Mycket under samma tak

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Mycket

Under Samma Tak

Betänkande av 1993 års Samlingslokalutredning

g

Krim l Statens offentliga utredningar 1994:32 Civildepartementet

Mycket Under

Samma Tak

Betänkande års av 1993 Samlingslokalutredning Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets törvaltningskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

i NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 9138435949 Stockholm 1994 ISSN 0375250X

Till statsrådet och chefen för

Civildepartementet

Genom beslut den 27 maj 1993 bemyndigade regeringen civilministem att tillkalla en särskild utredare med uppdrag granska stöd till att statens allmänna samlingslokaler och trossamfundens lokaler för religiös verksamhet och att föreslå vilka principer for utformningen stöd av statens som bör gälla i framtiden. Med stöd av detta bemyndigande förordnades landshövding Gunnar Björk som särskild utredare. Som experter i utredningen förordnades den ll juni 1993 biträdande sekreteraren Sven-Eric Andersson, glesbygdskonsulten Sven-Olof Dahlgren, avdelningschefen Fredrik Platen departementssekrevon samt teraren Kristina Lejdström. Kommittén har antagit namnet 1993 års Samlingslokalutredning. Som sekreterare förordnades från den l juni 1993 informationssekreteraren Raymond Svensson. Som biträdande sekreterare förordnades avdelningsdirektören Ulf Berkelöv den 13 september 1993. I arbetet med betänkandets utformning har också assistentema Anita Olsson och Anita Skogsberg deltagit. Utredningen överlämnar härmed betänkandet Mycket Under Samma Tak .

Stockholm i februari 1994

Gunnar Björk

Raymond Svensson Ulf Berkelöv

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

Sammanfattning 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningsförslag 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Inledning 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.1 Statens stöd till allmärma samlingslokaler och trossamfun-

dens lokaler m.m. 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.2 Principiella frågeställningar 28 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.3 Samlad redovisning 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Nuvarande stöd 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.1 Allmänna samlingslokaler 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.1 Bidragsberättigade 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.2 Förutsättningar för bidrag 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.3 Underlag för bidrag 34 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.4 Bidragets storlek 34 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.5 Ansökningsförfarande 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.6 Utbetalning bidrag 37 m.m. av . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.7 Besvär 37 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.8 Beviljat stöd under perioden 198384 199394 37 - . . . . .

2.1.9 Drift och ekonomi 38

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.2 Trossamfundens lokaler för religiös verksamhet 40 l . . . . . 2.2.1 Bidragsberättigade 40 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l 2.2.2 Allmänna förutsättningar 40

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

i

2.2.3 Bidragsunderlag och storlek 40 . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 2.2.4 Ansökningwrfarande m.m. 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

i 2.2.5 Utbetalning bidrag 42

m.m. av l . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.6 Besvär 42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Stödets totala omfattning 42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Icke-statliga kulturlokaler 43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förutsättningar för bidrag

6 Innehållsförteckning

2.3.2 Bidragets storlek 43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.3 Utbetalning bidrag 43 m.m. av . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.4 Besvär 44 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2.3.5 Beviljade bidrag 44 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.4 Andra former statligt stöd 45 av m.m . . . . . . . . . . . . . . 2.4.1 Länsstyrelserna 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4.2 Bygdeavgiftsntedel 46 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4.3 Länsarbetsnämndema 46 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.4.4 Allmänna Arvsfonden 46

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4.5 Mindre idrotts- och friluftsanläggningar 47 . . . . . . . . . . 2.4.6 Tramaunlctsstöd 48 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4.7 Stöd till biografverksamhet på mindre och medelstora

49 orter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.5 Nordiska länderna 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5.1 Finland 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2.5.2 Norge 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

3 Lokalbehov och i framtiden 53 nu . . . . . . . . . . . . . .

3.1 Inledning 54 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2 Förenings- och kulturliv 54 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.1 Verksamheter idag 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.2 Aktiviteter i allmänna samlingslokaler 58 . . . . . . . . . . . 3.2.3 Befintliga lokaler för förenings- och kulturliv 61 . . . . . . . 3.2.4 Lokala prioriteringar 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.5 Framtidens förenings- och kulturliv 65 . . . . . . . . . . . . . 3.2.6 Framtida lokalbehov för förenings- och kulturliv 65 . . . . . 3.2.7 Min bedömning 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.3 Trossamfund 72 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.3.1 Aktiviteter i trossamfundens lokaler 72

. . . . . . . . . . . . .

3.3.2 Trossamjimden i framtiden 73

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.3 Befintliga lokaler för trossamjñmden 74 . . . . . . . . . . . . 3.3.4 Framtida behov gudstjänstlokaler 75 av . . . . . . . . . . . . 3.3.5 Min bedömning 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Avveckling eller minskning av stöden 77 . . . . . . . . . .

4.1 Avveckling stödet till allmänna samlingslokaler 78 av . . . . 4.1.1 Inskränkta möjligheter att utnyttja de grundlagsfasta mötes-,

yttrande- och föreningsfrihetema 78 . . . . . . . . . . . . . .

Innehållsförteckning

4.1.2 Minskat inflytande för föreningslivet

. . . . . . . . . . . . 4.1.3 Försämrade kontakter mellan individer med olika etnisk och

kulturell bakgrund 79

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.1.4 Efekter i statsbudgeten

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.5 Samhällsekonomiska efekter 80 . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2 Avveckling av stödet till trossamfundens lokaler 80

. . . . . 4.2.1 Inskränkta möjligheter utnyttja den grundlagsfista att reli-

gionsfriheten 80 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.2 Försämrade möjligheter att behålla och utveckla den kultu-

rella och religiösa identiteten 81

. . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.3 Efekter i statsbudgeten 81 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.4 Samhällsekonomiska effekter 82

. . . . . . . . . . . . . . . . .

4.3 Andra ñnansieringsmöjligheter 82 . . . . . . . . . . . . . . . .

4.4 Minskning stöden av 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.5 Min bedömning 84 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Mål för framtida stöd 85 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.1 Nuvarande mål 86 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.1 Allmänna samlingslokaler 86 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.1.2 Trossamfundens lokaler

87 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.3 Skillnad i upplåtelseskyldighet 88 . . . . . . . . . . . . . . . .

5.2 Förslag till mål 88 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.1 Allmänna samlingslokaler 88 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.2.2 Trossamfundens lokaler

89 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.3 Prioriterade åtgärder 90 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.4 Stödens utformning 91 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.5 Uppföljning och utvärdering 92 . . . . . . . . . . . . . . . . .

Principer och regler gemensamma 93 . . . . . . . . . . . .

6.1 Grundsyn 94 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.2 Gemensamma regler 97 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.2.1 Ett beslutstillftille

97 6.2.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Stöd för handikappanpassning 98

. . . . . . . . . . . . . . . .

Innehållsförteckning

6.2.3 Besvär 100 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.2.4 Återbetalning erhållet stöd 100

av . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.5 Medel arbetsmarknadsskäl 101 av . . . . . . . . . . . . . . .

6.3 Former för de framtida stöden 101 . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.1 Lån 101 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.2 Lån i kombination med bidrag 104 . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.3 Bidrag 104 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.4 Mina överväganden och förslag 105 . . . . . . . . . . . . . .

6.4 Stödhantering 106 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.1 Gemensam stödhantering för de båda lokalstöden 106 . . . 6.4.2 Stödhantering för allmänna samlingslokaler 108 . . . . . . 6.4.3 Stödhantering för trossamfundens lokaler 113 . . . . . . . .

7 Förslag och rekommendationer 115 . . . . . . . . . . . . .

Lokaler för barn- och ungdomsverksamhet 116 7.1 . . . . . . .

7.2 Stödet till allmänna samlingslokaler 117 . . . . . . . . . . . . 7.2.1 Direktiven 117 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.2 Prövning projektets långsiktiga bärighet 117 av . . . . . . . 7.2.3 Bidragets storlek 118 m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.4 Kommunernas roll 121 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.5 Samnyttjande i allmänna samlingslokaler 123 . . . . . . . . 7.2.6 Stöd från länsstyrelse eller länsarbetsnämnd till olika sam-

lingslokaler 126 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.7 Bidrag till utgift för att betala skulder och eftergift för äldre

statslån 127 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.8 Samråd med förenings- och kulturlivet 127 . . . . . . . . . . 7.2.9 Uppföljning och utvärdering 128 . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.1O Forskning och utveckling 129 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.11 Skatter 129 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.12 Bidrag till riksorganisationerna 130 . . . . . . . . . . . . . .

7.3 Stödet till trossamfundens lokaler 131 . . . . . . . . . . . . . 7.3.1 Bidragets storlek 131 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.2 Fördelning bidragen 131 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.3 Uppföljning och utvärdering 132 . . . . . . . . . . . . . . . .

8 Förväntade effekter 133 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.1 Mål för stöden till allmänna samlingslokaler och trossam-

fundens lokaler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehållsförteckning 9

8.2 Prioriterade åtgärder 135 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.3 Uppföljning och utvärdering 136 . . . . . . . . . . . . . . . .

8.4 Stöd till allmänna samlingslokaler och trossamfundens loka-

ler 138 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.4.1 Stödhantering 139 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.4.2 Handikappanpassning 140 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.4.3 Samnyztjande 141 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.5 Minskad väntetid för stöd till allmänna samlingslokaler 142

8.6 Förbättrad planering för föreningslivets lokalbehov 143 . .

8.7 Förbättrad samordning mellan olika statliga lokalstöd 144 .

Bilagor

1 Kommittédirektiv 145 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Redovisning av utredningsarbetet 153 . . . . . . . . . . . . . 3 Gällande författningar avseende statligt stöd till allmänna

samlingslokaler och trossamfundens lokaler 157 . . . . . . . 4 Beskrivning av riksorganisationerna för allmänna samlingslo-

kaler samt de statsbidragsberättigade trossamfunden 169 . . 5 Sammanställning av tre rapporter 187 . . . . . . . . . . . . . 6 Redogörelse för motsvarande statligt stöd i Finland och

Norge 195 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Kartläggning av effekterna av det statliga stödet till allmänna

samlingslokaler 203 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Samnyttjande i allmänna samlingslokaler 239 . . . . . . . . . 9 Alsikeprojektet 291 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Ungdomens lokalbehov 297 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ll Kartläggning trossamfundens lokaler 305 av . . . . . . . . . 12 Är stödet till de allmänna samlingslokalerna statsñnansiell en vinst- eller förlustaffär 333 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Mål för vissa andra statliga stöd 345 m.m. . . . . . . . . . . 14 Det framtida stödet till allmänna samlingslokaler 351 . . . . 15 Stödet till allmänna samlingslokaler 357 . . . . . . . . . . . . 16 Käll- och litteraturförteckning 363 . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning l l

Sammanfattning

Mina direktiv bilaga l anger att målen för de framtida statliga stöden till allmänna samlingslokaler och trossamfundens lokaler för religiös verksamhet bör vara tydliga och mätbara. Prioriteringar för stödens fördelning bör anges. Stöden bör utformas så att effektiviteten och måluppfyllelsen förbättras och att de blir enkla, ändamålsenliga och kostnadseffektiva. Reglerna för olika lokalstöd bör enhetliga. Jag bör dessutom vara beakta att lokalbehovet på en del orter kan tillgodoses samnyttgenom jande av andra lokaler. I direktiven till utredningen om bidrag till ideella organisationer framhålls vikten av föreningslivets självfmansiering, denna del återges i mina direktiv. Därutöver bör förslag ges som påskyndar handikappanpassningen av de allmänna samlingslokalerna så att de blir tillgängliga för personer med funktionshinder.

I kapitel 1 anger jag dessutom följande frågeställningar mitt besom tänkande skall besvara:

Finns det tillräckligt med lokaler - Är planeringen för föreningslivets lokalbehov tillfyllest - - Är samordningen mellan de olika statliga lokalstöden tillräcklig Är nuvarande prioriteringar för statligt stöd de rätta - Är målen för stöden möjliga att följa och utvärdera - upp

I kapitel 2 redovisar jag reglerna för statligt stöd till allmänna samlingslokaler och trossamfundens lokaler för religiös verksamhet samt andra former av stöd som kan utgå till dessa lokaler. Jag redogör även för andra stöd kan utgå till publika lokaler. som

I kapitel 3 redovisar jag hur förenings- och kulturlivets samt trossamfundens lokalbehov ut i dag och i framtiden. ser

Allmänna samlingslokaler

Det finns cirka 3 400 föreningsägda allmänna samlingslokaler med relativt god spridning i riket.

Sammanfattning

Lokalerna har stor betydelse för föreningslivet, för den sociala människor emellan, för barn- och ungdomsverksamhet, för samvaron kulturlivet och folkbildningen m.m. Cirka 50 procent av de allmänna samlingslokalerna är i behov av tillbyggnad eller upprustning. Det återstår cirka l 250 lokaler som behöver handikappanpassas. Det finns fortfarande behov av nya samlingslokaler. Jag att de allmänna samlingslokalerna kan utgöra ett medel för anser decentraliserad kulturpolitik och spela en stor roll för samverkan en mellan ideell, offentlig och privat verksamhet. Det finns förutom de allmänna samlingslokalerna flera andra - lokaltyper kan användas för förenings- och kulturaktiviteter, men som dessa andra lokaler kan inte ersätta de allmänna samlingslokalerna med deras unika upplåtelseskyldighet. Det saknas i dag en samlad bild om vilka lokaler allmänna sam- lingslokaler och andra finns att tillgå för förenings- och kulturli- - som vet.

Prioriteringar i två steg

Prioriteringen åtgärder för att tillgodose föreningslivets lokalbehov av bör ske i två steg. Den första prioriteringen bör ske lokalt genom en väl förankrad lokalförsörjningsplan, den andra prioriteringen sker genom konstruktionen av det statliga stödet. Jag föreslår strategi bör finnas då kommunen förordar samen som lingslokalstöd. Den innebär att först klarlägga möjligheterna till ett effektivt lokalutnyttjande av befintliga lokaler, i andra hand behovet av upprustning befintliga allmänna samlingslokaler, i tredje hand beav hovet särskilda bidrag till vissa föreningar för att tillgodose speciella av lokalbehov samt i fjärde och sista hand i vilken utsträckning det finns behov av nybyggande. Lokalförsörjningsplanen bör särskilt beakta behov av handikappanpassning, möjligheten att också lösa andra lokalbehov genom samnyttjande i allmänna samlingslokaler, vård av befintliga lokaler och ungdomars särskilda behov och önskemål om lokaler. av

Trossamfundens lokaler

Trossamfundens lokaler har relativt god spridning i riket. Det finns dock fortfarande lokalbehov som inte är tillgodosedda. Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund har på uppdrag utredningen gjort kartläggning trossamfundens lokaler. Resulav en av tatet kartläggningen bygger på enkätsvar som speglar förhållandet i 6 av procent frikyrkosamfunden och 53 procent av invandrarnas samfund. av

Sammanfattning 13

Dessa församlingar har totalt 5 037 lokaler, varav 4 847 tillhör frikyrkoförsamlingar och 190 invandrarförsamlingar. Av dessa är 1 050 lokaler helt handikappanpassade och 3 987 inte alls eller endast delvis handikappanpassade. Jag bedömer att de totala behoven av gudstjänstlokaler inte kommer att minska inom den närmaste ZO-ärsperioden.

I kapitel 4 redovisar jag vilka effekter avveckling eller kraftig en minskning stöden till allmänna samlingslokaler och trossamfundens av lokaler för religiös verksamhet kan få. För båda lokaltypema gäller att en avveckling eller kraftig minskning på sikt kan leda till kapitalförstöring av tidigare gjorda investeringar. En avveckling av stödet till allmänna samlingslokaler skulle främst medföra:

Inskränkta möjligheter att utnyttja de grundlagsfásta mötes-, yttrande- och föreningsfrihetema. Minskning av föreningslivets inflytande över den egna lokalsituationen. Försämrade kontakter mellan individer med olika etnisk och kulmrell bakgrund.

De främsta konsekvenserna av en avveckling eller kraftig minskning av stödet till trossamfundens lokaler är:

Minskade möjligheter för individer att utnyttja den grundlagsfästa religionsfriheten. Minskade möjligheter för individer att behålla och utveckla den kulturella och religiösa identiteten, särskilt för barn och ungdomar.

Statsjinansiella konsekvenser

Jag har låtit göra en studie av de statsñnansiella konsekvenserna av en avveckling av stödet till allmänna samlingslokaler. Denna studie visar, utifrån vissa angivna antaganden, att de statsñnansiella förlusterna kan bli närmare 20 miljoner kronor per år om stödet avvecldas. Detta resultat bygger bl.a. på förutsättningen att det inte utgår några statliga medel till sarnlingslokalema från annat häll och att byggnadsverksamheten helt skulle upphöra utan statligt stöd samt att dessa byggnadsarbetare inte får andra arbeten i byggnadsbranschen. Vidare bygger studien på antaganden om en mindre multiplilcatoreffekt än vad som är gängse inom byggnadsbranschen.

14 Sammanfattning

Studien visar att byggnadsverksamheten måste avta med än mer 80 procent innan en statstinansiell förlust uppkommer. Jag har inte gjort någon statsfmansiell kalkyl för konsekvenserna av en avveckling av stödet till trossamfundens lokaler, men det är klart att en sådan kalkyl skulle ge ett likartat resultat. Eftersom trossamfundens egenfinansiering är större än samlingslokalföreningamas den ligger mellan 80 90 procent av bidragsunderlaget gör jag bedömningen att den statsfinansiella förlusten skulle bli ännu större än vad är fallet som för de allmänna samlingslokalema.

SamhälLsekonomiska konsekvenser

Till de statsbudgetära effekterna skall de samhällsekonomiska effekterna läggas. För dessa har det inte varit möjligt att beräkna något ekonomiskt värde. Hit hör för samlingslokalstödet bl.a.

De allmänna samlingslokalemas betydelse för att individer skall kunna utnyttja de grundlagsfästa mötes-, yttrande- och föreningsfrihetema. Kapitalförstöring av tidigare gjorda investeringar. - Lokalernas betydelse för utveckling av den lokala demokratin, den sociala gemenskapen och för kultur och folkbildning. Förankringen hos alla människor i den lokala miljön skapar möj- - som ligheter att utveckla bygder och stadsdelar. Stödets betydelse som katalysator för ideellt och frivilligt arbete i de allmänna samlingslokalerna och förenings- och kulturlivet i övrigt.

För stödet till trossamfundens lokaler omfattar de samhällsekonomiska effekterna:

Gudstjänstlokalernas betydelse för att individerna skall kunna utnyttja den grundlagsfásta religionsfriheten. Försämrade möjligheter för individer att utveckla sin religiösa identi- tet. Kapitalförstöring av tidigare gjorda investeringar och i många fall kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Stödets betydelse som katalysator för ideellt och frivilligt arbete i trossamfundens lokaler och trossamfundens arbete i övrigt.

Jag bedömer att en total avveckling stöden skulle ett negativt av ge samhällsekonomiskt resultat.

Sammanfattning 15

I kapitel S föreslår jag följande mål för det statliga stödet till allmänna samlingslokaler:

att skapa förutsättningar för alla människor att, oavsett ålder och kön, eller eventuella funktionshinder, ha tillgång till bra och ändamålsenliga lokaler för sitt förenings- och kulturengagemang, att främja mötesplatser for människor med olika etnisk och kulturell bakgrund, samt att underlätta samverkan mellan offentlig, ideell och privat sektor.

För stödet till trossamfundens lokaler föreslås målen vara:

att skapa förutsättningar för alla människor att, oavsett ålder och kön, eller eventuella funktionshinder, ha tillgång till bra och ändamålsenliga lokaler for sin religiösa trosutövning, att skapa möjlighet för personer med olika etnisk och kulturell bakgrund att behålla och utveckla den religiösa identiteten, samt att skapa förutsättningar för gudstjänstrummet att få en sådan utformning som stämmer överens med det aktuella trossamfundets konfessionella syn.

Stödens konstruktion

För att vara kostnadseffektiva bör stöden konstrueras så:

att stöden går till rätt objekt till minsta möjliga administrativa kostnad för stat och kommun, att stöden går till objekt med goda förutsättningar till långsiktig överlevnad, att ett effektivt lokalutnyttjande stimuleras, samt att stöden positivt påverkar ideellt arbete ocheller egna insatser.

Med rätt objekt avses att stödet kanaliseras dit där behoven är störst. Med ...långsiktig överlevnad samlingslokaler och trossamfundsavses lokaler som kan bedömas ha rimliga möjligheter att tillgodose framtida lokalbehov och samtidigt ha en god driftsekonomi. Viktiga faktorer att ta hänsyn till är lokalisering, konkurrens från andra lokaler och hur stort behovet av lokalen

Prioriterade åtgärder

Jag anger dessutom ett antal åtgärder som särskilt bör prioriteras inom ramen för ett statligt stöd. Detta blir samtidigt ett sätt att förtydliga målen.

16 Sammanfattning

För de båda lokalstöden bör handikappanpassning prioriteras.

Stödet till allmänna samlingslokaler bör särskilt prioritera:

Ett effektivare lokalutnyttjande samnyttjandeprojekt. genom Vård av befintligt bestånd av allmänna samlingslokaler. Ungdomars särskilda behov av och önskemål om lokaler. Mindre samlingslokaler.

Uppföljning och utvärdering

Jag anser att uppföljning stöden skall ske fortlöpande över tiden och av belysa vilka effekter stöden givit för verksamhetsutvecklingen i lokalerna. Genom att mäta verksamhetsutvecklingen i lokalerna blir det möjligt att få en indikator på lokalemas ändamålsenlighet. Lokaler inte är som ändamålsenliga uppvisar sannolikt en sämre verksamhetsutveckling. Det är således lokalens användning som skall mätas, inte deras status. Det som i första hand bör mätas är i vilken grad uppfyllelse av lokalbehovet tillgodosetts genom det statliga stödet till vissa lokaler. En metod är att se om antalet aktiviteter ökat efter och tillbyggnad ny-, omeller köp av lokal. Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund använder begreppet betjänade. För dessa lokaler bildar detta begrepp utgångspunkt för uppföljningen. Utvärdering av stöden har uppföljningen som grund. Utvärderingen skall kunna utgöra underlag för eventuella ställningstaganden från riksdag och regering om eventuella revideringar stöden. av

I kapitel 6 och 7 redogör jag för vilka principerna skall för ett vara framtida stöd och vilka regler som bör för de båda vara gemensamma lokaltypema. Ökade krav på självfinansiering av de allmänna samlingslokalema kan leda till ökad kommersiell verksamhet i sin tur tränger ut som förenings-och kulturlivet. Barn och ungdomar bör större plats i och ansvar för delar de av allmänna samlingslokalema. Ett framtida stödsystem måste visa respekt för lokalemas särart. Delar av stöden bör dock ha likartad utfomming.

Förslag

Jag föreslår ett statligt stöd i form bidrag för och tillbyggnad av omsamt köp av allmärma samlingslokaler och trossamfundens lokaler för religiös verksamhet. Bidragsmottagaren skall förbinda sig att under 15

Sammanfattning 17

år inte avyttra lokalen eller överlåta den till ägare för annat ändaannan mål än som angivits i beslutet. Det skall finnas återbetalningsskyldigen het inom 15 år om lokalen övergår till användning än den annan avsedda. Jag föreslår inga förändringar i stödhanteringen för de båda lokaltyperna.

Gemensamma regler

Det skall vara endast ett beslutstillfálle för de båda lokalstöden. För handikappanpassning skall bidrag lämnas för hela kostnaden, dock högst l65 000 kronor. Vid synnerliga skäl skall stöd om maximalt 365 000 kronor kunna medges. Beslut om lokalstöden skall möjliga att överklaga. vara I den mån länsstyrelse eller länsarbetsnämnd ger stöd till en allmän samlingslokal eller lokal för ett trossamfunds religiösa verksamhet bör det ske ett samråd mellan dessa parter och Boverket respektive SST. Även andra föreningsägda lokaler och anläggningar kan få stöd av länsstyrelse eller länsarbetsnämnd. Vid prövning av ansökningar om stöd till sådana lokaler bör också samråd ske med Boverket. Om medel beviljas av arbetsmarknads- eller regionalpolitiska skäl bör utformningen av stödet samordnas med det reguljära stödet.

Allmänna samlingslokaler

Ansökan om stöd till allmän samlingslokal skall kunna avslås om föreningens ekonomiska möjligheter att långsiktigt driva och förvalta lokalen bedöms vara ringa. Bidragsunderlaget för det statliga stödet skall ett visst belopp vara per kvadratmeter lokalyta och variera beroende på lokalytans totala storlek. Vid om- och tillbyggnad skall bidragsunderlaget beräknas på skälig faktisk kostnad med en övre begränsning till viss andel av motsvarande nybyggnad. Boverket skall fastställa de schabloner som skall utgöra bidragsunderlaget. Det statliga stödet skall ges i form av bidrag med 50 procent av godkänt bidragsunderlag. Finns särskilda skäl skall mindre andel en kunna ges. Vid köp av fastighet för anordnande föreningsägd samlingslokal av skall det statliga bidraget lämnas med 50 procent godkänt biav dragsunderlag motsvarande skälig kostnad med hänsyn till projektets art och omfattning.

18 Sammanfattning

Det statliga bidraget skall förutsätta att det finns ett skriftligt avtal mellan kommun och förening ett kommunalt stöd motsvarande om minst 30 bidragsunderlaget. Finns särskilda skäl skall en procent av mindre andel kunna ges. Boverket skall kunna förtur till s.k. samnyttjandeprojekt som ge länsstyrelse eller länsarbetsnämnd givit väsentligt stöd till. I anslutning till ansökan stöd skall föreningen ange i vilka forom samråd med det lokala förenings- och kulturlivet ägt rum för mer det planerade projektet. Uppföljning och utvärdering stödet skall baseras på utveckling av av verksamhet och ekonomi i samlingslokaler som fått stöd. Boverket bör i uppdrag att tillsammans med berörda riksorganisationer ges utarbeta former och innehåll för uppföljning av stödets effekter. Boverket skall utvärdera stödet. De berörda riksorganisationema föreslås också fortsättningsvis få bidrag till sina verksamheter.

Trossamjtndens lokaler

Stödet till trossamfundens lokaler för religiös verksamhet skall beräknas på skäliga kostnader. Maximalt bidrag höjs till l miljon kronor per byggnadsobjekt. Uppföljning och utvärdering skall baseras på utveckling av antalet betjänade i lokalerna. SST bör i samverkan med berörda trossamfund utarbeta former och innehåll för hur uppföljning och utvärdering av stödet skall ske.

Kapitel 8 utgör sammanfattning de olika förslag som jag gett i en av tidigare kapitel. I kapitlet anger jag vilka de främsta effekterna skulle bli om mina förslag genomförs:

En effektivare lokalanvändning leder till lägre kostnader för som såväl kommuner föreningsliv, samtidigt som förenings- och som kulturlivets lokalbehov tillgodoses. Bättre samverkan och samordning mellan de statliga myndigheter kan fatta beslut om stöd till olika samlingslokaler. som Frivilliga arbetsinsatser främjas. Ett enkelt utformat statligt stöd vars effekter går att följa upp och utvärdera. En ökad lokalsamverkan mellan allmänna samlingslokalföreningar och olika offentliga serviceverksamheter. Väntetiden till allmänna samlingslokaler kommer på beslut om stöd avsevärt att kortas jämfört med nuläget.

Författningsförslag 19

Författningsförslag

l Förslag till

Förordning om stöd till allmänna sam-

lingslokaler;

utfärdad den 199

Regeringen föreskriver följande.

Inledande bestämmelser

1 § Enligt denna förordning lämnas statligt stöd till sådana allmänna samlingslokaler som behövs för det offentliga livet och de kulturella strävandena inom orten. Stödet lämnas i form bidrag eller eftergift av av äldre statslån.

2 § Boverket prövar frågor om stöd enligt denna förordning.

Bidrag

3 § Bidrag lämnas i mån av tillgång på medel för köp eller nybyggnad av sådana samlingslokaler tillgodoser föresom ningslivets behov utrymmen för möten, studieverksamhet, kulturell av verksamhet, forströelse, fritidssysselsätming eller någon liknande annan verksamhet, 2. ombyggnad och standardhöjande reparationer sådana samlingsloav kaler som anges i om inte åtgärderna endast är ringa omfattning, av handikappanpassning som utförs utan att stöd samtidigt söks för åtgärd enligt 2.

4 § Bidrag lämnas till sådana aktiebolag, stiftelser eller föreningar som är fristående från kommuner och kommunala företag och som arbetar utan vinstsyfte eller 2. arbetar med vinstsyfte om

20 F örfatzningsförslag

lokalen upplåts med nyttjanderätt till ett aktiebolag, en förening eller a stiftelse är fristående från kommuner och kommunala företag en som och som arbetar utan vinstsyfte, b upplåtelsen avser en tid av minst 15 år, och ct upplåtelsen sker på sådana villkor att förmånen av bidraget kommer nyttjanderättshavaren till godo.

5 § För bidrag krävs det vidare att det finns ett varaktigt behov av lokalen, det finns ekonomiska förutsättningar att driva och förvalta lokalen, lokalen kommer att fylla skäliga krav på god standard, lokalen har eller kan förväntas en allsidig användning, lokalen kommer att hållas tillgänglig för varje organisation eller med organiserad verksamhet är verksam inom orten och att grupp som detta sker opartiskt, i skälig omfattning och på skäliga villkor. Vid bedömningen i frågan om det finns behov av lokalen skall särskild hänsyn tas till innehållet i kommunal lokalförsörjningsplan.

6 § Vid fördelning stöd får förtur ges till samlingslokalprojekt som av innebär samnyttjande med offentlig, annan ideell eller enskild verksamhet. Boverket skall samråda med länsstyrelsen i förtursärenden.

7 § Bidrag för ett eller ombyggnadsprojekt som har påbörjats när ny- Boverket prövar ansökan bidrag, lämnas endast om sökanden har om haft synnerliga skäl för att påbörja arbetena. Om sökanden begär det, skall Boverket ge förhandsbesked om huruvida det finns synnerliga skäl för att påbörja arbetena före bidragsbeslut.

8 § Bidrag för nybyggnad, ombyggnad och standardhöjande reparationer samlingslokal lämnas på grundval av ett bidragsunderlag som av en skall motsvara en av Boverket fastställd kostnad per kvadratmeter lokalyta. Bidragsunderlaget får dock inte bestämmas till ett högre belopp än den faktiska kostnaden för projektet med tillägg för skäligt värde av eget arbete. I bidragsunderlaget får även räknas in kostnader för utrymmen för ungdomsverksamhet, om de inryms i samma byggnad, utrymmen för samlingslokalens skötsel, och konstnärlig utsmyckning eller gestaltning. Finns synnerliga skäl får det i bidragsunderlaget även räknas in kostnader för anskaffning av inventarier med ett belopp som motsvarar högst 20 procent av bidragsunderlaget, till den del det inte överstiger 500 000 kronor, och högst 10 procent av bidragsunderlaget därutöver.

Förfaztningsförslag 21

Det sammanlagda beloppet för inventarier som ingår i bidragsunderlaget får dock inte överstiga 800 000 kronor. Ytterligare föreskrifter för beräkning av bidragsunderlaget får meddelas av Boverket.

9 § För nybyggnad av en samlingslokal lämnas bidrag med 50 % av bidragsunderlaget för lokalytor upp till 500 kvadratmeter och med 25 % av underlaget för lokalytor mellan 501 och l 500 kvadratmeter. För ombyggnad eller för standardhöjande reparationer av en samlingslokal lämnas bidrag med belopp som motsvarar 30 % av bidragsunderlaget för lokalytor upp till 500 kvadratmeter och med l5 % av underlaget för lokalytor mellan 501 och l 500 kvadratmeter. Vid beräkningen av bidragets storlek skall bidragsunderlaget fördelas proportionellt på ytor som utgör samlingslokal helt eller delvis. Om det föreligger särskilda skäl får bidragsunderlaget sättas ned. Närmare föreskrifter om beräkning av areor och bidragsunderlaget får meddelas av Boverket.

10 § För köp av en samlingslokal lämnas bidrag med 50 % av den kostnad som är skälig med hänsyn till projektets art och omfattning.

11 § För bidrag enligt 9 och l0 §§ krävs det att kommunen lämnar bidrag med ett belopp som motsvarar minst 30 procent av det bidragsunderlag som berättigar till det statliga bidraget. Kommunens åtagande skall framgå av skriftlig utfastelse. Om det föreligger särskilda skäl får Boverket medge att kommunen lämnar ett bidrag som är lägre än 30 % av bidragsunderlaget.

12 § För sådan handikappanpassning av en samlingslokal eller folkparksteater som utförs utan att stöd samtidigt söks för andra bidragsberättigade åtgärder lämnas bidrag till hela kostnaden för åtgärderna. Sådant bidrag till en och samma samlingslokal eller folkparksteater får dock lämnas med sammanlagt högst 165 000 kronor. Om det föreligger synnerliga skäl får bidrag lämnas med högst 365 000 kronor för åtgärder enligt första stycket. För den del av kostnaden som inte täcks av bidrag enligt första stycket lämnas bidrag enligt 8

Eftergift av statslån

13 § Eftergift av statslån för avse lån som har beviljats enligt kungörelse 1957:367 om statslån för anordnande av allmänna samlingslokaler m.m. eller motsvarande äldre bestämmelser.

22 Förfatrningsförslag

Eftergift får beviljas om staten kan förväntas göra en förlust på grund av lånet, och 2. det finns skäl att stödja fortsatt drift av lokalen. Eftergift får beviljas andra låntagare än kommuner.

Förfarandet i bidrags- och eftergiftsärenden

14 § Ansökan om bidrag eller eftergift skall lämnas in till Boverket. Sådana uppgifter i ansökan som rör faktiska förhållanden skall sökanden lämna på heder och samvete. Ytterligare föreskrifter om ansökan får meddelas av Boverket.

15 § Om en ansökan avser bidrag till ett byggnadsprojekt skall sökanden förbinda sig att utföra projektet inom den tid som Boverket bestämmer, 2. iaktta de bestämmelser om projektets utförande i övrigt som verket meddelar, 3. lämna verket en fullständig redovisning av kostnaderna för projektet, om verket begär det, samt 4. hålla byggnaden tillgänglig för sådan besiktning som avses i 17

16 § Den som avser att ansöka om bidrag för köp, nybyggnad eller ombyggnad av en samlingslokal skall, innan ansökan lämnas in till Boverket, lämna in en redogörelse enligt 5 § som underlag för förhandsgranskning av projektet. Verket beslutar i frågan om förutsättningarna i 5 § är uppfyllda och om redogörelsen kan läggas till grund för fortsatt projektering. Ytterligare föreskrifter om förhandsgranskning får meddelas av Boverket.

17 § När ett byggnadsprojekt har färdigställts skall byggnaden besiktigas. Besiktning sker på sökandens bekostnad genom besiktningsmän som Boverket godkänner. Ytterligare föreskrifter om besiktningen får meddelas av Boverket.

18 § Utbetalningen av bidrag sker efter ansökan från den har besom viljats bidraget. Ansökan skall göras senast den dag som Boverket bestämmer. Bestämmelserna i 14 § gäller även i fråga om sådan ansökan. Görs inte ansökan inom den tid som verket har bestämt eller om de förutsättningar som låg till grund för bidragsbeslutet inte längre föreligger får verket återkalla bidragsbeslutet. Har projektet inte färdigställts i sin helhet, får beslut om utbetalning ändå meddelas, om enbart mindre arbeten återstår och dessa med hän-

Författningsförslag

syn till klimatet eller av någon annan anledning inte lämpligen kan utföras i samband med de övriga arbetena.

19 § Sedan ett bidrag betalats ut får Boverket besluta om återbetalning av bidraget helt eller delvis om mottagaren genom oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att bidrag felaktigt har lämnats eller lämnats med för högt belopp, 2. bidraget i annat fall felaktigt har lämnats eller lämnats med för högt belopp och mottagaren skäligen borde ha insett detta, eller äganderätten eller nyttjanderätten till samlingslokalen utan medgivande av Boverket övergår till annan innan 15 år förflutit från den dag då bidraget betalades ut.

20 § Boverkets beslut i frågor enligt denna förordning får överklagas hos regeringen.

Övergångsbestämmelse

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1995, då förordningen 1989:288, senast ändrad 1993:1273 om stöd till allmänna samlingslokaler samt förordningen 1987:3l7, senast ändrad 1993:571 om bidrag till handikappanpassning av folkparksteatrar skall upphöra att gälla. De upphävda förordningarna tillämpas dock fortfarande i ärenden i vilka preliminärt beslut om bidrag har meddelats för den l juli 1995.

24 Författningsförslag

2 till

Förslag

Förordning om ändring i förordningen

1989:688 om statsbidrag till andra

trossamfund än svenska kyrkan

Regeringen föreskriver att 10, ll och 18 §§ Förordningen 1989:688 om statsbidrag till andra trossamfund än svenska kyrkan skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Särskilda bestämmelser om lokalbidrag

Bidrag För att anskaffa, bygga Bidrag för att anskaffa, bygga om eller rusta upp en eller flera om eller rusta upp en eller flera lokaler för en församling får lokaler för en församling får beviljas med högst trettio pro- beviljas med högst trettio procent av de kostnader som kan cent av de kostnader som kan anses skäliga för åtgärderna, anses skäliga för åtgärderna, dock högst 700 000 kronor. dock högst I 000 000 kronor.

Bidrag för att anpassa en Bidrag för att anpassa en lokal lokal till handikappade får bevil- till handikappade får beviljas jas med belopp motsvarande med belopp motsvarande skäliga kostnaden för åtgärden, dock kostnader för åtgärderna, dock högst 100 000 kronor. högst 165 000 kronor till en och samma lokal.

Om synnerliga skäl föreligger, får bidrag lämnas med högst

Författningsjörslag 25 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 365 000 kronor för åtgärder enligt första stycket.

Överklagande

18 § Samarbetsnämndens beslut i Samarbetsnämndens beslut ärenden enligt denna förordning avseende lokalbidrag får överfår inte överklagas. klagas hos regeringen. I övrigt får nämndens beslut enligt denna förordning inte överklagas.

Denna förordning träder i kraft den l juli 1995.

Inledning 27

Inledning

I mina direktiv anförs att Några faktorer som påverkar stödet har förändrats. Det gäller bl.a. statens och kommunernas ekonomi. Det statsñnansiella läget kommer sannolikt att medföra att stödet kommer att begränsas. En utredare bör därför tillkallas för att utreda i vilken utsträckning det hittillsvarande stödet varit kostnadseffektivt liksom att analysera syftet, behovet och ändamålet med ett sådant stöd. Direktiven återfinns i sin helhet i bilaga

1.1 Statens stöd till allmärma

samlingslokaler

och trossamfundens lokaler m.m.

Statligt stöd till allmänna samlingslokaler har funnits sedan 1942. Stödet till trossamfundens lokaler infördes 1974. Stödet till allmänna samlingslokaler har utretts vid ett flertal tillfällen. Med anledning av dessa utredningar har stödets former och innehåll förändrats. Den senaste gängen större förändringar detta av stöd genomfördes var 1989. Det primära syftet med det statliga stödet har dock varit oförändrat under hela efterkrigstiden, nämligen att skapa samlingslokaler för föreningslivet som upplåts opartiskt, i skälig omfattning samt på skäliga villkor. De allmänna samlingslokalemas upplåtelseskyldighet skiljer dessa lokaler från alla andra lokaler som kan användas av föreningslivet. Stödet till trossamfundens lokaler har däremot inte varit föremål för någon mer genomgripande översyn sedan det infördes. Från statens sida ges ett särskilt stöd till anordnande av icke-statliga kulturlokaler. Därutöver kan länsstyrelserna och länsarbetsnämndema stöd till ge anordnandet av lokaler som kan användas av föreningslivet och trossamfunden. Medel ur Allmärma Arvsfonden kan också på vissa villkor beviljas för investeringar i vissa lokaler. Landets kommuner ger årligen omfattande stöd till olika lokaler.

28 Inledning

Principiella frågeställningar

Jag har mot bakgrund av ovanstående funnit det angeläget att särskilt belysa följande principiella frågeställningar:

Finns det tillräckligt med samlingslokaler

Tiotusentals lokaler runt om i vårt land står till förenings- och kulturlivets förfogande. Dessa lokalers geografiska läge, standard och tillgänglighet varierar kraftigt. Det finns inga samlade uppgifter om hur många sådana lokaler det finns, inte heller om deras läge, standard etc. Finns det fortfarande skäl för ett särskilt statligt stöd till allmänna samlingslokaler och trossamfundens lokaler När denna fråga besvaras är det viktigt att ta hänsyn till olika lokalers tillgänglighet för föreningslivet.

Är planeringen förföreningslivets lokalbehov tillfyllest

Enligt Boverkets kartläggning från 1992 har endast tre av drygt 200 kommuner någon form av planering för allmänna samlingslokaler. Det är möjligt att denna siffra inte ger en rättvis bild av hur planeringsfrågoma hanteras i de enskilda kommunerna. Det kan t.ex. vara så att det finns någon form av planering för samtliga former av lokaler som kan användas av förenings- och kulturlivet, inom t.ex. ramen för kommunens översiktsplanering eller motsvarande. Det kan också vara så att kommunerna bedömer det som en uppgift för föreningslivet att självt ordna med sin lokalförsörjning och därför avstår från att ta ett övergripande ansvar för detta. Kartläggningen indikerar dock att det finns brister i planeringen för föreningslivets lokalförsörjning. Föreningslivets och trossamfundens lokalbehov varierar över tiden och för olika delar av landet. Dessutom varierar läget och standarden på befinliga lokaler avsedda för föreningslivet och trossamfunden. Det kan också finnas behov av nya allmänna samlingslokaler och lokaler för trossamfunden.

År samordningen mellan de olika statliga lokalstöden tillräcklig

Såväl staten som kommunerna ger stöd i olika former till lokaler som kan användas av förenings- och kulturlivet. Jag har tidigare nämnt de tre särskilda statliga stöden och andra möjligheter att erhålla statligt stöd till anordnandet av lokaler.

Inledning

Kommunerna ger stöd i olika former till lokaler som kan användas av förenings- och kulturlivet. Det sker bl.a. i form av särskilda anläggningsstöd, hyresbidrag och genom att tillhandahålla kommunalt ägda lokaler hyresfritt eller mot viss, ibland subventionerad, hyra. Villkor, ansökningsförfarande, stödens konstruktion m.m. skiljer sig åt mellan de olika samhälleliga lokalstöden. Samordning mellan de tre statliga lokalstöden saknas för närvarande. Det ñnns inte heller någon samordning mellan de statliga och de kommunala lokalstöden. För att statligt stöd skall utgå till allmänna samlingslokaler krävs dock att också den aktuella kommunen går in med ett stöd. Beslut om stöd till icke-statliga kulturlokaler skall prövas med utgångspunkt från bl.a. att projektet inte försvårar förverkligandet av allmänna samlingslokaler och inte heller försämrar förutsättningarna för att driva befintliga sådana lokaler. Länsstyrelserna kan, liksom länsarbetsnämndema, anslå medel till allmänna samlingslokaler och andra former av lokaler. Så sker också i varierad utsträckning. Det sker idag ingen samordning mellan länsstyrelserna, länsarbetsnämndema och Boverket vid stödgivning till sådana lokaler.

Är nuvarande prioriteringar för statligt lokalstöd de rätta

Stöden till allmänna samlingslokaler och trossamfundens lokaler fördelas enligt två principer. För stödet till allmänna samlingslokaler är det en väntetid på beslut om stöd hos Boverket. Denna väntetid är för närvarande cirka sju år. Stödet till trossamfundens lokaler fördelas bland godkända projekt vid ett beslutstillfálle och proportionellt i relation till de bidragsgrundande kostnaderna. Någon prioritering av vilka projekt som skall få statligt stöd sker inte av beslutande myndighet. De allmänna riktlinjerna för stöden som finns i respektive förordning utgör dock utgångspunkt vid beslut om stöd.

Är målen för stöden möjliga att följa upp och utvärdera

För närvarande saknas klart uttalade mål för stöden till allmänna samlingslokaler och trossamfundens lokaler. Därför försvåras eller omöjliggörs uppföljning och utvärdering av stödens effekter. Dessa lokalstöd har sin utgångspunkt i mer allmänt formulerade syften än direkta mål.

30 Inledning

1.3 Samlad

redovisning

Problematiken kring de frågeställningar som berörts här behandlar jag i flera olika kapitel. I kapitel Förväntade effekter, gör jag en samlad redovisning av effekterna av mina förslag utifrån dessa principiella frågor. Detta kapitel redovisar också övriga effekter som ett genomförande av mina förslag leder till.

Nuvarande stöd 31

2 Nuvarande stöd

Allmänna samlingslokaler

Statligt stöd till allmänna samlingslokaler ges i form av bidrag. Beslut fattas av Boverkets samlingslokaldelegation. Bidrag lämnas på grundval av ett bidragsunderlag som motsvarar den kostnad som är skälig med hänsyn till projektets art och omfattning. För en lokalyta mellan 0 1000 kvadratmeter ges bidrag med 50 procent av bidragsunderlaget. Bidraget är 30 procent av bidragsunderlaget för lokalyta mellan l 000 2 000 kva- dratmeter. Bidrag ges till köp, ny-, om- och tillbyggnad. En av förutsättningarna för att få bidrag är att kommunen vitsordar behovet av lokalen samt ger ett bidrag motsvarande minst 30 procent av bidragsunderlaget. En annan förutsättning är att lokalen kommer att hållas tillgänglig för varje organisation eller grupp med organiserad verksamhet som är verksam inom orten. För handikappanpassning ges bidrag till hela kostnaden för åtgärderna, dock högst 165 000 kronor till en och samma lokal.

Trossamfundens lokaler för religiös verksamhet

Beslut om bidrag till trossamfundens lokaler fattas av Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund, SST. Regeringen fastställer vilka trossamfund som är bidragsberättigade. Lokalbidrag får beviljas församlingar motsvarande inom dessa trossamfund. Bidrag kan ges till nybyggnad eller köp samt till om- och tillbyggnad. Bidrag kan beviljas med högst 30 procent av de kostnader som kan anses skäliga för åtgärderna, dock högst 700 000 kronor. Fördelning av bidrag sker proportionellt i relation till bidragsgrundande kostnader utan hänsynstagande till samfundstillhörighet eller motsvarande. För handikappanpassning får bidrag ges med belopp motsvarande kostnaden för åtgärden, dock högst 100 000 kronor.

32 Nuvarande stöd

Övriga former av samhälleligt lokalstöd

Bidrag till icke-statliga kulturlokaler kan beviljas av Boverkets samlingslokaldelegation. För bidrag krävs bl.a. att projektet är kulturpolitiskt angeläget och inte försvårar förverkligandet av allmänna samlingslokaler. Stöd kan ges till bl.a. ny- eller ombyggnad av musei-, teater- och konsertlokaler som tillhör någon annan än staten. Bidrag ges med 30 procent av godkänt bidragsunderlag för nybyggnad och med 50 procent av bidragsunderlaget for övriga projekt. Länsstyrelser och länsarbetsnämnder kan ge stöd till olika former av samlingslokaler. Bygdeavgiftsmedel kan ges som stöd till olika former av lokaler. Allmänna arvsfonden kan under vissa förutsättningar ge lokalstöd till vissa lokaler avsedda för barn- och ungdomsverksamhet. Sveriges Riksidrottsförbund handhar statens stöd till mindre idrotts- och friluftsanläggningar. För utveckling av nya uäffpunkter för ungdomar fördelar Statens Ungdomsråd ett särskilt statligt stöd.

Nordisk jämförelse

I Finland och Norge finns motsvarigheter till det svenska statliga stödet till allmänna samlingslokaler. I Norge finns dessutom ett statligt stöd till trossamfundens lokaler.

Det finns tre statliga stöd till lokalkategorin samlingslokaler: till allmänna samlingslokaler, till trossamfundens lokaler samt till icke-statliga kulturlokaler. Mitt uppdrag har varit att behandla de två förstnämnda statliga stöden. I bilaga 3 återges i sin helhet de författningar och förordningar som finns för stöden till allmänna samlingslokaler och trossamfundens lokaler. Jag beskriver i detta kapitel också andra former av statligt stöd till förenings- och kulturlokaler samt stöd till vissa lokaler som kan ges ur Allmänna arvsfonden.

Nuvarande stöd 33

2. l Allmänna

samlingslokaler

Statligt bidrag prövas av Boverkets samlingslokaldelegation. Delegationen har en egen instruktion och består ordförande och högst sju av en övriga ledamöter, vilka samtliga regeringen. utses av

Form av statlig stöd

Det statliga stödet ges i form av bidrag till

a köp, ny-, om- och tillbyggnad sådana allmänna samlingslokaler

av som tillgodoser föreningslivets behov för av utrymmen möten, studieverksamhet, kulturell verksamhet, förströelse, fritidssysselsättning eller någon annan liknande verksamhet, b handikappanpassning utförs samband med angivna som utan ovan åtgärder, samt

c betalning av skulder i vissa fall.

2.1. 1 Bidragsberättigade

Bidrag lämnas till sådana aktiebolag, stiftelser eller föreningar som är fristående från kommuner och kommunala företag och arbetar utan som vinstsyfte eller som arbetar med vinstsyfte, följande krav 0n1 är tillgodosedda:

a lokalen upplåts med nyttjanderätt till aktiebolag, förening eller

stiftelse som är fristående från kommuner och kommunala företag och som arbetar utan vinstsyfte, samt b upplåtelsen avser tid minst 25 år och upplåtelsen en av att sker på sådana villkor att förmånen bidraget kommer nyttjanderättsinneav havaren tillgodo.

2.1.2 Förutsättningar for bidrag

En förutsättning för bidrag är att arbetena inte påbörjats innan beslut är fattat av samlingslokaldelegationen. Om sökanden begär det, skall delegationen ge förhandsbesked om huruvida det finns synnerliga skäl för påbörja arbetena före att bidragsbeslutet. Exempel på sådana skäl är t.ex. föreläggande av myndighet eller samnyttjandeprojekt.

3 144x314

34 Nuvarande stöd

För bidrag krävs vidare att

det finns ett varaktigt behov av lokalen, lokalen kommer att fylla skäliga krav på god standard, lokalen har eller kan förväntas få allsidig användning, samt en lokalen kommer att hållas tillgänglig för varje organisation eller med organiserad verksamhet är verksam inom orten och grupp som detta sker opartiskt, i skälig omfattning och på skäliga villkor. att

För statligt bidrag till köp, om- och tillbyggnad krävs dessutom att ny-, kommunen lämnar bidrag med ett belopp motsvarar minst 30 % av som det bidragsunderlag berättigar till det statliga bidraget. som

2.1.3 Underlag för bidrag

Bidrag lämnas på grundval ett bidragsunderlag som skall motsvara av den kostnad är skälig med hänsyn till projektets art och omfattning. som I bidragsunderlaget får även inräknas kostnader for utrymmen för ungdomsverksamhet de inryms i byggnad, utrymmen för om samma samlingslokalens skötsel, konstnärlig utsmyckning eller gestaltning, skäligt värde arbete samt i vissa fall även for anskaffning av av eget inventarier.

2.1.4 Bidragets storlek

Bidrag utgår med 50 % det godkända bidragsunderlaget för en lokalav mellan 0 1000 kvadratmeter. För lokalyta mellan l 000 2 000 yta - kvadratmeter är det statliga stödet 30 % av bidragsunderlaget. I bidragsunderlaget får, utöver redovisade kostnader, även räknas in skäligt värde eget arbete, dock med högst 20 % av bidragsunderlaav get. Kostnader för konstnärlig utsmyckning eller gestaltning får räknas in i bidragsunderlaget med ett belopp motsvarar högst 2 % av bisom dragsunderlaget. För särskilt angelägna projekt får det i bidragsunderlaget även räkin kostnader for anskaffning inventarier med ett belopp som nas av högst 20 % bidragsunderlaget, till den del det inte övermotsvarar av stiger 500 000 kronor, och högst 10 % av bidragsunderlaget därutöver. Det sammanlagda beloppet får dock inte överstiga 800 000 kronor.

Nuvarande stöd

Handikappanpassning

För handikappanpassning lämnas bidrag till hela kostnaden för åtgärderna, dock högst 165 000 kronor till och lokal inte en samma om regeringen medger annat. Bidrag kan utgå till bl.a. installation handikappanpassad toalett, av hiss och ramp, breddning av dörrar samt installation hörslinga maxiav malt 35 000 kronor per hörslinga och samlingslokal. Ansökan om handikappbidrag skall innehålla detaljerad kostnadsberäkning, beskrivning av lokalemas användningsområde ritningar. samt Kommunen skall yttra sig över ansökan. När byggnadsarbetena avslutats ansöker föreningen utbetalning om av bidraget. Detta skall ske senast ett år efter beslutet bidrag. om

Bidrag till betalning av sladder och eftergift statslån av

Utifrån vissa förutsättningar kan bidrag lämnas till betalning skulder av respektive eftergift av äldre statslån. Detta bidrag kan lämnas det föreligger svårigheter betala om att skulderna och detta beror på befolkningsminskning inom eller orten liknande omständigheter. Bidrag får lämnas med högst 50 % av utgiften. För att bidrag skall utgå krävs det att kommunen lämnar bidrag eller jämförligt stöd med minst 15 % utgiften. av Om det finns särskilda skäl, kan regeringen medge bidrag kan att lämnas med högst 65 % av utgiften och utan villkor kommunalt om bidrag.

Eftergift av statslån får lån har beviljats enligt kungörelsen avse som 1957:367 om statslån för anordnande allmänna av samlingslokaler m.m. eller motsvarande äldre bestämmelser. Eftergift får beviljas staten kan förväntas om göra en förlust på grund av lånet och det finns skäl att stödja fortsatt drift lokalen. av Eftergift får dessutom beviljas i stället för bidrag till utgift för att

betala skulder se ovan svårigheterna att betala skulderna beror

om på befolkningsminskning inom orten eller liknande omständigheter. För sådan eftergift gäller att eftergift lämnas med högst 50 % av utgiften och att kommunen lärrmar bidrag eller jämförligt stöd med minst 15 % av utgiften. Om det finns särskilda skäl, kan regeringen medge att eftergift lämnas med 65 % utgiften och villkor av utan om kommunalt bidrag. Eftergift får beviljas andra låntagare än kommuner.

36 Nuvarande stöd

2.1.5 Ansökningsförfarande

bidrag eller eftergift skall lämnas till Boverket. Ansökan om

Förhandsgranskning

Ansökan granskas och föredras i samlingslokaldelegationen. I anslutning till ansökan skall bl.a. redovisas behovet av samlingslokaler inom orten med bl.a. uppgifter om

a antalet invånare i upptagningsområdet respektive kommunen,

b beräknad användning lokalenlokalema, andra befintliga lokaler av i upptagningsområdet dessa skall också markeras på en karta som bifogas, samt

c förutsättningarna att tillgodose vissa lokalbehov genom samordning

med andra lokaler, t.ex. skola och andra föreningslokaler.

Denna utredning föreningsliv, skall vitsordas av kommunen. om Beslut fattas delegationen det finns behov lokalen och om av om av redogörelsen kan ligga till grund för fortsatt projektering. För ny- eller tillbyggnad inte är större än 150 kvadratmeter krävs inte förhandssom granskning. Dessa projekt erhåller endast slutligt beslut när projektet kommit fram i kön. Detsamma gäller för ombyggnad och standardhöjande reparationer inte innebär betydande ingrepp i byggnadens som stomme och inte nämnvärt förändrar lokalens användningssätt. som Förhandsgranskning sker inte för handikappanpassning om sådana åtgärder utförs utan samband med andra bidragsberättigade åtgärder. Besiktning befintlig byggnad och värdering av denna skall ske på av föreningens bekostnad och ske av förrättningsmän som utses av egen Boverket SFS 1993: 1273.

Preliminärt beslut

Preliminärt beslut får när projektet kommit fram i kön. Väntetiman den för preliminärt beslut är cirka sju år. Efter det att föreningen nu erhållit preliminärt beslut kan arbetena påbörjas. När arbetena är avslutade ansöker föreningen om slutligt beslut.

Slutligt beslut

Slutlig ansökan skall göras senast två år efter erhållet preliminärt beslut. I anslutning till ansökan slutligt beslut skall ett efterbesiktningsom och värderingsinstrument inges och som skall vara undertecknat av de två tidigare nämnda förrättningsmännen.

Nuvarande stöd

Slutligt beslut erhålles när slutligt uppkomna kostnader redovisats i anslutning till ansökan och granskats Boverkets Samlingslokaldeleav gation. Det slutliga bidragsunderlaget beräknas från det preliminärt fastställda. Hänsyn tas då till eventuella indexförändringar under byggnadstiden, redovisad och av samlingslokaldelegationen godkänd kostnad för projektändringar medgetts delegationen innan ändringarna vidsom av tagits samt redovisad kostnad är foranledd myndighets ändrade som av bestämmelser eller åtgärder.

2.1.6 Utbetalning bidrag m.m. av

Föreningens ansökan om utbetalning bidraget skall ha inkommit av inom tre månader efter slutligt beslut. Boverket kan besluta om återbetalning utbetalt bidrag helt eller av delvis endast om

a mottagaren genom oriktiga uppgifter eller på armat sätt har föror-

sakat att bidrag felaktigt har lämnats eller lämnats med för högt belopp, eller om b bidrag i annat fall felaktigt har lämnats eller lämnats med för högt belopp och mottagaren skäligen borde ha insett detta.

2.1.7 Besvär

Beslut av Boverkets sarnlingslokaldelegation får överklagas hos regeringen.

2.1.8 Beviljat stöd under perioden 198384 199394 -

Under den senast tioårsperioden har drygt 1 miljard kronor utbetalats för anordnandet av allmänna samlingslokaler. Av detta belopp var knappt 100 miljoner kronor i form statligt lån. Möjligheterna få av att lån avvecklades fr.o.m. budgetåret 198788. Ett nytt stöd till förmån för handikappanpassning folkparksteatrar av infördes fr.o.m. budgetåret 198788. Under perioden 198788 199394 har totalt 7 600 000 kronor anslagits till detta stöd. Det statliga stödet motsvarar en byggnadsvolym på drygt det dubbla beloppet, dvs. över 2 miljarder kronor i löpande priser. Landets kommuner har bidragit med mellan 15-30 den procent kommunala andelen som krävs har höjts under den aktuella tidsperioden och samlingslokalägama med resterande medel till den upp sammanlagda byggvolymen på 2 miljarder kronor.

38 Nuvarande stöd

2.1.9 Drift och ekonomi

Driften den föreningsägda samlingslokalen bygger i regel på ett stort av frivilligt och ideellt arbete. Omfattningen och inriktningen av detta arbete varierar från förening till förening. Föreningarnas bokslut visar endast vilka kostnader och intäkter man haft för tjänster och personal och som går att verifiera. Det varor, ideella arbetet framgår däremot inte bokslutet. Det finns dock föreav ningar redovisar omfattningen av det ideella arbetet i sina som m.m. verksamhetsberättelser. Till grund för sådan redovisning ligger ofta en dagböcker motsvarande förs då frivilligt arbete utförs, t.ex. vid som reparationer, underhåll, aktiviteter osv. Ett rättvisande sätt att på bokslutet för en föreningsägd mer se samlingslokal är ta hänsyn till värdet det ideella arbetet. Om t.ex. av föreningens medlemmar arbetat ideellt i 600 timmar och värdet av dessa timmar beräknas till 100 kronor timme skulle kostnadema för drifper ten varit 60 000 kronor högre motsvarande arbete skett med avlönad om arbetskraft. Skulle inte det ideella arbetet förekomma så skulle hyrorna högre ocheller anspråken på kommunalt driftbidrag vara större. vara

Finansiering driji och förvaltning av

Boverket har, utifrån sin kartläggning, beräknat att de sammanlagda bokförda omkostnadema för alla samlingslokaler 1991 uppgick till cirka 1 350 miljoner kronor, eller cirka 950 kronor per kvadratmeter och år. För de tillfrågade föreningarna kan utläsas att hälften haft ur svaren kostnader med belopp som understiger 70 000 kronor, 15 procent av föreningarna har haft kostnader mellan 70 000 till 100 000 kronor. Lika stor andel föreningarna kostnader mellan 100 000 till 200 000 av uppger kronor respektive mellan 200 000 till 500 000 kronor. Med stöd uppgifter från kartläggningen har Boverket beräknat av skillnaden mellan intäkter och kostnader per förening. Bland intäkterna har då även räknats in intäkter av insamlingar, gåvor och arrangemang Enligt Boverket finns vissa brister i redovisningama men verket m.m. dessa är sannolikt mindre betydelse för helhetsintrycket. anser att av Undersökningen omfattar 1 240 föreningar. Den visar att knappt hälften föreningarna har överskott av sina av verksamheter, inklusive bidrag, tvätredjedelar under 20 000 varav kronor. Hur de föreningar redovisat underskott klarar fortsatt drift som är inte känt. Bland redovisade kostnader finns en post som avser kostnader för underhåll eller avsättning för samma ändamål. Boverket antar de underhållsåtgärder vidtas, är sådana som är oundgängligen som nödvändiga att större underhållsåtgärder skjuts på framtiden. men

Nuvarande stöd

Samhällsstöd till drift och investeringar

Flertalet lokaler är beroende och får stöd från samhället för klara av att drifts- och investeringskosmader. Ur Boverkets kartläggning kan utläsas att den genomsnittliga hyresinkomsten per kvadratmeter lokalyta uppgick till cirka 350 kronor. Föreningarna redovisade hyresinkomster på sammanlagt 210 miljoner kronor. Kommunalt driftstöd lämnades under 1991 med i genomsnitt 280 kronor per kvadratmeter. Sammanlagt uppgick det föreningarna av redovisade kommunala driftstödet till 169 miljoner kronor. Det genomsnittliga stödet per kommuninvånare, beräknat på från enkät svaren en

till kommunerna som ingick del kartläggningen, uppgick till

som en av knappt 50 kronor per person. Av kartläggningens 208 kommunsvar framgår, 12 kommuner att inte lämnar driftstöd eller under 1991 inte lämnade driftstöd till samlingslokaler. Vidare framgår att det finns olika kommunala typer av driftstöd: Det vanligaste är att inte tillämpar någon särskild princip man utan avgör frågan från fall till fall 89 kommuner. Av övriga svar framgår att stödet beräknas utifrån antal kvadratmeter lokalyta 30 kommuner, driftskostnaderna 47 kommuner, i förhållande till aktiviteter i lokalen 30 kommuner eller någon arman princip 44 kommuner. Vissa kommuner tillämpar flera fördelningsgrunder För sitt driftbidrag. Kommunala uppdragsersättningar för uthyrning till daghem, skola etc., uppgick till omkring 250 miljoner kronor eller cirka 175 200 kronor per kvadratmeter. Boverket konstaterar att enkätrnaterialet till vissa delar är bristfälligt, men anser att utredningen visar det genomsnittliga driftsnettot att per kvadratmeter lokalyta är negativt eller minus cirka 70 kronor per kvadratmeter och år.

Kommunala principer för investeringsstöd

Av de 209 kommuner som har besvarat Boverkets enkät har 19 uppgett att man inte länmar eller under 1991 inte lämnat stöd till investeringar. I övrigt fördelas svaren på följande sätt:

a behovsprövning från fall till fall 142 kommuner

b samma principer som för statligt stöd 31

c enligt lokalförsörjningsplan 3

d annan fördelningsprincip 18

40 Nuvarande stöd

lokaler för verk-

2.2 Trossamfundens religiös

samhet

Beslut stöd till trossamfundens lokaler fattas Samarbetsnämnden om av för statsbidrag till trossamfund SST enligt förordning SFS:1989:27l med ändring 1989:688. SST:s ledamöter regeringen efter förutses av slag från trossamfunden.

2.2.1 Bidragsberättigade

Regeringen fastställer vilka trossamfund, utanför Svenska kyrkan, som kan beviljas statsbidrag. Församlingar motsvarande inom dessa trossamfund kan beviljas lokalbidrag. Ansökan att bli statsbidragsberättigad inges till regeringen om innan den fattar beslut remitterar ansökan till SST för yttrande. En som presentation de statsbidragsberättigade trossamfunden återfinns i av bilaga 4.

2.2.2 Allmänna förutsättningar

Lokalbidrag får beviljas församlingar behöver bidraget för att som kunna hålla lokaler för religiös verksamhet. Bidraget får beviljas för att

a anskaffa lokaler genom nybyggnad eller köp,

b bygga eller rusta upp församlingens lokaler, om

c församlingens lokaler till handikappade, samt

anpassa d skaffa inventarier när lokaler anskaffas, byggs om eller rustas upp.

För till behandling skall ett byggnadsprojekt innebära en att tas upp total investering minst 50 000 kronor. Bidrag får inte beviljas för lokaler och inventarier för vilka statsbidrag betalas enligt Förordningen om statligt stöd till allmänna samlingslokaler.

2.2.3 Bidragsimderlag och storlek

Bidrag för att anskaffa, bygga eller rusta upp en eller flera lokaler om får beviljas med högst trettio procent av de kostnader som kan anses skäliga för åtgärderna, dock högst 700 000 kronor. Bidrag får beviljas med högre procentsats och högre belopp om det är fråga gudstjänstlokaler behövs för församling som huvudom som en sakligen betjänar invandrare. Särskild hänsyn skall då tas till en församling samverkar med någon arman sådan församling. som

Nuvarande stöd 41

Bidragen fördelas proportionellt i relation till de bidragsgrundande kostnaderna utan hänsynstagande till samfundstillhörighet eller motsvarande. Församling som beviljats det av SST för året högsta bidraget för ett projekt, kan inte beviljas ytterligare bidrag till projekt tidigare samma än fem år efter det år slutredovisning av föregående bidrag skett. Projekt kan av planeringsskäl delas i mindre delprojekt vilka var för sig erhåller bidrag under skilda år. Det totala bidraget kan dock inte överstiga det av SST högsta bidraget för ett projekt.

Värdet av jfrivilliga insatser

I ansökan anges även det beräknade värdet av frivilliga insatser och gåvor i form av material. Av det totala bidragsunderlaget får högst 20 procent utgöras av värdet av sådana frivilliga insatser, om inte särskilda skäl föreligger för en annan bedömning.

Inventarier

Kostnader för predikstol, altare, podie, ikonostas och motsvarande samt kyrkbänkar är bidragsgrundande. Bidrag till övriga inventarier, t.ex. kyrkorgel kan ges under förutsättning att lokalbidrag beviljats och ytterligare medel finns till fördelning.

Handikappanpassning

Bidrag för att anpassa en lokal till handikappade får beviljas med belopp motsvarande kostnaderna för åtgärden, dock högst 100 000 kronor. Bidrag kan ges till hissanläggning, ändring entréer och trösklar, av ramper, toaletter samt till hörslingor och förstärkare till dessa dock maximalt 8000 kronor. I bidragsgrundande kostnad inräknas inte värdet av eget arbete. Vid behov kan bidraget till sökande uppdelas på två budgetår.

Remiss

Efter granskningen av ansökningarna remitteras dessa till respektive samfund för yttrande.

2.2.4 Ansökningsforfarande m.m.

Ansökan inges till nämnden senast den sista juni inför kommande budgetår l juli 30 juni. -

42 Nuvarande stöd sou 1994:32

Ansökan inges i så nära anslutning till byggnationens påbörjande möjligt, dvs. under projekteringsstadiets slutskede eller i början av som byggnadstiden. Nämndens beslut om bidrag är preliminärt till dess att slutredovisning inlämnats och godkänts. Slutredovisning skall lämnas till nämnden inom tre månader efter det att projektet färdigställts. Det slutliga bidragsunderlaget fastställs på grundval av slutredovisningen.

2.2.5 Utbetalning m.m. av bidrag

Av beviljat bidrag utbetalas 80 procent sedan sökanden på rekvisition styrkt att byggnadsarbetet påbörjats och att nedlagda kostnader uppgår till minst detta belopp. Slutredovisning utgör samtidigt rekvisition av den resterande delen bidraget. Om det slutliga bidragsunderlaget är minst lika stort som av det preliminära, läggs slutredovisningen till grund för utbetalning av resterande 20 procent av bidraget. Om det slutliga bidragsunderlaget är lägre än det preliminära underlaget, nämndens beslut grundats på, reduceras bidraget i motsvasom rande grad, innan utbetalning sker av resterande bidrag. Om det slutliga bidraget blir lägre än det belopp som utbetalats vid första utbetalningstillfället, blir församlingen återbetalningsskyldig För mellanskillnaden.

2.2.6 Besvär

SST:s beslut om bidrag kan inte överklagas. Det gäller samtliga beslut om statligt stöd till trossamfunden enligt SFS 1989:271 med ändring 1989:688.

2.2.7 Stödets totala omfattning

I SST:s Årsbok 1992 redovisas studie de fria trossamfundens en av lokalinvesteringar 1974-1993. Av denna studie framgår att sedan 1974 har l 890 byggnadsprojekt fått bidrag på sammanlagt 284 945 000 kronor. Byggnadskostnadema för dessa projekt uppgick till sammanlagt 2 463 831 000 kronor i löpande priser. Bidragen utgjorde 11,5 prode redovisade kostnadema. Lokalbidraget är budgetåret 199394 cent av 12 480 000 kronor, varav minst 3 000 000 kronor skall användes som stöd till handikappanpassning.

Nuvarande stöd 43

Icke-statliga kulturlokaler

Det statliga stödet prövas av Boverkets samlingslokaldelegation. Stödet ges i form av bidrag till

a ny- eller ombyggnad av musei-, teater- och konsertlokaler som

tillhör någon annan än staten, b standardhöjande reparationer och handikappanpassning sådana av lokaler, samt

c utbyte eller komplettering av inventarier till sådana lokaler.

Innan frågan om bidrag prövas skall yttrande inhämtas från Statens kulturråd.

2.3.1 Förutsättningar för bidrag

För bidrag krävs det att projektet

a är angeläget från kulturpolitisk synpunkt, samt

b inte försvårar förverkligandet projekt allmänna av som avser samlingslokaler och inte heller försämrar möjligheterna för att driva befintliga sådana lokaler.

I första hand lämnas bidrag till projekt lokaler för länssom avser muséer. Bidrag för ett projekt har påbörjats när ansökan prövas lämnas som endast om sökanden haft synnerliga skäl för att påbörja arbetena. På sökandens begäran skall Boverket ge förhandsbesked om synnerliga skäl finns för att påbörja arbetena före beslut bidrag. om

2.3.2 Bidragets storlek

Bidrag lämnas på grundval ett bidragsunderlag skall av som motsvara den kostnad som är skälig med hänsyn till projektets art och omfattning. Bidrag ges med 30 procent av bidragsunderlaget För nybyggnad och med 50 procent av bidragsunderlaget för övriga projekt.

2.3.3 Utbetalning bidrag m.m. av

Ansökan om utbetalning av bidrag skall göras inom två år från beslut om bidrag, om inte Boverket i det enskilda fallet bestämmer annat. Före utbetalningen av ett bidrag får bidragsbeslutet återkallas, om de förutsättningar som låg till grund for beslutet inte längre finns.

44 Nuvarande stöd

Boverket kan besluta om återbetalning av utbetalt bidrag helt eller delvis endast om

a mottagaren genom oriktiga uppgifter eller på något annat sätt för-

orsakat att bidrag felaktigt lämnats eller lämnats med för högt belopp, eller b bidraget i annat fall felaktigt har lämnats eller lämnats med för högt belopp och mottagaren skäligen borde insett detta.

2.3.4 Besvär

Beslut om återbetalning av bidrag får överklagas hos regeringen. I övrigt får inte beslut enligt förordningen överklagas.

2.3.5 Beviljade bidrag

Bidraget infördes budgetåret 199091. Av totalt 40 sökanden beviljades bidrag till med ett sammanlagt belopp om 25 miljoner kronor. Det totalt ansökta beloppet var 225 miljoner kronor för de 40 projekten. Av beviljat belopp gick hälften till fyra länsmuséer och återstående del till ett industrimuseum, en danslokal och två teatrar. Budgetåret 199192 inkom ett 60-tal ansökningar om totalt 210 miljoner kronor, 27 projekt av dessa fick stöd. Förutom ordinarie anslag på 25 miljoner kronor utökades ramen med 25 miljoner kronor av sysselsättningsskäl. Detta år fick 17 muséer, tre teatrar- och tre konsertlokaler, tre biografer och två konstnärsverkstäder stöd med sammanlagt 50 miljoner kronor. Under budgetåret 199293 inkom ett 50-tal ansökningar med ett sammanlagt belopp om 210 miljoner kronor. Ur ordinarie anslag på 25 miljoner kronor beviljades knappt 15,5 miljoner kronor till muséer, 7,5 miljoner kronor till teatrar och 2 miljoner kronor till andra icke-statliga kulturlokaler. Detta år utökades också ramen med 20 miljoner kronor sysselsåttningsskäl, varav cirka 10 miljoner kronor gick till fem av länsmuséer, 7,5 miljoner kronor till två teatrar och återstående del till andra icke-statliga kulturlokaler. För innevarande år är beslutsramen 25 miljoner kronor. Innevarande budgetår har stöd sökts av ett 70-tal projekt för ett totalt belopp om 260 miljoner kronor. 11 projekt har beviljats bidrag på sammanlagt 25 miljoner kronor.

Nuvarande stöd 45

2.4 Andra former stöd

av statligt m.m.

2.4.1 Länsstyrelserna

I direktiven till utredningen framgår att jag bör studera hur länsstyrelsemas medel för regionala utvecklingsinsatser använts. Jag har därför studerat hur bl.a. länsstyrelsemas medel till regional projektverksamhet, använts for anordnande av allmänna samlingslokaler, trossamfundens lokaler samt för lokaler för bam- och ungdomsverksamhet. Studierna omfattar de statliga budgetåren 199091 - 199293. Dessa studier framgår i sin helhet av bilaga 5. Sammanlagt har drygt 7 500 000 kronor använts under den aktuella tidsperioden till anordnandet av sådana lokaler. Detta belopp inkluderar dock även stöd till andra typer av lokaler som används av föreningslivet, t.ex. idrottslokaler, föreningshus, klubbstugor m.fl. och som inte behöver vara allmänna samlingslokaler eller tillhöra någon av de andra två lokalkategoriema. Det angivna beloppet kan dock i realiteten vara större. Hur mycket går dock inte att fastslås. En viktig orsak till denna osäkerhet är att länsstyrelserna saknar statistik som gör det möjligt att urskilja dessa lokaltyper från andra, bl.a. beroende på att det i en del fall är det namnet på den sökande och inte objektet som registrerats. I andra fall anges namnet på huset eller anläggningen, och inte vilken typ av lokal det rör sig om. Ibland ger också berörd kommun stöd till sådana investeringar i anslutning till att medel beviljas av länsstyrelsen. Några krav motsvarande de Boverket ställer för stöd till allmänna samlingslokaler, bl.a. om upplåtelseskyldighet, ställer inte länsstyrelserna. Om så skett har det inte framgått i arbetet med studiema. Jag kan dock konstatera att de flesta länsstyrelser inte ger bidrag till sådana lokaler det här är fråga om. Det kan dels bero på andra prioriteringar, dels på andra orsaker. Det har under arbetena med studierna framkommit att det råder viss osäkerhet om det är möjligt for en länsstyrelse att ge stöd till exempelvis allmänna samlingslokaler. Nuvarande regler ger dock länsstyrelserna denna möjlighet. Vidare har det framkommit att någon upplåtelseskyldighet motsvarande den som finns för stödet från samlingslokaldelegationen inte alltid föreskrivs när länsstyrelserna ger bidrag till samlingslokaler.

Nuvarande stöd

2.4.2 Bygdeavgiftsmedel

Av tidigare nämnda studier framgår också hur bygdeavgiftsmedel benämns ibland vattenregleringsmedel eller bygdemedel använts för att anordna lokaler för trossamfund och föreningsliv. Sammanlagt har det under tidsperioden 199091 199293 beviljats stöd med drygt 22,8 miljoner kronor av bygdeavgiftsmedel. Stöd har utgått till sammanlagt 274 byggnadsobjekt. I flera fall samordnar länsstyrelsen beslut om sådana medel med beslut om medel för regional projektverksamhet.

2.4.3 Länsarbetsnämndema

Inom ramen för arbetsmarknadspolitiken kan länsarbetsnämnderna bevilja medel för anordnandet av bl.a. allmänna samlingslokaler och lokaler för trossamfunden. Av tidigare nämnda studier framgår att detta har skett i 77 fall under den studerade tidsperioden och med ett totalt belopp på cirka 10,1 miljoner kronor. Av arbetsmarknadspolitiska skäl har riksdagen under senare år anslagit särskilda medel för anordnandet av allmänna samlingslokaler. Under åren 199293 199394 har totalt 130 miljoner kronor anslagits. - Dessa medel har Boverkets samlingslokaldelegation förfogat över. Efter samråd med arbetsmarknadsmyndigheterna har delegationen fattat beslut om bidrag till olika projekt. För dessa projekt har i princip de allmänna bestämmelserna för stöd till allmänna samlingslokaler gällt. För övriga medel som länsarbetsnämnderna anslagit till allmänna samlingslokaler har det dock inte kunnat klarläggas det ställts några om krav på bl.a. upplåtelseskyldighet för att erhålla medel.

2.4.4 Allmänna Arvsfonden

Arvsfondens ändamål är att främja vård och fostran ungdom samt av omsorg av handikappade. Medel ur Allmänna Arvsfonden fördelas enligt lagen 1928:279 om Allmänna Arvsfonden samt enligt vissa andra riktlinjer. Stöd till lokaler ges i första hand till lokaler

a för vilka statliga bidrag inte ges,

b där verksamheten omfattar många ungdomar, samt

c som medför en betydande utveckling av den lokala föreningsverk-

samheten.

SOU l994:32 Nuvarande stöd

Den övergripande prövningen skall utgå från i vilken utsträckning lokalen har betydelse för att åstadkomma en utveckling av verksamhet som i huvudsak omfattar barn och ungdomar i åldern 7 25 år. - Stöd kan utgå till ny- och ombyggnad samt genomgripande upprustning lokaler. Med genomgripande upprustning förstås sådana åtgärav der som ger lokalen nya möjligheter för barn- och ungdomsverksamheter. Stöd kan inte ges till reparationer såvida lokalen inte därmed görs användbar för ny verksamhet. Sökande måste vara förening, organisation eller stiftelse och ha bedrivit dokumenterad verksamhet i minst två år. Av beviljat stöd utbetalas 50 procent vid beslutstillfället och resterande 50 procent när föreningen redovisat kostnader som uppgår till minst den summa man först erhållit. Projekt som får stöd skall vara fullgjort inom ett år efter beslutsdatum. Irmevarande budgetår är lokalstödet 5 miljoner kronor. Stödet fördelas av regeringens Barn- och Ungdomsdelegation. Fördelning av stödet skall ske efter samråd med Statens Ungdomsråd, Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund, Sveriges Riksidrottsförbund och Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer. Under budgetåret 199192 beviljades dessutom, via Socialdepartementet, sex handikappföreningar och stiftelser stöd med sammanlagt cirka 1,7 miljoner kronor som bidrag till kostnader för om-, ny- och tillbyggnad samt inventarier vid handikapporganisationemas rekreationsoch fritidsanläggningar.

2.4.5 Mindre idrotts- och friluftsanläggningar

Sveriges Riksidrottsförbund RF administrerar och fattar beslut om det statliga bidraget till mindre föreningsanläggningar för idrott och friluftsliv. Som mindre anläggning avses investeringsobjekt vars totala kostnad understiger 1 591 000 kronor 1992 års prisläge. Summan indexregleras varje år. Bidrag kan ges för uppförande, tillbyggnad eller upprustning av mindre idrotts- och friluftsanläggningar som ägs av idrottsföreningar anslutna till RF. Bidrag ges inte till underhåll. Som förutsättningar för bidraget gäller bl.a att anläggningen skall vara tillgänglig för allmänheten, vara av lokal karaktär och inte kunna anses vara ett kommunalt åtagande. Bidragets storlek är beroende av tillgängliga statsmedel, men uppgår till högst 30 procent av anläggningskostnadema. Bland inkomna och godkända projekt fördelas tillgängliga medel.

