostäder byggas. Bostadsproduktionen inriktades stora lägenheter. Samtidigt skulle kostnaderna och därmed hyrorna hållas nere. Det gjorde att lägenheterna blev standardiserade och

att

många lägenheter t.ex. saknade balkong. För tillräckligt

att ett

befolkningsunderlag för ett nytt bostadsområde byggdes lägen-

heterna tätt. Tanken så vis skulle kunna ha var att man post,

affär, daghem i bostadsområdet. En

osv. förutsättning för att

kunna genomföra miljonprojekten byggde billig

var att man

mark. Detta medförde de bostadsområdena kom ligga

att nya att

6 SOU 1990:36 s. 138-139.

BARNS MILJÖ

relativt långt bort från städernas Föräldrarna fick lång

centrum.

resväg till arbetet vilket gjorde att de träffade sina barn mindre. Sammanfattningsvis områden kan sågas att miljonprogrammets ofta fick arkitektur, dålig miljö och brist

en monoton en yttre

närliggande arbetsplatser.7

Barnmiljöutredningen 1975

Den statliga barnmiljöutredningen år 1975 fastslog att bostadssegregationen medförde flera nackdelar för barn. Utredningen nämnde fem problemområden

O Barn lever skilda från viktiga verksamhetsområden och miljö- Barn vistas i bostadsmiljö är separerad från

typer. en ren som

arbetsplatser för vilket de inte sina föräldrars

vuxna, gör att ser

arbetsplatser.

O Barn lever skilda från andra ålderskategorier, samhällsklasser

och kulturmönster. Barn får bristande insikt olika sätt en om

leva och människors livscykel. I dag bor barnfamiljer i ett

att av

område, medan gamla bor område. Människor med lika

i ett

kulturell bakgrund bosätter sig bostadsområden.

i samma

O Barn lever i påtvingad kontakt med ett stort antal jämnåriga.

0 Barn lever miljöombyten under uppväxttiden i ett osäkert

p.g.a.

förhållande till omgivningen. Föräldrar byter arbete och hela familjen flyttar. Detta tvingar in barnen i sociala och fysis-

nya ka förhållanden. 70 procent alla barn uppväxta av som var 1930-talet hade bott ställe till 16 års ålder. Av de barn samma uppväxta 1970-talet motsvarande siffra 40 som var var procent

7 Kuusela, Kirsti 1993 Integration i invandrartäta bostadsområden Sam-

manläggningsdel. Göteborg s. 26-27.

8 SOU 1975:36. 9 Aronsson, Cederblad, Dahl, Olsson, Sandin 1984 Barn i tid och mm. Malmö 40. s.

BARNS MILJÖ

O Barn lever i miljöer de saknar rätt och möjlighet påverka.

att

Bostadssegregationen

Dessa problemområden för barn i fråga deras miljö aktuella

om var

år 1975. Vad har hänt sedan dess Tyvärr har segregationen blivit ännu större i dag än 1970-talet. Miljonprogrammens bostäder stod under 1980-talet outhyrda reparationer och förnyelse.

trots

På 1990-talet kom dessa bostadsområden att kallas slum politi-

ker och massmedia. De familjer lämnade miljonprogram-

som bostäder de hade När resursstarka hushåll mens var som resurser. lämnar vissa bostadsområden kan det innebära de hushåll att som

stannar är de med sociala och ekonomiska problem. Kvar blir ofta invandrare och problemfamiljef. Av dem väljer

som stannar en

del medvetet att bo kvar. De uppskattar sammanhållningen och naturen och det positivt att leva i mångkulturell miljö.

ser som en

Många dock familjerna med sociala problem i

oroas över att om-

rådet är för många. Storstockholm präglas i dag stor segregation mellan olika

av en

bostadsområden, både i fråga ekonomiska och etniska skill-

nader. Det visar sig att många invandrargrupper Väljer att bo i närheten varandra. Ett exempel är Kuluborna kommer från

av som

Turkiet. Till början tycks Kuluborna utspridda i olika

en vara om-

råden Rinkeby, Fittja, Bredäng, Tensta, Alby, Flemingsberg,

som

Handen, Jordbro, Vårby gård, Skogås, Sollentuna, Tumba, Nacka, Upplands Väsby och Märsta, men vid närmare granskning visar det sig att olika ursprungsbyar har samlat sig i olika områden. Byarna håller ihop i Sverige och även släkterna. 12Trots de bor i s.k. låg-

att

statusområden med hög utflyttningsfrekvens väljer många

Kulubor inte flytta från området. Däremot kanske söker

att man

en större lägenhet inom området. Samtidigt Kuluborna väljer

som

1° Kuusela 1993 s. 27. Kuusela 1993 s. 65.

12 Lundgren, Ingrid 1993 "Nybyggarna. Kultur, kultur, /eultw- perspek-

tiv på /eulturmöten i Sverige, red. Karl-Olov Arnstberg, Stockholm 73. s. 3 Lundgren 1993 s. 75.

BARNS MILJÖ

väljer allt fler svenskar flytta från områdena. De

;att stanna, att

svenskar bor kvar i området umgås med svenskar, medan

som

Kuluborna umgås med Kulubor. På så sätt utformas det i förorterna parallella livsformer utan beröringspunkter. Lärare är verksamma i dessa "problemområden" att

som anser det finns både "svenska barn och "invandrarbarn" lever i som

misär i områdena. Föräldrarna har problem och orkar

egna inte ta

sig tid med barnen. Barnen lämnas mycket ensamma. Våld är, enligt lärarna, ett vanligt inslag i barnens lekar. Tilltron till andra

människor är liten hos barnen vilket gör dem rädda för nya

relationer. Flera i bostadsområden är stämplade

vuxna som som

problemområden beskriver skillnad i förhållande till sin

en egen

uppväxttids uppfostran. När de själva barn lade sig i vad

var vuxna

barn gjorde. De överens vilka rådde och

vuxna var om normer som

sade ifrån när barn passerade gränser för vad otillåtet. I

som var

dag försvarar ofta föräldrar sina barn barnen gjort fel och

trots att

andra inte ska lägga sig i vad deras barn gör.

menar att vuxna

Det visar sig också, vilket problem i demokrati,

är ett en att

valdeltagande och politisk aktivitet i de minst attraktiva bostadsområdena är lägre än genomsnittet. För barnens del innebär det de växer i miljö där det saknas traditioner försöka

att upp en att

påverka samhället politiskt. I sämsta fall förmedlas även en bild av att det är meningslöst att försöka påverka samhället.

Integrationsförsök

En människor tidigare inte syntes i samhället

grupp som var människor med funktionshinder. När föräldrar till barn med

funktionshinder råddes att själva ta hand sina barn 1950-

och 1960-talen till skillnad från tidigare, blev dessa barn synliga ett annat sätt. Ett viktigt steg i en förhoppning om integration var avvecklandet de stora vårdhemmen 1980-talet. Tidigare

av var vårdhemmen små samhällen i samhället. De bodde som som

Kuusela 1993 s. 66.

5 Ehn, Siv 1996 Familj ocb i byggd miljö. Stockholm 55.

grannar s. 16SOU 1990:36 150. s.

BARNS MILJÖ

vårdhemmen behövde inte söka hjälp i samhället eftersom den

ute mesta servicen, frisör, tandläkare, fotvård fanns inom t.ex. etc.,

vårdhemmet. I stället för de Vårdhemmen skapades

stora grupp-

boenden och arbetsplatser utspridda i samhället. Korttidshem för barn med utvecklingsstörning kan i dag ligga i vanligt villa-

ett

område. Undersökningar visar dock kontakten med

att grannar

inte är speciellt stor. Erfarenheten visar att fysisk närhet inte alls

behöver leda till social kontakt mellan människor. Snarare är det så att större avståndet är till desto kontakt har grannen, mer man.

Villaägare har mer kontakt med grannarna än familjer i hyreshus. Integrationen av människor med funktionshinder ses inte alltid som något positivt. I synnerhet när gruppbostäder förlagts till villaområden, har protester från villaägarna hörts. Argumentet har ofta varit att gruppbostäderna drar villapriserna i området.

ner

Barnsäkerhet

Barnadödligheten var stor i början av seklet, men minskade drastiskt bl.a. tack bättre hygieniska förhållanden och bättre barn-

vare

hälsovård. På 1950-talet upptäckte dock barnläkarna många

att

barn dog Vid olyckshändelser och barn ofta skadades vid olika

att

tillbud. Vissa olyckorna tycktes förebygga. År 1957

av att

genomfördes den s.k. Stockholmsundersökningen. Det visade sig

att det totala antalet barnolyckor i åldrarna 0-14 år i Stockholms-

området år 1955 25 OOO. Antalet barn i Stockholm var var samma år 250 000. Var tionde barn råkade alltså för skada ut en som krävde läkarvård.

Resultatet undersökningen ledde information

av till att om

barnsäkerhet började spridas. En samarbetskommitté bildades där

stommen Rädda Barnen och Röda Korset. Kommittén arbetade var

med genomföra barnperspektiv miljöfrågor. Barnavårds-

att ett

centralerna kopplades för informera föräldrar hur farliga

att om

situationer kunde undvikas. Uppmärksamheten fästes vid

t.ex.

17 Ehn 1996 s. 54.

18Barnszi/eerbetsarbetet i Sverige 35 år. Minnen och wfarenbeter för fram-

tiden. 1989 Barnmiljörådet. Folksam. s.

