Allmänna arvsfonden : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Betänkande av

1991 års arvsfondsutredning

SM]

1992 120

KB

M

Oc

n

Statens offentliga utredningar

E§@ 1992 120 @

Socialdepartementet

Allmänna arvsfonden

slutbetänkande års

av 1991 ansfondsutredning

Stockholm 1992

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesötjcr mmissutsändningar av dessa publikationer.

Adress Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08739 96 30 Telefax 087 39 95 48

Publikationema kan också köpas i Informationsbokhandeln, Malmtorgsgatan Stockholm.

Omslag Mia Avelin-Mangefors

ISBN 91-38-13220-6 GraphicSystemsAB, Malmö1992 ISSN 0375-250X

SOU 1992 120 3

Till statsrådet och chefen för Socialdepartementet

Genom beslut den 24 januari 1991 bemyndigade regeringen det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden som rör Allmänna arvsfonden att tillkalla en särskild utredare att göra en översyn av Allmänna arvsfondens ändamålsbestämmelse m.m. Med stöd av detta bemyndigande förordnades den 25 april 1991 f.d. lagmannen Carl E. Sturkell som särskild utredare. Som sakkunniga förordnades från den 13 juni 1991 hovrättsassessom i Statsrådsberedningen Britta Ahnmé-Kågerman, organisationspedagogen vid Röda Korset Mia Avelin-Mangefors, departementsrådet i Civildepartementet Lars Bryntesson, ekonomichefen vid De Handikappades Riksförbund Boo Fogelberg, kanslichefen vid Handikappförbundens Centralkommitté Ingemar Färm, departementssekreteraren i Socialdepartementet Gunhild Malmqvist, kammarrådet i Kammarkollegiet Agneta Möller och departementsrådet i Socialdepartementet Billy Thorstenson. Till sekreterare förordnades från den l oktober 1991 rådmannen Bengt Almebäck och hovrättsassessom Pia Johansson. Bengt Almebäck har tjänstgjort på deltid. Utredningen har antagit namnet 1991 års arvsfondsutredning. Utredningen avlämnar härmed betänkandet SOU 1992120 Allmänna arvsfonden. Formellt är utredningen ett uppdrag till Carl E. Sturkell som särskild utredare. Arbetet har emellertid utförts i nära samråd med de sakkunniga som också ställt sig bakom de redovisade förslagen och övervägandena. Detta har markerats genom att betänkandet avfattats med användningen av vi-form. Fyra av utredningens sakkunniga; Mia Avelin-Mangefors, Lars Bryntesson, Gunhild Malmqvist och Billy Thorstenson har emellertid avgett ett särskilt yttrande i anslutning till 5 och 6 §§ i förslaget till ny arvsfondslag. Utredningens uppdrag är härmed avslutat.

Stockholm i november 1992

Carl E. Sturkell

Bengt Almebâck Pia Johansson

SOU 1992 120 5

Innehållsförteckning

Sammanfattning 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Färfattningsfärslag 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Förslag till lag om Allmänna arvsfonden. 15 . . . . . . . . . . .

2 Förslag till lag om ändring i kommunalskatte-

lagen 1928370 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Förslag till lag om ändring i lagen 1941416 om

arvsskatt och gåvoskatt 22 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Inledning 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Allmänna arvsfonden 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Tidigare utredning 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3 Riksdagens behandling av frågor rörande Allmänna

arvsfonden 32 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.4 Direktiven 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.4.1 Utredningsuppdraget 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.4.2 Utredningsarbetet 37 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Arvsjfondsmedlens fördelning budgetåret 199192 39 . . . . . . 2.1 Inledning 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Vård av barn och ungdom samt fostran av bam 40 . . . . . . . 2.3 Fostran av ungdom 42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.1 Regeringens fördelning 42 . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.2 Bam- och ungdomsdelegationens fördelning 44 . . . . 2.3.3 Plusgruppens fördelning 47 . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Omsorg om handikappade 47 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Arvifondens ändamål och medlens användningsområde 53

. . 3.1 Inledning 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Skälen för ändamâlsbeståmmelsens nuvarande lydelse 56 . . . . 3.3 Fondmedlens användningsområde 59 . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.1 Stödets karaktär 60 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.2 Stödets mottagare 62 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.3 Exempel en delegationsmyndighets riktlinjer

för stöd 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.3.4 Åtgärd som stat eller kommun skall bekosta 64

. . . .

