Ungdomars välfärd och värderingar : rapport till Barn- och ungdomsdelegationen och Generationsutredningen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Ungdomars välfärd och värderingar

srmunm

Rapport till Barn- och ungdomsdelegationen och Generationsutredningen

Krim

Statens offentliga utredningar WW 1994:73

w Civildepartementet

Ungdomars

Välfärd

och

Värderingar

Rapport till Barn- och ungdomsdelegationen och

Generationsutredningen

Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets törvaltningskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 2l Telefon: 08-690 90 90

OmslagzHenrik Nygren

ISBN 91-38-13682-1 NORSTEDTS TRYCKERI AB ISSN O375-25OX Stockholm 1994

FÖRORD

De senaste årtiondenas snabba samhällsutveckling har inneburit att livsvillkoren för ungdomsgenerationema förändrats ett genomgripande sätt. Den generation som i dag står inför inträdet i vuxenlivet har i viktiga avseenden helt andra erfarenheter än föräldragenerationen.

Samhällets förändringar innebär möjligheter, också probnya men nya lem. Till dessa hör att förutsättningarna för att etablera sig i vuxenlivet förändrats under senare år, både när det gäller utbildning, arbete och bostad.

Vi behöver därför bättre kunskap ungdomsgenerationens livsen om villkor, om välfärdens fördelning mellan generationerna och de värom deringsförskjutningar som sker i olika generationer. Av särskilt intresse är att få kunskap attityd- och värderingsförändringar i ungdomsom generationen som belyser hur föräldrar och andra lyckas med vuxna nonnförrnedlingen till de unga.

Att lägga grunden för sådan kunskap måste betraktas viktig en som en investering för framtiden. Att kartlägga samhällsförändringar eller att spåra eventuella värderingsförskjutningar låter sig emellertid inte göras genom enstaka studier. Tvärtom är det nödvändigt att utveckla metoder som siktar till en långsiktig kunskapsuppbyggnad, så att exempelvis jämförelser över tiden möjliggörs.

Regeringen har tillkallat en särskild utredare om ungdomars levnadsvillkor och framtidsutsikter Generationsutredningen dir. 1992:107 i syfte att belysa ungdomars levnadsvillkor och lägga förslag till åtgärder som kan underlätta ungdomars etablering i samhället.

Samtidigt har Barn- och ungdomsdelegationen Ju 1983:01, som är ett rådgivande organ till regeringen i frågor som rör unga människors uppväxtvillkor dir. 1992:15, fått regeringens uppdrag att ta initiativ till en studie om attityd- och värderingsförändringar i ungdomsgeneratronen.

Dessa insatser skall inte betraktas var för sig. Tvärtom utgör de delar av en satsning för att sikt uppnå en långsiktig kunskapsuppbygg-

- -

nad. Därigenom bidrar de också till att lägga grunden för en långsiktig

syftar till att möta de stora utmaningar i dag

urågdomspolitik,

som st inför.

Joachim Vogel, Statistiska centralbyrån, har ansvarat för och samordnat

arbetet med rapporten. Tio forskare fördjupar dessa undersökningar med analyser och ytterligare forskningsresultat från ett flertal studier.

Dessa forskare är Thorleif Pettersson, Jan Carle, Maria Oscarsson,

Henric Oscarsson, Lars Lorentzon, Charles Westin, Tarja-Liisa Leiniö,

Erling Bjurström, Sonja Persson och Henry Montgomery. Författarna

med vid respektive kapitelrubrik och svarar själva för

anges namn innehållet.

Rapporten innehåller inte några ställningstaganden från Barn- och undgomsdelegationen eller Generationsutredningen. Det är vår för-

hoppning att rapporten skall bidra till ökad kunskap om ungdomars

en

välfärd och värderingar samt stimulera till en ökad debatt om ungdolevnadsvillkor. Rapporten är också ett underlag för Generations-

mars

utredningens arbete slutbetänkande avlämnas i juni 1994.

vars

Stockholm den 3 juni 1994

Inger Davidson Stefan Attefall

ordförande i Barn- och utredare

ungdomsdelegationen Generationsutredningen

INNEHÅLL

sida I SAMMANFATTNING Joachim Vogel UTGÅNGSPUNKTER 9 1 Inledning Joachim Vogel

33 2 Svensk mentalitet i internationellt perspektiv Thorleif Pettersson

Del RÖTTER

55 3 Uppväxtförhållanden Joachim Vogel

71 4 Utbildning Joachim Vogel

83 5 Den förlängda bamdomen Lars Lorentzon

Del ARBETSMARKNAD 105 6 Förvärvsarbete Joachim Vogel 125 7 Sysselsättningsproblem Joachim Vogel 145 8 Arbetsmoral Joachim Vogel Del EKONOMI 153 9 Inkomster Joachim Vogel 167 10 Likviditet Joachim Vogel 175 11 Kapitalvaror och semesterresor Joachim Vogel

183 12 Fördelningspolitiska värderingar Joachim Vogel

203 13 Ekonomimoral Joachim Vogel Del 4: BOSÄTTNING 211 14 Bosättning Joachim Vogel 223 15 Bostadsstandard Joachim Vogel Del FAMILJEBILDNING 23 l 16 Familjebildning och hushållsstruktur Joachim Vogel 239 17 Inställning till sex och samlevnad Joachim Vogel

247 18 Bamafödande och föräldraskap Joachim Vogel

Del SOCIALA RELATIONER 265 19 Sociala nätverk Joachim Vogel 279 20 Trygghet Joachim Vogel 285 21 Internationalism Joachim Vogel

293 22 Attityder till invandrare och invandring Charles Westin

3 l 3 23 Invandramngdomars etablering Tarja Liisa Leiniö

Del PARTICIPATION 347 24 Politiska resurserJoachim Vogel 357 25 De unga väljarna 1968-91 dunungar eller stormsvalor -

Maria Oskarsson och Henric Oscarsson

391 26 Ungdom och politiskt engagemang Jan Carle

415 27 Förtroende för institutionerna Joachim Vogel Del FRITID OCH KULTUR 427 28 Fritidsaktiviteter Joachim Vogel 439 29 Ungdomskulturer Erling Bjurström LIVSÅSKÅDNING Del

453 30 Religion och moral Thorleif Pettersson

481 31 Framgång som livsmål Joachim Vogel

495 32 Inställning till olika samhällstyper Joachim Vogel

505 33 Egna ord samhällsfrågor Sonja Persson och Henry

om Montgomery Del 10:LIVSKVALITET 525 34 Hälsa och välbefinnande Joachim Vogel 535 35 Livsglädje Joachim Vogel 543 36 Framtidstro Joachim Vogel

555 Litteratur

:.

SAMMANFATTNING I 18 PUNKTER

Denna rapport bygger två undersökningar utförts av SCB, de årliga som undersökningarna levnadsförhållanden ULF resp. en enkät om ungdoav och äldres värderingar och reaktioner, samt ytterligare forskningsmars material.

OM MATERIELLA VILLKOR:

Utbildningskraven har skärpts i de flesta yrken och yrkesstrukturen

har förändrats mot fler kvalificerade yrken: ungdomsutbildningen har blivit allt längre, vilket leder till senare utträde på arbetsmarknaden.

Ungdomar har allt svårare ställning arbetsmarknaden, inte

en bara 90-talet utan sedan årtionden. De bär en allt större andel av nu

arbetslösheten. Detta långsiktig trend sedan 60-talet.

är en

Längre ungdomsutbildning och högre arbetslöshetsrisk innebär att

inkomster och självständig ekonomi kommer senare i livet. Under allt längre perioder lever ungdomar i små omständigheter resp. med lån.

Etableringen i vuxenvärlden ekonomi, bostad och fa-

egen egen

milj fördröjs. Etableringsperioden blir allt längre, avslutas senare, och

omfattar en allt större grupp ungdomar.

Såväl inkomster och konsumtion har utvecklats sämre för ungdomar än medelålders och äldre. Allt fler unga rapporterar betalnings-

svårigheter för mat och hyra.

OM BOSÄTTNING OCH FAMILJEBILDNING:

Ungdomar flyttar ut från föräldrahemmet allt senare, parbildning

och barnafödande sker allt senare i livet.

Ungdomars bostadsstandard har inte utvecklats lika positivt som de

äldres. Den egna bostaden blir allt oftare en bostadsrätt.

UPPVÄXTTID FÖRÄLDRARNA:

UNGDOMAR OM OCH

Föräldrarnas engagemang i ungdomars utbildning läxläsning,

önskan längre utbildning etc. verkar ha ökat. Förhållandet till

om

föräldrarna verkar inte vara särskilt konfliktfyllt.

Dagens ungdomar 16-29-åringar verkar inte heller ha trivts sämre

i skolan än tidigare generationer, trots konflikter skolk, bråk med mer

lärare, mobbning, och betydligt längre skolgång.

OM FAMILJEBILDNING OCH UPPFOSTRINGSIDEAL:

10. Ungdomar delar sina föräldrars toleranta inställning till och sex samlevnad, till skillnad från den äldsta generationen. Under 80-talet har ungdomars sexualmoral delvis blivit mindre tolerant, vilket kan hänga samman med AIDS.

11. Attityderna till barnafödande och föräldraskap skiljer sig inte

nämnvärt från föräldrarnas.

OM ARBETE, EKONOMI OCH SAMHÄLLE:

12. Ungdomar har en mer utpräglad framgångs- och konkurrensin-

riktning än äldre. Fler ungdomar än äldre anser att personlig an-

strängning och hårt arbete är viktigt för framgång i livet.

13. Ungdomar är något mer positiva till löneutjämning, jämlikhet,

socialism, sociala reformer och till offentliga sektorn, mindre intresserade av politik och partimöten, och positiva till altemativrörelser.

14. Under 80-talet minskade ungdomars stöd för vänstern, och moderaterna blev största ungdomspartiet. Under 90-talet har pendeln svängt igen och socialdemokraterna är åter det största ungdomspartiet.

15. Ungdomar är kosmopolitiska, generösa till u-hjälp och mer mer negativa till EU. Vare sig hos ungdomar, medelålders eller äldre har

rasistiska och invandrarfientliga uppfattningar blivit utbredda.

mer

Däremot har man blivit kritisk till invandringspolitiken.

mer

16. Jämfört med äldre har ungdomar optimistisk framtidssyn en mer när det gäller arbetslösheten och levnadsstandarden.

17. Unga kvinnor karakteriseras starkare orientering mot altruism

av

resp. mot ekonomisk trygghet, reproduktionens problem, mänskliga kontakter och omsorgsfrågor, större stöd för offentlig sektor och transfereringssystem, mer krav jämlikhet och stöd för politikens vänstersida, kritik av nuvarande samhälle, och pessimistisk framtidssyn.

mer

18. Liksom tidigare stämmer bilden ungdomar avvikande och

av som

hotfulla dåligt med verkligheten. Ungdomars värderingar skiljer sig

inte särskilt mycket från föräldragenerationens.

Sammanfattning

Av Joachim Vogel

1 Utredningsuppdraget

1.1 Kartläggning ungdomars faktiska levnadsförhållanden av

Generatiønsutredningen i maj 1993 SCB i uppdrag att genomföra gav analys ungdomars etablering i vuxenvärlden. Tidigare statistik en av hade visat att ungdomars etablering tenderade att förlängas successivt, och att ungdomars materiella situation utvecklades sämre än äldre generationers. SCBs årliga undersökningar levnadsförhållanden av ULF, liksom andra SCB-material gav möjlighet att följa utvecklingen under längre tidsperiod. Generationsutredningens uppdrag till SCB en omfattar en tidsserieanalys av ungdomars utbildning, sysselsättning, inkomster, materiell levnadsstandard, bostadsförhållanden, farniljebildning, medborgerligt deltagande, sociala nätverk, fritidsvaoch hälsa. Analysen omfattar genomgång de faktiska levnor en av nadsförhållandena inom dessa komponenter, där vi följer ungdomsgenerationens situation från 70-talet och framåt, och jämför med utvecklingen för äldre generationers. De tre generationerna är:

II Sammanfattning

ungdomar 16-29-åringar,

joräldragenerationen" 35-54-åringar resp

pensionärsgenerationew 55-64-åringar.

Redovisningen gäller resp åldersgrupps situation varje från 70-talet

s k upprepade tvärsnittsundersökningar. Dessutom genomförs relativt

detaljerade analyser av olika ungdomsgruppers situation. Denna del av rapporten således bild hur ungdomar lever idag, hur deras ger en av situation har utvecklats, hur nivå och utveckling ut i jämförelse ser med äldre generationers, samt hur levnadsförhållandena ter sig inom olika ungdomsgrupper.

Utöver ULF för åren 1975-91 har även andra SCBs statistiksystem av använts, däribland arbetskraftsundersökningarna AKU, inkomstfördelningsundersökningama HINK, valundersökningarna, undersökningarna av partisympatier PSU och bostads- och hyresundersökningarna BHU. ULF- materialet omfattar totalt 126000 intervjuer genomförda 1975-91, 33000 med ungdomar i åldern 16-29 år. varav

1.2 Kartläggning ungdomars värderingar av

Uppdraget från Generationsutredningen hårddata utvecklingen ger om faktiska levnadsförhållanden. Vid tidpunkt fick SCB i uppav samma drag av regeringens barn- och ungdomsdelegation att genomföra en enkätundersökning rörande ungdomars värderingar och framtidstro, med särskild inriktning ungdomars etablering i vuxenvärlden SCBs ungdomsenkät. Undersökningen har planerats dels som en fristående och innehållsligt brett upplagd attitydstudie, dels ett som komplement till analysen faktiska levnadsförhållanden ovan,

av se

för att ge röst ungdomarnas egna reaktioner. Undersökningsprogrammet har vidare anpassats till vissa större internationella undersökningar samt äldre svenska undersökningar för att ge referenspunkter i tid och rum.

Enkätundersökningen omfattar även ett stickprov äldre 35-74-åringar, och därmed kan ungdomars värderingar även jämföras med äldre generationers. Stickprovet omfattar totalt ca 3500 personer, varav 2900

Sammanfattning III

under hösten 1993. Även ungdomar, och datainsamlingen genomfördes redovisas beträffande åsiktsskillnader mellan ungdomsenkäten utförligt mellan olika efter kön och generationerna resp ungdomsgrupper, t ex åldrar, utbildning, sysselsättning, familjetyp, föräldrars socioekonomiska ställning, hemförhållanden, partisympatier, religion och nationalitet.

1.3 Rapportens uppläggning

Objektiva levnadsförhållanden och ungdomarnas värderingar presentesamlade i denna rapport i 36 kapitel. Rapporten följer en struktureras ring i inom vilka ungdomar måste etablera sig uppväxtutarenor arbetsmarknad, självständig ekonomi, bostadsmarknad, fabildning, miljebildning, sociala nätverk, medborgerligt deltagande, fritidkultur avslutas med olika aspekter rörande livsåskådning livskvalisamt resp tet i subjektiva termer. Utgångspunkten är att beskriva etableringsfadvs den period under vilken ungdomar bygger upp ett självstänsen, digt liv som vuxna.

Långsamma förändringar förutsättningarna för ungdomars av arbetsmarknaden, dels i form ökande utbildetablering av ningskrav, dels ökande arbetslöshet, innebär en förlängning av etableringsfasen: ungdomar är äldre när de kommer ut arbetsmarknaden, inkomsterna kommer utflyttningen från senare, föräldrahemmet sker senare, och bosättning och familjebildning senareläggs.

Etableringen i vuxenvärlden sträcker sig över en allt längre den avslutas och antalet ungdomar betidsperiod, senare, som finner sig i mellanställning, mellan barndom och ett själven liv ökar. Det rör sig allt utbilständigt som vuxen, om en mer dad, allt äldre och allt större ungdomsgrupp, och dess materiella levnadsvillkor släpar allt efter de äldres. mer

Redovisningen i rapporten ett empiriskt underlag för ställningstager till den grundläggande frågan för ungdomars etaganden om ansvaret blering, och för deras levnadsförhållanden under etableringsperioden. Uppväxtfamiyen, offentliga sektorn och arbetsmarknaden utgör tre försörjningssystem, där marknaden ocheller offentliga sektorn succes-

IV Sammanfattning

sivt tar över ansvaret från föräldrahushållet. I första hand är det ett ansvar ifråga om ekonomiska resurser och materiella levnadsförhållanden. Man kan i princip tänka sig fyra strategier för att bemästra de problem som skapas av den förlängda etableringsfasen:

att uppväxtfarniljens ansvar förlängs,

att arbetsmarknaden tar ett ökat ansvar,

att offentliga sektorn tar ett ökat ansvar transfereringssystemen, arbetsmarknadspolitik, eller

att överlåta ansvaret ungdomarna själva sjunkande levnadsstandard, skuldsättning och därmed lägre levnadsstandard längre fram i livet.

Denna rapport lägger fram ett statistiskt underlag för diskussion en kring dessa strategier, dels rörande ungdomars förändrade levnadsvillkor, dels rörande ungdomars reaktioner och värderingar.

2 Uppväxtfamilj och skolgång

Uppväxtfamiljen är betydelsefull för ungdomars framtid förgenom medling av studieintresse, överföring av kunskaper och värderingar, samt genom psykologiskt och ekonomiskt stöd under skolåren och senare under etableringsfasen. Föräldrastödet är viktig i skolan, en resurs där barn och ungdomar måste konkurrera och erövra i nya resurser form av meriter som sedan kan sättas in arbetsmarknaden. Där avgörs vilka som kommer att få hög utbildning, och därmed i regel ett materiellt sett bättre liv. Statistiken visar att det sociala arvet har avgörande betydelse: arbetarbam får mindre stöd föräldrarna, och de av genomgår också kortare utbildning.

Splittrade hemförhållanden

Var femte 16-29-åring kommer från ett skilsmässohem, vilket är dubbelt så många för generation sedan. Skilsmässobamen är översom en representerade bland ungdomar med arbetsmarknadsproblem, bland arbetamngdomar och storstadsungdomar.

Sammanfattning V

Ökat föräldrastöd

Föräldrarnas stöd till barnens utbildning i form att de önskade lång av utbildning, hjälpte till med läxoma, beröm och gick föräldragav möten verkar ha ökat påtagligt, i takt med att föräldrarna själva osv fick allt högre utbildning och förståelse för utbildningens betydelse, och i takt med att utbildningskraven faktiskt har skruvats upp.

Ökande ungdomsutbildning

Ungdomsutbildningen har ökat avsevärt sedan 70-talet. Mellan 1980 och 1992 ökade andelen tonåringar som enbart studerade ungdomar står utanför arbetskraften från 34 till 58 procent gymnasieutsom byggnaden, och från 9 till 16 procent bland 20-24-åringar. Dessutom det blivit vanligare med studier parallellt med förvärvsarbete.

hade

Okningen antalet ungdomsstuderande snabbast 90-talet, vilav var ket är konjunktureffekt resp konsekvens av tredje gyrnnasieåret. en

Den förlängda ungdomsutbildningen i framtiden med 3-årig gymna- sieskola för nästan alla innebär för allt fler en obruten 12-årig inlär- ningssituation, i omsorgsrniljö, isolerad från arbetslivet, i åldersmässigt homogena i konkurrensinriktad och ofta stökig och kongrupper, fliktbetonad miljö. I kapitel 5 diskuteras problemen med en fortsatt ungdomsutbildningen. Klarar alla ungdomar vår utbildutbyggnad av med långvarig skolgång, förlängt beroendeförhållanningsstrategi ett de, utdragen och kravlös parantestillvaro, långvarig inlärning av en misslyckanden, där praktiska begåvningar inte kan växa i personliga I vilken utsträckning är utbildningsexpansionen nödsjälvförtroende vändig för välståndsökningen eller som förvaring

Mer skolkonflikter

Den nuvarande ungdomsgenerationen tycks dock inte ha trivts sämre i skolan än äldre generationer, trots att de oftare har upplevt konflikter skolk, bråk med lärare, mobbning. Det tyder kanske bättre eller en tolerant skola, med mer tolerans för konflikter. Skolproblem är mer vanligare bland arbetarbarn och barn från splittrade föräldrahem. Ungdomar får problem arbetsmarknaden har oftare även haft som senare skolproblem.

VI Sammanfattning

Tabell 1 Uppväxtförhállanden och skolgång efter kön resp. generation. Procenttal. 16-29 ar: generationer: m kv 16-29 35-54 55-74 Humförhdllandan:

Föräldrarnas utbildningsstöd:

Erna erfarenheter av skolan:

Utbildning: studerande 31,3 34,7 33,0 4,5 0,5 trend 1975-91 +7,2 +10,7 +8,9 +0,8 -0,1 vuxenstudier, kurser 52,1 53,9 52,9 45,7 24,1 trend 1975-91 +8,2 +4,2 +6,2 +14,0 +8,3

Utbildningens pris

Sett ungdomsgenerationens ur perspektiv är den ökande ungdomsutbildningen inte odelat positiv. Okade utbildningskrav kan bli konen kurrensfördel för några, men utslagning för andra. Utbildningsintlationen innebär också allt större uppoffringar för ungdomar, såväl i form av konkurrenstryck ifråga kostnader i form som om av studieskulder. Dessutom innebär längre ungdomsutbildning att utträdet arbetsmarknaden sker vilket senare, betyder uppskjutna inkomster och att tidpunkten för ekonomiskt oberoende flyttas framåt i tiden. Därmed minskar också förutsättningarna för utflyttning från föräldrahemmet, egen bosättning och farniljebildning. Okande ungdomsutbildning kan alltså få konsekvenser för etableringen på andra arenor, såsom arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och konsumtionsmarknaden i vidare bemärkelse, liksom ifråga om farniljebildning.

Sammanfattning VII

Utbildningskillnaderna mellan könen är internationellt sett små. Sedan 1975 har andelen studerande ökat mer bland unga flickor än pojkar.

Utbildningspremien utdelning i form inkomster högre studier - av av har minskat långsiktigt som ett resultat av löneutjämning.

3 Etablering på arbetsmarknaden

Förlängd ungdomsutbildning innebär utträde arbetsmarknasenare den. Vi får därmed etableringseffekt arbetskraftens sammanen sättning: andelen yrkesaktiva ungdomar i arbetskraften minskar. Det leder till lägre inkomster, lägre materiell standard, senare utflyttning från föräldrahemmet och familjebildning i ungdomsgeneratiosenare Det innebär också att ansvaret för ungdomsgenerationens förnen. sörjning i ökande utsträckning flyttas från marknaden arbetsmarknaden till sociala nätverk föräldrafamiljerna resp till offentliga sektorn studiestöd, bosättningsstöd, vissa utbildningskostnader.

Unik sysselsättningsutveckling

Sveriges sysselsättningsutveckling är i övrigt unik i internationell jämförelse. sysselsättningen ökade exceptionellt under 70- och 80-talet. Sverige hade dessutom extremt låg arbetslöshet ända fram till hösen ten 1990. I de flesta industriländer stagnerade sysselsättningen efter första oljekrisen, medan den fortsatte växa i Sverige. Okningen hänger

med snabbt ökande förvärvsfrekvens hos kvinnorna med

samman en 23 procentenheter mellan 1970 och 1990 till nästan nivå som samma för männen, och praktiskt taget hela ökningen korn i offentliga sektorn. Sverige utvecklades under 70- och 80-talet snabbt mot jämställdhet ifråga rätten till arbete och ekonomiskt oberoende. I de nordiska om välfärdsstatema förelåg samma utveckling, medan trenden i Övriga västländer var svag eller t.o.m. negativ.

J ämställdhetseffekt

Etableringseffekten och jämställdhetseffekten präglar sysselsättningsutvecklingen: bland män leder etablering till avtagande unga senare sysselsättningsgrad minskning med 7,5 procentenheter sedan 1975, se tabell 2.a, bland unga kvinnor tar jämställdhetseffekten över ökning

VIII Sammanfattning

med 4,2 procentenheter. Jämställdhetseffekten blir tydligast bland kvinnor mellan 25 och 29 år +14,4. Etableringseffekten kommer fram

mer renodlat bland tonårspojkar -14,8. Var tredje tonåring har för-

svunnit från arbetsmarknaden sedan 1970.

Tabell 2.a Sysselsättning och arbetslöshet efter kön resp. generation. Procenttal.

signifikans

Inställning till arbetet

Ungdomars inställning till arbetet skiljer sig inte särskilt mycket från äldre generationers. Aldre anser något oftare att lön och trygghet är

viktigt, medan prioriterar bra arbetskamrater. har också yngre De yngre

något oftare en mera instrumentell inställning till sitt nuvarande ar-

bete lönen viktigast, medan de äldre betydligt oftare anser att deras arbete ger en personlig tillfredsställelse. Det är logiskt eftersom fler äldre har hunnit och få det jobb de helst vill ha. Ungdomsenavancera

Sammanfattning IX

käten pekar mera på likheter än olikheter mellan generationerna, och

skillnaderna kan väl förklaras av ungdomars och äldres skilda erfarenheter av arbetsmarknaden kapitel 8.

Unga kvinnor har delvis andra prioriteringar än unga män. De tycker det är viktigare med intressanta arbetsuppgifter och bra arbetskamrater än unga män som är mera intresserade av materiella aspekter som god lön, trygghet och karriärmöjligheter.

Tabell 2.b Inställning till nuv jobb efter kön resp. generation. Procenttal.

16-29 ár: generationer: m kv 16-29 35-54 55-74

viktigaste krav pá jobbet:

värdering av nuvarande jobb:

instrumentell inställningl 28,2 25,3 26,8 16,3 15,5

arbetet har egenvärde 44,9 47,8 46,3 76,5 52,9 inställning till felaktig instruktion: accepterar order 37,8 32,8 35,3 43,2 50,8 kräver eget ansvar 44,6 41,3 43,0 46,4 28,7

1 arbetar man för pengarna

4 Etablering av en självständig ekonomi

Senare arbetsinkomster

Senare utträde arbetsmarknaden leder till inkomster, och för senare

ungdomsgruppen i sin helhet 16-29-åringar yttrar sig detta främst i

fallande arbetsinkomster i reala termer. Medan arbetsinkomstema har

ökat i medelåldern p. den allmänna sysselsättningsökningen bland

g.a.

kvinnor med i medeltal 23000 krår mellan 1975 och 91, har tonåring-

amas arbetsinkomster minskat med 14000, och hela ungdomsgenerationens står oförändrad. Unga kvinnors arbetsinkomster har utvecklats

bättre än unga mäns, vilket beror på den ökade kvinnosysselsättningen

motverkar den senarelagda etableringen. Som jämförelse kan

som

nämnas att gruppen kvinnor i åldern 35-54 år i medeltal har en

X Sammanfattning

tredjedel högre arbetsinkomster nu än 70-talet, medan jämnåriga mäns stått praktiskt taget stilla.

Ökade generationsskillnader

Allt senare utträde arbetsmarknaden innebär att inkomstklyftoma

mellan generationerna vidgas långsamt och långsiktigt kapitel 10. Samma tendens finns beträffande hushållens tillgångar bilar, bostads-

utrustning etc. Ungdomar har också betydligt sämre likviditet än äldre, och sedan 70-talet har deras situation försämrats ytterligare i detta

avseende. Var fjärde 20-24-åring har haft akuta svårigheter att klara

löpande utgifter hyra, mat. Särskilt utsatta är ensamföräldrar, vars situation försämrats.

Stora variationer mellan ungdomar

Undersökningsresultaten understryker också en annan viktig aspekt

ungdomars materiella situation: levnadsstandarden är mera heterogen än i andra generationer. Trots låga inkomster kan den materiella situa-

tionen mycket god man bor kvar hos föräldrarna och betalar vara om föräldrahushållet. Å andra sidan kan standarden litet eller inget till un-

der en övergångsperiod vara extremt dålig, trots heltidsinkomster, om har flyttat hemifrån, bor ensam utan någon att dela kostna-

man nyss

derna med, och drabbas av hög hyra och stora bosättningskostnader.

Kontrasten märks framför allt vid jämförelser mellan kvarboende ungdomar och vissa marginalgrupper, såsom unga ensamföräldrar, arbetslösa och invandrar-ungdomar. Statistiken visar i vissa fall även sämre

utveckling sedan 70-talet, jämfört med såväl äldre med kvarbo-

som ende ungdomar. Resultaten tyder också att kvarboende är vanligare i välbeställda föräldrahushåll.

Inställning till fördelningsfrågor

Ungdomsenkäten utförlig bild hur ungdomar fördelger en av ser

ningen av materiell välfärd. Ungdomar är något mer positiva till jäm-

likhet, till omfördelning via skattesystemet, till sociala reformer och till offentliga sektorn än de äldre. Det gäller särskilt unga kvinnor.

Ungdomsenkäten visar vidare att ungdomar är mer toleranta när det gäller moral i ekonomiska frågor.

Sammanfattning XI

Se vidare kapitel 9.

5 Etablering på bostadsmarknaden

Längre ungdomsutbildning, senare utträde arbetsmarknaden och se-

lägre och osäkrare inkomster, och ökade hyror och bostads-

nare, en

marknad med fler bostadsrätter tenderar att fördröja utflyttningen från

föräldrahemmet. Allt bättre bostadsutrymmen i föräldrahemmet un-

derlättar ökat kvarboende. Kvarboendet har därför ökat sedan 1975,

med 6 procentenheter bland tonåringarna gymnasieskolans utbyggnad och med 3 procentenheter bland 20-24-åringar. 89 procent av 16-

19-åringama bor kvar hos föräldrarna, och 30 procent av 20-24-åring-

Okningen kvarboendet finns i första hand bland unga kvinnor,

arna. av

XII Sammanfattning

och det korresponderar med senareläggning av par- och familje-

en

bildning. Tre fjärdedelar av de kvarboende tonåringarna hade eget rum ökande tendens. Nästan var tionde utflyttad 20-24-åring saknade bostad, dvs eget kontrakt tabell 4.a.

egen

Tabell 3.b Likviditet och materiell standard efter kön generation. Procenttal. Generationsjämförelserna resp gäller här 25-29-åringar där praktiskt taget alla flyttat hemifrån.

16-29 ár: generationer: m kv 25-29 35-54 55-74

Likviditet:

Tillgångar: bil 84,7 80,9 83,8 90,5 76,4

crendl -0,4 +1,9 -2, 7 +5,5 +22,6

har diskmaskin 42,2 37,6 32,1 57,6 30,0

trendl +26,4+23,0 +16,6 +34,5 +24,5

semesterresa senaste året 67,0 71,4 69,8 71,3 54,5

trendl +2,5 +6,8 +4,5 +10,3 +8.9

1 trend mellan 1975 och 1991

Tabell 3.c Inställning till ekonomisk jämlikhet efter kön resp. generation. Procenttal.

16-29 ár: generationer:

Sammanfattning XIII

Tabell 4.a Bosättning efter kön resp. generation. Procenttal. 16-29 år: ungdomsgrupperz m kv 16-19 20-24 25-29 Bosättning:

Ungdomar som är nya på bostadsmarknaden har i regel en sämre ställ-

ning bostadsmarknaden än de äldre, vars boendekarriär har grundlagts tidigare, och som också har större ekonomiska resurser.

Småhusvågen gick i huvudsak till medelåldern, medan ungdomars andel är oförändrad. Utflyttade ungdomar bor i ökandeuutsträckning i bostadsrätter som kräver en insats ofta nybyggnation. Aven ifråga om utvecklingen utrymmesstandarden släpar ungdomar efter. Under de

av

senaste decennierna har hela befolkningen fått avsevärda förbättringar,

ungdomar däremot i mindre utsträckning tabell 4.b.

Tabell 4.b Bostadsförhállanden efter kön resp generation. Procenttal. Generationsjämförelserna gäller här 25- 29-aringar där praktiskt taget alla flyttat hemifrån till egen bostad.

generationer: 25-29 35-54 55-64

Bostadsstandard: bor i småhus 39,2 69,9 58,1 trend +0,0 +1l,8 +7,2 bor i bostadsrätt 17,2 10,0 15,5 trend +7,6 +0,1 +2,3 trángbodd enl 31 24,1 11,1 4,8 norm trend -0,5 -3,9 -3,0

1 3 innebär att det ska finnas till varje norm sovrum barn, delat sovrum till föräldrar, och dessutom vardagsrum och kök.

XIV Sammanfattning

6 Familjebildning

Såväl utflyttning från föräldrahemmet som familjebildning

samboende barnafödande sker än 70-talet. Kvarbo-

resp senare nu

endet har ökat mest bland tonåringar och bland kvinnor. Vidare har

andelen ensamstående och ensamboende efter 20-årsåldem ökat, och

andelen samboende ungdomar utan barn har minskat kraftigt. I åldern

20-24 har andelen ingår i fullständiga familjer samboende med

som

barn än halverats sedan 1975.

mer

Senare familjebildning

Dessa förändringar kan ses som en effekt av senare etablering, men resultaten tyder dessutom särskilt stark effekt för unga kvinnor.

en

Det tyder värdeförändringar kring samspelet mellan yrkesliv och

familjebildning, kring familjeplanering mera medveten, bättre

resp

preventivteknik, abortlagstiftning. Okad förväivsfrekvens och daghem bör leda till medveten planering av både parbildning och

en mer

barnafödande: först utbildning och etablering arbetsmarknaden, sedan familjebildning. Barnen kommer sedan när man är mer förberedd

och barnen är välkomna, vilket blir allt senare i takt med den ökande

ungdomsutbildningen. Dessa förändringar syns tydligast hos unga

kvinnor.

Tabell 5.a Familjebildning efter kön resp. generation. Procenttal.

16-29 ár: ungdomsgrupper: m kv 16-19 20-24 25-29

Familjebildning:

samboende utan barn 18,9 21,8 3,3 26,2 27,8 trend +5,4 +4,0 -2,3 +3,9 +11,4 samboende med barn 11,9 21,7 0,7 10,3 35,1 trend -11,7 -16,0 -0,6 -11,5 -22,4

Sammanfattning XV

Sex och samlevnad

Ungdomsenkäten ger även attityddata kring sex och sarnlevnadsfrågor,

samt rörande ungdomars inställning till föräldraskap. Skilsmässa är betydligt accepterat än otrohet. Unga kvinnor är mer toleranta än

mera

män när det gäller skilsmässor, liksom betr homosexualitet, men min-

dre toleranta ifråga om prostitution. Sex- och samlevnadsfrågor tycks

inte partiskiljande. Attitydskillnadema mellan åldrarna upp till 54

vara

är relativt små. Ungdomar delar sina föräldrars mer toleranta hållning, den äldsta generationen över 55 år är i flera avseenden mer av-

men

ståndstagande än de yngre till bl a skilsmässa, sex med minderåriga, homosexualitet och prostitution.

Tabell 5.b Inställning till sex och föräldraskap efter kön resp generation. Procenttal. Bedömningar enligt 10gradig skala där l0kan alltid rättfärdigas, lkan aldrig rättfärdigas.

16-29 år: generationer: m kv 16-29 35-54 55-74

barn behöver mor ggh far 79,3 67,3 73,3 77,2 87,7 delat ansvar 55,0 58,8 56,9 46,4 35,9 barn ska vara osjälviska 40,0 45,5 42,7 26,5 21,4

Föräldraskap

Unga kvinnor är positiva till äktenskapet institution, och till mera som jämställdhet ifråga om ansvar för barnen än unga män. Aldre generationer har konservativ syn ansvarsfördelningen: de är mer en mera negativa till pappaledighet och till att båda ska arbeta heltid och dela ansvaret. Unga kvinnor är positiva till att skaffa barn än unga mer män, särskilt ifråga om fler än 2 barn. Detsamma gäller högutbildade och troende ungdomar. Nära 80 procent tycker att skaffa barn är en av meningarna med livet. De allra yngsta har delvis ännu inte någon

X VI Sammanfattning

klar uppfattning ifråga om antal bam, men i 20-årsåldem skiljer sig inte ungdomar från föräldragenerationens prioriteringar.

Uppfostringsideal

Unga mäns uppfostringsideal går mer i riktning mot frarngångsorientering flit, uppfinningsrikedom och foglighet barn ska vara väluppfostrade och lydiga, medan unga kvinnor oftare betonar moraliska värden tolerans, osjälviskhet. Osjälviskhet anses viktigare än hos äldre generationer.

Det allmänna intrycket av attityderna kring barnafödande och föräldraskap pekar inte mot några större generationsskillnader. Det finns inte heller några stora skillnader mellan olika ungdomsgrupper. Intrycket homogenitet utesluter inte vissa skillnader, främst med bakgrund i av partifärg och religion.

7 Etablering sociala nätverk: av umgänge, kriminalitet, internationalism

I kapitel 19 redovisas ungdomars sociala nätverk, med tonvikt på relationerna till föräldrarna, dels kvantitativt kontaktfrekvens dels kvalitativt motsättningar, gemensamma intressen, samt stöd via andra syskon, vänner, arbetskamrater, lärare, kurator mm.

Föräldrakontakter

Pojkar och flickor har ungefär lika omfattande kontakter med sina föräldrar efter utflyttningen. Flickor flyttar visserligen ut tidigare, men detta kompenseras tätare kontakter. Senare i livet övertar kvinnor av huvuddelen farniljekontaktema, medan männens engagemang minav skar Mödrar har omfattande kontakter med sina utflyttade mera. mera barn än fäder. Detta är markant vid splittrade uppväxtfarniljer.

Generationskonflikter

Generationskonflikter är en naturlig del av vuxenblivandet. Ungdomsenkäten tyder inte att de utgör något mer dominerande problem. Endast 7 procent av ungdomarna anser att de för det mesta har annan uppfattning i politiska frågor än föräldrarna. Endast 17 pro-

Sammanfattning X VII

cent hade upplevt riktiga motsättningar med mor eller far under de senaste 2-3 åren. Andra resultat tyder inte heller stora åsiktsskillnader mellan ungdomar och föräldragenerationen. 42 procent hade en

gemensam hobby med någon av föräldrarna.

84 procent har någon riktigt nära vän som man kan prata med om vad

som helst. För de yngre spelar föräldrarna och kompisarna lika stor roll, som någon man kan vända sig till, senare spelar syskon och sambo allt större roll. Unga kvinnor har i de flesta avseenden bättre sociala kontakter än unga män.

Tabell 6.a Sociala kontakter efter kön resp. generation. Procenttal.

16-29 ár: generationer: m kv 16-19 20-24 25-29

träffar mor högst 2 ggrår 4,0 4,8 1,0 träffar far högst 2 ggrär 10,5 12,0 6,1 10,3 16,0

haft konflikter med mor 15,8 16,8 17,6 18,8 12,8 haft konflikter med far 17,1 19,7 19,0 21,5 14,7

har en riktigt nära vän 79,8 88,9 85,8 87,9 79,3

Offer för våld och egendomsbrott

Exponering för vålds- och egendomsbrottslighet är en indikator sociala konflikter. Andelen under ett har drabbats våld är högst som av i tonåren och minskar med ålder. Unga män är mest drabbade

aggression mellan unga män. Unga kvinnor rapporterar fler inciden-

än 70-talet, särskilt ensamstående mödrar, och ofta gäller det ter nu bostadsmiljö. Dessa data tyder ökande konflikter under parbildningsperioden och tilltagande volym av kvinnomisshandel. en

Internationella relationer

Inställningen till internationella relationer omfattar inställning till neutralitet, försvar, u-hjälp, flyktinginvandring, EG samt oro för krig. Färre ungdomar än äldre vill bli medlem i EG, färre känner oro för

krig, fler stöder u-hjälpen och vill avveckla kärnkraften. Ungdo-

men

skiljer sig inte från ifråga inställningen till flyktingin-

mar vuxna om

X VIII Sammanfattning

vandring, är övervägande negativ. Familjebildning innebär ofta att som är restriktiv i dessa avseenden, medan ensamstående ungman mera domar är mer generösa. Unga kvinnor visar en mer omsorgsorienterad och positiv inställning till u-hjälp och flyktinginvandring, de är mer positiva till neutralitet, och negativa till försvarsanslag och EGanslutning.

Just i fråga internationella attityder finns stora skillnader mellan om vänsterorienterade och borgerliga ungdomar, liksom mellan troende och icke troende. Vänster innebär stöd för neutraliteten, minskat förökad u-hjälp och flyktinginvandring, och mot EG-anslutning. svar,

Inställning till invandring och invandrare

Antalet attentat riktade mot flyktinganläggningar och mot enskilda invandrares liv och egendom har ökat avsevärt under de senaste fyra åren. I de fall gärningsmännen har kunnat gripas har det oftast varit pojkar. Många människor befarar att rasism och främlingsfientunga lighet sprider sig i samhället och att stora befolkningsgrupper sympatiserar med de rasistiska attentaten. Resultaten från en riksrepresentativ attitydundersökning 1993 genomförts vid Centrum för invansom drarforskning vid Stockholms universitet visar dock att så inte är fallet. Rasistiska och invandrarfientliga uppfattningar har inte blivit mer utbredda hos den stora allmänheten, sig hos ungdomar, medelålders vare eller äldre. Däremot har allmänheten blivit betydligt kritisk till mer invandringspolitiken jämfört med vad som kommit fram i tidigare undersökningar.

vi bör bli medlem i EG 27,4 18,9 23,3 28,3 30,7 behåll inte kärnkraften 41,8 64,7 52,9 46,8 41,5

Sammanfattning XIX

Invandrarungdomars situation

Tidig invandringsålder medför att invandrarungdomar får sin utbildning i Sverige, lär sig svenska tidigt och har lättare att etablera sig på arbetsmarknaden. De som kommer senare möter både språkproblem

och har ofta inadekvat utbildning. Arbetskraftsinvandrarna som tidigare direktrekryterades till tillverkningsindustrin hade det betydligt lättare än dagens politiska flyktingar, som anlände till en stagnerande arbetsmarknad.

Ungdomar med någon utländsk bakgrund utgör cirka 15 procent av åldersgruppema 16-29 år i Sverige, varav hälften har två utländska för-

äldrar. De antingen är födda i Sverige eller har invandrat före som skolåldem är oftast barn till 60- och 70-talens arbetskraftsinvandrare eller tidiga politiska flyktingar. De utländska ungdomarna avviker från

svenska ungdomar några viktiga punkter tabell 6.c:

Invandramngdomar har sämre ekonomi, men har oftare rest utomlands.

Invandrare som har kommit till Sverige i högre ungdomsålder har oftare låg utbildning, saknar arbete, är mindre ofta fackligt engagerade och flyttar hemifrån tidigare. Dessa invandrare har

också oftare barn.

Största skillnaderna finns mellan utländska ungdomar har invansom

drat efter fyllda 7 och svenska ungdomar. Här finns skillnader i stort

sett varje område. Kvinnorna i denna grupp är ett undantag högre

andel med eftergymnasial utbildning.

8 Etablering i medborgarrollen

Unga väljare har en lösare bindning till politiken och till de politiska partierna än äldre. Under hela perioden 1968 till 1991 har de uppvisat ett lägre politiskt intresse, lägre valdeltagande och lägre grad av parti-

identifikation, och oftare bytt parti mellan valen. Vid de senaste valen kvarstår dessa tendenser ända upp i trettioårsåldem. Under 80-talet minskade ungdomars stöd för vänstern, och moderaterna blev största ungdomspartiet. Under 90-talet har pendeln svängt igen och socialdemokraterna har åter blivit största ungdomspartiet.

XX Sammanfattning

Tabell 6.c Jämförelse mellan invandrarungdomars och svenska ungdomars etablering enbart 20-29-åringar. Streck i kolumnen betyder ingen skillnad. Sl betyder signifikant lägre andel i invandrargruppen och sh högre andel, jämfört med svenska ungdomar av samma kön och ålder.

Indikator Utländska ungdomar Halvsvenska som invandrat ungdomar ...

en

Unga kvinnors vänsterorientering

Under 30 års ålder finns tydliga skillnader mellan männens och kvinnornas politiska engagemang. Medan de unga männens politiska enga-

snarast försvagats ytterligare, har de unga kvinnornas för-

gemang stärkts. Skillnaderna mellan män och kvinnor finns också i ideounga

logisk position: klassröstningen har minskat kraftigt bland unga män,

och den ideologiska högervinden under 1980-talet blåste starkast bland

de männen. Kvinnornas klassröstning har däremot förstärkts un-

unga

der 1980-talet. Vänstern har idag ett påtagligt större stöd bland unga

kvinnor aktiva ifrå-

jämfört med unga män. Däremot är unga män mer medlemskap i politiska partier och om att paitimöten,

ga om

att delta i politiska diskussioner.

resp.

Sammanfattning XXI

Valstatistiken och partisympatiundersökningama visar mer generellt att mäns partisympatier långsiktigt har utvecklats annorlunda än kvinnors. Det var männens väljarstöd för socialdemokraterna som minskade under 80-talet, medan det ökade för moderaterna. Centerpartiet, folkpartiet och kristdemokraterna hade ett svagt kvinnoöverskott i senaste valet, och moderata samlingspartiet och ny demokrati ett stort mansöverskott i sitt väljarstöd. Dessa resultat stämmer också väl överens med övriga resultat i ungdomsenkäten som visar en mer utpräglad vänsterorientering för kvinnor, liksom ett större stöd för välfardssystemen och jämlikhet.

Inställning till institutionerna

Vad anser ungdomar om styrelsen av Sverige Ungdomsenkäten visar ungdomars förtroende för olika samhällsinstitutioner, för den representativa demokratin och för utomparlamentariska rörelser. Liksom i andra avseenden har kvinnor dels samhällskritisk hållning än en mer män, dels en mer altruistisk inställning, och det gäller alla åldrar. Unga kvinnor är mer kritiska till den centrala statsapparaten och till kontrollapparaten, men mer positiva till välfardssystemen och fackföreningarna. Unga kvinnor är också mer positiva till olika alternativrörelser. Unga män är istället oftare positiva till storföretagen, statliga institutioner, EG och partiväsendet.

Generationsjämförelsema tyder inte heller här på några större skillnader. Ungdomar och föräldragenerationen gör tämligen likartade bedömningar, de äldsta över 55 år är allmänt negativa till altermen mer nativrörelser och positiva till stat och partiväsende. Här finns givetvis stora åsiktsskillnader mellan vänster- och borgerligt orienterade ungdomar, där vänstern samhällskritisk, fackföreningsvänlig och är mer positiv till alternativrörelser. Bortsett från dessa skillnader är dock skillnaderna mellan olika ungdomsgrupper och även mellan generationerna relativt begränsade.

XXII Sammanfattning

Tabell 7 Politiskt engagemang resp. förtroende för institutioner, efter kön resp generation. Procenttal.

16-29 ár: generationer: m kv 16-29 35-54 55-74

intresserad av politik 50,5 34,8 42,9 62,7 61,0 deltar i politiska disk. 43,1 38,3 40.8 40,9 28,7 medlem i pol parti 7,7 4,6 6,2 12,6 17,5 deltog i partimöte sen året 6,6 4,6 5,6 7,3 9,8 valdeltagande

I kapitel 28 redovisas 24 aktiviteter inom friluftsliv och idrott, nöjesliv, hobbies och kultur. Resultaten visar relativt stora skillnader mellan generationerna, också stora likheter. Idrott och nöjesaktiviteter är men vanligare bland och motionspromenader, strövande i natur, samt unga, trädgårdsarbete är vanligare bland äldre. Biblioteks- och museibesök, studiecirklar, och läsning är lika vanliga i olika generationer. I vissa avseenden ökar de äldres aktivitetsnivå mer än ungdomars, vilket bör bero på att unga i ökande omfattning ägnar sig utbildning parallellt med arbete, och dessutom har sämre inkomstutveckling. Samtidigt har hälsa och inkomster utvecklats positivt för de äldsta. Särskilt ifråga om kulturaktiviteter relativt stora skillnader mellan arbetarbam och syns tjänstemannabam.

Unga kvinnor är mer aktiva än unga män undantag: idrott, och deras aktivitetsmönster liknar de äldres. När man fått barn förändras akmer tivitetsmönstret relativt kraftigt. Mycket av nöjesaktivitetema faller bort, och det gäller även kulturaktiviteter.

Sammanfattning XXIII

Ungdomskulturer

Musiken utgör viktig del dagens ungdomskulturer. Ungdomars en av

musikintresse och lyssnande, speciellt på olika populärmusikaliska

genrer, har också ökat under de senaste decennierna. Flera undersökningar visar att musiksmaken och intresset för olika musikaliska genrer

varierar framför allt mellan ungdomar med olika utbildningsinriktning

och mellan könen.

Förekomsten av olika ungdomskulturella stilar, t hiphoppare, som ex syntare, olika varianter av hårdrockare speedare, trashare, deathmeta-

lare, svartrockare, proggare, etc förefaller ha tilltagit under 1980- och

90-talen. De flesta av dessa stilar har, deras vittnar tydsom namn om,

liga kopplingar till olika populärmusikaliska genrer. Hiphopparna och

hårdrockama utgör de största delkulturerna inom dagens ungdomsgeneration.

10 Livsåskådning

Religion och moral

Resultaten från stor internationell värderingsundersökning visar att

en

man för befolkningen i sin helhet kan tala nordisk, särskilt

om en dansk-svensk mentalitet, som utmärks sekularisering och tillåtande av privatmoral, en tendens till strikt samhällsmoral och betoning av egalitära relationer. Utvecklingen under 80-talet tyder tillbaen svag kagång för religiös tro och kyrkligt engagemang, svaga tendenser till mer accepterande synsätt vid vissa sexualmoraliska, bioetiska och sam-

hällsmoraliska frågor. Dessa förändringar tycks ha kommit till stånd genom generationsutbyten där yngre genom sina något mer tillåtande

och individualistiska synsätt successivt har ersatt äldre hade som mer strikta och kollektivistiska synsätt.

Resultaten från ungdomsenkäten visar motsvarande skillnader mellan dagens yngre och äldre generationer när det gäller religion och moral. Däremot visar ungdomsenkäten att ungdomar i andra avseenden, näm-

ligen i politiska frågor, intar en något mer kollektivistisk position än de

äldre. Dagens ungdomar är positiva till jämlikhet, socialism, fler mer sociala reformer och löneutjämning, och de starkare stöd till offentger liga sektorn. Det är dock viktigt att betona att skillnaderna mellan generationerna är begränsade.

2 14-0756

XXI V Sammanfattning

Önskad samhällstyp

I ingick övergripande ställningstaganden till tio ungdomsenkäten även önskvärda samhällstyper. Individualistiska värderingar för marknadsekonomi, individuell frihet är inte vanligare hos de yngre utan hos äldre redovisar istället kollektivisgenerationer. De yngre mer av tiska värderingar för socialism, jämlikhet än de äldre. Ungdomar är vidare positiva till löneutj ämning, fortsatta sociala reformer och de mer

är negativa till minskningar den offentliga sektorn se kapitel

mer av 12. Dessa resultat överensstämmer inte med hypotesen om den tysta revolutionen, enligt vilken årskullar ungdomar successivt under nya av uppväxttiden skulle tillägna sig individualistiska värderingar, vilmer ket successivt skulle förändra opinionsläget i befolkningen.

Unga kvinnor och unga föräldrar, arbetare, lågutbildade, arbetslösa, vänsterungdomar och troende ungdomar är, relativt sett, mer positiva till jämlikhet och socialism, och negativa till marknadsekonomi och individuell frihet. Jämställdhet kommer högst upp listan över önskvärda samhällstyper, både för kvinnor och män och i alla generationer. Kvinnor är givetvis mer positiva.

Äldre positiva till det ekologiska samhället än generationer är mer ungdomarna. Detsamma gäller för kvinnor, troende, högskoleutbildade och vänsterungdomar. Inte heller tekniksamhället attraherar ungdomar än de äldre. Här är det män, borgerliga och högutbildade som är mer mest positiva.

Ett samhälle med lag och ordning kommer också högt listan, mest bland borgerliga ungdomar i den äldsta generationen. Svenska resp traditioner känns lika angelägna i både ungdoms- och föräldragenerationen, ännu mer i den äldsta över 55 år. Respekt för auktoritemen ter har bottennoteringen i listan över olika samhällstyper.

I sammanfattande fråga 62 procent ungdomarna att de var en angav av nöjda med nuvarande samhälle, vilket är fler än i äldre generationer. Den andelen hade emellertid minskat sedan 80-talet. Mer kritiska är kvinnor, vänsterungdomar, arbetare, lågutbildade och arbetslösa. Troende och högutbildade var mer nöjda.

Sammanfattning XX V

Tabell 9.a Inställning till olika samhällstyper man bör satsa pá. Särredovisning efter kön resp. ge neration. Bedömning enligt 10-gradig skatt ningsskala 1mycket bra förslag.

satsa pá samhälle 16-29 ar: generationer: med mer m kv 16-29 35-54 55-74

Procent som är nöjda med nuvarande samhälle 64,6 58,8 61,7 68,8 71,7

Ungdomsenkäten visar vidare att ungdomar har en mer utpräglad framgångs- och kønkurrensørientering än de äldre. Fler ungdomar anser att ansträngning är viktigast för framgång. Aldre betonar mer de personliga kvaliñkationerna. Ungdomar lägger också oftare orsakerna till nöd på orättvisor, medan de äldre betonar otur. Unga män har en mer kompetitiv inställning än unga kvinnor. Bland ungdomar finns även de vanliga partipolitiska åsikterna, där vänstern att nöd beanser ror orättvisor medan borgerliga hänvisar till modernisering och lathet.

XX VI Sammanfattning

Tabell 9.b Framgángsorientering efter kön och generation. Procenttal.

16-29 år: generationer: kv 16-29 35-54 55-74 m

orsaker till nöd i vart land:

11,9 10,7 11,3 15,8 20,1 otur

11 Livskvalitet och framtidssyn

Livsglädje

Livsglädje definieras med utgångspunkt från 12 indikatorer på aktivioch nämligen under de tetsnivå, relationer lyckokänsla, om man senågot, missräknat sig, varit naste veckorna känt sig engagerad, uträttat rastlös eller uttråkad aktivitetsnivå, fick beröm eller kritik, om man blev sviken eller relationer, hade känt att livet var underensam resp bart, eller känt sig olycklig lyckokänsla.

finns skillnader mellan olika ungdomsgrupper kan Det tydliga som relägsta värdena finns i lateras till problem under etableringsfasen. De då de flesta flyttar hemifrån 20-24-årsåldem, dvs den brytningsperiod då Med stigande ålder blir och etableringsproblemen är som störst. sedan allt bättre. Arbetslösa, invandrare, ensamstående siffrorna med samboende ungdomar visar oftare negativa reaktioner. jämfört

Framtidstro

framtiden Vad de sig för och hur tror de Hur ser ungdomar oroar kommer med arbetslösheten och levnadsstandarden i att det att framtiden Ungdomar sig framför allt för att bli arbetslösa 60 oroar för sin ekonomi 66 procent, sina boendekostnader 41 proprocent, cent, för krigsrisken 52 procent, för inbrottskadegörelse 45 pro-

Sammanfattning XX VII

cent, för att smittas av AIDS 39 procent och för miljöförstöringen i närmiljön 59 procent. Unga kvinnor känner större oro i de flesta avseenden. Generationsskillnadema är inte särskilt anmärkningsvärda. Ungdomar är mer än äldre oroade för arbetslöshet, sin ekonomi och för AIDS; äldre oftare för sin hälsa, inbrott och krig. Unga arbetare,

ar-

betslösa, lågutbildade, invandrare, liksom vänsteranhängare

unga anger oftare oro för sin ekonomi, arbetslöshet, boendekostnadema. Jämfört

med äldre har ungdomar en mer optimistisk framtidssyn när det gäller

arbetslösheten och levnadsstandarden.

Tabell 10 Livsglädje efter kön resp generation. Procenttal.

16-29 ár: generationer: m kv 16-29 35-54 55-74

Aktivitet:

Relationer:

Lyckokänsla: tyckt livet är underbart 64,9 71,3 68.0 66,1 66,8 deprimerad, mkt olycklig 17,7 31,5 24,4 18,3 19,8 Framtidstro: arbetslöshet minskar 48,0 47,5 47,7 47,5 36,8 levnadsstandard ökar 27,5 17,5 22,6 14,5 10,0 leva i Sverige blir bättre om 10-15 ár 41,4 36,6 39,1 25,8 15,6

12 Värderingsskillnader mellan kvinnor och män

unga

Sammantaget ger ULF och ungdomsenkäten utförlig statistik om dels faktiska levnadsförhållanden, dels korresponderande värderingar i

olika ungdomsgrupper, samt även ifråga skillnader mellan ungdo-

om

mar och äldre generationer. I tabellmaterialet i denna rapport särredo-

visas ungdomar i tre åldersgrupper 16-19, 20-24, 25-29 år, vidare ef-

XXVIII Sammanfattning

ter kön, familjesituation, kvarboende utflyttade, efter utbildning, resp ställning arbetsmarknaden och socioekonomisk grupp, efter social bakgrund uppväxtfamiljens socioekonomiska status, om den var splittrad, invandrarbakgrund, region samt efter politisk orientering och kristen tro. Tabellmaterialet många detaljer om levnadsförger nya hållanden och värderingar i dessa I det följande avslutar vi grupper. sammanfattningen med att könsskillnaderna resp generasummera tionsskillnaderna.

Sett i längre har kvinnors och sociala situation ett tidsperspektiv mäns förändrats avsevärt, och i vissa avseenden också konvergerat. Den centrala faktorn är den snabba sysselsättningsökningen bland kvinnor, är unik i västvärlden, och konsekvenser har haft genomgrisom vars pande effekter för vår ekonomi, för hushållens inkomster, för farniljebildningen, för könsrollerna och värderingarna i vid bemärkelse, och för den sektorns utveckling. Under 20-tal år ökade antalet offentliga ett sysselsatta kvinnor med 40 procent från 58 till 81 procent 1970-1990. Praktiskt taget hela ökningen kom i offentliga sektorn, och en stor del i

form deltidsarbete. av

Dessa trender inte bara betydelsefulla för folkhushållet högre var BNP och för hushållen högre köpkraft, de innebar också en expansion jämställdheten självständig ekonomi för allt fler kvinnor. Ofav

fentliga sektorns utbyggnad innebar dels utökade tjänster ofta kvin-

noyrken, dels utbyggnad transfereringssystemen. Parallellt med, en av och även med hjälp den ökade kvinnosysselsättningen fördjupades av folkhemsidén: tryggheten och byggdes ut, och utbyggnaden omsorgen bars till stor del upp av kvinnor.

Man kan säga att ökad kvinnosysselsättning och offentlig expansion samverkade till utflyttning försörjningsansvar och från en av omsorg hushållen till offentliga sektorn, och för kvinnornas del även från hushållen till arbetsmarknaden. Utvecklingen dels styrd av kvinnorvar värderingar, dels ideologiskt-politiska ambitioner. Men förännas av bör också ha lett till stegvisa förändringar inte bara ifråga dringarna om grundläggande värderingar kring yrkesroller och familjebildning, mer utan också kring offentliga sektorns roll och fördelningspolitiken. Dessa åsiktsförändringar i första hand hos unga kvinnor, och de syns förklarar de systematiska könsskillnader inom ungdomsgenerationen som vi har hittat.

Sammanfattning XXIX

I ULF framträder konsekvenserna av den förlängda ungdomsutbildninutträde arbetsmarknaden, inkomster,

gen senare senare senare ut-

flyttning från föräldrahemmet hos både och kvinnor,

osv unga män

men effekterna är betydligt kraftigare bland kvinnor. Vi har viunga dare konstaterat att kvinnor senarelägger både parbildning och unga barnafödande jämfört med 70-talet, och att även den effekten är större än hos unga män. Detta tyder att kvinnor oftare sätter etanumera bleringen i arbetslivet före familjebildning: först ett fast jobb, sedan barn. Befolkningsstatistiken visar således att förstföderskoma blivit allt äldre, men att barnafödandet egentligen inte har minskat i ett längre perspektiv, utan bara förskjutits i tiden. Bidragande faktorer kan vara utbyggnaden av barnomsorgen, bättre preventivteknik, abortlagstiftning och ökningen av andelen avbrutna parrelationer. Vi tror att man planerar familjebildningen bättre: man senarelägger barnafödandet tills relationen känns trygg, och när andra villkor är uppfyllda

fast

jobb, tryggad ekonomi är barnet välkommet. Dessa tendenser bör således leda till större effekter bland kvinnor än män, vilket unga unga har visats i kapitel 16.

Ungdornsenkäten visar också systematiska attitydskillnader mellan unga män och kvinnor. Unga kvinnor karakteriseras starkare mer av en orientering mot altruism, en starkare betoning av ekonomisk trygghet, av reproduktionens problem, av mänskliga kontakter och omsorgsfrågor, större stöd för välfärdsinstitutionema, mer omfattande krav på jämlikhet, stöd för politikens vänstersida, mer kritisk inställning till nuvarande samhälle, och markerad framtidspessimism. Mönstret mer är konsistent och återkommer i de flesta kapitel, och det är delvis också fråga om stora könsskillnader. Ett svep genom rapporten visar följande:

Unga kvinnor ser mer positivt på sina föräldrar, de trivdes bättre i skolan och hade mindre konflikter kapitel 3

Unga kvinnor är mindre benägna att acceptera att invandrare och sjukliga ställs sidan vid arbetslöshet, och de är mer angelägna om att dela jobben vid hög arbetslöshet kapitel 7

Intressant arbete och bra arbetskamrater tycker fler unga kvinnor är det viktigaste kravet ett bra arbete. Unga män betonar oftare bra lön, anställningstrygghet och karriärmöjligheter. Unga kvinnor har mindre ofta skinstrumentell inställen

XXX Sammanfattning

ning till sitt arbete, och de är mindre benägna att underordna sig instruktioner kapitel 8.

Färre kvinnor accepterar löneskillnader, fler kräver sociala unga

reformer och ökad jämlikhet, fler motsätter sig minskningar av

offentliga sektorn och skattesänkningar, och fler kräver skatteökningar höga inkomster och förmögenheter, allt jäm-

fört med jämnåriga män. Unga kvinnor vill också oftare öka skatterna för att finansiera ökad sjukvård, äldreomsorg, ATP,

barnbidrag, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning, bostads-

bidrag osv. I fråga om samtliga utgiftsposter var unga män mer restriktiva kapitel 12.

Unga kvinnor är vidare mindre toleranta för ekonomisk brotts-

lighet och oegentligheter kapitel 13.

Unga kvinnor är angelägna ett delat för föräldmer om ansvar

de har negativ hemmafrurollen och mer po-

rar, en mer syn sitiv äktenskapet, till barn och offentlig bamtillsyn. syn

Ifråga uppfostringsideal betonar de oftare att barn ska läras

om till osjälviskhet och tolerans, medan unga män oftare betonar

lydnad, och att vara beslutsam, självständig, flitig och uppfin-

ningsrik kapitel 18.

Ifråga internationella relationer är unga kvinnor mer positiom

till neutraliteten, minskat försvar, ökad u-hjälp, flyktingin-

va

vandring, och mer negativa till EU kapitel 21.

Betr. inställningen till olika samhällsinstitutioner har kvinnor

samhällskritisk hållning än män. Unga kvinnor är mer

en mer kritiska till den centrala statsapparaten, till kontrollapparaten,

positiva till välfärdssystemet, fackföreningarna och

men mer till olika altemativrörelser. Unga män är oftare positiva till

storföretagen, statliga institutioner, EU och partiväsendet

kapitel 27.

Liknande värderingar kommer fram när man frågar efter inställ-

ning till olika ideala sarnhällstyper. Unga kvinnor är mer ne-

gativa till marknadsekonomi, positiva till socialism,

men mer

Sammanfattning XXXI

ekosamhället, jämställdhet och jämlikhet. Unga män är mer positiva än kvinnor till ett samhälle med avancerad teknik, lag och ordning kapitel 32.

Dessa resultat korresponderar med de löpande valundersökningarna Under 80-talet fick vi högervåg framför allt i kapitel 25. en ungdomsgenerationen. När ungdomsenkäten genomfördes hösten 1993 hade pendeln svängt igen och de väljarnas partisympatier liknade unga åter de äldres. Förändringarna har delvis gått i olika riktningar för mer män och kvinnor. Kvinnor blev politiskt intresserade sedan unga mer 60-talet, män blev mindre intresserade, mäns valdeltagande minskade, kvinnors inte. Unga mäns ideologiska position flyttades högerut under 80-talet, kvinnors i påtagligt mindre utsträckning.

Den samlade bilden undersökningsresultaten, dels betr. kvinnornas av ökade förvärvsfrekvens och materiella situation, dels betr. värderingar bör i ljuset den aktuella utvecklingen från kollektivistiskt ses av nu en inriktad kvinnlig välfärdsstat till marknadsinriktat manett mer ligt samhälle. Män delar i högre utsträckning de värderingar som bär den utvecklingen, medan kvinnor oftare delar de traditionella upp nya kollektivistiska värderingar bar välfärdsstaten. För kvinnornas som upp del tillkommer även sysselsättningsfaktom, eftersom de i betydligt större utsträckning är anställda i och beroende av den offentliga sektom. Ungdomsenkäten genomfördes hösten 1993 under en extrem lågkonjunktur, med varsel omfattande offentliga nedskärningar. Vidom gade könsskillnader i allmänpolitiska värderingar är därför inte överraskande. Valundersökningarna och partisympatiundersökningarna visådan trend sedan början av 80-talet, som troligen skärpts under sar en 90-talet.

13 Generationsskillnader

SCBs och Barn- och ungdomsdelegationens attitydundersökning visar hur ungdomar sin uppväxt, utbildning, arbete, ekonomi, bostad ser och familjebildning, politik och samhälle, moralfrågor och framtiden. Eftersom undersökningen även omfattar äldre finns möjligheter till jämförelser med de äldres värderingar. Det demystiñerar del en vanföreställningar ungdomarnas eventuella särart, som frodas bäst om utan referenspunkter. Det allmänna intrycket är att ungdomars värde-

XXXII Sammanfattning

ringar inte skiljer sig särskilt mycket från föräldragenerationen, något från de äldsta. Det är olikhetema utan likheterna mellan generatiomer nemas värderingar som är iögonfallande.

I flera kapitel har förhållandet mellan de tre generationernas värderingar kommenterats i termer av hur väl resultaten stämmer med en teori om den s.k. tysta revolutionen Inglehart 1978; 1990. Teorin utgår från att olika generationer kommer att etablera generationsspecifika värderingar och synsätt som konsekvens av att de påverkas av skilda uppväxtvillkor. En generation som formas under knappa villkor kommer att betona materiell trygghet och säkerhet; generation en som växer upp under välfärd och överflöd kommer att betona andra värden, exempelvis sådana har att göra med jagutveckling och individuellt som självförverkligande. Eftersom varje generation tenderar att vara fastlåst i sin uppväxthistoria skulle den inte ändra sig något egen väsentligt sätt i sina grundläggande värderingar allteftersom den åldras och genomlöper olika faser i sin livscykel, i varje fall inte i förhållande till andra generationer. Teorin utesluter m.a.o. inte att de vuxna generationerna kan påverkas av stora samhällsförändringar, den antar men att denna påverkan inte påverkar förhållandet mellan generationerna m.h.t. deras grundläggande värderingar. På samhällsnivån skulle därför långsiktiga värderingsförändringar uppträda genom att olika generationer avlöser varandra, genom att de äldre generationerna har som präglats av knappa uppväxtvillkor dör och ersätts av nya generationer som har präglats av större välfärd och överflöd.

