En god affär i Motala journalisternas avslöjanden och läsarnas etik

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

En affär

god

i Motala

Journalisternas avslöjanden och läsarnas etik än STATENSOFFENTUGA UTREDNIILIGAR

/cnH

OCC 5

affär

En

god

i Motala

Journalisternas avslöjanden

och läsarnas etik

Victoria M/ibeclq Per-Anders Forstmp och Konstantin Economou Tema Kommunikation, Linköpings Universitet

Efterord

Pär-Arne Jigenius Allmänhetens pressornbudsman, PO

Demokratiutredningens 2

skrift nr

än

STATENS OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@liber.se

Internet: www.fritzes.se

Omslagsbild: Gerry Johansson, Bildhuset Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter Reklam AB ISBN 91-38-20926-8 Elanders Gotab, Stockholm 1998 ISSN 0375-25OX

Förord

De folkvalda dömdes i domstol, journalisten belönades med Stora Journalist-priset.

Varje stycke i Regeringsformens portalparagraf RF 1:1 kom att aktualiseras av det politiska maktmissbruk och den brottslighet

som hade ägt rum i Motala kommun:

A1/ mjfent/zgmakt i Sverigeutgår från Jet/set.

Den Jvemvéaje/,êsg/re/Jenbyggerpå åJiktJbi/dning oebpå allmän øe/y

lika ráktratt. Den förverkligar ett representativt øt/yparlamentariskt

genom

.rtatJskir/e 05/2genom kommunal .yatvsgrre/se.

Den mfentlzgamakten utövas under lagarna.

En för allmänheten tillsluten vanskötsel deras förtroende kunde

av avslöjas tack vare att rättsreglerna handlingars offentlighet och

om meddelarskydd togs i bruk av medborgare med civilkurage och journalister utom räckhåll för politikers kontroll.

Men vad som var en seger för offentlighetens idé och praktik utgjorde samtidigt ett nederlag för andra delar folkstyrelsen. Vad har

av exempelvis skett med kulturen i politiska partier när medlemmarna inte upptäcker eller revolterar mot ledarnas förskingring

av förtroendekapital Är det inte också deras tigande gör allt detta

som möjligt

Ur Motala växer också frågor den institutionella pluralism

om som ska förhindra, kontrollera, i värsta fall korrigera missbruk. Runtom i offentlig verksamhet blir kontrasten allt skarpare mellan de anställdas grundlagsfästa yttrande- och meddelarfrihet och deras tilltagande tystnad. Vidare skall revisorerna enskilt det fordras

inget majoritetsbeslut kunna föra fram resultaten sin granskning

- av

FÖRORD

till offentlig prövning Men är det en rimlig förväntan i ett avgränsat lokalsamhälle med närhet, beroende och kamratskap Revisorerna är

dessutom utnämnda det fullmäktige, fögderi de skall

av vars granska.

Händelserna i Motala fokuserar även medierna. Tidningsläsning ingår i den medborgerliga normen i vårt land. Fyra av fem medborgare läser dagstidningar. Fastän den sociala segregationen i tidningsläsandet ökar något läser såväl hög- lågutbildade fort-

nu som farande dagstidningar i mycket stor utsträckning.

I internationell jämförelse har Sverige en mycket stark och stabil lokalpress. Lokaltidningarnas journalister skapar därför några av de viktigaste förutsättningarna för opinionsbildning och ansvarsutkrävande. just nu tycks de konkurrera med de förtroendevalda om folkets förtroende. Journalisternas formella anspråk kan samtidigt användas politikerna för att legitimera sin maktställning har vi

av inte en fri press, kanske Därför är det viktigt att mediernas bevakning blir en realitet. De måste stå fria i förhållande till den politiska och ekonomiska makten. Om det finns flera medier, ökar chansen för allsidig belysning där olika perspektiv kan brytas mot varandra.

en I Motala finns två lokaltidningar under tid hade olika

som en värderingar vad kommunledningen sysslat med.

av

Tidningars vittomfattande granskning har i alla tider lett till högst diskutabla försök politikerna att näpsa och styra. Åtgärder det

av av slaget ventilerades i den svenska debatten sedan flera domstolar åren 1997 och 1998 friat makthavare från brottsmisstanke efter avslöjanden om vad som framstod som maktmissbruk. I stället för att reflektera kring hur överensstämmelsen mellan lagar och moral påverkar allmänhetens förtroende för de offentliga institutionerna drog somliga debattörer den felaktiga slutsatsen att medierna haft fel.

Därmed inte sagt att medier alltid har rätt. På grund av den betydelse vi såväl konstitutionellt som i den politiska vardagen tillmäter journalistiken och den makt den kommit att utöva i politiken behöver journalisters arbete och etik utsättas för oberoende granskning. Det sker i en växande forskning runtom på universitet och högskolor.

Förord

I det här debattinlägget försöker tre kommunikationsforskare bidra till politisk förståelse journalistiken för att se vad den

en av betyder för det offentliga samtalet. Samtidigt som de ger ett erkännande till journalisten för viljan, modet och noggrannheten i maktgranskningen vill de dämpa lusten att heroisera den för att kunna klarlägga djupare liggande frågor kring journalistisk praktik och relationerna mellan politiker och journalister.

Forskarna vill föra ut ett antal principiella frågor till offentlig

kritiskt kring bl.a. debatt. De resonerar

objektiviteten i journalisternas ambition att återge verkligheten grunderna för journalisternas representantskap konkurrensen mellan olika slags revisioner och granskning

läsaretik med kunskap om hur media arbetar i förhållande till en olika delar "publiken"

av

0 förekomsten av alternativ till media för offentliga samtal om

makt, politik och moral 0 avslöjandenas politiska ekonomi.

Men, måste man återigen kritiskt undra, upphöjer sig inte forskarna i sin tur till det slags allvctande domare de kritiserar lokaltidningen för Och med vilket slags legitimitet sker det i så fall Forskarnas granskning granskningen påkallar därför granskning.

av i sin tur en En sådan med deras egna ord konkurrens mellan olika slags

- revisioner blir en tillgång i den fria åsiktsbildningen.

I en kommentar till forskarnas debattinlägg försvarar Allmänhetens pressombudsman PO Pär-Arne jigenius den journalistiska delen Motalaaffaren utifrån en stark tilltro till journalistikens

av demokratiska funktion. Han ifrågasätter också forskarnas tes om de politiska avslöjandenas finansiella lönsamhet. Han observerar dessutom att i detta fall jagade journalisterna inte i flock, i varje fall inte från början.

Demokratiutredningen har till uppgift att analysera den svenska folkstyrelsen inför 2000-talet. En av huvudfrågorna, som också kommer att belysas i omfattande antologi, gäller mediernas roll för

en det offentliga samtalet.

FÖRORD

Kan man utan att ifrågasätta vare sig tingsrättens dom eller Publicistklubbens prisutdelning ändå kritiskt reflektera över det journalistiska arbetet Det är utredningens förhoppning att det skall vara möjligt. Genom att ge spridning åt dessa inlägg skulle det offentliga samtalet om den svenska folkstyrelsen kunna berikas, till gagn också för kommitténs analyser.

senare

Kommitténs ledamöter har inte tagit ställning till inläggen utan varje författare ansvarar själv för sitt bidrag.

Erik Amrzå Huvudsekreterare

InnehåH

En god affär i Motala Journalisternas avslöjanden och läsarnas etik

Victoria Wibeck, Per-Anders Forstorp och

Konstantin Economou 9

Efterskrift Affären i Motala en vinst för demokratin

-

Pär-Arne Jigenius 45

En affär i Motala

god

Journalisternas avslöjanden och

läsarnas etik

Victoria Wibeck, Per-Anders Forstorp och Konstantin Economou Tema Kommunikation, Linköpings Universitet

Affären som "upptäckt" eller "skapad"

Den 12 oktober 1995 har Motala Tidning nyligen fått en ny chefredaktör. Hon får ett inbjudningskort med kommunens vapen från kommunfullmäktiges ordförande Sölve Conradsson, som ska ordna en smokingmiddag. Hennes första tanke är att tacka ja, men sedan ändrar hon sig och lämnar uppdraget att granska det hela till kommunreportern Britt- Marie Citron. Den 7 november kommer den första artikeln i Motala Tidning. Rubriken lyder: Sölve hyrde bil på betalade med

semestern kommunens kort". I en intervju erkänner Conradsson att detta faktiskt har hänt en gång och att det var fel. Kommunrevisionen har startat en granskning av de ledande kommunpolitikernas kontokort...

I det ständiga flöde nyheter, tips, information, idéer och inbjud-

av ningar som utgör redaktionens arbete vid Motala Tidning Väljer kommunreportern att vidare med inbjudningen till smoking-

1Texten byggervidare på Victoria Wibecks magisteruppsats1997 Att :kapa

en "aj7a"r.LAgi/imerirzg,lokal kontextochgrarzxkningen:dramafurgølEn studieavMøta/aafáren" ur ettkommunikatir/tperxpeøêtiø.Magisteruppsats 1997:6,Tema Kommunikation, Linköpings Universitet.

EN GODAFFÄRI MOTALA

middagen. Varför Vad det gjorde just denna så speciell, vad

var som

det i denna så sedvanliga inbjudan till samkväm mellan politiker var och journalister som var annorlunda än tidigare Var det någonting i det politiska klimatet i Motala förändrats, var det den nya

som chefredaktören som kunde vara mer fri gentemot de lokala inarbetade relationerna det tidningens känsla för medborgarnas

- var tolerans eller det ett annorlunda journalistiskt sätt att arbeta, ett

var nytt offentligt publicitetsklimat

Britt-Marie Citron: "Så hon chefredaktören sa till mig att nämen skriv inte den här festen, hon, utan börja titta på hela hans

nu om sa

representation. Och det egentligen precis vad jag hade tänkt att

var

göra för länge så att det bara jättebra.

sen, var

Intervjuaren: Redan innan inbjudningskortet korn alltså"

Citron: "Ja, i och med Sahlinaffären var jag inne på tankarna va,

och det det att jag visste som kommunreporter kan man

var

sina politiker jag visste precis vemjag ville titta på

va,

Men handlade det då bara om en enskild lokaljournalists vilja att så

säga göra "Sahlinare", att kanske få del storstadsjournalistiatt en av kens glans nere på småstadsnivån

I denna artikel vill vi hävda att Motalaaffarens genomslagskraft i medierna och i det politiska livet hösten 1997 beror på mer komplexa samband ån så och att alla de ovanstående frågorna är relevanta att ställa. De pekar på relationerna mellan politiker och journalister, på utvecklingen journalistiska praktiker och på hur, var och när

av privata och / eller politiska handlingar blir publika. Kort sagt, hur den del det offentliga samtalet rör några de mest fundamentala

av som av frågorna demokrati utvecklas.

i en

En våra viktigaste poänger är kanske att peka på det som blir

av antaget nytt och det som snarare bör ses som en ständigt på-

som gående och utvecklad relation mellan makthavare och granskare.

Frågorna antyder att Motalaaffaren skulle representera

ovan

Intervjun med Britt-Marie Citron ingar 1Wibeck 1997. Alla intervjucitat som inte är hämtade från medietexter kommer från dennaintervju.

EN GODAFFÄR MOTALAI

något totalt nytt medan redan Britt-Marie Citrons på vår inter-

svar vjufråga visar det mer komplexa sambandet mellan den enskilda reportern, tidningen, de lokala politikerna, den nationella pressen och värderingen som alla måste göra hur något bör/ kan beskrivas.

om Och denna värdering står i varje enskilt fall, och i Varje journalists beslut i fundamental relation till både de lokala förbindelserna och till utvecklingen inom den nationella pressen. Vad man skriver och

om, hur, kommer alltid att bero på vilket konkret förhållande finns

som mellan pressens och politikens representanter såväl på den

som journalistiska tradition och konkreta praktik kommer att ansluta

man sig till och därmed också att vidareföra och utveckla.

Resonemangen ovan visar några av de element och argumentationer som hjälper till att in affären. De definierar olika stadier

rama som hjälper till att skapa olika slags legitimitet i granskningen. Dessa inramningar är dock inte isolerade till tolkningen i efterhand vad

av Motalaaffaren kan sägas representera. Den kommunikativa inramningen är en av de allra viktigaste delarna affärens olika

av delar, tidningsartiklarna och hur Motala Tidning och Britt-

av av Marie Citron agerar. Vi ska närmare analysera affären den

nu som utvecklade sig i MT och i viss mån i Östgöta Correspondenten mellan 7 november 1995 och 2 januari 1996.