6 SOU 1992 120

3.4 Dagens situation för nuvarande målgrupper och deras

framtida behov 65 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.1 Barn och ungdomar 66 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.2 Barn och ungdomar med handikapp 69 . . . . . . . . .

3.4.3 Övriga med handikapp 70

personer . . . . . . . . . . . . 3.5 Pågående uppdrag och aktuella utredningar 72 . . . . . . . . . . 3.6 Våra överväganden och förslag 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6.1 Inledning 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6.2 Vår slutsats 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6.3 Ändamälsbestämmelsens lagtekniska utfomming 77 . .

3.6.4 Övrig utdelningspraxis 84

. . . . . . . . . . . . . . . . .

Vem fördelar städ ur fonden 89

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Inledning 89 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Bakgrund till den nuvarande ordningen 89 . . . . . . . . . . . . 4.3 Delegering till olika myndigheter 90 . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4 Erfarenheter av delegeringen till Barn- och ungdoms-

delegationen 91 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5 Våra överväganden och förslag 93 . . . . . . . . . . . . . . . . .

Handläggningen av arvyondsärenden 101 . . . . . . . . . . . . . 5.1 Ansökningsförfarandet 101 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Ansökningstid 102 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Redovisning för hur medlen använts 102 . . . . . . . . . . . . . .

5.4 Återbetalningsskyldighet 103

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5 En arvsfondsförordning 104 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Information, utvärdering och erfarenhetsspridning 105 . . . . . . 6.1 Inledning 105 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Information 105 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 Utvärdering och erfarenhetsspridning 106 . . . . . . . . . . . . . . 6.4 Kostnadseffekter 107 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Övriga frågor 109

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1 God 109 man . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.2 Vem beslutar om egendom skall tas emot 110 . . . . . . . . . . . 7.3 Avstående av arv 111 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4 skattefrågor 116 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Island 119 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Specialmotivering 121 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslaget till lag 1900000 om Allmänna arvsfonden 121 . . . Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen

1928370 133 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslaget till lag om ändring i lagen 1941416 om arvs-

skatt och gåvoskatt 133 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 1992120 7

Särskilt yttrande 135 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . BILAGOR

1 Allmänna arvsfondens bokslut 199192 2 Direktiven Dir 19913 Socialdepartementets redovisning av utdelat stöd under budgetåret 199192; fördelning enligt ändamål Socialdepartementets redovisning av utdelat stöd under budgetåret 199192; fördelat på organisationer, föreningar, stiftelser Socialdepartementets redovisning av utdelat stöd för projekt om FNs barnkonvention Socialdepartementets redovisning av fördelat stöd för insatser inom barnomsorgen i det mångkulturella samhället Civildepartementets sammanställning över regeringens beslut om stöd ur Allmänna arvsfonden under budgetåret 199192 avseende fostran av ungdom Bam- och ungdomsdelegationens sammanställning av beviljat stöd ur Allmänna arvsfonden under tiden 1 juli 1991 - 30 juni 1992

