Politik för unga Bil. 2,slutbetänkande.

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

BILAGA2

å INKOMNA SVAR FRÅN UNGDDMSPOUTISKA KOMMITTENS KAMPANJ VAD TYCKER nu

NKANDE POLITIK FÖR UNGA

m

w

Ö

50;;u

/rhx

l

Statens offentliga utredningar

1997:7 1

Inrikesdepartementet

Jo, så här

tycker Vi

Inkomna svar från

Ungdomspolitiska

kommitténs Vad

rapport - tycker du

2 Bilaga

Bilaga 2 till slutbetänkande kommittén

av Ungdomspolitiska

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För rcmissutsändningar SOU och Ds

av svarar Fritzes, Offentliga Publikationer. uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 9l

Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

ISBN 9l-38-20603-X gotab Stockholm1997 ISSN 0375-250X

Jo, så här tycker vi

Ett stort tack

Så är vårt arbete i Ungdomspolitiska kommittén avslutat. Det har varit ett roligt arbete på många sätt. Främst därför att vi har haft möjligheten att fråga och tala med så många deras på

unga om syn vad som är viktigt för den framtida ungdomspolitiken.

Vi vill inleda bilagoma till vårt slutbetänkande med ett stort tack till alla er som bidragit till vårt arbete genom att genomföra och delta i rådslag, diskutera och på vår rapport mål for ungdomspo-

svara om litiken och som deltagit i vår enkätundersökning. Utan medverkan

er hade vårt arbete blivit svårare och resultatet sämre

Från det att de första svaren började droppa in i oktober 1996 tills

resultatet kom från den uppsamlande rådslagskonferensen i Rinkeby

några dagar innan vi hade vårt sista sammanträde i maj 1997,

har era tankar, idéer och förslag funnits med. Dels kompass har

som en som talat för åt vilket håll vi bör gå. Dels inspirationskäl-

om oss som en la. Den som läser våra överväganden och förslag och jämför med texterna i dessa två bilagor kommer att se att det arbete som ni, cirka 4 000 unga, har lagt inte har varit förgäves. Vi tror att många

ner av er kommer att känna igen idéer och tankegångar.

Vår förhoppning är att dessa två bilagor ska spridas och läsas i såväl riksdag som kommuner. De innehåller för det första ovärderlig

en samling nutidsbeskrivningar från unga människor. För det andra

finns här mängder förslag till förändringar kan inspirera till

av som fortsatt arbete bland och politiker.

unga

Till slut vill vi från Ungdomspolitiska kommittén än gång säga

en tack till alla er som bidragit. Utan era insatser hade vårt arbete inte blivit lika bra. Nu vet vi att våra och förslag har rätt in-

resonemang

riktning.

Åke Gustavsson Ordförande i Ungdomspolitiska kommittén

Jo, så här tycker vi

Innehållsförteckning

1 KAMPANJEN VAD TYCKER DU

1.1 Rådslag om den framtida ungdomspolitiken

1.2 Vad tycker du

1.3 En enkätundersökning med ett representativt urval

1.4 Diskussionsfrågor om den framtida ungdomspolitiken

1.5 Diskussionsfrågorna i Vad tycker du

1.6 Ett värdefullt material

Bilaga 2 SOU 1997:271

9.5.1 Deltagare i processen 197

9.5.2 Personalutbildning 197 9.6 Personalens förändringsarbete och enkät till de unga. 202 9.7 Viktiga förutsättningar för att processen skall leva vidare 203 9.8 Sammanfattning 204 10 STATSKÄRNEFÖRNYELSE FRÅN ETT UNGDOM- SPERSPEKTIV 205

10.2 Analys av

10.2.4 Människors identitet byggs upp i en omgivning där det är tillåtet att

bara vara. 209 10.3 Slutsats 210

SOU l997:7l Jo, så här tycker vi

1 vad du

Kampanjen tycker

Ungdomspolitiska kommittén har under utredningsarbetets

gång genomfört kampanjen Vad tycker du Syftet har varit att stimulera till offentlig debatt om ungdomsfrågorna och att diskutera den framtida ungdomspolitiken med unga själva. Nedan följer beskrivning kommitténs utåtrik-

en av tade arbete.

Enligt Ungdomspolitiska kommitténs direktiv bör ungdomspolitiken utvecklas i dialog med berörda intressenter på området. Utredningsarbetet bör därför präglas av ett aktivt utåtriktat arbete syftar till att skapa

som debatt och fånga ungdomars, ungdomsarbetares och relevanta beslutsfattares åsikter ungdomspolitiken. Kommittén bör enligt direktiven

om särskilt utveckla dialog med ungdomar den framtida ungdomspoli-

en om tiken. Såväl enkäter offentliga utfrågningar och uppsökande verk-

som samhet i olika ungdomsmiljöer bör del kommitténs utåtriktade

vara en av arbete i detta avseende.

Vi har i huvudsak haft kontakt med tre olika sätt. För det första

unga har en enkätundersökning genomförts i samarbete med Statistiska centralbyrån. För det andra har kommittén initierat ett 50-tal rådslag där har

unga samlats och diskuterat ungdomspolitik. Från varje rådslag har ett slutdokument med förslag och tips skickats till kommittén. Dessa har sedan använts både som kompass och som inspirationskälla i kommitténs arbete. För det tredje har kommittén skickat ut sin rapport remiss till cirka 2 500 ungdomsgrupper. Även från dessa har kommit kommittén

svar som använt i sitt arbete.

1.1 den framtida

Rådslag om ungdomspolitiken

Rådslagsarbetet startade genom att kommittén uppmanade runt i

unga om landet att samlas för att diskutera ungdomspolitik. Sammanlagt skickades drygt l 950 inbjudningar att hålla rådslag ut, bland annat till fritids- och hemgårdar, kommunala ungdomsråd, lokala projekt för arbetslösa, elevråd och elevkårer, Studentkårer samt folkets hus och folkparker. Ett syftena

av med att anordna rådslag att möjlighet att lämna förslag till

var ge unga en hur den framtida ungdomspolitiken ska utformas. Ett annat syfte få

var att igång debatt orten frågor rör Dessa debatter pågår

en om som unga.

förhoppningsvis fortfarande.

Rådslagen såg ut många olika sätt. En del stora projekt där flera

var hundra bjudits in, vissa rådslag bestod besökarna fritids-

unga av en

Bilaga 2

gård. En del rådslag gjorde enkäter för att samla åsikter från så många som möjligt.

Kommittén sammanställde ett antal diskussionsfrågor som rådslagen kunde ha utgångspunkt. Frågorna följande fem ämnen: fri

som tog upp och självständig, bestämmer, makt, inflytande och representation,

vem

lyssnar samt hur ska jag räcka till Frågorna var öppet formulerade vem

ringade de områden som kommittén ansåg vara viktiga att få en men diskussion omkring. Flertalet rådslag använde sig av diskussionsfrågoma, andra inte.

Efter avslutad diskussion sammanfattade varje rådslag de åsikter som kommit fram och skrev de förslag deltagarna ville framföra till

ner kommittén och sammanställde dessa till ett slutdokument. Dokumentet skickades sedan till kommittén och har sammanställts i bilaga l till

nu vårt slutbetänkande Politik för unga.

Rådslagsarbetet avslutades med en sammanfattande konferens där två representanter för varje rådslag träffade kommittén och diskuterade framtidens ungdomspolitik. Sammanfattningen från dessa två dagar presente-

tillsammans med slutdokumenten från rådslagen. ras

1.2 Vad tycker du

I kommitténs rapport Vad tycker du efterfrågade ungas synpunkter dels huruvida politik för behövs, dels de förslag till mål

en unga kommittén presenterade. Målen i rapporten var: Alla unga ska ha rätt till goda levnadsförhållanden, samhället ska underlätta för de unga att leva ett självständigt liv, de ska ha ökad möjlighet att utöva sin rätt till infly-

unga tande och delaktighet, engagemang, skapande förmåga och kritiska

ungas tänkande ska erkännas och aktivt tas tillvara samt de ungas internationella

och mångkulturella kontakter ska främjas. engagemang

Rapporten skickades till omkring 2 500 ungdomsgrupper: omkring 750 gymnasieskolor samt till elevkårema direkt, till riksungdomsorganisationer och deras omkring 1 OOO distriktsorganisationer, vissa av de skolor drivs Statens institutionsstyrelse, Riksidrottsförbundets

som av ungdomssektioner på distriktsnivå, hyresgästföreningens distriktsorganisationer. Omkring 60 svar på rapporten har inkommit till kommittén. Des-

har sammanställts i denna bilaga till vårt slutbetänkande Politik för sa unga.

Jo, så här tycker vi

1.3 En enkätundersökning med ett representa-

tivt urval

I den undersökning SCB genomfört for kommitténs räkning tillfrågasom des 2 OO0 mellan 15-25 år på arbete, bostad, fritid samt unga om synen makt och inflytande. Frågorna kretsade kring idéer och förslag som är aktuella i debatten och ungdomspolitik. Vi ställde därutöver någom unga frågor syftade till att ringa allmänna inställningar till exemra som mer pelvis arbete och arbetslöshet. För de så önskat fanns det möjlighet som komma med förslag till hur kan underlätta for de unga att komma att man på arbetsmarknaden. Enkäten har skickats till 2 000 Efter andra skriftlig påminnelunga. en till de inte skickat sina har SCB ringt till ett representativt se som svar urval dessa och bett att få göra telefonintervju. Svaren har därefter av en viktats i syfte kompensera för bortfallet samt väga från urvalsnivå att upp

till populationsnivå. Vägningsförfarandet möjlighet att utifrån de

ger oss kommit uttala vad de är mellan 15 och 25 år och svar som oss om som folkbokförda i Sverige i dessa frågor. Resultaten från enkäsom är anser redovisas i denna andra bilaga till vårt slutbetänkande Politik för unga. ten

1.4 Diskussionsfrågor om den framtida ung-

domspolitiken

Ungdomspolitiska kommittén skickade ut diskussionsfrågor om de ungdomspolitiska målen i två omgångar. I den första ställdes frågor inom fem områden: eget stödja människors oberoende, ansvar, unga mötesplatser, makt, inflytande och representation samt ledsnad, ensamhet och stress. Dessa frågor skickades enbart till ungdomsorganisationernas riksförbund. Frågorna presenteras nedan.

Eget ansvar Unga människor vill givetvis sätt som alla andra ta ansvar samma för sitt eget liv. Man vill själv bestämma och när man ska plugga, om jobba, flytta hemifrån, bli sambo, gifta sig, skaffa barn och så vidare. Men fungerar det så Kan det så att det ibland finns regler runt vara de insatser stat, kommun och landsting erbjuder unga som gör som det svårt för de att själva ta tag och bestämma över sin egen siunga tuation. Ett exempel på tillfälle då kanske kan känna att man har ett man för lite att säga till är när är arbetslös. För att åtgärder mot om man arbetslöshet verkligen ska bra måste den är arbetslös själv vara som

Bilaga 2 SOU 1997::7l

uppleva att åtgärden är något hon eller han själv har beslutat som om. Jag måste ha valt att göra praktik eller datortek därför att jag vara tror att det kan vara ett led i att nå dit jag vill. Men undersökningar har visat att åtgärderna ibland känns tämligen meningslösa på grund av att man upplever att beslutet tagits utan att den arbetslöse egentligen haft något val annat än att acceptera. Hur tycker ni att man ska göra för att inte ta ifrån människor unga möjlighet och lust att faktiskt styra över sina liv Tycker att egna det finns något idag hindrar från att själva som er som unga ta ansvar för er situation Vad i så fall Vad ska göra för att ändra på det man

Stödja unga människors självständighet För femtio år sedan gick de flesta människor år i skolan och unga sex började därefter jobba. Det visserligen även då svårt att flytta var hemifrån men i regel gjorde det innan fyllt 18 år. man man Att det idag tar längre tid innan kan börja arbeta och flytta man hemifrån upplevs många jobbigt. På vilket sätt tycker av som att man kan stödja unga människor så att det blir lättare för dem att bli självständiga och kan klara sig på egen hand, att bli "vuxna" Speciellt viktigt när det gäller oberoende är inträdet arbetsmarknaden. Att börja arbeta innebär kan börja försörja sig att man själv och flytta hemifrån. Har några idéer vad kan göra för om man att underlätta för unga att komma arbetsmarknaden Vad fungerar bra idag när det gäller åtgärder för arbetslösa och vilka är unga problemen Ska överhuvudtaget åtgärdas under den tid de är unga arbetslösa På tal om inträdet arbetsmarknaden, vad ska säga de man om växande skillnaderna inom ungdomsgruppen Idag riskerar del att en överhuvudtaget inte komma arbetsmarknaden samtidigt som andra sin höjd kommer att vara arbetslösa i korta övergångsperioder. Är det viktigt ungdomsproblem Vad kan ett man i så fall göra för att hejda den utvecklingen

Makt, inflytande och representation Unga människor är idag underrepresenterade i de politiska organen. Är det viktigt att just unga människor är väl representerade i politiken

och deltar i beslutsfattande Om tycker det, hur ska det i så fall gå till Vad tycker ni till exempel kvotering om Vi vet tidigare studier att människor idag är mycket av unga engagerade i politiska frågor. Ändå sjunker medlemsantalen i de politiska ungdomsförbunden. Varför det Hur ska vi få fler att delta i unga politiken

Jo, så här tycker vi/

Även inom idébuma organisationer Hyresgästföreningen, facksom förbunden och inom näringslivets styrelser är de unga underrepresenterade. Ser något problem med det Har i så fall något förslag ska kunna ändra det förhållandet hur man Ett område det är viktigt att de har inflytande och makt som unga över är skolan. För inte så länge kom det ett förslag från en annan sen kommitté att på försök skulle inrätta lokala styrelser på gymnaman sieskolor runt i landet där eleverna skulle vara i majoritet. Vad om tycker ett sådant förslag Skulle det innebära att eleverna om skulle få att säga till i skolan Om inte, vad föreslår ni mer om

Mötesplatser I dagens Sverige har vi långtgående yttrandefrihet. Men finns det en någonstans för att göra sin röst hörd Det klassiska uttalandet unga från är ju: Vi har ingen lokal Stämmer det idag Saknas det unga mötesplatser för de där de kan diskutera och formulera sina unga ståndpunkter och därifrån gå ut och aktiva i det övriga samhälvara let Om ni tycker det, vad ska i så fall göra det Satsa ungman domens hus, starta skoltidningar eller lokala ungdomsråd Vad tycker

ni

Ledsnad, ensamhet och stress Många människor känner sig ofta ledsna och en del unga ensamma, har till och med funderat på självmord. Och även om just självmord är ovanligt så är stress och och klassiska stressymptom som huoro vudvärk och ont i eller nacken vanligt bland människor. ryggen unga Varför tror att det är så Vilka tror är de viktigaste hälsoprobleför idag Finns det något man kan göra åt dem men unga

1.5 Diskussionsfrågorna i Vad tycker du

Den andra omgången frågor målen för ungdomspolitiken ställdes om i Ungdomspolitiska kommitténs rapport Vad tycker du Denna skickades beskrivits till omkring 2 500 ungdomsgrupper, omsom ovan kring 750 gymnasieskolor samt elevkårerna direkt, till riksungdomsorganisationer och deras omkring 1000 distriktsorganisationer, vissa de skolor drivs Statens institutionsstyrelse, Riksidrottsförav som av

bundets ungdomssektioner distriktsnivå, hyresgästföreningens

distriktsorganisationer. Det diskussionsunderlaget återges nedan.

10 Bilaga 2

Vad är viktigast för idag unga I Sverige finns idag över miljon mellan 15-24 år. Det är en unga med andra 0rd många som är berörda av ungdomspolitiken. Men vad tycker egentligen unga Vilken är ungdomspolitikens uppgift Är det att framtidstro Är det skapa förutsättge unga att ningar för unga att leva ett självständigt liv Vad är viktigast för dig Tycker duatt det är nödvändigt att föra politik sären som skilt riktar sig till de unga Behöver ungdomspolitiken unga Vad är det som gör att behöver åtgärder bara gäller unga som dem Kan inte unga klara sig själva

Förslagen i rapporten I den här rapporten finns ett antal och förslag till resonemang mål för den framtida ungdomspolitiken. Men för är det vikoss tigt att veta det är just de här målen ska föreslå. Vad tyckom er du Tar vi i målen det är viktigt för dig Är de mål vi upp som föreslagit meningsfulla Har du några andra förslag Om du tycker att målen är riktiga vad tycker du om resonemangen som för fram till målen, är de hållbara En principiell fråga som vi diskuterat i kommittén är om ungdomspolitiken ska styras av mål eller riktlinjer. Tydliga mål är förstås lättare att följa Man får möjlighet att mäta efupp. en fekten av ungdomspolitiken blev det politikerna tänkt. Å - som andra sidan kan man fråga sig om staten verkligen ska ha en nationell politik för med mål ska följas Riskerar unga som upp. en alltför målstyrd ungdomspolitik att trampa på ambitionen att ungdomspolitiken ska utgå från de och deras villkor unga

Goda levnadsförhållanden I det första målet talar att ungdomspolitiken ska skapa om förutsättningar för alla att leva under goda levnadsförhålunga landen. Vad handlar det enligt dig mat för dagen och nåom gonstans att bo eller att vara älskad och respekterad Att ha tillförsikt inför morgondagen är det del goda levnadsförhål- - en av landen Vad tycker du är det viktigaste Finns det risk för att kravet på goda levnadsförhållanden ställer de materiella värdena i förgrunden och de icke-materiella, gemenskap och som engagemang, i skymundan Har du utifrån din definition goda levnadsförhållanden av några idéer om hur ska realisera ett sådant mål Ge gärna så man konkreta förslag som möjligt.

1997:71 Jo, så här tycker vi ll SOU

Självständighet Att bli självständig är viktig del i utvecklingen mot att bli en I kommittén har vi frågat ensidig fokusering vuxen. oss om en på just självständighet riskerar att skymma behov av geungas menskap och kärlek. Tror du det Vad är enligt dig att vara självständig Och vad är för den delen att vara vuxen Är det att flytta hemifrån, börja arbeta och bilda familj Måste man ha gjort allt det här för att bli betraktad som vuxen Om du håller med att det är uppgift för ungdomspoom en litiken stödja väg till självständighet hur tycker du att att ungas det görs bäst Vilka förändringar tycker du är nödvändiga En viktig del självständighet kan vara att ha ett eget arbeav Vad kan göra för att underlätta för unga att komma te. man arbetsmarknaden Vad fungerar bra idag vad gäller de åtgärder riktas till arbetslösa och vad kan göra bättre Ska som unga man överhuvudtaget åtgärdas Ska få välja att vara arunga man betslös och leva på bidrag vill Man kan dessutom funom man dera det är bra idé att ha arbetsmarknadspolitiska åtöver om en gärder riktar sig speciellt till vissa till exempel som grupper, under 20 år och äldre över 55 unga

Inflytande och delaktighet på människor ska delaktiga i samhället kan Kravet att unga vara Men hur ska inflytandet och delaktigheten käningen säga emot. meningsfull i tid ökad internationalisering och globalinas en av sering där makten blir allt svårare att identifiera för allt fler Varför känner många det inte är någon idé att försöka förändatt ra Vad kan vi göra för att ändra det

Antalet medlemmar i de politiska ungdomsförbunden sjun-

Är ska försöka ändra på Är inflytande ker. det något som staten Vad din erfarenhet Är enbart fråga om representation är en ointresserade politik Vi i kommittén har frågat oss om unga av det kan så att är intresserade politik men inte i de vara unga av traditionella formerna. Stämmer det Skolan och universitetet är många dagliga arbetsplats. ungas Hur kan göra for att öka inflytande där och andra man ungas arbetsplatser

Unga som resurs Att människor ska resurs som det är viktigt att unga ses som en plats för och lyssna till är vi i Ungdomspolitiska kommittén ge Men samtidigt har vi funderat över en nationell ense om. om ungdomspolitik riskerar att bara bekräfta myten om att unga

12 Bilaga 2

måste tas hand. Är det bättre låta alla delta i samhället om att lika villkor, oavsett ålder. Ska vi skrota åldersgränsema Finns det argument för att staten på olika sätt ska stötta unga så att makten till exempel chefer, politiker och lärare lyssnar och tar dem på allvar På vilka sätt kan i så fall göra detta

Internationellt i ett mångkulturellt samhälle engagemang Märker du i din vardag att lever i ett mångkulturellt samhälle Om du tycker det, vilket sätt påverkar det dig Vilka fördelar ser du, vilka svårigheter Vad behöver ändras Tycker du att kommitténs förslag att alla ska unga ges Förutsättningar för interkulturell och språklig kompetens en räcker för att kunna möta de krav ställs i tid som en av starkt

ökad internationalisering

1.6 Ett värdefullt material

Allt material vi har samlat från de utåtriktade aktiviteterna som har ingått i underlaget till de och förslag har i delbetänkanresonemang presenterat det Unga och arbete och i slutbetänkandet Politik för De förslag och unga. idéer som finns i materialet har inspirerat och visat för hur oss vägen den nya politiken för unga ska ut. se För att så många som möjligt ska kunna ta del alla de värdefulla av synpunkter som framkommit presenterar härmed materialet som två bilagor till slutbetänkandet. Först i varje bilaga presenterar en sammanfattning av våra förslag. Det blir därmed möjligt i vilken mån våra att se förslag överensstämmer med det tycker är viktigt for framtisom unga en da politik.

Jo, så här tycker vi 13

2 Kommitténs förslag i korthet

kommitténs utgångspunkt i arbetet med politiken för

Ungdomspolitiska

människors lika värde och okränkbarhet. Varje människa är unga är alla få tillfälle utvecklas sitt eget vis. 1 arbetet med unik och måste också att de övergripande målen för ungdoms- politiken har vi utgått att formulera så alla medborgare ska ha rättighefrån denna grundsyn sätt att samma och ska behandlas likvärdigt de offentliga organen.

ter och skyldigheter av

till alla ska ha rätt till goda lev- En politik för unga syftar att unga kan skilja sig mellan olika människor utifrån denadsvillkor. Dessa unga livssituation och val. Det finns dock vissa områden individuella egna ras enligt vår mening har stor betydelse för alla unga. Ungdomspolitiska som därför de nationella målen för politik för unga kommittén föreslår att en

ska vara: underlätta för att leva ett självständigt liv. 0 Samhället ska unga ha verklig möjlighet till makt, inflytande och delaktighet. 0 Unga ska skapande förmåga och kritiska tänkan- 0 Den resurs ungas engagemang,

de utgör ska tas tillvara. ska brytas i konkreta mål för att kunna bli

De övergripande målen ner

och utvärdera. De konkreta målen är våra mätbara samt att följa upp

förslag till hur de övergripande målen ska uppfyllas.

konkreta mål Ungdomspolitiska kommittén före- Här nedan följer de

slår.

Självständighet

Alla ska kunna försörja sig sitt arbete. 0 unga Andelen arbetslösa ska i genomsnitt under året inte vara högre än 0 unga för övriga befolkningen Arbetssökande under 25 år ska senast inom fyra veckor från att de an- 0 arbetssökande arbetsförmedlingen ha rätt att tillsammält sig som arbetsförmedlare upprätta handlings- och utveckmans med en en

lingsplan. mellan 15 och 18 år ska möjlighet till feriearbete un- 0 Varje person ges minst veckor under Målet kalenderår. der tre sommaren. avser och 25 år söker bostad ska inom sex månader 0 Alla mellan 18 som egen skaffa sig bostad inom för sina ekonomiska ha möjlighet att en ramen

förutsättningar. och högskolestuderande ska under den första tenni- Alla universitets- 0 skaffa sig bostad eller i anslutde studerar ha möjlighet att en nen ning till studieorten.

14 Bilaga 2

0 Alla unga ska kunna få information de villkor och

om förutsättningar

som gäller för eget boende samt information bostadsmarknaden i om kommunen. 0 Ingen ung person ska hänvisas till att uppbära socialbidrag enbart av den orsaken att hon eller han inte har arbete eller inte omfattas av ar-

betslöshetsförsäkringssystemet.

0 Ingen ung arbetslös ska grund låga nivåer i olika

av ersättningssys-

tem behöva komplettera med socialbidrag för kunna klara att sin för-

sörjning.

0 Ingen ung ska diskrimineras i något bidragssystem på person grund av ålder. 0 Alla unga ska leva under sådana ekonomiska förhållanden de har att råd att finansiera bostad. en

Makt, inflytande och delaktighet

0 Alla kommuner bör i samarbete med kommunens unga upprätta ett

ungdomspolitiskt handlingsprogram.

0 Elever ska som grupp kunna påverka viktiga beslut gäller den som egna skolan 0 Varje elev ska ha verkligt inflytande över sitt val skola och skoltyp av samt över sitt dagliga skolarbete och sin arbetsmiljö. 0 Varje student ska ha verkligt inflytande sin utbildning och sin ar-

betsmiljö.

0 Alla unga ska kunna påverka kommunala beslut. Alla unga ska ha möjlighet att delta i verksamhet inom

föreningslivet.

Varje ung person ska ha tillgång till mötesplats där hon eller han en fritt kan uttrycka sina åsikter.

Unga som resurs

0 Av ledamöterna i centrala och regionala myndigheters styrelser bör minst 5 procent under 30 år. vara 0 Av ledamöterna i statliga kommittéer bör minst 10 procent vara under 30 år. 0 I samtliga kommunala styrelser och nämnder med minst fem ledamöter bör det finnas minst en ledamot under 30 år. 0 Ungas engagemang och idéer ska särskilt tillvara det gäller: tas när

arbetet med långsiktigt hållbar ekologisk - en utveckling

inträdet i informationssamhället -

arbetet mot främlingsfientlighet och rasism

-

företagande

-

Jo, så här tycker vi 15

De konkreta målen ska beaktas regeringen inom de olika sektorsområ-

av den som berör Myndigheterna bör få i uppgift att presentera statistik

unga. och en redovisning den förda politiken i förhållande till de konkreta

av målen. Detta arbete vi bör samordnas Ungdomsstyrelsen.

anser av

Målen för politiken för bör vägledande för kommunal verk-

unga vara samhet. Det bör finnas ett gemensamt intresse hos staten och kommunerna att följa upp och utvärdera kommunernas arbete med målen. Kommittén föreslår att initiativ tas till överläggning ett sådant samarbete mellan

om staten och kommunerna i denna fråga.

Makt, inflytande och delaktighet för

unga

Kommittén diskuterar begreppen makt, inflytande och vanmakt. Vi poängterar att det är viktigt att unga får verklig makt och inte dras i sken-

en demokratisk process som gör att de istället vänder sig från politiken.

En stor del av betänkandet är uppbyggt kring möjligheter att ut-

ungas öva makt över sin vardag. Kommittén menar att måste öka sin del-

unga aktighet i beslutsprocessema. För att detta ska bli möjligt föreslår vi vissa ändringar i olika regelverk som hindrar att ta del makten. Försla-

unga av gen avser såväl riks- som kommunalpolitik. Andra förslag syftar till att försöka ändra attityder till för att på så sätt få dem att inse att

vuxnas unga ungas delaktighet utgör för samhället. Förslagen är i korthet:

en resurs 0 En försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder till 16 år för val till

kommunfullmäktige ska genomföras. Försöksverksamheten ska omfat-

ta ett tiotal kommuner och ska inledas i och med valet 1998. Verksamheten ska utvärderas av en särskild utredning.

0 Rösträtten ska följa kalenderår.

Regeringen ska uppmärksam på ålderssammansättningen i centra-

vara

myndigheter och i statliga kommittéer. Regeringen ska också begära

av de partier, organisationer med föreslår ledamöter till

mera som

kommittéerna att de möjligt föreslår två kandidater till varje

om upp-

drag, varav minst en är under 30 år. 0 Varje kommun bör i samarbete med utforma och anta ett ungdom-

unga

spolitiskt handlingsprogram.

0 Kommunerna bör tillsammans med de skapa fora för kommuni-

unga

kation mellan politiker och kommunens

unga. 0 Varje skola bör erbjuda eleverna regelbunden information från de poli-

tiska partierna och deras ungdomsförbund. 0 Ungdomsstyrelsen får i uppdrag att i samarbete med kommunförbundet

till år 2002 följa och kartlägga kommunernas arbete med att göra

unga

delaktiga i den kommunala beslutsprocessen.

Bilaga 2

Kommittén lämnar också förslag rör ungas vardag, nämligen skola, som fritid och kultur. Vi att det är viktigt att unga får möjlighet att ha anser inflytande dessa områden, dels för delaktighet gör att besluten att ungas blir bättre, dels för att det har visat sig leda till ökat intresse för ett fortsatt i samhällsfrågor. Våra förslag dessa områden är i korthet: engagemang

Gymnasieskola, universitet och högskola En försöksverksamhet gymnasieskolor i ett antal kommuner bör 0 införas med skyldighet för skolledningen att förhandla med elever en inför att viktigare beslut fattas. Försöksverksamheten bör införas snarast och avslutas samt utvärderas samtidigt som försöksverksamheten

med lokala styrelser. Ett skoldemokratiprojekt bör inledas i ett antal kommuner. Projektet 0 ska fungera stimulans till de skolor som vill satsa extra att som en arbeta med inflytandefrågor framför allt vad gäller att utveckla skolans arbetsformer också när det gäller elevers möjligheter att påverka men skolans miljö. Skolverket bör få i uppdrag att kontinuerligt sammanställa och kom- 0 mentera kommunernas utvecklingsarbete när det gäller elev- inflytan-

de. Den översyn regeringen har för avsikt att göra av bestämmelserna 0 som samverkansformer och samverkansorgan bör inriktas att samom verkan i någon form måste obligatorisk och att frågor såsom unvara dervisningens innehåll, hur den bedrivs och hur eleverna kan medverka aktivt måste tas i sådan samverkan. Formen för samverkan bör upp en dock inte reglerad i detalj. Möjligheten att utvärdera lärare är dock vara viktig funktion för ett samverkansorgan. Likaså bör frågor om under en vilka former och på vilket sätt undervisningen bedrivs vara självklara

ämnen att behandla. Skolverket ska verka för att de elever varit frånvarande från lek- 0 som tioner för att delta i elevdemokratiskt arbete ska få denna tid redovisad från frånvaro, inte eleven själv motsätter sig detta. separat annan om Studenter ska finnas representerade i högskolans samtliga beredande 0 och beslutande Sammansättningen i högskolans beslutande ororgan. ska utformas så att ingen intressegrupp får egen majoritet. l höggan skolestyrelsen bör studenter, lärare och allmänföreträdare dela plat- Studenter och lärare bör utse sina egna representanter. På beserna. slutsnivåer under högskolestyrelsen ska studenter och lärare utgöra minst tredjedel vardera i alla beredande och beslutande organ. en En utredning bör tillsättas med uppgift att belysa effekterna av att ge 0 lika rättigheter och skyldigheter till elever och studenter som tillkomarbetstagare. Möjligheterna att jämställa elevfackliga organisatiomer med fackföreningar bör också utredas. ner

J0, så här tycker vi 17

0 Högskoleverket bör få i uppdrag att utreda i vilken utsträckning studenterna har inflytande över sina studier exempelvis när det gäller planering av kurser, undervisnings- och examinationsfonner samt föreslå förbättringar.

Fritid och kultur 0 Det är av största vikt att kommuner undanröjer de eventuella hinder som finns för unga som vill skapa mötesplatser. Det är också vikegna tigt att de unga som har idéer bemöts positivt. Det innebär att politiker och tjänstemän måste beredda att tänka i banor och inte säga vara nya nej till förslag kanske utmanar traditionella former. Kommuner som kan också ta initiativ till att starta mötesplatser utformningen egna men måste ske på de villkor. ungas egna 0 Unga bör genom regelbundna fritids- och kulturvaneundersökningar få möjlighet att påverka kommunens fritids- och kulturutbud. 0 Ungdomsstyrelsen får i uppdrag att löpande följa, kartlägga och redovisa kommunernas arbete för att öka makt och inflytande över friungas tids- och kulturverksamhetema. 0 Vi uppmanar kommunerna att införa så kallad fri pott för en ungas egna initiativ att avsätta kultur- och fritidsbudgenom en summa pengar av getarna för detta ändamål. 0 Vi uppmanar också kommunerna att arbeta tillsammans med för unga att öka antalet brukarstyrda fritidsverksamheter.

Ungas ekonomi

En av de viktigaste förutsättningarna för att ska kunna leva ett självunga ständigt liv är att de kan bli ekonomiskt oberoende. Kommittén konstaterar att många unga har stora ekonomiska svårigheter, speciellt de är som arbetslösa och inte uppbär a-kassa eller KAS. Dessa är hänvisade till socialbidrag. År 1996 mottog omkring 35 de arbetslösa i åldersprocent av gruppen 20-24 år socialbidrag någon gång under året. Även de med KAS eller låg a-kassa ingår i Vi att det är alarmerande att samma grupp. anser så många unga behöver socialhjälp för att klara sitt uppehälle. Den period unga behöver sådant stöd har visat sig bli allt längre. Uppgifterna om nyfattigdomen bland och ett begynnande socialbidragsberoende pekar unga på problemens omfattning. De huvudsakliga anledningarna till utvecklingen torde vara den försämrade arbetsmarknadssituationen samt arbets-

löshetsersättningens utformning.

Kommittén diskuterar också studerandes ekonomi, framför allt under den tid så studiemedel inte utgår. Förändringar innebär att studentersom

18 Bilaga 2

i högre utsträckning än för närvarande kan studera under sommaren na och därmed uppbära studiemedel bör utredas Vi föreslår när det gäller ekonomi i korthet att: ungas Ungdomsstyrelsen ska kontinuerligt följa ekonomiska situa- 0 upp ungas tion och därvid särskilt beakta skillnaden mellan kvinnor och män. De ekonomiska konsekvenserna tre terminer och förlängda terminer 0 av vid högskolor och universitet bör utredas.

Regeringen har uppdragit Arbetsmarknadsstyrelsen och Socialstyrelsen att i samverkan utarbeta förslag till åtgärder syftar till att öka arbetssom lösa ungdomars förutsättningar att ta sig på den reguljära arbetsmarknaden eller utbildningssystemet. Förslaget skall utformas så att det ger den enskilde möjlighet till kompetensutveckling och åtgärderna skall utgå från ungdomars behov och förutsättningar. Kommunerna ska genom föregna slaget möjlighet att erbjuda de meningsfull sysselsättning i ges unga en stället för socialbidrag. I anledning av detta har kommittén överlämnat ett antal förslag till utformning ett sådant system. Dessa är bland annat: av Ungdomspolitiska kommittén framhåller att stödet bör vara ål- 0 dersneutralt. Ersättningen ska sådan att den inte behöver kompletteras med so- 0 vara cialbidrag och ska den arbetslöse möjlighet att bli delaktig i befintge liga trygghetssystem. Vidare kommittén att ersättningen ska knuten till en mot- 0 menar vara prestation från den arbetslöses sida. Motprestationen ska utfonnas tillmed den arbetslöse, med utgångspunkt i dennes intressen och sammans önskemål, och ett led i handlings- och utvecklingsplan som den vara en arbetslöse upprättat tillsammans med tjänsteman arbetsförmedling- Den arbetslöse skall ha möjlighet att avvisa motprestationen om en. den inte ingår i angivna handlings- och utvecklingsplan eller om ovan motprestationen inte tillräckligt god kvalitet. är av

Unga och den bostaden egna

Att flytta hemifrån är för många unga ett steg mot att kunna leva ett självständigt liv. Kommittén konstaterar att det på det hela taget inte föreligger några större problem för att skaffa sig bostad, förutom i unga en egen storstäderna och vissa universitets- och högskoleorter. Det har dock varit svårt att få en fullständig bild boende. Det största hindret av ungas för att få bostad torde vara att många unga inte har arbete och därmed en inte heller någon självständig ekonomi. Kommittén anser trots detta att vissa åtgärder vad gäller boende ändå är nödvändiga. Därför föreungas slår vi att:

SOU l997z7l Jo, så här tycker vi 19

l syfte att utveckla en systematiskt täckande och regelbundet uppdate-

rad statistik boende ska Statistiska centralbyrån i samråd

om ungas

med Boverket, Ungdomsstyrelsen och Högskoleverket i uppdrag

ges

att tillse att en sådan statistik utvecklas och regelbundet insamlas.

Länsstyrelserna bör få i uppdrag att kartlägga bostadssituationen för

unga i kommunerna. Uppdraget skall redovisas till Boverket.

Det nu existerande ungdomsbosparandet ska upphöra.

Regeringen bör i beredningen av propositionen om den framtida bo-

stadspolitiken beakta de ungas situation såsom varande längst ut i

flyttkedjan. Bostadsstöden bör utformas så att det stimulerar flyttkedjor.

l anslutning till att kommunerna tillsammans med tar fram sär-

unga

skilda ungdomspolitiska program bör också behovet bostadsinfor-

av

mation och bostadsplanering för unga behandlas.

Vid tilldelning av utbildningsplatser inom högskoleväsendet ska

rege-

ringen beakta studieortens möjligheter att inom termin kunna till-

en handahålla bostäder.

Ungas åsikter och förslag

Vi har tagit del av alla förslag kommit till kommittén och vi har

som försökt att presentera dem i sammanhang vi presenterar våra

samma som egna. Genom hela betänkandet presenterar vi åsikter från de utåtrik-

ungas tade aktiviteter kommittén har genomfört. Det inkomna materialet

presenteras i sin helhet i dessa två bilager till vårt slutbetänkande, Politik för

unga.

Vi har också tagit del av andra undersökningar och utredningar för att skapa oss en så heltäckande bild möjligt vad i olika

som av unga anser frågor. Även dessa har beaktats i kommitténs arbete.

Jo, så här tycker vi 21

3 från datortek

Rapportsvar

Ungdomspolitiska kommitténs rapport Vad tycker du skickades till landets alla datortek. Ett 20-tal svar kom till Ungdomspolitiska kommittén. De frågor som man svarat på återges i sin helhet i kapitel 1.5. 1 det här kapitlet presenteras svaren från datorteken. De återges 0rd för ord som de skickades till oss och har alltså, förutom viss lay-outmässig redigering, inte ändrats eller förkortats. Det samma gäller för alla dokument som inkommit till kommittén och som presenteras i denna samt den första bilagan.

Datorteket i Fagersta

Sammanfattning av diskussionsunderlag för den framtida ungdomspolitiken.

Behövs ungdomspolitiken De flesta ungdomarna tycker att ungdomspolitiken behövs. Men för många är politik något som är svårbegripligt och väldigt invecklat.

För att intresset för politiken ska bli starkare så måste politiken införas redan vid skolåldem. Att ungdomarna får redan när de sitter

mera ansvar med i skolrådet. Att de verkligen kan påverka och få igenom sina idéer. Intresset föds redan där och känslan av att kunna påverka är väldigt viktig.

Arbetstillfällen Det skulle vara frivillig pension över 55 år. Så den som vill har möjlighet att kunna välja om den vill i pension eller För att förbättra för ungdomar med deras låga inkomst och göra så att man tjänar att till exempel ta ett alu-jobb skulle lönen kunna höjas med 5-10 %.

Göran Persson har lagt fram ett förslag om ett sabbatsår. Men det var verkligen tveksamheter om det skulle fungera. Hur skulle någon våga att ta ett sabbatsår Det finns nog en del skulle ta chansen, inte största

som men procenten.

Att sänka arbetsgivaravgiften skulle vara bra. Men bara om ett företag anställer. Om arbetsgivaravgiften sänks rakt av är det nog många som lägger

det som bonus i företaget.

Många ungdomar tycker att det skulle vara bra med lärlingssystemet. Att få vara med till exempel ett företag med och lära sig från grunderna.

22 Bilaga 2 SOU 1997:7

Vad är goda levnadsförhållanden Goda levnadsförhållanden det är att framförallt ha ett jobb. Att man har mat varje dag. Att har någonstans att bo. Att man ska ha råd att hålla

man med sitt intresse, eller något tycker att göra. Att man har människor

man om runt omkring sig som bryr sig om en.

Vad innebär det att vara vuxen Många ungdomar tycker att man är vuxen när man är självständig, och klara sig utan sina föräldrars hjälp. Man klarar att betala sina egna räkningar.

av Man får lära sig för sitt eget liv.

att ta ansvar

Datorteket i 9

Fagersta, grupp

Sammanfattning av diskussion kring ungdomspolitik.

Vilken är ungdomspolitikens uppgift och behövs ungdomspolitiken Självklart behövs ungdomspolitiken för att lägga fram förslag som berör ungdomar och föra fram deras talan. Politiken borde överhuvudtaget visa sig

bland de unga och i skepnader av yngre personer. mer

Intresset för politik kanske skulle bli större fick bort

om man politikerföraktet finns i dag. Massmedia målar fall efter fall och

som upp föraktet blir ett faktum. Visst är det rätt politiker ska en förebild för

vara andra människor och visst ska rötäggen rensas bort. Men trenden måste brytas för att intresse och förtroende för politik ska öka bland ungdomen.

Vad är goda levnadsförhållanden Goda levnadsförhållanden är att ha ett meningsfullt arbete och en betydelsefull fritid. I dag är valmöjlighetema inte stora, chanserna till att få

arbete är små och dessutom att kunna välja det vill arbeta med är ett man ännu mindre. Många kan tänka sig att ta ett mindre roligt arbete för att få en inkomst och ordning tillvaron både ekonomiskt och socialt. Alla vill inte flytta från hembygden och måste därför försöka få de arbeten som finns orten. Många att måste flytta till större städer för att få arbete eller

ser man utbildning, utbildningskostnadema skrämmer fortfarande många

men eftersom har dålig ekonomi. Ska sedan ha skulder och inte vara

man man helt säker att få ett arbete efter utbildningen. Vad händer då

För många ungdomar är det viktigt att arbetsuppgifterna ska vara meningsfulla och skulle välja ett lägre betalt arbete för att få detta.

man Miljön diskuterades, där finns säkert många och möjligheter till arbeten.

nya

Vad innebär det att vara vuxen Många att blir när bildar familj och "slår sig till

unga anser man vuxen man ro", vilket i de åldrarna många lite tråkigt. Att bli vuxen

av anses som

Jo, så här tycker vi 23

innebär stort En del sig vuxna när de flyttar hemifrån. För

ansvar. ser som att enklare slussas i vuxenvärlden är det viktigt att få en egen bostad och ett arbete, det är då man börjar klara sig själv och ta ansvar. I dag är det svårt att flytta hemifrån när man är arbetslös, det fungerar helt enkelt inte ekonomiskt. Därför väljer många att bo kvar i hemmet. En bra idé som dyker är att ungdomar skulle få subventionerade hyror.

upp

Hur får vi fram fler arbetstillfällen Fritiden är viktig för i dag, det borde den vara för äldre också. Arbete

unga ska del livet inte hela livet. Att sänka arbetstiden skulle ge fler

vara en av arbeten och fritid. Pensionsåldem skulle sänkas för de som vill. Många

mer äldre har arbetat hårt i många år och skulle säkert ge sina arbetsuppgifter till

och själv få mer fritid och ta det lugnare. yngre

Persons förslag sabbatsår diskuterades, tveksamt är om människor

om vågar släppa ifrån sig sitt arbete i dag Kanske de närmar sig pension.

som

Bamledighet skulle vara längre och mer flexibel, dels för att dela på arbeten och för att föräldrar vill sköta barnomsorgen själva större

ge som valmöjlighet.

Hur ser det ut i dag Nu måste vi få fram fler arbetstillfällen i Sverige. Inte bara för ungdomar utan för alla arbetslösa. Alltför många arbetslösa mår i dag mycket dåligt dels att ekonomin inte går ihop och den sociala tillvaron är ohållbar. De

av

haft arbete i många år och bli arbetslösa tappar lätt sin självkänsla och som känner sig värdelösa. Ungdomar som inte har haft en chans att komma i arbetslivet förblir ungdomar långt upp i åldrarna och har inte en chans att känna och gemenskap som ett arbete kan ge.

ansvar

Datorteket i Fagersta, Grupp 11

Sammanfattning diskussionsunderlag om den framtida ungdoms-

av svar politiken

Vad är goda levnadsförhållanden Det är att ha så god ekonomi att slipper vända varenda krona

pass man för att få det att ihop. Att ha god hälsa. Förvärvsarbete, fast inkomst. "Meningsfull sysselsättning", det vill känner sig meningsfull

säga att man och behövd

Sätter man de materiella värdena före annat Har god ekonomi kan grejer spela en viss roll, men om man är

man arbetslös är det viktigare med mat för dagen än att ha vassare bil eller

24 Bilaga 2

husvagn än grannens ..Alla har olika värderingar, men det gäller i dagens läge att prioritera.

Konkreta mål- vad är god levnadsstandard Man måste lära sig att skilja på nöje och nödvändighet, och kunna

vara positiv fast det kan tungt ibland. Hur det än är så behövs det till

vara pengar till exempel sjukvård, medicin, tandläkare et cetera.

Får man dålig självkänsla av arbetslösheten De yngre blir redan efter examen ställda utanför arbetsmarknaden, och anpassar sig. De som haft arbete i till exempel 10-20 år och blir friställda, drabbas hårdare av depressioner då det är svårt med omställningen samt att få nytt arbete.

Staten betalar dig som är arbetslös 15.000:-/mån och struntar sedan i åtgärder för arbetslösheten .. Med detta kan man realisera mer av sina drömmar och mål i livet ansåg många. Man har råd med utbildning, eller har en chans att kunna spara trots arbetslöshet. Problemet är att man måste ha en rejäl dos självdisciplin för att inte sjunka i slapphet och låta livet förbi en

ner

Ett arbete har en stor social funktion också. Många människor utan speciella intressen eller hobbys kanske bara har just arbetsplatsen att träffa andra på Risk för isolering.

Ska man få välja att vara arbetslös, att leva på bidrag NEJ Man ska inte tacka nej till erbjudet arbete. Samtidigt ökar bidragsfusket grund av lägre moral som följd av den ekonomiska situationen för arbetslösa. Hade man pengar så det räckte och blev över, fanns inte detta problem. Politiker tillsätter bidrag, men när detta utnyttjas till bristningsgränsen borde inte ta signalerna, och göra ett

man fungerande och mer tillfredsställande system där man inte vrider kniven

om ytterligare ett varv .. Annars riskeras hela välfärdssamhället genom mygel och fusk.

Är det rätt med speciella arbetsmarknadsåtgäder indelade efter ålder, till exempel 19-25 och över 55 Inga speciella resurser bör läggas människor över till exempel 55, ansåg man. Man ska styra efter marknadsbehovet och satsa mer de unga, nyutexaminerade.

Det är svårt för ungdomar att få arbete då de flesta arbetsgivare kräver

Samtidigt är det också svårt for de över 50-strecket att få anställning

grund av deras aktningsvärda ålder.

Jo, så här tycker vi 25

Finns det några hinder att anställda ungdomar Det brister då oftast erfarenheten från arbetslivet. Samt att unga kvinnor förväntas skaffa barn och vara mammalediga. Likaså är det svårt för småbarnsföräldrar läs kvinnor att få arbete då riskerna att vara "VAB"ledig är stor. "VAB" vård av barn

Ungdomar är rastlösa och vill förnya sig, vilket kan leda till att de inte stannar länge på samma arbetsplats.

Hur fungerar de åtgärder som riktas till unga i dag Vad gäller till exempel så kallade "praktikplatser", leder de sällan till ett fast arbete. Praktikantema känner sig ofta utnyttjade som gratis arbetskraft. Man kunde satsa att ge mer pengar till vården och anställa mer personal där

Ingen har heller råd eller lust att i dagens läge skuldsätta sig för att studera. Numera krävs utbildning för att få en anställning det kommer

att vara brist utbildad arbetskraft i framtiden.

För att lösa detta, vore det en bra idé att införa det gamla lärlingssystemet igen Man kan lära sig det praktiska arbetet snabbare, och det blir billigare för den studerande. Den teoretiska biten kan bli lite sämre, samt att även har är det risk för att eleven blir utnyttjad

Hur underlättar man för unga att komma in på arbetsmarknaden Istället för att som i dag ha en allmän pensionsålder på 65 år, införa en frivillig pension som kan tas i bruk redan vid till exempel 55-58 år. Vid tunga arbeten, inom industrin eller vården, kan detta vara avgörande för arbetstagarens hälsa. En del kanske skulle vilja förtidspensioneras grund

skador eller trötthet, men kan eller får inte. av

Billigare utbildning underlättar också då många skräms av studieskulder.

Vad är självständighet "Förmyndarfritt". Man tar egna beslut gällande sitt uppehälle, man klarar sig utan att behöva stödja sig andra. När man kan tänka själv och kunna gå emot strömmen är man mogen och självständig.

Vad är det att vara vuxen Ett eget boende och egen ekonomi är stora bitar, men att ha ett arbete behöver nödvändigtvis inte betyda att man är vuxen Detta avgörs mer

hur ansvarstagande man är i sitt arbete.

Denna punkt går samman med den ovanstående, till exempel att inte vänta sig att andra tar hand om en eller sköter ens uppehälle Blir man förälder växer man med uppgiften och mognar.

26 Bilaga 2

Hur får vi in fler unga i politiken Som det är nu så vill inte unga engagera sig och ta ansvar. De äldre har väl inarbetade arbetsmetoder som kan verka ingrodda och svårrubbade. De yngre eldsjälarna för en "renare" politik vågar ställa frågor och kräver raka svar. Detta kan leda till att mindre rumsrena saker kan flyta till ytan, och

upp skapa obehag för de inblandade. Politiker kan för en del liknas vid ett skällsord, då förtroendet och tilltron för dessa är lägsta nivå i dag. När vi slår upp kvällstidningama, det räcker att läsa löpsedlama läser

om svindlerier och diverse lurendrejerier utförda av våra förtroendevalda.

Ungdomar har också svårt att välja ett parti att tillhöra, då varje parti har något bra man håller med Då det oftast handlar ideellt arbete

om. om kan detta också påverka deltagandet. Det kan även kännas meningslöst

om det inte händer något, om man inte kan ändra saker och ting.

Tas unga tillvara som resurs i dag Nej Vi slussas bort genom arbetsmarknadsåtgärder, det vill säga praktikplatser, ALU-projekt eller olika kurser. Då syns vi inte, alltså finns det inte så många arbetslösa i alla fall Strutsar gömmer också huvudet i sanden Som tidigare sagts, så leder dessa praktikplatser sällan eller aldrig till ett fast arbete.

Vad ska man då göra Man måste motivera ungdomar, ha ett tillmötesgående sätt och "peppa" dem lite mer Fast det kan verka svårt och nedstämmande så kan man försöka hålla andan uppe. Om man vill hålla med till exempel möbelsnickeri, ska man försöka få en chans att skola sig till detta. Som det är i dag, kan man slussas en stenografikurs istället grund av att den utbildningen är

billigare för arbetsfönnedlingen.

Återigen måste möjligheterna till att utbilda sig underlättas ekonomiskt för att det ska finnas välutbildad arbetskraft i framtiden

Vad kan samhället göra för att skapa arbete åt alla Våga satsa ungdomar lär upp oss arbetsplatsen 6-timmars arbetsdag

kan vara en lösning.

Mer effektiva arbetsplatser, minska byråkratin behöver inte ha

- man en chef över chefens chef

Allmänt Finns inte en fungerande sjuk- och äldrevård i dag med dessa små

resurser vad gäller både personal och ekonomi vad väntar sig då dagens politiker

- av sin egen ålderdom

Jo, så här tycker vi 27

Politikerna lever alltför långt ifrån oss vanliga dödliga som får betala våra

själva, inte har gratis medicin och läkarvård, och som vet varenda resor som smak alla befintliga 5-kronors nudelpaket

Detta i stort sett vad Datortekets grupp ll i Fagersta ansåg om

var ungdomspolitiken i dag Håll tillgodo och begrunda.

Datorteket i Skurup

Goda levnadsförhållanden. Det är viktigt för ett gott levnadsförhållande är bland annat jobb,

som

älskad och respekterad, ha råd med läkemedel, kunna gå till bostad, att vara doktorn och att ha mat för dagen.

Det icke-materiella värdena bör sättas först, men tyvärr ser samhället till att det blir tvärtom. Det har blivit en jakt pengar.

Reklamen gör också att man blir materiellt beroende. Det kan även bero

vilken samhällsklass man kommer ifrån.

Vi tycker att ska kunna äta sig mätt dag och att man skall ha

man var råd till sjukvård och läkemedel. Varför inte sänka priser

Självständighet. Att vara självständig är att kunna försörja sig själv, ha arbete, trygg ekonomi och kunna bestämma över sig själv.

Det är svårt att säga vad det är att vara vuxen. Någon säger att det är när du skaffar barn eller när du börjar lära dig ta ansvar. Någon säger att det är en "process" som pågår hela livet. Man utvecklas ständigt.

Enkäter som denna är bra för att stödja ungas självständighet.

Hur ska unga komma in på arbetsmarknaden Sänk arbetsgivaravgifter och sociala avgifter som är alldeles för höga. Sänk pensionsåldern och låt den eventuellt vara frivillig.

Hur är det med yrkeserfarenheten Hur får man den om man inte får någon chans. Sänk kraven. Varför inte införa lärlingssystemet. Man lärs upp

företaget och får erfarenhet det viset.

28 Bilaga 2

"Kl0akrått0rna

I Ungdomspolitiska kommittén är vi ense om att unga människor ska ses som en resurs som det är viktigt att ge plats för och lyssna till. Tas unga tillräckligt tillvara som resurs i dag I så fall hur Om inte varför

- - Svar: Nej Vi tycker att betygssystemet som är i dag är fel, på grund av att

använder sig enbart siffror och ser för lite till persons verkliga man av en

fönnåga.

Ett förslag som tycker skulle kunna fungera mycket bättre vore om man fick vara anställd som, låt kalla det praktikant eller elev, på en arbetsplats inom den yrkesgrupp man är intresserad av i 6 månader 1/2

år. Därefter har man fått både mer rutin samt en bild av yrket och vet bättre om detta är arbetet for just Dig.

Man skulle också fått någon typ av utlåtande eller betyg ifrån en arbetsledare eller anställd på respektive arbetsplats efteråt. Med detta utlåtande/betyg skulle sedan kunna söka vidare på en linje/utbildning

man inom den arbetsgruppen.

Många i dag är duktiga på yrken där man jobbar med kroppen och händerna ett eller annat vis och kanske grund av svårigheter med att enbart "läsa sig till något" går miste om ett jobb eller en utbildning just på grund betygssystemet vi har i dag. Många yrken innebär trots

av som allt att arbeta med "händema", och utan praktik kanske dom riktiga förmågorna for ett visst yrke aldrig får en chans.

Hur tycker du att ungas kapacitet bättre skulle kunna användas i framtiden

Svar: Ett förslag skulle kunna vara att sänka pensionsålder istället för att höja den. Man skulle kunna sätta en ålder mellan 55-60 år, vilket många garanterat skulle uppskatta. Om någon vill fortsätta sitt eventuella yrke till nuvarande satt pensionsålder skulle detta naturligtvis vara möjligt. Men enligt många äldre är pensionsåldem i dag för hög och en stor procent skulle uppskatta förslaget. Detta skulle i sin tur

nog innebära att fick arbetslösa ungdomar arbetsmarknaden.

mer

Det är ett måste att få ungdomar på arbetsmarknaden innan Vi ger upp, det är trots allt Vi som är framtiden för både gamla och unga i dag.

Sänk intagningskraven på utbildningarna så att dom hamnar på en rimlig nivå.

Arbetstiden skulle kunna sänkas till 6 timmar/dag för heltidsarbetande så att fler fick chans att komma in och arbeta. Det skulle innebära att en stor del arbetslösa fick ett arbete att till morgonen och en fast lön i slutet på månaden, en lön som går att överleva på. En bibehållen lön på dom redan arbetande är naturligtvis ett krav för att dom ska kunna klara sig.

Jo, så här tycker vi 29

Vad det gäller "pengarna" skulle det inte bli mer kostnader om man ser till alla socialbidrag, bostadsbidrag och dylikt som man i dag betalar ut till ungdomar som ingenting har att göra.

Vore det inte mer rimligt att arbeta för sin lön, att komma upp morgonen och framför allt att ha en meningsfull sysselsättning, att känna att man finns och att man är behövd i det här samhället även om man råkar vara född vid fel tidpunkt Alla pengar kommer trots allt från samma kassa i slutändan.

Finns det argument för att staten på olika sätt ska stötta unga så att makten till exempel chefer, politiker och lärare lyssnar och tar dom allvar På vilket sätt kan detta i så fall göras

Svar: Börja med att sänka politikernas "vansinneslöner och avtal" till 50 %. Det är inte rimligt med dessa löner, avtal, nöjestripper och allt annat som pengarna slängs ut på." Ingen har gjort sig förtjänt av dessa orimliga summor, detta är pengar som måste tas tillvara bästa tänkbara sätt, så som Sveriges ekonomi ser ut i dag.

Därefter borde alla socialbidrag, bostadsbidrag, a-kasseersättningar, KAS och barnbidrag omprövas, så att man kan överleva dessa. Det är orimligt som det ser ut i dag. Detta förstår man inte förrän man själv har "råkat ut för det". Alla förbannade politiker som sitter och bestämmer hur mycket Vi är värda i månaden har inte en blekaste aning om vad det innebär att utan arbete och framför allt att utan för det är

vara vara pengar, precis vad Vi är, utan pengar.

Dom summor som i dag har fastställts som "existensminimum" är helt enkelt omöjliga att överleva på. Dom politiker som har satt upp den gränsen borde få leva enbart detta under ett par månader för att själva bevittna omöjligheten i det hela.

Sveriges ekonomi och därmed Sveriges folk ungdomar är på väg att "braka ihop" och man måste få rätsida det hela, inte bara sitta och prata en massa smörja och utlova en massa tomma löften.

Någonting måste göras. Någon måste ställa sig upp och säga sin mening och det är precis vad Vi har gjort i dag.

Vi kräver en ändring och kräver framför allt en klar förbättring av ovan nämnda punkter, och Vi kräver det NU Innan det är för sent.

Det är inte Sveriges ungdomar av i dag som har misshandlat Sverige och dess ekonomi, det är Vi får ta smällen och lida för, till stor

men som del, Era misstag. Öppna ögonen och se er omkring, vad ser Ni

Vi ser ett land som förut stod för välstånd och trygghet, ett land man kunde vara stolt över. Ingendera finns kvar längre, och det blir bara värre och värre så för F -N gör någonting det innan Vi helt ger upp hoppet om ett Sverige att kunna leva, arbeta och framförallt kunna stanna kvar Det

30 Bilaga 2

är har makten i era händer så sätt förhoppningsvis få Er att

som öppna ögonen.

Ni har töjt på gränserna maximalt och gjort det omöjligt att överleva, och det är så hela tiden Vi arbetslösa ungdomar som drabbas, det är

svaga därför Vi skriver och hoppas att detta skall tas allvar, att Ni

som nu verkligen förstår att det inte fungerar längre. Man har ingen tillit i sitt respektive parti längre, det är bara bluff och båg, ta och ändra det så att alla svenska medborgare får chansen till ett rimligt liv, även Vi på samhällets botten de är där vi känner Oss just nu.

Hjälp Oss upp, ge oss en rimlig chans. Vi har fått nog Med vänliga bestämda hälsningar från "Kloakråttoma".

men

Datorteket i Hallstahammar

Vilken ungdomspolitikens uppgift Är det framtidstro Är det

är att ge unga att skapa förutsättningar för att leva ett självständigt liv

unga

Svar: Ja vi tycker att det är viktigt att ge unga framtidstro.

Behöver ungdomspolitiken Finns det något som gör att unga behöver

unga åtgärder bara gäller dem Behöver den generella politiken, till exempel

som arbetsmarknads- och bostadspolitiken, särskilt ta hänsyn till unga Finns det rent behov särskilda åtgärder för unga Kan inte klara sig själva

av av unga

Svar: Ungdomspolitiken är ett det sätt unga kan hävda sig på.

av som Unga måste få hjälp att komma i systemet dock utan att daltas med och utan särbehandling.