Enligt teorin anses utvecklingen gå från en hög värdering av materialistiska trygghetsvärden till hög värdering post-materialistiska en av frihetsvärden. Välfärdsutveckling och ökad utbildning antas medföra att den unga generationen får uppsättning värderingar än fören annan äldra- och pensionärsgenerationen samt att de får ökad medunga en borgarkompetens och större förmåga att påverka samhällsutvecklingen. De ungas synsätt skulle bl. innebära högre värdering ina. en av dividens självförverkligande och lägre värdering sådant hänger av som samman med materiell och fysisk grundtrygghet. Utvecklingen antas från hög värdering hån arbete, flit och sparsamhet till hög en av en värdering av glädje och njutning för stunden, från kollektivism till individualism, från undersåtlighet till aktivism, från sträng och absoen lutistisk moralsyn till fri och tolerant, samt inte minst från kristen en en livssyn till en sekulariserad och privatiserad livsåskådning. Värderingsförändringarna antas således gälla ett mycket brett spektrum.

Sammanfattning XXXIII

Detta är i själva verket ett problemen med teorin om den tysta reav volutionen. Man kan säga att det framväxande post-materialistiska värderingsmönstret är alltför oklart definierat. Medan materialism är relativt konsistent, betoning av ekonomisk och fysisk trygghet, som en tycks post-materialism kunna inkludera nästan vad helst, från som miljöskydd till ökat inflytande arbetsplatsen Svallfors 1989, sid. 88. Eftersom det post-materialistiska värderingsmönstret är oklart

definierat blir teorin vag och allmän.

Enligt teorin den tysta revolutionen skulle det alltså ytterst vara om välfárdsutvecklingen som ligger bakom värderingsförändringarna. Välfärdens barn och barnbarn har vuxit upp i materiell trygghet som föräldra- ungdomsgenerationen skulle ta välfärden för given och resp betrakta den självklar rättighet och förutsättning, medan välsom en färdens föräldrar den äldsta generationen snarare skulle betrakta den tillgång måste vämas, dvs. ett mål i sig. som en gemensam som som Aven sådan beskrivning teorin är tillspetsad och starkt förom en av enklad kan den underlätta förståelsen teorin. av

Det teoretiska perspektiv refererats kan med rätta kritiseras som ovan och ifrågasättas från skilda utgångspunkter Pettersson 1988; 1992a; 1994. Teorin utesluter inte heller att minskad social trygghet och materiell välfärd skulle kunna leda till andra värderingsförskjutningar. I akuta kristider kommer den yngsta generationens värderingar att forunder sämre livsvillkor än föregående åldersklasser och bör följmas aktligen uppvisa lägre nivåer för de postmaterialistiska frihetsvärdena och högre nivåer för kollektivistiska trygghetsvärden. Eftersom ungdomsenkäten genomfördes 1993 då särskilt ungdomsarbetslösheten var osedvanligt stor och då den ekonomiska krisen hade påtagliga effekter den allmänna levnadsstandarden bör dagens ungdomsgenerationer med föräldragenerationen uppvisa högre nivåer för kollektijämfört vistiska och materialistiska trygghetsvärden.

Inga enhetliga generationsskillnader

Tabell 11 visar att det knappast finns något enhetligt mönster beträffande värderingsskillnader mellan de tre generationerna. Sammanfattningsvis kan säga att resultaten för religion och moral åtminstone man delvis stämmer in det teoretiska perspektivet. Både bland män och

XXXI V Sammanfattning

Tabell 11 Generationsskillnader bland kvinnor och män vid olika värderingsdomäner. 1993 års ungdomsenkät. a 10-gradig skala där höga värden mer tillåtande syn. index som bygger pá flera delfrágor, se texten. Kvinnor Män 16-29 35-54 55-75 16-26 35-54 55-75 Samhällsmoralab 3.03 2.06 1.86 3.30 2.47 2.29 Tror pá personlig Gud % 15.9 17.5 30.8 14.3 15.6 14.3

Inst till fördelningsfrágor: Önskar mer jämlikhet % 80.0 72.1 74.0 63.4 71.6 84.9 minska ej off sektorn % 49.7 53,2 24,8 38.4 32.6 36.4 stora löneskilln onödig % 82.9 81.1 80.0 70.6 57.7 78.8 eff bör belönas bättre % 43.8 53.4 46.2 54.2 68.3 56.3 mer reformer behövs % 65.8 55.0 55.5 57.3 52.8 53.7

kvinnor visar de generationerna tillåtande synsätt när det yngre mer gäller samhällsmoral inställning till bidragsfusk, skattefusk, betala biljett, köpa stöldgods, ta muta m.m..

Tabell 11 visar också något färre med gudstrø. Även i fråga de bio-

om etiska frågorna eutanasi, suicid, döda i självförsvar har ungdomar en

mer tillåtande inställning, i linje med teorin. När det gäller sexualmoralen index över inställning till otrohet, sex med minderåriga, homosex och prostitution finns motsvarande generationsskillnader

enbart bland kvinnorna. Om man däremot tittar närmare inställning

till otrohet visar sig ungdomar strikta än äldre generationer.

mera Förklaringen kan här vara AIDS, som bör ändra sexualmoralen till förmån för mer stabila relationer. AIDS utgör just sådan viktig fören ändring i villkoren som enligt teorin bör leda till värderingsförändringar. En bidragande faktor kan att dagens ungdomsgeneration vara har upplevt skilsmässor i föräldrahushållet i större omfattning än tidigare generationer.

Ifråga om inställningen till fördelningspolitik kan man se tydliga skill-

nader mellan ungdomar och äldre, där ungdomar, särskilt unga kvin-

Sammanfattning XXX V

sociala reformer, är mindre benor, oftare kräver jämlikhet och samt nägna offentliga nedskärningar och stora löneskillnader. att acceptera således inte överens med teorin Dessa generationsskillnader stämmer de oavsett uppväxtförhållanden, skulle vara mer intresseom att yngre, rade individualistiska frihetsvärden och att de äldre skulle vara mer av intresserade kollektivistiska trygghetsvärden. I denna rapport har av visats etableringsfasen, dvs den period då ungdomar bygger upp ett att har kommit förlängas under eftersjälvständigt liv som vuxna, att äldre de kommer in i krigstiden. Ungdomarna är genomsnittligt när arbetslivet, de har sämre ekonomi än tidigare generationer, utflyttfrån föräldrahemmet sker och bosättning och familjeningen senare, Detta innebär de formbara åren, dvs den bildning blir fördröjd. att period då individen formar sina grundläggande värderingar, blir längre åren med hur det för föräldraoch att den förskjuts uppåt i jämfört var och pensionärsgenerationen. Den djupa lågkonjunkturen med massarbetslöshet bland och framtid bör ha haft inverkan ungdomar en otrygg ungdomars värderingar.

korresponderar dessa resultat visades i tabell En annan detalj som mot 9 där konstaterade att ungdomar har en mer utpräglad framgångs- och konkurrensorientering än de äldre. Fler ungdomar anser att ansträngning är viktigast för framgång.

kan således resultaten inte visar nå- Sammanfattningsvis man säga att beträffande generationsskillnader skulle got enhetligt mönster som stämma med teorin den tysta revolutionen. I vissa fall stämmer reom sultaten med den förväntade bilden, i några fall inte. I fråga om samhällsmoral, religiositet och bio-etiska värderingar visar de yngsta mer individualistiska frihetsvärden än de äldre, i andra avseenden där samhällsutvecklingen ställer ungdomsgenerationen inför nya förutsättdet tvärtom, nämligen ifråga sexualmoral inverkan av ningar är om

bl.a. AIDS fördelningspolitik inverkan av den extrema lågkon-

resp junkturen. Den övergripande slutsatsen blir därför att de generationshar visat alltför varierande för att skillnader som ungdomsenkäten är kunna sammanfattas i ett allmängiltigt påstående om värderingsförsåsom förutsägs teorin ändringar i postmaterialistisk riktning, av om den tysta revolutionen.

.granav

Kapitel 1

Inledning

Av Joachim Vogel

1.1 Uppdraget

Ungdomarnas allmänna livssituation har förändrats i jämförelse med den övriga befolkningens under de senaste årtiondena. Det är frågan om en relativ eftersläpning i i övrigt övervägande positiv välfärdsen utveckling som kan följas i de löpande statistiksystemen. Eftersläpningen har efterhand väckt allt större uppmärksamhet. Det krävdes långa tidsserier och systematiska analyser för att se de växande skillnaderna. I arbetskraftsundersökningarna kunde hur den man se relativa ungdomsarbetslösheten växte trendmässigt ända sedan 60-talet jämfört med de äldres arbetslöshet, och att ungdomar fick ta en ökande del arbetslöshetsbördan i lågkonjunktur Vogel, 1982. I

av se t ex

SCBs allmänna översikt över välfärdsutvecklingen fram till mitten av 80-talet visades att även ungdomsgenerationens inkomster och materiella levnadsstandard i vidare bemärkelse hade utvecklats än svagare den medelålders generationens Vogel, 1987, vilket även underströks senare i SCBs analyser av inkomstutvecklingen Jansson, 1990 och 1992. Man konstaterade att medan klasskillnader och regionala skill-

10 Inledning

nader hade utjämnats åtminstone fram till början 80-talet, så hade av

generationsskillnadema ökat. Ungdomarnas levnadsförhållanden upp-

märksammades alltmera i debatten, liksom ungdomars reaktioner

vidgade generationsskillnader. Debatten hade många bottnar: två huvudfåror behandlade jämlikhetsfrågan hur stora materiella skillnader kan accepteras och ansvarsfrågan som kom att kopplas till offentliga sektorns möjligheter föräldragenerationens roll. Några av kriti-

resp kerna förutsäger ett kommande generationskrig mellan ungdomsgenerationen och 40-talistema Kristersson 1993.

se t ex m

Inflationens omfördelningseffekter bostadsmarknaden, ATP-löftena, offentlig överkonsumtion 70- och 80-talet, växande statsskulder och ytterligare växande generationsskillnader skulle kunna leda till politisk revolt.

I 1993 fick SCB två uppdrag, dels rörande en genomlysning av mars

ungdomars välfärdsutveckling, dels rörande ungdomars värderingar och framtidssyn. Det första uppdraget som gavs av Generationsutredningen gäller objektiv kartläggning av levnadsförhållanden enligt

en

SCBs löpande undersökningar av levnadsförhållanden ULF av-

seende åren 1975-1991, med komplettering av ytterligare statistiksystem inom SCB. Det andra uppdraget regeringens barn- och gavs av

ungdomsdelegation och gäller en brett upplagd enkätundersökning

med huvudinriktning mot värderingar inom främst arbetsliv, boende, deltagande, livsåskådning, välbefin-

familjebildning, politiskt nonner, nande och framtidssyn. Enkätundersökningen således komplet-

ger en

terande bild ungdomarnas uppfattningar sin livssituation och

av om syn på framtiden. Båda uppdragen redovisas samlade i denna rapport, där således den objektiva välfärdsbeskrivningen och ungdomarnas

bedömningar och värderingar presenteras i ett sammanhang. Rapporten omfattar mycket stora datamaterial och variabelmängder, vilket endast

utrymme för första översiktlig redovisning. Rapporten är därför ger en

utpräglat deskriptiv, och tänkt som en utgångspunkt för fördjupade

analyser.

1.2 Välfárdsbegreppet i forskning och samhällsplanering

ULF-undersökningarnas allmänna inriktning hur man definierar och -

beskriver välfärden eller ofärden bygger sju centrala ställ-

-

ningstaganden. Den första principen är att man observerar välfärd på

individ- eller hushållsnivå. Det är i regel förutsättning för fördelen

Inledning 11

ningsanalyser, för studier av kausalsamband och för socialpolitiska överväganden.

För det andra begränsar man sig inte enbart till ekonomiska mått på välfärd såsom inkomster, bidrag, förmögenhet, utan tar även med andra förhållanden. Välfärdsbeskrivningar i olika länder utgår i allmänhet från relativt likartade listor över välfärdskomponenter i sin tur som beskrivs närmare med ett antal statistiska mått eller indikatorer. SCBs undersökningar av levnadsförhållanden ULF omfattar följande uppsättning komponenter:

Utbildning Sysselsättning och arbetstider Arbetsmiljö Ekonomi Boendeförhâllanden Transporter och kommunikationer Fritid Sociala relationer Politiska resurser Trygghet och säkerhet Hälsa Social rörlighet

ULF omfattar mätningar av ett stort antal indikatorer inom varje komponent. Mätningarna avser samma personer, vilket gör det möjligt att dels teckna ett välfärdspanorama för samma personer och grupper, dels analysera samband mellan olika typer av välfärdsproblem.

Den tredje principen är att statistiken ska jämföra levnadsförhållanden i olika befolkningsgrupper. Resultaten får därmed karaktären av systematisk statistik för jämlikhetsdebatten, för fördelningspolitisk planering och beslut. Det förutsätter att man har tillgång till uppgifter om enskilda personer som sedan kan sammanfattas till olika befolkningsgrupper. Man beskriver hur olika människor objektivt sett har det, och man intresserar sig därför primärt för utfall, såsom människornas konkreta inkomster, bostadsstandard, hälsa etc, till skillnad från verksamhetsstatistik om bostadsbyggande, investeringar i sjukvård osv.

Det femte ställningstagandet är att välfärden ska beskrivas helsom en het, och att samband mellan olika problem ska kunna analyseras.

12 Inledning

Detta förutsätter i princip att uppgifter olika problem samlas in för om personer och helst vid samma tidpunkt. samma

Det sjätte ställningstagandet gäller urvalet av de välfardsproblem som studeras. Aven ULF har stor detaljrikedom kan undersökningen om inte tillgodose alla intressen information vår välfärd. Urvalet om bygger på konsensus mellan olika intressenter. Undersökningsprogrammet har utfonnats i samarbete med ett stort antal experter inom forskning, offentlig förvaltning och intresseorganisationer. Det är i praktiken frågan om en utpräglat pragmatisk ansats, som är möjlig den variabelbredden. ULF omfattar 700 variabler genom stora ca välfardsindikatorer och klassiñceringsvariabler, vilket tillåter långtgående detaljredovisning. En löpande revision av hela programmet genomförs vart annat år.

Ett sjunde ställningstagande gäller att statistiken ska kunna fungera varningsklocka. Den ska både fakta nuläget och om försom ge om ändringar. Förändringarna ska löpande redovisas för ett stort antal befolkningsgrupper. Det sker inom SCBs system för social rapportering, publiceras i serien Levnadsförhållanden inom SOS. som

1.3 De tre försörjningssystemen

Detta är några av de centrala principerna för uppbyggnaden av de centrala välfárdsstatistiska systemen. Urvalet komponenter och delav aspekter ingår i mätningarna anknyter i viss mån till de traditiosom nella politikområdena utbildning, arbetsmarknad, ekonomi, bostadsmarknad, fritidssektom, transportsektorn, vårdsektom och säkerhetssektorn. Välfárdspolitiken ska tillgodose välfärdsförsörjningen inom dessa sektorer, och här man välfärdsstatistiken ofta som ett ser planeringsunderlag för den offentliga sektorns verksamhet, för offentliga tjänster och transfereringar. Välfárdsförsörjningen avgörs emellertid i huvudsak utanför den offentliga sektorn, där välfardspolitiken har korrigerande funktion omfattning har varierat. Den har exen vars panderat fram till slutet av 80-talet, men begränsats sedan dess.

Mera allmänt kan man skilja mellan tre övergripande välfárdsförsörjningssystem, nämligen sociala nätverk t ex familjen, släkten, vänkretsen, marknaden och ojfentliga sektorn. Det är en distinktion som

Inledning 13

också knyter till den så aktuella politiska debatten välan nu om färdsstatens omfattning och roll. Den offentliga expansionen kulminerade under 80-talet. Då kolliderade sociala ambitioner med ekonomiska restriktioner, och krav på hushållning, produktivitet och nya marknadsorientering bryter fram. Distinktionen mellan de tre försörjningssystemen har under 80-talet diskuterats av Sten Johansson 1983 som skiljer mellan privatlivet, marknaden och politiken. Hans Zetterberg skiljer mellan den lilla världen familjen och den stora världen marknaden och offentliga sektorn.

Sett i ett längre tidsperspektiv har nätverkens, marknadens och offentliga sektorns roll för välfärdsförsörjningen förändrats avsevärt. Förändringarna speglar grundläggande produktionsförhållanden och ideologiska system. I det gamla bondesamhället som byggde självhushåll spelade marknaden och offentliga sektorn en marginell roll. Industrialismen förde ut befolkningen i lönearbete, splittrade familjer och bröt upp försörjningsansvar mellan farniljemedlemmarna. Efter denna expansion av marknaden kom välfärdsstatens framväxt och offentliga sektorns expansion. I den kommunistiska visionen minskar marknadens betydelse och övergår till planekonorni. I blandekonomins Sverige dominerade istället tanken att offentliga sektorn endast skulle kontrollera och komplettera marknaden. Den skulle garantera jämlikhet och välfärd till alla där marknaden kom till korta, genom reglering, offentliga tjänster och transfereringar. Idag sker en restauration av marknaden genom avreglering, privatisering och begränsningar i transfereringssystemen. Balansen mellan marknad och offentlig sektor är fortfarande den centrala politisktideologiska motsättningen.

1.4 Välfärd som resurser och upplevelser

Välfärdsbegreppet kan konkretiseras i anslutning till de tre försörjningssystemen. Inom nätverk, marknad och offentlig sektor kan man identifiera ett antal arenor där det gäller att etablera sig och uppnå goda levnadsförhållanden. På varje sätter vi in våra och arena resurser där skapas nya resurser som kan sättas in andra Olika typer arenor. av resurser kedjas samman till mönster som innebär anhopning av goda eller dåliga levnadsförhållanden. Det är sådana negativa mönster som välfärdspolitiken ska bryta, och positiva mönster den vill förstärka.

14 Inledning

Inledning 15

16 Inledning

Arenabegreppet kan enklast illustreras inom marknaden, där arbetsmarknaden och varumarknadema bostadsmarknaden, livsmedels-

marknaden bildar fristående På arbetsmarknaden sätter

osv arenor.

in sina resurser förvärvade andra arenor. Exempel ingående

man

arbetsmarknaden är utbildning, yrkeserfarenheter, hälsa

resurser

och förbindelser. Utgående från arbetsmarknaden är framför

resurser allt inkomster löner, sedan kan sättas in bostadsmarknaden, som livsmedelsmarknaden Andra får arbetsosv. resurser som man

marknaden är erfarenheter yrkesmeriter, färdigheter, livserfarenhet, självkänsla och status som har ännu bredare användningsområden.

Förslitning i form ohälsa innebär successiv resursrninskning

av

arbetsmarknaden t lägre inkomster, och indirekt även

ex genom andra marknader.

Resursflödet omfattar även de andra försörjningssystemen, nätverk lika väl offentliga sektorn. Exempelvis är inkomster, förmögenhet och

som

status förvärvar arbetsmarknaden, liksom utbildning man

som man

förvärvar i offentliga sektorns utbildningssystem, viktiga även inom

nätverk, familjen vid partnerval, inom grannskap och

t ex ex.

föreningslivet. Inom offentliga sektorn ska egentligen gälla lika beefter behov, i praktiken spelar utbildning, kun-

handling resp. men

och förbindelser även där viss roll såsom

skaper, status en resurser.

Offentliga sektorns roll är att stärka resurssvaga medborgares ställning på marknaden bidrag kan in på varumarknaden,

genom som sättas

egentliga tjänster till låg eller ingen kostnad när marknaden inte tillhandahåller dessa till de priser kan betalas, eller då det rör sig om

som

exceptionella behov, samt inte minst genom rättsregler som reglerar

maktrelationer mellan arbetsgivare och arbetstagare, producent och konsument, mellan olika familjemedlemmar osv. Rättsreglerna kan ses form kollektiva medan bidrag och tjänster är indi-

som en av resurser, viduella.

I skandinavisk forskningstradition och statistik knyts välfärdsbegreppet

oftast till Man betonar då den instrumentella aspekten: re-

resurser.

används för att individen goda levnadsförhållanden, som

surserna ge således undersöks indirekt via resurser. Ett av skälen är att resurser är

lättare att definiera än behovstillfredsställelse lycka, livskvalitet, livsglädje. Statistiken har dessutom varit inriktad mot samhällsplanering,

således kunde manipuleras, dvs stärkas eller begränsas

resurser som

via politiska beslut.

Inledning 17

VÄLFÄRD SÅSOM RESURSER SOM SÄTTS IN RESP SKAPAS PÅ ARENOR

SQCIALA MARKNADEN S T A T EN NA TVERK

arbetsmarknaden: offentliga sektorn:

nppväxtfamilj:

in: utbildning in: kunskaper

in: -

ut: studiestöd erfarenhet participation

förbindelser hälsa skattesystem

ekon. stöd förbindelser ut: lagstiftning

ut: inkomster off tjänster äktenskapet: erfarenheter bidrag

in: status infrastruktur status inkomster ohälsa

kapital självkänsla

skönhet

ut: gemenskap

kärlek

självkänsla varumarknaden:

hälsa in: inkomst

stordrifts- kapital

fördelar kunskaper

senioritet släkten: ut: hälsa

in: övriga resurser

ut: förbindelser ekon. stöd

informatiønsmarknaden:

föreningsliv: in: kunskaper

in: deltagande ekonomi

status tillträde

ut: kunskaper ut: kunskap inflytande okunskap självkänsla underhållning

gemenskap

solidaritet status

18 Inledning

Arenabegreppet har varit utgångspunkten för dispositionen

av rapporten. De båda uppdragen från generationsutredningen ungdomars objektiva välfärdsutveckling resp. civildepartementet ungdomars värderingar och framtidssyn kompletterar varandra för att ge en samlad bild av dels förändrade levnadsvillkor för ungdomar och vidgade generationsskillnader, dels ungdomars reaktioner. Vi följer i denna rapport ungdomar genom de viktigaste arenorna.

1.5 Etableringsprocessen

Etableringsprocessen innebär en övergång från beroende av nätverk,

dvs. föräldrar, resp av offentliga sektorn studiebidrag, sysselsättningsstöd mm. till fullständig självständighet inom alla dvs. tryggad arenor, sysselsättning, egen inkomst, egen bostad, egen familj, deltagande i den representativa demokratin, eget socialt nätverk etc. Steget från barn till självständig från beroende till oberoende kan kort, vuxen, vara

när alla övergångar sker under relativt kort tidsrymd, eller utdraget

en när det finns strukturella hinder såsom höga utbildningskrav, svag efterfrågan arbetskraft och bostadsbrist. Svagt stöd för ungdomars etablering under sådana förutsättningar kan förlänga etableringspro-

cessen.

Ungdomsgenerationen har tidvis och i växande utsträckning ställts inför alla dessa problem. Successivt har ungdomsutbildningen förlängts, vilket i sin tur är konsekvens ökande utbildningskrav från en av arbetsmarknaden: ökad utbildningen förutsättning för ökad är en produktivitet. Vidare har ungdomarnas arbetsmarknad utvecklats negativt

i vissa avseenden: de har mött ökad konkurrens från kvinnor snabb sysselsättningsökning och den etablerade arbetskraften LAS innebär ökad anställningstrygghet för äldre arbetskraft. Konsekvenserna i

syns form trendmässigt ökande ungdomsarbetslöshet, jämfört med den av etablerade arbetskraften. Bostadsmarknaden har periodvis präglats av svårartad bostadsbrist, betydelsefull är bostadskostnadsutmen mera vecklingen. Hyrorna har stigit mera än konsumentpriserna, vilket särskilt drabbar ungdomar ska etablera sig bostadsmarknaden. som

Ur ett generationsperspektiv har inflationens omfördelande effekter

haft negativa konsekvenser för ungdomar: de äldre köpt bostäder i som ett annat kostnadsläge har idag relativt sett lägre boendekostnader.

Inledning 19

Om försörjningssystemen, dvs. nätverk uppväxtfamilj, arbetsmarknaden resp offentliga sektorn inte överbryggar etableringsproblemen kommer man att få förändringar av ungdomars livsvillkor:

Etableringsprocessen kommer att bli långsammare och utsträckas över en längre tidsperiod.

Etableringsprocessen kommer att avslutas senare för allt flera ungdomar.

Flera ungdomar kommer att befinna sig i en mellanställning

mellan barndom och ett självständigt vuxenliv, där man t ex bor kvar hos föräldrarna, eller drar sig fram med tillfälligt arbete varvat med utbildning, fastnar i långtidsarbetslöshet, väntar med familjebildning och barnafödande, lånar till uppehälle och studier osv.

Spridningen mellan ungdomar kommer att öka. Några komtidigt ut i vuxenlivet i samtliga avseenden, andra gör det mer först uppåt 30-årsåldem.

Sett i ett längre tidsperspektiv är det dessutom en allt mera

kvalificerad och äldre ungdomspopulation som befinner sig i

allt längre etableringsfas. Den är antalsmässigt större och geen nomsnittligt äldre, den är längre och bättre utbildad och välinformerad än jämnåriga för några decennier sedan, och den har lägre rösträttsålder också tillerkänts tidigare genom en vuxenroll.

Allt fler och allt äldre ungdomar som befinner sig i en mellanställning kan leda till en artikulering av gemensamma erfarenheter och värderingar, till generationsmotsättningar och politisk konflikt.

Förändringarna av etableringsfasen kan illustreras genom att följa resursuppbyggnaden för ungdomar. Uppväxtfamiüen kan ge barnen resurser i form av ett psykologiskt stöd för studier, och senare även ekonomiskt stöd under etableringen och efter utflyttningen. Föräldrarna kan också hjälpa till med sina kontakter när det är dags att skaffa jobb

20 Inledning

och bostad. Studiemotivering är ingående resurs i utbildningssystemet, och får där konsekvenser för utfallet i form studiemeriter. Så beav gränsas den sociala rörligheten mellan generationerna. Under studietiden svarar offentliga sektorn för en del av försörjningsbördan genom studiebidragssystemet. Studiemeriter kan sedan sättas in som resurser på arbetsmarknaden, där de kan ge inkomster som sedan kan sättas in bostadsmarknaden och är i regel en förutsättning för utflyttningen från föräldrahemmet. Egna inkomster är också en förutsättning för etablering andra varumarknader, dvs. en självständig ekonomi. Under studietiden, liksom eljest då man saknar tillräckliga inkomster, kan offentliga sektorn bidra med transfereringssystem bostadsbidrag, räntestöd, socialbidrag mm.. Etablering på arbetsmarknaden, en självständig ekonomi och bostad underlättarfamiljebildning, både en egen parbildning och barnafödande.

Avgörande för ungdomars etablering och deras levnadsförhållanden är i vilken utsträckning de tre försörjningssystemen uppväxtfamiljen, arbetsmarknaden och offentliga sektorn understöder ungdomarna när etableringsförutsättningama förändras. Man kan i princip tänka sig fyra strategier, som antingen lägger ansvaret för etableringsfasen någon av de tre försörjningssystemen nätverk, marknad eller offentlig sektor, eller ungdomarna själva. Det kan t.ex. krävas längre ansvarstagande från föräldrarna, offentliga bidrag, arbetsmarknadsåtmera gärder, eller lagstiftning för att förbättra ungdomars konkurrensläge. Om åtgärderna blir otillräckliga kommer ungdomsgenerationen att få större etableringsproblem och generationsskillnaderna kommer att öka. Det kan då bli fråga om sjunkande levnadsstandard för ungdomsgenerationen jämfört med äldre generationer, eller också skuldsättning, dvs. lägre levnadsstandard längre fram i livet.

1.6 Rapportens disposition

Rapporten följer ungdomars välfardsförsörjning och värderingar inom fem centrala arenor, nämligen uppväxtfamilj, utbildning, arbetsmarknad, bostadsmarknad, egen familjebildning, nätverk och den representativa demokratin. Dessa bildar sex block av kapitel del 1-6.

Del 1 omfattar uppväxtfirhållanden och utbildning. I kapitel 3 visas hemförhållanden skilsmässa; föräldrarnas utbildning, etniska bak-

Inledning 21

grund, religion, politiskt intresse, och deras stöd till barnens skolgång, samt ungdomarnas erfarenheter skolan trivsel, konflikter. Kapitel av 4 beskriver ungdomsutbildningens omfattning under perioden 1970- 92. I kapitel 5 diskuteras psykologiska problem i samband med förlängd skolgång.

Del 2 gäller etablering på arbetsmarknaden. I kapitel 6 följer vi sysselsättningsutvecklingen sedan 1970. Kapitel 7 gäller sysselsättningsproblem, dels ungdomsarbetslöshetens utveckling sedan 1970, dels omfattningen av förvärvshinder och osäkra anställningsförhållanden, vidare ungdomars inställning till åtgärder mot arbetslösheten. I kapitel 8 tittar vi ungdomars inställning till sitt arbete krav ett bra arbete, s k instrumentell inställning, beredskap att underordna sig ledningen mm.

Del 3 behandlar etableringen av en självständig ekonomi. Kapitel 9 beskriver ungdomarnas inkomstutveckling, och kapitel 10 deras ekonomi i termer av ekonomiska problem likviditet, betalningsproblem. Kapitel 11 visar levnadsstandarden i form av tillgångar kapitalvaror mm. Kapitel 12 ger ungdomars syn ekonomisk fördelningspolitik lönespridning, skatter, bidrag. Kapitel 13 behandlar ekonomisk moral: hur ungdomar ställer sig till olika typer av ekonomiska oegentligheter skattebidragsfusk, häleri, mutor, svartjobb, mm.

Del 4 gäller etableringen på bostadsmarknaden, där kapitel 14 behandlar det ökande kvarboendet och senarelagda utflyttningen från föräldrahemmet, hur den egna bostaden har anskaffats och vilka bostadsplaner man har. Kapitel 15 redovisar bostadsstandarden för ungdomar.

Del 5 behandlar etableringen av egen familj. Kapitel 16 beskriver den förändrade parbildningen och det senarelagda barnafödandet. Ungdomars inställning till och samlevnad följer i kapitel 17, och inställsex ningen till barnafödande och föräldraskap i kapitel 18.

Del 6 gäller uppbyggnaden sociala nätverk. I kapitel 19 finns av egna en beskrivning av utflyttade ungdomars kontakter med sina föräldrar umgängesfrekvens, gemensamma intressen, konflikter, resp. nära vänner. I kapitel 20 visas exponering för vålds- och egendomsbrott. Sedan följer tre kapitel med anknytning till internationella relationer, inställningen till invandrare och invandringspolitiken, samt invandrar-

22 Inledning

ungdomarnas situation jämförd med svenska ungdomar.

Del 7 behandlar ungdomars deltagande i den representativa demokratin. Kapitel 24 visar partipolitisk aktivitet, kompetens och politiskt intresse. Kapitel 25 följer ungdomsväljama mellan valen 1968-91 ifråga om valdeltagande, engagemang, partival, partiidentiñkation, förtroende för partier och politiker Kapitel 26 gäller olika påvermm. kansformer, och kapitel 27 beskriver förtroendet för olika samhällsinstitutioner.

Del 8 ägnas fritid och kultur. Kapitel 28 beskriver fritidsvanornas

utveckling, medan kapitel 29 behandlar ungdomskulturer.

Del 9 omfattar fyra kapitel som berör livsåskådningsfrâgør, etik och moral i kapitel 30, ungdomars inställning till framgång livsmål som kapitel 31 och inställning till olika typer av samhällen kapitel 32. I samtliga kapitel i rapporten finns dels jämförelser mellan olika ungdomsgrupper, dels mellan generationer. I kapitel 33 ges en samlad beskrivning av generationsskillnaderi värdepanoramat.

Del 10 avslutar med övergripande bilder ungdomars livskvalitet. I av kapitel 34 visas hälsosituationen och i kapitel 35 indikatorer på livsglädje. Rapporten avslutas i kapitel 36 med ungdomars framtidssyn, vad för och vilka förväntningar de har sysselsättning de oroar sig och levnadsstandard i framtiden.

1.7 Undersökningsmaterial

Etableringsperiodens förändring kan kartläggas antingen genom att följa födelsekohorter födda vissa år över antal år fram till

personer ett

viss levnadsålder, eller att jämföra situationen för åldersen genom l6-29-åringar studeras vid olika tidpunkter. Eftergrupper t ex som som vi i första hand vill beskriva periodeffekter, nämligen förändringar etableringsmojligheterna mellan 70- och 90-talet gäller den av statistiska redovisningen jämförelser olika åldersgruppers situation av 70-talet motsvarande åldersgruppers situation i början av 90resp talet. I rapporten kallar vi åldersgrupperna generationer, och vi koncentrerar oss jämförelser mellan tre generationer. I rapporten kommer att visas hur ungdomsgenerationens relativa situation har för-

Inledning 23

ändrats, vilket således sker genom jämförelser mellan ungdomar då på 70-talet med motsvarande åldersgrupp omkring 1990. Referenspunkten för dessa jämförelser är i regel äldre generationer vid samma tidpunkt. Ungdomsgenerationen definieras här som 16-29åringar, med uppdelning i tonåringar, 20-24-åringar och 25-29-åringar. Ungdomsgruppema jämförs sedan med föräldragenerationen, dvs 35-54-åringar resp. pensionärsgenerationen, dvs 55-74-åringar. Dessa jämförelser görs således beträffande välfärdssituationen vid mitten av 70-talet, och därefter varje år fram till 1991, varvid skillnaderna mellan generationernas välfärdsförsörjning beräknas. Den kompletterande ungdomsenkäten beskriver ett värdepanorama, likaledes för såväl ungdomar som äldre, den endast år 1993 och innemen avser håller alltså inga tillbakablickar till 70-talet.

1.7.1 Undersökningarna levnadsförhållanden ULF av

Sedan 1974 genomför SCB årliga intervjuundersökningar av svenska folkets levnadsförhållanden ULF, som omfattar ett tiotal väl-

färdskomponenter se längre fram. Antalet intervjuer har varierat

mellan 6 000 och 14 000 per år. Intervjupersonerna är utvalda slumpmässigt och utgör ett representativt stickprov ur Sveriges vuxna mantalsskrivna befolkning i åldrarna 16-74 fr 0 m 1980 16-84 år.

Vid intervjuerna, som i regel görs vid ett besök i hemmet, ställs ett stort antal frågor om levnadsförhållandena. Intervjuerna brukar ta cirka en timme. Av praktiska skäl är undersökningen indelad i fyra kvartalsundersökningar, sedan sammanställs till årsresultat. Det som innebär att intervjuerna i princip pågår under hela året, och att säsongsvariationer därmed sarnmanvägs till årsresultat. Deltagandet i undersökningen är frivilligt och intervjuuppgiftema är skyddade enligt sekretesslagen. Materialets hantering sker enligt datainspektionens föreskrifter och får uteslutande användas för statistiska analyser.

Totalt bygger uppgifterna i denna rapport intervjuer med drygt 126 000 personer mellan 16 och 74 år, intervjuade under perioden 1975-91. Nulägesbeskrivningarna avser 1988 t.o.m. 1991 års undersökningar som redovisas såsom ett gemensamt datamaterial, där statistiken således avser medelvärden för dessa år. Stickprovsstorleken för dessa år totalt 22 496 i åldern 16-74 år, 6 086 i var personer varav åldern 16-29 år. För trendanalyser utnyttjas hela materialet från 1975

24 Inledning

till 1991. Totalt rör det sig 125 942 intervjuer, varav 33 252 med om 16-29-åringar. Bortfallet i detta datamaterial varierar något mellan åren mellan 13 och 23 procent med successiv ökning under senare år. en 199091 låg bortfallet 21,4 procent medeltal.

SCB publicerar resultaten från dessa undersökningar i serien Levnadsförhållanden i SOS Sveriges officiella statistik. Serien omfattar fyra typer av rapporter:

1 sektoriella analyser: detaljerade rapporter som avser utvecklingen inom olika välfärdskomponenter vart åttonde år

2 intermittenta rapporter rörande olika utsatta gruppers situation t.ex. invandrare, pensionärer, handikappade, socialbidragstagare, låginkomstfamiljer,

3 rapporter som behandlar vissa aktuella samhällsproblem t.ex. sjukfrånvaro, boendesegregation, samt

4 översiktsrapporter över välfärden i sin helhet.

Den tekniska informationen rörande ULF är starkt begränsad i denna rapport. En mera fullständig diskussion av undersökningsmetodiken ut appendix till serien Levnadsförhållanden. Appendix 13 ges som Teknisk rapport avseende 1984-1989 års undersökningar av levnadsförhållanden ger basfakta om datainsarnlingsförfaranden bl.a. intervj uformulär och teknisk kvalitet för det aktuella datamaterialet.

ULF-undersökningarna har sedan 1975 genomförts med konstant undersökningsmetodik, i fråga om undersökningarnas uppläggning, intervjuteknik, definitioner och skattningsförfaranden, vilket är en grundförutsättning för rättvisande trendanalyser.

Utvecklingen mellan 1975 och 1991 beskrivs med ett sammanfattande

mått för hela perioden. I tabellerna anges förändringen mellan 1975 och 1991 procentandelen har eller saknar vissa egenskaper, av som dvs. hur många flera + eller färre - har resp situation 1991 jämsom fört med 1975. Beräkningen har gjorts med modellanpassning med s.k regressionsanalys. Med utnyttjande av skattningarna för åren 1975 till 1991 har andragradsfunktion anpassats enligt följ ande: en

Inledning 25

ytb0+b1t+b2t2+et

Med hjälp av denna funktion har differensen mellan andelarna 1975 och 1991 frarnräknats. Skattningen bygger således hela det under 1975-91 insamlade intervjumaterialet, i regel ca 126 000 intervjuer. För några indikatorer omfattar trendanalysen en kortare tidsperiod, vilket i så fall framgår tabell. av resp

I tabellerna anges vidare om trenden i positiv eller negativ riktning är statistiskt säkerställd. Detta har prövats med signifikanstest 95-procentsnivån och markeras med stjärna i tabellmaterialet. en

1.7.2 Ungdomsenkäten

Ungdomsenkäten är en omfattande postal undersökning som täcker ett brett attitydpanorama, samt viss kompletterande information om ungdomars levnadsförhållanden som inte ingår i ULF. Enkäten genomfördes under hösten 1993 med start under tredje veckan i augusti. Stickprovet omfattar 6 062 personer i åldrarna 16-74 år. Ungdornsgruppen 16-29 år är starkt överrepresenterad och utgör 83 procent av nettourvalet. De äldre ingår i materialet, i huvudsak som referenspunkter för jämförelser med ungdomsgruppen, men ger även möjligheter för beräkningar avseende alla l6-74-åringar.

I ungdomsenkäten görs bortfallsuppföljning i två steg med delurval bland dem som inte besvarat postenkäten subsampling, först per telefon och därefter i ett andra steg med personlig intervju. Uppföljningsarbetet sträckte sig fram till början av november. Tidpunkten för ungdomsenkäten var mindre lämplig med tanke Svarsfrekvensen, men nödvändig med hänsyn till tidsplanen för de båda uppdragen. I början av ett läsår sker en omfattande utflyttning från föräldrahemmet och omflyttning till andra studieorter. Tillgängliga adresser är då ofta inaktuella, och telefon saknas ofta. På senare tid har telefontätheten minskat, vilket antagligen främst gäller ungdomar under en övergångsperiod. Därför förlängdes datainsamlingen med ett tredje steg i form av kontakter via personligt besök.

Det effektiva antalet enkätsvar efter subsampling är 3 455 personer varav 2 896 i åldern 16-29 år. Detta motsvarar svarsfrekvens en

3 14-0756

26 Inledning

71,5 procent, och ett bortfall 28,5 procent, vilket är en relativt låg siffra för ungdomsurval. Enkätfonnuläret var dessutom mycket krävande och omfattande till innehållet. 19,5 procent har anträffats och 9,0 procent vägrade delta.

Ungdomsenkäten har vidare genomförts med ett litet tilläggsurval av studenter vid Göteborgs universitet ämnena socialt arbete, sociologi och internationell ekonomi. Detta material ingår inte i skattningarna för hela ungdomsgruppen, men särredovisas genomgående i tabellerna.

Liksom i ULF har sedan vissa strukturkorrigeringar genomförts i form efterstratiñering betr. kön och ålder, med utgångspunkt från befolkav ningsstatistik för år. resp.

för tabellredovisning och redovis-

117.3 Principer

mngsgrupper

I tabell 1.1 finns en översikt över redovisningsgruppema i denna rap-

port, med uppgifter befolkningsstorleken medeltal för 1988-1991

om betr. ULF stickprovsstorlek bastal. I tabellen visas dessutom resp. bastal för dels det sammanlagda materialet för 1975-1991 som ligger till grund för trendanalyserna i ULF. I tabellen visas också befolkningstal och bastal för ungdomsenkäten. Befolkningstalen överensstämmer inte alltid att undersökningarna dels olika år och p.g.a. avser olika undersökningsmetoder, dels att det rör sig två p.g.a. om stickprovsundersökningar. I vissa fall skiljer sig även deñnitionema, vilket framgår av kommentarer till tabell 1.1.

För att underlätta läsarens egna studier av materialet följa upp egna hypoteser, kontrollera slutsatserna har valts ett generellt och resp. samtidigt kompakt sätt att presentera materialet i tabellfonn. Av utrymmesskäl har inte statistik för samtliga redovisningsgrupper i tabell 1.1 tagits med i rapporten. Kompletterande tabellmaterial samt rapporten i sin helhet finns tillgängligt diskett.

Målsättningen är överskådlighet och fullständighet. Den tabellmässiga redovisningen är standardiserad för att underlätta överblicken av redovisningen. Redovisningen ska:

Inledning 27

ge information om nuläget för ett stort antal indikatorer levnadsförhållanden värderingar resp

beskriva hur levnadsförhållanden och värderingar är fördelade via särredovisningar avseende antal ett stort befolkningsgrupper

visa hur levnadsförhållandena har förändrats sedan 1975, dels för hela befolkningen, dels för olika delgrupper.

Kommentarer till tabell 1.1:

Ungdomarnas sysselsättning gäller den senaste veckan före intervjun, där ett eller flera av följ ande alternativ är möjliga:

under utbildning tillfälligt arbete fast arbete anställning egen företagarejordbrukare inkl. medhjälpande familjemedlem, samt arbetslösa

Dessa kategorier är inte varandra uteslutande. Man kan under och en samma vecka vara under utbildning, ha deltidsanställning, och en hjälpa till i ett företag.

Vidare särredovisas i ULF endast de ungdomar är fast förankrade som arbetsmarknaden, dvs heltidsanställda inte längre studerar, efsom ter socioekonomisk grupp. För ungdomsenkäten redovisas samtliga ungdomar efter socioekonomisk grupp. Definitionerna enligt denna klassificering, som är en standard som tillämpas i de flesta sociala undersökningar, redovisas i Meddelanden i samordningsfrågor 1982:4, SCB, resp i Vogel, Det svenska klassamhället, rapport 50 i serien Levnadsförhållanden, SCB. Med arbetare avses yrken normalt som organiseras inom LO, tjänstemän på lägre och mellannivå ligger utanför LO och har mindre än års utbildning efter grundskolan, och sex högre tjänstemän har minst sex års utbildning efter grundskolan.

28 Inledning

Övriga indelningar gäller ungdomarnas sociala, nationella och regio-

nala bakgrund. Här särredovisas arbetar- resp tjänstemannabarn, där

klassificeringen sker efter föräldrarnas socioekonomiska grupp under

barnens uppväxttid. Här tillämpas dorninansordning: klassificeringen utgår från den högsta förekommer hos föräldrarna. Det innebär att

som

arbetarbarnens föräldrar båda är arbetare, och att tjänstemannabamen har minst en förälder som är tjänsteman.

Nationellt redovisas via uppdelning mellan infödda svenska

ursprung

medborgare inkl. i Sverige födda invandrarbam, samt invandrare, dvs personer som själva är födda i utlandet.

I ungdomsenkäten genomförs ytterligare särredovisningar utöver dem har gjorts för ULF. Uppväxtfamiljen redovisas via uppdelning i

som

splittrad fullständig där bott med båda sina biologiska

resp. man

föräldrar fram till 16 års ålder. Partisympatier delas upp i borgerliga

m, fp, kds och nyd vänstern sap, v. Särredovisningen efter

c, resp

religion bygger en intervjufråga med nämnda svarsalternativ.

Tabell 1.1 Undersökningen av levnadsförhållanden ULF resp ungdomsenkäten UE. Befolkningstal samt bastal antal intervjuer för nulägesberäkningar 1988-91 resp trendanalyser 1975-91.

Antal i befolk- Bastal ningen tusental ------------------ -- 198891 1993 1993 198891 197591 enl ULF enl UE UE ULF ULF

HELA BEFOLKNINGEN 16-74 år 6166 6250 3455 22496 125942 16-74 år män 3090 3134 1709 11188 62082 kvinnor 3075 3116 1746 11308 63860 GENERATIONER

Inledning 29

Tabell 1.1 fortsättning

Antal i befolk- Bastal ningen tusental ------------------ -- 198891 1993 1993 198891 197591 enl ULF enl UE UE ULF

UNGDOMSGENERATIONEN

FAMILJ ETYP

ARBETSKRAFTSSTATUS l

30 Inledning

Tabell 1.1 fortsättning Antal i befolk- Bastal ningen tusental 198891 1993 1993 198891 197591 enl ULF enl UE UE ULF ANSTÄLLDA 1

SOCIOEKONOMISK GRUPP l 2

SOCIAL BAKGRUND l

NATIONALITET

REGION

3 UB: samtliga

Inledning 31

Tabell 1.1. fortsättning. Kompletterande särredovisningar för ungdomsenkäten UE. Befolkningstal samt bastal antal intervjuer.

Antal i Bastal befolkn tusental 1993 1993 enl UE UE

SPECIALGRUPPER 16-29 ár

UPPVÄXTFAMILJ

PART I SYMPAT IER Vänstern 444 729 Borgerlig 371 656 RELIGION Tror pá Gud 252 461 Tror pá Gud el högre makt 857 1543 Ej troende 305 516 STUDENTURVAL

Kapitel 2

Svensk mentalitet

i internationellt perspektiv

Av

Thorleif

Pettersson

Sammanfattning

Resultaten från stor jämförande värderingsstudie placerar den en svenska mentaliteten inom ramen för en gemensam nordisk mentalitet som utmärks av sekularisering och tillåtande privatmoral, en tendens till strikt samhällsmoral och betoning av egalitära sociala relationer, höga värden för subjektiv livskvalitet och en känslomässig n0rdism. Kapitlet argumenterar för att de ungas värderingar och framtidssyn

bör analyseras mot denna bakgrund.

34 Den svenska mentaliteten

SCB:s ungdomsenkät inriktad ungdomars var värderingar och framtidssyn, hur ungdomar såg arbetsliv, boende, familjebildning, politiskt deltagande, religion och moral etc. Genom att belysa de unga generationemas livsåskådningar och subjektiva bedömningar av sina livsvillkor skulle ungdomsenkäten komplettera ULF-undersökningarna, som bygger de svenska välfärdsmätningarnas traditionella ansats med en inriktning ... på beskrivande än värderande insnarare dikatorer. Terminologin intervjufrågomas karaktär de tillfråavser --gade personerna får beskriva sina villkor, inte värdera dem Tåhlin 1987:72. I ungdomsenkäten skulle ungdomarna få artikulera sina subjektiva värderingar. Eftersom dessa har att göra med vilka anspråk och behov man har går de utöver beskrivningen de faktiska levav nadsvillkoren. Genom att kombinera den beskrivande och värderande ansatsen skulle man få en bättre bild förhållandet mellan ungdoav marnas värdering av sin livssituation och deras faktiska levnadsvillkor.

En adekvat beskrivning av ungdomarnas värderingar och framtidssyn förutsätter att de jämförs med andra åldersgrupper, d.v.s. med de vuxna generationerna. Det år framförallt genom jämförelser med andra ålderskategorier man ser vad som utmärker och är typiskt för ungdomen. En adekvat beskrivning ungdomarnas värderingar och framav tidssyn innebär m.a.o. att de ses i ljuset av den svenska värderingsmässiga kontexten. Men denna kan i sin tur knappast ges en adekvat beskrivning utan jämförelser med andra kulturella kontexter, d.v.s. utan jämförelser med andra nationella eller regionala värderingsmässiga kontexter. De svenska ungdomarna bör således beskrivas i den svenska kulturella kontexten, som i sin tur bör i ett internationellt ses perspektiv. Genom en sådan ansats kan man fördjupa förståelsen de av svenska ungdomarnas värderingar och framtidssyn.

För att möjliggöra sådan förståelse en presenterar föreliggande kapitel några jämförande analyser som placerar den svenska värderingsmässiga kulturella kontexten i en större europeisk och nord-amerikansk kontext. Konkret syftar jämförelserna till att belysa frågan hur om meningsfullt det är att tala om en särskild svensk mentalitet i sin tur som skulle utgöra för ungdomarnas synsätt. En sådan ramen uppgift är naturligtvis alltför omfattande för att kunna genomföras i detalj inom ramen för föreliggande kapitel. Vissa övergripande tendenser kan dock presenteras.

Den svenska mentaliteten 35

Det finns ytterligare ett skäl till varför de internationellt jämförande analyserna presenteras. Ungdomsenkäten innehöll nämligen flera av de intervjufrågor som användes för att samla in det jämförande materialet. Därigenom kan resultaten från ungdomsenkäten jämföras med tidigare värderingsstudier, både inhemska och internationella. Därigenom blir det möjligt att bredare analys hur ungdomarna förge en av håller sig till skilda typer värderingsförändringar. Eftersom det av jämförande materialet är representativt för hela befolkningen 18-75 år i resp. länder kan materialet dessutom användas för utvidgade jämförelser mellan ungdomsgenerationen och de generationerna. vuxna

2.1 En internationell värderingsstudie

De internationella jämförelser som presenteras nedan bygger ett stort jämförande kultursociologiskt projekt, som ursprungligen kallades Den europeiska värderingsstudien The European Value Systems Study; EVS-studien. P.g.a. att studien har blivit alltmer omfattande brukar den numer benämnas The World Value Study WVS-studien. Studien påbörjades under slutet av 1970-talet och syftade till att besvara två övergripande frågor. Den första frågan gällde i vilken utsträckning Europa är homogent när det gäller befolkningarnas värderingar och uppfattningar om arbetsliv, familjeliv, politiskt liv, fritidsliv, religiöst liv och moraliskt liv. Den andra frågan gällde i vilken utsträckning de europeiska befolkningarnas värderingar och uppfattningar inom de aktuella värderingsdomänema kännetecknas av förändring eller stabilitet; i vilken utsträckning de europeiska befolkningarna konvergerar in mot ett gemensamt europeiskt värderingsklimat.

Att frågorna om Europas värderingsmässiga enhet eller mångfald resp. stabilitet eller förändring har utmynnat i så omfattande studie en sammanhänger både med ett allmänt kultursociologiskt intresse och den alltmer centrala frågan den europeiska politiska integrationen. om

Den europeiska värderingsundersökningen har genomförts i rad en länder. I varje land har stora intervjuundersökningar med omfattande representativa befolkningsurval ägt rum. Hittills har två faser genomförts. En första genomfördes 1981 och andra år 1990. F.n. pågår en diskussioner huruvida tredje fas skall genomföras 1995 eller om en 1999. I 1981 års undersökning medverkade ett 20-tal länder, varav merparten var europeiska. Vid 1990 års undersökning medverkade ett

36 Den svenska mentaliteten

fyrtiotal länder, varav flera utom-europeiska. Förenklat kan man säga att 1990 års undersökning innebar upprepning 1981 års. EVSen av materialet från 1981 och 1990 goda inblickar i de värderingsger förändringar som har skett i de medverkande länderna under 80-talet. Materialet också goda möjligheter att jämföra olika länder och ger regioner när det gäller befolkningarnas uppfattningar, attityder och värderingar inom en rad olika områden. Det är detta material som ligger till grund för följande diskussion om den svenska kulturella arenan och i vilken utsträckning denna uttrycker en särskild svensk mentalitet. Den svenska delen av EVS-projektet har presenterats i olika rapporter Pettersson 1988, 1994; Axelson Pettersson 1992; den svenska delen av 1990 års EVS-projekt finansierades av Riksbankens jubileumsfond; 1981 års omgång finansierades av ANSVAR och SIFO. Det finns också en rad internationella studier publicerade Ester et al., 1993.

Innan resultaten redovisas är det viktigt att uppmärksamma att jämförande analyser EVS-materialet är förenade med en rad svåra meav todproblem. Det är exempelvis långtifrån säkert att en och samma intervjufråga, exempelvis om hur man ser förhållandet mellan föräldrar och barn, som formuleras skilda språk och som ställs i skilda kulturella kontexter speglar en och samma bakomliggande, latenta värdering. Det är m.a.o. vanskligt att jämföra svarsfördelningar från olika länder eftersom man inte kan ta för givet att de mäter sak. Det finns emellertid skilda tekniker för att hantera sådana samma metodproblem. Det är sådana metodöverväganden motiverar att som följande resultatredovisning avser olika typer av index där svar från flera olika intervjufrågor kombineras. Genom att kombinera från svar flera intervjufrågor som antas spegla samma bakomliggande värdering minskar man inflytande från olika felkällor. Följande jämförelser gäller således sådana frågeområden där med någorlunda säkerhet man kan säga att svaren från de olika länderna de aktuella intervjufrågorna speglar samma bakomliggande värderingar Ester et al., 1993 och där angiven litteratur.

2.2 Två grundläggande dimensioner

En första jämförelse mellan Sverige och 15 andra europeiska och nordamerikanska länder framgår av sammanställningen nedan. De 16 länder som jämförs är Sverige, Norge, Danmark, Island, Storbritannien, Irland, Nord-Irland, Holland, Belgien, Väst-Tyskland, Frank-

Den svenska mentaliteten 37

rike, Italien, Spanien, Portugal, U.S.A. och Canada. Uppräkningen sammanfattar resultat från ett antal värderingsdomäner och hur anger de svenska resultaten förhåller sig till medelvärdet för samtliga länder vid resp. värderingsdomäner. För varje domän har länderna delats in i tre grupper; en ungefärlig tredjedel som ligger under medelvärdet, en ungefärlig tredjedel som i stort sett motsvarar medelvärdet och en ungefärlig tredjedel som ligger över medelvärdet. Indelningen i kategorierna över eller under de aktuella medelvärdena sammanhänger självfallet med hur de aktuella värderingsdomänerna benämns. Om ett visst land visar jämförelsevis höga andelar som känner förtroende för de politiska aktörerna och låga andelar som inte känner sådant förtroende kan man antingen säga att landet ligger över medelvärdet för politiskt förtroende eller under medelvärdet för politisk misstro

I jämförelse med andra länder visar svenskarna jämförelsevis äga värden för: Uppskattning av hierarkiska, auktoritära sociala relationer Ekonomisk konservatism ägarna bestämmer; lön efter effektivitet Förtroende för maktens och ordningens institutioner Religiositet och förtroende för kyrkanoma Benägenhet att fostra barnen till konformitet och anpassning Teknologisk orientering tilltro till vetenskap, teknologi Benägenhet att fostra barnen till individuell framgång

I jämförelse med andra länder visar svenskarna jämförelsevis måga värden för: Strikt samhällsmoral Traditionell familjesyn Protestbenägenhet gräsrotsaktiviteter Offervilja för miljökampen Krav det goda arbetet Subjektiv livstillfredsställelse

I jämförelse med andra länder visar svenskarna genomsnittliga värden för: Privatmoral sexuella relationer, bio-etiska frågor Förtroende för demokratins institutioner Post-materialistiska frihetsvärden Tolerans mot etniska minoriteter Tolerans mot avvikande beteende Den kulturella gemenskapens betydelse för det goda äktenskapet

38 Den svenska mentaliteten

Sammanställningen antyder onekligen flera intressanta särdrag i svenska värderingssystem. Aven om sammanställningen inte anspråk

ger att vara heltäckande genom att resultat för samtliga de värdeange

dimensioner som ingår i EVS-materialet kan säga att den visar

man delvis väntade, delvis oväntade resultat. I jämförelse med de aktuella 15 länderna skulle svenskarna 1 mindre intresserade auktorivara av

tära sociala relationer önskar utveckling mot ett auktoritärt

mer samhälle, överordnades instruktioner finner riktiga behöver man

följas, 2 vara mindre intresserade av ekonomisk konservatism

ägarna bestämmer själva över hur verksamheten skall bedrivas, effektiv anställd skall tjäna än mindre effektiv, 3 känna mindre mer

förtroende för maktens och ordningens institutioner polis, rättsvä-

sende, försvar, kyrka , stora företag, 4 sekulariserade, 5 vara mer visa mindre tilltro till vetenskap och teknologi, 6 mindre vara benägna att fostra barnen till konformitet d.v.s. att betona gott uppträdande, lydnad, religiös tro, att betona beslutsamhet, oberoende, fantasi, 7 vara mindre benägna att fostra barnen till individuell

framgång d.v.s. att betona sparsamhet, hårt arbete, 8 visa en strängare samhällsmoral ta mer avstånd från exempelvis skattefusk, socialt fiffel, stöld, att behålla hittegods, lögn i egenintresse etc, 9 ha

större krav det goda arbetet exempelvis att arbetet skall bidra till

personlig utveckling, att det skall ge stimulans, tillfälle till initiativ, inte vara för stressigt, innebära bra arbetstider, respekterat, 10

vara visa större benägenhet att delta i olika protest- eller gräsrotsaktiviteter

har deltagit i eller kan tänka sig delta i namninsamlingar, vilda

strejker, demonstrationer, bojkotter, husockupationer. Det förtjänar slutligen nämnas att svenskarna visar högre värden för olika aspekter av den subjektiva livstillfredsställelsen.

Det skulle föra för långt att redovisa svarsfrekvenser från vart och ett

av de aktuella länderna och för var och en av de aktuella värderingsdomänema. Här räcker det med att konstatera att svenskarna i flera avseenden skiljer sig från ett abstrakt medelvärde för värderingsdiresp.

mensioner. Men ett sådant resultat är inte tillräckligt för att utpeka särdragen i en särskild svensk mentalitet som skulle skilja sig från andra mentaliteter. Några av de svenska särdragen skulle kunna

vara mer

grundläggande än andra. I så fall skulle det framförallt vara de grund-

läggande särdragen som konstituerar den svenska mentaliteten. För det andra kan man inte utesluta att andra länder uppvisar i stort sett samma särdrag som svenskarna. I ett sådant fall vore den svenska mentaliteten inte typiskt svensk utan gemensam för flera länder.

Den svenska mentaliteten 39

För att beakta sådana invändningar kan det värt att något i

vara mer

detalj visa resultat från en simultan fler-dimensionen analys 1990

av

års EVS-material från samtliga 16 länder nämndes Ester et

som ovan

al., 1993: 1580. Resultaten som redovisas i Figur 1 visar att en grund-

läggande differentiering av de aktuella nationella värderingssystemen

enklast låter sig göras efter två övergripande dimensioner. Den första

dimensionen utgör en kombination å sidan kyrksamhet och

av ena re-

ligiös tro och å andra sidan sträng privatmoral och kritisk

en syn

abort. Med hjälp av värdena i denna dimension kan skilja länder

man

med jämförelsevis höga värden hög kyrksamhet, strikt privat-

syn

moral, motvilja mot abort från länder med jämförelsevis låga värden.

Den andra dimensionen gäller en kvalitativ indelning mellan länder som uppvisar en strikt samhällsmoral till skillnad från länder som har

en jämförelsevis stark betoning individuell framgång. Den senare inställningen karaktäriseras av att man vill lära barnen hårt arbete och sparsamhet samtidigt som man lägger mindre vikt vid osjälviskhet och

tolerans. Med en fri och sannolikt överdriven tolkning kan kanske

man

säga att dimensionen speglar skillnaden mellan kollektivistiska och in-

dividualistiska värderingssystem, eller om man så vill, skillnaden mellan en betoning av det gemensamma bästa eller individens bästa.

Figur 1: Indelning av 16 västländer i två grundläggande värde-

ringsdimensioner. Resultat från 1990 års EVS-undersökning.

Kyrksamhet, strikt privatmoral, motvilja mot abort: Laga värden Höga värden

Strikt samhällsmoral Sverige Irland Danmark Nordirland Norge Italien Storbritannien Spanien

Individuell framgång Holland U.S.A. Belgien Canada Frankrike Portugal Väst-Tyskland Island

40 Den svenska mentaliteten

Resultaten i Figur 1 antyder fyra grupper av länder. Om man bortser från detaljer kan man säga att de protestantiska nordiska länderna bildar en värderingsmässig region där Danmark och Sverige skulle utgöra

kärnan. Det katolska Sydeuropa inklusive det katolska Irland skulle

bilda en andra region medan det protestantiskt och katolskt blandade Mellaneuropa med Holland, Belgien, Väst-Tyskland och Frankrike skulle utgöra en tredje. Slutligen skulle det likaledes religiöst blandade Nordamerika med U.S.A. och Canada utgöra en fjärde värderingsmäs-

sig region. Man kan hävda sådan värderingsmässig regionalise-

att en ring förefaller intuitivt rimlig och att den ger tilltro till den analys som

ligger bakom den aktuella indelningen. Här bör således nämnas att den

statistiska analys som ligger till grund för resultaten inte utgick från

några som helst restriktioner om att de värderingsmässiga regionerna

skulle geografiskt sammanhängande. Att analysen ändock tycks vara bilda åtminstone delvis sammanhängande regioner ökar tilltron till resultaten.

Indelningen av länder i Figur l har skett utifrån mediansnitt i de två grundläggande dimensionerna. Av det skälet behöver skillnaderna

mellan de fyra grupperna av länder inte vara särskilt stora. Skillnaderna får m.a.o. inte överdrivas. På samma sätt är det viktigt att notera att indelningen i de fyra grupperna ge utesluter att det skulle finnas betydande skillnader mellan länder inom en och samma grupp. Att de

nordiska länderna förts till och utesluter således inte en samma grupp att de nordiska länderna sinsemellan kan uppvisa betydande olikheter,

också när det gäller båda de centrala dimensioner ligger till grund

som för gruppindelningen.

När det gäller den horisontella indelningsgrunden, den som avser religion, privatmoral och inställning till abort, finns de tydligaste skillna-

derna mellan å sidan Irland, Nordirland och U.S.A. och å den ena an-

dra Danmark och Sverige samt i viss mån Holland och Frankrike. När det gäller den vertikala indelningsgrunden, den som avser skillnaden mellan en strikt samhällsmoral och en inriktning individuell framgång, ñnns de största skillnaderna mellan å ena sidan Irland, Danmark och Sverige samt å den andra Portugal, Belgien, U.S.A. och Canada.

Om man kombinerar de båda indelningsgrundema får man de gruppe-

ringar som redovisas i Figur Figuren visar att man kan tala om en

särskild nordisk kultur som skulle kännetecknas av lägre värden för religiös tro och kyrksamhet, en mer liberal privatmoral med tillåtande

synsätt visavi sexuella relationer och bio-etiska frågor, inklusive abort,

Den svenska mentaliteten 41

en striktare samhällsmoral och ett lägre intresse för individuell framgång. En sådan mentalitet skulle således utgöra kärnan i nordisk, en särskilt dansk-svensk mentalitet. Här finns dock skäl att upprepa att ett sådant konstaterande inte innebär att exempelvis Danmark och Sverige skulle vara helt lika när det gäller de aktuella värderingarna. Att det finns skillnader mellan grupper innebär inte att resp. grupper skulle vara inbördes lika

Den största skillnaden mellan de olika länder får grupperna av man genom att längs diagonalerna i Figur Man kan därför säga att det finns en inte obetydlig skillnad mellan det sekulariserade och kollektivistiska Norden och det religiösa och individualistiska Nordamerika, resp. mellan det sekulariserade och individualistiska Mellaneuropa och det religiösa och kollektivistiska Sydeuropa.

således tala I en övergripande mening kan man sammanfattningsvis nordisk värderingsmässig mentalitet i två grundläggande om en som hänseenden skiljer sig från andra kulturella regioner. Det vid som en första anblick tycks vara en svensk mentalitet visar sig vid närmare eftertanke snarare vara en nordisk.

Resultaten från ungdomsenkäten bör i ett sådant perspektiv. En ses viktig uppgift blir m.a.o. att studera hur de svenska ungdomarna förhåller sig till de äldre generationerna vid de grundläggande dimensioner som diskuterats ovan. Intuitivt kan man föreställa sig två diametralt skilda för sådant studium. Å sidan kan perspektiv ett ena man utgå från att den gemensamma andan eller kärnan i en kulturell region definitionsenligt delas av alla, oavsett generationstillhörighet. De skilda generationerna skulle samlas kring kärnan i den värderingsmässiga nationella identiteten. Ju mer en värderingsdimension utgör en viktig komponent i en nationell anda, desto mindre värderingsskillnader mellan generationer. Omvänt skulle kunna säga att frånvaro man av värderingsskillnader mellan generationer per definition anger käri den nationella kulturen. Å andra sidan kan från nan man utgå att de nationella eller regionala kulturella identitetema utgör ett historiskt an som ständigt förändras av skilda utvecklingssprocesser där inte minst de unga skulle vara föregångare. P.g.a. ändrade livsbetingelser skulle de unga utgöra en förtrupp i förändringsprocessema och bilda en motkultur mot den förhärskande nationella kulturen. Generationsskillnader skulle därigenom vara särskilt påtagliga vid de aspekter av den historiskt givna nationella kulturen som är mest utsatt för föränd-

42 Den svenska mentaliteten

ringsprocesser. Oavsett vilket perspektiv man utgår från kan man hur

som helst säga att det är av synnerligt intresse att studera förhållandet

mellan generationer vid de värderingsdimensioner har diskuterats

som

ovan och som sitt sätt utgör kärnan i svensknordisk mentalitet.

en

Sådana studier skulle kunna ligga till grund för diskussion

en om

eventuella förändringar den svenska mentaliteten. Eftersom

av ung-

domsenkäten innehöll flera de intervjufrågor har använts för

av som

analysen av de nationella och regionala värderingskulturema låter sig

ett sådant studium genomföras. Analyserna presenteras i kommande kapitel.

2.3 Religion och moral i 16 länder

Som avslutning detta kapitel kommer några de nationella

av svars-

fördelningar som har diskuterats ovan att redovisas mer i detalj. Redovisningen syftar till att belysa hur stora differenserna de olika

mellan

länderna är vid de aktuella värderingsdimensionema. Aven skill-

om naderna mellan de olika länderna är statistiskt säkerställda kan de vid närmare anblick synas triviala. När arbetar med stora material blir man även små differenser statistiskt säkerställda. För den intresserade kan

nämnas att de nationella stickproven varierar mellan 1000 och

cza

2800 svarspersoner. När det gäller de svarsfördelningar redovisas

som

i det följande bör noteras att enskilda procenttal och medelvärden

självfallet kan vara behäftade med fel utöver vad som sades

ovan om

svårigheter att jämföra resultat från skilda kulturella kontexter. Man

bör därför inte lägga alltför stor vikt vid enskilda värden utan

mer se till allmänna tendenser.