...redan dagen efter den första artikeln avslöjar Motala Tidning att Conradsson handlat sprit, golfset, kläder, skor och åkt på en dyr konferens i Stockholml. Han

attesterar sina egna fakturor. Det saknas notor och kvitton. Det framkommer också efterhand att Motala kommun bara på ett enda ställe i staden har representerat för en halv miljon kronor. Det gamla beslutet om spritfri representation efterlevs inte och en mängd krognotor saknas.

l Denna rekonstruktion byggerpå flera källor.

Dels skrev Britt-Marie Citron en sammanfattandekrönika ett årefter affarens" början MT 961107 somvi har använt ossav, dels harvi försökt att kort sammanfattade viktigaste dragen dei tidningsartiklar som har analyserats.Dessutom bygger detta avsnitt på en artikel i Svenskajournalistförbundets tidning jøumalir/ennr 1 96/ där bakgrunden till "Motala/affären" åter-gavs.Jfr Wibeck 1997.

EN GODAFFÄR MOTALA1

Kommunens revisorer måste nu granska sig själva. Notan från revisionsmiddagen visar att det har gått åt en hel del mat och sprit och att det har blivit dyrt. Kommunrevisionens rapport visar att inga oegentligheter har begåtts, utan att allt har berott på "slarv". Ingen av de övriga kommunalpolitikerna anser nu när de intervjuas i Motala Tidning att Sölve Conradsson bör avgå.

Den 2 december skriver Östgöta Correspondenten på ledarplats att Motala: "...har litet svårt att få fart på sina kommunala skandaler ... Bättre skandaler vill se under nästa år"

Men samma dag kommer en rapport i Motala Tidning om att fem kommunala toppolitiker och två företagare åkt på en hemlig resa till Berlin under pingsthelgen. Resan kostade 84 000 kronor och kvittona skickades till den privata föreningen Motalaföretag i samverkan, MFS. Inga specifikationer finns, men Conradsson nekar till att han tvättar räkningar via MFS.

Britt-Marie Citron har fått fram uppgifterna om resan i samarbete med revisorn Gösta Blohm som, upprörd över att kommunpolitikerna ordnar dyra fester och samtidigt drar mjölken i skolmatsalarna en dag i veckan, erbjuder sig att forska i fallet. Den 11 december avgår Sölve Conradsson från sina båda poster som kommunfullmäktiges ordförande och som näringslivskonsulent. Blohm och Citron tänker dock inte nöja sig med detta. l egenskap av revisor ringer Blohm till hotellet i Berlin och får veta att alla sju som var däri pingsthelgen hade sina fruar eller sambor med sig. När kommunalrådet Håkan Carlsson den 12 december på en presskonferens får frågan om fruarna var med på resan svarar han nej. Den givna rubriken i Motala Tidning nästa dag lyder: "Carlsson ljög om Berlinresan".

En förundersökning kommer nu att inledas mot de berörda parterna. Kommunrevisionen meddelar att den inte tänker meddela ansvarsfrihet för de personer som var med på resan. Kommunalråden Håkan Carlsson och Bertil Thorén uppmanas att avgå. Samtidigt kommer det fram nya uppgifter om ännu en nöjesresa där politikernas fruar varit med, den här gången till Nice.

Den 20 december visar Motala Tidning en bild på Sölve Conradssons av polisen avspärrade tjänsterum i kommunhuset. Samma dag intervjuas Britt-Marie Citron i TV:s Aktuellt och Rapport. Tillfälliga ersättare tillsätts för att sköta Carlssons och Thoréns arbete som kommunalråd.

ENGODAFFÄR MOTALA1

Under våren 1996 avgår fler politiker och det görs fler avslöjanden om nöjesresor och missbruk av kontokort. Den 5 november 1996 tilldelas Britt-Marie Citron Stora Journalistpriset för att:

med framgång fört den enskilda reporterns kamp mot ett samhällsetablissemang, när hon avslöjade lokala makthavares oegentligheter.

l maj 1997 lämnas ett åtal mot Sölve Conradsson vid Motala Tingsrätt och en rättegång inleds i oktober samma år...

Hur blir affär till Hur kan förstå upptäckten eller skapandet

en man av en lokal affär Vilka är det ingår i upptäckten eller skapandet

som Hur gör de Hur framstår journalister granskare och hur

som legitimerar de sin roll

I den följande analysen beskrivs tre steg i Motalaaffärens tillblivelse för att betona och förtydliga hur affären skapas sedd

genom den lokala konkurrentens ögon, läsarnas ögon och slutligen

genom genom den nationella pressens bedömning och utmärkelser. Det första steget 1 betecknar den lilla lokala situationen hemlig-

av heter och interna avslöjanden och den beredskap föreligger för

som att göra ett avslöjande. Det andra steget 2 betecknar ett gungfly, ett mellanläge osäkerhet där vädjar till läsaren erkännande

av man om för affärens status av avslöjande. Detta läge kännetecknas lokal

av en offentlig förhandling om denna status mellan olika aktörer och det strategiska spelet där viss information släpps i de rätta ögonblicken. Det tredje steget 3 betecknar det skede då offentlighetens dimensioner växer från det lokala till det nationella. I detta skede kliver nya officiösa" aktörer in och samtidigt ett erkännande ät

ger det lokala avslöjandets aktörer: riksmedierna, domstolen, Stora journalistpriset.

EN GODAFFÄR MOTALA1

Affärsberedskap

Statsrådet Mona Sahlin nämndes under hösten 1995 som en möjlig kandidat till statsministerposten efter den avgående Ingvar Carlsson. I samband med det utsattes Sahlin för noggrann granskning av

en medierna. Denna granskning ledde fram till den s.k. Sahlinaffaren där statsrådet stod anklagad för missbruk av kontokort. Efter Sahlinaffaren blev det möjligt att göra avslöjanden av politikers personliga liv och Visa hur deras roller sammanblandats i samband med ekonomiska transaktioner. Britt-Marie Citron beskriver i den redan nämnda intervjun hur det låg i luften att göra avslöjanden av affärer. Det fanns beredskap för ett avslöjande om representanter och

en representation:

Citron: "Så hon chefredaktören sa till mig att nämen skriv nu inte

den här festen,sa hon, utan börja titta på hela hans represen-

om

ration. Och det egentligen precis vad jag hade tänkt att göra för

var

länge sen, så att det var bara jättebra."

Intervjuaren: Redan innan inbjudningskortet kom alltså

Citron: "Ja, i och med Sahlinaffaren var jag inne tankarna va,

och det det att jag visste ju, kommunreporter kan man

var som

sina politiker jag visste precis vemjag ville titta på.

va,

MT-reportern Britt-Marie Citron ville SahJinare; med

gärna göra en de nationella avslöjandena hade hon blicken riktad mot att titta på politikers representation. Hon var inte ensam om att kultivera den professionsspeciñka drömmen om det stora scoopet. Kontokort och representation låg i luften. Det fanns här en möjlighet att leva en askungesaga i mediernas värld. Det fanns särskild blick, en

en förförståelse, ett psykologiskt mind-set" och en vilja att avslöja. Sammantaget utgör detta viktiga motiverande förutsättningar för att

affar skall kunna bli till. en

Hur beskrivs starten på affären Var reportern redan på jakt eller

det tillfällighet hon kom att undersöka vad som var mer av en som låg bakom inbjudan till smokingmiddagen Detta har relevans för hur man beskriver affären som skapad eller som upptäckf. Är det

EN GODAFFÄR MOTALAI

något som blir till genom hårt arbete eller är det något redan

som finns och väntar på att bli upptäckt I Citrons beskrivningar

egna framstår det mer som en upptäckt baseras på tillfalligheter och

som intuition, t.ex. fakturan från Berlinresan, eller det faktum

att Conradsson ljuger för journalisterna. Från början handlade det, menar hon, om en känsla av att det "är" eller "kan vara någonting. Samtidigt betonar Citron det hårda undersökande arbete ligger i

som att driva fram ett avslöjande. Vid läsning artiklarna

en noggrann av och en analys av affärens framväxt i Motala Tidning också det

syns strategiska upplägget, vilket gör att man kan förstå hur affären inte bara upptäcks utan också hur den skapas".

I det första skedet Motalaaffáren är det Viktigt för journalisten

av att Visa upp sin teknik för läsarna. Intervjuerna med de ansvariga politikerna tar formen ett förhör byggs enligt principen fråga och

av som svar. Citron ställer även följdfrågor till politikerna och hela detta schema fråga, och följdfråga visas för läsarna

av svar upp som en slags blåkopia verkligheten. Journalisten legitimerar verksamheten

av genom att arbeta noggrant och kontrollerat och att visa

genom upp hur arbetar inför öppen ridå. Journalisten framställs därmed

man som den som erbjuder och offentliggör faktisk diskursl, och blir

en därmed den representerar sanning och rättvisa. Med denna

som diskursiva uppläggning kan alla läsare Motala Tidning offentligt

av delta i något som med deras hjälp blir ett avslöjande och som därmed inte framstår redigerad efterhandskonstruktion. I

som en tidningstexten markeras detta uppvisandet intervjun just

genom av som en faktisk intervju, en dialog mellan journalisten och politikern:

Kostnaden för hyrbilen uppgick enligt Conradsson till 540 kronor

och orsaken till att han betalade med det Visa Business Card han fått

i tjänsten, var att det ingår försäkringi Visakortet.

en

1 Ordet diskurs använder vi sammanfattande benämning på olika

som en kommunikativa format, former och uttryck, innefattande både tal och text.

EN GODAFFÄR1MOTALA

Har du betalat tillbaks

De har inte dragit det jag har anmält det. jag skrev på - ännu, men den ska likvideras mig. Det hade jag glömt till dess fakturan att av revisorerna hämtade papperen i dag läs i går.

Är det den enda gången du använt kortet privat

-ja, det kan man säga.

Innebär det svaret att det har hänt någon mer gång

-jag tror inte det.

Insåg du att det du gjorde inte var rätt

-Jag borde ha varit medveten att det fel, men jag år inte om var hundra på det. I dag har jag i alla fall fått besked om att jag ska betala tillbaks.

Inser du nu att du gjorde fel

Det är klart att det var fel. -

MT 951107.Artikelns rubrik: "Sölve använde tjänstekortet privat Det är klart att det var felm.

Man kan markant skillnad vad gäller intervjuteknik i artiklar där se en Conradsson och andra politiker utfrågas och i olika reportage om vad kommuninnevånarna Politikerna ställs mot väggen och får anser. snabba frågor med följdfrågor erbjuds läsarna som en faktisk som diskurs, medan de andra får utveckla sina i berättande resonemang form. Frågorna ställs till dem skrivs inte ut och på så sätt blir som journalisten i någon mån osynlig och kan inte anklagas för att tala i egen sak. Ett exempel. Den 8 november finns artikel i Motala Tidning en är skriven reporter än de tidigare artiklarna. Den som av en annan har helt karaktär än de övriga snabba intervjuerna och en annan rapporterna granskade kvitton och räkningar. Här täcks i stället om nästan hel sida med ett reportage och tre bilder från en förskola en

ENGODAFFÄR MOTALAI

samt en bild på en av kommunens arbetare som håller på att reparera en bod. På den översta relativt stora bilden leker glad barnskötare

en med några barn. Man ritar, men på gamla dataremsor föräldrar

som har bidragit med. Det ska nämligen sparas i kommunen. Den andra, lite mindre bilden, visar en kvinna i köket på samma förskola. Bildtexten är ironisk: Morötter till barnen. Nyttigt, och framförallt, billigt. Anna-Greta Bollman, Mossens förskola, måltids-

skär ner kostnaderna så gott det går. Andra lär äta dyrare mat ... Längst ner på sidan ser man några barn i en liten badbassäng. Bassängen läcker trots att personalen försöker tejpa den. Man får inga pengar till nya leksaker eftersom det är besparingstider.

