Det unga medborgarskapet dokumentation från ett seminarium

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

EMUHRATI

Detunga

medborgarskapet

STATENSOFFENTLIGA

UTREDNINGAR

Detunga

med

borgarska pet

dokumentation från ett seminarium

-

Demokratiutredningens 5

skrift nr

än;

STATENS OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@liber.se

Internet: wwwfritzesse

Omslag, foto: Björn Keller, Bildhuset Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter ISBN 91-38-20978-0 Elanders Gotab, Stockholm 1998 ISSN 0375-250X

Förord

Demokratiutredningens andra seminarium behandlade de

ungas

medborgarskap, utgör central aspekt i utredningens analys-

som en arbete. Seminariet hölls i Skövde den 27 maj 1998. Med hjälp

av

delvis statsvetenskaplig och sociologisk forskning ifrågasattes

ny

några vanliga föreställningar om ungdomars politiska föreställ-

ningsvärldar och beteenden.

Därefter fick företrädare för Skolverket och Statens ungdomsstyrelse presentera hur de arbetar med frågor kring ungdomar och

demokrati, bl.a. stora opinionsundersökningar.

genom

Slutligen berättade ungdomar själva organiserat sig kring

som olika slags intressen hur de arbetar och hur de

gemensamma om

det politiska etablissemanget.

ser

Demokratiutredningen ställer dessa inlägg till den offentliga

nu debattens förfogande. Ledamöterna har inte tagit ställning till

seminarieinläggen. Som framgår längre fram i skriften gjorde däre-

mot några dem inlägg under seminariets avslutande

av egna diskussion.

Seminariet diskuteras också utredningens hemsida

www.demokratitorgerzgmzse. Välkommen delta

att

Erik Amnå Huvudsekreterare

Inledning

Per Gustafsson, ledamot av Demokratiutredningen

Jag vill ledamot Demokratiutredningen hälsa alla varmt

som av er välkomna till vårt andra offentliga seminarium; "Det med-

unga borgarskapet. Jag vill dessutom västgöte hälsa välkomna

som er till den nybildade regionen Västra Götaland och till Skövde.

I de direktiv Demokratiutredningen eller "Utredningen

som

folkstyret i Sverige inför 2000-talet, fått regeringen fram-

om av

går mycket tydligt utredningen, utöver analyser och beskriv-

att ningar, också ska bedriva sitt arbete så att det offentliga samtalet kring demokratin och det svenska folkstyret stimuleras och utvecklas. Statsministern har talat behovet att satsa stor

om av en studiecirkel för och den svenska demokratin.

om

Dagens seminarium är ett led i denna strävan till stor öppenhet. Demokratiutredningen har valt att arbeta extremt utåtriktat. Mest synbart hittills är kanske vår hemsida där ständigt pågående

en demokratidebatt kan föras. Vi det ett demokratitorg. Inte

ser som

det enda demokratitorget, många mötesplatser. Dess-

utan en av utom kan där hämta utredningsmaterial, seminarieredovis-

man ningar och mycket Bland kommer dagens seminarium

annat. annat

att dokumenteras där. I anda planerar utredningen lång

samma en rad intressanta småskrifter och antologier olika aktuella spörs-

om

mål kring utredningens ämnesområden.

Till detta kommer alltså också dessa seminarier. Vi har valt att

genomföra dem olika platser i Sverige. Vårt första

runt om seminarium hölls i Eskilstuna med frågeställningen Hur vid bör demokratin vara". Dagens seminarium fokuserar det med-

unga

borgarskapet.

|NLEDNING

Som framgår inbjudan vill klarlägga och problematisera de

av

olika ungdomar gestaltar sitt medborgarskap och för-

sätt som håller sig till demokrati och politik. Vi frågar vad demokratin

oss

betyder och hur demokratin praktiseras i ungdomskultur,

ung-

domsskola och ungdomsorganisationer. Demokratiutredningen är ingalunda den enda statliga utredning

sistone närmat sig dessa frågeställningar. Jag kan nämna som

Ungdomskommittén, Ungdomens IT-råd och Ungdomspolitiska

kommittén för att ta de under 1990-talet specifikt närmat sig

som ungdomsfrågor med beröring till demokratiområdet.

I våra direktiv konstateras

att

Ungdomars förtroende för traditionella demokratiska former sviktar. Allt fler ungdomar visar tveksamhet inför de traditionella

och representativa arbetsformerna för inflytande. Antalet aktiva i

idéburna föreningar har minskat kraftigt de senaste 15 åren. Ung-

domars inställning till inflytande och delaktighet karaktäriseras ofta

önskan projektinriktade arbetsformer för snabba resultat

av en om

i konkreta frågor.

Från vår hemsida kan jag fylla med två citat debatten

egen ur

Unga och demokratin. Dels är det Robert här närvarande om

tidigt i debatten konstaterade: som

Det slår när läser igenom debattinläggen demo-

som en man kratitorgets avdelning för är att det saknas någonting

unga -

nämligen ungdomar!

Dels är det Catherine å andra sidan påpekar:

en som

Det jag tycker är det svåraste med och demokrati

unga är att

politiker inte hittar i de värld. Vi använder medier

ungas oss av

inte läses Hur kan då bilda sig en

som av unga. man som ung upp-

fattning de politiska partierna respektive politikerna

om

Se vårt seminarium i dag viljeinriktning och ambition från

som en

utredningens sida speciellt borra djupare i dessa frågeställ-

att

ningar.

Mitt politiska intresse väcktes tonåring i början 1970-

som av talet. framför allt de internationella frågorna och miljö-

Det var

Per Gustafsson

frågorna, då främst kärnkraftsavvecklingen, det

som var som

gjorde att jag började mig i politiskt samhällsarbete. På

engagera det sättet är jag väl ett många bevis att det ofta är över-

av gripande samhällsfrågor internationell och nationell karaktär

av

väcker politisk lust. Mitt första rejäla möte med den som representativa demokratin lokal kommunpolitik blev flera sätt

genom en

intressant och nyttig lektion i vardagsdemokrati.

En kväll 1975-76 vandrade iväg CUF-are till fullmäktige-

tre

möte Järnvägshotellet i Skara. På dagordningen fanns

gruppens kommunens yttrande över ett militärt skjutfält, tyckte hade

som

placerats helt vansinnigt i fina naturområden berget Billingen

här bakom. Vi hade bestämt för driva fram nej från

oss att ett centergruppen.

Men debatten blev hård. I mötet med ett trettiotal äldre herrar och damer fick tuff diskussion med framför allt de allra

ta en mest uppdragstyngda representanterna. Givetvis med kommunalrådet i spetsen.

Men inte. Vi visste att vår rätt att lägga yrkande fanns

gav oss där. Och använde den. Vid omröstningen fann fullmäktige-

ordförande att vårt förslag nerröstat. Men skam den gruppens var

sig. Tänkte vi. Vi hade anat att stödet för vår linje som ger var

betydligt större bland fullmäktiges ersättare och kommunorganisa-

tionens än från de faktiskt ordinarie full-

representanter som var

mäktigeledamöter.

När begärde votering blev det alldeles tyst.

Någon votering hade inte behövt genomföras iden

gruppen

flera år.

Nu är det så att röstlängden såväl ordinarie ersättare

gav som

och styrelseledamöter rösträtt. Och vid omröstningen besannades

våra farhågor att varenda de 15 ordinarie ledamöterna röstade

en av

mot vårt förslag.

Men Däremot röstade efter de övriga med När

en en av oss. omröstningen slutförd så hade faktiskt vunnit med ynka ett

var par röster.

Mötet blev åter alldeles tyst. Här stod tre tonåringar med vår första kommunala Tills kommunalrådet till orda:

stora seger. tog

INLEDNING

Och hade ni tänkt skulle lägga det yrkandet i fullmäktige

- vem

måndag

Och skulle det vara? Alla ordinarie med den faktiska

vem

förslagsrätten hade röstat mot förslaget. Då begärde äldre

en kommunalman Harald Persson från Varnhem, här mellan Skövde och Skara, ordet. Trots att han också röstat så tittade

mot oss han kommunalrådet stint i ögonen och

sa:

Det gör jag -

En naturlig gest. En naturlig demokratisk slutsats. För mig

ett avgörande bevis demokratins styrka den lokala vardagsnära nivån -i mitt och mina ungdomskamraters första egentliga möte med den representativa demokratin.

Demokrati handlar just mötesplatser. Vi måste diskutera de

om mötesplatser där ungdomar möter demokratin. Jag är medveten

dessa mötesplatser inte alltid, och kanske till och med om att väldigt sällan, är denna direkta konfrontation mellan ungdom och direkt beslutande fullmäktigeledamöter. Men det

är om ungdomen och ungdomens möte med demokratin olika plan

som dagens seminarium kommer att handla.

Hur gick det sedan Ja. Den hedervärde kommunalmannen Persson sitt eller rättare sagt vårt yrkande. Detta vände hela

kommunfullmäktigeförsamlingen faktiskt kom just det

som att ta beslut fått strida för så hårt veckan innan, helt utanför

men offentlighetens ljus. Dagen efter kunde här i Skövde läsa i

man morgontidningen Skövde Nyheter s.k. Gomorron-ruta

en

tidningens första sida med ungefär följande budskap:

Gomorron och tack säger i dag till den gamle kommunal-

Harald Persson måndagskvällen förmådde vände mannen som hela Skara kommunfullmäktige tillstyrkan det militära

mot en av

skjutfält.

Visst det kick för demokratiskt

var en engagemang.

Ni är alla välkomna hit. Ett speciellt välkommen till

varmt dagens alla inledare och föreläsare. Ingen nämnd och ingen glömd.

Först vill jag dock de här närvarande

presentera representanter-

för Demokratiutredningen.

na

Per Gustafsson

Så vill jag lämna ordet till Henrik Oscarsson från Göteborgs Universitet nyligen disputerade och i dag är doktor i statskun-

som skap. Rubriken för Ditt anförande är det medborgarskapet".

unga

Varsågod. Talarstolen och auditoriet är Ditt.

Detunga

medborgarskapet

Henrik Oscarsson, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs Universitet

Förstagångsväljarna fascinerar. För människor är den första

unga

röstningserfarenheten det kanske viktigaste steget mot att bli

en

fullvärdig demokratisk medborgare. Den första röstningserfaren-

heten är viktig för demokratin eftersom den fungerar kata-

som en

lysator för medborgarnas politiska intresse och under

engagemang

ungdomstiden och i livet.

senare

I Sverige bedrivs mycket litet statsvetenskaplig forskning ungdomar och politik. För är politiska

temat statsvetare ungas åsikter och beteenden viktiga studera flera skäl. Ett skäl

att av som ofta framförs är att de bär morgondagens värderingar. De

unga

är 18 år i dag kommer att beslutsfattare ett tiotal år. som vara om

Studier hur ungdomar tänker och i politiken är nyckeln

av agerar till vad framtiden kommer att bjuda. Hur dagens tänker

unga om demokrati kommer att ha konsekvenser för hur demokratin i

Sverige ut i

ser morgon.

Ett viktigt skäl är vill undersöka i vilken utsträck-

annat att

ning demokratiska värderingar och principer reproduceras

i samhället. I vad mån förs demokratins och spelregler vidare till

normer

generationer svenska medborgare Studiet männi-

nya av av unga skors politiska uppfattningar kan för oönskade element i

varna oss

demokrati, såsom antidemokratiska strömningar eller ökad en

politisk apati. Demokratin i Sverige är knappt 80 år gammal. Det

finns fortfarande svenskar över halv miljon är

gott om - en - som födda tidigare än 1921, det vill säga under period då Sverige ännu

en inte demokrati. De allra flesta vill försäkra

var en av oss oss om att

DET UNGA MEDBORGARSKAPET

också kommande generationer svenskar skall kunna leva i ett humant, liberalt och demokratiskt samhälle. Vi vill dagens

att ungdomar skall bli goda demokratiska medborgare. Vi tror att varje generation måste vinnas för demokratin.

ny

Ungdomars valdeltagande

Statsvetares demokratiteorier ställer ofta mycket höga krav medborgarna i demokratiska länder. Medborgarna förväntas

vara intresserade politik, informerade i politiska frågor och delta

av

aktivt i politiken. De förväntas uppfatta den politiska verkligheten

ett klart och korrekt sätt. De förväntas rationellt och

agera dessutom hänsyn till vad är bäst för alla. Denna super-

ta som

medborgare är det ingen tror finns i verkligheten.

som

Det mest använda måttet demokratiers välmåga är nivån

Valdeltagandet. Deltagardemokrater högt valdel-

menar att ett

tagande är tillgång för demokrati. Att många medborgare är

en en med och röstar skänker legitimitet det demokratiska systemet

och de styrande politikerna. Det politiska deltagandet skapar i sig känsla delaktighet och samhörighet bland medborgarna.

en av

Jämfört med andra länder har Valdeltagandet i Sverige varit mycket högt. Under de senaste tjugofem åren har Valdeltagandet

varit omkring 90 procent. Rekordnoteringen är från valet 1976, då

nästan 92 de röstberättigade medborgarna gick och

procent av röstade figur 1. Under den senaste tioårsperioden 1988-1994

se

har Valdeltagandet i Sverige varit 86-87 procent i samband med

riksdagsvalen. Valdeltagandet bland förstagångsväljarna har varit lägre än bland väljarna i övrigt. Förstagångsväljarnas valdeltagande har avvikit

nedåt med mellan två och tio procentenheter under den

senaste trettioårsperioden. I samband med valet 1988 röstade bara 3 4

av

förstagångsväljare 76 procent. Valdeltagandet är alltid ett tre

par

procentenheter högre bland kvinnliga än bland manliga förstagångsväljare.

Den höga nivån det svenska Valdeltagandet i internatio-

ger nell jämförelse inte någon anledning att känna för den svenska

oro

HENRIK OSCARSSON

demokratin, åtminstone inte när det gäller graden faktiskt folk-

av

ligt deltagande i nationella val. Desto uppseendeväckande är

mer det låga Valdeltagandet 41,6 procent i samband med det första valet till Europaparlamentet 1995. Under hela den svenska demokratins historia har Valdeltagandet varit lägre vid enda

en

tidpunkt, nämligen i samband med 1922 års landstingsval. Av förstagångsväljarna röstade bara omkring tredjedel 33

en

procent i 1995 års Europaparlamentsval. För många väljare kan

soffliggandet i samband med Europaparlamentsvalet ha inneburit

första sup varslar lägre valdeltagande i framtiden. en som om ett

En förklaring till det höga Valdeltagandet i Sverige är att väljarna har uppfattat sitt deltagande medborgerlig skyldighet,

som en en

plikt. Många går och röstar gammal ungefär

av vana - som att lämna in deklarationen eller till följd socialt tryck

- av - att man uppfattas lite konstig inte deltar i valet. Om denna

som om man pliktkänsla eroderar riskerar Valdeltagandet sjunka i framtiden.

att

Figur Valdeltagandet i svenska ri/esdagsval under perioden 1964-1994

bland samtliga väljare ocb för gruppen förstagångsväljare procent,

procen tdijfferens

samtliga

väljare 85

törstagángs- 30 valjare

1964 68 70 73 76 79 82 85 88 91 1994 ägg 43 -2 -6 45 -3 -3 -3 -1 -10 -7 -s

Kommentar: Andel röstande bland samtliga väljare är hämtade från Statistiska Centralbyråns SCB officiella valstatistik för riket. Siffror-

har avrundats till närmaste heltal. Resultaten för förstagångsväljarna na

är hämtade från SCB:s särskilda valdeltagandeundersökningar.

DET UNGAMEDBORGARSKAPET

Observera SCB:s deltagandestudier bygger stickprovsurval och

att brukar överskatta Valdeltagandet med någon procentenhet.

Ungas politiska intresse

Andelen politiskt intresserade land används också ofta

i ett som en måttstock för hur bra demokratin mår. Medborgare som är intresserade politik är oftast kunniga, informerade och engagerade i

av

politiska frågor. Med hjälp långa tidsserier bland de längsta i

av världen hämtade från de svenska valundersökningarna kan

undersöka hur graden politiskt intresse har förändrats bland

av

väljarna i allmänhet och bland förstagångsväljarna i synnerhet se figur 2.

Andelen politiskt intresserade i Sverige ökade under 196C-talet 44 procent fram till mitten 1970-talet 56 procent, föll

av sedan tillbaka något under 1980-talet 50 procent 1988 och har därefter ökat igen 1994. Det finns inga långsiktiga

58 procent trender när det gäller det politiska intresset. Nivån politiskt intresse tycks samvariera med nivån Valdeltagandet.

Tidsserien för de förstagångsväljarna visar motsvarande

unga en utveckling. Från relativt låg nivå vid 1960-talets början 35 pro-

en

ökade andelen intresserade till toppnoteringar under 1970-

cent

talet 52 1970 och 1976. Under 1980-taÅet

procent 50 procent sjönk intresset bland förstagångsväljarna tillbaka till 1960-tafets nivå 1988. Under 1990-talet har intresset bland

37 procent förstagångsväljarna återhämtat sig 47 procent 1994.

Det politiska intresset bland svenska väljare håller sig

en

mycket hög nivå, allmänt Bland förstagångsväljarna tycks det

sett. dock ha blivit allt upprätthålla hög nivå. Intresse-

svårare att en

klyftan mellan de nyfödda väljarna och väljarna helhet har

som blivit klart större under 1980- och 1990-talen. Den könsskillnad

tjugo procentenheter uppmättes 1960-talet har uppemot som med tiden blivit allt mindre. Kvinnornas politiska intresse har närmat sig männens nivå under de senaste trettio åren.

Jag intresset för politik varierar med den allmänna kon-

tror att

fliktnivån i det svenska partisystemet. Under blockpolitikens

HENRIK OSCARSSON

starkaste epok, det ideologiskt laddade 1970-talet växte intresset för politik till hög nivå också bland de När avstånden

en unga. mellan blocken minskade och konfliktnivån i partisystemet sjönk under 1980-talet minskade också intresset för politik, särskilt bland de Under 1990-talet finns skäl tala något

unga. att om en förhöjd ideologisk konfliktnivå. Resultatet intresset för

är att politik ökar. Dessa förändringar märks tydligast i den

yngsta

gruppen av förstagångsväljare.

Figur Andelen politiskt intresserade bland samtliga väljare och bland förstagdngsváljarna i samband med rilesdagsvalen 1960-1994 procent

samtli ga

sf

|1 förstagångs-

,§7 väljare

1960 64 68 70 73 76 79 82 85 88 91 1994

Kommentar: Resultaten är hämtade från de svenska valundersökningarna genomförts i samband med riksdagsvalen under perioden

som 1960-1994. Frågan om politiskt intresse lyder: "Hur intresserad är

pass Du i allmänhet politik". Fyra svarsalternativ erbjuds: mycket

av intresserad, "ganska intresserad, "inte särskilt intresserad och inte alls intresserad". Till de politiskt intresserade förs de de

som svarar att är mycket eller ganska intresserade politik.

av

DET UNGAMEDBORGARSKAPET

Nöjd med demokratin

I väl fungerande demokrati den svenska finns alltid utrymen som debattera vad kan bli ännu bättre. En sund debatt kring me att som demokratins problem och bekymmer är det kanske mest effektiva

värna demokratin för kommande generationer. Seminarisättet att det här kan kläcka idéer hur demokratin i Sverige er som nya om skall kunna förbättras i framtiden.

Eurobarometrarna är länderjärnförande opinionsundersökningar

regelbundet genomförs i Europas länder. I 1995 års som

Eurobarometerundersökning bad medborgarna i Europas

man länder i vad mån de nöjda med demokratin i sitt eget att uppge var land. Resultaten visar mycket stor variation. De medborgare

nöjda med demokratin finns i våra grannländer Norge som är mest och Danmark 85 respektive 83 procent nöjda. I Sydeuropa återfinns de minst nöjda, i Grekland 30 procent och Italien 20 procent. Sverige återfinns bland länder där drygt hälften medborav sig nöjda med demokratin i sitt land. Jämgarna uppger vara eget fört med våra grannländer demokratiska är mycket - vars systern likt vårt är svenskarna inte särskilt nöjda. eget - Det överraskande resultatet medborgare, i mest är att unga åldersgruppen 15-24 år, i de flesta länder sig mer nöjda uppger vara med demokratin än det nationella genomsnittet. I Sverige är till

exempel 69 ungdomarna nöjda: Sju tio i åldern 15-24

procent av av år de är mycket eller ganska nöjda med hur demokratin svarar att fungerar i Sverige. I Finland är de avsevärt mer nöjda än unga

väljarna helhet 78 mot 54 procent.

som Mot bakgrund den pågående samhällsdebatten kring ungav domars bristande politiska intresse och är resultaten engagemang från Eurobarometern spännande. Kan det så att Europas vara

ungdomar uppfattar demokratierna så välfungerade det

som att

inte finns någon anledning sig politiskt Det lägre

att engagera intresset bland de skall i så fall sunt tecken ett unga ses som ett tecken allt är i sin ordning. Det finns så oändligt mycket att syssla med än politik när man är ung. annat att

generationer medborgare kanske det politiska intresset

Hos nya och förblir sovande tills det uppstår verklig engagemanget en an-

HENRIK OSCARSSON

ledning att reagera, kräva politiska förändringar, organisera sig till-

med andra. Den tanken underliggande medsammans en sorts borgerlig beredskap för politiskt låter tilltalande. Så

engagemang

länge demokratins hälsa tiger still kan ungdomsgenerationen

ägna sig att ta tillvara sina livschanser, förverkliga sig själva

genom

utbildning, och familjebygge. Ägna sig skapa det goda

resor att

livet för sig själv.

Det självklara motargumentet är det faktiskt inte har saknats

att viktiga frågor som ungdomar åtminstone borde ba funnit anledning att engagera sig i under 1990-talet. Ungdomsarbetslöshetsfrågan,

arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik, bostadspolitik, ITsatsningar borde angelägna frågor djupt berör

vara som ungdomarnas vardag. Ett är goda demokratiska

annat motargument att medborgare bör sig för söka bota andras missnöje.

engagera att Bara för själv är nöjd för del finns inget egentligt skäl

att man egen att inte sig för andras situation. Så länge det finns andra

engagera människor i samhället blir illa behandlade i demokrati

som en måste finnas. Att sitta och nöjd för del är i

engagemanget vara egen

så fall form politisk apati.

en av

DET UNGAMEDBORGARSKAPET

Figur Andel sig nöjda med demokratin i sitt eget land som uppger vara bland samtliga medborgare och bland ungdomar 15-24 a°r procent

SAMTLIGA j UNGA

l

15-24 år

90 DANMARK 89 NORGE NORGE DANMARK 83 LUXEMBURG 80 78 FINLAND

IRLAND

73 74 VÄSTRA TYSKLAND IRLAND 69 SVERIGE VÄSTRA.. TYSKLAND 67 62 BELGIEN 61 NORDIRLAND NORDIRLAND 61

grsolmpüzllrfâålxâä

BELGIEN, SVERIGE 56 54 PORTUGAL FINLAND STORBRITANNIEN 50 OSTRA TYSKLAND FRANKRIKE 48 PORTUGAL 43 FRANKRIKE SPANIEN 42 39 GREKLAND 36 SPANIEN

GREKLAND 30 26 ITALIEN

ITALIEN 20

Kommentar: Resultaten är hämtade från den Senaste Eurobarometern genomfördes under april-maj 1995. Frågeformuleringen löd: 43.1 som Allmänt är Du mycket nöjd, ganska nöjd, inte särskilt nöjd eller Sett, inte alls nöjd med hur demokratin fungerar i Ditt land

HENRIK OSCARSSON

Ungdomarna och partierna

Den mest betydelsefulla förändringen den svenska parti-

av demokratin under det halvseklet gäller de förändrade

senaste

relationerna mellan medborgarna och de politiska partierna. Våra

partier har allteftersom förlorat väljarna. Partiernas

greppet om tidigare så stabila väljarkårer har successivt bytts rör-

ut mot mer liga och sympatisörer. På dramatiskt sätt har förut-

otrogna ett sättningarna för partiernas konkurrera med varandra

sätt att om väljarnas därmed förändrats. Partierna kan inte längre räkna

gunst med stöd från stora, stabila kärngrupper. Som organisationer rör

sig partierna från medlemsorganisationer och folkrörelser

att vara till att fungera renodlade kampanjorganisationer. Morgon-

som dagens partier är kanske vallokomotiv de amerikanska

mer av som partierna; partiorganisationen vilar slumrande under mellanvalsperioderna för att väckas till liv under valrörelserna.

Partiernas försvagade ställning hos väljarna är mycket väl dokumenterad och situationen är inte unik för Sverige återfinns i

utan olika skepnader i de flesta västerländska partidemokratier i världen. I den Statsvetenskapliga litteraturen brukar tala om att partierna befinner sig i kris, eller åtminstone under stark stress till följd

av stora förändringar i kölvattnet de moderna välfärdsstaternas

av utveckling. Den sociala klasstrukturen i de moderna välfärdsstater-

har blivit alltmer partikulariserad och atomiserad. Utbildningsna revolutionen har gjort människor kunniga och självständiga,

mer

också olika till följd allt högre specialisering. På väg

men mer av

ett postmodernt samhälle ökad mångfald och Variationsmot ser rikedom i utbildning, arbetsmarknaden, i människors livsstilar och fritidsintressen och i kulturyttringar.