Riskerar nationell ungdomspolitik att bekräfta myten om att unga måste

en tas omhand

Svar: Nej vi tror inte att det är någon större risk.

Att ha tillförsikt inför morgondagen är det del av goda levnadsför-

- en hållanden

Svar: Ja, det tycker vi.

Vad tycker du är viktigast

Svar: Att känna sig uppskattad och få en social trygghet.

Finns det risk för att kravet på goda levnadsförhållanden ställer de materiella värdena i förgrunden och de icke-materiella, som gemenskap och engagemang, i skymundan

Svar: Ja vi tror att det finns viss risk för detta.

en

Jo, så här tycker vi/ 31

Går det att sätta upp mer konkreta mål för målet om goda levnadsförhållanden

Svar: Ja det tycker vi.

Har du utifrån din definition av goda levnadsförhållanden några idéer om hur man ska realisera ett sådant mål.

Svar: Vi tycker att de viktigaste sakerna är att få en egen ekonomi jobb, social kontakt och ett eget ansvar.

Vad är enligt dig att vara självständig

Svar: Att ha en egen ekonomi och eget ansvar.

Vad är det att vara vuxen

Svar: Vi tycker att det är en personlig sak som bara personen själv kan säga.

Om du håller med om att det är en uppgift för ungdomspolitiken att stödja ungas väg till självständighet hur tycker du att det görs bäst Vilka

förändringar tycker du är nödvändiga

Svar: Vi tror att mer aktiviteter för unga arbetslösa kan vara bra for den sociala kontakten och därmed en ökad självständighet. En viktig del av att vara självständig kan vara att ha ett eget arbete.

Vad kan man göra för att underlätta for unga att komma arbetsmarknaden

Svar: Man kan ha hårdare styrning av praktikplatser för att den som är praktikant ska få en fot i företaget. Eventuellt någon slags efterföljande anställning.

Kan du se några hinder för arbetsgivare att anställda unga människor

Svar: Nej några hinder kan i realiteten inte se.

Vad fungerar bra i dag när det gäller de åtgärder som riktas till unga arbetslösa. Vad kan man göra bättre

Svar: Vi kom inte fram till något svar den frågan, den är så personlig att man kan diskutera den i oändlighet.

Ska man få välja att vara arbetslös och leva på bidrag om man vill

Svar: NEJ

32 Bilaga 2

Är det bra idé att ha arbetsmarknadspolitiska åtgärder riktar sig

en som speciellt till vissa grupper

Svar: Vi tycker att de över 55 som är arbetslösa ska få möjlighet att ta förtidspension om Q vill. Fortsätt med arbetsmarknadspolitiska åtgärder för unga under 25.

Allt fler ungdomar utövar makt genom att avstå från makt. Varför känner många att det inte är någon idé att försöka förändra Vad kan vi göra för att ändra på det

Svar: Makten ligger för långt borta från oss EU.

Är ointresserade politik Är det något staten ska försöka

unga av som ändra på Kan det vara så att unga är intresserade av politik men inte i de traditionella formerna

Svar: Unga är ointresserade av parti- och blockpolitik, även om unga skulle vara intresserade av att gå med i ett ungdomsparti så finns det för lite information om hur man går med och om vad de håller på med.

Är det viktigt att öka ungas inflytande i de etablerade beslutsorganen

Svar: Ja vi tycker att det är mycket viktigt att unga får ökat inflytande i samhället.

Hur kan man öka ungas inflytande på arbetsplatser

Svar: Genom att lyssna mer på vad unga har att säga.

Tas unga tillräckligt tillvara som resurs i dag

Svar: Unga ges ingen chans arbetsmarknaden och därmed förkastar vi en stor tillgång i samhället.

På vilka sätt ska staten stötta unga så att makten lyssnar och tar dem på allvar

Svar: Ge ungdomspartierna en möjlighet att vara med i riksdagen.

Hur främjar man internationellt engagemang och mångkulturella kontakter, är det en fråga om attityder

Svar: Vi måste göra något svenskarnas inskränkthet vad det gäller invandrare.

Ska staten stödja ungas internationella engagemang

Svar: Naturligtvis ska staten stödja studier och andra kontakter utomlands.

Jo, så här tycker vi 33

Datorteket i Gimo

Vi på Datorteket i Gimo där deltagarna är i åldersgruppema 18 till 24 år har diskuterat kring de förslag till Mål för ungdomspolitiken och enkät där vill ha hjälp med att få reda på vad vi tycker, här nedan kommer några kommentarer: Texten och innehållet var svårt att läsa och dessutom "tråkigt". - Det är väl meningen att ungdomspolitiken skall ge ungdomar framtidstro, vi tycker inte att det har lyckats så bra.

men Målen är bara pappersarbete och har ingen verklighetsförankring. - Vi tycker att det ska finnas åtgärder som bara gäller ungdomar ° eftersom vi är dom skall föra samhället framåt. Om det inte görs

som något kommer många att slås ut.

nu Goda levnadsförhållanden tycker vi är: Jobb, vilket skapar goda ekonomiska förutsättningar. Bostad, det är viktigt att man som ungdom ska kunna sköta sig själv utan att leva hemma "hela" livet. Att bli respekterad. Självständig tycker vi är: Att klara sig själv. Veta hur man ska sköta sin ekonomi och allt pappersarbete som ett informationssamhälle kräver. Ha så klarar sig och har tak över huvudet. Att ha

pengar man arbete. Att vara vuxen tycker vi är: Klara sig själv Bo själv. Kunna sköta ett ° hem. Kunna skaffa familj och barn. Ha jobb.

Många betraktar nog oss ungdomar som vuxna och säger att ansvarar själva för våra liv, men eftersom vi inte har så stor erfarenhet och inte heller får en möjlighet att pröva och lära oss är det svårt att förverkliga målen "För att tidigare bli mer självständig sluta dalta"

- Lärlingsplatser vore BRA. Unga människor har oftast ingen erfarenhet, hur ska få det när aldrig får chansen att arbeta.

men man man Det är alltså bra med lärlingsplatser för då kan man få erfarenheter. I diskussionsgrupperna var kommentarerna: Negativa "Ungdomspolitik vad är det" ingen bryr sig i alla fall. ° Gubbar som sitter och tycker och tror att dom vet allt. - Politiker gör bara utredningar och när de är klara leder det ingenstans. ° - Varför skall vi diskutera frågor som ändå ingen vill eller bryr sig om att lösa. ° Politiker tänker bara sig själva och sina egna förmåner dom har ingen aning om hur det är ute i samhället och definitivt inte hur

om det arbetslös.

är att vara ° Slöseri med papper och pengar for att utreda ungdomars synpunkter, det är bara for att kommittén skall kunna fortsätta och utreda och ha arbete/lön.

34 Bilaga 2

- Kunde man inte åtminstone skriva ett språk som vi förstår och inte

över huvudet oss, det är väl bara för att det skall verka viktigt. Sammanfattningsvis kan sägas att deltagarna tycker att målen är självklarheter och att det inte skall behövas någon ungdomspolitisk kommitté. heller någon tro att man kan lösa problemen. Att den politiska viljan inte har någon förankring i verkligheten mycket

en negativ syn/inställning till politiker och deras framtoning. Besparingar drabbar bara de utsatta i samhället.

Svar från Anna, Susanne, Kurt, Nocke, Sussi, Eli-

sabeth, Kalil, Niklas och Ylva från ett datortek

någonstans i Sverige

Vad är viktigast för unga idag Vilken är ungdomspolitikens uppgift Är det framtidstro Är

att ge unga det att skapa förutsättningar för unga att leva ett självständig liv Vad är viktigast för dig

Svar: Ja Att ha en framtidstro och att självständigt stå egna ben klara sig själv, ta ansvar för det man gör, samt att känna sig trygg är viktigast.

Behöver unga ungdomspolitiken Finns det något som gör att unga behöver åtgärder som bara gäller dem Behöver den generella politiken, till exempel arbetsmarknads- och bostadspolitiken, särskilt ta hänsyn till unga Finns det rent av behov av särskilda åtgärder för unga Kan inte unga klara sig själva

Svar: Ungdomspolitiken behövs Sänk arbetsgivaravgifter för ungdomar som inte har någon arbetslivserfarenhet, så att dom blir

mer attraktiv för arbetsgivarna. Sänk hyrorna för ungdomar. Med stöd detta

av kan ungdomar klara sig själv.

Riskerar en nationell ungdomspolitik att bekräfta myten att

om unga måste tas omhand

Svar: Nej Ungdomspolitiken och övrig politik går väl hand i hand, och i så fall måste väl hela samhället tas omhand

Förslagen i rapporten Vad tycker du Tar målen upp det som är viktigast för dig

Svar: Ja. Är det mål vi föreslagit meningsfulla

Svar: Ja.

Jo, så här tycker vi 35

Har du några andra förslag Svar: Nej, inte för tillfället. Om du tycker att målen är riktiga vad tycker du om resonemangen som för fram till målen, är de hållbara Svar: Ja. Behövs det också mer konkreta mål Svar: Ingenting som vi kan komma just nu.

Alla ska ha rätt till goda levnadsförhållanden unga I det första målet talar om att ungdomspolitiken ska skapa förutsättningar för alla att leva under goda levnadsförhållanden. Vad unga handlar det enligt dig mat för dagen och någonstans att bo eller vara om -

älskad och respekterad

Svar: I första hand kommer väl mat för dagen och någonstans att bo, ggg levnadsförhållanden innebär också att man känner sig trygg, men älskad, respekterad och att har framtidstro. Det kan finnas en viss man en risk att de materiella värdena kommer i förgrunden, och det gäller att inte glömma bort de icke-materiella värdena när man arbetar för att uppnå målet med goda levnadsförhållanden. Ett sätt att uppnå del målet kan att staten går och en av vara subventionerar hyrorna för ungdomar så att dom har råd att skaffa sig en egen bostad.

Samhället ska underlätta för de att leva ett självständigt liv unga i Att bli självständig är viktig del i utvecklingen mot att bli vuxen. Men i en kommittén har vi frågat fokusering just självständighet oss om en riskerar att skymma behov gemenskap och kärlek. ungas av Svar: För är självständighet- att klara sig själv, stå egna ben, ta oss för det gör. Att betraktas som vuxen betyder inte att man ansvar man måste flytta hemifrån, börjat arbeta eller bilda familj. Ungdomspolitiken kan stödja ungdomarna att försöka arbeta genom fram sänkning arbetsgivaravgifter för ungdomar, så att de blir mer en av konkurrenskraftiga arbetsmarknaden, eftersom tidigare erfarenhet ofta efterfrågas och ungdomar sällan har. Om arbetstidema sänktes till till som exempel 6 tim/dag, pensionsåldem sänktes 1 eller 2 år och om om offentliga sektorn byggdes till stor del igen så tror vi att upp arbetslösheten skulle sjunka drastiskt. Bra kunde öka antalet vore om man arbetsmarknadsinriktade kurser från arbetsförmedlingen, då man skulle ha större möjligheter att bli mer konkurrenskraftig. Att kunna välja om man ska arbetslös och leva på bidrag är svår fråga, kan se det ur vara en man olika vinklar och det är svårt hur det skulle fungera i praktiken. För att se närvarande med det system har i dag, anser vi att man inte ska kunna gå arbetslös längre än 3 år för ungdomar, och ca 5-6 år för äldre än 50. För att

36 Bilaga 2

man inte bara ska kunna utnyttja systemet bör arbetsförmedlingen i första hand förbättra sin roll i att stödja och hjälpa, också att till exempel men efter l år ställa större krav att verkligen söker jobb. man Arbetsmarknadspolitiska åtgärder bör sättas för alla arbetslösa, men vissa grupper kan behöva extra åtgärder till exempel ungdomar med mera.

De unga ska ha ökad möjlighet att utöva sin rätt till inflytande och delaktighet Kravet på att unga människor ska delaktiga i samhället kan ingen vara säga emot. Men hur ska inflytandet och delaktigheten kännas meningsfullt i en tid av ökad internationalisering och globalisering där makten blir allt svårare att identifiera för allt fler Svar: När det ändå inte är någon som lyssnar eller tar allvar en försvinner känslan att är delaktig eller har inflytande, och då man försvinner även lusten att försöka förändra. Många ungdomar är intresserade politik, kanske inte i av men traditionella banorna. Dom flesta andra tappar intresset, inom när man politiken pratar ett språk som man inte förstår. En mycket viktig sak är att få ungdomar i riksdag, kommunstyrelser med Ungdomen är mera. en del av samhället och bör då också få vara delaktig i det. Barn och ungdom trots allt FRAMTIDEN och man bör få vara med och påverka sin egen framtid. Vi måste börja satsa mer barn och ungdom Redan i grundskolan försvinner ofta känslan betydelse, då av nedskärningarna har gjort så att klasserna bara blir större, böcker och material är ofta gammalt, för att inte tala om obefintligt ibland. Detta kan inte resultera i annat än att undervisningen blir undermålig. Ungdomsgårdar och fritidsgårdar tas bort, vilket resulterar i att de som inte har något sportintresse ofta inte har något att göra, vilket då ofta resulterar i samlas i gäng och bara drar omkring. År det då så att man konstigt att barn och ungdom inte orkar att bry sig ingen bryr sig - om dem.

Ungas engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande ska erkännas och aktivt tas tillvara l Ungdomspolitiska kommittén är att människor ska ense om unga ses det är viktigt att plats för och att lyssna till. som en resurs som ge Svar: Vi anser att de inte tas tillräckligt tillvara i dag, unga som resurs varken på arbetsmarknaden eller i samhället i övrigt. Varför Ja, det är en fråga som kanske politiker och arbetsgivare med kan på. Om mera svara allt började lyssna mer till de unga och ta dom allvar så kanske dom skulle upptäcka de ungas resurs och kapacitet. Låt ungdomar få med vara att påverka vårt samhälle genom att lyfta fram och lyssna till deras idéer

Jo, så här tycker vi 37

och förslag hur olika problem kan lösas. För att respektera samhället, måste känna att är en del i det och att man själv är respekterad. man man

De internationella engagemang och mångkulturella kontakter ungas ska främjas Märker du i din vardag att du lever i ett mångkulturellt samhälle Om du tycker det, vilket sätt påverkar det dig Vilka fördelar ser du, vilka svårigheter Vad behöver ändras Svar: Vi tycker inte att de märks speciellt mycket att vi lever i ett mångkulturellt samhälle, inte med tanke att vi har väldigt många invandrare i vårt land. Målet att vi ska främja ett internationellt och mångkulturella kontakter är bra och att själva lyfter engagemang fram vår kultur, till exempel att man lär ut och sjunger egen nationalsången på skolavslutningar med och använder mera, att man ser vår flagga den nationella symbol den egentligen är och inte bara ser som symbol för rasism eller förtryck. Invandrare bör anpassa sig till de som en svenska reglerna och traditionerna, men svenska borde också respektera och ha förståelse för andras kulturer. Det är viktigt redan tidigt i att man grundskolan vidgar kunskaperna och förändrar attityderna både för vår och andra kulturer. Att ha möjlighet till språkstudier, utbytesprogram egen och så vidare är ett mycket bra sätt att utöka sina erfarenheter, och staten bör självfallet stödja internationella engagemang och intressen för andra länder och kulturer.

Vi är alla olika individer och bör respekteras för vad är, alla är en hel värld. liten del av en

Samhället ska underlätta för de att leva ett självständigt liv unga Att bli självständig är viktig del i utvecklingen mot att bli vuxen. Men i en kommittén har frågat fokusering just självständighet oss om en riskerar att skymma behov gemenskap och kärlek. Vad är enligt ungas av er att vara självständig Svar: Att tjäna ekonomiskt oberoende våga har åsikter. pengar

Vad det vuxen Är det att flytta hemifrån, börja arbeta och är att vara bilda familj Måste ha gjort allt det här för att bli betraktad som man vuxen. Svar: Man tar för sig själv, att gå sina vägar, att bli tagen ansvar egna allvar.

Om du håller med att det är uppgift för ungdomspolitiken att stödja om en väg till självständighet hur tycker du att det görs bäst Vilka ungas förändringar tycker du är nödvändiga.

38 Bilaga 2

Svar: Genom att behandla ungdomar individer och inte som egna nedvärdera dem. Attitydförändringar är nödvändiga.

En viktig del att vara självständig kan att ha ett eget arbete. Vad kan vara man göra for att underlätta för unga att komma arbetsmarknaden Svar: Sänk arbetsdagen till 6 timmar. Lägre pensionsålder, lättare att få utbildning. Högre starta-eget-bidrag, ha bra regel och inte ändra dem hela tiden. Kan du se några hinder för arbetsgivare att anställda människor Vad unga kan man ändra Svar: Unga människor har inte lika erfarenhet, ha givande praktik mer utbildningarna.

Vad fungerar bra i dag när det gäller de åtgärder riktas till som unga arbetslösa. Vad kan göra bättre Hur undviker att känner sig man unga "âtgärdade" Svar: Inget. Det utnyttjas fel sätt. Arbetsgivarna får gratis arbetskraft de skulle ändå inte anställa någon eftersom det kostar for men mycket i avgift. FÅ FRAM RIKTIGA ARBETEN.

Ska man få välja att arbetslös och leva bidrag vill vara om man Svar: Ja, man kan få ett så kallat överlevnadsbidrag. Om inte vill man arbeta, då kan de inte vill arbeta få det. som

Är det bra idé ha arbetsmarknadspolitiska åtgärder att som riktar sig speciellt till vissa grupper, till exempel under 25 år och äldre över 55 unga år Svar: Ja, alla har inte samma behov.

Vad tycker du om förslaget till mål Hur tycker du att bäst främjar ett man internationellt engagemang och mångkulturella kontakter Behövs mer kunskaper andra länder och hur människorna lever där Är det om om en fråga om attityder Svar: Man får chansen att arbeta utomlands. Företagen bör få det lättare att etablera sig utomlands. Ja, det leder till större förståelse för andra kulturer. Ja.

Inflytande och delaktighet

Allt fler ungdomar utövar makt att avstå från makt. Varför känner genom många att det inte är någon idé att försöka förändra Vad kan göra för att ändra det

Jo, så här tycker vi 39

Svar: Bara för det att politikerna i det här landet är så intresserade av sina egna förslag och engagerar sig inte så mycket i folkets förslag. Politikerna verkar vara upptagna av att tvista sinsemellan.

Man kan försöka demonstrera eller protestera i stora grupper om det

hjälper Antalet medlemmar i de politiska ungdomsförbunden sjunker. Vad är din erfarenhet är ointresserade politik Är det något staten ska

- unga av som försöka ändra på Kan det vara så att unga är intresserade politik

av men inte i de traditionella formerna

Svar: Vi tror att ungdomar har svårt att välja någon politisk färg i och med att partierna inte har så positiva förslag att komma med längre. Det kanske finns för många partier. Partierna skulle ut i skolorna och informera om sina grundidéer.

Partierna måste själva väcka intresse hos ungdomarna. Kan det vara så att unga är intresserade av politik i de traditionella formerna

Är inflytande enbart fråga representation Är det viktigt att öka de

en om ungas inflytande i de etablerade beslutsorganen, till exempel i riksdagen eller i kommunstyrelsen

Svar: Nej, de måste givetvis ha någonting att komma med. Ja, ungdomar kan se saker ur ett annat perspektiv än äldre.

Skolan och universitetet är många ungas dagliga arbetsplats. Hur kan man göra för att öka ungas inflytande där och andra arbetsplatser

Svar: Man kan ta upp diskussioner inom elevrådet i skolorna.

Datorteket i Uddevalla

Alla unga ska ha rätt till goda levnadsförhållanden Att ha tillförsikt inför morgondagen är det en del av goda levnads-

förhållanden

Svar: Ja, då mår man bättre av att veta att man har en meningsfull sysselsättning och att har till mat, kläder samt andra

man pengar

nödvändighet.

Vad tycker du är viktigast

Svar: Att har en meningsfull sysselsättning, att man bor ett

man ställe man trivs, har mat för dagen. Kärlek är en bonus. Finns det risk för att kravet på goda levnadsförhållanden ställer de materiella värdena i förgrunden och de icke-materiella, som gemenskap och engagemang i skymundan

Svar JA Kärlek gemenskap betalar inga räkningar.

- -

40 Bilaga 2 SOU 1997:7

Går det att sätta upp mer konkreta mål för målet om goda levnadsförhållanden

Svar: Alla materiella mål, som mat och pengar, där går det. Svårare att bestämma att någon skall bry sig om en speciell person. Har du utifrån din definition av goda levnadsförhållanden några idéer om hur man ska realisera ett sådant mål Ge gärna så konkreta förslag som möjligt.

Svar: Behovspröva barnbidraget, minska inkomstklyftoma med Robin Hood-princip.

De ungas internationella engagemang och mångkulturella kontakter ska främjas Märker du i din vardag att du lever i ett mångkulturellt samhälle Om du tycker det, på vilket sätt påverkar det dig Vilka fördelar ser du, vilka svårigheter Vad behöver ändras

Svar: Mycket finns där omedvetet och som man märker, bland annat. dagens matkultur. Bara för några år sedan fanns exempelvis inga kebaber, kinarestauranger och pizzerior, i dag är det nästan lika svenskt som köttbullar och finns i vartannat gathöm. Detta är mycket positivt att man kan prova andras nationalrätter och så vidare.

Det tilltagande rasismen och nazismen i samhället är dock inte bra, det sägs i och för sig att lever i en demokrati, men det är inte rätt sätt att visa sin inställning. Det måste till en ändring av attityder, både bland svenskar och invandrare, där man i större grad måste acceptera att på grund av människans dumhet är läget som det är.

Vad tycker du förslaget till mål Hur tycker du att man bäst

om främjar ett internationellt engagemang och mångkulturella kontakter Behövs kunskaper om andra länder och om hur människorna lever

mer där Är det fråga attityder

en om

Svar: Om man får chansen att arbeta utomlands får man uppleva hur

lever där ett annat sätt. Om svenska företag får chansen att lättare man etablera sig utomlands har svenskar ett så kallat "känt ansikte" att arbeta hos. Man kan alltså arbeta i ett svenskt företag som man känner sig trygg hos och dessutom uppleva hur det är att leva i ett annat land. På så sätt får man större förståelse för andra kulturer och man tar med sig sina kunskaper och åsikter kommer hem.

när man Man bör också i skolan ha mer undervisning om hur man lever i andra länder. Som det är nu får man bara veta var landet ligger, vilket språk som talas, vilken valuta som används med mera. I stället borde man få lära sig hur det språket låter, hur det är att vara elev där et cetera Det kan komma en person till skolan med ursprung i det landet och berätta för eleverna ett mer levande sätt hur landet ser ut.

J.

Jo, så här tycker vi 41

Vi anser att det är en fråga om attityder. De måste i många fall ändras genom information och fakta. Religionsundervisning är ett exempel på hur många attityder kan ändras och man får mer förståelse om varför till exempel muslimer gör som de gör. I dag finns det ett antal olika möjligheter for unga att få internationella erfarenheter till exempel genom utbytesprogram, språkstudier i andra

länder och volontärverksamhet. Ska staten stödja ungas internationella engagemang och deras intresse för andra länder och kulturer Om du tycker det vilket sätt

-

Självklart är det i dag mycket viktigt för Sveriges ungdomar att få insikt i andra länder. Hur dom lever, deras religion och kultur. Detta får man en bra insikt i genom att bo och studera där i ett år eller mer. Detta skall dock inte innebära att man packar sin väska, får bunt i

en pengar handen och ger sig av, nej detta får snarare vara något som den individuella individen själv bekostar, till stor del i alla fall.

En lösning är då till exempel utbytesstudenter, detta skulle i sin tur inte kosta något extra eftersom man bara byter plats två studenter, kostnaderna blir dom samma.

Vi tror att både resa, studera och arbeta i andra länder med främmande religion och kultur betyder erfarenhet och förståelse for människor och idéer som är olika våra egna. Något i dag har alldeles för mycket åsikter och fördomar emot, men som egentligen vet alldeles för lite om.

Så Vi tycker definitivt att alla unga ska ut i världen och se sig om, i största, möjliga mån. Det finns i dag ett antal länder man kan välja att studera och då många med helt olika och annorlunda kultur och levnadssätt själva.

än oss

Vi här på Datorteket i Uddevalla tackar för att Vi fått framföra våra åsikter och hoppas att dessa kan leda till någon bättre, något positivt.

Hälsningar från Grupp Sophia, Susanne, Mikaela, Kamilla, Peter, Maria, Ted, Anders, Peter, Evert, Anders, Monika, Helen, Silva, Veronica, Christian, Jesper och Tobias.

Marks Datortek

Man måste ta hand om varandra och bry sig om andra omkring sig. .

Har en meningsfull sysselsättning som ger något man trivs med. o

Att man kan ha ett eget boende och att man klarar sig. o

Att man kan klara sig ekonomiskt, att det går runt. o

Att man kan studera, utan att man behöver tveka angående studielån. o

42 Bilaga 2

Skolorna måste satsa mer och se till att barnen lär sig och att man har o

utbildningen även i andra länder.

nytta av

Att kunna bilda en stor ungdomspolitisk förening så att man har en o

möjlighet att komma i riksdagen. Det behövs mer unga åsikter i

riksdagen.

Man måste lyssna mer vad ungdomar har att säga.

o

Man skall kunna ta med sig sin kultur till ett annat land men man o

måste anpassa sig till landets lagar.

Det är viktigt att få reda kulturen i andra länder, man kan lära sig .

något.

Datortek någonstans i Sverige, 8

grupp

Enkät arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar.

om Gjort av : Ann-Helen, Erika, Larsa och Tobbe.

Bakgrund och mål På grund av arbetslösheten och klagomål från den arbetslösa ungdomen har vi gjort en enkätundersökning för att få fram synpunkter och idéer till förbättring.

Syfte Syftet med vår enkät är att få reda vad ungdomar tycker om arbetslösheten och de åtgärder redan som finns för arbetslösa. Deras egna synpunkter är också av stort intresse. Sammanställningen av detta projekt kommer senare att skickas till Länsarbetsnämnden.

Plats för enkätundersökningen Vi har gjort undersökningen Datorteket, Arbetsfönnedlingen, Agnebergsskolan Barn och fritidsprogrammet, årskurs 1 och 3 och Ramnerödsskolan en klass i årskurs 9

Reaktioner De flesta vi träffade var positiva och deltog gärna i undersökningen, detta är trots allt frågor som rör alla ungdomar. Vissa hade en del förslag på förändringar och förbättringar, men ungdomen över lag känner en stor hopplöshet inför dagens arbetsmarknad. De arbetsmarknadspolitiska åtgärder som finns för unga i dag känns lite grann som förvaringsplatser för en tid. Vissa av åtgärderna, till exempel Datorteket, är bra. Nackdelen är att man är tvingad att delta om man inte vill mista pengar, det gör att

Jo, så här tycker vi 43

många inte anstränger sig för att få det att fungera. En annan nackdel är att det är så låg ersättning på de flesta åtgärderna. Det finns inte en chans att

klarar sig utan att söka olika sorters bidrag. De flesta tyckte dock att man

idén med speciella åtgärder var ganska bra.

Enkätresultat

resultat kommit till Ungdomspolitiska kommittén innehåller De som inte exakta tal utan presenteras i form av stapeldiagram. Kommittén har dock inte kunnat nå den genomfört enkäten för att få ta del av

grupp som de exakta resultaten. De siffror presenteras nedan är uppskattningar

som efter diagrammen. Resultaten måste därför användas med försiktighet. De visar dock de opinionen bland de cirka 150 svarande.

Ungdomspolitiska kommitténs kommentar

Vilket är viktigast för dig

Är det bra att ha arbetsmarknadspolitiska åtgärder som riktar sig till vissa grupper till exempel unga

Vad tycker du de arbetsmarknadspolitiska åtgärder somfinns idag

om

Är ointresserade avpolitik

unga

Vad är goda levnadsförhållanden för dig Mat för dagenoch någonstansatt bo 40

44 Bilaga 2

Skall manfå välja att leva på bidrag om man vill Ja 30 Nej 120 Både och l Mittemellan l Ingen 2

Är ointresserade politik unga av Omja, varför o Det är tråkigt och tjatigt 23 st o Ger inget resultat vad man än gör 11 st o Vet l0st o Politiker pratar mycket och gör lite 8st o Orkar inte bry mig 6st 0 Därför 5st o Sånt fattar inte jag 3st Tråkigt, bara gamla gubbar håller med det 3 Tungt att sättasig i de olika frågorna 3st o Politiker är fula och tjatar 2st o Ingen kommentar 2st o Ibland, ibland inte 2st o Känner att politiken inte berör dem och deras situation 2st o Om jag får pengar såstruntarjag i politik 2st o Politiker snackar bara skit lst För att de tror att de som redan bestämmer vet vad de gör 1st För att det är enjävla hop med nollor som styr detta landet lst Mycket lögner och skitprat lst Politiken är skit och statsministern borde bli cykelreparatör lst Det sägerjag inte lst o Jagbor en cm över vattnet lst Om nej, varför o Vissa är det 6st o För att det är viktigt för framtiden 4st

Jo, så här tycker vi/ 45

Egna synpunkter från de som svarat på enkäten Folk med hög lön inga bidrag. Satsamer att folk skall fåjobb, då behövs inga drag. Vi skall leva i love, peaceand sex. Harmoni too, very much sex. Det mestai dagär skit på grund av arbetslösheten. Man kan inte överleva på de låga bidrag som finns, och jobb finns det inte så långt ögat kan nå. Arbetslivets värde för den enskilde håller påatt förändras. Man borde kunna leva ett gott och utvecklande liv utanför traditionellt arbetsliv. Både för sig själv och samhället. Man skall få rimlig lön för det man gör. Man skall inte bli tvingad till olika meningslösa åtgärder. Man borde får en "morot" i form av högre ersättning eller garantem fortsatt utbildning eller liknande om man går i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Annars känner man sig varken värdig eller respekterad. Jagtycker att det är mycket konstigheter i systemet. Det verkar utforma sig ett vis i långa loppet uppmuntrar folk att inte göra något, istället för att "puscha på" som för att folk skall ta ansvarför sina egnaliv. Min största fråga är nog hur man kan dra ner på sjukvård och annatsom ärvik tigt när ändå betalar ut samma pengar till dem som får gå och då går hemma vilket man absolut inte gynnar vare sig dem eller sjukvården.

Marie Sandblom, från ett datortek någon-

Superåttan,

stans i Sverige

Alla ska ha rätt till goda levnadsförhållanden unga Vad handlar det enligt dig mat for dagen och någonstans att bo eller om att vara älskad och respekterad Svar: Personligen jag att goda levnadsförhållanden för mig anser innebär att bli älskad och respekterad. Men man kan inte bortse från att mat och bostad påverkar dessa faktorer. Människan kan bortsett från några extremt starka individer visa andra respekt och kärlek om man är hungrig och har någonstans att ta vägen. Då blir det djungelns lag. Om koncentrerar sig på dagens situation tycker jag att man skulle sänka man standarden något bostäderna och producera mindre, billigare och mindre lyxiga lägenheter till Istället borde man satsa mer på oss unga. sociala åtgärder får människor att träffas och umgås. Att bry sig om som andra människor och att ha rätt värderingar är viktigare.

De skall ha ökad möjlighet att utöva sin rätt till inflytande och unga delaktighet Är ointresserade politik unga av Svar: Nej, bristen hos många kan bero det sätt men engagemang politiken bedrivs i dag. Som det är i dag är det svårt att känna att man som gör någon skillnad.

46 Bilaga 2

Är det något som staten skall försöka ändra på Svar: Det är inget man kan ändra på snabbt, utan intresset är något man utvecklar på lite längre sikt. Och det uppkommer känner att om man man kan påverka politikerna och att de verkar trovärdiga. Om de som representerar oss i högre ställningar låter bli att föra den stora massans åsikter och i stället blir mer och mer korrupta lär de få färre väljare och inte många som har förtroende för dem.

Kan det vara så att är intresserade politik inte i de unga av men traditionella formerna Svar: För många är det nog så. Politik behandlar sådana ämnen som berör oss alla i våran vardag, allt ifrån Snöröjning till vägbyggen till rösträtt. Jag tror det skulle bli bättre om besluten fattades lokalt och mer allmänheten blev informerad om vad de olika besluten får för konsekvenser. Information och utbildning inom viktiga beslut hjälper till att engagera den stora massan, och i vårt samhälle behövs det.

Är det viktigt att öka de ungas inflytande i de etablerade beslutsorganen,

till exempel i riksdagen eller i kommunstyrelser Svar: Jo, det betyder mycket om man märker att politiker lyssnar på vad vi unga tycker. Sedan får man inte godkänna alla förslag, utan ta de konkreta synpunkter förbättrar situationen för många människor och som som tär våra miljöresurser. Samtidigt behöver friska fläktar som man från unga människor behövs de äldres erfarenhet så tidigare misstag undviks. Skolan och universitetet är många dagliga arbetsplats. Hur kan ungas man göra för att öka ungas inflytande där och andra arbetsplatser Svar: Man borde försöka få de har beslutanderätt på skolan att som komma närmare eleverna genom att de vistas ute bland eleverna och mer är öppna för relevanta förslag på ändringar.

Mål för den framtida ungdomspolitiken Vad anser ni om målen Svar: Anser att frågorna är mycket relevanta och att det är roligt att unga tillfrågas.

Tar målen upp det som är viktigt för dig Svar: Ja, särskilt målen "Alla ska ha rätt till goda unga levnadsförhållanden" samt Ungas skapande förmåga och engagemang, kritiska tänkande ska erkännas och aktivt tas tillvara". Det är viktiga frågor för mig för de gör att man utvecklas och får självkänsla.

Jo, så här tycker vi 47

Har du några andra förslag

Svar: Skulle vilja knyta till frågan inflytandet skolor och

an om universitet, där jag att man borde värna mer om de studenter som

anser vill utbilda sig och har hög motivation för det, men tycker studietakten är ett problem. För är det inte meningen att vi skall ha hög utbildningsnivå i Sverige Om man nu har tur att komma den utbildningen som man vill vilket inte är det enklaste kvarstår för många problemet med att hinna med i studiefarten. Man har vissa studiepoängsgränser för att kunna få tillgång till studiemedel och lån och jag anser att de inte är individanpassade. Tycker att de som inte engagerar sig i skolan och studierna inte skall ha rätt att gå statliga studiemedel, men de som är målmedvetna och hindrade av att de har handikapp eller allmänt svårt for sig ändå får chansen att bli det som de vill mest av allt. Det är trots allt skillnad mellan att ha tagit 3 poäng mot att ha tagit 14 poäng om jag är rätt informerad är gränsen för studiemedel 15 poäng/termin.

Svar från Sofia och Daniel från ett datortek någon-

stans i Sverige

Hur ska vi göra for att göra det lättare för ungdomar att komma på arbetsmarknaden Göra utbildningsmöjligheterna bättre så att fler får den utbildning som de vill krävs. Skapa lärlingsplatser

ha samt som

Uppmuntra företag att anställa ungdomar efter till exempel en lärlingsplats, praktik eller provtid. 1 dag utnyttjas de unga mest genom så kallat "gratisarbete" så som till exempel ALU-jobb et cetera. Vilka eventuella problem kan uppstå vid anställning av en ung person

en

Svar: Arbetsgivaren kan ta för givet att han/hon snart ska skaffa familj inte det redan är gjort och det då som ett stort hinder. Finns

om ser redan familj så antar arbetsgivaren att han/hon kommer att stanna hemma ofta för sjuk barn och dylikt Därför blir unga sällan anställda eftersom företagen ofta är utsatta för nedskärningar och vill ha personal som kommer varje dag samt helst ska kunnajobba övertid om så skulle krävas.

En har oftast ingen större arbetslivserfarenhet och det vill

ung person arbetsgivare ofta ha i dag. I dag ser idealpersonen som ska anställas ut som så här: max 25 år, högskoleutbildning, ingen familj samt en arbetslivserfarenhet 15 år. DET FUNKAR INTE SÅ

Vilka åtgärder för unga arbetslösa tycker du är bra/dåliga

Svar: Man bör komma åtgärd slänger ut de unga som vill

en som ut arbetsmarknaden utan att de för den skull blir utnyttjade som i stort sätt gratis arbetskraft.

48 Bilaga 2

De unga arbetslösa som inte vill arbeta utan studera bör få den möjligheten men eftersom det är så många är arbetslösa börjar fler

som och fler studera, några enbart för att ha något att göra. Därför blir det svårare att komma den utbildning man vill. Det skulle vara bättre

om man delade upp de ansökande något sätt. Det är inte rätt att till exempel en 55-åring sitter en högskoleplats som 20-åring skulle behöva

en bättre. 50-åringen kommerju eftersom han/hon har fått så många extra poäng grund av den tid han/hon spenderat ute arbetsfáltet.

Man bör ut bättre med de ställen som är till för arbetslösa där de kan "aktivera" sig. I dag är det inte många arbetslösa vet vart de kan

som gå.

Datorteket är en bra grundtanke men det är dåligt att man inte får lära sig utan bara utvecklas. Det gör att klassen stället sjunker, det är risk för en känsla av meningslöshet.

Vad bör staten göra för att stödja arbetslösa ungdomar

Svar: Staten bör till en viss mån stödja de seriösa ungdomar som vill leta sig utanför Sverige för att få en annorlunda utbildning och erfarenhet. Det skulle kunna stödjas ekonomiskt eftersom det inte är många familjer som har råd att skicka iväg sina barn vill ut till exempel Europa.

som Staten skulle kunna betala en del biljetten till exempel

av

Svar från Robban och Monica från ett datortek

någon-

stans i Sverige

Självständighet Vad är att vara självständig

Svar: Att ha en egen vilja, kunna stå för det man tycker och inte falla för grupptrycket. Vara oberoende, kunna klara sig själv, men ha förståelse för att ensam inte är stark.

Vad är det att vara vuxen

Svar: Att ha nått en viss grad mognad och kunna acceptera andras

av åsikter och olikheter.

Inflytande och delaktighet Hur få staten att lyssna unga och varför

Svar: Sveriges framtid ligger i ungdomarnas händer därför borde staten lyssna när VI försöker hörda.

göra oss

Politiker Visa vilka ni är och vad vill. Hur kan annars veta att

vi har valt rätt person. Prata som ungdomar gör för vi vill förstå. Agera

Jo, så här tycker vi 49

mer än att prata och lova för mycket. Färre "utredningar". För mycket smutskastning politiker emellan. Fram med fler politiker som "Ronja".

Ta inte våra det vill säga skattebetalarnas pengar för att finansiera tjänsteresor. Kan för till exempel 5.000 kr skall man inte välja

man resa ett alternativ för 10.000 kr.

Traktamenten missbrukas och man måste inte ta med frugan/maken/sambon resorna.

Försök inte få vanlig dödlig att leva en årsinkomst på 100.000

en kr när politikerna själva har månadsinkomst halva det beloppet.

en Prova gärna att leva på existens minimum Div. månadshyra + 3.000 kr/månad.

Skall alla behöva bli kriminella och missbrukare för att få hjälp. Skall människan behöva sjunka så djupt. Hur vill de regerande ha det.

Skolan Låt elever tidigare ställas inför valmöjligheter. Det är svårt

att plötsligt i åk. 9 försöka välja "sitt liv" genom en gymnasielinje.

Soc. Alla socialsekreterare som verkar under samma tak skall arbeta efter regler och mål. Om telefon räknas "lyx" och jag inte får

samma som hjälp med den, hur skall jag då kunna ringa deras telefontider, samt försäkringskassan, facket, af och arbetsplatser för att söka jobb.

Att betala ut bidragen i tid, div. innan förfallodagen på alla räkningarna.

Att inte sparka på dom redan ligger, div. familjer, arbetslösa,

som pensionärer.

Hur främja ett internationellt engagemang Mer kunskap behövs andra länder, men det är svårt att ändra redan

om djupt rotade attityder. De redan har intresse gör något saker och

som ting medan motsatsen inte gör något.

Så vi Larsa, Tobbe och Erikas från ett

tycker svar

datortek någonstans i Sverige

Vi tycker att ungdomspolitikers uppgift är att skapa arbetstillfällen, ge ungdomar något meningsfullt att göra och att ge jobb som har en lön som gör att ungdomar kan klara sig själva, utan att behöva söka olika bidrag. Det är nästan det allra viktigaste, att kunna klara sig på sin egen lön.

Vi tycker att målen tar de saker som vi ser som viktiga. De är

upp meningsfulla och är bra, de kan nog hålla hela vägen. Vi

resonemangen tror att vissa saker till exempel arbetslösheten behöver mera konkreta

som åtgärder.

Det kan bra att ha arbetsmarknadspolitiska åtgärder för vissa

vara

då måste det åtgärder känns meningsfulla och som grupper, men vara som

50 Bilaga 2

ger en någorlunda ersättning. Det kan nog kännas väldigt meningslöst att bli skickad på något som bara är en Förvaringsplats under viss tid.

en

Mia och Kalles från ett datortek i

svar någonstans

Sverige

Vad är viktigast för ungdomens framtid Arbete: Lägre pensionsålder ge unga jobben. Ge större motivation. För

enkelt att leva bidrag. Återinföra lärlingsplatser.

Skola: Rätt att välja utbildning. Ge utbildning till for omskolning.

unga, Fler högskoleplatser. Individuell intagning, till betyg utan i högre

se grad till lämplighet.

Boende: Lägre hyror. Fler l-2:0r som är ungdomsanpassade bättre utnyttjade utrymmen exempelvis mindre lägenheter med mindre

rum istället för stora dyra l:or är svåra att dela.

som

Familj: Barnbidraget behovsprövat tjänar Du/familjen mer än X kr/år så får man inget bidrag. "Robin Hood politik" bör införas.

Miljö: Skärpning hela världen. Höga avgifter för utsläpp. Subventioner/bidrag till företag som installerar miljöskyddsprogram. Bygg ut kollektivtrafiken genom att till en början sänka priserna, i dag tar

man hellre bilen för vinner ekonomiskt detta.

att man

Alternativ till Datorteket

Praktikplats/provanstälIning. Se över företagsbidrag, så att man inte kan

kicka provanställda efter praktiktidens slut, om inte särskilda skäl finns.

Hur får bevis i kronor räknat att är intresserade av exempelvis ALU och datorek Lägre ersättning för den som "går hemma". "Morötter" stegvis för den som är aktiv och deltar, dock bekostnad av till exempel indraget social- och bostadsbidrag. Registrering samt plus i kanten för varje sökt arbete många plus kan exempelvis ge förtur tillpraktik.

I dag: Kostar att ta ALU grund höjd dagistaxa, höjda

av resekostnader, matkostnader med mera. Vem vill betala för sysselsättning man blir "tvingad" att ta, under hot om att få lägre ersättning i form

av indraget KAS et cetera

I morgon: Man skall behöva betala for det man förlorar ekonomiskt för utlägg till resor, mat med mera, i samband med Datorteket.

Jo, så här tycker vi 51

Datorteket Hässelby/Vällingby

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder Det behövs fler bra lärarledda utbildningar. Varför tvinga personer som är totalt ointresserade åtgärden att medverka Betald praktik är bra. Rimlig av ersättning vid ALU och liknande.

Sänka arbetslösheten Arbetsgivaravgiften måste sänkas för företagen slopa den helt för men småföretag och nystartade företag. Företaget bör utbilda sin personal inom företaget.

Bidragen Se över bidragsdelen. Inom tre månader bör invandrare ha börjat med svenskundervisning under social kontroll för att få fortsatt socialbidrag med tillhörande uppföljningsprov.

Finansiering Facket skall omvärderas och ändra så att alla till exempel vet vad för försäkringar de omfattas av och det bör bli lättare att tillgå. De sitter på orimligt höga löner till exempel EU-politiker, en del som facktjänstemän, politiker, sänk deras löner och gör det obligatoriskt att de varje vecka skall verifiera vad de har gjort så att det blir svårare för dem att nyttja de inte skall ha tillgång till. pengar

Påverkan Avsätt äldre VD:s och tillsätt yngre personer.

Unga resurs nytänkande. Arbetskraft ofta till lägre lön. De bör utvecklas De är mer inom företaget så att de kan integreras i deras system.

Mångkulturellt samhälle Är bra det måste att få visa att man är stolt över Sverige utan att bli men klassad rasist och invandrare kommer bör lära sig att acceptera de som som svenska sedema. Invandrare bör åka tillbaka till sina respektive hemland de inte lär om: sig svenska, de utför kriminella handlingar eller om de inte har rimliga skäl att komma hit. Inför helgdag på nationaldagen 6 juni. Ta bort 1 maj som helgdag. Sammanställt Karin, Linda, Jane, Mia, Adelie, Jessica, Kenny och Tesav: falem.

52 Bilaga 2 SOU l997i7l

Om arbetsmarknadsåtgärder

Det finns både positiva och negativa saker praktikplatser. Det positiva är

om att man får insikt i ett yrke. Det negativa är att kan bli utnyttjad sin

man praktikplats. Det händer allt för ofta.

Man kan också känna att arbetsförmedlingen bara "slänger"

en praktik för att man skall försvinna från statistiken.

Man skall välja att arbetslös. Vi tycker att

vara arbetsmarknadspolitiska åtgärder ska vara för alla åldrar. Den skall också vara frivillig.

Inflytande och delaktighet. Varför många känner att det inte är någon idé att försöka förändra är att det är inte lönt för ingenting händer. Det kan också att vår generation är

vara van att alla andra gör det till en.

Många är ointresserade av politik, men detta kan bero att helt

man enkelt inte förstår vad de pratar om. Fackspråket försvårar. Varför inte göra det roligare.

Det kan också att inte litar politikerna. De lovar

vara man en massa men håller aldrig det de sagt.

Det ska vara fler ungdomar i riksdagen ungefär 20 %.

Man har en del inflytande redan i skolan. Det finns elevråd och nationer.

Lena Persson från datoreket i Karlstad

Efter mina år högskolan och mina lite färre år inom yrkeslivet harjag

en mycket teoretisk syn människans behov och vilja. Däremot har den

synen ännu inte förändrats utan jag kan faktiskt märka att det finns hel del

en bakom teorierna.

Det alla människor, inklusive mig själv, behöver idag är ett mycket stort mått av trygghet. Tryggheten för många ligger i att ha ett arbete och

en ekonomi som fungerar. Dagens samhälle för med sig allt högre kostnader. Det folk i allmänhet vill ha är inte mycket bidrag dräglig tillvaro.

utan en Den privata ekonomin äts upp av boendekostnader som i sin tur för med sig otrygghet.

För att kunna skapa en bra tillvaro för ungdomar och andra invånare i vårt samhälle behöver vi skapa den trygghet vi alla så väl behöver. För att ett teoretiskt sätt beskriva mina tankegångar behöver man bara till Maslow och hans behovshierarki. Grundförutsättningama för mänsklig

en trygghet ligger i att behoven mat, kläder och boende är tillgodosedda. För

av att man skall kunna vidare och utvecklas människa måste detta

som vara ordnat ett tillfredsställande sätt.

Jo, så här tycker vi 53

Att i dag åtgärder, skapande främja kulturella resonera om av engagemang, kontakter och så vidare känns överflödigt innan man kan skapa som förutsättningar för människor, inklusive ungdomar, att tillfredsställa de primära behov trygghet ligger i till exempel boendet, mat och av som

nyttjandet kläder.

av

Alla skall ha rätt till goda levnadsförhållanden. unga På Datorteken har många ungdomar kommer och går. Många av dem som orkar inte ta till sig det vi erbjuder här det vill säga möjlighet att lära sig data och att arbeta med projektarbeten därför att deras primära behov inte är tillgodosedda. Många har problem att klara sin hyra, de måste ha kontakter med socialtjänsten och de är oroliga för sina bam. Att vidareutveckla dessa går inte förrän de får hjälp med de dagliga behoven och kan släppa sina privata bekymmer. Deltagarna har fullt schå med att överleva. Eftersom jag inte är politiker och insatt i ekonomi och andra delar av samhällsstrukturen kommer säkert mina förslag att vara orealistiska men utifrån ovanstående måste möjligheter skapas så att resonemang boendekostnader minskar och möjlighet till normal livsföring ökar. Jag inte att 80-talets glada dagar måste återupplevas. Vi får i Sverige lära menar att leva under andra former kanske går stick i stäv med 80-talet men oss som det måste finnas möjlighet för alla och att börja planera sin framtid envar utan att bakbunden sin nutid. vara av

Samhället ska underlätta för de att leva ett självständigt liv unga Att få självständig går hand i hand med mitt resonemang. Vi har hos vara Datorteken många ungdomar mellan 20-25 år fortfarande bor oss som hemma hos sina föräldrar eftersom de inte har ekonomiska möjligheter att flytta till eget boende. Det primära för dem är fortfarande att kunna ha så att de kan flytta. Självständigheten börjar för många först då. Att pengar kanske få ett arbete när fortfarande bor hemma kan skapa olust man eftersom krav på ekonomisk ersättning till föräldrar kan ge skuldkänslor. De åtgärder skapas idag är mycket bra många av dem. Problemet är som bara att det inte, för de utnyttjar dem, finns någon röd tråd mellan. Om som åtgärderna skall till för att utveckla individerna måste de bygga vidare vara på varandra. Det är mycket viktigt att det satsas mer pengar åtgärder som kan arbete till exempel praktikplatser på företag och så vidare. Ett ge argument mot detta vet jag är att de åtgärderna kostar för mycket. En sådan dyrare åtgärd måste billigare i längden personen i fråga sedan får vara om arbete. Vi har vid flertalet tillfällen fått deltagare till Datorteken hade som ordnat praktikplats vid ett företag blivit nekade detta därför att det men ansetts för dyrt. De har i stället kommit till Datorteken som är en mängdåtgärd därför att det för stunden varit billigare.

54 Bilaga 2

Att dela upp åtgärder mellan olika åldersgrupper är inte lösningen. Åtgärderna måste, om de skall finnas, vara till för de enskilda och inte beroende av ålder individerna. Det är viktigt att åtgärderna blir individuella satsningar så att de inte permanentas. Ett förvärvsarbete får aldrig ersättas av en åtgärd och den risken kan jag idag se när åtgärderna ökar och företag effektiviserar. Pengar måste satsas på att hjälpa företag att nyrekrytera. Det är först när företagen kan expandera som det skapas nya jobb.

De unga ska ha ökad möjlighet att utöva sin rätt till inflytande och delaktighet Denna otrygghet i vardagen speglar också de problem som Ni tar upp i Era målforrnuleringar. Att ungdomar inte engagerar sig politiskt beror helt på att de är otrygga och har alldeles för mycket med sina problem.

egna Problemen i sin tur gör att det skapas politikerförakt eftersom ungdomarna inte tycker att de får den hjälp de behöver. Dessutom har väl sista årens "skandaler" inom politiken skapat det oengagemang råder.

som

Överhuvudtaget kan sägas att det råder en slags hopplöshet som ungdomar och andra människor idag känner av. Föräldrar till ungdomar har fullt schå med att hålla dem borta från brottslighet och droger. De orkar inte engagera sig politiskt. Arbetstider och ökade privata kostnader gör att människor inte organiserar sig ideellt som det har varit naturligt att göra under tidigare decennier. Man har inte råd att offra fritid för sig

att engagera inom andra verksamheter än sitt eget arbete. I detta fall skulle man kunna resonera starkare kring frågan om kortare arbetstid. Det skulle både skapa fler jobb och samhällsmedborgama möjlighet till fritid där de kan

ge engagera sig inom olika föreningar och politiska organ.

Ungas engagemang, skapandetörmåga och kritiskt tänkande ska erkännas och aktivt tas tillvara Utbud och efterfrågan måste överensstämma. Idag när så otroligt många är arbetslösa är utbudet större än efterfrågan. Företag vill ha människor

som har erfarenhet och bra utbildning.

Människorna f°ar alltså inte vara för unga då dessa egenskaper kan saknas men de kan heller inte vara för gamla.

För att de ungas förmågor skall tas tillvara måste de ses som individer med otroliga kapaciteter. Vi måste sträva efter ett samhälle inte delar

som generationerna utan förenar dem. Det är ytterligare aspekt gör

som en som att de åtgärder skapas idag åldersinriktas. Det måste hela tiden

som vara individen som står i centrum. Människan är aktiv och drivande i sin natur om hon bara får chansen, får ta eget ansvar och får möjlighet att visa vad hon kan. Men vårt samhälle är uppbyggt ekonomi vilket gör att den

Jo, så här tycker vi 55

privata ekonomin hos individerna måste fungera för att dessa egenskaper ska kunna få blossa ut och ge individen självförtroende och självinsikt.

De ungas internationella engagemang och mångkulturella kontakter ska främjas De attityder som utvecklats under senare år vad gäller andra kulturer och invandring i Sverige är å ena sidan ett uttryck för Sveriges invånares

egna hopplöshet för den egna situationen och å andra sidan en okunskap kring olika kulturer. l takt med att blir mer internationella blir gränserna öppnare för andra människor att komma hit och "ta våra jobb". Jag tror inte ungdomar idag tänker på sina egna möjligheter att kunna ta sig utomlands och arbeta utan ser bara alla de som kommer hit och "tar arbetena framför ögona dem". Jag vill påpeka att det är citat från synpunkter finns i

som samhället och inte mina egna påståenden. Dessutom tror jag att de är

en allmän rädsla som börjar sprida sig. Många olika kulturella kommer

grupper till Sverige olika parter i krig. Konfliktema mellan dessa

som grupper fortsätter i Sverige och det är det många blir och förskräckta

som arga av.

För att öka ungdomars engagemang tror jag måste börja långt i

man ner åldrarna med information kring olika kulturer. Det "konstiga" måste arbetas bort och måste inse att världen kommer närmare oss i illa Sverige. När jag själv gick gymnasiet för lite drygt tio år sedan hade politisk

en information och det var för att mina gymnasiestudier råkade infalla under ett val. Informationen kring EU och vad detta samarbete kan bidra med kommer att öka ungas intresse men det tar tid. Det är nytt och hela det svenska samhället måste hitta former för hur medlemskapet skall hanteras.

Slutligen Som Ni märker kommer jag inte med några konkreta förslag saker och

ur ting kan lösa sig. Jag är för dåligt insatt i möjligheter finns. Men jag är

som mycket övertygad att måste skapa ett nytt tryggt samhälle för alla

om man för att man skall kunna vidare. Vi måste börja från början. Kan

man skapa trygghet och så sätt få individer att känna att de har möjligheter kommer de själva att ta ansvar för sina liv, jag tror det, jag vill tro att människan inte är självdestruktiv. Slutar jag att tro det kommer jag själv att ge upp hoppet om Sverige.

Vad gäller Era mål är de väl ett uttryck för ett önskat tillstånd

som alla vill ha. Däremot är de för mig väldigt svåra att bryta till konkreta

ner handlingar. Ett mål är till för att man skall kunna uppnå det och det känns som Era målformuleringar är ouppnåeliga. Det måste vara konkretare för att det skall kunna gå att arbeta efter. Jag inser att det är nedbrytningen

av målen Ni vill ha synpunkter kring eftersom Ni gör det här utskicket det

men känns som att börja i fel ände.

56 Bilaga 2

från Jim, Jessica, Conny, Thomson och

Synpunkter

Ann, datorteket i Åkersberga

Det är viktigt för idag att skapa framtidstro och förutsättningar för

unga

att leva ett självständigt liv. Unga behöver ungdomspolitik. Målen som unga tas i rapporten är viktiga.

upp

Alla ska ha rätt till goda levnadsförhållanden

unga Det är bra att veta framtiden ser ut. Bra att ha mat för dagen och dräglig

om levnadsstandard.

Samhället ska underlätta för de att leva ett självständigt liv

unga Man ska kunna ta hand om sig själv och kunna försörja sig. Lärlingsplatser skulle hjälpa till att skapa arbeten. Arbetsförmedlingen skulle kunna fungera bättre. Man ska välja att få bidrag man vill.

om

De ska ha ökad möjlighet att utöva sin rätt till inflytande och

unga delaktighet Politikerna måste prata med enkelt språk. Ungdomar är intresserade men okunniga. Det måste ändras staten. Ja, det måste fler unga i riksdagen

av för jämnare politik. Man måste våga säga sin mening och stå för sina åsikter.

Svar från Anders Ohlsson, datorteket i Osby

Efter att ha läst denna rapport är det främst två saker som slår mig:

1 Om denna rapport först hade varit sammanställd av ungdomar ute i landet till exempel "Vi tycker att ungdomspolitiken skall bedrivas så

som

förankrad hos och utvärderad er politiker, så tror jag att detta hade blivit

av något kunde verkligen kan hjälpa till att förändra situationen för många

som ungdomar.

2 Detta är ännu pekpinne och fmgervisare makthavare som har

en av

"vision" hur ett "idealsamhälle" skall fungera enligt vissa normer och en av principer. Det jag tycker mig skönja mellan raderna i Thomas

är, som Idergards kommentar till rapporten, en form av storebrorsmentalitet som

och en bitter eftersmak av en stöpt verklighet som ingen genomsyrar ger egentligen vill ha.

Om politiker vill att ungdomen, och för övrigt resten av landets befolkning skall återfå om inte helt delvis det förtroende som ni anser

men

så viktigt i demokrati, så måste verkligen börja lyssna på folket, vara en inte sätta pekpinnar och moralkakor som själv har så svårt att följa.

upp

Det handlar enbart förtroende, och att hålla sig till sanningen i alla

om lägen. Om går ut med ett vallöfte, så måste man också hålla det. Om

man

Jo, så här tycker vi/ 57

man säger sig vilja motverka allt mygel inom bank/fmansväsendet och för övrigt alla andra områden där det cirkulerar mycket är Statens,

pengar som det vill säga svenska folkets, egendom, så måste också visa detta

man genom att bland annat lägga stränga lagförslag med höjd straffpåföljd för så kallat ekobrott.

Om man vill att svenska folket skall förstå att "vi måste spara", så måste också makthavarna med och visa att de är beredda att ställa

vara upp på samma villkor som oss övriga. Från sparivem måste dock undantas tre stora områden, och dessa ska vara heliga i vårt så kallade välfärdssamhälle, nämligen barnomsorg, äldreomsorg och sjukvård.

Att tilläggas bör också större delen skolväsendet särskilt

av grundskola undanhållas sparförslag. Om i Ungdomspolitiska Kommittén verkligen vill att ungdomar ska må bra, så ställer jag i dag frågan:

Varför i hela fridens namn drar allt det viktiga

som bam/ungdom behöver Som om inte det är med att föräldrar

nog dubbelarbetar for att tjäna ihop till sitt uppehälle och försörja sina barn, och när de kommer hem är de ofta för trötta för förstående och

att vara kärleksfulla i den utsträckning som barnen verkligen behöver, eller for de som är/blir arbetslösa och ser hela sin tillvaro ryckas undan bit för bit, med inskränkningar i A-kassa, sämre sjukförsäkring och så vidare. Hur skall dessa föräldrar kunna känna glädje i sitt liv och kunna till stöd för sina

vara barn

Återgående till kommitténs förslag, så finns där bitar som låter sunda och riktigt inspirerande, men undrar detta någonsin kan bli

man om verklighet, så länge politiker inte håller sig till sanningen

Mycket av det som står är baserat psykologers uppfattning vad

om

viktigare att se på hur ungdomen är i dag, och vilken verklighet rör sig i

man i dag Visst behöver barn och ungdomar regler/mål, är det alltid så att

men samhället skall riktlinjer till hur svenska folket i detta fallet

ge ungdomspolitikens utformning skall vara

Jag tror, att om samhället i sig var ett engagerande samhälle, där det fanns en känsla av att man var behövd och omtyckt trots sina fel och brister, och att det s.k. "skyddsnätet" gång skulle finnas i vårt svenska

som en samhälle byggdes upp och fungerade, i stället för att raseras som nu, så skulle också svenska ungdomar bli mer intresserade av politik, därför att

om känslan av att människor verkligen brydde sig i samhället ökade

om varann så skulle också en glädje av att delaktig i samhällsuppbygg-

vara naden/utvecklingen sprida sig automatiskt.