Rubriken förutsätter att läsaren är insatt i vad hänt kom-

som munen. "Gny bland dem som fått lära sig spara, lyder den. Det förutsätts att man ska veta att det här inte rör sig något vanligt

om klagomål över de dåliga tiderna, utan det som ska belysas i artikeln år de enorma orättvisor som blir synliga när affären uppdagas. Orden fått lära sig spara indikerar att sparandet är något man tvingats till. Mellanrubrikerna är citat från de intervjuade personerna, de är

men inte ordagranna: "Andra äter ute för kommunala pengar och borde föregå med gott exempel". Här är journalisten eller den redigerare som skapat rubrikerna ute efter att länka de olika artiklarna till varandra. Olika kommunala verksamheter har besökts och de vanliga motalaborna har fått uttala sig.

Artikeln har karaktären av en snyfthistoria vilket kanske kan ha sina naturliga orsaker. Det är förståeligt att människor blir upprörda av vad som kommit fram. I en lokaltidning har ett sådant reportage också sin plats, i och med att kommunen inte är så stor och många känner igen de intervjuade personerna. Bortsett från detta är inte artikelns nyhetsvärde så stort. Man får veta att kommuninnevånarna är upprörda vilket efter de artiklar som publicerats inte är så sensationellt.

Den här typen av reportage förekommer inte alls i Östgöta Correspondentens rapportering affären i detta skede. Det är

av förklarligt med tanke på att de inte accepterar anklagelserna mot Conradsson och de andra politikerna som en affär. De hari detta

EN GODAFFÄR MOTALAI

skede av affärens utveckling inget behov av att instämma i MT:s anklagelser eller ens av att registrera konflikter.

Genom intervjutekniken och den öppna redovisningen frågor och

av svar i intervjuer med politikerna skapas affärens figurer. Man åstadkommer därmed kontrastverkan mellan olika aktörer. Ä

en ena sidan framställs Conradsson och de övriga politikerna med teknik

en som avser att avslöja dem, dvs. en teknik som strikt tillämpar principen fråga och Å andra sidan framställs de fattiga

svar. kommuninnevånarna eller representanterna för kommunens åtstramningar, tex. förskollärarna på det fattiga daghemmet, med en annan friare form av fräge- och intervjuteknik som går ut på att låta dem berätta mer öppet och spontant. På detta sätt skapas de huvudsakliga och kontrasterande aktörerna, the bad guys och the good guys. Efter fienden introduceras hjälten. Poängen med detta är att journalisten redaktionen, tidningen vill markera att avslöjandet och affären inte handlar om Motala Tidnings illvilja mot vissa personer utan ett "faktiskt problem.

om

Med hjälp av de olika intervjuteknikerna får vi därmed bilden av den allvetande journalisten som representerar sanning och rättvisa. Vi får också bilden av denna journalist som befinner sig i lojal verksamhet hos tidning i sin tur lever upp till sin roll lojal

en som som demokratisk folkupplysare. De står tillsammans på läsarnas sida i kampen mot orättvisorna.

Det man som läsare kan följa väl i materialet är den dramaturgiska progressionen av affären, dvs. hur serien av artiklar progressivt gestaltar sig som ett regiarbete från journalisten och tidningen. Vi kan följa hur initiativ från tidningen bemöts av olika aktörer och hur dessa bemötanden successivt bekräftas eller avfärdas av tidningen. Dessutom kan vi hur responser och även hur ute-

se blivna responser används som resurser i den fortsatta utvecklingen av affären:

EN GODAFFÄR MOTALAI

Den representerar mest i kommunen är Conradsson. MT/ VT

som har granskat alla notor från kontokortsräkningarna för maj och juli månad. I de flesta fall har det förekommit vin och/ eller sprit. MT 951 107

När den väntade revisionsrapporten inte anses vara tillräckligt hård så blir tidningen besviken. Detta visar sig genom att MT anklagar revisorerna för att skydda de socialdemokratiska politikerna och sedan genom att påvisa hur revisorerna själva är en del av systemet. Revisorerna blir därmed, bl.a. ett resultat deras undfallen-

som av het" eller reservationer ifråga om att acceptera affären som en affär, föremål för granskning av samma slag som politikerna ursprungligen blev. Även granskarna blir avslöjade,

och det sker en upptrappning affären. Granskarna förklaras ogiltiga att de

av genom som hade till uppgift att granska och legitimera politikerna inte heller kan anses vara rena och fläckfria:

Kommunrevisionens ordförande Erikjonsson erkänner att han i alla fall inte haft några betänkligheter vid tillfället. Reglerna för sprit i kommunen kände han inte till, uppger han. MT 951121

Detta exempel visar hur själva granskningen och rätten att granska vem man vill används som en resurs av tidningen. Revisorerna måste granska sig själva vilket blir ett sätt att "tygla verksamheten.

Den medvetna fördröjningen av händelseförloppet kännetecknar detta första stadium som omfattar den "lilla lokala situationen

av hemligheter och den beredskap som finns för att göra ett avslöjande. Affären iscensätts, som all annan undersökande journalistik efter en tids research. Därefter följer en serie artiklar med ett särskilt syfte. Uppläggningen är sådan att den är tänkt att falla Det hela

en person. är egentligen inte särskilt öppet utan mer regisserat på förhand och ger skäl att tala om avslöjandet som skapat snarare än upptäckt. Exempel på detta är att man frågar kommunalrådet Håkan Carlsson om fruarna följde med till Berlin när redan vet att dessa med

man var på resan. Kunskaperna och insikterna i affären regisseras på ett särskilt strategiskt sätt som vi kan kalla retoriskt eller dramaturgiskt.

EN GODAFFÄRI MOTALA

En kännetecknande del av denna första fas affärens utveckling

av är även framställningen affärens Är det överhuvudtaget

av status. en affär När blir det en affär När kallas det en affär Detta skede i utvecklingen kan vi följa att MT avslöjande strategi jämförs

genom :s

med kollegornas agerande Östgöta Correspondenten. Den 23

november är affären ännu på det stadium där övertrampen kan betecknas slarv. Som vi såg inledningsvis ironiserar ÖC den 2

som december över MT:s försök att gång på de kommunala skandalema": "Bättre skandaler vill vi under nästa år" MT väljer

se från början att framställa det hela som en riktig affär, då man redan efter tre dagar föredrar att använda benämningen "kontokortsaffar".

Förhandling om affärens status

Den 2 december 1995 står affären fortfarande och vacklar. Då publicerar Östgöta Correspondenten den redan omtalade korta ledarspalt, som kort och gott har rubriken Skandal Den är det första tecknet på att affärens affär börjar förhandlas fram

status som nu mellan de två berörda tidningarna och att det inte längre enbart handlar om en lokal landsortstidnings granskning av sina kommunala politiker. Vad Östgöta Correspondenten gör är att producera ett nytt avslöjande som ska avslöja Motala Tidning. Genom detta utvärderas och förkastas arbetet med att till stånd en affär. Den så kallade skandalen är enligt ÖC inte alls någon skandal, och med denna artikel vill man sätta punkt för det hela en gång för alla:

Motala har lite svårt att fart på sina kommunala skandaler. Trots att fullmäktigeordföranden Sölve Conradsson s öppet erkänt att han glömt betala en hyrbil som han använt kommunens kreditkort till lyckas man ändå inte få till någon skandal. Det visar sig nämligen snopet nog att det Sölve Conradsson glömt är att han faktiskt betalat för bilen innan kommunen i sin tur betalat fakturan för kreditkortet. Den enda återstående skandalen är därför att kommunen nu är

1Till skillnad från ÖC har inte Motala Tidning ledarskribenter. Ledarpalterna i MT

egna skrivsavpolitiska redaktöreri Nerikes Allehanda-koncernen som MT tillhör.

EN GODAFFÄR1MOTALA

skyldig Conradsson för att han betalt bilen två gånger. Bättre skandaler vill vi se under nästa år

Östgöta Correspondentens ledarartikel får inleda det vi valt att kalla fas två i skapandet affär. Fram tills nu har den större tidningen

av en med undantag artikel precis i inledningsskedet valt att inte

av en skriva händelserna i Motala, och affären har stått och gungat.

om Skulle det bli någonting av den eller inte ÖC försöker, som vi sett

att utmana affärens karaktär affär att antyda att det ovan, av genom hela handlar missuppfattning eller omvänd skandal, det

om en om en vill säga att det egentligen är kommunen är skyldig och inte

som Conradsson. Denna strategi misslyckas emellertid och det gör den,

det, flera orsaker. som vi ser av

För det första publicerar Motala Tidning den 2 december en artikel där det berättas att ett antal kommunpolitiker, kommunala tjänstemän och företagare åkt på hemlig resa till Berlin över en pingst-

en helg för skattebetalarnas pengar. Elva dagar senare lyder MT :s förstasidesrubrik: Gákta Bla/Jm har bevisen: "Car/yxan Jag om Ber/inrexan. " Vad omtalas i tidningen är att ett kommunalråden på en

som av presskonferens sagt att inga fruar var med på resan till Berlin, vilket visade sig inte sant. Efter detta måste Östgöta Corres-

vara pondenten också betrakta händelserna i Motala som en affär. Men vad händer egentligen mellan den 2 och den 13 december Och hur fortsätter polemiken kring affärens status efter att båda de berörda tidningarna är överens att felaktigheter verkligen har be-

om gåtts

I Motala Tidning befästs affären genom tre olika strategier; tre strategier troligen inte är specifika för Motalafallet. Det vik-

som tigaste är att låta ulømrtående auktoritet ge trovärdighet åt affären. I

en det här fallet är det revisorn Gösta Blohm tillsammans med

som journalisten granskar Conradssons kontokortsräkrungar. En icke komprometterad revisor kan tygla revisionsmakten och dessutom är han vanlig motalabo. Bilden honom byggs upp som både

en av expert och en representant för folket i gemen. Samtidigt jämställs han

EN GODAFFÄR MOTALAI

inte med en journalist. Han år kollega till journalisten aldrig

men konkurrent:

Blohm är redovisningskonsult med firma. med andra

egen Han vet ord vad han talar om i det här fallet. Liksom många andra motalabor upprördes han når han läste MT/VT:s artiklar kring konto-

kortsaffårerna, men det var först sedan kommunrevisionen lagt fram

sin rapport som han beslöt sig för att göra en egen revision. MT

Det var från början inte självklart att Blohm skulle ingå i affären. Han ringde själv upp Motala Tidnings journalist och erbjöd sig att hjälpa till med granskningen, men enligt vad Britt-Marie Citron berättar tog hon inledningsvis ingen större notis om honom. Ett par dagar

senare började hon emellertid tvivla på att hon var på rått spår och ringde då upp Blohm. Hon berättar vidare att tanken var att intervjua Blohm när han slutfört sin revision för att fram de åsikter hon själv

som delade. Efter den tidigare nämnda presskonferensen med kommunalrådet Håkan Carlsson hände detta:

jag trycker honom / Blohm/ i stol och drar igång intervju

ner en en

då, och det är nästan lite löjligt, för att jag vet både frågorna och

svaren.

Från att från början inte ha varit intressant kommer det alltså till ett visst läge där Blohm passar in i den kommunikativa dramaturgin och han blir således nycklarna till att affären presenteras inför

en av läsarna på just detta vis.

För det andra har tidningarna makt att framstå/la människorpå önskat rätt, att variera bilden av människorna efter eget önskemål. Det finns påtagliga skillnader i intervjuteknik, både mellan de båda tidningarna och inom en och samma tidning beroende på

vem som intervjuas jfr även första fasen. Här ska vi koncentrera oss ett exempel där tidningarnas olika syn på affärens status tydligt kommer till uttryck.

Den 9 december, alltså innan lögnen Berlinresan uppdagades,

om får kommunalrådet Håkan Carlsson uttala sig i såväl Motala

EN GODAFFÄR1MOTALA

Tidning Östgöta Correspondenten. I MT ges han tillfälle till som självpresentation och tar rollen av en lärare som metodiskt redogör för vad egentligen gjorts i kommunen för att förhindra framtida som kontokortsmissbruk. Han tar också på sig skulden för en del av det inträffade, försöker samtidigt betydelsen det hela. men tona ner av journalisten emellertid inte Carlssons förklaringar och anser argument särskilt trovärdiga, vilket i artikeln framkommer i det vara sägs om kommunpolitikernas resor: som

Många motalabor har upprörts över de resor som kommunpolitikerna i Motala företagit till bland annat Tyskland. Aven det förxáker Car/Iron attförk/ara. MT 951209; vår emfas ..