48 Nuvarande stöd

Erhållet bidrag utbetalas när byggnadsarbetena är avslutade och slutbesiktning skett av kommunen. Sedan komplett ansökan inkommit och inga hinder föreligger kan tillstånd lämnas för igångsättning av arbetena. Detta tillstånd innebär inte något ställningstagande om bidrag skall utgå och i så fall till vilket belopp. Om verksamheten läggs ner eller uppenbarligen försummas eller huvudmannen på annat sätt underlåter att fullgöra föreskrivna villkor och bestämmelser kan huvudmarmen, om så beslutas, bli skyldig att återbetala erhållet bidrag eller del därav. Inom ramen för det totala anslaget till Riksidrottsförbundet fastställer regeringen hur stor andel som skall utgå till lokalstöd. För budgetåret 199394 är anslaget 6 miljoner kronor.

2.4.6 Träffpunktsstöd

Statens Ungdomsråd fick 1991 i uppdrag att fördela vissa medel ur Allmänna arvsfonden för utveckling träffpunkter för ungdomar. av nya Rådet disponerar sammanlagt 15 miljoner kronor för detta stöd. Stödet syftar till att stimulera nya mötesplatser för människor unga där de själva har ett betydande ansvar för verksamheten. Stöd kan ges till lokaler, inventarier och verksamhet i anslutning till sådana träffpunkter. Stöd utgår inte till löpande driftkostnader. Ideella och ekonomiska föreningar samt stiftelser kan söka stöd. Kommuner kan endast söka stöd i samarbete med någon av dessa parter. I bedömningama av ansökningarna prioriteras de träffpunkter som

a ger förutsättningar for många ungdomar att delta,

b har förutsättningar att engagera deltagare båda könen och från av olika sociala grupper,

c bygger på stort engagemang bland ungdomarna,

d ger ungdomarna den huvudsakliga beslutanderätten över träffpunkten,

e genomförs med en bred lokal förankring i föreningslivet, kommunen

ocheller näringslivet, f innebär utvecklande av nyskapande former för fritidsverksamhet på orten, samt

g som efter igångsättningsfasen har goda förutsättningar att fortleva.

Storleken på stödet avgörs från projekt till projekt. Stödet förutsätter viss egen finansiering. Flertalet de träffpunkter beviljats ett stort av som träffpunktsstöd har fått ett avsevärt större kommunalt stöd.

Nuvarande stöd

Av de projekt som beviljats stöd är majoritet föreningar en nya som bildats speciellt för att starta och driva träffpunkten, ocheller kombinationer av samverkan med traditionella ungdomsföreningar och kommuner. Det är huvudsakligen den äldre ungdomsgruppen, 16 25 år - som nåtts av stödet. Statens Ungdomsråds anslagsframställan för budgetåret 199495. Drygt 80 procent av beviljade stöd har gått till projekt där caféverksamhet är den självklara utgångspunkten. Statens Ungdomsråd skall senast under oktober 1994 redovisa träffpunktsstödets omfattning, inriktning och effekter.

2.4.7 Stöd till biografverksamhet på mindre och medelstora orter

I 1993 års ñnansieringsavtal mellan staten och ñhnbranschen har enligt § 17 vissa medel bl.a. avsatts för stöd till upprustning av biografer på små och medelstora orter. För budgetåret 199394 disponeras cirka 2 miljoner kronor för detta ändamål. Beslut om stöd fattas av Filminstitutets verkställande direktör. Innan beslut fattas samrådet VD med berörda organisationer, dvs. Sveriges Biografágareforbund, Folkets Hus Riksorganisation, Riksföreningen Våra Gårdar och Bygdegårdarnas Riksförbund. Stöd ges endast till teknik i form av projektorer, ljud, ljus, duk och spolbord m.m. En förutsättning för stöd är att biografágaren själv ocheller andra lokala intressen svarar för en likvärdig ekonomisk insats. Lokala intressen, kommun, biografágare m.fl. skall stå för 50 kostnaderprocent av na. Orter med en biograf prioriteras framför orter med flera. Det sker också en bedömning av biografens möjligheter att fortleva på sikt. Alla biografer, oavsett ägarform, har möjligheter att få del samma av stödet. Under budgetåren 198889 199293 har sammanlagt 309 biografer fått stöd. Totalt har 21 789 288 kronor utbetalats med ett genomsnittligt belopp på drygt 70 000 kronor. Folkets Hus-anslutna biografer har fått drygt 30 utbetalat procent av stöd. De privatägda biograferna har nästan fått lika stor andel en av utbetalat stöd. Biografer anslutna till Våra Gårdar har fått cirka 15 procent av utbetalat stöd. Andel av stödet som gått till biograf med annan ägare är cirka 25 procent. ingår del de biografer där en av lokalen ägs av medlemmar anslutna till Bygdegårdarnas Riksförbund.

Övriga bygdegårdsbiografer ingår i kategorin privat ägare.

i

l

i

50 Nuvarande stöd

2.5 Nordiska länderna

Nedan redovisas i sammandrag de regler som gäller i Finland och Norge för deras stöd motsvarar det svenska stödet till allmänna som samlingslokaler och trossamfundens lokaler för religiös verksamhet. I övriga nordiska länder finns för närvarande inga sådana statliga stöd. Trossamfunden i Danmark har dock överlämnat ett förslag om statligt stöd till trossamfunden utanför folkkyrkan till Folketingets Kirkeudvalg. utförlig redovisning återfinns i bilaga 6. En mer

2.5.1 Finland

I Finland statligt stöd till föreningshus, Folkets hus och motsvaranges de samlingslokaler. Upplåtelseskyldighet föreskrivs inte för detta stöd till föreningshus m.fl. Stödet har utgångspunkt att slå vakt om kulturhistoriskt värdesom full bebyggelse. Tillgängliga medel fördelas en gång per år bland inkomna och godkända ansökningar. Det statliga stödet förutsätter inte kommunalt stöd. En Delegation för föreningshus föreslår Undervisningsministeriet hur fördelningen stödet skall ske. Undervisningsministeriet fastställer av vilka skall beviljas stöd och med hur stort belopp. som Finlands Hembygdsförbund har uppdraget att bereda inkomna ansökningar stöd. För information, rådgivning, handläggning, adminiom stration m.m. finns två tjänster hos Hembygdsförbundet.

2 .5 Norge

Allmänna samlingslokaler

till dels lokala, dels regionala kulturbyggnader. Ett Stödet i Norge ges villkoren för stöd är att projektet ingår i kommunens plan för lokala av kulturbyggnader. Ansökan om stöd insändes till kommunen som efter prioriteringar vidarebefordrar ansökningarna till fylkeskommunen. Den sänder en översikt godkända projekt till Kulturdepartementet som meddelar av fylkeskommunen rambelopp. Detta belopp beräknas på grundval av godkända projekt och tillgängliga medel. Fyüceskommunen avgör detaljfördelningen av rambeloppet. De nordligaste fylkene har en högre procentandel i stöd och dessutom ett högre maximalbelopp per objekt än resten av landet.

Nuvarande stöd 51

Trossamjimdens lokaler

Stöd kan ges till byggen för trossamfund utanför Den norske kirken som byggs av privata stiftelser eller organisationer. Stöd ges endast till lokaler med stort avstånd från socknens kyrka och är nybyggen. som

Stödet var mars 1993 825 norska kronor per kvadratmeter med

en begränsning till 5 kvadratmeter medlem inkl. barn för hela bygget. per

Lokalbehov nu och i framtiden 53

Lokalbehov nu och i framtiden

Det finns cirka 3 400 föreningsägda allmänna samlingslokaler med relativt god spridning i riket. Lokalerna har stor betydelse för föreningslivet, för den sociala samvaron människor emellan, för barn- och ungdomsverksamhet, för kulturlivet och folkbildningen m.m. Cirka 50 % av de allmänna samlingslokalerna är i behov av tillbyggnad eller upprustning. Det återstår cirka 1 250 lokaler som behöver handikappanpassas. Det finns fortfarande behov av nya samlingslokaler. Det finns förutom de allmärma samlingslokalerna flera andra lokaltyper som kan användas för förenings- och kulturaktiviteter, men dessa andra lokaler kan inte ersätta de allmänna samlingslokalerna med deras unika upplåtelseskyldighet. Det saknas i dag en samlad bild om vilka lokaler allmänna sam- lingslokaler och andra som finns att tillgå för förenings- och kultur- livet. Prioriteringen av åtgärder för att tillgodose föreningslivets lokalbehov bör ske i två steg. Den första prioriteringen sker lokalt genom en väl förankrad lokalförsörjningsplan, den andra prioriteringen sker genom konstruktionen av det statliga stödet. Jag föreslår en strategi som bör firmas då kommunen förordar samlingslokalstöd. Den innebär att först klarlägga möjligheterna till ett effektivt lokalutnyttjande av befintliga lokaler, i andra hand behovet av upprustning av befintliga allmänna samlingslokaler, i tredje hand behovet av särskilda bidrag till vissa föreningar för att tillgodose speciella lokalbehov samt i fjärde och sista hand i vilken utsträckning det finns behov av nybyggande. Lokalförsörjningsplanen bör särskilt beakta behov av handikappanpassning, möjligheter till samnyttjande, vård av befintliga lokaler och ungdomars särskilda behov av lokaler. Trossamfundens lokaler har relativt god spridning i riket. Det finns dock fortfarande behov som inte är tillgodosedda. De totala behoven av gudstjänstlokaler kommer inte att minska inom den närmaste ZO-ärsperioden.

54 Lokalbehov nu och i framtiden

l Inledning

De samlingslokaler som byggs skall svara mot dels dagens lokalbehov, dels framtida lokalbehov. Detta kapitel beskriver vilka lokaler som kan användas av förenings- och kulturlivet, hur de används och hur lokalbehoven kan komma att se ut framåt inom en tjugoårsperiod. I Boverkets kartläggning av allmänna samlingslokaler bilaga 7 redovisas bl.a. de nuvarande allmänna sarnlingslokalemas geografiska spridning och spridningen av de objekt som finns i kön för statligt stöd till allmänna samlingslokaler. Föreningslivets betydelse för demokratin återkommer jag till i det senare kapitel som behandlar målen för stödet till samlingslokalema. Här vill jag endast hänvisa till vad Ekonomikommissionen SOU 1993:16 anförde: Demokratins samhällsordning grundar sig på det aktiva medborgarskapet. Vidare ansåg kommissionen att Den pluralistiska demokratin fordrar också att det mellan individer och stat finns en mångfald självständiga institutioner och grupperingar såsom föreningar, kyrkor, universitet och massmedier.

Förenings- och kulturliv

De senaste årtiondena har vissa förskjutningar skett från de klassiska folkrörelsema dvs. de som växte fram under 1800-talet nykterhets- rörelsen, väckelserörelsen, arbetarrörelsen och bildningsrörelsen, samt under 1900-talet idrottsrörelsen, bonderörelsen och tjänstemannarörel-

sen till nya som miljö-, freds- och kvinnorörelserna osv.

Jag skiljer mellan ideella folkrörelserföreningar och organisationer som bärs fram av mer renodlade ekonomiska motiv, exempelvis lantbruks-, bostads- och konsumentkooperationen och arbetsmarknadens parter. Med begreppet föreningsliv avser jag den förstnämnda kategorin. Föreningsliv är dessutom ett vidare begrepp än folkrörelse. Det inbegriper även föreningar, grupper och sammanslutningar av mer tillfällig karaktär, såsom t.ex. aktionsgrupper, byalag, kvartersgrupper osv. Modern svensk lagstiftning överlämnar åt individerna att själva bevaka sina rättigheter i större utsträckning än tidigare. Detta öppnar för nya rörelser inom boende-, miljö- och konsumenträttemas områden.

Lokalbehov nu och i framtiden

3.2.1 Verksamheter i dag

Föreningar bildas för en mängd olika ändamål, idérörelsema finns med sina breda program för samhällsutvecklingen. Det finns intresse- eller identitetsorganisationer till vilka man ansluter sig för att man tillhör en viss grupp och det finns föreningar för hobbyverksamhet eller bara gemenskap. Dessa olika föreningar har stor betydelse för att skapa sociala nätverk inom de områden de verkar. Arbetet i föreningarna innebär ofta också en skola i demokrati, där man lär sig att diskutera, fatta beslut i samverkan och att ta eget ansvar. De föreningar som tillkommit på senare tid har ett delvis mer otvunget sätt att arbeta än de traditionella. Ofta har de nya föreningarna enbart en lokal förankring och är inte alltid uppbyggda enligt en traditionell föreningsstruktur och anslutna till någon riksorganisation. Det kan röra sig om tillfälliga aktionsgrupper eller informella nätverk. Grupper som uppstår för ett särskilt syfte, t.ex. musikgrupper, teatergrupper och miljögrupper. En del av attraktionskraften hos dessa kan ligga i de annorlunda arbetsformema som skiljer sig från mer traditionellt föreningsarbete.

Medlemsantal m. m.

Folkrörelseutredningen redovisade i sitt betänkande Ju mer vi är tillsammans SOU 1987:33 att det 1985 fanns 31 miljoner medlemskap i föreningar och organisationer. Antalet lokala föreningar som var anslutna till någon riksorganisation omkring 145 000. Tre av fyra föreningar var anslutna till nåvar gon av de 577 riksorganisationer med individuellt medlemskap som då farms upptagna i Civildepartementets Folkrörelse- och Föreningsguide. Dessutom farms ytterligare ungefär 50 000 lokala organisationer, med ett okänt antal medlemmar, som inte ingick i någon riksorganisation. De allra flesta föreningar har minst fyra medlems- och fyra styrelsemöten om året. Om man räknar med att mötessäsongen omfattar 34 veckor skulle det enligt Folkrörelseutredningen innebära att det i genomsnitt hålls 8000 möten varje mötesmöjlig kväll i Sverige. Kanske är det 100 000 deltagare på dessa möten. I den intervjuundersökning som Maktutredningen SOU 1990:44 redovisade svarade de tillfrågade att de 1987 i genomsnitt hade 3,2 medlemskap. Översatt till hela den vuxna befolkningen skulle det betyda lite drygt 20 miljoner medlemskap. Skillnaden mellan de båda undersökningarna förklarades av Maktutredningen med att deras undersökning inte omfattade barn och ungdom under 16 år och inte medlemskap i politiska partier. I utredningens

56 Lokalbehov nu och i framtiden

mätning ställdes frågan om töreningstyp. Dubbla medlemskap inom likartade organisationer räknades bara som ett medlemskap. Maktutredningen gjorde bedömningen att uppgiften om 3,2 medlemskap per person var en rimlig skattning av organisationsgraden i den vuxna befolkningen. Jag vill även redovisa SCB:s Undersökning av levnadsförhållanden, ULF 1992. Denna undersökning hade samma uppläggning som Maktutredningens intervjuundersökning. I ULF 1992 är medeltalet 2,9 medlemskap per person, vilket skulle innebära att de olika organisationerna och föreningarna i Sverige har cirka 18 miljoner medlemskap i åldrarna 16-84 år. Många barn- och ungdomar under 16 år är medlemmar i en eller flera organisationer. En fullständig redovisning av antalet medlemmar i olika föreningar och organisationer måste också inkludera denna åldersgrupp. Maktutredningen och ULF är i detta avseende alltför begränsade.

Ideellt arbete

Socialtjänstkommittén gjorde för sin rapport Frivilligt socialt arbete SOU 1993:82 en undersölming för att få fram omfattningen av det frivilliga arbetet. I undersökningen omfattade detta begrepp ...sådant arbete och sådana insatser som utförts på frivillig grund, oavlönat eller mot ett symboliskt arvode och på fritiden. I vissa sammanhang kallas det för ideellt arbete. Det kan vara fråga om många olika slags insatser, till exempel hjälpinsatser, utbildning, styrelseuppdrag, kaffekokning med mera. Resultaten från undersökningen visar att 48 % av Sveriges befolkning utfört frivilligt arbete inom minst en organisation under 1991. Det innebär att omkring tre miljoner svenskar i åldern 16-74 år utfört frivilliga insatser. I genomsnitt omfattade dessa insatser drygt sex timmars frivilligt arbete per månad. De frivilligt aktiva arbetade i genomsnitt i 1,7 organisationer. Samlingslokalorganisationemas samarbetskommitté, Samsam, har mot bakgrund av en enkätundersökning gjort en skattning av hur stort det ideella arbetet i samlingslokalema var 1982. Enligt undersökningen motsvarade det ideella arbetet då omkring 500 till 600 helårsarbetande, ett resultat som stämmer väl överens med vad Boverket kom fram till i sin kartläggning.

Lokabehov nu och i framtiden

Mångsidigt kulturliv

En stor del av landets kulturliv har sin bas i de tolv studieförbunden. Genom studieförbunden anordnades budgetåret 199192 totalt 323 335 studiecirklar med 10 802 954 studietimmar. Under perioden 198889 - 199192 har antalet studietimmar ökat med 10,4 %. Största enskilda ämnesgrupp var estetiska ämnen som inkluderar konstvetenskap, teater och musik etc. Här har under perioden skett en ökning av framförallt musik och scenisk konst. Studieförbundens kulturprogram samlade drygt 10 miljoner deltagare. Enligt uppgift från ABF har antalet föreläsningar för deras del ökat de senaste åren. År 1974 fattade riksdagen beslut om en decentraliserad kulturpolitik. Landstingen åtog sig ansvaret för den regionala kulturpolitiken. Ett nät av proffessionella kulturinstitutioner har därefter byggts upp i hela landet. Studieförbund och föreningsliv har fått ökade anslag. Statistik från Kulturrådet och Folkbildningsrådet visar att det under budgetåret 199192 var

över 10 miljoner deltagare i studieförbundens kulturprogram, - 1 378 000 besök hos lokala och regionala teatrars föreställningar, - 752 000 besökare till fria gruppers föreställningar grupper som fått stöd av Kulturrådet, 10 918 konserter som anordnades av länsmusiken kalenderåret - 1992.

Till detta kan bl.a. läggas Riksteaterns föreställningar som kunde uppvisa 280 000 besök. Uppskattningsvis hälften av Riksteaterns föreställningar äger rum i allmärma samlingslokaler. I Landstingsförbundets skrift Offensiv regional kulturpolitik, 1991, framhålls vikten av samverkan och samspel mellan länskulturinstitutioner, länets kommuner och föreningsliv för arbetet med kulturfrågor. Samverkan med föreningar, folkrörelser m.f1. nämns av de flesta landsting i de kulturpolitiska program som jag studerat. I detta sammanhang nämns även behovet av goda lokaler för kulturverksamhet. De allmänna samlingslokalemas betydelse betonas särskilt i t.ex. programmet för Värmlands läns landsting. En omfattande inventering av Rum för kulturen färdigställdes av landstinget i Värmland i mitten av 1980talet. Syftet var att underlätta för olika aktörer inom kulturområdet att välja ändamålsenliga lokaler för sina verksamheter. En bred majoritet av landstingen ger också bidrag till samlingslokalorganisationemas verksamheter. Stöden är i de flesta fall riktade till den allmänna kulturverksamheten, i vissa fall till särskilda projekt inom kulturområdet.

58 Lokalbehov nu och i framtiden

Jag anser att de allmänna samlingslokalema, med sin goda spridning i riket, kan utgöra ett medel för en decentraliserad kulturpolitik som borde utnyttjas i större utsträckning än i dag för att nå ut till människor på landsbygd och i mindre tätorter. De initiativ som exempelvis landstinget i Värmland tagit förtjänar efterföljd. De allmänna samlingslokalema är ofta väl lämpade för kulturaktiviteter då flertalet har och scen

möjligheter till biograf- och utställningsverksamhet etc. en utförligare

redovisning av samlingslokalemas utrustning och skick ges i Boverkets kartläggning, bilaga 7. Utredningen om bidrag till ideella organisationer konstaterar i sitt betänkande Organisationemas bidrag SOU 1993:71 bl.a. att kulturlivet i hög grad bärs upp av föreningar och organisationer. Utredningen slår fast att Den lilla orten är för sin kulturförsörjning beroende att av teaterföreningen, den föreningsdrivna biografen, idrottsklubbarna, studieförbunden, kyrkorna, bygdegården och Folkets Hus fungerar bra.

Rum för föreningslösa

De allmänna samlingslokalemas uppgift är i första hand att fylla lokalbehovet för det organiserade föreningslivet och grupper med organiserad verksamhet. Detta behöver inte innebära att icke-föreningsansluma människor ställs utanför de allmänna samlingslokalema. Många av de aktiviteter som bedrivs är öppna för allmänheten. Genom en bred och öppen verksamhet i de allmänna samlingslokalema kan allmänheten få kunskap om de verksamheter som föreningslivet kan erbjuda. Många allmänna samlingslokaler har dessutom delar, t.ex. café och restaurang, som är öppna också på tider då det inte förekommer några speciella arrangemang. Platser som möjliggör spontana besök och möten. I den mån det saknas en förening för ett visst intresse kan sådana möten leda till att man i samarbete med andra likasinnade tar initiativ till nya grupper och föreningar för att tillsammans odla det gemensamma intresset.

3.2.2 Aktiviteter i allmänna samlingslokaler

År 1986 redovisades en inventering de samlingslokaler ägdes av som av medlemmar i någon de berörda riksorganisationema. Under 1982 var medeltalet besökare per anläggning cirka 5000 personer for bygdegårdar och ordenshus, för Folkets hus var medeltalet cirka 35 000 och för Folkparkema 54 500 personer. Det totala antalet besök var cirka 35 miljoner. Inventeringen visade också att det fanns många fasta hyresgäster i form av föreningsexpeditioner, kommunal verksamhet m.m.

Lokalbehov nu och i framtiden

Kartläggningen visade på en stor bredd i alctivitetema. Föreningsoch styrelsemöten samt studieverksamhet var de vanligast förekommande aktiviteterna. Dans och privata fester var också mycket vanliga. Därefter var det ett långt steg ned till film, därefter en långsamt fallande skala med familjeunderhållning, konferenser, kurser, idrott, kommunala informationsmöten, föredrag, hobby och hantverk, debatter, basarer, utställningar, amatör-, riks- och stadsteater fast ensemble, gästspel, bingo, kyrkliga verksamheter, konserter, gästartister, fritidsaktiviteter, scoutgrupper och kulturfestivaler. Även den kartläggning Boverket genomförde på regeringens som uppdrag 1992 visade att den verksamhet som bedrivs i de allmänna samlingslokalema är rikt varierad och skiljer sig starkt från lokal till lokal, både i intensitet och i artrikedom. Boverket framhöll att lokalernas skick har stor betydelse för användningen och att lokalerna har stor betydelse för föreningslivet, för den sociala samvaron människor emellan, för barn- och ungdomsverksamhet, för kulturlivet och för folkbildningen m.m. I genomsnitt var det under ett verksamhetsår 278 aktiviteter per hus. Detta kan jämföras med riksorganisationernas kartläggning som avsåg verksamhetsåret 1982 och visade på ett genomsnittligt antal organiserade verksamhetstillfällen om cirka 280. Boverket anser i sin kartläggning att samlingslokalema, särskilt på landsbygden, tycks minska behovet av kommunal service för barn- och ungdomsverksamhet, äldrevård m.m. Särskilt när det gäller mindre och medelstora lokaler på landsbygd och i mindre tätorter förkommer det att kommunen hyr lokalen för t.ex. barnomsorg under dagtid och fritidsverksamhet för ungdomar under kvällstid, att distriktssköterska har mottagning någon eller några dagar i veckan, att det finns en biblioteksfilial i lokalen etc.

Samverkan mellan ideell, offentlig och privat verksamhet

I regeringens budgetproposition 199394 framhölls de allmänna samlingslokalemas betydelse för att utveckla ideell verksamhet. Det gäller inte minst i fråga om aktiviteter som sker både i foreningsregi och offentlig regi, t.ex. äldrevård och barnomsorg. Ett exempel på samverkan mellan ideell, offentlig och privat verksamhet är Trångsvikens bygdegård som kommittén besökt. Bygdegârden är resultatet av samverkan mellan bygdegårdsföreningen, kommunen, posten, Svenska kyrkan och olika företag på orten. Den inrymmer bl.a. bamomsorgens två avdelningar, stor sal, med scen, också en som fungerar som gymnastiksal för skolan, café och matservering med tillhörande kök, distriktssköterskemottagning, post, bibliotek, kommunala musikskolan, hobbyrum och verkstad.

60 Lokalbehov nu och i framtiden

Serveringens kök lagar maten till daghemmet och den intilliggande skolan. Skolan använder restaurangen som matsal. Posten sköter förutom sina sedvanliga uppgifter även administrativa uppgifter åt Svenska kyrkans församling, företagarföreningen och idrottsföreningen. Detta samarbete har gjort det möjligt att behålla postkontoret i Trångsviken. Det finns även planer på att integrera en bank med posten. Bygdens föreningsliv disponerar huset gratis. Det gäller även t.ex. femtioårskalas och kommunfullmäktigesannnanträden. Föreningen har genom frivilligt arbete sparat två miljoner kronor. Det utgår inga kommunala driftsbidrag till bygdegården. Drift och förvaltning klaras genom hyresintäkter från de fasta hyresgästerna i bygdegården kommunen, Svenska kyrkan och restaurangen. Trångsviken utgör ett exempel på vilken roll lokalsamnyttjande i allmänna samlingslokaler kan spela för landsbygdsutvecklingen. Genom bygdegården har servicen för Trångsvikens 300 invånare och hela Mellansjöbygdens 700 boende kunnat både bibehållas och utvecklas. De allmänna samlingslokalema kan spela en viktig roll för att vidmakthålla och utveckla den offentliga verksamheten i mindre orter och på landsbygd. Kommunala eller länsvisa inventeringar av befintliga allmärma samlingslokaler kan vara ett sätt att skapa underlag för bedömningar om dessa möjligheter. I Kopparbergs län har länsstyrelsen ställt medel till förfogande för en sådan inventering som genomförts av samlingslokalägamas distriktsorganisationer. Antalet samnyttjandeprojekt växer runt om i landet. I bilaga 8 redovisas ett antal exempel på sådana projekt.

Medborgarkontor

Utvecklingen av de s.k. medborgarkontoren syftar till att ge medborgarna möjligheter att lättare komma i kontakt med kommunen och statliga myndigheter. Ett medborgarkontor beskrivs i rapporten Medborgarkontor en redovisning av pågående utvecklingsarbete som ett serviceställe för allt-i-ett-förvaltning. En plats där tjänster som utförs av kommunala, landstingskommunala och statliga förvaltningar eller andra organ, skall kunna erbjudas. Det kan gälla bostadsförmedling, försäkringskassa, arbetsförmedling, skattefrågor och socialtjänst. I utredningen Samnyttjande av allmänna samlingslokaler Samlingslokalorganisationema 1987 betecknades något motsvarande som bykontor. I utredningen Servicesamverkan vid medborgarkontor Ds 1993:67 föreslås en femårig försöksverksamhet med medborgarkontor. Målsättningen bör, enligt utredningen, vara att etablera 25 30 kommunala medborgarkontor. Redan nu finns ett antal intresseanmälningar för att öppna medborgarkontor. Det borde vara möjligt att några av de med-

Lokalbehov nu och i framtiden 61

borgarkontor som startar genom försöksverksamheten förläggs till utrymmen i anslutning till eller i allmänna samlingslokaler. Genom samnyttjande borde det också vara möjligt att finna rimliga ekonomiska villkor för finansiering av sådan verksamhet.

3.2.3 Befintliga lokaler för förenings- och kulturliv

Det finns inga samlade uppgifter om hur många lokaler det finns som är lämpliga för olika förenings-, kultur- och religiösa aktiviteter, inte heller om deras standard eller läge. Lokalt, bland aktiva i föreningsoch kulturlivet och i kommunförvaltningama finns dock i regel sådana kunskaper.

Allmänna samlingslokaler

Enligt Boverkets kartläggning bilaga 7 finns det cirka 3 400 föreallmänna samlingslokaler. Genomsnittsstorleken är cirka 500 kvadratmeter och medianstorleken 275 kvadratmeter. Samlingslokalbeståndet är förhållandevis väl fördelat över landet, men vissa län har ett större antal samlingslokaler i förhållande till invånarantalet. Lokalernas standard varierar dock kraftigt. Utslaget på landets befolkning går det cirka 2 500 personer per allmän samlingslokal. I landsbygdsmiljö är medianvärdet cirka 200 kvadratmeter och i stadsmiljö drygt 700 kvadratmeter. Jämtland är den samlingslokaltätaste regionen, med cirka l 850 personer per samlingslokal. I storstadsområdena är tätheten fem till tio gånger mindre. Se Tabell sid. 62 Cirka 80 % av de allmänna samlingslokalerna har en scen, i hälften av dessa kan, från tekniska utgångspunkter, relativt avancerade teateruppsättningar uppföras, drygt 20 % innehåller biograflokal eller har möjlighet till ñlmvisning. Cirka 50 % av de samlingslokaler ingick i kartläggningen hade, som enligt ägarnauppgiftslämnarna, tillbyggnad eller upprustning. behov av Mer än l 100 lokaler är helt handikappanpassade med hissar eller ramper, toaletter och hörslingor. Mer än l 250 lokaler är delvis handikappanpassade de är t.ex. utrustade med hörslinga. Cirka 900 lokaler är inte handikappanpassade. Sedan Boverkets kartläggning genomfördes har ytterligare cirka 250 samlingslokaler handikappanpassats med statligt stöd. Det skulle då betyda att det återstår cirka 1 250 lokaler som är i behov av resurser för hand ikappanpassnin g . Förutom de föreningsägda finns även ett okänt antal kommunalt ägda allmänna samlingslokaler.

62 Lokalbehov nu och i framtiden

Tabell Länsinvånare per kvadratmeter samlingslokalyta Källa: Boverkets kartläggning

Andra lokaler

Många föreningar och klubbar av olika slag har egna lokaler i form av klubbstugor, foreningsgårdar, läger-lokaler, idrottsanläggningar etc. Det är lokaler som i första hand används för den egna verksamheten. Det finns 1 600 hembygdsföreningar som är anslutna till Sveriges Hembygdsförbund. Dessa föreningar förvaltar mer än 1 000 hembygdsgårdar. I många av dessa finns det utrymmen används föresom av nings- och kulturlivet. Många av Fritidsforums medlemmar Riksförbundet Sveriges Fritidsoch Hemgärdar har lokaler som används av föreningslivet. Bland de kommunalt ägda lokaler som ibland upplåts till föreningslivet återfinns skolor och olika fritidsanläggningar. Svenska kommunförbundet konstaterade, mot bakgrund av en enkät, att det år 1990 fanns

Lokalbehov nu och i framtiden 63

knappt 3 700 idrottshallargymnastiksalar i olika storlekar, knappt l 600 fritidsgårdar, drygt 100 musikhus med fasta repetitionslokaler och knappt 400 andra repetitionslokaler.

I vissa fall var dessa föreningsägda, i andra fall hade driften överlåtits till föreningar. Vissa av lokalerna hade annan ägare. Driftskostnadema täcks framförallt genom hyror eller genom tillskjutande av kommunala medel. Därutöver finns kommunalt ägda teatrar, konsthallar, daghem, bibliotek etc. I bostadsområden kan också finnas tillgång till s.k. närhetslokaler, vilka främst är avsedda för de boendes fritidsverksamhet. Men de kan även nyttjas av ortens föreningsliv. Det förekommer även att landstingsägda lokaler, som t.ex. folkhögskolor, upplåts till förenings- och kulturlivet. Landets högskolor och universitet inrymmer också lokaler kan som vara lämpade för olika verksamheter i föreningsregi. Församlingshem och stiftsgårdar ägda av Svenska kyrkan upplåts i viss utsträckning, med hänsyn till dessa lokalers särart, till föreningslivet. Se även bilaga 9 om Alsikeprojektet och bilaga 10 ungdoom mens lokalbehov.

3.2.4 Lokala prioriteringar

I Boverkets kartläggning framkom att det endast ett fåtal kommuner var som tagit fram planer för allmänna samlingslokaler. Jag att det är anser av stort värde med exempel på väl utarbetade och lokalt förankrade planer för föreningslivets lokalbehov. Det bör angelägen uppgift vara en för Boverket att ge sådana exempel en vidare spridning. Ett effektivt lokalutnyttjande försvåras allvarligt av att det saknas en samlad kunskap om vilka lokaler allmänna samlingslokaler och andra lokaler t.ex. teatrar, fritidsgårdar, skolor finns att tillgå för förenings- - som och kulturlivet. Kunskapen finns lokalt om vilka lokalbehov och vilka lokaler som finns och som är lämpliga för förenings- och kulturlivet att utnyttja, vilken standard de har och hur de utnyttjas. Staten har ett självklart intresse av att det statliga stödet kanaliseras dit där behoven är störst,

dvs. att största möjliga uppfyllelse målen för stödet som jag i

av anger kapitel 5 erhålls. Jag anser att prioriteringen av åtgärder för att tillgodose föreningsoch kulturlivets lokalbehov bör ske i två steg. Den första prioriteringen sker lokalt och vilka objekt och avser vilka åtgärder som skall vidtas.

64 Lokalbehov nu och i framtiden

Den andra prioriteringen sker genom det sätt på vilket det statliga stödet konstrueras. I avsnittet 5.3 anger jag ett antal åtgärder som det statliga stödet bör prioritera.

Lokalt framtagen lokalplan

Till grund för den första prioriteringen kan ligga en lokalt förankrad lokalförsörjningsplan för att tillgodose förenings- och kulturlivets lokalbehov. I samband med ansökan om samlingslokalstöd skall kommunen enligt nu gällande bestämmelser vitsorda behovet av lokalen. Mot denna bakgrund och kravet på kommunalt stöd på 30 % av bidragsunderlaget är det rimligt att kommunen har ett ansvar för förenings- och kulturlivets lokalbehov. Det bör också vara naturligt att kommunen har ett ansvar för att dessa lokaler har god tillgänglighet för alla individer. Handikapputredningen har i betänkandet Ett samhälle för alla SOU 1992:52 bl.a. föreslagit att kommunerna, i samverkan med de lokala handikapporganisationema, skall ta fram program som beskriver hur tillgänglighetssituationen ser ut och vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra den. Med en lokalförsörjningsplan underlättas kommunens prövning av behovet av statligt och kommunalt stöd till allmänna samlingslokaler. Det bör vara av stort kommunalt intresse att det finns väl genomförda lokalplaner då de bör medföra god hushållning med kommunala skattemedel. Därigenom skapas också bättre förutsättningar än för närvarande för att samhällets stöd ges till lokaler med goda framtidsutsikter. Pâ sikt bör en sådan plan också leda till lägre hyreskostnader för förenings- och kulturlivet. I många fall torde detta i sin tur medföra att kommunernas samlade kostnader för förenings- och kulturlivets lokaler minskar. Lokalförsörjningsplanen bör utarbetas genom en väl förankrad process mellan kommunen, ortens förenings- och kulturliv. Initiativet till en sådan planering kan t.ex. komma från samlingslokalägama. En lämplig kommunal strategi för att tillgodose lokalbehovet kan vara att i första hand klarlägga möjligheterna till ett effektivt lokalutnyttjande av befintliga lokaler, i andra hand behovet av upprustning av befintliga allmänna samlingslokaler, i tredje hand behovet av särskilda bidrag till vissa föreningar för att tillgodose speciella lokalbehov t.ex. ridhus, ishallar och motorgårdar samt i fjärde och sista hand i vilken utsträckning det finns behov av nybyggande.

Lokalbehov och i framtiden 65 nu

Åtgärder

som särskilt bör beaktas i samband med denna lokalplanering är:

Handikappanpassningsåtgärder.

Samnyttjande i allmänna samlingslokaler för tillgodose - att också andra lokalbehov. Vård av befintligt bestånd allmänna samlingslokaler. - av Ungdomars särskilda behov och önskemål lokaler. - av om

3.2.5 Framtidens förenings- och kulturliv

Det finns ett antal avslutade studier framtida folkrörelse- och föreom ningsliv, bl.a. Folkrörelseutredningen och Framtida folkrörelser, som genomfördes i samarbete med Institutet för Framtidsstudier. När allt fler beslut fattas centralt antingen ute i övriga Europa eller centralt på marknaden kommer intresset för lokala förhållanden levnadsförhållanden, föreningsliv, svensk kultur osv. öka, periferin att får en renässans. Enligt bl.a. Jan Erik Gidlund, professor vid statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet, kommer denna trend att förstärkas eftersom det är omkring lokalsarnhället det går formulera att mobiliserande framtidsvisioner. En slutsats av denna bedömning är att svenskarna kommer att öka sitt deltagande i föreningslivet. Thorleif Petterson, professor i religionssociologi vid Uppsala universitet, kommer till en likartad uppfattning i sin skrift värderingsförskjumingar om i Europa. Han anser att intresset för politik troligen kommer att öka i framtiden. Fritidsforskaren Ulf Blomdahl framför sig utveckling ser en som går åt motsatt håll. Han antar i sin studie Folkrörelsema och folket att svenskarnas intresse av att kontinuerligt delta i idérörelser och fackföreningar kommer att minska, bl.a. följd olika beslut komsom en av att mer att läggas allt längre från människorna.

3.2.6 Framtida lokalbehov för förenings- och kulturliv

De i föregående avsnitt redovisade studierna innehåller inte några beskrivningar om hur dessa förändringar kan komma att påverka föreningslivets framtida lokalbehov. För att diskutera dessa frågor anordnade utredningen en hearing med företrädare från bl.a. föreningsoch kulturliv och representanter från de samlingslokalägande riksorganisationema.

3 14-0334

Lokalbehov och i framtiden

66 nu

Hearing framtidens lokalbehov

om

Fürth, forskare vid Institutet för Framtidsstudier, inledde med Thomas redovisa undersökning ungdomsgenerationens värderingar. att en om Under fyra-årsperiod har drygt 4000 ungdomar i 20-årsåldem, de en 70-talistema, fått på frågor samtid och framtid, värdes.k. svara om ringar och förväntningar. Ungdomar värderar utbildning och arbete högt, därefter kommer familjen, fritiden sådan däremot inte viktig. En tolkning av som anses detta är, enligt Fürth, prioriterar aktiviteter med att man gemensamma hela familjen. Undersökningen pekar vidare på att dagens ungdomar inte acceptehierarkiska Fürth pekade på att detta skulle kunna innebära rar system. organisationer med snabbare beslutsgångar för föreningslivet. Han vi kan komma få fler tillfälliga, temporära föreningar menade att att se motsvarande. I studien konstateras att ungdomsperioden har töjts ut och numera tonårens början fram till slutet 20-årsåldem. Detta medför omfattar av ändrade villkor för nöjes-, rekreations- och kulturlivet. Nära fem gånger många ungdomar föredrar temporär eller på annat sätt informell så

kultur framför permanent eller formell. Med informell kultur avses

musikfestivaler, jazz- eller rockklubbar, konstutställningar, filmfestivafria Med permanent eller formell kultur avses ler, teatergrupper etc. bedrivs olika kulturinstitutioner, d.v.s. muséer, bibliotek, den som av symfoniorkestrar, regionteater, etc. Under hearingen framkom vidare bl.a. att:

Invandrarorganisationemas arbete uppvisar stor bredd, både vad gäller verksamheter och deltagare. Verksamheterna omfattar allt från språkstudier till hjälp med att på olika sätt överbrygga kulturkrockar vid kontakter med det svenska samhället. Dessa organisatioär ofta hänvisade till mindre lämpliga källarlokaler. ner Flera bildningsförbund arbetar ofta i sina studiecirklar med en blandning teori och praktik. De omfattar allt från matlagning till av arbetssökarkurser och verksamheter avpassade för invandrargrup- Därför finns det önskemål tillgång till kök och verkstäder i per. om de lokaler används. Hela familjer ska kunna delta, bl.a. genom som att barnpassning erbjuds. bildningsförbunden uttryckte att det borde vara möjligt att Några av utnyttja fler skollokaler i dag står outnyttjade. Föreningsmöten som och föreläsningar kräver inte alltid stora salar. Det kan i stället handla befintliga lokaler en mer attraktiv miljö. om att ge Samlingslokalorganisationema uttryckte en medvetenhet om att föreningslivet ställer krav på lokaler. Det handlar bl.a. om olika nya

Lokalbehov och i framtiden nu

tekniska krav som samlingslokalägama inte klarar ekonomisp.g.a. ka skäl. Däremot ställer ungdomsorganisationema inga krav, och därför kommer de inte heller till samlingslokalema. Husen borde vara mer flexibla för att mot förväntningar och krav från svara nya föreningslivet. Det finns en dialog med föreningslivet när kommunerna utarbetar sina lokalplaner, samlingslokalägama har inte i men engagerats detta arbete. Flera deltagare ansåg att det totalt sett finns tillräckligt många lokaler för förenings- och kulturlivet, de måste göras flexibla för men att svara mot den nya tidens krav. Det bör finnas ett utbud av rum med olika identiteter och funktioner. samlingslokaler behövs även för spontana möten icke organiserad Nuvarande av lokalbestånd måste vårdas. Lokalbehoven är störst för mindre möten, studiecirklar, styrelsemöten etc. Tiden för de stora mötena synes vara förbi.

I debattskriften 700 nya Folkets hus, utgiven Folkets Hus Riks-

av organisation 1993, uttrycks detta på följande sätt:

Att bygga nytt för tanken till fasader, tak och fönster. Men det nya är inte i första hand i fysisk mening vi skall bygga Det handlar nytt. mer om att förnya det som finns innanför husets väggar; vad som händer i huset, vilka vistas där och hur människor utanför som folketshusrörelsen uppfattar Folkets hus.

Framtida behov av allmänna samlingslokaler

Det ännu icke tillgodosedda behovet allmänna samlingslokaler framav går bl.a. av väntetiden hos Boverket för beslut om statligt stöd. I juni 1993 farms det 165 objekt till en sammanlagd byggkostnad cirka 1 om 152 miljoner kronor, vilket beräknad väntetid motsvarar en på cirka 7 år. Se Diagram 1 sid. 68 och Diagram 2 sid. 69. För utformning av

diagram svarar Henrik Öquist.

Det fanns objekt från samtliga län, men det var något fler objekt från de norra delarna av landet. Det kan bl.a. det inte fanns noteras att några objekt från Stockholms stad.

skall läggas de föreningar som har utökade lokalbehov, men som p.g.a. väntetiden hos Boverket väljer att avstå från att söka statligt stöd.

68 Lokalbehov och i framtiden

nu Diagram 1 Fördelning mellan de åtgärder för vilka statligt stöd söks

Nybyggnader och köp 18°o Köp och nybyggnader 40,1°o I nybyggnad 2% I Ombyggnad, köp och nybyggnad 3,8% Köp, m.m I I Flllbyggnad 1,6% Tillbyggnad sve 75% D Om- och tillbyggnad m.m. 54,4% Om- och tillbyggnad m.m.

Fördelning ansökningar Fördelning av beräknade kostav på olika kategorier nader för olika kategorier köp, nybyggnad osv. köp, nybyggnad osv.

Lokalbehov och i framtiden 69

nu

Diagram 2 Bidragsanspråk och antal köobjekt i förhållande till lokalyta 174 st Källa: Boverket 1994-02-08

I Antal objekt

130 125 113 Bidragsanspråk

67 62

24 24

6 7

- 500 500 1000 1001 1500 1500 2000 2000 - - - -

Av diagrammet kan bl.a. utläsas att objekt med lokalytor över 1 000 kvadratmeter utgör 21 % det totala antalet objekt och 57 % av tar av bidragsramen i anspråk. Objekt under 500 kvadratmeter får i genomsnitt statligt stöd om 1,1 miljoner kronor objekt, medan objekt över per 2 000 kvadratmeter erhåller 9,6 miljoner kronor objekt. per

Utrymme för barn och ungdomar i allmänna samlingslokaler

I boken Rum och rörelser. Om inre och livsrum beskriver ungas yttre Mats Lieberg hur ungdomar förhåller sig till offentliga platser och rum. Den yngre generationen värdesätter opretentiösa möten, det oorganiserade småpratet. Jag anser att det även bör ñnnas plats för detta i de allmärma samlingslokalema. Så är också fallet i flera allmärma samlingslokaler. Förutsättningarna för ungdomar firma sin naturliga hemvist i att den allmärma samlingslokalen bör dock förbättras. Jag anser att det är vikt att ta hänsyn till de särskilda lokalbehov av som bam och ungdomar kan ha. All disponibel tid och yta i allmän en samlingslokal behöver inte enbart bunden till föreningsanknuten vara verksamhet. I många samlingslokaler finns också lokaler står till som

Lokalbehov och i framtiden

70 nu

förfogande för aktiviteter riktade till ungdomar som står utanför det

organiserade föreningslivet. En allmän samlingslokal i jämförelse med t.ex. en fritidsgård, ger för flexibla lösningar med ett varierat utnyttjande över mer utrymme Det kan också finnas möjligheter för samlingslokalföreningen att tiden. tillgodoräkna sig ökade intäkter att skapa utrymme för denna typ genom av verksamhet. Ungdomskommittén pekade i sitt betänkande Ungdom och makt SOU 1991:12 på vikten delaktighet. Det kan handla om att ...låta av ungdomar det fulla ansvaret för att deras fritidsgård målas om, dvs. ta färgerna, skaffa till färg, för ekonomin, göra bestämma pengar ansvara jobbet själva Ungdomar får ansvar tar ansvar. osv. som Denna pedagogik används i del allmänna samlingslokaler. en Genom studiebesök utredningen gjort kan jag konstatera att denna som Folkets Hus. Även i inriktning finns i bl.a. Bräcke och Pilgrimstad Folkets Hus, ordenshus, folkparker och bygdegårdar finns andra exempel på denna pedagogik, den bör kunna utnyttjas i större men utsträckning än hittills. låta barn och ungdomar få naturlig hemvist i lokaler- Genom att en hög grad självständighet, skapas också ökad förståelse na, med en av syftet med dessa allmänna lokaler. Därigenom skapas också förutför sättningar för på ett naturligt sätt rekrytera medarbetare till den att förening som äger och driver lokalen. I de allmänna samlingslokalema bedrivs årligen tiotusentals ung-

domsaktiviteter. se bilaga 10

Främjande den ideella sektorn av

föregående avsnitten har visat att det ñnns flera trender i samhället De kan komma påverka efterfrågan på samlingslokaler. Till detta som att läggas de resultat kan komma från den regeringen tillsatta kan som av Beredningen för främjande den ideella sektorn C l993:A. Regeav ringens målsättning är tillvara och främja det intresse för inbrytatt ta ning på verksamhetsområden växer fram inom föreningsnya som nu livet. Arbetet skall inriktas på den ideella sektorn ökade möjligatt ge heter till för olika verksamheter där det allmärmyttiga intresset ansvar och människors behov kan förenas. Det omfattar kompletteringar egna eller alternativ till offentligt bedrivna verksamheter. Min bedömning är samlingslokalema kan komma att spela viktig roll för dessa verkatt en samheter. Några formella hinder finner jag inte föreligga för en sådan

utveckling. beredningens arbetet skall redovisas senast den 30 juni Resultatet av 1996.

Lokalbehov och i framtiden

nu

Frivilligcentraler

Det finns ett ökande intresse för att skapa lokala centraler för frivilligt och ideellt arbete. Syftet med dessa centraler är människor skall att kunna vända sig dit för att hjälp med sådant inte själv som man klarar av, t.ex. ledsagning, hjälp med läxläsning och vuxenstöd till ensamstående föräldrar. Det handlar verksamheter inte inkräkom som tar på hemtjänstens ansvars- och arbetsområde. Frivilligcentralema kommer att få lösningar är avpassade till den aktuella behov som ortens och fömtsätmingar. Sådana frivilligcentraler kan i många fall lösa sina lokalbehov genom samverkan med allmänna samlingslokalföreningar.

3.2.7 Min bedömning

Det finns förutom de allmänna samlingslokalema flera andra lokalty- - per som kan användas för förenings- och kulturlivets aktiviteter. Dessa andra lokaler kan dock inte ersätta de allmänna samlingslokalema med deras unika upplåtelsekrav. Föreningslivet har dessutom ofta helt andra möjligheter till påverkan dessa lokalers utformning. av Det stora antalet projekt söker statligt stöd hos Boverket för som närvarande är det cirka 170 projekt avvaktar statligt beslut visar som att det finns ett behov både upprustning och av nya allmänna sarnlingslokaler som ännu inte tillgodosetts. Jag anser att stödet till allmärma samlingslokaler bör prioritera mindre lokaler och därmed främst det lokala föreningslivet. Behovet av fler stora allmänna samlingslokaler förefaller begränsat. En sådan vara prioritering bör dessutom leda till det statliga stödet att räcker till fler objekt. Prioriteringen av åtgärder för att tillgodose föreningslivets lokalbehov bör ske i två steg. Den första prioriteringen sker lokalt genom en

väl förankrad lokalförsörjningsplan, den andra prioriteringen

sker genom konstruktionen av det statliga stödet. Jag föreslår en kommunal strategi för arbetet med lokalförsörjningsplanen som innebär att först klarlägga möjligheterna till effektivt ett lokalutnyttjande befintliga lokaler, i andra hand behovet av av upprustning av befintliga allmänna samlingslokaler, i tredje hand behovet av särskilda bidrag till vissa föreningar för att tillgodose speciella lokalbehov samt i fjärde och sista hand i vilken utsträckning det finns behov av nybyggande.

Lokalbehov och i framtiden

72 nu

Den kommunala lokalplaneringen, är frivillig men som bör som finnas då förordar samlingslokalstöd, bör särskilt beakta man

handikappanpassningsåtgärder, behovet av också lösa andra lokalbehov samnyttjande i möjligheten att genom allmänna samlingslokaler, vård befintligt bestånd allmänna samlingslokaler, samt av av ungdomars särskilda behov och önskemål om lokaler. av

3.3 Trossamfund

statliga bidragen till frikyrkoma kom till 1971 som en följd av den De kyrka-stat debatten. I början mottagarkretsen begränsad pågående var till de traditionella frikyrkoma. I takt med att invandrarkyrkoma växte i omfattning ökade kraven på att dessa också skulle ingå i bidragssyste- Budgetåret 197475 tillkom därför Katolska kyrkan, de mosaiska met. församlingarna, de estniska och lettiska evangeliskt lutherska kyrkorna ungerska protestantiska församlingen. Senare tillkom även de samt ortodoxa och österländska kyrkorna samt de islamiska motsvarighetema

till församlingar. i flesta frikyrkoma uppkom på 1800-talet. Fram till 1930-talet De frikyrkoma medlemsmässigt, därefter har de stagnerat. För inväxte vandrarnas trossamfund är det däremot efterkrigstiden som inneburit tillväxten. År 1992 hade dessa trossamfund 340 000 den kraftigaste betjänade. Man kan följa dessa trossamfunds utveckling i Sverige ge-

att studera karaktären på invandringen. nom Vid krigsslutet kom stora katolska flyktingskaror till Sverige och kyrkan växte snabbt. I mitten 1960-talet det en omfattande arav var betskraftsinvandring, till stor del utgjordes av greker och jugoslasom Därmed mångdubblades antalet ortodoxa trosbekännare på tre år. ver. finns ortodoxa kyrkor i Sverige från de flesta östeuropeiska länder. Det De största samfunden är de Serbisk- och Syrisk-ortodoxa kyrkorna. Av de religiösa har kommit till Sverige under eftergrupper som krigstiden är muslimer bland de största. Första församlingen bildades 1949 i Stockholm, den kraftigaste tillväxtperioden har varit redan men under flyktinginvandringen de senaste åren. Muslirnema kommer främst

från Turkiet, f.d. Jugoslavien, Pakistan och Nordafrika.

3.3.1 Aktiviteter i trossamftmdens lokaler

Samarbetsnärnnden för statsbidrag till trossamfund SST utgår vid sin fördelning verksamhetsbidrag till trossamfunden från begreppet av

Lokalbehov och i framtiden nu

betjänade, vilket förutom medlemmar även omfattar registrerade deltagare i bl.a. bam- och ungdomsverksamhet, pensionärsgrupper, kvirmoverksamhet och studieverksamhet, inte är medlemmar i som någon av samfundens församlingar. Är 1992 antalet betjänade var

enligt redovisning från samfunden som därefter granskats och godkänts

av SST 836 130 personer. Antalet betjänade har ökat med 59 101 personer från 1988 till 1992. För de statsbidragsberättigade frikyrkomas del inklusive Bibeltrog-

na Vänner och Evangeliska Fosterlandsstiftelsen var det

497 000 betjänade, varav 272 000 medlemmar i församlingarna. De var största samfunden är Svenska missionslörbundet och Pingströrelsen, vilka redovisar cirka 150 000 betjänade vardera. Katolska kyrkan hade cirka 150 000 betjänade. De ortodoxa och österländska kyrkorna redovisar nästan 100 000 betjänade. År 1992 genomförde Centrum för studier av Kulturkontakt och Internationell Migration KIM vid Göteborgs universitet på uppdrag av SST en utredning om antalet muslimer i Sverige. I utredningen konstateras att ...det rimligaste och mest realistiska antagandet för antalet betjänade muslimer i Sverige 1991 låg någonstans mellan 60 000 och 65 000. En sammanhållen beskrivning verksamheter i trossamfundens av lokaler saknas. Klart är dock att verksamheterna är mycket varierade, vilket bl.a. framgår samfundens årsberättelser. av Av SST:s kartläggning av trossamfundens lokaler framgår de att flesta lokaler förutom gudstjänstrum även samlingssalcafé, rymmer ungdomslokaler och studierum. I cirka fjärdedel lokalerna finns en av även speciella rum för barn- och förskoleverksamhet. Två procent av lokalerna innehåller även idrottshall. Mera udda lokaler är radiostudior, fotolab, vävstugor och bibliotek. Vidare visar kartläggningen att 32 % lokalerna används nästan av varje dag för egen verksamhet, 72 % lokalerna används minst av en gång i veckan för verksamhet och i 59 % lokalerna förekomegen av mer barn- och ungdomsverksamhet minst gång i veckan. en Trossamfundens lokaler hyrs även till andra organisationer ut mer eller mindre regelbundet. Barnomsorg, fritidsverksamhet, äldreomsorg, kommunala musikskolan, studiecirklar, verksamhet för daglediga och flyktingundervisning är exempel på verksamheter till vilka trossamfundens lokaler hyrs ut.

3.3.2 Trossamfunden i framtiden

SST gör bedömningen att den nuvarande trenden med tillväxt för invandrarsamfunden kommer att fortsätta. För frikyrkoma bedömer SST att den medlemsmässiga stagnationen fortsätter, än i något långom

74 Lokalbehov och i framtiden

nu

takt. Utanför de etablerade frikyrkoma har under 1980-talet sammare Livets 0rd vuxit fram. Även detta den s.k. Trosrörelsen med bl.a. kommer att ha betydelse för den framtida utvecklingen. Det kan intressant att peka på det trendbrott som skett i Storvara britannien, där utvecklingen dessförinnan uppvisade stora likheter med den svenska utvecklingen. Under 1980-talet skedde en markant förändring i brittiskt kyrkoliv. De brittiska kyrkorna har blivit mer välbesökta, nära alla brittiska trossamfund kunde uppvisa en medlemsmässig nog tillväxt. Jag vill även peka på olika ekumeniska strävanden som pågår mellan olika kristna samfund inklusive Svenska kyrkan. Strävanden som bl.a. kan resultera i att kyrkor byggs gemensamt i större utsträckning än

i dag se även bilaga 9 om Alsikeprojektet.

3.3.3 Befintliga lokaler för trossamfunden

SST har på uppdrag utredningen genomfört en kartläggning av trosav samfundens lokaler Bilaga ll. Redovisningen bygger på ett slumpmässigt urval 10 % församlingarna inom de frikyrkosamfund som av av tillhör den statsbidragsberättigade kretsen. Samtliga församlingar inom invandrarnas trossamfund tillhör denna krets ingår i undersökningsom De inkommit speglar förhållandet inom 6,3 % av frikyren. svar som kosamfunden och 52,6 % av invandrarnas trossamfund. Dessa församlingar har totalt 5 037 lokaler, varav 4 847 tillhör frikyrkoförsamlingar och 190 invandrarförsamlingar. Av dessa lokaler är 4 344 kyrkorsynagogormoskéer. Fxikyrkoförsamlingarnas lokaler är väl spridda över landet. Det ñnns dock fler frikyrkolokaler på orter med färre än 5 000 invånare 67 % eller cirka 3 200 lokaler. Invandrarförsamlingarnas lokaler är betydligt färre och förlagda till de större städerna. Av enkätsvaren framgår att det är 62 % 118 lokaler dessa finns på orter med mer än 50 000 invånare. av som Genomsnittsstorleken för frikyrkolokalema är 371 kvadratmeter medianvärde 220 kvadratmeter. För invandrarförsamlingarnas lokaler är genomsnittsstorleken 417 kvadratmeter medianvärde 238 kvadratmeter. , Frikyrkolokalemas standard bedömdes som god av 52 % av frikyrkoförsamlingarna, acceptabel 37 % och mindre god av ll %. Bland av invandrarförsamlingarnas lokaler bedömdes standarden som god av 36 %, acceptabel 35 % och mindre god av 29 %. av Av frikyrkoförsamlingarnas lokaler är det l 018 som är helt handikappanpassade och 3 829 inte alls eller endast delvis är handikappsom anpassade. För invandrarförsamlingarnas lokaler är motsvarande siffror 32 respektive 158 lokaler.

Lokalbehov och i framtiden

nu

Av frikyrkoförsamlingamas lokaler är det 2 036 42 % som genomgått omfattande till- eller ombyggnad än 1980. Av insenare vandrarförsamlingarnas lokaler är det 57 30 % varit föremål för som sådan åtgärd. Inom den närmaste femårsperioden finns planer på att avyttra 339 frikyrkolokaler och 15 invandrarförsamlingarnas lokaler. av

3.3.4 Framtida behov gudstjänstlokaler av

För den närmaste femårsperioden gör SST följande bedömning beav hovet av till- och ombyggnader samt nybyggnader trossamfundens av lokaler: Frikyrkornas behov bedöms ligga kvar hittillsvarande nivå, dvs. om-, till-, och nybyggnader av totalt cirka 300 kyrkor för femårsen period. Det är klart att flera invandrarsamfund kommer att etablera sig på nya orter. Behovet av gudstjänstlokaler kommer att öka för Katolska kyrkan, de ortodoxa kyrkorna och för de muslimska församlingarna. För den Katolska kyrkan gör SST bedömningen att det kommer att handla om upp till fem kyrkor per år och för den ortodoxa knappt lika många. Muslimema, som till stor del har sina moskélokaler i slitna källarlokaler, kommer att behöva bättre lokaler. För närvarande planeras större moskéer i Stockholm och Göteborg. I flera andra storstäder finns också planer på att uppföra moskéer. Ett rimligt antagande är ett behov om mellan fem och tio moskéer inom den närmaste fem-årsperioden. Dessutom finns det behov fler moskélokaler, delvis ersättning av som för alltför slitna källarmoskéer. SST bedömer inte att det finns något nämnvärt behov av ytterligare

synagogor. De lutherska invandrarkyrkoma har i viss utsträckning gudsegna tjänstlokaler, men en stor del församlingarnas verksamheter äger av rum i Svenska kyrkans lokaler. Sammanfattningsvis innebär SST:s bedömning ett behov av om-, till-, och nybyggnader om cirka 350 lokaler för hela femårsperioden for trossamfundens religiösa verksamheter. Till detta kommer mycket ett stort antal lokaler som är i behov handikappanpassning. av

3.3.5 Min bedömning

Det finns lokaler för trossamfundens religiösa aktiviteter med relativt god spridning i riket. Det finns fortfarande behov dessa lokaltyper av som inte är tillgodosedda i storstäder och tätorter.

76 Lokalbehov och i framtiden

nu

Jag tre möjliga alternativ för framtidens behov av gudstjänstlokaler: ser

fortsättning av nuvarande utveckling, en fortsatt invandring leder till ökade behov av gudstjänstlokaler en som för invandrarnas trossamfund, samt starkt ökade behov gudstjänstlokaler for frikyrkoma som en följd av motsvarande utveckling den i Storbritannien. av en som

De totala behoven gudstjänstlokaler kommer inte att minska inom av den närmaste ZO-årsperioden. I viss utsträckning kan ekumeniska strävanden innebära att det byggs fler gemensamma kyrkor for olika kristna trossamfund.

Avveckling eller minskning

4 Avveckling eller minskning av

stöden

För båda lokaltypema gäller att en avveckling eller kraftig minskning på sikt kan leda till kapitalförstöring av tidigare gjorda investeringar. En avveckling av stödet till allmänna samlingslokaler skulle främst medföra:

Inskränkta möjligheter att utnyttja de grundlagsfasta mötes-, yttrand och löreningsfrihetema. Minskning av töreningslivets inflytande över den lokalsituaegna tionen. Försämrade kontakter mellan individer med olika etnisk och kulturell bakgrund.

De främsta konsekvenserna av en avveckling eller kraftig minskning av stödet till trossamfundens lokaler är:

Minskade möjligheter för individer att utnyttja den grundlagsfästa religionsfriheten. Minskade möjligheter för individer att behålla och utveckla den kulturella och religiösa identiteten, särskilt för barn och ungdomar.

Det är osäkert om en avveckling eller kraftig minskning stöden av skulle ge några statsñnansiella vinster. Jag bedömer att total en avveckling av stöden skulle ge ett negativt samhällsekonomiskt resultat.

Enligt mina direktiv skall två alternativa förslag redovisas.

Det första alternativet skall innebära förutsättningslös prövning en av konsekvenserna om stöden helt eller till vissa delar avvecklas. Analysen bör redovisa alla tänkbara konsekvenser avveckling av en eller minskning av stödet. Det andra alternativet skall innebära att stödet till samlingslokalema blir kvar reformeras. - men

78 Avveckling eller minskning

I detta kapitel redovisar jag det första av dessa alternativ. I kapitel 6 redovisas det andra alternativet, ett reformerat regelverk. Verksamheten i de allmänna samlingslokalema och i trossamfundens lokaler framgår av kapitel Vilka effekter en avveckling av de statliga stöden till allmänna samlingslokaler och trossamfundens lokaler kan medföra är beroende av många olika faktorer, vilket gör en konsekvensbeskrivning osäker. Det är bl.a. mycket svårt att bedöma hur olika aktörer agerar i ett sådant läge. De olika aktörerna kan dessutom förutsättas reagera varandras olika åtgärder.

4.1 stödet allmärma

Avveckling av till sam-

lingslokaler

Den första direkta effekten vid en avveckling av stödet till allmänna samlingslokaler är att en utgiftspost i statsbudgeten om cirka 40 miljoner kronor på sikt försvinner. Hela inbesparingen uppstår inte omedelbart då det kommer att firmas en viss eftersläpning p.g.a. tidigare beviljade stöd till enskilda objekt. Till summan 40 miljoner kronor skall läggas en inbesparing i statsbudgeten om 15 20 miljoner kronor för avveckling av stödet till handikappanpassning. Hur stor besparingen skulle bli beror på hur stor efterfrågan av detta stöd är vid tidpunkten for avvecklingen av stödet. Hos Boverket kommer resurser motsvarande tre årsarbetare att frigöras för andra arbetsuppgifter. Jag ser främst nedanstående konsekvenser vid en avveckling av stödet.

4.1.1 Inskränkta möjligheter att utnyttja de grundlagsfásta mötes-, yttrande- och föreningsfrihetema

De allmärma samlingslokalema är ett väsentligt medel för att individer ska kunna utnyttja de grundlagsfästa demokratiska fri- och rättigheterna. Endast de allmänna samlingslokalema har den upplåtelseskyldighet som krävs för att säkerställa mötes- och föreningsfrihetema. I alla andra lokaler, som kan nyttjas av förenings- och kulturlivet, är det ägaren som bestämmer villkoren för upplåtelsen. Politiskakontroversiella organisationer kan ha svårare än andra att hitta alternativa lokaler. Jag anser att minoritetsuppfattningar, obekväma åsikter och okonventionella mötesformer måste ges plats i ett demokratiskt, öppet och pluralistiskt samhälle. En avveckling av det statliga stödet innebär att antalet allmänna samlingslokaler med

Avveckling eller minskning

upplåtelseskyldighet minskar, därmed försämras också förutsättningarna för individer och grupper att utnyttja mötes-, yttrande- och föreningsfrihetema. Föreningslivet utgör i sig dessutom ofta en viktig skola i demokratiskt beslutsfattande och är därför en viktig grund för vår demokrati.

4.1.2 Minskat inflytande för föreningslivet

De allmänna samlingslokalema ägs oftast av föreningar bestående av andra lokala föreningar ocheller enskilda individer. Förenings- och kulturlivet har därför, jämfört med vad som är fallet vid nyttjande av andra former av lokaler, goda möjligheter till ett aktivt inflytande över hur de allmärma samlingslokalema förvaltas. Det finns därmed också möjlighet att påverka bl.a. villkoren för upplåtelse, som t.ex. hyresnivåer. En avveckling av det statliga stödet till de allmänna sarnlingslokalema får därför negativa effekter på förenings- och kulturlivets makt över sin egen lokalforsörjning.

4.1.3 Försämrade kontakter mellan individer med olika etnisk och kulturell bakgrund

De allmänna samlingslokalema kan sägas ha funktionen som det gemensamma vardagsrummet. Här finns goda möjligheter att finna naturliga mötesplatser mellan människor med olika etniska och kulturella bakgrunder osv. Endast lokaler som står öppna för alla på skäliga villkor kan skapa de förutsättningar som är nödvändiga för detta mänskliga kulturella utbyte. I en värld som präglas av ökat samarbete och ekonomiska integrationssträvanden mellan olika länder och folk krävs ökade kunskaper som kan skapa bättre förståelse för olika kulturella och religiösa identiteter och synsätt. De allmänna samlingslokalema med sin öppenhet och folkliga förankring spelar och kan i högre grad än idag spela en viktig roll i detta sammanhang.

4.1.4 Effekter i statsbudgeten

En avveckling av stödet kan medföra en ökning av andra statsutgifter. Jag har låtit göra en studie av de statsñnansiella konsekvenserna av en avveckling av stödet till allmänna samlingslokaler bilaga 12. Denna studie visar, utifrån vissa angivna antaganden, att de statsñnansiella förlusterna kan bli närmare 20 miljoner kronor år stödet per om avvecklas. Detta resultat bygger bl.a. på förutsättningen att det inte utgår några statliga medel till samlingslokalema från annat håll och att

80 Avveckling eller minskning

byggnadsverksamheten helt skulle upphöra utan statligt stöd samt att dessa byggnadsarbetare inte får andra arbeten i byggnadsbranschen. Vidare bygger studien på antaganden om en mindre multiplikatoreffekt än vad som är gängse inom byggbranschen. Studien visar att byggnadsverksamheten måste avta med mer än 80 % innan en statsfmansiell förlust uppkommer.

4.1.5 Samhällsekonomiska effekter

Till de statsbudgetära effekterna som beskrivits ovan skall de samhällsekonomiska effekterna läggas. För dessa har det inte varit möjligt att beräkna något ekonomiska värde. Hit hör bl.a:

De allmänna samlingslokalernas betydelse för att individerna skall kunna utnyttja de grundlagsfästa mötes-, yttrande- och föreningsfriheterna. Kapitalförstöring av tidigare gjorda investeringar. - Lokalemas betydelse för utveckling av den lokala demokratin. - Lokalemas betydelse för den sociala gemenskapen. - Lokalemas betydelse för kultur och folkbildning. - Förankringen hos alla människor i den lokala miljön som skapar möjligheter att utveckla bygder och stadsdelar. Stödets betydelse som katalysator för ideellt och frivilligt arbete i de allmänna samlingslokalerna och förenings- och kulturlivet i övrigt.

4.2 Avveckling av stödet till trossamfundens

lokaler

Den första direkta effekten vid en avveckling av stödet till trossamfundens lokaler är att en utgiftspost i statsbudgeten om cirka 12 miljoner kronor försvinner. Förutsatt att de andra statliga stöden till trossamfunden finns kvar kommer resurser motsvarande knappt en årsarbetskraft att frigöras för andra arbetsuppgifter vid Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund, SST.

4.2.1 Inskränkta möjligheter att utnyttja den grundlagsfästa religionsfriheten

Trossamfundens lokaler för religiös verksamhet är ett viktigt medel för att tillförsäkra medborgarna deras grundlagsskyddade rätt att utöva sin religion.

Avveckling eller minskning

Av det föregående kapitlet framtida lokalbehov framgår att om behoven av gudstjänstlokaler har ökat under senare år och att Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund bedömer att denna tendens kommer att fortsätta. Jag att bidraget utgör ett viktigt anser erkännande från staten för de fria trossamfundens verksamhet.

4.2.2 Försämrade möjligheter att behålla och utveckla den kulturella och religiösa identiteten

En avveckling av stöden till trossamfundens lokaler skulle innebära försämrade möjligheter för individer att behålla och utveckla sin religiösa och kulturella identitet. Särskilt för många invandrare är religionen av stor vikt både vad gäller den personliga identiteten och för gruppens eller gruppemas sammanhållning och inpassning i det svenska samhället. En stor del av de människor som utvandrat eller flytt till Sverige har gjort detta p.g.a. sin religion. Detta beror ofta på att de fötts in i en grupp vars sammanhållande symbol är religionen. Därför lämnar de hellre sin hembygd än ger upp sin religiösa gruppidentitet. På grund av de villkor som gäller i många invandrares ursprungsmiljö utgjorde trossamfundet inte bara basen för religiösa aktiviteter utan också ett instrument för sociala och familjesociala intressen. Inte minst för barn och ungdomar fyller trossamfundens verksamheter en viktig funktion. Möjligheten för individer att utöva sin religion är bl.a. ett viktigt inslag i den svenska invandrar- och tlyktingpolitiken. En avveckling av stödet skulle ge negativa återverkningar for människors religiösa och kulturella liv.

4.2.3 Effekter i statsbudgeten

Jag har inte gjort någon statsñnansiell kalkyl för konsekvenserna av en avveckling av stödet till trossamfundens lokaler motsvarande den som gjorts för de allmänna samlingslokalema, men det är helt klart att en sådan kalkyl skulle ge likartat resultat. Eftersom trossamfundens egenñnansiering är större än den samlingslokalföreningama gör som den ligger mellan 80 90 % bidragsunderlaget gör jag bedöm- - av ningen att den statsñnansiella förlusten skulle bli ännu större än vad som är fallet för de allmänna samlingslokalema.

82 Avveckling eller minskning

4.2.4 Samhällsekonomiska effekter

Till de ovan beskrivna statsbudgetära effekterna skall läggas de samhällsekonomiska. För dessa har det inte varit möjligt att beräkna något ekonomiskt värde. Hit hör b1.a.:

Gudstjänstlokalemas betydelse för att individerna skall kunna utnyttja den grundlagsfásta religionsfriheten. Försämrade möjligheter för individer att utveckla sin religiösa och kulturella identitet. Kapitalförstöring tidigare gjorda investeringar och i många fall - av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Stödets betydelse katalysator för ideellt och frivilligt arbete i - som trossamfundens lokaler och trossamfundens arbete i övrigt.

4.3 Andra ñnansieringsmöjligheter

Av kapitel 2 framgår att den Allmänna awsfonden inte kan ge bidrag till allmänna samlingslokaler eller trossamfundens lokaler. Däremot kan en avveckling leda till ökade anspråk på medel från fonden for att tillgodose lokaler for barn- och ungdomsverksamhet. Redan idag nyttjas t.ex. andra former av statliga medel för anordnande av allmärma samlingslokaler. Av en särskild studie bilaga 5 framgår hur länsstyrelsemas medel till regional projektverksamhet och bygdemedel samt länsarbetsnämndemas arbetsmarknadspolitiska medel nyttjats i detta sammanhang. En avveckling kan leda till att olika former av samverkan mellan t.ex. lokala företag och samlingslokalägare utvecklas, exempelvis genom direkta bidrag till anordnandet av samlingslokaler. Sådant samarbete finns redan idag om än i mindre omfattning. Ett rimligt antagande är att omfattningen av ideellt och frivilligt arbete kommer att öka. Samverkan mellan lokalägare och föreningar som använder samlingslokalen kan leda till olika initiativ För att lösa lokalbehovet. Kan banklån utgöra en alternativ ñnansieringskälla Den avgörande faktorn är hur de marknadsmässiga villkoren ser ut för banklån till dessa lokaltyper. Många samlingslokalforeningar tar i dag lån i bank för att klara hela eller delar av den egenñnansiering som krävs i dagens stödsystem. Banklån skulle medföra höga ränte- och amorteringskostnader som endast ett fåtal föreningar skulle klara. Jag ser det inte som möjligt att täcka sådana kostnader genom höjda hyror. Jag bedömer därför att dessa möjligheter är begränsade.

Avveckling eller minskning 83

Trossamfizndens lokaler

Det är möjligt att ett slopande av de statliga lokalbidragen till trossamfunden inte skulle få lika kraftiga följdverkningar som ett slopande av statsbidragen till allmänna samlingslokaler. Det finns två skäl till ett sådant antagande, dels är dessa bidrag avsevärt lägre än de till allmänna samlingslokaler, dels finns det tradition och en annan vana med frivilliga arbetsinsatser och bidrag offrande. De flesta invandrarsamfund har ingen motsvarande tradition när det gäller frivilliga personliga ekonomiska insatser för sitt samfund och dess lokaler. I flera fall har dock stora insatser gjorts för att stärka medlemmarnas ansvarstagande och det finns många exempel på imponerande insamlingsresultat i samband med kyrkbyggen och köp av gudstjänstlokaler. Inom flera av invandrarsamfunden finns också en principiell motvilja mot att finansiera investeringar med banklån. Detta gäller inte bara muslimer, som på grund av Koranens regler inte kan acceptera banklån med ränta, utan även många kristna kyrkor från Mellanöstern.

Nfya samverkansfomrer

En avveckling av stödet till allmänna samlingslokaler skulle sannolikt medföra att det blir fler integrerade anläggningarsamnyttjandeprojekt och att nya samverkansformer mellan föreningsliv och kommersiell affärsverksamhet skulle växa fram.

Minskning av stöden

Minskning av stöden kan ske två olika sätt eller som en kombination av dessa: genom minskning den totala eller en av ramen genom att stödet per objekt minskas. För de allmänna samlingslokalerna skulle en minskning av ramen med ett samtidigt bibehållande av reglerna innebära att färre objekt skulle få del av stödet och att väntetiden hos Boverket ytterligare skulle förlängas. För stödet till trossamfundens lokaler skulle minskad automatiskt innebära ett en ram minskat stöd per objekt. Jag utgår i min framställning från att minskning kommer att en innebära ett lägre bidrag per objekt. Minskning av stöden skulle då medföra mindre objekt, färre nybyggnader men en större andel omoch tillbyggnader. En drastisk minskning stöden skulle medföra av färre sökande.

84 Avveckling eller minskning

En kraftig minskning av stöden skulle sammantaget få likartade konsekvenser som en avveckling.

4.5 Min bedömning

Det är enligt min bedömning inte möjligt att helt avveckla eller kraftigt minska stöden till allmänna samlingslokaler eller trossamfundens lokaler utan att detta på sikt skulle få kraftiga negativa återverkningar på tidigare gjorda investeringar och ytterst på möjligheterna att utnyttja de grundlagsfästa yttrande-, mötes-, förenings- och religionsfrihetema. Det är osäkert om en avveckling eller minskning av stöden skulle ge några statsfinansiella vinster. En total avveckling av stöden bedömer jag skulle ge ett negativt samhällsekonomiskt netto. Den viktigaste följden av en avveckling eller minskning av stöden är för de båda lokaltypema är som gemensam

att utrymmet för underhåll skulle komma att begränsas då lokalerna samtidigt måste anpassas till föränderliga krav över tiden från förenings- och kulturlivet eller församlingen, vilket på sikt leder till kapitalförstöring av tidigare gjorda investeringar.

För de allmänna samlingslokalerna skulle en minskning eller avveckling av stödet medföra

att individemas möjligheter att utnyttja sina grundlagsskyddade förenings-, mötes- och yttrandefriheter kraftigt skulle minska, att förenings- och kulturlivets inflytande över den egna lokalsituationen skulle minska, samt att försämrade kontakter mellan individer med olika etnisk och kulturell bakgrund.

De viktigaste följderna av en avveckling eller kraftig minskning av stödet till trossamfundens lokaler är

att möjligheterna att utnyttja den grundlagsfästa religionsfriheten skulle minska, att möjligheterna för individer att behålla och utveckla den kulturella och religiösa identiteten skulle minska, samt att möjligheterna att möta den i dag ökande efterfrågan på gudstjänstlokaler, och som på sikt kan förväntas öka ytterligare, kraftigt skulle försvåras.

Mål för framtida stöd 85

Mål för framtida stöd

Jag föreslår följande mål för det statliga stödet till allmänna samlingslokaler

att skapa förutsättningar för alla människor att, oavsett ålder och kön, eller eventuella funktionshinder, ha tillgång till bra och ändamålsenliga lokaler för sitt förenings- och kulturengagemang, att främja mötesplatser för människor med olika etnisk och kulturell bakgrund, att underlätta samverkan mellan offentlig, ideell och privat sektor.

För stödet till trossamfundens lokaler föreslås målen vara

att skapa förutsättningar för alla människor att, oavsett ålder och kön, eller eventuella funktionshinder, ha tillgång till bra och ändamålsenliga lokaler för sin religiösa trosutövning, att skapa möjlighet för personer med olika etnisk och kulturell bakgrund att behålla och utveckla den religiösa identiteten, att skapa förutsättningar för gudstjänstrummet att få en sådan utformning som stämmer överens med det aktuella trossamfundets konfessionella syn.

För att vara kostnadseffektiva bör stöden konstrueras så att

stöden går till rätt objekt till minsta möjliga administrativa kostnad för stat och kommun, stöden går till objekt med goda förutsättningar till långsiktig överlevnad, ett effektivt lokalutnyttjande stimuleras, stöden positivt påverkar ideellt arbete ocheller egna insatser.

Jag anser att uppföljning av de båda stöden skall ske fortlöpande och belysa vilka effekter stöden givit för verksamhetsutvecklingen i lokalerna.

86 Mål för framtida stöd

I detta kapitel ges förslag till mål för de statliga stöden till allmänna samlingslokaler och trossamfundens lokaler för religiös verksamhet. I bilaga 13 redovisar jag målforrnuleringar för några andra politiska sakområden med nära anknytning till det hittillsvarande syftet för statens stöd till de allmänna samlingslokalema: kulturpolitiken, folkbildningen och stödet till folkrörelser och föreningar.

5.1 Nuvarande mål

Några klara och mätbara mål för den statliga bidragsgivningen till allmänna samlingslokaler och trossamfundens lokaler finns f.n. inte. I mina direktiv anges att I en framtida regelgivning bör målen

uppföljning och utvärdering av stödet kan ske.

5.1.1 Allmänna samlingslokaler

De allmänna samlingslokalemas värde för demokratin har betonats alltsedan 1942 då det statliga stödet infördes. I 1981 års utredning om statens stöd till allmänna samlingslokaler redovisas hur tidigare utredningar angett syftena med det statliga stödet:

Ett gemensamt drag i dessa utredningar har varit betoningen av föreningslivets roll och lokalemas betydelse för att praktiskt främja vårt lands hävdvunna församlingsfrihet. I ett större perspektiv ingår försörjningen med samlingslokaler i förverkligandet av övergripande samhällsmål som finns angivna i regeringsformen; yttrandefrihet, informationsfrihet, mötes- och föreningsfrihet. De praktiska möjligheterna att förverkliga grundläggande fri- och rättigheter i samhället sammanhänger således med möjligheterna att tillgodose medborgarna med lämpliga lokaler där dessa rättigheter kan utövas. Folkrörelsemas organisations- och föreningsliv betraktas som en av det demokratiska samhällets främsta förutsättningar. Att tillgodose föreningslivets behov av lokaler har därför blivit en samhällsangelägenhet.

Vidare skriver utredningen att: Det har ansetts väsentligt att medborgarna i ett land med demokratiskt styrelseskick inte skall hämmas av brist på samlingslokaler i utövandet av sina demokratiska rättigheter.

