Ungdom och makt : [om ungdomars delaktighet, inflytande och jämlikhet på 1990-talet] : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

och makt

-..-

Ungdom

v.:..,;;,.

z. i

Om

ungdomars delaktighet, inflytande

och 1990-talet

jämlikhet på

Slülllü 1991:12

Betänkande av

ungdomskommittén

9%

Statens

offentliga utredningar

WW

1991:12 E?)

Civildepartementet

Ungdom

och makt

Delbetänkande av

L_1_11gdomskommittén

Stockholm 1991

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av rcgeringskansliets förvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08/7 39 96 30 Telefax: 08/7 39 95 48

Publikationema kan också köpas i Informationsbokhandeln, Malmtorgsgatan 5, Stockholm.

Fotografier från Mira; sid 10 Cecilia Borggård sid 26 Peter Kjellerås sid 68 Anders Peterson sid 110 Denny Lorentzen sid 148 Mikael Jonsson sid 189 Mikael Andersson sid 190 Tommy Olofsson sid 268 Micke Berg sid 294 Anders Petersen sid 347 Anders Petersen sid 362 Lars Säfström sid 371 Ola Lagarhus sid 372 Lars Säfström

ISBN 91-38-10734-1 _ N Graphic Systems AB, Goteborg 1991 ISSN 0375_25OX

Till statsrådet Wallström

Genom beslut den 5 oktober 1989 bemyndigade regeringen ungdomsminister Margot Wallström att tillkalla en kommitté för att utreda hur demokrati, delaktighet och jämlikhet för ungdomar kan stärkas samt hur svenska ungdomars möjligheter att delta i det internationella ungdomsutbytet kan förbättras. Med stöd av bemyndigandet förordnades den 23 maj 1990 som ordförande förbundssekreteraren Leif Linde. Som ledamöter förordnades den 5 oktober 1989 projektledaren Lena Ag, riksdagsledamoten Ylva Johansson, journalisten Helle Klein, politiske sekreteraren Jörgen stude- Rundgren, randen Mats Sahlin, ungdomskonsulenten Roger Ticoalu, ungdomssekreteraren Mustafa Tümtürk, samt politiske sekreteraren Marie Wilén. Som experter förordnades den 21 augusti 1990 kanslirådet Bertil Bucht och departementssekreteraren Catharina samt Wettergren departementssekreteraren Eva Cederholm som sakkunnig. Till sekreterare åt kommittén förordnades den 20 november 1989 avdelningsdirektören Maicen Ekman samt den 23 november 1989 verksamhetschefen Rolf Josefsson. I sekretariatets arbete har även assistenten Anita

Skogsberg deltagit. För layouten har förste byråsekreteraren Lena Blåsjö

svarat. Vi har antagit namnet ungdomskommittén och avlämnade vårt första betänkande (SOU 1990:42) Internationellt ungdomsutbyte den 21 maj 1990. Kommittén får härmed överlämna sitt andra betänkande ( ) Ungdom och makt. I detta betänkande har kommittén kontrakterat konsulter för följande medverkan med textmaterial; Annalill Ekman Sensia Dan Konsulter, Hjalmarsson och Alexander Crawford Futures SIFO AB, journalisten Helle Klein, samt journalisten Thomas Ostlund. För illustrerade diagram står byrådirektören Anne-Marie Gustafsson och för stapeldiagram avdelningsdirektören Lars Jönsson om inget annat anges. Reservationer och särskilda yttranden har lämnats av ledamöterna Ag, Johansson, Rundgren, Sahlin, Ticoalu, Tümtürk och Wilén.

Stockholm i januari 1991

Leif Linde Lena Ag Ylva Johansson Helle Klein

Jörgen Rundgren Mats Sahlin Roger Ticoalu Mustafa Tümtürk Marie Wilén

/Maicen Ekman Rolf Josefsson

INNEHÅLL

Förkortningar

1. Inledning 13 1.1 Delaktighet, inflytande och jämlikhet 13 1.2 När är man ung? 14 1.3 Utgångspunkter 15 1.4 Avgränsningar 18 1.5 Arenorna förändras 20 1.6 Maktens olika ansikten 2 1 1.7 Det egna rummet 23 1.8 J ämlikhet och biljetten till arenor for makt 24 1.9 Disposition 25

2. Ung i världen 27 2.1 Inledning 27 2. 1. 1 Utgångspunkter 27 2.1.2 Västvärlden i fokus 27 2.2 Materiella och sociala villkor 28 2.2.1 Levnads- och boendestandard 29 2.2.2 Arbete och arbetslöshet 29 2.2.3 Utbildning 3 1 2.2.4 Jämställdhet? 32 2.2.5 Internationellt utbyte 33 2.2.6 Den goda miljön 33 2.3 Delaktighet och inflytande 34 2.3.1 Att ha en uppgift 34 2.3.2 Valdeltagande 35 2.3.3 Fackligt engagemang 37 2.3.4 Viktiga frågor för 38 ungdomar 2.3.5 Forum for inflytande och delaktighet 2.4. Svenska ungdomar i ett internationellt 45 perspektiv

3. Ung i Sverige 47 3.1 Inledning 47 3.2 Ungdomar i 49 Sverige 3.3 Jämställdhet? 49 3.3.1 Resurser 50 3.3.2 Utbildning 5 1 3.3.3 Arbetet 54 3.3.4 Politiken 56 3.3.5 Fritiden 57

Den existentiella hemlösheten

Delaktighet i föreningslivet - erfarenheter från

Vad händer med Pippi Långstrump när hon blir

Från samråd till självstyre 149 6.1 På väg mot en mer demokratisk skola 150 6.2 Skolans demokratisyn 152 6.3 Nya förutsättningar för skolan 153 6.3.1 Skolan i ett foränderligt samhälle 153 6.3.2 Ojämlikheten består 154 6.3.3 POJKAR och flickor 159 6.4 Elev- och foräldrainflytande i tidigare utredningar 165 6.4.1 Skola för delaktighet 165 6.4.2 Ansvarsfdrdelning och styrning på skolområdet 166 6.4.3 Skolans utveckling och styrning 167 6.4.4 Kommunalt huvudmannaskap ger nya inflytandemöjligheter 169 6.4.5 Ansvaret for skolan 170 6.4.6 Folkhögskolan i framtidsperspektiv 172 6.5 Demokrati i praktiken 17 2 6.5.1 Inflytande i undervisningen 172 6.5.2 Formellt inflytande 174 6.5.3 Undervisning i demokrati 176 6.5.4 Skolans skötsel 177 6.5.5 Skolans arbetsmiljö. 178 6.5.6 Hinder for elevinflytande 179 6.6 Våra bedömningar och förslag 182 6.6.1 En jämlik och jämställd skola 182 6.6.2 Garantera rätt till inflytande for eleverna! 183 6.6.3 Inflytande i undervisningen 183 6.6.4 Undervisning i demokrati 185 6.6.5 Formellt inflytande 186

Delaktighet i arbetslivet 191 7.1 Inledning 191 7.2 Stora förändringar på arbetsmarknaden 192 7.3 Att ha ett arbete är grundläggande 195 7.4 Inflytande iarbetet 199 7.5 inget annat område är klasskillnaderna så stora 200

Ifå

7.5.1 Okade skillnader i hälsorisker 201 7.6 Den goda arbetsplatsen 207 7.6.1 självstyre passar ungdomar 207 7.6.2 Större inflytande ger bättre resultat 208 7.7 Facklig verksamhet 210 7.8 Våra bedömningar och forslag 214 7.8.1 Större valfrihet och flexibilitet i utbildningen 2 16 7.8.2 Personalutbildning 217

7.8.3 Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet 219

7.8.4 Förändra arbetets organisation och förbättra

arbetsmiljön 222 7.8.5 självstyre 223 7.8.6 Facklig verksamhet 224 7.8.7 Ökad befogenhet för skyddsombuden 225 7.8.8 Information infor feriearbete 226 7.8.9 Fackligt vid studier och feriearbete medlemskap 226

Ungdomar och politik 227 8.1 Ungdomar och politik 227 8.1.1 Intresset för stort samhällsfrågor 227 8.2 Ungdomar och partipolitik 232 8.2.1 kritik

Ungdomars 235

8.2.2 Okad politisk aktivitet 237 8.3 Ungdomars valdeltagande 238 8.3.2 Den politiska informationen 241 8.3.3 Uppföljning av vallöften 242 8.3.4 Politikerförtroendet 242 8.4 Uppdrag i

kommunalpolitiken 243

8.4.1 Arbetet trögt 245 8.4.2 Avhopp 246 8.4.3 Ersättning för förlorad arbetsförtjänst 248 8.5 Lokala Ungdomsråd 249 8.5.1 i Ludvika Ungdomsråd 249 8.5.2 Ungdomsråd i Ljusdal 250 8.5.3 Ungdomsråd i Lysekil 25 1 8.5.4 Flera exempel 252 8.5.5 Några sammanfattande kommentarer 252 8.6 i

Förändringar valsystemet 254

8.6.1 Ungdomslistor 254 8.6.2 Personval 255 8.7 Våra och

bedömningar förslag 259

8.7.1 En ny generation i politiken 259 8.7.2 Politisk information i skolan 262 8.7.3 Lokala partipolitiska ungdomsprogram 263 8.7.4 Utbildning av förtroendevalda 263 8.7.5 för förlorad

Ersättning arbetsförtjänst 264

8.7.6 J ämnare av makten

fördelning 264

8.7.7 Uppdragskulturen inom partierna 265 8.7.8 Det politiska valsystemet 266 8.7.9 Personval

Förnyelse i kommun och stat Sammanfattning, bedömningar och förslag 269 9.1 Förnyelse i den kommunala och centrala organisationen for ungdomsfrågor 269 9.1.1 Kommunal omorganisation for ökat ungdoms inflytande 269 9.1.2 Snabba resultat 271 9.1.3 Decentralisera besluten 271 9.1.4 Kommunalt stöd till 275 föreningslivet 9.2 Samordna resurserna 277 9.2.1 Medel till utvecklingsverksamhet for 278 ungdomar 9.3 Våra bedömningar och 284 forslag 9.3.1 Förnyelse i kommunerna 284 9.3.2 Förnyelse på det centrala planet 290

10. Ungdom och makt 295 10.1 Den materiella och sociala for grunden delaktighet och inflytande 295 10.1.1 Arenorna förändras 297 10.1.2 Sambanden mellan maktens olika arenor 300 10.1.3 Den stora utmaningen 302 10.2 Bedömningar och förslag 303 10.2.1 Kultur, språk och delaktighet 303 10.2.2 i fritidsverksamheten Delaktighet 305 10.2.3 Från samråd till självstyre 310 10.2.4 Delaktighet i arbetslivet 317 10.2.5 Ungdomar och politik 329 10.2.6 Förnyelse i kommun och stat 337

11. Reservationer och särskilda 349 yttranden

Bilaga 1 357

Bilaga 2 363

Förkortningar

ABB Asea Brown Boveri ADB Automatisk databehandling BUD Regeringens barn- och ungdomsdelegation DAKS Föreningen för en demokratiserande och aktiverande skola DIR Direktiv D M Deutsche mark DN Dagens Nyheter DsU Departementsstencil, utbildning DUK Den unga kraften EG Europeiska Gemenskapen FACTU Facktidskrifternas tidningsutgivareforening GATT General Agreement on Tariffs and Trade J AMFO Delegationen for jämställdhetsforskning KDS Kristdemokratiska Samhällspartiet KOMREV Kommunalrevisionen LGR Läroplan for grundskolan LGY Läroplan for gymnasiet LO Landsorganisationen MBL Medbestämmandelagen MTV Music television OECD Organization for Economic and Cooperation Development RMI Reklam och Marknadsforingsinstitutet RSFH Riksförbundet Sveriges Fritids- och Hemgårdar/ Fritidsforum SACO Sveriges akademikers Centralorganisation SSR Sveriges socionomers-, personal och forvaltningstjänstemäns riksfdrbund SAF Svenska Arbetsgivarefdreningen SCB Statistiska Centralbyrån SFS Svensk författningssamling SIA Skolans inre arbete SIFO Svenska institutet för opinionsbildning SIL Statens institut for läromedel SKOP Skandinavisk Opinion AB SKTF Svenska kommunaltjänstemannaforbundet SOU Sveriges offentliga utredningar SR/PUB Sveriges Radios publik- och programforskning SUR Statens ungdomsråd

Swedish Direct Marketing Association SWEDMA so Skolöverstyrelsen TCO Tjänstemännens Centralorganisation

Ubu Utbildningsutskottet

UHA Universitet och högskoleämbetet ULF Utredning av levnadsnivåförhållanden V Vänsterpartiet VECTU Svenska veckopressens tidningsutgivarefdrening VF Sveriges Verkstadsfdrening

1.

INLEDNING

1.1 Delaktighet, inflytande och jämlikhet

Framtiden formas av dem som idag är unga. De blir lärare, bussförare, poliser, statsråd, företagare, generaldirektörer, sjukvårdsbiträden, industriarbetare och journalister. Detta betänkande handlar om dessa unga och deras vägar in i vuxenvärlden. Det handlar om vad dagens vuxna lämnar efter sig och hur ungdomar förbereds för att ta över samhället. Redan här, i betänkandets andra stycke, reses en grundläggande Vad frågeställning. menas med ”vuxen” och vad menas med Kanske kan man ”ungV’? säga att man är vuxen då man tar ansvar för sitt eget liv? I den meningen tvingas de föräldralösa barnen i Bombay tidigt att bli vuxna. Andra, ofta i rika länder, behöver kanske aldrig bli vuxna och ta anvar på samma sätt. En utgångspunkt i detta betänkande är att männiunga skor i grunden vill och kan ta ansvar. Frågan blir då på vilka villkor vuxna ger ungdomar rätten att ta ansvar och utöva inflytande. Egentligen finns det inget val. Vi har alla ansvaret för vår gemensamma framtid. Vi fattar beslut i livets alla skeden, som konsumenter, i allmänna val, i politiska partier, i fackliga sammanhang, i idrottsföreningar, i miljöorganisationer, som föräldrar etc. Alla fattar inte avgörande medvetna beslut men agerandet och valen formar framtiden. Att inte fatta beslut är också ett val. Hur än frågan formuleras kvarstår ett fullt enskilt och för framtiden ansvar, kollektivt, medvetet genom beslut eller omedvetet genom icke-beslut. Det individen och kollektivet gör mot kommande mot och generationer, miljön

allt annat påverkarframtidenAllt för många, både och

unga gamla, väljer att lämna över valet till andra. I samhällsdebatten hörs ofta röster som talar om att ungdomar inte längre bryr sig om frågor som rör inflytandeti politiken och på arbetsplatsen. Ord som apati, cynism och politikerförakt dyker ofta upp i diskussioner om och ungdomar politik.

14 Inledning

Detta betänkande handlar om hur och ungdomars delaktighet inflytande i samhället faktiskt ser ut och hur deras ska kunställning na stärkas. De unga kan och vill ta ansvar. De har insikter och perspektiv som vuxna många gånger saknar. De använder också sina möjligheter på olika områden. Det är en fråga om strategier för att alla ungdomar ska få utnyttja sina resurser, att få mer att säga till om. Det handlar om förberedelser inför att ta över det fulla ansvaret. För att kunna göra detta krävs olika typer av materiella resurser. Men det handlar inte bara om materiella resurser utan också om individens egen vilja att bli delaktig. Vem som får vara med där beslut fattas bestäms av den enskildes förutsättningar och hur samhällets beslutsstrukturer ser ut, hur maktens olika ansikten ser ut.

1.2 När är man

ung?

Det finns ingen entydig definition I på begreppet ”ung”. utredningsdirektiven sägs att ”ungdomstiden är en i livet då människor period utvecklas och formas intensivt. Då väljer man och och utbildning yrke får nya, egna intressen. Då testar man vuxenvärldens idéer och moraluppfattningar och skaffar sig egna åsikter. Då funderar man över hur samhället fungerar och över den roll och plats man har”. Direktisjälv vens definition stämmer på de flesta är om den inte ungdomar. Frågan också omfattar flertalet vuxna. Är det inte ett värde i att alla indisig vider, unga som gamla, ständigt får utvecklas som människor och ansvarskännande medborgare? Utredningsdirektivens definition bör därför kompletteras med av ytterligare preciseringar begreppet.

Synen på vem som betraktas som ung bestäms i allra högsta grad av villkoren i det omgivande samhället. Den som anses vara i Sveung rige är redan gammal i Bombay. Senare i kapitel 2, i reo- Ung världen, visas hur man i andra länder ser att vara Men det är inte bara på ung. den geografiska aspekten som är ändras också viktig. Uppfattningen över tiden. När Eyvind Johnsson i boken ”Nu var det 1914” berättar om Olof, 14 år, och hans arbete i vi en mäntimmerflottningen möter niska som snart är vuxen. Olof från skiljer sig dagens fjortonåringar genom att han redan deltar i vuxenvärldens arbetsliv. I detta avseende har dagens 14-åringar långt kvar till vuxenvärlden. Men i andra avseenden är de mer vuxna än Olof. Genom bl a den snabba mediautvecklingen har de fått ta del av den som kunskap tidigare varit förbehållen vuxenvärlden. De känner redan till de världssvälten, möter dagligen information om krig, och orättvisor. miljöförstöring Deras kunskaper har inga geografiska kan nå dem gränser. Nyheter från världens alla hörn i samma minut som de inträffar. Oron för sjukdomar och kärnvapen är en realitet ned i åldrarna. När det långt gäller kunskaper och insikter är dagens mer mer 14-åringar erfarna, vuxna än 1920-talets Olof.

SOU 1991.-12 Inledning 15

Perspektivet är också avgörande for om någon ska betraktas som ung eller gammal. I en 12-årings ögon är en 16-åring med en Honda 125:a i allra högsta grad vuxen, medan samma 16-åring for mormor fortfarande är ett barn. Denna korta begreppsdiskussion speglar svårigheterna att med entydiga begrepp fånga vad som menas med att vara ung. Vad som är ungt och vad som är gammalt beror på omständigheterna i tid och rum samt det valda perspektivet.

Utgångspunkter

Det är en mycket omfattande uppgift som specificerats i direktiven. Ungdomars villkor på 1990-talet ska behandlas och frågor som rör delaktighet och inflytande, dvs makt, ska vara i fokus. Det rör sig således om ett arbete som kunde göras lika omfattande som det som maktutredningenl hade att utföra. Ungdomsutredningens uppgift är att göra en sådan maktutredning där ungdomarnas särskilda problem och möjligheter sätts i fokus. Vi kommer fortsättningsvis att diskutera olika ungdomsgruppers resurser och makt i syfte att lägga en grund for forslag som stärker demokratin och ökar ungdomarnas möjlighet till delaktighet och inflytande inom olika samhällsområden. Vår utgångspunkt är ungdomars egna idéer och behov. En ny generation växer upp i ett annat samhälle än föräldrarna. Ett samhälle med andra problem och möjligheter, nya lösningar och nya frågor. Vi anlägger detta generationsperspektiv i betänkandet. Det handlar således mindre om specifika ungdomsfrågor och mer om att unga människor ofta for in nya frågor och synsätt i debatten. Miljöfrågan är ett sådant exempel. När miljöengagerade ungdomar växer upp kommer de troligen fortfarande att anse att miljöfrågor är viktiga. Det kan också uttryckas som att unga människor är känsliga riktningsgivare for framtiden. Det är knappast någon tillfällighet att begrepp som delaktighet och inflytande kommit att inta en central plats i ungdomsdebatten. I statens ungdomsråds utredning Ej till Salu? var en av de mer framträdande teserna att ungdomstiden i det moderna samhället kan liknas vid en slags väntetid, ett utdraget tomrum mellan barndom och vuxenliv. I detta tomrum skulle ungdomarna lätt falla offer for olika krafter i samhället. I Ej till salu utpekades framför allt den kommersiella kulturen som ett hot mot ungdomarna. Utredningen pekade också på att ett grundläggande problem är att ungdomar inte tilldelas uppgifter och inte tränas i att ta ansvar. Man satte därmed fokus på begreppet delaktighet eller snarare bristen på

1 SOU 1990:44 Demokrati och makti Sverige. Maktutredningens huvudrapport. 2 Statens ungdomsråd, Ej till salu, 1981.

16 Inledning

delaktighet i unga människors liv. Ej till salu fick en stor genomslagskraft och var föremål för omfattande diskussioner inom bl a föreningslivet och den kommunala fritidssektorn. Beskrivningen av ungdomsgenerationen som en marginaliserad och utanförstående grupp i samhället väckte givetvis farhågor.

Delaktighetstemat for ungdomar återkom också i flera andra utredningar och rapporter under samma tid, exempelvis inom regeringens barn- och ungdomsdelegation, statens kulturråd, for

sekretariatet

framtidsstudier, civildepartementets demokratiberedning och SO. Ej till salu har därför på många sätt kommit att 80-talets prägla diskussion om ungdom och inte minst när det gäller ungdomars roll i föreningslivet. I Uppväxtvillkor nr 3/85 formulerar Henriksson Benny begreppet delaktighet på följande sätt: Den som är delaktig är aktiv - hon/han handlar. Hon/han är inte objekt för andras handlande utan är själv ett aktivt subjekt. Att vara delaktig innebär att kunna kontrollera istället för att vara kontrollerad. Med delaktighet följer uppgifter, kunskaper och makt, men också ansvar, skyldigheter och plikter. Vidare kan delaktighet aldrig genomföras individuellt. Delaktigheten är en social och kollektiv handling.

Vi har inte funnit anledning att ompröva den definition av begreppet delaktighet som Benny Henriksson och Ej till salu-utredningen gett. Definitionen kan sammanfattas som rätten att vara få med, att ha uppgifter, att få och ta ansvar.

Även om vi inte till fullo delar Ej till salu-utredningens resonemang menar vi i likhet med den att ungdomar måste betraktas som en resurs i samhället. De måste få och ansvar i det samhälle de uppgifter växer upp i. Dvs de måste ges att vara i samhälmöjlighet delaktiga lets utveckling. Samarbetet mellan måste Det generationerna fungera. sker bäst genom att vuxna och barn/ungdomar samarbetar i vardagslivet. Ungdomen måste samtidigt ha tillgång till rum

egna där de

kan utveckla sina egna verksamheter.

Vi har under vårt arbete träffat olika i skilda samungdomsgrupper manhang runt om i landet. Bl a har vi haft hearings, träffat ungdomar på konferenser, besökt grupper av ungdomar, föreningar och skolor. Ungdomskommittén besitter också i sig själv en att kompetens genom den är den hittills yngsta kommitté som tillsatts av regeringen. Vi har vidare del av erfarenheter från med tagit utvecklingsarbete ungdomar, utredningar, forskning m m. De studier som använts bygger på enkäter och intervjuer med Betänkandet handlar ungdomar. om ungdomar från dvs 13-14 grundskolans högstadium, år upp till 24- 26 år. I de flesta statistiska studier klassificeras som indiungdomar vider mellan 16 och 24 år.

17 Inledning

Betänkandet skildrar svenska ungdomars situation under slutet av 1980-talet och fram till årsskiftet 1990-91. Vissa historiska tillbakablickar görs for att ge relief åt dagens förhållanden. I betänkandes sätts svenska ungdomars verklighet in i ett internationellt perspektiv. Genom den internationella utblicken blir det lättare att ge svenska ungdomars problem och möjligheter rimliga proportioner. En självklar utgångspunkt i betänkandet är att betrakta ungdomar som i alla avseenden fullvärdiga medborgare. Det ovan redovisade åldersintervallet är, ur vetenskaplig och social synvinkel, ett ganska trubbigt urvalsinstrument. Att använda enbart demografiska variabler, som t ex ålder, for att olika blir allt särskilja grupper idag mer problematiskt. Gruppen ungdomar är i många stycken inte mer homogen än gruppen norrlänningar eller bilåkare. Heterogeniteten visar sig i attityder och värderingar samt i till materiella resurtillgång ser. Ungdomar är individer med mycket olika och amförutsättningar bitioner. Det är därför många gånger större skillnader inom gruppen ungdomar än mellan ungdomar och äldre personer. Det finns många 15-16 åringar som har större och kunnande väsentligt mycket vilja att utöva makt på olika områden än vuxna. Det kan t o m vara så att unga, bl a genom kunskap om ny teknik och närhet till mångkulturella miljöer, har bättre att förstå möjligheter dagens samhälle.

FN-konventionen om barns- och ungdomars rättigheter Keshar i Indien, Fernando i Donna i USA Mocambique, och Martin i Sverige har en gemensam internationell Deras lag. rättigheter, och alla andra barns och ungdomars rättigheter, slogs fast den 20 november 1989 i en konvention som av FNs Enantogs generalforsamling. ligt denna konvention är barn lika med alla människor i världen under 18 år.

För ungdomskommittén är det att låta FNs konvention självklart om barns och ungdomars en av de rättigheter utgöra grundpelare som vi vill bygga ungdomars i denna uppväxtvillkor på. Utmaningen lag och i de olika artiklar som konventionen innehåller inte bara att går vifta bort. Det handlar inte om dom där borta längre utan i lika hög grad om vår egen syn på hur barn och ungdomari Sverige ska kunna tillerkännas sina rättigheter.

Flera av konventionens artiklar kommer också att ett eller ingå, på annat sätt, när vi senare i betänkandet olika for en ökad lägger forslag delaktighet för ungdomar på 90-talet.

Konventionen tog tio år att Till skillnad färdigställa. från FNs deklaration om barns rättigheter från 1959 är den bindande for de länder som ansluter sig. Barnkonventionen från att barn och utgår ungdomar är särskilt utsatta. De har rätt att äta få tid att leka och ha sig mätta, möjlighet att säga sin mening i hemmet och i samhället.

18 Inledning

En huvudprincip i konventionen är att barnets bästa ska prägla beslut på olika områden i samhället. Det kan gälla såväl läroplaner, stadsplaner, trafikplaner som framtidsplaner. Barnkonventionen är ur folkrättslig synvinkel det viktigaste som hänt världens barn och - kanske Den har utsikter ungdom någonsin. att bli lika betydande som FNs konvention om de mänskliga rättigheterna och därmed en måttstock för hur man ska bedöma olika regeringars sätt att behandla barn och ungdomar. Tillämpningen av konventionen ska bevakas av en ny FN -kommitté, en kommitté for barns rättigheter. Som ett av de länder som ratiñcerat barnkonventionen har Sverige en skyldighet att se till att konventionen också efterlevs inom landets gränser. Speciell uppmärksamhet bör därför riktas t ex mot fängsligt forvar av flyktingbarn i svenska häkten och andra övergrepp som fortfarande sker.

Avgränsningar

Ungdomar är således en heterogen grupp på samma sätt som vuxna. Bland ungdomar finns grupper som har specifika behov, t ex handikappade eller invandrare. Dessa utsatta grupper är dessutom i sig heterogena. Hörselskadades behov kan exempelvis stå i strid med allergikernas behov. Det är också himmelsvid skillnad att vara invandrarbarn född i USA med en eller två svenska föräldrar eller att komma direkt från flyktinglägren i Libanon. De här gruppernas situation tas inte särskilt upp i detta betänkande. Förslag som berör handikappade behandlas bl a i handikapputredningen (Dir 1988:03), som särskilt kommer att utreda behoven för människor med stora funktionshinder. Flera av förslagen förväntas få betydelse även for personer med mindre omfattande funktionshinder. Handikapputredningen ska också ge forslag till åtgärder i syfte att öka möjligheterna till självbestämmande, inflytande och delaktighet for människor med olika handikapp. Invandrarungdomarnas situation kommer att behandlas i ungdomskommitténs tredje betänkande, som beräknas komma under sommaren 1991. Framför allt kommer man att titta på om invandrar- och flyktingungdomar missgynnas i det svenska samhället, särskilt i fråga om utbildning, arbete, bostäder och sysselsättning. Det finns även andra grupper som av ett eller annat skäl är berättigade till särskilda insatser. Det är dock inte möjligt att inom ramen for detta betänkande beakta de särskilda behov som dessa grupper har. De frågor som behandlas är gemensamma för det stora flertalet ungdomar.

19 Inledning

Ungdomar kan vara delaktiga i och ha inflytande över olika delar av sin tillvaro. Det handlar tidigt om hemmet och Har man en familjen. stark och trygg familj som bryr sig om och har resurser att ställa upp med omsorg och materiella resurser får man också med i sig bagaget en inträdesbiljett till de maktens arenor som här diskuteras. Familjen och hemmiljön är avgörande för att över huvud möjligheten taget få tillträde till olika arenor och sedan ha resurser för att utöva inflytande när man väl är där. Frågor som rör familjen behandlas olika på flera håll inom forskningen, i och i andra utredningar många sammanhang. Analyser och förslag som rör familjen redovisas därför inte i detta betänkande. När frågor som rör familjen och hemmet tas i den upp fortsatta framställningen är det endast som och bakgrund förklaring till varför ungdomar har eller inte har inom olika inflytande samhällsområden.

Det är inte heller att inom ramen för möjligt betänkandet ta upp frågor som rör unga människors bostad även om detta är en viktig ungdomsfråga. Tillgången till en bostad hör till de grundläggande kraven för att uppleva delaktighet. Bostadsbristen är i dessutom dag ett akut problem för Motiven många ungdomar. för att inte behandla boendet är desamma som när det hemmet och gäller familjen, dvs frågan tas upp i andra sammanhang.

Ungdomskommittén har, tillsammans med barn- och ungdomsdelegationen och initierat en studie socialstyrelsen, om ungdomars sexualitet och könsroller. En till detta är att viktig anledning vi tror att större kunskap om sexualitet och könsroller bättre kan hjälpa oss att förstå relationerna mellan och inom olika och grupper delkulturer i samhället. Det gäller exempelvis konflikter mellan

invandrarungdo-

mar och svenska ungdomar. Studien tar också homosexuella upp ungdomars och

handikappade ungdomars sexualitet. Studien, som genom-

förs av Institutet för Sociala beräknas Studier, vara slutförd våren 1992. I avvaktan på denna studie vi i detta går betänkande inte in djupare i dessa frågor.

Föreliggande betänkande behandlar ungdomars situation och deras makt på olika arenor utanför hemmets domäner. Det handlar då i första hand om fritiden. Hur ser fritid ungdomars ut? Finns det utrymme för delaktighet och inflytande på ungdomsgården eller i föreningen? Eller består fritiden av att utanför hänga kiosken?

Ett annat område är skolan. De flesta unga tillbringar huvuddelen av den vakna tiden i skolan. Har alla samma Var möjligheter? dras gränserna, såväl ideologiska som för ett reellt materiella, inflytande?

Det tredje området där unga människor deltar och som blir allt viktigare ju äldre blir är arbetsplatsen. Har

man unga människor me-

ningsfulla arbeten? Ar man med i facket? Vilket har inflytande man på jobbet? Kan och får han eller hon ta ansvar? Har klass och kön

SOU 1991:1: 20 Inledning

för och inflytandet i arbetet? någon betydelse delaktigheten

Tillsammans bildar skolan och arbetet de vardagliga arefritiden, nor där människor lever sina liv. De som de flesta upplever som unga nära rörande arbete, skola och fritid, påverkas också i hög grad frågor, som sätter de institutionella ramarna och på av det politiska livet, upp andra sätt utvecklingen inom område. Det blir många påverkar resp därför en central att i betänkandet beskriva på vilket sätt uppgift deltar de politiska arenorna och hur de formar politiken, ungdomar på nationell och kommunal nivå. på

1.5 Arenorna förändras

Som redan nämnts och makt av förpåverkas synen på ungdomar i samhället. Flera av de arenor som nämnts ovan genomgår ändringar omfattande De mest påtagliga förändringarna sker inom förändringar. skolan och även om fritiden också omdanas. arbetslivet, politiken

Under de senaste decennierna har en omvälvande internationaliav arbetslivet rum. Handel mellan länder har ökat snabbt sering ägt och blir allt mer beroende av utlandet för sin försäljning. företagen Men har också tagit sig uttryck i en företagens internationalisering dramatisk av investeringarna över gränserna. För mycket ökning del har detta inneburit att antalet anställda i svenskägda Sveriges utomlands ökat från ca 150 000 år 1960 till ca 1/2 miljon 1990, företag - till som industrisysselsättningen i Sverige minskat något samtidigt ca 850 000 på kapitalmarknaden och en ökad personer. Avregleringar arbetsmarknaden har lett till att den svenska ekonomin rörlighet på i stort sett alla områden nu är direkt beroende av förhållandena i på omvärlden. att utforma ”svenska modeller” Sveriges möjligheter egna har därför minskat dramatiskt under senare år.

Parallellt med denna internationalisering av ekonomin har förutfor radikalt förändrats. Möjligheterna för exsättningarna politiken inom den offentliga sektorn är begränsade. Allmänhetens inpansion till den offentliga sektorn har också förändrats. Man ställer ställning högre krav på service och effektivitet än tidigare. Sammantaget idag innebär detta att den verksamheten i fortsättningen måste offentliga effektiviseras och förändras.

En trend, när statens utgifter inte får öka och kraven på tydlig effektiv verksamhet är att allt mer av den offentliga verksamskärps, heten decentraliseras. Primärkommunen får ta över fler och fler beslut och verksamheter från den centrala, statliga nivån. Man kan således konstatera att det sker en förändring i två riktningar. Dels blir och besluten mer globala i takt med det ökade internafrågorna tionella ekonomiska beroendet där storföretagen, EG och andra internationella fattar fler och fler beslut som direkt påverkar förhålorgan

Inledning 21

landena i Sverige. Dels flyttas makten inom landet från central till lokal nivå.

I Sverige har maktutredningen konstaterat att denna utveckling också sker simultant med en utveckling bort från en demokrati baserad på ett kollektivt beslutsfattande, där det socialdemokratiska partiet, det centrala facket, arbetsgivareföreningen, kooperationen och den centrala byråkratin hade stor makt, till ett mer individualiserat beslutsfattande, där makten sprids på många olika grupper och framför allt förs ned på ett mer individuellt I detta samhälle plan. ”nya” ersätts de centralt placerade samhällsplanerarnas ritbord med decentraliserade och svåröverskådliga beslutsmönster.

Maktutredningen får stöd for sina slutsatser i olika opinions-undersökningar, bl a SIFOs monitor- och Dessa visar väljarundersökningar. att värderingarna har forskjutits från ett där kol- 1960-tal, stabilitet, lektivt beslutsfattande, industri- och teknikvänlighet, partipolitik, fackligt arbete, solidaritet, jämlikhet och den svenska modellen var nyckelord till ett 1990-tal, där flexibilitet, mångfald, individualism, postindustrialism, aktionsgrupper, miljö, integritet, självutveckling och globala perspektiv dominerar bilden. Dessa som beförändringar, handlas mer utförligt i det följande, har en stor för hur betydelse ungdomars resurser och makt ska betraktas i samhälle. dagens De uppfattningar som speglas i detta betänkande och de som presenforslag teras ska ses mot bakgrund av de samhällsförändgenomgripande ringar som skett under de senaste åren.

1.6 Maktens olika ansikten

Demokrati, delaktighet och inflytande har att göra med makt. Den som får delta och har har makt att inflytande påverka utvecklingen. Den som väljer att ställa utanför har låtit andra ta makten. sig

22 Inledning SOU 1991:11

I den svenska maktutredningen har makten givits tre ansikten. Det första ansiktet är den synliga makten. Om vi tar exempel från de arenor som vi diskuterat ovan kan det på arbetsplatsen innebära att delta i det fackliga arbetet och på fritiden att vara med i föreningens eller skolans styrelse. I det politiska livet är deltagande i val och i andra politiska beslut en sida av maktens synliga första ansikte. Det andra ansiktet handlar om att få formulera frågor, att bestämma vad som ska tas upp till diskussion, dvs att formulera dagordningen. På arbetsplatsen har arbetsgivaren ofta förmågan och rätten att bestämma vad som får bli frågor. Arbetsgivaren har ett reellt tolkningsföreträde. Företagsledningen bestämmer ofta när man ska förhandla och om vad, även om medbestämmandelagen formellt ger arbetstagarna rätt att föra upp frågor på dagordningen. Bakom dessa synliga frågor och beslut döljer sig processer som påverkar i den ena eller den andra riktningen utan att någon för upp dessa till diskussion - av dem. I det livet är det olika faktorer gör frågor politiska många som samverkar så att något blir en stor fråga. I skolans elevråd diskuteras skolresor när kvaliteten i utbildningen och elevernas motivation länge varit den viktigaste frågan. Vem har ”tolkningsföreträdd” och vem bestämmer vad som ska stå på dagordningen? Maktens andra ansikte visar sig när frågorna ställs. Det tredje ansiktet är dolt bakom de båda första. Det handlar inte om den formella maktens inte heller om och utövande, förmågan rätten att ställa frågorna utan om de bakomliggande processerna som formar vårt medvetande, vår verklighetsbild. Vem äger förmågan att forma ungdomars medvetande? Det handlar om de grundläggande värderingar som ges i skolan, på fritiden, på arbetet och i hemmet. Det handlar om hur man som konsument påverkas att tillägna sig en livsstil. De unga utgör en stor marknad. De måste därför, utifrån affärsmännens perspektiv, fås att uppfatta tillvaron så att de köper

varor och tjänster. En del av medvetandet formas på marknaderna i

rollen som konsument. tv-reklam, film, video, musik samverkar i syfte att skapa goda konsumenter. Men det finns också helt andra krafter. Unga människor smälter samman sina intryck till nya uppfattningar som präglas av global information, datorernas fantastiska kapacitet, multi-kulturella erfarenheter, bilder, musik i sagolika kombinationer. En helt ny värld växer fram ur det gamla. Dessa nya världsbilder drivs av teknikens enorma landvinningar och samhällets strukturella förändringar. Vem kunde för trettio år sedan föreställa sig svenska 17-åringar med Hi-Fi anläggning i bakfickan, ryggsäck och skateboard på väg ut i Europa på månadslånga nöjesresor. Eller ungdomar som regelbundet ringer Linjeflygs automatiska telesvar för att kolla beläggningen på lågprisflyget, färdiga att med kort varsel flyga vart som helst i Sverige. Hur

Inledning 23

påverkar dessa nya upplevelser och möjligheter medvetandet? Vem har makten att forma medvetandet och därmed grunden till den makt som dagens ungdomar snart utövar då de träder in som vuxna på alla

livets arenor? Dolt bakom allt detta som formar medvetandet, maktens

urkälla, syns maktens tredje ansikte.

1.7 Det egna rummet

Den föregående diskussionen, om maktens tredje ansikte, reser en viktig fråga om ungdomars egna rum. Var kan ungdomar självständigt forma sina uppfattningar och agera fritt utan inblandning från vuxna? I mångt och mycket påverkas unga människor av de bilder och uppfattningar som förmedlas från skolan, fritidsaktiviteten, arbetet och inte minst den egna familjen. Det sker på alla områden genom en systematisk socialisering, där vuxenvärldens uppfattningar successivt fors över till de unga. För dagens unga är livet ofta inrutat familj, skola, fritidsgård, föreningar och arbete. Utrymmet för helt egna, icke planerade aktiviteter, tycks ofta vara begränsat. I detta betänkande identifieras materiella resurser i form av pengar, ett gott boende samt immateriella resurser som utbildning och ett starkt socialt nätverk som de viktigaste förutsättningarna för att få tillträde till maktens arenor. Det är bra att ha resuser. Samtidigt bör man dock notera att resurser i form av utbildning och ett starkt socialt nät också kan skapa hinder och beroenden. Unga människor som saknar resurser och starka sociala nät har å andra sidan en i någon mening större frihet. Men en frihet som inte är mycket att ha. En frihet som Janis J oplin i ”Me and Bobby McGee” karaktäriserar som ”freedom is just another word for nothing left to lose”. En frihet utan bindningar och resurser är ingenting att förlora. Det gäller därför att på olika sätt få till stånd en kombination av resurser som skapar beroenden och individuell frihet. De förslag som presenteras senare i betänkandet ses mot bakgrund av denna avvägning mellan de behov individen har av resurser och det omistliga behovet av frihet från insyn och påverkan. Den kanske svåraste balansgången i varje samhälle är att skapa en balans mellan resurser som ger färdigheter men inte hämmar och frihet som inte ger rotlöshet och tomhet. I ungdomars ”egna rum” möter resurser/kunnandet att göra något

rätten/ friheten att utan inblandning få göra detta. Det kan också

innebära att inte göra någonting, rätten att få vara i fred. I detta rum uppstår det skapande ögonblicket som driver utvecklingen vidare. Det är av avgörande betydelse att detta egna rum förblir fritt från styrande inblandning. Vuxna makthavare måste acceptera att de slutsatser som dras och de uppfattningar som formas i dessa ungdomars egna

24 Inledning

rum alltid är i med vad som ansetts vara sant och

inte linje tidigare

rätt. Ar det inte i dessa egna rum som lösningarna på vår tids existentiella problem kommer att formuleras? De unga tror sällan att dagens makthavare har förmåga att lösa nord/syd-problemet, miljökrisen och råda bot på det utbredda främlingskapet i samhället. En utgångspunkt i betänkandet är att det egna rummet har en stor betydelse därför att det är där, i det skapande ögonblicket, som dagens ungdomar formar framtiden.

1.8 J ämlikhet och biljetten

till arenor för makt

Alla får inte vara med på de olika arenorna. En grundläggande förutsättning för att få vara med är att ha tillgång till olika typer av resurser. Det handlar om att ha pengar, ett bra boende, gå i ”rätt” skola och att tillhöra ”rätt” grupp. Det är inte alla som har ”en biljett” till de arenor som vi beskrivit ovan. I ett internationellt perspektiv blir det uppenbart att 100-tals miljoner svältande ungdomar står utanför alla de arenor där inflytande kan ges. Men även inom Sverige är resurserna ojämt fördelade. Det blir därför viktigt att på flera områden och för olika grupper diskutera hur biljetterna till de olika arenorna är fördelade. Att vara jämlika är att ha lika stora möjligheter att utöva makt. Det första kriteriet är att få delta. Man måste ha en till de arenor biljett där makt kan utövas. Den som har ett ”gott” hem, går i en bra skola, deltar i utvecklande fritidsaktiviteter och har ett stimulerande arbete får automatiskt en biljett till arenor där makt kan utövas. När vi

de

behandlar frågan om jämlikhet kommer vi därför att diskutera olika gruppers materiella och sociala förutsättningar. Det står klart att vissa har bättre förutsättningar än andra. J ämlikhet har också att göra med det faktiska deltagandet och inflytandet. Vi kommer därför att diskutera olika gruppers faktiska deltagande i maktens synliga första dimension. Röstar ungdomar, deltar man på politiska och fackliga möten, har man möjlighet att påverka fritiden och skolan genom att vara med i olika beslutsorgan? Vi komockså att diskutera olika att ställa

mer gruppers möjligheter frågor.

Ar det bara en viss elit som är med när agendan fastställs? Slutligen tas frågan om ungdomars roll för att forma egna och

and-

ras medvetande upp till diskussion på olika ställen i betänkandet. Ar dagens ungdomar i större utsträckning än tidigare passiva mottagare av kommersiella och politiska intressens medvetna ambitioner att forma människors medvetande eller är det dagens unga som formar framtidens världsbild?

Inledning 25

Disposition

I betänkandet ses ungdomars demokrati och inflytande fyra olika på arenor (politiken, skolan, fritiden och arbetet) och ur tre olika perspektiv, maktens tre ansikten. De kartläggande kapitlen 2 och 3 kommer dessutom att diskutera dessa frågor med utgångspunkt i olika ungdomsgrupper. Avsikten med detta är att genom en diskussion om de olika förutsättningarna som råder inom dessa grupper ge ett underlag till de förslag som presenteras i betänkandets olika delar och i slutkapitlet. Grupperna kommer att formas så att de svarar på frågor kring ”orättvisor” i materiella och sociala förutsättningar till (biljetter arenorna) och i det faktiska deltagandet i beslutsprocessen på de olika arenorna. En första grupp som vi kan urskilja i statistiken och som blir viktig att diskutera är kvinnor och män. Här förekommer avgörande skillnader. På många arenor har kvinnor svårt att göra sig gällande, även om det på senare år tycks som om de arenorna politiska öppnats på allvar just för kvinnor. Det är t ex unga kvinnor som har det högsta Valdeltagandet.

Den sociala bakgrunden, att tillhöra rätt grupp, stor roll för spelar frågor som rör makt. Vi ska i kapitel 3 diskutera skillnader mellan ungdomar från tjdnstemannahem respektive arbetarhem. Vi ska också i ett särskilt avsnitt urskilja den blivande eliten och diskutera hur dessa skiljer sig från dem som inte räknas in i En av utelitgruppen. gångspunkterna för betänkandet är att diskutera hur ungdomar förbereds för att ta över. Det blir därför att ta upp skillnader i utviktigt bildning som en viktig faktor när skillnader i deltagande och inflytande redovisas. Dessutom berörs ev skillnaderi och delförutsättningar tagande bland ungdomar i stad respektive på landsbygden. Betänkandet består av tio olika kapitel. Medan kapitel 1 redovisar utgångspunkterna, diskuterar kapitlen 2 och 3 ungdomarnas villkor i ett övergripande och faktaorienterat perspektiv. 4 till 9 be- Kapitlen handlar de olika arenorna mer i och ett detalj på förslagsorienterat sätt. Slutligen sammanfattas förslagen i kapitel 10.

Kapitel 1 redovisar utgångspunkterna för vilket bl a inbetänkandet, nefattar en diskussion om hur valt att betrakta ungdomskommittén inflytande/makt.

Kapitel 2 berör ungdomarnas villkor i ett internationellt perspektiv. Här fortsätter diskussionen enligt de banor som i angivits utgångspunkterna ovan.

Kapitel 3 beskriver de svenska ungdomarnas materiella och sociala villkor samt deras faktiska i det som deltagande maktspel försiggår på de fyra olika arenorna och i de tre olika dimensionerna av makt. Här läggs en grund för de mer detaljerade och som analyserna förslagen presenteras i de följande kapitlen.

26 Inledning

Kapitel 4 samlar frågor som rör ungdomars kultur, existensiella frågor och språk i vid mening. Kapitlet avslutas med förslag. Kapitel 5 behandlar ungdomars fritid. Kapitlet innehåller en diskussion om föreningslivet, fritidsgården och andra områden där ungdomar ges möjligheter till deltagande och inflytande samt avslutas med förslag. 6 samlar frågor som rör inflytandet i skolan. Kapitlet avslutas Kapitel med förslag. Kapitel 7 behandlar ungdomars villkor i arbetslivet. Kapitlet avslutas med förslag. Kapitel 8 diskuterar ungdomars deltagande och inflytande i politiken. Kapitlet avslutas med förslag. Kapitel 9 diskuterar de förändringar som krävs på det lokala och centrala planet för att öka ungdomars möjlighet till inflytande och ge dem en bra och positiv uppväxt. Kapitlet avslutas med förslag. Kapitel 10 sammanfattar förslagen och bedömningarna. En återknytning görs till utgångspunkterna i de inledande kapitlen.

2.

UNG I VÄRLDEN

2.1 Inledning

Syftet med föreliggande kapitel är att redovisa ett internationellt perspektiv på frågor som rör ungdomars delaktighet och inflytande. I det första avsnittet behandlas svenska ungdomars materiella och sociala villkor i ett internationellt perspektiv. I det andra avsnittet foljer en redovisning av hur ungdomar i Sverige och andra länder faktiskt upplever delaktighet och inflytande. I det tredje och avslutande avsnittet sammanfattas kapitlet.

2.1.1 Utgångspunkter

Vid internationella jämförelser måste hänsyn tas till att varje land har specifika ekonomiska, sociala och kulturella förutsättningar. En grundläggande skillnad, som är särskilt relevant i denna rapport om ungdomars delaktighet och inflytande, är hur begreppet demokrati betraktas. - I rapporten jämförs Sverige med en kollektiv demokratitradition - med länder som USA och Italien vilka har en mer individualistisk tradition. Det är inte möjligt att inom ramen for en översiktlig internationell jämförelse annat än marginellt diskutera de ovan nämnda och andra djupgående orsaker till de skillnader som existerar mellan länder. Att vara delaktig och att utöva inflytande är enligt den definition som redovisats i föregående kapitel att utöva makt. På vilka områden och på vilka sätt är dagens ungdomar och hur ”mäktiga” skiljer sig möjligheten att utöva makt mellan olika länder?

2.1.2 Västvärlden i fokus Det händer mycket i andra delar av världen som är av stort intresse vid en diskussion om ungdomars delaktighet och

inflytandenUngdo-

mar har varit en stor kraft i den framväxande demokratin i Osteuro-

28 Ungi världen

pa under det senaste året. Både i det gamla Östtyskland och i Tjecko-

slovakien utgjorde de unga en viktig faktor for förändringen. 1991 tog Sovjetiska armén litauiska ungdomars liv när de kämpade for ett demokratiskt och fritt Baltikum. Studenternas uppror i Beijing våren 1989, som slutade med massakern på Himmelska Fridens Torg, är ett annat exempel. Ungdomarnas kamp mot apartheid i Sydafrika är ännu ett exempel på ett mycket starkt ungdomsengagemang. De ungas roll i den Iranska revolutionen 1979, den bittra kamp som har pågått i nära fyra år i de av Israel ockuperade territorierna är ytterligare exempel. Listan kan göras lång. Ungdomarnas kamp for delaktighet och inflytande i dessa länder är skild från de problem och möjligheter som möter de unga i västvärlden. Den brist på resurser och inflytande som barnen och ungdomarna i den svältande tredje världen möter får inte heller glömmas bort. I industrivärlden diskuteras ungdomars inflytande och delaktighet samtidigt som svält och förtryck utgör många ungdomars vardag i Afrikas och Asiens u-länder. Dessa globalt ojämnt fördelade resurser bör ses som en viktig och forsta utgångspunkt i ett kapitel som sätter svenska ungdomars delaktighet och inflytande i ett internationellt perspektiv. Skillnaden mellan dem som har goda resurser och dem som inte har det är fortfarande mycket stor och ojämlikheten tar även nya former. I västvärlden är fattigdomen inte i forsta hand materiell utan social, kulturell och därmed mer svårgripbar. Det kan vara känslan av att vara maktlös och utanför. Att inte behövas!

2.2 Materiella och sociala villkor

I ett internationellt särskilt vid en nord perspektiv, jämförelse syd, har ungdomar det mycket bra i Sverige. Trots detta finns det emellertid ungdomar som har det svårt i det svenska samhället; arbetslöshet, bristande utbildning och en känsla av maktlöshet är en realitet for många ungdomar. Dessutom är de ekonomiska skillnaderna mellan olika ungdomsgrupper i Sverige stora. I nästa kapitel behandlas detta mer ingående. Men faktum kvarstår. Hel- och deltidsanställda ungdomar mellan 16 och 24 år har en genomsnittslön på över 110 000 kronor per år, en lönenivå som ungdomar i de flesta andra länder knappast ens kan drömma om. Dagens svenska ungdomar har bättre villkor än sina foräldrar och tidigare generationer. Idag är startpunkten i livet helt enkelt en annan. Ett aktivt deltagande på olika arenor for inflytande förutsätter ”materiella och sociala resurser”. I detta avsnitt betraktas ekonomis-

Ung i världen 29

ka resurser, arbete, bostad och utbildning som bärare av förutsättningar för att kunna vara med där makt utövas.

2.2.1 Levnads- och boendestandard De materiella krav som ungdomar har idag är högre och väsentligt annorlunda än de krav som tidigare generationer hade, och milsvitt långt ifrån den situation som människori fattiga länder upplever. Bland hushåll i Sverige där hushållsforsörjaren är mellan 18 och 24 år har 73% bil (eller tillgång till bil), 95% har television, 92% har tvättmaskin (eller tillgång till en). I motsvarande åldersgrupp (18-24 år) i Västtyskland har 58% bil (eller tillgång till bil), 70% television och 43% tvättmaskin (eller tillgång till en) och i Storbritannien har 51% bil (eller tillgång till bil), 86% television och 72% tvättmaskin (eller tillgång till en). När det gäller andra dyra kapitalvaror är skillnaderna ännu större. Ett exempel är diskmaskiner. Av de hushåll där hushållsförsörjaren är mellan 18 och 24 år har 28% diskmaskin i Sverige. I Frankrike har 9% diskmaskin av de hushåll där hushållsforsöijaren är under 30 år. För Holland är siffran 3% och Spanien 1%. Boendestandarden uppvisar också stora skillnader mellan rika länder. Det genomsnittliga antalet personer per rum i bostäder (exklusive fritidsbostäder) är for hela OECD-området mindre än 1, vilket betyder att i genomsnitt har alla ett rum for sig själva. Siffran for Sverige är 0,6, vilket är lite sämre än U-SA (0,5), men bättre än Italien, Japan och Frankrike (0,8). Andelen hushållsförsörjare under 25 år som bor tillsammans med mer än en person per rum 3% i

är_

Västtyskland, 2% i Storbritannien, 16% i Frankrike och 24% i Osterrike.1

2.2.2 Arbete och arbetslöshet En av de viktigaste faktorer som gör att situationen for en ung person i Sverige är helt olik den vardag som unga människor i nästan alla andra industrialiserade länder upplever, är rädslan att bli arbetslös. I Sverige är den öppna arbetslösheten väldigt låg. Under slutet av 1980-talet hade därför nästan alla ungdomar ett arbete. De senaste åren har den svenska arbetslösheten for alla åldersgrupper legat på ca 1,5 procent. Tyvärr ökar denna siffra nu. Vissa grupper är också mer utsatta, t ex unga ensamstående kvinnor och invandrare löper större risk att hamna i arbetsmarknadens utkant. Arbetsmarknadssituationen utomlands är en helt annan och sysselsättningsfrågan dominerar den politiska och ekonomiska debatten. Arbetslösheten låg i november 1990 på 8,9% i Frankrike, 5,8% i Stor-

1 OECD, 1986

30 Ung i uärlden

britannien, 7,2% i Västtyskland, 10,4% i Italien, 15,7% i Spanien och

5,6% i USA. Ungdomsarbetslösheten 1970 - 1987 Andel av den totala arbetskraften mellan 15 och 24, exkl militär personal 1970 1973 1976 1979 1983 1987 1987 Män Kvinnor

1988 Källa: OECD, 1990

Arbetslösheten drabbar ungdomarna hårt i många i-länder; de saknar erfarenhet och har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden. Ur arbetsgivarens perspektiv kostar ungdomarna mer än de producerar. Under 1970-talet drabbade arbetslösheten till stor del endast de ungdomar som saknade de färdigheter eller attityder som behövs for att hitta och behålla ett arbete - som lämnade skolan ungdomar tidigt och/eller kom från ekonomiskt och socialt svaga hem. Efter den ekonomiska krisen 1974-75 förändrades situationen och arbetslösheten blev ett hot for allt fler unga människor. Situationen förvärrades av demografiska faktorer: stora barnkullar från 1950- och 1960-talet strömmade in på en redan vikande arbetsmarknad. Detta ledde till en mer permanent ungdomsarbetslöshet. Till de traditionellt svaga ungdomsgrupperna på arbetsmarknaden lades nu andra som tidigare haft lätt att få arbete. Under senare delen av 1980-talet har arbetslösheten bland missgynnade ungdomar blivit högre och mer långvarig, samtidigt som även ungdomar med bättre utbildning har drabbats av arbetslöshet. Skälet till detta är att fler unga än tidigare slåss om färre jobb. OECD har i en rapport identifierat tre orsaker till ungdomsarbetslöshet: svag ekonomisk tillväxt, demografin (stora ungdomskullar som träder in på en redan pressad arbetsmarknad) samt strukturella för-

Ung i världen 31

hållanden (segmentering både av utbud och efterfrågan av arbetskraft, vilket är till nackdel for de unga på marknaden).2 Bl a utifrån denna rapport kan man dra tre slutsatser beträffande ungdomsarbetslöshet framöver: El Problemen för ungdomar med svag social förankring och/eller invandrarbakgrund kvarstår. EI Bilden av en strukturell obalans blir allt tydligare. Den nuvarande utbildningen är otillräcklig och inte anpassad for att förbereda ungdomarna för dagens arbetsmarknad. Cl Ungdomsarbetslöshet är en del av de gemensamma ekonomiska problemen i industriländerna.

2.2.3 Utbildning

I de flesta länder går ungdomari obligatoriska skolan tills de har fyllt 16 eller 18 år. En majoritet av ungdomarna fortsätter emellertid efter den obligatoriska utbildningen. I EG-länderna, till exempel, fortsätter 56 procent av ungdomarna minst ett år utöver den obligatoriska skoltiden; 18 procent fortsätter mer än fyra år. Detta tyder pâ att vissa ungdomar inte skaffar sig en utbildning bara för att det är obligatoriskt. Man studerar för att få de “stämplari sitt pass” som man behöver senare i 1ivet.3 I en internationellt jämförande undersökning frågade man ungdomar i ett antal länder vad skolan tillfört dem. Svaren tyder på att skolundervisning betraktas som ett medel för att nå andra mål.

Vad anser du att skolan har tillfört dig? Välj flera alternativ. Sverige Japan USA 1977 1988 1 977 1 988 1977 1988

Utveckling av individuella

Källa: Japan Ministry of Labour, 1989

2 New policies for the young, OECD, 1985 3 EG-Kommissionen, 1989

f

i

32 Ungi världen sou 1991.-1.

I samma undersökning frågade man ungdomar vilka faktorer de anser bidrar till ett framgångsrikt liv. Inte i något av länderna ansågs utbildningen vara den viktigaste faktorn. I Japan betraktades indivi- , duell kompetens, flit och tur som viktigast. I USA ansågs utbildningen vara viktig, men inte lika viktig som personliga ansträngi ningar. I Frankrike ansågs familjebakgrund och social klass som viktigare än utbildning. Svenska ungdomar, slutligen, angav familjebakgrund och social klass (7%), individuell kompetens (67%), indivil l duellt arbete och flit (67%), god utbildning (44%), tur/otur (11%) som l de faktorer som bidrar till ett framgångsrikt 1iv.4 l l roll i samhället ökar i takt med den I Kunskapens teknologiska och sociala utvecklingen. Skolan lär fortfarande ut att “kunskap är makt”. Men från vissa håll hävdas att denna devis inte gäller i samma utsträckning som tidigare och att tilltron till dagens skolsystem minskar. Utbildning behöver inte vara den enda nyckeln till social framgång och ekonomiskt oberoende. I många länder ser man i näringslivet exempel på framgångsrika personer med begränsad utbildning. Många gånger upplever också ungdomarna att utbildningssystemet inte ger svar på de frågor som unga människor tycker är viktiga. USA är kanske det land där utbildningsfrågan har debatterats mest under 1980-talet. En utredning, National Commission on Excellence in Education, varnade for en oroväckande utveckling. I rapporten ”En nation i riskzonen” står bl a att USA ”har utövat en omedveten, ensidig utbildningsmässig nedrustning.”

2.2.4 Jämställdhet? I en analys av ungdomars möjlighet att komma till tals bör frågan om jämställdhet mellan könen beröras. Är det så att tillträdet till områden där inflytande kan utövas är mer begränsat for unga kvinnor? När det gäller jämställdhet mellan män och kvinnor lever de unga i olika länder till stor del kvar i de rådande traditionerna. Dessa kulturella skillnader måste beaktas vid internationella jämförelser. 27% av tyska ungdomar nämner unga kvinnor som exempel en på grupp som diskrimineras när det gäller utbildning, arbetsliv, m m. Motsvarande uppgift är 31% i Grekland, 26% i Portugal, 17% i Storbritannien, 16% i Frankrike mot endast 8% i Holland. För hela EG är siffran 19%. De grupper som anses vara mest diskriminerade är handikappade (55% av unga européer mellan 15 och 24 år nämner dem), färgade (47%), arbetslösa (34%) och barn med invandrarbakgrund (32%).5

4 Japan Ministry of Labour, 1989 5 1989 EG-Kommissionen,

33 Ung i världen

Dessa siffror anger hur ungdomar upplever jämställdhetsproblemen och verkligheten stöder att kvinnor drabbas uppfattningen unga hårdare än unga män av t ex arbetslöshet. 1987 var arbetslöshetssiffran

för unga män i Frankrike 18% och 27% för unga kvinnor?

2.2.5 Internationellt

utbyte

Till de ovan redovisade resurserna kan internationella erfarenheter

läggas. De ungdomar som haft möjligheter att resa och skaffa ett sig internationellt kontaktnät och en säkerhet när det gäller att göra sig förstådd på främmande språk, får ett framför andra försteg ungdomar.

Ett ökat resande ses som karaktäristiskt för i de utveckungdomar lade europeiska länderna. Studier visar emellertid stora skillnader på mellan länderna vad gäller utlandsresor. Tre - lika grupper ungefär stora - kan identifieras inom EG. En har varit tredjedel aldrig utomlands, en tredjedel har varit utomlands mindre än sammanlagt tre månader, och en tredjedel har en total utlandsvistelse mer än tre på månader.

Skillnaderna mellan de olika EG-länderna är stora. i Ungdomarna medelhavsländerna (Grekland, Spanien, tillhör i stor Portugal) utsträckning den första tredjedelen, medan de mindre nordeuropeiska länderna tillhör de mest beresta.

Språkkunskaperna spelar en mycket viktig roll. Av dem som

aldrig varit utomlands talar hela 60 procent endast det egna modersmålet.

En jämförande internationell

ungdomsundersökning visar att sven-

skarna inte alls är främmande för att vistas och bo i ett annat land under något år. Och andelen som kan tänka att sig bo utomlands har stigit de senaste åren. De som är mest tveksamma till en utlängre landsvistelse är amerikanska och ungdomar västtyskar. 28% av unga amerikaner säger inte bo utomlands. sig vilja Motsvarande uppgift för Sverige är 6%, Japan 14% och 11%, Storbritannien Frankrike 16%.7

2.2.6 Den goda miljön

Tillgången till en ren miljö är en av de

viktigaste förutsättningarna

för att ungdomar ska kunna vara med där makt utövas. Miljön är avgörande för ungdomars levnadsvillkor och hälsa.

Hoten mot världens är Risk

miljö många. för klimatförändringar på

grund av ökande koldioxidhalt. och

Mark-, skog- jordförstöring p g a

kemikalier och felaktigt brukande. och

Försurning havsföroreningar

p g a svaveldioxid-, klor- och tungmetallutsläpp.

6 OECD, 1989 Japan Ministry of Labour, 1989

SOU 1991:11 34 Ung i världen

Trots att hot mot har en global spännvidd

många miljön skiljer sig

för ungdomar i olika länder och regioner. Okenutmiljösituationen bredningen drabbar Afrikas barn med svält. Spridning av radioaktiva ämnen bl a kämvapenprov i Stilla Havet leder till att missbilgenom dade barn föds. Blyutsläpp från bilar i starkt trafikbelastade områden ger barn hjärnskador. Utifrån dessa miljöhot kan man konstatera att mänskligheten står infor en stor utmaning. Hoten måste avvärjas om mänskligheten ska överleva. Jordens resurser måste fördelas rättvist. Energisystemet måste ställas om och bygga på förnyelsebara energikällor. Avfalls- och måste förändras så att det kan återföras till naturen sophanteringen utan att miljöproblem uppstår.

2.3 Delaktighet och inflytande

I detta avsnitt görs en närmare analys av i vilken omfattning ungdomar har tillträde till de viktiga arenor som diskuterades i inledningen av detta betänkande. Att tackla frågan om ungdomars delaktighet och inflytande blir sannolikt ett av de viktigaste spörsmålen under 1990-talet. På alla livets områden - i skolan, på arbetet, på fritiden och i - och politiken spelar ungdomars delaktighet inflytande en avgörande roll i samhällsutvecklingen.

2.3.1 Att ha en uppgift

Den viktigaste formen av delaktighet är att ha en uppgift och utöva inflytande. Det är på många sätt avgörande att ha en roll i vardagen. En ung människa behöver veta att han eller hon behövs och har en uppgift att fylla, som barn, vän, syskon eller lekkamrat. Senare i livet är det viktigt att skolan upplevs som en meningsfull uppgift i sig och som en förberedelse för kommande uppgifter. Efter avslutad utbildning tar arbetet vid och blir för de allra flesta svenskar den centrala uppgiften i vardagen. Arbetet ger möjligheter att bygga upp ett socialt nätverk av kontakter, ger en inkörsport till engagemang samt andra vägar att nå inflytande och delaktighet, inte minst på den egna arbetsplatsen. Arbetets roll i vardagen och i samhället är stor. Trots omfattande och långvarig ungdomsarbetslöshet i flera västländer är det mycket få ungdomar som förmått skapa en meningsfull tillvaro i arbetslöshet. Detta är också orsaken till att frågan om att bekämpa arbetslösheten, i synnerhet bland ungdomar, står högt upp på den politiska dagordi flertalet västländer. Samhället är dessutom organiserat efter ningen lönearbete vilket kan ställa till vissa problem, eftersom dagens ungdom har en något annorlunda inställning till arbete.

35 Ung i världen

2.3.2 Valdeltagande

I de allra flesta länder finns en stor människor som av olika grupp skäl hamnat utanför det politiska livet, inte bara att visa oingenom tresse for politik, utan även genom att stanna hemma på valdagen. Detta fenomen existerar i såväl demokratier som gamla ”unga” eller snarare “pånyttfödda” - demokratier exempelvis i Centraleuro-

pa, vilket de senaste månademas händelser visat. Ungern tvingades nyligen göra om en folkomröstning på grund av för lågt deltagande.

Vid valtillfallena prövas demokratins vitalitet. Ett lågt valdeltagande är en indikation på att de politiska arenorna inte som upplevs viktiga. Vad tycker då ungdomar om de politiska systemen? Frågan ställdes till ungdomar mellan 15 och 24 år i EG-länderna.

Är du mycket nöjd, ganska nöjd, ganska missnöjd eller mycket missnöjd med det sätt demokratin fungerar i ditt land? w

Källa: EG-Kommissionen, 1989

Resultatet av undersökningen Visar stora skillnader mellan på länderna. I Danmark, Holland och Tyskland är mest ungdomarna nöjda, medan missnöjet är störst i Frankrike och Irland. Italien,

USA

Nationella val i någon form rum vartannat äger år i USA, men det amerikanska politiska livet domineras av vart presidentvalen fjärde år. Mellan presidentvalen förnyas delar av kongressen.

Den betydelse genomsnittsamerikanen fäster vid dessa olika val speglas i Valdeltagandet, betydligt fler deltar i än i vapresidentvalen len mellan Bland presidentkampanjerna. de unga är Valdeltagandet mycket lågt och uppvisar dessutom en fallande tendens under tydligt de senaste 15 åren.

För att motverka dessa låga siffror har för att öka valkampanjer deltagandet pågått i flera år, främst bland svarta och ekonomiskt svaga grupper. Fd presidentkandidaten Jesse Jackson har en stor spelat roll i denna kampanj, och nästa valrörelse kommer att visa om kampanjerna fått önskvärt resultat.

SOU 1991:1. 36 Ung i världen

Valdeltagande i USA CI År med presidentval Röstande

CI År med enbart kongressva/ Röstande

Källa: US Statistical Abstract, 1990

Frankrike Av opinionsundersökningar framgår att unga är mindre benägna att rösta än de äldre. På om de någonsin avstått från att delta i frågan ett val svarar 14% av de tillfrågade mellan 18 och 24 år att det ofta har hänt, 20% att det hänt någon gång, 11% att det sällan hänt och 55% att det aldrig hänt. En orsak till ett minskande valdeltagande i Frankrike är det möjlig stora antal valtillfallen som medborgarna ställs infor: presidentval, parlamentsval, lokala val och val till europeiska parlamentet. 47% av franska befolkningen att de inte hade röstat i valet

uppgav

till det europeiska parlamentet. Aldersfordelningen och andelen röstskolkare framgår av följande uppgifter: 54% i åldern18-24 år deltog ej, 57% i åldern 25-34 år, 44% i åldern 35-49 år, 40% i åldern 50-64 år och 40% av dem som var över 65 åns

Sverige Svenska ungdomar har mycket högt valdeltagande, som dock minskat sedan år 1982. Utvecklingen redovisas i tabellen nedan. betydligt Röstande i procent av röstberättigade vid de senaste tre riksdagsvalen Män Kvinnor

Källa: LO-rapporten, 1990 3 SOFRES, 1990

Ung i världen 37

EG-länderna I en undersökning inom EG där ungdomar tillfrågades om sin inställning till politiska partier, blev svaren:

15-19 âr 20-24 år 15-24 år Jag känner stor närhet tili ett politiskt parti 4 5 4 Jag känner en viss närhet till ett politiskt parti 10 15 13

Jag är bara anhängare 25 30 28 Jag sympatiserar inte med något parti 56 46 51 Tveksam/vet ej 5 4 4 Källa: EG-Kommissionen, 1989

I en svensk undersökning ställdes frågan om man uppfattade sig som anhängare av något parti. Av ungdomarna mellan 16 och 24 år svarade 40% att de kände som till ett 56% svarade sig anhängare parti, nej och 4% var tveksamma. Den andel som kände som ungdomar sig var än motsvarande for hela

anhängare lägre populationen (51%).9

Aven om den svenska inte är direkt med undersökningen jämförbar EG-studien visar den dock att förhållandena i Sverige i stort sett liknar dem som råder i EG-länderna.

2.3.3 Fackligt engagemang

Facklig tillhörighet betraktas i detta sammanhang som ett annat mått av deltagande och inflytande.

Det är vanskligt att jämföra av det omfattningen fackliga engagemanget olika länder emellan, bl a på grund av att hitta svårigheten relevant statistik. Situationen i det fackets roll specifika landet, på arbetsplatsen samt typen av arbete är faktorer som försvårar internationella analyser. Från befintligt material kan man emellertid dra slutsatsen att avståndet mellan fackföreningsrörelsen och ungdomen vaxer.

Den internationella statistiken visar att det fackliga engagemanget minskar och att det är särskilt ungdomarnas som avtar. engagemang

Medlemskap i fackföreningar: USA % medlemmar

Källa: US Statistical Abstract, 1990 9 SIFO, 1990

38 Ung i världen SOU 1991:1:

I Sverige visar uppgifter från LO att organisationsgraden faktiskt har stigit något for arbetare mellan 16 och 24 år (66% 1976, 75% 1987), medan den har fallit för både lägre, mellan- och högre tjänstemän (67% resp 68% 1976, 57% resp 65% 1987). En undersökning inom EG visar att organisationsgraden bland ungdomar varierar från 69% i Danmark, 42% i Belgien, 30% i Storbritannien och 29% i Västtyskland till 6% och 5% för Frankrike resp Spanien. För de tolv länderna som helhet svarar 20% av ungdomarna att de är medlemmar i en facklig organisation och 79% att de inte är med1emmar.10 Till de ungdomar som uppgav att de inte är medlemmar ställdes sedan frågan om varför de inte var fackligt anslutna: 34% svarade att det inte fanns någon facklig organisation på arbetsplatsen, 26% att de inte tror på fackforeningar”, 5% att facket på deras arbetsplats ”inte ser efter folk som mig”, 5% att ”min arbetsgivare inte tycker om fackliga organisationer”, 7% att de inte blivit medlemmar ännu, men avser att bli det, medan 12% gett andra svar och 14% inte vet.

2.3.4 Viktiga frågor för ungdomar

Ungdomars närvaro på den synliga maktens arena, dvs det formella Valdeltagandet, måste kompletteras med uppgifter om ungdomars möjligheter att ställa nya frågor och att påverka de processer som formar medvetandet, maktens andra och tredje ansikte. I det följande redovisas de frågor som ungdomar vill föra upp på samhällets dagordning.

Politik Politik är inte ett vanligt diskussionsämne när ungdomar träffas. En engelsk sociolog, som genomfört en omfattande studie av livet för de unga i nordöstra England, beskrev reaktionerna hos en grupp ungdomar då ämnet togs upp.11

”Dom sjönk djupare ner i sina stolar, rullade med ögonen för

att visa att de var uttråkade, suckade och mumlade så fort

ordet ” politik nämndes.. Detta ointresse kan beläggas i en undersökning där EG-ungdomar tillfrågades om de ofta, då och då eller aldrig talade om politik när de träffade sina vänner.

10 1989 EG-Kommissionen, 11 Coñield F et al, Growing up at the margins, 1986

Källa: EG-Kommissionen, 1989

Trots det bristande intresset for politik vore det fel att säga att dagens ungdomar är opolitiska. I en lista över unga människors intresseområden har ämnen som tillhör den politiska sfaren placerats relativt högt.

Vilka områden intresserar dig mycket i livet? Välj så många du vill frán listan. 15-19 år 20-24 år 1 5-24 år Män Kvinnor

Källa: EG-Kommissionen, 1989

Svenska ungdomars fidgor Svenska ungdomars inställning till vilka som är är i frågor viktiga viss mån annorlunda och ett par av de ämnen som tas upp kan betraktas som helt specifika för Sverige (löntagarfonder och skatter). De två tabellerna, för Sverige och för EG, är inte jämförbara, eftersom icke-politiska frågor som sport, kultur eller nöjen inte finns med i den svenska undersökningen.

40 Ung i världen Vilken eller vilka politiska frågor tycker du är viktigast idag? Du får nämna högst tre.

Källa. SIFO, 1990

Miljöengagemanget 1980-talet blev det decennium då miljöfrågan placerades högt upp på de politiska dagordningarna. Länderna i västvärlden har nått den ekonomiska och sociala nivån som garanterar den kortsiktiga materiella överlevnaden. När de egna grundläggande behoven är tillgodosedda vänder man sitt intresse till frågor som rör framtida generationer. Här kommer miljöfrågan ofta i forsta hand (se tabellen ovan). 1980-talet går också till historien som det decennium då miljöpartier valdes in i ett flertal europeiska länders parlament. På lokal nivå spelar miljörörelsen ofta en ännu större roll. Insikten om att miljöproblem oftast inte kan lösas inom den egna nationen har lett till att miljöfrågan även förs fram via internationella intresseorganisationer. Greenpeace och Världsnaturfonden är ett par kända exempel. Tillströmningen av stödmedlemmar har varit stor. Greenpeace i Storbritannien, for att ta ett extremt exempel, hade 150 000 stödmedlemmar i juni 1988 och 253 000 ett år senare.” I svenska Greenpeace har tillströmningen av stödmedlemmar också varit stor de senaste åren. Från 30 000 år 1986 till drygt 200 000 år 1989. Studier visar att miljöfrågan inte är en specifik Anungdomsfråga. delen miljöaktivister är högre bland fyrtiotalisterna än bland dem som är födda på 60- och 70-talen. Att ha egna barn spelar troligen en viktig roll när det gäller intresset for framtidsfrågorna.

12 MORI, Financial Weekly

Ung i världen 41

Att ha ett arbete Arbete - och bristen på arbete - är en fråga som som upplevs mycket viktig i EG-länderna. Nästan alla ungdomar i känner andra Europa ungdomar som är arbetslösa.

Vilka är de tre största problem som drabbar oss idag? 15-19 år 20-24 år

Källa: EG-Kommissionen, 1989

Den fråga som upplevs som näst viktigast är även den direkt relaterad till arbetslivet.

Andra frågor

Varje land har naturligtvis sina egna som specifika frågor engagerar unga människor. Listan kan göras lång, men koncentreras här till de frågor som rör politik och samhälle.

I USA har narkotikan blivit en kärnfråga, eftersom våld, krimina-

litet och fattigdom så uppenbart följer i dess i amerikanska storspår städer.

Europa debatterar den och i

__ europeiska integrationen omdaningen Osteuropa. Händelsema i Osteuropa har inträffat så att stu-

nyligen dier och analyser av hur de påverkat ännu inte finns tillungdomar gängliga. EG-frågan är däremot väl analyserad. Sammanfattningsvis kan man konstatera att de unga i bildar i Europa kärntrupperna integrationsprocessen, vilket framgår av nedanstående tabell.

Hur förhåller du dig till integrationsprocessen i Västeuropa?

Källa: EG-Kommissionen, 1989

42 Ung i världen

I vissa länder, exempelvis Storbritannien under större delen av 1980talet, har detta engagemang förorsakat stora klyftor mellan ungdomars åsikter och den politik som regeringen fört. i EG ses som en positiv eller mycket positiv förete- Medlemskapet else. Efter genomförandet av den europeiska inre marknaden 1992 vill 48% av alla européer mellan 15 och 24 år att man ska gå ännu 39% vill ha en politisk union, 43% en gemensam valuta och längre, 32% en gemensam försvarsmakt.” Även svenska ungdomar är till övervägande del positiva till ett närmande till EG. På en fråga svarade de följande: Tycker du att Sverige bör gå med i EG? Alla 16-29 år Män Kvinnor 16-29 år 16-29 år

Källa. SIFO, 1990 Sociala aktioner Ett av de mest intressanta exemplen på politisk aktivitet och inflytande återñnns bland franska ungdomar. Frankrike har länge varit i centrum for social oro och motstånd mot den mycket centraliserade makten. 1968 var givetvis i detta avseende en central händelse, som fortfarande finns med i diskussioner om ungdomars delaktighet och inflytande. För några år sedan, i november och december 1986, lyckades de franska ungdomarna få en utbildningsminister avsatt samt stoppa ett förslag till universitetsreform. Det började med att några studenter i Paris initierade en strejk. Inom några dagar hade strejken spritt sig till tio andra universitet i Paris. Ett stort strejkmöte fattade beslut om att genomföra en massdemonstration och lyckades därigenom fordröja den politiska processen i parlamentet. Efter en ny demonstration en vecka senare - som slutade tragiskt med att en ung människa misshandlades till döds av polisen - backade regeringen. Myten att de franska studenterna var apatiska, ointresserade och individualistiska krossades under dessa dagar. Trots att proteströrelsen förblev politiskt oberoende togs många politiska och sociala frågor upp, inte minst solidaritets- och antirasistfrågor.

2.3.5 Forum för inflytande och delaktighet

Diskussionen hittills har i stort knutits till de traditionella maktarenorna - och Dessa fora för och inpolitik fackföreningar. delaktighet

13 1989 EG-Kommissionen,

Ung i världen 43

flytande är fortfarande viktiga, men mycket tyder på att de förlorar i betydelse. Flera argument kan föras fram som grund for detta påstående. För det första har arbetet i de politiska och fackliga organisationerna präglats av en strävan efter helhetslösningar, ideologier. Det minskade intresset for partipolitiskt arbete kan tolkas som ett avståndstagande från helhetslösningar. Ungdomarna tror inte längre på ”den stora lösningen”. Flera studier inom arbetslivsområdet visar att ungdomar helst vill strukturera sin tillvaro i projekt och kortsiktiga engagemang. Detta gäller i särskilt hög grad i länder som Sverige 14 med liten arbetslöshet. För det andra, och nära kopplat till det forsta argumentet, genomgår länder som Sverige - åtminstone enligt den svenska maktutredningens slutsatser - en genomgripande förändring från en kollektivt orienterad till en mer individualistisk demokrati. I Europa kan man kanske tala om någon form av nord-syddimension. Länder som Danmark eller Holland har en av medlemhög grad skap i olika organisationer, både bland ungdomar och i befolkningen stort. Länder som Spanien, Grekland, Italien eller Frankrike har däremot en låg medlemsnivå. I Danmark är 84% av befolkningen över 25 år medlem i någon form av organisation (andelen for dem som är mellan 15 och 24 år är 79%). I Spanien däremot är situationen annorlunda: 16% av alla över 25 år är medlemmar i någon organisation (andelen för de unga är 28%). De genomsnittliga siffrorna för EG presenteras nedan.

Organisation som jobbar med mänskliga rättigheter Naturskydd, djurskydd, miljörörelse

Ungdomsförening (scouter mm)

gmm4üw4 O)\JUlf0l\)OIl\)

Konsumentförening Idrottsklubb eller idrottsförening h) i

Andra grupper lngen grupp alls

Källa: EG-Kommissionen, 1989

14 T ex Maccoby M, Arbeta, varfor det?, Svenska Dagbladets förlag, 1989

44 Ung i världen

SIFO orde hösten 1990 en studie av allmänhetens syn på politik och

makt. Vid denna undersökning ställdes frågan om man var medlem i något parti. 9% av ungdomarna mellan 16 och 29 år uppgav att de var medlemmar i något parti. Av det totala antalet tillfrågade i alla åldrar uppgav 18% att de var partianslutna. Om dessa uppgifter ställs mot EG-studien ovan bekräftas bilden av den höga svenska organisationsgraden. 1980-talet var årtiondet då nya grupper och organisationer som Amnesty International, Greenpeace och Världsnaturfonden fick sina definitiva genombrott. Att de idéer som dessa organisationer företräder har spridits med stor kraft råder inget tvivel om. Greenpeace, som startade 1971 i Vancouver med ett engagemang mot kärnvapenprover och valfiske i norra Stilla Havet, har framgångsrikt etablerat en betydande internationell verksamhet. Detsamma gäller Amnesty International.

Nya medel för globalt deltagande I takt med att traditionella partier och ideologier minskar i popularitet och inte förmår fånga ungdomars intresse, växer nya former för delaktighet och inflytande fram. En av 1980-talets stora händelser var den stora Live Aid-konserten i London och Philadelphia 1985. Nästan alla superstjärnor från populärmusikens värld uppträdde för att samla in pengar till de svältande i Etiopien. Live Aid-galans idé har används vid flera tillfällen sedan dess, till stöd för Amnesty International (en stor världsturné 1988), for regnskogen och andra aktuella frågor. Mode och klädsel har också blivit ett sätt att uttrycka politiska åsikter, exempelvis T-shirts med texter, bilder och figurer på. Det är inte bara inom kulturområdet som nya fora för politisk aktivitet uppstått. Studenterna i Tjeckoslovakien slogs bildligt talat för demokrati och frihet under 1990. En intressant företeelse var också de protester som förekom vid amerikanska universitet under mitten på 1980-talet för att tvinga universiteten att upphöra med investeringar i Sydafrika. Protesterna lyckades och spred sig över Atlanten till Storbritannien.

Storstädernas specifika problem En illustration av de flesta områden som berörts i detta kapitel kan ges genom att titta på de fenomen som dyker upp i de stora städerna i de flesta i-länder. Med jämna mellanrum kommer det uppgifter från olika länder att ungdomar ”invaderat” stadskärnorna och uttryckt sitt missnöje genom våldsamma kravaller.

Ung i världen 45

Det torde ändå vara en paradox att unga storstadsbor skulle ha större problem än andra. Möjligheterna till ett aktivt och varierat fritidsliv är mycket stora. Infrastrukturer finns, om än i varierande utsträckning och inte alltid i direkt anslutning till närmiljön. Men ändå, det är 0rd som sysslolöshet, hopplöshet och brist på möjligheter som tas upp av dessa ungdomar då de tillfrågas om varför de agerar. Det har hänt under 1980-talet i Berlin, Zürich eller Brixton (London). Senast såg man det i Paris under november 1990. Det har även funnits vissa likheter i de bråk som förekommit i Stockholm, Kungsträdgården och Stockholms city, under 80-talet, även om massmedias roll här har spelat en icke obetydlig roll. Alla problem har sina särdrag, och för det mesta går det inte att samla ihop problemen i samma säck. Det kan vara långvariga, djupa problem som i Nordirland. Det kan vara rasupplopp, som har bevittnats i England. Det kan vara uttryck för vissa extrema politiska rörelser, som husockupationema i Berlin eller Zurich. Det kan ha sina rötter i kvasi-politiska missnöjesrörelser, som med strejkande skolungdomar i Paris i november 1990. Men dessa speciella förhållanden betyder inte att problemen är endast lokala eller att ungdomar är speciellt våldsamma. En rubrik i den amerikanska veckotidningen Newsweek för några år sedan löd ”Europe’s dead-end kids”, ungdomarna i Europas alla sociala återvändsgränder. Det handlar om förorterna, med höga koncentrationer av marginaliserade grupper, som t ex andra-generationens invandrare. Det arvet som tidigare generationer har överlämnat till dessa består av sterila och omänskliga bostadsområden, skolor där förhållandena är bristfälliga, och hög arbetslöshet. Dessa områden har expanderat i de flesta storstäderna i Västeuropa och Nordamerika. Bostadsområdena ser dessutom mycket lika ut var man än befinner sig. Och kulturen har också blivit gränslös. Klädseln, dansstilarna, musiken är global. Det handlar om musiker och band som trots att de är belgiska, tyska, franska, engelska och svenska får sin inspiration från likartade källor. Detsamma gäller andra internationella fenomen som grafñti eller ”tagging” (att måla eller rita ett stiliserat namn på det gäng man tillhör). Storstadens dead-end kids” delar ett gemensamt arv, oberoende av om de bor i Rinkeby, Brixton eller Harlem.

2.4. Svenska ungdomar i

ett internationellt

perspektiv

Svenska ungdomar har det bättre i många avseenden. Det är i första hand den låga ungdomsarbetslösheten som skiljer Sverige från andra västländer. Men även när det gäller olika materiella förhållanden,

46 Ung i världen

som t ex tillgång till en bostad, bil och andra kapitalvaror, är situationen i Sverige bättre än i övriga Europa. Svenska ungdomar har också goda förutsättningar att få internationella erfarenheter genom att resa och möta människor från andra länder. Genomgången visar att svenska ungdomars materiella förutsättningar är goda i relation till ungdomar i andra länder. Dessutom deltar en större andel av ungdomarna i Sverige i valen och är i högre grad politiskt eller fackligt organiserade än i de jämförda västländerna. Men trots att Sverige avviker positivt är det dock knappt en tiondel av ungdomarna som är med i ett parti och det mesta tyder på att organisationsgraden minskat under slutet av 1980-talet. Ungdomars engagemang tar nya former. Flera studier tyder på att ungdomar i hela västvärlden blir allt mer tveksamma till att helhjärtat delta i politiska eller fackliga organisationers arbete. De stora partiernas ideologier motsvarar inte längre ungdomarnas uppfattning av verkligheten. Istället väljer de unga att engagera sig i projekt och i enskilda frågor. Engagemanget tar sig också uttryck i den musik, de kläder och det språk som ungdomar använder. Samband finns mellan ungdomars materiella och sociala resurser och möjligheten att utöva inflytande på maktens olika arenor. Ungdomar sj älva tycks anse att miljön och arbetet är de viktigaste faktorerna. I internationella studier kommer också utbildningen högt upp på listan. Det förefaller rimligt att anta att goda hemförhållanden, bra miljö, goda ekonomiska resurser, ett arbete, en gedigen utbildning och omfattande internationella erfarenheter stärker en individs möjligheter att delta och utöva inflytande över sin egen situation och på sin omgivning. Det mesta tyder på att flertalet västerländska ungdomar, genom ökade materiella och sociala resurser, faktiskt har ett större inflytande än tidigare även om detta inflytande tar sig nya uttryck. Man är idag mer medveten, ställer krav och har förmåga att artikulera dessa krav. Men ger detta faktiska inflytande en tillfredsställelse, mår ungdomar bra? Ger insikterna och tillträdet till beslutsarenorna anledning till glädje och tillförsikt? Även om inflytandet har ökat så gäller det inte alla. Den höga ungdomsarbetslösheten hotar att skapa ett två-tredjedelssamhälle i Europa som utestänger allt för många ungdomar från ett reellt deltagande i vardagen och det politiska livet. Dessa ungdomars inflytande minskar och klyftan till den starka majoriteten ökar. Samtidigt ökar också klyftan till de ungdomar som verkligen saknar resurser och inflytande - i Asien och Afrika. Dessa 1,8 miljarder barn och ungdomar har i mycket liten omfattning inflytande över världens samlade resurser.

3.

UNG I SVERIGE

3.1 Inledning

I detta kapitel ges en bakgrund till de analyser och förslag som presenteras mer utförligt i de följande kapitlen 4-9. Avsikten är att göra en kartläggning av ungdomarnas situation i dagens Sverige. Det är naturligtvis varken möjligt eller ens önskvärt att redovisa en i någon mening fullständig bild av ungdomars situation. I kapitel 1 refereras till den svenska maktutredningen som under fem års tid i ett mycket omfattande utredningsarbete behandlat samhällsförändringar som påverkar medborgarnas delaktighet och inflytande i samhället. Maktutredningen utgör ett i allra högsta grad relevant underlag för frågor som rör ungdomars delaktighet och inflytande.1 I detta sammanhang koncentreras faktaredovisningen till de uppgifter som har betydelse för de förslag som ungdomskommittén valt att ta upp i senare kapitel. Som tidigare redovisats i kapitel 1 diskuteras här den roll som de materiella och sociala villkoren spelar när det gäller att få biljetter till de olika områden där inflytande kan utövas. Sociala och materiella förutsättningar och en faktisk tillgång till arbete och möjlighet att ta del i politiken är nödvändiga men inte tillräckliga villkor för att utöva makt. I detta kapitel diskuteras skillnader i olika ungdomsgruppers möjlighet att delta och ha inflytande samt vilka demokratiska förutsättningar som ges till ungdomar. För det första behandlas jämställdhetsaspekterna. Är unga kvinnors materiella och sociala resurser, deltagande och makt mer begränsad än unga mäns? För det andra studeras klasskillnader. Spelar det någon större roll om man kommer från ett arbetarhem eller ett tjänstemannahem? Nära kopplat till frågan om social tillhörighet är frågan om hög- resp lågutbildades möjligheter att utöva inflytande på olika områden. I detta sammanhang berörs också elitbegreppet. Vilka unga

1 SOU 1990:44 Demokrati och makti Sverige. Maktutredningens huvudrapport

48 Ung i Sverige

kommer att tillhöra eliten, de som har inflytande på olika samhällsområden? Detta val av olika grupper av ungdomar, där social bakgrund och utbildning spelar en viktig roll, speglar utredningens grundläggande uppfattning om att de historiska och sociala rötterna har stor betydelse. En människa föds inte i ett tomt rum utan in i ett samhälle där förutsättningen i hög grad är given av sociala och ekonomiska förhållanden. En studie av ungdomars delaktighet och inflytande i samhället måste ta sin början i en diskussion om hur samhället ser ut. Den tidigare nämnda maktutredningen, med ett stort antal delpublikationer, kan ses som ett underlag till betänkandet. Även i annan litteratur, i dags- och veckopress samt etermedia beskrivs det svenska samhällets förändring. Det talas allt oftare om att den ”svenska modellen” är på reträtt. I maktutredningen har den svenska modellen beskrivits i termer av ett kollektivt demokratiideal, starka centrala organisationer och partier, en centraliserad lönerörelse och ett i flera avseenden starkt samhälle. Enligt maktutredningen har dessa drag slätats ut och det svenska samhället är på väg mot ett demokratiideal som är mer individualistiskt, mer i linje med de ideal som är vägledande i de flesta andra europeiska länder och i Nordamerika. Vidare har de starka organisationerna och partierna förlorat i betydelse, lönerörelsen har decentraliserats och ett stort antal avtalsslutande parter gör numera upp på lokal nivå. Det starka samhället tycks successivt ersättas med ett mer decentraliserat system. Staten, som svarat för en betydande del av den offentliga produktionen och huvuddelen av de offentliga transfereringarna, lämnar nu över mer och mer till kommunerna. Samtidigt pekar maktutredningen på att den snabba internationaliseringen och spridningen av den globala tekniken innebär att en stor del av besluten flyttas över till överstatliga organisationer och privata storföretag. Det är mot bakgrund av de förändringsvågor som sköljer över samhället, som ungdomars delaktighet och inflytande måste ses. När samhället i stort förändras, förändras också ungdomarnas verklighet. Som underlag för beskrivningen av ungdomars verklighet i dagens Sverige har Statistiska centralbyråns publikationer, LO-utredningen om ungdomars välfärd, ett stort antal SIFO-undersökningar samt en särskild studie genomförd av SKOP utnyttjats? Det blir dock allt mer uppenbart att viktiga samtida samhällsför-

2 Ungdomar och politik. SKOP-undersökning på uppdrag av ungdomskommittén, 1990

49 Ungi Sverige

ändringar inte ännu dokumenterats i statistiska studier. Vidare låter sig flera av de aspekter som rör makt inte i enkla statistiska fångas analyser.

Maktens första ansikte, det synliga formella finns i maktutövandet, viss utsträckning med i statistiken medan maktens andra och tredje ansikte kräver andra metoder än de traditionellt statistiska.

I det följande kommer därför frågor som rör maktens andra och tredje ansikte att behandlas i ett kvalitativt och resonerande perspektiv. Trots bristen på statistik tas dessa till då det enupp behandling, ligt ungdomsutredningen är bakom dessa ansikten som den verkliga makten döljer sig.

3.2 Ungdomar i Sverige

Det finns ca 1,4 miljoner ungdomar mellan 14-26 år (1,0 mellan miljon 16-24 år). De flesta går i skola eller har ett arbete. Den genomsnittliga utbildningstiden för svenskar har ökat dramatiskt under de senaste åren.

Under de senaste 4-5 åren har varit ungdomsarbetslösheten mycket låg i ett internationellt perspektiv. Endast ca 3 procent av ungdomarna på arbetsmarknaden saknade arbete hösten 1990.

De svenska ungdomarna har det bra. förr har de haft Aldrig så mycket pengar och fått så chanser till fritid och utbildmånga arbete, ning. Men bakom den generella beskrivningen en döljer sig betydligt mer komplex bild.

Nära 125 000 ungdomar mellan 15 och 29 år är invandrare. En del unga har olika typer av handikapp.

Skillnaderna mellan ungdomar tar inte bara i en avvisig uttryck kande hudfarg, ett annat eller andra språk lätt identiñerbara egen-

skaper. De största och mest omfattande skillnaderna är dolda bakom

olika sociala och ekonomiska strukturer eller i en skillnad svârgripbar i och mod att göra sin röst hörd.

förmåga

3.3 Jämställdhet?

Den internationella utblicken visar att svenska anser att ungdomar skillnaderna mellan mäns och kvinnors villkor i inte är lika Sverige stora som i andra länder. Det är också att svenska kvinnor tydligt på ett unikt sätt deltar i arbetslivet. Förvärvsfrekvensen är i det närmaste lika hög för kvinnor som for män, ett förhållande som bara har sin motsvarighet i de nordiska och i Holland. övriga länderna När det gäller utbildning så har unga kvinnor en lika lång genomsnittlig utbildning som unga män, 10,1 resp 10,3 års utbildning.

50 Ung i Sverige

3.3.1 Resurser

Men bakom denna ljusa bild finns en annan verklighet. Unga kvinnor har det sämre när det t ex gäller tillgång till bilar, båtar, dagliga tid-

ningar.

Vad har 16-24 åringar tillgång till? (i procent) 1983 Samtliga Män Kvinnor Båda könen 16-74 år Andel som har tillgång till...

Varken fritidshus,

Källa: SCB ULF, 1987

En av lönestatistiken visar också tydliga skillnader i genomgång inkomst mellan kvinnor och män. I genomsnitt tjänade arbetarkvinnor i åldern 16 - 29 år ca 104 000 kronor per år, medan en man i motsvarande ålder tjänade 128 000 kronor per år. Skillnaden mellan kvinnliga och manliga tjänstemän är nästan lika stor. I genomsnitt tjänade en ung kvinnlig tjänsteman ca 128 000 kronor, medan hennes manliga kollega tjänade 148 000 kronor. En fördjupad analys av statistiken som tar hänsyn till skillnader i arbetstid, yrken m m visar att kvinnor i allmänhet tjänar mindre än män. I Svenska Metallindustriarbetareforbundets rapport till kon- 1989 redovisas uppgifter som visar att klyftorna mellan gressen kvinnors och mäns löner återigen ökar inom hela LO-kollektivet. Uppgifterna bygger på gemensam LO/SAF statistik.

Ung i Sverige 51

Löneskillnader mellan män och kvinnor 100 Männens löneläge = 100

- vinnor, Metal]/VF“~.~

90 . , awe .g & *w av* a*

g* “Kvinnor, hela Lo/SA‘?

:m: 5-‘ 85_ §4? -- ¢o\~:.~:¢>°’w§

80 a? :3’ Käg

75 *Vi I i I V I l I I V I I I I T TI 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988

Källa: Arbetarlöner LO/SAF; Meta/I/VFs gemensamma statistik, 1989

Skillnaderna i ekonomiska resurser mellan kvinnor och män kan unga

också uttryckas på andra sätt. I LO-utredningen ställdes frågan om

hur stor del av kvinnorna resp männen som med kort varsel kan

skaffa 8 000 kronor. Mer än var tredje kvinna inte ung uppger sig kunna skaffa 8 000 kronor, medan endast var femte man har samma

svårigheter.

3.3.2 Utbildning

Kvinnor och män går i genomsnitt lika länge i skolan. Men bakom dessa genomsnittstal döljer sig stora skillnader.

En genomgång av avgångar från 1988-89 visar att gymnasielinjerna

ett könsrollsmönster fortfarande styr valet av Av nedan-

utbildning. stående tabell framgår att de mest ”jämlika” linjerna är de teoretiska, högskoleförberedande linjerna, medan de yrkesförberedande linjerna är kraftigt segregerade. På linjen för social service är 96% av de som tar examen flickor medan det omvända gäller som på verkstadslinjen,

endast har 3% flickor.

SOU 1991:1 52 Ung i Sverige

Avgángna från Gymnasieskolan 1988-89 % Män % Kvinnor Totalt Linje i % Linje

Källa: Statistiska Meddelanden Avgángna frán gymnasieskolans linjer läsåret 1988-89, SCB 1990

De unga kvinnorna är i majoritet på högskolan. Undenhöstterminen

1988 var 57% av de registrerade studenterna kvinnor. Aven valen på högskolan är starkt könsrollsbundna. Hälso- och sjukvård, förskoleoch lågstadielärarlinjerna är i praktiken helt förbehållna kvinnor.

?OU 1991:12 Ung i Sverige 53

Kvinnors val av högskolelinjer Linjer med fler än 80% kvinnor (rankade i fallande ordning) Påbyggnad Hälso- och Sjukvård Förskollärarlinjen Lågstadielärarlinjen Social omsorg Komplettering Hälso- och Sjukvård Laboratorieassistent Hälso- och Sjukvárdslinjen Speciallärarlinjen Rehabiliteringslinjen Anestesi och intensivvård Sociala linjen Källa: SCB Högskolestatistik 1990

Könsrollsproblematiken framträder lika tydligt i forskarutbildningen. Av totalt 2 300 nyantagna till forskarutbildningen 1988-89 var knappt

34% kvinnor.

Nyantagna i forskarutbildning på högskolor, 1988-89 Antal Andel Fakultet , studenter kvinnor i %

Källa: SCB Högsko/estatistik, 1990

54 Ung i Sverige SOU 1991:1.

3.3.3 Arbetet Den for svenska förhållanden höga ungdomsarbetslösheten under 1982, med 10% och mer av 16-19-åringarna arbetslösa, bringades ned till en låg nivå under mitten och slutet av 1980-talet. Den senaste tidens varsel på arbetsmarknaden pekar dock på att ungdomsarbetslösheten åter är på väg upp under början av 1991. Det är de unga, med kort utbildning och liten yrkeserfarenhet som drabbas hårdast av arbetslöshet i lågkonjunkturer. Mycket talar också för att lågutbildade unga kvinnor relativt sett drabbas hårdare än unga män. Arbetslöshet (i procent) 1980-89 Reiativa arbetsiöshetstal 1980 1 982 1984 1986 1988 1989 Män

Kvinnor

Källa: Arbetsmarknaden isiffror, SCB, 1990 De könsbundna utbildningsvalên har sin motsvarighet i yrkesvalet. På övergripande nivå kan man konstatera att kvinnorna i hög grad arbetar i offentlig sektor medan männen arbetar i privat industri och byggverksamhet. Hela 71 % av de anställda i den offentliga sektorn är kvinnor. Inom tillverkningsindustrin är endast 28% kvinnor och inom byggsektorn 9%. Detta mönster visar sig även i yrkeskategorier. Kvinnor sköter vård, administration och service medan männen dominerar tekniken och tillverkningen.