Tabell 2.1 visar resultat från 1981 och 1990 för den religiösa

dimensionen. Tabellen redovisar värden för tre aspekter, gäller

en som

privat religiös tro och två som gäller relationen till kyrkor och

sam-

fund, dels i form gudstjänstbesök, dels i form förtroende för kyr-

av av

kornas förmåga att ge adekvata olika problem. Tabellen visar

svar

klart att de nordiska länderna, särskilt Danmark och Sverige, ligger på

avsevärt lägre nivåer än de övriga länderna, inklusive de nationer från

det kyrkligt blandade Mellaneuropa i samband med Figur l sades

som

visa samma låga nivåer för det religiösa de

engagemanget som nor-

diska ländema. I allmänna ordalag kan säga att resultaten visar

man en

tydlig dansk-svensk sekulariserad särart. Tabellen visar dessutom att

merparten av länderna har sett mindre tillbakagång för det religiösa

en

och kyrkliga under l980-talet. engagemanget Tillbakagången har dock

Den svenska mentaliteten 43 w A H

44 Den svenska mentaliteten

inte medfört att skillnaderna mellan länderna har blivit mindre. Den nordiska särarten är inte mindre tydlig vid 1980-talets slut. Minskningen har m.a.0. varit ungefär lika stor i merparten av länderna. En allmän tendens är att minskningen till betydande del har skett genom ett generationsutbyte, som i undersökningsteknisk mening innebär att den äldsta generationen vid 1981 års undersökning 66-75 år, visom sade jämförelsevis höga värden för det religiösa och kyrkliga engagemanget, nio år har fallit för det övre åldersstrecket och ersatts senare 1990 års yngsta 18-27 år, generation visar betydligt lägre av en som värden för de olika dimensionerna av ett religiöst engagemang Ester et al., 1993: 64. Om man ser till 1990 års resultat visar sig dessutom tydliga generationsskillnader som innebär att de yngre genomgående visar lägre värden. Förutsättningar för att 1980-talets allmänna och långsamma tillbakagång för det religiösa engagemanget skall fortsätta finns således. En kommande diskussion av resultaten från ungdomsenkäten antyder dock att bilden för Sveriges del skulle kunna vara annorlunda.

Enligt Figur 1 bygger den horisontella indelningsgrunden utöver religion på inställning till olika s.k. privatmoraliska frågor, inklusive

abort. Med privatmoral avses dels syn på bio-etiska frågor syn

självmord, eutanasi, att döda i självförsvar, dels synsätt olika aspekter av sexualitet sexuell otrohet, homosexualitet, prostitution och narkotikabruk. Enkätfrågorna var utformade som lO-gradiga skattningsskalor där man för varje handling fick ange i vilken utsträckning man ansåg att den kunde rättfärdigas l kan aldrig rättfärdigas; 10 kan alltid rättfärdigas. Indelningen i privatmoral visavi samhällsmoral jfr senare i framställningen är först och främst empiriskt motiverad och inte helt klar i analytiskt hänseende. Resultaten i Tabell 2.2 visar att de nordiska länderna inte visar samma tydliga särart för privatmoralens del som för religionens. Här föreligger inte några skillnader visavi de mellaneuropeiska länderna, exempelvis Väst-Tyskland, Holland, Belgien och Storbritannien. Däremot finns en skillnad gentemot det katolska Europa och U.S.A. Om man ser till medelvärdet för de aktuella skalorna kan man knappast säga att de nordiska länderna skulle utgöra en speciell kategori. Här är bilden snarare att Nord-Irland, Irland och Portugal visar något striktare bedömningar än de övriga länderna. När det gäller inställning till abort kan man i stort sett säga att bilden är densamma. Den nordiska särarten vid den första indelningsgrunden skulle m.a.0. mer ha att göra med den religiösa komponenten än med den privatmoraliska, inklusive synen abort.

Den svenska mentaliteten 45

H

w

w . H

m

m

U

m w

n H

G

m

46 Den svenska mentaliteten

När det gäller förändringen mellan 1981 och 1990 visar Tabell 2.2 en allmän utveckling till en mer tillåtande privatmoral. Denna utveckling låter sig endast delvis förstås sätt vid religionen, d.v.s. i samma som termer av generationsutbyten. Analyser som inte redovisas här tyder dessutom att den nordiska utvecklingen har gått skilda håll vid sexualmoralen resp. inställningen till de bio-etiska frågorna. Vid den första komponenten kan märka utveckling mot strikta man en mer synsätt medan vid de bio-etiska frågorna utveckling mot tillåtande en mer synsätt kan märkas Pettersson 1994. Vid den första komponenten kan en återgång bland de generationerna till striktare synsätt yngre märkas; vid den andra komponenten kan märka fortsatt man en utveckling mot tillåtande synsätt bland de Den nordiska mer yngre. utvecklingen för privatmoralens del syns m.a.o. sammansatt och delvis motsägelsefull. Inte heller vid inställning till abort syns utvecklingen vara likartad i de olika länderna. I några länder, däribland Sverige och Danmark, har utvecklingen gått mot minskad acceptans för de aktuella bevekelsegrunderna som legitima skäl till abort. Möjligen är denna utveckling relaterad till utvecklingen mot en strängare sexualmoral. Om man däremot ser till Spanien, U.S.A. och Canada har utvecklingen varit den motsatta. Man kan inte finna någon m.a.o. gemensam tendens vid synen abortfrågan.

När det gäller privatmoralen syns således bilden komplicerad vara mer än vad som var fallet vid de religiösa värderingarna. För att upprepa vad som sades ovan kan man sammanfattningsvis konstatera att den nordiska, dansk-svenska särarten tycks mer tydlig vid de religiösa värderingarna är vid de privatmoraliska.

För att återgå till indelningen nationella värderingssystem i fyra av grupper gällde den andra indelningsgrunden åtskillnad mellan länen der som visar strikt samhällsmoral till skillnad från länder visar som större betoning av individuell framgång. De samhällsmoraliska bedömningarna avser i vilken utsträckning man accepterar att göra anspråk sociala förmåner man inte har rätt till, att inte betala kollektiva färdmedel, att skattefuska, att köpa stöldgods, att ta emot mutor, etc. Liksom vid privatmoralen hade de aktuella intervjufrågorna utformats som lO-gradiga skattningsskalor där svarspersonerna för resp. handling fick i vilken utsträckning den ange kunde rättfärdigas. Skillnaden mellan dessa bedömningar och de privatmoraliska kan närmast sägas bestå i att de samhällsmoraliska bedömningarna gäller relationer mellan medborgarna och det offentliga medan de senare gäller i vilken utsträckning man accepterar

Den svenska mentaliteten 47

att medborgarna i mer privata angelägenheter handlar efter eget gottñnnande.

Den andra aspekten den aktuella indelningsgrunden gällde inriktav ning individuell framgång. De intervjufrågor användes för som denna aspekt avsåg vilka egenskaper ansåg särskilt viktiga att man barn fick lära sig. Skilda analyser har visat att egenskaperna hårt arbete resp. att sparsam kan användas indikatorer den vara som aktuella aspekten. Att denna sägs ha med individuell framgång att göra motiveras av att de båda indikatorerna visar negativt samband med egenskaperna tolerans och osjälviskhet.

Enligt indelningen i Figur l skulle de nordiska länderna kännetecknas av striktare samhällsmoral och mindre inriktning mot individuell framgång. Tabell 2.3 visar resultat för båda aspekterna. Allmänt kan sägas att resultaten knappast visar några dramatiska

skillnader mellan

de olika länderna när det gäller sarnhällsmoralen. Overlag kan man säga att samtliga länder visar strikta bedömningar. Medelvärdet den tio-gradiga skattningsskalan ligger runt värdet något som indikerar att man allmänt tar starkt avstånd från de aktuella handlingarna och anser att de nästan aldrig kan rättfärdigas. Mellan tredjedel och en en fjärdedel tar kategoriskt avstånd från ll av 12 mer eller mindre omoraliska handlingar. Värdena i tabell 2.3 visar att Sverige, Danmark och Norge tillsammans med Nord-Irland och Irland har givit något striktare bedömningar än övriga länder, där Frankrike visar de mest tillåtande synsätten. Men det är viktigt att betona att skillnaderna mellan den förstnämnda gruppen och de övriga länderna inte är iögonfallande.

Allmänt kan sägas att de sarnhällsmoraliska bedömningama visar en utveckling mot mer tillåtande synsätt under l980-talet. Aven om förändringarna inte är stora är de som regel statistiskt säkerställda. Andra analyser som inte presenteras här visar att utvecklingen mot tillåmer tande synsätt delvis låter sig förstås i termer sådant av generationsutbyte som diskuterades i samband med religion och privatmoral. Till bilden hör också att skillnaderna mellan varandra följande generationer för Danmarks och Sveriges del är mindre vid samhällsmoralen än vid privatmoralen. De skilda generationerna skulle m.a.o. vara mer enade om en strikt samhällsmoral än de något mindre strikta om privatmoraliska bedömningarna. Diskussionen i ett tidigare avsnitt nämnde att de värderingsdimensioner där generationerna överens var

48 Den svenska mentaliteten

H

m

u

m

m

m M

Den svenska mentaliteten 49

skulle kunna betraktas som centrala i den nationella andan. Det sagda kan därför anföras som ytterligare ett argument för att en strikt samhällsmoral skulle känneteckna en nordisk mentalitet.

När det gäller inriktning på individuell framgång är skillnaderna mellan de nordiska länderna och övriga länder av samma begränsade omfattning som vid samhällsmoralen. De nordiska länderna visar synnerligen låga värden för denna dimension medan enbart några av de övriga ländema kommer upp till märkbara andelar. Det gäller särskilt Frankrike, Belgien, Portugal och U.S.A.

Sammanfattningsvis kan man därför upprepa att de tydligaste särdragen i den nordiska, särskilt dansk-svenska, mentaliteten gäller den aspekt som har med religion och kyrksamhet att göra. När det däremot gäller privatmoral, inställning till abort, samhällsmoral och inriktning på individuell framgång, är de skillnader som antyds av indelningen i Figur 1 inte lika iögonfallande, även om de är statistiskt säkerställda. Mot den bakgrunden har det sitt intresse att något fördjupa och komplettera bilden av de nordiska ländernas eventuella särart när det gäller samhällssynen.

Tabell 2.4 presenterar resultat för ytterligare några aspekter av samhällssynen, nämligen förtroende för maktens och ordningens institutioner resp. för demokratins institutioner, protestbenägenhet, samt sociala och ekonomiska relationer. syn

Resultaten visar att Sverige ligger något lågt när det gäller förtroende för maktens och ordningens institutioner försvar, polis, rättsväsende, kyrka, stora företag samt visar genomsnittligt värde vid förtroende för demokratins institutioner utbildningsväsendet, tidningarna, fackföreningarna, riksdagen, statsförvaltningen. Indelningen och benämningen av de två typerna av institutioner är gängse i analyserna av EVS-materialet. Detta utesluter självfallet inte att den kan kritiseras. Man kan exempelvis notera att indelningen delvis går tvärs med en indelning i statliga och privata institutioner. Man kan också notera att några institutioner, exempelvis rättsväsendet, lika mycket har med demokratiska rättigheter som med medborgerliga skyldigheter att göra. Om bortser från sådana invändningar kan man emellertid man notera att förtroendet för de två typerna av institutioner visar en differentierad bild. Att känner förtroende för en typ av man institutioner innebär inte att man nödvändigtvis känner förtroende för

50 Den svenska mentaliteten

en annan. Den svenska mentaliteten skulle utgöras kombination av en av jämförelsevis lågt förtroende för maktens och ordningens institutioner och medelhögt förtroende för demokratins.

EVS-materialet från de 16 länderna visar allmän en utveckling mot minskat förtroende för de aktuella institutionerna, särskilt maktens och ordningens institutioner. Denna utveckling kan åtminstone delvis återföras till långsiktiga värderingsförändringar, exempelvis den fortsatta sekulariseringen Listhaug 1990. När det gäller generationsskillnader kan noteras att de yngre visar mindre förtroende, särskilt för de institutioner som här har kallats maktens och ordningens institutioner. Den svenska utvecklingen mot minskat förtroende för maktens och ordningens institutioner låter sig också delvis förklaras i termer av sådant generationsutbyte som diskuterats tidigare.

När det gäller benägenhet att delta i olika typer opinionsyttringar av namninsamlingar, bojkott, demonstration, vilda strejker visar Sverige jämförelsevis höga värden. Generellt kan man säga att protestbenägenheten är större bland de yngre och att det härvidlag finns tydliga generationsskillnader. Protestbenägenheten ökade i så gott som samtliga länder under 1980-talet, inte minst i Sverige. Denna ökning låter sig till betydande delar förstås i termer av sådant generationsutbyte som diskuterats tidigare i kapitlet, d.v.s. att 1980 års lågproav testerande äldsta generation har utbytts mot 1990 års yngsta generation, som är betydligt protestbenägen. mer

Tabell 2.4 visar dessutom att Sverige ligger lägst när det gäller uppslutning kring vad som kan benämnas auktoritära sociala relationer resp. ekonomisk konservatism. Vid den första aspekten visar Sverige tillsammans med de övriga nordiska länderna och ytterligare några andra länder låga andelar bejakar utveckling mot större respekt som en för auktoriteter att den anställde blint skulle följa arbetsledresp. ningens instruktioner. Vid den andra aspekten visar Sverige tillsammans med Norge och ytterligare några andra länder låga andelar som förordar att ägarna skall bestämma över företagens skötsel ensamma resp. att det är rättvist den effektive anställde får betalt. I mer mer båda de sistnämnda dimensionerna skulle det största avståndet föreligga mellan Sverige och U.S.A. Var tionde resp. var femte svensk skulle omfatta resp. typvärderingar jämfört med americza varannan kan. Dessa skillnader längs diagonalen i Figur 1 motsvarar de skillnader i religiöst diskuterats engagemang som tidigare. Till bilden av

Den svenska mentaliteten 51

m

M

m

m a

w

m

m

m

M

A

M

m

52 Den svenska mentaliteten

de låga värdena för auktoritära sociala relationer hör även att de nordiska länderna tillsammans med Väst-Tyskland och Holland visar högst värden för demokratiska relationer mellan föräldrar och barn. Här ligger U.S.A. Frankrike, Italien, Spanien, Irland och Nordirland avsevärt lägre. När det gäller generationsskillnader kan noteras att de är mindre benägna att förorda ekonomisk konservatism och yngre auktoritära sociala relationer.

Sammanfattningsvis kan säga att resultaten i Tabell 2.4 visar att man Sverige, delvis tillsammans med Danmark och Norge, kännetecknas av lägre förtroende för maktens och ordningens institutioner, genomsnittligt förtroende för demokratins institutioner, en större benägenhet till opinionsyttringar och gräsrotsaktiviteter, samt ett mindre intresse för auktoritära sociala relationer och ekonomisk konservatism. Man kan säga att resultatet kompletterar bilden av att Sverige och de nordiska ländema skulle utmärkas av en strikt samhällsmoral. Det mest utmärkande kännetecknet den nordiska mentaliteten är kanske inte att samhällsmoralen skulle vara strikt utan lika mycket en egalitär mentalitet har svårare att acceptera passiv underordning och hiesom rarki.

2.4 Subjektiv livskvalitet och känslomässig nordism

Till bilden av en särskild nordisk mentalitet hör inte sällan antaganden att den skulle kännetecknas god livskvalitet, både beträffande om av yttre objektiva förhållanden och inre subjektiva upplevelser. Tabell 2.5 redovisar några resultat för den subjektiva dimensionen. Resultaten gäller hur tillfreds man är med sitt arbetsliv gäller enbart förvärvsarbetande, vilken valfrihet känner i sitt liv, hur tillfreds man är med sitt liv, förhållandet mellan positiva och negativa uppleman velser under de senaste veckorna Bradbum Affect Balance Scale samt vilken tillit känner till medmänniskoma. Oavsett vilken asman pekt av den subjektiva livskvaliteten man ser till ligger Sverige och de nordiska länderna högst, ibland tillsammans med U.S.A. och Canada. Utan att in i detaljer och en närmare analys av vad dessa resultat egentligen speglar kan man kort och gott hävda att resultaten pekar att den nordiska mentaliteten kännetecknas av jämförelsevis höga värden för den subjektiva utvärderingen av den egna livssituationen. Detta gällde i varje fall vid 1980-talets början och slut. Vilken betydelse de senaste årens ekonomiska utveckling härvidlag haft diskuteras

Den svenska mentaliteten 53

M M w M n

,

. . H . N . . a u u

54 Den svenska mentaliteten

i kommande kapitel. Det är möjligt att göra så eftersom några av de enkätfrågor som ligger till grund för resultaten i Tabell 2.5 också ingick i ungdomsenkäten.

Sammanfattningsvis kan man emellertid säga att diskussionen av en särskild svensk eller nordisk mentalitet har resulterat i bild kaen som raktäriserar Sverige och de nordiska länderna, särskilt Danmark, i tersekularisering och delvis tillåtande privatmoral, tendens till mer av en strikt samhällsmoral och betoning av egalitära relationer samt höga värden för den subjektiva livskvaliteten. Det är inom sådan kontext en ungdomsenkätens bild av de unga generationerna bör ses. Begränsade och obetydliga generationsskillnader vid dessa aspekter tyder att generationerna står enade kring den traditionella, nationella särarten. Eventuellt större generationsskillnader vid dessa aspekter kan å andra sidan diskuteras i åtminstone två olika perspektiv. En möjlighet kan vara att de unga ännu inte har hunnit anamma särdragen i den nationella kulturen men att de med tiden kommer att göra så. En annan möjlighet kan vara att de unga p.g.a. ändrade livsbetingelser är mindre benägna att anamma dessa särdrag och är på väg att lämna vad som har varit den svenska kulturens karaktäristika. En försiktig gissning är att bilden kommer att visa sig sammansatt och komplicerad och att man svårligen kan belägga en enhetlig, övergripande tendens vid de aktuella värderingsdimensionema.

Avslutningsvis kan det ha visst intresse att helt kort nämna att den nordiska särprägeln tenderar att åtföljas av en subjektiv känslomässig nordism. Svar på en öppen fråga i de nordiska EVS-intervjuerna om vilket eller vilka folk man känner mest gemenskap med visar att de nordiska folken, särskilt svenskar, danskar och norrmän, känner en inte obetydlig gemenskap med varandra. Här finns emellertid antydningar till generationsskillnader. De yngre visar något större benägenhet att vända sig utanför Norden, exempelvis till de anglosaxiska länderna. Det finns f.ö. andra studier som pekar i samma riktning Weibull och Rosengren, 1993. Också detta förhållande bör beaktas när man skall diskutera ungdomarnas samhällssyn. Till sarnhällssynen hör hur man orienterar sig i sin omvärld. Här tycks för ungdomarnas del finnas en spänning mellan en traditionell nordisk orientering och en yngre anglo-saxisk ocheller kosmopolitisk.

.. .

Kapitel

Uppväxtförhållanden

Av Joachim Vogel

Sammanfattning

Drygt var femte i åldern 16-29 år kommer från ett skilsmässohem, vilket är dubbelt så många för generation sedan. Skilsmässosom en bamen är överrepresenterade bland ungdomar med arbetsmarknadsproblem, bland arbetarungdomar och storstadsungdomar. Ungdomar med borgerliga sympatier och ungdomar tror på personlig gud som en

kommer oftare från fullständiga uppväxtfamiljer.

Föräldrarnas stöd till barnens utbildning i

form av att de stödde lång

utbildning, hjälpte till med läxoma, beröm och gick på föräldragav möten verkar ha ökat påtagligt, i takt med föräldrarna själva

att fick

allt högre utbildning och förståelse för utbildningens betydelse, och i takt med utbildningskraven har

att faktiskt skruvats upp. Enkätsvaren

understryker också klasskillnaderna: arbetarbam får mindre stöd, framför alltför långa utbildningar.

4 14-0756

56 Uppväxtfirhållanden

tycks inte ha trivts sämre i skolan än äldre Ungdomsgenerationen skolk, bråk med

generationer. Däremot har de upplevt mera konflikter

lärare, mobbning. Generationskillnadema speglar möjligen bättre en eller tolerant skola: högre trivsel trots längre skolgång, med mera tolerans för konflikter. Skolproblem är vanligare bland arbetarmera vid Ungdomar med arbetsmarkbam, splittrade föräldrahem.

nadsproblem har oftare även haft Skolproblem.

I detta kapitel börjar vi genomgången ungdomars livssituation med av uppväxtfamiljens sammansättning, dess stöd till barnen uppväxtåren: erfarenheter skolan. Redovisuppväxtåren, och ungdomarnas egna av ningen ska bild ungdomars förutsättningar för etablering och ge en av välfärd fram i livet. Med anslutning till diskussionen i kapitel l längre det alltså ungdomar kan förvärva under barn- och gäller resurser som två nämligen uppväxtfamiljen och skolan. ungdomsåren arenor, betydelsefull för ungdomars framtid för- Uppväxtfamiljen är genom studieintresse, överföring kunskaper och värderingar, medling av av och ekonomiskt stöd under skolåren och samt genom psykologiskt un- Föräldrastödet således viktig i skoder etableringsfasen. är en resurs barn och måste konkurrera och erövra i lan, där ungdomar nya resurser form meriter kan sättas in arbetsmarknaden. av som

Det statistiska underlaget i detta kapitel är ungdomsenkäten, där ung-

domar i åldrarna till 29 år har svarat på retrospektiva frågor om upp sin uppväxttid.

3.1 hemforhållanden Splittrade

föräldrarna har skilts, där nå- Att växa upp i en splittrad hemmiljö, där föräldrarna har avlidit, där föräldrarna aldrig var samboende gon av eller där har vuxit med andra än de biologiska föräldrarna man upp kan ha flera nackdelar. Det kan dels innebära känslomässiga problem

begränsade kontakter med föräldrarna, i under uppväxtåren, en av konflikter med styvfäder, flyttning och skolbyten, kanske regel fadern, skolarbetet. Å andra sisämre kontinuitet i föräldrarnas uppföljning av

dan kan föräldrarnas skilsmässa ibland bättre för barnen än fortvara satta slitningar inom uppväxtfamiljen.

Uppvälxfirhållanden 57

Sedan länge har skilsmässofrekvensen ökat, vilket idag kan avläsa man i statistiken över andelen i olika åldersgrupper vuxit med som upp splittrade hemförhållanden, dvs. där föräldrarna skilde sig innan barnet hade fyllt 16 år, fadern eller modern avlidit eller där barnet växte upp med någon annan än de biologiska föräldrarna. Retrospektiva intervjuer av personer i olika åldrar visar att sett över ett längre tidsman perspektiv under perioden 1930-1980 flyttade ihop vid allt lägre ålder, men att allt fler förblev ensamstående eller det under någon var period, och att fler förblev barnlösa. Samtidigt minskade parrelationernas varaktighet. Under de senaste 30 åren har allt fler barn upplevt att föräldrarna har skilts, den fullständiga kärnfamiljen är ändå men helt dominerande. Av 60-talisterna upplevde 8 procent att föräldrarna skildes och 3 procent att föräldrarna aldrig levde ihop. 76 procent av 60-talisterna levde hela tiden ihop med båda föräldrarna. Bland 50talistema rör det sig om 82 procent. Dessa uppgifter kommer från SCBs löpande levnadsnivåundersökningar ULF SCB, 1992.

I ungdomsenkäten kartlägger vi 70-talisternas uppväxtfamiljer, där splittrade uppväxtfamiljer blivit ännu vanligare. Men även bland 10-, 20- och 30-talisterna var andelen inte växte med båda föräldsom upp rarna relativt hög, men då skälen något annorlunda, nämligen var dödsfall. Man skulle kunna säga att 50- och 60-talet var kärnfamiljens guldålder: det var då flest barn fick växa upp med både och pappa mamma. Sedan kom skilsmässovågen. Det är emellertid viktigt att konstatera att den fullständiga familjen fortfarande är dominerande. Av dagens undomsgeneration i åldern 16-29 år har 70 ca. procent vuxit tillsammans med båda sina biologiska föräldrar upp tabell 3.1. Bland 35-74-åringar är det 10 flera. Skillnaden ca. procent hänger samman med förändringar föräldrarnas skilsmässofrekvens. Av 16av 19-åringarna har 22 procent upplevt föräldrarnas skilsmässa före 16årsåldern. Bland 35-54-åringarna rör det sig 9 och bland om procent, 55-74-åringarna om ca. 2 procent. Hos de äldsta är det betydligt vanligare att någon av föräldrarna dog.

Tabell 3.1 visar för det första att kvarboende ungdomar något oftare bor med båda sina biologiska föräldrar. Längre kvarboende kan dels bero föräldrarna de väljer att hålla ihop, dels ungdomarna själva de väljer att bo kvar längre när uppväxtfamiljen är intakt. Längre kvarboende kan också underlättas ekonomiskt det rör sig om om en tvåförsörjarfamilj.

U MW nä W 3% m 4%

8 n

a u m . . a n v 0

| H H H

Uppvaxdirrhallanden u: i O 59

manner-q Ch OONFI WO mmm FIN ON KONG DI-lñöu-l Vfñä Ov-Ä ril-iv-l r-iu-lO O I-Iñlr-i OLOFIDO 1 Fr-GF OO anna OGK\J Nam VINHWN 000m Vi ©0151 fñfñr-i r-iu-ir-I Lnbmcom -Lnwñ Fm I[\l LOCDO O lnñ POLO OOOOO 1-1010 OO 1-100 OOu-l 7 Fd r|l-|l NWONN -KD -KDWKD 000 ®l|-4 D[2 ommw Frid fVu-ilhNfW ChrñI-l 10 fWNr-l r-lv-lrl üNv-N WWWW

. . . m .

x

n

m

60 Uppväxçfirhållanden

Enkäten visar vidare att det finns ett visst samband mellan splittrade uppväxtfamiljer och svårigheter för barnen arbetsmarknaden: av de arbetslösa ungdomarna kommer något flera från skilsmässohem. Vidare har ungdomar från arbetarhem och storstad oftare växt upp i splittrade föräldrahem. I inget fall rör det sig emellertid om starka samband.

Splittrade uppväxtförhållanden har också konsekvenser för ungdogrundläggande värderingar. Av de unga vänstersympatimarnas mera sörerna för SAP och V kommer något flera från skilsmässohem, jämfört med borgerliga sympatisörer. Detsamma gäller de som inte är troende. Ungdomar tror personlig gud kommer oftare från som en

fullständiga uppväxtfamiljer se tabell l.

3.2 Föräldrahemmets sociala miljö

Genom föräldrahemmet överförs kunskaper, värderingar och livsstil mellan generationerna. Föräldrarnas stöd kan innebära en betydande överföring till nästa generation, i den mån föräldrarna av resurser främjar studier, erbjuder stimulerande intellektuell miljö och bistår en ekonomiskt före och efter utflyttningen. I detta avsnitt tittar vi på föräldrarnas utbildning, i vilken utsträckning man talade om politik i egen föräldrahemmet, föräldrarna religiösa, om de hade invandrarom var bakgrund samt den levnadsstandard de kunde ge sina barn. I nästa avsnitt följer sedan detaljerade uppgifter från ungdomarna beträfmera fande föräldrarnas aktiva stöd till deras utbildning.

Andelen ungdomar vars föräldrar har högskoleutbildning är tre gånger högre än för 20-30 år sedan. Idag har än var femte ungnu mer dom under 30 far är högskoleutbildad. Det finns ett en mor resp som starkt samband mellan föräldrarnas och barnens utbildning. Den sociala rörligheten mellan generationerna är begränsad men har ökat framför allt förändringar klasstrukturen: andelen kvalificep.g.a. av rade jobb ökar kontinuerligt och framtvingar ökad uppåtriktad rörlighet. Jämförelser med andra industriländer tyder att Sverige har större social rörlighet Vogel, 1987.

I tabell 3.2 visas att invandrarungdomar och storstadsungdomar oftare har högskoleutbildade föräldrar, medan arbetslösa ungdomar har det

Uppväxtfirhållanden 61

mera sällan. Det hänger med det sociala arvet: det är senare samman unga arbetare drabbas hårdast arbetslöshet, och de har också som av oftare föräldrar som är arbetare. Det sociala arvet visar sig också i partisympatierna: borgerliga ungdomar har dubbelt så ofta högskoleutbildade föräldrar.

22 procent ungdomarna svarade i enkäten det förekom ofta av att att man talade om politik i deras uppväxtfamilj. Aven här betyser man dande klasskillnader. Politiska diskussioner är betydligt vanligare bland tjänstemannabarn än arbetarbarn 23 14 procent, och resp mera ovanliga även bland arbetslösa och bland lågutbildade ungdomar. Tabell 3.2 tyder också på att borgerliga ungdomar oftare kommer från politiskt intresserade föräldrahem. Vårt studenturval, som omfattar tre samhällsvetenskapliga utbildningar, har självklart en betydande övervikt av politiskt intresserade uppväxthem.

12 procent av ungdomarna uppgav att någon förälder religiöst akvar tiv. Det har stor betydelse för ungdomarnas religiositet. Mindre egen än var femte under 30 år tror på en personlig gud, 40 procent men av dessa hade någon religiöst aktiv förälder. Endast 2 procent de av som inte troende hade religiösa föräldrar tabell 3.2. Det finns också

var se

betydande skillnader mellan invandrarungdomar och svenskar: var tredje invandrarungdom hade religiöst aktiva föräldrar. Liksom politik är religion i föräldrahemmet i viss mån klassbunden: det är ett vanligare tema för tjänstemannabarn, och för tjänstemän och akademiker. unga

Invandrarbakgrund kan vara såväl en resurs språkkunskaper, kul-

turella erfarenheter som en nackdel problem arbetsmarknaden.

17 procent av ungdomarna har invandrarbakgrund, dvs någon förälav drarna är född utomlands, och 9 procent hade annat modersmål än svenska, dvs lärde sig ett annat språk före svenska. Invandrarbakgrund är endast obetydligt vanligare bland arbetslösa. Ungdomar med vänstervärderingar och troende ungdomar har oftare invandrarbakgrund.

Ungdomar har fått allt större möjligheter att bo kvar i föräldrahemmet, i takt med stora förbättringar bostadsstandarden. Av vår tids av ungdomsgeneration har 80 procent haft eget rum under hela tonårstiden. Förändringen märks tydligt när man jämför mellan olika åldersgrupper. Av 35-54-åringarna hade endast 39 procent och över 55 år det var 21 procent.

62 Uppväxtförhållanden

H . . M

D S H H H

Uppv :förhållanden 63 x x m

64 Uppväxtfirhållanden

3.3 Föräldrarnas inställning till utbildning

Föräldrarnas ekonomiska och psykologiska stöd till sina barns skolgång är den avgörande faktorn bakom det sociala arvet, att barn ärver sina föräldrars socioekonomiska ställning. Studiesociala åtgärder har endast haft begränsade effekter i det sammanhanget.

I ungdomsenkäten ingick en relativt omfattande utfrågning om ungdomarnas skolgång, som gällde dels föräldrarnas engagemang i deras

skolgång, dels ungdomarnas egna erfarenheter av sin skoltid se nästa

avsnitt. Frågorna avsåg situationen vid 15 års ålder. Föräldrarnas stöd måste anses som omfattande. 87 procent av ungdomarna rapporterar att föräldrarna tyckte det var viktigt med lång utbildning nej frågan om någon av föräldrarna tyckte det var bortkastat med lång utbildning. Varannan fick ofta hjälp med läxläsningen och två tredjedelar fick ofta beröm av föräldrarna. 78 procent berättar att föräldrarna regelbundet gick föräldramötena.

Om jämför olika åldersgrupper att föräldrarna har blivit man ser man allt aktivare med åren, och att det rör sig om stora förändringar. Det beror antagligen mest att föräldrarnas utbildning har ökat, och egen därmed också deras intresse att stödja barnens utbildning. Dessutom har också utbildningskraven ökat, vilket ställer allt större krav även föräldrarna.

Tabell 3.3 tyder också på att unga kvinnor tycker sig uppleva ett större föräldrastöd än männen. När det däremot gäller lång utbildning föreligger omvänd skillnad mellan pojkar och flickor: 39 procent av en flickorna och 47 procent pojkarna rapporterade att båda föräldrarna av ville att de skulle ta en lång utbildning. Det är svårt att avgöra hur betydelsefull denna skillnad egentligen Det rör sig svåra beom dömningar där de båda könens anspråk och förväntningar är varandras måttstock. Detta är nämligen den enda av frågorna där flickor fick mindre stöd än pojkarna. Det korresponderar å andra sidan väl med den faktiska fördelningen av långa utbildningar. Numera finns det knappast några skillnader mellan könen ifråga om utbildningens genomsnittliga längd. Däremot går de allra längsta utbildningarna fortfa-

rande i något större utsträckning till männen se nästa kapitel. De ty-

piska och relativt kvinnoyrkena i offentlig sektor har ofta kort och nya medellång eftergymnasial utbildning, medan männen fortfarande har en viss överrepresentation när det gäller prestigeyrken.

Uppvâxtfärhâllanden 65

I enkäten ställdes vidare frågor hade inflytande om vem som på valet av utbildning och yrke i femtonårsåldem. Tabell 3.3 visar att pojkar lät sig påverkas sina fader, och flickor sina mödrar. mera av av Skillnaderna är emellertid små och det talar inte heller i detta fall för en mera omfattande diskriminering döttrarna. av

Tabell 3.3 visar vidare att kvarboende ungdomar tyckte deras förälatt drar gav mera stöd, jämfört med utflyttade ungdomar. Bättre föräldrastöd till barnens skolgång leder rimligen till längre kvarboende, dels p.g.a. att utbildningen därmed faktiskt blir längre, dels p.g.a. av goda relationer med föräldrarna. Däremot rapporterar arbetslösa att de fått litet stöd, och detsamma gäller arbetarbarn och eljest ungdomar med lågutbildade föräldrar. Arbetarbamens föräldrar hade också haft mindre inflytande sina barns utbildnings- och yrkesval. I linje med dessa resultat ligger klassificeringen efter partifärg: ungdomar har som borgerliga partisympatier har haft påfallande större stöd i föräldrahemmet.

I tabell 3.3 ser vi också att skolan, dvs lärarna, har haft relativt svagt inflytande ungdomars utbildnings- och yrkesval endast 4 procent.

3.4 Ungdomarnas erfarenheter skolan av

Längre skolgång bör innebära mera konflikter i skolan. Elever som inte är studiemotiverade tvingas kvar. När etableringen som vuxen genom arbete, en egen ekonomi, bostad, ekonomiskt oberoende egen av föräldrarna fördröjs bör konfliktnivån öka: fler ungdomar borde vantrivas i skolan, och hamna i olika konfliktsituationer såsom skolk, bråk med lärare och mobbning. De ungdomar deltog i som ungdomsenkäten fick retrospektiv information hur de upplevde sin ge om skolgång när de i IS-årsåldern. Antagligen färgas dock var bedömningarna av skolgången i sin helhet: problem som inträffade bör ha någon senare inverkan minnesbilden. 56 procent kom ihåg de trivdes, 57 att procent anser att det inte förekom att de skolkade, och 72 procent hade aldrig bråk med sina lärare. 38 procent berättade att de någon gång råkat ut för mobbning under sin skoltid i eller utanför skolan.

66 Uppväxtfirhållanden

. . . . . H H H

Uppväxtfárhållanden 67

GWÖJOO r-|CO1®|-|[\ VM NONQ VGÖVW KDCDLO www-mv vmmvmmw Lñm WWW ON®GJCDW105 . N

68 Uppväxtfdrhållanden

Jämförelser mellan olika åldersgrupper och generationer, alltså som skiljer sig ifråga om skolgångens längd visar betydande skillnader. Andelen som trivs har ökat något: 61 procent bland tonåringarna, varav många fortfarande går i skolan, 55 procent i åldrarna över 35. Skillnaderna kan eventuellt spegla bättre skola, den kan också en men bero tidsavståndet till skoltiden. Däremot har dagens ungdomsgeneration haft konfliktfylld skolgång. Det är fler har en mera som skolkat och haft bråk med sina lärare, jämfört med vuxengenerationerna. Dessa skillnader kan också påverkas minneseffekter, i den av mån de äldre Å förtränger konflikter i ungdomsåren. andra sidan kan också tänka sig att skolan har blivit mindre auktoritär och tolerant man för konflikter. Det skulle kunna innebära både högre skoltrivsel och fler ungdomar hamnar i och bråk, vilket alltså

som skolk

överensstämmer med enkätresultaten. Okade konflikter kan också som redan nämndes inledningsvis bero längre skolgång längre exponering, vilket kan färga den minnesbild som kommer fram i enkäten.

Enkätsvaren visar också att pojkar trivs sämre och oftare råkar i konflikter än flickor. Tabell 3.4 visar också konsekvenserna skolgång, av skoltrivsel och hemförhållanden för det arbete sedan får efter man skolan. Arbetslösa ungdomar trivdes sämre i skolan, skolkade oftare, råkade i bråk med sina lärare, och fler blev mobbade. Detsamma gäller arbetarbarn och barn från splittrade föräldrahem. Det finns också tydliga samband med partisympatier och religiositet: ungdomar med vänstersympatier och icke-religiösa ungdomar trivdes sämre i skolan och hade också konfliktfylld skoltid. Mest välanpassade en mera var de som fick längst utbildning, dvs högskoleutbildade ungdomar.

Tabell 3.4 Erfarenheter av skolgång. Procenttal. Källa: ungdomsenkäten 1993.

trivdes skolka- ej bråk utsatt f i skolan de ej m lärare mobbing

16-29 år, där inte annat anges

Uppväxtförhållanden 69

Tabell 3.4 fortsättning Erfarenheter av skolgång. Procenttal. Källa: ungdomsenkäten 1993. trivdes skolka- ej brák utsatt f i skolan de ej m lärare mobbning

FAMILJETYP Kvarbo 16-24 är 60. 62. 75. 31. Ensambo 16-24 ár 58. 58. 70. 39. SYSSELSÄTTNING

SOCIAL BAKGRUND Arbetarbarn Tjänstemannabarn Arbbarn män kvinnor Tjmbarn män kvinnor Invandrare Storstad 16-29 är Lágutb. föräldrar UPPVÄXTFAMILJ Fullständig splittrad Fullständig män kvinnor Splittrad män kvinnor Flyttade vid 15-18 PARTISYMPATIER Vänstern Borgerliga RELIGION Tror pá Gud Tror pá högre makt Ej troende UTBILDNING 2 ár efter grsk. Skolslut före 19 är Högskoleutb. STUDENTURVAL Socialt arbete Internat. ekonomi Sociologi Samtliga HELA BEFOLKNINGEN 16-74 är 16-74 år män kvinnor

Kapitel

Utbildning

Av Joachim Vogel

Sammanfattning

Ungdomsutbildningen har ökat avsevärt sedan 70-talet. Mellan 1980 och 1992 ökade andelen tonåringar enbart studerade dvs som ung-

domar som står utanför arbetskraften från 34 till 58 procent

gymnasieutbyggnaden, och från 8 till 15 procent bland 20-24-

åringar. Dessutom hade det blivit vanligare med studier parallellt med

förvärvsarbete. Okningen av antalet ungdomsstuderande var snabbast på 90-talet, vilket är en konjunkturejfekt resp. konsekvens av tredje gymnasieåret.

Utbildningsskillnadema mellan könen är internationellt sett små. Sedan 1975 har andelen studerande ökat bland

mer unga flickor än

pojkar. Invandrarbam hävdar sig väl ifråga om utbildning.

Utbildningspremien ekonomisk utdelning av högre studier har minskat långsiktigt ett resultat löneutjåmning. som av

72 Utbildning

Enligt SCBs senaste 10-årsöversikt välfardsutvecklingen Vogel av 1986 ökar den befolkningens utbildning med ungefär ett år per vuxna

årtionde. Utbildningsökningen växer fram underifrån: välutbildade

ungdomar ersätter pensionärer som växt upp under en tid med väsent-

ligt kortare skolplikt, och då längre utbildning exklusiv. Idag

var mera lämnar de flesta skolan efter 18-19-årsåldem. För 60 år sedan var man 12-13 år slutade skolan. Detta avspeglas också i utbildningens när man fördelning i befolkningen, trots den omfattande vuxenutbildningen.

Bland lO-talistema har 4 procent längre eftergymnasial utbildning,

bland 40-talisterna rör det sig om 14 procent.

Den ständigt ökande ungdomsutbildningen är en väsentlig förutsätt-

ning för produktivitetsutveckling och välfärdsutveckling. Ungdomsut-

bildningen och därefter vuxenutbildningen tillgodoser både de ökande utbildningskraven inom olika yrken, och expansionen av nya kompetenskrav genom den förändrade yrkesstrukturen. Detta avspeglas inte minst i den socioekonomiska strukturen: arbetaryrkena blir allt färre,

och bland dessa minskar framför allt yrken som inte har några sär-

skilda utbildningskrav. Analogt växer andelen kvalificerade tjänste-

mannajobb, särskilt yrken som kräver lång eftergymnasial utbildning.

Den snabbt ökande ungdomsutbildningen väsentlig individuell

är en

tillgång för ungdomsgenerationen: kunskaper färdigheter som kan

ger sättas in inte bara arbetsmarknaden, utan ger också ett rikare liv

fritiden. Samtidigt ökar utbildningskostnaderna, vilket blir en växande belastning för de äldre generationerna, men också en framtidsinveste-

ring. Sett ur ungdomsgenerationens perspektiv är den ökande ung-

domsutbildningen inte odelat positiv. Längre ungdomsutbildning kan bli en konkurrensfördel för vissa, men utslagning för andra. Utbildningsinflationen ställer allt större krav alla ungdomar, såväl i meriteringshänseende som ifråga om kostnader i form av studieskul-

der. Dessutom innebär längre ungdomsutbildning att utträdet arbetsmarknaden sker senare. Det betyder uppskjutna inkomster och att tidpunkten för ekonomiskt oberoende flyttas framåt i tiden. Därmed

minskar också förutsättningarna för utflyttning från föräldrahemmet, och uppbyggnaden av den materiella levnadsstandarden förskjuts uppåt i åldrarna. Okande ungdomsutbildning kan alltså få konsekven-

ser för etableringen såväl arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och

konsumtionsmarknaden i vidare bemärkelse, som ifråga om familje-

bildning.

Utbildning 73

Diagram 4.1 Personer utanför arbetskraften som studerar. Procent av respektive åldersklass. Källa: AKU 60 á Män 16-19

Män 20-24 år Kv 25-34 år

O I I 1 I I I I I I I I u u I I i I I I I I 1970 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92

74 Utbildning

I detta kapitel redovisas utvecklingen av ungdomsutbildning och vux-

enstudier sedan 1975. Redovisningen bygger i huvudsak ULF och

AKU SCBs arbetskraftsundersökningar.

4.1 Ungdomsutbildning och studiedeltagande

Mellan 1975 och 1991 ökade andelen studerande av 16-29-åringarna

med ca 10 procentenheter till 34,5 procent. Här inkluderas samtliga studerande, både heltidsstuderande och studerande samtidigt som förvärvsarbetar inkl. tjänstlediga. Uppgifterna avser veckan före

intervjun. Den senare gruppen har ökat något. Om man enbart räknar

de som inte förvärvsarbetade under mätveckan ökar andelen studerande ungdomar från 19,0 till 25,6 procent, dvs med endast 6,6

procentenheter se diagram 4.2. Dessa siffror visar således att ök-

ningen främst gäller ungdomar som studerar parallellt med förvärvsarbete, resp. finansierar studier med förvärvsarbete.

SCBs arbetskraftsundersökningar ger dels längre tidsserier från 1970

dels större möjligheter för särredovisningar p.g.a. väsentligt större stickprov. I diagram 4.1 visas utvecklingen för män och kvinnor i åldrarna 16-19, 20-24 25-34 år. Redovisningen gäller studerande resp. som inte förvärvsarbetar. Diagrammet visar att ungdomsutbildningens

omfattning ökar i samtliga åldersgrupper sedan 1980, mest bland tonåringarna. På 90-talet ökade andelen som gick i gymnasieskolan, och där också effekten lågkonjunkturen och tredje

ser man av gymnasieåret. Aven för ungdomar i 20-årsåldern ser man en markant ökning av andelen studerande 90-talet, vilket likaledes bör vara en konjunktureffekt.

I tabell 4.1 visas andelen i olika ungdomsgrupper befinner sig som

under utbildning. Här finns de välkända tendenserna: arbetarbarn får

mindre utbildning, och detsamma gäller arbetslösa. Invandrarung-

domar utbildar sig i större utsträckning än infödda svenskar.

4.2 Vuxenstudier

Inte bara andelen ungdomsstuderande, utan även andelen vuxenstuderande ökade under perioden tabell 4.1. Med

se Vuxenstudier avses

Utbildning 75

Diagram 4.2

Procent studerande bland 16-29 åringar. Källa: SCB: ULF

40 - Studerande som har arbete - - Samtliga studerande 30 20 10 O 197576 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91

76 Utbildning

UNGDOMAR 1 6 -2 9 ÅR

Utbildning 77

Tabell 4.1 tr Utbildning. Utveckling 1975-1991. Procenttal. Plustecken anger ökning och att förändringen är signifikant. stude deltog i Utbildningsnivå:

UNGDOMAR 16-29 år

78 Utbildning

deltagande i kurser, studiecirklar, kortare hobbykurser inkl. utbildning arbetstid under senaste året. Sedan 1975 har andelen vuxenstuderande alla

bland vuxna 16-74 år ökat med 10 procentenheter till

42 procent. Aven bland ungdomar har vuxenstudiema ökat i omfattning, med 6 procentenheter till 53 procent, men ökningen är störst i medelåldern. Inom ungdomsgenerationen finns den största ökningen i 20-årsåldern, efter gymnasietiden.

Tabell 4.1 visar också sambandet mellan klassbakgrund och utbildningsdeltagande, analogt med resultaten beträffande ungdomsutbildning. Arbetarbam, arbetslösa, ensamföråldrar och arbetare har lägre deltagandefrekvens. Och mer utbildning man redan har desto får tjänstemän, särskilt högre deltar oftare i mer man: vuxenutbildning än arbetare. Invandrarungdomar skiljer sig däremot inte från svenska ungdomar, och de har dessutom ökande deltagandefrekvens.

4.3 Utbildningsnivå

Uppnådd utbildning beskrivs i tabell 4.1 med fyra kategorier: enbart förgymnasial utbildning, resp mer än 2 års gymnasiestudier, kortare eftergymnasiala studier samt minst 3 års eftergymnasiala studier. Utbildningsskillnadema mellan könen är relativt små, klart mindre än i andra industriländer. Skillnaderna mellan generationerna ännu syns inte fullt ut i detta material, eftersom ungdomsutbildningen fortfarande pågår för en stor del av ungdomsgenerationen. Bland dagens 55-74åringar stannade andelen med enbart förgymnasial utbildning på 55 procent, medan det bland 25-29-åringarna ligger 13 procent. Då ca. rör det sig dessutom om betydligt fler skolår, eftersom skolplikten har ökat avsevärt.

Förändringarna sedan 1975 gäller framför allt andelen med enbart förgymnasial utbildning, som har minskat bland ungdomar, och andelen med kort eftergymnasial utbildning. Det är ett uttryck för att senare utbildningskraven har ökat för många yrken som numera ligger eftergymnasial och högskolenivå t ex vårdpersonal. Den långa eftergymnasiala utbildningen har däremot minskat en aning bland ungdomar -1,5 procent. Det är istället stor ökning bland 35-54-åringar en +8,3 procentenheter. Detta är den generation upplevde den stora som utbyggnaden av högskoleutbildningen 60-70-talet.

Utbildning 79

Utbildningsnivån i olika ungdomsgrupper följer välkända mönster. Arbetarbarn har mindre ofta själva högre utbildning, däremot ser man att andelen med enbart förgymnasial utbildning minskat mest bland arbetarbarn, vilket beror gymnasieskolans utbyggnad. Storstadsungdomar har högre utbildning, och invandrarbarn hävdar sig väl i jämförelse med infödda svenskar.

4.4 Utbildningens ekonomiska konsekvenser

Ungdomsutbildningen har alltså ökat avsevärt. Det är en förutsättning för ekonomiskt framåtskridande, och det tillför också ungdomar kunskaper och stärker deras resurser arbetsmarknaden och ger ett rikare liv på fritiden. Men samtidigt har också ökade utbildningskrav skärpt konkurrensen på arbetsmarknaden: konkurrerar högre kvaliman en fikationsnivå. Kraven på ungdomar har ökat etableringskostnaderna i form utträde arbetsmarknaden, inkomster, studieav senare senare skulder i allt fler yrken och lägre standard under etableringsåren.

Men lönar det sig att utbilda sig sett ett livslöneperspektiv Utur redningen om den sociala snedrekryteringen genomförde beräkningar av utbildningspremien i ett långt tidsperspektiv Eriksson och Jonsson, 1993. Löneutjämningssträvandena, särskilt under 70-talet, minskade successivt utdelningen högre utbildning i form årslön. Diagram av av 4.3 visar en tillbakablickande jämförelse medelinkomsten för män av födda 1935-44 med olika utbildningsnivå från 1951 och framöver Sammanräknad nettoinkomst, fast penningvärde. Inkomsterna visas i relation till inkomsten för den lägsta utbildningsnivån obligatorisk utbildning. Diagrammet visar att de lägst utbildade fick tidiga inkomster, och att de som skaffade sig högre utbildning sedan tog igen detta senare i livet.

Diagram 4.4 visar med samma teknik hur den ekonomiska avkastningen av universitetsutbildning har minskat årskull för årskull. De äldsta årskullama fick således bättre utdelning: de mindre och var en mera exklusiv grupp fick bättre inkomster tidigt. som

Några år efter 30-årsåldern tar högskoleutbildade igen vad de förlorat jämfört med dem som endast fick obligatorisk utbildning diagram 4.5. Eriksson och Jonsson menar att utbildning fortfarande lönar sig, inte minst att döma tillströmningen till högskolorna. Till av

80 Utbildning

incitamenten hör dessutom inte bara inkomster utan också upplevelser ifråga arbetsmiljö och fritidsliv, och resurser som kunskap och

om status som är värdefulla i vidare bemärkelse.

Diagram 4.3 Inkomst över livscykeln för män, födda 1935-44, med olika utbildning i relation till motsvarande inkomst för män med en-

bart obligatorisk utbildning. Fem års glidande medelvärden. Källa:

LNU.

Relativ inkomst 2.5 F

r 2.0

: ---- -- Univer- 15 sitet -- Högre : sekundär LO Lägre sekundär ---- -- Yrkes- - 05 skola

- Obligar torisk O . . . . . . y . v . . . . . . . . . I . . . . . . . . . . 1 . 20 25 30 35 40 46 16 Ålder

Utbildning 81

Diagram 4.4 Inkomst över livscykeln för universitetsutbildade män i

olika årskullar i relation till motsvarande inkomst för män med enbart

obligatorisk utbildning. Fem års glidande medelvärden. Källa: LNU.

Relativ inkomst

>> -- 1905-1914 Ã 1915-1924 1925-1934

-- 1955-1964 10 20 25 30 35 40 45 50 55 Ålder

Diagram 4.5 Kumulerad inkomst över livscykeln för män, födda 1935-44, med olika utbildning i relation till motsvarande inkomst för män med enbart obligatorisk utbildning. Fem års glidande medelvär-

den. Källa: LNU. Relativkumulerad inkomst 2.5 C 2.0

Z Univer- ------ 15 - 5- site - é Högre : sekundär 1.0 ________ Lägre - sekundär

Os skola Z , torisk O 156 1 §0 25 30 35 40 46 Ålder

Kapitel

Den förlängda barndomen

Av Lars Lorentzon

Sammanfattning

Barn är tämligen hjälplösa i den värld de kommer till. Men de växer och utvecklas. Hur de utvecklas och den takt i vilken de utvecklas, och kanske inte minst till vad de utvecklas beror på hur de bemöts. I min egenskap barn- och ungdomsvårdare möter jag ständigt ett av slags klagomål att ungdomar nuförtiden inte tar det ansvar som de borde, och deras föregångare gjorde. Jag delar delvis denna uppsom fattning; jag tror att ungdomarna i vårt nuvarande samhälle snarare intar rollen som stora barn, än som unga vuxna. Men jag tror knappast att detta val beror på ungdomarna själva. Min tro är att barn

faktiskt vill bli stora, starka och oberoende så fort som möjligt Att

många ungdomar inte lyckas med detta handlar knappast om deras lust att förbli barn, utan vuxenvärldens, möjligen välmenande önskan

och motstånd mot att till fullo ta upp dem ide vuxnas krets.

Sannolikt har alla generationer av vuxna uttryckt just detta klagomål

på sina efterkommande. Men detta faktum får inte hindra oss att med

84 Den förlängda barndomen

största allvar fundera över hur vi, i vårt samhälle behandlar våra

barn. För min del tror jag att uppväxande människor knappast

egen mår väl att leva avsides, och bortom det vuxensamhälle där deras av

föräldrar lever. Jag tror inte heller att det är bra att biologiskt fullmänniskor måste leva socialt påtvingad och förlängd barn-

vuxna i en

dom. Det är detta denna personligt hållna, och spekulativa

om som uppsats handlar.

5.1 Inledning

I dagligt tal, indelar vi människor i kategorierna bam, ungdom, vuxna

och gamla. Ett av de områden som ungdomsundersökningen belyser, handlar om integration mellan de unga och de vuxna. Att integrationsproblemet överhuvudtaget uppkommit beror bl det faktum att barn

a

och ungdom i hög grad lever i värd, i omsorgs- och utbild-

en egen en

ningskultur vid sidan av de vuxnas, deras föräldrars försörjningssam-

hälle. Dessa livsvärldar tenderar att bli så åtskilda att många unga ställs inför stora svårigheter när de försöker etablera sig som vuxna. Den tes

jag vill driva i denna uppsats är att det knappast räcker att marginellt

förändra de sociala villkoren för de vuxna. Den bristande unga

integrationen handlar enligt min mening vår grundläggande syn

om barn och och hur denna kommit att forma de livsvärldar där unga syn

deras uppväxttid utspelar sig.

Min uppsats baserar sig inte på de nu aktuella resultaten i ungdomsun-

dersökningen, utan är en sammanfattning av tidigare publicerade uppsatser. Min förhoppning är att de allmänna, och personligt hållna reso-

jag redovisar kan till viss hjälp för att utveckla den alltid

nemang vara

lika angelägna diskussionen om barns uppväxtvillkor.

5.2 Den biologiska och sociala gränsen mellan barndom och

vuxenhet

Thorsten Sjövall, svensk psykoanalytiker, skriver i sin bok Från sexu-

alism till humanism människans fyra bryggor, de mest funda-

om mentala förbindelserna mellan människa till människa och människan

till samhället i stort. Det är navelsträngen, bröstet, penis och barnet i betydelsen födandet av barnet, det fortgående, reproducerade livet.

Dessa rent kroppsligt biologiska samband mellan människor utgör en

Den förlängda barndomen 85

grund för utvecklingen av, och mönstren våra sociala relationer.

De två första av dessa bryggor, navelsträngen och bröstet, utgör bamdomens början, dess mellanmänskliga begynnelse, medan de två andra

bryggorna betecknar dess slut och dess övergång i vuxenlivets rela-

tionsmatris. Människans barndom är, eller borde åtminstone vara till ända då de två bryggorna blir biologiskt tillgängliga i sin fulla senare funktion. Det verkliga och naturgivna uppbrottet från barndomen är den realitet att barnet blivit en fullvuxen, reproduktiv samhällsvarelse. Puberteten och könsmognaden borde, om man nu vill anlägga ett biologiskt grundperspektiv, vara den tidpunkt då etablerandet som vuxen, också i social bemärkelse, ägde rum.

Barndomen har alltså en biologiskt betingad början och ett biologiskt betingat slut, vilket faktiskt utgör en förutsättning för att den kan

skiljas från vuxenlivet. I de samhällen som föregått vårt nuvarande har man med ritualers hjälp kraftigt understrukit denna övergång, av den

anledningen att det varit viktigt att markera skillnaden mellan barn och vuxna.

Suddas den gränsen ut, vilket jag har skett i vårt samhälle, menar upphäves faktiskt såväl barndomen vuxenheten, psykologiska som som och sociala kategorier. Det betyder att barnets sociala ställning blir osäker både under de verkliga bamaåren och i de följande tidiga vuxenåren. Utan slutpunkt och gräns riskerar barnet att exploateras

som vore det vuxet, och i sitt begynnande vuxenliv att fortsättningsvis betraktas och bemötas som ett barn. Det är närmast en truism att påstå att den ännu inte färdigvuxna människan behöver, och har rätt att kräva

sin omgivnings beskydd, att få beroende, medan den fullvuxna vara människan måste betraktas autonom individ, likvärdig som en en

vuxen medborgare i sitt samhälle.

I min kliniska praktik har jag iakttagit som ett närmast generellt familjeproblem att barnen å sidan mycket tidigt bemöts de ena som om vore vuxna samtidigt som de faktiskt vuxna barnen betraktas och bemöts som om de fortfarande vore barn. Jag har kallat detta för den förlängda barndomen.

86 Den förlängda barndomen

I biologisk mening tar barndomen slut i och med könsmognaden,

som

inträder i 15-16 årsåldem. Ofta tidigare Då är de gamla bryggorna förbrukade eller borde i alla fall det. Den psykologiska navel-

vara

strängen till föräldrarna borde avklippt och den borde

vara unge vuxne

inte längre leva, närd familjens symboliska bröst. Det fortsatta livet

av

borde ske basis de bryggorna. På sexualitetens, och

av nya repro-

duktionens bryggor och den fullvuxnas sociala villkor. Men förutsättningen för att det fullvuxna barnet kan lämna sin familj, som pri-

mär livsmiljö, är att det kan vinna inträde och tillträde till bemyndi-

gas i de vuxnas samhällel. -

I konsekvens med detta har jag framfört åsikten att människan borde

bli myndig, dvs få ett fullvärdigt samhällsmandat i 15-16 årsåldern.

Enligt mitt sätt att tänka är detta inte bara logiskt utifrån ett biologiskt

utvecklingsperspektiv, det är också den helt avgörande och grundläggande förutsättningen för att unga vuxna människor skall kunna inte-

greras i den så kallade vuxenvärlden. Eller vill det från ett om man se annat håll; att förändra villkoren i vuxenvärlden så att den kan in-

rymma alla vuxna, också de yngsta. Alla de stödåtgärder politiskt

som

syftar till att underlätta integrationen riskerar att missa sitt mål av den anledningen att de bestäms över de unga vuxnas huvud. Det borde vara de unga driver fram ungdomspolitiken tillsammans med

vuxna som

de äldre. Nu blir ungdomspolitiken snarast ett välmenande förmynderi.

Dagens lagstiftning, som också avspeglar vår syn de unga, försätter de unga i minst sagt komplicerad situation; de är fullvuxna,

vuxna en

men betraktas som barn. Deras straffmyndighet ökar deras

men

medborgarrätt är i allt väsentligt oförändrad. På grund av sin ålder för-

väntas de uppträda som vuxna, men utan att i social mening erkännas som vuxna. De lever i en utdragen parentestillvaro där de i grunden

varken räknas som barn eller vuxna. Visserligen når den

unge vuxne

myndighet vid arton års ålder, denna myndighet är i psykologiskt

men

väsentliga aspekter avsevärt beskuren.

Det vanligaste sättet att försvara denna tvetydiga inställning år att låta begreppen tonåringar och ungdomar bilda en slags egen mänsklig och psykologisk kategori, som legitimerar dessa motsägelsefulla anspråk

den unga vuxna. Det positiva med detta dvs att införa ett mel-

-

lanområde mellan barn och är det faktum att barnet i biologiskt

vuxen hänseende blir över natt. Menstruationen eller sävuxen en

desuttömningen inträffar plötsligt som en ofrånkomlig påminnelse och

Den förlängda barndomen 87

insikt att nu är man stor inte längre ett barn. Men inför detta över-

-

väldigande besked av naturen följer vare sig psyket eller den sociala

relationen med. I psykologisk och social

mening har ofta transformationen till vuxenhet redan långt tidigare påbörjats, liksom barndomen

med dess relationsmönster sitter i också tid efter det

en biologiska ge-

nombrottet.

Det finns alltså ett visst fog för inställningen att den just könsmogna

människan är både barn och eller varken eller.

vuxen, Ungdom är kanske ett bra begrepp för detta, tid där samhället tillhandahåller

en en pa-

rentes, ett utrymme där den just fullvuxna människan kan fritt röra sig i ett ingenmansland mellan bamdomsliv och vuxenliv. Ett

övergångs-

område där både barndomsrester kan bearbetas och där

misslyckade

vuxenförsök kan förlåtas.

Min hypotes är dock den att denna parentestillvaro, i vårt nutida

sam-

hälle, av olika skäl blivit så utdragen att den suddat eller eliminerat

ut,

den omständighet jag

som tror ursprungligen skapade den d v s den

-

biologiskt ofrånkomliga och plötsliga barndomens slutpunkt. Ung-

-

domsåren har inte blivit ett kortfristigt övergångsornråde där barndomen kan avslutas och vuxenlivet påbörjas i litet trygga former, utan

ett

utdraget ingenmansland som faktiskt pågår, rätt så ostört av könsmognadens faktum, under nästan tio år. Den har blivit liv i År

ett sig. efter

år lever man som ett både och och ett varken eller med ytterst oklara direktiv varför lever och vilket socialt

om man uppdrag man

har. Rättigheter och skyldigheter är synnerligen inte minst juridiskt

diffusa. Ar man ett stort barn föräldrar och vuxensamhället som ens

skall ta hand om, eller är med rättigheter och

man en vuxen ansvar,

skyldigheter Tillhör man nu dom som skall sörja för samhället eller

skall

man fortfarande försörjas och leva kvar i beroende av det

familjära bröstet Ar man ett familjeberoende bam, eller själv-

en

ständig, ung samhällsmedborgare

I denna parentestillvaro finner de socialt identitetshindrade

unga och deras ännu inte kamrater

vuxna, vuxna en lösning i de många ung-

domskulturer skapas, kulturer jag har svårt förstå nå-

som som att som

got annat än ett sorts förlängningsstadium av barndomen. Dessa kultu-

rer präglas ofta av tidskonsumtion. Man lever i väntan att få bli, el-

ler behöva riktig Man konsumerar prylar, vård, utbild-

vara en vuxen.

ning och omsorg, som de verkligt vuxna tillhandahåller. Man är fortfa-

rande förankrad, ofta helt beroende sin

av ursprungsfamilj, fast man

5 14-0756

88 Den förlängda barndomen

där blivit tredje De bryggorna, sexualiteten kan inte,

nu en vuxen. nya eller bör i alla fall inte användas annat än tidsfördriv, likt öl, musom

sik och andra prylar som skänker njutbara upplevelseavbrott på perrongen i väntan att det verkliga vuxenlivet skall börja

Denna ungdomskultur, eller ungdomstillvaro är kraftfull i sina yttringar. Och förvisso skapar denna kultur också mycket vitalt som nyt-

tiggör samhället i sin helhet. Kraften kommer från den driftsomvandling sker i och med det biologiska vuxeninträdet. Den unge vuxne

som stark människa i alla avseenden, kanske den starkaste är en sam-

hällsstegen. Den just vuxna har kvar aptit, kraft och lust3-

I gångna tiders samhällen de unga vuxna de verkliga oxarna som

var

ofta drog lassen. Deras samhällskraft betydande både när

de tunga var

det gällde att dra samhället vidare och göra uppror, skapa nya vägar.

Deras sexuella och aggressiva kraft innoverade samhället. I de samhällsstrukturer föregått vår hälsades de unga vuxna med

som egen,

både bävan och ett välkomnande. Det gällde att ta vara och forma

en deras kraft till allas bästa. Inträdet i vuxenlivet, barndomens slut bemöttes och erkändes med allehanda riter, bekräftade barndomens som

slut och det livets början. Driften till att skapa nytt eget liv riktades

nya dessa ritualer in det gemensamma samhället. genom

Detta händer enligt min mening knappast alls idag. Driftens kraft

kommer varken den eller samhället tillgodo. Den finner

unga vuxna

bara sina objekt inom ungdomskulturen. Denna kultur blir en slags ka-

rantän, inom vilken den ungdomliga kraften fritt kan florera. En stor

del ungdomspolitiken går i praktiken ut att sysselsätta ungdo-

av

så att de inte i onödan stör den ordningen. Vi fruktar,

marna vuxna

än välkomnar deras kraft och styrka. Vuxenvärldens inställning

snarare

präglas slags förhoppning att de med hjälp av lämpliga sys-

av en

selsättningsåtgärder skall fortsätta att uppföra sig lydiga stora bam

som Vi föräldrar, lärare, eller vad vi är, sträcker inte

som uppför sig vuxet.

till våra barn och Välkomna i vår

fram handen könsmognade säger:

krets Vi säger inte Hur tänker du försörja dig och bidra till

vuxna nu

samhället försörjning och vi frågar inte hur de tänker sig en

om

kommande farniljebildning. Vi säger ofta ingenting alls. Vi upp-

egen

träder och handlar vi i grunden hoppades att denna, möjligen

som om

livets omstörtande upplevelse omärkligt skall Att vår

mest passera.

telning skall fortsätta att trampa vatten ungdomsgården som om

ingenting hade hänt.

Den förlängda barndomen 89

Och i det stora flertalet fall så händer just ingenting detta biolotrots giska genombrott. Man fortsätter som det barn förväntas går man vara, kvar i en skola, där den grundläggande relationen är den mellan vuxna lärarna och bam eleverna. Om skolan erkände det faktum eleatt verna var unga vuxna skulle formerna för pedagogiken radikalt förän-

dras. Man bildar inget eget hushåll, blir kvar efter år i föräldman rarnas hushåll, där man brer ut sig så gott det går föräldrarna har om lust att krympa sig eller råd att expandera hemmet. Man lever vidare i

sitt farniljära beroende, sannolikt inte för inte skulle att man vilja separera utan för att denna separation i grunden förutsätter har att man ett tryggt och tydligt eget samhällsmandat, ett medborgarskap i samhället.

I stället för oxar som drar samhällskärran, blir de alltmer krävande

objekt för sina föräldrars ambitioner att hjälpa dem, och inte minst för

alla de samhällsvårdare och lärare försöker sysselsätta dem så som att de kan känna mening med livet. För inte så länge sedan kanske en var problemet att såväl barn som exploaterades samhället. Man unga av använde hänsynslöst deras krafter och förmögenheter till åstadatt komma social nytta. Idag kan deras situation närmast beskrivas som det motsatta. De har Niels Christie uttryckt det blivit obrukbara. som De har i sin krafts dagar blivit stående på tillväxt. Frågan är emellertid

om inte denna sociala position också kan beskrivas som exploatering. Hur många av oss lever inte på ungdomarna, producenter som av prylar och vård skall tillfredsställa deras våra behov. Samhället har som bestämt att de skall stå på tillväxt, förbli beroende och inte räknas som fullvärdiga vuxna medborgare. Jag har svårt att tro att detta avspeglar

en genuin respekt för den unga vuxnas ofrånkomliga svårigheter att stå

egna ben. Jag tror snarare att det bottnar i orealistisk, idealiserad en syn barndomen, som innebär att vi överbetonar barnets behov av att få vara barn och beroende och underskattar barnets behov och att växa bli självständigt.