Mål för framtida stöd 87

5.1.2 Trossamfundens lokaler

Statsmaktemas grundläggande religionssyn framgår av 1951 års religionsfrihetslag och av 2 kap. l § 6 p regeringsformen där det slås fast att Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsälcrad religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion. I samband med tillkomsten av verksamhetsbidrag till trossamfunden uttalade kulturutskottet KrU. 1971:15 bl.a. att syftet med bidraget borde vara att öka förutsättningarna for ekonomiskt svaga församlingar att hålla lokaler samt erbjuda religiös service i form av gudstjänst, själavård och liknande. Detta syfte kom också till uttryck, när det gäller såväl verksamhets- som lokalbidraget, genom förordningen 1974:404 om statsbidrag till vissa trossamfund. Den ursprungliga kretsen för stödet var de traditionella svenska frikyrkoma. Kretsen har därefter kommit att utvidgas till att även omfatta bl.a. katolska och ortodoxa kyrkor och nu även vissa icke-kristna religioner. Detta kan bl.a. ses som en naturlig följd av den ökade invandringen till Sverige. Religionen är för många invandrare av stor vikt både för den personliga identiteten och för gruppens eller gruppemas sammanhållning och inpassning i det svenska samhället. Den behandlas trots detta i endast ringa omfattning i den svenska invandrar- och flyktingpolitiken.

1968 års beredning om stat och kyrka

1968 års beredning om stat och kyrka SOU 1972:36 ansåg att samhället hade anledning att inta en aktivt positiv attityd till existensen av olika åsiktsriktningar, religiösa såväl som icke religiösa. Samhällets uppgift måste vara att bidra till att invånarnas individuella behov i olika avseenden kan täckas. och vidare Samhällets uppgift blir alltså att finna former för stöd bl.a. olika trossamfund, varvid stödet måste av de skilda trossamfunden uppfattas som likvärdigt. Från synpunkten av individens religionsfrihet kan hävdas att individen, var i landet han än är bosatt, har rätt att fordra av samhället att detta skapar rimliga förutsättningar för olika trossamfund inte bara ett att tillgodose de enskildas religiösa behov. - Det finns dock vissa begränsningar vad gäller trossamfundens utåtriktade arbete. Jag vill här åter hänvisa till 1951 års religionsfrihetslag där det i 1 § föreskrivs att var och en äger rätt att fritt utöva sin religion, såvitt han inte därigenom stör samhällets lugn eller åstadkommer allmän förargelse. För offentlig gudstjänst gäller enligt 3 §

88 Mål för framtida stöd

andra hinder än sådana som i allmänhet är stadgade för sammankomst till vilken allmänheten har tillträde. Även ERK-utredningen Ekonomi och rätt i kyrkan, SOU 1992:9 behandlar religionsfrihetsbegreppet. Då religionsfriheten i denna utredning behandlas med fokus mot dess betydelse för relationerna mellan staten och Svenska kyrkan finns ingen anledning att här relatera dessa resonemang.

5.1.3 Skillnad i upplåtelseskyldighet

Det som skiljer bidragen till trossamfundens lokaler från bidragen till allmänna samlingslokaler är upplåtelseskyldigheten som är förknippad med det sistnämnda bidraget. Från trossamfunden har framförts att upplåtelseskyldighet skulle kunna innebära något som strider mot rummets helgd eller samfundens trosuppfattning. Det har även framkommit farhågor för att gudstjänsnummet och dess inventarier inte skulle behandlas med aktsamhet och pietet. Detta har bl.a. konstaterats av 1968 års beredning om stat och kyrka. Kulturutskottet skrev i sitt betänkande 197429, med anledning av propositionen 1974:1 vad avsåg anslaget för budgetåret 197475 till Bidrag till trossamfund, att erfarenheten visade att samfunden i . praktiken inte är beredda att acceptera den upplåtelseskyldighet som enligt kungörelsen gäller som villkor för dylikt stöd, och möjligheten att erhålla stöd upplevs därför inte som en realitet. Utskottet föreslog därför att det utöver anslaget Bidrag till trossamfund skulle anvisas ett särskilt anslag Bidrag till anskaffande av lokaler För trossamfund. Detta var den linje som riksdagen kom att ansluta sig till.

5.2 Förslag till mål

5.2.1 Allmänna samlingslokaler

Syftet med det statliga stödet till allmänna samlingslokaler är att underlätta tillkomsten och upprätthållandet av dessa. Utgångspunkten är att det finns ett nationellt intresse av sådana lokaler. De har stor betydelse för vårt lands yttrande-, mötes- och föreningsfriheter såsom dessa uttrycks i regeringsformen. De allmänna samlingslokalema ska således ytterst tjäna vår demokrati och ett öppet, pluralistiskt samhälle. Dessa övergripande mål skall självfallet ligga fast. Den historiska bakgrunden till samlingslokalemas uppkomst var att de klassiska folkrörelscma förvägrades tillträde till lokaler för sina möten. Principen om upplåtelseskyldighet innebär att organisation eller

Mâlförjiamtida stöd 89

grupp med organiserad verksamhet som är verksam inom den aktuella orten inte får nekas tillträde till lokal som erhållit statligt samlingslokalstöd. Detta gäller även om skälet skulle vara att det kan förmodas medföra att budskap sprids som står i strid med gällande svensk lagstiftning, t.ex. hets mot folkgrupp eller förtal av enskild person. En tolkning av de mål som finns för statens olika stöd till föreningslivet är att de skall främja en allsidig förenings- och kulturverksamhet och stimulera till ett brett medborgerligt förenings engagemang. De allmänna samlingslokalerna är ett medel att uppnå detta mål. Jag föreslår att målen för det statliga stödet till allmänna samlingslokaler skall vara

att skapa förutsättningar för alla människor att. oavsett ålder och kön, eller eventuella funktionshinder, ha tillgång till bra och ändamålsenliga lokaler för sitt förenings- och kulturengagemang, att främja mötesplatser för människor med olika etnisk och kulturell bakgrund, samt att underlätta samverkan mellan offentlig, ideell och privat sektor.

I mina direktiv uttalas att i en framtida regelgivning bör målen vara tydliga och mätbara. De ovan angivna målen är inte direkt mätbara i kvalitativa ocheller kvantitativa mått. Jag anser inte heller detta nödvändigt. Det är istället måluppfyllelsen som är intressant att följa upp och utvärdera. Stödets syfte är att främja verksamheter i ändamålsenliga lokaler. Genom att mäta verksamhetsutvecklingen i lokalerna blir det möjligt att få en indikator på lokalernas ändamålsenlighet. samlingslokaler som inte är ändamålsenliga kommer sannolikt att uppvisa en sämre verksamhetsutveckling. Det är således lokalens användning som skall mätas, inte deras status. Det som i första hand bör mätas anser jag bör vara i vilken grad en uppfyllelse av samlingslokalbehovet tillgodosetts genom det statliga stödet till vissa lokaler. En metod är att se om antalet aktiviteter ökat efter ny-, om- och tillbyggnad eller köp lokal. Detta blir då ett inav direkt sätt att mäta målet tillgång till bra och ändamålsenliga lokaler .

5.2.2 Trossamfundens lokaler

Jag anser att samhället har ett ansvar för att det finns förutsättningar för att enskildas religiösa behov kan tillgodoses på ett tillfredsställande sätt, dvs. att hittillsvarande synsätt ligger fast.

90 Mål för framtida stöd

Trossamfundens lokaler kan ses som ett medel för att enskilda personer skall kunna utnyttja sin grundlagsfásta rättighet att utöva sin religion. Jag föreslår att målen för statsbidrag till de fria trossamfundens lokaler för religiös verksamhet skall vara

att skapa förutsättningar för alla människor att, oavsett ålder och kön, eller eventuella funktionshinder, ha tillgång till bra och ändamålsenliga lokaler för sin religiösa trosutövning, att skapa möjlighet för personer med olika etnisk och kulturell bakgrund att behålla och utveckla den religiösa identiteten, samt att skapa förutsättningar för gudstjänstrummet att få en sådan utformning som stämmer överens med det aktuella trossamfundets konfessionella syn.

Målet om gudstjänsttummets utformning avser de krav som olika trosriktningar kan ställa på t.ex. förekomsten av olika religiösa symboler. Initiativ till att församlingar från flera trossamfund går samman om en gemensam gudstjänstlokal måste komma från församlingarna själva. De ovan föreslagna målen är inte direkt mätbara i kvalitativa ocheller kvantitativa mått, som direktiven föreskriver, men det anser jag inte nödvändigt. Det som i första hand skall mätas bör vara i vilken grad uppfyllelse av behovet trossamfundslokaler tillgodoav setts genom det statliga stödet. En metod är att se om antalet betjänade vilket är det begrepp Samarbetsnänmden för statsbidrag till trossamfund, SST, använder som kriterium för verksamhetsbidrag har ökat efter byggnadens uppförande. Med betjänade avses medlemmar

och icke medlemmar som deltar i verksamheten en utförligare deñni-

tion ges i kapitel 2. Detta blir då en indikator på i vilken grad målet tillgång till bra och ändamålsenliga lokaler tillgodosetts.

5.3 Prioriterade

åtgärder

För att stöden skall kanaliseras på ett sådant sätt att största möjliga måluppfyllelse uppnås anger jag här åtgärder som bör prioriteras inom ramen för det statliga stödet. Det blir då samtidigt ett sätt att förtydliga målen.

För båda stöden anges i målen som redovisas under 5.2

ovan bl.a. att lokalerna ska vara tillgängliga för människor med funktionshinder, därför bör

Mål för framtida stöd 91

Handikappanpassningen i alla allmänna samlingslokaler och gudstjänstlokaler prioriteras.

Allmänna samlingslokaler

I avsnitt 3.2.4 betonade jag vikten av att det lokalt görs en första prioritering av lokaler och åtgärder som skall vidtas for att föreningsoch kulturlivets lokalbehov skall tillgodoses. Det andra steget av prioriteringen sker genom det sätt på vilket det statliga stödet konstrueras. Stödet till allmänna samlingslokaler bör särskilt prioritera:

Ett effektivare lokalutnyttjande genom samnyttjandeprojekt - Vård av befintligt bestånd av allmänna samlingslokaler - Ungdomars särskilda behov och önskemål lokaler - av om Mindre samlingslokaler -

I kapitel 7 redovisar jag förslag som ger dessa prioriteringar.

5.4 Stödens utformning

Mina direktiv anger att jag bör föreslå de ändringar som behövs för att stöden skall få en sådan utformning att de blir enkla, ändamålsenliga och kostnadseffektiva. Detta tolkar jag som att förslag om framtida regelgivning bl.a. bör öka föreningslivets och lokalägamas självñnansiering och minska bidragsberoendet från staten och kommunerna. Därutöver anser jag att stöden inte får utformas så att de statiskt låser statens utgifter. För att vara kostnadseffektiva bör de statliga stöden till allmänna samlingslokaler och trossamfundens lokaler konstrueras så

att stöden går till rätt objekt till minsta möjliga administrativa kostnad för stat och kommun, att stöden går till objekt med goda förutsättningar till långsiktig överlevnad, att ett effektivt lokalutnyttjande stimuleras, samt att stöden positivt påverkar ideellt arbete ocheller egna insatser.

Med rätt objekt avses att stödet kanaliseras dit där behoven är störst. Med ...långsiktig överlevnad avses samlingslokaler och trossamfundslokaler som kan bedömas ha rimliga möjligheter att tillgodose framtida lokalbehov och samtidigt ha en god driftsekonomi. Viktiga

92 Mål för framtida stöd

faktorer att ta hänsyn till är lokalisering, konkurrens från andra lokaler och hur stort behovet av lokalen

5.5 Uppföljning och utvärdering

Uppföljning av stöden skall ske fortlöpande över tiden och i kvantitativa termer. Genom uppföljningen blir det möjligt att se mönster och tendenser av stödens effekter. Utvärderingen har uppföljningen som utgångspunkt. Den ger kvalitativa data och skapar därmed djup och nyanser för en avgränsad tidsperiod. Utvärdering av stöden kan ligga till grund för eventuella ställningstaganden från riksdag och regering om revideringar av stöden med avseende på regelgivning och, om så bedöms nödvändigt, målen för stöden. Jag vill i detta sammanhang understryka vikten av att anlägga ett långsiktigt perspektiv i bedömningen. För uppföljningen är det den totala bilden av stödens effekter som är intressant, inte eventuella avvikelser i enskilda fall. En nedgång i verksamheten i några anläggningar kan uppvägas av att andra anläggningar som erhållit stöd haft en mer positiv utveckling. Stora lokala avvikelser måste dock noga studeras för att fånga upp väsentliga tendenser som kräver vidare uppmärksamhet. Att mäta effekter av olika stöd är ofta mycket vanskligt. För att kunna bedöma vilka effekter stöden till allmänna samlingslokaler och trossamfundens lokaler ger räcker det inte med enstaka mättidpunkter, vilka ger utrymme för mer tillfälliga variationer. Jag vill samtidigt framhålla att kostnadema för uppföljningen och utvärderingen måste stå i rimlig proportion till stödets storlek. I kapitel 7 Förslag och rekommendationer ger jag förslag till hur stöden bör följas upp och utvärderas.

Principer och gemensamma regler 93

Principer och gemensamma regler

Ökade krav på självñnansiering av de allmänna samlingslokalema kan leda till ökad kommersiell verksamhet som i sin tur tränger ut förenings- och kulturlivet. Barn och ungdomar bör få större plats i och ansvar för delar av de allmänna samlingslokalema. Ett framtida stödsystem måste visa respekt för lokalemas Delar av stöden bör dock ha likartad utformning.

Jag föreslår att det statliga stödet till allmänna samlingslokaler och trossamfundens lokaler ges i form av ett bidrag. Bidragsmottagaren skall förbinda sig att under 15 år inte avyttra lokalen eller överlåta den till annan ägare för annat ändamål än som angivits i beslutet. Den närmare utformningen redovisas i nästa kapitel. Jag föreslår inga förändringar i stödhanteringen för de båda lokaltypema.

Jag ger följande förslag:

Det skall vara endast ett beslutstillfälle för de båda lokalstöden. För handikappanpassning skall bidrag lämnas för hela kostnaden, dock högst 165 000 kronor. Vid synnerliga skäl skall stöd om maximalt 365 000 kronor kunna medges. Beslut för de båda lokalstöden skall möjliga att överklaga. vara

Återbetalningsskyldighet inom 15 år om lokalen övergår till

arman användning än den avsedda.

94 Principer och gemensamma regler

l Grundsyn

Jag vill inledningsvis betona vikten av helhetssyn på förenings- och kulturlivets lokalbehov och de olika sätt som finns att tillgodose detta. Kommunerna har här, som jag tidigare framhållit, en central roll. Jag vill samtidigt framhålla de speciella krav som dagens regelverk ställer på upplåtelseskyldighet för allmänna samlingslokaler och den egenart som utmärker trossamfundens lokaler, vilka ofta har funktionen som gudstjänstrum. Föregående kapitel beskriver utförligt dessa skillnader. Lokalemas användningsvärde ligger inte i byggnaden som sådan utan i de aktiviteter den ger plats och möjlighet för. Genom att ta tillvara föreningslivets engagemang och direkta ansvar för lokalerna uppnås en lokalmiljö som bättre svarar mot föreningars och deras medlemmars, olika gruppers och enskildas anspråk. I första hand bör därför föreningslivet stå som huvudman för dessa lokaler. Detta skapar större möjligheter för föreningars och enskildas delaktighet i drift och underhåll och därigenom ett direkt och avgörande inflytande över de egna lokalkostnadema. Därför bör helst föreningslivet i någon form stå som ägare till lokalerna. I kapitel 3 angav jag en frivillig kommunal strategi för att tillgodose ortens lokalbehov med följande prioriteringsordning:

ett effektivt utnyttjande av befintliga lokaler, upprustning av befintliga allmänna samlingslokaler, eventuella särskilda bidrag till vissa föreningar för att tillgodose speciella lokalbehov t.ex. ridhus, idrottshallar och motorgårdar, samt nybyggande. -

Ett långsiktigt perspektiv för allmänna samlingslokaler och tros-

samfundens lokaler

Jag ser upprustning av befintliga lokaler som angeläget för att vårda och vidmakthålla det befintliga fastighetsbeståndet, vilket också är ett sätt att motverka kapitalförstöring och hushålla med begränsade offentliga medel. Boverket konstaterar i sin kartläggning av effekterna av det statliga stödet till allmänna samlingslokaler att:

I tider av otillräckliga ekonomiska resurser bör, enligt Boverkets uppfattning, samhällets stöd inriktas på förutsättningar för att ge att vidmakthålla beståndet, med tanke på att lokalemas dragningskraft ökar med byggnadens standard och utrustning.

Principer och gemensamma regler

Det yttersta ansvaret för lokalemas underhåll åvilar alltid lokalägama. Det är genom ett väl avvägt löpande och periodiskt underhåll som de totala driftskostnadema kan hållas nere. Riksorganisationema för allmänna samlingslokaler och deras samarbetsorgan Samsam, bedriver också utbildnings-, informations- och rådgivningsverksamhet med denna inriktning. Jag vill dessutom peka på vikten av långsiktighet i bedömningarna av omfattande investeringar i allmänna samlingslokaler och trossamfundens lokaler. Det är av stor vikt att byggnaden har en väl genomtänkt lokalisering. De lokaler som byggs och byggs om ska inte bara svara mot dagens lokalbehov utan även morgondagens. De allmänna samlingslokalema kan t.ex. komma att spela en viktig roll för de verksamheter som kan uppkomma genom den av regeringen tillsatta bered-

ningen for främjande av den ideella sektorns utveckling som redovi-

sats tidigare i kapitel 3. Jag anser att det är av stor vikt att den långsiktiga överlevnaden underlättas för de allmänna samlingslokalema och trossamfundens lokaler. Under utredningens arbete har det framkommit att sökanden i vissa fall inte gjort någon långsiktig ekonomisk driftkalkyl för den aktuella ny- eller ombyggnaden. I anslutning till ansökan skall en driftkalkyl för ett år inges. I de flesta fall väljs är ett efter ny- eller ombyggnaden, vilket ofta är ett amorteringsfritt år för eventuellt lån.

Beskattning av allmänna samlingslokaler

I mina direktiv görs en hänvisning till direktiven för Utredningen om bidrag till ideella organisationer dir 1992:81. I dessa direktiv framhölls att det är ett viktigt mål att åstadkomma en större grad av självñnansiering av verksamheten. För de allmänna samlingslokalema kan ökade krav på självñnansiering komma att medföra en större andel kommersiell verksamhet i lokalerna. Detta kan i sin tur komma att inkräkta på utrymmet for olika föreningsverksamheter i lokalerna. De ökade intäkterna kan medföra en förändring för samlingslokalen som skatteobjekt. Skattemyndighetema har börjat ifrågasätta samlingslokal- föreningarnas skattestatus. Länsrätten i Östersund har beslutat Österatt sunds Folkets Hus skall beskattas för alla sina rörelseinkomster. Den avgörande frågan är vad som skall betraktas som allmännyttig ideell verksamhet. De allmänna samlingslokalföreningama är med nuvarande skattelagstiftning skattebefriade om de uppfyller kriterierna for allmännyttiga ideella föreningar. Den huvudsakliga verksamheten för föreningarna är att tillhandahålla samlingslokaler. För att betraktas som allmännyttig

ideell förening krävs bl.a. att fastigheterna till övervägande del mer

96 Principer och gemensamma regler

än 50 % används i den ideella verksamheten. Som kommersiell verksamhet räknas i detta sammanhang även uthyrning till kommunal verksamhet, t.ex. kommunal musikskola. Om en samlingslokalförening inte betraktas som ideell förening i skatterättsligt avseende medför detta inkomstskatt för alla verksamheter som föreningen bedriver, även de allmärmyttiga. Då momsplikten för samlingslokalägare är direkt kopplad till inkomstskatteplikten, medför detta att all verksamhet blir momspliktig. Även den fastighetsskattebefrielse som samlingslokalföreningama har, är kopplad till att de inte är inkomstskattepliktiga. En förändrad syn på inkomstskatteplikten skulle då också medföra att man blir fastighetsskattepliktig. Inkomstskatteplikten är inte något större problem för samlingslokalföreningama, då man inte har vare sig möjlighet eller rätt att göra några större överskott i verksamheten. Den till inkomstskatteplikten kopplade momsskyldigheten skulle dock innebära betydande kostnadsökningar, då föreningarnas verksamheter i första hand vänder sig till föreningslivet och de således inte kan tillgodoräkna sig momsen. Fastighetsskatten för kommersiella lokaler är f.n. borttagen, men om den återinförs skulle det få svåra konsekvenser för samlingslokalföreningarna. Lokaler som hyrs ut på kontrakt synes inte av Skattemyndigheten betraktas allmänna samlingslokaler. Även dessa hyrs dock i stor som utsträckning ut till ortens föreningsliv. Dessutom pågår en utveckling mot ökad samverkan mellan t.ex. samlingslokalägande föreningar och kommuner i fonn av samnyttjade lokaler, där kommunen hyr och utnyttjar lokalema på vissa tider och föreningslivet på övriga, företrädesvis kvällstid. Sådan samverkan sker i regel utifrån avtal och kontrakt om hyresersättning till samlingslokalägaren. Dessa strävanden skulle kraftigt motverkas om föreningen skulle bli skattskyldig med anledning av detta. Jag vill med detta avsnitt peka på att ökade krav på självñnansiering av de allmänna samlingslokalema kan motverka det nuvarande syftet med stödet. Då det nu pågår en översyn av beskattning av stiftelser och ideella föreningar avstår jag från att lägga några förslag i dessa delar. Jag har i ett brev till denna utredning påtalat det angelägna i att dessa föreningars skattesituation särskilt uppmärksammas och att förslag övervägs för att undanröja skattemässiga hinder för att driva sådana lokaler effektivt. Beredningen för främjande av den ideella sektorn har regeringens uppdrag att klarlägga hinder för utvecklingen av den ideella sektorn liksom att föreslå hur dessa skall undanröjas. Eftersom detta är exempel på ett sådant hinder bör skattestatusen för de allmänna samlingslokalema tas upp även i detta utredningsarbete.

Principer och regler 97 gemensamma

6.2 Gemensamma

regler

I mina direktiv uttalas att Reglerna för olika lokalstöd bör vara enhetliga. De statliga bidragen till allmänna samlingslokaler ställer krav på att dessa upplåts opartiskt, i skälig omfattning och på skäliga villkor. För det statliga stödet till trossamfundens lokaler gäller inte motsvarande krav. Detta jag naturligt då trossamfundens lokaler till sin anser karaktär är annorlunda då de är utformade och används för religiös verksamhet. Ett framtida stödsystem måste visa respekt för olika lokalers särart. Samtidigt kan det finnas delar dessa lokaler av som inte har denna karaktär. Det finns redan i dag möjligheter för de statsbidragsbe- rättigade trossamfunden att söka bidrag till sådana lokaler enligt reglerna för allmänna samlingslokaler. Denna möjlighet finns även för trossamfund som inte tillhör den statsbidragsberättigade kretsen hos Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund De kan viss genom framförhållning planera för lokaltillbyggnader fyller kraven för som dessa bidrag genom att skilja på lokaler för gudstjänster och lokaler som är öppna för annan verksamhet. På motsvarande sätt kan delar av anläggningar används som som allmänna samlingslokaler för trossamfund och därmed bli reserveras bidragsberättigade enligt dessa regler. Från trossamfund tillhör den bidragsberättigade kretsen som har framförts att de hellre ett bibehållande de nuvarande reglerna ser av än en övergång till högre bidragsbelopp med väntetid men en för beslut och utbetalning stöd. av Det finns dock delar stöden jag bör ha likartad av som anser utformning.

6.2.1 Ett beslutstillfálle

För närvarande sker medgivande stöd till allmänna samlingslokaler av genom beslut i två steg, dels ett preliminärt beslut innebär som att byggprojektet kan igångsättas, dels slutligt ett be slut. Under byggnadstiden medges en indexuppräkning byggnadskostnaderna, vilket inte av kan anses kostnadsdämpande. För lokalstödet till vara trossamfunden sker beslutet vid ett tillfälle.

4 l-l-VN

98 Principer och regler gemensamma

Jag föreslår

att beslut statligt stöd för de båda bidragstypema skall fattas vid om ett tillfälle.

6.2.2 Stöd för handikappanpassning

Direktiven att jag bör föreslå hur anpassningen av de allmänna anger samlingslokalema kan påskyndas så att de blir tillgängliga För personer med funktionshinder. Frågan handikappanpassning lokaler till vilka allmänheten om av har tillträde har behandlats handikapputredningen i betänkandet Ett av samhälle för alla SOU 1992:52. Utredningen föreslog att sådana lokaler skall tillgängliga enligt nuvarande krav i plan- och vara bygglagen PBL, 3 kap 7 Kravet skall, enligt förslaget, gälla om det inte är uppenbart oskäligt. Senast 15 år efter det att regleringen träder i kraft skall tillgänglighetskravet gälla. Handikapputredningen föreslår också att kommunerna, i samverkan med de lokala handikapporganisationerna, skall ta fram s.k. program som beskriver hur tillgänglighetssituationen ut och vad behöver göras för att ser som förbättra den. Inom för sådana program bör det vara naturligt ramen också ta tillgänglighetsfrágor för de allmänna samlingslokaleratt upp na. Utredningen har remissbehandlats och i tillämpliga delar överlämnats till Utredningen om översyn av plan- och bygglagen. Tillgängligheten i lokaler som byggs nya eller blir föremål för omfattande ombyggnad handikappanpassas med stöd i PBL. För närvarande kan inte PBL användas för att retroaktivt handikappanpassa befintliga lokaler. Behoven handikappanpassning av allmänna samlingslokaler och av trossamfundens lokaler varierar något mellan de två lokalär stort men typerna. Det har visats de kartläggningar som gjorts av Boverket av respektive SST. Stödet för handikappanpassningsåtgärder av trossamfundens lokaler inräknas i den totala för detta lokalstöd, vilket det inte är för ramen stödet till allmänna samlingslokaler. Bidrag till handikappanpassningsåtgärder trossamfundens lokaler är maximalt 100 000 kronor och av bidraget for motsvarande åtgärder till allmänna samlingslokaler är maximalt 165 000 kronor. Jag kan inte finna principiella eller andra skäl som talar för att det skall skilda regler för statens stöd till de två lokaltyperna. vara Reglerna för handikappstöd till trossamfundens lokaler bör ha samma utformning reglerna för handikappanpassning av allmänna som samlingslokaler.

Principer och regler 99 gemensamma

Jag föreslår

att samma regler för handikappanpassning införs För de båda lokalstöden.

Handikappanpassning allmänna samlingslokaler av

I detta sammanhang vill jag påpeka att sedan Boverkets kartläggning gjordes har ytterligare cirka 250 lokaler fått handikappbidrag. Dessutom har Boverket i samverkan med de berörda riksorganisationema förstärkt informationen till lokalägarna, bl.a. med särskild folder en om handikappbidraget. Riksorganisationema bör också intensiñera sina allmänna informations- och utbildningsverksamheter avseende behovet av att göra lokalerna tillgängliga för personer med funktionshinder. Det är angeläget att behovet handikappanpassning dessa av av lokaler uppmärksammas inom för det kommunala arbetet med ramen planering för att tillgodose förenings- och kulturlivets lokalbehov. Pågående infonnations- och rådgivningsverksamhet kommusamt nernas lokalplanering kommer säkerligen att påskynda handikappanpassningen. Jag dock att det är nödvändigt med förstärkt anser ett handikappbidrag för att de ekonomiska möjligheterna för detta. ge

Bidragets storlek

För många lokaler bör det möjligt att åstadkomma nödvändig vara handikappanpassning inom beloppet 165 000 kronor. I vissa lokaler kan det dock vara nödvändigt med åtgärder inte inom detta som ryms belopp. Det kan avse kostnader För installation hissar, lyftanordav ningar, större ingrepp i byggnadsstommen etc. Sådana åtgärder gör att kostnaderna i en del fall kan bli avsevärt högre. Det finns naturligtvis lokalägare med medel som egna eller i kombination med t.ex. kommunala medel kan klara dessa merkostnader. Dagens regler medger att regeringen kan besluta bidrag om med högre belopp. Jag ändå inte detta förhållande tillanser att är fredsställande. Boverket respektive SST bör kunna medge ett högre bidrag efter särskild prövning. Beslut bidragets storlek om bör göras utifrån de kostnader kan skäliga med hänsyn som anses vara till projektets art och omfattning.

Jag föreslår

att bidrag till handikappanpassning lämnas till skäliga kostnader för åtgärderna, dock med sammanlagt högst 165 000 kronor för en och samma lokal samt

100 Principer och regler gemensamma

synnerliga skäl föreligger skall bidrag kunna medges med att om högre belopp, det totala bidraget får inte överstiga 365 000 men kronor.

Handikappanpassning avfolkparksteatrar

Det finns särskild förordning för handikappanpassning av folkparksen Maximibeloppet teater har höjts till 165 000 kronor genom teatrar. per nuvarande Förordning ändrats SFS 1993:571. Reglerna för bidrag att till folkparksteatrar bör föras in i förordningen avseende allmänna samlingslokaler eftersom reglerna sammanfaller.

Jag föreslår

att den nuvarande förordningen upphävs och

stödet till folkparksteatrar utgår enligt samma regler som föreslås att för handikappanpassning av allmänna samlingslokaler.

6.2.3 Besvär

Sökande kan för närvarande anföra besvär till regeringen över Boverkets beslut. Beslut fattade Samarbetsnämnden för statsbidrag till av trossamfund kan inte överklagas. Detta gäller samtliga stöd till

trossamfunden som SST hanterar. Jag kan inte några principiella eller andra skäl till att olika se regler skall gälla. Det bör rätt att anföra besvär till regeringen vara en över beslut för de båda statliga stöden.

Jag föreslår

att beslut lokalstöd skall kunna överklagas hos regeringen. om

6.2.4 Återbetalning av erhållet stöd

Möjligheterna för att kräva återbetalning erhållet stöd skiljer staten av sig åt mellan de båda stöden. Boverket att reglerna är ofullstänanser diga i detta avseende och har föreslagit att återbetalning ska kunna krävas helt eller delvis om samlingslokalen övergår till annan användning inom 25 år från utbetalningstillfället av stödet. För stödet till trossamfundens lokaler ñnns regel om återbetalningsskyldighet en inom 10 år. Jag att dessa regler skall lika. De statliga stöden avser anser vara investeringar långsiktig karaktär vilket också bör finnas med i överav

Principer och regler gemensamma

vägandena när en tidsgräns bestäms. I avsnitt 6.3.4 ger jag förslag i detta avseende.

6.2.5 Medel av arbetsmarknadsskäl

Av sysselsättningsskäl har särskilda medel vid olika tillfällen utgått för anordnande av allmänna samlingslokaler och, i viss mindre utsträckning, till trossamfundens lokaler. I vissa sådana fall har särskilda regler för detta stöd utfärdats, t.ex. att medel endast får användas till viss del arbetskraftskostav nadema. Dessa särskilda regler har i vissa fall betytt bl.a. ökade administrativa merarbeten samt merkostnader för såväl sökanden som staten. Detta har t.ex. medfört att byggnadsstanen för allmänna samlingslokaler skjutits fram i tiden, vilket motverkar själva syftet att skapa arbetstillfällen inom främst byggnadssektom. Det är en fördel att det finns fárdigprojekterade byggen som snabbt kan igångsättas i en sviktande arbetsmarknadssituation, det men är olyckligt att reglerna ibland utformas så att de motverkar syftet att snabbt ge arbetslösa arbete. Jag anser att regering och riksdag om av sysselsättningsskäl finner det motiverat med särskilda anslag till byggande av allmänna samlingslokaler och trossamfundens lokaler så bör reglerna vara identiska med de regler gäller för ordinarie som stöd.

6.3 Former för de framtida stöden

Jag har övervägt tre former statligt stöd: lån, lån i kombination av med bidrag och bidrag.

6.3.1 Lån

Fördelarna med lån kan sammanfattas så här:

Ansvaret för den egna finansieringen betonas.

Genom att stå för räntekostnader och amorteringar tvingas sökanden att noggrant gå igenom effekterna för den ekonomin. Sökanden egna blir klar över vilka ekonomiska villkor, och därmed bindningar, som lån innebär.

Skapar en långsiktig relation understryker stödets långsiktiga som karaktär.

102 Principer och regler gemensamma

Konstruktionen ett lån förutsätter en skriftlig förbindelse mellan av givare och mottagare, varav tiden för och omfattningen av åtagandet framgår.

På sikt kan ett lånesystem bli självñnansierande.

Länet kan konstrueras så att amorteringarna motsvarar vad som ska ges ut i nya lån.

Dagens långa väntetid på beslut om stöd kortas.

Det ställer mycket större krav på de egna ekonomiska möjligheterna att klara kostnadema för räntor och amorteringar. av Mot bakgrund vad framgår Boverkets kartläggning gör av som av jag bedömningen att endast ett fåtal föreningar har de ekonomiska möjligheterna att klara kraftigt ökade kapitalkostnader.

Nackdelarna är följande:

Stödets syfte motverkas.

Det är få samlingslokalägare skulle klara de ökade kapitalkostnasom dema blir följden ett lånesystem. Syftet att tillgodose t.ex. som av föreningslivets behov ändamålsenliga lokaler motverkas om de allav märma samlingslokalema reellt begränsade möjligheter till investeges ringar för att hålla lokaler, utrustning m.m. i takt med tidens krav.

Risker för övervältringseffekter på kommunerna.

Behovet och tillbyggnad m.m. kan ställa kommunerna inför av omkrav på ökade insatser för att anordna bra samlingslokaler.

Ökade administrativa kostnader och arbetsinsatser.

Det behövs administrativa rutiner för hantering och beslut samt kontroll från statens sida.

Kan leda till ökad kommersiell verksamhet i lokalerna.

En ökad kommersiell verksamhet kan medföra att samlingslokalema får skattemässig klassning, från föreningslokal för kultur en arman till kommersiell lokal. Jag har tidigare pekat en sådan tänkbar m.m. utveckling kravet på ökad egenfmansiering drivs alltför långt. om

Principer och regler 103 gemensamma

En annan tänkbar effekt kan bli att den kommersiella verksamheten därmed också på förenings- och kulturlivets möjligheter att utnyttja lokalerna.

Lånesystem som jag övervägt

Ett lånesystem kan utformas på olika sätt och jag har övervägt tre typer, varav ett som till sitt innehåll dock bör betraktas bidrag. som De två övriga lånevariantema är ett som till sin uppläggning är knutet till statens bostadsñnansieringssystem och innebär någon form ett som av statlig subvention räntan. av

Lån knutet till statens bostadsjinansieringssystem

Nuvarande statliga länesystem för finansiering bostadsbyggande av skall successivt, under en läng tidsperiod, avvecklas. Jag kan därför inte se några skäl för att överföra detta subventionssystem som stödform för finansiering byggande allmänna samlingslokaler av av och lokaler för trossamfundens religiösa verksamhet.

Lån med statligt subventionerad ränta

För att ett sådant system skall ge effekt, dvs. stödja anordnandet av lokaler för bl.a. föreningslivets behov, måste saubventionsgraden vara mycket stor. Ett bidragsunderlag på exempelvis 3 miljoner kronor och med ett statligt stöd pá t.ex. 50 % av godkänt underlag och ränta på 5 % en skulle innebära 75 000 kronor per år i ränteutgifter. Till denna summa skall läggas kostnader För amorteringar, exempelvis under 15 år, vilket medför ytterligare kostnader på 100 000 kronor. Totalt skulle det innebära kapitalkosmader för låntagaren på 175 000 kronor år för per det statliga stödet. Som visats av Boverkets kartläggning finns det föreningar som skulle klara av sådana ökade kostnader varför stödets syfte att möjliggöra goda lokaler skulle motverkas. Även med en viss ränte- och amorteringsfri del skulle det medföra ökade kostnader som få föreningar torde klara av.

Ränte- och amoneringsfritt lån

Karaktären av ett sådant statligt stöd är i praktiken bidrag. Stödet ett har dock flera av låneprincipens fördelar:

Understryker stödets långsiktiga karaktär.

104 Principer och regler gemensamma

Det säkerhet för staten att syftet med stödet säkerställs ger en under lång tid. Lokalägaren rimliga förutsättningar att klara drift och förvaltges ning av lokalen.

Nackdelarna är bl.a. följande:

Mindre betoning än andra låneformer av lokalägarens ansvar för finansieringen av investeringarna. Ökade administrativa kostnader och arbetsinsatsen

6.3.2 Lån i kombination med bidrag

En variant kan ett stödsystem som tar hänsyn till vilken typ annan vara åtgärder planeras. Ett sådant system kan t.ex. konstrueras så av som för nybyggnation och förvärv utgår endast lån med viss tid av att ränte- och amorteringsfrihet. För övriga åtgärder utgår lån i kombination med bidrag eller endast bidrag. Under 1970- och 80som nu talen fanns ett sådant stödsystem.

Fördelarna med denna stödform är:

Det är möjligt för staten att styra stödet till de åtgärder som bedöms mest angelägna. Det kan bli möjligt att för delar stödet säkerställa syftet under av lång tid.

Stödformen har följande nackdelar:

Ökade administrativa arbetsinsatser och merkostnader. Det är inte enkelt. Det kan innebära svära gränsdragningsproblem.

6.3.3 Bidrag

Ett renodlat bidragssystem torde minimera administration och kostnader i ansöknings- och beslutshanteringen.

Fördelarna med bidrag är följande:

Reglerna kan ges en enkel utfomming. Låga administrativa kostnader. Lokalägarnas driftsekonomi underlättas genom att de slipper ränteoch amorteringskostnader.

Principer och regler 105 gemensamma

Beroende på utformningen minskar ett nenodlat bidragssystem självñnansieringen av investeringskostnadema.

Nackdelar är bl.a. att:

Renodlade bidrag försvårar statens kontroll över lokalens vidare användning efter det att bidraget betalats ut. Ansvaret för den egna finansieringen framgår inte så tydligt.

6.3.4 Mina överväganden och forslag

Jag har tidigare redovisat de olika principiella lösningar jag funnit som tänkbara för ett statligt stöd till allmänna samlingslokaler och trossamfundens lokaler for religiös verksamhet. I min bedömning av dessa olika alternativ utgår jag från följande kriterier:

Enkelhet. Låga administrativa kostnader. Betoning av stödets långsiktiga Säkerhet för att syftet med stödet bibehålls. Rimligt inslag av egenñnansiering. Lokalägaren bör ges rimliga förutsättningar att långsiktigt klara drifts- och förvaltningskosmader. Likhet vad gäller form av stöden till de två lokaltypema.

Min slutsats är därför att stödet till allmänna samlingslokaler och trossamfundens lokaler bör ges i form av bidrag. För detta talar enkelheten och att den statliga säkerheten för att syftet med stödet bibehålls kan ordnas ett tillfredsställande sätt. Dessutom finns det en tendens att staten avvecklar olika låneformer för att stödja anordnandet bostäder och lokaler. av

Förplildelse

För närvarande finns det två tidsgränser avseende lokalens användning och eventuell återbetalning av bidrag för de två lokalstöden jag som har att behandla. För allmärma samlingslokaler gäller 25 år och för trossamfundens lokaler 10 år. De statliga stöden bör ha lången mer siktig inriktning än 10 år. Samtidigt kan 25 år alltför lång tid vara en bl.a. med tanke på att lokalerna i slutet av en så lång period inte kan förutsättas uppfylla kravet på ändamålsenlighet och i takt med vara tidens krav och behov. Jag anser att 15 år är en lämplig tidsperiod.

106 Principer och gemensamma regler

Jag föreslår

att de statliga stöden till allmänna samlingslokaler och trossamfundens lokaler ges i form av bidrag,

att mottagaren bidraget skall förbinda sig att under en tid av 15 år, av beräknad från den dag då bidraget betalas ut, inte använda de utbidraget avser för annat ändamål än som förutsattes rymmen som när bidraget beviljades,

att under denna tid inte heller överlåta dessa utrymmen till någon att använda dem för annat ändamål, och annan som avser

att återbetalningsskyldighet skall föreligga om lokalen övergår till användning än den avsedda inom 15 år från utbetalningstillannan fället stöden till allmänna samlingslokaler och trossamfundens av lokaler.

6.4 Stödhantering

Stödet till de allmänna samlingslokalema hanteras i dag hos den särskilda samlingslokaldelegation är knuten till Boverket, stödet som till trossamfundens lokaler hanteras av Samarbetsnänmden för statsbidrag till trossamfund, SST.

6.4.1 Gemensam Stödhantering för de båda lokalstöden

Jag har övervägt en gemensam stödhantering för de båda stöden till allmärma samlingslokaler och trossamfundens lokaler. Det finns tre alternativ för en sådan gemensam Stödhantering; ett nytt gemensamt att hanteringen av stödet till trossamfundens organ, lokaler förs över till Boverkets samlingslokaldelegation eller att hanteringen stödet till de allmänna samlingslokalema förs över till SST. av

Ny myndighet

Det första alternativet innebär att det tillskapas en ny myndighet eller annat för hantering av de båda lokalstöden. organ en gemensam Samlingslokaldelegationen har i dag även ansvaret for hanteringen stödet till icke-statliga kulturlokaler. Det ingår inte i mitt uppdrag av att över detta stöd, jag att hänsyn måste tas till detta stöd se men anser eventuellt stödhanteringsorgan. Även vid bedömningen av ett nytt om

Principer och regler gemensamma

stöden till trossamfundens lokaler och de allmänna samlingslokalema skulle hanteras av en ny gemensam myndighet eller något annat gemensamt organ, skulle delegationen även fortsättningsvis sköta stödhanteringen för de icke-statliga kulturlokalerna. Det skulle därför inte, med en sådan lösning, vara möjligt att samordna dessa stödformer. Dagens bidragshantering vid Boverket även förutsättningar för ger samverkan med arman statlig verksamhet inom plan- och byggnadsområdet, t.ex. infonnation och nomtgivning. Jag kan inte se några principiella skäl eller rationaliseringsmöjligheter som skulle motivera tillskapandet ett nytt for hanteringav organ en av de båda lokalstöden.

Boverkets samlingslokaldelegation fördelar lokalstäden

Det andra alternativet innebär att stödet till trossamfundens lokaler flyttas från SST till Boverket. SST hanterar i dag utöver lokalbidraget även två andra stödformer till trossamfunden. Dessa två stöd är verksamhets- och utbildningsbidrag. Budgetåret 199394 är lokalbidraget 12,48 miljoner kronor, vilket motsvarade knappt 18 % de totala stöden till trossamfunden av som kanaliseras genom SST. Genom dessa andra stöd erhålls kunskaper om bidragskretsen som kan komma llokalbidragshanteringen tillgodo. Denna samordning skulle omöjliggöras bidraget för om trossarnfundens lokaler skulle hanteras Boverket. Jag de av anser att administrativa kostnaderna för hanteringen lokalbidraget är rimlig av budgetåret 199394 är denna kostnad 750 000 kronor. Jag bedömer dessutom att möjligheterna till rationaliseringsvinster är alltför begränsade för att motivera ett sådant förslag. En eventuell framtida översyn av de andra två bidragen kan dock komma att aktualisera denna fråga vid annat tillfälle.

SSTfördelar stöden

Det tredje alternativet är att stödet till de allmärma samlingslokalema flyttas till SST. Av de båda lokalstöden är stödet till de allmänna samlingslokalerna störst. Genom delegationen hos Boverket tillrvaratas kunskaper dels från riksorganisationema för samlingslokaler, dels från Boverkets övriga verksamhet. Jag bedömer därför inte attt det skulle det finns några skäl som talar för att flytta över stödhantezringen för de allmänna samlingslokalema till SST.

108 Principer och regler gemensamma

6.4.2 Stödhantering för allmänna samlingslokaler

Jag har i uppdrag att över två av tre statliga lokalstöd. Enligt mina se direktiv skall stödet till icke-statliga kulturlokaler behandlas av den utredning skall över kulturpolitiken. Jag har därför inte funnit som se anledning att överväga samlad lösning för dessa ne stöd, t.ex. geen myndighet för statlig stödhantering till olika former nom en gemensam av samlingslokaler. Jag har under utredningsarbetet övervägt Följande alternativ för hanteringen ett statligt stöd till allmänna samlingslokaler: att av bibehålla besluten hos den särskilda delegationen knuten till Boverket, föra över hanteringen till länsstyrelserna, att genom särskild att delegation anförtro riksorganisationema för de allmänna samlingslokalema stödhanteringen samt att lägga ansvaret för beredning och beslutsfattande på kommunerna.

Nuvarande ordning

Nuvarande delegation består bl.a. företrädare för berörda riksorgaav nisationer, kommuner och folkbildningsorganisationema samt staten via Boverket. Delegationen vid Boverket hanterar i dag även stödet till de icke statliga kulturlokalema.

Fördelarna är följande:

Bidragshanteringen ger förutsättningar för samverkan med annan statlig verksamhet inom plan- och byggnadsområdet, t.ex. den information och nonngivning, som Boverket svarar för. Systemet tilltro opartiskhet i ärendebehandlingen för samger om lingslokalägare inte är medlemmar i någon av riksorganisatiosom nema. Dagens system tillvaratar kunskap om den aktuella ortens efterfrågan och utbud av allmänna samlingslokaler.

Systemet förutsätter kommunal granskning av ansökningarna vilket borgar för god kännedom de lokala förhållandena. Kommunernas om delaktighet i ansökningsförfarandet kan dessutom, som jag återkommer till nedan, stärkas ytterligare.

Den nuvarande hanteringsordningen tillvaratar den kunskap som finns hos samlingslokalägarnas riksorganisationer.

Principer och gemensamma regler

Dessa organisationer spelar i dag en viktig roll för de som söker stöd och för processen med bidragshanteringen. De svarar För rådgivning till de samlingslokalägande föreningarna, bl.a. i samband med ansökning om bidrag. Detta underlättar För den vidare hanteringen då ansökningarna därmed blir väl genomarbetade. Representanter från riksorganisationema ingår i dag i samlingslokaldelegationen vid Boverket, vilket bidrar till ökad kunskap.

Nuvarande ordning ger möjlighet till en samlad bedömning av de statliga stöden till allmänna samlingslokaler och icke-statliga kulturlokaler.

Nackdelar med dagens system är:

Det ñnns svårigheter att samordna stödet med de bidrag som länsstyrelserna kan ge till allmärma samlingslokaler från de regionalpolitiska medlen. Det kan förekomma visst dubbelarbete.

Länsstyrelserna

Genom att lägga ut bidragshanteringen på länsstyrelserna skulle följande fördelar uppnås:

Ökad närhet mellan den sökande, kommunen och bidragsgivaren. Det skulle bli möjligt med en starkare knytning av stödet till länsstyrelsemas regionalpolitiska ansvar.

Följande nackdelar skulle uppstå:

Ökade administrativa kostnader.

Det skulle krävas fler handläggare än i dag för att klara hanteringen, inklusive information och rådgivning. Till detta skall läggas de uppgifter som är förknippade med uppföljning och utvärdering av stöden. Uppgifter som skulle behöva sammanställas från 24 länsstyrelser för att kunna göra en bedömning av stödets effekter för riket som helhet.

Svårigheter att finna en fungerande fördelningsnyckel för stödet till de olika länen. Svårigheter att upprätthålla erforderlig kunskap och kompetens hos handläggare och beslutsfattare.

110 Principer och gemensamma regler

Det kan vara svårt att upprätthålla den kunskap och kompetens avseende allmänna samlingslokaler och stödets effekter som krävs då antalet ärenden under ett år kan vara mycket begränsat och dessutom variera mellan åren. Förfrågningar om stödet kan vara svåra att besvara då det främst är genom de inkomna ärendena och beredningen av dessa som kunskapen vidmakthålls och förbättras.

Samordningen mellan detta stöd och stödet till de icke-statliga kulturlokalerna skulle försvåras. Förutsättningarna för enhetliga bedömningar av ansökningarna skulle försvåras. Omfattande merarbete för de berörda riksorganisationerna.

Dessa organisationer spelar i dag en viktig roll för de som söker stöd och för processen med bidragshanteringen. De svarar för rådgivning till de samlingslokalägande föreningarna, bl.a. i samband med ansökningar om bidrag. Detta underlättar den vidare hanteringen då ansökningarna därmed blir väl genomarbetade. Representanter från riksorganisationerna ingår i dag i samlingslokaldelegationen vid Boverket, vilket bidrar till ökad kunskap. Det arbete som dessa organisationer bedriver skulle försvåras med en bidragshantering i 24 olika län. Riksorganisationerna har inte några regionala organisationer med sakkunnig personal som kan gå in i ett motsvarande arbete på länsnivå. Det skulle därför bli svårt att dra nytta av dessa organisationers kunskaper som i dag sker med den granskning m.m. de gör av ansökningarna innan de kommer till Boverket.

Riksorganisationerna sköter hanteringen

Ett sådant system förutsätter ett statligt regelverk som förutom stödets mål och syfte också anger anslagsram. Ett sådant förfarande kräver delegation av beslutanderätt om fördelning av statligt stöd. Det finns en förebild för hur en sådan delegering kan utformas i lagen om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets ansvarsområde SFS 1976:1046. Genom ändring i denna lag har också Folkbildningsrådet fått sitt mandat att fördela statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor. Dessutom krävs att ett tillägg görs i sekretesslagens bilaga så att principen om allmänna handlingars offentlighet blir tilllämplig för riksorganisationerna. Utifrån dessa regler har sedan Samlingslokalorganisationemas samarbetskommitté Samsam att finna former för hur beslut m.m. skall fattas. Genom den förankring som riksorganisationerna har via sina

Principer och gemensamma regler lll

medlemmar i svenskt förenings- och kulturliv kan en sådan ordning vara möjlig att införa. Denna bidragshantering har följande fördelar:

Dubbelarbete kan undvikas. Kriterier för bedömningar och administrativa rutiner blir mer direkt förankrade. Det finns stor kunskap om stödet och de allmänna samlingslokalerna som skulle tas tillvara.

Bidragshanteringen har följande nackdelar:

Oro för partiskhet i behandlingen av ansökningar från de lokalägare som inte är anslutna till riksorganisationerna.

Riksorganisationernas ställning som företrädare för ett från staten fritt föreningsliv kan ifrågasättas. Det skulle visserligen vara möjligt att låta samlingslokaldelegationen sköta bidragshanteringen för dessa lokalägare som inte är anslutna till någon riksorganisation, men då skulle samtidigt enhetligheten i bedömningarna mellan anslutna och icke-anslutna samlingslokaler bli mindre eller försvåras. Det administrativt rationella i en sådan splittrad bidragshantering kan ifrågasättas.

Samordning mellan detta stöd och stödet till de icke-statliga kulturlokalerna skulle kraftigt försvåras. Denna lösning är inte möjlig i dag då Samsam saknar status som självständig juridisk person med egna stadgar.

Samsam saknar f.n. formell status, även bland berörda riksorganisationer, varför dess lösa konstitution idag inte kan utgöra grund för en dylik delegation. Endast under förutsättning att Samsam skapar en sådan grundläggande konstitution, bl.a. stadgar som gör det möjligt att delegera beslut av myndighetskaraktär vilket fördelningen av det statliga stödet är, kan jag tänka mig en sådan lösning.

Det har vid mina kontakter med riksorganisationema inte framkommit något intresse för en sådan lösning.

112 Principer och gemensamma regler

Kommunal hantering

Ett kommunalt Övertagande av den statliga stödhanteringen ger följande fördelar:

Närhet till den eller de som söker stödet. God kunskap om den aktuella ortens utbud och efterfrågan av samlingslokaler.

Det skulle innebära följande nackdelar:

Samordningen mellan detta stöd och stödet till de icke-statliga kulturlokalema skulle kraftigt försvåras. Svårigheter att fördela stödet till de olika kommunerna, bl.a. beroende på anslagets begränsade storlek.

En helt decentraliserad hantering torde medföra svårigheter att inom ramen för ett statligt anslag fördela ramar rättvist på landets samtliga kommuner. Jag ser inte några möjligheter att lägga in samlingslokalstödet som en del i den kommunala skatteutjämningen då detta inte skulle ta hänsyn till olika lokalbehov i olika landsdelar.

Svårigheter att upprätthålla erforderlig kunskap och kompetens.

Det kan vara svårt att upprätthålla den kunskap och kompetens avseende allmänna samlingslokaler och stödets effekter som krävs då antalet ärenden under ett år kommer att vara mycket begränsat vissa år inga alls och dessutom variera mellan åren. Förfrågningar - om stödet kan vara svåra att besvara då det främst är genom de inkomna ärendena och beredningen av dessa som kunskapen vidmakthållas och förbättras.

De samlingslokalägande riksorganisationemas arbete skulle kraftigt försvåras.

Dessa organisationer svarar för rådgivning till de samlingslokalägande föreningarna, bl.a. i samband med ansökning bidrag. Detta underom lättar för den vidare hanteringen då ansökningarna därmed blir väl genomarbetade. De skulle behöva ha kontakt med alla de aktuella kommunerna. Det skulle inte vara möjligt att dra nytta deras av kunskap vid bidragshanteringen så som sker i dag med deras granskning av ansökningarna innan de kommer till delegationen vid Boverket.

Principer och regler gemensamma

Överväganden och förslag

För den nuvarande stödhanteringen vid Boverket åtgår tre årsarbetskrafter. Jag bedömer att det inte är möjligt att åstadkomma några stora rationaliseringar i denna hantering. Det finns uppbyggd kompetens en av att hantera bidragen vid Boverket. Till detta kan läggas samarbetet med de samlingslokalägande riksorganisationema efter vad jag som, förstått, fungerar väl. Det skulle vara möjligt att överlåta stödhanteringen till riksorganisationema genom Samsam, förutsatt att Samsam formell status. ges en Då det vid mina kontakter med Samsam inte framkommit något intresse för en sådan lösning finner jag ingen anledning att förorda nu detta alternativ.

Jag föreslår

att nuvarande beslutsordning för stöden skall ligga fast, dvs. att Boverkets samlingslokaldelegation fattar beslut stöd till allmänom na samlingslokaler.

6.4.3 Stödhantering för trossamñmdens lokaler

Beslut om stöd till trossamfundens lokaler för religiös verksamhet fattas för närvarande av Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund, SST. Regeringen fattar beslut om vilka trossamfund som skall tillhöra den bidragsberättigade kretsen f.n. 16 trossamfund och 2 grupper av samfund, totalt 35 samfund. I inledningen till detta kapitel redovisade jag förslag skulle som innebära en gemensam hantering av de båda lokalstöden. Jag avförde där dessa förslag då jag i dag inte kan några rationaliseringsvinster se som skulle kunna motivera någon av dessa. Jag har därutöver övervägt två andra alternativ för stödhanteringen till trossamfundens lokaler. Det första alternativet innebär SST:s att myndighetsroll förstärks, det andra att SST ombildas till samverkansorgan för bidragshantering utan myndighetsstatus.

SST som myndighet

SST är i dag myndighet med vissa fördelningsuppgifter. För den nuvarande hanteringsordningen talar att bidragskretsen för de olika stöden är identisk. Den bidragsberättigade kretsen regeringen, även utses av nämndens ledamöter utses av regeringen efter Förslag från de bidragsberättigade trossamfunden. SST ingår inte i den statliga redovisningsorganisationen.

114 Principer och gemensamma regler

SST som samverkansorgan utan myndighetsstatus

Detta alternativ, innebär att SST:s myndighetsroll skulle upphöra, som ligger i linje med de förslag som Utredningen om bidrag till ideella organisationer gett i sitt betänkande Organisationemas bidrag SOU 1993:71. Där föreslås bl.a. att staten i större utsträckning skall anförtro åt de ideella organisationerna att själva gruppvis genom egna samarbetsorgan fördela statsbidrag till sina verksamhetsområden. SST fördelar i dag, förutom lokalstödet, två andra stöd till trossamfunden; verksamhetsbidrag och utbildningsbidrag. Det är regeringfastställer statsbidragsberättigade trossamfund. Det en som kretsen av har inte ingått i mitt uppdrag att se över samtliga statliga stöd till de fria trossamfunden. Om regeringen inom ramen för en översyn av samtliga statsbidrag till trossamfunden filmer att det är lämpligt med stödhantering inom ramen för ett frivilligt samverkansorgan För en trossamfunden, kan detta ett alternativ. Jag kan dock inte nu vara finna något argument för att splittra stödhanteringen för dessa stöd dels en myndighet, dels ett frivilligt samverkansorgan. Jag har därför inte övervägt något annat alternativ som skulle innebära att stödhanteringen förs över till någon annan myndighet eller till kommunerna.

överväganden och förslag

Jag att SST myndighetsroll bör förstärkas och att fördelningen anser :s lokalstödet till de fria trossamfunden även fortsättningsvis skall av skötas av SST.

Jag föreslår

att stödet till trossamfundens lokaler för religiös verksamhet skall kunna utgå till församlingar inom de statsbidragsberättigade trossamfunden enligt regeringens särskilda beslut,

att Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund inordnas i den statliga redovisningsorganisationen.

Förslag och rekommendationer ll5

7 Förslag och rekommendationer

Allmänna samlingslokaler

Förhandsgranskning skall omfatta alla projekt för vilka stöd sökes, dock inte för ansökan om stöd till handikappanpassning. Vid förhandsgranskningen skall ansökan stöd till allmän en om en samlingslokal kunna avslås föreningens ekonomiska möjligom heter att långsiktigt driva och förvalta lokalen bedöms ringa. vara Bidragsunderlaget för det statliga stödet skall ett visst vara belopp per kvadratmeter lokalyta och variera beroende på lokalytans totala storlek. Vid om- och tillbyggnad skall bidragsunderlaget beräknas på skälig faktisk kostnad med övre begränsning en till viss andel av motsvarande nybyggnad. Boverket skall fastställa de schabloner som skall utgöra bidragsunderlaget. Det statliga stödet skall ges i form bidrag med 50 procent av av godkänt bidragsunderlag. Vid köp av fastighet för anordnande föreningsägd av samlingslokal skall det statliga bidraget lämnas med 50 procent av godkänt bidragsunderlag motsvarande skälig kostnad med hänsyn till projektets art och omfattning. I anslutning till förhandsgranskningen kan samlingslokaldelegationen meddela att det vid särskilda skäl kan utgå statligt stöd med lägre bidragsandel. Det statliga bidraget skall förutsätta att det finns ett skriftligt avtal mellan kommun och förening om ett kommunalt stöd motsvarande minst 30 procent av underlaget för det statliga bidraget. Vid särskilda skäl kan detta bidrag reduceras och detta skall prövas av samlingslokaldelegationen i anslutning till förhandsgranskningen. Boverket skall kunna förtur till s.k. samnyttjandeprojekt ge som länsstyrelse eller länsarbetsnämnd givit väsentligt stöd till. Uppföljning och utvärdering stödet skall baseras på utveckav ling av verksamhet och ekonomi i lokaler fått stöd. Boverket som bör ges i uppdrag att tillsammans med berörda riksorganisationer utarbeta former och innehåll för uppföljning stödets effekter. av Boverket skall utvärdera stödet. De berörda riksorganisationerna föreslås också fortsättningsvis bidrag till sina verksamheter.

116 Förslag och rekommendationer

Trossamfundens lokaler

Stödet till trossamfunden skall vara beräknat på skäliga kostnader och utgå i form bidrag. Det maximala bidraget föreslås höjas till 1 miljon kronor per byggnadsobjekt. Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund SST bör i samverkan med berörda trossamfund utarbeta former och innehåll för hur uppföljning och utvärdering av stödet skall ske.

I föregående kapitel ger jag förslag till ett antal gemensamma regler för de två lokalstöden. Jag föreslår därutöver att de statliga stöden skall i form bidrag och att beslut om stöd skall fattas av ges av Boverket respektive SST. Utifrån dessa principer utvecklar jag i detta kapitel hur de statliga stöden bör utformas.

7.1 Lokaler för barn- och ungdomsverksam-

het

Direktiven till min utredning anger att jag bör väga in behovet av ett enhetligt stöd också när det gäller lokaler för barn- och ungdomsverksamhet. Det finns för närvarande inget särskilt statligt stöd till lokaler för barn- och ungdomsverksamhet. Som jag tidigare redovisat kan det i vissa fall stöd Allmänna arvsfonden till lokaler för barn- och ges ur ungdomsverksamhet, men detta är inte ett statligt stöd. Allmänna arvsfonden har varit föremål för särskild utredning och proposition är aviserad till innevarande riksmöte. Med hänsyn till nuvarande statsñnansiella läge finner jag det inte möjligt att föreslå något särskilt statligt stöd till särskilda lokaler för barn- och ungdomsverksamhet. Däremot vill jag peka på det angelägna i att kommunerna, inom ramen för den samlade planen för förenings- och kulturlivets lokalbehov som jag tidigare förordat, beaktar lokalbehoven hos barn och ungdomar. Det är också angeläget att ta tillvara befintliga möjligheter till stöd för sådana lokaler inom ramen för stöden till allmänna samlingslokaler respektive trossamfundens lokaler. Mina förslag, som anges senare i detta kapitel, bör också leda till att lokalsituationen för barn och ungdomar väsentligen förbättras.

Förslag och rekommendationer 117

7.2 Stödet till allmänna samlingslokaler

7.2.1 Direktiven

Av mina direktiv framgår att jag skall redovisa ett alternativ vari stödet till de allmänna samlingslokalema blir kvar, men reformeras. Jag bör föreslå de förändringar som behövs för att stöden skall få en sådan utformning att de blir enkla, ändamålsenliga och kostnadseffektiva. Jag skall vidare ange vilka prioriteringar som bör gälla vid fördelningen av det framtida stödet, ta ställning till på vilket sätt och i vilka former som de statliga stöden skall fördelas. Jag skall beakta att behovet av lokaler på en del orter kan tillgodoses genom samutnyttjande av lokaler som ägs av kommun, eller en församling, t.ex. församlingshus eller nedlagda skolor. Dessutom skall jag särskilt överväga vilka principerna bör vara för det nuvarande kravet att kommun ska bidra med 30 procent av bidragsunderlaget. För- och nackdelar med denna regel bör redovisas. Till utredningen har från Civildepartementet överlämnats en skrivelse från Västerbottens Bygderåd i vilken kravet på kommunalt bidrag ifrågasatts.

7.2.2 Prövning av projektets långsiktiga bärighet

Inför förhandsgranskning av ett byggnadsprojekt skall lokalägaren för närvarande bl.a. lämna en kostnads- och ñnansieringsbedömning, yttrande från kommunen om behovet av lokalen samt en utredning om föreningslivet med karta över samlingslokalens upptagningsområde. Nuvarande statliga stöd förutsätter ett kommunalt bidrag motsvarande minst 30 procent av bidragsunderlaget. Något bindande kommunalt beslut om detta stöd behöver för närvarande inte bifogas ansökan om förhandsgranskning. Ansökan om förhandsgranskning granskas och föredras i samlingslokaldelegationen. Beslut fattas om det finns behov av lokalen och om redogörelsen kan ligga till grund för fortsatt projektering. Jag har tidigare föreslagit att beslut om stödets storlek skall fattas vid ett tillfälle. Nuvarande ordning med förhandsgranskning av vissa mer omfattande byggnadsprojekt bör dock inte avvecklas. I stället bör förhandsgranslmingen, dvs. prövningen av om ett projekt är stödberättigat, förstärkas och omfatta alla projekt som söker stöd, dock inte för stöd till handikappanpassning.

118 Förslag och rekommendationer

Vid förhandsgranskningen skall delegationen ha möjlighet att pröva föreningens möjligheter att ur ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv klara att driva och förvalta samlingslokalen. Ett intyg om kommunalt stöd till byggnadsprojektet bör därför bifogas ansökan om förhandsgranskning. Till ansökan skall bifogas en driftkalkyl längtidsbudget för de närmaste åren efter det att byggnadsarbetena genomförts. Föreningens senaste årsberättelse med resultat- och balansräkningar bör också bifogas. Om det finns ett avtal upprättat mellan föreningen och kommunen om framtida driftbidrag samt om stöd till planerade byggnadsarbeten, och som bifogas ansökan, skall detta påverka delegationens bedömning av föreningens möjligheter att långsiktigt driva och förvalta lokalen. Beslut om kommunalt stöd bör vara fattat av kommunfullmäktige och komma till uttryck i ett bindande avtal parterna emellan. Om samlingslokaldelegationen mot bakgrund av ansökan bedömer att föreningens ekonomi är svag eller om ansökan är dåligt underbyggd skall ansökan kunna avslås.

Jag föreslår

att samlingslokaldelegationen vid förhandsgranskningen skall kunna avslå en ansökan om statligt stöd om föreningens ekonomiska möjligheter att långsiktigt driva och förvalta lokalen bedöms vara ringa.

7.2.3 Bidragets storlek m.m.

Reglerna för statligt stöd bör vara kostnadsdämpande, positivt påverka frivilliga och ideella arbetsinsatser samt bidra till hushållning med lokalytor. Jag har därför övervägt två former för beräkning av underlaget för statligt stöd, dels vad som nu gäller om skälig kostnad, dels ett visst belopp per kvadratmeter. Det nuvarande stödet har inte den kostnadsdämpande effekt som jag anser att ett stöd bör ha. Fördelen med nuvarande utformning av beräkning av bidragsunderlaget är enkelheten att bl.a. göra investerings- och driftkalkyler. Denna fördel förstärks om bidragsunderlaget beräknas utifrån en schablon avseende produktionskostnadema. Metoden att schablonmässigt beräkna bidragsunderlaget tillämpas numera för det statliga bostadsñnansieringssystemet. Denna metod bör också principiellt kunna användas för att beräkna produktionskostnadema för allmänna samlingslokaler.

övervägande skäl talar således för att bidragsunderlaget ska

vara ett visst belopp per kvadratmeter. Vid ombyggnad bör emellertid

Förslag och rekommendationer

verkliga godkända ombyggnadskosmader få grunda ett bidragsunderlag. Jag har tidigare sagt att det finns ett stort ombyggnadsbehov i det beñntliga beståndet av allmänna samlingslokaler. Därför bör en modernisering av väl belägna samlingslokaler inte missgynnas av bidragsberälmingsmetoden. I det följande har jag utgått från ett räknexempel, bl.a. för att visa skillnaderna mellan dagens stödsystem och det som jag föreslår. I bilaga 14 redovisas också jämförelser mellan föreslaget och nuvarande stöd. Boverket bör ges i uppdrag att på grundval av bl.a. mina förslag fastställa vad som skall vara skäliga produktionskostnader per kvadratmeter lokalyta.

Jag föreslår

att Boverket ges i uppdrag att fastställa de schabloner som skall utgöra bidragsunderlag.

Nybyggnad

Produktionskosmadema for en nybyggd samlingslokal kan för nånarande variera mellan 10 000 17 00 kronor per kvadratmeter. - Jag tycker denna spärmvidd i kostnader är alltför Önskar att stor. en samlingslokalförening satsa på högre kvalité som kostar mer bör den göra det mot bakgrund av att det kan ge lägre underhållskostnader, dvs. att nettointäkten kompenserar den högre kostnaden. Jag är emellertid övertygad om att föreningslivet inte är berett att bära väsentligt högre kostnader p.g.a. att höga produktionskostnader skall förräntas. Nuvarande stödsystem gynnar inte återhållsamhet av byggkostnader och lokalytor. Ett nytt system bör bidra till att vara kostnadsdämpande, positivt påverka frivilliga och ideella arbetsinsatser samt gynna mindre samlingslokaler. Schablonen per kvadratmeteryta kan exempelvis fastställas till 12 000 kronor för en lokalyta mellan 0 500 kvadratmeter. För de därpå följande 501 1 500 kvadratmeter samlingslokalyta kan t.ex. schablonen fastställas till 6 000 kronor. Bidragsunderlaget bör dock inte fastställas till högre belopp än de faktiskt redovisade kostnadema. I bidragsunderlaget bör, utöver redovisade faktiska kostnader, även inräknas ett redovisat skäligt värde av eget arbete, dock med högst 20 procent av bidragsunderlaget.

120 Förslag och rekommendationer

Om- och tillbyggnad

För om- och tillbyggnad bör bidragsunderlaget beräknas på skälig faktisk kostnad. Bidragsunderlaget bör dock uppgå till högst 60 procent av vad motsvarande nybyggnad skulle ge i bidragsunderlag. Denna begränsning till 60 procent av motsvarande nybyggnad är rimlig då kostnader för mark och tomt inte ingår. Dessutom är ombyggnad billigare än nybyggnad och om så inte skulle vara fallet kan detta indikera att nybyggnad bör övervägas. Med ombyggnad avser jag nyinvesteringar i eller i direkt anslutning till samlingslokalen som, utan att vara nybyggnad, i väsentlig mån förbättrar sådana grundläggande funktioner som krävs för att anläggningen skall fungera tillfredsställande som samlingslokal. Dessutom bör i begreppet ombyggnad ingå sådana åtgärder som syftar till att vidmakthålla eller förbättra lokalens huvudsakliga försörjningssystem för el, uppvärmning, vatten, avlopp, ventilation, utrymmen för lokalens skötsel samt kommunikationsutrymmen. Rena underhållsåtgärder, som inte görs i anslutning till standardhöjande insatser som beskrivits ovan, ska inte vara stödberättigade. För projekt som av samlingslokaldelegationen klassificeras som om- och tillbyggnad bör användas den metod som tillämpas för ombyggnad.

Stödberâttigad lokalyta och stödets storlek

För närvarande ges bidrag enligt följande:

a 50 procent av det godkända bidragsunderlaget för en lokalyta mellan 0 l 000 kvadratmeter, b för lokalyta mellan l 000 2 000 kvadratmeter är det statliga stödet 30 procent.

En förutsättning för att statligt bidrag beviljas, är att kommunen lämnar bidrag med minst 30 procent av bidragsunderlaget. Det framgår av Boverkets kartläggning att genomsnittsstorleken av de föreningsägda allmänna samlingslokalerna är cirka 500 kvadratmeter. Medianstorleken är 275 kvadratmeter. Bland inneliggande ansökningar hos Boverket om statligt stöd fn. 174 finns 113 projekt som avser lokaler under 500 kvadratmeter. Knappt 50 projekt som väntar på beslut om statligt stöd är i storleksintervallet 500 l 500 kvadratmeter. Tiotalet ansökningar rör lokaler över l 500 kvadratmeter. Jag anser att dessa få stora samlingslokalprojekt, i nuvarande system tar en oproportionellt stor andel av Boverkets anslagsram till allmänna samlingslokaler.

Förslag och rekommendationer 121

Jag anser bl.a. mot denna bakgrund och vad som redovisats i tidigare kapitel att utformningen av reglerna för stödet bör förändras i syfte att gynna mindre samlingslokaler. Fler objekt kan då också rymmas inom ramen för anslaget.

Jag föreslår

att det statliga bidraget utgår med 50 procent av bidragsunderlaget

a för samlingslokalyta upp till 500 kvadratmeter enligt schablonen

per kvadratmeter, b För de därpå följande 501 1500 kvadratmeter samlingslokalyta enligt den lägre schablonen per kvadratmeter, samt

att det vid särskilda skäl kan stöd ges med en lägre bidragsandel och att detta prövas av samlingslokaldelegationen i anslutning till förhandsgranskningen.

Köp

Stöd bör också kunna utgå vid köp av beñntlig fastighet, som sker i syfte att anordna en foreningsägd allmän samlingslokal. Bidragsunderlaget bör i sådana fall grundas på en bedömning av skäliga kostnader med hänsyn till projektets art och omfattning.

Jag föreslår

att det statliga stödet vid köp av fastighet för anordnande av föreningsägd allmän samlingslokal lämnas med 50 procent av godkänt bidragsunderlag motsvarande skälig kostnad med hänsyn till projektets art och omfattning, samt

att det vid särskilda skäl kan stöd ges med en lägre bidragsandel och att detta prövas av samlingslokaldelegationen i anslutning till förhandsgranskningen.

Förhandsgranskning

Det bör ankomma på Boverket att ange närmare föreskrifter om förhandsgranskning.

7.2.4 Kommunernas roll

Genom kommunernas försorg möjliggörs en omfattande verksamhet i förenings- och kulturlivet.

122 Förslag och rekommendationer

Rapporten Framtidens föreningsstöd Kommunal Fritid 1992 redovisar att kommunernas totala stöd till barn- och ungdomsverksamhet uppgick till 4,5 miljarder kronor. Det är ungefär hälften av den totala summan av kommunalskattemedel som går till fritidssektorn. Av summan 4,5 miljarder kronor utgör 3,3 miljarder skattesubventionerade tider i lokaler och anläggningar. Resterande summa, 1,2 miljarder kronor, är kontant föreningsstöd varav 350 miljoner kronor anslås till olika former av föreningslivets lokaler för barn- och ungdomsverksamhet. Enligt Boverkets kartläggning bilaga 7 uppgick de kommunala driftbidragen till cirka 170 miljoner kronor. Till denna summa skall läggas de kommunala bidragen till investeringar i allmänna samlingslokaler som uppgår till minst 30 miljoner kronor. Jag har i kapitel Principer och gemensamma regler, angivit principerna för hur en lokalt förankrad planering för förenings- och kulturlivets lokaler kan utformas och att kommunerna bör ha ett övergripande ansvar för denna.

Bidrag till drift och investeringar

Ett kommunalt bidrag till viss andel av investeringskostnaderna bör även fortsättningsvis vara en förutsättning för statligt stöd. Jag finner det inte rimligt att staten skall lämna bidrag till anläggningar, till gagn för det lokala förenings- och kulturlivet, om inte berörd kommun anser sig ha råd att delfinansiera investeringen. Ett annat skäl för kommunalt bidrag är att lokalägaren i annat fall måste klara en större andel av investeringskostnaderna genom egna insatser eller lån. Högre kapitalkostnader betyder bl.a. ökade årliga kostnader för räntor och amorteringar, vilket leder till ökade lokalkostnader för föreningslivet alternativt en ökad kommersialisering av lokalerna. Ökade lokalhyror för de nyttjar lokalen kan sätt för som vara ett lokalägaren att åtminstone delvis kompensera sig för dessa ökade kostnader. Det är dock osannolikt att det går att full kostnadskompensation från hyresgästerna som företrädesvis är föreningar och motsvarande, eftersom deras ekonomi generellt är svag. Ett resultat av en ökad kommersialisering kan vara att lokalernas skatterättsliga status förändras, vilket medför ökade driftkostnader till följd av skatter, vilket i sin tur kan medföra ökad kommersialiseen ring som betyder ökade skatter osv. Nackdelarna med villkoret om ett kommunalt stöd för att kunna erhålla ett statligt stöd är bl.a. att de politiska bedömningarna om framtida behov av lokalen, med hänsyn till lokalens geografiska läge eller verksamhetens omfattning osv. kan skilja sig från lokalägarens. Dessutom kan det finnas ekonomiska motiv för en kommun att inte ge

Förslag och rekommendationer 123

stöd. Jag anser trots detta att det statliga stödet skall förutsätta visst kommunalt stöd. Ett krav på kommunalt bidrag om minst 30 procent av bidragsunderlaget bör gälla fortsättningsvis. Om samlingslokaldelegationen vid förhandsgranskningen finner att särskilda skäl Föreligger, bör detta kommunala bidrag kunna reduceras. Ett kommunalt beslut om stöd till investeringsåtgärder bör dokumenteras i ett skriftligt avtal mellan kommunen och föreningen. Detta avtal kan också innehålla former för och omfattning m.m. av eventuellt kommunalt stöd till driften av samlingslokalen. Avtalets omfattning och innehåll bör dock kommunen och föreningen själva överenskomma om.

Jag föreslår

att statligt stöd skall förutsätta ett kommunalt stöd motsvarande minst 30 procent av godkänt bidragsunderlag eller i vissa fall verklig av produktionskostnad,

att detta bidrag vid särskilda skäl kan reduceras och att detta prövas av samlingslokaldelegationen i anslutning till förhandsgranskningen, samt

att det kommunala stödet skall dokumenteras i ett skriftligt juridiskt bindande avtal mellan kommunen och föreningen.

7.2.5 Samnyttjande i allmänna samlingslokaler

Glesbygdsmyndigheten har i en skrivelse 1991-12-19 tagit frågan upp om alternativ finansiering av nybyggnads- och ombyggnadsinvesteringar i samlingslokaler som har ett samordnat serviceinnehåll. Skrivelsen har överlämnats av Civildepartementet till utredningen. Pâ flera platser samnyttjas olika lokaler som är belägna i allmänna samlingslokaler. Traditionellt har det tidigare handlat samverkan om med exempelvis bibliotek och skolor, t.ex. utrymmen för gymnastik, omklädning och Skolmåltider. Utvecklingen visar dock att samverkan nu finner flera former och innehåller olika verksamheter. I bilaga 8 redovisas ett antal exempel på samnyttjande allmänna samlingslokaav ler. Någon klar definition av begreppet samnyttjande finns inte. Främst beroende på att det finns olika former samnyttjande lokaler och av av att de lokala förutsättningarna och möjligheterna kraftigt varierar.

124 Förslag och rekommendationer

Några principiellt olika former samnyttjande kan urskiljas: av

Flera parter uppför gemensamt ett byggnadskomplex med lokaler för flera olika ändamål. Samverkan handlar här företrädesvis om gemensamt nyttjande av olika försörjningssystem som vatten, el, avlopp, ventilation och uppvärmning.

Delar av en samlingslokalanläggning används för olika ändamål under olika tider på dygnet, t.ex. daghem under dagtid då föreningsaktiviteten i allmänhet är låg, och för föreningslivets aktiviteter under kvällstid. Denna form kan enkelt definieras flerändamálsutnyttjansom de.

Samtidigt byggande av en byggherre uppför anläggning som en som innehåller lokaler för olika ändamål, t.ex. för offentlig och kommersiell service samt för ideell verksamhet. Samverkan mellan dessa delar kan också ske i den löpande verksamheten, t.ex. vad gäller personalbemanning och nyttjande av vissa lokaler.

Det finns ett växande intresse för att söka samverkan i olika samlingslokaler i syfte att effektivare nyttja begränsade samtidigt resurser som väsentliga välfárdskomponenter kan bibehållas och utvecklas. Denna utveckling är inte minst synbar när det gäller landsbygden och de mindre orterna. De allmänna samlingslokalema, företrädesvis som nyttjas under kvällar och helger, utgör i många fall utgångspunkt för sådana lösningar. Det finns funktionella och ekonomiska skäl talar som för sådana lösningar. Boverkets samlingslokaldelegation stimulerar för närvarande samnyttjandeprojekt i allmänna samlingslokaler att medge dispens genom att enligt 6§ SFS 1989:288 starta bygget innan bidrag beviljats. Syftet med denna generella dispens, som dock prövas från projekt till projekt, är att stimulera samnyttjande de allmärma samlingslokalerav na med andra verksamheter orten. Denna ordning innebär dock att sökanden åsamkas höga kapitalkostnader i avvaktan slutligt beslut om statligt bidrag. Det kan antas att möjligheterna att statligt stöd i dag inte nyttjas denna p.g.a. omständighet. Osäkerheten framtida stöd kan också medföra att om man inte söker stöd och dispens till sådana projekt.