SOU 1992 120 9

Sammanfattning

Bakgrund

Allmänna arvsfonden är en självständig och självägande förmögenhetsmassa vars ändamål är bestämt i lagen 1928281 om allmänna arvsfonden och som byggs upp med medel som enligt bl.a. ärvdabalken tillfaller fonden. Arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond, skild från statskapitalet. Kollegiet bevakar fondens rätt till den egendom som tillfaller fonden bl.a. genom arv, gåva eller testamente. Fondens ändamål är att främja vård och fostran av barn och ungdom samt omsorg om handikappade. Utdelning av medel ur fonden beslutas huvudsakligen av regeringen efter ansökan hos Socialdepartementet. Viss medelsutdelning har regeringen delegerat till Bam- och ungdomsdelegationen under Civildepartementet som handlägger vissa ärenden som är att hänföra till fostran av ungdom. Regeringen har även delegerat rätten att dela ut fondmedel för projektverksamhet till bl.a. Socialdepartementet, Socialstyrelsen, Statens handikappråd och Statens ungdomsråd. Under senare år har det årligen delats ut drygt 150 miljoner kronor. Fondens medel har huvudsakligen använts för stöd till frivilliga och ideella insatser. Stöd har lämnats till nyskapande och utvecklande projekt inom verksamheter som främjar vård och fostran barn och ungdom samt av omsorg om handikappade. Stöd har också lämnats till vissa kostnader med anknytning till ungdomsverksamhet och handikapporganisationemas fritidsoch rekreaktionsanläggningar, inventarier samt vissa utbildnings- och inforrnationsaktiviteter. Mottagare av stöd är främst föreningar, stiftelser och organisationer som bedriver ideell verksamhet. Enligt praxis beviljas inte stöd till privatpersoner. Stöd beviljas kommuner och andra offentliga organ, om det inte åligger stat eller kommun att bekosta den åtgärd som stödet är avsett för. I viss utsträckning lämnas dock stöd även för sådan åtgärd, förutsatt att stödet utvecklar eller förnyar den offentliga verksamheten eller i anslutning till denna utvecklar frivilliga eller ideella insatser. Arvsfondslagen reglerar bevakningen av att medel kommer in till fonden, fondförvaltningen och utdelningen av fondens medel. Sedan lagen trädde i kraft den l januari 1929 har den varit föremål för en översyn

mellan åren 1964 och 1967. Översynen resulterade i att fondens ändamål

år 1969 utvidgades till att omfatta omsorg om handikappade och att regeringen fick möjlighet att delegera rätten att besluta om stöd ur fonden till arman myndighet. Bam- och ungdomsdelegationen fördelar sedan år 1987 viss andel av fondens medel för att främja fostran av ungdom.

10 SOU 1992120

Under senare år har frågor om fondens ändamålsbestämmelse vid flera tillfällen varit föremål för riksdagsbehandling. Riksdagen har bl.a. avslagit motionsyrkanden om att utvidga fondens ändamål till att omfatta också äldre personer samt yrkanden att fondmedel borde återföras till om arvlâtarens kommun. Med hänvisning till bestämmelsen i lagen, att medel ur fonden inte får lämnas för åtgärder som det åligger stat eller kommun att bekosta, har Socialutskottet bet. 198990SOU29 uttalat att det av regeringens redovisning för utdelning av fondmedel inte gått att helt klarlägga om utdelningen skett i överensstämmelse med ändamâlsbestämmelsen. Utskottet har vidare uttalat att fondens medel huvudsakligen skall användas för stöd till frivilliga och ideella insatser. Vid riksmötet 198990 biföll riksdagen en hemställan av utskottet att översyn borde en göras av ändamâlsbestämmelsen rskr. l98990z3l8.