Men visst finns det väl fog för denna sociala

konstruktion, dvs den att

låta den unge biologiskt få förbli i sin barndom. Ar det inte vuxne snarare så att just barnen intvingades i ett alldeles för tidigt vuxenliv i tidigare historiska epoker Visar inte tonårs- och ungdomspsykologin att

de unga adolecenterna under lång tid behöver få vara ett slags mellanting mellan barn och vuxna Ar det inte uppenbart att de allra flesta

tonåringar behöver sina vuxnas närståendes beskydd och omvårdnad

samma sätt som de mindre barnen behöver det. Ar det inte till och

90 Den förlängda barndomen

med så att de just i denna tid kanske behöver än nåmer vuxenomsorg gonsin Jag har lätt att förstå dessa kommentarer utifrån de iakttagelser de grundar sig på. Tonåringen i dagens samhälle uppträder ett i jämförelse med tidigare generationer infantiliserat sätt. Men denna infantilisering beror vare sig på något slags naturgivet psykobiologiskt stadium, vårt samhälle lämnat utrymme för, eller någon slags som moralisk slapphet från ungdomarnas sida. Deras livsmönster, socialt och psykologiskt är artefakt av de sociala villkoren, dvs kraven att en uppträda vuxenliknande barn. De etablerar sig inte som vuxna helt som enkelt för att de inte får det

5.3 Dagis och skola livsvärldar som

Jag har hittills diskuterat glappet mellan det biologiska och det sociala vuxenetablerandet och de svårigheter som detta skapar för unga människor, även det stora flertalet givetvis sig också efter om anpassar denna ordning. Jag vill fortsättningsvis diskutera de svårigheter som har att göra med det faktum att barn och i vårt nuvarande samvuxna hälle kommit att leva i så åtskilda livsvärldar. Barnen genomlever största delen sin barndom i offentliga institutioner, medan de vuxna leav ver i ett bamfritt produktionssamhälle. Mötesplatsen är familjen, som snarast reducerats till en slags fritidskultur; en stödkultur för dess medlemmars centrala livsarenor. mera

Det är knappast okomplicerat för föräldrar att lämna ifrån sig sina barn till dagis och skola. Det är svårt att överlämna sitt barn i andras vård, även det blivit social nödvändighet i vår tid. Den förhoppning om en byggs för att kompensera och legitimera separationen är att som upp barnet skall det bra i sin livsvärld och helst bättre än det annars skulle haft det. Institutionen skall ge barnet en bra barndom, medan föräldrarna, de vuxna kan ägna sig sitt arbetsliv för att försörja farniljen.

Den grundläggande ñlosoñn i barnstugepedagogiken är att barnet främst behöver omsorg, trygghet, stimulans, lek och sysselsättning. De behöver kärleksfull omvårdnad de vuxna som trätt i föräldrarnas en av ställe. Det är framförallt beroendeaspektema i barnets situation som betonas, inte de strävanden och behov av självständighet, oberoende och vuxenlikhet som bam också mycket tidigt präglas av. Barnstugan framstår ett slutet, för och mot omgivningen väl skyddat litet hem, som där personalen och barnen utan störningar kan ägna sig sin omsorg -

Den förlängda barndomen 91

att ge och ta emot vård. Det faktum att omsorgsinstitutionema praktiskt taget enbart består kvinnlig personal beror enligt min mening av inte främst löneläget. Jag tror det avspeglar vår de små barsyn nens primära behov. Vi tänker oss dem främst i sådana psykologiska kategorier gentemot vilka kvinnor mödrar bäst enligt vårt traditionella könsrollstänkande är lämpade att bemöta dem. Det för att

återgå till Sjövalls terminologi, bröstet som de främst behöver. De behöver en givande, moderlig omsorg, där de kan känna sig trygga och

tillitsfullt beroende.

Min uppfattning, utifrån mina erfarenheter är den att denna sorts livs-

värld passar de allra minsta barnen, låt mig säga till 3-4 års åldern. upp Under de första tre levnadsåren står modern, eller den moderliga omsorgen, i centrum för barnets behov och uppmärksamhet. Det behöver bröstet, den tröstande famnen och allt det tålamod kvinnor som av

olika anledningar förmår att ge. Den välskyddade, moderligt domine-

rande bamstugan är en god och psykologiskt rationell livsvärld för de

mindre barnen, säkert väl står sig i jämförelse med äldre tiders

som en barnomsorg i familjen eller hushållet. Ja, jag gissar att den överträffar

alla sina föregångare.

Enligt Erik H Eriksons välkända epigenetiska utvecklingsmodell handlar denna tid om att bamet, med hjälp sin omgivnings bemöav

tande förmår utveckla en grundläggande känsla självtillit basic

av trust och autonomi. Närvaron av en sådan inre upplevelse gör beroendets position uthärdlig och angenäm. Ett barn upplever sin värld som som trygg, givande och tillåtande blir en värld man vill ha mer av. Barnstugans moderliga kultur har stora möjligheter att stödja barnens

utveckling i denna riktning.

Men i 4-5-årsåldem inträffar något nytt och dramatiskt i barnets till-

varo. Barnet inträder i den oidipala fasen, dvs upptäcker att det inte blott är ett bam, utan en flicka eller pojke. Det upptäcker att modern inte är dess egendom, utan att livet är triangularitet, dvs komplien en cerad väv av relationer, där man själv måste skapa sig plats. Från en

och med nu handlar det om att för flickan påbörja sin vandring mot

målet att bli kvinna och för pojken att bli Från denna stund en en man. blir barndomen och barnasituationen tudelad. Man är liten, vill bli men stor. Just så stor och Man vill räknas, kunna och som mamma pappa.

duga någonting till. Man vill lära sig och det fort att bli riktig

- - en man och en riktig kvinna. Men för att detta skall behöver konman

92 Den förlängda barndomen

takt och med både män och kvinnor och dessutom genom samvaro deltagande lära känna dessa, de vuxnas värld. Skall identifikationen ske måste barnen få tillträde till och i största möjlig utsträckning kunna göra sig gällande i de vuxnas livsvärld. Det är faktiskt i denna ålder etableringsfasen borde ta sin början som

I såväl äldre tiders hushållssarnhälle, liksom i vanlig familjeomsorg, togs detta utvecklingssteg hos barnet tillvara. Det äldre oidipala - barnet fick förändrad roll och började leva ett annat liv. Det fanns en sysslor kunde utföra och barnet förändrad

som detnu som gav en so-

cial betydelse. Aven de äldre dagisbarnen i viss mån också tillvaom ratas arbetskraft så sker detta inom själva barnomsorgskulturen. som Den ökade vuxenheten spränger inte gränsen för inträde i vuxenvärl-

den. Man är fortfarande ett barn, bland de andra barnen, omhändertaget sina vårdare. Man lever vidare i sin vårdande kvinnovärld, av vuxna där faktiskt både män och kvinnor saknas, vårdens kvinnor är ur identifikatorisk synpunkt snarare mödrar än kvinnor. Den fråga jag ställer mig är denna institutionella barnomsorg för all framtid om måste behålla denna form. Skulle det inte vara möjligt att skapa en barnomsorgskultur som tog tillvara barnens tidiga förmåga och lust att arbeta mindre kvinnor och män i det de uppfattar som de som som värld med deras rättmätiga behov att också skyddas mot faror vuxnas de inte ännu egen hand kan bemästra Min tro är att dagens som dagiskultur skulle kunna utvecklas i denna riktning. Dagis skulle kunna bli inte bara renodlade kulturer för vård, utan produktiva enhe- De skulle kunna bli nyttiga små hushåll i sitt närområde. Det finns ter. mycket arbete de något större barnen, tillsammans med vuxna, som skulle kunna utföra. Det är min bestämda uppfattning att bam inte alltid vill leka eller sysselsättas. De vill med och göra insats i det vara en verkliga samhället och belönas efter sina prestationer.

Om män och kvinnor, i arbetande enheter, fick uppdraget att skapa produktivt arbete förenligt med mindre barns förmågor och som var behov, så skulle detta möjligt. Därmed skulle barnen i rätt ålder få vara plats i det samhälle där de så småningom skall bli en gemensamma vuxna medborgare.

5.4 Skolan som livsform

Från sju års ålder, fram till femton och i allmänhet ännu längre är - barnens huvudsakliga livsplats skolan. Hela den senare barndomstiden

Den förlängda barndomen 93

tillbringar det växande barnet i denna mycket speciella institution. Det

är inom ramen för denna institution, denna livsplats, vuxenheten

som skall erövras. Man kommer in i skolan ett barn, skall helst som men

lämna den kapabel människa. Det är skolan är

som en ung vuxen som den kultur i vilken vi söker bistå våra barn att utvecklas till vuxna

samhällsmedborgare. Det är här i detta livsrum som den kanske

- -

mest genomgripande förvandlingen i en människas liv skall äga rum.

Det finns knappast någon seriös allmän diskussion i Vårt land eller

an-

dra länder om skolinstitutionens betydelse för samhällsutvecklingen, och knappast heller någon diskussion denna institutions förmåga

om

att bemöta och tillgodose alla, de växande barnens psykologiska och

sociala behov. Skolan har blivit något slags självklarhet; barn

av en skall i skolan, mår bra att i skolan och blir allt de där av genom

lär sig redo för det kommande vuxenlivet vilket för normalbamet

brukar innebära ännu mera skola. Visst diskuterar vi ivrigt proble-

men med problembamen de ingenting lär, eller helst hål-

- som som

ler sig undan Men analyserna stannar alltid vid att hitta sådant

som kan förbättra skolan, eller försvara skolan att förklara dess genom

misslyckanden med att vissa elever inte är dugliga grund sina

av

psykiska eller sociala omständigheter. Skolan förblir slags själv-

en

klarhet; i denna miljö, den bästa alla tänkbara skall våra barn leva

av sin resterande barndom och där skall de erövra sin vuxenhet. Det är bara sål4

Men skolan, som livsplats, är gruppdynamisk synpunkt mycket

en ur

märklig kultur Sannolikt är den en av de mest svåra gruppkulturer vi kan tänka oss. Dess rationalitet grundar sig antagandet att ett fåtal kunniga vuxna, i ett ekonomiskt och praktiskt arrangemang kan för-

medla kunskaper till en mångfald kunskapsbehövande bam. När denna kultur lyckas i sitt uppsåt så betyder det att för vuxenlivet och

sam-

hällslivet viktig kunskap faktiskt förmedlas och tillräckligt god

att en

social ordning, inom för kulturens värderingar, kan upprätthål-

ramen

las. Men frågan är i vilken utsträckning denna kultur faktiskt lyckas i sitt kunskapsförmedlande uppsåt och hur väl den lyckas bistå sina

att elevers transformation från barn till människor. vuxna

Jag vill kort diskutera några frågeställningar: balansen mellan lärare och elever, läroprocessens grundantagande, skiktningen och relationen

till samhällslivet.

94 Den förlängda barndomen

5.5 få

Många elever, vuxna

Skolvärlden livsplats innebär att leva bland ett stort antal lika

som

gamla barn och ledas lärare. Ju äldre man blir,

av en ensam vuxen, en

desto fler lärare träffar man, men oftast en och en. Många bam, en

Så barndomslivets mest centrala bild ut i barnets huvud. I vuxen. ser bänkrad efter bänkrad sitter barnen vända mot den ensamme läraren.

Deras uppgift är att lyssna, lära och utföra det de blir tillsagda, inklusive att initiativrika, självständiga och karnratliga. Min bild är

vara

förvisso otidsenlig Vår nuvarande pedagogik placerar barnen i

och skapar frihet för sorts utveckling. Men dock är in-

grupper annan

sina pedagogiska former, ändå förblivit trycket att skolan, oavsett en kultur där barnen, eleverna förblivit i roll främst premierar de-

en som

ras förmåga att vara goda mottagare.

Den andra delen skolvärlden, den ibland kallas den dolda läroav som

planen är allt det liv levs och lärs in rasterna. Här handlar det

som

kampen, den livsviktiga kampen att finna vänner som kan skiljas

om från ovännema. Allt detta under rubriken rast.

Att leva i ett gruppsammanhang, konstruerat detta sätt sätter givet-

hur det leva så

vis sina speciella spår. Hur känns det, är att som en av många och så lika, tillsammans med de fåtaliga Vad är det för

vuxna.

känslor skapas hos människa dag ut och dag in lever och

som en som

söker sin livsmening i ett sådant sammanhang Tanken, rationaliteten, bakom detta gruppsliga är att vart och ett barnen skall

arrangemang av

identifiera sig med den ende vuxne och införliva dennes goda kunska-

och levnadssätt. Att bli den vuxne och kunna allt som den per som

kan är det förväntas, och antagligen i gynnsamma fall

vuxne som som

också sker fast bland allting annat. Ty läraren och kunskapsförrned-

-

landet är blott liten del av livet i skolan för eleven. Varje barn

en

måste lära sig att hitta meningsfull plats i en hotande och

en egen,

överväldigande anonymitet. Försöka bli någon speciell bland kanske

30 likadana ut. Det handlar att bli någon bland likarna, och

som ser om

bli någon i förhållande till fröken. Vilken häpnadsväckande social utmaning är inte detta

I småklassema, då barnen befinner sig i den sk latensåldem är kan-

ske skolvärlden någorlunda uthärdlig. Dessa barn kan ofta i sin oskuldsfullhet tänka sig att fröken just dem, tycker om dem och

ser vill dem väl. Men när denna tid blir latensbamens passeras

Den förlängda barndomen 95

oskuldsfulla identifikationer omöjliga. De börjar förstå att fröken måste skilja bam och barn. De vet att de tillhör barnen och måste skaffa sig platser bland barnen. Hur blir man någon och hur blir man i ett sånt här system Genom att bli duktig eller duktigast vuxen Starkast, farligast eller lydigast Det är knappast lätt att finna sin verkliga roll, sin genuina personlighet inom ramen för ett system av

detta slag.

5.6 Läroprocessens grundantagande5

I sin utformning förefaller vån skolsystem utgå från generella antaganden att alla bam vill lära sig, att de känner sig trygga i en läroom situation, att de uppfattar det naturligt och okomplicerat att vara som beroende, att de känner sig i goda händer och längtar efter att tillvara ägna sig just de kunskaper läraren kan fönnedla dvs att de besom finner sig i det psykiska tillstånd EH Eriksson kallar basic trust. som Många bam känner så när de kommer till den första skoldagen, och vissa fortsätter att känna så efter år. Att lära och leva inom denna miljö blir för många barn som tur är ett meningsfullt liv. De känner - ro i skolan, de har tid för skolan, de känner sig nöjda med sina relationer till lärarna och eleverna. För dessa barn är kanske skolan inte den bästa, så bra livsmiljö. De känner att de klarar av de men en nog kraven, upplever de styrks de blir större och stigande att växer, av att närmar sig vuxenlivet.

Dessa, och förhoppningsvis flertalet barn elever befinner sig alltså av i det tillstånd Eriksson kallar basic trust, vilket i korthet innebär som att barnet i sin livsvärld skolan känner 1 en grundläggande tillit och tilltro att tillvaron är god och pålitlig, 2 längtar efter att tillägna sig det goda och är beredd att ta in, ta emot och införliva mer av som ges det, 3 känner sig trygg och tillfreds i en beroenderelation, 4 känner omsorg inför sin givande omvärld och 5 förmår att vänta och lita sin tur. Jag brukar ibland kalla detta förhållningssätt för living by leaming och med detta jag att själva lärandet och menar inlärningssituationen blir acceptabel livsform. en

Men många barn känner sig inte detta sätt. Deras tankar om livet, och uppfattning livet är närmast de motsatta. De kan snarast om beskrivas med Erikssons alternativa begrepp basic mistrust. Detta är bam som inte tror och litar livet som något gott och pålitligt, utan ofta något ont som man måste akta sig för, eller kämpa emot. som

96 Den förlängda barndomen

Tillvaron är bedräglig och minsann inte alltid till den är liten. ser som Det gäller att ta hand sig själv, att lära sig fly och fakta, sin om vara vakt och slåss för sig själv. Alltså innebär basic mistrust barnet att 1 misstror tillvaron skolan, 2 känner fruktan och vrede i relation till sin omgivning och aktar sig för att ta emot ont och vill mera snarare förstöra och attackera det tvingas på, 3 försöker värja sitt som ges oberoende, hitta en strategi där inte behöver beroende och 4 man vara måste på att ta för sig i den stund Dessvärre beskrivs passa som ges. denna kategori de misstrogna ofta form för patologi, senare - som en en personlighetsstörning. Man skall vara god och glad Ty livet är gott Dessa barns verklighetsuppfattning uppfattas inte något sant som som avspeglar deras erfarenheter, utan som massiva projektioner. Jag vill dock påstå att detta sätt uppfattar många barn verkligheten i allmänhet, och skolans i synnerhet. För dessa barn blir en pedagogik som i grunden är uppbyggd antagandet grundläggande tillit om en närmast orimlig, omänsklig. Den blir vad jag kallat form för en godhetens tyranni i den meningen att den tar sin ordning för - egen given och diskvalificerar dem som inte delar dess illusion.

Det misstrogna barnet är kritiskt, sin vakt, känner fruktan och vrede, vill få utrymme att själv utforska, med sin aggressions livet hjälp om är något att ha eller Det är ständigt sysselsatt med att lära sig hur man bäst skall skydda sig eller hitta sätt igen, komma framåt. Den att ge pedagogik som detta barn behöver skiljer sig i de flesta avseenden från den traditionella. Barnet behöver pedagogisk en arena av annat format, mer lik den där barnet enligt Erikssons utvecklingsschema för första gången brukar överkomma sin grundläggande misstro och få den ersatt med tillit; dvs den känsla livets hållfasthet den av som tillräckligt goda modem övertygar sitt späda barn om, under förutsättning att hon förmår uthärda och härbärgera barnets attacker av vrede och frustration utan att skada eller hämnas barnet genom att leva ut den besvikelse och vanmakt hon själv känner. Det misstrogna barnet, eleven behöver en pedagogisk form tål barnets aggression, som förstå att det måste lära sin genom att testa omgivning, som inte kan vänta och som tillåter det att utgå från sitt oberoende. Dvs förstår att barnet inte förmår leva genom learning i traditionell mening lär utan sig genom att leva learning by living. Skolans traditionella pedagogik

är tyvärr en mycket ömtålig och opassande gruppkultur för dessa elever. De behöver helt andra gruppbildningar och lärosituationer än - de ställs till deras förfogande. Det finns gedigen som nu en kunskap om hur de mer misstrogna lär och hur deras pedagogik bör - se ut -

Den förlängda barndomen 97

men dessa kunskaper inverkar på skolsystemet endast marginellt i form av anpassad studiegång, specialklasser och skoldaghem. Tyvärr blir dessa alternativa pedagogiska former, grund av normalskolans dominans i allmänhetens ögon definierade som andrahands-skolor.

Skall vi komma vidare måste vi börja ifrågasätta det rimliga i att tänka oss att alla barn, oavsett hur deras verklighetsbilder ser ut, under hela sin senare barndom skall vistas i ett system som nöjaktigt tillgodoser de tryggas behov, men som i allt väsentligt negligera de otryggas och dessutom diskvalificerar deras sätt att lära och skaffa sig trygghet.

5.7 Skiktningen

Alldeles oavsett den ständiga diskussionen om betygens vara eller inte så är det obestridligt att skolan livsmiljö är kultur där barvara som en nen ständig känner att de värderas i relation till sina formella prestationer. Skolan är inte en livsvärld där barnen kan känna att var och en kan få det stöd och den hjälp de behöver ett kärleksfullt och villkorslöst sätt så vi ofta i den allmänna retoriken, gärna ut- - som mer trycker saken. Man vet att vid utgången av denna tidsepok kommer vissa att tillhöra toppen, andra bottnen. Och att denna indelning antagligen följer med under hela livet Visserligen kan man säga att denna skiktning är en process i alla grupper. Kampen om herraväldet avspeglar sig överallt där människor finns. Men den fråga jag vill ställa är hur ett system en livsvärld som denna påverkar de unga för framtiden. - - Hur känns det att under nio långa år, ibland ännu fler, leva i en värld där man främst ständigt lär sig att man tillhör de sämsta, dvs det synliga och uppenbara bottenskikt som måste finnas för att de bästa skall kunna identifieras Förr i tiden, då skolan var kort kunde de som

där lärde om sin okunnighet finna viss tröst att det fanns nya möjlig-

heter. Man kunde hitta ett okvaliñcerat jobb och där faktiskt visa att man dög något till. Idag är faktiskt skolan den enda tillgängliga världen Där skall de unga vistas, förutsatt att de inte diskvalificeras till den grad att de via anpassade studiegångar, specialklasser o dyl förpassas till det absoluta bottenskick som bekräftar deras absoluta oduglighet.

Är detta rimligt system Ja kanske vi tänker skolan ett om oss att just skall vara ett skiktningsställe som visar rågången mellan de anpassa-

98 Den förlängda barndomen

de, de trygga och de missanpassade och otrygga. Men så vill vi, åtminstone inte de flesta av oss, ha det. Vi vill tänka oss skolan som en

plats där alla kan lära och känna sig stolta. Men går det

Annorlunda uttryckt; det faktum att skolan är det mest substantiella i barnens livsvärld borde innebära att denna värld är så beskaffad att alla barn har anledning att uppfatta den som en livsmiljö där var och ens

behov kan tillfredsställas och där var och ens förmåga kan komma till

uttryck och nytta. Om skolan behåller sin nuvarande form måste man dessvärre räkna med att stor del barnen kanske tredjedel en av - en -

kommer att erfara att deras behov inte tillfredsställs, att deras förmåga

inte duger och att den mera slutgiltiga värderingen innebär att de tar plats i ett nedre skikt. De kommer att veta att de lärt sig bara litet, men lära sig mycket om att just höra till dem som vet minst.

Med det nuvarande skolsystemets utfornming måste vi räkna med att

en stor del av de unga inträder i vuxenlivet med en synnerligen inar-

betad självuppfattning att de har ett mindre värde och att de känner sig svikna av den vuxenvärld som de nu själva skall etablera sig

Min kritik mot skolan, både som omsorgs- och kunskapsmiljö kan

sammanfattas:

den håller fast de växande människorna i ett system där mångfald

- en lika gamla bam är tillsammans med få i ett systematiskt berovuxna endeförhållande. Detta är ingen idealisk gruppbildning, och inte heller

ett idealiskt förhållande. Åldershomogena, eller kanske rättare, ålders-

dikotoma grupper är som regel inga goda kulturer. De leder antingen till kamp eller underkastelse mellan åldersgruppema lärarna kontra eleverna och den leder till en svårartad konkurrens mellan likarna, där

ett stort antal är systematiskt dömda att bli parias.

den bygger ett outtalat antagande att barnen hyser tillit och tror att

-

skolan är något gott. De barn som inte omfattar sådan världsbild

en

kommer att bete sig ett sätt som kommer att leda till olika slags diskvalifikationsprocesser.

det faktum att skolan är kunskapsförmedlande kultur, med uppgift - en

att skikta barnen leder till att många barnen främst lär sig att de inte

av eller Å duger, är sämre än andra. andra sidan kommer vissa barn, att med skolsystemets hjälp vidareutveckla mycket positiv självbild. en

Den förlängda barndomen 99

Min den den skolkultur är våra barns livsvärld

uppfattning är att som

sådant den nödvändigtvis måste utdefiniera

är uppbyggd ett sätt att

och andra odugliga och att den också vissa som dugliga som sys-

tematiskt belönar de barn olika anledningar känner sig trygga som av och tillitsfulla. I första hand är det inte skolan jag kritiserar eller

det vi inte uppmärksammar och diskuterar ifrågasätter. Snarare är att

det faktum att många barn, i denna sorts livsvärld oundvikligen

kommer att utveckla negativ självuppfattning och en misstrogen

en

eller fientlig samhällssyn.

Låt mig ställa några frågor:

Är det tänka sig alla bam, livet i skolans rimligt att att genom enhetskultur, får den förberedelsen för sitt kommande just rätta

vuxenüv

Är det barn skall tillbringa hela sin barndom i ett skolsamrimligt att hälle

Är barn lever i ber0endekultur under det rimligt att tro att som en nio år och ofta tolv där de ständigt betraktas som barn, skall känna - sig och kunna ta plats bland de vuxna vuxna

År sig barn genomlever hela sin barn-

det rimligt att förvänta att som och i värld där de lever i kaotiskt, konkurdom tidiga ungdom en en

bland under inflytande fåtal rensinriktad gruppmiljö jämnåriga, av ett

utveckla demokratiskt sinnelag, hänsyn och vuxna, skall ett

samhällskärlek

Är det barn under sin uppväxt inte möter andra än

rimligt att vuxna

sina föräldrar och de är avlönade för att ta hand dem som om

barn behöver och kunskaper för att överleva som vuxna i Att omsorg

vårt samhälle är självklart. Dessvärre har vi i ett 12-årigt skolsystem

och barnomsorg. Därmed har vi

fört samman kunskapsförmedling

kanske både bristfällig barnomsorg och ineffektiv kunskapat en en

behöver antingen den sker i hemmet

skapsförmedling. Barnet omsorg,

i institutioner, där dess växande skyddas och förstärks, intill den eller

det Under detta växande efterfrågar barnet kunskap, inte

dag är vuxet.

100 Den förlängda barndomen

minst om den värld väntar. Därför blir kunskapsförrnedling alltid som en del av barnomsorgen. Men denna basala barnomsorg med dess basala kunskapsfönnedling, borde till ända då det faktiska vuxenlivara vet börjar. Skolan som bamomsorgsrniljö borde upphöra när barndomen tar slut, och kanske helst något år före

5.8 En bamdomsskola med tydligt slut

Det är ett känt faktum att många barn under den grundskolepesenare rioden drabbas skoltrötthet. Många drabbas i av en lindrig och uthärdlig form, oacceptabelt stor del eleverna erfar trötthet och men en av en en olust inför livet i dagens skola som överstiger deras smärtgräns. Det är märkligt att dessa uttryck för olust inte leder till allvarlig diskusen sion om skolans eventuella ofönnåga att möta alla de växande barnens behov. Skoltröttheten är barnens sätt att tala att skolan livsom som värld inte längre stimulerar dem, utan tröttar ut dem. Att de skulle behöva något nytt

Min hypotes är att barn, står tröskeln till vuxenlivet, har sitt som intresse inriktat livsaspekter faktiskt inte kan tillgodoses i som skolvärlden. Följden är att studiemotivationen minskar och att livet i skolan känns mindre meningsfullt. Deras intresse lust eller vånda - handlar om just etableringen, att snart få roll och betydelse i av en ny vuxensamhället. De och många de nästan skulle unga vuxna, av vuxna behöva komma ut i världen, inte bara tillfälliga pryoelever eller som

som nederlagsstämplade unga med anpassad studiegång. För många

unga människor skulle arbetslagen vid normala arbetsplatser nu vara en bättre livskultur än skolans klassrum. Också de barn trivs bättre som i skolvärlden skulle behöva ett avbrott från skolan, och gissningsvis skulle vuxensamhällets institutioner och företag behöva dessa unga vuxna som medarbetare. Mitt leder fram till slutsats: att resonemang en barndomsskolan, borde upphöra då eleverna närmar sig puberteten. Detta skulle möjliggöra att alla ungdomar möjlighet att etablera gavs sig i vuxenvärlden och att själva besluta hur de vill fortsätta sitt nyvunna vuxenliv, dvs fortsätta i arbetslivet eller söka sig till uten bildning för vuxna.

Hade barndomens skola ett sådant tydligt slut skulle grund skaen ny pas för renodlade utbildningsinstitutioner för den vill unga vuxna som och kan studera. De skulle inte förbli omärkbar förlängning som nu: en

Den förlängda barndomen 101

normkultur för alla barn och De senaste decennierav en unga vuxna. skapa allt längre skola för alla barn och unga vuxna nas projekt att en har varit nödvändigt projekt; ett försök att med skolan som redskap ett för fördjupad demokrati och ökad social skapa förutsättningar en en dock vi ändå inte allvar måste inse att också mobilitet. Frågan är om den demokratiska skolan, med alla sina goda föresatser, ändå förblir en institution där vissa elever kommer att sig i kraft av sin anpassa ocheller sin förmåga trivas i kultur i intellektuella begåvning att en vilken beroende, medan andra kommer att tvingas leva och lära man är sitt mindervärde under allt längre tid. om

Värden demokrati, och myndighet kan inte läras ut De som ansvar måste erfaras och in inom för tydligt förändrade roller i övas ramen livsvärlden. Om vi verkligen vill att alla de unga vuxna fungera som och medborgare måste vi revidera de institutioner där vuxna dugliga lever. Dessa måste ha tillräcklig pluralism för att allas förbarnen en mågor och behov skall få plats. Skolan är idag ett alltför övergripande och socialt Antingen måste vi vidga dess och instängt system. ramar förändra dess inre kultur, eller också begränsa dess utsträckning i tiden. Det faktum vi lever i ett samhälle, där utbildning och kunatt blir alltmer centralt, kräver vi skapar institutioner skapsförmedlande att för utbildning dock inte, sin gruppdynamiska struktur som genom antal människor i nytt proletariat där insamtidigt intvingar ett stort ett social betydelselöshet och intellektuell okunnighet blir det sikter om mest centrala utbildningsresultatet. Detta borde inte vara en omöjlig

politisk uppgift.

5.9 Det idealiserade barnet och den idealiserade barndomen

Under det århundradet har vår uppfattning barnet och senaste om barndomen dramatisk förändring. Intresset för barnet och genomgått en barndomen har utifrån psykoanalysen och barnpsykologins domäner utvecklats till slags allmänkunskap. Tesen i denna allmänkunskap är en barnet i grunden är slags godartad och forrnbar varelse, som om att en blir föremål för och kärleksfull kan och kommer att det en god omsorg utveckla social och varelse. Barnets tidigaste år sig till en god vuxen och livserfarelser betonas till den grad att man lätt får intrycket att om barnet får barndom så kommer det att genomgå sin bara en lycklig vidare utveckling större svårigheter. Omsorg, kärlek och trygghet utan i idealiska barndomskulturen. Föräldrarnas roll är nyckelord den betonas starkt. Det är i relationen till föräldrarna som människans

102 Den förlängda barndomen

sociala väsen utmejslas, och då främst i tidig ålder.

Visst finns exempel på psykologiska teorier som sökt framhäva andra och relationers självständiga senare betydelse för människans beteende och anpassningsförmåga, deras röster men är svaga. Syskon, kamrater och framförallt den utomfamiljära livsvärldens psykologiska betydelse har en mycket undanskymd plats i utvecklingspsykologiskt allmäntänkande. Jag vill påstå att barnets tidiga erfarenheter och deras betydelse har lyfts fram i ljuset medan andra mycket centrala utvecklingsaspekter förblivit mörklagda. Puberteten och vuxeninträdet

etableringen som medborgare - vuxen - upptar visserligen ett eller annat kapitel i allmänhetens kunskapsbok, den analyseras men snarare ur ett bamdomshistoriskt utvecklingsperspektiv än som ett resultat av socialt institutionella samtidsfaktorer. De ungas svårigheter uppfattas familjehistorisk, inte som en en nutidsbetingad artefakt. Det är föräldrarnas brister orsakar barnet inte lever som att upp till skolans krav. Av och till kompletteras föräldrarnas skuld med skolans, men då främst grund förment av dåliga lärare eller bristande resurser. Skulden fästs på detaljerna, inte på den dynamiska helheten. Detta sorts primitiva skuldtänkande hindrar från att förstå och förändra oss barnens nuvarande, mest avgörande livskulturer. Jag hoppas att mitt kapitel inte uppfattas ett skolan, som angrepp utan som en uppmaning att analysera och kanske ompröva de växande

människornas livsvärldar. Min avsikt är inte skolan till att göra en syndabock för att många i vår samtid unga vuxna möter oöverstigliga hinder vid den tid då de skall etablera sig som vuxna medborgare i sitt samhälle. Min tes är den skolan, liksom att den offentliga och institutionella barnomsorg föregått den som skapat grunden för en barndomsvärld blivit alltför skild från de som vuxnas.

Med varje nyförvärvad förmåga kunde barnet i hushållssamhället själv förändra sin roll och betydelse i sin livsvärld. Det kände, gladdes eller oroades att det blev äldre för av varje dag som gick, fram till den dag det framme vid barndomens var slutpunkt. Den tiden är förbi, och tur är säkert det. Det inte lätt att växande barn var vara ett då, men det är det inte heller Men risken med vårt nu. system är att barnet enbart känner att det växer längden och bredden, men att dess plats i systemet förblir oförändrad. Det blir bara allt ett större bam Duktigt om det trivs och belönas, odugligt det vantrivs och bestraffas. om Att växa in i en vuxenvärld innebär att successivt få roller, nya betydelser och bekräftelser vuxensamhället det av - riktiga samhället. Det innebär

Den förlängda barndomen 103

inte att rangordnas bland de andra bamen. Därför ser jag det som en

nödvändighet i ett framtidsperspektiv att kommande omsorgskulturer

kan integreras i den världen så att de växande barnen gemensamma inte bara kan få omsorg och kunskaper, utan roller och betydelser i det större sociala sammanhanget.

Barn behöver en barnomsorg och en skola som konkret verkar i ett so-

cialt sammanhang, inte institutioner som ger dem en lång förberedelse

för ett framtida vuxenliv. Vill vi underlätta de ungas etablering som är den mest logiska vägen att etablera barnens och de ungas vuxna livsvärldar i det gemensamma samhället.

104 Den förlängda barndomen

Fotnoter:

l Siffermaterialet i ungdomsenkäten belyser detta förhållande. Tre av fyra i kategorin 16-19 år bor kvar hemma och var tredje bor hemma fram till 25-årsåldem. De utflyttades boendeformer tyder också att familjen och föräldrahemmet fortsättningsvis är ett slags ankare i tillvaron. Tendensen över tid är också att kvarboendet har ökat. 2 Resultaten från ungdomsenkäten, och andra undersökningar visar att familjebild-

ning nu sker mycket senare och att även parförhållandena minskar se kapitel 6 i

rapporten. Detta måste tolkas som att den sexuella funktionen för de unga vuxna inte är accepterad eller tillåten i sin sociala, reproduktiva funktion. 3 Det finns också i vår tid ett slags förskönande och förhärligande ungdom och av ungdomlighet. Man skall vara ung Att vara vuxen, uppfattas idag knappast som en kategori för den fardigvuxna och självständiga medborgaren, närmast utan som en moralisk värdering, ett sätt att vara tråkig, eller rättskaffens. Det finns snart m a o inga vuxna. Man förblir ungdom ända fram till pensionsåldem randas, för att då inrätta sig i de gamlas krets. 4 I ungdomsenkäten svarar drygt hälften att de trivdes i skolan. Frågan är hur uppfattar detta besked. Tycker vi att det är tillfredsställande att nästan hälften av skoleleverna inte trivs, och att denna andel antagligen är betydligt högre med tanke undersökningens bortfall. Delar upp ungdomarna i de som svarar ja, resp

nej frågan om de trivs finner att deras föräldrar i fråga om att hjälpa, ge

beröm och annat stöd inte skiljer sig i nämnvärd grad. Mer än hälften av föräldrarna, oavsett hur barnen har det i skolan, tycks i alla fall engagera sig i barnens skolliv. Det framkommer också tydligt att de som inte uppger sig trivas, visar detta tydligt genom skolk och bråk med lärare. 5 Jag har hämtat begreppet grundantagande från W.R Bion, en gruppteoretiker som menar att grupper och gruppkulter alltifrån små grupper, till stora system vilar ett i grunden orealistiskt antagande t ex att världen är en god, eller ond inrättning, som det gäller att del av, resp skydda sig från, och att gruppen eller systemet är ett redskap för denna goda, eller onda ordning. Bion har kallat detta beroendegrupp, respektive kamp-flyktgrupp. Skolan som system, i kraft av alla sina smågrupper, tillhör kategorin beroendegrupper. Utmärkande för den är alltså att här finns något gott att vinna och att här råder den goda och pålitliga ordningen. Dessvärre föder denna slags gruppkultur avund och girighet; det gäller att ta för sig. Jag hänvisar den intresserade läsaren till Bions bok Experiencis in groups, översatt till svenska med den missvisande titeln Gruppterapi, och till min bok egen Gruppen skeenden och föreställningar. -

Kapitel

Förvärvsarbete

Av Joachim Vogel

Sammanfattning

Sysselsättningen har ökat betydligt snabbare än i jämförbara industriländer, till följd offentliga sektorns utbyggnad och ökad kvinav nosysselsättning. Både bland män och kvinnor minskade unga unga sysselsättningen i absoluta termer. I relativ mening relativ till utvecklingen för hela befolkningen blir nedgången ännu tydligare. under 80-talet och förstärks sedan kraftigt under 90-

Effekten ökar

talets extrema lågkonjunktur. Orsakerna är dels förlängd ungdomsutbildning, dels en ökande arbetslöshetsbörda för ungdomar. Ansvaret för ungdomsgenerationens materiella försörjning flyttas därmed i

ökande utsträckning från marknaden arbetsmarknaden till sociala

nätverk föräldrafamiljema till ojfentliga sektorn studiestöd, boresp sättningsstöd mm.

106 Förvärvsarbete

Arbetskraften har blivit mera koncentrerad till medelåldern, dels ge-

nom minskad sysselsättning för ungdomar, dels tidigare genom

pensionering. Medan arbetskraftsreserven i medelåldern alltså har minskat radikalt, ökade arbetskraftsreserven bland både de yngsta och

de äldsta. Mellan 1990 och 1992 försvann tredjedel tonen av åringarna från arbetsmarknaden.

Bland ungdomar under 20 studerar ökande andel parallellt med en förvärvsarbete. Andelen heltidsanställda tonåringar har nästan halverats sedan 1975 ned till 19 procent, medan andelen deltidsanställda har ökat med 40 Andelen kvinnor med

ca procent. unga fast

anställning har ökat, men inte upp till samma nivå för män. som unga Den främsta orsaken till att inte arbeta är studier gäller mest tonåringarna, där har en ökning, medan arbetslöshet och föräldraledighet ökar över 20 år. Samtidigt minskar hemarbete som skäl.

Förlängd ungdomsutbildning innebär en senareläggning av utträdet arbetsmarknaden. I kapitel 4 visades att andelen studerande har ökat under 80-talet, särskilt bland tonåringarna. Vidare ökade andelen som både studerade och förvärvsarbetade under en viss mätvecka. Det bör finnas en ökande andel ungdomar studier med förvärvsarsom varvar bete, dvs feriearbetar eller gör tillfälliga avbrott i studierna för en period av förvärvsarbete. Studier kan i viss mån också bli aktuella vid längre arbetslöshet. Vi får därmed en etableringseffekt arbetskraftens sammansättning: andelen yrkesaktiva ungdomar i arbetskraften minskar. Det leder till lägre inkomster, lägre materiell standard, senare utflyttning från föräldrahemmet och senare familjebildning i ungdomsgenerationen. I anslutning till diskussionen i kapitel 1 innebär detta att ansvaret för ungdomsgenerationens försörjning i ökande utsträckning flyttas från marknaden arbetsmarknaden till sociala nätverk föräldrafamiljerna resp. till offentliga sektorn studiestöd, bosättningsstöd, vissa utbildningskostnader.

I detta kapitel redovisas dels data från ULF 1975-1991, dels från arbetskraftsundersökningarna AKU som täcker ett längre tidsintervall 1970-1992. Redovisningen omfattar andelen sysselsatta under en mätvecka före intervjun, sysselsättning

typ av som anställd eller fö-

retagare, heltid eller deltid, resp. med fast eller tillfällig anställning. Kapitlet avslutas med en uppdelning av ungdomar utanför arbetskraften efter orsak.

Förvärvsarbete 107

6.1 Arbetskraftsstruktur: nivå- och strukturförändringar

Arbetskraftsundersökningarna räknar personer som har förvärvsarbetat minst en timme under mätveckan, inkl. frånvarande. Undersökningarna pågår hela året och ger ett årsmedeltal baserat två veckor per månad fr.o.m. 1993 varje vecka. I diagram 6.1 a och b visas andelen sysselsatta som andel av befolkningen för kvinnor resp för män i olika åldrar. Eftersom vi i första hand intresserar oss för långsiktiga trender bortser vi i det följande från den exceptionella lågkonjunkturen 90talet. Diagrammet visar flera genomgripande förändringar den svenska arbetskraften:

Unik sysselsättningsökning

sysselsättningen har ökat avsevärt sedan 1970. Av hela befolkningen i åldrarna 16-64 år hade 72,3 procent förvärvsarbete 1970. 20 år senare nåddes toppnotering 83,5 procent, sedan minskade till 78 en som procent mellan 1990 och 1992, p.g.a. av ökad arbetslöshet i den djupa lågkonjunkturen.

Sveriges sysselsättning var unikt hög i internationell jämförelse, och även ökningstakten var exceptionellt hög under 70- och 80-talet. Sverige hade dessutom en extremt låg arbetslöshet ända fram till hösten 1990. I de flesta industriländer stagnerade sysselsättningen efter första oljekrisen, medan den fortsatte växa i Sverige.

J ämställdhetseffekt

Den svenska sysselsättningsökningen hänger samman med en snabbt ökande förvärvsfrekvens hos kvinnorna diagram 6.l.b. Mellan 1970 och 1990 ökade kvinnornas sysselsättning med 23 procentenheter, från 58,3 till 81,4 procent, till nästan nivå för männen 85,6 samma som procent. Praktiskt taget hela sysselsättningsökningen kom i offentliga sektorn. Sverige utvecklades under 70- och 80-talet snabbt mot jämställdhet ifråga om rätten till arbete och ekonomiskt oberoende. I de nordiska välfardsstaterna förelåg samma snabba utveckling, medan trenden i övriga västländer var svag eller t.0.m.negativ.

108 Förvärvsarbete

Diagram 6.1 .a

Procent sysselsatta män 1970-1992. Källa: SCB:s Arbetskrafts-

undersökningar AKU

100 95

1970 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92

Förvärvsarbete 109

Diagram 6.1.b Procent sysselsatta kvinnor 1970-1992. Källa: SCB:s Arbetskraftsundersökningar AKU 95 - . 90- 35-

70-

65-

60-

55-7

:

45-

r ss.

30;å5[

25- 20-

15-15.

10-

5n,.

Kvinnor , 0 I 1970 72 92

110 Förvärvsarbete

Pensionseffekt

Under samma period minskade sysselsättningen bland äldre till följd av tidigare pensionering, dels genom lägre pensionsålder, dels genom rätten till delpension och generösare förtidspensionering. Denna pensionseffekt ger tillsammans med järnställdhetseffekten och

etableringseffekten ungdomars senare utträde arbetsmarknaden

en snabb omvandling arbetskraftens sammansättning i av fråga om ålder och kön. Pensionseffekten renodlat bäst hos äldre syns män 55- 64, där sysselsättningen har minskat med 10 ca procentenheter mellan 1970 och 1990 från 84,1 till 74,5 Bland medelålders procent. män 35-54 år, där pensionseffekten är relativt liten, är sysselsättningen i stort sett konstant fram till 1990.

Hos kvinnorna motverkas pensionseffekten delvis den av långt betydelsefullare jämställdhetseffekten. Hos kvinnor 55-64 år Ökar sysselsättningen från 43,9 till 65,2 procent, dvs med 21,3 procentenheter vilket alltså är ökning med hela 50 en procent. Om man sedan går till kvinnor i medelåldern 35-54 år så är sysselsättningsökningen ännu mera dramatisk. Där har sysselsättningen ökat med 36 procentenheter mellan 1970 och 1990. Jämställdhetseffekten slår även igenom hos yngre kvinnor, som vi kommer att längre fram. se

Etableringseffekt

Etableringseffekten innebär en viss sysselsättningsminskning för tonåringarna gymnasieåldern. Bland tonåringarna har sysselsättningen minskat med 3,2 procentenheter till 45,7 1990. Minskningen finns i huvudsak bland tonårspojkar -5,2 procentenheter. Bland tonårsflickor är sysselsättningen i stort oförändrad -O,2 sett procentenheter. Här motverkar nämligen jämställdhetseffekten etableringseffekten. Diagram 6.1. a och b visar vidare att utvecklingen under perioden inte har varit jämn. Tonåringarna hade lägst sysselsättning under åren kring 1983 lågkonjunktur, vilket sedan korrigerades med särskilda arbetsmarknadsåtgärder ungdomslagen.

Bland 20-24-åringar slår den allmänna sysselsättningsökningen igenom relativt svagt bland män, däremot förstärkt men av jämställd-

hetseffekten bland kvinnor, där det rör sig om en ökning med 15

ca procentenheter.

Förvärvsarbete 111

Åldersmässig

koncentration arbetskraften till medelåldern av

Diagram 6.1 visar vidare att arbetskraften koncentreras alltmera mittåt till medelåldern, där sysselsättningen ligger nära ett maximun. 35-44åringarna har högst sysselsättningsgrad, medan sysselsättningen minskar bland såväl de yngsta de äldsta männen. För kvinnornas del som föreligger mönster, det framträder inte tydligt i diagram samma men 6.1.b den allmänna sysselsättningsökningen bland kvinnor p.g.a. jämställdhetseffekten. Tidigare pensionering pensionseffekten och utträde på arbetsmarknaden etableringseffekten leder till senare relativt sett färre äldre och yngre tonåringar.

Vi har således fått växande arbetskraftsreserv i arbetsför ålder, som en dels består studerar utbildningskraven har ökat, dels av av unga som allt fler och Detta kan problematiskt såväl yngre pensionärer. vara ur samhällsekonomiska som välfärdspolitiska perspektiv. ULF och befolkningsstatistiken visar att folkhälsan och medellivslängden har förbättrats avsevärt i de övre åldrarna, samtidigt ATP är fullt som utbyggd och utgör växande belastning de offentliga finanserna. en Utvecklingen är välfärdssynpunkt för pensionärerna, som gynnsam ur således blir allt flera och allt friskare och har allt bättre pensionsinkomster. Tidig pensionering är å andra sidan fördelaktig även för ungdomsgenerationen eftersom den frigör arbetstillfällen. I nästa kapitel visas att det inte bara är förlängd ungdomsutbildning som hindrar etablering arbetsmarknaden, utan även trendmässigt ökande ungdomsarbetslöshet.

Lågkonjunkturen 199192

Arbetskraftsundersökningarna visar en dramatisk minskning av sysselsättningen under konjunkturnedgången 199192 för ungdomar under 35 år, mest i åldrarna under 25 år. I diagrammen visas för ungdomskarakteristisk brant nedgång inte föreligger för de grupperna en som äldre, där minskningen begränsad. Här visas således tydligt är mera att ungdomsgenerationen bär en oproportionerlig andel av sysselsättningsminskningen i lågkonjunktur. Mellan 1990 och l992 försvann en tredjedel tonåringarna från arbetsmarknaden. Over 35 var nedav gången relativt liten 2 procent. Bakgrunden bör dels ökad

ca var ar-

betslöshet, dels förlängd ungdomsutbildning alternativ anpasssom en ning till konjunkturnedgången.

112 Förvärvsarbete

Diagram 6.2.a

Relativa sysselsättningskvoter för män i olika åldersgrupper.

Kvot mellan procent sysselsatta män i och bland resp. grupp

samtliga män i befolkningen 16-64 år. Utvecklingen 1970-1992. Källa: SCB:s Arbetskraftsundersökningar AKU

L25

1-13 V Tø- -45e54:§r

... Alla män 16-64 år 0,88 075 0,63 05 Q38 025 0,13 0 M 1970 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92

Förvärvsarbete 113

Diagram 6.2.b för kvinnor i olika åldersgrupper.

Relativa sysselsättningskvoter

kvinnor i grupp och bland Kvot mellan procent sysselsatta resp. befolkningen 16-64 år. Utvecklingen 1970-1992. samtliga kvinnor i Arbetskraftsundersökningar AKU Källa: SCB:s

1,25

35-44ár ,

uê:jääjjff--åaiåjqZ

1-13 --' -4554ár

- 25-34ár

Alla kvinnor 16-64 år

0,88

0,63 3

0,5

0,38

0,25

0,13

114 Förvärvsarbete

6.2 Ungdomarnas relativa

sysselsättningsutveckling

AKU-statistiken som ligger till grund för diagram 6.1 omfattar även studerande ungdomar förvärvsarbetat under minst timme under som en mätveckan, vilket gör att sannolikt ökande volym deltids-, tillen av fälligt och säsongsanställda ungdomar ingår. Detta innebär att AKU inte gör ungdomarnas etablering arbetsmarknaden full rättvisenare sa. Vidare visar diagram 6.1 absoluta sysselsättningsfrekvenser, vilket också kan missvisande mot bakgrund andra effekter varit vara av som relativt kraftfulla under 70- och 80-talet, nämligen jämställdhetseffekten och den allmänna nivåhöjningen sysselsättningen. I diagram 6.2 och 6.3 visas därför sysselsättningen efter kön och ålder i förhållande till den genomsnittliga sysselsättningen för resp kön bland 16-64-åringar män resp kvinnor, se diagram 6.2, resp i förhållande till den genomsnittliga arbetslösheten för båda könen sammantagna diagram 6.3.

Diagram 6.2 visar således hur ungdomars sysselsättning har utvecklats jämfört med alla av samma kön. Här framträder såväl tonåringamas som 55-64-åringarnas vikande relativa sysselsättningsgrad betydligt tydligare, och därmed också arbetskraftens åldersmässiga koncentration. För kvinnornas del speglar trenderna också jämställdhetsnivån i bemärkelsen andel sysselsatta kvinnor och dess framväxt. Den ökande kvinnosysselsättningen växte fram underifrån i åldrarna, ända sedan 60-talet. De yngsta har varit mest benägna att förvärvsarbeta. Man kan se den ökande kvinnosysselsättningen vågrörelse som en som under 80-talet närmar sig pensionsålder med fördröjning kommer nu rörelse mot fler heltidsjobb. Idag detta en syns att sysselsättningen i absolut mening har ökat mest för dagens äldre kvinnor, och att den relativa sysselsättningen därför sjunker för de kvinnorna. unga

I diagram 6.3 har motsvarande sätt åldrar sysselsättningen i olika relaterats till den genomsnittliga för samtliga i arbetsför ålder dvs alla 16-64-åringar av båda könen. Diagrammet visar hur arbetskraftens tyngdpunkt mellan 1970-1990 har förskjutits inte bara mot medelåldern, utan också mot allt flera kvinnor. Eller med andra ord: kvinnor står för en allt större andel den totala arbetsinsatsen marknaden. av För samtliga åldrar minskade männens andel i arbetskraften. För kvinnornas del blev det markant ökning i åldrarna över 34 år. Under 80en talet minskar däremot den relativa andelen kvinnor under 25. unga

Förvärvsarbete 115

6.3 Utsatta grupper

I tabell 6.1 finns motsvarande statistik från ULF, avseende 1975-91 och för olika ungdomsgrupper. ULF och AKU är inte helt jämförbara. AKUs mätveckor täcker hela året även sommaren, eftersom man intervjuar året runt, medan ULF gör uppehåll under sommaren och koncentrerar intervjuerna i viss mån till fyra månader under höst, vinter och vår. Det innebär att särskilt tonåringars och andra studerandes sysselsättning feriearbete, vikariat underskattas i ULF. Däremot är sysselsättningsdata från ULF jämförbara över tid. I tabell 6.1 tr. kan att andelen sysselsatta med ULF-definition minskar bland man se tonåringar -10,7 procentenheter. I 20-årsåldem föreligger en ökning för kvinnor, men en minskning för män.

Inom ungdomsgenerationen har arbetarbamen högre sysselsättningsgrad än tjänstemannabarn, vilket naturligtvis hänger samman med att arbetarbamen genomsnittligt får kortare utbildning och därmed kommer tidigare ut arbetsmarknaden. Vidare har infödda svenska ungdomar högre sysselsättningsgrad än invandrarungdomar, vilket däremot beror högre arbetslöshet andelen i utbildning är densamma. Bland invandrarungdomar finns dessutom en minskning av sysselsättningsgraden sedan 1975 -7,2 procentenheter, vilket dock inte gäller för infödda svenskar. Aven bland ensamföräldrar föreligger en minskning av sysselsättningsgraden -14,6 procentenheter.

6.4 Anställda och företagare

I levnadsnivåundersökningarna skiljer man mellan anställda och företagare samt jordbrukare inkl. medhjälpande familjemedlemmar. Ungdomar förekommer nästan enbart som anställda eller, i den mån de

räknas som företagare såsom medhjälpare tabell 6.1. Hela ökningen

av andelen sysselsatta gäller anställda, och den ligger över 25-årsåldern och gäller kvinnor.

116 Förvärvsarbete

Diagram 6.3.a Relativa sysselsättningskvoter för män i olika åldrar. Kvot mellan arbetslösheten i resp. grupp och i hela befolkningen 16-64 år. Utveck-

lingen 1970-1992. Källa: SCB:s Arbetskraftsundersökningar AKU

1,5 1.38 1,25 1,13

0,88 0,75

0,38 0,25 0,13 0 1970 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92

Förvärvsarbete 11 7

Diagram 6.3.b Relativa sysselsättningskvoter för kvinnor i olika åldrar. Kvot mellan arbetslösheten i resp. grupp och i hela befolkningen 16-64 år. Utvecklingen 1970-1992. Källa: SCB:s Arbetskraftsundersökningar AKU L25

35-44 år ,, 1 13 7 J å J J á á

,7.-.-4s54ar

K ár 7

25-34 , åd köne 6-64 á A

0B8

0,5 j

0,38 i

0 1970 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92

6 l40756

118 Förvärvsarbete

Tabell 6.1 Arbetskraftsstatus. Nuläge 198891. Procenttal. för- an- före- anställda: värvs ställd tagare heltid deltid tillf. fast

kvinnor 91.2 85.5 5.7 46.9 38.4 6.5 78.9 UNGDOMAR 16-29 ÅR Ensamföräldrar 68.4 65.9 2.4 37.6 28.3 14.0 52.0 Infödda svenskar 69.8 66.0 3.8 52.1 13.7 13.5 52.4 Invandrare 63.0 59.2 3.8 44.8 14.5 14.8 44.4

6.5 Heltids- och deltidsanställda

Heltidsanställningar dominerar i medelåldern, medan deltidsanställ-

ningarna utgör en klart större volym i ungdomsåren, beroende på en ökande andel som studerar parallellt med förvärvsarbete. I tabell 6.1

visas att mer än en tredjedel av tonåringarnas arbete sker på deltid.

Men redan i ZO-årsåldern överensstämmer proportionerna med me-

delålderns, och efter 55 ökar deltidsarbetet åter igen delpensioner.

Kvinnor har traditionellt en betydligt större deltidsvolym, och i takt med ölçad kvinnosysselsättning har också deltidsarbetet ökat sedan 1975. Okningen är 3,6 procentenheter samtliga i åldrarna 16-74 år,

av

och +2,1 procentenheter bland 16-29-åringama.

Bland ungdomar under 20 studerar ökande andel parallellt med för-

en värvsarbete. Tabell 6.1 tr. visar att vi har fått både fler deltidsanställda

Förvärvsarbete 1 19

Tabell 6.1 tr Arbetskraftsstatus. Utveckling 1975-91. Plustecken anger ökning och att förändringen är signifikant. för- an- före- anställda: värvs ställd tagare heltid deltid tillf. fast

kvinnor +4.2 +4.0 +0.2 +1.2 +2.7 -5.7 +5.1 16-19 är män -14.8 -15.7 +0.8 -17.2 +l.4 -4.8 +1.0 kvinnor -6.2 -5.7 -0.5 -15.9 +9.9 -4.1 -2.2

kvinnor +l6.4 +18.7 -2.4 +15.8 +3.0 +0.6 -0.5 UNGDOMAR 16-29 ÅR Ensamföräldrar -14.6 -15.1 +0.6 -19.6 +4.4 -3.8 +4.3 Infödda svenskar -1.2 -1.0 -0.2 -3.2 +2.0 -4.3 +2.8 Invandrare -7.2 -9.6 +2.4 -11.5 +2,1 -2.9 -1.6

1 Avser 1982-1991

ungdomar, och färre heltidsanställda. Andelen heltidsanställda ton-

åringar har nästan halverats ned till 19 procent, medan andelen del-

tidsanställda har ökat med ca 40 procent. Samma trend, men svagare,

föreligger för 20-24-åringarna. Minskningen heltiderna är exceptio-

av nellt stor bland unga ensamföräldrar, medan de däremot ökar bland samboende föräldrar. Tabell 6.1 tr. visar också att det är heltidsanställ-

ningarna som ökar mest bland kvinnor över 24.

6.6 Tillfälligt och fast anställning

Vid intervjuerna frågades om anställningen fast tillsvidare eller

var

tillfällig, dvs tidsbegränsad, t.ex. vikariat, provanställning, beredskapsarbete, ungdomsplats, inskolningsplats, feriearbete, säsongarbete eller projektanställning. Här ingår även kortvariga anställningsförhålladen som ännu inte ger någon anställningstrygghet mindre än 6 månader.

120 Förvärvsarbete

En tiondel av samtliga anställda har en tillfällig anställning i ovannämnda bemärkelsen. Bland ungdomar är det ungefär var femte, vilket naturligtvis hänger samman med den stora i ULF dessutom underskattade volymen av feriearbete, resp med kortare tid arbetsmarknaden. Tabell 6.1. visar också att unga kvinnor har en betydligt större andel tillfälliga anställningar än unga män. Trendanalysema visar emellertid att andelen ungdomar med tillfälliga anställningar minskar -4,2 procentenheter, och de fasta anställningarna ökar för unga kvinnor, dock inte upp till samma nivå som för unga män.

6.7 Personer utanför arbetskraften

I ungdomsgenerationen är studier den viktigaste orsaken att inte förvärvsarbeta. I tabell 6.2 redovisas fem olika aktiviteter som kan vara aktuella som alternativ eller komplement till förvärvsarbete: nämligen studier, arbetslöshet, föräldraledighet, hemarbete och värnplikt. Mätningen gällde liksom beträffande förvärvsarbete i föregående avsnitt mätveckan före intervjun och bygger ULF 1975-91. Flera alternativ kan förekomma samtidigt, hemarbete och föräldraledighet, eller t ex studier och arbetslöshet. Redovisningen i tabellen andelen i resp avser redovisningsgrupp som inte hade något arbete under mätveckan första kolumnen med undergrupper enligt ovanstående klassificering kolumnerna 2-6.

I tabell 6.2 visas att studierna självklart är den dominerande aktiviteten när ungdomar inte arbetar, och att andelen studerande har ökat med en tredjedel i ungdomsgenerationen, mest bland tonåringarna tabell 6.2 tr.. Det finns också ökning av arbetslösheten, men längre upp i 20en

årsåldem, och den ökningen är större än i föräldragenerationen se vi-

dare kapitel 6.

Sedan 70-talet har den betalda föräldraledigheten byggts ut tidsserien börjar 1979. 1991 hade andelen föräldralediga fördubblats bland föräldrar under 30. Istället hade andelen hemarbetande minskat till mindre än tiondel sedan 1975 bland kvinnor mellan 25 och 29 år en som inte förvärvsarbetade, vilket halvering. Dessa båda kategorier är en fungerar delvis som kommunicerande kärl: ökningen av föräldraledigheterna och minskningen av hemarbetet speglar vad som är ekonomiskt realistiskt, socialt önskvärt och allmänt accepterat, vilket också

Förvärvsarbete 121

stöds ekonomiskt via offentliga subventioner.

Invandrarungdomar förvärvsarbetar i mindre utsträckning än infödda svenska ungdomar. Skillnaden består dels i fler arbetslösa 7 resp 4 procent, dels i fler hemarbetande. Dessutom har andelen hemarbetande unga invandrare ökat, medan den har minskat bland unga svenskar. Det ökade hemarbetet kan vara ett uttryck för ökande problem arbetsmarknaden.

122 Förvärvsarbete

Tabell 6.2 Personer utanför arbetskraften. Nuläge 198891. Procenttal. hade därav: inget i ut- arbets- föräl- hem- värn-

UNGDOMAR 16-29 ÅR

Förvärvsarbete 123

Tabell 6.2 tr Personer utanför arbetskraften. Utveckling 1975-91. Procenttal. Plustecken anger ökning och att förändringen är signifikant.

hade därav: inget i ut- arbets- föräl- hem- värnförv- bildn lös dra e arbe- plikt arbete dig tande

HELA BEFOLKNINGEN

UNGDOMAR 16-29 ÅR

Tidsserien avser 1979-91

Kapitel 7

Sysselsättningsproblem

Av Joachim Vogel

Sammanfattning

Ungdomsarbetsläsheten har sedan länge ökat mer än arbetslösheten för de äldre. Ungdomar svarar för en relativt sett större andel av den konjunkturberoende variationen av arbetslösheten. För tonåringarna har mönstret brutits under 80-talet särskilda arbetsmarkgenom

nadsåtgärder för ungdomar ungdomslag, ungdomspraktik mm. För

ungdomar över 20 år och efter gymnasieåldem kvarstår dock mön-

stret.

Arbetslöshetserfarenhet minst en gång under de senaste 5 åren är en

ökande erfarenhet för alltfler. Ungdomar i 20-29-årsåldem drabbas i

betydligt större utsträckning vid början av 90-talet än under 70-talet,

medan effekterna i medelåldern är relativt små.

Studier i ökande utsträckning ungdomar förvärvshinder, anges av som medan barntillsynsproblem och arbetsbrist på orten minskar i betydelse.

126 Sysselsättningsproblem

Ungdomars ställning på arbetsmarknaden påverkas inte bara av ungdomsutbildningens längd, utan också av konkurrensen med den äldre arbetskraften om arbetsplatserna. I forskning och debatt har bl

man a

studerat lagen om anställningstrygghet LAS från 1974, har

som ansetts innehålla element som gynnar den etablerade arbetskraften, i

form av begränsningar av rätten till uppsägning, prioritetsordningsreg-

ler vid friställningar, förlängd uppsägningstid, företräde vid nyanställning och hårdare reglering tidsbegränsade arbeten. Andra releav vanta tendenser arbetsmarknaden är ökad intemrekrytering, växen

ande volym av tjänstledigheter som leder till vikariatsjobb, färre okva-

liñcerade nybörjarjobb och ökande ungdomslöner. Dessa faktorer ökar den äldre och etablerade arbetskraftens relativa konkurrenskraft arbetsmarknaden jämfört med ungdomarnas. Men dessa faktorer är

delvis också ett uttryck för framväxande politiska värderingar skydd mot utslagning, löneutjämning. Sett i ett mer övergripande och lång-

siktigt perspektiv innebar LAS inte en plötslig förändring, utan snarast

en kodifiering av en praxis som till stora delar redan tillämpades tidi-

gare och reglerades via avtal. Analyser av arbetslöshetens utveckling visar att ungdomarnas relativa arbetslöshet ökade trendmässigt alltse-

dan början 60-talet, jämfört med den medelålders arbetskraften

av se

t.ex. Vogel, 1983. Under lågkonjunkturer tenderade ungdomsarbets-

lösheten att öka mer än de äldres, men även över konjunkturcyklarna

ökade ungdomarnas relativa arbetslöshetsbelastning alltsedan 60-talet.

I detta kapitel följer vi ungdomsgenerationens relativa arbetslöshet upp fram till 1992, där vi både får med 70-talet, 80-talet och inledningen till den extrema lågkonjunkturen nu på 90-talet. Redovisningen bygger

dels SCBs arbetskraftsundersökningar AKU för 1970-92, dels

ULF för 1975-91. Kapitlets andra del handlar otrygga om anställningsformer, där arbetet är begränsat i tiden. Kapitlet avslutas se-

dan med ungdomarnas bedömningar lämpliga åtgärder mot arbets-

av löshet, där underlaget kommer från 1993 års ungdomsenkät.

7.1 Andelen arbetslösa

Antalet arbetslösa mäts i AKU månadsvis varje vecka under året. Genomsnitt av månadstalen blir sedan underlag för årsmedeltal. I diagram 7.1 a och b visas den relativa arbetslöshetsnivån för män resp kvinnor i olika åldrar i jämförelse med den genomsnittliga arbetslöshe-

Sysselsättningsprøblem 127

ten för alla i åldern 16-64 år kvot under det aktuella året. Båda diagrammen visar hur stor del den totala arbetslöshetsbördan bärs av som av män resp av kvinnor i olika åldrar, och hur denna belastning har förändrats sedan 1970. Beräkningen kvoter för varje år gör det av möjligt att se hur ungdomsarbetslösheten har utvecklats i relativa termer, dvs hur ungdomars etableringsproblem har utvecklats långmera siktigt över konjunkturcyklarna generationseffekten, hur etableringsproblemen har utvecklats för unga kvinnor resp män jämställdhetseffekten och vilken relativ belastning ungdomar utsätts för i lågkonjunktur konjunktureffekten. Andra effekter som speglas i trendberäkningama är förändringar av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för ungdomar interventionseffekt. Underlaget för beräkningarna är AKU 1970-92.

I diagram 7.1 visas att ungdomars relativa arbetslöshet ligger högre än genomsnittet för hela befolkningen 16-64 år kvoten ligger i regel över 1.00. Lägst relativ arbetslöshet har 45-54-åringar. När vi går nedåt i åldrarna ökar kvoterna, vilket visar att etableringseffekten ökar i betydelse. Detta mönster gäller fram till början SO-talet. Så är det även av därefter, med ett undantag. Tonåringamas relativa arbetslöshet minskar radikalt i början av 80-talet, vilket är konsekvens införandet en av av ungdomslagen, 1982 för 16-17-åringar, och 1984 även för 18-19åringar ungdomspraktik. Då minskade tonåringamas relativa arbetslöshet ned till genomsnittet för hela arbetsmarknaden. De särskilda ungdomsåtgärdema utsträcktes också till 24-årsåldem, och bör ha fått en dämpande effekt även längre upp i åldrarna. 1984 korn rekryteringsstöd, och i nästa djupa lågkonjunktur korn ungdomspraktiken 1992. 20-24-åringamas relativa arbetslöshetskvoter fortsatte emellertid att växa under hela 80-talet, och detsamma gäller för 25-34åringarna. Ungdomspraktikens effekter 1992 syns tydligast för tonåringarna.

Diagram 7.2 visar arbetsmarknadsåtgärdernas omfattning för ungdomar under 25 år. Ungdomsåtgärdema visade sig ha stor effekt för både andelen berörda ungdomar och den relativa arbetslöshetsnivån, såväl under 80-talets första hälft under början 90-talet, särskilt för de som av yngre. Effekterna var kraftigast för tonåringarna, där emellertid även den ökande gymnasieutbildningen betydelsefull. Erfarenheterna var av 80-talet visar att de speciella ungdomsåtgärdema berör allt äldre ung-

Sysselsättningsprøblem

Diagram 7.1. a Relativa arbetslöshetskvoter för män i olika åldrar. Kvot mellan arbetslösheten i resp. grupp och i hela befolkningen 16-64 år. Utvecklingen 1970-1992. Källa: SCB:s Arbetskraftsundersökningar AKU 3

2,75

20-27

2,5

vAV

2s-34ár

1,25 , á . 16-19

Böe1

1970 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92

Sysselsättningsproblem 129

Diagram 7.1.b Relativa arbetslöshetskvoter för kvinnor i olika åldrar. Kvot mellan arbetslösheten i resp. grupp och i hela befolkningen 16-64 år. Utvecklingen 1970-1992. Källa: SCB:s Arbetskraftsundersökningar AKU 35 325-

275 25 225

L75 L5 125 25-34 år .

l

075 05 Q25 1970 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92

130 S ysselsättningsproblem

Diagram 7.2 Antal ungdomar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder

1980-92. Källa: Schröder 1993.