DC konkreta effekterna partiernas minskade är

mest av grepp

partiernas medlemstal minskar. För de politiska ungdoms-

att förbunden är den minskande tillströmningen medlemmar ett

av mycket stort problem mellan 1984 och 1994 sjönk tio år an-

talet medlemmar i de politiska ungdomsförbunden från 145 000 till

54 000 medlemmar. Ungdomsförbunden och moderpartierna

kämpar för kunna sig till villkor.

att anpassa nya

DET UNGA MEDBORGARSKAPET

De psykologiska banden mellan väljare och partier

som stats-

brukar kallar för partiidentifikation har försvagats. Andelen

vetare

väljare själva betraktar sig anhängare ett politiskt parti

som som av har stadigt minskat under de fyrtio åren. Mellan 1968 och senaste 1994 sjönk andelen partianhängare från 65 till Bland 47 procent.

förstagångsväljarna har andelen partianhängare minskat från 46 till

30 trettio år.

Figur Andel partianbangare bland samtliga och i gruppen förstagångsväljare i samband med ri/esdagsvalen 1968-1994 procent

70 55 64 60 61 59 60 60 53 51 42 47 50 §0 samtliga

lig/ä

40 Gräv/åk

39 39 36 första ån 34 35 S- 30 väljare 30

20 68 70 73 76 79 82 85 88 91 94

Kommentar: Resultaten är hämtade från de svenska valundersökningarna och visar andelen väljare betraktar sig själva som som anhängare ett parti. av

HENRIK OSCARSSON

Figur Andel partibytare vid valen 1956-1994 procent

i-L 30 l 29,2 25

15 16,016,0

10 121 /10,6

7a 7,2

1954- 58- 62- 66-68- 70- 73- 76- 79- 82- 85- 88- 1991- 1956 60 64 68 70 73 76 79 82 85 88 91 1994

Kommentar: Procentbasen är vid varje mättillfälle definierad som antalet intervjupersoner röstade i båda valen. Resultaten för valen som 1954/56, 1958/1960, 1962/64, 1966/68 och 1970/73 bygger helt intervjupersonernas minnesuppgifter hur de röstade i det tidigare om valet. För övriga val bygger resultaten till hälften minnesuppgifter

och till hälften uppgifter från panelstudier.

Otrogna väljare

Svenska väljare är alltmer partierna. När känslan otrogna av an-

hängarskap minskar blir det psykologiskt lättare att byta parti. De ideologiska avstånden mellan partierna uppfattas inte längre som så

Det sociala trycket från den närmaste omgivningen att rösta stora. visst parti är inte lika starkt tidigare. Andelen partiett som

bytare växer. I Sverige har andelen partibytare vuxit kontinuerligt under den

fyrtioårsperioden, från under 1950-talet till senaste sju procent omkring under 1980-talet. I samband med 1991 års val 20 procent Ökade andelen partibytare drastiskt till 30 procent, nivå som en

DET UNGA MEDBORGARSKAPET

upprätthölls i samband med valet 1994. Under period har

samma

också röstdelning blivit vanligare, det vill säga väljarna röstar

att

olika partier i kommun- och riksdagsval.

Känslan anhängarskap och andel partibytare har alltid

av haft ett mycket starkt samband med ålder. I den åldersgruppen är

yngsta andelen partianhängare endast trettio vilket kan jämföras

procent, med drygt i de äldsta åldersgrupperna. Mellan valen

60 procent 1991 och 1994 valde fyrtio de byta parti. I de

procent av unga att äldsta åldersgrupperna motsvarande andel endast 15

var procent.

Fortare har blivit utsett till århundradets ord. Det kan användas också för beskriva det förhöjda förändringstempot i den

att svenska väljarkåren. Väljarna har inte bara blivit och

mer otrogna

ägnar sig partibyten mellan valen. Undersökningar korttids-

av

förändringar i opinionen visar allt tvärare kast. Förändringarna

av partisympatier från månad till månad blir allt dramatiska. Och

mer de största förändringarna under valåren och under val-

äger rum rörelserna.

Allt fler väljare väljer vänta in i det sista innan de bestämmer

att sig för vilket parti de röstar på. Andelen väljare själva

som uppger att de bestämde sitt partival under valrörelsen har ökat från 18 till 50 procent mellan 1968 och 1994. Förstagångsväljarna bestämmer sig oerhört för hur de skall rösta 72 procent. De äldre

sent

åldersgrupperna vet ofta vad de skall rösta långt i förväg

endast 25 procent 71-80 åringarna att de bestämde sig

av uppger för hur de skulle rösta under valrörelsen.

Resultaten sätter igång funderingar hur morgondagens

om väljare kommer att i politiken. Om tror att de är

agera som

i dag inte kommer förändra sitt röstningsbeteende längre

unga att fram i livet, kommer den svenska väljarkåren i framtiden bestå

att

allt fler och allt väljare. Utvecklingen innebär av mer otrogna en allt osäker situation för de politiska partierna och kommer

mer

med nödvändighet tvinga fram förändringar när det gäller parti-

att

sätt att organisera sin verksamhet. ernas

Statsvetare runt i världen utgår ifrån att partier även i fram-

om tiden kommer kärnan i våra demokratier. Det är inte så

att vara konstigt eftersom de moderna demokratierna ofta kallas just för

partidemokratier. Med sådan utgångspunkt är den forsknings-

en

HENRIK OSCARSSON

mässigt intressanta frågan hur partierna kommer hantera den

att ökade osäkerheten och det förhöjda förändringstempot. Vilka

organisationsformer kommer morgondagens partier att ha Hur kom-

framtidens partier kommunicera sina politiska budskap till mer att

medborgarna

Figur Andel partianbängare, partibytare och andel väljare bestäm-

som de sitt partival under valrörelsen bland olika åldersgrupper i samband med riksdagsvalet 1994 procent

andelsombestämde

under

L andelpartibytare

18-2151 22-3022: 31-40år 41-50å.r 51-6051 61-70â: 7l-80år

Kommentar: Resultaten är hämtade från 1994 års valundersökning.

Trendkänsliga väljare

Längre tillbaka i tiden, 1940-, 1950- och 1960-talen, hade

partierna anledning att jubla när de många väljares för-

vann unga

troende. Förstagångsväljarnas partival livslångt

var starten ett röstande ett och parti. Partiidentifikationen grundlades i

samma tidiga år, främst politisk socialisation i familjen, och växte

genom sig allt starkare under livets gång.

I dag är situationen annorlunda. Den politiska socialisationen sker i växande utsträckning utanför familjen, i skolan, fritiden och bland kompisar. Och den pågår allt längre. Läroprocessen

avslutas inte i samband med IS-årsdagen fortsätter under

utan ut-

bildningstiden och under familjebyggandet. Det innebär många

att

DET UNGAMEDBORGARSKAPET

ungdomar inte slår ideologiskt eller partipolitiskt förrän uppåt

rot 30-årsåldern.

Konsekvenserna denna utveckling är att opinionsframgångar

av bland de är inte lika värdefulla för de politiska partierna. Lätt

unga

är lika lätt förlorat. De väljarna hör nämligen till de vunnet unga

allra trendkänsliga. Skulle parti röna stora framgångar

mest ett bland människor betyder det alls inte partiet nödvän-

unga att digtvis går ljus framtid till mötes.

en

Det är ingen nyhet förstagångsväljarna tenderar att följa med

att

i tillfälliga opinionsvindar. Centerpartiets framgångar under 1970-

talet ledde till tillströmning ungdomar till centerns

stor av ungdomsförbund. I 1973 års val röstade 36 procent förstagångs-

av

väljarna centerpartiet försvann så småningom till andra

De unga partier lika fort de hade dykt

som upp.

Förstagångsväljarnas trendkänslighet har gjort sig gällande

också 1990-talet. I 1991 års val röstade 30 procent första-

av gångsväljarna moderaterna och hela 14 procent nykomlingen

demokrati. I valet därpå, 1994, åkte nyd riksdagen och modeny ur

förlorade regeringsmakten. I stället två andra partier raterna vann

framgångar bland förstagångsväljarna, vänsterpartiet 10 procent

och miljöpartiet 11 procent. Även socialdemokraterna reparerade

sina förluster bland de allra väljarna i samband med 1994 års

yngsta val 44 procent.

Den större trendkänsligheten bland väljare märks också i

unga

politiska sakfrågor, till exempel inställningen till EU-medlemskap, och dessutom i förändringar väljarnas vänster-högeroriente-

av

ringar. Alla typer politiska opinionsförändringar ger kraftigare

av utslag bland de yngre grupperna.

HENRIK OSCARSSON Figur Förstagångstzáljarnas partival 1956-1994 procent

Kommentar: Resultaten är hämtade från de svenska valundersökningarna 1956-1994. Resultatet för kd särredovisas först från och med 1982 års val.

Sammanfattning

Slutsatsen de här presenterade resultaten och Demokratiut-

av av redningens seminarium i Skövde 27 maj kan sammanfattas följande sätt. Den svenska demokratin befinner sig inte i akut kris

så länge till medborgarnas delta och sig i

ser resurser att engagera

det politiska livet. Ungdomars politiska intresse, och

engagemang deltagande uppvisar tillfredsställande nivåer och visar för närvarande inga tecken att avmattas. Tvärtom har intresset för politik

DET UNGAMEDBORGARSKAPET

och Valdeltagandet ökat under 1990-talet i förstagångs-

gruppen

väljare.

Den svenska partidemokratins kris är emellertid mycket väl-

dokumenterad. Ungas samhällsengagemang kommer inte partierna till del. Svenska väljare i allmänhet och de i synnerhet vänder

unga de traditionella politiska partierna De avstår från

ryggen. att

sig i politiska partier och ungdomsförbund. De utvecklar

engagera

ingen känslomässig bindning så kallad partiidentifikation till de

- -

politiska partierna. Den generationen svenska väljare är i

nya

växande utsträckning mot partierna och uppvisar stor

otrogna

trendkänslighet när det gäller opinionsvindar. Framtida statsvetenskaplig forskning kring ungdomar och

politik behöver kunna frågor hur svenska ungdomar

ge svar om tänker kring och sluter bakom demokratiska principer och

upp

värderingar vilken slags demokrati dagens ungdomar vill leva i

samt

i Reproduktionen demokratiska värderingar och prin-

morgon. av ciper är betydelsefull för demokratins bevarande och därför värd

ägna forskningsresurser åt. De stora förändringar som äger rum

att i de moderna partidemokratierna motiverar fortsatta studier

av

ungdomars åsikter framtida lösningar demokratins problem.

om Kommer införandet personval i Sverige kunna bota bristen

av traditionellt partipolitiskt bland de unga Bör röst-

engagemang rättsåldern sänkas till 16 år Bör det anordnas fler folkomröstningen

i Sverige, både nationellt och i kommunerna Bör ungdomar tränas tidigt i demokratiskt beslutsfattande större elev-

genom inflytande skolan och särskilda ungdomsråd i kommu-

genom nerna

HENRIK OSCARSSON

Figur Misstro mot partier och politiker 1968-1994 andel instämmande

svar i procent

PÅ 70

"de sitteri riksdagenochbeslutar 69

som tarintemyckethänsyntill vad vanligtfolk tyckerochtänker"

60 m

partierna baraä: intresserade folksav röster,

37 meninteavderasåsikter" 30

1968 70 76 79 82 85 88 91 1994

Figur Andel väljare kan uppge namnet pa°åtminstone riksdags-

som en

kandidat i den valkretsen 1956-1994 procent

egna

OO 60 56

1956 60 64 68 70 73 76 79 82 85 88 91 1994

Kommentar: Åren 1956-1964 gällde intervjufrågan det

namn egna

partiets valsedel medan frågan fr.0.m. 1968 gällde samtliga partiets val-

DET UNGA MEDBORGARSKAPET

sedlar. Bortsett från 1956 och 1960 är inte resultaten kontrollerade för nämnande felaktiga Kontroller år 1968 och 1991 tyder att

av namn. resultaten för valen 1964-1991 skall justeras ned med 5-8 procentenheter

vill uppskatta andelen väljare korrekt om man som anger åtminstone ett kandidatnamn.

I väntan vadå "När

på

dom var visste unga

man"

ett utkast till kulturanalys av relationen

-

mellan samhälle, ungdomskultur och

politik

Mats Trondman, Centrum för kulturforskning, Högskolan i

Växjö

Jag ska rösta jag inte vad -jag inte vad partierna står

men vet Vet för längre. Mina föräldrar är fyrtiotalister, när dom visste

var unga man. Anna, 20 år 1

We make the oldest when succeed, and

story new we we are trapped by the old stories when fail.

we Greil Marcus

Om endast lagar handlar samband godkännes kan

som om skuggans längd förklara flaggstångens höjd likaväl tvärtom.

som Nancy Cartwright

1 Citatet är hämtat artikel med rubriken Politiker för långt borta i

ur en Svenska Dagbladet den 17 maj 1998.

| VÄNTAN PÅVADÅ "NÄR DOM VAR UNGA VISSTE MAN"

Jag har leva, handla, känna för att den fel och

nog av att e ene

den andre rätt. Jag har leva enligt bild andra

nog av att ger

mig mig själv. Jag beslutar självständig, jag kräver att

av att vara

oberoende i beroendet varandra.

vara av

Albert Camus

Med sociologier som analytiska redskap

Disciplinen sociologi kan iscensättas utifrån rad olika perspek-

en tiv, den kan med uttryck tala och verka från olika

- ett annat positioner. Det finns, vill jag hävda, åtminstone tre olika socio-

logiska positioner, vilka inte nödvändigtvis är att uppfatta

som väsensskilda. Jag skall först kort introduktion till och

ge en var en

dem och därefter hävda de alla kan användas för att av att tre undersöka det denna artikel intresserar sig för, nämligen

som relationen mellan sam/ville, ungdomskultur och politik. I egenskap

kultursociolog och ungdomsforskare är det första gången jag

av

intresserar mig för just politikområdet. Demokratiutredningen är

därför tacka eller beklaga. Den har nämligen bett mig formulera

att mina synpunkter, för vilka jag novis området själv ytterst

som

är ansvarig.

Så åter till sociologierna, vilka tillsammans bildar utgångspunkten för de frågor skall formuleras och den kulturanalys

som

följa skall. som

Sociologi som vetenskap

Den första sociologin jag exempel den vetenskapliga

ser som ett socialvetenskapen inom vilken strikt kvantitativa mätmetoder

dominerar. Dess otvetydiga strävan är att fastställa så säkra statistiska samband möjligt mellan olika indikatorer eller

som variabler, dvs. mellan egenskaper när de relateras till varandra

som

olika värden. Hur till exempel sambanden ut mellan antar ser

bakgrundsvariabler ålder, socialt ursprung, utbildningsnivå,

som

etnicitet och geografiskt t.ex. stad/ landsbygd och genus, rum beroende variabler politisk uppfattning, aktivitetsform och

som

MATS TRONDMAN

partitillhörighet Den vetenskapliga giltigheten har sin grund i

en

enligt internvetenskapliga metodregler korrekt insamlad data generaliserbar för angiven och definierad population, alla

en t.ex. ungdomar i visst åldersintervall.

ett

Jag uppfattar den empiriska socialvetenskapen ofta

som en men inte alltid nödvändig ingrediens i varje samhällsforskares försök att beskriva och förklara utvalda aspekter samtid. I egenskap

av en av kultursociolog är det dock min uppfattning statistik och

att avan-

cerade databearbetningar aldrig får ett rent och för givet taget

ges

sanningsvärde. Siffror talar inte "sanning sig själva, än mindre

av

producerar de oproblematiskt givna förklaringar och förståelser.

Dels är all empiri beroende eller mindre medvetna och tyd-

av mer liggjorda teoretiska föreställningar och värderingar, dels räcker inte säkerställda statistiska relationer mellan variabler till för att i

djupare bemärkelse komma vetenskapens viktigaste

åt svaren fråga, nämligen varför Även har statistiskt samband

om ett mellan utbildningsnivå och politisk aktivitet, så är frågan varför

inte nödvändigtvis tillräckligt besvarad. Om ett delsvar frågan

varför vissa människor är politiskt aktiva än andra de om mer är att är högutbildade så är det likväl möjligt varför-

att upprepa en ny

fråga. Varför, till exempel, är högutbildade politiskt aktiva än

mer lågutbildade Svaret kan då inte därför de är högut-

vara att bildade. Svaret måste sökas i förklaring varför just variabeln

en av

högutbildad påverkar graden politisk aktivitet.

av

Det är min uppfattning att resandet varför-frågor nästintill

av är oändligt. Vem helst kan förmodligen driva forskare till

som en vansinnets brant att vad han eller hon än för-

genom anger som klaring fortsätta ställa frågan varför då. Vad forskare

att som kan försöka formulera tillräckliga våra rimliga,

göra är att svar dvs. med argument inlösta, varför-frågor. Sociologen Björn Eriksson hävdar att förklaring är ett däøför i varje fall för

en som

stunden ett tillräckligt frågan varför. "Tillräckligt"

ger svar innebär i detta sammanhang att de därför" forskaren lägger

som fram får de intresserades varför Det är dock min

att tystna.

övertygelse att tillräckliga kräver förklaringar och för-

svar en ståelse går utöver statistiska samband. Jag vill därför hävda att

som

| VÄNTAN PÅ VADÅ "NÄR DOM VAR UNGA VISSTE MAN"

varförfrågorna kräver iscensättning också de två andra för-

av

varnade sociologierna.

Sociologi som kulturanalys

Den andra sociologin är till sitt Geisteswissenschaftoch

ursprung en tar sig sådan uttryck i samhällsorienterad kulturanalys. Det

som en

tyska begreppet andevetenskap har sin grund i den tyske idea-

listen Wilhelm Diltheys 1833-1911 filosofi vilken hävdade nödvändigheten delat bo mellan natur- och kulturvetenskap. Natur-

av

vetenskapens kunskapsobjekt var enligt Dilthey av ett helt annat

slag än kultur- och samhällsvetenskapens. Människans liv i

sam-

hället och i historien skiljer sig väsentligt från naturvetenskapens

studieobjekt och kännetecknas levd erfarenhet och upplevelser

av kring vilka hennes liv organiseras, förstås och förändras. Att leva och göra erfarenheter meningsproducerande och för-

är att vara

ändringsbar. Ande- eller kulturvetenskapens uppgift blir således

att empatiskt tolkning försöka förstå människan

genom som kulturvarelse och den tid och tidsanda hon lever kultur-

I en analys är människans erfarenheter och upplevelser sig själv och

av

andra liksom värld den nödvändiga startpunkten.

av sin egen

Kulturbegreppet är till innehåll och alla sina möjliga

genom

användningsområden emellertid ingen självklarhet. När litteratur-

vetaren Raymond Williams, 1900-talets viktigaste kultur-

en av teoretiker, inleder sin mest klassiska artikel kulturbegreppet

om skriver han det är one of the three complicated

att two or most

words the english language. Det är dock i detta sammanhang inte min avsikt att problematisera och utveckla kulturbegreppets

historia. Låt mig bara konstatera användningen begreppet i

att av denna artikel är kultursociologiskt och de levda kulturer

avser som alla är ett uttryck för de skilda sätt pä vilka människor lever, förstär och hanterar sin omvärld; deras ekonomiska, sociala och existentiella villkor, deras samhälleliga institutioner, naturen, deras traditioner, värden och uppfattningar liksom deras relationer till andra människor och sig själva och hur de därigenom medvetet och omedvetet

präglas och blir självmedvetna, vilket häde bevarar och förändrar

MATS TRONDMAN

denna medvetenhet liksom dess villkor. En viktig och mycket

avgörande aspekt vårt i den levda kulturen är vår subjektivitet,

av vara med vilken jag de omständigheter, känslostrukturer och

avser impulser aktivt driver oavsett är medvetna dem

som oss, om om

eller Subjektiviteten har, jag uppfattar den, både indivi-

som en duell och social dimension. I sin individuella form handlar den

en

den identiteten, vem jag är och jag kan bli", om egna om Vem medan den i sin sociala form handlar erfarenheten och

om upplevelsen del "vi och inte "dom", dvs.

av att vara en av ett av ett om social tillhörighet och distans. Erfarenhetens "kollektiva subjektivitet" är de sociala energiernas hemland, dvs. det får

som oss att göra något, medan den individuella subjektiviteten, jag och mitt

identitetsarbete, utgör det jagets psykologiska energicentrum,

egna dvs. det får mig göra något. Subjektivitet är således något

som att

skapas och förändras, också delas kollektivt i form det som men av "vi upplever, känner, vet, tycker samma sak". Den

som ser, osv. engelske historikern och kulturforskaren Richard Johnsson har sammanfattat sådant kulturbegrepp, eller kulturstudier,

ett snarare

följande Vis:

För mig handlar kulturstudier medvetandets eller subjek-

om

tivitetens historiska former eller de subjektiva former lever

om

genom, eller, i en ganska farlig förtätning och kanske reducering,

de sociala relationernas subjektiva sida.

om

En annan engelsk historiker, E.P. Thompsson, hävdar i likartad anda att kultur är det människor skapar när de olika sätt

som handskas med sina ekonomiska och sociala villkor. Varje kulturanalj/s måste således innehålla samspel mellan sociala och

ett ekonomiska omständigheter, stabila eller i förändring, och de förståelse- och handlingsformer människor förmår mobili-

som att

inom för sina villkor. Kultur blir i detta sammanhang sera ramen den levda kultur den kulturella praktik "så

som rymmer - som

gör när människor gör brukar göra eller förman som som ändrar det brukar göra och de kulturella förståelseformer

- så människor förstår de sammanhang och själva

som som oss när förstår brukar förstå eller förändrar det brukar

som förs:å människor eller mindre rationellt och medvetet

- mer

I VÄNTAN PÅ VADÅ "NÄR DOM VAR UNGA VISSTE MAN"

iscensätter när de lever sina liv i viss tid, i specifika

en samman-

hang. Det metodologiska iscensättandet detta kulturbegrepp

av benämns hädanefter kulturanalgis. När sociologin intar sådan

en

position utgör den kulturanalytisk socialvetenskap. Dess veten-

en skapliga giltighet, eller värde, har sin grund i det kultur-

snarare

vetenskapliga för i dialog med empiriska material se

ansvaret att något något, dvs. att formulera kulturforskarens tolkningar

som

vardagslivets kulturella praktiker och förståelseformer. av

Sociologi som normativ kritik

Den tredje sociologin intar den normativa och samhällskritiska positionen, vilken oftast sig den sociala teorins än

tar snarare empirins form. Ett klassiskt exempel är den så kallade Frankfurts-

skolans kritiska teori, bland annat argumenterar för att

som

upplysningen åter måste upplysas eftersom samhällsvetenskapen

själv har blivit del demokratins förfallsprocess.

en av Den vetenskapliga socialvetenskapen har att mäta och tillhandahålla

genom

instrument för att förklara och manipulera opinioners svängningar

blivit till serviceredskap i händerna politisk marknad och

en en

socialstat med legitimitetsbehov. Staten liksom partierna får så sätt den vetenskapliga hjälp

behövs i arbetet med att försöka framkalla "masslojalitet som

än öppna sig för inflytandet från allmän opinion

snarare att upp en

tar sig den fungerande politiska offentlighetens form. Det är,

som

följer den tyske samhällsteoretikern och den kritiska teorins om viktigaste Jürgen Habermas, från människornas vardag-

arvtagare liga livsvärld utanför marknaden och statens institutioner, dvs.

bortom och makt politisk offentlighet värd

pengar - som en nam-

har sin grund. För citera sociologen Mikael Carleheden: net att

Demokratisering betyder för Habermas två saker: För det första

frigörelsen politisk offentligbetfrån det politiska systemets

av en

direkta styrning, dvs. stärkandet den autonoma politiska kollek-

av

tiva åsikts- och viljebildningen. För det andra utnyttjandet statens

av

beroende legitimitet för att påverka statens kollektiva målsätt-

av

ningar. Den formen demokratisering förutsätter, men

senare av

uttömmer inte, den förra formen. min kursivering

MATS TRONDMAN

Den typ sociologi Habermas

av som representerar rymmer ett otvetydigt och klart medvetet normativt inslag. Den intresserar sig inte enbart för hur det är, den i citatet sin utgångs-

tar, som ovan, punkt i vad demokrati och demokratisering borde Därmed

vara. tillhandahåller den och gång både möjlighet till

en samma en kritik reellt existerande demokrati och tydligörandet och

av en försvaret alternativ För Habermas innebär detta

av en norm. att en samhällsutveckling motverkar utifrån hans värden funge-

som en rande politisk offentlighet måste kritiseras utifrån hans normativa

position, dvs. från hans krav hur politisk offentlighet värd

en namnet bör verka. En kritiskt normativ socialvetenskap har därmed med Carlehedens ordval, "sin utgångspunkt i den spänning mellan ideal och fa/eticitet redan finns i den verklighet lever i".

som Habermas normativa ställningstagande skall således inte tolkas

idealistiskt eller utopistiskt. För undvika sådan felsom att en

läsning använder Habermas själv begreppet idealisering

och avser med detta den praktikens framträdelseform befinner sig

som mellan det faktiska, hur det är, och det idealiska, hur det kan, bör och kunde När vi samtalar med någon utgår ifrån den

vara. att

kommunicerar med uppriktigt och sanningsenligt

som oss menar vad denne säger.

Att använda språket redskap i kommunikation är således

som att ofrånkomligt göra bruk vissa ideal förutan vilka det

av vore omöjligt att kommunicera. Det betyder inte idealet i den faktis-

att ka samtalssituationen till fullo kommer att uppfyllas, bör

men likväl i vårt kommunikativa handlande försöka dessa

agera som om

ideal gäller, är möjliga och fungerar. Idealisering med

är att

sanningens och riktighetens anspråk bejaka idealen utan att de

nödvändigtvis till fullo kommer kunna förverkligas. Det är just

att i spänningen mellan det faktiska och det idealiska finner det

som

är så utmärkande för normativ, kritisk sociologi eller teori; som en

utifrån ideal, vilket grundats teoretiskt tänkande och att ett genom övertygande, öppen diskussion inlösta, hålla

genom argument, ett vaksamt och kritiskt öga hur något, till exempel demokrati,

en faktisk fungerar och utvecklas. Den normativa och kritiska socio-

logins Vetenskapliga giltighet har således sin grund i nödvändig-

heten finna grundade för den normativa utgångs-

av att argument

| VÄNTAN PÅ VADÅ "NÄR DOM VAR UNGA VISSTE MAN"

punkten i kritiken framträdandegapet mellan vad

samt av som faktiskt är för handen och vad utgör ett legitimt ideal. En

som sådan vetenskap förblir så säga i sina händer eftersom den

att egna inte i naiv och blind Vetenskaps lånar sig till demokratins

en namn

förfallsprocess.