BARNS M1LJÖ

trafik, brännskador och drunkningstillfällen. Med hjälp ekerav skydd kunde tidigare vanlig olycka, nämligen barn i cykelen att barnstolar fastnade med fötterna i cykelns bakhjul, undvikas. År 1979 gjordes statlig utredning barnolycksfall med en om anledning dödligheten bland barn olyckor varit i stort av att p.g.a. oförändrad under 1900-talet. Olycksfall omfattade därmed sett en allt större del den totala dödligheten bland barn. av På 1970-talet kom regler barnsäkerhet i svensk byggnorm. om Fönster skulle inte kunna öppnas allt för lätt. Kylskåp ska kunna

öppnas från insidan. Överhuvudtaget skulle barns säkerhet beaktas

vid byggnation. Medvetenheten olycksrisker och åtgärder mot farliga miljöom har lett till nedgång i dödsolyckor bland barn, i synnerhet er en 1990-talet. År Olycksfallsdödligheten är lägre än någonsin. 1995 omkom 42 pojkar och 28 flickor under 15 år i olyckor. Huvudorsakerna till de flesta olyckorna med dödlig utgång är i dag trafik- och drunkningstillbuden.

Lekmiljöer

Med industrialismen följde urbanisering och mycket teknik ny korn i bruk. Jordbrukets mekanisering innebar fler risker till olyckor för barn än tidigare. På 1940- och 1950-talen Ökade bilismen och den maskinella utrustningen i hushållen. Samtidigt kom kemisk-tekniska produkter och mediciner där innya nya formation inte medföljde de risker förde med sig. om preparaten För barn betydde detta deras miljö kom bli mycket farligare att att än tidigare. Paradoxalt innebar det moderna samhället nog nya, en riskfylld miljö för barnen. mer Utvecklingen trafik och teknik har påverkat barnens mot mer miljö och deras lekutrymme. Barn behöver leka. Det är viktigt för deras utveckling de rör sig, fantiserar, bearbetar upplevelser att

19SOU 1979:28 s. 2° Barndom sätter spår 1997 BO 37. s.

BARNS MILJÖ

leken och gör erfarenheter. Därför är det viktigt

genom nya att

barn har bra lekmiljö.

en Barns aktionsradie är mindre än de Barn är sin vuxnas. p.g.a.

begränsade aktionsradie beroende sin närmiljö än de

mer av

Vuxna." Därför måste lekplatserna ligga i barnens närhet.

Lekplatser

De första lekplatserna för barn startades i början 1900-talet i

Stockholm. I några stadens parker områden för barns

av avsattes

lek. Det enkla grusplaner med eller flera sandlådor

var en samt

sittplatser. År 1922 fanns det tretton färdigstållda lekplatseri Stockholm. År 1936 fanns det lekplatser trettiotal

85 varav ett

hade med Anledningen till upprätta speciella

utrustats gungor. att

lekplatser var att barnen ansågs slita parkerna. Vuxenaspekterna dominerade således vid införandet lekplatser."

I slutet 1930-talet anställdes lekledare till lekplatserna. Det

fanns explicit fostrande inslag i verksamheten. Barn

ett uppmana-

des rädda parkmiljöerna. Det fostrande inslaget i barn-

att vara om

verksamheten fortsatte längre in 1900-talet. År anordna-

des de första "skogsmulleskolorna där barn undervisades

t.ex. om

naturen. Lekplatser i bostadsområdena kom 1950-talet. Då hade även lekredskap sandlådor, rutschkanor och

som gungor,

klätterställningar fått en naturlig plats lekpatsen." Lekparken är svensk till ursprunget. När FN efter andra världskriget ville väcka intresse för barns leksituation vände sig till

man

Stockholm. Det anordnades europeiskt seminarium i FN:s regi

ett

i Stockholm år 1958 där fokus låg lekparkerna. Det svenska engagemanget för lekplatser höll dock inte i sig. Det kan bero

21 Socialstyrelsen följer och utvärderar. Barns villkor i förändringstider

upp 19932 s. 41.

22 Asker, Bertil 1986 Stockholms par/eer- innerstaden. Uppsala. 225.

s. 23 Asker 1986 s. 226. 21 Werkmäster, Daniel 1995 Le/eskulptutens estetik. Uppsala opublicerad stencil. 25 Bengtsson, Arvid 1981 Le/emiljö livsmiljö. Falköping. 165. - s.

BARNS MILJÖ

barnomsorgen samtidigt byggdes och det därmed byggatt ut att des speciella hus med tillhörande lekplatser för barn. Från början inte lekplatserna säker miljö för barn. Det var en fanns lekredskap visade sig dödsfällor. Tidigare fanns det som vara exempelvis plaskdammar lekplatserna, de bort men togs p.g.a. drunkningsrisken. En fara då lekplatserna blir riskfria är att de samtidigt blir tråkiga. En lekplats som uppfattas som trist kan medföra barnen söker sig till spännande" platser t.ex. att mer trafiken. Det finns även fara med att lekplatserna är färdiga en miljöer, eftersom det inte för barns eget skapande ger utrymme eller möjlighet miljön till barnens upplevda beatt anpassa egna hov. Ibland diskuteras skolan och dess ogynnsamma miljö. Tidigare har larmrapporterna framför allt gällt lärarnas dåliga arbetsmiljö. I dag uppmärksammas även skolelevernas dåliga miljö. Mögelskador, dålig ventilation och nedslitna lokaler är några exempel

hur skolmiljön kan ut. se Ofta är skolorna sämst miljösynpunkt i de områden som ur har låg sedan tidigare. Skolorna i dessa områden är ofta som status hårt slitna, eftersom många barnfamiljer flyttade till miljonnyproducerade lägenheter. Efter tid brukar i programmets en normala fall barnantalet i bostadsområden sjunka till lägre nivå, en denna minskning har uteblivit. Dessutom har slitaget ofta men varit större i dessa skolor än andra skolor eftersom skolorna använts till språk- och vuxenundervisning kvällstid. Numera omfattar arbetsmiljölagen även skolbarn. Eleverna ska skyddsombud inom klassen ska medverka i skyddsutse som arbetet skolan. Elevmedverkan gäller från och med årskurs sju. Det visar sig olyckstillbuden minskat rejält de skolor där att eleverna verkligen haft aktiv medverkan i skyddsarbetet. När en skolgårdar planeras utifrån barnens önskemål reduceras olyckstillfällena. Barnen skolgården de brukar göra sig illa och vet var var

26 SOU 1975:36 s. 131. 27 SOU 1990:36 S. 153. 28 Arbetsmiljölagen 6 kap. § 17.

BARNS MILJÖ

de farliga ställena finns. Barnen och leker kan också

som är ute

redan tidigt stadium anmäla lekredskap gått sönder.

ett om

Diskussion

Barn är känsliga för sin fysiska miljö än Ändå visar

mer vuxna.

historien att barn till början inte inkluderades i utformningen

en av

miljön. Resultatet blev att barn förolyckades och skadades. Efter hand har barn, i likhet med andra medborgare, inkluderats i miljö-

skyddslagstiftningen. I dag inte bara omfattas barn lagstift-

ningen utan de ska i skolsammanhang aktiva skyddsom-

vara som

bud. På de skolor där eleverna verkligen fått aktiva i skydds-

vara

arbetet har olyckorna minskat. I det här fallet besitter barn

kunskap som inte har. Det är barnen hur lekredskap

vuxna som vet utnyttjas och vilka lekar innebär risker. som

Vuxna har ett för farliga platser och situationer för

ansvar att

barn reduceras, eftersom barns, speciellt små barns, förmåga

att

förutse farliga situationer är begränsad. Ju äldre barn blir desto

mer

kunskap. Barn som nyttjare speciella miljöer, t.ex. skolor och

fritidshem, har kunskaper bör till Deras kompetens

som tas vara.

kan i dessa fall inte I dessa sammanhang blir det

ersättas av vuxnas.

därför viktigt att skapa kanaler för barn så de kan bidra med sin

att

"barnkunskap".

Barn drabbas hårdare bostadssegregeringen än efter-

av vuxna,

deras aktionsradie är mindre. De har svårt sig till andra

som att ta

miljöer och deras erfarenheter begränsas för möten med

människor med social bakgrund än deras

en annan egen.

29 Inslag i Rapport den 18 februari 1998.

Våld mot barn

Under 1900-talet har synen på barn och barns självbestämmande förändrats radikalt. I samband med denna förändring har även synen på fysiskt våld, psykiskt våld och sexuella övergrepp ändrats. Från att aga i början av seklet betraktats som en del av en normal uppfostran, finns det i dag ett totalförbud mot fysisk och psykisk kränkning av barns integritet. Sexuella övergrepp, som i början av seklet inte diskuterades och där lagstiftningen till och med gjorde barnet medskyldigt, debatteras i dag i massmedia och lagstiftningen skyddar i dag barn från att utnyttjas

sexuellt.

I dag framförs ofta åsikten Våldet i samhället har ökat markant.

att Men det stämmer eller kan diskuteras. I varje stat finns ett om

legitimerat Våld är sanktionerat via lagstiftning, t.ex. fysiska

som År

kroppsstraff som stympning av kroppsdelar eller spöstraff.