Auüal 80000 Ungdonmprakük 70000 """""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" 60000

ä arbetsmarknadsutb I

beredskapsarbete ungdomsåtgärder

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen historiska tabeller och månadsstatis-

tik.

Sysselsättningsproblem 131

domar, att den offentliga subventionsgraden är högre i ungdomsåtgär-

derna och att deltagarnas ersättningsnivåer är lägre. Åtgärderna har

också kritiserats med hänsyn till att de i alltför liten utsträckning är kompetenshöjande, att det förekommer en viss substitutionseffekt arbetsgivarna föredrar lönesubventionerad arbetskraft, och att det finns tendenser till inlåsningseffekter att övergången till den ordinarie

arbetsmarknaden fördröj se t ex Schröder, 1994.

Internationella jämförelser av ungdomsarbetslösheten visar att Sverige hade ovanligt låg ungdomsarbetslöshet i absolut mening ända fram till början av 90-talet diagram 7.3, men liksom andra länder högre ungdomsarbetslöshet i relativ mening. Den nedre delen av diagrammet visar att Sverige ligger i täten ifråga om gapet mellan arbetslösheten bland ungdomar och äldre. Detta är samtidigt ett uttryck för att vi länge har haft en generellt mycket låg arbetslöshet, där ungdomar har fått bära de konjunkturella svängningarna. Noteras bör också att de stora industriländerna länge har haft mycket höga arbetslöshetstal för ungdomar, och även i högkonjunktur, som först nu 90-talet har blivit aktuella i Sverige.

I diagram 7.1 ser man också andra interventionseffekter. Den relativa arbetslösheten bland 55-64-åringarna tenderade att öka under lågkonjunkturen i början av 80-talet. Okande förtidspensionering och deltidspensionsreformen bidrog till en dämpning av arbetslöshetskvoterna.

Diagram 7.1.a och b visar att det fanns betydande skillnader mellan unga mäns och unga kvinnors arbetslöshetsbelastning. Under 70-talet var tonårsflickomas arbetslöshet drygt 3 gånger större än genomsnittet, medan tonårspojkarnas var drygt 2 gånger större. Ungdomsåtgärdema reducerade sedan både tonårspojkarnas och flickornas nivå relativt radikalt. Högre i åldrarna skillnaderna mindre. På 90-talet upp var hade unga män över 20 högre arbetslöshet än kvinnor över 20. unga En delförklaring är sysselsättningsutvecklingen i mans- resp kvinnodominerade näringsgrenar. Arbetslösheten drabbar män och unga kvinnor fasförskjutet: först kommer nedgången i byggsektorn och industrin som mest drabbar unga män, kommer nedgången i ofsenare fentlig sektor, som i framtiden kommer att i första hand drabba unga kvinnor Schröder, 1993.

132 Sysselsättningsproblem

Diagram 7.3 Procent arbetslösa ungdomar relativ ungdomsar-

resp

betslöshet kvot mellan arbetslösheten för ungdomar under 25 år divi-

derat med arbetslösheten över 25 år i vissa västeuropeiska länder

1971-1990. Källa: Schröder 1993.

Ungdom :arbetslösheten 24 -h 22 20 18 --NL lö GB 14 ;u-N 12 10

u

I - - - - - - e - r 1- -

4,00 Ungdomskvoten

2,00 n

1,D0

0.00 - - - - - - - - - - + T - r - -

Sysselsättningsprøblem 133

7.2 Personer med arbetslöshetserfarenhet

Arbetslöshetskvoten vid en viss tidpunkt ger en ögonblicksbild av andelen just då är drabbade. Arbetslöshet är i allmänhet kortvarig, som kretsen som drabbas minst en gång under en längre men av personer period kan betydligt större. Särskilt bland ungdomar kan vägen vara till full etablering på arbetsmarknaden vara kantad av upprepade perioder av arbetslöshet. I ULF ställer man därför retrospektiva frågor till alla har varit arbetslös någon gång under de senaste 5 åren. om man För de allra yngsta är den perioden inte relevant exponeringstiden är oftast kortare än 5 år, och därför är redovisningen inte helt jämförbar mellan åldersgrupper däremot trendanalyserna.

Enligt tabell 7.1 hade 25 procent av dagens 16-29-åringar varit arbetslösa någon gång under de senaste 5 åren. Här inkluderas emellertid alla i dessa åldrar, varav en del fortfarande går kvar i skolan, många aldrig har efterfrågat något arbete, och stor del inte varit exponeen rade för arbetsmarknaden i minst 5 år. Arbetslöshetsbelastningen underskattas således av dessa skäl. Bland 20-24-åringarna rör det sig om var tredje, och bland 25-29-åringarna om något färre 28,5 procent, vilket beror att många då bör ha varit ute arbetsmarknaden belängre 5 år och därmed ha övervunnit det mesta tydligt än av etableringssvårigheterna. Etableringssvårigheterna varierar starkt mellan olika ungdomsgrupper. Nästan ensamförälder under varannan 30 har arbetslöshetserfarenhet 45,8 procent, och även ungdomar utanför storstäderna och invandrarungdomar drabbade. I 20är mera årsåldern har vidare kvinnor högre tal män. Bland 35unga än unga 64-åringar har endast 8,7 procent varit arbetslösa någon gång de senaste 5 åren.

Andelen med arbetslöshetserfarenhet har ökatbland ungdomar sedan 1975 +6,6 procentenheter; tabell 7.1 tr.. Okningen finns endast i se åldrarna över 20 +12 procentenheter, vilket också korresponderar med den långsiktiga ökningen den relativa belastningen för ungav domar AKU visade. För tonåringarna föreligger istället en nedsom gång av andelen med arbetslöshetserfarenhet -8,2 procentenheter. Förklaringen ligger i ungdomsutbildningens utbyggnad: fler som kommer ut arbetsmarknaden först efter 19 år och kortare exponeringstider inom detta åldersintervall. Vidare har tonåringamas arbetslöshetsrisker reducerats avsevärt under 80-talet genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder föregående avsnitt. Tabell 7.1 tr. visar

se

134 Sysselsättningsproblem

Tabell 7.1 Arbetslöshetserfarenhet och förvärvshinder. Nuläge 198891. Procenttal. Källa: ULF.

arblös samtliga arbetar ej: förra med arbl vill arb inga arb ej barn studeveckan erfarenh genast pá orten tillsyn rar

UNGDOMAR

Sysselsättningsproblem 135

Tabell 7.1 tr Arbetslöshetserfarenhet och förvärvshinder. Utveckling 1975-91. Procenttal. Plustecken anger ökning och minskning, anger signifikans. Källa: ULF.

arblös samtliga arbetar ej: förra med arbl vill arb inga arb ej barn studeveckan erfarenh genast pá orten tillsyn rar

UNGDOMAR

136 Sysselsättningsprøblem

att unga kvinnors belastning verkar ha ökat än mäns. Ökmera unga ningen finns framför allt i 25-29-årsåldern +18,4 procentenheter och

bland ensamstående mödrar. Aven i medelåldern har andelen med arbetslöshetserfarenhet ökat något sedan 1975 +2,1 procentenheter, men ökningen är således betydligt svagare.

Generationsskillnaderna är emellertid underskattade: vi hade kunom nat begränsa jämförelsema till personer i olika generationer alla som har stått till arbetsmarknadens förfogande i minst 5 år skulle skillnaderna ha varit betydligt större. Trots resultaten relativt svårtolatt är kade tidshorisonten och p.g.a. förlängda utbildningstider blir bilden ändå entydig: arbetslöshetserfarenhet är ökande erfarenhet för en allt flera, och ungdomar i 20-årsåldern drabbas i betydligt större utsträckning än under 70-talet, medan effekterna i medelåldern är

relativt små.

7.3 Personer vill arbeta som genast

Utöver de öppet arbetslösa, dvs under mätvecka personer som en saknar arbete och betecknar sig arbetslösa finns andra inte heller som som arbetar, men skulle vilja börja arbeta de om erbjöds ett lämpligt arbete, s.k. latent arbetslösa. Den här är gruppen betydligt större än de öppet arbetslösa. Den omfattar utöver dessa även studerande, pensionerade och hemarbetande det orealistiskt söka m som anser att arbete. Skälen kan variera starkt: lokala problem, barntillsynsproblem, studier. Bland ungdomar rörde det sig totalt 7,3 medan om procent, de öppet arbetslösa utgör 3,8 procent siffran gäller ett medeltal för 1988- 91, dvs före dendjupa lågkonjunkturen. I medelåldern är dessa tal betydligt högre. Okande ålder innebär ökande förvärvshinder såsom

barntillsynsproblem, och lokala arbetsmarknader får större effekter för

äldre arbetskraft tabell

se l.

7.4 Hinder för förvärvsarbete

Vilka faktorer är det ligger bakom beslutet inte som att förvärvsarbeta I ULF konfronterar intervjupersonerna med man en lång lista över tänkbara skäl, där vi särredovisar tre, nämligen inga jobb orten, ingen barntillsyn resp studier. Därutöver finns naturligtvis personliga skäl, försörjning annan t ex pension, dålig lönsamhet, barn och hus-

Sysselsättningsprøblem 137

håll, fritid De nämnda skälen representerar emellertid centrala osv. tre strukturella hinder, där åtminstone de båda första kan åtgärdas via po-

litiska beslut.

Studier är naturligtvis det viktigaste skälet bland ungdomar 76,3 pro-

cent, och ökar också starkt sedan 1979, då tidsserien börjar se ta-

det

bell 7.l.tr. Okningen i ungdomsgenerationen är hela 17,3 procentenheter, och bland 25-29-åringarna 26,4 procentenheter. Okningen är bland kvinnor, ensamföräldrar, invandrarungdomar och störst unga utanför storstäderna. Dessa siffror tyder att det även bör finnas en ökande andel studerar därför att de inte kan få starkt ungdomar som arbete.

Brist på lokala arbetstillfällen nämns endast av 6,3 procent av ungoch andelen verkar ha minskat ej sign. Minskningen bör domarna, konsekvens av en långsiktig förbättring av sysselsättningsläget vara en utanför städerna och regional utjämning. Trenden är starde stora en kast för de äldre.

Aven barntillsynsprøblem har minskat skäl för att inte förvärvssom arbeta sedan 1979. Det är konsekvens den successiva utbyggen av naden den kommunala barnomsorgen. Men vid slutet 80-talet av av fortfarande samboende förälder under 30 rapporterade nästan varannan år skäl för inte arbeta trots minskning med -17 barnomsorg som att en Här kan emellertid barnomsorgen ingå i ett vidare procentenheter. tillsammans med andra huvudskäl. Med bamomproblemkomplex sorgsproblem vidare att man inte kan eller vill ordna på annat menas än hemma. Det behöver alltså inte alltid vara frågan om sätt att vara för kostnader, eller föredrar något annat dagisbrist, utan höga att man än offentlig tillsyn.

7.5 Otrygga jobb

13,6 ungdomarna att de hade ett tillfälligt arbete procent av uppgav 7.2. Den andelen minskar självklart med ökande ålder, både i tabell absolut mening och i relation till andelen med fasta jobb. Detta är ett för dels volymen tillfälliga arbeten under studietiden, för uttryck senioritet år arbetsmarknaden också för möjligheterna att antal men konkurrera med de äldre om de fasta jobben. Det är anmärkningsvärt att unga kvinnor betydligt oftare har tillfälliga jobb än unga män.

138 Sysselsättningsproblem

Tabell 7.2 Olika former tillfälligt arbete bland av anställda. Nuläge 198891. Statistiken procenttal inom avser gruppen anställda undantag kol 1. Källa: ULF.

tillf. vika- prov- bered- ferie objekt tim-

arbete riat anst. skaps- säsong pro- anst. arbete arbete jekt ibl.

1.8 kvinnor 17.8 9.9 1.3 0.7 1.2 0.7 3.5

16-l9 är män 9.6 1.2 2.2 2.1 1.7 0.3 1.9 kvinnor 18.8 5.4 1.5 2.0 2.7 6.9 20-24 ár män 11.0 3.1 2.6 0.5 . 0.9 1.3 2.4 kvinnor 19.5 13.7 1.0 0.2 0.9 0.7 2.7 25-29 ar män 8.2 3.3 1.2 0.2 0.6 1.4 1.1 kvinnor 15.6 10.0 1.4 0.3 0.3 1.3 1.7 35-54 är män 2.8 0.7 0.4 0.1 0.2 0.8 0.3 kvinnor 6.5 3.8 0.4 0.1 0.1 0.6 1.1 55-74 ar män 1.4 0.1 0.0 0.1 0.4 0.4 kvinnor 1.9 0.6 . 0.0 0.0 0.0 0.2 0.8 UNGDOMAR Ensamföräldrar 14.0 7.7 2 9 1.5 1 8

I tillf. arbete 100.0 45.4 12.2 5.8 8.0 6.7 19. Anställda deltid 16.7 14.6 2.4 0.7 1.9 1.4 14.0

Infödda svenskar 13.5 6.1 1.6 0.8 1.1 0.9 2.7 Invandrare 14.8 7.4 2.1 0.9 1.0 1.1 2.0

16-74 ar 6.5 2.9 0.7 0.3 0.4 0 7 1.2

I tabell 7.2 visas vidare

en uppdelning i olika typer av otrygga jobb, nämligen vikariat, provanställning, beredskapsarbete, ferie- eller

sä-

songsarbete, objekts- eller projektsanställning samt timanställning,

samtliga andelar

som av resp befolkningsgrupp i sin helhet dvs inte

av arbetskraften. Vikariaten för 45 de

svarar procent av tillfälliga jobben och timanställningama för femtedel. Vikariaten förekommer

en

mest bland äldre ungdomar, medan

timanställningama och ferie-

arbetena är koncentrerade till

tonåringarna. Notera att mätningarna avser en mätvecka i princip fördelad över hela året exkl.

sommaren. Om skulle mäta andelen

man ungdomar som överhuvudtaget haft arbete någon gång under ett år skulle andelama vara betydligt högre.

Vidare är mönstret med feriearbete under

sommaren kraftigt under-

skattat.

Sysselsättningsprøblem 139

I ställdes frågor olika arbetsmarknadsungdomsenkäten om typer av arbetslöshet, nämligen ha tvingats ta ett arbete

problem utöver att under sina eller tvingats ta deltidsarbete i stället för

kvalifikationer

7.3. de fem åren. Detta har varit

heltid tabell Frågorna gällde senaste

aktuellt för i utsträckning än äldre generationer, och

ungdomar större

relativt normal övergångsperiod under etableringsfasen i 20-

det är en

årsåldem. Hit hör tillfälligt arbete under studietiden i något yrke

t ex inte utbildad för. Nästan femte i 20-årsåldern

man egentligen är var

har fått göra det. Deltidsarbete istället för heltid berör mest unga

kvinnor 17 procent. Det beror delvis på att det är kvinnoarbetsmarknaden deltidsjobben och därmed också deltids-

som vikariaten finns.

Tabell 7.3 Ungdomars sysselsättningsproblem 1993. Procenttal. Källa: ungdomsenkäten.

arbete deltid under i.st.f. kval. heltid

140 Sysselsättningsprøblem

7.6 Åtgärder mot arbetslöshet

Massarbetslöshet är inte bara ett samhällsekonomiskt problem, resp ett välfärdsproblem individuellt plan. Den utlöser också intressekonflikter och politiska motsättningar. I ungdomsenkäten frågade vi efter åtgärder som ungdomar vill rekommendera. Det gällde dels vilka som ska ha företräde vid arbetslöshet, ska dela om man på jobben och hur samhället bör mot arbetslösa. agera

Den första frågan gällde diskriminering av :

invandrare: svenskar bör ha företräde framför invandrare när det jobb, är ont om

kvinnor: män bör ha företräde framför kvinnor det när är ont om jobb,

handikappade: orättvist att handikappade får arbete när inte friska får,

gamla: när det är ont om jobb bör man tvinga till förtidspen-

s1on.

Diskriminering accepteras av 40 procent av ungdomarna när det gäller invandrare, av 17 procent betr. gamla, 6 betr. av procent handikappade och av 4 procent betr. kvinnor. I samtliga fyra fall accepteras alltså diskriminering endast av en minoritet. Generellt är kvinnor unga betydligt mindre benägna till diskriminering än män. unga

Skillnaderna mellan generationerna borde spegla dels egna arbetslöshetsrisker, dels grundläggande mera normsystem kring jämlikhet och rättvisa. Ungdomars inställning till invandring skiljer sig inte från äldre generationers längre fram i denna

se rapport, men däremot är

man mer benägen till diskriminering arbetsmarknaden än föräldragenerationen. Förklaringen bör vara den just exceptionella situationu nen, med både massarbetslöshet och relativt stor invandring. Andelen som vill diskriminera invandrare är nästan dubbelt så hög bland ungdomar i föräldragenerationen 40 24 som resp procent. Detta är en avvikelse i ungdomarnas värdepanorama, som i övrigt skiljer sig relativt lite från föräldragenerationens, och tenderar att vara något mer

Sysselsättningsproblem 141

orienterat mot jämlikhet och politisk vänsterorientering. Variationerna mellan olika ungdomsgrupper tyder att otryggheten arbetsmarknaden spelar viktig roll: arbetarbarn, lågutbildade aren betslösa och ungdomar utan fast arbete är mest negativa till att anställa

invandrare.

Dela jobben att minska arbetstiden för heltidsarbete föregenom slår 34 procent ungdomarna, unga kvinnor i större utsträckning än av män 42 resp 27 procent. Aldre generationer är mera angelägna än ungdomar. Aven här instämmer framför allt ungdomar med svag ställning arbetsmarknaden: arbetslösa, invandrare, ungdomar i tillfällig anställning. Dela på jobben är också central vänsterfråga. Här går en också meningarna starkt isär i studenturvalen. 26 procent av ekonomistudenterna och 83 procent studenter i socialt arbete anser man av ska dela jobben.

Den sista frågan gäller arbetslösa ska ha rätt att neka ett jobb utan om att förlora AK-ersättningen. Frågan ingick i ett större frågebatteri där det gällde att välja mellan följande två påståenden, bildar ändsom punkter 10-gradig skala: en

arbetslösa bör tvungna att ta de jobb de erbjuds, annars vara bör de gå miste om arbetslöshetsersättningen 1

arbetslösa bör ha rätt att neka ett jobb de inte vill ha 10.

Här ansåg ungdomar oftare att bör ha rätt att neka. Detsamma man gäller ungdomar med ställning arbetsmarknaden, arbetslösa, svag lågutbildade och ungdomar med tillfällig anställning.

142 Sysselsättningsproblem

. . . . . H H H

Sysselsättningsprøblem 143

FNB KDLOMLON vunna vil mmm GJUDO OONWUWOOO\ WWF WWWWW WWW Lnm WWW WWW LONLOW

.

0 H .

. N a

Kapitel

Arbetsmoral

Av Joachim Vogel

Sammanfattning

Ungdomar skiljer sig i vissa avseenden från äldre generationer, men

skillnaderna är inte särskilt stora. Aldre något oftare att lön och

anser

trygghet är viktigt, medan prioriterar bra arbetskamrater. De

yngre

har också något oftare instrumentell inställning till sitt

yngre en mera

nuvarande arbete lönen viktigast, medan de äldre betydligt oftare

att deras arbete ger personlig tillfredsställelse. Detta är na-

anser en

turligtvis logiska konsekvenser att flera har hunnit avancera och

av

det jobb de helst vill ha, jämfört med ungdomar. Något fler äldre

också att bör underordna sig arbetsledningen.

anser man

Ungdomsenkäten pekar mera på likheter än olikheter mellan

generationerna, och skillnaderna kan väl förklaras ungdomars och

av

äldres skilda erfarenheter arbetsmarknaden.

av

Unga kvinnor har delvis andra prioriteringar än män. De tycker

unga

det är viktigare med intressanta arbetsuppgifter och bra arbetskamrater än män är intresserade materiella aspekter

unga som mera av

god lön, trygghet och karriärmöjligheter. På detta område finns

som

146 Arbetsmoral

det också klara skillnader mellan ungdomar med olika partifärg.

Socialisation till arbetslivet sker under ungdomsåren. Då konfronteras egna förväntningar och krav på arbetslivet med villkoren arbetsmarknaden. Vi har tidigare visat att utbildningskraven har ökat väsentligt, vilket innebär att det är en äldre, mera välutbildad arbetskraft, rimligen med större krav arbetet som kommer ut arbetsmarknaden. Långsiktigt har också arbetsmiljöerna förändrats, mot en större volym av kvalificerade arbeten och humanisering av arbetslivet.

Under början av 90-talet har ungdomarnas arbetsmarknad försämrats radikalt. Ungdomsarbetslösheten ökar snabbare än den genomsnittliga. När ungdomsenkäten genomfördes större andel ungdomsgevar en av nerationen arbetslös än någonsin under efterkrigstiden. Otrygghet i anställningen blev en realitet för allt fler. Allt detta bör ha dämpat ungdomars förväntningar arbetsmarknaden, på löner, frihet i arbetet och möjligheterna att realisera egna planer.

I detta kapitel redovisas ungdomars krav arbetet, motiv för förvärvsarbete, accepterande underordnande under arbetsledningen av och föreställningar om arbete förutsättning för framgång. som Uppgifterna kommer från ungdomsenkäten och avser således år 1993.

8.1 Viktigaste krav på ett bra jobb

Hur prioriterar ungdomar mellan olika egenskaper hos ett arbete Ungdomars viktigaste krav ett bra jobb är

intressanta arbetsuppgifter 59 procent trevliga arbetskamrater 30 procent bra lön 20 procent anställningstrygghet 14 procent karriärmöjligheter 8 procent

Som synes kommer de materiella aspekterna lön, trygghet, karriär i andra hand, medan arbetets egenvärde och mänskliga relationer värderas som viktigare. Det är också just detta som skiljer unga män från unga kvinnor. Män sätter alla de tre materiella faktorerna högre än kvinnor, istället lägger större vikt vid intressanta som arbetsuppgifter

Arbetsmøral 147

och trevliga arbetskamrater.

Med tanke att äldre och ungdomar under 30 år har mycket olika erfarenheter av arbetslivet, och olika ställning ifråga om lön, arbetsuppgifter och anställningstrygghet är bedömningarna förvånande likartade. Tryggheten och lönen betyder mer för de äldre, liksom arbetsuppgifterna. Ungdomar prioriterar något oftare trevliga arbetskamrater.

Trygghet och lön är betydligt viktigare för ungdomar i yrken som har dålig lön och trygghet i anställningen, dvs ungdomar med lägre utbildning och arbetare. Karriär och intressanta arbetsuppgifter är istället viktigare för tjänstemän och högre utbildade. Detsamma gäller för ungdomar med borgerliga värderingar, medan vänsterungdomar oftare prioriterar lön och trygghet. Dessa skillnader är vad man bör vänta sig, men de är inte särskilt stora.

8.2 Instrumentell inställning till arbetet

Med instrumentell inställning till arbetet menas att man enbart arbetar för förtjänsten. I levnadsnivåundersökningarna ingår sedan länge följande fråga: Vilken av följande meningar stämmer bäst med vad Du tycker om det arbete Du har nu:

det här arbetet är alla andra jobb. Man gör sitt, det som men enda som betyder något är förtjänsten.

det här jobbet är det något särskilt med. Förutom lönen det ger mig känsla personlig tillfredsställelse. en av

I detta fall finns det betydande skillnader mellan generationerna. De äldre har ofta haft lång tid sig att byta till jobb som svarar mot deönskemål eller sina anspråk till det jobb de kan få. Ungras - anpassa domar tvingas ofta temporärt ta jobb som ligger under deras anspråk, därför att de är relativt nya arbetsmarknaden, därför att de ofta har relativt hög utbildning, samt därför att de befinner sig i början av sin yrkeskarriär, ofta i en inlärningssituation och i arbeten de inte har utbildat sig för. Tabell 8.1 visar att ungdomar betydligt oftare har en instrumentell inställning till sitt arbete 27 procent än äldre generationer 16 procent. Högst är andelen med instrumentell inställning i ål-

148 Arbetsmøral

dern 20-24 år. Det är då man gör sina första erfarenheter längre

av an-

ställningar, och flest felval. En tredjedel av tonåringarna och tre fjär-

dedelar av 35-54-åringarna hade ett arbete också dem

som gav en per-

sonlig tillfredsställelse. Inom ungdomsgenerationen finns det också mindre könsskillnader. Unga kvinnor rapporterar oftare att arbetet

ger dem tillfredsställelse.

Det finns förstås stora skillnader mellan arbetare och tjänstemän, och

mellan olika utbildningsgrupper. Detta speglar variationer i arbets-

miljö och frihet och omväxling i arbetet. Mindre skillnader finns också mellan vänster- och borgerliga ungdomar, där de borgerliga verkar

mera nöjda med sitt arbete. Likaså är instrumentell inställning mindre

vanlig bland troende ungdomar.

8.3 Att underordna sig arbetsledningen

Numera bygger uppfostringsideal i hem och skola i allt större utsträckning individens frihet och rationalitet i stället för hierarkiska princi-

per. Tillsammans med ökad ungdomsutbildning bör det leda till

ökande konflikter under de första åren arbetsmarknaden. Å andra

sidan har även arbetslivet moderniserats. Svårigheter att underordna sig sin arbetsledning handlar dels om konkreta händelser som ungdomar utsätts för, dels om en beredskap inför sådana konflikter. Det är den senare aspekten har tagits i ungdomsenkäten, kart-

som upp en

läggning av händelser är nämligen alltför krävande mätteknisk

ur syn-

punkt i en enkätsituation. Följande fråga ställdes:

Människor har olika uppfattning när det gäller att följa in-

struktioner i arbetet. En del tycker i princip bör följa

att man överordnades instruktioner, även inte håller med om man om

instruktionerna. Andra tycker bör följa sina överordna-

att man

des instruktioner endast är övertygad att instruk-

om man om

tionerna är riktiga. Vad tycker Du

35 procent av ungdomar 16-29 år tyckte skulle följa instruktioner

man även

om man intevar övertygad, och 43 procent att man måste vara

övertygad först. Ovriga hade ingen uppfattning. Här var det vissa skillnader mellan könen. Unga män hade lättare för att ta ställning. Något flera var beredda att underordna sig 37 resp 33 procent. Men dessutom krävde något fler män ett eget jämfört med

ansvar, unga

Arbetsmoral 149

kvinnor där alltså flera var tveksamma.

Här fanns det också skillnader mellan generationerna: de äldre var mera benägna att följa instruktionerna utan att ifrågasätta. Det kan dels hänga samman med att de har haft längre tid på sig att anpassa sig till arbetsmarknaden, såväl ifråga om att hitta rätt jobb som ifråga om attityder. Dessutom har många äldre själva hunnit få arbetsledande befattningar. Om man bortser från tonåringarna, så är andelen som kräver eget ansvar ungefär densamma i olika generationer. På det hela taget har de äldre lättare att ta ställning till denna fråga färre som svarar vet ej, och skillnaden består som nämnts av att något fler i medelåldern tycker att man ska underordna sig, och då gäller det i första hand äldre män. Skillnaderna är emellertid inte särskilt stora. Man kan knappast tala om någon generationsmotsättning eller omfattande konflikter under de första åren på arbetsmarknaden.

Här finns det vidare tydliga skillnader mellan vänster och borgerliga, där de senare är mera benägna att underordna sig. Detsamma gäller vid högre utbildning. Just i detta avseende finns det också klara skillnader mellan de tre studenturvalen. Studenter i sociologi och socialt arbete är betydligt mera negativa till att underordna sig än studenter i internationell ekonomi.

8.4 Framgång genom arbete

Lönar det sig att arbeta I ungdomsenkäten ställdes fråga där en man skulle välja mellan två påståenden:

på lång sikt ger hårt arbete oftast framgång i livet

hårt arbete inte nödvändigtvis framgång. Framgång är

ger ofta

en fråga om tillfälligheter och förbindelser.

Svaret skulle ges enligt en tiogradig skala där 10 motsvarar att man helt instämmer i det senare alternativet. Hög poäng innebär alltså att man anser att hårt arbete inte alltid framgång. Tabell 8.1 visar att ger unga kvinnor förefaller mera pessimistiska än män 6,1 5,5. unga resp Inte heller här finns det några större generationsskillnader. Vänsterungdomar är mera pessimistiska än borgerliga, medan troende ungdomar tycks vara något mera optimistiska än icke troende.

7 14-0756

150 Arbetsmoral H H H

Arbetsmoral 151 mvm mmmhooxo LDOF ON MFF O COM Dr-CFDI WVCD LDLDID mmmmmm mmm Dln mmm LO mm OInD\D mmm

N W, ,

Kapitel

Inkomster

Av Joachim Vogel

Sammanfattning

Längre ungdomsutbildning och därmed minskande sysselsättning har

lett till en minskning av arbetsinkomsterna bland män till 30

unga upp årsåldem. Okad förvärvsfrekvens bland kvinnor i 20-årsåldem bidrar

emellertid till inkomstökningar bland kvinnor, där således jämställd-

hetseffekten kompenserar. Störst inkomstökningar finns i åldrarna

över 35, där kvinnornas sysselsättningsökning likaledes för svarar

stora inkomstförstärkningar.

Skillnaderna i arbetsinkomst har alltså vidgats mellan generationerna, både för män och kvinnor. De disponibla inkomsterna inkomststandard har utvecklats analogt.

154 Inkomster

I detta kapitel redovisas ungdomarnas ekonomiska resurser i form av inkomster. Ekonomiska resurser skapas inom de tre försörjningssystenämligen på arbetsmarknaden löner och företagarinkomster, men,

via offentliga sektorn genom kollektiva resursöverföringar: inkomst-

försäkringar vissa konsumtionsbidrag, samt inom sociala nätverk resp anhörigas underhållsskyldighet och kontantbidrag; resp välgörenhet, vidare referensramen i kapitel I detta kapitel kommer vi att titta se utvecklingen dels marknadens bidrag till försörjningen, dvs arav betsinkomster, och dels den samlade effekten av marknad och offentlig sektor i form av disponibla inkomster totala inkomster av förvärvsarbete och kapital, inkl. transfereringar, minus direkta skatter och avgifter.

Dataunderlaget i detta kapitel är HINK SCBs årliga undersökningar hushållens inkomster ULF. HINK omfattar samtliga inkomstav resp slag och inkomstskatter från administrativa register och deklarationer för 10000 hushåll år, med kompletterande uppgifter om familj ca per och arbete hämtas in via telefonintervjuer. HINK ger jämförbarsom het över tid, med tillbakablick till 1975, i viss mån till 1967 låginkomstutredningen. ULF i princip motsvarande information för en ger kortare period från börjanmitten av 80-talet och utnyttjas därför endast för vissa kompletteringar, särredovisningar och nulägesbeskrivningar. Båda undersökningarna följer inkomstsituationen fram till taxeringsåret 1991, som var tillgängligt under 1993. Det innebär att den extrema lågkonjunkturen och arbetslösheten 199293 ännu inte finns med i resultaten. Å andra sidan det inte effekterna den är av just nu aktuella konjunkturläget vi ska beskriva, utan de mera långsiktiga trenderna i inkomst- och välfärdsutvecklingen för olika generationer.

9.1 En överblick över den allmänna inkomstutvecklingen

Hushållens disponibla inkomster har ökat med ca 15 procent under 80talet, efter en viss nedgång i början och därefter en kraftig konjunkturuppgång. Inkomstökningen beror i huvudsak att sysselsättningen ökade markant efter 1983 inom offentliga sektorn. Kvinnornas förvärvsfrekvens och arbetstider ökade, vilket gav påtagliga inkomstförstärkningar i samboendehushållen.

Inkomster 155

Inkomstfördelningen har långsiktigt blivit allt jämnare ända fram till

1982, då vi fick ett trendbrott. Sedan dess ökar inkomstskillnaderna åter nivå 1975

igen. 1990 låg inkomstspridningen samma som Jansson och Sandquist, 1993. Utvecklingen visas i diagram 9.1.

Ginikoefñcienten i inkomstfördelningen för två

mäter ojämlikheten olika inkomstmâtt följer längre fram. Jämfört med andra

definitioner

länder bör Sverige dock fortfarande ha den minsta inkomstsprid-

ningen.

Diagram 9.1 Ginikoefñcienten för inkomststandard resp disponibel

inkomst konsumtionsenhet. Källa: HINK 1975-90. per

0.245 W

0.240 -

inkomst- 0235 -standard 0230 -X disponibel - - 0225 inkomst

Q2l5

Q2l0

Q20O

Ql90

0185 --

0180 1 l I I l 1 I I I I I i I u 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 75 78

156 Inkomster

Analyser för 80-talet baserade HINK visar att den ökade inkomstspridningen beror snabbare inkomstökningar för höginkomsttagarna. Låginkomsttagarnas inkomster har inte minskat, men visar tecken på stagnation. Eftersom arbetslösheten och försärnringama i transfereringssystemen sjukpenning, arbetslöshetsstöd framförallt drabbar i inkomstfördelningens nedre del bör efter 1991 räkna man med ytterligare ökad inkomstspridning, ännu inte i tillsom syns gänglig statistik.

I diagram 9.2 visas inkomstutvecklingen för olika percentiler i inkomstfördelningen. P 10 är den gräns som avskiljer de 10 procent av befolkningen som har den sämsta inkomststandarden begreppet inkomststandard definieras i avsnitt 9.3. De ligger under denna gräns, medan P 90 avskiljer 90 procent av befolkningen som således ligger under gränsen. Ovan ligger de 10 har den bästa inkomstprocent som standarden. Diagrammet visar att vi under 80-talet fick större inkomst-

Diagram 9.2 Inkomststandard vid olika percentilgränser. Samtliga individer. Källa: HINK 1980-90.

2,5- 990 W Ã

P75

1,5-- 925

- ÅD i 1 - - - - - - r . . . . . . , , 910

0,5 i i i i i i i

Inkomster 157

ökningar för högre inkomsttagare, och därmed desto större inkomstspridning. 1980 förfogade den procent befolkningen som hade de av högsta inkomsterna över 2,5 procent den totala inkomstsumman i av landet. 1990 förfogade de över 3,5 procent.

Den ökande inkomstspridningen kan i första hand återföras till ökade

löneskillnader. Arbetarnas löner ökade långsammare än för det övre tjänstemannaskiktet. Under 80-talet minskade också transfereringarnas och skatternas omfördelande effekter. Inkomststandarden efter skatt

och transfereringar bestämdes i allt större utsträckning av marknaden löner och i minskande utsträckning offentliga sektorn. av

9.2 Ungdomars arbetsinkomster

Inkomstskillnadema mellan olika generationer präglas i första hand av

arbetskraftsdeltagandet. I kapitel 6 visades att det har inträffat stora

förändringar i arbetskraftens storlek och sammansättning. Okad för-

värvsfrekvens bland kvinnor jämställdhetsfaktorn bidrar till inkomstökningar i alla åldersgrupper, och därmed även bland kvin-

unga

Ungdomarnas inkomstsituation präglas även av en successiv ned-

nor.

gång i andelen förvärvsarbetande Cetableringseffekten, vilket i sin beror längre ungdomsutbildning, i viss mån också trend-

tur en mässigt ökande arbetslöshetsbelastning. I kapitel 4 visades att andelen

tonåringar enbart studerade hade ökat från 34 till 58 procent

som

sedan 1980. I kapitel 7 visades att den relativa arbetslösheten kvoten

mellan och äldres arbetslöshetsandel tenderar att öka ända ungas sedan 60-talet. Detta innebär lägre och arbetsinkomster för senare

ungdomsgenerationen, vilket bidrar till ökande inkomstskillnader

mellan generationerna. I medelåldern slår däremot den ökade sysselsättningsgraden bland kvinnor igenom helt. Därigenom vidgas in-

komstskillnaderna mellan ungdomsgenerationen och medelåldern.

I tabell 9.1 redovisas arbetsinkomsterna inkl. ersättningar för inkomst-

bortfall sjukpenning, föräldrapenning som medelvärde i resp redovisningsgrupp, allt i 1991 års penningvärde. Den samlade inkomstvo-

lymen beräknas således i relation till befolkningsgruppens storlek, oavsett hur arbetsinkomsterna är fördelade inom gruppen. Beräkning-

arna speglar således marknadens roll för försörjningen av ungdomsgenerationen, och hur denna roll har förändrats sedan 1975. Under-

laget är ULF 1975-91.

158 Inkomster

198891 var arbetsinkomsten för 16-29-äringarna 90000 krår, prakca tiskt taget oförändrat mellan 1975 och 1991. Men inom ungdomsgruppen har inkomstutvecklingen gått i olika riktning, ett sätt korsom responderar mot sysselsättningsutvecklingen

se kapitel 6. Bland unga

män slår etableringseffekten igenom fullt ut: sedan 1975 har arbetsinkomstema minskat med tiondel 10000 krår.

en ca Bland unga kvin-

nor motverkas etableringseffekten jämställdhetseffekten: sysselsättav ningsökningen ger en inkomstökning + 8000 krår.

Kraftigast är effekterna bland tonåringarna, där arbetsinkomstema har minskat med tredjedel sedan 1975 -14000 kr. en Enligt AKU minskade andelen sysselsatta tonåringar från 54 till 42 under procent

samma period se kapitel 6, medan andelen tonåringar som enbart äg-

nade sig studier ökade från 33 till 51

procent se kapitel 4. Bland

20-24-åringar, där sysselsättningen var relativt konstant och de heltidsstuderande endast ökade med 5 procentenheter, också arbetsinvar komstema relativt oförändrade med 100000 krår. Bland 25-29-åringarna, med något ökande sysselsättning, ökade också arbetsinkomstema med 9000 krår. Hela denna ökning faller på kvinnorna jämställdhetseffekten, med +23000 kr.

Störst emellertid inkomstökningen bland 35-54-åringar, där var ungdomsutbildningen sedan länge är avslutad och de flesta har etablerat sig arbetsmarknaden. Här föreligger en kraftig inkomstökning +23000 krår, vilket i huvudsak beror den starka sysselsättningsökningen bland kvinnor. Vi ser alltså en bättre utveckling arbetsav inkomstema för kvinnorna i samtliga åldersgrupper. Fortfarande har dock kvinnor lägre arbetsinkomster än män. Det beror i viss mån lägre sysselsättningsgrad, men mera lönenivåer inom kvinno- och mansyrken. Statistiken visar således att medan etableringseffekten spelar störst roll för unga män, motverkas den för kvinnornas del av en jämställdhetseffekt i riktning mot ökad sysselsättning och högre arbetsinkomster.

I tabell 9.1 redovisas vidare andelen lågavlönade bland de heltids- och helårssysselsatta. 1975 beräknade man ett belopp som avgränsade de 25 procent de heltids- och helårssysselsatta då hade den av som lägsta arbetsinkomsten. Beloppet har sedan dess varje räknats med inupp flationen. Tabell 9.1 visar att andelen lågavlönade är starkt åldersberoende, där 93 procent av tonåringarna och 15 procent 35-54av åringarna tillhör låginkomsttagama. Unga ensarnföräldrar och tillfäl-

Inkomster 159

bland lågavlönade. Tabellen visar ligt anställda är överrepresenterade

också stora skillnader mellan kvinnor och män.

UNGDOMAR 16-29 ár

tusen kr 2 bland heltid- och helársanställda

9.3 Disponibel inkomst och inkomststandard

Inom inkomststatistiken redovisar disponibla inkomster genom

man

relatera de totala inkomsterna i det hushåll individen tillhör dvs ar-

att

betsinkomster, inkomster kapital, transfereringar, minus direkta

av till normerade levnadskostnader i den aktuella typen hus-

skatter av

160 Inkomster

håll. Man får därmed jämförbarhet mellan olika hushåll efter behov, dvs hushållssammansättning och boendeform. Utgifterna bedömer man därvid med utnyttjande socialbidragsnormerna. Man beräknar av en s k inkomststandard att bilda kvoten mellan hushållets disgenom ponibla inkomster och socialbidragsnormen vid motsvarande hushållstyp. Inkomststandardl,0 innebär att hushållet lever just på socialbidragsgränsen. Vid 2,0 har man dubbelt så mycket, och under 1,0 betecknas i det följande under existensminimum. Statistiken som avser individer lever i hushåll med viss inkomststandard. som

Denna metod tar emellertid inte hänsyn till alla relevanta faktorer. Det finns vissa jämförelseproblem när det gäller inkomstsidan. Inkomstuppgiftema kommer nämligen från taxeringen där underrapportering och inkomstdispositioner kan innebära underskattningar. Beräkningarär inte heller helt rättvisande för na ungdomsgenerationens materiella standard. I inkomststandarden den beräknas här som ingår nämligen inte föräldrastödet i form kontantbidrag eller naturaförmåner av genom kvarboendet i föräldrahemmet. Dessa brister kan eventuellt åtgärdas genom schablonmässig justering inkomstdata för ungdomar. av Det är emellertid metod innebär en som ett betydande inslag av godtycke.

I diagram 9.3 finns en översiktlig jämförelse mellan 1980 och 1990 av den genomsnittliga inkomststandarden vid olika levnadsålder. Diagrammet illustrerar att inkomstutvecklingen har varit positiv för alla åldrar utom för ungdomar, just vid den ålder då söker man sig ut arbetsmarknaden år,

ca 21 som i diagrammet representerar ålders-

gruppen 16-24 år. Då är inkomsterna i stort oförändrade. Försett klaringen är minskande sysselsättning och minskande arbetsinkomster bland ungdomar, ökande i medelåldern. Lägg även märke till men att förbättringarna är störst i 50-årsåldern.

I diagram 9.4 jämförs tre generationer, där ungdomars resp pensionärsgenerationens inkomststandard beräknas procent inkomstsom av standarden för 45-54-åringar. Detta procenttal ligger under 100, efterbåde ungdomar och pensionärer har som lägre inkomststandard än i medelåldern. Procenttalet minskar mellan 1975 och 1991 för ungdomar. Detta är ett uttryck för att den medelålders generationen drar ifrån i inkomstutvecklingen. 45-54-åringarna har som tidigare visats i kapitel 5 ökat sin sysselsättning avsevärt, medan ungdomarnas sysselsättning och därmed arbetsinkomster har minskat. För pensionä-

Inkomster 161

de inte har sysselsättningsökning under

rerna gäller analogt att samma

däremot successivt förbättrade pensioner. Vidare har perioden, men pensionsåldem sänkts.

9.3 Inkomststandard i olika åldersgrupper. Källa: HINK Diagram 1990. 1980 resp

Inkomststandard

2,2

1,9

1,6-

1,3-

l I l I I l I I 312 2130 40 50 60 70 80

Ålder

mellan kontrollerar för hushålls-

Inkomstjämförelser generationerna

struktursskillnader, eftersom inkomsterna räknas i relation till behov enl socialbidragsnormen. I diagram 9.5 konkretiseras de ökande genemellan gifta samboende

rationsskillnadema genom jämförelse eller

ungdomar barn och äldre i hushållstyp. Aven här ser man

utan samma att inkomstutvecklingen är bättre för de äldre.

162 Inkomster

Diagram 9.4 Inkomststandard för ungdomar och pensionärer

som an-

del av inkomststandarden för 45-54-åringar. Källa HINK 1975-90

resp LNU 68.

95,0

85,0 a 80.0 75,0 70.0 65.0 6040 18-24 ör 55.0 -- - r 25-34 ör 65-74 år 45,0 - 40,0IYII|III.I.|IIIIIIIIT 67 75 78 8081828384858687888990

Inkomster 163

Diagram 9.5 Inkomststandard för giftasamboende utan barn. Källa:

HINK 75-90 resp LNU 68. 2,70

2,30 -

1,70 -b -- 18-29 år 30-64 år 1,50 1,30 - 1,10IIITIF1I|IIIIIIIIIXYII 67 75 78 8081828384858687888990

164 Inkomster

Inkomstskillnadema har således ökat mellan generationerna. Variationerna av inkomststandardutvecklingen mellan åldersgrupper överensstämmer i huvudsak med sysselsättningsutvecklingen. Bäst inkomststandardutveckling föreligger i åldersgrupper där sysselsättningsökningen är störst dvs i medelåldern. Ungdomsgenerationen har negativ sysselsättningsutveckling, och därför också sämst inkomstutveckling.

I tabell 9.1 samt i det utförligare underlagsmaterialet till denna rapport finns detaljerade nulägesbeskrivningar olika inkomststanav gruppers dard baserade ULF korta tidserier tillåter inte trendanalyser. Här finns avsevärda skillnader beroende på förvärvsintensitet och hushållstyper, trots att beräkningsmetoden tar hänsyn till stordriftsfördelar och försörjningsbörda. Här inverkar emellertid också åldersfaktorn: i medelåldern ingår oftare i familjer, och de flesta har också etablerat man sig arbetsmarknaden.

9.4 Ungdomar under existensminimum

Beräkningarna av inkomststandarden kan också utnyttjas för att illustrera utvecklingen när den gäller andelen som lever under existensminimum enligt de gäller för socialbidrag dvs med innormer som komststandard under 1,0. I diagram 9.6 visas procenten i olika generationer som lever under gränsen. Under 80-talet vidgades visserligen inkomstskillnadema, trots detta minskade andelen fattiga enligt men denna definition. I medelåldern 30-64 år är minskningen klar. Bland ungdomar har vi istället en ökning sedan slutet av 70-talet.

I diagram 9.7 sker sedan en relativ jämförelse, där andelen ungdomar under existensminimum jämförs med motsvarande andel bland 30-64åringarna. Andelen ungdomar under existensminimum har inte bara ökat i absolut mening sedan 60-talet diagram 9.6, också rela-

se utan

tivt äldre generationer. 1967 andelen under existensminimum var ungefär en femtedel högre bland ungdomar, och 1990 var den fem gånger högre. Förändringen beror i första hand att andelen fattiga minskade bland de äldre från 10 till 4 procentenheter, medan andelen bland ungdomar praktiskt taget oförändrad. var

Inkomster 165

Diagram 9.6 Procent under existensminimum. Källa: HINK 1975-90.

24,0 23,0 22.0 21,0 20,0 19,0 18,0 17,0 16,0 15,0 14,0 18-29 ör i- 13.0 12,0 år 30-64 -° 1 1,0 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 | 1 1 1 1 I 1 1 1 1 8081828384858687888990

166 Inkomster

Diagram 9.7 Procent under existensminimum bland ungdomar jämfört med andelen bland äldre i åldern 30-64 år kvot. Säxredovisning

av samtliga ungdomar resp ensamstående. Källa: HINK 75-90 resp

LNU 68.

5.20 5,00 - 4,80 r 4,60 r 4,40 -- 4,20 - 4,00 - 3,80 -r 3,60 -- 3,40 -- 3,20 -4- 3,00 - 2,80 2,60 r 2,40 - 2,20 4- 2,00 - 1,8O -- 1,60 - 1.40 r ensamstående j- 1,20 -- I6-29Ör 1,00 -e - - samtliga 0,80 16-29 år 0,60 0,40-- 0.20-amI|V|XIIIIIIIIIIIIIIII 67 75 78 8081828384858687888990

Kapitel

Likviditet

Av Joachim Vogel

Sammanfattning

Det och dessutom ökande skillnader mellan

finns påtagliga gene-

rationerna när det gäller tillgången till en kontantmarginal kunna 12000 kr på vecka. Ungdomar har givetvis i min-

skajfa fram en klart

dre utsträckning tillgång till ett eget bankkonto på denna nivå. Aven i detta avseende har de äldre generationernas rörelsefrihet förbättrats sedan 70-talet, medan ungdomarnas minskar eller stagnerar.

Det betydande skillnader mellan ungdomar det gäller risken

finns när

att hamna i betalningssvårigheter. Tonåringarna är mera skyddade efde bor kvar i föräldrahemmet. Problemen

tersom flesta fortfarande

kommer i huvudsak utflyttningen från föräldrahemmet och i åld-

efter 20-29 år, där vi konstaterar att fjärde haft akuta problem

rarna var det senaste året, och att andelen dessutom har ökat från ca 20 till 25

168 Likviditet

sedan 1975. Särskilt är ensamföräldrar, där

procent utsatta unga flera faktorer samverkar: förlängd utbildning, inkomster och

senare splittrad familj förstärker problemen. Andelen av de unga en-

samföräldrama som senaste året haft svårigheter att klara mat och

hyra har på 10 år ökat från 36 till 64 procent.

Inkomstberäkningar ger inte en fullständig bild av en individs ekonomiska situation. Såväl arbetsinkomster disponibla inkomster efter som skatt och transfereringar resp inkomststandarden relaterad till socialbidragsnormerna som redovisades i kapitel 9 kan vara för låga med hänsyn till de aktuella levnadskostnadema, t ex p.g.a. extrema bostadskostnader eller Å stor försörjningsbörda. andra sidan kan levnadskostnaderna vara extremt låga, t bor billigt eller ex om man om man ingår i föräldrahushållet och betalar inget eller lågt för mat och bostad. Inom ungdomsgenerationen alla dessa varianter. Ingen ryms generation är så heterogen såväl ifråga om inkomster och inkomstbehov. Före utflyttningen från föräldrahemmet är inkomstbehoven små. Om man har inkomster från heltidsarbete och samtidigt bor och äter gratis hos föräldrarna har man en bättre ekonomisk situation än man någonsin kommer att få senare i livet. Efter utflyttningen från föräldrahemmet uppstår ofta extremt höga levnadskostnader, hög hyra i t ex nybyggda bostäder, och omfattande bosättningskostnader möbler,

husgeråd, telefon, kapitalvaror osv som redan ingår i de äldres stock

av tillgångar. Nyanskaffningsbehovet måste till stor del finansieras med löpande inkomster. Under den närmaste tiden efter utflyttningen från föräldrahemmet blir därför den ekonomiska rörelseförmågan starkt begränsad.

I detta kapitel kompletterar vi inkomststatistiken med indikatorer likviditet. Låga inkomster resp höga levnadskostnader utslag i ger form av att man saknar en kontantmarginal, att är beroende man mera av anhöriga, banker, socialbidrag osv för att klara de dagliga levnadskostnadema, och att man oftare drabbas tillfälliga kriser i husav hållskassan. Låga inkomster leder också till mindre såsom tillgångar hushållsmaskiner, mediautrustning, bilar, båtar och fritidshus, samt semesterresor och utlandsresor, vilket kommer att behandlas i nästa kapitel.

Likviditet 169

Det vi här intresserar oss för är etableringsfasens långsiktiga förskjutning uppåt i åldrarna: när utbildningen förlängs alltmera kommer in-

komsterna allt senare och därmed även den likviditet och den materiella standard som är normal i vuxenvärlden. Därmed kommer

skillnaderna mellan generationerna definierade som åldersgrupper att växa successivt. Den försenade etableringsfasen innebär samtidigt att ungdomar blir beroende föräldrarna och samhället för sin

mera av av

försörjning, och vid allt högre åldrar. Detta kan innebära ut-

senare

flyttning från föräldrahemmet, mera studiebidrag, ökande kontantbi-

drag från föräldrarna, och att ungdomar utnyttjar föräldrarnas till-

gångar längre upp i åldrarna. Försörjningen av ungdomsgenerationen

förskjuts därmed från marknaden arbetsinkomster till offentliga sek-

torn studiestöd resp till familjen föräldragenerationen.

10.1 Indikatorer

Indikatorerna på likviditet utgörs av intervjufrågor i ULF betr tillgång

till kontantmarginal 12000 kr, hur man klarar detta, resp ett antal

en

intervjufrågor rörande tillfälliga finansiella problem. Tablån nedan vi-

sar definitionerna och procent:

Indikator: 16-29 år 16-74 är

Saknar kontantmarginal: kan inte skaffa fram 12000 kr inom en vecka vid behov 22,0 12,8 Metod att klara 12000 kr:

tvungen låna av släkt och vänner för att

170 Likviditet

10.2 Kontantmarginal

Som synes finnes det påtagliga skillnader mellan ungdomsgenerationen och befolkningen i sin helhet. Ungdomar har sämre kontantmarginal och tvingas i stor utsträckning luta sig mot föräldrar och släkt när det gäller stora utbetalningar. Tabell 10.1 visar att tillgången till en kontantmarginal successivt förbättras med ökande ålder, och att kvinnor har sämre likviditet än män. Efter 20 års ålder har minst 40 procent ett bankkonto 12000 kr 79 procent bland 55-74-åringarna. Tillgång till ett eget bankkonto är den avgörande skillnaden mellan generationerna. De yngsta ofta kvarboende i föräldrahemmet kan ofta låna inom hushållet. Unga män har oftare bankkonto och kan tänka sig banklån, medan unga kvinnor lutar sig mot sociala nätverk lån inom hushållet eller av släkt och vänner.

Trendanalysema försvåras inflationen, och därför har beloppet i inav tervjufrågan höjts successivt med jämna tusen kronor i takt med penningvärdesförsämringen. Trots detta kan trenderna för olika generationer jämföras, eftersom mätningarna och belopp är identiska år resp för de olika åldersgrupperna. Tabell 11.1 tr. överensstämmer helt med generationsskillnaderna när det gäller inkomstutvecklingen. Vi konstaterar att de äldre generationerna har en positiv utveckling av kontantmarginalen, dvs allt färre saknar kontantmarginal minustecken i tabell 11.1 tr., kol 1, däremot inte ungdomar. Detsamma gäller för andelen som förfogar över ett bankkonto på 12000 kr: andelen ökar för de äldre särskilt pensionärerna, minskar för de yngsta. men

Inom ungdomsgenerationen finns flera med extremt dålig grupper likviditet. Ensamföräldrar, arbetslösa och med invandrarbakpersoner grund har mindre ofta en kontantmarginal på 12000 kr. Medan detta gäller för endast 22 procent av hela ungdomsgruppen, ökar andelen till 49 procent bland ensamföräldrarna, 41 procent bland de arbetslösa och 38 procent bland invandrarungdomarna. Bland de fast etablerade arbetsmarknaden fast anställda ligger andelen 16 procent. Bland ensamföräldrar och invandrarungdomar tycks denna andel dessutom öka.

Likviditet 171

10.3 Betalningsproblem

Kris i hushållskassan slut, akuta lån eller socialbidrag eller

pengarna

inställd hyresbetalning hade 19 procent av ungdomsgenerationen upplevt under det senaste året, vilket är påtagligt vanligare än bland äldre. I 20-årsåldern rör det sig om var fjärde, medan tonåringarna sällan detta, eftersom de flesta fortfarande bor kvar hos föräldrarna. berörs av Aven här är kvinnor mera drabbade än unga män. unga

analogt med inkomststatistiken, det är i 20- Trendanalysema visar, att årsåldern ökar, och där är det också som betalningsproblemen en ökande andel får tillgripa lån för att klara löpande hushållsutsom De bor kvar i föräldrahemmet är skyddade: de saknar gifter. som mera visserligen ofta kontantmarginal, har sällan drabbats av en egen men akuta 6 Likviditetsproblem finns således i penningproblem procent. första hand efter utflyttningen från föräldrahemmet. Var tredje ensamboende i åldern 16-24 år har haft svårt att klara maten eller hyran under det senaste året, och var fjärde har fått låna till löpande utgifter. Ensamföräldrar under 29 år mödrar har haft de största mest unga 45 hade fått låna för

svårigheterna hela 64 procent och procent uppe-

hället det senaste året, 29 procent hade sökt socialbidrag och 14 prohade underlåtit att betala hyran. Tabell 10.1 tr. visar också att de cent ensamföräldrarnas ställning har försämrats avsevärt i alla dessa unga avseenden under de senaste 10 åren. Tabellen visar att andelen med akuta betalningsproblem har ökat med 28 procentenheter, andelen som med och andelen underlåsökt socialbidrag 15 procentenheter, att som tit att betala hyran ökat med 10 procentenheter till ca 14. Dessa siffror talar för en samverkan mellan flera faktorer: förlängd ungdomslåga kvinnolöner, ökande arbetslöshetsutbildning, senare inkomster, risk, i kombination med familjesplittring. Ensamföräldrar i högre åldrar har väsentligt bättre ställning. Kontrasten till medelåldern, en där de flesta är etablerade arbetsmarknaden, är dramatisk: bland äldre ensamföräldrar har endast 11 procent haft betalningsproblem, 5 procent fått låna, 1,5 procent fått socialbidrag och 1 procent inställt betalningarna. Dessa data redovisas i tabellform i denna rapport.

Den personliga likviditeten varierar vidare med graden av etablering arbetsmarknaden. De är fast etablerade, dvs företagare och fast som anställda, har bättre likviditet och sällan svårigheter att klara de mera löpande utgifterna. Ungdomar i tillfälligt arbete resp arbetslösa har klart sämre likviditet. Dessa skillnader speglar naturligtvis olika steg i

I nu MM ummw t

. . .

Likviditet I 73 D

1 74 Likviditet

etableringsfasen. När man just har sökt sig ut arbetsmarknaden har man ofta tillfälliga anställningar eller är arbetslös. De fast anställda har varit ute längre, liksom företagarna. Då har också haft inman egna komster en längre tid och har kunnat bygga penningreserv. upp en

Deltidsanställda ofta kvinnor har självklart lägre inkomst, och i konsekvens därmed också oftare ekonomiska problem. Markanta skillnader finns också mellan unga arbetare särskilt kvinnliga och unga tjänstemän, vilket naturligtvis speglar löneskillnader. Aven föräldrarnas klasstillhörighet samvarierar med barnens ekonomiska situation. Eftersom barn i stor utsträckning ärver föräldrarnas statusyrkesställning fortplantas klasskillnadema mellan generationerna, även betr den ekonomiska situationen. Lika påtagliga är skillnaderna mellan infödda svenskar och invandrarungdomar.

Kapitel 11

Kapitalvaror och semesterresor

Av Joachim Vogel

Sammanfattning

Utvecklingen av ungdomars stockar av tillgångar resp semesterresor

visar konsekvenser etablering på arbetsmarknaden och

av senare

inkomster för den materiella levnadsstandarden. Resultaten vi-

senare

att ungdomsgenerationens standardutveckling har varit sämre än

sar

de äldre generationemas, analogt med utvecklingen inkomster och

av

likviditet i olika generationer.

De yngsta ungdomarnas standardutveckling följer medelåldems efter-

de flesta bor kvar i föräldrahemmet och tillgångar som bilar, fri-

som tidshus, hushållsmaskiner delas hushållsmedlemmama. Den mm av

sämre utvecklingen för ungdomarna märks framför allt i ZO-årsåldern,

där de flesta flyttat ut. Den fulla effekten av senarelagd etablering på

arbetsmarknaden och inkomster antagligen delvis av

senare pareras

att ungdomar kan utnyttja föräldrarnas tillgångar en längre tid.

176 Kapitalvaror

Genomgången av den materiella levnadsstandarden i denna rapport omfattar fyra kapitel. I kapitel 9 redovisades inkomster och kapitel 10 kompletterar bilden av inkomstsituationen genom indikatorer likviditet och akuta inkomstproblem. Kapitlen ll och 15 beskriver den materiella standarden i form av tillgångar, där kapitel 11 fakta ger om kapitalvaror och resor, medan kapitel 15, som ingår i ett block rörande bostadsmarknaden, beskriver bostadsstandarden.

11.1 Etablering i vuxenvärldens konsumtionsmönster

Hushållens materiella tillgångar skapas normalt inte under ett år utan byggs upp under en delvis lång följd av år. Vi kan här tala om en successiv etablering i vuxenvärldens konsumtionsmönster, kan som sträcka sig långt upp i medelåldern. Varje ungdomsgenerations materiella standard präglas av att den jämfört med de äldre har haft en kortare yrkeskarriär och en kortare period med regelbundna och säkra inkomster. Under den första tiden efter utflyttningen från föräldrahemmet är ensamboendet mera utbrett, vilket innebär att inte kan man tillgodogöra sig sarnboendets stordriftsfördelar. En större andel av inkomsterna går då till fasta kostnader för bostad, och anskaffningskostnader för bil, telefon och hushållsmaskiner kan inte delas. Sam-

tidigt är investeringsbehovet bostad, möbler och bohag, bil osv

störst under etableringsfasen i ZO-årsåldem. Senare tillkommer kostnader i samband med familjebildning investeringar, bamtillsynskostnader för förskolebarn, inkomstbortfall.

Det leder både till pressad vardagsekonorni sämre likviditet, en mera se kapitel 10 och sämre försörjning med kapitalvaror i ungdomsgenerationen. Det vi här intresserar oss för är etableringsfasens långsiktiga förskjutning uppåt i åldrarna: när utbildningen förlängs alltmera kommer inkomsterna allt och därmed även den materiella senare standarden som är normal i vuxenvärlden. Sett i ett tidsperspektiv kommer skillnaderna mellan generationerna ålders-

definierade som grupper att växa, inte bara ifråga om inkomster och ekonomisk rörel-

sefrihet, utan också att uppbyggnaden ungdomshushållens stockar av av tillgångar senareläggs och därmed blir mindre. Etableringen i vuxenvärldens konsumtionsmönster och konsumtionsnivå förskjuts uppåt i åldrarna.

Detta kan också innebära att ungdomar utnyttjar föräldrarnas tillgångar

Kapitalvarør 1 7 7

längre i åldrarna. Även efter utflyttningen från föräldrahemmet upp brukar ungdomar utnyttja föräldrarnas bilar, fritidshus, båtar och följa med semesterresor. Dessutom förekommer kontantbidrag eller lån från föräldrahushållen även efter utflyttningen, regelbundet eller tillfälligt i krissituationer. Overgången till en helt självständig ekonomi sker i regel inte abrupt utan stegvis, ofta i takt med att de egna resurbyggs Det innebär i så fall att ungdomsgenerationens mateserna upp. riella eftersläpning delvis av föräldrarna. Vi kommer vidare att pareras att tonåringar ofta har bättre standard i vissa avseenden än äldre se ungdomar i ZO-årsåldem, eftersom tonåringarna i stor utsträckning bor kvar i föräldrahemmet. Många de tillgångar hushållen äger av som nyttjas av samtliga hushållsmedlemmar, och delvis även av utflyttade barn.

Undersökningsmetoden bygger på jämförelser tillgångar i olika ålav dersgrupper från 1975 till 1991 enligt ULF. Urvalet av indikatorer har begränsats och gäller i denna rapport tillgång till bil, husvagn, båt, fritidshus, TV, video och diskmaskin, medan bostadsstandarden redovisas i kapitel 15. Med tillgång avses här att hushållet förfogar över produkt äger, leasar, hyr eller får låna. Vidare redovisas semesresp terresor utlandsresor minst vecka under den senaste 12-månaresp en dersperioden.

11.2 Kapitalvaror mm

Hushållens fasta tillgångar i form av hushållsmaskiner, transportmedel och fritidsredskap byggs successivt under lång följd år. Därupp en av för är det naturligt att dessa tillgångar är vanligare i högre åldrar. Det intressanta är om detta mönster har förändrats över tid, dvs om det är så att ungdomarnas tillgånger kommer senare i livet. Huvuddelen av frågorna gäller tillgång inom hushållet, vilket innebär att föräldrarnyttigheter bilar, maskiner ska räknas in i den mån de kan

nas osv

utnyttjas. De yngsta, särskilt de som fortfarande bor kvar i föräldrahemmet har oftare tillgång till föräldrahushållets standard än de något äldre ungdomarna, där det har gått några år sedan utflyttningen. Därför bör man räkna med en U-formad tillgångskurva med ökande ålder, där i 50-årsåldem når någon form optimum. man av

Tabell l1.l visar att man i tonåren och i medelåldern har störst till-

178 Kapitalvaror

gångar bilar, husvagnar, båtar, video, diskmaskin, fritidshus. För befolkningen i sin helhet har standarden förbättrats i samtliga avseenden mellan 1975 och 1991. Utvecklingen är visserligen positiv för samtliga generationer, men förbättringarna är mindre för ungdomsgenerationen, med reservation för de ofta kvarboende tonåringarna, som följer föräldrarnas standardutveckling. För pensionärsgenerationen föreligger en exceptionell ökning av bilinnehavet +22,6 procentenheter, och av fritidshusägandet +7,3 procentenheter. Sedan ATP är fullt genomförd och allt flera kvinnor har egenpensioner från förvärvsarbete kan den äldsta generationen i stort sett bibehålla standarden från de yrkesaktiva åren. Bland ungdomar ligger bilägandet kvar nivå samma som 1975, medan ökningen för befolkningen i sin helhet ligger +9,3 procent.

Tabellen visar också att tonåringarnas situation har förbättrats avsevärt. Eftersom de flesta är kvarboende 89 procent rör det sig dock i regel om ökningar av föräldrarnas tillgångar. I 20-årsåldern är standardförbättringen klart sämre, vilket beror på att andelen utflyttade ungdomar är högre. I själva verket är ökningstakten störst bland

tonåringar se tabell 11.1 tr., och minst i åldern 25-29 år där endast 5

procent bor kvar i föräldrahemmet. Då har också nämligen avståndet till utflyttningstidpunkten vuxit så mycket att föräldrarnas tillgångar inte längre blir lika relevanta för den egna standarden. Exempelvis äger 24 procent av tonåringarna fritidshus givetvis är det föräldrarna som äger, men endast 8 procent av 25-29-åringarna, och denna skillnad har ökat med ca 4 procentenheter sedan 1975.

Dessa resultat understryker en viktig aspekt ungdomars materiella situation. Levnadsstandarden inom ungdomsgenerationen är betydligt mer heterogen än i andra generationer. Trots låga eller inga inkomster kan den materiella situationen mycket god bor kvar hos vara om man föräldrarna. Standarden bör extremt god har inkomvara om man egna bor kvar och betalar litet eller föräldrahushållet. Å ster, men inget till andra sidan kan standarden under övergångsperiod extremt en vara dålig, trots heltidsinkomster, om man nyss har flyttat hemifrån, drabbas av hög hyra och stora bosättningskostnader, och bor utan ensam någon att dela kostnaderna med. Kontrasten märks framför allt vid jämförelser mellan kvarboende ungdomar och vissa marginalgrupper, såsom ensamföräldrar, arbetslösa och invandrarungdomar. Här unga visar statistiken såväl sämre standard vid slutet 80-talet och sämre av utveckling sedan 70-talet, jämfört med såväl äldre som med kvarbo-

Kapitalvaror 179

ende ungdomar. Resultaten tyder också på kvarboende att är vanligare i välbeställda föräldrahushåll.

Sett över ett längre tidsperspektiv 1975 mellan och 1991 har de materiella skillnaderna mellan olika samhällsklasser minskat. Det gäller även ungdomsgenerationen. Den allmänna inkomststatistiken kapi-

se

tel 9 visar emellertid att trenden mot utjämning har brutits i början av 80-talet, och att ökade löneskillnader samt förändringar i transfereringssystemen och i skattesystemet bör leda till ökade skillnader även inom ungdomsgenerationen.