Former för stöd till samnytzyande

Förslag har under senare år väckts, bl.a. Boendeserviceav delegationen, Boverket och i enskilda riksdagsmotioner, att införa om ett särskilt stöd till samnyttjande i anslutning till allmänna samlingslo-

1994:32 Förslag och rekommendationer 125 SOU

kaler. Förslagen har hittills avvisats med hänvisning till att den slutliga utvärderingen Boendeservicedelegationens arbete inte föreligger. av Denna utvärdering utförs Boverket och beräknas vara avslutad av under första halvåret 1994. Jag har mot denna bakgrund inte övervägt införandet av ett nytt statligt stöd till sådana samverkansprojekt. Istället har jag övervägt hur befintligt stöd till allmänna samlingslokaler kan man inom ramen för stimulera samnyttjande. Länsstyrelserna skall bl.a. verka för att statlig, landstingskommunal och kommunal verksamhet i länet samordnas och anpassas efter de övergripande miljö- och regionalpolitiska målen m.m. Länsstyrelserna kan också stöd till allmänna samlingslokaler inom ramen för ge anslaget till regional utveckling. Glesbygdsmyndigheten har i rapporten Glesbygdsstödet 1987 1992 föreslagit 2§ i förordningen glesbygdsstöd SFS 1990:643 bör att om

service i glesbygder. Många samnyttjandeprojekt i anslutning till allmänna samlingslokaler innehåller olika delar offentlig verksamhet och service. Om av länsstyrelsen eller länsarbetsnämnden, väsentligt stöd till samnyttger jandeprojekt och sådana projekt ges förtur i Boverkets behandling av ansökningar stöd till allmänna samlingslokaler torde samnyttjande om kunna stimuleras. En förutsättning för att förtur och snabbt komma igång med byggnadsarbetet bör i så fall vara att annat statligt stöd ges i väsentlig omfattning till aktuellt projekt. Kommunen förutsätts även för dessa projekt tillskjuta medel motsvarande minst 30 procent av bidragsunderlaget. Det är väsentligt att det finns klara principer för om ett projekt skall bedömas innebära samnyttjande eller inte. Inom samlingslokaldelegationen har viss praxis utvecklats i dessa bedömningar om vad som är samnyttjande och inte. Delegationens erfarenheter och utvecklade praxis bör naturligtvis ligga till grund för kommande prövningar om eventuellt stöd. Med ett utbyggt samarbete mellan Boverket, länsstyrelserna och länsarbetsnämndema torde också principer kunna utvecklas som kan ligga till grund för framtida prövningar om förtur. Förtur för samnyttjandeprojekt i allmänna samlingslokaler skapar också bättre förutsättningar för samnyttjandeprojekt mellan trossamfund och allmänna samlingslokaler genom att de två stödformema kan utgå till olika delar av samma projekt. Jag har tidigare pekat på att dagens ordning med dispens medför extra höga kostnader för kreditiv i avvaktan på beslut om stöd. Beslut dispens är inte heller något beslut om att stöd kommer att beviljas. om

126 Förslag och rekommendationer

Jag gör också bedömningen att det finns samnyttjandeprojekt som inte kommer till stånd den långa väntetiden på beslut stöd. p.g.a. om Dessa nackdelar med dispensordningen kan elimineras projekten om ges förtur. Det är angeläget att samnyttjandeprojekt utformas så att föreningslivets lokalbehov tryggas och att inte andra i lokalen förekommande aktiviteter på lokalemas tillgänglighet för föreningarna. Vidare är det väsentligt att samnyttjandeprojekt inte utformas så att statligt bidrag lämnas till lokaler i första hand att lösa som avser lokalbehovet för t.ex. kommunal verksamhet eller enskild näringsverksamhet. Lagen om offentlig upphandling och konkurrenslagstifmingen synes inte utgöra hinder för en ökad samverkan mellan t.ex. en kommun och en Förening äger allmän samlingslokal. som en

Jag föreslår

att samnyttjandeprojekt, som länsstyrelse eller länsarbetsnänmd ger väsentligt stöd till, skall förtur i samlingslokaldelegationens ges behandling av inkomna ansökningar.

7.2.6 Stöd från länsstyrelse eller länsarbetsnämnd till olika samlingslokaler

Allmänna samlingslokaler och trossamfimdens lokaler

Länsstyrelse eller länsarbetsnänmd kan också stöd till dessa lokaltyge per då det inte handlar om samnyttjande. Det bör i sådana fall vara naturligt att samråd sker med Boverket respektive SST i syfte att söka nå en samsyn vad gäller upplåtelseskyldighet Initiativet till detta m.m. samråd bör ligga hos den som får ansökan om stöd. Former och innehåll m.m. För detta samråd bör kunna utvecklas utan några centralt fastställda regler.

Andra lokaler för förenings- och kulturlivet

Andra föreningsägda lokaler och anläggningar kan också få stöd av länsstyrelse eller länsarbetsnämnd. Vid prövning av sådant stöd bör beaktas att byggnadsarbetena inte försvårar förverkligandet av projekt allmänna samlingslokasom avser ler och inte heller försämrar möjligheterna att driva befintliga sådana lokaler.

Förslag och rekommendationer 127

Det är därför angeläget att det sker ett samråd mellan länsstyrelse eller länsarbetsnämnd och Boverket samt berörd kommun, i den mån så inte sker idag, när det gäller stöd till andra typer av föreningslokaler. Genom ett utvecklat samarbete kan gemensamma hanteringsrutiner också skapas som bör underlätta anordnandet och driften av allmänna samlingslokaler. Det bör vara en fråga för berörda parter att finna lämpliga former och innehåll m.m. för denna typ av samråd i lokalstödsärenden.

7.2.7 Bidrag till utgift for att betala skulder och eftergift för äldre statslån

Under vissa förutsättningar kan enligt ll och 12 §§ i förordningen om stöd till allmänna samlingslokaler, SFS 1989:288 bidrag eller eftergift beviljas för betalning av skulder. Eventuellt stöd med detta syfte tar i anspråk medel ur anslaget för ny-, om- och tillbyggnad. Denna stödmöjlighet har inte utnyttjats sedan nuvarande förordning trädde i kraft. Jag kan inte några principiella skäl till varför staten skall ge se sådant stöd.

Jag föreslår

att denna stödform avvecklas.

7.2.8 Samråd med förenings- och kulturlivet

Jag har beträffande planering för ombyggnad etc. tidigare pekat på vikten av en lokalt förankrad De berörda riksorganisationema process. uppmanar också sina medlemmar att låta det lokala förenings- och kulturlivet medverka i planeringsarbetet inför ett förestående byggnadsprojekt. Många av de samlingslokalprojekt som planeras är föremål för samråd mellan lokalägare och ortens förenings- och kulturliv. Värdefulla synpunkter på lokalemas användning, utformning, tillgänglighet och teknik m.m. samlas och bearbetas av föreningen som äger samlingslokalen. Jag anser att det lokala föreningslivets deltagande i planeringsarbetet är så viktigt att det bör föreskrivas i reglerna för stöd till allmärma samlingslokaler. Några föreskrifter om innehåll och former för detta samråd anser jag dock inte bör fastställas. Istället bör det

128 Förslag och rekommendationer

vara en naturlig uppgift för riksorganisationema att sprida goda exempel på sådant samråd.

Jag föreslår

att föreningen i anslutning till ansökan stöd skall i vilka forom ange mer samråd med det lokala förenings- och kulturlivet ägt rum för det planerade projektet.

7.2.9 Uppföljning och utvärdering

I tidigare kapitel har jag redovisat syftet med uppföljning och utvärdering av de statliga stöden. Med nu gällande regler ska en förening ansöker statligt som om stöd till ansökan bifoga en utredning om ortens föreningsliv. I bilagan ska anges hur lokalerna planeras att användas efter fárdigställandet. Jag anser att denna verksamhetsprognos ska tas tillvara på ett bättre sätt än hittills i stödhanteringen. Prognosen bör förslagsvis omfatta de tre närmaste åren efter byggnadsarbetenas avslutande. Det blir då möjligt att göra en tidsserie som visar hur aktivitetsnivån förändrats över tiden. Tidigare har jag också angett att sökanden i annan bilaga till ansökan ska bifoga en långtidsbudget för anläggningens drift. Dessa bilagor kan skapa goda förutsättningar för uppföljning stödets effekter. av

Ägare till samlingslokaler erhåller statligt stöd ska redovisa

som och kommentera hur verksamhet och ekonomi utvecklats efter att byggnaden färdigställts i förhållande till den verksamhetsprognos och långtidsbudget som bifogats ansökan. De berörda riksorganisationema skall ansvara för att dessa uppgifter årligen sammanställs. Jämförande data för lokaler inte som vidtagit om- och tillbyggnader bör finnas med i denna sammanställning. Uppgiften att samla in och bearbeta dessa data för ägare av lokaler som inte är anslutna till någon riksorganisation bör ges till Boverket. Uppgiften att utvärdera om stödet kan anses ha främjat det lokala förenings- och kulturlivets verksamhet bör till Boverket. ges Inför utvärderingen kan den framtagna tidsserien verksamhetens av och ekonomins utveckling kompletteras med ett antal fallstudier, för att fram data av kvalitativ art. Det bör t.ex. intresse att vara av genomföra sådana fallstudier för samnyttjandeprojekt. Sådana fördjupade analyser bör i förekommande fall ske Boverket av genom särskilt regeringsuppdrag.

Förslag och rekommendationer 129

Jag föreslår

att Boverket bör ges i uppdrag att tillsammans med berörda riksorganisationer utarbeta former och innehåll för uppföljning av stödets effekter, samt

att Boverket ges i uppdrag att utvärdera stödet.

7.2.10 Forskning och utveckling

Statskontoret har av regeringen givits i uppdrag att genomföra en studie av de samhällsekonomiska effekterna av den ideella sektorns arbete. Inom ramen för Beredningen för främjande av den ideella sektorn kommer ett nationellt forskningsprogram om ideellt arbete att utarbetas. Detta program skall vara färdigt före 1994 års utgång. Det finns behov av att öka kunskaperna samlingslokalernas om betydelse för såväl samhällsekonomin som för förenings- och kulturlivets verksamheter. På basis av den principmodell för uppföljning och utvärdering som jag tidigare föreslagit bör nya och värdefulla kunskaper kunna vinnas. Dessa behöver kompletteras med ett mer systematiskt inriktat forsknings- och utvecklingsarbete. Jag anser att formerna och medelsbehovet för detta bör övervägas inom ramen för arbetet i Beredningen om främjande den ideella av sektorn. Ett mer praktiskt inriktat utvecklingsarbete jag dock anser bör kunna bedrivas inom ramen för ett gemensamt arbete mellan de berörda riksorganisationerna.

7.2.11 Skatter

För närvarande pågår en översyn av skattereglerna för stiftelser och föreningar. Jag har därför inte i min utredning behandlat de föreningsägda allmänna samlingslokalernas skatteproblematik. Som jag påpekat i föregående kapitel kan en förskjutning av lokalanvändningen till en ökad kommersiell inriktning, i syfte att klara de årliga drifts- och förvaltningskostnaderna, medföra högre beskattning. Vilket i sin tur kan leda till ytterligare kommersialisering osv. Jag har i ett brev till nämnda utredning påtalat det angelägna i att dessa lokalers skattesituation uppmärksammas och att förslag övervägs för att undanröja skattemässiga hinder för att effektivt driva sådana anläggningar.

14-0314

130 Förslag och rekommendationer

7 .2.12 Bidrag till riksorganisationerna

För närvarande ges statsbidrag till de fyra riksorganisaüonema för allmänna samlingslokaler inom ramen för anslaget till allmänna samlingslokaler. Dessutom ges stöd till riksorganisationemas gemensamma arbete, inom ramen för Samlingslokalorganisationemas samarbetskommitté. Dessa stöd ges för att riksorganisationema ska kunna utföra främst följande uppgifter:

a respektive riksorganisations allmänna information och rådgivning

till sina medlemmar i frågor som rör investeringar, drift och förvaltning, ekonomi, skatter, juridik, arbetsgivarroll m.m., b respektive riksorganisations arbete i anslutning till medlemmarnas ansökningar om statligt stöd, samt

c gemensamt tekniskt och ekonomiskt utrednings- och utvecklings-

arbete avseende allmänna samlingslokaler.

Det är Boverket som för närvarande beslutar om fördelning av stödet till dels de enskilda riksorganisationema, dels det gemensamma arbete som de fyra riksorganisationema bedriver. De enskilda riksorganisationema utför idag var för sig ett värdefullt arbete som i många fall är likartat. Det borde därför vara möjligt att genom ett utökat samarbete mellan organisationerna åstadkomma en effektivisering begränsade ekonomiska och personella resurser, av t.ex. produktion av olika material, allmän rådgivning och information samt planering, genomförande och uppföljning av olika utbildningsinsatser m.m. Organisationerna bör dock själva överenskomma om omfattningen av de gemensamma arbetsinsatsema och därmed de ekonomiska medel det ställer anspråk på. I en gemensam ansökan från de berörda riksorganisationerna bör redovisas dels de enskilda organisationemas planerade arbetsinsatser, dels de planerade gemensamma verksamheterna. Boverket bör på grundval av denna ansökan fastställa hur anslaget till riksorganisationemas verksamhet skall fördelas mellan dels de enskilda organisationerna, dels deras gemensamma arbete.

Jag föreslår

att Boverket, efter gemensamt förslag från de berörda riksorganisationema, fattar beslut om hur anslaget skall fördelas mellan det gemensamma arbetet och mellan de fyra olika riksorganisationema, samt

SOU l994z32 Förslag och rekommendationer l3l

atti ansökan från de fyra riksorganisationerna även skall ingå en redovisning av hur tidigare erhållna medel använts.

7.3 Stöd till trossamfundens lokaler

7.3.1 Bidragets storlek

För närvarande gäller att bidrag får beviljas med högst 30 % de av kostnader som kan anses skäliga för åtgärderna, dock högst 700 000 kronor. Bestämmelsen om nuvarande maximala bidrag 700 000 kronor trädde i kraft 1 oktober 1986. Från SST:s sida har framförts syn-punkten att det maximala bidraget bör höjas till l miljon kronor. En höjning till 1 000 000 kronor av det maximala bidraget motsvarar ungefar förändringen byggkostnadsindex från oktober 1986 till av årsskiftet 199394. Jag delar SST:s uppfattning att det år motiverat med en höjning av gränsen för maximalt bidrag. Dessutom vill jag framhålla att beslutsramen för lokalbidrag inte påverkas av en höjning det maximala av bidraget.

Jag föreslår

att högst 1 000 000 kronor skall kunna i stöd till ett enskilt byggges nadsprojekt.

7.3.2 Fördelning av bidragen

För närvarande fördelas bidragen proportionellt i relation till de bidragsgrundande kostnaderna utan hänsynstagande till samfundstillhörighet eller motsvarande inom den bidragsberättigade kretsen. En viss positiv särbehandling ansökningar från invandrarnas av trossamfund kan dock förekomma. Dagens fördelningsprincip innebär vissa svårigheter i planeringatt en av enskilda byggnadsobjekt få klarhet i storleken den av egna insatsen. Det statliga bidraget har hittills varit i genomsnitt 10 15 % av objektens totala kostnader. Vetskapen denna proportion har om tjänat som underlag för de enskilda objektens ñnansieringskalkyler. För större objekt blir bidragsandelen lägre. Ett alternativ till dagens princip för fördelning jag övervägt är som den som gäller för stödet till allmänna samlingslokaler.

132 Förslag och rekommendationer

Trossamfundens situation är dock annorlunda. I mina kontakter med företrädare för trossamfunden, bl.a. vid två infonnationsmöten som utredningen anordnat, har inga skäl framförts från någon förändring av nuvarande fördelningsprincip. Alternativet med högre bidrag med väntetid för beslut om statligt bidrag har vid båda men dessa tillfällen avvisats. Jag kan mot bl.a. denna bakgrund inte nu se några principiella eller andra skäl för en förändring av stödet i detta avseende.

Bidragsberättigad krets

Det är regeringen som fastställer vilka trossamfund som skall vara berättigade till de olika stöd som hanteras av SST. Ansökan om att bli statsbidragsberättigad ställs till regeringen som i sin beredning av ärendet låter SST yttra sig över ansökan. För lokalstödet är det de enskilda församlingarna motsvarande inom de bidragsberättigade trossamfunden som är sökande. Ett alternativ som jag övervägt är att SST skulle fastställa kretsen av bidragsberättigade. Jämfört med dagens ordning kan detta alternativ riskera att väcka för partiskhet i behandlingen. Det vore möjligt oro att minska denna risk genom att införa rätt att överklaga hos regeringen. Då det inte ingår i mitt uppdrag att se över principerna för samtliga statsbidrag till trossamfunden som hanteras av SST har jag inte funnit anledning att just vad gäller lokalstöden föreslå någon ändring i detta avseende.

7.3.3 Uppföljning och utvärdering

För trossamfundens lokaler bör det vara SST:s betjänandebegrepp som ligger till grund för uppföljning och utvärdering. Det är uppgifter som också ligger till grund för de övriga bidrag SST hanterar. Uppföljning och utvärdering bör innehålla jämförande data för församlingar motsvarande som inte byggt eller anskaffat någon gudstjänstlokal. Det kan firmas vissa svårigheter förknippade med att lägga över uppföljningsansvaret på de statsbidragsberättigade trossamfunden, då flera dem är små och några i sin tur är paraplyorganisationer. av

Jag föreslår

att SST ges i uppdrag att, efter samråd med de statsbidragsberättigade trossamfunden, utarbeta former och innehåll för hur uppföljning och utvärdering av lokalbidraget skall ske.

Förslag och rekommendationer 133

8 Förväntade effekter

Detta kapitel utgör en sammanfattning de förslag jag gett i av som tidigare kapitel. Om mina förslag genomförs skulle de främsta effekterna bli:

En effektivare lokalanvändning som leder till lägre kostnader för såväl kommuner som föreningsliv, samtidigt förenings- och som kulturlivets lokalbehov tillgodoses. Bättre samverkan och samordning mellan de statliga myndigheter som kan fatta beslut om stöd till olika samlingslokaler. Frivilliga arbetsinsatser främjas. Ett enkelt utformat statligt stöd vars effekter går att följa och upp utvärdera. En ökad lokalsamverkan mellan allmänna samlingslokalföreningar och olika offentliga serviceverksamheter. Väntetiden på beslut om stöd till allmänna samlingslokaler kommer avsevärt att kortas jämfört med nuläget.

Mina direktiv anger att målen för de framtida statliga stöden till allmänna samlingslokaler och trossamfundens lokaler för religiös verksamhet bör vara tydliga och mätbara. Prioriteringar för stödens fördelning bör anges. Stöden bör utformas så att effektiviteten och måluppfyllelsen förbättras, och att de blir enkla, ändamålsenliga och kostnadseffektiva. Reglerna för olika lokalstöd bör enhetliga. Jag bör dessutom vara beakta att lokalbehovet på en del orter kan tillgodoses samutgenom nyttjande av andra lokaler. I direktiven till utredningen bidrag till ideella organisationer om framhålls vikten av föreningslivets självfmansiering, denna del återges i mina direktiv. Därutöver bör förslag ges som påskyndar handikappanpassningen av de allmänna samlingslokalerna så att de blir tillgängliga för personer med funktionshinder.

134 Förväntade efekter

I avsnitt 1.2 angav jag följande frågeställningar som mitt betänkande skall besvara:

Finns det tillräckligt med lokaler - Är planeringen för föreningslivets lokalbehov tillfyllest - Är samordningen mellan de olika statliga lokalstöden tillräcklig - Är nuvarande prioriteringar for statligt lokalstöd de rätta - Är målen för stöden möjliga att följa och utvärdera - upp

I detta kapitel besvarar jag dessa frågor. Jag redovisar mina förslag och deras förväntade effekter.

8.1 Mål för stöden till allmärma sarnlingslo-

kaler och trossamfundens lokaler

Det finns för närvarande inga klart uttalade mål för de båda lokalstöden. Därför försvåras eller omöjliggörs uppföljning och utvärdering av stödens effekter. I avsnitt 5.2 redovisas mina förslag till mål.

Förslag

Målen for det statliga stödet till allmänna samlingslokaler skall vara:

att skapa förutsättningar for alla människor att, oavsett ålder och kön, eller eventuella funktionshinder, ha tillgång till bra och ändamålsenliga lokaler för sitt förenings- och kulturengagemang,

att främja mötesplatser för människor med olika etnisk och kulturell bakgrund, samt

att underlätta samverkan mellan offentlig, ideell och privat sektor.

Målen för det statliga stödet till trossamfundens lokaler för religiös verksamhet skall vara:

att skapa förutsättningar för alla människor att, oavsett ålder och kön, eller eventuella funktionshinder, ha tillgång till bra och ändamålsenliga lokaler för sin religiösa trosutövning,

att skapa möjlighet för personer med olika etnisk och kulturell bakgrund att behålla och utveckla den religiösa identiteten, samt

Förväntade efekzer 135

att skapa förutsättningar för gudstjänstrummet att få en sådan utformning som stämmer överens med det aktuella trossamfundets konfessionella syn.

För att vara kostnadseffektiva bör stöden konstrueras så:

att stöden går till rätt objekt till minsta möjliga administrativa kostnad för stat och kommun,

att stöden går till objekt med goda förutsättningar till långsiktig överlevnad,

att ett effektivt lokalutrtyttjande stimuleras, samt

att stöden positivt påverkar ideellt arbete ocheller egna arbetsinsatser.

Efekzer

Målen ger en bättre stadga vid utfomming av de båda lokalstöden. Det blir möjligt att följa upp och utvärdera stödens effekter.

8.2 Prioriterade

åtgärder

I avsnitt 3.2.4 anför jag att prioriteringen av åtgärder för att tillgodose föreningslivets lokalbehov bör ske i två steg. Den första prioriteringen sker lokalt genom en väl förankrad lokaltörsörjningsplan som bör finnas då kommunen förordar samlingslokalstöd, den andra prioriteringen sker genom konstruktionen av det statliga stödet. Jag föreslår en kommunal strategi för arbetet med lokalförsöijningsplanen som innebär att först klarlägga möjligheterna till ett effektivt lokalutnyttjande av befintliga allmänna samlingslokaler, i andra hand behovet av upprustning av befintliga lokaler, i tredje hand behovet av särskilda bidrag till vissa föreningar för att tillgodose speciella lokalbehov samt i fjärde och sista hand i vilken utsträckning det finns behov av nybyggande. Den kommunala lokalplaneringen bör särskilt beakta behovet av handikappanpassningsåtgärder, möjligheten att också lösa andra lokalbehov genom samnyttjande i allmärma samlingslokaler, vård av befintligt bestånd av allmänna samlingslokaler samt ungdomars särskilda lokalbehov.

136 Förväntade efekter

Förslag

I avsnitt 5.3 anger jag följande prioriteringar för de statliga stöden till allmänna samlingslokaler och trossamfundens lokaler:

De båda lokalstöden bör prioritera handikappanpassningsåtgärder.

Stödet till allmänna samlingslokaler bör dessutom prioritera

Samnyttjandeprojekt. - Vård av befintligt bestånd av allmärma samlingslokaler. - Ungdomars särskilda behov av och önskemål om lokaler. - Mindre samlingslokaler. -

Ejfekter

Handikappanpassningsåtgärder ökar tillgängligheten av de båda lokaltypema. Sanmyttjandeprojekt kan lägre kostnader för de deltagande par- - ge terna, inte minst offentligt drivna serviceverksamheter, därmed kan de också verka främjande för bl.a. en positiv landsbygdsutveckling. Vård av befintligt bestånd motverkar kapitalförstöring och ger där- med lägre framtida kostnader. Ungdomars lokalbehov kan i många fall tillgodoses genom ett effek- tivare lokalutnyttjande av bl.a. allmänna samlingslokaler, vilket ger lägre kostnader för bl.a. kommunerna. Prioritering av mindre storlek av allmänna samlingslokaler kan ge lägre kostnader för staten, kommunerna och samlingslokalföreningarna.

8.3 Uppföljning och utvärdering

I avsnitt 7.2.9 redovisar jag hur uppföljning och utvärdering av stöden kan ske.

Allmänna samlingslokaler

Med nu gällande regler skall en förening som ansöker om statligt stöd för allmänna samlingslokaler bifoga en utredning om ortens föreningsliv. I bilaga skall också anges hur lokalerna planeras att användas efter färdigställandet. Denna verksamhetsprognos kan användas för uppföljningen. Prognosen bör förslagsvis omfatta de tre närmaste åren efter

Förväntade efekter 137

byggnadsarbetenas avslutande. Det blir då möjligt att göra en tidsserie som visar förändringar i aktivitetsnivån. Sökanden skall även bifoga en långtidsbudget för anläggningens drift. Även denna kan utnyttjas för uppföljning stödets effekter. av

Ägare till samlingslokaler erhåller statligt stöd skall redovisa

som och kommentera hur verksamheten och ekonomin utvecklats efter byggandet eller anskaffandet av lokalen i förhållande till den verksamhetsprognos och långtidsbudget som bifogats ansökan. De berörda riksorganisationema för allmänna samlingslokaler skall ansvara för att dessa uppgifter årligen sammanställs. Data för lokaler inte vidtagit om- eller tillbyggnadsåtgärder bör finnas med i samsom manställningen. Uppgiften att samla in och bearbeta data för lokaler som ägs av förening inte är ansluten till någon riksorganisation bör ges till som Boverket. Uppgiften att utvärdera om stödet kan anses har främjat det lokala förenings- och kulturlivet bör ges till Boverket. Inför utvärderingen kan den framtagna tidsserien för verksamheternas och ekonomins utveckling kompletteras med ett antal fallstudier för att få fram data av kvalitativ art.

Trossamjimdens lokaler

För trossamfundens lokaler bör det betjänandebegrepp som Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund, SST, använder ligga till grund för uppföljning och utvärdering. Uppföljning och utvärdering bör innehålla jämförande data för församlingar motsvarande som inte har byggt eller anskaffat någon gudstjänstlokal under den aktuella perioden.

Förslag

Uppföljning och utvärdering av stöden baseras på utveckling av verksamhet och ekonomi i lokaler som fått stöd. Boverket ges i uppdrag att tillsammans med riksorganisationema för allmänna samlingslokaler utarbeta former och innehåll för uppföljning av stödet till allmänna samlingslokaler. Boverket utvärderar stödet. SST ges i uppdrag att i samverkan med berörda trossamfund utarbeta former och innehåll för uppföljning och utvärdering av stödet till trossamfundens lokaler.

138 Förväntade effekter

Ejâêkter

Genom mina förslag blir det möjligt att se tendenser om vilka effek- ter stöden givit för de verksamheter de ytterst ska förbättra möjligheterna för. Den föreslagna metoden tar tillvara uppgifter om verksamheter i lokalerna som till stora delar finns redan i dag. Uppföljningen blir därigenom relativt enkel att genomföra och leder inte till onödigt stora kostnader. Utvärdering av stöden kan ligga till grund för eventuella ställnings- taganden från riksdag och regering om revideringar av reglerna för stöden och, om så bedöms nödvändigt, målen för stöden.

8.4 Stöd till allmänna

samlingslokaler och

trossamfundens lokaler

Av kapitel 3 framgår att det fortfarande finns behov av ytterligare lokaler, dels av allmänna samlingslokaler, dels av lokaler för trossamfundens religiösa verksamhet. För de allmänna samlingslokalema visar Boverkets kartläggning att behoven, förutom nya lokaler, även omfattar upprustningsbehov av befintliga lokaler. För båda lokaltypema finns behov av handikappanpassning som ännu inte tillgodosetts. I kapitel 4 redovisar jag vilka konsekvenser avveckling eller en minskning av stöden skulle medföra.

Förslag

Det statliga stödet till allmärma samlingslokaler och trossamfundens lokaler för religiös verksamhet ges i form ett bidrag. avsnitt av 6.3.4 Mottagaren av bidraget skall förbinda sig att under en tid av 15 år, beräknad från den dag då bidraget betalats ut, inte använda de utrymmen som bidraget avser för annat ändamål än som förutsattes när bidraget beviljades och inte heller under denna tid överlåta dessa utrymmen till någon annan som avser att använda dem för annat ändamål. Stödet till allmänna samlingslokaler beräknas efter schablonmäs- - en sigt beräknad kostnad per kvadratmeter lokalyta och varierar beroende på lokalytans totala storlek. Vid om- och tillbyggnad skall

Förväntade ejfekter 139

underlaget beräknas på skälig faktisk kostnad med en övre begränsning till viss del av motsvarande nybyggnadskosmad. avsnitt 7.2.3 Vid köp fastighet för anordnande av foreningsägd samlingslokal - av skall det statliga bidraget lämnas med 50 procent av godkänt bidragsunderlag motsvarande skälig kostnad med hänsyn till projektets art och omfattning. För trossamfundens lokaler för religiös verksamhet fördelas bidra- gen proportionellt i relation till de bidragsgrundande kostnadema. avsnitt 7.3.2

Efelder

Stöden gynnar mindre lokaler. De får en enkel utformning och inrymett rimligt inslag av egenfmansiering. Det ger en säkerhet för mer staten att syftet med stödet säkerställs under lång tid. Lokalägaren ges rimliga förutsättningar att klara drift och förvaltning av lokalen.

8.4.1 Stödhantering

Förslag

Den nuvarande beslutsordningen för stöd till allmänna samlingslokaler ligger fast, dvs. besluten fattas av Boverkets samlingslokaldelegation. avsnitt 6.4.2

Ejeder

För den nuvarande stödhanteringen vid Boverket åtgår tre årsarbetskrafter. Det finns en uppbyggd kunskap och erfarenhet av att hantera bidragen. Jag bedömer att det inte är möjligt att åstadkomma några rationaliseringar i denna hantering.

Förslag

Den nuvarande beslutsordningen för stöd till trossamfundens loka- ler för religiös verksamhet ligger fast, dvs besluten fattas av Samarbetsnänmden för statsbidrag till trossamfund, SST. avsnitt 6.4.3 Myndighetsrollen för SST stärks genom att nämnden inordnas i den statliga redovisningsorganisationen.

140 Förväntade ejfekter

Ejeder

Nuvarande beslutsordning möjliggör en effektiv hantering av stöd som går till samma bidragskrets. SST hanterar i dag även tvâ andra stöd till trossamfunden. Det har inte ingått i mitt uppdrag att se över dessa. Jag kan därför inte nu firma några argument som talar for att splittra stödhanteringen för dessa stöd då bidragskretsen för de olika stöden gär i varandra.

8.4.2 Handikappanpassning

Reglerna för stöd till handikappanpassningsâtgärder skiljer sig med nuvarande regelverk åt mellan de tvâ lokaltypema. För de allmänna samlingslokalema får bidrag lämnas för hela kostnaden, dock med högst 165 000 kronor. För trossamfundens lokaler är motsvarande övre beloppsgräns 100 000 kronor. De bidrag for handikappanpassningsâtgärder som utgår via Boverket ligger utanför den totala ramen för stödet till allmänna samlingslokaler. Bidrag for dessa åtgärder som utgår via SST ingår i den totala ramen och minskar därmed utrymmet för övriga bidragsobjekt. Jag anför i avsnitt 6.2.2 att jag inte kan ñnna några principiella eller andra skäl som talar för att det skall vara några skillnader mellan de båda lokalstöden i dessa avseenden. För många lokaler bör det vara möjligt att åstadkomma nödvändig handikappanpassning inom beloppsgränsen 165 000 kronor. I vissa lokaler kan det dock vara nödvändigt med åtgärder är dyrare. Det som kan vara installation av hissar, lyftanordningar, större ingrepp i byggnadsstomme etc. Jag anser att nödvändiga åtgärder för att förbättra lokalernas tillgänglighet för funktionshindrade inte fär hindras p.g.a. bristande ekonomiskt utrymme hos lokalägaren. Boverket respektive SST bör därför kunna medge högre bidrag efter särskild prövning.

Förslag

Samma regler för båda lokalstöden. - För båda stöden gäller att utbetalade medel för handikappanpass- ningsátgärder går utanför de totala bidragsramama hos Boverket respektive SST. Bidrag till handikappanpassning lämnas till hela kostnaden för åtgär- derna, dock med sammanlagt högst 165 000 kronor för en och samma lokal.

Förväntade efekter 141

Projekt skall kunna medges bidrag med högre belopp än 165 000 kronor det ñnns synnerliga skäl, men det totala bidraget får inte om överstiga 365 000 kronor. Nuvarande förordning stöd för handikappanpassning av folk- - om parksteatrar upphävs och stödet utgår enligt samma regler som föreslås för handikappanpassning allmänna samlingslokaler. av

Efekter

Ett genomförande förslagen kommer att leda till en påskyndning av av handikappanpassningen av de båda lokaltypema.

8.4.3 samnyttjande

I avsnitt 7.2.5 jag nedanstående förslag om samnyttjande av ger allmänna samlingslokaler. Dispens medges för närvarande för s.k. samnyttjandeprojekt i allmänna samlingslokaler. Syftet med denna generella dispens är att stimulera samnyttjande allmänna samlingslokaler. Denna ordning av innebär att sökanden åsamkas höga kapitalkostnader i avvaktan på slutligt beslut statligt bidrag. Dessutom är beslut om dispens inget om beslut om att stöd kommer att beviljas.

Förslag

Samnyttjandeprojekt som länsstyrelse eller annat statligt organ ger väsentliga medel till skall ges förtur i samlingslokaldelegationens behandling av inkomna ansökningar.

Efekter

Förslagen starkare prioritering samnyttjandeprojekt, som i - ger en av sin tur kan lägre kostnader för bl.a. olika offentligt drivna serge viceverksamheter. Sökanden slipper höga kapitalkostnader under sin väntetid på slutligt beslut.

142 Förväntade efelcter

8.5 Minskad väntetid för stöd till allmänna

samlingslokaler

Det ñnns i dag en väntetid för beslut om stöd till de allmänna samlingslokalema. Jag anser att väntetidens längd utgör ett problem då den försvårar planeringen för de söker stödet. som

Förslag

Bidragsunderlaget beräknas efter schablonmässig kostnad - en per kvadratmeter lokalyta varierar beroende på lokalytans totala som storlek, så att lokalytor i ett högre intervall lägre bidragsunderger lag. Intervallen som jag föreslår är 0 500 kvadratmeter, och 501 - - 1500 kvadratmeter. avsnitt 7.2.3 Det statliga stödet skall förutsätta att det finns ett bindande avtal mellan kommunen och föreningen ett kommunalt stöd om motsvarande minst 30 % av underlaget för det statliga stödet. avsnitt 7.2.4 Samlingslokaldelegationen skall kunna avslå ansökan statligt - en om stöd vid förhandsgranskningen föreningens ekonomiska möjligom heter att långsiktigt driva och förvalta lokalen bedöms ringa. som avsnitt 7.2.2

Ejfekter

Förslagen leder till att den totala bidragsramen räcker till fler objekt, därmed förkortas väntetiden för beslut stöd hos Boverom ket. Förslaget om bidragsunderlag beräknas efter fasta schabloner - som leder till enklare regler, dels för den sökande som därigenom bl.a. på ett enklare och säkrare sätt kan göra sina investerings- och driftkalkyler, dels för Boverkets stödhantering. Förslaget om bindande avtal för kommunalt stöd skapar trygghet för den som söker samlingslokalstöd, samtidigt det bättre som ger säkerhet om att de objekt väntar på beslut statligt stöd som om verkligen har en färdig finansiering. Förslaget om möjlighet för samlingslokaldelegationen avslå - att en ansökan betonar vikten av egenñnansiering.

Förväntade efekter 143

8.6 Förbättrad planering för föreningslivets

lokalbehov

Det finns i dag krav på att det till ansökan om stöd till allmäxma ett samlingslokaler skall bifogas ett kommunalt vitsord om att lokalen behövs. Boverkets kartläggning visar att det är ytterst få kommuner har någon plan för allmänna samlingslokaler. som

Förslag

I avsnitt 3.2.4 ger jag förslag till en

Kommunal strategi innebär att först kartlägga möjligheterna till som effektivt lokalutnyttjande befintliga lokaler, i andra hand behovet ett av upprustning befintliga allmänna samlingslokaler, i tredje hand av av behovet särskilda bidrag till vissa föreningar för att tillgodose av speciella lokalbehov i fjärde och sista hand i vilken utsträckning samt det ñnns behov av nybyggande. Jag också antal åtgärder särskilt bör beaktas; Se avanger ett som snitt 8.2

I avsnitt 7.2.8 föreslår jag att

Samlingslokalföreningen i anslutning till ansökan stöd skall ange i om vilka former samråd med det lokala forenings- och kulturlivet ägt rum för det planerade projektet.

Ejfelder

God lokalplanering väsentliga samordningsvinster och ett effek- - ger tivt lokalutnyttjande. En sådan planering bör kunna leda till rimliga hyresnivåer for förenings- och kulturlivet, därmed bör också kommunernas kostnader bli lägre. Genom förslaget att föreningen skall ange hur samrådet gått till - om skärps kraven på föreningslivets deltagande i processen. Värdefulla synpunkter lokalens utformning, tillgänglighet och teknik m.m. om samlas in, d.v.s ytterst hur lokalbehoven ut till innehåll och ser omfattning.

144 Förväntade effekter

8.7 Förbättrad

samordning mellan olika stat-

liga lokalstöd

Det finns, förutom de stöd Boverket och SST hanterar, två stöd som som kan gå till allmänna samlingslokaler och trossamfundens lokaler för religiös verksamhet.

Länsstyrelserna kan ge stöd till allmänna samlingslokaler och tros- samfundens lokaler inom för länsstyrelsemas anslag för ramen regional projektverksamhet. Länsarbetsnämndema kan ge stöd till de båda lokaltypema inom ramen för arbetsmarknadspolitiken. Det statliga stödet till icke-statliga kulmrlokaler har delvis - samma syfte som stödet till allmänna samlingslokaler, nämligen att ytterst förbättra möjligheterna att genomföra olika kulturaktiviteter.

Boverkets sarnlingslokaldelegation sköter hanteringen både stödet av till allmänna samlingslokaler och stödet till icke-statliga kulturlokaler. Jag anser därför att det finns goda möjligheter till samordning dessa av båda lokalstöd. På lokal nivå förutsätter jag att respektive kommun har en samlad syn på hanteringen av dessa båda lokalstöd. I den mån länsstyrelse eHer länsarbetsnämnd stöd till allmän ger en samlingslokal eller lokal för ett trossamfunds religiösa verksamhet bör det ske ett samråd mellan dessa parter och Boverket respektive SST. Även andra föreningsägda lokaler och anläggningar kan stöd av

länsstyrelse eller länsarbetsnämnd. Vid prövning ansökningar av om stöd till sådana lokaler bör också samråd ske med Boverket.

Efekter av mina rekommendationer

För de olika lokalstöd kan utgå från staten, centralt och regionalt, som finns det i dag inga gemensamma och uttalade krav motsvarande de som Boverket ställer, t.ex. upplåtelseskyldighet för allmänna om samlingslokaler. Genom informationsutbyte och samråd kan det utvecklas en samsyn och praxis för dessa olika stöd. gemensam

Bilaga 1 145

Bilaga l m

Kommittédirektiv

Dir. 1993:65 Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m.

Dir. 1993:65

Beslut vid regeringssammanträde 1993-05-27

Chefen för Civildepartementet, statsrådet Davidson, anför.

1 Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att granska statens stöd till allmänna samlingslokaler och till trossamfundens lokaler för religiös verksamhet och att föreslå vilka principer för utformningen av statens stöd som i framtiden bör gälla.

2 Bakgrund

Statligt stöd till allmänna samlingslokaler

Statligt stöd till allmänna samlingslokaler har lämnats sedan år 1942. Enligt förordningen 1989:288 om stöd till allmänna samlingslokaler lämnas statligt stöd till sådana allmänna samlingslokaler som behövs för det offentliga livet och de kulturella strävandena inom orten. Stödet lämnas i form av bidrag eller som eftergift av äldre statslån. Statligt lån utgjorde stödformen fram till den l juli 1987. Bidrag kan lämnas till aktiebolag, stiftelser eller föreningar är som fristående från kommuner och kommunala företag. Bidrag lämnas för nyeller ombyggnader av samlingslokaler samt för köp samlingslokaler. av Vid nybyggnad lämnas bidrag med 50 procent av den godkända kostnaden för ytor upp till l 000 m2. För ytor därutöver till 2 000 m2 upp lämnas bidrag med 30 procent. För att bidrag skall komma ifråga krävs det att kommunen betalar minst 30 procent av godkänt bidragsunderlag. För köp samt för ombyggnad och andra standardhöjande reparationer lämnas bidrag efter samma grund och med samma bidragsandelar som för nybyggnad. För handikappanpassning som utförs utan samband med andra bidragsberättigade åtgärder lämnas bidrag till den faktiska kostnaden dock med högst 165 000 kr.

146 Bilaga 1

Enligt förordningen 1987:317 om bidrag till handikappanpassnng av folkparksteatrar lämnas bidrag för teatrar som uppförts eller byggts om med stöd av bygglov som beviljats före den 1 juli 1977. Bidng lämnas till skäliga kostnader för åtgårdema, i allmänhet dock med högst 100 000 kr. För varje budgetår fastställer riksdagen en ram för beslut om bidrag för ny- och ombyggnad av allmänna samlingslokaler eller för köp av sådana lokaler samt en ram för beslut om bidrag för handikappanpassnng av folkparksteatrar. Boverket beslutar i frågor enligt de båda förordningarna eter prövning av en samlingslokaldelegation. Regeringen utser ledamöterm i delegationen.

Statligt stöd till trossamjiøtdens lokaler

Lokalbidrag till trossamfund har beviljats sedan år 1974. Med stöd av förordningen 1989:271 om statsbidrag till andra tnssamfund än Svenska kyrkan får lokalbidrag beviljas församlingar sm behöver bidraget för att kunna hålla lokaler för religiös verksamhet I förordningen anges vilka trossamfund som kan få lokalbidrag. Bidrag får beviljas för att skaffa lokaler genom nybyggnad eller köp, för att bygga om eller rusta upp församlingens lokaler, samt för att anpassa försanlingens lokaler till handikappade. Bidrag får också lämnas för köp av inventarier när lokaler anskaffas, byggs om eller rustas upp. Bidag lämnas med högst 30 procent av de kostnader som kan anses skäliga för åtgärderna, dock med högst 700 000 kr. Bidrag för att handikappanpassa en lokal får beviljas med högst 100 000 kr. Lokalbidrag till trossamfund ges genom ett reservationsanslag. Detta innebär att lokalbidrag till trossamfund endast kan beviljas inom ramen för de medel som riksdagen anvisat för ändamålet. Frågor om lokalbidrag till trossamfund prövas av Samarbetsnämnlen för statsbidrag till trossamfund, som är en statlig myndighet.

Övriga lokalstöd

I anslaget Stöd till idrotten ingår visst bidrag till mindre föreningsanläggningar för idrott och friluftsliv. För andra typer av lokaler, tex. för ungdomsverksamhet, föreningsstugor m.m. finns i dag inga statiga bidrag. Statligt stöd till icke-statliga kulturlokaler har lämnats sedan der 1 juli 1990. Enligt förordningen 1990:573 om stöd till vissa icke-statiga kulturlokaler lämnas bidrag för ny- eller ombyggnad av musei-, teaeroch konsertlokaler som tillhör någon annan än staten.

Bilaga 1 147 I första hand lämnas bidrag till projekt som avser lokaler för länsmuséer. Boverket beslutar i frågor enligt förordningen efter hörande av Statens kulturråd och efter prövning av en samlingslokaldelegation. Att stödja uppbyggnaden av livaktiga kulturinstitutioner på regional nivå har varit en central del av kulturpolitiken sedan 1970-talet. Kultur och publikdragande institutioner stärker även en orts attraktionskraft för andra typer av etableringar. Bra lokaler är en grundförutsättning för att driva och utveckla kulturverksamhet såsom teater, konserter och muséer. I den översyn av mål- och strukturfrågor m.m. inom det statliga och statsunderstödda museiväsendet som f.n. påbörjats kommer även det statliga stödet till länsmuséema att granskas.

3 Behovet av samlingslokaler

En viktig utgångspunkt för fömyelsen av den offentliga sektorn är att låta andra aktörer i samhället ta ett större ansvar. Det kan gälla bl.a. folkrörelser, trossamfund och föreningar av olika slag. samspelet mellan den offentliga och den ideella sektorn måste förbättras med en tydligare rollfördelning. Det kan på goda grunder antas att de ideella föreningarnas verksamhet i framtiden kommer att få en arman roll och betydelse. Ett samlat utvecklingsarbete kommer att startas som rör föreningars arbete inom områden som i dag traditionellt sköts av den offentliga sektorn prop. 199293:l0O bil. 14. En förutsättning för de flesta föreningsaktiviteter år att man har en lokal att vara De allmänna samlingslokalema spelar en central roll i detta sammanhang. Det gäller inte minst i fråga om aktiviteter som sker både i föreningsregi och i offentligt regi, t.ex. äldrevård, bibliotek och barnomsorg. Hur mycket lokalerna används och hur stor bredd det är på verksamheterna är i hög grad beroende av hur väl underhållna de är respektive hur väl de fungerar. Detta gäller t.ex. om lokalerna är tillgängliga för personer med funktionshinder och om de tillåter en flexibel användning. Lokaler för ungdoms- och fritidsverksamhet kan i stor utsträckning användas gemensamt av såväl trossamfund som övriga folkrörelser. För trossamfunden är det emellertid viktigt att också ha tillgång till lokaler där man kan förrätta gudstjänst. Gudstjänstlokalema har ofta så en speciell karaktär att det skulle uppfattas som stötande att anordna annan verksamhet i lokalerna. Gudstjänstlokalema kan därför inte i samma utsträckning som allmänna samlingslokaler hållas tillgängliga också för arman verksamhet. Självfallet kan gudstjänstlokaler, liksom i dag, användas för konserter, drama och konstutställningar m.m.

148 Bilaga 1

4 Boverkets kartläggning

Regeringen uppdrog den 27 februari 1992 Boverket att kartlägga effekterna av det statliga stödet till allmänna samlingslokaler. Med stöd av kartläggningen avsåg regeringen att pröva om det behövdes en fördjupad studie om stödets effektivitet och måluppfyllelse. Boverket redovisade uppdraget i en rapport den 31 augusti 1992. Av Boverkets rapport framgår att det i dag i landet finns drygt 3 400 föreningsägda allmänna samlingslokaler. Lokalerna har en storlek som i genomsnitt är mindre än 500 m. De ca 1 350 lokaler som är belägna i småorter, tätorter och förorter har en genomsnittlig storlek på drygt 600 m2 och de ca 450 lokaler som är belägna i städer har en genomsnittlig storlek på drygt l 100 m2. Av lokalerna behöver 60 procent göras tillgängliga för personer med funktionshinder. Med få undantag förekommer inte någon planering av lokalförsörjningen i kommunerna. Av rapporten framgår vidare att de allmänna samlingslokalema är relativt väl fördelade över landet. En tredjedel av lokalbeståndet är i gott skick och har hög standard, en tredjedel är i acceptabelt skick och en tredjedel är i mindre gott skick. I den s.k. samlingslokalkön hos Boverket ligger medelstorleken på mellan 400 och 500 m2 för de lokaler det begärs bidrag för. som Kartläggningen visar att flertalet lokaler inte hade kommit till stånd utan statligt stöd. Det finns ett behov av sarnhällsstöd inte bara för investeringar, utan även för drift och underhåll av lokalen. Slitaget är hårt på samlingslokalerna. Föreningarna har oftast inte resurser för mer än det mest nödvändiga underhållet. Det löpande underhållet är därför ofta eftersatt.

5 Behovet av en översyn

Några faktorer som påverkar stödet har ändrats. Det gäller bl.a. statens och kommunernas ekonomi. Det statsfmansiella läget kommer sannolikt att medföra att stödet kommer att begränsas. En utredare bör därför tillkallas för att utreda i vilken utsträckning det hittillsvarande stödet varit kostnadseffektivt liksom att analysera syftet, behovet och ändamålet med ett sådant stöd. Bostadsutskottet 199293:BoUl5 förutsätter att utredningen omfattar inte bara de handläggningsregler m.m. som rör samlingslokalstödet. Enligt utskottets mening finns skäl att överväga om uppdraget inte bör utvidgas så att även motsvarande frågor beträffande stödet till ickestatliga kulturlokaler kommer att belysas av utredningen. Det finns skäl som talar för en större enhetlighet mellan de båda stödforrnema bl.a. vad gäller ansökningsförfarandet.

sou 1994:32 Bilaga 1 149 Frågor om stöd till icke-statliga kulturlokaler får enligt min mening anses rymmas inom det utredningsuppdiag som lämnats till den parlamentariska kommitté som nyligen fått i uppgift att göra en översyn av kulturpolitikens inriktning jfr. dir. 1993:24.

6 Utredningsuppdraget

I direktiven till utredningen om bidrag till ideella organisationer dir. 1992:81 framhålls att det är ett viktigt mål att åstadkomma en större grad av självfmansieiing av verksamheten och att öka föreningslivets självständighet. På grund av det statsñnansiella läget skall utgångspunkten vara att stödet till allmänna samlingslokaler sannolikt måste bli begränsat även under kommande år. Det är därför angeläget att stödet får en sådan utformning att effektiviteten och måluppfyllelsen förbättras. Utredaren skall inom ramen för en fortsatt stödverksamhet göra en förutsättningslös granskning av principerna och reglerna för en statlig stödgivning till olika former av samlingslokaler i framtiden. I sammanhanget bör en jämförelse göras med övriga nordiska länders erfarenheter. Utredaren skall redovisa två alternativa förslag. Det första alternativet skall irmebära en förutsättningslös prövning av konsekvenserna om stöden helt eller till vissa delar avvecklas. Analysen bör redovisa alla tänkbara konsekvenser av en avveckling eller minskning av stödet. Det andra alternativet skall innebära att stödet till samlingslokaler blir kvar men reformeras. - Utredaren bör föreslå de ändringar som behövs för att stöden skall få en sådan utformning att de blir enkla, ändamålsenliga och kostnadseffektiva. I en framtida regelgivning bör målen vara tydliga och mätbara. Reglerna för olika lokalstöd bör vara enhetliga. Utredaren bör därvid väga in behovet av ett enhetligt stöd också när det gäller lokaler för barnoch ungdomsverksamhet. Utredaren bör analysera och överväga olika former för finansiering av byggandet av allmänna samlingslokaler. Utredaren bör t.ex. överväga om en lånefmansiering området är lämplig, eller om en sådan stödfonn i framtiden bör vara kombinerad med bidrag. Andra ñnansieringsvägar som kan vara ett komplement till kommunal finansiering bör kartläggas. Därvid bör bl.a. användningen av länsstyrelsemas medel för regionala utvecklingsinsatser till detta ändamål studeras. Utredaren skall ange vilka prioriteringar som bör gälla vid fördelningen av det framtida stödet. Utredaren bör också ta ställning till på vilket sätt och i vilka fonner som de statliga stöden skall fördelas. Utredaren skall beakta att behovet av lokaler på en del orter kan tillgodoses

ISO Bilaga 1

genom samutnyttjande av lokaler ägs kommunen, eller församsom av en ling, t.ex. församlingshus eller nedlagda skolor. Beträffande allmänna samlingslokaler bör utredaren särskilt överväga vilka principerna bör vara för det nuvarande kravet på kommunerna att skall bidra med 30 procent av bidragsunderlaget. För- och nackdelarna med denna regel bör redovisas. Om denna regel behöver justeras bör utredaren lägga fram förslag om det. Det är viktigt att samlingslokalema verkligen är allmärma och anpassade så att alla kan nyttja dem. Utredaren bör därför föreslå hur anpassningen av de allmänna samlingslokalema kan påskyndas så att de blir tillgängliga för med funktionshinder. Utredaren bör personer även kartlägga på vilket sätt ungdomars lokalbehov tillgodosetts. Det finns en rad detaljregler och administrativa rutiner behöver som granskas. Utredaren bör föreslå de ändringar som behövs, samt föreslå hur uppföljning och utvärdering stödet kan ske. av Beträffande samordningen av stödet till samlingslokaler och stödet till de icke-statliga kulturlokalema bör utredaren samråda med den parlamentariska kommitté 1993:24 som gör översyn kulturpolitikens inrikten av ning dir. 1993:24. Det bör i övrigt stå utredaren fritt att även i andra hänseenden än dem jag nu berört överväga och komma med förslag till förändringar i frågor som kan vara av betydelse för stödet till de allmänna samlingslokalemas och trossamfundens lokaler.

7 Arbetets bedrivande

Utredaren bör i sitt arbete samråda med de myndigheter och organisationer och andra utredningar som berörs. Utredaren skall beakta innehållet i regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning dir. 1984:5 och EG-aspekter i utredningsverksamheten dir. 1988:43 samt om regionalpolitiska effekter dir. 1992:50. Utredaren skall även analysera konsekvenserna av sina förslag ett ur jämställdhetsperspektiv. Utredarens arbete skall bedrivas skyndsamt. Arbetet bör därför vara avslutat senast den 1 februari 1994.

Bilaga I 151 8 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för Civildepartementet

att tillkalla en särskild utredare med uppgift att granska de nuvarande principerna för statens stöd till allmårma samlingslokaler och trossamfundens lokaler för religiös verksamhet, att föreslå vilka principer som bör gälla i framtiden, och att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns anslag Utredningar m. m.

9 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. Civildepartementet

2 Bilaga

Redovisning av utredningsarbetet

Sammanträden, studiebesök, särskilda utredningar m.m.

154 Bilaga 2

Protokollförda sammanträden

Utredningen har haft ll protokollförda sammanträden.

Informationsmöten

Utredningen har arrangerat två informationsmöten till vilka berörda riksorganisationer och trossamfund varit inbjudna till information och diskussion.

Hearing

En hearing har anordnats på temat Framtidens Föreningsliv Framti- dens samlingslokaler. Ett 50-tal företrädare för olika organisationer, statliga verk och myndigheter deltog. Efter inledning Thomas Fürth, forskare vid av Institutet för framtidsstudier, diskuterades olika frågeställningar på angivet tema.

Studiebesök och -resor

Under utredningsarbetet har en rad studiebesök och genomförts: -resor Utredningsmannen, experterna och sekreteriatet har besökt Trångsvikens Bygdegård. Vid detta studiebesök medverkade också företrädare för Glesbygdsmyndigheten. Utredningsmarmen och sekreteriatet har besökt Borlänge Folkets hus och park och Rättsviksparken. Sekreteriatet har dessutom besökt 35 olika allmärma samlingslokaler och lokaler För olika trossamfund. Sekreteriatet har gjort en studieresa till Finland och träffat bl.a företrädare för Undervisningsministeriet och Finlands Hembygdsför-

bund som på finska statens uppdrag administrerar stödet till före-

ningshus. Under resan besöktes Thorstorps, Gammelgårds och Fallåkers Föreningshus samt Helsingfors Folkets hus.

Särskilda studier m.m.

På utredningens uppdrag har följande särskilda studier gjorts:

en analys av de statsñnansiella effekterna vid avveckling eller - en kraftig minskning av stödet till allmänna samlingslokaler Anders Wiklund,

Bilaga 2

användningen av regional-, arbetsmarknadspolitiska samt bygdeav- giftsmedel for anordnandet av allmärma samlingslokaler och lokaler för trossamfunds religiösa verksamhet Jan-Erik Hassel, Åke Holmqvist och Sven-Olof Dahlgren,

samnyttjande i allmänna samlingslokaler Erik Lindberg samt -

kartläggning av trossamfundens lokaler Samarbetsnämnden för stats- bidrag till trossamfund.

Övrigt

Vid två tillfällen har utredningsmarmen och sekretariatet varit inbjudna till riksorganisationema för allmänna samlingslokaler för information och diskussion. Kontakter har förevarit med företrädare för Näringsdepartementet beträffande eventuella hinder i konkurrenslagstiftningen för fortsatt statligt stöd till allmänna samlingslokaler.

överläggningar har också skett med företrädare för sekreteriatet

för den parlamentariska kommitten för översyn av kulturpolitiken. Kontakter har forevarit med sekreteriatet för stiftelse- och foreningsskatteutredningen. Dessutom har överläggningar bl.a. forevarit med företrädare För Boverket, Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund, Statens Ungdomsråd, Svenska Kommunförbundet samt Fritidsforum Sveriges Fritids- och Hemgárdar och Sveriges Hembygdsförbund.

3 Bilaga

Gällande författningar avseende stöd till allmänna statligt samlingslokaler och trossamfundens lokaler

158 Bilaga 3

Svensk

författningssamling

Eâiä F35

SFS 1989: 288

Förordning Utkom från trycket

den ljuni 1989

om stöd till allmänna samlingslokaler;

utfärdad den 18 maj 1989.

Regeringen föreskriver följande.

Inledande bestämmelser 1 § Enligt denna förordning lämnas statligt stöd till sådana allmänna samlingslokaler som behövs för det offentliga livet och de kulturella strävandena inom orten. Stödet lämnas form i bidrag eller eftergift av av äldre statslån.

2 § Plan- och bostadsverket prövar frågor stöd enligt denna förordom ning.

Bidrag 3 § Bidrag lämnas i mån av tillgång på medel för köp eller nybyggnad av sådana samlingslokaler som tillgodoser föreningslivets behov av utrymmen för möten, studieverksamhet, kulturell verksamhet, förströelse, fritidssysselsättning eller någon annan liknande verksamhet, ombyggnad och standardhöjande reparationer av sådana samlingslokaler som anges i om inte åtgärderna endast är ringa omfattning, av handikappanpassning som utförs utan samband med åtgärd enligt betalning av skulder i vissa fall.

4 § Bidrag lämnas till sådana aktiebolag, stiftelser eller föreningar som är fristående från kommuner och kommunala företag och som arbetar utan vinstsyfte eller som arbetar med vinstsyfte, om a lokalen upplåts med nyttjanderätt till ett aktiebolag, en förening eller en stiftelse som är fristående i förhållande från kommuner och kommunala företag och som arbetar utan vinstsyfte, b upplåtelsen avser en tid av minst 25 år, och c upplåtelsen sker på sådana villkor att förmånen av bidraget kommer nyttjanderättshavaren till godo.

Jfr prop. 198889:100bil. 13 64, BoU5, rskr. l2l. s.

Bilaga 3

SFS 1989: 288 5 § För bidrag krävs det vidare att det finns ett varaktigt behov av lokalen, lokalen kommer att fylla skäliga krav på god standard, lokalen har eller kan förväntas en allsidig användning, 4. lokalen kommer att hållas tillgänglig för varje organisation eller grupp med organiserad verksamhet som är verksam inom orten och att detta sker opartiskt, i skälig omfattning och på skäliga villkor.

6 § Bidrag för ett ny- eller ombyggnadsprojiekt som har påbörjats när plan- och bostadsverket prövar ansökan om bidrag, lämnas endast om sökanden har haft synnerliga skäl För att påbörja arbetena. Om sökanden begär det, skall plan- och bostadsverket ge Förhandsbesked om huruvida det finns synnerliga skäl Föir att påbörja arbetena Före bidragsbeslut.

7 § Bidrag för sådana åtgärder som avses i 3 l och 2 lämns på grundval av ett bidragsunderlag som skall motsvara den kostnad som är skälig med hänsyn till projektets art och omfattning. l bidlragsunderlaget får det även räknas in kostnader för utrymmen för ungdomsverksamhet, om dle inryms i samma byggnad, utrymmen för samlingslokalens skötseloch konstnärlig utsmyckning eller gestaltning.. För särskilt angelägna projekt får det i bidragsunderlaget även räknas in kostnader för anskaffning av inventarier medl ett belopp som motsvarar högst 20 procent av bidragsunderlaget, till den del det inte överstiger 500000 kronor, och högst l0 procent av bidragsunderlaget därutöver. Det sammanlagda beloppet för inventarier som ingår i bidragsunderlaget får dock inte överstiga 800000 kronor.

8 § Bidrag till en samlingslokalanläggning läzmnasenligt följande.

Anläggningens area inkl. Bidragets storlek utrymmensomavses i 7 § Första stycketl och2 Högst l000 kvadratmeter 50 procentav bidragsunderlaget Högst 2000kvadratmeter 50 procentav bidragsunderlaget for de första 1000 kvadratmetrama; 300 procentav bidragsunderlaget för arean därutöver

Vid beräkningen av bidragets storlek skall bidragsunderlaget fördelas proportionellt efter hela lokalarean. Närmare föreskrifter om beräkning av areor och bidragsunderlaget får meddelas av plan- och bostadsverket.

9 § För bidrag enligt 8 § krävs det att komm lämnar bidrag med ett belopp motsvarar minst 30 procent av det bidragsunderlag som berätsom tigar till det statliga bidraget enligt 8

10 § För sådan handikappanpassning av em samlingslokal som utförs utan samband med andra bidragsberättigade åtgärder lämnas bidrag till

160 Bilaga 3

hela kostnaden för åtgärderna. Sådant bidrag till en och samma samlings- SFS 1989: 288 lokal får dock lämnas med sammanlagt höst 100000 kronor, om inte regeringen medger annat. För den del av kostnaden som inte täcks av bidrag enligt första stycket lämnas bidrag enligt 8 och 9 §§.

ll § Bidrag till utgift för att betala skulder som avser en samlingslokal lämnas, om det föreligger svårigheter att betala skulderna och detta beror på befolkningsminskning inom orten eller liknande omständigheter. Bidrag lämnas med högst 50 procent av utgiften. För sådant bidrag krävs det att kommunen lämnar bidrag eller jämförligt stöd med minst 15 procent av utgiften. Om det finns särskilda skäl, kan regeringen medge att bidrag enligt första stycket lämnas med högst65 procent av utgiften och utan villkor om kommunalt bidrag.

Eftergift av statslån 12 § Eftergift av statslån får avse lån som har beviljats enligt kungörelsen 1957: 367 om statslån för anordnande av allmänna samlingslokaler m. m. eller motsvarande äldre bestämmelser. Eftergift får beviljas om staten kan förväntas göra en förlust på grund av lånet och det finns skäl att stödja fortsatt drift av lokalen. Eftergift får dessutom beviljas i stället för bidrag enligt ll om svårigheterna att betala skulderna beror på befolkningsminskning inom orten eller liknande omständigheter. För sådan eftergift skall bestämmelserna i l 1 andra och § tredje styckenatillämpas. Eftergift får beviljas andra låntagare än kommuner.

Förfarandet i bidrags- och eftergiftsärenden 13 § Ansökan om bidrag eller eftergift skall lämnas in till plan- och bostadsverket. Sådana uppgifter i ansökan som rör faktiska förhållanden skall sökanden lämna på heder och samvete. Ytterligare föreskrifter om ansökan får meddelas av verket.

14 § Om en ansökan avser bidrag till ett byggnadsprojekt skall sökanden förbinda sig att utföra projektet inom den tid som plan- och bostadsverket bestämmer, iaktta de bestämmelser om projektets utförande i övrigt som verket meddelar, lämna verket en fullständig redovisning av kostnaderna för projektet, om verket begär det, samt hålla byggnadentillgänglig för sådan besiktning som avses i l8

15 § Den som avser att ansöka om bidrag för köp, nybyggnad eller ombyggnad av en samlingslokal skall, innan ansökan lämnas in, hos planoch bostadsverket redovisa behovet av samlingslokaler inom orten och

Bilaga 3

SFS 1989: 288 lämna en översiktlig redogörelse för projektet. Verket beslutar frågan i om det finns behov av lokalen och om redogörelsen kan läggastill grund för fortsatt projektering. l fråga om mindre ombyggnader får verket bestämma att redovisning inte behöver lämnas.

16 § Om plan- och bostadsverket avser att lämna bidrag till ett ny- eller ombyggnadsprojekt, skall verket meddela ett preliminärt beslut. Detta gäller dock inte i fråga om mindre byggnadsprojekt. Plan- och bostadsverket får medddela närmare föreskrifter om vad som är mindre projekt. l det preliminära beslutet skall verket ange med vilket belopp samt under vilka förutsättningar bidrag kan komma att lämnas.

17 § När stöd beviljas i andra fall än sådana som avses i 16 § skall endast ett beslut meddelas.

18 § När ett byggnadsprojekt har färdigställts skall byggnadenbesiktas. Besiktning sker på sökandensbekostnad genom förrättningsmän som länsbostadsnämnden utser. Plan- och bostadsverket får meddela föreskrifter om besiktningen.

19 § Om preliminärt beslut har meddelats, skall sökanden ansöka om slutligt beslut senast den dag som verket bestämmer. Bestämmelserna i 13 § gäller även i fråga om en sådan ansökan. Görs inte ansökan inom den tid som verket har bestämt, får verket återkalla det preliminära beslutet. slutligt beslut om bidrag får meddelasendast om byggnadsprojektet har utförts enligt förutsättningarna i det preliminära beslutet. Har projektet inte färdigställts i sin helhet, får slutligt beslut meddelas, om enbart mindre arbeten återstår och dessa med hänsyn till klimatet eller någon av annan anledning inte lämpligen kan utföras i samband med de övriga arbetena.

20 § Utbetalning av bidrag sker efter ansökan från den som har beviljats bidraget. Ansökan skall göras senast den dag som plan- och bostadsverket bestämmer. Bestämmelserna i 13 § gäller även i fråga om sådan ansökan. Görs inte ansökan inom den tid som verket har bestämt, får verket återkalla bidragsbeslutet. En ansökan om utbetalning av bidrag skall avslås, om de förutsättningar som låg till grund för bidragsbeslutet inte längre föreligger.

21 § Sedan ett bidrag betalats ut får plan- och bostadsverket besluta om återbetalning av bidraget helt eller delvis endast om mottagaren genom oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att bidrag felaktigt har lämnats eller lämnats med för högt belopp, eller bidraget i annat fall felaktigt har lämnats eller lämnats med för högt belopp och mottagaren skäligen borde ha insett detta.

22 § Plan- och bostadsverkets beslut i frågor enligt denna förordning får överklagashos regeringen.

162 Bilaga 3 Denna förordning träder i kraft den l juli 1989, då förordningen SFS 1989:288 1987: 3l 5 om stöd till allmänna samlingslokaler skall upphöra att gälla. Den upphävda förordningen tillämpas dock fortfarande i ärenden i vilka preliminärt beslut om bidrag har meddelats Före den l juli 1989. På regeringens vägnar ULF LÖNNQVIST Nina Pripp Bostadsdepartementet

sou 1994:32 Bilaga 3 163

Svensk författningssamling

SFS 1993: 1273

Förordning

. i Utkom från trycket

om ändring i förordningen 1989: 288 stöd till

om den7 december1993

allmänna samlingslokaler;

utfärdad den 25 november 1993.

Regeringenföreskriver i fråga om förordningen 1989:288 stöd till om allmänna samlingslokaler dels att i 13- 16, 18 och 20-22 orden plan- och bostadsverket i olika böjningsformer skall bytas ut mot Boverket i motsvarande form, dels att i 18§ ordet länsbostadsnämnden skall bytas ut mot Boverket.

Denna förordning träderi kraft den januari 1 1994.

På regeringensvägnar

INGER DAVIDSON

Lotty Nordling Civildepartementet

164 Bilaga 3

@

Svensk författningssamling

@@

SFS 1989: 271 Utkom från trycket Förordning den l juni 1989 om statsbidrag till andra trossamfund än svenska kyrkan;

utfärdad den ll maj 1989.

Regeringen föreskriver Riljande.

Förordningen tillämpningsområde m. m. l § Denna förordning tillämpas pä statsbidrag som beviljas andra trossamfund än svenska kyrkan eller församlingar inom sådana trossamfund och som lämnas för religiös verksamhet verksamhetsbidrag, lokaler till religiös verksamhet lokalbidrag, teologiska seminarier m. m. utbildningsbidrag.

2 § l förordningen avses med sammanslutning för religiös verksamhet, i vilken det trossamfund: en ingar att anordna gudstjänster, eller en grupp av samverkande församlingar eller trossamfund, församling: en sammanslutning som bedriver lokal religiös verksamhet, i vilket det ingår att anordna gudstjänster.

Villkor för verksamhetsbidrag och lokalbidrag Allmänna bestämmelser 3 § Verksamhetsbidrag och lokalbidrag fär beviljas till följande trossamfund eller församlingar inom dessa trossamfund, nämligen Anglikanska kyrkan, Bibeltrogna Vänner, Estniska evangelisk-lutherska kyrkan, 4. Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, Frälsningsarmén, Helgelseförbundet, 7. islamiska församlingarna i Sverige, judiska församlingarna i Sverige, Metodistkyrkan i Sverige,

Jfr l98889: |00 bil. 15, KrUl0, rskr. lll.

sou 1994:32 165

SFS 19393271 10. Ortodoxa och österländska kyrkors ekumeniska råd, ll. Pingströrelsen, 12. SjundedagsAdventistsamfundet, l3. Stockholms katolska stift, 14. SvenskaAlliansmissionen, 15. SvenskaBaptistsamfundet, l6. Svenska Missionsförbundet, l7. Ungerska protestantiska kyrkan, 18. Örebromissionen.

Särskilda bestämmelser om verksamhetsbidrag 4 § Verksamhetsbidrag kan beviljas till lokal verksamhet, central verksamhet, och etablering. -

S § Bidrag till lokal verksamhet får beviljas församlingar som behöver bidraget för att kunna hålla gudstjänster, ge själavård och erbjuda liknande religiösa tjänster.

6 § Bidrag till central verksamhet får beviljas trossamfund med svag ekonomi. Bidraget får inte överstiga en tiondel av de sammanlagdabidrag till lokal verksamhet som under ett verksamhetsår beviljats församlingar inom trossamfundet. Detta gäller dock inte trossamfund som huvudsakligen betjänar invandrare.

7 § Etableringsbidrag får under högst tre år beviljas ett trossamfund eller en församling som huvudsakligen betjänar invandrare och som behöver bidraget för att kunna bygga upp en central eller lokal verksamhet för invandrare. Ett sådant bidrag får även beviljas andra trossamfund eller Församlingar inom andra trossamfund än som anges i 3 om regeringen medger det.

Särskilda bestämmelser om [akabidrag 8 § Lokalbidrag får beviljas församlingar som behöver bidraget för att kunna hålla lokaler för religiös verksamhet.

9 § Bidrag får beviljas för att anskaffa lokaler genom nybyggnad eller köp, bygga om eller rusta upp församlingenslokaler, anpassa församlingens lokaler till handikappade, 4. skaffa inventarier när lokaler anskatfas, byggs om eller rustas upp. Bidraget får inte beviljas för lokaler och inventarier för vilka statsbidrag betalas enligt förordningen 1987: 315 om statligt stöd till allmänna samlingslokaler.

10 § Bidrag för att anskaña, bygga om eller rusta upp en eller flera lokaler för en församling får beviljas med högst trettio procent av de 2 kostnader kan skäliga för åtgärderna, dock högst 700000 krosom anses nor.

166 Bilaga 3

11 § Bidrag för att anpassaen lokal till handikappade får beviljas med srs 1939: 271 belopp motsvarande kostnaden för åtgärden, dock högst 100000 kronor.

12 § Bidrag för att skaffa inventarier får inte överstiga tjugofem procent av det bidrag som församlingen beviljas för att anskaffa, bygga om eller rusta upp lokalerna.

13 § Lokalbidrag får beviljas med högre procentsats och högre belopp än som föreskrivs i 10 och 12 §§, om det är fråga om gudstjänstlokaler som behövs för en församling som huvudsakligen betjänar invandrare. Därvid skall särskild hänsyn tas till en församling som samverkar med någon annan sådan församling.

Villkor för utbildningsbidrag Teologiska seminarier 14 § Utbildningsbidrag får beviljas till teologisk utbildning anordsom nas vid Betelseminariet, Helgelseförbundets missionsskola Götabro, Johannelunds teologiska institut, 4. Korteboskolan, Metodistkyrkans teologiska seminarium Överås, Svenskamissionsförbundets teologiska seminarium. Dessutom får särskilda bidrag beviljas för högskoleanknuten utbildning som anordnas vid dessaseminarier.

Utbildning för andlig vård vid sjukhus 15 § Bidrag får beviljas till sådan utbildning av personal för andlig vård vid sjukhus, som anordnas gemensamt för flera trossamfund.

Beslutandemyndighet 16 § Frågor om statsbidrag enligt denna förordning prövas av samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund. Ansökan om statsbidrag görs hos nämnden.

Närmare föreskrifter 17 § Samarbetsnämndenfår meddela närmare föreskrifter om förutsättningarna för bidrag enligt denna förordning.

Överklagande 18 § Samarbetsnämndens beslut i ärenden enligt denna förordning får inte överklagas.

Bilaga 3 167

SFS 1989:271 Denna förordning träder i kraft den l juli 1989, då förordningen 1974: 404 om statsbidrag till vissa trossamfund skall upphöra att gälla. På regeringensvägnar MARGOT WALLSTRÖM Göran Göransson Civildepartementet

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989

4 Bilaga

Beskrivning av riksorganisationerna för allmänna samlingslokaler samt de statsbidragsberättigade trossamfunden

170 Bilaga 4

Förord

Det finns fyra riksorganisationer för de som äger ocheller förvaltar allmänna samlingslokaler. 2 600 lokala föreningar motsvarande är anslutna till någon av dessa riksorganisationer. Riksorganisationema bedriver ett visst gemensamt arbete i Samlingslokalorganisationemas Samarbetskommitté Samsam.

35 olika trossamfund får statsbidrag via Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund SST. Det ñnns drygt 3 500 församlingar motsvarande inom dessa trossamfund.

I denna bilaga ges en kortfattad beskrivning av dels riksorganisationema, dels de trossamfund som får stöd via SST.

Underlaget för beskrivningen av riksorganisationema har inhämtats från berörda organisationer. Därefter har sekreteriatet bearbetat och sammanställt materialet.

Beskrivningen av trossamfunden har författats av utredningens expert Sven-Eric Andersson.

Bilaga 4 171

Riksorganisationer för allmänna samlingslokaler

Bygdegårdamas Riksförbund

1944 bildades Bygdegårdamas Riksförbund, BR. Bygdegårdarnas Riksförbund, som är partipolitiskt och religiöst obundet, har till ändamål

att vara riksorganisation för landets bygdegårdsföreningar och distrikt samt på liknande grunder verksamma föreningar och sammanslutningar,

att verka för främjandet av föreningsägda allmänna samlingslokaler,

att genom aktiva instatser för en decentraliserad kulturverksamhet medverka till kulturell jämlikhet, samt

att i övrigt verka i enlighet med förbundets stadgar och program.

Förbundet består av drygt 1 000 bygdegårdsföreningar eller motsvarande. Merparten av anslutna föreningar är ideella föreningar. Många av de äldre föreningarna är organiserade ekonomiska föreningar. som Förutom de lokala föreningarna är åtta riksorganisationer anslutna till BR: Centern, Centerkvinnoma, Centerns Ungdomsförbund, Förbundet Vi Unga, Jordbrukareungdomens förbund, Lantbrukamas Riksförbund, Riksförbundet 4 H och Studieförbundet Vuxenskolan. De lokala föreningarna är sammanslutna i 24 distrikt i de som flesta fall omfattar ett Bygdegårdamas Riksförbund har medlemmar med spridning över hela landet, med särskild tonvikt på jordbruksbygdema. Det lokala arbetet sker till övervägande del med frivilligt och

ideellt arbete. I några föreningar finns vaktmästare motsvarande

anställd på deltid. Arbetet i distrikten sker med frivilligt och ideellt arbete med viss administrativ service från Studieförbundet Vuxenskolan eller Lantbrukamas Länsförbund. På förbundskansliet finns tio anställda. Den centrala verksamheten finansieras med medlemsavgifter, statliga och andra anslag samt försäljning av varor och tjänster. Medlemsavgiftema täcker cirka 15 % riksorganisationens kostnader. av Medlemsavgiften till riksorganisationen är baserad på dels fast, en dels en rörlig del. Den fasta avgiften är f.n. 500 kronor förening. per Den rörliga delen baseras på antalet kvadratameter samlingslokalyta, f.n. 4 kronorkvm. BR ger ut tidningen Bygdegården fyra år. nummer per

172 Bilaga 4 sou 1994:32

BR har förbundsstämma varje år. Den är förbundets högsta beslutande organ. Till stämman kallas valda ombud för distrikten. Viktiga framtidsuppgifter anses vara att utveckla styrelseutbildningen däribland för föreningskassörema och opinionsbildningen för samnyttjande samt kultnr- och fritidsverksamhet i föreningsregi.

Folkets Hus Riksorganisation

1932 bildades Folkets Husföreningamas Centralorganisation, FHC, var föregångare till Folkets Hus Riksorganisation FHR. som Med sina ideal hämtade från den demokratiska arbetarrörelsen vill Folkets Hus Riksorganisation FHR främja yttrande- och mötesfriheten, ett allsidigt föreningsliv samt annan kulturell och ideell verksamhet. FHR har som ändamål att företräda folketshusidén på riksplanet. FHR skall för att uppfylla det ändamålet samla föreningar och andra sammanslutningar vars ändamål är att upplåta samlingslokaler åt alla enskilda och sammanslutningar oavsett ras, nationalitet, personer språk, religion eller politisk uppfattning. Drygt 700 föreningar är anslutna till FHR. De flesta anslutna föreningar är ekonomiska föreningar, som i sin tur har det lokala föreningslivet medlemmar. Folkets hus-föreningar finns runt om i som landet. Ett mindre antal föreningar är också anslutna till Folkparkema i Sverige, se nästa avsnitt, eftersom de också ägerförvaltar en folkpark. Det finns nio Folkets Hus-regioner. I varje region finns det en ombudsman. Vart fjärde år har FHR kongress, som är organisationens högsta beslutande Åren däremellan inkallas representantskap. organ. ett Det frivilliga och ideella arbetet är omfattande. I cirka 450 Folkets hus sker allt arbete frivilligt och ideellt. Cirka 250 föreningar har an-

ställd personal i varierad omfattning, från flera heltids- ochdeltids-

tjänster till en föreståndarevaktmästare på halvtid. Inom de lokala Folkets husenfinns cirka 3 000 anställda. Centralt finns ett 20-tal tjänster. Riksorganisationens verksamhet finansieras av medlemsavgifter, statliga och andra anslag samt intäkter från försäljning av varor och tjänster. Anslutna föreningar betalar en medlemsavgift baserad på viss procent av sin omsättning. Avgiften uppgår till minst 633 kronor och högst 123 000 kronor per år och förening. Av riksorganisationens verksamhet täcker inbetalade medlemsavgifter cirka 40 %.

FHR ger ut tidningen Folkets hus sex nummer per år.

Bilaga 4

Framtidsfrågoma anses vara styrelseutbildning och att utveckla hjälpmedel för ekonomisk kontroll och balans.

Folkparkema i Sverige

1906 bildades föregångaren till Folkparkema i Sverige, Folkets Parkers Centralorganisation, FPC. Föreningen, vars firma är Folkparkema i Sverige är en ideell förening med ändamål

att utgöra sammanslutning av folkparker, fritids- .och nöjesanen läggningar, vilka utan enskilt vinstintresse bedriver verksamhet med stöd folkrörelsema, genom eller tillsammans med komav allt i eller för samarbete och tillvaratagande av gemenmuner samma intressen,

att i sin verksamhet inrymma fritidsverksamhet, dans teater, och annan scenisk underhållning,

att verka för en hög standard inom fritids- och nöjeslivet,

att medverka till fördelaktiga villkor vid förmedling och engagemang av skådespelare, artister och musiker,

att insamla statistiska uppgifter och biträda medlemmarna vid planering och utförande av fritids- och nöjesanläggningar,

att biträda vid förhandlingar angående avtal med anställda och deras organisationer, samt

att bedriva härmed förenlig verksamhet.

165 lokala föreningar runt om i landet som är anslutna till Folkparkema i Sverige. De flesta är ideella föreningar men det finns också några få aktiebolag och stiftelser som är medlemmar. Ett mindre antal föreningar är också anslutna till FHR då de också förvaltar ett Folkets hus. Folkparksföreningarna samverkar i 8 regioner. Vart fjärde år samlas folkparkema till kongress och den är organisationens högsta beslutande organ. Centralt finns ett 40-tal anställda, däribland de som arbetar med anistförmedling. Ute i regionerna ñnns inga anställda, det arbetet sker frivilligt och ideellt. De enskilda Folkparkema har i varierad omfattning anställd personal, spännvidden är stor; från enbart frivilligt

174 Bilaga 4

och ideellt arbete till den stora folkparken med många anställda, såväl heltidsarbetande som säsonganställda osv. Folkparkema i Sverige finansierar sin verksamhet till över 50% med medlemsavgifter. Därutöver får organisationen i något mindre utsträckning intäkter från egna produktioner. Anslutna föreningar betalar medlemsavgift baserad på bruttoomen sättningen med minst 2 % av basbeloppet och mest med ett som basbelopp. Framtidsfrågoma för Folkparkema i Sverige är att öka barnverksamheten, engagera fler ungdomar till arbete i park och förening samt utbildning av styrelserna.

Riksföreningen Våra Gårdar

Ordenshusens Riksförening konstituerades 22 februari 1942. 1953 ändrades namnet till Våra Gårdar, riksföreningen för nykterhetsrörelsens allmänna samlingslokaler VG. Våra Gårdar, riksföreningen för nykterhetsrörelsens allmänna samlingslokaler, är en intresseorganisation och ett serviceorgan för nykterhetsrörelsens fastigheter och lokaler i Sverige. Våra Gårdar har till ändamål

att värna om de allmänna samlingslokaler som nykterhetsrörelsen förfogar över och stimulera tillkomsten av nya,

att medverka till att nykterhetsrörelsens samlade fastighets- och lokalbestånd utvecklas i positiv riktning, samt

att verka för att fler helnyktra miljöer etableras i landet.