Uppdraget

Mot bakgrund av riksdagsbehandlingen har utredningen enligt sina direktiv haft i uppdrag att pröva om ändamålsbestämmelsen och tillämpningen av denna svarar mot såväl dagens situation som framtida behov hos olika målgrupper. Uppdraget i den delen har innefattat att utifrån rådande praxis pröva om lagstiftningen kan förtydligas och medlens användningsom områden kan få en tydligare struktur. Utredningen har också haft i uppdrag att se över beslutanderätten vid utdelning stöd fonden och av ur överväga om fler ärendegrupper än i dag kan delegeras från regeringen till lämplig myndighet. I uppdraget har även ingått att analysera behovet av att följa upp och sprida erfarenheter de projekt startas med stöd av som av arvsfondsmedel samt att överväga hur presumtiva sökanden bör informeras om Allmänna arvsfonden. Utredningen har i övrigt haft frihet att behandla även andra frågor om fondens verksamhet föranletts utredningssom av uppdraget. Vårt arbete har lett fram till en helt ny arvsfondslag, som samtidigt arbetats om språkligt. Lagen inleds med bestämmelser beskriver som Allmänna arvsfondens egendom 1-4 §§ följda bestämmelser av om fondens ändamål 5 och 6 §§ och beslutanderätten om stöd fonden ur 7 §. Därefter följer bestämmelser om förfarandet vid ansökan, redovisning av mottagna medel och återbetalning medel betalats ut av som

felaktigt eller på grund av oriktiga uppgifter 8-12 §§. Övriga avsnitt

innehåller bestämmelser om fondens förvaltning 13-16 §§, god 17man 19 §§, försäljning av fondens egendom 20 §, arvsavstáende 21-24 §§, överklagande 25 § och regeringens redovisning till riksdagen för hur fondens medel fördelats 26 §. Huvuddragen i våra förslag är följande.

Fondens ändamål

En översyn av Allmänna arvsfondens ändamålsbestämmelse har varit utredningens huvuduppgift. De målgrupper i dag kan stöd som ur

SOU 1992 120 ll

fonden är barn, ungdomar och handikappade. Vår genomgång av situationen för dessa målgrupper visar att behovet att utveckla och av insatser till förmån ñr dessa alltjämt är Även stödja grupper stort. om mycket görs för dem inom den offentliga verksamheten kan deras behov inte tillgodoses fullt ut. Vår slutsats är att fondens ändamål också i fortsättningen bör omfatta endast målgruppema barn, ungdomar och handikappade. Vi föreslår att fonden får till ändamål att utveckla och stödja verksamhet till förmån för barn, ungdomar och handikappade. Fondmedlen skall användas i mottagarens verksamhet. Med verksamhet avses i detta sammanhang ideell och offentlig verksamhet. Ändamålsbestämmelsen därmed till gällande utdelningspraxis. Genom denna utformning anpassas de myndigheter beslutar stöd fonden möjlighet att följa ges som om ur samhällsutvecklingen och lämna stöd till projekt och utvecklingsområden som i dag inte kan förutses. tilläggsbestämmelse begränsas fondmedlens användningsområde till I en i första hand ideell verksamhet. Om det finns särskilda skäl får dock stöd inom för fondens ändamål lämnas till offentlig verksamhet. ramen Bestämmelsen innebär såväl inskränkning av nuvarande lagstiftning en såvitt avser frivillig offentlig verksamhet som en jämkning av förbudet att stöd inte får lämnas till åtgärder som skall bekostas av stat eller kommun. Därmed jämställs all offentlig verksamhet. Exempel på ett särskilt skäl kan att ett kommunalt i samverkan med en ideell organisation vill vara organ förnya eller utveckla kommunal verksamhet till förmån för någon av en fondens målgrupper. I tilläggsbestämmelsen anges också att stöd inte får lämnas till privatpersoner, vilket är en utdelningsprincip som tillämpats under lång tid.