Nu menar jag inte att staten skall med pengar för att "fånga upp" folk när det går snett i alla lägen, men att individuellt på varje

man ser människas livssituation när det har inträffat något som gör att denne individ

58 Bilaga 2

behöver extra stöd under viss period, till exempel ekonomiskt stöd,

en familjeterapi, eller andra former stöd. Många gånger följer man lagtexter

av för hårt i sin bedömning, och det slår ibland väldigt hår mot individer som upplever blir nertryckt utan att få gehör för sina känslor och att

att man rättvisa inte existerar.

En sammanfattning mina åsikter:

av 1 Börja i rätt ände och låt ungdomarna själva lämna förslag till hur deras framtid kan ut, och gör bedömning hur mycket de förslagen

se sen en av av

lagts fram kan genomföras. som

2 Tro inte att kan få ett bättre samhälle genom att lägga fram

man pekpinnar och moralkakor vanligt folk, och sen få oss att följa detta när politiker inte själva orkar göra det emellanåt.

3 med omtänksamhet, värme och med öppna ögon för ungdomars

Se mer situation framför allt TALA SANNING och LYSSNA vad de har att erbjuda, så får automatiskt individer strävar efter att vara med att

som bygga ett bättre samhälle, utan extra kostnad. Ganska bra sparförslag i dessa tider, eller hur

Jo, så här tycker vi 59

4 Ungdomsorganisationerna

I de här kapitlet presenterar de svar som kommit till kommittén från ungdomsorganisationemas riksförbund. I nästa kapitel finns från

svaren ungdomsorganisationema distriktsnivå.

Riksförbunden har haft möjlighet att svara både kommitténs rapport och ett första utskick med frågor fem temata: eget ansvar, stödja

unga människors oberoende, makt, inflytande och representation, mötesplatser samt ledsnad, ensamhet och stress. Från några organisationer finns därför två svar. Bägge uppsättningama diskussionsfrågor återges i sin helhet i kapitel ett i denna bilaga.

Estniska Ungdomsförbundet

De områden vill ha våra åsikter om är ganska vida och det blir ganska subjektiva uppfattningar av dessa.

Vi EUF upplever att till viss del vill ta för eget agerande,

unga ansvar men faktiskt måste erkänna att vi inte lyckats få fram vill ta

unga som steget fullt ut. De vill gärna att någon skall hjälpa till att sätta aktiviteter,

upp att någon hjälper till att pusha då det är trögt för organisationer, då

man inte kan få folk att närvara aktiviteterna och så vidare.

Samtidigt tror vi att det skulle kunna vara mycket stor hjälp om man riksnivå, med detta menar vi Ungdomsstyrelsen, skulle ordna till exempel kurser och diskussioner kring ideella föreningar, deras ledning

och ansvar. Om kurser den nivån anordnades skulle det "på allvar".

tas mer

Detta skulle också kunna ses som ett sätt att bli och ta fullt

vuxen ansvar ut.

Eftersom arbetsmarknaden är såpass tuff idag, skulle nog dylika kurser upplevas väldigt positivt och som ett led i egen utveckling.

Denna utveckling skulle vidare kunna leda till att unga intresserade sig för och vågar ta itu med till exempel politiska frågor, fackförbund, hyresgästföreningar och så vidare.

De flesta skolor enligt våra erfarenheter har idag ett fungerande elevråd, men detta är inte tillräckligt. Skulle man hamna i ett större sammanhang, känner man kanske uppgiften som mera angelägen och känner man sig ändå rätt säker i formalian har vunnit mycket.

man

Detta är mycket komplexa frågeställningar har och väljer därför att denna gång besvara dessa frågor detta enkla sätt. Egentligen är detta diskussionsämnen som upphov till stort utrymmesbehov vad gäller

ger ventilering av frågorna.

60 Bilaga 2

Sveriges Modellflygförbund

Eget ansvar Våra cirka 5 000 ungdomar kommer att få svårigheter att tillgodogöra sig statens ekonomiska stöd grund av svåruppfyllda regler för erhållande av bidrag. Vi upplever statens stöd ovärderligt. Vårt förslag är att

som undanröja 60 procent-regeln för berättigande till stöd från

Ungdomsstyrelsen.

Stödja unga människors självständighet Vår organisation har målsättning att ständigt uppfostra ungdomar inom

som modellflygsporten. Som ett led häri ingår stor självständighet som en förutsättning att få deltaga i våra tävlingar. Våra tävlingsregler kräver i många fall att den tävlande skall ha byggt sin egen modell eget tävlingsredskap. Modellflygförbundets lokalorganisationer arrangerar kontinuerligt kurser i ämnen hörande till vårt speciella ämnesområde. Däri ingår även att umgås med människor i alla åldrar vilket ger en starkt uppfostrande effekt. Kontakten med de äldre klubbkamratema ger i dessa fall den ett mycket starkt självförtroende i och med att han/hon har,

unge och tar, fullständigt för det modellflygplan tillverkas.

ansvar som

Makt, inflytande och representation Vårt demokratiska föreningsliv är den grundläggande garanten för makt, inflytande och representation för det uppväxande släktet. För vår del inom SMFF kan vi effekterna detta genom att det sker en föryngring inom

se av lokalorganisationemas och förbundets styrelser.

Idén att eleverna skall ha majoritet inom skolans värld kan säkert synas positiv. Många frågor dyker Skall eleverna såsom varande i majoritet

upp. besluta sin skolas ekonomi, tillsättande tjänster, inköp av lämpligt

om av studiemateriel, planering schema m.m. Frågan är för stor för att kunna

av allsidigt och entydigt belysas i enkel enkät. Skolans uppgift måste vara

en att förmedla kunskap i de specifika ämnen som ingår i studieplanen. Inte att

plats för experiment där utgången kan bli förödande för den enskilde vara en eleven.

Mötesplatser Mötesplatser för människor saknas De ungas möjligheter att göra

unga sin röst hörd är helt fråga. I vilket sammanhang skall man höras

en annan Vad vill de Hur vill de genomföra det de vill Här har det politiska etablissemanget en gigantisk uppgift att lösa.

Det organiserade föreningslivet har dessa problem. I våra föreningar kan den uttrycka sina önskemål, få dem granskade och ofta tagna till

unge intäkt för vilja att konstruktivt förändra något som anses som tillfyllest.

en

Jo, så här tycker vi 61

Problemet för all föreningsverksamhet är att nå de eller mindre vilsna

mer ungdomar har svårigheter att sig i vår samhälleliga verklighet.

som anpassa

Ledsnad, ensamhet och stress Vår uppfattning är att trygghetsfaktom har försvunnit för många individer. Detta innefattar både ekonomisk och social trygghet. En faktor kan det

vara stora utbudet av verksamheter. Den unge slits mellan sina olika intressen och sin naturliga nyfikenhet det som är nytt.

Eventuella hälsoproblem hos dagens ungdom ligger långt utanför vårt kompetensområde och kan därför kommenteras

av oss.

Unga RBU-are Vi inom riksförbundet Unga RBU-are att alla ungdomar är

anser en resurs för samhället. Även de funktionshindrade. För detta ska bli realitet

att en arbetar vi för bättre utbildning, arbete, assistans, vård och habilitering för ungdomar med funktionshinder.

Vi sprider våra åsikter till politiker, myndigheter och allmänhet, till exempel via massmedia. Att påverka allmänna attityder är ett viktigt led i att förändra våra levnadsvillkor till det bättre. Därför känns det extra roligt

att

ber om våra åsikter.

För våra medlemmar är det viktigt att få komma ut arbetsmarknaden, att där skaffa sig en egen identitet och så vis stärka självkänslan.

Vi måste få känna att behövs och kan göra nytta ute i arbetslivet. Vi betalar hellre inkomstskatt än lyfter sjukpension från 16 års ålder. Vet till exempel att en person som lever förtidspension kostar staten ett antal miljoner kronor under sitt arbetsföra liv förutom vad det kostar i personlig känsla av nederlag

För att ge oss funktionshindrade större möjligheter att ta sig ut på arbetsmarknaden måste lönebidragen finnas kvar. Annars kommer vi aldrig få samma möjligheter andra ungdomar.

som

För att vi ska kunna bli en resurs behövs, som säkert förstår, stöd och satsning. Där spelar de personliga assistentema mycket viktig roll. Tänk

en Er själva en person i tonåren inte kan frigöra sig helt eftersom han är

som beroende av sina föräldrars hjälp för att klara sitt vardagliga liv. Tror Ni

att han kommer att utvecklas till självständig människa klarar att ta

en som egna initiativ, lösa sin arbets- och boendesituation och kan skaffa sig

som bra sociala kontakter Det tror inte på Unga RBU-are.

Att inte ha en kropp fungerar gör att blir beroende

som man av hjälpmedel för att kunna leva så normalt möjligt. Vi måste därför få

som vara med och välja våra hjälpmedel som de experter är och därför bör

ses som.

62 Bilaga 2

Hur ska Ni politiker kunna stödja funktionshindrade ungdomars nu självständighet Låt få ta eget och vara med och bestämma i de oss ansvar beslut rör våra liv. När man får ta eget ansvar växer man som som människa. Tyvärr är del föräldrar till funktionshindrade överbeen skyddande, vilket motsatt effekt. Det finns dock ungdomar som trots ger detta har skinn näsan och säger ifrån. De kallas ofta för bråkstakar. För vi ska kunna med och fatta beslut behövs mötesplats for att vara en ungdomar. Nu när alla dras läggs de flesta fritidsgårdar ner, oss resurser ner vi måste få motsvarighet till dessa där alla ungdomar kan träffas och en uttrycka sina åsikter. Även de ungdomar lever med ett funktionshinder. som Som det är idag sitter ungdomar och diskuterar stora och viktiga frågor men de oftast inte vart de ska vända sig med sina åsikter. Mer information vet behövs hur får politiker att ta sig tid och lyssna. om man l dessa sparartider håller de flesta handläggare hårt i plånboken, de ser det sin främsta uppgift att och inte att hjälpa de som behöver. Det som spara kan trycka även den starkaste människa att alltid behöva kämpa för ner färdtjänst, hjälpmedel eller andra saker borde vara en självklar rättighet som for funktionshindrad. Man måste planera sitt liv mycket noga, färdtjänst en ska beställas, läkarbesök, sjukgymnastik, skola/arbete. Dessutom vill man ha tid for sina vänner eller ett annat fritidsintresse. Detta leder lätt till stress. Ensamhet är något många känner idag. Det är ännu vanligare bland som funktionshindrade ungdomar. l ett hårdare samhälle finns inte tid att lära känna någon tar längre tid sig vid toalettbesök eller har som talsvårigheter. Vi Unga RBU:are tror att just stress och ensamhet är de största hälsoproblemen för människor idag. Dessa två faktorer tillsammans unga leder ofta till depressioner. Ett sätt att undvika detta är personliga assistenter. Man slipper då funktionshindrad göra saker som tar mycket som tid och kraft, till exempel dammsugning vilket en annan person gör som mycket snabbare och enklare. Som for folket bör kunna tänka sig i andra representant man människors situationer så egentligen ska åldern inte spela någon roll. För de ungdomar vill sig politiskt eller inom något annat område som engagera måste dörren stå öppen. Detta gäller även skolkommittéer. För många av våra medlemmar kan det komma tid i deras liv där deras egen frigörelse en tar så mycket tid och kraft att de inte orkar engagera sig men sedan kommer de tillbaka och då ännu starkare. Hoppas våra funderingar givit Er något och att Ni fått större förståelse

för våra problem.

Jo, så här tycker vi 63

Jordbrukarnas ungdomsförbund

Eget ansvar Kan inte för tillfället påminna mig om sådana hinder.

Ungas självständighet Genom "jobb", arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Återinföra lärlingssystemet. Billiga bostäder med låga driftskostnader el, vatten, tele låga

taxor. Åtgärder är ett måste idag. Det måste också vara en motprestation, tror jag.

Makt, inflytande och representation Mycket viktigt att ungdomarna finns med och styr. Det handlar om våran framtid. Än mycket tydlig "förgubbning". Kvotering av antal platser för enbart ungdom. 50 procent för ungdom under 30 år, 25 procent för ungdom under 25 år. eller något liknande.

Man försökte med något kallades Skolkonferens, som inte alls

som lyckades något bra. Skolledningen har ändå den "högsta" talan. En ny lokal styrelse skolorna tror jag inte på. Elever måste kan nog bara vara med och bestämma kortsiktigt. Vilket gör att skolledningen måste ge lärare och elever mycket inflytande. Timtilldelning måste kunna ändras "under gång".

Mötesplats Finns ingen plats att göra sin röst hörd. Fler ungdomar i styrelser och nämnd. Framför allt inom kommun och landsting.

Ledsnad, ensamhet och stress Dåliga matvanor, mycket snabbmat. För mycket tv/video, sena kvällar. Föräldrar jobbar för mycket. Engagera föräldrarna mer

som

Svar från John Haraldsson, 23 år.

Sveriges Unglottor

Eget ansvar Det är oftast svårt för ungdomar att ta del de insatser som stat, kommuner

av och landsting erbjuder grund alla regler och tung byråkrati som råder.

av Det är inte lätt att stå inför någon "myndighetsperson" och hävda sina tankar och idéer. Att bli trodd och betrodd är svårt då regler och normer styr i "vuxenvärlden". Så här gör och så har alltid gjort. Ungdomar är lite "rädda" för de fonnella former som vuxna oftast arbetar efter. De vill ha öppna för möten och flexiblare regler där

mera normer

64 Bilaga 2

möjligheter gives till att själva påverka och för verksamheten på

ta ansvar sitt sätt.

Stödja unga människors självständighet Ekonomi pengar styr unga människors liv och självständighet i allra högsta

grad. Har man inga pengar eller möjlighet till lön beskärs utvecklingen till oberoende och att bli Man känner sig bunden och grupptrycket är

vuxen. stort. Att vara som alla andra gäller. Gör man inte det så är man mera utsatt för mobbning och känner utanförskap.

Man kanske skall sänka kraven både från håll och från

vuxnas ungdomarna. Att vara självständig behöver inte eget boende eller

vara arbete. Det gäller mera att få stöd för sina åsikter och hjälp till att ta

ansvar.

Underlätta med studiestöd i olika fonner, sänka ingångslöner i åldrar 20- 22 år, längre praktiktider och flera olika typer lärlingsplatser är några

av åtgärder man skulle kunna göra.

Förhoppningsvis skulle då företagen råd att anställa fler ungdomar,

ge mera praktiskt arbete och lärlingssystemet vore bra för ungdomar att komma

i arbetslivet på ett naturligt sätt. Att få lära sig ett yrke och att få samarbeta med en vuxen, så kallat "mentorskap", är oerhört värdefullt och bidrar till personligt ansvar och utveckling.

Makt, inflytande och representation Ungdomars erfarenheter av fackliga organisationer, hyresgästföreningar och andra föreningar är litet. Att vara med i den demokratiska är

processen viktigt för alla och att ungdomen är med är en förutsättning för demokrati i framtiden.

Att inrätta ett ungdomsråd ute i kommunerna där ungdomar från olika skolor, arbetsplatser och näringsliv är med och när sedan det skall fattas beslut i frågor som rör ungdomar skall dessa ungdomsråd tillfrågas och bli delaktiga i besluten.

Att inrätta styrelser i skolan där eleverna är i majoritet är ett sätt att öka makt och inflytande. Men om styrelsen skall fungera måste verksamheten vara meningsfull och följas och resultat. Görs inte detta är det hela

upp ge tämligen meningslöst.

Mötesplatser Ja, det saknas mötesplatser för ungdomar. Idag kostar det också att få ha lokaler för egna aktiviteter. En tung post i föreningarnas ekonomi.

Oftast så är det regler och stela former som styr vad ungdomar kan träffas och ha aktiviteter. Ett "Ungdomens Hus" vore något att satsa på. En mötesplats för alla, cafe, fritidslokaler för olika aktiviteter, ungdomsrådet har sin plats, anordna konferenser, seminarier, kurser utbildningar med mera. Här skall ungdomarna själva få ta för sin delaktighet i

ansvar

Jo, så här tycker vi 65

samhället. Och här skall skola, kommun och näringsliv ge sitt stöd och respekt för verksamheten.

Ledsnad, ensamhet och stress Skolan lägger och mer ansvar eleverna. Detta är bra men de måste mer förberedda på det och inse att detta med egna studier är viktigt inför vara framtiden. Men det är inte så lätt. Framtiden är oviss för de flesta, vad skall jag bli och ekonomi styr valet. Klivet i vuxenvärlden är inte längre så "utstakad" som tidigare. Tankarna framtiden, de egna krav och samhällets krav att lyckas gör att pressen är stor. Dåliga miljöer i skolor och på arbetsplatser bidrar också till stress. Man kanske påtalar brister får inget gehör. Man blir besviken. Stora och men bullriga klasser gör det svårt att få sin röst hörd. De starkare slår ut de Man ger upp, blir ledsen. svagare. Omtanken varandra är borta i dag, medkänsla och känna sig behövd om försvunnen. Familjer flyttar isär och tryggheten i tillvaron mbbas. Även är ändrade arbetsförhållanden och förflyttningar gör att tillvaron känns osäker och otrygg. Vuxnas livssituation påverkar barn och ungdom oerhört hårt. Att vacker, stark och duktig och hänga med i det senaste utgör vara också stress och otillräcklighet för dem inte orkar, kan eller vill. Gäller som kanske tjejer i första hand Att lyssna till barn och ungdom, respektera deras åsikter, låt dem vara med och bli delaktiga i förändringar i familjen, i samhället, i politiken, i näringslivet. Se tidigt signaler till ohälsa, ta dem allvar och lös dem i samförstånd är några de åtgärder vi kan slå fast. av

American Car Club of Sweden

ACCS organisation för teknik- och motorintresserad ungdom och även är en för alla andra med intresse. Vi har drygt 11.000 medlemmar i 86 samma lokalföreningar till 90 procent återfinns i glesbygd. ACCS har nästan som 40 procent tjejer styrelsemedlemmar i de olika lokalföreningama och som utgör 30 procent hela medlemsantalet. Föreningen har medverkat som ca av sakkunnig i hobbyfordonsutredningen. ACCS bildades 1988 och blev riksorganisation 1990. Sedan den 15 april 1996 arbetar vi med ett utvecklingsprojekt under Ungdomsstyrelsen. På ett antal orter har killar och tjejer från ACCS ställt frivillig personal bland annat. fritidsgårdar och ungdomscaféer. upp som Projektet går ut på att dels bygga samverkan mellan kommun och upp förening och dels väcka ungdomars intresse för annat än att hänga på stan. Meningen är också att lära sig tillvarata ungdomars och föreningars

66 Bilaga 2

kunnande för att utvidga fritidsutbudet. Vi har till exempel börjat med s.k. kvartersgarage, ACCS klubbgarage, där nyfikna ungdomar kan med

vara och meka med bilar eller delta i kurser som anordnas. Givetvis gör från ACCS detta helt ideellt.

Projektet har slagit väldigt väl ut, de olika kommunerna har sett bevis ett verkligt engagemang och det är lättare att föra diskussioner i olika ungdomsfrågor. Våra lokalföreningar har fått större förtroende och vågar satsa ännu mer. I vecka 36 kommer att göra enkätundersökning

en några av orterna där ungdomarna själva får säga vad de tycker. Detta kommer att redovisas för respektive kommun och ACCS:s styrelse. Jag kommer även att skicka upp resultatet till er så att även kan hur det har

se gått

Jag vill gärna och tacksamt dela med mig av de synpunkter och fakta redan kommit fram till.

Eget ansvar Vi har noterat att det är två helt olika världar möts och ska

som som samarbeta. Redan här ser vi ett kommunikationsproblem. Man talar två olika språk och pratar ofta förbi varandra. Ungdomar vill och kan ta ansvar för sin egen situation men utifrån sina egna förutsättningar och med stöd från till exempel myndigheter och andra organisationer. Skillnaden är att ungdomarna vill göra det ett enklare och rakare sätt än vad som nu är fallet. För här är nästa kollisionspunkt tidsperspektivet. Omständliga

beslutsprocedurer och brist förtroende från i första hand lokala beslutande instanser. Detta är ett problem för alla typer föreningar

av som bedriver verksamhet utanför den ordinarie typen av fritidsverksamhet, typ idrott.

Ett enklare snabbare sätt borde kunna införas och som är någorlunda detsamma över hela landet. Visserligen är kommunerna helt självbestämmande i dessa ärenden, någon rät linje borde finnas. Som

men det är idag kan samma fråga bedömas olika sätt i olika kommuner.

-W Mötesplatser Något som är genomgående i alla kommuner är bristen egna mötesplatser det vill säga lokaler där man kan samlas och träffas. Fritidsgårdama tillkom just för detta en gång. Problemet är att när de som bäst behövs, kvällar och helger, är de ofta stängda grund av ansträngd ekonomi. Vårt förslag är att låta ungdomsråd få ansvar och sköta gårdarna delvis själva med stöd av andra föreningar i behov av lokaler. Detta skulle också vara ett steg för att stärka ungdomars självkänsla och dem att komma med egna initiativ och idéer. Vad som däremot är viktigt att poängtera är att man måste ställa krav och kräva motprestation ungdomarna. Det är ett bra bevis på att

en av de tas allvar.

Jo, så här tycker vi 67

Det här är bara nâgra reflektioner och tankar har och som tror kan vara ett bra motmedel mot den likgiltighet som idag råder. Jag hoppas att detta kan till hjälp i utredning och som jag skrev ovan kommer jag att vara er delge er resultatet av projektet. Keith Eliasson

Unga Allergiker

Utskrift samtal med representanter for Unga Allergikers styrelse. av

Eget ansvar Unga allergiker UA de det så finns det inga formella menar att som ser hinder for att ta eget Problemet är istället de äldres attityder unga ansvar. gentemot de Det är till exempel svårt för en ung person en unga. arbetsplats att komma och ta därför att de äldre vill inte det. De ansvar "lilla gumman" släpps inte in. unga ses som men Som i arbetslivet det också bra fick en mentor. Om det ung vore om man till exempel är så att känner att har svårigheter att komma i man man arbetet skulle det bra att ha någon utanforstående att prata med, någon vara har erfarenheter från ens egna arbetsområde. som

Självständighet Något skulle till hjälp för allergiker att man såg till att som vara unga vore det fanns medicinsk syo-konsulent. En vanlig syo talar om hur man blir en till exempel läkare, vilken utbildning och hur möjligheterna ut att få jobb ser när är färdig. Men för allergiker det enormt värdefullt att sen man unga vore få medicinsk information vilka jobb bör söka. Det skulle också vara om man bra för de inte tidigare varit allergiker får problem sitt jobb som men som att få information vad ska göra. Att förlägga en sådan syo till om man Arbetsförmedlingen skulle mycket bra för de drabbade men också for vara de är intresserade miljöfrågor som inte vill jobba i allerogena som av om miljöer. När det gäller boendet är det viktigt att samhället inser att unga måste få flytt hemifrån. Man ska inte behöva ha barn eller plugga for att få bostadsbidrag. Man har rätt att flytta hemifrån. Sen är det viktigt att bygger såna lägenheter som unga vill ha. Det man vill säga små lägenheter inte är dyra. Man kan bygga efter som studentkorridorsmodellen. Alltså att har ett eget ganska litet rum och man delar kök och vardagsrum. Det skulle många uppskatta att ha som unga första lägenhet. Ett bra sätt att ta första steget ut. Man måste också till att det byggs inte blir svindyrt. Det gäller att ge se som byggherrama incitament att bygga för Unga behöver inte tvättmaskin i unga. lägenhet och så vidare. Bygg istället budget lägenheter.

68 Bilaga 2

Den här sortens boende behöver egentligen inte riktas särskilt till Det unga. skulle kunna öppet för alla det är till största delen vara men unga som kommer att vilja bo det sättet. Det förstås bra det inte blev ett vore om ungdomsghetto som till exempel studentområdena i Lund har tenderat att bli. Överhuvudtaget är det viktigt att lägenheter inte riktas till enskilda kategorier så att det bara blir studenter här och arbetslösa där och så vidare. Det måste finnas lägenheter för den som är vilken kategori han/hon än unga tillhör. Att få hjälp att leta sig fram på bostadsmarknaden vore suveränt. Det har blivit ganska svårt när avskaffat bostadsfönnedlingarna på många nu man håll. Det är ett gjytter av bostadsföretag att hålla reda på. Om kommunen kanske kunde erbjuda ett infonnationspaket när man fyller 18 som ett slags myndighets-kit Det här behöver du veta, det här är dina rättigheter, det här är dina skyldigheter. En institution där det syns att de inte kommer unga arbetsmarknaden är KOMVUX. Där pluggar 17-18-åringar idag. Det var inte tänkt så, det hörs på namnet. Universitetet är ytterligare ett område där det syns att i inte unga kommer på arbetsmarknaden. Det är så otroligt svårt att komma universitet eller högskolor idag. Det är synd UA tror inte att det men vore en god idé att öppna universiteten. Kvaliteten skulle bli lidande därför att man inte har lärare att ta emot så stora studenter det skulle nog grupper av som bli tal om. Om omställningen kunde göras gradvis kanske det skulle kunna gå. Men UA menar att det är viktigare att redan idag försöka styra och anpassa intagningen så att fler utbildas inom de områden där det behövs. Teckenspråkstolkar är ett exempel. Det tas 15 elever varje år till den utbildningen men det fattas flera hundra. De som behöver dessa tolkar blir hindrade i sina liv därför att det är eller mindre omöjligt att få tag i mer en tolk. Intagningen måste alltså styras mer efter efterfrågan. Åtgärder är mycket bra för arbetslösa såvida de är rätt utformade. Men de får inte innebära gratis arbetskraft för arbetsgivarna. UA är medvetna om att det är ett delikat problem att utforma så att de både innebär reell en möjlighet för unga att komma ut samtidigt de inte får bli utnyttjade. som Man menar dock att det måste gå. För många är det mycket värdefullt att praktikplatser och genom arbetsmarknadsåtgärder få sig fram. Även för allergiker, prova unga astmatiker och andra funktionshindrade är detta viktigt. Då har man möjlighet även medicinsk aspekt. att prova ur en Ett annat perspektiv självständighet är att de måste våga unga mera. Det är för lite djävlar över de idag. Man vågar inte ta initiativ anamma unga eller sticka ut hakan det mista. UA tror att skolan bär för ett stort ansvar detta.

Jo, så här tycker vi 69

Som det ut idag lärs man till att i första hand svara frågor. Inte att ser diskutera och fundera. Detta beror inte läroplanen, den är utmärkt. Nej, det beror de gamla lärare inte kan skolas om. Det måste fler nya som lärare är utbildade enligt den nya läroplanen, som värdesätter initiativ som från eleverna och där det är viktigt att eleverna är aktiva. Dessutom är klasserna för stora. Det är snart sagt omöjligt för lärarna att kunna omsätta dessa tankar i praktiken när man har trettio elever i ett klassrum. Det blir bara så att det är två stycken som pratar, resten är tysta. Att ungdomarna blir lite mindre rädda och vågar lite mer kanske inte direkt fler jobb det kan vara viktigt ska hitta utvägar ger men när man arbetsmarknaden. För att komma nya idéer krävs att man är van i att tänka själv och att ta initiativ. Ytterligare ett perspektiv självständighet är det som föreningslivet kan bidra med. UA att föreningslivet frigör folk, ger dem möjlighet menar att utvecklas och bra grund för den som vill vara aktiv i samhällslivet. ger en Det är demokratisk fostran och därför borde man stödja föreningslivet en och visa att uppskattar det arbete läggs Det är viktigt utöver man som ner. bostad och mat för dagen.

Makt, inflytande och representation Det är viktigt att sig i de politiska partierna, det är så vårt unga engagerar demokratiska system är uppbyggt. Men problemet idag ligger inte hos de själva. UA är inte så säkra det här snacket om att unga bara vill vara unga med i enfrågerörelser. För det första kan man ifrågasätta det begreppet. Miljörörelsen är till exempel inte mer en enfrågerörelse än vad socialdemokraterna är det. På motsvarande sätt SAP har ekonomi som som sin tankeram har miljöföreningar miljö som sin ram. Och UA själva är absolut inte enfrågeförening. Där finns en så stor spännvidd att det är en enbart elakt och förklenande att använda det epitetet. För det andra handlar det här med relativa ointresse också om att det faktiskt har blivit ungas tuffare att leva idag jämför med hur det var för de som var unga om man sextiotalet. Jobb och bostad är helt enkelt inte lika självklart och det tar musten ur även de unga. Vad måste till för att ska sig är att de äldre släpper som unga engagera de Svårare än så är det inte. Det finns så många exempel hur unga yngre. söker sig Därför är det viktigt att man till en början försöker men ger upp. formalisera närvaro och deltagande. Till exempel i såna här ungas kommittéer det bra man självklart såg till att de ungas kompetens vore om togs till det vill säga att människor ombeds delta i arbetet. Och vara, unga det handlar då inte bara när det gäller uttalat ungdomspolitiska och om it-frågor utan i politiska frågor i stort. UA är därför positivt inställda att under en övergångstid tills det faller man sig naturligt kvoterar i politiska organ. Självklart är kompetens mer unga

70 Bilaga 2 SCU 1997:71

det som ska styra urvalet i första hand så länge de är äldre läs men som fyrtiotalistema inte förstår att även är kompetenta kan det unga vara nödvändigt. Kvotering skulle då ske till alla politiska de organ, ungas kompetens är lika heltäckande och lika behövlig inom alla sakområden. UA har för tillfället inte så många förslag hur skulle kunna man kanalisera andra politiska organisationer än de traditionella partierna. Men man tycker att det är viktigt att man låter andra organisationer komma till tals till exempel i den här typen av kommittéarbeten, inte bara i form av remissyttranden utan att faktiskt sig tid att tala och träffa dem. man ger Kommunala ungdomsråd intelligent tanke. Det kan ser man som en vara ett bra sätt att se till att ungas synpunkter tas till Men det får inte bli vara. att ungdomsrådet konkurrerar ut allt annat. I Umeå till exempel har man satsat stort ett UR. Man har fått ett hus och bra budget. Men det en innebär samtidigt att det är det enda man satsar vilket gör de unga som inte är intresserade av UR ganska arga. Får alltså bli så att ställer man olika typer av verksamheter mot varandra så att det plötsligt bara finns ett alternativ kvar för de unga, UR eller Stora torget. Man tycker att UR ska vara öppet för alla vill delta att det som men samtidigt ska finnas någon form av val. Det vill säga det ska inte vara ungdomspolitiker som väljs det ska kunna vara vem som helst men det ska vara en vald församling baserad personval. Det ska inte formeras efter partipolitiska linjer utan efter ungdomspolitiska. Vad man bör göra är att göra en dokumentation de UR fungerar av som bra, som i Piteå och Linköping. Där bör man dessutom prata med unga som inte är med i UR för att höra deras åsikt. Varför är de inte med Tycker de att UR gör något bra Känner de till UR överhuvudtaget En sak som är viktig är att ett UR aldrig får startas ovanifrån. Det måste alltid komma till de initiativ. Kommittén bör därför inte ungas egna föreslå att man överallt startar UR utan visa att det finns som en möjlighet. På frågan om de tror att det bra gymnasielever fick möjlighet vore om att genom lokala skolstyrelser där eleverna är i majoritet delta i skolarbetet svarar UA både och nej. Det är en bra idé hur ska få det att men man fungera vet man inte. Det får inte bli som elevråd/elevkårer att det är klassens snyggaste brud eller läckraste grabb väljs utan det måste som finnas ett annat system att välja representanter. Dessutom kräver idén just att det finns människor vill och vågar ta initiativ. Det duger inte att unga som de sitter tysta och förskrämda på möten och därmed i alla fall blir överkörda av de äldre i styrelsen. För detta krävs att man lärs redan från grunden upp att vara med och ta ansvar. Slutligen understryker man vikten att det här ska genomföras får det av om inte bli ännu skendemokratisk institution. Det måste finnas bakom en pengar dessa styrelser så att de verkligen har något att besluta Annars blir det om.

Jo, så här tycker vi 71

det så ofta blir tillfrågar unga. Det kommer fram en massa som när man pigga idéer men sen visar det sig att det inget går att genomföra förutom nedskärningar med hänvisning till att man inte har råd. Och även om det blir en liten budget som Skolstyrelsen har att förfoga över måste det vara klart från början hur stor denna är och till vad den kan användas. Det får inte finnas tvivel över vilket som är styrelsens ansvarsområde.

I grunden är dock förslaget bra. Om det fungerar skulle det innebära en bra skolmiljö där eleverna är delaktiga även beslutsnivå i sin vardag.

Mötesplatser UA att det är viktigt för unga att ha en egen lokal, någonstans där de

menar är välkomna. Det är mycket vanligt särskilt för unga under 20 år att man faktiskt inte har någonstans att ta vägen. Det är viktigt att man slutar lägga ner fritidsgårdar.

Kan kommittén något sätt rekommendera kommunerna att det ska finnas mötesplatser för unga vore det mycket bra. Men som vanligt måste man komma ihåg att dessa mötesplatser ska vara utfonnade efter ungas egna önskemål, inte efter vad de äldre tror att ungdomarna vill ha. Ett Kafé och replokaler är såna saker som är väldigt uppskattade. Ska dessutom vara ungdomsstyrt även där inte behöver vara helt tomt vuxna.

om

I det här sammanhanget vore det också bra om man kunde få kommunerna att se att det lokala föreningslivet är viktigt. Med hjälp av ett relativt litet stöd, till exempel subventionerad hyra, kan man åstadkomma mycket. Föreningslivet kan utgöra en typ av viktiga mötesplatser.

Ytterligare viktig, kommande, mötesplats är databaser. Det har man

n arbetat med inom UA och det har fungerat bra och varit roligt. Databaser är naturligtvis inte lösningen allt men det är ett sätt att mötas som både är roligt och kompetensgivande. Vore bra om kommunerna kunde stötta även såna typer mötesplatser att till exempel till att man via dem

av genom se kunde få en e-mail adress och komma ut på nätet.

Ledsnad, ensamhet och stress samt mobbning En sak måste göra för att stödja unga som olika sätt mår dåligt eller

man far illa är sluta säga upp skolkuratorer och skolsystrar. De har ett viktigt arbete och det märkas när de försvinner.

Man måste, återigen, ändra lärarutbildningen så att man redan där får insikt problemen. De frågorna måste finnas med under utbildningen.

om Man bör dessutom underlätta för de som vill byta skola eller klass. Det kan göra underverk för den som blir mobbad och därför får det inte vara så svårt. Ett konkret sätt göra något åt mobbningen är att se till att det i grundskoleklasser aldrig finns ojämnt antal tjejer i klassen. Tjejer kan inte umgås tre och tre så det att ojämnt antal är stor riskfaktor när det

vara en gäller mobbing.

72 Bilaga 2

Kamrastödjare är ett annat bra sätt att komma mobbning. Det kan fungera så att det finns två i varje klass som är utsedda för att till att ingen blir

se mobbad. Ytterligare ett sätt är att se till att det högstadiet finns några äldre, l7-l8-åringar, som har kontakt med eleverna på skolan och kan

som knyta kontakt med både mobbare och mobboffer. Slutligen är faddersystem också något an kan pröva mot mobbning. De som går i nian har var sin protegé i sjuan.

När det gäller ensamhet menar UA att det är viktigt att ingen ska omkring och känna sig ensam och inte känna att det finns stöd att hämta någonstans. Även här kan föreningslivet göra För de är

stor nytta. som unga är det bra att känna skolan inte är hela världen. I föreningslivet ges man en möjlighet att bygga upp en andra identitet. Till exempel har man märkt det inom UA att det söker sig många som är mobbade och känner sig ensamma dit. I föreningen ser de att de har ett värde och att det inte är helt kassa. När man kommer tillbaks till skolan har man möjlighet att tänka att "De här människorna känner inte mig".

Samtalet slutar med att UA påpekar att man får inte gräva ner sig och tycka att allting bara är problem därför att man pratar om unga och deras villkor. Unga är stolta Det finns kraft och vilja bland unga. det handlar bara om att våga låta den få komma fram. 40-talistema måste dela med sig.

KFUK-KFUM:s scoutförbund Eget ansvar I dagsläget finns det del hinder för ungdomar vill ta for sin

en som ansvar egen framtid. Främst tänker hindren inom gymnasieutbildningama vad avser möjligheten att välja utbildning. Om en person vill välja en speciell linje som inte finns i hemkommunen men som finns i grannkommunen, men utan riksintagning så har inte hemkommunen skyldighet att skicka med skolpengen varför studierna vanligtvis blir omöjliga.

Stödja unga människors självständighet Det i dagsläget största hindret for ungdomar i processen att bli självständiga är som nämnt i frågan svårigheten att få ett arbete.

Det finns en mängd olika saker som intimt hänger samman med just möjligheten att få ett arbete, till exempel bostad de flesta värdar ger inte ett förstahandskontrakt till en person utan fast inkomst, service från banker et cetera du måste till exempel ha en viss minimiinkomst för att kunna ta ut ett VISA-kort.

Många utav de åtgärder som idag erbjuds är inte anpassade till individerna, utan till systemet. Som ett exempel vill vi ta datorteket, vilket erbjuds ungdomar som är väg att bli utförsäkrade från

.l0, så här tycker vi 73

arbetslöshetsförsäkringen, inte de som har ett genuint intresse eller behov av att få lära sig det grundläggande om modern datorhantering.

Vi tror att en utav de viktigaste faktorerna för att ungdomar har svårt att få jobb är att de saknar arbetslivserfarenhet.

För att ge ungdomar en möjlighet att skaffa sig arbetslivserfarenhet måste andra metoder till än till exempel ALU ALU får inte vara ett jobb som skulle ha kunnat utförts av en ordinarie anställd, samt att det är projektbundet och tidsbundet till en kortare tid.

I Sverige skulle det finnas möjlighet att via de ideella föreningarna erbjuda "vanliga" kontinuerliga arbeten, vilket skulle vara utvecklande för såväl föreningen som den anställde. I detta sammanhang är finansieringen stötestenen.

Det har diskuterats ungdomslöner, vilket skulle vara en väg i denna finansiering, det vill säga att man till och med till exempel 27 års ålder får en anställning med en något lägre lön. Givetvis skall denna anställningsform vara förbehållen de ideella föreningarna för att inte snedvrida konkurrensen. Alternativt att man för en anställning t.o.m. 27 års ålder får en lägre lön ungdomslön betald av staten/Arbetsförmedlingen samt kost och logi

av arbetsgivaren den ideella föreningen, det vill säga att man inför någon form av volontäranställning.

Syftet med dessa anställningar är att de skall ge en riktig arbetslivserfarenhet, det vill säga inte vara någon form av praktiktjänst eller kortare projekt utan att det skall vara en kontinuerlig tjänst som föreningen annars inte skulle ha råd med. l och med att personen fyller 27 år måste antingen tjänsten bli en vanlig tjänst eller så får föreningen en ny, yngre person. Minsta möjliga tid för anställning i båda alternativen bör dock vara 2 år för att kunna erbjuda en ordentlig arbetslivserfarenhet samt en kontinuitet för arbetsgivaren.

Makt, inflytande och representation Självklart skall ungdomar finnas representerade i politiskt styrda organ. Det är av stor betydelse att ungdomars åsikter om bland annat framtiden tas tillvara, det är de som skall leva i framtiden

Någon annan självklar väg att kanalisera inflytandet finns inte i dagsläget. Samma sak gäller inom det svenska organisationslivet fackföreningar, hyresgästföreningar med flera ideella föreningar. Ett problem i detta är att i dagsläget har inte de styrande inom många större sammanslutningar inte samma värderingar som dagens ungdomar, vilket skapar ett problem.

En lösning på problemet för de ideella föreningarna är att staten skulle kunna ställa krav att varje förenings styrelse skall ha ett ungdomsråd som skall samlas minst 2 gånger varje år och få lämna synpunkter på för föreningen avgörande frågor. Lämplig ålder detta ungdomsråd: 7 till och

74 Bilaga 2

med 15 år. Från och med 16 år bör medlemmarna vara fullt röstberättigade och i övrigt äga fullt inflytande över beslutsprocessen.

Vad gäller lokala styrelser i skolorna med eleverna i majoritet finns det flera aspekter. Eleverna skall givetvis vara fullt delaktiga i beslut som rör skolans miljö, användning av pedagogiska frågorna, till exempel fastläggande av mål med utbildning, läroplaner et cetera. De skall dessutom inte över huvudtaget finnas med i någon betygsättande församling. Troligtvis blir det bäst om styrelserna består av personal, elever och föräldrar med en tredjedel var av rösterna.

Givetvis tror jag att både elevernas och föräldrarnas engagemang säkras på ett annat sätt än idag, och jag tror också att engagemanget ökar.

Från och med högstadiet bör elevrepresentanter och foräldrarepresentanter väljas med personval, och fram till dess bestå av en representant från varje klass.

Något som är mycket viktigt är att även elever och föräldrarepresentanter tas med i arbetet i skyddskommittéer for att ta tillvara elevernas intresse av arbetsmiljön.

Mötesplatser I dagsläget finns det få regelrätta mötesplatser for ungdomar. Ungdomsråd i varje kommun vore en bra idé, då skall det givetvis vara personvalt och dessutom ha en reell makt i form av till exempel remissinstans inom kommunen för ungdomsfrågoma.

Skoltidningar med en redaktion som är skild ifrån skolans personal kan också främja ungdomarnas möjligheter att föra fram sina åsikter.

Ledsnad, ensamhet och stress Tyvärr tror vi att mobbningen och våldet både fysiskt och psykiskt i skolan är det största problemet för många ungdomar idag.

Detta är ett problem som inte har någon enkel lösning, men det finns en rad olika mindre skulle kunna hjälpa till:

saker som

Lärarna måste förmås ta sig tid till att följa upp denna typ av problem inom sina klasser, vilket skulle kunna göras med 1 á 2 timmars fast avsatt tid i veckan till detta.

Ungdomsorganisationema skulle kunna få ett ökat ekonomiskt stöd för att ta fler i sin verksamhet for att förebygga tendensema.

Hans Green

Jo, så här tycker vi 75

Kurdiska Ungdomsförbundet

Eget ansvar Vi tror att ungdomars psykosociala miljö i mycket påverkar deras ansvarskänsla. Människors psykosociala miljö och beteende, personlighet och däribland självkänsla påverkas relationen till föräldrar, brist av fritidssysselsättning Föräldrar har mycket lite tid över för umgänge m.m. med sina bam. Därmed minskar även deras möjligheter att ge sina barn en god uppfostran. Skolan barnet vistas i 8 tim/dag, får då en stor som ca betydelse för ungdomar/bams uppfostran. Men skolan har inte heller de och befogenheter behövs för att till exempel ställa krav resurser som Ungdomama/bamen. Skolan har också skyldighet att visa barnen på rätt väg och till att disciplinen hos dem är god. För brister i disciplin och se respekt får återverkningar på omgivningen i form av till exempel våld och vandalisering allmänna medel med andra ord brist samhällsansvar. av Eleverna måste lära sig praktiska moment i skolan att respektera genom andra individer, att värna allmänna medel och känna att de är en om värdefull del i samhället. Det tror skulle minska till exempel materialförstöring och klotter. Om ungdomarna i tidig ålder får färdigheter i hantera konflikter och att bemöta andra, kommer de själva att må att psykiskt bättre och även känna sig säkrare i mötet med andra människor. Detta i sin tur borde minska det våld orsakas att osäkra, "oälskade" som av och utslagna människor söker våldsvägar för att bli uppmärksammade. Om familjen får tid att träffa varandra och även andra familjer ökar mer de sociala kontakterna och familjekänslan stärks, föräldrarna får tid till mer exempel förkortade arbetstider att dela med sig sina erfarenheter genom av och känslor till sina bam. Därmed får föräldrarna större möjlighet att påverka barnen till att bli goda samhällsmedborgare. Det är en bra egenskap invandrarfamiljer inte segregerats eller assimilerats i

som som

majoritetssamhället besitter och skulle göra även svenska familjer gott. som Konkreta förslag både föräldrar och myndigheter måste hjälpas som med genomföra är bland annat. att garantera alla elever sommarjobb eller att plats sommarkolonier, att dem ökat ansvar hemma, till exempel att ge hjälpa till i hushållet, planera ekonomin med mera. Öka umgänget mellan och gamla ett naturligt sätt inte genom unga besök "åldersindelade institutioner" för att öka samhörighet och de äldres erfarenheter och sociala kompetens ska tas tillvara och föras vidare generationer. till nya Daghemspersonalen ska för att föräldraföreningar/ grupper bildas ansvara så att föräldrarna regelbundet träffas för att utvärdera omhändertagandet av barnen, och deras miljö och hälsa I skolan bör eleverna turas om att ansvara för olika områden till exempel hjälpa till i matbespisning, Vaktmästeri, klassrummen med mera.

76 Bilaga 2

När skador åverkas till exempel skolan ska eleverna utan undantag stå till svars och få betala för att skadan lagas eller möjligt på hand laga om egen det för att få större insikt i vad förstörelsen i samhället kostar och får för konsekvenser. På detta sätt kan ungdomarna uppfostras till ansvarsfulla/tagande

samhällsmedborgare.

Stödja unga människors självständighet För att underlätta för att lättare bli oberoende bör de bostad. De unga ges behöver uppmuntras och känna litar dem. Många ungdomar att man känner att myndigheterna sätter käppar i hjulen för dem, genom misstänksamhet, inte litar deras information och visar allmänt ointresse och oförståelse i sitt bemötande av ungdomarna. Det är mycket formaliteter och väntetider tär ungdomarna och påverkar deras självkänsla som negativt, vilket gör dem passiva, förvirrade och osjälvständiga. För att underlätta att lättare komma i arbetsmarknaden bör de ges större möjlighet till praktikplatser. Ofta får inte ungdomarna hjälp att komma till praktikplatser deras intresseområden. De som passar egna tvingas i stort sett till valalternativ de inte är intresserade vilket gör som av, att de inte trivs och inte kan utveckla sig praktikplatsema. Här har arbetsförmedlarna ett stort och bör ändra sitt arbetssätt och ansvar om många gånger sin inställning till de arbetslösa ungdomarna. Att bidraga med utbildningshjälp, stödja dem den tuffa arbetsmarknaden och få dem att känna sig trygga och att de behövs. Åtgärder borde sättas för att stärka deras självkänsla under hela arbetslöshetsperioden, istället för att gnälla att de inte hittar ett passande arbete. Många ungdomar tycker att deras självständighet kuvas i mötet med arbetsförmedling, bostadsförmedlingar och socialassistenter. Även de från början upplever sig självständiga individer om vara med stor vilja och entusiasm, finns inte möjligheter att visa detta i praktiken, till exempel i situationer med brist jobb och bostadslöshet där de bollas fram och tillbaka mellan ovannämnda myndigheter tappar de till slut sin fönnåga till eget handlande. Samtidigt de tappar sin självkänsla olika som av anledningar sätts också förmågan till självständigt tänkande och handlande ur spel och initiativförmågan avtar. Barn och ungdomar måste få större inflytande i samhället, till exempel arbetsmarknaden. Deras egna idéer och initiativ måste tas tillvara och inte sköljas bort vågen "invanda myndighetsrutiner och av av pappersexercis". Bara att behöva vänta för länge utbetalning Aav kassa/soc.bidrag/bostadsbidrag knäcker många ungdomar dagliga liv är vars så beroende av de få kronor de är berättigade till. Fler och billigare lägenheter måste finnas tillgängliga för ungdomarna. Bostadsföretagen måste också ta sitt samhällsansvar och låta tomma

Jo, så här tycker vi 77

lägenheter/fastigheter användas behövande ungdomar. Till exempel att av avdelningar och kontor läggs ned återanvänds som lägenheter. som Att "bli vuxen" hänger med ansvarskänslan. Genom att nära samman uppfostra barnen till ansvarskännande individer blir de också mer mer "vuxna" i sitt handlande. Men de behöver goda förebilder för detta. vuxna Alkoholkulturen idag överförs till de unga berövar dem deras som handlingskraft och deltagande i samhällets olika utbud av aktiviteter.

Makt, inflytande, representation och mötesplatser

Ett separat ungdomsparlament/ungdomsavdelning där ungdomars förslag

eller motioner hand för vidare befordran till riksdagen. Ett forum dit tas om ungdomar kan vända sig med muntliga eller skriftliga önskemål. Många ungdomar drar sig för att framlägga förslag till politiker och myndigheter av svårigheten i att formulera krångliga skriftliga förslag som krävs. I forumet kan de anställda hjälpa ungdomarna att skriva sina förslag och motioner. Ungdomar och talar inte språk, det behövs medlare som vuxna samma både kan tala ungdomarnas språk och de vuxnas. Ungdomarna måste enas och när de är eniga är de starka att framföra sina åsikter i närvaro av nog vuxna. Ungdomarnas underrepresentation medför stora problem i deras vardagsliv, och gör att de mycket lättare kommer i kontakt med brott och droger för att bli synliga. Men det får motsatt effekt, problemet blir då istället att de blir osynliga utstötta i samhället och till slut bryter ned sig

själva. Skolan är ingen arbetsplats, det är framtidsplats. Det ska vara roligt en och lärorikt att i skolan. Genom att bilda lokala styrelser i skolorna förhindrar eleverna att ägna sig studier eftersom det då finns risk att man gör skolan till en arbetsplats. man Ge ungdomarna uppmuntran, bilda ungdomsföreningar för olika ändamål. Föreningar vänder sig till enskilda och arbetslösa personers som intressen. För det är mest intresserad har man lättast att uttrycka. Ge man av, dem föreningsbidrag så att de kan stå sina ben. Och ge dem egna utbildningsmöjligheter Besparingar utbildningsområdet ger bara negativa konsekvenser längre fram i ungdomarnas liv och verkningar på andra samhällsområden i framtiden. Det ungdomar behöver mest i dagens samhälle är uppmuntran, bra självförtroende och hjälp att stå ben, och grund tillräckligt egna ge en stabil för att bygga stark framtid. Tyvärr har många ungdomar inga upp en möjligheter alls att få visa sina begåvningar. Man borde utnyttja duktiga ungdomar för att sprida kunskap till andra ungdomar, för ungdomar lyssnar på varandra, de talar språk. Ungdomarna känner inte att de kan tala samma med och göra sig förstådda dem för att de känner sig underlägsna vuxna av de Det borde inte så, men tyvärr är det ett faktum idag. vuxna. vara

78 Bilaga 2

Ledsnad, ensamhet och stress Barn och ungdomar översköljs idag av krav de inte kan leva till till som upp exempel mode- och kroppsfixering som reklamen orsakar. De mår dåligt av att de inte ser lika bra ut som "modetöntama", har råd att köpa vem modeskor för 1 000 kronor och samtidigt tillräckligt med över till pengar mat och annat. Det värsta är att ungdomarna väljer skorna före maten för att klara grupptrycket från kompisar och få psykisk tillfredsställelse. Ungdomar i psykisk eller social nöd har ingenstans att vända sig. En psykoterapeut som ofta skulle vara till stor hjälp för ungdomarna ute stan tar 600 ca kronor per 40 minuters terapi, arbetsförrnedlama har å andra sidan visat sig vara dåliga stödjare så dem kan inte få någon hjälp heller, utan man av snarare tvärtom sänker de många ungdomars självförtroende. Lättillgängliga ungdomsterapeuter eller frivilliga föräldrar som ges utbildning i att ta hand om ungdomar, de bör också finnas nära ungdomarna. Umit Bozrslan och Atiya Batti

Förbundet Vi Unga

Eget ansvar Att få möjlighet att forma sin fritid, att få göra själv, inte få verksamhet egen serverad på fat stärker självförtroendet. Det visar i praktisk handling att man litar på ungdomarna. De hinder man först kommer att tänka är krångliga bidragsregler och mycket papper som skall fyllas i och skickas skall kunna komma om man i åtnjutande av bidrag. Ungdomar är intresserade att göra någon som av speciell verksamhet tvingas också att bli lika goda administratörer som kommunens handläggare. De anställda i föreningen tvingas lägga en oproportionellt stor del av arbetstiden administration i stället för att vara ute och träffa barn och ungdomar. Gränserna för de åldersgrupper får som bidrag snävas också hela tiden vilket gör att möjligheterna för att göra verksamhet minskar. Att fördela en allt större del pengar till föreningslivet i projektfonn gör också att en större del av engagerade tid går till att formulera personers snygga ansökningar för att få bidrag. I grunden handlar det om att få möjlighet att komma arbetsmarknaden, få ett eget jobb så att får möjlighet att kontrollera sin man situation. Det återkommer till flera gånger.

Stödja unga människors självständighet Självständighet kan uppmuntras att visar att uppskattar genom man man egna initiativ. Som exempel kan nämnas Ungdomsledarstipendium som ges till ungdomar eget initiativ startat där bedriver bra som grupper man verksamhet.

Jo, så här tycker vi 79

Det är inte bra att skapa särskild arbetsmarknad för ungdomar med låga

en ungdomslöner. I stället skall fler möjligheter till att komma på arbetsmarknaden skapas. Det handlar till stor del om att ge möjligheter till att få visa vad man går för. Därför kan bidrag under en kortare tid vara bra.

Det är också viktigt att arbete för ungdomar skapas på samma premisser som för vuxna.

Arbetet måste vara meningsfullt om man skall få rätt inställning till arbete. Det är också viktigt att det finns tillgång till kompletterande utbildning, dels under ungdomstiden också senare under livet.

men Kontinuerlig utbildning anställda skapar utrymme för nyanställningar.

av Det skulle också behöva ske en attitydförändring där ungdomar uppmuntras att tro sina idéer, uppmuntra projekt kan leda till eget

egna som företagande. Idag är signalen att du själv inte måste göra något, samhället tar hand det. Det skulle behövas information de stöd finns för

om mer om som att utveckla en egen företagsidé och sedan starta upp verksamheten.

Makt, inflytande och representation Som åtgärd för arbetslösa kan man tänka sig utbildning i samhällsämnen

en i kombination med att man deltar i eller bildar ett ungdomsråd i sin bygd eller på orten. Ungdomsråden skall komma med i den politiska processen utan att varje enskild behöver binda sig till att sitta i nämnd eller i

person en fullmäktige fyra års period.

under en

Förslaget med lokala styrelser på skolan är bra, det är dock viktigt att elevernas möjlighet att bestämma lyfts fram. Jag tror också att det är viktigt att det lyfts fram vad eleverna kan bestämma om och att det blir områden med substans, till exempel hur undervisningen läggs upp. Det skall naturligtvis göras tillsammans med lärarna men jag är övertygad om att eleverna har många idéer om hur undervisningen skulle kunna bli intressantare, på ett seriöst sätt.

Mötesplatser Det finns möjlighet att göra sin röst hörd. Genom till exempel Förbundet Vi Unga eller någon ungdomsorganisation. Ungdomsparlament i varje

annan län är också en bra form av mötesplats för att ta fram riktlinjer för ungdomspolitiken i sitt län.

Det är också viktigt med mötesplatser där man inte behöver ha en politisk åsikt där diskussioner om vardagliga ting som har politisk

men betydelse kan fångas upp och diskuteras. Ungdomsgårdama är en sådan mötesplats som tyvärr håller att försvinna. Det är viktigt att verksamheten ordnas ett sådant sätt att åsikter kommer fram och att egna initiativ stimuleras.

80 Bilaga 2

Ledsnad, ensamhet och stress Det finns flera källor till att man inte mår bra. Jobbigt hemma, skilsmässor, arbetslöshet, knapp ekonomi, hårdare klimat i skolan, mobbning, större prestationskrav m.m. Detta påverkar naturligtvis dagens ungdomar. Har man då ingen plats där man kan vara duktig och känna att man behövs så förstärks problemen.

Problemen visar sig till exempel i huvudvärk och magont. Allergier och andra besvär orsakade av dålig inomhusluft ärju också vanliga.

Kyrkans Unga

Eget ansvar Ja, det finns hinder. Språket som används är krångligt att förstå och ungdomarna kan inte ta del av det som sägs grund av detta. Eftersom man inte förstår kan man inte tycka heller. intagningen skolorna, i huvudsak eftergymnasiala, hindrar vissa från att förverkliga sina drömmar. Vill man till exempel en utbildning men betygsintagningen är för hög för ens betyg, kan man inte bestämma över sin situation. Skolorna borde mycket mera personlighet och intresse från individens sida. Betygen säger inte så mycket, mest hur duktig man var att råplugga till proven och ställa sig hos lärare.

Stödja unga människors självständighet Föräldrarna har ett stort ansvar själva. Det är de som måste lära de unga god moral och hur man handskas med pengar. Något annat, som visserligen är svårt, är att kräva något tillbaka för de bidrag som många ungdomar är beroende av. Ungdomarna måste lära sig att ta konsekvenser för saker de gör och vad de får.

Sluta dalta API/ALU är i och för sig bra för att ungdomarna får chans att komma ut i arbetslivet och få lite erfarenhet, det leder ofta till

men ny arbetslöshet. I stället borde man "puscha" företagen att ta ungdomar som lärlingar, att inte kräva förkunskaper, utan låta ungdomarna komma som lärlingar och få utbildning som sedan leder vidare till fast anställning. Man kan inte ha erfarenhet som krävs för vissajobb, om man inte får en chans att skaffa sig erfarenhet

Makt, inflytande och representation För att ungdomar ska kunna få en chans att uttrycka sina åsikter så måste det finnas möjlighet till detta. Detta är något som många ungdomar inte vet var de finns. Det måste gå ut bra information till ungdomarna vilka forum som finns. Ungdomarna måste få tillgång till politiken, det vill säga språket måste vara så lätt och nära så att ungdomar kan förstå och inte avkrävas ett

Jo, så här tycker vi 81

sofistikerat språk. De måste få tala "sitt" språk och ändå bli accepterade för deras åsikter.

Dessutom måste frågorna politiker diskuterar komma ner till

som ungdomars nivå. Det måste vara frågor som berör dem, som de kan märka

i sitt eget liv. Typ fritidsgårdar och pengar. Acceptera att det tar tid att av lära sig. Ungdomarna kommer i politiken trycks ofta ner i skorna för

som att de inte kan och har lärt sig hur det går till. Man måste ha tid att lära ungdomarna och ungdomarna chansen att göra bort sig utan att världen

ge går under.

Detta är stora problem, eftersom det i ett bostadsområde troligtvis bor olika ålderskategorier. Ungdomarna tror kanske att besluten som tas i en hyresgästförening inte berör dem själva. Man måste informera ungdomarna

att det är i hyresgästföreningen som man kan besluta om till exempel om den där lekparken som man vill ha.

Bra Om det fungerar i praktiken. Eleverna ska inte kunna påverka läroplanen i så stor utsträckning. De pedagogiska metoderna kan eleverna

med och utforma och förslag på. Eleverna ska kanske inte vara i vara ge majoritet i sådan styrelse, lärarna ska lyssna och bemöta elevernas

en men åsikter och följa upp dem.

Ja, det saknas sådana mötesplatser. Politikerna kanske borde ut och träffa ungdomar deras hemmaplan till exempel fritidsgårdar, kanske ordna med regelbundna möten med flera fritidsgårdar inblandade. Kyrkans verksamhet är ganska bra det. Den är i och för sig ett mindre "samhälle"

där har chans att träffa politiker och andra beslutsfattare om man men man vill. Därför vågar ungdomar in i politiken, eftersom man känner till de som sitter där.

Stressen uppkommer mycket grund den betygsstress som finns i

av skolorna. Man är tvungen att prestera nästan över sin förmåga och ork för att kunna få bra betyg. Om ungdomarna har andra intressen än skolan är de ofta i vägen för skolarbetet. Lärarna i skolan måste också förstå att eleverna har fler ämnen är just deras

Få ungdomarna intresserade av skolfrågoma och låt undervisningen ske utifrån elevernas erfarenheter. Då kan eleverna förstå att detta berör

egna dem och att de kan ha kunskaperna i framtiden. Om eleverna tycker

nytta av att det är kul i skolan blir det inte lika hög stressfaktor, för ofta är det man måste göra, inte tycker det är kul, som är den största faktorn till stress.

men

82 Bilaga 2

Riksförbundet Sveriges Unga Katoliker

Bara för att jag har fått en styrelseplats innebär det inte att jag har fått makt. Strukturerna är ju redan satta

Stanley 20 år, EI Salvador

På grund av tidsbrist valde SUK:s styrelse att inte sammankalla ett rådslag, utan diskuterade ett begränsat antal frågor i samband med sitt styrelsemöte den 30 november 1996. De som deltog var 13 ungdomar i åldern 15-26 år, representerar 7 olika nationaliteter.