Våra Gårdar skall ledas och förvaltas enligt de principer efter vilka den samlade nykterhetsrörelsen i Sverige arbetar. 700 föreningar, såväl ekonomiska ideella, är anslutna till Våra som Gårdar. Våra Gårdar har medlemmar över hela landet. Länsvis är föreningarna sammansluma i distrikt. På riksnivå finns ett kansli med nio anställda. Distriktens personer arbete sker på frivillig och ideell basis. Undantagsvis kan det lokalt förekomma anställda lokalföreståndarevaktmästare. I ungefär halva medlemskåren, finns deltidsanställda lokalvårdare. Våra Gårdars verksamhet finansieras med medlemsavgifter, statliga och andra anslag samt försäljning av varor och tjänster. Cirka 10 % av Våra Gårdars centrala kostnader täcks medlemsavgenom gifter.

Bilaga 4

Medlemsavgiften är baserad på samlingslokalens brandförsäkringsvärde. Minimiavgiften är 150 kronor och den högsta avgiften 2 400 kronor. Främst tre uppgifter som viktiga för framtiden: styrelseutbildanges ning, utveckla lokalemas användning samt opinions- och kontaktarbete För att stärka den helnyktra miljöns ställning i samhället.

Trossamfunden

35 olika trossamfund får statsbidrag via SST. Dessa trossamfund redovisar tillsammans 836 130 betjänade. I SST:s kartläggning av trossamfundens lokaler framkommer att församlingarna totalt har drygt 4 300 kyrkormoskéersynagogor.

Anglikanska kyrkan

Antal betjänade: ca 3 000

Den 27 augusti 1741 Kung Fredrik I tillstånd for den engelska gav och reformerta kyrkan att i Sverige hålla offentlig gudstjänst på de egna språken och att bygga kyrkor. Den första gudstjänstlokalen i Göteborg var Tullpackhuset vid Norra Hamngatan och Smedjegatan. Den nuvarande St Andrewss Chruch byggdes 1857. Sedan 1747 har det alltid funnits en engelsk präst. Medlemmarna i kyrkan kommer från 15 länder främst från brittiska samväldet. I Stockholm tillsattes först 1849 en stadigvarande brittisk präst. 1866 invigdes St Peter och St Sigfrids kyrka. 1913 flyttades kyrkan, sten för sten, till den plats där den nu står. Kyrkan är en samlingspunkt för minst åtta samväldesländer och for många amerikanska medborgare. Under år har kyrkan, liksom systerkyrkan i senare Göteborg, funnit ett viktigt verksamhetsfált bland afrikanska invandrare i Sverige. Båda kyrkorna tillhör det anglikanska stiftet Gibraltar in Europe, biskop har sitt säte i London. Han besöker regelbundet Sverige. vars

Missionssällskapet Bibeltrogna Vänner, BV

Antal betjänade: 4 522

Bildades 1909 efter uteslutning ur Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, EFS.

176 Bilaga 4

BVs uppgift är att verka för Kristi rikes tillväxt och bekämpa all slags otro och förnekelse, att förbli vid den Kristi kyrka tiderna av igenom orubbligt fasthållna sanningen att hela Bibeln alltigenom är Guds ofelbara 0rd med oinskränkt auktoritet. Ansluter sig fullt till ut den evangelisk-lutherska bekännelsen. BV har 100 lokala organisationer. Samarbetar med Lutherska kyrkor i Eritrea, Etiopien och Kenya.

Estniska Evangelisk-Lutherska Kyrkan i Sverige, EELK i Sverige

Antal betjänade: 14 097

Bildades 1943. Kyrkans uppgift är att samla estländare utanför hemlandet i estniska evangelisk-lutherska församlingar för att förkunna Guds ord på modersmål, förrätta dop, konñrmation, vigsel och jordfástning, dela ut Herrens Heliga Nattvard, utöva själavård, göra hembesök m m och bedriva församlingsarbete. EELK har 10 församlingar i Sverige. Dess regionala heter organ kontrakt och omfattar hela Sverige. Ingår i och samarbetar med Kyrkomas Världsråd och Lutherska Världsförbundet.

Lettiska Evangelisk-Lutherska Kyrkan i Sverige, LELKA-SV

Antal betjänade: 2 149

LELKA-SVs uppgift är att upprätthålla den religiösa gemenskapen bland letter i Sverige enligt evangelisk-lutherska trosgrunder genom förkunnandet av Guds 0rd på lettiska samt själavård och kyrkliga förrättningar enligt från hemlandet hävdvunna traditioner. LELKA-SV har 11 lokala församlingar och samarbetar med Lett-

lands Evangelisk-Lutherska Kyrka i exilen och med den lettiska Evangelisk-Lutherska kyrkan i Lettland.

Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, EFS

Antal betjänade: 45 399

EFS bildades 1856 genom nybildning av en missionsorganisation. Dess uppgift är att på den evangelisk-lutherska bekännelsens grund främja Kristi rikes tillväxt. Enskilda och föreningar stöder arbetet genom insatser och gåvor. EFS arbetar såväl i Sverige i u-ländema. som EFS har 650 lokala föreningar samt även regionala organ.

Bilaga 4

1902 bildade EFS speciell ungdomsorganisation, De Ungas en Förbund, DUF, som 1961 antog namnet EFS Ungdomsförbund. 1971 skedde en integration med EFS med bl a gemensamt årsmöte och gemensam styrelse. Samarbetar med Lutherska Världsförbundet och Evangeliska Alliansen.

Frälsningsarmén, FA

Antal betjänade: 27 831

Bildades 1882. The Salvation Army bildades 1865 i England av William Booth. FAs främsta mål är att evangelisera, vinna människor för Guds rike. Detta mål år i blickpunkten inom alla Frälsningsarméns arbetsgrenar. FA har 194 lokala kårer samt även regionala organ. Samarbetar med The Salvation Army, som arbetar i 98 länder.

HelgelseförbundetFribaptistsamfundet, HFFB

Antal betjänade: 11 032

HF bildades 1887. Förbundet växte fram väckelserörelse i ur en Närke. Fribaptistsamfundet uppstod 1872 på grund teologiska av meningsskiljaktigheter inom Svenska Baptistsamfundet. 1994 slogs de båda samfunden samman till I-IFFB. IFIFFBs första och främsta uppgift är att föra människor till tro på Kristus och att bygga upp Hans församling, att göra sociala insatser när behov föreligger och långt möjligt integrera dessa insatser i det evangeliska arbetet.

De islamiska församlingarna

På uppdrag av SST har Centrum för studier Kulturkontakt och av Internationell Migration KIM vid Göteborgs universitet gjort en undersökning av antalet betjänade muslimer i Sverige. Utifrån undersökningen har SST fastställt antalet betjänade muslimer till 60 000.

Förenade Islamiska Församlingar i Sverige FIFS

FIFS bildades 1974 och har 30 lokala församlingar och Centra i Sverige.

178 Bilaga 4

Islam bygger på tron på den enda Gud, Allah, skaparen av denna värld, dyrkan av endast Honom och tron på alla Hans profeter. FIFS vill alltjämt främja och förbättra relationerna med sina medmänniskor från andra trossamfund och trosföreställningar. FIFS har till uppgift att förena medlemsorganisationema inför gemål genom att främja, bevara och förstärka deras islamiska mensamma identitet; att arbeta för muslimska gemenskapers andliga och materiella välfärd samt att ge muslimska barn och ungdomar islamisk utbildning.

Islamiska Kulturcenterunionen i Sverige IKUS

Bildades 1984 genom utbrytning ur Förenade Islamiska Församlingar i Sverige. IKUS uppgift är att i Sverige bevara och företräda Sunniislam Ahl-i-Sunnah waUl Djemaah som utgörs av de fyra lagskolorna, framför allt att fostra, undervisa och ta ansvar för muslimska genom barn och ungdomar, som växer upp i Sverige. IKUS har 13 lokala organisationer. Har systerorganisationer i Europa, USA, Canada, Asien och Australien.

Sveriges Muslimska Förbund SMUF

SMUF bildades 1982, har 22 lokala församlingar. Islam bygger på tron på en enda Gud, skaparen av denna värld, dyrkan av endast honom och tron på alla hans profeter som endast hans tjänare och budbärare till hela mänskligheten; bevarandet av denna tro, islam, i tankar, ord och gärningar. SMUF vill alltjämt främja och förbättra relationerna med sina medmänniskor från andra trossamfund och trosföreställningar. SMUF samarbetar med Förenade Islamiska Församlingar i Sverige FIFS samt Sveriges muslimska ungdomsförbund. SMUF och FIFS bildade gemensamt Sveriges Muslimska Råd 1990.

Judiska Centralrådet i Sverige

Antal betjänade: 9 910

Bildades omkring 1951 genom beslut av de judiska församlingarna i Sverige. Rådets ändamål är att utbyta erfarenheter och söka samordna gemensamma angelägenheter till främjande av judiskt församlingsliv och föreningsliv i Sverige, att avge yttrande till myndigheter samt hos

sou 1994:32 Bilaga 4 179

myndigheter bevaka judiska frågor eller ärenden betydelse för av Centralrádets medlemmar. Fyra församlingar är anslutna till Centralrådet. Centmhådet samarbetar med European Coucil of Community Services och World Jewish Congress.

Metodistkyrkan i Sverige, MK

Antal betjänade: 9 222

Bildades 1876. Ursprunget var The Methodist Church i England, som grundades i mitten av 1700-talet. Metodistkyrkan är ett kyrkosamfund med uppgift att sprida evangelium och vinna människor för Gud. Metodistkyrkan har 75 lokala församlingar. MK samarbetar med Nordiska Ekumeniska Institutet, Metodistkyrkans Europaråd, World Methodist Council och Conference of European Churches, CEC, samt är en del United Methodist av Church, UMC, i USA.

Armeniska apostoliska kyrkan

Antal betjänade: 2 500

Kyrkan har församlingar i Stockhohn och Uppsala.

Bulgariska-ortodoxa församlingen, BOF

Antal betjänade: 700

Bildades 1980. BOFs uppgift är att förena alla ortodoxtroende bulgarer på basis av nationella och religiösa traditioner. BOF har två lokala organisationer, som finns i Stockholm och Malmö. BOF är en del av den Bulgariska ortodoxa kyrkan och deltar i alla former av internationellt och ekumeniskt samarbete.

Estniska Ortodoxa kyrkans synod

Antal betjänade: 1 080

Bildades 1948 genom utnämning Metropoliten Aleksander, kyrkans av överhuvud. Den estniska ortodoxa kyrkans synod i Estland grundades 1923.

l80 Bilaga 4

Estniska Ortdoxa Kyrkans uppgift är att utgöra kyrklig ledning och sammanhållning av estniska ortodoxa kyrkans församlingar i Sverige, England, Tyskland, Canada, USA och Australien. Kyrkan har fyra lokala församlingar i Sverige. De finns i Stockholm, Göteborg, Norrköping och Halmstad.

Etiopisk-ortodoxa kyrkan

Antal betjänade: 1 500

Kyrkan har en församling i Stockholm och filialverksamhet i flera kommuner, bl a i Göteborg.

Finsk-ortodoxa kyrkan

Antal betjänade: 2 500

Bildades 1958. Kyrkans uppgift är att förkunna och förvalta den ortodoxa kyrkans budskap för de finnar som flyttat till Sverige från Finlands ortodoxa församlingar och dem som genom det heliga dopet och Mirrhasmörjelsen upptagits i församlingens gemenskap. Huvudorganisationen är Finska Ortodoxa församlingen i Sverige med Stockholm som centralort och ingår i Grekisk-ortodoxa Metropolitdömet av Sverige och Skandinavien. Västsveriges Finsk-ortodoxa församling är ett lokalt kyrkligt samfund som tillhör huvudorganisationen. På välsignelse av Metropoliten av Sverige och Skandinavien upprätthåller församlingen goda förbindelser med ortodoxa församlingarna och klostren i Finland genom Finlands Ortodoxa Kyrkas ärkebiskop.

Grekisk-Ortodoxa Metropolitdömet av Sverige och Skandinavien, Grekisk-Ortodoxa kyrkan

Antal betjänade: 17 500

Metropolitdömet bildades 1969 genom beslut av det Ekumeniska Patriarkatet i Konstantinopel. Kyrkans uppgift är att bedriva religiös verksamhet bland grekiskortodoxa i Sverige och Skandinavien. Grekisk-Ortodoxa Kyrkan har fyra lokala församlingar i Sverige.

Bilaga 4 181

Koptisk-ortodoxa kyrkan

Antal betjänade: 863

Kyrkan har en församling i Stockholm och sedan 1993 en egen kyrka i Hägersten. Gudstjänster firas även i andra kommuner.

Kristi Förklarings ortodoxa kyrka Rysk-ortodoxa kyrkan

Antal betjänade: 2 500

Bildades 1617 genom freden i Stolbova samma år. Den är Sveriges första icke-lutherska församling och den äldsta ryska kyrkan inrättad utomlands samt näst efter Venedigs grekiska kyrka Västeuropas - äldsta ortodoxa kyrka. Kyrkan har till ändamål att förena i Sverige boende personer till ortodox trosbekännelse genom utdelande av de heliga sakramenten och genom gudstjänsten för emäende av deras personliga frälsning.

Kyrkan har tre lokala församlingar, finns i Örebro, Borås och

som Göteborg. Kyrkan ingår i det Ryska Ortodoxa Ärkestiftet i Västeuropa, som

är underställt Patriarkatet i Konstantinopel. Ärkebiskopen och Ärke-

stiftets styrelse ñnns i Paris.

Makedonsk-ortodoxa kyrkan, MOK

Antal betjänade: 7 000

Bildades 1973. MOKs ändamål är att förena i Sverige boende personer till ortodox trosbekännelse genom utdelande av de heliga sakramenten och genom gudstjänst för emående av deras personliga frälsning. Kyrkan har två församlingar i Sverige, en i Göteborg och en i Malmö. Samarbetar med alla ortodoxa kyrkor i Sverige och i utlandet grundade enligt kanoniska regler.

Rumänsk-ortodoxa kyrkan

Antal betjänade: 4 700

Kyrkan har tre församlingar i Sverige; i Göteborg, Malmö och Stockholm. Dessa församlingar har ñlialverksamhet i flera andra kommuner.

182 Bilaga 4

Serbisk-ortodoxa kyrkan

Antal betjänade: 26 000

Bildades 1973. Kyrkans uppgift är att betjäna och bevara den ortodoxa tron och kulturen. Kyrkan har fyra lokala församlingar samt även regionala organ. Är medlem i World Council of Churches Serbiska Ortodoxa genom Stiftet för Västeuropa.

Svenska Ortodoxa Prosteriet

Antal betjänade: 1 962

Prosteriet grundades 1976 genom sammangående av de två då existerande svenskspråkiga Ortodoxa församlingarna. Prosteriet erkändes samma år av Biskop Lavrentije av Väst-EuropaBeograds Patriarkat. Målsättningen är att bereda ortodoxa troende i Sverige möjlighet att utöva sin tro i Sverige på det språk, som är naturligt för dem. Prosteriet har församlingar i Kristianstad och Göteborg. Tillsammans har dessa två församlingar 15 utposter. Prosteriet är ur kyrkorättslig synpunkt underställt Stiftet för Skandinavien och StorbritannienBeograds Patnarkat. Biskopen har säte i Stockholm.

Syrisk-ortodoxa kyrkan

Antal betjänade: 26 000 1989-12-31

Den första Syrisk-ortodoxa församlingen grundades 1967 i Sverige. I samband med invandringen av medlemmar från Mellanöstern bildade 1969 det syrisk-ortodoxa Ärkestiftet i Sverige, Scandinavien och man England. År 1987 bytte ärkestiftet till den nuvarande benämnamn

ningen, Syrisk-Ortodoxa Ärkestiftet i Sverige och Scandinavien.

Den syrisk-ortodoxa kyrkan är bland de äldsta kristna kyrkorna som grundades av aposteln Petrus i Antiokia. Den har bevarat de gamla kyrkliga traditionerna sedan kristendomens början. Dess språk är det syriska språk som talades av Jesus. Ärkestiftet består 23 lokala församlingar. Till av dessa församlingar hör även ungdomsföreningar och kvinnokommittéer. I församlingarna bedrivs också språklig träning, sociala och kulturella aktiviteter.

Bilaga 4 183

Ärkestiftet bedriver projektarbete i samarbete med Hagabergs ett folkhögskola, Svenska kyrkan och andra organ, där man utbildar syrisk-ortodoxa ungdomar på folkhögskolan. Vidare samarbetar Ärkestiftet med SKR, Europeiska kyrkorádet, World Coucil of Churches och andra trossamfund i Sverige. Förutom här redovisade församlingar finns ett antal församlingar direkt under palriarkatet i Damaskus.

Österns apostoliska katolska assyriska kyrka i Sverige, Öst-assyris-

ka kyrkan

Antal betjänade: 1 828

Grundades i Sverige 1970. Dess uppgift är att verka för andligt stöd, tro och språk. Kyrkan har sju lokala församlingar. De finns i Stockholm-Eskilstuna, Jönköping, Skövde, Göteborg-Trollhättan, Linköping-Norrköping och Tibro. Det finns 3 präster och 12 diakoner. Kyrkan har tre egna kyrkbyggnader: Tibro, Skövde och Jönköping-

Pingströrelsen

Antal betjänade: 151 255

1901 bildades pingströrelsens första fria församling i Sverige, som följdes av flera. De bildades av dels nyomvända, dels uteslutna medlemmar från andra samfund, dels sådana som själva lämnade samfunden. Baptistforsamlingen, Filadelña i Stockholm, uteslöts från Svenska Baptistsamfundet 1913, varigenom Pingströrelsen blev en självständig rörelse. Pingströrelsens uppgift är att förkunna evangelium till människor i Sverige och u-länder, bedriva ñlantropiskt arbete i Sverige liksom skol- och förlagsverksamhet. I u-land bedrivs utöver evangeliskt arbete social verksamhet med skolor, sjukvård, barnhem, hjälp vid katastrofer samt utvecklingsarbete. Pingströrelsen driver radiornission, som sänder på 60 språk till cirka 100 länder och fem folkhögskolor och TV-bolag i TV-INTER med egen teknik och produktion. Pingströrelsen har 508 lokala församlingar. Samarbetar med lokala pingstförsamlingar och pingstsamfund över hela världen, där sådan verksamhet ñnns.

184 Bilaga 4

Romersk-katolska kyrkan

Antal betjänade: 148 440

Bildades 1783 sedan Gustav IIIs toleransedikt 1781 givit romerskkatolska kyrkan tillstånd att verka i Sverige enligt vissa bestämmelser. Romersk-katolska kyrkan grundades genom Ansgars mission på 800talet och genom mission från England på l00-talet. Kyrkans uppgift är att samla människor till bön, gudstjänst och församlingsgemenskap samt arbeta för ett människovärdigt liv för alla. Kyrkan har 37 lokala församlingar samt även regionala organ. Romersk-katolska kyrkan i Sverige är knuten till Vatikanen i Rom genom sitt stift, Stockholms katolska stift, som omfattar hela Sverige. Genom den romersk-katolska kyrkans internationella karaktär bedrivs samarbete med ett stort antal internationella organisationer, ordnar m m.

Sjundedags Adventistsamflmdet

Antal betjänade: 4 856

Bildades 1880. Det internationella Adventistsamfundet grundades 1863. Samfundets ändamål är att i Sverige och andra länder förkunna Jesu Kristi evangelium, att öva barmhärtighet, lindra lidande och nöd samt att befrämja en hälsosam livsstil i kristen anda. Samfundet har 43 lokala organisationer. Samarbetar med Seventh-day Adventist Church med säte i USA.

Svenska Alliansmissionen

Antal betjänade: 24 714

Bildades 1853 under namnet Jönköpings Traktatsällskap. Namnet ändrades 1860 till Jönköpings Missionsförening. Nuvarande namn antogs 1919. SAMs uppgift är att i ord och gärning förkunna evangelium om Jesus Kristus och så verka för Guds rikes tillväxt såväl i Sverige som i andra länder. SAM har 250 lokala organisationer samt även regionala organ. Alliansmissionen samarbetar med International Federation of Free Evangelical Churches, IFFEC och Lausannerörelsen.

sou 1994:32 Bilaga 4 185

Svenska Baptistsamfundet

Antal betjänade: 32 652

Grundades 1857 för samverkan mellan baptistförsamlingar, som bildats sedan 1848. SB är ett kristet samfund, som består av lokala församlingar med uppgift att på Bibelns grund och i enlighet med baptistisk trosáskådning verka för Kristi rikes utbredande inom och utom Sverige. SB har 312 lokala församlingar samt 17 distrikt. SB samarbetar med Europeiska Baptistfederationen och Baptisternas Världsallians.

Svenska Missionsförbundet

Antal betjänade: 152 880

Bildades 1878 genom utbrytning ur Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och nybildning av församlingar. Svenska Missionsförbundet är ett kristet trossamfund, en sammanslutning av församlingar med uppgift att göra Kristi evangelium känt och trott i Sverige och i andra länder. Förbundet har 957 lokala församlingar samt elva distrikt. Missionsförbundet samarbetar med självständiga systerkyrkor i Ecuador, Japan, Kongo, Zaire, Indien och Pakistan. Samarbetar också med Europeiska Kyrkokonferensen, Kyrkornas Världsråd, Reformerta Kyrkornas Världsallians och Internationella Federationen av Fria Evangeliska Kyrkor.

Svenska Frälsningsarmén

Antal betjänade: l 908

Bildades 1905 genom utbrytning ur Frälsningsarmén då önskemål om demokratiskt självstyre för kårerna inte beviljades från London. En annan grund för bildandet av SFA var införande av sakramenten. SFAs målsättning är att på evangelisk grund förkunna Guds Ord, förvalta sakramenten och bedriva uppsökande och social verksamen het. SFA har 23 lokala organisationer samt även regionala organ.

186 Bilaga 4

Ungerska Protestantiska Församlingen i Sverige

Antal betjänade: 5 171

Bildades 1957. Efter resningen i Ungern 1956 bildade evangelisklutherska och reforrnerta trosbekännare bland de nyinflyttade till Sverige en ekumenisk församling. Dess uppgift är att bedriva ungerskspråkiga gudstjänster, församlingsarbete och själavård. Församlingen har 12 lokala organisationer och sju regionala organ. Man samarbetar med Conference of Hungarian Lutheran Church Workers Abroad, The Hungarian Reformed Pastoral Service in Western Europe, Evangelische Akademie fiir Ungarn in Europa och Ungarische Schriftenmission.

Örebromissionen, ÖM

Antal betjänade: 30 459

Bildades 1892 som en missionsorganisation. ÖM vill i samarbete med andra församlingar och missionsrörelser förverkliga Jesu missionsbefallning att gå ut i hela världen och göra alla folk till hans lärjungar. För ÖM innebär uppdraget ett engagemang både för människor i andlig okunnighet och for mäniskor i social nöd. ÖM har 247 lokala församlingar samt även regionala organ. Örebromissionen samarbetar med flera olika missionsorganisationer och samfund.

5 Bilaga

Sammanställning av tre rapporter

- Användning av regionala projektmedel, arbets-

marknadspolitiska medel samt bygdeavgiftsmedel för anordnande av allmänna samlingslokaler, lokaler för trossamfund m.fl.

J an-Erik Hassel Åke Holmqvist Sven-Olof Dahlgren

188 Bilaga 5

Förord

Denna redovisning är en sammanställning av tre olika studier som utförts på utredningens uppdrag av

Jan-Erik Hassel, länsstyrelsen i Kopparbergs län - Åke Holmqvist, Ena Projekt AB samt - Sven-Olof Dahlgren, expert i utredningen -

Redovisningen är redigerad av utredningens sekretariat. För utformning av diagram svarar Henrik Oquist.

Syftet är att visa dels förekomsten av andra former av statligt stöd till allmänna samlingslokaler, trossamfundens lokaler och lokaler för barnoch ungdomsverksamhet, dels omfattningen och storleken av detta stöd.

Vissa metodologiska skillnader, vilka bl.a. redovisas senare, förekommer mellan de tre studiema. De är dock inte av sådan betydelse att slutresultatet nämnvärt påverkas.

Redovisningen är indelad i tre avsnitt; ett rörande Värmlands, Kopparbergs och Västerbottens län, ett om övriga län och ett som sammanfattar de tre studiema. Det sistnämnda avsnittet svarar sekretariatet för.

Första avsnittet är en redigerad sammanfattning av de två separata studierna Jan-Erik Hassel Kopparbergs län respektive Åke Holmav qvist Värmlands och Västerbottens län.

Andra avsnittet är en redigerad sammanfattning av studien gjord av Sven-Olof Dahlgren, som avser alla övriga län.

Bilaga 5 189

Värmlands, Kopparbergs och

Västerbottens län

Nedanstående redovisning bygger på uppgifter för budgetåren 199192-199293. Undersökningen omfattar samtliga preliminära beslut inom samlingslokalområdet som beslutats vid de tre länsstyrelserna och länsarbetsnämndema. De s.k. ALU-medlen ingår inte i undersökningen. Uppgiftshämtandet har skett genom att från varje beslut nedteckna de aktuella uppgifterna på särskilda blanketter. Besluten har med avseende på typ av stödmottagare indelats i fyra kategorier:

l allmärma samlingslokaler 2 idrottslokaler 3 trossamfundens lokaler 4 lokaler for bam- och ungdomsverksamhet

Vid osäkerhet om vilken typ av kategori som stödmottagaren tillhört har den hänförts till kategorin allmänna samlingslokaler. Ett särskilt avgränsningsproblem utgör lokaler för enbart barn och ungdomsverk- samhet. Även för allmänna samlingslokaler och idrottslokaler torde det finnas att stort inslag av verksamheter som berör barn och ungdom. Storleken på bidragen till de enskilda projekten varierar. De vanligaste i Kopparbergs län ligger mellan 25 100 000 kronor. I de två andra länen varierar stödet mellan 10 000 50 000 kronor. Vissa pro- jekt har dock erhållit avsevärt högre bidrag. Det genomsnittliga stödet per objekt var i Värmlands län knappt 40 000, Kopparbergs län drygt 200 000 och i Västerbottens län knappt 70 000 kronor. Fördelning av medlen på lokaltyper:

I Allmänna samlingslokaler 70%

I Idrottslokaler 19%

Trossamfunds lokaler 9% Lokaler för bam och ungdom 2%

190 Bilaga 5

Merparten av beviljade anslag har disponerats för upprustning samt om- och tillbyggnad. För nybyggnation har utgått en väsentligt mindre andel. Bidrag har endast i ett fåtal fall gått till projekt av reparationskaraktär.

1.1 Regionala projektmedel Rp

I propositionen 198990:76, Regionalpolitik för 90-talet, konstaterade föredraganden att länsstyrelserna använde medlen för regional projektverksamhet bl.a. till projekt som rörde samordnad serviceförsörjning i lands- och glesbygd. Den friare användningen av projektrnedlen fr.o.m. budgetåret 199091 ger länsstyrelserna möjlighet att pröva ärenden om stöd till samlingslokaler inom ramen för projektmedelsbidraget. Länsstyrelsen i Kopparbergs län har en fastställd policy vad avser stödet till samlingslokaler som tagits upp efter den l juli 1990. I första hand skall stödinsatserna inom samlingslokalområdet bidra till att bibehålla och utveckla den samordnade service som finns på lands- och glesbygden i länet. Länsstyrelsen finansierar normalt inte mer än 50 % av projektkostnaden. Innan beslut fattas om stöd tas den genomförda samlingslokalinventeringen i beaktande.

1.2 Arbetsmarknadspolitiska medel A

Länsarbetsnämnden i Kopparbergs län lämnar sedan januari 1992 statsbidrag för sysselsättningsskapande åtgärder i form av beredskaps- och investeringsarbeten till bl.a. samlingslokaler och föreningslivets lokaler. Statsbidraget har lämnats med 1 000 kronor per anvisat dagsverke, dvs. för arbetslösa som anvisats till arbete av arbetsförmedlingen. Den angivna summan på l 000 kronor har beslutats av länsarbetsnämnden i länet och utgör ett normvärde baserat på centrala direktiv. Bidraget beräknas motsvara cirka 25-30 procent av den löne- och materialkostnad som projektet uppgår till.

1.3 Bygdeavgiftsmedel B

Medlen får enligt gällande bestämmelser, SFS 1983:945, användas till åtgärder som främjar näringsliv eller service i bygden eller annars är till nytta för denna.

Åtgärderna skall investeringskaraktär vilket innebär att

vara av bidrag inte lämnas till rena underhållsåtgärder.

1.4 Projektens totala finansiering m.m.

I många fall har berörd kommun gett bidrag för att täcka viss del av investeringskostnadema. Kommunerna i Västerbotten har gett kommunalt stöd till 19 av de 29 projekt fått regionalpolitiskt stöd. som Motsvarande antal i Värmland var 4 av 12 beviljade stöd. Kommunerna i Kopparbergs län har också gett stöd till ett antal projekt, dock inte alla.

Övriga finansiärer av dessa investeringar har varit, förutom lokal-

ägarens egna medel, upplåning och i förekommande fall insatser av frivilligt och ideellt arbete, försäkringsbolag och jordägarföreningar. I vissa fall har också delar av investeringen skett med stöd från Boverket, t.ex. avseende handikappanpassning.

Fördelning av de olika stödformema m.m. tkr

- Stödets fördelning på de olika lokaltyperna:

Undersökningen avser budgetåren 199091 199293. - Denna undersökning syftar till att klarlägga i vilken utsträckning

länsstyrelse ocheller länsarbetsnämnd gett stöd till anordnandet av allmärma samlingslokaler, trossamfunds lokaler och lokaler för bam-

192 Bilaga 5

och ungdomsverksamhet. Vad gäller de arbetsmarknadspolitiska medlen exkluderas s.k. ALU-medel. Samtliga länsstyrelser och länsarbetsnänmder i övriga län tillskrevs av utredningens sekretariat. I brevet informerades om den i avsnitt 1 genomförda studien och att de skulle bli kontaktade av Sven-Olof Dahlgren. Genom telefonkontakter med samtliga berörda länsstyrelser och länsarbetsnänmder inhämtades uppgifter från ansvariga enhetschefer, alternativt handläggare. Efter sammanställning dessa uppgifter tillskrevs sedan länsstyav relserna och länsarbetsnänmdema för att få insamlade uppgifter bekräftade eller korrigerade. I studien konstaterar Dahlgren att det är ytterst få länsstyrelser tolkat nuvarande förordningar så att bidrag kan ges till allmänna som samlingslokaler och trossamfundens lokaler etc. Förfrågningar om sådant stöd har förekommit men inte föranlett några ansökningar om bidrag efter det att berörd handläggare hänvisat till Boverket respektive SST. Beträffande bidrag till lokaler för bam- och ungdomsverksamhet har många länsstyrelser ansett det vara en kommunal angelägenhet och av det skälet inte beviljat bidrag. I län där bidrag av regionalpolitiska medel utgått har det enligt muntliga uppgifter rört sig om allmänna samlingslokaler där någon annan verksamhet tillfälligt varit inrymd eller där vissa delar av anläggningen kunnat hyras för annan verksamhet än möten.

Beviljat stöd till olika lokaltyper

Lokaltyp Antal objekt Bidrag tkr Regionala projektmedel

Bygdeavgzjismedel

Arbetsmarknadspolitiska medel

Bilaga 5

Under arbetet med studien har bl.a. kunnat konstateras att bidrag kan ha lämnats till aktuella objekt men att det av ansökningshandlingama inte alltid framgått lokalens användningsområde, allmän t.ex. en samlingslokal, utan kanske endast namnet på anläggningen ocheller sökandens namn. I några fall har kommunen varit sökande utan att vara ägare, ägare har varit t.ex. en Folkets Husförening. Mot denna bakgrund kan konstateras det kan finnas att ett stort mörkertal som det inte gått att uppskatta storleken av.

Sammanfattning

Dessa tre separata studier visar det förekommer inte att ett oväsentligt statligt stöd via länsstyrelser och länsarbetsnämnder till aktuella

lokaltyper. Under den studerade tidsperioden som varierar mellan de

tre studierna beviljades aktuella lokaltyper exld. bygdeavgiftsmedel sammanlagt minst 17,6 miljoner kronor i stöd. Det har under arbetena med dessa studier inte heller klarlagts huruvida stöd till allmänna samlingslokaler förenats med krav på upplâtelseskyldighet som stödet via Boverkets Samlingslokaldelegation föreskriver. Vidare kan det konstateras att befintliga regler för de aktuella stöden ger utrymme för beslut stöd till exempelvis allmänna om samlingslokaler. Det är varje länsstyrelse och länsarbetsnämnd som utifrån tillgängliga medel har att prioritera sina stödinsatser.

Bilaga 6

Redogörelse för motsvarande statligt stöd i Finland och Norge

196 Bilaga 6

Förord

Motsvarande det svenska statliga stödet till allmänna samlingslokalema finns i Finland och Norge.

Motsvarande det svenska statliga stödet till trossamfundens lokaler finns i Norge.

I övriga nordiska länder finns inget motsvarande statligt stöd enligt uppgifter från respektive lands regeringskansli.

Uppgifterna i denna bilaga avser stödet till

allmänna samlingslokaler härrör från Det Konglige Kulturdeparte- - Norge och Undervisningsministeriet Finland. ment trossamfundens lokaler i Norge härrör från Det Konglige Utdan- nings- och Forslmingsdepartementet.

Bilaga 6 197

Allmärma samlingslokaler

motsvarande

1 Finland

Avsikten med stödet är att bibehålla, bevara och öka föreningshusens kulturhistoriska värde, deras tekniska nivå och funktionsduglighet. Byggnaden skall vara minst 10 år gammal. När ansökningarna prövas fästs särskild uppmärksamhet vid byggnadens kulturhistoriska värde samlingslokalema behövs samt om med tanke på traktens bildnings- och hobbyverksamhet och andra medborgerliga fritidsaktiviteter. Det sammanlagda statliga stödet är 1993 drygt 12 miljoner finska mark.

1.1 Bidragsberättigade

statsbidrag beviljas för renovering av Föreningshus är avsedda för som fri medborgarverksamhet och som ägs ungdomsföreningar, arbetarav föreningar, lantmannaföreningar, småbrukarföreningar- och avdelningar, lantbmksproducentemas föreningar, mantalsstiftelser, idrottsföreningar, hembygdsföreningar, byföreningar, nykterhetsforeningar, marthaföreningar och olika partiavdelningar. Den sökande skall vara en registrerad förening regleras i särskild lag eller annan sammanslutning med rättslig handlingsfömiåga. Sökande bör ensam eller tillsammans med någon motsvarande sammanslutning vara ägare till den byggnad skall samt som renoveras räknat från ansökningstiden med minst 20 års hyres- eller nyttjanderätt eller besitta det jordområde vilken byggnaden är belägen. Föreningshus motsvarande på Åland omfattas inte detta stöd av utan får särskilda medel från Penningautomatföreningen.

1.2 Bidragsunderlag

Vid sidan av reparationskosmader kan bidraget även beviljas för renoveringens planeringskostnader, sådana utbyggnader förbättrar som husets funktionsduglighet, iståndsättning eller anskaffning sådana av inventarier eller sådan utrustning sig till den stil som anpassar som byggnaden företräder och förbättring eller anskaffning fast specialav apparatur. Bidraget kan även gälla uthusbyggnader eller gårdsplanen om de betjänar huvudbyggnaden. En förutsättning för stöd år att det finns långtidsplan för en renovering m.m. av huset. Det finns detaljerade anvisningar för renovering av föreningshusen.

198 Bilaga 6

1.3 Ansökningsforfarande m.m.

Tillgängliga medel fördelas en gång per år bland inkomna ansökningar. Av de föreningar som får stöd har 90 95 % fått stöd tidigare. - Varje år avsätts en särskild del till större objekt som kan få cirka 1 miljon finska mark i statligt stöd per objekt. I genomsnitt erhöll varje godkänt objekt 41 000 finska mark i statligt stöd under 1993. Bidraget utbetalas i två omgångar i den takt renoveringen framskrider. 75 % av beviljat bidrag, utbetalas utan anmodan när bidraget beviljas. Den andra och sista delen utbetalas när renoveringen är slutförd eller de arbetsobjekt för vilka bidraget har beviljats är färdigställda. Till ansökan skall bifogas senaste årets verksamhetsberättelse, resultat- och balansräkningar, revisionsberättelse, verksamhetsplan och budget för innevarande år, byggnadens dispositionsplan, beskrivning av planerade åtgärder, fotografier av byggnadens exteriör och interiör samt byggnadslov om sådant krävs för åtgärder för vilka stöd sökes. Om bidrag sökes för amortering av lån krävs också bankens låneintyg och sökandens redogörelse för de arbeten som har finansierats med lånet. För att få statligt stöd krävs inget motsvarande kommunalt stöd.

1.4 Administration och beslut

Stödet administreras av Finlands Hembygdsförbund. Handläggare är en byggnadsforskare. Dessutom finns en tjänst för ekonomiadministration. En särskild Delegation för föreningshus föreslår Undervisningsministeriet hur fördelningen av stödet skall ske. Delegationen tillsätts av Hembygdsförbundct efter nominering av ledamöter från berörda centralorganisationer. I delegationen finns också företrädare för Undervisnings-, Kultur- och Miljöministerierna, Museiverket, Stadsoch kommunförbundet och Finlands Svenska kommunförbund. Undervisningsministeriet fastställer bidraget till varje enskilt objekt samt hur stor andel av det anvisade statliga anslaget som får användas till administration av stödet. Under beredningen av inkomna ansökningar sker underhandskontakter med berörda centralorganisationer.

2 Norge

Statligt stöd ges till dels lokala kulturbyggnader, dels regionala kulturbyggnader. Till lokala kulturbyggnader räknas samfunnshus, grendehus, bydelshus och forsamlingslokaler som olika organisationer äger.

Bilaga 6

Sökanden kan andelslag, kommuner, stiftelser och organisavara tioner med demokratisk uppbyggnad. Det finns några riksorganisationer som organiserar föreningar som äger sådana lokaler. Det är Folkets Hus Landsforbund, Norges Ungdomslag, Norges Velforbund och Allaktivitetshusföreningen. 1993 fördelades 50 150 000 nkr till lokala och regionala kulturhus.

2.1 Förutsättning för stöd

Lokala kulturhus skall vara öppna för all laglig kultur- och organisationsverksamhet. Ingen får utestängas på grund religiösa, sociala av eller politiska skäl. Husägaren har rätt att förbjuda servering av alkohol i huset. Ett av villkoren för statligt stöd är att projektet ingår i kommunens plan for kulturbyggnader. Det krävs inte kommunalt stöd för att erhålla statligt stöd.

2.2 Bidragsunderlag m.m.

Stöd utgår till ny-, till- och ombyggnad. Frivilligt och ideellt arbete får ingå i underlaget för statligt stöd med ett visst belopp per timme då sådant arbete utförs. För olika delar av landet tillämpas olika regler för beräkning av stödets storlek;

Firmrnarks och Troms fylken: Upp till 50% byggnadskostnadema - av inkl. frivilligt och ideellt arbete, och med maximalt stöd på 2 ett miljoner nkr.

Nordlands fylke och Namdalen: till 50% byggnadskost- - upp av nadema inkl. frivilligt och ideellt arbete och med maximalt stöd ett på l 600 000 nkr.

Resten av landet: Upp till 13 byggnadskostnadema inkl. frivilligt av och ideellt arbete och med ett maximalt bidrag på l miljon nkr. Minsta belopp att söka är 60 000 nkr.

2.3 Ansökningsforfarande och beslutsordning

Till ansökan skall fogas kostnadsberälming, planer för ñnansering, husets användning och drift samt driftsbudget. Ansökan om stöd inges till kommunen efter prioriteringar som sänder ansökan vidare till fylkeskommunen. Den sammanställer

200 Bilaga 6

inkomna ansökningar och sänder översikt enligt fastställt schema en till kulturdepartementet. Departementet fastställer ramarna för de stöd fylkeskommunema kan få till fördelning det aktuella året. Fylkeskommunen Fördelar därefter det tilldelade beloppet. En översikt av beviljade medel tillsändes departementet. Efter det att översikten inkommit överförs rambeloppet till fylkeskommunen. Berörda riksorganisationer har insyn inget inflytande på förmen delningen av medlen.

2.4 Regionala kulturbyggnader

Regionala kulturhus har upplåtelsekyldighet som lokala kultursamma hus. Det är fylkeskommunema som klassiñcerar regionala kulturhus. Planer för regionala kulturbyggnader skall vara godkända av Kulturdepartementet och förankrade bland alla berörda kommuner vara i regionen, regionala kulturinstitutioner och aktuella regionala och lokala intressegrupper. Kraven på sökanden och ansökningsförfarandet är i princip detsamma som för lokala kulturhus. Stöd till 50% av byggnadskostnadema i Finnmarks, Troms ges upp och Nordlands fylken samt Namdalen. I resten av landet kan statligt stöd till 33% byggnadskostnadema. En övre gräns för ges upp av stödet är satt till 5 miljoner kronor. Stödet värderas i varje enskilt fall utifrån godkända kostnader, i projektet och vilka regionala funktioner huset vilka enheter som ingår har. Normalt begränsas stödet till ett hus i varje av de traditionella planeringsregionema i fylkena.

2.5 om gt

Sökanden kan också stöd av tipsmedel. Detta stöd skall normalt inte överstiga det belopp som huset fått i statligt stöd. Maximalt kan 500 000 nkr fås av tipsmedel. Det finns regel att inte ge statligt stöd med utgångspunkt i en om olika förordningar till samma area. Vid sambrukslösningar skall det ske en delning av kostnader på olika ytor.

Trossamfundens lokaler

Norge

Stöd ges endast till nybyggen av kyrkor utanför Den norske kirken och som det tidigare inte getts stöd eller momsreduktion till. Som kyrkobyggnad anses endast byggnad som betjänar en fast geografisk menighet på stället, således inte lärarbostäder eller kapell som är knutna till institutiner, skolor etc. För att kunna få stöd krävs en golvyta om minst 50 kvadratmeter.

Det statliga stödet är mars 1993 825 norska kronor per kvadratmeter

och begränsas till 5 kvadratmeter per medlem i trossamfundet inkl. barn. Stödet utbetalas efter det att dokumentation över genomförda byggnadsarbeten insänts. Det Kongelige Utdannings- och Forskningsdepartementet är huvudman för stödet.

Bilaga 7

Kartläggning av effekterna av det stödet till allmänna statliga samlingslokaler

utfört - Regeringsuppdrag av Boverket

204 Bilaga 7 i

Rapport från Boverket 1992-08-31 Dnr 5014127592 Innehåll Sammanfattning Uppdraget Arbetsuppläggning Inventering Enkätema Lokalstorlek och upptagningsområde Allmän standard Handikappanpassning Verksamhetutnyttjande Ekonomiska förhållande Underhållsstams Slutsatser om samlingslokalbeståndet Effekter av det statliga stödet Reflektioner

Sammanfattning

Boverket har på regeringens uppdrag kartlagt effekterna av det statliga stödet till allmänna samlingslokaler. Kartläggningen har i huvudsak gett följande resultat:

I Sverige finns i dag 3 400 föreningsägda allmänna samlingslo- - ca kaler de flesta typen bygdegårdar, folkets hus, folkets park och av lokaler tillhörande nykterhetsrörelsen.

Lokalbeståndet är väl fördelat över landet. Bygdegårdar är vanligast på landet medan folketshuslokaler och lokaler tillhörande nykterhetsrörelsen är vanligare i större tätorter och industribygder.

Den verksamhet bedrivs i lokalerna är rikt varierad och skiljer - som sig starkt från lokal till lokal både i intensitet och i artrikedom. Lokalens skick har stor betydelse for användningen. Medelstorleken på en allmän samlingslokal är mindre än 500 m2.

Större delen 70 % lokalerna är i gott eller mycket gott skick, - av

fortlöpande underhållsbehovet är stort. Övriga är i mindre

men det skick. Ca 60 % lokalerna bör bli föremål för handikappanpassgott av ningsåtgärder.

Flertalet lokaler är beroende och får stöd från samhället för att - av klara drifts- och investeringskosmader.

Lokalerna har stor betydelse för föreningslivet, för den sociala sam- människor emellan, för barn och ungdomsverksamhet, för varon kulturlivet, for folkbildning m.m.

Uppdraget

Regeringen i beslut den 27 februari 1992 Boverket i uppdrag att gav kartlägga effekterna det statliga stödet till allmänna samlingslokaler. av till beslutet fogad promemoria framgår de närmare riktlin- Av en jerna för utredningsarbetet. Enligt promemorian skall Boverket besvara frågor hur lokalförsörjningen ser ut, vilken ålder och om standard lokalerna har, hur investeringar och drift finansieras, hur lokalerna utnyttjas samt vilka bedömningar som görs i fråga om om behovet av nya lokaler.

206 Bilaga 7

Vidare skall verket enligt promemorian förmedla kommentarer från fältet, analysera insamlat material lämna de synpunkter i samt övrigt som verket bedömer ha betydelse för uppdraget.

Arbetsuppläggning

Förberedelsearbetet har skett i nära samråd med Bygdegårdarnas Riksförbund BR, Folkets Husföreningarnas Riksorganisation FHR, Folkparkema i Sverige FP, Riksförbundet Våra Gårdar VG och Svenska Kommunförbundet. Verket har också intervjuat representanter för kommuner och för enskilda föreningar. Verket har valt att först söka inventera samlingslokalbeståndet och därefter skaffa analysunderlag för dess status enkäter till komgenom muner och enskilda lokalägande föreningar. Nedan följer redovisning från inventeringen och analys en en av det insamlade enkätrnaterialet. Allmänna synpunkter från organisationer och från kommun- och föreningsföreträdare redovisas i samband med analysen av enkätsvaren. Sist redovisar verket slutsatser egna med anledning av uppdraget.

Inventering

Underlag för inventering samlingslokalbeståndet har verket fått från av de samlingslokalorganisationer omnämns och från kommusom ovan ner. Dessa uppgifter har sedan jämförts med uppgifter i Boverkets arkiv. Genom riksorganisationema har verket fått fram adresser till 2 381 föreningar som har eller på sätt disponerar samlingslokaler. egna annat Det rör sig om 932 bygdegårdsföreningar 39,2 % samtliga, av 728 folketshusföreningar 30,6 %, 160 folkparker 6,8 % och 56l föreningar Våra Gårdar tillhörande nykterhetsrörelsen 23,6 %. - - Uppgifter från kommunerna har verket hämtat i samband med enkäten. Ca 200 kommuner har besvarat enkäten. Svaren fördelar sig jämnt över landet. Genom kommunsvaren har verket fått kännedom om ytterligare drygt 750 icke riksorganiserade föreningar har som lokaler som deñnitionsmässigt är allmänna samlingslokaler. Det genomsnittliga antalet lokaler kommunen tillhör per som organiserade föreningar, i kommuner som har besvarat enkäten, är lågt räknat ca 30 % det antal lokaler tillhör riksorganiserade av som föreningar. I de 200 kommuner som har besvarat enkäten finns 1 855 lokaler registrerade hos riksorganisationema; med ett genomsnittlig påslag för övriga kommuner med procenttal 30 % 2 381 l 855 samma x -

Bilaga 7

skulle det finnas ytterligare ca 200 lokaler i dessa kommuner. Beräknat på detta sätt skulle totala antalet lokaler, som uppfyller kraven för stöd enligt förordningen 1989:282 om stöd till allmärma samlingslokaler, uppgå till 3 400. I den beräkningen ingår inte komca munägda lokaler utom i de undantagsfall då dispositionsrätten har överlåtits till en enskild sarnlingslokalförening. Givetvis finns fler lokaler av samlingslokaltyp. Det förekommer också lokala avvikelser från de genomsnittstal som antagits. Dessa avvikelser kan dock antas vara mindre betydelsefulla från anses statistiska utgångspunkter. De lokaler kommit fram genom kommunenkäten fördelar sig i som geografiskt hänseende, i fråga lokaltyp och storleksmässigt, enligt om mönster de redan riksorganisationema kända lokasamma som genom lerna. En jämförelse mellan det inventerade materialet och arkivuppgifter bekräftar antagandena I kommuner från vilka verket har fått in ovan. uppgifter både från riksorganisationer och från kommuner är samstämmigheten god. Skillnader förekommer visserligen men är marginella. Någon omfattande analys orsaken till skillnadema har inte bemer av dömts nödvändig. En närmare analys av enkätunderlaget följer i nästa avsnitt. Här kan dock först konstateras att vad gäller lokaltyper dvs. i huvudsak indelade efter organisationstillhörighet är fördelningen förhållandevis jämn över landet med jämförelsevis fler lokaler av bygdegårdstyp i mindre tätorter och på landsbygd, och förhållandevis fler folketshuslokaler och lokaler tillhörande nykterhetsrörelsen i storstadsregioner och i gamla bruks- och industribygder såsom i Bergslagen och utmed norrlandskusten. Också storleksmässigt fördelar sig lokalbeståndet som förväntat: i huvudsak färre och större lokaler i tätbefolkade områden och fler mindre lokaler i mindre tätorter och på landsbygd.

208 Bilaga 7 Lokalbeståndets fördelning på storleksklasser och bebyggeLsemiljötyp 1232 fall.

5,7% 2,5% 0,8% 0,2%

151 12,3% 490 39,8% 591 47,9%

Av tabellen framgår att nästan 60 % av lokalerna är mindre än 300 m och att 25 % är mindre än 150 m2. Medianvärdet för storleken på landets samlingslokaler är 275 m1. Genomsnittstorleken är runt 500 m2. Medianvärdet för samlingslokaler i landsbygdsmiljö m2, är ca 200 i småtätortsmiljö ca 400 m2 och i stadsmiljö drygt 700 m.

Länsvis fördelning av lokalbeståndet i förhållande till lokalyta. YTA m2 Län 150 300 500 1000 2000 2-6000 6000 Summa

w 78

Summa307 420 228 170 71 41 3

Man kan konstatera att vissa län har ett större antal samlingslokaler i Förhållande till invånarantalet. I Sverige går det 2 500 ca personer per samlingslokal. Vi har ungefär 0,2 m2 samlingslokal invånare. per Jämtlands län är vår samlingslokaltätaste region. Där går det ca 1 850 samlingslokal. I lstorstadsomrâdena kan tätheten personer per vara fem till tio gånger mindre.

210 Bilaga 7

Lokalförsörjning

Boverket har ställt frågan till kommunerna om det finns någon form av planering för försörjning med allmänna samlingslokaler. Alla utom tre kommuner har besvarat den frågan nekande. Den gemensamma uppfattningen att frågan om behovet av nya eller upprustning synes vara befintliga lokaler skall väckas av föreningslivet. Kommunen tar av därefter ställning till sin ev. medverkan från fall till fall.

enkätsvaren

Analys av

Med ledning uppgifter från riksorganisationer och kommuner har av verket sänt ut enkäter till ca 3 100 föreningar som äger eller på annat sätt disponerar lokal. Vidare har verket sänt ut en enkät till varje egen kommun. Ett enkätformulären biläggs här; bilaga la och lb. ex av Knappt l 500 föreningar och något mer än 200 kommuner har hittills besvarat enkäten. Av från föreningarna har l 384 st varit möjlisvaren att bearbeta statistiskt. ga De har kommit in från föreningar fördelar sig förhållansvar som devis väl över landet. Också kommunsvaren är jämnt fördelade både geografiskt och i förhållande till kommunstorlek. Även i fråga lokaltyper stämmer fördelningen enligt riksom organisationemas medlemsregister: ca 33% av föreningarna är ansluttill Bygdegårdamas Riksförbund, drygt 22% till Folkets Husförena ningamas Riksorganisation, knappt 5% till Folkparkema i Sverige och 21% till Riksförbundet Våra Gårdar. Av resterande föreningar ca torde flertalet bygdegårdstyp och i fallande skala folketshus-, nykterhetsvara av och folkparksföreningar. Svarsfrekvensen är således något högre bland riksorganisationemas medlemmar än bland övriga. Sannolikt beroende på åtgärder som riksorganisationema har vidtagit inför enkäten. Mot bakgrund av det anförda anser verket att det föreliggande enkätmaterialet ganska väl kan antas motsvara ett slumpmässigt urval och lägger det därför till grund för analyser. På vissa punkter är inte tillförlitliga varför verket i dessa avhåller sig från djupare svaren analyser. Analysen av enkätsvaren har disponerats i stort sett enligt direktiven i regeringsuppdraget och redovisas enligt uppställningen nedan.

Lokalstorlek och upptagningsområde Allmän standard Handikappanpassning 4. VerksamhetUtnyttjande

5. Ekonomiska förhållanden 6. Ålder och underhållsstatus

1 Lokalstorlek och upptagningsområde

Totalt 1 240 föreningar har besvarat frågor lokalstorlek och om upptagningsområde. I enkätfonnuläret har verket definierat upptagningsområdet som det område normalt betjänas lokalen. som av Den slutsats som kan dras från är den naturliga svaren att mindre upptagningsområdet är desto mindre är lokalerna. Det finns dock ett förhållandevis stort antal föreningar med lokaler mindre än 150 m2 redovisar upptagningsområde än 5 000 som om mer personer. Verket har ställt frågor det totala antalet registrerade föreom ningar respektive föreningsmedlemmar i kommunen för den vägen att få en indikation om behovet samlingslokaler. Svarsfrekvensen i den av delen är emellertid förhållandevis låg samtidigt som sättet att redovisa skiljer sig en hel del mellan olika kommuner. Verket avstår därför att dra andra slutsatser från dessa svar än att antalet registrerade föreningsmedlemmar oftast överstiger invånarantalet i kommunen. Förklaringen härtill är att många människor ofta är organiserade i flera olika föreningar. Vi vet från andra undersökningar föreningslivet är att intensivare i små samhällen än i större.

Lokalbeståndet fördelat storleksmässigt på upptagningsområde.

YTA lm UPPT. OMRÅDE 150 300 500 1000 2000 46000 6000

24,8% 34% 18,3% 13,7% 5,7% 3,3% 0,2%

212 Bilaga 7

En stor del föreningarna ca 45 % redovisar upptagningsområden av - på mindre än 1000 Bland dessa finns många förhållandevis personer. stora lokaler. Det kan vara rimligt att anta att en del av dessa av strukturella skäl har förlorat sin ursprungliga betydelse. Spridningen i geografiskt hänseende är i övrigt förhållandevis jämn över landet.

2 Allmänstandard

Verket har ställt frågor som rör lokalernas allmänna och mer specifika funktioner. Av framgår att samtliga lokaler innehåller samlingssvaren lokal och det absoluta flertalet har också kök eller pentry och toalett grundstandard. Ett förhållandevis stort antal rymmer också duschsom och omklädningsmöjligheter. Frågor underhållsstatus och behov av om upprustning behandlas nedan. Ca 80 % föreningarna har uppgett att man har scen i samav lingslokalen. I hälften av dessa kan, från tekniska utgångspunkter, uppföras ganska avancerade teateruppsättningar. Ca 30 % av scenerna enklare slag. Vidare ñnns bland de inventerade lokalerna drygt är av 20 % innehåller biogratlokal eller finns möjlighet att visa biografsom ñlm. Ett fåtal lokaler saknar vatten och avlopp. Någon signifikant skillnad på lokalstandard i geografiskt hänseende går inte att urskilja.

3 Handikappanpassning

1340 föreningar har besvarat frågor om i vilken utsträckning lokalen är tillgänglig för handikappade Nedan följer en redovisning i personer. tabellfonn uppdelad i förhållande till bebyggelsemiljö fördelad på grahandikappanpassning. I de endast delvis anpassade lokalerna är den av det oftast möjligheten för rörelsehindrade personer att ta sig in i lokalen som salmas. De lokaler inte till någon del är handikappanpassade förekomsom naturliga skäl ofta bland dem för vilka har angetts behov av mer av upprustning.

handikappanpassning 1327 fall. Graden av

Helt Delvis Inte Summa alls

Stadsmiljö 68 3 l Övrig tätort 181 Landsbygd 205 206 Summa 454

; Bilaga 7 213

Någon markant skillnad i geografiskt hänseende i fråga om handikappanpassning av lokalbeståndet förekommer inte. I de flesta län stämmer fördelningen väl med riksgenomsnittet. Ett fåtal avvikelser finns åt båda hållen. Man kan av tabellen dra den slutsatsen att ca 60 % av samlingslokalbeståndet kan komma ifråga för bidrag till handikappanpassning.

4 Verksamhetutnyttj ande

Verksamheten eller aktivitetsgraden i lokalerna skiljer sig starkt från lokal till lokal. Det kan röra sig om enstaka användningstillfállen under ett år till full aktivitet under hela âret. För redovisningen har verket sökt skilja ut ett antal typfall; I-IV nedan.

Lokalen används ett fåtal gånger per år oftast av föreningen själv eller ett av fåtal andra föreningar. Det rör sig oftast om äldre lokaler med eftersatt underhåll. Användningen är i några fall årstidsbunden. Förekommer i alla miljöer. Drar förhållandevis låga kostnader och ger inga eller mycket låga intäkter verksamhet. Är oftast beroende får mycket av egen av, men små, kommunala bidrag för sin existens. I gruppen förekommer även mycket stora oftast äldre lokaler.

H. Mindre och medelstora lokaler i stads- och annan tätonsmiljö. Används förhållandevis ofta, mest kvällstid. Det är normalt föreningen själv eller föreningslivet i övrigt som använder lokalen. Det förekommer att kommunen hyr lokalen, främst för ungdomsverksamhet på kvällstid.

111.3 Mindre och medelstora lokaler på landet och i mindre tätorter. Lokalen används i huvudsak av föreningslivet, men också relativt ofta för privata arrangemang såsom bröllop, födelsedagsfester, för viss barn- och ungdomsverksamhet, för kyrklig barnverksamhet m.m.

III.b Mindre och medelstora lokaler på landsbygd och i mindre tätorter. Lokalen används i huvudsak av föreningslivet, men också relativt ofta för privata arrangemang såsom bröllop, födelsedagsfester, för viss bam- och ungdomsverksamhet, för kyrklig barnverksamhet m.m. Det förekommer också att kommunen hyr in t.ex. bamomsorgsverksamhet i lokalen under dagtid och fritidsverksamhet för ungdomar under kvällstid, att distriktssköterska har mottagning någon eller några dagar i veckan, att de finns en biblioteksñlial i lokalen m.m. Det kan i

214 Bilaga 7

detta sammanhang nämnas att denna samverkansform tenderar att öka. Det framgår av de bidragsansökningar som finns inne för prövning hos verket.

IV. Företrädesvis välhållna lokaler med yta uppåt 500 m2 och däröver företrädesvis i stads- och tätortsmiüö. De slutsatser som följer här gäller för huvuddelen av lokalerna. Flera undantag finns dock. Det rör sig normalt om väl underhållna och från funktionell utgångspunkt bra lokaler. De används oftast hela veckan både dagtid och kvällstid för flera olika ändamål; föreningsverksamhet, studieverksamhet, barn- och ungdomsverksamhet m.m. Verksamheten bedrivs nästan alltid med anställd personal och drar oftast förhållandevis m2. höga kostnader per Det förekommer att föreningarna lyckas täcka kostnaderna med intäkter av verksamheten men kommunalt stöd är oftast föruten sättning för att verksamheten skall vara möjlig på längre sikt. Som i fråga om andra lokaltyper är inslaget av ideellt arbete från föreningsmedlemmarna omfattande men har en annan karaktär än i fråga om mindre lokalerföreningar. Här består det ideella inslaget närmast i verksledningsuppgifter, kommittéarbete m.m. liknande.

5 Ekonomiska förhållanden

Av de tillfrågade föreningarna har samtliga har haft uppgett att man hyresinkomster, 70 % att man har fått driftstöd från kommunen men bara 12 % att man har uppburit kommunal uppdragsersättning under år 1991. I övrigt har man finansierat driften genom insamlingar, olika typer av arrangemang, med gåvor m.m. Utöver detta har flertalet föreningar redovisat ett stort antal ideella arbetstimmar. Nedan följer en genomgång av redovisade intäkter i form av hyror, kommunala driftsbidrag och kommunala uppdragsersättningar, av redovisade kostnader och av redovisade resultat.

5.1 Intäkter

Hyror

Det stora flertalet föreningar redovisar låga eller mycket låga hyresinkomster under 1991.

Bilaga 7 Hyresinkomstema fördelade sig på följande sätt. Procenwell

kr. Det stora flertalet föreningar har således mycket blygsamma hyresinkomster och demia inkomstkälla svarar också mot endast en mindre del av driftskostnadema. De flesta föreningar har, följdriktigt, uppgett att man bara tar ut en hyra som ungefär motsvarar kostnadstäckning. Sannolikt ingår inte alla driftskostnader i den beräkningen. Föreningarna redovisade hyresinkomster med tillsammans 210 miljoner kr under 1991.

Kommunalt dnjistöd

Det är uppenbart att de allra flesta föreningarna är beroende av kommunalt stöd för att kunna bedriva verksamhet i sin lokal. Så har också l 000 av dem redovisat att man har fått kommunala driftsbidrag under 1991.

Av de l 000 föreningarna hade

215 % fått belopp understigande 5 000 kr, 10 % hade fått belopp mellan 5 000 kr och 10 00 kr, 25 % hade fått belopp mellan 10 000 och 20 000 kr och ytterligare 20 % av dem hade fått belopp mellan 20 O0 och 50 000 kr.

Vidare har ca 10 % redovisat bidrag mellan 50 000 kr och 100 000 kr, ytterligare 10 % belopp upp till 250 000 kr. 2,3 % föreningarna av redovisade belopp överstigande 1 miljon kr. De tre lokaler ñck som högst driftstöd under 1991 erhöll 12, 20 24 miljoner kr. resp. Kommunalt driftstöd lämnades under år 1991 med i genomsnitt ca 280 krmz.

216 Bilaga 7

Sammanlagt uppgick det av föreningarna redovisade kommunala driftstödet till 169 miljoner kr under 1991. Av de kommuner som har besvarat enkäten har drygt 80 % uppgett att man har lämnat driftstöd till samlingslokaler under 1991. Det sammanlagda beloppet uppgick till drygt 213 miljoner kr. Det genomsnittliga stödet per kommuninvånare, beräknat på uppgifter i kommunenkäten, uppgick till knappt 50 kr per person under 1991.

Kommunal uppdragsersättning

Avsikten med denna enkätfråga var att söka utröna i vilken utsträckning kommunen har hyrt utrymmen i lokalen För mer stadigvarande bruk t.ex. för barn- och ungdomsverksamhet. Av svaren framgår att uppdragsverksamhet förekommer av mycket blandad art, i bland i mycket blygsam omfattning. 12 % av föreningarna i enkäten har redovisat uppdragsersättning.

Av dessa hade

15 % fått ersättning med belopp upp till 3 000 kr, 10 % med belopp mellan 3 000 och 15 000 kr, 15 % belopp mellan 15 000 och 40 000 kr, 10 % belopp mellan 40 000 och 100 000 kr, 25 % belopp mellan 100 000 kr och 750 000 kr och 5 % belopp mellan 750 000 kr och l miljon kr.

Omkring 20 % av föreningarna har redovisat belopp överstigande l miljon kr varav det högsta beloppet uppgick till 9,8 miljoner kr. Verket har inte ställt frågan om innehållet i de kommunala uppdragen. Den frågan har därför inte varit möjlig .att analysera. Vi vet emellertid att när det har varit fråga om större belopp, att kommunen vanligtvis har hyrt lokalen stadigvarande av föreningen eller att man har överlåtit vissa verksamheter, t.ex. ungdomsverksamhet, till föreningen. Den av föreningarna redovisade totalsumman för uppdragsersättningar uppgick till drygt 110 miljoner kr under 1991. En uppskattning som bygger på ett relativt osäkert material indikerar att landets alla samlingslokaler fått en intäkt av uppdrag från kommuner på omkring 250 miljoner.

Bilaga 7 217

5.2 Kostnader

Av de tillfrågade föreningarna har samtliga redovisat kostnader. Det rör sig i de flesta fall om förhållandevis blygsamma belopp men det förekommer också lokaler som har avsevärda omkostnader.

De redovisade kostnaderna fördelar sig enligt följande:

7 % av föreningarna har redovisat kostnader understigande l 000 kr, 18 % har haft kostnader med belopp upp till 25 000 kr och ytterligare 25 % har redovisat kostnader upp till strax under 70 000 kr.

Tillsammans har alltså hälften av föreningarna haft kostnader med belopp som understiger 70 000 kr. 15 % av föreningarna har haft kostnader mellan 70 000 och 100 00 kr. 15 % har haft kostnader mellan 100 000 kr och 200 000 kr och ytterligare 15 % hade kostnader mellan 200 00 och 500 000 kr. 8 % av föreningarna redovisade kostnader över l miljon kr varav hälften mellan 2 och 10 miljoner kr. 7 föreningar har haft kostnader överstigande 10 miljoner varav 4 mellan 15 och 24 miljoner kr. Tillsammans uppgick redovisade kostnader till drygt 560 miljoner kr eller 930 krmz. Det är alltså uppenbart att ytterst få föreningar - ca har haft möjlighet bedriva verksamheten utan extern finansiering något som också visar sig i den följande redovisningen.

5.3 Resultat

Med stöd av uppgifter i enkäten har verket beräknat skillnaden mellan intäkter och kostnader per förening. Bland intäkterna har då räknats in även intäkter av insamlingar, gåvor, intäkter från arrangemang m.m. Vissa brister finns i redovisningama men är sannolikt av mindre betydelse för helhetsintrycket. Jämförelsen gav följande resultat. För att göra jämförelsen något tydligare har resultaten redovisats i Förhållande till lokalstorlek. Undersökningen omfattar 1 240 föreningar.

218 Bilaga 7 Resultat i förhållande till lokalyta. Lokalyta Resultat l50m2 300m2 500m: lO0Om2 20O0m2 2000m2 Driftsnetto

Underskott

Knappt hälften av föreningarna har alltså haft överskott verksamav heten inklusive bidrag, varav omkring 23 under 20 000 kr. Hur den hälft av föreningarna som har redovisat underskott klarar fortsatt drift är inte känt. Vi känner emellertid till att ett flertal konkurser har inträffat bland samlingslokalföreningar på senare tid. Bland redovisade kostnader finns en post som avser kostnader för underhåll eller avsättning för samma ändamål. Det rör sig emellertid oftast om jämförelsevis låga belopp i förhållande till lokalstorlek. Det finns därför anledning att anta att de underhållsåtgärder vidtas är som sådana som är oundgängligen nödvändiga men att större underhållsåtgärder skjuts på framtiden. Genomgången i nästa avsnitt av det redovisade upprustnings- och underhållsbehovet talar för den tolkningen.

6 Underhållsstatus

Verket har ställt frågor till föreningarna lokalens nybyggnadsår om eller senare tidpunkt för större byggnadsâtgärder såsom ocheller omtillbyggnad eller större upprustning. Föreningarna har också fått frågor om hur man har finansierat åtgärderna, bl.a. huruvida statligt stöd har erhållits. Svarsfrekvensen är förhållandevis god i fråga tidsangivelser om men sämre vad gäller uppgifter om finansiering. De tidpunkter som anges kan avse allt från nybyggnadsår till varje typ upprustningsåtav gärder. Det är nämligen vanligt att föreningar som har angett en

Bilaga 7

tidpunkt under 1980-talet för senaste tillbyggnad och upprustning också har redovisat behov av ytterligare upprustnings- eller andra liknande åtgärder inom en femårsperiod därefter. Också frågor om behovet i den närmaste framtiden av upprustningsåtgärder och om tilltänkt finansiering är förhållandevis ojämnt besvarad. De resultat analysen av enkätsvaren ger under denna rubrik bör därför i högre grad än i fråga övriga resultat betraktas om som indikationer. l 083 föreningar har lämnat uppgift om ny- respektive och omtillbyggnadsår eller upprustningsår. Av dessa närmare 80 % att uppger sådana åtgärder har vidtagits under 1980-talet eller Av dessa senare. har de flesta fått någon form av finansiellt stöd från samhället i första hand från kommunen och knappt hälften redovisar stöd från staten. Trots att alltså det stora flertalet har uppgett 80-talet eller senare som senaste tidpunkt för större byggåtgärder har närmare hälften av alla föreningar pekat på att man behöver vidta ytterligare åtgärder av samma art. Sarmolikt beror detta på att de åtgärder som har vidtagits utgör delar av större projekt som man av ekonomiska skäl har tvingats skjuta på framtiden. En annan trolig förklaring är att också man, av ekonomiska skäl, tvingas skjuta underhållsbehov framför sig.

Av de föreningar ca 50 % som har uppgett behov nyinveste-

av ringar och samtidigt redovisat finansiering, vilket är en mindre del avser flertalet 229 st att söka statligt stöd. Tillsammans har dessa föreningar beräknat ett behov statligt stöd tillsammans av om drygt 250 miljoner kr.

Slutsatser om samlingslokalbestândet

Med stöd i de uppgifter som verket har fått från samlingslokalföreningamas centralorganisationer, landets kommuner och enkätsvaren konstaterar vi:

Det finns drygt 3 400 föreningsägda allmänna samlingslokaler i landet.

Genomsnittsstorleken m2. - är ca 500

Medianstorleken är 275 m2. -

Av de 1600 lokaler som är belägna i landsbygdsmiljö är genomsnitts- storleken 250 m2 och medianstorleken 200 m2. ca

220 Bilaga 7

Av de ca 1 350 lokaler som är belägna i smâtätorts- och förortsmiljö är genomsnittsstorleken drygt 600 m2 och medianstorleken 400 m2. ca

Av de ca 450 lokaler som är belägna i stadsmiljö är genomsnittsstor- leken drygt 1100 m2 och medianstorleken 700 m2. ca

Runt 2 700 samlingslokaler har scen. Av dessa bedöms knappt 500 kunna ta emot tekniskt avancerade teateruppsättningar.

Mer än 1 100 lokaler är helt handikappanpassade med hissar eller ramper, toaletter och hörslingor.

Mer än 1250 lokaler är delvis handikappanpassade är t.ex. ut- rustade med hörslinga.

Runt 900 lokaler är inte handikappanpassade. -

Under 1991 fick ca 2 500-2 700 lokaler kommunalt driftstöd med sammanlagt omkring 410 miljoner kr eller i genomsnitt m2 280 kr per och år.

Samlingslokalema i Sverige har genom uppdragsersättningar från kommunerna uthyrning till dagis, skola etc. fått en intäkt på omkring 250 miljoner kr eller 175-200 kr m2. De sammanlagda bokförda ca omkostnaderna för alla samlingslokaler uppgår sannolikt till ca 1 350 miljoner kr eller ca 950 kr per m2 och år.

Boverket har inledningsvis pekat på att enkätmaterialet ännu är till vissa delar bristfälligt. Trots dessa brister anser verket att utredningen ger fog för följande slutsatser:

Vi har en förhållandevis hög lokaltäthet, även om Boverkets register över ansökningar om bidrag talar för att det fortfarande finns ett stort nybyggnadsbehov.

Samlingslokalbeståndet är förhållandevis väl fördelat över landet. -

Med bl.a. graden av handikappanpassning som mått på standard kan konstatera att en tredjedel av beståndet är i gott skick och har hög standard, för en tredjedel är förhållanden acceptabla och en tredjedel av beståndet är i mindre gott skick.

Intensiteten i och mångfalden av verksamheter i lokalerna är i hög grad beroende av deras underhållsstatus och hur de fungerar. I

1994:32 Bilaga 7 221 sou

välhållna och funktionella lokaler är verksamhetsgraden hög och mångfalden i aktiviteter rik.

Det genomsnittliga driftsnettot m2 lokalyta är negativt eller minus - per 70 krm och år. Således har landets sarnlingslokalbestånd ett samca manlagt negativt driftsnetto på ca 100 miljoner kr.

Lokalerna har stor betydelse för föreningslivet, för barn- ungdoms- och pensionärsverksamhet, för den lokala demokratiska processen, för folkbildningen, för det fria tankeutbytet, för kulturlivet både på landet och i stan samt for kvinnokulturen särskilt på landsbygden. Det framgår b1.a. besök verket har gjort hos samlingslokaltöreav som ningar.

Samlingslokalema, särskilt landsbygden, tycks minska behovet av kommunal service för barn- och ungdomsverksamhet, äldrevård m.m.

Effekter det stödet

av statliga

Det viktigaste skälet till att vi i dag har ett så rikhaltigt och väl utnyttjat bestånd allmänna samlingslokaler är enskilda människors av och föreningars engagemang, idealitet och offervilja. Samtidigt kan man konstatera med ledning av enkätsvar och med uppgifter i andra sammanhang från organisationer och enskilda föreningsföreträdare att utan samhällets stöd från staten för investeringar, från kommuner för drift och underhåll skulle antalet samlingslokaler vara avsevärt lägre, spridningen avsevärt ojänmare och deras skick trots allt avsevärt sämre än vad som faktiskt gäller i dag. Vidare kan man på samma grunder konstatera att ytterst få foreningar får den löpande verksamheten att gå ihop av egen kraft. Ekonomiskt stöd från samhället har alltså varit och är alltjämt i stor utsträckning nödvändigt för att tillgång till bra samlingslokaler ge och för att undvika skingring av beståndet. Staten har under 50 år olika sätt medverkat i finansiering av samlingslokalbeståndet. Under den senaste tioårsperioden har Boverket och dess företrädare, genom samlingslokaldelegaüonen, lämnat bidrag och arman form av stöd för byggande och vidmakthållande av samlingslokaler inom ramar om ca 70 50 miljoner kr årligen. - Under den senaste tioårsperioden har närmare 700 föreningar fått bidrag för olika typer upprusmingsåtgärder och nästan 200 föreav ningar har fått stöd för nyinvesteringar. En del av dessa är kombinerade om- och tillbyggnader.

222 Bilaga 7

Vidare har staten under period bidragit till handikappansamma passning av genomsnittligt 150 samlingslokaler året med om ett genomsnittligt totalbelopp om sju till åtta miljoner kr årligen. Sedan maximibeloppet höjdes budgetåret 199091 steg det totala o m bidragsbeloppet till 14,5 och för bå 9192 till 17,5 miljoner kr. Bå 9192 beviljades bidrag till 203 enskilda projekt. Den vanligaste handikappanpassningsåtgärden innan maximibevar loppet höjdes installation hörslinga till att därefter i större av omfattning avse installation av hissar, och toaletter. ramper Samhället har alltså under en lång följd år bidragit med av omfattande belopp för att bygga och vidmakthålla det allmänna upp samlingslokalbeståndet i landet. Trots detta kvarstår avsevärda behov av upprustning, av handikappanpassning och nyinvesteringar i beståndet. Av enkätsvaren framgår att, för hälften de drygt 1000 föreav ningar som har rustat upp, byggt om eller byggt till sin lokal under 80-talet eller senare har behov uppstått ytterligare åtgärder inom av en femårsperiod. Boverkets register över inneliggande ansökningar ger samma bild.

Reflektioner

Konsekvenserna av ett minskat samhälleligt stöd till allmänna samlingslokaler blir sannolikt på kort sikt utarmning föreningslivet en av och av andra inslag i umgänget människor emellan och lång sikt förödande for beståndet av samlingslokaler. Därvid är särskilt glesbygden utsatt med tanke på de få offentliga lokaler ñnns där. som Det är uppenbart att det återstår omkring 1 500 lokaler fortsom farande är i behov av resurser för handikappanpassning. Med dagens genomsnittligt utbetalade handikappbidrag på 100 000 kr objekt ca per erfordras 150 miljoner kr för att åtgärda bristerna för hela beståndet. Med dagens takt i handikappanpassning tar det sju till tio år att åtgärda samlingslokalbeståndet. I det befintliga samlingslokalbeståndet uppgår den medelstora lokalen till 400 500 m2. Vi kan också konstatera i den sk samlingslo- - att kalkön för bidrag är medelstorleken något liknande. När de 183 ansökningar om bidrag finns i Boverkets kö har realiserats har de som 50 största lokalerna med en sammanlagd totalkostnad om 750 miljoner kr förbrukat 1,5 gånger stödet än de återstående 133 lokalerna mer av i kön. Det kan enligt Boverkets uppfattning ñrmas skäl särskilt att prioritera stödet till den normala samlingslokalen på till 500 m2. upp I tider av otillräckliga ekonomiska bör, enligt Boverkets resurser uppfattning, samhällets stöd inriktas på förutsättningar för att ge att

Bilaga 7 223

vidmakthålla beståndet, med tanke på att lokalens dragningskraft ökar med byggnadens standard och utrustning. Härmed överlämnar Boverket rapporten till regeringen. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören. I den slutliga handläggningen av ärendet deltog även chefen för stadsmiljöavdelningen Fredrik von Platen samt Stellan Svedström, den sistnämnde föredragande.

Gösta Blücher

Stellan Svedström

224 Bilaga 7

ENKÄT 1992-04-23Dnr 501-127592

Till kommuner

Enkät om allmänna samlingslokaler

Regeringen har gett Boverket i uppdrag att kartlägga effekterna av det statliga stödet till allmänna samlingslokaler Civ dep 1992-02-27. Till uppdraget har fogats en promemoria varav framgår de närmare riktlinjerna för kartläggningen. Enligt pmzn skall kartläggningen avse i huvudsak följande förhållanden: var finns lokalerna; deras ålder, skick och utrustningsstandard; typ av och omfattning av verksamheten i lokalerna; finansiering investeav ringar resp av drift och underhåll. För att kunna genomföra kartläggningen behöver boverket medverkan från kommuner och från föreningar som har samlingslokaler eller egna som på annat sätt disponerar samlingslokal längre tid. Boverket vill därför be kommunen att fylla i och återsända det bifogade frågeformuläret Kommunenkät om samlingslokaler. Svaren bör lämnas senast den 22 maj 1992. Frankerat svarskuvert bifogas.

Enkät till samlingslokalföreningar

Boverket kommer också att sända över frâgefonnulär till ett antal samlingslokalforeningar inom Er kommun ett föreningsenlcäten bifogas ex av för kännedom. Adresser till föreningarna har verket fått Bygdegenom: gårdarnas Riksförbund, Riksföreningen Våra Gårdar, Folketshusföreningamas Riksorganisation och Folkparkemas Centralorganisation. De föreningar inom kommunen som får enkäten från boverket framgår av bifogade förteckning. Samlingslokalföreningar som inte är anslutna till någon riksorganisation hoppas vi kunna nå med hjälp av kommunerna.

Sammanställning över samlingslokalföreningar

Boverket vill därför be kommunen att göra sammanställning över en övriga föreningar med adressuppgifter inom kommunen, har som egna

OU 1994:32 Bilaga 7 225

eller i övrigt disponerar samlingslokaler på längre tid t ex förening som självständigt disponerar en kommunal lokal, och sända in den till Boverket helst så snart som möjligt. -

Allmän samlingslokal; definition

De lokaler, som nu är intresse, är sådana med hänsyn till av som användningssättet uppfyller kraven för statligt stöd. Dvs. lokaler upplåts som också till andra föreningar eller till privata tillställningar utan avseende på politisk, religiös eller liknande tillhörighet och att upplåtelse sker på skäliga villkor. Det krävs också att lokalen faktiskt är tillgänglig rent för andra än föreningen själv. Lokaler bara används föreningen själv som av är inte av intresse här. Härigenom bortfaller normalt: klubbstugor, församlingshem, s.k. kvarterslokaler, lokaler som används i huvudsak för gymnastik och idrott m.fl. En viss vägledning väl också adressförteclmingama. - ger

Kommunens samlingslokaler

Även kommunens samlingslokaler, egna dvs. sådana lokaler som får disponeras på samma sätt som föreningsägda lokaler bör redovisas till antalet utrymme för redovisning finns på det bifogade frågefonnuläret - Kommunenkät samlingslokaler. Redovisningen bör inte om omfatta skollokaler, gymnastiklokaler likn, för ordinarie o som utom verksamhet också används som samlingslokal. Inte heller bör redovisning ske av lokaler som får disponeras enbart enskild förening. av en

Övrigt

Samråd om enkäten har skett med Svenska Kommunförbundet enligt förordningen 1982:668 om statliga myndigheters inhämtande uppgifter av från näringsidkare och kommuner.