Huvudfrågan och dispositionen av en

"snabb" trestegsanalys

Det är min avsikt även jag riskerar att uppfattas

nu - om som Snörmakare Lekholm får idé att i "snabb "trestegsanalys"

en - en iscensätta alla de sociologierna i försök besvara artikelns

tre ett att

huvudfråga, formuleras i förväg och lyder: Hur skall vi förstå

som

det empiriska obetydligt antal dagens ungdomar

faktum att inte ett av

sig politiskt intresserade och engagerade samtidigt de

sager vara som med mycket undantag undviker medlemskap och traditionellt

politiskt arbete i politiska partier och i på lokala, regionala och statliga nivåer politiska församlingar

Om intresserar för relationen samhälle, ungdomskultur

oss

och politik är det nödvändigt inte tillräckligt att ha tillgång

men

till relevanta beskrivande kvantitativa data. Trestegsanalysen tar därför sin början med kort, tematiserad sammanfattning till-

en av gänglig statistik över ungdomars politiska intresse, engagemang, aktivitet och inflytande. Det första steget är, med ett begrepp lånat

från den engelska etnografen Paul Willis, att uppfatta min

som studies indexikala nivå. Den hjälper mig besvara grundläggande

att

frågor statistiska fördelningar.

om

I analysens andra försöker jag mig kulturanalys

steg en av den indexikala nivåns sammanfattade data. Willis skriver i detta

sammanhang den homologiska respektive den integrativa nivån.

om Den förra går djupare än den indexikala nivån och intresserar sig för hur kulturanalytikern skall förstå de relationer studeras.

som Denna nivå nöjer sig inte med att konstatera hur ungdomars politiska intresse, aktiviteter och inflytande fördelar

engagemang, sig den fortsätter fråga varför. Vad är det i relationerna

utan att

mellan samhälle, levd ungdomskultur och politik förklarar de

som

MATS TRONDMAN

kausala samband den indexikala nivån synliggjort Den

som integrativa nivån för frågan vidare och fokuserar hur relationerna mellan olika element i analysen påverkar, modifierat och förändrar

varandra. Kulturanalysen bör, vilket tidigare tydliggjorts, iscensociologisk föreställningsförmåga i vilken tillåter sig

sätta en man att se något något", dvs. gör analys vilken

som man en genom man formulerar förklarande tolkningar går utöver vad den indexikala

som nivåns beskrivande data sager sig själva. Ett sådant analytiskt

av

tillvägagångssätt således kritik den vetenskapliga

rymmer en av

sociologin att hävda att den sin "vetenskaplighet i

genom genom

allt för utsträckning skurit sociologin från de

stor av att se teoretiska, historiska och sociala sammanhang i vilka data alltid produceras, relateras, analyseras och förändras.

Kulturanalysen bör slutligen, i bästa fall, kraftfulla

generera analytiska poänger vilka kan omsättas i konkret förståelse med konsekvenser för vardagens praktiker. Kanske kan dessa "poänger"

handla vad den tyske hermeneutikern Hans-Georg anses om Gadamer benämner igenkånnandets glädje. I sitt klassiska verk Sanning och metod från tidigt sextiotal skriver han:

Igenkänningens fulla innebörd förstår inte, däri

man om man

endast uppfattar att något redan känt blir känt nytt, dvs. att det

redan igenkända känns igen. Igenkänningens glädje består i

snarare

redan känner igen än det redan kände. Som i

att man mer, man en

illumination, omständigheternas alla betingade tillfälligheter

ut ur och skiftningar, träder det redan kända fram med igenkänningen och fattas till sitt väsen. Man inser något.

Kulturanalysens kritik den indexikala nivån är således inte

av en kritik vill utesluta den kritik vill fördjupa och

som utan en som

komplettera den. Denna komplettering har enligt min uppfattning

två riktningar. Å sidan makro-strakturell vilken

ena en riktning,

artikulerar de historiska, sociala och ekonomiska sammanhang i vilka de variabler studeras verkar, å andra sidan mikro-

som en

etnografisk riktning, vilken kombination långvariga

genom av observationer och djupgående intervjuer försöker komma den

homologiska respektive integrativa nivåns empiriska krav och kulturanalytiska möjligheter.

I VÄNTAN PÅ vADA "NÄR DOM VAR UNGA VISSTE MAN"

Sociologen Thomas Brante har formulerandet

genom av en kausal realism bidragit till god förståelse den strukturella

en av riktningen. Kausalrealismens yttersta syfte är, för att citera Brante,

identifiera de sociala strukturer innehåller kausala mekanisatt som

empiriskt observerbara effekter. Om mot mer som genererar

bakgrund av Brantes formulering uppfattar "låg utbildning som

kausal mekanism så tenderar den att den empiriskt en generera observerbara effekten lägre valdeltagande och politiskt intresse. Vad Brante emellertid adderar till vad jag benämnt den första

ovan sociologin är medvetenheten att de kausala mekanismer som

om

vissa statistiska utfall är del omfattande histogenererar en av mer riska, sociala och ekonomiska också ideologiska sammanhang.

men Genom formulerandet sin kausala realism vill han därför bland

av annat utvidga den första sociologin med en föreställning om

sociologin vetenskap, inte hämmar forsknings-

som som

och den sociologiska fantasin. Den första sociologins processen

metodpraktik är således för hämmande när det gäller möjligheten

att med kulturanalysens vokabulär se något som något som går utöver rena" empiriska observationer och relationer.

Svårigheten med den än nödvändiga strukturella inrikt-

om

ningen är naturligtvis att genereringen olika specifikt levda

av ungdomskulturer i djupare bemärkelse inte så lätt låter sig förstås

enbart strukturell macroanalys. Specifik förståelse genom en av hur olika ungdomskulturer och förändras kräver, vill jag

genereras

hävda, etnografiska fallstudier, vilka inte självklart lånar sig till vetenskapliga generaliseringar. Eftersom jag saknar tillgång till

etnografiska fallstudie-r den politiska dimensionen

av av unga människors levda kulturer, så tillåter jag mig använda min

att

sociologiska fantasi eller kultursociologiska föreställnings- eller

framställningsförmåga. Problemet med den analys följer i

som nästa avsnitt är därmed uppenbar, den saknar helt enkelt de

etnografiska empiriska material den andra sociologin i kom-

som bination med strukturell medvetenhet kräver. Trots detta

en faktum tillåter jag mig att göra kulturanalys syfte är att

en vars

formulera ett antal kultursociologiska daâför huvudfrågans

varför. Om dessa varför avseende omfattning, djup och inre koherens kan tillräckliga kan endast du läsare avgöra.

anses som

MATS TRONDMAN

Kvarstår gör så viktig metodologisk Hur bör relationen

en

mellan den strukturella och etnografiska inriktningen uppfattas

kunna denna fråga måste återvända till den För att ge ett svar

andra sociologins kulturbegrepp. Med kultur analytiskt

som instrument för tolkning jag i detta sammanhang de levda

avser kulturer uppstår till följd att unga människor hanterar sina

som av sociala villkors kausala kraft, dvs., med hjälp Brantes formu-

av leringar, genereringen empiriskt observerbara effekter till

av följd hur människor självförståelsens olika former

av unga genom och uttryck hanterar de sociala strukturer innehåller kausala

som mekanismer". Exempel sådana former och uttryck kan

vara närvaro eller frånvaro politiskt intresse och politiska aktiviteter

av liksom embryon till i Habermas normativa anda fungerande

ett en

politisk offentlighet. Med ungdomskultur er helt enkelt,

menas vilket förhoppningsvis redan framgått diskussionen den/

av ovan,

de levda kulturer är ungdomars.

som

följd artikelns huvudfråga och den metodologiska

Som en av diskussion förts kan jag formulera tre följdfrågor, vilka

som ovan

kronologiskt ansluter till de presenterade sociologiska

tre ovan

positionerna och samtidigt dispositionen för artikelns reste-

anger rande delar.

Vad säger den statistiskt förankrade empiriska forskningen a om ungdomars politiska intresse, aktiviteter och in-

engagemang,

flytande

b Varför leder ungdomars relativt omfattande politiska intresse

och vilja till i så liten utsträckning till partipolitiska

engagemang aktiviteter och inflytande

Hur skall kritiskt förstå det faktiska empiriska utfallet c av

följdfråga och det kulturanalytiska utfallet följdfråga b

a av

bakgrund det normativa demokratiideal formulerats mot av som av Jürgen Habermas

Det är således min avsikt använda den första sociologin för att

att

empirisk bild människors politiska intresse, ge en av unga engage-

aktiviteter och inflytande, den andra sociologin för att mang,

I VÄNTAN PÅ VADÅ "NÄR DOM VAR UNGA VISSTE MAN"

medelst kulturanalys artikulera möjliga förklarings- och för-

en ståelseformer till varför den första sociologins empiriska

bild ser

ut den gör och, slutligen, den tredje sociologin för att

som genom

analys förhållandet mellan samhälle, ungdomskultur och en av

politik potentiella hot, dvs. förfallstendenser, och möjligheter,

se

dvs. politiska mobiliseringstendenser för utifrån kritiskt,

en, ett

normativt demokratiideal, fungerande politisk ungdoms/culturell offentlighet. Om den politiska filosofins viktigaste syften, med

en av stats- Vetaren Bo Rothsteins formulering, är att bidra till "en

gemensam grund för vad diskussionen bör handla om" så vill jag i detta

-

sammanhang se mitt utkast till kulturanalys formuleringar

som av

tanketrådar för fortsatt empirisk forskning, kulturanalys

och sam-

hållskritik. Den beskrivning och kultur- och idealiseringsanalys

som följer är inte enbart att beteckna "snabb" utan också, i

som

den kultursociologiska fantasins och föreställningsförmågans

minst sagt indikatorisk, skissartad, tentativ och tillspetsad. namn,

Förhoppningsvis är analysen så produktivt djärv att den kan bidra till visst diskussionssug".

ett

Ungdom och politik en empirisk översikt

-

En statistisk översikt det empiriska undersökningsområdet

av ung-

domar och politik disponerad i i komprimerad och

nio teman ger

generaliserad form ungefär följande bildz

1 Ungdomars valbeteende

Ungdomar tenderar i förhållande till att

vuxna

i någon mindre utsträckning rösta i val3 -

2 Översikten bygger huvudsakligen material hämtat från svenska val-

undersökningar, SCB och Ungdomspolitiska kommitténs slutbetänkande från 1997. Preciseringar i form relativ frekvens sker bortsett från några

av undantag genomgående i längst varje sida.

noter ner

MATS TRONDMAN

i mindre utsträckning partianhängarel

- vara

tidsmässigt bestämma sig för vilket parti de skall rösta - senare

os

pa

oftare byta parti mellan valen -

Att oftare tendera byta parti skall valforskarna

yngre att menar

inte uppfattas ett livscykelfen0men" utan som ett genera-

som tionsfenomen. De förmodas inte blir partitrogna

yngre mer som äldre.

2 Ungdomars politiska intresse

Ungdomar är i förhållande till

vuxna

i något mindre utsträckning politiskt intresserade.7 -

Ungdomars politiska intressen sig dock oftare andra uttryck än

tar de Intresset har, brukar det heta, bara valt andra kanaler",

vuxnas.

till exempel

som

internationella frågor -

miljöfrågor

-

lokala och vardagsnära frågor

- mer

enstaka sakfrågor eller omfattande visioner. - mer

3 82% förstagångsväljarna jämfört med samtliga väljare röstade

av 87% av ivalet 1994. 4 30°/o förstagångsväljarna jämfört med samtliga röstande i valet

av 47% av 1994 betraktade sig själva anhängare ett parti.

som av 5 1994 bestämde sig 72% ungdomarna mellan 18-21 år för vilket parti

av det skulle rösta under valrörelsen. Bland pensionärer är motsvarande siffra ungefär 25°/o. 6 40% väljarna under 35 år är partibytare. Motsvarande siffra för väljare

av över 35 är 25°/o. 7 47% förstagångsväljarna 1994 de intresserade politik.

av angav att var av Motsvarande siffra för samtliga väljare 58%.

var

l VÄNTAN PÅ VADÅ "NÄR DOMVAR UNGAVISSTE MAN"

I intervju i Svenska Dagbladet den 17 maj i år

en säger statsvetaren och maktutredaren Olof Petersson ungdomar vid första

att en fråga sager sig ointresserade politik när sakfrågor sedan

vara av men diskuteras dr det annorlunda. Då är de ofta val inlästa och har ett stort Det stammer alltså inte att de vänder sig mot

engagemang.

politiken .

3 Ungdomars politiska aktivitet och

engagemang

Om i Maktutredningens anda mäter politisk aktivitet och

kan konstatera ungdomar i förhållande till engagemang att

i traditionell bemärkelse mindre ofta är vuxna

politiskt aktiva

-

medlemmar i politiska partier

-

aktörer i politiska aktiviteter t.ex. demonstrationer.

- upprop,

Tesen att ungdomar är mindre politiskt aktiva kan emellertid,

om

precis som i frågan ungdomars politiska intresse, problemati-

om

Dels kan den större andelen ungdomar inte röstar seras. som liksom den minskade andelen inte är medlemmar i politiska

som

partier uttryck för tendens eller ett samhälleligt

ses som en mönster också gäller Dels tenderar andra former

som vuxna. av politiskt deltagande Öka, t.ex. att tala offentligt, skriva insändare eller tidningsartikel och demonstrera. Därtill tycks

den yngre

generationen, framförallt tack allmänt höjd utbildnings-

vare en nivå, göra sig gällande individer i sina vardagliga

mer som samman-

hang. Ungdomars politiska aktiviteter och tycks helt

engagemang enkelt ta sig andra former än de alltfler tycks

vuxnas, men vuxna också, det frågan ett gemensamt politiskt

som vore om mer kulturmönster i förändring, röra sig i riktning.

samma

MATS TRONDMAN

4 Ungdomars upplevelser av möjligheter till inflytande

I slutbetänkandet från doms olitiska kommittén konstateras

Un g

att ungdomars upplevelse möjligheter till. inflytande. . politiska. .

av 1

och större organisationer" år mycket negativ.

organ

73°/o sig inte kunna påverka rikspolitiken

- anser

Nästan hälften sig inte ha någon påverkan Våra - anser

folkrörelser Endast tre procent de de har

- av unga menar att stora

möjligheter att påverka lokalpolitiken.

Däremot tycks ungdomar uppleva betydligt större möjligheter att påverka den vardagen liksom det valet utbildning.

egna egna av Särskilt skolan och fritidsgården tycks institutioner där

vara ovan-

ligt många ungdomar tycker att de bryr sig ungdomars

vuxna om åsikter På politikens, arbetsmarknadens och föreningarnas

om-

råde år det enligt ungdomarna betydligt sämre ställt

I ungdomspolitiska kommitténs slutbetänkande sammanfattar

situationen följande vis: man

Resultaten bild de starkt kritiska den poli-

ger en av unga som mot

tiska och institutionella makten. De upplever inom dessa

att man

maktsfärer både har små möjligheter påverka och inte

att att man

tillräckligt lyssnar till de åsikter.

ungas

5 Ungdomars faktiska representation

Såväl unga kvinnor män är kraftigt underrepresenterade i

som

beslutande församlingar.

1994 var

8 31% respektive 61% ungdomar mellan 15 och 17 år tycker att skolan

av och fritidsgården bryr sig tillräckligt mycket åsikter. Det är

om ungas dock minst sagt viktigt i sammanhanget att konstatera att drygt två tre

av ungdomar i högstadie- och gymnasieåldern inte tycker att skolan bryr sig tillräckligt mycket åsikter.

om ungas 9 70% ungdomar mellan 15 och 17 år tycker riksdagen och EU

av att lyssnar "mycket lite eller inte alls till de unga".

I VÄNTAN PÅ vADÅ "NÄR DOM VAR UNGA VISSTEMAN"

noll ledamöterna i börsföretagsstyrelser under 35 år - procent av ungefär ledamöter i statliga kommittéer och - en halv procent av

statliga utredningar under 25 år

ledamöterna i myndighetsstyrelser under 35 år - en procent av

fem regeringsledamöterna under 35 år

- procent av nio riksdagens ledamöter under 35 år - procent av 12% ledamöterna i partistyrelserna under 35 år. - av

6 Ungdomars tilltro till med och påverka sina

att vara

villkor

Ungdomar ställer sig positiva till med och påverka:

att vara

utbildning, skola och skolvardag

- sin egen

politiska myndigheter och styrelser via kvotering

- organ, kommunala ungdomsråd syfte låta de - genom vars är att ungas

synpunkter lokala politiker.

höras av

7 Ungas politiska aktivitetsattryc/e

Trots ungdomarnas höga tilltro till lokala ungdomsråds möjlig-

heter göra människors åsikter hörda säger 61°/o att de inte att unga

själva kan tänka sig delta. Ungefär tredje ungdom kan tänka

att var sig delta. Bland dessa är det fler flickor än pojkar. Men, att som ungdomspolitiska kommittén skriver,

1° Över 80% ungdomar mellan 15 och 24 år tycker definitivt eller av "kanske det är bra idé med lokala styrelser med elever i majoritet att en våra gymnasieskolor. 70% ungdomar mellan 15 och 24 år tycker det är en bra" eller "halvav bra idé att ha speciella platser för människor i de politiska organen unga för så sätt öka inflytande i politiken. att ungas 1286% ungdomar mellan 15 och 24 år tror att det hjälper med lokala av ungdomsråd för ungdomars åsikter bättre skall komma fram i den att lokala politiken. Endast 7% tror inte att det spelar någon roll.

MATS TRONDMAN

tredje de i Sveriges kommuner aktiva i

om var av unga var ung-

domsråd så skulle det kunna innebära politisk kraft.

en enorm

8 Ungdomars uppfattning om politisk representation i lokala ungdomsråd

en majoritet ungdomar inte att det skall val till - av anser vara

lokala ungdomsråd, de skall öppna för den är intres-

vara som

serad

många anser att det skall möjligt politiskt aktiv - vara att vara

utan att behöva tillhöra något parti. Att hitta former för

politiskt arbete utanför partierna viktigt.

anses vara

9 Ungdomars förväntningar på politiker

politiker måste Öppna för vad ungdomar tycker,

- vara mer

tänker och vill politiker borde oftare fråga efter ungdomars åsikter

-

politiker borde beredda ifrån sig makt. - vara mer att ge

Otvetydigt är ungdomar mycket kritiska och hyser misstro

stor

till politiker.

Ett försök till sammanfattning

Låt mig sammanfattai syfte i nästa delavsnitt formulera två

att

möjliga slutsatser samhälle, ungdomar och politik.

om

Ungdomar tycks i förhållande till partipolitiskt

a vuxna vara mer

rörliga och förändringsbenägna

1362% det inte skall val till ungdomsråd. 35% svarade

anser att vara motsatsen.

| VÄNTAN PÅVADÅ "NÄR DOMVAR UNGA VISSTE MAN"

Ungdomar är i mycket liten utsträckning representerade i

b

politikens, och marknadens organisationsformer. Deras

statens faktiska infl tande via resentation är näst intill obefintli

Y re P gt

Ungdomar upplever sig ha ett mycket litet inflytande

c

politik, och marknad

stat

Ungdomar upplever sig ha relativt stort inflytande över sin

d ett

egen vardag

Ungdomars politiska intresse och söker sig

e engagemang nya, offentliga icke partipolitiska former och kanaler, t.ex. lokala

men

skolstyrelser och lokala ungdomsråd

Ungdomar vill ungdomar skall med och påverka det

f att vara

vardagslivet partipolitisk organisering och utan

egna - men utan

valbarhet och representativitet utgör något nödvändigt villkor att

Genom former och kanaler majoritet ungdomar g nya tror en av

att de kan påverka politiken.

En "tragisk klyfta" eller en "Iyckosam tragik"

Jag vill avsluta detta avsnitt med antyda två olika lika

att men möjliga slutsatser den empiri presenterats och

av som ovan sammanfattas.

Å sidan vad Olof Petersson kallat tragisk klyfta

ena tonar en

fram. Ungdomar har varken faktiskt inflytande eller upplever sig

ha något inflytande över avgörande beslut i samhället, varken i partipolitiken, marknaden eller i Om skall

staten. man tro vad dem säger tycks de för närvarande inte vara sär-

merparten av deles intresserade heller. Det tragiska för vårparlamentariska demokrati byggdpå partier ungdomar ar politiskt intresserade

ar att och de vill sig inte i just partipolitik och styrelseram.

att engagera men Å andra sidan det fullt möjligt för tragiken

är att argumentera att

tillgång. Den tragiska klyftan kan likt H.C.

kan visa sig vara en Andersens fula ankunge visa sig vacker i tillblivelse.

vara en svan Kanske skall därför i stället för "tragisk klyfta" tala lycka-

om en

tragik i den politiska offentlighetens tjänst. Ett sådant utfall är

sam

MATS TRONDMAN

ingen självklarhet. Än mindre låter det sig

förutsägas. Men otvety-

digt avgörs det i utsträckning politiska och vardag-

stor av vuxnas liga möten med människor. Därmed är också mindre lycko-

unga

utfall fullt möjliga. Till detta skall jag återkomma. samma

Ett kulturanalytiskt utkast till några "möjliga varför"

I den allmänna diskussionen varför människor poli-

om unga trots tiskt intresse och iså utsträcknin undviker

en gageman g stor g arti n olitikn 0 stöter å rad olika förslao till förklarinu u P P man P en g gar.

Nedan fölier provkarta vad uppfattar relativt vanliga

en jag som mediala därför frågans "varför.

identifierar sig inte med de politiska partierna i dag

- unga av

de är vid snabba beslutsvägar, vilket lätt krockar med - unga vana ett mer trögrörligt demokratiskt

system

de lättrörliga verklighet: IT och människors ökade

- ungas unga internationella erfarenheter

de politiska partierna hittar inte språk och former för nå de - att

eftersom partierna saknar tydlig vision och refererar unga en för mycket tillbaka i tiden. De är också för lika varandra och saknar politisk tydlighet och handlingskraft. Inte heller har de svar hur framtidens samhälle kommer

att se ut

unga människor möter alldeles för sällan politiker. Dialog saknas

ungdomar tycker att partipolitik är tråkigt, inte heller tror de

sig kunna påverka den de blev aktiva

om

ungdomar av i dag är bortskämda och har inte fått kämpa för -

sina välfärdsstatliga rättigheter. De är passiviserade och

tar

därför allting för givet

avståndet mellan ungdomar och den politiska världen har ökat. -

I VÄNTAN PÅ VADÅ "NÄR DOM VAR UNGA VISSTE MAN"

Det är inte min avsikt diskutera relevansgraden denna typ

nu att av

förklaringar. De äger förmodligen alla i eller bemärkelav en annan

relevans. Problemet jag inte finner dem tillräckliga se är att vara

denna artikels varförfråga. frågan varför svar Om svaret om

människor inte intresserar sig för partipolitik är att partierna unga har tråkiga möten", så spelar det ingen roll så kommer

om svaret från ungdomarna själva. Jag har svårt att tro att någon av oss egentligen fullt allvar vill hävda det avgörande hindret för

att

partipolitisk mobilisering är tråkiga möten. För det första jag

tror inte möten uppfattas tråkiga de kommer vill ändra

att som om som eller försvara samhället. För det andra är det inte heller någon som

dagens ungdomar plötsligt skulle strömma till de politiska

tror att partierna därför att de får reda att mötena är "roliga.

numera Jag helt enkelt de flesta ungdomar är politiskt seriösa

tror att mer än så. Om politik handlar "roliga" möten än politik, så får

mer om

politiken För att ha roligt behöver inte politik, men

nog vara. man politik, däremot, skall rolig och levande politik. Och dit

vara som når inte med roliga möten" med levande politik i

man utan en levda kulturer. Som skall så är det precis denna

nu se typ av koppling saknas i tidens tomrum.

som

Kulturanalysens antagande om tre tomrum i tiden

Utgångspunkten för min kulturanalys är det lösa men mycket

sensitiva begreppet, eller kanske metaforen, tomrum. Mitt

snarare

sätt närma mig några tillräckliga därför frågan varför inte

att om de ungdomar säger sig politiskt intresserade och

som vara engagerade inte också är partipolitiskt aktiva är att hävda att behöver göra kulturanalys åtminstone tre interrelaterade

en av

i tiden, vilka jag benämner det socio-e/eonomis/ea, det tomrum existentiella och det politiska tomrummet.

Begreppet lånar jag från historikern Torkel Jansson

tomrum

i sin forskning visat 1800-talet 1800-1870 kan förstås som att

tid mellan två samhällsformationer, skede när kapitasom en ett lismen alla områden tränger undan den föregående samhällsformationen, det vill säga jordbrukssamhället. 1870 har kapita-

MATS TRONDMAN

lismen den tidigare ekonomin och industrialismen har blivit

ersatt

den tidens näringskälla. Jansson skriver brytningstid

nya om en mellan feodal samhällsformation och dess avlösare", präglad

en av individualism, konkurrens, industrialism och allt demokratis-

mer ka förhållanden inte sociala skillnader mellan människor

även om och sociala försvann med ståndssamhället. Industrisam-

grupper hällets klasser ersatte de gamla stånden.