Andel män resp kvinnor inom olika yrken, 1988 Män Kvinnor Tekniskt, natur-och samhälls-

Källa: SCB Statistisk Årsbok 1991, 1990

Ung i Sverige 55

Det finns andra skillnader mellan unga kvinnor och mäns ställning på arbetsmarknaden. Unga kvinnor får i högre grad än unga män nöja sig med vikariat och andra tidsbegränsade arbeten när de börjar sitt första arbete. Bland 16-19-åringar var, år 1989, 42% av pojkarna och 58% av flickorna anställda på vikariat.3 En första förutsättning för att kunna utöva makt på arbetsplatsen är naturligtvis att ha ett arbete att gå till. I dag har nästan alla ungdomar ett arbete även om en hotande lågkonjunktur snabbt kan förändra situationen. Enligt LOs rapport om ungdomar i välfärd har andelen unga LOarbetare mellan 16-24 år som är med i facket ökat från 71% år 1975/76 till 79% år 1986/87. Den fackliga organisationsgraden för lägre tjänstemän resp högre tjänstemän har dock minskat från 67 till 57% resp från 68 till 65%. LO-studien visar att unga kvinnors organisationsgrad är högre än unga mäns. Efter 1986/87 har organisationsgraden minskat, särskilt i grupperna utanför LO-kollektivet. Det fackliga medlemskapet är inte självklart kopplat till facklig aktivitet. Bland de ungdomar som är med i facket är det bara ungefär en fjärdedel som uppger att de varit på fackligt möte under de senaste året. Andelen kvinnor som går på fackmöte är lägre än andelen män. LO konstaterar vidare att den fackliga aktiviteten har avtagit. I rapporten slås fast att det är ett allvarligt varningstecken att ungdomar i minskad utsträckning går pá fackliga möten. Ett konkret sätt att mäta inflytandet i arbetslivet är att se om man kan påverka sin arbetstid. I nedanstående tabell redovisas i vilken utsträckning män resp kvinnor med olika facklig tillhörighet kan påverka sin arbetstid. Det är en påtaglig skillnad mellan mäns och kvinnors möjligheter att ta ledigt en timme utan löneavdrag. Inom LO-kollektivet kan 43% av männen ta ledigt medan motsvarande andel kvinnor är 22%. Det föreligger, som redovisas senare, också stor skillnader mellan olika grupper.

3 Statistisk Årsbok 1991, SCB, 1990

56 Ung i Sverige

Olika mått på frihet i arbetet Lo TCO SACO/SR Mån Kvinnor Man Kvinnor Mån Kvinnor Kan ta ledigt under arbetsdagen utan Iöneavdrag med kort varsel för ett ärende på en timme 43 22 69 47 82 73 Har flextid 17 19 46 28 84 70 Kan själv bestämma när man vill förlägga sin huvudsemester 44 40 44 46 45 41 Kan själv bestämma vad man ska arbeta med nästa timme 29 28 55 58 71 91 Kan själv hastigast ringa ett viktigt privat telefonsamtal 92 94 100 90 96 93 Källa: Om ungdomars välfärd, LO, 1990

3.3.4 Politiken

Kvinnorna fick rösträtt i Sverige 1921, vilket innebar att de fick en formell inträdesbiljett till den makt som ligger i att rösta i en representativ demokrati. Idag är kvinnors valdeltagande högre än mäns. I LO-kollektivet röstade 81% av de röstberättigade männen,

men 87% av kvinnorna i 1988 års val.

När det gäller politisk aktivitet är kvinnorna mer aktiva. År överlag

1984 deltog t ex knappt 27% av de manliga medlemmarna mellan 16 och 24 år aktivt, medan andelen kvinnor i samma åldersgrupp var nästan 31%. Det är dock påtagligt att ju högre upp i den politiska

hierarkin man kommer desto mindre blir andelen kvinnor. I

riksdagen sitter ca 38% kvinnor och i regeringen är 36% kvinnor.

Aktivitet inom politiska och fackliga organisationer samt föreningar (i procent) 1984 Män Män Kvinnor Kvinnor Alla 16-24 år Alla 16-24 år Alla vuxna Aktiviteter inom politiska partier

Fackliga aktiviteter bland

anställda

Ar medlem 70,6 85,3 69,3 85,6 85,4 Andel av medlemmarna som under senaste året har...

Har varit på något möte senaste året 62,1 69,8 57,9 65,1 67,4 Källa: SCB ULF, 1984

57 Ung i Sverige

Det finns flera studier som visar att valdeltagande och andelen ungdomar som har medlemskap i minskar. LOnågot politiskt parti rapporten och andra studier som kommittén del av visar att tagit intresset för traditionell partipolitik minskat.

I en studie som kommittén låtit göra har mellen 16-25 år ungdomar fått frågan om de kan tänka sig att arbeta i politiska organisationer. En något större andel kvinnor i förhållande till män skulle kunna tänka sig att arbeta politiskt, 22% resp 21%. till detta kan Kopplat konstateras att 30% av alla unga kvinnor i tror att undersökningen arbete i politiska organistioner är det mest effektiva sättet att påverka politiska beslut. Män är något mer tveksamma till påståendet, 27% tror att politiskt arbete är det bästa sättet4.

I samma studie fick ungdomarna om de kunde tänka att frågan sig påverka olika politiska beslut att skrivadnsändare och genom deltaga i utomparlamentariska aktioner. Aven här kvinnor vara mer tycks benägna att agera. 50% av kvinnorna resp 47% av männen kan tänka sig skriva insändare. Utomparlamentariska aktioner kan 29% av kvinnorna och 27 % av männen tänka sig.

3.3.5 Fritiden

I en i november

SIFO-undersökning 1990 fick ungdomar svara på

frågan: ”Vad gjorde du i går kväll?” Den största tittade gruppen, 33%, på tv eller video. 17% av var hemma med och ungdomarna familjen en lika stor grupp, 17%, läste läxor. 15% med vänner utanför umgicks hemmet. 8% jobbade över, 8% ägnade åt sin och 9% sig hobby städade, tvättade m m. 10 % av alla tränade eller motionerade. Endast 5% läste en bok och 2% var på kurs. (Flera aktiviteter och totalöverlappar summan på just denna fråga var 146%.). Mediakonsumtionen den är aktivitet man ägnar mest tid åt efter sömn.

Studien visar att kvinnor på ett sätt avviker när det signifikant gäller fritidsaktiviteter. Unga kvinnor diskar, städar, läser böcker och går på kurser i högre grad än män. Männen är å andra sidan mer aktiva när det gäller idrott.

3.4 Ungdomar i ett klassamhälle

heterogent

I betänkandets forsta kapitel och i den internationella utblicken diskuteras olika typer av materiella och sociala resurser. Det finns många olika resurser som påverkar och ungdomars delaktighet inflytande. En sådan ”social resurs” är den socioekonomiska gruppen, klasstillhörigheten.

4 Ungdomar och politik. SKOP-undersökning på uppdrag av ungdomskommittén, 1990

SOU 1991:1: 58 Ung i Sverige

En vanlig indelning är arbetare, tjänstemän och företagare. Drygt 45% av alla ungdomar tillhör gruppen arbetare. Knappt 34% är tjänstemän och de resterande ungdomarna, ca 21%, är bl a företagare och lantbrukare. Utöver dessa traditionella klasser har SCB identifierat en s k elitgrupp, som består av formögna, personer i ledande i det privata näringslivet samt de befattningar, högre tjänstemän politiskt aktiva.

3.4.1 Arbetarungdomars resurser

Arbetarungdomarna går i andra skolor och får andra arbeten än ungdomar från tjänstemannahem. Den genomsnittliga utbildningstiden för en arbetare i åldern 16-34 år är 10,8 år, medan motsvarande utbildningstid for unga tjänstemän, på mellan- och hög nivå, är 14,1 år. Skillnaderna i utbildning kan också uttryckas i den procentandel av 25-34 åringari olika grupper som gått vidare till eftergymnasial utbildning. En sådan indelning visar att det bland arbetare är 16,5% män och 15,7% kvinnor som fortsätter efter gymnasiet medan 48,7% av och 45,8% av tjänstekvinnorna går vidare efter gymnatjänstemän siet. I gruppen män från högre tjänstemannafamiljer är det hela 70% som går vidare. Detta kan t ex ställas mot de knappa 14% av ej facklärda arbetarkvinnor som får gå vidare. Dessa skillnader blir avgörande for ungdomarnas möjligheter att senare i livet delta och utöva inflytande på olika arenor.5 Det är således tjänstemännens ungdomar som har den längsta utbildningen. Statistiska analyser visar vidare att en lång utbildning ofta är en försäkring mot arbetslöshet och trista arbetsuppgifter. I en studie av hur många arbeten en 16-20 åring haft under de forsta 18 månaderna efter avslutad skolutbildning framgår det att ungdomar med längre utbildning mer sällan blir utan arbete. De ungdomar som skaffar en utbildning kan också välja ett nytt arbete om de inte sig trivs. 41% av ungdomarna med lång utbildning har haft två eller flera arbeten under de forsta 18 månaderna. Motsvarande siffra for de korttidsutbildade är 30%. Dessa uppgifter stödjer också det argument som tidigare redovisats, nämligen att dagens unga inte väljer att stanna lika länge på ett arbete som den tidigare generationen. Man väljer bort det man inte gillar, såväl arbete, fritid som politik.

5 SCB ULF, 1987

Ungi Sverige 59 Antal arbeten under de första 18 månaderna efter avslutad skolutbildning bland ungdomar 16-20 år (i procent), 1985

Källa: SCB ULF, 1987

I LO-studien finns ett utförligt material som illustrerar klasskillnaderna. När det gäller erfarenhet av att vara arbetslös under de senaste fem åren har t ex 35 % av arbetarkvinnorna mellan 16 - 29 år upplevt detta, medan endast 20% av flickorna från högre tjänstemannahem delar deras erfarenhet. Att vara arbetarkvinna med kort utbildning ger en svag position på arbetsmarknaden. Ett annat exempel är att 19% av arbetarna tycker att arbetet är både enformigt och jäktigt, medan endast 3% av har tjänstemännen samma uppfattning om sitt arbete. Dessa skillnader i materiella resurser ger utslag i det aktiva deltagandet och inflytandet. Ovan konstateras att till arbete och

tillgången

utbildning i hög grad påverkas av social bakgrund. Aven fritiden påverkas av denna; Tjänstemän idrottar, utövar musik och dansar i större omfattning än arbetare. Det är endast när det gäller deltagande i organiserad fritidsverksamhet som arbetarungdomar är överrepresenterade.

Fritidsaktiviteter bland barn och ungdomar, efter hushållets socioekonomiska grupp (i procent) 1983

Ägnar sig praktiskt taget varje vecka åt att

Idrotta Spela musik- Dansa balett Delta I org

Källa: SCB ULF, 1987

60 Ung i Sverige

Vidare är arbetarungdomar signifikant mer intresserade av fritidsfiske och av att titta på idrott. I övrigt tycks tjänstemännens ungdomar vara mer aktiva på fritiden.

Tretton aktiviteter: Skillnader mellan arbetare och tjänstemän (i procent), 1 983

Aktiviteten har utövats mer än 20 gånger under året, utom de markerade som utövats mer än fem gånger under året. Obs! Positivt värde innebär skillnad till arbetarnas fördel, negativt värde till tjänstemännens fördel. Källa: SCB ULF, 1987 Dessa skillnader i aktivitetsgrad förekommer på alla arenor. När det gäller politiskt deltagande tycker t ex 78% av ungdomarna med mer än 13 års utbildning att det är meningsfullt att rösta i de politiska valen. Av de med nio års utbildning var det bara knappt 60% som tycker att det är meningsfullt att rösta. Tjänstemän och högutbildade utnyttjar också i högre grad sin rösträtt än arbetare.5 När det gäller facklig aktivitet är situationen den omvända. Enligt den tidigare redovisade LO-studien är organisationsgraden bland tjänstemän lägre än bland arbetare. 79% av alla arbetare mellan 16- 29 år var med i facket år 1986/87 och andelen har ökat med åtta procentenheter sedan år 1975/76. Bland högre tjänstemän har organisationsgraden istället minskat från 78% till 72% under samma period. Det visar sig vidare i de studier som ungdomskommittén låtit göra att högutbildade har mycket större möjligheter att göra sig hörda på olika sätt. I SKOP-studien har ungdomar tillfrågats om de kan tänka sig att skriva en insändare och tala med journalister för att påverka politiska beslut. 34% av dem med nioårig skola säger sig kunna skriva

6 Ungdomar och politikSKOP-undersökning på uppdrag av ungdomskommittén, 1990

Ung i Sverige 61

eller tala med journalister, medan 61% av de högutbildade har denna förmåga. Samma bild kommer fram i LO-rapporten, där 46% av arbetarungdomar mellan 16-29 år uppgav att de inte själva kunde författa en skrivelse till en myndighet år 1978. Åtta år senare, 1986/87, har andelen minskat till 43%. Bland högre tjänstemän är motsvarande siffror 15 resp 13%. Att kunna skriva insändare, ta kontakter och ha förmågan att på olika sätt ta sig fram på olika arenor kommer att få en ännu större i det samhälle som växer fram. De områdena betydelse organiserade fritidens föreningar, politiska partier, fackförbund och andra synliga institutioner - minskar i betydelse till förmån för mindre påtagliga personliga och kollektiva nätverk. Det blir allt viktigare att ha kontakter på olika områden. I SCBs levnadsnivåundersökning kan en sådan utveckling skönjas. På en fråga om hur ungdomar fick sitt första arbete framkommer att 63% av pojkarna ringde runt på eget initiativ eller fick jobbet via föräldrar eller bekanta. Det gäller således att våga ta tag i problemen på egen hand eller ha de rätta kontakterna. Mycket tyder på att institutioner, allt från arbetsförmedling till fackliga organ, förlorar i betydelse till förmån 7 för ungas egna initiativ. Denna utveckling skapar mer utrymme för egna beslut och ett reellt ansvar för sitt eget liv. Men utvecklingen bär också med sig risken att de som inte vågar eller har de rätta nätverken lämnas utanför.

3.4.2 Motion och hälsa En viktig aspekt när det gäller ungdomars möjlighet och inflytande är hälsan och den fysiska prestationsformågan. Det är därför oroande att tecken finns på ett allmänt sett försämrat hälsoläge bland ungdomar. Ur exempelvis värnpliktsverkets uppgifter från pojkars mönstring i 18-årsåldern kan man vid jämförelser över perioden 1969-1989 utläsa att konditionen genomsnittligt försämrats och att fler har övervikt. För flickor finns ingen motsvarande statistik. En ofta debatterad hälsofråga är tobaksrökningen. Här kan konstateras att rökningen ökat mycket kraftigt bland flickor och yngre kvinnor under senare årtionden, något som sannolikt kommer att resultera i ökad ohälsa på sikt. Det rör sig då om stora grupper av den totala populationen.

7 SCB ULF, 1987

62 Ung i Sverige

Ett annat tecken på ett dåligt hälsoläge är missbruket av alkohol och narkotika. Andelen alkoholkonsumenter i årskurs nio har totalt

sett minskat under de senaste 20 åren. Bland pojkarna utorde icke-

konsumenterna av alkohol 12% år 1979, men har sedan ökat till 21% âr 1989. Motsvarande andel bland flickorna var 8% år 1979 och 23% år 1989. Samma tendens kan vi se när det gäller användningen av narkotika. Andelen som någon gång använt narkotika har minskat kraftigt sedan början av 1970-talet. År 1971 hade 14% av pojkarna och 12% av flickorna någon gång använt narkotika. De senaste åren har ungefär 3% av eleverna i årskurs nio använt narkotika någon gång. Tillgången på narkotika har framför allt spridit sig till flera platser i landet, det är inte enbart ett storstadsfenomen. har också

längre Priset sjunkit,

vilket kan medföra en ökning av missbruket. Aven om det totalt sett fortfarande är en liten andel av ungdomar som kan klassificeras som missbrukare måste dock konstateras att utslagningen bland dem som använder droger tenderar att öka.3 Ett tecken på ökad ohälsa är också att 3-5% av ungdomarna idag anser sig ha problem med muskelvärk m m, åkommor som av hävd brukar tillskrivas äldre personer. Inom sjukvården märks en trend att allt fler unga människor söker vård för dyliga åkommor och då ofta ryggvärk. Det blir allt vanligare att unga kvinnor söker vård för ryggbesvär. Därvid är att notera att det i flera studier har ett påvisats samband mellan ryggont och faktorer som trivsel, möjlighet att påverka sitt arbete, rökning, dålig fysisk kondition etc. I takt med att teknologin och automatiseringen utvecklas och kommunikationerna förbättras ställs allt mindre krav på människors muskelkraft och fysiska prestationsförmåga i arbetsliv och på fritid. tv, video, radio, telefon, telefax, persondatorer m m har minskat behovet av att förflytta sig. Och många fler ungdomar disponerar idag bil än för 20 år sedan. I linje härmed har andelen aktiva ungdomar minskat avsevärt i åldrarna 10-30 år. ”Spontanidrottandet” har minskat under 70- och 80-talet pga den alltmer strukturerade och organiserade föreningsverksamheten. Inom ungdomsidrotten har en tydlig polarisering skett. Gruppen ungdomar som tränar och tävlar aktivt - ofta på elitnivå har ökat. Å andra sidan, vilket är långsiktigt mycket oroväckande, har andelen icke aktiva också ökat. Bland flickor var år 1984 hela 32% ej aktiva mot 10% år 1968. För pojkar var motsvarande siffror 26% resp 4%.

8 Andersson B, Hibell B. Skolelevers drogvanor, CAN -rapport serie 1989

Ung i Sverige 63

Det förefaller därvid finnas ett samband mellan fysisk aktivitetsnivå och utbildningsnivå. Unga kvinnor med enbart obligatorisk skolgång motionerar mindre än andra grupper i samhället. Även om tillgängligt siffermaterial inte medger alltför långtgående slutsatser kan dock sammanfattningsvis noteras tendenser till att hälsoläget bland vissa grupper av ungdomar försämrats under senare decennier.

3.4.3 Elit och ungdomar

Den traditionella klassindelningen, med ej facklärda arbetare i botten och ”direktionen” i topp, ger en allt mindre relevant bild av det moderna svenska samhället. Positionerna förändras. Lägre tjänstemän och anställda inom vårdsektorn har hamnat längre ned på statuslistan. Det är inte heller alltid de yngsta som har de sämsta utgångspunkterna. Äldre tjänstemän i mellanbefattningar är exempel på en grupp som snabbt förlorar sin ställning i samhället, när den nya tekniken gör deras arbete överflödigt. Den traditionella klassanalysen brukar ibland kompletteras med en diskussion om eliten. Ojämlikheten i samhället, som speglas i elitbegreppet, har egentligen två olika dimensioner. För det första en ojämlikhet ifråga om resurser och levnadsvillkor, för det andra en oj ämlikhet ifråga om tillträde och inflytande. Elitbegreppet koncentreras till den andra dimensionen. I maktutredningen har den svenska eliten noggrant undersökts. Enligt maktutredningen är eliten ”en grupp som avviker i ett bestämt hänseende, nämligen ifråga om makt och inflytande”. Det handlar mest om formella elitpositioner inom olika områden, som t ex statsråd, riksdagsledamöter, direktörer i såväl statligt som privat näringsliv m fl. Eliten är den grupp som har det största inflytandet? Historiskt har det ofta hävdats att resurser och inflytande är starkt kopplade till varandra, att ”pengar är makt”. Som framgått av det föregående är detta fortfarande i ganska stor utsträckning giltigt. Att ha resurser är tveklöst en viktig ”biljett” till de rätta arenorna. En inzernationell utblick visar också att Sverige kommit mycket långt i fråga om en jämn fördelning av resurser. Maktutredningens analys av elitens dynamik, dvs inflödesanalysen, visar att bilden är komplex. Resurser ger inte alltid en elitposition. Många från mindre resursstarka hem får också elitbefattningar. Statistiken visar att var tredje högre tjänsteman kommer från ett aroetarhem. I maktutredningens undersökning fann man att eliten i begränsad omfattning ”internrekryterats”. Av dem som tillhörde den politiska eliten kom endast 5% från tidigare elitfamiljer. I närings-

9 SOU 1990:44 Demokrati och makti Sverige. Maktutredningens huvudrapport

64 Ung i Sverige SOU 1991:1

livseliten var motsvarande siffra 10%, i massmedia 13% och i eliten som helhet var endast 7% internrekryterade.

Den av maktutredningen definierade eliten består av endast 13% kvinnor (31% kvinnori den politiska eliten, men endast 1% i näringslivets elit) och medelåldern ligger på 53 år.

Har man goda materiella villkor förbättrar detta ens chanser, även om det inte alls är en garanti for att man själv ska hamna i eliten. Då ungdomar som nyligen avslutat sina skolstudier tillfrågades om hur de fick information om sina forsta jobb svarade 31% av de med grundskola att det var genom föräldrar och bekanta. För de med tvåårig gymnasieutbildning var motsvarande siffra 25% och for de med treeller fyraårigt gymnasium 31%. På alla nivåer spelar således kontakterna en väsentlig roll.

Hittills har diskussionen kretsat kring rekryteringen av samhällets elitgrupp. Men ungdomseliten består egentligen av två den grupper: blivande eliten, dvs den grupp som med stor sannolikhet kommer att ha stort inflytande över samhällets och den existerande utveckling, ungdomseliten, dvs de ungdomar som idag har stort över inflytande andra ungdomar och även vuxna. I de som har stort ungdomseliten, inflytande, finns antagligen gängledare, hackers och andra som på olika sätt skapat sig en elitposition bland andra ungdomar. Denna elit fångas inte in av vanliga demografiska och socio-ekonomiska indelningar.

3.4.4 Skillnaderna större mellan stad och

landsbygd

Det finns få aktuella studier som ett mer sätt ställer repå detaljerat surser, delaktighet och inflytande i storstad i relation till situationen på landsbygden. Rent demografiska uppgifter pekar inkomstskillpå nader till landsbygdens nackdel. Det är troligt att till tillgängligheten utbildning, lönearbete och fritid här har betydelse. När det gäller boendekostnaderna pekar dessa till landsbygdens fördel. Bristen på mindre lägenheter som ungdomar oftast är dock stor. Det efterfrågar. är ett exempel på problem som landsbygdens och städernas ungdomar delar.

I en SIFO-undersökning om ungdomar i november 1990 bl a

framgår att 87% av dem som bor i storstäder är benägna att arbeta utomlands och 15% kan tänka sig att bo utomlands. De som bor landsidag på bygden (samhälle med färre än 3 000 invånare) är mindre benägna att arbeta utomlands under viss tid, 61%. Att bo permanent utomlands kan endast 3% tänka sig.

Ung i Sverige 65

3.4.5 Politik

I SKOP-studien kan man inte få fram att ungdomarna i Stockholm skulle skilja sig från de unga i Norrland. Bl a visar intervjuerna att 75% av ungdomarna i Stockholm och 77% av norrlänningarna tycker att det är meningsfullt att rösta i politiska val. Uppgifter från det senaste valet visar att skillnaderna i faktiskt valdeltagande var små. 86,3% av alla röstberättigade i Stockholm röstade, medan 85,1 av de röstberättigade i Norrbottens län röstade.

SKOP-studien visar dock att 56% av Stockholmsungdomarna uppger sig kunna formulera skrivelser och tala med journalister när de vill påverka i en politisk fråga, medan motsvarande andel i norrlandslänen är 46%.

I SIFO-undersökningen om ungdomar finns frågor som rör ungdomars inflytande över arbetstiden. På frågan: ”Jag tänker inte finna mig i ett arbete där det krävs att jag följer strikta arbetstider, utan jag vill själv bestämma över min tid” svarade 18% av alla ungdomar att det stämmer helt och hållet och 34% att det stämmer bra. ganska Detta betyder att över hälften av alla ungdomar inte finner i striksig ta arbetstider. Denna fråga får olika svar beroende på om man bor i stad eller på landsbygd. 26% av de unga i stan finner inte alls i arsig betstiderna. Andelen landsbygdsungdomar som har samma uppfattning är 12%, dvs en signifikant mindre grupp.

När det gäller fackligt arbete visar SKOP-studien att man i norrlandslänen är mer intresserad. På frågan om de kan tänka sig att arbeta i fackliga organisationer svarar 34% av norrlandsungdomen instämmande, medan endast 16% av de unga i Stockholm instämmer.

Fritid Av SIFO-studien, där ungdomar tillfrågades om vad de i gjorde går kväll, framgår att landsbygdsungdomar arbetar över i högre grad än storstadsungdomar, 15% resp 5%. Vidare tycks ungdomar på landet oftare ägna sig åt hobbyverksamhet. Hela 18% att de ”i uppgav går kväll” ägnade sig åt sin hobby, medan 6% av storstadsungdomar gjorde detta.

De refererade studierna innehåller flera indikationer på att det skulle finnas skillnader mellan unga i stad och och i olipå landsbygd ka län. Det krävs dock statistiska studier for att med säfördjupade kerhet identifiera den geografiska dimensionen. Det finns i antagligen de flesta fall bakomliggande faktorer, som och social tillutbildning hörighet, som kan förklara vissa av de geografiska skillnaderna. Man bör också beakta att urvalen blir relativt små när attitydundersökningarna delas in i olika regioner.

66 Ung i Sverige

Det är därför inte möjligt att utifrån de underlag som ungdomskommitten har tillgång till dra mer långtgående slutsatser om hur resurser, deltagande och inflytande fördelas regionalt.

Sammanfattning

Skillnader i materiella och sociala resurser har en i flera avseenden avgörande betydelse för delaktigheten och inflytandet. Den genom-

gång som orts visar att kvinnor, arbetare, icke-elit och landsbygds-

ungdomar i vissa avseenden missgynnas. De sociala och ekonomiska strukturerna blir dock allt mer komplexa och enkla beskrivningar kan i vissa fall leda fel. Det är naturligtvis inte självklart att tjänstemannaungdomar verkligen väljer längre utbildningar och att utbildningen sedan leder till ett meningsfullt arbete. Det är inte heller självklart att en teoretisk akademisk utbildning ger ett välavlönat arbete. Tjänstemännens position i samhället försvagas. Byggnadsarbetare, hantverkare och egna företagare med begränsad formell utbildning och ”fel” klasstillhörighet har erövrat en ekonomisk position som tidigare var forbehållen en välutbildad överklass. Huruvida dessa dessutom fått ett ökat inflytande är dock fortfarande en öppen fråga. Företagsamma ungdomar tar sig fram på andra sätt än tidigare. De förlitar sig på resurser som finns i olika, ofta internationella, informella nätverk. Recepten på framgång är inte alltid desamma som för 10-15 år sedan. Det har dock inte gått att, med hjälp av den befintliga statistiken, mer än ytligt behandla dessa nya nätverk. Här finns ett omfattande nytt och viktigt forskningsområde. Men även om de nya strukturerna spelar en allt större roll är det dock fortfarande relevant att beskriva deltagande och inflytande med mer traditionella statistiska mått.

Maktens tre ansikten Alla har inte giltiga biljetter till de arenor där inflytande kan utövas. Faktasammanställningen visar att unga kvinnors situation på de flesta områden är sämre. De tjänar mindre, får inte fast anställning och har arbeten inom vård och service som har lägre status än de tillverknings-arbeten som män sysslar med. Kvinnor får därigenom ett mer begränsat inflytande än män. De finns sällan med i företagens styrelserum. Kvinnor har ofta också en sämre position i skolan och när resurserna till olika fritidsaktiviteter fördelas. På politikens område har kvinnors inflytande ökat. Valdeltagandet är högre än mäns och antalet kvinnor i politiken ökar. Kvinnorna finns således med i det synliga fältet, maktens första ansikte. Av regeringens 22 statsråd är åtta kvinnor och i riksdagen är 38% kvinnor.

?OU 1991:12 Ungi Sverige 67

Arbetarungdomar, icke-elit och lågutbildade är, liksom kvinnorna, under-representerade på de olika arenorna. Arbetarungdomar har mer begränsade möjligheter att påverka sin arbetstid även om de i högre grad än tjänstemannaungdomar är fackligt organiserade. Unga kvinnor och lågutbildade mår fysiskt sämre än andra grupper. De är vidare mindre aktiva på fritiden, med undantag för organiserade aktiviteter, fritidsfiske och som åskådare till idrott.

De skillnader i deltagande och inflytande som kan iakttas när det gäller den formella sidan av makten förstärks när det gäller förmågan att ställa frågor, maktens andra ansikte. Kvinnor och arbetarungdomar har, även när de är representerade, svårare att göra hörda. sig Detta hänger bl a samman med ett ”språkligt” underläge, som behandlas mer utförligt i kapitel 4. I styrelserummen, på årsstämman och vid planeringsmötet blir kvinnors och arbetarungdomars frågor ”bordlägda”.

Det är väsentligt mycket svårare att med hjälp av den tillgängliga statistiken och utifrån de gängse grupperna diskutera vem eller vad som formar medvetandet, maktens tredje ansikte. Det är inte lika självklart som tidigare att de traditionellt starka grupperna också dominerar de processer som formar medvetandet, maktens antredje sikte. Här samspelar ett mycket stort antal faktorer. ser Ungdomar på svensk och utländsk tv, de lyssnar på musik och ser video. De påverkas av de värderingar och attityder som i idrotspeglas reklamens,

tens och underhållningens värld. Madonna och Maradona blir

globala förebilder för unga människor.

Men medvetandet formas mer än någonsin tidigare av direkta möten med verkligheten. Kompisar, från skilda hemma och kulturer, ibland utomlands, förmedlar olika uppfattningar och Ett värderingar. internationellt och mångkulturellt medvetande formas i dessa möten.

Tekniken, datorerna, binder samman ungdomar i ett globalt brödraoch systraskap. En hacker i Los förstår en hacker i Stock- Angeles holm. Deras gemensamma världsbild har sitt i en ursprung global teknologi. Arbets-platserna binds samman på ett sätt som var otänkbart för 20 år sedan.

Det har inte varit möjligt att kartlägga alla de resurser och aktörer som dominerar de processer som formar medvetandet, som döljer sig bakom maktens tredje ansikte. Med all säkerhet har de identidigare tifierade socioekonomiska skillnaderna stor även i detta betydelse sammanhang, men till detta ska läggas ett komplicerat samspel mellan teknik, ekonomi och olika individuella och kollektiva nätverk.

?OU 1991:12 69

4.

SPRÅK OCH

KULTUR,

DELAKTIGHET

-

4.1 Ungdomar hot eller hopp?

”Jag dristar mig att påstå, att samtalet mellan generatiosamtalet mellan ” nerna är lika viktigt som supermakterna. fdrbundskansler Schmidt. 1 I den rådande samhällsdebatten tycks ungdomar många gånger vara liktydigt med problem. Vuxenvärlden generaliserar och benämner den yngre generationen med begrepp som värstingar, ligister o dyl. Men frågan är om inte mycket av det som brukar kallas ungdomsproblem faktiskt är ett vuxenproblem. I stället for att försöka sätta sig in i de ungas livssituation och förstå deras kultur ägnar sig den etablerade vuxenvärlden åt att vara ett slags smakdomare över rockmusik, grafñtimålningar och seriemagasin. När Alice Babs sjöng sin Swing it magistern ropade samhället på censur. Det bildade t 0 m anti-Babsfdreningar och jazzmusiken fick skällsord som djungelrytmer och negroida parnings1ekar. Men idag är slynan och ungdomens forforare Alice Babs hovsångerska. Och studieforbunden ger jazzdanskurser. Nu är det istället Madonna, Acid House-musiken, hip-hop och rap som ses som de stora hoten mot ungdomen. Frågan är dock vem det är dessa kulturyttringar egentligen hotar. Varfor uppfattas ofta det som ungdomarna dras till som så hotande for vuxenvärlden? Ungdomen representerar ju det nya, det moderna, och därmed något som hotar det bestående. Etablissemanget slår vakt om de rådande samhällsstrukturerna och värjer sig mot det nya genom att fordöma och moralisera över det.

1 Frankfurter Allgemeine Zeitung 5 maj 1981

70 Kultur, språk och delaktighet SOU 1991 :.

Naturligtvis är problemet komplext, för samtidigt som ungdomskulturen kan ses som en positiv protest mot det samhället och gamla ett sätt att hantera det nya, finns det starka kommersiella krafter som tar tillfället i akt att tjäna pengar på ungdomen. Men det är allvarligt om vuxensamhället odlar om myter ungdomarna istället for att lyssna på vad de yngre och tänker. själva tycker Att ungdomar till for det som snett göra syndabockar går i samhället, vilket har skett i den så kallade är en direkt felakvärstingdebatten, tig hantering av ungdomsgenerationens eventuella problem.

Makthavarna får inte okritiskt anamma myterna om ungdomen och på så sätt bygga ännu högre murar mellan generationerna. Om de unga ska kunna bli fullt ut delaktiga i samhället måste de tas allpå var också av etablissemanget och ses som en tillgång och inte ett problem.

Den generationens och måste yngre uttryckssätt språk bli accepterat och inte fordömas av moralister. Detta inte minst inom gäller politiken, där ungdomars värderingar och åsikter om vad som är rätt och fel i samhället alldeles för sällan kommer till uttryck.

I det här kapitlet tar vi upp frågan om ungdomskulturen. D Hur ska den tolkas?

D Vad är utmärkande för den?

D Vad är dess roll?

D hållas i schack av samhället eller tillåtas att utvecklas

fS_ka7den ritt.

Först redovisar vi fakta om ungdomars kulturella aktiviteter. Uppgif-

terna kommer huvudsakligen från statens Årsbok for

ungdomsråds ungdom 1991. Efter ett bakgrundsresonemang om samhällsutvecklingen behandlar vi därefter frågan om existentiella hemungdomars löshet och språkets betydelse för ungdomars delaktighet.

4.2 Barn och

ungdomars

kulturella aktiviteter

Barn och ungdomar är mer aktiva inom kulturområdet än vuxna. Redan fore skolstarten har barn kommit i kontakt med kulturlimånga vet. Nästan samtliga har lånat böcker bibliotek. av fem har på Fyra en eller flera gånger sett teater och varit museum. på De mindre barnen, 3-8-åringarna, har ökat sin kulturella aktivitet under 1980-talet. Samtidigt har den tid barn åt massmedier ägnar minskat med en kvart, till två timmar drygt per dag?

2 SR/PUB, 1990: Småbarnens kultur- och mediebarometer

Kultur, språk och delaktighet 71

Under skolåldern ökar intresset for musik: att spela, sjunga och Däremot minskar intresset for att måla, rita och teckna. Inte lyssna. minst den kommunala musikskolan, men också ett omfattande musikutövande utanfor skolan, både privat och i mer organiserade former, resulterar i att åldersgruppen 9-14 år är mer aktiv som musikutövare än annan åldersgrupp. Många slutar dock att spela när någon de lämnar skolan. Även om skolbarns kontakt med kulturen varierar framträder skillnaderna mellan olika grupper tydligare efter grundskolan. De ungdomar som har slutat skolan och börjat arbeta är t ex mindre aktiva inom kulturområdet. Detta gäller emellertid inte musiklyssnadet, vilket är som störst i åldrarna 15-25 år3 Även mediakonsumtionen är hög bland ungdomar. 15-åringar har vid avslutad grundskola ägnat medierna mer tid (15 000-16 000 tim) än de tillbringat i skolan (9 000-10 000 tim). Mediakonsumtionen är den aktivitet vi ägnar mest tid åt efter sömn.4

Musik Musikintresset är mycket stort bland ungdomar. I den undersökning statens ungdomsråd genomförde 1990 uppgav hela 94 procent av 16att de är mycket eller ganska intresserade av musik. 25-åringarna Ungdomar i 17-21-årsåldern lägger ner lika mycket tid på att spela och musik som att umgås med kompisar. Den tid unglyssna på på domar ägnar åt andra fritidsaktiviteter är kortare, t ex idrott, umgås med familjen, läsa läxor eller se på tv.5

Att spela Statens kulturråd och Sveriges Radio undersöker regelbundet svenska folkets kulturvanor och publicerar resultaten i den s k Kulturbarometern. Undersökningarna för 1989 visar att ungefär var tredje 9-14-åring och var femte 15-24-åring har spelat ett instrument någon gång under en genomsnittlig månad. SCBs undersökningar om förhållandet 1982/83 gav samma resultat. Ungefär var femte 16-25-åring spelade något så när regelbundet ett instrumentf*

3 Statens kulturråd, l989zProgram för kulturrådets insatser for barn- och ungdomskultur 4 Werner C. Ungdomars medievanor, 1990 5 Hartman J. Ungdom och resande, 1990 6 LO-medlemmari välfárdenÄRapport 9, LO, 1990

72 Kultur, språk och delaktighet SOU 1991 :12

Att spela ett instrument är Kulturbarometern enligt vanligare bland högutbildade. Statens visar att vilungdomsråds undersökning labarnen spelar i större utsträckning än de som bor i hyreslägenhet.

°/o ~Ande,l som musikinstrument after boerxdeforrw

spelar-

25 J..

2.0-- V.: \. ;...Hl).L‘. .mala IS / B

A n

..n.l.y.Il:hn‘n{ /O — oo L f

“S” n

o i mamman.:

cf

A A ‘ / _. ‘

sm” 1i1.llH(l(L J3

E

AV _:»..-,.::-:.~.:.;=:-..~;;_~ 11.:: I// , ,_,. ,/ ma

v

v,,LLa_,) bostadsrätt h3resLågenhct

rad hus

Musik lyssnande

Ungdomars stora musikintresse visar också i hur de sig mycket lyss-

nar på musik. De äldre 15-24

ungdomarna, år, lyssnade 1989 nästan två timmar varje dag på kassetter och skivor. Därtill ska man lägga radiolyssnandet och tv-tittandet,t ex på musikkanalen MTV.

Kasettlyssnande samt skiv- och grammofonlyssnande 1 minuter per dag 1 olika åldersgrupper.

min/dag 70 -- 63

I Kasett...

El Skiv- och

grammofon...

9-14 år 15-24 år 25-44 är 45-64 år 65-79 år

Källa: SR/PUB, 1990: Mediebarometern 1989.

Kultur, språk och delaktighet 73

Ungdomar går också i större utsträckning på konserter än vad andra var tredje i åldern 15-24 år går under åldersgrupper gör. Närmare en månad ett musikevenemang, mot ungefär en av fem i åldern 25på

64 år. De med hög utbildning går oftare än andra på konserter.7

Både bland skolbarn upp till 15 år och ungdomar mellan 15 och 20

år domineras musikintresset av pop- och rockmusik. SR/PUBs under-

från 1986/87 visar att 80 procent av 15-24-åringarna var sökning mycket eller ganska intresserade av pop och rock. Jazz och folkmusik

intresserade bara ca fem procent och klassisk musik ca 15 procent av

ungdomarnas

Sång

Dubbelt så många tjejer (20 %) som killar (10 %) uppger att de ägnar sig åt sång. Något mindre än hälften av dessa hade under en månad sjungit i kör, sju procent av tjejerna och fyra procent av killarna (statens ungdomsråd/SKOP:Intervjuundersökning 1990). Bland 9-14åringar är det vanligt att delta i körsång. Närmare tio procent av ungdomarna i den åldersgruppen sjunger regelbundet i någon kör.9

Dans

Att dansa är mycket populärt bland ungdomar. Tre av fyra tjejer och två av tre killar uppgav att de dansat under den senaste månaden, enligt statens ungdomsråds undersökning. Att gå ut och dansa är vanligast bland ungdomar i 20-årsåldern. Dansintresset är inte mindre bland dem som är yngre, men åldersgränser och entréavgifter ut-

gör hinder. n | I O under en & % lo 90 - 30.. 70 60 50- 40 so -- 2.0- IO - i_

o/° .

12.0.

ink

I5-2.4 S} 2.5--’+-’13r 45-Mar cs-796; 9-Mgr 7 SR/PUB,1989:Kulturbar0metem 8 SR/PUB, 1988;Kulturbarometem i detalj: Tema musik 9 SR/PUB,1989;Kulturbar0metem

74 Kultur, språk och delaktighet

Att skriva

Fler ungdomar än vuxna skriver artiklar och berättelser. brev, Närmare var tredje tjej och var fjärde kille att de hade författat uppgav något under en månad.

De med hög utbildning skriver oftare brev och insändare artiklar, och berättelser än de med bara Bland grundskola. unga LO-medlemmar mellan 16 och 24 år är tjejerna mer aktiva än killarna. betydligt Hela 58 procent av brukar skriva sin tjejerna något på fritid, mot bara 20 procent av killarna. Att skriva och dikter är dagbok vanligast bland yngre, 9-14 år, men även äldre 15-24 ungdomar, år, ägnar sig mer åt dagboks- och diktskrivande än vuxna. Det är framför allt kvinnor som ägnar sig åt att skriva och dikter.” dagbok

Andel .som under u» månad skrivit

dagbok

°/° elLer olikt. 1

W

W

9-I4 I524 zs-4445-sq as-795»

Måla och teckna

Barn i åldrarna 9-14 år målar och tecknar i större utsträckning än äldre ungdomar, De äldre i sin tur 15-24-åringar. ungdomarna målar och tecknar ungefär dubbelt så ofta som vuxna. dubbelt så Ungefär många tjejer, 39 procent, som killar, 19 procent, i åldern 16-25 år uppger att de tecknat/målat någon gång under en månad. Ser man till

hela befolkningen är det fler som

något högutbildade tecknar eller målar. 0/

;o Am:‘.eL som under en

gcnomsnibtuka 15

We/0 :tecknat cLLc’r’r\:n,v.3_La1;:-

-00

JO

%6%

o o ñ .00

“in år ?âiéiêr .’+.‘T=:*.-.5? .4.s.-.95.: es.-.295:

10 LO-medlemmar i välfärden. Rapport 9, LO, 1990

Kultur, språk och delaktighet 75

Textilsläjd och hantverk Det är nästan uteslutande kvinnor som stickar, syr eller väver. Att handarbeta är vanligast bland vuxna. Intresset for handarbete bland tjejer i åldern 9-24 år har under 1980-talet sjunkit något. Ca 38 procent uppgav att de ägnat sig åt denna sysselsättning under en genomsnittlig månad 1983-85 mot ca 30 procent 1987-89. Det finns ett mycket stort intresse bland de yngre for mode och kläder. Av i åldern 16-25 år uppgav 89 procent att de är tjejerna mycket eller ganska intresserade av mode och kläder, mot 52 procent av killarna.” Att snickra, reparera eller slöjda är vanligast bland vuxna män. Intresset bland de yngre har sjunkit på samma sätt som för textilslöjd. Ca 24 procent av 9-14-åringarna uppgav att de ägnat sig åt något hantverk under en genomsnittlig månad 1983-85 mot ca 14 procent 1987-89.12 Läsa böcker Sveriges Radios publik och programforskningsavdelning (SR/PUB) genomför i samarbete med Göteborgs universitet varje år undersökningar av massmediekonsumtionens utveckling i Sverige. Resultaten publiceras i Massmediebarometern. Bokläsandet bland ungdomar har under hela 1980-talet legat på en relativt hög och stabil nivå. Ungdomar i åldern 15-24 år lägger ner mest tid på att läsa böcker av alla åldersgrupper enligt Massmediebarometern 1989. Den största andelen bokläsare finns i åldersgruppen 9-14 år. Barn och ungdomar i åldern 9-24 år läser sammantaget mer än vuxna.

Bokläsande 1 minuter/dag per åldersgrupp. min/dag 24 25 21 20

9- 1 4 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65-79 år

Källa: SFI/FUB, 1989: Mediebarometern.

11 Statens ungdomsrád/SKOP:Intervjuundersökning 1990 12 SR/PUB, 1989:Ku1turbarometem

76 Kultur, språk och delaktighet

När det gäller läsning är boken det medium som barn och ungdomar använder flitigast. Ungdomar i åldern 15-24 år läser böcker i genomsnitt 24 minuter per dag. 9-14-åringarna läser mer sevisserligen rier än andra, men även här är boken mest använd. 15-24-åringarna läser mindre serier och mer tidningar och tidskrifter än de yngre åldersgrupperna.

Läsandet bland bam och ungdom 1åldern 9 - 24 ár i minuter per dag.

min/dag 24 25

T

‘Q 20 q.

15 - I 9-14 är

,O _ I] 15-24 år

Bok Serietidning Morgonlidning Kvâllstidning Tidskrift Veckotidning

Källa: SF?/PUB, 1990: Mediebarometern 1989.

Killar och tjejer är ungefär lika intresserade av litteratur. I statens ungdomsrâds egen undersökning uppgav 16 procent av tjejerna och 14 procent av killarna att de var mer intresserade av litteratur än av teater, bildkonst, dans, hantverk eller mode och De med design. hög utbildning har det största litteraturintresset.13

Barn och studerande ungdomar besöker ofta bibliotek. Hälften av alla 15-24-åringar och nära tre av alla fjärdedelar 9-14-åringar hade under en genomsnittlig månad besökt ett bibliotek.

13 statens 1990 ungdomsråd/SKOPzlntervjuundersökning

Kultur, språk och delaktighet 77

Andel i olika åldersgrupper som besökt bibliotek under en gemomsnittlig månad.

9- I 4 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65-79 år

Källa: SR/PUB, 1989: Ku/turbarometern.

Läsa tidningar

Av 16-24-åringarna läser 60 procent en morgontidning regelbundet. Ser man till hela svenska folket läser 93 procent regelbundet en morgontidning. 89 procent av 16-24-åringarna läser en dagstidning någon gång i veckan.14

Läsandet av morgontidningar och kvällstidningar i olika åldersgrupper i minuter per dag. min/dag 40 36 35 30 25 I Morgontidningar 20 15 Kvällstidningar 10

9-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65-79 år

Källa: SR/PUB, 1990: Mediebarometern 1989.

14 Werner C. Ungdomens medievanor, 1990

78 Kultur, språk och delaktighet

Gå på utställning/museum

Med undantag för pensionärer går vuxna och lika ungdomar ungefär ofta på museum och oftare utställningar. Högutbildade går än lågutbildade, kvinnor oftare än män. 16 procent av 15-24 ungdomarna, år, har under en månad besökt en utställning.

Andel i olika åldersgrupper som besökt minst en utställning under en genomsnittlig månad.

20 18% 18% 16% 16%

9-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65-79 år

Käl/a:SR/PUB, 1989: Kulturbarometern.

Ser man över hela året är det studerande barn, ungdom och 25-44åringar som går mest på museum.15

Gå på teater/opera

Ungefär var tionde person i befolkningen eller går på teater opera under en genomsnittlig månad. I åldern 15-65 år är andelen teaterbesökare ganska konstant, medan pensionäörer mer sällan teagår på ter. Studerande ungdomar teater i större går på utsträckning än de som arbetar.

Under ett år har nästan hälften av i åldern ungdomarna 9-24 år varit på teater eller opera.15

Kyrkobesök Den vanligaste regelbundna är över kyrkobesökaren 65 år. Kvinnor besöker oftare än män kyrkan. besöker i mindre 15-24-åringar utsträckning än 9-14-åringar kyrkan. Studerande besöker ungdom kyrkan i minst Mindre än hälften utsträckning. av de studerande ungdomarna har varit en eller på gudstjänst ett religiöst möte under ett år.

15 SR/PUB, 1989:Kulturbarometem i detalj .Tema konst, museer och utställningar 16 SR/PUB, 1987:Ku1turbarometem i deta1j.’l‘ema teater och SR/PUB, 1989:Kulturbarometem

Kultur, språk och delaktighet 79

Andel i olika åldersgrupper som besökt kyrkan under en genomsnittlig månad. °^ 33%

9-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65-79 år

KäHa: SR/PUB, 1980: Kulturbarometern.

Gå på bio

Det är framför allt ungdomar som går på bio. Biografen kan sägas vara ungdomarnas medium. Under en månad går 42 procent av 9-14och 63 procent av 15-24-åringarna på bio, mot ungefär 13 åringarna procent av befolkningen över 25 år. I mitten av 1980-talet stärkte bion sina ställningar, särskilt bland 9-14-åringar och äldre studerande ungdom. Tjejer och killar går på bio ungefär lika mycket. För befolkningen som helhet gäller ju högre utbildning desto fler biobesök.

.Ãadel ;olika ålders SO‘rY\ under en ruppero 8 € ’\°*vrnånad varit Pa b|o.

sh“-,-§;l,.,3

7 O

70 i so --

40--

30-- 2.0-~

10 --

«(Lg

9-1451 u5~.w5r as-445r 45(:‘1§r e5—79.Sr

80 Kultur, språk och delaktighet

Se på tv och video Barn och ungdomar, med for de i undantag 12-13-årsåldern, är inga storkonsumenter av tv om man med andra jämför åldersgrupper. Sveriges Radios publik- och

programforskningsavdelning mäter i forsta

hand hur mycket olika åldersgrupper ser på Kanal 1 och TV 2. Det är därför svårt att exakt beskriva ungdomars tv-konsumtion, eftersom de utnyttjar kabel- och satellitutbudet mer än andra åldersgrupper. Skolbarn tittar lika och mycket på satellit- kabelprogrammen som på Kanal 1 och TV 2.

Åldersgruppen 15-24 år tittar på Kanal 1, TV 2 och video i mindre

utsträckning än någon annan en och en halv timme åldersgrupp, per dag, medan 10-12-åringar ser mest, tvâ till två och en halv timme per dag. Som jämförelse ser 45-65-åringarna på tv och video nära två timmar per dag.

Barn och ungdomar använder video mer än vuxna. Av 9-l4-åringarna tittade i genomsnitt 19 procent på video varje dag 1989, mot bara sex procent av 45-65-åringarna. Ungdomar som har video hemma tittar i genomsnitt video över timmar i veckan. på sju 9-14-åringarna ser flest hyrñlmer av alla För hela

åldersgrupper. åldersgruppen 9-

14-åringar gäller dock att man mindre

tittar betydligt på video än på

utbudet från Kanal 1 och TV 2. Aven kassettbokläsandet, och radiolyssnandet är större än videotittandet bland barn och ungdomar.”

Hur mycket ud ägnar tittarna och lyssnarna åt radio. TV och video (minuter per dag).

min/dag176

I80 -

.l

140 -- 120 -- I Lyssnar pá radio 100 - El Tittar pá TV

u Tittar pá video

Hela befolkningen 914 -áringar 15-24-áringar

17 Werner C. Ungdomars medievanor 1990

Kultur, språk och delaktighet 81

Tv och video. Tittartid i minuter per dag och åldersgrupp. min/dag 180 1 64 1 60 1 40 120 1 00 8 0 60 40 20 0 9-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65-79 år

Källa: SR/PUB, 1990. Mediebarometern 1989.

Elektronik

Ungdomar, särskilt 9-14-åringar, har god tillgång till olika hemelek-

troniska apparater, som radio, tv och video. Aldre ungdomar, 15-24åringar och åldersgruppen 45-64 år har däremot inte tillgång till så många apparater, särskilt inte till video.

Tillgång till hemelektronik i procent per åldersgrupp 9-1 4 1 5-24 25-44 45-64

i kulturlivet i betydligt större utsträckning än den vuxna befolkningen i genomsnitt. Den som börjar skolan vid sju års ålder har exempelvis redan en omfattande erfarenhet av landets kulturella institutioner.

82 Kultur, språk och delaktighet SOU 1991 :14

I skolåldern förändras barnens kulturmönster. Vissa aktiviteter ökar i omfattning, medan andra minskar. Både bland skolbarn upp till 15 år och ungdomar mellan 15 och 20 år domineras musikintresset av rock- och popmusik. Skolbarn i allmänhet och flickor i synnerhet är mycket mer aktiva än vuxna på alla kulturområden. Eftersom många kulturevenemang sker på skolans initiativ är deltagandet inte i så hög grad beroende av barnens egen sociala bakgrund. De sociala skillnaderna framträder tydligare senare i livet. Ungdomar som slutar skolan och börjar arbeta upphör med en stor del av sin kulturella aktivitet. Ungdomar som fortsätter att studera har också en lägre aktivitetsnivå än elever i grundskolan, även om bortfallet inte är lika stort i denna grupp. Det tyder på att de ojämlika kontakterna med kultur börjar ta form. Trots att ungdomar minskar sin kulturaktivitet efter skolåldern är de mycket mer aktiva på mänga kulturområden än den vuxna befolkningen. Även om de kulturpolitiska insatserna är viktiga kan man konstatera att ungdomar är starkt influerade av det kommersiella kulturutbudet. Främst på musikområdet, men också på litteraturområdet präglas ungdomars kulturvanor av kommersiellt motiverad verksamhet.

4.3 Aktiva ungdomar i studieförbunden

studieförbunden spelar en viktig roll for att kanalisera det engagemang som finns bland ungdomar. Tillsammans med studiecirklarna i estetiska ämnen utgör studieforbundens kulturgrupper den dominerande formen for amatöraktivitet. Förbundens kulturprogramverksamhet samlar årligen totalt en publik på över 11 miljoner deltagare. Kulturrådets utvärdering av kulturverksamheten inom folkbildningsorganisationerna visar att organisationerna når ut bättre och engagerar en bredare allmänhet, såväl socialt som geografiskt, än vad kulturinstitutionerna gör.18 Inte minst barn och ungdom deltar livligt i den omfattande amatörverksamheten. Enbart inom rockmusiken deltar över 70. O00 ungdomar. Men även om musikområdet dominerar tar många ungdomar även del i kampen mot fördomar, rasism och våld genom aktiviteter i studieförbundsregi. Både de etablerade organisationerna, som ofta är medlemmar i något av studieförbunden, och de nya rörelserna använder sig av studi-

18 Rapport frán Kulturrådet 1986:6. Utvärdering av kulturverksamheten inom folkbildningsorganisationema

Kultur, språk och delaktighet 83

ecirkeln som form. (Se vidare kapitel 5). Det är viktigt att studieförbunden tar vara på ungdomars vilja att påverka och även försöker nå nya grupper. För detta krävs en öppenhet och lyhördhet när det gäller verksamhetens arbetsformer och inriktning.

samhällsutvecklingen

- ett

bakgrundsresonemang

Genom en explosionsartad massmedial utveckling påverkas ungdomarnas kultur idag från många olika håll. Det är dessutom omöjligt att klart avgränsa något slags historiskt förlopp för dagens ungdomskulturer. De har nämligen rötter långt tillbaka. Naturligtvis betyder industrialismens framväxt under 1800-talet med avvecklandet av skråväsendet, utbyggandet av skolan, statsmaktens utbredning och utvecklandet av ett modernt kapitalistiskt samhälle, enormt mycket. ”Genom detta förlopp uppstod (på ett nytt sätt) ungdomen som avskild och allmän social kategori, bestämd av det m0derna samhällets nya konfliktfyllda kraftflilt” skriver Johan Fornäs, Ulf Lindberg och Ove Sernhede.19 I det gamla samhället fanns bestämda strukturer där ungdomarna hade sina platser och roller och på ett sätt kunde socialisenaturligt ras in i samhället - skriver de gesällorganisationer, ynglingalag osv, vidare Men under industrialismen föll dessa sönder och ersattes efter hand med nya. I denna process spelade skolan en central roll. Dess funktion blev ju att sortera, fostra och disciplinera barnen. Industrialiseringen ledde också till en urbanisering. Det nya stadslivet medförde också nya ungdomsproblem. Nya krav ställdes arpå betskraftens rörlighet och en mer flexibel Det kunde nu livsföring. komma sig att man bytte arbete, bostad och vanor flera om. gånger Detta fick till följd att de gamla familje- och släktskapsbanden splittrades upp på det lokala planet. Med den ökade invandringen följde en större kulturell mångfald. Det ledde naturligtvis till bättre valmöjligheter och frihetskänsla, men innebar också ett ökat individuellt ansvar för ens handlingar. Under 60-talet kom de stora miljonprogrammen och förorter till storstadsområdena växte fort upp. 1962 beslutades att införa 9-årig grundskola för alla, och från 1940 till 1970 växte antalet studerande vid högskolan från 10 621 till 124 440.

19 Fornäs J. Lindberg U.Sernhede O. Under rocken, 1988

84 Kultur, språk och delaktighet SOU 1991:1.

Skolan blir således en alltmer dominerande livssfar för ungdomarna under allt längre tid av deras liv. Inträdet på arbetsmarknaden senarelades. Ungdomstiden förlängdes succesivt för alla människor och samhället satsade mer resurser på ungdomarnas fritid. Fornäs och hans medförfattare beskriver också hur konsumtionsoch fritidsindustrin växer enormt under 60-talet. Det blir nu vanligare med semesterresor, husvagnar, fritidsbåtar, sommarstugor, tvapparater och stereoanläggningar. Denna informations- och nöjesindustri förde omvärlden närmare familjerna. Särskilt kom kulturella strömmar från USA via media till Sverige. Men välfärdens baksidor har blivit allt tydligare. Trots vår höga levnadsstandard finns det stor ensamhet, ångest, drogproblem och främlingskap. Med samhällsförändringarna följer också en upplösning av normsystemet. De traditionella normgivarna som kyrkan och folkrörelserna har minskat i betydelse. Många ungdomskulturer kan ses som ett slags försök att med hjälp av symboler - kläder, konst, musik mm - hantera en förvirrad tid. ”Vårt samhälle är komplicerat och har undergått en snabb förändring under de senaste generationerna. Föräldrarna och politikerna frå svårt med i

att/hänga ungdomarnas

upplevelser” skriver Kerstin Ogren.2° Det är synnerligen viktigt att komma ihåg att de som idag utgör ungdomsgenerationen aldrig upplevt vare sig det trygga, traditionsbundna välfärdssamhället eller den explosionsartade utvecklingen under 50- och 60-talen. Fornäs menar att dagens ungdomar istället präglas av en ny osäkerhet och en ny krismedvetenhet. Han kallar ungdomarna för en senmodem krisgeneration. Klyftan mellan de förhoppningar som skapas i det moderna samhället och de verkliga möjligheterna att infria dem växer - därmed också frustrationen. Sammanfattningsvis kan vi med hjälp av F0mäsanalys beskriva ungdomarnas uppväxtmiljö som en brytningspunkt mellan två huvudtendenser i det framväxande nya samhället: Under 50- och 60-talen drogs alltfler livsområden in under det starka samhällets institutioner. som päglades av ett slags instrumentellt tänkande där effektivitet var ledordet. Barnomsorg, utbildning och fritid professionaliserades, och experter fick rollen som barnuppfostrare. De tidigare samlevnadsformerna föll sönder.

20 Ögren K. Att möta ungdomars behov. Samhällsplanering för framtiden, 1985

Kultur, språk och delaktighet 85

Medborgarna blev allt mindre autkoritets- eller traditionsberoende. Kristendomens tolkningsnycklar minskade i betydelse . Man kan kal-

la detta for en kulturell friställning vilket orde att individen själv i

mycket högre grad fick skapa sina egna normer och livsformer. Inte minst inställningen till sexualiteten förändrades. Å andra sidan ökade den kritiska inställningen till det starka, genomorganiserade samhällets framsteg. Frågor som individens roll gentemot kollektivet blev centrala. Denna kritik mot ett samhälle som i minsta detalj lägger livet till rätta beskrivs i en bok av Yvonne Hirdman.”

Kerstin Ögren menar att effekterna av den starka professionalise-

ringen och samhällets Övertagande av fritidssektorn har lett till att fritidsledarna ger service - aktiviteter - åt ungdomarna. Det uppstår ett slags producent-konsument förhållande, och det mer personliga ansvaret for varandra och den grundläggande solidariteten kommer bort. De mellanmänskliga relationerna bliri stället anonyma.

Ögren pekar också på hur samhällets ambitioner att ständigt pre-

stera och göra något för ungdomarna negligerar de yngres behov av att bara vara i en gemenskap och betyda något som individ i ett sammanhang. Frågan är om man kommer åt ungdomarnas problem och behov genom att ständigt aktivera dem?

4.5 Behovet av ett eget rum

Utvecklingen där de professionella ungdomsarbetarna har fått en ñxarroll har ofta lett till att man tagit ifrån ungdomarna deras engagemang och ansvar. En annan effekt är att många ungomar upplever att de är övervakade och kontrollerade av vuxenvärlden och att deras egna fria rum försvunnit. I rapporten Bland Aros Djäknar beskriver Benny Henriksson hur många av de professionella ungdomsarbetarna ser McDonalds

hasmburgerrestaurang i centrala Västerås som en mycket olämpliga

ungdomsmiljö medan forskaren Peadar Kirby ser den som ett av de få fria rum som i dag erbjuds ungdomarna i Västerås.” I boken Rum och rörelser. Om ungas inre och yttre livsrum beskriver Mats Lieberg hur ungdomar idag förhåller sig till offentliga

platser och rum på ett annorlunda sätt än de vuxna gör.23

vad

21 Hirdman Y. Att lägga livet till rätta, Maktutredningen, 1989 22 Henriksson B. Bland Aros djäknar, Västerås som ungdomsstad, 1990 23 Lieberg M. Stamställen och stråk. Ur antologin Rum och rörelser. Om ungas inre och yttre livsrum

86 Kultur, språk och delaktighet SOU 1991 :L

”Det som speciellt fångat mitt intresse är behov ungdomars av att avgränsa egna rum eller territorier där de konsjälva trollerar tillgänglighet och händelseförlopp. I en del

fall

måste detta ske ostört och utan av ” få insyn vuxenvärlden... skriver Lieberg.

Den yngre generationen värdesätter opretentiösa det möten, oorganiserade småpratet. Medan den äldre generationen har en tendens att moralisera över de yngres icke-aktivitet.

Men Lieberg och andra forskare visar tydligt att livet på gatorna, bakgårdarna, caféerna, hamburgerbarerna osv är en betydelsefull social aktivitet som hör till de ungas identitetsutveckling och kultur. För ungdomar är nämligen offentlighetens sociala dimension mycket viktig. Därför söker man upp platser där man bara kan få vara för sig sj älv och bryta åsikter, tankar och med varandra. handlingsmönster

”Bilden av den farliga gatan som säte för destruktiva handlingar, kriminalitet och vandalisering tynar bort. Istället

växer det fram en bild av staden som en berikande där

miljö de unga kan mötas, och hämta och umgås inspiration styrka” fortsätter Lieberg.

Han definierar olika typer av rum som de om att beunga tycker finna sig i:

D Stamställen: t ex caféer, fritidsgården, järnvägsstationen

D Stråk: t ex gågator, torg. Saknar fasta Innebär gränser. rörelse, trängsel, konfrontation och oplanerade möten.

E] Mellanrum: - som förpressbyråkiosken, trappuppgången platser binder det offentliga och det privata - att bara stå och hänga vid.

Vuxensamhället måste sj älvkritiskt fråga sig om det inte i all sin prestationsiver alltför hårt har organiserat upp och över tagit styrningen av ungdomarnas fritid. Behovet av den spontana leken, idrotten och småpratet tycks idag vara stort bland de unga.

Det är också nödvändigt att inse att det som i allmänhet betecknas som det rummet - - behärskas offentliga politken, massmedia o dyl av de vuxna. Medan gatan, som faktiskt också är ett rum är offentligt ungdomarnas område. Därför vågar många vuxna sig inte in där - de är ju inte kungarna.

Vi menar att det är viktigt att det för att göra möjligt ungdomarna skapa autonoma, självstyrande och fria rum och tillåta en lite mer kontinental stämning.

Kultur, språk och delaktighet 87

Ungdomskulturen

- att hantera tid

ett sätt en ny

Krossar klockan med mina tankar -jag lever endast med livets hastighet

Skiftar snabbt

till ny förklädnad -jag behöver förändringar med livets hastighet

Skapar kontrast behöver inget kamouflage - död och trött på att inte vara mig själv

Skiftar färg

anarkistisk kameleont - död och trött på att inte vara mig själv

Mitt sinne växer ut ur mitt huvud -

skiftande sinne efter att ha varit död

Äntligen

det ser ut som jag vet nu - att jag inte har ett oförgängligt själv

Vem vet vad ens själv är likt? -jag är liknojd skapar själv mitt själv

Skiflar hastighet jag behöver det -jag ändrar mitt liv innan det ändrar mig Michael Strunge

88 Kultur, språk och delaktighet SOU 1991:1.

Thomas Ziehe, professor i i Franfurt är pedagogik samhällsanalytiker och ungdomsforskare. Han försöker om problematisera frågan ungdomskulturen och emot alla försök att moralisera. Men han går pekar också på faror och problem när han beskriver sätt att ungdomars hantera sin livssituation och sitt förhållande till det moderna just samhäl1et.24

Den samhälleliga utvecklingen har inneburit att fått ungdomarna och blivit medvetna om att de har ett rätt att slags säga upp relationen till föräldrarna, menar Ziehe. Dessutom är till sexumöjligheten ella relationer inte längre ett kriterium på skillnaden mellan och ung vuxen. Snarare finns det skäl att anta att människor många unga idag har haft mer sexuella erfarenheter än sina mångsidiga föräldrar.

Ungdomarna översköljs dessutom av mängder av olika livsstilar som är ganska påträngande , särskilt massmedierna. Dessa genom framtvingar inidividuella val, men leder också till ett känsla av slags ambivalens och tvekan om man valt rätt. egentligen Ziehe pekar också på frigörelsen från auktoriteter och traditioner som utmärkande för vår tid. Den enskilde har helt enkelt fått större spelrum för egna beslut - men också beslutsproblem.

I vår massmediala värld blir det allt svårare för de unga att se sig själva med egna ögon. Deras syn grumlas av ett av ju spektrum massmedialt förmedlade synsätt, bilder och Att a tolkningar. väij sig mot detta, att bygga upp och befästa subkulturella motkrafter egna har blivit lika svårt som anser Ziehe. nödvändigt, Men det är just denna fortgående modernisering som är själva drivkraften bakom de olika ungdomkulturella yttringarna, som således kan ses som sätt att bearbeta dessa nya kriserfarenheter. Vad det handlar om är att försöka hantera bristen kylan, på mening och tomheten i denna senmoderna tillvaro!

4.6.1 Sociala och

psykologiska sätt

att hantera en paradoxal tillvaro

”Moderniseringen av alla våra livsområden verkar skrida

framåt oemotståndligt. Konsekvenserna är uppenbara, de berör vårt dagliga liv. är

Där/ör moderniseringen inte bara samhällelig utan också i lika hög grad kulturell, Moder-

niseringen genomtränger med andra 0rd vårt sätt att varsebli livsvillkoren. Den in i våra av tränger tolkningar världen, och den präglar ass...” skriver Ziehe.

Barndomen och ungdomen är i samhällets ju idag indragna och kul» turens omfattande

moderniseringsprocesser. Ungdomarna har till-

24 Ziehe T. Kulturanalyser: ungdom, utbildning, modemitet, 1989

j Kultur, språk och delaktighet 89

gång till debatter kring stora samhällsproblem. Världen har på ett sätt trängt in i vardagsrummet via radio och tv. Ingen kan undgå att beröras. Ungdomarna har således tillgång till samma värld som de vuxna. Detta leder naturligtvis till tidig mognad, men innebär också att skyddsnätet försvinner. Ungdomarna bombarderas dagligen av de stora världsproblemen: miljöförstöring, krig, svält, katastrofer osv. Hur bearbetar man då denna förändrade livssituation? Allmänt vill vi peka på några drag som vi i likhet med Ziehe tycker är tydliga bland dagens ungdomar.

Längtan efter individualisering. Ungdomar söker sig själva och

längtar efter att få betyda något som individ. Det handlar också om en vilja till att fördjupa de personliga relationerna och uppleva intensiva känslor. Om man hårdrar det kan man säga att förr så kom arbetet såväl socialt som psykiskt i första rummet och först därefter relationerna. I dag tycks de flestas arbetsförmåga höra nära samman med hur deras personliga relationer fungerar.

”Alltfler unga människor fungerar inte enligt den kyliga lo-

gik som definieras av mål och medel...utan deras behov har

såväl vad artikulation som tillfredsställelse anbelangar blivit mer ostrukturerade, flytande och obegripliga för utomstående” hävdar Ziehe. Det teknokratiska samhällets starka centrering kring effektivitet och rationalitet och detaljplanering fungerar inte på den nya generationen medborgare. Självkänslans ökade sårbarhet. Dagens unga är mycket känsliga inför vad kamrater och omgivning ska anse och förvänta sig av dem. Tillsammans med denna att leva in i andras situation

förmåga sig

ökar också rädslan for att den andre ska ringakta mig, avvisa eller såra mig. Motivationsförskjutning. Ziehe pekar på förmågan att ställa frågor till sig själv av typen: Ska jag kräva det här av mig? Behovet av att vara berörd ingår i detta. Ungdomars handlingar och engagemang drivs mer av ett slags lustprincip än en pliktprincip. I en livsvärld som upplevs som kylig och anonym växer ju behovet av att få respons. Personer, relationer, ideologier osv. granskas ur perspektivet: Vad har de med mig att göra? Intresset för realism. Genom massmediaexplosionen har medvetenheten om omvärlden och om samhällsfrågorna ökat. Dagens ungdomar vänder den tradtionella politiken ryggen, men är högst engagerade i hur samhället ska vara utformat.

90 Kultur, språk och delaktighet

Intressant är också att se hur stilarna - kläderna - har exempelvis fått en ökad betydelse. också - Kroppens expressivitet betyder mycket t ex finns ett växande intresse for tatueringar och de flesta rockvideofilmerna har det kroppsliga i förgrunden.

Men också i den samhälleliga kampen utgör ett kroppen viktigt språk och verktyg att protestera med. Tänk på husockupanterna, trädkramarna och andra civil olydnadsaktioner. kan i detta Kroppen fall sägas representera det sista man har, men som kan ta ifrån ingen oss.

Ziehe med flera ungdomsforskare beskriver ungdomskulturerna som olika slags orienteringsforsök i tillvaron. Framförallt tar man fasta på tre inriktningar:

Subjektivering -längtan att bli älskad och bekräftad som den man är. Fruktan för tomhet och mellanmänsklig kyla. Ontologisering -längtan efter att befinna sig i ett större sammanhang. Fruktan for förlusten av en överordnad mening. Religiösa yttringar. Ekologisk naturfilosofi. - efter Fruktan Estetisering längtan stegrad intensitet. for tristessen och ledan i det välordnade samhället. datori- Klädstilar, graffiti, serade tecken.

Ziehe påpekar att ungdomar provar olika livsstilar försök hela på tiden. En tid tillhör de kanske punken, en annan rapen osv. Hela tiden är de utsatta for en press att och sina liv. I gestalta sig själva detta ligger naturligtvis en större valfrihet, men också att ungdomarna är mer utlämnade åt kommersiella och andra krafter som erbjuder den mening och vertyg att tolka med. verkligheten Denna kolonialisering av medvetandet genom mediaformedlade bilder och det också svårare för symboler gör de unga att särskilja egna erfarenheter från de massmediaproducerade eller produkterna från nöjesindustrin.

Därför bör vuxensamhället vara vaksamt farorna i på ungdomskulturens mer kommersiella delar samtidigt som ett moraliserande och fordömande inte är rätt väg att gå.

Irritationen över ungdomens beteende speglar ju i verket en själva djup ovisshet och oförståelse. Framförallt bör vuxengenerationen göra klart för sig att ungdomens situation inte blir mer för idag begriplig att de äldre erinrar sig sin egen tid som unga. Ungdomsproblematiken - dvs. övergången från barndom till att bli vuxen - kan nämligen aldrig ses som ett kris slags evig, oföränderlig som sett likadan ut i alla tider. Det är ett ohistoriskt olyckligt perspektiv.

Kultur, språk och delaktighet 91

Tvärtom handlar det ju om ungdomens livssituation i en bestämd historisk och kulturell miljö. Därför är det viktigt att inse hur genomgripande de socioeknomiska förutsättningarna förändrats ijämforelse med den äldre generationens.

En växtplats? Du föds Ingen har frågat dig om du vill leva Du lever

Du formas av allt du möter

samtidigt som du försöker leva ut det som är du Du mognar och du anpassas Du slår rot, växer och utvecklas,

bär frukt och förtvinar så småningom

Så blir det om livet får möjlighet

Men ibland får livet inte chansen Det som var tänkt som en vacker blomma förvtinade redan innan den hade fått möjlighet att slå rot

Det som var tänkt att bära frukt

frös bort i kyla och blåst

Olika människor behöver olika jordmån Att växa innebär att få en spänningens balans mellan det inre och det yttre mellan växt och miljö

Många far illa under sina första år

Man får inte möjlighet att uppleva trygghet närhet, omsorg, tillit och gränser

Man far illa

och en del av det som växt kan brytas av, frysa bort eller helt enkelt inte våga växa mer

Men ofta vinner ändå livslusten

nyfikenheten och skaparglädjen spontaniteten och öppenheten Möjligheten till utveckling Möjligheten till att växa till en hel människa beredd att möta allt det livet innehåller

J an-Erik L Perneman

92 Kultur, språk och delaktighet

4.7 Den existentiella hemlösheten

”Att vara utan väggar är inte frihet, det är hemlöshet”,

Så skriver den finlandssvenske poeten Claes Andersson i en av sina dikter. Denna strof beskriver mycket av vårt välfárdssamhälles dilemma.

Många människor, inte minst ungdomar upplever idag ett exslags istentiell hemlöshet. Frågor om med kärlek meningen livet, ångest, och solidaritet ryms inte inom vårt teknokratiska och ekonomifixerade samhälle.

De traditionella folkrörelserna har många gånger fastnat i sina forlegade strukturer och arbetssätt och fungerar inte alltid som hem for människor där de djupare livsfunderingama kan komma fram.

I skriften Livets mysterier som civildepartementet ut givit framkommer hur stort behovet är bland att få tala om ungdomar just existentiella frågor, men att de upplever ett ointresse från vuxenvärldens sida - saknar många överhuvudtaget någon som 1yssnar.25

Hans Åkerberg visar i rapporten Livet som en att

utmaning självmorden ökar bland de svenska tonåringarna. I dag är självmord den dödsorsaken —— t o m - bland vanligaste vanligare än trafikolyckor ungdomarna.25

Detta måste tas på allvar av beslutsfattarna som bör självkritiskt fråga sig vad det är for ett välfárdssamhälle man Att känna skapat. sig existentiellt hemlös är tecken på att demokratin och delaktigheten inte fungerar som den ska.

Dessutom bör den stora tillströmningen av unga människor till mer eller mindre seriösa religiösa sekter ses som ett tecken att det inte på står rått till med samhällets innersida.

4.7.1 Ångestens tidsålder

Hans Åkerberg visar i sin stora att en av

undersökning majoritet ungdomar i 16-19 årsåldern känner inför samhällets ångest oförmåga att ta deras livsfrågor och grubblerier på allvar.

Just i denna ålder sker ett intensivt identitetssökande. Frågor som, Varfor lever jag? Varfor finns lidande? Varfor måste man dö? Finns

25 Barn och ungdomsdelegationen. Livets mysterier, En bok om ungdomar och livsfrågor, 1989 26 Åkerberg H. Livet som en utmaning-Existentiell ångest hos svenska gymnasieelever, 1987

Kultur, språk och delaktighet 93

det någon Gud? Vad är egentligen livets mening?, präglar ens tankearbete. Internationell forskning definierar vår tidålder som ångestens tid, och man kan inte komma ifrån att antalet självmordsförsök och genomförda självmord påtagligt har ökat bland särskilt tonåringarna under det senaste decenniet. ”Individen vända inåt; han besatt av identi-

tvingas sig blir

tetsproblemet i dess nya form, nämligen:Aven-om-jag-vetvem- jag-är-så-betyderjag-ingenting. Jag kan inte påverka andra. Nästa steg är apatin. Och det som kommer därnäst är våldet. Ingen människa kan nämligen uthärda den ständigt av att vara maktlös. ” bedövande känslan Rollo May om sin syn på ångestens tidsålder.27

Som vi sett ovan talar Ziehe om ungdomars behov av subjektivering, och om hur en helt ny socialisationsform vuxit fram för dagens unga. Dessa tvingas nämligen numera att själva lösa sina problem och skapa sig sina jagideal.

Åkerberg visar hur denna i och för sig värdefulla frihet och kultu-

rella friställning också skapar existentiell ångest. Att ungdomssjälvmorden kraftigt ökat ser han som ett folkhälsoproblem.

Åkerberg skiljer på tre slags ångesttyper som många ungdomar drab-

bas av:

ü Ångesten för ödet och döden D Ångesten for tomhet och meningslöshet E] Ångesten för skuld och fortappelse

När det gäller dessa sorters existentiell ångest kan olika samhällsinstitutioner, på grund av oförmåga och stelbenthet, i hög grad medverka till en förstärkning av ångesten.

Åkerberg konstaterar att det finns mekanismer i samhällsstruktu-

ren som hindrar individen att ge ut av sig själv. Istället skapas en känsla av vanmakt och isolering. Typiskt för vårt teknokratiska samhälle, där allt ska vara rationellt och mätbart, är att den så kallade vertikala dimensionen, dvs tillvarons djupare frågor - innersidan - inte får plats, utan trängs undan av den dominanta och expansiva horisontella dimensionen. Ekonomi, arbete och välfärd blir trygghetsattributen, men hos dagens gymnasieelever spelar dessa frågor blott en andrahandsroll

27 Ur Åkerberg H. Livet som en utmaning - Existensiell ångest hos svenska gymnasieelever, 1987

94 Kultur, språk och delaktighet

skriver Åkerberg och konstaterar att är intresse-

ungdomen måttligt rad av alla tekniska framsteg som välfärdssamhället har att erbjuda. Dagens ungdomsgeneration reagerar i mångt och mycket mot vårt avindividualiserade och teknikñxerade samhälle. För den äldre generationen var det materialismens hägrande mål som drev dem i sin samhällskamp, men dessa mål tycks idag inte i lika stor utsträckning hägra för de unga. Istället längtar man efter en av rehumanisering samhället.

4.7.2 Finns plats för själen?

Han var femton år

och sköt sig själv med gevär

femton år

och galen av olycka

och ändå fick han

så mycket coca-cola han ville ha

och hamburgare och pommes frites

och pengar om han bara sagt till kunde han fått mer så sköt han sig själv med gevär

han var femton år och galen

av olycka Ur Den inre revolutionen av David F Olson.

Olof Palme varnade en gång for att den materiella välfärden bara skulle bli ett skal utan innehåll och att samhället skulle förlora sin själ. I en diskussion om ungdomars delaktighet bör även om frågan ungdomars existentiella frågor få plats och tillåtas komma till uttryck i samhällsformandet.

Vi måste fundera över hur samhället rent och

fungerar mänskligt om våra politiska och folkrörelser om även partier bryr sig människans själ.

Socialpsykologen Erich Fromm beskriver tvâ olika livsstilar:

ägandets och varandets. Hans att använda även analys går på vårt svenska samhälle.”

Samhället präglas mycket av ett ekonomistiskt där strätänkande, van efter maximal vinst är dominerande. Detta även kulturen präglar och människors vardagliga relationer till varandra. Med eknomismen

28 Fromm E. Att ha eller att vara, 1972

Kultur, språk och delaktighet 95

följer en viss människosyn, nämligen den ekonomiska människan, Homo oeconomicus. Den ekonomiska människan styrs av sitt egenintresse och hennes handlingar går ut på att för egen del skapa största möjliga vinst. Detta gäller inte bara det materiella utan lika mycket de mänskliga relationerna. Vänskap ses som ett slags marknadsmässig kontraktsrelation. Kärleken blir därmed ett resultat av ett slags rationell kalkyl; man älskar om vinsten av att älska överstiger kärlekens kostnad. Naturligtvis finns inte denna människa, men dragen och tendenserna att eknomisera allt i tillvaron är tydliga i dagens samhälle. Även politikerna har anammat detta synsätt och mycket av den politiska debatten handlar om hur mycket väljarna tjänar på att rösta på ett parti. ”Som en konsekvens av egoismens dominerande ställning tror våra samhällsledare att människor endast kan påverkas av utsikterna till materiella fördelar.” Erich Fromm Fromm beskriver också vilken denna ekonomistiska otrygghet ägandets - livsform skapar. Människan har ju hela sin trygghet i något som är utanför henne själv och är därför ständigt rädd för att förlora vad hon har. För om hon är det hon har och hon förlorar detta, så vad är hon då? I varandets livsform har människan däremot sin trygghet i sig sj älv och inte i yttre saker. Jag är den jag är och har ett oerhört värde just i det att jag är människa helt enkelt. Därför har jag också mod att ge av mig sj älv till andra och solidariteten kan utvecklas.

Vårt samhälle är i mångt och mycket inriktat på konsumtion och

ägande. Vi tillhör ett av världens rikaste länder samtidigt tycks vi vara experter på ensamhet och ångest. I en tid då många befinner sig i ett slags existentiellt vakum och kyrkans tradtionella symboler och språk inte längre fungerar som tolkningsverktyg uppstår en normlöshet och förvirring. Kyrkorna, liksom de traditionella folkrörelserna, förmår inte alltid kanalisera ungdomars längtan och engagemang. Därför uppstår andra rörelser som suger åt sig de unga.

4.7.3 Jakten på de starka ledarna som har sanningen

I en tid då många befinner sig i ett slags existentiellt vakuum och kyrkornas traditionella symboler och språk inte längre fungerar som tolkningsverktyg uppstår en normlöshet och förvirring.

96 Kultur, språk och delaktighet

Kyrkorna liksom de traditionella folkrörelserna förmår inte alltid kanalisera ungdomars längtan och engagemang. Därför uppstår andra rörelser som suger åt sig unga. I början av 1980-talet kom den så kallade framgångsteologin från USA till Sverige. Denna rörelse äri sin struktur ytterst auktoritär. Medlemmarna får inte ifrågasätta ledarens ståndpunkter, för han står i Guds tjänst och talar Guds sanningar. Livets Ords bibelskola i Uppsala drillar sina elever i lydnad och underdånighet gentemot lärarna, t ex lär de sig att skratta på order. Framgångsteologin kan ses som ett slags ekonomisk variant av kristendomen. Det är den starka människan som lyfts fram och rätt tro anses ge framgång i livet, även materiellt sett. Sjukdom och tvivel anses bero på felaktig tro och är av Djävulen. Förutom Livets Ord finns en mängd liknande auktoritära, religiösa sekter som attraherar ungdom idag. Den Svenska kyrkan spelar en viktig roll när det gäller den existentiella hemlösheten. Statskyrkan har tyvärr alltför mycket blivit en myndighet. Formerna har blivit viktigare än innehållet. I den statliga famnen slår man sig till ro och antar inte de utmaningar som bjuds i det moderna samhället. Detta ger utrymme för rörelser som Livets Ord att värva medlemmar bland ungdomen.

4.7.4 Behov av att bli bekräftad Man vill bli älskad i brist därpå beundrad

i brist därpå fruktad

i brist därpå avskydd och föraktad man vill ingiva människorna någon slags känsla själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst Hjalmar Söderberg

Söderbergs beskrivning av själen som ryser för tomrummet och vill

kontakt är mycket talande för hur sin många ungdomar upplever livssituation idag. Dagens ungdomsgeneration har växt upp i ett starkt och väl fungerande välfärdssamhälle och fått del av en hög materiell levnadsstandard. Den äldre generationen upplever kontrasten mot den hårda krigsoch efterkrigstiden, då samhället i mycket präglades av brist på grundläggande förnödenheter. De äldre har därför svårare att begripa

E Kultur, språk och delaktighet 97

ungdomars missnöje med tillvaron. De uppfattar inte den nya sortens brist som i stället uppstått, nämligen bristen på mening och tillit till livet. Dessa bristformer kan aldrig bli begripliga så länge de jämförs med efterkrigstidens. Vuxengenerationens erfarenhetsvärld går inte att kopiera till den yngre generationens. Tvärtom är det viktigt att det etablerade äldresamhället är ödmjukt infor de ungas existentiella oro och tar deras frågor på allvar. Varje människa har ett behov av att bli bekräftad. Om verklig delaktighet ska kunna uppnås, bör hela människan få plats. Psykologen Margareta Berggren beskriver i boken Livets mysterier hur mängder av ungdomar ringer hennes radioprogram Dialog och beskriver sin längtan och sina innersta funderingar.29 Det är vanligt att ungdomar säger till henne. Vuxna oss det de ger tror vi behöver: prylar och aktiviteter. Men vi vill ha något annat, någon som lyssnar. Finns det plats for själarnas möte i vårt samhälle, undrar Margareta Berggren. Det är en viktig fråga även ur ett demokratiskt perspektiv. Existensfrågorna har alltför länge varit tabubelagda inom politiken. Men det är nödvändigt att lyssna in den yngre generationens grubblerier och brottningsmatch med tillvaron.

4.8 Språket som ett hinder för delaktighet

Språket är som etzt oändligt träd med ständigt nya skriver rötter, poeten Göran Sonnevi i diktsamlingen Språk Eld. Sonnevi ser Verktyg språket som ett verktyg att greppa verkligheten med, och hans dikter beskriver en människas kamp att förstå tillvaron trots att hennes språk är dött och inte fungerar längre. ”Du ser också ditt liv försvinna, som om utan språk analysens verktyg måste uppfinnas på samma sätt som Marx uppfann sina verktyg i Kapitalet leninsimens verktyg lika otillräckliga som de tidiga kapitalistiska apologeternas verktyg”

Termen använder vi olika alltifrån

den

språk på många sätt, gramma-

tiska till den mer sociala eller psykologiska betydelsen. I diskussionen

29 Barn och ungdomsdelegationen. Livets mysterier. En bok om ungdomar och livsfrågor, 1989

98 Kultur, språk och delaktighet SOU 1991:1.

om delaktighet och demokrati bör även språkets betydelse lyftas fram.

Språket är nämligen en starkt gruppsammanhållande faktor. Det gäller inte bara olika nationaliteter, utan resonemanget kan brytas ned till - den lilla individplanet gruppens språk.

”I själva verket är just språket i allmänhet den faktor som

mer än något annat håller samman (rent av definierar) en viss social ” skriver gruppering. språkforskaren Per Linell

Linell menar att individens identitet också i högsta grad är beroende av språket. En person som inte riktigt behärskar någon grupps språk har ofta problem med sin egen identitet och självkänsla.

Just språklösheten eller detta att inte tala samma språk som det etablerade samhället är ett hinder för delaktigheten och därmed ett hot mot demokratin.

Språket är i sig komplext, för det är både en konserverande kraft som befäster samhällsmönster och exempelvis men kan fördomar, också utmana det bestående och vara en del i samhällsförändringen.3° I detta kapitel ska vi beröra språket ur ett delaktighetsperspektiv. Framför allt lyfter vi fram problemet med språk och klasstillhörighet, språk och kön, och ungdomsspråk contra vuxenspråk. Grundfrågan handlar om Maktens språk som ett hinder för ungdomars delaktighet och inflytande

4.8.1 Språk och klass

Lâginkomstutredningen har ett kapitel om politisk fattigdom, som berör språkproblemen. Utredningen beskriver hur en svenska miljon medborgare uppgav sig inte kunna författa ett brev till en myndighet, lika många sade sig inte heller känna till som skulle kunna någon hjälpa dem.

Språket är till stor del ett socialt arv, och med sociaspråkets hjälp liseras individen in olika i samhället: kamratgrupperingar familjen, gruppen, skolan, arbetet, den sociala klassen osv.

Under det senaste decenniet har en hel del om forskning gjorts språk och klasstillhörighet. En av föregångarna är den socioengelske logen Basil Bernstein som studerade variationer i och språkbruk skolframgång hos engelska skolbarn framför allt i Londonområdet. Bernstein konstaterade att arbetarbarnen klarade sämre i sig mycket skolan än medelklassens och att detta till stor del hade med arbetarbarnens bristfälliga språk att göra.31

30 Linell P. Människans språk, 1985 31 Bernstein B. refererad i Linell P. Människans språk, 1985

Kultur, språk och delaktighet 99

Utan att fördjupa oss i Bernsteins teorier, som blivit kritiserade från olika håll, menar vi dock att sambandet mellan och klassspråk tillhörighet är en viktig fråga, inte minst för debatten om hur vår svenska skola ska kunna fungera bättre och bli mer demokratisk. Som vi beskriver i kapitel 6 är det i mångt och mycket medelklassens värderingar och språk som dominerar skolarbetet och läromedlen. Det innebär något av en kulturkrock för arbetarbarnen. Deras erfarenheter får inte För att måste någon plats. lyckas de anpassa sig och sitt språk till rådande värderingar. En för den som vill uppgift demokratisera skolan bör därför vara att se till att alla elevers erfarenheter och språk värderas, men också att alla får att utmöjlighet veckla sitt språk och får de nödvändiga verktygen för att hantera verkligheten. ”Språket spelar en avgörande roll i människans liv. Att få tillgång till ett fullgott språk måste ses som en grundläggande mänsklig rättighet.” skriver Per Linell.

4.8.2 Språk och självförtroende

Språk och självkänsla hör oerhört nära ihop. Att inte fullt ut behärska det språk som ens omgivning använder skapar osäkerhet och otrygghet. Den så kallade språkfattiga kan inte eller vågar inte använda sitt språk i särskilt Därmed avmånga situationer, offentliga. händer hon sig många möjligheter att påverka politiskt, ekonomiskt och kulturellt och genom det förbättra sin livssituation. I stället är det de språkligt som besitter avancerade, kunskaperna och det etablerade normerande språket, som får utöva den politiska, ekonomiska och kulturella makten. Särskilt i en tid då det gamla industrisamhället, där den stora klasskillnaden rörde sig om kapital, nu till ett övergår postindustriellt eller ett informationssamhälle kommer och just kunskaper språket att vara en maktfaktor. Den språkfattiga tvivlar på sig själv och sin att delta i förmåga samhällsarbetet och känner sig helt enkelt inte delaktig i den demokratiska processen. Klyftan mellan de som innehar det etablerade språket och de som inte har det tycks öka idag. Det är ett hot mot demokratin.

4.8.3 Språk och kön

Under 70-talet diskuterade man ganska om hur mycket frågan språket förhöll sig till kvinnors och mäns roller i samhället - särskilt yrkeslivet. Språket avspeglar tidigare samhällsmönsters normer och värderingar. T ex kan idag en vara ombudsman och en kille tjej sjuk-

100 Kultur, språk och delaktighet SOU 1991 :L

sköterska. Språket befäster dock att egentligen är vissa yrken till for män och andra for kvinnor. ”Bruket av han gör kvinnan osynlig i våra lagtexter. Det

framkallar föreställningar som gör att läsaren hela tiden

tänker på situationer där män förekommer och agerar. Då kvinnor genom jämlikhetskampen har kommit i nya rättsliga relationer till män, kommer bevarandet av en könsspecifik

språkform oftast att leda till förvirring, i enstaka fall till

osynliggörande” skriver Berit Ås

Idag strävar man efter könsneutrala texter, men fortfarande kvarstår många foråldrade skrivningar. En könsneutral lagstiftning kan också innebära att männens dominans befästs. Ett resultatet av jämställdhetslagen blir att männen, de redan priviligierade, var for sig och tillsammans, bvefaster sin dominans i umgänget med kvinnor.

Berit Ås beskriver på ett träffande sätt hur det manliga språket

(vilket också innefattar ett kroppspråk) gör kvinnorna i politiken osynliga och nedtryckta. Hon skriver om fem så kallade härskartekniker som den manliga kulturen på ett sofistikerat sätt behärskar: D Att göras osynlig D Förlöjligande D Undanhâllande av information D Dubbelbestraffningen D Påforande av skuld och skam Osynliggörande försiggår när kvinnor blir bortglömda, förbigångna eller överkörda. Osynliggörandet fråntar kvinnor deras identitet eller påminner dem om att de är mindre värda. Att de är oviktiga och betydelselösa. Förlöjligande forsiggår när kvinnors insats blir förhånad, utskrattad eller inte tagen på allvar. Undanhållande av information försiggår när män som en självklarhet vänder sig till andra män och kvinnor inte ges information om viktiga saker på arbetsplatsen eller i det politiska livet. Dubbelbestraffning forsiggår när det är fel både det kvinnor gör och det de inte gör. Den här tekniken tas i bruk mot dem som man har fördomar mot. T ex när kvinnor i kvinnorörelsen beskylls för att vara orsak till alla skilsmässor och for att inte samtidigt beskylls vara tillräckligt aktiva i politiken. Påforande av skuld och skam sker och dubbelgenom forlöjligande bestraffning. Det försiggår när kvinnor får veta att de inte är tillräck-

32 Ås B. Handbok i frigörelse, 1982

Kultur, språk och delaktighet 101

även om kan vara att de tänker och handlar anligt bra, anledningen norlunda och ett sätt i förhållande till män, eller att de inte på nytt har kunnat skaffa till information som männen behärsig tillgång skar. De här härskarteknikerna kan också användas mellan män. På skolans område har en hel del forskning bedrivits om skillnaderna i killars och (se kapitlet om skolan). Men tjejers språkbruk. alltför lite har det området. Maktens språk har sälgjorts på politiska lan definierats i termer som manligt kvinnligt. När kvinnorna dock sitt inträde i det offentliga livet började göra och engagera vittnade de om hur de som kvinnor kände sig politiskt det svårt att uttrycka sig offentligt. l och kommunpolitiken är fortfarande kvinriksdags-, landstings-, för låg för att jämställdhet kan sägas vara uppnorepresentationen nådd. I de brottas man med problemet att det är politiska partierna alldeles för få kvinnor som sitter på ledande poster. De ungdomsförbunden är än idag alldeles för pojkdominepolitiska och ofta är det som sitter på sammanträdena och rade, tjejerna tysta kurserna. ”Den politiska kulturen är intimt förknippad med den traditionella mansrollen med avseende på samarbetsformer, kondebatteknik, och Både kvinnor och flikter, språk organisation. en ny män har svårt att anpassa sig till den generation unga mansdominerade politikerrollen” hävdar förtroendeuppdragsutredningen.33 När vi tittar flickor och pojkars deltagande och inflytande på olika på arenor ser vi att språket är centralt. På område efter område visar det sig att det är den manliga medelklassens språk som gäller. Hösten 1989 hade DN en artikelserie om klassresan, kvinnor och män som bytt klass. En genomgående erfarenhet för de som kom till tals i artikelserien är språkets betydelse. Många beskriver hur de varit tvungna att byta språk för att bli accepterade och lyssnade på i sin nya miljö. Att kvinnors sätt att uttrycka sig också innebär att inte bli lyssnad på. Det är viktigt att flickorna - och många pojkar också för den delen får ett sådant självförtroende att de vågar yttra sig på t ex sammanträden och vågar ta kontakt med olika myndigheter. Ett sådant självförtroende kan man få, om man märker att omgivningen lyssnar med allvar och respekt på det man har att säga. Det är därför viktigt, inte bara att flickor lär sig våga prata offentligt, utan också att poj-

33 SOU 1989:108 Förtroendevald på 90-talet. Betänkande från förtroendeuppdragsutredningen

102 Kultur, språk och delaktighet

karna vänjer sig vid att lyssna med allvar och även respekt, på flickor. De ska också visa att de lyssnar, så att den som talar får den återkoppling som stärker den språkliga sj älvtilliten.34 När kvinnor väl yttrar sig på tex sammanträden tycker de många gånger att deras 0rd inte möter samma respekt som männens. Einarsson beskriver att man inte så sällan hör kvinnor berätta ungefär så här: ”Jag satt på ett möte och så sa jag nånting. Men det var ingen som brydde sig särskilt mycket om det. Fem minuter senare så sa en karl ungefär samma sak. Och då minsann! Då var det viktigt, då skulle det diskuteras och då skulle det utredas! ”

Einarsson gjorde ett experiment där en grupp studerande en

fick

text som började så här: Ingvar Lind, byrådirektör vid UHA, instämde vid journalistkonferensen i Uppsala i den utbredda uppfattningen att svensklärarutbildningen är dålig. Den har utretts två gånger redan och är under utredning, bla bla bla. De studerande skulle bedöma på olika skalor hur trovärdig, kompetent, nonchalant och mänsklig den här byrådirektören verkade. Varannan försöksperson fick emellertid en text där byrådirektören hette Ingvor Lind och omnämndes som hon istället för han. Enda skillnaden mellan texterna var att a hade övergått till 0 på tre ställen. Trots att Ingvar och Ingvor hade sagt exakt samma ord bedömdes Ingvar som mer kompetent och trovärdig än Ingvor. De var ungefär lika nonchalanta, men Ingvor var mänskligare. Många samhällsdebattörer pekar på att 90-talet kommer att bli just kvinnornas årtionde, då de ska dominera kvinnliga principerna samhället. Men vad innebär detta egentligen? Vilka värden står det kvinnliga for? ”Vård av människor och människors närmaste har vamiljö rit kvinnors arbete och ansvar i det mänskliga samhället. De

gemensamma erfarenheterna från detta arbete och ansvar är

kvinnokulturens kunskapskapital” skriver forskaren Louise Waldén.35 Waldén menar att om man använder de traditionella som begreppen ekonomi, effektivitet och organisation ur ett kvinnoperspektiv, ändra begreppen innebörd. Det är helt enkelt en annorlunda ekonomi, effektivitet och organisation!

34 Einarsson J. Språk och Kön i skolan. Ur Flickor och pojkar lika utbildning? Pedagogiskt utvecklingsarbete vid Lunds universitet nr 862146 1986 35 Waldén L. Pockettidningen R, nr 4:89

Kultur, språk och delaktighet 108

for kvinnokulturen är det icke-hierarkiska tänkandet. I Typiskt stället för den traditionella pyramidala organisationen som präglar både och folkrörelser är nätverket och de små överblickbara företag organisationsformerna kvinnokulturens motbild. Helhet, mångfald, relation, behov, omsorg och process blir därför viktiga begrepp.

Det språket bärs mer av värdeladdade 0rd. Det är kvinnliga upp och mera rakt än det tradtionellt manliga. Ofta hänvisar personligare en talare till sina vardagserfarenheter snarare än abstrakta kvinnlig teorier. är mer kvalitativt inriktat än kvantitativt. Språket Även och börjar nu söka kvalitativa mått. politikerna planerarna Tänk om våra olika världar kunde mötas på jämbördigt vis säger Elsa Bolin, socialarbetare och författare till boken Porträtt utan guldram - sex kvinnor i vården i en intervju.35

Men det är att skapa ett nytt språk, som ser till hela männisdags kans behov och inte stannar vid de tekniska, mätbara resultaten.

I boken pojkar och flickor diskuterar författarna Jan Godmorgon Einarsson och Tor G. Hultman just språk och kön. De gör en uppdel-

ning i det offentliga språket och det privata37:

CI Det - används för att offentliga fjärrspråket opersonligt, planera, analysera och kontrollera. Cl Det - används framförallt i privata närspråket personligt, familjen och på fritiden.

Flera undersökningar visar att flickornas språk ligger närmare det närspråket, medan pojkarnas mot det offentliga. privata Einarsson/Hultman lät elever associera till olika ord och kunde på så sätt se hur tjejer och killar uppfattar 0rd på skilda sätt.

T ex visade det att tjejer ofta associerade till medan sig personer, killar associerade till miljöer: redskap och möbler. Men ordet talare gav motsatt resultat. Pojkarna associerade till personer, men tjejerna till ta1arsto1, estrad, papper, vattenglas osv. Bristen på kvinnförebilder inom det livet är - associerade liga offentliga tydlig ingen till någon kvinnlig talare. Intressant är också att associerade till nervositet och entjejerna samhet i talarstolen. Förmodligen ett uttryck för vad många tjejer i det politiska livet ofta känner.

Åtskilliga undersökningar visar dessutom att män talar mer än

kvinnor i offentliga och mer formella situationer.

36 Pockettidningen R, nr 4:89 37 Einarsson J. Hultman T G. Godmorgon pojkar och flickor. 1985

104 Kultur, språk och delaktighet SOU 1991 :I:

4.8.4 Maktens språk

”Bestjál oss och kalla det nationalekonomi Gör oss hemlösa och kalla det regionplanering F örnedra oss och kalla det socialvård Gör oss galna och kalla det mental hygien Förgifta oss och kalla det miljövård Söv ner oss och kalla det

konsumtionsideologi

Gör oss arbetslösa och kalla det rationalisering Vilseled oss och kalla det ” reklam... ur en dikt av Claes Andersson.

När det gäller det etablerade finns både ett språket slags offentligt

byråkratispråk och ett politiskt I det dock

språk. dag tycks som om dessa båda språkvarianter närmar varandra. sig Utmärkande for det byråkratiska språket - eller SOU-svenskan som den också kallas- är inte bara att det ofta är mycket krångligt med långa meningar. Det är också och abstrakt, opersonligt mer tekniskt inriktat.