1864 avskaffades del dessa kroppsstraff i Sverige.

t.ex. en stor av

Lagstiftningen definierar vad ska betraktas våld. I dag

som som

definieras våld, för fyrtio år sedan räknades inte

aga som men

fysisk bestraffning våld.

av barn som

Det legitima våldet levde kvar längst inom hushållen. Mannens husbonde sina underlydande spelade viktig roll.

rätt att som aga en Aga inte bara något kunde utdelas, ofta något var som utan aga var

rekommenderades för att inprägla underordnad position.

som en Vid tillbakablick över historien är det slående hur förbud mot en kommit först för för sist nå de allra minsta och aga vuxna att sva-

nämligen barnen Först år 1979 kom totalförbud

gaste, ett mot barn. aga av

1 Se Åsa Ljungqvist 1990. Opublicerad Ris och rotting. En

c-uppsats, studie i strafmentalitet. Historiska institutionen, Uppsala universitet samt

VÅLD MOT BARN

Aga

I det betänkande lämnades år 1896 uppfostran för "van-

som om

artade barn och minderåriga förbrytare ansågs det lämpligt i

att

vissa fall ersätta böter med I de barnlagar kom 1902 bl.a.

aga. som rörande "vanartade barn, barnavårdsnämnden gavs rätt att aga

barn. Vid undersökning barnavårdsnämnden i Norrköping

en av

1903-1925 visade det sig att enbart fåtal de anmälda barnen

ett av

agades. Andra åtgärder vidtogs i stället, t.ex. varningar och fosterhemsplaceringar. De trots allt agades pojkar. Detta ska

som var

inte tolkas därmed något ovanligt, tvärtom agades

som att aga var barn såväl föräldrar lärare. Att barnavårdsnämnden inte av som

agade barnen kan bero det ansträngande boka tid för

att var att sammankalla nämnden och tillkalla vittnen. Vissa barn agan, som

skulle barnavårdsnämnden, slapp undan eftersom deras för-

agas av

äldrar sig

motsatte agan

Många brev till barnavårdsnämnden i Norrköping vittnar

att barn agades. I det kontrakt fosterföräldrar skrev under när

som

de tog fosterbarn reglerades Där stod i de fall som

agan. att

strängare straff behöves, erinre sig fosterfadern luggning, ör-

att

filar och andra slag i huvudet lätt kunde medföra framtida för

men

barnet, och bör tilldelas med ris lämpligt ställe Idén

att aga

att det fanns lämplig kroppsdel för nämligen baken,

om en aga,

visade sig helt fel. Pojkar riskerade vid svår sina

t.eX. att aga testiklar krossade och förstörda för all framtid.

År 1920 fråntogs husbonden rätten att aga drängar och pigor. Tidigare hade han haft drängar till års ålder och

rätt att aga upp 18

pigor till 16 års ålder. Husbondens rätt sin hustru för-

upp att aga 1864. Agan barn fortsatte dock tillåten inom svann av att vara hemmet och skolan. Lärarkåren

ansåg att agan var ett nödvändigt uppfostringsmedel och de betraktade ett pedagogiskt

aga som instrument.

Ohlander, Ann-Sofie 1993 Det bortträngda barnet. Uppsatser

psykoanalys och historia. Opuscula historica Upsaliensia. Uppsala.

2 Sundkvist, Maria 1994 De vanartade barnen. Mötet mellan barn, föräldrar och Norrköpings barnøwårdsnämnd 1903-1925. Uppsala. 173. s. 3 Sundkvist 1994 180. s.

VÅLD MOT BARN

Aga på anstalter

På de anstalter och institutioner fanns för barn användes som aga.

På skyddshemmen framgår handlingar ris, rotting och

av att

batong användes för bestraffa barnen Skyddshemmen

att var

avsedda för "vanartade" normalbegåvade barn. För de "vanartade" sinnesslöa barnen fanns det fr.o.m. år 1922 för pojkar och år 1924

för flickor två specialanstalter. Även i reglementet för dessa

an-

stalter fanns följande regler:

Eleverna skola hållas till ordning, flit och goda seder samt lämpligt sätt övervakas. Elev, visar uppförande och

som gott

god flit, må uppmuntran tillerkännas flitpenningar. Visar

som

elev sådant uppförande, tillrättavisning är nöden, och har

att av

muntlig tillsägelse åsyftad verkan, må efter föreståndarens beprövande till elevens rättande vidtagas följande åtgärder:

inskränkning i friheter, äro eleverna i allmänhet medgivna;

som

förlust särskild förmån, kan eleven beviljad; samt

av som vara

sängläge, antingen enbart eller i förening med inskränkning

antalet måltider eller tilldelning enformig kost. Vid in-

skränkning antalet måltider och vid tilldelning av enformig

kost skall tillses, åtgärden icke användes sådant sätt, att

att den kan medföra skada för elevens hälsa.

Sängläge må kunna förenas med isolering i särskilt

rum.

I undantagsfall må lämplig kroppsaga utdelas föreståndare

eller lärarpersonal. Härvid skall hänsyn till elevens ålder,

tagas

utvecklingsgrad och sinnesbeskaffenhet. Over vidtagna disciplinära åtgärder skall särskild journal föras

Aga fanns med ett sista alternativ i bestraffningsordningen. I

som

första hand skulle uppfostran ske belöningar. Ett visst mått

genom

1 Sundkvist 1994 180. s. 5 Sinnesslövårdssakunnigas betänkande 1 1921 s. 92.

VÅLD MOT BARN

kontroll skedde över utövandet disciplinära

av av aga genom att

åtgärder måste antecknas och redovisas. Ovanstående reglemente användes uppfostringsanstalt för

sinnesslöa" barn. Det accepterade våldet skyddshemmen

verkar beskrivningar döma ha varit grövre. Naturligtvis skil-

av att

de sig de olika skyddshemmen sig åt, vissa anstalter det

var

ovanligt med fysiska bestraffningar, andra skedde det och

var

varannan dagf Det handlade både slag utdelade i affekt och

om aga

i form bestraffning där straff utmättes och utdelades i

av närvaro

av vittnen förde straffjournal.

som

Agaförbuden

Det fördes dock debatt avskaffande såväl inom folken om agans

skolan inom skyddshemmen. Förbuden dröjde dock.

som mot aga Folkskollärarkåren ville ha kvar och arbetade aktivt för detta. agan När agan togs bort, avskaffades den först för de äldre eleverna och sist för de Agan läroverket bort år 1927. Det yngsta. togs var samma år flickor fick inträde till läroverken lika villkor som

som pojkarna. I folkskolan korn agaförbudet år 1958. Agans avskaffande skyddshemmen kom

1946. En av or-

sakerna till inte avskaffades tidigare det ansågs

att agan var att se

konstigt ut om skyddshemmen avskaffade medan den fanns

agan

kvar i folkskolan. Redan innan avskaffades gjordes

agan en upp-

maning till alla skyddshemsföreståndare försöka klara sig

att utan

aga. Det visade sig att de skyddshem redan tidigare haft lite

som

inte fick några disciplinära problem, medan de skyddshem

aga som

byggt hela sin auktoritet våld fick det svårt. När agaförbudet skyddshemmen inträtt skrev skyddshemsinspektören brev till samtliga rektorer I brevet lade han till följande mening Om han

eller hon gjort detta agat och underrättar mig, lovar jag

genast att

6 Från talet/ms till behandlingshem. Ett mörkt eller ljust kapitel i Social-

sverige 1992 Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Stockholm. 188. s.

VÅLD MOT BARN

honom allt skydd. Tanken aga som något helt oacceptabelt

ge fanns fortfarande inte.

Allra längst det tillåtet inom familjen. Totalförbudet

var att aga kom inte förrän 1979. I den debatt förts inom mot aga som om aga

familjen har det privatas okränkbarhet framförts.

argument om

Motståndarna till agaförbud ansåg inte skulle lägga

ett att staten

det sker privat, dvs. inom familjen. De argumenterade för

sig i som

det och ensak hur de vill uppfostra sina barn. Där-

att var var ens

med blev barn länge i praktiken rättslösa inom familjen. På 1950- och 1960-talen framlade barnrättsorganisationer be-

för barnmisshandelns omfattning. Upprinnelsen till informa-

lägg

tionen barnmisshandeln kom från Kanada. Där fick läkaren om Henry Kempe år 1961 sina artiklar misshandlade respons om barn. I sitt arbete läkare hade han stött flera barn vid som som

de rörbenen och blödningar g

röntgen upptäcktes ha skador långa

under hårda hjärnhinnan. Till början trodde läkarna att de stött

barnsjukdom, så småningom insåg de skadorna

en ny men att

sviter efter fysisk misshandel. Henry Kempe myntade be-

var

"the battered child syndrome Läkare i Sverige tog åt sig

greppet

och spred dem vidare. År 1966 skedde lagändring

kunskaperna en då vårdnadshavaren inte längre hade lagligt stöd för något

aga, men totalförbud handlade det inte om.