Beslutanderätten

Flertalet stöd Allmänna arvsfonden bereds i dag inom ärenden om ur Socialdepartementet och beslut fattas av regeringen. Civildepartementet för ärenden rörande stöd ur fonden för främjande av fostran av ansvarar ungdom. Regeringen har emellertid till Barn- och ungdomsdelegationen inom viss ekonomisk ram delegerat rätten att besluta om stöd i ärenden en är hänföra till fostran ungdom. Är ett ärende principiell vikt som att av av eller rör det stöd över 200 000 kronor, skall ärendet avgöras av regering- För vissa projekt har beslutanderätten delegerats till bl.a. Socialstyrelen. sen, Statens handikappråd och Statens ungdomsråd. Vår analys nuvarande ordning för beslut om stöd ur fonden har lett av till slutsatsen att den övergripande beslutanderätten bör ligga kvar hos regeringen, har god överblick över hela det fält inom vilket stöd kan som komma i fråga. Däremot bör beslutanderätten i alla arvsfondsärenden som typiskt sett inte kräver regeringens medverkan delegeras till en annan myndighet. Vi föreslår sålunda att en arvsfondsdelegation inrättas som blir myndighet knuten till regeringskansliet med Socialdepartementet som en ny huvudman. Ansökningar stöd fonden skall ställas till och beredas om ur

12 SOU 1992 120

inom delegationen. Inom de medelsramar regeringen bestämmer skall som delegationen enligt regeringens riktlinjer besluta stöd fonden. om ur Arvsfondsdelegationen bör kollektivt behandla vissa frågor gemensamma och principer som utveckling praxis, redovisning för och granskning av av hur medlen använts, informations- och uppföljningsrutiner samt interna rutiner. Delegationens beslut stöd bör däremot fattas sektorsvis. Därför om bör särskilda beslutsenheter för målgruppema barn, ungdomar och handikappade inrättas inom delegationen. Den föreslagna ordningen medför organisatoriska fördelar och ökar förutsättningarna för enhetlig prövning av arvsfondsärendena. Regeringen kommer också att avlastas ett stort antal detaljårenden.

Ansökan, redovisning och återbetalningsskyldighet

I den nya lagen ges fasta regler för ansökningsförfarandet och mottagarnas redovisning av hur fondens medel använts. För bl.a. de fall mottagna medel inte använts för avsett ändamål eller erhållits på grund oriktiga av uppgifter föreslås att beslut skall kunna fattas återbetalningsskyldighet. om Om det föreligger särskilda skäl får dock skyldigheten att betala tillbaks medlen helt eller delvis efterskänkas. Den myndighet som regeringen bestämmer föreslås få rått att granska hur arvsfondsmedlen använts.

God man

När dödsfall inträffar och det inte finns någon arvinge än Allmänna annan arvsfonden, eller när fonden är universell testamentstagare skall god man i dag utses av en tingsrätt. Kammarkollegiet föreslås ta över uppgiften att utse god man.

Arvsavstående

I samband med att fonden avstår från arv som består egendom bl.a. av av kulturhistorisk betydelse, föreslår vi att fonden också skall kunna avstå ett belopp av det arv som tillfallit fonden att användas till sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att bevara egendomen. Det skall föreligga synnerliga skål för att beloppet skall kunna avstås. Synnerliga skäl kan t.ex. vara att det saknas ekonomiska eller personella resurser hos en tänkbar förvaltare av egendomen att helt insatser bevara genom egna egendom som har stort kulturhistoriskt värde och betyder mycket för som den bygd där den finns. Exempel på omedelbara åtgärder för egendomens bevarande kan vara taklåggning, flyttning egendomen, konservering av eller restaurering av egendomen. Kontantbelopp skall dock inte få avstås för egendomens fortlöpande underhåll och drift. Den som vill att fonden skall avstå sin rätt till föreslås in arv ge ansökan till Kammarkollegiet i stället för i dag till länsstyrelsen. som Kammarkollegiet får uppdra åt länsstyrelsen att utreda frågan om

SOU 1992 120 13

arvsavståendet. Ansökningstiden föreslås bli begränsad till tre år efter dödsfallet eller från det att arvet tillfallit fonden preskription. genom Beslut om avstående av arv fattas regeringen eller, efter regeringens av bemyndigande, av Kammarkollegiet. Utan riksdagens tillstånd får i dag beslut inte fattas om att till någon avstå egendom till ett värde som överstiger 800 000 kronor. Vi föreslår att beslut arvsavstående liksom om nu bör fattas av regeringen eller den myndighet regeringen beståsom mmer. Däremot anser vi att ett beslut avstående inte längre om av arv skall villkoras av ett tillstånd från riksdagen. Det är, anser vi, inte rimligt att det vid arvsavstående kulturhistoriskt av värdefull egendom m.m. med eventuellt tillhörande kontantbelopp skall utgå arvsskatt till staten, varför vi föreslår att sådana förvärv inte skall belastas med arvsskatt.