Människor får t ex som

beteckningar ger intryck av att det inte

längre handlar om personer. I stället kallas de normalkonsumenter, vårdbehövande, klienter osv.

De mänskliga aktiviteterna och beskrivs handlingarna mer som ett slags tekniska processer. Språket är och avpersoniñerat inte värdeladdat.

I och med att det inte är ett rakt språk kan det till viss del bidra till en mystiñering av verkligheten. Att tala om att friställa i stället för att sparka eller om ifrågavarande klientel anser... distans skapar och skymmer vad det egentligen handlar om.

”Utredningar, beslut, betänkanden och rapporter avfattas på

kanslisvenska. Ett språk som är mycket svårtillgängligt för vanligt folk. SOUenskan blir därmed maktens som språk mystifierar och skapar distans till ämnet och människorna”

menar Bo Holmberg.-33

Holmberg menar att typiskt for SOU-språket är att det gör människor till föremål och tillvaron SOU-svenskan fortingligas. avskyr alla intima ord, i stället används abstrakta ordkonstruktioner.

Kanslisvenskan är klätt i en exakt och högtravande språkdräkt, men är egentligen många gånger och Vad är t ex vagt oprecist. problembetonad ungdom eller ett indiciplinärt beteende? Och vem definierar ordens betydelse?

38 Holmberg B. Öppet brev till betänkare, 1972

Kultur, språk och delaktighet 105

SOU-svenskan saknar termer för mänskliga egenskaper, relationer och beteenden och blir därför ett auktoritärt distanserat maktspråk. ”Makt kan utövas lättare om man inte är konkret och om man uttrycker sig så att få orkar läsa. Vi måste få det direkta, ickemanipulativa språket åter” menar Bo Holmberg. Även det politiska har blivit alltmer teknokratiskt språket och oengagerande. Brandtalen - den värdeladdade agitiationen har ersatts med ett utslätat och opersonligt språk.

Politikernas tal förmår inte engagera och beröra I stället längre. upplever alltfler medborgare det som tomt och meningslöst pladder.

Politik tycks mer handla om att på ett så och sätt snärtigt säljande som möjligt fiska röster, än att på ett djupare sätt engagera människor för grundläggande idéer. Väljarna får rollen som konsupassiva menter av maktens fraser, och blir inte medskapare i samhället.

Det teknokratiska språket är slutet och öppnar inte för delaktighet. Det går inte rakt på sak, utan snirklar fram med teknikalitesig fyllt ter. Politikerspråket är format av den kulturen med dess hiemanliga rarkiska organisering och värderingar.

När ungdomars delaktighet i samhället diskuteras bör även frågan om språket lyftas fram. Mycket av det som främlingsskap ungdomar känner inför det politiska livet hänger samman med just språket.

Den yngre generationen har lärt sig kritiskt tänkande och reflexion i skolan och finner inte i auktoritära strukturer. sig En ung människa vill inte bara vara en passiv konsument av samhällets eller marknadens tjänster, utan själv medskapare och delaktig i samhällslivet.

Ett politiskt språk som i grunden är auktoritärt och ser människor som objekt/ting och inte förmår inte personer engagera den unga generationen. I stället skapas en distans och en klyfta mellan makthavarna och de unga.

Unga människor använder i allmänhet ett betydligt rakare språk än de vuxna, och det är ofta fyllt med värdeladdade ord. Dessutom skapar ungdomsvärlden ett eget innespråk som ofta innehåller sym-w boler som ter sig obegripliga för den utomstående vuxengenerationen. I ungdomskulturens språk finns ofta hetta och vilket är intensitet, raka motsatsen till det etablerade slätstrukna maktspråket.

106 Kultur, språk och delaktighet SOU 1991 :I:

4.8.5 Rocken - ett sätt att tala

”Våra kroppar dansar och vi skriker med jordens rytm: med våra kläders kollage... Tillståndet, skriket av liv när de drömmar vi har kvar strömmar ut och blandas abstrakt blir verklighetens grafiiti. Aggressionerna som vi inte förtränger leds ut genom våra sinnen.

Vi vet att vi ska förstå våra djupaste drifter

för att kunna styra stärka dom...

drifter som får folks ritualer att svartna i fixering

och teknokrater att löpa amok i sublimering.

Vi rasar ut i energi med stadens ljudljus och låter spridda visioner av västvärld sväva ut till rytm från Jamaica. Vi vägrar stå stilla i köerna för sökande Vi vägrar bli behandlade som köer i dom syntetiska affärernas fäbodar som stinker av överskott och fattigdom.

Vi bryter anonymiteten med blå, lila, pink färger under det svarta, oranga håret som spretar fräckt mot himlen.

Vi är en energisk gerilla krigare utan vapen och blod. Vi slåss med vrede och energi Vi skjuter med gitarrackord Vi slänger granater av refränger

som rungar som gatpojkarnas och flickornas

fêirskräckliga skrik medan våra armar varsamt åker i

upp luften

och ” pekar ut nya riktningar för barnen...

Så lyder delar av en dikt av den danske Michael unge punkpoeten Strunge som på ett utmärkt sätt ger uttryck för ett slags protestens språk ur ett ungdomsperspektiv. Musiken ligger som tema och dess livsstil utgör själva samhällskritiken. Fornäs och hans kollegor har studerat rockens funktion i ungdomars identitetsarbete. De diskuterar musiken som ett som språk ungdomar i hög grad använder for att sina känslor. uttrycka

Kultur, språk och delaktighet 107

Visst är rockmusiken till stor del en massproducerad vara med starka kommersiella inslag, men det vore dumt att tro att den som språk inte skulle ha ett viktigt bruksvärde. Den är ett uttryck för just behov hos stora grupper av människor. Dessutom kan gemensamma den innebära en kritik mot rådande socialisationsformer. Fornäs på rockens förmåga att föra samman livsområden som pekar annars är splittrade i det moderna vardagslivet. Musiken innefattar både det individuella och känslomässiga och det sociala och forju nuftsmässiga. ”V ill man försöka förstå unga människors dragning till rock och pop, ligger det närmast till hands att hänvisa till beat och sound, till rytmen och kraften, till behovet av idoler som övergångsobjekt eller musikmiljöerna som totalupplevelser” menar författarna till Under rocken. Helt klart är att rocken tycks erbjuda stora möjligheter till kollektiv kommuniaktion och gemenskap. Genom dess symboler for den helt enkelt människor samman. Texterna, klädstilarna, kroppspråket utmänniskors verklighetsuppfattning eller samhällspro-

trycker unga

test. Aven denna form av språk måste få ha sin plats i samhällsdanandet.

Språket - En fråga om demokrati Om ungdomarna ska kunna bli verkligt delaktiga i samhällsbygget och se det meningsfullt att engagera sig politiskt måste också det politiska och etablerade språket förändras. Det gäller att hitta ett nytt, öppet och mer demokratiskt språk som inte skapar distans utan engagemang. Om vi ska kunna få en fungerande demokrati måste även de språkliga orättvisorna bekämpas. Skolan har en viktig uppgift att se till att alla barn ges möjlighet att utveckla sitt språk och därmed sin identitet och på så sätt få självförtroende som samhällsmedborgare. Om alla ska kunna vara delaktiga i samhället måste människors och olika gruppers språk få en plats. Den yngre generationens sätt att uttrycka sig och beskriva verkligheten bör tillmätas ett värde i samhällsdebatten.

4.9 Våra bedömningar och förslag

Mycket tyder på att humanistisk folkbildning och kulturupplevelser kommer att bli allt viktigare i en tid av snabba omställningar inom teknik, arbetsliv och informationsindustri. Tillsammans med studiecirklama i estetiska ämnen utgör studieförbundens kulturgrupper den dominerande formen for amatöraktivitet. Inte minst ungdomar deltar i denna verksamhet.

108 Kultur, språk och delaktighet SOU 1991:1:

Olika utredningar har visat att organisationerna bättre än kulturinstitutionerna förmår att engagera kortutbildade och kulturellt passiva grupper.

Unga, kvinnor och arbetare deltar i hög grad när det det gäller egna skapande som sker inom föreningslivet via studieförbunden. Trots detta har stat, landsting och kommuner under årens ökat lopp stödet till kulturinstitutionerna, utan att i motsvarande öka stögrad det till det folkliga kulturlivet.

Vi menar att man bör prioritera stödet till kulturverksamheten i studieförbund, kulturorganisationer och folkrörelser. Det är också viktigt med ökade kontakter mellan institutionerna och organisationslivet, liksom mellan de nya rörelserna och de etablerade organisationerna.

Vi uppmanar därför stat, landsting och kommuner i bidragsgivningen att prioritera ungas eget skapande och engagemang inom kulturområdet.

För att underlätta studieforbundens arbete bland måste ungdomar den statliga detaljregleringen tas bort. Studieforbunden och dess medlemsorganisationer måste själva få fatta beslut om exempelvis viss prioritering av olika åldersgrupper.

Kommittén menar att det är viktigt att studieforbunden även i ett mindre detaljreglerat system har kvalitetskrav. höga Exempelvis på rockmusikens område måste så att ansträngningar göras studiecirkeln blir ett sätt att lära mer och inte ett stöd till rutinartad spelning. Detta ställer krav på goda studiematerial och ledare.

Vi kräver att regeringen föreslår att reglerna för kulturverksamheten via folkbildningen förenklas och ger större möjlighet till egna prioriteringar. Bl a bör åldersregeln tas bort.

Barns och ungdomars möjligheter att utveckla sin kreativitet och sitt intresse for olika kulturformer påverkas av deras De uppväxtmiljö.

studier som orts visar skillnader mellan olika samhällsklasser samt

mellan landsbygd och stad. Skillnaderna är dock förhållandevis små så länge barnen går i skolan. Efter skolåldern ökar även skillnaderna, om de är mindre idag än förr. De som får att utveckla ett möjligheter aktivt kulturintresse under sin uppväxt får impulser for resten av livet.

Vi uppmanar därför kommunerna att ge kulturen en större plats i det dagliga arbetet igrundskolan och gymnasiet. Vi uppmanar också regering och riksdag att i skolans styrdokument en stor i ge kulturen plats grundskolan och gymnasiet.

Kultur, språk och delaktighet 109

Med hänvisning till ungdomars stora musikintresse anser vi det olyckligt med de nedskärningar och ökade deltagaravgifter som drabbat den kommunala musikskolan. Vi menar att alla ungdomar bör ha rätt att utveckla och utöva sitt musikintresse. Möjligheten till detta ska inte vara beroende på var man bor och familjens ekonomi. Vi uppmanar därför kommunerna att underlätta för ungdomar att utöva och utveckla sitt musikintresse. Det kan antingen ske genom den kommunala musikskolans verksamhet eller inom studieförbundens regi. Kommunen bör därvid

sträva efter att hålla deltagaravgifterna på en så låg nivå att

de inte utgör ett hinder för vissa grupper av ungdomar att delta. Vi konstaterar att ungdomar upplever ett stort behov av att få tala om existentiella frågor, men att de upplever en hemlöshet och ett ointresse från vuxenvärlden, inte minst från folkrörelserna. Vi uppmanar föreningslivet att se till att de existentiella frågorna ges en större plats i verksamheten. Självklart har kyrkorna här en viktig uppgift. Vi konstaterar att språket har stor betydelse för ungdomars delaktighet och inflytande. På område efter område visar det sig att det är den manliga medelklassens språk som gäller. Om vi ska kunna få en fungerande demokrati måste de

språkliga

orättvisorna när det gäller klass, kön och Aven den

ålder, bekämpas.

yngre generationens sätt att uttrycka sig och beskriva verkligheten bör respekteras och tillmätas ett stort värde i samhällsdebatten. Bl a skolan måste se till att alla barn ges möjlighet att utveckla sitt språk och därmed sin identitet och på så sätt få självförtroende som samhällsmedborgare. Vi uppmanar därför samhällets alla instanser, folkrörelser, utbildningsväsende, myndigheter på alla nivåer, massmedia, riksdag och regering att aktivt arbeta för att bekämpa de språkliga oprättvisorna och göra det möjligt för alla, oavsett kön, klass eller ålder att delta och göra sin röst hörd.

5.

DELAKTIGHET I

FRITIDSVERKSAMHETEN

5.1 Det breda engagemanget

I följande kapitel kommer vi att diskutera ungdomars foreningsengagemang och då särskilt i anknytning till frågor som rör inflytande och delaktighet. Folkrörelserna betraktas allmänt som ett viktigt inslag i den svenska demokratin. Riksdagen har i flera olika sammanhang uttalat sig positivt om folkrörelsernas betydelse. Genom olika former av ekonomiska bidrag stödjer stat och kommuner föreningslivet. Mot denna bakgrund är det naturligt för kommittén att ställa sig frågan om foreningslivets roll när det gäller ungdomars möjligheter att i ökad utsträckning vara med och påverka samhällsutvecklingen. Det är från början viktigt att slå fast att dessa frågor är komplicerade och svåra att avgränsa. Föreningsaktiviteter av olika är en slag del av de flesta ungdomars vardag. Men det är för givetvis vanskligt, att inte säga omöjligt, att avgöra vilket inflytande foreningsengagemanget har på ungdomar, i förhållande till påverkan från skola, kamrater, föräldrar, media etc. När vi talar om att öka ungdomars demokratiska är det inflytande viktigt att slå fast att demokrati inte är något statiskt begrepp. Det har olika innebörd för olika människor, i olika samhällen och vid skilda tidpunkter. Vi har i inledningen av detta betänkande utifrån ett ungdomsperspektiv gjort några reflektioner kring ungdomars möjligheter till inflytande i olika sammanhang. Låt oss här endast göra några ytterligare reflektioner med anknytning till foreningslivets roll när det gäller att öka ungdomars demokratiska inflytande.

112 Delaktighet i fritidsverksamheten SOU 1991 :12

5.1.1 Delaktighet

Utan att överdriva kan man påstå att ”delaktighet” blivit något av ett

modeord i ungdomsdebatten under den senaste ”Att

tioårsperioden. öka ungdomars delaktighet” har varit ett mål i otaliga ungdomsprojekt i föreningar, kommunala förvaltningar, skolor etc. Delaktighet var också, tillsammans med utveckling och fred, teman för FNs Världsungdomsår 1985.

Ei till Salu

Som vi redovisat i kapitel 1 genomförde statens ungdomsråd i slutet av sjuttiotalet en barn- och ungdomsutredning som i sin slutrapport kom att kallas Ej till salu. Rapporten betonade sambandet mellan samhällsförändringar och barns och ungdomars situation i samhället. Välfardssamhället har gett de unga materiell trygghet, utbildning och sociala skyddsnät som är unika i världen. Men samtidigt pekade utredningen på allvarliga brister i de ungas uppväxtvillkonl Detta bekräftades också av en övervägande av remissinmajoritet stanser. Ett grundläggande problem är att barn och ungdomar inte tilldelas uppgifter och inte tränas i att ta ansvar. Utredningen satte fokus på begreppet delaktighet eller snarare bristen på delaktighet. Man menade att barn och inte träungdomar nas tillräckligt i att ha ansvar. Ungdomstiden beskrevs som en väntetid - väntan på att komma in i vuxensamhället.

Ej till salu-utredningen beskrev också hur barn och unga avskiljs från de vuxna. Något som i stort sätt alla barn och ungdomar ogillar. Man längtar efter bättre kontakter och samarbete med vuxna i vardagen. Inte bara med s k profesionella vuxna, som dagispersonal, lärare eller fritidsledare. Vidare belystes närmiljöernas brist på verksamhet där barnen kan delta. Det saknas ofta produktiva verksamheter där de unga kan möta vuxna att identifiera sig med och som kan leda och stödja de ungas inträde i vuxenlivet. Samtidigt saknas tillfällen då får ungdomar själva ta ansvar för lokal verksamhet. Barn och ungdomar har ett stort behov av som kan uppväxtmiljöer ge spännande upplevelser, stimulera känslor och fantasin. Man menade att brister i uppväxtmiljöerna kunde förklara den kommersiella kulturens attraktionskraft som for bristerna. kompensation

1 Statens ungdomsråd. Ej till salu, 1981

Delaktighet i fritidsuerksamheten 113

5.2 Ungdomars fiireningsengagemang

Föreningssverige

Enligt folkrörelseutredningens betänkande finns omkring 195 000 lokala föreningar i Sverige. Av dessa är 145 000 knutna till någon av 577 riksorganisationer. Folkrörelseutredningen beräknar det totala antalet medlemskap till 31 miljoner. Några beräkningar av andelen ungdomar i föreningslivet, totalt sett, finns inte. Men sannolikt rymmer en övervägande del av de 195 000 föreningarna ungdomar bland sina medlemmar?

Bland de knappt 600 riksorganisationerna i Sverige finns en hel del ungdomsorganisationer. Som definition på en ungdomsorganisation används ofta de kriterier som fastställts centralt i för att riksdagen, organisationen ifråga ska vara berättigad till statliga bidrag. Som kriterier gäller bland annat att ska ha minst 3 000 organisationen medlemmar i åldern 7-25 år samt att andelen medlemmar i denna åldersgrupp ska utgöra minst 60 procent av det totala medlemsantalet i organisationen (för invandrar- och handikapporganisationer samt för nybildade organisationer görs vissa undantag från dessa regler).

Medlemskap Flera undersökningar har under de senaste åren studerat ungdomars medlemskap i föreningar. Undersökningarna har genomförts olika på sätt och i varierande åldersgrupper. resu- Sammanfattningsvis tyder ltaten på att omkring 70 procent av alla är med i minst en ungdomar förening.

Undersökningar bland grundskoleelever i Stockholm, Göteborg, Västerås, Eskilstuna och Norrköping visade att andelen föreningsmedlemmar uppgick till 68 procent. Bland 877 i Gävle Skolungdomar uppgav 69 procent att de var med i minst en förenings, 4

I en opinionsundersökning år 1989 bland 1 000 i åldern ungdomar 16-25 år uppgav 83 procent att de var med i minst en Den förening. högre andelen föreningsmedlemmar i denna kan förklaundersökning ras med en större anslutning till fackliga i den åldersorganisationer gruppen.5

Som jämförelse till ovanstående uppgifter om medlemungdomars skap i föreningar kan vi ställa maktutredningens vad undersökning

2 SOU 1987:33 Ju mer vi är tillsammans. Betänkande från 1986 års Folkrörelseutredning Blomdahl U. Folkrörelserna och folket, 1989

ACO

Statens ungdomsråd. Ungdomars konsumtion -85, 1986 5 Statens ungdomsråds Årsbok om ungdom 1990, Uppväxtvillkor nr 4-5/1989

114 Delaktighet ifritidsverksamheten

gäller den vuxna befolkningens föreningsanslutning. Där framgår att hela 94 procent av personer över 16 år är medlem i åtminstone en förening.5 Att ansluta sig till en förening förutsätter naturligtvis ett visst mått av engagemang från den enskilde individen. Men medlemskapet i sig säger dock inte mycket om föreningslivets betydelse när det gäller enskilda ungdomars möjligheter till påverkan. Samtidigt är det viktigt att slå fast att medlemskapet i en organisation har betydelse i den bemärkelsen att man som enskild medlem valt att ingå i ett större kollektiv. Medlemskapet berättigar vanligtvis till ett visst mått av inflytande, åtminstone i formellt hänseende. Det är heller inte orimligt att anta att krav och ståndpunkter som förs fram av organisationer med många medlemmar har en större tyngd än krav som förs fram av enskilda eller små organisationer.

Olika typer av föreningar Vad är det då för slags föreningar som ungdomar är med i? Vill man försöka besvara frågan är det först nödvändigt att använda någon form av mall, utifrån vilken man kan klassificera olika föreningar. Varje form av klassificering innebär dock ett visst mått av ”fyrkantighet”. Vi vet till exempel att idrott förekommer i mer eller mindre hög grad i många partipolitiska föreningar. Samtidigt är det också ett faktum att många idrottsföreningar inte enbart ägnar sig åt idrottsverksamhet utan även agerar politiskt i många olika frågor. Med dessa förbehåll i minnet kan det ändå vara intressant att se vad det är för olika föreningar som ungdomar är med i. Om vi utifrån Ulf Blomdahls undersökningar jämför andelen ungdomar som är med i någon idrottsförening med andelen medlemmar i andra typer av föreningar framträder följande bild:

Andel medlemmar (procent)

Källa: Blomdahl U. Folkrörelserna och folket, 1989 6 SOU 1990:44 Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport

Delaktighet i fritidsverksamheten 115

När det gäller medlemskap i föreningar för ungdomar i åldern 16-25 år är bilden delvis en annan. Enligt en undersökning bland 1 000 ungdomar i denna åldersgrupp är 39 procent av flickorna och 55 procent av pojkarna medlem i en idrottsförening.7 Ännu högre i denna åldersgrupp är emellertid andelen som är med i en fackförening, 50 procent för både pojkar och flickor. Vidare framkommer av undersökningen att nio procent av flickorna och tolv procent av pojkarna är med i ett politiskt parti eller ungdomsförbund, samt att sju respektive sex procent är med i en religiös organisation. Vi kan alltså sammanfattningsvis konstatera att idrottsföreningar är den vanligaste föreningstypen bland ungdomar. I och med att ungdomarna börjar arbeta väljer också många att ansluta sig till en fackförening. Idrotts- och fackföreningsrörelsens dominerande ställning vad gäller ungdomars medlemskap i föreningar är givetvis en viktig faktor att ha i minnet när vi diskuterar föreningslivets betydelse vad gäller ungdomars delaktighet och möjlighet till inflytande.

5.2.1 Ungdomars inflytande i föreningar

Vi har alltså konstaterat att en stor andel av Sveriges ungdom är med i en eller flera föreningar. Varför är de med i föreningarna? Vad gör ungdomarna i föreningarna? I vilken utsträckning är de med och bestämmer? Dessa frågor är naturligtvis intressanta utifrån vår övergripande frågeställning om föreningslivets betydelse när det gäller att öka ungdomars inflytande i samhället.

Aktiviteterna viktigast I en undersökning bland knappt 500 13-, 15-, och som ge- 17-åringar, nomfördes 1985, fick de som uppgivit att de var med i någon förening frågan om den främsta anledningen till varför de blivit med1em.3 Hela 79 procent svarade att det var ”aktiviteterna” som hade lockat i första hand. För tolv procent var det främsta skälet att de ”hade kamrater som var med”. Endast fyra procent uppgav att de hade blivit medlem i första hand därför att de kunde instämma med föreningens målsättning.

Vara med och besluta I vilken utsträckning har då ungdomar inflytande i föreningslivet? Som vi tidigare framhållit är frågan komplicerad och inte lätt att ge

7 Statens ungdomsráds Årsbok om ungdom 1990, Uppväxtvillkor nr 4-5/1989 8 Englund K & B. Ung fri tid, 1988

116 Delaktighet i fritidsuerksamheten SOU 1991 :1.‘

något enkelt svar på. Ulf Blomdahl har i sina undersökningar av ungdomars föreningsvanor belyst frågan med hjälp av enkätmetoden. Bland annat ställdes följande fråga till eleverna i mellan- och högstadiet: ”Har du varit med på något möte i din förening/dina föreningar där ni beslutat vad ni ska göra i föreningen?” Varlt pa möte och Varlt pá möte och beslutat

Källa: Blomdahl U. Fo/krörelserna och folket, 1989

Som framgår av tabellen har en av tre föreningsmedlemmar på mellanstadiet bestämt något på ett möte i föreningen minst en ungång der det senaste året. Motsvarande gäller för hälften av föreningsmedlemmarna på högstadiet. Som vi kan se är det en mindre anbetydligt del av föreningsmedlemmarna som deltagit i beslut möte minst sex på gånger under året.

Hur ska man då tolka dessa uppgifter? En är naturviktig fråga ligtvis vad det är för tolkningar som de svarande in i lagt begreppen ”beslut” och ”möte”. Blomdahl ställer sig själv denna fråga.

Mot bakgrund av de provintervjuer som genomförts hävdar han att barnen och ungdomarna gett begreppen en vid tolkning. Svaren, menar Blomdahl, ”ska därför mer tolkas så att de ger en indikator i på vilken utsträckning i allmänhet som barnen vara med att upplevt sig besluta i föreningen än som ett exakt besked i vilken på utsträckning de varit med i en verklig beslutssituation”.

Trots detta menar vi att det måste vara svårt att de svaranavgöra des tolkningar. Det är inget orimligt antagande att beslut om många vad man ska göra i föreningen inte är ett resultat av formell någon beslutssituation, utan växer fram successivt i ett samspel mellan olika aktörer i föreningen.

Med denna utgångspunkt är en intressant utifrån Blomdahls fråga data om det finns en överensstämmelse mellan det vi kan kalla upplevt deltagande i beslut” och ett ”faktiskt deltagande i beslut”.

Oaktat de intressanta frågor som Blomdahls data väcker kan vi konstatera att för ett stort antal ungdomar är en arena där föreningen man deltar i aktiviteter som man är intresserad av. Blomdahl visar dessutom att ett stort antal ungdomar är med och beslutar om vad man ska göra i föreningen.

Delaktighet ifritidsverksamheten 117

Vi har pekat på några osäkra faktorer, men menar ändå att Blomdahl visar att föreningslivet spelar en viktig roll i att medverka till att öka ungdomars medvetenhet om demokrati och delaktighet.

Föreningsmötet Det är kanske i detta sammanhang värt att nämna något om föreningsmötet som sådant. Blomdahls fråga gällde ju i vilken utsträckning man varit med på ett möte och beslutat om vad man ska göra i föreningen. I detta fall var det upp till de svarande själva att definiera begreppet möte. Folkrörelseutredningen betonar det traditionella föreningsmötets betydelse i den svenska demokratin. Men man påpekar samtidigt att många möten är trista och att det är svårt att locka folk till dem. Mötet är naturligtvis viktigt som ett forum för formellt beslutsfattande. Vi menar dock att man inte ska övervärdera det traditionella mötets betydelse vad gäller ungdomars möjligheter till inflytande. Att locka ungdomar till traditionella föreningsmöten är svårt. Istället menar vi att det ligger en stor utmaning för föreningslivet i att pröva nya former för hur ungdomars inflytande kan öka.

Förtroendeuppdrag I vilken utsträckning har ungdomar förtroendeuppdrag i föreningslivet. Ulf Blomdahl har ställt till de som är frågan högstadieelever medlemmar i någon förening.

Uppdrag Medlem Medlem Hjälper Ledare Annat ifören i iarb till vid uppdrag Totalt styrelse grupp/ möten kommit mm

Källa: Blomdahl U. Folkrörelserna och folket, 1989

Som framgår av tabellen är det ungefär en av fem ungdomar på högstadiet som har något uppdrag i sin förening. Det vanligaste uppdraget är att hjälpa till vid möten. Som vi ser är det ganska ovanligt att.

118 Delaktighet i fritidsverksamheten SOU 1991:1,

ungdomar i högstadiet har styrelseuppdrag i sina föreningar. Skillnaden är dock betydande mellan olika föreningstyper och andelen varierar mellan fyra procent (lagidrott och religiös förening) och 27 procent (politiskt ungdomsförbund).

Försök med fler unga i styrelserna

Många av de föreningsprojekt som genomförts i föreningslivet under de senaste åren har syftat till att öka ungdomars andel i styrelser och andra beslutande organ i föreningarna. Ofta har det handlat om att förändra strukturerna för beslutsfattande från en strikt representativ demokrati till mer direktdemokrati. I många föreningar har man decentraliserat beslutsfunktioner från styrelserna ”närmare verksamheten”. I olika arbetsgrupper, sektioner, kommittéer etc har man ökat ungdomarnas deltagande.

5.2.2 Föreningslivet som fostrare i demokrati

I direktiven till denna utredning sägs bland annat att den ska ge förslag på hur ungdomars demokratiska inflytande i samhället kan öka. Ett av de vanligaste argumenten för att på olika sätt stödja ungdomars föreningsengagemang är antagandet att föreningslivet socialiserar den unga generationen på ett sätt som ansetts som positivt för såväl den enskilde som for samhället i stort. Att föreningslivet ”fostrar till demokrati och samhällsengagemang” är en beskrivning som ofta använts, liksom att föreningslivet fungerar som en slags ”medborgarskola”. Dessa, ofta lite svepande, generaliseringar om föreningslivets betydelse har emellertid varit föremål för debatt och även ifrâgasatts i olika sammanhang.

Idérörelsernas kris? En farhåga som ibland har framkommit hänger samman med vad som ibland har betecknats som ”idérörelsernas kris”. Begreppet idérörelse definieras i folkrörelseutredningen som ”organisationer med ett brett program för vad man vill med samhällsutvecklingen, grundad på en väl utvecklad idé, politisk, religiös eller social”. Idérörelser har betraktats som särskilt viktiga när det gäller den demokratiska fostran. Men mycket tyder idag på att ungdomar inte i lika hög utsträckning som tidigare är beredda att engagera sig i organisationer ”med ett brett program för vad man vill med samhällsutvecklingen”. Statens ungdomsråds statistik visar att medlemsantalet i idéorganisationerna har sjunkit i en följd av år. Visserligen har en del förändringar av medlemsrapporteringen genomförts, vilket medför att upp-

Delaktighet i fritidsverksamheten 119

inte exakt går att jämföra. Man kan dock spåra en tendens av gifterna att de av staten idéburna organisationemas medlemsantal godkända minskar. Detta gäller i första hand ungdomsorganisationerna. Det beinte att deltagande i idéburna organisationer i stort har minstyder kat. Tvärtom har ungdomarnas deltagande i de fackliga organisationerna ökat under de senaste åren. Statens ungdomsråd har även genomfört en undersökning i lokala föreningar i sex svenska kommuner. Undersökningen genomfördes 1986-87 och är en uppföljning av en liknande studie som samma forskare i slutet av vilket innebär att kan

orde 70-talet, jämförelser

göras. Sammanlagt finns 337 föreningar med i undersökningen, varav 74 klassats som idéburna.9 Utredarna konstaterar att idéföreningarna har större svårigheter än andra i undersökningen. Den allmänna tendensen tycks föreningar vara att verksamhet mister alltmer av sin attrakidéföreningarnas tionskraft och har uppenbara svårigheter såväl med att rekrytera ledare som barn och ungdomar till sin verksamhet. Idrottsföreningar och rapporterade tvärtom ett ökat intresse för sin ”övriga föreningar” verksamhet. En annan kommentar som forskarna gör är att bristen på självkritik är påfallande hos många representanter för idéföreningar. Ett allmänt mönster tycks vara att skylla svårigheterna på ”dagens ungdom” som for utredarna beskrivits som splittrade, rastlösa, ointresserade, oengagerade, lättledda och karaktärslösa. Många pekar också ut ”onda krafter” som exempelvis video, kabel-tv och ”andra kommersiella frestelser”. Utredarna stötte även på idéburna ungdomsföreningar som hade uppenbara svårigheter att Visa upp någon verksamhet överhuvud taget. De som vi kan beteckna som idérörelser och som tradi-

föreningar

tionellt betraktats som viktiga för att stimulera till samhällsengagemang och demokratisk fostran tycks alltså ha uppenbara svårigheter.

Förlorad helhetssyn I folkrörelseutredningen förs också ett resonemang om olika typer av rörelser. Utgångspunkten är Jan Engbergs avhandling ”Folkrörelserna i välfardssamhället”och Gösta Vestlunds ”Hur vårdar vi vår demokrati”. Engberg lanserar en typologi där folkrörelserna delas in i fyra kategorier: Arbetets rörelse, Idérörelsen, Interaktionsrörelsen samt Identitetsrörelsen.

9 och föreningslivet, Dahlgren A & Dahlgren R. Ungdomarna statens ungdomsråd, 1989

120 Delaktighet i fritidsverksamheten

Engberg konstaterar att det svenska folket aldrig varit så engagerat i kollektivt agerande som under välfardsepoken. Men det finns också tecken på att det kollektiva agerandet ändrar karaktär. ”Trenden är att klassmässigt och ideologiskt betingade rörelser är på tillbakagång framför sådana som bygger identitet och på behov av samvaro och rekreation”. Där återfinns Identitetsrörelsen som samlar människor med vissa gemensamma egenskaper (föräldraföreningar, handikapporganisationer, invandrarföreningar etc). Framgångsrik är också Interaktionsrörelsen. Där samlas människor inriktade på individuella och strävan efter prestationer gemenskap, exempelvis idrottsföreningar, friluftsorganisationer och olika slags hobbyföreningar. Det finns alltså tecken som tyder på att människor idag söker sig till andra typer av föreningar än tidigare. Föreningar som, vad man med ett något diffust begrepp skulle kunna säga, har en ”helhetssyn” på samhället förefaller ha svårigheter. Istället tycks det som om föreningar som till appellerar något intresse eller engagerar sina medlemmar i en viss samhällsfråga har större framgång. Vestlund sammanfattar utvecklingen på följande sätt:

”Välfärdssamhällets folkrörelser formulerar sina lojaliteter i

allt snävare begrepp. Medborgarna sin identitet fördelar

bland flera kollektiv i ett system av individua-

organiserad lism.” Folkrörelseutredningen ser vissa risker med denna utveckling. Riskerna är snarare kopplade till den representativa demokratin än till enskilda människors förmåga till deltagande i olika demokratiska processer. Även så kallade smala föreningar bidrar, enligt utredningen, till att träna människor i demokratiskt deltagande. Men man poängterar samtidigt att med många föreningar som driver en eller ett infråga tresse starkt finns risk att helhetssynen går förlorad och att demokratin blir en kamp mellan särintressen.

Nya organisationsformer Vi har hittills diskuterat olikheter mellan organisationer i termer av inriktning på verksamheten. finns det stora varia- Naturligtvis tioner i organisationemas struktur och Men i huvudsak uppbyggnad. är de flesta uppbyggda enligt en traditionell demokrarepresentativ tisk modell, där medlemmarna i utser och där lokalföreningen styrelse lokalföreningen eventuellt är ansluten till en regional organisation och även till en riksorganisation.

Delaktighet i fritidsverksamheten 121

Under 80-talet har vi dock sett organisationer med en delvis annan organisationsstruktur växa fram. Det kanske mest tydligaste exemplet är Greenpeace som på bara några år samlat hundratusentals anhängare i Sverige. Organisationen, som är internationell och finns i 23 länder, är inte uppbyggd som en vanlig svensk folkrörelse med representativ demokrati. Istället bestämmer de som är anställda över verksamheten. De nationella Greenpeacekontoren är uppbyggda på olika sätt. Greenpeace i Sverige har t ex inga lokalforeningar, vilket finns i vissa andra länder. Greenpeace finansieras uteslutande av sina stödmedlemmar och tar inte emot statliga bidrag eller sponsorpengar. Stödmedlemmarnas inflytande består i att man kan välj a att sluta stödja verksamheten ekonomiskt. För att föra ut miljöfrågorna i skolan startade Greenpeace i Sverige 1989 mellanstadieprojektet Greenkids. Greenkids sätt att arbeta bygger på Greenpeace arbetsmetoder. Eleverna ansluter sig klassvis till Greenkids och de bestämmer själva vilka ämnen de vill arbeta med. De samlar in fakta, sprider information och väcker uppmärksamhet omkring lokala miljöproblem. Stöd och handledning får de från Greenpeace. Idag omfattar projektet ca 26 000 elever uppdelade på 1 200 klasser i hela landet. En annan typ av rörelser är olika slag av aktionsgrupper och nätverk. Det kan röra sig om grupper med en uttalad politisk inriktning, exempelvis trädkramare och husockupanter. Utmärkande för just dessa, och för den delen också Greenpeace, är att de har aktualiserat debatten om civilt motstånd och civil olydnad. Men mer informellt organiserade finns också inom ungdomsgrupper andra områden. Ett område som särskilt bör nämnas är de tusentals musikgrupper som vuxit upp på senare år och nu finns runt om i Sverige. Enbart i studieforbundens olika rockcirklar och kulturrockgrupper har drygt 70 000 ungdomar funnits med under 1990. Bland rockgrupperna är det mest pojkar som är aktiva. Flickorna är i större utsträckning med i teater, dans och showdansgrupper.1° Om man till detta lägger alla de spontana och mer eller mindre organiserade rock-, musik-, dans-, och körgrupper som finns i landet blir det en stor folkrörelse bland enbart människor. unga Kunskapen om dessa nya, och i många fall tillfälliga, är grupper bristfällig. När man talar om att öka ungdomars demokratiska inflytande i samhället menar vi att det är att man från olika viktigt myndigheters/statens sida har en öppen och lyhörd inställning till att ung-

10 SÖ-statistik

122 Delaktighet i fritidsverksamheten SOU 1991:1:

domar väljer nya former for att öka sitt inflytande i samhället än genom de organisationer som bygger på den traditionellt representativa demokratiska modellen. Det finns också många ungdomar som deltar i en organiserad verksamhet utan att vara medlem. Man kommer till föreningens möten eller sammankomster och upplever sig ofta som mycket delaktig i det som for tillfället sker. Men man är inte medräknad i någon foreningsstatistik. Orsakerna till detta kan vara många men oftast handlar det om ungdomars sätt att engagera sig kort och intensivt och att vissa ungdomar inte tycker om den byråkratiska uppbyggnad som många organisationer har.

Engagemanget I statens ungdomsråds årsbok for 1990 har man låtit göra en speciell undersökning, i samarbete med Skandinaviska Opinionen (SKOP), om ungdomarna och framtiden. Sammanfattningsvis säger man i årsboken att resultaten knappast lämpar sig for några enkla generaliseringar. Snarare visar de att ungdomar, precis som vuxna, inte utgör någon enhetlig grupp med likartade värderingar, attityder eller åsikter. Försöker man trots detta dra några allmänna slutsatser blir bilden lätt motsägelsefull. Många ungdomar är miljömedvetna och många vill hellre ha familj, frihet och vänner än ekonomisk framgång. Men samtidigt är många for att Sverige ska ansluta sig till EG. Och en ganska stor grupp ha en intolerant inställning till flyktingar och invandrare. Hur man väljer att tolka resultaten beror givetvis på vilket perspektiv och vilka värderingar man utgår ifrån. Andelen ungdomar som är politiskt aktiva är relativt konstant över tiden. I runda tal kan man säga att nio ungdomar av tio inte ger uttryck åt något starkt politiskt intresse, inte är medlemmar i något politiskt parti och inte har deltagit i några politiska aktioner. Mot denna bild står, som utredningen visar och som vi beskrivit tidigare i detta kapitel, många ungdomars uttalade vilja att engagera sig i olika samhällsfrågor och delta i protestaktioner. På liknande sätt förhåller det sig när det gäller ungdomarnas miljöengagemang. De grupper som kämpar for en bättre miljö och ett ökat miljömedvetande kan säkert glädja sig åt ungdomarnas vilja till engagemang och beredskap att offra en del av sin materiella standard.

Delaktighet i fritidsverksamheten 123

Men samtidigt inställer sig frågan vart detta engagemang tar vägen. Vilka grupper och organisationer fångar upp det och hur kanaliseras det? SKOP-undersökningen besvarar knappast denna fråga. Däremot ger den en antydan om att de ungdomar som visar den starkaste viljan att arbeta för en bättre miljö också är de som är minst benägna att kanalisera sitt engagemang via traditionella politiska partier och organisationer. Paradoxalt nog tycks inte heller de s k nya eller alternativa rörelserna fånga upp detta engagemang annat än mycket begränsat.

Det troliga är att det vi kallar för det nya finns både inom och

utanför de traditionella organisationerna. Många av de rörelser som arbetar med frågor som av ungdomarna upplevs som mest väsentliga uppfattas av ungdomarna som etablerade.

Ungdomsrepresentation Det förekommer att representanter för ungdomsorganisationema inbjuds av statliga myndigheter, departement och andra organ inom ”statsförvaltningen för att delta i olika former av arbetsgrupper, rådslag, konferenser etc för att ge ungdomens syn på de frågor man efterhör. Vi menar att dessa olika former av kontakter är viktiga för att stärka ungdomsperspektivet i en rad olika frågor för stat och kommun. Vi dessa möten är det viktigt att det faktiskt är ungdomar man talar med och inte representanter för ungdomen. Därför måste detta klart framgå vid de inbjudningar som går ut att det är ungdomar under 25 år som bör representera ungdomsorganisationen. Det är också viktigt i detta sammanhang att representanter för nya föreningar och rörelser blir inbjudna i dessa sammanhang.

Det ideella ledarskapet Folkrörelsernas betydelse i det svenska samhället är väl dokumenterat genom åren. På senare år har de traditionella folkrörelserna, med undantag av några få, exempelvis idrottsrörelsen, haft svårt att hävda sig när det gäller rekryteringen av nya medlemmar. Man säger sig också uppleva stora bekymmer när det gäller att rekrytera och behålla ledare i organisationerna. De minskade bidragen är här en stor bidragande orsak, enligt tidigare rapporter från bl a statens ungdomsråd. I en vikande ekonomi tvingas organisationerna minska sina utgifter och det drabbar tyvärr ofta utbildnings- och utvecklingsverksamheten i organisationerna. Landets folkrörelser engagerar ca 750 000 ideella ledare. Till detta kommer ett okänt antal ledare i nya och lokala, ej registrerade grup-

124 Delaktighet i fritidsverksamheten

per. Ledarna beräknas under ett år utföra ca 225 miljoner oavlönade arbetstimmar. Därtill kommer att många också gör insatser som kräver egna ekonomiska uppoffringar.” Det ideella ledarskapet har en enorm betydelse för samhället, men också for de individer som deltar i verksamheten. Den största betydelsen har de ideella insatserna när det gäller barns och ungdomars fritid och fostran. De pedagogiska och sociala insatser som görs på detta område har många gånger livsavgörande betydelse for ungdomarna. Utan detta komplement till samhälleliga insatser i form av barnomsorg och skola skulle samhället vara bra mycket fattigare. Utan åtgärder riskerar samhället att mista en stor del av föreningslivet, vilket skulle vara till stor skada, framför allt när det gäller barn- och ungdomsarbetet. Verksamheten har nämligen mycket svårt att hävda sig i framtiden om man inte i allt väsentligt kan bygga det hela på ett omfattande ideellt ledarskap. Ett problem är att finna lämpliga former för att stimulera det frivilliga ledarskapet. Den mest konkreta åtgärden skulle vara att finna någon form av ekonomiskt stöd som gör det möjligt att utbilda sig for ledaruppgiften på arbetstid. Möjligheten att använda sig av lagen om rätt till ledighet för utbildning (1974:981) bör prövas mer än vad som görs idag. Denna lag bör garantera ledighet även för merparten av den ledarutbildning som bedrivs inom de ideella organisationerna. Vi kommer inte i detta betänkande att föreslå ändringar eller tillägg till denna lag, utan vill endast peka på den möjlighet som lagen faktiskt idag erbjuder.

Jämn könsfördelning bland ledarna Vi vet också att könsfördelningen bland tränare och ledare är ojämn. Generellt sett minskar andelen kvinnor ju högre upp i hierarkin man kommer. Men i de enskilda organisationerna kan variationerna vara stora. I vissa verksamheter är det övervägande antalet ledare kvinnor, medan de i andra organisationer är sällsynta. Kvinnorna finns framför allt i verksamheter med mindre barn. För barn och ungdomar är det emellertid viktigt att båda könen är representerade bland ledarna. Kvinnors och mäns olika erfarenheter är en tillgång for verksamheten. Inte minst har ledarna en viktig funktion som kvinnliga respektive manliga förebilder. De mindre barnen har ofta brist på manliga förebilder, medan situationen för ungdomarna är den motsatta.

11 Ahlström A. Ideellt ledarskap - en resurs i tiden. Rapport från Jordbruksdepartementet, 1988

Delaktighet i fritidsverksamheten 125

Praktiska hinder

Ett praktiskt hinder för att kunna åta sig ledaruppgifter är bristen på barnpassning. Det finns inte en lösning som är självklar i alla situationer utan här krävs flexibilitet. Det kan vara att anordna aktiviegna teter för barnen vid tider då föräldern/föräldrarna utför sina ledaruppgifter. Det kan också innebära hjälp med barnpassning i det egna hemmet. En lösning av problemet behöver inte innebära större några kostnader utan mer bygga på ett gemensamt ansvarstagande.

Andra hot mot idealiteten

- läs rege- Under de senaste åren har förslag och beslut i omvärlden och - som i det ideella ring riksdag presenterats, hög grad påverkar arbetet. Dit hör:

D nya Skatteregler

D beskattning på områden som särskilt berör föreningslivet

D försämrade möjligheter till

lönebidragsanställningari föreningsli-

vet

D urholkade bidrag på olika nivåer i På de senaste organisationerna. tio åren har de generella bidragen till barn- och ungdomsorganisationerna halverats (se kapitel 9)

D ökad konkurrens från de statliga spelbolagen när det gäller bingo och traditionella folkrörelselotterier m m (se kapitel 9)

Den nu genomförda leder

skatteomläggningen(januari 1991) bl a

till att barn- och ungdomsorganisationerna drabbas av stora mycket kostnadshöjningar för sin verksamhet. Införandet av moms kollekpå tiva transporter har ökat resekostnaderna avsevärt. moms Höjd på restaurang- och hotelltjänster gör att organisationernas utbildningar blivit mycket dyrbar.

Föreningslivet har också pekat på att medför skatteomläggningen andra negativa konsekvenser för dem. Sedan 1 1987 har ideella juli föreningar varit undantagna från momssystemet. Den svenska idrottsrörelsen har ställt krav på att föreningarna ska kunna om de vill välja vara med eller stå utanför systemet.

Regeringen har förklarat sig positiv till i EG. Ett evenmedlemskap tuellt medlemskap kommer att påverka olika sätt. föreningslivet på Inom EG strävar man exempelvis efter att skatteharmoniuppnå sering. Ett av de stora EG-länderna, Tyskland, har från den 1 januari 1990 infört vissa förändringar i beskattningen av föreningslivet. Det tyska föreningslivet är i princip omfattat av moms och skatteplikt. De mindre s k allmännyttiga har valfrihet. Omföreningarna kring 90 procent av dem behöver inte längre fastställa och beskatta

126 Delaktighet i fritidsuerksamheten

sina överskott från kommersiell verksamhet. Därmed avlastas också de icke-arvoderade funktionärerna i föreningarna. Om intäkterna från kommersiell verksamhet förra året inte översteg 60 000 DM har de från och med år 1990 möjligheten att schablonmässigt göra avdrag för ingående moms med 7 procent av sin omsättning. Om de beslutar sig för denna schablonisering, är de bundna till detta val i fem år. Valfrihet att vara med eller stå utanför delar av skattesystemet skulle för svensk del t ex innebära att de negativa konsekvenserna av skatteomläggningen motverkas. I den mån man skatteharmoniserar inom EG är det angeläget att man från svensk sida inte ställer föreningslivet i ett sämre läge. För att minska det byråkratiska krånglet för både föreningarna och ledare/förtroendevalda i föreningslivet, menar vi dessutom att inga föreningar ska behöva lämna inkomstuppgift på ersättning till ideell ledare upp till en nivå av ett halvt basbelopp.

5.3 Delaktighet i - erfarenheter föreningslivet

från och

forsknings- utvecklingsarbete

Under 1980-talet har det, vilket tidigare påpekats, genomförts ett omfattande försöks- och utvecklingsarbete i med avföreningslivet seende på ungdomars delaktighet. Forskare och utvärderare har ibland knutits till projekten och resultaten av deras arbete finns samlade i en rad böcker och rapporter, delvis olika till sin karaktär vad gäller teoretiska och metodologiska utgångspunkter. Givetvis finns också en mängd mer eller mindre fragmentariska kunskaper och erfarenheter samlade bland foreningsledare, anställda i organisationer, kommunaltjänstemän och inte minst bland de ungdomar som på ett eller annat sätt varit inblandade i de olika projekten. Mot den bakgrunden är det inte heller förvånande att det är svårt att dra några entydiga slutsatser utifrån det material som föreligger. Vi vill ändå sammanfatta några av de resultat och erfarenheter som framkommit under de senaste åren.

FNs Världsungdomsår 1979 beslutade FNs generalförsamling att året 1985 skulle prokla-

meras som internationellt ungdomsår. Delaktighet-Utveckling-Fred

fastställdes som teman för ungdomsåret. I Sverige beslutade regeringen 1983 att en beredningsgrupp skulle tillättas med ansvar för de svenska insatserna i samband med Världsungdomsåret.

Delaktighet ifritidsverksamheten 127

Regeringen beslutade vidare att avsätta 30 miljoner kronor ur allmänna arvsfonden för beredningsgruppen att fördela till företrädesvis lokala ungdomsprojekt i organisationer och kommuner. Till de svenska insatserna under Världsungdomsåret ska också tillfogas ytterligare två särskilda ungdomssatsningar. Den ena gällde regeringens beslut 1983 om att anslå 30 miljoner kronor till utvecklingsarbete på fritidsgårdar. Den andra satsningen gällde utvecklingsarbete inom idrottsrörelsen och även här anslogs 30 miljoner kronor ur allmänna arvsfonden. Även för de sistnämnda satsningarna tillsatte regeringen två arbetsgrupper med uppgift att fördela pengarna och följa arbetet.

Beredningsgruppens slutsatser De ungdomsprojekt som fick stöd av beredningsgruppen för Världsungdomsåret var sinsemellan olika. De 30 miljonerna delades upp i tre lika stora potter som riktades till: Cl Försöks- och utvecklingsarbete inom barn- och ungdomsorganisationer. EI Försöks- och utvecklingsinsatser inom övriga organisationer, t ex studieförbund, handikapporganisationer, freds- och miljöorganisationer. E] Försöksverksamhet i 13 lokala miljöer. Det finns givetvis en mängd erfarenheter från detta arbete. Vi ska här lyfta fram några som återkommer ofta och som vi därför menar har särskild relevans for vårt arbete.

Ungdomar och vuxna För de allra flesta ungdomar som är engagerade i föreningsaktiviteter innebär detta kontakter med vuxna människor. Det kan vara ledare eller förtroendevalda inom föreningen, men också vuxna utanför föreningen, som exempelvis kommunala tjänstemän.

Vill man närma sig frågan om ungdomars möjlighet till inflytande

är ett sätt att rikta fokus till de möten mellan vuxna och ungdomar som sker i samband med ungdomars föreningsengagemang. För det första vill vi påpeka det positiva i enbart det faktum att ungdomar genom sitt foreningsengagemang kommer i kontakt med vuxna, som inte har rollen som föräldrar eller lärare. Såväl föräldrar som lärare är givetvis viktiga för ungdomar, men många uttrycker också det positiva med vuxenrelationer utanför familjen och skolan. Många av de projekt som stöddes i samband med Världsungdomsåret hade också som ett uttalat syfte att försöka skapa ”mötesplatser” eller ”rum” för kontakter över generationsgränsema.

128 Delaktighet i fritidsverksamheten

Går det då att dra några slutsatser från projekten när det gäller relationen ungdomar - vuxna? Beredningsgruppen ha funtycker sig nit stöd for tesen att ungdomar i allmänhet önskar ha en bättre kontakt med vuxenvärlden. Samtidigt konstaterar man att ”utungdomar talar ett starkt behov av att få tillgång till egna territorium, där de kan få möjlighet att utveckla kulturyttringar sina villkor”.12 på egna Viljan från ungdomars sida att ”dra sig tillbaka” i ett frizoner slags utan någon form av vuxenmedverkan är kanske en för utmaning många. Detta faktum behöver dock inte stå i någon motsatsställning till ungdomars uttalade behov av relationer till vuxna i olika sammanhang. Ett mål bör därför vara att och underlätta viktigt erbjuda for ungdomar att ha en betydelsefull roll i olika sociala i familsammanhang, jen, skolan, föreningslivet, tillsammans med enbart jämnåriga etc.

Hur ska vuxna vara?

Vi har konstaterat att föreningslivet är en arena där och ungdomar vuxna möts. Det gäller inom idrottsrörelsen, men också inom många andra föreningar. Det finns visserligen ett antal ungdomsorganisationer som består av uteslutande i en viss ålder. Dit hör ungdomar exempelvis Elevorganisationen och de politiska ungdomsforbunden. Ofta finns dock mer eller mindre starka kopplingar till ”modernågon organisation”. Hur ser då relationen mellan vuxna och ut? Vilka är det ungdomar som har inflytande och möjlighet att påverka beslut i olika sammanhang? Och hur ser ungdomarna de vuxna som de möter i själva på föreningslivet?

Utifrån de intervjuundersökningar som gjordes i samband med världsungdomsårsprojekten kan vi göra några reflektioner.

”Vi trodde att vuxenvärlden under detta år skulle ge mer utrymme åt ungdomar och deras värld. Vi trodde att de skulle lyssna mer åsikter” på ungdomars Med detta citat inleds rapporten ”Låt oss bestämma - röster från 300 ungdomsprojekt”. Rapporten är inget vetenskapligt dokument i strikt bemärkelse, utan det är just fråga om ett stort antal röster från deltagarna i pr0jekten.13

Svårt att få ungdomar att ta ansvar

Många av hade som uttalat

världsungdomsårsprojekten syfte att med

12 Beredningsgruppen för Världsungdomsåret 1985. Utveckling till delaktighet. Rapport från 13 lokala projekt, 1988 13 Beredningsgruppen för Världsungdomsáret 1985. Låt oss bestämma - röster från 300 ungdomsprojekt, 1988

Delaktighet i fritidsverksamheten 129

den lokala föreningen som grund öka ungdomars delaktighet. Det skulle ske dels genom att få fler medlemmar att ta aktiv del i beslutsprocessen, dels genom att nå ut till nya grupper ungdomar som inte tidigare varit med i föreningen. Många är också de projekt som i sina utvärderingar uttrycker svårigheter med just detta att få ungdomar att vilja ta ansvar och vara med och besluta om verksamheten. Det är kanske inte underligt att projekt som syftar till att få ungdomar att ta ansvar och vara delaktiga i beslut och planering möter på svårigheter. Man kan spekulera i orsakerna till detta. En förklaring kan vara att ungdomar helt enkelt inte är vana att ta ansvar. I föreningslivet (liksom för övrigt också i skolan) ligger ansvaret för verksamheternas planering och genomförande fortfarande i hög utsträckning hos vuxna. Ungdomarna är vana att ”konsumera” fritidsaktiviteter och det förväntas inte heller av dem att de ska ta egna initiativ och själva arbeta för att förverkliga sina idéer. ”IVär ungdomarna först kommer i kontakt med Vi Unga blir

de ofta förvirrade. Barn och ungdomar av idag är varken

vana vid att okända vuxna bryr sig om eller att de kan själva påverka sin situation”.

Svårt för vuxna att lämna ifrån sig ansvaret En bild som framträder i många av från världsutvärderingarna ungdomsårsprojekten är svårigheten for vuxna att fullt ut lämna ifrån sig ansvaret. ”Är det kanske rentav så att ordföranden eller annan någon ledare, som kanske alltid tjatar på att ingen gör någonting, själv omedvetet/ medvetet inte låter någon annan göra någonting.”

5.3.1 Att ge och ta Sammanfattningsvis vill vi påstå att en avgörande fråga när det gäller delaktighet i föreningslivet är relationen mellan dem som har inflytande och dem som inte har. Det är givetvis inte alltid så att det alltid är vuxna som återfinns i den första kategorin och som återungdomar finns i den andra. Ofta tycks dock så vara fallet. Att fördjupa demokratin i föreningen är man åstadkomingenting mer över en natt. De erfarenheter som istället att det gjorts tyder på är fråga om en långsiktig, men medveten, där process makt, inflytande och ansvar ska spridas i allt större utsträckning. Hindren dock tycks vara många. Vi ser framför allt två slags svårigheter. De som har makt och ansvar, men också en vilja att dela med sig av denna, beskriver oftast

130 Delaktighet i fritidsverksamheten SOU 1991 :12

svårigheterna i termer av passivitet och ointresse från ungdomars sida att syssla med dessa frågor. I de fall svårigheterna beskrivs av dem som kräver inflytande och vill ta ansvar handlar det om svårigheter i termer av inskränkta vuxna som inte förstår sig på ungdomars behov, som är byråkratiska och ovilliga att släppa ifrån sig ansvar och inflytande.

”I några fall där ungdomar erhållit en stark självkänsla och

vågat ställa krav på politiker har de ibland uppfattats som uppnosiga och inte villiga att följa spelets regler och gå de vanliga vägarna.” ”Spelets regler” och ”de vanliga vägarna”. I flera av utvärderingarna från projekten återkommer liknande formuleringar. Varje organisation har sin egen ”kultur” med ett särskilt språk, traditioner och regelsystem. Det kan gälla såväl föreningar som kommunala förvaltningar. I citatet ovan antyds vad som kan hända när någon utomstående kräver förändringar, men inte accepterar ”spelets regler” i den organisation som man kräver något av eller vill förändra. Att organisationer inte är tillräckligt flexibla, att ”saker och ting ska skötas som de alltid har skötts” tycks gälla även i många ungdomsorganisationer. Att vuxna måste tillåta ungdomar att göra samma misstag som de själva har gjort är kanske en lärdom att dra. De måste också acceptera att när ungdomar tar ansvar kanske de inte alltid genomför saker och ting på det sätt som upplevs som mest effektivt av de vuxna. Det handlar om att ungdomar ska få möjlighet att lära sig spelets regler, att de ska få tillgång till den kunskap som krävs för ett aktivt deltagande och ansvarstagande. Samtidigt måste ungdomar också få ändra på reglerna utifrån deras egen verklighet. Men det finns också exempel på att man har kunnat föra över ansvaret för verksamheten från vuxna till unga utan att för den skull ställa de vuxna vid sidan av. ”Papper från kommun, distrikt, riksorganisationer är inte

alltid lätta att förstå. Nu fick de vuxna träda in i sina nya

roller. Nu handlade det inte om att utföra saken snabbt och enkelt själv utan att vara den förklarande och svarande

cessen ta form. Steg för steg har deltagarna blivit delaktiga i besluten och från att gruppen från början varit helt ledarden nu helt demokratiskt med vuxenstöd. ” styrd, fungerar En ambition med försöksverksamhet av detta slag är givetvis att åstadkomma varaktiga förändringar i de föreningar som bedrivit projekten. En annan tanke är att erfarenheter och idéer ska spridas inom och utom de organisationer som deltagit.

Delaktighet i fritidsverksamheten 131

Att sprida demokratin betyder att vissa aktörer måste släppa ifrån sig makt och ansvar. Det betyder också att andra måste ha kunskap och intresse av att erövra makt och inflytande. I de projekt som initierats i samband med Världsungdomsåret har det funnits en medveten tanke att försöka öka delaktigheten. Metoderna och resultaten har visserligen varierat. Men enbart det faktum att man på ett aktivt sett har tagit sig an demokratifrågorna i föreningarna får betraktas som positivt.

5.4 Idrottsrörelsen

Idrottens dominerande ställning när det gäller ungdomars föreningsengagemang gör det givetvis intressant att granska hur man inom idrottsrörelsen ser på frågor som rör ungdomars möjligheter till inflytande. Frågor om delaktighet, inflytande och ansvar har varit föremål för omfattande diskussioner inom idrottsrörelsen under de senaste åren. En förändring i synen på verksamheten kan skönjas, från tävlingsinriktad bam- och till en ungdomsidrott fokusering på mångfald och gemenskap. Idrottsskolor har startats där barnen får pröva olika idrotter på istället för en för tidig specialisering och man har satsat ledarutpå bildning. Ungdomsidrotten bygger i allt större utsträckning på en helhetssyn, med ställningstaganden i moral- och etikfrågor. Ungdomars delaktighet och inflytande diskuteras i allt större utsträckning, bl a på ungdomsriksdagen 1988 och ungdomsforum 1990. Ett resultat är bildandet av DUK, Den Unga Kraften. Lika många flickor som pojkar är aktiva. För att engagera och få in fler ungdomar i beslutande positioner har de byggt nätverk och arbetar bland upp annat med en förändring av arbetsformer och organisation. Men fortfarandet stöter vi på liknande som i svårigheter många andra sammanhang inom föreningslivet, nämligen en diskusdjupare sion om innebörden i begreppen demokrati och delaktighet.

Idrott på mäns villkor Vi lever i ett manssamhälle där idrotten är den manligaste av alla företeelser bortsett från krigsmakten. Idrottsrörelsen är skapad för män, av män, styrs av män, beskrivs av män, refereras och värderas av män. Flickors idrott styrs av den här traditionen och de här värderingarna. Tjejfotbollen har vuxit starkt och är idag den näst största idrotten på flicksidan. Idag räknar man med ungefär 80 000 aktiva. Forskarna Anita och Rune som har studerat flickors Dahlgren, och unga kvinnors delaktighet och inflytande i fem olika tar fotbolorganisationer, upp

132 Delaktighet ifritidsverksamheten SOU 1991 :L

len som ett exempel på att flickidrott har sämre status inom idrottsrörelsen än pojkidrott. De konstaterar att flick-/damfotboll många endast motvilligt tagits upp i föreningarna efter påtryckningar gånger underifrån av tjejer, som velat spela fotboll.14 Forskarna mötte under sitt projekt många gånger åsikter som att

flick-/damfotboll ger alldeles for lite i relation till vad den kostar.

Det har framförts att flick-/damfotboll har en oviss framtid, eftersom den inte är - och uppenbarligen inte antas bli - en publiksport. Och om den inte är någon publiksport finns det inget PR-värde i den och om det inte finns något PR-värde i den genererar den inte några sponsringspengar. En ond cirkel med andra 0rd. Flickorna tilldelas sämre resurser. De får sämre träningsmöjligheter, träningstider, tränare, instruktörer, ledare osv. Inom exempelvis simningen är det tydligen mer meriterande för en tränare att få fram en bra kille än en bra tjej. Tränare som får fram bra killar uppges få högre status och sägs ha lättare att få uppdrag på landslagsnivå etc. Enligt forskarna tycks det helt klart att män/pojkar på ett helt annat sätt än kvinnor/flickor kan ges möjligheter att kombinera sitt civila liv, dvs arbetsliv och familjeliv, med idrottsutövandet. De manliga utövarna har lättare att få ett för denna kombination lämpligt jobb, har lättare att få ledigt för att kunna delta i matcher och träningar etc. Finns det då några möjligheter för kvinnliga värderingar att göra sig gällande i idrotten? Hur ska det i så fall gå till? I den jämställdhetsplan infor 90-talet som antogs av riksidrottsmötet 1989 menar man att det kan ske genom att påverka representationen, resursfördelningen, inriktningen och värderingarna. Genom att synliggöra maktstrukturer och göra flickorna medvetna om sin historia och sina möjligheter kan självkänslan och tron på den egna förmågan stärkas. Det finns också områden där flickors erfarenheter värderas, exempelvis inom gymnastiken. Vi menar att det är nödvändigt med en fördjupad debatt på gräsrotsnivån om vilken idrott ungdomar vill ha. Det finns dock ett stort behov av forskning på detta område. Det är också nödvändigt att all statistik är könsfördelad för att kunna följa utvecklingen.

Utveck lingsprojekt Som vi tidigare har nämnt beslutade regeringen att med 30 miljoner kronor stödja ett utvecklingsarbete inom idrottsrörelsens barn- och

14 Dahlgren A & Dahlgren R. Kom igen flickor! Rapport nr 1821990, JÄMFO.

Delaktighet i fritidsverksamheten 133

ungdomsverksamhet. Utvecklingsarbetet omfattade totalt 13 verksamhetsområden. Ett av dessa var inflytande/delaktighet.Riktlinjerna för detta område formulerades enligt följande:

”Olika former av verksamhetsplanering bör prövas för att öka

barnens och ungdomarnas inflytande över verksamheten. Det

är angeläget att utveckla demokratiska arbetsformer så att

barn och ungdomar får möjlighet att delta i planerings- och beslutsprocesser. Det är därvid viktigt att även de yngsta medlemmarna blir insatta i hur föreningar arbetar, hur styrelser utses, vilka ekonomiska och andra förutsättningar som gäller för föreningens verksamhet etc. ” Av totalt 422 projekt tilldelades 22 pengar för att utveckla verksamheten inom området delaktighet/inflytande. Men även projekt inom andra områden, som exempelvis ”utbildning av unga ledare”, ”socialt ansvar” och ”jämställd idrott” anknyter till frågor om inflytande och delaktighet. Det finns en hel del dokumenterade erfarenheter från denna 30miljonerssatsning. Bland annat finns en kort beskrivning av projekten i en idékatal0g.15 I den centrala projektgruppens slutrapport redovisas också en del av projekten kompletterade med sammanfattande kommentarer kring utvecklingsarbetet. Idrottsgruppen skriver att man inom ramen för sin slutrapport inte har möjlighet ”att försöka göra rättvisa åt den samlade erfarenhet, som finns i projekten”.15 Den centrala gruppen menar att den utvecklingssatsning som genomförts ”är en förnyelse av idrottens verksamhet”. Låt oss peka på några av erfarenheterna som gruppen redovisar: EI Förändringsarbete som syftar till att utvidga demokratin och öka inflytande och ansvar för ungdomar är fråga om en långsiktig process. Cl Man måste sträva efter att göra så många som möjligt delaktiga i projektet. E] Om arbetet sprids på fler blir fler involverade, engagerade och därmed också informatörer utåt. EI Delaktighet kan endast nås om medlemmar in i och går projektet tar ansvar för arbetsuppgifter. Utvecklingsprojekt av detta slag tillsammans med initiativ som Den Unga Kraften och en spridning av debatten till gräsrotsnivå förebådar förhoppningsvis ett förändrat synsätt och ett ökat inflytande för ungdomar i en idrottsrörelse som fungerar också på flickors villkor.

15 1989 Idrottsgmppens idékatalog, Socialdepartementet, 15 Idrottsgruppens slutrapport, Socialdepartementet, 1989

134 Delaktighet i fritidsverksamheten SOU 1991 :12

Fritidsgårdsverksamhet

Det finns ungefär 1 500 fritidsgårdar i Sverige. De flesta av dem drivs av kommunerna, men omkring 20 procent har föreningar som huvudmän. För många ungdomar är fritidsgården den naturliga samlingsplatsen i bostadsområdet. Genom Ulf Blomdahls undersökningar har vi fått en hel del kvantitativa data om fritidsgårdsbesökarna. Blomdahl har ställt frågor till ca 10 000 7-16- åringar i Stockholm, Göteborg, Västerås, Norrköping och Eskilstuna.”

Andel besökare på fritidsgård I tabellen kan vi få en uppfattning om hur vanligt det är att ungdomar på högstadiet besöker fritidsgårdar.

Andelen gárdsbesökare senaste månaden i olika kommuner (procent)

Källa: Blomdahl U. Fritidsgården - dess besökare och framtid, 1989 Vi ser att det är ungefär hälften av högstadieungdomama som någon gång under den senaste månaden besökt en fritidsgård. I samtliga kommuner utom Göteborg finns också en andel ungdomar på ungefär tio procent som är mycket flitiga fritidsgårdsbesökare (mer än tio gånger den senaste månaden). Mellanstadieungdomar besöker fritidsgården i mindre utsträckning än ungdomar i högstadiet. I Stockholm och Göteborg var det ca 20 procent som uppgav att de besökt en fritidsgård den senaste veckan. Skillnaden mellan de olika kommunerna är dock stora. Exempelvis uppgav 39 procent av mellanstadieungdomarna i Västerås att de besökt en fritidsgård den senaste veckan. När man betraktar siffrorna över fritidsgårdsbesök bland mellanstadieungdom bör man dessutom ha med i beräkningen att många fritidsgårdar är stängda för denna åldersgrupp.

Vilka besöker fritidsgård?

Det kanske mest intressanta resultatet av Blomdahls

undersökning visar att det finns väsentliga skillnader mellan de ungdomar som besöker och de som inte besöker fritidsgårdar.

17 Blomdahl U. Fritidsgården - dess besökare och framtid, 1989

Delaktighet i fritidsverksamheten 135

Utan att in i detalj på undersökningen visar Blomdahl att ungdogå mar ur de lägre socioekonomiska grupperna är överrepresenterade bland fritidsgårdsbesökarna. Gårdsbesökare trivs sämre i skolan än icke gårdsbesökare. Vidare har gårdsbesökarna sämre betyg, deltar i lägre utsträckning i föreningsliv och i den kommunala musikskolan, besöker oftare spelhall samt använder mer alkohol och tobak. För att förklara dessa skillnader gör Blomdahl en distinktion mellan det han kallar instrumentella och expressiva fritidsaktiviteter. För att kort sammanfatta Blomdahl beskriver han instrumentella fritidsaktiviteter som mer ”skollika”. Det är frågan om strukturerade och organiserade aktiviteter med bestämda och klart uttalade mål. fritidsaktiviteter beskriver han som mer ”kravlösa”, lösare Expressiva organiserade och inriktade på omedelbara belöningar och mål. Den öppna fritidsgårdsverksamheten är enligt Blomdahl mer expressiv till sin karaktär än vad som är fallet med föreningsaktiviteter. Det skulle också förklara varför vissa ungdomar väljer att söka sig till fritidsgårdar. ”Ungdomar som inte erövrar eller tar avstånd från skolans instrumentella kod väljer i huvudsak att syssla med expressiva fritidsaktiviteter”, skriver Blomdahl. Kommittén har tidigare påtalat ungdomars behov av att röra sig i olika miljöer. Vi har talat om behovet av så kallade frizoner eller ”egna rum”. Samtidigt har vi också uppmärksammat det faktum att många ungdomar efterlyser fler vuxenkontakter. Med risk for att generalisera kan vi kanske beskriva fritidsgården som ett mellanting, eller möjligen en brygga, mellan å ena sidan ungdomarnas frizoner, som ofta utgörs av gator, torg, centrum, hamburgerbarer etc och å andra sidan de, med Blomdahls uttryck, mer instrumentella fritidsaktiviteter som föreningslivet erbjuder. Att fritidsgårdama snarare är ett komplement än en konkurrent till föreningslivet är givetvis ett skäl som talar for en fortsatt satsning på denna verksamhet. Det är också viktigt att fritidsgårdarna förblir ett alternativ för de ungdomar som av olika anledningar inte söker sig till andra former av fritidsaktiviteter.

Tjejerna på gården Könsfördelningen bland de ungdomar som besöker fritidsgårdar är relativt jämn om man ser på den andel ungdomar som besökt fritidsgård den senaste månaden. Om man däremot studerar samtliga gårdsbesökare i Stockholm 1987 finner vi att andelen manliga besökare var 66 procent och andelen kvinnliga besökare 34 procent. Framför allt är det i de övre tonåren som pojkarna dominerar.

136 Delaktighet ifritidsverksamheten SOU 1991:1:

På senare år har flickornas fritidssituation i allt uppmärksammats högre utsträckning. Flera kritiker har menat att en alltför stor del av de kommunala fritidssatsningarna görs på pojkdominerade områden.

Som Blomdahl visar är det en stor andel som besöker fritidstjejer gårdarna. Samtidigt vet vi att killarna i allmänhet tar mest utrymme och resurser på fritidsgårdarna. Lokaler och aktiviteter är mer anpassade till pojkars behov och intressen.

Jämställdhet mellan könen bör självklart också fritidsgälla på gårdarna. På senare år har man med framgång genomfört projekt som särskilt syftar till att göra fritidsgårdarna mer till anpassade tjejernas behov och intressen. Det är att detta arbete nödvändigt fortsätter.

Brukarnas fritidsgård

Vår grundläggande inställning är att brukare fritidsgårdens ska ha makten Vilka är då brukarna? på fritidsgården. Svaret på den frågan kan givetvis variera. På flera håll i ser vi en Sverige utveckling där fritidsgårdarna förändras från att vara renodlade ungdomsgårdar till ett slags fritidscentrum för olika och grupper föreningar i bostadsområdet. Här måste givetvis brukaransvaret delas mellan dessa olika

grupper.

Samtidigt vet vi att många kommuner gör särskilda för satsningar ungdomar i form av ungdomshus, aktivitetshus etc. Dessa musikhus, hus är ofta belägna i centrum av kommunen och det är givetvis brukarna, främst ungdomar, som besöker huset.

Hur ska då brukarnas Även inflytande organiseras? i detta fall ser vi en mängd olika möjligheter: föreningar, kooperativ, stormöten, gårdsråd etc.

Finns det då inte risk att de kommer

”resurssvaga” i kläm om man

överlåter makten till brukarna? Vad händer med de som ungdomar idag enligt Blomdahl i högre än andra utsträckning besöker fritidsgårdar, de som föredrar den öppna verksamheten med löst strukturerade aktiviteter? Hur kommer dessa ungdomars inflytande att te sig i förhållande till andra som kan

medborgargrupper göra anspråk på

gården?

Här finns givetvis för Vi

utrymme intressemotsättningar. menar

dock att en ökad inte

satsning på brukarinflytande behöver betyda att

de resurssvaga stängs ute. Det är naturligtvis viktigt att hitta former för brukarinflytandet som gör att så som blir många möjligt delaktiga i de beslut som fattas. Här ser vi det som med angeläget ett fortsatt utvecklingsarbete. Det är också att intensifiera arbetet viktigt med

forskning och utvärdering av olika modeller för ett ökat brukarinfly-

tande.

Delaktighet i fritidsverksamheten 137

Mål för fritidsgårdarna Vi har tidigare i detta betänkande beskrivit politikernas huvuduppgift i termer av att fastställa övergripande mål och att utvärdera verksamhet. Detta bör också gälla för fritidsgårdarna. De övergripande målen kommer givetvis att variera mellan olika gårdar och mellan olika kommuner. Utifrån detta är det brukarnas ansvar att se till att verksamheten på fritidsgården drivs i överensstämmelse med de politiskt fastställda målen. Naturligtvis kommer även de metoder som brukarna väljer för att uppnå de politiska målen att variera. Vi beskriver detta ytterligare i kapitel 9. Som princip kan man säga att vi ser tre olika möjligheter för ett ökat brukarinflytande, vilket således också bör gälla för fritidsgården. Cl Delegera till tjänsteman, fritidsgårdsföreståndaren, som t ex efter samråd med gårdsbesökarna får fatta beslut inom givna ramar, s k villkorad delegation. EI Överfora verkställighetsfrågor till en förening eller ett kooperativ. Det kan gälla att sköta en anläggning, genomföra ett avgränsat projekt eller driva ett daghem. EI Delegera beslutanderätten till en grupp av människor, brukare, på en gård, i en förening eller i ett område. I debatten om fritidsgårdarna har det förts en diskussion om huruvida gårdarna ska bedriva så kallad öppen verksamhet eller om verksamheten ska vara mer strukturerad och planerad. Det är viktigt att föra en diskussion om fritidsgårdsverksamhetens innehåll, form och inriktning samt att dessa anpassas till både flickor och pojkars situation. Men om fritidsgårdarna huvudsakligen ska ha öppen verksamhet eller inte är ett exempel på en fråga som måste avgöras av brukarna. Fritidsgården är inte den enda plats där kommunal verksamhet bedrivs för ungdomar. I många kommuner har andra kommunala institutioner en mycket fin ungdomsverksamhet. Det kan vara på biblioteket, i simhallen eller i skolan. De principer för ett ökat inflytande som vi skissat ovan, bör kunna gälla för verksamhet som bedrivs även inom dessa institutioner.

Försök med gårdsdemokrati På flera fritidsgårdar runt om i landet har man satsat att öka på inflytandet för gårdsbesökarna. Den fritidsgårdsgrupp inom socialdepartementet som 1983 tillsattes av regeringen fördelade 30 miljoner kronor till olika försöks- och utvecklingsprojekt på fritidsgårdar. Gruppen har redvisat erfarenheter från försöken i ett antal varav ett häften, har undertiteln ”Inflytande” och behandlar olika projekt med just syfte

138 Delaktighet ifritidsverksamheten

att öka brukamas inflytande över gårdsverksamheten.”

Den slutsats man drar är att erfarenheterna från de olika demokratiprojekten stämmer ganska väl överens med varandra. I ett antal punkter sammanfattar man de olika hinder som finns för ett brukarinflytande på fritidsgårdama: D Personalens attityder och arbetssätt. D Gårdsbesökarna är vana att inte kunna vara med och påverka. Cl Politikerna kan tycka att de får mindre och att insyn möjlighet påverka utvecklingen. E] Människors olika förutsättningar, till vad arbetsexempel gäller och familjesituation, skolunderbyggnad, och sospråksvårigheter cial isolering.

ü Det finns inga fungerande kanaler för att människors fånga upp behov. Cl Formella hinder i form av komunallagens delegationsbestämmelser, tj änstemännens budgetansvar och en som

förvaltningsapparat

inte är anpassad för att stödja förändringar. El Den kommersiella ungdomskulturen och utanförståungdomars ende (den förlängda ungdomstiden).

Det är kanske lätt att låta nedslås av denna av hinder sig uppräkning som finns för ett ökat brukarinflytande. Vi menar istället att en förutsättning för ett framgångsrikt förändringsarbete är att identifiera de hinder och det eventuella motstånd som finns.

De flesta bedömare är överens om att ett ökat är brukarinflytande en långsiktig process som innebär förändrade roller och för synsätt många grupper: personal, politiker, gårdsbesökare, förvaltningstjänstemän etc.

”De senaste 20 årens

erfarenheter visar att gårdsdemokrati

inte införs av sig själv, skriver Blomdahl. honom är Enligt dock en huvudorsak till att inte gårdsdemokrati införts i högre utsträckning att ytterst få förtroendevalda och chefstjänstemän intresserat sig för frågan.”

5.6 Vad händer med

Pippi Långstrump

när hon blir

tonåring?

I juni 1990 anordnade Ungdomskommittén tillsammans med Barnoch ungdomsdelegationen och Civildepartementets jämställdhetsenhet

18 Fritidsgård i utveckling, Socialdepartementet, 1988.

Delaktighet i fritidsverksamheten 139

ett seminarium om flickors och pojkars könssocialisation och uppväxtvillkor idag.19 Även här var de forskare som medverkade eniga om att flickorna kommer till korta både i skolan, på fritidshemmet och i föreningslivet. Klassrumsstudier visar att bara en tredjedel av lärarens tid i skolan går till flickorna. Resten får pojkarna. Anne-Marie Helmadotter har studerat mellanmålet på fritids för att se om det även där finns skillnader i personalens sätt att bemöta flickor och pojkar. Hennes slutsats är att mellanmålet sker på pojkarnas villkor. De bestämmer hur lång samvaron ska vara. De bestämmer samtalsämnet och vem som ska få delta. Personalen låter det ske för att få lugn och ro vid matbordet. Om en flicka bryter mot reglerna blir hon hårdare bestraffad. På låg- och mellanstadiet är flickor och pojkar lika aktiva i föreningslivet, men på högstadiet händer något. Generellt sett slutar flickorna tidigare och tar betydligt mer sällan än pojkar och unga män förtroendeuppdrag. Därmed blir de inte på samma sätt delaktiga i den demokratiska processen, även om dörrarna formellt sett är öppna. Anita och Rune Dahlgren har, som tidigare nämnts, studerat flickors och unga kvinnors delaktighet och inflytande i fem olika organisationer. Dessa var Svenska fotbollsförbundet, Svenska ridsportens centralförbund, Svenska simförbundet, Svenska scoutförbundet och Förbundet Vi Unga.2° Forskarna Dahlgrens slutsats är att flickorna inte har samma inflytande och inte känner samma delaktighet. Föreningslivets organisationsformer passar pojkar bättre än flickor. Forskarna konstaterar att flickorna och kvinnorna finns representerade på lokal nivå men blir allt färre och färre uppåt i organisationerna. Undantaget är Svenska scoutförbundet. Könsfördelningen bland tränare och ledare är ojämn och andelen kvinnor i styrelser och andra beslutsfattande organ är mycket liten. En orsak är tendensen inom föreningslivet att ersätta amatörer och idealister med professionella i ledningen. Att driva föreningarna som företag. Då försvinner kvinnorna från beslutande positioner, eftersom de inte finns i dessa positioner inom näringslivet. Andra orsaker är att kvinnor är betydligt mindre tränade att agera i formella situationer. De menar att flickorna inom föreningslivet lär sig att de är mindre värda än pojkar och att de alltså också känner sig

19 Vad händer med Pippi Långstrump när hon blir tonåring? Rapport från ett seminarium arrangerat av Barn- och ungdomsdelegationen, J ämställdhetsrådet och Ungdomskommittén, 1990. 20 Dahlgren A & Dahlgren R. Kom igen flickor! Rapport nr 1821990, JÃMFO.

140 Delaktighet i fritidsverksamheten

mindre värda. Dessa olika leder

verklighetstolkningar till en negativ

självbild hos flickorna.

Forskarna tvivlar på att könsintegrationen inom scouexempelvis terna, alltid är av godo. De menar att det behövs frizoner i tonåren. Andrum då man slipper för varandra.

fjädra upp sig

Forskarnas slutsats är att i stort sett allt är

föreningsengagemang

viktigt för socialisationen till både arbetslivet och det livet. politiska Ett mer medvetet agerande från föreningarnas sida att öka kvinnorepresentationen skulle kunna leda till reell i samhället i jämställdhet stort. Istället tycks många föreningar mena att de bara samspeglar hället, när de skulle kunna vara pådrivande för en positiv samhällsförändring.

Forskarna menar också att föreningarnas med idrotten och syfte flickornas/kvinnornas motiv för idrottandet ofta är i konflikt med varandra.

Även på fritidsgårdama är flickorna en eftersatt Verksamgrupp. heter och arbetsformer är idag mer efter killarnas behov anpassade och intressen. Men en förändring är Marie Hanström på gång. informerade om Riksförbundet Fritids- och Sveriges Hemgårdars (RSFH) försöksverksamhet med tjejgrupper och stöd till ledare ute kvinnliga på fritidsgårdarna.

Hon menade att är gårdarna lokalmässigt disponerade så att killarnas aktiviteter tillgodoses. De har plats för pingis, innebandy, styrketräning och rockmusik. Flickorna däremot dans gillar teater, och personlig omvårdnad. Det finns det sällan lokaler till.

För många flickor är det viktigaste fritidsintresset helt enkelt att vara tillsammans med kompisar. En som i undersökning gjordes Halmstad 1987 med elever i årskurs 9 i och årskurs och grundskolan 1 2 på gymnasiet visar att 20 procent av i all flickor flickorna, synnerhet från arbetarmiljö, menar att det är det viktigaste fritidsintresset. Det var bara en tredjedel, sju procent av som att pojkarna, ansåg kompisar var deras viktigaste fritidsintressefil

Att vara tillsammans har i ett värde för sig många flickor, ett värde som ofta underskattas, missförstås och förbises i den debatoffentliga ten om jämställdhet. I en nära relation får flickorna träna både i sig förståelse och auktoritet. Intresset för hästar och är t ex stort ridning bland flickor, därför att de får lära detta. sig just När nära relationer förlorar bryts de unga flickorna inte bara relationen i sig utan en del av sitt eftersom deras i jag, utveckling hög grad är förknippad med denna relation. i Uppdragen föreningarna

21 Dahlgren A Åkerström M. Att hänga på stan. Sociologiska institutionen, Lunds universitet och Halmstads kommun, 1987.

Delaktighet i fritidsverksamheten 141

bygger emellertid på utbytbarhet: omval, val av nya ombud och därmed nya konstellationer och jag. Flickorna vill skapa stabila självbilder i dessa unga år, varfor tanken på utbytbarhet av allt att döma är dem mycket främmande. Medan flickorna är mer relationsinriktade är pojkarna mer aktivitetsinriktade. De nappar på förslag från personalen, medan det ser ut som om flickorna mest sitter i ett hörn och fnissar. Enligt Marie Hanström handlar det mer om att många ledare har en underlig syn på vad som är aktivt och passivt än att flickorna verkligen är ointresserade och viljelösa. Det anses mer aktivt att gå iväg i grupp och titta på hockey än att sitta och samtala på gårdens café. Utgångspunkten för projektet är att lyfta fram tjejerna på gården och ge dem utrymme för sådant som intresserar dem. Det handlar inte om att få tjejerna att göra killgrejor. Men inte heller om att aktivera flickorna med vad vuxna tror att de vill göra. Snarare att stötta flickorna och ge dem plats efter deras intressen och behov. Målsättningen med projektet är att stärka tjejerna. Att nå både stökiga och tysta flickor och att stärka de kvinnliga ledarna i deras yrkesroll.

Sexualitet och könsroller En viktig del av förklaringen till att många flickor som tidigare tagit för sig plötsligt blir passiva i tonåren kan vara könsrollsmönstrens och sexualitetens betydelse. Det är fråga om mönster och värderingar som ligger djupt och ofta förnekas på ytan. Det allra viktigaste för en 15-åring kan vara att bli accepterad av det motsatta könet. För tjejer innebär det fortfarande att de inte får utmärka sig för mycket genom att vara för duktiga i skolan, för drivande i föreningslivet etc. De står tillbaka frivilligt. Däremot strävar de enligt könsrollsmönstren efter att vara killarna till lags, att vara attraktiva och beundra killarna för att dessa är duktiga och drivande. Men myntet har två sidor. Killarna känner kravet att att vara den som är aktiv, framåt och drivande. Även om en del förändrats gäller det också i kontakterna med tjejerna. Att flickorna står tillbaka, till synes frivilligt, är till syvende och sist en maktfråga. Som vi konstaterar på olika håll i betänkandet lever vi fortfarande i ett samhälle där männen har makten. Det är männens syn på, och värdering av, hur kvinnor respektive män ska vara och uppföra sig som gäller. Ungdomskommittén har, tillsammans med Barn- och ungdomsdelegationen och Socialstyrelsen, initierat en studie om ungdomars sexualitet och könsroller. Studien, som beräknas vara klar våren 1992, kommer att belysa de här frågorna närmare.

142 Delaktighet i fritidsverksamheten SOU 1991 :12

Pojkar mer värda

Enligt den danska forskaren Eva Ethelberg har flickor och pojkar redan i 5-7 årsåldern klart för att män har större sig utrymme, mer makt och ett högre värde än kvinnor. I den åldern slits den lilla just flickan mellan att känna sig bäst i som man i den världen, gör åldern, och att erkänna tillhöra en andra klassens sig typ av människa. Hon löser den konflikten att en genom välja överlevnadsstrategi, dvs hur hon ska förhålla till den sig manliga dominansen. Det val hon gör behöver inte vara ett val för livet.”

Strategi 1: Förnekande. Jag är inte har blivit förtryckt. Jag aldrig förhindrad på grund av mitt kön. Kvinnor har samma som möjligheter män, det är upp till en själv att göra något av dem.

Strategi 2: Accepterande. erkänner mäns dominans Jag och tycker det är i sin ordning.

Strategi 3: Uppror. Jag vet att män värderas men det högre, jag tycker är fel. Det här klarar jag lika bra som du.

5.7 Våra och

bedömningar förslag

5.7.1 Det breda engagemanget En stor del av Sveriges är ungdomar engagerade i någon form av föreningsaktiviteter. Ungdomar söker sig till föreningar av olika anledningar och föreningarnas och medlemsstruktur uppbyggnad varierar också.

Det är en stor utmaning för att bidra till

föreningslivet att stärka

ungdomars inflytande och på så sätt bidra till samhällets demokratiska utveckling.

Utifrån de erfarenheter som under 1980-talet kan vi konstagjorts tera att det finns åtskilliga exempel på föreningar som på ett framgångsrikt sätt arbetat med Detta arbete

demokratifrågor. har skett

med olika metoder och utifrån skilda

förutsättningar.

Kommittén anser att stat och kommun bör bidra till fortsatt utvecklingsarbete på detta område. Basen för utvecklingsarbetet bör vara den lokala föreningen där behoven är störst. om vad som Kunskapen behöver utvecklas är störst det lokala Det är vidare på planet. viktigt att öka kunskapen om föreningslivets betydelse samt att sprida erfarenheter vidare.

De utvecklingsinsatser som stöd från samhället bör i större ges utsträckning än tidigare ha konkreta och utvärmålformuleringar

22 Lundström A & Nordenfors G. Bryt tystnaden - om sexualiserat våld mot kvinnor och

flickor, Brevskolan,1990.

Delaktighetifritidsverksamheten 143

deringsmetoder som gör det möjligt att värdera projekten. Samhället måste också hjälpa föreningslivet att utveckla utvärderingen så att kunskap kan förmedlas kring de viktigaste erfarenheterna. Allmänna arvsfondens stöd till lokala och centrala barn- och ungdomsorganisationer för att stimulera försöks- och utvecklingsinsatser har huvudsakligen gått till ett fåtal traditionella och etablerade organisationer. De reguljära statliga bidragen till organisationerna har under de senaste tio åren i det närmaste halverats genom riksdagsbeslut. Barnoch ungdomsorganisationerna har alltså ett skriande behov av resurser för att kunna bedriva och utveckla sin verksamhet för att kunna möta de möjligheter och svårigheter som det nya samhället skapar. Samtidigt tror vi det är riktigt att konstatera att formen med ansökan av öronmärkta pengar, vilket är ganska vanligt i den centrala och lokala byråkratin, gynnar etablerade organisationer med kunskap om hur ansökan ska skrivas. Små och framför allt nya rörelser, som ofta också till största delen består av ungdomar, har mycket svårare att nå fram med sina ansökningar.

Ungdomar vill ta ansvar Vi vill framhålla vikten av att ungdomar, i större utsträckning än vad som sker idag, både vill och har förmåga till att ta på sig ledaruppgifter i det ideella föreningslivet. En del organisationer arbetar redan idag aktivt för att på detta sätt fostra ungdomar till ett reellt ansvar i unga år. De politiska ungdomsförbunden och Elevorganisationen är här ett föredöme. Där är de flesta som innehar förtroendeposter, eller är ledare på annat sätt, under 25 år. Det är alltså viktigt att de vuxna ledarna också på denna punkt är beredda att stå tillbaka i sin egen ledarkarriär till förmån för ungdomar. Framför allt är det viktigt att äldre stimulerar yngre medlemmar att gå in som ledare, och då de gör det på olika sätt stötta dem i deras ledarroll.

Nya föreningar I takt med att samhället förändras sker också förändringar inom föreningslivet och trots problem inom det ideella föreningslivet kan vi se en ökad folklig aktivitet. Aktionsgrupper, enfrågerörelser och nya föreningar växer fram. Detta gäller också ungdomarnas organisationer där vi ser många exempel på nya föreningsbildningar. Ofta har de nya föreningarna en lokal förankring och är inte alltid uppbyggda enligt en traditionell föreningsstruktur. Det kan röra sig om tillfälliga aktionsgrupper eller informella nätverk. Grupper som

144 Delaktighet ifritidsverksamheten SOU 1991 :12

uppstår för ett särskilt syfte, t ex musikgrupper, teatergrupper, miljögrupper. Ett närmare umgänge mellan det nya och det etablerade är både viktigt och fruktbart. Både den demokratiska strukturen och den mer aktionsinriktade handlingen måste gå hand i hand för att lite på längre sikt kunna fungerar bra.

I många av dessa nya grupper visar också det framtida föresig ningslivets stora resurs - kvinnorna. Flera undersökningar, av gjorda bl a SCB, visar att det är männen som sköter de traditionella föreningarna, pratföreningarna och kvinnorna de nya, som står för initiativ och är mer handlingsinriktade.

Detta är kanske inget nytt, eftersom kvinnorna alltid funnits med i bakgrunden i folkrörelsearbetet. De har stått for det mer praktiska föreningsarbetet, som att koka kaffe, samla in pengar eller sy dukar till försäljning för föreningens insamlingsmål etc.

Det nya är att kvinnorna inte längre finner sig i att verka i bakmännens utan bildar sina

grundenpå villkor, egna grupper och före-

ningar. Aven inom de etablerade föreningarna visar kvinnorna större företagsamhet och vilja att ta ansvar på ett annat sätt.

Det vuxna samhället måste också möta och våga ungdomars nya ibland annorlunda sätt att vara aktiva på. Erfarenheten från de försöks- och utvecklingsprojekt som visar att genomförts tydligt ungdomar är både kompetenta och att ta ansvar om de bara det villiga får och dessutom får göra det sitt sätt. på Särskilt viktigt är det därför att stödja de initiativ som i föregörs ningslivet för att stärka ungdomars inflytande. Sådana initiativ finns såväl bland inom de mer etablerade

lokalföreningar folkrörelserna

som bland nya föreningsbildningar och grupper av det slag som vi tidigare beskrivit.

De nya rörelser som idag växer upp kan känna sig vilsna när det gäller kunskap om hur en organisation byggs upp, hur man sköter ekonomisk redovisning, hur man bär åt för att få fram medel till sig sin verksamhet, hur man i kontakterna med praktiskt går tillväga myndigheter m m. Det innebär inte att de är att strukvilliga köpa turen i etablerade organisationer.

De behöver istället kunskap för att utifrån sina behov egna bygga upp en mer eller mindre fast med så lite som organisation, byråkrati möjligt for att underlätta verksamheten och det att göra möjligt expandera. Den här kunskapen kan man naturligtvis få genom att kontakta olika organ och myndigheter.

Delaktighet i fritidsverksamheten 145

Det finns redan idag ett samarbete mellan de etablerade organisationerna och nya rörelser, bland annat via studieförbunden. Ett samarbete som bär frukt för båda parter. Vi kan konstatera att redan idag är en väldigt stor andel av studieförbundens faktiskt cirkeldeltagare ungdom under 25 år.

Vi menar därför att en utvecklad studiecirkelform skulle kunna vara lämplig för att understödja nya rörelsers behov och ta specifika tillvara den kritik mot profil, ämnesval och former som finns.

Vi tror dock att studieförbunden, vars medlemsorganisationer främst tillhör de etablerade organisationerna, måste hitta former nya som passar både de nya rörelserna och de etablerade. En nära dialog med de nya rörelserna är därför viktig för studieforbunden för att utveckla former och metoder. Studieförbunden med sina rötteri djupa folkrörelserna skulle kunna bli en mellan det brygga gamla och de nya genom mer handlingsinriktade studiecirklar.

Det ideella ledarskapet

Vi konstaterar att svårigheten att ideella ledare rekrytera ökar. Vi tycker därför det är angeläget att kommun och stat föreningsliv, ser ledarutvecklingen som en av de viktigaste delarna för att utveckla barn- och ungdomsverksamheten i landet. som bör fram Något lyftas och få ökad prioritet både och ekonomiskt. ideologiskt

Därför krävs snabba åtgärder för att stimulera människor att engasig och att fortsätta som ideella ledare.

gera Åtgärderna bör i första

hand ska ta sikte på att markera ett aktivt intresse och uppskattning från samhällets sida för de insatser ledarna i första hand det gör, på lokala planet.

Vi menar att det krävs ökade insatser från för att

föreningslivet könsfördelningen bland tränare och ledare ska bli Inte minst

jämnare. genom deras roll som förebilder för Vi menar vidare ungdomarna. att föreningslivet bör satsa på flexibla lösningar för att undanröja praktiska hinder mot att åta sig ledaruppgifter.

Förslag Hur arbetet med att stärka ungdomars inflytande ska bedrivas måste givetvis även i fortsättningen vara till Vi vill upp föreningarna själva. ändå peka på några principer som kommittén finner särskilt väsentliga:

För det första menar vi att

ungdomars formella inflytande

bör stärkas

genom att engagera fler ungdomar i styrelsearbe-

te och i andra

beslutsfunktioner i föreningarna.

För det andra vill vi poängtera vikten av att stärka ungdomars inflytande ett mer

på informellt plan. Här menar vi

146 Delaktighet i fritidsverksamheten

att det är viktigt med vuxna ledares vilja och förmåga att låta ungdomar själva ta ansvar för och ha inflytande över den konkreta verksamheten. För det tredje uppmanar vi organisationslivet att pröva nya

arbetsformer för att engagera de ungdomar som idag uppfattar föreningarna, inte minst föreningsmötena, som stela

och trista. För det fjärde menar vi att föreningslivet måste satsa på tjejer utifrån deras egna intressen och behov. Kvinnor utgör hälften av befolkningen, men missgynnas ändå i många fall, även i föreningslivet.

För det det femte är det viktigt att föreningslivet mer än vad

som sker idag inlemmar flykting- och invandrarungdomar samt handikappade ungdomar i sin verksamhet.

Utifrån våra resonemang vill vi lägga fram följande förslag: Vi uppmanar folkrörelserna att aktivt arbeta för en grundsyn

där vuxna kontinuerligt överlåter viktiga funktioner till

yngre medlemmar utan att därför lämna föreningen eller ungdomarna åt sitt öde. Vi uppmanar de olika folkrörelserna att se till att man har en jämn köns- och åldersfördelning. Målet bör vara att det i varje styrelse/ samråd eller annat organ ska ingå minst två personer under 25 år. Vi uppmanar barn- och ungdomsorganisationerna att också se till att man har en jämn könsfördelning i styrelser o dyl samt att övervägande delen ska vara ungdomar under 25 år i beslutande organ. Vi menar att det förutom att eftersträva jämn könsfördelning också är angeläget att det är ungdomar under 25 år som representerar ungdomsorganisationerna vid tillfällen då man efterhör ett ungdomsperspektiv. Detta gäller såväl på statlig som kommunal nivå. Vi uppmanar vidare folkrörelserna att aktivt arbeta för att båda könen är representerade bland ledare och tränare på olika nivåer och inom olika verksamheter för att barn och ungdomar ska få både kvinnliga och manliga förebilder. Vi uppmanar folkrörelserna och andra föreningar att aktivt

söka efter flexibla lösningar i syfte att undanröja praktiska

hinder för att kunna fullgöra ett aktivt ledarskap. Det kan exempelvis gälla barnpassning och ersättning för ledarutbildning etc.

Delaktighet ifritidsverksamheten 147

Vi konstaterar att behovet av forskning om flickor och pojkars

villkor och möjligheter i föreningslivet, inte minst idrotten, är stor. Vi kräver att all statistik är uppdelad på kön och ålder för att göra strukturer synliga och kunna följa utvecklingen.

För att engagera fler ungdomar uppmanar vi studieförbun-

den att utveckla verksamheten och pröva nya, friare arbets-

former. Vi uppmanar studieförbunden att erbjuda ungdomar som har startat, eller vill starta, en verksamhet att utveckla och öka sina kunskaper om hur man kan bygga upp en fungerande föreningsstruktur. Formerna för hur detta kan ske måste utarbetas i dialog mellan ungdomarna /de nya rörelserna och studieförbunden. Vi uppmanar folkrörelser, kommuner, regering och riksdag att aktivt stödja och arbeta för att underlätta för nya grupper och rörelser att etablera sig och få rimliga ekonomiska resurser att arbeta med. Kommittén menar att det är viktigt att stat och kommun har en positiv inställning till dynamiken i föreningslivet. Ungdomars egna initiativ bör stödjas och uppmuntras även om de inte passar in i traditionella former. Möjligheten att organisera sig på annat sätt än vad vi traditionellt tycker är riktigt måste få förekomma. Att förenkla och avbyråkratisera ansökningsrutinerna för utvecklingsstöd måste ses som ytterst viktigt för att öka ungdomars möjlighet till delaktighet även på detta område. Vi kräver att regeringen ser över principerna för beskattning av föreningslivet. Ett syfte med detta bör vara att bl a stärka stödet till utveckling av det ideella ledarskapet i föreningslivet, framför allt bland barn och undomar. Vi föreslår att regeringen ger möjlighet för föreningslivet att inkomstuppgift på ersättning till ideella ledare upp till en nivå av ett halvt basbelopp inte behöver lämnas till skattemyndigheterna. Vi föreslår att finansdepartementet tillsätter en expertgrupp

för att gå igenom hur föreningslivet kan erbjudas en valfrihet

när det gäller att ingå i momssystemet och vilka konsekvenser detta skulle få. Vi föreslår att en förändring av Skatteregler för föreningslivet

skall utvärderas efter en begränsad ca år.

tidsperiod på fem

Vi föreslår också att regeringen inför treårsbudget när det gäller bidrag till organisationslivet. Detta skulle underlätta

148 Delaktighet i fritidsverksamheten

planeringen, samtidigt som man klart skulle kunna avläsa statens och kommunernas ambitioner och av det värderingar

fria och frivilliga folkrörelsearbetet.

Ö

6.