Barnrättsorganisationerna engagerade sig för barns rätt till integritet och försökte sprida information. Ett exempel är BRIS

barnens rätt i samhället som bildades i upprördheten över att en

flicka misshandlades till döds, att flera myndigheter tidigt

trots

hade kunskap flickan misshandlades. BRIS anordnade bl.a.

om att

vandringsutställning misshandel. Organisationen öppnade

en om

också jourtelefon dit barn kunde ringa och direkt kom-

en utsatta i kontakt med ma vuxna.

e å

7 Från takt/ms till s/eyddsbem 1992 s. 189.

8 I-Ielfer och Kempe 1968 The battered child. Chicago.

VÅLD MOT BARN

Vanvård

I början seklet diskuterade barnavårdsnämnder och filantropiska

föreningar vanvårdade barn. De barnlagar kom 1902 inte

som gav rätt att omhänderta barn vanvårdades. Barn kunde inte som om-

händertas för sin skull, för att de for illa. I stället lagen

egen var

inriktad barn låg inom farozonen för i livet

som att senare

moraliskt fördärva samhället. I praktiken insåg dock

man att barn vanvårdades riskerade att bli vanartade". som

Vanvården kunde handla att barn inte fick tillräckligt med

mat, att de inte eller att de inte hade hela eller tillräckliga

var rena kläder. Det inte bara barn kunde vanvårdade var som vara utan

också hem, och sätt och vis sammanföll detta. I början seklet

betraktades hustrun ansvarig för vård barn såväl för

som av som

hem Rapporter vanvårdade barn och hem finns kvar i sjuk-

husjournaler och filantropiska föreningars arkiv.

Med barnavårdslagen år 1924 kom även vanvård

att vara en

orsak för skiljande från hemmet. I dag läggs även psyko-

en mer

logisk aspekt vanvård. Barn ska behandlas med respekt. Den lag i dag förbjuder påbjuder barn ska behandlas

som aga även att ett

respektfullt sätt. I lagen står att ... barn skall behandlas med aktning för sin och och får inte utsättas för kroppslig

person egenart

bestraffning eller kränkande behandling De straff

annan som

användes t.ex. skyddshemmen där isolering och indragning

förekom är förbjudna.

mat nu

Sexualiserat vård

Till våld riktat barn hör även Sexualiserat våld och psykiskt

mot våld. Vid de sexuella övergrepp skett barn okänd som mot av en

förövare har förståelsen och ställningstagandet för barnet

som

offer varit större än vid sexuella övergrepp inom familjen. Trots

detta kunde fosterbarn i början 1900-talet för av som utsattes

9 Weiner, Gena 1995 De räddade barnen. Om fattiga barn, mödrar ocbfäder och deras möte med filantropin i Hagalund 1900-1940. Uppsala. 172.

s. l° Föräldrabalken 6 kap. 1

VÅLD MOT BARN

övergrepp okänd förövare tvingas flytta från sina fosterföräldav

rar, trots att barnen var oskyldiga. Återigen avspeglas tanken att

barn andra problem själva försatte sig i dessa sexuella övergenom greppssituationer. De första fyrtio åren 1900-talet rådde officiell av en syn incest där även barn sågs medskyldiga till incestövergrepp. som Lagstiftning incest, eller blodskam, har funnits mycket länge. mot Incesttabut är genomgående i samtliga kulturer. Undantagen är ett fåtal historiska riken där de styrande velat bevara det kungliga blodet inom familjen. I Sverige har haft lagstiftning mot incest en sedan länge. Ett markant brott mot den gällande incestlagstiftningen kom år 1938. Fram till dess hade incest med lagens ögon blivit betraktat ett brott mot kyrka och stat där båda parter, som dvs. både offer och förövare, ansågs skyldiga. De barn varit som för incestuösa övergrepp dömdes således medskyldiga utsatta som de när övergreppen uppdagades. Det spelade ingen om var vuxna roll övergreppen börjat medan de barn. Kvinnorna dömdes om var därmed till straff för att de varit utsatta för incest. I ett fåtal fall visade det sig enbart kvinnorna straffades, eftersom de hade att

erkänt men den vuxne förövaren nekade till brottet. Övergreppet

mot och kränkningen barnet underordnad betydelse i av var av lagen fram till 1938.

Skuldbeläggandet av offret för sexuella övergrepp

Från anstalt öppnades i Örebro år 1931 för s.k. asociala en som och imbecilla kvinnor finns journaler kvar. Bland dessa journaler finns dokument visar hur kvinnor blivit utsatta för incest som som barn blivit dömda för brott. Ofta uppdagades brottet då som flickan blev gravid. de kvinnor hamnade Västra mark En av som dotter till statare. Familjen flyttade ofta och modern var en var död. Efter ett tag upptäckte husbondefolket att flickan stått i otillbörligt förhållande till sin far" dvs. fadern hade förgripit sig henne sexuellt. Båda två, flickan och fadern, anmäldes. I det utdrag

l Ohlander 1993.

VÅLD MOT BARN

förhöret finns läsa framgår förhörsledaren tyckte

ur som att att att flickan uppträtt onormalt flera sätt. Förhörsledaren kunde inte

förstå hon inte nekat sin far samlag, han förstod inte varför de

att

delade säng och han förstod inte varför hon inte gjorde

mer motstånd. Flickan svarade de hade bara enda säng vilket föratt en klarade varför de delade säng. Hon berättade dessutom fadern att hotat slå henne hon berättade övergreppen. Hennes om om argumentation räckte dock inte utan hon dömdes för brott. Vid en

intelligensmätning fick hon ett resultat som klassade henne

som sinnesslö och därför hamnade hon i stället anstalten för asociala och imbecilla kvinnor. Där stannade hon några år, och

innan hon skrevs steriliserades hon. Med dagens ögon blev hon

straffad flera gånger Hon straffades för brott där hon

om. ett

egentligen var offer och dessutom steriliserades hon. Flera barn anstaltsplacerades hade varit för sexuella

som utsatta

övergrepp, det fanns ingen kunskap hur dessa övergrepp

men om skadade barnen. Även de sexuella fanns dokuom övergreppen

menterade i journaler bearbetades inte upplevelserna. På sätt och

vis tycktes uppfattningen ute barninstitutioner flickor-

vara att

andra problem försatte dem i situationer där de utnyttjades

nas

sexuellt. Det inte känt sexuella övergrepp psykiska

var att gav

problem. När incest började diskuteras 1980-talet det framför allt

var

omfattningen av incest debatterades och ifrågasattes. I

som mass-

media berättades flera fall incest och fakta presenterades. En

om av

sifo-undersökning i Rädda Barnens regi visade att i genomsnitt

en elev i varje klass utsatt för incest. Professioner arbetade var som

med barn började skapa kontaktnät sinsemellan och rutiner för hur incest skulle upptäckas och hur barnen bäst skulle omhändertas. Det ökade informationsflödet upphov till debatt

gav en om

incesthysteri och hetsjakt män. Några män kände sig hotade och ansåg det gått så långt inte längre kunde krama

att att pappor

sina barn utan att anklagas för incest. Det fanns rädsla för

en att

män skulle anklagas och dömas falska grunder. Svårigheterna med incest och andra sexuella övergrepp ligger delvis i små

att barns utsagor ska tolkas för kunna användas i rättegångar. För att

förstå barnens krävs kunskaper

att utsagor om barns sätt att

VÅLD MOT BARN

uttrycka sig. Många gånger saknar barnen ett adekvat språk för att

beskriva övergreppen. Dessutom handlar det måste om att vuxna

lära sig att uppfatta när ett barn vill berätta ett övergrepp.

Sexuellt utnyttjade barn är beroende sig tid

av att vuxna tar att

lyssna dem och tror dem. I dessa fall om några är barnens beroende för deras talan helt avgörande. Balansgången

av att vuxna mellan att inte övertolka barns till sexuella övergrepp och utsagor

att anklaga mån falska grunder och samtidigt erbjuda barn ett fungerande rättssäkerhetssystem kan vara svår. I fungerande

demokrati måste dock samtliga medborgares rättssäkerhet

garantedvs. även barnens. ras,

Rättssäkerheten i incestdiskussionen har vissa paralleller med den barnpornografidebatt pågått i Sverige under 1990-talet. I

som

ett slutskede kom debatten att gälla rått till yttrandefrihet

vuxnas ansåg skulle förhindras förbud innehav som man om ett mot av

barnpornografiska bilder genomdrevs. I viss utsträckning gällde debatten även hur lag mot innehav barnpornografi juridiskt

en av skulle utformas. Ändå kan debatten tolkas konflikt mellan som en

vuxnas rättigheter och barns rättigheter. Vuxnas rått till yttrandefrihet ansågs vissa viktigare än barns skydd sexuella

av vara mot

övergrepp. Riksdagen fattade dock en lag som gjorde innehav

barnpornografi till en brottslig handling. Barns rått till skydd mot sexuella övergrepp synliggjordes via lagen. Lagen indirekt även

ger

stöd till barn Sveriges gränser, då många barnporno-

ett utom

grafiska bilder är dokumenterade sexuella övergrepp mot utländska

barn.