Infonnation, utvärdering och erfarenhetsspridning

Vi föreslår att man tar initiativ till tydlig och målgruppsanpassad en information om fonden. Vi vidare att medelsmottagama i den mån anser det är möjligt, utvärderar sina insatser. Härigenom blir det möjligt att samordnat följa vad olika projekt får för effekter på kort eller lång sikt. Den föreslagna arvsfondsdelegationen bör utveckla metoder för utvärdering och effektmåtning utifrån övergripande mål och syften. Däremot anser vi att myndigheten inte skall ta på sig uppgiften att vara den som generellt följer och vidarebefordrar projektresultat och upp utvecklingsarbeten. Delegationen bör emellertid följa specialupp satsningamas resultat och effekter samt sprida erfarenheterna till dem som berörs.

Övriga frågor

Om ett testamente eller gåva till förmån för fonden har förenats med en villkor beslutar regeringen egendomen skall tas emot. Vi föreslår om att Kammarkollegiet i stället för regeringen bör pröva om egendomen skall tas emot. Vi anser vidare att stödets skatterättsliga karaktär bör lagregleras och föreslår att stödet undantas från skatteplikt. Regeringen har sedan några år tillbaka lämnat riksdagen årlig en redovisning för fördelningen arvsfondsmedel. Härigenom har allmänav heten fått tillgång till information hur arvsfondens medel använts. Vi om föreslår att regeringens redovisningsskyldighet riksdagen gentemot lagregleras. Med hänsyn till arvsfondsärendenas karaktär har vi ansett att beslut som meddelas enligt lagen inte får överklagas.

14 SOU 1992 120

Kostnadseffekter

Förslaget inrättandet arvsfondsdelegation medför en minskning om av en arbetsbelastningen hos regeringen och Bam- och ungdomsdelegationen. av Härigenom frigörs kan tas i anspråk för den föreslagna resurser som arvsfondsdelegationen. En samordning av handläggningen av sådana arvsfondsärenden rör fördelning stöd fonden m.m. till en myndighet som av ur sammantaget med ett reglerat ansökningsförfarande innebär i sig vissa effektivitetsvinster, vilket gör det möjligt att inom ramen för nuvarande öka informations- och uppföljningsinsatsema. resurser Vårt förslag att Kammarkollegiet och inte regeringen skall pröva om egendom är förenad med villkor skall tas emot samt att Kamrnarkollesom giets beslut arvsavstående inte längre skall kunna överklagas till om regeringen medför att arbetsmångden i regeringskansliet minskar. Däremot ökar Kammarkollegiets arbetsuppgifter. Förslaget om att uppgiften att förordna god för fonden flyttas från tingsrättema till Kammarkollegiet man innebär också en ökad arbetsbelastning för kollegiet. Förslagen torde dock inte kräva ökade resurser för kollegiets del. Mot bakgrund det anförda kan lagförslaget finansieras inom ramen av för befintliga medel.

SOU 1992 120 15

Författningsförslag

Förslag till

Lag om Allmänna arvsfonden.

Härigenom föreskrivs följande

Allmänna arvsfondens egendom

1§

Allmnna arvsfonden består av egendom tillfallit fonden som genom arv, gåva, testamente, förmånstagarförordnande i försäkringsavtal eller rättens förordnande. Vad som sägs om egendom som har tillfallit fonden gäller genom arv också egendom som tillfallit fonden enligt 1 kap 11 § lagen 1937 81 om internationella rättsñrhållanden rörande dödsbo.