TILL SJALVSTYRE

Förändringarna i samhället ställer allt större krav alla medborpå gare. Grunden for att kunna vara delaktig i samhällsutvecklingen läggs i grundskolan och gymnasieskolan, där nås nästan alla barn och ungdomar. Skolan är Sveriges största och cirka en arbetsplats miljon barn och ungdomar i I finns går grundskolan. gymnasieskolan ytterligare cirka 300 000 ungdomar. En stor del av deras vakna tid upptas av skolarbete, i eller utanför skolan.

Skolan som institution och människorna i den utövar en enorm påverkan på våra barn och ungdomar, ibland ibland omedvemedvetet, tet. Hur skolan arbetar med och förhåller till demokrati- och sig inflytandefrågor är av avgörande betydelse både för elever och medövriga borgare.

Därför är det viktigt att en demokratisk skola alla ger ungdomar en god utbildning, oavsett bostadsort, ekonomi, social miljö, ras, språk, kön, tro/livsåskådning och samhällssyn.

Det är dock lika nödvändigt att skolan organiseras efter demokratiska principer och genom och armiljö betssätt själv fungerar demokratiskt. Dvs till vägen målet är minst lika viktig som målet i sig.

En tredje grundsten är att alla elever ska unfå god dervisning i demokrati.

De grundläggande demokratiska för värderingarna, aktningen varje människas egenvärde och respekten för är en miljön självklar plattform för demokratin i Sverige. Enligt vårt är ökad delaksynsätt tighet och ökat inflytande for eleverna i skolans olika arbetsprocesser lika nödvändigt for att och stärka demokratin fördjupa i Sverige.

150 Från samråd till självstyre SOU 1991:1:

Det är vår uppfattning att vi under 1970- och 1980-talen flera tagit steg på väg från en auktoritär skola som fostrade lydiga medborgare, mot en mer demokratisk skola. Eleverna har genom politiska beslut kring skolans styrdokument t ex fått större möjligheter till delaktighet i skolans beslutsprocesser. Försöksverksamheter med förändrade arbetssätt finns på flera håll, enskilda lärare arbetar hårt för att öka elevernas medverkan, delaktighet och ansvar i skolverksamheten och skolans olika styrdokument ses över och revideras. för Förändringar elevinflytandet har dock alltid kommit i andra hand efter det att förtroendevalda och skolpersonal fått större inflytande. Trots att skolan till viss del lyckats fostra kritiska och ansvarskännande samhällsmedborgare i enlighet med läroplanernas mål finns enligt vår uppfattning vissa grupper som systematiskt i missgynnas skolan. Vi vill därför lyfta fram skolans dolda i och normsystem ljuset lämna förslag till åtgärder.

Vi tycker att tiden nu är mogen att ta ett större i skolans steg demokratiarbete. De processer som pågått i skolan under framför allt 1980-talet gör att såväl politiker som skolpersonal och elever står idag bättre rustade för en omfördelning av beslutanderätten över viktiga frågor i skolan. Det vill vi diskutera och lämna förslag i detta kring kapitel.

6.1 På väg mot en mer demokratisk skola

Ungdomars inflytande handlar ytterst om demokrati. För ett reellt inflytande krävs en demokratisk skola. Men begreppet demokrati kan tolkas på olika sätt. När det gäller själva för det vi kalvärdegrunden lar demokrati är enigheten dock stor, inte bara i utan också Sverige inom den västerländska kulturkretsen i kan övrigt. Värdegrunden

enligt skolforskaren Åke Isling sammanfattas i följande två princi-

per:1 Cl Respekten för mänskligt liv - en uppfattning om människolivets okränkbarhet.

D Uppfattningen om alla människors lika värde.

Statsvetarna Julius Gould och William Kolb definierar begreppet demokrati som medborgarnas att fritt delta i fattandet möjligheter av de beslut som påverkar deras liv både individuellt och kollektivt?

Vad innebär det att fritt delta i fattande av beslut? Den frågan har under senare år diskuterats inom ivrigt samhällsvetenskaperna.

1 Isling Ä. Kampen för och mot en demokratisk skola, del 1,1980. 2 Gould J. Kolb W, Dictionary of the Social Science, 1964.

1991:12 Från samråd till självstyre 151 SOU

av och kommentarer till debatten har gjorts av sammanfattningar statsvetarna Leif Lewin och Sten J ohansson.3 I denna debatt står å ena sidan de som i demokratin endast ser ett medel för beslutsfattandet och å andra sidan de som ser demokratin också som ett mål. Målet är att föra in alla medborgare i de politiska och så vis dem till samhällelig aktivitet och processerna på påverka samhälleligt ansvarstagande. m fl bedömer medel-sidan demokratin främst ur Enligt Isling funktionell den s k massan kan vara passiv, ja, det kan synvinkel: rentav stabilitet åt ett samhälle, om den politiska apatin är ge ökad utbredd. Det är att dugliga eliter fritt får konkurrera och föras viktiga fram till som då kan bli effektiv och således folket styrelsen, gynna som helhet. I denna teori om den demokratiska elitismen blir, som Sten Johansson skriver, folket demokratins säkerhetsrisk. Mot en sådan mål-sidan riktat kritik. För dem är själva syn har i den demokratiska beslutsprocessen avgörande för om en deltagandet demokrati ska bedömas som väl fungerande eller inte.

Detta ansluter till den klassiska demokratiteorin, så som den formulerades av liberalismens ledande politiske teoretiker John Stuart Mill och som Sten Johansson sammanfattar i följande teser:

E] Endast om alla deltar i den politiska beslutsprocessen kan man få for att alla intressen ingår i avvägningarna garanti medborgares av de politiska besluten. E! tränar alla som deltar så att de blir i stånd att vane- Deltagandet mässigt försvara sina intressen. ü utvecklar personligheten så att medborgaren känner Deltagandet som en del av helheten och får ansvar inte bara för sig själv sig utan också för helheten. Demokrati betecknar maktrelationer mellan människor, deras inöver varandra och över sin miljö samt möjligheter till delakflytande och ansvar i praktiken. För oss innebär demokrati bl a att makt tighet utövas av många och att många också är ansvariga för hur denna makt hanteras. I en organisation som karaktäriseras av en hög grad av demokrati är makt och inflytande jämnt fördelad. För att demokrati ska kunna både upplevas och tillämpas i skolan behöver vissa förändringar ske i skolans olika styrdokument om vem/ vilka som ska ha makt.

Vår uppfattning är att det är politiker och skolpersonal som måste avstå makt till eleverna och i vissa delar till elevernas föräldrar.

3 Lewin, L. Folket och eliterna, 1970. Johansson S. Politiska resurser, 1971.

152 Från samråd till självstyre

6.2 Skolans

demokratisyn

Den medvetenhet om faran av människors som andra passivitet världskriget gav, gjorde att man i Sverige gav skolan att uppgiften fostra ungdomar till kritiskt tänkande och aktivt deltagande. Inflytandefrågor i skolan började diskuteras i och med 1946 års skolkommission men först på 1970- och 1980-talen fick dessa tankegångar fäste i skolans verksamhet.

Det har varit en politisk strävan att alla föräldrar i ska

Sverige

känna att de kan sända sina barn till en skola. Därför är god skolans styrdokument resultat av politiska kompromisser.

Lgr 80, läroplan for grundskolan, har under avsnittet mål och rikt-

linjer följande syn på demokrati:

”Skolan skall Det innebär att skolan fostra. aktivt och medvetet skall påverka och stimulera barn och ungdomar att

vilja omfatta vår demokratis grundläggande värderingar och

låta dessa komma till i uttryck praktisk, vardaglig handling.”(sid 16)

Det är enligt samma läroplan skolans att utveckla uppgift sådana egenskaper hos eleverna som kan bära och förstärka upp demokratins principer om tolerans, samverkan och mellan

likaberättigande männi-

skorna. Skolan ska ge eleverna insikt om att ingen människa får utsättas för förtryck. Den ska också verka för jämställdhet mellan kvinnor och män.

När det gäller deltagande i skolans beslutsprocesser ger Lgr 80

riktningsangivelsen att samråd och samverkan bör ske huvudsakligen

i informella former men att skolan också behöver vissa fastare samråds- och beslutsformer. Dessa är för närvarande reglerade i skolforordningen och omfattar klassråd,

arbetsenhetskonferens och skolkon-

ferens.

Under rubriken Elevernas ansvar kan man läsa att ett av skolans mål är att och en ge barn ungdom demokratisk fostran. Eleverna ska bl a tillsammans med kamrater kunna fördela arbetsupp-

gifter, organisera redovisningar och utställningar. Eleverna behöver

öva sig i att argumentera rationellt och kritiskt granska olika utsagor. De måste vänja sig vid att andras lyssna på argument och förslag, även om dessa är olika deras mycket egna.

Lgr 80 lyfter också fram kravet ett elevaktivt på arbetssätt:

”Kravet på elevaktiva arbetssätt utesluter en ensidig kate-

derundervisning, dvs en som enbart undervisning består av

att läraren redogör ett

för stoff som sedan eleverna me-

morerar med hjälp av och

anteckningar lärobok varefter de

SOU 1991_-12 Från samråd till självstyre 153

förhörs muntligt eller skriftligt. Det utesluter också ett arbetssätt, där elevernas insatser begränsas till att enbart passivt samla material ur någon bok genom att skriva av olika uppgifter med ledning av förhandsproducerade frågor.” (s 49) I den nu 20 år gamla Läroplanen for gymnasieskolan finns också uttryck för vad som menas med demokrati: ”Skolan skall ge eleverna möjlighet att sina arpåverka

betsvillkor (s 10), Skolan bör fungera efter som är

regler grundade på demokratiska och som eleverna själva

principer

är med om att utforma(s 14) och Over huvud taget bör eleverna betraktas som personalens medarbetare i skolans verksamhet med möjlighet och rätt att påverka både undervisningsfrågor och spörsmål som gäller skollivet i övrigt.” (s 23) Det finns således en hel mängd uttalanden om ökat elevinflytande i de båda skolformernas läroplaner, ändå visar efter unundersökning dersökning att eleverna i praktiken har mycket litet att säga till om. Klassråd, arbetsenheter, skolkonferenser och elevråd till trots är det fortfarande de vuxna som bestämmer i skolan. Att eleverna är med på sammanträden och konferenser betyder inte att de har medbestämmande, skriver t ex länsskolnämnden iVästmanland i en rapport till Skolöverstyrelsen 1990.4

6.3 skolan

Nya förutsättningar för

6.3.1 Skolan i ett samhälle

föränderligt

Efterkrigstidens reformer i samhället genomfördes under stark central styrning. Sedan 197 O-talet pågår en som reformstrategi bygger på decentralisering. Att lägga besluten närmare de berörda och öka den lokala friheten förväntas öka delaktighet, ansvar och effektivitet. Samtidigt ställer dagens medborgare allt större krav den på offentliga verksamheten. Ett genomgående tema i diskussionerna om framtiden har varit att kunskaper får ökad betydelse i framtiden och att blir en utbildning allt viktigare förutsättning for Vi

samhällsutvecklingen. tycker att fol-

jande tendenser är viktiga att lyfta fram: D Sverige blir alltmer beroende av i andra länder och utvecklingen kommer i allt närmare kontakt med andra länders kulturer. Våra internationella kontakter kommer att öka bl a genom den europe-

4 Fri rapport - några iakttagelser från länsskolnämndens tillsynsarbete 1989/90, Länsskolnämnden iVâstmanlands län i en rapport till SÖ, 1990

154 Från samråd till självstyre SOU 1991 :1.‘

iska och genom den ökade

ekonomiska integrationen politiska öp-

penheten i Osteuropa.Ungdomsturism och ungdomsutbyte leder till ökad förståelse mellan folk i olika delar av världen Att arbeta i ett annat land eller att ha dagliga utlandskontakter i arbetet kommer att bli allt vanligare. Sverige kommer också att bli ett mer mångkulturellt land. D Beslutanderätt och ansvar decentraliseras både inom offentlig förvaltning och i foretagen. Detta arbete pågår och målet är att åstadkomma bättre styrning av verksamheten, bättre kvalitet på besluten och större engagemang och effektivitet. D En förnyelse av arbetslivet pågår. En strävan är att få bort farliga och hälsovådliga arbetsplatser. En annan strävan är att minska det rutinbetonade arbetet, göra arbetsinnehållet mer omväxlande och öka det personliga ansvaret i arbetet. D Människors möjligheter att själva bestämma över sina liv har ökat, bl a genom längre utbildning och ökad social trygghet, och kommer också successivt att öka. Det ökade utrymmet för självförverkligande skapar samtidigt risker för nya kultur- och utbildningsklyftor genom att de aktivaste och bäst förberedda tar för sig det mesta av de nya möjligheter som skapas. Det framtida samhället beskrivs ofta som ett kunskapssamhälle. Allt fler människor kommer att arbeta med att sprida kunskap och information, att utveckla ny teknik för kommunikation och kunskapsspridning, allt fler verksamheter blir beroende av nya kunskaper. Kunskapen blir viktig som en utvecklande kraft inom allt fler områden och mängden tillgänglig kunskap ökar också ständigt.

6.3.2 Ojämlikheten består

Det har funnits en period i vårt svenska samhälle där av oss många har trott att begreppen sociala klasser inte längre är relevanta för svenska förhållanden. Som vi i tidigare avsnitt visat för Maktutredningen emellertid i sin huvudrapport från år 1990 en diskussion om klassamhället som vi finner relevant även for förhållanden inom skola och utbildning. Alla har idag fonnell rätt till utbildning i den nioåriga grundskolan och målet med en gymnasieskola för alla är snart uppnått. Men fortfarande följer barns ojämlika uppväxt och levnadsvillkor med in i klassrummet och skolan. Flera forskare, senast Jan O Jonsson menar att vårt utbildningssystem förstärker och befäster klasskillnader i samhället snarare än undanröjer och utjämnar dem.5

5 Jonsson Jan O. Utbildning, social reproduktion och social skiktning, 1988.

Från samråd till självstyre 155

En målsättning för SÖ:s förslag till ny linjestruktur för gymnasieskolan är att alla linjer ska förbereda för såväl fortsatta studier som yrkeslivet. I en analys av förslaget menar Gunilla Fürst att det gamla mönstret med en yrkesskola och en mer teoretisk gymnasieskola i realiteten är bevarat. Hon är tveksam till om den nya gymnasiestrukturen mer än den nuvarande kommer att minska statusskillnaderna

mellan linjerna och fungera mer klassutjämnandef*

Många barn och ungdomar känner inte igen de dominerande värderingarna i skolan och för många elever känns språket främmande. De värderingar som gäller och det språk som används är medelklassens. För elever som kommer från arbetarklassen innebär det något av en kulturkrock. Undervisningen knyter inte an till deras vardagserfarenheter. För att lyckas måste de anpassa sig till rådande värderingar. Elevens självförtroende får sig svåra törnar, många känner att de inte duger, att de inte ryms inom de angivna måtten. I vissa lågstatusskolor är omsättningen på lärare hög och antalet outbildade lärarvikarier stort. Den för barn och ungdomar så viktiga kontinuiteten går förlorad. Skolan som institution i samhället har förändrats och fått en ny roll. Men skolan är samtidigt traditionell och har ett för många dolt normsystem, där mannen/pojken och medelklassens värderingar är norm och kvinnan/flickan och arbetarklassens värderingar är avvikelsen.

Hembakgrundens betydelse En av hörnstenarna i svensk skolpolitik har varit att skolan ska vara ett j ämlikhetsfrämjande instrument. Att skapa jämlikhet mellan olika samhällsklasser och undanröja ekonomiska och geografiska hinder för en likvärdig utbildning har alltsedan slutet av 1940-talet varit en huvuduppgift för det svenska utbildningsväsendet. Sambandet mellan föräldrarnas sociala och ekonomiska situation och ungdomarnas utbildning är fortfarande mycket starkt och har i vissa avseenden förstärkts under 1980-talet. Att olika sociala grupper behandlas olika är inte alltid en medveten intention. Orsaken till att olika grupper behandlas olika kan istället vara en effekt av hur samhället är uppbyggt och fungerar. Denna typ av särbehandling kan benämnas strukturell särbehandling, enligt forskarna Göran Arnman och Ingrid Jönsson.7 särbehandling innebär att grupper som finns i olika positioner i den sociala strukturen svarar på samhällets åtgärder på skilda sätt.

6 Fürst G. Ett nytt gymnasium för flickor och pojkar, 1990. 7 Arnman G. Jönsson J. segregation och svensk skola, 1983.

156 Från samråd till självstyre SOU 1991 :I:

Amman och Jönsson studerade särskilt boende och skola och menade att segregation kan avläsas två på plan:

CI dels på ett samhälleligt i t ex plan boendesegregation, dvs geografisk åtskillnad av socialgrupper,

ü dels inom skolan där den tar sitt i ett uttryck parallellskolesystem inom ramen för den sammanhållna grundskolan. segregationen i boendet återspeglas i skolan av genom indelning rektorsområden, skolenheter och

klassavdelningar. Enligt bestämmel-

ser i 2 kap ska eleverna

grundskoleförordningen (1988:655) i kommu-

nens grundskola fördelas på skolenheter med till vad som hänsyn är ändamålsenligt från till vad som krävs

kommunikationssynpunkt, för

att effektivt utnyttja lokaler och andra utbildningsresurser samt till elevers och föräldrars önskemål. Fördelningen ska göras av skolstyrelsen om inte länsskolnämnden meddelat särskilda föreskrifter.

Genom den samverkan mellan förskola-skola som utvecklats finns numera också krav och önskemål om att placera förskolegrupper i samma klass. En god tanke som dock kan förstärka den ytterligare strukturella

särbehandlingen.

Elevsammansättningen i skolan har som grund ett be-

geografiskt gränsat upptagningsområde. Därigenom skapas också

klassavdelning-

ar med olika sociala skikt inne i dels mellan

skolan, klassavdelningar

beroende på vilket bostadsområde eleverna kommer ifrån och dels genom gruppindelning av olika slag inom skolan.

Segregationen i skolan är således en effekt av den omfattande bostadssegregationen i samhället.

Olika kurs- och ämnesval och tillval leder Amman och Jönsenligt son till en social inom den sammanhållna segregation skolans ram. Valen har ett klart samband med elevernas som i skolprestationer, sin tur är starkt kopplade till elevernas sociala bakgrund. På detta sätt blir både inom boendet segregationen och skolan till sin konsekvens en del av den process i vilken sociala klasser i samhället reproduceras enligt de båda författarna.

Arnman och Jönsson visar således att det sätt vilket skolan på organiserar sin och

elevrekrytering sammansättning av klass och undervisningsgrupper lett till att den sociala som finns i bo-

segregation, endemiljön, återspeglas i den sociala segregationen inom skolorganisationen. Principen om elevernas fria val av tillvalskurser m m förstärker effekten.

Enligt de båda forskarna har inte verkat för skolstyrelserna att klasserna anordnas så att en så social allsidig sammansättning som möjligt erhålls. Detta föreskrevs i såväl läroplan 69 som 80. läroplan

Från samråd till självstyre 157

Skolan är således genom sin egen organisation ett hinder för förverkligandet av den jämlikhetsfrämj ande målsättningen. Mångåriga forskningsresultat har visat att hembakgrunden är och har varit av avgörande betydelse för elevernas val av utbildning och yrke, såväl när det gäller den obligatoriska skolan som när det gäller högre utbildningar. Det fanns föreställningar om att en enhetlig och sammanhållen grundskola skulle minska den sociala snedrekryteringen till olika utbildningsnivåer. Den socialt bestämda uppdelningen på olika utbildningsvägar märks således redan under lågstadiet och fortsätter genom hela grundskolan. Tydligast framträder den vid övergången till gymnasieskolan. Grundskolans sortering av elever från olika socialgrupper till skilda utbildningsvägar och skolbetygens samband med socialgrupp får klart avläsbara konsekvenser för intagningen till och hur man faktiskt går vidare i och avslutar gymnasieskolan. Det visar sig också att elever tycks vara duktiga på att sortera sig själva enligt forskaren Gun Malmgren som analyserat ett antal uppsatser från elever i årskurs 8. De skulle beskriva hur de trodde att deras framtid skulle bli.3 Uppsatserna jämfördes några år senare med samma elevers val till gymnasieskolan. I uppsatserna visade det sig att elever med arbetarbakgrund hade ett mycket kortare tidsperspektiv än övriga elever när de planerade sin framtid. Detta gällde både pojkar och flickor. De planerade att skaffa barn någon gång i 20-årsåldern och hade en kortsiktig planering av framtiden jämfört med den andra gruppen. Eleverna med arbetarbakgrund hade när det gällde studier och utbildning en låg aspirationsnivå och vågade inte planera så högt för framtiden som de utifrån sina betyg borde ha kunnat göra. Arbetarpojkar med höga betyg planerade t ex för fyraårig teknisk linje och sedan direkt ut i yrkeslivet medan akademiker- och tjänstemannapojkarna skulle in i högskolan. De högpresterande flickorna med arbetarbakgrunddrömde om yrken som sjuksköterska, lågstadie- eller förskollärare medan de andra flickorna såg detta som något som man alltid kan bli om man inte lyckas bli det man har tänkt sig. Man kan också ha så olika syn på drömyrket. Arbetareleverna hade få alternativ i sin planering medan medelklasseleverna hade många dörrar öppna, flera alternativ och gärna garderade alternativen.

8 Malmgren G. Min framtid - en analys av högstadieelevers uppsatser om framtiden, 1985.

158 Från samråd till självstyre SOU 1991 :12

Elever ur arbetarklass och lägre medelklass har enligt Gun Malmgren ett slags behovsnärhet när de planerar på ett sätt som inte i syns de andra elevernas uppsatser. Nuet är viktigt, kompisar är viktiga, släkten är viktig, de nära relationerna är viktiga, idrottsklubben är viktig. Man vet att man borde tänka mer på framtiden än vad man gör. Samtidigt handlar det för arbetarbarnen om att så snabbt som möjligt finna vägen till ett vuxenliv. Vid uppföljningen några år senare visade det sig att de föreställningar ungdomarna hade om sina framtida gymnasie- och yrkesval i stort sett slagit in. Jan O Jonsson visar i sin avhandling Utbildning, social reproduktion och social skiktning att varken jämlikhet i elutbildningschanser ler i den sociala mobiliteten har ökat i någon större trots utsträckning flerfaldiga skolreformer med detta syfte. Han menar att enbart utbildningspolitik sannolikt är ett kraftlöst instrument för att förändra samhället i riktning mot ökad jämlikhet. Han gör emellertid reservationen att mängden faktorer vid studier av jämlikhet gör det mycket svårt att uttala sig som om effekter?

Geografiska bakgrundens betydelse Även den geografiska bakgrunden påverkar ungdomars utbildning och utbildningsval. Enligt SCB finns det skillnader mellan påtagliga olika delar av landet. Starkt förenklat kan man det så att uttrycka ju mera tätbebyggelse desto större andel personer med eftergymnasial utbi1dning.10

Andel med eftergymnasial Andel med eftergymnasial utbildning bi i i m lik ål - i d kld a H- i 1986/87. °°

Si...l“å2.$gáe7s7f°pn?ceå°s SåTeâs

0 10 20 30% H-Region 0 l0 20 30%‘

f(_’]e9

Stockholm ,á

/ l _ A / orrc fdfbyg en /A Södra mellonbygden 5564 Norra glesbygden 65-74 W/////j 75-84

9 Jonsson Jan O. Utbildning, social reproduktion och social skiktning, 1988. 10 Utbildningsstatistisk årsbok 1988, SCB.

Från samråd till självstyre 159

Andel med eftergymnasial utbildning bland dem vars föräldrar tillhör viss yrkesgrupp. Procent

Högreüönsteman Tjänsteman på mellannlvå Lagre fjönstemön Yrkesutb. arbetare Ej yrkesarb. arbetare %/////%

Avstånd till högskoleutbildning samt vilken sorts utbildning, kan avgöra val av exempelvis gymnasielinje. Men det är svårt att dra några säkra slutsatser om den geografiska bakgrundens betydelse i relation till hembakgrundens betydelse. Dessa faktorer kommer förhoppningsvis att belysas i den studie om utbildning och uppväxtförhållande som SCB kommer att presentera under våren 1991.

6.3.3 POJKAR och flickor Jämställdhet har alltför ofta framstått enbart som en kvinnofråga och som en social angelägenhet. Men vi tycker också att det är en fråga om demokrati. Det är inte svårt att se en rad förhållanden som läggs tillrätta för pojkar så att de får ett försprång när det gäller att delta i den demokratiska processen. Här har skolan ett stort ansvar i att göra lärare medvetna om dessa förhållanden och förändra undervisningsformerna så att flickor både i och utanför skolan är lika väl förberedda som pojkarna för att hävda sina intressen och vara med och påverka. Det är viktigt att fler flickor får ett sådant självförtroende att de vågar yttra sig på t ex sammanträden och vågar ta kontakt med olika myndigheter. Ett sådant självförtroende kan man få om man märker att omgivningen lyssnar med allvar och respekt på det man har att saga. Även i jämställdhetsfrågorna ger skolans styrdokument klara besked om att skolan ska verka för jämställdhet mellan kvinnor och män. Ett speciellt ansvar läggs på skolledningen för att material om könsrollsfrågor tillförs skolan och för att läroplanens syfte i detta avseende förverkligas (Lgr 80, mål och riktlinjer).

160 Från samråd till självstyre

POJKAR som norm

I SOU 1989:114, Livlina för livslångt lärande, diskuteras olika roller och olika strategier i skolan for flickor och Där kan man läsa pojkar. att en del forskare idag anser att i skolan vid närmare könsklyftan betraktande är ännu djupare än klassklyftan.

Forskare som t ex Jan Einarsson och Tor G Hultman menar att skolan i forsta hand är inrättad efter och att flickorpojkarnas behov, nas behov inte tillgodoses samma sätt. Det flickorna lärt på sig genom sin flickuppfostran hjälper dem att till visserligen anpassa sig skolsystemet, särskilt på lägre stadier, men inte detta flicsamtidigt gynnar kornas utveckling sikt.” på längre

Vad är det i flickornas som dem i fatet i skolsituauppfostran ligger tionen? Ytligt sett verkar det som om små flickor finner väl sig mycket tillrätta i skolan. De hjälper t ex gärna fröken att hålla ordning på de bråkiga pojkarna och trivs ofta bra till en mycket början. Flickorna beskrivs ibland som skolans då man kitt, syftar på deras anpassningsformåga.

Långsiktigt framträder dock en annan bild. Skolan behöver flickorna och de får bättre än men vad har de betyg pojkarna, egentligen lärt sig som kan hjälpa dem i deras och skaffa dem medborgarroll makt och inflytande i och samhällslivet? Vilken yrkes- syn har de fått på sig själva och sina egna möjligheter? Hur ser den dolda läroplan ut, som bidrar till att snälla och glada småflickor blir tysta och osäkra gymnasieflickor, som nöjer sig med kortare och utbildning lägre löner?

Genom Einarsson/Hultman med fleras vet vi forskning att pojkarna upptar två tredjedelar av tiden till elevernas i klassrumförfogande met. Risken är mycket stor att skolan förstärker älvforpojkarnas sj troende på flickornas bekostnad.

Vi vet också att lärare tenderar att arbete ge pojkars högre betyg än flickors.

Flickor lyckas bättre än med de centrala pojkar proven i svenska i årskurs 3 på gymnasiet, som enligt Hultman, på Lärarhögskolan i Malmö har utvärderat de centrala i svenska i den sista proven årskursen på två- och treåriga linjer.

Enligt Hultman får flickorna lägre sina preliminära betyg på uppsatser av sina egna lärare än av bedömare som sätter utan betyg att veta om uppsatsen är skriven av en flicka eller När de definipojke. tiva betygen på sänks flickornas uppsatserna sätts, betyg relativt sett. Samma sak gäller i svenska avgångsbetygen språket i tal och skrift. Eftersom man granskat prov från hela landet kan fenomenet inte be-

11 Einarsson J. Hultman T. Godmorgon pojkar och flickor, 1984.

Från samråd till självstyre 161

lastas enskilda lärare. visar en strukturell Misskrediteringen på diskriminering och det av läraren fordras en stark medvetenhet

att om

sitt eget sätt att undervisa, kommunicera och bedöma.

Flera klassrumsstudier visar att utan att vara medlärarna, själva vetna om det, systematiskt behandlar och flickor olika. De tapojkar lar t ex på olika sätt till flickor respektive pojkar. Pojkar pratar ge-

nomgående mer i klassrumsoffentligheten och tar oftare ordet utan

att ha fått frågan. De tillåts göra flera och lärarna komutvikningar menterar oftare och bygger vidare på sådant som pojkarna sagt. Flickorna får mera reproducerande uppgifter.

Det visar sig att lärarna gärna använder flickorna till att återföra lektionen till sin plan, efter det att fått komma in med sina pojkarna intressanta utvikningar. Tysta medan flickor pojkar aktiveras, tysta negligeras.

Könssegregerad gymnasieskola I SOU 1989:113, diskuteras Ungdomars kompetens, också könsskillnader. Där sägs att i många avseenden är flickors och relation pojkars till utbildning och arbetsliv relativt likartad. Det idag gäller framför allt den generella anknytningen, och flickor lika pojkar går ungefär länge i skolan och det för både och flickor naturliga pojkar är att i sitt vuxna liv ha ett lönearbete. Flickor arbetar med jämsides gymnasiestudierna i lika hög grad som pojkarna m m.

I andra avseenden finns emellertid stora skillnader mellan könen. Flickor och pojkar olika och olika väljer gymnasielinjer yrken. Den svenska arbetsmarknaden är en av de starkast könssegregerade i världen. Pojkarna anses göra rationella eftersom de leder val, in dem på en arbetsmarknad med de bättre avlönade med jobben högre status, självbestämmande och goda avancemangsmöjligheter. Flickornas val har länge betraktats som eftersom de irrationella, väljer sig in i de underordnade sämre betalda jobben. Mot denna har flickorbakgrund nas tämligen stabilt könsbundna val tett Men sig svårbegripliga. är de det?

Vi har idag mycket forskning Wernersson som , t ex Inga pekar på att det finns skillnader genomsnittliga systematiska mellan hur flickor och pojkar förhåller i det sociala livet. Flickorna sig vill ha jobb som har att göra med människor och människors villkor. I de fall flickor är intresserade av teknik är det framför allt

teknikutveckling

utifrån dess konsekvenser för och människa.” miljö

Man kan också konstatera att i gymnasieskolans nuvarande studievägsorganisation överväger de linjer som inriktas mot traditionella

12 Wernersson I. Olika kön, samma skola? Skolöverstyrelsen, 1988

162 Från samråd till självstyre SOU 1991 :1.‘

I mindre kommuner begränsas flicklinjerna till en eller mansyrken. två. I praktiken har vi nästan ett flickgymnasium och ett pojkgymnasium. Endast sex linjer av 28 har en något så när jämn könsfördelning. Hälften av gymnasieskolans linjer är könsspecifika, dvs över 90% av eleverna är antingen bara flickor eller bara pojkar.13 När riksdagen behandlade jämställdhetspolitiken infor 90-talet beslutades bl a att andelen elever av s k underrepresenterat kön skulle öka till minst 10% i de utbildningar där flickor respektive pojkar nu utgör mindre än 5%. Detta är en ganska blygsam målsättning, men trots detta konstaterar regeringen i årets budgetproposition att någon mellan könen inte har skett.” 15 utjämning Det har visat sig lättare att rekrytera pojkar till flickdominerade utbildningar än tvärtom. Dagens gymnasieskola bidrar alltså inte till att öka flickornas valmöjligheter på arbetsmarknaden. Flera studier visar att pojkar som börjar på flickdominerade linjer och män som tar anställning i typiska kvinnoyrken oftast blir väl Omhändertagna. Tyvärr gäller detta inte lika ofta för flickor på pojkdominerade linjer och ännu mindre för kvinnor i mansyrken.15 På de linjer där könsfordelningen sned är avhoppen betydligt är större bland minoritetskönet. Enligt SO avbryter 80% av flickorna på verkstadsteknisk linje studierna. På fordonsteknisk linje har bortemot hälften (42%) av flickorna hoppat av innan andra årskursen. På industri- och jordbrukslinjerna har en tredjedel av flickorna slutat. På motsvarande sätt slutar också pojkarna på beklädnads- och socialservice-linjerna. Det är inte så att dessa elever byter till en linje med annan könsfördelning, i alla fall inte i samma årskurs, utan nästan alla slutar i gymnasiet. Dessvärre visar uppföljningsstatistiken att flickor som gått mansdominerade linjer har varit mer arbetslösa än andra. Nästan 60% av flickorna från dessa linjer arbetade inom ett annat än de utbildat for.” 18 19 yrke sig Hur kommer då den nya gymnasieskolan att flickornas

tillgodose

intressen? Av de yrkesförberedande linjer som SO föreslagit till den

13 SCB Statistiska meddelanden U 50 SM 89 01. Könsfördelning bland 1:a handssökande till gymnasieskolans linjer ht -88. 14 Jämställhetspolitiken infor 90-talet, Prop. 1987/88:105. 15 1989/902100. Budgetproposition 16 Mál blir verklighet, s 88:25, sö, 1990. 17 Flickorna hoppar av, SÖ informerar, I 88:13. 18 Gymnasieskolan hösten 1989. SO, 1990. 19 SCB Statistiska meddelanden U 55 SM 89 02. Fyra år efter gymnasieskolan,

Från samråd till självstyre 163

nya gymnasieskolan, som ska starta i mitten av 1990-talet, kan endast två av 18 locka flickor i större omfattning.2° Alla analyser av utvecklingen på arbetsmarknaden pekar på att sysselsättningen inom tillverkningsindustrin minskar och att tjänstesektorn ökar. I gymnasieforslaget saknas en lång rad yrkesinriktade utbildningar for denna arbetsmarknad, som till stor del också är kvinnornas arbetsmarknad. Det handlar om utbildningar inom administration och samhällsservice, kommunikation, information, fritid, kultur m m.

Bristande lärarstöd Det finns naturligtvis många orsaker till att pojkar och flickor väljer olika linjer i gymnasieskolan. Det finns också flera orsaker till att flickor i högre utsträckning än pojkar hoppar av pojklinjerna. Ett ganska vanligt skäl är att flickorna upplevt ett bristande lärarstöd - ofta till och med motstånd. Undersökningar har visat att flickornas minoritetsstatus sätter dem i en påpassad situation. De blir synliga som avvikande i traditionellt manligt könsmärkta sammanhang. De får utstå mycket gliringar och mer eller mindre råa skämt. Deras eventuella tabbar synliggörs och forlöjligas. Flickorna som varit med berättar samstämmigt att man måste ha skinn på näsan, våga bita ifrån osv for att stå ut och klara av det.21 22

En annan orsak till är att är så illa anavhoppen utbildningen passad efter flickornas behov och vardag. Erfarenheterna har visat att pojkar ofta gynnas i de laborativa momenten i tekniska och naturvetenskapliga ämnen. De håller sig bättre framme än flickorna. För att stödja flickorna anser många forskare - bl a Bodil Jönsson, lärare vid Tekniska Högskolan i Lund - att undervisningen måste ges ett annat innehåll och läggas upp så att såväl flickors sätt att tänka som deras erfarenheter tas bättre tillvara i undervisningen. Bodil Jönsson menar att detta arbetssätt gynnar både flickor och pojkar.23 Flickornas erfarenheter utnyttjas inte i undervisningen. I läroböckerna används exempel från pojkarnas vardag. Redan på lågstadiet får flickor lära sig att pojkars erfarenheter är mer betydelsefulla genom att huvudpersonerna i barnlitteraturen huvudsakligen är pojkar. Tydligast blir kulturkrocken på gymnasieskolans pojklinjer. Det blir svårare for flickorna när exemplen är valda ur ett manligt perspektiv och där gruppen arbetar med ett mansdominerat tänkande. Flickorna

20 Fürst G. Ett nytt gymnasium for flickor och pojkar, 1990. 21 Flickors studieavbrott på tekniska linjer. Länsstyrelsen i Stockholms län, rapport nr 8, 1989. 22 Fürst G. Ett nytt gymnasium for flickor och pojkar, 1990. 23 Vill vi, så kan vi, så gör vi det. SÖ informerar I 86:13.

164 Från samråd till självstyre SOU 1991:1.

har inget att knyta an till och undervisningen blir för abstrakt. Det förstärker fördomar om att teknik är något manligt. Exemplen måste knytas också till flickomas vardagserfarenheter, t ex hårtorkar eller symaskiner som alternativ till mopedmotorerna.

Läromedel Såväl Statens institut för läromedel (SIL) som SÖ och forskare har vid olika tillfällen granskat de vanligast förekommande läroböckema från jämställdhetssynpunkt. Resultaten är samstämmiga. Exempelvis presenterade SIL 1987 en rapport om granskning av läromedel i matematik för högstadiet. Enligt rapporten är flickorna nästan helt osynliga i böckerna. Det finns matematikböcker som inte har en enda flicka/kvinna på bild. I en bok finns endast en kvinna med och det är häxan Pomperipossa.24 Den av läroböcker i naturorienterande ämnen som

granskning pre-

senterades av SO våren 1988 visar liknande resultat. Läroböckerna är oftast författade av män och präglade av och manliga värderingar erfarenheter. En välkänd läromedelsserie i no-ämnen försöker väva samman de naturvetenskapliga kunskaperna och sätta in dem i mänskliga sammanhang. Skol- och experimentbilder visar både flickor och pojkar, men trots detta finns det dubbelt så män många som kvinnor på bilderna i hälften av de granskade häftena. I häftena finns inte en enda kvinnlig person ur historien - inte ens Marie Curie.25 Samstämmiga rapporter visar således att dagens läromedel inte uppfyller läroplanens jämställdhetskrav. Detta är oacceptabelt. Nu krävs kraftfulla åtgärder för att eleverna ska få läroböcker som är anpassade även till flickors behov och erfarenheter.

Enkönad undervisning Det finns i dagens gymnasieskola mängder av enkönade t ex klasser, många konsumtionsklasser och bygg- och anläggningsklasser. Detta bidrar inte till att ge flickorna ökade valmöjligheter arbetsmarknapå den. Enkönade klasser/grupper som ett resultat av ett medvetet jämställdhetssyfte kan däremot tänkas leda till resultat for positiva jämställdhet och för en ökad delaktighet för flickorna. På flera ställen i landet genomförs försök med enkönade grupper/ klasser. Det gäller framför allt undervisning i teknik. samlad Någon utvärdering finns inte, men bland både lärare och elever råder en stor överensstämmelse om att det är en bra form under vissa restriktioner.

24 Matematikgranskning, Rapport 1987:3, Statens Institut för Läromedel (SIL). 25 Riktar sig läroböckema i No-ämnen mer till pojkar än till flickor? R 88:11 SÖ.

Från samråd till självstyre 165

Det ska vara ett medel för att öka flickors sj älvtillit och ge kunskap som gör att de känner sig mer delaktiga. Ett intressant exempel är på en verkstadsteknisk linje där man första året arbetat enbart flickor för sig och pojkar for sig. Vid grenvalet i årskurs 2 har sedan både pojkar och flickor haft gemensam undervisning. Jämställdheten mellan flickor och pojkar är alltså i allra högsta grad en inflytandefråga. Vi ser att pojkarna lägger beslag på mer tid och får därigenom mer offentlighetsträning. Flickor överlämnar det offentliga utrymmet - och troligen därmed också inflytandet. Vi menar att flickor är en grupp som systematiskt missgynnas i skolan, pojken/mannen utgör alltid normen och flickan/kvinnan blir avvikelsen.

6.4 Elev- och

föräldrainflytande

i

tidigare utredningar

Det har gjorts flera olika utredningar kring elevers och även föräldrars möjligheter till inflytande i skolan genom åren. De gemensamma dragen i dessa är kraven på formellt inflytande i olika typer av partssammansatta organ. Grunden till dagens skolutveckling lades egentligen i samband med utredningen om skolans inre arbete, SIA. Besluten i samband därmed innebar ett viktigt principiellt ställningstagande för en övergång till ett decentraliserat målstyrt skolsystem. Ett nytt statsbidragssystem med friare resursanvändning och en ny läroplan för grundskolan blev nya viktiga styrdokument. Skolan skulle också tydligare vara en del av närsamhället och släppa in föreningar och andra resurser utifrån närsamhället.25 Lgr 80 understryker en samhälls- och människosyn där både barn och vuxna förutsätts vara aktiva, skapande, kunskapssökande och villiga att ta och ge ansvar. En konsekvens härav var att skolans innehåll och arbetssätt måste utformas så att denna samhälls- och människosyn främjas.

6.4.1 Skola för delaktighet

1985 lämnade en arbetsgrupp inom 1983 års demokratiberedning betänkandet Skola för delaktighet (SOU 1985:30). Arbetsgruppen drog slutsatsen att ”mövergången till ett målstyrt, decentraliserat skolsystem, ny läroplan för grundskolan och det pågående försöks- och

26 SOU 1974:53. Skolans inre arbetsmiljö.

166 Från samråd till självstyre SOU 1991:1:

utvecklingsarbetet för att reformera gymnasieskolan, ger ett

stort, ännu outnyttjat, handlingsutrymme för medverkan, delaktighet och ansvar i skolans inre arbete för både elever och föräldrar.” Arbetsgruppen föreslog att rätten till inflytande skulle slås fast centralt men att formerna för elevernas inflytande skulle beslutas lokalt. I remissvaren blev skillnaderna mellan Elevorganisationens och Hem och Skolas syn tydlig. Elevorganisationen ville då inte ha något beslutsorgan, eftersom de menade att skolan ska styras politiskt och att ansvar ska kunna utkrävas av politikerna. De förordade istället rätt till samråd och forhandlingsrätt. Formen for detta kunde enligt Elevorganisationen inte vara skolkonferensen där eleverna skulle vara i minoritet och få svårigheter att framföra sina åsikter. Ett system mer likt MBL och byggt på information och förhandling förordades istället av Elevorganisationen. Hem och Skola har länge arbetat för ett beslutande organ, helst på varje skolenhet, där både elever, föräldrar och personal skulle finnas med.

6.4.2 Ansvarsfördelning och styrning på skolområdet

Denna utredning (DsU 1987:1) urskiljer under rubriken Avvägningen av ansvar, befogenheter och medbestämmande mellan skolans olika intressenter, fyra huvudgrupper av intressenter, de politiskt förtroendevalda, de anställda, eleverna samt föräldrarna. Av de tre intressentgrupper som är närmast involverade i rektorsområdet eller skolenhetens verksamhet har enligt utredningen personalen genom medbestämmandelagstiftningen och medbestämmandeavtalen fått ett både formellt och reellt betydligt större inflytande än tidigare. Enligt samma utredning visar rapporter och erfarenheter tydligt att elev- och föräldragrupperna ännu inte fått ett tillfredsställande inflytande genom de kanaler som hittills stått dem till buds, dvs genom elevråd, klassråd, klasskonferenser, arbetsenhetskonferenser, skolkonferenser och rektors samråds- och informationsskyldighet. Utredningen föreslog att det formella inflytandet skulle kunna ske i någon form av styrelseorgan för varje rektorsområde eller skolenhet med väl avgränsad och angiven kompetens och funktion. I utredningen beskrivs den direktion som från och med läsåret 1985/86 finns för varje gymnasieskola och grundskola i Finland. Direktionen består av sju vuxna medlemmar, på högstadiet tillkommer två elevrepresentanter. Två av medlemmarna ska representera skolan (en lärarpersonal och en övrig personal), tre ledamöter bör ha barn i skolan och

Från samråd till självstyre 167

Eleverna har inte rösträtt i direkövriga väljs enligt kommunallagen. tionen. hänvisar också till diskussioner i Danmark. (Sedan 1 Utredningen 1990 finns i Frederiksberg kommunes skolevaesen en skolejanuari som består av valda på bestyrelse fem-sju föräldrarepresentanter, skolpersonal som väljs för ett år och två elevrepresenfyra år, två tanter som ett år. Formanden for bestyrelsen udpeges blandt väljs på foraeldrerepraesentanteme.)

6.4.3 Skolans utveckling och styrning

I regeringens proposition 1988/8914 om skolans utveckling och styrslås fast att skolan ska vara ett gemensamt ansvar för stat och ning kommun, för politiker och anställda. I att förstärka och fördjupa elevernas och föräldrarnas inflysyfte tande och medbestämmande föreslogs följande åtgärder: ”Eleverna och har rätt till och sam-

föräldrarna information råd innan rektor fattar beslut i frågor av stor betyelse för

eleverna. Formerna för informationen och samrådet fastställs

av skolenhet eller

skolstyrelsen efter förslag från varje

rektorsområde. Elevföreträdare på låg- och mellanstadierna skall, i likhet med vad som gäller för högstadiet, kallas till arbetsidag och ha rätt att i dess beslut vad

enhetskonferensen deltaga

gäller frågor om planering och uppföljning av arbetsenhetens verksamhet. Formerna och kontakt mellan skolan och

för information

föräldrarna och mellan lärarna och föräldrarna om de enskilda elevernas skolsituation skall avgöras gemensamt av berörda föräldrar och lärare. I bestämmelserna om lokalt utvecklingsarbete skall uttryckligen anges att bidragen får användas även till sådant utvecklingsarbete som har till syfte att främja och förstärka elevernas inflytande och medbestämmande. För årskurs på grundskolans högstadium skall utses varje två företrädare för eleverna med uppgift att medverka i skolans skyddsverksamhet. Bland dem utses två representanter som med närvaro- och yttranderätt skall ingå i skolans De skall även ha rätt att till beslut i protoskyddskommitté.

koll anteckna kortfattad avvikande mening. Jag förutsätter

att av arbetsmiljölagen kommer att leda pågående översyn till att elevernas ställning i skolans skyddskommitté skrivs in i arbetsmiljölagen.

168 Från samråd till självstyre SOU 1991 :12

Vid skolor, som bedriver med s k utvecklingsprojekt självförvaltning, bör Skolstyrelsen få rätt att till rektor vissa delegera särskilt angivna beslut av verkställighetskaraktär på villkor att rektor beslutar

först efter fullgjort samråd” (sid 36).

Vidare att skolkonferensen föreslogs i gymnasieskolan och den for vuxenutbildningen föreskrivna konferensen ska rätt att besluta i ges frågor av stor betydelse för eleverna de studerande. respektive

”Skolkonferensen i gymnasieskolan och den för vuxenutbildningen föreskrivna konferensen skall i fortsättningen bestå

av tio ledamöter. Hälften av dessa skall vara elevföreträdare och den övriga delen bestå av tre rektor, företrädare för lärarna och en för Rektor övrig skolpersonal. skall vara ordförande och ha utslagsröst. För ledamöterna skall utses suppleanter vilka inkallas vid ordinarie förfall för ledamot.

Elevföreträdarna utses av en valförsamling bestående av två

ombud för varje klass.

Konferensen skall sammantråda minst fem gånger per år kallelse av rektor eller på efter begä-

ran från någon av de där representerade grupperna. Motsvarande skall i princip gälla för vuxenutbildningen.

I gymnasieskolan skall klassrådet sammanträda minst ett

par gånger per termin. Beslut skall protokollföras och följas upp på närmast följande sammanträde.

För varje studievåg i en gymnasieskola skall utses två företrädare för eleverna med att medverka uppgift i skolans skyddsverksamhet. Bland dem utses två representanter som med närvaro- och skall yttranderätt ingå i skolans skyddskommitté. De skall även ha rätt att till beslut i protokoll anteckna

kortfattad avvikande mening. Jag förutsätter att på-

gående översyn av kommer

arbetsmiljölagen att leda till att

elevernas ställning i skolans skyddskommitté skrivs in i ar-

betsmiljölagen. Motsvarande skall i princip gälla för vuxenutbildningen” (sid 44).

I samma proposition, 1988/89:4, lämnar statsrådet

förslag till prin-

ciper och riktlinjer som ska vara för

vägledande skolledningens orga-

nisation och bl a anförs arbete, att möjligheterna bör uppmärksammas att inom ramen för den samlade

skolledningsresursen skapa en

funktion som platschef med ledningsansvar på varje skolenhet eller

skolanläggning.

Dessutom föreslås att enskilda skolor ska ha möjlighet att profilera skolan när det gäller innehåll och arbetssätt. Försöksverksamhet med

timplanejämkningar startas.

Från samråd till självstyre 169

I samma proposition föreslås att ett särskilt lokalt utvecklingsarbete som inriktas på utveckling av arbetsformer och arbetssätt inleds på grundskolans högstadium. Riksdagen fattade beslut i enlighet med regeringens proposition. I SFS 1989:463 finns skolkonferensen på gymnasieskolan reglerad i förordningstext i 7 kap Samverkansorgan.

Beträffande förslagen om elevernas rätt att delta i skyddsarbetet har riksdagen med anledning av (v)-motion uttalat sig i frågan:

”Enligt vad utskottet erfarit kommer en översyn av arbetsrättslag-

stiftningen att göras. Utskottet utgår från att det vid denna översyn skapas förutsättningar för att elevskyddsombuden förutom yttranderätt även skall i 27 ges förslagsrätt skyddskommittén” I SFS 1990:233 utfärdad den 17 1990 om i arbetsmaj Lag ändring miljölagen (1977:1160) och i SFS 1990:234 Förordning om ändring i arbetsmiljöförordningen (1977:1166) regleras elevernas medverkan i skyddsverksamheten.

6.4.4 Kommunalt huvudmannaskap

ger nya inflytandemöjligheter

I propositionen (1989/90:41) om kommunalt for lähuvudmannaskap rare m fl, sägs att utvecklingen inom den offentliga sektorn generellt mot en ökad som innebär att ansvaret går decentralisering för verksamheten läggs närmare de enskilda människorna. Kravet ett ökat på medborgerligt inflytande över den offentliga verksamheten är stort. Detta är en naturlig utveckling i ett samhälle där människor är välutbildade. Skolan har som en huvuduppgift att utbilda medborgarna för att kunna delta i den demokratiska processen.

Arbetet vid den enskilda skolan, i klassen och i arbetsenheten är basen. Det samspel som utvecklas mellan lärare och elever och mellan lärarna inbördes är grundläggande för av en demokrautvecklingen tisk skola. En förutsättning för en sådan är att lärare och utveckling elever har ett reellt inflytande över sin arbetssituation.

Vidare ska lärarnas möjligheter att inom ramar ingivna påverka nehåll och arbetssätt i skolan vara stora. A

Ett villkor for en utveckling i denna riktning är enligt propositionen att besluten och ansvaret för besluten närmare verksamheten. läggs Genom kommunernas samlade ansvar för driften av skolan ökar möjligheterna till lokala lösningar och Därvid ökar prioriteringar. också möjligheterna för såväl lärare och skolledare som för elever och föräldrar att, i direkt samspel med de politiskt ansvariga, påverka villkoren i skolan. Riksdagen beslutade enligt propositionen.

27 UbU28 1989/90

170 Från samråd till självstyre

6.4.5 Ansvaret för skolan I oktober 1990 lade regeringen fram en proposition (1990/91:18) till riksdagen som tar upp frågor om ansvaret för skolan. Denna är en viktig del i reformarbetet med skolan och innebär, om den genomförs, att många fler beslut kommer att kunna tas ute på respektive skola. I propositionen föreslås en klarare ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna när det gäller verksamheten inom grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala utbildningen för vuxna. Staten ska ange mål och riktlinjer som är nationellt giltiga. Grundläggande mål ska anges i skollagen. Mål och riktlinjer för utbildningen ska anges i läroplanerna för de olika skolformerna. Läroplaner ska primärt rikta sig till lärare och skolledare. De ska vara klara och tydliga. Kommunerna ska svara för att verksamheten genomförs inom de ramar och riktlinjer som riksdag och regering lagt fast. Kommunen föreslås få stor frihet att organisera skolverksamheten. Skyldigheten att använda lärare som har en utbildning som huvudsakligen svarar mot den undervisning som läraren ska bedriva föreslås bli lagfast. Kommunerna föreslås också bli skyldiga att verka för att lärarna fortbildas. Ett nytt statsbidragssystem föreslås också i propositionen. Bidraget ska utgå till samtliga primärkommuner i form av ett generellt stöd till verksamheten i skolan. Det bygger på ett uttalat ansvar för kommunerna att erbjuda sina innevånare utbildning. Bidraget ska beräknas schablonmässigt enligt olika beräkningsmodeller för de olika skolformerna, där kommunernas mycket skiftande strukturella och demografiska förutsättningar och behov beaktas. Vidare presenteras ett system för uppföljning och utvärdering. Det ska ge riksdagen och regeringen en samlad bild av skolverksamheten och ge underlag för att bedöma om åtgärder behöver vidtas för att nationella mål och riktlinjer ska upprätthållas och resultaten i skolan förbättras. I bakgrundstexten till förslagen förs en diskussion om vikten av inflytande i skolan:

”Just därför att utbildningen är så viktig, kräver allt fler

större inflytande över skolan och den utbildning som erbjuds. Detta gäller såväl föräldrar och elever som de politiskt ansvariga i kommunerna. Arbetet i skolan skall utgå från och baseras på elevernas förutsättningar och behov. Även eleverna har berättigade krav på att få del av ett ökat lokalt inflytande. Deras möjlighet att medverka i planeringen och uppläggningen av

Från samråd till självstyre 171

arbetet i skolan varierar givetvis efter ålder och mognad. Hur

deras intresse och engagemang - som dessutom är helt avgörande - till skall tas tillvara

för utbildningsresultaten fullo

är inte som kan lösas central nivå. Den fostran till

något på demokrati som vi alla vill barn börjar i hemmen och ge våra i skolan. Det är från denna principiella utgångspunkt som en elevernas inflytandefrågor i skolan måste sökas lösning på och finnas.” Vidare sägs: ”Det är angeläget att decentraliseringen av beslutanderätten och det ansvarstagandet inte halt vid komförändrade gör eller hos politikerna. Det är i nära kontakt med mungränsen verksamheten som det framgår tydligt vilka åtgärder som måste vidtas och vilka förbättringar som bör göras för att skolan skall bli bättre. Möjligheten att- inom de ramar som det kommunala ansvaret - mera dragits upp för självständigt styra och ansvara för verksamheten lokalt på de enskilda skolenheterna måste bli större. Ansvaret för att sådana förändringar kommer till stånd ligger på kommunal nivå. ” Ledstjärnan for den nya skolan verkar således vara; nationella mål och utökat lokalt inflytande. Man skriver bl a: ”I en skola med decentraliserat verksamhetsansvar kan elevoch föräldrainflytande inte garanteras av centrala bestämmelser. Om möjligheten att påverka inte bara skall bli sken-

bar och formell måste det finnas ett reellt utrymme för ett inflytande. Därför fordras det ställningstaganden både på

politisk nivå i kommunen och av skolledningen till framför allt innehållet i elev- och föräldrainflytandet. Jag avser att återkomma till dessa frågor i samband med de aviserade ” översynerna av läroplanerna. En tolkning kan vara att regeringen i samband med propositionen om den gymnasieskolan samt översyn av läroplanerna våren nya 1991, som aviseras i den nu framlagda propositionen, tänker föreslå avregleringar på de flesta av de områden som idag är reglerade. Det kan t ex områden som skolkonferenserna och klassråden. Om gälla denna framtid vet vi inget och Ungdomskommittén utgår därför från den verklighet som råder idag.

172 Från samråd till självstyre

6.4.6 Folkhögskolan i framtidsperspektiv

I betänkandet Folkhögskolan i framtidsperspektiv (SOU 1990:65) menar folkhögskolekommittén att folkhögskolornas frihet och självständighet ska öka genom förenklade forfattningsregler. Detaljstyrning från statens sida ska ersättas av löpande och uttillsyn, uppföljning värdering.

Huvudmännen ska i särskilda måldokument ange syfte, mål och inriktning for sina folkhögskolor samt själv kontinuerligt utvärdera skolornas verksamhet gentemot dessa mål.

Varje skola ska i dialog med lärare och via en verkskolledning, samhetsplan som fastställs vart tredje år, formulera mål och insyfte, riktning.

Kursutvärdering ska ingå som en naturlig del i kursplaneringen och kursdeltagarnas/elevernas aktiva medverkan betonas.

De nuvarande bestämmelserna om att lärarråd och kursråd obligatoriskt ska finnas på varje skola föreslås utgå. ska Varje styrelse själv avgöra vilka samrådsorgan som ska finnas och deras befogenheter.

6.5 Demokrati i praktiken

Demokrati i praktiken innebär för oss att eleverna:

ü är i och delaktiga planering genomförande av undervisningen, D deltar som fullvärdiga medlemmar i skolans beslutsprocesser (formellt inflytande), CI erbjuds en god i demokrati och undervisning D aktivt medverkar i skolans skötsel.

Alla fyra delarna är av stor for demokratiarbetet. betydelse Här koncentrerar vi oss emellertid att diskutera i undervispå inflytande ningsprocessen, det som de flesta ungdomar enligt våra kontakter anser som det viktigaste, och deltagande i skolans beslutsprocesser.

6.5.1 Inflytande i undervisningen

Trots att de båda läroplanerna föreskriver ett elevaktivt arbetssätt genomsyrar den traditionella fortfarande både

katederundervisningen

grundskolan och gymnasieskolan. Den aktiva läraren förmedlar kunskaper till eleverna som dessa. passivt tillägnar sig Kunskaperna i skolan meddelas på ett sådant sätt att de blir lätta att mäta. Lösryckta fakta och detaljkunskaper är dominerande. Sällan undervisknyter ningen an till elevernas erfarenheter och deras Detta striverklighet. der faktiskt mot nu gällande läroplan!

Från samråd till självstyre 173

Gunilla Svingby, forskare i pedagogik, menar att det finns en speciell form av skolkunskaper som inte finns i övriga livet. Dessa kunskaper är lätta att memorera och skriva av på prov men kunskaperna fastnar inte, går inte på djupet.23 Ofta försvinner helheten i skolans undervisning. Ämnena styckas sönder i detaljfakta och lösryckta sammanhang. Elevernas förmåga att se sammanhang och tillämpa sina kunskaper stimuleras inte tillräckligt. På de flesta skolor får eleverna aldrig vara med och planera och ta ansvar för undervisningen, bestämma arbetsformer och utvärderingsformer. Allt detta styrs till största delen av läraren. Utvärderingen av undervisningen sker oftast genom individuella prov vars främsta uppgift uppfattas vara att ge underlag för lärarna inför betygssättningen. Proven mäter i regel enbart faktakunskaper. Elevernas förmåga att förstå och sätta fakta i sitt sammanhang utvärderas sällan. Trots att många inte klarar proven bra går undervisningen vidare till nästa moment. I en undersökning utförd 1990 av KOMREV i Kristianstad framgår att endast en av fem lärare låter eleverna vara med och unplanera dervisningen. Många elever lämnar skolan utan att ha känt minsta delaktighet. I deras rapport sägs att läroplanen betonar hur viktigt elevinflytandet är, ändå gör skolan förvånansvärt lite av de möjligheter som finns. Rapporten lägger en del av skulden på lärarna: Lärare vill i allmänhet inte att eleverna ska delta mer i planeringen än de gör idag. Inflytandet är anser de 29

lagom stort, flesta lärare.

Elevernas inflytande över undervisningen är minimal, t ex kan eleverna få välja i vilken ordning de ska läsa läroboken. Ibland ges också eleverna möjlighet att tillsammans med lärarna läromedel. Efvälja tersom eleverna endast känner till den bok de själva har haft är valet egentligen inget val. Läraren kan då hänvisa till att eleverna varit med och valt läroböcker. Grupp-, tema- och projektarbeten kan vara god träning för eleverna att självständigt och tillsammans med andra söka efter fakta, bearbeta och sammanställa dessa. Bra grupp-, tema- och projektarbeten kräver en aktiv handledning från läraren och skapar aktiva elever. Genom ett sådant arbetssätt utvecklar eleverna viktiga egenskaper som t ex samarbetsförmåga och stimulerar sin naturliga nyfikenhet och lust att tillägna sig nya kunskaper. Aktivt tillägnade kunskaper blir levande kunskaper, som man lättare minns och kan in i placera ett sammanhang.

28 Svingby G. Sätt kunskapen i centrum, Utbildningsförlaget, 1985. 29 Kristianstads kommun, Granskning av samverkansformer i gymnasieskolan, Kommunförbundets revisionsavdelning (KOMREV), 1990.

174 Från samråd till självstyre

Skolan skall inte längre vara ett auditorium, den måste vara ett la-

boratorium, säger skolforskaren Åke Isling. Andra forskare, bl a

Svingby, menar att just detta att undervisningen är abstrakt, ickemanuell, att man inte arbetar tillsammans, att man inte kan se resultat förrän efter lång tid, systematiskt missgynnar barn ur arbetarklassen. I SÖ:s skrift Mål blir verklighet påvisas också hur flickor i högre utsträckning än pojkar missgynnas av sådan undervisning. Olika former av kulturprojekt, skapande verksamheter som bild, rytm, teater, musik m m ökar arbetstillfredsställelsen och skapar nya uttrycksformer som lockar fram andra sidor hos eleverna än den traditionella undervisningen. Ett aktivt kulturarbete i skolan gör att fler elever blir delaktiga. De elever som får möjligheter att utveckla ett aktivt kulturintresse under sin uppväxt får impulser for resten av livet. Kulturens roll har under de senaste åren betonats i skolans utvecklingsarbete. Bidrag till kultur i skolan har fördelats av bl a länsskolnämnderna och rapporterats till utbildningsdepartementet. Av utvärderingen framgår att kulturverksamheterna ofta lett till att man prövar nya arbetssätt i sk0lan.3° Vi anser att hur undervisningen bedrivs är lika viktigt som undervisningens innehåll. Därför bör vissa principer för hur undervisningen ska bedrivas finnas med i skolans styrdokument.

6.5.2 Formellt inflytande

Skolförordningen ger eleverna rätt till deltagande i de flesta formella organ som finns for att handlägga frågor av allmän pedagogisk art. Eleverna har dessutom rätt att bilda egna organisationer som elevråd, elevkår och andra elevforeningar. Trots dessa formella har rättigheter eleverna mycket begränsat inflytande över sin arbetssituation. egen När nu rektors samrådsskyldighet prövats under några år har en del svagheter kommit fram. Om tidsbrist behöver rektor införeligger te samråda fore beslut som har stor betydelse för eleverna. På flera skolor har eleverna uppfattat att rektor anger tidsbrist när han inte vill samråda. En annan svaghet har varit att samtidigt som samrådsplikt infordes fattade riksdagen beslut om en ny konferens i skolan, skolkonferensen. Syftet med skolkonferensen är att personal och elever ska få tillfälle att diskutera frågor som är viktiga for alla grupper i skolan.

3° Kulturprogram for barn och ungdom, Civil-, Social- och Utbildningsdepartementen, 1990.

Från samråd till självstyre 175

De flesta rektorer har dock förlagt informations- och samrådsskyldigheten till skolkonferensen. I skolkonferensen är en grupp av flera deltaelevrepresentanterna och av de närvarande är vuxna. Elever, som inte gare majoriteten har samma vana som lärare och andra vuxna att göra sin röst hörd, försvinner lätt i skolkonferensen. Eleverna blir här en svag grupp och elever har svårt att arbeta i ett stelt konferenssystem, särskilt många om de är i minoritet. Fr 0 m hösten 1989 har skolkonferensen med lika antal elever som vuxna införts Erfarenheterna från första året kan på gymnasieskolan. vara lärorika sätt. Vi har varit i kontakt med gymnasiepå många skolor där eleverna att de är större inflytande, men tycker på väg mot andra håll har verksamheten inte kommit igång bl på överhuvudtaget a därför att lärarnas i konferensen inte reglerats ekonodeltagande miskt! Klassråd tillhör de konferenser som är obligatoriska i både grundoch På grundskolan finns nästan alltid klassråd, gymnasieskolan. medan de förekommer sparsamt på gymnasieskolan enligt uppgift från flera länsskolnämnder. att är stora mellan

SÖ menar i en utvärderingsrapport skillnaderna

skolor och mellan linjer och klasser. SO lyfter fram följande stadier, problem: El Det råder en utbredd osäkerhet om syftet med klassråd och om vad klassrådsverksamheten egentligen ska innehålla. D Det är att lärare en skeptisk inställning till formavanligt hyser liserad klassrådsverksamhet. E! Klassråd förekommer på många håll sporadiskt eller inte alls. D En är att verksamheten med klassråd tar bort vanlig föreställning tid från ämnesundervisningen. kan klassråden ibland vara hinder för Enligt Elevorganisationen att utveckla ett reellt elevinflytande. När eleverna vill diskutera undervisningen i enskilda ämnen hänvisas de ofta till klassrådet?” För diskussioner av andra frågor än själva undervisningen, t ex samvaron i klassen, utflykter m m fungerar klassrådet som mobbing, ett bra forum.

Återkommande och för lärarna ibland oändliga diskussioner om t ex

klassresor är för att eleverna ska lära sig argumentera och viktiga delta i en demokratisk process.

31 remissvar: Skola för delaktighet och en programförklaring Elevorganisationen, 1986.03.11.

176 Från samråd till självstyre SOU 1991 :12

I läroplan for grundskolan lyfts organisationsforrnen arbetsenheter fram, en lagarbetsmodell för lärare. Avsikten var dels att göra det lättare för lärare att samarbeta och dels samarbetet samplanera, ansågs mellan de vuxna i skolan vara ett viktigt föredöme i demopraktisk krati för eleverna. De vuxnas samarbete är också for elevernas viktigt kontinuitet i undervisningen. Här kan också som vaktövrig personal mästare, skolmåltidspersonal och lokalvårdare ingå.

Vi menar att innebär arbetsenhetsorganisationen att man förändrat lärarnas arbetsform från en enskild och hierarkisk form till en samarbetsform som främjar demokratin.

Så länge lärare arbetar var för utan att samarbeta och sig diskutera med varandra, utan att mötas som vuxna med jämlika möjlighet att se sin egen undervisning i ett nytt ljus, riskerar de att låsa sig i sin ämnesuppfattning och sin lärarroll. Med en sådan låsning är det svårt för eleverna att få över inflytande undervisningen.

Därför ser vi arbetsenhetsorganisationen som en positiv utveckling som på sikt kan öka elevernas inflytandemöjligheter. Arbetslagstanken kolliderar emellertid idag med skolans och med det organisation rådande hierarkiska systemet i skolan. Dessa förhållanden måste tydligare tas med i diskussionerna kring varför så skolor ännu många ej lyckats skapa fungerande arbetsenheter.

Arbetsenhetstanken har utvecklats konkret på grundskolans lågoch mellanstadieri stor men det har varit omfattning, svårt att få gehör för dessa tankar på grundskolans högstadium. På gymnasieskolan görs idag på en del håll trevande försök att få arbetsenheter. igång Enligt skolans styrdokument har eleverna rätt att delta i den formaliserade arbetsenhetskonferensen som ska sammanträda minst två gånger varje termin.

Vi menar att är en arbetsform

arbetsenhetsorganisationen som le-

der till ökat samarbete mellan Detta skolpersonalen. ger i sin tur bl a ökade möjligheter för och för organisatoriska förändringar samplanering mellan olika lärare och ämnen. En mer varierad undervisning kan bli en effekt liksom ett ökat Därför bör elevinflytande. arbetet med att skapa fungerande arbetsenheter intensifieras.

6.5.3 Undervisning i demokrati

Undervisningen ska givetvis ordnas ett sådant sätt att alla på ämnen använder sig av demokratiska arbetsformer som en gynnar god arbetsmiljö i skolan. De samhällsorienterade ämnena har ett särskilt ansvar for att eleverna får en i demokrati.

god undervisning

På gymnasieskolan saknar idag elever på yrkesinriktade linjer en

god undervisning i samhällskunskap. Det gör dem sämre rustade att

bli delaktiga i samhällsfrågor.

Från samråd till självstyre 177

1985 genomfördes en undersökning bland 2 000 ungdomar av statsvetarna A Lindqvist och A Westholm i syfte att mäta kunskaperna i samhällsfrågor. Resultatet visade att ungdomar saknar kunskaper för att följa den politiska debatten. Sämst ställt var det för den genomsnittlige eleven på tvååriga yrkesinriktade linjer. Eleverna där hade fyra av nio rätt på frågorna. Motsvarande andel på treåriga teoretiska linjer var sju av nio.32 Det största hindret för att ungdomar ska få politisk information i skolan är skolan själv. Trots läroplan och uttalade rekommendationer från SÖ vägrar många skolor att ta emot de politiska ungdomsförbunden och partierna. Detta är allvarligt och hindrar många ungdomar att på det sättet komma i kontakt med de politiska ungdomsorganisationerna. Kontakter som skulle kunna leda till politiskt engagemang. Idag saknar många elever på yrkesinriktade linjer helt undervisning i samhällskunkap. För närvarande försöksverksamhet pågår med treåriga yrkesförberedande gymnasielinjer. Där finns samhällskunskapsämnet med. Vi utgår från att slutsatsen av försöksverksamheten blir att alla elever på gymnasieskolan, oberoende av linjeval, ska få undervisning i samhällskunskap. Vi vill också lyfta fram att visar att Wingborg samhällskunskapsböckerna för såväl högstadiet som gymnasiet behandlar demokratibegreppet mycket bristfälligt och missvisande utifrån en djupare definition av begreppet demokrati.33

Slutligen tycker vi att det talas för litet om kommunala angelägenheter i samhällskunskapsämnet Det är kommunapå gymnasiet. just la frågor som i stor utsträckning berör t ex ungdomar, frågor kring boende, arbete och omsorg.

6.5.4 Skolans skötsel Att på olika sätt efter ökande ålder delta i skolans skötsel vi är tycker en naturlig del i hela skolans pedagogiska verksamhet och i ansvarstagandet för gemensamma angelägenheter. Samtidigt får eleverna insikter i de vuxnas arbetsliv. Lgr 80:s sätt att betona elevers medverkan i det arbetet har dagliga fått till följd att eleverna skolor deltar i enkla repå många lokalvård, parationer, servering, dukning osv. I dag finns också många exgoda empel på föreningsmedverkan, kooperativ och sk självförvaltning.

32 Östlund B. Ungdom i politik - en utvecklingsuppgift. Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet, 1989. 33 Wingborg M. Vilken demokrati? En granskning av demokratibegreppet i böcker for samhällskunskap, 1987.

178 Från samråd till självstyre SOU 1991 :1:

För många elever har medverkan i det dagliga arbetet skapat förståelse för andra människors arbetssituation och betytt mycket för deras eget ansvarstagande samt ökat känslan av att vara till nytta. Men det får inte enbart handla om att utföra de sysslor som vuxna ger eleven. För att öka demokrativärdet i sådan verksamhet och för en aktivt medverkan bör enligt vår uppfattning eleverna också vara med och utforma rutiner och regler för arbetet i skolan och lokalernas utnyttjande. Kanske finns möjligheter för eleverna att påverka matsedeln och rutiner i matsalen på ett sätt som ger dem större delaktighet. Enligt vår uppfattning bör deltagandet i skolans skötsel fortsätta att utvecklas på alla stadier och i de båda skolforrnerna. Att eleverna medverkar i skolans skötsel ska enligt vår mening inte förväxlas med att deras inflytande och makt ökar.

6.5.5 Skolans arbetsmiljö.

Arbetsmiljölagen talar om arbetsmiljön som en helhet. Arbetet ska anpassas till människans behov och förutsättningar. Det gäller också för skolan. Undervisningen ska ske i en säker miljö. Den fysiska miljön ska vara så bra att elever inte skadas eller råkar ut för ohälsa. Den fysiska miljön är ofta ganska lätt att uppmärksamma och åtgärda, men den

ekonomiska situationen i kommunerna har ort att politiker kortsik-

tigt försökt spara på underhåll och utrustning i våra skolor. Därför är den fysiska miljön i skolan idag ganska nedsliten. Det är upprörande att det på vissa skolor har gått så långt att yrkesinspektionen dömt ut lokalerna. Den psykiska och sociala miljön är svårare att både se och åtgärda. Det finns i skolans organisation inbyggda faktorer som gör att det kan kännas tungt för en del elever. En elev som lyckas i skolarbetet och får höga betyg trivs troligen bättre i skolan jämfört med en annan elev som ständigt misslyckas och får bekräftelse på detta genom dåliga betyg. Linjeindelningen i praktiska och teoretiska linjer ger också helt olika arbetsmiljöer för eleverna. En god fysisk och psykosocial arbetsmiljö ger goda arbetsresultat. Man trivs, utvecklas och har större möjligheter att tillägna sig viktiga kunskaper. Det blir roligare att vara i skolan både för elever och personal i en bra skolmiljö. Skolan är inte någon säker arbetsplats. Det har visat att det sig finns risker för såväl fysisk som psykisk ohälsa. Hundratals elever råkar varje år ut för mer eller mindre allvarliga olyckor i skolan.

Från samråd till självstyre 179

Det elevfackliga arbetet har efter långt och tålmodigt arbete resulterat i rätt att utse elevskyddsombud. Till en början ansågs eleverna ej mogna att få några fastlagda rättigheter, men från 1 juli 1990 har eleverna rätt att delta i skolans skyddskonferens men utan beslutande- och initiativrätt.

6.5.6 Hinder för elevinflytande

Trots nationella påbud och lokalt tryck på skolan så fungerar inte elevinflytandet på de flesta skolor. Vi stödjer detta påstående dels på egna intervjuer under skolbesök hösten 1990, dels på flera rapporter.34 Länsskolnämnden i Södermanlands län har under flera år arbetat med demokratifrågor och samlat kunskaper och erfarenheter inom området. De redovisar svårigheterna men också möjligheterna och har kartlagt vissa av de fallgropar man lätt kan hamna i. De menar i sin rapport att demokratisering ytterst är en fråga om maktfordelning. Om vissa grupper ges större inflytande sker detta på bekostnad av andras. Eftersom det är en smärtsam och konfliktfylld process har skolan ofta sökt lösa detta genom att ge elever inflytande över frågor som inte hotat andra personalgruppers makt och privilegier. Det har då blivit frågor som gällt den yttre miljön, Skolresor, elevcafeteria och liknande. Strategin har haft som syfte att egentligen inte rubba den rådande maktfördelningen och ändå ge eleverna inflytande. Skolans dilemma är att det är de inflytelserika och erfarna som ska lämna ifrån sig delar av sitt inflytande till grupper som av tradition och uppfostran sällan formulerar några krav. Trots detta pågår en maktkamp i skolan. Donald Broady belyser denna maktkamp. Den tar sig uttryck i exempelvis tuggummituggande på lektionerna eller jackor i klassrummet. Det viktiga är inte jackorna eller tuggummit. De fungerar enbart som symboler i kampen, där läraren står för överhetens makt som hela tiden ifrågasätts av eleverna. Det är fråga om underkastelse eller inte.35 Det kanske är så att så länge den enskilda skolan inte tillåter elever att utöva inflytande inom de områden som verkligen avgör sko-

34 Ekman B. m fl, Ingenting har hänt...,Uppsala Universitet, 1989. Eriksson E, Elevinflytande på grundskolans högstadium i Västmanlands län verklighet eller illusion, Uppsala universitet 1990. Demokrati i skolan - möjligheter och hinder, Länsskolnämnden i Södermanlands län 1989. 35 Broady D. Den dolda läroplanen, 1981.

180 Från samråd till självstyre

lans verksamhet och utformning kommer ingen demokratisering av skolan att äga rum. I stället kommer skolan att vara sysselsatt med att leta harmlösa områden där elevers inflytande är ofarligt samtidigt som maktkampen om tuggummi och jackor eller andra symboler kommer att fortsätta. Hindren eller utmaningarna finns således hos både människor i skolan, skolans arbetssätt och arbetsformer och i skolorganisationen. Organisatoriska hinder for ett ökat elevinflytande är t ex ämnessplittringen, lektionsindelningen, betyg, centrala prov och standardprov samt läromedlen. Dessa hinder finns främst på grundskolans högstadium och i gymnasieskolan. På högstadiet får eleverna flera olika lärare, som i sin tur har flera olika klasser som de arbetar parallellt med. Det kan vara svårt för läraren att utveckla ett demokratiskt arbetssätt med så klasser. många För eleverna leder ämnessplittringen till att helheten försvinner och det blir svårare att påverka undervisningen.

Ämnessplittring och lektionsindelning gör undervisningen sönder-

styckad. Som skoldagen är planerad är det lättare att endast läraren är aktiv och förmedlar kunskaper till eleverna. På vissa gymnasieskolor med koncentrationsläsning läser man färre ämnen samtidigt. I de fall man då lägger samman det större antalet timmar till stora, sammanhängande block, anser man nå sig en bättre ram for bl a elevinflytande. Betygen gör att samarbetet mellan elever-elever och elever-lärare försvåras. Läraren upplevs nästan alltid som domare. De nuvarande betygens inverkan på undervisningen utgör ett stort hinder for ökat elevinflytande. Genom att eleverna är medständigt vetna om att de bedöms i relation till varandra hämmas deras förmåga att kritisera och komma med konstruktiva forslag. Centrala prov och standardprov av lärare som alltupplevs många för styrande. Eleverna förbereds tidigt för proven och den frihet som läroplanerna ger elever och lärare att tillsammans utforma undervisningens innehåll och uppläggning motverkas. Om elever och lärare vill fördjupa sig i vissa moment kan det leda till att andra moment på proven inte klaras av. Ett annat organisatoriskt hinder for ökat är elevinflytande klasstorlek/gruppstorlek. Stora klasser leder ofta till att den enskilda elevens inflytande minskar. Eleverna får sällan komma till de får tals, mindre lärarstöd och arbetsmiljön blir oroligare. En mycket stor effekt på undervisningen utövas av läromedlen. Lgr 80 betonar att valet av läromedel ska ske i samråd med eleverna. Läromedel är sådant som lärare och elever kommer överens om att an-

Från samråd till självstyre 181

vända for att nå uppställda mål. Valet av läromedel ska vara en del av undervisningsplaneringen och ge eleverna verktyg för att söka kunskap. För läraren blir ofta läroboken lika med kursen. Friheten att sj älva utforma undervisningens former och innehåll försvåras av läromedlens utformning. Ett annat hinder i detta sammanhang är att den dåliga kommunala ekonomin lett till att läroböckerna återanvänds i många år. Detta förhållande gör att det i praktiken är ekonomiskt omöjligt att välja läromedel. Mänskliga hinder är t ex attityder hos skolpersonalen. Lärare och skolledare kan tycka att lärarna (överheten) vet bäst och att eleverna är för små, omogna eller okunniga. Andra kan tycka att elevinflytandet tar för mycket tid från undervisningen. En del lärare tycker att de har för liten kunskap för att kunna arbeta med demokratifrågor i skolan. Att de helt enkelt inte är utbildade för detta. Om skolans arbetssätt och arbetsformer är odemokratiska och passiviserande lär sig eleverna inte heller att utöva något inflytande. I Fri - från rapport några iakttagelser länsskolnämndens tillsynsarbete i Västmanlands län 1989/90 påpekas att många av de hinder som finns for ökat elevinflytande handlar om brist information. på Eleverna säger att de inte känner till sina rättigheter och skyldigheter. Av en enkätundersökning som riktats till högstadieskolornas rektorer och elevråden i länet framgår att språket kan innebära en barriär mellan lärare och elever. Både rektorer och elever hävdar att kommunikationen på konferenser ofta blir problematisk, man talar förbi varandra och förstår inte varandras språk. Hindren blir svårforcerade, eftersom det sker en ständig växelverkan mellan mänskliga och organisatoriska hinder. En lärare som är negativt inställd till elevinflytande kan få sin attityd förstärkt genom t ex ämnessplittringen. Å andra sidan kan en lärare som har ambitionen att fungera och arbeta demokratiskt kanske inte lyckas med detta pga ämnessplittring och lektionsindelning. De nu anförda hindren finns främst på gymnasieskolan och grundskolans högstadium. På låg- och mellanstadierna fungerar elevinflytandet mycket bättre bl a beroende på att dessa stadier är organiserade på ett helt annat sätt. På högstadiet och har man gymnasiet ett ämneslärarsystem och de ämnes- och yrkesspecifika kraven ökar med elevernas stigande ålder. Elevinflytandet får vika till förmån för specifika ämneskunskaper. Våra iakttagelser bekräftas i forskningsrapporten Ingenting har hänt.. från Uppsala universitet 1989. I rapporten visas hur elevinfly-

182 Från samråd till självstyre SOU 1991:11

tandet är störst på låg- och mellanstadierna for att sedan minska på högstadiet och vara minst i gymnasieskolan. Detta är tvärt emot vad läroplanen for grundskolan föreskriver. Eleverna menar enligt samma undersökning att det är frånvaron av tillämpningsföreskrifter av gällande regler som gör att elevinflytandet inte blivit starkare. Av E Erikssons rapport från 1990 framgår att när det gäller frågan om elevernas ålder och mognad, och därmed ökat ansvar och inflytande, ser lärarna enbart till sitt eget stadium. Detta innebär en risk att helheten försvinner och att eleverna får börja om i årskurs 4, 7 och på gymnasiet. Eleverna däremot ser utvecklingen i ett helhetsperspektiv och anser att de bör vara mer lämpade att medverka mot slutet av årskurs nio än under forsta läsåret på lågstadiet.

6.6 Våra bedömningar och förslag

6.6.1 En jämlik och jämställd skola

J ämlikhetsbegreppet, som starkt präglat utbildningspolitiken, utgår från allas lika värde men bygger samtidigt på insikten att människor är olika. Den framtida skolan bör tillgodose kravet på en jämlik och likvärdig skola. Utbildningen måste vara rättvis och solidarisk och verka på ett sådant sätt att olika förutsättningar hos eleverna inte blir ett hinder utan en styrka i undervisningen och samvaron på de olika skolorna.

Flickor och pojkar Flickor och pojkar har olika behov och erfarenheter. Därför är det viktigt att såväl pojkar som flickor genom undervisningen rustas for att kunna hävda sina intressen och vara med och påverka samhället.

Vi föreslår att det i skollagen förs in en text som lyfter fram

jämställdheten mellan kvinnor och män.

Utvecklingsarbete för missgynnade grupper I proposition 1988/89:4 om skolans utveckling och föreslås styrning att ett särskilt lokalt utvecklingsarbete inleds, som inriktas på utveckling av arbetsformer och arbetssätt på grundskolan. Vi föreslår att inriktas

utvecklingsarbetet på arbetsformer

och arbetssätt som leder till att de grupper som idag miss-

gynnas, flickor och arbetarklass, ska bli mer delaktiga i

undervisningen och rustade för att hävda sina intressen och vara med och påverka i samhället.

Från samråd till självstyre 183

Läromedel anpassade till både FLICKOR och pojkar av läromedlen i olika ämnen på högstadiet och gymnasiet Granskning har vid flera tillfällen. Samstämmiga resultat visar att de inte

orts

uppfyller kraven på en jämställd undervisning. Vi att stimulerar framtagandet av läroföreslår regeringen till både och behov och

medel som anpassas flickors pojkars

er arenheter. Det kan exempelvis ske genom de arbets-

som riksdagen fattade beslut

stipendier för läroboksförfattare

om i februari 1989 (Proposition1988/ 89:4).

Utvärdering av enkönade klasser och grupper samlad utvärdering av enkönade klasser/grupper som ett me- Någon del for att öka flickors sj älvtillit och ge kunskap som gör att de känner sig mer delaktiga har inte orts. Vi att en utvärdering av de försök som gjorts med föreslår enkönade grupper och klasser genomförs.

6.6.2 Garantera rätt till inflytande för eleverna!

Skoldemokrati Vi ställer oss till en förenklad forfattningsreglering och större positiva lokalt inflytande inom skolan. Men detta måste också innebära att elevernas rättighet till inflytande garanteras! En skola som arbetar med stort lokalt inflytande och kommunalt ansvar utifrån nationella och lokala mål med regelbunden utvärdering spännande möjligheter. För att få den lokala öppnar många nya kraften att sprudla krävs vissa nationella beslut och minimikrav. Vi att skollagen skrivs om så att elevers rätt till föreslår inflytande slås fast. Vi föreslår vidare att skoldemokrati ska utgöra en viktig beståndsdel i lärarutbildning och kommande fortbildning. Vi föreslår också att skoldemokrati blir en viktig del i utvärderingen av skolan.

6.6.3 Inflytande i undervisningen

Rätten till inflytande över vardagssituationen är det viktigaste for eleverna. Att få växa i känslan av att faktiskt kunna påverka sin egen situation är grunden för en bra medborgarroll. Vi tycker att rätten till inflytande ska finnas i såväl skolmiljön som i undervisningssituationen, då ñnns eleverna med i både deltagardemokratin och i den formella demokratin i skolan.

184 Från samråd till självstyre SOU 1991 :1:

Dessa rättigheter måste också slås fast för elever inom folkhögskolan.

Basen for elevernas inflytande i skolan år

undervisningsgruppen/

klassen. Där ska ett direkt ske inflytande på undervisningens planering, uppläggning och genomförande. I takt med stigande ålder och mognad ska eleverna ta ökat ansvar och utöva större inflytande.

Lärare, arbetslag och skolledning har ett stort ansvar for att elevernas rätt till inflytande i undervisningen Vi vill därför åter genomförs. peka på det samband som finns mellan lärarnas arbetsformer och elevernas möjligheter till inflytande. Vi tror att lärarnas organiserande av sitt arbete har mycket stor betydelse för hur eleverna hitmycket tills fått vara med och påverka. Om lärarna är låsta i sin egen ämnesuppfattning och i sin lärarroll är det svårt for eleverna att få innågot flytande. Bättre utvecklade arbetsenheter och underlättar arbetslag elevinflytandet.

Vi menar också att en viktig för att hinder är inåtgärd undanröja tensifierade utbildningsinsatser. Den nya

grundskollärarutbildning-

en ger möjligheter att bryta gamla mönster så att elevinflytande får det innehåll som beskrivs i De lärare som redan läroplanen. tjänstgör i grundskolan kan genom

kompletteringsfortbildningen nås.

Undervisningsplaneringen bör dokumenteras och i den lokala

ingå arbetsplanen som är föreskriven, men som eleverna enligt praxis idag inte är delaktiga i. Denna planering kan lätt kommuniceras till föräldrarna om elever och lärare så bestämmer. Genom den gemensamma planeringen har man ett grundmaterial att från när elever och utgå lärare tillsammans utvärderar arbetet.

Vi föreslår att rätten till i klassrummet inflytande tydligare

slås fast i skolans styrdokument. Rätten till klassrumsinfly-

tande bör följas upp genom utvärdering.

Principer för hur ska bedrivas

undervisningen

Vi anser att hur bedrivs lika undervisningen är viktigt som undervisningens innehåll. Vi menar att skolarbetet ska vara ämnesövergripan-

de, att undervisningen ska styra och inte lektionsindelningen tvärt-

om, att man ska använda ett undersökande och elevaktivt arbetssätt, vilket utesluter ensidig och att

katederundervisning, elevernas var-

dagserfarenheter ska tas tillvara.

Vi kräver därför att vissa hur principer för undervisningen

ska bedrivas ska finnas i skolans

styrdokument.

Från samråd till självstyre 185

Undanröj organisatoriska hinder Det är ganska självklart att det blir lugnare och lättare att ha ett inflytande på undervisningen om man arbetar i mindre grupper/klasser. Likaså att viss undervisning, t ex filmvisning eller gästforedrag kan ske i större grupper. Med ca 20-25 elever i klassen ges större möjligheter att använda olika undervisningsmetoder, som t ex rollspel, projekt och grupparbeten. Läraren skulle också få mer tid per elev och därmed större möjlighet att ta tillvara elevens egna idéer och intressen. Det finns redan i dag stora möjligheter att använda flexibla gruppindelningar så att man ibland kan arbeta i små grupper och ibland i riktigt stora grupper. Den möjligheten borde utnyttjas mer. Men det kräver att lärarna samarbetar och samplanerar och att eleverna får ta ett större ansvar, såsom avsikten var i läroplanen for grundskolan. Vi uppmanar kommunerna att prioritera mindre klasser när de planerar skolområdet. Vi har tidigare lyft fram betydelsen av förändrade arbetssätt och arbetsformer. Fortfarande reser dock skolans organisation hinder for detta. Om skolan ska bli trovärdig i sin strävan att öka brukarinflytandet måste förändringar i den hierarkiska skolorganisationen vidtagas. Det är givetvis också viktigt att skolpersonalen genom olika insatser ges stöd i att diskutera hur ett ökat elevinflytande i klassrummet, i undervisningssituationen, kan förverkligas. Här har lärarutbildare och fortbildningsansvariga en viktig uppgift. Vi kräver att de organisatoriska hindren för elevinflytande i undervisningen undanröjs. Det måste innebära förändringar som rör lektionsindelning och ämnessplittring, centrala prov och standardprov samt att nuvarande betygssystem avskaffas.

6.6.4 Undervisning i demokrati

Utvärdera samhällskunskapsämnet Idag saknar många elever på yrkesinriktade linjer helt i undervisning samhällskunskap. I forsöksverksamheter med treåriga yrkesförberedande linjer finns idag sådan undervisning. Vi från att slutsatutgår sen av forsöksverksamheten blir att alla elever på gymnasieskolan ska få undervisning i samhällskunskap. Emellertid har kritik riktats från flera håll både mot innehåll, uppläggning och läromedel i samhällskunskap på såväl grundskolan som gymnasieskolan.

186 Från samråd till självstyre

Vi vill betona att innehållet i samhällskunskapsämnet måste vara sådant att alla ungdomar, oberoende av linjeval, ska lära sig kritiskt granska, argumentera och påverka. Utbildningen i samhällskunskap ska förmedla en förväntan om allas aktiva påverkan på vårt samhälle. Vi föreslår att en jämförande utvärdering av samhällskunskapsämnet görs över olika gymnasielinjer.

Praktisk insyn och kontakt För att både fånga upp och stimulera ungdomars intresse för delaktighet och demokrati borde alla elever någon gång under sin skoltid få praktisk insyn i hur prioriteringar och beslut i våra gemensamma angelägenheter i samhället fattas och hur dessa verksamheter bedrivs. Hur detta ska ske bör bestämmas på lokal nivå. Det är exempelvis tänkbart att låta eleverna följa arbetet i fritidsnämnden, på fritidsgården eller idrottsanläggningen. Vi uppmanar skolorna att aktivt arbeta för att eleverna ska få praktisk insyn i hur samhällets gemensamma angelägenheter beslutas och genomförs För att levandegöra demokratin måste enligt vår uppfattning även organisationer och föreningar utanför skolan komma in i skolan och medverka i större omfattning. I framför allt samhällskunskapsämnet är det viktigt att eleverna kommer i kontakt med de politiska ungdomsförbunden. Hinder i form av nekad ledighet från både skola och arbetsliv för att informera om politisk verksamhet måste undanröj as.

6.6.5 Formellt inflytande

Klassråd Trots sina brister är klassrådet en arena där eleverna både kan delta i en demokratisk process och utöva ett inflytande över gemensamma angelägenheter. Klassrådet kan också ut till ett forum för dis-

byggas

kussioner kring undervisningsfrågor. Aven om det är klassföreståndaren som ansvarar för att klassråden kommer till stånd, kan andra lärare bjudas in för diskussioner. Arbetet med att få igång fungerande klassråd på högstadiet och igymnasieskolan måste intensifieras.

Skyddskommittéer Vi kan inte acceptera att eleverna ej är fullvärdiga medlemmar i skolans skyddsarbete.Ytterligare steg bör tas i skyddskommittéarbetet enligt utbildningsutskottets uttalande med anledning av en (v)-motion. I såväl arbetsmiljölagen som de båda läroplanerna och skolförordningen finns bestämmelser som säger att eleverna ska få påverka sin arbetssituation.

Från samråd till självstyre 187

Vi att eleverna får förslagsrätt och rösträtt i skyddsföreslår kommittéerna.

Ett beslutande organ ska för barn och ungdomar vara tydligt och möjligt att Inflytandet överblicka. Vi tycker att riksdagsbeslutet (1988/89:UbU 7) med anledav 1988/89:4 om elevinflytande, tillsammans med ning proposition den (1990/91:18) som kom i oktober 1990, som också talar proposition om att även eleverna har berättigade krav på att få del av ett ökat lokalt inflytande och de ansträngningar som idag görs för att ge varje skolenhet en ledare (platschef), ger goda förutsättningar att på allvar diskutera en skolenhetsstyrelse på varje skolenhet. Även om man i denna senare proposition säger att i en skola med decentraliserat verksamhetsansvar kan elev- och föräldrainflytande inte av centrala bestämmelser, menar kommittén att en garanteras och decentraliserad skola med en effektiv skolledning med målstyrd platschef för varje skolenhet borde kunna ge nya förutsättningar för sj älvstyrande skolenheter. Ute i samhället har man tidigare försökt med rådgivande organ, som t ex kommundelsråd. Dessa har lagts ned därför att medborgarna inte fann det mödan värt att enbart vara rådgivande och ej få delta i beslutsfattandet. Varför skulle elever vara annorlunda än vuxna medborgare? I de beslutande organ som vi tidigare redogjort för i Finland och Danmark finns med som en klar minoritet och elevrepresentanter med begränsade rättigheter. I debatten om elev- och föräldrainflytande i svensk skola refereras ofta till dessa båda länders lösningar. Ur Ungdomskommitténs synpunkt är dessa länders former för inflytande helt oacceptabla. Vi menar att det istället är eleverna som ska ha ett ökat inflytande över sin egen arbetssituation. Det är också viktigt för oss att de som finns i skolan förutom eleverna, dvs skolans personal, också har ett stort inflytande över sin arbetssituation. Vi tycker att det är lika självklart att de vuxna utanför skolan kanaliserar sitt inflytande genom de politiska system som finns idag. Annars blandas särintressen samman med allmänintresset och ansvar blir svårt att utkräva. Idag finns i Sverige goda exempel på politisk decentralisering som ger medborgarna möjlighet till ett inflytande i sin närmiljö. I dessa politiskt decentraliserade nämnder finns också möjligheter till en helhetssyn på ungdomar och insatser för dem kan samordnas över sektorsgränserna. Principema för en skolenhetsstyrelse skulle enligt vår uppfattning vara följ ande:

188 Från samråd till självstyre

Cl Klar gräns mellan det politiska ansvaret och förvaltningsansvaret på skolenheten. Inga politiker ska finnas i skolenhetsstyrelsen.

D Endast elever och personal på skolenheten ska i På ingå styrelsen. grundskolans låg- och mellanstadier kan elever till viss del representeras av föräldrar.

E] Styrelsen leds av en ansvarig personal, utsedd viss tid av den på politiska nämnden.

CI Styrelsen ska bestå av hälften elever som utses i direkta och hemliga val bland eleverna.

Skolenhetsstyrelsen ska fatta beslut i de frågor som berör skolenhetens drift och verksamhet och ha ansvar för en av fastpolitikerna ställd budget. Med kommunens skolplan som ska disgrund styrelsen kutera och enas om lokala mål för skolenheten. Inom ska budget styrelsen prioritera insatser som leder fram till målen. Det kan frågälla gor om lokaler, inköp, Skolmåltider, läromedel, anställning av personal m m.

Valet av elever till styrelsen ska ske i direkta och val. Då hemliga blir inte eleverna hänvisade till val enbart inom den egna klassens ram, valet blir fritt från vuxenstyrning och ger en funktionell demokratisk träning. Det kan vara att dela in skolan i lämpligt Valkretsar, t ex olika årskurser eller olika sektorer av skolan.

Om eleverna vill ha valkampanjer eller annat for valen utrymme till styrelsen är det de vuxnas att underlätta uppgift för sådana aktiviteter. Mandatperioden bör vara ett år.

Vår modell innebär att ordförande i inte behöver vara styrelsen nuvarande rektor. Ordförande/platschef forordnas för tre år i taget av den politiska nämnden.

Skolenhetsstyrelsen kan kombineras med ett politiskt

faddersystem eller ett för

kontaktpolitikersystem löpande diskussioner kring skol-

plan och utvärdering.

Enligt vår modell skulle skolkonferensen ersättas av ett verkligt beslutande organ på varje skolenhet.

Den nu gällande tillåter inte

kommunallagen att beslutanderätten

delegeras till ett beslutande organ. får endast ske till en Delegation

tjänsteman. Vi utgår från att Stat-kommunberedningens arbetsgrupp

för vidgat brukarinflytande kommer att som lägga lagförslag möjliggör beslutande organ i kommuner och

landsting.

I regeringens proposition 1990/91:18 slås fast att kommunerna ska svara för att verksamheten genomförs inom de ramar och riktlinjer som riksdag och regering lagt fast. Kommunen föreslås få stor frihet att organisera skolverksamheten. Vidare att sägs att det är angeläget

Från samråd till självstyre 189

decentraliseringen av beslutanderätten och det förändrade ansvarstainte halt vid kommungränsen eller hos politikerna. gandet gör Vi kommunerna att på varje skolenhet på uppmanar därför och gymnasieskolan inrätta skolenhetsstyrelser grundskolan med beslutanderätt. För att det ska fungera i praktiken krävs dock ett uttalat intresse från de enskilda skolorna.

Vi föreslår vidare att regeringen lägger förslag till riksdagen om sådana av kommunallagen som krävs förändringar för att underlätta inrättandet av skolenhetsstyrelser.

7.

DELAKTIGHET I

ARBETSLIVET

”Jag ska bli mamma eller sjuksyster. Om jag vore pojke skulle jag vilja bli pilot.” Maria 8 år

7.1 Inledning

Under de senaste decennierna har utbildningsnivån i Sverige höjts. Människorna är idag mer kunniga, fria och självständiga som medoch de ställer stora krav på arbetslivet. Möjligheterna att påborgare verka beslutsfattare inom politiken, föreningslivet och myndigheterna har ökat maktutredningen. Men alltför lite av denna utveckenligt ling har satt spåri arbetslivetÅ Där känner människor fortfarande vanmakt och är svaga. Bristen leder till en rad problem i arbetsmiljön. Den har inte på inflytande förbättrats i motsvarande mån, och utjämningen av orättvisa villkor har inte nått lika långt i arbetslivet som i samhället i övrigt. Men ungdomars arbetsliv har trots allt förändrats under de senaste decennierna. Bland annat som en följd av att skolgången har förlängts har andelen heltidsarbetande ungdomar sjunkit starkt, bland 16-19 Deltidsarbetet bland ungdomar har speciellt åringarna. däremot ökat kontinuerligt sedan början av 7 0-talet. Generellt har tiden från det man slutar skolan till dess man får sitt första arbete förlängts under de senaste 20 åren. till ett fast arbete har också ökat? Det kan å ena

Övergångstiden

sidan ha att göra med en generellt sett längre ungdomsperiod. Många

1 SOU 1990:44 Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport. 2 inträde i arbetslivet Ungdomars 1973 -85, Rapport nr 64 i serien Levnadsförhållanden, SCB 1990.

192 Delaktighet i arbetslivet

ungdomar använder idag ett eller flera år efter skolan till att arbeta tillfälligt, resa och pröva sig fram före ett mer definitivt Att yrkesval. varva förvärvsarbete och studier har blivit och vanligt, familjebildningen, som är kopplad till ett fastare försöijningsansvar, har skjutits upp i åldrarna.

Resultaten i om i arbets-

SCB-undersökningen ungdomars inträde

livet tyder å andra sidan att arbetsmarknadssituationen har på stor betydelse. Samvariationen mellan konjunkturläge och de studerade förhållandena är påfallande. Den ökande rörligheten och den längre tiden till ett fast arbete i det tillstånd av ingår påtvingad permanent tillfällighet som många ungdomar fastnari då arbetsefterfrågan på kraft minskar.

Det sker således och strukturella långsiktiga förändringar i ungdomars arbetsliv som är kopplade till förändrade utbildningsmönster, förändrade klass- och könsmönster, i arbetslivet och förändringar förändrade attityder till arbete.

7.2 Stora arbetsmarknaden

förändringar på

Arbetsmarknaden för ungdomar har genomgått stora förändringar under 80-talet. För mindre än tio år sedan var ungdomsarbetslösheten ett stort problem i Nu i av 90-talet Sverige. början har vi återigen en ökande arbetslöshet.