Diskussion

Ett studium våldet barn under 1900-talet visar av mot ett skrämmande sätt hur de allra i samhället allra sist fått svagaste

skydd. Det fysiska våldet avskaffades först för sedan i

vuxna, en

offentlig miljö för barn och allra sist för små barn i hemmet. Barns rätt till fysisk integritet har betraktats radikal

som en

tanke. Rätten att bestämma över sin kropp är inte absolut för

ett barn. Vuxna vissa beslut absolut är tvungna att ta som ur ett

VÅLD MOT BARN

rättighetsperspektiv skulle kunna betraktas bristande respekt

som

för den kroppsliga integriteten, i annat fall skulle kunna

men som

leda till barnets död. Det kan gälla lyfta bort barn ut farliga

att

situationer, tvinga barn sitta i båt, hålla i barn då

att att ner en att

vistas i trafiken Barns rätt till fysisk integritet innebär

man ute osv.

inte ska slippa sitt Tvärtom handlar det

att vuxna ta vuxenansvar.

respekt för medmänniska utifrån hennes eller hans

om en annan

förutsättningar. Man bör ställa sig frågan, privata liv frånvaron lag

vems av en

skyddar. Barnets integritet försvagas agaförbud inte finns.

om ett

Ett samhälle inte stiftar lagar inom familjelivet osynliggör ett

som

våld oftast riktar sig barn och kvinnor och skyddar i

som mot stället den misshandlande mannen. De barn utsätts för övergrepp är beroende de vuxnas som av

kunskaper detta eftersom barnen inte alltid själva kan föra sin

talan. Det tycks kunskaperna fysisk misshandel

som om om av

barn nödvändiga för kunskaperna sedan skulle utökas till

var att

sexuellt utnyttjande barn. Om samhället inte erkänner den

fysiska misshandeln är de sexuella övergreppen ofta färre

som ger

tecken nästan omöjliga att upptäcka.

yttre

Återigen finns det här ett samband mellan kvinnors förbättrade

förhållanden och barns förhållanden förbättras. På 1960-talet att

startade kvinnorörelse där personliga erfarenheter viktig

en var en

utgångspunkt för kraven politikens innehåll och utformning.

Kvinnors erfarenheter sexualiserat våld, även i barndomen, av gavs

och lyftes fram i offentligheten. Därmed lyftes även

utrymme

barns rättigheter fram. Ur barns perspektiv kan således ifrågasätta våldet har

man om

ökat i samhället under 1900-talet. Tvärtom har mycket det

legaliserade våldet barn försvunnit. Den i början

mot aga som av

seklet påbjöds är i dag förbjuden. Mycket det våld tidigare

av som

varit osynliggjort, sexuella övergrepp, har förts fram i ljuset.

t.ex.

lett till kunskaperna hos dem arbetar

Synliggörandet har att som

12Gordon, Linda 1990 Family violence, Feminism, and Social

Control", Eds DuBois, Ellen Carol and Ruiz, Vicky L. Unequal Sisters.

A multi-cultural reader in U.S. Womenk history. New York and London.

VÅLD MOT BARN

med barn ökat och i dag finns större möjligheter till bearbetning

och behandling våldsupplevelser.

Inför 2000-talet

Hade barn det bättre förr Nej, utifrån dagens värderingar med krav frihet, autonomi och respekt för och integritet var

var ens

det inte bättre förr. Lämnar värderingarna därhän, finns det dock

andra konkreta saker visar det inte bättre förr för barn. som att var

Basala behov tillsyn och drägliga hygieniska förhållanden

som mat,

fanns inte i tillräcklig omfattning i början seklet. Brister i dessa

grundläggande materiella behov kan mätas konkret, t.ex. i spädbarnsdödlighetens omfattning. Dagens låga spädbarnsdödlighet

visar motsvarande samhällets räcker även till sätt att resurser

spädbarnen.

I många avseenden har det således blivit bättre för barn under

1900-talet, inom andra områden tycks barn må sämre. Själv-

men mordsfrekvensen bland barn har ökat de sista decennierna och allt-

fler barn de mår psykiskt dåligt. Det finns givetvis inga

anser att

generella lagar i den historiska utvecklingen gör att det auto-

som

matiskt blir bättre och bättre. Tvärtom måste rättigheter för och inkluderande samhället ständigt bevakas och

av vissa grupper i försvaras.

studium barns historia under 1900-talet blir detta tyd-

I ett av

ligt. Olika slags för barn ska inlemmas i den svenska

argument att

välfärdsstaten har förts fram, ofta i förbättringar för

termer av

mödrar eller hänvisningar till barn blivande Under

som vuxna.

1980-talet och framåt har hur besparingar drabbat barn trots

sett

känner till de ödesdigra konsekvenserna.

att

Hur ska barn kunna bevaka sina rättigheter då de står utan politiska rättigheter En utveckling gynnat barn är att familjens

som suveräna makt över barnet minskats, dvs. hur barn mår och be-

handlas är inte bara familjens angelägenhet utan även andra vuxnas.

lNFÖR ZOOO-TALET

Vanvård, våld och kränkande behandling barn kan där-

annan av

med i och med andra laglig rätt ingripa.

stoppas att vuxna ges att

Åtgärder av detta slag är givetvis svåra att hantera då de innebär

både hjälp och kontroll. Ur barnens perspektiv är det positivt

att

andra hjälper till bevaka barns intressen, föräldrarna

vuxna att om

inte klarar detta. Det är också positivt barn själva kan kon-

av att

takta andra och be stöd och hjälp, skolsyster,

vuxna om t.ex. ung-

domsmottagningen eller BRIS.

Barns erfarenheter skiljer sig åt, precis Det spelar

som vuxnas.

roll har invandrarbakgrund, är flicka eller pojke

om man om man och till vilken social klass hör. Generellt skulle man sett man kunna säga att arbetarklass, flickor och invandrare haft svårare

villkor än andra, verkligheten är ofta komplicerad så.

men mer än

Föräldrarnas ekonomiska förutsättningar bidrar givetvis i högsta

grad till barnens materiella standard och skapar för bar-

ramarna

nens levnadsvillkor. Vi har spädbarnsdödligheten högre

sett att var

bland fattiga än bland rika, bostadsförhållandena värst för

att var de minst välbeställda, har också de kulturella föremen sett att

ställningarna i Nedertorneå gjorde att de jordägande böndernas

spädbarnsdödlighet var högre än de icke-jordägande därför att de

inte ammade sina barn. Det är viktigt visa den övergripande

att

maktstrukturen, det är också viktigt visa verkligheten

men att att

är komplex. Ett perspektiv saknas i denna är barnen aktö-

som rapport som

Barn har givetvis och försökt påverka sin omgivning. I

rer. agerat

historia brukar ofta tala kvinnors kamp för makt,

man om att

om olika etniska kamp för med i politiken.

gruppers att vara

Historien beskrivs kamp där olika kämpar för sitt

som en grupper

rättmätiga utrymme. Men man kan inte motsvarande sätt tala barns kamp för med. Barn kan inte hävda de har

om att vara att

samma egenskaper som vuxna och att denna likhet innebär att de

ska inkluderas i samhället. Kampen för barn ska inkluderas och att inlemmas i samhället måste föras de Ansvaret kan inte av vuxna.

läggas barnen. Däremot måste skapa förutsättningar för barn

att sina villkor delta och omfattas den svenska välfärdsstaten av och den svenska demokratin.

|NFÖR ZOOO-TALET

Hur inkluderar vi barnen i demokratin

för barn i det demokratiska i dag är för Svårigheterna systemet av

bli till, för det andra de inte har någon

det första att lyssnade att naturlig kanal för att ta politiska initiativ.

Att bli hörd

barnet och dess åsikter och för det Det

Vem lyssnar agerar föräldrarna fungerar barnets språkrör och i vanligaste är att som fall fungerar detta bra. Föräldrarna med barnets bästa

många agerar för Men vad händer föräldrarna och barnet har olika ögonen. om

uppfattningar Till barnens stöd finns i dag yrkesgrupper med specialkompe-

barns behov och förutsättningar. Under 1900-talet har tens om en

"barnkunskap ackumulerats. Yrkesgrupper med del denna

"barnkunskap kan i många fall företräda barnet och till barnets

Trots dessa viktiga uppgift sätta barnen i

bästa. yrkesgruppers att första hand, visar det sig i tider ekonomiska nedskärningar

att av

det in dessa barnexperter. När det in barn-

sparas sparas

minskas samtidigt barns möjligheter bli hörda, framför

experter att allt individuell nivå.

samhällelig nivå finns sedan 1993 Barnombudsmannen, som

På

bevakar barns och ungdomars rättigheter och intressen frågor om Barnombudsmannen ska bl.a. till att nya lagar stämmer överens

med FNzs konvention barns rättigheter. Dessutom ska Barn-

ombudsmannen initiativ till nya åtgärder och lagförslag samt

företräda barnen i den allmänna debatten. Regeringen utser Barnombudsmannen. Barn har således företrädare samhällelig

niva.

1 SFS 1993:335, ändrad 1994:87 samt SFS 1993:710, ändrad 1996:621.

INFÖR 2000-TALET

Att kunna agera

Barn har visst bli hörda, det de ett utrymme att men är vuxna som

avgör de vill lyssna. Detta barns

om gör att handlingsutrymme är

tämligen begränsat. Barn har inte stora möjligheter påverka

att direkt eller initiativ i

att ta egna samhälleliga frågor. Deras chanser

att påverka är dessutom begränsade de saknar politiskt med-

av att

borgarskap. Ett sätt att ge barn större möjligheter till påverkan är

dem laglig rått till kunna delge sina åsikter och

att ge att kunskaper

inom kommunerna. Det är ofta inom kommunerna barns som var-

dagliga villkor fastställs. De "barnkunskap kan aldrig helt

vuxnas

ersättas med barns "barnkunskap.

egen Det är barnen allra bäst hur deras livsvillkor och som vet är

denna kunskap bör tillvaratas. Barnombudsmannen har

lagt ett

förslag till förändring av kommunallagen där barns möjligheter

att

påverka stärks se bilaga. Denna förändring kommunallagen

skulle öka barns möjligheter till politiska initiativ.

att ta

I Barnombudsmannens förslag till förändrad kommunallag hävdas

bl.a.:

Att barn får ställa frågor i fullmäktige förhållanden

om som angår dem.