Hur tycker du att man bäst främjar ett internationellt engagemang och mångkulturella kontakter Behövs mer kunskaper om andra länder och om

engagemang och deras intresse för andra länder och kulturer Om Du tycker det på vilket sätt

-

Svar: Hela världen finns i dag mer eller mindre samlad innanför Sveriges gränser, det är först och främst här mångkulturella kontakter måste främjas. Det är här vi måste finna vägar till samverkan och samlevnad, reda ut det som skapar missförstånd till exempel det faktum att vi ger olika begrepp olika innebörd, vilket i sin tur kan leda till konflikter och osäkerhet, en osäkerhet som många gånger leder till att vissa tystnar och inte är delaktiga i samhället.

Man behöver inte åka utomlands för att lära sig andra kulturer,

mer om dessutom är det endast en liten grupp ungdomar som berörs av den typen av projekt, samt att de projekten lätt blir kostsamma. Det är bättre att prioritera projekt inom Sveriges gränser, har möjlighet att nå många

som fler och få reella effekter i vår vardag.

Allt flera ungdomar utövar makt genom att avstå från makt. Varför känner många att det inte är någon idé att försöka förändra Vad kan vi göra för att ändra det

Svar: De forum som har makt är i stor utsträckning upptagna

av vuxna, som vägrar släppa ungdomar, alternativt känner osäkerhet/rädsla inför ungdomar. Om ungdomar släpps in, så är ofta strukturerna redan satta och man deltar inte samma villkor. Ungdomar är ofta inte heller medvetna om de redan satta spelregler som finns i den vuxna mötesvärlden och blir därför nedtryckta för att de inte kan jargongen, och därmed inte

normerna tas allvar. Ungdomarnas förslag får ofta inte plats, alternativt att det konstateras att detta har redan behandlats tidigare, mycket tenderar att redan vara klubbat och klart innan mötena. Möten tenderar därför att lätt upplevas som trista och meningslösa från ungdomarnas sida, vilket gör att man avstår från att acceptera platser i styrelse och arbetsgrupper.

Jo, så här tycker vi 83

Dystra erfarenheter från skolans värld leder även det till att man avstår från styrelseuppdrag dyl. Att ha åsikter och opponera sig är inte alltid 0. välkommet inom skolans väggar, vilket leder till att man lär sig att vara tyst för att inte straffas ut. Vidare kan upplevelser av skendemokrati i samarbetet lärare-elever leda till att förlorar respekten för de man demokratiska och känner att ens åsikter inte är något reellt processerna värda. Ungdomar måste även få raka besked, antingen skall de få lämpliga förberedelser i samband med att de väljs i styrelse/arbetsgrupper eller så skall det få beskedet Välkommen åter då Du är 35 år och vet vad sånt här handlar om Det är konst att lära sig argumentera och prata en offentligt, detta är något man måste få övning i för att kunna delta som lika villkor. Mötesformer kan kulturbundna, och det är viktigt även vara att finna former som passar alla i gruppen, att bara få möjlighet att delta är ingen garanti för att man har fått inflytande. Maktstrukturerna i dag är även väldigt koncentrerade kring mötesformen, vilket är en struktur som inte passar alla. Konkret handling kan många gånger kännas attraktivt, det finns dock en tendens att mer detta tar sig och extrema uttryck, ockultism, satanism, rasism mer mer och så vidare. Det är viktigt att vuxenvärlden visar att alla uttryck för makt inte är acceptabla, en anledning till att man blir mer och mer extrem kan behöver få uppmärksamhet, behöver bli sedd och vara att man behöver få gränser.

Övriga kommentarer Att vara ung i dag är att vara mycket medveten om sociala orättvisor och ha öppenhet för omvärlden. Men det är även att ha fullt upp med att en planera den egna framtiden, Du skall ut och klara Dig självl, att känna osäkerhet och stundtals hopplöshet. Å sidan har det kanske för bra, Så varför skall bry sig. ena man man Å andra sidan står utanför och vet inte vart skall med sina man man åsikter, För vem bryr sig. När man sen som invandrare får höra, Du skall inte käfta emot så törs man inte bry sig. Vi ungdomar är en del av samhället, så varför isolera oss som grupp, ett fenomen Vi måste få vara en del av helheten och få plats. som Diskussionen sammanställd av Birgitta Pemler, förbundssekreterare. För Sveriges Unga Katoliker, Jan Sundström, ordförande.

84 Bilaga 2

Aktiv Ungdom

Vi har i vår förbundsstyrelse diskuterat Er rapport och de förslag till

nya mål for den framtida ungdomspolitiken som framgår av densamma.

Vår spontana reaktion frågan "Vad tycker Du" är att i Sverige i dag håller att dela människor i kategorier. Följden blir

en segregering som kan bli nog så allvarlig. Det ska ñnnas politik för

en ungdom, en for äldre, en för invandrare och så vidare i all oändlighet. Vi tycker inte att detta är bra utan vill gärna se att människor får existera gemensamma villkor.

När vi gått igenom de förslag till mål som formuleras bli vi än

mer tveksamma. Det finns, enligt vår uppfattning, inte ett enda dessa mål

av som inte är allmängiltiga för alla människor som lever i vårt avlånga land. I varje målformulering kan ordet "unga" bytas ut mot ordet "människor" och då vara helt relevant.

Vi har också sett hur statliga mål för ungdomspolitiken kan bli styrande och delvis förlamande när man sätter upp målkrav for att bevilja bidrag till ungdomsorganisationema. De statliga målen blir viktigare än organisationernas programforklaringar och interna utvecklingsarbete. Det måste ändå vara organisationerna och deras medlemmar som själva ska besluta om vilka mål gäller för att vi ska få fungerande mångfald.

som en

Slutsatsen från vår sida är att det behövs ingen särskild ungdomspolitik

Med vänlig hälsning, Förbundet Aktiv Ungdom, Claes-Göran Sonnvik, Förbundssekreterare.

KFUK-KFUM:s scoutförbund Generellt kan sägas att upplägget med en tanke att ungdomsorganisationer skall arrangera möten och diskussioner kring detta är god. Dock har inte detta gått att genomföra i vår organisation. Precis som många andra ideella barn- och ungdomsorganisationer har

en kraftigt begränsad ekonomi, vilket gör att arbetar med ett hårt strukturerat informationsflöde kostnadsskäl. Detta i sig är inget hinder,

av men materialet kom till oss 1996-11-07 utskicket är daterat 1996-11-05 och skall vara inne redan 1996-12-15. Det är alldeles for kort tid för att

en

skall hinna nå ut genom våra informationskanaler till våra distrikt och lokala föreningar.

Av denna anledning kommer det endast att komma in ett mycket begränsat antal svar från våra lokala instanser något. Däremot

om ens vill som förbund redovisa vår syn i denna viktiga fråga.

Jo, så här tycker vi/ 85

Vad är viktigast för i dag unga Viktigaste uppgiften för ungdomspolitiken är att skapa förutsättningar för ungdomar att leva ett självständigt liv och träda i den s.k. vuxenvärlden. l dagens samhälle är stor del politiken utformad av och för en av människor är födda under 1940 och l950-talen, vilket gör att många som regler lägger hinder i vägen för dagens ungdomar då de vill etablera ett eget självständigt liv. Det har bland annat. med bostadssituationen och arbetslösheten att göra. Givetvis skall här noggrant betonas att ungdomar inte är en grupp som har ett särskilt behov utav stöd, utan att de kan klara sig alldeles utmärkt själva, inte med dåligt anpassade regler, till exempel regler som är men anpassade för överskott på små, billiga bostäder eller regler som är anpassade för underskott arbetskraft. av

Förslagen i rapporten Målen är viktiga och de är också meningsfulla. Däremot är som tas upp målen otillräckligt konkreta och dessutom inte mätbara i någon större utsträckning, sig studerar målen kvalitativt eller kvantitativt. vare man Denna brist konkreta och mätbara mål blir särskilt tydlig om man beaktar att kommitténs förslag är att den framtida ungdomspolitiken skall bli målstyrd, med dessa mål förebilder. Om målen inte utformas mer som konkret än är vår åsikt att det är bättre att styra med riktlinjer. nu,

Alla har rätt till goda levnadsförhållanden unga l dagens samhälle råder trend att ungdomstiden blir allt längre. Den har en sin grund i att dagens samhälle ställer högre krav utbildning vilket gör att utbildningen tar allt längre och längre tid i anspråk. Dessutom råder det omfattande ungdomsarbetslöshet och i dagens en samhälle är det svårt att få bostad man saknar ett arbete. om Allt detta samverkar till att många ungdomar befinner sig i en situation där de inte kan så självständiga som de önskar. vara Om skall att alla ungdomar skall ha rätt till goda man anse levnadsförhållanden måste det skapas möjligheter för dagens unga att leva sina liv utan att befinna sig i beroendeställning från sina föräldrar, egna vänner och anhöriga.

Samhället skall underlätta för de unga att leva ett självständigt liv Att dagens ungdomars behov av självständighet inte på något sätt är större än tidigare tror vi är åsikt alla kan dela. Däremot skymmer inte en som detta behov ungdomarnas behov gemenskap och kärlek, utan det är av ett uttryck för ungdomarnas önskan att skapa egna relationer, egen snarare bekantskapskrets et cetera

86 Bilaga 2

Vuxen är inget entydigt begrepp. Vi anser att vuxen blir man när kan

man ta ansvar för sig själv, sina handlingar samt acceptera konsekvenserna utav sina egna handlingar, det vill säga tar för andra blir

man ansvar man en god samhällsmedborgare.

En viktig del i att bli är att kunna bli självständig, för att

vuxen men kunna bli självständig i dagens samhälle måste inkomst ordnas, den

en om sedan kommer från arbete eller studiemedel spelar mindre roll. Det är möjligheten att stå på egna ben och få möjligheten att herre över sitt

vara eget liv som räknas.

I detta sammanhang vill vi också poängtera att anser att det är bra med arbetsmarknadspolitiska åtgärder riktade till ungdomar, vi vill

men också ifrågasätta den i detta sammanhang lågt satta gränsen 25 år. Med tanke på studietid, et cetera bör nog denna gräns sättas vid 28 till

snarare 30 år.

Vi vill också starkt betona att det är inte acceptabelt att man skall kunna välja arbetslös och få bidrag.

att vara

De unga ska ha ökad möjlighet att utöva sin rätt till inflytande och delaktighet En början i att förbättra de ungas situation vad avser inflytande är att

ge dem ett ökat inflytande över deras vardag i skola och universitet.

I såväl skolans värld som universitetets värld bör styrelser inrättas, i vilka eleverna och i de lägre, icke straffmyndiga åldrarna föräldrarna skall sitta med som en stor del. Viktigt i detta fall är att eleverna inte behöver vara i majoritet, men att skolledning skall åläggas att fatta beslut i samråd med elever och i förekommande fall föräldrar.

Ungas engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande ska erkännas och aktivt tas tillvara Vi håller till fullo med Fokus skall läggas tillvaratagande ungdomar

av som en resurs inte på deras problem. I detta ligger prioritering enligt

- en vår mening. Denna prioritering består i att detta ställningstagande värderar förebyggande och utvecklande verksamhet framför problemlösande verksamhet till exempel meningsfulla fritidsaktiviteter istället för farsor

morsor på stan.

De ungas internationella engagemang och mångkulturella kontakter ska främjas För att minska de rasistiska tendensema i Sverige är det viktigt att stötta ungdomar i mångkulturellt utbyte. Detta utbyte kan skapas ett flertal sätt, men det viktigaste är inte att man uträttar stordåd under själva utbytet utan en bredare förståelse för andra människors kulturer och livsstilar.

Jo, så här tycker vi 87

I dagsläget finns stora möjligheter till dylika utbyten, inom bland annat. Ungdom för Europas Det är ett mycket bra exempel mycket

ramar. lovvärda satsningar, men det finns en bred ungdomar aldrig

massa av som kommer att få möjlighet att åka inom dessa utbytesprogram. Utbytesprogrammen vänder sig i huvudsak till de som är aktiva i någon form utav förening, men de kanske har det största behovet att lära

som av om andra kulturer återfinns sällan i vårt lands ungdomsföreningar.

Vi tror att ett utökat utbyte inom skolans och universitetets

ramar skulle vara mycket bra.

För KFUK-KFUM:s scoutförbund, Hans Green.

UngSIOS

UngSIOS vill härmed lämna synpunkter Ungdomspolitiska kommitténs diskussionsunderlag om mål för den framtida ungdomspolitiken.

UngSIOS anser att Ungdomspolitiska kommitténs arbete har fokuserats kring att i stora drag diskutera frågor handlar

som om grundpelama i vårt relativt demokratiska samhälle. Enligt har

oss diskussionen varit för abstrakt för att kunna få och större

respons engagemang från ungdomar, som i sin tur ska leda till bra resultat. De förslag man har lagt fram uppfattar vi som en sammanställning av tidigare utredningar och diskussioner kring ungdomspolitik. Vi har inte funnit att någonting nytt har tillkommit.

Vi saknar en konkret identifiering av hindren varför ungdomar inte engagerar sig. Om man kartlägger hindren finns i alla fall möjligheter att vidta åtgärder så att ungdomars inflytande och delaktighet ökar. På sid. 16 nämns det oerhört stora hindret "det handlar om bemötande, attityder

och värderingar från vuxengenerationen."... Det finner förvånande att man inte lägger större tonvikt på detta då det är de befinner sig

vuxna som i maktposition. Viktigt är att bearbeta dessa attityder och värderingar hos vuxna och att större tonvikt läggs vid detta.

Överlag så saknar konkreta målsättningar och åtgärder för att möjliggöra ungdomars aktiva deltagande och inflytande i samhällsutvecklingen. Vi vill gärna se fler "HUR" kring ungdomars engagemang i diskussionsunderlaget, annars riskerar falla i den gamla vanliga problematikfokuseringen där ingenting sker.

UngSIOS representerar invandrarungdomar i Sverige. I underlaget nämns vi i ett fåtal meningar och utan sammanhang vi. Man talar

anser om globalisering, internationalisering, utbyten kort sagt man riktar

blickarna utåt i världen. Vad händer är att blir hemmablind och

som man förbiser den resurs invandrarungdomar utgör. I underlaget talar

som man endast om "svenska ungdomar" och inte om alla ungdomar i Sverige. Man lämnar då en stor grupp ungdomar utanför den debatt förs och

som som

88 Bilaga 2

utgör ungdomar som till mindre grad är aktiva och delaktiga i den samhälleliga utvecklingen och som har störst behov av detta.

Hur skall ungdomar kunna känna "tillförsikt inför framtiden" då man inte tillåts med och utforma den framtiden När man ideligen

vara förbises, lämnas utanför och nästan ignoreras är det svårt att känna att man vill med och bygga upp en gemensam framtid där ALLA ungdomar

vara har det inflytande och engagemang som det skrivs om i underlaget. De ungdomar utgör UngSIOS är trots det, allt annat än passiva, liksom

som

stor del de "svenska" ungdomarna. De har bara funnit annorlunda en av forum där de kan få sina röster hörda. Det är därför viktigt att stödet till dylika forum där ungdomar är den drivande och skapande kraften utökas. Därför tycker vi att initiativet som tagit med rådslagen runt om i landet,

bra grund för ungdomars delaktighet. utgör en

Vänliga hälsningar, UngSIOS styrelse, Ankido Oktay, ordförande.

Förbundet Vi Unga Förbundet Vi Unga anser att Ungdomspolitiska kommittén har gjort ett viktigt arbete när det gäller att utforma ungdomspolitik utefter

en ungdomars villkor. Av betydelse är dock att ungdomspolitik inte får vara lika med särlösningar. Förbundet Vi Unga anser att ungdomspolitiken ska syfta till att i enhetlighet med den statliga politiken får ungdomar att känna samhörighet med samhället i övrigt. Därför är till exempel ett förslag separat ungdomsarbetsmarknad förkastligt. Visionen för

om en dagens ungdomar är att en framtidstro sprider sig, då ungdomar känner delaktighet och engagemang för beslut i samhället. Den hopplöshetzskänsla och pessimism i dag politik, media och utbildning är

som genomsyrar farlig och destruktiv. Målet är att tron på framtiden, samhället och sig själv självständig, betydelsefull varelse skall finnas hoss varje

som en ungdom.

När talar ungdomar är det väsentligt att bära med sig ett

man om jämställdhets/könsperspektiv Alltför ofta står begreppet ungdom för pojkar. När Ungdomspolitiska kommittén sätter upp mål och åtgärder i ett ungdomspolitiskt kräver Förbundet Vi Unga att hänsyn tas till

program jämställdhetsaspekten.

Förbundet Vi Unga vill påpeka att det är avsevärd vikt de

av attt se

och kunskapsvillkor redan har, åtgärder i ett ungdomspolitiskt resurser

kan inte helt nya, bara för att en tendens att smutskasta allt program vara traditionellt i samhället sprids. Istället anser vi att man borde ge dle barnoch ungdomsorganisationer som i dag strävar efter de mål unxgdomspolitiken föreslår uppmuntran och upprättelse. Bara tillsammans kan nå ett gemensamt mål

Jo, så här tycker vi 89

Samhället ska underlätta för de att leva ett självständigt liv.

unga Förbundet Vi Unga anser att samhällets och skolans viktigaste uppgift är att underlätta för de att leva ett självständigt liv, att få självkänsla

unga och tro på den förmågan. Men hur det ut i verkligheten Bland

egna ser annat sitter skolornas ofta betygsfixerade traditionellt tänkande och agerande SYO-konsulenter en viktig och alltför sällan omtalad maktposition. En SYO-konsulents största uppgift ungdomar

är att ge en tro på den förmågan, självkänsla Hur medvetna är våra SYO-

egna konsulenter ute i landet Hur urvalet till SYO-konsulentlinjen ut Till

ser hur stor del handlar det att söka med förmågan att stärka

om personer andra i sina roller, vara lyhörda och uppmuntra ungdomar att hitta på

svar sina egna frågor Förbundet Vi Unga anser att SYO-konsulentlinjen i stort behöver ses över. Generellt sett finns det få ungdomsarbetare i den

som statliga eller kommunala verksamheten medvetet jobbar efter metoder och strategier som stärker ungdomars självförtroenden.

I ungdomars självständighetsutveckling är det viktigt att känna mening, att har uppgift. Förbundet Vi Unga att samhället vid

man en anser alla former bidragsgivningar ska kräva motprestation.

av en

Det unga ska ha ökad möjlighet att utöva sin rätt till inflytande och delaktighet. Förbundet Vi Unga att barn och ungdomar ska stort inflytande

anser ges över sin egen situation. Genom att göra människor delaktiga gör vi dem nyfikna på problemlösning, beslutsfattande och ansvarstagande.

Viktigt är att vuxna och ungdomar diskuterar hur problem ska lösas. Genom att diskutera, utvecklas vi, är viktigt för alla individer. De

som vuxna måste ständigt försöka förstå ungdomarna samtal och

genom lyhördhet. Vilka behov har ungdomarna På sätt kan statens

samma se roll gentemot barn- och ungdomsorganisationerna. Det är viktigt vi

att tillsammans utformar bidragsreglerna och är klara och tydliga över vad de betyder. Vi unga ska inte behöva lida de osäkerhet eller

av vuxnas okunskap Dialog gäller inte bara på individnivå, utan även på organisationsnivå. Här borde statliga myndigheter ett föredöme.

vara Precis som barnen och ungdomarna måste organisationerna få möjlighet att utvecklas

Förslag till nytt mål: Unga ska bli förtrogna med demokratins former. Att Sverige är ett demokratiskt land tar ofta självklart. Vi glömmer

som att vår demokrati är det finaste har i samhället. Hur ska ett framtida styrelseskick ut Är demokratin förlegad Vad ska i sådana fall

se ersätta den För att morgondagens ska tro demokratiska former räcker

vuxna det inte med att våra ungdomar får känna delaktighet eller visst inflytande.

90 Bilaga 2

Här handlar det att pröva demokratiska arbetsformer, ta ansvar och om uppleva att demokratins företrädare är trovärdiga. Förbundet Vi Unga hävdar att vi måste ungdomar än delaktighet for att ge mer samhällsengagerade varelser skall fostras till att ta över vårt samhälle. Vi att ungdomar tidigt måste få positiva erfarenheter från anser demokratiarbete. Detta för att vi i framtiden ska få medborgare som fortfarande vill att vårt land ska styras demokratiskt. l annat fall måste ungdomarna likväl ha kännedom det styrelseskick vi har i dag, för att om kunna förändra till något annat. Skolan viktig mötesplats för demokratifostran. Därför måste den är en drivas demokratiskt elever, lärare och rektor i samarbete. Men den av måste även öppen för politiker och andra samhällsengagerade vara människor samt ungdomsorganisationerna för besök och samtal med eleverna. Detta ska inte vara extraordinära inslag i samband med riksdagsvalen, utan ständigt återkommande dialog. Ska en demokrati en upprätthållas krävs ständigt positiva förebilder. Ett demokratiskt system genomsyrat kontokortsskandaler och annat mygel raserar snart sig av självt. Föreningslivet är värdefull demokratisk arena där grunden till en känsla för inflytande och demokrati läggs. Det är viktigt att Ungdomspolitiska kommittén påpekar inte som anordna politik for ungdomar, utan med dem. Hur får ungdomar att en känna att politiken inte är överformynderi, något som görs för deras eget bästa, utan att de är med och påverkar En viktig del är det som vi nu gör, skriver remissvar förslag, hur får vi med de andra era men oss ungdomarna Det är också oerhört viktigt att aldrig lägga skulden på ungdomarna för att de inte deltar i den politiska debatten och opinionsbildningar. Hur vet förresten att det är medborgarna som överger de gamla alternativen, kan det inte lika gärna vara så att de traditionella partierna skuffar ut dem Partiers och enskilda politikers attityder är viktiga i detta avseende. Ansvaret att få medlemmar och nya åsikter från ungdomar ligger på dem redan är aktiva, som sitter som initiativet och därmed har makten. Men givetvis måste staten skjuta till för detta ändamål. resurser Ett gott exempel på att ta tillvara ungdomars delaktighet och att ge ungdomar makt är det arbete har haft i Kalmar kommun med man ungdomsparlament. Politiker gick ut till gymnasieskolorna för att prata med ungdomar, hjälpa dem att sätta ord sina tankar och idéer samt att uppmuntra dem till och hjälpa dem med att formulera sina förslag till ett ungdomsparlament. Gymnasieskolorna valde ombud sammanlagt 365 st till ungdomsparlament. Parlamentet utformade ett ungdomspolitiskt sedan politikerna fick i uppdrag att genomföra. Som program som uppföljning tillsattes ungdomspolitisk kommitté med representanter från

Jo, så här tycker vi 91

skolor, politiska ungdomsförbund och andra ungdomsorganisationer. Kommitténs uppgift är att stötta och kontrollera politikernas ungdomsarbete. Till kommitténs förfogande finns anställd tjej. Har

en Ungdomspolitiska kommittén tagit del det gjorts i

av program som Kalmar Förbundet Vi Unga tror att kommuner. måste jobba detta sätt för att visa ungdomar att de allvar med prat ungdomssatsningar.

menar om Av betydelse är det att göra långsiktiga satsningar där ungdomar känner delaktighet från början.

Ungas engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande ska erkännas och aktivt tas tillvara. Förbundet Vi Unga har sedan 1991 krävt att rösträttsåldem för kommunalval bör 16 år. Detta står vi fortfarande fast vid. Denna

vara åtgärd är även föreslagen i "Bevakad övergång Åldersgränser för

- unga upp till 30 år".

Förbundet Vi Unga ett stort värde i att ungdomars kritiska

ser tänkande och skapande förmågor främjas. Sådan verksamhet kräver stor medvetenhet hos ledare, stor flexibilitet i organisationen och ett relationsorienterat klimat. Men alltför ofta vi i bidragssystem och

ser media att kvantitetstänkande och prestationsorientering dominerar, system som främst gynnar idrottsföreningar, elittänkande och generellt sett det manliga könet. Förbundet Vi Unga föraktar inte det värdefulla ungdomsarbete idrottsorganisationerna bedriver, att staten

men anser borde ställa högre krav dem än vad gör i dag vad det gäller

man jämställdhet, demokratifostran och delaktighetstänkande.

De ungas internationella engagemang och mångkulturella kontakter ska främjas. Det är svårt att uttyda Ungdomspolitiska kommitténs tolkning

av begreppet mångkulturellt. Det är viktigt att höja det internationella engagemanget och medvetenheten om pluralism. Men ännu viktigare är det att fundera över hur man främjar dessa, det är inte enkelt.

Förslag till nytt mål: Unga ska känna samhörighet med samhällets övriga grupper. Förbundet Vi Unga ser en stor utmaning i att bekämpa den s.k. "vi-ochdom-känslan" i samhället. Hur kan ungdomar känna gemenskap och samhörighet med pensionärer Hur kan Lidingöboma förstå människorna i Alby bättre Hur övervinner segregationen i samhället där fördomar och okunskap leder till främlingsfientlighet och rasism Förbundet

grov Vi Unga anser att det är viktigt med internationellt utbyte

m.m., men tyvärr får alltför få möjlighet till sådana Alltför ofta behövs

program. utbytet på hemmaplan, kanske i den klassen eller hemma i kvarteret.

egna

Bilaga 2

Vi att skolan har stor roll i detta arbete. Men även studieförbund,

ser en barn- och ungdomsorganisationer och idrottsföreningar måste ta sin del i arbetet. Vi borde ställa högre krav på att våra ledare är medvetna och vågar prata olikheter och likheter mellan folkslag, kön,

om samhällsgrupper.

Förbundet Vi Unga, Magnus Färjhage, förbundsordförande.

Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund

Inledning Nu duggar rapporterna tätt. Vi kan läsa att de ekonomiska klyftorna mellan den och den äldre generationen ökar. Dagens

yngre ungdomsgeneration är den första generationen som olika områden får det sämre än sina föräldrar.

Glansdagarna är över och går mot vargens tid. Den ena rapporten är dystrare än den andra.

I spåren allt mindre arbetsmarknad som kräver allt högre

av en utbildning hamnar ungdomar sist i kön. Den så hett efterlängtade egna bostaden blir ett minne blott och hur gärna ungdomar än vill komma i vuxenvärlden så möter hinder ligger utanför ens egen kontroll.

man som

Resultatet blir så kallad förlängd ungdomstid.

en

Det är bra att ungdomars livsvillkor äntligen lyfts upp dagordningen. Allt för länge har ungdomars egna försök till att skapa debatt kring generationsskillnader avfärdats med att vi skulle vara otacksamma. För trots allt har vi haft det bättre materiellt under vår uppväxt än våra föräldrar. Förhoppningsvis är vi nu redo att mötas i en gemensam framtidsdebatt över generationsgränserna.

Behövs särskild ungdomspolitik

en Ungdomspolitiska kommitténs poängterar att ungdomar inte är en homogen vilket är bra. Allt för ofta förs ett resonemang om

grupp ungdomar homogen vilket är ett grovt misstagande.

som en grupp

Lika lite kan utgå ifrån att alla 40-talister utgör en homogen

som man

med lika förutsättningar, drömmar och behov kan vi göra det med grupp ungdomar som grupp.

Men det ställningstagandet blir nästa fråga vad egentligen en ungdomspolitik i konkreta termer skulle innebära. Kan man överhuvudtaget formulera en specifik ungdomspolitik SSU ställer sig tveksam till det. Politikens huvudmål är att främja en dräglig livssituation för alla. Såväl för unga som äldre, kvinnor som män, infödda svenska och svenskar med rötter i ett annat land.

Jo, så här tycker vi 93

Om man med en ungdomspolitik detsamma att anlägga menar som ett ungdomsperspektiv, i form av en analys, inom varje politikområde ställer vi oss däremot positiva. Att analysera olika politiska förslag ett ungdomsperspektiv är för ur övrigt något vi i de olika politiska ungdomsförbunden gör i vårt dagliga arbete Ser man på ungdomspolitiska kommitténs förslag till mål för en samlad ungdomspolitik kan konstatera att målen i sig är föga man anmärkningsvärda. Det är omöjligt att göra något annat än att ställa sig bakom dem Det är mål som för många är ledstjärnor i vårt dagliga politiska av oss arbete. Alla människors rätt till ett självständigt och drägligt liv.

Är ungdomars problem i dag enbart specifika ungdomsproblem

Enligt SSU är ungdomars situation i dag inte enbart specifika ungdomsproblem. Utan i själva verket är ungdomar de i många fall som först konfronteras med förändringar i samhället och de först drabbas som av de problem vi har och står inför. Förändringar som en arbetsmarknad generellt kräver allt högre som en och kontinuerlig utbildning. Problem skyhög arbetslöshet, som en en komplex bostadsmarknad och människors ökade misstro till vårt demokratiska system. Därför motsätter vi dem konstaterar att den förlängda oss som ungdomstiden är ett framtida nonnaltillstånd och konstruera specifika ungdomsåtgärder därefter. Det är att hoppa över problemen och försöka bekämpa symtomen. Det behövs offensiv politik för arbeten, framtidsinriktad en nya en

näringspolitik. Allt för mycket kraft läggs på arbetsmarknadspolitik.

Istället bör kraften och förslagen koncentreras till framtida branscher och möjliga arbetstillfällen. Politiken måste syfta till att öka rörligheten på arbetsmarknaden, till se att den praktiska och ekonomiska möjligheten finns att variera arbete med studier för hela den yrkesverksamma gruppen. Det behövs en starkare koppling mellan skola och arbetsliv. Studiefmansieringssystemen behöver över i syfte att förenkla och ses göra studier mer ekonomiskt attraktivt. SSU förespråkar införandet av studielön. Det kommer förmodligen alltid i framtiden att finnas behov vissa av tillfälliga särlösningar för utsatta Ungdomar liksom invandrande grupper. svenskar är utsatta grupper i tider med hög arbetslöshet. Det viktiga är att inte bygga parallella bestående system vid sidan upp av de ordinarie. Den stora frågan att lösa inför framtiden handlar istället om hur vi ska slippa ett segregerat samhälle.

94 Bilaga 2

Ungdomsstyrelsen lägger i sin senaste rapport, Krokig väg till vuxen, förslaget ett generationskontrakt. Förslaget är bra flera sätt. om Dels för att det ökar ungdomars möjlighet att komma ut på ordinarie arbetsmarknad också för att det redan etablerade människor på men ger arbetsmarknaden möjlighet att förverkliga sina drömmar. en Förhoppningsvis kan också resultatet bli ökad förståelse mellan en generationerna.

Ungdomar är framtiden Ungdomen är framtiden. Så är det sig vill eller inte, vare sig vare ungdomen betraktas klok eller inte. Utan ungdom ingen framtid. som - Därför är det viktigt att ungdomar möjligheten att vara med och ge forma samhället. Just därför är det viktigt att den förlängda ungdomstiden inte blir längre och längre. Ju tidigare ungdomar finner sin plattform och kan delta ett naturligt sätt i alla forum, desto bättre. Ju större är chanserna att får ett hållbart samhälle även när dagens ungdomar ska ta över. Därför kan problemet med ungdomars underrepresentation inte mötas med lösningen ungdomsriksdagar och ungdomsparlament. Dessa kan på sin höjd bara komplement i det demokratiska arbetet. Forum som ses som dessa blir tyvärr alltför ofta lösningen ungdomars krav makt och inflytande. Istället behövs debatt den allmänna misstro som växer sig en om starkare mot våra demokratiska system. Det är inte bara ungdomar som vänder politiken Såväl de politiska ungdomsförbunden som ryggen. partierna har i dag svårt att attrahera människor i den omfattning som nya behövs. Vanmakten bland människor breder ut. Förutom oron över arbetslöshet, dålig ekonomi och inför framtiden så finns också en oro känsla hopplöshet när det gäller att finna vägar för att kanalisera sina av känslor och åsikter. Här har de etablerade politiska organisationerna ett stort ansvar att skapa forum för att möta människor i ett politiskt samtal. Varje politiskt förtroendevald med självaktning inser vikten att ut och möta av människor. För att komma tillrätta med den här utvecklingen måste partiarbetet förändras. Gamla och stela organisationsformer måste ersättas med flexibla, öppna mötesformer, nätverk uppmuntras. Det måste släppas fler ungdomar i de politiska partierna. Men det handlar inte bara att ta ungdomar i politiken grund av deras om ålder. Det handlar framförallt att lyhörda för värderingar och om vara nya lösningar.

Jo, så här tycker vi 95

Politiska standardsvar måste förändras till att bli ärliga nyfikna frågeställningar om människors tro och vilja med framtiden.

Människors vanmakt över att inte kunna påverka sin vardag måste bemötas med ärliga försök att ge människor ett utökat ansvar över olika gemensamma samhälleliga verksamheter. Politiker måste våga avhända sig beslut som lämpligast fattas av medborgarna själva.

När människor känner att det kan påverka sin egen vardag så blir steget i den politiska debatten och verksamheten naturligare.

En annan viktig insats är att satsa än mer på föreningsliv och ungdomsarbetet i dag. I dag görs många gånger tvärtom. Många landsting och kommuner gör i dag stora besparingar i föreningsliv och ungdomsarbetet. Besparingar i dag men som förmodligen kommer att resultera i ökade kostnader i framtiden

De som i morgon kommer att vara aktiva i våra folkrörelser och partier är de som i dag är aktiva inom ungdomsrörelsema. Gör man inte det kommer man att förlora ytterligare ene generation inom partipolitiken.

Ungdomar i dag är morgondagens makthavare det borde stämma till

eftertanke

Ökade generationsskillnader och ungdomsflentliga förslag SSU har under längre tid försökt visa på att skillnaderna mellan

en generationerna ökar. Nu släpps rapport efter rapport där våra farhågor bekräftas

Ett reportage i Veckans affärer redovisade hur medborgarnas disponibla inkomst har utvecklats mellan 1991-1994. Siffrorna är dystra. Ungdomarna under 24 år har det svårast: deras inkomst har minskat med 21 procent i genomsnitt. Om du är mellan 25 och 34 år har din disponibla inkomst minskat med 6.1 procent.

Pensionärerna som grupp har det inte alls lika knapert. Människorna mellan 65 och 74 år har ökat sin disponibla inkomst med 2.6 procent i genomsnitt. De över 74 år har fått en ännu större ökning: hela 8.4 procent.

LO-ekonomernas senaste prognos visar på samma utveckling. Den säger att pensionärerna är de som klarat sig bäst under den ekonomiska krisen. Under de närmaste åren tror LO-ekonomerna att pensionären klara sig minst lika bra som genomsnittssvensken.

Annan statistik pekar i samma riktning. För bara några veckor sedan presenterade Nordiska Rådet en rapport om fattigdom. Den visar att 20 procent dagens kan kallas fattiga eller mycket fattiga.

av unga

Rapporten visar också att åldersfattigdomen är obetydlig. SSU vet att många pensionärer lever på låga pensioner. Men det ursäktar inte att utvecklingen bland de unga är mycket negativ och skapar avgrundsdjupa klassklyftor som riskerar hänga med hela livet Klyftor som mycket väl skulle kunna utlösa stora generationsmotsättningar.

96 Bilaga 2

Vår varning för ökade generationsmotsättningar grundar sig dels på dessa siffror, dels på de direkt ungdomsfientliga förslag som saluförts den senaste tiden.

För en tid sedan föreslog bostadsutredningen att bara barnfamiljer ska få bostadsbidrag. Det drabbar människor oerhört hårt. Den

unga som studerar och lever på studielån behöver sitt bostadsbidrag. Man kan inte vända samma slant hur många gånger som helst.

Några dagar efter föreslog Socialstyrelsen att ungdomar under 25 år inte ska få socialbidrag. Istället ska kommunerna ge de unga människorna någon form arbetsgaranti. Anställda Kommunförbundet lägger förslag i samma tveksamma anda. Arbetslösa ungdomar under 25 år ska få full

akassa under två månader. Därefter ska de erbjudas obligatorisk utbildning med halverad ersättning. En fråga vi ställer oss är, vad är det gör att

som nödställda ungdomar ska behandlas annorlunda än nödställda 40-talister

Så tonar bilden av verkligheten fram: en stor del av Sveriges ungdomar är arbetslösa. Men skyddsnäten fångar de arbetslösa

som upp börjar släppa igenom människor. Ungdomarna blir på så sätt

unga undantagna både från arbetsmarknaden och skyddsmekanismema. Och hamnar så småningom utanför samhället.

En sådan diskriminerande politik håller inte i längden. Misstron och vanmakten växer bland ungdomarna när de upptäcker att det inte är behoven utan åldern avgör får stöd från samhället. I den

som om man situationen är risken för motsättningar mellan generationerna uppenbar.

Den motsättningen borde ingen vilja ha. Allra minst de medelålders och äldre, som faktiskt är beroende av de yngre. Det är ungdomarna som ska ta över sedan. Det bästa garanten för tryggad välfärd är att de

en unga möts med respekt och ges inträde till arbetsmarknaden.

Vi behöver samverkan över generationsgränserna. De stora problemen som kommit i den ekonomiska krisens fotspår kan bara lösa tillsammans, i samförstånd.

Solidaritet mellan generationerna och omfördelning kostnader

av under hela livscykeln. Men den samverkan kräver att äldre generationer förstår att fördelningen mellan unga och äldre i dag är sned. Det är den viljan och förståelsen SSU efterlyser och saknar.

Och så länge inte får bevis för motsatsen tänker SSU ständigt påminna och uttryck för de självklara kraven på likabehandling

ge av ungdomar

SSU:s förbundsstyrelse, Pernilla Mobeck, förbundssekreterare.

Jo, så här tycker vi 97

Svenska Baptisternas Ungdomsförbund

Svenska Baptisternas Ungdomsförbund är ett frikyrkligt, självständigt ungdomsförbund med 18.000 medlemmar. SBUF tillhör bland annat LSU och har ett modersamfund som tillhör Sveriges Kristna Råd. SBUF bedriver verksamhet för barn och ungdomar från 0-30 år, med tonvikten

musik, scout, internationella frågor och ideologiskt arbete.

Vi har med intresse tagit del av kommitténs rapport och försökt ställa oss de frågor som bifogas denna. Vår övergripande åsikt är dock att kommittén har en snäv definition av ungdomspolitiska frågor, där barnkonventionens mer uttrycksfulla former saknas. Barnkonventionen borde även vara giltig för ungdomar över 18 år. Vi anser också att kommitténs mål till viss del inte möte de riktlinjer som ställts upp, eller fyller de behov vi hos den unga generationen. I detta remissvar

ser kommer vi att hålla oss till de rubriker som återges i de bifogade frågeformuläret och därefter komma med en egen sammanfattning.

Vad är viktigast för unga i dag Vi anser att det behövs en ungdomspolitik som syftar till att bereda ungdomar ett livsutrymme. Samhällsutvecklingen visar att ungdomstiden förlängs alltmer. Från att barnen fick börja arbeta redan före tonåren vid seklets början, får ungdomar i dag inget arbete eller eget självständigt liv förrän de passerat en bra bit över tjugo år. Ungdomstiden har förlängts, vilket får till konsekvens att nya problem ständigt uppstår till följd av att ansvarstagandet minskar och alternativa försörjningsvägar blir alltmer attraktiva. Ungdomspolitiken får inte ha till syfte att ta hand om ungdomar, utan den skall bereda ungdomar ett livsutrymme där deras ansvar för sig själv och andra, arbetsinsats och kreativitet efterfrågas. Vi tror detta är möjligt genom en aktiv ungdomspolitik. Ingen enskild organisation klarar av detta egen hand, och myndigheter kan inte göra det utan att det finns ett ideellt engagemang bakom.

Den stora omvälvningen av Sverige från ett feodalt jordbrukssamhälle till ett demokratiskt industrisamhälle skedde i samverkan mellan näringsliv, myndigheter och de tre stora folkrörelserna: väckelserörelsen och dess engagemang för andlighet och moral, nykterhetsrörelsen och dess sociala engagemang, arbetarrörelsen och dess fackliga engagemang. Tillsammans skapade de en helhet som har haft stor betydelse för samhällets utveckling. Därför är det viktigt att det i ungdomspolitiken finns utrymme för föreningslivets engagemang kring andlighet och moral, sociala frågor och samhälls- och arbetslivsfrågor.

98 Bilaga 2

Förslagen i rapporten Målen tas är viktiga, men väldigt övergripande och behöver en

som upp tydligare konkretisering så att det inte bara blir en skrivbordsprodukt. Vi saknar koppling till FN:s konvention om barnets rättigheter. I artikel 12

en står att "konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet,

egna varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder." 1 artikel 13 poängteras rätten att fritt få uttrycka sina åsikter genom de uttrycksmedel barnet väljer. I artikel 14 tas frågan om religionsfriheten

och den tillåter endast inskränkningar som är nödvändiga för den upp allmänna säkerheten, mänskliga fri- och rättigheter samt folkhälsan.

Ungdomstiden är den tid då ungdomar söker sin egen identitet. Detta identitetssökande innehåller fler komponenter än enbart yrke och bostad. Där finns frågor kring tillit och misstro, närhet och isolering, skuld, underlägsenhet et cetera Det är viktigt att de vuxna inte tar över ansvaret för identitetsbildandet, det är samtidigt viktigt att de unga har några

men att spegla sig emot. I dag har till exempel den tidigare speglingen i det motsatta könet ersatts prestationsångest, vilket framförallt

av kvällspressen och veckopressen tydligt markerar. Rubriker som börjar med "Så får du ett bättre ..." skapar en känsla av underlägsenhet som undergräver identiteten. Det är därför viktigt att ungdomspolitiska mål tar ett större helhetsgrepp på ungdomarnas situation än enbart de materiella faktorerna.

I Barnkonventionen nämns i bland annat artiklarna 17, 27 och 32 om barnets rätt till andlig välfärd och utveckling. Vi anser att detta är ett försummat område i de ungdomspolitiska målen.

Alla ska ha rätt till goda levnadsförhållanden

unga Sociologer hävdar att välfärdsstaten har sökt skapa ett samhälle som skulle göra människor lyckliga genom materiella lösningar, och när välfärdssamhället är i kris så finns inte längre någon tillit till välfärdsstatens förmåga. Istället skapas ett ideologiskt vakuum som drabbar framförallt ungdomar som står i identitetskrisens mitt. Det gör att tillförsikten inför morgondagen går förlorad och lusten att leva försvinner. Barnkonventionen uttrycker helhetssyn barnet. De 41 artiklarna

en innehåller barnets olika rättigheter, det vill säga sociala, ekonomiska, kulturella, humanitära, andliga, medborgerliga och politiska rättigheter. I några artiklar nämns just barnets rätt till andlig utveckling och mognad.

I Sverige har de flesta ungdomar tillgång till mat, kläder och husrum. Samtidigt kommer hela tiden hot mot det egna livet. Undersökningar

nya visar att barn och ungdomar är rädda. De börjar beväpna sig allt mer. En aktuell undersökning utförd av SKOP visar att ungdomar oroar sig för arbetslöshet, krig, miljöförstöring och ökade klyftor i samhället, vilket

Jo, så här tycker vi 99

leder till våld. Många skolsköterskor vittnar om att skolelever har ont mer i magen utan att vara fysiskt sjuka. För att ungdomarna ska orka leva vidare krävs också att deras andliga behov tillgodoses. Den andliga dimensionen handlar om deras "insida" och lust att leva. Andlig utveckling kan beskrivas som en tilltagande förmåga att orientera sig i tillvaron i riktning mot existentiell trygghet. Ungdomar behöver miljö där de kan och olika sätt bearbeta en ta upp sina livsfrågor och erfarenheter. Det kristna ungdomsarbete utgår från kristen livstolkning och en erbjuder forum för livstolkning. Det handlar inte längre om att förkunna sanningar och utan att rum för barn att hitta tolkningar av livet svar, ge de kan leva med. Därför är det viktigt att det i ett ungdomspolitiskt som finns former föreslagna för samarbete med kristna program ungdomsorganisationer. I invandrarkulturerna är religionen djupare förankrad än i det svenska samhället. Vår uppfattning är, att om man skall förbättra levnadsförhållandena för ungdomar i dag, måste de olika kyrkorna beredas plats i det arbetet.

Samhället skall underlätta för de unga att leva ett självständigt liv Vi ställer tveksamma till den definition av självständighet som oss kommittén gör. Självständighet är inte något som betyder fullständig frihet. På sidan 18 står det att självständighet inbegriper frigörelse från föräldrarna och familjen, och att successivt integreras i vuxenvärlden. Samtidigt ska ungdomarna leva i vuxenfria miljöer, organisationer et cetera. Det är därför viktigt att ungdomar bereds plats i vuxna miljöer. Det innebär att generationsövergripande miljöer är ett utmärkt tillfälle för ungdomar att integreras i vuxenvärlden. I riktlinjerna för kommitténs arbete talas också föräldrars och andra närstående engagemang, s. 36. om Vi att ungdomspolitiken borde syfte till att skapa en flexibilitet i anser möjligheterna att organisera sig lokalt, regionalt och riksnivå, för att uppnå dessa krav. Det är viktigt att behålla målet att ungdomars inflytande behöver ökas, det har kommit att definieras i vissa givna men organisationsstrukturer. Det är viktigt att finna tillfällen då ungdomar kommer i dialog med äldre och får fatta beslut tillsammans med andra, för att väcka respekten för andras behov och åsikter, utan att minska de olika inflytande. Man kan fråga sig vilket medlemsbegrepp som gruppernas bästa sätt främjar ett sådant inflytande och demokratisk fostran. Att betala medlemsavgift kan ibland ett hinder, bland annat med tanke på en vara ekonomiska svårigheter bland arbetslösa et cetera. Att aktivt deltaga i förefaller ett lika relevant sätt att definiera en medlem. processerna vara Likaså behöver inte demokrati definieras i form av representativ demokrati, eftersom det finns många andra sätt att arbeta demokratiskt.

lO0 Bilaga 2

Det viktigaste för ungdomar för att uppnå en grad frihet är bostad. av egen Därför borde ungdomspolitiken ha till mål att skapa billiga bostäder för ungdomar, utan att för den skull forma ungdomsghetton. Däremot, när det gäller sysselsättning, vi inte ett fast arbete det primära för åldern ser som 15-25 år. Dock tror vi att det är viktigt att kunna erbjuda meningsfull sysselsättning för ungdomar i den åldern, i form studier, arbetsinsatser, av volontärsarbeten och annat. Volontärsarbeten underskattad är en resurs som skulle kunna utvecklas långt mera. l dagens globala värld finns både ett intresse för och möjlighet till internationella volontärsinsatser. Det en är många organisationer som redan i dag har färdiga nätverk för sådana insatser. Som exempel kan nämnas att vårt ungdomsförbund har systerförbund i stort sett över hela världen, sammanbundna i ett nätverk. Med ökade anslag till den verksamheten skulle det vara möjligt att bereda fler ungdomar livsavgörande erfarenheter från tredje världen. I Luleå har en av våra föreningar startat ett ALU-projekt där ungdomar dels får göra en arbetsinsats under 6 månader och få arbetslivserfarenhet, parallellt som de erbjuds utvecklingssamtal och möjligheter att ta tag i sina övergripande livsfrågor, sin självkänsla och sina övriga behov. Detta erbjuds genom själavården i församlingens regi. Kommunen har där gått och stöttat verksamheten, och det skulle ett mål för politiken att vara underlätta för den typen av samarbete genom ekonomisk stöttning.

De unga skall ha ökad möjlighet att utöva sina rätt till inflytande och delaktighet Vi upplever att det här finns en snäv syn på inflytande. Till exempel nämns enbart de politiska partiernas ungdomsförbund som vägen till demokrati och inflytande. Då blir det fokusering frågor är fel en som ställda. Det blir en sektorisering av samhället är olycklig. Om som man istället har interaktiv hållning och politik-religion-ekonomi tre en ser som områden som står i ömsesidigt inflytande till varandra får frågan fler dimensioner. Demokrati skapas inom alla dessa tre sektorer. Det är positivt att unga skall vara med och ha inflytande över sin verksamhet, som det står i propositionen 93/94:135 44. Likaså att de s. unga ges möjlighet att finnas med i etablerade beslutsorgan på lika villkor som alla andra. Men demokrati består än representation i av mer beslutsforum. Demokrati är en process där definition frågorna, av faktainhämtande, bearbetning och förberedande beslut, beslutstillfállet av och genomförandet, alla är del. Det är lika viktigt att finns med en unga och påverkar dagordningen och får förbereda ärenden som att de finns med i beslutande organen. Problemet är att de ungdomarna resurssvaga inte har några former för att kunna påverka dagordningen och blir likgiltiga för politik och demokrati.

Jo, så här tycker vi 101

Vi tror att den ideella sektorns inom kyrkliga, sociala och engagemang politiska fyller viktig funktion. Vår erfarenhet är dock att de grenar en traditionella rörelserna behandlas utifrån ett traditionell form och bemötas de fortfarande arbetade traditionellt. Det pågår inom den som om traditionella väckelserörelsen ett stort förnyelsearbete som önskar skulle leda till att dessa förbund också bemöttes på ett nytt sätt. Det håller att bli onödig klyfta mellan traditionell och ny verksamhet. Man ska en ha klart för sig att både KFUM och Frälsningsarmén är traditionella sociala/kyrkliga rörelser i dag står bakom till exempel Fryshuset. som

Ungas skapande förmåga och kritiska tänkande ska engagemang, erkännas och aktivt tas tillvara När det gäller de sätt att uttrycka sig är vår erfarenhet att det skiljer ungas sig från de äldre generationernas. Uttrycksformerna är annorlunda och till exempel bildspråket har ökat i betydelse. Därför tas inte de unga tillvara det sätt de borde i många sammanhang. Dock har de som en resurs kommersiella krafterna insett betydelsen av detta språk och är med och leder utvecklingen av kommersiella syften, på gott och ont. Framförallt känner sig den äldre generationen främmande inför det som händer. För att kunna ta tillvara varandra som resurser behövs det en större ömsesidighet i relationerna. På 22 talas om att "de samlade kunskaperna s. och erfarenheterna som yngre och äldre tillsammans bär ger den bästa belysningen frågeställning". Detta stämmer inte med den av en

fullständigt självständiga ungdomsorganisationen, utan även här berör

kommittén det generationsövergripande arbetet. Det behövs fler mötesplatser över generationsgränserna, där alla får delta samma villkor och där inte behöver kompromissa förutsättningarna. man om

De internationella och mångkulturella kontakter ungas engagemang ska främjas För är det internationella arbetet stor och viktig del, djupt förankrad oss en med hundraårig tradition internationellt arbete, i samarbete med vårt en av modersamfund. Vår erfarenhet är, att bästa sättet vi som ungdomsförbund kan arbeta på, är att arbeta med ungdomsutbyten. Vi har genomfört några sådana, och skulle vilja utveckla detta ytterligare. Ett Ungdomsutbyte stämmer väl överens med ungdomstiden, och det kan ge erfarenheter och upplevelser får betydelse för resten av livet. Vi föreslår att som ungdomspolitiska kommittén avsätter mer anslag för den sortens verksamhet, och inte binder det vid några enstaka länder utan låter att man organisationerna själva med och utforma sina utbyten. Vår erfarenhet vara är att det berör djupt att möta människor i andra länder vilka drivs av unga ett engagemang.

102 Bilaga 2

I det internationella engagemanget har religionen stor betydelse en som ibland underskattas. Kyrkomas arbete kommer samhället till godo många sätt. När vi pratar om att få kontakt med invandrare och forma ett mångkulturellt samhälle, skall man ha klart för sig att de flesta invandrare är knutna till religiösa grupper inom katolska kyrkan, ortodoxa kyrkan, frikyrkan och muslimska kyrkor. Här finns stor möjlighet till en samverkan mellan kommuner, flyktingbyråer och kyrkor av olika slag.

Sammanfattning Vi ser det viktigt att forma en bra ungdomspolitik bereder de som unga livsutrymme, speglingsmöjligheter, närhet, kreativitet, andlig utveckling och meningsfullhet. Målen är bra till sin karaktär, att de men anser skulle kunna kopplas närmare Bamkonventionens artiklar och få en tydligare konkretisering. I rapporten och i Ungdomspolitiska propositionen 93/94:135 beskrivs mycket om demokratisk fostran, självständighet, ta till vara resurser, utvecklas under goda levnadsförhållanden, möte mellan generationer. Vi upplever att det här finns motstridiga signaler mellan självständig att vara och att vara beroende av vuxna. Det är tydligt att ungdomar behöver egna rum att vara i som utgår från deras behov. Samtidigt behöver ungdomar delta i generationsövergripande arbeten och beslut, där deras förutsättningar och behov tas allvar andra behov. samma som gruppers Att isolera ungdomskulturen för mycket kan också bli ett hot mot den demokratiska fostran. Det är viktiga att ta vara ungdomarnas och på att det engagemang ideella arbetet är viktigt i ett demokratiskt samhälle. Vi vill lyfta fram kyrkomas plats och möjligheter i det samhälleliga arbetet, ett viktigt som forum för unga människors utveckling och inflytande. Vi föreslår slutligen att ungdomspolitiska kommittén också genomför en grundläggande översyn av bidragsreglema och beaktar alternativa organisationsformer och medlemsbegrepp om de kan visa att man uppfyller målen ett relevant sätt. Det är viktigt att behålla långsiktigheten i bidragsfrågoma så att det ideologiska målarbetet inte tvingas ge efter för kortsiktiga ekonomiska intressen. Älvsjö 961211, För SBUF:s styrelse, Elisabeth Ericson, vice ordförande och Sven-Gunnar Lidén, förbundssekreterare

Jo, så här tycker vi 103

Riksorganisationen Unga Synskadade

Jo, så här tycker vi Vi har läst Ungdomspolitiska kommitténs betänkande "Vad tycker du" och här följer Riksorganisationens Unga Synskadades tankar och synpunkter. En del saker är allmänt för alla ungdomar medan annat är

ur perspektivet att vara ung och synskadad.

Synskadad vad betyder det

- I Sverige finns i dag ca 1600 synskadade ungdomar i åldern 12-30 år. Att vara synskadad är inte alltid samma sak som att vara blind, vilket många tror. Givetvis finns det dem oss som inte kan se alls, men de flesta

av synskadade har några synrester kvar.

Vi som är blinda ser ingenting. De av oss som har synrester kan skilja mellan ljus och mörker och kan ibland se färger och konturer. En del av oss har skarp syn, men väldigt begränsat synfält. En del kan läsa förstorad text, så kallad storstil, andra läser punktskrift eller kassett. Några behöver starkt ljus för att kunna se, andra är oerhört ljuskänsliga. Vad en synskada är och hur den tar sig uttryck varierar kort sagt från person till person.

Att se dåligt eller inget alls behöver inte betyda att man är handikappad. Ett handikapp innebär att man inte kan klara sig i det dagliga livet. En synskada behöver inte innebära det. Med olika hjälpmedel kan man i många situationer kompensera den dåliga synen.

Det handikapp som en synskada skulle kunna medföra kan med andra ord minskas eller helt undanröjas. Den teknik och kunskap som gör det möjligt finns redan. Vad som krävs är politiska beslut för att göra nödvändiga resurser tillgängliga. Det är viljan att fatta dessa beslut som avgör om vår synskada ska göra oss handikappade eller Det är här Riksorganisationen Unga Synskadade US kommer i bilden. Vår organisation finns till för att informera om våra medlemmars situation och behov, och därmed stimulera våra beslutsfattare att odla den nödvändiga viljan.

Att ta ansvar Unga människor ska ha vuxenvärldens förtroende att fatta egna beslut om sitt liv. Men det ansvaret ska inte motsägas av det faktum att

man som unga också behöver stöd från vuxenvärlden. Med vuxenvärlden menar vi först och främst föräldrar men även skola och andra verksamheter som ungdomarna möter.

Som synskadad är det lätt att bli överbeskyddad av sina föräldrar och andra vuxna. Föräldrar till synskadade barn måste få hjälp av samhället att se sitt barn som ett "vanligt" barn och så sätt våga släppa kontrollen. Föräldrarna måste ge sitt barn eget ansvar i samma takt som seende barn får det, för att på så sätt möjliggöra att barnet får ett starkt självförtroende.

104 Bilaga 2

Stödet till föräldrarna måste börja tidigt i habiliterings- eller rehabiliteringsprocessen, och sedan kontinuerligt pågå upp i åldrarna.

Att se möjligheterna Vi synskadade utgör bara en liten del av Sveriges ungdomar. Synskadzn gör att man i många situationer känner sig annorlunda. Många :ir ensamma om sin situation i sin hemstad, även i större stad kan

men en man känna ett utanförskap. Det beror dels att samhället i många fall inte är tillgängligt för synskadade, dels attityder och avsaknaden

av samhällelig integrering. Det är ett faktum att många synskadade killar och tjejer ibland känner sig ensamma, ledsna och deprimerade. Det är lätt att ens kapacitet ifrågasätts, till och med av ens föräldrar. Det gör att

man känner sig underlägsen och börjar fundera hur framtid ska ut. Att

ens se bli ifrågasatt sätter djupa spår, till sist kanske själv att "Jag är

man svarar synskadad såjag klarar inte av det".

Föräldrar och andra vuxna runt det synskadade barnet måste lära

szg att se de möjligheter som barnet har, under förutsättning att

men tillsammans hittar den rätta vägen dit. Vuxenvärlden får inte bara

se ce hinder som finns och hänga sig det trots allt är omöjlighet

upp som en då man är synskadad. Här spelar samhällets insatser viktig roll.

en

Det är viktigt att följa med utvecklingen Samhället förändras och det innebär möjligheter för synskadade.

nya oss Med den nya tekniken kan mycket de hinder synskadan upphov till,

av ger undanröjas. Det är viktigt att det finns en kunskap om dessa

nya möjligheter hos dem kommer i kontakt med synskadade ungdomar.

som En SYO-konsulent får till exempel inte fastna i att rekommendera yrken som traditionellt sett varit synskadeyrken, utan känna till yrken

nya som blivit möjliga med hjälp teknik eller utveckling.

av ny annan

I livets alla skeden Samhället spelar viktig roll för att människor ska utvecklas till

en unga självständiga individer. För synskadade kanske samhället spelar

oss en ännu större roll än för många andra. På många områden i vårt liv är beroende av samhällets insatser. Ett exempel är färdtjänsten. I reglerna för färdtjänsten måste det finnas utrymme för synskadad slsa

att man som kunna göra det som ens seende kamrater gör. Till exempel träffa kompisar spontant en kväll, gå ut och roa sig, gå bio och kunna ta sig till sitt arbete. På många orter i dag hindras i detta förbeställnings- od1

man av samåkningsregler. Majoriteten av fárdtjänstkunderna är pensionärer och reglerna är i mångt och mycket utfärdade för dem. Men är har

som unga självklart helt andra intressen och behov.

Jo, så här tycker vi 105

Ett annat exempel är bankomater som i dag inte är tillgängliga för synskadade. Man ska inte behöva be mamma eller pappa om hjälp för att hämta ut pengar. Om det inte finns en förståelse för unga synskadades behov inom färdtjänsten, rehabiliteringen, skolvärlden, socialtjänsten och andra områden, blir samhället en bromskloss i ens utveckling till en självständig människa. Som synskadad är man hänvisad till en självständig människa. Som synskadad är man hänvisad till att hela livet ta kontakt med olika instanser:

Syncentralen, för att ha en fungerande vardag med hjälpmedel och o

kanske stöd av kurator.

SIH-konsulenter, för att skolgången ska fungera.

o

AMI-Syn, möter man då man ska ut arbetsmarknaden. o

Kommunen, handlägger LSS-frågor. o

Hemtjänst, för hjälp med vissa hushållssysslor som synskadan försvåo

rar.