I slutet på 80-talet talade istället om bristen många på yrkesutbildade ungdomar som söker till sig industrin, vården och andra arbetsområden. En orsak till denna brist, en del är enligt bedömare, av demografisk art. Antalet mellan 16 och 25 år kommer ungdomar drastiskt att minska under de närmaste 10-15 åren. Den unga arbetskraften blir därmed i ett lite en framtida längre perspektiv bristvara och omfattande arbetslöshet bland blir endast ett ungdomar minne bl0tt.3

En annan orsak som nämns är att ungdomarnas attityder till främst industriarbete har blivit mer De vill i minskad negativa. utsträckning jobba inom industrin. Det skulle vara en orsak till industrins svårigheter att rekrytera arbetskraft. ung

Ungdomarna väljer enligt olika studier bort främst industrijobb på grund av bristande stimulans och dålig Det är ett arbetsmiljö. rationellt val samtidigt som det i kombination med minskat antal ungdomar kan skapa betydande för industrin. rekryteringsproblem För en långsiktig ekonomisk tillväxt är det att kan renödvändigt ungdomar kryteras till industrin. Inte endast för att ersätta utan även avgångar,

3 Ohlsson J. Ungdomars etablering på arbetsmarknaden, BUD 1990

Delaktighet i arbetslivet 193

for att ny kunskap tillförs och ökade möjligheter till förändringar skapas.

Vården är en annan tung sektor i samhället som är beroende av att kunna rekrytera ungdomar. Här är problemen inte så mycket bristande stimulans som liten möjlighet att påverka arbetssituationen, lyft och löner. För att kunna konkurrera stress, tunga låga om ungdomarna krävs t ex en förändrad arbetsorganisation som innebär att de som arbetar inom vården också har inflytande över hur arbetet ska goras. En tredje orsak till bristen på ung arbetskraft under senare år är helt enkelt den långvariga konjunkturuppgången och den allmänna bristen på främst yrkesutbildad arbetskraft. arbetslös- Ungdomarnas het och sysselsättning är mer konjunkturkänslig än den arövriga betskraftens.

Ungdomar mer utsatta

Särskilt de lågutbildades chans att få ett arbete efter är grundskolan starkt konjunkturberoende. En långvarig medför konjunkturuppgång att bristen på ung arbetskraft framstår tydligare än bristen annan på arbetskraft. Skälet är att ungdomarna utgör den största delen av inflödet på arbetsmarknaden. Vid högkonjunkturer, med stor efterfrågan på arbetskraft, är antalet nyanställningar stort, varfor de flesta ungdomar relativt lätt kan finna ett arbete.

Vid lågkonjunktur reduceras antalet vilnyanställningar kraftigt, ket medför att de nytillträdande på arbetsmarknaden får svårare att finna ett arbete. Ungdomar med kort drabbas särskilt utbildning hårt.

Denna konjunkturkänslighet torde inte försvinna under det närmaste decenniet. Vi kan därför räkna med att arbetsungdomarnas löshet även fortsättningsvis varierar kraftigare med

konjunkturläget

än vad den gör för den övriga arbetskraften.

En konjunkturnedgång tycks nu vara 1990 har

på väg. Under läget på den svenska arbetsmarknaden försämrats. Inte oväntat arsteg betslösheten bland ungdomarna mer än bland den arbetskrafövriga ten.

Det här innebär att 90-talets kan komma att ungdomsgrupper möta en situation som liknar den i an 80-talet då bötj på ungdomsarbetslösheten vissa perioder nådde över tio procent.

Lågutbildade drabbas hårdast

Samtidigt pekar ett minskat antal ungdomar under 90-talet mot att ungdomar kan bli en knapp resurs på arbetsmarknaden. Det kan innebära en minskning av arbetslösheten bland Men denna ungdomar.

194 Delaktighet i arbetslivet SOU 1991:1.

slutsats gäller endast de ungdomar som har de efterfrågade egenskaperna. För övriga, med bristande utbildning och andra egenskaper, kan utslagningsriskema fortsätta att vara höga. Medan en del ungdomar förmår hävda sig i konkurrensen tenderar andra att få bestående problem med sysselsättningen. De riskerar att marginaliseras eller kanske till och med slås ut frân arbetsmarknaden på lite längre sikt. De som främst drabbas är lågutbildade arbetarimgdomar. Unga lågutbildade kvinnor har den svagaste ställningen på arbetsmarknaden. Detta beror bl a på att tillfälliga anställningar och deltidsarbeten är vanligare bland dessa kvinnor än bland männen. Dessutom finns ett starkt samband mellan socioekonomisk grupptillhörighet och arbetslöshetstidens längd. Ju högre utbildning föräldrarna har, desto kortare är den genomsnittliga arbetslöshetstiden.

Ökad efterfrågan på kunskap Under de senaste två decennierna har i forsta hand den kunskapsintensiva delen av det svenska näringslivet expanderat. Inom industrin är det främst de kunskapsintensiva sektorerna som ökat sysselsättningen och det är inom dessa sektorer som Sverige har konkurrensfördelar på de internationella marknaderna. Mycket tyder på att den utvecklingen fortsätter under 90-talet. Det innebär bl a en fortsatt datorisering av arbetslivet. Arbetsfördelningen inom såväl företag som förvaltning ändras också i riktning mot ökad integrering av arbetsuppgifterna och ökat ansvarstagande hos de enskilda individerna för arbetsuppgifternas utförande. Denna teknologiska utveckling medför ökad efterfrågan på ny kunskap, bredare kompetens och förmåga till ökad flexibilitet vad gäller inlärning och problemlösning. Samtidigt har organisationsfilosofier med plattare organisation som mål har börjat slå igenom i Sverige, liksom i övriga Europa. Det handlar om att snabba på genomströmningen i produktionen. Istället för att titta på hur lång tid varje moment tar, ser man på hur lång tid det tar för en produkt att passera fabriken från start till mål. I det perspektivet lönar det sig att flytta ner tjänstemannauppgifter på verkstadsgolvet, även om verkstadsarbetaren i början tar lång tid på sig för att knacka ner något på datorn. Den platta organisationens principer kommer också i allt större utsträckning att tillämpas inom offentlig förvaltning. Det handlar om att ha färre personer inblandade, de får rätt stora befogenheter, och frontpersonalen blir en nyckelgrupp.

Delaktighet i arbetslivet 195

Tudelad arbetsmarknad Ungdomar har i stor utsträckning just dessa egenskaper, vilka på ökad efterfrågan kan förväntas. Men som ovan nämnts förefaller det som om ungdomar i allt mindre utsträckning är intresserade av att mer permanent arbeta på arbetsplatser med dålig miljö, auktoritär styrning och begränsade utvecklingsmöjligheter. Man kan även uttrycka problematiken så att det föreligger ett strukturellt (långsiktigt) matchningsproblem mellan å ena sidan ungdomar och deras krav och å andra sidan de rådande arbetsvillkoren inom stora delar av näringsliv och förvaltning. Under de senaste två decennierna har vid sidan av de kunskapsintensiva arbetsuppgifternas expansion även skett en tillväxt av serviceinriktade arbetsuppgifter med låga utbildningskrav, udda arbetstider och med anställningsvillkor präglade av att det är förväntade tillfälliga anställningar. Det äri stor utsträckning ungdomar som utför dessa arbeten. Antingen vid sidan av studierna eller som ett första jobb efter avslutade studier. Ungdomarnas arbetsmarknad kan därför förenklat uttryckt sägas vara tudelad. Det finns indikationer att på denna dualisering har förstärkts under 70- och 80-talet. En sådan är att risken för arbetslöshet har stigit för ungdomar med förgymnasial utbildning samtidigt som den minskat för ungdomar med efter- gymnasial utbi1dning.4

7.3 Att ha ett arbete är

grundläggande

En av de mest grundläggande förutsättningarna för känsungdomars la av delaktighet är att ha ett arbete. En långtidsstudie av samtliga 1 100 elever som gick i årskurs nio 1981 i Luleå visar att välfärden är påtagligt ojämlikt fördelad. Den mest gynnsamma situationen återfinns bland de flickor och pojkar som efter årskurs nio fortsätter att studera. Näst mest gynnade förhållanden finns bland dem som under femårsperioden efter grundskolan får arbete på ordinarie arbetsmarknaden. Mest ogynnsam situation återfinns bland de flickor och pojkar som blir arbetslösa.5 Olika uppväxtvillkor medför i och för olika i årssig utgångsläge kurs nio. Men en slutsats från undersökningen är att utifrån liknande ogynnsamma levnadsvillkor kan det gå bra eller dåligt beroende på om man får ett arbete eller ej.

4 Ohlsson J. Ungdomars etablering på arbetsmarknaden, BUD 1990 5 Hammarström A. Hur mår ni flickor och pojkar? En femårsuppfciljnig av ungdomars arbete och hälsa, Socialmedicinska forskningsenheten, Luleå, 1990

196 Delaktighet i arbetslivet

Arbetslöshet förödande för ungdomar Arbetslösa ungdomar råkar i högre utsträckning än andra ut for ohälsa, missbruk och utslagning. Såväl psykiska som kroppsliga besvär ökar mest bland de arbetslösa exempelvis magkatarr, hudutslag, depression, nervositet, sömnproblem och mindervärdighetskänslor. Värst drabbas de som saknar gymnasieutbildning. Av dem får drygt hälften sämre humör, var tredje försämrar hälsan och ungefär lika många försämrar sin fritid. Cirka var femte försämrar kontakten med vänner och lika många försämrar kontakten med familjen. Sju av tio försämrar ekonomin. Av de pojkar som blir arbetslösa mer än ett halvår riskerar ungefär var tredje att hamna i alkoholmissbruk och social utslagning. Arbetslöshet är inget minoritetsproblem bland Luleåungdomarna. Under femårsperioden efter årskurs nio drabbades ungefär hälften av arbetslöshet och lika många fick olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder, framför allt ungdomsplats och ungdomslag. Många av 16åringarnas föräldrar har också egen erfarenhet av arbetslöshet. Fler flickor än pojkar blir arbetslösa och får arbetsmarknadspolitiska åtgärder, men fler pojkar än flickor blir långtidsarbetslösa. Intervjuer med de arbetslösa visar att flickor är beredda att pröva på fler alternativ än pojkar. Fler flickor än pojkar börjar studera, tar icke-attraktiva jobb, flyttar, skaffar barn m m för att komma ur sin arbetslöshet. Ett viktigt motiv for flickor att bryta sin arbetslöshet är att omgivningen trycker på, mamman eller pojkvännen tjatar på dem att göra något. Anne Hammarström ger i rapporten förklaringen att flickor alltsedan barnsben har uppfostrats till att det viktigaste målet i livet är att skapa och vårda relationer till andra. Därför tar flickorna i större utsträckning till sig omgivningens synpunkter. I pojkars uppfostran ingår istället ofta att det viktigaste i livet är prestationer, inte relationer. Närståendes reaktioner och önskemål är inte lika viktiga for dem. I den traditionella pojkrollen ingår att vara stark och att lyckas hävda sig inom olika områden. Hammarström konstaterar också att många pojkar nästan sliter livet ur sig i olika övertidsarbeten. En del pojkar som inte lyckas med prestationerna på arbetsmarknaden blir psykiskt knäckta. Andra väljer motkulturer i strid med samhällets värderingar, t ex kriminalitet och missbruk. Både alkoholforbrukning och narkotikamissbruk är påtagligt lägre bland flickor och pojkar i Luleå jämfört med rikssiffrorna. Bland dem som varit arbetslösa mer än sex månader under femårsperioden ökar dock alkoholkonsumtionen dramatiskt, men med tydliga skillnader mellan flickor och pojkar.

Delaktighet i arbetslivet 197

Genomsnittlig alkoholkonsumtion bland flickor och pojkar under femårsperioden dl ren alkohol/år 75 . . . .. .

25 21 år . 16 år J. Flickor Pojkar

Genomsnittlig alkoholkonsumtion bland flickor och pojkar som varit arbetslösa mer än 6 månader under 5-årsperioden dl ren alkohol/år 200 _

E 21a: v74 16år Flickor Pojkar Medan alkoholkonsumtionen minskar med åldern bland de arbetslösa

flickorna, nästan sjudubblas den under femårsperioden bland pojkarna. En starkt bidragande orsak till flickors jämförelsevis låga alkoholförbrukning är flickornas större ansvarstagande för närståendes välbefinnande. När exempelvis flickor får barn minskar de sin alkoholkonsumtion. Pojkar som får barn minskar däremot inte sin kon-

sumtion.

198 Delaktighet i arbetslivet

Ungdomar vill arbeta Det är mer än dubbelt så vanligt att flickor på arbetsmarknaden får tillfälliga jobb jämfört med pojkar. Flickors och pojkars anställningssituation 5 år efter årskurs 9 Procent 50

i 20

.. 10

ä Pojkar

Ål Flickor Fasta jobb Tillfälliga jobb

Undersökningen visar också att betydligt fler av dem som har fasta jobb gör vad de själva helst vill, jämfört med dem som har tillfälliga jobb. Det innebär att pojkar i högre utsträckning än flickor kan göra vad de själva helst vill. Ett genomgående resultat i hela är att flickor och undersökningen pojkar vill förvärvsarbeta. Vid 21 års ålder föredrar totalt sett 86 procent av flickorna och 81 procent av pojkarna att arbeta även om arbetslöshetsunderstödet är högt. Tre fjärdedelar skulle vilja jobba även om de vann på tipset och två tredjedelar av flickorna och pojkarna tycker att ett jobb är bland det viktigaste i livet. Att få barn minskar inte den höga värderingen av ett förvärvsarbete.

Jag blir sjuk av arbetslöshet En 21-årig flicka som varit arbetslös nio månader i sträck berättar så här i rapporten: ”Det är för jäkligt. Jag tappar allt värde, känner helt jag mig värdelös, kan inte prestera nånting. Jag är inte nöjd med mig själv. Det känns hemskt att och de träffa gamla kompisar frågar vad jag gör. Det är helt säkert att blir av arjag sjuk

Delaktighet i arbetslivet 199

betslöshet. Jag får alla krämpor. Jag tappar livsluften, tröstäter, blir förstoppad, får magsjuka, blir nervös och apatisk...

som ett autistiskt barn. Folk säger att visst finns det jobb...

men jag ska bara slängas hit och dit som en slit- och slängtrasa. Det är skitjobbigt. Jag vill inte gå ut på stan, jag känner mig utstämplad. Min familj (make och barn) är mitt ” stora stöd. Utan dem klarar jag mig inte.

7.4 i arbetet

Inflytande för delaktigheten nödvändigt

Arbetslöshet får således allvarliga konsekvenser for ungdomar. Men det räcker inte med att ha ett arbete for att känna delaktighet i arbetslivet. Det krävs också inflytande. Det handlar om inflytande över planeringen av arbetet, inflytande över utförandet av själva arbetsuppgiften och inflytande över utvärderingen. Delaktighet i arbetslivet kräver också att arbetet är en lärandeprocess. Ungdomar har under några år haft goda möjligheter att få ett bra arbete och därmed en bra start i yrkeslivet. De senaste arbetslöshetssiffrorna antyder emellertid att situationen nu håller på att försämras. Ungdomar, som idag genom skolan får en utbildning som ligger långt utöver vad tidigare generationer erbjudits, kan ställa sig frågan vad det är för mening med denna utbildning om stora delar av arbetslivet som man möter är sådant att kunskaperna knappast alls kommer till användning. För många ungdomar leder detta till stor besvikelse och vantrivsel. Problemet kan i korthet beskrivas på följande sätt: Ungdomarna kommer att behövas på nittiotalets arbetsmarknad. Men vill de ha de jobb som de kommer att erbjudas? Vad ska arbetsgivare locka med for att få in i yrkessektorer där det redan idag råder brist på

ungdomar

arbetskraft? Ar det höga löner, anställningstrygghet, kaniännöjligheter eller någonting annat? Bland de ungdomar som deltagit i ungdomsrådets SKOP-undersökning är det endast elva procent som sätter lönen främst. Lönen är viktigare för pojkar än for flickor. För hela 44 procent av ungdomarna är det främsta kravet på ett bra jobb att det innehåller intressanta arbetsuppgifter. Ett sätt att mäta arbetstrivsel, arbetsglädje och arbetstillfredsställelse, som länge använts inom samhällsforskningen, är att se på vad man kallar för instrumentell inställning till arbetet. Med det menas att man endast ser arbetet som ett sätt att klara försörjningen. Alternativet är att man anser att arbetet ger något därutöver, att det ger arbetstillfredsställelse.

200 Delaktighet i arbetslivet SOU 1991:1.

Av SCBs undersökningar av levnadsförhållanden att mer framgår än 40% av alla privatanställda unga arbetare har instrumentell inställning till arbetet, vilket får ses som ett mycket allvarligt varningstecken. Bland privatanställda unga kvinnliga arbetare andelen ligger ännu högre.

7.5 På annat område

inget är klasskillnaderna så stora

En genomgång av olika välfardsundersökningar visar att det finns knappast något välfárdsområde (möjligen med undantag for förmögenhetsinnehav) som är så starkt klasskiktat som friheten i arbetet.

Det är viktigt att understryka att skiktningen i arbetet är minst

lika stark i gruppen som i andra De sämst

ungdomar grupper. ställda bland ungdomarna - med en bildmässig liknelse stående ner längst på ofrihetens trappa - är de unga arbetarkvinnorna. Av dem står de

unga invandrarkvinnorna allra längst ner.

Som vi ser av ett i 3 är

exempel kapitel det unga arbetarkvinnor

som är sämst ställda när det att sina

gäller möjligheterna påverka arbetstider och sin ledighet.

En annan viktig frihet i arbetet är att kunna aspekt på styra sin arbetssituation. Mönstret mellan de fackliga kollektiven är som vi ser

detsamma här. Frihet att kunna styra sin arbetssituation Ungdomar 16-29 år 100 90 80 70 60

50 40 30

Kan välja i vilken Kan själv Kan gå ifrån sin arordning man skall bestämma vad man betsplats 5 minuter utföra sina arbets- skall arbeta med utan att be om lov uppgifter nästa timme eller kalla på ersättare

E

LO TCO SACO/SR

Delaktighet i arbetslivet 201

Så här stora är skillnaderna. Samtidigt vet vi alltså att friheten att kunna sina arbetstider och sin arbetssituation upplevs som påverka något oerhört centralt ur välfardssynpunkt. Som framhållits ovan står det alldeles klart att dagens ungdomar inte kommer att den ofrihet som nu finns i stora delar av acceptera vårt arbetsliv!

7.5.1 Ökade skillnader i hälsorisker

SCBs levnadsnivåundersökningar har visat att klasskillnaderna i materiella levnadsvillkor som löner och bostadsstandard har minskat. Däremot har skillnaderna ökat när det gäller allvarliga hälsorisker som alkohol, jäktiga och enformiga arbeten och arbetslöshet. rökning, Skillnaden i dödlighet mellan yrkesgrupperna är mycket stor och växer enligt statistik från socialmedicinska institutionen i klyftan ny Stockholm.5 industriarbetaren 50 procent större risk än den högre Idag löper att dö i förtid. Av 100 000 industriarbetare dog drygt tjänstemännen 1 200 en for tidig död år 1961. Nästan lika många dog en for tidig död bland gruppen högre tjänstemän. År 1986 dog nära 1 300 av 100 000 industriarbetare fore 69 års ålder. Motsvarande siffra for tjänstemännen var 900. Skillnaderna kan varken förklaras av olika åldersstrukturer eller att sjukare människor hamnar på industrijobb. De som blir sjuka på ett tidigt stadium i de tunga jobben slutar, blir omplacerade eller förtidspensionerade. Forskarna menar att förklaringen istället ligger i arbetsmiljön. Nästan hälften av LOs medlemmar har nedsatt arbetstid innan 65 års ålder. Många arbetsuppgifter inom vården och industrin är så krävande att man inte orkar utföra dem åtta timmar i sträck. Gruppen unga kvinnor inom Kommunalarbetareförbundet toppar exempelvis listan när det gäller tunga lyft - hela 61 procent av dem har sådanafl Arbetsmiljölagstiftningen har hittills riktat in sig främst på fysiska och kemiska risker. Men de psykosociala förändringarna av arbetsmiljön har man inte kommit åt. Hårt uppdrivna monotona arbeten är förbundna med hjärt-kärlsjukdom. Arbetsmiljöer med höga krav och samtidigt små möjligheter for människor att påverka arbetet har negativ effekt på hälsan.

6 1990 Stockholms län. socialmedicinska institutionen i Stockholm Folkhälsorapport 7 Klass och kön. LO, 1990

202 Delaktighet i arbetslivet

Monotont arbete ökar hälsørisken

För 25 år sedan fanns exempelvis små sociala skillnader i mycket rökvanor. Tobaksrökning var något bland anställda i ser-

vanligare

viceyrken och ovanligt bland jordbrukare. Ovriga yrken uppvisade

små variationer. Detta mönster finns fortfarande. Nu förekommer dessutom avsevärda skillnader inom olika

yrkesområden. Det är en påfallande samvariation mellan rökning och upplevelse av monotont

arbete relaterat till olika fackförbund.

Andel rökare och andel med monont arbete i några stora fackförbund

Fackforeningari Sverige 1980-85

Livsmedel sarb.f6rb.

Meta1Iind.arb.f6rb.

LO

Kommunalarbfdrb.

Industritjm.fdrb.

TCO

&

SACO/SR

Läkarforbundet

.lläktigt och enfolrmiggl arbelte

0 10 20 30 40 50 60 Källa: ULF 51/1987

Medlemmarna i bl a Metall- och Livsmedelsarbetareforbundet

upplever ofta sitt arbete som monotont och är här också

rökning vanligt

förekommande. Motsatsen är fallet for akademiker och andra med

omväxlande arbeten, som läkare, lärare m fl.

Mönstret blir ännu tydligare när man studerar i

tobaksrökningen

relation till hur människor sin arbetssituation

upplever i lönearbete

och sin situation i hemmet. Av de individer som har ett monotont arbete eller har arbete med krav och litet

höga beslutsutrymme (kontroll) röker en mycket stor andel.

Delaktighet i arbetslivet 203

Andel arbetare och som röker dagligen i relation till arbetsortjänstemän ganisatoriska förhållanden

Män Kvinnor Arbetare Tjänstemän Arbetare Tjänstemän Låga krav hög kontroll 32,0 17,1 34,0 22,7

Höga krav lag kontroll 41,8 30,6 56,1 31,4 Källa: Folkhälsorapport 1990, Stockholms län

arbetare med ett arbete karaktäriserat av höga krav Oak- Kvinnliga

och med små att bestämma röker i över hälften av

tigt) möjligheter fallen. Det är över tre så hög andel jämfört med tjänstemän gånger som upplever låga krav och god kontroll i arbetet.

Man kan också det så att det finns jobb som är så tunga uttrycka och så trista att är den stimulans som erbjuds. En cigarett är rökning ett legitimt sätt att ta en paus. Det är de unga lågutbildade kvinnorna som röker i allt högre utsträckning. Ensamstående mammor som arbetar som sjukvårdsbiträden tillhör de grupper som röker absolut mest i landet. Mikropauser är enligt modern forskning livsviktiga för Idag hänger mikropausen ofta ihop med cikroppens återhämtning.

garetten. Kombinationen av i arbetet (utföra samma arbetsmo-

påfrestningar ment hela tiden) och upplevelsen av en belastande arbetssituation i hemmet visar både bland män och kvinnor ett samband med rökning.

Andel som röker dagligen bland män och kvinnor med olika arbetssituation på arbetsplatsen och hemma Män Kvinnor Arbetare Tjänstemän Arbetare Tjänstemän Varken monotont lönearbete eller betungan- 26,0 18,5 34,5 26,1 de hemarbete

Enbart monotont 37,5 17,7 46,9 28,0 Iönearbete

Enbart betungande hemarbete 34,7 26,0 39,3 28,2

Både monotont Iönearb och betungan- 42,6 26,7 51,1 35,7 de hemarbete

Källa: Folkhälsorapport 1990, Stockholms län

204 Delaktighet i arbetslivet SOU 1991:1.

Skillnaden i ohälsa ökar mest bland

ungdomar

I en studie av socioekonomiska skillnader i rök- och alkoholvanor i Stockholms län 1984 och 1990 konstateras att skillnaderna i levnads-

vanor ökar mest bland de unga.3I studien tre

jämförs åldersgrupper, nämligen de som är födda 1960-66 och således var 18-24 år de

1984, som är födda 1940-59 och 1984 var 25-44 år och de som är födda 1910-

39 och 1984 var 45-74 år. Följer man de som är födda ett visst årtal i hälsoundersökningama 1984 respektive 1990 ser man att ungdomar-

na inte förändrar sina vanor när de blir äldre. De stora skillnaderna i ohälsa som man kan notera i 1990 års fanns inte

hälsoundersökning

för samma åldersgrupp i hälsoundersökningen 1984. Det är således fråga om en generationsförändring, vilket är illavarslande inför framtiden. Om ingenting görs kommer skillnaderna att bli ännu större

ge-

nom att kombinationen av flera riskfaktorer i levnadsvanor ökar ris-

ken för ohälsa. Det handlar mindre om och mer om

hälsoupplysning

att levnadsvillkoren måste förändras.

Medan konsumtionen av alkohol och tobak har minskat har

totalt,

skillnaden mellan socioekonomiska ökat. Alkoholkonsumtiogrupper nen har minskat i alla grupper utom för där

unga arbetarmän, kon-

sumtionen istället ökat.

Andel högkonsumenter av alkohol 1984 resp 1990 bland män efter födelseår och socioekonomisk grupp

Arb. Tjm. Arb. Tjm. Arb. Födelseår 1960-66 1940-59 1910-39

8 Boström G. Socioekonomiska skillnader i levnadsvanor - jämförelse 1984-90. Föredrag vid läkarsällskapets riksstämma 5 dec 1990.

Delaktighet i arbetslivet 205 ?OU 1991:12

arbetarmän är också de som har de sämsta matvanorna, medan

Unga

arbetarkvinnor är den grupp som röker mest. unga

Andel 1984 resp 1990 bland kvinnor efter födelseár och dagligrökare socioekonomisk grupp

E] 1984 1990

Arb. Tjm. Arb. Tjm. Födelseår 1960-66 1940-59

Arbetsmiljön måste förbättras

om ungdomars arbete och hälsa visar att redan Luleåundersökningen vid 21 års ålder är flickors diastoliska blodtryck högst i monotona arbeten. Dessutom har såväl flickor som pojkar i sådan arbetsmiljö flest

psykiska besvär.9

bland flickor i olika arbetssituationer Blodtryck

mm Hg

Lågt inflytande

V/ø 355333;

70 Låga krav Höga krav

9 Hammarström A. Hur mår ni flickor och pojkar? En femårsuppföljning av ungdomars arbete och hälsa, Socialmedicinska forskningsenheten, Luleå, 1990

206 Delaktighet i arbetslivet SOU 1991:1.

Luleåundersökningen om ungdomars arbete och hälsa visar att arbetsmiljön behöver förbättras for har skamånga ungdomar. Några dats svårt i arbetsolyckor med som livslångt handikapp följd. Andra har fått olika belastningsskador. Bland flickor i arbetslivet 21-åriga

drabbas 40 procent av

ryggvärk och 37 procent av skuldervärk. Besvären förekommer i lägre bland flickor som mestadels omfattning

studerat.

och skuldervärk bland flickor Rygg- 21-åriga och pojkar i respektive utanför arbetslivet Procent 50

40 Pojkar i E arb.liv

30 Pojkar ej § i arb.1iv

Flickor i 20 E arb.liv

Flickor ej 10 § i arb.1iv

Ryggvärk skuldervärk

Kvinnor stannar i allmänhet kvar än män

längre gör i jobb med dålig arbetsmiljö. De blir inte tillfrågade om nya lika ofta och drabbas jobb

mer än män av fördomar om vad som är och

manliga kvinnliga ar-

beten.

Att inte ännu fler kvinnor än drabbas av

idag förslitningsskador beror på att de arbetar deltid i stor mycket utsträckning. Kvinnor löser i dag själva sin dåliga arbetsmiljö genom att arbeta deltid. De

tar var och en hela ansvaret för ett som

problem arbetsgivaren och

samhället har smitit ifrån.

Kunskapen om arbetsskador är I den mån den

bristfällig. bygger på

statistik över anmälda arbetsskador är den missvisande. Kvinnor

anmäler inte arbetsskador i samma som visar bl a

utsträckning män, undersökningar som Kommunalarbetareforbundet Undersökgjort. ningar visar också att när kvinnor anmäler sina får de dem skador, inte godkända i samma som männenÅO utsträckning

1° Klass och kön, LO, 1990

Delaktighet i arbetslivet 1207

7.6 Den goda arbetsplatsen

Hösten 1987 en ungdomar i Trollhättan om sin intervjuades grupp arbete och framtidJlPå frågan om vilka idealbilder man hade syn på av det goda arbetet svarade de flesta följande: Ett bra arbete är ett där man har ansvar och där man får tänka. Det är ett arbete där man får uppgifter sig tilldelade, vilka man får lösa eller i grupp tillsammans med andra. Arbetet ska självständigt ge möjligheter till personlig utveckling. Den är en där man känner sig delaktig, blir goda arbetsplatsen där man blir informerad om vad som händer och där man får sedd, att de kunskaper och färdigheter som man tillgomöjlighet tillämpa dogjort sig under sin långa skoltid. De arbeten man inte vill ha är monotona och enformiga, arbeten som upplevs utifrånstyrda och inrutade. Vad väntar man sig for utbyte av arbetet? I en uppmärksammad Sifo—studie,12 om det s k osynliga kontraktet, urskiljer Zetterberg m fl tre grundläggande typer av värderingar av varför man arbetar. Det är E] forsörjningens värderingar, som främst hörde till agrarsamhället, D vars innebörd är att ha siktet inställt på yttrevärldsvärderingar, att skapa goda materiella livsvillkor, E] som att arbetet ses som ett medel inrevärldsvärderingar, betyder for utveckling och livskvalitet, Det är det egna jagets personlig utveckling snarare än materiell välfärd som står i fokus. I ett samhälle som det svenska 80-talets, med en välutbildad befolkning, hög materiell standard, ett tämligen väl utbyggt socialt skyddsnät, låg arbetslöshet och därtill en överhettad ekonomi, är det inrevärldsvärderingarna som vinner terräng.

7.6.1 självstyre passar ungdomar

Den byråkratiska idén på kontroll uppifrån. Historiskt härbygger stammar den från det militära. Kontroll i organisationer utövas fortfarande generellt av män. Därför präglas arbetsorganisationer av och värderingar som utgår från den dobeteenden, normer, attityder minerande gruppen, dvs männen. Det gäller även verksamheter där kvinnor är i majoritet, som exempelvis vård och omsorg. Liksom i skolan betraktas männens erfarenheter, värderingar och beteenden i arbetslivet som det normala och rationella, och kvinnor blir därmed den som avviker och beter sig irrationellt (ofta kategori

11 Stockholms universitet. Arbetsrapport, 1987 Pedagogiska institutionen, 12 En studie i BO-talets arbetsliv. Zetterberg m fl. Det osynliga kontraktet. SIFO, Stockholm, 1984

208 Delaktighet i arbetslivet SOU 1991:12

definierat som känslomässigt). Dessa avvikelser betraktas sedan som brister hos kvinnorna själva och bidrar det viset till att få på deras okvaliñcerade och underordnade uppgifter ställning att framstå som naturlig eller rättvis.

Arbetslivet och arbetsorganisationer har ofta studerats med manliga anställda som norm och mall. Bl a Klass och kön LO-rapporten visar att män och kvinnor har olika om hur arbetet ska uppfattningar vara organiserat for att det ska tillfredsställande. upplevas Sj älvstyre visade sig vara mycket betydelsefullt for de anställda i en kvinnliga kanadensisk studie. Ju högre grad av i arbetet självbestämmande desto högre grad av tillfredsställelse. De anställda visade manliga däremot inte samma samband mellan och självstyre arbetstillfredsställelse.

Olika

ungdomsundersökningar pekar på en överensstämmelse mel-

lan kvinnornas och den arbetsliv nya generationens syn på och arbetsorganisation.

Ett ökat självstyre innebär genomgripande omstruktureringar av maktpositionerna på arbetsplatserna. Det innebär att man bryter öppna och dolda hierarkiska system. Det innebär också att man tar tillvara arbetstagarnas kompetens och ger dem möjlighet att utveckla den.

7.6.2 Större

inflytande ger bättre resultat

Det finns som visar de många exempel på positiva effekter som uppnås när personalen på golvet ökat ansvar och ges möjligheter att påverka arbetet antingen de befinner i verkstaden, sig på sjukhuset eller kontoret.

Städning är ett arbete som få orkar med att utföra på heltid under någon längre tid. Många får tidigt

forslitningsskador. sjukfrånvaron

är hög och stor.

personalomsättningen På länsarbetsnämnden i Mal-

mö har man samlat all

lokalvårdspersonal i en pool under en lokal-

vårdschef. Poolen är uppdelad i fyra som grupper själva organisarar sitt arbete.

Tanken var att de som utför arbetet dagligen också är bäst lämpade att avgöra hur det ska utföras. För att

förebygga arbetsskadorna

har man idag mer omväxlande arbetsuppgifter. Lokalvården har eget budgetansvar. De jämför priser och kvalitéer hos olika leverantörer och beställer själva material. har minskat

Materialforbrukningen och

man har upptäckt att man ofta lite material tjänar på dyrare av bättre kvalitet.

Det forsta året sjönk kostnaderna med 14 procent. Gruppen får behålla en del av de ekonomiska

inbesparingarna. Det har bland annat

använts till studieresor. Personalen har under hand fortbildat for sig

Delaktighet i arbetslivet 209

sina utvidgade arbetsuppgifter. De har också åtagit sig andra serviceuppgifter som värdinneskap vid konferenser, gardintvätt och blomsterskötsel, vilket minskat kostnaderna för detta.

Förändringarna har lett till en effektivisering och rationalisering av verksamheten. Självkänslan och trivseln har ökat hos personalen. Personalomsättningen har minskat drastiskt, liksom sjukfrånvaron. Men vägen till ökat inflytande och självstyre har inte varit utan problem. Om man är van att inte ha inflytande, att det alltid är någon annan som bestämmer åt en, kan det ta tid för en del att se det positiva i ett ökat ansvar.

Ett annat exempel på positiva effekter av ökat inflytande över den egna arbetssituationen är när arbetsvillkoren förändrades för personalen på ett sjukhem för äldre. Biträden och undersköterskor anförtroddes uppgiften att tillsammans med de sjuka och gamla planera och strukturera vardagens Verksamhet. Detta i sin tur förutsatte en utbildning av medarbetarna för att göra dem kapabla att identifiera de äldres genuina behov.

Resultatet av experimentet blev ett förbättrat hälsotillstånd både för de äldre patienternas del och för personalens vidkommande. Under den tio månader långa var den uppföljningsperioden genomsnittliga sjukfrånvaron i experimentgruppen endast hälften av kontrollgruppens (nio respektive 18 dagar). Men den viktigaste förändringen var att försöket för många av medarbetarna bland vårdpersonalen innebar att de för första gången kände att deras och komkunskaper petens faktiskt utnyttjades.

Industrin försöker locka ungdomar

Även inom industrin görs försök för att locka I en tidungdomar. ningsartikel i DN 90 11 05 beskrivs hur ABB arbetar med ett speciellt ungdomsprojekt för att väcka ungdomars eget i företaengagemang get.

Ungdomar hatar dagordning. De vill skapa fritt utan för

mycket regler och på förhand bestämda rutiner. ABB strävar aktivt efter att engagera unga människor i industriarbete genom ökad självständig-

het, engagemang, premielönesättning och satsning på arbetslag med

eget ansvar.

Ett arbetslag består av trettio personer, men inom man laget jobbar i grupper om fyra. Man sitter fyra vid samma bord, kontrollerar och testar relän. Där har man att en del under arbetets möjlighet prata gång samt under raster. Korta raster tar man när man vill. Arsjälv betstiden är flexad över en timme och som halv börjar tidigast sju och pågår som längst till halv fem på eftermiddagen.

210 Delaktighet i arbetslivet

Eftersom arbetet med testning av relän är ganska avancerat krävs det ganska god utbildning. De flesta har därför fyraårig teknisk gymnasieutbildning i botten. Det är vanligt att man går vidare från reläprovaijobbet till andra, mer avancerade arbetsuppgifter. Man har också möjlighet att gå in i ABBs treåriga utbildning för att bli ingenjörer. Utbildningen, som omfattar 80 poäng, bekostas helt av företaget. Arbetsplatsen är modernt uppbyggd. Man går från ett kontorslandskap som utan markerad gräns övergår i själva fabriken. Mellan arbetsbänkarna står runda kaffebord, där grupper av anställda sitter och fikar. Ungdomarna upplever inte klass- och lika könsgränserna skarpa som på andra arbetsplatser. Engagemang och personligt intresse belönas. Man ska känna att det betyder något att man arbetar och att det att utvecklas i arbegår tet. Det är ABBs budskap till den unga generationen. . En representant for företaget säger attDet är motungdomens stånd som oss att oss. 13 fått skärpa Men samtidigt finns exempel på motsatt utveckling. När konjunkturen går ner är man inte lika benägen att satsa på förändringar, även om de långsiktigt skulle innebära konkurrensfördelar. Tvärtom tänker man ibland kortsiktigt och till ett som återgår produktionssätt man en lämnat bakom SAAB i Malmö har gång sig. Exempelvis nyligen beslutat återgå till löpande band-produktion.

7.7 Facklig verksamhet

Hälften av alla ungdomar mellan 16-24 år är medlemmar i facket. För arbetare är andelen 75 procent. Redan i åldersgruppen 25-29 år är organisationsgraden för dessa uppe i 87 vilket är detprocent, samma som genomsnittet for hela gruppen arbetare. Som vi ser i kapitel 3 är bland de organisationsgraden lägre tjänstemännen i åldersgruppen 16 -24 år endast 57 procent. Sedan stiger organisationsgraden mycket snabbt och når i åldersnivån 25-29 år upp till genomsnittet för hela gruppen tjänstemän, 84 procent. Även bland mellan- och högre ökar den tjänstemän fackliga organisationsgraden med stigande ålder, men nåri åldersgruppen 25-29 år inte upp till genomsnittet for tjänstemän. Det finns även vissa könsskillnader i Fler organisationsgraden. kvinnor än män är fackligt anslutna.

13 DN 90 11 05

SOU 1991 :12 Delaktighet i arbetslivet 211

Facklig organisationsgrad 1986/87 9b Ungdomar 16-29 år 100

70-

60-

40-

30-

20- .. .Ä 4.

Tjänstemän Tjänstemän 16-24 år 25-29 år

Kvinnor ä”

Bland statligt och kommunalt anställda ungdomar är den fackliga organisationsgraden mycket hög, mellan 85 och 90 procent. Siffrorna för de privatanställda ungdomarna är väsentligt och allra lägre, lägst, 60 procent, bland de privatanställda tjänstemännen.” Familjebakgrunden har relativt stor betydelse för organisationsgraden. Unga arbetare vars föräldrar också är arbetare har klart högre organisationsgrad än unga arbetare vars föräldrar är tjänstemän. I LO-rapporten ges tre möjliga förklaringar till detta. En är att de ungdomar vars föräldrar är tjänstemän i större utsträckning än andra ser sitt arbete som något tillfälligt, och att man därför inte anser det vara lika motiverat att gå med i facket. En annan är förklaring att ungdomar vars föräldrar är tjänstemän i större arutsträckning betar inom områden där organisationsgraden är låg. En tredje möjlig förklaring är enligt LO att ungdomar vars föräldrar är tjänstemän genom sina uppväxtförhållanden inte finner det vara lika självklart att vara med i facket.

14 LO-medlemmar i välfärden. Om ungdomars välfärd. LO-rapport nr 9, 1990

212 Delaktighet i arbetslivet

Den fackliga organisationsgraden har ökat ganska kraftigt för arbetarungdomar sedan 70-talets mitt. Bland de unga tjänstemännen har den däremot sjunkit. Detta gäller särskilt bland männen.

LO - landets största kvinnoorganisation

I dag är LO landets största kvinnoorganisation med en drygt miljon kvinnor. 44,6 procent av medlemmarna i LOs 23 medlemsförbund är kvinnor. Särskilt inom Handelsanställ- Kommunalarbetareforbundet, das Förbund och Hotell- och Restauranganställdas Förbund har hög andel kvinnor.

Men att kvinnorna utgör nästan hälften av medlemsantalet avspeglas dåligt i den fackliga verksamheten. I LOs landssekstyrelse, retariatet, finns endast tre kvinnor, två ordinarie och en suppleant. Tillsammans utgör de sex procent av ledamöterna.

Det finns forskning som visar att villkoren i arbetet och ställningen i den interna hierarkin, dvs graden av frihet och självbestämmande i arbetet, är en viktig faktor for av graden facklig aktivitet. Eftersom det är kvinnorna som har de mest monotona och de jobben arbeten som värderas lägst och med minst till möjlighet inflytande, motverkar detta i sig ett fackligt engagemang. Har man små möjligheter att påverka arbetsvillkoren så tar man inte heller de möjligheter som finns! Den består. negativa spiralen

I LOs rapportserie Röster om facket och nr 4 1990 beskrivs jobbet kvinnors ökande grad av I resultaten fackligt medlemskap. av den

SCB-undersökning som rapporterna bygger kan man se

på, tydligt att LO-kvinnorna är intresserade av facket. Kvinnorna vill att facket ska driva frågor som gör att arbetstagarnas inflytande på jobbet ökar och kvinnorna tror på fackets att förbättra möjligheter arbetssituationen. Detta gäller särskilt for de unga LO-kvinnorna.

Resultaten i undersökningen visar också att fler än de tio många procent av LO-kvinnorna och de 16 procent av TCO-kvinnorna som i dag har fackliga uppdrag, är beredda att ta ett på sig fackligt uppdrag, bara de blir tillfrågade.

”De unga kvinnorna inom LO är de mest radikala. Det tycks

finnas en otålighet hos de unga kvinnorna, som kan komma

att bli en stark

drivkraft för förändringar. T ex betonar de

unga kvinnorna mest av alla att facket bör ha mer att

säga till om på arbetsplatsen, och de vill också att

facket hårdare

ska driva frågor om utbildning i arbetet och över inflytande arbetssituationen” 15

15 Röster om facket och jobbet nr 4 1990, LO

Delaktighet i arbetslivet 213

Andelen ungdomar som går på fackliga möten har minskat sedan 7 0-talets mitt. Minskningen är särskilt kraftig bland tjänstemännen, medan andelen bland arbetare i den yngsta åldersgruppen är i stort sett oförändrad. Det är ett allvarligt vamingstecken att ungdomarna i minskad utsträckning går på fackliga möten. En vanlig kritik är att mötena är tråkiga, och att allt redan är bestämt. Facket har på många håll också kritiserats för pampvälde, att de som har fackliga förtroendeuppdrag kommit för långt från sina medlemmars verklighet, tröghet, byråkratisk struktur m m. För att inte förlora kontakten med medlemmarnas verklighet har Gruv 12:an i Kiruna nyligen bestämt att ingen får ha fackliga förtroendeuppdrag på heltid, alla måste genom eget arbete ha kvar kontakten med golvet. Tillsammans med annat förnyelsearbete har det bl a medfört att de fackliga mötena är mer välbesökta än någonsin.

Ungdomskritik i facket

SKTFs ungdomsgrupp är ett exempel på hur fackligt aktiva ungdomar formulerar sin kritik mot facket och även kommer med förslag till förändringar.” Ungdomsgruppen menar att beslutsvägarna är för långa och krångliga. De föreslår att man ska korta ned dem, ta vara på med-lemmarnas intressen och färdigheter i större utsträckning, t ex låta medlemmar med särskilda intressen få förverkliga dessa utan krav på andra prestationer som att sätta sig i styrelsen, ta ett uppdrag etc. De menar att det delegeras dåligt eller i fall för lite inom förvarje bundet. De föreslår att man ska sprida arbetsuppgifterna i större omfattning på flera händer. De menar att det finns för mycket av byråkratisk arbetsstil och byråkratiska arbetsmetoder. De föreslår att man ska ändra på sättet att umgås i organisationen, uttrycka sig begripligt och undvika ritualiserade möten och sammankomster. Ungdomsgruppen tar upp en diskussion om vem som väljs till olika styrelseuppdrag och varför, och menar att en del förtroendevalda utvecklar negativa sidor. En viss egennytta kan ibland vara motiv för fackligt arbete (less på det egna jobbet -jag satsar på facklig karriär, tråkigt hemma -jag åker på facklig kurs etc). De vill motverka dessa tendenser genom att stärka och deras status. valberedningarna höja De förtroendevalda ska ha medlemmarnas förtroende samt vara

16 Handlingslinjer/Minimiplattform för ungdomskommitténs interna förbundsarbete. SKTF 1990.

2 14 Delaktighet i arbetslivet

medvetna om uppdragets förtroendekaraktär innan de åtar sig uppdraget. De pekar också på möjligheten att årsmötet vartannat år automatiskt innehåller sluten av omröstning samtliga styrelseposter, oberoende om styrelseledamöterna ställt upp för omval eller ej. Ungdomsgruppen menar att även en del ombudsmän utvecklar negativa sidor. De kan bli dryga och tycka sig veta bäst är allting (jag proffs, det är därför jag är anställd). De menar att detta kan åtgärdas genom kontraktsanställning på förslagsvis sex år. På så sätt får man en återkommande prövning av ombudsmannens arbetsinsatser, medlemmarnas uppskattning av ombudsmannen samt av ombudsmannens arbetssituation, hälsa och sociala status.

Ungdomsgruppen menar också att facket är för osynligt på jobbet. De menar att ombuden måste få höjd status och särskilda utbildningar. De menar att facket överbetonar kollektivet vid av rekrytering medlemmar och i synnerhet vid rekrytering av förtroendevalda. Gruppens uppfattning är att man i större utsträckning än idag bör betona den personliga utvecklingen och det allmänt sett och positiva kunskapsberikande som fackligt engagemang innebär.

De påpekar att yngre medlemmar och i kvinnor synnerhet yngre har svårt att engagera därför att om sig fackligt frågan barnpassning inte går att lösa. Gruppen föreslår att förbundet anställer t ex en förskollärare som kan följa med vid kurser och konferenser och ta hand om barnen.

Ungdomsgruppen konstaterar slutligen att facket fortfarande har mycket att göra för att uppnå jämlikhet och jämställdhet såväl inom den egna organisationen som i verksamhetsområdet i De föreövrigt. slår att förbundet inrättar en tjänst vars ska

handläggningsområde

vara jämlikhet/jämställdhet.

7.8 Våra och

bedömningar förslag

Frihet i arbetet har betydelse arbetet långt utanför När det gäller att stärka demokrati och för intar jämlikheten ungdom inflytandet och utvecklingsmöjligheterna i arbetet av en något nyckelposition. Att ge ökad frihet, inflytande och i arbetet utvecklingsmöjligheter är inte bara i —— för att de behov viktiga frågor sig tillgodose människor har av dagligt handlingsutrymme - utan också avgörande när det gäller att ett mera rättvist och samhälle i en vidare uppnå jämlikt mening.

Delaktighet i arbetslivet 215

Vi vet numera väl en mängd olika forskningsreju mycket genom sultat att frihet och utvecklingsmöjligheter i arbetet inte bara är avför välfärden under utan att det också i hög grad görande arbetsdagen bestämmer hur livet utanför arbetet kommer att gestalta sig. Brist på i arbetet leder t ex ofta till lågt deltagande i föreningsliv inflytande och politiskt arbete.

Ungdomarna kan komma med nya lösningar Det finns som talar för att ungdomarna kan komma att spela mycket en oerhört viktig roll för att demokratisera arbetslivet. Ungdomar tar inte nuvarande arbetsformer och maktförhållanden för givna, utan vågar ifrågasätta, och kan många gånger också se nya alternativ. Friheten och i arbetet kommer med all säkerhet att tillinflytandet höra 90-talets stora fråga. I den debatten som kommer att föras, och det förändringsarbete som delvis redan har påbörjats, bör ungdomarna inta en Det är 2000-talets arbetsliv som kommer tätposition. att formas. Utvecklingen ställer ökade krav på utbildning Dagens ungdomar skiljer sig från tidigare generationers ungdomar. De har vuxit upp under en period då välfärden har tagits för given av många. I välståndsutvecklingens spår förändras i grunden ungdomamas attityder till arbete. I framtiden kommer allt färre ungdomar att rutinarbete utan meningsfullt innehåll. Att vara skaacceptera pande och delaktig framstår som ett allt viktigare värde för ungdomarna. Människornas yrkeskompetens kommer att bli den viktigaste faktorn när Sverige ska hävda sig i den internationella konkurrensen. Det kommer inte längre att vara meningsfullt att tala om arbetare och tjänstemän, eftersom alla anställda kommer att ha arbetsuppgifter som innebär både planering och utförande. Bredare befattningar och ökat ansvar förutsätter en mera allsidig utbildning. Ungdomarnas växande krav på utveckling och variation i arbetet ställer ökade krav på kompetensutveckling för att möjliggöra förändringar av arbetsinnehåll och arbetsorganisation. Kompetens och utbildning blir också väsentligt för att uppnå nödvändiga effektiviseringar inom förvaltningarna, dvs den offentliga sektorn. Detta kommer dels att kräva en förändring av gymnasieskolan. Men det kommer också att kräva ökade insatser för personalutbildning i arbetslivet och kompetensutveckling av människor som är arbetslösa eller hotas av arbetslöshet.

216 Delaktighet i arbetslivet

7.8.1 Större valfrihet och flexibilitet i

utbildningen

Gymnasieskolan är idag tudelad i

yrkesutbildning respektive allmän, studieförberedande, utbildning. En ny gymnasieskola bör alla

ge elever kunskaper for att kunna bli aktiva medborgare, liksom den bör förbereda alla elever för de krav arbetsliv dagens ställer. Den måste också ge utrymme för att studera existentiella

frågor och kultur-frågor

i vid bemärkelse. Särskilt är skolans viktig uppgift att fostra till

demokrati.

En ny gymnasieskola bör öka valfriheten och flexibiliteten för eleverna. I stället för att som idag välja antingen teoretisk eller praktiskt inriktning på utbildningen, bör alla utbildningar innehålla både

praktik och teori.

Utbildningen kan istället för dagens mångfald av linjer ersättas med breda studieområden, exempelvis vård, miljö, teknik, ekonomi och samhälle. Vart och ett av dem är inriktat mot ett kompetensområde och knyter an till en del av arbetsmarknaden. Eleverna kan väl-

ja efter intresse och inte efter förväntad nivå i arbetslivet. All utbildning bör vara treårig och förbereda både för yrkesarbete och fortsatta studier.

Studieområdena ger utrymme för individuella studievägar, lokal profilering och successiv Under

specialisering. första året bör eleverna

inom varje studieområde redan följas åt, men då ska det finnas tid för individuella val.

Utbildningarna bör ha en gemensam kärna med

engelska, svenska, matematik, estetiskt arbete, idrott och

samhällskunskap, som omfat-

tar ungefär en av

tredjedel utbildningstiden. En lika stor del omfattar

karaktärsämnen inom respektive studiesektor. Om eleven exempelvis är intresserad av vård tillkommer en

omsorgskärna, vare sig eleven

siktar på att bli läkare eller sjukvårdsbiträde. Den sista tredjedelen av kan

utbildningstiden eleven fritt välja att fördjupa sig i karaktärs-

ämnen, medborgarämnen eller något annat eleven intresserar sig för.

Praktik och teori måste

kopplas ihop för att utbildningen ska leda

till förståelse och som kan

kunskaper användas i yrkeslivet. Gymnasieutredningen, som avslutade sitt arbete

1981, ledde till en försöksverksamhet i gymnasieskolorna under en

femårsperiod, det s k FSprojektet (frivilliga skolformer). Bland andra DAKS, Föreningen för en demokratiserande och aktiverande

skola, har pekat på fördelarna med praktik under

utbildningen. Utvärderingen av praktikforsöken

på allmänna linjer visar de tydligt på viktiga personlighetsutvecklande och

identitetsskapande effekter som praktiken har för

eleverna, samtidigt som den förstärker deras motivation för skolarbetet.

Delaktighet i arbetslivet 217

De nya yrkesinriktade linjerna i försöksverksamheten har företagsförlagd utbildning under alla tre årskurserna. Men alla elever bör få praktik. Därför bör det finnas praktik i alla utbildningar och den ska ha stor omfattning. Vi kräver att regeringen beaktar våra synpunkter vid den förestående reformeringen av gymnasieskolan.

7.8.2 Personalutbildning

För ungdomar är det viktigt att se en utvecklingsmöjlighet i arbetet. Det räcker dock inte med att satsa på utbildning och fortbildning, om inte produktionsmiljöerna kan dra nytta av kompetensutvecklingen. Det är därför nödvändigt att också förändra arbetsmiljöerna för att tillvarata den ökade kompetensen. Men det är också nödvändigt med kompetensutveckling av den svenska arbetskraften för att klara den internationella konkurrensen. I dag satsas flera tiotals miljarder på personalutbildning. Men resurserna fördelas knappast rättvist. De skillnader i ungdomars villkor som vi konstaterat när det gäller skolan kvarstår när det gäller fortbildningen i arbetslivet. Endast ungefär 25 procent av arbetarungdomarna har deltagit i utbildning på arbetstid under de senaste tolv månaderna mot nästan 60 procent av mellan- och högre tjänstemännen. De unga arbetarkvinnorna ligger allra sämst till. En så ojämn fördelning av utbildningen riskerar att medföra en uppdelning av arbetskraften i två delar, en högutbildad grupp, som genom återkommande utbildning ytterligare stärker sin position och en förhållandevis lågutbildad, som inte i större någon utsträckning får en påfyllnad av sin utbildning utan i stället riskerar att få se sina kunskaper allt mera föråldrade. Inte heller kan arbetarungdomarna den kompensera otillräckliga personalutbildningen med att man istället har större möjligheter än andra att lära sig nya saker genom själva arbetet. Tvärtom har arbetarungdomarna färre sådana möjligheter. De som ligger allra sämst till i det här avseendet är de privatanställda arbetarkvinnorna och de statligt anställda arbetarungdomarna. Vi menar att det är viktigt att personalutbildningen får en bredd som går utöver den specifikt arbetsorienterade Kunskautbildningen. per i svenska, matematik, engelska och samhällskunskap är exempelvis av betydelse för att kunna hänga med i utvecklingen på arbetsplatsen och för att bättre tillgodogöra mer arbetsoriensig specifikt terad personalutbildning

218 Delaktighet i arbetslivet

Vi menar att ingen bör stängas ute från personalutbildning. Den bör fördelas rättvist mellan alla anställda, både arbetare och tjänstemän, kvinnor och män.

Bristen på fortbildning är så stor att alla utbildningsanordnare måste användas. Kommunal vuxenutbildning, folkhögskolor, arbetsmarknadsutbildning, intern företagsutbildning och studieförbund har alla sin uppgift att fylla.

Liksom ungdomsskolan, folkhögskolan och den kommunala vuxenutbildningen har sin roll när det gäller den formella kompetensen kan studieförbunden vara ett alternativ som positivt ger grundläggande, om än inte formell, kompetens för ungdomar som inte fått slutbetyg eller i övrigt har dålig erfarenhet av den vanliga skolan.

Kompetensutveckling kan också ske genom ungdomsutbyte. Det gäller exempelvis EGs Young Workers Exchange Vi Programme. behandlar frågan om ungdomsutbyte i betänkandet Internationellt ungdomsutbyte. Regeringen tillsatte hösten 1990 en som bl a har utredning uppgiften att analysera behovet av kompetensutveckling på arbetsplatserna och föreslå åtgärder för att stimulera i

kompetensutveckling företag och förvaltningar, i synnerhet En

personalutbildning. utgångspunkt

är att kompetensutveckling i arbetslivet i första hand är

arbetsgivarnas ansvar, men kommittén ska också behovet av ett samanalysera hälleligt inflytande för att uppnå ökade insatser. Kommittén ska beakta de problem och möjligheter som är förbundna med internationalisering i näringsliv och förvaltning.

Vi menar att även bör

kompetensutredningen anlägga ett

ungdomsperspektiv och då beakta nedanstående förslag. Vi menar att alla anställda bör rätten till garanteras

fortlöpande personalutbildning. De individuella behoven av

personalutbildning är naturligtvis olika och varierar också under tiden.

Utbildningen måste förläggas så att det också blir möjligt för anställda som arbetar på oregelbunden arbetstid och delpå tid att delta i utbildningen.

Alla som inte fått grundskole- och/ eller i gymnasiebetyg svenska, matematik, engelska och samhällskunskap ska ha rätt att läsa in motsvarande kompetens utan ekonomiskt bort-

fall för individen.

Delaktighet i arbetslivet 219

Åtgärder

7.8.3 mot ungdomsarbetslöshet

En av de mest för ungdomars käns-

grundläggande förutsättningarna

la av är att ha ett arbete. Olika uppväxtvillkor medför i delaktighet och för sig olika i årskurs nio. Men utifrån liknande utgångsläge levnadsvillkor kan det gå bra eller dåligt beroende på ogynnsamma om man får ett arbete eller ej. Vi vet alltså att arbetslöshet är särskilt förödande för unga människors hälsa och självkänsla. Den senaste arbetslöshetsstatistiken visar att ungdomsarbetslösheten ökar. Det framför allt korttidsutbildade ungdomar mellan gäller 16-19 år. Denna ungdomar riskerar att aldrig komma ut på grupp den ordinarie arbetsmarknaden. Det har visat sig att den individuella är viktig för möjligheten att få tillgång till utbildningsnivån mycket nya jobb. Vi menar att man bör utnyttja dagens arbetsmarknadssituation med ökande arbetslöshet på bästa möjliga sätt. Som tidigare nämnts kommer yrkeskompetensen att bli den viktigaste faktorn när Sverige ska hävda i den internationella konkurrensen. Nu är den rätta tisig den att investera för den framtida arbetsmarknaden genom ökad kompetensutveckling. Det blir nödvändigt när Sverige närmar sig och vi kommer att se ett delvis nytt arbetsliv växa fram. Vissa Europa jobb kommer att försvinna och andra nya kommer till. Förutom att det kan vara en katastrof för individen att aldrig komma ut den ordinarie arbetsmarknaden eller att bli arbetslös, är det på på sikt oerhört kostbart för samhället. Arbetsmarknadsläget bör därför utnyttjas till att genom kompetensutveckling stärka ungdomarnas ställning på arbetsmarknaden. Kompetensutveckling kan ske både genom intern företagsutbildning arbetsmarknadsutbildning, kommunal vuxenutbildning, folkhögskola, högskola och studieförbund. Det kan ske både i form av ökade baskunskaper för korttidsutbildade och genom att satsa på språkutbildning, data och nya tekniker i arbetet. Utbildningen bör inte konservera befintliga strukturer utan ge redskap för ett ökat inflytande för ungdomarna. Utbildningstiden kan innebära en möjlighet att skapa någonting medan mer handlar om en väntetid på det nytt beredskapsarbeten riktiga arbetet. Luleåundersökningen om ungdomars arbetslöshet och hälsa visar också att beredskapsarbeten har lägre status och att ungdomarna i längden inte upplever icke-ordinarie arbetsuppgifter som meningsfulla. Vi har däremot gjort bedömningen att en sänkning av arbetsgivaravgiften för ungdomar knappast skulle ha någon betydelse för arbetsgivarnas benägenhet att anställa ungdomar ens vid en låg-

220 Delaktighet i arbetslivet

konjunktur. Erfarenheterna visar att arbetsgivarna ofta betalar högre löner till ungdomarna än vad som överenskommits av arbetsmarknadens parter.

Många ungdomar är med i någon förening. Genom en kombination av utbildning med arbete i det ideella kan man föreningslivet knyta an till ungdomars eget intresseområde.

Om arbetslösheten skulle markant kan det dock bli nödvänstiga digt att komplettera utbildningsinsatser och med inskolningsplatser beredskapsarbeten.

Ungdomskommittén föreslår därför att regeringen sätter in

kraftfulla åtgärder för att minska arbetslösheten bland ung-

domar och för att minimera arbetslöshetens negativa effekter. Vi menar att man därvid bör prioritera utbildning för ungdomar som drabbas av arbetslöshet. Inskolningsplatserna bör i större ske i

omfattning form av en kombination av ut-

bildning och arbete inom det ideella föreningslivet.

Hälsan en klassfrága

För att förhindra ökade mellan och klyftor ungdomar utslagning av unga människor från arbetsmarknaden krävs kraftfulla för åtgärder att undanröja de dåliga arbetsmiljöerna.

Medan klasskillnaderna i materiella som löner och levnadsvillkor, bostadsstandard minskat, har skillnaderna ökat när det allvargäller liga hälsorisker som rökning, alkohol, och arbeten jäktiga enformiga och arbetslöshet. Skillnaderna i mellan dödlighet yrkesgrupperna är mycket stora och klyftan växer.

Många arbetsuppgifter inom vården och industrin är så krävande att man inte orkar utföra dem åtta timmar i sträck. Men om arbetet organiserades på annat sätt, t ex genom att arbetarna utförde en del av den administration som av skulle idag görs tjänstemän, man få den omväxling som krävs for att orka med ett heltidsarbete.

Vi vet att ungdomar redan drabbas av arbetsskador. tidigt Det är unga kvinnor som står längst ner De har den

på klasstrappan. lägsta

lönen, den sämsta arbetsmiljön och minst att sin möjlighet påverka arbetssituation. Kvinnor stannar i allmänhet också kvar än längre män gör i jobb med dålig arbetsmiljö.

Arbetsmiljölagstiftningen har hittills riktat in sig främst

på fysiska och kemiska risker. Det är ett arbete. Men man har viktigt inte kommit åt de psykosociala av förändringarna arbetsmiljön. Vi vet idag att hårt uppdrivna monotona arbeten är förbundna med hjärtkärlsjukdom. Arbetsmiljöer med höga krav och samtidigt små möj-

Delaktighet i arbetslivet 221

för människor att påverka arbetet har en negativ effekt på ligheter hälsan. I får den som blir bättre hälsa och lever statistiskt dag tjänsteman sett förutom att hon eller han får ett mer stimulerande arbete. längre, Vi menar att den som är nitton år ska kunna välja ett jobb inom industrin eller vården och vid femtio års ålder känna att hon eller han haft ett lika bra liv som den som blev tjänsteman. En av arbetsformerna så att de bättre anpassas till dautveckling ungdomars krav och behov är därför nödvändig. De uppenbart gens i industrin, landsting och kommuner, som skadliga arbetsuppgifter till stor del utförs av unga människor, särskilt unga kvinnor, måste förändras eller avvecklas.

Inflytande i arbetet en fråga om liv och död Det räcker alltså inte med att ha ett arbete för att känna delaktighet i arbetslivet. Det krävs också inflytande. Det handlar om inflytande över planeringen av arbetet, inflytande över utförandet av själva arbetsuppgiften och inflytande över utvärderingen. Delaktighet i arbetslivet kräver också att arbetet är en lärandeprocess. ungdom ställer stora krav på frihet och handlingsutrymme. Dagens Bl a har den dramatiskt höjda utbildningsnivån bidragit till detta. Man vill få använda sina kunskaper och färdigheter, utveckla dem vidare och överhuvud taget kunna bestämma mera över sina egna liv. Inom arbetslivet vill ungdomarna kunna påverka sin arbetstider och hur jobbet läggs upp. De vill se helheten och inte bara vara en liten Arbetsplatser som inte sådana möjligheter kommer kugge. ger inte att kunna behålla sina ungdomar, utan de blir tillfälliga anhalter i väntan på något bättre. Det framgår mycket klart, det gäller inte minst de unga arbetarkvinnorna, att man inte alls är nöjd med sin situation. De förändman vill ha är bl a större inflytande i arbetet. Detta ses som ringar mer angeläget än hög lön. Att ha makt över sin egen arbetssituation, att själv kunna formulera kraven för arbetsuppgifterna och att befinna sig i ett meningsfullt sammanhang, där man får erkänsla för sitt bidrag till den grupp man tillhör, är inte bara en fråga om trivsel på arbetsplatsen. Som vi visat gäller det människors liv och hälsa, ja liv och död. tidigare Arbetsorganisationen och arbetets utformning är avgörande för hälsa och ohälsa. Belastningsskador och stressjukdomar har ett direkt och starkt samband med arbetets utformning. Att bygga om arbetsplatser och ändra redskap räcker inte. En god arbetsmiljö innebär inte bara en arbetsplats fri från skaderisker, utan också ett arbete

222 Delaktighet i arbetslivet

som är meningsfullt och utvecklande. Egenkontroll, självbestämmande, grupporganisation och utveckling genom lärande måste därför vara kännetecknet for 1990-talets arbetsliv.

Att arbetet utvecklas är ett mål för individen och samhället. Arbetet är avgörande för livskvaliteten. Utarmande arbeten urholkar människors sociala och politiska vi blir och deltar resurser, passiva inte i samhällsarbetet. Det goda arbetet stärker vårt självförtroende

och gör oss aktiva i samhällsutvecklingen.

Framtidens arbetsorganisation måste

bygga på förutsättningen att

kvinnor och män också har ett liv utanför De har arbetsplatsen. ansvar för barn och familj och för arbete politiskt för de gemensamma tillgångarna - den offentliga sektorn. Det ansvaret kräver också sin

tid.

Ungdomsprogram i arbetsmiliöfonden

Arbetsmiljöfonden har till uppgift att stimulera och finansiera forskning, utveckling, information och utbildning inom hela arbetsmiljöområdet. Fondens instruktioner fastställs av och i regeringen fondens styrelse finns representanter för arbetsmarknadens parter.

Bidragen till forskning och utvecklingsarbete fördelas till

projekt vid universitet, högskolor, och organisationer företag.

Fonden arbetar med olika som program/styrgrupper ett sätt att leda och prioritera verksamheter. Särskilda finns program för be-

lastningsskador, företagshälsovård, lärande, jämställdhet, data, led-

ning ochmedbestämmande samt toxikologisk forskning.

Vi uppmanar arbetsmiljöfonden att även inrätta ett program

för delaktighet och inflytande för ungdomar i arbetslivet.

Programmet bör styras av ungdomar under 25 år.

7.8.4 Förändra arbetets

organisation

och förbättra

arbetsmiljön

Frågan är om det ur ungdomars intresse är att med olika rimligt styrmedel och kampanjer försöka ändra deras till inställning industriarbete och arbeten med dålig arbetsmiljö inom offentlig och privat service.

Vi vet att ungdomar i monotona arbeten med dålig arbetsmiljö snabbt råkar ut för och andra förslitningsskador arbetsskador. Vi vet att det framför allt de korttidsutbildade gäller ungdomarna, invandrare och framför allt de unga kvinnorna.

Vi vet också att olika vidtas från industrins åtgärder sida. Exempelvis högre lön, bättre arbetsmiljö, intressantare viarbetsuppgifter,

Delaktighet i arbetslivet 223

betald arbetstid samt bortrationalisering av de ardareutbildning på betsuppgifter som är svåra att få utförda. Men vi vet också att vid en konjunkturnedgång minskar intresset från industrins sida för att förbättra arbetsmiljön och öka arbetarnas ungdomar att acceptera arbeten de inte inflytande. Samtidigt tvingas vill ha på grund av att det inte finns någon valmöjlighet. Det leder till slutsatsen att det snarare är de omoderna arbetsplatserna än attityder som måste ändras för att ökad tillungdomarnas växt och välstånd ska kunna erhållas. En reform av skolan, med väsentligt ökat inflytande för eleverna över skolans verksamhet, som kommittén föreslår i kapitel 6 Från samråd till understryker behovet av förändringar också självstyre, ute på våra arbetsplatser. om krav på arbetsorganisation och arbetsmiljö Frågan ungdomars är så stor att kommittén inte under den korta tid som stått till buds har att detaljerade förslag. Vi menar också att någon möjlighet lägga de tillsammans med sina unga medlemmar fackliga organisationerna bör beskriva en ny generations krav på arbetslivet och facket. Vi uppmanar de tre stora fackliga organisationerna, LO, TCO och SACOs medlemsförbund att snarast tillsätta en kommission med uppgift att lägga förslag när det gemensam gäller förändring av arbetets organisation och arbetsmiljön att öka inflytandet i arbetet och förhindra en allt tidigare för utslagning från arbetsmarknaden. Kommissionen bör ha jämn könsfördelning och en majoritet av ungdomar.

7.8.5 självstyre

Som vi nämnt är ett reellt inflytande viktigt for ungdomar. tidigare Vi har därför krävt mer reellt inflytande för ungdomarna i skolan genom den s k skolenhetsstyrelsen och på fritidsgårdarna genom sj älv- Men behovet av gäller inte minst i arbetslivet. Det styre. självstyre kan exempelvis ske genom självstyrande grupper eller arbetslag, där de anställda har direkt möjlighet att fatta beslut som rör den näraliggande arbetssituationen. Den byråkratiska idén bygger på kontroll uppifrån. Historiskt härstammar den från det militära. Kontroll i organisationer utövas även av män. Därför präglas arbetsorganisationer av beteidag generellt enden, normer, attityder och värderingar som utgår från den dominerande gruppen, dvs männen. Det gäller även i verksamheter där kvinnorna är i majoritet, som exempelvis inom vården. Arbetslivet och arbetsorganisationer har ofta studerats med mananställda som norm och mall. Självstyre visade sig vara mycket liga betydelsefullt för de kvinnliga anställda i en kanadensisk studie. Ju

224 Delaktighet i arbetslivet

högre grad av självbestämmande i arbetet desto av tillhögre grad fredsställelse. De manliga anställda visade däremot inte samma samband mellan självstyre och arbetstillfredsställelse.

Olika

ungdomsundersökningar pekar på en överensstämmelse mel-

lan kvinnornas och den nya generationens syn på arbetsliv och arbetsorganisation.

Ett ökat självstyre innebär genomgripande omstruktureringar av maktpositionerna på arbetsplatserna. Det innebär att man bryter öppna och dolda hierarkiska system. Det innebär också att man tar tillvara arbetstagarnas kompetens och ger dem möjlighet att utveckla den.

Vi har i detta redovisat kapitel några exempel på hur man har uppnått positiva resultat när det gäller personalens och delaktighet effektivitet genom att de fått ökat över sitt arbete inflytande och genom att deras kompetens tagits tillvara och utvecklats. Vi tror att det är kortsiktigt tänkande av att arbetsgivarna vid en konjunkturnedgång återgå till förlegade arbetsformer med hierarkisk struktur eller löpande band.

För att vården och industrin ska kunna attrahera i framungdomar tiden tror vi att det är att införa olika former nödvändigt av självstyre. I de fall arbetsgivarna har uttömt alla att möjligheter själva bekosta en sådan bör arbetslivsfonderna utveckling ha möjlighet att finansiera för att

utvecklingsprojekt påverka arbetsmiljö och arbets-

organisation för dem som har det sämst.

Vi menar att man i sådana bör en projekt prioritera arbetsorgani-

sationsutveckling som motverkar och belastningsskador andra ar-

betsskador. Alla arbeten ska så att de ur

organiseras arbetsmiljösyn-

punkt är möjliga att utföra heltid. på Ensidiga och utarmande arbeten och jobb med litet ska inflytande prioriteras i utvecklingshänseende.

Vi uppmanar därför parterna på arbetsmarknaden att kraft-

fullt arbeta för ett ökat

självstyre på arbetsplatserna så att arbetet i större kan utsträckning organiseras på arbetstagarnas villkor.

7.8.6 Facklig verksamhet

Enligt maktutredningen har demokratin försämrats ur ett kollekti-

vistiskt perspektiv, medan den förbättrats ur ett individualistiskt perspektiv. Detta kan ur vissa vara aspekter positivt. Men den kollektiva demokratin är fortfarande Inte minst viktig. för de sämst ställda i samhället.

Fackföreningsrörelsen har här en viktig uppgift. Men för

att kunna bli en stark kraft för en ökad

demokratisering av arbets-

Delaktighetiarbetslivet 225

livet krävs en strukturomvandling av facket. Facket måste förnya sina arbetsformer och ta ungdomars krav på allvar. Cl Det fackliga arbetet måste decentraliseras. Fackföreningsrörelsens arbete ska utgå ifrån grundorganisationerna. D Fackets arbetsformer måste förändras från stela, trista och oinspirerande aktiviteter mot verksamheter som mer tilltalar ungdomar. Det kan t ex betyda mer arbete i nätverk eller projektform med inriktning på de vardagsnära frågorna. E] Fackmöten ska inte bara innehålla information, de ska också innebära reellt beslutsfattande för medlemmarnas del. Medlemmarna måste alltså kunna känna att de kan påverka besluten, att de har makt. E] Det krävs en rimlig fördelning av de fackliga förtroendeuppdragen så långt det är möjligt. Det fackliga arbetet måste organiseras utifrån principerna om lagarbete istället för att vara uppbyggt kring ett fåtal personers arbetsinsatser. Heltidsuppdrag bör i största möjliga utsträckning undvikas. För att ett bättre sätt på kunna behålla kontakten med medlemmarna bör fackligt förtroendevalda arbeta kvar i sitt ordinarie arbete under en viss del av arbetstiden. E] Fackligt aktiva bör ha rätt att i olika tidsperioder ner trappa på sin fackliga verksamhet. Det är viktigt att kunna varva mellan fackliga uppdrag och arbets- och privatliv. ü Undersökningar visar att det framför allt är unga kvinnor som är villiga att engagera sig fackligt. Dessa måste aktivt uppmuntras och stödjas för att de ska bli mer delaktiga i den verksamfackliga heten.

7.3.7 Ökad befogenhet för skyddsombuden

Ungdomar är miljöintresserade. Ett sätt för facket att förnya är sig att ta hänsyn till detta intresse. Ungdomar engagerar sig fackligt bland annat för att förbättra Men lika är det arbetsmiljön. självklart att arbeta med den yttre miljön. Det kan där man bor gälla närmiljön eller miljöfrågorna i ett globalt perspektiv. Det handlar om ett helhetsperspektiv. Även facket bör ha detta helhetsperspektiv i sitt fackliga arbete. Facket bör agera även när produktionen påverkar utanför armiljön betsplatsen på ett negativt sätt. Vår principiella syn, även om vi inte lägger något detaljerat förslag, är att skyddsombuden bör ha rätt att stoppa verksamhet som är farlig också för den yttre miljön.

226 Delaktighet i arbetslivet SOU 1991 :11

Vi uppmanar de fackliga organisationerna att utvidga sitt arbete med miljöfrågor till att handla även om den yttre miljön. Vi föreslår också att skyddsombuden ges rätt att stoppa även verksamhet som är farlig för miljön utanför arbetsplatsen.

7.8.8 Information inför feriearbete Olycksfallsstatistiken for feriearbetande ungdomar är skrämmande. Arbetsmarknadens parter har ett stort ansvar för informationen till ungdomarna infor feriearbete för att förebygga olyckor.

Vi kräver därför obligatorisk information till ungdomar från

arbetsmarknadens parter i grund- och gymnasieskolan inför feriearbete.

7.8.9 Fackligt medlemskap

vid studier och feriearbete De flesta ungdomar arbetar under ferierna. En del av dem dessutom med den typ av arbete som de kommer att ha när de blir klara med utbildningen. Det gäller särskilt ungdomar på gymnasiets yrkesinriktade linjer. För fackets framtid är det viktigt att fånga upp ungdomarna redan under studietiden. För ungdomarna är det viktigt att få del av den fackliga trygghet som gäller for andra i arbetslivet, att få vara med och påverka arbetet via facket och även påverka det fackliga arbetet. Det är viktigt att det kan ske redan under feriearbetet. Inom TCO och SACO finns idag möjligheter att redan under studietiden söka fackligt medlemsskap. Vi menar att även LO bör införa denna möjlighet. Det är framför allt elever på de yrkesinriktade gymnasielinjema som är berörda av detta. Vi uppmanar därför de fackliga organisationerna att ge stu-

derande och feriearbetande ungdomar möjlighet att

organisera sig fackligt.

FOU 1991:12 227

8.

UNGDOMAR OCH

POLITIK

8.1 Ungdomar och politik

Frågor som är viktiga för ungdomar, som arbete, skola och fritid, påverkas i hög grad av det politiska livet både på nationell och kommunal nivå. Det är därför viktigt att ungdomar har ett reellt inflytande även i politiken. Sedan länge har dock ungdomar, tillsammans med kvinnor och privatanställda, varit underrepresenterade grupper i de beslutande församlingarna. Det är olyckligt. Eftersom människor har olika referensramar och erfarenheter beroende på kön, ålder och yrkestillhörighet, bör de beslutande församlingarna också spegla ett tvärsnitt av Sveriges befolkning. Men är dagens ungdomar intresserade av politik? Har de något inflytande i politiken? Vill de överhuvud taget engagera sig partipolitiskt eller kanaliserar de sitt intresse på annat sätt?

8.1.1 Intresset för samhällsfrågor stort

Till att börja med kan vi genom olika undersökningar konstatera att i dagens ungdomar är intresserade av politik. En undersökning om ungdomar och politik som gjordes av SKOP i juni 1990 visar att varannan av de intervjuade ungdomarna i åldern 16-25 år (49%) tar avstånd från påståendet att de skulle vara ointresserade av politik.1

l Ungdomar och politik. SKOP-undersökning på uppdrag av Ungdomskommittén, 1990

228 Ungdomar och politik SOU 1991 :j

Håller Du med om detta påstående eller inte? Jag är helt ointresserad av politik

Tre av tio (29 %) håller delvis med om att de är

ointresserade, och en

av fem (22%) håller med helt och hållet.

Ojämlika villkor

Tre av fem (59%) tycker inte att alla människor har lika möjligheter

och villkor i det svenska samhället.

Tycker Du att alla människor har lika möjligheter och villkor i det svenska samhället?

IOOT

.90 so—— ?’o-~ eo«— ,_ 5° SA 4o« /D ex

‘L

so T E 3 w

:s :Å t V?

10 ‘ b ’ x

T: 9 (D

Isoz_ |59Z 12%

›OU 1991:12 Ungdomar och politik 229

Ungdomar i åldern 16-18 år tycker i större utsträckning än äldre ungdomar att alla har lika möjligheter och villkor, och män gör det i större utsträckning än kvinnor.

Bland dem som inte tycker att alla har lika möjligheter och villkor i det svenska samhället anser nio av tio (88%) att det är viktigt att arbeta for att alla ska få lika möjligheter.

Om inte alla människor har lika möjligheter och villkor: Tycker Du att det är viktigt att arbeta för att alla skall få lika möjligheter och villkor?

90 -- 88/0 80 j, ?o -- _ i F0» 60 -- ;ex

,L

50 «» .V “C” —\/’ 3° NEJ VET E3 zo -l 6°/o 7 % I 4 _,».a_j4 .—s—w_.) u

Kvinnor tycker i större utsträckning än män att det är viktigt att arbeta för målet att alla ska få lika möjligheter och villkor.

Knappt hälften av ungdomarna (47%) tycker inte att män och kvinnor har lika möjligheter och villkor i det svenska samhället. Nästan lika många (45%) tycker att män och kvinnor har lika möjligheter

och villkor. O /° Tycker Du att män och kvinnor har lika möjligheter och villkor i det svenska samhället? ma_ 90“ 80 ?o --

GO “ -~ so ‘t 0 i ao -- 20-- ,

230 Ungdomar och politik SOU 1991:1.

Ungdomar i åldern 22-25 år, boende i hyreslägenheter och kvinnor anser i större utsträckning än andra grupper att män och kvinnor inte har lika möjligheter i det svenska samhället.

71 procent anser att svenska ungdomar har bättre möjligheter och villkor än invandrarungdomar.

Olika uttryck för politiskt engagemang

I en som

SKOP-undersökning genomfördes våren 1989 på uppdrag av

statens ungdomsråd säger sig 67 procent av mellan 16 ungdomarna och 25 år vara beredda att arbeta aktivt som ledare eller styrelsemedlemmar i organisationer som arbetar aktivt med som frågor känns viktiga for dem. Men bara tio procent är medlem i ett politiskt parti och endast sju procent uppger vara intresserade av sig mycket politik. 58 procent av ungdomarna uppger att de inte är särskilt intresserade eller helt ointresserade av politik. 73 procent brukar diskutera politik med kamrater eller syskon. Drygt hälften (55%) gör det med sina föräldrar och 51 procent med andra vuxna. Tjejerna är mer än killarna att diskutera något benägna politik med sina föräldrar. 58 procent av tjejerna och 52 procent av killarna brukar diskutera politiska med föräldrarna. frågor Nästan nio av tio (87%) är beredda att bära ett märke som visar att de stöder en organisation som arbetar med de frågor tycker är viktiga. 77 procent är beredda att ställa upp och samla in pengar för en sådan organisation? En av fem i ungdomskommitténs är beredd

SKOP-undersökning att

arbeta i politiska (22%) eller fackliga (22%) for att organisationer påverka politiska beslut.

Varannan (51%) kan tänka att försöka

sig påverka genom på-

tryckningar mot personer som de känner.

Ungefär lika många kan tänka att skriva insändare eller tala sig med journalister (49%) samt att arbeta i ideella föreningar (48%). Tre av tio kan tänka att delta i

sig utomparlamentariska aktioner_

(28%). Ungdomar i åldern 19-21 år kan i mindre än utsträckning övriga tänka sig att delta i aktioner. utomparlamentariska Ungdomar med minst 13 års utbildning kan i större utsträckning än övriga tänka sig att påverka beslut att skriva inpolitiska genom sändare eller tala med journalister. De kan också i större utsträckning än andra ungdomar tänka att arbeta i sig politiska organisationer och ideella föreningar.

2 Statens ungdomsráds Årsbok om ungdom 1990, Uppväxtvillkor nr 4-5/1989

Ungdomar och politik 231

kan i större utsträckning än övriga tänka Norrländska ungdomar sig att arbeta i fackliga organisationer.

Det finns olika sätt att påverka politiska beslut? Kan Du själv tänka Dig att?

Delta l Skrlva Påverka Arbeta l Arbeta I Arbeta I Insändare pomlska fackliga Ideella utomparla- personer mentar.akt- el. tala m. som Du org. org. toren. loner iournallste känner

Resultaten kan med statens ungdomsråds SKOP-under-

jämföras där kan tänka att demonstrera for att fora sökning, 64 procent sig fram sina åsikter i en Varannan kan tänka sig att delta speciell fråga. i aktioner för att hindra myndigheter eller företag från att genomföra eller Här finns ingen markant exempelvis vägbyggen trädfallningar. skillnad mellan pojkar och flickor. Skillnaderna mellan till olika politiska partier är sympatisörerna dock stora. Moderaternas och folkpartiets sympatisörer är ganska

mindre benägna än övriga att delta i utomparlamentariska

betydligt aktioner eller visa civil Miljöpartiets sympatisörer är prov på olydnad. mest benägna till civil olydnad.

232 Ungdomar och politik SOU 1991 :12

Intresse garanterar inte aktivitet

41 procent av i statens

ungdomarna ungdomsråds undersökning har

skrivit på en medan namninsamling, nio procent har deltagit i

bojkotter eller köpstrejker. 64 procent skulle kunna tänka sig att demonstrera för att föra fram sina åsikteri en speciell fråga medan sex procent verkligen har gjort det.

Ungdomars beredskap att delta i olika aktioner omsätts alltså inte

särskilt ofta i praktisk En handling. förklaring kan enligt statens

ungdomsråd vara att det är lättare i 0rd betydligt att uttrycka sin övertygelse än att gå in i ett konkret eller politiskt opinionsbildande arbete. Rådet menar att en annan kan vara förklaring att politiska partier och deras ungdomsförbund endast i mycket begränsad om-

fattning lyckas fånga upp det engagemang som finns bland ungdomar.

8.2 och

Ungdomar partipolitik

Det finns en om

standarduppfattning ungdomars förhållande till poli-

tik, som går ut på att de i stor utsträckning intresset för

tappat politi-

ken och att de vänder partipolitiken ryggen. Aven de direktiv som ligger till grund för Ungdomskommitténs arbete utgår från detta. Det

finns också en om att

uppfattning 80-talets högervåg uppammat in-

dividualism och materialism bland unga människor. Om man studerar data av tillgängliga olika slag, får man emellertid en mera nyanserad och delvis annorlunda bild.

Medlemsantalet i de politiska ungdomsförbunden visar på en nedåtgående tendens under 80-talet. Antalet medlemmar under 25 år sjönk mellan 1980 och 1987 från 204 000 till 128 000. Detta kan ju verka alarmerande. Men om man närmare går in i statistiken visar det sig att av antalet

redovisningen medlemmar har förändrats under

80-talet. Dels på grund av en ökad kontroll inom

ungdomsorganisa-

tionerna själva, dels ökad kontroll genom av Statens Ungdomsråd. Under senare delen av 80-talet redovisar ungdomsförbunden antalet betalande medlemmar. kunde Tidigare även passiva och icke betalande medlemmar redovisas. Siffran tar heller inte hänsyn till storleken på årskullarna av

ungdomar. Årskullarnas betydelse har dock

inte närmare analyserats.

Som tidigare nämnts är tio av procent ungdomarna mellan 16 och 25 år medlem i ett politiskt parti eller ungdomsförbund. Enligt maktutredningen har ungdomars partiaktivitet varit relativt konstant under de senaste 20 åren.3

3 SOU 1990:44 Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport

Ungdomar och politik 233

Siffran kan jämföras med att 15 procent av medborgarna enligt maktutredningen är medlem i något politiskt parti eller politisk sammanslutning. Det finns ingen entydigt sjunkande trend, men heller ingen klar tendens till ökning. Visserligen stiger andelen partimedlemmar svagt under hela perioden. Men samtidigt vänder kurvan för mötesaktivitet nedåt från 1974. Partierna blir i någon mån större men deras medlemmar mindre aktiva. Enligt ungdomsrådets SKOP-undersökning har tolv procent av ungdomarna besökt ett politiskt möte under det senaste året medan maktutredningens siffra för medborgarna i stort är tio procent. Av de högstadieelever som är medlem i ett politiskt ungdomsförbund har 38 procent något förtroendeuppdrag i föreningen. 27 procent av dem har styrelseuppdrag, medan nio procent är medlem i arbetsgrupp/ kommittéf* I en undersökning av förstagångsväljarna i Stockholm är 87 procent positiva till de politiska partiernas existens. Drygt 40 procent av de positiva kan tänka sig medlemskap.5

”Jag vill känna att jag kan påverka min framtid mera själv,

bara andra ” inte välja ut personer som styr den åt mig. Nära sju procent av de kvinnliga eleverna och åtta procent av de manliga är inte positiva till partierna och kan heller inte tänka sig medlemskap. Av den stora grupp som är positivt inställd till politiska partier men ändå inte kan tänka sig medlemskap uppger de flesta att de inte är intresserade av politik. ”Jag är inte intresserad av politik även om jag har min åsikt, men det är bra att de finns och att jag kan påverka om jag skulle vilja.” Andra orsaker är att inget parti överensstämmer med deras uppfattning och att de inte är tillräckligt insatta i politik. ”Jag är mycket intresserad av politik och diskuterar/ engagerar mig gärna då det gäller politik. Däremot kan jag inte få mina politiska idéer och ideologier att helt följa något partis linjer.” ”Det viktigaste i en sann demokrati är att man hela tiden är beredd att ompröva sina åsikter, olika ställningstaganden,

vilket jag finner svårt om jag är låst partipolitiskt.”

4 Blomdahl U. Folktörelsema och folket, 1990 5 Axelsson E. Dags att lyssna på förstagångsväljama. Redovisning av en enkätundersökning vid Stockholms-gymnasier 1988/89

234 Ungdomar och politik

Ungdomskommitténs SKOP-undersökning visar att två av fem ungdomar (39 procent) tar avstånd från påståendet att det inte finns något politiskt parti som företräder deras intressen. Håller Du med detta påstående eller inte? °/° Det finns inget politiskt parti 000-- som företräder mina intressen 90 -- 8 O ?o -- 60 ~~ HÃLLE R MED so» DELV/g

40 -— 30 -.

, A

20 -» i = Ö

Am

J i x) to å_ FX. I

22.7, las/o

Lika många (39%) håller delvis med om att det inte finns något politiskt parti som företräder deras intressen. En av fem (22%) håller med helt och hållet. Unga män tar avstånd från påståendet i större än utsträckning andra, medan ungdomar med i större utsträckinvandrarbakgrund ning än övriga håller med helt och hållet. Varannan intervjuperson (47%) tar avstånd från att det påståendet inte är någon väsentlig skillnad mellan de etablerade politiska partierna. En av sju (15%) håller med om helt och medan påståendet hållet, två av fem (38%) delvis håller med. Jämfört med unga kvinnor håller de unga männen i större utsträckning med helt och hållet, men tar också avstånd i större utsträckning. De unga kvinnorna håller i större utsträckning med delvis.

Olika sätt att påverka beslut politiska Tre av tio ungdomar (29%) tror att det är mest effektivt att arbeta i politiska organisationer om man vill påverka politiska beslut. Nästan lika många tror att det är mest effektivt att skriva insändare eller tala med journalister.

SOU 1991,-12 Ungdomar och politik 235

Vilket sätt är mest effektivt om man vill påverka politiska beslut? Tror du det är?

29% 30

Utompar- Insändare Påverkan Arbete l Arbete l Arbete l Vet inte Iamenta- el. samtal av per- politiska fackliga ideella rlska m. journa- sonar Du org. org. lörenln. aktioner lister känner

14 procent tror att det är mest effektivt att genom påtryckningar påverka personer som man känner, medan tolv procent tror att utomparlamentariska aktioner är mest effektiva. Nio procent tror att det är mest effektivt att arbeta i fackliga organisationer eller i ideella föreningar (7%). Ungdomarna verkar således ha en relativt stark tilltro till politiska organisationer när det gäller att kunna påverka politiska beslut.

8.2.1 Ungdomars kritik

Även om partiaktiviteten bland ungdomar är relativt konstant över tiden finns anledning att beakta den kritik och misstro som på olika sätt framförts mot politikerrollen och partipolitiskt arbete. Både partipolitiskt aktiva och andra ungdomar är kritiska. Flera undersökningar, bland andra fortroendeuppdragsutredningen och undersökningen av forstagångsväljare i Stockholms-gymnasier pekar åt samma håll.

236 Ungdomar och politik

”Om jag blir medlem i ett så skulle politiskt parti jag vilja ha något att säga till om, inte bara sitta där som utfyllnad (som ” många gör).

Förtroendeuppdragsutredningen hade i maj 1989 en konferens om

ungdomars delaktighet i politiken. Representanter for de politiska ungdomsforbunden, fackliga organisationer och andra organisationer, som t ex miljö-, freds- och musikrörelsen diskuterade vad som behöver göras for att fler i engagera ungdomar politisk verksamhet.

Vid konferensen framkom att ett stelnade krångligt språk, arbetsformer med hierarki och byråkrati samt sist men inte minst brist på respekt for de unga gör att inte vill arbeta ungdomar partipolitiskt. De som trots allt känner engagerar sig att moderpartiet är bromsklossen for ett nödvändigt nytänkande.

Representanter for ungdomsforbunden menade att medlemsvärv-

ningen idag står och faller med vilka aktiviteter man har att erbjuda. Ungdomar vill se resultat, var en allmän i åsikt; ideologi praktisk handling. Därför kopplas

exempelvis miljöengagemang ihop med att

man aktivt går ut och samlar in aluminiumburkar eller batterier eller startar studiecirklar for att lära mer i ämnet. sig

Direkt aktion, konkret en arbete, politiska exempel, fråga i taget är några nyckelord i av

beskrivningarna nya verksamhetsformer i

ungdomsförbunden. Dessutom är man på flera håll i färd med att bryta upp den traditionella organisationsformen och på väg mot en tema- eller projektbaserad Organisationsform.

De ungdomar som

åtagit sig förtroendeuppdrag har likartade upp-

levelser oberoende av vilket parti de målen företräder, drunknar i detaljfrågor.

Det tycks också finnas en ökad tendens hos ungdomar att inte vilja köpa ett färdigt åsiktspaket. Man vill ta själv ställning till olika detaljfrågor.

”Jag vill inte bli fast i eller nisch och

någon grupp värderas därefter utan kunna ta till de enskilda

ställning frågorna

var ” för sig.

Ungdomar kräver en rimligare av

fördelning uppdragen. De tycker att

det är att hinna med viktigt ett arbetsliv och privatliv utanför det politiska arbetet. Ungdomar tycker att man som ska ha rätt politiker att i perioder trappa ner den på politiska verksamheten och varva med annan verksamhet.

”För många tveksamma kan politiker gömma sig bakom ett partis symboler. Dagens system med yrkespolitiker känns sjukt - väldrillade pratmaskiner. ”

Ungdomar och politik 237

kräver också att alla ska kunna förstå politik, och man ska Ungdomar kunna få klara besked från politikerna. ”Lite mer av raka rör skulle vara bättre. Alla snackar ju samma goja. Som vanlig normalsvensk förstår man ju inte deras språk, vilket gör att det är svårt att följa med i debatter.” De vill ersätta käbbel och smutskastning av motståndarna med samtal, där man försöker föra fram sin åsikt och lyssnar på varandra. att ältar - som ”Jag tycker partierna för mycket frågor känns avlägsna för individen. Partierna är så oeniga och det mesta av tiden går åt till att klaga på varandra i stället för att göra något vettigt.”

8.2.2 Ökad politisk aktivitet

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att ungdomar är mycket intresserade av de stora politiska frågorna, men att de är mindre intresserade av partipolitik. Aktuell forskning om ungdomar och politisk åsiktsbildning visar att det inte finns något belägg för att ungdomars intresse för samhällsfrågor har minskat sedan slutet av 60-talet. Tvärtom tyder mycket på att deras politiska aktivitet har ökat. Maktutredningen hävdar t ex att fler ungdomar deltar i demonstrationer idag än 1968, som allmänt uppfattas som en period av hög demonstrationsaktivitet. En tendens som kan skönjas, och som bekräftas av maktutredningen, är att kampen om makten förflyttas från de synliga traditionella politiska arenorna till andra områden. I denna process går ungdomarna i spetsen. Detta ska inte tolkas som ett utslag av en minskad vilja till delaktighet och inflytande (makt), utan snarare så att ungdomarna väljer att delta där besluten faktiskt fattas. Aktiviteten i och genom politiska partier håller sig på en i stort sett oförändrad nivå. Nästan alla undersökningar sen 70-talet visar en partiaktivitet på mellan 7-11 procent bland ungdomar. Ungdomars minskade beredskap att köpa ett färdigt åsiktspaket kan tyda på en ökad politisk självständighet. De som engagerar sig i ett parti vill ändå självständigt kunna bilda sig en åsikt i detaljfrågor. Som vi utvecklat i kapitel 5 tar sig ungdomens politiska intresse i ökad utsträckning uttryck i aktiviteter inom ramen för enfråge- eller tillfallighetsrörelser. Partiernas sätt att arbeta förefaller inte attrahera dagens ungdom. Direkt aktion i enskilda sakfrågor förefaller mer tilltalande som metod än den mera omständliga och tidskrävande vägen genom de politiska institutionerna.

238 Ungdomar och politik

Men bilden är mer komplicerad än så. Enskilda som sakfrågor, ungdomarna är starkt engagerade i, t ex miljöfrågan, tas upp på ett mer handlingsinriktat sätt även inom de etablerade organisationerna.

Det nya finns alltså till viss del även inom de etablerade

organisationerna.

Undersökningarna tyder på att ungdomar är medvetna om att en väl fungerande demokrati inte kan skötas enbart av enfrågerörelser. Den klarar sig inte utan Om inte politiska partier. ungdomar förmår engagera sig i partierna måste det alltså vara fel på partipolitiken och

på de partipolitiska arbetsformerna.

Det ungdomar tycker är måste viktigt avspegla sig i politiken

Enligt ungdomsrådets SKOP-undersökning anser 65 procent av ungdomarna att politiker inte tar till tillräcklig hänsyn ungdomars intressen. Endast fyra procent vara helt med tycks nöjda politikerna. Som vi nämnt tidigare anser 45 procent av samtidigt ungdomarna att vanliga människor kan beslut påverka politiska i dagens samhälle. Lika anser att de inte många kan det och tio procent är osäkra.

8.3 Ungdomars Valdeltagande

Ett annat mått på intresset för är politik Valdeltagandet. Internationellt sett är Valdeltagandet i som vi sett Sverige mycket högt, i kapitel 2. Särskilt högt är det bland kvinnor. 1988 Valdeltagandet sjönk dock för andra valet i rad. Från 89,9 1985 till procent 86,0 procent 1988.5

För ungdomarnas del har minskat Valdeltagandet med åtta procentenheter mellan valen 1982 och 1988. Särskilt vid 1988 års val skedde en dramatisk Av nedanstående tabell minskning. framgår att valdeltagandet i 21-24

åldersgruppen år minskade med 13 procent for

männen och sex procent för kvinnorna mellan 1985 och 1988 års val. Men också bland och i

förstagångsväljarna åldersgruppen 25-29 år

sjönk valdeltagandet mycket kraftigt. Var fjärde

forstagångsväljare

avstod från att rösta 1988.7

6 Gilljam M s; Holmberg s. Rött Blått Grönt, 1990 7 Valdeltagandet vid riksdagsvalet 1988, SCB Allmänna valen 1982 respektive 1985, SCB

kraftigt sjunkande Valdeltagandet som en allvarlig varningssignal. Det är även stora skillnader i Valdeltagandet mellan olika grupper av I åldersgruppen 21-29 år röstade 73 procent av männen ungdomar. inom LO vid 1988 års val jämfört med 93 procent av männen inom SACO/SR. Alltså 20 procent fler. Bland kvinnorna i samma åldersgrupp är skillnaden 13 procent, 81 for LO-kvinnorna och 94 procent for SACO/SRnämligen procent kvinnorna. Skillnaderna i röstbenägenhet i åldersgruppen 21-29 år kan visas med följ ande lista: Kvinnor SACO/SR 94 °/o Män SACO/SR 93 °/o Kvinnor TCO 91 % Män TCO 89 °/o Kvinnor LO 81 °/o Män LO 73 °/› Ju högre utbildning, desto högre valdeltagande. Lägst valdeltagande har unga manliga arbetare. I varje grupp röstar unga kvinnor i högre i utsträckning än unga män. Dessa siffror tillsammans med andra resultat tyder på att kvinnorna passerat männen vad gäller vissa former av politiskt deltagande. Förr har männen varit mer aktiva, men nu tycks alltså rollerna delvis ha blivit Fortfarande är det dock männen som har de flesta ombytta. ledande positionerna i politiken.

Meningsfullt att rösta

Tre av fyra ungdomar (73%) anser att det är meningsfullt att rösta i.

de politiska valen, varannan (53%) tror absolut att det är meningsfullt att röstas

8 1990 Ungdomar och politik. SKOP-undersökning på uppdrag av Ungdomskommittén,

240 Ungdomar och politik

Anser Du det är menningsfullt % att rösta i de politiska valen? lO‘D -— « 90 80 ?O -- 60 ‘* 50 ‘” 40 §50 LLC) {O V

16 procent tror inte att det är meningsfullt att rösta, sex procent tror

det absolut inte.

Unga kvinnor tror i större utsträckning än unga män att det är meningsfullt att rösta.

Tre av fem ungdomar (62%) tar avstånd från att påståendet det är en viktig protest mot det politiska systemet att inte rösta.

Håller Du med om detta påstående eller inte?

70 Att inte rösta är en viktig protest mot det politiska systemet

[CDT

90 ~- -so JAG TAK YO AVSTÅND 60 -›

50 40 -~ so =20 “- “lO

2.22, 62.7,

22 procent håller helt och hållet med om påståendet, och färre något

håller delvis med.