Tabell 11.1 visar att invandrarbakgrund innebär klart sämre tillgångar även i ungdomsgenerationen. Skillnaderna har dessutom ökat sedan 70-talet. Förklaringen till ökningen kan delvis ligga i förändringar av invandrargruppens sammansättning. I kapitel 23 finns en utförligare genomlysning av invandraningdomamas situation. Mest utsatta är sena invandrare, dvs ungdomar kom till Sverige efter 7-årsåldern som i huvudsak flyktinginvandrare.

11.3 Semesterresor

Medan förändringar stockar tillgångar konsumav av av varaktiga tionsvaror kan bild trenderna i den allmänna inkomstsituatioge en av nen i olika åldersgrupper, semesterresor ger mera av en ögonblicksbild. Semesterresor konsumeras omedelbart, de kan kosta betydande belopp, och ligger relativt långt ned i angelägenhetsgrad. Därför är det just här man i första hand kan räkna med en anpassning till sämre inkomster.

Andelen rest på som semester minst en vecka under de senaste 12 månaderna har ökat med 8,3 procentenheter i befolkningen i sin helhet, och ökningen har varit störst bland de äldre, och minst i ungdomsgenerationen, även här med reservation för kvarboende ungdomar mest tonåringar. Tonåringarna följer föräldragenerationens

8 14-0756

180 Kapitalvaror

. B Q

Kapitalvaror 181

B D

182 Kapitalvaror

mönster de reser delvis med föräldrarna, alltså starkt ökande resefrekvens. I 20-årsåldem märks emellertid stagnationen. Bland 20-24åringama ligger man kvar på samma nivå som 1975, och först efter 25 finns mindre ökning. Bland pensionärer är ökningen dubbelt så stor. en I medelåldern har semesterresoma ökat mest, särskilt i de hushåll där barnen flugit ut +12,6 procent. Inom ungdomsgruppen ligger vissa marginalgrupper relativt lågt, t ex arbetslösa, där utvecklingen dessutom är sämre än för övriga ungdomar. Invandrarungdomar har traditionellt hög resefrekvens, särskilt ifråga om utlandsresor. Aven i detta avseende är emellertid de svenska ungdomarnas utveckling klart bättre.

Kapitel

Fördelningspolitiska värderingar

Av Joachim Vogel

Sammanfattning

I detta kapitel redovisas ungdomars och äldres inställning till jämlikhet: till lönespridning, till omfördelning via skatter, resp till omfattningen av ojfentliga tjänster och bidrag. Ungdomsenkäten visar dels att ungdomar är mera positiva till jämlikhet än de äldre, och dels att unga kvinnor är det i påfallande större utsträckning än unga män.

Ungdomar förordar oftare än äldre ökad jämlikhet som ett principiellt

mål, och detta konkretiseras sedan i krav på mer löneutjämning, mer sociala reformer, skatteökningar för höginkomsttagare och stora

förmögenheter, samt skatteökningar för att finansiera ökade bidrag

och offentliga tjänster. Samma sak gäller unga kvinnor jämfört med unga män.

Sammantaget kan man säga att ungdomars välfärdskrav på offentliga

sektorn är omfattande än äldre generationers, med reservation

mera

184 Fördelningspolitik

för ATP och äldrevård som mer direkt berör de äldre. Men även där

överraskar ungdomar med en påtagligt positiv inställning till ök-

ningar. Resultaten tyder varken på någon ungdomsrevolt mot skatterna eller mot pensioner och äldreomsorgen.

Ungdomsenkäten tyder alltså inte på att ungdomar skulle vara mindre intresserade materialistiska trygghetsvärden än äldre generationer, av utan att de är det i större utsträckning. Enkätsvaren bör i ljuset ses av det exceptionella läge rådde 1993, med extremt hög som ungdomsarbetslöshet, dystra framtidsprognoser och offentliga nedskärningar på många områden som berör just ungdomar. Tesen om ökade

postmateriella värderingar bland ungdomar får alltså inte stöd i 1993

års ungdomsenkät.

Hos kvinnor kan vi jämfört med män ett konsistent unga unga se mönster empati och altruistiska värderingar, återkommer i de av som

flesta kapitel. Man kan också detta mönster ett utpräglat

se som mer drag materialistiska värderingar kring reproduktion och omsorg. av

I kapitlen 9-11 redovisades ungdomarnas ekonomiska situation med

avseende inkomster sammansatta inkomster från marknaden

av offentliga bidrag, ungdomarnas ekonomiska rörelsefrihet resp

likviditet och materiella tillgångar. I kapitel 15 redovisas dessutom

i anslutning till bosättningsmönstren ungdomarnas bostadsförhållanden. I detta kapitel ska vi titta närmare ungdomarnas inställning till

fördelningen materiella förhållanden. Redovisningen omfattar fyra

av aspekter. Den första gäller inställningen till olika motiv för ojämlikhet

prestationer, arbetsmotivation, individens eget ansvar för sitt liv. Därefter går vi över till jämlikhet som ett abstrakt mål, där vi testar hur långt olika generationer och ungdomsgrupper är beredda att ifråga om fördelningspolitiska interventioner. Det tredje blocket gäller inställningen till omfördelning via skattesystemet, och det fjärde inställningen till olika transfereringssystem och offentlig service. Un-

dersökningsmaterialet är 1993 års ungdomsenkät.

När denna enkät genomfördes under hösten 1993 befann vi oss i den

djupaste lågkonjunktur och arbetslöshetskris sedan 30-talet. Många av

transfereringssystemen sattes under hårt tryck och nedskärningar hade

F ördelningspolitik 185

genomförts eller aviserats. Den offentliga sektorns framtida roll stod under debatt och tryggheten framstod inte lika självklar som tidigare. De äldre reagerade med kraftigt ökat buffertsparande och amortering skulder. Ungdomarna drabbades hårdast i och med att arbetslösav hetsbördan främst ligger de som ska in arbetsmarknaden, och de har kortast anställningstid. Under hösten gick var fjärde ungdom som

arbetslös och inverkar på vår framtidssyn och per-

prognoserna, som sonliga förväntningar, lika dystra för resten av 90-talet. Ungdomsvar arbetslösheten i EU länge varit betydligt värre än i 1993 års som Sverige representerade en hotbild som vi i Sverige hittills inte kunde föreställa 90-talskrisen är ännu relativt ung och har ännu bara veross.

kat några år, budskapet i prognoser och politiska signaler talar om

men

varaktig försörjningskris, om minskande offentligt garanterad

en mera

trygghet, större inkomstskillnader och permanent hög arbetslöshet. Det

är ett budskap inte motsvarar vad tidigare ungdomskohorter har som fått höra och uppleva. Välfärdsbyggarnas barnbarn barnbarnen till de fattade de stora besluten kring folkhemmet, och barn till de som

på 60- och 70-talet växte upp med den garanterade offentliga

som tryggheten i alla livets skiften, ställs inför situation. Annu för nu en ny

några år sedan var offentliga tjänster och bidrag något självklart som

de flesta ungdomar tog för givna.

Sett ungdomsgenerationens perspektiv blir systemskiftet också

ur en

fråga fördelning mellan generationer. Krisens konsekvenser bärs i

om

större utsträckning ungdomsgenerationen. Utöver de långsiktigt

av ökande utbildningskraven längre utbildning, senare inkomster, mera arbetslöshet kommer nu en betydligt dystrare framtidsbild. De äldre

generationerna är mera skyddade arbetsmarknaden, och deras

ekonomiska ställning har grundlagts under en annan gynnsammare period, präglad av inflationsvinster och generös offentlig sektor. Idag aviseras att den nuvarande ungdomsgenerationen blir den första som kommer att få det sämre än sina föräldrar, och man talar om ett generationskrig om resurserna.

Allt detta kan ha haft en opinionsbildande effekt i form av en perio-

disk chock som kan få långsiktiga opinionseffekter för i första hand

ungdomsgenerationen. Enligt socialisationshypotesen formas värde-

ringar under inflytande av erfarenheter under uppväxtåren, och de bibehålls sedan längre fram i livet Inglehart, 1977. Det är mycket

som talar för att vi 1993 skulle registrera ett opinionsskifte i ungdoms-

generationen, att ungdomar skulle ställa minst lika stora krav på

186 Fördelningspolitik

offentliga sektorn som tidigare generationer, och att de skulle vara mera positiva till omfördelning än tidigare generationer är idag. Det skulle innebära ungdomsgeneration sätter stort värde vid en som materiella trygghetsvärden, dvs stick i stäv med teorin långsam om en utveckling mot post-materialistiska frihetsvärden Inglehart, 1977, 1990. För närvarande finns det ännu inte tillräckligt stora ungdomsmaterial kan pröva ett sådant opinionsskifte. De stora partisymsom patiundersökningarna två per år som utförs av SCB visar emellertid på att ungdomsväljama i mycket stor utsträckning byter vänsterut över blockgränsen, betydligt starkare än äldre väljare SCB, 1993. Motsvarande skifte föreligger också i undersökningar av inställningen till välfärdsstaten SOM, ISSP. Inom för ungdomsenkäten har vi inte ramen tillgång till trenddata rörande ett sådant opinionsskifte, men vi kan däremot testa om ungdomsgenerationen är mer positiv till omfördelning än tidigare generationer.

Jämlikhet är ett honnörsord. Om ställer ospecificerade och man svepande frågor är det lätt att frammana instämmande svar. För att kringgå detta problem kan man ställa dels mycket konkreta frågor om specifika situationer som man tvingar enkätdeltagarna ta ställning till, resp presenterar de relevanta argumenten mot jämlikhet. I det senare fallet undviker man då ja-sägarbenägenheten vet finns hos som man många intervjupersoner, resp det sociala trycket att ge ett etiskt riktigt svar. Hur som helst är det svårt att mäta opinioner och sedan tolka dessa i absolut mening. Däremot är jämförelser mellan olika gruppers svar mera realistiska mellan kön, åldrar osv. I detta kapitel arbetar vi även parallellt med ett stort antal indikatorer ska mäta som samma underliggande attityd.

1.2.1 Motiv för löneskillnader

Argumenten för olikheter i löneskillnader kartläggs med tre indikatorer. Den första utgår ifrån konkret situation: en

En sekreterare klagar hos sin han 800

chef över att tjänar kr

mindre i månaden än arbetskamrat har en som samma ar-

betsuppgifter. Chefen säger alldeles riktigt att den andra är

snabbare, effektivare och pålitligare. Tycker Du att det är rät-

tvist eller orättvist att hon får mera betalt

Fördelningspolitik 187

Rättvist orättvist tycker 28 ungdomarna

anser 4Q procent, procent av

se tabell 12.1. Ovriga har inte velat eller kunnat ta ställning. Här

finns det klara skillnader mellan generationerna, och det är kanske oväntade skillnader. Ungdomar är klart mera positiva till likalön 28 procent än föräldragenerationen 35-54-åringar: 19 procent. Vidare är positiva till likalön än män 30 26

unga kvinnor mera unga resp

procent. Ovriga skillnader mellan olika ungdomsgrupper följer välkända klassmönster: arbetarbam och lågutbildade positiva till är mera likalön, liksom vänsteranhängare. Högskoleutbildade, tjänstemannabarn och borgerliga sympatisörer tycker oftare att det ska vara lö-

neskillnader i detta fall se tabell 12.1. Som en kuriositet kan man

notera de mycket stora skillnaderna i de tre studenturvalen. Studenter i internationell ekonomi är betydligt mera positiva till löneskillnader än studenter i socialt arbete kommer arbeta med hushåll i

som senare att

små omständigheter resp sociologistudenter.

Dessa siffror tyder alltså inte att ungdomar skulle vara mera negativa till lika lön, utan tvärtom. Samma mönster återkommer sedan för övriga indikatorer. Och mönster återkommer även betr könssamma skillnaderna: unga kvinnor är mera positiva till jämlikhet än unga män.

Nästa fråga gäller också individuella insatser. Här gällde det att välja mellan följande två alternativ enligt en lO-gradig skala:

Individuella insatser bör belönas bättre 10 poäng

F olks inkomster bör bli mer lika 1 poäng

Redovisningen gäller här medelpoäng inom ungdomsgrupp, ålresp dersgrupp osv. Det går knappast att dra några slutsatser i absolut mening av den här typen av fråga, däremot är gruppjämförelser möjliga. Inte heller enligt denna fråga är ungdomar mer benägna att acceptera löneskillnader. Unga kvinnor är mer negativa än unga män, och detsamma gäller lågutbildade, arbetarbam och vänsteranhängare. Troende ungdomar skiljer sig inte från andra i detta avseende.

188 Fördelningspolitik H H H

Fördelningspolitik 189

. . . .

N

190 Fördelningspolitik

Den tredje frågan var ett påstående:

Stora löneskillnader är nödvändiga för Sveriges välstånd.

I tabell 12.1 redovisas andelen tar avstånd från detta påstående.

som 77 procent av ungdomarna tar avstånd, vilket är ett högt värde som

dock delvis beror att vi frågar efter stora löneskillnader frågan är

inte nykonstruerad utan ingår i ett block tidigare använts i intersom

nationella studier. Ett så kategoriskt påstående gertydligare skillna-

der, och diskriminerar bättre mellan olika Aven här grupper. ser man att föräldragenerationen är mera positiv till löneskillnader än både

ungdomar och pensionärsgenerationen, och att unga kvinnor är

mera negativa än unga män. Ovriga skillnader inom ungdomsgruppen följer samma mönster som ovan.

12.2 Inställning till jämlikhet och trygghet

J ämlikhet, trygghet och offentliga sektorn är de centrala blockskilj ande markörerna, som framkallar stereotypa och lätt förutsägbara ställningstaganden. I tabell 12.1 finns fyra indikatorer som tar upp fördelningspolitiken ett mera abstrakt och oprecist sätt. Längre fram återkommer vi sedan med mera konkreta indikatorer. De fyra indikatorerna behandlar jämlikhet, trygghet och offentlig sektor, samtliga i

form påståenden skulle ta ställning till:

av som man

I många avseenden har det gått för långt med jämlikheten

I vårt land bör sträva efter jämlikhet när det gäller

man mer sådant som inkomster och arbetstid

det behövs sociala reformer,

mer eftersom många trygghetsfrågor fortfarande är olösta

vi bör minska den offentliga sektorn

Beträffande jämlikhet är majoriteten bland ungdomarna positiv. 54 procent anser att det inte har gått för långt med jämlikheten, och 72

procent anser att man bör sträva efter mer jämlikhet. För båda indikatorerna gäller att unga kvinnor är klart mera angelägna om jämlikhet

Fördelningspolitik 191

än män. Vidare följer generationsskillnaderna samma mönster unga i förra avsnittet: ungdomar är mera positiva än föräldrageneratiosom När ställer oprecisa frågor kring centrala politiska nyckelbenen. man så blir också skillnaderna stora mellan ungdomar med vänster grepp och borgerliga sympatier.

Analogt blir när frågar om behovet av sociala reformer. svaren man behövs fler sociala reformer,

61 procent av ungdomarna anser att det

54 i föräldragenerationen. Aven här är unga kvinnor mest procent finns de vanliga skillnaderna mellan vänster och angelägna. Självklart relativt lite roll i dessa avseenden. Skillnaderna höger. Religion spelar

mellan olika studentgrupper är mycket stora.

offentliga sektorn. 44 procent ungdo- Den fjärde frågan gällde av den inte bör minskas, betydligt fler än i den äldsta marna anser att kvinnor här positiva än män. 58 generationen. Unga är även mera unga vänsterungdomarna säger nej till att minska den offentliga procent av sektorn. Det gör betydligt färre av de borgerliga 29 procent.

här enkätsvar kan inte utan vidare tolkas i absolut me- Den typen av ning. Resultat detta slag har framför allt ett värde för jämförelser av I det går vi därför vidare med konkreta mellan olika grupper. följande fördelningspolitik, dels betr beskattning, dels frågor rörande praktisk beträffande transfereringssystemet och de offentliga tjänsterna.

12.3 Inställning till skattesystemet

visar delvis inkonsekvent opinion. Tidigare opinionsundersökningar en Man vill ha såväl omfattande transfereringssystem och offentliga tjän-

ster, är negativ till kostnaderna, dvs beskattning. I detta avmen mera snitt tar vi tre aspekter, nämligen rättvisa, nivå, och fördelning av upp inledande påstående skulle ta skattebördan. Den frågan är ett som man

ställning till:

Vårt rättvis fördelning skattebördan. skattesystem ger en av

De instämmer kan i viss mån ha olika uppfattning om vari rättvisom består, skattesystemet är tillräckligt starkt omförsan antingen att också det inte är det. Det delande, eller att man uppskattar att

192 Fördelningspolitik H H H

F ärdelningspolitik 193 N

194 Fördelningspolitik

går alltså inte att entydigt avläsa vad egentligen man menar. Det intressanta är är nöjd utifrån sina krav om man egna skattesystemet. Vad man menar återkommer vi till senare.

37 procent ungdomarna tycker av att skattesystemet är rättvist, lite fler bland männen, bland borgerliga sympatisörer, bland troende och bland högskoleutbildade, och färre bland arbetarbarn och vänsterungdomar tabell 12.2. Det är uppenbart dessa att grupper delvis menar olika saker när de säger att skattesystemet är rättvist eller orättvist. Hur

som helst är bortåt två tredjedelar missnöjda, utifrån olika utgångspunkter.

Skattenivån har sänkts totalt i samband med skattereformen, och det motsvarar ett folkligt krav, så länge det inte kopplas samman med skattemas användning

se nästa avsnitt. Vi konfronterade vidare

enkätdeltagarna med ett centralt uttalande i den svenska debatten:

För att få tillväxt i den svenska ekonomin måste skatterna sänkas.

I tabell 12.2 redovisas andelen har avstånd från som tar detta. Argumentet accepteras av de flesta. 38 procent bland ungdomarna tar avstånd, även här med någon övervikt bland kvinnor. Här finns det också stora skillnader mellan borgerliga och vänster. Här var högskoleutbildade ungdomar särskilt studerande i socialt arbete och sociologi särskilt tveksamma.

Fördelningen av skattebördan pejlades med två frågor, med be att enkätdeltagarna att ta ställning till att höja skatterna för höginkomsttagare resp för stora förmögenheter. Där instämde 66 resp 59 procent av ungdomarna. Här återkom också generationsskillnaden: de äldre var klart positiva till sådana mera skatteökningar. Det kan synas inkonsekvent med tanke ungdomar att enligt tidigare frågor var mera intresserade järnlikhet. Förklaringen av ligger möjligen i att de äldre kan ha ett klarare perspektiv budgetunderskotten än de yngre.

Unga kvinnor följde sitt tidigare mönster och är därför skattemera vänliga än unga män. Detta är naturligtvis också starkt en partiskiljande fråga, däremot inte mellan troende och icke troende. Här åter-

kommer också de högutbildades negativa hållning.

F ördelningspolitik 195

12.4 Inställning till bidrag och välfárdstjänster

I detta avsnitt går vi igenom ungdomarnas välfärdskrav till offentliga sektorn, kraven transfereringar och offentliga tjänster. Här är vi i första hand intresserade övergripande frågor: vilka områden av man tycker att välfärden behöver byggas ut och var man kan tänka sig att minska. Enkätfrågorna knyter samman olika ändamål med finansieringen, dvs hur mycket skattemedel ska till olika ändamål. av som Man uppnår därmed att välfärdskraven ges en viss realistisk bakgrund, och undviker ett rent önsketänkande.

Enkätfrågorna gäller tio delområden, grupperade till vård och äldre-

omsorg som i liten utsträckning berör ungdomar, barn och föräldra-

skap samt studiestöd där ungdomar har ett starkt egenintresse samt fyra transfereringssystem som berör alla generationer. Följande fråga ställdes:

Skatterna går ju till olika ändamål. Anser Du att den mängd skattemedel går till följande ändamål bör ökas, hållas som oförändrade eller minskas

Ungdomarnas enkätsvar framgår av följande sammanställning:

196 Fördelningspolitik

. H H H

Fördelningspølitik 197

. x x N

198 F ördelningspolitik

Det är anmärkningsvärt att sjuk- och hälsovård står först listan och att äldrestödet kommer före stödet till barnfamiljerna. Enkäten genomfördes hösten 1993, efter en period med nedskärningar av bidrag och tjänster. Mot denna bakgrund är svaren övervägande missnöjda med

omfattningen av de nuvarande offentliga åtagandena. Man kräver skat-

teökningar för finansiering av ökade insatser, och det är med vissa un-

dantag ett genomgående drag i alla befolkningsgrupper, i de flesta av-

seenden även bland borgerliga sympatisörer. Inte heller här framstår ungdomar som mindre angelägna om materiella trygghetsvärden än de äldre.

Enkätsvaren har sammanfattats till ett differensindex för varje kategori, beräknat som andelen som vill öka minus andelen som vill min-

ska se tabell 12.3. Dessa index kan alltså läsas mått välfärds-

som kraven som riktas mot offentliga sektorn: högre indextal, desto flera

önskar ökad volym ifråga om bidrag och tjänster. Positivt värde

innebär att fler vill öka än som vill minska. I tabell 12.4 visas dessutom generationsskillnaderna för andelen vill öka minska som resp separat.

Ett genomgående drag i detta kapitel har varit de unga kvinnornas

större intresse för löneutjämning, för omfördelning via skattesystemet och för jämlikhet i mera generella termer. I detta avsnitt, där vi nu

ställer mera konkreta frågor om välfärdstjänster och transfereringar,

framträder skillnaderna mellan kvinnor och män ännu tydligare. unga För samtliga områden ställer fler kvinnor krav skatteökningar unga för att finansiera ökningar offentliga tjänster och transfereringar. Samma könsskillnad finns även inom de äldre generationerna. Medelålders och äldre män är mest negativa till offentliga utgifter.

När jämför generationer i sin helhet bilden beroende

man varierar

vad saken gäller och tjänsterna berör. Aldre generationer är något

vem

mera angelägna om sjukvård, äldrevård och pensioner, men även bland ungdomar finns en påtagligt positiv opinion för skatteökningar för sådana ändamål. Men när det gäller kostnader går till barn, ungdo-

som mar och föräldrar gäller det omvända. Där ställer ungdomarna betydligt oftare krav ökade utgifter. Sammantaget kan man emellertid säga att ungdomars välfärdskrav offentliga sektorn är mera omfattande än äldre generationers, med reservation för ATP och äldrevård.

Men även där överraskar ungdomar med en påtagligt positiv inställning till ökningar. Resultaten tyder varken någon ungdomsrevolt

Fördelningspolitik 199

mot skatterna eller mot pensioner och äldreomsorgen.

I övrigt återkommer även här arbetarbarnens, de lågutbildades och ar-

betslösas mera omfattande krav, och stora skillnader mellan olika studentgrupper. På detta område finns givetvis också stora skillnader mel-

lan vänster och borgerliga. Troende ungdomar är i allmänhet något

mindre angelägna om offentliga tjänster och bidrag.

200 Fördelningspolitik

Tabell 12.4 Inställning till bidrag och välfärdstjänster. Procent som anser att de bör ökas resp minskas. Källa: ungdomsenkäten 1993. sjukhlvd stöd t äldre stöd t barnfam bostadsbidrag öka minska öka minska öka minska öka minska 16-29 år 53.4 2.4 37.8 5.4 36.3 8.8 20.4 15.9 16-29 är män 48.2 3.1 32.3 7.5 29.9 10.5 17.7 18.7

20-24 är män 50.8 2.4 35.1 7.1 31.0 11.0 19.1 16.2 25-29 år män 50.3 3.9 33.3 6.1 26.4 11.3 11.6 27.7 35-54 ar män 47.4 3.8 43.6 7.0 17.0 21 6 11.2 30.4 55-74 är män 59.8 4.1 53.0 4.0 14.0 28 0 16.8 35.6

35-54 är kvinnor 56.0 2.3 56.8 4.4 30.5 11.6 16.4 22 9 55-74 år kvinnor 59.4 1.5 56.3 2.9 14.2 15.0 5.2 19 4 SOCIAL BAKGRUND

UPPVÄXTMILJÖ Fullständig 53.5 2.3 37.8 5.3 35.4 8.6 17.5 17.2 splittrad 52.8 2.2 38.5 5.8 37.9 9.5 26.0 12.6 PARTISYMPATIER Vänstern 65.1 1.0 47.8 1.5 48.2 2.3 19.6 10.9 Borgerliga 44.3 4.2 30.6 3.4 22.4 12.5 6.7 31.8 RELIGION Tror pá Gud 49.3 3.6 31.4 10.8 34.2 9.4 18.9 13.9 pá högre makt 52.5 2.7 37.9 7.4 36.5 10.3 20.0 14.8 Ej troende 53.8 2.9 35.6 3.9 33.8 8.2 17.2 20.4

Där ej annat anges avses 16-29-åringar

F ördelningspolitik 201

socialbidrag arbetslösstöd ATP studiebidrag barnbidrag föräldrapen öka minska öka minska öka minska öka minska öka minska öka minska

11.0 29.1 29.9 9.7 20.7 4.5 36.7 3.7 32.2 7.7 26.2 7.3

9.0 31.3 26.7 12.3 18.7 6.1 32.4 5.0 26.0 9.2 20.2 9.3 13.1 26.8 33.3 6.9 22.8 2.8 41.2 2.4 38.7 6.0 32.6 5.1

13.7 17.9 30.8 6.5 13.5 5.1 61.0 1.2 46.2 4.3 27.2 4.8 10.5 29.3 32.6 9.8 23.6 5.2 35.2 3.5 28.9 8.8 26.2 6.9 9.6 36.9 26.6 11.9 23.2 3.4 20.2 5.9 25.1 9.1 25.5 9.4 6.9 39.8 21.4 10.6 25.0 4.0 19.6 9.4 14.4 14.8 12.4 19.3 5.5 39.8 20.7 8.2 30.4 4.6 14.3 10.2 9.6 21.1 8.1 28.7

11.9 19.3 26.9 7.2 14.1 7.0 53.2 1.7 38.8 5.6 24.1 4.1 9.5 30.8 31.2 12.2 22.8 6.6 33.3 4.2 23.9 10.5 19.6 9.4 6.5 40.3 22.2 16.1 18.1 4.8 16.7 8.2 18.8 10.6 18.1 13.0 6.0 44.0 19.2 15.1 25.3 6.4 21.1 11.8 14.6 20.3 10.6 25.0 7.1 38.4 21.8 11.9 34.3 6.1 13.5 12.5 11.5 25.0 7.2 33.0

15.6 16.4 34.9 5.8 12.8 3.0 69.1 0.6 53.8 3.0 30.5 5.5 11.6 27.8 34.1 7.3 24.4 3.7 37.2 2.8 34.1 6.9 33.2 4.3 12.9 33.3 31.4 7.3 28.7 1.8 23.9 3.4 32.0 7.4 33.5 5.5 8.0 35.0 23.8 5.5 24.8 1.3 17.9 6.7 14.1 8.5 14.5 12.8 4.0 41.1 19.7 4.9 26.9 3.3 14.9 8.3 8.1 17.8 8.9 25.0

14.9 24.5 42.0 4.6 26.5 2.0 39.2 3.3 40.6 4.7 33.6 3.5 6.5 34.3 21.8 13.5 17.0 5.5 36.4 3.5 28.2 6.6 23.1 6.5 10.5 30.3 30.1 9.6 21.1 4.2 36.2 3.7 32.3 7.7 26.5 7.4 16.6 16.2 30.1 9.0 16.0 8.0 41.7 4.2 31.2 8.2 23.7 6.4 10.5 32.5 24.2 11.7 19.4 4.0 38.8 4.6 29.5 7.0 21.6 7.2

9.5 30.2 28.2 10.0 19.9 4.1 35.4 3.5 30.9 7.9 25.5 7.0 15.1 27.1 35.1 8.7 23.1 4.5 39.1 4.2 35.5 6.4 28.5 7.6

10.8 20.9 43.2 3.0 27.2 2.9 35.8 2.2 37.8 3.0 34.6 1.9 3.1 52.1 11.9 24.0 12.1 5.7 25.5 7.4 18.8 12.0 16.4 11.6

9.7 24.0 25.3 11.1 16.8 4.0 35.0 6.0 32.9 9.1 26.4 10.6 10.8 28.6 26.7 10.5 21.0 4.5 38.1 4.0 31.7 9.2 25.3 9.0 9.2 32.7 27.3 12.1 17.9 4.0 37.1 3.5 34.2 7.0 26.2 6.2

Kapitel

Ekonomimoral

Av Joachim Vogel

Sammanfattning

Inställningen till skatte- och bidragsfusk är tolerant bland ungmera

domar än bland äldre generationer, och detsamma gäller för flera an-

dra ekonomiska oegentligheter. Vidare har unga kvinnor en mera m0ralisk hållning än unga män.

Skillnaderna mellan olika ungdomsgrupper är annars relativt begränsade. Det vissa mindre skillnader mellan vänsterungdomar och

finns

borgerliga, samt mellan troende och icke troende. Vänsterungdomar bidragsfusk och hot vägrar delta i

accepterar oftare mot personer som

strejk, medan borgerliga ungdomar är toleranta mot skatteen mera fusk, mutbrott och att anställa svartjobbare. Troende ungdomar är

kritiska mot de flesta typer av ekonomiska oegentligheter.

mera

204 Ekonømimoral

I föregående kapitel redovisades ungdomarnas inställning i fördelningspolitiska frågor. Fördelningspolitiken berör såväl ungdomars som äldres ekonomiska situation, eftersom skatter och transfereringar har stor betydelse för vår levnadsstandard. Det gäller i synnerhet ungdomar som under etableringsfasen är särskilt starkt beroende offentav liga sektorn för sin försörjning. Ungdomars värderingar präglas under denna period hur välfärdsstatens insatser de av svarar mot försörjningsproblem de konfronteras med, samt hur staten mot deras svarar föreställningar om rättvisa i välfärdsfördelningen. Det gäller dels välfärdsanspråken, som riktar sig mot välfärdsstaten i form av utformningen av skattesystem och bidragssystem, och dels inställningen i frågor rörande ekonomisk moral, dvs till spelreglerna för fördelning. Hit hör inte bara skatte- och bidragsfusk utan även oegentligheter i samband med utnyttjande offentliga tjänster. På motsvarande sätt av kan vi studera ekonomisk moral utanför offentliga sektorn på arbetsmarknaden, på varumarknaden och i privatlivet, i bemärkelsen avsteg från gällande spelregler.

Normer och värderingar grundläggs i stor utsträckning under uppväxtåren. Attitydforskningen tyder att de internaliseras och sedan förblir relativt stabila under resterande livet, att de kan modifieras men av genomgripande samhällsförändringar, t.ex. ändrade försörjningsmöjligheter. 80-talet är en period som präglas många och snabba skifav ten, som bör ha varit av betydelse för opinionsbildningen i detta sammanhang. Finansieringen av välfärdsstaten blev allt svårare att upprätthålla, planekonomiernas sammanbrott i öst förändrade höger-vänsterskalan, klassdimensionens roll i värdepanoramat och den offentliga debatten avklingade, medan internationaliseringen och ekonomins avreglering bankkris, fallskännar, utlandsspekulationer lyfte fram en ny vertikal konflikt. Attitydforskningen från 80-talet verkar peka mot en tendens mot postmaterialistiska värderingar, från kollektivism till individualism, och mot ökad sekularisering och moralisk permissiveness Petterson, 1992. Värderingama under 90-talet, i ljuset den av djupa lågkonjunkturen, massarbetslösheten och nedskärningarna i offentliga sektorn är ännu inte fullständigt kartlagda. Allt detta bör även ha haft konsekvenser för normbildningen i ungdomsgenerationen.

I detta kapitel redovisas inställningen till ekonomiska oegentligheter mot offentliga sektorn samt egendomsbrottslighet mot andra medborgare och inom arbetsmarknaden. Redovisningen bygger ett frågebatteri som ingick i ungdomsenkäten, där det gällde att bedöma

Ekonomimoral 205

olika handlingar på en tiogradig skala, där 1 innebär att handlingen

aldrig kan rättfärdigas och 10 att den alltid kan rättfardigas. I

tabellmaterialet redovisas medelpoäng i olika befolkningsgrupper, där alltså höga värden innebär att man är mycket tolerant. I frågebatteriet ingår även andra handlingar sexualmoral, missbruk redovisas i

som

andra kapitel.

Redovisningen av ekonomisk moral omfattar:

Poäng

skattefusk 3,2

göra anspråk på sociala förmåner

inte har rätt till 3,0 som man

underlåta att betala biljetten

en

ej rapportera en skada man har gjort oavsiktlig parkerad bil 3,6 en

hota en arbetare som vägrar delta i

strejk 2,7

en

anställa någon svart 6,5

Eftersom det är frågan om en numerisk skattningsskala går det inte att

tolka intervjusvaren i absolut mening. Det är i första hand genom jäm-

förelser mellan och över tid dessa uppgifter kan tolkas. Man

grupper

kan däremot jämföra med andra typer av handlingar, och konstatera att

vi troligen är mera toleranta mot sexuella handlingar homosexualitet, prostitution och spritlangning, och mindre toleranta mot rattfylleri och knarklangning skattefusk kapitel 17. Det finns

än mot se även en

206 Ekonømimoral

betydande spridning mellan olika ekonomiska oegentligheter, där det är mera legitimt att anställa svart arbetskraft 6,5 än ta mutor 2,4.

Skillnaderna mellan olika befolkningsgrupper är relativt små, vilket kan ett intryck ett relativt homogent opinionsläge. Åsiktsskillna-

ge av der finns framför allt mellan män och kvinnor, mellan generationerna, och självklart mellan vänster och höger.

13.1 Inställningen till skattefusk och bidragsfusk

Tabell 13.1 visar att ungdomsgenerationen är tolerant för skattemera fusk än de äldre generationerna. Det är ett mönster återkommer som

för övriga handlingar. Detsamma gäller även ifråga sexualmoral.

om Detta är ett mönster som stämmer överens med andra forskningsresultat som tyder ökad tolerans i ungdomsgenerationen

Pettersson, a a. Samma tendens föreligger också beträffande bidragsfusk och fusk med bussbiljett.

Unga kvinnor tycks ha en mera restriktiv inställning till skattefusk än

unga män. Det är ett mönster som även gäller mer eller mindre tydligt även för andra ekonomiska oegentligheter. Kvinnornas restriktiva mera

hållning korresponderar som synes med den större vikt de lägger vid

jämlikhet och offentliga sektorns ansvar som vi fann i kapitel 12.

På detta område finns det också relativt klara skillnader mellan vänster- och högersympatisörer. Borgerligt sinnade ungdomar är tomera leranta inför skattefusk, vänsterungdomar är istället toleranta men mera

inför bidragsfusk. troende

är mera toleranta till skattefusk.

13.2 Konsumentmoral

Under denna rubrik redovisas två aspekter, dels underlåtenhet att betala

biljetten buss eller tåg, dels köp av stöldgods. I båda fall rör det sig om opersonliga brott: den som drabbas är ingen närstående offentliga sektorn resp försäkringsbolag eller ett anonymt stöldoffer.

Aven i detta fall är toleranta, och detsamma gäller män unga mera

jämfört med kvinnor.

Här finns inga större skillnader mellan vänsterungdomar och borger-

Ekonomimoral 207

liga ungdomar, däremot slår religion igenom ganska kraftigt: troende

ungdomar negativa till dessa handlingar.

är mera

13.3 Mutbrott

Att mutor i sitt yrke har relativt lågt anseende 2,2. Här är vänster-

ta

ungdomar negativa liksom religiösa ungdomar. I övrigt är

mera

skillnaderna mycket små mellan olika ungdomsgrupper.

13.4 Brott mot person

Denna kategori representeras här endast handling rörande parke-

av en inte anmäls, och således får direkta ekonomiska

ringsskador som som

konsekvenser för någon Detta värderas mera tolerant än annan person.

bidragsfusk 3,6 3,0. Aven här är de yngre klart mera toleranta.

resp

De troende intar också en mera moralisk attityd.

13.5 Oegentligheter på arbetsmarknaden

Med utblick konflikter arbetsmarknaden visas i tabell 13.1 inmot

ställningen till hot mot vägrar delta i en strejk, resp att

personer som anställa svart arbetskraft. Aven hot mot strejkbrytare bedöms som relativt allvarligt 2,7, exempelvis allvarligare än häleri 2,9 eller pro-

stitution 3,5. Detta är åter igen en vänster-höger-fråga: vänsterungdomar är klart mera toleranta än borgerliga.

anställa i regel mindre allvarligt, och detta är

Att svartjobbare anses också partiskiljande fråga. Här är det borgerliga ungdomar som är

en

toleranta, och detsamma gäller ungdomar just har till-

mera som nu

fälliga arbeten tidsbegränsade. Arbetarbam är mera negativa.

208 Ekonomimoral

WN LOWWCDO oo-unr-cox mammo WC .DkD koxouamm NDFWUDQ kbkokbLnLn kol

coz- QWFWN u-GCDFWI LDFFVON NN NNNNN MNNNN NNNNH

mun oxombm NWNCBW cor-mmm 0 . . . . 0101 VMMNN wMMNN MFWMNFI

vinn-toa z-oommo Homan-n MMMMM MMMW WWWFWCWCV

vMLnNN KOWFQHD Nu-JMCHO 0101010101 NNNNN NNNI-lu-d i

OODl\O vmoocxco WFWWM . u . . . fWMNI-Iu-i mMNI-I-l NNNr-h-l

m z-nncouoo KDWIDFON oomcomo WWMNN WWMNH WWMNN

m WNFONCM .DCI\DC\IO\ Nt-ÖFLHGN rWOñNr-lr-i mMNNr-I mfñNI-lr-l i

NNMLON KOIDFONW cocnm-ir-i WMMNN 0001010101 0101010101

I I I

Ekonomimoral 209

FNCh Fv-1%DLDN monoonnosm OLD kDLñW wmv- mmmco con-un

ODln xommnxomm UDFKOLDFUDW LñLn FFl KOFW Q21'<l' LDlDLñ

FCDQ OOLO®\O\D FWONIDQDONKD com Dl® ooaxb 000mm vmm

NNN NNNNNN NNNNNNN N01 010101 010101 mx-iNN 010101

koma-d D[\O\Ol\O\ I4OZ4LOQOKO KOL NWI-i mmm |nrr<ø GDF

mmm mmmmmm mwmmmvm mm mmv mmm mmmm NmN

ltkD WWmI-DOQ WONFt-INIDW mm OWF Lnøooo mmmh LOOON

mmm mmmmvm mmmmvmm mm mmm mmm mvmm müN

Dr-1 LnFmFFW WLHKDNFmQ Nln Wmt DDm NFONG NUWO

010161 NNNNNN NNNNNNN NN NNN 510101 Nr-lr-h-I 010101

ONUDN O|-|®OO\O FmOmLnr-IO oxoo NLOLD r-IOQ LONWW 0011

NNN Nmmmmm Nmmmmmm NN NNm mmm 61010101 NNH

NLOON Nmvvxøm NWNNWWm NW WOW ñlx-lO vmxooo mono

wvvm l1<24<'m<' WWWWWWW mwv Q1$F WLOWQ mmm

w 0 ä ocov r-imcoovco mwooovmN om 00x0 rar-nn mwdm NWO

mmm mmNmmN Nmmmmmm mo: mmm mmm NNNN NNN am

s-twm Nmmmoøm u-lwñhONm mm 00th Mvh-i 000m ECM S

H H -H g

0 ooo u ;nu ä ä §7 å 22m E ä En: nu u nmøä hm nwnwm E ma 0 0 0

u äga mx m eiex mHm wc 5 ä

am b m w um uo damm mc A UH H mn-ägg E ca mmouøäm Hm m as um non 0 w 3 måna åäuâa § ä âêåå°aää..a ä E °

ru uwg $

. mwwm mvmøma m wäaaz GH ummmnn HEM -H mnmamum H 0 uaommwznøa umommmw 0 mx ånmuuvuäuuu u MWWHHQQOOGHO aøaam m uww uniavart: nurz u uHuwU HA 0.54 canon vv H oHuHäwC©mHHu4a .a UBmmHHHUHNHmQ-HQJ-Huäbb o

âââäfiäâsâäää a äååää88.n°°..§SE8ä8åm$$ 9

2 Hig A m m A B H H m D m m m m m m -m m B B v m:ntnu1Hnumx4r4 M

Kapitel 14

Besättning

Av Joachim Vogel

Sammanfattning

Andelen ungdomar bor kvar i föräldrahemmet har ökat som sedan 1975 bland tonåringar, minskat bland 25-29-åringar. men Förklaringen bör vara längre ungdomsutbildning för tonåringar

gymnasieskolan, men också tidigare utflyttningsbenägenhet,

vilket endast visar sig

efter gymnasieåldem. Kvarboendeök-

ningen gäller enbart kvinnor under 25 år. Föräldrarnas ökade bostadsstandard tillåter längre kvarboende:

alltfler ungdomar

kan ha eget rum i föräldrahemmet.

Andelen utflyttade ungdomar utan besittningsrätt till bostaden andrahandskontrakt, hyresrum, tjänstebostad har ökat, men minskat för de äldre. Ungdomarnas bostadskostnader har ökat under 80-talet, och tyder prognoser på ytterligare ökningar för 90-talet.

212 Bosättning

Unga män och kvinnor är lika benägna att flytta från orten resp till utlandet, med tidsförskjutning, där kvinnor är tidigare

men

tidigare familjebildning. Unga kvinnor föredrar mindre

oftare

städer, och unga män storstäder.

I detta kapitel beskrivs ungdomarnas bosättningsmönster och bosätt-

ningsplaner. Kapitlet visar hur utflyttningen från föräldrahemmet har

förändrats, vilket visas med hjälp av ULF 1975-91. Bilden komplettemed fakta den aktuella bostadssituationen för de ungdomar ras om

som fortfarande bor kvar eget rum, resp för de som flyttat ut inget

besittningsskydd. I slutet kapitlet finns redovisning av framav en tidsplaner bostadsort, boendeform, baserad ungdomsenkäten. I

kapitel 15 följer sedan en sammanfattande beskrivning av hela

ungdomsgenerationens bostadsstandard enligt välfärdsstatistikens

huvudindikatorer upplåtelseformer, utrymmesstandard samt attityder

till den egna bostadssituationen.

14.1 Utflyttningen från föräldrahemmet

Ungdomars bosättning och utflyttningen från föräldrahemmet bestäms ett flertal faktorer. Egna ekonomiska resurser inkomster, kapital av är en grundförutsättning. Längre ungdomsutbildning och därmed inkomster kan fördröja utflyttningen. Denna effekt bör framför senare allt göra sig gällande för tonåringarna gymnasieskolan och i någon mån i början 20-årsåldern eftergymnasiala studier. Längre utbildav ning efter gymnasiet innebär å andra sidan oftare flyttning till studieorter, vilket kan kräva tidigare utflyttning efter gymnasietiden. Det gäller särskilt utanför storstadsregionema.

Ungdomars bosättning påverkas vidare bostadsutbudet. Hit hör dels

av föräldrarnas bostad möjligheter att bo kvar, dels de bostäder ungdo-

kan få när de väljer att lämna föräldrahemmet. Viktiga faktorer är

mar

bostadstyper smålägenheter, läge centralt, studieorten samt bostadskostnaderna. Under 70- och 80-talet har bostadsstandarden ökat rejält, såväl ifråga om utrymmesstandard som modernisering. Okningen av utrymmesstandarden har framför allt gått till föräldragene-

rationen. Föräldrarnas allt bättre bøstadsutrymmen alltså ökade ger förutsättningar för ett ökat kvarboende i föräldrahemmet.

Bosättning 213

Bostadsbeståndet har omvandlats mot allt större bostäder, ofta i småhus, och det gör att ungdomarnas bostadsmarknad har försämrats g.a. minskning äldre och billiga smålägenheter i det centralt en av belägna bostadsbeståndet, särskilt i de större städerna Vogel m 1990; Turner 1994. Vidare har den genomsnittliga m hushållsstorleken minskat, vilket innebär att ungdomar möter större konkurrens om smålägenhetema från allt flera medelålders och äldre ensamstående. Mera långsiktigt har parrelationema blivit svagare: frekvensen avbrutna relationer har ökat och omsättningen har ökat i form av ökande frekvens nya och flera parrelationer under livstiden. Troligen leder detta också till att andelen smålägenheter inte som utnyttjas ökar: behåller sin bostad under prövotid när man en man ingår en ny relation. Utvecklingen går mot nya typer av parrelationer där inte är sarnboende fullt ut utan utnyttjar bådas bostäder man särbo, halvsambo.

Vidare har bostadskostnaderna ökat betydligt snabbare än konsumentprisindex. Detta framgår även av en ökande bostadskostnadsandel av inkomsterna för de ungdomar som flyttat hemifrån. Bostadskostnadsutvecklingen utgör därmed ett växande hinder för en tidig utflyttning från föräldrahemmet.

Utflyttningen från föräldrahemmet är ett led i ungdomarnas strävan mot självständighet och etablering i vuxenvärlden. Med hänsyn till ökande utbildning och kunskaper och tidigare biologisk mognad är det rimligt att tänka sig att ungdomar strävar mot utflyttning tidigare än 70-talet. Nya hinder längre ungdomsutbildning, sämre utbud på bostadsmarknaden, senare inkomster tenderar emellertid att fördröja tidig

utflyttning tonåringar, medan andra faktorer studier annan ort

kräver utflyttning för de något äldre.

I tabell 14.1 visas just detta: senare utflyttning bland de yngre, särskilt tonåringarna, men tidigare utflyttning bland de äldsta i ungdomsgenerationen. 1991 bodde 89 procent av tonåringarna kvar i föräldrahemmet, vilket är en ökning med +6,3 procentenheter sedan 1975. Aven bland 20-24-åringama tycks kvarboendet ha ökat till 30 procent, men denna uppgift är statistiskt osäker. Däremot minskade kvarboendet med 2 procentenheter till 5 procent bland 25-29-åringarna.

214 Bosättning

Ökningen gäller dock endast unga kvinnor. Unga män flyttar fortfa-

rande hemifrån än kvinnor. Okningen kvarboendet i

senare unga av föräldrahemmet sedan 1975 kan således i huvudsak hänföras till kvin-

nor under 25 år. Endast i tonåren finns mindre ökning bland män.

en

Kvarboendet är vidare starkt relaterat till ställning arbetsmarkna-

den. Endast 20 procent ungdomar med fast anställning bor hemma.

av

Av ungdomar fortfarande studerar helt eller bor 73 som delvis procent hemma. Tillgängliga uppgifter visar vidare att kvarboendet

ökar bland deltidsanställda, minskar bland heltidsanställda. unga men

Kvarboendet ökar mest bland storstadsungdomar.

Tabell 14.1 Utflyttning från föräldrahemmet. Nuläge 198891 och utveckling 1975-91. Procenttal. Plustecken ökning anger och att förändringen är signifikant.

nuläge 198891: trend 1975-91: kvarbo kvarbo, flyttat,kvarbo kvarbo, flyttat, hos för-ej eget ej egen hos ej eget ej egen

UNGDOMAR 16-29 är

Bosättning 215

14.2 Föräldrarnas bostadsutrymmen

Föräldragenerationens och hela befolkningens bostadsstandard beskrivs i den löpande välfárdsstatistiken Häll, Vogel och Hedman, 1993. Den allmänna bilden är starkt ökande utrymmesstandard genom större bostäder, fler småhus och fortsatt familjesplittring. Det ger möjligheter till ett förlängt kvarboende.

I tabell 14.1 visas utrymmesstandarden tillgång till eget rum för de

ungdomar 16-29 år som stannat kvar i föräldrahemmet. 10 procent saknade eget rum, och det gällde i första hand tonåringarna 25 procent, men även 7 procent av samtliga 20-24-åringar. Andelen har minskat med 4 procentenheter i hela ungdomsgenerationen, vilket är ungefär en tredjedel. Unga män saknar eget rum oftare än unga kvinnor, men skillnaderna har utjämnats något.

14.3 Boende utan besittningsskydd

Utflyttning från föräldrahemmet kan ibland vara framtvingad: egen familjebildning, studier eller arbete på annan ort förutsätter flyttning utan att bostadsfrågan kunnat lösas med eget kontrakt eller ägande. I hela befolkningen har ca 2 procent andrahandskontrakt, tjänstebostad eller hyr rum. I ungdomsgruppen rör det sig om 6 procent. Inom ungdomsgenerationen saknar 2-3 procent av tonåringarna besittningsskydd, där det låga talet förklaras att nio tiondelar bor kvar i av föräldrahemmet. I åldern 20-24 år där 70 procent flyttat ut saknar 9 procent besittningsskydd, resp 6 procent bland 25-29-åringama, som i regel varit ute bostadsmarknaden en längre tid.

Andelen som saknar besittningsskydd i hela befolkningen tycks ha minskat inte signifikant. Detta kan hänföras till de äldre

svagt men

generationerna, vilkas situation alltså har förbättrats även i detta avseende -2,0 procent. I storstäderna är 9 procent av ungdomarna utflyttade och bor utan eget besittningsskydd. Andra data tyder att ungdomars utflyttning i viss mån har förändrats, från utflyttning till ett

kompisboende eller inneboende dvs delad bostad till ett

ensamboende Turner m 1994. Mönstret är emellertid inte entydigt och konstant.

216 Bosättning

14.4 Bostadskostnader

Statistiken visar vidare att bostadskostnaderna har ökat betydligt snabbare än konsumentprisindex. För ungdomarna har således

bostadskostnadernas andel inkomsterna ökat under 80-talet. I tabell av

14.2 visas även att ungdomarnas hyreskostnader m2 hela tiden

per

ligger högre än för de äldre. Det beror i första hand att ungdomar är överrepresenterade i det nyare bostadsbeståndet resp i smålägenheterna

samt i studentbostäder, där har högre hyresnivå

man per m .

Siffrorna visar att de äldre, med längre boendekarriärer, har fördelar i

konkurrensen bostadsmarknaden.

För 90-talet bör man räkna med ytterligare kostnadsökningar för

ungdomars boende, bl a konsekvens skatterefonnen och som en av

ytterligare avveckling av bostadsstödet se tabell 4.3. Detta kommer

att begränsa möjligheterna till ett eget boende ytterligare, och kan

komma att öka kvarboendet även framöver. Andra anpass-

ningsstrategier är återgång till kompisboende och inneboende, eller

tidigare parbildning.

Bosättning 217

Tabell 14.3 Ungdomshusháll och övriga hushåll fördelade efter genomsnittlig bostadsutgift under 1989-2002 prognos. Kronor per är i 1993 árs priser. Källa: Turner m fl, 1994.

Bostads- Ålder: utgift

14.5 Bostadsanskaffning

Bostadsförsörjningslagen har tidigare ålagt kommunerna att anordna bostadsförmedling. Numera förekommer att kommuner inte har bostadsförmedling, och ungdomar blir därmed marknadsberoende. mera Jämfört med äldre generationer, som är mera kapitalstarka är ungdoi underläge i konkurrensen bostadsmarknaden. I tabell mar numera 14.4 visas hur ungdomar fick sin nuvarande bostad. 34 procent bor fortfarande kvar hos sina föräldrar. Uppgifterna här kommer från ungdomsenkäten, och överensstämmer därför inte helt med ULF-data enl tabell 14.1. Vardera 14 procent hade fått sin bostad via ca bostadsförmedling, att kontakta en hyresvärd genom annons, genom eller förbindelser släkt. Bostadsförmedlingen spelar alltså

genom dvs

underordnad roll i ungdomarnas bostadsanskaffning. en

14.6 Bosättningsplaner

Sedan länge har ungdomarnas bosättning skett allt längre från föräldrahemmet, i takt med allt mer kvalificerad utbildning orter långt hemifrån och flyttning till orter där jobben finns. Urbanisegenom ringen präglade föräldragenerationens uppväxttid, och då etablerades mönster med långa flyttningar innebar uppbrott från hemorten ett som och avbrott i de sociala nätverken. Aven om urbaniseringstakten nu har minskat starkt, är flyttningsbenägenheten hög även i ungdomsgenerationen. Samtidigt ökar pendlingsavstånden mellan hemort och ar-

218 Bosättning

. . .

n m

ø , . h o .

Bosättning 219

betsplats. Den geografiska rörligheten har ökat avsevärt, såväl ifråga om bosättning som de dagliga resorna.

I tabell 14.5 redovisas ungdomars bosättningsplaner, dels med avseende avflyttning från orten, utlandsboende, önskad ortsstorlek i Sverige, samt önskad boendeform. Det är helt naturligt att ungdomar är mera flyttningsbenägna än äldre generationer, som redan genomfört sin utbildning, yrkesval, utflyttning från föräldrahemmet, bosättning och i de flesta fall även sin familjebildning. Om vi tittar alla 16-29åringarna så räknar 44 procent med att de kommer att bo kvar här orten eller i närheten om 5 år. Men inom ungdomsgenerationema är variationema mycket stora beroende ålder och kön. Av tonåringarna räknar endast 28 procent att bo kvar, av 25-29-åringarna 59 procent. Dessa skillnader beror till stor del att de äldre delvis redan har verkställt sina planer.

Unga kvinnor har ungefär samma flyttningsbenägenhet som unga män 43 procent. I institutets för framtidsstudier 70-taliststudie redovisas stora könsskillnader, där unga kvinnor har 10 procentenheter högre benägenhet Andersson och Furth, 1993. 70-taliststudien gäller emellertid enbart avgångsklasser i gymnasiet. Samma könsskillnad finns även hos tonåringarna i vårt material. I 20-25-årsåldem har vi emellertid omvända samband, där kvinnor alltså är mindre flyttningsbenägna än män, och efter 25 finns det inte längre några könsskillnader. Dessa skilda mönster tyder att könsskillnadema hänger samman med att flickomas planer kring utflyttning, farniljebildning och bosättningsplaner kommer i ålder än pojkarnas. Vi yngre har visat i andra kapitel att de också flyttar ut och bildar par tidigare än pojkarna. Det rör sig alltså en perspektivfråga: flyttning från orten om ter sig just då sannolikt för tonårsflickor än tonårspojkar, men mera det hela taget finns det inga större könsskillnader om vi ser på hela ungdomsgenerationen upp till 30 år.

Det är samma sätt med benägenheten att flytta utomlands. Upp till 24 års ålder är kvinnor mera intresserade av att flytta utomlands, men sedan blir det omvända samband. Detta hänger förstås samman med att parbildning och barnafödande har kommit igång tidigare för kvin-

norna, och är som mest aktuell i slutet av 20-årsåldern se tabell 14.5.

Givetvis är äldre generationer även här mindre flyttningsbenägna. I valet mellan att bo i utlandet, bo i en svensk storstad, i en mindre stad

220 Bosättning

. a W .

H H H

Besättning 221 m

222 Bosättning

eller på den svenska landsbygden väljer de oftare unga utlandet och storstäder, medan de äldre gärna väljer landsbygden.

Det finns ett tydligt mönster beträffande dem vill som stanna orten. De har förstås oftare ett fast jobb, dvs de etablerade är den lokala arbetsmarknaden. Arbetarbarn är mera benägna att stanna, och invandrare att flytta. Att bo i utlandet är också mera attraktivt för högskoleutbildade och borgerliga sympatisörer. Vidare är unga föräldrar extremt ovilliga att flytta, särskilt till utlandet jämför diskussionen kring könsskillnadema ovan. Notera vidare de stora skillnaderna

mellan studerande i ekonomi och sociologisocialt arbete. Ekonomistudenterna är extremt flyttningsbenägna och utlandsinriktade.

Beträffande valet mellan i ortstyper Sverige gäller att unga kvinnor oftare föredrar den lilla staden framför storstaden, och detsamma gäller vänsterungdomar jämfört med borgerliga. Högskolestuderande räknar förstås oftast med att bo i storstäder, sällan på landsbygden.

Den sista frågan i detta block gällde vilken boendeform man kommer att ha om 5 år, dvs äganderätt, bostadsrätt eller hyresrätt det gällde att göra en personlig prognos. Enkätsvaren speglar förstås inte bara önskemål, utan även bedömningar vad är realistiskt med av som hänsyn till förväntade inkomster. Ungdomar räknar oftare än äldre med att då bo i hyresrätt, medan fler äldre räknar med att bo med äganderätt dvs i egen villaradhus. Ungefär så är det också i verkligheten. Mot slutet av ZO-årsåldern räknar 61 med villaradhus. procent att äga en Efterfrågeundersökningar, där man mer renodlat frågar efter hur vill man bo, givet realistiska boendekostnader, brukar ge värden som ligger i nivå med föräldragenerationens enkätsvar, även bland ungdomar. Det nuvarande bostadsbeståndet motsvarar inte fullt denna ut efterfrågan, men utvecklingen har rört sig i den riktningen.

Kapitel

Bostadsstandard

Av Joachim Vogel

Sammanfattning

Bostadsstandarden har ökat avsevärt sedan 1975. Liksom ifråga om inkomster och andra materiella tillgångar har föräldragenerationen bättre standardutveckling än

och pensionärsgenerationen haft en ung-

har föräldrahemmet. Småhusvågen har i första domar som flyttat ut ur hand gått till de äldre.

De kvarboende ungdomarnas bostadsstandard följer däremot föräldragenerationens och har därför förbättrats mera än genomsnittet.

Det kan också indikation på att goda utrymmen eget rum är

vara en kvarboende vid högre ålder. Uten allt viktigare förutsättning för i i 20-årsåldem, hänvisas i ökande utflyttade ungdomar, regel till bostadsrätter nyproduktion, med krav på insats

sträckning oftast

utöver månadshyra.

224 Bostadsstandard

I kapitel 15 redovisas utvecklingen av ungdomarnas bostadsstandard i jämförelse med äldre generationers. Redovisningen omfattar boende-

form småhusflerfamiljshus,

upplåtelseform ägande, hyresrätt, annat, utrymmesstandard boendetrivsel. samt Ungdomsgenerationen redovisas sammanhållen och omfattar både ungdomar som bor kvar hos föräldrarna och de har som flyttat hemifrån. Ett ökande kvarbo-

ende se kapitel 14 kan innebära

att ungdomars bostadsstandard ökar eftersom föräldragenerationens bostadsstandard i regel är hög och har ökat. Underlagsmaterialet är ULF 1975-91.

Bostadsefterfrågan bestäms i betydande utsträckning av livscykeln, t.ex. ifråga om boendeform, läge centraltperifert och storlek beroende hushållsstorlek, dels ekonomiska inkomster, resurser insats. Levnadsåldern samvarierar också ofta med olika steg i en boendekarriär, dvs. successivt allt bättre en anpassning till bostadsönskemål och mot lägre bostadskostnader. Bostadskarriären kan t.ex. innebära att få billig lägenhet i det äldre en hyreshusbeståndet ofta centralt och med inbodd miljö, att kvalificera sig i bostadsköerna för en attraktiv bostad, att få allt bättre råd kunna betala för att en attraktiv bostad t.ex. ryrnligare, i bättre läge, småhus eller bostadsrätt. För generationsskillnaderna i vidare bemärkelse spelar boendekarriären en viktig roll. Under flera decennier med hög inflation har boendet haft

avgörande betydelse för förmögenhetsbildningen. De äldre bor

billigare i småhus ofta köpts i ett som annat penningvärde, och de dominerar också i det äldre hyresbeståndet där likaledes lägre kapitalkostnader låga boendekostnader. ger Låga boendekostnader frigör resurser för hög levnadsstandard i andra avseenden.

15.1 Boendeform

Andelen bor i småhus har ökat som avsevärt sedan 1975, med 9 proçentenheter till 60 procent för den ca vuxna befolkningen i sin helhet. Okningen är en konsekvens av ett dominerande småhusbyggande efter mitten 70-talet. av Småhusvågen förde bostadsutbudet närmare

bostadsefterfrågan, såsom den manifesterades i många bostadsefterfrågeundersökningar. Småhusbyggandet ledde också till

utjämning mellan samhällsklasser, hushållstyper och regioner.

Däremot fick vi ökade generationsskillnader även detta område.

Bostadsstandard 225

Småhusbyggandet gick i första hand till föräldra- och pensionärsgenerationen. Andelen som bor i småhus ökade med 12 7 procentenheresp ter bland 35-54-åringar resp. 54-74-åringar, medan det praktiskt taget inte blev någon ökning alls i den övre 20-årsåldem. I tabell 15.1 tr. visas att även tonåringarna där nio tiondelar bor kvar hos föräldrarna och 20-24-åringarna där en tredjedel bor kvar fick påtagliga ökningar, vilket hänger samman med att föräldrarnas småhusboende ökade kraftigt. Tabellen tyder vidare på att föräldrarnas småhusboende i regel stora bostäder var en viktig förutsättning för att ungdomar kunde bo kvar i föräldrahemmet. Därför ligger också småhusboendet 80 procent hos de kvarboende, vilket är betydligt högre än genomsnittet, och t.o.m. högre än bland samboende 35-54-åringar utan barn.

Ungdomsgrupper med speciella problem har däremot extremt lågt småhusboende. Dessutom har utvecklingen varit för sådana svagare grupper än för andra ungdomar och ännu sämre än utvecklingen för de äldre generationerna. Av alla ensamstående föräldrar under 30 år bor endast 18 procent i småhus. För samboende föräldrar ligger siffunga ran på 59 procent. Det utgör en ökning med 18 procentenheter, vilket dock fortfarande är mindre än ökningen för medelålders samboende utan barn +22 procentenheter.

15.2 Upplåtelseform

Upplåtelseformema för bostäderna har utvecklats analogt med tendenserna betr. småhusboendet. Tidigare fanns ett starkare samband mellan småhusboende och ägande. Under 70- och 80-talet blev vanligare

det

att småhus uppläts även med hyresrätt eller bostadsrätt. Aven i flerfarniljshusen tillkom nya bostadsrätter, både genom nybyggnation och omvandling av hyresrätter, delvis i samband med renovering i det äldre fastighetsbeståndet. Det var utveckling även berörde en som ungdomars bostadsmarknad. Ungdomar ställdes i ökande utsträckning inför en bostadsmarknad där det krävdes insats utöver löpande måen nadshyra. Mellan 1975 och 1991 ökade antalet vuxna 16-74 år som bodde i ägda bostäder oftast småhus med 8,5 procentenheter till 53 procent, medan antalet som bodde i bostadsrätter ökade med 2 procentenheter till 13 procent. 1991 bodde 34 procent alla i av vuxna hyresrätter, vilket var en minskning med 10 procentenheter sedan 1975.

226 Bostadsstandard H w m m

a M

Bostadsstandard 227 m N

M H

228 Bostadsstandard

I ungdomsgenerationen samtliga 16-29-åringar ökade andelen som bodde med äganderätt med något mindre än genomsnittet för hela befolkningen +6 procentenheter, medan bostadsrättsboendet ökade mer än genomsnittligt med +5 procentenheter. Men inom ungdomsgenerationen varierar utvecklingen starkt mellan olika åldersgrupper. Utvecklingen för kvarboende och yngre följer föräldragenerationens utveckling, medan de äldres och de utflyttades bostadssituation speglar deras valmöjligheter bostadsmarknaden, dvs dels det nytillkommande bostadsbeståndet flera bostadsrätter och dels minskande ekonomiska resurser. Tabell 15.1 tr. visar att andelen som äger sin bostad ökar med +11 procentenheter bland 35-64-åringar, och med +17 procentenheter bland tonåringarna i regel kvarboende, medan den minskar bland 25- 29-åringar med -3 procentenheter. Dessa siffror korresponderar med trenderna beträffande småhusboendet: möjligheterna till ett småhusoch ägarboende har försämrats för de utflyttade i 20-årsåldem, trots att såväl småhusboendet som ägandet har ökat kraftigt i befolkningen.

Siffrorna visar alltså att det ökade antalet ägarbostäder liksom småhus i första hand har gått till föräldragenerationen. Aven pensionärerna har klart bättre utveckling än de utflyttade ungdomarna. Bäten tre ekonomi genom ATP-refonnen samt ökande egenpensioner för kvinnor gör det möjligt att bibehålla levnadsstandarden från de yrkesaktiva åren.

Däremot har bostadsbyggandets inriktning mot fler bostadsrätter, liksom omvandlingen genom renovering mot fler bostadsrätter, fått genomslag i de utflyttade ungdomarnas bostadssituation. Bland 25-29 åringarna ökade andelen som bor med bostadsrätt med +8 procentenheter, medan den var oförändrad i föräldragenerationen. Ytterligare en siffra som understryker att de äldre har kunnat utnyttja bostadsmarknaden bättre hittar för 35-54-åringar utan barn, man ibland besom tecknar som den gyllene generationen. Där har hyresboendet minskat med 20 procentenheter och ägandet ökat med 22 procentenheter i regel i småhus.

15.3 Utrymmesstandard

Utrymmesstandarden redovisas via trångboddhetsnormer som sedan länge används i bostadsstatistiken. Med trångboddhet enligt norm 2

Bostadsstandard 229

att det bor än två personer per rum, kök och vardagsrum menas mer oräknade ensamstående anses aldrig trångbodda enl norm 2. Norm 3 innebär att varje barn ska ha eget rum. Tabell 15.1 visar att utrymmesstandarden har förbättrats avsevärt sedan 1975 i samtliga åldrar. Norm som innebär relativt stränga krav utrymmesstandard, är nu praktiskt taget uppfylld, och förbättringen motsvarar en minskning med tvåtredjedelar. Skillnaderna enligt 2 är därför också obetydliga norm mellan åldrarna. Trångboddheten är något större för ungdomsgenerationen, vilket är naturligt, eftersom ökningar hushållsstorleken av parbildning, barnafödande är mest frekventa i 20-årsåldem, vilket viss friktionstrångboddhet i den mån bostadsbyten sker efter ger en ökning av hushållet.

Tabell 15.1 visar att trångboddhetsnorm 3 är mera känslig för generationsskillnadema. Här tillkommer nämligen kravet att alla utom samboende dvs varje barn ska ha eget sovrum kök och vardagsrum par oräknade. Det innebär t.ex. att tvåbarnsfamilj ska ha minst 4 rum en och kök, och trebarnsfamilj minst 5 rok För stora hushåll är det en osv. svårare att höja utrymmesstandarden enligt norm 3 än enligt norm För små hushåll är steget betydligt enklare. En stor del standardökav ningen kan hänföras till äldre hushålls möjligheter och önskemål att bibehålla stora bostäder även efter barnens utflyttning. Tabell 15 tr. visar att föräldragenerationen och pensionärsgenerationen har ökat sin standard även enligt Detsamma gäller kvarboende ungdomar norm och tonåringar, bor i allt större föräldrabostäder. För kvarboende som tonåringar visar tabell 15.1 tr. den största minskningen av resp trångboddheten, vilket är en indikation att eget rum i ökande utsträckning just är en förutsättning för kvarboende. För de något äldre i ZO-årsåldern, där de flesta har flyttat ut, är däremot andelen trångbodda enligt norm 3 oförändrad.

Aven ifråga trångboddhet vi alltså ökade generationsskillnader. om ser Tabell 15.1 visar vidare att bortåt 40-50 procent är trångbodda enligt norm 3 i vissa ungdomsgrupper, nämligen unga ensamföräldrar, arbetslösa och invandrarungdomar. Kontrasten till de samboende utan barn i medelåldern är avsevärd. Intervjudata om hur man upplever sin utrymmesstandard bild tabell 15.1. 26 25-

ger samma se procent av

29-åringama anser att deras bostad är för liten. Detsamma anser endast 5 procent av pensionärerna och 6 procent av de samboende barnlösa i medelåldern.