Listan kan göras längre och visar på att vi i mycket av det som är personligt måste blanda utomstående. Man är ett sätt utlämnad till dessa personer och det kräver att de ha rätt kunskap, rätt engagemang och rätt inställning till mig som individ och till synskadade i allmänhet. Vi kan aldrig "lämna systemet" och därför är också det viktigt att det inom systemet finns utrymme för individualitet så att inte alla synskadade slås ihop till ett kollektiv med gemensamma behov och värderingar.

Vikten av ett handikapperspektiv Vi synskadade möts ibland av fördomar, och inte så sällan av negativa attityder, till exempel då man söker en utbildning eller ett arbete. Synskadade, och andra funktionshindrade, är i mångt och mycket inte integrerade i samhället i dag. Det var relativt "enkelt" för oss synskadade att integreras i skolan, men samhällsintegrering är mycket mer komplicerat. Därför är det viktigt att man i alla politiska beslut har med ett handikapperspektiv, så också i den slutrapport som Ungdomspolitiska kommittén ska avlägga till regeringen 1997.

Visst är det viktigt att ha ett arbete En vikti g del av att vara självständig är att ha ett arbete, skriver kommittén i diskussionsfrågoma. Vad innebär det för oss synskadade Något som kommer att underlätta för oss att få ett arbete är diskrimineringslag

en som förbjuder diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder. I dag är det faktiskt tillåtet för arbetsgivare att välja en icke

106 Bilaga 2

funktionshindrad med sämre meriter framför en arbetssökande med till exempel synskada. Alla andra grupper i marginalen är skyddade i lag

en mot detta, invandrare och homosexuella. Det finns även en lag mot könsdiskriminering.

Attityder och fördomar är ett hinder för oss synskadade även i arbetslivet. En del arbetsgivare tror att de måste riva hela huset och börja om från början bara för att göra arbetsplatsen och arbetsuppgifterna tillgängliga för synskadade Få känner till exempel till de möjligheter som ny teknik innebär för oss.

I dag kan synskadade arbeta med en mängd olika yrken. På många arbetsplatser är man positiv till att anställa en synskadad person, men problemet är ofta att få fram tekniska hjälpmedel och ekonomiska resurser i tid. Vi ska inte behöva tacka nej till, eller förlora en anställning, på grund av detta.

Allmänt är det så idag att höga betyg styr vem som får ett jobb. Läget på arbetsmarknaden innebär att även jobb som tidigare inte krävde höga betyg i dag söks av mycket meriterade ungdomar. Lärlingssystemet är princip avskaffat, vilket är synd eftersom det gav ungdomar med lägre betyg chansen att lära sig ett yrke. Samtidigt visar studier att de läkarstudenter som tagits med hjälp av lämplighetsprov genomför sina studier lika bra, om inte bättre, som sina kamrater som kommit på toppbetyg. Kanske skulle etta system kunna prövas fler utbildningar och även i anställningssituationer

Höga betyg och kontakter När man har sin utbildning och ska ut i arbetslivet krävs inte bara ett högt betyg. Mycket beror också på att måste "ha en fot inne", man måste

man ha kontakter på företag och myndigheter för att få ettjobb. Vart ställer det alla dem inte har "en fot inne". Att söka och få ett jobb kan inte bara

som handla kontakter. Visst kan utbildningarna satsa att ha mer praktik

om och kontakter med näringslivet, men det öppnar inte möjligheter för alla i

klass. "En fot inne"-systemet i kombination med höga betyg gör att en man för att få ett jobb måste igenom ett nålsöga, som for oss synskadade är mycket svårare än för många andra.

Hit och dit och här och där För ungdomar i allmänhet, och även för oss synskadade är det vanligt med korttidslösningar för arbetslösa. Man får lite praktik hit och någon kurs dit. När ska söka ett jobb kan man som merit ange att man varit

man sen "en stund där och ett slag där". Permanenta och mer långvariga lösningar som vore mer meriterande skulle var att föredra.

Vad gäller synskadade vore det värdefullt att hitta nya yrken som passar oss. Det handlar inte bara om att hitta jobb till alla arbetslösa utan

Jo, så här tycker vi 107

också om att hitta nya yrkesgrupper. Precis som industrialisering innebar

yrken så kommer även 2000-talet att göra det. Glöm inte bort oss nya funktionshindrade i den utvecklingen.

Lönebidrag eller "riktig" lön Allt fler funktionshindrade ungdomar studerar vidare i dag. Viktigt att nämna här är att i sin strävan att uppmuntra funktionshindrade

man ungdomar till att utbilda sig, inte får glömma dem ut av oss som är skoltrötta och inte har den minska lust att studera vidare.

Utbildningen leder förhoppningsvis, trots svårigheter, fram till en anställning. Många har ett jobb har lönebidrag. Å sidan

av oss som ena uppmuntrar man funktionshindrade till att studera, men å andra sidan är det så att man aldrig kanske kommer att få en "riktig" lön som sina studiekamrater. Lönebidragen ska kompensera arbetsgivaren for de eventuella merkostnader man får vid anställning av en person med funktionshinder, i form av till exempel att det ar lite längre tid för oss som synskadade att utföra en del av våra arbetsuppgifter. I systemet måste det finns ett skydd mot att lönebidragen utnyttjas, medvetet eller omedvetet,

arbetsgivare. Är det till exempel rimligt att ha lönebidrag på 90 % Är av det så mycket arbetsgivaren måste kompenseras för att man anställt en

med funktionshinder Lönebidragen ska bara ses som en del i person rehabiliteringen och målet måste hela tiden vara att minska bidraget så mycket möjligt. Att ha "vanlig" lön är också stärkande for

som en självförtroendet.

Makt och påverkan

Ungdomar har inte stor makt i samhället i dag. Många beslut, såväl hög

låg nivå, direkt berör fattas utan att vi tillfrågats. På samma som som oss, sätt i alla beslut måste ha med ett ekonomiskt perspektiv borde

som man

ha med ett ungdomsperspektiv. De ungdomar som inte känner sig man delaktiga i dag ska i framtid ta över ansvaret för

en samhällsutvecklingen.

Att sig i ungdomsorganisation är ett sätt att få inflytande.

engagera en Ett sätt for beslutsfattare att få synpunkter från ungdomar är att vända sig till dessa organisationer, vilket också sker vad gäller specifika frågor som berör unga människor. Samhället måste stödja dessa organisationer, dels ekonomiskt det är även viktigt att andra sätt uppmuntra

men verksamheten. Många gånger tillfrågas organisationer om att lämna remissvar eller andra sorters betänkanden på olika frågor. Vi tror att man ute i många organisationer inte riktigt förstår, eller tror, att ens synpunkter verkligen kan få genomslagskraft då beslutet ska fattas. Det är viktigt att få organisationerna att förstå att deras synpunkter är viktiga och kan påverka beslut.

108 Bilaga 2

För vår organisation kan det ibland gå onödigt mycket tid till att få till exempel rapporter rätt läsmedium. Vidare kan vi ibland behöva lite längre tid på oss eftersom det är tidskrävande att läsa omfattande material

punktskrift eller kassett.

Om mötesplatser När det gäller mötesplatser är det viktigt att man i stort inte

segregerar ungdomar till att enbart vistas i några slags "Ungdomens Hus". Visst fyller mötesplatser för endast ungdomar mycket viktig funktion,

en men minst lika viktigt är att möjliggöra för flera generationer att kunna mötas.

Det finns en tendens då talar ungdomar att ett

man om se oss som kollektiv av "blonda medelsvenssons ungdomar". Men det är viktigt

att se att inom ungdomar finns olika Mötesplatser måste

gruppen grupper. skapas som uppmuntrar ungdomar ur olika att mötas

grupper funktionshindrade, invandrare, homosexuella, glesbygdsungdomar, storstadsungdomar, ungdomar från olika sociala et cetera Det är

grupper ett viktigt steg för att integrera till exempel funktionshindrade.

Vad ska vi ha en ungdomspolitik till Behövs en speciell ungdomspolitik Svaret är både och nej. Varför ska man peka ut speciella grupper i samhället och inte istället satsa bred

en och generell välfärdspolitik Samtidigt ställs frågan inte ungdomar

om klarar sig själva utan en riktad politik. Jo, vi kan klara själva, precis

oss som andra grupper i samhället, riktad ungdomspolitik är det

men en som möjliggör för oss att använda vår förmåga att klara oss själva. Därför blir svaret både och nej.

Vilken roll ska då ungdomspolitiken spela Ungdomspolitiken ska möjliggöra att man som ung kan och vågar ta ansvar för sitt eget liv och att man kan se sin egen roll i samhället och att har roll

man en som annan politik riktad till andra samhällsgrupper.

Behöver ungdomspolitiken konkreta mål eller räcker det med allmänna riktlinjer Vi tycker att det krävs ett samspel mellan konkreta mål och riktlinjer. De får inte motverka varandra och de måste

ge utrymme för flexibilitet eftersom villkoren hela tiden förändras i takt med samhällsutvecklingen. Det är ingen idé att i riktlinjerna säga att alla ungdomar har rätt till eget boende om man vet att det grund landets

av ekonomi och lågkonjunkturen är en omöjlighet inom de närmsta tiofemton åren. Riktlinjerna måste vara realistiska för skapar de

annars kanske hopplöshet och politikerförakt. Riktlinjerna den anda i

anger vilken ungdomspolitiken ska föras. Denna anda får inte upplevas

som tomma, vackra ord utan överensstämmelse med verkligheten och de konkreta åtgärderna.

Jo, så här tycker vi 109

När är jag vuxen Vad är det vuxen Det är olika för olika människor. Samtidigt är att vara det också olika beroende vad talar Då man fyller 18 är man i man om. och myndig med allt vad det innebär. Samtidigt bor lagens ögon vuxen kanske hemma fortfarande, pluggar eller är arbetslös och har ingen man aning vad vill arbeta med eller studera till. En framtid med familj om man känns otroligt avlägsen. Att kan kanske innebära att man vara vuxen känner för sitt eget liv och realism inför vad det livet kommer ansvar en att innehålla, utan att for den delen har förlorat sin framtidstro och man sina drömmar. Man har nått sorts mognad som gör att man reagerar en annorlunda på saker och ting än vad man gjorde då man var yngre. Jonas Pettersson, ordförande, Alireza Gahanbar Alipour, kontaktperson och Erica Olsson, informatör.

Musik och kulturföreningarnas Samarbetsorgani-

sation

Vi inom Musik och kulturföreningarnas samarbetsorganisation MKS bestämde för att besvara den rapport Ungdomsstyrelsen skickat ut till oss Undertecknad valde liten referensgrupp med ungdomar från oss. ut en Hässleholm alla är aktiva i Hässleholms Musikforum. Deltagarna i som referensgruppen har olika social bakgrund är alla 18 års-åldem. Vi men gick tillväga så att alla, för sig, läste materialet varefter vi var genom noga träffades och samtalade kring de frågeställningar ni lagt fram. Vi inledde med att diskutera underlaget för diskussionen och fann då följande: De förslag finns i rapporten fann vi bra och resonemangen som ledde fram till dessa hållbara. Målen är viktiga för ungdomar. De som var mål finns i rapporten borde mer konkreta. som vara Staten måste föra speciell ungdomspolitik. Denna skall i så fall en antingen väldigt konkret målinriktad eller endast baserad vara riktlinjer. Det viktiga är att den i realiteten verkligen innebär ett stöd för ungdomar. Det bästa stödet är att kanalisera medel direkt till olika ungdomsorganisationer och sammanslutningar snabbt kan fördela som medel till ungdomars egna projekt. Det är viktigt att bedömer ungdomar som individer och inte som man i den politik lägger fram. en grupp man

Minska absolut utredandet och lägg dessa pengar på aktiviteter.

110 Bilaga 2

Goda Levnadsförhållanden Det skall finnas möjlighet till att ha ett mål i livet och detta är ett tecken framtidstro. Levnadsförhållandena är verktyget som skall möjliggöra att nå detta mål. Levnadsförhållandena inbegriper både materiella och icke-materiella värden. För att det skall upplevas lever under som om man goda förhållanden skall balans råda mellan dessa. En grundförutsättning är dock att de ickemateriella sidorna är viktigast. Saker såsom hälsa, kärlek och vänskap värderas högre än till exempel en videoapparat. Ett konkret mål för att underlätta för just vänskap och kärlek är att underlätta skapandet av mötesplatser för likasinnade. l dessa konkreta mål ingår även att det skall skapas möjligheter för ett materiellt välstånd såsom att unga skall få möjlighet till egen bostad, mat, utbildning och arbete. Det är självklart att alla unga skall ges möjligheten att leva under goda omständigheter. I detta begrepp ingår naturligtvis att känna tilltro till framtiden. De punkter vi tyckte viktigast Kärlek från och äldre var var: av människor, utbildning och meningsfull fritid

Ett självständigt liv En grundförutsättning för ett självständigt liv är att man under uppväxten skall möjlighet till ett eget kreativt skapande och att detta inte hindras ges av omvärlden. Självständighet är att ta ansvar för sina handlingar, handla utefter sin egen moral men under respekt för sin omgivning. Detta kan göra man både som ungdom och vuxen. Ett självständigt liv, däremot kräver frihet och att bli respekterad individ. som en Att däremot definiera ordet är väldigt svårt. Möjligen skulle det vuxen kunna vara att man funnit sitt liv, sin livsstil. Det är dock väldigt svårt att dra gränsen mellan att vara vuxen och ungdom. Man kan konstatera att man förhoppningsvis aldrig blir i negativ bemärkelse att vuxen en men man däremot uppnår en mognad i sitt sätt att leva. För att underlätta möjligheterna för ungdomar att leva ett självständigt liv måste man börja med att förändra attityden i den ungdomspolitik man bedriver. Istället för att skapa lösningar är individanpassade bedriver som man nu till stor del en politik endast till ungdomar som ser som grupp. Den politik man bedriver skall ha grund att stödja ungdomar i sin som strävan att bli "vuxen" och ge möjligheter att välja/finna exempelvis bostad, utbildning, fritid och försörjning. När det gäller möjligheten att få arbete så är det viktigt att staten hjälper och stödjer ungdomar dock inte bekostnad som en grupp men av andra grupper i samhället. De former för stöd väljer skall man vara applicerbara på alla och utgå från individens önskningar och grupper behov.

Jo, så här tycker vi 111

Om staten bidrag för anställningar måste det finnas garantier från

ger arbetsgivaren att det leder till fast jobb efter bidragstidens slut.

Eftersom arbetsmarknaden numera är betydligt mer rörlig måste möjligheten till projektanställningar förbättras. Man skulle kunna återinföra ett lärlingssystem.

Konkret förslag: Projektcentrum där unga kan prova och utveckla egna företags- och projektidéer under en längre period. Detta skulle förhoppningsvis skapa fler små företag och kontaktytor med andra arbetsgivare.

Arbetsmarknadspolitiken måste göra en särbehandling av ungdomar

dock med Förbehållet att de lösningar som presenteras som grupp men måste vara individstyrd.

Det är däremot viktigt att det inte skall vara möjligt att leva bidrag utan någon motprestation. Bidrag kan ges om bidragstagaren tillför något till samhället. Man skulle kunna tänka sig en form av ungdomslön som var densamma vad man än vill göra. Ett fast belopp i månaden kunde utbetalas efter det att man gjort en personlig utvecklingsplan, det kan vara att studera, arbeta, jobba ideellt, genomföra egna projekt eller göra någon annan form av samhällsnytta.

Inflytande och delaktighet Den representativa demokrati är längre trovärdig bland ungdomar. Den är inte representativ då den inte består av människor från alla grupper i

ens samhället. Det kanske hade varit riktigt att kvotera till exempel ungdomar. Unga väljer i allt större grad att utöva ett direkt aktivt inflytande bygger på: Aktioner, Bojkotter, Demonstrationer och

som Dialog. Oftast rör sig intresset kring icke materiella frågor till exempel miljön. Därför är det fel att påstå att ungdomar avstår från makt. De avstår däremot den traditionella maktstrukturen men är därför inte ointresserade av politik.

Ett sätt att få ungdomar att mer aktivt delta i de beslutande processerna är att tillsätta speciella råd som får agera som sakkunniga i olika frågor. Dessa råd kan spridda runt om i Sverige och borde

vara kunna vara avlönade.

Skolan, är den största arbetsplatsen för ungdomar, fungerar allt

som bättre och bättre vad gäller inflytande och delaktighet. Skolan vågar allt

visa och förtroende sina elever vilket tyder en ökad respekt mer ge samt att man ser eleverna som en verklig resurs.

Ungas engagemang Ungdomar i samhället i dag. Det finns ett intresse och

ses som en resurs förståelse för ungdomar och deras specifika problem och möjligheter.

112 Bilaga 2

Skolornas intresse för att ha elevdemokrati har ökat och samhället i stort bemöter ungdomar ett positivt sätt.

För att öka de ungas inflytande tycker att bildandet ungdomsråd

av enligt vår idé ovan är en bra metod. Det är dock viktigt att dessa råd får en reell makt och ett verkligt inflytande på de frågor de skall behandla.

Internationellt engagemang Staten måste motverka segregation inom vårt land. Det mångkulturella samhälle som numera lever i är bra men måste få tid att utvecklas. Det är dessutom viktigt att i detta sammanhang inte förlorar den

man nationella särprägeln och de lokala variationema som finns runt i vårt

om avlånga land. De olika invandrargruppemas nationella identiteter är lika viktiga och om de förlorar dessa kommer det bli mycket svårt för dem att förstå och sig till vårt samhälle.

anpassa

Det är viktigt att vi i vårt samhälle får en god grund att stå på i våra kontakter med andra nationaliteter. Vår bakgrund och vårt kulturarv är det som är avgörande i vår relation med andra kulturer. Därför måste vi känna vår egen historiska identitet för att kunna tillgodogöra oss och förstå andra människors kulturer och liv.

Ungdomar av i dag ges stora möjligheter att besöka andra länder. Dels genom resor på egen hand eller via olika utbytesprogram. Tyvärr är det så att de som deltar i utbytesverksamheten oftast tillhör de välutbildade och som kanske har störst förståelse för andra kulturer. De vore lämpligt med insatser från staten på mellan- och högstadienivå där behoven kanske är störst och där mottagligheten är som störst. Dessa satsningar behöver inte vara inriktade på internationella utbyten utan kan mycket väl

vara inriktade att man lär sig förstå vårt eget land och de människor som lever i det. Det borde vara möjligt med ett nationellt utbytesprogram med någon form av vänortsskolor där ungdomar med olika bakgrund, både socialt och nationsmässigt, får möjlighet att träffas och kanske därigenom överbrygga klyftorna mellan våra olika nationaliteter i landet.

Joakim Bill

Jo, så här tycker vi l 13

Sáminuorra, Svenska Samernas Riksungdomsförbund

Ungdomspolitikens uppgift Är skapa framtidstro bland ungdomarna. Vi ungdomar måste få

att en möjlighet att själv få bestämma och besluta i frågor som berör oss och påverkar våra liv. Vidare att få politikerna att bry sig om våra åsikter och synpunkter.

Rätt till bra levnadsförhållanden Ur vår synvinkel är det viktigt att samhället ger oss sameungdomar en möjlighet att utöva våra traditionella näringar renskötsel, slöjd och fiske och att alla sameungdomar skall ha möjlighet inte behöva tvingas bort från renskötseln och sina hemområden där vi kan känna en trygghet. Hoten mot rennäringen ökar hela tiden, skall det finnas en möjlighet att i framtiden arbeta med renskötsel måste förståelsen för och kunskapen om näringen bli större bland makthavarna.

Förslag: Att arbeta för sameungdomar möjlighet att fortsätta

att ge med renskötsel och att bevara sin kultur och sitt språk.

Detta kan göras att: Erkänna samerna som ursprungs-

genom befolkning. Arbeta för möjligheterna att bevara språket och kulturen. Rennäringen inte trängs undan av exploateringar i renskötselområdena.

Vägen mot ett självständigt liv En viktig sak är att själv kunna bestämma över sitt liv, att ha möjligheter att välja traditionella samiska näringar. Att få bo och vistas hemorten där tryggheten och möjligheten att arbeta med traditionella näringar finns.

Inflytande och delaktighet En de största anledningarna till att ungdomar inte engagerar sig i

av politiken i dag är att det finns för få sätt för ungdomar att påverka beslut. Vidare är det svårt att få politikerna att hörsamma ungdomars Förslag till lösningar på olika problem.

Man kan öka satsningama på ungdomsråd arbetar kommunal

som nivå och även fortsätta arbetet riksnivå genom till exempel ungdomsriksdag.

Ungas engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande Tas tillräckligt tillvara resurs i dag Nej det görs inte Frågor

unga som

någonsin vad vi ungdomar vill. Vi blir alltid tvungna att följa beslut man

tagits utan vår medverkan men som påverkar oss och våra liv. som

Mångkulturella kontakter Samema har kultur och egna näringar. Svårighetema är att

en egen förståelsen för den samiska kulturen och de samiska näringama måste öka.

114 Bilaga 2

För att minska motsättningar som kan finnas, bör information om oss samer och våra traditionella näringar införas i skolorna.

Med vänlig hälsningar från Torkel Stinnerbom, vice förbundsordförande.

RBU-ares åsikter ungdomspolitiken Unga om

Unga RBU-are är ett förbund för rörelsehindrade ungdomar. Därför har vi naturligtvis diskuterat frågeställningar utifrån den funktionshindrades

era perspektiv.

Vad är viktigast för unga i dag Unga måste känna att de blir respekterade för sin person, för sina värderingar, för sina idéer, för sina känslor. Det finns få saker som är så kränkande som att inte bli tagen på allvar.

Ungdomspolitiken måste gå ut att lotsa ungdomar i vuxenvärlden, att låta dem få ta mer och mer ansvar över sig själva. Men detta måste ske med respekt för den enskilde individen. I dagens samhälle tas ungdomar inte riktigt allvar. Vuxna tror ofta att deras erfarenheter gör dem till något former än ungdomarna, när det i själva verket ofta är ungdomarna som kommer med nya fräscha idéer.

Eftersom ungdomar är särskild om än inte alltid homogen,

en grupp, med speciella svårigheter att uppnå frigörelse, självständighet, vuxenhet

-

krävs det speciell ungdomspolitik, anser Unga RBU-are. - en

Morgondagens beslutsfattare får inte glömmas bort, behöver resurser.

En nationell ungdomspolitik ska alltså inte agera dadda ungdomarna, den ska med stor respekt för individens handlande, önskemål och idéer möjliggöra för ungdomar att utvecklas till vuxna och ansvarsfulla människor.

Alla ska ha rätt till goda levnadsförhållanden

unga Alla människor vill bli respekterade för den de är. Men ungdomar med funktionshinder känner sig inte alltid respekterade. De myndigheter som styr över till exempel vård och stöd verkar inte bry sig om någon 18årsgräns utan fortsätter glatt att omyndigförklara.

Frigörelse är viktig för alla ungdomar, men kanske i synnerhet för ungdomar med funktionshinder. För oss handlar det först om att övervinna vårt handikapp, sedan att ta oss ut i samhället och strida för våra behov. Frigörelsen kan därför ta längre tid för ungdomar med funktionshinder och vi behöver allt det stöd vi kan få från samhället.

Vi bör helt enkelt få med och och även besluta i frågor

vara ta ansvar

rör oss själva. Vi funktionshindrade är trötta överförmynderi som

Jo, så här tycker vi l 15

Samhället ska underlätta för de att leva ett självständigt liv unga Kommittén drar parallell mellan självständighet och arbete. Och visst en stämmer det. Det är viktigt att känna att man utför något som kommer andra till godo, bidrar med något. att man Därför måste plats beredas för oss funktionshindrade arbetsmarknaden jämbördigt sätt än i dag. Lönebidragen är ett mer funktionshindrade sätt att konkurrera dagens arbetsmarknad, personers det bort står vi utan möjlighet till denna konkurrens. Men naturligtvis tas arbetsmarknad utan lönebidrag att föredra, en arbetsmarknad där vore en funktionshindrade inte behöver kompensera vårt handikapp med Där meriten är kompetens istället för förmågan till effektivitet. pengar. I dag finns förutom lönebidrag bland annat sjukbidrag som går under beteckningen pension. Det är alltså möjligt för en funktionshindrad ungdom sjukpensioner sig i dag istället för att arbeta. Det är enkel att en lösning för samhället vad händer med funktionshindrade Den men oss är aktiv nöjer sig troligtvis inte med att ligga soffan och lyfta som pension varje månad utan skaffar med hjälp ett antal intyg ett arbete. av Men vad händer med den funktionshindrade som inte har så stor initiativförmåga, kanske grund försenad frigörelse Han/hon av en kanske väljer den lätta vägen och nöjer sig med samhällets enkla lösning. Vilket samhälle får då Det är läskigt att föreställa sig.

Unga ska ha ökad möjlighet att utöva sin rätt till inflytande och

delaktighet Att ha inflytande och känna delaktighet får människa att växa. Som en skrev kan frigörelseprocessen för ungdomar med funktionshinder ta ovan längre tid för andra. Självförtroendet måste öka innan man kan kräva än delaktighet. Därför bör det inte komplicerat att bli en delaktig vara samhällsmedborgare med inflytande. Delaktigheten och inflytandet i annat fall åt dem är starka nog att ta för sig. reserveras som Det ska enkelt med och bestämma i samhället. Därför vara att vara måste det avsättas platser för ungdomar i beslutsfattande samlingar. Då gör det lättare för de ungdomar skulle vilja delta i politiken men man som inte orkar arbeta hårt för plats i styrelse eller nämnd. Man banar som en en för dem och får så vis fler ungdomar att bli delaktiga i politiken. vägen Platser bör även avsättas för ungdomar med funktionshinder eller personer kan företräda Vi med funktionshinder kämpar för ett samhälle som oss. är bra även för och eftersom det är som vet bäst hur vill att som oss det ska ut måste få med och påverka. se vara

116 Bilaga 2

Ungas engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande ska erkännas och aktivt tas tillvara Som funktionshindrad är det lätt att bli tagen för någon bara behöver som hjälp, någon som samhället ska uppoffra sig för. Inte för den ungdomliga person med nya idéer också är. Det är lätt att man bara ser funktionshindret, inte resten, inte personligheten bakom. Vi funktionshindrade är en resurs för samhället. Vi har mycket att komma med Därför är det viktigt att beslutsfattare lyssnar på ungdomar med oss funktionshinder, och att de gör det från grunden. Om blir tagen man allvar från första början vågar också sprida sina idéer och åsikter. man

De ungas internationella engagemang och mångkulturella kontakter ska främjas Då Unga RBU-are ännu i ett uppbyggnadsskede har vi valt att inte engagera oss i internationella frågor. Charlotta Österman, förbundsordförande.

Centerpartiets Ungdomsförbund

Vad är viktigast för dig Det viktigaste är att ungdomar ges makten att påverka sin situation. När ungdomsprogram tas fram i kommuner måste ungdomar med från vara början och påverka dem inte komma sista remissinstans i bästa fall. - som Dessutom måste politiker våga lämna ifrån sig makt och sprida information till berörda parter. Den som inte får information tar inte Den får ansvar. som information kan inte låta bli att ta ansvar. Det går inte att sätta upp en generell ram att "så här ska ungdomsfrågor behandlas i hela Sverige" utan det utgår från lokala förutsättningar och lokalt engagemang. På en skola vill skolfullmäktige ta hand att om reforrnera undervisningssättet, medan man skola vill satsa sina en annan resurser helt andra saker. Detta måste vara möjligt.

Engagemang som flödar Utgångsläget för att få en livlig demokrati många känner sig delaktiga i som är att man känner ett brinnande engagemang Jag ungdom måste få som känna att jag VILL påverka och förändra samhället att det jag gör har betydelse och att jag reellt kan påverka. Just bygger hela det politiska nu livet världsmästerskap i nedskärningar och det är inte alltid så speciellt engagerande Från början hänger allt ihop med vilken roll staten egentligen ska ha ska den styra eller ge möjligheter till initiativ CUF hävdar det egna senare. Genom att skapa rätt förutsättningar kan staten uppmuntra och engagemang

Jo, så här tycker vi 117

kreativitet när det gäller företagande. På samma sätt måste staten skapa förutsättningar för medborgarna att delta i demokratiarbetet.

Öppnad demokrati snabbare beslut - Ett stort problem är att lyckas få ungdomar att vilja ta ansvar och engagera sig politiskt. Vi är från början matade med aktiviteter från dagis till skolan, där vi är vid att någon alltid fixar oss. Det är någon annan som vana annan lagar glasrutan när den går sönder, det är någon annan som ska ordna biljardbord till fritidsgården, det är någon som tar kontakt med annan skolledningen. Politiker i dag har hand allt för många detaljbeslut, vilket gör om beslutsprocessen och tråkig. Det är dags att politikerna vågar släppa i seg från sig stora delar av makten. Vi måste öppna beslutsprocessema alla nivåer. Gäller det en upp skolfråga ska kommunen släppa ifrån sig ansvaret till skolorna, så att de som är berörda beslutet och ska leva med det för några år också är med och av fattar beslutet. Låt nämndsmöten öppna. Förbjud möten i kommunhuset vara lägg ut dem i bostadsrättsföreningar när det ska fattas beslut som rör bostäder, ordna fritidsnämndsmöte i idrottshuset samtidigt som volleybolltumeringen pågår låt alla få med Vi politiker kan inte - vara som kräva att medborgarna enbart ska till utan måste komma ut dit folk oss, finns Staten kan möjligen ha svårt att sätta mål med handen och upp ena uppmuntra med den andra. Men för att lyckas med uppsatta engagemang mål måste de konkreta och lättfattliga, och framförallt ska de att vara mäta och utvärdera. En anledning till att ungdomar har svårt att acceptera dagens beslutsprocess är att den är trög. Från förslag till beslut är det åtskilliga månader ibland år, och det känns fruktansvärt frustrerande. Detta är en av demokratins baksidor. För att komma tillrätta med problemet bör politiker släppa ifrån sig mycket sin makt. Det som medborgarna och ungdomarna av själva kan sköta ska inte politikerna lägga sig

Några konkreta åsikter om ungdomspolitiken Utbildning Ungdomar måste själva kunna styra sin utbildning, genom att forma sitt utbildningssätt. Har man själv förslag på alternativa studiemetoder, studieorter eller kontaktnät ska lärarna och läroplanen inte hindra detta. Ett kreativt lärosätt gör lärarna till mentorer som uppmuntrar till mer som kritiskt och undersökande tänkande istället för att vara åsiktsmaskiner och allsmäktiga allvetare.

l 18 Bilaga 2

Lokala beslut Kommunerna måste släppa ifrån sig makt till skolorna och fritidsgårdama och ge ungdomarna möjlighet att ta initiativ och beslut. Till

egna egna exempel genom skolfullmäktige och fritids-gårdsstyrelse.

Arbetslöshet Lokala arbetsförmedlingsnämnder är ett utmärkt sätt att lokalisera ut makten till "rätt" ställe. Förmågan kreativa lösning problemen i Sundsvall

att se finns inte i Stockholm, utan just i Sundsvall. Låt ungdomar finnas med i nämnderna och släpp loss all kreativitet verkligen finns i ungdomar.

som Företagsamheten kommer att stiga och människor känner sig delaktiga.

Ekonomisk stämpel Fortfarande sätts en hård stämpel människor beroende har

om man hög eller låg inkomst. Ungdomar inte haft någon form jobb tidigare

som av har heller ingen ekonomisk trygghet från staten utan är hänvisade till socialbidrag. Genom att införa en form grundersättning för alla står

av som utanför den ordinarie arbetsmarknaden kan dessa glapp minskas. Du ska inte behöva gå igenom den process det innebär att söka socialbidrag när du är 19 år och gått gymnasiet. För att finansiera grundtryggheten för alla ska taket

ur för de tjänar mest sänkas. Staten ska inte garantera lyxnivå utan ett

som en skyddsnät för invånarna. Och skyddsnätet lika för alla inte i dag

vara - som när de som tjänar mest också får mest.

De delar som är bra ur kommitténs förslag är Kommitténs arbete ska i första hand rikta sig att skapa förutsättningar för ungdomar att utveckla sin självständighet, sitt inflytande och tillvarata ungdomars kraft och resurser. Politiker kan aldrig tvinga fram ett engagemang för demokrati, det skapas det finns goda förutsättningar för

om delaktighet

Gränsen mellan ung- och vuxenlivet är inte tydlig, alltså är inte ungdomar en homogen grupp. Den dynamiska arbetslivet och

synen livsutvecklingen innebär att det inte går att dela ungdomar enligt vissa bestämda åldersgrupper. Det är viktigt att alla åldersgrupper i samhället deltar i beslutsprocessen.

Ungdomar ska inte ses som ett objekt för omhändertagande, utan den kraft finns hos ungdomar måste tas tillvara.

som

Helena Johansson, förbundssekreterare.

Jo, så här tycker vi 119

Ungdomsriksdagen

När jag började läsa rapporten jag hoppfull, jag trodde att det skulle

var finnas konkreta och direkta förslag på åtgärder som skulle innebära ett reellt inflytande för oss ungdomar. Men mer jag läste desto insåg jag att

mer man bara hade skrivit ned självklara saker som utgör grunden för det relativt demokratiska samhälle vi lever i i dag.

Det står att kommittén vill att "varje ung människa ska bli accepterad som en självständig individ och ha ett sådant liv att hon känner tillförsikt inför framtiden Det är helt underbart att vi är överens att det skall

om vara så, men vad kan göras för att det skall bli så i det verkliga livet och att dessa mål skall hamna utanför pärmama rapporten och nå ungdomarna

Kommittén lägger oerhörd vikt vid ett ökat inflytande och delaktighet i samhället, det är viktigt att ungdomar själva skall vara med och skapa förutsättningarna för den gemensamma framtiden tillsammans med de äldre generationerna. Så är det inte i dag. Vad har kommittén för förslag ändringar den politik som bedrivs i dag för att detta skall kunna bli

en verklighet

Ungdomar i dag finner inte så stort intresse i partipolitiken som är ett forum för att delta i det aktiva inflytande som erbjuds då man går med i ett parti. Man är inte lika beredd på att "köpa hela paketet" åsikter det

av som ändå inte går att ändra från den plats man befinner i det hierarkiskt ordnade partiet.

Man söker sig istället till andra forum som representerar ens åsikt i vissa sakfrågor. Det kan vara allt från Greenpeace till Ungdomsriksdagen, men det väsentliga är att man vet vad man som enskild individ kan tillföra och det hela bygger det egna intresset och den egna engagemangsnivån. Man tar sig den tid som kan avvara till dylika saker. Att sitta möten och inte handla praktiskt är ingenting som ungdomar vill ha.

Det har Ungdom mot Rasism visat under sin kampanj genom att lyckas att få ungdomar i hela landet att samla sig i små grupper ute i kommunerna och göra saker. Det spelar egentligen inte någon roll om det är rasism, våld eller brottarklubben som ungdomarna har gemensamt. Det väsentliga är att man ökar det som man har gemensamt, och olikhetema blir då inte lika viktiga längre. Plötsligt är det samma låga som driver alla inom gruppen. Man har ett gemensamt mål, en gemensam strävan och alla är införstådda med att det är det enda som spelar någon riktig roll.

Det är det konceptet som bland andra UngSIOS bygger på. Där är det många individer som har olika kulturer och som ursprungligen kommer från olika länder, som ibland ligger i konflikt med varandra, det

men man ser som en möjlighet istället för att det skall vara en samarbetshämmande faktor. Likhetema lyfts fram och man låter det som är karakteriserande för de olika kulturema berikande del. Än gång är det den

vara en en

120 Bilaga 2

kampen och strävan efter det gemensamma målet som binder gemensamma dem samman.

Det är viktigt att den etablerade politiska världen inte endast

vuxna, finner det på sin plats att lyfta fram ungdomarna i till exempel sina partier då det är en het samhällsdebatt om vissa specifika ungdomsfrågor, utan att

hela tiden dem det utrymme som är så självklart. Det är samma man ger invandrare, förväntas vara mindre framträdande i andra frågor. Detta

men bidrar till att känner sig utnyttjad och man drar sig alltmer undan för att

man så småningom inte beblanda sig alls med det som händer.

Under Ungdomsriksdagen hade ett demokratiutskott, där dessa frågor

kommittén behandlar, togs upp. Skillnaden mellan kommitténs rapport som och den rapport skrevs under Ungdomsriksdagen är den att under

som Ungdomsriksdagen kom ungdomarna med konstruktiv kritik, där man poängterade det önskade läget både med direkta förslag och med allmänna sanningar. Det gör att det hela blir påtagligt och mer

mer verklighetsförankrat.

Om verkligen vill ha rapport kommer att leda till att det

man en som

kommittén har kommit fram till under sin verksamhetsperiod skall ge som några resultat, tror jag att man skall peka direkta åtgärder och verkligen trycka vikten att dessa genomförs. Annars kan inte jag se någon

av tillräckligt bra anledning till kommitténs existens överhuvudtaget. En förankrad utredning bland de är målet för utredningen, är grunden för

som att kommitténs arbete skall ge resultat. Det kan endast ske om man från de fakta funnit under utredningens fortlöpande bygger upp genomförbara

man och realistiska mål, efter sitt genomförande kommer att leda till att

som åtminstone kommitténs slutledningar kommer att uppfyllas, för

ett par av det är mycket bra saker man påpekar.

Ungdomspolitiska kommittén har genom att anordna "rådslag" runt om i landet byggt upp en grund gjord av ungdomarnas egna åsikter på ungdomspolitiken och ungdomens inflytande och roll i samhället.

Jag hoppas innerligen att dessa rådslag största möjliga feedback och

ger ledning till kommitténs fortsatta arbete.

Elcim Yilmaz

Jo, så här tycker vi 121 ;

5 distrikt

Ungdomsorganisationernas

Ungdomspolitiska kommitténs rapport skickades även till ungdomsorganisationernas distrikt. Deras presenteras i detta kapitel.

svar

Kristdemokratiska ungdomsförbundet i Göteborg

Vi i KDU i Göteborg att den statliga ungdomspolitiken skall avskaffas

anser och att den ungdomspolitiska kommittén skall läggas ned. Svensk ungdomspolitik bygger en socialistisk syn staten medborgarnas i

som detta fall ungdomarnas frälsare som skall ställa allt till rätta.

Vi förordar istället ett system med generella stöd till politiska ungdomsförbund baserat valresultat och inte antal medlemmar. Detta skulle ge ungdomsförbunden arbetsro, och de skulle istället kunna ägna tid och kraft att rädda demokratin, genom att ute bland ungdomar och

vara informera om sin politik, det politiska arbetet och vikten att sig

av engagera politiskt. Som det nu fungerar är ungdomsförbunden alldeles för uppbundna av att jaga nya medlemmar för att nå upp till bidragsgränser. Med generella bidragsregler enligt ovan fullgör staten sin subsidiära uppgift, att

vara stödjande och inte styrande.

Moderata Ungdomsförbundet i Stockholms län

Ungdomspolitiska kommittén ger i rapporten Vad tycker du preliminära förslag på hur den statliga ungdomspolitiken bör utformas.

Moderata Ungdomsförbundet i Stockholms län vill med detta remissyttrande ge uttryck för vår fasta övertygelse att utgångspunktema

om för kommitténs arbete i grunden är felaktiga.

Fler politiska beslut kan aldrig skapa de förutsättningar krävs för

som att uppnå de målsättningar kommittén beskriver i rapporten. Den

som offentliga sektorn och dess åtaganden begränsar människors möjligheter till personligt ansvar för sin egen situation, vilket ökar individens beroende

av staten.

Kommitténs utgångspunkter förefaller att ungdomar för

vara en problemfylld och svår tillvaro i Sverige. Vari själva problematiken egentligen ligger med den förlängda ungdomstiden definieras inte. Kommittén verkar betrakta problemen exogent givna, utan att behöva

som förklaras. Mot bakgrund av detta är det motiverat att ifrågasätta det

om verkligen behövs en särskild politik för ungdomar.

122 Bilaga 2

Regerings direktiv till kommitténs arbete innehöll ambitioner om att formulera ungdomspolitiska "riktlinjer" som skall "möjliggöra en reell och effektiv uppföljning och utvärdering". 1 detta avseende har kommittén inte alls motsvarat direktiven. Rapporten innehåller inte heller något om hur alla målsättningar skall förverkligas eller vilket sätt uppföljning av

ungdomspolitiken skall ske.

Sammanfattningsvis blir Moderata Ungdomsförbundets i Stockholms län slutsats att varken Sverige eller ungdomarna i Sverige är betjänta av någon särskild ungdomspolitik. Därmed faller även motiven för ungdomspolitiska kommitténs arbete, som därför borde avslutas.

Anna Kinberg, distrikt ordförande och Mats Hedenström, chefombudsman.

Ung Vänster, Kalmar

Vi i Ung Vänster Kalmar, tackar för diskussionsmaterialetl Vi visste ingenting att något detta gång, det är ett väldigt bra

om som var men initiativ

Diskussionerna blev mycket bra, även de svävade ut och kanske

om inte alltid påjust den frågan. Vi diskuterade heller inte alla frågor.

gav svar

Goda levnadsförhållanden Att få leva i ett samhälle där vinst inte går före allt annat. Ett samhälle för alla oavsett hudfarg, ekonomisk situation, sexualitet och så vidare. Där unga och gamla bestämmer tillsammans. Miljöhänsyn, gemenskap och

är viktigare än siffror, effektiviseringar och marknaden. engagemang

Hänsyn till U-länder när det till exempel gäller I-ländemas konsumtion.

Självständighet Unga på arbetsmarknaden

- 6-timmars arbetsdag arbete år fler. Miljöjobb är viktiga både för miljön

ger och för ungdomar behöver jobb. Jobb inom de framtida energikällorna.

som Inga nödlösningar som till exempel pigjobb.

Det är viktigt att skapa meningsfulla jobb. Offentliga sektorn. Inte tvinga någon att gå meningslösa kurser inte någonting.

som ger

Kurser blir meningslösa inte är intresserad av att dem. Ingen

om personen ska tvingas någonstans, ska inte heller leva bidrag om jobb

men man finns.

Inflytande och delaktighet Det är att ungdomar utövar makt att avstå från makt, detsamma

sant genom gäller vanligt "småfolk". Ibland kan det så att folk är totalt

vara ointresserade makt och tycker det är "skönt att bli styrda". Löpsedlar

av överskuggar politiken. Det år också så att ungdomar faktiskt är intresserade

Jo, så här tycker vi 123

av att påverka. Dock är dagens traditionella politik inte särskilt lockande. "Högt uppsatta" har grävt gropar sig själva de faller efter

som fallskärmsavtal och kontofiffel. För ungdomar känns det då meningslöst, det är så mycket lättare

att ge upp.

Det är viktigt att öka ungdomars inflytande i etablerade beslutsorgan, riksdag och kommunstyrelse. I varje stad borde det också finna ett s.k. Ungdomsråd eller i länet ett Ungdomsparlament.

I dagens läge vill ungdomar inte heller binda sig vid ett partiprogram, många vill rösta blankt. Besvikelsen på partier är stor och ungdomar känner sig överkörda. Beslut som rör oss fattas över våra huvuden.

I skolan Elevdemokrati ska vara självklart. Lärare ska få utbildning precis

som eleverna i elevdemokrati.

Varje klass ska få göra en inflytandemall där man tillsammans med läraren beslutar om undervisning, läxor och Varje klass ska ha

prov m.m. minst 2 språkrör som har i uppgift att prata med lärare och framföra klassens talan och klagomål. språkrören ska föra dialog mellan elever lärare och

rektor. I varje ämne ska utvärderingar genomföras efter varje kurs/termin. Betygssättning av lärare vore bra. Demokratisektion bestående lärare och

av elever ska vara en självklarhet varje skola.

Unga som resurs Vi tycker att alla människor är resurser och fler än bara ungdomar blir otillvaratagna resurser.

Men ofta får ungdomar höra att är problem. Vi kostar. Var ska ungdomar förvaras Våldet och missbruk blir allt större problem eftersom det bara "skärs ner" på

oss.

Vår kapacitet skulle kunna användas bättre i framtiden att låta

genom oss vara med. Trots allt är det som ska ta över. En sak till exempel Öresundsbron där borde ungdomar fått medbestämmande eftersom är de som får ta konsekvenserna och de negativa efterföljdema.

Ungdomarna underskattas av vuxna som tror att vi är för dumma för att vara med och fatta beslut.

Mångkulturellt samhälle

Ungdomar behöver kunskaper andra kulturer. På så sätt ändras

mer om attityder. Rasism och nazism måste bekämpas på ett tidigt stadium. Kunskaper om andra länder förebygger i viss mån rasism och nazism.

Man borde få lära sig mer om bistånd och volontärarbete. På en av gymnasieskolorna i Kalmar sponsrade SIDA en "Värd för Världen

festival". Med olika workshops och föredrag, mat, dans, kultur över

124 Bilaga 2

huvudtaget. Mer sådant Alla skolor borde få genomföra liknande. Staten ska stödja volontärarbete och språkutbyten och så vidare. Internationella ska absolut stödjas av staten. engagemang Hoppas ni haft någon glädje våra diskussioner. Tack för materialet av och chansen att få med och påverka Ung Vänster Kalmar, genom vara

Ulrika Bergenfeldt.

Moderata Ungdomsförbundet i Dalarna

Här kommer kort sammanställning våra synpunkter kommitténs en av förslag och utgångspunkter för diskussionen. Vår motivering tar inte upp alla de frågeställningar finns i diskussionsunderlaget och vi bör kanske som därför klargöra att vi i stort delar den grundsyn som ledamoten Thomas Idergard uttryck för i sitt yttrande. Vi tänker här ta upp nåågra punkter ger får att inta denna hållning det vill säga att kommittéxn bör läggas som oss ned.

Ungdomar är inte svaga Kommitténs förslag till åtgärder består i mycket av politisllct initierade åtgärder. Man föreslår större möjligheter för ungdomar att utöva makt på det politiska planet, diskuterar statliga och över huvud tagçet offentliga man åtgärder. Bostadsbidrag till och liknande förslag framförs som unga exempel. Målfonnuleringar talar att ungdomar ska ha råätt till vissa om saker. Kommittén verkar ha tagit fasta att ungdomar skulle vara en svag och föreslår politiska åtgärder som hjälp. På samma sättt tycks man grupp, vilja lösa ungdomars brist inflytande över sina liv genomi att ge dem större möjlighet att tala med politiker inte att göra dem mindre - genom beroende av politiker, vilket vore det naturliga. Vi inte att ungdomar behöver vara en svag grupjp. Det finns anser tvärtom väldigt mycket borde bidra till att ungdomar skulle vara en som mycket stark till exempel på arbetsmarknaden: unga miänniskor vill grupp, och orkar oña arbeta än äldre, de har ofta kunskaper i främimande språk mer och kan tänka sig att flytta. De flesta är inte föräldrar oclh därigenom obundna de kan följa arbetstillfällena. Ungdomar är inte svaga.. - Ändå är ungdomsarbetslösheten hög och många ungdomar upplever sin situation hopplös. Det är för att politiken gjort dem ssvaga. Höga som ingångslöner följda långsam lönestegring, kollektivavtal mied "först inav sist ut- principen, bestämmelser obekväm arbetstid m..m. tar ifrån om ungdomar de de har i kampen om jobben. Om ungdormar inte kan vapen konkurrera med lägre lön och deras konkurrenskraft försämras genom obligatoriska tillägg för obekväm arbetstid o.dyl., har de inggenting som kompenserar deras lägre erfarenhet av arbetslivet. Arbetsgivaren kommer alltid hellre att anställda en mer erfaren medarbetare lönen lblir ändå i -

Jo, så här tycker vi 125

stort sett densamma. Politiska beslut har gjort ungdomar Vi vill inte

svaga. ställa oss bekom ett försök att lösa dessa problem med politik vill

mera avveckla den. Detta den bästa politiken för ungdomar, för den

vore men behövs ingen Ungdomspolitisk Kommitté.

Det är olyckligt om politiken alltmer framstår konflikt mellan

som en befolkningsgrupper än mellan ideologier"

snarare Dagens debatt domineras alltmer olika grupperingars krav

av rop om bidrag, subventioneringar, förmåner med Detta kan kanske tyckas

mera. naturligt i tid då regeringar sitter och funderar varifrån ska

en man ta resurser till besparingar, vilka man kan spara och så vidare.

Samtidigt är dock detta ett stort trovärdighetsproblem för det demokratiska systemet, kräver motstående ideologier för fungera

som att väl. Om väljare genom sina röster inte ger uttryck för idésystem utan bara för de tillfälliga behov deras ekonomiska situation kräver blir

egen demokratin inget annat än ett sätt för de största intressegrupperingama att sko sig på övrigas bekostnad. Frågan, huruvida ska att

om man spara genom ta ideologiskt ställningstagande. Ändå kommer föräldrarna i familj med

en tonåringar att föredra det medan familj med småbarn kommer

senare en att föredra det första. Det går givetvis inte att hindra och det är helt uppfattningen att politik är en kamp vilka ska med bidrag

om som gynnas och liknande. Detta anser att speciell ungdomspolitik gör, särskilt

en om den formuleras i termer att "Ungdomar ska ha rätt till..." och liknande.

som Den givna motfrågan blir då: "Men vi pensionärer då, ska inte har rätt till...". Detta leder till olyckliga konsekvenser partier för vissa

som intressegrupper, till exempel pensionärer.

Visst har även vi åsikter vilken politik bra för ungdomar.

om som vore Vi tror på individuell lönesättning, låga minimilöner och låga skatter. Det gör dock inte för att gynna just ungdomar, utan eftersom att det är

anser den ideologiskt rätta och för befolkningen helhet bästa politiken. En

som mer vänsterinriktad ungdom delar säkert inte dessa värderingar, vilket gör det hopplöst formulera politik gör anspråk att företräda ungdomar

en som i allmänhet.

Gabriel Ortiz, vice distrikts ordförande.

126 Bilaga 2

Sörmlands MHF Ungdom

På grund att fått tillgång till materialet sent har kunnat diskuterat av det ingående innan svarar. Då är en Trafik och Nykterhetsorganisation vill information och utbildning inom ANT och trafik där har ha mera kompetens. Men hur få ungdomen intresserade detta TV har bara våld av och dryckenskap i sina lämpligt att provocera till bättre program, vore

program

Ungdomar är arbetslösa glid i tristessen och brott med mera som bör få möjlighet komma med i har sysselsättning med trafik att grupper som djur, natur någon typ av sport. Ungdomarna har möjlighet att påverka sin delaktivitet i demokratiskt styrande de sig i föreningslivet. Det finns många föreningar om engagerar vill ha ungdomar med i sin verksamhet. som På den korta tid vi haft att läsa materialet tycker att vi kan instämma i förslag till riktlinjer. era Men ungdomarna bör visa intresse själva för det utbud som att mera finns att tillgå. Sven Karlsson

SSU Västerbotten SSU Västerbotten finner att Ungdomspolitiska kommitténs förslag mål for ungdomspolitik uttrycker fina intentioner och att målen i stort är

eftersträvansvärda. Vi ifrågasätter dock huruvida särskild ungdomspolitik egentligen är en ingår i begreppet ungdomar Även inom nödvändig. Vilka är det som "ungdomar", oavsett vilken definition kan tänkas ha, finns det gruppen man olika behov och olika problem. Att särskilja och driva politik enbart for dessa anser inte en grupp en önskvärt. Ungdomars situation, såväl hela den övriga vara som befolkningens, påverkas politiska beslut. För att uppnå kommitténs mål av bör därför ungdomspolitik integrerad i alla övrig politik. Politik skall vara föras för hela folket och när fattar politiska beslut bör man ha diskuterat man frågan olika perspektiv, hur det kommer att beröra människor i olika faser ur livet. Då är det också nödvändigt att faktiskt tar unga människors av man åsikter fullaste allvar. Kommittén skriver i "Vad tycker du" sid. 19 att ",,,medborgamas förväntningar på personligt inflytande stiger snabbare än det faktiska handlingsutrymmet." Det här är något SSU Västerbotten inte anser vara som riktigt. Det finns forskning området som visar det motsatta. Däremot tycks de former finns i dag tyvärr inte vara särskilt attraktiva. Politiken som upplevs trög och politikerna fuskande egoister som lovar runt men som som

SOU 1997571 Jo, så här tycker vi 127

håller tunt. I en en-fråge rörelse kan man ofta själv göra något konkret vilket ger en känsla av att kunna påverka. Att politiken i demokrati inte lyckas

en förmedla denna känsla är oerhört allvarligt och därför måste något göras detta fenomen. Det här är dock inget specifikt ungdomsproblem, utan något som är spritt i hela samhället. Däremot är det lättare att komma

unga genom att, precis som ungdomspolitiska kommittén skriver, låta skolelevema vara mer delaktiga och ha mer inflytande i skolan. Eleverna stimuleras då även till att vara aktiva deltagare i andra frågor påverkar

som deras liv. Oavsett om det sedan tar sig politiska uttryck eller om det sker i andra former skall både ungas och gamlas åsikter respekteras och beaktas.

På sidan 21 skriver kommittén att eleverna själva bör få välja sin egen skola. Vi tror inte att det är något att sträva efter. En lågstadieelev kanske inte är mogen att ta sådana beslut, utan det blir föräldrarna som väljer dem.

Skolan skall finnas för alla och ge lika stora möjligheter alla utifrån var och ens behov. I skolan skall varje elev kunna utveckla sig själva, kunskapsmässigt såväl som mognadsmässigt.

Ungdomspolitiska kommitténs mål är som sagt i stort eftersträvansvärda, men när det gäller att unga människor ska bli en naturlig del i beslutsprocessema och att deras förmågor ska tas tillvara bästa sätt eller att de med hjälp av samhället skall bli självständiga individer, tror inte SSU Västerbotten att en särskild ungdomspolitik är lösningen problemen.

Genom Anna-Sara Sorsén, ombudskvinna

Pingstförsamlingarnas ungdomsarbete i Jönköpings

län Pingstförsamlingarnas ungdomsarbete i Jönköpings län PUF har tagit del av diskussionsunderlag om mål för den framtida ungdomspolitiken, enligt de frågeställningar som presenteras i häftet "Vad tycker du".

Vi är positiva till helhetssynen i dokumentet och kan ställa oss bakom förslaget. Vi vill påpeka och poängtera att icke-materiella värden är mycket värdefulla och behöver tydligare framhållas. Vi vill också betona vikten av allas värde. Delaktighet och demokrati är viktiga grundförutsättningar.

I grunden vill vi ha ett samhälle som har respekt för den enskilde individen och bejakar varje enskild persons resurs och förutsättningar. Samtidigt är vi oroade för den ökande utslagningen bland barn och ungdomar. Därför är skyddsnäten oerhört viktiga.

Bamkonventionens riktlinjer måste ytterligare tydliggöras i kommunerna. Om det finns behov bör socialtjänstlagen och andra lagar förstärkas för att barn och ungdomar inte skall drabbas av det hårdnande samhällsklimatet.

128 Bilaga 2

Det förebyggande arbetet måste vara utformat ett sådant sätt att ingen hamnar utanför samhällets ramar. Här har ungdomspolitiken en viktig uppgift. Under rubriken "goda levnadsförhållanden" sidan 12 vill vi framhålla att det samhälle som vi vill definiera som ett "gott samhälle" skall innehålla: trygghet för varje samhällsmedborgare, nära relationer mellan barn, ungdomar och vuxna, varje samhällsmedborgare skall känna sig värdefull, barn och ungdomar som upplever framtidstro och grundläggande hållbara värderingar.

Vi följer med intresse det fortsatta arbetet. Curt Karlsson

Ung Vänster Skåne och Göteborg

Inledning Detta är ett remissvar häftet "Vad tycker du". Häftet skickades ut av Ungdomspolitiska kommittén. Synpunkterna i resterande text är Ung Vänster Göteborg/Bohuslän samt Ung Vänster Skånes respektive arbetsgrupps synpunkter. Eftersom delat upp arbetet ser arbetet lite olika ut i stycke till stycke.

Övergripande kommentarer

Vi anser att kommittén/riksdagen/regeringen har gett oss för lite tid att jobba med materialet. Det har helt enkelt inte gått att göra ett tillfredsställande arbete med remissen under de förutsättningar som givits. Vi skulle vilja lägga ner mycket mer tid diskussioner ute i klubbar, kurser och i andra fora där våra medlemmar finns samlade inte bara i en liten arbetsgrupp

som inte ens den har fått tillräckligt med tid går i skolan, har arbeten

och annat att göra. Vi skulle velat ha möjligheten att resonera samt formulera konkreta idéer. Detta har knappt gått istället har vi fått pressa

och stressa fram ett svar. Detta är inte tillfredsställande varken för oss eller ungdomspolitiken. Man måste vara medveten om att de flesta organisationer har späckade scheman, inplanerade aktiviteter och möten varför det blir svårt att göra ett bra och framförallt demokratiskt förankrat arbete på den korta tid som getts. På grund av tidsbrist har vi inte kunnat ägna oss åt styckena "Unga som resurs" samt "Intemationellt engagemang i ett mångkulturellt samhälle".

Diskussionsfrågoma har varit det som gett någonting. Därför har vi valt att besvara dessa kortfattat som en del av vår remiss.

Målen Ja vad ska man säga Finns det över huvud taget någon som kan hävda motsatsen till de uppsatta målen Vem i så fall en barbarisk

vilde som inte accepterar ett någorlunda demokratiskt och civiliserat samhälle Vi menar att mål som "Goda förhållanden", "självständighet" med

är ganska intetsägande och uddlösa. Vad betyder de, vad innehåller mera

Jo, så här tycker vi 129

de Utan konkreta förslag att ta ställning till blir det bara vackra 0rd. Alltså hade det varit betydligt intressantare att få kommentera de konkreta förslagen för att uppnå de självklara målen eller åtminstone få tid att

formulera egna förslag till konkreta mål

Sammanfattningsvis tycker att skriften kändes ganska urvattnad en

politisk kompromissprodukt som egentligen inte säger så mycket. Vackra 0rd gör inga förändringar tyvärr. Vi hoppas vi får en möjlighet att ge ett

yttrande på de konkreta förslagen som kommittén tar fram.

Goda levnadsförhållanden Att ha tillförsikt inför morgondagen är helt klart del av de goda

en levnadsförhållandena. Men för att förstå vad det verkligen innebär måste man också vända begreppet. Vem kan tro morgondagen och sitt självförverkligande om han/hon inte i dag har ett arbete, ett hem och mat bordet Och vem vill verka för förändring utan tro framtiden

Goda levnadsförhållanden går inte att dela upp i att vara älskad och i att ha mat och bostad. Man kan inte älska någon annan om inte de grundläggande materiella behoven är tillgodosedda. Man har helt inte kraft att bry sig någon då man ständigt måste kämpa för sitt uppehälle.

om annan Å andra sidan finns det heller ingen mår bra har ett hem

som om man men ingen bryr sig om och älskar en.

som

Vi tror inte att kravet goda materiella levnadsförhållanden skulle hämma goda levnadsförhållanden i fonn av socialt umgänge och gemenskap. Det ena utesluter inte det andra.

Ett exempel: arbetarrörelsen har haft som mål goda materiella levnadsförhållanden bas för sin kamp har man haft solidaritet och

men som gemenskap.

Grunden för alla goda levnadsförhållanden finner man dock i de materiella betingelsema. Dessa skulle kunna skapas genom följande:

En rättvisare fördelning av samhällets resurser. .

Sextimmars arbetsdag. .

Rätt till jobb och bostad. .

Stoppa den sociala och könsmässiga snedrekryteringen. .

Inga ungdomslöner och ingen särbehandling ungdomar. . av

Fullständiga fackliga rättigheter för elever till exempel strejkrätt o

och Elevorganisationen.