Ungdomar och politik 241

Ungdomar med invandrarbakgrund tar i mindre utsträckning än övriga avstånd från påståendet. Med invandrarbakgrund avses att intervjupersonen själv är född utomlands eller att denne har föräldrar eller far-/morföräldrar som är det. 16 procent av förstagångsväljarna i Stockholms gymnasieskolor har inte kommit fram till något politiskt ställningstagande när de lämnar gymnasiet. Alltså en något högre procent än vad som totalt gällde för röstskolkarna i 1988 års val.9 Invandrarnas valdeltagande har sedan 1976 successivt sjunkit. De har dessutom en försvinnande liten representation i kommunala nämnder och styrelser. Samtidigt kommer gruppen invandrare i framtiden att utgöra en stor väljargrupp liksom en rekryteringsgrupp för politiskt deltagande. Andelen väljare som byter parti vid valen är mycket högre idag än under 50- och 60-talen. Gilljam/Holmberg menar att den ökande tendensen till partibyten och röstsplittring kan vara ett tecken en på ökad självständighet bland svenska väljare. De är inte lika fast i partiernas grepp som tidigare. Allt fler har kraft att våga bryta upp från gamla partilojaliteter och det slentrianmässiga röstandet avtar. De senaste valundersökningarna visar klara tecken på en ökad åsiktsröstning. Det innebär att svenska väljare har blivit mer svårstyrda för partierna.

8.3.2 Den politiska informationen

På frågan var hämtar du din politiska information? svarar 442 av de 1 119 eleverna i enkäten till förstagångsväljarna i Stockholm att de använt information från de politiska partierna. 1 036 har informerats av press och etermedia. 523 har informerats i skolan och 337 har fått information från annat håll. Annat håll innebär föräldrar, kompisar, bekanta som sysslar med politik, böcker, bibliotek, facket, ideologiska skrifter med flera källor.

”Politisk information får man vart man vänder i

sig samhället. Så länge man tänker och analyserar så formulerar man åsikter som kommer att prägla ens politiska ställ- ” ningstagande. ”Främst genom diskussioner med vänner, man snackar lite

löst och åsikter kommer fram som man börjar över fundera

och allt samlas till slut till en egen åsikt.” Förstagångsväljarna hämtar således sin information från olika håll. En stor andel av dem hämtar sin politiska information från och press

9 Axelsson E. Dags att lyssna på förstagångsvâljama. Redovisning av en enkätundersökning vid Stockholms-gymnasier 1988/89

242 Ungdomar och politik SOU 1991:1.

etermedia, medan inte ens hälften så många anlitar de politiska partierna. Bristen på lättbegriplig information anges också som skäl till att inte engagera sig politiskt. ”Om jag skulle gå med i ett politiskt parti skulle informationen vara mer lättförståelig, inte så svårförstådd som nu med byråkratiska termer osv. ”

8.3.3 Uppföljning av vallöften

I enkäten till förstagångsvälj arna i Stockholm ställdes frågan om det går att följa upp partiernas vallöften och ideologier i senare beslut. Av de 1 119 eleverna anser 34 procent av de kvinnliga och 61 procent av de manliga att det går att följa upp den förda politiken och jämföra med vallöften och ideologier.

”Är man lite insatt så får och kan man faktiskt tänka ut det

själv.” Drygt 62 procent av de kvinnliga eleverna och 36 procent av de manliga anser att det inte går. ”För att förstå det idag behöver man vara rena rama experten och jag tycker inte att detta är hur allmänheten ska ” upplysas.

”Jag anser att partierna ofta säger en sak och handlar ett

på annat sätt. ” ”Man skulle kunna ha ett utskick där ett parti presenterar var de står i vissa frågor och deras bakgrund för ställningstagandet. De kan också berätta om vilka beslut som har tagits och deras inställning till dessa beslut. Det vore särskilt önskvärt på lokal nivå då det känns mer Rikspersonligt. dagspolitiken kan ibland verka som om den förs över huvudet på en. ” ”Det främsta skälet (till att jag inte går med i ett politiskt parti) är nog att jag tycker politikerna missbrukat det förtroende vi givit dem. De lovar en rad saker i valet men har inte tänkt utföra hälften.”

8.3.4 Politikerfdrtroendet Väljarnas förtroende för partier och politiker har minskat drastiskt

sedan 1968, då SCB orde de första jämförbara 1968

mätningarna. ansåg 37 procent av medborgarna att partierna bara är intresserade av folks röster men inte av deras åsikter. 1988 instämde 65 procent i detta påstående.

Ungdomar och politik 243

Den kraftiga uppgången i politikermisstro under sjuttiotalet var ett internationellt fenomen. Men medan politikerna i flera andra länder kan glädja sig åt högre förtroendesiffror idag än under 70-talet, har någon förbättring inte skett i Sverige enligt SCBs valundersökningar. 57 procent av intervjupersonerna vid valet 1988 angav att deras politikerförtroende minskat under de senaste två åren.1°

8.4 i

Uppdrag kommunalpolitiken

Traditionellt är unga människor mindre väl företrädda i kommunoch landstingspolitiken än medelålders och äldre. En undersökning av de nyvalda i kommunfullmäktige i 1988 års val visar att andelen under 26 år var i genomsnitt 5 procent av alla nyvalda. Genomsnittsåldern för nyvalda var 44 år. Den högsta andelen unga nyvalda finns i moderata samlingspartiet med sju procent, den lägsta inom socialdemokratiska partiet och Kds med fyra procent.” Andelen ordinarie förtroendeuppdrag som innehas av kvinnor i kommunfullmäktige är 34 procent av samtliga fullmäktigeuppdrag. Det är en stor ökning sen slutet på 70-talet, även om det är en bit kvar till dess kvinnorna har hälften av platserna. 1 977 1 980 1 983 1 986 1 989 23°/o 29% 29% 30% 34°/o Förtroendeuppdragsutredningen lyfter fram att Sverige i ett internationellt perspektiv ligger i världstopp när det gäller kvinnorepresentationen i jämförelse med övriga icke-nordiska länder. Frankrike, England och USA låg i slutet av 80-talet samtliga runt fem procent kvinnorepresentation. Den höga utbildningsnivån, hög förvärvsfrekvens samt vår välfärd med föräldraledighet, barnomsorg och äldreomsorg brukar som anges förklaring till vår relativt sett höga kvinnorepresentation. Andra faktorer är starka partipolitiska kvinnoförbund och den offentliga sektorns utbyggnad. Trots den ökade kvinnorepresentationen präglas kommunalpolitiken fortfarande av en stark könsskillnad. Männen besitter de flesta ledande positionerna både i partier och i den kommunala beslutsorganisationen. Kvinnorna befinner sig ofta längst ned i hierarkin. Det framhålls ofta att kvinnor och unga män har svårare att anpassa sig till den mansdominerade politikerrollen. Den politiska kulturen är ju intimt förknippad med den traditionella mansrollen vad

10 Gilljam M & Holmberg s, Rött Blått Grönt, 1990 11 Kommun-Aktuellt nr 23, 1989

244 Ungdomar och politik SOU 1991 :1.‘

gäller samarbetsformer, konflikter, debatteknik, språk och organisation. Kvinnornas uppdrag är oftast på sociala och kulturella områden, medan männen tar hand om ekonomiska och tekniska områden. Vissa förändringar har dock skett på senare tid genom att kvinnorna gjort inbrytningar i ledande positioner, som kommunalråd och i kommunstyrelser samt på de manligt dominerade ansvarsområdena teknik och ekonomi. Kvinnoandelen i fullmäktige och nämnder liksom kvinnors placering i beslutshierarkin skiljer sig påtagligt mellan olika kommuner. Kommunerna i mellansverige har ofta en hög kvinnorepresentation medan vissa glesbygdskommuner runt om i landet har en mycket låg kvinnorepresentation. Av länen har Stockholms län den högsta andelen kvinnor i nämnder och styrelser med drygt 40 procent. andel har Lägst Jönköpings län med knappt 26 procent.

Inställningen till kommunala förtroendeuppdrag Förtroendeuppdragsutredningen genomförde 1989 en undersökning om medborgarnas inställning till kommunala förtroendeuppdrag. Undersökningens resultat jämfördes med en liknande undersökning tio år tidigare. Undersökningen visar en stark stabilitet över tiden. Andelen uppdragsvilliga var 1989 lika stor som för tio år sedan. Ungefär var sjätte medborgare skulle tacka ja till ett kommunalt uppdrag. Männen är nu som då mer positiva till uppdrag än kvinnorna. Bland 18-24 åringarna är ca 15 procent positiva, i gruppen 25-40 år är siffrorna 20-25 procent. En påfallande förändring om man ser till olika är åldersgrupper, att personer mellan 40 och 50 år, dvs de s k fyrtitalisterna, har ett klart minskat intresse för politiska uppdrag jämfört med samma åldersgrupp för tio år sedan. Andelen positiva är cirka tio procentenheter under åldersgrupperna närmast under och över.

Förtroendeuppdragsutredningen tolkar stabiliteten över tiden i

uppdragsvillighet som en framgång för tilltron till det politiska systemet i Sverige. Bristande intresse och otillräckliga kunskaper nämns i första rummet bland skälen till att tacka nej till uppdrag. Dessa både orsaker har bytt plats under 80-talet. Bristande intresse är och vanligare bristande kunskaper mindre nu. I är mönstret av skäl vanligt övrigt att tacka nej till uppdrag påfallande stabilt över tiden.

Ungdomar och politik 245 SOU 1991,-12

drar slutsatsen att det är bristen Förtroendeuppdragsutredningen och inte avståndstagande till det politiska systemet på engagemang

som är den viktigaste grunden till rekryteringssvårigheterna.

8.4.1 Arbetet trögt som tar kommunala uppdrag får problem. De slås Många ungdomar av hur allt är i det kommunalpolitiska arbetet. De får inte se trögt konkreta de in i byråkrati och hirerarki. Detta är resultat, tvingas svårt att stå ut med som ung och resultatorienterad. Eftersom det fortfarande är få ungdomar som har kommunala känner de sig också ensamma och skulle behöva jämnåriga uppdrag, att diskutera med. Det är svårt att sitta som 20-åring i en församling där de andra är dubbelt eller tre så gamla. Bl a därför att gånger äldre försöker eller forlöjliga dem. Detta drabbar osynliggöra unga inte minst kvinnor. Tidsbristen är ett annat Det är orimligt att folk ska ta problem. till de de inte hinner sätta sig in i. De beslut man vill ställning frågor vara med och kan man inte delta i. Istället tvingas man ta påverka sin tid till beslut som tjänstemännen lika gärna kunde ta själva. De ungdomsförbunden var eniga om dessa svårigheter för politiska unga förtroendevalda vid en konferens som förtroendeuppdragsutanordnade om ungdomars delaktighet i politiken. De var redningen också om vilka som krävs. eniga åtgärder Formerna för politiskt arbete måste förändras. Även språket måste förändras. En del menade att språket är det största hindret, det är obegripligt för en ny generation. Berndt Ahlqvist uttrycker problematiken på följande sätt i Smålands Folkblad 3 oktober 1990. ”Antag att en ung människa vill arbeta politiskt. Antag vidare att vederbörande har insett att politiska beslut hänger samman och att det därför inte räcker att engagera sig i enfrågerörelser. Alltså går hon /han i ett utvalt parti. Det engagemanget kan ju vara trevligt och avkopplande så länge det handlar om att umgås med likasinnade i en ungdomsklubb, delta i diskussions- och danskvällar och åka

på kurser och konferenser med alla spännande upplevelser

det kan medföra. Mer problematisk blir saken när den unge entusiasten kommit så långt att hon/ han blivit invald i en parlamentarisk församling eller i en nämnd. Redan att ta sig dit kan vara tillräckligt tids- och tålamodsprövande för att många ska ge upp på vägen. Antag emellertid att den unge tagit sig in i apparaten. Vilket förtroende kommer man nu att tilldela henne/ honom? Inte särskilt myckt. Den hierarkiska

246 Ungdomar och politik

ordningen i enlighet med åldersprincipen sitter som i gjuten dessa församlingar. Den kommer att unge placeras längst bort vid bordet där vederbörande förväntas anlägga en låg profil. Från sin undanskymda position hon får han/ gott om tid att studera spelets Det visar regler. sig regerlmässigt att den reella beslutsmakten i kommunen eller landstinget är koncentrerad till ett mycket litet antal Bepersoner.

slutsgruppen består oftast av äldre rävar och då och då av en

eller annan något yngre karriärist. viljestark Denna lilla

grupp politiker kompletteras av en handfull av de vanligaste

förvaltningscheferna. Inom denna lilla grupp fattas alla

beslut av betydelse. Andra icke besvär. Den göre sig unge invalde inser så att när det småningom politiska sammanträdet i nämnden öppnas, är i verket själva allting redan

avgjort. Nämndsammanträdet blir bara en formalitet - en ef-

tergift åt konventionerna och Men

kommunallagen. den unge

nybörjaren lär sig också en annan sak. att den Nämligen verkliga makten inte ligger hos i den lilla politikerna beslutande gruppen utan hos Det

förvaltningscheferna. är

dessa som sitter inne med att

förmågan formulera problemen

och det är en som också blir egenskap avgörande för utövande av makten.”

8.4.2 Avhopp

Förtroendeuppdragsutredningen konstaterar att avhoppsbenägenhe-

ten bland förtroendevalda har ökat under 1980-talet. Ungefär var tredje ordinarie kommun- eller landstingspolitiker lämnar sina uppdrag mellan två näraliggande valtillfállen, jämfört med var fjärde för tio år sedan.

Omsättningen var dock hög även under 70-talet. Pe-

rioden 1973-76 är ett detta. exempel på Endast en mindre del av försvinner helt avhopparna från de politiska uppdragen. Dessutom är det inte att man kommer ovanligt igen efter en viss tid.

Totalt avgår ca 15 procent av samtliga förtroendevalda efter endast en mandatperiod. Kvinnorna är klart överrepresenterade. Cirka tio procent av de förtroendevalda stannar två och perioder ca 30 procent stannar minst fyra mandatperioder.

Enligt en färsk från

undersökning Kommunförbundet har sju pro-

cent av samtliga ordinarie

kommunfullmäktigeledamöter lämnat sina förtroendeuppdrag under den första hälften av den nu pågående

mandatperioden. Nio procent av

samtliga kvinnliga ledamöter och sex

procent av samtliga manliga ledamöter har lämnat 12 uppdragen.

12 Avh0pp, Lägesrapport 1990. Svenska kommunförbundet

IOU 1991 :12 Ungdomar och politik 247

ANDEL AVHOPP I KOMMUNFULLMÄKTIGE 198g-9O

HELA RIKET (EXKL GOTEBORQS- O BOHUS LAN) PARTI OCH KON

PKJOENT

Q KVINNOR Z MÄN VP MP lä ÖVN RIKET PAlfl

Miljöpartiet har flest avhopp, 15 procent, medan centern har lägst andel fyra Avhoppen skiljer sig markant mellan avhopp, procent. landets olika län och kommuner. Flest avhopp finns i storstäder och bruksorter, lägst andel avhopp i lands- och glesbygdskommuner.

I samtliga partier utom moderata samlingspartiet är det procentuellt fler kvinnor än män som lämnar sina förtroendeuppdrag.

Kommunförbundet har även tittat bland av-

på åldersfördelningen hopparna. ÅLDER I RELATION TILL ALDERSSTRUI-(_TUREN I

AVHOPRARNAS FULLMI-\KT|GE__ OCH TOTALBEFOLKN|NGEN__| DE TRE LÄNEN MALMOHUS, KR|ST|ANSTAD OCH JAMTLAND

TOTAL

248 Ungdomar och politik SOU 1991:11

Den yngsta gruppen (20-29 år) är som väntat underrepresenterad i

kommunernas fullmäktigeförsamlingar.

Äldersgruppen 30-59 år är

däremot överrepresenterad. Det särskilt gäller 40-59-åringarna.

Ledamöterna i åldersgrupperna 40-49 år och 60-69 år har större benägenhet att hoppa av fullmäktige än övriga åldersgrupper. Resultatet motsäger alltså den att spridda uppfattningen unga hoppar av i större utsträckning än äldre. Här är det de s k som fyrtiotalisterna har den största avhoppsfrekvensen.

Enligt förtroendeuppdragsutredningen tyder inte de jämförelser

som är möjliga på några dramatiska under den senaste förändringar tioårsperioden for någon av de underrepresenterade grupperna, unga, kvinnor och privatanställda.

Det är dock svårt att göra direkta några jämförelser mellan förtro-

endeuppdragsutredningens resultat, som bygger på 25 kommuner,

och kommunförbundets undersökning, som avser kommuner samtliga utom och Bohus

Göteborgs län, men endast avser halva mandat-

perioden.

De viktigaste skälen till är att man avhoppen varit med tillräckligt länge, av åldersskäl samt förhållanden i arbetslivet eller familjen. En analys av alla ordinarie slags uppdrag, såväl som suppleantuppdrag, visar på ett speciellt problem, nämligen att de som befinner sig i en mindre framträdande roll riskerar att försvinna relativt snabbt. Ungefär varannan i kommunala suppleant nämnder lämnar sina uppdrag mellan två valtillfällen.

Eftersom kvinnor och unga har marginella positioner i större utsträckning än den stora gruppen män, riskerar de att försvinna forhållandevis snabbare. Kvinnornas i svårigheter politiken avspeglas genom att de, när de lämnar politiken, bedömer sina erfarenheter av den något mindre positivt än männen.

Generellt anser dock ungefär hälften av att de avhopparna positiva erfarenheterna överväger.

8.4.3 för

Ersättning förlorad arbetsförtjänst

Betydelsen av en rimlig för

ersättning förtroendeuppdrag ligger på

flera plan. För en del är yrkesgrupper ersättningen en förutsättning för att man alls ska kunna ta ett på sig uppdrag. Tjänstemän kan ta ledigt med visst medan arbetare avdrag, får ta ledigt med fullt avdrag. Redan där kan en skillnad i uppdragsbenägenhet uppkomma. För andra och rent allmänt handlar det om rättvisa. Ingen ska förlora på ett politiskt som är

åtagande, en förutsättning för vår

demokrati och som kräver att man försakar andra aktiviteter på sin fritid. Ingen ska heller förlora att vara på förtroendevald i en viss

1991:12 Ungdomar och politik 249 SOU

vilket är fallet av de stora variationerna i kommun, idag på grund ersättningssystemet. har också indirekt betydelse för nyrekryte- Ersättningsfrågorna Det är svårt att och från underrepringen. rekrytera nya i allmänhet resenterade i om de förutsätts arbeta näst intill grupper synnerhet, ideellt och ändå är bundna av tider och mötesplatser och förutsätts ha läst in en hel del material i förväg. Ungdomar idag har många aktiviteter som konkurrerar om deras tid och intressen. Man ska inte underskatta deras erfarenhet av att ett arbete som ställer vissa krav 13 också bör ge skälig ersättning.

8.5 Lokala Ungdomsråd

På olika håll runt om i landet har man startat lokala ungdomsråd för att öka delaktighet i den kommunala politiken. Här följer ungdomars en beskrivning av några sådana försök.

8.5.1 Ungdomsråd i Ludvika

I Ludvika kommun bildades våren 1989 ett ungdomsråd genom ett beslut som samtliga politiska partier i fullmäktige ställde sig bakom. Inrättandet av skedde inom ramen för Rotfästet, ett ungdomsrådet kommunalt ungdomsprojekt med syfte att lyfta fram ungdomsi kommunen ungdomarnas aktiva deltagande. I frågorna genom eget, projektet har man slagit fast att rådets syfte är att: D en samtals- och samarbetspart i utarbetange kommunledningen det av lokala ungdomsplaner, D människor en möjlighet till direkt påverkan i kommunens ge unga omvandling, D förstärka ungdomens möjlighet till delaktighet i de demokratiska processerna, D förstärka ungdomars tilltro till sin egen kraft i förändringsarbetet, D stimulera till engagemang över alla traditionella gränser, D medverka till att skapa olika typer av aktiviteter bland ungdomar.

Ungdomsrådet består av 14 personer i åldern 15-30 år. Sammansättningen av ungdomsrådet ser ut enligt följande: 2 från de politiska ungdomsförbunden 2 från fackföreningarna 1 från kyrkorna

13 SOU 1989:108 Förtroendevald pá 90-talet. Betänkande från förtroendeuppdragsutredningen

250 Ungdomar och politik

1 från handikapporganisationerna

4 från det övrigt föreningslivet

1 från högstadiet

1 från gymnasiet

2 från kommunens ytterområden

Det finns ingen formaliserad vad procedur gäller tillsättningen av ungdomsrådets representanter. Inte heller är mandattiden begränsad. Utgångspunken är att representanterna i rådet ska vara kvar så länge de själva är intresserade av att aktiva insatser i rådet. göra Ungdomsrådet sammanträder två gånger i månaden. Man har en mindre budget till sitt förfogande för att täcka resor utbildningsbehov, etc. Dessutom finns en kommunalt anställd som projektsekreterare själv uppskattar att han ägnar ca 75 procent av sin arbetstid för arbete med ungdomsrådet.

Arbetssätt

Ungdomsrådet har ingen formell makt att besluta över kommunens ungdomspolitik. Rådet kan snarast beskrivas som en länk mellan kommunens ungdomar och Man har politikerna. tagit en del initiativ i olika frågor, bland annat vad

gäller statsplaneringsfrågor, allaktivi-

tetshus etc. Vidare ger man ut en

egenproducerad ungdomstidning.

Erfarenheter

Det har inte orts av

någon utvärdering projektet. Enligt projektsekreteraren är den breda av sammansättningen ungdomsrådet posiivt. En grundläggande är att det ska finnas

förutsättning ett förtro-

ende och möjligheter till kommunikation mellan kommunens ungdomar och ungdomsrådet. Avgörande i detta är sammanhang enligt projektsekreteraren huruvida ungdomsrådet lyckas åstadkomma konkreta resultat av sitt arbete.

8.5.2 Ungdomsråd i Ljusdal

I Ljusdals kommun bildades efter ett beslut 1988, i kommun-

fullmäktige, ett ungdomsråd med en delvis annorlunda struktur än i

Ludvika. Ungdomsrådet i består av elva Ljusdal ledamöter och elva

suppleanter. Sammansättningen i rådet speglar de politiska styrkeförhållandena i kommunfullmäktige och ledamöterna utses av

de politiska ungdomsförbunden. Ledamöterna ska vara i åldern 16-24 år. Rådet sammanträder en månaden. gångi Syftet med ungdomsrådet är att som och remissfungera förslagsinstans i ungdomsfrågor. Kommunens nämnder och

kommunstyrelsen

kan remmittera ärenden till ungdomsrådet. Ungdomsrådet har också förslagsrätt till kommunala instanser. I likhet med Ludvika saknar

Ungdomar och politik 251

dock i Ljusdal möjlighet att fatta beslut i ungdomsungdomsrådet Man har budget. En tjänsteman på kompolitiska frågor. ingen egen munkansliets ungdomsavdelning är sekreterare i rådet.

Arbetssätt Rådet har som remissinstans och även lämnat förslag i fungerat egna en del Man har även genomfört utåtriktade aktiviteter frågor. gentemot ungdomar och föreningslivet i kommunen.

Erfarenheter

Inte heller i Ljusdal har någon utvärdering genomförts. De erfarenheter vi har inhämtat tyder på att det har varit svårt att få kontinuitet i rådets arbete. Verksamheten vilar till stor utsträckning på ledamöternas intresse och engagemang. Vid flera tillfällen har det varit svårt att ledamöter till rådet. En trolig förklaring till detta rekrytera är att de politiska ungdomsförbunden i Ljusdal, i likhet med på andra orter, har svårigheter med sin egen medlemsrekrytemånga ring. Det finns också tecken på att ungdomsrådets ledamöter och kommunpolitikerna kan ha haft olika förväntningar på rådets funktion. Ledamöterna har efterlyst ett större engagemang från politikernas sida att inhämta rådets synpunkter i olika frågor. Politikerna har å sin sida uttryckt en önskan att rådet ska ta fler initiativ och lägga egna förslag i ungdomspolitiska frågor. I rådets kontakt med ungdomarna i kommunen har man kunnat iaktta en viss misstänksamhet från ungdomarnas sida inför rådets partipolitiska sammansättning. Detta kan ses som ytterligare ett tecken på ungdomars misstro mot de etablerade politiska partierna som kommittén tidigare har påtalat.

8.5.3 Ungdomsråd i Lysekil I Lysekils kommun inrättades 1986 på försök ett ungdomsråd av liknande modell som i Ljusdal. I det reglemente för ungdomsrådet som antogs av kommunfullmäktige framgår bland annat att ungdomsrådet är ett remissorgan och förslagsställande till kommunstyrelsen och olika nämnder i ungdomsfrågor. Rådet har att aktivt arbeta för att tillvarata ungdomens intressen i den kommunala verksamheten och utvecklingen. Vidare framgår att ungdomsrådet ska bestå av nio ledamöter jämte suppleanter som utses av kommunstyrelsen med dess partiers representation. Mandattiden är ett år.

Arbetssätt Av ungdomsrådets verksamhetsberättelse för perioden 1986-02-01-- 1988-11-30 framgår att rådet hade möte en gång i månaden. Av de

252 Ungdomar och politik

frågor som ungdomsrådet engagerade sig i nämner man bland annat skolmaten, skolmiljön samt en lokal för ungdomsdans. Rådet genomförde dessutom en enkätundersökning på högstadiet angående ungdomars sociala-, kulturella- och fritidsaktiviteter.

Erfarenheter

I verksamhetsberättelsen konstaterar ungdomsrådet att rådets i plats den kommunala beslutsprocessen, bland annat som remissinstans, inte fungerat tillfredsställande. Detta även for kommunpåtalades ledningen, vilket dock enligt verksamhetsberättelsen inte ledde till någon förändring. Vidare påpekar man att det har varit rekryteringsproblem till ungdomsrådet, eftersom dess ledamöter är i en ålder då de ofta lämnar kommunen av och på grund skola, jobb militärtjänst.

Ungdomsrådet avslutar sin verksamhetsberättelse med att föreslå att en fortsättning av rådets verksamhet bör ske. Man föreslår dock ej att Lysekils kommun utarbetat ett för

handlingsprogram ungdomar

samt att kommunalt aktivitetsstöd bör till utgå politiska ungdomsförbund.

8.5.4 Flera exempel

Det finns givetvis flera exempel olika former av på ungdomsrepresentation än dem vi beskrivit ovan. Genomgående tycks syftet vara att skapa forum där ungdomarna kan komma till tals så att politikerna får möjlighet att höra deras och krav. Även synpunkter på landstingskommunal nivå, exempelvis i Skaraborgs län, har man genomfört ungdomslandsting med representanter för de politiska ungdomsförbunden.

Det finns också exempel där man olika konferenser genomfört eller större rådslag med kommunens ungdomar och kommunalpolitikerna. Ett sådant är som har Karlskoga kommun, genomfört två ungdomskonferenser med ca 500 deltagare. Där har man också en provat modell där ungdomar, och arbetar politiker tjänstemän i smågrupper för att arbeta fram konkreta till och hur forslag åtgärder de ska genomföras.

8.5.5 Några sammanfattande kommentarer

Vi har här redovisat några försök med att finna former för att ge ungdomar ökade möjligheter att den påverka kommunalpolitiska processen.

Vi menar att det år att kanaler viktigt skapa för ökad kommunikation mellan och ungdomar politiker. Samtidigt måste politiker vara medvetna om att det innebär ett stort ansvar att inrätta organ som ger ungdomar om att deras

förespeglingar åsikter och krav

Ungdomar och politik 253

kommer att Att inrätta ett ungdomsråd eller någon annan tillgodoses. form av behöver i sig inte innebära att ungungdomsrepresentation domarnas ökar. Det utmärkande for de organ vi här kortinflytande beskrivit är snarast motsatsen, nämligen frånvaron av fattat ju

beslutsbefogenheter. Det är i att man att ungdomarnas inflytande i sig viktigt gör klart när det kommunalpolitiska bepraktiken är ytterst begränsat gäller slut. Att identifiera är ofta ett viktigt forsta steg i en problemen Men när man öppnar möjligheten for ungdomar förändringsprocess. att framföra åsikter och ställa krav måste man också vara medveten

om att det väcker förhoppningar hos många ungdomar.

menar vi inte att politiker snabbt ska kunna tillgodose Naturligtvis alla krav. måste väga olika krav mot varandra och Kommunpolitiker de ekonomiska resurserna är Men det är viktigt att begränsade. intresse och åsikter tas allvar av dem som beslutar. ungdomars på Med det menar vi inte bara att lyssna allvarligt, utan även att

betrakta ungdomarna som en jämbördig samtalspart.

Därför är det också vår att det aldrig räcker med att uppfattning inrätta ett så länge deras funktion enbart är att komma ungdomsråd med och Erfarenheterna visar att åsiksynpunkter forslag. tyvärr terna och inte i större utsträckning tycks förändra förslagen någon

politiken. En annan som vi kort ska beröra är hur råd av detta slag svårighet ska utses. Om de ungdomsforbunden ska utse represenpolitiska tanter måste man om de är bäst skickade att avläsa stämfråga sig och åsikter bland dem som de är satta att representera, nämningar Om man istället väljer modellen från Ludvika, att ligen ungdomarna. låta få en bredare sammansättning, måste man samungdomsrådet vara på de problem som även då kan uppstå, tidigt uppmärksam eftersom man faktiskt har satt den representativa demokratin ur ju spel.

menar vi att olika slags kommunala ungdoms- Sammanfattningsvis råd kan som ett sätt att förbättra kontakten mellan kommunfungera och Politiker som beslutar om sådana organ politiker ungdomar. måste dock känna sitt ansvar när det gäller att ta ungdomarna och

deras åsikter på allvar.

Enbart kommunala ungdomsråd av det slag vi beskrivit här är dock for att öka inflytande. De kan ingen tillräcklig lösning ungdomars ersätta behovet av större reell makt åt ungdomarna i deras aldrig närmiljö: i skolan, på fritidsgården och i föreningslivet.

254 Ungdomar och politik

8.6 i

Förändringar valsystemet

Sex av tio ungdomar (59%) tror att en med

ungdomsriksdag repre-

sentanter för de politiska ungdomsförbunden skulle öka ungdomars möjlighet att påverka politiska bes1ut.14

Nästan lika många (55%) tror att flera Valbar ungdomar på plats skulle göra det. En av tre tror istället för på personval partilistor (33%), speciella ungdomslistor med endast ungdomar på Valbar plats (31%) och mindre Valkretsar (31%).

Unga kvinnor tror i större utsträckning än unga män att ungdomar skulle få större att möjligheter påverka politiska beslut genom fler ungdomar på Valbar plats och genom införande av en

ungdomsriksdag

med representanter för de politiska ungdomsförbunden.

8.6.1 Ungdomslistor

Ungdomsförbunden har i alla tider som fungerat spjutspetsar till sina partier. Den ständiga har utmaningen Varit, och är fortfarande, hur man ska få att driva respektive parti frågor med en ungdomsproñl. Ett sätt är att få in fler ungdomar i representativa organ. Det har inte alltid visat vara så lätt. sig

Lokalt har ungdomsförbunden inför de exempelvis kommunala nomineringarna ställt sig frågan hur man ska få in ungdomar valpå bar plats på

kommunfullmäktigevalsedlarna. Under åren har framför

allt två olika vägar prövats. Den ena är att olika på sätt försöka få in ungdomar på ordinarie listor, den andra är att ut med gå särskilda ungdomslistor.

Ungdomslistor har sedan länge prövats olika i landet på platser inom olika partier. En nackdel kan vara att ungdomar hänskjuts till ungdomslistor istället för att få plats på ordinarie listor. Fördelen är att det sätter fokus med på problemet åldersstrukturen i de beslutande och även

församlingarna tycks locka många väljare.

När ungdomar väl blir valda det att få gäller gehör för sina idéer, inte minst bland partikamraterna. Det kan kännas ensamt och kämpigt att vara tuff mot för att inte moderpartiet bara bli ett pittoreskt inslag.

Bl a under Världsungdomsåret en del prövade ungdomsförbund på olika sätt att öka i beslutande ungdomsrepresentationen organ. T ex gick centern i Kramfors kommun ut med en ungdomslista inför 1985 års val. Man hade ett

handlingsprogram med ungdomsfrågor i första

rummet och tog drygt 30 procent av centerrösterna. Det innebar naturligtvis att några ur det fick maka gamla gardet sig ur fullmäk-

14 Ungdomar och politik. SKOP-undersökning på uppdrag av Ungdomskommittén, 1990

Ungdomar och politik 255

men enigheten är stor om att ungdomslistan bidrog till att centige, terns tillbakagång i Kramfors inte blev större. Det faktum att ungdomslistan ñck in fyra ordinarie mandat och två suppleanter innebar också att det blev en relativt stark ungdomsgrupp. Innan årets slut hade man två motioner, en om bojkott av Sydafrikavaror och en lagt om källsortering av sopor.

8.6.2 Personval I sker nominering av kandidater till valsedlarna inom de po- Sverige litiska Personer som står utanför de politiska partierna har partierna. små till påverkan. För att en strykning ska få genomslag möjligheter krävs det ett avsevärt antal strykningar av samma namn. ”Jag brukar stryka olika kandidater men de sitter ändå kvar: Konstigt!” Enligt den undersökning av 1 119 förstagångsväljare som genomfördes 1988/89 i Stockholms gymnasieskolor vill nära 64 procent av de kvinnliga eleverna och nära 67 procent av de manliga eleverna ha kvar nuvarande ordning för kandidatnominering. Nästan 28 procent av eleverna vill kunna påverka nomineringen bättre än idag även om de står utanför de politiska partierna. En stor av förstagângsväljarna vill ha personval och att grupp kandidaterna ska presenteras bättre för väljarna än vad som sker för närvarande. ”Man borde få mer inblick i hur personerna på valsedlarna är, var de står i de enskilda frågorna osv. Det är alldeles för ” opersonligt med bara en massa namn på ett papper.

Olika varianter av personvalssystem Personval finns som ett inslag i de flesta valsystem. Minst utvecklat i valsystem som liksom det svenska ger väljarna möjlighet att välja mellan olika partilistor och att stryka kandidater. Något starkare inslag av personval finns i de system som ger välrätt men inte skyldighet att lägga sin röst för en viss kandidat jarna på partilistan. I andra valsystem har väljarna skyldighet att markera en viss kandidat för att valsedeln ska bli giltig. Detta gäller bl a för Finland. Till valet upprättar varje parti en officiell kandidatlista. Varje kandidat får ett nummer. Väljaren skriver sedan in sin kandidats nummer på den enkelt utformade valsedeln. Valsedlar utan nummer blir ogiltiga. Partierna måste enligt lag genomföra en medlemsomröstning för att avgöra vilka kandidater som ska få uppföras på listan. När partierna anmäler sina kandidater till den officiella listan kan de välja om de vill rangordna dem, sätta dem i bokstavsordning eller på

256 Ungdomar och politik SOU 1991 :12

något annat sätt. Vid röstsammanräkningen först hur granskas många röster ett parti har fått, därefter räknas de rösterpersonliga na. Platserna fördelas därefter mellan kandidaterna tills mandaten är slut, enligt en särskild beräkningsmodell.

Det finns också varianter på ovan nämnda där välhuvudgrupper, jaren har rätt respektive att kandidaterna skyldighet rangordna på en partilista. Det belgiska systemet ger exempelvis väljaren möjlighet att bara ge en partiröst, med stöd för av partiets rangordning kandidaterna. Men väljaren kan också kryssa för en bestämd kandidat. På så sätt kan väljarna ändra den av rekommenderade partiet ordningsföljden mellan kandidaterna.

I vissa valsystem, som det irländska, tillfaller rösten endast en person och kommer inte något parti tillgodo. Andra som exvalsystem, empelvis Italiens, ger väljaren möjlighet att samtidigt rösta på kandidater från flera partiers listor.

Personvalsutredningen

Utredningen om personval och valkretsindelning förde fram två huvudskäl som motiv till ett ökat inslag av i personval valsystemet. Det första gäller väljarnas att kandidaturvalet möjligheter påverka till de beslutande Det andra tar sikte församlingarna. på behovet att etablera och upprätthålla en nära kontakt mellan och valda.15 väljare Utredningen för fram en rad för- och nackdelar med ett ökat inslag av personval.

Genom att delta i möten och offentliga debatter, göra uttalanden i lokalpressen, besöka föreningar, företag och institutioner offentliga kan kandidaten göra och sina sig egna åsikter kända för en större grupp väljare än de partiaktiva.

En mer aktiv och mer personorienterad kommer att valkampanj uppstå som resultat av ett personvalssystem och detta leder i sin tur

till att förutsättningarna för förbättras. En annan

personvalet positiv effekt av ett personvalsinslag i är en bättre valsystemet fortlöpande kontakt mellan de valda och arna även mellan välj valtillfallena.

Genom att de valda får ett mer mandat kommer personligt det att på ett helt annat sätt än f n att vara att i olika naturligt medborgarna sammanhang vänder sig till sin riksdagsledamot för att få råd och upplysningar i olika frågor och för att framföra krav och önskemål i aktuella politiska frågor.

För de valda kommer det att framstå som särskilt att angeläget även mellan valrörelserna den kontakt med upprätthålla väljarna

15 SOU 1977:94 Personval och valkretsindelning. Betänkande av personvals- och valkretsutredningen

Ungdomar och politik 257

som etableras under den politiskt intensiva valrörelsen. Kanske kommer därmed det politiska intresset totalt sett att öka och människorna i större utsträckning finna anledning att mer aktivt delta även i det partipolitiska arbetet. Ett ökat inslag av personval innebär en mer utpräglad konkurrens mellan olika kandidater från samma parti. En fördel för väljarna är att de kan lockas av flera kandidater. Ungdomar kan t ex välja en kandidat med ungdomsproñl, stödja en ökad kvinnorepresentation, välj a en kandidat med miljöproñl eller lokal anknytning. Men konkurrensen mellan kandidaterna har också en baksida. Den kan leda till en hård inbördes polemik mellan enskilda kandidater från samma parti på bekostnad av en debatt mellan ideologisk partierna och de olika ideologierna. Systemet kan också innebära att kandidater som är kända från andra områden än politiken, t ex framstående idrottsmän eller artister får ett försteg framför personer som ägnat huvuddelen av sin fritid åt politik i mer traditionell mening. Det har också pekats på riskerna för att kandidater med personlig förmögenhet eller ekonomiskt starka uppbackare kan lockas att driva en dyrbar personlig valkampanj med omfattande marknadsföringsoch andra publicitetsskapande åtgärder. En sådan kan utveckling naturligtvis leda till att övriga kandidater får svårt att göra sig gällande i konkurrensen. Riskerna för en utveckling av sådana negativa effekter är beroende av en mängd faktorer, som exempelvis politisk kultur och tradition. Partierna har också möjlighet att på olika sätt motverka en sådan utveckling. De kan t ex styra sitt stöd till de kandidater som är i mest behov av det.

Det belgiska systemet Personvalsutredningen föreslog ett valsystem som bygger på den princip som tillämpas i Belgien. Förslaget kan beskrivas som en mellan kompromiss ett system med obligatoriskt personval och ett system med rena listval. Varje väljare ges på valdagen möjlighet att särskilt markera den kandidat hon eller han helst vill se invald, en så kallad . De preferensröst väljare som inte utnyttjar personvalsmöjligheten ansluter till den sig ordning mellan kandidaterna som partiets beslutat om. nomineringsinstanser Systemet bygger på officiell kandidatur. Partierna anmäler kandidater till den centrala valmyndigheten. Varje i en valkrets har väljare rätt att i förväg anmäla kandidater. Om ett eller en enskild parti person anmäler kandidater i förväg ska av anmälan framgå ordningen mellan kandidaterna. På valdagen kan enskilda istället för väljare

258 Ungdomar och politik SOU 1991:14

tidigare nominerade kandidater skriva till ett namn på valsedeln och därigenom nominera ytterligare personer. Systemet tillåter således både flera officiella listor och s k spränglistor. Poströstning och ombudsröstning är möjlig i samma utsträckning som i det nuvarande valsystemet. Vid fördelningen av mandaten räknas kandidaternas preferensröster. Den som fått preferensröster till det antal krävs for att

som

partiet ska få ett mandat förklaras direkt invald. Ovriga mandat fördelas genom ett system av röstöverföring, där kandidaterna tilldelas s k partiröster i den ordning de står upptagna på respektive kandidatlista. Fördelarna med modellen är enligt utredningen att: E] Den är enkel for väljarna. E] De som önskar kan lämna en preferensröst och de vet att om deras kandidat samlar så många röster som krävs for ett mandat så blir hon eller han invald oavsett placering på listan. Cl De väljare som avstår från personvalet vet att deras röst i första hand tillgodoräknas någon av de kandidater som de välinformerade och aktiva partimedlemmarna genom nomineringen i forsta hand rekommenderat för inval. D Det belgiska valsystemet har också den teoretiskt tillfredsställande egenskapen att väljarnas intresse avgör hur starkt personvalsinslaget i politiken blir.

Personvalsutredningens forslag skiljer sig från det finska valsystemet genom att personvalet är frivilligt i personvalsutredningens forslag och obligatoriskt i den finländska, där valsedeln blir om ogiltig väljaren inte skriver in sin kandidats nummer valsedeln. på

En annan skillnad är att partiernas rangordning slår igenom relativt starkt i det svenska förslaget, eftersom alla som avstår från att sätta ett kryss stöder partiets officiella lista. I det finländska systemet är det väljarens aktiva handling som påverkar valet av person. Redan idag finns vissa möjligheter att öka inslaget av personval, genom att gå fram med flera listor i samma valkrets. Vid det senaste valet lät exempelvis moderaterna i Jönköpings län tre kandidater toppa var sin lista. Det resulterade i att Anders Björck-listan fick så många röster att dess andranamn slog ut de andra listornas forstanamn och hamnade i riksdagen.

Genom en bestämmelse i vallagen kan man idag att garantera vissa personer blir invalda. Partierna kan nämligen anmäla till läns-

Ungdomar och politik 259

styrelsen de namn man vill prioritera som skydd för partibeteckningen.

8.7 Våra bedömningar och förslag

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det råder en allvarlig klyfta mellan ungdomar och politiker. Vi har pekat ut några faktorer som kan förklara ungdomars bristande förtroende för politiker och den låga tilltron till traditionellt partipolitiskt arbete som ett medel för att förändra såväl samhället som den egna situationen. Under hela åttiotalet har flera utredningar talat om behovet av ett närmande mellan medborgare och politik. Vi menar att det nu krävs radikala åtgärder på detta plan. Det är dags att gå från 0rd till handling när det gäller att flytta det politiska beslutsfattandet närmare ungdomars vardag. Det gäller att ändra perspektivet. Den politiska organisationen måste ta sin utgångspunkt i ungdomars vardag. Organisationer och myndigheter måste anpassas till människan och inte tvärtom.

8.7.1 En ny generation i politiken

En ny generation har mycket synpunkter på dagens politiska arbete och politiker. Det finns också stora förväntningar och en slags uppfattning att nya rörelser, aktions- och enfrågegrupper är till för att väcka frågor och skapa debatt, medan partierna ska stå för det långsiktiga och grundläggande förändringsarbetet. Det behövs ett nytt sätt att arbeta i politiken for att den nya generationens engagemang ska kanaliseras. Förändringen av ungdomsforbundens arbete, som kan skönjas, är ett steg åt det hållet. De tenderar att bli mer av aktivitetsinriktade rörelser, föreningar som ger utlopp for mera än bara det strikt politiska intresset. De försöker arbeta mera praktiskt med politiken för att åstadkomma synliga och snabba resultat. Det är en effekt av att ungdomar inte har tid att vänta medan kvarnarna mal, de kräver snabba resultat. Man kan kalla rörelserna handlingsinriktade, alltså något mitt emellan aktionsgrupper och partier. Detta gäller inte alla och alla på ställen, men kan sägas vara ett gemensamt drag för Flera många. politiska ungdomsförbund umgås också flitigt med nya rörelser. En bild av vad en ny generation förväntar av det sig politiska arbetet och politikerna skulle kunna skissas så här:

Från centralt till lokalt Det politiska arbetet decentraliseras. Det utgår ifrån grundorganisationerna, från den lokala verkligheten.

260 Ungdomar och politik SOU 1991:1

Från anonymt till nära Vad som händer i omgivningen med omsorgen om de äldre och barnen, hur skolan fungerar, vad som kan göras för att förbättra miljön och arbetsmiljön blir viktiga, nära frågor, som politiker försöker att ange lösningar på. Ungdomars uppväxtvillkor placeras högt på dagordningen och inte som fläskben utslängda strax innan ett ordinarie val när oron for ungdomsväljarna tränger på. Politiken blir gripbar och inte svävande och ansvarsmässigt oidentiñerbar. Trots att de stora och existensiella frågorna betonas så finns kopplingar till vardagen likt ozonskiktet och freoner i kylskåp, hamburgerförpackningar m m.

Från stela till inspirerande arbetsformer

En ny generation kräver att partiernas arbetsformer förändras från stela, trista och oinspirerande aktiviteter till verksamheter som mer tilltalar kvinnor och ungdomar. Det innebär mer arbete i projektform med inriktning på de vardagsnära frågorna, att nätverk tas tillvara eller att enfrågegrupper bildas. Att ideologi och politisk handling kopplas ihop. Att t ex låta miljöengagemanget också ta sig uttryck i konkreta aktiviteter, som insamling av aluminiumburkar eller batterier. En ny generation kräver att sammanträdenas och införläggning nehåll utvecklas och anpassas efter medlemmarnas behov. av Många dem ser tiden som den största bristvaran. De vill ha mindre formella möten, tidsbegränsade sammanträden och kortare inlägg på ett rakt och konkret språk. Unga familjer delar idag på ansvaret för barn och hem ett mer på jämställt sätt. Det innebär att både kvinnor och män har behov av barnpassing för att ha möjlighet att Det engagera sig politiskt. gäller inte minst ensamstående föräldrar, mest kvinnor. småbarnsföräldrar får därför en viss för att an-

kostnadstäckning

lita barnvakt, för lite större barn ordnas i barnpassning gemensamt anslutning till mötet. Detta behöver inte kosta några stora summor för föreningen. Det bygger mer på ett gemensamt ansvarstagande. Ibland förläggs verksamheten till eller lördags- söndagseftermiddag. I anslutning till det ordnas särskilda barnaktiviteter eller barnpassning.

Från medel till mål De ideologiska målen, färdriktningen, är det som och ska vara avgör drivkraften, inte de medel som för tillfället används.

?OU 1991:12 Ungdomar och politik 261

Från detalj- till idéprogram Den nya generationen har svårt att krypa in i ett detaljerat åsiktsbatteri, utan vill ta ställning till sin idéer och fardriktning. Utifrån sin syn på de nära frågorna blir partiernas idé avgörande och inte om det finns ett program som ger löften eller spikar detaljmål för varje enskild fråga som kan existera i det stora politiska samtalet. Det krävs inte att medlemmarna ska kunna omfatta alla frågor. Det blir möjligt att inom partiet engagera sig och koncentrera sig på en hjärtefråga, exempelvis freds- eller miljöfrågor.

Från försvar till initiativ Istället för att bli jagade av tjänstemän i förvaltningarna så tar den nya generationens politiker greppet över väsentligheterna. Istället för att blandas ihop med tjänstemännens handläggning av olika frågor så jobbar de med politik, utifrån hur folk upplever behoven. Det förutsätter mera av målstyre, där man klart definierar vad politikerna ska sköta och vad tjänstemännen ska sköta själva och då allt oftare tillsammans med brukare. En ny generations politiker vågar prioritera och koncentrera sig på vissa frågor under en period. Det innebär också att under en tid våga bortprioritera andra frågor, även om de är viktiga. Från pajkastning till samtal Käbbel, tom retorik, smutskastning av motståndare, som tyvärr är vanligt i den politiska hettan, ersätts av samtal mellan politiskt intresserade, som alla utifrån sina idéer och det folkliga uppdraget vill påverka. Partier och politiker med klara ideologiska förtecken kan samtala och debattera med andra utan rädsla för att tappa den egna själen i ett politiskt givande och tagande. Föra fram sin ståndpunkt, lyssna på andra och deras argument, värdera och sedan gå vidare blir metoden. På det här sättet blir alternativen verkligt tydliga, vilket många efterlyser.

Från service till engagemang Alltför ofta har politik forståtts som något som fixar det bättre för mig, utan att jag gör något själv. En ny generation förväntar sig mera av aktivitet. I samhället genom brukarinflytande, självstyre, förenings- och kooperativt arbete samt möjlighet att påverka sin egen tillvaro. I politiken genom inslag av personval och annat som är uppfordrande för personen. En ny generation politiker vågar pröva nya vägar och vågar risken att misslyckas.

262 Ungdomar och politik SOU 1991 - 15

En ny generation vågar säga att politik inte kan och inte ska lösa allt. Politik är sådant som ska lösas Resten får gemensamt. väljarna sköta själva. Allt som är dåligt är inte fel. Det är heller politikens inte alltid någon annan som ska fixa det.

Från nomenklatur till folklighet En bra politiker pratar inte med folk utan är folk. Den nya politikertypen finns bland andra människor hela tiden. I sitt jobb, på skolan, i hemtjänsten eller inom verkstadsindustrin, idrottsklubben eller bland goda grannar.

Det blir inte mest att hela tiden avgörande vara på alla interna möten, utan istället vara bland folk. Det mötet politiska utgör givetvis basen, men det behöver inte ske kväll. varje

Från heltidspolitiker till lagarbete

Det politiska arbetet organiseras utifrån principerna om lagarbete istället för att vara uppbyggt ett fåtal kring personers arbetsinsatser.

Heltidsuppdrag undviks i största möjliga

utsträckning. En ny generation politiker kräver en rimligare fördelning av uppdragen.

De kräver också att i ungdomarna politiken ges meningsfulla ar-

betsuppgifter. Deras kunskaper och erfarenheter tas även om

tillvara, de inte gått den långa vägen.

De inser vikten av att valberedningen är väl sammansatt både köns- och liksom de kräver

åldersmässigt, att uppdragen är väl förde-

lade köns- och

åldersmässigt.

En ny generation att det tycker är viktigt att hinna med ett arbetsliv och privatliv utanför De menar partiet. att man också har rätt att i perioder trappa ner sin på politiska verksamhet, dvs varva mellan politiska och annan uppdrag verksamhet.

Från språklig till

helgardering raka puckar

Det måste gå att begripa politik. Eftersom det handlar om gemensamma angelägenheter så berör det alla. Ibland säger man ja, ibland nej, ibland dessutom jag/vi vet inte. Klara besked är bra ur politisk synpunkt, även om de inte alltid är för den som positiva frågar. Alltså enkelrader utan

garderingar.

8.7.2 Politisk information i skolan

En av de viktigaste för de uppgifterna politiska ungdomsforbunden är att informera ute i skolorna. Det är att viktigt undanröja de hinder som idag finns för detta.

Ungdomsforbunden delar erfarenheten att de, trots rekommendationer om att de ska tillåtas bedriva sin verksamhet i skolan, ofta

Ungdomar och politik 263

som lokalbrist, kan hindras att p g a praktiska problem, exempelvis informera om sin verksamhet. För att alla och de enskilda ungdomarna ska ha möjlighet partier att utöva sin informationsverksamhet i skolorna krävs, förutom unav problem, också att ungdomarna ska kunna danröjandet praktiska få från kommunen via sina organisationer. Avståndet får ersättning heller inte vara ett hinder, därför bör reseersättning utbetalas. Vi menar att skolan bör ha skyldighet att upplåta lokaler för

politisk information och aktiviteter.

Vi menar vidare att man även på andra sätt bör underlätta aktiviteter i skolan och uppmuntra eleverna att för politiska vara politiskt aktiva. Vi menar att det i skolans styrdokument bör stå att eleverna har rätt att minst en gång på högstadiet och en gång på

under lektionstid få information från de i

gymnasiet kommunen verksamma politiska ungdoms/örbunden /partierna. Det är viktigt att det blir en bred representation av politiska organisationer. Vi menar också att rimlig ersättning ska utgå för politisk information.

8.7.3 Lokala partipolitiska ungdomsprogram

Vi har föreslagit att kommunerna ska redovisa hur deras samlade insatser kan underlätta ungdomars uppväxt och delaktighet, och även utvärdera hur resurserna fördelats, inte minst ur ett klass- och könsperspektiv. Vi är medvetna om att det finns många politiska frågor som inte är specifika ungdomsfrågor, men som ungdomar är intresserade av. Trots detta bör även de politiska partierna göra lokala ungdomsproför att göra det tydligare för unga människor var de olika partigram erna står när det ungdomsfrågor. Det innebär också att det blir gäller lättare att utvärdera de politiska partiernas agerande under en valperiod. Vi uppmanar de politiska partierna att göra lokala ungdomspolitiska program i syfte att skapa en profilerad debatt innan beslut tas i fullmäktige.

8.7.4 Utbildning av förtroendevalda

Kommunerna erbjuder ofta utbildning till nya förtroendevalda. Enligt vår uppfattning bör de politiska partierna själva stå för den typen av utbildning. Den skulle på det sättet bli mer politiskt proñlerad, något som stämmer väl överens med ungdomars krav på tydlighet.

264 Ungdomar och politik SOU 1991:12

Utbildningen bör innehålla diskussioner om det arbetet

politiska och den nya politikerrollen som vi diskuterat tidigare. Utbildningen kan ske via studieförbunden. De politiska partierna kan då välja ett studieförbund med en för dem lämplig profil.

Vi föreslår därför att de politiska partierna själva övertar ansvaret för utbildningen av nya förtroendevalda.

Vi uppmanar vidare studieförbunden att aktivt medverka till

att sådan kommer till

utbildning stånd.

Ersättning för förlorad arbetsförtjänst

Vi konstaterar att de ekonomiska

förutsättningarna för att kunna åta sig förtroendeuppdrag är olika för olika En bör

grupper. grundregel vara att ingen ska förlora ett på politiskt åtagande, som är en

förutsättning för vår demokrati och som ändå kräver att man

försakar andra aktiviteter på sin fritid. Det handlar om rättvisa. ska Ingen heller förlora på att vara förtroendevald i en viss kommun, vilket fallet är idag på grund av de stora variationerna i ersättningssystemet.

Ersättningsfrågorna har indirekt betydelse for nyrekryteringen.

Det är svårt att rekrytera i allmänhet och från nya underrepresenterade grupper i om de förutsätts synnerhet, arbeta näst intill ideellt och ändå är bundna av tider och mötesplatser och förutsätts ha läst in en hel del material i förväg.

Ungdomar idag har många aktiviteter som konkurrerar om deras tid och intressen. Om man dessutom förlorar ekonomiskt på att engagera sig minskar det benägenheten att åta sig politiska uppdrag. Detta gäller framför allt de som i sitt ungdomar ordinarie arbete får helt för frånvaro

löneavdrag p g a förtroendeuppdrag inom kom-

stat, mun och

landsting.

För närvarande inom pågår regeringen ett arbete med förslag till

ny kommunallag, som bl a tar upp frågan om

ersättning för förlorad

arbetsförtjänst.

För att underlätta av

nyrekryteringen underrepresenterade grupper och ge alla samma förutsättningar att kunna åta

sig

förtroendeuppdrag föreslår vi en lagstiftning som garanterar

ersättning för förlorad arbetsförtjänst vid förtroende-

uppdrag.

8.7.6 J ämnare makten

fördelning av

Det är viktigt att alla som har olika uppdrag tillsammans i sin funktion representerar hela samhället, ur alla aspekter. För att kunna fatta relevanta beslut behövs underlag från både kvinnors och mäns, yngres och äldres erfarenhetssfärer.

Ungdomar och politik 265

Kvinnor och män har olika erfarenheter, liksom yngre och äldre personer har det. En viktig uppgift för olika beslutande organ är att fördela resurser. De områden som prioriteras av representanterna får mest pengar, andra får stå tillbaka. Idag är det framför allt män i övre medelåldern som är representerade i beslutande församlingar. Den kultur som existerar är intimt kopplad till den traditionella mansrollen när det gäller samarbetsformer, konflikter, debatteknik, språk och organisation av det politiska arbetet. Det innebär att endast en liten del av erfarenhets- och intressesfarerna är representerade. Det innebär också att viktiga områden och frågeställningar stängs ute, samhället går miste om viktig kunskap. Såväl demokratin som besluten blir därför ofullständiga. Ett krav på jämn könsfördelning innebär dock ett för de problem mindre partierna. De har ofta bara rätt att få in en representant i beslutande församlingar. Kravet på att nominera en person av vardera könet kan då innebära att partiet i vissa fall inte kan påverka att den person man prioriterar i första hand blir vald som representant. Vi menar dock att fördelarna med kravet på att nominera lika många av vardera könet uppväger nackdelarna. Vi uppmanar de politiska partierna liksom det övriga

etablerade föreningslivet att sträva efter en jämnare köns-

och åldersfördelning. Det gäller både internt inom organisationerna och när partierna nominerar till beslutande församlingar på läns- och kommunal nivå. Målet bör vara att det i varje styrelse/ samråd /nämnd ska minst två ingå personer under 25 år och att könsfördelningen ska vara jämn. Vi föreslår också att regeringen vid tillsättningar i styrelser,

nämnder och kommittéer strävar efter en jämnare köns- och

åldersfördelning. Målet bör vara att minst två personer under 25 år ska ingå och att könsfördelningen ska vara jämn.

8.7.7 Uppdragskulturen inom partierna

Vi menar att förtroendeuppdragen idag är koncentrerade alltför få på personer. Vissa personer har många förtroendeuppdrag inom samma politiska församling. De sitter dessutom ofta för länge och tappar kontakten med arbetsliv och vardag. Det här är ett resultat av uppdragskulturen inom Med partierna. ett förtroendeuppdrag följer ofta flera andra. Det krävs också att man samlar på sig många uppdrag för att få makt. Om annan än någon ordföranden representerar gruppen utåt, tolkas det nästan som misstroende mot denne. Det innebär en arbetsbörda och stark hög press

266 Ungdomar och politik

på vissa, samtidigt som andra inte får någon möjlighet att utöva makt.

Det finns också en inställning om att man ska ställa och

upp

offra allt för partiet. Det innebär att arbete och blir privatliv lidande.

Dagens ungdomar ställer inte upp på dessa krav. De vill ha möjlighet att kombinera ett politiskt med arbetsliv och engagemang privatliv. De vill i perioder kunna och ändå ha avsäga sig uppdrag möjlighet att komma tillbaka.

Från ett ungdomsperspektiv är det att makten viktigt sprida inom partierna, så att ingen sitter på alltför vilket är ett många uppdrag, stort problem idag. bör sitta i mer Ingen person än en politisk

församling; kommunfullmäktige, landsting eller riksdag. Partierna

bör se varje mandat som obesatt när man ska går tillval, ingen väljas för att han/hon redan innehar posten.

Vi uppmanar de politiska partierna att föra en diskussion om

uppdragskulturen inom partiet.

Vidare uppmanar vi partierna att och därsprida uppdragen med minska koncentrationen av dem så att

fler ungdomar och

kvinnor ges möjlighet till politiska

förtroendeuppdrag.

8.7.8 Det politiska

valsystemet

Ungdomar vill ha ett ökat inflytande beslut som på påverkar deras vardag. De kräver att besluten fattas närmare de människor som berörs. Våra forslag innebär en av makten.

decentralisering Det innebär

en ökad fokusering den kommunala på politiken.

Ett sätt att motverka mot ett minskat utvecklingen valdeltagande, särskilt bland unga väljare, kan vara att ge de lokala politiska frågorna större möjlighet att få i valrörelsen. genomslag

Idag är mycket av den politiska debatten i koncentrevalperioder rad till rikspolitiken. Inte minst sedan tvs tillkomst präglas valrörelserna av en stark koncentration av intresset på partiernas ledande foreträdare på riksplanet.

Genom att valrörelserna har pågår samtidigt utrymmet för lokal och regional valrörelseaktivitet från enskilda riksdagskandidaters sida blivit alltmer begränsat. Den kommunala politiska debatten hamnar i skymundan. Det är också svårare att utvärdera den förda politiken.

Regeringens s k ekonomiska krispaket hösten 1990 innehöll förslag om att utreda valperioderna for kommun- och landstingsval respektive riksdagsval.

Ungdomar och politik 267

Vi att i direktiven till ovan nämnda utuppmanar regeringen ur ett ungdomsperspektiv beakta införandet av separedning rata valperioder för kommun- och landstingsval respektive riksdagsval. Dvs val till kommunen och landstinget år ett, år tre etc. Det skulle innebära val vartannat år. riksdagsval Som en konsekvens av detta skulle mandattiden behöva förlängas till fyra år.

8.7.9 Personval Ungdomskommittén menar att de väljare som vill öka representationen av kvinnor, ungdomar, invandrare, personer med anknytning till den egna orten m m bör ha en möjlighet att inom ramen för partivalet även ge sin röst åt enskilda personer. Ett ökat inslag av personval kan vara en del i lösningen av problematiken med den uppdragskultur vi diskuterat ovan. Men en annan effekt kan vara att okända har svårare att komma fram. Vi kräver att regeringen föreslår inrättandet av ett valsystem med inslag av personval till kommunal- och riksdagsvalen. Väljarna bör ges möjlighet att särskilt markera den kandidat hon eller han vill se invald. Om kandidaten samlar så många röster som krävs för ett mandat så blir hon eller han invald oavsett placering på listan. De väljare som inte utnyttjar personvalsmojligheten ansluter sig till den ordning mellan kandidaterna som partiets nomineringsinstanser beslutat om.

9.

FÖRNYELSE I KOMMUN

~

OCH STAT

9.1 i den kommunala och centrala

Förnyelse

för

organisationen ungdomsfrågor

Utifrån våra tankegångar i de föregående kapitlen krävs en hel del förändringar både på det lokala och det centrala planet. Inte minst for att öka ungdomars möjlighet till inflytande och ge dem en bra och positiv uppväxt. Flera av de forslag som ungdomskommittén lyfter fram i detta kapitel bygger på den helhetssyn som inledningsvis skisserades. Ungdomar både vill och kan ta ansvar, om de bara ges möjlighet till det. Vi tror också, med den kunskap vi har från de många utvecklingsprojekt vi beskrivit i kapitel 5, att det mesta av kommunal och statlig satsning på ungdomar måste ske så lokalt som möjligt. De centrala överbyggnaderna bör vara små och effektiva, samtidigt som de övergripande målen måste vara tydliga. Det innebär också att en bättre samordning och rollfordelning måste till på flera håll både i den kommunala och centrala byråkratin.

9.1.1 Kommunal omorganisation för ökat

ungdomsinflytande

Vi har pekat på en rad åtgärder med syfte att öka ungdomars inflytande i politiken. En viktig faktori detta sammanhang är givetvis hur det politiska beslutsfattandet i kommunerna organiseras. Centralisering och sektorstänkande har under lång tid varit utmärkande för den kommunala organisationen. Kommunsammanslagningarna medförde allt färre lekmannapolitiker och ett längre

270 Förnyelse i kommun och stat SOU 1991:11

avstånd mellan politiker och Stora medborgare. fackförvaltningar med strikt avgränsade kompetensområden gör det svårare för den enskilde medborgaren att veta till vem han eller hon ska vända med sina sig frågor, synpunkter eller krav.

De flesta ungdomar har en ytterst diffus bild av hur kommunalpolitiska beslut växer fram och vilka det är som har beslutanderätt i olika frågor. Den politiska makten ifrån ligger långt ungdomars vardag och uppfattas ofta som ”grå” och ”ansiktslös”.1

Om vi vill öka ungdomars inflytande över de politiska beslut som fattas måste mer politiken göras tillgänglig och överskådlig för ungdomarna. De förslag kommittén detta lägger på område speglar den diskussion som förts den kommunala kring organisationen under det senaste decenniet och berör främst två områden som vi kan sammanfatta i orden:

Bryt sektorstänkandet och decentralisera beslutsfattandet!

Helhetssyn istället för sektorstänkande

Politiska beslut som direkt berör fattas ungdomars vardag av en rad olika instanser. Inom kommunerna är det främst skol-, kultur-, fritidsoch socialförvaltningarna som handlägger frågor som har betydelse för ungdomar. Inom vart och ett av dessa områden finns naturligtvis specialkompetens som är viktig att ta tillvara. De krav som ungdomar ställer följer emellertid sällan den

politiska sektorsindelningen. Vill

man utforma en politik som mer än tar tidigare hänsyn till ungdomars krav är det att det

nödvändigt snäva sektorstänkandet bryts till

förmån för en organisation som bättre kan möta ungdomars behov.

I en del kommuner har man olika genomfört åtgärder för att bryta sektorstänkandet när det gäller av

handläggningen ungdomsfrågor. I

de allra flesta fall har det handlat om ett ökat samarbete mellan de så kallade ”mjuka” nämnderna, skola, social, fritid och kultur. Ofta inskränker sig samarbetet till möten regelbundna på chefsnivå i forvaltningarna. I vissa kommuner har man kommit och inrättat längre olika former av I andra

samrådsgrupper. kommuner genomförs olika ungdomsprojekt som innefattar ett förvaltningsövergripande sam-

arbete. Några få kommuner har kommunala antagit ungdomsplaner eller ungdomsprogram.

Från statens sida har man vid flera tillfällen betonat vikten av ett ökat

förvaltningsövergripande samarbete i kommunerna när det gäller ungdomsfrågor. Bland annat socialstyrelsen och statens

ung-

domsråd har ort aktiva insatser för att få till stånd

ett ökat samarbete i kommunerna.

1 Beredningsgruppen för Världsungdomsáret 1985.Utveckling till delaktighet. Rapport från 13 lokala projekt, 1988

Förnyelse i kommun och stat 271

nu att tiden för en mer radikal förändring i den Vi menar är mogen när det handläggningen av kommunala nämndorganisationen gäller Kommunerna måste få ökade möjligheter till en fri ungdomsfrågor. Olika vägar att få till stånd ökad samordning nämndorganisation. måste prövas i en bred försöksverksamhet. Att inrätta barn- och ungdomsnämnder i kommunerna kan vara ett steg för att bryta det olycksektorstänkandet, som fortfarande i alltför hög utsträckning liga präglar den kommunala ungdomspolitiken.

9.1.2 Snabba resultat

uttalade att se konkreta resultat står ofta i Ungdomars vilja snabba, strid med den som finns inbyggd i den kommunalpolitiska tröghet När sig i en fråga som det sen beslutsprocessen. ungdomar engagerar tar flera år att i den kommunala byråkratin, innebär färdigbehandla det att och upplever det omöjligt att påverka ungdomarna ger upp politiken. Givetvis måste man att beslut måste vara väl acceptera politiska underbyggda och att det tar tid att genomföra förändringar. är det att inse att denna ”tröghet” är en faktor Samtidigt viktigt som sannolikt medverkar till att många ungdomar finner det att sig för att få till stånd några förändringar. meningslöst engagera Man vill helt enkelt se resultat av sina ansträngningar, och helst innan man älv blivit vuxen och kanske till annan ort. sj flyttat Det finns enkla lösningar på. detta problem. Men även givetvis inga här menar vi att ett ökat brukarinflytande och mer av decentraliseoch i den kan bidra till att ring samordning politiska beslutsprocessen förkorta tiden mellan förslag och åtgärd.

9.1.3 Decentralisera besluten

En bärande tanke i kommitténs förslag är att stärka ungdomars inflytande över områden i deras närmiljö: skolan, fritidsgården, föreningslivet etc. Vi har beskrivit politikernas uppgift i termer av att fastställa mål, fördela resurser och utvärdera verksamhet.

Men dessa kan inte utföras isolerat från medboruppgifter givetvis Vi har beskrivit hur de flesta ungdomar betraktar garna. tidigare och arbete. I detta avseende är det ingen ljus bild politiker politiskt som tonar fram. Det är en överdrift att påstå att det råder knappast en förtroendekris mellan ungdomar och politiker. I detta samdjup tror vi också man kan inlemma kommunens tjänstemän, manhang som av ofta med politiker när det handlar om ungdomarna jämställs vilket förtroende man visar för dem.

272 Förnyelse i kommun och stat

Detta är givetvis mycket allvarligt. Vi beskriver i kapitel 8 hur man i några kommuner försök med gjort att inrätta olika former av ungdomsråd. Sådana försök kan vara ett sätt att minska avståndet mellan de politiska besluten och ungdomarna.

Vi tror emellertid att det behövs mer

genomgripande förändringar

för att återupprätta ungdomars förtroende för politiken och få fler ungdomar att vilja engagera i sig politiskt arbete. Avgörande i detta sammanhang är att ungdomar når ökad delaktighet och reellt inflytande.

Det kan underlättas av att de politiska besluten fattas nära nänniskorna. Det är ute i

bostadsområden, byar och stadsdelar som

politikerna ska verka och - inte i

synas avlägsna kontorskomplex i

kommunens centralort.

Omprioritering nödvändig

Detta skulle innebära att en Omprioritering måste göras av den verksamhet som vi i tal brukar dagligt benämna som fritiden, dvs fri-

tidsgårds-, områdes-, fritidsklubbs-, viss

förenings-, fältverksamhet etc. Vi menar att denna verksamhet måste likställas med t ex skoloch social verksamhet.

Vi har på håll sett

många att just fritidsförvaltningarna försökt att

fånga upp ungdomarnas intressen och frågor när de hamnar mellan

stolarna i den kommunala byråkratin. För trovärdighetens skull är det, inte minst ur ett

ungdomsperspektiv, viktigt att det kommunala

ansvaret för unga människor behandlas

så likvärdigt som

möjligt inom kommunens olika verksamhetsområden.

Mycket talar för att vårt samhälle har nya mångfald, decentralisering och lokala nätverk som Vi tror utgångspunkt. att det under 2000talet är de flexibla och mångdimensionella samhällena som kommer att ha störst

förutsättningar att hävda sig. Därför kommer det också

framöver att bli viktigt för politikerna i kommunerna att kunna delegera frågor och ansvar även till

boende, ungdomar, föreningar etc och

inte bara till anställda.

Vi tycker dock att de och viktigaste övergripande frågorna även

fortsättningsvis ska lyftas fram i de politiska valen för att medbor-

garna ska ha möjlighet att

påverka inriktning och mål.

Kommundelsnämnder

För tio år sedan inrättades de första kommundelsnämnderna. Idag finns kommundelsnämnder eller områdesstyrelser i 25 kommuner.

Syftet med kommundelsreformen var att öka

medborgarnas aktivitet och stärka deras demokratiska inflytande. De som

utvärderingar orts visar att andelen ungdomar och kvinnor i nämnderna

har ökat.

Förnyelse i kommun och stat 273

Vidare har effektivitetsvinster orts genom ökad samordning och

bättre resursutnyttjande? En annan erfarenhet är att politikerrollen har förändrats. Politikerna i kommundelsnämnderna/områdesnämnderna är mer ”synliga” för medborgarna och tvingas stå till svars för de beslut de fattar på ett helt annat sätt än tidigare. Utvärderingarna har dock inte hittills kunnat påvisa någon ökad medborgaraktivitet i de kommuner som infört kommundelsnämnder. Samtidigt påpekar man att det har gått alltför kort tid för att med säkerhet kunna uttala sig i frågan. Att decentralisera det politiska beslutsfattandet är givetvis ingen garanti för att ungdomarnas inflytande ökar. Det behövs aktiva insatser av partierna för att ge ungdomar mer inflytande i politiken. Vi menar dock att förutsättningarna är större för ungdomar att såväl påverka som aktivt engagera sig i politiken om de politiska besluten samordnas och decentraliseras i exempelvis kommun-, stadsdelsnämnder eller andra mindre enheter. En väg kan också vara att inrätta mindre kommuner.

Ökad samordning och försöksverksamhet Vi ser också positivt på de försök till samordning av den kommunala verksamheten mellan olika nämnder som sker i begränsade bostadsområden i många kommuner. Detta är ett bra sätt både för den kommunala samordningen och för de boendes möjligheter att erhålla en så samordnad kommunal service som möjligt. I många fall är det just samordningen av insatser för barn och ungdom som initierat områdesarbetet. Detta har sedan smittat av sig även till andra angelägna områden. Ett sätt att öka olika gruppers möjlighet till inflytande i kommunerna är att starta en försöksverksamhet. Syftet med en sådan försöksverksamhet bör vara att pröva olika förslag till ökat lokalt inflytande för ungdomar och andra brukare både lokalt och centralt i kommunen. I försöksverksamheten bör möjligheten för kommunala politiker att delegera ansvar och befogenheter till andra än kommunala tjänstemän ingå.

Lättillgänglighet Den kommunala servicen måste göras mer lättillgänglig för ungdomar. När man som enskild, tillsammans med sina kompisar, i sin klass eller förening vill fråga eller föreslå något måste det vara lätt att

2 Bl a SOU 1989:108 Förtroendevald pá 90-talet. Betänkande från förtroendeuppdragsutredningen

274 Förnyelse i kommun och stat SOU 1991:1

hitta fram till kommunen. Kommunen måste skaffa för sig ett ansikte ungdomarna.

Vi menar att våra mer strukturella forslag om ökad kommunal samordning och decentralisering leder i mot ökad lättillriktning gänglighet. Men det är viktigt att pröva olika, och kanske okonventionella, metoder for att förhindra att kommunen ungdomar upplever som en ”anonym byråkrati”.

I Härnösand har man inrättat landets forsta medborgarkontor. Kontoret ligger mitt i centrum och dit kan vem som helst for att få gå information eller hjälp i frågor som har med att myndigheter göra. Detta är ett av flera exempel hur den kommunala servicen kan på mer lättillgänglig for

göras medborgarna. Åtgärder av detta slag är

särskilt viktiga for ungdomar, som ju ofta ger for en vilsenhet uttryck gentemot den kommunala organisationen.

I vårt betänkande om internationellt beskriver vi ungdomsutbyte bl a hur man rent praktiskt skulle kunna förbättra och ordna med en ökad information för ungdomar.3

”I Finland har Centralen för medborgarfostran/ Ungdoms-

informationscentralen (Youth Information Service/Civic

Education Centre) byggt upp en videotex-baserad databank för att underlätta ungdomars till tillgång information. Centret är statligt finansierat, men söker också sponsorstöd

för särskilda aktiviteter. Information har samlats om

frågor på bred bas, allt från studier och arbetsliv till utbyte, sexualoch konsumentfrågor. Detta har i samarbete med gjorts ministeriet, centraladministrationen, organisationer och andra organ.

Ungdomsinformationscentraler, bibliotek, ungdomsgårdar, skolor och organisationer kan teckna

abonnemang. Systemet

är fortfarande i ett uppbyggnadsskede. På det här sättet kan

ungdomar lokalt själva koppla att upp sig för få information.

Antingen kan de lokala instanserna betala en fast summa

per månad och använda datorn så de vill eller också mycket tecknar de ett och betalar

brukarabonnemang för den tid de

utnyttjar basen. Kommunerna ges utrymme i databasen för att mata in sin egen lokala information.” Liknande informationscentra for finns även i andra ungdomar nordiska grannländer.

Use it! i Köpenhamn är ett hur kommunen exempel på på ett obyråkratiskt och for ungdomar lättillgängligt sätt informaerbjuder tion om kommunal service, och medborgerliga rättigheter skyldig-

3 SOU 1990:42 Internationellt ungdomsutbyte. Betänkande av ungdomskommittén

OU 1991:12 Förnyelse i kommun och stat 275

m m. Lokalen ligger mitt i centrum och de anställda är heter, nöjen sj älva unga. Den traditionella receptionsdisken finns inte, den skapar enligt personalen ett avstånd till ungdomarna. Parollen är Du behöver bara kunna ett telefonnummer - vårt - de andra kan vi! På samma sätta som vi föreslog i betänkandet om Internationellt ungdomsutbyte (3.5 sid 61-63) menar vi att det finns ett stort behov, både centralt och lokalt, att samordna och pröva nya vägar för informationen totalt för ungdom.

9.1.4 Kommunalt stöd till föreningslivet

Av fritidsnämndernas årliga driftskostnader på ca 7 500 miljoner kronor går omkring 4 000 miljoner kronor till direkta insatser, som kommer föreningslivet till del. Stödet fördelas genom 1 000 miljoner kronor i kontanta bidrag och 3 000 miljoner kronor i anläggningssubventioner. Av de kontanta bidragen utgör ca 300 miljoner kronor bidrag av typen lokalbidrag, driftsbidrag och skötselbidrag. Alltså bidrag som kan hänföras till området anläggningar och lokaler. Resterande 700 miljoner kronor betalas ut som bidrag till föreningarnas verksamhet i form av aktivitetsstöd, ledarutbildningsbidrag, startbidrag, instruktörsbidrag osv. Det innebär att det kommunala anläggningsstödet uppgår till 3 300 miljoner kronor medan verksamhetsstödet är 7 00 miljoner kronor.4 För de kontanta stödformerna till föreningarnas verksamhet på ca 700 miljoner kronor finns idag ca 60 olika normerande regler nmt om i landets kommuner. Dessa regler är ofta utsatta för utredningar. Hälften av landets kommuner har för närvarande utredningar igång. Bidragshanteringen är med andra ord administrativt tung inom såväl föreningslivet som hos kommunerna. Dessutom är täckningsgraden av föreningarnas kostnader via det kontanta verksamhetsstödet relativt lågt. Andra intäkter än kommunala verksamhetsbidrag är betydligt viktigare för föreningarna. När det gäller anläggningsstödets 3 300 miljoner kronor förekommer däremot knappast några regler alls. Någon kontinuerlig uppföljning av hur tiderna i lokaler och anläggningar har använts finns oftast inte heller. Diskussioner om hur tiderna fördelas är dessutom inte tillnärmelsevis så vanliga som diskussionen när det gäller aktivitetsstödet.

4 Fahlström Ch & Lundkvist A. Föreningsstöd - inte bara kontanter! Svenska kommunförbundet, 1989

276 Förnyelse i kommun och stat SOU 1991:

Kommunala lokaler - lokaler föreningsägda En viktig fråga är hur de föreningar som driver eller äger egna anläggningar behandlas i förhållande till de föreningar som bedriver verksamhet i kommunala lokaler. 0-taxa i kommunala lokaler betyder 100 procents kommunal subvention.

Under våren 1988 utredde Heby kommun anläggningsstödets omfattning och fördelning. Det visade sig att föreningar som har verksamhet i kommunala lokaler och anläggningar i genomsnitt får en kommunal subvention på 98 procent. För föreningar med lokaler egna och anläggningar är genomsnittet för den kommunala subventionen 32 procent.5

I beräkningen ingår inte de ideella arbetstimmar som åt till att gått sköta och driva anläggningarna. De uppgår till ca 2 000 timmar per år vid de kommunala anläggningarna och ca 4 000 timmar vid de föreningsägda anläggningarna. Genomsnittet på 32 procents kostnadstäckning innebär en variation för de enskilda anläggningarna från 104 procents

kostnadstäckning

för en fotbollsplan ner till åtta procents för en kostnadstäckning ridanläggning respektive en motorgård.

Förklaringen till att ridanläggningen får bära 92 procent av kostnaderna, medan grusplanen för fotboll får ett bidrag som till och med är större än kostnaden för är att de i anläggningen, föreningar Heby som driver egna anläggningar får ett aktivitetsbaserat stöd även till sina anläggningar. Det kommunala bidraget alltså inte grundas på de föreningsägda anläggningarnas driftskostnader. Det betyder att det inte enbart är skillnad mellan subventionen till de kommunala anläggningarna och de föreningsägda anläggningarna. Värdet av det kommunala anläggningsstödet varierar också mycket kraftigt mellan de olika föreningsägda anläggningarna.

Pojkar får mer stöd En effekt av skillnaden i subventioner är att sett tjejer proportionellt inte får lika stort samhällsstöd som killar. Enligt fritidschefen Kjell Olofsson i Stockholm skulle tio av till barn- och procent budgeten ungdomsverksamheten behöva omfördelas om idrotten skulle bedrivas också på flickors villkor.

Även om kommunerna börjar få upp ögonen för orättvisorna är alltså de ekonomiska förutsättningarna for flickor och att få pojkar utöva sina intressen mycket olika.

5 Fahlström Ch & Lundkvist A Föreningsstöd - inte bara kontanter! Svenska kommunförbundet, 1989

Förnyelse i kommun och stat 277 OU 1991:12

är en av de stora flicksporterna. Det är bara Ridning exempelvis och fotboll som är större. Idrotter som framför allt attragymnastik herar får en undersökning som DN gjort hösten 1990 pojkar enligt mer än i åtta av 13 undersökta kommuner.5 pengar ridningen Dessutom har fotbolls- och ishockeyklubbar ofta fri tillgång till och hallar. Ridskolorna däremot bedrivs oftast i privat anläggningar betalar kostnader för lokaler, mark och hästar genom regi. Ridtjejerna till 80 kronor. Under ett år blir det nästan lektionsavgifter på upp 3 000 kronor för den som rider en i veckan. Det kan jämföras gång med 200-300 kronor i medlemsavgift till fotbollsklubben per år.

En liknande som den i Heby har genomförts bland undersökning kommuner i Jämtland. Utifrån denna undersökning har samtliga kommunförbundet teoretiskt beräknat kostnaden för två lö-åringars i verksamhet. Pelle fotboll och ishockey på de komdeltagande spelar munala Stina fotboll och rider vid de föreanläggningarna. spelar

ningsdrivna an1äggningarna.7

visar att Pelles ishockey- och fotbollsspel kostar Beräkningarna 7 754 kronor. eller Pelle själv betalar ingenting, kom- Föreningen munen står för allt. Stinas och kostar totalt 2 259 kronor. Komfotbollsspel ridning munen står för 946 kronor, medan föreningen bekostar 1 313 kronor. Stina som spelar fotboll och rider vid föreningsdrivna anläggsjälv, får dessutom betala 4 440 kronor ur egen ficka i form av ningar, ridavgifter. De stora kommunerna har tillsammans med kommunförbundet tillsatt en arbetsgrupp för att bl a undersöka bidragsfördelningen. Arbetet leda till bl a ett handlingsprogram och studiecirkelplaneras verksamhet. Stockholms stad har under en försöksperiod gett projektpengar till idrottsklubbar som satsar Från och med årsskiftet 1990/91 på tjejer. är det också för ridklubbar och musik- och teatergrupper att möjligt ansöka om pengar till projekt för flickor.

9.2 Samordna resurserna

är det alltför centrala instanser som handlägger mer eller Idag många mindre bidrag till ungdomsorganisationerna. Det specialdestinerade kan medel för utvecklingsverksamhet i organisationslivet, inforgälla mationsinsatser för att motverka droger, olika miljöbefrämjande satsningar, insatser mot våld, insatser för fred, satsningar för att nå nya

6 DN 1990 10 31 7 Ch & Lundkvist Fahlström A. Föreningsstöd - inte bara kontanter! Svenska kommunförbundet, 1989

278 Förnyelse i kommun och stat SOU 1991 :4

ungdomsgrupper, insatser for att motverka rasism och främja integrering mellan invandrar- och svenska ungdomar, trafikbefrämjande satsningar etc. Kartan över den av olika insatser mängd som finns kan göras än mer omfattande.

Ett sätt att höja de generella till barnbidragen och ungdomsorganisationerna kan vara att ñnkamma och samla dessa centrala ihop medel i en påse för att sedan fördela dem vissa enligt riktlinjer ut till organisationerna.

Regeringen har i budgetpropositionen 1990 uttalat att principerna för statens stöd till föreningslivet bör Med omprövas. anledning av detta har Statskontoret regeringen givit i uppdrag att kartlägga stödet till föreningslivet. Resultatet av denna kartläggning ska lämnas under våren 1991.

Kommittén menar att inriktningen på ska vara

bidragsfördelningen

att en större del av statliga-, kommunala- och landstingskommunala bidrag ska gå till föreningar där är i flertal ungdomarna och har ett avgörande inflytande över verksamheten.

Kännedom om vilka som arbetar föreningar aktivt med demokratifrågor och där ungdomar också har ett avgörande inflytande finns i första hand lokalt i kommunerna.

Staten ska inte, som idag, pytsa ut pengar i småportioner för särskilda ändamål utan lita och överlåta till på organisationerna själva att bestämma vad som är och vad som behöver utveckling utvecklas i respektive organisation.

Detta är for övrigt en som skulle åtgärd stärka organisationernas självständighet, eftersom det blir till medlemmarna upp och de lokala föreningarna att besluta om vilken organisatorisk struktur man finner lämplig.

9.2.1 Medel till

utvecklingsverksamhet för ungdomar

En modell för att stärka ytterligare och finansiera utvecklingsverksamhet for ungdomar kan vara att kanalisera medel från bl a tre olika källor.

Allmänna arvsfonden

Allmänna arvsfonden inrättades 1928 i samband med att riksdagen beslöt att begränsa arvsrätten, vilken dittills utan

gällt inskränkning

inom släkten.

Begränsningen innebar att kusiner och avlägsna släk-

tingar förlorade arvsrätten. till vilken

Kvarlåtenskapen, arvsrätten

preskriberats, liksom arv efter avliden utan eller släktingar testamentstagare, gick tidigare in som danaarv (inga kända arvingar fanns) i statskassan. Sådana kom i

tillgångar fortsättningen att till-

falla arvsfonden. Men fondens medel skulle användas för ett visst

Förnyelse i kommun och stat 279

att vård och fostran av barn och bestämt ändamål, nämligen främja Genom beslut i år 1969 har ändamålet utvidgats ungdom. riksdagen även avse om Det som tillfaller fonden till att omsorg handikappade. efter som saknar arvingar och inte testamenterar är egendom person till annan. Man kan också testamentera eller sin kvarlåtenskap skänka sin egendom till fonden.

skulle en tredjedel av de medel som influtit under Ursprungligen till fonden. Resterande två tredjedelar och avett budgetår läggas från fonden under året ñck delas ut i bidrag under nästkastningen ande år. en 1969 bestämdes att endast en tiondel följ Enligt lagändring av ska fonderas och att det som återstår får delas ut avkastningen efter beslut i regeringen.

Ansökan om i socialdepartementet. På delegation bidrag handläggs också via barn- och ungdomsdelegahandlägger civildepartementet, numera av medel från fonden. Kammarkollegiet har tionen, fördelning hand om fondens Bestämmelser för fondens förvaltning förvaltning. och dess verksamhet finns i 5 1§ ärvdabalken samt i lagen kap. om allmänna arvsfonden. I arvsfondslagen infördes 1969 en (1928:281) att beslutanderätten i vissa ärenden till någon möjlighet delegera myndighet. Fondens ändamål som vi tidigare sagt, att främja vård och är, fostran av barn och samt om handikappade. Med ungdom omsorg menar man som inte fyllt 25 år. Bidrag får dock inte ungdom personer till som stat eller kommun normalt ska bekosta. Bidrautgå åtgärder, är i huvudsak av engångskaraktär. Arvsfondsbidrag kan t ex fylla gen en stor att stimulera till utveckling och prövning av uppgift genom idéer. Men fonden kan även täcka investeringar i form av byggnya nader eller inventarier och andra anordningskostnader.

att bidragen inte får ges till ändamål som bekostas Begränsningen av stat eller kommun medför bland annat att arvsfonden inte ger till skoländamål eller boende. Dessutom bidrag exempelvis sjukvård, endast i undantagsfall till projekt som kan finansieras utgår bidrag med stöd från det allmänna, t ex bidrag eller lån från andra statliga

anslag eller fonder.

Med mellanrum anslås större belopp ur fonden för mer omjämna fattande och målinriktade forsöksaktiviteter. Exempel på sådana områden som tidigare fått stöd är utveckling av:

El sommarferieverksamhet för barn och ungdom

EI fritidsaktiviteter för barn och ungdom i åldern 7-12 år

ü fritidsgårdarnas verksamhet

D barn- och samt oerfama, rörelser ungdomsorganisationer nya,

Cl idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet

280 Förnyelse i kommun och stat SOU 1991:1:

Utöver dessa speciella kan medel i första satsningar utgå hand till de centrala barn- och ungdomsorganisationerna samt handikapporganisationerna för försöks- och utvecklingsarbete.

Huvudprincipen är att arvsfonden inte stöder reguljär föreningsverksamhet. Däremot kan bidrag till att utveckla den nuvarande utgå verksamheten. Det kan att gälla t ex pröva nya metoder i verksamheten eller att försöka av barn och engagera nya grupper ungdomar. På handikappområdet har också medel bl a till utgått attitydpåverkan och informativa projekt. Exempel andra på arvsfondssatsningar är aktiviteter för barn som vistas på sjukhus, utvecklingsarbete rörande leksaker och barns kan lekmiljö. Bidrag även utgå till att pröva helt nya aktiviteter.

Bidrag ur arvsfonden kan endast sökas av juridiska personer. J uridiska personer är till exempel kommun, organisation, förening eller stiftelse. Enskilda personer kan alltså inte få bidrag ur arvsfonden.8

Budgetåret 1988/89 fanns det 140 181 922 kronor i fonden tillgängligt för utdelning.135 093 000 kronor fördelades till 607 olika mottagare. Socialdepartementet fördelade 105 093 000 kronor till 234 mottagare och barn- och ungdomsdelegationen fördelade 28 217 000 kronor till 374 mottagare. Bland kan mottagarna nämnas: handikapporganisationer, föreningar, organisationer och stiftelser, kommuner

och landsting, andra universitet

myndigheter (t ex och högskolor),

arbetsgrupper som utsetts av

regeringen (projekt, informationsinsatser m m) och övriga (religiösa församlingar, studieförbund m fl).

Riksdagen beslutade 1990 (Riksdagsskrivelse nr 318) att en översyn av allmänna arvsfondens ändamålbestämmelser ska göras. Regeringen ska under våren återkomma till riksdagen med förslag till direktiv. Därför finner vi det att lämpligt de medel från allmänna arvsfonden som idag inte till

går omsorg för handikappade barn och

ungdomar och vissa

speciella ungdomssatsningar bör kunna överföras

till den samordning av olika centrala potter som vi föreslår.

AB Penninglotteriet

Under de senaste åren har den statliga spelmarknaden vuxit kraftigt. Detta har i många fall skett på bekostnad av folkrörelselotterier av olika och andra slag, bingo lotteriformer, som organisationslivet normalt sett använder av för att finansiera sig sin verksamhet.

8 Allmänna arvsfonden för barn, ungdom och handikappade. Fondens verksamhet under 50 år, 1982 Broschyr om allmänna arvsfonden. Socialdepartementet, 1985

Förnyelse i kommun och stat 281

Olika samtal har under årens förts för att om möjligt kunna lopp omfördela en del av de stora inkomster som den statliga spelmarknaden tillför statskassan. T ex anförde statens ungdomsråd i sin anslagsframställan 1983/84 ”att en särskild inrättas med till ungdoms-

fond anknytning

rådet ur vilken medel kan anslås för utvecklingsinsatser. kan ske med årliga överföringar från Lotto. Finansieringen kan till en summa mot-

Överföringarna förslagsvis uppgå

svarande 1/52-del av Lottos årsvinst”. Motsvarande har tidigare gjorts (1982) från AB avsättningar till en fond för byggande av fotbollshallar. Riksidrottsför- Tipstjänst bundet har senare också uppvaktat bostadsdepartementet, idrottsmed krav att idrottsrörelsen årligen borde kunna få ministern, på extra medel till sin verksamhet från Trisslotteriet, enligt i princip samma modell. Alla dessa uppvaktningar och försök att hitta nya finansieringsför barn- och verksamhet har av vägar ungdomsorganisationernas som ett välgrundat försök att på ett organisationslivet uppfattats meningsfullt sätt betala av en del av den skuld de anser att de statliga spelbolagen har till det fria och frivilliga föreningslivet. har en nettovinst per år på ca 1,05 miljarder Penninglotteriet kronor (1989: 1 005 952 009 kr0n0r).9 Varje lotteriomgång ger en nettovinst ca 10,5 miljoner kronor. I den lotteriomgång som avslupå tades 1990 11 22 såldes exempelvis 875 000 lotter á 40 kronor/styck. Vinstsumman för denna omgång var 24 375 000 kronor, vinsten alltså 10 625 000 kronor. Om man antar att de senaste årens ökning av vinsten för staten, bl a på bekostnad av folkrörelselotterierna, motsvarar 10 procent av vinsten per år, så borde en del av denna ökade vinst varje år kunna återföras till lokalt utvecklingsarbete för barn och ungdom.

9 Svenska Penninglotteriet AB. Årsredovisning 1989

282 Förnyelse i kommun och stat

Reklamskatten

Reklamkostnaden uppgick 1989 till ca 27 kronor. 10 miljarder

Tabell 3.1: Totala kostnader för reklam och marknadskom-

övriga munikationsorienterade kanaler 1989.

Kategori Milj kronor Traditionella medier

Övriga medier

*) Flera poster i kategorin övriga är skattade eller beräknade. Totala talet bör endast ses som ett mycket grovt mått på de totala reklamkostnaderna och kostnader för reklamliknande medier.

10 Gröndal T & Unell P. Reklammarknaden 1975-1989, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, 1990. Finansierad av Affischeringsfdretagens förening, Dagspressen Marknadsinformation, FACTU, GAF, Mässrådet, RMI-Berghs, SWEDMA, Sveriges Reklamförbund, Teleannons AB och VECTU

Förnyelse i kommun och stat 283

En MOT-kontakten, har gjort en sammanställning branschtidning, över reklamkostnaderna 1988 och jämfört dem med vissa statsutgifter

1990/91.11

Av att utgifterna for direktreklam var sammanställningen framgår medan for hälso- och sjukvård var

5 600 miljoner kronor, utgifterna

5 274 kronor. Videoreklamkostnaden var 105 miljoner kronor, miljoner samma summa som stödet till ungdoms- och kvinnoorganisationerna.

40 kronor, med stödet till bildkonst och

TV-reklamen, miljoner jämförs bildhantverk på 30 miljoner kronor.

Tabell 3.2: Reklamkostnader 1988 och vissa statsutgifter 1990/91

Reklamutgitt Milj kr Statlig utgift Mil] kr Direktreklam 5 600 Hälso- och sjukvård 5 274 Annonser i landsorts- och 4 393 Omsorg om äldre och 4 312 fackpress handikappade Annonser i storstads- och 3 718 Järnvägstrafik 3 831 veckopress

och 3 320 Flyktingpolitik 3 472

Butikspromotion annonsblad Mässor 1 973 Kollektivtrafik, trafiksäker- 1 444 het och transporttorskning media 1 472 Läromedel för grundskolan 1 400 vägledande (Kataloger) (inkl kommunala anslag Presentreklam och dekaler 1 030 och narkotika- 1 045

Alkolåol- po iti

1 000 Stöd till teater, dans och 1 099 Sponsring musik 906 840

ln-Flight-Medier

bibliotek TV-reklam 40 Stöd till bildkonst och 30 konsthantverk

Källor: MTG-kontakten, dubbe/nummer vintern 89-90, Årets budgetförslag i sammandrag.

11 MCT-Kontakt. Dubbelnummer vintern 1989/90

284 Förnyelse i kommun och stat

Under 1989 tog statskassan in 1 039 kronor miljoner i reklamskatt. Reklamskatten är uppdelad tre

på huvudgrupper; annonser, reklam-

trycksaker och övrig reklam. I reklam finns t ex gruppen övrig annonstavlor och skyltar.

Reklamskattelagen är från 1972. Sedan dess har hänt i

mycket reklamens utveckling. Vi har fått en rad nya reklamformer och media som inte omfattas av lagen.

Reklamskattelagen omfattar inte tv- och

radioreklam. Enligt ett utslag i kammarrätten även videojämställs reklam med tv- och radioreklam. Det innebär förmodligen att också datareklam undantas från En lagstiftningen. grov uppskattning ger vid handen att drygt en kronor det sättet miljard på undgår beskatt-

ning.

Eftersom vi vet att dessa media i stor vänder utsträckning sig till ungdom är ett återforande av medel från skatteintäkterna till ideell barn- och ungdomsverksamhet motiverad.

Genom att dessa reklamformer tar flera sinnen i anspråk har de också stor påverkan. De utgör en del av den kommersiella ungdomskulturen, vars dominans har ökat. Lika som det är att viktigt förstå den kommersiella kulturens är det att erkänna attraktion, betydelsen av de motkulturer som skapas av ungdomarna själva. Vi menar att kommersiell ungdomskultur inte behöver vara i dålig sig, men alternativen kan ha svårt att göra Det sig gällande. handlar om en vardagslivets kultur som komplement och motkraft till den kommersiella

kulturen.

9.3 Våra och

bedömningar förslag

9.3.1 Förnyelse i kommunerna

För oss får gärna den närmaste nivån politiska vara mindre kommuner, kommundelsnämnder eller ännu mindre enheter eller distrikt. Vi vet genom olika att en sådan utvärderingar ordning i större utsträckning lockar även människor och kvinnor till yngre partipolitiskt deltagande. Närheten till beslutsfattarna och över sektorssamordning gränserna i kommuner med kommundelsnämnder har gjort att barnoch fått en mer ungdomsfrågor framskjuten plats. Möjligheter till snabbare insatser har skapats och också utnyttjats.

Allt fler kommuner vill ha en fri och egen nämndorganisation. Frikommuner, dvs kommuner som fått dispens från

kommunallagen,

skapar utbildningspolitiska nämnder eller en nämnd for gemensamt barn- och for att öka servicen

ungdomsfrågor till medborgarna. Erfa-

renheten från de och många undersökningar rapporter som gjorts under de senaste åren talar for att inrättandet av en barn- och ungdomsnämnd, som innefattar de nämnder som mer direkt idag arbetar med barn- och ungdomsfrågor, skulle vara positivt. Det gäller bl a fri-

Förnyelse i kommun och stat 285

socialnämnderna. På detta sätt skulle de olika tid-, kultur-, skola-, som berör barn och uppväxtvillkor kunna behandlas frågor ungdomars sätt. Flera kommuner har också prövat detta med på ett likvärdigt olika resultat.

Vi dock det är att ungdomsfrågorna ingår i alla komtycker viktigt munala nämnders ansvarsområde. Inte minst eftersom vi inledningsmenar att vi inte ska prata så mycket om specifika vis i betänkandet utan mer försöka förstå att ungdomsfrågor helt enkelt ungdomsfrågor, som förs in i debatten, ofta av ungdomar. De växer inte

är nya frågor

bort! Vi däremot att kommunerna bör komma med förslag på tycker för att rätt till inflytande i den komåtgärder garantera ungdomars munala verksamheten samt redovisa hur kommunens samlade insatser underlättar ungdomars uppväxt och delaktighet.

av hur man med sina åtgärder för att förbättra Utvärdering lyckats samt öka deras möjlighet till inflytande bör ungdomars uppväxtvillkor år ske i kommunfullmäktige. En avstämning utifrån budgeten varje bör också för att man ska få ett så fullödigt underlag som möjligt göras till nästkommande års budget.

Delaktighet, grunden för demokrati

alla nivåer måste få stå i centrum. Om man inte Delaktigheten på och/eller håll är att släppa ifrån sig från politiskt myndigheters villig makt till inte minst de unga, kan man inte heller räkna medborgarna, med eller de beslut som fattas. Delnågon uppbackning lojalitet kring är och förblir därför den viktigaste frågan för en fungeaktigheten rande demokrati.

På samma sätt som man nu öppnar för äldre, pensionärerna, att mer direkt få till i kommunerna, tycker vi det möjlighet inflytande vore att diskutera motsvarande inflytande även för unglämpligt domarna. Det måste då handla om ett reellt inflytande och inte bara om samråd. Vi har beskrivit detta i kapitlen 5 och 6. tidigare

Exempel ett reellt inflytande kan vara att kommunerna på varje på skolenhet på grundskolan och gymnasiet inrättar skolenhetsstyrelser med beslutanderätt. Hälften av ledamöterna i dessa skolenhetsstyrelser bör vara och hälften personal på skolorna. Ledamöterna ungdomar utses i direkta och val. Ett annat exempel är vårt förslag hemliga nedan till gårdsstyrelse på fritidsgårdama.

Det för närvarande en diskussion om målstyrning både pågår centralt och ute i den kommunala verksamheten. Bl a kommunallagskommittén, stat- och kommunberedningens brukarinflytandeoch om lokal kooperation har behandlat frågan. grupp utredningen

286 Förnyelse i kommun och stat

Vi tror att tiden nu är mogen för att i kommunallagen föra in brukarnas möjlighet till reellt inflytande.

Fritidsgårdsverksamheten

Som vi tidigare beskrivit i 5 är kapitel fritidsgårdens funktion som samlingsplats viktig i dagens samhälle, där antalet samnaturliga lingsplatser minskar. Gårdarna konkurrerar inte med föreningslivet utan med gator, torg och spelhallar. Det är i stor föreutsträckning ningslös ungdom som besöker fritidsgårdarna.