230 Bøstadsstandard

15.4 Boendetrivsel

Under 199091 ställdes vissa övergripande frågor boendetrivsel,

om

dels hur trivdes med själva bostaden, dels i bostadsområdet.

man

Tabell 15.1 visar att andelen trivs ligger kring 95 procent och att

som

generationsskillnaderna är obetydliga.

.

Kapitel

hushållstruktur

Familjebildning och

Av Joachim Vogel

Sammanfattning

Såväl utflyttning från föräldrahemmet som familjebildning samboende

barnafödande sker än på 70-talet. Kvarboendet har

resp senare nu

ökat bland tonåringar gymnasieskolans utbyggnad och bland

mest

kvinnor. Samtidigt ökar andelen ensamstående och ensamboende efter

20-årsåldem. Andelen ungdomar har etablerat sig med både

som

partner och barn har däremot minskat kraftigt. I åldern 25-29 år har

andelen ingår i fullständiga familjer samboende med barn min-

som

skat med 22 procentenheter sedan 1975, dvs med tredjedel. Me-

en

delantalet barn har likaledes minskat starkt bland ungdomar. Istället har andelen samboende utan barn ökat något. Statistiken beskriver en successiv senareläggning av såväl parbildning som barnafödande.

232 Familjebildning

Utflyttning från föräldrahemmet och egen familjebildning parbildning och barnafödande styrs dels önskemål, dels yttre förav egna av utsättningar såsom rådande utbildningskrav, arbetsmarknadsläget för ungdomar, egna inkomster och utbudet bostadsmarknaden. Tidigare biologisk mognad och ökade kunskaper innebär antagligen tidigare önskemål om ett självständigt liv med eget boende, ekosom vuxen egen nomi och egen familj, och utflyttning från föräldrahemmet. Längre ungdomsutbildning innebär däremot senare inkomster, vilket bör fördröja utflyttningen, särskilt för tonåringarna i gymnasieåldern. Det finns alltså motstridiga krafter verkar för som resp. mot utflyttning från föräldrahemmet. Vårt intresse gäller utvecklingen ungdomars av utflyttning och etablering av egna hushåll. Analysen bygger SCBs undersökningar av levnadsförhållanden ULF, där vi studerar utvecklingen mellan 1975-1991 när det gäller andelen utflyttade, andelen samboende och föräldraskap i olika åldersgrupper.

Utflyttning kan antingen ske till ett eget boende som ensamstående

vuxen, att man flyttar ihop med en partner som samboende eller gift,

eller till ett boende med andra jämnåriga eller kollektivboende kompisboende. Längre fram blir familjebildning med barnafödande aktuell. Senare etablering kan manifesteras i form fler kvarav boende i viss ålder, parbildning färre

senare samboende och senare

barnafödande. Det kan också yttra sig i utflyttning till kollektiva boendeformer, t ex kompisboende, för att dela kostnaderna för eget boende. I kapitel 14 redovisades kvarboendeutvecklingen och bostadsutbudets roll i utflyttningsprocessen. Resultaten visar att kvarboendet har ökat för de yngsta sedan 1975 gymnasieskolans utbyggnad, men minskar i 25-29-årsåldem. Vidare tycks andelen bor utan eget som kontrakt ha ökat, och de utflyttade ungdomarnas bostadsstandard har utvecklats klart sämre än äldre generationers. Vidare har bostadskostnadsökningarna snabbare än konsumentprisindex försämrat ungdomsgenerationens ställning bostadsmarknaden jämfört med 1975.

16.1 Ensamstående ungdomar

Redovisningen omfattar fyra hushållstyper, där vi skiljer mellan ensamstående och samboende, med utan bam tabell 16.1. En-

resp se

samstående ungdomar utan barn särredovisas dessutom i tre delgrupper: kvarboende hos föräldrarna, ensarnboende har flyttat ut, och som kompisboende som delar bostad med andra jämnåriga eller äldre.

F amiliebildning 233

I tabell 16.1 visas att andelen kvarboende låg 89 procent bland tonåringarna, 30 procent bland 20-24-åringarna och 5 procent bland 25-29-åringarna. Jämfört med 1975 rör det sig om en ökning med +6 procentenheter bland tonåringarna. Här ser man effekterna av den förlängda ungdomsutbildningen tabell 16.1 tr.. Först i åldersgruppen 25-29 år minskar kvarboendet med -2 procentenheter, där således ungdomars önskemål hushållsbildning tar över eventuella om egen återhållande faktorer i form ökad utbildning och minskade inkomav ster. Det ökade kvarboendet gäller i huvudsak unga kvinnor under 25 år. Endast i tonåren ökar männens kvarboende. För kvinnor i 20-29årsåldern finns dessutom starkt minskande andel är samboende en som med barn, vilket tyder på en senareläggning av barnafödandet, i konsekvens med förlängd ungdomsutbildning, förberedelse för en

yrkeskarriär och senarelagd utflyttning se nästa avsnitt.

Kvarboendet är givetvis dominerande bland studerande. Däremot är det lägre bland invandrarungdomar och arbetarbarn. Det senare hänger samman med att arbetarbarn får kortare utbildning än tjänstemannabam. Kvarboendet ökar bland invandrarungdomar och storstadsungdomar.

Kompisbøendet är vanligast under en övergångsperiod i 20-24-årsåldern, just då de flesta flyttar ut 3 procent. Mellan 1975 och 1991 tycks det inte ha skett någon förändring i det avseendet.

Andelen utflyttade ensamstående utan barn har ökat påtagligt i ungdomsgruppen, framför allt i ZO-ârsâldem. Trenden tyder en senareläggningen av farniljebildning, vilket vi återkommer till i nästa avsnitt.

16.2 Familjebildning

Familjebildning i form av parbildning och barnafödande är en del av etableringen i vuxenvärlden. Förändringar i dessa avseenden kan dels bero yttre faktorer, såsom ökade utbildningskrav och otryggare inkomster, dels ändrade värderingar kring par- och familjebildning. I längre tidsperspektiv spelar även förändrade

ett kvinnornas inställ-

ning till eget förvärvsarbete en viktig roll. Okad prioritering av en egen yrkesroll kan leda till ett mera rationellt barnafödande: en senareläggning till en tidpunkt då utbildningen är avslutad och man efter

234 Familjebildning

ytterligare en tid har etablerat sig arbetsmarknaden. I linje med allt

längre ungdomsutbildning och senare utträde på arbetsmarknaden se

kapitel 4 och 6 bör man alltså räkna med att såväl parbildning som barnafödande sker allt och tendensen bör störst för senare, vara unga kvinnor.

Man kan också tänka sig senareläggning andra skäl. Nya en av normer kring sex och fertilitet, bättre preventivteknik, abortlagar, och föreställningen att barn ska vara planerade och välkomna kan också leda till en senareläggning B. Hoem 1992. Man kan vidare tänka sig att barnafödandet planeras än tidigare under påverkan den noggrannare av ökande familjesplittñngen: väntar med barnafödandet tills man parrelationen känns trygg och varaktig. Det innebär längre prövotid, en vilket leder till barnafödande. senare

Alla dessa tendenser kan samverka i riktning. Vår redovisning samma speglar detta via andelen samboende andelen har barn i olika resp som åldersgrupper. Andelen samboende bland ungdomar har minskat med ca 9 procentenheter sedan 1975 tabell 16.1.tr.. Minskningen gäller framför allt ZO-årsåldem. Det är andelen samboende med barn som har minskat, med 12 procentenheter bland 20-24-åringar, och med 22 procentenheter bland 25-29-åringar. Däremot har andelen samboende utan barn ökat med 4 procentenheter bland 20-24-åringar, och bland 25-29-åringar med +11 procentenheter. Samtidigt har även andelen ensamstående utan barn ökat radikalt med 10 procentenheter, och även här framför allt bland 25-29-åringarna. Dessa resultat visar att såväl parbildning barnafödande sker än vid mitten som senare nu av 70-talet. Effekten är dessutom betydligt kraftigare för kvinnor än för män. I tabell 16.1 visas att andelen alla kvinnor i åldern 20-24 år av som har barn har minskat med 19 procentenheter, dvs halverats sedan 1975. Bland män i samma ålder rör det sig minskning med 7 om en procentenheter, även det en halvering. Skillnaderna mellan könen hänger samman med att kvinnor bildat familj tidigare än män, men den kraftigare minskningen för kvinnor är indikation att unga en kvinnorna successivt anpassar sig till ett traditionellt manligt familjebildningsmönster, anpassat till en yrkeslivskarriär.

Sist i tabell 16.1 finns en beräkning volymen barn i olika av av ungdomsgrupper, beräknat som medelantal per åldersgrupp. Här visas, i

linje med övriga tendenser en signifikant minskning med ungefär en

tredjedel -0,2. Okningen ligger främst i slutet av 20-årsåldem och

Familjebildning 235 bland kvinnor. Notera att 35-54-åringamas medelantal barn inte har förändrats.

236 Familjebildning

m

H

Familjebildning 237

# M x x x x m H

Kapitel

Inställning till sex och samlevnad

Av Joachim Vogel

Sammanfattning

Skilsmässa är betydligt accepterat än otrohet se tabell 17.1 för en

mera

översikt vissa normer. Unga kvinnor är oftare oroliga för att drabbas

av

skilsmässa än män, är samtidigt mera toleranta när det

av unga men

gäller skilsmässor. Kvinnor är vidare mera toleranta betr homosexualitet,

mindre toleranta ifråga prostitution. Troende ungdomar är ofta

men om

negativa till skilsmässa, otrohet och prostitution. Sex- och samlev-

mera

nadsfrågor tycks inte vara partiskiljande.

Attitydskillnaderna mellan åldrarna till 54 är relativt små. Ungdo-

upp

delar sina föräldrars toleranta hållning, den äldsta gene-

mar mera men

rationen över 55 år är i flera avseenden avståndstagande än de

mera

till skilsmässa, med minderåriga, homosex och prostitution.

yngre sex

10 14-0756

240 Sex och samlevnad

Ungdomars inställning till familjebildning präglas framför allt av föräldrarna, i skolan, samt av strömningar i ungdomskulturen såsom den förmedlas via massmedia och jämnåriga. Det finns mycket talar för att som förväntningar och normer som bildas under ungdomsåren också förblir stabila längre fram i livet. Skillnader mellan olika generationer skulle i så fall spegla de tankemönster gällde under uppväxttiden. Den som nuvarande ungdomsgenerationen 16-29-åringar skiljer sig i flera avseenden från tidigare generationer. Den har växt under period då skilsmäsupp en sor började bli betydligt vanligare. Mer än femte har upplevt att var föräldrarna separerade. Många upplevde att föräldrarna ingick nya parförhållanden eller att de fortsatte att leva ensarnföräldrar. Om som man inte själv upplevde splittrad uppväxtfarnilj, så det ändå många en var som hade kamrater växte i splittrade familjer. Detta bör ha inverkat som upp dels ungdomarnas uppfattning om skilsmässorisker och svårigheter i samband med parbildning, dels präglat normer rörande bl ansvarstaa gande, trohet och skilsmässa. Dagens ungdomsgeneration är också den första som har konfronterats med aids under den mest aktiva parbildningsperioden i tonåren och 20-årsåldem, med alla de restriktioner det medför för sexuella beteenden. Här går en viss skiljelinje till föräldragenerationen.

Mellan föräldragenerationen och pensionärsgenerationen går en annan skiljelinje. Det var ett skifte mot en mera tolerant sexualmoral. I den mån dessa inflytanden under uppväxtåren präglar generationerna även under resten livet bör vi kunna mäta dem åldersskillnader. Å andra sida av som är det svårt att tänka sig att stora och viktiga förändringar i samlevnadsklimatet, såsom den ökande toleransen, den Ökande skilsmässofrekvensen och aids skulle lämna de äldre generationerna alldeles opåverkade. Som vi ska se i det följande är skillnaderna mellan generationerna inte heller särskilt stora, även om man kan hitta vissa tendenser i linje med resonemanget ovan.

I detta kapitel tittar vi två aspekter sex och samlevnad. Vi inleder med ungdomarnas förväntningar parrelationer med hänsyn till riskerna för separation. Den andra aspekten gäller tolerans för olika typer av sexualbeteenden. Underlaget är 1993 års ungdomsenkät. Ungdomarna jämförs med äldre generationer, och vi studerar variationema mellan olika ungdomsgrupper.

Sex och samlevnad 241

17.1 Förväntningar på parrelationer

Den nuvarande ungdomsgenerationen har i betydligt större utsträckning än sina föräldrar konfronterats med separation i sin egen uppväxtfamilj. SCBs familjeundersökning visar att detta är en realitet även för barnen i splittrade familjer: skilsmässobarn separerar oftare än barn vars föräldrar höll ihop under hela uppväxttiden SCB, 1994. Vilken uppfattning har då ungdomar om riskerna för ett avbrott i parrelationer I ungdomsenkäten ställdes två kunskapsfrågor där det gällde att göra en sannolikhetsbedömning, med utgångspunkt från nuvarande skilsmässofrekvens. Fråalltså inte personliga, utan gällde vad normalt för unga gorna var som var människor just då. Denna frågeteknik kan bild den unga genege en av rationens förväntningar den parbildningsprocess som är aktuell för de flesta.

Den första kunskapsfrågan hur stor andel de äktenskap som inavser av gicks 1980 slutade i skilsmässa inom 10 år. Rätt svar är ca 24 prosom cent. Den andra frågan gäller hur stor andel dom som fyller 21 i år av som har föräldrar som är skilda. Rätt svar är 35 procent. Ungdomsgenerationen 16-29-åringarna gav följande svar:

242 Sex och samlevnad

m m A A

u

H H H

Sex och samlevnad 243

KDQMOV WOXFu-CNIDND M01 OOK Lnooco CHFINF mom ávmm FUFWFIWFWWIFIFIKWWEFW WWW Mmm Wfñfñ MWN vas-avs: FOCDWOHO vw 00m 0010 H$.O1 U1XI LDU3D1D IWVWWFW mm mmm mmm 00000000 100W OCRQNO Orñu-iCMNVr-l Fw ANG DÖI® r-10GO\ 503W mu-lu-lN-l NNNr-NNN u-lu-4 NNv-I NNr-i Nr-Iv-ø-l x-lr-ir-i DIO\OO hmcomcoob 0000 1-|Dr-l FFO mvh-dm OOO NNNMM NNNNNMN NO NNM NNM Mmmm mmm moon-ca LOQNWLONW mb VWv-l LDMN HDi-CCM WMCD xoxoxoxob DD\D\D\DI\\D DtO much DDI\ wñwh DD\D

x x

N

244 Sex och samlevnad

Om man räknar med intilliggande har drygt 60 50 procent

svar resp. sva-

rat någorlunda rätt. Unga kvinnor är något säkrare i sina liksom

svar,

högskoleutbildade. Andelen korrekta svar är annars relativt oberoende

av ålder. Om istället tittar de avvikande

man svaren underskattning resp överskattning kan vi få en uppfattning om hur många och vilka är

som

optimistiska resp pessimistiska. Dessa bedömningar kan också ses som en

indikation ungdomars förväntningar, och i vilken utsträckning de känner trygghet inför parbildning och parförhållanden.

I tabell 17.1 visas att lika många underskattar överskattar skilsmäs-

resp

sorisken kol 1 resp 2. Ca 15 procent tror att risken är mindre än 15

ca

procent och lika många att den är minst hälften. Andelen optimister

resp

pessimister är lika stor bland unga män och unga kvinnor.

Däremot finns det tydliga skillnader mellan generationerna. Bland de

äldre, särskilt över 55 år, är det fler underskattar skilsmässorisken, som

och ganska ovanligt att man överskattar risken. Deras stämmer bättre

svar

överens med det som gällde i deras generation. Det dock inte

egen var

detta frågan gällde, utan vad som gällde för äktenskap ingångna 1980. Siffrorna tyder på att den nuvarande ungdomsgenerationen räknar med

mera otrygga parrelationer än de äldre generationerna. De allra yngsta

männen tonåringarna är fortfarande relativt optimistiska många under-

skattar risken, men i 20-årsåldern minskar optimisterna.

Den andra enkätfrågan som gällde andelen 2l-åringar föräldrar är

vars

skilda visar liknande tendenser. De äldre generationerna underskattar nå-

got oftare andelen skilsmässobarn.

I övrigt är skillnaderna relativt små mellan olika ungdomsgrupper. Invandrarungdomar är mera pessimistiska, troende ungdomar mera optimis-

tiska.

Efter denna indirekta frågeteknik gick vi vidare med personlig

en mera

fråga avseende hur man upplevde riskerna för egen del. Frågan ingick i ett större frågebatteri rörande situationer som kan upplevas som oroande

eller skrämmande. Det gällde under den senaste tiden hade

om man

känt sig orolig för att Du och Din makesambo skulle skiljas frågan

endast ställd till giftasamboende. 20 procent ungdomarna svarade ja,

av

vilket kan tyckas som en hög siffra. Rimligtvis bör andelen sjunka med

ökande ålder, och det gäller i vart fall över 55 år. Unga kvinnor

är mera

oroliga än unga män, särskilt i ZO-årsåldem. Tabell 17.1 visar också att

Sex och samlevnad 245

barn från splittrade föräldrahem känner sig mera oroliga för egen del, och detsamma gäller för ungdomar med kort utbildning. Skillnaderna är emellertid inte särskilt stora.

17.2 Inställning till otrohet och skilsmässa

Vilka sexualnormer har ungdomar jämfört med äldre, och vilka skillnader finns mellan olika ungdomsgrupper. I ett större frågebatteri rörande normer ingick ett antal frågor där skulle ta ställning till i vilken utman sträckning följande handlingar kunde rättfärdigas. Svaren skulle lämnas enligt en lO-gradig skala där 1 kan aldrig rättfärdigas, och 10: kan alltid rättfärdigas. I tabell 17.1 redovisas i form medelpoäng för svaren av olika befolkningsgrupper. Dessa kan inte utan vidare tolkas i absolut svar mening, men däremot i relativ mening när man jämför olika grupper, eller jämför med andra handlingar. En jämförelse med andra handlingar finns i kapitel 30, vilket kan ge en viss ledning i hur ungdomar bedömer sex- och samlevnadsnormer i förhållande till andra handlingar.

Beträffande skilsmässa ligger medelpoäng på 6,6, vilket är samma värde som för föräldragenerationen 35-54 år. Over 55 år är man emellertid mindre tolerant 6,2. Siffrorna talar i övrigt om relativt stor samstämrnighet mellan olika ungdomsgrupper. Kvinnor är i allmänhet mera toleranta till skilsmässa, liksom storstadsungdomar och tjänstemannabarn, medan invandrarungdomar är mindre toleranta. Vidare är barn från splittrade föräldrahem mera toleranta. Det finns inga skillnader mellan vänster- och borgerliga ungdomar, däremot stora skillnader mellan troende och troende, där de troende är mera negativa till skilsmässa.

Motsvarande fråga ställdes även beträffande otrohet, att en gift man eller kvinna har ett förhållande med någon annan. Här alla betydvar grupper ligt mindre toleranta. Medelpoängen är 2,8 och skillnaderna mellan olika grupper är små. Det råder stor enighet att otrohet aldrig kan rättfärom digas. Viktigaste skillnaden finns mellan gudstroende och icke troende 2,1 resp 3,1.

246 Sex och samlevnad

17.3 Andra sexualhandlingar

I frågebatteriet ingick vidare sex med minderåriga under 15 år, homosexualitet resp prostitution.

Sex med minderåriga är nära nog tabu medelpoäng 2,1, ändå men mera accepterat än rattfylleri medelpoäng 1,7, se kapitel 30. Här finns det ett tydligt ålderssamband: äldre desto mera negativ till sex med minderåriga. Tonåringar är mest toleranta, vilket bör hänga samman dels med att ungdomars sexdebut sker tidigare än i äldre generationer, dels på åldersmässig närhet. Antagligen tänker dessutom de äldre oftare sex med mycket unga barn. Religion och partifärg betyder inget i detta sammanhang.

Homosexualitet är betydligt acceptabelt 5,7, och dessutom är de mera yngre generationerna mera toleranta än den äldsta över 55. Här finns det också stora skillnader mellan olika ungdomsgrupper. Kvinnor är betydligt mera toleranta än män 6,7 4,8. Vidare har kunskapsnivå och social resp bakgrund betydelse: Tjänstemannabarn och högskoleutbildade är mera toleranta. Inte heller här spelar partifarg och religion någon större roll. Invandrarungdomar är påfallande negativa.

Inställningen till prostitution är övervägande negativ och betydligt mindre accepterad än homosexualitet 3,5. Här är det istället männen är som mera toleranta och kvinnorna negativa 3,8 3,2. Aven här intar den rep äldsta generationen en mera negativ hållning. I detta fall är invandrarungdomar istället mera toleranta än svenska ungdomar. Här återkommer också en mera negativ inställning hos de troende ungdomarna.

Kapitel

Barnafödande och föräldraskap

Av Joachim Vogel

Sammanfattning

Kapitlet önskat barnafödande, inställning till abort, till föräl-

omfattar

draskap och ansvarsfördelning, samt uppfostringsideal.

Unga kvinnor är positiva till att skaffa barn än unga män, sär-

mera

skilt ifråga om fler än 2 barn. Detsamma gäller högutbildade och troende ungdomar. Nära 80 procent tycker att skaffa barn är en av

meningarna med livet. De allra yngsta har delvis ännu inte någon klar uppfattning ifråga antal barn, i 20-årsåldem skiljer sig om men inte ungdomar från föräldragenerationens prioriteringar.

Kvinnor är positiva till äktenskap, och till jämställdhet ifråga om mera för barnen, än män. Aldre generationer har mera konansvar unga en servativ på ansvarsfördelningen: de är mera negativa till pappalesyn dighet och till båda ska arbeta heltid och dela på ansvaret. Enkäten att visar också att detsamma gäller ungdomar med borgerliga sympatier

248 Föräldraskap

och troende ungdomar, och motsatsen gäller vänsteranhängare och högutbildade.

Unga mäns uppfostringsideal går i riktning mot framgångsmera orientering flit, uppfinningsrikedom och foglighet barn ska vara

väluppfostrade och lydiga, medan kvinnor oftare betonar

unga moraliska värden tolerans, osjälviskhet. Osjälviskhet viktigare än anses hos äldre generationer.

Det allmänna intrycket attityderna kring barnafödande och förälav draskap pekar inte mot några större generationsskillnader. Det

finns

inte heller några stora skillnader mellan olika ungdomsgrupper. Intrycket av homogenitet utesluter inte vissa skillnader, främst med bakgrund i partifärg och religion.

Efter en genomgång parbildning kapitel 16 och värderingar kring av sex och samlevnad kapitel 17 går vi vidare till värderingar rörande nu familjebildning och föräldraskap. Genomgången omfattar tre block. Det första gäller önskat barnafödande och attityder till abort. Det andra behandlar föräldraskap med tonvikt på ansvarsfördelningen mellan föräldrarna, faderns roll och barntillsyn. I det tredje blocket tittar vi uppfostringsideal: vilka egenskaper föräldrar bör uppmuntra. Uppgifterna kommer från 1993 års ungdomsenkät.

Att skaffa barn är en av meningarna med livet det 78 procent - anser av ungdomar under 30 år i ungdomsenkäten. Det är lika många i som äldre generationer som redan fött sina barn, sett dem växa och upp flytta hemifrån. Ungdomarnas lämnas emellertid utifrån helt andra svar förutsättningar. De flesta utbildar sig fortfarande eller försöker etablera sig arbetsmarknaden. Vi har sett i tidigare kapitel att etableringen i vuxenvärlden har förskjutits uppåt i åldrarna. Utbildningskraven har ökat och utträdet arbetsmarknaden sker Det innebär också senare. att inkomsterna kommer senare, och i rådande konjunkturläge är inkomsterna dessutom osäkrare för ungdomar, dessutom har högre som arbetslöshetsrisk än de äldre. Dessa förändringar i förutsättningarna för etablering av en självständig ekonomi och ett eget boende inverkar också möjligheterna att bilda familj. De påverkar dels de materiella förutsättningarna, dels den psykologiska beredskapen att skaffa barn. Men trots detta skiljer sig alltså inte ungdomars attityder till

Föräldraskap 249

barnafödande och föräldraskap från de äldre generationemas.

En viktig förändring under de senaste 20 åren är den ökade förannan värysfrekvensen bland kvinnor, särskilt bland unga kvinnor. När en roll i arbetslivet självklarhet, och samtidigt även utbildegen är en när ningskraven expanderar och konkurrensen om jobben ökar blir etableringen i arbetslivet ett centralt livsmål även för unga kvinnor. Det innebär att barnafödandet måste anpassas till yrkeskarriären. Detta är pågår i alla industriländer. Sverige ligger före de andra en process som länderna i allmän trend mot ökad kvinnosysselsättning. I samtliga en länder har det tidvis lett till en temporär nedgång i barnafödandet. Det rör sig senareläggning, inte ett minskat barnafödande: förstföom en derskoma har blivit äldre, något fler föder inte alls, men något fler föder fler än två barn. Senareläggningen har synts i befolkningsstatistiken nedgång i barnafödandet, som en nedåtgående vågrörelse som en motsvaras topp uppskjutet barnafödande tas igen, som i som av en Sverige inträffade mot slutet av 80-talet.

Både de allmänna strukturförändringarna dvs ökade utbildningskrav, och osäkrare inkomster som den för kvinnor specifika sysselsenare sättningsökningen, bör ha effekter för ungdomsgenerationens inställning till barnafödande om, när, hur många, inställning till ansvarsfördelningen mellan föräldrar ekonomi, barnpassning och beträffande kraven på den offentliga sektorns ansvar för barntillsynen. Förändringarna behöver inte påverka inställningen till att skaffa barn, men kring föräldraskapet. I ett vidare perspektiv handlar det arrangemangen hur ungdomar ser sitt eget ansvar och offentliga sektorns ansvar om för reproduktionen. Vilka skillnader finns det mellan olika generatiomellan män och kvinnor, vilka värderingar har man i olika ner, unga

politiska läger, och vad anser olika typer av utsatta grupper

18.1 Inställning till barnafödande

Ungdomar under 30 ñck i ungdomsenkäten ange hur många barn de skulle vilja ha i framtiden dvs. det totala barnafödandet inkl. redan födda barn. 16 procent mest tonåringar hade ingen uppfattning. 51 procent ville ha 2 barn, 22 procent ville ha flera barn och 7 procent ett barn. Endast 3 procent ville inte ha barn överhuvudtaget. Detta räcker inte till för full reproduktion drygt 2 barn person, men så har man per å andra sidan planerat enligt tidigare mätningar, ändå kommit upp men i balanserad fertilitet. Till bilden hör att de yngsta resp männen önsen

250 Föräldraskap

. . . H H H

Föra ldraskap 251

. . . . N

252 Föräldraskap

kar sig färre bam. Men mot slutet ZO-årsåldem är önskemålen beav tydligt högre, i synnerhet bland kvinnor. Då har de tveksamma reduce-

rats avsevärt och tredje önskar sig fler än två bam. Män var nu skiljer sig från kvinnor framför allt de är tveksamma genom att mera att skaffa fler än två barn tabell

se 18.1.

I övrigt varierar inställningen till barnafödandet inte särskilt mycket. Det finns inga skillnader mellan partiblocken, däremot är troende ungdomar mera benägna till fler än två bam. Arbetslösa kvinnor och män reagerar relativt olika. Arbetslösa kvinnor vill oftare ha fler än två unga barn barnafödande alternativ till förvärvsarbete, medan som arbetslösa män inte vill ta ställning till barnafödande p.g.a. osäkerhet

om framtiden

Frågan om och hur många barn man skulle vilja ha är relativt objektivt

sätt att mäta inställningen till barn. Ett emotionellt mera sätt att fråga avslutar redovisningen första kolumnen

se i tabell 18.3. Vi bad alla ta

ställning till följande påstående: att skajjfa barn är meningarna en av med livet. Det instämde 78 procent ungdomarna och äldre av man var desto flera, och då i nivå med äldre generationers inställning. Här var också viss övervikt för kvinnor, en vänsteranhängare, troende och ungdomar som inte hade växt upp i splittrade föräldrahem.

18.2 Inställning till aborter

Aborter var tidigare omstridda än och den nuvarande mera nu, ungdomsgenerationen har växt upp med legalisering aborter. Inställen av ningen till aborter är övervägande accepterande, med variationer men beroende på omständigheterna. Enkätfrågoma gäller under vilka omständigheter man kan tänka sig att acceptera abort tabell 18.2.

Att moderns hälsa riskeras är ett viktigtkriterium 93 som gör att procent av ungdomarna accepterar abort. Aven barnets hälsa för risk fysiskt handikapp anses som ett viktigt skäl 77 procent. Detsamma

gäller om modern är ensamstående 61 procent eller mycket 84 ung procent. Det är viktigt att notera att klar majoritet abort en accepterar även då kriteriet är att kvinnan helt enkelt inte vill ha fler barn 62 procent eller då det är frågan ett gift inte vill ha

om par som fler

barn 57 procent. Skillnaderna mellan män och kvinnor unga är mycket små. Kvinnor är toleranta när modern är ensamstående, mera

Föräldraskap 253

medan toleranta när det är frågan det egna valet, männen är mera om dvs. då inte andra faktorer hälsa, ålder eller ensamstående mödrar som är inblandade.

Det finns inte heller några större skillnader mellan ungdomsgeneratiooch föräldragenerationen, under vars fertila period abortlagstiftnen ningen liberaliserades. Däremot är den äldsta generationen mera restriktiv. Den accepterar abort av hälsoskäl moders eller barnets i mindre tolerant i andra lägen, nämligen då samma utsträckning, men är modern eller ensamstående, eller då föräldrarna inte vill ha fler är ung bam. I det fallet har tonåringarna mera restriktiva senare samma hållning som de äldsta.

särskilt partiskiljande, åtminstone bland Abortfrågan är inte heller Däremot detta central fråga för de troende, som ungdomsväljarna. är en restriktiv inställning. Aven bland troende har en betydligt mera finns emellertid majoritet accepterar abort vid hälungdomar en som soskäl och för mödrar. Avståndstagandet gäller framför allt situunga ationer där sådana särskilda skäl inte föreligger, dvs. där det är frågan

helt enkelt inte vill ha fler barn. om att man

18.3 Tvåsamhet och föräldraskap

inställningen till föräldraskap omfattar tvåsamheten Redovisningen av institution, könsroller ska

både far och mor, äktenskapet som vem ta

för barnen, hur barntillsynen ska ordnad ansvar samt vara dagis eller mamma. På dessa områden har vi några

kommunalt

förändringar. Skilsmässofrekvengenerationers sikt sett mycket stora ökar sedan länge, och tvåsamheten har utvecklats i riktning mot sen flera relationer under vår livstid, flera avbrott, flera som lever som ensamstående under del sitt liv, också flera som en stor av vuxna men parrelationer har blivit vanligare. ingår nya relationer. Nya typer av flera lever samboende formellt äktenskap, även de flesta Allt som utan övergår till äktenskap. Halvsambo är inte ovanligt, där som senare behåller sin bostad bor tillsammans i den helt parterna var men ena, och hållet eller under långa perioder. Samtidigt har utvecklingen arbetsmarknaden ökad förvärvsfrekvens bland kvinnor, ökad arbetslöshetsrisk, ökad yrkesspecialisering ställt allt flera inför konflikter mellan och mellan bo partnern eller partner jobb, att samma ort som sluta jobbet, eller avstå från ett arbete man riktat in sig pâ. Detta

254 Föräldraskap

. . H H H

Föräldraskap 255 m

256 Föräldraskap

korstryck leder också till nya typer av lösare parrelationer, när man inte kan hitta en bra kombination mellan arbetsliv och familjeliv pendling, särbo, helgsemesteräktenskap.

Uttunningen av parrelationema är en successiv förändring som dagens ungdomar har sett i sin föräldrageneration, och som gäller i ännu högre grad när valmöjlighetema arbetsmarknaden begränsas ytterligare nu på 90-talet. Det har blivit mera komplicerat att pussla ihop vardagslivets olika förutsättningar. Dessa strukturförändringar bör också ha konsekvenser för inställningen till barnafödande, föräldraskap, förväntningar och krav partnern, och den offentliga sektorns roll för att stödja föräldraskapet.

I tabell 18.3 kan vi se hur unga kvinnor och män ser föräldraskapet, relationerna till sin partner och roll- och ansvarsfördelningen inom familjen. För det första: tre fjärdedelar anser att barn behöver ett hem

med både far och för att växa lyckliga. Unga män är

mor upp naturligt nog mera bestämda på den här punkten än unga kvinnor 79 resp 67 procent. Här ser man också vissa skillnader mellan generatiodär de äldre oftare håller med än de Här spelar också nerna, yngre. egna erfarenheter en viss roll: invandrarungdomar som i regel kommer från kulturer där familjen har starkare ställning betonar tvåsamheten en oftare. Detsamma gäller barn från fullständiga uppväxtfarniljer, som bott med båda sina biologiska föräldrar hela tiden fram till 16 års ålder 80 procent, jämfört med 57 procent bland de som haft en splittrad uppväxtfamilj.

Nästa fråga gäller äktenskapet, där man skulle ta ställning till påståendet äktenskapet är

att en omodern institution. De flesta 68 pro-

cent höll inte med om det. Aven här gällde det fler kvinnor än unga män 74 resp 61 procent. Och även här hade de äldre generationerna konservativ hållning tabell 18.3. Siffrorna kan höga

en mera se anses

med tanke de faktiska sarnlevnadsförhållandena i de yngre generationerna.

När det gäller inställningen till äktenskapet finns det stora skillnader mellan olika politiska block, där borgerliga ungdomar har en mera konservativ syn, liksom troende ungdomar. De betonar också senare oftare att barn behöver både far och mor.

Föräldraskap 257

18.4 Könsroller och föräldraskap

Alla småbarnspappor bör ta pappaledigt under minst två månader 72 ungdomsgenerationen, även här fler

anser procent av unga kvinnor

än män. I detta fall finns det också klara generationsskillnader: Aldre generationer, som i de flesta fall inte själva har upplevt pappaledighet är betydligt mera negativa. Skillnaderna är relativt stora: man skulle kunna säga att detta är utpräglad ungdomsfråga. Det är också en en partiskiljande fråga, där vänsterungdomar är mera positiva, men även majoriteten de borgerliga instämmer. av

38 procent ungdomarna att hemarbetandejir INTE lika av anser vara tillfredsställande för kvinna som att förvärvsarbeta. Aven här finns en det stora skillnader mellan könen: unga kvinnor ser mera negativt hemarbetet än män 46 31 procent. Här alltså att unga resp. ser man könsrollerna finns kvar även inom ungdomsgenerationen, men det är frågan minoritet. Det gäller både ungdomsgenerationen och om en föräldragenerationen som har ungefär samma uppfattning. Däremot är den äldsta generationen, män som kvinnor, mera konservativ.

Lika försörjningsansvar för kvinna och man stöds visserligen av en majoritet ungdomarna, men det finns klara skillnader mellan geneav rationerna. 84 procent ungdomarna att både och hustru av anser man bör bidra till familjens försörjning, och när det gäller förvärvsarbetet säger 57 procent att det i barnfamilj är idealt att båda arbetar helen tid och delar ansvaret för hem och barn lika. Här är skillnaderna mellan könen obetydliga. Däremot skiljer sig ungdomarna från de äldre generationerna, oftare håller fast vid att både och far inte ska som mor arbeta heltid. Det kan vara intressant att notera att även de ungdomar under 30 som är sarnboende och själva har barn är mera tveksamma till heltidsarbete för mödrar. Detta är också i viss mån en blockskiljande fråga. Vänsterungdomar är mera positiva till lika andet är majoriteter i båda blocken som stöder jämställdhet svar, men ansvarsdelning, och skillnaderna är relativt små. Troende genom ungdomar har en mera konservativ inställning.

258 Föräldraskap

E H H H

Föräldraskap 259

. W N

260 Föräldraskap

18.5 Barntillsynsformer

Full sysselsättning för både kvinnor och män förutsätter att barnomsorgen kan ordnas. Valet mellan dagis och andra tillsynsfonner och att själv stanna hemma har att göra dels med kostnader, dels med föreställningar om vad som är bäst för barn och familj. I tabell 18.3 redovisas hur ungdomar ställer sig till de två huvudaltemativen kommunalt daghem resp förälder hemma. Kvinnor uppskattar dagis något oftare än män, särskilt kvinnor i föräldragenerationen 35-54 år, dels som själva har upplevt uppbyggnaden de kommunala daghemmen och av bristsituationen den tiden,dels själva har upplevt de praktiska problemen med sina barn. Aldre män föredrar oftare att stannar egna mor hemma, men mäns inställning sammanfaller med yngre unga jämnåriga kvinnor.

Bamtillsynsfrågan är starkt partiskiljande: vänsterungdomar är betydligt mera positiva till kommunala daghem och borgerliga till att föräldrar stannar hemma, i båda fallen rör det sig minoriteter. Aven men om troende ungdomar föredrar oftare hemmaförälder och negativa är mera till kommunala daghem.

18.6 Uppfostringsideal

Uppfostringsideal speglar dels människors mera grundläggande personlighetsdrag, dels rådande pedagogiska förebilder. Ungdomarnas egna bedömningar har ett intresse med tanke på de värden de vill föra vidare till nästa generation, men också som en indikation på deras egen erfarenhet av sin uppväxttid. Variationer mellan generationerna kan också bild tidstypiska ideal. ge en av

I ungdomsenkäten ingick ett större frågebatteri med lista över en egenskaper som föräldrar ska uppmuntra sina barn att lära. Egenskapema kan sorteras i att barnen ska vara fogliga väluppfostrad, lydig, framgångsinriktade flitig, beslutsam, uppñnningsrik, ansvarstagande sparsam, känna ansvar, samt hänsynstagande tolerant, osjälviska. Det gällde att välja högst fem egenskaper ur denna lista. Som viktigaste egenskaper att känna 88 anges ansvar procent, vara tolerant 84 procent, självständig 73 procent och vara vara väluppfostrad 63 procent tabell 18.4.

Föräldraskap 261

Unga män är angelägna om att barn ska vara fogliga mera lydiga kvinnor, likaså de ska framväluppfostrade, än unga att vara gångsinriktade beslutsam, flitig, uppñnningsrik. Unga kvinnor betooftare moraliska aspekter tolerant, osjälviskhet. Generationsnar skillnaderna är inte särskilt stora. Ungdomar betonar oftare osjälviskhet 43 procent än äldre generationer 27 21 procent. Aldre resp oftare sparsamhet än ungdomar. I föräldragenerationen 35-54 anger år är man mindre benägen att nämna att barn ska vara väluppfostrade och lydiga, vilket kanske periodeffekt den fria uppfostrans är en period.

Begreppet väluppfostrad är markör skillnader mellan en som ger partiblock och mellan troende och icke troende ungdomar. Borgerligt orienterade och troende är angelägna att ungdomar ska vara mera om väluppfostrade. Osjälviskhet både vänsterungdomar och troanses av ende ungdomar oftare som angeläget.

Redovisningen i detta avsnitt bjuder inte på några överraskningar. Huvudintrycket enkätsvaren är att värderingarna är relativt homogena av inom ungdomsgenerationen, och även mellan generationerna. De skillnader man väntar sig finns där men de är relativt begränsade.

262 Föräldraskap

. H H H

Föräldraskap 263

DK\JI\\D omm vi FNO ann-ah ocooov IDONr-l LOOr-I u . 0 . . . o . . a . o Nmmmv varv NV FWD NNWS WNMV

v

N

Kapitel 19

Sociala nätverk

Av Joachim Vogel

Sammanfattning

I detta kapitel redovisas ungdomars sociala nätverk, med tonvikt på

relationerna till föräldrarna, dels kvantitativt, dels kvalitativt motsättningar, intressen, samt städ via andra syskon,

gemensamma vänner, arbetskamrater, lärare, kurator mm..

Pojkar och flickor har ungefär lika omfattande kontakter med sina

föräldrar. Flickor flyttar visserligen ut tidigare, men detta kompensetäta kontakter varje vecka. Senare i livet övertar kvinnor

ras av

huvuddelen familjekontaktema, medan männens engagemang mins-

av

kar Mödrar har omfattande kontakter med sina barn än

mera. mera

fäder. Detta är markant för splittrade uppväxtfamiljer.

266 Sociala nätverk

Ungdomsenkäten tyder inte på omfattande motsättningar mellan ung-

domar och deras föräldrar. Endast 7 procent av ungdomarna anser att de för det mesta har olika uppfattning i politiska frågor, ca 17 pro-

cent hade upplevt riktiga motsättningar med mor eller far under de

senaste 2-3 åren. Andra resultat tyder inte heller på stora åsiktsskillnader mellan ungdomar och föräldragenerationen. 42 procent hade

någon gemensam hobby med någon av föräldrarna. Generationskon-

flikter är en naturlig del av vuxenblivandet. Ungdomsenkäten tyder

inte på att de utgör mera dominerande problem.

84 procent har någon riktigt nära vän som man kan prata med om vad som helst. För de yngre spelar föräldrarna och kompisarna lika stor roll, som någon man kan vända sig till, senare spelar syskon

och sambo allt större roll. Unga kvinnor har i de flesta avseenden

bättre sociala kontakter än unga män.

Våra sociala nätverk omfattar kontakter med den egna familjen, annan

släkt, vänner, grannar, arbetskamrater och funktionella kontakter kring

olika fritidsintressen. Välfärdsstatistiken omfattar i första hand en mätning kvantitet, dvs. hur omfattande och hur allsidiga våra konav takter Mera intressant är kontakternas kvalitet, och i vilken ut-

sträckning de motsvarar förväntningar och önskemål. Sociala kontakter

har ett egenvärde gemenskap, kärlek, men de utgör också en resurs i olika livssituationer. Förbindelser och stöd, först från föräldrarna, senare i livet från den utökade släkten och vänkretsen är betydelsefulla

på de flesta arenor. Rättsregler, offentliga tjänster och transfereringar

har ofta till syfte att kompensera bristande resurser, att stödja resurssvaga utan användbara nätverk, garantera deras rättssäkerhet och därigenom kompensera svaga nätverk.

Ungdomar ska under barn- och ungdomsåren etablera ett eget nätverk,

och genom dessa nätverk bygga upp nya resurser. För barn är uppväxt-

familjen det första och i regel viktigaste nätverket, som sedan succes-

sivt kompletteras med vänkretsen, arbetskamrater, den egna familjen,

grannar och kontakter genom föreningslivet. I detta kapitel tittar vi på

ungdomars nätverk med ett speciellt intresse, dels hur nätverken ser ut

under olika perioder under ungdomsåren i tonåren, under tidiga resp. sena ZO-årsåldem, dels hur de ter sig i jämförelse med andra genera-

tioner. Av speciellt intresse är ungdomarnas relationer till sina föräl-

drar, såväl före efter utflyttningen. I kapitel 3 redovisas ungdo-

som

Sociala nätverk 267

mamas erfarenheter av sin uppväxttid fram till 16 års ålder, och relationerna till föräldrarna under den perioden. I det följande tittar vi relationerna till föräldrarna efter 16 års ålder, både för utflyttade och för kvarboende ungdomar. Redovisningen omfattar kontakter mellan generationerna, motsättningar mellan dem, gemensamma intressen och föräldrarnas betydelse som stöd under etableringsprocessen, jämfört med andra nätverk. Underlaget i detta kapitel är ungdomsenkäten.

19.1 Kontakt med uppväxtfamiljen

I tabell 19.1 visas ungdomarnas kontakter med sina föräldrar tre nivåer, nämligen andelen kvarboende, andelen utflyttade som träffar sina föräldrar varje vecka täta kontakter, samt högst två gånger år, per inkl. avlidna. Alla dessa kategorier räknas här som andel av samtliga ungdomar inkl. kvarboende. Tillsammans med resterande ungdomar

som således umgås med sina föräldrar mindre än varje vecka men mer

än 2 år blir detta således 100 procent. I tabell 19.1 särreggr per dovisas kontakterna med mor resp. far, vilket ger oss möjlighet att jämföra faders- och modersrollen, resp. att jämföra döttrars resp. söners kontakter med sina mödrar resp. fäder.

En jämförelse mellan kolumn 1 och 2 visar att både pojkar och flickor oftare är kvarboende hos mödrar än hos fäder: av tonåringarna bor 74 procent kvar hos mor, och endast 60 procent hos far. Skillnaden beror förstås på att barn från splittrade uppväxtfamiljer för det mesta bor kvar hos modem. Kvarboendet, som i övrigt även kommenteras i kapitel 14, varierar framför allt med ställning arbetsmarknaden, där studerande oftare bor kvar de är också yngre. Något flera av dem som har tillfälligt arbete har flyttat ut, liksom nästan alla som har fast arbete och alltså redan har etablerat sig arbetsmarknaden. Tabell 19.1 visar också att barn från splittrade föräldrahem flyttar ut tidigare.

Täta kontakter med föräldrarna, dvs minst varje vecka inklusive kvar-

boende är ungefär lika vanligt bland döttrar som bland söner. Det

finns en viss skillnad mellan könen: söner bor kvar längre. Men om vi lägger till täta kontakter varje vecka så träffar döttrar sina mödrar lika

ofta, däremot inte sina fader se tabell 19.2. När det gäller

men andelen som sällan har kontakt med sin mor eller far inkl. fall där de avlidit så är skillnaderna mellan döttrar och söner obetydliga.

268 Sociala nätverk N . . H H H

Sociala nätverk 269 N ll 140756

270 Sociala nätverk

Om man däremot ser saken ur föräldrarnas perspektiv, så har mödrarna

något bättre kontakt med sina barn än fädema, och det gäller både söner och döttrar. Tabell 19.2 kan också uppfattning hur söners

ge en av och döttrars kontakter med sina föräldrar förändras under deras upp-

växt- och etableringsfas, samt i livet. Kontaktema minskar

senare na-

turligtvis med ålder, allt eftersom ungdomar bildar egna familjer och flyttar från hemorten. Döttrar flyttar ut tidigare, och därför har de i 20årsåldem sämre kontakter med både mödrar och fäder. Men längre

fram i medelåldern övertar kvinnor huvudansvaret för de sociala kon-

takterna i sina egna famjljer. De har då även betydligt tätare kontakter

med både sina mödrar och fäder, än männen i ålder. Sannolikt samma övertar de också del sina mäns kontakter med deras föräldrar. en av

Att sköta hushållets sociala kontakter med omvärlden är i praktiken ett väsentligt inslag i kvinnorollen.

I tabell 19.1 finns relativt uppseendeväckande uppgifter föräldra-

om

generationens kontakter med sina föräldrar: nästan varannan person i

35-54-årsåldem träffar sin far högst 1-2 gånger året ungefär 30

om -

procent träffar sin mor lika sällan. I viss mån kan dödligheten inverka,

liksom att fadern ibland kan vara okänd. Ur ungdomsgenerationens perspektiv är föräldrarnas kontakter med sina föräldrar en del av so-

cialisationen till deras eget kontaktnät som vuxna.

19.2 Motsättningar med föräldrarna

I föregående avsnitt visades kontaktfrekvensen mellan föräldrar och

barn i kvantitativ bemärkelse. I detta avsnitt tittar vi istället kon-

takternas kvalitet, med hjälp av tre indikatorer rörande olikheter ifråga om politisk uppfattning, större motsättningar och gemensamma hobbies. Följande frågor ställdes:

Hur är det numera, har Du ungefär samma uppfattning i poli-

tiska frågor som Din mor och far, eller brukar ni ha olika

upp-

fattning

Har Du haft några riktiga motsättningar med Din far eller

mor under de senaste 2-3 åren

Sociala nätverk 271

Har Du några särskilda hobbies eller fritidsakti-

gemensamma

viteter som Du brukar ägna dig tillsammans med någon av

Dina föräldrar

Tabell 19.2 Söners resp döttrars kontakter med sina mödrar resp fä-

der. Procenttal. Källa: ungdomsenkäten 1993.

Procent som umgås varje vecka med, eller kvarbor hos: mor far

16-29 år: söner 66,2 59,0 döttrar 64,5 51,9

söner:

döttrar:

Ca 7 procent av ungdomarna hade för det mesta olika uppfattning i

politiska frågor än mor resp far, vilket nog är en överraskande låg sif-

fra. Den korresponderar å andra sidan mot de relativt små åsiktsskillnaderna mellan generationerna som vi kan se i andra kapitel. Det finns en

svag tendens till bättre samstämmighet mellan förälder och barn

av samma kön. Inte heller mellan olika åldrar och mellan generationerna

finns det några större skillnader ifråga om konfliktnivå.

Mera djupgående personliga motsättningar av ospecificerad typ är

inte heller särskilt vanliga. 16 procent ungdomarna hade upplevt det av med sin mor och 18 procent med sin far, oftast under den period då de flesta flyttar ut 20-24 år, men mindre därefter. Unga kvinnor hade en

272 Sociala natverk

. N H H H

Sociala nätverk 273 . N

274 Sociala nätverk

aning mera konflikter med sina fäder. Barn från splittrade uppväxtfamiljer hade betydligt oftare haft konflikter, särskilt med fäder. Här spelar också ungdomarnas politiska sympatier och religion viss roll.

en

Borgerliga resp troende har haft mindre motsättningar med föräldrarna.

42 procent av ungdomar hade gemensamma hobbies med någon

av

sina föräldrar, vilket får anses som hög siffra med tanke att fler-

en

talet redan har flyttat hemifrån. Tabell 19.3 visar att detta gällde i större utsträckning för tjänstemannabarn och högutbildade och

var

mera ovanligt vid splittrade uppväxtfarniljer. Borgerliga resp. troende ungdomar hade oftare gemensamma intressen med sina föräldrar.

19.3 Ungdomars kontaktnät

I tabell 19.4 övergår vi till andra typer kontaktnät. Den första frågan

av

gäller nära vänner:

Har Du någon riktigt nära vän Du kan ta kontakt med och

som tala om vad som helst

Övriga frågor ingår i ett frågebatteri där det gällde att jämföra tio olika

kontaktpersoner. Enkätdeltagarna skulle ange vilka av dessa Du numera skulle vända Dig till och prata med om Du hade något problem. I frågan specificerades följande lista:

far, mor, bror eller syster, annan släkting, makesambo,

pojkflickvän, nära vän, arbetskamrat, lärare, kuratorpersonalkonsulentläkare.

Detta frågebatteri ger möjlighet till jämförelser mellan olika typer

av

kontakter, hur proportionerna är mellan dessa och hur de förändras

med ökande ålder.

84 procent av ungdomarna har riktigt nära vän. Kompisarna

en un-

der ungdomsåren ersätts makasambo. I medelåldern har

senare av endast 66 procent sådan nära vän. Kvinnor har oftare nära vänner, en

och det gäller också flertalet övriga kontakter enligt tabell 19.4: kvin-

nor har mera generellt ett bättre socialt nätverk än män. Invandrare och

arbetslösa har sämre vänkontakter.

Sociala nätverk 275

J ämförelserna mellan olika typer kontakter baserade på ovan-

av

nämnda frågebatteri visar att mor och far spelar en dominerande roll

för ungdomar tillsammans med kompisar: 7l, 51 resp 70 procent

skulle vända sig till dessa flera val tillåtna. I tjugoårsåldem blir

var

även syskonen betydelsefulla, och övertar successivt föräldrarnas

mera

roll viktigaste släktkontakt. Då ökar även kontakterna med arbets-

som

kamrater, i takt med etablerar sig i arbetslivet. Skolan tycks

att man

spela relativt begränsad roll. Endast 3-4 procent skulle vända sig till

en

lärare och 10 procent till professionell hjälp från kurator eller motsvarande. Det senare hänger emellertid samman med hur frågan uppfattas ungdomar, och vilka typer av problem som avses. Dessutom

av

är frågan ställd till alla ungdomar, och de flestas problem är inte av den

art att har anledning att vända sig till lärare eller kurator.

man

Genomgående för alla typer kontakter är att unga kvinnor är mera

av

öppna till sådana kontakter än män undantag: att vända sig till

unga

far. Dessa resultat korresponderar med levnadsnivåundersökningarna,

visar att kvinnor i alla åldrar har omfattande nätverk. Tabell som mera

19.4 visar i övrigt relativt små skillnader mellan olika ungdomsgmpmed undantag för arbetslösa och invandrare i så gott som alla

per, som

avseenden har sämre nätverk. Ungdomar från splittrade uppväxtfamil-

jer mindre ofta att de skulle kunna vända sig till föräldrar

anger

särskilt till fäder och till syskon. Hög utbildning innebär oftare goda

kontakter.

276 Sociala nätverk

o LGNGGC LOfWfWu-O KO LO 1-1

H H H

Sociala nätverk 277 . .

x x

N

Kapitel

Trygghet

Av Joachim Vogel

Sammanfattning

Exponering för vålds- och egendomsbrottslighet är negativ välur färdssynpunkt, och är samtidigt en indikator på sociala konflikter. Andelen under ett år har drabbats av våld med skada märken, som läkarbesök etc är högst i 16-24-årsåldern och minskar med stigande

ålder. Andelen drabbas har inte ökat sedan 70-talet, men flera

som

uppger hotfulla situationer.

Unga män är mest drabbade aggression mellan unga män. Unga kvinnor hotsituationer på 70-talet, särskilt

rapporterar fler än ensamstående mödrar, och ofta gäller det händelser i bostadsmiljö.

Exponeringen för egendomsbrottslighet har ökat sedan 70-talet, mest i ungdomsgenerationen.

280 Trygghet

Våld och egendomsbrottslighet är inte bara viktig välfärdsaspekt. en Brottsnivån är dessutom ett mått det sociala klimatet och olika typer av sociala konflikter. Stora klasskillnader kan utslag i omfattande ge egendomsbrottslighet, könsrollskonflikter påverkar volymen av kvinnomisshandel, och generationskonflikter kan hög ungdomsbrottsligge het. Nivån och utvecklingen brottslighet, och volymen gärav av ningsmän och brottsoffer i olika samhällsgrupper, kan således tolkas dels i termer av välfärd vilka drabbas, dels i termer aktuella och av ökande konflikter.

I SCBs levnadsnivåundersökningar ULF ingår sedan 1978 årlig en kartläggning av offer för vålds- och egendomsbrottslighet, samt av oron för våld. Kartläggningen gäller händelser under den senaste 12månadersperioden. Dessa intervjudata kan jämföras med den ordinarie kriminalstatistiken, som bygger på anmälda lagförda brott. ULF resp ger data om brottsutvecklingen ett individperspektiv, där ett ur slumpmässigt urval får komma till tals. I kriminalstatistiken är den statistiska kategorin i regel typ brott och kan inte relateras till olika av kategorier av offer. Kriminalstatistiken har vidare ett betydande mörkertal, eftersom endast anmälda och lagförda brott ingår. Därför ligger kriminalstatistikens brottsnivå betydligt under intervjuundersökningamas. Kriminalstatistiken är vidare känslig för förändringar av rapporteringsbenägenheten. Den pekar mot en ökning av vålds- och egendomsbrottsligheten, medan intervjuundersökningama ger en relativt konstant bild av brottsutvecklingen.

20.1 Exponering för

våldsbrottslighet

Av den befolkningen i sin helhet alla l6-74-åringar hade 6-7 vuxna procent under de senaste 12 månaderna råkat ut för något fysiskt våld eller hotelser våld som så allvarliga att blev rädd. Därav om var man hade 4 procent utsatts för hotelser. 2 procent hade råkat ut för minst en händelse som lett till sådana skador att det krävdes besök hos läkare, tandläkare eller sjuksköterska, eller att det blev synliga märken utan att man dock behövde söka sjukvård tabell 20.1.

Sedan 1978 registreras måttlig ökning +l procent. Ökningen

en handlar dock inte om att flera fått någon skada, utan att fler har om varit med om händelse där har känt sig hotad. Det är svårt att en man bedöma om ökningen är reell, och således indikation att brottsen

Trygghet 281

frekvensen har ökat, eller det endast är frågan ökad känslighet om om och oro.

våldshändelser visar offren är starkt Analyser av fördelningen av att koncentrerade till vissa utsatta yrken poliser, vårdpersonal, kollektivoch till storstädernas centrala delar. Exponering för våld är trafik också starkt ålders- och könsrelaterat, med kraftiga värden för vissa ungdomsgrupper. Våld är ofta ett inslag i aggressiv mansroll i en och offren likaledes män i ålungdomsgenerationen, är unga samma drar. Andelen våldsoffer är högst bland män i tonåren totalt 20 prounder år, 8 procent med skada och minskar sedan succent ett varav cessivt till 2 0,2 procent efter 55-årsåldern. Kvinnornas exponeresp ring är klart lägre än männens, också åldersrelaterad. Kvinnornas men högst efter 20 procent, för sedan minska exponering är strax ll att med stigande ålder till 2 procent efter 55 år. ca

Männens topp inträffar således i tonåren medan kvinnornas kommer i 20-årsåldem. Medan exponering kan relateras till en senare mannens aggressiv och med åren avklingande mansroll, kan kvinnornas exponerelateras till kommer något i ring parbildningsprocessen, som senare 20-årsåldem, och hänger med aggression från unga män unsamman der denna period. Där finns viss ökning i 20-årsåldem, där kvinnor en i ökande utsträckning rapporterar våld med skada +1,4 procent. Detta särskilt kvinnor våldet ägt i understryks av att unga uppger att rum

bostaden, medan manliga våldsoffer oftare allmän plats s k

anger gatuvåld. Tabell 20.1 visar också att unga ensamföräldrar dvs i regel kvinnor, där många upplevt konflikter med fäder eller tidigare ovanligt högt ifråga bostadsvåld 12 procent. En partners, ligger om de ensamstående mödrarna hade under det senaste året fjärdedel av antingen hotats eller misshandlats 6 procent med skada. Tabell 20.1 pekar dessutom mot ökning bostadsvåldet bland unga ensamtr. en av föräldrar med +8 procentenheter. Alla dessa siffror är säkert underhögt mörkertal. Misshandel och konflikter med skattningar p.g.a. partners ligger inom intimsfären inte gärna öppnar för en som man främmande intervjuare. Dessutom sker intervjuerna normalt i hemmet, där barn och besökande kan vara närvarande. En möjlig tolkning av dessa data är att ökande konflikter under parbildningsprocessen i 20årsåldern utslag i ökande kvinnomisshandel. Andra trender stöder ger sådan tolkning. Andelen ensamstående i 20-30-årsåldern har ökat en under de senaste 20 åren, förstföderskoma tenderar att bli allt äldre och parbildningsprocessen präglas allt flera och kortare relationer. av

282 Ifygghet

m N

H N a . m

.

. .

Trygghet 283

a. a

284 Trygghet

Förändringarna i övrigt är små. Bland de äldsta över 55 år tycks våldsoffren minska. Bland tonåringarna går det inte heller att se någon klar tendens till ökning.

Vi har redan visat att andelen upplevt hotelser har ökat. Lika som tydliga skillnader och trender finns beträffande intervjupersonernas subjektiva bedömningar av tryggheten. Av samtliga rapporterade 7 vuxna procent att det hade hänt ofta under det senaste året att de hade avstått från att sig ut kvällen för bli överfallen, rånad ge av oro att eller annat sätt ofredad. Orosfrågan i själva verket ger kraftigast utslag för de hade lägst grupper som exponering: äldre desto lägre risk för våld, men desto flera kände Skillnaderna mellan som oro. generationerna är dramatiska: bland tonåringarna drabbades 14 och 2 procent procent kände oro. Bland de äldsta hade 2 drabbats, 13 procent men procent kände oro. Dessa skillnader blir ännu markerade för mera kvinnor. Det är också främst bland kvinnor som oron tycks ha ökat.

20.2 Egendomsbrottslighet

Exponering för egendomsbrottslighet påverkas i huvudsak boendeav miljön och av de egna stöldbegärliga tillgångarna. Ungdomar tenderar att bo i mindre attraktiva bostadsområden och bör därför vara mera utsatta än de äldre. De har å andra sidan mindre tillgångar. Statistiken tyder att den första faktorn är den viktigaste. Indikatorerna mäter dels faktisk exponering stöld eller skadegörelse i bostad, källare, fritidshus, bil etc under de 12 månaderna, dels senaste en subjektiv fråga rörande Vandalisering: om det vanligt i bostadsområdet det föatt rekommer skadegörelse på gemensamma utrymmen, lekplatser, parker eller dylikt.

Andelen som har drabbats stöldskadegörelse är 27 beav procent av folkningen, vilket är en ökning med 8 procentenheter sedan 1978, vilket också korresponderar med krirninalstatistiken. Tabell 20.1 visar att ungdomsgenerationen är exponerad än äldre, och mera att ökningen drabbat ungdomar i större utsträckning än äldre. Vandalisering av gemensamma anläggningar tycks ha minskat sedan 70-talet med en tredjedel till 12 procent. De bostadsområden där ungdomar är överrepresenterade är mera drabbade än de äldres områden. Aven här är det svårt att avgöra det om rör sig om reella förbättringar eller en sänkning av anspråksnivån.

Kapitel 21

Internationalism

Av Joachim Vogel

Sammanfattning

Redovisningen attityder till internationella relationer omfattar oro

av för krig, neutralitet, försvar, u-hjälp, flyktinginvandring och EG. Det

finns en påfallande samstämmighet i enkätsvaren i alla dessa frågor.

Ungdomar är inte mera internationellt orienterade än äldre generationer.

Färre i ungdomsgenerationen känner oro för krig och färre stöder

neutraliteten. Fler att u-hjälpen bör ökas, men färre är positiva anser till EU-medlemskap. Ungdomar är varken mer eller mindre negativa

till invandringen. Efter sin familjebildning är man mera restriktiv i

dessa avseenden, medan ensamstående ungdomar är mera generösa.

Unga kvinnor har omsorgsorienterad och positiv inställning en mera

till u-hjälp och flyktinginvandring, de känner oftare för krig och

oro

stöder neutraliteten. Jämfört med unga män är de oftare emot för-

svarsanslag och EG-anslutning.

286 Internationalism

När det gäller internationella attityder finns stora skillnader mellan

vänster och borgerliga ungdomar, liksom mellan troende och icke troende. Vänster innebär stöd för neutraliteten, att försvaret bör minskas,

u-hjälpen och flyktinginvandringen ökas, och mot EG-anslutning. Tro-

ende ungdomar är mera positiva till u-hjälp och flyktinginvandring än icke troende.

Den generation som idag är i 20-årsåldern har ingen under som annan de senaste 50 åren upplevt så stora förändringar i Sveriges omvärldsrelationer. Ingen generation har så intensivt konfronterats med det faktum att vi är nära beroende utvecklingen i andra länder, och av ingen generation har heller haft så stora möjligheter till inblick i politik och levnadsförhållanden i andra länder. Allt detta borde ha betydelse för värderingarna, både mot ökad förståelse för andra länder och en andra värderingar, men också för större inför omvärlden. oro

Under 80-talet levde vi med ökad krigsrisk ubåtskränkningar, oljekri-

get, men fick också uppleva planekonomiernas sammanbrott. Nytt är

också den omfattande flyktinginvandringen blev synlig över hela

som

landet. Miljökatastrofer som Tjernobyl och försumingen blev

en svensk realitet, och samtidigt fick vi lära oss att vi saknade varje inflytande i dessa avseenden. Ekonomin internationaliserades, och vi fick lära oss att sysselsättning och inkomster egentligen avgjordes ut-

omlands. Arbetslöshetsnivån 90-talet kunde inte föreställa sig

man

under 80-talet. Samtidigt aktualiserades europeiska gemenskapen, som

kan komma att föra betydande delar det reella politiska beav

slutsfattandet utanför landets gränser. Gamla svenska dogmer störta-

des: neutraliteten, Sverige som moraliskt världssamvete och folk-

hemmets transfereringssystem och offentliga tjänster.

De senaste 5-10 åren turbulent period, där de internationella var en chockerna avlöste varandra. Tidigare generationer konfronterades under sin uppväxttid med betydligt stabilare och förutsägbar omvärld, en där värderingarna var mera givna förhand och kunde övertas från de

äldre. Turbulensen kräver nyorientering verklighetsuppfattningar

av och värderingar, inte bara av ungdomarna utan även äldre generationer.

Internatiønalism 287

Intemationaliseringen inom ungdomskulturen är gammal, men den nuvarande ungdomsgenerationen är den första växt upp med MTV, som kabel-TV, utlandsresor och allt bättre språkkunskaper. Tillsammans med allt bättre grundutbildning bör vi ha internationellt orienterad en ungdomsgeneration typ vi aldrig har haft tidigare. Det behöver av en inte innebära allmänt positiv inställning till utlandet, till en mera invandring eller till internationellt samarbete. Det kan också leda till isolationistiska tendenser när omvärlden upplevs som hotande. Intemationaliseringen arbetslivet och invandringen innebär också av ökad konkurrens, vilket främst drabbar svenska ungdomar.

I detta kapitel visas attityder i anslutning till internationella relationer, med utgångspunkt från 1993 års ungdomsenkät. Redovisningen omfattar krigsrisken, neutraliteten, försvarsanslagen, u-hjälp, invandring, och EG-anslutning. I tabellmaterialet ingår även inställningen till kärnkraft.

21.1 Utlandsresor

Tabell 21.1 inleds med en redovisning av andelen som någon gång har varit utomlands semester eller arbete. 1993 gällde det 93 procent av befolkningen, och lika många bland ungdomar. Detta bör vara det högsta värdet hittills för någon generation. I medelåldern är andelen något högre, klart lägre efter 55-årsåldem. Uppväxtfarniljen men betyder en del: arbetarbarn har mindre utlandserfarenheter. Lång utbildning och borgerliga värderingar innebär mera erfarenheter.

21.2 Oro for krig

Ungefär ungdom 52 procent hade under den senaste tiden varannan ofta eller då och då känt sig orolig för krigsrisken. Ungdomar känner mindre än äldre generationer. Unga kvinnor var mera oroliga, och oro ökade med ålder till pensionsåldem 71 procent. oron ända upp

Oron för krig, liksom alla andra internationella attityder, är vidare relaterade till familjebildning. Samboende oroliga ensamståär mera än ende. Det är skillnad sedan återkommer för flera indikatorer i en som detta kapitel, och understryker att familjebildning medför att man som

288 Internationalism

oftare sluter sig inom familjens lilla värld. Det innebär t.ex. att man kräver anslagsminskningar till försvaret, mindre u-hjälp, färre flyktingar och mindre stöd för EG. Tonåringarna har dessa värderingar i klart mindre utsträckning. Detta kan man kanske ett tecken se som att skolan förmår att förmedla värderingar kring internationell öppenhet och kring omsorg, men att åsikterna senare modifieras under etableringsfasens påfrestningar och vardagens realiteter. Det återstår att se om skillnaderna beror periodeffekter eller är konsekvens ålden av rande och farniljebildning.

Partisympatier och religion samvarierar med föreställningen om risk för krig. Vänsteranhängare är mera oroliga, liksom troende, och det rör sig om relativt stora skillnader.