Lagstadgad rättighet till fria Skolmåltider, läromedel och studier. o

130 Bilaga 2

Stoppa nedskärningarna av den offentliga sektorn. o

Återställ socialförsäkringssystemet. o Självständighet Att vara självständig är att vara oberoende och att vara fri att bli vuxen. Man ska inte behöva lita till sina föräldrars goda vilja.

Att vara självständig är att utveckla en egen personlighet, att inte behöva begränsas av andras värderingar, sin klasstillhörighet eller sin ekonomiska situation. Att vara självständig är att vara en fri, oberoende individ inom samhällskollektivets ramar.

Att vara självständig kan också vara att känna att man är och har något eget. Så länge bor hemma kan det vara ett eget rum och då man flyttar

man hemifrån kan det vara en lägenhet att själv rå om.

Men vi menar att man inte kan bli självständig människa förrän man själv får möjlighet att ta ansvar för sina egna handlingar.

Politiken bör uppmuntra unga till ökad självständighet att vara sig själv tillsammans med andra. Frågan är bara hur. Om man utgår ifrån att självständighet är enligt ovanstående måste politikerna ge unga verkligt inflytande och medbestämmande. Därigenom kan man skapa möjligheterna for unga att ta ansvar och skapa ett solidariskt tänkande. Till exempel skulle man kunna satsa mer skoldemokrati men också förbund och föreningar genom att ge dem de resurser de behöver för att föra ut sitt budskap.

På sätt måste politiken också lägga resurser de materiella

samma basema.

En viktig del i mångas självständighetsprocess är att få ett arbete. Tyvärr erbjuds många ungdomar i dag inte denna möjlighet. Kanske är den egentliga orsaken till att så många unga går arbetslösa ska sökas bland arbetsgivamas fördomar. Av någon anledning har det alltid varit så att kvinnor, invandrare och ungdomar diskrimineras vid turordning då det gäller anställningar.

Vi erkänner att attityder kan vara svåra att förändra i alla fall om man

ser så kortsiktigt som man måste göra då det gäller att skaffa en arbetslös ett arbete. Men det finns flera andra mera konkreta åtgärder som man kan vidta för att skapa arbetstillfällen. Inte minst för ungdomar.

Man skulle till exempel kunna sänka pensionsåldem till 60 år eller korta arbetsdagen till sex timmar. Datortek eller andra småkurser kan aldrig accepteras som verkliga åtgärder.

En nationell ungdomspolitik, Övergripande mål, Goda Levnadsförhållande självständighet Det samhälle vi lever i dag uppfostrar de som kommer att styra samhället i morgon. Ungdomen är en av flera grupper som försvagats betydligt av den

Jo, så här tycker vi 131

senaste tidens hårdnande samhällsklimat. Det är värt att lägga minnet att de ungdomar som i dag drabbas mycket hårt av social nedrustning och massarbetslöshet är samma människor som en dag skall ta hand om de som styr och ställer i dag när de blir gamla. Vi är överens med Ungdomspolitiska kommitténs syfte, att forma en politik som underlättar för unga människors delaktighet och inflytande i samhället. Vi vill hårdare betona att ungdomar är långt ifrån en homogen grupp. UPK skriver att: "Ungdomspolitik är inte relaterad till en särskild sektor av samhället utan istället till en särskild grupp och dess behov. " Vår kursivering. Att så hårt betona ungdomen som en särskild grupp med egna behov tycker vi rimmar falskt med verkligheten. Vilka behov unga människor har och hur beroende man är av den politik som förs beror mycket vilken klassbakgrund man har, vilket kön

man tillhör och ifall man har invandrarbakgrund eller

Som exempel på olikartade behov beroende klassbakgrund kan ungdomsarbetslösheten, nedskärningarna skolan och sänkta bam- och studiebidrag nämnas. Dessa försämringar drabbar ungdomar ur arbetarklassbakgrund hårdare än ungdomar ur borgarklasshem. Detta, eftersom ungdomar ur arbetarklasshem generellt har större behov av det allmännas stöd än andra.

Ungdomspolitiken måste tillgodose allas oavsett klassbakgrund, kön eller nationell bakgrund behov for att dessa skall kunna känna delaktighet och agera som likvärdiga samhällsmedborgare.

När det gäller sociologen Erik Allardts definition goda

av levnadsförhållanden så håller vi med. Vad dock saknar beskrivning

är en av hur de tre delarna, den materiella levnadsnivån, mänsklig kontakt och möjligheter att påverka, påverkar varandra. Genom att ge alla människor en god materiell levnadsnivå i fonn av dräglig inkomst, bostadsstandard, sysselsättning och hälsa skapas förutsättningar för de andra delarna, mänsklig kontakt och möjligheter till påverkan. Tillgodoses inte den materiella nivån så riskerar levnadsförhållandena som helhet att försämras. Som exempel kan nämnas sysselsättningens verkan på mänsklig kontakt och möjlighet att påverka och känna sig behövd. Den materiella levnadsnivån är det område som i dag försämras radikalt för en mycket stor del av den svenska befolkningen. Arbetslöshet, försämrade skyddsnät och offentlig service i form av skola och hälsovård. Att detta återspeglas i desillusionerade samhällsmedborgare med sämre levnadsförhållanden är knappast överraskande. Till samhällets uppgifter måste ett minimum vara att tillgodose en skälig materiell levnadsnivå med inkomst, bostadsstandard, sysselsättning, hälsa och utbildning. Den politik som förs i dag tillgodoser inte ens denna grundläggande uppgift för de allmänna.

Det sista stycket i 3.3 om klassamhället Sverige är viktigt men saknar ett historiskt perspektiv. En mening som nämner att klassklyftoma i Sverige ökar skulle vara på sin plats.

132 Bilaga 2

Hur säger kommittén att "samhället skall underlätta för de unga att leva ett självständigt liv" För att överhuvudtaget skall kunna leva ett

man självständigt liv krävs vissa grundförutsättningar. I grunden behövs

en materiell levnadsstandard för att man i vårt samhälle skall kunna leva ett någorlunda liv. Man har behov dräglig inkomst för att kunna klara sig.

av en Visst är det så att vuxenblivandet fördröjs om man saknar ett eget arbete och en egen bostad. Att bli självständig handlar om att bli en vuxen människa. För att kunna bli en vuxen människa måste kunna skilja sig från sitt

man barndomshem. Att beroende och far innebär exempelvis

vara av mor en stor del i vuxenblivandet, även om det inte är den enda faktorn. Oavsett

om man bor hemma hos sina föräldrar eller det hjälper med ekonomi,

en ens handlar det alltid om en välgörenhet från ens föräldrar, icke skall

som an vara bunden till som en vuxen person.

Om ungdomspolitikens mål skall vara att undanröja hinder för att

unga leva ett självständigt liv, borde sålunda det först målen att stoppa

vara nedskärningarna a-kassa, studiebidrag, bostadsbidrag och socialbidrag dessutom bör man skapa möjligheter för att få riktiga arbeten, där

unga ungdomslöner är gällande, eftersom det i sig faktor hindrar

är en som en individ att bli självständig.

För ett självständigt liv krävs också som nämns att skall ha

man möjlighet till makt och inflytande, för då känner personligt Att

man ansvar. få och ta ansvar är också erfarenheter, som hjälper individen med mognaden och manar vägen till att bli en vuxen människa.

Grunden är dock att om man äger en duglig levnadsstandard och uppbär en dräglig ekonomi, struntar man i det får, så ansvaret i

ansvar man sig lär heller inte hjälpa en att leva ett självständigt liv. Det är då inte mycket man har underlättat.

Inflytande och delaktighet l rapporten hävdar kommittén att allt fler ungdomar utövar makt att

genom avstå från makt. Vi menar att detta är ett felaktigt påstående, det handlar inte om att "avstå", utan snarare att sakna reella möjligheter till maktutövande. Det hjälper inte att engagera sig och försöka delta i samhällsdebatten

om ingen lyssnar.

Vi tror att det faktum att många känner att det inte är någon idé att försöka förändra till stor del beror på följande:

Tveksamheter om var den verkliga makten finns Det blir svårt att påverka när inte riktigt vet och besluten

man var av vem tas. Ofta känns politiken bara ett skådespel med marknaden

som som regissör dirigerar och utgången redan är bestämd i förväg. Vi märker att förlorar allt mer av vår politiska makt till konstiga, slips-beklädda EUbyråkrater som ibland blixtrar förbi i TV-rutan. Samtidigt hör hur

som

l l

Jo, så här tycker vi 133

våra förtroendevalda EU-parlamentariker lägger skattebetalarnas pengar sig själva. Vi får höra om tolkar och om förflyttningar av parlament. EU kan te sig som en stor lekplats, en lekplats som vi givit makt att besluta. Denna makt används till att definiera jordgubbar och reglera gurkor medan andra, nämligen banker och företag kapitalet, har makt att besluta i frågor som verkligen är viktiga.

För oss är det en självklarhet att det är enklare med engagemang och påverkan makten finns nära och synlig och inte är långt bort och

om en osynlig som i Bryssel.

Bland mycket innebär detta att den verkliga makten över de viktiga besluten måste decentraliseras och flyttas från marknaden och kapitalet till politiken och folket vi kallar det demokrati folkstyre.

Måsten, den enda vägen och andra myter En annan orsak är politikernas, kapitalets och andra makthavares förhållningssätt till den offentliga debatten och politiken där själva makten

i sig verkar vara det viktiga, inte att man har en idé eller vision om ett bättre samhälle som man vill skapa. I debatten, speciellt valdebatten, haglar anklagelserna och beskyllningama från alla håll. "Det var

var borgamas tid ökad arbetslösheten med xxxx per dag", "Men nu är det faktiskt så att den ökning började under socialdemokraternas regeringsperiod, då även statsskulden, etc exploderade...". När väl krutet har skingrat sig märker man att det bara är nyansskillnader mellan de olika "altemativen", och att i själva verket hävdar hela etablissemanget exakta samma saker "måste", "marknaden kräver", det här är "den enda vägen"

et cetera ivrigt kombinerade med diverse ekonomiska myter som ska bevisa varför regeringen "måste" driva en politik som går mot folkflertalets vilja. Precis som om det bara skulle finnas ett alternativ, en väg högems väg. Vi

undrar förresten vem denna marknad är och om den är en majoritet av den svenska befolkningen... Vad som måste inses är att det inte finns några "måsten" och "enda väg". Det handlar om grundsyn och ideologiska vägval

antingen är man för dagens kapitalistiska system med olika visioner eller inte Istället för att snacka skit, beskylla varandra och hänvisa till något objektivt "måste" styrt av något oidentiñerbart, ska debatten ideologiseras och klargöras, och man måste starta en seriös, saklig debatt om vad man anser att de olika alternativen leder till.

Etablissemangets inställning till medverkan från vanligt folk verkar vara: Tyck som oss eller tyck inte alls. Hur kan man annars förklara de ständiga påhoppen till exempel proteströrelser som kryptokommunistiska landsförrädare

/ ,

134 Bilaga 2

Varför vara aktiv Förmodligen finns det många som skulle vilja förändra och förbättra sin egen och sina bekantas situation, men i dagens sparkravstyngda verklighet kan tiden verka för kort för att man ska hinna engagera sig i att förändra. All politisk aktivitet och energi läggs istället att försvara redan uppnådda mål. Istället för att försöka utveckla sin situation till det bättre måste man se till att den inte blir sämre.

Något som skulle vara viktigt för att få fler att engagera sig i politik, inte minst ungdomar, skulle vara att se till att alla har någonstans att bo, meningsfull utbildning och sedan ett meningsfullt arbete att till dagarna. Sex timmars arbetsdag är ett mål att sikta sig på.

Inte ett ungdomsproblem Hela området om påverkan, makt och brist engagemang är givetvis stort och komplext. Det är viktigt att påpeka detta och samtidigt bredda diskussionen det handlar egentligen inte om ungdomar som specifik grupp.

- Det finns åtminstone lika många vuxna som upplever samma problem. Vad det framförallt handlar är klasser och sociala skillnader. Det finns ett

om tydligt samband mellan politiskt engagemang och klassbakgrund. Det är betydligt vanligare att människor både vuxna och ungdomar från stabila hem med medelklassbakgrund aktiverar sig än att människor

ur arbetarklassen och socialt segregerande områden gör det. Det hänger ihop med möjligheter i form av att förstå det politiska spelet och språket som används, det handlar om utbildning och motivation vetskapen om att man,

tillsammans med andra, kan vara del av förändring det handlar även

en en om att ha energi över, efter en lång, tung och monoton arbetsdag. Vi menar att 6-timmars arbetsdag skulle ge folkflertalet större möjligheter till inflytande och delaktighet att får dels tid, och dels ork att

genom man engagera sig politiskt. Just demokratiaspekten är därför en av de stora positiva effekterna av en sådan reform självklart finns det många fler

-

Att antalet medlemmar i de politiska ungdomsförbunden sjunker kan dels förklaras med ovanstående. Samtidigt att intresse eller

anser ungas ointresse av politiskt engagemang i stor utsträckning beror på i vilken omgivning man befinner sig. I miljöer där politiskt engagemang ses som något avlägset och tråkigt. Här kan staten och arbeta för en attitydförändring gentemot politiken, och så sätt lägga en grund för en ökning av ungdomars politiska engagemang.

Som konstaterat beror engagemangets eller inte ofta

vara vara omgivningen, men är övertygade om att de flesta ungdomar är politiskt intresserade. Problemet är att de signaler sänds ut vad politik är

som om genom politikers dribblande, fuskande, tjafsande et cetera samt medias fullkomligt absurda jakt skandaler leder till att många unga känner att

politik är ingenting för dem. När de sedan märker att deras åsikter knappast

Jo, så här tycker vi 135

spelar någon roll blir ingenting direkt bättre, utan snarare mycket värre. Låt

härmed konstatera att ungdomar i grunden är intresserade av politik. oss

Apropå de "traditionella formema" av politik undrar vi vilka dessa former är. Om man enbart åsyftar parlamentarismen, inklusive ovan uppräknade negativa fenomen, så kan det ligga någonting i att ungdomar kanske är trötta på politik enligt de traditionella mönstret. Om man däremot vidgar definitionen, håller absolut inte med. I vårt ungdomsförbund arbetar vi många olika sätt och plan, både parlamentariskt och utomparlamentariskt.

Vårt problem är inte ungdomars ointresse utan snarare att inte har möjligheten att riktigt visa vad det innebär att vara politiskt aktiv eller genomför alla idéer och aktiviteter. Vi, som ideell rörelse har helt enkelt inte ekonomiska till att kunna Visa hur det är att vara politiskt engagerad

resurser

något som skiljer sig gravt från den bild som media förmedlar. -

Inflytande är givetvis något som är viktigt, något som förmodligen krävs för att man ska känna sig erkänd och för att man ska känna att man är en accepterad del av samhället.

Inflytandet skulle kunna att få sitta med i kommunfullmäktige,

vara eller ett ungdomsråd. Ungdomsråd kan dock befästa tanken ungdomar som en särskild grupp.

Egentligen innebär inflytande något mer. Det innebär demokrati och att man själv får vara med och direkt påverka sin verklighet.

Då det gäller Skolungdomar kan det yttra sig i ett stärkande av skoldemokratin och starkare elevråd. Eleverna måste givetvis ha samma makt och påverkan då det gäller deras arbetsplats skolan som lärarna. Man måste kunna påverka läroplaner och läromedel. Elever måste ges rätt att på allvar få inflytande över sin situation i förhållande till makthavare inom skolhierarkin till exempel rektor eller lärare. Att ge elever strejkrätt skulle verkligen vara att öka unga studerandes inflytande.

En skola för alla skulle att stärka skoldemokratin och därmed

vara elevinflytandet. Skolan ska vara kostnadsfri och jämlik. En skola som tar betalt för till exempel mat, friluftsdagar eller studiemöten kan inte sägas

jämlik och demokratisk skola eftersom avgifter kan drabba olika vara en hushåll olika hårt.

Man skulle kunna ge elevorganisationen fackliga rättigheter och erkänna den som ett fackligt förbund. Man skulle också kunna låta Elevorganisationen och ge dem resurser att driva skolning i elevinflytande på skoltid.

Genom att motverka det konkurrenstänkande som i dag genomsyrar skolan skulle säkert kunna påverka elevers vilja att utöva inflytande

man över sin utbildning. Ett exempel en åtgärd som motverkar konkurrenstänkandet skulle vara att ta bort betygen.

136 Bilaga 2

Mycket av ovanstående gäller också arbetsplatserna. En demokratisering av näringslivet skulle innebära ett ökat inflytande för alla. Det bästa inflytandet över näringslivet och arbetsplatserna får man givetvis inför

om man ekonomisk demokrati och gemensamt ägande.

Inflytande och delaktighet Precis som de övriga målen i dokumentet är målet "De unga ska ha ökad möjlighet att utöva sin rätt till inflytande och delaktighet" ganska oprecist och intetsägande. Målet i sig är ingenting som någon kan säga emot, i vart fall inte om man accepterar tanken ett demokratiskt och civiliserat samhälle Därför är det egentligen meningslöst att kommentera målet i sig

det intressanta är vilka konkreta förslag och åtgärder som föreslås. Det är där skillnaderna kommer att märkas och inriktningen avgörs. Vi skulle mycket hellre velat kommentera dessa förslag än det övergripande målet.

Vad gäller kommitténs redogörelse för förslaget finns det inte heller så mycket att säga. Vi är i stort sett överens med de aspekter kommittén lyfter fram som viktiga för att öka inflytandet och delaktigheten från de

ungas sida. Vi skulle dock vilja att det kompletterades och förtydligades att det inte bara är viktigt med representation utan faktiskt också viktigt att öka utrymmet för direkt påverkan och direkt demokrati i skolan, i bostadsområdet, fritidsgården, arbetsplatsen och så vidare. Vidare skulle vi vilja att man införde någon form av klassperspektiv. Det är särskilt viktigt att arbeta med att ge ungdomar ur arbetarklassen och socialt segregerade områden möjlighet till inflytande och delaktighet.

Slutligen ett par kommentarer till övervägandena Valfrihet vad för slags, segregering et cetera, för vem och så vidare.

Det är desto viktigare med social trygghet och rätt till arbete och bostad för att makten ska kunna utövas av alla. Genom att inte betona detta har man helt och hållet glömt bort det klassperspektiv som är nödvändigt.

Vi vill betona att kunskaperna samt det ekonomiska och sociala oberoendet är fruktansvärt snedfördelat även i dagens samhälle. Sedan kan vi inte förstå vilka problem ökad kunskap samt ekonomiskt och socialt oberoende skulle skapa

"Medborgamas förväntningar personligt inflytande stiger snabbare än det faktiska handlingsutrymmet" kan tolkas två sätt. Det handlar om att dagens kapitalistiska system inte tillåter inflytandet grund av. att det finns andra som har makten läs kapitalet. Den tolkningen accepterar vi. Tolkningen att medborgarna vill säga till om mer och mer och blandar sig i mer och mer läs vill ha mer men att det faktiska ekonomiska utrymmet inte tillåter det- som om det är någon sanning vägrar acceptera.

-

Jo, så här tycker vi 137

Unga Omar Jämtlands län Den 7 och 8 december genomförde vi en Tonårskurs Birka Folkhögskola i Jämtland. Ett 70-tal ungdomar från Unga Ömar Västerbotten, Unga Ömar Västernorrland och Unga Ömar Jämtlands län deltog.

Ungdomarna fick bland annat först i mindre grupper arbeta med de fem frågorna i diskussionsunderlaget och därefter dra sina svar i "storgrupp". De

vi översänder till er är alltså vad alla 70 ungdomarna var eniga om. svar

Så här var synpunktema frågorna i stort. Språket var svårt, komplicerad svenska och frågorna var därför svåra att besvara, särskilt för

tonåringarna. de yngre

Alla ska ha rätt till goda levnadsförhållanden

unga Att ha tillförsikt inför morgondagen är det en del av goda levnads-

förhållande

Svar: Ja, för att känna sig trygg.

Vad tycker du är viktigast

Svar: Att vara älskad och respekterad och därefter mat för dagen och bostad.

Finns det risk för att kravet goda levnadsförhållanden ställer de materiella värdena i förgrunden och de icke-materiella, som gemenskap och engagemang, i skymundan

Svar: Ja, den risken finns. Om man har de materiella sakerna självklara redan då kommer de icke-materiella fram också, men om de materiella inte är självklara så visst försvinner de icke-materiella.

Går det att sätta konkreta mål för målet om goda

upp mer levnadsförhållanden

Svar: Att alla ska ha mat och sovrum. Har du utifrån din definition av goda levnadsförhållanden några idéer om hur ska realisera ett sådant mål Ge gärna så konkreta förslag som

man möjligt.

Svar: Genom skattepengar ska alla ha rätt till mat och bostad samt dessutom kunna studera och utbilda sig. Sociala förmåner ska alltså betalas ut till de har behov det. Mobbning och misshandel måste förebyggas

som av

redan i mellanstadiet.

138 Bilaga 2

Samhället ska underlätta för de unga att leva ett självständigt liv Vad är enligt dig att vara självständig

Svar: Att kunna ta vara på sig själv, det vill säga att få tänka, säga, tycka som man känner och få kunna sin egen väg efter eget val.

Vad är det att vuxen Är det att flytta hemifrån, börja arbeta och bilda familj Måste man ha gjort allt det här for att bli betraktad som vuxen

Svar: Att vara vuxen är att kunna ta ansvar och ta hand om sig själv. Man behöver inte ha flyttat hemifrån för att vara vuxen.

Om du håller med om att det är en uppgift för ungdomspolitiken att stödja ungas väg till självständighet hur tycker du att det görs bäst Vilka

förändringar tycker du är nödvändiga

Svar: Se till att det finns ungdomsbostäder i hela landet så att man kan bo i dem fast man har en låg inkomst.

En viktig del av att vara självständig kan vara att ha ett eget arbete. Vad kan man göra for att underlätta för unga att komma arbetsmarknaden

Svar: De ungdomar som inte orkar i skolan måste också få en chans till ett arbete, alltså inte enbart de som är välutbildade och har bra praktik.

Kan du se några hinder för arbetsgivare att anställa unga människor Vad kan man ändra på

Svar: Nuvarande hinder: de äldre har lång erfarenhet och behöver inte vara lika mycket ledig som de yngre, till exempel bamledighet. Vad som behövs: ändra arbetsgivamas inställning till de unga. Vad fungerar bra i dag när det gäller då åtgärder som riktas till unga arbetslösa. Vad kan man göra bättre Hur undviker man att unga känner sig "åtgärdade"

Svar: Skapa fler arbetstillfällen och låt alla som får bidrag få chansen att AMU-utbildning.

Ska man få välja att vara arbetslös och leva bidrag om man vill

Svar: Nej Vill man verkligen vara arbetslös borde man inte få några bidrag.

Är det bra idé att ha arbetsmarknadspolitiska åtgärder riktar sig

en som speciellt till vissa grupper, till exempel unga under 25 år och äldre över 55 år

Svar: Ja

Jo, så här tycker vi 139

De unga ska ha ökad möjlighet att utöva sin rätt till inflytande och delaktighet Allt fler ungdomar utövar makt genom att avstå från makt. Varför känner många att det inte är någon idé att försöka förändra Vad kan vi göra för att göra för att ändra det Svar: Försöka få ungdomar att med i politiska ungdomspartier och försöka få politik intressant. Om det inte är möjligt ska man försöka få ungdomar att med i andra organisationer så de verkligen känner möjligheten att påverka.

Antalet medlemmar i de politiska ungdomsförbunden sjunker. Vad är din erfarenhet är ointresserade politik Är det något staten ska - unga av som försöka ändra på Kan det vara så att unga är intresserade av politik men inte i de traditionella formerna Svar: Ja, påståendet kan stämma. Ungdomar är inte ointresserade av politik den framställs ointressant och ingen orkar då lyssna. men som

Är inflytande enbart fråga representation Är det viktigt att öka de en om ungas inflytande i de etablerade beslutsorganen, till exempel i riksdagen eller i kommunstyrelser Svar: Ja. Självklart är det viktigt att öka ungdomars inflytande i riksdagen och i andra beslutsfattande instanser. Framför allt är det viktigt att få ett stort inflytande redan i skolan. Då ser man att förändringar är möjliga att genomföra.

Skolan och universitetet är många ungas dagliga arbetsplats. Hur kan man göra för att öka inflytande där och andra arbetsplatser ungas Svar: Man ska ha starka elevråd som borde få större inflytande vid till exempel planeringen av undervisningen.

Ungas skapande förmåga och kritiska tänkande ska erengagemang, kännas och aktivt tas tillvara

Tas tillräckligt tillvara resurs i dag l så fall hur Om inte unga som - varför Svar: Nej Ungdomar sätts verkligen sidan. Se bara förslagen som kommer att göra det omöjligt för många ungdomar att komma i a-kassan och att socialbidrag inte ska utbetalas till ungdomar under 25 år, om de har bam.

Hur tycker du kapacitet bättre skulle kunna användas i framtiden att ungas Svar: Ge chans att visa att vi kan. oss en

140 Bilaga 2

Finns det argument för att staten olika sätt ska stötta så att makten

unga till exempel chefer, politiker och lärare lyssnar och tar dem all/air På vilka sätt kan detta i så fall göras

Svar: Det måste satsas mer ungdomar eftersom ungdonuma är

framtiden. Utöka inflytandet i ungdomsutskotten, rådfråga Utskotten imnan

besluten tas.

De ungas internationella engagemang och mångkulturella kontakter ska främjas Märker du i din vardag att du lever i ett mångkulturellt samhälle Om du tycker det, vilket sätt påverkar det dig Vilka fördelar dl, vilka

ser svårigheter Vad behöver ändras

Svar: Nej. De blandas så man inte märker det. Vi inte

anser ss påverkade. När det gäller attityder så tycker vi att rasism är mims och kontakter är plus. Vad tycker du om förslaget till mål Hur tycker du att bästa fränjar ett

man internationellt engagemang och mångkulturella kontakter Behövs

mer kunskaper andra länder och hur människorna lever där Är det

om om en fråga om attityder

Svar: Det är bra.. Öka förståelsen för andra kulturer. Ja, självkart. Ja, visst är det.

I dag finns det ett antal olika möjligheter för att få intemaionella

unga erfarenheter till exempel utbytesprogram, språkstudier i andra

- genom länder och volontärverksamhet. Ska staten stödja intemaionella

ungas engagemang och deras intresse för andra länder och kulturer Om du tycker det vilket sätt

-

Svar: Det är en attitydfråga. Om ni vill att vi ska veta hur det äri andra länder så låt billigt. Ja. Sänk priset på studier utomlanis och

oss resa acceptera dessa studier som betyg här hemma till exempel för att konma

högskolan. Naturligtvis behöver det information ochpengar

satsas mer

detta område.

Margit Strand, ombudsman.

Moderata ungdomsförbundet i Uppsala.

Moderata Ungdomsförbundet i Uppsala län delar i allt väsentligt den uppfattning som Thomas Idergard ger uttryck för i sitt särskilda ytrande. Rapporten borde aldrig ha lagts fram. Den riskerar att cenentera uppfattningen att ungdomar rent generellt är ett problem, något vi inte

som är beredda att hålla med Då rapporten emellertid finns framlagd har vi

om. trots allt valt att ge några lite konkreta synpunkter utifrån de föreslagna

mer

Jo, så här tycker vi 141

målen. Vi ber dock kommittén att notera att målen ibland flyter ihop och att vissa våra därför bör beaktas i anslutning till flera av målen. av resonemang

Rätt till goda levnadsförhållanden Det är naturligtvis lätt att dela uppfattningen att alla unga skall ha rätt till goda levnadsförhållanden. Vi menar dock att ungas behov i detta avseende inte skiljer sig nämnvärt från vuxnas, även om unga får anses vara än mer skyddsvärda. Vi vill betona att i goda levnadsförhållanden främst ingår ett skydd mot fysiskt och psykiskt våld från såväl vuxna som jämnåriga. Ett samhälle inte klarar att leva till detta bör inte ta sig som ens av upp ytterligare åtaganden. Vi delar kommitténs uppfattning att i goda levnadsförhållanden ingår att känna tillförsikt inför framtiden. Ett gott skydd av ovan nämnt slag tror självförtroende god grund att stå på. Om samhället i stort såg ger - en annorlunda ut, med mindre våld och med goda utsikter att få ett arbete, vore det säkert lättare for att känna framtidstro. Det är alltså, enligt vår unga uppfattning, här som ansträngningama bör göras.

Självständighet Här vill vi anföra att det inte är alldeles självklart att det finns något större samband mellan självständighet och ekonomiskt oberoende. Vi tycker att det är positivt har stöd sin familj hela livet igenom, snarare om man av även på det ekonomiska planet. Det finns dock en fara med detta, nämligen beroendet blir så stort att man helt saknar ansvar för sitt eget liv. om Det är svårt, särskilt för att få arbete i dag. Vi vill bestämt påpeka unga för kommittén att lösningen inte är fler arbetsmarknadspolitiska åtgärder utan färre och att vägen inte går via fokusering ålder, men kompetens och initiativkraft. Främst ungdomar har att vinna en avreglering av arbetsmarknaden, då särskilt lagen om anställningsskydd, men även andra regleringar, gång gång stänger ungdomar ute. Vi anser det självklart att inte skall kunna välja bidrag och arbetslöshet i stället för arbete, särskilt man med tanke vilken betydelse det har för självkänslan att få ta ansvar för sitt eget liv.

Inflytande och delaktighet På detta plan tror vi att många de problem kommittén anför skulle av som försvinna hade ett fungerande personvalssystem i Sverige. Om unga om och gamla och medelålders känner att de faktiskt har inflytande över vem representerar dem i de folkvalda församlingarna tror vi att detta skulle som främja engagemanget, särskilt det skulle bli mera självklart till vem som ska vända sig med sina synpunkter. Det skulle också bli möjligt att, i man högre grad än i dag, sig politiskt utan att behöva köpa hela paketet engagera åsikter representeras av ett parti. av som

142 Bilaga 2

Vi vi-ll också betona att det är viktigt att samhället är konsekvent i sin

syn ungdomar. Att som i dag tillåtas att vara med och besluta hur landet ska

om styras vid 18 års ålder, men vara tvungen att vänta två år till för att få köpa

hem en flaska vin till middagsbordet, är ägnat att märklig uppfattning

ge en om vilket ansvar man har för sitt eget liv. Det finns fler exempel liknande absurditeter. Vi skulle därför harmonisering de åldersgränser

gärna se en av som finns alla möjliga områden.

Vad gäller inflytande på skolor och universitet är det ett problem som skulle försvinna fri konkurrens rådde området. Då skulle det

om nämligen vara intressant för den skola/institution vill ha elever att

som tillmäta deras åsikter betydelse. Att utvecklingen i stället går i motsatt riktning är, inte minst av den orsaken, beklämmande.

Likaså ligger det i varje arbetsgivares intresse att tillmäta de anställdas åsikter betydelse dels därför att de då utför ett bättre arbete, dels därför att

den utför arbetet ofta har bäst möjligheter att bedöma hur det skall

som göras effektivare. Detta har många moderna företagsledare redan insett. Här går utvecklingen således i rätt riktning och staten skall därför inte lägga sig i och störa den processen

Unga som resurs Kommittén visar i flera av sina formuleringar att man har en tro unga människors initiativkraft och fönnåga. Mot denna bakgrund blir

det än mer obegripligt att man landet i slutsatsen att samhället skulle ha ett för

ansvar att samma unga människors idéer förverkligas. Vi tror dock att samhället som det ser ut i dag många gånger ställer upp hinder för unga människor att förverkliga sina idéer, till exempel genom att bidragssystem premierar vissa former av engagemang, utbildning och tänkande men inte andra. Kan

man rasera dessa hinder har man kommit en bra bit på väg.

Internationellt engagemang Här konstaterar kommittén att dagens ungdomsgeneration är den mest intemationaliserade någonsin, de flesta väldigt beresta med en god kunskap om andra länder och kulturer. Man kan därför ifrågasätta om det över huvud taget finns något problem.

Angående de program som finns för internationellt utbyte kan bara konstatera att de i de flesta fall fungerar väl. Vi ingen anledning att

ser ifrågasätta dem i stort. Dock finns det anledning att förmoda att deras betydelse kanske skulle minska ifall man förbättrade möjligheterna att

resa ut på egen hand: Mer pengar kvar efter skatt skulle underlätta för den som vill spara till en resa. Att man hamnar grundnivå i föräldraförsäkringen, om man väljer att resa för sparade kanske tidigare ihoparbetade kan

pengar säkert också hindra den framsynte, och detta är bara ett exempel på hur

Jo, så här tycker vi 143

bidragssystemen styr människor i ett visst handlingsmönster, som kanske inte alltid är önskvärt.

För den är student lönar det sig heller inte att arbeta extra för att få

som råd Fribeloppsgränsen i studiemedelssystemet sätter hinder i vägen

att resa. för detta, och kan åstadkomma marginaleffekter över 80 procent. Vi

mot detta sätt motverkar arbete och missgynnar flit. reagerar att man Dessutom missgynnas den, som under en kort period av studietiden har stora inkomst, i förhållande till den har kontinuerliga mindre inkomster

som under hela sin studietid. Detta trots att den senare troligtvis tjänar mer om

slår ut inkomsterna hela studietiden. man

Listan på hur systemet faktiskt motarbetar internationellt utbyte kan göras hårresande lång. Vill man främja mångkulturella kontakter, är det här man skall börja. l det stora hela kan man dock tyvärr konstatera att grunden till mångas främlingsfientlighet läggs långt tidigare än när man är gammal

att på hand. Vi vill därför tillägga att det är en av skolans nog resa egen viktigaste uppgifter att till att ungdomar hämtar kunskaper om andra

se länder och kulturer för att främja förståelsen för de människor som kommit hit utifrån. Kunskap är det bästa sättet att motverka främlingsfientlighet och rasism. Det mest effektiva sättet att nå denna kunskap är naturligtvis att faktiskt tillåta flyktingar och invandrare att finnas mitt ibland oss. Detta förutsätter dock förändrad invandrarpolitiken i stort och faller

en syn måhända utanför kommitténs uppdrag.

Maria Rankka, distrikts ordförande.

Unga Ornar Norrbottens distriktsstyrelse

Utifrån uppdraget kan vi konstatera att kommittén lämnat ett förslag till fina målsättningar helt överensstämmer med FN:s konvention om barnens

som rättigheter barnens lag. Konventionen ska en ledstjärna i alla beslut

vara

gäller barn och ungdomar. Vi kan konstatera att dessa mål således som också ska gälla för ungdomar till 24 år, vilket är bra.

upp

Det gäller att skapa goda levnadsförhållanden för den unga generationen, så att framtidstron och tron samhället som sammanhållande

utgångspunkten. länk ska vara

Förslaget till yttrande är framtaget av: Fredrik Lundh, Martin Nyström, Anna Zakrisson och Anders Öberg.

144 Bilaga 2

Åke Durre, Frösön

Svar från en namngiven ungdomsorganisation.

Goda levnadsförhållanden Goda levnadsförhållanden är att ha tillförsikt för morgondagen i goda harmoniska skolor och samtidigt veta om en tryggad ålderdom för ens föräldrar och anhöriga. Saknas helt i dag.

Minska U-landsbidrag och flyktinghjälp och satsa på skolor-sjukvårdålderdom och öka förtroendet för våra politiker.

Ett självständigt liv Att vara vuxen är att utvecklas i gemenskap och samråd med vuxna. Stöd ungas självständighet med nya läromedel, mindre klasser med harmoniska lärare. Detta ger grund till självförtroende och utveckling. Underlätta för att erhålla harmonisk barndom och en god utbildning.

arbete utgör en

För att unga skall känna sig utnyttjade inför praktikanställningar som inför löneökningar i olika årstrappsteg. Gratis frivilliga studier i samband med praktikanställning som uppmuntran för låg lön. Man skall få välja att vara arbetslös och leva bidrag. Ovan gäller unga upp till åldern 25 år. Betr. äldre än 55 år kan dessa yrkesmän erfarna yrkeslärare men även

vara utbildas med statliga medel för fortsatt möjlighet till ny anställning.

Rätt till inflytande och makt Unga saknar intresse för politisk makt med ledning av den dåliga politiska moralen och de så ofta förekommande fallskärmama. Från smâskolan saknas framtidsvisioner/se punkterna. 1 och 2/ och därav ett ointresse för den politik som bidraget till nuvarande förhållanden. Åtgärd i dag: bilda planeringsgrupper redan i skolorna med föräldrar-lärare och elever. Betygsätt intresserade elevers prestation. Återinför betyg i alla klasser, både höst- och vårtermin.

Kritiskt tänkande och aktivitet Kommer med ökad kunskap och förtroende enligt samtliga punkter ovan.

Mångkulturella kontakter

Kommer automatiskt när ungdomar själva besöker och praktiserar i

utlandet. Detta sker frivilligt av ungdomar med självförtroende i en mycket stor omfattning redan i dag.

Jo, så här tycker vi 145

Norra Norrlands Scoutdistrikt NSF

Till att börja med måste jag tyvärr meddela att i Norra Norrlands scoutdistrikt NSF inte haft tid att samlas för att diskutera denna, som vi tycker, mycket viktiga fråga. Vi arbetar ideellt med scouting och kunde inte, på den korta tid stod till buds, gå igenom diskussionsunderlaget, sätta

som

i förslaget, diskutera frågorna och avge ett svar. Jag fick i uppdrag att oss meddela kommittén detta.

Innan jag gjorde det läste jag igenom förslaget och fann, spontant, att det i viss mån innebär att skjuta sittande fågel. Många, kanske till och med de flesta barn- och ungdomsorganisationer arbetar på det beskrivna sättet. det som behövs är kanske den föreslagna målsättningen. den måste dock backas upp med morötter för de ungdomsorganisationer som arbetar med de frågor kommittén särskilt pekat på. Om man inte gör det är det bara ord, i bästa fall de beslutand politikerna ett något bättre samvete.

som ger Av de barn- och ungdomsorganisationer som redan i dag arbetar efter de föreslagna målen kan jag bara svara för scoutrörelsen och IOGT-NTOrörelsens ungdomsorgansiationer. I dessa organisationer har barnen och ungdomarna verkligt medinflytande över verksamheten ett medinflytande som med växande ålder även leder till ansvarstagande. Inflytande kan man ha även om det inte är politiskt. Utredningen har delat sitt förslag i fem delförslag.

upp Scouting bygger på FEM FUNDAMENT. SCOUTLAG OCH SCOUTLÖFTE Enkla regler för att leva tillsammans

- PATRULLSYSTEMET Att arbeta tillsammans i små grupper, vilket är

grundläggande för en demokratiska skolning FRILUFTSLIV- I friluftslivet lär man känna sig själv samt att ta ansvar för sig själv och andra. LÄRA GENOM ATT GÖRA Man måste få göra saker för sin

- att prova egen förmåga och att nå resultat samarbete med andra. INTERNATIONELL FÖRSTÅELSE Detta skall förståelse och

- ge engagemang för hur människor lever i andra delar av världen.

Vårt scoutförbund har ett sjätte fundament som är PERSONLIG HELNYKTERHET Detta innebär ett avståndstagande från

alla droger.

Om vill göra något konkret för ungdomar, då tänker jag mest på

man fritiden, bör styras över satsningar vuxnas fritid till

resurserna ungdomars fritid. detta gäller i högre grad kommunalt än statligt. Nils-Gunnar Gustavsson Distriktsordförande

ll l sou 1997:71 Jo, så här tycker vi 147

6 Svar från skolor

Några har också kommit från gymnasieskolor. Ett elevråd har skickat svara ut Ungdomspolitiska kommitténs frågor till klasserna. Fem av dessa valde att svara frågorna. På en skola har man diskuterat i elevrådet och två skolor har ordföranden för elevråden svarat. Dessa svar presenteras i detta kapitel.

Åkrahällskolans elevråd,

Nybro

Synpunkter på ungdomspolitiska kommitténs förslag till mål för ungdomspolitiken När blir vuxen Ett tänkbart svar frågan är, enligt vår mening, att man man blir vuxen i det ögonblick man känner sig helt delaktig i samhället. Det kan innebära att man har ett riktigt arbete, att man känner att man kan påverka de styrande eller att man har körkort. Men då alltför många unga känner att makten helt ligger i händerna den så kallade marknaden eller ett mycket avlägset EU, samtidigt som arbetslöshetssiffrorna för unga är nedslående, förskjuts inträdandet i vuxenlivet hela tiden. Ungdomspolitikens uppgift måste således vara att göra ungdomar delaktiga i samhället. En särskild ungdomspolitik, som underlättar för unga att "bli vuxna", bör således finnas. Det kan handla om särskilda arbetsmarknads- eller bostadspolitiska åtgärder, men de får i så fall inga villkors vis utformas så att ungdomar blir en grupp, som ges en stämpel som allmosebehövande, då kan de aldrig känna sig delaktiga. Eventuella stödåtgärder får alltså inte alltför mycket avvika från de "vanliga" stödåtgärderna. Inte minst är detta viktigt för att inte bekräfta myten att ungdomar måste hand, möjligtvis behöver de ledsagas något. tas om Ungdomar kan mycket väl klara sig själva, men om detta innebär isolation från övriga grupper i samhället, vilket det ofta gör, är det förkastligt. Att ställa upp mål för ungdomspolitiken måste vara bättre än att ställa riktlinjer, eftersom mycket i dag är alltför allmänt formulerat, i upp synnerhet ur ungdomars synvinkel, och riktlinjer har benägenhet att bli mer allmänna än mål. Av ovanstående förstås att anser den ungdomspolitiska kommitténs förslag i stort sett bra, då de alla syftar till att stärka samarbetet mellan vara samhälle och ungdomar, möjligen med undantag för mål nummer "de internationella engagemang och mångkulturella kontakter ska ungas

148 Bilaga 2

i

främjas" se nedan. Att mer konkreta mål behövs är nog uppenbart, men konkreta mål måste ha allmänna mål som utgångspunkt.

Mål nummer "alla unga skall ha rätt till goda levnadsförhållanden", är viktigt, då det leder till ökad känsla av delaktighet. Att ha framtidstro måste del av "goda levnadsförhållanden". Det kan finns risk

sägas vara en att materiella värden hamnar i förgrunden, men det är inte alls nödvändigt, gemenskap är något de flesta ungdomar själva skapar, åtminstone inbördes, men för somliga kan det vara värre. Det är då av mycket stor vikt att ensamma ungdomar får hjälp och stöd i ett tidigt skede, när stora förändringar står för dörren, till exempel som i åkurs då flera bryter upp från födelseorten. Av detta skäl är det viktigt att kuratortjänster, skolpsykologtjänster, tjänster ungdomsmottagningar m.m. inte försvinner.

Man kan säga att goda levnadsförhållanden är motsatsen till

nog utanförskap. Förutom de mer eller mindre konkreta förslag som gavs ovan, kan det handla att förebygga mobbning, ibland ett mycket tidigt

om stadium. Men goda levnadsförhållanden, vare sig det gäller "ickeutanförskap" eller materiella värden, fås ofta enkelt genom att ha ett arbete det förstnämnda kan även fås genom skolgång, idrottsutövande, högskolestudier m.m., varför kampen mot arbetslöshet för unga måste sättas i främsta rummet.

I mål "samhället skall underlätta för de unga att leva ett

nummer självständigt liv", är nyckelordet "självständighet". Ett lämpligare ord att ha som nyckelord här anser vi vara "delaktighet", vilket oña, åtminstone de facto, innebär just självständighet.

Tidigare beskrevs arbetslösheten bland unga som viktig. Viktigt när

söker jobb är arbetslivserfarenhet, något som man som ungdom, man åtminstone inledningsvis, rimligen inte kan ha. Således kan det vara idé att skaffa ungdomar arbetslivserfarenhet, kanske inte genom praktik det ger inte så mycket arbetslivserfarenhet, även om det kan vara nyttigt, utan genom att underlätta för unga att få sommarjobb genom allmänna förmedlingar och inte genom att man känner någon någonstans. På så sätt kan man få en fot i arbetslivet, men det tål att upprepas det är i så fall

viktigt att ingen anställs grund av. något slags släktskap eller kompisförhållande, det ger ingen självkänsla för den arbetande och dålig tillit till samhällssystemet för andra arbetssökande, som inte "har kontakter".

Att kunna välja att vara arbetslös och få bidrag vore förkastligt, en sådan person kommer aldrig att känna sig delaktig i samhället. Naturligtvis måste bidrag till för de som inte har något arbete, men det bör vara

självvalt.

Jo, så här tycker vi 149

Det kan en god idé att ha arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som riktar

vara sig till vissa grupper, om inte åtgärderna blir alltför särpräglade.

Mål "de unga skall ha ökad möjlighet att utöva sin rätt till

nummer inflytande och delaktighet", måste det viktigaste.

sägas vara

Ungdomar avstår i dag från att utöva den makt de har genom exempelvis sin rösträtt, eftersom "det inte tjänar något till". Detta beror mycket att makten flyttas bort från kommuner och riksdag till fuskande EU-parlament och -kommissioner samt myglande marknader. Det är viktigt att återta makten och decentralisera den i större utsträckning än tidigare. Om man också sänker röståldem till 15 eller 16 år i val till kommuner något som varit på förslag och t.o.m. landsting, skulle kanske ett engagemang börja skönjas bland ungdomarna. Att få fler unga i kommunstyrelser et cetera kan knappast ett självändamål, det kommer så småningom att

vara komma av sig självt.

Det är också viktigt att ungdomar inte får vara med och bestämma genom något slags nyinrättade "nu skall fjäska för ungdomama"-råd, det måste ske befintliga kanaler, annars går känslan av delaktighet

genom lika villkor ånyo förlorad.

Mål "ungas engagemang, skapande förmåga och kritiska

nummer tänkande skall erkännas och aktivt tas tillvara", har inga särskilda synpunkter att tillfoga.

Mål "de ungas internationella engagemang och

nummer mångkulturella kontakter skall främjas", anser vi, som tidigare nämnts,

underordnad betydelse. Detta är till stor en del en fråga om intresse vara av och attityder och är något "någon uppifrån" har svårt att påverka.

som Utbytesprogrammens och motsv. betydelse i sammanhanget är försumbar.

Steen, Elevrådsordförande på Gullmars-

Ingemar gymnasiet i Lysekil

Vad är viktigast för unga i dag Dagens kommer ut en hård arbetsmarknad och då tror jag att det är

unga bra att kunna ta vara sig själv. Det vill säga mindre energi man satsar

att få sitt sociala fritidsliv under kontroll mer energi kan man satsa i arbetslivet. Hemekonomin och bostaden är områden som kan ta mycket energi så därför skulle exempelvis konsumentvägledare i varje kommun

en

till stor hjälp för många En konsumentvägledare skulle kunna vara unga. hjälpa med frågor till exempel deklarering, reda ut ifall ett köp

unga som gått rätt till, jämföra olika lån med mera.

150 Bilaga 2

En ungdomspolitik, om en sådan skall finnas, bör vara underlag för åtgärder som under en tidsbegränsad period lär unga att ta vara sig själv.

En ungdomspolitik ska avskaffa eventuella hinder som finns, för att ungdomar ska kunna skaffa sig efterfrågade erfarenheter och kvalitéer.

Unga måste tas om hand ifall de inte får lära sig att ta vara sig själva.

Förslagen i rapporten De av er formulerade målen är knappt värda papperet de är skrivna på. Meningslöst flummigt svammel. Att ta skattepengar till att skriva något så löst är hutlöst och jag tror det är få som finner det lönt att läsa igenom något så okonkret.

Ni fick i uppdrag att ta fram uppföljningsbara mål men jag kan inte hålla med om att era "mål" uppfyller de kraven. För övrigt är min åsikt att regeringen bör få föreslagna mål att fastställa, för politiker har tendens

en till att försöka kringgå riktlinjer.

En annan fråga som jag inte har svaret är ifall ni har rätt att ifrågasätta det uppdrag som har mottagit och samtidigt sitta kvar.

Alla ska ha rätt till goda levnadsförhållanden

unga Levnadsförhållanden är de förhållanden under vilka man lever och självklart är det kombinationen som är det viktiga när menar förhållanden bättre än existensminimum.

Däremot blir det alltid en prioritering när det gäller vilka förhållanden som ska förbättras först och då blir det oftast de som är enklast och går snabbast att förbättra som förändras. För den enskilde är det individuellt men de flesta politiker tänker antingen samma sätt eller så vet de något vi inte vet.

Om man inte trivs med sitt fysiska boende ser man det som en anhalt på vägen mot något bättre och bryr sig inte om det ickemateriella. Därför bör man ändra miljonprogrammets stereotypiska boendemiljö till att vara mer variationsrikt och individuellt utformat. Då minskar man säker också brott och narkotikamissbmk i områdena.

Samhället ska underlätta för de unga att leva ett självständigt liv Självständighet enligt mig är att få och kunna trygga min egen säkerhet. Att vara vuxen är att känna sig vuxen.

För att förbättra ungas väg till självständighetsprocessen och tidigare det sker under ordnade former självständigare har man hunnit bli när det verkligen gäller.

Att inte försvåra för unga att kvalificera sig och samla erfarenheter. Det enda hinder som är påverkbart är bristande kvalifikationer. Den

ungas fördel unga har arbetsmarknaden framför äldre är att de har lättare att utvecklas. Att unga känner sig åtgärdade är, tror jag, relativ känsla

en som

Jo, så här tycker vi 151

grundar sig att arbetskamraterna känner sig orättvis behandlade. Frivilligt bidragslevande är oacceptabelt så länge det sker bekostnad av övriga skattebetalare. Det kan dock vara svårt att undvika. Ja, ifall samhället tjänar

det ekonomiskt eller utvecklingsmässigt.

De unga ska ha ökad möjlighet att utöva sin rätt till inflytande och delaktighet Makt är oberoende av inflytande och såväl inflytande som delaktighet kan fortfarande ges till många. Dagens ungdomar har vuxit upp medan de har hört att makten tillhör och ska utövas av de äldre och nu i tonåren märker de vad det har lett till. För att avbryta denna utveckling bör det i lag rekommenderas att elevråd ges yttranderätt i den kommunala skolpolitik som berör dem. Senare kan det bli aktuellt att pröva ifall kvotering av ledamöterna av motsvarande Barn- och Utbildningsnämden ska göras.

I dagsläget så är det, vad jag har sett, som så att det är endast ett fåtal ungdomsförbund som är representerade och som informerar i skolan. Vad det beror på vet jag inte men jag tror att det har stor betydelse för ungas politiska engagemang.

En gråhårig som pratar ungdomspolitik är inte trovärdig.

Ungas engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande ska erkännas och aktivt tas tillvara I dag tror flera äldre att ungt inflytande konkurrerar med äldre inflytande till det sämre.

Om staten ska representera befolkningen i en demokrati så är det en nödvändighet att staten stöttar de i samhället som följer grundlagen och som har problem med att göra sin röst hörd.

Låt gymnasieläramas lön påverkas av omdömen från studenterna. l vilken grad är svårt att säga med den bör definitivt vara större än vad den är i dag. Lärarlönen bör således grundas på studentomdöme, arbetsinsats och lärarens utbildningslängd. Omdömet från studenterna bör absolut betyda mer än hur länge läraren har varit yrkesverksam innanför eller utanför den enskilda skolan.

Internationellt engagemang i ett mångkulturellt samhälle Fördelar i ett mångkulturellt samhälle är att det sker ett idé- och erfarenhetsutbyte samt att man får en genetisk variation. Till de relaterade svårigheterna hör att individen måste komma över sin blyghet.

Över nationella gränser är det bästa sättet att stärka ett mångkulturellt samhälle att underlätta för utlandsstudier.

152 Bilaga 2

Erik Dahlin, elevrådsordförande Norra Real i

på

Stockholm

Hej ungdomspolitiska kommittén Jag måste medge att jag direkt fick förutfattade meningar om projektet. Jag tycker att politiker tenderar att bli överambitiösa sådana områden där åtgärder egentligen inte är så nödvändiga. Om de förtroendevalda "bara" ser till att vi ungdomar inte riskerar att bli överfallna stan, att vi har goda möjligheter att få ett jobb efter studierna och att våra grundläggande demokratiska rättigheter bibehålls, så behövs ingen ungdomspolitiska kommitté. När den nu finns och jag har givits chansen att uttrycka min åsikt, har jag väldigt svårt att komma på något konkret förslag som är realistiskt genomförbart och som inte missgynnar någon annan samhällskategori. Det är nämligen lätt att sätta upp mål utan att knyta dem till några förslag om lagändringar. Jag ska visa detta genom att försöka omsätta ett av Era mål till de insatser som skulle krävas för att i praktiken förverkliga detta mål.

Det uppsatta målet formulerar Ni så här: "Kommittén anser att det är viktigt att alla unga, oavsett bakgrund, ges goda kunskaper och därmed förutsättningar att utveckla en interkulturell och språklig kompetens för att kunna möta framtidens utmaningar". Nu följer min tolkning:

egen

Att någon goda kunskaper innebär att man även måste ge personen i

ge fråga möjligheter att läsa detta i skolan som ett ämne. Det man i det här fallet skulle kunskaper i är interkulturell och språklig kompetens. Den språkliga kompetensen är redan i dag mycket väl utvecklad hos svenska ungdomar, tack att främmande språk redan ges stort utrymme i

vare undervisningen.

Den interkulturella kompetensen, däremot, är det lite och så med. Frågan är dock det verkligen skulle värt all möda att kommande

om vara ge ungdomar en interkulturell kompetens. Det beror förstås lite på vad man menar med interkulturell, för övrigt ett ord som min dator inte känner till. Enligt min definition av kultur så innebär ett besittande av interkulturell kompetens att man om varje land i princip känner till följande:

Religionen vad den betyder för landets invånare, om den har någo -

ra fanatiska anhängare i landet, om de förekommer religiösa motsättningar inom landets gränser et cetera

Styret demokratiskt eller diktatoriskt, marknadsekonomiskt eller o -

Familjen uppfostringstraditioner, familjens position i samhället o -

osv.

"Medelsvensson" hans mentalitet, är han tystlåten, torr, hetlevo -

rad eller vad är han

Jo, så här tycker vi 153

När man har inhämtat dessa kunskaper bör sammanfatta allt för att

man se helhetsbilden, och utifrån den komma fram till den kultur präglar

som landet. För interkulturell kompetens borde också jämföra kulturema

man med varandra.

Om man skulle lära sig allt detta helst enligt min tolkning i

mer skolan skulle man åtminstone få avsätta lika många timmar detta ämne som det nuvarande ämnet historia upptar. Och till vilken nytta För att kunna möta framtidens utmaningar Den största framtida utmaningen för mig är att skaffa mig ett jobb, förvalta de jag tjänar och den

pengar "förmögenhet" mina föräldrar lämnar efter sig. Det finns redan i dag ämnen i skolan som jag inte kommer att ha ett dugg nytta när det gäller att klara

av av min framtida utmaning. Exempel på detta är rent allmänbildande ämnen, som i och för sig är viktiga. Bamkunskap är ett ämne varken är

som yrkesförberedande eller allmänbildande och borde således avskaffas. Det nya ämnet "interkulturkunskap" ligger, enligt min uppfattning, någonstans mitt emellan.

Som en avslutning mitt utlägg om Ert mål känner jag mig tvungen att göra Er införstådda med att jag, och många ungdomar med mig, aldrig har förstått vitsen med att bli kulturellt berikad. Jag har heller aldrig förstått vad det konkret innebär att bli kulturellt berikad.

Det talas om att man borde ge ungdomar mer att säga till till och

om, med att ge dem inflytande i maktens högre instanser. Jag vet inte hur jag ska uttrycka mig för att få Er att förstå hur fel jag tycker att detta Första frågan man bör ställa sig själv är: "Vilka problem, finns i dag, skulle

som man kunna lösa genom att tillsätta ett "ungdomsutskott" Mitt blir:

svar "Inga". Detta beror till stor del att ungdomarna ingalunda enhetlig

är en grupp. Där finns det lika stora meningsskiljaktigheter inom till exempel ANT-politiken, som det finns i plenisalen. För övrigt tror jag inte att de vuxna något sätt vill oss ungdomar illa. Om det bara fanns skulle

pengar de med all säkerhet unna både fritidsgårdar och kommunala

oss musikskolor. Nu finns det "inga" och då får tacksamma för

pengar vara det faktiskt har, fri skolgång, fri skollunch, studiebidrag kommer

som

"bamen" till nytta i slutändan, resebidrag har lång väg till skolan,

om man gratis låna läroböcker et cetera, et cetera

Jag tycker att etablissemanget verkligen har ett när det gäller att

ansvar inte skämma bort oss. Om de lurar i ungdomar att har rätt att kräva

oss både det och det andra, utan att vi själva behöver lägga två strån i korts,

ena blir konsekvenserna att får förslappad, krävande och allmänt oduglig

man en generation. Jag önskar att makthavarna började kräva motprestation eller

en dylikt av ungdomen och/eller att inte ta hand dem har misskött sig

om som under skolgången i samma utsträckning som man gör i dag. Jag, och väldigt många med mig, har nämligen ingen lust att försörja de elever såg ned

som

154 Bilaga 2

en, För att man skötte sitt liv och sina studier, när jag är skattebetalare någon gång i framtiden.

Avslutningsvis vill jag bara säga det att Ert önskemål om att elevrådet skulle diskutera Era förslag i grupp inte har blivit uppfyllt. Det skulle ta alldeles för lång tid och förmodligen hade inte kunnat enas om allting om ens något. Ni får hålla tillgodo med mina åsikter, som förmodligen inte var riktigt vad hade väntat Er om jag förstår saken rätt. Men jag försäkrar Er att jag är långt ifrån att inneha dem. Jag ber Er slutligen att

ensam om behandla denna skrivelse som Ni behandlar alla andras. Jag har trots allt offrat en hel del tid för Er skull.

Svar från Gymnasiet i Vällingby

Klass BFIA

Olika organisationer som MUF, vänstern. Vi kan inte påverka regeringen.

Många vet inte så mycket om politik. Det verkar svårt och konstigt.

De flesta är inte intresserade av politik.

Vara med i elevrådet, med i skolkonferensen.

vara

Vissa vuxna tar oss ungdomar på allvar.

När man tar ansvar för sina handlingar.

Nej, det tycker inte.

En del i klassen tycker att det är intressant och del inte.

Varför är ungdomar inte intresserade av politik På grund av politikerförakt. Snyltresor et cetera. Okunniga politiker som fattar punchade beslut. Familjerna är inte så starkt färgade. Kan det vara så att ungdomar är intresserade men ett annat sätt Ja. Vad är för dig att vara vuxen Att ta

Ska få välja arbetslös och leva bidrag Nej. Är det ansvar. man att vara här viktiga frågor Ja.

Klass SP3D Vad är ungdomspolitik

Svar: Något som har med ungdomar att göra. Fria associationer: SSU och MUF

Varför finns det inget intresse for politik

Svar: Politikerna bryr sig inte ungdomar så varför ska de bry sig.

om Det är för hög ålder bland politiker. Förtroendet brister grund av konjunkturer, nedgången.

Ungdomar har det ganska bra och har därför inga frågor att engagera sig

Jo, så här tycker vi 155

Är ungdomar intresserade av politik

Svar: Ja.

Hur kan ungdomar få ökat inflytande

Svar: Fungerande elevråd/styrelse som samarbetar med rektor kan ge inflytande. Mer inflytande över lärare behövs.

Tas på allvar

Svar: Politiker bör engagera sig mer för ungdomar, det röster.

ger

Vad är det att vara vuxen

Svar: Att man tar ansvar. Självständig ekonom.

Ska man få välja att vara arbetslös och leva bidrag

Svar: Nej, man kan inte få välja själv. Det funkar inte.

Vilka frågor är viktigast for ungdomar

Svar: Skolsystemet, betygssystemet, arbetslösheten. Var tar viss information som aldrig går fram från politiker till ungdomar. Klasskillnader i framtiden.

Klass NV2B För oss är ungdomspolitik, politiska ungdomsorganisationer som MUF, SSU et cetera. De är först och främst tidsbrist som hindrar unga från att engagera sig i politik. Det är svårt att sätta sig i det politiska arbetet, det kräver så mycket tid. Det är ett heltidsarbete. Skolan tar upp all tid. Många har

en politisk åsikt, men åsikterna överensstämmer inte direkt med något speciellt parti. Det finns il så stor partitillhörighet, men det finns åsikter.