Att nämnderna ska samråda med barn i frågor angår dem.

som

Att barn får väcka ärenden i nämnderna.

Förutsättningar för barns deltagande i

demokratin

De viktigaste förutsättningarna för barns deltagande i den svenska

demokratin är

o att barns basala behov tillgodoses

Barns behov trygghet såväl i familjen i samhället måste till-

av som

godoses, bra barnomsorg. En bra hälsovård, både

t.ex. genom en

fysisk och psykisk, måste till samtliga barn oberoende för-

ges av äldrarnas levnadsvillkor och Skolan förbättras engagemang. måste

INFÖR 2000-TALET

så att den alla barn bra grund för kunna delta i samhället. ger en att Barn måste respekt för sin integritet, sin utvecklingsnivå och sina kunskaper.

0 att barns rättigheter och uppväxtförhållanden bevakas av vuxna även utom familjen För kunna barn inte far illa i sin uppväxtmiljö att garantera att krävs det att andra än de närmaste har laglig rätt och vuxna möjlighet att gripa in. Detta innebär visserligen en kontroll av de vuxna, men är ett nödvändigt skydd för barnen. Barnhälsovård, barnomsorg och skola har en viktig funktion att fylla i fråga om detta och ekonomiska för uppgift. måste ges resurser denna

0 att barns speciella behov och deras behov av barnexpertis tillgodoses resursmässigt Den "barnkunskap som ackumulerats under 1900-talet om barns utveckling och speciella behov måste upprätthållas och vidareutvecklas. Neddragningar för yrkesgrupper har speciell barnsom kompetens är en mycket kortsiktig besparing. Barn förmedlar sina erfarenheter och sina kunskaper bl.a. via dessa yrkesgrupper och besparingarna innebär att vuxenvärlden förlorar kunskap som bara barn har. Samtidigt mår många barn sämre eftersom de inte får adekvat hjälp.

0 att det skapas kanaler för barn att förmedla sina kunskaper till de vuxna Fler personal i barngrupper barnen större möjligheter att tala ger med både personliga saker och allmänna frågor. Barn ska vuxna om ges möjlighet att berätta, men vuxna måste också fråga barn och inhämta deras kunskaper. Det måste finnas explicit, föreskrivet ett från de kommunens nämnder, efterfråga ansvar vuxna, t.ex. att barnens kompetens i de frågor berör dem. som

o att barn ges möjlighet att ta politiska initiativ Vi måste dra nytta den speciella kompetens barn har i vissa av frågor och använda oss av den i samhällsplaneringen. Barn bör därför politiska initiativ framför allt i kommunala ges rätt att ta

INFÖR 2000-TALET

sammanhang, där del deras livsvillkor avgörs. En för-

en stor av

ändring av kommunallagen i enlighet med Barnombudsmannens förslag är därför nödvändig.

Författarpresentation

Kristina Engwall är doktorand i historia vid Högskolan i Örebro. Hon skriver sin avhandling statligt sinnessjukhus för s.k.

om ett asociala och imbecilla kvinnor. Utöver fil. i historia har en mag.

Kristina Engwall kulturvetarexamen samt studier inom bl.a.

en antikens kultur och samhällsliv samt feministiska studier. Dess-

är hon engagerad i Lottorna och hon leder motionspass inom

utom

Studenthälsan i Uppsala.

INFÖR 2000-TALET

Bilaga

Förslag till Lag om ändring i Kommunallagen 1991:900

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10 5 kap. 34a och 54 §§ samt 6 kap. 14a, 19 och 38 §§ Kommunallagen skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Av BO föreslagen lydelse

2 kap. 10 § Fullmäktige skall besluta om parti- Fullmäktige skall besluta om partistödets omfattning och formerna för stödets omfattning och formerna för det. Stödet får inte utformas så, att det. Stödet får inte utformas så, att det otillbörligt gynnar eller miss- det otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti. gynnar ett parti. Viss del av partistödet skall användas till att öka inflytandet för barn och unga i det politiska arbetet.

Om det med stöd av 4 kap. 30 § Om det med stöd av 4 kap. 30 § har anställts en politisk sekrete- har anställts en politisk sekreterare för de förtroendevalda i ett rare för de förtroendevalda i ett parti, skall detta beaktas när stö- parti, skall detta beaktas när stödet bestäms. det bestäms. 5 kap. 34a § Om minst 10 procent av barn och ungdom mellan 12 och 18 år i kommunen begär det skall fullmäktige, som ett led i beredningen av ett ärende, inhämta synpunkter från medlemmar i kommunen eller landstinget genom en opinionsundersökning eller ett liknande förfarande.

INFÖR ZOOO-TALET

5 kap. 54 § För att inhämta upplysningar får För att inhämta upplysningar får ledamöterna ställa frågor. Vad ledamöterna ställa frågor. Vad som sägs i 49 och 51-53 §§ skall som sägs i 49 och 51-53 §§ skall då tillämpas. då tillämpas. Barn och ungdom under 18 år får ställa frågor i fullmäktige om förhållanden som angår dem. Den styrelse eller nämnd under vilken frågan hör skall därvid vara skyldig att lämna ett svar. 6 kap. 8 § Nämndema skall verka för att Nämnderna skall verka för att samråd sker med dem som ut- samråd sker med dem som utnyttjar deras tjänster. nyttjar deras tjänster. Nämnderna skall samråda med barn och ungdom under 18 år i frågor som angår dem. Nämnderna skall även aktivit stimulera barn och ungdom att ta ställning till frågor som angår dem genom en särskilt utformad information som riktar sig till dessa grupper. Denna information skall vara allsidig och innehålla argumenten för och emot ett visst beslutsalternativ. 6 kap. 14 a § Barn och ungdom mellan 12 och 18 år får väcka ärenden i nämnderna. Ett sådant ärende får inte innefatta myndighetsutövning enskild. Ärendet kan väckas mot genom att en lokal politisk ungdomsorganisation, vars moderparti har säte i fullmäktige, tar upp frågan eller genom att minst

INFÖR ZOOO-TALET

tio barn och ungdomar mellan 12 och 18 år kommundel skrifti en ligen begär att ett ärende som särskilt angår dem väcks i nämn-

den.

6 kap. 19 § En nämnd får kalla ledamot En nämnd får kalla en ledamot en eller ersättare i fullmäktige, eller en ersättare i fullmäktige, en en en nämnd eller beredning, nämnd eller beredning, en annan en annan anställd hos kommunen eller anställd hos kommunen eller landstinget eller särskild sak- landstinget eller en särskild saken kunnig att närvara vid ett kunnig att närvara vid ett samsammanträde med nämnden för att manträde med nämnden för att lämna upplysningar. Den har lämna upplysningar. Den som har som kallats till sammanträde får, kallats till ett sammanträde får, ett nämnden beslutar det, delta i om nämnden beslutar det, delta i om överläggningarna inte i be- överläggningarna men inte i bemen sluten. sluten. Även barn och ungdom under 18 år får kallas att närvara vid ett sammanträde med nämnden för

att lämna upplysningar om ärendet rör fråga som angår dem. en

6 kap. 38 § Om nämnd med stöd 33 § Om nämnd med stöd av 33 § en av en uppdrar anställd besluta uppdrar anställd att besluta på en att en nämndens vägnar, får nämnden nämndens vägnar, får nämnden uppställa villkor innebär att de uppställa villkor som innebär att de som utnyttjar nämndens tjänster skall utnyttjar nämndens tjänster skall som som tillfälle lägga fram förslag tillfälle att lägga fram förslag ges att ges eller sig, innan beslutet eller att yttra sig, innan beslutet att yttra fattas. fattas. Nämnden får också föreskriva att Nämnden får också föreskriva att anställd får fatta beslut endast en anställd får fatta beslut endast en företrädare för dem ut- om företrädare för dem som utom som nyttjar nämndens tjänster har till- nyttjar nämndens tjänster har till-

styrkt beslutet. styrkt beslutet.

INFÖR ZOOO-TALET

Första och andra stycket gäller även i sådana fall där barn och ungdom under 18 år är i majoritet bland de som nyttjar nämndens tjänster.

7 kap. 20 § Ett självförvaltningsorgan skall Ett självförvaltningsorgan skall bestå av företrädare för dem bestå företrädare för dem som av som nyttjar anläggningen eller institu- nyttjar anläggningen eller institutionen och de anställda där. Före- tionen och de anställda där. Företrädama för nyttjama skall vara trädarna för nyttjama skall vara fler än dem som företräder de fler än dem företräder de an- som anställda. Nämnden väljer för- ställda. Nämnden väljer på förslag av nyttjama de ledamöter slag nyttjama de ledamöter av och ersättare som skall företräda och ersättare som skall företräda nyttjama och på förslag av de nyttjama och på förslag de av anställda dem som skall företräda anställda dem skall företräda som de anställda. de anställda. Även barn och ungdom under 18 a°rfår företräda de som nyttjar en kommunal anläggning eller institution i ett självförvaltningsorgan.