I ÖC framställs Håkan Carlsson betydligt bekymrad och som mer uppgiven. Formuleringen försöker Carlsson förklara antyder att det inte går att förklara på ett legitimt sätt och att själva förresorna klarandet är underligt, endast ett litet mellanslag från "bort-förklara. Där sägs i stället:

Kommunalrådet Håkan Carlsson s uttalar sig närmast uppgivet i betalkortsaffären.

Den är överreklamerad. Och ingen bryr sig om att vi redan satt in åga"rder för att undvika felakti 8heter i fortsättnin gen, suckar han. OC 951209

Olika bilder och samma person framträder alltså i de båda av en tidningarna beroende på vad man sedan tidigare har för uppfattning affären. Hår väljer ÖC formuleringarna "överreklamerad om genom och ingen" att låta Håkan Carlsson bli en talesman genom att göra en syftning på MT.

Den tredje strategi som används för att bereda marken för att affären slutgiltigt ska karakteriseras som en affar är att øäøfatill läkarna lqgitimering.Genom att göra distinktion mellan om en skattebetalare och politiker blir kommunmedborgarna engagerade och berörda det sker. Ett sådant tas den 2 december, av som grepp dag ÖC publicerar sin tidigare nämnda ledarartikel. På samma som

EN GODAFFÄR MOTALAI

Motala Tidnings förstasida står då att Berlinresan kostade 84 000 kronor av skattebetalarnas pengar. Detta, att missbruka skattemedel, kommer naturligt att väcka indignation i samhället och öka

nog intresset för vad sägs vidare i tidningen. Kommunmedborgarna

som svetsas samman genom att alla är utsatta för samma orättvisa. Både hög- och låginkomsttagare betalar skatt, och alltså är det för

ens egna pengar som kommunledningen åkt på nöjesresa.

Läsarna dras också in i affären att de förväntas identifiera sig

genom med den allmänna opinionen så den uttrycks i tidningen. I

som en intervju med Gösta Blohm talas vanliga motalabor,

om en generalisering som gäller de flesta i kommunen:

Att alla politiker i Motala valt att sluta leden tror han / Blohm/ beror

på att de förlitat sig på kommunrevisionen och därmed inte insett hur

allvarligt det som försiggått faktiskt är. Vanliga motalabor däremot

tycker att det är nog såallvarligt. Den bestämda känslan har han efter

att ha talat med många. MT 951207

Återigen används Blohm ett slags ställföreträdande språkrör.

som Det är inte journalisten säger detta och därmed värjer sig

som tidningen för att vara den som klumpar ihop medborgarna i Motala till en grupp ingen har talat med. Blohm bliri stället

som en garant för att detta blir trovärdigt.

I en artikel i MT den 8 december intervjuas fyra metallarbetare på en verkstad, som får uttala sig det hänt i kommunen. De

om som sitter i personalrummet på en av stadens industrier och samtalar. Artikeln verkar ett försök att spegla debatten bland de vanliga

som motalaborna. Den är upplagd den direktsändning

som om vore en från en fikarast i ett lunchrum, vilket gör det till ögonblicksbild

en som om vem som helst som stiger in i rummet skulle stöta på denna scen. De fyra arbetarna är mycket upprörda över Motala Tidnings avslöjanden och de uttrycker krav på att politikerna ska avgå. På så sätt kan kommunmedborgarna fås att känna att deras åsikter är legitima de står i tidningen.

-

EN GODAFFÄR MOTALAI

Den 14 december, alltså dagen efter det stora avslöjandet om Berlinresan och politikernas lögner, inleder Östgöta Correspondentens chefredaktör sin ledarspalt med orden: Det fanns alltså en riktig skandal i Motala. Man har kommit till den punkt där det inte

nu längre är möjligt att försvara kommunpolitikerna och samtidigt behålla sin trovärdighet. Samtidigt vidhåller ÖC affären

man att till en början inte hade status av en affär:

Corren har envetet hävdat att ingenting av det som avslöjats i Motalas egen kontokortsaffar var av den storleken att det behövde konsekvenser i form av avgångar. Nu visar det sig att det fanns en helt annan skandal Vad som först såg ut som ett fall småaktig

. av missunnsamhet mot att några höjdare beviljat sig bagatellartade förmåner i form av några glas vin eller whisky, har tyvärr genom gårdagens avslöjanden förvandlats till något helt annat. Motala står inför kalhygget sina kommunala ÖC 951214

rena av toppar.

Från och med ändrar sig Östgöta Correspondenten och tar över

nu en del av de strategier tidigare kännetecknat Motala Tidning; den

som empiriska noggrannheten, viljan att kontrollera fakta, att visa upp bevis och trovärdig. Samtidigt påpekar ÖC fallet först, det

att vara att vill säga av MT, endast bestod i ett slags småaktigt gnäll, speciellt

avslöjandet markeras gårdagens och inte till exempel som som som MT:s. Bland annat poängteras att man noggrant kontrollerat till

resan Berlin och de kvitton som finns:

Corren har kartlagt resan till Berlin under pingsthelgen 2-5 juni i år. Vad som egentligen hände och det beska efterspelet. ÖC 951215

De tekniker ÖC begagnar sig och är desamma

nu av som som Motala Tidning ursprungligen använde, är ett steg i riktningen att betrakta affären som just en affär och inte som ett journalistiskt misstag eller som ett enskilt misstag politiker. Trots detta

av en fortsätter polemiken. Tidningarnas olika förhållningssätt avspeglas i Östgöta Correspondentens ledare den 16 december:

Det som nu kommit i ljuset är av en helt annan dignitet än de glas vin

eller whisky som tidigare ältades. Det har heller inte ett skvatt att göra

EN GODAFFÄR MOTALAI

med kontokort Allt detta konstateras utan minsta skadeglädje.

. Correspondenten deltog inte i skallet över representationsmiddagar och alkoholförtäring. Ingenting av vad som där framkom tydde något Överdådigt frossande. Vi hoppades uppriktigt att avslöjandena skulle stanna vid detta och såg snarast Sölve Conradsson som ett offer för missunnsamhet och hyckleri. Verkligheten visade sig tyvärr vara en annan. Sölve Conradssons avgång framstår i efterhand som självklar, men inte på grund av något glas vin eller whisky. OC 951216

Under den andra fasen skapandet affär kan vi alltså se hur

av av en det inledningsvis är mycket osäkert vilken status det inträffade ska få. Oenigheten om affärens dignitet är stor hos de två konkurrerande tidningarna. Genom tre strategier en utomstående auktoritet

- Gösta Blohm, framställningen av människor på vardagsnivå samt vädjan till läsarna legitimering läggs grund för det stora

om - en avslöjandet. Därefter tvingas båda tidningarna att på samma linje även om polemiken dem emellan fortsätter. Att det som inträffat har status av en lokal affär har emellertid slagits fast. Affären har vunnit legitimitet hos läsarna och blivit offentlig angelägenhet på det

en lokala planet.

Affären blir nationell

Citron: Och jag kommer ihåg när jag sitter på den där första presskonferensen efter att ha kommit tillbaks. Och alla är där va, jag menar Rapport, Aktuellt, hela jag menar här handlar det liksom

... inte om Ostgötamedierna, utan det handlar om riksmedierna nu va. Nu är det fullt pådrag. Och det och liksom den underbara

. .. känslan att ha dom här kollegorna kring mig, förstår du som en trygg liksom och dom ser alla precis det jag ser, alla ser det jag ser va, och liksom helt plötsligt inser jag hur fruktansvärt pressad jag har varit under den här tiden va, vilken lättnad alltså Och vad härligt att polisen tog över va

När affären blir intressant för riksmedia flyttas också fokus från lokal förhandling om dess status till förgivettagen del av de kända

EN GODAFFÄR MOTALAI

nationella skandalerna. Motala ses i ljuset av tidigare affärer och verkar som en slags bekräftelse på redan utlagd tolkningsmöjlighet

en

den politiska korruptionen som nu också avslöjats den lokala nivån. Riksmedia "ser vad" Citron såg och affären kommer att bli en nationell angelägenhet och angelägenhet för fler instanser än

en medierna: det är härligt att polisen tar över". Avslöjandet blir än mer globalt när journalisten får Stora journalistpriset; det lokala avslöjandet får en nationell dräkt och en officiös utnämning: för "att med framgång fört den enskilda reporterns kamp mot ett samhällsetablissernang, när hon avslöjade lokala makthavares oegentligheter. Priset kan ges även till det lokala avslöjandet: "För alla grupper gäller att belöning kan utdelas även den kvalifice-

om rande insatsen icke kommit att allmänt uppmärksammas utanför det lokala området

Uppväxlingen från lokalt till nationellt är ytterligare ett steg i den dramaturgi där affären skapas och successivt sanktioneras. Gratifikatrioner, det årliga askungepriset i mediernas värld, till den

ges som rätt och bäst har utövat sin makt att granska, dvs. till Citron detta år I denna rekonstruktion framträder bild det klassiska

en av journalistiska arbetet att granska makthavarna. Detta arbete handlar om att skaffa sig information, offentliga handlingar, att ta hjälp av en kunnig allmänhet, Gösta Blohm och sedan konfrontera de ansvariga politikerna. Arbetet krönes samfundet journalistens kollegor

av av och ges en nationell legitimering genom Storajournalistpriset.

I paragraf 3 i bestämmelser för Storajournalistpriseê sägs att priset utdelas för berömvärda yrkesprestationer":

Ett prisvärt journalistiskt arbete aktualitetskaraktär måste inne fatta

av

inte bara form- och innehållsmässiga kvalifikationer utan också en

hållbar faktakontroll, så att de förhållanden det speglar kan betraktas

som objektivt belagda." Nämnden bör därför iaktta försiktighet vid

1Citatet från bestämmelserför Storajournalistpriset. 2jfr ocksådiskussionenom det som kallas meta-granskningen"eller"media-on-media events", seForstorp 1998. 3Storajournalisrpriset har delatsut av Bonnierföretagen sedan1966. Prisetdelasut i sex kategorier: dagspress,populärpress,fackpress,radio, TV samtLukas Bonniers joumalistpris sedan 1992.

EN GODAFFÄR MOTALA1

bedömningen av dylika fall, som ännu inte slutbehandlats i de

formella juridiska instanserna.

Det ska här påpekas att förundersökning och senare domstols-

en behandling naturligtvis kan ta mycket lång tid, någonting som också är fallet med Motalaaffären där rättegången pågår 20 oktober 1997

- 14 januari 1998 och att det kan svårt att dela ut priset alltför

vara

Även Stora Journalistpriset verkar leva under aktualitetskrav. sent. ett Samtidigt uppstår här diskrepans mellan kravet "försiktighet

en vid bedömningen och vilka förhållanden som ska anses ha blivit "objektivt belagda, speciellt när priset delats ut för en reporters "kamp mot ett samhällsetablissemang, när hon avslöjade lokala makthavares oegentligheter. Poängen här är inte att ifrågasätta prisets och reportagens legitimitet utan snarare att Visa hur också prisformuleringen blir ett led i definitionen affären. Denna for-

av mulering kan för det första sägas markera att affären nått ett slags slutpunkt samt också att den har uppfyllt den granskande journalistikens klassiska uppgift, att granska oegentligheterna i ett samhällsetablissemang. Detta är en viktig aspekt eftersom dessa formuleringar kommer att definiera vad är ett gott journalistiskt arbete; i en

som mening har här detta arbete utsatts för en kollegial revision och befunnits hålla måttet men en kanske viktigare aspekt är att formuleringen också hjälper till att definiera vad som är affärens gränser att avslöja och att kämpa men inte att föra till tinget och att

döma.

På samma sätt kan beskrivningar av rättegången som affärens rättsliga efterspel också bli del av den inramning som affären får, och därigenom markerar detta någonting väsensskilt från

som som själva den journalistiska eller vetenskapliga granskningen men

samtidigt det som ytterligare bevisar att den journalistiska granskningen hade rätt. Blir politikerna dömda i rätten så bekräftar detta det journalistiska arbetet blir de frikända så tillhör det ändå

- en annan värld än den journalistiska

1Man kan i sammanhangetjämföra nyhetsrapporteringen i någraav TV-ny heterna den dag SigvardMarjasin frikändes december 1997 och sominnehöll intervjuer med såvälmedborgaresomvissamyndighetsföreträdaresomuttryck te ilska över att denne "sluppit undan".