I detta sammanhang lanserar Jansson metaforen ett

om

sprängfyllt tomrum, finns inbyggt i omvandlingsprocessen

som från samhällsformation till Eftersom sådan

en en annan. en om-

vandling inte kan ögonblicklig uppstår mellan formationerna

vara

en i tiden utdragen process vilken i organisatoriskt avseende

måste skapa ett tomrum. Genom att fokusera transformationsperioden mellan två samhällsformationer kan Jansson Visa hur tomrummet fylls och hur därigenom samhällsformation blir

en ny till. Jordbrukssamhället blir industrisamhälle. Övergångenär

naturligtvis en mycket sammansatt och sker gradvis. Den

process låter sig trots kraft och omfattning lättare och förstås efteråt än

ses medan den pågår. Den förändrar inte endast samhällets materiella

bas utan också "mänskliga umgängesformer i vidaste mening. I

och med den samhällsformationens tillblivelse blir

nya tomrum-

met sprángârllt. Men självklart är aldrig tomrummet tomt utan

rymmer en och gång såväl äldre former och

samma rester av

tankegods som embryon till

nya.

Tomrummet gör behovet akut bland breda befolkningslager

att finna ett nytt liv, utkomster och samhälleliga och kultu-

nya nya rella levnadsformer under kapitalismen alltmer präglat

ett av samhälle. Det gör begreppet relevant är de föränd-

som tomrum att ringar sker i mellanrummet mellan två samhällsformationer

som inte är synkroniserade. När jordbruket förändrades och inte längre kunde erbjuda arbete och befolkningen samtidigt ökade i antal stod inte industrialismen redo den från jord-

genast att suga upp bruket friställda arbetskraften. När Sverige gick från ståndsriksdag till tvåkammarsystem inte demokrati och offentlighet fullbor-

var dad. När gamla kulturmönster bröts stod inte samhället redo

ner med och när den sociala och fattigdomen ökade fanns

nya oron

inga färdiga patentlösningar genast löste problemen. Men

som

| VÄNTAN PÅ VADÅ "NÄR DOM VAR UNGA VISSTE MAN"

rad omvandlingar fylldes tidens och ut tom-

genom en tomrum ur

föddes det industrisamhälle i sin tur kom att möjligrummet som göra färden välfärdssamhället. I sin analys 1800-talets

mot av torn-

gör Jansson intressant och viktig iakttagelse: För de rum en människor levde sin tid mellan formationerna det lättare

som var

naturligtvis också höggradigt angeläget visionärt formu-

och att

lera mål i problemfyllt samhälle än det finna verksamma

ett var att medel därför".

Av särskilt intresse i detta sammanhang är att Jansson antar att

alltid ligger inbyggda i genomgripande samhälleliga föränd-

tomrum ringar. Min kulturanalys tillåter sig mot denna bakgrund att anta

vårt 1990-tal mycket tydligt har kommit att uppvisa rad att en

tomrumsaspekter, tydligt antyder industrisamhällets

som krackelering i flera avseende, inte minst när det gäller ungdomars möjligheter och villkor. Således är det min avsikt iscensätta

att metaforen för bättre försöka förstå ett

om ett tomrum att samhälles, dess ungdomars och politiks villkor i tid vår. Mot

en som bakgrund Janssons formulering att den sammansatta pro-

av om

utgör inte endast förändrar samhällets cess som tomrummet materiella bas också "mänskliga umgängesformer i vidaste

utan mening har jag valt betona tre tomrum, vilka vart och ett i min

att analys öppnas vad jag kallar tre för respektive

upp av tomrum

specifika brott.

I det socio-ekonomiska tomrummet är min utgångspunkt tre strukturella brott, i det existentiella identitetspolitiska brott och

tre i det politiska politiska brott. Också bakom dessa brott finns

tre självfallet eller mindre entydiga eller komplexa drivkrafter. Jag

mer har medvetet undvikit att analysera dessa, det står mig ganska

men klart, jag därför betecknar mig marxist, att under

utan att som

kapitalismens outplånliga drivkraft, dvs. kravet kapitalacku-

mulation, fortsätter allt är fast förflyktigas. Det är också

som att min övertygelse politik är det medel med hjälp den både

att vars består och mänskligt ansikte. Någon osynlig hand har

ges ett aldrig funnits än i skrifter lika ideologiska den politik

annat som

ifrågasatt den.

som

MATS TRONDMAN

1 Det socio-ekonomiska tomrummet

Det socioekonomiska har, vill jag hävda, öppnats tomrummet nu strukturella brott med betydelse för förståelsen upp av tre stor av relationen mellan samhälle, ungdomskultur och politik. För det

första alltmer brutet sambälleligt reproduktionsmönster. Om

ett tiden ända fram till 1990-talets början, sett ett decenniers ur par

perspektiv, handlade samhällsreproduktion tenderade

om en som barn- och ungdomar från skilda sociala miljöer olika framatt ge tida livschanser så ingick likväl denna reproduktion nästan uteslutande i "nollsummespel innebar att alla ungdomar ett som till slut erbjöds plats arbetsmarknaden och blev Formuvuxna.

leringen "brutet reproduktionsmönster innebär männi-

att unga

skor i dag lever i tid när det samhälleliga reproduktionsmönst-

en

nollsummespel brutits. Att skötsam i utbildning och

rets vara arbete är inte längre tillräckligt för plats arbetsmarkatt ta en naden och i traditionell bemärkelse bli självförsörjande och en

därmed självbestämmande Marginaliseringsriskerna har

vuxen.

otvetydigt ökat för allt fler ungdomar.

För det andra har tidigare väl avgränsad ungdoms- eller tonen årstid brutits, öppnats och expanderat såväl uppåt nedåt i upp som

åldrarna. En till märklig paradox har uppstått. Samtidigt

synes som det allt längre tid för alltfler människor bli faktiskt tar unga att

vuxna ha tillgång till avslutad utbildning,

- att resurser som arbete, inkomst, självständig ekonomi och eget boende egen som gör människa hand kan fatta flertalet det att en ung egen av

vardagslivets avgörande beslut själv så blir de i åtminstone

egna två andra avseende, biologiskt och socialt, allt tidigare. Allt vuxna

tidigare brådmoget barn och ungdomar skall till följd den

vuxna av alltmer förlängda ungdomstiden vänta allt längre tid att i faktisk

bemärkelse iscensätta sitt vuxenskap. För det tredje har de sociala och ekonomiska klyftorna ökat

rejält mellan olika befolkningsgrupper samtidigt välfärds-

som

möjligheter intervenera i syfte att förhindra marginali-

statens att seringsprocesser har reducerats. I stället för sociala inbäddnings-

har tendensen varit ökade exkluderingsprocesser. Ett processer brott i jämlikbets- och rättvisesträvanden bar kombinerats med ett

I VÄNTAN PÅ VADÅ "NÄR DOM VAR UNGA VISSTE MAN"

brott också i socialstatlig intervenering. Ungdomarna, om nu

väljer att generalisera åldersgrupper eller generationer, är den

drabbats hårdast. grupp som Sammantaget skulle kunna tänka sig det socioman nu att ekonomiska skapat social grogrund för partitomrummet en

politisk mobilisering och aktivitet. Är verkligen inte reflexiva

ungdomar trots sin brådmogenhet skall vänta och vänta på som att

bli till följd brutna reproduktionsmönster och

vuxna av som samtidigt samhälleliga institutioner med avsaknad möts av av resurser

och fungerande mobiliseringsstrategier i tid när klyftorna ökat

en rekordartat inte intresserade att partier i syfte försöka av att förändra sina villkor Varför sker då ingen partipolitisk mobilisering i tid kan tyckas upplagd för just detta en som vara som Bortsett från den förklarande kraften av de två tomrum som skall analyseras nedan vill jag vad gäller det socio-ekonomiska tomrummet framföra treförbinder. För det första är ungdomsi inget avseende homogen. Även de alla har hantera gruppen om att det socio-ekonomiska brott gör de det bakgrund tomrummets mot skilda sociala, ekonomiska och kulturella villkor. Vi har å av ena

sidan ungdomsgrupper till följd sina förutsättningar,

som av och identiteter både oftare efterfrågas också lättare resurser men kan mobiliseras för nödvändiga förändringar, oftast barn till högre tjänstemän, akademiskt utbildade kapitalägare och fria akademiska yrken. Sådana ungdomsgrupper erfar lättare tidens och tomrum

brott spännande utmaningar och möjligheter.

som nya,

Å andra sidan har ungdomsgrupper förutsättningar i

vars

mindre utsträckning mobiliserings- och förändrings-

genererar benägenheter och därför mindre väl det som svarar mot tomrum med Janssons metafor skall bli sprängfyllt. Den starkare som tycker sig i allt mindre utsträckning behöva kollektiv gruppen partipolitik för att iscensätta sina livsbanor, de klarar sig sina individuella banor livet bra. Deras kulturella praktiker och genom självförståelseformer är med dem. Den riskerar svagare gruppen att passiviseras i dialektiken mellan skammen för det nederlaget egna och frustrationen samhälle politiker inte tycks kunna över ett vars fixa vad de skall fixa. Deras kulturella praktiker och självförståelsefomer, såväl passade industrisamhället eller de som ursprungs-

MATS TRONDMAN

länder kommer ifrån, riskeras vändas dem. Det man att mot som gång det sättet vilket levde och betedde sig blir en var man nu

till kulturella eftersläpningar nödvändiga att med hjälp ekono-

av misk politik, pedagogik och kommunikation förändra. För det andra tenderar både de framgångsrika och de mer mindre framgångsrika ungdomsgrupperna att i sina livsvillkorsoch kulturmönster bli alltmer diversifierade och individualiserade. Heterogeniteten ökar inte bara mellan också inom grupperna utan vilket innebär samtidigt de socio-ekonomiska grupperna, att som

klyftorna ökar så upplever varken de framgångsrika sinsemellan

eller de sinsemellan delade erfarenheter och gemensamma utsatta öden. Det innebär för det tredje ojamli/ebeten individualiseras att sådant sätt även fattiga är lika fattiga, utsatta lika utsatta, ett att om så upplever de sig tillsammans inte bärare gemensamma vara av villkor, liv och öden, bruksarbetarna i som t.ex. merparten av brukssamhällets arbetarkvarter kände, eller till vissa delar fortfarande kan känna. Detta innebär naturligtvis den stora risken att den politiska frustrationen över det ödet vänds andra egna mot likartat annorlunda" vit nationalistisk utsatta men grupper, t.ex. och chauvinistisk arbetarklass invandrare, eller tvärt inmot om: vandrare till följd socio-ekonomisk utsatthet tolkar varje som av kritisk eller stödjande signal från svenskar uttryck för rasism. som Samtidigt sig de med rätt präglingseffekter och flexibla tar resurser det socioekonomiska tomrummets avigsidor och fyller i prout ur jektliknande former den tidens möjligheter. De gör sitt eget nya

sprängfyllt. Segregationens eller integrationens dilemma

tomrum är naturligtvis konflikten mellan förälder göra vad kan att som man för sin familj och sina barn och politisk medborgare göra att som vad kan för sitt samhälle och sina medmänniskor. Få föräldrar man skulle begå misstaget säga till sina barn att de får stå ut med att en hopplös social situation för och politiska skäl att mamma pappa av

vill motverka segregation. Segregationens problem löses därför

inte föräldrars ideella val människors något genom utan genom sånär lika villkor. Slutsatsen är den sammantagna effekten det sociopolitis/ea att av strukturella brott ar alltmer diverszfieradelevda kultutomrummets

l VÄNTAN PÅ VADÅ "NÄR DOM VAR UNGA VISSTEMAN"

an olika skal, sina upplevt individuella öden, rer, som om av genom varken erfareller upplever villkor bas för ser, gemensamma som gemensamt politiskt agerande i partier för olika sociala grupper. I

stället far åsikterna hit och dit. Individuellt prövar sig fram man utan att känna sig nöjd. Man kan ändå inte påverka partierna alltmer befolkas annorlunda människor, dumma eller som anses av giriga med politik sko sig själva. Vad kan de förresten nog att åstadkomma än det elände sprider sig omkring I mer som runt tomrummet skenar de individuella analyserna och förenas paradoxalt olika skäl i misstron politik och politiker. 1994 nog av mot instämmer 72% i påståendet "de sitteri riksdagen och beatt som slutar tar inte mycket hänsyn till vad vanligt folk tycker och tänker" och 69% i påståendet "partierna är bara intresserade att av folks röster inte deras åsikter. 1968 motsvarande men var procenttal 46% respektive 37%. Den positiva politiska kraft finns som kvar vänds därmed det vardagslivet och den mot egna egna var-

dagsverkligheten, där de vill får med väljas.

som vara utan att De för partipolitiken negativa effekterna förstärks därtill

ytterligare det existentiella och politiska

av tomrummet.

2 Det existentiella tomrummet

Det existentiella tomrummet öppnas enligt mitt förmenande upp av tre identitetspolitiska brott. Innan jag närmare sätter dessa i

arbete kan det finnas anledning tydliggöra min användning att av

begreppen identitet och identitetspolitik. Med identitet jag i

avser den engelske sociologen Anthony Giddens anda alla människor att behöver pågående och därmed förändringsbar berättelse sig en om själva, handlar är, varför är är och som om Vem man man som man hur. Att medvetet eller omedvetet, klart uttalat eller icke klart uttalat, formulera livsberättelse sig själv är otvetydigt slags en om ett försök förstå sig själv den är, forma sig själv till att som man att den vill och därigenom försöka hantera de villkor man vara att över vilka inte alltid råder. Det kan i sammanhanget rimligt man vara att

precis när det gäller subjektivitet å sidan tala

som ena om en mer personlig sida identiteten, där de individuella, subjektiva av egna

MATS TRONDMAN

erfarenheterna och upplevelserna betonas, å andra sidan

en mer socialt orienterad identitetsupplevelse där erfarenheten social

av tillhörighet till ett "vi" i relation till "dom" tydligare kommer

ett

till uttryck. Med identitetspolitik i detta sammanhang identiteten

avses som ett redskap för något syfte än identiteten själv, identitet

annat t.ex.

ett sätt att "finna sig själv, läcka information specifik som om en livsstil och dess smaker, dvs. stilmarkör, vinna erkännande

som

och kärlek, inflytande och makt Identitetspolitik i denna

osv. bemärkelse tycks mig ha två sidor, handlar "de stam

en som om och djupa frågorna", dvs. frågor hur bör leva våra liv, vilka

om värden, existentiella eller politiska, skall grunda våra liv och

osv.,

handlar ytliga fenomen livsstil och smak. en som om mer som

Det första identitetspolitiska brottet kallar jag den för långt gående socialpsykologiseringen tillvaron. Ett vanligt definie-

av sätt att ra socialpsykologi är att säga att disciplinen fokuserar interaktio-

betydelse, från de tidigaste barnaåren ungdomstiden

nens genom till vuxet liv, för identitet och självbild. Det finns således ingen

anledning att kritisk till varken socialpsykologin

vara som veten-

skap eller det mycket betydelsefulla och fullständigt avgörande aspekterna mänskligt liv den studerar.

av som

Det är däremot min uppfattning att alltfler människor i vår tid, framförallt människor också vill bevara sin

unga men vuxna som

ungdomlighet, tenderar att fastna i ett slags självreflexivitetens och relationernas ekorrehjul. Aldrig tidigare under detta sekel tycks

mig så många ägna så mycket tid att försöka förstå sig själva och sin identitet och sina relationers betydelse för den självbilden

egna och hälsan och samtidigt ägna så lite tid medverkan i parti-

egen politiskt arbete för samhällets bästa.

Uttrycken för den långt gångna socialpsykologiseringen

av

samhället tycks mig fenomen såpoperatittande, identi-

vara som tets- och relationsinriktad veckotidningsläsning, timslånga tele-

fonsamtal och mångfald terapibehandlingar och analytiska

en av religioner, vilka kan dagsverke vecka eller i den

uppta ett per mer senmoderna människans liv. Faran med hur nödvändiga relatio-

-

och siälvförståelse än är socialpsykologiseringen endast ner - är att självgenerar efterfrågan reflexivitet, vilket riskerar att

mer

l VÄNTAN PÅ VADÅ "NÄR DOMVAR UNGA VISSTE MAN"

den självförståelsens upphäva sociala handlingar för

egna sötma att förändring såväl identitetsmässiga sociala villkor. Reflexiva

av som kunskaper ökar inte givet sätt benägenheten till sociala

ett

handlingar och politiskt arbete. I den form jag här tycks de

avser

frånkoppla samhälleliga och politiska aspekter.

snarare

Det andra identitetspolitiska brottet bidrar till öppna

som att

det existentiella har göra med att socialupp tomrummet att

psykologiseringen i betydligt större utsträckning riktas mot den

personliga än den sociala identiteten och livsstil och

snarare mot

smak i större utsträckning än frågor värdegrunder för det

mot om

goda livet. Det är rimligt att anta att partipolitisk tillhörighet

oftare är förknippad med ett socialt identitetsarbete,

mer en känslan vi" och "dom", än med identitetsarbete i den "reflexiva

av nomadens tjänst", "jaget subjekt i relation till andra "jag

som som

objekt, liksom med grundläggande frågor det goda livets

om värde- och idégrund. Men tudelning denna mellan

en som personlig identitet och livsstil och smak sidan och social identi-

å ena

och djupare värdegrunder å andra sidan kan tyckas väl pråktig,

tet rationell och altruistisk för helt rimlig. Jag tror därför att

att vara det viktigaste brottet i det existentiella tomrummet är att dagens

ungdomskulturer i sitt identitetsarbete i utsträckning har

stor kopplat ner" förbindelsen mellan den personliga identitetens livsstils- och smakeffektsökeri och social, politisk vi-tillhörig-

en

het byggd uttalad värdegrund politiska visioner det

en om om goda samhällslivet.

Kanske är det så politik inte blir till begär för den

att egna

identiteten förrän den kan koppla ihop det personliga uttrycket med social politisk tillhörighet, och det är precis vad nte

en som sker i dag. Det existentiella andra brott kan därför

tomrummets

beskrivas kulturell nedkoppling förbindelsema mellan

som en av

livsstil, eller så vill uppvisandet synliga identitetenocb

om man av

politiskt formulerad vi-tillhörighet baserad på ett sökande efter

en en

djupare värdegrund.

Det tredje identitetspolitiska brottet utgör syntes de två

en av föregående och innebär helt enkelt att lever i ett existentielt

identitetspolitik endast i undan-

tomrum som genererar en som

tagsfallet kan bryta den socialpsykologiska vallen. sådin

När en

MATS TRONDMAN

identitet uttryck för politiskt intresse och blir det

ger engagemang i den form antingen kan beskrivas tragisk klyfta eller

som som en

som en lyckosam tragik. Partipolitik är inte något berör de

som

självreflexiva upptagenhet sådan politik är helt enkelt

ungas en

,

inte del identitetspolitik, politiska

en av ungas vars engagemang

söker det vardagslivets nära domäner. Där och ingen snarare egna

finns det kan påverkas. annan stans som

Det kan intressant konstatera begreppet identitet

vara att att har sitt etymologiska i den latinska idem, vilket

ursprung roten implicerar likhet, överensstämmelse och kontinuitet. Vi lever

i en tid och i samhälle när den personliga identitetens sökande

ett

fastnat i den socialpsykologiska nivån. Bilden mig själv, så

av som den blir till i mötet med den alltmer medialiserade andre, fastnar i

TV-rutan, i den spegeln och i den eller det jaget väljer

egna att vända blicken och längtan I det än nödvändiga inte

mot. om men

självtillräckliga socialpsykologiska synfältet blir personliga bekymmer inte länkade till sociala, sammanhängande partipolitiska

frågor. Det tycks förhålla sig tvärtom. Sociala och politiska

snarare frågor riskerar omsättas i identitet livsstilsarbete,

att som ontologisk osäkerhet och psykosomatiska besvär, sådana

även om aldrig kan reduceras till enbart sociala och politiska frågor.

Avslutningsvis är det existentiella viktigaste

tomrummets därförsvar denna artikels "varförfråga Varje individs

att

ofrånkomliga identitetspolitiska arbete i nuet i mycket liten utsträckning tycks "koppla sig på partipolitiskt arbete. Parti-

upp

politiskt arbete tycks signalera någon form problem i arbetet

av med finna sig själv. Att till såväl vänner främmande männi-

att som skor säga är partipolitiskt aktiv är i deras med-

att man som att vetanden väcka frågan vilka problem kan tänkas ha. I

om man sådana tider är risken det partipolitiska identitetsarbetet, för

att det lilla fåtal är aktiva, riktas inåt den parti-

som nu mot egna

Vilken än tydligare gör den till in-grupp i relation till gruppen, en andra utanförstående det kanske inte är någon idé

grupper, som att kommunicera med eftersom de ändå inte vill sig

- upptagna av

själva och sin överhängande Vardag de är.

som

I VÄNTAN PÅ vADA "NÄR DOM VAR UNGA VISSTEMAN"

3 Det politiska tomrummet

Tidens jag tolkar det också politisk

tomrum rymmer som en dimension, vilken öppnas tre politiska brott. För det första

upp av

parti- och parlamentarisk politik befinner sig i något en som tv en,

än tillspetsat beskriven, legitimationskris, vilken skulle kunna om formuleras dilemma: samtidigt de flesta ungdomar

som ett som har förhållandevis förväntningar politiker skall lösa det

stora att socio-ekonomiska svåra problem med samhälls-

tomrummets ekonomi, fördelningspolitik och arbetslöshet saknar de dels

senare

och styrmedlen för att lösa dem samtidigt de lång-

resurserna som

siktiga problemlösningar iscensatts politiker varken tende-

som av

tilltala genomförarna t.ex. lärare, socialarbetare, arbetsförrar att medlare eller dem drabbas hårdast de lösningar de

som av som "objektivt" behöver de svenska eller invandrade folkliga klasser-

barn, de årens utbildningspolitiska reformer.

nas t.ex. senaste Därtill tycks inga andra än just politiker dras in i ansvarssfären.

Masslojaliteten sviktar betänkligt liksom motivationen för partipolitiskt arbete, antingen uppfattas "otacksamt" av

som som politiker eller med misstro väljarna Jag är därtill övertygad

av

legimitaionskrisen har viktig genusdimension. De folk-

om att en

liga klassernas kvinnor tycks i betydligt större utsträckning än män bejaka tidens problemlösningar, utbildning och

som t.ex. nytt identitetsarbete, vilka innebär ökade spänningar mellan män och kvinnor i de folkliga klasserna. En hel del män tycks sig över

oroa tidens "skilsmässokurser" sätter konstiga griller i huvet

som fruntimmer. Unga kvinnor säger sig också i större utsträckning än

män intresserade delta i lokala ungdomsråd. unga vara av att

För det andra legitimitetsbrott mellan eliter och olika

ett ungdomsgmpper. Det socio-ekonomiska skenande

tomrummets ojämlikhet ökar avståndet mellan eliter och de folkliga klassernas barn. Folket misstror alltmer våra eliter, oavsett de betecknas

om

ekonomiska, politiska, kulturella eller administrativa eliter. som Eliterna, får vinna folket för "det

som svårare att gemensammas bästa", vilket folket uppfattas deras bästa, tvingas göra

av som

folket till "pedagogiskt problem" lika bångstyrigt deras barn i

som skolkulturen. Att folkets bli politiskt aktiv eller

som representant

MATS TRONDMAN

i myndigheters eller börsföretags styrelser tenderar

representera uppfattas sålt sin själ. Fram växer också motsatt att som att man

ungdomskulturella eliter i populärkulturens medier, vilka

nya ibland kan ha lika svårt folkets ungdomar att lyssna t.ex. att P3 dem konserter med klassisk musik eller som att att dramatiska teaterföreställningar. Antalet eliter kan natur- - man ligtvis diskutera vilket reellt inflytande de faktiskt har och huruvida det är rimligt kalla dem eliter tycks därtill öka. Varje att livsstils- och smakfält tycks ha sina lösa, mediala åsiktsföreträdare. Medelklassens barn tycks därför spridas med vinden till olika mer eller mindre kortvariga kluster livsstils- och åsiktsföreträdare, av vilka tycks ha "helt rätt för stund. en För det tredje tendens till brott i public servicemediernas en tidigare dominerande medielogi/e. Några exempel "avlossade från

höften: För det första ekonomisk nyhetsrapportering som en nästan helt och hållet speglar eliternas informationsbehov. För det

andra nyhetsrapportering kring politik riskerar att under-

en som

blåsa politik utspel, strategi, Spektakel, tråkigt, mygel etc.

som helt enkelt något skall avslöjas, inte för fungerande som som en

politisk offentlighetens skull utan för att avslöja det

som anses dess väsen, nämligen det utstuderade politiska spelet. För vara

det tredje utvidgning plockar och

en enorm av program som upp

spelar tillbaka och därmed förstärker socialpsykologiseringen

av

tillvaron. För det fjärde ungdomsprogram med tydlig populär-

en kulturell elitistisk medelklass- och storstadsbias, vilka oftast talar till de delar tidens ungdomskulturer beteckna av som är att som

framgångsrika projektmakare tidens vågor och driver med

som

och kulturellt skambelägger de folkliga klassernas ungdomar,

som föredrar Bryan Adamsballad framför P3zs utbud, trivs t.ex. en som i bruksorten, mekar med bilar och ballonggardiner. sätter upp nya Det är helt enkelt inte mycket talar för det politiska som att

bidrar mobilisera förkroppsligad längtan till

tomrummet till att en partipolitiskt och parlamentariskt arbete, förhåller det sig snarare tvärtom. Därtill förstärks det politiska tomrummet också ett av slags åtgärdernas tomrum. Det har visat sig allt svårare att vara

tidens med gamla beprövade strategier. Det är inte

styra tomrum heller givet att kan använda ungdomarnas enkätsvar ens egna

I VÄNTAN PÅ VADÅ "NÄR DOM VAR UNGA VISSTE MAN"

vad de faktiskt vill ha genomfört. Man löser inte heller som svar ett tomrum att ringa konsult utreder saken och genom en som levererar rapport avslutas med handlingsplan, och vips en som en

så har löst frågan rekrytering ungdomar till partipolitiken.

om av

Kulturanalysen visar svårigheter helt dignitet. Men

av en annan å andra sidan har jag i min "snabba" analys också Varit ensidigt fokuserad att hitta all tänkbar analytisk förståelse för ungdomars misstro partipolitiskt arbete och intresse. Dags således mot att vända steken och möjligheterna. se

Den Iyckosamma tragiken revisited: om

ungdomskulturen som en ny politisk

offentlighet

Genom den tredje sociologins försorg tidigare del

tog av Habermas demokratiuppfattning. Hans demokratiteori fokuserar den punkt där det politiska och livsvärlden möts. För systemet

honom minns demokratiseringen fråga två saker.

var som en om

För det första frigörelsen politisk offentlighet från det poliav en tiska systemets direkta styrning, dvs. stärkandet den av autonoma politiska kollektiva åsikts- och viljebildningen. För det andra utnyttjandet beroende legitimitet för påverka av statens av att statens kollektiva målsättningar.