2§

Av de medel som under ett räkenskapsår har tillfallit fonden skall en tiondel läggas till fonden vid årets utgång. Återstoden och årets avkastning skall vara tillgänglig för utdelning från och med nästföljande år, får men också läggas till fonden.

3§

Om ett testamente eller en gåva till förmån för fonden har förenats med villkor, beslutar Kammarkollegiet om egendomen skall tas emot.

4§

Testamente till någon arman än fonden får godkännas Kammarkollegiet av om det inte finns någon anledning till klander. Ett testamente, kan som antas vara ett riktigt uttryck för arvlåtarens yttersta vilja, får godkännas även om det finns anledning till klander.

16 SOU 1992 120

Fondens ändamål

5 §

Allmänna arvsfonden har till ändamål att utveckla och stödja verksamhet till förmån för barn, ungdomar och handikappade.

6§

För ändamål som anges i 5 § skall stöd lämnas till ideell verksamhet. Om det finns särskilda skäl får stöd lämnas även till offentlig verksamhet. Stöd får inte lämnas till enskilda personer.

Utdelning ur fonden

7§

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer beslutar om stöd ur fonden.

Ansökan, redovisning och återbetalningsskyldighet

8 §

Ansökan om stöd ur fonden görs skriftligen hos regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Ansökan skall innehålla de som uppgifter som behövs för att bedöma sökandens förutsättningar att få stöd ur fonden. Ansökan skall vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller dennes ombud.

9§

Den som tagit emot stöd ur fonden skall inom föreskriven tid skriftligen redovisa hur medlen använts. Om redovisning inte kommer in, skall mottagaren av stödet delges ett föreläggande om att ge in en sådan. Föreläggandet skall innehålla en upplysning om att stödet skall betalas tillbaka enligt 10 § tredje stycket om föreläggandet inte följs.

SOU 1992 120 17

l0§

Medel som inte förbrukats inom angiven tid eller för det ändamål som avsetts med ansökan skall betalas tillbaka. Om någon lämnat oriktiga uppgifter eller på annat sätt förorsakat att stöd ur fonden lämnats felaktigt eller med för högt belopp och om han skäligen borde ha insett detta skall han betala tillbaka det som betalats ut för mycket. Om den som tagit emot stöd inte följer ett föreläggande enligt 9 § andra stycket skall medlen betalas tillbaka. Om det finns särskilda skäl får återbetalningsskyldigheten helt eller delvis efterskänkas.

l1§

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer prövar frågan om återbetalning av stöd ur fonden.

l2§

Den myndighet som regeringen bestämmer får granska hur stöd ur arvsfonden används. Myndigheten har rätt att vid granskningen på begäran få de upplysningar och handlingar behövs för gransksom ningen, och 2. tillträde till områden och lokaler, dock inte bostäder eller andra privata utrymmen. Granskningsmyndigheten får begära handräckning kronofogdemynav digheten för att genomföra de åtgärder i andra stycket l-2. som avses

Förvaltning

13 §

Allmänna arvsfondens egendom skall, utan sammanblandning med andra medel, förvaltas av Kammarkollegiet.

14 §

Allmänna arvsfondens rätt till egendom enligt 1 § bevakas Kammarkolav legiet. Kollegiet för Allmänna arvsfondens talan i mål och ärenden rör som fonden.

18 SOU 1992120

15§

Medel som tillfaller fonden skall överlämnas till Kammarkollegiet. Redovisning, som efter utredning av ett dödsbo eller annars skall lämnas för förvaltning av egendom som tillkommer fonden, tas emot och granskas av kollegiet.

16§

Kammarkollegiets kostnader för fondens förvaltning och kollegiets övriga uppgifter enligt denna lag skall betalas ur fonden med belopp som regeringen bestämmer.