Vi vet också att även på fritidsgårdarna är en eftersatt tjejerna grupp. Verksamheter och arbetsformer är mer efter idag anpassade killarnas behov och intressen. En är dock utveckling på gång. Bl a satsar Riksförbundet Sveriges Fritids- och Hemgårdar (RSFH)/Fritidsforum på en försöksverksamhet med ute tjejgrupper på gårdarna. Samtidigt som fritidsgården måste vara en där frizon, ungdomarna kan känna att de inte övervakas ständigt av vuxna, måste man också åstadkomma aktiviteter som på ett naturligt sätt är generationsövergripande. Detta för att inte ytterligare den

vidga konstorda klyftan

mellan ungdomar och vuxna. I samhälle finns det inte dagens många aktiviteter där ungdomar och vuxna tillsammans. Genom gör saker

bidragskonstruktionen, speciellt på kommunal nivå, ges inte heller det

traditionella föreningslivet större att bedriva några möjligheter generationsövergripande verksamhet.

På flera fritidsgårdar runt om i landet har man med resultat goda satsat på brukarinflytande och reell gårdsdemokrati. Dvs en demokrati där brukarna, oftast får ett reellt ungdomar, och totalt inflytande över verksamheten med eget budgetansvar osv. Självklart

måste även brukarstyrd-, föreningsdriven- eller verksam-

kooperativ het arbeta inom de övergripande politiska mål som kommunfullmäktige satt upp.

Idag har politikerna i kommunerna att beslut möjlighet delegera och verkställighet i till begränsad omfattning enskild tjänsteman i kommunen. Sådan delegation kan förenas med samråd med brukarna. Det innebär t ex att rektorn en skola eller föreståndaren på på en fritidsgård kan få möjlighet att själv, ibland efter samråd med berörda på skolan respektive fritidsgården, besluta inom vissa ramar.

Att däremot till delegera en grupp av människor i ett bostadsområde, på en fritidsgård eller skola, som är en för förutsättning våra förslag om gårds- och är dock inte

skolenhetsstyrelser, möjligt idag.

Förutom delegering av besluten till finns det tjänstemännen självklart flera rent praktiska som verkställighetsfrågor går att överföra till exempelvis en enskild Att t ex sköta förening. en anläggning, genomföra ett projekt eller driva en fritidsgård. Möjligheterna är dock

Förnyelse i kommun och stat 287

begränsade för vad som går att delegera enligt kommunallagen.

bör därför utarbeta förslag till lagändring för att Regeringen att beslutanderätten till en grupp av utvidga möjligheten delegera människor.

av de bestämmelser som berör den kommunala demokratin Många och för olika av människor måste, om en inflytandefrågorna grupper bestående ska komma till stånd, förändras i lagen. Inte minst ändring ur ett ungdomsperspektiv är detta viktigt.

Vi beskriver detta i kapitel 5. Som princip kan man säga ytterligare att vi ser tre olika för ett ökat brukarinflytande på fritidsmöjligheter gården:

E] Delegera till tjänsteman, fritidsgårdsföreståndaren.

D Överföra verkställighetsfrågor till en förening eller ett kooperativ.

E] beslutanderätten till en grupp av människor, brukare, på Delegera gården.

Att låta ungdomar vara med och bestämma färgen på väggarna på

en är kanske ett första steg på delaktighetsstegen. Ett

fritidsgård större ungdomar ta det fulla ansvaret för att betydligt steg är att låta deras målas färgerna, skaffa pengar till fritidsgård om, dvs bestämma ansvara för ekonomin, göra jobbet själva osv. Ungdomar som får färg, ansvar tar ansvar. Ungdomar som får uppgifter, får också ett större lär saker och utvecklas till ansvarsfulla samsjälvförtroende, sig nya häll 12 smedborgare. En beslutande gårdsstyrelse, med representanter av församling, brukare och anställda är som kommittén vill förorda. Detta bör något liknande sätt och efter samma principer som vi föregenomföras på i slagit i kapitel 6 om den s k skolenhetsstyrelsen.

Vi tror att det är för kommunerna att vara flexibla och förviktigt söka hitta när det gäller möjligheten för förenya delaktighetsformer eller andra brukare att ta över ett totalt ansvar för olika verkningar samheter i kommunerna.

En av skolan, som vi föreslår i kapitel 6, kan t ex decentralisering för en friare användning och ett bättre utnyttjande av skolans öppna lokaler. Skolan måste helt enkelt öppna sig mot närsamhället

måste så lokalt som möjligt, ofta i det Delaktighetsprocessen börja området. Utan en lokal demokratisk struktur har varken ungegna domar eller vuxna att engagera sig eller påverka sin några möjligheter lokala En som som en naturlig mötesplats i miljö. fritidsgård fungerar området kan vara en bra bas att bygga en sådan lokal demokratisk

struktur på.

12 Henriksson B m fl. Bland Aros djäknar, Västerås som ungdomsstad, 1990

288 Förnyelse i kommun och stat

Sned fördelning av resurserna

Vi menar att kommunerna, i de flesta radikalt fall, måste förbättra och se över det totala stödet till samt föreningslivet fördela det mer rättvist. Det ska inte ha om någon betydelse en ung människa är kvinna eller spelar eller är med man, ishockey i scouterna, en ridklubb eller en

frimärksförening. Kommunerna måste se mer till själva

aktiviteten än till traditionen och en föråldrad

bidragshantering. I

detta bör kommunerna

sammanhang pröva frågan om könskvotering

beträffande resurserna till föreningslivet. Detta innebär att av de inga nuvarande kommunala verksamheterna eller för systemen ungdom självklart ska finnas kvar.

Lokala utvecklingsfonder

Vi tror också att kommunerna bör avsätta resurser för utvecklingsverksamhet i en speciell fond. Denna fond ska användas för att ge möjlighet till utveckling av den lokala Det ungdomsverksamheten. kan vara att göra lokalt speciella satsningar för att stärka exempelvis tonårs- och/eller det kan vara tjejverksamhet, att stödja ideer och förslag till utveckling av det lokala eller till föreningslivet nyetablering av ungdomsverksamhet i nya områden.

Resurserna bör också gå till att barn- och stödja nya ungdomsrörelser och grupper för att ge dem rimliga möjligheter att etablera sig. Den lokala utvecklingsfonden får dock inte användas till stöd reguljärt till föreningslivet. För detta ändamål ska det finnas andra medel i kommunerna.

Ungdomsinformation

Ur ett det

delaktighetsperspektiv är viktigt att ungdomar får tillgång

till information ett och

på lättillgängligt obyråkratiskt sätt. Det kan

gälla ungdomars medborgerliga rättigheter och skyldigheter, kommunal service, sex- och

samlevnadsfrågor, konsumentfrågor och nöjen m

m.

I vårt betänkande om internationellt ungdomsutbyte konstaterade vi att en utökning och av förbättring informationen till ungdomar är av stor vikt. Vi menade att beroende informationen, på resurser, kan vara olika väl utbyggd. Det kan vara i form av en pärm på biblioteket,

arbetsförmedlingen, fritidsgården eller annat ställe dit ungdomar ofta

går. Det bästa är om man kan och ge både muntlig, skriftlig databaserad information om frågor som rör samma ställe. ungdomar på Det bör också, liksom i Finland och finnas Danmark, möjlighet att via kunna

abonnemang koppla upp sig mot en central databas. Ett

sådant bör kunna tecknas

abonnemang vare sig det gäller en lokal ungdomsorganisation, bibliotek eller fritidsgård.

SOU 1991 ;12 Förnyelse i kommun och stat 289

Vi menar dock att kommunerna måste ta på sig rollen av samordnare för att ungdomsinformationen ska bli så fullständig som möjligt

och finnas samlad på ett ställe.

Förslag till förnyelse i kommunerna Mot bakgrund av våra bedömningar föreslår vi följande: Vi kräver att regeringen föreslår ändring i kommunallagen som ger möjlighet att delegera beslutanderätt till brukare. Vi uppmanar kommunerna att ha en positiv inställning till att lämna över verksamhet till olika brukargrupper. Vi uppmanar också kommunerna att starta försöksverksamhet för att pröva olika gruppers möjlighet till ökat inflytandet i kommunerna. Vi föreslår att regeringen ser till att möjligheten för kommunerna att införa en ny nämndorganisation införs i kommunallagen.

I de fall kommunerna finner det lämpligt bör kommundels-

nämnder, mindre kommuner eller ännu mindre kommunala enheter inrättas för att öka den lokala delaktigheten. Vi uppmanar vidare kommunerna att så långt som möjligt införa självstyre på de kommunala fritidsgårdarna. Vi förordar gårdsstyrelser med representanter för brukare och anställda. Vi vet att de kommunala fritidsgårdarna idag gynnar pojkar.

Därför är det viktigt att flickors behov och intressen tillgodo-

ses. Det kan innebära att lokalerna utnyttjas på ett annat sätt än idag och att verksamheten delvis får en annan inriktning. Fritidsgårdarna bör även utvärdera sin verksamhet ur köns- och klassperspektiv. Vi uppmanar också kommunerna att göra en grundlig inventering av de resurser - ekonomiska, personella, ideella - som på olika sätt berör ungdom för att se om de kan användas på ett annat sätt i syfte att stärka det lokala inflytandet för ungdom. Därvid bör man särskilt beakta att resurserna fördelas på ett rättvist sätt både vad gäller kön och inriktning av verksamheten. Vi uppmanar kommunerna att årligen göra en redovisning i den kommunala budgeten av hur man tänker använda de - ekonomiska, kommunala resurserna ideella personella, som på olika sätt berör ungdom.

290 Förnyelse i kommun och stat SOU 1991:1.

På samma sätt bör kommunerna årligen göra en utvärdering vid årets slut, ur köns- och klassperspektiv, av hur den kommunala budgeten använts för att stimulera och ungdomar öka deras möjlighet till inflytande.

Vi uppmanar vidare kommunerna att fördela medel till lokala utvecklingsfonder för barn- och ungdomsverksamhet. Resurserna bör så att fördelas hälften av pengarna kommer

flickor tillgodo. En årlig kommunal utvärdering av fonden

bör göras för kommuninvånarna ur klass- och könsperspektiv.

Vi uppmanar också kommunerna att se till att man har en jämnare köns- och åldersfördelning. Målet bör vara att det i varje styrelse/ samråd eller annat organ som kommunen tillsätter ska ingå minst två personer under 25 år och att könsfördelningen ska vara jämn.

Vi uppmanar kommunerna att, liksom i Finland och Danmark, pröva olika lokala lösningar för att samordna och nå samtliga ungdomar med viktig ungdomsinformation.

9.3.2 Förnyelse på det centrala planet

Avbyråkratisera, rationalisera, effektivisera

Vi konstaterar att de utredningar som tidigare om gjorts organisationen av barn- och ungdomsfrågor på central nivå inte alltid har lett till ökad samordning och rationalisering. För framför allt det många, på lokala planet och i kommunerna, upplevs de som omorganisationer gjorts ha lett till ökad byråkrati och oklar ansvarsfördelning. Ungdomsorganisationerna pekar ofta också på den ökade tid som det tar att skriva alla till olika kommuansökningar bidragsorgan på nal och statlig nivå. Idag man till detta bl a tvingas tyvärr på grund av att de generella bidragen urholkats och i skapat problem föreningslivets ekonomi. Men man menar också att det beror bristen av sampå ordning bland de statliga organ som fördelar till bidrag föreningslivet. Idag behandlas ungdomsfrågor på flera departement och av flera olika myndigheter. Exempelvis civil-, social-, utbildnings-, bostads-, utrikes- och arbetsmarknadsdepartementen, barn- och ungdomsdelegationen och myndigheter som statens ungdomsråd, socialstyrelsen, brottsförebyggande rådet, barnmiljörådet, statens invandrarverk, skolöverstyrelsen, konsumentverket.

Kommittén har inte sett som sin uppgift att lägga fram detaljerade forslag på centrala organ som handlägger frågor och bidrag om barn och ungdom. Vi har valt att inte föreslå ett utan nytt bidragssystem, istället peka på vägledande principer for en av medel som samordning

Förnyelse i kommun och stat 291

ökar föreningarnas självständighet och medger en friare användning. Detta bör vara vägledande vid eventuell framtida översyn av bidragssystemet. Dessutom kommer en översyn att göras av statens ungdomsråd och andra organ som finns på central nivå för att sköta ungdomsfrågor. Syftet med denna översyn är att få en effektiv hantering av ungdomssamt att få fram väl beslutsunderlag för cen-

frågorna underbyggda

trala politiska ungdomsinsatser. Oversynen ska också leda till förslag om hur en bättre samordning, utvärdering och uppföljning av insatserna på ungdomsområdet kan ske. Därför vill vi endast skicka med en modell med principiella tankegångar, som sen kan vidareutvecklas. Som en konsekvens av ökad målstyrning och decentralisering krävs en ny central ordning för ungdomsfrågorna för att göra statens inriktning tydligare och förenkla för ungdomsorganisationer och lokala grupper i deras kontakter med staten. Målet bör vara en mindre central byråkrati för att frigöra resurser till lokala verksamheter. En modell för att utveckla arbetet med ungdomsfrågorna kan vara att ett mindre barn- och ungdomsverk ersätter de nuvarande centrala organen för barn- och ungdomsfrågor. Verket bör initiera målinriktade och strukturella åtgärder inom barn- och ungdomsområdet. Vidare bör myndigheten handlägga frågor om forskning, utvecklingsverksamhet, statistik, bidragsfrågor samt snabba utredningar inom barn- och ungdomsområdet. Barn- och ungdomsverket bör arbeta efter av riksdagen uppställda mål. Målstyrning förutsätter också utvärdering, som vi bl a konstaterat utifrån de olika försöks- och utvecklingsprojekt som genomförts under 80-talet. Utvecklingen av utvärderingsmetoder måste därför prioriteras. Detta innebär självfallet inte att andra verk och myndigheter ska sluta att bedöma sina ansvarsområden också utifrån ett ungdomsperspektiv.

Samordna resurserna Idag är det alltför många instanser som handlägger olika potter av mer eller mindre specialdestinerade bidrag till organisationslivet. Vi menar att den översyn av statens stöd till föreningslivet som regeringen gett Statskontoret i uppdrag att göra, bör ta hänsyn till ungdomskommitténs synpunkter.

292 Förnyelse i kommun och stat SOU 1991 :1v

Ett sätt att höja de generella bidragen till barn- och ungdomsorganisationerna borde kunna vara att ñnkamma och samla de olika ihop medel som idag finns i en påse för att sedan fördela dem till organisationerna enligt vissa riktlinjer.

Detta skulle också höja statusen och tilltron till att organisationerna själva kan bedöma och fördela medel inom sin organisation till de områden som också ur statlig och kommunal har störst synvinkel behov.

En modell för att ytterligare finansiera utvecklingsverksamhet kan vara att kanalisera medel från delvis externa källor.

Riksdagen beslutade 1990 att en översyn av allmänna arvsfondens ändamålsbestämmelser ska göras. Regeringen ska under våren återkomma till riksdagen med forslag till direktiv.

Vi finner det därför lämpligt att föreslå att de medel från allmänna arvsfonden som idag inte går till omsorg för handikappade barn och ungdomar och vissa speciella ungdomssatsningar, bör kunna överföras till den samlade pott av pengar som vi nämner ovan.

Medel i storleksordningen 50 miljoner kronor, i 1990 års penningvärde, bör årligen kunna tillföras utvecklingsverksamhet bland barn och ungdomar från allmänna arvsfonden. Detta endast en del av utgör de disponibla medel som årligen finns för till utdelning föreningslivet från allmänna arvsfonden.

Vidare kan vi konstatera att lotterilagstiftningen inte tillidag ger räckliga möjligheter för folkrörelserna att utveckla och förnya lotterier och spel. Regeringen har dock aviserat att man tänker tillsätta en utredning med uppdrag att se över denna lagstiftning.

I det sammanhanget vill vi föreslå att resurser också bör kunna överföras från AB Penninglotteriet till folkrörelserna. Medel motsvarande 7 procent av penninglotteriets årliga nettovinst bör kunna användas till att utveckla barn- och Detta ungdomsverksamheten. innebär att ca 70 miljoner kronor, i 1990 års skulle penningvärde, kunna frigöras.

Motivet för detta är att staten under de senaste åren ökat sin andel av den totala lotteri- och till stor del bekostnad spelverksamheten på av folkrörelselotterier, bingon etc. En del av den vinst staten detta på sätt får in borde kunna återföras till för barnföreningslivet och ungdomsverksamhet.

På motsvarande sätt bör medel kunna frigöras från AB Tipstjänsts nettovinster och då främst tillfalla utveckling av barn- och ungdomsverksamhet inom idrotten.

Förnyelse i kommun och stat 293

Vidare vi att en del av de pengar som satsas på reklam bör tycker slussas tillbaka till barn och satsningar på lokal ungdomar genom kultur. Flera av de nya reklamformer som vuxit upp sedan reklamskatte- 1972 vänder till ungdomar. De utgör en stor del i den lagen antogs sig

kommersiella ungdomskulturen. Lokala alternativ och motkulturer

har svårt att hävda sig i mediabruset. Dessa nya reklamformer omfattas inte idag av reklamskattelagen. Det t ex reklam i radio och tv. Enligt ett utslag i kammarrätten gäller även videoreklam med tv- och radioreklam. Det innebär jämställs också att datareklam undantas från lagstiftningen. Vi förmodligen att reklamformerna även av konkurrens- och rättmenar de nya viseskäl bör beskattas. Eftersom vi vet att dessa media i stor utsträckning vänder sig till är ett återforande av medel från skatteintäkterna till ideell ungdom barn- och och satsning på lokal kultur ungdomsverksamhet motiverad. Enligt våra beräkningar bör medel i storleksordningen 150 miljoner kronor av reklamskatten, i 1990 års penningvärde, årligen kunna gå tillbaka till barn och ungdomar.

Om man på detta sätt kan frigöra nya resurser i en storleksord-

av totalt ca 270 miljoner kronor, borde man också kunna tillföra ning medel för forskning om barns och Forskningsrådsnämnden årliga ungdomars livsvillkor. I 1990 års penningvärde borde ca 30 miljoner kronor årligen kunna fördelas för detta ändamål.

Förslag till förnyelse på det centrala planet Mot bakgrund av våra bedömningar föreslår vi följande: Vi föreslår att den översyn regeringen aviserat av statens ungdomsråd och andra organs verksamhet på central nivå beaktar och vidareutvecklar Ungdomskommitténs synpunkter på den centrala organisationen av ungdomsfrågorna. Vi föreslår att regeringen ger Statskontoret i uppdrag att i samband med den pågående kartläggningen av stödet till föreningslivet också göra en översyn och samordning av samtliga centrala verksamheter och bidragsorgan som förmedlar medel till barn- och ungdomsverksamhet. Utredningen bör därvid beakta Ungdomskommitténs synpunkter för att samla och frigöra mer resurser för barn och ungdomar och deras organisationer med målsättning att främst stärka den lokala ungdomsverksamheten. Nya rörelsers möjlighet till ekonomiskt stöd bör här särskilt beaktas.

294 Förnyelse i kommun och stat SOU 1991:12

Vi föreslår också att i de direktiv regeringen för en översyn

av allmänna arvsfondens ändamålsbestámmelser som riks-

dagen begärt tar med de synpunkter som Ungdomskommittén anför när det gäller att tillföra medel av för utveckling ungdomsverksamhet, främst på det lokala planet.

Vi föreslår att regeringen i den aviserade av utredningen lotterilagstiftningen också ser över möjligheten att från AB Penninglotteriet och AB Tipstjänst tillföra folkrörelserna medel för utveckling av barn- och ungdomsverksamhet.

Vi föreslår vidare en översyn av bör reklamskattelagen. Syftet

vara att den reklam som idag inte omfattas av ska

lagen göra

det och att även de nya former och media som utvecklas i framtiden ska beskattas. Möjligen blir det med en

nödvändigt förändring av organisationen för hur skatten beräknas och tas in.

Vi föreslår att i samband med regeringen översynen av

statens ungdomsråd med flera centrala också under-

organ, söker möjligheten till en central av samordning ungdomsin-

formationen genom upprättandet av en central databaserad

informationscentral.

10.

UNGDOM OCH MAKT

och förslag

Sammanfattning, bedömningar

10.1 Den materiella och sociala grunden för

och inflytande delaktighet

Sett i ett internationellt har svenska ungdomar det bra. De perspektiv har mer att röra med än vad de flesta andra ungdomar har. pengar sig De har till stimulerande fritidsaktiviteter, får gå i skola, har tillgång arbete och får delta i det livet. Att ställa svenska ungdomars politiska mot den som deras och bröder i den verklighet verklighet systrar världen möter en i det närmaste absurd kontrast. tredje ger Att svenska har det bra i jämförelse med ungdomar i ungdomar världen betraktar vi i det närmaste som en självklarhet. Som tredje av våra blir bilden inte lika om vi begrän-

framgått analyser självklar

sar till av industriländer. Aven i detta perspektiv jämförelsen gruppen verkar dock svenska rent allmänt sett ha det bra. ungdomar materiella behov är i de flesta fall mer än väl upp- Grundläggande Trots detta finns det som upplevs som otillfredsfyllda. mycket ställande inom landet.

En slutsats som kan dras är att ungdomarna aldrig första har bättre materiella och sociala för att

haft förutsättningar

kunna delta och utöva makt.

studier visar dock att de materiella och Ungdomskommitténs sociala resurserna är ifrån fördelade bland alla svenska långt jämlikt Fortfarande familjebakgrund en stor roll for möjligungdomar. spelar heten att hörd. från arbetarhem får kortare göra sig Ungdomar sämre och är, med undantag for fackligt engagemang, utbildning, jobb mindre aktiva i det politiska livet.

296 Ungdom och makt

De statistiska visar också analyserna mycket tydligt att unga kvinnor fortfarande missgynnas på många områden. Kommunernas anslag till fritidsaktiviteter i till går mycket hög grad pojkarnas idrott.

På arbetsmarknaden får kvinnorna med vikariat nöja sig och lägre lön trots samma och arbetsuppgifter utbildning. På flera områden finns det tecken på att t 0 m ökar. klyftorna

Fortfarande har också männen en klar dominans i de beslutande

politiska organen även om kvinnorna här är på stark frammarsch. Men utanför männens traditionella domäner ser förhållandena ofta annorlunda ut. Kvinnor är mer aktiva än män vad gäller de former av politiskt handlande som är inriktade

på opinionsbildning och mer

handlingsinriktade protester. Bilden av kvinnorna som generellt passiva och underlägsna stämmer inte.

Enligt Ungdomskommitténs uppfattning har alla idag dock inte en likvärdig start i livet, utan denna är beroende av kön och social bakgrund.

Omfattande av

undersökningar ungdomars attityder och värde-

ringar visar att de som var dvs unga på 1960-talet, dagens makthavare, har värderingar som är olika de som mycket idag gäller bland ungdomar. Nyckelord som stabilitet, kollektiv planerbarhet och ett centralstyrt svenskt samhälle ersätts med samverkan i nya former, krav på omväxling, individuell handlingsfrihet, multikulturell uppfattning, familjen i centrum och globala perpektiv.

Ungdomskommittén vill peka på konsekvenserna av dessa grund-

läggande värderingsförändringar i samhället.

Mycket tyder på att

värderingsförändringarna är särskilt kraftiga inom en liten, men

växande av grupp ungdomar, en grupp vi här kallat den nya eliten. Den nya eliten har materiella

goda och sociala förutsättningar att

utforma sin egen livsstil. Detta har sedan länge klassificerats och debatterats som

överklassfrågor.

Vi vill

emellertid framhålla en annan dimension av klassamhället.

De materiella och sociala

grundförutsättningarna är en nödvändig

men inte

tillräcklig förutsättning. När de materiella behoven är till-

fredsställda blir andra frågor allt Det handlar viktigare. mer och mer om immateriella

företeelser, som t ex att må bra, att vara en del av

något meningsfullt, att kunna

förverkliga egna drömmar och att

kunna påverka sitt kunna eget liv, att utöva inflytande på livets alla områden. Enligt vår finns uppfattning tendenser till ökad

polarisering

bland dagens vilket ungdomar, tar sig uttryck i att en - måhända växande grupp av ungdomar blir alltmer inaktiv i alla former av samhällsliv.

Ungdom och makt 297

10.1.1 Arenorna förändras I betänkandet beskrivs människors möjligheter att få delta och unga utöva olika områden, på olika arenor av samhällslivet. inflytande på Fritiden, skolan och arbetet samt det politiska livet har varit föremål for kartläggning och analys. Genomgången ger en bild av ett samhälle i snabb förändring.

Fritiden l takt med att den materiella grunden stärkts har ungdomar fått större resurser än någonsin tidigare. De har mer pengar att handla for. De får till musik, video och litteratur. l Sverige köptes år tillgång 1987 LP-skivor och kassettband for 1,3 miljarder kronor, i huvudsak av Tv-tittande spelar en viktig roll i många unga mänungdomar. niskors vardag. Det blir allt vanligare att ungdomar kan resa ut i världen. Varje år mer än 55 000 ungdomar en månad eller mer på resa i tillbringar med Inter Railkort. Den eliten har rika möjligheter att Europa nya utveckla olika fritidsaktiviteter, medan andra tillåter sig passiviseras. En mycket stor del av ungdomarna är med i någon förening. Trots att man under flera år från olika håll påpekat brister när det gäller ungdomars inflytande i organisationslivet kan vi konstatera att mycket återstår att göra. föreslår därför insatser för att stärka Ungdomskommittén ungdomars delaktighet och inflytande på fritiden.

Skolan Under senare år har en genomgripande decentraliseringsvåg sköljt över alla samhällsområden. Denna har också påverkat skolan, där staten har tagit ännu ett steg och lagt ut det fulla ansvaret på kommunerna. Samtidigt som skoltiden ökar har också utbudet av olika utbildningslinjer ökat. Ett exempel är ADB och dataelektronik, som for 20 år sedan knappast fanns på schemat, men idag påverkar de flesta utbildningar. Datorer blir nödvändiga instrument inom nästan alla discipliner. Det blir allt vanligare att arbetslivet varvas med utbildning. Dagens ungdomar kommer att flera gånger under livet återvända till skolan. Vidare får allt fler ungdomar möjligheter att studera utomlands, bl a som en följd av nya avtal med EG. Vi har konstaterat att klass- och könsskillnaderna fortfarande är stora i skolan. Ungdomar från tj änstemannahem får längre utbildning än arbetarbarn. Skolans arbetsformer och språk avspeglar den manliga medelklassens värderingar och erfarenheter.

298 Ungdom och makt

Det är mot denna bakgrund oroande att flera undersökningar tyder på att ungdomar inte upplever att de har ett reellt i skolan inflytande och att många ungdomar inte ser skolan som en att få del av möjlighet ny kunskap.

Ungdomskommittén föreslår därför insatser som ska stärka ungdomars aktivitet och inflytande i skolan.

Arbetet

Arbetet och arbetsplatserna har förändrats. Kraven ökar. på kunskap Det är inte bara tekniken, dataelektronikens som omframmarsch, danat arbetsplatserna, utan i ännu den högre grad kraftiga internationaliseringen. De flesta svenska arbetsplatser i det privata näringslivet påverkas i mycket hög grad av förhållandena utanför Sveriges gränser. Det som tidigare var svenskt är nu internationellt. För allt fler blir engelska det som talas språk på arbetsplatsen.

De stora företagen, som svarar för huvuddelen av den svenska

industrisysselsättningen och exportintäkterna, blir men sam-

globala tidigt, paradoxalt nog, också mer lokalt orienterade. Denna utveckling beror på att kunderna de flesta marknader kräver på att produkter och tjänster anpassas till deras och behov. just attityder Den internationella världsomspännande verksamheten måste därför kombineras med en förmåga att förstå och utveckla och produkter tjänster som är direkt anpassade till de lokala marknadernas krav.

Utmaningen för storföretagen blir således att internafungera tionellt/globalt och att samtidigt förstå förhållandena sina närpå marknader. Denna utveckling ges ibland benämningen ”glokalisering”, dvs en utveckling i både och lokal global riktning.

Ungdomarnas syn på arbetet förändras bl a som en följd av att den materiella standarden höjs och att förändras. Det attityderna är få svenska ungdomar som bara betraktar arbetet som en

förutsättning

för att överleva, dvs har en instrumentell till inställning arbetet. Ungdomarna ser istället arbetet som en plats där man kan utvecklas och ha en givande samvaro med arbetskamrater.

Ibland betraktas arbetet också som ett medel för

att förverkliga

andra planer. Man jobbar ibland intensivt under kortare perioder för att sedan kunna göra resor. Livet delas in i längre projekt där arbetet endast är ett av flera viktiga Detta innebär bl a att en ökande projekt. skara ungdomar numera inte att stanna planerar länge på ett jobb. Man ser ett arbete som en förberedelse för annat. Att något lämna ett arbete, som man inte trivs med, är stort inget steg för dagens ungdom. Dessa förändringar ställer helt krav nya på arbetsplatserna. Arbetsgivarna måste på ett helt annat sätt än tidigare sträva efter att skapa arbetsmiljöer som motsvarar ungdomars behov av frimening,

Ungdom och makt 299

och I detta perspektiv får den tradihet, omväxling gemenskap. nya tionella en annan roll. Ungdomarnas relation till arbefackföreningen tet innehåller i än andra aspekter än lön och högre grad tidigare som traditionellt varit fackets stora frågor. fysisk arbetsmiljö, Men vi har också konstaterat att ungdomar, och särskilt lågutbildade är mer drabbade än andra vid lågkonjunkturer ungdomar, med ökande arbetslöshet.

Ungdomskommittén har tagit fasta på dessa förändringar

och vissa insatser som ska stärka ungdomars införeslår flytande i arbetet och förbättra förhållandena på arbetsplatser.

Politiken

Politiken förändras med förändringen inom näringsliv och parallellt samhället i stort. Det ena påverkar det andra. Den glokalisering som har sin i det politiska livet. Det sker präglar näringslivet motsvarighet för närvarande en i två riktningar, internatydlig förskjutning och decentralisering. Det är uppenbart att den lokala tionalisering nivån, kommunerna, får ett allt större inflytande över t ex skolan.

Studier av situation visar att de stora politiska och ungdomars ideologiska frågorna ofta har ersatts av de mer vardagsnära frågorna. Nu det konkreta om fritiden, skolan och arbetet och gäller frågor endast i mindre utsträckning de stora ideologiska systemen.

Den upplever att deras frågor inte alltid fångas nya generationen i de traditionella partierna eller i de fackliga organisationerna. upp rörelser, som t ex Amnesty, religiösa samfund och Nya Greenpeace, andra mer eller mindre formella sammanslutningar och nätverk har fått en ökad betydelse. politiska intresse har inte minskat men flyttats Ungdomars över till andra områden.

Det sker också en i andra dimensioner. Makten blir allt förändring mindre Maktens första ansikte står inte längre i förgrunden. synlig. Det är inte riksdagen, regeringen, kommunstyrelsen, facklängre mötet eller elevrådet som avgör frågorna. Slaget om inflytande över utkämpas på andra slagfalt. Det hela avgörs samhällsutvecklingen redan vid valet av frågor, när den politiska ”dagordningen” fastställs.

De makthavarna döljer sig bakom makten andra ansikte. verkliga Här spelar enskilda starka personeri etablerade partier, massmedia, storföretag och andra opinionsbildare en parternas organisationer, stor roll. I maktutredningen ägnas stort utrymme åt att beskriva opioch makten. Man konstaterar också att kontrollen nionsbildningen över undan för undan blir allt viktigare. De studier ”dagordningen”

som orts inom ramen för vårt arbete pekar i samma riktning.

300 Ungdom och makt

Det finns emellertid en bakomliggande dimension av delaktighet och inflytande. Det är den svåranalyserade om vilka frågan processer som formar medvetandet, maktens som har den helt tredje ansikte, avgörande betydelsen. Här kan ett mycket komplext mönster skönjas. I ungdomars där medvetandet vardag, formas, spelar fritiden en viktig roll. Genom internationella media som CNN och exempelvis MTV, BBC får ungdomar kontakt med en större omvärld. Alla av påverkas Maradona och Madonna , ”direct live on CNN”.

Men viktigast är de egna från studier och resor upplevelserna i de länder och kulturer som skildras i media. USA och Australien ligger inte långt bort. Samtidigt har ny i forsta hand teknologi, datorerna, förändrat världen. I de företag som arbetar har man inte sällan unga direktkontakt, on-line, med kollegor på andra ställen i världen.

Persondatorerna har också givit de unga ett helt medium där nytt lek och allvar blandas. Datorspel och matematikläxan i ett samgörs manhang. För en stor grupp av är ord som dagens unga megabyte, floppydisk och internminne delar av vardagsspråket. Nya glokaliserade politiska strukturer, avancerad media och ny teknik, globala globalt beroende ekonomiska bildar basen system for de processer som formar de ungas medvetande.

Det är mot denna bakgrund att anta att rimligt de ungas maktutövande tar sig nya uttryck.

Ungdomskommittén föreslår därför insatser som bl a främjar nya rörelser. Kommittén pekar också vad som kan på göras inom ramen för de nuvarande att politiska organen för bättre ta vara på ungdomars och kunnande. engagemang

10.1.2 Sambanden mellan maktens olika arenor

I betänkandet har olika delområden behandlats var för En central sig. och självklar iakttagelse är att alla områden i högsta grad är inbördes beroende. En bra fritid och skola leder ofta till ett arbete meningsfullt och ett aktivt engagemang i och andra politiken på arenor där inflytande kan utövas. Varje område förstärker andra och skapar goda cirklar. På samma sätt kan cirklar for negativa skapas ungdomar som forvägrats biljett till en eller flera av maktens arenor.

Det har skett en mellan de olika

förskjutning områdena. Den tra-

ditionella fritiden har for ersatts med många ungdomar deltidsarbete. Många unga arbetar vid sidan av skolan. Den rena fritiden har också for många ungdomar ersatts med i olika deltagande typer av organiserade aktiviteter. Det traditionella som idrottsutövandet, fortfarande attraherar två tredjedelar av alla har ungdomar, kompletterats med andra fritidsintressen. Traditionellt och politiskt fackligt engagemang har i hög grad ersatts med ett annat slags politiskt arbete. Det har

Ungdom och makt 301

blivit att ungdomar sig, skriver inlagor betydligt vanligare opponerar och tar saker i egna händer. På de arenorna har ungdomar aldrig varit mera vardagliga aktiva än Som gäller detta dock idag. tidigare påpekats alla. och en till växande skara blir långt ifrån Många synes mer passiva. I studier återkommer frågan om ungdomars Ungdomskommitténs i det traditionella politiska livet. Det finns många rimliga deltagande till varfor aktiviteten inte höjs samtidigt som kunnandet tolkningar och resurserna finns. En tolkning är att unga människor inte anser att de traditionella besluten har större betydelse för politiska någon deras framtid. Man andra för att utöva sitt inflyegen väljer vägar tande. En annan är att ungdomar är nöjda med besluten. tolkning Politiken utan deras En tredje tolkning är att de fungerar deltagande. känner främlingskap infor politiken och har ”givit upp”.

Den internationella utblicken har visat att ungdomar i Centralär mer engagerade i frågor som rör arbetslösheten. Detta syns europa särskilt i de länder där ungdomar också drabbas av arbetslöstydligt

het. I ett läge med full sysselsättning blir ungdomsarbetslöshet

mindre intressant, men verkligheten kan snabbt förändras. När Sveridrabbas av ungdomsarbetslöshet kan det antagligen åter ge nu höjd bli mer intressant att de övergripande politiska besluten. påverka Man kan tala om en reservarmé av ungdomar som aktiveras politisk när som berör deras tillvaro kommer på de politiska frågor upp Den potentiella makten spelar antagligen en stor dagordningarna. roll. att avstå när de upplever att saker och ting Ungdomar väljer eller att det inte finns frågor på den arenan som är värda att fungerar engagera sig i. En för forslag i detta betänkande är att det utgångspunkt samtliga måste finnas en överensstämmelse mellan synen på ungdomars deloch inflytande på de olika områdena. Det är t ex svårt att tagande tänka sig att en hierarkisk och stelbent skola i någon egentlig mening ska kunna kombineras med ett aktivt och konstruktivt politiskt liv. På samma sätt ger en styrd fritid och ett toppstyrt arbetsliv en dålig for ett aktivt inflytande på andra områden. En utgångspunkt i grund ett öppet demokratiskt samhälle måste därför vara att fritiden, skolan, arbetet och politiken ska ge en grund for individens och grupoch inflytande i formandet av det egna livet och den pens delaktighet gemensamma framtiden. som de olika arenorna påverkar varandra och har olika Samtidigt stor vikt under olika skeden, t ex ett svagt politiskt deltagande ”då allt sker grundläggande förändringar i sambandet mellan arefungerar”, norna. Det blir allt att arenorna överlappar varandra. Skotydligare lan och arbetslivet blir i flera avseenden allt mer sammanflätade. Det

302 Ungdom och makt SOU 1991:1:

är inte lika självklart att den bästa utbildningen ges i skolan. Företagen satsar allt mer resurser på att själv utbilda och i vissa avseenden fostra unga människor. bildar i vissa Ungdomarna själva sammanhang vidsträckta kunskapsnätverk inom data- och videoområdet.

Gränserna mellan fritid, skola och arbete suddas ut. Vissa företagsledningar inser att unga människor kräver mer av sin arbetsplats. Man erbjuder därför ibland olika fritidsaktiviteter inom ramen för arbetet. Denna sammanflätning av de olika arenorna brukar ibland

skildras som att det växer fram olika nätverk som ger individer och grupper helt andra relationer till sin omgivning. Unga människor, med stora resurser, har till ett nätverk tillgång av personer som finns inom alla områden, i och utomlands. Sverige Framväxten av nätverk gör att bilden av de olika, arenorna inte skilda, ger en rättvisande skildring av den verklighet som dessa unga möter.

Ungdomskommitténs förslag syftar till att ge fler en

unga möjlighet att delta på de olika arenorna och att utveckla egna starka nätverk.

10.1.3 Den stora

utmaningen

I ett samhälle som det svenska, där ett kollektivt demokratiideal ersätts med ett individualistiskt kan vissa av de perspektiv jämlikhetssträvanden som har varit för den svenska vägledande modellen under de senaste fyrtio åren komma att När ifrågasättas. ungdom prioriterar samverkan har de en mer indivdualistisk vilket utgångspunkt inte behöver betyda en ökad

egoism Decentralisering och individualisering

bär med sig olikheter och särlösningar. Utmaningen blir att kombinera dessa särlösningar med jämbördiga utgångspunkter för alla ungdomar.

De tendenser till ökade ojämlikheter i samhället som doku-

menteras måste, enligt kommitténs motarbetas. uppfattning,

Samtidigt blir det allt att i

viktigare ungdomar dagens samhälle får

tillgång till ”egna rum”. Det är

i de egna rummen som ungdomarna

självständigt formar sina utan uppfattningar inblandning från vuxna.

Det är att viktigt de egna rummen förblir fria från styrande inbland-

ning.

Den stora utmaningen i svenska dagens samhälle måste bli att ge ungdomar en kreativ fritid, en skola som formar kunniga och kritiskt tänkande individer samt arbeten som tillåter växande och lärande. Det handlar om att

skapa förutsättningar för ett reellt beslutsfattan-

de. Ett beslutsfattande där kritiskt ungdomar kan granska maktens alla ansikten. Ett beslutsfattande där ungdomar inte blir offer för smart eller

marknadsföring populistiska politiska rörelser. Detta

ställer stora krav på vuxna i skolan och arbetet. Dels på att ge kun-

1991:12 Ungdom och makt 303 SOU

utan att indoktrinera, dels att släppa ifrån sig en del av skap våga makten. måste ett reellt inflytande lämnas till unga män- Därför som till ökat ansvar och på allvar niskor, därigenom tvingas

får vara med och forma vår gemensamma framtid.

De och som följer är ungdomskommitténs sätt forslag bedömningar att anta denna utmaning. Förslagen syftar till att ge ungdomar goda att delta och genom att få ett reellt inflytande utöva förutsättningar makt i samhället.

10.2 Bedömningar och förslag

10.2.1 Kultur, språk och delaktighet

att humanistisk folkbildning och kulturupplevelser Mycket tyder på kommer att bli allt viktigare i en tid av snabba omställningar inom teknik, arbetsliv och informationsindustri. Tillsammans med studiecirklarna i estetiska ämnen utgör studieforbundens kulturgrupper den dominerande formen för amatöraktivitet. Inte minst ungdomar deltar i denna verksamhet. Olika utredningar har visat att organisationerna bättre än kulturinstitutionema förmår att engagera kortutbildade och kulturellt passiva grupper. kvinnor och arbetare deltar i hög grad när det gäller det egna Unga, skapande som sker inom föreningslivet via studieförbunden. Trots detta har och kommuner under årens lopp ökat stödet stat, landsting till kulturinstitutionerna, utan att i motsvarande grad öka stödet till det folkliga kulturlivet. Vi menar att man bör prioritera stödet till kulturverksamheten i studieförbund, kulturorganisationer och folkrörelser. Det är också viktigt med ökade kontakter mellan institutionerna och organisationsliksom mellan de nya rörelserna och de etablerade organisalivet, tionerna. Vi uppmanar därför stat, landsting och kommuner i bidragsatt skapande och engagegivningen prioritera ungas eget mang inom kulturområdet. För att underlätta studieforbundens arbete bland ungdomar måste den detaljregleringen tas bort. Studieforbunden och dess statliga måste själva få fatta beslut om exempelvis medlemsorganisationer viss prioritering av olika åldersgrupper. Kommittén menar att det är viktigt att studieförbunden även i ett mindre detaljreglerat system har höga kvalitetskrav. Exempelvis på rockmusikens område måste ansträngningar göras så att studiecir-

304 Ungdom och makt SOU 1991 :lå

keln blir ett sätt att lära mer och inte ett stöd till rutinartad spelning. Detta ställer krav på goda studiematerial och ledare.

Vi kräver att regeringen föreslår att reglerna kulturverkför samheten via folkbildningen förenklas och större ger möjlighet till egna prioriteringar. Bl a bör tas åldersregeln bort.

Barns och ungdomars möjligheter att utveckla sin kreativitet och sitt intresse for olika kulturformer påverkas av deras De uppväxtmiljö. studier som gjorts visar skillnader mellan olika samhällsklasser samt mellan landsbygd och stad. Skillnaderna är dock förhållandevis små så länge barnen går i skolan. Efter skolåldern ökar även skillnaderna, om de är mindre idag än förr. De som får att utveckla möjligheter ett aktivt kulturintresse under sin får for resten av liuppväxt impulser vet.

Vi uppmanar därför kommunerna att kulturen en större ge plats i det dagliga arbetet igrundskolan och gymnasiet.

Vi uppmanar också och att i skolans regering riksdag styrdokument ge kulturen en stor plats i och grundskolan gymnasiet.

Med hänvisning till stora musikintresse ungdomars anser vi det olyckligt med de och ökade

nedskärningar deltagaravgifter som drab-

bat den kommunala musikskolan. Vi menar att alla ungdomar bör ha rätt att utveckla och utöva sitt musikintresse. till detta Möjligheten ska inte vara beroende var man bor och på familjens ekonomi.

Vi uppmanar därför kommunerna att underlätta för ungdomar att utöva och utveckla sitt musikintresse. Det kan antingen ske genom den kommunala musikskolans verksamhet eller inom studieförbundens Kommunen regi. bör därvid

sträva efter att hålla deltagaravgifterna på en så låg nivå att

de inte utgör ett hinder vissa för grupper av ungdomar att delta.

Vi konstaterar att ungdomar ett stort behov upplever av att få tala om existentiella frågor, men att de en upplever hemlöshet och ett ointresse från vuxenvärlden, inte minst från folkrörelsema.

Vi uppmanar föreningslivet att se till att de existentiella frågorna ges en större plats i verksamheten. har Självklart kyrkorna här en viktig uppgift.

Vi konstaterar att språket har stor för betydelse ungdomars delaktighet och inflytande. På område efter omrâde visar det sig att det är den

manliga medelklassens språk som gäller.

Om vi ska kunna få en demokrati fungerande måste de

språkliga

orättvisorna när det gäller klass, kön och ålder, bekämpas. Aven den yngre generationens sätt att uttrycka och beskriva sig verkligheten

SOU 1991_-12 Ungdom och makt 305

bör respekteras och tillmätas ett stort värde i samhällsdebatten. Bl a skolan måste se till att alla barn ges möjlighet att utveckla sitt språk och därmed sin identitet och på så sätt få självförtroende som samhällsmedborgare. Vi uppmanar därför samhällets alla instanser, folkrörelser, utbildningsväsende, myndigheter på alla nivåer, massmedia, riksdag och regering att aktivt arbeta för att bekämpa de språkliga oprättvisorna och göra det möjligt för alla, oavsett kön, klass eller ålder att delta och göra sin röst hörd.

10.2.2 i fritidsverksamheten

Delaktighet

En stor del av Sveriges ungdomar är engagerade i någon form av föreningsaktiviteter. Ungdomar söker sig till föreningar av olika anledningar och föreningarnas uppbyggnad och medlemsstruktur varierar också. Det är en stor utmaning för föreningslivet att bidra till att stärka ungdomars inflytande och på så sätt bidra till samhällets demokratiska utveckling.

Utifrån de erfarenheter som orts under 1980-talet kan vi konsta-

tera att det finns åtskilliga exempel på föreningar som på ett framgångsrikt sätt arbetat med demokratifrågor. Detta arbete har skett med olika metoder och utifrån skilda förutsättningar. Kommittén anser att stat och kommun bör bidra till fortsatt utvecklingsarbete på detta område. Basen för utvecklingsarbetet bör vara den lokala föreningen där behoven är störst. Kunskapen om vad som behöver utvecklas är störst på det lokala planet. Det är vidare viktigt att öka kunskapen om föreningslivets betydelse samt att sprida erfarenheter vidare. De utvecklingsinsatser som ges stöd från samhället bör i större utsträckning än tidigare ha konkreta målformuleringar och utvärderingsmetoder som gör det möjligt att värdera projekten. Samhället måste också hjälpa föreningslivet att utveckla utvärderingen så att kunskap kan förmedlas kring de viktigaste erfarenheterna. Allmänna arvsfondens stöd till lokala och centrala barn- och ungdomsorganisationer för att stimulera försöks- och utvecklingsinsatser har huvudsakligen gått till ett fåtal traditionella och etablerade organisationer. De reguljära statliga bidragen till organisationerna har under de senaste tio åren i det närmaste halverats genom riksdagsbeslut. Barnoch ungdomsorganisationerna har alltså ett skriande behov av resurser för att kunna bedriva och utveckla sin verksamhet för att kunna möta de möjligheter och svårigheter som det nya samhället skapar.

306 Ungdom och makt

Samtidigt tror vi det är riktigt att konstatera att formen med ansökan av öronmärkta pengar, vilket är ganska vanligt i den centrala och lokala byråkratin, gynnar etablerade organisationer med kunskap om hur ansökan ska skrivas. Små och framför allt nya rörelser, som ofta också till största delen består av ungdomar, har mycket svårare att nå fram med sina ansökningar.

Ungdomar vill ta ansvar

Vi vill framhålla vikten av att ungdomar, i större än vad utsträckning som sker idag, både vill och har förmåga till att ta på sig ledaruppgifter i det ideella föreningslivet. En del organisationer arbetar redan idag aktivt för att på detta sätt fostra ungdomar till ett reellt ansvar i unga år.

De politiska ungdomsförbunden och Elevorganisationen är här ett föredöme. Där är de flesta som innehar eller är förtroendeposter, ledare på annat sätt, under 25 år.

Det är alltså viktigt att de vuxna ledarna också denna är på punkt beredda att stå tillbaka i sin egen ledarkarriär till förmån för ungdomar. Framför allt är det viktigt att äldre stimulerar medyngre lemmar att gå in som ledare, och då de gör det olika sätt stötta på dem i deras ledarroll.

Nya föreningar I takt med att samhället förändras sker också inom förändringar föreningslivet och trots problem inom det ideella kan vi föreningslivet se en ökad folklig aktivitet. Aktionsgrupper, enfrågerörelser och nya

,föreningar växer fram. Detta gäller också

ungdomarnas organisationer där vi ser många exempel på nya föreningsbildningar. Ofta har de nya föreningarna en lokal och är inte alltid förankring uppbyggda enligt en traditionell föreningsstruktur. Det kan röra sig om tillfälliga aktionsgrupper eller informella nätverk. som Grupper uppstår för ett särskilt syfte, t ex musikgrupper, teatergrupper, miljögrupper. Ett närmare umgänge mellan det nya och det etablerade är både viktigt och fruktbart. Både den demokratiska strukturen och den mer aktionsinriktade handlingen måste gå hand i hand för att lite på längre sikt kunna fungerar bra.

I många av dessa nya visar också det framtida grupper sig föreningslivets stora resurs - kvinnorna. Flera undersökningar, av gjorda bl a SCB, visar att det är männen som sköter de traditionella föreningarna, pratföreningarna och kvinnorna de nya, som står för initiativ och är mer handlingsinriktade.

Detta är kanske inget nytt, eftersom kvinnorna alltid funnits med i

Ungdom och makt 307

bakgrunden i folkrörelsearbetet. De har stått för det mer praktiska föreningsarbetet, som att koka kaffe, samla in pengar eller sy dukar till försäljning för föreningens insamlingsmål etc. Det nya är att kvinnorna inte längre finner sig i att verka i bakgrunden på männens villkor, utan bildar sina egna grupper och föreningar. Även inom de etablerade föreningarna visar kvinnorna större företagsamhet och vilja att ta ansvar på ett annat sätt. Det vuxna samhället måste också våga möta ungdomars nya och ibland annorlunda sätt att vara aktiva på. Erfarenheten från de försöks- och utvecklingsprojekt som genomförts visar tydligt att ungdomar är både kompetenta och villiga att ta ansvar om de bara får det och dessutom får göra det på sitt sätt. Särskilt viktigt är det därför att stödja de initiativ som görs i föreningslivet för att stärka ungdomars inflytande. Sådana initiativ finns såväl bland lokalföreningar inom de mer etablerade folkrörelserna som bland nya föreningsbildningar och grupper av det slag som vi tidigare beskrivit. De nya rörelser som idag växer upp kan känna sig vilsna när det gäller kunskap om hur en organisation byggs upp, hur man sköter ekonomisk redovisning, hur man bär sig åt för att få fram medel till sin verksamhet, hur man praktiskt går tillväga i kontakterna med myndigheter m m. Det innebär inte att de är villiga att köpa strukturen i etablerade organisationer. De behöver istället kunskap för att utifrån sina egna behov bygga upp en mer eller mindre fast organisation, med så lite byråkrati som möjligt för att underlätta verksamheten och göra det möjligt att expandera. Den här kunskapen kan man naturligtvis få genom att kontakta olika organ och myndigheter. Det finns redan idag ett samarbete mellan de etablerade organisationerna och nya rörelser, bland annat via studieförbunden. Ett samarbete som bär frukt för båda parter. Vi kan konstatera att redan idag är en väldigt stor andel av studieförbundens cirkeldeltagare faktiskt ungdom under 25 år. Vi menar därför att en utvecklad studiecirkelform skulle kunna vara lämplig för att understödja nya rörelsers specifika behov och ta tillvara den kritik mot profil, ämnesval och former som finns. Vi tror dock att studieförbunden, vars medlemsorganisationer främst tillhör de etablerade organisationerna, måste hitta nya former som passar både de nya rörelserna och de etablerade. En nära dialog med de nya rörelserna är därför viktig för studieförbunden för att utveckla former och metoder. Studieförbunden med sina djupa rötteri folkrörelserna skulle kunna bli en brygga mellan det gamla och de nya genom mer handlingsinriktade studiecirklar.

308 Ungdom och makt SOU 1991:1

Det ideella ledarskapet Vi konstaterar att svårigheten att rekrytera ideella ledare ökar. Vi tycker därför det är angeläget att föreningsliv, kommun och stat ser ledarutvecklingen som en av de viktigaste delarna för att utveckla barn- och ungdomsverksamheten i landet. Något som bör lyftas fram och få ökad prioritet både ideologiskt och ekonomiskt. Därför krävs snabba åtgärder för att stimulera människor att enga-

gera sig och att fortsätta som ideella ledare. Åtgärderna bör i första

hand ska ta sikte på att markera ett aktivt intresse och uppskattning från samhällets sida för de insatser ledarna gör, i första hand på det lokala planet. Vi menar att det krävs ökade insatser från föreningslivet för att könsfördelningen bland tränare och ledare ska bli jämnare. Inte minst genom deras roll som förebilder för ungdomarna. Vi menar vidare att föreningslivet bör satsa på flexibla lösningar för att undanröja praktiska hinder mot att åta sig ledaruppgifter.

Förslag Hur arbetet med att stärka ungdomars inflytande ska bedrivas måste givetvis även i fortsättningen vara upp till föreningarna själva. Vi vill ändå peka på några principer som kommittén finner särskilt väsentliga:

För det första menar vi att ungdomars formella inflytande bör stärkas genom att engagera fler ungdomar i styrelsearbete och i andra beslutsfunktioner i föreningarna.

För det andra vill vi poängtera vikten av att stärka ung-

domars inflytande på ett mer informellt plan. Här menar vi

att det är viktigt med vuxna ledares vilja och förmåga att låta ungdomar själva ta ansvar för och ha inflytande över den konkreta verksamheten. För det tredje uppmanar vi organisationslivet att pröva nya

arbetsformer för att engagera de ungdomar som idag upp-

fattar föreningarna, inte minst föreningsmötena, som stela

och trista. För det fjärde menar vi att föreningslivet måste satsa på tjejer utifrån deras egna intressen och behov. Kvinnor utgör hälften av befolkningen, men missgynnas ändå i många fall, även i föreningslivet.

För det det femte är det viktigt att föreningslivet mer än vad

som sker idag inlemmar flykting- och invandrarungdomar samt handikappade ungdomar i sin verksamhet.

Ungdom och makt 309 ;OU 1991 ;12

Utifrån våra resonemang vill vi lägga fram följande förslag:

Vi folkrörelserna att aktivt arbeta för en grundsyn uppmanar

där vuxna överlåter viktiga funktioner till

kontinuerligt medlemmar utan att därför lämna föreningen eller yngre ungdomarna åt sitt öde. Vi de olika att se till att man har en uppmanar folkrörelserna köns- och Målet bör vara att det i jämn åldersfördelning. samråd eller annat organ ska ingå minst två varje styrelse/ personer under 25 år. Vi barn- och ungdomsorganisationerna att också uppmanar se till att man har en könsfördelning i styrelser o dyl jämn samt att delen ska vara ungdomar under 25 år i övervägande beslutande organ.

Vi menar att det förutom att eftersträva jämn könsfördelning också är att det är ungdomar under 25 år som angeläget vid tillfällen då man representerar ungdomsorganisationerna ett ungdomsperspektiv. Detta gäller såväl på statlig efterhör som kommunal nivå. Vi vidare folkrörelserna att aktivt arbeta för att uppmanar båda könen är representerade bland ledare och tränare på olika nivåer och inom olika verksamheter för att barn och ska få både kvinnliga och manliga förebilder. ungdomar Vi och andra föreningar att aktivt uppmanar folkrörelserna

söka efter flexibla lösningar i syfte att undanröja praktiska

hinder att kunna ett aktivt ledarskap. Det kan för fullgöra och ersättning för ledarutexempelvis gälla barnpassning bildning etc. konstaterar att behovet av om och

Vi forskning flickor pojkars

villkor och möjligheter i föreningslivet, inte minst idrotten, är stor. Vi kräver att all statistik är uppdelad på kön och ålder för att göra strukturer synliga och kunna följa utvecklingen.

För att engagera fler ungdomar uppmanar vi studieförbun-

den att utveckla verksamheten och pröva nya, friare arbets-

former. Vi uppmanar studieförbunden att erbjuda ungdomar som har startat, eller vill starta, en verksamhet att utveckla och öka sina kunskaper om hur man kan bygga upp en fungerande föreningsstruktur. Formerna för hur detta kan ske måste utarbetas i dialog mellan ungdomarna /de nya rörelserna och studieförbunden. Vi uppmanar folkrörelser, kommuner, regering och riksdag att aktivt stödja och arbeta för att underlätta för nya grup-

310 Ungdom och makt SOU 1991:1:

per och rörelser att etablera och ekonomiska sig få rimliga resurser att arbeta med.

Kommittén menar att det är viktigt att stat och kommun har en positiv inställning till dynamiken i föreningslivet. Ungdomars egna initiativ bör och även stödjas uppmuntras om de inte passar in i traditionella att former. Möjligheten organisera sig på annat sätt än vad vi traditionellt tycker är riktigt måste få förekomma.

Att förenkla och avbyråkratisera ansökningsrutinerna för utvecklingsstöd måste ses som ytterst viktigt för att öka ungdomars möjlighet till även delaktighet på detta område. Vi kräver att ser över regeringen principerna för beskattning av föreningslivet . Ett syfte med detta bör vara att bl a stärka stödet till utveckling av det ideella i ledarskapet föreningslivet, framför allt bland barn och undomar.

Vi föreslår att regeringen ger möjlighet för föreningslivet att inkomstuppgift på ersättning till ideella ledare upp till en nivå av ett halvt basbelopp inte behöver lämnas till skattemyndigheterna. Vi föreslår att finansdepartementet tillsätter en expertgrupp för att gå igenom hur föreningslivet kan en

erbjudas valfrihet

när det gäller att ingå i momssystemet och vilka konsekvenser detta skulle få.

Vi föreslår att en av

förändring skatteregler för föreningslivet

skall utvärderas en

efter begränsad tidsperiod på ca fem år.

Vi föreslår också att regeringen inför treårsbudget när det gäller bidrag till organisationslivet. Detta skulle underlätta planeringen, samtidigt som man klart skulle kunna avläsa statens och kommunernas ambitioner och av det värderingar

fria och frivilliga folkrörelsearbetet.

10.2.3 Från samråd till

självstyre J ämlikhetsbegreppet, som starkt präglat utbildningspolitiken, utgår

från allas lika värde men insikten bygger samtidigt på att människor är olika.

Den framtida skolan bör kravet tillgodose på en jämlik och likvärdig skola. Utbildningen måste vara rättvis och solidarisk och verka på ett sådant sätt att olika hos förutsättningar eleverna inte blir ett hinder utan en styrka i och undervisningen samvaron på de olika skolorna.

Ungdom och makt 311

Flickor och pojkar Flickor och har olika behov och erfarenheter. Därför är det vikpojkar att såväl som flickor undervisningen rustas för att tigt pojkar genom kunna hävda sina intressen och vara med och påverka samhället.

Vi att det i skollagen förs in en text som lyfter fram

föreslår jämställdheten mellan kvinnor och män.

Utvecklingsarbete för missgynnade grupper I 1988/89:4 om skolans utveckling och styrning föreslås att proposition ett särskilt lokalt utvecklingsarbete inleds, som inriktas på utveckling av arbetsformer och arbetssätt på grundskolan.

Vi att utvecklingsarbetet inriktas på arbetsformer

föreslår och arbetssätt som leder till att de grupper som idag missoch ska bli mer i

gynnas, flickor arbetarklass, delaktiga

och rustade för att hävda sina intressen och undervisningen vara med och påverka i samhället.

Läromedel anpassade till både FLICKOR och pojkar

av läromedlen i olika ämnen på högstadiet och gymnasiet Granskning har vid flera tillfällen. resultat visar att de inte gjorts Samstämmiga uppfyller kraven på en jämställd undervisning. Vi att stimulerar framtagandet av läroföreslår regeringen till både och behov och

medel som anpassas flickors pojkars

Det kan exempelvis ske de arbetserfarenheter. genom

stipendier för läroboksförfattare som riksdagen fattade beslut om i februari 1989 (Pr0p0sition1988/ 89:4).

Utvärdering av enkönade klasser och grupper

samlad utvärdering av enkönade klasser/grupper som ett me- Någon del for att öka flickors självtillit och ge kunskap som gör att de känner sig mer delaktiga har inte gorts. Vi att en av de försök som gjorts med föreslår utvärdering enkönade grupper och klasser genomförs.

Garantera rätt till inflytande för eleverna!

Skoldemokrati Vi ställer oss till en förenklad forfattningsreglering och större positiva lokalt inflytande inom skolan. Men detta måste också innebära att elevernas rättighet till inflytande garanteras!

En skola som arbetar med stort lokalt inflytande och kommunalt ansvar utifrån nationella och lokala mål med regelbunden utvärde-

312 Ungdom och makt

ring öppnar många nya spännande möjligheter. För att få den lokala kraften att sprudla krävs vissa nationella beslut och minimikrav.

Vi föreslår att skollagen skrivs om så att elevers rätt till

inflytande slås fast.

Vi föreslår vidare att skoldemokrati ska en utgöra viktig

beståndsdel i lärarutbildning och kommande fortbildning.

Vi föreslår också att skoldemokrati blir en del viktig i utvärderingen av skolan.

Inflytande i undervisningen

Rätten till inflytande över vardagssituationen är det viktigaste for eleverna. Att få växa i känslan av att faktiskt kunna sin påverka egen situation är grunden for en bra Vi medborgarroll. tycker att rätten till inflytande ska ñnnas i såväl skolmiljön som i undervisningssituationen, då finns eleverna med i både deltagardemokratin och i den formella demokratin i skolan.

Dessa rättigheter måste också slås fast for elever inom folkhögskolan.

Basen for elevernas inflytande i skolan är

undervisningsgruppen/

klassen. Där ska ett direkt ske inflytande på undervisningens planering, uppläggning och genomförande. I takt med stigande ålder och mognad ska eleverna ta ökat ansvar och utöva större inflytande.

Lärare, arbetslag och skolledning har ett stort ansvar för att elever-

nas rätt till inflytande i

undervisningen genomförs. Vi vill därför åter

peka på det samband som finns mellan lärarnas arbetsformer och elevernas möjligheter till inflytande. Vi tror att lärarnas organiserande av sitt arbete har stor mycket betydelse för hur mycket eleverna hittills fått vara med och Om påverka. lärarna är låsta i sin egen ämnesuppfattning och i sin lärarroll är det svårt for eleverna att få något inflytande. Bättre utvecklade arbetsenheter och arbetslag underlättar

elevinflytandet.

Vi menar också att en for att viktig åtgärd undanröja hinder är intensiñerade utbildningsinsatser. Den

nya grundskollärarutbildning-

en ger möjligheter att bryta gamla mönster så att elevinflytande får det innehåll som beskrivs i De lärare läroplanen. som redan tjänstgör i grundskolan kan genom

kompletteringsfortbildningen nås. Undervisningsplaneringen bör dokumenteras och ingå i den lokala

arbetsplanen som är föreskriven, men som eleverna enligt praxis idag

inte är delaktiga i. Denna kan

planering lätt kommuniceras till föräldrarna om elever och lärare så bestämmer. Genom den gemensamma planeringen har man ett att grundmaterial utgå från när elever och lärare tillsammans utvärderar arbetet.

Ungdom och makt 313

Vi att rätten till inflytande i klassrummet tydligare föreslår slås i skolans styrdokument. Rätten till klassrumsinfly-

fast

tande bör följas upp genom utvärdering.

hur undervisningen ska bedrivas Principer för

att hur bedrivs är lika viktigt som undervis- Vi anser undervisningen innehåll. Vi menar att skolarbetet ska vara ämnesövergripanningens ska lektionsindelningen och inte tvärtom, de, att undervisningen styra man ska använda ett undersökande och elevaktivt arbetssätt, att och att elevernas varvilket utesluter ensidig katederundervisning, dagserfarenheter ska tas tillvara.

Vi kräver att vissa principer för hur undervisningen därför

ska bedrivas ska finnas i skolans styrdokument.

hinder

Undanröj organisatoriska

att det blir och lättare att ha ett Det är ganska självklart lugnare om man arbetar i mindre grupper/klasinflytande på undervisningen ser. Likaså att viss t ex filmvisning eller gästforedrag undervisning, kan ske i större grupper.

Med 20-25 elever i klassen större möjligheter att använda ca ges olika som t ex rollspel, projekt och grupparbeundervisningsmetoder, Läraren skulle också få mer tid elev och därmed större möjten. per att ta tillvara elevens egna idéer och intressen. lighet Det finns redan i stora att använda flexibla dag möjligheter så att man ibland kan arbeta i små grupper och

gruppindelningar

ibland i stora Den borde utnyttjas mer. riktigt grupper. möjligheten Men det kräver att lärarna samarbetar och samplanerar och att elefår ta ett större såsom avsikten var i läroplanen for verna ansvar,

grundskolan. Vi kommunerna att prioritera mindre klasser när uppmanar de planerar skolområdet.

fram av förändrade arbetssätt och ar- Vi har tidigare lyft betydelsen betsformer. Fortfarande reser dock skolans organisation hinder for

detta. Om skolan ska bli trovärdig i sin strävan att öka brukarinflymåste i den hierarkiska skolorganisationen vidtandet förändringar

tagas. är också att olika Det givetvis viktigt skolpersonalen genom insatser stöd i att diskutera hur ett ökat elevinflytande i klassges i kan förverkligas. Här har lärarrummet, undervisningssituationen, utbildare och fortbildningsansvariga en viktig uppgift.

Vi kräver att de hindren för elevinflytande i

organisatoriska

undervisningen undanröjs.

314 Ungdom och makt SOU 1991:11_

Det måste innebära förändringar som rör lektionsindelning och ämnessplittring, centrala prov och standardprov samt att nuvarande betygssystem avskaffas.

Undervisning i demokrati

Utvärdera samhällskunskapsämnet Idag saknar många elever på yrkesinriktade linjer helt undervisning i samhällskunskap. I försöksverksamheter med treåriga yrkesförberedande linjer finns idag sådan undervisning. Vi utgår från att slutsatsen av försöksverksamheten blir att alla elever på gymnasieskolan ska få undervisning i samhällskunskap. Emellertid har kritik riktats från flera håll både mot innehåll, uppläggning och läromedel i samhällskunskap på såväl grundskolan som gymnasieskolan. Vi vill betona att innehållet i samhällskunskapsämnet måste vara sådant att alla ungdomar, oberoende av linjeval, ska lära sig kritiskt granska, argumentera och påverka. Utbildningen i samhällskunskap ska förmedla en förväntan om allas aktiva påverkan på vårt samhälle. Vi föreslår att en jämförande utvärdering av samhällskunskapsämnet görs över olika gymnasielinjer.

Praktisk insyn och kontakt För att både fånga upp och stimulera ungdomars intresse for delaktighet och demokrati borde alla elever någon gång under sin skoltid få praktisk insyn i hur prioriteringar och beslut i våra gemensamma angelägenheter i samhället fattas och hur dessa verksamheter bedrivs. Hur detta ska ske bör bestämmas på lokal nivå. Det är exempelvis tänkbart att låta eleverna följa arbetet i fritidsnämnden, fritidspå gården eller idrottsanläggningen. Vi uppmanar skolorna att aktivt arbeta för att eleverna ska få praktisk insyn i hur samhällets gemensamma angelägenheter beslutas och genomförs För att levandegöra demokratin måste enligt vår uppfattning även organisationer och föreningar utanför skolan komma in i skolan och medverka i större omfattning. I framför allt samhällskunskapsämnet är det viktigt att eleverna kommer i kontakt med de politiska ungdomsforbunden. Hinder i form av nekad ledighet från både skola och arbetsliv for att informera om politisk verksamhet måste as. undanröj

Formellt inflytande

Klassråd Trots sina brister är klassrådet en arena där eleverna både kan delta i en demokratisk process och utöva ett över inflytande gemensamma

Ungdom och makt 315

angelägenheter. Klassrådet kan också ut till ett forum for dis-

byggas

kussioner undervisningsfrågor. Aven om det är klassförestånkring daren som ansvarar för att klassråden kommer till stånd, kan andra lärare bjudas in for diskussioner. Arbetet med att få igång fungerande klassråd på högstadiet och igymnasieskolan måste intensifieras.

Skyddskommittéer Vi kan inte acceptera att eleverna ej är fullvärdiga medlemmar i skolans skyddsarbete.Ytterligare steg bör tas i skyddskommittéarbetet enligt utbildningsutskottets uttalande med anledning av en (v)-m0tion. I såväl arbetsmiljölagen som de båda läroplanerna och skolförordfinns bestämmelser som att eleverna ska få påverka sin ningen säger arbetssituation. Vi föreslår att eleverna får förslagsrätt och rösträtt i skyddskommittéerna.

Ett beslutande organ Inflytandet ska för barn och ungdomar vara tydligt och möjligt att överblicka. Vi tycker att riksdagsbeslutet (1988/89:UbU 7) med anledning av proposition 1988/89:4 om elevinflytande, tillsammans med den proposition (1990/91:18) som kom i oktober 1990, som också talar om att även eleverna har berättigade krav på att få del av ett ökat lokalt inflytande och de ansträngningar som idag görs for att ge varje skolenhet en ledare (platschef), ger goda förutsättningar att på allvar diskutera en skolenhetsstyrelse på varje skolenhet. Även om man i denna senare proposition säger att i en skola med decentraliserat verksamhetsansvar kan elev- och föräldrainflytande inte garanteras av centrala bestämmelser, menar kommittén att en målstyrd och decentraliserad skola med en effektiv skolledning med platschef för varje skolenhet borde kunna ge nya förutsättningar för självstyrande skolenheter. Ute i samhället har man tidigare försökt med rådgivande organ, som t ex kommundelsrâd. Dessa har lagts ned därför att medborgarna inte fann det mödan värt att enbart vara rådgivande och ej få delta i beslutsfattandet. Varför skulle elever vara annorlunda än vuxna medborgare? I de beslutande organ som vi tidigare redogjort för i Finland och Danmark finns elevrepresentanter med som en klar minoritet och med begränsade rättigheter. I debatten om elev- och föräldrainflytande i svensk skola refereras ofta till dessa båda länders lösningar. Ur Ungdomskommitténs synpunkt är dessa länders former för inflytande helt oacceptabla. Vi menar att det istället är eleverna som

316 Ungdom och makt

ska ha ett ökat inflytande över sin egen arbetssituation. Det är också viktigt for oss att de som finns i skolan förutom eleverna, dvs skolans personal, också har ett stort inflytande över sin arbetssituation.

Vi tycker att det är lika självklart att de vuxna utanför skolan kanaliserar sitt inflytande genom de politiska system som finns idag. Annars blandas särintressen samman med allmänintresset och ansvar blir svårt att utkräva. Idag finns i Sverige goda exempel polipå tisk decentralisering som ger medborgarna möjlighet till ett inflytande i sin närmiljö. I dessa politiskt decentraliserade nämnder finns också möjligheter till en helhetssyn på ungdomar och insatser for dem kan samordnas över sektorsgrânserna.

Principerna för en skolenhetsstyrelse skulle enligt vår uppfattning vara följande:

ü Klar gräns mellan det politiska ansvaret och forvaltningsansvaret på skolenheten. Inga politiker ska finnas i skolenhetsstyrelsen. E] Endast elever och personal skolenheten ska i På på ingå styrelsen. grimdskolans låg- och mellanstadiet kan elever till viss del representeras av föräldrar.

E! Styrelsen leds av en ansvarig personal, utsedd viss tid av den på politiska nämnden.

E] Styrelsen ska bestå av hälften elever som utses i direkta och hemliga val bland eleverna.

Skolenhetsstyrelsen ska fatta beslut i de frågor som berör skolenhetens drift och verksamhet och ha ansvar for en av fastpolitikerna ställd budget. Med kommunens skolplan som ska disgrund styrelsen kutera och enas om lokala mål for skolenheten. Inom budget ska styrelsen prioritera insatser som leder fram till målen. Det kan frågälla gor om lokaler, inköp, Skolmåltider, läromedel, av persoanställning nal m m.

Valet av elever till styrelsen ska ske i direkta och val. Då hemliga blir inte eleverna hänvisade till val enbart inom den egna klassens ram, valet blir fritt från vuxenstyrning och ger en funktionell demokratisk träning. Det kan vara lämpligt att dela in skolan i Valkretsar, t ex olika årskurser eller olika sektorer av skolan.

Om eleverna vill ha valkampanjer eller annat for valen utrymme till styrelsen är det de vuxnas uppgift att underlätta for sådana aktiviteter. Mandatperioden bör vara ett år.

Vår modell innebär att ordförande i styrelsen inte behöver vara nuvarande rektor. Ordförande/platschef förordnas for tre år i taget av den politiska nämnden.

Skolenhetsstyrelsen kan kombineras med ett politiskt faddersystem eller ett för diskussioner skol-

kontaktpolitikersystem löpande kring

Ungdom och makt 317

plan och utvärdering. vår modell skulle skolkonferensen ersättas av ett verkligt be- Enligt slutande organ på varje skolenhet. Den nu kommunallagen tillåter inte att beslutanderätten gällande till ett beslutande organ. Delegation får endast ske till en delegeras tjänsteman. Vi utgår från att Stat-kommunberedningens arbetsgrupp for brukarinflytande kommer att lägga lagförslag som möjligvidgat organ i kommuner och landsting. gör beslutande I 1990/91:18 slås fast att kommunerna ska regeringens proposition svara för att verksamheten genomförs inom de ramar och riktlinjer som och lagt fast. Kommunen föreslås få stor frihet riksdag regering att skolverksamheten. Vidare sägs att det är angeläget att organisera av beslutanderätten och det förändrade ansvarstadecentraliseringen inte vid kommungränsen eller hos politikerna. gandet gör halt Vi uppmanar därför kommunerna att på varje skolenhet på grundskolan och gymnasieskolan inrätta skolenhetsstyrelser med beslutanderätt. För att det ska fungera ipraktiken krävs dock ett uttalat intresse från de enskilda skolorna.

Vi vidare att regeringen lägger förslag till riksdagen föreslår om sådana förändringar av kommunallagen som krävs för att underlätta inrättandet av skolenhetsstyrelser.

10.2.4 Delaktighet i arbetslivet

Frihet i arbetet har betydelse långt utanför arbetet

När det att stärka demokrati och jämlikheten for ungdom intar gäller inflytandet och utvecklingsmöjlighetema i arbetet något av en nyckelposition. Att och utvecklingsmöjligheter i arbetet ge ökad frihet, inflytande är inte bara viktiga frågor i sig - för att tillgodose de behov människor har av - utan också när det dagligt handlingsutrymme avgörande att ett mera rättvist och jämlikt samhälle i en vidare gäller uppnå mening. Vi vet ju numera mycket väl genom en mängd olika forskningsresultat att frihet och utvecklingsmöjligheter i arbetet inte bara är avgörande för välfärden under arbetsdagen utan att det också i hög grad bestämmer hur livet utanför arbetet kommer att gestalta sig. Brist på i arbetet leder t ex ofta till lågt deltagande i föreningsliv inflytande och politiskt arbete.

Ungdomarna kan komma med nya lösningar

Det finns mycket som talar for att ungdomarna kan komma att spela en oerhört viktig roll för att demokratisera arbetslivet. Ungdomar tar

318 Ungdom och makt

inte nuvarande arbetsformer och maktforhållanden för utan givna, vågar ifrågasätta, och kan många gånger också se nya alternativ.

Friheten och inflytandet i arbetet kommer med all säkerhet att tillhöra 90-talets stora fråga. I den debatten som kommer att och föras, det förändringsarbete som delvis redan har bör påbörjats, ungdomarna inta en tätposition. Det är 2000-talets arbetsliv som kommer att formas.

Utvecklingen ställer ökade krav på utbildning

Dagens ungdomar skiljer sig från tidigare generationers ungdomar. De har vuxit upp under en då välfärden har period tagits för given av många. I förändras i

välståndsutvecklingens spår grunden ungdo-

marnas attityder till arbete. I framtiden kommer allt färre ungdomar att acceptera rutinarbete utan innehåll. Att meningsfullt vara skapande och delaktig framstår som ett allt värde for viktigare ungdomama.

Människornas yrkeskompetens kommer att bli den fakviktigaste torn när Sverige ska hävda i den internationella sig konkurrensen. Det kommer inte att vara längre meningsfullt att tala om arbetare och tjänstemän, eftersom alla anställda kommer att ha arbetsuppgifter som innebär både och utförande. Bredare planering befattningar och ökat ansvar förutsätter en mera allsidig utbildning.

Ungdomarnas växande krav och variation på utveckling i arbetet ställer ökade krav på för att

kompetensutveckling möjliggöra förän-

dringar av arbetsinnehåll och arbetsorganisation.

Kompetens och utbildning blir också för att väsentligt uppnå nöd-

vändiga effektiviseringar inom förvaltningarna, dvs den

offentliga sektorn.

Detta kommer dels att kräva en förändring av gymnasieskolan. Men det kommer också att kräva ökade insatser för personalutbildning i arbetslivet och av människor

kompetensutveckling som är ar-

betslösa eller hotas av arbetslöshet.

Större valfrihet och flexibilitet i

utbildningen

Gymnasieskolan är idag tudelad i

yrkesutbildning respektive allmän, studieförberedande, utbildning. En ny gymnasieskola bör ge alla

elever kunskaper för att kunna bli aktiva liksom den bör medborgare, förbereda alla elever för de krav dagens arbetsliv ställer. Den måste också ge utrymme för att studera existentiella och frågor kulturfrâgor i vid bemärkelse. Särskilt är skolans viktig uppgift att fostra till demokrati.

En ny gymnasieskola bör öka valfriheten och flexibiliteten för eleverna. I stället för att som idag välja antingen teoretisk eller prak-

Ungdom och makt 319

tiskt inriktning på utbildningen, bör alla utbildningar innehålla både praktik och teori. Utbildningen kan istället för dagens mångfald av linjer ersättas med breda studieområden, exempelvis vård, miljö, teknik, ekonomi och samhälle. Vart och ett av dem är inriktat mot ett kompetensområde och knyter an till en del av arbetsmarknaden. Eleverna kan välja efter intresse och inte efter förväntad nivå i arbetslivet. All utbildning bör vara treårig och förbereda både för yrkesarbete och fortsatta studier. Studieområdena ger utrymme för individuella studievägar, lokal profilering och successiv specialisering. Under första året bör eleverna inom varje studieområde följas åt, men redan då ska det finnas tid för individuella val. Utbildningarna bör ha en gemensam kärna med engelska, svenska, matematik, estetiskt arbete, idrott och samhällskunskap, som omfattar ungefär en tredjedel av utbildningstiden. En lika stor del omfattar karaktärsämnen inom respektive studiesektor. Om eleven exempelvis är intresserad av vård tillkommer en omsorgskärna, vare sig eleven siktar på att bli läkare eller sjukvårdsbiträde. Den sista tredjedelen av utbildningstiden kan eleven fritt välja att fördjupa sig i karaktärsämnen, medborgarämnen eller något annat eleven intresserar sig för. Praktik och teori måste kopplas ihop för att utbildningen ska leda till förståelse och kunskaper som kan användas i yrkeslivet. Gymnasieutredningen, som avslutade sitt arbete 1981, ledde till en försöks-

verksamhet i gymnasieskolorna under en femârsperiod, det s k FS-

projektet (frivilliga skolformer). Bland andra DAKS, Föreningen för en demokratiserande och aktiverande skola, har pekat på fördelarna med praktik under utbildningen. Utvärderingen av praktikförsöken på allmänna linjer visar tydligt på de viktiga personlighetsutvecklande och identitetsskapande effekter som praktiken har för eleverna, samtidigt som den förstärker deras motivation för skolarbetet. De nya yrkesinriktade linjerna i försöksverksamheten har företagsförlagd utbildning under alla tre årskurserna. Men alla elever bör få praktik. Därför bör det finnas praktik i alla utbildningar och den ska ha stor omfattning. Vi kräver att regeringen beaktar våra synpunkter vid den förestående reformeringen av gymnasieskolan.

Personalutbildning

För ungdomar är det viktigt att se en utvecklingsmöjlighet i arbetet. Det räcker dock inte med att satsa på utbildning och fortbildning, om inte produktionsmiljöerna kan dra nytta av kompetensutvecklingen. Det är därför nödvändigt att också förändra arbetsmiljöerna för att

320 Ungdom och makt SOU

1991:113

tillvarata den ökade kompetensen. Men det är också nödvändigt med kompetensutveckling av den svenska arbetskraften för att klara den internationella konkurrensen.

I dag satsas flera tiotals miljarder Men repå personalutbildning. surserna fördelas knappast rättvist.

De skillnader i ungdomars villkor som vi konstaterat när det gäller skolan kvarstår när det gäller fortbildningen i arbetslivet. Endast ungefär 25 procent av arbetarungdomarna har deltagit i utbildning på arbetstid under de senaste tolv månaderna mot nästan 60 procent av mellan- och högre tjänstemännen. De unga arbetarkvinnorna ligger allra sämst till.

En så ojämn fördelning av riskeraratt medföra en utbildningen uppdelning av arbetskraften i två delar, en högutbildad som grupp, genom återkommande utbildning ytterligare stärker sin position och en förhållandevis lågutbildad, som inte i större någon utsträckning får en påfyllnad av sin utbildning utan i stället riskerar att få se sina kunskaper allt mera föråldrade.

Inte heller kan arbetarungdomarna den kompensera otillräckliga personalutbildningen med att man istället har större möjligheter än andra att lära sig nya saker genom själva arbetet. Tvärtom har arbetarungdomarna färre sådana möjligheter. De som ligger allra sämst till i det här avseendet är de privatanställda arbetarkvinnoma och de statligt anställda arbetarungdomama.

Vi menar att det är viktigt att får en bredd personalutbildningen som går utöver den specifikt arbetsorienterade utbildningen. Kunskaper i_svenska, matematik, engelska och samhällskunskap är exempelvis av betydelse för att kunna hänga med i arbetsutvecklingen på platsen och för att bättre tillgodogöra mer arbetsoriensig specifikt terad personalutbildning

Vi menar att ingen bör stängas ute från Den personalutbildning. bör fördelas rättvist mellan alla både arbetare och anställda, tjänstemän, kvinnor och män.

Bristen på fortbildning är så stor att alla

utbildningsanordnare måste användas. Kommunal vuxenutbildning, arbetsfolkhögskolor,

marknadsutbildning, intern företagsutbildning och studieförbund har

alla sin uppgift att fylla.

Liksom ungdomsskolan, och den kommunala folkhögskolan vuxenutbildningen har sin roll när det gäller den formella kompetensen kan studieförbunden vara ett alternativ som positivt ger grundläggande, om än inte formell, kompetens för som inte fått ungdomar slutbetyg eller i övrigt har dålig erfarenhet av den skolan. vanliga

Kompetensutveckling kan också ske genom Det

ungdomsutbyte.

Ungdom och makt 321

gäller exempelvis EGs Young Worker’s Exchange Programme. Vi behandlar frågan om ungdomsutbyte i betänkandet Internationellt ungdomsutbyte. Regeringen tillsatte hösten 1990 en utredning som bl a har uppgiften att analysera behovet av kompetensutveckling på arbetsplatserna och föreslå åtgärder för att stimulera kompetensutveckling i företag och förvaltningar, i synnerhet personalutbildning. En utgångspunkt är att kompetensutveckling i arbetslivet i första hand är arbetsgivarnas ansvar, men kommittén ska också analysera behovet av ett samhälleligt inflytande för att uppnå ökade insatser. Kommittén ska beakta de problem och möjligheter som är förbundna med internationalisering i näringsliv och förvaltning.

Vi menar att kompetensutredningen även bör anlägga ett ungdomsperspektiv och då beakta nedanstående förslag. Vi menar att alla anställda bör garanteras rätten till fortlöpande personalutbildning. De individuella behoven av personalutbildning är naturligtvis olika och varierar också under tiden. Utbildningen måste förläggas så att det också blir möjligt för anställda som arbetar på oregelbunden arbetstid och på deltid att delta i utbildningen. Alla som inte fått grundskole- och/eller i gymnasiebetyg svenska, matematik, engelska och samhällskunskap ska ha rätt att läsa in motsvarande kompetens utan ekonomiskt bort-

fall för individen.

Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet

En av de mest grundläggande förutsättningarna för ungdomars känsla av delaktighet är att ha ett arbete. Olika medför i uppväxtvillkor och för sig olika utgångsläge i årskurs nio. Men utifrån liknande ogynnsamma levnadsvillkor kan det gå bra eller beroende dåligt på om man får ett arbete eller ej. Vi vet alltså att arbetslöshet är särskilt förödande för unga människors hälsa och självkänsla. Den senaste arbetslöshetsstatistiken visar att ungdomsarbetslösheten ökar. Det gäller framför allt korttidsutbildade mellan ungdomar 16-19 år. Denna grupp ungdomar riskerar att komma ut aldrig på den ordinarie arbetsmarknaden. Det har visat att den individuella sig utbildningsnivån är mycket viktig för möjligheten att få till tillgång nya jobb. Vi menar att man bör utnyttja dagens arbetsmarknadssituation med ökande arbetslöshet på bästa sätt. Som möjliga tidigare nämnts kommer yrkeskompetensen att bli den faktorn när viktigaste Sverige

322 Ungdom och makt SOU 1991:1:

ska hävda sig i den internationella konkurrensen. Nu är den rätta tiden att investera för den framtida arbetsmarknaden genom ökad kompetensutveckling. Det blir nödvändigt när Sverige närmar sig Europa och vi kommer att se ett delvis nytt arbetsliv växa fram. Vissa jobb kommer att försvinna och andra nya kommer till.

Förutom att det kan vara en katastrof för individen att aldrig kom-

ma ut på den ordinarie arbetsmarknaden eller att bli arbetslös, är det på sikt oerhört kostbart för samhället. Arbetsmarknadsläget bör därför utnyttjas till att genom kompetensutveckling stärka ungdomarnas ställning på arbetsmarknaden. Kompetensutveckling kan ske både genom intern foretagsutbildning arbetsmarknadsutbildning, kommunal vuxenutbildning, folkhögskola, högskola och studieförbund. Det kan ske både i form av ökade baskunskaper for korttidsutbildade och genom att satsa data på språkutbildning, och nya tekniker i arbetet. Utbildningen bör inte konservera befintliga strukturer utan ge redskap för ett ökat inflytande for ungdomarna. Utbildningstiden kan innebära en möjlighet att skapa någonting nytt medan beredskapsarbeten mer handlar om en väntetid det på riktiga arbetet. Luleåundersökningen om ungdomars arbetslöshet och hälsa visar också att beredskapsarbeten har lägre status och att ungdomarna i längden inte upplever icke-ordinarie arbetsuppgifter som meningsfulla.

Vi har däremot ort bedömningen att en sänkning av arbets-

givaravgiften för ungdomar knappast skulle ha någon betydelse for arbetsgivarnas benägenhet att anställa ungdomar ens vid en lågkonjunktur. Erfarenheterna visar att arbetsgivarna ofta betalar högre löner till ungdomarna än vad som överenskommits av arbetsmarknadens parter. Många ungdomar är med i någon förening. Genom en kombination av utbildning med arbete i det ideella föreningslivet kan man knyta an till ungdomars eget intresseområde. Om arbetslösheten skulle stiga markant kan det dock bli nödvändigt att komplettera utbildningsinsatser och inskolningsplatser med beredskapsarbeten. Ungdomskommittén föreslår därför att regeringen sätter in

kraftfulla åtgärder för att minska arbetslösheten bland ung-

domar och för att minimera arbetslöshetens negativa effekter. Vi menar att man därvid bör prioritera utbildning för ungdomar som drabbas av arbetslöshet. Inskolningsplatserna

bör i större omfattning ske i form av en kombination av ut-

bildning och arbete inom det ideella föreningslivet.

Ungdom och makt 323

Hälsan en klassfråga För att förhindra ökade klyftor mellan ungdomar och utslagning av unga människor från arbetsmarknaden krävs kraftfulla åtgärder för att undanröja de dåliga arbetsmiljöerna. Medan klasskillnaderna i materiella levnadsvillkor, som löner och bostadsstandard minskat, har skillnaderna ökat när det gäller allvarliga hälsorisker som rökning, alkohol, jäktiga och enformiga arbeten och arbetslöshet. Skillnaderna i dödlighet mellan yrkesgrupperna är mycket stora och klyftan växer. Många arbetsuppgifter inom vården och industrin är så krävande att man inte orkar utföra dem åtta timmar i sträck. Men om arbetet organiserades på annat sätt, t ex genom att arbetarna utförde en del av den administration som idag görs av tjänstemän, skulle man få den omväxling som krävs for att orka med ett heltidsarbete. Vi vet att ungdomar redan tidigt drabbas av arbetsskador. Det är unga kvinnor som står längst ner på klasstrappan. De har den lägsta lönen, den sämsta arbetsmiljön och minst möjlighet att påverka sin arbetssituation. Kvinnor stannar i allmänhet också kvar längre än män gör i jobb med dålig arbetsmiljö. Arbetsmiljölagstiftningen har hittills riktat in sig främst på fysiska och kemiska risker. Det är ett viktigt arbete. Men man har inte kommit åt de psykosociala förändringarna av arbetsmiljön. Vi vet idag att hårt uppdrivna monotona arbeten är förbundna med hjärtkärlsjukdom. Arbetsmiljöer med höga krav och samtidigt små möjligheter for människor att påverka arbetet har en negativ effekt på hälsan. I dag får den som blir tjänsteman bättre hälsa och lever statistiskt sett längre, förutom att hon eller han får ett mer stimulerande arbete. Vi menar att den som är nitton år ska kunna välj a ett jobb inom industrin eller vården och vid femtio års ålder känna att hon eller han haft ett lika bra liv som den som blev tjänsteman. En utveckling av arbetsformerna så att de bättre anpassas till dagens ungdomars krav och behov är därför nödvändig. De uppenbart skadliga arbetsuppgifter i industrin, landsting och kommuner, som till stor del utförs av unga människor, särskilt unga kvinnor, måste förändras eller avvecklas.

Inflytande i arbetet en fråga om liv och död Det räcker alltså inte med att ha ett arbete för att känna delaktighet i arbetslivet. Det krävs också inflytande. Det handlar om inflytande över planeringen av arbetet, inflytande över utförandet av själva arbetsuppgiften och inflytande över utvärderingen. Delaktighet i arbets-

324 Ungdom och makt SOU 1991 :J

livet kräver också att arbetet är en lärandeprocess.

Dagens ungdom ställer stora krav på frihet och handlingsutrymme. Bl a har den dramatiskt höjda utbildningsnivån till detta. bidragit Man vill få använda sina kunskaper och färdigheter, utveckla dem vidare och överhuvud taget kunna bestämma mera över sina egna liv.

Inom arbetslivet vill ungdomarna kunna påverka sin arbetstider och hur jobbet läggs upp. De vill se helheten och inte bara vara en liten kugge. Arbetsplatser som inte ger sådana möjligheter kommer inte att kunna behålla sina ungdomar, utan de blir anhalter tillfälliga i väntan på något bättre.

Det framgår mycket klart, det gäller inte minst de unga arbetarkvinnorna, att man inte alls är nöjd med sin situation. De förändringar man vill ha är bl a större inflytande i arbetet. Detta ses som mer angeläget än hög lön.

Att ha makt över sin egen arbetssituation, att kunna formusjälv lera kraven för arbetsuppgifterna och att befinna sig i ett meningsfullt sammanhang, där man får erkänsla for sitt till bidrag den grupp man tillhör, är inte bara en fråga om trivsel på arbetsplatsen. Som vi tidigare visat gäller det människors liv och hälsa, ja liv och död.

Arbetsorganisationen och arbetets utformning är for avgörande hälsa och ohälsa. Belastningsskador och stressjukdomar har ett direkt och starkt samband med arbetets utformning. Att om arbetsbygga platser och ändra redskap räcker inte. En innebär god arbetsmiljö inte bara en arbetsplats fri från skaderisker, utan också ett arbete som är meningsfullt och utvecklande. Egenkontroll, självbestämmande, grupporganisation och utveckling genom lärande måste därför vara kännetecknet for 1990-talets arbetsliv.

Att arbetet utvecklas är ett mål för individen och samhället. Arbetet är avgörande för livskvaliteten. Utarmande arbeten urholkar människors sociala och politiska resurser, vi blir och deltar passiva inte i samhällsarbetet. Det goda arbetet stärker vårt självförtroende och gör oss aktiva i samhällsutvecklingen.

Framtidens arbetsorganisation måste att bygga på förutsättningen kvinnor och män också har ett liv utanför De har anarbetsplatsen. svar för barn och familj och for arbete politiskt for de gemensamma tillgångarna - den offentliga sektorn. Det ansvaret kräver också sin tid.

Ungdomsprogram i arbetsmiljöfonden

Arbetsmiljöfonden har till uppgift att stimulera och finansiera forskning, utveckling, information och utbildning inom hela arbetsmiljöområdet. Fondens instruktioner fastställs av och i regeringen fondens styrelse finns representanter för arbetsmarknadens parter.

Ungdom och makt 325

Bidragen till forskning och utvecklingsarbete fördelas till projekt vid universitet, högskolor, organisationer och företag. Fonden arbetar med olika program/styrgrupper som ett sätt att leda och prioritera verksamheter. Särskilda program finns för belastningsskador, företagshälsovård, lärande, jämställdhet, data, ledning ochmedbestämmande samt toxikologisk forskning. Vi uppmanar arbetsmiljöfonden att även inrätta ett program för delaktighet och inflytande för ungdomar i arbetslivet. Programmet bör styras av ungdomar under 25 år.

Förändra arbetets organisation och förbättra arbetsmiljön

Frågan är om det ur ungdomars intresse är rimligt att med olika styrmedel och kampanjer försöka ändra deras inställning till industriarbete och arbeten med dålig arbetsmiljö inom offentlig och privat service. Vi vet att ungdomar i monotona arbeten med dålig arbetsmiljö snabbt råkar ut for förslitningsskador och andra arbetsskador. Vi vet att det framför allt gäller de korttidsutbildade ungdomarna, invandrare och framför allt de unga kvinnorna. Vi vet också att olika åtgärder vidtas från industrins sida. Exempelvis högre lön, bättre arbetsmiljö, intressantare arbetsuppgifter, vidareutbildning på betald arbetstid samt bortrationalisering av de arbetsuppgifter som är svåra att få utförda. Men vi vet också att vid en konjunkturnedgång minskar intresset från industrins sida för att förbättra arbetsmiljön och öka arbetarnas inflytande. Samtidigt tvingas ungdomar att acceptera arbeten de inte vill ha på grund av att det inte finns någon valmöjlighet. Det leder till slutsatsen att det snarare är de omoderna arbetsplatserna än ungdomarnas attityder som måste ändras för att ökad tillväxt och välstånd ska kunna erhållas. En reform av skolan, med väsentligt ökat inflytande för eleverna över skolans verksamhet, som kommittén föreslår i kapitel 6 Från samråd till självstyre, understryker behovet av förändringar också ute på våra arbetsplatser. Frågan om ungdomars krav på arbetsorganisation och arbetsmiljö är så stor att kommittén inte under den korta tid som stått till buds har någon möjlighet att lägga detaljerade Vi menar också att förslag. de fackliga organisationerna tillsammans med sina unga medlemmar bör beskriva en ny generations krav arbetslivet och facket. på

326 Ungdom och makt SOU 1991:1.

Vi uppmanar de tre stora fackliga organisationerna, LO, TCO och SACOs medlemsförbund att snarast tillsätta en gemensam kommission med uppgift att lägga förslag när det gäller förändring av arbetets organisation och arbetsmiljön för att öka inflytandet i arbetet och förhindra en allt tidigare utslagning från arbetsmarknaden. Kommissionen bör ha jämn könsfördelning och en majoritet av ungdomar.

Självstyre

Som vi tidigare nämnt är ett reellt inflytande viktigt för ungdomar. Vi har därför krävt mer reellt inflytande för ungdomarna i skolan genom den s k skolenhetsstyrelsen och på fritidsgårdarna genom självstyre. Men behovet av självstyre gäller inte minst i arbetslivet. Det kan exempelvis ske genom självstyrande grupper eller arbetslag, där de anställda har direkt möjlighet att fatta beslut som rör den näraliggande arbetssituationen. Den byråkratiska idén bygger på kontroll uppifrån. Historiskt härstammar den från det militära. Kontroll i organisationer utövas även idag generellt av män. Därför präglas arbetsorganisationer av beteenden, normer, attityder och värderingar som utgår från den dominerande gruppen, dvs männen. Det gäller även i verksamheter där kvinnorna är i majoritet, som exempelvis inom vården. Arbetslivet och arbetsorganisationer har ofta studerats med manliga anställda som norm och mall. självstyre visade sig vara mycket betydelsefullt for de kvinnliga anställda i en kanadensisk studie. Ju högre grad av självbestämmande i arbetet desto högre grad av tillfredsställelse. De manliga anställda visade däremot inte samma samband mellan självstyre och arbetstillfredsställelse. Olika ungdomsundersökningar pekar på en överensstämmelse mellan kvinnornas och den nya generationens arbetsliv och arsyn på betsorganisation. Ett ökat självstyre innebär genomgripande omstruktureringar av maktpositionerna på arbetsplatserna. Det innebär att man bryter öppna och dolda hierarkiska system. Det innebär också att man tar tillvara arbetstagarnas kompetens och ger dem möjlighet att utveckla den. Vi har i detta kapitel redovisat några hur man har exempel på uppnått positiva resultat när det gäller personalens delaktighet och effektivitet genom att de fått ökat över sitt arbete och inflytande genom att deras kompetens tagits tillvara och utvecklats. Vi tror att det är kortsiktigt tänkande av arbetsgivarna att vid en konjunkturnedgång återgå till forlegade arbetsformer med hierarkisk struktur eller löpande band.

Ungdom och makt 327

För att vården och industrin ska kunna attrahera ungdomar i framtiden tror vi att det är nödvändigt att införa olika former av självstyre. I de fall arbetsgivarna har uttömt alla möjligheter att själva bekosta en sådan utveckling bör arbetslivsfonderna ha möjlighet att finansiera utvecklingsprojekt för att påverka arbetsmiljö och arbetsorganisation för dem som har det sämst. Vi menar att man i sådana projekt bör prioritera en arbetsorganisationsutveckling som motverkar belastningsskador och andra arbetsskador. Alla arbeten ska organiseras så att de ur arbetsmiljösynär att utföra på heltid. Ensidiga och utarmande arbeten punkt möjliga och jobb med litet inflytande ska prioriteras i utvecklingshänseende. Vi uppmanar därför parterna på arbetsmarknaden att kraftarbeta ett ökat så att

fullt för självstyre på arbetsplatserna

arbetet i större utsträckning kan organiseras på arbetstagarnas villkor.

Facklig verksamhet

Enligt maktutredningen har demokratin försämrats ur ett kollektivistiskt perspektiv, medan den förbättrats ur ett individualistiskt perspektiv. Detta kan ur vissa aspekter vara positivt. Men den kollektiva demokratin är fortfarande viktig. Inte minst för de sämst ställda i samhället. Fackföreningsrörelsen har här en viktig uppgift. Men för att kunna bli en stark kraft för en ökad demokratisering av arbetslivet krävs en strukturomvandling av facket. Facket måste förnya sina arbetsformer och ta ungdomars krav på allvar. E] Det fackliga arbetet måste decentraliseras. Fackföreningsrörelsens arbete ska utgå ifrån grundorganisationema. D Fackets arbetsformer måste förändras från stela, trista och oinspirerande aktiviteter mot verksamheter som mer tilltalar ungdomar. Det kan t ex betyda mer arbete i nätverk eller projektform med inriktning på de vardagsnära frågorna. E] Fackmöten ska inte bara innehålla information, de ska också innebära reellt beslutsfattande för medlemmarnas del. Medlemmarna måste alltså kunna känna att de kan påverka besluten, att de har makt. Cl Det krävs en rimlig fördelning av de fackliga förtroendeuppdragen så långt det är möjligt. Det fackliga arbetet måste organiseras utifrån principerna om lagarbete istället för att vara uppbyggt kring ett fåtal personers arbetsinsatser. Heltidsuppdrag bör i största möjliga utsträckning undvikas. För att på ett bättre sätt kunna behålla kontakten med medlemmarna bör fackligt förtroendevalda arbeta kvar i sitt ordinarie arbete under en viss del av arbetstiden.