Är det därför inte slags märklig ironi upptäcka precis den en att att form politiskt intresse och kännetecknar av engagemang som ungdomars kulturella praktiker och kulturella förståelseformer motden kritiskt normativa sociologins demokratiska credo svarar

Och plötsligt att ungdomskulturens politiska uttrycksfor-

ser och önskemål den delen politisk mer svarar mot av en process som enligt Habermas är den nödvändiga i demokratisk mest ett samhälle. Det precis detta jag avsåg när jag konstaterade det var att Olof Petersson benämnde tragisk klyfta också kan läsas som som

lyckosam tragik. Kom också ihåg det kampen för

en att var en

fungerande politisk offentlighet fick 1800-talets socialliberala

som

MATS TRONDMAN

borgerlighet och arbetarrörelsen att lägga grunden till dagens parlamentariska demokrati.

Därmed är kanske den intressantaste frågan inte denna artikels huvudfråga. Vad söker svaret kanske är det omvända. Hur

kan fungerande ungdomskulturell offentlighet leda till parti-

en

politiskt och parlamentariskt arbete jag inte har

Svaret är att

något givet den frågan. Svårigheten, eller omöj-

svar rent av

ligheten, att frågan ett består i att förutsäga när

av ge svar samspelet mellan de generella kausala kraftfälten, de generativa

mer mekanismerna och människors upplevda självför-

gemensamt ståelseformer blir till upplevelse delade sociala erfarenheter

en av

omvandlar sina sociala energier till partipolitisk kraft. Det som en är min övertygelse att det sker när frågor rättvisa binder sociala

om

erfarenheter till energirik, subjektiv identitetspolitik. I detta

samspel tror jag mig inte kunna finna några enkla lagbundenheter. Människan är i de flesta historiska situationer, tack å lov,

mer sam-

och komplex än så. Politik, inte partipolitik, bör mansatt ens

enligt den kritiskt normativa socialvetenskapen inte manipuleras fram varken den första eller andra sociologins giltighetskriteri-

av er.

Nu handlar det ungdomarna det inflytande de

snarare om att ge tror och säger sig vilja ha. Här finns dock verklig fara, näm-

en ligen att det visar sig så att den ungdomar hetast

vara grupp som

begär och därför kopplar sig den politiska offentligheten är

upp det kulturella kapitalets medelklass och marknadens aktörer. Frågan är då i vilken utsträckning de visar sig beredda att

om vara söka politiskt förnuft och känslostruktur sträcker sig

ett en som utöver de intressena mobilisera de möjligheterna

egna av att egna och positionerna.

Upplevelserna möjligheten att påverka sina villkor liksom sin

av framtidstro när det gäller framtida ekonomi, bostad och arbete

skiljer sig avsevärt beroende ungdomars sociala tillhörighet och

utbildningsnivå. Arbetare och lågutbildade, visar SCB:s studier,

sig än högutbildade. Deras framtida livschanser är också oroar mer statistiskt sätt mörkare. Statistik dock inte uttryck för natur-

ger

givna lagar, den är ett uttryck för vad politisk offentlig-

snarare en het lyckades eller inte lyckades åstadkomma.

l VÄNTAN PÅ VADÅ "NÄR DOM VAR UNGA VISSTEMAN"

I det sammanhanget är jag, precis Habermas, övertygad

som

att en verkligt fungerande politisk offentlighet så ait säga

om börjar där hemma" det människa formas i

- sätt som en ung mötet med andra människor, sin familj, sitt samhälle och dess

institutioner. En de övertygande bitar jag någonsin

av mest text läst är skriven den amerikanska filosofen Martha C. Nussbaum.

av Texten finns att läsa i hennes bok Therapy DesireTbcory and

Practice in Hellenistic Etbics. Boken publicerades 1994.1 den

berättar hon med lika pedagogisk och poetisk filosofisk och

som politisk kraft och skärpa den uppdiktade flickan Nkidion

om som

hon Varje individ i varje möjlig ungdomskultur väg att vore

gestalta sin tids politiska offentlighet.

Nikidion has material and institutional and relationallife. And

a this life shapes her, for good for ill. She the child f her

or

their love and the absence of shapeher. She parents: care, or the child of material circumstances of need plenty; she healthy

or

ill, hungry full: and this, again, shapes her -shapes or or once not only her health, but her hopes, expectations, and fears,her

capabilities for reasoning. She the child of her city aid institutions: and these institutions shape her capacity br shame

and self-esteem, for stinginess generosity, for greedness or

or moderation. This shaping reaches deep into the soul, profoundly

affecting with philosophy, become.

what, even can

And this another job for philosophy. This job

creates political. Philosophy deal with students refining

can one one, their capabilities for the good life. But also, and yerhaps

can

urgently, reflect about material and social conditons of their more lives, design institutions that will allow peopleto be such

so as to that they they wish, be further perfected in the ;hilosophical

can,

way.

Om att ta tradition på allvar

Till slut kanske det visar sig jag i min kulturanalys har fel, inte

att nödvändigtvis i normativ bemärkelse, dvs. i försvaret orh betonan-

det fungerande politisk offentlighet, väl i forn

av en men av utfallet möjliga politiska skeenden. I vår, den oftabenämns,

av som

eller postmoderna värld har tendens att glörrma bort sen- en

MATS TRONDMAN

traditionens betydelse. Ett samhälles levda kulturformer, hävdade Raymond Williams, och gång både det

rymmer en samma som dominerar nuet, det växer fram något och det

som som nytt som finns kvar från tid gång ännu är i

en som en var men genom att form tradition göra sig påmind möjlig känslo- och hand-

av som lingsstruktur. Att tala tradition är emellertid riskera

om att att uppfattas konservativ, eftersom modernitet ofta ställs

som mot tradition, då uppfatta det modernas kulturellt

som är att som

eftersläpade motpol.

Sociologerna Ron Eyerman och Andrew Jamison hävdar i

polemik mot detta alltför förenklade synsätt i sin nyutkomna bok Music and Social Movements. Mobilizing Traditions in the

Twentietb Century tradition är uppfatta något

att att som tveeggat. Å sidan den

ena är att uppfatta eller källa gör

som en resurs som sociala handlingar möjliga därför sociala aktörer helt enkelt kan

att förnya sig själva i mötet med vad traditioner har tillhandahålla.

att Detta innebär inte enbart traditioner ligger där och väntar

att att återanvändas utan att förändras. Det innebär samtidigt traditio-

att

förändras, reformeras och omdefinieras de blir ner genom att använda. "A tradition, skriver Eyerman och Jamison, for

us, a

of connecting selected usable" with the process a or past present, with ongoing, life. Eftersom Eyermans och

contemporary Jamisons bok avhandlar musikens betydelse och mobiliserande roll

i sociala rörelser skriver de "the tradition be considered

att can a kind of basic language, within which particular

grammar, or a a song or piece of music constructed", och fortsätter:

But, at the time, artistic creation requires that those rules be

same

broken, least amended, that the tradition be

or at so can

rejuvenated by adding something and becoming

new to

embedded in individual collective performance.

an or

När så sker, tycks de sammanfaller viktiga aspekter

mena, av en människas personliga identitet med upplevelsen något

av som gemensamt delas med andra. Kanske är det precis sådant

ett sammanfallande inte bara kommer föda fungerande

som att en ny

politisk offentlighet utan åter kommer gamla partier leva

att att traditionens dubbelhet och möjlighet. Är vår tids problem kanske

I VÄNTAN PÅ VADÅ "NÄR DOM VAR UNGA VISSTE MAN"

flykten från tradition faktiskt och idealt bär fröet till den en som

förnyelse efterfrågar inte tycker kunna finna

som men oss Det är inte bara min förhoppning också min övertygelse utan historien inte har kommit till politiskt slut bara därför att ett att just i alltför postmodern anda riskerar uppleva det så. nu att Demokratins historia och tradition, också den parlamentariska

formen byggd partier med ideologiska övertygelser, politiska

och mobilisering medlemmar, är stark. Som tradition program av

och evigt moment sanning kan fungerande politisk offent-

av en

lighet aldrig utplånas. Det kanske inte är konstigare än att Beatles, så många i min föräldrargeneration dömde tillfällig

som ut som en

fluga, ständigt återupptäcks generationer. Och demokratins

av nya och tradition är bekant betydligt äldre än ursprung som popmusikens. Det enda skrämmer mig är att det är med återuppsom täckten Beatles med det politiska intresset det är i störst av som utsträckning medelklassen och dess barn den i sin besom tar sittning. Är det 1900-talets medelklass lika intresserad sena av att

ha med folket efterkrigstidens Hur skall individualisering

som och autonomitetssträvanden kombineras med ekonomiskt, ett gott socialt, kulturellt och politiskt liv för alla. Det givna och låsta kollektiva idealet är lika farligt skenande nomadiska individer som jakt enbart efter sig själva. Nu hör jag Nussbaums kloka och

provocerande fråga: What does do with the real people Läs

one ungdomen of the world, while waiting for politics to become

rational. Kanske är det så enkelt Habermas har rätt. Vi får alla att genom relationen samhälle, ungdomskultur och politik verka för en

fungerande politisk offentlighet. Släpp ungdomarna de

som vore Nikidion iNussbaums berättelse begärets terapi och vips om kanske det visar sig tveeggade traditioner väcks till liv och att nya förändras den politiska offentlighetens ideal ruckas det utan att minsta lilla: folkets liksom ungdomens eviga rätt att penetrera makten med politiska institutioner redskap. Det inte vet som man kan vinnas. Då slipper vänta vadå man -

Skolans vardag och

demokratins ideal

Claes Lundin, Skolverket

Skolverket ska uppföljning, utvärdering, tillsyn och

genom utvecklingsinsatser bidra till att förskolan och skolan utvecklas i

enlighet med de nationellt fastställda målen. Skolverket ska värdera verksamheternas kvalitet och likvärdighet och bidra till kvalitetsutveckling skolan inklusive förskola och förskoleklass. En

av

grundläggande uppgift förse regering och riksdag

är att samt kommuner/ huvudmän och skolor med sådan information

om utvecklingen är viktig för olika nivåer kunna och

som att styra utveckla verksamheten. Frågor gällande elevers inflytande

och ansvar är ett prioriterat område inom vår verksamhet. I det följande skall jag belysa och några exempel detta. Jag skall huvudsak-

ge

ligen uppehålla mig vid elevers inflytande även beröra för-

men

äldrainflytandet.

Utgångspunkter

I skollagen föreskrivs för såväl det offentliga skolväsendet för barn och ungdom för verksamheten i skolan skall utfor-

som vuxna att mas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värde-

ringar. Dessa stadganden utgör utgångspunkten för skolans värde-

grund. Lagstiftaren förväntar sig sålunda eleverna har visst

att ett inflytande och kan påverka. Detta kommer också till uttryck i läroplanerna, Lpo 94 Lpf 94, under rubrikerna elevernas

resp. an-

och inflytande. Lagstiftaren säger dock inte något hur insvar om flytandet skall komma till uttryck.

SKOLANS VARDAG OCH DEMOKRATINSIDEAL

En viktig aspekt inflytandet är hur elevernas möjligheter att

av

välja tillgodoses. I grundskolan gäller det exempelvis val språk

av

fördjupningsuppgifter, i gymnasieskolan kan det

och elevens Val av gälla val eller kurser.

av grenar

Elevinflytandet har Varit skolans dagordning under flera

decennier. Det prioriterat område under 1970- och 80-talen

var ett

växande detaljreglering i centrala förordningar. Denna

genom en reglering avskaffades nästan helt 1991 och med över-

ersattes

gripande riktningsgivande föreskrifter i lagtext.

men

På vilka frågor, när och i vilken utsträckning i vilka for-

samt

skall eleverna ha inflytande Enskilt eller kollektivt eller både mer och Svaren återfinns inte i några Reglerna elevers rätt

texter. om

till inflytande är, liksom många andra regler rättigheter för

om eleverna, så konstruerade det är skolans företrädare, de vuxna,

att

har tolkningsföreträde. Detta innebär lagtexten måste för-

som att stås, vilket ställer krav kunskap främst skolans värdegrund.

om

Dess intentioner måste lokalt förverkligas i vardaglig tillämpning,

något i sin ställer krav såväl förhållningssätt till

som tur som

insikt grundläggande demokratiska värderingar.

om

I läroplanerna bl.a.

anges

Att eleverna skall ett allt större inflytande över sin utbildning 0

och det inre arbetet i skolan

Att eleverna skall reellt inflytande arbetssätt, arbets- 0 ett

former och undervisningens innehåll

Att inflytandet skall öka med stigande ålder

0 samt

Att eleverna skall förberedas för delaktighet och medansvar och 0

för de rättigheter och skyldigheter präglar demokra-

som ett tiskt samhälle.

Två rapporter

Den första anknyter till Skolverket har i uppdrag att

rapporten att

genomföra nationella attitydundersökningar s.k. skolbildsunder-

sökningar. Den första genomföres 1993/94 och den andra våren

CLAES LUNDIN

1997 Vilken publicerades i 1998. I "Vem tror skolan mars Attityder till skolan 1997 presenteras allmänhetens, föräldrars, elevers och lärares uppfattningar skolan utifrån slumpom ett

mässigt urval, 7 000 Undersökningen i form postal

ca personer. av

enkät och telefonintervjuer grundskolan och gymnasie-

avser skolan. Rapporten består 14 artiklar och är sorterade i fyra av områden: Förtroende, Kvalitet, Inflytande och Förändring. Av denna

framgår bl.a. följande:

Eleverna sig ha ganska lite att säga till i skolan, 0 anser om men jämfört med för år sedan är det fler elever tycker att de tre som kan med och bestämma över framför allt arbetssättet i vara skolan och vad ska tas i undervisningen. som upp

Merparten eleverna vill ha att säga till både vad gäller 0 av mer om själva verksamheten undervisningens innehåll, läromedel och framför allt arbetssättet och vad gäller för verksamramarna

heten i betydelsen regler, miljö och vilka lärare de

resurser samt ska ha.

Trivsel och inflytande hör ihop. De elever att de 0 som uppger trivs hävdar i mindre utsträckning än andra de kan påverka att det sker i skolan samtidigt de också att de som som uppger

skulle vilja påverka

mera.

Anmärkningsvärt äldre elever lärare undervisar, desto är att som mindre positiva är lärarna till Ökat elevinflytande. ett

Denna undersökning exempel Skolverkets bidrag till

är ett den offentliga diskussionen nationell fenomenet elevnivå om

inflytande. Vi använder gärna begreppet inflytande etikett

som en något innebörd har olika föreställningar Det är därvars om. för viktigt belysa fenomenet utifrån olika perspektiv och olika att intressenters horisont för därigenom stimulera diskussionen att och reflektionen över vad elevinflytande är, kan och bör vara vara. Ett formellt inflytande utövas via i elevråd och representanter t.ex. Skolkonferens informellt inflytande bl.a. inflytanmedan ett avser det över det arbetet och lärandet i undervisningssituationen. egna Ett annat sätt att betrakta elevinflytande är att ta sin utgångspunkt i hur olika inom och skolan och förhåller sig grupper utom ser

SKOLANS VARDAG OCH DEMOKRATINS IDEAL

till elevernas möjligheter påverka verksamheten i skolan,

att t.ex.

attitydundersökningen skolan. Återkommande

Vem tror

undersökningar främst i enkätens form elevinflytandet

visar att förefaller minska i skolan med stigande ålder. Är det verkligen det viset Är det inte elevernas inflytande ändrar

snarare så att karaktär och gestaltar sig olika sätt beroende ålder och skolform I så fall är det kanske önskvärt de nationella studierna

att kompletteras med konkreta studier enskilda skolor när det

av

gäller elevernas inflytande.

Den andra rapporten "Fem gymnasieprogram under omvandlingstryck handlar Skolverkets utvärdering Barn- och fri-

om av

tidsprogrammet BF, Elprogrammet EC, Industriprogrammet IP, Medieprogrammet MP Naturvetenskapsprogrammet

samt NV och har kvalitativ med fallstudier 44 skolor. I

en ansats studien konstateras bl.a. följande när det gäller elevers delaktighet:

De formella formerna för elevernas inflytande har ställ- 0 en svag ning. Inte heller eleverna själva lägger vikt vid dessa infly-

stor tandeformer. Däremot finns det tydliga skillnader mellan

programmen när det gäller det informella inflytandet dvs. de påverkansmöjligheter eleverna har i det dagliga arbetet. På Barn-

och fritidsprogrammet och Medieprogrammet Visar många

berättelser hur eleverna aktivt och kollektivt deltar i utformningen det arbetet både vad gäller innehåll och arbets-

av egna former medan detta sällan förekommer Naturvetenskapsprogrammet. Här finns det tvärtom utsagor kan tolkas

som

att eleverna gärna läraren bestämmer det som ser att mesta.

0 På Industriprogrammet och Elprogrammet gestaltas elevinfly-

tandet ytterligare ett annat sätt. Här sker inflytandet

individuell bas inom för mästare-lärlingsrelation. In-

ramen en ledningsvis finns det begränsat för elevernas

ett utrymme eget initiativ och efterhand uppstår jämställd

ansvar men en mer relation där eleven har inflytande över det arbetet.

stort egna

CLAES LUNDIN

Försöksverksamhet

Den 1 augusti 1997 påbörjades fyraårig försöksperiod för lokala

en

styrelser med elevmajoritet inom gymnasieskolan och den kom-

munala vuxenutbildningen. Den pågår till och med utgången av juni månad år 2001. Kommun och landsting får överlåta vissa anoch beslutandefunktioner, i dag ligger styrelsen för svars- som utbildningen eller rektor för skola, till lokal styrelse för en en

elevmajoritet. Skolverket har fått regeringens uppdrag att utvär-

dera denna verksamhet. Skolverket har vidare fått i uppdrag att utvärdera försöksverksamheten med lokala styrelser med för-

äldramajoritet försöksverksamhet pågår fr.o.m. den 15 - en som juli 1996 till och med 30 juni 2001. Under denna period får styrel-

för utbildningen i kommun överlåta vissa och besen en ansvars-

slutandefunktioner lokal styrelse med föräldramajoritet.

en Under våren 1998 har den första delstudien genomförts i form av intervjuer och fallstudier för bl.a. belysa bakgrund och förutatt sättningar för inrättandet lokala styrelser. Efterhand kommer av andra frågeområden belysas Vad innebär ökat föräldraatt t.ex. ett för elevernas inflytande engagemang

Pågående projekt

Inom Skolverket finns det dessutom flertal projekt belyser ett som

frågan elevers inflytande i skolan.

om Projektet Elevinflytande arbetssätt och arbetsformer, - ELEVSAM, har till uppgift för samordnat vetande och att svara ett samordnat sökande kunskap såväl internt externt ett av - som inom området elevinflytande, arbetssätt och arbetsformer i skolan.

Inom detta projekt pågår arbetet med fram någon form att ta av skriftligt referensmaterial huvudsyfte är att belysa olika vars aspekter elevinflytande vad det är, kan eller bör Mål- - vara. är i första hand rektorer och lärare kan med fördel gruppen men även läsas andra är intresserade dessa frågor. Vidare plaav som av särskilt material främst vänder sig till förtroendeneras ett som

SKOLANS VARDAG OCH DEMOKRATINS IDEAL

valda i kommunala nämnder med för skolan. Avsikten ansvar är att dessa båda material skall kunna ut under hösten 1998. ges Ett 40-tal skolor arbetar med skol- och kompetensutvecksom

ling grundskolor, gymnasieskolor, fristående skolor är sedan

- -

två år engagerade i projektet Elevers inflytande och arbetet i skolan. Fokus i detta projekt är undervisningssituationen och

elevers inflytande över sitt arbete. Skolorna träffas i semieget narieform och har bildat nätverk etablerat kontakt med olika samt högskolor. Processen står i centrum och följs successivt. Resultaten kommer att redovisas under hösten 1998. Skolverket genomför också återkommande antal semiett stort narier för belysa det pågående reformarbetet inom såväl den att obligatoriska skolan de frivilliga skolformerna. Seminarierna som vänder sig till för skolor och sin utgångspunkt i representanter tar skolornas erfarenheter. Erfarenheterna och resultaten kommer efterhand publiceras i skriften "Reform i rörelse. att Dessutom fördelar Skolverket också till kommuner och pengar

universitet/ högskolor för stärka skolpersonalens kompetens-

att

utveckling i syfte att stimulera lokala utvecklingsarbeten in-

t.ex. området elevinflytande och Vidare fördelar Skolverket om ansvar. stipendier för den individuellt motiverade fortbildningen för

lärare. Syftet är tillgodose fortbildningsbehov är angelägna

att som för lärares utveckling i sitt yrke också viktiga för skolans men utveckling sett framför allt nationellt perspektiv. ur ett

Elevers inflytande och möjligheter påverka sin skolsituation

att behandlas också i flertal Skolverkets tillsynsbeslut där också ett av elevernas rätt till stöd behandlas. Huvuddelen dessa beslut gäller av grundskolan. Kritik har i flera fall riktats kommuner för brismot ter i elevernas möjligheter till inflytande. Skolverket poängterar att elevernas möjligheter påverka arbetssätt, arbetsformer och att

undervisningens innehåll viktig förutsättning för eleverna

är en att skall kunna nå målen. För kunna påverka och för sin att ta ansvar egen utbildning måste eleverna informerade och ha tillvara om gång till såväl de nationella de lokalt utformade målen för som undervisningen. De skall också känna till vilka krav gäller och som fortlöpande informeras sina resultat i förhållande till kunom skapsmålen. Under hösten 1998 kommer Skolverket att samman-

CLAES LUNDIN

ställa bild elevernas inflytande så det framställs i verkets

en av som

tillsynsbeslut.

Skolverket har också under två år haft referensgrupp

snart en bestående sju elever olika i

av som representerar program gymnasieskolan. Diskussionerna med dem har bl.a. gällt tillgången information innehållet i de nationella styrdokumenten såsom

om läroplan och kursplaner. För närvarande pågår diskussioner och undersöks möjligheterna att ut någon form skriftligt stöd-

ge av material för elever angående de nationella styrdokumenten.

Sammanfattning

Diskussionen villkoren och innebörden i elevers inflytande

om behöver och dess karaktär i olika skolformer beskrivas.

nyanseras Det är vidare Önskvärt att använder olika metoder

man samt att beskrivningar görs utifrån såväl olika perspektiv olika intres-

som senters horisont. I vårt decentraliserade skolsystem med lokala tolkningar nationellt formulerade mål blir diskussionen och

av reflektionen innebörden i skolans värdegrund viktig. Ytterst

om handlar elevernas möjligheter till inflytande i skolan de

om vuxnas förhållningssätt hur de elevernas lärande och kun-

- vuxna ser

skapsbildning.

Ungdomars självstyre

Eva Karlsson, Ungdomsstyrelsen

Frågor kring ungdomars inflytande i samhället och deras möjlighet

att påverka såväl sina villkor samhället i har år

egna som stort, senare aktualiserats i ökad utsträckning. Runt i landet pågår diskussioner

om och konkret arbete för ungdomar ska bli delaktiga i frågor

att mer

berör dem. Upprinnelsen till detta är ökad medvetenhet som en om

ungdomars vardagssituation. Det handlar utanförskap, svårig-

om om heten för göra sin röst hörd i samhället och

unga som grupp att att etablera sig Det handlar också ungdomar i allt

som vuxen. om att

högre utsträckning väljer att engagera sig sätt och söka

nya nya

former för sitt samhällsengagemang.

Arbetet med öka ungdomars inflytande har resulterat i många

att olika verksamheter, organiseras i landets kommuner.

som runt om Det finns uttalad vilja medborgare ska med och

en att unga vara påverka i olika samhällsfrågor det finns också många dolda

men

strukturer hindrar, respektive möjliggör inflytande.

som

Inflytande handlar makt och demokrati. Vilka

om ytterst om förutsättningar har ungdomar att erövra makt Makt innebär möjlighet att påverka. Vad makt och innehar makt

som ger vem som handlar relationer mellan människor. Trots

ytterst om att en person har mandat besluta något är det inte säkert det är den

att om att personen som utövar makt. När sägs ha inflytande över verk-

unga en samhet är det inte säkert att det är de egentligen Vill

unga som styr.

förändra möjligheterna till inflytande för i samhället man en grupp måste man titta närmare de dolda maktstrukturerna. En

mer modell för maktstrukturer presenterades i maktutredningens huvudbetänkande Demokrati och makt i Sverige SOU 1990:44. Här beskrivs makten i dimensioner: maktens ansikten. Med utgångs-

tre tre

UNGDOMARS SJÄLVSTYRE

punkt från dessa ansikten kan möjlighet till självstyre

tre ungas undersökas.