Frågor

Frågor om enkäten kan ställas till Kerstin Andersson 0455-53199, Ylva Bengtsson -53289, Elisabeth Landén -53l97, Stina Jonfjärd -53196 och till undertecknad -53085. Telefaxnr är 0455-53194.

Med vänlig hälsning

Stellan Svedström

226 Bilaga 7 sou 1994:32

Boverket Dnr: 501-1275192

Kommunenkät om allmänna samlingslokaler

Adressuppgifterm m

Kommun:

Adress:

Kontaktperson:

Telefon:

Frågor föreningslivet och allmänna samlingslokaler i kommunen

om

Antalet samlingslokaler:

samlingslokaler, inklusive kommunägda, finns det i kommunen Hur mångaallmänna

många registrerade föreningar finns det i kommunen samtliga föreningar Hur

Svar: st

Hur manga registrerade föreningsmedlemmar finns det i kommunen

Svar Si

sådana medhänsyn till användningen kan bli föremål för statligt stöd 1 Lokaler som är av intresse här är som 1989:288 stöd till allmänna samlingslokaler.För stöd enligt den förordningenkrävs att enligt förordningen om får användas varje organisation eller grupp inomorten, inbegripetför privata lokalen används allsidigt,att den av opartiskt utan hänsyn till hyresgästens politiska, religiösa eller liknande tillställningar, att uthyrning sker på skäliga villkor. Lokalen måstedessutomrent faktiskt vara tillgänglig för uthyrning sker tillhörighet - och att gymnastik- och idrottslokaler Normalt bortfaller därför: klubbstugor, församlingshem, s k kvarterslokaler, m andra. får disponeras pä samma sätt som föreningsägda lokaler bör Också kommunägda samlingslokaler som samlingslokaler men intet ex skollokaler, gymnastiklokaler m som utom redovisas. Av intresse nu är bara rena också i någon män fär användas lör samlingslokaländamál. Inte heller bör redovisning för ordinarie verksamhet lokaler uteslutande får användas av en enskild förening. ske av som

Bilaga 7 227 Boverket Dnr:501-127592 Driftsstöd till samlingslokaler Lämnarkommunen stöd för driften

Elda Eller

ll Om efter i ja, vilka principerbestämsstödetsstorlek

E] Beräknatpá m2 Iokalyta E] Beräknatefter % av driftskostnadeninklusive underhåll I: l förhållandetill aktiviteteri lokalen [j Behovsprövningfrån fall till fall [:| Annat Hur stort driftstöd inklusive ev uppdragsersättningar,i kr, lämnadekommunentill samlingslokaler under år 1991

investeringsstöd till samlingslokaler Lämnarkommunen stödtill ny- till- ochombyggnadochför störreupprustning samlingslokaler. av 1:] Ja E] Nej Omja. Vilka principertillämparkommunenvid fördelning av investeringsstöd [j Behovsprövningfrán falltill fall |:| Sammaprinciper som för statligtstöd [j Enligtsamlingslokalförsörjningsplan EI Annat:

Kommentar:

1 Med riftstöd d avses här alla former av ekonomisktstödför den löpandedriften lokal oavsett det av en om beräknas pá verkligakostnaderinklusive kapitalkostnaderoch kostnaderför underhåll eller på annat sätt.

228 Bilaga 7 Boverket Dnr:501-1 27592

SamnyttiandeSamverkan Ett förhållande som blir allt mer vanligtär att samlingslokalersamnyttjas mer än tillfälligtmed a kommunal verksamhet t ex att kommunen hyr lokalenför barnomsorg, fritidsverksamhet rn m. Det förekommer också att föreningensjälvdriver verksamheteneller att t ex ett töräldrakooperativgör det med a hyresstöd frán kommunen.

Förekommer samnyttjandelsamverkanawden här typen i kommun [j Ja E] Nej er Om i vilken utsträckning - E lokalerna i mindreän 10% av D i mindreän hälften lokalerna av E] i än hälften lokalerna mer av

Var är samnyttjande vanligast D glesbygdinklusive mindretätort, 200 inv D tätort E] ingen skillnad

Förekommer samnyttiande med någon eller flera av nedan uppräknade verksamheter D Skola 1:] Fritidsverksamhet |:| Barnomsorg |:] Äldreomsorg i den man kommunen känner till förhållandet [:] Primärsjukvárd D Bibliotek i: Post D Kommersiell verksamhet I: Annat mycket betalade kommunen under är 1991 i hyrahyresstöd för sådantnyttjande kr .. Eventuellakommentarerom samnyttjande:

Bilaga 7 229 Boverket Dnr:501-127592 Uppgiftslämnareom annan än kontaktpersonen

Markeramed kryss i rutan nedan om kommunen vill ha ett exemplar av enkätsammanställningen E] Önskar ett exemplar av den sammanställda enkäten Mottagareom annan än kontaktpersonenovan

230 Bilaga 7 ,

ENKÄT 1992-05-1 1Dnr 501-127592

Till samlingslokalföreningar

Enkät om samlingslokaler

Staten har under en lång följd av år lämnat stöd i form av lån och bidrag för investeringar i samlingslokaler. Stöd har lämnats för nybyggnad, omoch tillbyggnad, större reparations- och underhålls- åtgärder samt för handikappanpassning. Boverket, och dessförinnan bostadsstyrelsen, har genom samlingslokaldelegationen ansvarat för stödgivningen. Någon genomgripande uppföljning från staten av stödets effekter för föreningslivet har inte skett på senare år. En viss osäkerhet råder därför nu om vilken nytta stödet medför. Regeringen har, för att få ett underlag för en ev översyn av reglerna, gett Boverket i uppdrag att kartlägga effekterna av det statliga stödet till samlingslokaler Civ dep 1992-02-27. Kartläggningen skall avse i huvudsak följande förhållanden: var finns lokalerna; deras ålder, skick och utmstningsstandard; typ av och omfattning av verksamheten i lokalema; frågor om finansiering av investering resp drift och underhåll. För att kunna genomföra kartläggningen behöver Boverket medverkan från kommuner och från föreningar som har egen, som hyr med långtidskontrakt eller som liknande sätt disponerar samlingslokal på längre tid. Boverket vill därför be Er att fylla i och återsända det bifogade frågeformuläret. Svar bör, om möjligt, lämnas senast den 15 juli 1992. Frankerat svarskuvert bifogas. Enkäten är utformad i samråd med Svenska Kommunförbundet, Bygdegårdamas Riksförbund, Riksföreningen Våra Gårdar, Folketshusföreningarnas Riksorganisation och Folkparkemas Centralorganisation. Frågor om enkäten kan ställas till Kerstin Andersson 0455-53199, Ylva Bengtss0n-53289, Elisabeth Landén -53197, Stina Jonfjärd - 53196 och till undertecknad -53085. Telefaxnr är 0455 53194. Även riksorganisationema har lovat att besvara sina medlemmars frågor.

Med vänlig hälsning

Stellan Svedström

Bilaga 7 231 Boverket Dnr: -127592 501 Föreningsenkät om samlingslokaler Frågortill samlingslokalföreningar

Allmänna förutsättningar för besvarandet . Avsiktenär att enkätenskall kunnabesvaras medkryssi rutor eller med en siffemppgift.Förhoppningsvis framgår det av frågan när den kan besvaras med fler än ett krysseller flera siffror. Något absolutkrav på exaktet finns inte. En kvalificerad gissningär ofta tillräckligtnär svaretannars skullekräva en omfattande utredning. Vid varje grupp av fragorfinns det, för den som så önskar, utrymme för egna kommentarer. Adressuppgifter Föreningensnamn: Lokalensnamn: Fastighetsbeteckning: Adress: Postnrort: ü Kommun: Länsbokstav Kontaktperson: Tel dagtid

Är föreningen medlem i riksorganisation E] Ja E] Nej Om - Vilken:

Ägandeförhållande |:] Föreningenäger även samägande lokalen eller inneharden medtomträtt [:| Hyrarrenderarlokalen

l:|Kontraktstid år

________________ E] Annandispositionsrätt

232 Bilaga 7 sou 1994:32 Boverket Dnr:501-127592 Lokalens läge ortnamn: Invånarantalet i orten uppgår till ca personer

Lokalenfinns [j Stadsmiljö 1:] Tálortsmiljö I: Landsbygdsmiljömindre än 200 invånare

Upptagningsomrádet Med upptagningsomráde avses det område som normaltbetjänas av lokalen

Antal invånare i upptagningsomrádet avrundar till närmasthögre 100 tal1000 tal - - _________________________ Finnsflerungefärligtlikvärdiga lokaleri upptagningsområdet E Ja |:| Nej

Uppgifter om samlingslokalerna Lokalyta m2 : Rymmerca personer _______________________________ ____________________ N Antal rurn: Störstasalen rymmerca personer _______________________ Kök |:]Ja l: Nej Pentry: |:| Ja i: Nej wc 1:] Ja E Nej

Disposition E] Antal våningsplan exklusive källareochAsuterräng

[j Källaiehelt ellerdelvis [:| Suteiräng

Bilaga 7 233 Boverket Dnr: 501-127592

Byggnadenlokalen innehåller: :l Samlingssal

l E] Studielokal

E] Konlerenslokal E] Biograf E] Scen Scenenuppfyllerriksteaternskrav E] Ja D Nej I: Vet E] Omklädningsrumdusch [j VattenAvlopp

Handikappanpassning D Helt D Delvis E] Intealls I byggnaden finns: [j Handikapp WC E] HandikapphissHandikappramp E] Trapplift E] Hörslinga [j Annat

Verksamhetutnyttjande: För vad och i vilken utsträckning används lokalen Dagtid Kvällstid Helger Antalet utnyttjandetilllällen under år 1991 Typ av verksamhet [:] verksamhet E] E] |:| Egen [:| Andra föreningar E] I: I: S _________________________________________________________________________ . |:] E] E] :I Sf Privataarrangemang [:| verksamhet E E] E] S Kommunal E] Annat :I EI E] S

234 Bilaga 7 . Boverket Dnr: 501 -127592 SamnytliandeSamverkan Ett förhållande som blir allt mer vanligt är att föreningen hyr ut sin lokalför annat än samlingslokaländamål på tider då den annars skulle stå tom. T ex förekommer det att en förening hyr ut sin lokal eller delar den av till kommunen eller till ett föråldrakooperativlör barnomsorgsverksamhetpå dagtid. Ett annat fall av samverkankan vara att föreningen avdelar utrymmen för distriktssköterska, post m m. Också andratyper av samnyttjandeeller samverkanmed andra förekommer.

Förekommersamnyttjandeellersamverkan det härslageti Er lokal av :I Ja D Nej Omja:

Vilka av nedanståendeverksamheter är det i så fall fråga om och när användslokalenlör sådan verksamhet.

Dagtid Kvällstid Helger Fm Em E] Skola D E] D E] D Fritidsverksamhet D D D D D Barnomsorg D D l: D E] Äldreomsorg D D D |:| I: Primärsjukvård D |:| D D D Bibliotek D D D D E] [:| E] D |:| Post,bankm m |:| Annat D D D E]

Ungefärlig

Marknads- Prlnclper för debitering av hyra Gratis täckning hyra Annat Andraföreningar D D D :I D D D Privataarrangemang Kommunen |_| |:| E D Andra D D |:| D

Bilaga 7 235

Boverket Dnr:501 -127592

Uppgifter om ekonomiska förhållanden Löpande kostnader för lokalen uppgick under år 1991 eller motsvarande tidrymd till ca

Varav om möjligt:

Kapitalkostnader räntor, amortering ca kr _______________________________________

Driftkostnaderca kr

Driftskostnaderna fördeladesig på följandedelposter om möjligt

Värmeel krár ______________________________________________ Vattenavlopp krár ___________________________________ v Städning kr _____________________________________________ M Övrigt kr ____________________________________________________ Kostnaderför underhåll eller avsättning lör samma ändamål ca kr _____________________________________

Löpande intäkter finansiering under år 1991 eller annan motsvarande tidrymd

Hvror: ..kr Kommunalt driftstöd kr _______________________________________ Kommunal uppdragsersåttning kr _______________________________________ . Gåvor kr _______________________________________ Egeninsats insamlingar lotterier rn m ________________ Beräknat antalideella arbetstimmar _______________________________________

Kommunalt driftstöd i framtiden

Har kommunen lämnat något besked om hurdet kommunala

utformas underden närmaste framtiden :Ida |:| Nej

driftstödetkommeratt Om ja, vad innebär beskedi huvudsak för föreningen

Stödet kommeratt [:] minska

E] oförändrat vara 1:] öka

236 Bilaga 7 sou 1994:32 Boverket Dnr:501-127592 Årtal för nybyggnad eller omfattande om-ochleller tillbyggnad eller större upprustning utförd år endast senaste åtgärden: _______________________________ E] Nybyggnad |:| Ombyggnad :I Tillbyggnad |:] Störreunderhállsátgärdstörre upprustning Finansiering kommunaltstöd a statligtstöd lán - - egen insats eget arbete av total kostnadberäknad insats - - annat

Underhållsstatus Har föreningen planerat någon form av större byggtekniskaåtgärder inom en 5ársperiod E] Ja [j Nej Om vad Ange om möjligtberäknadekostnader - :I Ombyggnad Beräknad kostnad E] Tillbyggnad Beräknadkostnad E] Underhållstörre Beräknadkostnad [j Annatt nybyggnad Beräknadkostnad ex - Ange átgärdensrnas omfattning:

Bilaga 7 237 Boverket Dnr: 501-127592 Hur planerar föreningen finansiera dennadessa åtgärderom de kommeratt genomförasinom ungefär samma tidsperspektiv.

|:I Egen finansiering Ián, gåvor. insamlingar eget arbete rn m ___________________________________________________ , l [j Kommunalt stöd [j Statligtstöd kr ____________________________________________________ åtgärder |:| Ja :I Nej Finns föreläggande från byggnadsnämndeller annan myndighet om krav pá Omja, vad

med kryssi rutan nedan föreningen vill ha ett exemplar av den sammanställda enkäten Markera om |:J Önskar exemplar den sammanställda enkäten ett av Mottagare om annan än kontaktpersonen ovan

8 Bilaga

ande i allmänna samlings-

Samnyttj

lokaler

En exempelsamling -

Erik Lindberg

240 Bilaga 8 sou 1994:32 i Innehåll

Förord Inledning Verkligheten exemplet Ornö - Kommunalt initiativ i glesbygd Svågagården - 2000-talets hus Trångsviken -

Samarbete kräver kompromissvilja Ånimskog

- Samarbete i Pilgrimstad Ett servicecentrum i bygden Gustavsfors - Rabbalshede att ta saken i egna händer - Jörlanda storstadens skugga - Från dansbana till Huskvarna - Personliga slutsatser

Förord

Denna rapport har utarbetats av journalisten Erik Lindberg på uppdrag av utredningen.

Urvalet av projekt som beskrivs har skett utredningens sekretariat av mot bakgrund av material som erhållits från berörda riksorganisationer.

Viss bearbetning av rapporten har gjorts utredningens sekretariat. av

Författaren står själv för redovisningen och de uppfattningar som framförs.

242 Bilaga 8

Inledning

Samlingslokalorganisationemas samarbetskommitté gjorde 1987 en utredning samnyttjande allmänna samlingslokaler i glesbygd. om av Kommittén framhåller att samnyttjande är särskilt viktigt i glesbygden. Till exempel post, distriktssköterska, läkarmottagning och annan service kan behållas att placeras i bygdegården eller Folkets genom Hus. Dessa lokaler kan i sin tur leva vidare på små orter och i glest befolkade trakter genom att bli en allmän samlingspunkt för bygden. Utredama skisserade modellgård för glesbygden. Men vissa av en idéerna i modellen kan även användas på större orter. Särskilt samverkan mellan förskola, skola, biblioteksñlial och föreningsägda allmänna samlingslokaler kan var aktuell också på större orter.

Modellgården

Byggnaden har välkomnande entré med sittplatser och informationsen tavla för allmänheten med skylthänvisningar för byggnaden och bygden. Modellgärden har stor sarnlingssal på 100-150 kvadratmeter. en Här ordnas möten föredrag, sammanträden och gudstjänster. som Teater och musik förekommer. Man har motion som gymnastik och dans. Den stora samlingssalen tjänar också som lekrum åt förskolan. En sådan här samordnad verksamhet kräver forvaringsutrymmen, till exempel stolförråd och skåp. Man får också vara särskilt uppmärkpå akustiska frågor, materiel och installationer. Salen kan sam eventuellt göras delbar genom en vikvägg. Ett annat utrymme är den mindre samlingssalen på 30 till 60 kvadratmeter. Här förekommer sammanträden och studiecirklar. Salen matsal för förskola. Den är också pensionäremas matsal. tjänar som Femtioåringar firar sin fest här. Den mindre samlingssalen kan också vara lekmm för förskolan. I modellgården finns ytterligare en mindre samlingssal, lika stor föregående. Förutom möten och studiecirklar används den som som pensionäremas dagcentral med terapi och gymnastik. Hobbygrupper har vävstuga och slöjd i den. Bibliotek finns i form av bokskåp.

Bilaga 8 243

Bykontor

Gårdens expedition med 15 till 30 kvadratmeters yta nyttjas komsom munexpedition med bykontor för bygglov, kommunal rådgivning och sociala ärenden. Expeditionen år även hemtjänstexpedition. Pâ expeditionen sköts också statliga funktioner jaktlicensom pass, ser och deklarationer. Den kan till och med fungera telestuga med som arbetsrum som har datautrustning. I receptionen, 10 till 30 kvadratmeter stor, sitter byvaknnästaren, som sköter allmän service, rådgivning, tidsbeställning, biljetter. Han eller hon är samtidigt turistbyrå och ombesörjer stugfomiedling. Receptionen utnyttjas även till postexpedition med in- och utlämning av gods, apoteks- och systemvaror.

Kiosk och kafeservering

En kiosk på 10 till 30 kvadratmeter samordnas med reception och ett kök med 15 till 30 kvadratmeters yta. I kiosken säljs kiosk- och dagligvaror. Kiosken är samtidigt kaffeservering. Eventuellt tillhandahåller köket också gatuköksmeny. Köket betjänar pensionäreren na, förskolan, privat fester och möten. Centralt i samlingslokalen finns en bysmga, är något slags som torg. Bystngan är såväl värmesmga serveringsställe, social som träffpunkt, kapprum och informationsplats.

244 Bilaga 8

Ornö

Verkligheten exemplet

-

Byggkostnad cirka 3 miljoner kronor

Finansiering Stöd från stat och kommun: cirka 2 miljoner kronor Föreningens eget lån: drygt l miljon kronor Ideellt arbete: endast planering av projektet

Intäkter Kommunalt driftstöd: 50 000 kronor per år hela summan dras av för amortering räntefritt lån på 500 000 kronor från kommunen av Intäkter från fasta hyresgäster: 200 000 kronor per år

Avtal för fasta hyresgäster Fleråriga avtal, är under uppsägning från hyresgästemas som nu sida

Anställda i huset Inga förutom distriktssköterska två gånger i månaden

Att förverkliga sådan här ideallokal innebär många svårigheter. Det en visar inte minst exemplet med bygdegården på Ornö i Stockholms skärgård Haninge kommun. Den ägs av bygdegårdsföreningen, som är ideell förening, bestående av öboma plus en del sommargäster. en Gården användes som ett lyckat exempel på samnyttjande av Samarbetskommittén 1987. Folkrörelseutredningen SOU 1987:34, exempelsamling tog gården som exempel på föreningsverksamhet i samverkan med stat och kommun. Idag har Ornö bygdegård drabbats av lågkonjunkturen och den svåra ekonomiska kris som Haninge kommun hamnat På Ornö lever cirka 220 fastboende. Om somrarna tiodubblas Öbefolkningen, då sommargästema kommer. Större delen av ön var ñdeikommiss till 1980-talet. Därför är den en av de minst exploaterade större öarna i Stockholms skärgård.

Bilaga 8 245

Arbete och föreningsliv

En stor del av de bofasta är småföretagare, som arbetar med diverse saker. Andra pendlar till fastlandet. Förbindelsen dit är privat bilfárja, som också tar gående. Färjan går till Dalarö, en liten ort med något tusental invånare, som har bussförbindelse cirka en halvtimme till Haninge centrum, där tåg går till Stockholm. En del öinvånare pendlar till Haninge eller Stockholm, men pendlingsresoma är långa. Ändå vill människor, kan tänka sig som att pendla, flytta till Ornö. Det finns flera föreningar på Ornö: Röda korset, Livbojen, Ornö skärgårdsintresseförening, Ornö skytteförening och Ornö spelmän. Svenska kyrkan har en församling på ön med församlingshem. Ornö var egen kommun till 1952, då den slogs samman med Utö och Dalarö till Dalarö kommun. I början av 1970-talet lades den och två andra kommuner samman till Haninge kommun. Denna är en mycket heterogen kommun med storstadsbebyggelse i form av miljonprogramområden, villaområden och jordbruksbygd samt glesbygd ute i skärgården. Nu finns en rörelse för att dela Haninge kommun och återuppliva den skärgårdskommun som bildades 1952. Den nya kommunen skulle få cirka l 800 invånare.

Bygdegården byggdes 1950

Bygdegården byggdes ideellt av öboma 1950 för att de skulle få en samlingslokal. Den är vackert belägen nära Ornö vita träkyrka i en backsluttning ned mot Kyrkviken med sin ångbåtsbrygga. Enligt folkrörelseutredningen satsade bygdegårdsföreningen under 1970-talet på en upprustning av gården. Den blev lyckad, men i slutet av årtiondet började tankar väckas på mera omfattande förbättringar SOU 1987:34, s. 59. I Haninge kommun fanns den så kallade Omögruppen. Det var en grupp för samråd mellan Ornöborna och kommunen. Den arbetade först och främst med att lösa kommunens behov av lokaler på Ornö, främst för förskola och bibliotek. Man bildade en arbetsgrupp med representanter för kommunen, bygdegårdsföreningen och Bygdegårdarnas riksförbund för att ta reda på vilka lokaler behövdes på Ornö. som Kommunen var intresserad att samnyttja lokaler för deltidsförskola, av bibliotek och skolgymnastik. Gruppen tog också kontakt med landstinget och postverket, som också var i behov av lokaler där. I september 1981 beslöt Haninge kommunfullmäktige att anslå 40 000 kronor till gruppen för att den skulle kunna förprojektera utbyggnaden. Kommunens fastighetskontor ställde med teknisk rådupp

246 Bilaga 8 sou 1994:32

givning och byggkontroll. Bygdegårdsföreningen hade ingen egen professionell kompetens. Haninge kommun kom att styra utbyggnaden. Samlingslokalorgarxisationemas samarbetskommitté ansåg i sin utredning 1987 att det hade varit bättre om föreningen kunnat engagera sig mera direkt. Nu blev arkitekturen inte som den var tänkt från början. Genom att man sparade pengar på projekteringen, blev slutresultatet lite dyrare och sämre s. 19.

Utbyggd bygdegård invigd 1984

Precis två år senare startade utbyggnaden på cirka 100 kvadratmeter. Det genomfördes helt på entreprenad och finansierades med bidrag från stat och kommun samt eget lån på 1,1 miljoner kronor. Nu november 1993 är lånet nedamorterat till 800 000 kronor. Bygdegårdsföreningen hade tänkt att folk på Ornö skulle få arbete bygget, men totalentreprenad visade sig billigast. Byggfirman använde arbetare från fastlandet. Tillbyggnaden invigdes på försommaren 1984. Den sammanlagda kostnaden för den blev drygt 3 miljoner kronor. Äldre äger fortfarande andelar i bygdegården, några personer men nya andelar försökte föreningen inte sälja. Man har inte heller företagit insamlingar till gården. Däremot har bygdegårdsföreningen lagt ned ett stort ideellt arbete genom att delta i planeringen av projektet. Idag har Ornö bygdegård en stor sal på 100 kvadratmeter och en liten sal med 25 kvadratmeters yta. Samlingssalarna kompletteras med en kafeteria på 40 kvadratmeter och ett restaurangkök, 20 kvadratmeter stort. Dessutom finns en postlokal på 40 kvadratmeter och ett litet 20 kvadratmeters bibliotek. Distriktssköterskan disponerar en

mottagning på 15 kvadratmeter. Övriga utrymmen omfattar 140

kvadratmeter. Lokalerna har en bra standard och är handikappanpassade.

Förskola, post m. m.

I slutet av 1980-talet användes bygdegården på Ornö till mängd en olika aktiviteter. I den stora salen stojade förskolebarnen det - var deras lekhall. I den lilla hade de lite lugnare aktiviteter. Posten höll öppet, bibliotekspersonal från Haninge kommun kom ut en gång i veckan. En vaktmästare var anställd på deltid. Hon arbetade också som slöjdlärare i Ornö skola, kulturhistoriskt en intressant byggnad inte långt från bygdegården. Distriktssköterskan hade eget låsbart utrymme, använde ett vanligt sammanträdesrum men med pentry som mottagningsrum. Det rummet fungerade också som övemattningsrum.

Bilaga 8

Den anställda personalen samnyttjade personalutrymmen som omldädningsrum och toalett. Föreningen hoppades kunna arrendera ut en liten restaurang i varje fall sommartid, då många båtgäster kommer till ön. På så sätt skulle arbetstillfällen kunna skapas. En gråkall novemberdag 1993 besöker vi Ornö och bygdegården. Där träffar vi Bengt Lindén, bygdegårdsföreningens ordförande. Han är småföretagare och deltidsjordbrukare. Vi sitter och samtalar i matsalen, där man kunde ha en utmärkt utsikt över Kyrkviken om fönstren satt lite lägre.

Kommunens kris drabbar bygdegården

Haninge kommun styrs nu av en koalition mellan socialdemokrater, folkpartister och moderater. Man höjer kommunalskatten från och med 1994 med en krona och skär kraftigt ned på den kommunala servicen för att klara den våldsamma ekonomiska kris, som kommunen råkat ut för. Bygdegårdsföreningens driftsbidrag har minskat från 170 000 kronor per år till 50 000 kronor. Från det har kommunen dragit 50 000 honor årligen för att täcka att kommunen lånade föreningen räntefritt 500 000 kronor. Nu upphör bidraget eventuellt helt. De kommunala aktiviteterna i bygdegården har i stort sett upphört. Skolan med tolv elever utnyttjar stora salen som gymnastiksal två timmar per vecka. Deltidsförskolan är flyttad till skolan, men på grund av ett långt hyreskontrakt sitter kommunen fast med hyran till 31 december 1996. Distriktssköterskan kommer som förut två gånger i månaden. Biblioteket är fortfarande öppet två timmar per vecka, men lokalen är uppsagd till 1995. Posten är utlagd på en privat entreprenör, som har egna lokaler. De fasta hyresgästerna har givit en intäkt på 200 00 kronor per år. Planerna på en sommarrestaurang från 1980-talet förverkligades. Den ger 20 000 kronor i intäkt per säsong för föreningen. Rörelsen finns kvar, men omsättningen har minskat. En restaurang har öppnats i den närbelägna Dalarö skans, försvarsanläggning från 1600-talet, en som försvarsmakten nu släppt in allmänheten Båtturismen krymper också. Från och med den 31 juli 1993 är vaktmästaren uppsagd. Styrelsens 14 medlemmar sköter vaktmästarsysslan ideellt efter ett rullande schema. Bengt Lindén uppger att nittio procent av verksamheterna i bygdegården idag sker kvällstid. Varje vecka pågår kurser och ordnas ung-

248 Bilaga 8

domsidrott, dans, jägarkurser med mera. Efter årsskiftet har dock aktiviteterna halverats. Vissa ledare har flyttat, verksamheterna är men också färre nu när dagaktivitetema i stort sett upphört. Bygdegården hyrs också ut till fester, bröllop och födelsedagar. Räknar man alla aktiviteter kommer folk i alla åldrar till bygdegården trots att förskolan flyttat.

Framtiden är mycket osäker

Ornö bygdegårds ekonomiska framtid ser inte rolig ut just nu. På 1980-talet upplevde vi det som mycket positivt att kommunen ville vara med, säger Bengt Lindén. Föreningen skulle inte bara få hjälp att rusta upp och bygga ut bygdegården. Kvaliteten kunde förbättras och gården handikappanpassas. Vi fick möjlighet att hyra ut lokaler till kommunen, så att driften klarades. Därför sattes hyresnivån väldigt högt för att vi skulle klara av räntor och amorteringar och en deltidsvaktmästare. Men efter bara sju år har kommunen börjat säga upp hyresavtalen för sina lokaler och det ställer frågan om ekonomin på sin spets. Under de gångna åren har kommunen inte visat något intresse för bygdegården och nu lämnar man en gård i kris. Om inte kommunen tar sitt ansvar, kommer förmodligen föreningen inte att klara ekonomin om något år. Men Ornö bygdegård är livsnödvändig för öns befolkning. Den byggdes för att öfolket skulle få ett ställe att träffas på med ideella pengar och med eget arbetet. Det fungerade utmärkt under åren. Bygdegårdsföreningen saknar dock inte framtidsplaner. Eventuellt kommer ett företag att hyra sig i gården. Man planerar att bygga en scen med ideellt arbete; om det går. Kostnaden uppgår trots det till 50 000 kronor. På Dalarö kommer det att bli husläkare. Han eller hon skall komma ut till Ornö en gång i månaden, eventuellt två och kan då ha mottagning i bygdegården. Bengt Lindén menar att mycket av viljan till ideellt arbete försvann på 1980-talet. Nu är det inte så lätt att återuppliva den. Styrelsens ordförande och kassör fick förut ett litet arvode, det har tagit men man bort nu.

OU 1994:32 Bilaga 8 249

Kommunalt initiativ i glesbygd Svågagården

-

Byggkostnad 35 miljoner kronor folketshusföreningens andel 22 miljoner kronor, resten är den kommunala bostadsstiftelsens andel

Finansiering Samlingslokaldelegationen 9 miljoner kronor Kommunen 8 miljoner kronor Ett smärre bidrag från länsstyrelsen glesbygdsmedel Ett litet antal andelar har sålts till bygdens befolkning Lån cirka 5 miljoner kronor Ideellt arbete: byggstädning sedan huset fárdigställts

Intäkter Hyror 1,8 miljoner kronor per år från fasta hyresgäster, därtill intäkter från tillfälliga hyresgäster på 30 40 000 kronor per år -

Avtal för fasta hyresgäster 15 år med 2 års uppsägningstid

Anställda i huset 22 personer

Svågagården är ett exempel på arbetet att låta glesbygden leva upp genom att göra en allmän samlingslokal till traktens centrum. Svågagården är uppbyggd på ett sätt som liknar den modellgård samarbetskommittén 1987 skisserade. Gården kom till i samband med kampanjen Landsbygd -90, som startade 1987. Initiativet till det togs av kommunen. Svågagården har fått namn efter Svâga älv, som rinner 100 meter från gården. Älven har i sin givit till Svågadalen. Där ligger tur namn nio byar med ungefär 700 invånare tillsammans.

Tidigare dominerade skogsbruket

Tidigare var skogsbruket dominerande näring, men nu arbetar bara några få personer där. I stället har det vuxit upp flera småföretag i Svâgadalen, särskilt hantverkare och verksamheter som har anknytning

250 Bilaga 8 sou 1994:32

till turismen. Det finns också bilverkstad, bensinstation och tre dagligvaruaffárer i Svågadalen. En del av Svågadalens invånare pendlar till skiftarbete på kartongfabriken i Iggesund nere vid kusten. Dit är det cirka 80 kilometer från de avlägsnaste byarna. Så långt går det bara att pendla, därför att man samåker, arbetar långa skift och sedan är ledig tio dagar i sträck. Bland fritidsintressena dominerar jakt och fiske. Därför finns jaktoch skytteföreningar i dalen, men också idrottsförening. en En IOGT-loge har tidigare funnits i norra delen dalen. En av av byarna, Norrberg, är säte för en ganska stor baptistförsamling. Folkets

Hus byggdes i byn Ängebo 1960.

Landsbygd -90; en start

Svågadalen har varit ett typiskt glesbygdsområde, varifrån många människor flyttat. Dalen ingår i Dellenbygdens kommundel inom Hudiksvalls kommun. I slutet 1970-talet höll nuvarande kommunalrådet Marianne i av Ekblom studiecirklar i Svågadalen. Deltagarna uttryck för sin gav oro för hur det skulle gå för bygden, om inga unga familjer flyttade dit. I samband med rikskampanjen Landsbygd -90 organiserade Ekblom tillsammans med Rolf Krohn, då kommundelschef i Dellenbygden, stormöten i Svågadalen för att undersöka om det fanns intresse att bilda en intresseförening. Initiativet genklang i dalen. vann I november 1989 bildades Svågadalens intresseförening för att vända bygdens dystra utveckling. Rolf Krohn lade ned mycket arbete på att utveckla arbetet, men snart ñck en projektsamordnare anställas för medel Trygghetsur fonden. Idag är Svågadalen tre framtidsbyar i Sverige en av som

utsetts av Glesbygdsdelegationen. De andra är Graninge, i Ångerman-

land, och västgötabyn Kalv. Svågagården och Graninge drivs med starkt kommunalt inflytande, medan Kalv är kooperativt driven en gård, Kalvsjögården, i centrum.

.Självfbrvaltningsråd

Svågadalen har nu ett självförvaltningsråd. All verksamhet inte är som myndighetsutövning beslutas i sjävförvaltningsrådet med representanter för lokala föreningar och brukare. Formellt fattas besluten platscheav fen för Svågagården genom villkorad delegation, det vill säga när platschefen och självförvaltningsrådet är eniga fattas besluten genom delegation. Annars går ärendet vidare till kommundelsnämnden. Självförvalmingsrådet får en påse pengar kommunen, av som främst används till hyra av lokaler på Svågagården och personal samt

Bilaga 8

kanot- och vandringsleder samt bad- och campingplatser. En utvärdering av projektet 90-talets byapolitik Glesbygdsmyndigheten, Folkrörelserådet, Hela Sverige skall leva, Kommunförbundet; september 1993 menar att självförvaltningsrådet är ganska okänt bland dalens befolkning. Hudiksvalls kommun vill därför att rådet skall utses genom direktval, men det tar tid att få till stånd en sådan lösning. Hjärtat i Svågadalsprojektet är en stor allmän samlingslokal, Svågagården, där en mängd aktiviteter äger rum. Huset utnyttjas av människor i alla åldrar under alla dygnets vakna timmar. Det fungerar också som ett Folkets Hus. Svågagården är ett exempel på ett långt drivet samnyttjande.

Ett nytt hus

Från början tänkte folketshusföreningen bygga till Folkets Hus i

Ängebo, då upptäcktes att bärande väggar hade ruttnat. Man kom

men överens om att bygga ett nytt hus.

Svågagården invigdes den 18 augusti 1990. Ängebo folketshusföre-

ning en ekonomisk förening äger en del av gården. Resten tillhör det

kommunala bostadsföretaget Hudiksvallsbostäder. I huset ñnns förutom verksamhetslokaler sex pensionärslägenheter. De som bor där utnyttjar den tvättstuga där all annan tvätt i huset tvättas. Tvättstugan hyrs dessutom ut i tretimmarspass till bygdens befolkning. Gården har ett kontor, som betjänar alla verksamheter i huset. Här kan också allmänheten få hjälp med fax och kopiering, men också med att författa skrivelser till myndigheter och liknande. Det finns också en reception i Svågagården som betjänar hela huset. I foajén säljs hantverk från bygden. Bygdens barnomsorg är förlagd till Svågagården: daghem, deltidsförskola lekskola och fritidshem. Här ñnns också grundskolans lågoch mellanstadium inhyst. Skolan är årskurslös B-skola. Givetvis samverkar barnomsorgen och grundskolan nära, särskilt när det gäller sexäringarna.

Träverkstad för alla

Skolan utnyttjar Svågagärdens träverkstad som slöjdsal en dag per vecka. Andra tider hyrs den ut. Träverkstaden används också av vaktmästaren som reparationsverkstad. Det finns också en textilverkstad, som likaledes fungerar som slöjdsal en dag i veckan och i övrigt hyrs ut till studiecirklar. Den stora gymnastikhallen på gården med dusch och bastu samt omklädningsrum för damer och herrar tjänar på dagtid som gymnastik-

Bilaga 8 sou 1994:32 j

sal för barnomsorgen och skolan. Kvällstid hyrs den ut. Nyckel finns

på macken i Ängebo, där också betalar hyran.

man Högstadieelever som hyr salen skall egentligen ha målsman med, säger Marianne Rahm, platschef för skola, barnomsorg och hemtjänst på halvtid och folketshusföreståndare på halvtid.

Men Ängebo folketshusförening har gjort ett avtal med föräldrarna

att ungdomarna får hyra själva. De sköter sig nästan bättre än de vuxna.

Aula och kyrksal

Stora salen på Svågagården är aula åt skolan och musiksal en gång per vecka. På kvällstid används salen till konserter, danser och liknande. Vissa söndagar tjänar den till kyrksal. Det är när Svenska kyrkan och baptistförsamlingen har ekumeniska gudstjänster. Då räcker nämligen inte den lilla kyrksalen med fyrtio platser till. Den brukar Svenska kyrkan annars som gudstjänstrum. Till kyrksalen hör också en liten expedition. Skolbarnen och sexåringarna på Svågagården äter i gårdens restaurang, som har en vikvägg till stora salen. Daghemmet hämtar maten på vagn och äter hos sig. Maten görs i restaurangköket. Folkets Husföreningen driver restaurangen i egen regi med två heltidstjänster. Biblioteket på Svågagården har däremot ingen anställd. Det betjänar både skolan och bygdens folk. Grundplåten kommer från

Brännäs och Ängebo gamla skolor. Från huvudbiblioteket i Hudiksvall

får biblioteket låna hundra böcker per år. Självförvaltningsrådet köper in böcker på bokrea. Dessutom skänker folk i dalen böcker till Svågagårdens bibliotek. Ordningen med självlån fungerar utmärkt, säger Marianne Rahm. - Inte en enda bok har försvunnit på tre år.

Centrum för äldreomsorgen m.m.

Svågagården fungerar också centrum för äldreomsorgen. Hemsom tjänsten har här lokaler, där det finns utrymmen att samtala ostört. Man behöver till exempel dryfta vårdtagares angelägenheter. Till lokalerna hör också ett litet kontor. I gårdens lilla kök samlar hemtjänsten pensionärer till olika samlingar, inte bara deras egna vårdtagare. Alla pensionärer i dalen bjuds in. Lilla köket har både köksbänkar i normalhöjd och lägre handikappanpassade bänkar. Här har det varit kurser i keramik och porslinsmâlning. Allmänheten får hyra lilla köket för egna fester. Restaurangköket kräver däremot professionell personal.

Bilaga 8

Svágagården har också en tarm där distriktssköterskan tar emot två dagar i veckan. Utanför huset finns banor för ishockey, utedans och minigolf. Svågagården leasar minibuss. Den utnyttjas till att skjutsa skolen barn, hämta pensionärer och transportera sexåringar till badet. Vaktmästaren använder Volkswagenbussen för sina transporter. Någon chaufför finns inte anställd, utan den behöver bussen kör den som också. Befolkningen i Svågadalen får hyra bussen för sina transporter. Svågagården för lägerverksamhet. På så sätt På somrarna används utnyttjar man lokaler som annars skulle ha stått tomma.

22 anställda i samarbete

De 22 anställda på Svâgagården samarbetar totalt över yrkesgränsema. Ett vårdbiträde kan rycka in i barnomsorgen, en barnskötare i hemtjänsten. Marianne Rahm berättar att hon själv rycker in där det behövs. När jag ringde till henne den 8 december för att komplettera uppgift var hon just sysselsatt på daghemmet. en Vi upplever det positivt, säger hon. I början det väl lite jobbigt. - var Alla skulle skola in sig i huset, vi har hittat rätt sätt att få det men att flyta. Vi vill fortsätta att samarbeta över yrkesgränsema. Alla personalutrymmen samnyttjas, så även ett styrketräningsrum, där alla anställda tränar.

35 miljoner

Hela Svågagården kostade 35 miljoner. Folkets Husföreningens andel blev 22 miljoner. Summan fick folketshusföreningen låna upp innan samlingslokaldelegationen beviljade ett stöd på 9 miljoner kronor och kommunen 8 miljoner kronor. Nu återstår cirka 5 miljoner kronor i lån. Länsstyrelsen bidrog med liten summa i glesbygdsstöd. en Hälsingekraft gick in med sorts el-panna och bjöd på ansluten ny ningsavgiften. En del andelar i Svågagården såldes till bygdens befolkning, vilket inbragte några tusen kronor. Något frivilligt arbete förekom inte på själva bygget. Däremot byggstädade Svågadalens befolkning hela huset innan invigningen. Planteringama utanför huset har människor också gjort iordning ideellt.

Huset betalar sig

Den hyra självförvaltningsrådet betalar till folketshusföreningen som for skola, barnomsorg, bibliotek, hemtjänst med mera beräknas efter

254 Bilaga 8 i

nivån på den hyra som Hudiksvalls kommuns fastighetskontor tar ut, när den debiterar andra kommunala verksamheter, till exempel skolor, för lokalkostnader. Folketshusforeningen får 1,8 miljoner kronor i årlig hyresintäkt. Därtill kommer intäkter för tillfälliga hyresgäster på 30 40 000 kro- nor. Stora salen kostar 500 kronor för sex timmar, med matsal och lilla köket 1000 kronor. Folketshusföreningen får också intäkt en genom att den tillhandahåller vaktmästartjänst Hudiksvallsbostäder. Under 1992 täcktes folketshusföreningens kostnader intäkterna av från hyror, vaktmästartjänster och restaurangverksamheten, tillsom handahåller mat till skola och barnomsorg. Föreningen ñck till och med ett litet överskott, som den avsatte till en fond för reparationer. Kommunen och självförvaltningsrådet har ett självförvalmingsavtal. Folketshusföreningen och kommunen har slutit avtal på 15 år med 2 års uppsägningstid.

Turismen nästa projekt -

Svágadalen har nu fått ett hus som blivit en tillgång för bygdens förenings- och fritidsliv. Nu tänker intresseföreningen och självförvaltningsrâdet vidareutveckla verksamheten bland annat med ñske- och ett turistprojekt, som ingår i ett samarbete mellan Västernorrlands och Gävleborgs län. Man tagit upp kontakt och börjat samarbeta med befolkningen i vildmarksbyn Naggen. Där kan erbjuda turister man en veckas vildmarksliv, bland annat med paddling.

OU 1994:32

2000-talets hus Trångsviken

-

Byggkostnad 25 miljoner kronor inklusive inventarier

Finansiering Statligt stöd 9 miljoner kronor Kommunalt stöd 6 miljoner kronor Försålda andelar några tusen kronor Ideellt arbete bland med rivning av gamla huset och sprängning av grunden uppskattas till ett värde av 2 miljoner kronor Idag januari 1994 är bygdegårdens återstående lån 8 miljoner kronor

Intäkter Hyror för fasta hyresgäster sätts så att de täcker drifts- och kapitalkostnadema Beloppet beräknas efter den tid hyresgästen disponerar lokalen Driftskostnader cirka 2 miljoner kronor per år Tillfälliga hyresgäster med anknytning till bygden disponerar lokalema gratis

Avtal för fasta hyresgäster I princip tioårskontrakt

Anställda i huset 22 personer

Ingenting varar beständigt. Inte ens en gammal bygdegård, hur nära och kär den än När den tidigare bygdegården behövde ersättas för att motsvara dagens krav, blev tankarna på samverkan det allt överskuggande. Så presenterar Trångsvikens bygdegårdsförening det vinkelbyggda tvåvåningshus mitt i Trångsviken som föreningen invigde den 29 februari 1992 i stället för det gamla hus man hade haft på samma ställe. Föreningen kallar gården ett hus för 2000-talet och vill att den skall vara en central punkt för service till ortsboma. I stort sett hela bygden är med i bygdegårdsföreningen.

256 Bilaga 8

Många i samarbete

Genom samverkan mellan bygdegårdsföreningen, kommunen, posten, Svenska kyrkan och företag har man kunnat behålla och utveckla en service som Trångsviken med 300 invånare och hela Mellansjöbygdens 700 boende inte skulle ha kunnat ha annars. Trångsvikens bygdegård liknar ännu mer än Svågagården den modellgård som samarbetskommittén 1987 skisserade. Mellansjöbygden ligger i Krokoms kommun mellan Östersund och Åre i Jämtland. Det är gammal jordbruksbygd, en men nu finns ett fyrtiotal företag här, bland annat för fritidsaniklar, plastprodukter, livsmedel, heminredning och maskinentreprenader. En del människor pendlar till Östersund. Nils Bertil Nilsson, företagare i bygden och ordförande i bygdegårdsföreningen samt kommunalpolitiker, menar att föreningslivet är livligare här än vanligt i sådana här trakter. Det finns byalag, idrotsklubb, hembygdsgille och politiska föreningar. Däremot finns inte andra samlingslokaler än bygdegården. En frikyrka ligger i Ytterån åtta kilometer från Trångsviken. Kyrkbyn i Alsens socken finns femton kilometer bort med församlingshem och bygdegård.

Gamla huset revs

På den tomt där Trångsvikens bygdegård nu står fanns tidigare in äldre bygdegård. Huset var omkring 100 år gammalt, när det revs. Byggnaden var ursprungligen ett sädesmagasin, som skänktes till en nykterhetsloge. Denna upphörde så småningom och huset skänktes efter ett femtiotal år till en bygdegårdsförening. I början av 1960-talet renoverades huset, men förföll senare. När det blev aktuellt i slutet iV 1980-talet att skapa en modern bygdegård, ansåg föreningen det inte värt att renovera huset en gång till. En arbetsgrupp inom bygdegårdsföreningen arbetade ideellt med att skapa ett nytt hus. Först hade vi lite svårt att finna hyresgäster till vår tilltänkta - nya byggnad, berättar Nils Bertil Nilsson, men sedan växte det till ett stort projekt därför att så många ville hyra lokaler. Kommunen var passiv tills den beslöt sig för att bli en av hyresgästerna. Huset har en bruksyta på l 715 kvadratmeter. I suterrängvåningens ena flygel håller barnomsorgens två avdelningar till. I våningen ovanpå finns stora salen med scen. När det är teaterföreställning, utnyttjar skådespelarna vissa daghemslokalema loge. Å andra av som sidan använder daghemsbarnen i stort sett alla utrymmen i huset dagarna. De har till exempel samlingar i biblioteket, de pysslar i hobbyrummet, de spelar i musikrummet.

Alla lokaler är öppna

Ingen har exklusiv tillgång till några utrymmen utom ett visst säkerhetsutrymme for posten. Posten sysslar inte bara med brev, paket och penningaffärer utan sköter också biblioteket. Därigenom kan biblioteket ha öppet 14 timmar per vecka och kan användas till olika slags samlingar. Förut hade Trångsviken en biblioteksñlial, öppen 2 timmar som var per vecka. Posten sköter också administrativa uppgifter åt Svenska kyrkans församling, företagarföreningen och idrottsföreningen. Därigenom blir det ekonomiskt möjligt att ha kvar poststation i Trångsviken. en Till posten går byboma varje dag för att tömma sina postfack. Det bidrar till att det alltid är liv och rörelse. De sociala kontaktema underlättas av att entrén, som är dimensionerad för 300 personer, innehåller en läs- och myshöma med öppen spis. Det finns också en en mindre matbordsgrupp i entrén. I ett hörn vid entrén ligger ett café med tillhörande kök. Bredvid finns en matservering med 56 platser drivs privat entrepresom av en nör. serveringen fungerar också som lunchmatsal för husets 22 anställda och pensionärsmatsal. Den nyttjas också vid festarrangemang, bland annat i stora salen. Serveringens kök lagar maten till daghemmet och den låg- och mellanstadieskola, ligger med bygsom granne degården. För skolan är restaurangen skolmatsal. Det är för övrigt inga vattentäta skott mellan skola och barnomsorg. De använder bland annat samma lekpark utanför gården. I musikrummet träffar vi inte bara på dagisbarn. Här håller också den kommunala musikskolan hus. På kvällarna hyrs det ofta föreav ningar och privatpersoner. Hobbyrummet och verkstaden används på dagarna av barn. Pensionärer och andra intresserade kommer också hit på dag- och kvällstid.

Konferenser, fester och teater

Stora salen nyttjas på många sätt: förutom till fester och teaterföreställningar tjänar den också gymnastiksal för daghemmet, skolan, som idrottsföreningen. Här ordnas dans, här äger konferenser rum. Krokoms kommun och Jämtlands läns landsting har haft möten i denna sal. Även andra myndigheter, till exempel Vägverket och Postverket har samlats här. Fritidshallen i suterrängvåningen används på dagarna daghemav met som lekhall. Det brukas också till mindre konferenser, för föreningars sammanträden och på kvällarna ungdomsgård. som

9 14-0334

258 Bilaga 8

Svenska kyrkan har kyrksal i huset. Här har församlingen även en öppen förskola och bamtimmar. Men salen brukas inte exklusivt till kyrklig verksamhet. Pensionärsträffar ordnas här, studiecirklar samlas i denna lokal, sammanträden äger rum detta ställe. Utrymmet tjänar för biblioteket. Även distriktssköterskan har mottagockså som läsrum ning i bygdegården.

Gemensamma personalutrymmen

Alla anställda i huset delar på personal- och omklädningsutrymmen. Det ñnns ett vilorum med solarium, som drivs av en lokal entreprenör. Detta samnyttjande stora pengar. Däremot behövde sparar bygdegårdsföreningen samtala med de olika fackföreningarna om att olika människor med olika yrken skulle samsas om samma personalutrymmen. vaktmästeriet är utlagd på entreprenad Skötseln av huset inklusive och betjänar alla verksamheter i bygdegården. Entreprenören är densamma som driver caféet och restaurangen. Vid vaktmästeriet finns hemtjänstens planeringsrum. Denna delar expedition med idrottsföreningen. Eftersom alla lokaler samnyttjas måste bygdegården 85 procent av ha bokningssystem för att boka de olika lokalerna. Utöver de fasta ett aktiviteterna har bygdegården i genomsnitt 1,5 bokningar per dag. Det är teatersällskap, sammanträden, bröllopsmiddagar, dop, begravningar Ibland förekommer utställningar. med mera. Under 1992 deltog 10 000 personer i 400 aktiviteter, de fasta verksamheterna orälmade.

Byggde på generalentreprenad

Att bygga huset kostade totalt 25 miljoner kronor inklusive inventarier. Föreningen arkitektñrma i uppdrag att rita huset efter gav en föreningens direktiv. Arbetet lades ut på generalentreprenad. Ett femtiotal arbetade ideellt med bygget. Bland annat rev personer frivilliga det gamla huset och sprängde grunden för det nya. Maskinentreprenörer ställde med gratis insatser. Genom det upp frivilliga arbetet sparade föreningen två miljoner kronor. Det statliga stödet uppgick till nio miljoner kronor, kommunala till miljoner. Bygdegårdsföreningen har kvar lån på åtta miljoner. sex nu Föreningen har sålt andelar och fått in några tusen kronor, men enligt Nils Bertil Nilsson det en medveten strategi att inte lägga var ned alltför mycket arbete på att få in pengar den vägen. Man ansåg inte att det går att samla in för att finansiera ett bygge på 25 pengar

Bilaga 8 259

miljoner kronor. Däremot var det enligt Nilsson ett ganska stort jobb att kontakta olika myndigheter. Facken och de enskilda arbetstagarna hade från början synpunkter på att personal från så många olika verksamheter skulle ha gemensamma personalutrymmen, men är idag mycket tillfredsställda med samnyttjandet.

Hyresfritt för föreningslivet

Det extrema samnyttjandet har gjort att hyrorna kan sättas förhållandevis lågt. Föreningen vill täcka sina drifts- och kapitalkostnader med dem. K-konsult, som projekterade huset, har beräknat hyresnivån. Användarna kan kontrollera underlaget för hyressåttningen. Hyresbeloppet beräknas efter den tid hyresgästen nyttjar lokalen. Första året gav ett överskott på cirka 100 000 kronor. Det gick till extra avskrivningar. Nu har resultatet efter räntenetto och avskrivningar blivit 250 000 kronor. Husets driftskostnader är två miljoner kronor per år. Driftskostnadema har blivit lägre än beräknat. Det beror bland annat på att man gjort dyra kvalitetsinstallationer. Huset är byggt i betong och umyttjar bergvärme. Hyresgästema vet att bygdegårdsföreningen använder ökade intäkter till att snabbare skriva lånen. Det kan till exempel av uppmuntra dem till att vara aktsamma om gården. Huset avskrivs på 30 år, inventarierna på 10. Men med nuvarande trend kommer avskrivningen att ske snabbare. Alla tillfälliga hyresgäster med anknytning till Mellansjöbygden disponerar huset gratis, till exempel till femtioårskalas, kommunfullmäktigesammanträden eller politiska möten. De större hyresgästerna hyr i princip sina funktioner med tioårskontrakt.

Inget arbetsgivaransvar

I och med att hela driften av huset är utlagd på entreprenad, slipper bygdegårdsföreningen ta på sig något arbetsgivaransvar. Den arbetar ideellt, men styrelsen har ändå vissa professionella drag. Man har momsregistrerat sig och fått tillbaka 4,5 miljoner kronor i byggmoms. Den nya bygdegården har fått oerhörd betydelse för föreningslivet - en i Mellansjöbygden, berättar Nils Bertil Nilsson. Sovande föreningar som byalag och hembygdsförening har blommat upp. Det gäller även bygdegårdsföreningens programverksamhet med danser och kaegen baréer. Företagen har också stor nytta det huset. Genom det har - av nya posten blivit kvar. På grund detta har två företag etablerat sig i av nya

i 260 Bilaga 8 sou 1994:32

Mellansjöbygden. Den nya restaurangen gynnar företagen. Någon lunchmatsal fanns förut inte här tidigare. Nils Bertil Nilsson framhåller vidare att bygdegården betyder fantastiskt mycket för bygdens identitet och trivsel. Han berättar att bygdegårdsföreningen velat skapa ett hus med stark förankring i den lokala byggnadstraditionen, som vill bevara historien och kulturen i bygden. På väggarna i gården hänger gamla fotografier, bland annat från nykterhetslogens tid. Vilka framtidsplaner finns det då Målet är att utveckla samnyttjandet ytterligare för att kunna behålla en högre servicenivå än skulle ha haft. Närmast står i tur att integrera bank och man annars pOSI i Trångsviken.

Samarbete kräver kompromissvilja Ånimskog

-

Kostnad För tillbyggnaden inklusive upprustning 4,3 miljoner kronor

Finansiering Bidrag från boendeservicedelegationen drygt l miljon kronor Länsstyrelsens glesbygdsbidrag 700 000 kronor Kommunalt stöd 380 000 kronor Föreningens eget lån 2,1 miljoner kronor Ideellt arbete inklusive skänkt material beräknas till en halv miljon kronor

Intäkter Drifts- och kapitalkostnaderna bestämmer hyresnivån för de fasta hyresgästerna Bygdegårdens nettoförlust är 50-60 000 kronor per år Kommunen täcker lokalhållande föreningars förluster

Anställda i huset Timanställd städerska Till det kommer anställda i de olika aktiviteterna: personal för barnomsorg, skola etc.

Vill ni stå och se på när er gamla bygdegård ruttnar ned -

Bilaga 8

Så sade Erik Svensson, bamomsorgsassistent i Åmåls kommun, till de

ansvariga för Ånimskogs bygdegård vid slutet 1980-talet för att

av sätta fart på diskussionen om samnyttjande bygdegården. av Svensson är idag projektledare för samnyttjandeprojektet i Ånimskog. Han drev i slutet av 1980-talet på för att bygdegården skulle kunna bevaras och utvecklas genom att man började sarnnyttja lokalerna.

Ånimskog är en socken på cirka 600 invånare, belägen mitt

emellan Åmål och Mellerud vid Vänern, riksväg 45 och bergslagsbanan. Den tillhör Åmåls kommun med omkring 13 000 invånare. Till

Åmåls stad är det 26 kilometer från Ånimskog.

I socknen ñnns en liten tätort där den stora arbetsplatsen är ett hyvleri med såg och torkanläggning. Industrin har 75 anställda. Produkterna går huvudsakligen på export. I övrigt lever människorna i

Ånimskog på skogsbruk eller jordbruk med del kreatur,

en numera

mest köttdjur. Många pendlar från Ånimskog till andra orter. I tätorten

finns lanthandel och grundskola B-skola.

Rikt föreningsliv

Socknen har ett rikt föreningsliv. Till bygdegårdsföreningen hör ll medlemsorganisationer: Byalaget, skytteföreningen, hemvärnet, Röda korset, Grane idrottsklubb, Vi unga, Socialdemokraterna, Centern samt Centerns kvinnoförbund, LRF och teaterföreningen Hot lips, som dock inte är så aktiv just nu. Förutom bygdegården finns ett församlingshem Svenska kyrkan och ett par missionshus i socknen. Bygdegården har ett upptagningsområde som är betydligt större än

Ånimskogs socken. I Åmåls kommun ligger ganska många samlingslo-

kaler. Längs riksväg 45 Åmål finns bygdegårdar mot även i Tydje och Tösse. Den senare orten har också ett missionshus. Svenska missionsförbundet äger här dessutom distriktsgârd, Stora Strand, en som på senare tid har fungerat som flyktingförläggning. I Åmåls stad har idrottsföreningar lokaler. Kommunen driver ett konferenscenter i centalorten, tidigare varit hantverkshus. Där som finns också församlingshem samt frikyrkolokaler. Norr Åmåls stad om ligger Mo bygdegård och i nordväst Edselskogs prästgård, idag som fungerar som bygdegård. Fengersfors har ett Folkets Hus.

En byggnadsförening startade på 1940-talet i Ånimskog

för att bygga en bygdegård. Men kom inte till skott förrän efter man ett tjugotal år. På 1960-talet uppfördes gård i enkelt material. Bygen degården ersatte en tidigare godtemplarloge och hemvärnsgård. En en skarpskytteförening höll också hus där.

262 Bilaga 8 soU 1994:32

Sliten bygdegård

i Ånimskog nedsliten och måste

I slutet av 1980-talet var bygdegården rustas upp. Samtidigt behövde förskolan på orten bättre lokaler. Grundskolan, ligger 10 meter från bygdegården, samt förskolan som fick färdiglagad mat ditkörd, något som försämrade matkvaliteten. I det läget började styrelsen för bygdegården diskutera om man inte kunde förlägga barnomsorgen dit och laga skolmaten där. Ungefär samtidigt tillsatte regeringen Boendeservicedelegationen och Samarbetskommittén för samlingslokalorganisationerna gjorde den utredning samnyttjande allmänna lokaler beskrivit ovan. En om av

från samarbetskommittén i Ånimskog och höll föredrag om

person var samnyttjande. Erik Svensson menar att det gav draghjälp åt de diskussioner styrelsen för bygdegården då redan tagit Åmåls upp. kommun förhöll sig däremot ganska passiv i början.

Fömyelsen bygdegården i Ånimskog blev 1989 ett pilotprojekt

av för Bygdegårdamas Riksorganisation och Boendeservicedelegationen.

Styrelsen för Ånimskogs byggnadsförening och Boendeservice-

delegationen utsåg Erik Svensson till projektledare. Nu kom även

Åmåls kommun in i bilden. Ånimskogs byggnadsförening, ägde

som bygdegården, bildade en projektgrupp, bestående av Erik Svensson samt ytterligare tre ledamöter och två suppleanter: en byggnadsingenjör från hyvleriet, en klinikföreståndare, en hemsamarit, en postkassörska samt en pensionerad järnvägstjänsteman. Den lokala projektgruppen bildade en stor projektgrupp tillsammans med några kommunala chefstjänstemän: cheferna för socialförvaltning, kultur och fritid, rektorn för Södra rektorsområdet och kommundirektören.

Idéerna tar form

Våren 1989 gick till idéarbete, upphandling av tjänster med mera. På hösten började idéerna ta form. Fritidsnämnden arbetade med att organisera ett ungdomscafé i den förnyade bygdegårdens bottenplan. Den närbelägna skolans fotbollsplan skulle förvandlas till en åretrunt-plan för fotboll, tennis, skridskor med mera. Idrottarna planerades använda bygdegårdens bastu och omklädningsrum. Socialnämndens bamomsorgsavdelning följde arbetet med daghemsdelen av bygdegården.

Äldreomsorgen samarbetade sin lokala samarbetsgrupp med

genom projektledaren och Röda Korset för att utveckla och komplettera den

kommunala servicen. Rödakorskretsen i Ånimskog presenterade idé

en att via hemtjänsten försöka aktivera äldre i föreningslivet, kulturpro-

Bilaga 8 263

gram, caféverksamhet, hantverk och hobby. Dessa verksamheter skulle vara öppna för alla åldrar. Skolan tänkte lägga lektionssal till bygdegården. Därigenom en skulle barnen kunna gå fler årskurser på hemorten. Den 18 maj 1990 invigdes den utökade och upprustade bygdegår-

den i Ånimskog. En tid ombildades Ånimskogs byggnadsföre-

senare ning, en ekonomisk förening utan personligt ansvar, till den ideella

föreningen Ånimskogs bygdegårdsförening. Denna äger den förnyade

bygdegården. I den äldre delen finns den klassiska stora salen på 96 kvadratmeter med en 40 kvadratmeter stor scen. Lilla salen med 65 kvadratmeters yta fungerar idag som ett klubbrum. I den äldre delen har det också funnits en bastu, som idag tjänar till solarium och utrymme För vaktmästare.

200 mzi tillbyggnad

Den tillbyggda delen omfattar kök, matsal, hall och trapphus, sammanlagt 95 kvadratmeters yta. En skolsal, hemtjänstlokaler, utrymmen för pensionärsverksamhet samt daghemslokaler, tillsammans drygt 200 kvadratmeter, är nybyggda. Den nya delen har också försetts med en bottenvåning. Där finns ett stort alctivitetsutrymme på 117 kvadratmeter samt bastu, omklädningsrum, uppehållsrum, förråd och trapphus, sammanlagt 140 kvadratmeter. Hela bygdegården är idag handikappanpassad och har därmed hög tillgänglighet. Alla utrymmen samnyttjas idag med undantag för förskolan. De lokalerna är av praktiska skäl lästa för allmänheten. Under två år lånade dock Svenska kyrkans bamtimmar daghemslokalema, men

Ånimskogs församling har koncentrerat sin verksamhet till sitt

nu församlingshem. Stora salen används till fester och sammanträden. På dagarna är den gymnastiksal för förskolan. Grundskolans elever äter i matsalen. Denna är också lokal för medelstora möten. I bygdegården har tingsrätt, skogsvårdsstyrelse, banverket och kommunala nämnder ibland haft möten. Köket används inte bara till att laga skolluncher. En liten cateringñrma bestående 2 av personer, som har lokal i butiken intill, får ha sitt porslinslager hyresfritt i bygdegården mot att denna får nyttja porslinet fritt vid större fester. Vid dessa brukar man beställa mat från cateringñrman, som då nyttjar bygdegårdens kök.

264 Bilaga 8

Ungdomsgård

Det stora utrymmet i bottenvåningen på bygdegården används fyra kvällar ungdomsgård. Bygdegårdsföreningen har tillsami veckan som med föräldrar drivit ungdomsverksamhet ideellt här, men den mans aktiviteten ligger för närvarande nere. I stället har Grane idrottsklubb ökat sin verksamhet. Två kvällar i veckan håller Vi unga med tre till i bottenvåningen. En kväll upptas av skytteföreningen grupper orten har gamla skytteföreningstraditioner och bottenvåningen är ett luftgevärshåll lång. Pingis för äldre ordnas en kväll per vecka. I bottenvåningen ligger också en frisersalong, som mest brukas av kvinnor. Tidigare fick pensionärsföreningen på orten ett lokalbidrag, bland annat för att kunna tillhandahålla service som frisör mer mera, när bygdegården byggdes till kom man överens om att bygmen degårdsföreningen skulle överta subsidierna mot att en frisör fick komma till bygdegården och hyresfritt ha salong. I överenskommelsen ingår också att pensionärsföreningen får nyttja bygdegården hyresfritt för sina fester och arrangemang. Röda korset bedriver trivselverksamhet för pensionärer i bygdegården. Planerna på att hemtjänsten skulle komma till bygdegården förverkligades aldrig, eftersom den kommunala hemtjänsten beslöt att inte använda den här kommundelen som expedition. Nu används den lokalen i stället av förskolan.

4,8 miljoner kronor i kostnad

Tillbyggnaden och upprustningen av bygdegården gick på 4,8 miljoner kronor. Det ideella arbetet inklusive skänkt material beräknar Erik Svensson till halv miljon kronor. Hyvleriet ställde upp med virke en och truckar. Ett arbetslag på 3-4 man arbetade varje dag ett par månader och Erik Svensson hade själv nedsättning med en femtedel av sin tjänst för att kunna ägna sig åt projektet. Bygdegårdsföreningens ordförande, som är pensionerad järnvägstjänsteman, fungerade som platschef och kontrollant. Bygdegårdsföreningen tog med kommunal borgen ett lån på 2,1 miljoner kronor, som man ännu inte amorterat något på. Boendeservicedelegationen bidrog med drygt l miljon kronor, länsstyrelsens glesbygdsbidrag uppgick till 700 000 kronor, Åmåls kommun satsade 380 000 kronor. Drifts- och kapitalkostnaderna bestämmer hyresnivån för de fasta hyresgästerna, huvudsakligen Åmåls kommun. Möten, studiecirklar och liknande hyr per kväll för mycket lågt pris 30 kronor per cirkelsammankomst. Taxan för fester och dylikt är också låg. Åmåls kommun har fattat principbeslut att täcka lokalhållande ett

föreningars förluster. Ånimskogs bygdegård nettoförlust 50-

gör en på

Bilaga 8 265

60 000 kronor per år, men Erik Svensson uppger att man i är har förhandlat upp hyrorna. Därför väntas förlusten försvinna. Fritidsnänmden ger ett årligt stöd till ungdomslokalen mot att bygdegårdsföreningen ser till att det drivs ungdomsverksamhet där, antingen i föreningsregi eller som ungdomsgård.

Timanställd städerska

Bygdegårdsföreningen har en timanställd städerska. Annars sköts allt arbete inklusive lokalbolcningar ideellt. Kommunen har en kokerska på heltid för skolan och barnomsorgen. Den utvidgade bygdegården har enligt Erik Svensson utökat arbets-

tillfällena i Ånimskog även genom att skolan utökats med årskurserna

5 och därför att den tillbyggda bygdegården innehåller en skolsal.

Den kommunala musikskolan har idag en mindre filial i Ånimskog.

Denna disponerar nämligen bygdegården en dag i veckan enligt schema. Musildäraren har dessutom ideellt engagerats i Vi unga, som startat en liten popgrupp. Samnyttjande kräver kompromissvilja, sammanfattar Erik Svensson bygdegårdsföreningens erfarenheter sedan 1990. Han menar att man måste ta i konflikter genast när de uppstår. Det handlar för det mesta om triviala ting, som att någon inte har städat efter sig. En dag var det rörigt sedan skolan varit i lokalerna, men då ñck man reda på att en elektriker jobbat dagen innan. Det kan också handla om en julskinka som har försvunnit och liknande. Väldigt mycket av samarbetsbekymren går via Erik Svensson, som får reda ut problemen. Det ideella arbetet tar tid och kraft. Svensson undrar om man i framtiden kan få tag i personer som vill lägga ned så mycket engagemang. Men han hoppas barn och ungdomar, som växer med upp verksamheten i bygdegården. Det ger en fostran i ansvar för den.

266 Bilaga 8 sou 1994:32,

Samarbete i Pilgrimstad

Anläggningskostnad Drygt 20 miljoner kronor

Finansiering Kommunalt stöd 6 miljoner kronor Stöd från Boverket 9,5 miljoner kronor Resten lånades upp av folketshusföreningen

Intäkter Drifts- och kapitalkostnader skall i princip täckas av hyror Kommunen är den enda större hyresgästen Det som inte täcks av hyrorna bidrar kommunen med i form av driftsbidrag

Avtal för fasta hyresgäster Inga långsiktiga avtal finns

Anställda i huset En föreståndare, en deltidsanställd för bibliotek, en deltidsanställd på ungdomsgården, en heltids- och en halvtidanställd i köket

I Pilgrimstad har kommundelsnärrmden, den socialdemokratiska föreningen och folketshusföreningen redan från början planerat det nya Folkets Hus som ett samnyttjandeprojekt. Pilgrimstad tillhör Bräcke kommun, som är socialdemokratiskt styrd. Att kommundelsnämnden och de två föreningarna delvis har bestått av samma personer, har naturligtvis underlättat samplaneringen. Pilgrimstad ligger mil väster Östersund. Många de 600 tre om av invånarna pendlar dit. Orten är annars en gammal bruksort. Boardfabriken, som lades ned på 1980-talet, var länge en dominerande arbetsplats. Nu finns husfabrik och isoleringsfabrik. På senare tid har det också tillkommit en helt annan verksamhet: ett företag som sysslar med pressklipp från hela landets tidningar har lokaliserat sin verksamhet till Pilgrimstad. Det är ett exempel på hur den nya kommunikationstekniken med data och fax gjort att sådana företag med fördel kan etableras långt ifrån storstadsområdena. Företagen i Pilgrimstad gör att människor också pendlar in till Pilgrimstad, inte bara ut.

Bilaga 8

Runtomkring Pilgrimstad finns många småbyar med jordbruk. På en industriort som Pilgrimstad spelar den socialdemokratiska föreningen sedan gammalt stor roll. Idrottsföreningen är också livaktig. Orten har även en fiskeförening. Det finns dessutom en hembygdsförening, som dock täcker ett större område, nämligen Gällö-Rävsunds kommundel. Ett nytt inslag i Pilgrimstad är byutvecldingsgruppen. Sedan slutet av 1940-talet fanns i Pilgrimstad ett Folkets Hus, Pilgården. I slutet av 1980-talet behövde det renoveras, men då tyckte kommundelsnämnden, den socialdemokratiska föreningen och folketshusföreningen att det lönade sig bättre att bygga ett nytt hus. Man sålde det gamla huset till en privat företagare, som försökte driva affär där. Det gick inte så bra, så nu ordnas det i stället dans i Pilgården.

Nytt hus invigdes 1992

Det nya Folkets Hus invigdes 1992. Där är Peter Engman föreståndare på heltid. Han är föreningens ende anställde och fungerar som en slags allt i allo. Ena dagen går jag iväg med en offert på 20 miljoner, andra dagen städar jag, säger Peter. Huset ägs av folkethusföreningen, som är en ideell förening med andelar. Alldeles bredvid Folkets Hus ligger lâg- och mellanstadieskolan, där undervisningen bedrivs årskurslöst B-skola. Det finns också .gruppbostäder för utvecklingsstörda i närheten. Ibland samlas de utvecklingsstörda i Folkets Hus. Man har till exempel haft en surströmmingsskiva med dem. Stora salen i Folkets Hus används på dagarna som gymnastiksal för skolan. När skolan är slut, används stora salen till motionsgymnastik och teater. Stora salen har en scen som kan fällas upp mot väggen. Man har också haft danstillställningar, men Peter Engman menar att det inte riktigt är Folkets Hus sak. Pilgården ligger nära. Köket och matsalen fungerar också som skolans matbespisning. Där finns en heltids- och en halvtidsarbetande. På kvällar och helger upplåts köket till privata fester. Där lagar de själva maten. Vissa kvällar pågår matlagningskurser i köket. I Folkets Hus är även biblioteket inrymt. Det är dels skolbibliotek, dels öppet för allmänheten tre dagar i veckan. Biblioteket har en halvtidsanställd, som enbart arbetar med biblioteket. Folketshusföreningen vill ha ytterligare en anställd. Den personen skulle kunna se till biblioteket. Då gick det att ha detta öppet hela dagarna i Folkets Hus regi. Nu är dörren dit låst större delen av veckan. Samtidigt skulle bibliotekarien vara kvar på sin halvtid som en professionell resurs.

268 Bilaga 8 j

Skolan använder också de tre studierummen. På kvällarna pågår där nu 7 studiecirklar. Föreningarna hyr studierummen.

Ofert på skolvalctmästeriet

Peter Engman berättar att den lagt in en offert att få ta över vaktmästeriet på skolan för att göra det möjligt att ha en anställd till på Folkets Hus. I skolan finns idag ingen vaktmästare utan man får ringa till en fastighetsskötare, som finns stationerad två mil bort vid det kommunala företaget Bräcke Teknik. Hittills har kommunen enligt Engman inte visat något större intresse for saken. Alla kommunala fastigheter i Pilgrimstad är utlagda på entreprenad till Bräcke Teknik. Folkets Hus offert sänker inte kommunens kostnader, men det blir inte heller dyrare. Däremot menar Peter Engman att man skulle göra en hel del sociala vinster. Barnen fick en människa som de kände igen både i skolan och på Folkets Hus.

Vi är inte främmande för att vara en vuxen resurs i klassrummet heller, framhåller Engman.

Daghem, ungdomskooperativ

I en grannfastighet finns daghem. Dagisbamen kommer ofta till Folkets Hus. De klipper och klistrar i studierummen och har stora salen som gymnastikhall. Dagmammoma samlas också i Folkets Hus. På eftermiddagarna finns fritidshemsverksamheten i Folkets Hus. Ett ungdomskooperativ driver ungdomsgård med ñk i foajén och matsalen. Gården är öppen tre dagar i veckan. Ungdomarna arbetar helt ideellt. Med överskottet från fiket betalar de en halvtidsanställd fritidsledare.

20 miljoner kronor

Folkets Hus-bygget kostade drygt 20 miljoner kronor. Kommunen bidrog med 6 miljoner, Boverket med.9,5 miljoner. Resten lånade folketshusföreningen, med ett hundratal medlemmar, upp med kommunen som borgensman. Hela bygget lades ut på entreprenad. Inget ideellt byggarbete förekom. Man gjorde inte heller några insamlingar eller försökte inte få folk att teckna andelar. Föreningen kommer att bli momsregistrerad från den 1 januari 1994.

Kommunen största hyresgästen

Bräcke kommun är den enda större hyresgästen. Hyran reduceras med viss procent for den tid hyresgästen inte utnyttjar lokalen. För en som den tid barnomsorgen och de gruppboende använder Folkets Hus betalar kommunen ingen uppdragsersättning. I övrigt år ersättningen förhandlingsfråga. Drifts- och kapitalkostnader skall täckas. Det en hyrorna inte täcker, bidrar kommunen till i form av driftsbidrag. som Tillfälliga hyresgäster betalar 700 kronor för att hyra matsalen och foajén kväll. En kurs betalar 100 kronor per gång. Peter Engman en framhåller att de hyrorna är beräknade utifrån att folk skall ha råd att använda Folkets Hus. Min uppgift är att fylla huset med folk, menar Peter Engman. Det är det enda viktiga. Några långsiktiga avtal med hyresgäster finns inte. Kommunen har varit skeptisk till sådant, håller den och folketshusföreningen i men nu alla fall på att förhandla om saken. Bräcke kommun puffar folketshusföreningen att den också skall driva kommersiell verksamhet, något Peter Engman finner lite som egendomligt. I ett protokoll mellan folketshusföreningen och kommustår det nämligen att Folkets Hus inte skall konkurrera med nen krögare på bygden det finns sådan. Någon annan egen verksamhet - en bedriver folketshusföreningen inte heller. Engman betecknar den som samlingslokalsupplâtare som sköter driften. en

Sommarstängt

Sex veckor på sommaren ligger all verksamhet i Folkets Hus nere. Möjligen skulle kunna tänka sig att ordna vandrarhem eller läger man då, det fordrar mera personal. Peter har semester. men Några vittomfattande framtidsplaner har folketshusföreningen ännu inte. Man har just kommit igång med det nya huset. Ett mål är att få daghemsbarnen att använda Folkets Hus som matsal. Ett annat att få kontakt i gruppbostädema. Men Engman mera med dem som bor att med anställd skulle det bli helt annan medvind. menar en ny en

270 Bilaga 8 sou 1994:32

Ett servicecentrum i bygden Gustavsfors

-

Kostnad for om- och tillbyggnad 7 miljoner kronor exklusive ideellt arbete

Finansiering Statliga bidrag drygt 1,5 miljoner kronor Kommunalt stöd dryg 2 miljoner kronor Ideellt arbete med rivning av gamla mellanväggar, målning och inredning

Intäkter Intäkterna täcker inte de totala kostnaderna Föreningen gör en förlust på 35-40 000 kronor år per Medlemsavgifter har höjts och föreningen planerar lotterier och dylikt

Anställda i huset Vaktmästare en timme per dag samt några få anställda i husets olika verksamheter

Mitt i Gustavsfors, ett litet samhälle på 220 invånare i Dalsland, ligger Folkets Hus. Runt det finns affären, skolan, daghemmet och tvättstuga för allmänheten. Tillsammans bildar de ett servicecentrum i Gustavsfors. Det omland som Folkets Hus betjänar omfattar uppskattningsvis 600 personer. Gustavsfors Folkets Hus fyller liknande funktion Trångsen som vikens bygdegård. Där lagas mat till daghems- och förskolebarn, skolelever och pensionärer. Stora salen utnyttjas för idrott och lekar. Distriktssköterskan och fotvårdsspecialisten har mottagning. Här finns också hemtjänsten. Men här är det ett gammalt Folkets Hus byggs som om och till för att Gustavsfors skulle kunna få service en som orten annars inte skulle ha haft.

Brukssamhälle

Gustavsfors är ett gammalt brukssamhälle. En gång i tiden fanns här ett jämbruk, vars historia går tillbaka till 1740-talet. Senare grundades pappersmassefabrik. År 1900 bodde l 800 en personer i samhället.

1994:32 Bilaga 8 SOU

Men 1945 lades pappersmassefabriken ned och ersattes av en fabrik för tillverkning mineralull. Denna lades i sin tur ned redan på av 1950-talet. Gustavsfors blev avfolkningsort. Idag finns ett fyrtiotal en arbetstillfällen i Gustavsfors, ett tiotal i ett vävplastföretag, varav samhällets största industri. Resten arbetena finns i vård, hemtjänst, av barnomsorg, skola, affären samt några mindre företag. I början 1970-talet tre fjärdedelar av Gustavsfors invånare av var pensionärer. Men har kurvan vänt. Unga familjer har flyttat in. nu Man pendlar till Bengtsfors eller Det lilla samhället Gustavsfors är märkligt nog delat mellan kommunerna Bengtsfors och 95 procent av invånarna bor i den förra kommunen. Gustavsfors ligger vid Dalslands Kanal och den för reguljär trafik nedlagda Dal Västra Värmlands järnväg. På somrarna kommer båtmrister till Gustavsfors och på järnvägen kan man hyra dressin. I Gustavsfors finns fortfarande kvar brukssamhällesmentalitet, en vilja arbeta tillsammans for mål. Invånarna har en att gemensamma enigt kämpat mot nedläggning skolan och affären. Det firms en av idrottsförening verkat sedan 1930. För några år sedan bildades ett som byalag. Det finns också en museiförening. Folkets Hus är sedan nära hundra år Gustavsfors enda samlingslokal, samlingslokalen inte Folkets Hus från början. Bruksdismen var ponenten vid Gustafsfors Fabriker lät uppföra den 1895. Från sekelskiftet till fram emot 1920 inrymde samlingslokalen också en läkarmottagning. Vem helst ñck med brukets tillstånd låna lokalen som gratis. På 1920-talet släpptes även fackföreningen in där. Efter det att massafabriken lagts ned 1945 förföll huset.

1968 invigdes nytt Folkets Hus

När Bengtsfors kommun på 1960-talet ville satsa pengar på en samlingslokal i varje socken, bildade några gustavsforsbor en folketshusförening för att arbeta på upprustning av brukslokalen till ett en Folkets Hus. Föreningen övertog samlingslokalen 1966 för en symbolisk 1968 invigdes den till ett Folkets Hus. Mycket ideellt summa. arbete lades ned på upprustningen, men den ñck också statliga och kommunala bidrag. Gustavsfors socialdemokratiska förening diskuterade vid mitten av 1980-talet hur skulle komma lösa problemen med låg- och man mellanstadieskolans alltför trånga lokaler. Skolan behövde matsal, gymnastiksal och utrymme för textilslöjden. Om skollokaler behövde byggas till, skulle skolan kanske läggas ned. Då kom idén upp att använda Folkets Hus. Folketshusföreningen var positiv till saken. Lokalen nedsliten och otillräcklig. Den behövde renoveras. var

272 Bilaga 8

Folkets Hus var redan då uthyrt 250 nu 270 gånger år. Ändå per bodde då bara omkring 150 personer i Gustavsfors. Föreningen tog kontakt med Bengtsfors kommun. En utredning visade att det skulle bli flera positiva effekter av att Folkets Hus och skolan samarbetade. Skolmaten kördes då i taxi från Bengtsfors två och en halv mil till Gustavsfors.