Käll- och

Iitteraturförteckning

Arbetsmiljölagen

Cederblad, Dahl, Olsson, Sandin 1984 Barn i tid och

Aronsson, Malmö mm. Artaeus, Irene 1993 Kvinnans rätta bestämmelse. Ideal och

verklighet i 1800-talets svenska småstäder, red. Lisa Sjöstedt,

historien. Kvinnornas historia. Stockholm

Den osynliga

Asker, Bertil 1986 Stockholms parker innerstaden. Uppsala

barnhem Allmänna råd

Barn och familj på behandlingshem, m.m.

från Socialstyrelsen. 1989:4

Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet i Sverige. Socialstyrelsen

redovisar 1980:2 Barnen och vi nr 1/98

och samhällets skyldigheter. Lagar och regler Barnets rättigheter...

1992 Rädda barnen. Stockholm

Barndom sätter spår 1997 Rapport från barnens myndighet.

Barnombudsmannen. Stockholm Örebro läns

Barn/elini/een. jubileum 1995. Regionsjukhuset,

landsting

Barns villkor i förandringstider. Socialstyrelsen följer och

upp utvärderar 1993:2

KÄLL- OCH LITTERATU RFÖRTECKNING

Barnsakerhetsarhetet i Sverige 3 5 år. Minnen och

erfarenheter för framtiden 1989 Barnmiljörådet. Folksam

Bengtsson, Arvid 1981 Lekmiljö livsmiljö. Göteborg

Bengtsson, Magdalena 1996 Det hotade barnet. Tre generationers

spadharns- och harnadödlighet i 1800-talets Linköping.

Linköping

Bergenheim, Åsa 1997 "Skå-Gustav och barnpsykiatrin, red.

Qvarsell och Eriksson, H skall själen lakas Förändringar

inom den psykiatriska vården. Stockholm

Bjurman, Eva-Lis 1979 "Barnarbetet i 1892 års betänkande", red.

Eva-Lis Bjurman och Lars Olsson Barnarhete och arhetarharn.

Nordiska Stockholm museet.

Björk, Gunnela 1998 "Arbetarkvinnornas politiska och ekono-

miska medborgarskap i Sverige under 1920- och 30-talen, HT

3/ 98 Brottsbalken

Broberg, Gunnar och Tydén, Mattias 1991 Oönskade i folk-

hemmet. Stockholm

Brändström 1984 De karlekslösa mödrarna: spadharnsdödligheten i Sverige under 1800-talet med särskild hänsyn till

Nedertorneå. Umeå

de Vylder, Stefan 1997 Barn och ekonomisk politik. Rädda

barnen. Stockholm

Dittman, Laura L 1974 Utvecklingsstörda harn hemma.

Stockholm

Edgren, Monika 1984 Tradition och förändring. Könsrelationer, omsorgsarbete och försörjning inom Norrköpings anderklass under

1800-talet. Lund

Edling, Nils 1996 Det fosterländska hemmet: egnahemspolitik, småhrak och hemideologi kring

sekelskiftet 1900. Stockholm

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING

Ehn, Siv 1996 Familj och i byggd miljö. Stockholm grannar Enberg, johanna; Kälvemark, Sofia och Ohlander, Ann-Sofie

1998 Den basta generationen Erfarenheter bos svenskar födda

1965-1974. Stockholm Engwall, Kristina 1997 Opublicerat avhandlingsavsnitt Utan

karlekfull ledning Kvinnornas Mark barndom.

och

ans på Västra Högskolan i Orebro Emanuelsson, Agneta och Wendt, Rigmor 1994 Ifolkbälsans tjänst sju decennier med den svenska distriktssköterskan. - Stockholm Familj, arbete och barnomsorg verkligheten 1991 Social- - tre styrelsen. Stockholm Från tukthus till behandlingshem. Ett mörkt eller ljust kapitel i Socialszzerige 1992 Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Stockholm Goldstein, Freud, Solnit 1980 Barnets ratt eller ratten till barnet Stockholm Gordon, Linda 1990 Family violence, Feminism, and Social Control, Unequal sisters. A multi-cultural reader in U.S. Women°s history. Eds Ellen Carol DuBois and Vicky L. Ruiz. New York and London Graninger, Göran och Lovén, Johan 1994 40 år med utvecklingsstörda. Samtal med Karl Grunewald. Moheda Göransdotter, Maria 1997 Smakfostran och heminredning. Om estetiska diskurser och bildning till bättre boende i Sverige 1930-1955", red. Johan Söderberg och Lars Magnusson, Kultur ocb konsumtion i Norden 1750-1950. 23. Nordiska historikermötet Hedenborg, Susanna 1997 Det gåtfulla folket. Barns villkor ocb

uppfattningar av barnet i 1700-talets Stockholm. Stockholm

Helfer och Kempe 1968. Tbe battered cbild. Chicago

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING

Hellspong, Mats och Löfgren, Orvar 1987 Land och stad. Svenska samhallstyper och livsformerfirån medeltid till nutid. Malmö Hoem, Jan M 1993 "Det moderna skilsmässomönstret i Sverige, Om modernt familjeliv och familjeseparationer. En antologi från ettforskarseminarium. Socialvetenskapliga forskningsrådet. Stockholm

Holm, Lennart 1955 Familj och bostad. En redovisning fem

fältstudier i moderna svenska familjehostäder 1951-1954.

Hemmets forskningsinstitut. Stockholm

Högberg, Ulf 1983 Svagårens harn. Ur folkhalsans historia.

Stockholm Jacobson, Lars-Olof 1978 Omsorger i hundra år. En minnesskrzj arbetet för de psykiskt utvecklingsstörda 1878-1978. Lund om Jonsson, Gustav 1980 Flickor på glid. En studie i kvinnoförakt. Stockholm Jönson, Ulf 199721 Bråkiga, lösaktiga och nagelhitande barn: Om barn och harnprohlem vid rådgivningshyrå i Stockholm 1933en 1950. Linköping Jönson, Ulf 1997b Rådgivning rashygien och sterilisering, red.

Qvarsell och Eriksson, Hur skall sjalen lakas Förändringar

inom den psykiatriska vården. Stockholm Karlén, Karl-Henrik 1985 Barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige. Dess historia, problem och patienter. Stockholm Kuusela, Kirsti 1993 Integration i invandrartata bostadsområden Sammanläggningsdel. Göteborg

Kälvemark, Ann-Sofie Ohlander "Att vänta barn gifter

när man sig. Föräktenskapliga förbindelser och giftermålsmönster i 1800-talets Sverige HT 1977:2

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING

Kälvemark, Ann-Sofie Ohlander 1980 More children ofhetter

quality Swedish population policy in the 1930.

Aspects on Uppsala Lagerberg, Dagmar 1984 F osterharn. Forskning, teori och debatt. Stockholm Larsson, Katarina opublicerat avhandlingsavsnitt. Högskolan i Örebro Levin, Hjördis 1997 Från nymalthusianism till folkhälsa. Sexualdebatt och socialpolitik 1880-1936", red. Bergenheim och Lennerhed, Seklernas Bidrag till sexualitetens historia. sex. Stockholm

Lindstedt Cronberg, Marie 1997 Synd och skam. Ogifta mödrar på svensk landsbygd 1680-1880. Lund

Ljungström, Christina och Lindquist, Ivonny 1985 Lekterapipå sjukhus. Stockholm

Ljungqvist, Åsa 1990 Ris och rotting. En studie i strafånentalitet.

Opublicerad uppsats, historiska institutionen i Uppsala Lundgren, Ingrid 1993 "Nybyggarna", Kultur, kultur, kultur -

perspektiv på kulturmöten i Sverige, red. Karl-Olov Arnstberg,

Stockholm Löfqvist, Arne 1992 "Barn- och ungdomspsykiatrin några tankar kring utveckling och arbetsområden", red. Torn Lundin,

Försvarspsykologi igår, idag och imorgon. En antologi tillägnad

Ulf Otto 60 år den 8 oktober 1991. Lund

Matovic, Margareta 1984 Stockholmsäktenskap. Familjebildning

och partnerval i Stockholm 1850-1890. Stockholm. Nelson, Marie C 1995 Swedish urban demography during industrialization", eds Anders Brändström och Lars Göran Tedebrand. Swedish urban demography during industrialization. Umeå.

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING

Nilsson, Åke 1993 "Barnens familjeförhållanden år 1985, Om

modernt familjeliv och familjeseparationer. En antologi från ett

forskarseminarium. Socialvetenskapliga forskningsrådet

Nyberg, Anita 1989 Tekniken kvinnornas hefriare H ushålls-

teknik, köpevaror, gifta kvinnors hashållsarhetstid och förvärvsdeltagande 1930-talet 1980-talet. Linköping

Nyberg, Anita 1995 Barnomsorgen. Ett kvinnligt nollsummespel eller" red. Erik M edmansklighet hyra Åtta fors-

Amnå, att

kare ideell verksamhet. Orebro om Näsman, Elisabet och Gerber, Christina 1996 Mamma, von

pappa utan jobb. Rädda barnen. Stockholm

Näsman, Elisabet 1995 Vuxnas intresse med barns ögon", att se

red. Lars Dahlgren och Kenneth Hultqvist, Seendet och seendets

villkor. En bok barns och välfärd. Stockholm

om ungas

Ohlander, Ann-Sofie 1993 Det bortträngda barnet. Uppsatser

psykoanalys och historia. Opuscula historica Upsaliensia.