Maktens tre ansikten

Var finns medborgare inom maktens första ansikte, den synliga

unga makten I dag dåligt representerade i samhällets beslutande

är unga

I riksdagen är exempelvis endast 9 procent ledamöterna organ. av under 35 år, trots att åldersgruppen 18-35 år utgör 33 procent av

ca

befolkningen. Det finns där det är tänkt att ungdomar själva

arenor ska och för verksamheten. På samhällets olika nivåer

styra ansvara finns konkreta exempel vad görs för ska inflytande

som att unga

över samhällsutvecklingen. På nationellt plan kan nämnas ungdomsorganisationer Elevorganisationen och de politiska ungdoms-

som förbunden. På lokal nivå finns t.ex. elevråd skolor och

som en relativt företeelse, kommunala ungdomsråd. Inom skolans område

ny finns också försök möjligheten inrätta lokala skolstyrelser med

att

elevmajoritet gymnasieskolor, i enlighet med Skolkommitténs förslag. Men detta ungdomar ett reellt inflytande och verklig möjlighet

ger

själva styra Organisering och lagstiftning är viktig del för att

att en legitimera rätt till inflytande det räcker inte. I maktens

ungas men andra ansikte återfinns förutsättningarna för fattade beslut och

att skrivna dokument ska bli verklighet.

Maktens andra ansikte symboliserar den svårfångade maktrelationen består formulerar dagordningen och bestäm-

som i vem som

vad ska till diskussion. Bakom de synliga frågorna mer som tas upp

och besluten döljer sig påverkar i olika riktningar utan

processer som

dessa egentligen någonsin blir föremål för diskussion. att

I det politiska livet likaväl i skola eller fritidsgård är

som en en det många faktorer samverkar då olika frågor hamnar dag-

som ordningen. Frågor kan bortdefinieras eller förändras så de får

att en

innebörd. Inom skolans värld blir detta ofta tydligt i elevrådsannan arbete. Till elevrådet väljer eleverna själva sina representanter. Men

formulerar vilka frågor finns elevrådets dagordning Få vem som

EVA KARLSSON

elever vilken roll elevråd kan ha, ekonomin är ofta minimal och vet tiden för bedriva arbetet är hårt beskuren de i skolan. att av vuxna Samma förhållande gäller för många kommunala ungdomsråd. Alltför ofta sätts för ungdomsrådens arbete kommunala ramarna av tjänstemän och beslutsfattare ungdomar själva varit med i den utan att Vad är ungdomsfrågor definieras ofta och processen. som av vuxna

utgår i hög grad från problemperspektiv, där utgångspunkten blir

ett att motverka t.ex. droger och våld. Det tredje ansiktet kan dolt bakom de två första. Det sägas vara handlar har makten över medborgarnas tankar och om vem som värderingar. Ungdomars grad aktivitet och deras tro sin egen av kapacitet medborgare formas i det tredje ansiktet. Det är den som enskildes upplevelse och erfarenhet och inte minst möten med andra skapar individens sig själv och medvetenhet sin roll som tro om

och förmåga delta sammanhang. Ungdomars medvetande

att i ett

formas medier, fritidsgården, i föreningen, skolan, familjen

genom och bland kamrater i det fria rummet. I Ungdom och makt SOU1991:12 beskrivs ungdomstiden som en livsfas, den period i livet då människor utvecklas och formas intensivt. Då väljer utbildning och yrke och får intressen. Till detta man egna kan läggas den tid då människor prövar och praktiserar sina unga erfarenheter och värderingar grundlagts under barndomen. För som växa och finna sin identitet krävs möten med andra människor i att olika åldrar att pröva sina värderingar mot. Att delta i sammanhang, ifrågasätta det sker och delta i ett att som beslut rör själv och andra motiverar till att söka kunskap och som en fakta i olika frågor Ökat ansvarstagande. Det också ökat samt ger

självförtroende, självkännedom och självkänsla. Ungdomar är frukten vuxengenerationen, också känsel-

av men spröten för framtiden. Ungdomstiden innehåller ungefär samma

ingredienser för alla generationer, försöka lösgöra sig från familjen

att och skapa sin framtid, bort det fel och ta att sortera man anser vara med sig det tycker sig ha användning Det faktum att alla man av. varit gör sig vad det handlar och unga att man som Vuxen tror Veta om det kanske till viss del. Men uppväxtvillkoren förändras och gör man

förståelsen mellan generationerna är långt ifrån självklar.

UNGDOMARS SJÄLVSTYRE

Kommunikation i form samtal och möten mellan människor är

av

grundläggande faktor för demokratins överlevnad och utveckling. en Det är i möten mellan människor historia skapas.

som en gemensam Alla behöver inte ha sig erfarenhet eller åsikt. Men mötet

vare samma är viktigt för att ska kunna påverka varandra och delge varandra vår verklighet. Det är det lilla samtalet skapar kittet i demokra-

som ett tiskt samhälle. Meningsskiljaktigheter, konflikter och olika intressen likaväl små "gemensamheter är beståndsdelar substans

som som ger och mening. De möter i vardagslivet bildar länk mellan de

som unga

och och har därför utifrån sina olika roller viktigt unga vuxna ett

att stärka i förhållande till maktens tredje ansikte. ansvar unga

Politisk aktivitet

Demokrati precis begreppet makt och inflytande upphov till

ger som

mängd olika tolkningar och åsikter kring dess innebörd. Demokrati en är inte något statiskt begrepp, utan har olika innebörd i olika

samhällen vid olika tidpunkter.

Ungdomsstyrelsen har i den stora värderingsstudien Ny tid Nya

tankar nyligen undersökt samhällets

som presenterats synen kollektiva beslutsfattande också enskilda medborgares politiska

men

Förtroendet för politiker och politiska handengagemang. synen lingar skiljer sig mellan och äldre. Äldre 35-74 år tycker i

yngre större utsträckning än yngre 16-29 år att klyftan mellan etablerade

politiker och medborgare har blivit större och politikerna har

att förlorat kontakten med dem de över. Särskilt i det

styr senare avseendet är skillnaden mellan och äldres uppfattning

yngre stor.

Yngre har ett annat förhållningssätt till det etablerade politiska livets uttryck. Politiska handlingar är viktigare än det etablerade politiska livet. Över 60 alla mellan 16-29 år tycker

procent av unga att

ska blanda sig i politiken. Samtidigt tycker 54 politi-

man procent att kerna har förlorat kontakten med medborgarna. Bland de äldre är motsvarande andelar 74 respektive

76 procent.

EVA KARLSSON

Andlel som instämmer i följande påståenden om beslutsfattande och politiker, I997, procent

Påståenden 16-29år 35-74år

16-29år 35-74år

Manbörblandasigi politiken

stödjadeträttaochprotestera

-

motdetsomärfel 65 74 - 9 3 245 612

klyftanmellanetablerade

politikerochvanligamedborgare

harblivitstörre 64 79 - 15 3 222 609

Politikernaharförloratkontakten

meddemsom regerarde och

styröver 54 76 - 22 2 861 509

Varjemedborgareskallförsöka

sättasigin i ochpåverkahurman

styrochbestämmeri landet 37 49 12 3 250 609

-

Deflestapolitiskabeslut säär

komplicerade detatt ärbästatt

baraexperterbestämmer 11 14 - 3 2 859 509

Källa:"Ny Tid NyaTankar"

- UngdomsstyrelsenI998

Skillnaden mellan och äldre betyder inte i mindre

yngre att yngre ut-

sträckning är beredda politiskt. Stora ungdomar

att agera grupper av har utfört rad politiska handlingar och kan tänka

en sig att agera en

mängd sätt. Ungdomar är politiskt intresserade.

I undersökningen har både och äldre fått ställning till elva

unga ta

olika politiska handlingar. För två handlingar finns ingen

typer av skillnad mellan åldersgrupperna, lika många äldre har eller

som yngre

kan tänka sig skriva namninsamling 97 respektive 98 procent

att

eller delta i bojkott/köpstrejk 80 respektive 81 procent.

För andra politiska handlingar är skillnaden mellan och äldre

yngre

större. När det gäller medlemskap i politiskt parti respektive kon-

ta takt med någon politiker högre andel de äldre att de har

anger en av

UNGDOMARS SJÄLVSTYRE

gjort eller kan tänka sig göra detta. Men det är samtidigt viktigt att

det även här är höga andelar de både kan notera att av yngre som tänka sig att ta kontakt med politiker att med i ett parti.

som Nästan 60 procent de tillfrågade mellan 16-29 år är eller kan tänka

av

sig medlem i ett politiskt parti.

vara

För alla övriga politiska handlingar är det fler än äldre

yngre som

att de har gjort eller kan tänka sig göra handlingen i fråga. uppger

Andel somhar utfört eller kan tänka sigatt utföra olika politiska handlingar, l997, procent

Politiskhandling Hargjort Kantänkasig Hargjortellerkan Skill-

attgöra tänkasigattgöra nad

16-29 35-74år 16-29år 35-74 16-29 35-76år

Skriva ennamninsamling 86 81 12 16 98 97 +1 Deltabojkott/köpstrejki 22 25 59 54 81 80 +I Takontaktmednågonpolitiker 17 32 64 54 80 87 -7 Bäramärken/symbolersom uttryckeråsikten 38 30 39 38 77 68 +9 Deltaimotdemonstrationer/ aktioner 15 12 54 47 69 60 +9 Varamedlemiettpolitisktparti 12 30 48 37 59 57 -8 Ockuperabyggnader 2 1 25 12 27 13 +14 Spridaextrempolitisktpropaganda 1 1 9 2 10 3 +7 Skadaandras/allmän egendomi protest 1 0 7 2 9 2 +7 Målapolitiskaslagord allmänplats 1 1 6 3 7 3 +4 Brukavåldi politisktsyfte 1 0 4 2 4 2 +2 n 2 871 511

Källa:"NyTid NyaTankar"- Ungdomsstyrelsen/998

EVA KARLSSON

Nya kanaler för politiskt engagemang

Men trots att många att de kan tänka sig att med i ett

unga uppger

politiskt parti så är det i praktiken ganska är aktiva i det

som traditionella partipolitiska arbetet. Under tid har frågan

senare om

ungdomars inflytande i partipolitiken diskuterats ett nytt sätt.

Ungdomars svikande intresse för partipolitik har och varit

oroat drivkraften i arbetet för finna vägar inom politiken. Medel-

att nya

åldern bland Sveriges kommunfullmäktigeledamöter är 47 år och

endast tolv är under 35 år.

procent

Under år har aktiva kommunpolitiker problem

senare sett ett stort i bristen återväxt. Detta har bland annat fått till följd det

att nu bildas olika former ungdomsråd i landet. I vissa kom-

av runt om

kallas det ungdomsfullmäktige eller ungdomsparlament,

muner men målet är detsamma förbättra kontakten mellan beslutsfattare och

- att

ungdomar och fler i kommunpolitiken.

att engagera unga

Många kommunpolitiker ungdomsråden ett nytt sätt att

ser som

ungdomar delaktiga i samhället. Det finns också förhoppning

en om

arbetet i ungdomsrådet ska föda vilja vidare och att en att senare ta steget i partipolitiken. Kommunala ungdomsråd år relativt

en ny företeelse i Sverige. I takt med Ökat intresse för frågor

ett om ungdomars inflytande i samhället har antalet ungdomsråd under de senaste åren ökat avsevärt. Ungdomsstyrelsens genomförde 1997

en kartläggning för reda hur många och vilken inflytande-

att ta typ av

för finns i landets kommuner. organ unga som nu

Kartläggningen visade svårigheten definiera och avgränsa

att

begreppet ungdomsråd. Kommunerna definierar ungdomsråd mycket olika. I vissa kommuner år ungdomsråd liktydigt med förenings-

ett

råd för organisationer bedriver barn och ungdomsverksamhet, i

som

andra kommuner kan det röra sig förvaltningsövergripande

om sam-

verkansorgan. renodla begreppet har ungdomsstyrelsen

För att definierat två kriterier för det i kartläggningen betecknas

som som

kommunala inflytandeorgan

för unga:

kontinuerlig dialog mellan ungdomar och kommunala

beslutsfattare

syftet anlägga ungdomsperspektiv lokala samhällsfrågor i

är att

stort.

UNGDOMARS SJÄLVSTYRE

Utifrån denna definition fanns det 1997 ett 80-tal ungdomsråd och liknande inflytandeorgan i landats kommuner. Övervägande del har

initierats från politiskt håll. De flesta har tillkommit efter 1994. Nästan hälften ungdomsråden att flertalet deltagarna är

av svarar av flickor.

Av enkätsvaren framgår det finns stor variation vad gäller

att en arbetsformer. De flesta finns med är i gymnasieåldern. De frågor

som

ungdomar själva driver är ofta konkreta. Det kan t.ex. gälla skasom

pandet mötesplatser. Flera ungdomsråd arbetar också med fram-

av

tagande förslag till kommunala ungdomspolitiska handlings-

av program.

De kommunala ungdomsråden kan kanske i viss utsträckning fylla

demokratiskt bara de får reellt innehåll. Samett tomrum, men om

erfarenheter från Sverige och Danmark visar att vissa förmantagna

utsättningar är särskilt viktiga för att ungdomsråden verkligen ska fungera. Innan ungdomsråd måste det tydligt klargöras vilken roll

startas

ungdomsrådet egentligen ska spela i den kommunala beslutsproces-

Det finns ofta tanke rådet ska konsultativt. Politiker sen. en att vara vill ha olika frågor, de har avvikande

ungas syn men om unga en uppfattning finns det inget reglerar hur de röst ska räknas

som ungas och hur mycket den egentligen är värd. Här finns stor fara att

en råden uppfattas skendemokratiska, där det egentligen inte spelar

som så stor roll vad tycker.

man

leda till ökat ungdomsengagemang och öka ungdomars

För att

möjlighet till inflytande måste med från början i

unga vara processen då ungdomsråd bildas. Arbetet måste bygga ungas egna initiativ. Ungdomsråden måste ha definierade kanaler till kommunen. En sär-

skild utsedd kontaktperson kan viktig Skapandet av

vara en resurs.

ungdomsråd kan innebära arbetsformer och beslutsvägar förnyas.

att Men det arbete måste formas efter hand i dialog med

är ett som ung-

domsgruppen. Det är också viktigt ungdomsråden får

att utrymme att arbeta med frågor och inte enbart förhålla sig till En

egna vuxnas.

budget ökar självständigheten. Kommunen har ett viktigt

egen ansvar för kontinuiteten och skolan har nyckelroll att uppmuntra och

en stödja aktivitet.

EVA KARLSSON

E tt väl fungerande ungdomsråd kan ett flera sätt att

vara av enga-

gera unga i kommunpolitik men ett ungdomsråd kan dock aldrig bli

svaret allt.

E viktig fråga är hur dessa forum för ungdomsinflytande ska

n nya

i förhållande till det traditionella politiska Företrädare ses systemet.

för de politiska ungdomsförbunden har ibland uttalat skepsis

en mot dessa företeelser.

nya

En del risk i att skapandet dessa opolitiska råd under-

ser en av gräver arbetet i de politiska ungdomsförbunden, det i stället borde

att

satsas kraft att stärka det partipolitiska ungdomsarbetet.

mer

Medan andra ungdomsråden komplement till de

snarare ser som ett

politiska ungdomsförbunden, ytterligare möjlighet för

som en unga att få inflytande och göra sin röst hörd. Något i sig stärker

som demokratin det kan involvera fler i samhällsbygget.

om unga

Inom de politiska ungdomsförbunden pågår ocksåett viktigt för-

nyelsearbete i syfte fler Olika former nätverk

att engagera unga. av och andra arbetssätt prövas. En glädjande undersökning

nya som nyligen publicerades i Kommunaktuellt pekar också det inför valet

att 1998 finns fler än tidigare Valbar plats listorna.

unga

Andra forum för påverkan

För under 18 år är inflytandet särskilt begränsat. De saknar helt

unga rösträtt till de politiska församlingarna och de får sällan

eget utrymme i media eller andra forum för debatt och påverkan. När ungdomsfrågor diskuteras är det nästan uteslutande utifrån ett vuxenperspektiv med fokus ungdomar problem Mycket sällan förs debatten

som utifrån ungdomars situation, deras behov och önskemål.

egen

Den rikstäckande Ungdomsriksdagen har för

som nu arrangerats tredje gången är ett spännande exempel forum för

nya unga att göra sin röst hörd villkor. Det är också exempel hur de

egna ett etablerade ungdomsorganisationerna söker vägar för sitt arbete.

nya Även andra forum har utvecklats för kanalisera

nya att ungas engage-

och påverka beslutsfattare i frågor år viktiga för ungdomar

mang som

tex. Ungdomens miljöriksdag. Gårdsriksdagen som i dagarna samlade

UNGDOMARS SJÄLVSTYRE

1000 fritidsgårdsbesökare från hela landet är ytterligare ett exempel vägar för inflytande.

nya

På många håll växer också olika regionala forum för ungdomspåverkan i förhållande till landstingen fram i form ungdomsparlament

av

och ungdomsting. Föregångaren är Ungdomsparlamentet i Kalmar, där aktiva ungdomar i politiska ungdomsförbund samverkade med elever gymnasieskolor.

Runt i landet finns också många exempel förenings-

om nya

bildningar runt träffpunkter, ungdomstidningar, Agenda 21-grupper och inte minst ungdomskulturföreningar olika slag. De är alla

av sitt sätt viktiga forum för många ungdomar att kanalisera ett sam-

hällsengagemang. Ur demokratisynpunkt är det viktigt att dessa

nya grupperingar får adekvat stöd att utvecklas.

I detta sammanhang är det också viktigt framhålla de traditio-

att nella ideella ungdomsorganisationerna. Trots det under tioårs-

att en period har varit så många dem minskat i medlemstal så är det

att av viktigt det fortfarande är nästan 600 000 mellan 7-25 år

att se att unga

finns med medlemmar i de rikstäckande ideella ungdomssom som

organisationerna. De spelar fortfarande mycket viktig roll för

en många Det är olyckligt dessa organisationers verksamhet

unga. om ställs i motsatsställning till forum. I stället kan det och det

nya nya redan etablerade befrukta varandra, ett sådant exempel är Ungdoms-

riksdagen det finns självklart många fler.

men

De olika aspekter ungdomsinflytande hittills berörts kan

som för återknyta till inledningen hänföras till maktens första respek-

att tive andra ansikte. Men det tredje ansiktet tidigare beskrevs

som som det finns dolt bakom de två första är mindre gripbart men syn-

som

nerligen viktigt ungdomsperspektiv. Det handlar alltså de

ur ett om bakomliggande formar individens verklighctsbild, såväl

processer som bilden samhället bilden sin förmåga aktiv del.

av som av egen att ta

Eget skapande en naturlig drivkraft för

engagemang

Här blir de grundläggande värderingarna formas i skolan och

som fritiden mycket viktiga beståndsdelar. Hur skolan ska undvika att in-

EVA KARLSSON

fantilisera i stället inflytande och har stor bety-

unga utan ge ansvar delse för hur vårt demokratiska samhälle ska utvecklas och utgör

en

kärnfråga när det gäller maktens tredje ansikte. Andra viktiga

arenor för ungdomars identitetsskapande finns inom kultur och fritidssektorn. Olika ungdomsgrupper behöver olika forum, olika mycket

stöd och ledning. Flera undersökningar visar också hur samhällsengagemanget

och den drivkraften själv aktiv del drastiskt minskar vid

egna att ta

arbetslöshet. Ungdomars allmänna livsvillkor är viktig grund t.ex. en

även för samhällsengagemanget. För ungdomar är det ofta själva skapandet något är

av eget som

drivkraften och demokratisynpunkt är viktigt att bejaka. Sär-

som ur skilt gäller detta olika former kulturskapande för

av som många unga

fyller avgörande roll för identitetsutveckling och självuppfattning.

en

Erfarenheter från olika utvecklingsprojekt i landet pekar ut ett antal metoder och redskap kan användas i arbetet för Ökat

som ungdomsinflytande. dessa redskap ska bli användbara beror helt

Men om och hållet hur de används. Innehållet är betydligt viktigare än for-

det handlar Ungdomens hus eller kommen, oavsett om om ett ett

munalt ungdomsråd.

Vikten av fungerande dialog

Hur inflytande ska kunna öka i kommunerna handlar främst

ungas

attityder hos de Utvärderingar demokratiprojekt vid

om vuxna. av ger handen det viktigaste för verksamheten är det finns dialog,

att att en att ungdomar och har funnit forum för samtal. Det är vidare

vuxna nödvändigt att involvera de yrkesgrupper, t.ex. fritidsledare och lärare

dagligen arbetar med ungdomar, för kunna åstadkomma som att en

verklig förändring.

Ungdomars möjlighet till inflytande är i dag till stor del beroende

välvilja. Det är viktigt olika sätt lyfta fram och stärka av vuxnas att

ungdomars fastslagna rätt till inflytande i barnkonventionen,

t.ex.

skollag och läroplan. För att kunna genomslag i praktiken måste

dock dessa dokument konkretiseras och praktiska och reella konsekvenser för ungdomars möjlighet till inflytande i lokalsamhället.

UNGDOMARS SJÄLVSTYRE

Unga vill och kan aktiv del i samhällsbygget, det måste

ta en men ske deras villkor. Det är vikt initiativ

egna av stor att ungas egna

utrymme och tas till Känner att samhället egentligen ges vara. unga inte bryr sig deras arbete, deras röst inte är något värd, finns

om att det risk för misstroende och avståndstagande.

Litteratu r:

Milda makter, Ungdomstid 3 1997, Ungdomsstyrelsen

nr

Ny tid Nya tankarP, Ungdomsstyrelsens utredningar 10, 1998

- nr

Kro/eig Jag till Ungdomsstyrelsens utredningar 1996

"vuxen, nr

Politi/eför unga, SOU 1997:71 med bilagor, Jo, så här tycker vi

Inflytande på riktigt, SOU 1996:22

Svens/e nngdomsstatisti/e, Ungdomsstyrelsens utredningar 1997

nr

Att aktivera

ungdomsväljare

Camilla Riis och Anneli Sjögren, Kållereds Ungdomsförening KUF

Kållereds ungdomsförening startades 1992, då den kommunala fri-

tidsgården i Kållered lades ned. Föreningen består, och

styrs, av ungdomar i åldrarna 14-20 år. Majoriteten ungdomarna är i

av

dagsläget tjejer, detsamma gäller då givetvis för styrelsen.

Vi har medlemsmöten några gånger år, årsmöte gång och

per en däremellan har styrelsemöten någon gång i månaden. Vår verksamhet består tjejgrupper, discon, drop-in-fredagar, TV- och

av

video-tittning, pingis och biljard. Vi har systerförening heter URIK, Ungdomsrock i

en som Kållered, vilka har replokaler Bassment, i KUF:s lokaler. URIK anordnar där också rockcafé vissa kvällar.

Vi har avtal med kommunen, därför får bidrag därifrån

ett

består till hyran och två fritidsledartjänster. Vi har

som av pengar alltså två fritidsledare, Kay Romell och Ellinor håller till i våra

som lokaler, Bassment, där de finns rådgivare och stöd för

som oss.

Sommaren 1995 fick Kay Romell idé ett projekt,

en om Election -98, handlade öka ungdomars intresse för

som om att politik. Målet halvera antalet soffliggare inför valet 1998.

var att Kay sökte, och fick, för detta projekt. Projektet startades

pengar

KUF åkte till Danmark tillsammans med genom att en resa Kay, där medlemmarna i KUF fick bestämma de ställde sig

om

bakom projektet. De gjorde så. Projektet löpte vidare

genom samarbete med andra fritidsgårdar i Mölndals kommun. Till-

åkte och läger till bl.a. Orust, Västerås och sammans resor Torslanda. Under och lägren diskuterades demokrati,

resorna

ATT AKTIVERA UNGDOMSVÄLJARE

politik och samhällsfrågor. Alla fick, led i samhällskun-

som ett skapen, lära sig grunderna i mötesteknik. Från KUF reste två

till Stockholm, i två omgångar, för träffa representanter upp att

Ungdomspolitiska kommittén UPK. UPK uppmanade alla

närvarande vid dessa sammankomster att genomföra rådslag sina platser i landet. Rådslagen skulle visa ungdomars intresse/ ointresse för politik och vad kunde göras. I Torslanda

som genomförde Election -98 ett sådant rådslag. Under alla träffar växte ett nära samarbete mellan fritidsgårdarna fram.

När såpass många berättade Kay för andra hur

nu var oss om han ville avsluta projektet. Han ville att skulle göra festi-

en stor

val skulle synliggöra ungdomskulturen och sammanföra

som ungdomar med politik. På så sätt vill aktivera ungdomar inför valet 1998, vilket är meningen med hela projektet. I maj 1997

genomfördes förfestival, ett inför den festivalen 29

en som genrep stora - 31 maj 1998.

Bland alla de engagerade i projekt Election -98, tillsammans med andra ungdomar i kommunen, startades festivalkommitté.

en Festivalkommitténs arbete bestod till början spåna fram

en av att

idé hur festivalen skulle ut. När detta gjort delade en om se var kommittén in sig med olika ansvarsområden, till exempel

i grupper sport, musik, utställare och föreläsare, kafé med

mera.