328 Ungdom och makt

EJ Fackligt aktiva bör ha rätt att i olika ner tidsperioder trappa på sin fackliga verksamhet. Det är viktigt att kunna varva mellan fackliga uppdrag och arbets- och privatliv.

E] Undersökningar visar att det framför allt är unga kvinnor som är villiga att engagera sig fackligt. Dessa måste aktivt uppmuntras och stödjas för att de ska bli mer delaktiga i den verksamfackliga heten.

Ökad befogenhet för skyddsombuden

Ungdomar är miljöintresserade. Ett sätt för facket att förnya är sig att ta hänsyn till detta intresse. Ungdomar engagerar sig fackligt bland annat för att förbättra Men lika är det arbetsmiljön. självklart att arbeta med den yttre miljön. Det kan där man bor gälla närmiljön eller miljöfrågorna i ett globalt Det handlar om ett helperspektiv. hetsperspektiv. Även facket bör ha detta i sitt arbete. helhetsperspektiv fackliga Facket bör agera även när produktionen utanför arpåverkar miljön betsplatsen på ett negativt sätt. Vår principiella även om vi inte syn, lägger något detaljerat förslag, är att skyddsombuden bör ha rätt att stoppa verksamhet som är också för farlig den yttre miljön. Vi uppmanar de fackliga organisationerna att utvidga sitt arbete med miljöfrågor till att handla även om den yttre miljön.

Vi föreslår också att skyddsombuden ges rätt att stoppa även verksamhet som är farlig för miljön utanför arbetsplatsen.

Information inför feriearbete

Olycksfallsstatistiken för feriearbetande ungdomar är skrämmande. Arbetsmarknadens parter har ett stort ansvar för informationen till ungdomarna inför feriearbete för att förebygga olyckor.

Vi kräver därför

obligatorisk information till ungdomar från

arbetsmarknadens parter i grund- och gymnasieskolan inför feriearbete.

Fackligt medlemskap

vid studier och feriearbete

De flesta ungdomar arbetar under ferierna. En del av dem dessutom med den typ av arbete som de kommer att ha när de blir klara med utbildningen. Det gäller särskilt ungdomar på gymnasiets yrkesinriktade linjer. För fackets framtid är det att viktigt fånga upp ungdomarna redan under studietiden. För är det ungdomarna viktigt att få del av den fackliga trygghet som för andra i gäller arbetslivet, att få vara med och påverka arbetet via facket och även det påverka fackliga

Ungdom och makt 329

arbetet. Det är viktigt att det kan ske redan under feriearbetet. Inom TCO och SACO finns idag möjligheter att redan under studietiden söka fackligt medlemsskap. Vi menar att även LO bör införa denna möjlighet. Det är framför allt elever på de yrkesinriktade gymnasielinjerna som är berörda av detta. Vi uppmanar därför de fackliga organisationerna att ge stu-

derande och feriearbetande ungdomar möjlighet att organise-

ra sig fackligt.

10.2.5 Ungdomar och politik

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det råder en allvarlig klyfta mellan ungdomar och politiker. Vi har pekat ut några faktorer som kan förklara ungdomars bristande förtroende för politiker och den låga tilltron till traditionellt partipolitiskt arbete som ett medel för att förändra såväl samhället som den egna situationen. Under hela åttiotalet har flera utredningar talat om behovet av ett närmande mellan medborgare och politik. Vi menar att det nu krävs radikala åtgärder på detta plan. Det är dags att gå från ord till handling när det gäller att flytta det politiska beslutsfattandet närmare ungdomars vardag. Det gäller att ändra perspektivet. Den politiska organisationen måste ta sin utgångspunkt i ungdomars vardag. Organisationer och myndigheter måste anpassas till människan och inte tvärtom.

En ny generation i politiken

En ny generation har mycket synpunkter på dagens politiska arbete och politiker. Det finns också stora förväntningar och en slags uppfattning att nya rörelser, aktions- och enfrågegrupper är till för att väcka frågor och skapa debatt, medan partierna ska stå för det långsiktiga och grundläggande förändringsarbetet. Det behövs ett nytt sätt att arbeta i politiken för att den nya generationens engagemang ska kanaliseras. Förändringen av ungdomsförbundens arbete, som kan skönjas, är ett steg åt det hållet. De tenderar att bli mer av aktivitetsinriktade rörelser, föreningar som ger utlopp för mera än bara det strikt politiska intresset. De försöker arbeta mera praktiskt med politiken för att åstadkomma synliga och snabba resultat. Det är en effekt av att ungdomar inte har tid att vänta medan kvarnama mal, de kräver snabba resultat. Man kan kalla rörelserna handlingsinriktade, alltså något mitt emellan aktionsgrupper och partier. Detta gäller inte alla och på alla ställen, men kan sägas vara ett gemensamt drag för många. Flera politiska ungdomsförbund umgås också flitigt med nya rörelser.

330 Ungdom och makt SOU 1991311

En bild av vad en ny generation förväntar sig av det politiska arbetet och politikerna skulle kunna skissas så här:

Från centralt till lokalt Det politiska arbetet decentraliseras. Det utgår ifrån grundorganisationema, från den lokala verkligheten.

Från anonymt till nära Vad som händer i omgivningen med omsorgen om de äldre och barnen, hur skolan fungerar, vad som kan göras för att förbättra miljön och arbetsmiljön blir viktiga, nära frågor, som politiker försöker att ange lösningar på. Ungdomars uppväxtvillkor placeras högt på dagordningen och inte som fläskben utslängda strax innan ett ordinarie val när oron för ungdomsvälj arna tränger på. Politiken blir gripbar och inte svävande och ansvarsmässigt oidentiñerbar. Trots att de stora och existensiella frågorna betonas så finns kopplingar till vardagen likt ozonskiktet och freoner i kylskåp, hamburgerförpackningar m m.

Från stela till inspirerande arbetsformer

En ny generation kräver att partiernas arbetsformer förändras från stela, trista och oinspirerande aktiviteter till verksamheter som mer tilltalar kvinnor och ungdomar. Det innebär mer arbete i projektform med inriktning på de vardagsnära frågorna, att nätverk tas tillvara eller att enfrågegrupper bildas. Att och ideologi politisk handling kopplas ihop. Att t ex låta miljöengagemanget också ta sig uttryck i konkreta aktiviteter, som insamling av aluminiumburkar eller batterier. En ny generation kräver att sammanträdenas förläggning och innehåll utvecklas och anpassas efter medlemmarnas behov. Många av dem ser tiden som den största bristvaran. De vill ha mindre formella möten, tidsbegränsade sammanträden och kortare inlägg på ett rakt och konkret språk. Unga familjer delar idag på ansvaret för barn och hem ett mer på jämställt sätt. Det innebär att både kvinnor och män har behov av barnpassing för att ha möjlighet att engagera sig politiskt. Det gäller inte minst ensamstående föräldrar, mest kvinnor. småbarnsföräldrar får därför en viss för att an-

kostnadstäckning

lita barnvakt, för lite större barn ordnas barnpassning i gemensamt anslutning till mötet. Detta behöver inte kosta några stora summor för föreningen. Det bygger mer ett gemensamt på ansvarstagande. Ibland förläggs verksamheten till lördags- eller söndagseftermid-

Ungdom och makt 331

dag. I anslutning till det ordnas särskilda barnaktiviteter eller barnpassning.

Från medel till mål De målen, färdriktningen, är det som och ska vara ideologiska avgör drivkraften, inte de medel som for tillfället används.

Från detali- till idéprogram Den nya generationen har svårt att krypa in i ett detaljerat åsiktsbatteri, utan vill ta ställning till sin idéer och färdriktning. Utifrån sin syn de nära frågorna blir partiernas idé avgörande och inte om det på finns ett program som ger löften eller spikar detaljmål for varje enskild fråga som kan existera i det stora politiska samtalet. Det krävs inte att medlemmarna ska kunna omfatta alla frågor. Det blir möjligt att inom partiet engagera sig och koncentrera sig på en hjärtefråga, exempelvis freds- eller miljöfrågor.

Från försvar till initiativ Istället för att bli jagade av tjänstemän i förvaltningarna så tar den nya generationens politiker greppet över väsentligheterna. Istället for att blandas ihop med tjänstemännens handläggning av olika frågor så jobbar de med politik, utifrån hur folk upplever behoven. Det förutsätter mera av målstyre, där man klart definierar vad politikerna ska sköta och vad tjänstemännen ska sköta själva och då allt oftare tillsammans med brukare. En ny generations politiker vågar prioritera och koncentrera sig på vissa frågor under en period. Det innebär också att under en tid våga bortprioritera andra frågor, även om de är viktiga. Från pajkastning till samtal Käbbel, tom retorik, smutskastning av motståndare, som tyvärr är vanligt i den politiska hettan, ersätts av samtal mellan politiskt intresserade, som alla utifrån sina idéer och det folkliga uppdraget vill påverka. Partier och politiker med klara ideologiska fortecken kan samtala och debattera med andra utan rädsla for att tappa den egna själen i ett politiskt givande och tagande. Föra fram sin ståndpunkt, lyssna på andra och deras argument, värdera och sedan gå vidare blir metoden. På det här sättet blir alternativen verkligt tydliga, vilket många efterlyser.

Från service till engagemang Alltför ofta har politik forståtts som något som fixar det bättre for mig, utan att jag gör något själv. En ny generation förväntar sig mera

332 Ungdom och makt

av aktivitet. I samhället genom brukarinflytande, självstyre, förenings- och kooperativt arbete samt möjlighet att påverka sin egen tillvaro. I politiken genom inslag av personval och annat som är uppfordrande för personen. En ny generation politiker vågar pröva nya vägar och vågar risken att misslyckas. En ny generation vågar säga att politik inte kan och inte ska lösa allt. Politik är sådant som ska lösas gemensamt. Resten får väljarna sköta själva. Allt som är dåligt är inte politikens fel. Det är heller inte alltid någon annan som ska ñxa det.

Från nomenklatur till folklighet En bra politiker pratar inte med folk utan är folk. Den nya politikertypen ñnns bland andra människor hela tiden. I sitt jobb, i på skolan, hemtjänsten eller verkstadsindustrin, inom idrottsklubben eller bland goda grannar. Det blir inte mest avgörande att hela tiden vara alla interna möpå ten, utan istället vara bland folk. Det politiska mötet utgör givetvis basen, men det behöver inte ske varje kväll.

Från heltidspolitiker till lagarbete Det politiska arbetet organiseras utifrån om principerna lagarbete istället for att vara uppbyggt ett fåtal arbetsinsatser. kring personers Heltidsuppdrag undviks i största möjliga utsträckning. En ny generation politiker kräver en rimligare fördelning av uppdragen. De kräver också att ungdomarna i arpolitiken ges meningsfulla betsuppgifter. Deras kunskaper och erfarenheter tas tillvara, även om de inte gått den långa vägen. De inser vikten av att valberedningen är väl sammansatt både köns- och åldersmässigt, liksom de kräver att är väl fördeuppdragen

lade köns- och åldersmässigt.

En ny generation tycker att det är att hinna med ett viktigt arbetsliv och privatliv utanför partiet. De menar att man också har rätt att i perioder trappa ner på sin politiska verksamhet, dvs varva mellan politiska uppdrag och annan verksamhet.

Från språklig helgardering till raka puckar Det måste gå att begripa politik. Eftersom det handlar om gemensamma angelägenheter så berör det alla. Ibland säger man ibland ja, nej, ibland dessutom jag/vi vet inte. Klara besked är bra ur politisk synpunkt, även om de inte alltid är positiva for den som frågar. Alltså enkelrader utan garderingar.

Ungdom och makt 333

Politisk information i skolan En av de viktigaste uppgifterna för de politiska ungdomsforbunden är att informera ute i skolorna. Det är viktigt att undanröja de hinder som idag finns för detta. Ungdomsförbunden delar erfarenheten att de, trots rekommendationer om att de ska tillåtas bedriva sin verksamhet i skolan, ofta p g a praktiska problem, som exempelvis lokalbrist, kan hindras att informera om sin verksamhet. För att alla partier och de enskilda ungdomarna ska ha möjlighet att utöva sin informationsverksamhet i skolorna krävs, förutom undanröjandet av praktiska problem, också att ungdomarna ska kunna få ersättning från kommunen via sina organisationer. Avståndet får heller inte vara ett hinder, därför bör reseersättning utbetalas. Vi menar att skolan bör ha skyldighet att upplåta lokaler för

politisk information och aktiviteter.

Vi menar vidare att man även på andra sätt bör underlätta för politiska aktiviteter i skolan och uppmuntra eleverna att vara politiskt aktiva. Vi menar att det i skolans styrdokument bör stå att eleverna har rätt att minst en gång på högstadiet och en gång på

gymnasiet under lektionstid få information från de i

kommunen verksamma politiska ungdomsförbunden /partierna. Det är viktigt att det blir en bred representation av politiska organisationer. Vi menar också att rimlig ersättning ska utgå för politisk information.

Lokala partipolitiska ungdomsprogram

Vi har föreslagit att kommunerna ska redovisa hur deras samlade insatser kan underlätta ungdomars uppväxt och och även delaktighet, utvärdera hur resurserna fördelats, inte minst ur ett klass- och könsperspektiv. Vi är medvetna om att det finns många politiska frågor som inte är specifika ungdomsfrågor, men som ungdomar är intresserade av. Trots detta bör även de politiska lokala partierna göra ungdomsprogram för att göra det tydligare för unga människor var de olika partierna står när det gäller ungdomsfrågor. Det innebär också att det blir lättare att utvärdera de politiska partiernas agerande under en valperiod. Vi uppmanar de politiska partierna att göra lokala ungdomspolitiska program i syfte att skapa en profilerad debatt innan beslut tas i fullmäktige.

sov

1991:14

334 Ungdom och makt

Utbildning av förtroendevalda

Kommunerna erbjuder ofta utbildning till nya förtroendevalda. Enligt vår uppfattning bör de politiska partierna själva stå för den typen av utbildning. Den skulle på det sättet bli mer politiskt profilerad, något som stämmer väl överens med ungdomars krav på tydlighet. Utbildningen bör innehålla diskussioner om det politiska arbetet och den nya politikerrollen som vi diskuterat tidigare. Utbildningen kan ske via studieförbunden. De politiska partierna kan då välja ett studieförbund med en för dem lämplig profil. Vi föreslår därför att de politiska partierna själva övertar ansvaret för utbildningen av nya förtroendevalda. Vi uppmanar vidare studieförbunden att aktivt medverka till att sådan utbildning kommer till stånd.

Ersättning för förlorad arbetsförtjänst

Vi konstaterar att de ekonomiska förutsättningarna för att kunna åta sig förtroendeuppdrag är olika för olika grupper. En grundregel bör vara att ingen ska förlora på ett politiskt åtagande, som är en förutsättning för vår demokrati och som ändå kräver att man försakar andra aktiviteter på sin fritid. Det handlar om rättvisa. Ingen ska heller förlora på att vara förtroendevald i en viss kommun, vilket fallet är idag på grund av de stora variationerna i ersättningssystemet. Ersättningsfrågorna har indirekt betydelse för nyrekryteringen. Det är svårt att rekrytera nya i allmänhet och från underrepresenterade grupper i synnerhet, om de förutsätts arbeta näst intill ideellt och ändå är bundna av tider och mötesplatser och förutsätts ha läst in en hel del material i förväg. Ungdomar idag har många aktiviteter som konkurrerar om deras tid och intressen. Om man dessutom förlorar ekonomiskt på att engagera sig minskar det benägenheten att åta sig politiska uppdrag. Detta gäller framför allt de ungdomar som i sitt ordinarie arbete får helt löneavdrag for frånvaro p g a förtroendeuppdrag inom stat, kommun och landsting. För närvarande pågår inom regeringen ett arbete med förslag till ny kommunallag, som bl a tar upp frågan om ersättning for förlorad arbetsförtjänst. För att underlätta nyrekryteringen av underrepresenterade grupper och ge alla samma förutsättningar att kunna åta sig förtroendeuppdrag föreslår vi en lagstiftning som garanterar ersättning för förlorad arbetsförtjänst vid förtroendeuppdrag.

Ungdom och makt 335

Jämnare av makten

fördelning

Det är viktigt att alla som har olika uppdrag tillsammans i sin funktion representerar hela samhället, ur alla aspekter. För att kunna fatta relevanta beslut behövs underlag från både kvinnors och mäns, yngres och äldres erfarenhetssfárer. Kvinnor och män har olika erfarenheter, liksom yngre och äldre personer har det. En viktig uppgift för olika beslutande organ är att fördela resurser. De områden som prioriteras av representanterna får mest pengar, andra får stå tillbaka. Idag är det framför allt män i övre medelåldern som är representerade i beslutande församlingar. Den kultur som existerar är intimt kopplad till den traditionella mansrollen när det gäller samarbetsformer, konflikter, debatteknik, språk och organisation av det politiska arbetet. Det innebär att endast en liten del av erfarenhets- och intressesfárerna är representerade. Det innebär också att viktiga områden och frågeställningar stängs ute, samhället går miste om viktig kunskap. Såväl demokratin som besluten blir därför ofullständiga. Ett krav på jämn könsfördelning innebär dock ett problem för de mindre partierna. De har ofta bara rätt att få in en representant i beslutande församlingar. Kravet på att nominera en person av vardera könet kan då innebära att partiet i vissa fall inte kan påverka att den person man i första hand blir vald som prioriterar representant. Vi menar dock att fördelarna med kravet på att nominera lika många av vardera könet uppväger nackdelarna. Vi uppmanar de politiska partierna liksom det övriga

etablerade föreningslivet att sträva efter en jämnare köns-

och åldersfördelning. Det gäller både internt inom organisationerna och när partierna nominerar till beslutande församlingar på läns- och kommunal nivå. Målet bör vara att det i varje styrelse/samråd /nämnd ska ingå minst två personer under 25 år och att könsfördelningen ska vara jämn. Vi föreslår också att regeringen vid tillsättningar i styrelser,

nämnder och kommittéer strävar efter en jämnare köns- och

åldersfördelning. Målet bör vara att minst två personer under 25 år ska ingå och att könsfördelningen ska vara jämn.

Uppdragskulturen inom partierna

Vi menar att förtroendeuppdragen idag är koncentrerade på alltför få personer. Vissa personer har många fortroendeuppdrag inom samma politiska församling. De sitter dessutom ofta för länge och tappar kon-

336 Ungdom och makt SOU 1991 :L

takten med arbetsliv och vardag. Det här är ett resultat av uppdragskulturen inom partierna. Med ett fortroendeuppdrag följer ofta flera andra. Det krävs också att man samlar på sig många uppdrag for att få makt. Om annan än någon ordföranden representerar gruppen utåt, tolkas det nästan som misstroende mot denne. Det innebär en hög arbetsbörda och stark press på vissa, samtidigt som andra inte får någon möjlighet att utöva makt.

Det finns också en inställning om att man ska ställa upp och

offra allt för partiet. Det innebär att arbete och blir privatliv lidande. Dagens ungdomar ställer inte upp på dessa krav. De vill ha möjlighet att kombinera ett politiskt engagemang med arbetsliv och privatliv. De vill i perioder kunna avsäga sig uppdrag och ändå ha möjlighet att komma tillbaka. Från ett ungdomsperspektiv är det viktigt att sprida makten inom partierna, så att ingen sitter på alltför många uppdrag, vilket är ett stort problem idag. Ingen person bör sitta i mer än en politisk församling; kommunfullmäktige, landsting eller riksdag. Partierna bör se varje mandat som obesatt när man ska går tillval, ingen väljas for att han/hon redan innehar posten. Vi uppmanar de politiska partierna att föra en diskussion om uppdragskulturen inom partiet. Vidare uppmanar vi partierna att sprida uppdragen och därmed minska koncentrationen av dem så att och

fler ungdomar

kvinnor ges möjlighet till politiska förtroendeuppdrag.

Det politiska valsystemet

Ungdomar vill ha ett ökat inflytande beslut som deras på påverkar vardag. De kräver att besluten fattas närmare de människor som berörs. Våra forslag innebär en av makten. Det innebär

decentralisering en ökad fokusering på den kommunala politiken.

Ett sätt att motverka utvecklingen mot ett minskat valdeltagande, särskilt bland unga väljare, kan vara att fråge de lokala politiska gorna större möjlighet att få genomslag i valrörelsen. Idag är mycket av den politiska debatten i valperioder koncentrerad till rikspolitiken. Inte minst sedan tvs tillkomst valrörelserna präglas av en stark koncentration av intresset ledande fopå partiernas reträdare på riksplanet. Genom att valrörelserna pågår har for lokal samtidigt utrymmet och regional valrörelseaktivitet från enskilda riksdagskandidaters sida blivit alltmer begränsat. Den kommunala debatten politiska

§ Ungdom och makt 337

hamnar i skymundan. Det är också svårare att utvärdera den förda politiken. Regeringens s k ekonomiska krispaket hösten 1990 innehöll forslag om att utreda valperiodema for kommun- och landstingsval respektive riksdagsval.

Vi uppmanar regeringen att i direktiven till ovan nämnda utredning ur ett ungdomsperspektiv beakta införandet av separata valperioder för kommun- och landstingsval respektive riksdagsval. Dvs val till kommunen och landstinget år ett, riksdagsval år tre etc. Det skulle innebära val vartannat år.

Som en konsekvens av detta skulle mandattiden behöva förlängas till ffyra år.

F Personval

Ungdomskommittén menar att de väljare som vill öka representationen av kvinnor, ungdomar, invandrare, personer med till anknytning den egna orten m m bör ha en möjlighet att inom ramen för partivalet även ge sin röst åt enskilda personer.

Ett ökat inslag av personval kan vara en del i av lösningen problematiken med den uppdragskultur vi diskuterat ovan. Men en annan effekt kan vara att okända har svårare att komma fram.

Vi kräver att regeringen föreslår inrättandet av ett valsystem med inslag av till kommunal- och personval riksdagsvalen. Väljarna bör ges möjlighet att särskilt markera den kandidat hon eller han vill se invald. Om kandidaten samlar så många röster som krävs ett mandat så blir hon eller för han invald oavsett listan. De placering på väljare som inte utnyttjar personvalsmbjligheten ansluter sig till den ordning mellan kandidaterna som partiets nomineringsinstanser beslutat om.

10.2.6 Förnyelse i kommun och stat

Förnyelse i kommunerna

För oss får gärna den närmaste politiska nivån vara mindre kommuner, kommundelsnämnder eller ännu mindre enheter eller distrikt. Vi vet genom olika utvärderingar att en sådan ordning i större utsträckning lockar även yngre människor och kvinnor till delpartipolitiskt tagande. Närheten till beslutsfattarna och över sektorssamordning gränserna i kommuner med kommundelsnämnder har att barngjort och ungdomsfrågor fått en mer framskjuten plats. Möjligheter till snabbare insatser har och också skapats utnyttjats. Allt fler kommuner vill ha en fri och egen nämndorganisation.

338 Ungdom och makt SOU 1991:54

Frikommuner, dvs kommuner som fått dispens från kommunallagen, skapar utbildningspolitiska nämnder eller en nämnd gemensamt för barn- och ungdomsfrågor för att öka servicen till medborgarna. Erfa-

renheten från de många undersökningar och rapporter som orts

under de senaste åren talar för att inrättandet av en barn- och ungdomsnämnd, som innefattar de nämnder som idag mer direkt arbetar med barn- och ungdomsfrågor, skulle vara positivt. Det gäller bl a fritid-, kultur-, skola-, socialnämnderna. På detta sätt skulle de olika frågor som berör barn och ungdomars uppväxtvillkor kunna behandlas på ett likvärdigt sätt. Flera kommuner har också prövat detta med olika resultat. Vi tycker dock det är viktigt att ungdomsfrågorna ingår i alla kommunala nämnders ansvarsområde. Inte minst eftersom vi inledningsvis i betänkandet menar att vi inte ska prata så mycket om specifika ungdomsfrågor, utan mer försöka förstå att ungdomsfrågor helt enkelt

är nya frågor som förs in i debatten, ofta av ungdomar. De växer inte

bort! Vi tycker däremot att kommunerna bör komma med förslag på åtgärder för att garantera ungdomars rätt till inflytande i den kommunala verksamheten samt redovisa hur kommunens samlade insatser underlättar ungdomars uppväxt och delaktighet. Utvärdering av hur man lyckats med sina åtgärder för att förbättra ungdomars uppväxtvillkor samt öka deras möjlighet till inflytande bör varje år ske i kommunfullmäktige. En avstämning utifrån budgeten bör också göras för att man ska få ett så fullödigt underlag som möjligt till nästkommande års budget.

Delaktighet, grunden för demokrati Delaktigheten på alla nivåer måste få stå i centrum. Om man inte från politiskt och/eller myndigheters håll är villig att ifrån släppa sig makt till medborgarna, inte minst de unga, kan man inte heller räkna med eller de beslut som fattas. någon uppbackning lojalitet kring Delaktigheten är och förblir därför den viktigaste frågan för en fungerande demokrati. På samma sätt som man nu öppnar for äldre, att pensionärerna, mer direkt få möjlighet till inflytande i kommunerna, tycker vi det vore lämpligt att diskutera motsvarande inflytande även för ungdomarna. Det måste då handla om ett reellt inflytande och inte bara om samråd. Vi har tidigare beskrivit detta i kapitlen 5 och 6. Exempel på ett reellt inflytande kan vara att kommunerna på varje skolenhet på grundskolan och gymnasiet inrättar skolenhetsstyrelser med beslutanderätt. Hälften av ledamöterna i dessa skolenhetsstyrelser bör vara ungdomar och hälften personal på skolorna. Ledamöterna utses i direkta och hemliga val. Ett annat exempel är vårt förslag

F OU 1991:12 Ungdom och makt 339

nedan till gårdsstyrelse på fritidsgårdama. Det pågår för närvarande en diskussion om målstyrning både centralt och ute i den kommunala verksamheten. Bl a kommunallagskommittén, stat- och kommunberedningens brukarinflytandegrupp och utredningen om lokal kooperation har behandlat frågan. _ Vi tror att tiden nu är mogen for att i kommunallagen föra in brukarnas möjlighet till reellt inflytande.

Fritidsgårdsverksamheten Som vi tidigare beskrivit i kapitel 5 är fritidsgårdens funktion som samlingsplats viktig i dagens samhälle, där antalet naturliga samlingsplatser minskar. Gårdarna konkurrerar inte med föreningslivet utan med gator, torg och spelhallar. Det är i stor utsträckning föreningslös ungdom som besöker fritidsgårdarna. Vi vet också att även på fritidsgårdarna är tjejerna en eftersatt grupp. Verksamheter och arbetsformer är idag mer anpassade efter killarnas behov och intressen. En utveckling är dock på gång. Bl a satsar Riksförbundet Sveriges Fritids- och Hemgårdar (RSFH)/Fritidsforum på en försöksverksamhet med tjejgrupper ute på gårdarna. Samtidigt som fritidsgården måste vara en frizon, där ungdomarna kan känna att de inte ständigt övervakas av vuxna, måste man också åstadkomma aktiviteter som på ett naturligt sätt är generationsövergripande. Detta för att inte ytterligare vidga den konstgjorda klyftan mellan ungdomar och vuxna. I dagens samhälle finns det inte många aktiviteter där ungdomar och vuxna gör saker tillsammans. Genom bidragskonstruktionen, speciellt på kommunal nivå, ges inte heller det traditionella föreningslivet några större möjligheter att bedriva generationsövergripande verksamhet. På flera fritidsgårdar runt om i landet har man med goda resultat satsat på brukarinflytande och reell gårdsdemokrati. Dvs en demokrati där brukarna, oftast ungdomar, får ett reellt och totalt inflytande över verksamheten med eget budgetansvar osv. Självklart måste även brukarstyrd-, föreningsdriven- eller kooperativ verksamhet arbeta inom de övergripande politiska mål som kommunfullmäktige satt upp. Idag har politikerna i kommunerna möjlighet att delegera beslut och verkställighet i begränsad omfattning till enskild tjänsteman i kommunen. Sådan delegation kan förenas med samråd med brukarna. Det innebär t ex att rektorn på en skola eller föreståndaren på en fritidsgård kan få möjlighet att sj älv, ibland efter samråd med berörda på skolan respektive fritidsgården, besluta inom vissa ramar. Att däremot delegera till en grupp av människor i ett bostadsområde, på en fritidsgård eller skola, som är en förutsättning för våra

340 Ungdom och makt SOU

förslag om gårds- och skolenhetsstyrelser, är dock inte möjligt idag. Förutom delegering av besluten till tjänstemännen finns det självklart flera rent praktiska verkställighetsfrågor som att överföra går till exempelvis en enskild Att t ex sköta en förening. anläggning, genomföra ett projekt eller driva en fritidsgård. Möjligheterna är dock begränsade för vad som går att delegera enligt kommunallagen. Regeringen bör därför utarbeta förslag till lagändring för att utvidga möjligheten att delegera beslutanderätten till en grupp av människor.

Många av de bestämmelser som berör den kommunala demokratin och inflytandefrågorna för olika grupper av människor om en måste, bestående ändring ska komma till stånd, förändras i Inte minst lagen. ur ett ungdomsperspektiv är detta viktigt. Vi beskriver detta ytterligare i kapitel 5. Som kan man princip säga att vi ser tre olika möjligheter för ett ökat fritidsbrukar-inflytande på gården:

ü Delegera till tjänsteman, fritidsgårdsföreståndaren.

D Överföra verkställighetsfrågor till en eller ett förening kooperativ. D beslutanderätten till Delegera en grupp av människor, brukare, på gården. Att låta ungdomar vara med och bestämma färgen på väggarna på en fritidsgård är kanske ett första Ett steg på delaktighetsstegen. betydligt större steg är att låta ungdomar ta det fulla ansvaret för att deras fritidsgård målas om, dvs bestämma skaffa till färgerna, pengar färg, ansvara för ekonomin, göra jobbet osv. som får själva Ungdomar ansvar tar ansvar. Ungdomar som får får också ett större uppgifter, självförtroende, lär sig nya saker och utvecklas till ansvarsfulla samhällsmedborgare. En beslutande församling, med gårdsstyrelse, representanter av brukare och anställda är något som kommittén vill förorda. Detta bör genomföras på liknande sätt och efter samma som vi föreprinciper slagit i kapitel 6 om den s k

skolenhetsstyrelsen.

Vi tror att det är viktigt för kommunerna att vara flexibla och försöka hitta nya delaktighetsformer när det gäller möjligheten för föreningar eller andra brukare att ta över ett totalt ansvar för olika verksamheter i kommunerna.

En decentralisering av skolan, som vi föreslår i

kapitel 6, kan t ex öppna för en friare användning och ett bättre av skolans utnyttjande lokaler. Skolan måste helt enkelt mot närsamhället öppna sig

Ungdom och makt 341

Delaktighetsprocessen måste börja så lokalt som möjligt, ofta i det egna området. Utan en lokal demokratisk struktur har varken ungdomar eller vuxna några möjligheter att engagera sig eller påverka sin lokala miljö. En fritidsgård som fungerar som en naturlig mötesplats i området kan vara en bra bas att bygga en sådan lokal demokratisk struktur på.

Sned fördelning av resurserna Vi menar att kommunerna, i de flesta fall, radikalt måste förbättra och se över det totala stödet till föreningslivet samt fördela det mer rättvist. Det ska inte ha någon betydelse om en ung människa är kvinna eller man, spelar ishockey eller är med i scoutema, en ridklubb eller en frimärksförening. Kommunerna måste se mer till själva aktiviteten än till traditionen och en föråldrad bidragshantering. I detta sammanhang bör kommunerna pröva frågan om könskvotering beträffande resurserna till föreningslivet. Detta innebär att inga av de nuvarande kommunala verksamheterna eller systemen för ungdom självklart ska finnas kvar.

Lokala utvecklingsfonder Vi tror också att kommunerna bör avsätta resurser för utvecklingsverksamhet i en speciell fond. Denna fond ska användas för att ge möjlighet till utveckling av den lokala ungdomsverksamheten. Det kan vara att göra speciella satsningar lokalt för att stärka exempelvis tonårs- och/eller tjejverksamhet, det kan vara att stödja ideer och förslag till utveckling av det lokala föreningslivet eller till nyetablering av ungdomsverksamhet i nya områden. Resurserna bör också gå till att stödja nya barn- och ungdomsrörelser och grupper för att ge dem rimliga möjligheter att etablera sig. Den lokala utvecklingsfonden får dock inte användas till reguljärt stöd till föreningslivet. För detta ändamål ska det finnas andra medel i kommunerna.

Ungdomsinformation Ur ett delaktighetsperspektiv är det viktigt att ungdomar får tillgång till information på ett lättillgängligt och obyråkratiskt sätt. Det kan gälla ungdomars medborgerliga rättigheter och skyldigheter, kommunal service, sex- och samlevnadsfrågor, konsumentfrågor och nöjen m m. I vårt betänkande om internationellt ungdomsutbyte konstaterade vi att en utökning och förbättring av informationen till ungdomar är av stor vikt. Vi menade att informationen, beroende på resurser, kan vara olika väl utbyggd. Det kan vara i form av en pärm på biblioteket, arbetsförmedlingen, fritidsgården eller annat ställe dit ungdomar ofta

342 Ungdom och makt SOU 1991:1

går. Det bästa är om man kan ge både muntlig, skriftlig och databaserad information om frågor som rör ungdomar samma ställe. på Det bör också, liksom i Finland och Danmark, finnas möjlighet att via abonnemang kunna koppla upp mot en central databas. Ett sig sådant abonnemang bör kunna tecknas vare det en lokal sig gäller ungdomsorganisation, bibliotek eller fritidsgård.

Vi menar dock att kommunerna måste ta rollen av samordpå sig nare för att ungdomsinformationen ska bli så som fullständig möjligt och finnas samlad på ett ställe.

Förslag till förnyelse i kommunerna

Mot bakgrund av våra bedömningar föreslår vi följande: Vi kräver att regeringen föreslår i ändring kommunallagen som ger möjlighet att delegera beslutanderätt till brukare.

Vi uppmanar kommunerna att ha en positiv inställning till att lämna över verksamhet till olika brukargrupper.

Vi uppmanar också kommunerna att starta försöksverksamhet för att pröva olika till ökat gruppers möjlighet inflytandet i kommunerna.

Vi föreslår att regeringen ser till att möjligheten för kommunerna att införa en ny nämndorganisation i kommuinförs nallagen.

I de fall kommunerna finner det lämpligt bör kommundels-

nämnder, mindre kommuner eller ännu mindre kommunala enheter inrättas för att öka den lokala delaktigheten. Vi uppmanar vidare kommunerna att så långt som möjligt införa självstyre på de kommunala fritidsgårdarna. Vi förordar gårdsstyrelser med representanter brukare och för anställda.

Vi vet att de kommunala fritidsgårdarna idag gynnar pojkar. Därför är det viktigt att behov och intressen

flickors tillgodo-

ses. Det kan innebära att lokalerna ett annat utnyttjas på sätt än idag och att verksamheten delvis en annan får inriktning. Fritidsgårdarna bör även utvärdera sin verksamhet ur köns- och klassperspektiv. Vi uppmanar också kommunerna att göra en grundlig invenav de resurser - - som tering ekonomiska, personella, ideella på olika sätt berör ungdom för att se om de kan användas på ett annat sätt i syfte att stärka det lokala inflytandet för ungdom. Därvid bör man särskilt beakta att resurserna fördelas på ett rättvist sätt både vad kön och gäller inriktning av verksamheten.

Ungdom och makt 343 SOU 1991 ;12

Vi kommunerna att en redovisning i uppmanar årligen göra den kommunala av hur man tänker använda de budgeten kommunala resurserna - ekonomiska, personella, ideella som på olika sätt berör ungdom.

På samma sätt bör kommunerna årligen göra en utvärdering vid årets slut, ur köns- och klassperspektiv, av hur den kornmunala använts att stimulera ungdomar och budgeten för öka deras möjlighet till inflytande.

Vi vidare kommunerna att fördela medel till uppmanar

lokala för barn- och ungdomsverksamhet.

utvecklingsfonder bör så att hälften av pengarna kommer Resurserna fördelas

En kommunal utvärdering av fonden flickor tillgodo. årlig

bör kommuninvånarna ur klass- och könsperspekgöras för tiv. Vi också kommunerna att se till att man har en uppmanar köns- och Målet bör vara att det i jämnare åldersfördelning. samråd eller annat som kommunen tillvarje styrelse/ organ sätter ska minst två personer under 25 år och att könsingå fördelningen ska vara jämn.

Vi kommunerna att, liksom i Finland och uppmanar Danmark, olika lokala lösningar för att samordna och pröva nå samtliga ungdomar med viktig ungdomsinformation.

Förnyelse på det centrala planet

Avbyråkratisera, rationalisera, effektivisera

Vi konstaterar att de utredningar som tidigare gjorts om organisationen av bam- och central nivå inte alltid har lett till ungdomsfrågor på ökad och För många, framför allt på det samordning rationalisering. lokala och i kommunerna, upplevs de omorganisationer som planet gjorts ha lett till ökad byråkrati och oklar ansvarsfördelning. ofta också den ökade tid som Ungdomsorganisationerna pekar på det tar att skriva alla ansökningar till olika bidragsorgan på kommunal och nivå. man till detta bl a på grund statlig Idag tvingas tyvärr av att de urholkats och skapat problem i föreningsgenerella bidragen livets ekonomi. Men man menar också att det beror på bristen av sambland de statliga som fördelar bidrag till föreningslivet. ordning organ behandlas på flera departement och av flera Idag ungdomsfrågor olika myndigheter. Exempelvis civil-, social-, utbildnings-, bostads-, utrikes- och arbetsmarknadsdepartementen, barn- och ungdomsdelegationen och myndigheter som statens ungdomsråd, socialstyrelsen, brottsförebyggande rådet, barnmiljörådet, statens invandrarverk, skolöverstyrelsen, konsumentverket.

344 Ungdom och makt SOU 1991:1;

Kommittén har inte sett som sin att uppgift lägga fram detaljerade

förslag på centrala organ som handlägger frågor och bidrag om barn

och ungdom. Vi har valt att inte föreslå ett

nytt bidragssystem, utan

istället peka på vägledande för en principer samordning av medel som ökar föreningarnas och självständighet medger en friare användning. Detta bör vara vägledande vid eventuell framtida översyn av bidragssystemet.

Dessutom kommer en översyn att göras av statens ungdomsråd och andra organ som finns central nivå för på att sköta ungdomsfrågor. Syftet med denna översyn är att få en effektiv av hantering ungdomsfrågorna samt att få fram väl

underbyggda beslutsunderlag för cen-

trala politiska ungdomsinsatser. Oversynen ska också leda till förslag om hur en bättre samordning, utvärdering och uppföljning av insatserna på ungdomsområdet kan ske. Därför vill vi endast skicka med en modell med principiella tankegångar, som sen kan vidareutvecklas.

Som en konsekvens av ökad

målstyrning och decentralisering krävs en ny central ordning för ungdomsfrågorna

för att göra statens inriktning tydligare och förenkla för ungdomsorganisationer och lokala grupper i deras kontakter med staten.

Målet bör vara en mindre central byråkrati för att frigöra resurser till lokala verksamheter.

En modell för att utveckla arbetet med ungdomsfrågorna kan vara att ett mindre barn- och ungdomsverk ersätter de nuvarande centrala organen för barn- och ungdomsfrågor. Verket bör initiera målinriktade och strukturella inom åtgärder barn- och ungdomsområdet. Vidare bör

myndigheten handlägga frågor om forskning, utvecklingsverksamhet, statistik, bidragsfrågor samt snabba inom

utredningar barn- och ungdomsområdet.

Barn- och ungdomsverket bör arbeta efter av riksdagen uppställda mål.

Målstyrning förutsätter också utvärdering, som vi bl a konsta-

terat utifrån de olika försöks- och

utvecklingsprojekt som genomförts

under 80-talet.

Utvecklingen av utvärderingsmetoder måste därför

prioriteras.

Detta innebär självfallet inte att andra verk och myndigheter ska sluta att bedöma sina ansvarsområden också utifrån ett ungdomsperspektiv.

Samordna resurserna

Idag är det alltför instanser som många handlägger olika potter av mer eller mindre specialdestinerade bidrag till organisationslivet.

Vi menar att den översyn av statens stöd till föreningslivet som regeringen gett Statskontoret i uppdrag att göra, bör ta till hänsyn ungdomskommitténs synpunkter.

SOU 11991 :12 Ungdom och makt 345

Ett sätt att höja de generella bidragen till barn- och ungdomsorganisationerna borde kunna vara att ñnkamma och samla ihop de olika medel som idag finns i en påse för att sedan fördela dem till organisationerna enligt vissa riktlinjer. Detta skulle också höja statusen och tilltron till att organisationerna själva kan bedöma och fördela medel inom sin organisation till de områden som också ur statlig och kommunal synvinkel har störst behov. En modell för att ytterligare finansiera utvecklingsverksamhet kan vara att kanalisera medel från delvis externa källor. Riksdagen beslutade 1990 att en översyn av allmänna arvsfondens ändamålsbestämmelser ska göras. Regeringen ska under våren återkomma till riksdagen med förslag till direktiv. Vi finner det därför lämpligt att föreslå att de medel från allmänna arvsfonden som idag inte går till omsorg för handikappade barn och ungdomar och vissa speciella ungdomssatsningar, bör kunna överföras till den samlade pott av pengar som vi nämner ovan. Medel i storleksordningen 50 miljoner kronor, i 1990 års penningvärde, bör årligen kunna tillföras utvecklingsverksamhet bland barn och ungdomar från allmänna arvsfonden. Detta utgör endast en del av de disponibla medel som årligen finns för utdelning till föreningslivet från allmänna arvsfonden. Vidare kan vi konstatera att lotterilagstiftningen idag inte ger tillräckliga möjligheter för folkrörelserna att utveckla och förnya lotterier och spel. Regeringen har dock aviserat att man tänker tillsätta en utredning med uppdrag att se över denna lagstiftning. I det sammanhanget vill vi föreslå att resurser också bör kunna överföras från AB Penninglotteriet till folkrörelserna. Medel motsvarande 7 procent av penninglotteriets nettovinst bör kunna årliga användas till att utveckla barn- och ungdomsverksamheten. Detta innebär att ca 70 miljoner kronor, i 1990 års penningvärde, skulle kunna frigöras. Motivet för detta är att staten under de senaste åren ökat sin andel av den totala lotteri- och spelverksamheten till stor del bekostnad på av folkrörelselotterier, bingon etc. En del av den vinst staten detta på sätt får in borde kunna återföras till för barnföreningslivet och ungdomsverksamhet. På motsvarande sätt bör medel kunna frigöras från AB Tipstjänsts nettovinster och då främst tillfalla utveckling av barn- och ungdomsverksamhet inom idrotten. Vidare tycker vi att en del av de pengar som satsas reklam bör på slussas tillbaka till barn och ungdomar lokal genom satsningar på

346 Ungdom och makt

kultur. Flera av de nya reklamformer som vuxit upp sedan reklamskattelagen antogs 1972 vänder sig till ungdomar. De utgör en stor del i den kommersiella ungdomskulturen. Lokala alternativ och motkulturer har svårt att hävda sig i mediabruset. Dessa nya reklamformer omfattas inte idag av reklamskattelagen. Det gäller t ex reklam i radio och tv. Enligt ett utslag i kammarrätten jämställs även videoreklam med tv- och radioreklam. Det innebär förmodligen också att datareklam undantas från lagstiftningen. Vi menar att de nya reklamformerna även av konkurrens- och rättviseskäl bör beskattas. Eftersom vi vet att dessa media i stor utsträckning vänder sig till ungdom är ett återforande av medel från skatteintäkterna till ideell barn- och ungdomsverksamhet och satsning på lokal kultur motiverad. Enligt våra beräkningar bör medel i storleksordningen 150 miljoner kronor av reklamskatten, i 1990 års penningvärde, årligen kunna gå tillbaka till barn och ungdomar. Om man detta sätt kan resurser i en storleksord-

på frigöra nya

ning av totalt ca 270 miljoner kronor, borde man också kunna tillföra Forskningsrådsnämnden årliga medel för forskning om barns och ungdomars livsvillkor. I 1990 års penningvärde borde ca 30 miljoner kronor årligen kunna fördelas för detta ändamål.

Förslag till förnyelse på det centrala planet Mot bakgrund av våra bedömningar föreslår vi följande: Vi föreslår att den översyn regeringen aviserat av statens ungdomsråd och andra organs verksamhet på central nivå beaktar och vidareutvecklar Ungdomskommitténs synpunkter på den centrala organisationen av ungdomsfrågorna. Vi föreslår att regeringen ger Statskontoret i uppdrag att i samband med den pågående kartläggningen av stödet till föreningslivet också göra en översyn och samordning av samtliga centrala verksamheter och bidragsorgan som förmedlar medel till barn- och ungdomsverksamhet. Utredningen bör därvid beakta Ungdomskommitténs synpunkter för att samla och frigöra mer resurser för barn och ungdomar och deras organisationer med målsättning att främst stärka den lokala ungdomsverksamheten. Nya rörelsers möjlighet till ekonomiskt stöd bör här särskilt beaktas. Vi föreslår också att regeringen i de direktiv för en översyn

av allmänna arvsfondens ändamålsbestämmelser som riks-

dagen begärt tar med de synpunkter som Ungdomskommittén

Ungdom och makt 347

när det att tillföra medel för utveckling av unganför gäller domsverksamhet, främst på det lokala planet.

Vi att i den aviserade utredningen av föreslår regeringen också ser över möjligheten att från AB lotterilagstiftningen Penninglotteriet och AB Tipstjänst tillföra folkrörelserna medel för utveckling av barn- och ungdomsverksamhet.

Vi vidare en översyn av reklamskattelagen. Syftet bör föreslår

vara att den reklam som idag inte omfattas av lagen ska göra det och att även de nya former och media som utvecklas i

ska beskattas. blir det nödvändigt med en

framtiden Möjligen

av för hur skatten beräknas och förändring organisationen tas in. Vi att i samband med översynen av föreslår regeringen

statens ungdomsråd med flera centrala organ, också under-

söker möjligheten till en central samordning av ungdomsinav en central databaserad

formationen genom upprättandet

informationscentral.

- JAG VILL KOMMA MED I SWRELSEN‘.

.. ÄR Du

TOKIG POJKE?

-

M2575 HAN VARA

DET g

11.

OCH

BESERVATIONER

SARSKILDA YTTRANDEN

1. Reservation av ledamoten Jörgen Rundgren

Kapitel 1 Avsnitt 1.4 Avgränsningar Jag reserverar mig emot att förslag som rör familjen avgränsas bort. Jag menar att detta är mycket olyckligt.

Kapitel 6 Inledningen Jag anser att en viktig utgångspunkt när man förändrar skolan måste vara att både föräldrarnas och elevernas möjligheter att påverka måste förbättras. Maktutredningen har visat att föräldrar anser sig ha mycket liten möjlighet att påverka skolan. På en skala från ett till tio, där tio är maximalt så hamnade genomsnittet på 2,2. Det var betydligt lägre än de möjligheter man ansåg sig ha som patient, som boende, i arbetet eller som kapitalvarukonsument. De offentliga monopolen hade genomgående låga siffror, men lägst hade skolan. Man kan inte bortse ifrån att den starkaste påverkansmöjligheten för både eleven och föräldrarna ligger i möjligheten att kunna välja en annan skola om man är missnöjd. Det ter sig knappast som en framkomlig väg att försöka komma in i Skolstyrelsen och där påverka. Kommitténs majoritet har en mycket ensidig utgångspunkt där det endast är e1evföreträdarnas inflytande som hävdas. Jag har därför reserverat mig mot stycket som börjar Det är dock lika nödvändigt ... och föreslår istället följande alternativa skrivning: Det är dock lika nödvändigt att skolan organiseras efter demokratiska principer och genom miljö och arbetssätt själv fungerar på

350 Reservationer och särskilda yttranden

ett sätt som ger utrymme för elevernas och föräldrarnas påverkan. I linje med detta bör föräldrar även föras in i stycket som börjar De grundläggande demokratiska värderingarna Jag föreslår därför följ ande alternativa skrivning: Enligt vårt synsätt är ökad delaktighet och ökat inflytande för eleverna och föräldrarna I det sista stycket på detta avsnitt utelämnar kommitténs majoritet ånyo föräldrarna, när det talas om beslutanderätten över viktiga frågor i skolan, vilket jag reserverar mig emot.

6.5.2 Formellt inflytande Jag reserverar mig vidare mot de stycken som handlar om lärarnas samarbete sinsemellan, arbetslag, arbetsenheter och arbetsenhetskonferenser. De borde helt utgå.

6.5.6 Hinder för elevinflytande Allt det som kommittén skriver om betygen är så negativt formulerat att det borde utgå i sin helhet. Förvisso har det nuvarande betygssystemet brister, men betyg är nödvändiga och bra. De ger en elev m0tivation till extra ansträngningar och fördjupade studier. Både föräldrar och elever behöver en utvärdering som ej är vag och allmänt formulerad, utan som visar klart och tydligt vad man har lärt sig och var brister kan finnas. innebär dessutom rätt säkerhet vid Betyg urval inför högre studier och man slipper den meningslösa godtycklighet som lottning eller kölistor innebär.

6.6.3 Inflytande i undervisningen I detta avsnitt finns en tendens till klåfingrig när politisk styrning man ställer elevinflytande i motsatsställning till det nuvarande betygssystemet, ämnessplittring, centrala prov m m. Detta har jag reserverat mig emot, då jag anser att vi i Ungdomskommittén vare sig bör, eller har kompetens, att uttala oss om hur undervisningen bör bedrivas. De sista avsnitten som börjar Vi kräver samt Det måste innebära ... under rubriken Undanröj hinder organisatoriska borde alltså helt utgå.

6.6.5 Formellt inflytande Ett beslutande organ De inledande hänvisningarna till riksdagsbeslut och propositioner borde utgå. Men jag delar uppfattningen att i en skola med decentraliserat verksamhetsansvar så kan man inte i naturligtvis centralstyra alla frågor av vikt. Då har man självstyre endast på papperet. En nödvändig väg för att förbättra den svenska skolan är att ge föräldrar och

Reservationer och särskilda yttranden 351

elever rätt att skola. Det är också det effektivaste sättet att göra välja skolorna Det är naturligtvis dessutom mycket konsumentstyrda. att den av skolorna minimeras och viktigt politiska centralstyrningen att fristående skolor fria händer i utformandet av pedages mycket och vägar för att nå elevinflytande. Det offentliga skolmonopolet gogik är i ett hinder för elev- och föräldrapåverkan, då man inte tillåts sig alternativ. har därför reserverat mig mot de två skapa några Jag som med Ur synpunkt och stycken börjar Ungdomskommitténs avslutas med och insatser för dem kan samordnas över sektors- Kommitténs skriver: Vi tycker att det är gränserna. majoritet lika att de vuxna utanför skolan kanaliserar sitt inflytande självklart de som finns Detta är ett synsätt som genom politiska system idag definitivt inte delar. Det är både orealistiskt och felaktigt att förjag ska vara att för att ha rätt äldrar tvungna engagera sig partipolitiskt har vidare reserverat mot att man i modellen till inflytande. Jag mig vill sammansättningen av de styrelser som varje skolenhet detalj styra föreslås ha.

Kapitel 7

Avsnitt 7.8.1 Större valfrihet och flexibilitet i utbildningen

reserverar emot som rör gymnasieskolan. Det sägs

Jag mig förslagen skolans att fostra till demokrati är särskilt viktig. Detta är att uppgift Det är snarare särskilt viktigt att skolan ger goda kunskaflummigt. så att den enskilde förutsättningar för fortsatta studier per ges goda eller får inte bli en förlängd grundyrkesarbete. Gymnasieskolan där alla elever läser i stort sett samma saker, fast inom fem skola, studieområden det första året. I bör eleverna istället ha ett princip fritt ämnesval redan från årskurs ett. Praktik är bra, men praktikska inte centralt. Det måste kunna vara stor periodernas längd styras variation mellan olika skolor och linjer. Dessutom bör lärlingsutbild-

ning uppmuntras.

Avsnitt 7.8.2 Personalutbildning

emot som rör Alla

Jag reserverar mig förslagen personalutbildning.

har alltid rätten att förkovra sin fritid. Kommittén vill garansig på rätten till på betald

tera alla anställda fortlöpande personalutbildning

Detta ska inte i De ekonomiska konarbetstid. regleras lagstiftning. sekvenserna riskerar att bli behov och de mycket negativa. Företagens anställdas intresse ska inte centrala direktiv. styra fortbildningen,

Avsnitt 7.8.3 Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet

reserverar emot förslaget om en kombination av utbildning Jag mig och arbete inom det ideella föreningslivet.

352 Reservationer och särskilda yttranden SOU 1991 :12

Avsnitt 7.8.3 Åtgärder mot

ungdomsarbetslöshet, Ungdomsprogram i arbetsmiljöfonden

Det program for ungdomar i arbetslivet som kommittén föreslår ska genomföras i arbetsmiljöfondens reserverar emot. regi jag mig

Avsnitt 7.8.4 Förändra arbetets och organisation förbättra arbetsmiljön

Den kommission som LO, TCO och SACO uppmanas tillsätta kan kanske vara bra, men den bör vara sammansatt av de mest kompetenta personerna på området, oavsett för att vara ålder, effektiv. Jag reserverar mig därför emot att kommissionen förslaget bör ha en

jämn könsfördelning och en majoritet av

ungdomar.

Avsnitt 7.8.8 Information inför feriearbete

Kommittén föreslår information obligatorisk från arbetsmarknadens parter i grund- och gymnasieskolan inför feriearbete. Det reserverar jag mig emot.

Kapitel 8

Avsnitt 8.7.3 Lokala partipolitiska ungdomsprogram

Jag reserverar mig emot att kommittén de uppmanar politiska partierna att ta fram lokala ungdomspolitiska program. Det är ett typiskt exempel på det

slentrianmässiga uppdelandet av människor i olika

åldersgrupper. De allra flesta politiska berör alla frågor åldrar. Dessa program riskerar dessutom att mest leda till att samveten dåliga dövas.

Kapitel 9

Avsnitt 9.1.3 Decentralisera

besluten, Omprioritering nöd-

vändig

Detta avsnittet borde helt utgå.

Avsnitt 9.3.1 Förnyelse i kommunerna

Jag reserverar mig emot att kommittén i olika genomgående styrelser och organ vill sätta det strikta målet att det ska ingå minst två personer under 25 år. vänder emot alla Jag mig sorters kvoteringar. Det kan inte vara ett mål att ha en viss kvot ungdomar. Målet bör vara en väl sammansatt och Det kompetent styrelse. är önskvärt med fler ungdomar. Det ökar representativiteten och förbättrar kontinuiteten.

Avsnitt 9.3.1 Förnyelse i

kommunerna, Fritidsgårdsverksam-

heten

Den utvidgade delegationsrätten som kommittén föreslår reserverar jag mig emot. Jag ser det som ett när litet, felaktigt steg, man borde ta

Reservationer och särskilda yttranden 353

ett stort kliv och förorda att all verksamhet läggs ut på entreprenad. Jag förordar entreprenad även för fritidsgårdarna. De bör drivas självständigt, gärna i föreningsregi. Avsnitt 9.3.1 Förnyelse i kommunerna, Lokala utvecklingsfonder Jag reserverar mig emot all text om lokala utvecklingsfonder. Det blir endast en parallell byråkratisk struktur. Om nya ungdomsrörelser missgynnas av nuvarande bidragssystem, så visar det hur stelbent och byråkratiskt nuvarande bidragssystem är.

2. Reservation av ledamoten Marie Wilén

6.6.5 Formellt inflytande Ett beslutande organ Under punkten Principerna för en sådan skolenhetsstyrelse Jag anser att elever även på högstadiet till viss del ska kunna representeras av föräldrar. Problemet i dagens skola är inte att föräldrarna ‘air mycket engagerade i dagens skola utan tvärtom, föräldrarna saknas i skolan. Givetvis bör de delta i skolans arbete även om de inte är representerade i styrelsen, men jag vill att de skolstyrelser som vill ha föräldrarna med ska ges möjlighet till det, även på högstadiet. Ungdomar i tonåren har troligen lika stort behov av vuxenkontakt som ungdomar i lägre ålder.

3. Reservation av ledamöterna Jörgen Mats

Rundgren,

Sahlin och Marie Wilén

Kapitel 7

Avsnitt 7.8.3 Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet

Vi reserverar oss emot att kommittén ort bedömningen att en sänk-

ning av arbetsgivaravgiften för ungdomar knappast skulle ha någon betydelse för arbetsgivarnas benägenhet att anställa ungdomar ens vid en lågkonjunktur. När arbetsmarknadssituationen försämras blir det extra svårt för ungdomar att få arbeten. Företagen och den offentliga sektorn håller igen och vänder på slantarna. I kostnaden för anställda ingår inte bara lönen utan också arbetsgivaravgiften, vilken är drygt 40 procent av lönesumman. Ett bra sätt att underlätta för ungdomar på arbetsmarknaden är att sänka arbetsgivaravgiften för ungdomar. Kostnaden för företagen att ha ungdomar anställda minskar, vilket ger dem större chans att få arbete.

354 Reservationer och särskilda yttranden SOU 1991 :L

Avsnitt 7.8.6 Facklig verksamhet Ungdomskommittén gör en omfattande analys av ungdomars bristande engagemang i fackliga organisationer, kommer med förslag till förbättringar samt riktar en rad skiftande uppmaningar till dem. En viktig orsak till ungdomars bristande i vissa fackengagemang liga organisationer är dessas nära partipolitiska koppling till det socialdemokratiska partiet. För ungdomar som ej tagit ställning i partipolitiken eller ungdomar som röstar på andra partier än det socialdemokratiska känns detta intima samarbete konstigt. Varför skulle t ex en moderat eller miljöpartist gå med i en organisation som arbetar för socialism och mot det egna partiet? Även om många ungdomar har överseende med den partipolitiska kopplingen och ändå går med i facket för att de tror på den principiella idén om fackliga organisationer, känns det svårt att engagera sig aktivt under rådande förhållanden. Vi reserverar oss därför mot kommitténs beslut att inte lägga förslag om det fackligt-politiska samarbetet. Vi vill ha följande till tillägg uppräkningen av åtgärder för att facket ska lyckas engagera fler ungdomar: Den starka kopplingen mellan vissa fackförbund och det socialdemokratiska partiet gör att många ungdomar drar för att bli sig medlem och engagera sig aktivt.

4. Reservation av ledamöterna Roger Ticoalu och Marie

Wilén

Kapitel 9

Avsnitt 9.3.1 Förnyelse i kommunerna, Fritidsgårdsverksamheten Som princip har kommittén uppgivit att man ser tre olika möjligheter för ett ökat brukarinflytande. De två möjligheter som nämns sist är att föredra för att ge barn och ungdomar verkligt inflytande. Men att förorda någon av dessa två möjligheter som bättre än den andra anser vi vara onödigt. Det måste vara till kommun att från upp respektive fritidsgård till fritidsgård, och med hänsyn till de lokala förutsättningarna, avgöra vilken av dessa möjligheter som bäst. fungerar Därför reserverar vi oss emot att kommittén väljer att förorda gårdsstyrelser med representanter för brukare och anställda.

1991:12 Reservationer och särskilda yttranden 355 SOU

5. Reservation av ledamöterna Jörgen Rundgren och Mats

Sahlin

Kapitel 9

Avsnitt 9.3.2 det centrala planet, Samordna resur- Förnyelse på serna

Vi reserverar oss mot att reklamskattepengar ska användas förslaget till bidrag till ungdomsorganisationerna.

Reklamskatten är en ineffektiv vars intäkter i hög utsträckskatt, används för att finansiera den administrationen. Skattens ning egna intäkter används främst till presstöd till s k andratidövriga idag Vår är att reklamskatten bör avskaffas. Vi kan därför ningar. mening inte dela kommitténs att en del av reklamskatten ska uppfattning användas för att tillföra folkrörelserna medel för utveckling av barn-

och ungdomsverksamhet.

Istället bör möjlighet att finna Sveriges ungdomsorganisationer ges

fler oberoende än de som idag ges. I Danmark an-

finansieringskällor vänds sedan tid tillbaka statens lotteriverksamhet för att finanlång siera verksamhet. Det är en modell som ungdomsorganisationernas vår bör även i Sverige. Exempelvis skulle enligt uppfattning prövas idrottsrörelsen kunna ta över AB Tipstjänst och övriga ungdomsorganisationer AB Penninglotteriet.

1. Särskilt yttrande av ledamoten Jörgen Rundgren

Kapitel 1

Familjens roll är helt central när det gäller ungdomars uppväxtvillkor och deras fostran till självständiga och ansvarstagande medborgare.

en avgörande roll när det gäller ungdomars Familjen spelar Dessutom så skulle inte idrottsrörelsen kunna politiska värderingar. klara sin av ideella ledare om det inte vore för alla farsor rekrytering och morsor som ställer När det uppstår problem för ungdomar så upp. kan det nästan alltid härledas till hemförhållandena.

Detta innebär att om man vill förbättra villkoren för ungdomar så måste stärkas. I betänkandet saknas det förslag för hur det familjen ska ske. finns det brister och det gäller att övertyga föräldrarna Idag om deras unika för sina barn och att stärka deras betydelse när det att ta huvudansvaret för fostran. Det självförtroende gäller handlar om att de har en viktig uppgift i att stödja sina exempelvis barns skolgång.

356 Reservationer och särskilda yttranden SOU 1991 :11

Kapitel 4

Betänkandets fjärde kapitel är till stor del intressant och välskrivet, även om vissa delar är färgade av en annan än min grundsyn egen. När det gäller förslagen innehåller de tyvärr inte något nytänkande. Kulturens politisering och den tas

offentliga bidragsgivningen för

given. Det finns stora risker med den offentliga bidragsgivningen till kulturen. Den tenderar att bli styrande utbudet. Den på tenderar också att bli godtycklig och beroende av politikernas personliga tycke och smak, vilket ofta missgynnar ungdomars kulturella uttrycksformer. Bidragsgivningen ett beroende skapar farligt för kulturen själv av politiskt-ekonomiska konjunkturen

Goda förutsättningar för kulturen är helt i ett civiliserat nödvändigt samhälle. Men formerna för detta måste kunna diskuteras. Dels kan kulturella institutioner ett oberoende av både garanteras politik och marknad om ekonomiskt starka, självständiga stiftelser formas. Dels kan kulturen på olika sätt skattebefrias. En annan tänkbar i väg framtiden är att införa en skatten avdragsrätt på för stöd till kulturell verksamhet. Det avgörande för olika kulturformers ekonomiska förutsättningar måste vara människors intresse.

Att är så

bidragsgivningen uppsplittrad är ett problem i sig. Lands-

tingen borde ägna sig åt sin dvs huvuduppgift, att få sjukvården att fungera och ej åt andra verksamheter.

Vidare anser jag att till alla uppmaningen samhällets instanser att bekämpa språkliga orättvisor är ett slag i luften. Det verkligen viktiga i detta är att skolan ska sammanhang ge goda kunskaper till alla i svenska. Det är viktigt att svenskämnet tillforsäkras ett tillräckligt antal lektionstimmar och att elever med problem uppmärksammas och får stöd. Goda är en for

svenskkunskaper förutsättning

delaktighet och inflytande.

Kapitel 6

Det finns i betänkandetexten om skolan bra som några förslag syftar till att öka elevernas Men inflytande. något riktigt nytänkande är svårt att hitta. Man koncentrerar helt sig på elevrepresentanternas formella möjligheter inom den nuvarande offentliga skolapparatens ram. Föräldrarna glöms bort. Fristående skolor inte existera tycks för majoriteten i kommittén. Man väljer att referera till socialistiska skol-

forskare som Åke Isling, men inte till Lorenz När sedan

Lyttkens. jag ej heller delar de grundvärderingar som ofta visar i texten så vill sig jag egentligen ändra både här och där. Jag måste dock begränsa mig. Här följer några särskilda synpunkter:

Det påvisas att sambandet är starkt mellan mycket föräldrarnas sociala bakgrund och barnens skola förmår inte utbildning. Dagens

Reservationer och särskilda yttranden 357

utjämna sociala skillnader. Det innebär i sig en mycket stark kritik mot den socialdemokratiska enhetsskolan. Den domineras idag av teoretiska ämnen och de enskilda eleverna ska läsa i stort sett samma saker. Det ger alltså mycket lite utrymme för elevernas olika begåvningsprofiler. Det är framför allt arbetarklassens barn som förlorar på detta. Detsamma gäller när skolan har problem med att lära ut baskunskaper. Det byråkratiska påfundet med upptagningsområden förstärker ytterligare skillnaderna mellan sociala grupper. Ett fritt val av skola måste bli ett måste! Problemet med att flickor är tysta och har svårt att hävda sig har kommitténs majoritet ingen lösning på. Om däremot alla ges möjlighet att välja skola och skolämnen efter intresse så ökar naturligtvis även tjejernas möjlighet att påverka sin utbildning och skola. Texten ger uttryck för en ganska ensidig demokratisyn, se exempelvis inledning av Demokrati i praktiken, där man ser delaktigheten i beslutsprocesser som centralt. Demokrati kan också vara att de enskilda människorna ges möjlighet till egen påverkan. Demokratin måste också kopplas till de mänskliga fri- och rättigheterna: Yttrandefrihet osv. FN har i sin deklaration tagit med rätten för föräldrarna att välja skola för sina barn. Det påstås att eleverna kan påverka mer på låg- och mellanstadiet än på gymnasiet. Det är ett underligt påstående. På gymnasiet blir man behandlad som vuxen till skillnad från stadier. Man lägre väljer själv vilken inriktning man vill läsa. Det är faktiskt inte oväsentligt att ha den påverkansmöjligheten och att kunna få läsa det man är intresserad av. Jag är tveksam till förslaget att skoldemokrati ska vara en viktig beståndsdel i lärarutbildning, fortbildning och utvärdering av skolan. Vad innebär det i praktiken? Vad finns det för anledning att ta bort begreppet Rektor, även om arbetsuppgifterna förändras?

Kapitel 7 I inledningen av kapitlet citeras maktutredningens slutsats att människors möjligheter att påverka beslutsfattare inom politik, fackföreningar och myndigheter har ökat. Detta är missledande enligt min uppfattning. Ungdomar uppfattar det som svårt att påverka myndigheter och den politiska apparaten som trög. Dessutom är politiken i många fall en onödig omväg. Människor måste få bestämma mer sj älva. Ungdomar nöjer sig inte med delaktighet, de vill ha inflytande också. Deras agerande är rationellt.

Kapitel 8 Jag vill känna att jag kan påverka min framtid mera själv, inte bara välja ut andra personer som styr den åt mig.

358 Reservationer och särskilda yttranden

Detta citat i betänkandet visar vad det handlar om när det gäller ungdomars värderingar. Det förklarar också till en del varfor de också väljer att verka utanför de traditionella organisationerna. När det dessutom är så idag att man inte kan välja vilka personer som ska företräda en själv, utan endast partilistor, då är det lätt att man känner ett visst främlingskap för politiken och politiker. Kommittén föreslår att möjligheten till personval ska finnas och anger en modell for detta. Det är bra, men det är viktigt att det blir utslagsgivande. Man måste kunna välja den person man känner förtroende for. Utrymmet for ungdomars egna initiativ måste förbättras och den politiska byråkratiska apparatens makt och styrning måste minska. Det är inte mer av politiska program och planer som behövs, utan mindre (kap 9).

2. Särskilt yttrande av ledamöterna Ylva Johansson, Mats Sahlin, Mustafa Tümtürk och Marie Wilén

6.6.3 Inflytande i undervisningen Betygen får konsekvenser för hela undervisningen och påverkar relationen mellan lärare och elev på ett negativt sätt. Alla betygssystem har det gemensamt att de uppmuntrar eleverna att visa vad de kan och dölja sina brister istället för att fråga om det som de inte kan. Läraren ges en roll som domare. Betygen leder dessutom in undervisningen mot sådan kunskap som är mätbar, ofta lösryckta faktakunskaper. Därmed motverkar de ett mer undersökande arbetssätt i skolan och en djupare förståelse av sammanhang. Denna kritik mot betygen gäller inte enbart dagens relativa betygssystem utan även andra betygssystem.

Ungdomskommittén är hård i sin kritik av det nuvarande betygssystemets negativa inverkan på undervisningen. Enligt vår mening borde kommittén tagit konsekvenserna av detta och föreslagit en betygsfri skola, där de graderade betygen ersätts av ett intyg på genomgången utbildning. Inget betygssystem kan ta bort betygens alla nackdelar.

3. Särskilt yttrande av ledamöterna Mats Sahlin och

Marie Wilén

Kapitel 4, avsnitt 4.7.3 Jakten på de starka ledarna som har sanningen Ungdomskommittén för en diskussion om ungdomars sökande efter svar på existensiella frågor. Det tycker vi är bra. Men att ha synpunkter på vilken religionsinriktning som är att

Reservationer och särskilda yttranden 359

föredra eller ta avstånd från är förkastligt. Varje människa måste själv ta ställning i religiösa frågeställningar och aktivera sig i den sammanslutning som bäst motsvarar de egna värderingarna. Det är därför olämpligt av majoriteten i kommittén att lägga in värderingar på ett visst religiöst samfund i Sverige. Jag försvarar min rätt att vara katolik, genom att försvara andras rätt att vara judar, protestanter, icke-troende eller vad de nu är. Priset for att idag tvinga på dem mina åsikter kan vara att de, om de får möjlighet till det, tvingar på mig sina. Mario Cuomo, Guvernör i New York

4. Särskilt yttrande av ledamoten Marie Wilén

Kapitel 5, avsnitt 5.3.2 Föreningslivet som fostrare i demokrati,

Andra hot mot idealiteten Kommittén konstaterar att nya Skatteregler lett/leder till ökade kostnader för organisationerna. Däremot vill man inte föreslå förändringar gällande momsen på kollektiva persontransporter och restaurang- och hotelltjänster utan överlämnar det till den av kommittén föreslagna expertgruppen på finansdepartementet. Jag delar kommitténs forslag att tillsätta en expertgrupp för att se över principerna for beskattning av föreningslivet. Men när det gäller momsen på de nämnda områdena anser jag att man borde föreslagit förändringar redan nu. Detta för att underlätta för barn- och ungdomsorganisationema att kunna fortsätta med en bred och för samhället mycket viktig verksamhet. Mina förslag till förändringar är: - att riksdagsbeslutet om införande av moms på kollektiva persontransporter upphävs - att riksdagsbeslutet om att införa höjd moms på restaurang- och hotelltjänster rivs upp och att skattenivån återförs till tidigare nivå

5. Särskilt yttrande av ledamöterna Lena Ag, Ylva

Johansson och Mustafa Tümtürk

Kapitel 7 Facklig-politisk samverkan inom arbetarrörelsen har historiska traditioner och ger styrka bakom krav om demokrati, rättvisa och solidaritet. Fackliga organisationer har också ofta anledning att ta ställning i politiska frågor. Samtidigt är det självklart att fackforeningsrörelsen bör stå fri och självständig både i förhållande till staten och till de politiska partierna. När facket uppfattas som en del av en partipolitisk organisation leder det till en försvagad facklig rörelse och försvårar rekrytering

360 Reservationer och särskilda yttranden

av medlemmar, inte minst hämmas ungdomars fackliga engagemang. Ungdomskommittén har beslutat att inte lägga förslag om det fackligt-politiska samarbetet. Vi accepterar denna avgränsning och avstår därför från att lägga eller stödja förslag på detta område.

Bilagor 361

BILAGA l

@

Kommittédirektiv

&

E85}

Dir. l989:48

Ungdomars villkor på 90-talet

Dir. 1989:48

Beslut vid regeringssammanträde 1989-10-05

Statsrådet Wallström, civildepartementet, anför.

Mitt förslag Jag föreslår att en kommitté tillkallas för att utreda hur demokrati och jämlikhet för ungdomar kan stärkas. Kommittén skall också utreda hur svenska ungdomars möjligheter att delta i det internationella ungdomsutbytet kan förbättras.

Ungdomars villkor på 90-talet Ungdomstiden är en period i livet då människor utvecklas och formas intensivt. Då väljer man utbildning och yrke och får nya, egna intressen. Då testar man vuxenvärldens idéer och moraluppfattningar och skaffar sig egna åsikter. Då funderar man över hur samhället fungerar och över den roll och plats man själv har. För de flesta unga människor är detta en utvecklande process. Men det finns också ungdomar som i sitt sökande efter mål och mening i livet mest känner sig maktlösa och utanför. Målet för en bra ungdomspolitik måste därför vara att alla unga människor skall ges möjlighet att utvecklas väl. Under 80-talet har ungdomspolitiken inriktats främst på att trygga ungdomars möjligheter att få arbete, bostad och en god utbildning. Fortfarande finns mycket kvar att göra på dessa områden. Inför 90-talet står vi emellertid inför flera, delvis nya uppgifter som inte direkt har med de materiella levnadsvillkoren att göra. För att utvecklas och må bra är det viktigt att unga människor kan känna gemenskap och solidaritet med andra människor och veta att de har en uppgift. För att alla ungdomar skall få uppleva detta måste jämlikheten mellan olika grupper av ungdomar öka, liksom jämställdheten mellan könen. Ung-

362 Bilagor sou 1991:12

domar måste få mer att säga till om och kunna påverka både sin egen situation och samhällsutvecklingen. Ofta diskuterar man och försöker lösa ungdomsfrågor utifrån olika problem, t.ex. våld, missbruk och arbetslöshet. Bilden av dagens ungdom är dock mer mångfasetterarl. Jag menar att ungdomars egen kraft och engagemang är en av samhällets största tillgångar. Jag ser med glädje att ungdomsforskningen har ökat de senaste åren. Mycket av forskningen handlar emellertid om ungdomar i olika institutioner, som styrs och sköts av vuxna, och om hur vi skall lösa problem som dessa institutioner har. Det saknas i stor utsträckning underlag för att vi skall kunna belysa de frågor som jag nyss har berört. Jag anser därför att en kommitté bör tillsättas med uppgift att ta fram ett sådant underlag och dra slutsatserna av det.

Utgångspunkter för kommittén

Kommittén bör i sitt arbete utgå från ungdomars egna idéer och behov. Kommittén bör sammanfatta och dra slutsatser från de senaste årens utvecklingsarbete och forskning på ungdomsområdet. Utifrån detta bör kommittén demokrati och inflytande, jämlikhet och lägga fram förslag inom områdena ungdomsutbyte. Ansvaret för frågor som berör ungdomars situation är spritt mellan ett flertal samhällsnivåer och intressenter. Kommittén skall i sina förslag ta hänsyn till detta. Kommittén bör inom de områden där förslag skall läggas, analysera och redovisa hur ansvarsfördelningen är i dag och föreslå eventuella förändringar i syfte att bl.a. undanröja gränsdragningsproblem.

Demokrati och inflytande Många ungdomar är intresserade av samhällsfrågor och engagerade i frågor som rör miljö, fred och solidaritet. Nya fonner för samarbete, opinionsbildning, ansvarstagande och initiativ har växt fram. Unga människor engalokala grupper och aktionsgrupper som i mer tradigerar sig såväl i nätverk, tionella organisationer. Det finns flera olika sätt att aktivera och organisera sig. Formen är inte längre så viktig. Ett exempel är nätverk, där självstyrande lokala grupper håller kontakt med varandra utan att ha något centralt beslutande organ. Det är viktigt att ungdomars intresse för och engagemang i samhällsfrågor innebär att ungdomar i större utsträckning kan påverka samhällsutvecklingen och politiken. Kommittén bör utreda och lägga fram förslag på hur detta kan gå till.

Bilagor 363

Undersökningar har visat att allt färre ungdomar deltar i valen. Kommittén bör utreda orsakerna till detta och föreslå åtgärder som bidrar till ett ökat valdeltagande. Allt färre ungdomar finns bland dem som är aktiva i de politiska partierna. Eftersom partiernas arbete och beslut har stor betydelse för ungdomarnas vardag, är detta ett allvarligt tecken. Kommittén bör i andra hand utreda vad det är som påverkar ungdomars inställning till att delta i partipolitisk verksamhet och kartlägga vilka krav och förväntningar ungdomar har på hur samhällsarbetet skall utformas. Kommittén bör föreslå åtgärder som stimulerar ungdomars intresse och engagemang för partipolitiken.

jämlikhet Jag menar att alla människor skall ha lika möjligheter till utveckling och självförverkligande utifrån sina egna inneboende förutsättningar. I vårt land har under många år ett ambitiöst reformarbete pågått till stöd för barn och ungdomar. Jag tänker då t.ex. på utbyggnaden av barnomsorgen, reformeringen av skolan, åtgärder för att berika ungdomars fritid och satsningar på kulturen. Ändå är det fortfarande stora skillnader i uppväxtvillkor mellan olika grupper av ungdomar. Det finns oroande tendenser till ökande klassklyftor. Samtidigt som en allt större del av ungdomarna har mycket bra villkor både socialt och materiellt, finns det grupper som ställs utanför. Det kan, som jag ser det, finnas risker för att Sverige utvecklas mot ett s.k. två-tredjedels-samhälle, dvs. ett samhälle där det finns möjligheter till framgång och utveckling för tvâ tredjedelar av befolkningen, men där den sista tredjedelen har betydligt sämre villkor. O jämlikhet på ett område leder ofta till ojämlikhet på ett annat. Kommittén bör analysera om detta mönster utvecklas i Sverige när det gäller ungdomars situation. Bland ungdomarna i Sverige utgör invandrar- och flyktingungdomar en stor och heterogen grupp. Invandrar- och flyktingungdomar har andra uppväxtvillkor än övriga ungdomar och befinner sig ofta i en mer utsatt situation. De kan mötas av främlingsfientlighet och rasism. De kan diskrimineras på olika sätt. Till detta kommer skillnaderi kultur, språk, vanor, uttryckssätt m.m.. Vissa flyktingungdomar kommer hit utan några anhöriga och saknar helt stöd av vuxna. Kommittén bör utreda om invandrar- och flyktingungdomar missgynnas, särskilt i fråga om utbildning, arbete, bostäder och fritidssysselsättning. Om

364 Bilagor SOU 1991:11

kommittén finner att invandrar- och flyktingungdomar missgynnas, bör den föreslå åtgärder som kan motverka detta.

Ungdomsutbyte med andra länder

Ungdomars kontakter med och förståelse för omvärlden är av stor betydelse för den svenska samhällsutvecklingen. Ungdomsturism och olika former av Ungdomsutbyte ökar medvetenheten och insikten om andra människors levnadsvillkor och kultur. I Sverige finns en stark tradition av internationellt engagemang. Inte minst u-ländernas situation intresserar och engagerar många ungdomar. Inom föreningslivet spelar internationella frågor stor roll. Ett stort antal unga människor arbetar i u-länder, inom ramen för såväl det statliga biståndet som olika folkrörelsers verksamhet. Kommittén bör belysa det nuvarande och det förväntade ungdomsutbytet mellan Sverige och andra länder. En kartläggning bör göras av de olika former för ungdomsutbyte och bidrag till detta som finns i dag. Kommittén bör överväga vilken samordning som krävs för att befintliga resurser skall kunna utnyttjas bättre. Vidare bör kommittén föreslå åtgärder för att underlätta både för ungdomar i Sverige att delta i det internationella utbytet utanför skolområdet och för utländska ungdomar att besöka Sverige. Utgångspunkten skall vara de olika bidrag och former för ungdomsutbyte som finns i dag. Möjligheten att skapa en särskild organisatorisk plattform för ungdomsutbyte bör i andra hand utredas. Ungdomsorganisationerna bör i så fall ges ett avgörande inflytande i en sådan organisation. I många länder använder man sig av bilaterala avtal för att främja ungdomsutbytet. Kommittén bör undersöka om detta är en möjlig och önskvärd väg att gå. Kommittén bör föreslå olika åtgärder som kan vara påkallade för att stärka ungdomars, särskilt de minderârigas, sociala och rättsliga skydd i samband med utlandsresor, arbete i utlandet och annan utlandsvistelse.

Arbetets bedrivande Kommittén bör presentera förslagen om ungdomars erfarenhetsutbyte med andra länder senast den 30 mars 1990, och förslagen om invandrar- och flyktingungdomar senaste den 31 juli 1990. Kommittén bör presentera ett slutbetänkande senast den 30 maj 1991. Kommittén bör arbeta utifrån de utgångspunkter som anges i det inledande avsnittet.

Kommittén bör redovisa hur förslagen kan genomföras och var ansvaret finns på de olika samhällsnivåerna, dvs. på statlig, kommunal och landstingskommunal nivå samt vad som kan skötas av föreningarna. Kommittén bör låta ungdomar och olika grupper som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med ungdomar komma med synpunkter och förslag under utredningsarbetet. Kommittén bör till sig knyta en referensgrupp bestående av invandrarungdomar för arbetet med avsnittet Jämlikhet. Kommitténs arbete bör ske i nära kontakt med statens ungdomsråd och andra myndigheter som i sitt dagliga arbete handlägger ungdomsfrågor. Kommittén bör samråda med utredningen (SB 1988:01) om livsmiljö och politiskt deltagande i storstäderna, förtroendeuppdragsutredningen (C 1988:01) och utredningen (U 1988:11) om översyn av det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar. Kommittén oor ta del av det arbete om ungdomars erfarenhetsutbyte med andra länder som hittills har gjorts i ungdomsorganisationerna. Kommittén skall analysera och redovisa effekterna av sina förslag ur ett jämställdhetspersoektiv. skall beakta vad som sägs i Dir. 1984:5 om utredningsförsla-

Kpmmitteu

gens inriktning samt i Dir. 1988:43 om att beakta EG-aspekter i utredningsverksamheten.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om ungdomsverksamhet att tillkalla en kommitté - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) - med högst nio ledamöter med uppdrag att utreda ungdomars villkor på 90-talet, att utse en av ledamöterna att vara ordförande och att besluta sekreterare och annat biträde åt om sakkunniga, experter, kommittén. Vidare hemställer beslutar att kostnaderna skall belasta jag att regeringen trettonde huvudtitelns utredningsanslag.

Beslut ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller Regeringen hennes hemställan. (Civildepartementet)

på.

3cv

?el

hu

.o

-ø V *E n

sot\\\ €

Bilagor 367 SOU 1991.-12

Bilaga2

LITTERATURFÖRTECKNING

Ahlström A. Ideellt ledarskap - en resurs i tiden. Rapport från Jordbruksdepartementet, 1988 Allmänna arvsfonden för barn, ungdom och handikappade. Fondens verksamhet under 50 år, 1982, Liber G & Jönsson och svensk av- Amman I. segregation skola, 1985, Arkiv handlingsserie Axelsson E. Dags att lyssna på förstagângsväljama. Redovisning av en enkätundersökning vid Stockholms-gymnasier 1988/89, REKO AB Barn- och ungdomsdelegationen. Livets mysterier. En bok om ungdomar och livsfrågor, 1989, Allmänna förlaget 1985. Låt oss bestämma - Beredningsgruppen for Världsungdomsåret röster från 300 ungdomsprojekt, 1988, statens ungdomsråd for Världsungdomsåret 1985. Utveckling till delak- Beredningsgruppen

tighet. Rapport från 13 lokala projekt, 1988, statens ungdomsråd

Bernstein B. Ur Linell P. Människans språk, 1978, Liber läromedel Blomdahl U. Folkrörelserna och folket, 1990, Carlsson Blomdahl U. Fritidsgården - dess besökare och framtid, 1989, Fritid Stockholm Boström G. Socioekonomiska skillnader i levnadsvanor - jämförelse 1984- 90. Föredrag vid läkarsällskapets riksstämma 5 dec 1990 Broady D. Den dolda läroplanen, 1981, Symposion Broschyr om allmänna arvsfonden. 1985, Socialdepartementet Budgetproposition 1990/91: 100. Casale A. USA Today: Tracking tomorrows trends, 1986, Andrews, Mc- Meel & Parker Cofñeld F, Borrill C & Marshall S. Growing up at the Margins, 1986, Open University Press Commission of the European Communities. Young Europeans in 1987, 1989 Corrado M (MORI). The Greening Consumer in Britain, 1989, paper presented at the WAPOR Conference Dahlgren A & Dahlgren R. Kom igen flickor! Rapport nr 18:1990, JÄMFO Dahlgren A & Dahlgren R. Ungdomarna och föreningslivet, 1989, statens ungdomsråd

Dahlgren A & Åkerström M. Att hänga på stan,1987, Sociologiska institu-

tionen, Lunds universitet och Halmstads kommun Davies, B. Threatening youth, 1986, Open University Press DN 1990 10 31 DN 1990 11 05 DsU 1987:1 Ansvarsfördelning och styrning på skolområdet Einarsson J & Hultman T G. Godmorgon pojkar och flickor, 1984, Liber

368 Bilagor

Einarsson J. Språk och Kön i skolan. Ur Flickor och pojkar lika utbildning? Pedagogiskt utvecklingsarbete vid Lunds universitet nr 86:146 Ekman B. Ingenting har hänt, 1989, Uppsala universitet

Elevorganisationens skrift 1986 03 11: Remissvar; Skola för delaktighet och en programförklaring Englund K & Ericson B. Ung fri tid, 1988 Engström L M. Idrottsvanor i förändring, 1989, HLS Förlag Eriksson E. Demokrati i skolan möjligheter och hinder, 1989, Länsskolnämnden i Södermanlands län

Eriksson E m fl. Elevinflytande i Västman-

på grundskolans högstadium lands län - verklighet eller illusion, 1989, universitet Uppsala Fahlström Ch & Lundkvist A. Föreningsstöd - inte bara kontanter! 1989, Svenska kommunförbundet Flickors studieavbrott på tekniska linjer. i Stockholms Länsstyrelsen län, rapport nr 8, 1989

Folkhälsorapport 1990 Stockholms län. Socialmedicinska institutionen i Stockholm Fornäs J, Forsman M. Rum och Rörelser, om ungas inre och yttre livsrum, avsnittet Stamställen och stråk, Mats

Lieberg, 1989, Byggforskningsrådet (antologi) Fomäs J, Lindberg U & Sernhede O. Under rocken.

1988, Symposion

Forskningsrådsnämnden. Källa/26, Är idrotten hälsosam?

Frankfurter Allgemeine Zeitung 5 maj 1981. Free Press N Y Fritidsgård i utveckling. 1988, Socialdepartementet Fri rapport några iakttagelser från Iänsskolnämndens

tillsynsarbete

1989/90. Länsskolnämnden i Västmanlands till län, en rapport SO Fromm E. Att ha eller att vara, 1972, Natur och Kultur Fürst G. Ett nytt gymnasium för flickor och pojkar, 1990, SÖ

Gilljam M & Holmberg S. Rött Blått Bonniers

Grönt, 1990, Gould J & Kolb W. A of the Social

Dictionary Sciences, 1964,

Grundskoleförordningen 1988:655.

Gröndal T & Unell P. Reklammarknaden

1975-1989, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, 1990. Finansierad av Affischeringsfdretagens förening, Dagspressen Marknadsinformation, FACTU, GAF, Mässrådet, RMI-Berghs, SWEDMA, Sveriges Reklamförbund, Teleannons AB och

VECTU Hammarström A. Hur mår ni flickor

och pojkar? En femårsuppföljning

av ungdomars arbete och hälsa, 1990, Socialmedicinska

forskningsenhe-

ten i Luleå

Handlingslinjer/Minimiplattform för ungdomskommitténs interna förbundsarbete, 1990, SKTF

Hartman J. Ungdom och resande, 1990

Henriksson B m fl. Bland Aros Västerås djäknar, som ungdomsstad, 1990, Glacio

SOU 1991.-12 Bilagor 369

Henriksson, B. Ung på 90-talet: Ungdomen i det post-modema samhället, 1989, Glacio Hirdman Y. Att lägga livet till rätta, Maktutredningen 1989, Carlsson

Holmberg B. Öppet brev till betänkare och SOUensktalande, 1972, Forum

Idrottsgruppens idékatalog. 1989, Socialdepartementet Idrottsgruppens slutrapport. 1989, Socialdepartementet Isling Å. Kampen for och mot en demokratisk skola, del 1, 1980, Sober Japan Ministry of Labour, 1989, (en internationell undersökning om ungdomar) Johansson S. Politiska resurser, 1971, Allmänna förlaget Jonsson J O. Utbildning, social reproduktion och social skiktning, Institutet for social forskning: 6,1988 Kommun-Aktuellt nr 23, 1989 Kristianstads kommun. Granskning av samverkansformer i gymnasieskolan, 1990, Kommunförbundets revisionsavdelning (KOMREV) Kuczynsky J (ed).Perspectives on contemporary youth, 1988, United Nations University Lewin L. Folket och elitema, 1970, AWE Linell P. Människans språk, 1978, Liber läromedel LO-medlemmar i välfärden. Om ungdomars välfärd. LO-rapport nr 9, 1990 LO. Klass och kön, 1990 LO. Röster om facket och jobbet nr 4 1990 Lundström A & Nordenfors G. Bryt tystnaden - om sexualiserat våld mot kvinnor och flickor, 1990, Brevskolan Läroplan for grundskolan, Lgr 69. Läroplan för grundskolan, Lgr 80. Läroplan for gymnasiet, Lgy 70. Maccoby, M. Arbeta, varfor det? ( övers), 1989, SvD forlag Malmgren G. Min framtid - en analys av högstadieelevers uppsatser om framtiden, 1985, Symposion MCT-Kontakt. Dubbelnummer vintern 1989/90 Nordiska Ministerrådet och Nordiska Statistiska Sekretariatet. Nordisk statistisk årsbok 1988, 1989 nr 4-5/1989 Nystrand A. Apoteket 3/89, Apoteksbolaget, Västerås OECD, Economic outlook, 1990 OECD, Employment Outlook, 1990 OECD, Living conditions in OECD countries, 1986 OECD, New Policies for the Young, 1985 OECD, Statistics of the member countries, 1989 OECD, Youth employment in France, 1984

Ohlsson J. Ungdomars etablering på arbetsmarknaden, 1990, Barn- och ungdomsdelegationen, Civildepartementet

Petersson O (ed). Maktbegreppet, 1987, Carlsson

370 Bilagor SOU 1991 :12

Petersson O. Makti det öppna samhället, 1987, Carlsson Pockettidningen R, nr 4:89. Proposition 1975/76:39. Om skolans inre arbete m m Proposition 1987/88:105. J ämställdhetspolitiken inför 90-talet Proposition 1988/89:4. Skolans utveckling och styrning Proposition 1989/90:41. Kommunalt huvudmannaskap Proposition 1990/91:18. Om ansvaret for skolan Rapport från Kulturrådet 1986:6. Utvärdering av kulturverksamheten inom folkbildningsorganisationerna SCB. Allmänna valen 1982 respektive 1985 SCB. Hälsan i Sverige, hälsostatistisk årsbok 1989 SCB. Levnadsförhållanden: Rapport 50, Det svenska klassamhället, 1987 SCB. Levnadsförhållanden: Rapport 51, Ojämlikheten i Sverige, 1987 SCB. Levnadsförhållanden: Rapport 53, Perspektiv på välfärden 1987, 1987 SCB. Levnadsförhållanden: Rapport 56, Fritid, 1987 SCB. Levnadsförhållanden: Rapport 59, Så använder vi tiden, 1988 SCB. Levnadsförhållanden: Rapport 61, Arbetsmiljö 1986-87, 1989 SCB. Levnadsförhållanden: Rapport 64, Ungdomars inträde i arbetslivet, 1973-85, 1990 SCB.Idrott och motion i Sverige: En statistisk beskrivning, 1989 SCB. Statistiska meddelanden U 50 SM 89 01. Könsfördelning bland 1:a handssökande till gymnasieskolans linjer ht -88. SCB. Statistiska meddelanden U 55 SM 89 02. Fyra år efter gymnasiet.

SCB. Statistisk Årsbok 1991, 1990

SCB. Utbildningsstatistisk årsbok 1988, 1988 SCB. Utbildningsstatistisk årsbok 1988. SCB. Valdeltagandet vid riksdagsvalet 1988, Schwartz G. Beyond conformity or rebellion, 1987, Univ of Chicago Press, SFS 1989:463. Kap 7, Samverkansorgan. SFS 1990:233, 1990:234. Elevernas medverkan i skyddsverksamheten. Shrivastava, R. Political efficacy: Comparative study of the United States, the United Kingdom and India in Youth & Society, vol 21 Nr 2, 1989 SIFO. Allmänheten om EG, 1990, Press Release SIFO. I svenska hjärtans djup, 1990, Press Release SIFO. Ungdomar om framtiden, 1990, Press Release Sloterdijk P. Critique of Cynical Reason (i fransk översättning), 1987, Christian Bourgois Editeur SOFRES. Létat de lopinion, 1990, Seuil SOU 1974:53. Skolans arbetsmiljö. SOU 1977:94. Personval och valkretsindelning. Betänkande av personvalsoch valkretsutredningen SOU 1985:30. Skola för delaktighet. SOU 1987:33. Ju mer vi är tillsammans. Betänkande från 1986 års Folk-

rörelseutredning

Bilagor 371

SOU 1989:108. Förtroendevald på 90-talet. Betänkande från förtroendeuppdragsutredningen SOU 1989:113. Ungdomars kompetens. SOU 1989:114. Livlina for livslångt lärande. SOU 1990:42. Internationellt ungdomsutbyte. Betänkande av ungdomskommittén SOU 1990:44. Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport SOU 1990:65. Folkhögskolan i framtidsperspektiv. SR/PUB, 1987.Ku1turbarometern i detalj: Tema teater SR/PUB, 1988.Ku1turbarometern i detalj: Tema musik SR/PUB, 1989.Ku1turbarometem SR/PUB, 1989.Kulturbarometern i detalj: Tema konst, museer och utställningar SR/PUB, 1990. Småbarnens kultur- och mediebarometer Stafseng O & Frønes I (ed). Ungdom mot år 2000: Et nordisk og europeisk perpektiv, 1987, Gyldedal, Oslo Starr J. American youth in the 1980s in Youth & Society vol 17 Nr 4, 1986 Statens institut for läromedel (SIL). Matematikgranskning, rapport 1987:3. Statens kulturråd. Program for kulturrådets insatser for barn- och ungdomskultur, 1989 Statens ungdomsråd. Ej till salu, 1981, Liber Statens ungdomsråd. Ungdomars konsumtion -85, 1986

Statens ungdomsråd/SKOP:Intervjuundersökning 1990. Statens ungdomsråds Årsbok om ungdom 1990, Uppväxtvillkor

Svenska kommunförbundet. Avhopp, Lägesrapport 1990 Svenska metallindustriarbetareforbundet. Solidaristisk Arbetspolitik for det goda arbetet: Rapport till Kongress 1989, 1989

Svenska Penninglotteriet AB. Årsredovisning 1989

Svingby G. Sätt kunskapen i centrum, 1985, Utbildningsforlaget SÖ 1990. Gymnasieskolan 1989 SÖ 1990. Mål blir verklighet S 88:25 SÖ informerar I 86:13. Vill vi så kan vi så gör vi det SÖ informerar I 88:13. Flickorna hoppar av SÖ rapport R 88:11. Riktar sig läroböckerna i NO-ämnen mer till pojkar än till flickor? UbU 28 1989/90: Skyddskommittén UN Statistical Yearbook, 1989 Ungdomar och politik. SKOP-undersökning på uppdrag av Ungdomskommittén, 1990 Vad händer med Pippi Långstrump när hon blir tonåring? Rapport från ett seminarium arrangerat av Barn- och ungdomsdelegationen, Jämställdhetsrådet och Ungdomskommittén, 1990, Civildepartementet

372 Bilagor

Values: Stability and change, in The American Enterprise, May-June 1990 Waldén L. Pockettidningen R, nr 4:89 Werner C. Ungdomars medievanor, 1990 Wernersson I. Olika kön, samma skola? 1988, SÖ Wingborg M. Rapport; Vilken demokrati? En granskning av demokrati-

begreppet i böcker for samhällskunskap, 1987, Kooperativa institutet

Youth Service Review Group, (Great Britain),1983, HMSO Zetterberg m fl. Det osynliga kontraktet. En studie i 80-talets arbetsliv, 1984, SIFO T. Kulturanalyser:

Ziehe

ungdom, utbildning, modernitet. 1989, Sympo- SIOII ^

Åkerberg H. Livet som en utmaning-Existentiell ångest hos svenska

gymnasieelever, 1987, Norstedts

Ås B. Handbok i frigörelse, 1982, Gidlunds

Ögren K. Att möta behov.

ungdomars Samhällsplanering för framtiden,

1985, Liber

Östlund B. Ungdom i politik - en utvecklingsuppgift. Tema teknik och so-

cial förändring, 1989, Linköpings universitet

\

231352.;

1991 ~01o- ll

:_;“<; iiiO§.-i=:‘a

Statens 1991

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

. Flykting- och immigrationspolitiken. A. . Finansiell tillsyn. Fi.

LIIJUJl\)>—-

. Statens roll vid främjande av export. UD. . Miljölagstifmingen i framtiden. M. . Miljölagstiftningen i framtiden. Bilagedel. Sekretariatets kartläggning och analys. M. . Utvärdering av SBU. Statens Beredning för Utvärdering av medicinsk metodik. S. 7. sportslig och ekonomisk utveckling inom travoch galoppsponen. Fi. 8 . Beskattning av kraftföretag. Fi 9. Lokala sjukförsäkringsregister. S. 10. Aftärstidenta. C. 11. Aftärstidema. Bilagedel. C. 12.Ungdomama och makten. C.

Statens 1991

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utrikesdepartementet

Statens roll vid främjande av export. [3]

Socialdepartementet

Utvärdering av SBU. Statens Beredning för Utvärdering av medicinsk metodik. [6] Lokala sjukförsäkringsregister [9]

Finansdepartementet

Finansiell tillsyn. [2] Sportslig och ekonomisk utveckling inom trav- och galoppsponen. [7] Beskattning av kraftföretag. [8]

Arbetsmarknadsdepartementet

Flykting- och immigrationspolitiken. [1]

Miljödepartementet

Miljölagstiftningen i framtiden. [4] Miljölagstifmingen i framtiden. Bilagedel. Sekretariatets kartläggning och analys. [5]

Civildepartementet

Affärstidema. [10] Aftärstidema. Bilagedel. [11] Ungdomarna och makten.[12]

. _.

zaaølâøii

å

Ungdomskmmittén:

”Makthavarna får inte okritiskt anamma om och så sätt mytema ungdomen på ärmu murar mellan vuxensamhället och Om de bygga högre ungdomarna. unga ska kunna bli fifllt ut i samhället måste de tas allvar också dclaktiga på av och ses som en och inte ett etablissemanget tillgång problem.”

”Att demokratin att vissa aktörer måste ifrån makt och sprida betyder släppa sig ansvar. Det också att andra måste ha och intresse betyder kunskap av att erövra makt och inflytande.”

bör klart för situation inte ”Vuxengenerationen göra sig att ungdomens idag blir mer för att de äldre erinrar sin tid begriplig sig egen som unga.”

”Det är männen som sköter de traditionella föreningarna, ”pratföreningama”, och kvinnorna de som står för initiativ och är mer nya handlingsinriktade.”

Om kommunala fofiromdeuppdrag: ”De s k har den största fyrtiotalistema avhoppsfrekvensen.”

Om arbetslivet: ”Den som är nitton år ska kunna ett inom industrin eller vården och välja jobb vid femtio års ålder känna att hon eller han haft ett lika bra liv som den som blev tjänsteman.”

Från samråd till .yälvayrtx ”Vi vill ersätta skolkonferensema med ett beslutande där elevema verkligt organ har hälften av platserna.”

ALLMÄNNA FÖRLAGET

BESTÄLLNINGARZ ALLMÄNNA FÖRLAGET, KUNDTJÄNST, 106 47 STOCKHOLM. TEL. 08-739 9630, FAX: 08-739 95 48. INFORMATIONSBOKHANDELN, MALMTORC-SC-ATAN 5 (vxo BRUNKEBERGSTORG), STOCKHOLM.