EN GODAFFÄR I MOTALA

...den 14 januari 1998 offentliggörs Motala Tingsrätts domar mot de huvudansvariga. Sölve Conradsson döms till 1,5 års fängelse för grov trolöshet mot huvudman på 37 av de 39 åtalspunkterna. Håkan Carlsson döms till fyra månaders fängelse för trolöshet mot huvudman och ytterligare tre politiker döms till dagsböter för samma brott. Tingsrätten skriver i den 240 sidor långa domen bl.a. att deras brott "på olika sätt medfört negativa konsekvenser för Motala kommun och kanske även i någon mån rubbat allmänhetens förtroende för samhällets politiker DN 980115. Dagen domarna offentliggörs rapporterar såväl lokal- som riksmedia. I TV:s Östnytt intervjuas ett flertal motalabor tycker att straffen varit för

som milda. En kort tid senare publiceras nya uppgifter i tidningarna om nya upptäckter av nya kvitton och kortuttag av motalapolitiker.

Diskussion

En affär har en förmåga att hänga kvar, att inte ta slut. Affären har också en förmåga att vara en fortsättning på en tidigare affär. Men, det är naturligtvis inte affären som är agenten, det är alla de olika människorna, i de olika roller de väljer att ta eller blir utvalda som är de som agerar. Affären är det sätt vi erbjuds att begripliggöra en räcka av händelser som synliggjorts och lyfts fram i det

som offentliga samtalet. Dessa händelser och de personer som hamnat i nya roller lyfts och redigeras fram i en offentlig dramaturgi är

som komplex och som i sig är svår att se. Några av de element vi i vår tur valt att lyfta fram visar på ett antal personliga, offentliga och mediala relationer. De visar också på hur en medial regi kan använda sig

av synbarligen enkla och förnuftiga stilgrepp avslöjandet som en slags

plötslig uppenbarelse, spelet mellan politikern som lögnare och journalisten som hjälte, användandet av "de vanliga motalaborna som de som man ytterst är ansvarig inför såväl politiker

- som journalist. Kort sagt, ett slags spel om revisionsrätten.

Att hävda att dessa stilgrepp, eller kommunikativa inramningar och format är konstruerade eller skapade är inte ett konspiratoriskt synsätt. Att olika roller i en medieaffär är konstruerade och får vissa uttryck i olika medietexter tillhör de självklara förutsätt-

snarare

EN GODAFFÄR MOTALAI

ningarna för de yrken; journalisten, politikern, revisorn, forskaren,

uppgift är att verka i det offentliga samtalet att publicera sig; vars att arbeta för och inför publik. Detta arbete består av ett ständigt

en samspel mellan olika vardagliga arbetssätt; informationssökning, intervjuer, möten, beslutstaganden, samtal och specifika offentliga framträdanden; publiceringar av artiklar, tal och valkampanjer.

Vad Motalaaffären alltså visar på är den .rtärzdzjgtpågåendeförbandlingen anmzmt iryförpub/iken och hur detta ansvar tar sig uttryck i

om förhandlingar om vad som är rätt och fel sätt att arbeta på. MT vill med sin granskning avslöja" att politikerna har arbetat på fel sätt genom att lyfta fram vissa av deras handlingar som markerar en sammanblandning mellan det privata och det offentliga ansvaret. Det har handlat att visa hur politikerna verkat betrakta sitt vardagliga

om arbete ett sätt att sko sig själva och skaffa sig personliga

som förmåner resor, vin och sprit. Tidnings- och medietexterna har

lyckats hålla en speciell argumentativ balans. Journalisterna lyfter upp resor och krognotor som sensationella avslöjanden om missförhållanden lätt hade kunnat tolkas enskilda personers

som som övertramp, dvs. undantagen ändå bekräftar att det mesta

som som egentligen står rätt till i rikets kommuner. Samtidigt har man också lyckats beskriva korrupt verksamhet pågått under lång tid,

en som sedan blivit rutiniserad och vardaglig på ett sådant sätt att de inblandade inte efter rättegången verkar begripa vad de ställt till

ens med, det vill säga att dessa övertramp är egentligen en politisk praxis och fullständigt normal verksamhet som så att säga ingår i jobbet.

en Det blir därmed också viktigt att börja affären med den första argumentationen att visa sensationella avslöjanden eftersom avslöjandet just viss person är ett möjligt lokalt avslöjande, en

av en lokal reporter känner sin miljö; som kommunreporter kan man sina politiker va, jag visste precis vem jag ville titta på", och man kan läsare förstå det lokala sammanhanget. Men denna argu-

som mentation kan också göra avslöjandet mer konkret och faktiskt, journalisten kan beskriva sina konkreta möten med politikern och skriva hur just han ljuger inför just henne. Detta kan då befästas

om som en slags uppenbarad och upprörande upptäckt. Den andra argumentationen kan sedan lyfta hela affären till att handla om den allmänna moraliska frågan hur politik ska utföras och visa att det

om

EN GODAFFÄR MOTALAI

visst är så att makt korrumperar. Men ordningen skulle om vara omkastad kanske effekten blivit att läsaren uppfattat Citrons uppdrag inte så mycket att hon upptäckte redan existerande abnorma missförhållanden utan att hon hade slags förutbestämd snarare en tanke om att sätta dit viss politiker eller att översätta nationell en en affär till en lokal; a, i och med Sahlinaffaren jag inne på var tankarna va, och det var det att jag visste ju, kommunreporter som kan man sina politiker jag visste precis jag Ville titta på". va, vem Poängen här är inte att det skulle vara på detta vis att detta är men möjliga tolkningar också läsare kan göra och det gäller som en som att förekomma för journalisten i sin text. Båda dessa verklighetsbilder är alltså journalistiska handgrepp. De är kommunikativa format använts i flera andra affärer och kan som fungera ett slags mallar med viss modifikation också kan som som användas nästa gång. Man skulle kunna hävda deti journalistens att verktygslåda är just denna avancerade verktyg, slags typ av mer ett tvingar eller limknektar kan användas för att hålla ihop och som rama in affären, är de viktigaste. Med dessa till hjälp kan som man genom att kontinuerligt välja mellan de mindre verktygen ge Motalaaffaren sin lokala och tidsspecifika färg men det är den större inramningen som har gett affären dess nationella status. Affären har kunnat länkas till det allmänna klimatet påstått politikerförakt av - en argumentation som kanske också spätts på det speciella förav hållandet mellan MT och ÖC och de nationella mediernas av intresse. På så vis finns intressant parallell mellan hur affären utvecklar en sig i Motala Tidning och hur andra medieaffärer gestaltat sig tidigare. Vi har här beskrivit affären i tre olika Det första har handlat steg. om den beredskap kan finnas hos medierna och där den enskilde som journalistens möten med de olika politikerna beskrivs i intervjuer som dag för dag utvecklar bild inte så mycket vad hänt på en av som resorna och på stadshotellet hur Britt-Marie Citron gradvis utan mer förstår att politikerna ljuger, något visar för läsarna den som upp personliga kommunikativa utvecklingen hennes och politikernas av relation. På så sätt etableras också bilden att det dels funnits något av att dölja, dels att detta kan avslöjas gott journalistiskt arbete. genom Avslöjandet blir då också den händelse dels kan bekräfta som

EN GODAFFÄRI MOTALA

övertrampen i det lokala Motalaperspektivet men som också måste vidareföras i nästa steg. Här har det handlat om hur avslöjandena leder till ifrågasättanden från ÖC och hur detta vidgar affären något. Affarens förhandlas här och den blir därmed också större och status offentlig i det att den kommer att handla om politisk korrupmer tion i allmänhet. I ett sista steg kommer affären att tas upp i riksmedia och så småningom att behandlas inom andra institutioner än något till sist legitimerar den enskilda pressen, som granskningen och Verkar bekräfta dess viktig nationell status som en och juridisk angelägenhet:

Citron: . och liksom den underbara känslan att ha dom här .. kollegorna kring mig, förstår du trygg liksom och dom ser som en alla precis det jag alla det jag ser va, och liksom helt plötsligt ser, ser inser jag hur fruktansvärt pressad jag har varit under den här tiden va, vilken lättnad alltså Och vad härligt att polisen tog över va ...

Citron: "Effekten det vi gjorde, det var att sju politiker avgick av och Östen ñck sparken i sinom tid. Effekten det här av förundersökningsprotokollet, det är att tolv personer nu har delgivits misstanke om brott.

journalistiken här in avslöjandets roller och placerar sig ett ramar speciellt sätt; inte den dömande instansen domstolen; även om som journalisterna i detta fall även kan sägas dömande, inte som den vara bestämmande politiken den avslöjande och kämpande. utan som Denna roll kan sägas anspela på journalistens uppdrag som medborgarens ställföreträdare Dessa alternativa definitioner kan sägas representera möjliga positioner eller tolkningar affären. Att rama in en kommunikativ av position är något vi gör såväl i vardagligt tal som i mer officiella Diskussionen War/ring på detta vis är väl utvecklad inom texter. om den kommunikationsteoretiska och mikrosociologiska vetenskapslitteraturen. Erving Goffmans begrepp warning anspelar på hur argument och utsagor tar plats och placeras i interaktionen på sätt såväl låter aktörer visa upp sig själva, upprätthålla sitt komsom

1Economou 1997.

EN GODAFFÄR1MOTALA

munikativa utrymme i en aktuell situation samt också skapa och upprätthålla bilden av vem det är som talarl. Ett liknande begrepp är rekontextualisering som förklarar hur aktörer strategiskt väljer att använda sig av kommunikativa resurser från andra sammanhang för att ge dessa en särskild valör eller vinkling i det sammanhang där man själv framträder Det handlar alltså tolkningsföreträde inte

om men bara vad gäller hur olika "fakta" i t.ex. en medieaffär ska tolkas utan också med vilken legitimitet och utifrån vilken position dessa kan framställas. I varje enskild artikel kommer olika positioner att uppträda på ibland tydliga sätt någon ljuger" eller "erkänner", och

ibland på subtila sätt hur framställs till exempel journalisten

mer själv i artiklarna

Vad de olika artiklarna och medietexterna i Motalaaffären har förmedlat är alltså för det första en bild avpolitikern somLêzmé 00/2 Zágnare.För det andra bekräftas också bilden avjournalisten 50m/yaYle och av den aan/ge møta/abøn som offret. Dessa bilder av aktörerna är inte särskilt utan har funnits tillgängliga som halvfårdiga

nya argument och stilgrepp att anlägga i varje nytt fall. Dessa nya fall bygger i sin tur sedan vidare på dessa som mer eller mindre allmänt accepterade kommunikativa format.

Varje enskild artikel blir ett led i en kommunikationskedja som bara visar upp liten del alla de relationer den ingår i och som

en av förmedlar vissa tolkningar snarare än andra. Dessa relationer kan studeras i texter som kontextuellt situerade, sekventiella och reflexiva. Artiklarna är inte objektiva rapporter om" ett fenomen utan de är språkliga kommunikativa handlingar dels bygger på varandra

som och dels så att säga för en handling kontinuerligt framåt. Vaye artikel är en de av .ya/ya ;farsan snarare än en utanfbrxtåenderapport om vzksafaktahistorier om tidigare resor eller kvitton blir därmed den slags ingång som en journalist kan välja för att sedan använda det viktigare stilgreppet att visa att politikern just nu, alltså inför läsarna just i dag ljuger om resor eller kvitton.

Olika "fakta som används i texterna kan således ses utifrån vilka kommunikativa handlingar de utför. Varje artikel är alltså handling

en

1Goffman l 986. 2Linell 1995.

EN GODAFFÄR MOTALAI

i kedja. Det som sedan etableras och accepteras som fakta får en en flerfaldig användning; dels presentationer vad vill visa

som av man

begångna felaktigheter, dels ledande eller uppmanande upp som som till framtida handling något fel, den som begick felet bör avgå.

- var På så sätt kopplas alltså journalisters och politikers handlingar ihop och befästs som goda respektive dåliga och därmed kastas också

rollerna om så att journalisten blir den goda och riktiga represen-

och politikern den onda och orättfärdiga representanten för tanten läsare och folk.