De senaste månaderna har haft regelbundna möten där alla förs för stämma vad händer i de olika

samman, att av som grupper-

Nu under den senaste månaden, har allt gått högvarv. Vad na.

inte tänker besökare vid sådan här festival, är allt man som en det fruktansvärda arbete ligger bakom. Nu fredag går festi-

som valen stapeln i Mölndals stadshuspark. Vi är säkra det

av att kommer mycket folk och det blir fantastisk tillställning.

att en Skulle det snöa, folk inte kan sig dit, har i alla fall alla

nu att ta i festivalkommittén lärt oerhört mycket vägen.

oss

Inflytande på riktigt

Referat av ett inlägg av Jan Ekbrand och Joel Frykho/m,

Elevorganisationen i Sverige

Elevorganisationen ansluter elever i årskurs 7-9 och gymnasieskolans elever. Grundorganisationer är elevråd och elevkårer

som valt ansluta sig till Elevorganisationen. Vi brukar kalla

att oss

elevernas fackförening. I läroplanen finns ganska starka formuleringar när det gäller

elevinflytande. Där står till exempel att läraren tillsammans med

eleverna ska planera undervisningen. Formuleringarna jämställer

elever och lärare när det gäller inflytandet och makten i skolorna. Men i Skolverkets undersökningar så har lärarna i

som man ser

praktiken mycket att säga till Formuleringar

mera om. som ger

elever rätt till inflytande finns i läroplanen, skollagen och även i

arbetsmiljölagen sedan 1960-talet. Men trots detta har det inte hänt så mycket detta område. Enligt den senaste undersökningen har det blivit liten förbättring det är långt ifrån så

en men bra det borde Vi lagen föreskriver likvärdigt

som vara. menar att inflytande för eleverna.

Det sker lagbrott i skolorna varje dag. Lagen följs helt enkelt inte. Vi att framför allt Skolverket borde ta hårdare tag så

menar att lagen verkligen följs. Men när pratat med företrädare för verket blir "att visst känner till den här problematiken.

svaret Vi vet att det begås lagbrott. Men tar inte krafttag mot

man skolor bryter mot lagen. Det är lite synd.

som

I vår vision hur det borde när det gäller elevinflytandet

av vara är klassrumsnivån den viktigaste. Det är här eleverna borde ha

som

inflytande. Det handlar mycket planeringen under-

mest om av

visningen.

|NFLYTANDE PÅ RIKTIGT

I vårt drömklassrum är det första sker när skolåret börjar

som att eleverna får utförlig information för utbildningen.

om ramarna

Vad står i lagen inflytande Vad står i kursplanerna när det

om gäller målen för utbildningen Vad ska läras i de olika ämnena Varför är Du elev överhuvudtaget i skolan Vad finns det för

som olika arbetssätt Vilka läromedel kan använda sig av

man

Om alla elever innan undervisningen började fick

svar ovannämnda frågor ett underlag för rejäl diskussion vad

ges en om

ska läras och hur det bör ske. Om lagens ord elevinflytansom om de ska bli verklighet måste eleverna till att börja med utförlig information alternativa sätt att lösa uppgifterna. Att lärarna har

om större makt över arbetet beror att de har kunskapen inte bara

det ämne ska studeras utan också olika arbetssätt vid om som om studierna.

I vår vision lärare och elever hur undervisningen ska

enas om ske. Och att det är eleverna bör ha sista ordet det är

tror som -

omöjligt att pracka elever kunskaper. Om inte vill lära sig

man

elev så kommer inte heller göra det. Därför är det som man att nödvändigt att eleverna får större inflytande i skolan. Det gäller planeringen skolans verksamhet och det gäller i alla situationer

av

under utbildningen. Utvärderingsdelen läroplanen också

är, som

mycket viktig. Allt arbete i skolan ska utvärderas såväl anger, av lärare elever. Om gjorde så i alla klassrum så tror att

som man skolan skulle mycket bättre.

vara

Elevorganisationen försöker utvecklingen så bra

styra som

möjligt. Vi ordnar utbildningar i elevinflytande för elevråd och elevinflytandegrupper. Vi medverkar vid många temadagar. Vi har

också handbok i elevinflytande heter Makthand-

gett ut en som boken. Där beskrivs hur elever steg för steg kan skaffa sig makt i skolan. Det gäller exempelvis hur kan påverka schemat, valet

man

läromedel, ordningsregler Där finns också praktiska

av m.m. exempel från skolor varit framstående när det gäller elev-

som

inflytande. Frågor elevinflytande har kommit i förslagen

om ropet genom

lokala skolstyrelser med elevmajoritet. Det bidrar till att om

satsar mycket elevinflytandet just Förslaget elevmajori-

nu. om tet har skolkommittén. Vi har varit med i dess referens-

rests av

lNFLYTANDE PÅ RIKTIGT

och har därför hur förslaget har växt fram. Man kan säga grupp sett att varit med och utformat det.

Vi styrelser skolorna med elevmajoritet är bra och

menar att

god möjlighet öka elevinflytandet. Styrelserna ska

ger en att ta över de största och viktigaste besluten i skolorna i princip tar

-

över rektorernas beslutsrnakt. styrelserna ska bestå även man av lärare och personal majoritet ska elever.

annan men en vara

Vi tror att det blir bättre beslut med detta elevinflytande. Det är också kraftig signal att eleverna ska tas allvar. Det är

en om dags att släppa in eleverna i skolan. En så här kraftig signal

mera kan också påverka hur det fungerar i klassrummen där det vik-

tigaste enligt vår mening sker.

När detta förslag ledde fram till ett positivt beslut frågade Skolverket och andra vad skulle hända. Nu skulle

om som nu informera och till alla skolor får styrelser med elevmajori-

se så att tet. Det visade sig Skolverket inte hade koll detta. Där fanns

att

skulle ta hand anmälningar och skriva dessa i en person som om

register. Däremot planerade inte Skolverket någon information ett

eller utbildningsinsatser eller hjälp sätt.

annat

Vi tog tag i detta själva i Elevorganisationen. Vi fick ganska mycket från Skolverket, Utbildningsdepartementet och

pengar Allmänna arvsfonden. Vi började göra de här sakerna själva efter-

ville att det skulle bli bra. Tanken är detta elevinsom att flytande ska växa fram underifrån. Men detta kräver information och därför gör vi utskick till skolor, elevråd och rektorer. Vi gör många besök skolor, medverkar vid temadagar, träffar många

elever och gör rundringningar till olika gymnasieskolor. Till

hösten tänker sprida information håller

som nu att utforma.

Vi genomför utbildningar speciellt för det tjugotalet skolor håller att ordna lokala styrelser med elevmajoritet.

som egna Det är sju skolor formellt anmält sig till Skolverket i dag,

som men i praktiken är det ett tjugotal skolor jobbar med saken. Här

som

hjälper till med utbildning för såväl elever personal. Vi

som

hjälper dem så mycket som möjligt.

En sak visat sig viktig är att samordna mellan dessa

annan som skolor och skapa ett utbyte mellan dem. Vi anordnar utbytesträffar

INFLYTANDE PÅ RIKTIGT

och har ett register för att underlätta kontakter. Det är väldigt

en viktig funktion.

Det väldigt olika beroende tar initiativet. I

ser ut vem som Jönköping är det kommunen tagit initiativet. Där har

som man

alla skolor ska ha sådana här styrelser. Där kan det sagt att vara sämre med jämfört med de skolor där eleverna själva

engagemanget tagit initiativen.

Där eleverna tagit initiativen kan stöta problem från

man rektorer och skolan i övrigt. Å andra sidan är eleverna här

mera engagerade så det är avvägning avgör vad är bäst. Allra

en som som bäst är det naturligtvis engagemanget finns hos såväl elever

om

som politiker.

Styrelserna är utformade många olika sätt. Det fruk-

tar en tansvärd tid styrelserna till stånd vissa skolor har hållit i

att två år för att till stånd arbetsordning för styrelserna. Men

en tror att det måste ta tid. Alla i skolan ska verkligen vara

grupper med när styrelserna inrättas. Man måste komma överens något

om smart tillsammans.

Det finns ungefär 500 gymnasieskolor och 5000 grundskolor.

Flera grundskolor borde ha sig för förbättra skol-

engagerat att

inflytandet. De är tio gånger fler än gymnasieskolorna hittills

men har bara ett trettiotal grundskolor anmält intresse. Vi arbetar för

det ska bra med denna verksamhet och hoppas det att att

verkligen blir bra. Elevorganisationen ordnar också ungdomsriksdag. Den

en senaste ordnades i helgen och samlade 800 ungdomar

nu som frivilligt anmält sig till den politiskt valda. Vi sände ut

utan att vara

anmälningar till alla fritidsgårdar och elevråd, många ungdoms-

organisationer och massmedia. Vi försöker samla ungdomar i allmänhet och särskilt att med sådana inte är

satsar som

organiserade i andra organisationer eller partier.

Aktuella frågor och politik diskuteras i utskott. Det gäller

framtidsfrågor med betoning har också utskott

rasism men

utbildning, miljö och droger. Tanken är att samla ungdomar

om för att diskutera politik ett roligare sätt. Det påminner lite

om

festivalstämning.

INFLYTANDE PÅ RIKTIGT

Vi har roliga kvällsaktiviteter, feta konserter och sånt

en massa där.

Vi sammanställer utskottens arbete och förslag hur ska

om man utforma framtidens politik. Rapporten skickas till kommunerna

och alla riksdagspolitiker. ungdom har bra förslag och

Vi visar att hur kan arbeta politiskt.

man

Ungdomsriksdagen kommer att följas Den är inte be-

upp. stämd ännu kan flagga för det kommer bli extra

men att att en

satsning ungdomsråden nästa gång.

Ansvarig för referatet:

Anders Ljunggren Demokratiutredningens kansli

Jan Ekbrand är ordförande i Elevorganisationen

Joel Frykholm arbetar heltid Elevorganisationen

Båda är tjugo år och bor i Rinkeby, Stockholm

- vår framtid

Norsjö

Roger Lundgren, Norsjö Ungdomsråd

Norsjö Ungdomsråd startades i maj 1995 av ett gäng frustrerade ungdomar som var inskrivna på ett uruselt datortek. I stället för att enbart föra fram kritik bestämde oss för att undersöka förutsättningarna för att starta ett ungdomsråd i föreningsform med neutral inriktning både på partipolitik och i reiigionsfrågor.

Vi kallade därför till stormöte i Vårt medborgarhus och kunde

ett till vår glädje konstatera hundratal ungdomar anslutit

stora att ett sig till initialmötet. Där formades Norsjö Ungdomsråd och där

fann styrelsemedlemmarna. Åldersinriktningen spikades då till

15 och 29 år i dagsläget kan konstatera det är bra

men att om

sänker åldern till 13 för integrera hela högstadiet i man att ungdomsrådets arbete.

Det första gjorde rikta in vårt arbete fritids-

var att aktiviteter och reda på, via diverse undersökningar, hur

tog ungdomarna ville fritidsaktiviteterna skulle och kunde

att se ut Via de medel blivit tilldelade från EU:s Sociala fond bistå med ekonomisk hjälp till rad intressanta projekt.

en

Men i början av 1997 insåg snabbt att borde hjälpa kom-

i den djupt allvarliga arbetsmarknadssituation Norsjö munen som befann sig Det är så unikt" med Norsjös arbetslöshet är

som att flertalet de arbetstillfällen vår kommun förlorat har flyttats till

av andra delar landet för Vår kommun ligga fel både

av att ansetts geografiskt och i regeringens stödområdessystem. Hela kommunen

kände sig styvmoderligt behandlad både rikspolitiker och

av mass-

NORSJÖ VÅR FRAMTID -

medier. Vi arrangerade därför tillsammans med andra kommunala

aktörer manifestation för kommunens överlevnad och till en stor glädje anslöt sig hela 2.500 till vårt demonstrationståg. Vår stora

Den stämning upplevde den kvällen ett större själv-

gav oss förtroende och började fundera vårt nästa drag. Vi bjöd alla partiledare till Norsjö för att plats de upp se problem har, framför allt känna den kampvilja finns men som hos så många här Den ende partiledare hade möjlighet uppe. som

komma Miljöpartiets språkrör, Birger Schlaug. Så

att upp var en av för kunna träffa alla partiledare bestämde för åka att oss att ner till Stockholm och under intensiva dagar presentera våra ett par visioner. Uppbackningen stor i såväl riksdagshus som i Regevar ringskansliet. Dessutom bevakade TV4 våra dagar i Stockholm och

presenterade mycket fint sätt Norsjö Ungdomsråd.

ett Att sprida positiv kommunen har hela tiden varit press om väldigt viktigt för Därför bestämde i tidigt stadium oss. oss ett bjuda kronprinsessan till kommunen. Vi trodde kronatt att om prinsessan skulle besöka så skulle hon ha i släptåg ett stort oss antal journalister. Vi fick positivt från hovet och ett svar naturligtvis fick rätt. Ett 50-tal journalister och 10 TV-team bevakade

varje hon sitt allra första officiella kommunbesök steg tog hand i det land hon dag skall drottning över. egen en vara Vi har lärt så väldigt mycket. Vi har träffat majoriteten nu oss de viktiga människor nyheterna varje dag och tackav man ser de tagit allvar. Vi har fått ett bra självförtroensamt sett att oss de och vill försöka andra ungdomar till att ta eget personligt peppa för sig själv och för sin omgivning. Därför har initierat ansvar, länsungdomsråd i Västerbotten och börjat undersöka möjtill ett ligheterna för samarbete inom den Europeiska Unionen med andra

unga. Ungdomsrådens existens kan diskuteras, i dag när kan men

hur de politiska ungdomsförbunden slaktats

se nära nog medlemmar till varje pris försöka ungdomar i måste man andra arbetsformer. Helst skulle att ungdomarna gick i se

de etablerade politiska partierna och rörde så att partierna

om

passar vår generation.

ROGER LUNDGREN

Tyvärr vuxenvärlden ofta det inte är större

anser att ett pro-

blem inte sig de gjorde förr. Som ofta

att unga engagerar som man

gör ungdomar, så generaliserar och säger gärna att

om man ung-

domar sig i sakfrågor i stället för i politiken. Vi är inte

engagerar

homogen och visst är det bra

en grupp att man protesterar mot

plågsamma djurförsök, miljöförstöring och missförhållanden

runt-

i världen. Men den majoriteten ungdomar är i dag för-

om stora av

hållandevis tysta trots att många arbetar heltid KPU och API

med ersättning 1800-1900 kronor efter skatt och vår

en trots att

generations levnadsstandard de sista åren sjunkit med hela 25%.

Vad är då vårt Recept in människor i det poli-

att yngre

tiska livet Man bör ändra hela det politiska arbeta och

sättet att

minska onödig byråkrati, ändra mötesformerna och fram-

förallt till fler kvinnor i alla svenska församlingar, före-

se att

och organisationer. Det gubbvälde finns i Sverige kan ofta

tag som

mycket avskräckande för människor och generellt så

vara unga sett

arbetar kvinnor ett mycket mindre prestigebundet sätt än vad

karlar gör. I sinom tid är övertygade svenska ungdomar

om att

kommer sig Bara självförtroendet ökar och

att engagera mer. att l får hur kul det faktiskt kan sitt Och hur

man se vara att ta ansvar. ll det det

än är så är vi, som är unga i dag, som är morgondagens

makthavare. i|

7l

l l Il ll i ll ri l

Diskussion

I en öppen diskussion efter seminariets planlagda anföranden gjordes drygt 25 inlägg. I detta referat

görs en sammanfattning

Diskussionsledaren Pernilla Zethraeus v, ledamot i Demokrati-

utredningen, inledde referera till undersökning

genom att en som två ungdomar i Gävle gjort beträffande elevdemokrati. Efter intervjuer med rektorer, lärare och elever konstaterar undersökarna att

stor brist i skolans demokrati är att det är nästan omöjligt att en reda vilka beslut fattas. Det saknas rutiner för hur beslut

som ska bli kända för eleverna. Det gäller också elevrådens protokoll

enligt Gävleundersökningen.

Zethraeus konstaterade att i den aktuella undersökningen skjuter rektorerna över problemet, eller skulden, eleverna.

Det är elevernas fel inflytande är dåligt utvecklat. Flera försök - att

har gjorts att öka elevinflytandet det har inte fungerat

men grund dåligt intresse från elevernas sida, menade rektor.

av en -Jag skulle vilja bemöta rektorns påstående med att undra varför elever alls bryr sig lägga ned tid Luciakandidater och

om att bänkar skolgårdar de enda frågor substans fanns

- av som i ett

elevrådsprotokoll, Pernilla Zethreaus.

sa

Det är viktigt ledningen och lärarna vid skolorna är förebilder - att när det gäller demokrati, menade rektorn vid Västerhöjdsgymnasiet i Skövde Leifjørlén. Jag har att föra demokrati-

ansvar frågorna framåt tillsammans med elever och personalen skolan. Om inte eleverna visar intresse har jag att

ett spontant ansvar vara pådrivande. Jag kan inte skylla eleverna utan måste ta eget

konstaterade Jarlén. ansvar,

Däremot måste eleverna, när de har tagit sitt och erhållit - ansvar inflytande, för hur de förvaltar verksamheten. Jag bör fråga

svara mig och dem hur information spridits och hur det skapas god

en diskussion.

DISKUSSION

På Västerhöjdsgymnasiet träffar skolledningen elevrådets sty-

relse gång i månaden. Träffar sker också med eleverna i klassråd.

en Basen är klassrummet. Leif Jarlén menade det finns risk för

att att lokala styrelser skolorna lätt kan leda till att eleverna blir gisslan och att sådana styrelser blir Potemkinkulisser. Först måste det

en finnas fungerande klassrumsdemokrati och den punkten fick

en Elevorganisationens representanter medhåll Skövderektorn.

av

Apropå elevinflytande återgav Per Gustafssonc, ledamot i Demo-

kratiutredningen, sina erfarenheter att värnpliktsfackligt

av vara aktiv och minnen från den tidens möten med förbandsnämnder regementen. Regementschefen kunde då tacka för visat intresse vid möten och avsluta med deklarera hans chefsbeslut skulle

att att

anslås anslagstavlan kommande fredag.

Det år attityd kan så krävande, oavsett det gäller - en som vara nog skolor, eller sammanhang, menade Gustafsson.

regementen annat

Per Gustafsson riktade också två frågor till Henrik Oscarsson, dels beträffande stabiliteten i de värderingsmönster grundas i

som

år dels beträffande vad det låga röstetalet i valet till Europaunga parlamentet kan för konsekvenser för Valdeltagandet i framtida val.

Henrik Oscarsson betonade anskaffning värderings-

att ungas av mönster är en fråga om politisk socialisation vilket är något helt

annat än partiidentifikation. De grundläggande värderingsmönstren ligger djupare nivå än partiidentifikation, vissa kanske

en som

aldrig bildar sig, och värderingsmönstren bestäms antagligen tidigare. De undersökningar genomförts i regi statsvetarna i

som av Göteborg visar att det finns väldigt små skillnader mellan olika

åldersgrupper när det gäller grundläggande värderingar. Samma förhållande föreligger för övrigt vid jämförelse med andra

en

grupper. Värdegemenskapen i Sverige är extremt stor enligt de

svar

getts frågor frihet, jämlikhet, rättvisa i samhället, värld som om i fred och andra värderingsfrågor, meddelade Oscarsson.

När det gäller valet till Europaparlamentet 1995 det 41,6

var procent den totala valmanskåren nyttjade rösträtten medan

av som

DISKUSSION

enbart cirka 30 förstagångsväljarna denna

procent av tog vara

möjlighet att påverka. Det låga Valdeltagandet kan ha flera orsaker; ointresse eller avståndstagande från EU kan två förklarings-

vara

faktorer. Om det låga Valdeltagandet urholkat inställningen det

att är en medborgerlig plikt att rösta kan fundera över. Ett första

man svar ges i valen hösten 1998, Oscarsson.

sa

Oscarsson menade också att personvalsreformen under 1990talet är ett noterbart tagits för möta partiernas kris.

steg som att Reformen kan stödja demokratin såtillvida väljarna kan välja

att en kandidat får deras förtroende i läge där det påstås

som ett att

många har svårt identifiera sig med partiernas paketlösningar.

att

Ett problem i sammanhanget är att enligt väljarundersökningarna är kännedomen kommunalpolitiker och enskilda riksdagsleda-

om möter liten. Partiledarna är avsevärt kända än de kommunal-

mera

politiker förvaltar skattepengarna för offentlig

som merparten av verksamhet och har störst politiskt inflytande över med-

som

borgarnas vardagstillvaro.

Andelen svarande kan åtminstone riks- - som uppge namnet en dagskandidat i den valkretsen har minskat de 40 åren.

egna senaste

Även väljarna har blivit mycket kunnigare det gäller sak-

om när politiken så minskar kandidatkännedomen. Det är paradoxalt

att

personvalsmöjligheten genomförs i denna situation, menade Oscarsson. Trots personjournalistiken ökat väsentligt i den

att politiska bevakningen minskar kandidatkännedomen.

Oscarsson noterade att det finns spekulationer

om att personvalsmöjligheten kan leda till röstar Undersök-

att unga unga. ningarna efter valet till Europaparlamentet stöder sådan

inte en hypotes. Hälften de svarande deras val kandidat

av menar att av

styrts av åsiktsmässig samhörighet mellan väljare och vald. För

en

fjärdedel väljarna har personliga egenskaper bedömning

av som en

av personernas kompetens och pålitlighet haft avgörande betydel-

Den resterande röstar den tillhör specialse. gruppen som en

grupp de önskar understödja. Här spelar kön och yrkesgrupp

som

roll medan ålder kommer långt listan. Bara en ner tre procent av de tillfrågade svarade ålder varit avgörande för deras personval.

att Därför tror jag inte ålder är viktigt i den

att argumentet ett vapen

DISKUSSION

kommande valrörelsen och det kan väl intressant i detta

vara sammanhang, Henrik Oscarsson.

sa

Bengt Göransson, ordförande i Demokratiutredningen, frågade om

inte den minskande kandidatkännedomen kunde ha samband med

införandet suppleantsystem i beslutande församlingar. Det

av ett blir ointressant fästa vikt vid valet när det alltid

att av person kommer finnas företrädare för det parti röstar på. Det är

att man

vill upprätthålla respekten för personvalet så

kanske så att om man bör kanske suppleantsystemet avskaffas, menade han.

Göransson frågade också vad det betyder det sker

om en

McDonaldisering arbetslivet; bygger fasta

av system som strukturer och regelsystem med litet utrymme för ifrågasättande.

Om denna näringsliv blir mycket framgångsrikt kan

sorts man fråga sig det färgar sig demokrati i samhället.

om av synen Kan i längden ha hierarkiska strukturer i näringslivet och

tro att

kan utveckla människors vilja till delaktighet i det

unga samhälleliga beslutsfattandet, undrade Göransson.

Eva Marcusdotter s, ledamot i Demokratiutredningen, i sitt in-

sa

lägg ungdomsråd, ungdomsparlament och andra konstellationer

att är friskhetstecken. Engagemang i sådana rörelser kan säkert

nya för många leda till vidare i politik. Så småningom

ett engagemang kan det leda också till ett partipolitiskt engagemang.

Jag partierna är och förblir kärnan i demokratin,

tror att sa - Marcusdotter. Mot den bakgrunden är det ett oerhört stort

problem alldeles för sig i partierna och

att unga engagerar att medlemstalen i ungdomsförbunden sjunkit drastiskt. Det finns oerhört mycket partierna kan göra själva, de måste tas

som unga allvar. Partierna måste fundera över hur de kan öppna sig för

också i s.k. enfrågor, underströk Marcusdotter. engagemang

Marcusdotter kommenterade påstådda orsaker till ungdo-

tre

partipolitiska En orsak

mens svaga engagemang. sägs vara ointresse. Partiarbete upplevs tråkigt många unga. Det är

som av

mindre problem. För tonåringar finns många roliga saker och så ett småningom växer politiskt intresse fram hos många dessa

ett av

i år sysslar med helt andra saker. som unga

DISKUSSION

En annan orsak till uteblivet påstås misstro

engagemang vara

mot partier och politiker. Det är oerhört allvarligt klyftan

om mellan väljare och politiker växer. Vi att medierna spelar

vet en stor roll för människors, och bland dem de bild politi-

ungas, av ken. Vi hur mediebilden med kontokort och

vet ser ut en massa annat och jag det ofta är mycket snedvriden bild,

menar att en menade Marcusdotter.

Sedan undrar jag varför frågor "Tycker du klyftorna har - som att ökat mellan politiker och väljare och "Är partierna endast in-

tresserade folks röster inte deras åsikter är negativt for-

av av mulerade. Jag frågar mig vilka skulle bli vände

svaren om man

frågorna.

Vi måste ta mediebilderna politiken allvar, de kan bli

av

självgående spiraler. Det är allvarligt människor stöts bort

om unga från politiken därför de leder till de

att tror att ett engagemang att

utsätts för outhärdliga blåslampor och misstänkliggöranden,

menade Marcusdotter.

En tredje orsak till att välja bort partiengagemeng påstås

vara att unga inte vill köpa hela åsiktspaket. Det påståendet kan jag inte ställa på. Partierna är inga åsiktspaket, vi står för ideologier

upp

och värderingar vilka vägval är bäst i politiken,

om som sa Marcusdotter.