Uppsala

Olson, Hans-Erik 1992 Staten och ungdomens fritid. Kontroll

eller autonomi Stockholm Olsson, Lars 1979 "Barnarbete i den svenska industrin". Barnarhete och arhetarbarn. Nordiska red. Eva-Lis Bjurman museet, och Lars Olsson. Stockholm

Palmblad, Eva 1989 Medicinen samhällslära. Göteborg

som

Palmblad, Eva och Eriksson, Bengt-Erik 1995 Kropp och politik.

Hälsoupplysning samhällsspegelfrån 30-90-tal. Stockholm

som

Persson, Birgit 1990 Vem är min mor Om anonymitetsrätten

Se barnet Tankegångar 19år: tre århundranden, red. Gunilla

Halldén. Stockholm

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING

Persson, Birgit 1991 Barnhus. Om räddningsanstalter, barnhem,

idiotanstalter, appfostringsanstalter i Norden frän 1700- talet till

nära dagar, red. Kajsa Ohrlander. Stockholm.

Persson, Sven 1996 Samhällets reproduktiva Statliga

ansvar.

föreställningar om förhållandet mellan förskola, skola och familj

1930-1970. Lärarhögskolan. Lunds universitet

Petersson, Olof; Westholm, Anders och Blomberg, Göran 1989

Medborgarnas makt. Stockholm

Pa tal kvinnor och män. Lathund jämställdhet 1996 SCB

om om

Qvarsell, Roger 1985 "Från vanart till psykopati. Om barnpsykiatrins framväxt i Sverige under mellankrigstiden. Lychnos

Qvarsell, Roger 1997 "Mentalhygien och psykisk hälsovård", red.

Qvarsell och Eriksson, Har skall själen läkas Förändringar

inom den psykiatriska värden. Stockholm

Qvist, Jan och Rennermalm, Bo 1985 Att bilda familj. Samhoende, äktenskap och barnafödande bland kvinnor födda 1936-1960.

SCB Urval 17 nr SFS 1900:75 SFS 1912:206 SFS 1917:378 SFS 1945:489 SFS 1993:335

Sinnesslövårdssakkunnigas betänkande 1 1921 Betänkande röran-

de upprättandet appfostringsanstalter för vanartade sinnesslöa.

Sjöberg, Mats 1996 Att säkra framtidens skördar. Barndom, skola

och arbete i miljö: Bolstad pastorat 1860-1930. Linköping

agrar

Socialtjänstlagen

SOU 1943:7 Bilaga Hygieniska förutsättningar för skolarbetet.

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING

SOU 1944:30 SOU 1951:15 SOU 1965:55 SOU l975z30-38 SOU 1979:28 SOU 1985:12 SOU 1990:36 SOU 1993:86 SOU 1994:38 SOU 1996:37 SOU 1997:8 SOS Hälsovård 1939 Sundkvist, Maria 1994 De vanartade barnen. Mötet mellan barn,

föräldrar och Norrköpings barnavdrdsnämnd 1903-1925. Uppsala

Sundström, Marianne 1993 "Föräldraledighetens utnyttjande och

effekter vid televerket Om modernt familjeliv och familjeseparationen En antologi från ett forskarseminarium. Socialvetenskapliga forskningrådet

Söder, Mårten 1979 Anstalter för utvecklingsstörda. En historisk-

sociologisk beskrivning av utvecklingen. Stiftelsen ALA.

Stockholm. 1984

Tank Rapport från barnens myndighet 1996 Barnom-

om... budsmannen

Ungdomsmottagning ska vi ba då En rapport om ungdoms-

mottagningar 1977 Socialstyrelsen

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING

Upp till 18 -fakta barn och ungdom 1995 Barnombuds-

om mannen

Vinnerljung, Bo 1996 Fosterbam Lund

som vuxna.

Weiner, Gena 1995 De räddade barnen. Om fattiga bam, mödrar

och fader och deras möte med filantropin i Hagalund 1900-1940.

Uppsala

Werkmäster, Daniel 1995 Le/eskulpturens estetik, opublicerad

stencil, etnologiska institutionen, Uppsala

Zelizer, Viviana 1985 Pricing the priceless child: the changing social

value children. New York

EMUKBATI

Utredningen

så arbetar

Demokratiutredningen analyserar den Till seminarierna bjuder in forssvenska folkstyrelsens förutsättningar kare och idédebattörer att bidra med inför 2000-talet. Det sker i ljuset av sin kunskap och sina värderingar kring bl.a. globaliseringen, EU-medlem- de frågor tycker är värdefulla att samskaper, i medieland- tala kring. skapat, den lT-tekniken, förnyel- Varje seminarium dokumenteras i

nya

searbetet inom OEentIig förvaltning fonn skrift.

av en

och folkrörelsemas förändringar. Vid sekelskiftet skall utredningen presen- WWlN tera en sammanvägd analys i form av

ett slutbetänkande. g o v s e .

Utredningen vill redan under

är adressen till Demokratiutredningens

arbetets gång bidra till att fördjupa

webbplats. Här finns möjlighet att föra demokratidebatten genom fri debatt kring demokratin demoen slniftserie 0 en kratitorget är öppet för alla.

0 offentliga seminarier Ett antal krönikörer kommer

att

0 en webbplats för debatt och kommentera demokratiproblem och

information andra demokratidebatter. Här kan Du också informera dig och föra dialog kring utredningen. om Direktivi fulltext, arbetsplan och i

Demokratiutredningen kommer utredningens protokoll är dokument

fortlöpande under arbetets gång att kan hämta hem. man publicera en skriftserie med essäer, Här informerar också fortlöpandebattartiklar, seminarieinlägg och de aktuella skrifter och seminarier. om forskarantologier. Man kan dessutom del debattta av Den omfattande demokratiforskinlägg vid seminarier samt beställa ning bedrivs vid våra universitet utredningens skrifter. som

och högskolor ställs detta vis till för- Länkar finns till andra delar nätet

av fogande för alla är intresserade där demokratifrågor dryftas olika som av demokratifrågor. satt. Information om titlar, utgivnings-

dag, priser m.m. finns utredningens webbplats. frågor och lämnar Vi svarar gärna

ytterligare information om utredning-

arbete. Adress och telefonnummer ens En av utredningens uppgifter är att sti- till utredningens kansli finns nästa

mulera det offentliga samtalet. sida. Därför anordnar offentliga seminarier i landet. runt om

Ordförande Per Gustafsson c Olle Schmidt fp

Bengt Göransson injârmaizbmcbcf umzdnárzgssekreterare

fd. statsråd tel: 08-787 40 tai: 040-34 10 64

tel: 08-45 3 4x 04 ait. 044-13 33 oo

Jeanette Hiliding m

föhetagare Per Unckel m

Kommittéied amöter tel: 1-88 300 ledamot av riksdagen

Elisa Abascai Reyes mp 043

tel: 08-786 44,

ledamot av riksdagen Gunnar Lamm

tel: 08-786 46 26

klubbar-Warm Pernilla aethraeus v

va 031-703 73 07 oppositionsråd

Stefan Attefail kd

tai: 026-17 81 22

cbejaedaktâr

Eva Marcusdotter s

tel: 08-612 00 05

fiahnmkwibent

Bohlin tel: 019-36 48

Britt s

ledamot av riksdagen teh 08-786 47 80

Experter sekretariat

Wanja Lundby-Wedin

L0:s andra orayåmnde Anders Ljunggren

tel: tel; 08-405 16 54 019-30 30

Elisabeth Ryneil

:Lsslâms

fMWW

Helena Svensson , Marcus Storch tel: 08-405 m6 tel: 08-405 46 04 A49 däektör v

Lars Bryntesson Inñkesdeparteønentet

johansson

Anita

Iáâzltzørdepanerrzentet

EMOKBATI

ürednmgen

POSTADRESS: 103 33 Stockholm. BESÖKSADRESS:Regeringsgatan 30-32 TEL: 08-405 49 16. FAX: 08-411 24 67 E-POST: margareta.meye1@jusüce.mimsuy.se

Demokratiutredningens

skriftserie

Redaktör Erik Amnå

1. Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:55 2. En god affär i Motala. Journalisternas avslöjanden och läsarnas etik SOU 1998:63 3. Att rösta med händerna. Om stormöten, folkomröstningar och direktdemokrati i Schweiz SOU 1998:85 4. Gör barn till medborgare Om barn och demokrati under 1900-talet

Den parlamentariskt sammansatta Demokratiutredningen analyserar den svenska folkstyrelsens förutsättningar inför 2000-talet. Det sker i ljuset av bl.a. globaliseringen, EU-medlemskapet, förändringarna i medielandskapet, den nya lT-tekniken, förnyelsearbetet inom offentlig förvaltning och folkrörelsernas förändringar. Vid sekelskiftet ska utredningen presentera en sammanvägd analys i ett slutbetänkande. Utredningen vill redan under arbetets gång bidra till att fördjupa demokratidebatten genom 0 offentliga seminarier runt om i landet - webbplatsen www.demokratitorgetgovse med fria debatter och möjligheter att informera sig om och föra dialog kring Demokratiutredningen 0 en skriftserie med essäer, debattartiklar, seminarie inlägg och forskarantologier.

FRITZES

OFFENTLIGA PUBLIKATIONER