Föreningar och andra tillfrågades

Folketshusföreningen gick också ut med rundfråga till föreningar en och organisationer redan utnyttjade Folkets Hus för reda på som att ta deras behov. Kommunens fritidsförvaltning och socialförvaltning svarade positivt. Det gjorde också primärvården ett tjugotal samt ideella föreningar. En projektgrupp med for primärvårrepresentanter den, skolan, förskolan, hemtjänsten och folketshusföreningen bildades. Kommunens fastighetsingenjör rådgivare, folketshusförevar men ningen var byggherre. Bengtsfors kommun anslog drygt 2 miljoner kronor. Boendeservicedelegationen beviljade 870 000 kronor för finna att sätt att låta äldre, handikappade och långtidssjuka bo hemma och ändå kunna umgås med andra. Dessutom anslog Boendeservicedelegationen 180 000 kronor för dokumentation. Folkets Husföreningen skulle tillsammans med kommunen, primärvården och ortens föreningar utveckla en lättillgänglig service och omvårdnad. Gustavsfors var ett av sex sådana projekt i landet. Med andra statliga bidrag blev det sammanlagt 3,7 miljoner kronor i statligt stöd.

Ãterinvigning 1990

I slutet av 1980-talet ökade byggkostnadema kraftigt. Den planerade om- och tillbyggnaden skulle bli 2 miljoner kronor dyrare än beräknat. Kommunen ville inte öka sina anslag. Planerna fick bantas. Dessutom ställde folketshusföreningen med ideellt arbete for måla och upp att inreda övervåningen samt måla huset på utsidan. Föreningsaktiva rev även mellanväggar och annat skulle bort innan byggñrman kunde som börja arbeta. I oktober 1990 invigdes det och tillbyggda Folkets om- Hus. Det ideella engagemanget har fått positiva effekter för orten Gustavsfors. Ett resultat är det föräldrakooperaüva daghemmet Korpen som startade två månader innan invigningen. Korpen fungerar också som fritidshem. Initiativet till daghemmet togs byalaget 1989. Därav med blev det fler som kunde utnyttja servicen i Folkets Hus än man räknat med.

Bilaga 8

En arman följd är att affären på orten lever vidare med privata ägare. När tjänsten som mellanstadielärare i Gustavsfors blev ledig, engagerade sig föräldrar i Gustavsfors för att finna en ny lärare som både ville arbeta och bo på orten. Man ñck en familj där mannen är mellanstadielärare och kvinnan förskollärare. Daghemmet hämtar sin lunch i Folkets Hus. På daghemmet går cirka 30 barn. Daghemmet fungerar också som fritidshem för barn upp till tolv år. Förskolan samt låg- och mellanstadieskolan intill äter lunchen i Folkets Hus matsal, förskolan dock bara tre dagar i veckan. Skolan har nu 37 elever, det högsta antalet på 15 år. Maten smakar bättre idag när den lagas på plats. Råvaroma kommer däremot från den leverantör som betjänar alla skolkök i Bengtfors kommun. Tidigare hade man talat om att göra inköpen i ortens affär. Att mat lagas till daghemmet, förskolan och skolan innebär också att vaktmästaren och pensionärerna kan äta eller köpa mat där. Sammanlagt lagas 50-55 portioner varje dag i Folkets Hus. Stora salen i Folkets Hus utnyttjar daghemmet och skolan som gymnastiksal. Vägg i vägg med Folkets Hus ligger Gustavsfors kombinerade tvättstuga, bastu och solarium. Kommunen beslöt lägga ned bad och tvättstuga 1990. I mars 1991 övertog folketshusföreningen tvättstugan och bastun för en symbolisk summa. Nu ingår den i Folkets Hus servicecentrum. Folketshusföreningen svarar för drift, underhåll och tillsyn. Den har åtagit sig att driva tvättstugan så länge maskinerna fungerar. Tvättstugan är öppen tolv timmar per dag varje vardag utom lördag. Bastun eldas på fredagama. Tvättstugan är en viktig service när turisterna kommer till samhället på somrarna.

PRO samarbetar med hemtjänsten

Ett rum på övervåningen fungerar varje kontor för hemmorgon som tjänsten. Gruppledaren samordnar de tolv vårdbiträdenas arbete i hemman i Gustavsfors och nejden runt omkring. En gång i månaden samlas hemtjänstpersonalen till gruppmöte i Folkets Hus och fören middag varje vecka möts hemtjänstens personal och pensionärer för att ha trevligt tillsammans. Det är Gustavsfors PRO-förening som samarbetar med hemtjänsten. Distriktssköterskan finns i Folkets Hus gång i månaden. Från en början var hon där en gång i veckan, hon har tvingats minska men sina mottagningstider på grund besparingarna i primärvården. Nu av kommer mellan sju och nio patienter samt föräldrar med barn varje gång. Mottagningen gör att distriktssköterskan inte behöver göra så många hembesök. Ett par månader per år har fotvårdsspecialist en

274 Bilaga 8

mottagning i samma rum som distriktssköterskan. Skolsköterskan utnyttjar samma mottagningsrum. Två gånger per år kommer en läkare som har mottagning för skolans elever. Den kommunala bostadsstiftelsens vaktmästare arbetade en timme dag vaktmästare i Folkets Hus fram till 1993. För den per som tjänsten betalade folketshusföreningen en ersättning bostadsstiftelsen. Men det visade sig att föreningen kunde sänka kostnaden med nästan 50 procent, om den själv anställde vaktmästaren på en timme dag. Sedan juni 1993 är stiftelsens vaktmästare därför anställd per direkt av folketshusföreningen för samma lön som tidigare. Kostnadssänkningen beror på att föreningen sköter själv administrationen. Det har tagit lite tid för personalen att vänja sig vid samutnyttjandet. Men därför att så få personer arbetar i Folkets Hus i Gustavsfors, har inte kunnat flexibla över yrkesgränserna. Vid större man vara enheter kan till exempel en lokalvårdare rycka i köket några timmar om den ordinarie personalen är sjuk.

Pengarna är ett problem

Ekonomin är ett problem för folketshusföreningen. Förlusten 1992 beräknas till 35-40 OOO kronor. Medlemsavgiften har höjts från 20 till 30 kronor och avgiften för en tvättpollett från tio till l5 kronor. Föreningen planerar att ordna flera aktiviteter, till exempel samkväm, där man kan sälja lotter och servera kaffe. Rose-Marie Holmer, kassör i folketshusföreningen, tror också att man kan fler att hyra Folket Hus för privata fester. På sikt vill styrelsen få servicen i Folkets Hus att betjäna fler. Nu står matsalen och köket outnyttjade när skolan är stängd. Under sommarlovet menar föreningen att det borde finnas underlag för en servering. Då kommer många turister. Matserveringen under skolterminerna borde också kunna vara öppen för fler än dem som är knutna till daghem och skola, Folkets Hus och hemtjänsten. Styrelsen, som arbetar ideellt, vill ordna regelbundna träffar med alla som använder Folkets Hus, så att man kan diskutera gemensamma lösningar.

Rabbalshede att ta saken i händer

- egna

Byggkostnad Cirka 1 miljon kronor

Finansiering Kommunalt bidrag 700 000 kronor Bidrag från privat stiftelse 50 000 kronor Statligt bidrag till handikappanpassning 120 000 kronor Försålda andelar och gåvor 50 000 kronor Inkomster från lotterier Cirka 8 000 ideella arbetstimmar Material har i viss utsträckning skänkts

Intäkter Fasta hyresgäster drygt 30 00 kronor, därav 10 000 kronor från kommunen för fritidsgård Politiska organisationer och hjälporganisationer disponerar huset gratis

Avtal for fasta hyresgäster Muntliga ettårsavtal

Anställda i huset Viss alu- och lönebidragsanställning förekommer

Vi ville inte bli beroende sig privata eller offentliga ñnan- - vare av siärer. Är behovet ställer folk resonerade vi. Så vi kallade stort, upp, till en samlingsdag i parken med städning och fest efteråt. Vi räknade med femton-tjugo. Det kom femtio Ronny Larsson, ordförande i folkethusföreningen i Rabbalshede, norra Bohuslän, berättar hur en grupp entusiastiska människor blåste liv i en tynande folketshusförening och började folk i engagera Rabbalshede för en samlingslokal med fritidsgård och träffpunkt for äldre. Vi ville ha en grundplåt till projektet från kommunen, men inte ställa oss i bidragskön till samlingslokalsdelegaüonen, fortsätter Larsson. Det var fyra-fem personer drev projektet. De engagerade sig som politiskt i Tanums kommun, dit Rabbalshede hör. Ronny Larsson kom

276 Bilaga 8 5

in kommunfullmäktige och kommunstyrelse. Sommaren 1991 stod ett café på 70 kvadratmeter klart med fullt utrustat kök samt en tillbyggnad med toaletter, förråd, städutrymme och foajé, 90 kvadrat-meter stor.

I utkanten

Hur det samhälle ut, där samlingslokalen finns Rabbalshede är ett ser samhälle i utkanten av Tanums kommun med 300 invånare. I hela postnummerområdet bor femhundra till. Än så länge finns post, affär och bank kvar i Rabbalshede, men de kämpar för sin existens. Det finns pallfabrik i Rabbalshede med ett femtiotal anställda. I en samhället ligger också en fönsterfabrik och en snickerifabrik. Bygden lever i övrigt på jord- och skogsbmk. Nettopendlingen till Rabbalshede är liten, det förekommer både in- och utpendling. Utpendlama men arbetar framförallt i Tanum. När Uddevallavarvet och Volvo fanns, pendlade en del rabbalshedebor dit. Idag har Tanums kommun en arbetslöshet som ligger något över iiksgenomsnittet. Rabbalshede har en liten grundskola, som inte samlar andra föreningar än Hem Skola. Idrottsföreningen har en mindre samlingslokal på 40 kvadratmeter. Folkets Husföreningen bildades 1928. Fyra år senare stod en åttakantig dansbana klar. I början av 1950 byggdes en mindre fristående serveringslokal. Där farms också traditionell folkparksverksamhet som skjutbana och liknande. Föreningens storhetstid inföll i slutet av 1950talet och början av 60-talet. 1960-talet och tjugo år framåt levde folketshusföre- Från slutet av ningen tynande tillvaro. Byggnaderna förföll. Aktiviteterna förlades en till idrottsföreningen. I början av 1980-talet blev folketshusföreningen lovad pengar till upprustning av lokalerna, men de frös inne.

De många nävamas projekt

Ronny Larsson och några andra bildade på 1980-talet en grupp inom folketshusföreningen. De tog först kontakt med en grupp företagare, men den kontakten bröts, när inget konstruktivt samarbete visade sig möjligt. Då tog man saken i egna händer. Det politiska engagemanget gav en plattform för att driva frågan om ett Folkets Hus. Då började gruppen dra upp riktlinjer för sin verksamhet. Vi började där man befann sig på tjugo-trettiotalet, säger Ronny - Larsson. Det skulle bli de många nävamas projekt. Vi bjöd in företagarna igen, men nu skedde det på folkets villkor. I stället för att söka bidrag från samlingslokalsdelegationen eller glesbygdsdelegationen stödde folkethusföreningen sig ekonomiskt på

Bilaga 8 277

en grundplåt som kommunen beviljade plus ett brett folkligt engagemang. När femtio människor hade kommit till parkstädningen och festen ansåg man sig ha visat att det farms stort intresse för ett nytt Folkets Hus. Målet för föreningen var att stärka sammanhållningen i bygden.

Ritade själva

Byggprojektet gick lös på en miljon kronor. Kommunens grundplåt stannade på 300 000 och politikerna såg på projektet med skepsis. När caféet med tillbyggnad var klart gick man vidare och äskade ytterligare 400 000 kronor av kommunen. De var tänkta att användas till en samlingslokal. Föreningen fick vänta till 1992, men då förverkligade man samlingslokalen, som anslöts till caféet. Föreningen har i största möjliga utsträclaiing arbetat ideellt. Man har inte ens haft någon arkitekt till bygget utan åkte själva till biblioteket för att lära sig byggnormer. Cirka 200 personer har varit engagerade. En tjej-gmpp sydde saker till vinster i ett lotteri. Man lade ned 8 000 ideella arbetstimmar på bygget och köpte 50 timmar, huvudsakligen elarbeten. Senare tillkom ytterligare 150 professionella timmar. Skogsågare i bygden erbjöd sig att skänka virke och såga det gratis till bygget. En stor plan utanför är asfalterad. Dessutom finns 300 kvadratmeter gräsytor. Där har föreningen fått jord av bönder och iordningställt ytorna ideellt. Föreningen ñck 50 000 kronor i bidrag från Thordén-stiftelsen och 120 000 i statsbidrag till handikappanpassning av lokalerna. Föreningen har också sålt andelar och fått in cirka 40 000 kronor. I rena gåvor har föreningen mottagit 10 000 kronor. Brandförsäkringvärdet på byggnaderna är 5,5 miljoner kronor.

Alla använder huset

Nu används stora salen till fester, föreningsliv, danser, helt enkelt till att ge bygdens folk möjlighet att samlas. En caféförening driver caféet en gång i veckan. I cafélokalen hyr kommunen till träffpunkt för äldre en gång i veckan på dagtid och fritidsgård för ungdomar en kväll i veckan. Där samlas också Tanums schacksällskap varje vecka. En-två gånger per vecka hyr privatpersoner. Skolan hyr för avslutningar och förra året för ett jubileum. Hösten 1993 har skolan också haft ett par andra evenemang. Vid jultid ordnar folketshusföreningen och andra föreningar en julmarknad. Inför julen 1993 kommer också skolan att vara med. En gång per år ordnas spelmansståmma i Rabbalshede F01kets Hus.

278 Bilaga 8

Alla föreningar i bygden nyttjar Folkets Hus. Här har de också ordnat fester för medlemmarna. Förut var de hänvisade till samhällena runtomkring. Ibland är Folkets Hus så efterfrågat att föreningen får prioritera mellan dem som vill hyra. Man har till exempel fått välja mellan fritidsgården och caféföreningen på fredagama. Föreningen valde fritidsgården. Ronny Larsson betonar att det nya Folkets Hus har fått föreningarna i bygden att blomstra upp. Folketshusföreningen vill stärka det politiska livet, så de politiska i fullmäktige har beredning gratis i Folkets Hus. Även grupperna hjälporganisationer som Röda Korset disponerar Folkets Hus gratis. Föreningarna betalar överhuvudtaget lägre hyra än kommunen.

Årshyran för fritidsgård är 10 000 kronor, för träffpunkter s 000

kronor. Schacksällskapet betalar 4 000 kronor, caféföreningen 9 000 kronor. De fasta hyresgästerna har muntliga ettårsavtal. Ronny Larsson menar att ingen skulle vilja bryta ett kontrakt på en liten ort som Rabbalshede.

Låga dnjiskostnader

Folkets Husföreningen har låga kostnader för huset därför att man inte har några lån. Driften är huvudsakligen kostnaden för vatten och samt visst underhåll av byggnaderna. Föreningen har en lönebidragsanställd för bokning, städning och kontakt med hyresgäster. Man har nyligen ALU-anställt en person för ett mindre arbete. Framöver skall folketshusföreningen se över sin ekonomi. Man vill satsa på teater och annan traditionell kulturverksamhet. Det finns redan en lokal teatergrupp i Rabbalshede och en förening för bam- och ungdomsteater, som nu håller till i skolan. Föreningen tänkte också göra iordning skjutbanan i det gamla huset, som fortfarande står kvar. Nu är det förråd.

Jörlanda i storstadens

- skugga

Kostnad för renovering och tillbyggnad 2,3 miljoner kronor exklusive ideellt arbete

Finansiering Föreningen lånade beloppet med kommunal borgen Cirka 3 000 timmars ideellt arbete lades ned på projektet

Intäkter Fasta hyresgäster 135 000 kronor per år Driftsbidrag från kommunen 100 000 kronor per år

Avtal med fasta hyresgäster Ettårskontrakt med sex månaders uppsägning

Anställda i huset Föreningen har inga anställda

Bygdegården i Jörlanda har skolan som närmaste granne. Men när skolan behövde en ny skolmatsal, byggde kommunen till i stället för att utnyttja bygdegården. Jörlanda bygdegårdsförening hyr ut till affärsverksamhet. Något samnyttjande med kommunen förekommer inte med undantag av en ungdomsgård i källaren. Gamla Jörlanda socken med de två tätortema Jörlanda och Stora Höga hör idag till Stenungsunds kommun. Därmed ingår det i Storgöteborg. Det märks på många sätt. Jörlanda har lite smáindustri, men en stor del av de 2 500 invånarna i Jörlanda pendlar till Stenungsund, Kungälv eller Göteborg, däribland bygdegårdstöreningens ordförande Torsten Lundahl. Han kom till Jörlanda i början av 1960-talet, hade lanthandel, men arbetar nu i Göteborg. Annars är det inte så många nyinflyttade pendlare med i bygdegårdsföreningen. Den består mest av gamla jörlandabor. Även de har idag för det arbete på mesta annan ort. Ett hundratal personer betalar medlemsavgift och ytterligare cirka hundra deltar i föreningens dans- och buggkurser. En annan följd av att leva i storstadens skugga är att samhället växer snabbt. På de senaste tjugo åren har invånarantalet fördubblats och byggts ut med såväl radhus som flerfamiljshus.

280 Bilaga 8

Närheten till storstaden påverkar bygdegårdens utbud av aktiviteter. Det är svårt att få ekonomi på biografföreställningar. Alla kan lätt åka till Göteborg med sitt stora filmutbud. Bio finns också i Stenungsund och Kungälv. Flera andra samlingslokaler finns i trakten. Kommunen driver ungdomsgårdar. Missionskyrkan är nyligen tillbyggd. Jörlanda församling Svenska kyrkan har ett nyrenoverat församlingshem. Golfbanorna i Kode och Aröd samt Lysegården har lokaler som går att hyra för olika ändamål. I Stora Höga ligger driftvärnsgården. Idrottsföreningen och hembygdsföreningen har däremot inga egna lokaler.

Bygdegården klar 1960

Bygdegården ägs av bygdegårdsföreningen. Den stod klar 1960. Byggkostnaden var då 350 000 kronor. Däri ingick mycket ideellt arbete och skänkt material, som värderades till 50-60 000 kronor. Kommunen var inte alls inblandad på den tiden. Den ursprungliga stora salen från den tiden är 150 kvadratmeter. Där finns scen med högtalare och ridå. Stora salen används till bio en gång i veckan, dans och större möten. Det har både varit loppmarknad och bygdegårdens dag. Här samlas de danskurser som bygdegårdsföreningen ordnar i egen regi. Till bygdegårdens aktiviteter kommer mest vuxna, men i höst 1993 har man ordnat knattedisco. Stora salen hyrs också ut till konferenser. Den lokala vägföreningen har sitt årsmöte i denna sal. Här firade idrottsföreningen på orten sitt sextioårsjubileum, Scan Väst, Arla, Föreningsbanken och andra organisationer med anknytning till jordbruket har använt stora salen för sina möten.

Lån till renovering

När bygdegården tjänat i trettio år, behövde den renoveras och byggas ut. Föreningen tog ett lån på 2,3 miljoner kronor, som Stenungsunds kommun gick i borgen för. Efter ett fick ett tusen upprop man par kronor. Några statliga pengar sökte inte bygdegårdsföreningen. Dessutom lade de aktiva i bygdegårdsföreningen ned cirka 3 000 timmars frivilligt arbete upprustningen gården. av Vi rekommenderar inte andra föreningar det här sättet att finansiera ombyggnaden, säger Torsten Lundahl. Han menar att föreningen borde ha sökt statliga bidrag. Det hade också varit bättre om föreningen fått ett kontant bidrag från kommunen i stället för att kommunen gick i borgen för föreningens lån.

..

Bilaga 8

Med facit i hand kan vi konstatera att vi har svårt att få lokalen uthyrd i så stor utsträckning som behövs för att vi skall få ihop till räntekosmadema, framhåller Lundahl. Styrelsen har fått lägga ned ett arbete, utöver det vanliga för att få verksamheten att gå runt fortsätter han. Men det är kanske lågkonjunkturen som gjort det så svårt att hyra ut lokaler. I anslutning till stora salen har man byggt en serveringsavdelning på 70 kvadratmeter samt ett rum 60 kvadratmeter stort och ytterligare ett med 20 kvadratmeters yta. De mindre rummen används till konferenser. Till detta kommer ett 20 kvadratmeters kök med en stor spis och diskmaskin samt en 50 kvadratmeters foajé. Här skulle skolmaten kunna lagas, men bygdegårdsföreningen har inte lyckats intressera skolan För ett samarbete.

Ungdomsgård

Under huset finns inredd källare, 90 kvadratmeter stor, som kommunen hyr som ungdomsgård. Dessutom hyr bygdegården ut ett utrymme på 70 kvadratmeter till kiosk och cafe. Caféet är Jörlandas enda café. Ett litet rum 20 kvadratmeter hyrs av en pizzeria. Den gamla vaktmästarbostaden är idag frisörsalong. De fasta hyresgästerna disponerar helt och hållet sina utrymmen ensamma. Några anställda har bygdegården inte längre, utan allt arbete sköts ideellt. Förr drev vaktmästarparet kiosken. Det lagade också mat till fester och samlingar. Nu ställer bygdens folk upp när det är kalas. Bygdegårdsföreningen får ett driftsbidrag av Stenungsunds kommun på 100 000 kronor per år. Det har nyligen skurits ned från 120 000 kronor. Hyroma räknas upp med index varje år och ligger nu på 600 kronor per kvadratmeter och år. Att hyra bygdegården för en dag kostar 1000 kronor plus 250 kronor för köket. Det 60 kvadratmeter stora konferensrummet, som rymmer 30 personer, kostar 75 kronor i dagshyra. Avgiften för enbart stora salen är 400 kronor per dag. Från de fasta hyresgästerna får bygdegården cirka 135 000 kronor årligen i hyresintäkter. Hyresgästerna har kontrakt på ett år i taget med sex månaders uppsägningstid. Torsten Lundahl menar att det kanske var lite vågat att renovera och bygga ut bygdegården, men nu får den hålla trettio år till, säger han. Kommunen tog inte ut någon säkerhet i fastigheten, när den gick i borgen för bygdegårdens lån, men föreningens tillgångar skall tillfalla kommunen om föreningen upplöses.

282 Bilaga 8

Från dansbana till Huskvarna

-

Byggkostnader Anläggningen har successivt byggts ut med kommunalt stöd När lekparken byggdes ut 1987-88 bidrog kommunen med 400 000 kronor Finansiering av investeringar sker genom lån och överskott på verksamheten

Intäkter Kommunen bidrog 1992 med 900 000 kronor En gymnasieskola betalar 2,2 miljoner kronor i årshyra När folkparken sätter hyran för andra föreningar, som hyr, tar den hänsyn till föreningens ekonomi Ideellt arbete förekommer inte längre

Avtal för fasta hyresgäster Gymnasieskolan har ett tioårskontrakt

Övriga fasta hyresgäster har ettårskontrakt

Anställda i folkparken Folkparken har fyra anställda Till det kommer anställda för olika verksamheter

Huskvarna-Parken är Vätterbygdens största nöjes- och förströelseanläggning. Här finns lokaler för alla typer av arrangemang i en mycket naturskön miljö. Gäller det möten, konferenser, kongresser, middagar eller andra sammankomster lönar det sig att tala med oss. Vi kan tillfredsställa de flesta krav. Så börjar reklambroschyren för Huskvarna-Parken Parketten. Den annonserar sig som en professionell konferens- och nöjesanläggning med lokaler från 15 till l 500 personer och möjlighet att servera mat åt 900 personer i samma lokal. Parken har också inbyggd teater en med plats för 450 personer och friluftsscen, framför vilken 10 000 åskådare kan rymmas. Det är långt mellan dagens konferenscentrum med 3 500 kvadratmeters yta och den dansbana som arbetare i dåvarande Huskvarna stad byggde ideellt på sin fritid för nästan sjuttio år sedan. Huskvarna hade en typisk bruksmentalitet. Alla ställde upp för det gemensamma bästa.

: Bilaga 8 283

Bred verksamhet

Men dagens folkpark är inte bara en kommersiell anläggning. På vardagarna används den av en gymnasieskola och intill har kommunen daghem. Här ñnns också en omfattande kulturverksamhet. Fortfarande är folkparken också mötesplats för föreningar och politiska grupper. Huskvarna Folkets Park är en ideell förening som startade sin verksamhet 1925. I denna äger arbetarrörelsens organisationer andelar. Huskvarna stad är sedan 1971 ihopslagen med Gränna och Jönköpings städer samt 13 landskommuner till storkommunen Jönköping med över hundratusen invånare. Det är industristad, handelscentrum och numera också högskolestad. Det kommunala konserthuset har plats för l 100 personer. Det finns många skolor med aulor. Jönköping är också kyrkomas stad med många olika samfund representerade. Väckelsen på 1800-talet fick ett centrum i Jönköpings län och är fortfarande stark. Arbetarrörelsen växte också tidigt fram här, eftersom södra Vätterbygden tidigt industrialiserades. Idag finns Folkets Hus i Huskvarna, Jönköping och Norrahammar söder om Jönköping. Under lång tid drevs Huskvarna-Parken i stort sett ideellt. Arne Putsén, som varit folkparkföreståndare och ordförande i Folkparkemas Centralorganisation samt tidigare journalist på Smålands Folkblad, minns ännu hur roligt det var när han och hans fru på fyrtiotalet var med och skötte serveringen i folkparken på sin fritid. Då skötte styrelsen caféet och städade. Idag har folkparken fyra heltidsanställda: en föreståndare, en kamrer samt två vaktmästare.

Skola i parken

1929 uppfördes en enkel serveringsbyggnad. På 1940-talet byggdes en större servering. Parkstyrelsen diskuterade 1962 att göra en mindre utbyggnad till. Då begärde Huskvarna stad att lokalen skulle lämpa sig för att tjäna som aula, skrivsal och skolmåltidslokal åt den gymnasieskola, Sannaskolan, som planerades alldeles intill folkparken. Den blev klar 1969 och nyttjar, mellan sju på morgonen och halv fem på eftermiddagen måndag till fredag, cirka 70 procent av folkparken. Skolan har 1 300 elever. Arne Putsén framhåller att folkparken därigenom är helt upptagen av skolan på vardagarna. Men samma lokaler används på kvällarna av föreningar, festarrangörer och politiska grupper. Folkets Park har flera fasta hyresgäster: karateklubben, pensio-

närsföreningen, samlarklubben Örtugen, två dansföreningar

- en kulturell och en modern fackliga organisationer med mera. Karate- klubben har en lokal i källaren som bara den använder.

284 Bilaga 8 sou 1994:32

Folkparken driver också kommersiell dansverksamhet. Då är också restaurangen igång, som på vardagarna används till skolmatsal. Restaurangköket, där skolmaten vämts, hyrs också ut till stora middagar. Den stora salen Stor-Parketten har vid servering plats för 600 gäster och i den intilliggande baren ytterligare 300. Lill-Parketten kan ta 300 bordsgäster. TV-rummet rymmer 100 personer.

Parken ger värme till daghem

Huskvarna stad ansåg sig inte i slutet av 1960-talet ha någon tomt till daghem. Då bytte staden till sig mark av folkparken. Idag förser denna daghemmet med värme och vatten. Daghemmet utnyttjar också lekparken, som är kommunens största. Här finns fina backar för pulkåkning. Det är ett staket runt parken, så barnen är skyddade. När lekparken anlades 1988-87 bidrog kommunen med 400 000 kronor, men senare har Folkets Park satsat ytterligare några hundra tusen på att bygga ut den. Kommunen betalar ingen hyra för att daghemsbarnen använder den. Sommartid har folkparken här ALU-anställda ungdomar. Folkets Parks stora friluftsscen byggdes 1985. Då hade parken haft besök av poporkestrar som tog 50 000 kronor per kväll för att ha en egen scen. Då beslöt parken att bygga egen scen, som kostade lika mycket som en enda kväll med poporkestramas tillfälliga scen. Friluftsscenen är 22 meter bred. Gymnasieskolan betalar 2,2 miljoner kronor i årshyra. Den har ett tioårskontrakt som går ut vid årsskiftet. Nu vill skolan förhandla på nytt. Arne Putsén menar att folkparken skulle få det svårt om skolan lämnade folkparken, men å andra sidan har kommunen gått i borgen för parken och har därmed stort intresse av att den inte får ekonomiska svårigheter.

Övriga fasta hyresgäster har årskontrakt. När folkparken sätter

hyran, tar den hänsyn till föreningarnas ekonomi. En liten förening med svag ekonomi får betala mindre än en stor och rik förening.

Många vill hyra

Många vill hyra i Folkets Park. Under 1992 var lokalerna uthyrda 771 gånger. Det kom nästan 290 000 besökare. Finansieringen av olika investeringar sker dels genom överskott på verksamheten, dels genom lån. Vid årsskiftet 199293 den totala var lånesumman cirka 3,8 miljoner kronor. Jönköpings kommun 1992 gav parken ett anslag på drygt 900 000 kronor. Det var länge sedan man företog insamlingar för parken, fortfarande säljs andelar å 10 men kronor till allmänheten. De spelar dock inte någon ekonomisk roll idag.

Bilaga 8

Folkets Park har för avsikt att utvecklas till en allaktivitetsanläggning för alla grupper i samhället. Det senaste i raden av nya verksamheter är den stora lekparken. Folkets Park är den största och viktigaste lokalhållaren i Jönköpings kommun, men lokalerna kan inte utnyttjas mer än de gör, något som framgår av de siffror över lokaluthyming vi presenterat.

Personliga slutsatser

Under senare år hade det uppstått många skäl att samnyttja föreningsägda allmänna samlingslokaler. Under 1960- och 70-talen byggdes den offentliga sektorn och därmed kommunernas verksamheter ut kraftigt. Mellan 1965 och 1985 ökade kommunernas lokalytor från cirka 1 kvadratmeter per invånare till omkring 5,7 kvadratmeter per invånare. Samlingslokalorganisationemas samarbetskommittés utredning 1987 konstaterade att mer än en tredjedel av kommunernas inkomster gick till att förvalta kommunala lokaler. Utredarna farm exempel på att kostnadema tog mer hälften av skatteintäktema. Samtidigt behövs nya lokaler därför att den kommunala verksamheten decentraliseras genom kommundelsnämnder eller kommundelningar. Mot den bakgrunden är det självklart att kommunerna söker andra lösningar på sina lokalbehov än att bygga eller införskaffa egna lokaler. Men inte bara kommunerna har lokalproblem. De ideella föreningar som äger de allmänna samlingslokalema har trots statligt stöd svårt att klara att rusta upp sina lokaler. Jag har sett att sarnnyttjande kan vara lösningen på både kommunernas och föreningarnas behov. Det kommunala lokalägandet har även ifrågasätts ur andra synpunkter än ekonomiska. Den offentliga sektorns expansion på 1960- och 70-talet ledde till en demokratidebatt. I slutet av l960-talet bildades byalag och aktionsgrupper. De protesterade mot nya vägar, ville förhindra ytterligare bebyggelse i det område där medlemmarna bodde eller krävde bibehållen eller bättre service till det område där medlemmarna bodde. Äldre föreningar började också leva upp för att påverka miljö och service i närområdet. Föreningslivets vitalisering gjorde att gamla och nya folkrörelser fick bättre förutsättningar än tidigare att driva olika verksamheter. I början av 1970-talet formulerades krav på brukarmedverkan. Politiker och offentlig förvaltning vände sig först mot att de som brukade till exempel en barnstuga eller skola skulle ha direkt inflytande över den. Men debatten ledde ändå 1970 till en utredning om den kommunala demokratin.

286 Bilaga 8

Lokalsamltället, kvarteret Framtiden och Folkrörelsema

Centerns ungdomsförbund presenterade 1973 sin idé om lokalsamhället där gamla och unga tillsammans skulle utforma sin sociala miljö, till exempel underhåll av bostäder och organisering servicen med av dagligvaror. Socialdemokratiska kvinnoförbundet talade Kvarteret framom tiden: invånarna i ett bostadsområde kunde själva sina föregenom ningar svara för näraliggande verksamheter alltifrån barn- och äldreomsorg till kultur, fritid och kvartersbutiken. Socialdemokratiska ungdomsförbundet startade hösten 1974 en kampanj kring folkrörelsernas roll i samhället. SSU kritiserade stat, kommuner och landsting för att ha tagit över alltför mycket av föreningslivets traditionella uppgifter i samhället. Den här debatten ñck ökad styrka under 1980-talet. Samtidigt blev den nyliberala kritiken av den offentliga sektorn allt starkare. Nyliberalema talade inte om ökad samverkan mellan människor på lokalplanet utan om att marknaden skulle släppas in även i vård och omsorg. De offentliga verksamheterna borde enligt nyliberalema utsättas för konkurrens. Nyliberalema anklagade den offentliga sektorn för att vara ineffektiv och byråkratisk och menade att kostnaderna för den kunde sänkas genom att verksamheter privatiserades. Kritiken från vänster och den nyliberala kritiken från höger mot att den offentliga sektorn skulle ha tagit över för mycket folkrörelserav nas traditionella uppgifter ledde under l980-talet till att alternativ till offentligt driven verksamhet började utredas. Regeringen lade 1987 för riksdagen fram ett förslag till utveckling av den kommunala demokratin. Enligt förslaget skulle brukarna de av kommunala tjänsterna få större inflytande. Den kommunala organisationen skulle samtidigt decentraliseras och den politiska styrningen förbättras. Man ansåg att förvalmingstjänstemäxmen fått för stort inflytande. Debatten om den kommunala demokratin och den offentliga sektorn har ställt folkrörelsema både gamla och i centrum. Det - nya har blivit naturligt för föreningar att ta över kommunala verksamheter, till exempel daghem eller äldreomsorg.

Ombytta roller

I ljuset av denna utveckling är det naturligare att kommunala verksamheter förläggs till föreningsägda allmärma lokaler än att till exempel kommunala skolor byggs för att även kunna utnyttjas föreningslivet. av

Bilaga 8 287

I framtiden kanske det inte stannar vid att kommunen bara hyr lokaler för daghem. Någon av organisationerna på orten, en församling eller en HSB-förening, kanske tar över själva driften av daghemmet också. Då är det naturligt att daghemmet finns i en redan föreningsägd lokal. Inte bara ägarna av allmänna samlingslokaler utan även de fria kyrkorna och samfunden har börjat samnyttja sina lokaler. I en missionskyrkas församlingslokaler kan det idag finnas ett daghem eller expeditioner till exempel för kommunala föreningsråd. Fortfarande måste dock kommunen betala verksamheten. Att brukarna till exempel av vård och omsorg skulle stå för hela kostnaden skulle leda till stora sociala klyftor i samhället. Mängder av människor ställs i så fall utanför den sociala tryggheten. Däremot kan föreningsdriften göra verksamheten billigare genom att professionellt och frivilligt arbete kombineras. Till exempel på ett föreningsdrivet daghem kan frivilliga sköta administration och visst lokalunderhåll.

Själen får inte gå förlorad

Men det är ytterst viktigt för vår demokrati att de allmänna samlingslokalema inte förlorar sin traditionella roll: möjliggöra politiska, fackliga, kulturella och andra samlingar, stimulera människor att själva skapa kultur, delta i studiecirklar med mera och samtidigt vara centra för ett icke-kommersiellt nöjesliv. Samlingslokalens själ får inte gå förlorad. Det vore olyckligt om samlingslokalorganisationerna förvandlades till något som liknade fastighetsbolag, som tillhandahåller billiga lokaler åt företag, kommuner, landsting etc. Min genomgång av olika allmänna samlingslokaler tyder inte på sådana konflikter. De ideella verksamheter av olika slag som bedrivs i de allmänna samlingslokalerna äger för det mesta rum på kvällstid eller helger. Tvärtom har det visat sig vara till fördel för de allmänna samlingslokalerna att de hyrs ut till exempel till daghem, fritidshem, skolor, post och liknande. De blir då naturliga centra i bygden. Människor blir vana att besöka dem. Det är lättare att delta i en studiecirkel på ett ställe man känner till, där man lämnar sitt barn på daghem eller uträttar sina postärenden. Det är också fördelaktigt att samlingslokalen är öppen hela dagen. Eftersom personal finns på plats, som är flexibel nog att kunna rycka in i olika verksamheter, kan till exempel ett bibliotek vara öppet hela dagen varje vardag i stället för att bara vara tillgängligt för allmänheten några timmar per dag två-tre dagar i veckan.

288 Bilaga 8 :

Inkömingsproblem

Mina redovisningar tidigare visar att man får de fulla fördelarna av sarnnyttjandet bara om personalen kan rycka i olika verksamheter. Men det framgår av olika exempel att det kan bli inkörningsproblem här. Olika yrkesgrupper har olika yrkeskulturer: på ett kontor råder andra än i barnomsorgen. Ändå har jag fått exempel på att till normer och med chefspersoner tillfälligt hjälper till på daghem. Det finns naturligtvis gränser för sarnnyttjandet av personal. Många gånger behövs professionella kunskaper. Ett daghem kan inte bara skötas av kontorspersonal. Däremot kan en kanslist hjälpa till under ledning av en förskollärare. Här finns många okonventionella lösningar. Jag har funnit exempel på att posten sköter biblioteket och idrottsföreningens administration. Man får inte bortse från att det kan uppstå fackliga problem när vitt skilda yrkesgrupper skall rycka in på varandras områden. Kontakt med facket är också viktig kring rent praktiska frågor, som när olika yrkesgrupper skall dela omklädningsrum, toaletter och annat. På många ställen skulle den allmänna samlingslokalen inte alls finnas kvar, den inte samnyttjades. Även där den skulle existera om utan att samnyttjas, kan den bli mycket större till ytan och ha bättre utrustning genom att sarnnyttjas. Jämför till exempel den ganska lilla bygdegården i Jörlanda med den stora bygdegården i Trångsviken bland exemplen ovan. Jag har sett hur man kan bygga riktiga restaurangkök genom att detta kan användas även som kök för skolbespisningen och daghemmet. Ett sådant kök kan brukas även på kvällarna till större fester och samlingar. Utan sarnnyttjande hade det kanske bara funnits ett litet kök. Salar för trä-, metall- och textilslöjd kan delas mellan skola och studiecirklar. Till exempel ett Folkets Hus hade antagligen aldrig fått sådana lokaler om de inte samnyttjats.

Allt kan inte samnyttjas

Naturligtvis kan inte alla lokaler samnyttjas. Posten behöver ett säkerhetsutrymme, en distriktssköterskemottagning måste ha vissa utrymmen som bara används av distriktssköterskan. Det gäller i ännu högre grad, om det skulle bli frågan om läkar- eller tandläkarrnottagning. Kommer huset att innehålla många sådana lokaler, minskar fördelarna med samnyttjandet. Många gånger bygger nämligen ekonomin på att samma utrymmen kan användas av flera olika brukare: skolor, studieförbund, politiska partier, föreningar etc. Gäller det för föreningarna att samlingslokalen kan finnas kvar genom att samnyttjas, gäller det i ännu högre grad för samhället att många servicefunktioner skulle vara försvunna, om samhället inte an-

OU 1994:32 Bilaga 8 289

vände den allmänna samlingslokalen. Trångsviken skulle inte ha någon post, om postverket varit tvunget att hyra eller bygga lokal. egen Gustavsfors vore utan distriktssköterskemottagning, den inte om funnes i Folkets Hus. Barn kan också slippa åka buss till större en skola, om en liten byskola kan inhysas i samlingslokal. en En av fördelarna för offentlig verksamhet samarbeta med att frivilliga organisationer är att dessa bygger på kombination en av professionell verksamhet och frivillig. Ett daghem måste alltid drivas med utbildad personal, administration och städning kan skötas men av frivilliga krafter.

Samarbete i olika grad

Samhället kan samarbeta i olika grad med organisationerna. Man kan ha ett kommunalt daghem, inhyses till exempel i Folkets Hus. som ett Där arbetar styrelsen ofta ideellt. På en liten ort sköts kanske administrationen också ideellt. Daghemsutrymmet kanske nyttjas frivillig av barnverksamhet de tider daghemmet är stängt. Allt sådant sänker kommunens kostnader. Nästa steg är att någon organisation, till exempel kooperativ, ett en församling eller förening övertar själva driften daghemmet. en av Då kan ytterligare uppgifter skötas frivilligt och kostnaderna sänkas ytterligare. Men alla professionella insatser, utrustning och dylikt måste givetvis betalas med kommunala pengar. Att bygga en del verksamheten på frivilliga insatser har både av för- och nackdelar. Till fördelarna hör att det kan bli ñn kontakt mellan människor. Den förre folkparksföreståndaren i Huskvarna berättade om hur roligt hade haft det när frivilligt skött man man serveringsverksamhet på folkparken. När anläggningen expanderat hade sådan frivillig verksamhet försvunnit och därmed möjligheten för människor att göra en frivillig insats utanför yrkeslivet. I Gustavsfors lyckades kompensera dramatiskt stegrade byggman kostnader genom ökade frivilliga insatser. Det ökade engagemanget i hela Gustavsfors. Ett resultat blev ett foräldrakooperativt daghem, som kanske inte skulle ha kommit till stånd armars.

Frivilligt arbete har sin gräns

Frivilliga insatser har dock sin gräns. Ställs alltför stora krav på oavlönat fritidsarbete i organisation, orkar människor inte en engagera sig där. Kvar blir i bästa fall elit inte tillbaka för en som ryggar mycket stora uppoffringar. Frivilligt arbete drivs ofta eldsjälar. Bygger av allt för mycket på dessa, kan arbetet lätt bli lidande om någon dem inte av

0 14-0334

290 Bilaga 8

orkar länge eller flyttar från orten. Det är därför farligt att ställa alltför krav på frivilliga insatser från lokalhållarnas sida. stora Mycket ekonomin i sarnnyttjandet bygger idag på att kommuav hyr utrymmen i de allmänna sarnlingslokalema. Vilka svåra nerna följder det får, när kommunen drar sig ur engagemanget, visar exemplet Ornö. Det finns exempel från många andra delar av organisationssverige att frivilligorganisationer får det svårt, när kommunerna

inte längre köper tjänster. Organisationsdrivna behandlingshem har

hamnat i ekonomiska problem, när de sociala myndigheterna drar ned på sluten vård för missbrukare. En lösning att hyra ut till olika slags verksamheter. Vissa vore exempel har vi på att kommersiella restauranger, caféer, pizzerior etc. hyr utrymmen i allmänna samlingslokaler. Man skulle också kunna tänka sig att företag hyr kontor. Ofta är det svårare att kombinera kommersiell verksamhet med samlingslokalens ursprungliga syfte. Kommunala skolor, daghem, bibliotek går däremot bra att kombinera med samlingslokalens frivilligarbete. Jag har också sett att det för det mesta handlar om sådant samnyttjande. Skulle krympningen den offentliga sektorn fortsätta, får av det därför allvarliga följder även för folkrörelsesverige.

9 Bilaga

Alsikeproj ektet

Vänd mot Guds framtid -

Sammanfattning av boken om

Alla människors hus

292 Bilaga 9 sou 1994:32

Här skulle människor, invandrare, daglediga och ensamma Skolungdomar kunna stråla samman. Här skulle man kunna uträtta ärenden. Pensionärer i lägenheterna i huset skulle kunna ñrmas till för människor kommer hit. Puben skulle vara en som social plats för samtal och möten, när det blir tjatigt hemma, och där skulle alltid någon från kyrkan ñnnas tillgänglig för samtal. Garaget for att meka med mopeden blir ungdomssocial diakoen och ungdomar träffas och arbetar. Tryckeri och ni, där pappor bibliotek kan fylla många funktioner, som tjänar människors behov i staden. Ett sådant Alla människors hus med ett centralt tillgängligt andaktsrum, skulle erbjuda ett torg, en träffpunkt och andaktsplats, inte blir instängd i sin lägenhet. I en så att man Alla människors hus skulle också kyrkans diakoner, hemtjänstens anställda och distriktssköterska kunna hitta varandra i ett personalrum och tipsa varandra enskilda männigemensamt om skors behov med beaktande nödvändig tystnadsplikt. Till- - av med ett hängivet föreståndarpar kan själva miljön erbjusammans självgående diakoni." da en

Så beskrivs tanken och visionen med Alla människors hus av Alsikeprojektet i boken Vänd mot Guds framtid. De ekonomiska förutsättningarna har försenat Alsikeutbyggnaden, Alsikeprojektets arbete bedöms ändå vara användbara när Alsike men börjar växa. Projektgruppen dessutom att dokumentationen bör anser användbar för andra liknande framtida samhällsbygganden. vara

Alsikeprojektet

Alsikeprojektet inom Svenska kyrkan startade den 1 april 1991. Bakgrunden till projektet är den satsning Uppsala kommun beslutat som låta exploatera Alsike stad. I den översiktsplan som Uppsala om att kommunfullmäktige beslutade i juni 1991 sägs, att år 2010 skall om 30 000 människor kunna bo i Alsike. Projektet betonar vikten tidig etablering av kyrkan i en utav en byggnadssituation. När människor flyttar till ett nytt område skall det finnas plan för såväl personal, frivilliga som för lokaler. Det är när en människor flyttar in i bostäder som kontaktmöjlighetema är störst, nya kontakter kan bidra till orter eller stadsdelar etablerar sig. som att nya Kyrkan skall brobyggare mellan olika samarbetspartners, vara en verka ekumeniskt och tillsammans med andra sociala resurser i t.ex. Alsikeutbyggnaden. Man kan då delta i att bygga upp sociala nätverk.

Bilaga 9

Direktiven för projektet skrevs och fastställdes Församlingsav delegerade i Knivsta pastorat. Styrgruppen valdes och inom pastoav ratskyrkorådet. Boken Vänd mot Guds framtid beskriver idén Alla männiom skors hus utifrån en teologisk reflektion kyrkans roll i samhället. om Kyrkan måste, framhålls det, ñnnas med i dialog. en Projektet har bl.a. samarbetat med anställda på kommunledningskontoret for att söka svaret på olika sociologiska frågor. Genom Alsikeprojektet tillsattes dessutom För bearbeta en grupp att de sociala aspekterna på utbyggnaden Alsike stad. Gruppen av utgjordes av representanter för olika kommunala discipliner, Alsikeprojektet inom Svenska kyrkan, Frikyrkliga Alsikegruppen, Samhällsföreningen i Alsike, Landstinget, Polisen, Föreningsrådet, HSB, JM och Alsike Fastighetsbolag. Projektet har finansierats med medel från Uppsala stift och KyrkofondenSvenska kyrkans Centralstyrelse. Projektet finns dokumenterat bl.a. i boken Vänd mot Guds ansikte, Gunnar Göranzon, projektgruppen för Alsikeprojektet inom Svenska kyrkan. Projektarbetet avslutades i november 1993.

Idén

Projektgruppen konstaterar att Svenska kyrkan har för många kyrkor. Alsikeprojektet syftar bl.a. till att ñnna former för lokalsamnyttjande. För detta behövs grund dels handlar teologi, en som om dels ekononi. För att kunna använda gudstjänstrummet till än mer gudstjänst, dvs. höja nyttjandegraden och bejaka andras behov av samlingssal, utställningssal, teater, konserthall måste m.m., en dualistisk syn där Gud och världen skilts åt, överges till förmån för en syn med Gud som skapat världen och är inkamerad i den. För kyrkans del saknas de ekonomiska möjligheterna bygga att lokaler som står mer eHer mindre oanvända under dygnets allra flesta timmar. Inom Alsikeprojektet och Frikyrkliga Alsikegruppen finns en samstämmighet om att verka för tidig närvaro i lokaler en som samnyttjas och sambrukas med andra, såväl kristna sekulariserade. som Alsikeprojektet har med tankarna på ett Alla människors hus önskat ta steget fullt ut och delta i skapandet ett hus blir av som ett socialt nav i stadsdelarna och tidig mötesplats för människorna i en området. Här skall alla kunna leva tillsammans oberoende av tro, nationalitet, kultur, ras, hudfårg, med eller utan handikapp.

294 Bilaga 9 sou 1994:32

Ekumenisk

Församlingen i Alsike skall vara ekumenisk och det anställda teamet ekumeniskt rekryterat och sammansatt. Alsikeprojektet har i sin tur resulterat i ett gemensamt s.k. lokalekumeniskt projekt, där särskilt invandrarkyrkornas medverkan eftersträvats. För Första gången i svensk kyrkohistoria har sex olika kyrkor och samfund, Svenska kyrkan, Romersk-katolska kyrkan i Sverige, Metodistkyrkan, Svenska Missionsförbundet, Svenska Baptistsamfundet och Pingstkyrkan genom Filadelñaförsamlingen i Uppsala, beslutat sig för att inleda ett unikt samarbete. Svenska kyrkans på ekumeniskt arbete framgår bl.a. av de syn riktlinjer for Svenska kyrkans ekumeniska arbete som antagits av Svenska kyrkans centralstyrelse och biskopsmötet uttalas bl.a. punkt 2.9:

För enhetens skull måste varje kyrka beredd att göra avkall vara på något sitt eget. Det handlar om teologiska positioner men av kan också gälla ekonomi, organisation eller inflytande. För en majoritetskyrka Svenska kyrkan är beredskapen att låta sig som prövas andra och avstå något för enhetens skull särskilt anav gelägen.

I punkt 2.10 slås fast att kyrkans enhet i första hand kommer ...till uttryck i den lokala församlingen. Där skall det ekumeniska arbetet vara förankrat, där skall det manifesteras.

Lokalerna

Rörligheten i nya miljöer är stor. Unga stadsmiljöer blir ofta tillfälliga boendemiljöer För nybildade familjer. I sådana miljöer, framhåller projektet, bör gudstjänstrummet inte ha en alltför statiskt utformning:

Därför menar vi att framtidens kyrkorum bör bäras av den bibliska tälttanken; ett rum, som ständigt kan förändras och

ryckas upp med tältpinnarna. Gudstjänstrummet måste få formas

av varje tids stenar.

En grundtankama med Alla människors hus i stället for en av distriktskyrka är att inte reservera det stora tomma rummet for gudstjänst. Här skall i stället inomhustorget vara allas egendom, med möjlighet att spela teater eller musik, möjlighet till måltid, kaffe, möten, fester, konstutställning och annat.

Bilaga 9

När den gudstjänstñrande församlingen blivit så stor att det lilla kapellet inte räcker till eller då andra skäl så vill, firas gudsman av tjänsten på det allmänna torget. För den enskilda andakten och vardagsgudstjänsten finns kapellet som kanske rymmer 40-50 och utmärks tillgängligpersoner som av het, intimitet och tydlighet vad gäller kristen tro och symbolik. Kapellet är inte ett låst utan här finns möjlighet till rum, stor flexibilitet utifrån olika gudstjänsttraditioner och olika generationsuttryck. I Alla människors hus bör det finnas diakonilägenhet där en sköra människor kan vila ut. Ett hem för AIDS-sjuk i slutsket.ex. en det eller en viloperiod för missbrukarfantilj, stöttad såväl en av anställd som frivillig diakoni. I ett växthus, en pub, snickerilokaler, verkstad och ateljé skall det vara möjligt att få utlopp för kreativitet och skapargläjde. En motionshall kan användas till allt från motion till rockkonserter. Projektet betonar vikten av att medvetet satsa på lokaler och verksamhet för ungdomar. I flexibla lokaler skall skola, musikskola, konñmiander, scouter och studiecirklar osv. kunna avlösa varandra. Städning får ske parallellt med verksamheten. På det stora torget äger små och stora möten Bibliotek, kafé rum. och servering ger litteratur och mat att spisa. Några små affärer skall finnas i gatuplanet. Det bör också, anser projektgruppen, möjligt att förlägga vara ett medborgarkontor till Alla människors hus. Se avsnittet 3.2.2 i betänkandet I alla människors hus skall det filmas lägenheter för såväl unga som gamla. För de äldre finns ett särskilt boende i huset, sjuksköterska och doktor har sina lokaler i huset och i det gemensamma personalutrymmet kan sjukvård, diakoni och hemtjänst mötas. Delar av huset skall kunna öppna större delen vara av dygnet och samla grupper som armars inte har tak över huvudet.

Internationella erfarenheter

Erfarenheter har inhämtats från olika ekumeniska projekt på liknande orter, främst England och Holland. Den främsta inspirationen har projektgruppen fått från relativt stad 25 år gammal, Milton en ny Keynes i England. Bland de redovisade projekten återfinns följande ekumeniska lösningar för kyrkorummet: 1 samfundspräglade kyrkor brukas som gemensamt, 2 gemensamt byggd kyrka brukas alla samfund, som av

296 Bilaga 9

3 hyrda lokaler som brukas gemensamt samt 4 samlokaliserade kyrkolokaler under gemensamt tak. Projektgruppen gör följande slutsatser. Förankringen av visionen och hela projektets idé är av avgörande betydelse. Det gäller dels den lokala förankringen bl.a. bör innehålla en god dokumentation och som skriven överenskommelse, dels Förankringen hos de olika kyrkomas ledningar. Projektet betonar att ingenstans funnit några försök att man inskränka eller förminska de olika fromhetstraditionema för att ñnna minsta gemensamma nämnare.

Olika ägarformer tänkbara

Projektgruppen att olika ägarformer är tänkbara. Kollektivt ägda anser

hus finns t.ex. i Lövvik, Ångermanland i den s.k. Ingelsgården där

skapat ett äldreboende. Stiftelseformen är också möjlig liksom man bostadsrättsföreningar i samverkan. Fördelen med stiftelsefonnen är alla blir gäster i huset och att övergripande organisation kan att en med fastställda regler sköter det löpande kring husets skapas som nyttjande. Det bör även möjligt att samsa olika ägandeformer så att de vara boende har bostadsrättsförening och privata näringsidkare hyr av en byggherren. Ett armat alternativ är att kyrkorna bygger och äger allt och att övriga är hyresgäster. En särskild enbart För ekonomi, drift och skötgrupp som ansvarar sel huset kan avlasta dem som arbetar med verksamheterna och av innersidan. I slutet boken ges följande uppmaningen till dem som kommer av att använda Alsikeprojektets material i framtiden:

Sambruka och samnyttja allt som går.

. 3

.

10 Bilaga

Ungdomens lokalbehov

Sammanfattning av några studier

298 Bilaga 10 sou 1994:32

I Samlingslokalutredningens direktiv uttalas att utredaren bör kartlägga på vilket sätt ungdomars lokalbehov har tillgodosetts. Utredningen började med att kontakta Statens ungdomsråd SUR och Svenska kommunförbundets kultur- och fritidssektion. Vi kunde då konstatera att det inte finns någon samlad redovisning som täcker detta område. Mycket information saknas även inom de kommunala förvaltningarna. Det finns t.ex. oftast inte någon kontinuerlig uppföljning av hur tider i lokaler och anläggningar har utnyttjats. Utredningen har därför valt att göra en litteraturstudie som omfattar olika kartläggningar och statistik som gjorts och tagits fram av bl.a. Statens ungdomsråd, Sveriges Riksidrottsförbund, Svenska kommunförbundet och Fritidsforum Sveriges fritids och hemgårdar.

Ansvar för ungdomarnas fritid

Staten stöder de centrala organisationerna och bidrar med en del utvecklingsmedel och landstingen stöder föreningslivets regionala verksamheter. Det största offentliga ansvaret for barns- och ungdomars fritid åvilar kommunerna. Samtidigt kan konstateras att det i princip saknas lagstiftning som tvingar kommunerna att ansvara för fritidsverksamhet for barn och ungdomar. Det finns inte heller några nationella mål fastlagda för det fritidspolitiska området. Den kommunala fritidssektorn omsätter cirka åtta miljarder kronor per år. Den större delen av detta 60-70 % går till kommunägda fritidsanläggningar, 10-15 % utgör stöd till föreningslivet och lika mycket går till kommunalt driven verksamhet, främst fritidsgårdar. Oftast prioriteras barn och ungdom under 18 år, men hur stor del av de totala kostnaderna som går till denna målgrupp är svårt att avgöra. De kommunägda fritidsanläggningama utnyttjas oftast av alla åldersgrupper. Svenska kommunförbundet gjorde 1992 en prognos om att cirka 12 % av kommunernas fritidsgårdar skulle läggas ned under 1992-93. Den kommunala fritids- och kultursektom genomgår nu kraftiga organisationsförändringar. På många håll råder, enligt Statens Ungdomsråd, SUR, stor osäkerhet om vem som nu ansvarar för vad. Cirka två tredjedelar av kommunerna har förändrat sin nämnd- och förvaltningsstruktur inom denna sektor. Vanligast är att lcultur- och . fritidsnämndema slagits ihop cirka 100 kommuner. Fritidsgårdamas placeringar i de nya strukturema varierar, bl.a. beroende på fritidsförvalmingamas ställning. v .. I många kommuner har en bam- och utbildningsnämnd cirka 35 kommuner skapats, i dessa fall är det vanligt att fritidsgården rent fysiskt flyttat in i skolan.

.

Bilaga 10 299

I rapporten Barns villkor, Fritidsverksamhet för barn och ungdom, 1993-02-19, skriver SUR:

Inom en gemensam förvaltning, som innehåller både skolfrågor och fritidsverksamhet för ungdomar, blir fritidsverksamhetens ställning definitionsmässigt svag, eftersom skolan är en verksamhet som kommunen enligt lag är ålagd medan fritidsverksamheten är fakultativ. När kommunerna på grund av kärvare ekonomi tvingas skära i verksamhet, finns en risk att fritidsgårdama drabbas hårdare då de organisatoriskt är placerade tillsammans med skolverksamheten inom barn- och ungdomsförvaltning, än om prioriteringen gjordes mellan fritidsgärdar och övrig fritidsverksamhet inom ramen för gemensam fritidsforvaltning.

Då konsekvenserna av omorganisationema ännu kan utvärderas är det för tidigt att se om det finns grund for de farhågor som uttalats i många kommuner. Utvecklingen på detta område bör dock fortsättningsvis följas noga.

SUR framhåller vidare vikten av ett samarbete om den kommunala ungdomspolitiken över förvaltningsgränsema. Kommunerna har enligt SUR väldigt olika fritidspolitiska strategier. Det finns dock en klar tendens att stödet till föreningslivet minskas. Många kommuner väljer i detta läge att fortsätta prioritera stödet till ungdomsverksamheter, det kan t.ex. innebära att föreningar med sådana verksamheter får behålla den s.k. nolltaxan, medan andra föreningar får betala lokalhyra.

Lokalbehovet

I de flesta statistiska studier klassifieras ungdomar som individer mellan 16 och 24 år. Det finns cirka 1,0 miljon ungdomar mellan 16- 24 år och 1,5 miljoner mellan 14-26 år. Ungdomarnas lokalbehov utgörs dels av olika ungdomsorganisationers lokalbehov, dels av den oorganiserade ungdomens lokalbehov. Statens ungdomsråd SUR konstaterar i rapporten PM Barns villkor, Fritidsverksamhet för barn och ungdom, att:

...alla nationella barn- och ungdomsorganisationer tappar medlemmar och alctiviteter. De idébuma folkrörelsema i synnerhet de politiska partiernas ungdomsförbund har tappat mest. Idrotten har klarat sig bäst men tycks tappa något under år. senare

300 Bilaga 10

Samtidigt skriver SUR att:

Den ökade medieanvändningen bland barn och ungdomar, som framför allt förklaras av det ökade intresset för musik, förefaller inte har påverkat deras övriga fritidsaktiviteter eller -intressen.

Överlag har barns och ungdomars fritidsmönster varit mycket

stabila under de senaste 25 åren.

Flera undersökningar bl.a. Blomdahl; Folkrörelsema och folket; 1989 har under de senaste åren studerat ungdomens medlemskap i föreningar. Resultaten tyder på att omkring 70 % av alla ungdomar är medlem i minst en förening. Bidragsåret 199293 var det 71 ungdomsorganisationer som fick stöd för central verksamhet genom Statens ungdomsråd. För verksamhetsåret 199192 redovisade dessa organisationer 788 974 ungdomsmedlemmar och l 332 227 bidragsgrundande aktiviteter. Idrottsföreningar är den vanligaste föreningstypen som ungdomar är medlemmar En undersökning som publicerades i Statens ungdomsråds Årsbok ungdom 1990, visade bland l 000 ungdomar om att i åldrarna 16-25 år var 39 % av flickorna och 55 % av pojkarna medlemmar i en idrottsforening. Sveriges Riksidrottsförbund RF redovisade för verksamhetsåret 199192 6 857 792 bidragsgrundande aktiviteter. Bam- och ungdomsmedlemmar särredovisas inte i RF:s statistik. Kulmrverksamheter av olika slag samlar också många ungdomar. Enbart i studieförbundens olika rockcirklar och kulturrockgrupper deltog 70 000 ungdomar under 1990. Bland rockgruppema är pojkarna mest aktiva. Flickorna deltar i större utsträckning i teater, dans och

showdansgrupper SÖ-statistik.

Tillgängliga lokaler

Ungdomsverksamhet bedrivs i en mängd olika lokaler, kanske till allra största delen i lokaler med annat huvudsakligt ändamål, t.ex. i andra organisationers lokaler, i skolor, idrottsanläggningar och i kommersiellokaler. I många kommuner är fritidsgården den enda lokalen för öppen fritidsverksamhet. Fritidsforskaren Ulf Blomdahl har undersökt hur vanligt det är att högstadieelever besöker en fritidsgård. Av hans studie Fritidsgården dess besökare och framtiden, 1989, framgår att det var ungefär hälften som besökt en fritidsgård den senaste månaden. Ungdomskommittén framhåller i sitt betänkande Ungdom och makt SOU 1991:12 att fritidsgårdama inte konkurrerar med föreningslivet

.

Bilaga 10

med gator, torg och spelhallar. Ungdomar som inte är så föreutan ningsaktiva besöker gårdarna i större utsträckning. Ungdomskommittén att det är viktigt att flickors behov och intressen tillgodoses i anser större utsträckning än vad som är fallet i dag då de kommunala fritidsgårdarna främst gynnar pojkar. Det skulle innebära att lokalerna utnyttjas på ett annat sätt och att verksamheten får en arman inriktning. Fritidsforum genomförde under 1992 en enkätundersökning om hur anslagen till fritidsgårdama förändrats under den senaste tioårsperioden. Studien omfattade 65 kommuner. Av de tillfrågade kommunerna var det 48 % som svarade att antalet fritidsgårdar blivit färre. Samtidigt var det 44 % av kommunersvarade att de blivit fler. 59 % av kommunerna uppgav att na som antalet anställda i gårdarna minskat. Studien uppvisar en splittrad bild. Vissa kommuner har genomfört kraftiga nedskärningar, medan andra byggt ut verksamheten. Inför 1993 var dock bilden mer enhetlig, de flesta kommuner avsåg att minska sina anslag. I början 1980-talet växte många musikhus, ungdomshus och av kulturhus fram i Sverige. Svenska kommunförbundet redovisar i Faktablad Fritidsanläggningar i Sverige I983-1987-1990 resultaten av en anläggningsenkät besvarats samtliga landets kommuner. Kommunförbundet som av utesluter inte att det kan finns felkällor i materialet. Det är troligast att någon anläggning kan ha glömts, snarare än att någon icke-existerande anläggning redovisats. År 1990 farms det bl.a.:

l 567 fritidsgårdar. Av dessa 1 445 kommunalt ägda, 110 var var föreningsägda och 12 hade arman ägare. 1 199 var kommunalt drivna, 356 drevs av förening och 12 drevs av annan.

114 motorgårdar. Av dessa var 69 kommunalt ägda, 44 var föreningsägda, 1 hade ägare. 21 kommunalt drivna, 92 drevs av annan var förening och l drevs av arman.

508 ridanläggningar. Denna siffra inkluderar både ridhallar och ridbanor. Av dessa 119 kommunalt ägda, 412 föreningsägda och 77 var hade ägare. 19 kommunalt drivna, 412 drevs av förening annan var och 77 drevs av annan.

378 musikhus. Av dessa 269 kommunalt ägda, 32 var föreningsvar ägda och 77 hade ägare. 184 var kommunalt drivna, 117 arman föreningsdrivna och 77 drevs av annan.

302 Bilaga 10

Det var 107 musikhus som hade fasta repetitionslokaler. Av dessa var 79 kommunalt ägda, 19 föreningsägda och 9 hade övrig ägare var 37 var kommunalt drivna, 61 drevs förening och 9 av av annan.

Boverkets kartläggning av allmänna samlingslokaler betänkandets bilaga 7 visar att det förekommer barn- och ungdomsverksamhet ; stort sett i alla olika samlingslokaler bygdegårdar, Folkets hus. Folkparker och Våra gårdar. Det finns dessutom i antal dessa ett av allmärma samlingslokaler särskilda lokaler för bam- och ungdomsverksamhet. Av Boverkets kartläggning framgår 12 %

att av de son.

besvarat Boverkets enkät samlingslokalforeningama får kommuna av uppdragsersättning för t.ex. barn- och ungdomsverksamhet. Trossamñmdens lokaler missionshus, kyrkor, kapell, sommargårdar, synagogor och moskéer innehåller förutom gudstjänstlokalei utrymmen för gemenskap, ofta även speciella lokaler för barn- ocl ungdomsarbete. Den kartläggning som SST gjort på uppdrag Samlingslokalutav redningen betänkandets bilaga 10 visar att bland de församlingar sorr besvarat enkäten var det 60 % av frikyrkolokalema och 56 % inav vandrarförsamlingamas lokaler innehöll ungdomslokal. som De olika ungdomsorganisationerna har själva lokaler egna som t.ex. klubbhus, sommarhem, lågergårdar och scoutgårdar. Sedan 1987 fördelar regeringens Bam- och ungdomsdelegation stöd ur Allmänna arvsfonden till olika ungdomsprojekt. Främst är det föreningar som fär stöd till verksamhet är nyskapande och utvecksom lande. Dessutom ges i vissa fall stöd till lokaler för ungdomsverksamhet. Ett av villkoren för stöd till lokaler är att de även skall upplåtas andra föreningar och sammanslutningar i den mån detta inte väsentligt inkräktar på den verksamheten. egna De lokaler fått stöd delegationen finns presenterade i som av katalogen Lokaler för ungdomsverksamhet, 1993. Katalogen är uppdelad regionvis, med karta för varje län där respektive en anläggning är utmärkt. Det finns även uppgifter bl.a. kontaktperson om och en beskrivning lokalens användbarhet och hur sig dit. av man tar Det finns även bostadsområdesknutna lokaler är öppna för som ungdomar. Statens ungdomsråd redovisar i rapporten Barns villkor, 1993-02- 19, några exempel på nya ungdomssatsningar. Flera kommuner har uppmärksammat de äldre ungdomarnas behov

av mötesplatser. Det är behov som bl.a. framkommit via fritidsvaneundersökningar. I flera kommuner har större Ungdomens hus vuxit fram, dessa kan inrymma ungdomsdrivna caféer och kulturlokaler främst musik och teater, ungdomsmottagningar och kommunala insatser mot ungdomsarbetslöshet. De förstnämnda delarna träff- -

Bilaga 10

punkterna drivs ofta brukarföreningungdomsforening som - av en själva beslutar öppethållande och verksamhet. SUR framhåller här om vikten att kommunerna ungdomarna som en resurs som både av ser kan och vill ta ansvar. SUR stöder igångsättningen träffpunkter för ungdomar av nya särskild satsning från allmänna awsfonden. Det framhålls genom en att träffpunktema trots att de är ungdomsinitierade ändå behöver kommunalt stöd.

Några retrospektiva studier

Fritidsforskaren Hans-Erik Olson gör i sin doktorsavhandling Staten och ungdomens fritid 1992 genomgång av fritidens politiska dien mension den kommer till uttryck i relationen mellan staten och som ungdomens fritid. En relation som manifesteras i framförallt två fenostatliga och kommunala bidrag till ungdomsorganisationer och men: kommunala ungdomsgårdar. Bidragen avsåg den organiserade ungdomedan de kommunala ungdomsgårdarna vände sig till den föremen, ningslösa. Olson har på den statliga sidan analyserat perioden 1896 till 1954. Årtalet 1896 har valts därför att Fridtjuv Berg då lade en riksdagsmotion kom att leda till 1902 års vanartslag, vilket som senare författaren milstolpe i svensk uppfostringspolitik. anser utgör en Uppkomsten de kommunala ungdomsgårdama beskrivs i av avhandlingen på följande sätt: Det upplevda behovet av fritidsuppfostran för de foreningslösa accentuerades under 30-talet då

...fanns hemgårdsrörelsens klubbar att tillgå som modell för en offentligt organiserad fritidsuppfostran av de föreningslösa. Komtog över idén och kommunala ungdomsgårdar startades munerna med början i Göteborg 1936 och Stockholm 193940. Det går en rak linje från sekelskiftets privata ungdomsklubbar via hembygdsrörelsen till de kommunala ungdomsgårdama.

År 1944 etablerades i Stockholm vad Olson benämner den föreningsrealistiska principen. Föreningarna och ungdomsgårdarna hade olika målgrupper. År 1954 beslutade riksdagen föreningslivet generella statliga att ge bidrag för bl.a. fritidsgrupper.

Studien Det goda samhället, Fritidens idéhistoria 1900-1985 i dramatiskt perspektiv 1986, forskaren Matts Mattsson beskriver vilka av kulturverksamhet. Fokus i studien mål som formulerats for fritids- och är måldiskussionema för hemgårdar och fritidsgårdar.

304 Bilaga 10

Den redovisade perioden uppvisar flera olika mål och metoder för hem- och fritidsgårdsarbete, folkbildning, ungdomsverksamhet, socialt arbete och kulturverksamhet.

Bilaga

11 Kartläggning av trossamfundens

lokaler

- Uppdrag utfört av Samarbetsnänmden för statsbidrag till trossamfund SST

306 Bilaga 11

Rapport från SST 1994-02-08 Dnr 39-9394

Innehåll

Sammanfattning Metod Svarens spridning per samfund redovisning och tolkning Enkätsvar - Lokaler Handikappanpassning Lokalens utnyttjande Uthyrning Investeringar Planer på förändring inom 5 år

Bilaga 11 307

Inledning

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund SST har fått i uppdrag av 1993 års samlingslokalutredning att göra kartläggning en av trossamfundens lokaler avseende standard, läge, nyttjande, renoveringsplaner En motsvarande kartläggning allmänna m.m. av samlingslokaler har utförts Boverket under 1992. av SST är en statlig nämnd med uppdrag att fördela statsbidrag till de trossamfund som av regeringen förklarats berättigade till statsbidrag. För närvarande är 16 trossamfund och två trossamfund grupper av bidragsberättigade. Därigenom erhåller 35 trossamfund bidrag. Dessa samfund redovisade 31 dec 1992 836 130 betjänade alltså personer, ungefär en tiondedel av befolkningen. Bland trossamfunden finns dels de traditionella frikyrkosamfunden med rötter i 1800-talets väckelserörelse Till denna hänförs även grupp Bibeltrogna vänner och Evangeliska fosterlandsstiftelsen., dels invandrarnas minoritetemas trossamfund vilka flertalet etablerat sig i av Sverige under senare delen av l900-talet. Till den räksenare gruppen nas även de judiska församlingarna och Katolska kyrkan. Av tekniska skäl skiljer vi mellan dessa två grupper i denna kartläggning.

Sammanfattning

Ett tioprocentigt urval av församlingarna inom frikyrkosamfunden och samtliga församlingar inom invandrarnas trossamfund har tillskrivits i enkätundersökningen. De inkommit speglar förhållandet svar som inom 6,27% i frikyrkosamfunden och 52,6% i invandrarnas trossamfund. I det följande visar tal inom parentes och snedstreck OOOO förhållandet inom de båda grupperna, frikyrkoförsamlingarinvandrarförsamlingar.

Det finns 3 652 församlingar inom samfunden 3 462190.

Antalet betjänade i församlingarna är 836 130 personer 496 7B30339 400.

Begreppet betjänade inkluderar förutom antalet medlemmar i församlingarna, även nettoredovisning av antal barn ochungdomar I harn- och ungdomsverksamhet, antal pensionärer i pensionärsverksamhet, antal kvinnor i kvinnoverksamhet. antal deltagare i församlingsbaserad studieverksamhet, samt antal deltagare i organiserade verksamheterinnefattas som i någon detidigare nämnda kategorierna. av Endast registrerade medlemmarldeltagare eller annat sättkända ochverifierbara regelbundna deltagare i verksamhet inräknas i begreppet betjänade.

308 Bilaga 11

2 271 2 25021 församlingarna har mindre än 200 betjänade. av

Totalt har församlingarna 5 037 lokaler 4 847190.

Av dessa lokaler är 4 344 kyrkorsynagogormoskéer 4 217 127.

Frikyrkoförsanrlingamas lokaler är väl spridda över landet med tyngdpunkt på orter mindre än 5 000 invånare 67% eller ca - 3 200. Invandrarförsamlingamas lokaler är koncentrerade till större orter med 62% eller 118 lokaler på orter med mer än 50 000 invånare. På dessa orter har frikyrkoförsamlingarna 436 lokaler.

De flesta frikyrkoförsamlingarna äger sin lokal, 93% eller 4 507 st. Av invandrarförsamlingarna äger 55% eller 105 st lokalen.

Genomsnittsstorleken på lokalen är 371417m2.

Medianvärdet för storleken på lokalen är 220238m2.

I de flesta lokalerna det största rummet mindre än 200 rymmer 8776% eller 4 361 4 217144. personer

I anslutning till gudstjänstrummen finns rum för olika verksamheter för barn, ungdom, studier, idrott servering m.m. Totalt redovisas 14 000 rum 13 572608. ca

Lokalens standard bedömdes som god av 51% 5236%, acceptabel 38% 3735% och mindre god 12% 1129%. av av

1 050 l 01832 lokalerna är helt handikappanpassade. av

3 987 3 829158 lokalerna är inte alls eller endast delvis av handikappanpassade.

Handikapptoalett finns i 2 162 2 08478 av lokalerna.

Handikapphiss eller trapplift finns i 457 43621 av lokalerna.

I 1 624 1 502122 lokalerna har församlingarna egen verkav varje dag och i ytterligare 1 992 1 93953 samhet så gott som har församlingarna egen verksamhet minst en gång per vecka.

Bilaga II 309

Totalt utnyttjas alltså 3 616 72% lokalerna minst gång i av en veckan för egen verksamhet.

De minst utnyttjade lokalerna är belägna på orter med invånarantal under 500 personer. Endast 5% av frikyrkolokalema på dessa orter utnyttjas varje dag för egen verksamhet. Invandrarförsamlingarna finns inte representerade på dessa orter.

900 87228 av lokalerna hyrs ut regelbundet.

I 2 923 2 86063 av lokalerna förekommer tillfällig uthyrning.

; De allra flesta lokalerna hyrs ut gratis eller för ungefärlig kostnadstäckning.

415 38827 814% av församlingarna anger i denna kartläggning att lokalen är nybyggd senare än 1980. Uppgiften 388 nya frikyrkolokaler tycks dock vara alltför hög.

2 093 2 03657 4230% av församlingarna att lokalen anger har genomgått en omfattande till- eller ombyggnad senare än 1980.

; Av de 85 församlingar som besvarat frågan finansiering om J frikyrkoförsamlingama anger ett genomsnittligt statsbidrag på

i

10,3% och invandrarförsamlingama 4,8%. De låga procentsatserna kommenteras i texten.

Enligt en studie av Birger Davidson är den genomsnittliga procentsatsen för de lokaler som erhållit lokalbidrag sedan bidraget infördes 1974 11,5%. { Inom fem år räknar 178 församlingar 13840 med att bygga ny kyrkamoskésynagoga, och 417 40017 planerar att renovera sina kyrkormoskéersynagogor. Totalt planeras alltså 120 ca l projekt per år inom de statsbidragsberättigade trossamfunden. i 354 33915 församlingar planerar att avyttra någon lokal inom

1 de

närmaste fem åren.

310 Bilaga 11

Metod

Kartläggningen har genomförts som en enkätundersökning där ett urval av 10% av församlingarna inom frikyrkosamfunden och samtliga församlingar inom invandrarnas trossamfund tillskrivits. Totalt finns i frikyrkosamfunden 3 462 församlingar som betjänar 496 730 personer. Urvalet har gjorts samfundsvis med hjälp av en slumptalstabell. 339 församlingar har erhållit enkäten och efter påminnelse har 217 församlingar alltså 64% besvarat den. -

Församlingsstzrukturen inom invandrarnas trossamfund är annorlunda och totalt ñnns 190 församlingar inom samfunden vilka betjänar 339 400 personer. Samtliga församlingar har tillskrivits och 100 församlingar 53% har besvarat enkäten. Församlingar-na erhöll enkäten i slutet av september, en påminnelse till de församlingar som besvarat utsändes den 27 september. Enkätsvar inkomna t o m 29 november har registrerats och bearbetats. De svar som inkommit speglar förhållandet i 6,27% i frikyrkosamfunden och 52,6% i invandrarnas trossamfund. Även svarsfrekvenom sen borde ha varit större för att ge helt säkra slutsatser, kan nedanstående bedömas som sannolika.

Svarens spridning samfund

per

Frikyrkosamfunden

Bland frikyrkosamfunden är Svenska Missionsförbundet och Pingströrelsen de två största med ca 150 000 betjänade vardera. Församlingsstrukturerna är däremot olika och Svenska Missionsförbundet redovisar 957 församlingar, medan Pingströrelsen har 511 församlingar. Evangeliska Fosterlandsstiftelsen med 45 400 betjänade redovisar 623 föreningar.

Bilaga 11 31 1

Svarsfrekvens på enkäten är följande:

Antal utsända Antal inkomna enkäter svar Bibellxogna vänner 5 4 80 Evang. fosterlandsstiftelsen 62 39 63 Frälsningsarmén 18 9 50 Helgelseförbundet 9 5 55 Fribaptistsamfundet 3 2 67 Metodistkyrkan 8 6 75 Pingströrelsen 5 l 34 67 Sjundedags Adventistsamfundet 5 4 80 Svenska Alliansmissionen 27 12 44 Svenska Baptistsamfundet 32 18 56 Svenska Missionsförbundet 93 68 73 Svenska Frälsningsarmén 2 1 50 Örebromissionen 24 15 63

Summa 339 217 64

Då urvalet är litet kan inga jämförelser göras mellan samfunden.

Invandramas trossamfund

De största trossamfunden är Katolska kyrkan med 150 000 beca tjänade, de ortodoxa kyrkorna som redovisar nästan 100 000 betjänade och muslimerna med 60000 betjänade. Bland övriga trossamfund finns Lutherska kyrkor, Anglikanska kyrkan och de judiska församlingama.

312 Bilaga 11

Svarsfrekvensen på enkäten är följande:

Antal utsända Antal inkomna % enkäter svar Katolska kyrkan 37 24 65 Ortodoxa och österländska kyrkors ekumeniska råd OÖKER- 14 samfund 70 33 47 Islamiska samarbetsrådet 3 riksorganisationer 52 28 54 Lutherska kyrkor 25 11 44 Anglikanska kyrkan 2 2 100 Judiska församlingarna 4 2 50

Summa 190 100 53

Lokalinnehavet bland de lutherska kyrkorna är begränsat då en stor del av verksamheten är förlagd till Svenska kyrkans lokaler.

Församlingsstorlek Antal betjänade % av församlingarna i resp. kategori per församling Frikyrkoförs. Invandrarförs. 1 25 10 - 26 50 14 2 - 51 100 21 3 - 101 200 20 6 - 201 500 21 20 - 501 1 000 14 1 8 - 1 001 2 000 1 25 - 2 001 3 000 8 - 3 001 18 -

Summa 100 100 . Antalet betjänade i frikyrkoförsamlingama är lägre per församling än i invandrarförsamlingarna. 65% av frikyrkoförsantlingama och 11% av

.