Man kan öka ungas inflytande i skolan med ett bättre fungerande elevråd. Elevrådet ska inte vara en kompisgrupp fixar fester for skolans

som "balla" elever Vuxna lyssnar oss mer nu än förr. Men de måste

vara mer lyhörda på vad unga vill ha. De ska inte bara koncentrera sig en kategori till exempel Fryshuset.

Att bli vuxen är att ta ansvar. Enligt skolan är man det då man börjar gymnasiet och för sina studier. Man betalar även for sig själv

tar ansvar som vuxen. Man ska inte få välja att leva bidrag. Finns det jobb ska ta

man det.

"För att få ett bra svar krävs en bra fråga". Man kan inte förvänta sig att få riktiga svar genom att skicka ut en enkät. Det blir ingen engagemang och inga diskussioner. Det bästa någon kunde komma ut till skolor och

vore om informera oss lite och sedan få igång diskussion. Då skulle det säkert

en komma fram vilka frågor som är viktiga för idag.

oss

156 Bilaga 2

Klass SPIC Det ungdomspolitik är viktigt, bryr oss inte förrän är 18 år. Ingen

men tilltro till politikerna ung + vuxen. Ingen ork, ingen tid ingen lyssnar. Inte allvar, inpräntat att man inte är värd, stökig.

Man är när är mogen nog att ta ansvar för sina egna

vuxen man handlingar. Nej, inte leva bidrag ha rätt att välja vara arbetslös.

Det det målen tar upp är viktiga frågor, men när man har inställningen att ingen bryr sig orkar inte sig. Mycket tyder på okunnighet,

man engagera när det är ett bristande engagemang.

Klass NVlB "Ungdomspolitik" finns inte. Bristande engagemang beror att inget går att ändra, och att ingenting händer. Ungdomar är intresserade av politik,

det politikerna tjafsar om offentligt rör inte oss. men som

För att öka inflytande i skolan, vill ha mer att säga till om i

ungas skolarbetet och dess planering.

Ungdomar hörs, och finns inte i vuxnas ögon. "Vuxen" blir man i

syns åldern: 18 26 år. i ska jobba för sin rätt i samhället. Frågorna som

besvarades här träffade inte som viktiga.

oss

Jo, så här tycker vi 157

7 svar

Övriga

I det här kapitlet presenteras övriga bidrag kommit till Ungdomspoli-

som tiska kommittén. Texterna är inte i första hand svar någon de dis-

av kussionsfrågor som kommittén skickat men innehåller funderingar kring vad som är viktigt för den framtida ungdomspolitiken.

Evert Skirgård, Enköping

Jag vet inte varför denna förfrågan synpunkter har hamnat hos mig jag

om är ingen ungdom 171017 men jag har minnen min ungdom.

- av egen

- , Uppfostrat 5 barn har ett antal barnbarn + ett steg till. Från min

egen ungdom en bit från Norrköping med, från sommargäster given smak för teknik, kom jag att på 30-talets ekonomiskt usla tid omkring hos småföretag och fråga efter jobb. På en bil- 0 motorverkstad fick jag arbete: sopa, städa, tvätta motordelar, 3 månader utan betalning men jag lärde mig

mycket. Tjänat igen det 1000 gånger om. Flyttade långt senare, men blev arbetslös 1 månad tid jag sent skall glömma. Trots att jag hade

- en som arbete hos far o mor en liten gård umgicks jag med självmordsplaner. Det har givit mig den absoluta åsikten att ungdomar skall ha arbete. Sådana finnes överflöd av. Det är bara så att ungdomarna är för dyra. Vem

som ställt till det vet de flesta. Vad är viktigt är att de får arbete. Låt

som skolorna hjälpa geniema. Vår industri skriker efter högt skolade På

unga. andra områden till exempel blivande "handens mästare" skall de också ha chans. Dock skall de vill och gör något premieras det lever hela landet

som på. Kunde många ungdomar bli svettiga i sitt arbete eller fritid, det

- vore en klar fördel. Stark kropp att bära sitt fömuft, aggressioner minskas. Det starka samhället och underhåll från till har förstört ett

vaggan graven par generationer. Det är inget spännande leva och arbeta sig fram. För mig

av gällde kurser i svetsning och metaller, Hermodskurser,

senare Lokreparatörkurs och jobb hos SJ. Den stora kursen hos Vattenfall där jag arbetat i maskin och kontrollrum i 34 år. Under tiden växte telningama. Den äldsta gick en utomordentligt bra lärlingskurs hos Asea. Flickorna tog lärarbanan, en gren som inte är så bra de inte har höga ambitioner och

om förmåga. Den banan kan dock ge en personlig tillfredsställelse och förmåga att tackla andra yrken. Problem när de skall ibm hemifrån till bostäder

egna och liv skall lösas de går skolvägen med existensmöjliga låga

om studiebidrag, och för handens "mästare" när de tjänar

egna pengar som räcker till hyror i enklare bostäder än de svenskarna till vår stora

som nu olycka satt sej fast i med av hälsovårdsnämnd och boverk. Vi fick bo

hjälp

1954 70 max 7 st. på 71 m det gick bra. i statens hus. De kan

- - - unga

,

158 Bilaga 2

klara sej själva de får i unga år lära sej att räkna pengar, att sköta ett

om hem, att ha eget ansvar som gångna generationer gjort. De är inte sämre nu. Samhället har dock felaktigt tagit ansvaret.

Om målen: Nästan alla ungdomar vet inte vad de skall göra när man frågar dem. Redan i och efter grundskolan skulle som delvis göres ges tillfälle för upprepad praktiskt verksamhet hos olika yrkesutövare som dessa i mån nedlagd hjälp och lärdom få ersättning för. För de utpräglat

av teoretiska begåvningarna finnes liknande lösningar. Om möjligt bör ungdomar så tidigt möjligt få klart för sej vart deras håg lutar, så att de

som tidigt kan specialisera sej för att bli "spjutspetsar" som landet behöver om

-

skall ha chans att fortsätta i den höga standarden. En förutsättning

en nu för ett bra samhälle är att alla gör nytta inte som nu när en miljon

knaprar det de något flera arbetar fram. Läste i tidningen att 1500

av ingenjörer flyttade från 57 % i skatt till Englands företagsvänligare klimat.

Tillförsikt Det är när de uppfattar att några äldre litar den ungas omdöme. Det behöver inte högt ställda ekonomiska möjligheter i grunden men en

vara stark stärkt personlighet som inte mejslats fram i den stora gruppen

kompisar, utan kanske i lyssnande och begrundande tillvaro dock

en enstörig. Självständig blir ungdom de med egna tjänade pengar kan klara sej

inte ofta med "andras pengar" bidrag. Vuxen det visar man sej - som nu

för andra också följer lagar och traditioner. vara - - som

Att bil självständig Man hjälper ungdom bäst att entusiasmera den för skolor: tekniskt,

genom socialt, ekonomi och traditioner. Lära dem att leva sunt och enkelt och av

kraft, så långt möjligt. De stora hinder arbetsgivare ser i en egen en anställning är de stora kostnader han måste lägga ner och som hans företag. Man skall inte få välja att arbetslös. Det föll under

vara "lösdrivarlagen" förr. Alla idéer är bra sätter alla mest ungdom i

som - arbete. Men vad säger vår "Bromskloss" att dessa måste få en lägre lön

om an nu.

Inflytande Inflytande får alla när de har betydelse i produktionen och i tankamas genialitet när de framföres. Den som är en liten kugge driver alltid något. Den stora kuggen driver många små. "Far över Mor. Mor över mig och jag över katten, pojken." Vi är 8 miljoner. Det ärju orealistiskt att någon

sa kan ifrån 0 eller låg status göra sej hörd och beundrad många. Ungdom

av bör ha måttliga krav. Dock bör alla idéer ventileras i olika forum. Det förefaller mig att ungdomarna är mest intresserade av att tjäna pengar, ha en materiell hög status i stället för att politikervägen är lång oftast till

- som

Jo, så här tycker vi 159

"köttgrytkanten". De vill inte ge några löften vi inom Frisksport-

- ser förbundet konstigt att det började ibland ungdomar i "frireligiösdistrikten

- "Som jag sade: Ungdomars idéer bör ventileras inom partierna. Kan den studerande ungdomen hitta någon bättre pedagogiskt knep eller inriktningar bör de tas upp till prövning. Ungdom som resurs: Vi har så mycket resurser men visar de sej väsentliga tas de säkert tillvara

vara om någon hör. Mångkulturellt samhälle är som vi sett svårt att få att fungera utan vådor. Det är bra om vi har svenskar som läser och kan också "udda" språk. Vi behöver dem. Staten bör med stipendier hjälpa dem visar att

som de vill och kan förkovra sej med utlandsstudier. Frågan är hur mycket skall kosta på till exempel Tanzania, där har vi pumpat miljarder och det

går bara sämre säger en del som säger att de och vet. Vi har fel system

ser hjälp. I Liberia byggde järnväg och hade alltid infödd med

en som lokförarelev, men efter 12 år söktes lokförare likväl här. Det behövs

mera kunskap om andra länder och folk. Problemet är ju: Kan vi eller skall vi ta största hänsyn till deras mentalitet. Inbillar vi att de skall få

oss samma samhälle som vi har. När de bor här vill de ha sin mentalitet, sitt samhälle här. Kan vi då tro att vi kan skapa om de där Vi betalar miljarder lånade

av pengar till många projekt bara för våra "blå ögon". Därmed är inte sagt att allt är kasst. Frugan var till Uganda och där hade kvinnorna hjälpts till enkel basnäring som fungerade.

För min del och mina mångkulturella kontakter under de år åkte bil omkring, till exempel. turkar, iranier, iraker, italienare och spanjorer

var m.f1., intressanta vid många träffar och jag respekterar alla Men jag är helt säker på att de utlänningar som bor här, behövs i sina länder för att bygga upp deras standard och frihet. Frågan är också hur mitt liv förändrats

genom att i Sverige införts pizza och kebab det ungdomen

- men var som dryftats. Alla pratar om rätt till men inga skyldigheter. Klarar våra

skyldigheter, då kan vi börja tala om rätt till vad stat och kommun hittills rundhänt delat ut. Istället borde föräldrarna får status och makt i första rummet. Familjema hållas ihop och som nu skilsmässor underlättas. Resultaten börjar skönjas bland annat. genom alla kuratorer och själsläkare som fått fullt upp att göra. Det är ingen sinekur att ungdom i

vara många fall.

Undertecknad är aktiv i Lion, Svenska Frisksportförbundet, NBV och Vattenfalls Driftväm med flera.

sou 1997:71 i 160 Bilaga 2

x

Charlotte Skawonius, Stadsledningskontoret, Stads-

huset, Stockholm

Vi har fått ett brev angående rådslag. Vi har inte genomfört ett rådslag men väl hearing med ungdomar 17.2.1996. Jag skickar en sammanfattning

en från denna och hoppas att den kan ge något.

Jag har varit projektledare för utarbetande av en ungdomsstrategi för Enskede. Vi har arbetat i projektgrupp med representanter från

en socialtjänsten, alla skolor i området, polisen, landstinget, fritidsförvaltningen och kyrkan. I och med att staden omorganiseras i Stadsdelsförvaltningen upplöses och avrapporterar till de förvaltningarna. Jag har

gruppen nya lämnat Utvecklingsgruppen inom Socialtjänsten i Enskede där jag hade detta uppdrag och arbetar nu som projektledare/sakkunnig inom Stadsledningskontoret i Stockholm.

Gruppen hade som utgångspunkt att tänka igenom situationen för alla ungdomar i socialdistriktet och hela deras livssituation. Perspektivet var att ungdomar självklart är tillgång i samhället. En annan utgångspunkt var

en att vi ville ha med ungdomarna i diskussionen för att utarbeta en strategi.

Efter diskussioner bestämde vi oss för att genomföra en hearing med ungdomar från alla skolor i området. Hearingen genomfördes 17 februari i Sturebyskolan. Två representanter, en flicka och en pojke utsågs i varje mellan och högstadieklass i Årsta, Skanskvams, Nytorp, Enskede och

- Enskedefáltets skolor. Elever som hade gått ut högstadiet bjöds samt föräldrar till ungdomar i området.

Samtal genomfördes i grupper sex ungdomar ledda av en vuxen samtalsledare. Samtalsledama personal som arbetar med ungdomar i

var området från skolan, fritidsförvaltningen, socialtjänsten, polisen och kyrka och föreningsliv. Föräldrar samtalade i grupper för sig och förtroendevalda för sig. Det viktigt att ungdomarna fick vara i egna grupper utan

var inblandning från vuxna.

Samtalen redovisades och sammanfattades i två steg och utifrån dessa redovisningar utkristalliserades ett antal teman slutligen diskuterades i

som blandade grupper. Diskussionerna dokumenterades och har utgjort underlag för fortsatt diskussion om och utformning av en strategi.

Agneta Giliusson, Socialtjänsten i Enskede, sammanfattning av ungdomshearingen Under hearingen fördes samtal i grupper med ungdomar för sig och vuxna för sig. Samtalen handlade ungdomarnas situation och hur de skulle vilja

om ha det sin fritid och i skolan. Samtalen redovisades och ur dessa uppstod några teman. Nya bildades utifrån dessa teman och deltagarna valde

grupper fritt vilket tema de villa samtala Det är dessa samtal som refereras här.

om.

Jo, så här tycker vi 161

De återger naturligtvis också sådant som det samtalades i de första

om grupperna.

Ungdomar och vuxna Vuxnas förhållningssätt och attityder gentemot ungdomarna måste förbättras. Vuxna måste se och höra vad ungdomarna egentligen vill och tycker. Klyftan mellan grupperna är för stor och ungdomar mest

ser vuxna som några i periferien och vill inte ha med dem i sina verksamheter de

om behandlar ungdomar utan att visa reell respekt. Det är dock tryggt med

en vuxna ute eller gårdar. De kan ha olika roller och till att möten mellan

se generationer blir lika villkor. Föräldrar bör sig i

engagera mer ungdomarnas situation och sätta sig i ungdomarnas verklighet.

Man var överens om att där vuxna finns med ett riktigt och verkligt intresserat sätt, där trivs ungdomarna. Då är de tillgång och

vuxna en en trygghet. Nu är det istället många ställer krav, inte

vuxna som som syns, som inte lyssnar och som inte respekterar ungdomarna och deras åsikter.

Vi kan notera att alla deltagarna mycket angelägna att diskutera

var om och få möjlighet att ventilera olika frågor berör uppväxttiden och

som situationen för ungdomar. Det många tyckte att tiden vart alltför

var som kort för samtal. Uppenbart finns både behov och glädje i just

att prata om ungdomstiden och vad vill och kan göra med den.

man

Skolan Det framkom efter dagen att behoven och önskemålen för ungdomar

var mycket lika i alla områden. Skoldagen diskuterades mycket och här framkom det två huvudpunkter:

Den ena är att man vill kunna påverka mer och ha mer att säga till

om vad det gäller undervisning och uppläggning de studierna. Eleverna

av egna vill själva med och påverka sin studieplan.

vara

Många upplevde att elevråden typ skendemokrati, där

var en av elevernas verkliga medbestämmande inte tas allvar.

Den andra som handlade skolan att de inte alltid tar

om var vuxna eleverna på allvar och de inte visar den respekt och det för

engagemang eleven de önskar sig. Det fanns också känsla framfördes

som en som genomgående som gick ut på att litet bråkig eller

om man var om man var tyst, fick eleven en viss stämpel som var svår att få bort.

Skolan borde ta hänsyn till omständigheter runt omkring eleven

mer och inte enbart vara inställd den faktiska undervisningen. Det framgick med all önskvärd tydlighet att nätverk runt ungdomar är något saknas.

som Man upplever att den resursen byggs alltför mycket kring de ungdomar

upp som finns i riskzonen, som redan har problem eller är utanför

som etablissemanget. Alla andra ungdomar bara flyter med, de har också

men stora behov. Det är nödvändigt att också fånga den stora kategorien

upp som

162 Bilaga 2

inte är i riskzonen och inte är superaktiva, vars liv skulle kunna ses och tas tillvara ett helt annat sätt. Ungdomar själva skulle kunna aktiva

vara mer och själva ta för sina liv de erbjöds vägledning och uppmuntran.

ansvar om

Många saknar respekt från de i skolan. Det allmän känsla

vuxna var en att problem inte tas allvar och att de inte följer ett givet mönster

som snabbt blir utpekade och behandlade ett negativt sätt. Man vill ha mer diskussion i skolan attityder och regler, där ungdomarnas åsikter tas på

om lika stort allvar de Man tyckte att lärarna måste fråga sig själva

som vuxnas. varför de valt sitt yrke och vad de vill ge ungdomar. Uppgiften måste vara att till att skolan blir tid lärande och något positivt utan tvång och

se en av ensidigt bestämmande.

Mötesplatser Det finns ett stort behov platser och möjligheter att mötas. De

av mötesplatser efterfrågades kaféer, allaktivitetshus, gymnastiksalar

som var och parker. Alltså inget nytt utan sådant som har funnits och som kanske alltid kommer att finnas ungdomars önskelista. Det fanns dock ganska stora skillnader mellan de olika områdena. I skolorna finns det uppehållsrum eller fritidsverksamhet, här ville ungdomarna att tittar om den

men man verksamhet finns verkligen stämmer överens med de behov som finns.

som Både ungdomar från Enskedeskolan och Nytorpskolan var måna om att förändra och förbättra sina uppehållsrum. Elevernas önskan om dessa "deras" ett kafé for avkoppling med möjlighet till läxläsning

rum var mer eller lättare aktiviteter. 1 Sturebyskolan saknades uppehållsrum helt. Kamratstödjarna är populära där de finns.

För ungdomar mellan tolv och femton år det mest ett kafé av något

var slag i närområdet saknades eller man ville vidareutveckla.

som som Önskemålen, vad borde finnas, först och främst bara ett ställe

om som var

träffas på. Där kan ta dricka eller eventuellt äta något lätt och att man en lyssna musik. Där kan läsa, kasta pil, spela biljard och andra spel.

man Men mycket annat finns önskelistan beroende lokalens möjligheter och graden de vuxnas inblandning.

av

För ungdomar i åldrarna femton och uppåt blev det allt tydligare under dagen att de vill ha ett stort allaktivitetshus, som Växtverket i Bromma eller Elverket Lidingö. Ungdomarna föreslog att det ska finnas "neutral" mark och då är Gullmarsplan bra, eftersom det annars lätt kan anses vara "vårt" det ligger i Enskede, Årsta eller Stureby. I detta hus skulle

om kreativiteten flöda och skulle eventuellt kunna göra disco eller

man familjedagar for barn. Ungdomarna vill själva styra och ansvara för

yngre ett sådant hus i så stor utsträckning som möjligt.

Jo, så här tycker vi 163

Flickor Flickor vill gärna ha mer "egen" verksamhet, där det finns riktig

en möjlighet för dem att vara delaktiga. Man kanske kan satsa

mer undervisning för bara flickor i del ämnen och anordna speciella dagar för

en enbart flickgrupper. Flickorna har stort behov att kunna göra sig

av mer hörda och känna sig mer prioriterade i alla sammanhang. Exempel

mer inriktad flickundervisning i ämnen gymnastik, bild och form,

var som personlighetsutveckling och samtal kring det könets utveckling. Även

egna inom rast- och fritidsverksamheten borde flickomas situation ägnas större uppmärksamhet och fler arrangemang.

Vi och dom En annan stor fråga var hur man kan få bort känslan av "vi och dom",

som finns mellan många Det handlar hur mellan olika

grupper. om man boendeområden ser varandra. Man vill lägra känna ungdomar bor i

som andra grannområden och deras inställningar i olika frågor. Man vill kunna umgås över åldersgränsema och mellan könen. Det kom förslag under dagen om att skolorna och gårdarna skulle kunna anordna möten med varandra, men utan att tävlingsaspekten fanns med. Man skulle eventuellt kunna samordna idrottsdagar eller ha vissa temadagar tillsammans med andra skolor. Det föreslogs tema aktiviteter gårdarna, dit skulle kunna

mer man bjuda ungdomar från angränsande områden.

Idrott och tävlingar Ungdomarna vill ha mer möjligheter att pröva på olika aktiviteter inom all idrottsverksamhet. Det ska inte vara så att man plötsligen skulle vara för gammal eller från fel område för att kunna med i någon typ av verksamhet. Tillgängligheten till en del idrotter är styrd av den egna förmågan att betala. man såg gärna att fler gemensamma skidresor och turneringar kunde anordnas. Ungdomarna vill också att "innesporter"

som street-basket skulle kunna etableras snabbare i områdena. En skateboardramp i området efterlystes.

Behoven för ungdomar i åldern tolv till femton år är många gånger helt andra än för dem mellan femton till tjugo år. De äldre ungdomarna hade dock mindre hopp om att insatser kan göras för dem.

Alla uttryckte en vilja och förhoppning att den här dagen skulle

en om utmynna i att det faktiskt blev något gjort av de önskemål och de synpunkter som kom fram, men man hyste en viss skepsis om att förändringar skulle ske. Alla deltagare var också angelägna om att en uppföljning skulle bli av och många ville vara med i det fortsatta arbetet.

Bilaga 2 sou 1997:71 164

l

Egna kommentarer Något att ta fasta på är att vi nu måste se till att det finns möjligheter till fortsatt och att samtalen som påbörjades den här dagen inte

engagemang avstannar, utan att och kan uppföljning och utveckling av vad

var en se en

kom fram under lördagen. Det behöver avsättas resurser för att få fart som

och ens eget engagemang och initiativ till fortsatt utveckling.

var

Engagemanget var stort den här dagen och därför är det av största vikt att till att det finns möjligheter för alla att verkligen göra något

ser konkret alla de förslag och idéer kom fram. Det bör därför finnas en

av som eller flera kan hjälpa till och som kan hänvisa vart man vänder

personer som sig, hur kan tillväga och kanske ge förslag arbetsgrupper kring

man den lokala skolan.

Det innebär ett att ha initierat och påbörjat arbetet med

ansvar ungdomsstrategin, så att det kan mynna ut i något konkret. Här behövs starthjälp med målet att kunna överlämna till egna och ideella insatser.

Många invånarna är intresserade av att hjälpa till att utforma

av ungdomen till bra och utvecklande tid. Men det kan kännas tungt att själv

en ta initiativ och komma igång med något. Med rätt uppmuntran och stöd finns det många ungdomar själva skulle kunna driva sina verksamheter.

som

Förslag Ett förslag är att skolorna startar arbetsgrupper kring de olika frågor som berör skolans verksamhet och tillsammans med andra kring de frågor

egen

berör närområdet. Det gäller att ta tillvara de intressen och den vilja som

finns bland ungdomar och föräldrar. Där det finns fungerande Hem som Skolafcireningar skulle kunna gå och erbjuda starthjälp och få med

man

dem i ett fortsatt utvecklingsarbete.

Kooperativa Institutet kan med och tips och idéer om kafé och

vara ge allaktivitetshus. Man skulle kanske kunna samordna föreläsningar och dela

kostnaderna. Att dela på kostnaderna i början kanske kan vara en idé att använda i olika sammanhang. Varför inte ha seminarier inom olika

sig av områden där kan få tankar och uppslag om hur man kan arbeta

vuxna nya med olika frågor, till exempel med begreppen respekt, mobbning, flickfrågor, invandrarfrågor, rasism, narkotika, våld och hur ska man göra för att vara säker på att alla trivs

Sammanfattning Det slog efter dagen att vi lyssnar för lite ungdomar,

som oss var vuxna att ungdomarna vill mycket och har många bra konkreta förslag, att ungdomar själva är beredda att arbeta för att förbättra sin situation och att de vill tas på allvar och respekteras. De saknar bra och engagerade vuxna och

kan också bra och trygga personer runt dem. De är nyfikna på vuxna vara varandras liv, de vill ha naturliga mötesplatser och de vill vara en några som

Jo, så här tycker vi 165

man verkligen lyssnar och som själva får och kan med och

vara bestämma över sina liv.

Stig R. Sagnered, Osthammar

Som svar på ert utskick. Det jag först tänker är att arbetslös. Jag har ett förslag för att lösa

vara arbetslösheten för ungdomar företagare tar ungdom lärling

orn en en som som får jobba tillsammans med äldre arbetare 55 år. Denna arbetare får

en 10 % kortare arbetstid varje år till 65 år. Den får

yngre samma procenthöjning betald av företagaren.

För att kunna finansiera detta förslag hade jag tänkt mig

en produktionsskatt.

Till exempel Om Q arbetare inom industrin kör 4 maskiner

ensam robotar så föreslår jag att företaget får betala produktionsskatt baserad

en på körd timme, för samtliga maskiner.

Nästa fråga är skattesystemet, som unga arbetare är lågavlönad,

man min tanke är att man tar bort inkomstskatt för lågavlönad till exempel under 15.000/mån. Följden denna åtgärd blir att ungdomar har råd med eget

av boende.

För att finansiera denna åtgärd kan kanske höja med 5

man momsen - 10 % på kapitalvaror. EJ MATMOMS.

Detta förslag skall gälla för alla registrerade. svenskar. div. bosatt i Sverige dom senaste tre åren

Det finns mycket att diskutera i ert underlag. Men det här jag

ser som viktigast att ta upp nu.

En utredning av Helena Edman för Förbundet Aktiv

Ungdom

"Sila mygg och svälja kameler-", Samhällets kostnader för ungdomsbrottsligheten kontra satsningar ungdomsverksamhet.

Sammanfattning Ungefär hälften av alla ungdomar begår brott någon gång. De åker

- som fast är några få och ännu färre åker fast flera gånger. Den

stora gruppen ungdomar som begår brott gör det under ganska kort period. De flesta

en slutar med all brottslighet när de kommer upp i gymnasieåldem. Det rör sig heller inte om särskilt allvarliga brott, utan stölder och skadegörelse. När man frågar ungdomar varför de till exempel klottrar och krossar fönster och gatulampor blir svaret ofta: Jag hade inget att göra

166 Bilaga 2

1992 frågade Statens ungdomsråd ungdomarna själva, vad de trodde skulle

det bästa sättet att minska brottsligheten bland ungdomar. Av de vara intervjuade ungdomarna svarade nästan en fjärdedel "fler meningsfulla fritidsaktiviteter". Bara "snabbare åtgärder" ansågs kunna vara ett bättre

sätt, 32 procent1

Fler meningsfulla fritidsaktiviteter kostar pengar, men frågan är om det inte är värt att satsa ungdomar och deras intressen. Om man tittar vad

sysslolös tonåring kan komma att kosta, är de belopp som kommunerna i en dag satsar ungdomars föreningsverksamhet nästan löjeväckande.

Varför är beredd att betala så mycket för vad sysslolösa ungdomar

man ställer till med och så lite för att försöka ge dem intresse och sysselsättning Det har i debatten ibland figurerat uppgifter som att en kriminellt belastad ungdom med missbruk, från tidig barndom till 25 års ålder, kostar samhället 16 miljoner kronor. Det är inte lite pengar.

Enbart polisutredningen krossad fönsterruta kostar i dag ca 6

av en 000:-. Detta belopp kan jämföras med vad många kommuner och landsting

det värt att satsa ungdomar i form av Föreningsstöd. Samma anser vara

6 000:- är vad ger i stöd till 30 ungdomar under ett helt år summa man

I ett försök att klargöra för stat och kommun vilka kostnader som följer med ungdomsbrottsligheten och hur mycket billigare det blir att istället satsa på ungdomarna, har Aktiv Ungdom samlat uppgifter hos olika myndigheter: Vad kostar utredning polisen gör Vad kostar

en som åklagarens arbete Och så vidare.

Dessa uppgifter har sedan använts för att beräkna vad det enda brott kan kosta och vad ungdomsbrottslings karriär kostar samhället förutom

en tragedier och lidanden för alla inblandade. Aktiv ungdom har satt ett pris vissa enskilda brott och även bedömt kostnaderna för vissa ungdomars framfart. Samtliga fall och är autentiska, tagna ur rättsfall och

personer dylikt Nickes och Lasses karriärer är framtagna av polisen

Håkan 16-åring åtalad för 16 olika punkter. Han dömdes i o stod som

tingsrätt och hovrätt till fängelse, vilket överklagades. Kostnad:

261 131:-.

Nicke kostade samhället 785 675:- innan han fyllde 15 år. Den här o

är bara för de brott han har åkt fast för.

summan som

Lasses "fritidssysselsättning" kostade totalt 1 890 888:- tills han blev o

19 år.

Ett tonårgsgängs framfart under en enda vecka kostade 263 140:o

l SKOP Rapport till Statensungdomsråd 1992

2Rakt på ungdomsbrotten 15ff. Polisens manifest

s.

Jo, så här tycker vi 167

Statliga, kommunala och landstingsbidrag Föreningsmedlem ut- - per

slagna på vecka är omkring 10:-.

en

Siffrorna talar till stor del för sig själva. Med dessa summor för ögonen, borde stat och kommun inse vilka besparingar som kan göras genom att ge våra ungdomar möjlighet att utveckla olika fritidsintressen. Barn och ungdomar är värda att satsa på, framförallt ett samhällsekonomiskt

ur perspektiv. Vilka kan inte bara genom att ett enda fönster inte

pengar sparas krossas eller genom att det där enda inbrottet ii görs

När barn och ungdomar begår brott är huvudprincipen den att de sociala myndigheterna skall vidta lämpliga åtgärder, istället för kriminalvården. Tyvärr har de sociala myndigheterna inte lämnat några uppgifter om vad deras arbete, i form utredningar och samtal m.m. kostar. De enda

av kostnader redovisas de sociala myndigheterna, är de för barn som

som av placeras utom hemmet eller får kontaktman/familj. Det här innebär att

som

stor del de sammanlagda kostnaderna för ungdomsbrottsligheten en av fattas. De kostnader är har sammanställts är därför mycket lägre än de

som verkliga kostnaderna.

Denna utredning består av två delar:

Del I beskriver i stora drag ungdomsbrottslighetens karaktär och omfattning samt kortfattad information ungdomars föreningsintresse.

ger en om

Del innehåller det egentliga materialet, det vill säga kostnaderna för olika typer brott, samt Nicken, Lasses, Håkans och ett tonårsgängs framfart.

av

Därefter följer kort ordlista samt källförteckning.

en

1 bilaga redovisas det material har använts i kostnadsberäkningama.

en som

Jo, så här tycker vi 169

8 Vår

enkätundersökning

l den enkät Ungdomspolitiska kommittén har genomfört i samarbete som med SCB tillfrågades 2 000 mellan 15-25 år. Vi ställde frågor kring unga arbete, bostad, fritid samt makt och inflytande. Frågorna utgick synen från idéer och förslag är aktuella i debatten om unga och ungdomsom spolitik. Vi ville ställa så konkreta frågor som möjligt för att vi dessa punkter skulle få tydlig bild av vad unga tycker. Därutöver ställde en några frågor söker ringa upplevelser till exempel makt och inflysom av tande. Enkäten skickades till 2 000 mellan 15 och 25 år. Efter en andra unga skriftlig påminnelse till de som inte skickat sina svar ringde SCB till ett representativt urval dessa och bad att få göra en telefonintervju. Svaren av viktades därefter i syfte att kompensera för bortfallet samt väga upp från urvalsnivå till populationsnivå. På detta sätt kan utifrån de svar som kommit uttala vad de är mellan 15 och 25 år och som är oss om som folkbokförda i Sverige anser i dessa frågor. Den vägda Svarsfrekvensen ligger 74 procent. En enkätundersöknings främsta värde ligger i att vi en jämförelsevis kort tid kan få kontakt med ett stort antal människor och få veta deras på ett antal frågor. Enkätens standardiserade form med ett visst antal syn givna svarsalternativ underlättar också statistisk bearbetning av de inen komna vilket innebär att vi kan få generell bild av åsikter och svaren en värderingar från den vilken de tillfrågade slumpmässigt har valts grupp ur ut. Fördelen den här typen undersökningar är också dess nackmen av del. Den standardiserade frågeformen innebär att den som svarar enbart har ett visst antal svarsmöjligheter. På så sätt reduceras i viss mån en komplex och mångfacetterad verklighet till ett fåtal fasta svarsalternativ vilka dessutom kan tolkas olika sätt av de svarande. 1 sig ger dessa resultat ingen heltäckande bild åsikter och intressen dessa omav ungas råden. De resultat presenteras i detta kapitel ska därför ses som översom gripande opinioner inom gruppen unga mellan 15-25 år. Tillsammans med de dokument presenteras i denna bilaga samt som i bilaga ett kan resultaten enkäten emellertid helhetsbild av hur av ge en och tänker i dessa frågor samt vad man anser är viktigt att unga resonerar förändra eller slå vakt om.

170 Bilaga 2

Inflytande i dag

Många upplever sig överlag ha någon eller stor påverkan vad gäller möjlighet att få bostad, arbete, god ekonomi och att välja utbildning diagram 1.

I Ingen påverkan I Någon påverkan ClStor påverkan

Få Val av Få god Val av bostad ut- eko- jobb bildning nomi

Diagram l Hur tycker du att du kan påverka dina möjligheter till...

Störst möjlighet att påverka upplever man sig ha över valet utav bildning. På detta område säger sig 67 procent de svarande ha stor påav verkan. Där ser vi också en mycket liten upplever sig inte ha grupp som

någon påverkan överhuvudtaget.

Minst upplevelse av möjligheterna att påverka har de svarande vad gäller att få en god ekonomi och att välja jobb. Tilltron till de möjligegna heterna till påverkan inom dessa områden ökar emellertid äldre de svarande är. Av de äldsta svarar nästan att de i någon eller stor mån varannan kan påverka sina möjligheter till att få bostad jämfört med femte en var av de yngsta. Samma mönster ser vi vad gäller möjligheterna att påverka val av jobb, 41 procent av de äldsta svarar att de kan påverka jämfört med 28 procent av de yngsta. Tilltron till de egna möjligheterna att påverka den livssituatioegna nen påverkas också av utbildningsnivå. De med högre utbildning, framförallt de som gått eller går på universitet eller högskola, i högre svarar grad att de kan påverka på varje område. Skillnaderna är emellertid statistiskt säkerställda endast vad gäller bostad, ekonomi och arbete varför vi måste uttala oss med försiktighet de övriga områdena. Tendensen är

Jo, så här tycker vi 171

dock den att utbildning inverkat upplevelsen möjligheterna att påav verka. Detta resultat stämmer även med tidigare undersökningar. Till exempel framgår Joakim Vogels kapitel framtidstro i Ungdomars av om välfärd och värderingar s. 545-548, SOU 1994:73 att arbetare och lågutbildade sig for sin framtida ekonomi, bostadskostnader och oroar mer arbetslöshet än andra. Trots dessa skillnader visar resultaten sammantaget att man i den nära vardagen upplever att har möjligheter att påverka sin situation. man Detta framstår tydligt när jämför med hur upplever sina möjligheman ter att påverka politik och större organisationer diagram 2.

Ilngen påverkan I Någon påverkan Stor påverkan

FoIkrör-elser Lokal- Riksdagspolitiken politiken

Diagram 2 Hur tycker du att du kanpåverka folkrörelser, lokalpolitiken och riks dagspolitiken

Hela 73 procent att de inte kan påverka riksdagspolitiken. Av menar dessa har stor andel rösträtt. Enbart 1 procent säger sig ha stor påveren kan. Nästan de svarande att de inte har någon påverkan varannan av menar på folkrörelserna och endast tjugofemte att de har stor påverkan. var menar Allvarligast kanske är vad gäller hur uppfattar sina möjsvaren man ligheter att påverka lokalpolitiken. Endast 3 procent av de unga menar att de har stora möjligheter att påverka denna. Fler än varannan, 54 procent, att de inte har några möjligheter. menar Inga statistiskt säkerställda skillnader utifrån olika utbildningsbakgrund finns dessa områden. Tendensen är dock densamma som för frågorna möjlighet att påverka den egna livssituationen. De som är om och de med lägre utbildning upplever i högre grad att de har svårt att yngre

påverka3.

3Jämför vi med resultaten från Ungdomars välfärd och värderingar a.a s.418-419 servi liknande resultat. Där har frågat efter förtroende för olika institutioner. Cirka 45 man

172 Bilaga 2

För att ytterligare ringa upplevelserna möjligheter till makt och inflyav tande ställde vi frågor om man tyckte att inom olika institutioner bryr man sig tillräckligt åsikter. Över 80 menade både i om ungas procent att man skolan och på fritidsgårdar tillräckligt eller i viss mån lyssnar till de unga. Ett generellt sett mycket positivt visar att i den nära vardagen svar som upplever man att man lyssnar på de unga. Intressant att notera är emellertid att förtroendet för skolan och fritidsgårdar sjunker äldre de svarande är. Av de mellan 15-17 år 31 menar respektive 61 procent att man i skolan och på fritidsgårdama bryr sig tillräckligt mycket om de ungas åsikter. Av de mellan 23-25 år endast anser 13 respektive 31 procent att man bryr sig tillräckligt mycket. När vi sedan jämför hur intresset för åsikter svaren man ser ungas i skolan/på fritidsgårdar med i politiken, föreningslivet samt på arbetsmarknaden vi tydlig skillnad. Majoriteten att upplever ser en svarar man att man inom dessa senare områden inte lyssnar tillräckligt på åsikungas ter diagram 3. De svarsalternativ klassas lägst är riksdagen och EU. som Där menar strax över 70 procent att lyssnar mycket lite eller inte alls man till de Endast cirka 20 procent menade att lyssnar tillräckligt unga. man mycket eller i viss mån.

5° ITiIIräckIigt-i 50 viss mån

40 IMycket liteinte alls 30 CIVet 20 -

10 -

0 - . . . . Kommunen Riksdagen Politiska EU Arbetspartierna marknaden

Diagram 3 Tycker du att man bryr sig tillräckligt de åsikter i... om ungas

Mest positivt inställd är till kommunen. Där 39 procent man menar att man lyssnar tillräckligt eller i viss mån. Vad gäller de politiska partierna har 35 procent uppfattningen att lyssnar tillräckligt eller i viss mån man till de unga. En mellanposition intar arbetsmarknaden, 60 procent säger att där lyssnar man inte alls eller endast mycket lite till de unga.

procent av de högskoleutbildade har där förtroende 15 procent avde som enbart gått grundskola eller tvåårig gymnasieutbildning.

Jo, så här tycker vi/ 173

Resultaten bild de starkt kritiska mot den politiska och ger en av unga som institutionella makten. De upplever att de inom dessa maktsfárer både har små möjligheter att påverka och att inte tillräckligt lyssnar till ungas man åsikter. Att ha makt och utöva inflytande handlar samtidigt inte enbart om att plats och få möjligheter utan även om att själv använda de redskap ges och fora står till förfogande. Vi frågade därför också varför unga som

vill engagera sig partipolitiskt.

Vad du är skälet till att enbart 2 10 vill engagera sig i ett politiskt tror av unga parti Kryssa högstför 2 alternativ Alla Det är for tråkigt 40 procent Det tar för mycket tid 33 procent Det är för svårt 20 procent Det finns inget parti som 26 procent helt stämmer överens med ens egna åsikter Det leder ändå inte till något 30 procent Det är i alla fall de vuxna som bestämmer 26 procent Politiken tar inte frågor som engagerar unga 18 procent upp

Tabell l Vad tror du är skälet till att enbart 2 av 10 unga vill engagera sig i ett politiskt parti

De två viktigaste anledningarna enligt de unga är att det är för tråkigt sig och att det tar för mycket tid tabell l. Inga större att engagera skillnader visar sig i jämförelser utifrån olika bakgrundsvariabler. Det visig dock att de allra yngsta i högre grad 34 procent än de äldsta 18 sar procent att det ändå är de vuxna som bestämmer. svarar Intressant att notera är att svarsalternativet politiken tar inte upp frågor unga rankas lägst. De frågar tar upp inom posom engagerar man litiken är alltså inte ointressanta det är för tråkigt att delta. men

Hur kan öka intresset för politik och ungas möjligheter till makt man och inflytande Olika tankar och idéer hur ska öka intresset för politik och möjom man ligheterna till makt och inflytande presenteras då och då. I enkäten har vi ställt frågor kring några dessa för att vilka idéer som unga tycker är av se värda att satsa på. I enlighet med att positiv till särskilda åtgärder för unga man var vad makt och inflytande är positiv till flera dessa konkreta

gällde man av

idéer. Att behandla annorlunda än äldre är, i dessa avseenden, geneunga rellt inte något man ser som ett problem. som

174 Bilaga 2

Lokala styrelser i gymnasieskolan Skolkommittén har i delbetänkandet Inflytande på riktigt SOU 1996:22 föreslagit att man på försök ett antal gymnasier ska inrätta lokala styrelser med elever i majoritet vilka ska ta ett stort för skolans arbete. ansvar Förslaget är intressant då det eleverna stort inflytande över skolarbetet. ger Vi har därför frågat det är ett bra förslag eller inte. om

Är det en bra idé att man på gymnasieskolor har lokal styrelse med eleveri en majoritet som tar ett stort för skolans arbete - ansvar Alla Ja, definitivt 46 procent Ja, kanske 36 procent Nej, tveksamt 9 procent Nej, absolut inte 3 procent Inget svar 6 procent

Tabell 2 Lokala styrelser på gymnasieskolor.

Inte oväntat är förslaget mycket uppskattat, 46 procent de tillfråav gade tyckte att det definitivt är bra idé och 36 menade det en procent att kanske är bra idé tabell 2. Endast 3 menade det absolut en procent att inte är bra idé.

IJa, definitivt-ja, kanske

I Nej, tveksamt-nej, absolut inte

18-20 21-22 23-25

Diagram 4 Är det bra idé att på gymnasieskolor har lokal styrelse med en man en elever i majoritet- som tar ett stort ansvarför skolans arbete

Intresset sjunker äldre de svarande är diagram 4. Av de yngste svarar 55 procent jämfört med 36 procent de äldsta att det definitivt äi av en bra idé. Av de äldsta är 15 procent tveksamma jämfört med 4 procent av de yngsta.

Även utbildningsnivån inverkar på

svaren. De som går eller har gått på universitet eller högskola är i lägre grad positiva till tanken med elev-

SOU l997:71 Jo, så här tycker vi 175

styrda gymnasier, 69 procent jämfört med 87 procent av de som går eller enbart har gått grundskola. Det är emellertid viktigt att minnas att utbildningsnivå i vårt material är starkt relaterat till ålder. Vi kan därför inte uttala oss om en renodlad utbildningseffekt.

Lokalafolkomröstningar Möjligheten att arrangera kommunala folkomröstningar används sällan. Många av de mellan 15-25 menar emellertid att fler lokala folkomröstningar skulle få fler unga engagerade i politiken.

Nästan varannan menar att fler skulle engagera sig. Var femte

menar att det inte skulle spela någon roll och var tredje säger att de inte vet.

Att man i så pass hög grad menar att fler skulle engagera sig i politiken arrangerade fler lokala folkomröstningar kan ett utslag

om man vara av ett intresse för mer direkta politiska arbetsformer.

Kvotera in unga i de politiska

organen Att kvotera minoritetsgrupper till politiska organ, myndigheter och styrelser är ett återkommande förslag. Till exempel har man diskuterat kvotering i syfte att få kvinnor till mansdominerade områden. Att kvotera in unga människor kan liknande sätt vara en väg att bryta ett åldersmonopol i den politiska sfären. Mot kvotering anförs bland annat att det är en nedvärderande diskriminering av den utpekade gruppen. Att lyfta fram unga som en grupp vilken behöver hjälp i fomi av kvotering vore sett ur det perspektivet att tala om att unga inte klarar sig själva.

Är det en bra idé att ha speciella platser för unga människor i de politiska organen för att på så sätt öka ungas inflytande i politiken.

Alla Ja, det är en bra idé 38 procent En halvbra idé 32 procent Nej det är en dålig idé 7 procent Vet inte 17 procent Inget svar 7 procent

Tabell 3 Kvotera in unga i de politiska organen.

Det stora flertalet verkar emellertid inte se kvotering nedsät-

som en tande behandling tabell 3. En majoritet är positivt inställda till tanken att reservera platser för unga i de politiska det vill säga kvotera

organen, unga. Att det är en bra idé tycker 38 procent och sammanlagt 70 procent menar att det är en bra eller halvbra idé. Endast fjortonde, 7 procent,

var menar att det är en dålig idé.

Intressant att notera är att det är hela 17 procent, sjätte inte

var som vet, som alltså inte kan eller vill ta ställning. Frågan kan därför inte själv-

176 Bilaga 2

klart analyseras att de mellan 15 och 25 år är avgjort positiva eller

som negativa. Det klart kan sägas är att en stor andel av de unga inte är

som emot särlösningar för att öka deras möjlighet till inflytande samtidigt som många känner sig tveksamma inför detta.

Sänkt rösträttsålder Åldersgränsutredningen föreslår i Bevakad övergång SOU 1996:1 l 1 att den som har fyllt 16 år ska få rösta i kommunala val och folkomröstningar. Syftet är att balans och legitimitet till en politik där stora intressemot-

ge sättningar mellan yngre och äldre annars hotar. I enkäten frågade vi om

tyckte att sänkning rösträttsåldern bra eller dålig idé. man en av var en

Överlag är man negativt inställd till tanken att sänka rösträttsåldern. Varannan de mellan 15 och 25 år 48 procent menar att det är en dålig

av idé och fler än tredje 37 procent svarar att det är en bra eller halvbra

var idé.

Är det bra eller dålig idé att sänka rösträttsåldern for att så sätt öka

en ungas inflytande i politiken4

15-17 18-20 21-22 23-25 Alla

Tabell 4 Sänkt rösträttsålder.

Emellertid tilltalar sänkning av rösträttsåldern de som ännu inte

en har rösträtt, de som inte fyllt 18 år tabell 4. Av dessa svarar 60 procent att det är en bra eller halvbra idé. Uppskattningen sjunker sedan För varje åldersgrupp. I gruppen 23-25 år anser 26 procent att det är en bra eller halvbra idé. Viktigt att notera är också att inom denna grupp har hela 13 procent avstått från att svara på frågan.

Att tanken om en sänkning av rösträttsåldern tilltalar de yngsta blir extra tydligt när jämför resultatet utifrån utbildningserfarenheter. Av de svarande har högskoleutbildning finns naturliga skäl ingen som är

som av mellan 15-17 år. Även den näst positivaste de mellan 18 -20 år,

gruppen, har representation bland de högskolestuderande. Effekten av detta

en svag är att 60 procent av de som har högskoleutbildning svarar att det är en dålig idé. Motsvarande bland de med endast grundskoleutbildning varav hälften är mellan 15-17 år är 30 procent.

4 alla kolumner inte kan till exakt 100%.

Avrundning till jämna tal gör att summeras

Jo, så här tycker vi 177

Kommunala ungdomsråd I flera kommuner har det under de senaste åren startats kommunala ungdomsråd. Ibland har detta skett efter beslut i kommunfullmäktige och ibland på initiativ från unga i kommunen. Oavsett initiativtagare är syftet att öka kommunens unga medborgares inflytande och deltagande i kommunalpolitiken. Vi ställde några frågor kring ungdomsråd i syfte att se om det var arbetsform som man trodde på och i så fall hur den skulle utformas.

I några kommuner har det startats lokala ungdomsråd som olika sätt är kommunalpolitikema till hjälp i deras arbete. Tanken är att på så sätt ska de ungas synpunkter höras av politikerna.

Tror du att de ungas synpunkter kommer fram bättre om det finns sådana ungdomsråd

Alla Ja, jag tror att det hjälper 86 procent Nej, jag tror inte att det spelar någon roll 7 procent Ingen åsikt 0 procent Inget svar 7 procent Tabell 5 Lokala ungdomsråd.

De svarande är starkt positiva infor tanken på ett kommunalt ungdomsråd tabell 5. Nio av tio tror att ungas synpunkter bättre kommer fram. Endast ett fåtal därmed att det inte spelar någon roll.

menar

Trots den höga tilltron till ett ungdomsråds möjligheter att öka de ungas inflytande säger 61 procent sig inte själva vilja delta. Var tredje, framförallt många tjejer, skulle emellertid kunna tänka sig att delta. Resultatet är något förvånande med tanke den stora majoritet som menade att ungdomsråd är bra idé. Varför vill man då inte vara med Möjligtvis

en beror ointresset på att man i likhet med synen engagemang i de politiska partierna att det är for tråkigt och tar för mycket tid. Å andra

menar sidan kan tredje av de unga i Sveriges kommuner var

man säga att om var aktiva i ungdomsråd så skulle det kunna innebära en enorm politisk kraft

Vidare vill den stora majoriteten inte ha ålderssegregerade ungdomsråd utan 67 procent menar att de ska vara öppna för unga och äldre.

Ett problem for de ungdomsråd och motsvarande icke-partipolitiska fora för unga som finns idag är frågan om representativitet. Om ungdomsrådet ska kunna uttala sig för en kommuns unga krävs enligt den representativa demokratins synsätt någon fonn av val till rådet. Men erfarenheterna visar att de ungdomsråd där man har utsedda eller valda representanter för olika grupper unga generellt har svårare att attrahera aktiva deltagare än de helt öppna ungdomsråden.

178 Bilaga 2

I vår undersökning många 62 procent att det inte ska vara val till

menar Ungdomsrådet utan att det ska vara öppet för den som är intresserad. Något

än tredjedel av de svarande 35 procent menar att det ska vara val mer en till ungdomsrâdet. Det är tydligt att majoriteten tycker att den som vill engagera sig ska ha möjligt att göra det.

Ungas syn på fritidsutbudet I syfte att få bild ungas syn på utbudet av fritidsaktiviteter har i

en av vår enkätundersökning frågat om det finns tillräckligt att göra där man bor samt vilka aktiviteter och fritidslokaler man är intresserad av.

De tillfrågade är delade i två större grupper vad gäller synen utbudet fritidsaktiviteter. Nästan varannan av de unga menar att det inte finns

av mycket eller till och med mycket lite att göra där de bor. Samtidigt som 42 procent att det finns tillräckligt och somliga av dessa att det till och

anser med finns än tillräckligt.

mer

De upplever i högre grad än de äldre att det inte finns mycket att

yngre göra där de bor diagram 5. Var tionde av de allra yngsta, de mellan 15- 17 år, säger att det inte finns något alls att göra i det område där de bor. I den äldsta 3 procent att det inte finns något alls att göra.

gruppen svarar

60-

åJa mer än

tillräckligt-

40- tillräckligt

ClNej, inte

30 mycket-inte alls

EVet inte vad

som finns

10-

o.

15-17 18-20 21-22 23-25

Diagram 5 Tycker du att detfinns tillräckligt för dig att göra på fritiden i det område där

du bor

Killar i högre utsträckning 48 % än tjejerna 35 % att det

svarar finns tillräckligt eller än tillräckligt att göra.

mer

Signifikanta skillnader mellan boendeorter ser vi endast vad gäller svarsaltemativet Vet inte vad som finns att göra här där fler av de som bor i storstäder 14% än de bor i övriga typer orter 5% inte kän-

som av nertill fritidsutbudet.

Jo, så här tycker vi 179

De två sorters fritidslokaler som de flesta skulle utnyttja om de fanns på orten är en modern idrottshall 71% och ett ungdomscafé som är öppet på kvällen 63% tabell 6.

Om du skulle ha tillgång till allt som står nedanför i din kommun, vilka ställen skulle du då utnyttja

sporter som skateboard, rollerblades och gym av olika slag Ridhus 15% 70% Föreningslokaler for unga som till exempel 37% 50% vill meka med motorer, spela teater eller sy och arbeta med textil Tabell 6 Om du skulle ha tillgång till allt som står nedanför i din kommun, vilka ställen skulle du då utnyttja

Svaren varierar starkt mellan åldersgruppema. 42 procent av de yngsta jämfört med 23 procent av de äldsta svarar att de skulle vara intresserade

medieverkstad. Åtta tio de yngsta vill ha ett ungdomscafé av en av av som är öppet på kvällen jämfört med fyra av tio bland de äldsta. Ett ungdomens hus skulle endast 15 procent av de äldsta använda jämfört med 59 procent av de yngsta. Fler av de över än de under 20 år är intresserade av ett friluftsomrâde med friluftsgård.

Tjejers och killars intressen skiljer sig endast på ett fåtal punkter. Vad gäller replokaler för musikgrupper säger var fjärde kille jämfört med var sjätte tjej att de skulle använda dessa om de fanns i deras kommun. Störst skillnad mellan killars och tjejers intresse finns för ett ridhus. Var fjärde tjej säger sig vara intresserade av ett ridhus jämfört med var sextonde kille.

Skillnader i intresse finns även mellan de som bor landsbygden och de som bor i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Ungdomens hus, ungdomskafé och föreningslokaler för unga är man inte lika intresserad av i storstäderna. De som bor i storstäderna är istället mer intresserade av en modern idrottshall.

Skillnaderna mellan landsbygd och storstäder återfinns även när vi jämför mellan de som uppgivit att de bor i tätorter med 2000-24900 innevånare och tätorter med 25000-200000 invånare. Dessa skillnader är dock inte statistiskt säkerställda vilket innebär att vi inte kan dra några säkra

180 Bilaga 2

slutsatser utifrån våra data. Trots detta kan vi med relativ säkerhet säga att det återkommande mönstret tyder att mindre boendeort större in-

tresse for föreningslokaler, ungdomens hus och ungdomscafé.

Skillnaderna i intresse mellan boendeortema är något oväntade. Varför vill man i storstäderna i lägre grad än de de minsta orterna använda ett ungdomens hus eller ett ungdomscafé Varför är man i storstäderna mer intresserade idrottshall än de mindre orterna Möjligtvis har de

av en svarande missuppfattat frågan och svarat vad de behöver förutom det

finns. Svaren speglar i så fall vilka fritidsaktiviteter som finns tillsom gängliga i olika stora boendeorter snarare än skilda intressen.

Hur vill unga bo Av enkäten framgår att bostadsproblemet inte upplevs som särskilt stort bland Många sig också kunna påverka sina möjligheter att få

unga. anser

bostad. Av de att det är ett mycket stort problem för en egen som menar

att hitta bostad är de som ännu inte flyttat hemifrån i majoriunga en egen tet.

Särskilda åtgärder för unga I enkäten ställdes fråga det behövs särskilda politiska åtgärder för

en om

vad gäller arbetsmarknad, bostäder makt och inflytande. Överunga samt

positivt inställd till säråtgärder på dessa områden diagram 6. lag är man Allra mest positiv är man till riktade åtgärder arbetsmarknadsområdet, där instämmer 85 procent de svarande. På andra plats kommer särskil-

av da insatser för boende, 80 procent av de svarande var där positivt

ungas inställda. Något lägre rankades behovet av åtgärder vad gäller makt och inflytande.

Jo, så här tycker vi 181

Makt och

inflytande , i

:Instämmer delvis-instämmer

helt och hållet

Bostads

frågor E Håller absolut inte med-

håller inte med

Arbets-

:;7: ,

marknad Z

0 20 40 60 80 100

Diagram 6 Samhället ska ha speciella åtgärder för de unga vad gäller arbetsmarknad, bostäder samt makt och inflytande

Alternativt boende för unga I syfte att ta fram boendealtemativ för unga som är billigare diskuteras ofta olika former av alternativt boende. För att dessa alternativ ska vara intressanta är det emellertid viktigt att veta vilka boendeforrner de

unga nu eller i en framtid är intresserade av. Tillsammans ger svaren från de olika alternativen en bild av vilken sorts boende de som är mellan 15-25 år kan tänka sig.

182 Bilaga 2

70 60 50 40

åJa

30 Kanske

Ill Nej

Ungdomslägenh Dela lägenhet Korridor inneboende

et

Diagram 7 Skulle du eller i framtid vilja bo: i en ungdomslägenhet där både

nu en priset och standarden är lägre än i vanliga lägenheter, i delad lägenhet med and-

i korridor där alla har var sitt rum men delar käk, som inneboende ra, en

Sammantaget visar resultaten vad gäller nuvarande eller framtida boende att det finns ett visst intresse för alternativa boendeformer för unga diagram 7. Framförallt är man positiv till att bo i en ungdomslägenhet med lägre hyra men också lägre standard än andra lägenheter. Ungefär

tredje svarade att de skulle vilja bo i sådan lägenhet. Minst popuvar en lärt alternativet att bo inneboende hos någon, endast var elfte var in-

var tresserade av detta.

Det finns större öppenhet hos de som är under 20 år för kollektiva

en boendeformer. För dessa kan alternativa boendeformer vara ett steg på vägen till permanent boende.

Att flytta hemifrån Att flytta hemifrån är för många ett viktigt steg mot ett självständigt liv. Som framgår av föregående avsnitt har det skett en förskjutning de senaste åren och unga flyttar hemifrån något senare. Vi har i undersökningen velat få på vad är orsaken till detta. Är det något de vill

svar unga menar som själva eller är det strukturella orsaker som hög ungdomsarbetslöshet och höga hyror som de ser ligger bakom denna utveckling

För att få på detta har vi bett respondenterna att välja mellan olika

svar förklaringsalternativ till varför det dröjer innan de unga flyttar hemifrån.

Jo, så här tycker vi 183

Vill bo kvar

i

Det dröjer innan

Ilngen åsikt

ekonomi

E Nej, det

stämmer

Priserna för mgâmmer

höga kanske

I Ja, det

stämmer

inte där unga vill

bo lllllllllllllllllllllllllllllllll

;

V g

Inga lediga

lägenheter IIIIIIIIIIIIIllllll

0 20 40 60 80

Diagram 8 Det dröjer allt längre innan unga flyttar hemifrån. Här är några

vanliga förklaringar. Tycker du att påståendena stämmer somförklaring till

att unga bor kvar hemma

Det svarsalternativ som vinner högst förtroende är att det dröjer innan unga kommer på arbetsmarknaden och att man därmed inte får en egen ekonomi och kan flytta hemifrån diagram 8. Hela 80 procent menar att det påståendet stämmer. I linje med detta menar också många att påståendet att hyrorna är För höga stämmer.

Det påstående som de unga i lägst utsträckning tycker stämmer, är att de vill bo kvar hemma. Av alla svarande menar endast 7 procent att

unga det stämmer. Här ser vi emellertid stora åldersskillnader. Bland de yngsta menar var åttonde att påståendet stämmer. I de två grupperna med svarande över 20 år svarade endast var trettiotredje att påståendet stämmer. Generellt sett verkar dock alternativet att bo kvar hemma hos familjen inte vara ett förstahandsval utan beroende av andra faktorer.

Vissa skillnader syns också när vi jämför svaren utifrån boendeort. De unga som bor i större städer upp till 200 000 innevånare och i Stockholm,

184 Bilaga 2

Göteborg och Malmö upplever fler problem jämfört med de bor

som landsbygd och på orter med till 25 000 innevånare. Den

upp senare gruppen upplever i lägre grad än de förra att problemen med att flytta hemifrån är förknippade med bostadsbrist. I den är de stora problemen att

gruppen få ett eget arbete och en egen ekonomi samt att hyrorna är för höga. Dessa problem upplevs som viktiga förklaringar även for de bor i storstä-

som derna men därtill kommer bostadsbrist. De som bor i storstäderna

svarar två gånger så ofta som de landsbygden och i mindre orter att det stämmer att det finns lägenheter att hyra men inte där unga vill bo. Samma mönster ser även vad gäller svarsaltemativet att det nästan inte finns några lägenheter att hyra.

Information om bostadsmarknaden Ett förslag i syfte att underlätta för nytillträdande bostadsmarknaden som kommit fram ett flertal gånger under de senare åren är att förbättra informationen bostadsmarknadens. Efter nedläggningen bostads-

om av förmedlingama på många orter måste individen själv leta rätt sin bostad. För detta krävs kunskap om bostadsmarknaden och dess aktörer. l enkäten har vi därför frågat om man tycker att det vore bra att få information om bostadsmarknaden och hur man söker bostad.