Motalaaffären har kanske ingen början och inget slut utan ramas

in de möjligheter till offentliga uttryck och handlingar den snarare av aktualiserar och vidareför och som ända sedan demokratins befästande som styrelseform varit dess starkaste legitimering, nämligen att möjliggöra offentliga uttryck och handlingar.

Motalaaffären och den medialiserade

demokratin

Som kritiska läsare vill vi gärna erkänna viljan att granska makten och makthavarna. Medierna och journalisterna vill ofta framställa sig som den tredje statsmakten, samhällets revisorer. Kvalitetsgranskning är

nödvändig mekanism i demokratin. Att avslöja det som motverkar en det demokratiska är den särskilt viktiga rollen för medierna i ett demokratiskt samhälle. Det finns goda skäl erkännande till

att ge journalister Britt-Marie Citron för att de drivs av en vilja att

som granska makten och att göra detta ett sätt som är modigt och noggrant. Samtidigt finns det skäl att inte heroisera sådana insatser då det även bygger på vilja att avslöja och möjliggörs förmåga

en av en att kunna regissera detta inför och framför allti en offentlighet.

I denna avslutande diskussion vill vi sammanfatta vår analys i några punkter, vilka är viktiga att ta hänsyn till i fortsatt diskussion

en av den medialiserade demokratins möjligheter.

EN GODAFFÄRI MOTALA

1. Att spegla och att skapa verkligheter

Ambitionen at "Jpeg/averk/øgbeten" romjournalister aja tmr är deras uppdrag dr mindre objektiv trønl Opinions- och åsiktsbildning sker med

än man visst övertag i det offentliga rummet i tidningarna. Oftast på ledarplats men analysen av Motalaaffáren har visat att den också sker på nyhetsplats. Speglingen av verkligheten år därför mindre speglande än skapande. Detta innebär både problem och möjligheter, men objektiviteten och dess krav på saklighet, allsidighet och neutralitet har olika status i teorin och i praktiken. Det offentliga rummet i demokratin normerar öppenhet och fri tillgång till

en information. Att tala om affären som skapad snarare än "upptäckt 77 är inget uttryck för analytisk illvilja utan ett uttryck för att affären är en strategisk presentation av en argumentation där aktörerna har olika roller.

Detta hjälper oss också att förstå hur Sölve Conradsson också har haft olika roller i Motala, han har varit ordförande i kommunfullmäktige och näringslivskonsulent. Studien Motalaaffáren visar

av med stor tydlighet att distinktionen som ofta görs mellan nyheter och andra inslagi en tidning är godtyckliga och hur sådana distinktioner strategiskt kan användas för att på ett subtilt sätt föra fram ett budskap. Mediernas etik bygger på att sådana distinktioner kan göras men processen med skapandet av en affar visar att, och hur, man kan skapa opinion även på nyhetsplats.

Det journalistiska granskningsarbete av kommunpolitiker som har bedrivits de senaste åren har haft betydande konsekvenser för den lokala demokratiska praktiken. Kommunerna försöker städa

nu upp bland kontokort och representationer att granska det interna

genom regelverket, intensifiera revisorernas uppgifter, skriva riktlinjer för tjänstemän och politikers agerande samt utforma en policy för deras professionella roller och hur dessa kan och bör balanseras med de privata. Innebär granskningen av politikerna kanske ökad

en professionalisering och medieanpassning av rollen som förtroendevald

1Nerman 1997.

EN GODAFFÄR MOTALAI

2. Valet av granskare i media

Hur kvalificerar sig för att ikläda sig rollen granskare och att

man av utföra denna kvalitetsgranskning demokratin och av de för-

av troendevalda Blir man i likhet med politiker vald till en sådan

- uppgift Vems förtroende är grunden för denna granskning Hur får

sitt representantskap granskare och hur blir man trovärdig man som Får order chefen Vilka på inrådan och med

man av agerar vems

samtycke Svaret på dessa frågor visar att rolltagandet är en vems retorisk, dramaturgisk och kommunikativ process. Representantskapet i dess politiska och kommunikativa mening och de därmed förknippade olika rollerna i demokratin är viktiga att förstå i detta sammanhang. Hur bygger man som politiker, journalist, revisor och granskare ett offentligt förtroendekapital

upp

3. Representantskapet i politik och media

Det är viktigt att förstå representantskapet, dvs. det ömsesidiga ifrågasättandet och representationeni ekonomisk, parlamentarisk, dramaturgisk och kommunikativ mening. Rätten att granska avslöjandet blir del råttsprocesserna. Motalaaffaren utspelas

även en av ungefär samtidigt med Marjasinaffåren och Gävle både i medierna och i domstolarna, dvs. det föreligger ett synkront retoriskt spel mellan olika statsmakter, den första den lagstiftande, dvs. folkrepresentationen i riksdag, den andra den verkställande makten i regeringen, den tredje den dömande, domstolarna och den fjärde den opinionsbildande makten i pressen/ medierna.1 journalisterna blir trovärdiga, legitimerade och fullgör sitt uppdrag genom att visa

den journalistiska praktiken. Detta uppvisande är en aspekt av upp relationerna mellan journalister och den intervjuade politiker eller motsvarande och hänger ihop med makten att granska. Hur det går till har vi som kommunikationsforskare velat analysera genom att

1Den vardagligabenämningenpå mediernasomden tredje statsmakten ärmissvisande.Egentligen ärdetta "den fjärde statsmakten" efter denlagstiftande,verk ställande och dömande.Om rätten attgranskaoch revisionens olika mandat, seäven Economou och Forstorp 1996.

EN GODAFFÄRI MOTALA

peka på hur det gestaltas kommunikativt och dramaturgiskt; som t.ex. en intervju presenterad som dialogi texten, dvs. spelandet med kommunikativa resurser och därmed också spelandet med kollegiala samband. På detta sätt kan vi upprätta en länk mellan det kommunikativa och det representativa och kollegiala. De tre statsmakterna har därför likheter och olikheter både vad avser deras ansvar och öppenhet, de har informationsplikt och revisionsrätt, de har ambitionen att spela med öppna kort, strävar efter insyn och intern redovisning. Kan man klargöra och särskilja de positioner olika granskare skapar och använder sig och kan dessa någonsin

av, vara neutrala

4. Avslöjandets förskjutning och olika nivåer av granskning

Vi kan också identifiera avslöjandets förskjutning, dvs. hur

en journalister i det första skedet avslöjar politiker och hur vi som kommunikationsforskare och läsarna i nästa skede avslöjar journalisternas delaktighet i makt- och opinionsbildning. Deras avslöjande är bara skenbart verklighetsspeglande. Vi visar hur det är språkligt uppbyggt, dvs. hur det läsa avslöjandet händel-

går att av serna i Motala som en bruksanvisning "Do yourself Det finns

en dold praktik som de journalisterna vill avslöja och vi utgår från att

det finns öppen praktik vi forskare och läsare kan avslöja

en som och som visar hur man kan läsa. Journalisterna har byggt upp sin roll på att det finns hemligheter att avslöja att det bara år de som kan

göra det folkliga avslöjandet.

Vi kan urskilja flera nivåer granskning. Citron studerar politi-

av kerna, vi studerar Citron, rättssystemet studerar Citron och ossl, studerar rättssystemets studier av oss och alla andra, etc. etc. Dessa händelser utgör inslag i en ständigt fortgående revision. Det är en oändlig process av distanserande verksamheter där vi utgör

som

l Wibecksuppsats1997 ingick som en inlaga rättegången.

EN GODAFFÄR MOTALAI

olika parter studerar varandra. Det är intressant att iaktta hur vi oupphörligen identifierar våra handlingar som "någonting mer än det tidigare och hur vi därmed legitimerar våra studier som mera giltiga. Man kan säga att det pågår konkurrent mel/an olika dags

en revisionen Kan man utifrån detta tala om behovet av en fjärde statsmakt med rätt att kritiskt granska de tre tidigare

5. Från mediernas etik till läsarnas etik

Vår analys Motalaaffären är uppmaning. Vi visar hur

av en avslöjandet är upplagt, hur man kan läsa det och hur man kan göra det. Men analysen innehåller också förslag och rekommendationer. Hur kan den offentliga granskningen av journalister, revisorer, domare, forskare nödvändig för en demokrati bli bättre Vi vill vända

- detta till uppmaningen och frågan: "Hur kan läsarna bli bättre Vi kan inte Vänta oss att medierna genom en förbättrad och sofistikerad medieetik gör ett sådant arbete i vårt ställe. Vi behöver inte en medieetik och ett etiskt representantskap det kan se ut som om den nya öppenheten och demokratin finns i Motala Tidning, eller i efterhand i Östgöta Correspondenten och de nationella medierna utan läsaretik. I sådan läsaretik ingår bl.a. kunskapen om hur

en en medier bidrar till att aktivt upptäcka men också "skapa" affärer, dvs. en insikt i hur medierna i flera betydelser är affärsdrivande; de vill tjäna pengar men även tjäna som avslöjare. Det är alltså ett misstag att förlägga det moraliska ansvaret till omdömet hos dem som är delaktiga i sådana avslöjanden. Vi kan fråga oss om det inte finns riktigare demokratiska forum. Finns det utanför medierna andra sätt att kommunicera offentligt om makt, politik och moral Marginella och kosmetiska formatförändringar i journalisternas etik hjälper inte, men ingen kanske heller tror det. Sätten att kommunicera på; att framställa sig själv och andra på ett önskat sätt, att tillmäta ärlighet och skuld, att legitimera sig själva och att ifrågasätta ägandet debatten eller frågan kommer inte att

av förändras så mycket formaten är elastiska. Den goda offentligheten

kan varken innebära ny eller gammal auktoritetstro utan en demokra-

EN GODAFFÄRI MOTALA

tisk etik måste vara en vittförankrad och allmänt erkänd etikJ Kanske läsares dilemma ligger i det är journalisters vardag; att skapa nya

som texter varje dag som hör ihop och vidareutvecklar en affär inbegriper skildrandet av komplexa relationer och samband. Att i sin tur läsa dessa samband ett sätt som vi kanske är vana vid en artikel eller

ett nyhetsinslag står för något som man kanske gör på ett mer oregelbundet vis gör att vår dramaturgiska läsning inte riktigt går

ihop med den intrikata medietexten. Journalisternas förmåga att

mer föra argumentationen framåt med både subtila sekventiella verktyg och med vissa strategiskt placerade "hammarslag" Sölve ljuger kanske gör att läsaren ser olika saker varje gång. Paradoxen här kanske ligger i att hammarslagen är de når den bredaste kretsen.

som Det befästs är just typbilderna; politikerna ljuger, de skor sig på

som

etc. Resten texten med sitt intrikata kommunikativa samspel oss, av blir snarare en elaborerad form av argumentation som är riktad mot de är direkt berörda och kan bli direkt involverade i

som som argumentationen; de inblandade politikerna, en konkurrerande tidning, juryn för Stora Journalistpriset. Medietexter är alltså alltid riktade till flera publiker, med mer eller mindre möjlighet till deltagande, tyckande och kritik. Hur klargör man dessa olika nivåer och hur hittar man sin egen läsarpositzion

6. Äganderätten till affärerna

Medierna skapar sig en marknad för affärer, de är både affärsdrivande och affärsskapande. En intressant fråga med anledning av det, är

diskutera det är äger affären. Är den Motalas eller att vem som mediernas Vem eller vilka har äganderätten till affärerna Element i en sådan diskussion av äganderätten utgörs av analysen av de tre olika stegen i den process som visar hur Motala Tidning och Östgöta Correspondenten förhåller sig till varandra. Hur den större tidningen länge väljer att ligga lågt och förnekar att det överhuvudtaget är fråga

affär, hur ett närmande sker men hur själva affären och om en

Teorier om distnbutiv rattvisaforesprakasbl.a.avfilosofen JurgenHabermas.

EN GODAFFÄR MOTALA1

äganderätten till den fortfarande är Omtvistad och i efterhand hur affärens inledning marginaliseras.