Bilaga 11 313

invandrarförsamlingarna redovisar mindre än 200 betjänade. Skillnaden beror till stor del på att församlingsstrukturen inte är densamma. Även antalet församlingar skiljer sig väsentligt mellan frikyrkosamfunden och invandrarnas trossamfund. Totalt redovisar de 13 frikyrkosamfunden 3 462 församlingar medan invandrarnas 23 trossamfund redovisar 190 församlingar.

Enkätsvar och

- redovisning tolkning

1 Lokaler

Flera av församlingarna äger mer än en verksamhetslokal. Bland frikyrkosamfunden redovisar 217 församlingar 301 lokaler, alltså 1,4 lokaler per församling. Den andra lokalen kan vara en sommargård eller ett utpostkapell. Om vi utgår från att varje frikyrkoförsamling har 1,4 lokaler och det finns 3 462 församlingar borde antalet frikyrkolokaler vara 4 847. Av de redovisade 301 lokalerna är enligt nedan 263, alltså 87% kyrkor. Totalt borde det finnas 4 847 x 87% 4 217 eller drygt 4 000 kyrkor inom frikyrkosamfunden. Som jämförelse kan nämnas att 1952 genomförde Frikyrkliga Samarbetskommittén en undersökning om de fria kristna samfunden i Sverige. I undersökningen redovisas 5 829 kyrkor. En minskning med drygt l 600 kyrkor under denna 40-årsperiod bedöms som rimlig. Invandrarförsamlingarna redovisar mera sällan flera verksamhetslokaler per församling. Av 100 församlingar som besvarat enkäten redovisas 100 verksamhetslokaler. Bland de 100 svaren från invandrarförsamlingarna redovisas 67 kyrkormoskéersynagogor. Totalt inom de 190 invandrarförsamlingarna torde det då finnas 190 x 67% 127 kyrkormoskéersynagogor.

1.1 Typ av lokaler

Helt naturligt är de flesta redovisade lokalerna kyrkor med församlingslokaler. Under denna kategori redovisas även synagogor för judarna och moskéer för muslimerna. Församlingshem, som är vanliga i Svenska kyrkan, förekommer betydligt mer sällan i de fria trossamfunden. Däremot kan församlingslokalema i anslutning till gudstjänstrummet rymma en mångfald av lokaler vilka redovisas i avsnitt 1.5.

314 Bilaga 11 Följande lokaler redovisas i enkäten:

Under rubriken Annan typ av lokal redovisas bl a olika former av ungdomslokaler, scoutstugor, samt lägenheter och källarlokaler för verksamhet. Förutom ovan nämnda verksamhetslokaler finns i de församlingar som besvarat enkäten 22 hyresfastigheter, samt 30 st andra fastigheter, oftast pastorsbostäder. För 37 fastigheterna redovisas av ett totalt taxeringsvärde på 14 610 tkr, vilket ger ett genomsnitt på 395 tkr. Vissa av samfunden äger verksamhetslokaler och andra fastigheter på central och regional nivå vilka omfattas av denna kartläggning.

1.2 Läge

Spridningen länsvis av lokalerna följer församlingarnas spridning. Frikyrkoförsamlingama är spridda över hela landet med viss koncentration till gamla väckelsebygder. Invandrarförsamlingarna är däremot koncentrerade till storstadsområdena. En del av invandrarförsamlingama har dock ñlialverksamhet utan egna lokaler inom ett stort område.

Lokalerna fördelas enligt följande:

Församlingslokalemas spridning på olika stora orter: Invånarantal % lokalerna i kategori av resp.

316 Bilaga 11 sou 1994:32

De flesta frikyrkolokalema finns i mindre samhällen, ca 67% på orter med mindre än 5 000 invånare. Invandrarförsamlingamas lokaler är betydligt färre och förlagda till de större städerna. I materialet ñnns hela 62% på orter med mer än 50 000 invånare.

1.3 Ägarförhållanden

Dispositionsrätten för lokalen skiljer sig mellan frikyrkoförsamlingama och invandrarförsamlingarna. Medan frikyrkoförsamlingarna till stor del äger sina lokaler hyr invandrarförsamlingama sina lokaler i betydligt större utsträckning. Av frikyrkoförsamlingama redovisar 93% att de äger lokalen medan 7% hyr, arrenderar eller har arman dispositionsrätt för lokalen. 55% av invandrarförsamlingarna äger lokalen medan 45% hyr, arrenderar eller har arman dispositionsrätt. De av församlingarna ägda verksamhetslokalema saknar i regel taxeringsvärde. I enkäten har församlingarna uppmanats att ange ett uppskattat värde t ex brandförsäkringsvärdet på lokalen. Av totalt 121 ägda frikyrkolokaler och 31 av invandrarförsamlingarna ägda lokaler är det genomsnittliga uppskattade värdet 4 500 tkr.

Följande värden har redovisats:

Tkr Frikyrkolokaler Invandrarförs. lokaler % % 0 500 37 l0 - 501 1 500 28 29 l 501 5 000 24 6 - 5 000 20 000 10 39 - 20 000 l 16

Medianvärdet för frikyrkolokalema är 1 000 tkr och för invandrarförsamlingarnas lokaler 6 000 tkr. Resultatet bör tolkas med försiktighet, då antalet svar är begränsat. Av de hyrda lokalerna anger 11% av frikyrkoförsamlingama och 39% av invandrarförsamlingarna en kontraktstid på mindre än 5 år för lokalen. Längre kontraktstider redovisar 67% av frikyrkoförsamlingama och 34% av invandrarförsanllingama.

Bilaga 11 317

1.4 Storlek m.m.

En av frågorna i enkäten har behandlat uppgifter om lokalen yta, våningsplan, antal rum och hur många personer som den största lokaliteten rymmer. Med lokalen menar vi här verksamhetsfastigheten, alltså samtliga lokaliteter i fastigheten som används for verksamheten. Uppgifter om lokalytan har besvarats för 90 % av frikyrkolokalema och 82 % av invandrarförsamlingamas lokaler. Fördelningen av storleken på lokalerna i förhållande till storleken på orten framgår av följande tabell:

Antal Frikyrkolokaler, antal svar

invånare Yta m

påorten l50300<500<l000 1000 Summa 500 43 31 7 3 84 -

invånare Yta m

Genomsnittsstorleken för frikyrkolokaler är 371 m2 och medianvärdet för storleken 220 m2. För invandrarförsamlingarnas lokaler är genomsnittsstorleken 417 m2 och medianvärdet för storleken 238 m2. Församlingarna tillfrågades även om lokalen är en del av en större församlingsägd fastighet som även rymmer tex affärslokaler ocheller lägenheter. 18% besvarade frågan jakande.

318 Bilaga 11

1.5 Váningsplan m.m.

27 % av frikyrkolokalema och 49 % av invandrarförsamlingamas lokaler har ett våningsplan, 48 % frikyrkolokalema och 24 % av

invandrarförsamlingamas lokaler har 2 plan inkl källare. Övriga

lokaler har mer än 2 våningsplan. Församlingarna tillfrågades om hur många rum respektive lokal innehöll. Följande svar erhölls:

- rum per flesta av invandrarförsamlingarna redovisar 3 4 rum. - På frågan om hur många personer den största lokaliteten rymmer erhölls följande svar:

for invandrarforsamlingama är 76%.

Bilaga 11 319 Fördelningen på typ av lokaliteter i respektive lokal redovisades enligt följande tabell:

Samlingssal Café 168 56 65 65 Ungdomslokal 180 60 56 56 Rum för barn och förskoleverksamhet 71 23 41 41 Studierum samman-

I kategorin Annan lokalitet redovisas bl a radiostudio, fotolab, vävstuga, bibliotek och övernattningsrum. Frikyrkoförsamlingama redovisar 2,8 lokaliteter per lokal, och invandrarförsanxlingama redovisar 3,2 lokaliteter per lokal.

1.6 Standard

I anslutning till redovisningen av lokalens innehåll ställdes också en fråga om lokalens standard. Här var det uppgiftslämnarens egen bedömning som efterfrågades. Av frikyrkolokalema bedömdes lokalens standard som god av 52%, acceptabel av 37% och mindre god av 11%. Bland invandrarförsamlingamas lokaler bedömdes standarden som god av 36%, acceptabel av 35% och mindre god av 29%.

320 Bilaga 11 sou 1994:32 2 Handikappanpassning En fråga i enkäten berörde handikappanpassning av lokalen. På frågan om lokalen i sin helhet var handikappanpassad erhölls följande svar:

De flesta av församlingama anser att deras lokaler inte alls eller endast delvis är handikappanpassade. Endast 21% av frikyrkoförsamlingarna och 17% av invandrarförsamlingarna redovisar att lokalen är helt handikappanpassad.

Följande handikapphjälpmedel finns i lokalerna:

trapplift Ramp för rullstol 36 17 Hörslinga 53 15

I drygt 40% av lokalerna finns handikapptoalett. I något mer än hälften av frikyrkolokalema ñnns hörslinga installerad, medan endast 15% av invandrarförsamlingarnas lokaler har hörslinga. Anmärkningsvärt är att 73% av frikyrkoförsamlingama uppgivit att lokalen har två våningsplan eller mer men endast 9% uppger att man har handikapphiss eller trapplift. 51% av invandrarförsamlingarnas lokaler redovisar två plan eller mer och 11% att man har handikapphiss eller trapplift.

3 Lokalens utnyttjande

Verksamheten i lokalerna varierar, men den största delen av aktiviteterna är egen verksamhet, till stor del barn- och ungdomsverksamhet.

Bilaga 11

Verksamheten fördelas enligt följande procent:

Frikyrkolokaler Så gott 1-3 1-3 Mindre ggr ggr

som varje per vecka per månad im 1 gm

dag Egen verksamhet 31 40 15 10 - därav barn- och ungdomsverksamhet 13 46 9 6 Uthymingutlåning 4 9 8 39

Invandrarfdrsamlingamas lokaler

Så gott 1-3 ggr 1-3 Mindre ggr

som varje per vecka per månad än l gm

dag Egen verksamhet 64 28 6 därav barn- och ungdomsverksamhet 23 46 8 - Uthymingutlåning 5 4 9 15

31% av frikyrkolokalema och 64% invandrarforsanüingamas lokaler av har egen verksamhet varje dag. 71% frikyrkolokalema och 92% av av invandrarförsantlingmnas lokaler redovisar verksamhet minst egen en gång per vecka. 59% av frikyrkolokalema och 69% invandrarförav samlingarnas lokaler redovisar barn- och ungdomsverksamhet minst en gång per vecka.

322 Bilaga 11 3.1 Lokalens utnyttjande fördelat på ortens storlek De lokaler utnyttjas så gott som varje dag för egen verksamhet som fördelas på ortens storlek enligt följande tabell: Frikyrkolokaler

Invandrarförsamlingamas lokaler

Som väntat är de frikyrkolokaler som utnyttjas sällan belägna på mindre orter. Utnyttjandegraden ökar väsentligt på orter med fler invånare. Invandrarförsamlingamas lokaler finns inte alls de mindre orterna och visar på övriga orter ett jämnare utnyttjande.

3.2 Säsongsmässigt utnyttjade lokaler

En frågorna gällde lokalen utnyttjades säsongsmässigt. 16% av av om frikyrkoförsamlingarna och 7% av invandrarforsamlingama har besvarat frågan jakande. Det är alltså ett fåtal av lokalerna som utnyttjas säsongsmässigt. Någon närmare definition av begreppet säsong innehöll dock inte frågeformuläret. Observeras bör att lägergårdar och liknande lokaler till stor del ligger utanför denna kartläggning då dessa lokaler ofta distriktsorganisationer. ägs av

Bilaga 11

4 Uthyrning

Vid kartläggningen av uthyrning har skilt mellan regelbunden och tillfällig uthyrning. Med regelbunden uthyrning menar vi att samma förhyrare hyr samma lokal minst två gånger månad under vår- och per hösttermin. 18 % av frikyrkolokalema hyrs ut regelbundet och 15 % invanav drarförsamlingamas lokaler.

Nedanstående tabell visar vilken verksamhet typ av som lokalen har hyrts ut till:

Under rubriken Annat har bl redovisats: Kommunala musikskolan, a studiecirklar, dagledigverksamhet och flyktingundervisning. Förutom den regelbundna uthymingen förekommer tillfällig uthyrning i 59% av frikyrkolokalema och i 33% invandrarförsamlingarav nas lokaler. Frekvensen av uthymingen redovisades i avsnitt De flesta av lokalerna hyrs ut tämligen sällan, hela 12 % lokalerna hyrs men av ut åtminstone en gång vecka, därav 4 % så dagligen. per gott som

De ekonomiska principerna för uthymingen redovisas i följande tabell:

Frikyrkolokaler Procentuell fördelning inom kategori resp. Ungefarlig kosmads- Marknads- Gratis täckning hyra Annat Andra församlingar

324 Bilaga 11 sou 1994:32

Invandrarförsamlingamas lokaler Procentuell fördelning inom resp.

kategori Ungefárlig kostnads- Marknads- Gratis täckning hyra Annat Andra församlingar föreningar 63 27 3 7 19 67 5 9 Privata arrangemang Kommunen 67 17 17 - Andra 9 64 18 9

De allra flesta lokalerna hyrs ut gratis eller för ungefärlig kostnadstäckning.

5 Investeringar

Av de tillfrågade församlingarna anger 8% av frikyrkoförsamlingama lokalen är nybyggd än 1980. Detta skulle innebära att 388 att senare frikyrkolokaler skulle ha byggts sedan 1980. Uppgiften tycks dock alltför hög. Motsvarande siffra för invandrarförsamlingarna är vara 14%. 42% frikyrkoförsamlingama och 30% invandrarförsamav av lingarna att lokalen har genomgått omfattande om- eller anger en tillbyggnad eller större upprustning efter 1980. Kostnadsredovisning för nybyggnader har inkommit från 36 frikyrkoförsamlingar invandrarförsamlingarna. och 14 av

För nybyggen redovisar församlingarna följande kostnader:

Bilaga II 325 Kostnader för om- och tillbyggnader redovisas av 153 frikyrkor och av 28 av invandrarnas församlingar. Följande kostnader redovisas:

10 000 - - 10 000 2 -

I följande stycke redovisas frikyrkolokaler före snedstrecket och invandrarförsamlingamas lokaler efter snedstrecket. Observera att uppgifterna från frikyrkoma är från stickprovet på ca 10%. Pâ frågan om statsbidrag erhållits för åtgärden har 6630 församlingar svarat jakande och 11115 församlingar nekande. 12455 församlingar har besvarat frågan. 5011 församlingar har angett att man fått stöd ur Allmärma arvsfonden och 12832 församlingar har besvarat frågan nekande. 12357 församlingar har besvarat frågan. Kommunala bidrag för åtgärden har 4118 församlingar erhållit. 24061 församlingar har besvarat frågan nekande. 2021 församlingar har besvarat frågan. Anmärkningsvärt är att en betydligt mindre del församlingarna av har besvarat frågan om statsbidrag och stöd Allmänna arvsfonden ur än de som besvarat frågan om kommunala bidrag. De kommunala bidragen torde vara bidrag till ungdomslokaler. Pâ frågan om storleken statsbidragen och övriga bidrag är av svaren tämligen oklara. Storleken på statsbidrag har varierat från 7 tkr till 1 180 tkr. Andra bidrag redovisas mellan 5 tkr och 6 000 tkr. Den egna insatsen, inklusive värdet av eget arbete, har redovisats till mellan 0 kr och maximalt för frikyrkolokaler 11 974 tkr. För några få av invandrarförsamlingamas lokaler har betydligt större belopp redovisats. I dessa fall inkluderar stöd från utlandet. summan

326 Bilaga 11 Av de projekt som fått statsbidrag och besvarat frågan fullständigt 85 st fördelas finansieringen enligt följande: Frikyrkolokaler

Redovisningen av Andra bidrag 00,8% tycks mycket hög. Sju enskilda projekt redovisar dock här bidrag på mer än en halv miljon kronor per styck. Totalt uppgår bidragen till dessa sju projekt till 7 400 tkr.

Invandrarfdrsamlingamas lokaler

I denna summa ingår även stöd från utlandet.

Den exceptionellt höga egeninsatsen hos invandrarnas församlingar härrör sig från ett fåtal katolska kyrkor. Egeninsatsen för sex av dessa kyrkor uppgår till 168 000 tkr. En studie av de lokaler som genom åren erhållit lokalbidrag från SST har gjorts av Birger Davidson. Studien redovisas i SSTs årsbok 1992, sid 4 ll och omfattar de 1 890 projekt som erhållit lokalbidrag sedan 1974 då bidraget infördes. Den totala kostnaden för projekten är 2 464 000 tkr, och lokalbidrag har erhållits med 285 000 tkr. I studien redovisas även projekten länsvis och samfundsvis. Den genomsnittliga procentsatsen for de lokaler som erhållit lokalbidrag anges till 11,5%.

6 Planer på förändring inom 5 år

4% av frikyrkoförsamlingama och 21% av invandrarförsamlingama planerar någon form av nybyggnad av verksamhetslokaler inom 5 år. I planerna nämns främst kyrkor och församlingslokaler. Den genomsnittliga kostnaden per nybygge beräknas till ca 8 000 tkr.

Bilaga 11

10% av frikyrkoförsamlingama och 13% av invandrarförsamlingarna planerar om- eller tillbyggnad av den lokal de redovisat i enkäten. Den beräknade genomsnittskostnaden uppges till 1500 tkr. Den planerade finansieringen anges bristfälligt, men av 24 st fullständiga redovisningar beräknas statsbidragen till 12,5%, andra bidrag till 6,5% och den egna insatsen till 81%. Denna redovisning innebär att 4% av totalt 3 462 frikyrkoförsamlingar, alltså 138 st planerar nybyggen inom en S-ärsperiod. Samtliga församlingar uppger att nybyggnaden gäller en gudstjänstlokal. 21% av de 190 invandrarförsamlingarna, alltså 40 församlingar planerar nybyggen. Av dessa projekt torde samtliga gälla kyrkormoskéerlsynagogor. 10% av frikyrkoförsamlingarna, alltså 400 församlingar planerar att renovera sina kyrkor. 17% av invandrarförsamlingamas 127 kyrkormoskéersynagogor, alltså 22 st planeras att renoveras. Totalt innebär detta att 138+40+400+ 17 595 projekt planeras inom de närmaste 5 åren eller 119 projekt per år. I Birger Davidsons studie över de 19 år som lokalbidraget funnits redovisas 1 890 projekt eller 99 projekt per år. En del av de planerade projekten kan man utgå från att de kommer att genomföras, men ett rimligt antagande är att antalet projekt kommer att vara ca 100 st per år.

6.1 Förelägganden

4% av frikyrkoförsantlingama och 1% invandrarförsamlingarna av anger att den fått förelägganden från byggnadsnämnd eller annan myndighet om krav på åtgärder.

6.2 Avyttringar

Av de redovisade lokalerna planeras 7% frikyrkolokalema och 8% av av invandrarförsamlingamas lokaler att avyttras inom de närmaste 5 åren. Detta innebär att knappt 300 frikyrkolokaler och 10 invandav rarförsamlingamas lokaler kommer att avyttras inom de närmaste 5 åren. Under de senaste 40 åren har enligt redovisningen på sid 6 40 ca lokaler avyttrats per år, vilket alltså är något färre än vad uppgifterna om planerade avyttringar tyder på.

328 Bilaga 11

Stockholm och Älvsjö i september 1993

Till Församlingen

Kartläggning av trossamfundens lokaler

Under en ZO-årsperiod har de fria trossamfunden kunnat statliga lokalbidrag för nybyggnad, tillbyggnad, köp och större ombyggnad av gudstjänstlokaler. Totalt har ca 2.000 församlingar på detta sätt fått bidrag till sina lokaler. Regeringen har nu tillsatt en utredning 1993 års samlingslokalut- redning som bl a skall undersöka effekterna av bidraget. På uppdrag av utredningen gör SST en kartläggning av trossamfundens lokaler. Syftet är att en bild av lokalernas standard, läge, utnyttjande, renoveringsplaner m.m. Materialet kommer att sammanställas och finnas som en del av underlaget till utredningen. 10 % av frikyrkoförsamlingama och samtliga församlingar inom invandrarnas trossamfund får denna enkät. Det är viktigt att får in just ert svar på enkäten. Om ni inte kan besvara alla frågorna, kontakta SSTs kansli. Vi sänder två ex av frågeformulärets sid 2 4. Dessa sidor skall besvaras separat för varje lokal. Har församlingen mer än två lokaler, kopiera sidorna eller kontakta SSTs kansli, så skickar fler ex.

Ert svar på enkäten vill vi få snarast, dock senast 20 okt 1993 i bifogade portofria svarskuvert.

Har ni frågor om 1993 års samlingslokalutredning, kontakta gärna utredningens sekreterare, Raymond Svensson, tel 08763 41 17 eller Ulf Berkelöf, tel 08 763 43 39. Frågor om enkäten besvaras av Sven- Eric Andersson eller Jan-Erik Levy på SSTs kansli, tel 08749 15 00.

För 1993 ÅRS SAMLINGSLOKALUTREDNING

Raymond Svensson Ulf Berkelöf sekreterare bitr sekreterare

För SAMARBETSNÄMNDEN FÖR STATSBIDRAG TILL TROS- SAMFUND

Jan-Erik Levy Sven-Eric Andersson generalsekreterare bitr sekreterare

Bilaga 11 329 Samarbetsnämnden för statsbidragtill trossamfund uppdrag 1993årsSamlingslokalutredning av Enkät om trossamfundens samlingslokaler Denna sidagäller ochbesvaras i ettexav varjeförsamling. Övriga sidor2 4 i enkäten gällerlokala - Fverksamhetsfastighetenl ochbesvaras i ettex förvarjeverksamhetsfastigheti Sidorna medsändes förtvåfastigheter. Behöverfler kopiera ellerkontakta SST. ex- Aüaswpühn

Rättafelaktiga uppgifter etiketten

Kommun: Länsbokstav: Samfundstillhñrighet: Omförsamlingenansluten till flerän ett trossamfund samtliga anges samfund Kontak r Telefon. dagtid: kvällstid: l] Markera medkryssi rutan om församlingen önskar ett exav densammanställda enkäten 7 Anti madonnai församlingen enligt senast lämnad uppgifttill samfundISST: Anti intjänade i församlingen enligt senast lämnad uppgifttill sanriundSST: V Följande verksamhetslokaler fastigheter redovisas i denna enkät sid 2 4 - - Fastighet l Lokalens nr namn enligtsid - Fastighet2 Lokalens nr namn enligtsid - Fastighet3 Lokalens nr namn enligtsid - Planerar församlingen någon nybyggnadverksamhetslokaler av inomden närmaste S-årsperioden Ange möjligtberäknade om kostnader. U Ja Nej Kostnad Typ byggnad: av t ex kyrka,sommarhem Anth Irakierin Förutom verksamhetslokalerbehandlassid2 4 ägerförsamlingen som följande fastigheter: - D Ylüsiñslillhel Taxeringsvärde: U Taxeringsvärde:

Kommentarer:

330 Bilaga 11 sou 1994:32 Futidntll illigtaidll Enkät om trossamfundens samlingslokaler Denna ochföljande sidor2 4 - avser blir lverksamhetsfastighetenlkyrkan, t ex sommargården eller fritidsgården, och besvaras i ettax förvarjelokal.Behöver ytterligare kopiera ellerkontakta SSTl ex- Medlokalen avses samtliga lokaliteter i fastigheten som används förverksamheten. Församlingens enligtsid namn Lokalens namn: FastighL kning: Typ lokd av D Kyrkamedförsamlingslokaletl D Semmargärd D Församlingshem separata D Annan typav lokal.Angevilken församlingslokalerl Lokala:lige Kommun: Länshokstav: Kommundel: lnvånarantal orten där lokalen belägen: D Fler 50000 än D 25000 50 000 D 5 000 25000 - - D 500 5 000 D Mindre 500 än - Ãgarfñrhilanden D Församlingenlokalen äger D Annan dispesitionsrätt D Församlingen hyrlarrenderar lokalen. Kontraktstid: 0 4 D D 5 - - Uppskattat värde t ex hrandfiirsäkringsvärde egen ägdfastighet: Uppgifter lokalen ern Lokalyta m2: Antalvåningsplan inklkällare Antal rum: Största salen rymmer ca personer Hur stor del speciella harn- ungdomslokaler och Lokalen en del aven störreförsamlingsägd fastighet som ex t även rymmer affärslokaler ochleller lägenheter. D .la D Nei 0m hur stor del fastighetenverksamhetslekaler av

Bilaga I] 331 Byggnadenllokalun innehåller: D Gudstjänstrum D Samlingssall Café D Ungdomslokal D Rumlör barn-ochförskoleverksamhet D StudierundSammanträdesrum D idrottshall D Anser att Iokalens standard D God D AcceptabelD Mindre Gud llmditmgmpuuiag lokalerna i sinhelhet handikappanpassade v D Helt D Delvis D intealls I byggnaden linns: D Handikapptoalett D HandikapphisslTrapplift D Handikanpramp D Hörslinga ll. Vikariat Innyttialdc - Huroftabedrivs verksamhet i lokalen Så gott som l 3 ggr 1 3 ggr Mindre än - varjedag per vecka per månad l g per månad Egen verksamhetD D D D Därav barn-och D D D D ungdomsverksamhet Uthyrninglutlåning D D D D Utnyttjas lokalen säsongsmässigt D Ja D Nej ll. Uthyrning Förekommer regelbunden uthyrning lokalen av Medregelbunden uthyrning menar att samma förhyrare hyr lokal minsttvågånger månad under vår-och samma per hösttermin. D Ja D Nej Tillvilken typ av verksamhet hyrslokalen regelbundet ut D Gudstjänster D Skola D Fritidsverksamhet D Barnomsorg D Äldreomsorg D Annat: Förekommer tillfälliguthyrning lokalen av D Ja D Nej

332 Bilaga II 12.Primär för Irtlryrrirglutlrirg ungefärlig kostnads- Marknads- Gratis täckning hyra Annat Andra församlingarlföreningar D D Privata D D D D arrangemang Kommunen D D D Andra D D D D 13. heading: Årtal för nybyggnad eller senaste omfattande om- ochleller tillbyggnad ellerstiirre upprustning:

Angeom möjligtkostnaden för investeringen D Nybyggnad Kostnad D Dmbyggnadltillbyggnad Kostnad Erhölls statsbidrag för åtgärden SST,AMS, Länsstyrelsen edl D Ja D Nej stunden föråtgärden D Ja D Nej Erhölls ur stöd Allmänna a. Erhölls kommunala bidrag för åtgärden D Ja D Nej

Finansiering av åtgärden statsbidrag Andrabidrag frånSST,AMS, Länsstyrelsen Allm arvsfonden, kommunen, fonder m.m. Egen insats Eget arbete gåvor, försäljning av fastighet m.m. uppskattat värde Har församlingen planerat någon form av ombyggnad eller tillbyggnaddenna av fastighet inom en 5-årsperiod D Ja D Nej Om ange beräknade kostnader - Planerad finansiering av åtgärden statsbidrag Andrabidrag Egen insats Eget arbete

byggnadsnämnd myndighet krav åtgärdar

Finns föreläggande från eller annan om D Ja D Nej Um Vad Har församlingen planerat att avyttra lokalen inom en 5-årsperiod D Ja D Nej

Bilaga 12

Är stödet till de allmänna samlingslokalerna en statsñnansiell vinsteller förlustaffár

Anders Wiklund

334 Bilaga 12 Förord Depanementssekreterare Anders Wiklund har på utredningens uppdrag gjort denna studie. Författaren svarar själv för innehållet.

Bilaga 12

Inledning

Tillkomsten av allmänna samlingslokaler att bedriva förenings- och kulturverksamhet är något staten sedan 1942 valt att som uppmuntra i form av statligt stöd. Ramen för beslut om bidrag till allmärma samlingslokaler var under budgetåret 199293 46 miljoner kronor. Bidrag för handikappanpassning av sådana lokaler får lämnas utan rambegränsning. För handikappanpassning av allmänna samlingslokaler beviljade samlingslokaldelegationen under budgetåret 199293 bidrag till 246 objekt till en sammanlagd summa av 26,4 miljoner kronor. Riksdagen hade därutöver, av sysselsättningsskäl, anvisat ytterligare medel. I denna studie behandlas endast ordinarie ramanslag, dvs. 46 miljoner kronor. I den kommande kalkylen ingår dessutom de 26,4 miljoner kronor som under samma tid lämnades för handikappanpassningsâtgärder. Då det i den fortsatta framställningen talas stödet, är det om dessa tvâ stöd som avses, dvs. 46 mkr + 26,4 mkr 72,4 mkr. Eftersom stödet till ny- och ombyggnader är förknippat med krav på att såväl kommun som lokalägare bidrar till finansieringen, motsvarar stödet byggkosmader på minst 118,4 mkr. Pga. statens allt mer utsatta ekonomiska läge omprövas mängd en statliga utgifter: Hur stora positiva effekter ett bidrag och vad hänger der om bidraget upphör eller minskar Nedan besvaras frågan utifrån ett statsñnansiellt perspektiv, dvs. endast effekter direkt påverkar som statens finanser ingår i kalkylen. Irman den statsñnansiella kalkylen presenteras ska två saker ske: Först skall en listning ske över de mest betydelsefulla effekter ett slopat stöd kan tänkas medföra. Därefter diskuteras två för kalkylen avgörande frågor.

Vad kan hända om bidraget avvecklas

För att förenkla analysen räknar jag inte på vad händer stödet som om är eller så mycket mindre. Jag jämför den nuvarande situationen med ett läge där stödet avvecklas helt. Det är dock relativt enkelt att se vad resultatet blivit jag istället antagit viss procentuell om en minskning.

336 Bilaga 12

Tänkbara och mätbara effekter på statsñnansema

Statens utgifter for arbetslöshet inom byggsektorn ökar i form av A-

kasseersättningar ca 99% av det en arbetslös inom byggssektom får

via A-kassan, finansieras i dag via skattemedel och lån.

Statens utgifter för arbetslöshet inom byggsektom ökar i form av KAS. Eftersom andelen arbetslösa inom byggsektorn som får KAS är så marginell, bortser jag från denna utgift i kalkylen. Hittills har mycket få personer blivit utförsäkrade från A-kassan. Den närmaste tiden kommer denna situation att bestå enligt Ams. Om antalet utförsäkrade i framtiden tillåts öka, minskar naturligtvis statens utgifter och förutsättningarna för kalkylen ändras.

Statens intäkter i form av byggföretagens inbetalningar av sociala avgifter minskar.

Statens intäkter i form av byggföretagens momsinbetalningar minskar.

Intäkter från statlig inkomstskatt minskar pga. att arbetslösa komi brytpunkten som 1993 uppnås vid en bruttolön på ca 202 mer upp tkr. Eftersom även de som har arbete inom byggsektorn normalt hamnar under brytpunkten, bortser jag dock från denna effekt i kalkylen.

Statens momsintäkter minskar då byggarbetamas inkomster sjunker

A-kassa i stället for lön.

Staten går miste om positiva effekter till följd av de s.k. multiplikatoreffekter som antas uppkomma vid byggnadsarbeten ökade intäkter från socialavgifter, minskade A-kasseutbetalningar, ökade momsintäkter, m.m.. Hur stora dessa multiplikatoreffekter är råder det delade meningar om. Vilka antaganden som här använts kommer att framgå. Det är möjligt för var och en att se hur andra antaganden påverkar beräkningarna. Intressant är hur stora multiplikatoreffektema är jämfört med andra typer av byggverksamhet. Ger t.ex. en årsarbetskraft áa som bygger en väg upphov till större eller mindre multiplikatoreffekter än en åa som bygger om en samlingslokal Sådana frågeställningar bör man ta hänsyn till då arbetsmarknadspolitiska hänsyn finns med i bilden. Jag bortser framöver från den problematiken.

Bilaga 12 337

Boverkets handläggnings- och administrationskostnader försvinner. Kostnadema for samlingslokaldelegationens möten in. sparas

Tänkbara samhällsekonomiska effekter

Trots att jag här begränsar kalkylen till omfatta statsñnansiella att effekter vill jag mycket kortfattat några ange av de samhällsekonomiska effekter som stödet kan upphov till. Någon ingående ge analys av hur stora dessa effekter är görs dock inte här.

Kapitalförslitning till följd minskat underhållsarbete. Egentligen av kan inte stödet användas till underhåll av lokaler. I realiteten är dock gränsen mellan ombyggnad och underhåll vilket gör det tänkbart vag, att ett avvecklatminskat stöd kan leda till ökad kapitalförsliming. en

Föreningar som saknar samlingslokal kan bli utestängda från egen lokaler som byggs utan stödet. Ett villkor för stöd är nämligen att även andra föreningar än dende äger samlingslokalen får hyra in sig. som I dagsläget finns dock inga sanktionsmöjligheter lokalägare mot som bryter mot detta villkor.

Andra välfärdskomponenter blir lidande: aktivt foreningsoch kulturliv, träffpunkter för social folkbildning, samvaro, etc.

Den nödvändiga omstruktureringen byggsektorn underlättas. Avav görande för om stödet till allmänna samlingslokaler hämmar byggsektorns omstrukturering, är hur stor byggsektorn bör i framtiden. vara Är sektorn för stor i dag underlättar avvecklingminskning stödet en av en önskvärd omstrukturering. Är sektorn på väg att bli mindre än vad som är optimalt, är stödet istället ett sätt hålla antalet att uppe byggarbetare och yrkeskunnandet inom branschen. Om byggsektorn i Sverige är för stor, för liten, eller lagom, finns det i dag olika uppfattningar om.

Tänkbara effekter på den kommunala ekonomin

Jag tar i kalkylen inga hänsyn till hur förändring en av stödet påverkar kommunernas ekonomiska situation. Tiden medger tyvärr inte att reda ut denna komplexa fråga. Nedan dock ett antal effekter anges som eventuellt kan uppstå, och det är viktigt som att ha i åtanke vid förändringar av stödet.

Skatteintäktema minskar.

l2 14-0334

338 Bilaga 12

Avgiftsintäkterna minskar: t.ex. barnomsorgsavgifter som är koppla-

de till föräldrarnas inkomster.

Utgifterna ökar: t.ex. socialbidrags- och bostadsbidragsutbetalningar-

na.

Storleken på statsbidragen till kommunerna förändras. De är delvis kopplade till faktorer skattekraft, socialbidragsutbetalningar, etc. som Denna faktor har därmed även statsñnansiella effekter. Detta nollsummespel mellan och kommuner är mycket svårt att analysera och stat lämnas utanför den statsfmansiella kalkylen.

Driftstödet till föreningarnas lokaler minskar eller ökar.

Det kommunala stödet till och ombyggnationer påverkas. ny-

Två för kalkylen avgörande frågeställningar

Ska arbetsmarknadspolitiska hänsyn tas

betydelse för resultatet kalkylen arbetsmarknads- Det är av stor av om politiska hänsyn tas eller inte. Tar man hänsyn till dagslägets stora byggarbetslöshet med höga såväl ekonomiska som sociala kost- - nader, är det troligt att stödet är statsñnansiellt lönsamt än om mer bortser från sådana hänsyn. Kalkylen nedan omfattar sådana man effekter beror på att det finns arbetslöshet inom byggsektorn. som

Hur påverkar stödet mottagarnas beteende

En avgörande faktor påverkar slutsatserna är kunskap om annan som hur byggaktiviteten påverkas stödet avvecklas. Påverkas inte samom lingslokalägarnas beteende vad gäller åtgärder som tidigare skulle gett stöd via Boverket, uppstår entydig statsñnansiell besparing. Om en förändringen däremot påverkar byggaktiviteten vilket är mera troligt, går samhället miste positiva effekter som motiverat stödet. om Vad händer stödet avvecklas beror på en rad faktorer: som om ekonomi har lokalägarna Är byggnationerna möjliga att få Hur god utförda med hjälp ideella arbetsinsatser Kan bidragsbortfallet av kompenseras med från t.ex. privata eller kommunala finanpengar siärer Kan bygginsatsen begränsas och ändå innebära ungefär samma kvalitetshöjning för lokalen osv. Det är svårt övertygande siffra på hur mycket aktiviteatt ange en skulle stödet avvecklades. Därför görs tre alternativa ten avta om

Bilaga 12 339

kalkyler: En där jag antar oförändrad aktivitet, en där jag antar att aktiviteten halveras, och där jag aktiviteten upphör en antar att helt dvs. inga av de projekt skulle fått stöd genomförs. som annars

Vad hade hänt stödet till

om samlingslokalerna

avvecklats inför bå 9293

Alt. Alt. Alt.

Bygger Bygger Bygger ändå hälften inte

Statsñnansiella effekter tkr

BV + SamLlokaldelega-

Statsñnansiell vinst förlust tkr + 72.540 27.765 + 17.292 -

Tabellen ovan visar att följande hade hänt stödet om till samlingslokalerna avvecklats inför bå 9293:

Alt. Om samlingslokalägarnas beteende förblivit oförändrat trots att stödet avvecklats, skulle den statsñnansiella vinsten blivit 72,5 miljoner kronor.

Alt. Om samlingslokalägama genomfört projekt som givit upphov till hälften av den sysselsättning skapats som om stödet inte avvecklats, skulle den statsñnansiella vinsten blivit 27,8 miljoner kronor.

Alt. Om samlingslokalägama inte genomfört något enda av de projekt som annars beviljats statligt stöd, skulle en statsñnansiell förlust uppkommit på 17,3 miljoner kronor.

340 Bilaga 12 sou 1994:32

Resultaten alternativ 2 respektive visar att det måste ñnns ett av mellanliggande läge innebär ett statsñnansiellt nollresultat. Lite som räkneövning och det visar sig att byggverksamheten måste avta med än 80 % innan statsñnansiell förlust uppkommer. Detta naturmer en ligtvis under förutsättning att övriga antaganden är riktiga. Observera att jag antagit att alla effekter är linjära, dvs. en halverad effekt på byggandet Alt. 2 istället för Alt. 3 innebär också halverade effekter i övrigt. Jag kan inte se att det finns något som motsäger detta antagande.

Vilka antaganden döljer sig bakom siffrorna

Bakom resultaten döljer sig ett antal antaganden utöver de som ovan redan diskuterats. Vilka dessa är och vad jag grundar dem på, framgår nedan.

A-kasseersättning

A-kasseersättning 564 krdag 264 dagarår 149 tkr

a årlig

b andelen A-kassemedel im täcks medlemmarna 0,9896 som av källa: Ams

c maximala antalet årsarbetskrafter försvinner om stödet av-

som vecklas 4,6 åamkr 72,4 mkr 329 källa: Boverket, avsnittet Ombyggnad av allmänna samlingslokaler se -effekter på sysselsättningen

-- 149 tkr 329 0,9896 48.511 tkr

Kommentarer:

a A-kasseersättningsniván sänks, eller fler än i dag utför-

om om säkras, förbättras den statsfmansiella kalkylen. b Om egenavgiften höjs förbättras den statsñnansiella kalkylen.

c Siffran 4,6 åa statlig bidragsmiljon fås genom att använda

per Boverkets siffror. Stödet till allmänna samlingslokaler ger enligt Boverket 5,9 åamkr och bidraget till handikappanpassning ger ca ca 2,5 åamkr. Boverket anser att för varje åa inom byggsektorn som sysselsätts i samlingslokal, skapas ytterligare ca 0,8 åa någon en armanstans, dvs. multiplikatoreffekten är ca 1,8. Eftersom nybyggen kräver relativt mycket byggnadsmaterial, stiger troligen multiplikatoreffekten andelen nybyggnad ökar i förhållande till andelen omom byggnad. Boverket däremot inte att handikapppanpassande anser åtgärder ger upphov till multiplikatoreffekter.

Bilaga 12

Sociala avgifter

a Genomsnittlig lön per sysselsatt timlön arbetade timmar under

året 96,28 1992 192 tkr källa: Byggnadsarbetarforbundet SCB resp. b sociala avgifter 0.31

c maximala antalet årsarbetskrafter som försvinner om stödet

avvecklas 4,6 áamkr 72,4 mkr 333

-- 192 tkr 0,31 333 19.823 tkr

Moms: byggverksamhet

a bidrag till ny- eller ombyggnad av allmänna samlingslokaler bå

9293 46.000 tkr b kommunernas och samlingslokalägamas finansiering för att erhålla

a 46.000 tkr c bidrag till handikappanpassning av samlingslokaler bå 9293

26.400 tkr d genomsnittlig byggmoms vid den här arbeten 0,175 typen av källa: Boverket

-- 46.000 tkr+46.000 tkr+26.400 tkr 0,l75 20.720 tkr

Moms: privat konsumtion

a genomsnittlig lön per sysselsatt timlön arbetade timmar under

året 96,28 1992 192 tkr b årlig A-kasseersättning 564 krdag 264 dagarår 149 tkr

c andel av inkomstökningen som inte avgår i kommunal skatt 0,69

d genomsnittlig moms 0,168 källa: Finansdepartementet

e andel av nettoinkomstökningen används för konsumtion 0,3

som lcälla: Konjunkturinstitutet t maximala antalet årsarbetskrafter försvinner stödet som om avvecklas 4,6 åamkr 72,4 mkr 333

-- 192 tkr-149 tkr 0,69 0,168 0,3 333 498 tkr

Kommentarer:

c Hänsyn är tagen till att grundavdraget varierar med inkomsten. Jag

antar att alla betalar kyrkoskatt. Observera att kommunernas skattein-

342 Bilaga 12 sou 1994:32

täkter ökar varje gång detta statliga stöd sätter en A-kasseberättigad i arbete. d 30 % den privata konsumtionen är momsfri. I övrigt varierar av momsen från 12 % till 25 %. Siffran är enligt Finansdepartementet den genomsnittliga momsen på privat konsumtion.

e Denna siffra är den Konjunkturinstitutet använt i sin KOS-

som MOS-modell. Vetskapen om hur stor den marginella konsumtionsökningen är i dag är dock liten.

Boverket och Samlingslokaldelegationen

a årliga kostnader Samlingslokaldelegaüonen resor, m.m. 80 tkr

b Boverkets årliga administrationskostnader för stödet 60 tkr

-- 80tkr+ 60tkr 140tkr

Kommentarer:

De tre årsarbetskrafter i dag handlägger stödet och vars arbetssom uppgifter försvinner vid avveckling, antas här inte innebära någon en statsñnansiell pluspost. Två orsaker till detta antagande är uppsägningstider och det statliga trygghetsavtalet. Naturligtvis kan en avveckling innebära statsñnansiella besparingar på längre sikt. Siffrorna kommer från Boverket.

allmänna samlingslokaler Ombyggnad av

effekter på sysselsättningen källa: Boverket

Det har i tider låg sysselsättning i byggbranschen ofta höjts röster av om att anslå arbetsmarknadsmedel till allmänna samlingslokaler. Motiför detta har bl.a. varit att projekt av detta slag för den allmänna ven nyttan funnits i en särskild kö hos Boverket i väntan på stöd enligt SFS 1989:289. Beredskapen för snabb byggstart har därmed varit hög. Mot bakgrund att det statliga stödet till ny- och ombyggnad av av samlingslokaler utgår med 50 procent av bidragsunderlaget, har Boverket kommit fram till att varje satsad statlig miljon kronor i stöd, genererar 5-6 årsarbeten åa. Beräkningen bakom denna siffra är följande:

Antag att ett projekt i form av ombyggnad har ett godkänt bidragsunderlag på 2 mkr. Det statliga bidraget blir således 1 mkr. De direkta

Bilaga 12 343

arbetskraftskostznadema vid bygget erfarenhet är 30-50 vet man av procent av bidragsunderlaget säg 40 procent eller cirka 800 tkr, dvs. 3,2 åa om vi räknar med en kostnad per åa på 251 tkr lön: 192 tkr + sociala avgifter: 31 %. Eftersom byggnadsindustrin i allt väsentligt är en inhemsk industri med stark lokal och regional anknytning uppstår även sysselsättningseffekter lokalt i regionen. Av resterande 2000 tkr 800 tkr 1200 tkr, vet vi av erfarenhet att cirka 40 procent eller 480 tkr är arbetskraftskostnader på den lokala nivån i form lokala leverantörer och av transportföretag m.m. Det betyder att cirka 2 åa regionalt i genereras ombyggnadsplatsens närhet. Därutöver skapas arbetstillfällen i den inhemska byggmaterialindustün. Vi har for dessa yrkeskategorier antagit en något lägre kostnad per åa, nämligen 240 tkr.

Sammanfattning

Direkt skapas cirka 3,2 åa Lokaltregionalt skapas cirka 2,0 åa Inom riket skapas minst cirka 0,7 áa

Summa 5,9 åa

Handikappanpassning

En vanligt förekommande ombyggnadsâtgärd är handikappanpassning av samlingslokal. Enligt förordningen uppgår det högsta beloppet kan erhållas som till 165 tkr per projekt. Det statligt stödet fordrar ingen motprestation i form av belopp från föreningen eller kommunerna föreningen gör men ofta insatser utöver de 165 tkr. En vanligt förekommande fördelning när staten satsar 165 tkr är följande:

Kostnad Därav arblgftskostnad Hörselslinga 35 tkr 5,0 tkr Handikappramp 30 tkr 25,0 tkr Handikapptoalett 90 tkr 65,0 tkr Arbeten på tomten 10 tkr 7,5 tkr

Summa 165 tkr 102,5 tkr

Med samma förutsättningar för kostnader for ett årsarbete dvs. 251 tkr, betyder 1 mkr satsade på handikappanpassning cirka 2,5 åa.

Bilaga 13

Mål för vissa andra stöd statliga m.m.

346 Bilaga 13

Mål för kulturpolitiken

Riksdagen fastställde år 1974 åtta mål för den statliga kulturpolitiken prop. 1974:28, bet. l974:KrU15 s. 3 och 19-20, rskr. 1974:248. Enligt målen skall kulturpolitiken

medverka till att skydda yttrandefriheten och skapa reella förutsätt- ningar för att denna frihet skall kunna utnyttjas, ge människor möjligheter till egen skapande aktivitet och främja kontakt mellan människor, motverka kommersialismens negativa verkningar inom kulturom- rådet, främja en decentralisering av verksamhet och beslutsfunktioner inom kulturområdet utformas med hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och behov, möjliggöra konstnärlig och kulturell förnyelse, garantera att äldre tiders kultur tas till vara och levandegörs, främja ett utbyte av erfarenheter och idéer inom kulturområdet över språk- och nationsgränsema.

Statens Kulturråd har på olika sätt under åren som gått, arbetat med uppföljning och utvärdering med utgångspunkt från dessa mål. En parlamentarisk utredning om kulturpolitiken har tillsatts med uppgift att bl.a. utvärdera i vad mån 1974 års kulturpolitiska mål har uppfyllts. Utredningen bör, enligt direktiven, överväga lämpligheten av att redovisa den del av uppdraget i ett delbetänkande. Enligt direktiven bör utredningsuppdraget slutligt redovisas senast i december 1994.

Folkbildningen

Målen för folkbildningen redovisas i folkbildningspropositionen 199091:82. Där anges dels vilka mål skall gälla för folkbildsom ningsverksamheten, dels vilka krav som ställs för att bidrag skall kunna utgå. Statens mål for statsbidragen till folkbildningen i propositioanges nen på följande sätt:

Målet med statsbidrag till folkbildningen är att stödja verksamen het som syftar till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen genom t.ex. politiskt, fackligt eller kulturellt arbete. Verk-

Bilaga 13

samheter som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras. Personer som är utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt missgynnade skall särskilt prioriteras, varvid invandrare särskilt skall uppmärksammas. Handikappade utgör en annan viktig målgrupp. Den utbildning som bedrivs inom folkbildningen skall både till form och arbetssätt tydligt skilja sig från utbildning inom det offentliga skolväsendet och högskolan. Resursema från staten får inte användas till en verksamhet med kommersiellt syfte.

Som skäl för statsbidrag anges i propositionen följande:

De grundläggande skälen till att stödja folkbildningen är att den bidrar till en demokratisk grundsyn och utveckling i samhället.

Våren 1991 beslutade riksdagen 199091:UbU:18, rskr. 358 efter förslag i folkbildningspropositionen om nya bestämmelser för statsbidragen till folkbildningen. En principiellt viktig del i beslutet var att den statliga detaljregleringen av villkoren för statsbidragen upphörde och ersattes av att staten lade fast mål för statsbidragen. I riksdagsbeslutet understryks mycket klart skillnaden mellan folkbildningens egna mål och målen för statsbidragen. I folkbildningspropositionen behandlas frågan om uppföljning och utvärdering av det nya statsbidragssystemet tämligen utförligt. Folkbildningsrådet, folkbildningens eget organ, skall årligen i sin förenklade anslagsframställning redovisa en samlad uppföljning av verksamheten under det gångna året. Vart tredje år skall rådet i sin fördjupade anslagsframställrting komplettera uppföljningen med en samlad utvärdering. Dessutom skall staten vart tredje år göra en fristående utvärdering av folkbildningen. I den förenklade anslagsframställningen bör, enligt propositionen, främst ñrmas kvantitativa uppgifter. Uppföljningen skall ha en sådan form att den kan redovisas inom för den offentliga statistiken. I ramen den fördjupade utvärderingen bör därutöver göras kvalitativa bedömningar och analyser av den verksamhet som genomförts och vilka konsekvenser detta bör få för den fortsatta verksamheten. I propositionen understryks vikten av att uppföljning och utvärdering inte enbart blir en teknikfråga utan ett hjälpmedel i verksamhetsutvecklingen. Som skäl för en statlig fristående utvärdering anförs att Genom ett sådant förfarande tillgodoses även önskemål att utvärderingen bör göras om åtskild från dem som är ansvariga för verksamhetens genomförande.

348 Bilaga 13

I propositionen anges vidare att Formema för uppföljning och utvärdering måste få utvecklas under loppet av de första verksamhetsåren med de nya förutsättningar som jag föreslagit sid 43. I betänkandet Frågor för folkbildningen SOU 1993:64 lämnas förslag till principer för hur den statliga utvärderingen bör ske. Den statliga utvärderingen föreslås avse folkbildningen som helhet och mindre de olika anordnamas enskilda prestationer. Utvärderingen skall enligt förslaget omfatta perioden 199495 199697. -

Folkrörelseutredningen

Utredningen anför i betänkandet Mål och resultat SOU 1988:39, sid 114 att målbeskrivning innebär att kunna beskriva de resultat man vill nå genom en viss bidragsgivning. Det kan emellertid ofta vara svårt, framför allt med tanke på den bristande kunskap vi har om föreningslivet och dess verksamheter. Kunskap om detta är grunden för bra målbeskrivningar och gör det också möjligt att utvärdera effekterna av bidragsgivningen. Vidare anser utredningen att Riksdagen kan eller bör inte ange alltför detaljerade mål. Riksdagens uppgift bör istället vara att formulera övergripande mål och sedan fastställa ekonomiska ramar för bidrags- givningen. De mer konkreta och detaljerade målbeskrivningarna får sedan utarbetas av respektive departement eller myndighet i samverkan med berörda organisationer. De konkreta mål som beskrivs bör även uppfylla bestämda krav. Målbeskrivningarna måste gå att utvärdera. Det innebär bl.a. att de måste vara mätbara. För att veta, när målen ska vara uppfyllda, bör de även vara tidsbestämda. Treårsperioder kan vara lämpliga. Utredningens förslag resulterade inte i någon generell förändring av statsbidragsgivningen till organisationerna i riktning mot en ökad målstyming. Dock har olika utredningar arbetat med att söka formulera mätbara mål för statligt stöd till olika grupper av organisationer t.ex. ungdomsorganisationer, kvinnoorganisationer, invandrarorganisationer.

Bidrag till ideella organisationer

Folkrörelseutredningens arbete har också följts upp i betänkandet Organisationemas bidrag SOU 1993:71 där målen för den statliga bidragsgivningen till föreningar diskuteras.

Utredaren anför bl.a.:

Bilaga 13

Den nya budgetprocessen med ökad betoning på målstyming och resultatuppföljning gäller även för statsbidragen till organisationer- Den bör tillämpas så att särskild hänsyn tas till organisationerna. särart. Organisationerna formulerar själva sina mål och nas utvärderar den statliga finansieringens roll i förhållande till dessa. Statsmaktema utvärderar statsbidragens betydelse och berättigande.

Utredaren delar in bidragen i tre olika kategorier: organisationsbidrag, uppdragsersätming och projektbidrag. Organisationsbidrag ges till namngivna organisationer för ett av riksdagen fastställt ändamål uttryckt i allmänna termer och utan tydliga krav på motprestation. I utredningen anförs att Målformuleringar och utvärdering sådana bidrag är mer komplicerad och av en grannlaga uppgift än när det gäller bidrag med ett kvantiñerbart och mätbart syfte. För organisationsbidragen måste metoden vara att med utgångspunkt i allmänna mål t.ex. ökad jämställdhet motivera ett bidrag till organisationer verkar för dessa mål t.ex. kvinnoorganisasom tionema. Sedan ankommer det på dessa att visa hur deras verksamhet kan ha bidragit till detta mål. När det gäller uppdragsersättning anför utredningen att målen bör formuleras som överenskommelse mellan uppdragsgivaren och en den som utför uppdraget. Vidare anförs att För projektbidrag formuleras allmärma mål av regering och riksdag. Målen för enskilda projekt utformas av dem som söker projektbidrag. Utredningen föreslår också former och innehåll för uppföljning och utvärdering av den statliga bidragsgivningen till organisationerna. Utredningen har remissbehandlats och proposition beräknas föreläggas riksdagen under våren 1994.

14 Bilaga

framtida stödet till allmänna

Det

samlingslokaler

Några räkneexempel -

Fredrik von Platen

352 Bilaga 14

Förord

I kapitel Förslag och rekommendationer, redovisas förslag till principer för det framtida statliga stödet till allmänna samlingslokaler.

Utredaren föreslår bl.a. att bidragsunderlaget i det framtida stödet skall beräknas utifrån schablon avseende produktionskostnadema. en

För om- och tillbyggnad föreslås dock att bidragsunderlaget beräknas på skälig faktisk kostnad. I sådana fall föreslås att bidragsunderlaget dock får högst uppgå till högst 60 % av vad motsvarande nybyggnad skulle ge i bidragsunderlag.

I betänkandet anges 12 000 kronor exempel schablon som en per kvadratmeteryta för en lokalyta mellan 0 500 kvadratmter samlings- lokalyta. För de därpå Följande 501 1 500 kvadratmeter - samlingslokalyta kan t.ex. schablonen fastställas till 6 000 kronor.

Boverket föreslås att fastställa de schabloner skall utgöra som bidragsunderlag.

Utredaren föreslår dessutom att reglerna för stödet bör förändras i syfte att gynna mindre samlingslokaler.

Det statliga bidraget föreslås utgå med 50 % av bidragsunderlaget

för samlingslokalyta till 500 kvadratmeter enligt schablonen upp per kvadratmeter,

för de därpå följande 501 1 500 kvadratmeter samlingslokalyta enligt enligt den lägre schablonen kvadratmeter. per

Mot bakgrund av utredarens förslag och de exempel på schabloner som nämns, har experten Fredrik Platen låtit göra några jämföranvon de räkneexempel mellan gällande regler och förslaget till nu nya regler.

Bilaga 14

Nybyggnad

Exempel 1 800 kvm samlingslokalyta

Föreslagen utformning räknexempel -

Produktionskostnad 10 000 00 kronor Bidragsunderlag 12 000 500 300 600 x x x 7 800 000 kronor Statligt bidrag Högst 50 % 7 800 000 av 3 900 000 kronor Kommunalt bidrag 30 %av 10000000 3000000 Egen insats 10mkr-3,9mkr-3,0mkr 3 100 000 kronor 31 % av produktionskostnaden

Nu gällande regler

Bidragsunderlag 10 mkr Statligt bidrag 50 % 10 mkr 5 mkr av Kommunalt bidrag 30 % 10 mkr 3 mkr av Egen insats 10-5-3 2mkr20%av produktionskostnaden

Exempel 2 l 200 kvm samlingslokalyta

Föreslagen utformning räkneexempel -

Produktionskostnad 14 000 000 kronor Bidragsunderlag 12000x500x6000x700 10 200 000 kronor Statligt bidrag Högst 50 % 10,2 mkr av 5,1 mkr Kommunalt bidrag 30%av14mkr4,2mkr Egen insats 14 5,1- 4,2 4,7 mkr 33, - % av produktionskostnaden

Nu gällande regler

Produktionskostnad 11667 kronor kvm per Bidragsunderlag 14000000mkr Statligt bidrag 50%1000xl1667+30%x200x 11667 6534000kr0n0r Kommunalt bidrag 30%av l4mkr4,2mkr

354 Bilaga 14

Egen insats 14 6,534 4,2 3,266 mkr 23,3% - produktionskostnaden av

Kommentar:

Vid nybyggnad skall det kommunala bidraget utgöra minst 30 % av den verifierade kostnaden framgår av räkenskapema till bygget. som

Ombyggnad

Bidragsunderlaget beräknas på skälig faktisk kostnad för ombyggnaden. Bidragsunderlaget får dock uppgå till högst 60 % av vad motsvarande nybyggnad skulle i bidragsunderlag. Vad som är ombyggnad ge definieras i kapitel Förslag och rekommendationer.

Exempel 3 400 kvm samlingslokalyta

Föreslagen uçfonnning ingen förändring räknexempel -

Godkänd ombyggnadskostnad 2 200 000 kronor 60 % av bidragsunderlaget för motsv. nybyggnad 0,6 x 4,8 mkr 2,88 mkr Bidragsunderlag 2,2 mkr Statligt bidrag Högst 50 % av 2,2 mkr 1,1 mkr Kommunalt bidrag Minst 30 % 2,2 0,66 mkr av Egen insats 0,44 mkr 20 % av ombyggnadskostnaden

Exempel 4 950 kvm samlingslokalyta

Föreslagen utformning räkneexempel -

Godkänd ombyggnadskostnad 5 300 000 kronor 60 % av bidragsunderlaget för motsv. nybyggnad 0,6x500x 12000 + 450x600 4,5 mkr Statligt bidrag 50 % av 4,5 mkr 2,25 mkr Kommunalt bidrag Minst 30 % av 5,3 mkr 1,59 mkr Egen insats 1,46 mkr 27,5% av ombyggnadskostnaden

sou 1994:32 Bilaga 14 355

Nu gällande regler

Bidragsunderlag 5 300 000 kronor Statligt bidrag 50 % 5,3 mkr 1,59 mkr av Kommunalt bidrag Minst 30 % 5,3 mkr av 1,59 mkr Egen insats 5,3 2,65 1,59 1,06 mkr 20% - av produktionskostnaden

Exempel 5 1 600 kvm samlingslokalyta

Föreslagen uçfomzning räkneexempel -

Godkänd produktionskostnad 8 400 000 kronor 60 % av bidragsunderlaget av motsv. nybyggnad 0,6 500 12 000 + 1 100 x x x 6 000 7,56 mkr Statligt bidrag Högst 50% 7,56 mkr av 3,78 mkr Kommunalt bidrag Minst 30% 8,4 mkr 2,52 mkr av Egen insats 8,4 3,78 2,52 2,1 mkr 25 % - av produktionskostnaden

Nu gällande regler

Ombyggnadskostnad 8 400 000 kronor Bidragsunderlag 8,4 mkr 5 250 kronorkvm Statligt bidrag 50 % 5 250 1 000 + 30 % x x x5 250x600 3,57 mkr

Kommunalt bidrag Minst 30 % 8,4 mkr av 2,52 mkr Egen insats 8,4 3,57 2,52 2,31 mkr 27,5% - av produktionskostrtaden

Kommentar:

Vid ombyggnad skall det kommunala bidraget i normalfallet utgöra minst 30 % av godkänd ombyggnadskostnad.

356 Bilaga 14

Om- och tillbyggnad

Exempel 6 350 kvm ombyggnad + 100 kvm tillbyggnad

Föreslagen utformning räkneexempel -

Ombyggnadskostnad l 600 000 kronor Tillbyggnadskostnad 1 100 000 kronor Summa produktionskostnad 2 700 000 kronor 60 % av bidragsunderlaget motsv. nybyggnad 0,6 x 12 000 x 450 3,24 mkr av Bidragsunderlag 2,7 mkr det lägsta av 2,7 mkr respektive 3,24 mkr Statligt bidrag Högst 50 % av 2,7 mkr 1,35 mkr Kommunalt bidrag Minst 30 % av 2,7 mkr 0,81 mkr Egen insats 2,7 1,35 0,81 0,54 mkr 20 % - av produktionskostnaden

Exempel 7 700 kvm ombyggnad + 300 kvm tillbyggnad

Föreslagen utformning räkneexempel -

Ombyggnadskosmad 3 600 000 kronor Tillbygnadskostnad 3 400 000 kronor Summa produktionskostnad 7 000 00 kronor 60% av bidragsunderlaget motsv. nybyggnad 0,6 12 000 x 500 + 6 000 av x x 500 5 400 000 kronor Bidragsunderlag 5,4 mkr det lägsta av 7,0 mkr respektive 5,4 mkr Statligt bidrag Högst 50 % av 5,4 mkr 2,7 mkr Kommunalt bidrag Minst 30 % av 7,0 mkr 2,1 mkr Egen insats 7,0 2,7 2,1 2,2 mkr - - 31,4 % av produktionskosm.

Kommentarer:

Det kommunala bidraget skall vid om- och tillbyggnad i normalfallet minst 30 % produktionskosmaden, dvs. summan av om- och vara av tillbyggnadskostnadema.

15 Bilaga

Stödet till allmänna

samlingslokaler

Kortfattad historik över stödets utformning m.m.

358 Bilaga 15 SOU 194:32

Stödet införs

Stödet till allmänna samlingslokaler infördes 1942. Stödet utgick då till ny- och ombyggnad samt till köp i de fall där verkligt behov förelåg av lokalen. Kommunerna kunde få bidrag med i normalfallet 25 % och högst 40 % av byggnadskostnadema. Enskilda sammanslutningar kunde i angivna fall få bidrag och även för ekonomisk sanering få ett lån om högst 50 %. Högst hälften skulle vid nybyggnad utgöra en räntefn stående del avsedd att efterskänkas. Vid ombyggnad skulle 45 kunna utgå räntefritt och stående. Säkerhet skulle ñnnas och ligga inom 90 % av fastighetsvärdet. Genom beslut i riksdagen 1945 höjdes maximigränsen för lån till 70 % om det förelåg synnerliga skäl, den stående räntefria delen även vid ekonomisk sanering och vid ombyggnad skulle kunna uppgå till högst 40 %. 1957 beslöts av riksdagen om vissa ändringar i reglerna. De hittillsvarande bidragen till kommunerna ersattes med lån. Det högsta beloppet för lån fastställdes till 70 % av låneunderlaget med uttalande om att maximalt lån endast skulle förekomma undantagsvis och att lånet normalt liksom tidigare bara ñck uppgå till högst 50 % av läneunderlaget. Subventionsdelen, som för nybyggnad motsvarat högst hälften av 75 % eller 37,5 % av låneunderlaget, höjdes till högst 40 %. 1954 beslöts av riksdagen att bidrag skulle kunna utgå till viss utrustning m.m. av vissa samlingslokaler. Högst 50 % av kostnaderna för köksinredning och köksutrustning, dock högst 5 000 kronor. 1957 höjdes bidraget till belopp om högst 5 % av låneunderlaget, dock högst 10 000 kronor. Ett villkor for saneringslån var enligt 1957 års kungörelse att kommunen i form av bidrag eller lån lämnade lokalägaren ekonomiskt stöd som till sitt värde motsvarade lägst 25 % av den räntefria och stående delen av statslånet.

1959 års

Samlingslokalutredning

Kommittén utredde de driftsekonomiska betingelsema För statsbelånade allmänna samlingslokaler m.m.

Bilaga 15

1960 års

riksdag

1960 års riksdag beslutade att de icke-kommunala lokalägarna skulle få möjlighet till samlingslokallån även för vissa skollokaler. De jämställdes därmed med kommunerna och deras möjlighet till skolbyggnadsbidrag. Möjlighet öppnades för ett särskilt rekonstruktionsbidrag om högst 15 % av låneunderlaget som kunde beviljas under förutsättning av väsentlig kommunal medverkan. 1960 avvecklades det särskilda stödet till inventarier. 1960 kompletterades saneringslånen med ett försöksvis infört rekonstruktionsbidrag till statsbelånade samlingslokaler fortfarande som häftade i skuld till staten. Bidraget kunde utgå med ett belopp motsvarande högst 15 % av låneunderlaget vid tiden för bidragets beviljande.

1971 års Samlingslokalutredning

Nya samlingslokaler

Utredningen föreslog att den räntefria stående delen skulle ersättas av ett anordningsbidrag. Detta bidrag skulle utgå till föreningsägd respektive kommunförvaltad lokal med högst 40 respektive 30 % av ett låneunderlag, beräknat efter de principer som gällde för bostadslån. Anordningsbidraget föreslogs även utgå för anskaffning lös av egendom och tekniska hjälpmedel. Bidraget skulle motsvara hälften av skäliga kostnader, dock högst 10 % av låneunderlaget till 500 000 upp kronor och 5 % av överskjutande lâneunderlag. Bostadslån föreslogs utgå med den procentuella andel låneav underlaget, efter avdrag av anordningsbidraget, som gällde enligt bostadslånekungörelsen. Kommun föreslogs lån med 30 % och förening med 20 % av återstående lâneunderlag.

Befintliga lokaler

Saneringslån och rekonstruktionsbidrag föreslogs ersättas med dels särskild eftergift av utestående statslån, dels upprustningsbidrag. Dessa stödformer skulle enligt förslaget tillämpas under femårsperiod. en Särskild eftergift av tidigare statslån skulle kunna medges om planeringsförutsättningarna ändrats. Upprustningsbidrag föreslogs utgå med 50 % av kosmadema för erforderliga upprustningsåtgärder såväl fast lös egendom och av som för avlyft av krediter.

360 Bilaga 15

1973 års kungörelse

För anordnande av allmän samlingslokal lämnades både lån och bidrag. Bidraget lämnades i form av dels anordningsbidrag, dels inventariebidrag. Med anordnande av samlingslokal avsågs förutom nybyggnad, även ombyggnad och köp. Som säkerhet for lån föreskrevs kommunal proprieborgen eller panträtt i fastigheten eller tomträtten. I första hand skulle säkerheten utgöras av panträtt. Länet löpte med ränta från utbetalningsdagen enligt en räntesats som regeringen fastställde för ett kalenderår i sänder. För lånet tillämpades rak amortering. Amorteringstiden var satt till 30 år. Underlaget för anordningsbidrag, lån samt inventariebidrag beräknades utifrån ett låneunderlag, enligt bostadsñnansieringsförordningen avseende lokaler. Anordningsbidraget ñck utgöra högst 30 % av låneunderlaget. Storleken for lån för anordnande av lokal bestämdes till skillnaden mellan anordningsbidraget och 50 % av låneunderlaget. Viss möjlighet farms till fördjupning. Inventariebidrag lämnades med högst 10 % av låneunderlaget till den del som inte översteg 500 000 kronor, och med 5 % av den återstående delen, dock med sammanlagt högst 400 000 kronor.

Upprustningsbidrag m.m.

För bevarande av befintlig lokal lämnades upprustningsbidrag, men inte lån. I princip omfattades sådana allmänna samlingslokaler som var fárdigställda före den 1 juli 1973. Stöd kunde lämnas, förutom till utrymmen för möten, studier och kulturell verksamhet, till nöjeslokaler, som t.ex. teater, biograf eller danslokal under förutsättning att de ingick i en sarnlingslokalanläggning. Detsamma gällde för biblioteksñlial som även fungerade som allmän samlingslokal, till mindre expediüonslokaler behövdes för som förvaltning och skötsel av samlingslokalema samt till bordtennisrum, bastu och dylikt och som utgjorde komplement till lokalanläggningen. Också ungdomslokaler kunde få stöd de ingick i byggnad om samma som stödberätügade lokaler. Upprustningsbidrag samt betalning av skulder ñck lämnas med ett belopp motsvarande 50 % av utgiften. Ett kommunalt bidrag motsvarande minst 15 % av det godkända bidragsunderlaget förutvar en sättning för upprustningsbidraget.

Bilaga 15 361

Stödberättigade

Stödberättigade var kommuner, aktiebolag, Föreningar och stiftelser. Särskild eftergift fick lämnas till andra låntagare än kommuner. Stödmottagare skulle arbeta utan enskilt vinstsyfte eller att lokalen skulle upplåtas till kommun eller företag som arbetade utan enskilt vinstsyfte normalt minst 30 år. - I de fall där stödet gällde anordningsbidrag och lån ställdes krav på stödmottagaren att sökande innehade marken med äganderätt eller tomträtt. Även nyttjanderätt accepterades.

Handikapp- och energibidrag m.m.

För sådan lokalanpassning och inventarieanskaffning som avsåg handikappades särskilda behov utgick ett bidrag med belopp motsvarande 100 % av utgifterna upp till 100 000 kronor. Var utgifterna for sådana åtgärder högre lämnades for den överskjutande delen bidrag med 50 % eller om regeringen medgav det med 65 %. Den särskilda eftergiften av sådana statslån som hade beviljats enligt äldre bestämmelser var inte maximerad om skälet för eftergiften var forlustrisk. Om eftergiften var orsakad av befolkningsminskning i orten eller liknande omständighet var den däremot maximerad till normalt 50 %. Bidrag för energibesparande åtgärder i samlingslokaler lämnades med 50 % av godkänd kostnad for bidragsberättigade åtgärder. För ett och samma projekt lämnades dock bidrag med högst 300 000 kronor. Frågor om bidrag och lån prövades av Bostadsstyrelsens samlingslokaldelegation.

1981 års Samlingslokalutredning

Utredningen föreslog att samtliga då gällande former av bidrag och lån skulle bibehållas. Kretsen av bidrags- och låntagare föreslogs oförändrad. Kommittén föreslog att tidsbegränsningen för upprustningsbidraget skulle upphöra och att energisparbidraget skulle inarbetas i upprustningsåtgärdema.

Stöd under 1980-talet

Stöd utgick i form av anordnings- och inventariebidrag samt lån. Anordningsbidrag utgick med högst 30 % av låneunderlaget. Lån tillsammans med anordningsbidrag kunde beviljas med högst det belopp som

362 Bilaga 15

motsvarade 50 % av låneunderlaget. Inventariebidraget högst 10 var % av låneunderlaget och maximerat till 400 000 kronor. Upprustningsbidrag, särskild eftergift samt energisparbidrag utgick i princip enligt tidigare regler. Fr.o.m. budgetåret 198788 avvecklades lånet och energisparbidraget. Ett nytt stöd till handikappanpassning av folkparksteauar infördes fr.0.m detta budgetår. Budgetåret 198990 infördes gt stöd för ny-, om- och tillbyggnad samt köp. Det kommunala bidraget som förutsattes för det statliga stödet till bl.a. om- och tillbyggnad höjdes till minst 30 % av godkänt bidrag sunderlag . De särskilda bidragen för handikappanpassning var i princip oförändrade. Dessa regler beskrivs i kapitel Nuvarande stöd.

16 Bilaga

Käll- och litteraturförteckning

364 Bilaga 16

Käll- och litteraturforteckning, ett urval

Kommittédirektiv 1988:6 Kommittédirektiv 1989:45 Kommittédirektiv 1992:81 Kommittédirektiv 1992:92 Kommittédirektiv 1993:1 Kommittédirektiv 1993:24

Direktiv till Beredningen för främjande av den ideella sektorns utveckling C 93440FOK

SOU 1955:28 samlingslokaler SOU 1955:39 Statsstöd för samlingslokaler SOU 1971:92 Finansiering av allmänna samlingslokaler SOU 1972:36 Samhälle och trossamfund SOU 1972:66 Kulturrådet: Ny kulturpolitik SOU 1981:63 Samhället och samlingslokalerna SOU 1987:33 Ju mer är tillsammans SOU 1988:39 Mål och resultat SOU 1990:44 Demokrati och makt i Sverige SOU 1991:12 Ungdom och makt SOU 1991:105 Filmproduktion och filmkulturell verksamhet i Sverige SOU 1992:9 Ekonomi och rätt i kyrkan SOU 1992:52 Ett samhälle för alla SOU 1992:120 Allmänna arvsfonden SOU 1993:16 Nya villkor för ekonomi och politik SOU 1993:64 Frågor för folkbildningen SOU 1993:71 Organisationernas bidrag SOU 1993:82 Frivilligt socialt arbete

stencil soc.dep. Betänkande med förslag till ändring D 367 av bestämmelserna om statligt stöd till allmänna samlingslokaler m.m. avgivet av 1959 års samlingslokalutredning

Ds C 1986:12 Stöd till invandrarnas trossamfund Ds 1990:87 Service i samverkan. Boendeservicedelegationens erfarenheter av utvecklingsarbete 1985-1990

Bilaga 16 365

Ds 1990:70 För bygdens bästa. Om samordnad boendeservice och landsbygdsutveckling Ds 1993:4 Medborgarkontor redovisning av pågående utvecklingsarbete Ds 1993:67 Servicesamverkanvidmedborgarkontor

Budgetpropositioner åren 197475-199495 Proposition 1974:28 Proposition 199091:34 Proposition 199091:82

Bostadsutskottets betänkanden med anledning av budgetpropositionema 197475-199495. Betänkande KrU 1971:15 Betänkande KrU 1974:9

Andersson, Å-E, 70-talister, Natur och kultur, 1993 Fürth, T, Holmberg I Axelson, S. och Mot dema framtid, Carlssons, 1992 Petterson T. red Axelson, S. red Sju folkrörelser om framtiden, Carlssons, 1992 Blomdahl, Ulf Folkrörelsema och folket, Carlssons, 1990 Civildepartementet Folkrörelsema hur ser dom ut i framtiden 1991 Civildepartementet Folkrörelse- Föreningsguiden, 2 uppl, 1993 Civildepartementet Lokaler för ungdomsverksamhet, katalog 1987-1991, 1993 Folkbildningsrâdet Fördjupad anslagsframställning för budgetåren 199495, 199596 och 199697

Folkets Hus Riksorg. 700 nya Folkets Hus, 1993

Glesbygdsmyndigheten Länsstyrelsemas geografiska avgränsning av glesbygdsstödet, PM 92-05-14 Glesbygdsmyndigheten Glesbygdsstödet 1987-1992, 1993 Göranzon, Gunnar Vänd mot Guds framtid, projektgruppen för Alsikeprojektet inom Svenska kyrkan, Knivsta, 1993

Bilaga 16

Landstingsförbundet Offensiv regional kulturpolitik, 1991 Mattson, Matts Det goda samhället, RSFH:s förlag, 1986 Olson, Hans-Erik Staten och ungdomens fritid, Arkiv avhandlingsserie 40, Lund 1992

Samarbetsnänmden för Årsbok 1992 statsbidrag till Årsbok 1993 trossamfund

samlingslokal- Förnyelse av allmänna samlingsorganisationemas- lokaler, en inventering, 1986 samarbetskommitté Samnyttjande av allmänna samlingslokaler i glesbygd, 1987

Statens kulturråd Teater- och dansstatistik Statens kulturråd 1993:4 Drivfjäder eller ñärder i hatten - Statens kulturråd 1994:2 Musik För miljoner

Statens ungdomsråd Barns villkor, 1993-02-19 Statistiska centralbyrån Undersökning av levnadsförhållanden, ULF 92 Statskontoret 1991:6 Statligt föreningsstöd kartlägg- - en ning Svenska Filminstitutet Verksamhetsberättelse 199 192 Verksamhetsberättelse 199293 Svenska Kommunförbundet Faktablad, Fritidsanläggningar i Sverige 1983-1987-1990, 1992 Undervisningsministeriet, Föreningshuskommissionens Helsingfors betänkande, Kommittébetänkande 1983:34, Helsingfors

Statens 1994

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Ändrad ansvarsfördelningför denstatliga . statistiken. Fi.

N Kommunerna, Landstingenoch Europa . + Bilagedel.C.

Mäns föreställningar om kvinnor och Chefskap. S. . Vapenlagenoch EG. Ju. . Kriminalvård och psykiatri. Ju. . Sverigeoch Europa. En samhällsekonomisk . konsekvensanalys. Fi.

EU, EES och miljön. M. . Historisktvägval Följdema för Sverigei utrikes- . och säkerhetspolitiskt hänseende av att bli,

respektiveintebli medlem i Europeiskaunionen. UD.

Förnyelseoch kontinuitet- om konstochkultur . i framtiden.Ku.

Anslutningtill Förslag till övergripande . EU -

lagstiñxiing.UD.

Omkriget kommit... Förberedelserför mottagande . av militärt bistånd1949-1969 + Bilagedel. SB.

M Suveränitetochdemokrati . + bilagedelmed expertuppsatser. UD.

. JlK-metoden,m.m. Fi.

Konsumentpolitiki enny tid. C. . På väg. K. . Skoterköming påjordbruks- ochskogsmark. . Kartläggningoch åtgärdsförslag. M.

Års- och koncemredovisningenligt EG-direktiv.

Del och I II. Ju.

Kvalitet kommunalverksamhet nationell i . uppföljningochutvärdering.C.

Rena roller i biståndet- styrningoch arbetsfördelning . i en effektiv biståndsförvaltning.UD.

20. Refonnerat pensionssystem.

Reformerat pensionssystem. Bilaga A. . Kostnader ochindivideffekter.

22. Reformeratpensionssystem. Bilaga B.

Kvinnors ATP och avtalspensioner.

Förvaltabostäder.Ju. . 24 Svensk alkoholpolitik en strategiför framtiden. . - Svenskalkoholpolitik bakgrundochnuläge. . - 26. Att förebygga alkoholproblem.

27. Vård av alkoholmissbrukare.

28 Kvinnor och alkohol. S. . Barn- Föräldrar Alkohol. . - 30. Vallagen. Ju.

31. Vissamervardeskattefrågor lII Kultur m.m. Fi. - Mycket Under Samma Tak. C. .

Statens offentliga utredningar 1994

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Kulturdepartementet

Om kriget kommit... Förberedelserför mottagande av Förnyelseochkontinuitet- konstochkultur om militärt bistånd 1949-1969 + Bilagedel. [ll] i framtiden.[9]

Justitiedepartementet Civildepartementet Vapenlagenoch EG [4] Kommunerna, Landstingen ochEuropa. Kriminalvård och psykiatri. [5] + Bilagedel.[2] Års- ochkoncemredovisningenligt EG-direktiv. Konsumentpolitiki tid. [14] enny Del l och Il. Ju. [17] Kvalitet i kommunalverksamhet-nationell Förvaltabostäder.[23] uppföljningochutvärdering. Vallagen.[30] MycketUnderSammaTak. [32]

Utrikesdepartementet Miljö- och naturresursdepartementet Historisktvägval Följdemaför Sverigei utrikes-och EU, EESochmiljön. [7] säkerhetspolitiskthänseende av att bli, respektiveintebli Skoterkömingpåjordbruks- ochskogsmark. medlemi Europeiskaunionen.[8] Kartläggningochåtgärdsförslag.[16] Anslutningtill EU Förslag till övergripande lagstiñning.[10] Suveränitetochdemokrati + bilagedelmed expertuppsatser. [12] - Rena roller i biståndet- styrning och arbetsfördelning i en effektiv biståndsförvaltning.[19]

Socialdepartementet Måns föreställningar om kvinnor och chefsskap.[3] Reformeratpensionssystem. [20] Reformeratpensionssystem. BilagaA. Kostnaderoch individeffekter.[21] Reformeratpensionssystem. Bilaga B. Kvinnors ATP ochavtalspensioner. [22] Svenskalkoholpolitik en strategiför framtiden.[24] - Svenskalkoholpolitik bakgrundochnuläge.[25] - Att förebygga alkoholproblem.[26] Vård av alkoholmissbrukare.[27] Kvinnor ochalkohol.[28] Barn Föräldrar Alkohol. [29] - -

Kommunikationsdepartementet På våg. [15]

Finansdepartementet Ändradansvarsfördelningför denstatligastatistiken.[1] Sverigeoch Europa.En samhällsekonomisk konsekvensanalys. [6] JIK-metoden, m.m. [13] Vissamervärdeskattefrågor III Kultur m.m. [31] -