21.3 Neutraliteten och försvarsanslagen

Svensk neutralitet har länge varit dogm, togs för given, delades en som av nästan alla och knappast debatterades. 1993 hade neutraliteten förlorat något av sin roll i samband med sammanbrottet i öst. En positiv inställning till neutraliteten är emellertid inte bara fråga praktisk en om politik. Den kan också vara ett uttryck för pacifistiska värderingar, och bör i så fall snarast öka när det yttre trycket försvinner. 1993 fortvar farande en stark majoritet positiv till neutralitet 87 procent, tabell se 21.1. Mest positiva var kvinnorna. Vidare var samboende särskilt när

de hade barn mera positiva till neutralitet än ensamstående ungdomar.

Neutralitetsfrågan är också en partiskiljande fråga, där vänsterungdomar håller fast vid den traditionella linjen.

Inställningen till försvaret bör naturligtvis påverkas det just då akav tuella internationella läget, där sovjetväldets upplösning i vårt närområde bör leda till mindre försvarsvilja. I ungdomsenkäten frågade vi även efter försvarsanslagen, de borde ökas eller minskas. En ökom ning rekommenderade endast 9 procent, medan 44 procent ville ha en minskning. Dessa svar måste även ses i relation till det just då svåra ekonomiska läget och de väldiga budgetunderskotten. Här ligger en av de viktigaste brytpunkterna mellan män och kvinnor, mellan vänster och höger, och mellan ensamstående och samboende ungdomar. Kvinnor är betydligt mera benägna att minska försvarsanslagen, detsamma gäller för vänsterungdomar, och för ungdomar redan som bildat familj.

Internationalism 289

21.4 Inställningen till u-landshjälp

U-hjälpen är en annan köns- och generationsskiljande fråga. Kvinnor är i många avseenden omsorgsorienterade, vilket även frammera kommer här. 15 procent av de unga kvinnorna vill öka u-hjälpen, resp U-hjälpsanhängarna raskt

7 procent av de unga männen. minskar sedan

från tonåringarna 14 procent till 4 procent i medelåldern. Aven i detta fall är samboende ungdomar mindre benägna till stöd än tonåringar och utflyttade ensamstående ännu inte bildat familj. som

Ett större intresse för u-landshjälp är också något som förenar vänsterungdomar och troende ungdomar. Detsamma gäller ungdomar med hög utbildning.

21.5 Inställning till invandring

Upprepade undersökningar av invandringsattityder tyder att befolkningen har blivit mera kritisk till invandringspolitiken och till invandringens omfattning, och att förändringarna har inträffat under de 5-6 åren kapitel 22. Förändringarna inträffade under

senaste se en pe-

riod med stark flyktinginvandring, allmän fokussering inen vandringspolitik, och stark ökning av arbetslösheten. Ungdomsenkäten också övervägande negativ opinion till flyktinginvandringen. 71 ger en procent instämmer i att Sverige bör ta emot färre flyktingar, 29 procent håller inte med detta. Ungdomsenkäten ger emellertid inte om belägg för några skillnader mellan ungdomsgenerationen och de äldre.

Bland ungdomarna är kvinnorna positiva till flyktinginvandring än mer män, analogt med den omsorgsorientering vi kan se i andra kapitel. Tonåringarna är mest positiva till invandring, i övrigt saknas åldersskillnader. Dessa resultat alltså inte något stöd för hypotesen om ger starkt motstånd just i ungdomsgenerationen. Efter familjebildningen är också negativ till invandring. Liksom betr. u-hjälp är man mera vänsterungdomar positiva, och det gäller även troende, och mera självklart invandrarungdomar. Högutbildade är även i detta fall mera positiva, medan arbetarbakgrund oftare innebär negativ inställning.

290 Internationalism M w | H H H

n Mm m a 0 M m mn . x x N

292 Internationalism

21.6 Inställning till EG

EG-motståndet dominerar även i denna undersökning. 23 procent av ungdomarna tyckte att Sverige bör eftersträva medlemskap i EG, även om det betyder minskad politisk självständighet, vilket är något färre än hela den vuxna befolkningen 27 procent. I SCBs undersökning av EG-sympatier november 1993 låg siffran 26 procent.

Ungdomar är mera negativa till EG än äldre generationer. Motståndet i ungdomsgruppen finns mest bland arbetarbam och lågutbildade. Högskoleutbildade är positiva. Det är särskilt intressant att skillnamera se derna mellan de tre studentgruppema: Studerande i internationell ekonomi är mycket positiva 69 procent, och studerande i socialt arbete och sociologi extremt negativa 9 21 procent, notera dock att det resp rör sig om mycket små stickprov.

Här spelar även partifärg viktig roll: vänsterungdomar är betydligt en mera negativa 11 procent, men även bland borgerliga ungdomar är EG-anhängarna i minoritet.

Motsvarande front finns även emot kärnkraften. Här formeras den av de yngsta, särskilt unga kvinnor, vänstersympatisörer och religiösa, av medan utbildning knappast betyder något.

Kapitel

till invandrare och

Attityder

invandring

Av Charles Westin

Sammanfattning

Antalet attentat riktade mot flyktinganläggningar och mot enskilda invandrares liv och egendom har ökat avsevärt under de senaste fyra

åren. I de har kunnat gripas har det oftast varit fall gärningsmännen pojkar. Många människor befarar att rasism och främlingsfient-

unga lighet sprider sig i samhället och att stora befolkningsgrupper sympatiserar med de rasistiska attentaten. Resultaten från en riksrepresentativ attitydundersökning 1993 som genomförts vid Centrum för invandrarforskning vid Stockholms universitet visar dock att så inte är fallet. Rasistiska och invandrarfientliga uppfattningar har inte blivit mer utbredda allmänheten, hos ungdomar, medelålhos den stora vare sig ders eller äldre. Däremot har allmänheten blivit betydligt kritisk mer till invandringen och invandringspolitiken jämfört med vad som kom-

mit fram i tidigare undersökningar.

294 Invandrarattityder

Många människor fruktar att främlingsfientlighet har vuxit sig stark i Sverige. Det finns åtskilliga exempel hur etniska relationer i Sverige avhandlas med våld. Flyktingförläggningar har attackerats och i några

fall bränts ned. Lasermannens kallblodiga beskjutning enskilda av personer med icke-nordiskt utseende ledde till de mest en av omfattande polisutredningarna i svensk kriminalhistoria. Hösten 1992 och våren 1993 skändades judiska begravningsplatser och i slutet av sommaren 1993 stacks den shiamuslimska moskén i Trollhättan i brand av tre pojkar som uppgav sig kritiska till den nuvarande vara

flyktinginvandringen.

Första gången en flyktingförläggning attackerades det sensation.

var en

Sedan dess har förläggningar attackerats så ofta att det knappast har

nyhetsvärde längre. Extrernister som önskar dra till sig massmedias uppmärksamhet trappar därför våldet. Spektakulära våldsbrott med upp rasistiska förtecken uppmärksammas i massmedia och lockar där-

igenom också till efterföljd. Media alltså intryck att relationerna

ger av mellan svenskar och invandrare blir allt mera konfliktfyllda men

medverkar samtidigt oavsiktligt till förutsättningarna för att situationen

förvärras.

Det är ett allvarligt tecken att saker och ting inte står rätt till om

främlingsfientliga uppfattningar vinner gehör bland ungdomen. Gärningsmän som gripits i samband med attacker mot flyktingförläggningar har t.ex. oftast varit unga pojkar som inspirerats av

högerextremistiska aktioner. Antalet brott med rasistiska motiv har säkerligen ökat under senare år. Men har främlingsfientligheten som sådan blivit mera utbredd hos allmänheten

Frågan om allmänhetens inställning till invandring och invandrare i det

svenska samhället har varit aktuell tidigare. Den första större under-

sökningen av svenskars inställning till invandring genomfördes 1969 när arbetskraftsinvandringen till Sverige var som störst. Resultaten

Visade att negativa uppfattningar invandringen och invandrare om

övervägde bland personer med låg utbildning, bland de äldre och bland

dem som identifierade sig med arbetarklassen. De yngsta

åldersgrupperna visade den mest positiva inställningen Trankell

1974.

Tolv år senare genomfördes attitydundersökning. Det talades då

en ny mycket om en tilltagande hårdhet i relationerna mellan invandrare och

Invandrarattitgyder 295

svenskar. Resultaten från 1969 bekräftades. Unga stod exempelvis för en mycket mera positiv inställning till invandrare än medelålders och

äldre. Mot all förmodan hade den allmänna opinionen dock inte ut-

vecklat sig i en negativ riktning sedan 1969. Förklaringen var att ungdomsgenerationer som vuxit upp i efterkrigstidens svenska invandringssamhälle ersatte dem föddes under seklets första årtionde och som som var för gamla att medverka 1981. Detta utbyte svarade hu-

vudsakligen för förändringen i positiv riktning. Att många samtidigt ansåg att relationerna mellan svenskar och invandrare försämrats an-

togs bero att en främlingsfientlig minoritet blivit mera högljudd än tidigare. Rent generellt byggde alltså bilden tilltagande konflikter i av

samhället på en negativ selektion inom massmedia och bland myndigheter av informationen om de etniska relationerna Westin 1984.

Under senare delen av 1980-talet talades det åter om tilltagande rasism i samhället. Flyktingmottagandet fungerade inte som planerat. I kom-

munerna fanns god vilja strömmen spontant anlända asylsö-

men av kande växte år från år och nådde nivåer som det nya mottagningssystemet från 1985 inte planerats för. Kommissionen mot främlingsfient-

lighet och rasism tillsattes 1987 bara något efter det att Diskrimineringsutredningen presenterat sitt slutbetänkande. En uppföljande atti-

tydundersökning 1987 bekräftade resultaten från 1981. Inte heller

denna gång fanns således stöd för antagandet att främlingsfientlighet

brett ut sig i samhället. Dock uttryckte sig de yngsta intervjuperso-

nerna mera kritiskt om invandringen än vad motsvarande åldersgrupper hade gjort 1981 Westin 1987. Den här iakttagelsen bekymrade

kommissionen som därför finansierade en särskild studie av ungdomars attityder. Den genomfördes hösten 1990 vid Ceifo. Resultaten visade att unga människor nu uttryckte sig kritiskt om invandringen. De mest negativa uppfattningarna om invandringen och invandrare kom från män inom arbetarklassen Lange Westin 1991. unga

22.1 Undersökningen 1993

Undersökningen av befolkningens attityder till invandringsfrågor 1993

genomförs uppdrag av Kulturdepartementet av Anders Lange och

undertecknad. Den här studien ingår i serien av attitydundersökningar. Dock skiljer den sig i vissa avseenden från föregångarna. Parallellt tillfrågades utrikes födda från fyra länder Chile, Finland, Iran och Polen

-

om deras syn Sverige som invandrarsamhälle, något som inte har

-

296 Invandrarattityder

gjorts tidigare. I den svenska delen intervjuades svenska medborgare i åldrarna 18-71 år. Basurvalet bestod av 1500 personer. Till detta kom ett tillägg 300 personer i åldrarna 18-23 med särskilda medel från Civildepartementet. Urvalet är riksrepresentativt.

Ännu är data från undersökningen långt ifrån Några färdiganalyserade. resultat från studien svenska medborgares attityder har presenterats av i två preliminära rapporter: Den mångtydiga toleransen Lange Westin 1993a och Ungdomen om invandringen II Lange Westin 1993b. Rapporterna liknar varandra. Den förra återger resultaten från hela stickprovet medan den senare koncentreras enbart åldersgrupl8-23 år. pen

Ett huvudresultat är att allmänheten nu tar ställning för en mera restriktiv linje när det gäller fortsatt invandring av politiska flyktingar, anhöriga och arbetskraft än vad fallet var 1987. Samtidigt visar måtten xenofobi främlingsfientlighet att någon förändring i detta avseende inte tycks föreligga.

Ungdomens inställning skiljer sig inte från den allmänna trenden. Ungdomar är kritiska mot omfattningen av den nuvarande invandringen och de är kritiska mot invandringspolitiken, men de tycks inte vara det av rasistiska skäl. Vi finner statistiskt säkerställda förändringar mellan 1987 och 1993 för de fem frågorna i tabell 22. Det rör sig om stora förändringar i en invandringskritisk riktning med undantag för frågan om invandring av adoptivbarn. Andelen som förespråkar en minskning av adoptivbarnsinvandringen har gått ned sedan 1987.

Rimligen uppfattar inte ungdomar adoption som jämförbar med andra invandringsskäl. En överväldigande majoritet, 87 procent, anser att Sverige kan ta emot minst lika många adoptivbarn idag. Nu bör som det sägas att adoptivbarnsinvandringen inte är stor, mellan 1500 och 2000 barn år. Eftersom flertalet utländska adoptivbarn kommer per från Asien, Afrika och Latinamerika är det rimligt att anta att flertalet svarande inte haft direkt rasistiska överväganden i åtanke när de i övrigt förespråkar restriktivitet och minskad invandring. Svaren den här speciella frågan ger inte stöd hypotesen att rasismen har ökat i Sverige. Skulle människor i ökande utsträckning grunda sina ställningstaganden rent rasistiska föreställningar är det rimligt att anta att de då också i ökande utsträckning skulle motsätta sig invandring av adoptivbarn.

Invandrarattityder 297

Tabell 22.1 Fem frågor om invandring och invandringsbestämmelser. Fördelningar uttryckta i procent. Signifikant fördelningsskillnad mar-

keras med pil. Svenska medborgare 18-23 år. Procenttal.

1981 1987 1993

1. Ett antal söker sig varje år till Sverige på personer grund politiska skäl. Tycker Du att vi borde tillåta av fler, ungefär som nu eller färre ett komma hit på sådana grunder Fler 17 18 15 signifikant fler 44 43 39 tycker färre Som nu Färre 33 32 --- 45 1993 Vet ej 6 7 2

2. Ett antal personer kommer hit varje år för att de fått arbete i Sverige. Tycker Du att vi borde tillåta fler, ungefär som nu eller färre att komma hit på sådana grunder

färre att komma hit på sådana grunder Fler 12 22 13 Signifikant fler 41 43 40 tycker färre Som nu Färre 39 28 --- 44 1993 Vet ej 7 7 2

4. Varje år adopteras ett antal barn från andra länder av svenskar. Tycker Du att vi borde tillåta fler, ungefär som nu eller färre att komma hit på sådana grunder

298 Invandrarattityder

Politisk förföljelse och familjeåterförening är i stort sett de enda skäl som en utom-nordisk medborgare kan åberopa för att få uppehållstillstånd i Sverige. Det är ovanligt får

att arbetskraft rekryteras till Sve-

rige från utom-nordiska länder. Allt färre

svenska ungdomar accepterar

de här officiella skälen att invandra. Overraskande är att betydligt fler ungdomar är beredda att acceptera krig respektive svält och fattigdom som skäl till att låta människor stanna i Sverige.

Samma tendens gäller för svarsmönstren på ett antal Likert-liknande påståenden tabell 22.2. I fråga om de påståenden som direkt eller indirekt har med invandring att göra intar ungdomen betydligt en mera restriktiv hållning än vad fallet 1987. Ett påstående har med var som utlänningars kriminalitet att göra utmärker sig. Over 80% de av svarande ungdomarna instämmer med tanken att utlänningar som begår brott i Sverige bör utvisas mot 50% 1987. Däremot tyder de mått som använts för att fånga xenofobi inte något större bland gensvar 18-23 åringar 1993 jämfört med motsvarande åldersklasser 1987. I stora drag gäller samma sak när vi jämför 18-23-åringar 1987 med samma ålderskohort sex år senare 24-29-åringar 1993. -

Min kollega Anders Lange har på basis faktoranalyser utarbetat ett av antal olika sammanfattade mått människors inställning till de frågor som undersökningen avhandlar. Jag kan här inte hur måtten har konstruerats utan hänvisar till vår rapport Den mångtydiga toleran-

sen Lange Westin 1993a. Två av de centrala måtten rör xenofobi

respektive inställning till invandring. I figur 22.1 visas medelvärden för måtten för kombinerade ålders- och könskategorier.

Måtten är sju-gradiga. Höga värden står för xenofob inställen mera ning respektive en mera invandringskritisk inställning. Det framgår för det första att xenofobi-måttet överlag har lägre medelvärden än måttet inställning till invandring. Vidare framgår det att de yngre har en något mera negativ xenofob inställning än de medelålders men inte alls i närheten av de äldres. Bland de ålderskategorierna framkommer yngre det också klart att kvinnor har mindre xenofob inställning än män en och samtidigt positiv inställning till invandring. en mera

lnvandrarattityder 299

Tabell 22.2 Likertpåståenden. 18-23 år. Procenttal.

1987 1993 1. Vi bör inte släppa in några flera invandrare i Sverige

2. Det har varit fel att släppa in så många invandrare till Sverige som man har gjort

3. Alla som vill komma till Sverige och bo och arbeta här bör få göra det

byggt det här landet i första hand får dra nytta av vår höga produktion

300 Invandrarattityder

7. Många utlänningar kommer till Sverige bara för att utnyttja våra sociala förmåner

av är det

10. Det gäller framför allt att se till att landets egen

ll. Svenskarna känner ett större ansvar för sitt arbete

som själva önskar det, att bevara sitt språk och sina traditioner

håller sitt modersmål och lär sina barn det

sig att svenska är deras modersmål

medborgare

tvingas att lämna landet

Människor som hyser xenofoba och rasistiska uppfattningar är motståndare till invandring. Det vi i våra data. Särskilt de ser motsätter sig invandringen av folkgrupper som fenotypiskt skiljer sig stort från svenskar och nordbor. Men dessa skikt inom befolkningen svarar inte för hela det stora missnöje med invandringen kommer fram i den som här undersökningen. I ökande utsträckning har människor också börjat kritisera invandringen från andra utgångspunkter. Rimligen gör en del det fruktan för att konflikter ska breda sig i av ut Sverige. Några gör det av rädsla att demokratin inte ska klara de spänningar i samhället av som integreringen av flyktingar kan ge upphov till. Ett fel som den moraliska eliten i Sverige har gjort är att jämställa kritik inav vandringspolitiken med rasism och främlingsfientlighet.

I tabell 22.3 redovisas data från fråga rör människors bedömen som ning graden likhet mellan sig själva

av av som svenskar och ett antal

namngivna nationaliteter och minoriteter. Frågan ställdes ursprungli-

12 14-0756

302 Invandrarattiqyder

1981. Rangordningen 1993 skiljer sig ytterst lite från den 1987.

gen

Uppenbarligen finns konstant och konsistent bedömning likhe-

en av

ter och olikheter mellan folkgrupper. Variationen är större när det gäl-

ler medelvärden för skattningar av respektive grupp. Det genomsnitt-

liga avståndet till grupper som uppfattas som mycket nära här

norrmän och ñnnar har ökat sedan 1987. För flertalet av de grup-

uppfattas avlägsnaolika har det genomsnittliga avståndet

per som som

minskat. Samtidigt som människor oroas över flyktinginvandringen,

dess kostnader och de konflikter som skapas, tycks en tillvänjning ha

ägt rum. Sydeuropeiska, östeuropeiska och utomeuropeiska folkgrup-

uppfattas visserligen alltjämt mycket olika svenskarna men de

per som

är inte fullt så exotiska de tycktes bara för några år sedan.

som vara

Det här utfallet är ytterligare en indikation att renodlad främlingsfientlighet och rasism inte breder ut sig inom den allmänna opinionen.

Tabell 22.3 Skattning likhet för olika nationaliteter och etniska

av

minoriteter. Medelvärde 7-gradig skala samt rangordning för åld-

18-70 år. rama

Invandrarattityder 303

Figur 22.1 Fördelningen i procent över de olika skalstegcn på xenofo-

bimåttet resp på inställning till invandring. Särredovisning efter kön

och ålder.

medelvärden páindexetlörfrämlingsfientlighet 7

4-

3- M5

24 .

män 1 g i , - kvinnor 36-45 ár l 46-55ár | 5671 ár ü Åldersgrupper

ggg medelvärden páindexetfor inställning tillinvandring 7

6-

5-

4 , .

s

3- .

x 2. á

l

E%

i á man i Y 1 kvinnor Of 26-35ár 3545: 46-55ár 55.71 ara Åldersgrupper

304 Invandrarattityder

Bortfallet i undersökningen är 22 procent för ålderskategorin 18-23 år. Främlingsfientliga uppfattningar kan därför vara underrepresenterade. En felkälla är social änskvärdhet. Dagens ungdomar är inte annan dummare än att de kan svara ganska grova frågor utan att avslöja sin verkliga uppfattning. Denna felkälla har vi små möjligheter att kontrollera för. Risken finns alltså att främlingsfientliga hållningar un- Å andra sidan kan det tänkas derskattas även av denna anledning. att locket-av debatten har lett till att det blivit mindre tabubelagt att kritisera invandringen och dess konsekvenser.

Hypotesen att främlingsfientligheten växer bland ungdomar i åldrarna 18-23 år får alltså inte stöd. Däremot finns ett växande missnöje med invandringspolitiken och ytterst med invandringen.

Utfallet vår undersökning kritik invandring och avståndsav - av tagande till typiskt fördomsfulla och etnocentriska påståenden stäm- in det förhållningssätt som Ottar Brox har uppmärksammat: Jag mer är inte rasist, Detta är ett nytt inslag i ungdomens attityder. men men Hur skall denna reservation när det gäller ungdomars inställning till invandring förstås Varför har ungdomsgenerationen idag en mera negativ inställning till invandring än tidigare ungdomsgenerationer

Rent generellt finns det goda skäl att observant den unga genevara rationens inställning i viktiga samhällsfrågor. Unga människor i färd med att utforma sin vuxenroll är regel lyhörda för gångbara som mera åsikter i tiden än de närmar sig medelåldern och som för länge sesom dan har etablerat sin vuxenidentitet. Enligt den här teorin borde unga människor just i åren runt myndighetsåldem kunna ge oss en hygglig bild de modebetonade och vid den aktuella tidpunkten ofta framav förda förhållningssätten. Dessa behöver i och för sig inte sammanfalla med befolkningsmajoritetens uppfattningar.

Självfallet ändrar människor sin uppfattning i en rad politiska frågor under årens lopp under intryck sina erfarenheter och ibland kanav hända under intryck sakargument i debatt. Det demokrarent av av en tiska styrelseskicket bygger detta. Men när det gäller vissa grundläggande värderingar människor i allmänhet obenägna att är vuxna De inte med rådande moden och tillfälliga byta ståndpunkt. sveps av trender när det exempelvis gäller grundfrågor rör rättvisa, jämliksom het, solidaritet och demokrati. Den grunduppfattning som de ger utredan väletablerad del själva vuxenidentiteten. Risken tryck är en av

Invandrarattityder 305

är stor att de ungdomar som idag aktivt ger uttryck främlingsfientliga uppfattningar kommer att hålla fast vid dem senare i livet. Toleröppenhet och en tillåtande inställning till mångfald, och motsatsen ans, intolerans, snålhet och en restriktiv hållning till pluralism är viktiga - inslag i människors vuxenidentitet.

Hur ska vi då förstå den här opinionsförändringen Vilka förklaringsprinciper kan vi tillgripa Och, vilka bör vi tillgripa Det finns nog inget enkelt svar frågorna. Vi har att göra med komplexa samhällsprocesser där människors föreställningar-om-varandra och föreställningar-om-varandras-föreställningar möts och bryts mot varandra. De kan försvaga varandra, eller tvärtom, förstärka varandra. Dessa föreställningar och föreställningar-om-föreställningar utnyttjas för än det och än det andra syftet av massmedia, politiker och intelligentian. ena Ytterst är det fråga om konstruktionen av verklighetsrepresentationer.

22.2 Politiska förändringar i omvärlden

Perioden 1987 1993 har bjudit dramatiska politiska förändringar i omvärlden. Dessa går inte spårlöst förbi. Perioden har också inneburit omvälvningar, kris och dramatik i Sverige. Mer än kanske någon gång tidigare har invandringen och det mångkulturella samhället stått i centrum för samhällsdebatten. Massmedias möjligheter att förmedla bilder det politiska skeendet, både hemma och utomlands, har fått allt av större betydelse. Vi har kunnat följa bombningen av Bagdad, artilleribeskjutningen Sarajevo och bråken mellan skinheads och anti-raav sister i Kungsträdgården i våra vardagsrum.

Politiska förändringar i omvärlden under den senaste sexårsperioden har ökat trycket mot Sveriges gränser. Att det kalla kriget har upphört har påverkat situationen olika sätt. Nya flyktvägar från tredje världen har öppnats Osteuropa, Ryssland och Baltikum. Etniska genom konflikter har börjat påolika håll i det forna Sovjetimperiet. De gro politiska förändringarna i Osteuropa har lockat fram nationalistiska stämningar ingenstans har fått ett så våldsamt förlopp som i f.d. som Jugoslavien. Där pågår ett utrotningskrig, det första regelrätta kriget den europeiska kontinenten sedan andra världskriget. Hundratusentals bosnier är flykt.

306 Invandrarattityder

Etnicitet och nationalism, liksom många andra former kollektiva av identiteter, förutsätter en kategorisering av människor, samhällen, stater i termer av vi och dom. Overordnad den svenska nationella identiteten finns en kollektiv identitet som svenskar delar med andra västeuropéer med någorlunda överensstämmande uppfattningar om demokrati, frihet och välfärd.

Denna överordnade identitet som västerlänningar har under stor del en av innevarande sekel kontrasterats mot kommunismen och Sovjetsamhällets förtryck, tvång och ofärd. Med Sovjetsystemets gradvisa upplösning och definitiva fall 1991 synes islam och muslimer i ökande utsträckning ha kommit att inta rollen som kontrasterande identitet. Den fundamentalistiska regimen i Teheran har tydliggjort motsättningen genom gisslantagande och genom dödsdomen mot Salman Rushdie. Gulfkriget och inte minst det faktum att Saddam Hussein höll svensk gisslan fängslad i över ett år har sannolikt också bidragit till att inskärpa en negativ bild av muslimer. Förmodligen är unga människor mera lyhörda för dessa nya tongångar än äldre generationer. Det är mot denna förändrade omvärldssituation som vi måste förstå aktuella stämningar i Sverige till flyktingar, flyktingmottagning och invandringspolitik.

I början av 1980-talet var invandringen av flyktingar begränsad. Närhälften kom från FNs flyktingläger inom för den då gälmare ramen lande kvoten 1250 flyktingar år. Flyktingmottagandet reforrneper rades 1985. Flyktingar placeras i kommuner där den egentliga introduktionen till svenskt samhällsliv Men Invandrawerket hann äger rum. inte utreda och placera nyanlända flyktingar i kommuner. Köerna växte. Den ena tillfälliga förläggningen efter den andra inrättades. De asylsökande tilläts inte arbeta under väntetiden. Kommuner anlitades som inte ursprungligen planerats med i mottagningssystemet. I vara Sjöbo avböjde kommunstyrelsens majoritet Invandrarverkets förslag om att ta emot flyktingar efter den lokala folkomröstningen 1988 där en majoritet av invånarna röstade nej till lokalt flyktingmottagande.

Sjöbo är viktigt om man vill förstå rasism-diskursen i Sverige under år. Sjöbo blev där flyktingmotståndare och flyktingtillsenare en scen skyndare kombatterade inför kamerorna. Vad Sjöboboma själva ansåg, vilka deras motiv var, förpassades till bakgrunden. Tillskyndama, framför allt de som inte själva var Sjöbobor, tog det för givet att motståndet mot flyktingmottagning grundades i rasism. Ja-sidan drog till

Invandrarattityder 307

sig kulturpersonligheter, författare och andra medlemmar av den moraliska eliten. Det politiska etablissemanget i Sverige fördömde Sven- Olle Olsson och andra ledare för nej-sidan. De Sjöbobor som motsatte sig flyktingmottagning drevs in i den främlingsfientliga fållan där de välkomnades av tillresta högerextremister. Allt fick maximal täckning i massmedia.

Lärdomen från Sjöbo att frågan flyktinginvandringens

var om omfattning och mottagningens organisation, kostnader och mål inte fick diskuteras. Men bara femton månader genomförde regeringen i senare

princip den politik som Sven-Olle Olsson i Sjöbo förespråkade, och

som han fördömdes för. Sedan dess är det inte längre tabubelagt att

förhålla sig kritisk till invandringspolitiken, att ifrågasätta invand-

ringen av flyktingar osv. Vid riksdagsvalet 1991 kom det nybildade Ny demokrati direkt in i Riksdagen. Partiet har ett förtäckt sätt friat till dem som oroas av invandringen.

Många människor känner en berättigad oro inför framtiden. Strömmen

av asylsökande under år har i tiden sammanfallit med en djup senare

ekonomisk nedgång. Publiciteten runt invandringen har huvudsakligen varit negativ. Under lång tid, sägs det, låg locket på. Journalister skrev inte öppet eller ärligt om problem i samband med

invandringen. Men sedan Sjöbo blev det legitimt att vädra problemen. Och det har gjorts med besked, utan nyanser, utan perspektiv.

Ända sedan debatten i Sjöbo 1987-88 flyktingmottagning, dvs om un-

der större delen våra 18-23-åringars tonårsperiod, har invandringen

av

debatterats hårt i samhället. Tonåren och de tidiga tjugoåren är yt-

en

terst formativ period av livet när egna ställningstaganden i frågor om moral, samlevnad och politik etableras. Det är alltså knappast märkligt att den kritiska debatten som förts i samhället avsätter spår hos ung-

domen. När vi nu noterar att den ungdomliga opinionens inställning till invandring är starkt kritisk jämfört med hur den tedde sig 1987 in-

ställer sig frågan vad detta står för

Det är uppenbart att extremgrupper högerkanten har blivit mera aktiva under senare år. Forskning som bedrivs av Helene Lööw och studier som gjorts av journalisten Anna-Lena Lodenius visar att högerex-

trema grupper är aktivare idag än de var för några år sedan. Detta är ingen isolerad svensk företeelse utan ingår i en allmän upprustning av neonazitiska rörelser i Europa. Visserligen kan attentaten mot

308 Invandrarattityder

flyktingförläggningar sällan hänföras direkt till medlemmar av dessa organisationer. Men organisationerna sprider informationsmaterial och kan inspirera lokala ungdomsgäng till aktioner riktade mot flyktingar.

Ett klimat fruktan råder. Mängden invandrarfientliga aktioner av av som utförts av enskilda personer ger intryck av en starkt framväxande våg av högerextremistiska uppfattningar. Sverige-demokraterna och andra högerextrema rörelser tror sig rida en våg av opinionsmässig framgång. Attentaten föder en motkraft. Det finns en uppenbar risk att upptrappning av det politiska våldet kan komma att ske då vissa grupper av anti-rasister tillgriper våldsmedel, något som har blivit uppenbart Karl den XII-dagens kravaller. Människors oro måste tas allvar. Men allmänhetens oro uttrycker sig inte i våldshandlingar, mordbränder och gravskändningar.

22.3 Ungdomens villkor

Ungdomen är en gång gynnad och missgynnad. Gynnad är den i kraft av sin unga ålder med livet framför sig. Idag har flertalet också god utbildning. Mycket av idealbildningen i samhället i fråga om livsstil, smak, kläder, musik och skönhet fokuserar begreppet ungdom. Man kan rentav tala om en ungdomskult. Ungdom är ett skede av livet som nu expanderar både ned i barndomen och upp i medelåldern. I fråga om inflytande över samhällsutvecklingen är den egentliga ungdomen dock missgynnad. Den saknar exempelvis starka intresseorganisationer. Vid stigande arbetslöshet drabbas ungdomar hårt. Som de sist anställda måste de först.

I Sverige är ungdomsarbetslösheten inte stor jämfört med andra europeiska länder. Likväl är den större idag än någonsin tidigare under modern tid. Det är med flyktingar som skall ut i samhället som ungdomen konkurrerar arbete och bostäder. Och i storstäderna råder brist om mindre lägenheter med låga hyror. Det är besvärligt för unga människor med osäkra inkomstförhållanden att skaffa sig bostad. Paregen tierna söker nå förstagångsväljare, det ungdomen hör inte är sant, men till de målgrupper i samhället som politikerna vinnlägger sig om i första hand. Ungdomsfrågor hör inte till den politiska debattens centrum.

Det hör nog ungdomen till att uttrycka sig våldsamt, provokativt och odiplomatiskt. Ungdomar i de tonåren förbereder sig för en sena

Invandrarattityder 309

vuxenidentitet. Det innebär bl a att testa attityder och politiska uppfattningar. Till viss del kan dagens invandringskritiska uppfattningar vara del i en provokativ jargong och ett uttryck för ungdomars behov att

testa gränser för det tillåtna. Men det är inte hela förklaringen. Idag tycks det allmänna tonläget ha blivit hårdare. Film och rockmusik som

appellerar till ungdomar innehåller påfallande mycket våldsbudskap. Mer än tidigare förekommer slagsmål och vandalisering i samband

med idrottsevenemang. Om unga svenska supporters till ett lag inte drar sig för att slåss med de likaledes svenska anhängarna till unga

motståndarlaget kan grupper av invandrarungdomar också komma att

attackeras, och de kan i sin tur komma att försvara sig. Ungdomskultuinnehåller mycket är uttryck för sund upprorsanda och kriren som en

tik av vuxenvärlden. Dessvärre finns också några exempel hur symboler för folkmord och judeförföljelse trivialiseras och förflackas i kommersiellt syfte. Främlingsfientliga förhållningssätt idag är inte helt

oförenliga med sådana trender inom den internationella ungdomskulturen.

Ungdomar är mera lyhörda för trender i tiden än vuxna personer. Det hör till utvecklingen vuxenidentitet. Ungdomens uppfattningar är av en därför ofta en god indikator aktuella trender i samhället och vuxenvärlden.

Likväl tror jag att det finns djupare förklaringar som måste sökas i ungdomens livsvillkor i sig. Under åtskilliga decennier, så länge jag

själv kan minnas i varje fall, har särskilda referensgrupper funnits med

vilka ungdomar jämför sig och identifierar sig och vilka de söker ef-

terlikna och bli del Namnen skiftar, markörerna likaså exempelvis av.

klädseln och musikpreferenserna, men den psykosociala funktionen

som de här grupperingarna fyller är densamma. Min egen ungdoms dixies är vår tids synthare, medan femtiotalets knuttar, åtminstone i klassmässiga avseenden, kan jämföras med dagens skinheads.

Idag tycks emellertid de sociala identiteterna viktigare för vara ung-

domen än vad fallet var för några decennier sedan. Det märks i den

stridsberedskap som numera manifesteras när sociala identiteter hävdas

av ungdomsgrupper mot varandra. Vi ser det i samband med fotbollsoch ishockeymatcher. Vi det när invandrargäng och skinheads

ser

drabbar samman Karl den XII:e dagen.

Varför har det blivit så Att de synbarligen relativt flyktiga sociala

310 Invandrarattityder

identiteter som ungdomsgrupperingar tillhandahåller har fått ökad betydelse för ungdomar idag jämfört med några decennier tillbaka i tiden sammanhänger, såvitt jag kan förstå, med att andra, mera stabila grupptillhörigheter och identiteter är svårare att uppnå för dagens ungdom än vad fallet var för tidigare generationer.

I det svenska samhället råder en markant ålderssegregering sedan några decennier. Det dröjer ofta långt in i tjugoårsåldem innan unga människor kommer i regelbundet arbete. Det dröjer alltså länge innan unga människor med visst fog kan tala om en egen yrkesidentitet. Och yrkesidentiteten är en väsentlig grundsten i vuxenvärlden. Med yrkesidentiteten följer ansvar, självständighet, respekt och stoltheten att veta att man behärskar ett yrke. Inte minst viktigt är att yrke och anställning ger ekonomiskt oberoende. Förändringar i familjebildningsmönstren bidrar också till att ungdomars kontakter med vuxenlivet och äldre generationer försvåras. Därför har sociala identiteter knutna till konkurrerande ungdomsgrupperingar med fokus livstil, knutna till särskilda fotbollslag, och i vissa fall knutna till etnicitet kommit att få allt större betydelse i den unga generationens liv.

Någon återgång till förhållanden förr i tiden finns givetvis inte. Men det kan finnas skäl att erinra om hur det förhöll sig. Fortfarande slutet 50-talet fick 14 och 15 år gamla ungdomar arbete efter att ha av gått sju eller åtta år i folkskola. Någon färdig yrkesidentitet fick de förvisso inte med en gång. På den tiden var industrin mera personalintensiv än vad den är idag. Många ungdomar ur arbetarklassen och den lägre medelklassen kom därför in i industriföretagens egna yrkesutbildningar. Under något år eller så kunde de vara lärlingar. Poängen var att de inlemmades relativt tidigt i en vuxenvärld, i yrkesidentitet en och säkerligen i många fall även i en fackligpolitisk identitet. De såg och lärde sig av vuxna människor arbetsplatserna. Och de betraktades själva som mer eller mindre vuxna även om den egentliga myndighetsåldern först uppnåddes vid 21 år.

De sociala identiteter som olika ungdomsgrupper och gängbildningar tillhandhåller ersätter också något den traditionella kärnfamiljens av gemenskap och sammanhållning. Familjeforskare har uppmärksammat de förändringar familjebildningsmönstren slagit igenom nåav som få decennier. Det livslånga äktenskapet tycks ha givit vika för ett gra sammanboende under ett begränsat antal år. Därefter kommer separationen, nya partners och så småningom sammanslagning av olika fa-

Invandrarattityder 311

miljehalvor till en ny konstellation styvfarniljen. Ett och samma barn kan då komma att höra till två Styvfamiljer respektive genom mamman pappan. Det får nya släktingar inte är släktingar, det ska leva som som tillsammans med under vissa perioder, sig till och relatera sig anpassa till, plastsyskon det kallas bland ungdomar, vilka i sin ingår i

som tur

en helt annan styvfamilj på sin sida.

De nya farniljetypema, som säkerligen har kommit för att stanna, är del i ett vidare mönster av livsstilar och förhållningssätt hos vuxna, som, genom att de sammanfaller med sådana strukturella förhållanden som just ungdomsarbetslöshet, kan försvåra barns och ungdomars inträde i vuxenvärlden.

Vi lever alltså i ett påtagligt ålderssegregerat samhälle pensionärerna för sig, de yrkesverksamma för sig, samt barn och ungdomar för sig. Med andra ord, barn och ungdomar idag lever i en värld med påfallande få Vuxna utanför den trängre familjekretsen vuxna. personer som barn och ungdomar kommer i kontakt med är professionella fostrare lärare, dagispersonal, fritidsledare. Här finns något av ett tomrum, som till viss del kan fyllas med förebilder som massmedia erbjuder.

Massmedia odlar å sin sida myten om den eviga ungdomen. Det handlar om en ungdomskult mera än om en ungdomskultur. Vi ser det dagligen i reklamen som omger oss. Om medelålders vuxna har svårt att acceptera sin ålder, om de i en rad olika avseenden söker framstå som ungdomliga själva, vad har då ungdomar att se fram emot i den svåra vägen mot säker och självklar vuxenidentitet Med vilka ska en de identifiera sig

Vart leder det när ungdomar, som är i färd med att bilda sig en vuxenidentitet och försöker lyssna sig till vilka budskap som vuxenvärlden egentligen har, vilka hemligheter den innerst inne ruvar på, och vad den i grund och botten handlar om, i sitt sökande upptäcker att åtrninstone en del av vuxenvärlden, kanske just den som syns och hörs i media det ytliga planet faktiskt förnekar sig själv och sin ålder Jag tror att detta lägger grunden till en osäkerhet om framtiden. Och jag kommer att tänka Oscar Wildes roman om Dorian Greys porträtt porträttet åldrades med åren inte den bildsköne ynglingen. Vad men ser ungdomen i de modeller som den massmediala vuxenvärlden tillhandahåller Den gammal ungdom fårad, sliten och trött. ser -

312 Invandrarattiqder

I väsentliga avseenden har skolan i Sverige lyckats att fostra till demokrati. Utvecklingen i Sverige 1990-talet kan inte jämföras med

Weimarrepublikens Tyskland 1920-talet. I Sverige är demokratin

djupt rotad. Hos ungdomen finner vi givetvis inte bara intoleranta uppfattningar om invandrare utan hos andra delar av ungdomskollektivet vi ett starkt mot främlingsfientlighet, medkänsla, soliser engagemang daritet, kunnighet, vidsynthet och ett äkta intresse för andra kulturer.

Men självfallet är det svårare och krävande att fostra demokra-

mera tiskt än att fostra auktoritärt. En demokratisk fostran kräver så mycket mera av inlevelse från fostraren.

Att den gamla tidens auktoritära fostran med allt vad den innebar av förtryck är i stort sett borta ska vi vara tacksamma för. Men vi kan ha

gjort misstaget att när vi spolade det auktoritära gjorde vi oss samti-

digt med det auktoritativa. Ungdomar idag är inte självklart del av en

av de vuxnas värld. De tar del av en ungdomsinriktad och ungdomsin-

spirerad kultur. På fredag- och lördagkvällar tar de över stan. Var i sin

tillvaro möter de entydiga gränser och tydliga krav från vuxenvärlden

Inte sällan belastade elever kan en liten grupp halvt om halvt kriminellt sabotera undervisningen i klass för alla andra vill fullfölja sina en som studier. Det anmärkningsvärda är inte att vissa elever har problem med skolan utan att skolan saknar medel att komma till rätta med snarare

disciplinfrågor det slaget. Jag misstänker att man ska finna att de

av

ungdomar för vilka ungdomsvärldens sociala identiteter är särskilt känslomässigt viktiga är de ungdomar hör till de etniskt intole-

som ranta. Paradoxen är att i det mångkulturella samhälle som delar av

Sverige har blivit finner vi att barnen till invandrare är speciellt utsatta

för utslagning.

Om vi skall komma till rätta med främlingsfientliga yttringar bland vissa ungdomskategorier idag är det viktigt att ungdomsfrågor får en

central roll i politiken. På det vardagliga planet är det minst lika mera viktigt att människor visar sig för ungdomar genom att finnas vuxna till hands och att ta del av den masskultur som riktar sig till genom

ungdomar. Allra viktigast tror jag är söka bryta den ålderssegregering

vi har fått utan att egentligen ha tänkt oss den. som

Kapitel 23

Invandrarungdomars etablering

Av Leiniö

Tarja-Liisa

Sammanfattning

Invandringsålder har stor betydelse för invandrarungdomamas eta-

blering i samhället. De utländska ungdomar har invandrat efter

som

fyllda 7 år de flesta först efter fyllda 17 år har problem på flest om-

råden. Andelen med enbart grundutbildning är hög dock även andelen med utbildning bland kvinnorna. Förvärvsarbetseftergymnasial graden är lägre och arbetslösheten högre än bland svenska ungdomar.

De saknar kontantmarginal och har upplevt ekonomisk kris oftare än

svenskarna. På familjebildningsområdet har de däremot kommit längre än svenska ungdomar.

De utländska ungdomar som har vuxit upp i Sverige samt ungdomar med svensk och utländsk förälder har relativt lika förhållanden en en med svenska ungdomar. Men relativt sett färre utländska unga kvinnor

vuxit i Sverige har någon eftergymnasial utbildning och fler

som upp halvsvenska kvinnor har enbart grundutbildning. Ekonomiska svårig-

heter har alla ungdomar med någon utländsk bakgrund oftare än

svenska Manliga utländska ungdomar vuxit i Sveungdomar. som upp

314 Invandrarungdømar

rige har hög arbetslöshet, dock inte lika hög de har invandrar

som som

efter fyllda 7 år.

Detta kapitel utgör ett ännu opublicerat material skall ingå i Socialstyrelsens som antologi om invandrares hälsa och sociala förhållanden. Antologin publiceras under hösten. Dataunderlaget har framställts av Ingrid Sjöberg Statistiska Centralbyrån.

År 1990 totalt 178 682 utrikesfödda eller utländska var medborgare i

åldern 16-29 år bosatta i Sverige. De utgör 11 procent av befolkningen

i dessa åldrar. Av dem 101 973 utlandsfödda och utländska medvar

borgare. 53 625 av de utlandsfödda var svenska medborgare medan

23 084 av de i Sverige födda utländska medborgare folkmängd

var

1991. Talen omfattar inte är födda i Sverige och

personer som vars

föräldrar vid barnets födelse redan hade blivit svenska medborgare. En

femtedel är finländare, norrmän utgör 7,5, iraniema

av gruppen ju-

goslaverna danskar och turkar 5 procent chilenare 4 och

var, po-

lackema 3 procent Resten, drygt 40 procent

av gruppen. av gruppen består nationaliteter utgör mindre än 3 av som procent var.

23.1 Varför studera

invandrarungdomars etablering

En rad omständigheter gör att vi bör förvänta skillnader mellan

oss

svenska och utländska ungdomars etablering i det svenska samhället. Det mest avgörande är det rör sig ungdomarnas självstän-

om om egen

diga invandring eller om deras föräldrar också finns i Sverige. Den som kommer själv har naturligtvis tagit åtminstone det steget till

vux-

enlivet, att han eller hon har flyttat föräldrahemmet.

ut ur

Invandringsålder har stor betydelse. En del av invandrarungdomama

har vuxit i Sverige, har fått den allra första

upp socialiseringen genom att ha vistats ett svenskt daghem, andra har visserligen ingen erfarenhet av daghem men har gått i den svenska skolan ända från första klass. En relativt liten grupp har flyttat till Sverige i skolåldem och många först efter fyllda 17 år och har alltså inte omfattats av den sven-

ska skolplikten över huvud taget. De har fått sin utbildning i utlandet

och utbildningens såväl längd innehåll kan variera avsevärt. I de

som

närliggande länderna är skolan jämförbar med den svenska skolan

medan andra länder, exempelvis Turkiet, har mycket kortare skolplikt

och den efterlevs inte så särskilt när det gäller flickorna. Det är

noga

Invandrarungdomar 315

naturligtvis inte enbart eventuell utländsk eller svensk utbildning som skiljer mellan dem har sina föräldrar här och dem vars föräldrar som inte finns i Sverige. Inte minst har det ekonomisk betydelse. Aven om också föräldrar bor i utlandet kan bidra ekonomiskt för sina ungsom domar i Sverige har de åtminstone mindre möjligheter att själva upptäcka när ungdomarna behöver hjälp. Att ha sänt sitt barn till Sverige vilket har förekommit särskilt bland iranier och irakier betyder ofta så stor ekonomisk uppoffring från föräldrarna att ungdomarna säkert inte ber ytterligare ekonomisk hjälp annat än i nödfall. om

Migration sker alltid selektivt, både när det gäller vilka som kommer och vilka återvänder. Största delen av invandrarungdomarna är som fortfarande i Sverige bosatta barn till 60- och 70-talets arbetskraftsinvandrare kom från de övriga nordiska länderna och framför allt som från Finland också från utomnordiska länder och då främst från men Jugoslavien, Grekland, Turkiet. Från Turkiet har anlänt ett relasenare tivt stort antal politiska flyktingar, främst kurder och assyriersyrianer medan de grekiska invandrarna i stort sett har återvänt hem men en del ungdomar finns kvar i Sverige. En icke obetydlig del av ungdomarna utgörs senare årens politiska flyktingar. Aven adoptivbarnen ingår. av

Alla dessa föräldrar med sina olika invandringsmotiv, med eller utan planer på att återvända, påverkar sina barns beteende ifråga om att välja t.ex. utbildning både när det gäller dess längd och inriktning. Enligt Eyrurnlu 1992 förklaras exempelvis turkiska barns relativt dåliga utbildningsresultat och att utbildningen stannar vid grundskolan i Göteborg bland annat att det existerar turkisk ekonomi som gör av en det möjligt för ungdomarna att tidigt börja bidra till familjens ekonomi. Därför satsar ungdomarna inte så mycket utbildning utan att de skall komma tidigt ut i arbetslivet. Liknande resultat mera fick Similä 1987 i sin undersökning bland turkarna i TenstaRinkeby utanför Stockholm. I det finländska fallet däremot tycks särskilt de föräldrar, investerar i sina barns utbildning, välja att återvända till som Finland redan när barnen börjar skolan Sirnilä, 1994. Beroende från vilket land invandrarna kommer har de alltså olika valmöjligheter när de planerar sina barns framtid. En del flyttar till Sverige för att barnen skall få bra utbildning medan andra kan välja att flytta från en Sverige för att deras barn skall få bra utbildning. Aven kultur och en traditioner i respektive invandrargrupp har betydelse för vad ungdomarna förväntas göra.

316 Invandrarungdomar

Invandrarungdomars etableringsmöjligheter påverkas även diskriav mineringen i samhället. Det finns nästan ingen litteratur förekomom men diskriminering som direkt handling från någon mot någon i svenska förhållanden. Invandrare oftare än svenskarna de har blianger att vit felaktigt eller orättvist behandlade till exempel bostadsförmedav lingen, socialnämnden, arbetsförmedlingen, arbetsgivaren, fackföreningen och försäkringskassan Leiniö, 1984; Drobnic, 1990. Invandrarungdomarna har högre arbetslöshet än svenska ungdomar både när arbetslösheten är hög när arbetslösheten är låg. Wadensjö 1992 som har jämfört inkomster mellan svenska och utrikesfödda med svenska akademiska examina. Han fann att endast socionomer och läkare hade lika inkomster oberoende härkomst. I alla andra yrken hade de av utlandsfödda signifikant lägre inkomster.

23.2 Data och

redovisningsgrupper

Undersökningsmaterialet består av 1986-1991 års ULF-undersökningar. Redovisningen omfattar personer mellan 16 och 29 år, alltså födda mellan åren 1957 och 1975, i intervjun har åtminsom angett att stone en av föräldrarna är eller har varit utländsk medborgare. Materialet omfattar 728 ungdomar mellan 16 och 29 med två utländska föräldrar. Därtill ingår 662 ungdomar förälder är svensk; 93 vars ena procent av dem är födda i Sverige. De med två utländska föräldrar indelas i efter invandringsålder; födda i grupper Sverige 13 eller invandrade före skolåldem 18% och de har flyttat till Sverige efsom ter fyllda 7 år.

Med denna indelning söker vi fånga graden utländskhet, vilket i av detta fall betyder hur stor del den tidiga av socialiseringen som har ägt rum i utlandet respektive i Sverige. I praktiken betyder det att vi skiljer mellan dem som har fått sin utbildning i Sverige och dem grundvars utbildning är från utlandet. För enkelhets skulle kallas för grupperna utländska två utländska föräldrar, halvsvenska svensk,

en en ut-

ländsk förälder och svenska båda föräldrarna svenska.

Av med två utländska föräldrar och gruppen antingen födda i Sverige eller flyttat hit före 7 års ålder är drygt hälften 54% finländare. Drygt tionde är antingen norsk eller dansk och var sju procent har sitt uri något de tysktalande länderna. sprung av Knappt 6 procent har jugo-

Invandrarungdomar 317

slaviskt Av de ungdomar som har flyttat till Sverige under ursprung. eller efter skolåldern har 19 procent finländska föräldrar, 11 procent har danska eller norska föräldrar. Knappt 6 procent härstammar från Jugoslavien och 20 procent har sitt i Asien. I gruppen med en ursprung svensk och utländsk förälder är den utländska föräldern finsk i 38 en procent av fallen, övrig nordbo i 17 och tysktalande i 16 procent av fallen. Fem procent har svensk och fransk förälder av gruppen en en

och något färre en östeuropé som andra förälder.

23.3 Något om valet av analys

Det empiriska materialet redovisas i form av enkla frekvenser utan signifikanstestning. I varje avsnitt har förekomsten av en eller ett par

egenskaper, t.ex. att ha jobb, att arbetslös, testats med hjälp av lo-

vara

gistisk regression. Logistisk regression är utvecklad för att kunna testa

skillnaden i förekomsten egenskap i olika grupper kan förom av en klaras slumpen eller det finns statistiskt säkerställd skillnad av om en

mellan De mått produceras av metoden är ett slags

grupperna. som

regressionskoefñcienter talar risken eller oddset att ha egen-

som om

skapen ifråga är större eller mindre i någon grupp jämfört med antingen genomsnittet för materialet eller med en viss grupp, som väljs

vid analysen samt hur stor skillnaden är mellan grupperna. Denna skillnad uttrycks i oddskvoter i texten kommer uttryck som risk men och överrisk att användas synonymt med oddskvot. I detta sammanhang är analyserna utförda för män och kvinnor separat och 16-19-

åringarna är bortselekterade. Jämförelsegruppen är svenska ungdomar

därtill åldern 20-24 år, vilkas värde är lika med Här och där i av texten betydelsen ungdomarna kommer från arbetar- eller anges av om tjänstemannahem. Då är jämförelsegruppen svenska arbetarbarn i åldern 20-24 år. Syftet är inte i första hand att finna modeller med god anpassning utan att ge ett mått effekten av olika grad av utländsk bakgrund.

23.4 Ungdomar mellan 16 och 19 år

Antalet 16-19-åringar är tillräckligt stort för att de skulle kunna särre-

dovisas i med två utländska föräldrar och som är antingen gruppen födda i Sverige eller har invandrat hit före fyllda 7 år, i gruppen med

318 Invandrarungdomar

en svensk och utländsk förälder samt naturligtvis bland svenskarna. en Däremot är de för få i har invandrat under eller efter gruppen som

skolåldem. Vi skulle alltså inte få med någon inte har vuxit

grupp som upp i Sverige. Det betyder att alla omfattas svensk skolplikt och av grundutbildningen regleras av det mycket enhetliga svenska utbildningssystemet. Enligt en nyligen publicerad utredning om ursprung

och utbildning är omkring 80 procent av l6-18-åringarna i heltidsutbildning och läser in olika fonner av gymnasieutbildningar SOU

1993:85; s 54. Det enda som i stort sett kan variera är vilken gymna-

sieutbildning som ungdomarna har valt. Eventuell utländsk påverkan

får i praktiken inget spelrum i de omständigheter är intresse som av här. Det förekom heller inga skillnader mellan skulle grupperna som föranleda en särredovisning av dem.

23.5 Ungdomar mellan 20 och 29 år

Vid fyllda 20 år börjar eventuella skillnader mellan olika ungdomsgrupper synas. Såväl grund- som gymnasieutbildningen är för de flesta

avslutad och vidareutbildning eller förvärvsarbete påbörjad. Tonårsti-

den är över och det är dags att träna vuxenlivet att flytta genom hemifrån och att sörja för sitt eget uppehälle, ock ofta med bidrag om från föräldrarna. Redovisningen inleds med beskrivning utbilden av ning, om man är under utbildning, senast avslutad utbildnings nivå samt utbildningens inriktning. Därefter kommer uppgifter om förvärvs-

arbete följt av utflyttning från föräldrahemmet och sedan ekonomi.

Nästa avsnitt handlar om parbildning och föräldraskap och sist kommer fackligt och politiskt deltagande.

23.6 Utbildning

Den kanske viktigaste inför ungdomarnas etablering i resurs vuxen-

världen är utbildning. Tillverkningsindustrin inkomstkälla har

som minskat under de senaste årtiondena. Datoriseringen har införts inom

såväl tillverknings- tjänstesektom. En analys bygger på de

som som

olika levnadsnivåundersökningarna visar att de befintliga arbetenas

kvalifikationsinnehåll framstår rätt stabil över tiden. Däremot har den strukturella förändring som skett i Sverige lett till att den genomsnittliga kvalifikationsnivån hos arbetskraften har stigit och

Szulkin

Tåhlin, 1994; s. 115. En nödvändig, om också inte tillräcklig, förut-

sättning för framgång inom arbetslivets område för utländska ungdo-

mar är att de har minst lika bra utbildning svenska ungdomar. som

Invandrarungdomar 319

Den första frågan vi skall försöka besvara är: utbildar sig utländ-

som

ska ungdomar i utsträckning som svenska ungdomar Får de en

samma

utbildning som är likvärdig med svenska ungdomars utbildning Har

den utländska bakgrundens grad utländskhet någon betydelse för

av

utbildningsvalet, till exempel så att de har tillbringat hela sin

som

skoltid i Sverige skulle lika svenskarna i sitt beteende än de

vara mera har invandrat eller de med svensk och utländsk försom senare en en älder skulle likna svenskarna än de med två utländska föräldrar mera

23.6.1 Kvar i skolan

Uppgiften utbildning veckan före intervjun. Det var möjligt

om avser

flera alternativ, till exempel att studera och förvärvsarbeta

att ange hel- eller deltid, eller att arbetslös och studera medan man sökte vara

eller väntade att få ett jobb. Uppgifterna avser alla som studerade.

Tabell 23.1. Andelen studerande bland 20-29-åriga ungdosamt skillnader mellan de olika invandrargrupperna mar och svenska ungdomar i risken att vara studerande logistisk regression.

20-24 ar: 25-29 år: M Kv M Kv

Bada föräldrarna utländska 29.1 15.3 25.3 23.1 Född i Sverigeflyttat

Regressionsanalys: Män Kvinnor effekt p-värde effekt p-värde

Född i Sverigeflyttat

320 Invandrarungdømar

I åldern 20-24 studerar större andel utländska än svenska en av av pojkar men lägre andel utländska än svenska flickor. I åldern 25-29 år är andelen studerande störst bland utländska ungdomar av båda könen. Skillnaden utgörs helt av de höga studerandeandelarna bland de utländska ungdomar som har invandrat efter fyllda 7 år. Inga skillnader mellan kvinnorna är dock signifikanta men däremot mellan männen. Såväl utländska män har invandrat efter fyllda 7 år halvsvensom som ska män har signifikant större andel studerande än svenska män, när åldern är konstanthållen. Gruppen utländska män har invandrat som efter fyllda 7 består till tre fjärdedelar sådana har invandrat av som efter fyllda 17 år, vilket betyder att de har utländsk grundutbildning. En del av dem är i Sverige just för att studera och de har i avsikt som att stanna här är främst senare årens politiska flyktingar med aspirationer medelklasspositioner i samhället. För att nå det krävs hög svensk utbildning.

23.6.2 Utbildningsnivå

Utbildningsnivån avser den högsta avslutade utbildningen. Det betyder att den som går i grundskolan får här utbildningsnivån avslutad grundskola och den som studerar en utbildningslinje universitetet finns i gruppen minst treårigt gymnasium eftersom universitetsutbildningen inte är avslutad. Utbildningsnivån illustreras i diagram 23.1. Om vi börjar med männen märker man först att andelen med enbart avslutad grundskoleutbildning är klart högre bland de utländska och särskilt bland dem som har invandrat till Sverige först efter fyllda 7 år. I åldern 20-24 år är fördelningen rätt lika för alla har grupper som vuxit upp i Sverige. De flesta har avslutat två-årig gymnasieutbildning och har alltså någon form yrkesutbildning. Bland utländska ungdoav mar som har vuxit i Sverige är andelen med enbart 3-årigt upp gymnasium lägre än bland halvsvenska och svenska ungdomar; i den förstnämnda gruppen fortsätter pojkarna till eftergymnasiala utbildningar, åtminstone till l-åriga, i större två utsträckning än i de andra grupperna.

Invandrarungdomar 321

23.1. avslutad utbildning bland utländska och svenska Diagram Högsta män och kvinnor i åldersgrupperna 20-24 och 25-29 år.

Män20-24 resp 25-29 år w . w4 W w A v w A . wA h o.. å

Kvinnor20-24 resp 25-29 år m é i w k W w . m o

2 I to an

u o%

g

322 Invandrarungdomar

Tabell 23.2. Skillnader mellan utländska och svenska ungdomar i andelen har enbart grundutbildning som och i andelen som har någon eftergymnasial utbildning. Logistisk regression.

Män: Kvinnor: effekt p-värde effekt p-värde

Enbart grundutbildning:

Född i Sverigeflyttat

Född i Sverigeflyttat

I åldersgruppen 25-29 år är skillnaderna större mellan grupperna. Här är utländska ungdomar har vuxit i Sverige och svenska som upp ungdomar mest lika varandra; i den utländska finns gruppen något färre med eftergymnasial utbildning. I denna ålder är de utlänningar som har invandrat till Sverige först efter fyllda 7 år en ganska brokig grupp utbildningsmässigt: hälften av gruppen har högst ett-årigt gymnasium

jämfört med till exempel en fjärdedel bland svenskarna och femteen del bland utländska ungdomar har vuxit i som upp Sverige. Skillnaden mellan svenskar och utlänningar i andel har minst som 3-årig eftergymnasial utbildning är obeñntlig. Den enda statistiskt säkerställda utbildningsskillnaden mellan svenska och utländska män är att de utländska män som har invandrat efter fyllda 7 år har nästan tre gånger så stor risk svenska män ha enbart som att grundutbildning. Denna skillnad finns också mellan de i Sverige uppvuxna utländska och svenska männen när vi kontrollerar för deras föräldrar om är arbetare eller tjänstemän. Utländska arbetarsöner har dubbelt så stor risk ha att stannat vid grundutbildning svenska arbetarsöner. som

Invandrarungdomar 323

Studerar vi sedan motsvarande bild för kvinnorna visar det sig att

skillnaderna mellan de olika inte är lika stora som bland grupperna med undantag andelen inte har avslutad grundutmännen ett som en bland utländska kvinnor har invandrat till bildning är relativt hög som Sverige först efter fyllda 7 år. Detta gäller bägge åldersgrupperna.

I åldern 25-29 år har drygt 60 procent de svenska kvinnorna högst av med under fyra bland de ut-

l-årigt gymnasium jämfört strax tre av ländska kvinnor som har vuxit upp i Sverige. Ungefär var fjärde svensk kvinna i denna ålder har någon utbildning utöver minst 3-årigt

Utländska kvinnor har invandrat efter fyllda sju har gymnasium. som

såväl större andel med enbart grundutbildning större andel med

som

utbildning jämfört med svenska kvinnor i någon eftergymnasial samma

åldrar. består till nästan 70 procent sådana har Gruppen av som invandrat efter år, tredjedel är nordbor. Sannolikt fyllda 17 varav en

ligger förklaringen i selektion vid invandringen. Endast en tredjedel av kvinnor har invandrat efter fyllda 7 år har arbetarbakgrund vil-

de som ket kan delförklaring till den höga andelen med utbildning utvara en över gymnasium.

Utländska kvinnor har vuxit upp i Sverige har lägre utbildning än som svenska kvinnor. Skillnaden består främst i att de har skaffat sig efter-

utbildning i mindre omfattning än svenska kvinnor. De

gymnasial bland dem kommer från arbetarhem har signifikant högre andel

som

med enbart grundskoleutbildning än svenska flickor från arbetarhem.

Generellt alltså arbetskraftsinvandramas bam inte skaffar sig

gäller att

utbildning i utsträckning som svenska ungdomar finländska samma ungdomar utgör 54% gruppen. De finländska kvinnliga ungdoav

i materialet invandringsålder har signifikant hö-

marna oberoende av

risk ha enbart grundutbildning och både manliga och kvinnliga

gre att

lägre risk ha någon eftergymnasial utbildungdomar en signifikant att ning än svenska ungdomar. Både män och kvinnor i den sydeuropeiska jugoslaver, italienare, spanjorer, turkar har signifikant högre

gruppen

risk än svenska ungdomar att ha enbart grundutbildning. En faktor som i andra sammanhang Soininen, 1989 har befunnits påverka

se t.ex.

framtidsplaner är föräldrarna har bestämt sig för att ungdomars om i Sverige eller återvända till hemlandet. De ungdomar som lever stanna i osäkerhet familjens framtida bosättning, engagerar sig mindre i om både de de kommer återvända och

samhällsfrågoma än som vet att att

324 Invandrarungdomar

de vars familjer har bestämt sig för i att stanna Sverige. Den sydeuropeiska gruppens utbildning är mera polariserad. Tidigare resultat har visat att jugoslaviska ungdomar satsar på bra utbildning oberoende av om de planerar att återvända hem eller inte Sin1i1ä, 1987, 1994; Welles-Nyström, 1988. Resultaten stämmer i stora drag med de resultat som Sirnilä 1994, op.cit fick. Hans material omfattade alla födda mellan 1953 och 1970 och han hade möjlighet kontrollera för vikatt tiga bakgrundsfaktorer såsom föräldrarnas utbildning och uppväxthemmets sammansättning eller två

en föräldrar.

23.6.3 Utbildningens inriktning

Utbildningens inriktning avser avslutad utbildning. Universitetsutbildningens inriktning har bestämts av det ämne i vilket ungdomarna har flest poäng. Vi redovisar inte utbildningar som endast en eller ett par procent av ungdomarna har valt, till exempel lantbruk, trädgård, skogsbruk och fiske eller transport och kommunikationer också är som en utbildning som ytterst få väljer, utan dessa har slagits ihop till en övrig-kategori. Uppgifterna illustreras i diagram 23.2.

Jämför vi åldersgrupperna 20-24 och 25-29 år med varandra ser man att frekvenserna bland svenska män är i det närmaste identiska. Endast smärre förskjutningar finns från den yngre till den äldre åldersgruppen; det finns aningen fler 25-29-åringar än 20-24-åringar med pedagogisk

respektive vårdutbildning. Alldeles uppenbara är skillnaderna mellan

de två åldersgrupperna utlänningar som har invandrat först efter fyllda 7 år. Bland de har över hälften än så yngre länge ingen särskild inriktning alls sin utbildning utan har bara fått allmän grundutbildning. Denna andel sjunker med än tio procentenheter till mer åldersgruppen 25-29 år. Vad sedan gäller själva inriktningen på pojkarnas utbildning står det klart att det är i stort bara två sett utbildningar som gäller in- dustri, hantverk, teknisk eller naturvetenskaplig utbildning, vilka överväger, eller förvaltning, handel, kontor. Utbildning inom industri, hantverk etc. är betydligt mera sällsynt bland de utländska män som har invandrat efter fyllda sju år än bland svenska män.

Invandrarungdomar 325

Diagram 23.2. Utbildning efter inriktning bland utländska och svenska män och kvinnor i åldersgrupperna 20-24 och 25-29 år.

Mån20-24resp 25-29 år

I Övrigt E] Sørviceyrkm mm E Várdubildihg E] lndistrthanvark. teknisk Fbrvalming. handel, komer Pedagogisk III]Esteiislnhumaristisk. rel. I Allmän grundulbildrirg

m m m o

Kvinnor 20-24 resp 25-29 år

I

I Övrig D Sarviceylken mm § E váramunaning E InduslrLhamverk. teknisk Fürvaltring. lwsdel. komer x [1]]Estetisømmmsiisk, rea, I Allmän gmndulbildnrg

w m.

326 Invandrarungdomar

Tabell 23.3. Skillnader mellan utländska och svenska ungdomar i andel som har valt utbildning inom förvaltning, handel, kontor, inom industri, hantverk, teknik eller naturvetenskap samt i andel som valt várdutbildning. Logistisk regression.

Män: Kvinnor: effekt p-värde effekt p-värde

Förvaltning, handel, kontor etc:

Född i Sverigeflyttat före 7 års ålder 0.87 0.604 1.39 0.099 Invandrat efter fyllda 7 år 0.72 0.216 0.71 0.072 En utländsk förälder 1.02 0.925 0.97 0.849

Industri, hantverk, teknisk eller naturvetenskaplig inriktning:

Född i Sverigeflyttat

Vårdutbildningz Född i Sverigeflyttat