Vi är aktiva i partierna för personliga ställ- - som vet att utrymmet

ningstaganden är mycket stort. Man behöver inte tycka parti-

som ledarna och dom i Stockholm i alla frågor. Partierna

ger stort ut-

för enskilda sig i enstaka frågor, det är det rymme att engagera om

vill. Som partiaktiva också förkrossande majoritet man vet att en

s.k. politiker är oerhört hedervärda människor med av som stretar politiken sin fritid. Många lägger ned mycket tid för det

stor

tror på. Vi vet också arbete i partipolitiken kan man att vara oerhört meningsfyllt och intressant, kommunala handlingar

även om inte alltid är jätteroliga. Vi partiarbete är något helt än

vet att annat den bild medierna intryck det är. Jag det är

som ger av att tror att

viktigt att bilden partiarbetet blir nyanserad och det kan

av mera inte bara partiernas denna bild det borde

vara ansvar att ge - vara allas Marcusdotter.

ansvar, sa

DISKUSSION

StefanAtteøfall kd, ledamot i Demokratiutredningen, konstatera-

de trenderna för och valmanskåren i sin helhet i

att unga Oscarssons tabeller vid seminariet följde utvecklings-

samma mönster. Stiger Valdeltagandet totalt så stiger det också bland de

och tvärtom. Det Verkar de allmänna trenderna i politiunga, vara ken också avgör de deltagande. Tabellerna tydde också

som ungas

i tid när ungdomsförbunden stod starka, sjuttio-

att en som talet, sjönk ungdomens intresse för politik och nittiotalet när

nu

ungdomsförbunden försvagats så börjar intresset stiga. Atterfall

underströk också han partierna har mycket göra för

att att att

faktiskt ta till ungdomsengagemanget.

vara

Frågan är inte det viktigaste kan göras för att öka - om som ungdomens intresse för politiken år att skapa spännande och bra diskussioner i frågor är angelägna. Det det sättet vi

som är nog kan öka ungdomars menade Atterfall.

engagemang,

Pernilla Zetbmeus framförde att det finns risk med elevrepre-

en

hamnar i gisslansituationer och in i

sentanter som unga som sugs

fullmäktigeförsamlingar för möta verklighet där de upplever

att en

påverkansmöjligheterna är små. När ungdomar upplever att de i

att demokratisk välmening in i sådana sammanhang och sedan

sugs

inte några faktiska möjligheter till verkligt inflytande, kan det

ser verka avskräckande. Det gäller vaksam vad denna fådda

att vara

makt, där medborgare i all välmening villkor

sugs upp som dikteras maktelit, innebär.

av en

Det kan bättre ungdomar bildar starka påtryckar-

vara att

står stan med plakat, skriver insändare, uppvaktar grupper som politiker eller aktiverar sig annat sätt. Sedan kan man ta steget in i den representativa demokratin eller välja kvar i på-

att vara tryckargrupperna. För många kan det effektivare

unga vara att

organisera sig och det sättet nå kraft att påverka.

Zethraeus hon ansåg verklig elevdemokrati

sa att att var ett viktigt mål med tanke behöver lära sig hur organi-

att unga man

sig för nå inflytande i synnerhet i livet får

serar att om man senare möta McDonaldiserat arbetsliv. Jag det är ett egenvärde

ett tror att

det demokratiska inflytandet arbetsplatserna ökar,

att sa Zethraeus.

DISKUSSION

Zethraeus tog också segregationens betydelse för avdemo-

upp

kratiseringen, fråga hon menade oerhörd betydelse.

en som var av Hon gjorde det med utgångspunkt från samtal med kille

ett en ung

inte haft jobb fem år, med för litet barn och som ansvar ett som desperat uttalat att han beredd åka och meja

var att ner ner statsministern och hela gänget med kalasjnikov. Även grabben

en om är för feg att göra sådan sak så uttrycker han vad frustrerade

en unga kan känna, menade Zethraeus. Om inte dessa känner att

unga någon talar deras viktigaste frågor och de känner sig

om om utestängda från vuxenlivet så kan några bli så frustrerade när ingen lyssnar trots ett högt tonläge att våldsmetoder kan bli ett faktum.

Hon refererade också replik från TV-program där

en ett en ung misshandlad fick frågan varför han inte gjorde polisan-

man en mälan.

Polisen gör väl ingenting, de står inte vår sida. Vi får ingen hjälp polisen. Det är bättre saken i händer, blev

av att ta egna svaret.

Det här är drastiska exempel finns det - men nog en grupp ungdomar inte har tilltro till samhället, inte litar

som som staten, sa Zethraeus. Det kan gälla kommit politiska flyk-

unga som som

tingar och omöjligen kan lita polisen. I förorter i Sverige

som kan sådana leva i många år utan att bli delaktiga i det svenska samhället.

Kontentan är att det är avgörande handling för demokratin - en att

det tas rejäl kamp segregationen och rejäla krafttag för

mot att

integrera människor i dag är utestängda samhällsegemen-

som ur skapen. Kampen mot de sociala klyftorna och för den fulla syssel-

sättningen är inte bara rättvisefrågor också avgörande för

utan demokratins framtid och utveckling, Zethraeus.

sa

Thomas Eklund, aktiv i idrottsrörelsen, menade med all respekt

att för skolans vikt det betydelse fundera över de fri-

var av att ungas villiga verksamhet fritiden. Här kan drivkrafter

man se som uppstår Här finns inte bara etablerade

ur ungas egna engagemang. organisationer utan också mängd rörelser och

en nya spontana möten skapar bindningar. Det är strukturer nätverk i

som av som vissa fall blir allt fastare organiserade lokalt, regionalt och natio-

DISKUSSION

nellt. Man kan enligt Eklund fråga sig vad demokra-

som är mest tiskt, beslut växer fram i nätverk med 30 eller

som ett personer beslut 30 närvarande vid ett stadgeenligt möte i

som tas av en förening med 300 medlemmar.

Det finns fara, Eklund, det är organiserat blir

en menar att som allt för fast strukturerat och att det leder till passivisering

av unga. Det kan leda till motstånd i ungdomsgrupper och just därför är det

viktigt stöd till det

att ge nya.

Det viktiga är inte göra något för de eller för pensio- - att unga närer, det viktiga är göra saker med dem och det här har hört

att från bland Mölndal och Norsjö tycker jag hopp för fram-

annat ger tiden, Eklund. Men släpper fram krafter det lokala

sa man planet så blir det väldig mångfald medan centralt stöd ofta leder

en till likriktning och kontrollbehov. Det finns motsatsförhållan-

ett de mellan det etablerade och det växer fram och det bör vi

nya som

vara uppmärksamma på.

Det är väldig utmaning för de sponta-

en att ge utrymme ungas

initiativ i etablerade organisationer, exempelvis för i idrottsna oss rörelsen, och det först och främst måste bygga är ungdomar-

självvalda intresse, Eklund. nas egna sa

Bo Fridh, aktiv i nykterhetsrörelsen, redogjorde för arbetet med ungdomsparlament i Skaraborg. Fridh frågar sig om unga i dag tar

demokratin allt för mycket sak är given,

som en som att ungdomar, i enlighet med vad Trondman sagt, nöjer sig med att kon-

den demokrati tidigare generationer skapat. Vem tar

sumera som

för fortsättningen Jag det finns ett starkt ansvaret tror att engage-

i politiska frågor i partierna och i organi-

mang men vem tar ansvar sationslivet Det är min Fridh, och avslutade med han

oro, sa att trodde det gäller hitta kanaler för

att nu att nya ungas engagemang.

De kanaler min åldersgrupp utnyttjar för att uttrycka sin

som demokratiska vilja väljer inte dagens Vi måste ge nytt ut-

unga.

för de Fridh. rymme ungas engagemang, sa

Eva Karlsson, Ungdomsstyrelsen, visade 22 färre bland

att procent de olitikerna förlorat kontakten med medbor

un ga anser att p garna aämfört med de äldre n relsens enkät. Denna bildc motsä att l 1sty g er

DISKUSSION

särskilt ungdomar saknar förtroende för politikerna. Är

det så att

inte har låtit sig påverkas medierna i utsträckning

unga av samma

äldre eller beror skillnaden i mellan åldersgrupperna som svar att saknar möjlighet att göra historiska jämförelser

unga Karlsson frågade sig också vilket kan släppas in i

sätt unga

maktens strukturer, där inte bara de också kvinnor och

unga utan invandrare möter svårigheter. Hur makt Kan bjuda

tar man man in dem knackar och erbjuda dem makt Är

som det inte ett gemensamt att alla tar för samhället

ansvar ansvar

I teorin är kommunala företrädare nästan alltid positiva. Men när verkligen tar initiativ då möts de ofta avvisande med

unga av hänvisning till att hus, parkeringsplatser eller vad det är ska

nu användas till helt andra ändamål. Risken är då vänder

stor att unga och går därifrån. Jag inte det är de är problemet

tror att unga som för demokratin, beror det bara de kommer det

unga nog att ordna sig, tror jag, Eva Karlsson.

sa

Elisa Abascal Reyes mp, ledamot i Demokratiutredningen, på-

pekade att det är fel generalisera hävda ungdomar

att genom att att

homogen det finns standardlösningar för eller

är en grupp som att påstå att ungdomar vill ditt eller datt. Med hänvisning till vad Trondman sagt, bli är detsamma själv ha

om att vuxen som att makt över sitt liv, ansåg Abascal Reyes att det kunde naturligt

vara

att motivationen för politiskt uppstod högre i

engagemang upp åldrarna med tanke den maktlöshet samhällsutvecklingen

som leder till för

många unga.

Beträffande McDonaldiseringen den gäller inte

menar Reyes att bara i näringslivet i samhället i

utan stort.

I ett år har levt med ett undantag i socialtjänstlagen

- nu som

under 25 år har viss form arbetsplikt. I riksgör att unga en av

dagsdebatten det att det viktigt att ha dialog med de

sas var en som

äldre än 25 år. jag har fortfarande inte förstått varför det är var

mindre angeläget i detta sammanhang att ha dialog med dem

en

är under 25 år, Reyes. som sa

Reyes att hon trodde att flertalet inte ville påverka

sa unga

att arbeta i partierna de vill ha inflytande och nå genom men konkreta resultat. Det kan lättare nå konkreta resultat

vara att

DISKUSSION

att ordna demonstrationer än att engagera sig partigenom genom politiskt. Det är också väldig skillnad mellan etablerade organi-

en sationer och sociala rörelser. Det finns väldigt mycket politisk

nya aktivitet i dag möts med oförståelse. Intresset för djurrätts-

som

frågor är exempelvis mycket starkt. Ett exempel oförståelse är

när avkrävs läkarintyg för att kost i skolan när

veganer egen deras krav baseras ideologiska skäl. I ungdomsrevolten "Utan hus blir det bus i Malmö för några år sedan polisen för

sattes

möta ungdomars politiska Samhället kan själv-

att engagemang. klart inte visa förståelse för att bilar bränns och bankfönster slås in. Men det är ändå väldigt sorgset att poliser sätts in för att möta

vrede. Det är möjligt detta är något kanske aldrig ungas att som

kommer inom ett politiskt parti det är viktigt att

att rymmas men

ställa frågan hur kan möta detta ungdomsengagemang

man annat sätt än genom poliser, menade Reyes.

Anneli Sjögren, Kållereds ungdomsförening, kommenterade påståenden att verkar tycka att demokratin funkar bra i

om unga

Sverige och de har förtroende för de politiska partierna.

att stort

De flesta kanske att det fixar sig alltid, de har absolut - anser men ingen känsla att själva med i det hela, de vet sällan hur det

av vara verkligen fungerar. Men de har alltså hört att Sverige har bra

en demokrati, Sjögren. När de vänder sig till politiker får höra

sa som

den sak de vill ha åtgärdad kan tas först ett möte tre att upp om veckor och det sedan dröjer två år innan något verkligen händer så

ungdomen intresset. Det får inte fungera det sättet. tappar Politiken måste ändras så att något verkligen händer.

Sabina Bossi mp underströk att ungdomar måste verkligt

inflytande premisser inte bara rådgivande eller

egna - vara ges skeninflytande de äldre. Mycket bråken hör med

av av samman

upplevelsen erbjuds inflytande med hindras från

att man att

verkligen påverka och bestämma.

Miljöpartiet har krav rösträtt vid 16 års ålder och ungdomar i den åldern behöver verkligen den möjligheten till påverkan direkt. Utan rösträtt tas inte ungdomars engagemang i exempelvis skolan

riktigt allvar, menade Bossi.

DISKUSSION

Med min bakgrund i Latinamerika tänker jag mycket integra-

-

tionspolitiken och hur viktigt det är att olika möjlig-

grupper ges het att berika varandra. Grupper fungerar bättre när de är mixade, när det finns såväl kvinnor män och människor från olika

som kulturer. Till mångfalden hör naturligtvis också att det i alla

grup-

också bör finnas olika generationer och det är per personer ur en

sak behöver uppmärksammas såväl i politiken i närings-

som som livet, Bossi.

sa

Eva Marcusdotter noterade att många talade avhoppen. Visst år

om det viktigt problem och arbetsformerna i politiken behöver

ett verkligen diskuteras. Men borde kanske tala påhoppen i

om stället. Partierna borde ut till ungdomar och fråga vad

som skulle kunna dem hoppa i politiken, vad är det skulle

att som

dig att tända till, vad är det hindrar digP, vad är det

som som skulle kunna bli gnista gör att du bestämmer dig för att

en som hoppa i politiken Sådana frågor kan säkert många bra

ge konkreta idéer.

Marcusdotter frågade också Henrik Oscarsson hans kom-

om mentar till det låga Valdeltagandet 1988 innebär att konflikter

höger-vänsterskalan är viktigare för ungdomar än för valmanskåren

i sin helhet.

Maria Hansson, Ungdom mot rasism, menade att partierna i likhet med exempelvis hennes rörelse gärna kunde lätta sin

egen upp verksamhet, erbjuda såväl politik discofester. Men det största

som problemet är de etablerade organisationernas mötesteknik. Många

är rädda för möten med kommunpolitiker eftersom inte unga man förstår språket, "man förstår inte vad händer, votering, vad är

som det för någonting. I mitt arbete eftersträvar jag konsensus så att

inte ska behöva tvingas till det ibland. Jag

rösta, även om arbetar mest mot rasism frågor elevinflytande uppstår

men om hela tiden. Det måste fler i skolorna; lärare är utbildade

vara vuxna för lärare i dag får de också syo-konsulenter,

att vara men vara kuratorer och och Det fattas i skolorna.

mammor pappor. vuxna Många ungdomar har det svårt i skolan, arbetslösheten är stor och därför är det viktigt det finns tala med i den skola där

att vuxna att

DISKUSSION

tillbringar så mycket sin tid. Det måste finnas tid att disunga av kutera vad människor är, värderingar, och hur mår i skolan. Jag

ämne psykologi skulle behövas redan i sjuan eller tror att ett som åttan. Men först och främst behövs fler i skolan, tid

vuxna mera för diskussioner och naturligtvis lämpliga lokaler. Jag har varit skolor där det viktigaste kravet har ska räcka till alla

varit att maten och andra där klagat kylan och elever tvingas frysa i

man att

skolan. Det är undantag naturligtvis det påverkar dessa elevers

men

möjligheter att infria förhoppningarna deltagande och

om demokrati i skolan.

Man pratar att lära ut demokrati i skolan. Men jag har sett - om exempel hur elever blir fullständigt överkörda elevrådsmöten och att det inte fungerar i praktiken. Det är dags att pratar

mera med varandra. Samtalet och dialogen måste tid,

mera sa Hansson.

Henrik Oscarsson upprepade det ganska dipp i

att var ett stort

förstagångsväljarnas valdeltagande 1988. Ni får gärna hjälpa mig

med funderingar orsakerna till detta. Att valutgången ansågs förutsebar och det saknades spänning i valet kan orsak. En

vara en

möjlig orsak är den låga konfliktnivån höger-vänsteraxeln

annan i politiken. Mitt antagande är att högre konfliktnivån är desto större gnista blir det och rösta. Om det finns flera förkla-

att

ringar till det låga Valdeltagandet är jag tacksam för synpunkter, jag

har bara haft 24 timmar att tänka tänkbara förklaringar. När jag först fick fram siffrorna så trodde jag att det fel i tabellerna.

var

Anneli Sjögren, Kållereds ungdomsförening, några exempel

gav

hur i hennes projekt sökt närma sig den representativa

man demokratin.

Från början politikerna mycket intresserade. När begärde

- var

till festivalen de inte så glada längre. Det har lett till att pengar var den är försenad. Vid vårt sista möte, när projektansökan klar

var och allt fint ordnat så säger kommunens företrädare plötsligt

var att jag vet inte jag står bakom det här. Det månad kvar

om var en till festivalen och plötsligt visste inte fick några

om pengar.

DISKUSSION

Jag vet inte vårt parti står bakom det här för har inget - om

ungdomsförbund i Mölndal så det inte våra ungdomar,

gynnar säger kommunalrådet.

Då frågar sig verkligen varför han ska sitta där, varför han - man

år politiker överhuvudtaget. De sitter inte där för sina

att gynna kompisar, liksom, de ska faktiskt ställa för alla. Sådana saker

upp kan bli väldigt besviken på, Anneli Sjögren

man sa

.

Vi har också försökt att bjuda ungdomspolitiker och folk från ungdomsförbunden för tala och med i debatten

att vara festivalen. Man tycker att det är jättebra chans för dem hitta

en att ungdomar. Det är just här, alla vill förändra, lyssnar. Men

som som de bryr sig inte ett skit. De kommer först inte till våra möten. När de till sist kommer sitter de där och säger kostar det någon-

oss ting att med eller så". Då skit i det det ska så

vara sa att om vara himla

Vi tyckte försökte, Sjögren. Att hitta ungdomar

- att sa som ville sig i vårt projekt har inte varit det svåraste. Det

engagera var svårare med kommunpolitikerna. En gång när kommunföreträda-

backade och inte visste han kunde sitt stöd så svarade ren om ge våran Kaj så här: -Ja då blir det din sak meddela ungdomarna. Jag går inte till-

att baka till festivalkommittén består 50 ungdomar och talar

som av

de inte blir någon festival, Kaj och då blev kommunföreom att sa trädaren lite rädd.

Hur kommer ungdomarna då, då, kommunalrådet. - att reagera sa -Jag vet inte, Kaj.

sa

Kan inte du det, kommunalrådet. - ta sa

Dialogen ledde till följande slutsats i Camillas inlägg:

De kan inte stå för vad de tycker ändå -

Per Gustafssonmenade apropå diskussionen former för

om nya

politiken för att flera ungdomar att det är viktigt att

engagera

åstadkomma knytningar mellan ungdomars

nya sätt att engagera sig och den representativa demokratins former. Däremot menade han att det inte alltid kunde sättas betyg demokratin beroende

kommunalrådet omedelbart kunde välsigna ungdomars

om önskemål. Politik handlar bland annat att väga olika intressen

om

DISKUSSION

varandra. Demokratin kan inte bli där alla får mot en automat en knapp att trycka och när gjort det så får det

man man man

begär.

Makt kan erhållas att organiserar sig i demokra-

genom man en ti. Vill förbättra demokratin blir det viktigt finna bättre

man att former för att organisera inflytandet så att också de

som nu

upplever sig utestängda blir delaktiga. Här kommer nätverk,

vara ungdomsråd in i bilden och hur i dessa kan

etc. engagemangen

bättre knytning till den representativa demokratins former. en

Det är också viktigt att betona partiernas mervärde. Det kan

gälla idémässig helhetssyn. Ett annat mervärde är den

att vara som faktiskt nominerar kandidater. Ett tredje institution

är att vara en

där faktiskt kan lägga yrkanden, begära beslut och begära att

man beslutet verkligen ska leda till ett agerande. -Jag det är viktigt partierna funderar sina arbets-

tror att att former så flera sig. Vid de verkligt viktiga mötena är

att engagerar det ingenting gäller än att argumentera väl för sin sak

annat som och vinna majoritetens stöd precis i det exempel beträffande

som

skjutfält jag nämnde i mitt inledningsanförande. Man måste se

som till organisera sig för att kunna driva sina frågor.

att

Gustafsson instämde med Bengt Göransson det kan finnas

att

oroande tecken McDonaldisering i delar näringslivet. Men

en av

det är också viktigt hur i den småföretagsamheten

att se man nya betonar vikten självständighet, förmåga att ta eget och

av gemen-

och allas delaktighet i hela företagets verksamhet. Här samt ansvar finns också koppling till kraven demokratisering skolan,

en av sa Per Gustafsson.

Ansvarig för referatet:

Anders Ljunggren

Demokratiutredningens kansli

EMDKHATI

Utredningen

så arbetar

Demokratiuuednitagm analyserar den Till seminariema bjuder in fors-

svenska folkstyreisens kare och idédebattörer att bidra med

inför 2000-talet. Det sker i ljuset sin kunskap och sina värderingar kring

av bLa. globaliseringen, EU-medlem- de frågor tycker är värdefulla att sam-

skaper, medieland- tala kring. skaper, den YT-telatiken, fömyei- Varje seminarium dokumenteras i

nya sem-betet inom offentlig förvaltning form skrift.

av en g och folkrörelser-nas Vid

sekelskiftet skall 11 WWW.

presen-

tera analysi form

ett slutbetänkande.

g ov se

.

Utredningen vill redan under adressen till Demokratiutredningens

är arbetets gäng bidra iiii att fördjupa

webbplats. Här finns möjlighet att föra deznokratidebatten genom

en fri debatt kring demokratin demo-

- 0 en kratitorget är öppet för alla. 0 Offentliga Ett antal krönikörer kommer

att

webbplats för debatt och

en kommentera demokratiproblem och

infommion andra demokratidebatter.

Här kan Du också informera dig

om och föra dialog kring utredningen.

Direktiv i fulltext, arbetsplan och Demokratiutzredningen kommer utredningens protokoll är dokument

fortlöpande under arbetets gång att kan hämta hem.

man publicera en skriftserie med essäer, Här informerar också fortlöpan-

debattartiklar, seminarieinlägg och de aktuella skrifter och seminarier.

om forskamntologier. Man kan dessutom del debatt-

ta av

Den omfattande demokratiforsk- inlägg beställa

vid seminarier samt ning bedrivs vid våra universitet utredningens Skrifter

som och högskolor ställs detta vis till för- Länkar finns till andra delar nätet

av fogande för alla är intresserade där demokratifrågor dryftas olika

som av

demokratifrågor. Sätt

Information titlar, utgivnings-

om

.m dag, priser m.m. finns utredningens

webbplats.

Vi svarar gärna frågor och lämnar

ytterligare information utredning-

om

a ens arbete. Adress och telefonnummer En av utredningens uppgifter är att sti- till utredningens kansli firms

nästa mulera det offentliga samtalet. sida

Därför anordnar offentliga semi-

natier rtmt om i landet

Ordförande Per Gustafsson c Olle Scinnidt fp

Bengt Göransson iøførmatiønxlzq unedningmekreterøre

fd statsråd tel: 08-787 tel: 64

40 040-34 10 tel: 08-453 41 04 ak

044-: 3 33 00

Jeanette m Kommittéle damöter firetagøre Per Unckel m Elisa Abascal Reyes tel: 0431-88 300 ledamot av wi/esdagen

mp

ledamot tel: 08-786 44

av riksdagen

Gmmar Larsson s mel:08-786 46 26

lelubbørwønde Familia Zethraeus v Stefan Attefall kd tel 031-703 73 07

tel; 02647 81 22

cbçfivdaktâä

Eva Marcusdotter s tel: 08-61 2 oo 05

ji-iIam/erüent Britt Bohlin tel: 019-36 4.8

s

leølamøtav riksdagen tel: 08-786 47 80

Experter Sekretariat Wanja Lundby-Wedin Huvudsekreterare LOs andra ordförande Erik Amnå, dr Anders Ljunggren

tel: tel: 08-405 I6 54

0:030 30 Elisabeth Rynell författare Biträdande sekreterare Amman

Margareta Meyer Helena Svenson Marcus Storch

tel: 08-405 49 16 tel: 08-405 46 04 direktiñ

Lars Bryntesson Inrikesdepzzøøementet

Anitajohansson

Kulturdepanerzøezztet

EMUKHATI

lliredningen

POSTADRESS:103 33 Stockholm. BESÖKSADRESS:Regeringsgatan 30-32 TEL: 08-405 49 16.FAX: 08-411 24 E-POST: margarem.meye1@justice.minisny.se

Gal-IC

5%

mås

Demokratiutredningens

skriftserie

Redaktör Erik Amnå

1. Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett

seminarium SOU 1998:55

En god affär i Motala. Journalisternas avslöjanden

och läsarnas etik SOU 1998:63

Att rösta med händerna. Om stormöten, folkom-

röstningar och direktdemokrati i Schweiz

SOU 1998:85

Gör barn till medborgare Om barn och

demokrati under 1900-talet SOU 1998:97

Det unga medborgarskapet. Dokumentation från ett

seminarium

Den parlamentariskt sammansatta Demokratiutredningen analyserar den svenska folkstyrelsens förutsättningar inför 2000-talet. Det sker i ljuset av bl.a. globaliseringen, EU-medlemskapet, förändringarna i medielandskapet, den nya lTtekniken, förnyelsearbetet inom offentlig förvaltning och folkrörelsernas förändringar. Vid sekelskiftet ska utredningen presentera en sammanvägd analys i ett slutbetänkande.

Utredningen vill redan under arbetets gång bidra till att fördjupa demokratidebatten genom v offentliga seminarier runt om i landet - webbplatsen www.demokratitorgetgovse med fria

debatter och möjligheter att informera sig om och föra dialog kring Demokratiutredningen

0 en skriftserie med essäer, debattartiklar, seminarie-

inlägg och forskarantologier.

Ar det sant att den representativa demokratins arbetssätt har så svårt att kanalisera ungdomarnas politiska engage mang Vad kan deti så fall bero på

Det var några av de frågor som restes och fick många olika svar Demokratiutredningens seminarium, Det unga medborgarskapet. Ny statsvetenskaplig och sociologisk forskning diskuterades. Olika myndigheters arbete med ungdomars demokratiska skolning presenterades. Ungdomar från olika håll landet redovisadei också hur de delvis nya vågar försöker att förändra det svenska samhället.

FRITZES

OFFENTLIGA

UBLIKATIONER

POSTADRESS:106 47STOCKHOLM

FAX:08-690 9191,TELEFON:08-690 9190

EPOSTZFRITZES.ORDER@LIBER.SEZ

INTERNET:WWW.FRITZES.SE