I artikel ÖC:s chefredaktör Ernst Klein i samband med

en av åtalet mot Sölve Conradsson visar sig kampen om äganderätten

av affären i Motala. Klein refererar till en bok som han nyligen skrivit tillsammans med journalisten Ulf Nilson Boken beskrivs

som en handbok för makthavare och maktlösa och den handlar vad

om man skall göra när pressen kommer. Han förutskickar att boken, den

om skrivs i en andra upplaga, kommer att innehålla ett kapitel om "Motalaskandalen. I artikeln företräder Klein ståndpunkten att Motala inte alls var "ett moras av korruption och mygel. De kommunala politikerna var i själva verket duperade Sölve

av Conradsson som av Klein beskrivs som en "svindlare drar "in

som en massa andra makthavare i sitt nät", en som lirade lite hur som helst med kommunens pengar, hans sanslösa beteende",

som Motalas Lars Bildman".2 Enligt Klein förhindrade Conradsson en granskning. De andra politikerna vågade ingenting rädsla för

säga av att själva dras med i fallet. ÖC:s chefredaktör motala-

menar att politikerna borde ha mobiliserat lite sunt förnuft och en gnutta civilkurage. I så fall hade de klarat sig.

Ägandet av affären har även en subjektiv sida i det att det finns en ära i att vara en avslöjare vilket också visar sig när avslöjaren blir belönad med den svenska journalistikens främsta utmärkelse. Hela den process genom vilken affärens status förhandlas handlar om det lokala och det globala. Denna fråga sammanhänger med den tidigare, nämligen processen i vilken affären början och ett slut. När

ges en avslutas affären Är det i och med Stora journalistpriset eller rättegången Vem har rätten att sätta punkt Äganderätten till problem skaffar man sig genom att definiera dem och föreslå åtgärder, något måste då hända

Vilken funktion fyller sådana avslöjanden som Motalaaffären Mediernas affärskultur har en funktion i demokratin. Vem vinner på

Klein och Nilson 1997. ZLars Bildman var chef för läkemedelsföretagetAstras amerikanskadotterbolag som avsattesefter anklagelserom sexuellatrakasserieravmedarbetare. 3Detta har visatsbl.a.avJoseph Gusfield 1989.

EN GODAFFÄR MOTALAI

affärerna Vi lever i tid kan benämnas avslöjandets kultur där

en som affärer och granskningar är viktiga inslag samtidens politiska kultur och etikJ Avslöjandets kultur mediernas funktion

säger något om som granskare av makten. Avslöjandet är ofta nationell

en angelägenhet, offentlighetens räckvidd garanterar intresse för affärerna. Alla är berörda. Inte så många affärer och avslöjanden har, till skillnad från Motalaaffären, lokal bas. Avslöjandet fungerar

en som redskap för opinionsbildning och politisk förändring samtidigt som det är redskap för en politisk ekonomi och företagsekonomi.

en Begrepp som "ansvar", "etik, "ansvarighet och rättfärdigande" har fått ett marknadsvärde.

1Barker 1992 och Olsson 1993. Jfr även"den belgiskaröran och Whitewater som två uppmärksammadeinternationella skandaler.

EN GODAFFÄR MOTALAI

Referenser

Barker, Anthony 1992 Tbe upfumed xtone:Political :landa/J in Meny; demoøraøiesand tlyeir inuestzgatiønprøøexxetColchester: Department of Government, University of Essex

Economou, Konstantin 1997 Representing politics politicising

journalism. Exploring communicative dilemmas in the collegial relationships between Swedish journalists and politicians. I fauna T/ye Public 2/1997, 91-103

nr. s.

Economou, Konstantin och Per-Anders Forstorp 1996 "Att Visa

skåpet skall stå. Om makten över revisionen, granskningen av var media och debattens villkor". Ms. Tema Kommunikation, Linköpings Universitet

Forstorp, Per-Anders 1998 "Reporting the m/ Estonia

on s catastrophe: Media-on-media events and interprofessional boundary work, under utgivning i Text- interdisaplinagl journal

an for fbe staty diswarxe

Goffman, Erving 19861974 Frame anabuix: An exxøg/0a fbe oøgamgalion experience.Boston: Northeastern University Press

Gusñe1d,0seph 1989 "Constructing the ownership of social problems: fun and profit in the welfare state. I Social Problems, vol. 36, nr. s. 431-441

Klein, Ernst och Ulf Nilson 1997 Om pressen kommer: Handbokfär makthavare 00/7makt/äta. Stockholm: Bonnier Alba

Linell, Per 1995 Kommunikation bortom den världens

egna gränser: Om ord, begrepp och argument som flyttas mellan samhällets meningsprovinser. Arbetxrapporrerføtån tema Kommunikation 7995:79. Tema Kommunikation, Linköpings Universitet

EN GODAFFÄR MOTALAI

Nerman, Bengt 1997 Den Mint/äga lögnen.Stockholm: Arena

Olsson, Kenth 1993 Ajââhømax Sverige:Efierkngxtidempølitixka

.rkanda/er. Stockholm: Contra

Wibeck, Victoria 1997 "Att skapa en affär". Legitimering, lokal

kontext och granskningens dramaturgi. En studie av Motala-

affären ur ett kommunikativt perspektiv. Magixtemppxatxfrån Tema

Kommunikation 7997:6, Tema Kommunikation, Linköpings Universitet

Författarpresentation

Författarna är verksamma vid Tema Kommunikation, Linköpings Universitet, där de bidrar till utveckling och forskning inom ett kunskapsområde i vid mening handlar politik och medier i

som om det samtida samhället. Studierna anknyter till diskursanalys, politisk retorik och kommunikationsetnografi, även till aktuell medie-

men

och kommunikationsforskning. De grundläggande frågor ställs

som handlar om villkoren för det offentliga samtalet, deltagande,

om närvaro och tilltal i den moderna demokratin. Studierna fokuserar på beskrivning och analys av mediesamtal, representantskap, roller, självpresentation, legitimitet, etc. Som självständig del i utveck-

en lingen av detta kunskapsområde har Victoria Wibeck skrivit sin magisteruppsats om Motalaaffaren.

Konstantin Economou är fil. dr och forskare vid Tema Kommunikation och universitetslektor vid ITUF, Campus Norrköping. Per-Anders Forstorp är fil. dr och forskarassistent vid Tema Kommunikation och universitetslektor vid ITUF, Campus Norrköping. Victoria Wibeck är fil. och forskningsassistent vid Tema

mag. Kommunikation.

EN GODAFFÄR MOTALAI

Efterskrift

Affären i Motala en vinst för

-

demokratin

Pär-Arne Jigenius

JO och PO som tidningsläsare

I Stockholm finns två ombudsmannainstitutioner har det

som gemensamt att de båda prenumererar på mängd landsortstid-

en ningar. Jag tänker på Riksdagens OmbudsmänJO, och Allmänhetens pressombudsman, PO.

JO läser landsortspressen med kritiska förvaltningsögon för att i strömmen av nyhetsartiklar och reportage finna fall missbruk

av av den offentliga makten. JO baserar naturligtvis inte sina beslut på pressens rapportering, men ett avslöjande i landsortstidningen kan leda till attJO gör juridisk granskning fallet. Det på

en av som journalistiska grunder funnits värt att ta med i ortstidning leder

en ibland till att lagstiftarens granskningsman sig föranlåten pröva

ser att saken.

PO läser samma tidningar, med andra kritiska ögon. För PO

men gäller det att bedöma enskilda för omotiverad

om personer utsatts en publicitetsskada. JO granskar främst budskapen rörande samhällets offentliga maktutövning, medan PO granskar själva budbäraren och den speciella form av offentlig makt som den fria pressen utövar. JO stöder sig på lagar och författningar

och PO stöder sig på pressens egna etiska Spelregler.

JO är en statlig ämbetsman tillsatt av riksdagen medan PO

repre-

enskild institution regering och riksdag inte har senterar en som

EN GODAFFÄRI MOTALA

något inflytande över. Men båda arbetar i vid mening inom vad som kan kallas för demokratins kontrollsystem.

Den oberoende, akademiska forskningen representerar en annan form revision samhället. jag välkomnar att Demokratiut-

av av redningen vill främja demokratidebatten seminarier, debatter

genom och vetenskapliga utredningar av det slag som den här skriften är ett exempel på. Jag har ombetts att kommentera skriften "En god affär i Motala" ett publicistiskt perspektiv; det rör sig inte om en regelrätt

ur recension randanmärkningar från en pressetikens praktiker.

men om

Kontokortsiournalistiken

Publiciteten kring statsministerkandidaten Mona Sahlin ledde till en landsomfattande kontokortsjournalistik. Var och en ville i sitt härad

det fanns kommunala skandaler att avslöja. I ett fåtal fall tog se om sig detta orimliga och oprofessionella uttryck, vilket ledde till pressetiskt klander. I andra fall avslöjades anmärkningsvärda förhållanden, till exempel rörande en egenartad politisk kultur i Gävle eller märkliga affärsmetoder inom lokaltrafiken i Göteborg.

Det logiskt Sahlin-journalistiken blev avgränsad i tiden,

vore om

inte annat så den anledningen att politikerna skulle lära sig om av läxan, så inte fler denna art låg begravda i de handlingar

att scoop av

är tillgängliga enligt offentlighetsprincipen. Fallet Mats Hulth i som Stockholms Stadshus visar dock att kontokortsjournalistiken inte hade gjort sig snabbt överflödig.

Jag skall inte värdera eller moralisera över Mats Hulths representationsvanor; jag skall endast konstatera att han uppenbarligen inte tog intryck allmänhetens, politikernas och pressens kritiska

av reaktion alla de avslöjanden liknande art som gjordes flera år

av innan Svenska Dagbladet tog sig för att granska Mats Hulth. Det framstår närmast psykologisk gåta att den ledande politikern

som en Stockholms Stadshus inte tog större intryck den publiciteten.

av Omvänt kan säga att det är gåtfullt att SVD började fiska i ett

man vatten vid det laget borde ha varit utfiskat.

som

EN GODAFFÄR MOTALAI

Journalister jagar i flock...

journalistkåren kritiseras ofta för att den gör exakt nyhets-

samma bedömning och att det leder till jagar i flock. Enligt

att man professorn i journalistik Stig Hadenius får detta till följd affär,

att en som i och för sig är vård att uppmärksamma, får helt vettlösa proportioner i medierna.

Det ligger en del i detta, även motsatsen också borde

om upp-

märksammas. En samhällsfråga dignitet till exempel viktig

av - en statlig utredning som läggs fram bevakas ofta bara några få

- av storstadsjournalister inklusive ITzs utsända. Följden blir och

att en samma IT-version går i bortåt 100 tidningar och enda version

att en av saken når ut till den breda allmänheten.

Men i Motala jagade journalisterna inte i flock till börja med.

att En intressant iakttagelse i denna skrift är att den större de båda

av

lokaltidningarna, Östgöta Correspondenten, inledningsvis kritiserade

sin mindre konkurrent, Motala Tidning, för göra orimligt

att stor affär av en struntsak.