Tanken att få information om hur bostadsmarknaden ser ut och hur man gör när man söker bostad bemöts positivt majoriteten de

av av svarande. 64 procent menar att det vore bra och 30 procent att de inte behöver det.

Det finns tre grupper vilka i högre grad tycker att tanken om bostadsinformation är bra. För det första är de intresserade än de äldre.

yngre mer Av de under 20 år är 77 procent positiva till idén jämfört med 50 procent av de över 20 år. Störst skillnader finner vi mellan de som är 18-20 år där endast var sjätte svarar att de inte är intresserade och de mellan 23-25 år där nästan varannan svarar nej.

För det andra ser att de som bor hemma hos sina föräldrar är mer intresserade information än de flyttat hemifrån. Åtta tio de

av som av av hemmaboende svarar att det skulle vara bra jämfört med fem av tio av de som redan flyttat hemifrån.

Slutligen ser vi även skillnader mellan de är födda i Sverige och

som de som har invandrat. 80 procent av invandrarungdomama tycker att det vore bra att få mer information jämfört med 63 procent bland de som fötts i Sverige. Troligtvis beror dessa skillnader på att är både på orten

man ny och i landet.

5 Se till exempel Tillvarons trösklar SOU 1994:77 och Bostadspolitik 2000 SOU

1996:156.

Jo, så här tycker vi 185

Arbetslösheten det största problemet En stor del av undersökningen gällde inställning till arbete, arbets-

ungas löshet samt åtgärder mot arbetslösheten.

Vad gäller arbetslösheten satt i relation till andra problem är det tydligt att de mellan 15-25 år tycker att arbetslösheten är det ojämförligt största problemet. Vi bad de svarande att gradera ett antal dagsaktuella problem. Skalan gick från att vara ett mycket stort problem till inget problem alls. Möjligheten fanns också att säga att man inte har någon åsikt i frågan.

Totalt svarar 97 procent att det är ett mycket stort eller ganska stort problem tabell 6. Detta svar tyder att arbetslösheten är det allt överskuggande problemet för de som är unga idag.

Andel som menar att följande områden är ett mycket stort problem för

de unga:

Tabell 6 Arbetslösheten är det största problemet för unga.

På andra plats, men långt efter arbetslösheten, kom problem för

unga att klara den egna ekonomin. Var tredje menade att det är ett mycket stort problem. Det som man i lägst utsträckning tyckte var ett problem att

var hitta en egen bostad. Var tionde menade att det var ett stort problem. Här ser emellertid skillnader mellan de som bor i storstadsområdena och övriga. Var femte av de boende i Stockholm, Göteborg och Malmö jämfört med trettonde de övriga i landet menade att det ett mycket

var av var stort problem för att hitta bostad.

unga en

Något förvånande är att frågan om möjligheten att känna makt och inflytande rankades så pass lågt. Här är det emellertid viktigt att uppmärksamma att hela 18% sa att de inte hade någon åsikt i frågan. Detta kan innebära att man tycker att frågan har varit svår att besvara eftersom det inte specificerats vad man har svårigheter att känna makt och inflytande över.

Attityder inför arbete och arbetslöshet

Vi har också ställt några frågor kring synen på arbete och arbetslöshet. Oroar man sig för att bli arbetslös och hur tror man att man skulle uppfatta det Tanken var att följa upp bilden av ungdomarnas relativa ointresse for arbete och större vilja att leva bidrag.

186 Bilaga 2

Våra resultat visar att sådana föreställningar kommer på skam. Många oroar sig för att bli arbetslösa och majoriteten tror att en längre period av arbetslöshet skulle vara både svår och jobbig. Att leva på bidrag är inget alternativ till lönearbete eller eget företagande.

å Mycket viktigt

DInte så viktigt

Avlönat Fast

jobb anställning

Diagram 9 Andel i procent som menar att det är mycket viktigt eller inte så

viktigt att ha ett avlönat jobb respektive enfast anställning.

Diagram 9 visar att nio tio att det är viktigt eller mycket vik-

av menar tigt att ha ett avlönat arbete och 85 procent menar att det är mycket viktigt eller viktigt att ha fast anställning för att leva ett gott liv. Endast l pro-

en cent säger att det inte alls är viktigt med ett avlönat arbete och att det inte alls är viktigt ha en fast anställning.

Nästan varannan är också orolig för att de i framtiden kommer att vara arbetslösa i långa perioder. Särskilt är det de yngre som oroar sig för en framtida arbetslöshet. Av de som är mellan 15-20 år är mer än 50 procent oroliga jämfört med de som är mellan 21-25 år där cirka 40 procent säger att de är oroliga.

Skillnader finns också mellan de som går eller enbart har gått i grundskola och de går eller har gått på högskola eller universitet. I den för-

som

svarar fler än varannan att de är oroliga jämfört med var tredje ra gruppen av den senare gruppen. Utbildning och ålder är emellertid i vårt material starkt relaterade till varandra. Man kan därför inte säga att dessa skillnader härrör enbart utifrån skillnader i utbildningsbakgrund. Tendensen är dock att de med högskoleutbildning oroar sig mindre.

J0, så här tycker vi 187

åJa

INej

Arbetslös I arbm.åtgärd Studerar Arbetar Annat

Diagram 10 Är du orolig för att du framtideni kommer att arbetslös i långa

vara

perioder

Resultaten skiljer sig också mellan de som har arbete och de som är arbetslösa diagram 10. De som har arbete är mindre oroliga än de som är arbetslösa. Av de öppet arbetslösa svarar 78 procent att de oroar sig För att de i framtiden kommer att vara arbetslösa i långa perioder jämfört med 60 procent av de som är i arbetsmarknadsåtgärder, 50 procent av de studerande och 35 procent av de som har arbete.

En längre tid arbetslöshet är inget som de svarande tar lätt på. Den

av stora majoriteten att de skulle tycka att en längre period av arbets-

menar löshet skulle vara både svår och jobbig. Tjejerna är något oroligare än killarna för att bli arbetslösa och tycker i högre grad att det skulle vara jobbigt att vara arbetslös ett längre tag.

Hur tror du att du skulle tycka att en period av arbetslöshet på mer än 6 månader skulle vara Är du eller har du varit arbetslös du givetvis utifrån den erfarenhet du har.

svarar

Alla

Tabell 7 Hur tror att du skulle tycka en period av arbetslöshet mer än sex månader skulle vara

Vi har också ställt frågor som ringar attityder till vad man ska göra under period arbetslöshet. Resultaten visar inte med bli-

en av att man ser

188 Bilaga 2

da ögon på den som självmant säger upp sig eller som inte är aktiv under sin arbetslöshet. Samtidigt menar man att även arbetslösa ska ha rätt att säga nej till ett arbete som man inte vill ha.

En stor majoritet instämmer i påståendet att det ska vara obligatoriskt för alla unga som är arbetslösa att delta i jobbsökarprojekt eller utbildning. Skulle man däremot formulerat det som ett påstående om att ingen under 25 år skulle få socialbidrag skulle svaren troligtvis inte vara lika positiva. En gissning då skulle ligga i nivå med svaren på påståendet

är att svaren att äldre skulle ha högre ekonomisk ersättning till vuxna än unga. Den tanken var en majoritet mot.

Vidare finns klar majoritet för att även som arbetslös ska ha

en man rätt att säga nej till ett arbete som man inte vill ha 72 procent instämmer

helt eller delvis och 22 procent håller inte med eller absolut inte med.

Motsatt förhållande finner vi när det gäller påståendet att man ska ha rätt att säga sig från sitt arbete och istället leva på bidrag. En klar

upp majoritet de svarande är emot påståendet, 75 procent svarar att de inte

av instämmer i påståendet jämfört med de 4 procent som instämmer helt och hållet och de 14 procent säger att de delvis kan instämma i påståendet

som

Eget företag Vi ställde också några frågor eget företagande. Det visade sig att det

om finns en stor öppenhet inför möjligheten att starta eget. 43 procent säger att de kan tänka sig det och 38 procent att de kanske kan tänka sig det. Var tionde kan inte tänka sig att starta ett eget företag.

Skulle du kunna tänka dig att starta ett eget företag

Alla

Tabell 8 45 procent av de mellan 15 och 25 år kan tänka sig att starta ett egetföretag.

Intresset för att starta eget företag är lägre på de minsta orterna jämför med i storstäderna. 40 procent de som bor i orter med 2000-25000 in-

av nevånare svarade frågan. Av de som bor i storstäder svarade 56 procent ja.

Skillnader finns också mellan killar och tjejer. Tjejer är mindre säkra i sitt intresse av att starta eget. Av tjejerna svarade 39 procent Ja kanske jämfört med 25 procent av killarna. Däremot svarade 54 procent av killarna obetingat ja, jämfört med 35 procent av tjejerna.

Jo, så här tycker vi 189

I Stämmer

I Stämmer kanske

Stämmer inte alls

I Vet inte

Byråkrati Svårt få Lönar sig Vet inte

lån inte tillräckligt

hur man

gör

Diagram ll Att man inte vet tillräckligt hur man gör för att starta företag är

det påstående som den största andelen tycker stämmer som förklaring till

var-

för man tvekar inför att starta eget.

Många hade svårt att ta ställning till de olika påståendena om varför man tvekar till att starta eget företag diagram 11. På alla svarsalternativ har man i ovanligt stor utsträckning använt sig alternativet vet inte. Den

av enda gång man inte använt det svarsaltemativet överhuvudtaget är inför alternativet Jag vet inte tillräckligt hur gör. Det är också det

om man svarsalternativ som flest instämt Nästan varannan svarade att det påståendet stämde. Den förklaring i lägst utsträckning tyckte stämde på

som man varför man tvekar till att starta eget var att det inte lönar sig att småföre-

vara tagare.

Resultaten vad gäller eget företagande visar alltså att det finns stor

en öppenhet för detta men att många känner att de inte vet hur gör. Till-

man sammans med svaren på frågorna om det är viktigt med lönarbete och

synen på arbetslöshet ser vi att unga tycker att det är viktigt att ha ett arbete. Däremot är det av mindre vikt om det bedrivs i form eget företagande

av eller som lönarbete. Det är arbetet och inkomsten är det centrala. Att

som vara arbetslös och leva på bidrag är inget dagens ungdomar längtar efter.

190 Bilaga 2

Arbetsmarknaden i framtiden och politikers arbete Vad gäller arbetstillfällen i framtiden visar resultaten en viss optimism bland de unga. Mer än varannan av de mellan 15-25 år menar att påståendet att det aldrig kommer att finnas heltidsjobb för alla är felak-

mer unga tigt diagram 12. Samtidigt uttrycker en tredjedel av de tillfrågade pessimism när de instämmer helt eller delvis i påståendet. Mest pessimistiska är tjejer. Av de tillfrågade tjejerna instämmer 40 procent helt eller delvis jämfört med 32 procent av killarna.

å Håller absolut inte med-håller

inte med

D Instämmer delvis-instämmer

helt och hållet

Aldrig mer Politikerna

heltidsjobb gör till-

åt alla unga räckligt

Diagram 12 Fler än varannan instämmer inte i påståendet att det aldrig mer kommer att finnas heltidsjobb åt all unga. Få instämmer i att politikerna gör tillräckligt för att fler unga ska få jobb.

Trots en viss optimism inför framtiden är tilltron låg till politikernas arbete idag vad gäller arbetslöshet diagram 12. Åtta tio håller inte

av med i påståendet att politikerna gör tillräckligt för att fler unga ska få jobb. Endast var tionde instämmer helt eller delvis av dessa är det två procent instämmer helt och hållet. Även här är tjejerna kritiska

som mer än killarna. Var sjätte kille jämfört med åttonde tjej instämmer delvis

var eller helt i påståendet. Dessutom svarar ingen tjejerna att de instämmer

av helt och hållet i påståendet.

Vad gäller frågan politikernas arbete med arbetslösheten är det

om dock viktigt att återigen påminna om att inte med någon säkerhet kan uttala oss om hur de svarande har tolkat frågor och Det är därför

svar. viktigt att inte dra allt för långtgående slutsatser av resultaten.

Ja, så här tycker vi 191

Förslag till hur vi ska sänka arbetslösheten Ett kommitténs huvuduppdrag är att lägga fram forslag till hur man kan av underlätta inträde arbetsmarknaden. För att få reda vad unga i ungas allmänhet tycker några de förslag som lagts fram under senare år om av bad vi respondenterna ta ställning till tre olika påståenden: det är okej att skatten höjs om det hjälper de arbetslösa o

det är okej att unga får lägre lön än de vuxna om det ger fler arbetstillo fallen

de äldre bör gå i pension tidigare så att de unga kan komma aro betsmarknaden

De är delade i två när det gäller påståendet att det är unga stora grupper okej att skatten höjs det hjälper de arbetslösa. Den största gruppen om 56% instämmer delvis eller helt och hållet. Den andra gruppen 37% håller inte med eller håller delvis inte med.

E Håller absolut inte med-håller inte med

ClInstämmer delvisinstämmer helt och hållet

OK OK lägre Äldre i skatten lön för pension höjs unga

Diagram 13 Fördelning mellan tänkbara lösningar till hur arbetslösheten ska kunna sänkas.

Även vad gäller påståendet att det är okej de får lägre lön än om unga det fler arbetstillfällen kan vi se att svaren är relativt jämnt vuxna om ger fördelade. Varannan, 50 procent, instämmer delvis eller helt och hållet och 44 procent håller inte med eller håller absolut inte med. Intressant att notera är att även de som har arbete är positiva till dessa två åtgärder för att sänka arbetslösheten. Bland dem som arbetar är 52 procent positiva till höjd skatt och 49 procent till lägre lön för de unga om

192 Bilaga 2

det ger fler arbetstillfällen. Motsvarande andel bland de är arbetslösa

som är 53 procent respektive 40 procent denna skillnad är dock inte statistiskt säkerställd.

Påståendet att de äldre bör i pension är det som skapar störst enighet inom Hela 70 procent instämmer medan 23 procent avvisar det.

gruppen. Det finns således stor majoritet bland de för sänkt pensionsål-

en unga en der. Även vi inte ska förbise den dryga fjärdedel inte är positiva

om som till tanken är det intressant att se att en stor andel de går i

av unga samman ett slags gemensamt generationsintresse där bakgrundsvariabler ålder,

som sysselsättning och utbildning inte är så betydelsefulla.

En idé som ofta har framförts i debatten är att man ska öppna hushållen som arbetsmarknad genom att subventionera hushållstjänster

som matlagning, barnpassning och städning. Vi ställde frågan detta

om var något man var intresserad av att arbeta med.

I debatten idag diskuteras att ge privatpersoner möjlighet att kunna köpa hushållstjänster som städning, barnpassning eller matlagning utan att arbetsgivaren behöver betala så mycket i skatt.

Skulle du vilja ha ett sånt jobb

Alla

Tabell 9 Intresse av att arbeta med hushållstjänster såsom städning, barnpassning eller matlagning.

Resultaten visar att endast sju procent tycker att den här typen av arbete vore roligt tabell 9. Däremot svarar 44 procent att de skulle kunna tänka sig det som en sista utväg. Det innebär att närapå hälften av de som är unga idag hellre än att vara arbetslösa tar ett arbete som de egentligen inte är intresserade

av.

Intresset för den här typen av arbete är störst bland tjejerna. Något fler än hälften av tjejerna jämfört med något fler än var tredje av killarna svarar på frågan. Av de som svarar nej är killarna överrepresenterade. Fyra av tio killar nej jämfört med två tio tjejer. Skillnaderna mellan

svarar av könen i kan till stor del bero frågekonstruktionen. De förklaran-

svaren av de exempel som i frågan är alla arbetsuppgifter vilka traditionellt

ges främst utförs av kvinnor. Det är troligt att detta åtminstone i viss utsträckning påverkat killarna när de svarat.

Arbetsrätten är ett annat område som i debatten ofta lyfts fram som viktigt att förändra om man vill skapa nya jobb. Samtidigt höjs röster för att förändringar i arbetsrätten inte leder till fler arbeten. För att få en bild

Jo, så här tycker vi 193

av ungas inställning frågade vi vilka av följande förändringar kunde

man tänka sig att acceptera:

Lägre arbetsgivaravgifter till företag som anställer under 25 år o unga

12 månaders provanställning istället för sex månader o

Förändring i turordningsreglema sist in först ut till förmån för de o

unga

åAccepterar

IAccepterar

Ingen åsikt

Lägre 12 mån prov- Ändring i

arbetsgivar- anställning turordnings-

avgifter reglerna

Diagram 14 Vilka förändringar i arbetsrätten kan du tänka dig att acceptera

Resultaten visar att många är för förändringar i arbetsrätten, troligtvis därför att man menar att dessa förändringar gynnar de unga arbetsmarknaden. Störst enhet finner vi kring tanken reducerad arbetsgi-

en varavgift för de företag som anställer unga under 25 år.

Störst motstånd finns mot idén att öka provanställningstiden upp till 12 månader. Där är nästan lika många för mot. Att många har använt sig

som av svarsaltemativet Vet indikerar att frågan är svår att besvara. Men det gör inte svaren desto mindre intressanta.

Arbetsrätten är ett exempel hur man inför vissa frågor uttrycker åsikter som i hög grad förenar de svarande bortom politiska gränser samtidigt som det finns andra frågor där vi mer tydligt kan se en politisk upp-

delning.

Jo, så här tycker vi 195

9 i kommunal verk-

Ungas inflytande

samhet

Inledning av en process i Eskilstuna kommun september 1996-januari 1997. Delrapport av Kerstin Ögren, projektansvarig.

Inledning

Ungdomspolitiska kommittén har bland annat i uppdrag att föreslå åtgärder för att stärka ungdomars inflytande på olika nivåer i samhället.

I direktiven till kommittén skriver regeringen bland annat att Ungdomars rätt till inflytande kan gälla många olika aspekter av beslutsfattande. Mest naturligt är kanske ungdomars rätt till inflytande över de verksamheter som särskilt berör dem, skolan, olika fritidsverksamheter med mera.

Det är dock lika viktigt att ge ungdomar reella möjligheter att också kunna påverka samhällets utveckling i stort, oavsett om det gäller lokal eller nationell nivå. Vidare skriver regeringen under rubriken ungdomars arbetsmarknad: Arbetsmarknadsåtgärder har kritiserats av ungdomar för att de alltför ofta präglas av att ungdomarna tilldelas en i förväg fastställd åtgärd, där utrymmet för ungdomars egna initiativ har varit begränsat...Att hitta former för arbetsmarknadsåtgärderna som tar tillvara och utvecklar ungdomars kreativitet och entreprenörskap blir därför allt viktigare.

I kommitténs direktiv står också att ungdomar tycks ha blivit alltmer skeptiska till dagens styrformer politiska demokratin, byråkratin, organisationerna och marknaden och väljer ofta att dra sig undan istället för att försöka påverka genom att göra sin röst hörd.

9.2 Syfte

Syftet med projektet var att starta en process för ungdomars inflytande i en medelstor svensk kommun. Eskilstuna kommun tillfrågades och visade intresse.

196 Bilaga 2

Utgångspunkt

Initiativet till projektet togs projektansvarig i många år arbetat

av som med inflytandefrågor i samhällsplanering och i olika kommunala och landstingskommunala verksamheter.

Mina erfarenheter från detta arbete är att många beslutsfattare sitter fast i sin egen osäkerhet och en strävan att kontrollera sig själva och andra. Detta gör att de inte är beredda att låta andra, vare sig andra i den egna organisationen eller utanförstående, få något reellt inflytande på verksamheten.

Arbete med inflytande for ungdomar är därför i första hand ett arbete med olika beslutsfattare och befattningshavare. Med den utgångspunkten ansåg jag att förankringen i kommunledningen var viktig och att de beslutsfattare som involverades i projektet skulle vara öppna för ett förändringsarbete där man på allvar verkade for ungdomars inflytande.

Projektets förankring

Efter samråd med Eskilstuna kommuns kommunledningsförvaltning, representerad av biträdande kommundirektöm Håkan Sjöberg, tillsattes en förankringsgrupp bestående av: Sven-Erik Ålund, Susanne Holmsten, Håkan Sjöberg, Mats-Olof Sävström alla från kommunledningsförvaltningen, Bertil Hedspång, kultur- och utbildningsförvaltningen, Erik Rundström, norra kommundelsförvaltningen samt Ing-Britt Bäck- Matsson, sekreterare i demokratiberedningen.

Efter ett första möte i forankringsgruppen bestämdes att de verksamheter som skulle ingå i projektet skulle vara Datorteket vid Arbetsmarknadsavdelningen samt verksamheter riktade till ungdomar inom kommundelen Norr.

En administrativt ansvarig person utsågs i Eskilstuna kommun, som skulle vara lätt att nå för deltagarna mellan seminarierna. En önskan från processledaren var att deltagande personer skulle vara positivt inställda till ökat inflytande för ungdomar i deras respektive verksamhet.

Den positiva inställningen till att öka ungdomars inflytande i Eskilstuna kommun har präglat mötena i forankringsgruppen och med verksamhetsansvariga Bertil Hedspång, Datorteket, och Erik Rundström, Norra kommundelsforvaltningen.

Projektets steg

I projektbeskrivningen beskrevs processen i fyra steg, med reservation för att uppläggningen skulle kunna ändras under processens gång. Syftet var

Jo, så här tycker vi 197

att inleda i kommunen. Hur långt under projekttiden skulle

en process hinna i denna omöjligt att förutsäga.

process var

Stegen utgjordes av:

Urval några verksamheter arbetar nära ungdomar och vars pero av som

sonal kan vara intresserad av projektidén.

Utvecklingsarbete med personal i dessa verksamheter.

o

Samtal mellan personal och ungdomar. o

Slutsatser och vidareförmedling av vad som framkommit under proceso

sen.

9.5.1 Deltagare i processen Sex valdes ut från den Norra kommundelsförvaltningen: två lära-

personer

två fritidsassistenter, två fältare anställda av socialtjänsten. Fem perre,

valdes ut på Arbetsmarknadsavdelningen. Alla var handledare det soner datorteket.

9.5.2 Personalutbildning

Som andra steg i processen genomfördes tre seminarier med syfte att definiera vad som menas med inflytande och tydliggöra vad som krävs av oss vuxna om vi på allvar vill ge ungdomar inflytande i våra olika verksamheter.

Seminarium Definition av inflytande Seminariet inleddes med att deltagarna fick definiera vad de själva menade med inflytande i sin verksamhet. Exempel på svar vi fick var:

Att få kunskap och begriplig information. o

Att vara delaktig det vill säga med i beslutsprocessen från början och o

bli lyssnad på.

Att allas åsikter är lika mycket värda att diskutera.

o

Att ha ansvar för genomförandet av de beslut man kommit fram till. o

Att bry sig. o

Därefter fick varje deltagare ta ställning till fyra frågor: Vilket inflytande har du inte

-

Vilket inflytande har du o

198 Bilaga 2

Vad hindrar ditt inflytande Vilka möjligheter till inflytande vill du ha

Syftet med dessa frågor var att deltagarna skulle arbeta med utgångspunkt i sig själva. Om själva inte har inflytande kommer inte att låta ungdomar få inflytande. Det kommer de i så fall inte att få i detta projekt heller. Det kommer i så fall bara att bli läpparnas bekännelse.

Deltagarnas inledande definition av vad de menade med inflytande i sin verksamhet var för allmän och därigenom inte användbar vid ett verkligt förändringsarbete avseende det egna inflytandet.

Svaren på de fyra frågorna som gällde deltagarnas eget inflytande blev nu mer konkreta och därmed användbara för förändringsarbete i den

egna verksamheten. Exempel svar från deltagarna: Vilket inflytande har du inte

Indragningar skolan kan inte påverka. Läroplan bestäms uppifrån. Vi får inte berätta om konsekvenser av indragningar för föräldrarna.

Det inflytande man har budgetdiskussioner faller bort i nästa in-

stans i hierarkin. Vi kan inte påverka det förebyggande ungdomsarbetets ramar.

Vilket inflytande har du

Jag har stor frihet att lägga upp egen kursplan. Jag har störst inflytande eleverna. Jag har formellt inflytande, som i fortbildningsgrupp. Vi kan påverka innehållet i datorteket utifrån riktlinjer.

Som fältare har jag bra kontakt med skolledningen. Jag driver egna

projekt Vad hindrar ditt inflytande

Tiden jag inte har. Jag kan inte begränsa mig. Chefen har inte tid ibland närjag har det och vice versa. Alla måsten betyg, läroplan.

Jo, så här tycker vi 199

Det är svårt för oss fåltare med samverkan eftersom lärarna har så o styrd tid.

Vilka möjligheter till inflytande vill du ha Ju mer trygghet jag får i min yrkesroll desto mer åsikter har jag och på så vis får och tar jag mer inflytande.

Jag skulle vilja arbeta med föräldrar tid och pengar behövs. o Jag vill ha halvklass för att hinna uppmärksamma en del elever. o Jag vill kunna påverka tid och resurser. - Jag skulle vilja ha bättre förmåga att aktivera mina kolleger och o ungdomarna.

Den andra seminariedagen gick processledaren mer aktivt i processen och sammanfattade den första dagens diskussion med att föreslå en definition som går att operationalisera och inrymmer de olika punksom terna, som deltagarna tagit upp fråga 1-4. De flesta svar deltagarna gett på frågan om eget inflytande handlade om den egna förmågan att ta sig själv och andra allvar, varför gjorde denna sammanfattande definition av inflytande: inflytande att ta sig själv och andra på allvar. Hela andra dagen ägnades åt att deltagarna med hjälp mig och utiav från egna erfarenheter fick känna på hur de olika sätt stoppar sig själva och inte är fria Denna medvetenhet svårigheter att reagera. om egna att reagera är avgörande för fortsättningen av processen. Om vi på allvar vill öka ungdomars inflytande, det vill säga ta dem på allvar måste vi vuxna våga uttrycka oss själva. Diskussionerna den andra dagen djupnade betydligt och engagemanget i ökade. gruppen Deltagarna fick uppgiften att beskriva: En gång när jag försökte ge uttryck för mina åsikter och kom till korta. Var och en i gruppen fick beskriva en situation. Därefter gick jag för att hjälpa deltagaren att se sin egen roll i sammanhanget. Varför kom han/hon till korta Varför blev han/hon inte lyssnad på Var situationen omöjlig eller kunde han/hon gjort något Sammanfattningsvis: Hur skulle det varit du tagit dig själv på allom var- det vill säga hur såg din möjlighet till inflytande ut

Sammanfattande beskrivning av de två första seminariedagarna Genom att beskriva en egen situation och arbeta med den förflyttades fokus från vad andra ska göra till vad jag själv kan göra. I arbetet med varje deltagare den andra seminariedagen syftet att de var själva skulle känna sin kraft och möjlighet till inflytande de av egen om

200 Bilaga 2

inte styrs inre eller yttre förtryck. Med förtryck menas i detta samman-

av hang att inte våga ta sig själv på allvar.

Det här arbetet är förutsättningen för att komma vidare i processen nämligen att föreslå förändringar på allvar innebär ett ökat inflytande

som för ungdomar. Processen måste ha sin utgångspunkt i oss själva.

Några situationer togs upp: en handledare datorteket som

som tyckte att kille datorteket manipulerat honom och inte gjort det som

en förväntades honom, en lärare som inte tyckte att elevvårdsgruppen in-

av tresserat sig tillräckligt för hennes störda barn, en fåltare som inte vågat stå emot etablissemanget i psykiatrin, en lärare som inte visste vad hon skulle göra med en störande elev.

De första seminariedagama avslutades med att deltagarna fick till uppgift att föreslå eget förändringsarbete så att de själva fick större inflytande på sitt arbete med ungdomarna.

Deltagarna föreslog då att de skulle dela upp sig i två grupper och arbeta med detta till nästa seminarietillfálle om två veckor. Så bildades datortekgruppen och skola- fritids- socialtjänstgruppen. Den menade att

senare de behövde arbeta över gränserna för att arbeta på ett bra sätt med ungdo-

mama.

Förändringsarbete för personalen Det tredje seminariet inleddes med att deltagarna presenterade sina förslag på det förändringsarbetet.

egna

Deltagarna i datortekgruppen ville ha en tryggare anställning. Att arbe-

ALU-anställd är för tidsbegränsat. De efterfrågade utbildning i att ta som leda ungdomar och i data samt bättre samarbete med arbetsförmedlingen. En förändring de föreslog att handledarna måste bli eniga. Som

annan var det är har olika regler. Det sprider sig bland ungdomarna.

nu man

Handledarna tyckte också att ungdomarna skulle få bättre information innan de kom och möjlighet att dra sig de inte trivdes.

ur om

Datorteksgruppens förslag byggde mycket på deltagarnas egna rädsla och osäkerhet i sin roll i arbetet med ungdomarna och min fråga vad de skulle göra med alla omotiverade ungdomar efterfrågade de mer och enhetliga regler. Jag invände mot detta och sade att de måste ta reda på vad

ligger bakom att ungdomarna är omotiverade, om de vill ta ungdosom

på allvar. Att efter regler innebär bara att har behov av marna ropa mer att kontrollera för att ni själva känner osäkra. En lärare sade då spon-

er tant: Det gör vi i skolan också, efter ordning och regler.

ropar

Det förändringsarbete Norra kommundelen diskuterat var att sko-

som la- fritid och socialtjänst måste samarbete. Som det nu är, är man avskärmad från varandra. Det är svårt för fältama att komma utifrån. Ibland är det inte populärt. Man känner konkurrens. Vi missar osäkra föräldrar idag. Hur ska vi i framtiden kunna nå dem

Jo, så här tycker vi 201

Deltagarna var väg att föreslå förändringsarbete andra skulle göra

som men som inte skulle innebära att de själva fick större inflytande på riktigt. Därför föreslog processledaren de skulle bli konkreta och de

mer fick två frågor: vad tycker du är allra viktigast i ditt arbete och vad behöver du förändra för del för att nå dit

egen

Liksom under den andra seminariedagen fördjupades diskussionen när deltagarna utgick från sig själva. Deltagarna blev närvarande eftersom

mer de tog sig själva mycket på allvar. De berättade hur det på allvar

mer var för dem utan att försköna.

Jag ingick den tredje dagen samtalspartner. Jag försökte hela tiden

som stoppa deltagarna när de inte vågade känna av sin egen rädsla att ta sig själva på allvar.

Sammanfattande beskrivning av den tredje seminariedagen Efter att jag ställt frågan till seminariedeltagama vad de tyckte

om var viktigast i sitt arbete och vad de behövde förändra för del djupnade

egen diskussionen och seminariedeltagama tog sig själva större allvar.

Handledama på datorteket återkom till sin osäkerhet i rollen

som handledare och ville ha mer utbildning och anställningstrygghet. Som det är nu är vi lika otrygga som ungdomarna och kan inte än de de

mer om olika projekten.

I den situationen efterfrågade de gemensamma regler och möjlighet att tvinga ungdomarna göra det som förväntades dem. Nu har de närvaro-

av kontroll två gånger om dagen, så att ungdomarna inte avviker. Det är För-

säkringskassan som begär.

Jag ifrågasatte hårdare regler: Ni verkar arbeta i en verksamhet, som med sina förutsättningar inte sig handledama eller ungdomarna på

tar vare allvar. Förändringsarbetet måste börja med att för situation

tar ansvar er för att kunna skapa bättre förutsättningar för ungdomarna. Om ungdomarna får hårdare regler kommer deras situation att förvärras ytterligare. Det är redan förnedrande att bli ditkommenderad och sedan kollad två gånger om dagen om man finns kvar. Det är inte att ta ungdomarna allvar.

I skola- fritid- socialtjänstgruppen tyckte fältaren att samarbetet med fritidsgården måste förbättras. "Fritidsgården ut när vi själva gick

ser som där. Vi har en rädsla att släppa ansvaret till ungdomarna vad händer då

- Vi är stela. Vi måste hitta helt andra sätt att arbeta med ungdomar idag. Ett mer riktat, förebyggande ungdomsarbete. Våra ungdomar är invandrare med mycket stora problem. Fältaren ville också en naturlig del

vara i personalgruppen på skolan och fritidsgården. Men han tyckte att det var svårt att komma utifrån. Jag upplever del i personalgruppen inte

att en är intresserade av förändringsarbete. Han tyckte också att det svårt

var med arbetet med föräldrarna.

202 Bilaga 2

En lärarna tyckte att hon var lite feg. Hon skulle vilja vara tuffare mot

av andra lärare, när de behandlade barnen illa.

En lärare sade: Jag har ingen att bolla svårigheter med. Jag

annan känner mig osäker nu. För första gången 35 år. Hur ska jag handskas med det arbetssättet i skolan och med betygen Jag vill ha bättre kon-

nya takt med andra. Vi glömmer bort att vår roll i skolan är att fostra. Många

är superegoister utan medkänsla med andra. unga

Efter det att alla deltagarna gått igenom sin situation föreslog jag att de skulle träffas i respektive och tillsammans komma fram till vad de

grupp behövde för eget förändringsarbete. Utifrån detta skulle de i en enkät ställa frågor till ungdomarna vad de behövde för förändring för att bli tagna på allvar i de olika verksamheterna.

9.6 Personalens och enkät till

förändringsarbete

de unga.

De båda träffades några gånger egen hand och gav sedan

grupperna förslag eget förändringsarbete. Därefter gjorde de en enkät till ungdomama.

Datorteksgruppen Gruppen föreslog bland annat att anställningsformen för handledarna skulle ändras till långvarig anställningsform för att få hög kvali-

en mer en tet på kursgenomförandet. De menade också att urvalet av handledare är viktigt. Endast engagerade, motiverade och lämpliga handledare ska rekryteras. Rekryteringen ska genomföras sker i arbets-

samma sätt som livet. En rekryteringsgrupp bestående av verksamhetsansvarig och 2-3 berörda handledare ska utgöra rekryteringsgrupp.

Ett introduktionsprogram ska upprättas. Detta ska den rekryterade

ge god inblick i verksamheten och dess regelverk samt handledarrollen. Programmet ska bas för individuell anpassning. För att kontinuerligt öka

vara kompetensen hos handledare, och därmed garantera hög kvalité, ska ett utbildningsprogram finnas. En kursdel ska ingående behandla den speciel-

handledarrollen där krav och rättigheter, agerande, bemötande och relationer mellan deltagare och handledare diskuteras och klargörs.

En stödfunktion för handledarna bör finnas tillgänglig. Den ska i första hand stöd vid behovet att diskutera egna frågor och problem som lätt

ge uppkommer arbetslöshetssituation.

i en

Datorteksgruppen föreslår mängd förbättringar för ungdomar-

även en

på datorteket och har gått ut med enkät till ungdomarna för att ta na en reda på hur de ser på verksamheten.

Jo, så här tycker vi 203

Skola-fritids-socialtjänstgruppen

Gruppen skriver bland annat om sitt förändringsarbete: Vi vet att många omständigheter säkert desamma för gör att ungdomar inte får

som oss

inflytande. Vi tror att de heller får den kunskap skulle göra att

som vuxna tar dem på allvar. Detta vill undersöka. Vi har gjort förslag till frågor som ska besvaras av var femte elev på alla klasslistor på högstadiet, alla elever i årskurs 6 samt till de ungdomar besöker fritidsgården och

som Kvartis på Årbyskolan. Vi ska fyra stycken elever för att ige-

engagera nom frågorna för att tillsammans med dem fastställa frågorna. Skolledningen har lovat utskrift och hjälp med bearbetning

av svaren.

Efter diskussion i gruppen vill ändå ta ansvaret fullt ut och bearbeta enkätsvaren själva.

Lärarna från Årbyskolan tog även initiativ till att fortsätta sitt eget förändringsarbete för att kunna ta eleverna bättre på allvar och fick i

gensvar skolledningen. Det innebär att de under heldagar får handledning

sex av mig i sitt arbete med eleverna på skolan. Två med mellanstadielä-

grupper rare samt elevvårdsgruppen med rektor, två biträdande rektorer, skolsköterska, kurator och SYO-konsulent deltar

i denna process.

Även fältare och fritidsgårdspersonal för deras samarbete

tog ansvar att inte fungerar och får motsvarande sätt handledning vid fyra tillfällen.

Skola-fritids-socialtjänstgruppen har även försäkrat sig hos kommun-

delschefen om en fortsatt handledning, så att förändringsarbetet fortsätter när enkätsvaren kommit in.

7 Viktiga förutsättningar för att

processen skall leva vidare

Det är självklart viktigt att förankringsgruppen i Eskilstuna kommun även fortsättningsvis sätter sig i gruppernas arbete och som hittills stöttar dem med det de behöver för att lyckas.

Att processen hittills varit så positiv för deltagarna beror inte minst att beslutsfattare i kommunen, som kommundelschef, rektor, avdelningschef på datorteket allvar varit intresserade att förbättra ungdomars

av inflytande i sina verksamheter.

Dokumentationen av processen Dokumentationen av processen är viktig både för deltagarna och beslutsfattarna, så att de har underlag till exempelvis organisationsförändringar och andra åtgärder som behövs för att förbättra ungdomarnas inflytande.

204 Bilaga 2

Organisationsförändringar föreslås för att förbättra personalens och

som ungdomars inflytande i kommunen måste utgå från de resultat processarbetet ger med de direkt berörda.

Jag därför att i delrapport två dokumentera det fortsatta arbetet

avser med lärarna och elevvårdsgruppen Årbyskolan samt med skola-fritids-

socialtjänstgruppen.

Kommundelschefen har även diskuterat möjligheten att få med socialsekreterarna på Norra kommundelsförvaltningen i processen. I denna rapport kommer jag även att föreslå de organisatoriska förändringar och and-

åtgärder behövs för att ta ungdomarna på allvar. ra som

En utvärdering är vidare nödvändig förutsättning för

av processen en att beslutsfattare ska kunna ta del vårt arbete och initiera liknande pro-

av

för ungdomars inflytande olika områden i samhället. cesser

9.8 Sammanfattning

Projektet har klargjort nödvändigheten av att definiera vad vi menar med ungdomars inflytande och nödvändigheten av att utgå från de vuxna som finns i våra organisationer och myndigheter. Vågar vi inte stå för våra åsikter och på olika slags förtryck kommer vi inte att ta ungdo-

reagera

på allvar och låta dem få inflytande riktigt. Förändringsarbetet marna måste således börja med beslutsfattarna själva.

Jo, så här tycker vi 205

10 från ett

Statskärneförnyelse ung-

domsperspektivs

Projektets syfte

Syftet med föreliggande forskningsprojekt är att undersöka hur

man

kan öka ungdomars inflytande på arbetet med förnyelse stadskär-

av nor. I arbetet ska eventuella könsskillnader uppmärksammas.

10.1.l Studieobjekt

Som studieobjekt har vi valt att använda oss av det arbete med förnyelse av stadskärnor som just nu pågår i två kommuner Västerås

och Eskilstuna. Anledningen till att vi valt dessa kommuner är att

politiker och tjänstemän där varit positiva till att förbättra ungdo-

mars inflytande på arbetet med förnyelse stadskämoma och att de

av ligger på rimligt avstånd från Stockholm.

10.l.2 Metod

Föreliggande projekt inleddes med förstudie testade

en som en me-

tod att låta ungdomar intervjua ungdomar stadskämefömyelse.

om Förstudien finansierades Ungdomspolitiska kommittén.

av

Slutsatserna av förstudien gav till resultat att huvudprojektets metod ändrade inriktning på så sätt att vi inledningsvis fokuserar

av beslutsfattarnas vilja att låta ungdomarna ha inflytande. Först därefter närmar vi oss ungdomarna. Först när beslutsfattarna tar ungdomarnas åsikter på allvar och har ärlig dialog med dem kan vi nå

en

ungdomarna.

Erfarenheterna från Örebro kommun, där förstudien gjordes,

var att beslutsfattarna inte tog ungdomarna på allvar.

6Statskärneförnyelse från ett ungdomsperspektiv med tonvikt på inflytande ochjämställd-

het, Kerstin Ögren och Rolf H Reimers, KTH Centrumfunktionen.

206 Bilaga 2

Ungdomarna behöver å sin sida längre introduktion i arbetet med förnyelse stadskärnor än i förstudien, där vi enbart diskuterade

av stadskärnan utifrån frågeguide. Vi kommer att ordna en introduk-

en tionskurs i arbete med förnyelse av stadskärnor för dem.

Tidigare forskning har mestadels ett vi-dem-perspektiv på forskning ungdomar. Antingen bestämmer forskaren vilka frågor som

om är relevanta eller låter ungdomarna fritt uttrycka vad de tycker och sedan sätter in deras utsagor i sina teoretiska ramar.

man

Vi att båda förhållningssätten utgår från vi-dem-syn.

menar en

För att ha tvåvägskommunikation mellan forskare och ungdomar

en behöver forskarna kunna sina kunskaper i ämnet men också

ge av själva fria i kommunikationen, så att han/hon inte

vara att reagera utövar makt och kontroll över ungdomarna. Detta gäller naturligtvis även beslutsfattarna i vårt projekt.

metod kommer att ha karaktären där

Projektets av en process, beslutsfattarna gradvis tydliggör sina värderingar för sig själva och andra. Först därefter avgör de hur de vill arbeta med ungdomars in-

flytande i stadskämeförnyelsearbetet i respektive kommun.

10.1.3 Uppläggning

Slutsatserna från förstudien ligger grund för projektets uppläggning. Vi vill genomföra arbetet med förnyelse av stadskärnoma från ung-

domars perspektiv med tonvikt på inflytande och jämställdhet i sju

steg.

Förberedelsearbetet startade våren 1997 med förankring i respektive kommun och kommer att fortsätta under sommaren. Bland annat kommer erfarenheter från ungdomsprojekt i Danmark och Tyskland att beskrivas med fokus på inflytande. Praktiska projektadministrati-

va/ekonomiska frågor löses. februari-augusti 1997 I förankringsgrupp i respektive kommun inleds en process,

en

goda förutsättningar för att ungdomarnas deltagande ska tas

som ger

på allvar. Förankringsgruppen kommer att träffas ca 5 heldagar

september till december 1997.

Introduktionskurs i arbete med förnyelse stadskärnor för

av förankringsgrupp och ungdomar tillsammans, samt förberedelse för

steg tre i projektet. 5 dagar januari 1998

Ungdomsarbetarna i förankringsgruppen intervjuar ungdo-

det pågående arbetet med förnyelse stadskärnor februari mar om av

Jo, så här tycker vi/ 207

Bearbetning av intervjuerna av intervjuama med stöd av

forskningsledama mars 1998

Upprättandet av ett åtgärdsprogram i respektive kommun, base-

rat på diskussioner i förankringsgnippen med återkoppling till de

intervjuade ungdomarna. april till juni 1998

Rapportskrivning augusti till oktober 1998

Information projektet i seminarieforrn på Tekniska högsko-

om lan, Byggforskningsrådet, Boverket, Eskilstuna och Västerås kommun samt andra intresserade kommun. november till december.

10.2 av resultatet

Analys

Syftet med föreliggande förstudie var att förbättra och fördjupa

me-

toden att låta ungdomar intervjua ungdomar arbete med fömyel-

om se av stadskärnor med stöd av en frågeguide. I min analys resulta-

av

tet utgår jag från den teori teknisk respektive omsorgsrationali-

om -

finns med i huvudprojektet.

tet som

10.2.l Den tekniska rationaliteten och den omsorgsrationella

Den tekniska rationaliteten som utvecklades starkt i och med industrialismen präglar vårt västerländska samhälle. Den bygger på

en dualistisk människosyn, märmiskan delad i ond och

som ser som god, rätt och fel, bra och dålig et cetera.

Vad kännetecknar den tekniska rationaliteten i arbete med förnyelse av stadskämor

Ändamål eller motiv för handlande är tillräckligt för handlande. o

Ändamålet helgar medlen.

Professionalisering vi och dem syn. o -

Organisationsform styr innehåll i arbetet med förnyelse stadskäro av

nor.

Människors identitet byggs upp genom att ha eller äga.

o

En holistisk människosyn skulle istället innebära omsorgsratio-

en nalitet där:

208 Bilaga 2

Att fri att reagera är avgörande för verklighetsuppfattningen. o vara

Tvåvägskommunikation; där båda är fria att reagera. o

Innehåll och ideologi styr organisationsformen.

o

Människors identitet byggs upp i en omgivning där det är tillåtet att o

bara vara.

Den enda möjligheten att uppfylla den Ungdomspolitiska kom-

mitténs mål att stärka ungdomars inflytande på olika nivåer i samhället är att ta dem på allvar.

För att kunna göra detta måste vi själva vuxna vara fria att

som

och inte sitta fast i hämmande känslomässiga blockeringar

reagera

gör att vi utövar makt över andra. Vi måste med andra ord ha en som

holistisk märmiskosyn som utgår från omsorgsrationella värderingar.

Den del metoden i huvudprojektet vi testat här är att låta ung-

av domar ungdomar arbete med förnyelse stadskärnor.

intervjua om av

I min analys går jag inte in på detaljer i samtalen utan diskuterar

metodens resultat utifrån omsorgsrationella värderingar. Att fri är avgörande för verklighetsuppfattningen

vara att reagera

klart. Ungdomarna kände mig och vågade därför säga vad

att se de ville till exempel att de behövde hjälp med att ordna bandspelare

de ville, genomföra den andra intervjun samt bearbeta båda men att

intervjuerna på hand. De ifrågasatte forrnuleringarna i fråge-

egen guiden, kunde använda den information innan intervjun

men som samt kolla frågeområden. De kände sig fria att lägga till egna frågor

Vad skulle du göra för Örebro du satsade 30 miljoner, som om Vad skulle ni visa på besök i Örebro, Måste

en person som var

för att ha roligt man supa

Jag observerade att ungdomarna uttryckte sig mycket fritt och

därmed svarade ärligt, inte de trodde förväntades dem, vilket

som av

hänför till att intervjuerna hade karaktären samtal och att de

jag av intervjuade inte var så kallde professionella.

som

Trots min observation tyckte intervjuarna att den yngre gruppen anpassade sig till vad intervjuarna sade än vad den äldre grup-

mer

pen gjorde.

Av detta kan dra slutsatsen att intervjuarna bör vara ungefär i

man

ålder de intervjuade och själva vara fria att reagera, det samma som vill säga tala vad de vill.

om

Jo, så här tycker vi 209

l0.2.2 Tvåvägskommunikation

Förutom vad redan sagts går det inte att genomföra två-

som ovan

vägskommunikation så länge forskningen pågår på forskarens vill-

kor. Ungdomar, och andra, måste få kommunicera utifrån sin verklighetsuppfattning inte forskarens. Det kan den här metoden åstad-

komma eftersom intervjuarna bara styr in samtalen på vissa frågeområden, där det sedan är fritt att diskutera vad man vill tillsammans med likasinnade i ålder och status.

10.23 Innehåll och ideologi styr organisationsformen

Om vuxenvärlden vill lyssna på ungdomar måste vuxenvärlden ta

sig älv och ungdomarna på allvar.

Mot bakgrund av hur organisationerna fungerar i dag säger de

intervjuade ungdomarna i förstudien:

"Jag tror inte någon skulle ta det seriöst om förslaget endast kommer ifrån ungdomar. Såvida förslaget inte drog in eller bra för kommunen. Måste ha en för-

pengar var medlare som är äldre och kan knyta kontakter med kommunen

"Man måste fjäska till en viss grad för att få det man vill. "

"Det är för mycket byråkrati, man ger upp. Man är inte

individ vid kommunkontakt därför att för kommunerna en är man bara ett fall. Det borde vara enklare för folk med kreativa idéer. "

"Tid har ingen större betydelse om saken är god. Det handlar inställning till det man gör. Får man ingen

om

tröttnar man. Detta projekt är i och för sig ett respons

i rätt riktning, för Örebro lägger på märkliga steg pengar saker. "

10.2.4 Människors identitet byggs upp i en omgivning där det är tillåtet att bara vara. Ungdomarna kan slappna med den här metoden. Vare sig inter-

av vjuama eller de intervjuade måste prestera, göra rätt vara duktiga. De kan samtala om vad som är viktigt for dem i livet. De säger att tjejer och killar nog vill ha mer eller mindre samma saker, tjejer har lättare att kompromissa. Det är konkurrens men mer

210 Bilaga 2

mellan killarna. Det är trots allt ett mansdominerat samhälle vi bor

I dag är man mer indelad i grupper som arbetslös, studerande, arbetande. Man hittar sig i subkulturer och formas då till vad som är i dag. Och vad vill när får uttrycka det Mycket handlar

man, man om ställen att fika på, ställen att bara vara, Stadsparken

som -

träffpunkter billiga, enkla ställen, som man får påverka själv Det

är for mycket paragrafrytteri. Synd inte enklare kan rucka på

att man

reglerna.

Om man blir tagen på allvar, vill man vara med och påverka.

Ungdomarna längtar efter att få skapa utifrån sig själva.

10.3 Slutsats

Metoden att låta ungdomar intervjua jämnåriga ungdomar med stöd

bandspelare och frågeguide är nödvändig för att uppnå målet att

av stödja ungdomars inflytande på olika nivåer i samhället. Vuxenvärlden kan inte fortsätta att planera åt ungdomar eller föra deras talan. Vare sig forskare eller byråkrat. Om vi inte vill omyndigförkla-

som

våra ungdomar måste vi ändra våra tekniskt-rationella värra vuxna

deringar till omsorgsrationella. Att ta ungdomar på allvar innebär att

lyssna på dem, att finnas med som stöd, när de behöver det, att ge av vår erfarenhet som vuxna, så att de kan orientera sig i omvärlden och utveckla sina kreativa förmågor tillsammans med andra. Ungdomarnas uttalanden, som kommer fram med den testade metoden kommer i huvudprojektet, på samma sätt som skisserades ovan, att kompletteras med forskares och praktikers erfarenheter av arbetet med förnyelse av stadskärnor.

Intervjuarna måste ha längre tid på sig att göra urval till intervjuerna, så att de får ungdomar i sin egen ålder och utifrån vissa intresseområden. l förstudien förlitade de sig till att en utanförstående vuxen skulle ta hand om urvalet ungdomar, vilket sedan inte stämde med de ungdomarna givna kriterierna: 18 25 år, tre killar och tre

av tjejer i varje grupp, en sportgrupp och en musikgrupp.

Vidare behöver ungdomarna, som intervjuar längre introduktion. De behöver tränas i intervjuteknik och de behöver grundläggande kunskap det pågående arbetet med förnyelse stadskärnor i

om av Eskilstuna respektive Västerås. Om intervjuarna känner sig tryggare

Jo, så här tycker vi 211 i sin roll kommer de att bli ännu friare att uttrycka sig själva i inter-

vjusituationen.

Saltsjöbaden den 31 oktober 1996 Kerstin Ögren

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan stegför steg.U. Följdlagstiftningtill miljöbalken,M. . lnkomstskattelag.dell-lll. Fi, Att läraövergränser.En studie OECD:s . . av Fastighetsdataregister.Ju, forvaltningspolitiskasamarbete.Fi. . Förbättradmiljöinfonnation.M. .Övervakning miljön. M. , av .Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför .Ny kurs i trafikpolitiken bilagor, K.+

arbetshandikappade.A. Bekämpande penningtvätt,Fi.av

. Q Länsstyrelscrnasroll i trafik- och fordonsfrågor.K. Ett teknisktforskningsinstituti Göteborg.U, . . Byråkratini backspegeln,Femtioåravförändring Myndigheteller marknad. . .

sexforvaltningsområden.Fi. Statsförvaltningensolika verksamhetsformer.Fi.

Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa.S, 39.IntegritetOffentlighet lnformationstekniklu. . Flexibelförvaltning,Förändringochverksam- 40. Ungaoch arbete.ln. . hetsanpassningavstatsförvaltningens 4l. Statenochtrossamfunden

struktur.Fi. Rättsligreglering

|0. Ansvaretför valutapolitiken,Fi, Grundlag

- Skatter.miljö ochsysselsättning.Fi. Lagomtrossamfund . - 12.lT-problem införZOOO-skiftet.Referatoch LagomSvenskakyrkan.Ku.

slutsatserfrånenhearinganordnadav Statenochtrossamfunden

. lT-kommissionenden l8 december. Begravningsverksamheten.Ku.

lT-kommissionensrapportl/97. K. 43. Statenochtrossamfunden

l3. Regionpolitikför helaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomen

I4. lT i kulturenstjänst.Ku, ochde kyrkliga arkiven.Ku.

15.Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt 44. Statenochtrossamfunden

ochproblematik.Fi, Svenskakyrkanspersonal.Ku.

16,Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45. Statenochtrossamfunden

l7 Skatter.tjänsterochsysselsättning, Stöd.skatteroch finansiering.Ku. . + Bilagor. Fi. 46.Statenochtrossamfunden

.Granskningavgranskning. Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.Ku.

Denstatligarevisioneni Sverigeoch Danmark.Fi. 47 Statenochtrossamfunden

. 19.Bättreinformationomkonsumentpriser.In. Denkyrkliga egendomen.Ku.

20. Konkurrenslagenl993-l996. N. 48. Arbetsgivarpolitiki staten.

21. Växai lärande.Förslagtill läroplanför bamoch För kompetensochresultat.Fi.

unga6-16år.U, 49,Grundlagsskyddförnyamedier.Ju.

22. Aktiebolagetskapital.Ju. 50. Alternativautvccklingsvägarför EU:s

23. Digitaldemokr@ti.EttseminariumomTeknik. gemensammajordbrukspolitik.Jo.

demokratiochdelaktighetden8 novemberl996 5 Bristeri omsorg

. anordnatavFolkomröstningsutredningen,lT- enfrågaombemötande äldre.av

kommissionenoch Kommunikationsforsknings- .Omsorg medkunskapoch inlevelse

beredningen.IT-kommissioncnsrapport2/97.K. enfrågaombemötande äldre.av

-A 24. Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 53. Avskaffa reklamskattenFi.

- 25. Svenskmat- EU-fat,Jo. 54, Ministem ochmakten,

26. EUzsjordbrukspolitikochdenglobalalivsmedels Hur fungerarministerstyrei praktiken Fi,

försörjningen.Jo. 55.Statenochtrossamfunden.Sammanfattningarnaav

27. Kontroll ReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfrån dc statligautredningarna,Ku.

28. l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och 56. Folketsområdgivareochbeslutsfattare,

vån offentligaetos.Fi. + Bilaga ochl Ju.

29. Bampomografifrågan. 57. medborgarnasl tjänst.

lnnehavskriminaliseringm.m.Ju. En samladförvaltningspolitikförstaten.Fi.

30.Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför 58.Personaluthyrning,A.

svenskstatsforvaltning.Fi. 59. SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsforrn.Ku.

3 Kristallkulan-tretton rösteromframtiden. 60. Betal-TV inom SverigesTelevision.Ku. . lT-kommissionensrapport3/97.K.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

6 An växablandbetongochkojor.

.

Ettdelbetänkandeombamsochungdomars

uppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån

Storstadskomminén. 62. Rosoravbetong.

Enantologitill delbetänkandetAn växabland

betongochkojor från Storstadskomminén. 63.Sverigeinfor epokskiftet.

IT-kommissionensrapport5/97.K. 64.Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd

+ Bilagedel.A 65.Polisensregister.Ju. 66.Statsskuldspolitiken.Fi. 67.Återkallelseavuppehållstillstånd.UD. 68.Grannlands-TVi kabelnät.Ku. 69.Besparingari stonochsmått.U. 70.Totalförsvaretochfrivilligorganisationema

uppdrag.stödochersättning.Fö.

- 7..Politik för unga,

+2 stbilagor. ln,

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Finansdepartementet

Fastighetsdataregister.3 lnkomstskattelag,del l-lll. 2

Aktiebolagetskapital.22 Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring sex

Bampomografifrågan. Forvaltningsområden.7

lnnehavskriminaliseringm.m.29 Flexibelförvaltning.Förändringochverksam-

integritet Offentlighet Informationsteknik.39 hetsanpassning statsförvaltningensav struktur.9

Grundlagsskyddför nyamedier.49 Ansvaretfor valutapolitiken.10

Folketsområdgivareochbeslutsfattare. Skatter.miljö ochsysselsättning.l 1

+ Bilaga l och 56 Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt

Polisensregister.65 ochproblematik.15

Skatter.tjänsterochsysselsättning. Utrikesdepartementet Bilagor. 17

+ Återkallelse uppehållstillstånd.67 Granskningavgranskning.

av

Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.l8 Försvarsdepartementet Kontroll Reavinst Värdepapper.27

Totalforsvaretochfrivilligorganisationema l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och

uppdrag,stödochersättning.70 vån offentligaetos.28 -

Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför

Socialdepartementet svenskstatsforvaltning.30

Att läraövergränser.EnstudieavOECD:sförvaltnings- Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa.8 Välfärd verkligheten Pengarräckeri inte.24 politiskasamarbete.33

-

i Bekämpande penningtvätt.36av Brister omsorg

Myndigheteller marknad.

enfrågaombemötande äldre.5 lav - 38

medkunskapochinlevelse Statsförvaltningensolikaverksamhetsfonner. Omsorg

fråga bemötande äldre.52 Arbetsgivarpolitiki staten. - en om av

För kompetensochresultat.48 Att växablandbetongochkojor.

delbetänkande barnsochungdomars Avskaffareklamskatten53 Ett om

Ministernochmakten. uppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån

Hur fungerarministerstyrei praktiken 54 Storstadskommittén.6l

l medborgarnastjänst. Rosoravbetong.

Ensamladförvaltningspolitikfor staten.57 Enantologitill delbetänkandetAtt växabland betongochkojor från Storstadskommittén.62 Statsskuldspolitiken.66

Utbildningsdepartementet Kommunikationsdepartementet

Dennyagymnasieskolan stegför steg.l Länsstyrelsemasroll i trafik- ochfordonsfrågor.6 -

Växai lärande.FörsIag.tillläroplanför barnoch lT-problem inför 2000-skiftet.Referatochslutsatserfrån

unga6-l6 år. 2l enhearinganordnad IT-kommissionendenav

lT-kommissionens Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.37 l8 december. rapportl/97. l2

Besparingaristortochsmått.69 Digital demokr@ti.EttseminariumomTeknik,

demokratiochdelaktighetden november8 1996

Jordbruksdepartementet anordnatavFolkomröstningsutredningen.lTkommissionenochKommunikationsforsknings- Svenskmat- EU-fat. 25

beredningen.lT-kommissionens 2/97.23 EUzsjordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels-

rapport Kristallkulan röster framtiden. försörjningen.26

-tretton om lT-kommissionensrapport3/97.3l Alternativautvecklingsvägarfor EU:s

Ny kurs itrañkpolitiken bilagor.35 gemensammaiordbrukspolitik50

+ Sverigeinforepokskiftet.

lT-kommissionensrapport5/97.63

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Arbetsmarknadsdepartementet Aktivt Iönebidrag.Etteffektivarestödfor arbetshandikappade.5 Personaluthyrning.58 Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd + Bilagedel.64

Kulturdepartementet lT i kulturenstjänst.14 Statenochtrossamfunden Rättsligreglering

Grundlag -

Lag omtrossamfund -

Lag omSvenskakyrkan. 41 - Statenochtrossamfunden Begravningsverksamheten.42 Statenochtrossamfunden Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomenoch dekyrkligaarkiven.43 Statenochtrossamfunden Svenskakyrkanspersonal.44 Statenochtrossamfunden Stöd.skatteroch finansiering.45 Statenochtrossamfunden Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.46 Statenochtrossamfunden Denkyrkliga egendomen.47 Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav Förslagenfrån de statligautredningarna.55 SvenskhemmetVoksenâsensförvaltningsform.59 Betal-TV inom SverigesTelevision.60 Grannlands-TVi kabelnät.68

Närings- och handelsdepartementet Regionpolitikför helaSverige.13 Att utvecklaindustriforskningsinstituten.16 Konkurrenslagen993-1996. 20

Inrikesdepartementet Bättreinformationomkonsumentpriser.19 Ungaocharbete.40 Politik för unga. + st2 bilagor. 7l

Miljödepartementet Förbättradmiljöinformation. 4 Följdlagstiftningtill miljöbalken.32 Övervakningavmiljön. 34