En lönsam affär för tidningen

Man kan fråga sig detta berodde på objektiv bedömning från

om en ÖC:s sida eller om det delvis handlade om att inte ville den

man ge mindre tidningen äran att ha kommit något viktigt på spåren. Än

av mer intressant är frågan det bokstavligen lönade sig för Motala

om Tidning att driva på från början eller Östgöta Correspondentens

om mer avmätta hållning uppskattades befolkningen i Motala

av

skribenterna poängterar att tidningar är affärsdrivande företag och att det kan påverka den journalistiska ambitionen uträtta

att stordåd. Man kan emellertid inte utgå från kritisk och

att en avslöjande journalistik alltid leder till läsarnas belöning i form högre

av upplaga däremot kan det leda till Stora Journalistpriset för

reportern, men det är en annan sak. Skandalen i Motala råkade inträffa då den större tidningen, ÖC, bestämt sig för försöka

att expandera i Motala med omnejd. Det hade varit intressant

att en utvärdering av hur tidningarnas styrkeförhållanden förändrats och om i vad mån deras behandling scoopet" påverkade utgången

av av

EN GODAFFÄRI MOTALA

Östgöta Correspondentens inbrytningsförsök på Motala Tidnings utgivningsort. Det finns många exempel på självständig och undersökande att en journalistik kan betingas journalistisk yrkesheder, ambition mer av och civilkurage än tidningen som affarsföretag. Själv av omsorg om har jag forskat del kring Handelstidningen i Göteborg och dess en ryktbare huvudredaktör Torgny Segerstedt. Segerstedts insats i GHT under nazitiden tillhör den svenska historien och i ett presshistoriskt perspektiv är det den främsta publicistiska insatsen under detta århundrade. Men Handelstidningens ekonomi och konkurrenskraft försvagades i väsentlig grad.

intervjutekniken

Författarna hävdar MT-journalisten synliggör sig själv för läsarna att då intervjun med politikern utformas så att frågor och svar återges ordagrant. Men när motalabornas reaktioner skildras skrivs inte frågorna journalisten allmän beskrivning och därmed ut utan ger en gör hon sig i viss mån osynlig för läsarna. Skenbart är detta riktig beskrivning. Men i praktiken stiger en journalisten åt sidan när hon exakt återger frågor och svar rörande kontroversiella uppgifter. Detta läsarna möjlighet att själva beger döma kvaliteten på journalistens arbete och att bilda sig en egen uppfattning politikerns trovärdighet. Men när journalisten stiger om åt sidan allmänt skildra medborgarnas på saken, då genom att syn blir läsarna utlämnade åt journalistens tolkning stämningsläget. av Den inte med kan inte skildringen är helt korrekt som var veta om och representativ. För läsarnas del spelar journalisten i realiteten en större roll då hon inte framträder med exakta frågor och svar utan sin litterära tolkning stämningsläge och folkvrede. ger mer av ett en Även intervjutekniken å polisförhör med exakt återgivna om frågor och kan verka brutal är den från pressetisk synpunkt att svar föredra. Den tekniken minimerar riskerna för att den hårt trängda politikerns skall omskrivas och tolkas journalisten. I vissa fall svar av spelar varje ord och valör roll och då är det väsentligt att den en stor utpekade kommer till tals utan att tolkas av reportern. personen

EN GODAFFÄR MOTALA1

Beskrivningen av allmänna opinionen kunde gärna ske ett berättande sätt, men det hade varit fel av tidningen att återge Conradssons ståndpunkter och förklaringar på sätt.

samma

Reportern visste svaret

Författarna återkommer med viss förvåning till att reportern ställde

fråga om ett sakförhållande det gällde fruarna varit med på en - om en kommunalt bekostad trots att tidningen på annat sätt tagit

resa reda på att så var fallet. Detta förfarande att affären regisse-

ses som rades i spalterna på ett retoriskt och dramaturgiskt sätt.

Jag har en avvikande mening. Frågan ställdes inte för att få

en sakupplysning av banalt slag, frågan ställdes för att ge en grundläggande upplysning, nämligen politiska förtroendemän

om var kapabla att medvetet ljuga eller Om exempelvis ett statsråd är berett att medvetet ljuga i känslig sak är denna upplysning i sig

en av största allmänintresse. Det gäller att hantera sådan situation med

en urskillning. En politiker kan komma ihåg fel eller tycka fråga

att en gäller struntsak, där han inte behöver friska minnet.

en upp

Detta att ställa frågor, när vet svaret, förekommer på många

man håll, till exempel inom universitet i Linköping. Då kallas det inte för retorik utan för pedagogik och syftet från lärarens sida är kunskapskontroll. Domare och åklagare använder metod och

samma denna juridiska kontroll viljan att tala sanning kan sluta med åtal

av för mened. Inom politiken kan sak leda till att justitie-

samma en minister får avgå för att hon inte "kom ihåg ett kontroversiellt rekommendationsbrev. Jag kan alltså inte fråga

se en som avslöjar ett lögnaktigt beteende av en framträdande förtroendeman som en yttring av retorik eller journalistisk dramaturgi, den medvetna lögnen är en sakuppgift av största allmänintresse.

Dramaturgin

Ett kärt tema för författarna är dramaturgin och den påstått medvetet dramaturgiska presentationen av artikelserien i MT. Låt mig

EN GODAFFÄRI MOTALA

först göra det lakoniska konstaterandet att det är skillnad en artikelserie och en serie artiklar. När forskarna i efterhand studerar ett antal artiklar rörande utdragen nyhetshändelse kan det framstå

en

artikelserie. Men det rör sig ett antal eller mindre som en om mer fristående artiklar för sig betingas dagshändelserna. I

som var av början bevakningen visste inte tidningen hur det skulle sluta eller

av hur länge bevakningen skulle pågå.

En artikelserie däremot skrivs klar på förhand bortsett från

eventuella uppföljningsartiklar. Ett lysande exempel på dramaturgisk uppläggning av en sådan välprogrammerad artikelserie gav Expressen för några år sedan. Jag tänker på serien om invandrarna och svenskarnas inställning till flyktingpolitiken. Här var även en ledande reklambyrå inkopplad. Det hela kulminerade med löpsedeln KÖR UT DOM och chefredaktörens avgång och reklambyråns återkallande av fakturan.

En förhandsskriven artikelserie kan alltså lanseras på ett välplanerat sätt den dramaturgiska höjdpunkten blir helt annor-

men lunda än vad som var tänkt; chefredaktören skjuter sig själv i foten. I fallet Motala var det helt enkelt händelseutvecklingen i sig som i första hand svarade för dramatiken med den fällande domen som finalscen.

Pressen som domstol Landshövdingens i Örebro representation och Vägverkets generaldirektörs affårsmetoder har givit upphov till enorm publicitet.

en Båda personerna friades i domstol vilket helt naturligt lett till en debatt huruvida felaktigt dömer makthavare på förhand.

om pressen

Ett förfarande kan allmänt intresse därför att det i ett

vara av politiskt och moraliskt perspektiv är tvivelaktigt även om det inte är lagstridigt. Pressetiken föreskriver att pressen inte skall ta ställningi den juridiska frågan: det är domstolarnas och inte pressens sak att döma. Då och då klandras tidningar just för att i förväg ta ställningi skuldfrågan, misstänkt våldsverkare beskrivs som mördaren etc.

en

Det hade varit värdefullt om pressforskarna i Linköping läst artiklarna i MT och ÖC i det perspektivet. Tog de båda tidningarna

EN GODAFFÄR MOTALAI

ställning i den juridiska skuldfrågan på nyhetsplats Mitt intryck är att så skedde, jag har inte studerat hela materialet.

men

Revisionsrollen

Pressens revisionsroll berörs i denna skrift. Statsminister Göran Persson var för några år sedan inne på samma fråga när han konstaterade att tidningarna avslöjade den affären efter den

ena andra som kommunens revisorer, Riksrevisionsverket, skatte-

egna myndigheten, polisen eller åklagarvåsendet borde ha reagerat mot långt tidigare.

Många av senare års avslöjanden i medierna har alltså inte bara drabbat dem direkt berörts utan också de demokratiskt tillsatta

som kontrollorgan som har till uppgift att upptäcka och påtala anmärkningsvärda förhållanden. I fallet Motala är det uppenbart att kommunens egna kontrollorgan inte haft förmågan att upptäcka

egendomligheter i hanteringen av skattemedel innan kunde läsa

man om

det i tidningen.

Kvar står frågan huruvida ledande politiker i Motala hade

om kommit att ställas inför rätta inte lokaltidningen börjat granska

om det som den interna revisionen pliktskyldigast redan granskat utan att

reagera

Men flera andra mediala affärer har lett till åtal och frikännande dom. Det är för enkelt att påstå att publiciteten omotiverad

var eftersom de utpekade inte begått något brott. Tryckfrihetsförordningen vill säkerställa ett fritt meningsutbyte och allsidig

en upplysning. Till denna allsidiga upplysning hör förvisso beskrivning

av de offentliga makthavarnas agerande även när detta inte är direkt lagstridigt. Men åklagarna skall bara väcka åtal när det finns saklig grund och man kan fråga sig om åklagarsidan låtit sig påverkas

av avslöjandena i så att åtal väckts på bristfälligt underlag och

pressen felaktiga juridiska bedömningar.

Man kan enligt min mening med än större rätt ställa sig frågan

om lagstiftningen på området är effektiv och den står i samklang med

om den allmänna rättsuppfattningen. Detta är frågor faller utanför

som ämnet för denna skrift, de belyser författarnas

men tes om

EN GODAFFÄR MOTALAI

växelspelat mellan den lagstiftande politiska, den dömande och den publicistiska statsmakten.

Författarpresentation

Pär-Arne Jigenius började sin journalistbana på Handelstidningen, GHT, 1966 och sedan chefredaktör och ansvarig utgivare för

var kvällstidningen GT och för morgontidningen Göteborgs-Posten. Sedan 1994 år han Allmänhetens pressombudsman, PO.

EMO HEAT

Uradzzitzgøn

såarbetar

Demokratiutrediüngen analyserar den Till seminarierna bjuder in fors-

svenska folkstyrelseiasförutsättningar kare och idédebattörer bidra med

att

inför 2000-talet. Det sker i ljuset sin kunskap och sina värderingar kring

av

bla. globaliseringen, EU-medlem- de frågor tycker är värdefulla

att sam-

skapet, förändringarna i uzedieland- tala kring.

skapat,den lT-teknikexa, förnyel- Varje seminarium dokumenteras i

nya

searbetet inom offentlig förvaltning form skrift.

av en

. och folhörelsemas Vid

sekelskiftet skall presen- WWW.

i

tera en sammanvägd analysi

ett slutbetänkande.

i g o v s e

.

Utredningen vill redan under

är adressen till Demokratiutredningens

arbetets gång bidra till att fördjupa

webbplats. Här finns möjlighet att föra

p demokratidebatten genom i

en fri debatt kring demokratin demo-

-

skriftserie 0 en J kratitorget är öppet för alla.

, 0 offentliga seminarier

Ett antal krönikörer kommer att

för debatt ochp 0 en webbplats kommentera demokratiproblem och

information i i i andra demokratidebatter.

Här kan Du också informera dig

om och föra dialog kring utredningen.

Direktiv i fulltext, arbetsplan och

Demokratiutredningen kommer protokoll dokument

utredningens är

fortlöpande under arbetets gång att kan hämta hem.

man publicera skriftserie med essäer, Här informerar också

en fortlöpan-

debattartiklar, seminarieinlägg och de aktuella skrifter och seminarier.

om forskarantologier. Man kan dessutom del debatt-

ta av

Den omfattande demokratiforsk- inlägg vid beställa

seminarier samt

ning bedrivs vid våra universitet utredningens skrifter.

som

och högskolor ställs detta vis till för- Länkar finns till andra delar nätet

av fogande för alla är intresserade där demokratifrågor dryftas olika

som av

demokratifrågor.

sätt.

Information om titlar, utgivnings-

dag, finns utredningens

priser m.m.

webbplats.

1svarar garna pa

ytterligare information om utredning-

ens arbete. Adress och telefonnummer

En avutredningens uppgifter är att sti- till utredningens kansli finns nästa

mulera det offentliga samtalet. sida.

Därför anordnar offentliga semi-

narier i landet.

nmt om

EMUKHATI

reningen

POSTADRESS:103 33 Stockholm. BESÖKSADRESS:Regeringsgatan 30-32 TEL: 08-405 49 16.FAX: 08-411 24 E-POST: margareta.meyer@justice.mitüsu-y.se

Demokratiutredningens

skriftserie

Redaktör Erik Amnå

1. Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett

seminarium SOU 1998:55 2. En god affär i Motala. Journalisternas avslöjanden

och läsarnas etik

âêéâ

äww

Den parlamentariskt sammansatta Demokratiutreclningen analyserar den svenska tolkstyrelsens lomtsattningait iriior ZOOOTaKEl.Det sker i ljuset av bla. globaliseringen, Etlrniedleinskapet, torändringarna i niedielandskapet, den nya ll-tekniken, fornyelseartietet inom offentlig lörvaltning och lolkrijrelsernas lorandringar. Vid sekelskiftet ska llltüllilllgell presentera en sammanvagiü analys i ett slut tpieankande.

Utredningen vill redan under arbetets bidra till att tordiupa demokratidebatten genom ä ottentliga seeininarieiruntom l landet e webbplatser wiviii.deiiiolra itorgetqgoiase med tria

debatter och möjligheter att informera sig om och föra dialog kring Demokratinlredningen

0 en skriftserie med essaer, debattartiklar, seminarie-

inlagg och forskarantologier.

-coxsgeaaiacøij

-PUBL1KATIÖN.ER