God man

17 §

Om det då ett dödsfall inträffar inte finns någon annan arvinge än fonden eller om fonden är testamentstagare skall den som har boet i sin vård anmäla detta till Kammarkollegiet. Kammarkollegiet skall förordna en god man att företräda fonden vid boutredningen. Har egendom tillfallit fonden genom gåva skall en god man förordnas att ta hand om egendomen och sälja den. God man behöver inte förordnas om den avlidne var änka eller änkling och det finns släktingar efter den först avlidne maken, som har kvar någon rätt till arv vid efterlevande makens död, 2. om fonden uteslutits från arv genom testamente och det inte kan antas att det finns någon anledning till klander, om boet har större skulder än tillgångar och det inte behövs en god man för att ta vård om egendomen, samt 4. om egendom som tillfallit fonden som legat eller gåva utgörs av pengar. Kammarkollegiet skall övervaka att den gode mannen fullgör sina uppgifter. Om den gode mannen inte är lämplig för uppdraget, skall Kammarkollegiet entlediga honom.

1s§

Om god man gäller vad som är föreskrivet om sysslomän i 18 kap. handelsbalken.

SOU 1992 120 19

19§

Om det i ett dödsbo finns egendom som förvaltas av god man enligt 11 kap. 3 § föräldrabalken och som tillfallit fonden, är den gode mannen skyldig att fullgöra sina uppgifter enligt 20 § första stycket.

Försäljning av fondens egendom

20 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer beslutar om försäljning av fast egendom eller tomträtt som har tillfallit fonden. Annan lös egendom än tomträtt skall den gode mannen sälja offentlig auktion, om inte Kammarkollegiet medger annat. Fordringar får säljas endast om de inte kan drivas in. För att driva in en fordran som har tillfallit fonden får den gode mannen väcka och föra talan utan medgivande av Kammarkollegiet. Om särskilda föreskrifter har lämnats genom ett testamente, skall de tillämpas.

Arvsavstáende

21 §

Arv eller försäkringsbelopp, som tillfallit fonden, får helt eller delvis avstås till någon annan, om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens vilja. Även i fall får eller försäkringsbelopp yttersta annat arv avstås till arvlåtarens släkting eller arman person som stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt.

22§

Arv som utgörs av egendom, vilken är av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvârdssynpunkt, får avstås till juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Om det finns synnerliga skäl får ett belopp av det arv som tillfallit fonden samtidigt avstås till den som tar emot egendomen enligt första stycket för sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att bevara egendomen.

20 SOU 1992120

23§

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer beslutar om avstående av arv eller försäkringsbelopp.

24§

Om någon vill att arv eller försåkringsbelopp som tillfallit fonden skall avstås helt eller delvis, skall han ge in sin ansökan till Kammarkollegiet. Kollegiet får uppdra ât länsstyrelsen i det län där den döde senast haft sitt hemvist att utreda frågan. Efter utredning skall länsstyrelsen skicka tillbaka handlingarna i ärendet till kollegiet tillsammans med eget yttrande. Om kollegiet inte får besluta i ärendet skall kollegiet sända in handlingarna till regeringen tillsammans med eget yttrande. En ansökan skall göras senast tre år efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fonden. Om en ansökan kommit in för sent skall den awisas.

Överklagande

25 §

Beslut enligt denna lag fâr inte överklagas.

Redovisning till riksdagen

26 §

Regeringen skall varje budgetår före januari månads slut lämna en redovisning till riksdagen för hur medel från Allmänna arvsfonden fördelats under föregående räkenskapsår samt den kommande ange inriktningen av stödet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993. Genom lagen upphävs lagen 1928281 om allmänna arvsfonden. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om beslut om stöd och arvsavstâende som har meddelats före ikraftträdandet, 2. anmälan som gjorts till rätten enligt 7 § lagen 1928281 allmänna om arvsfonden före ikraftträdandet, samt 3. ansökan om arvsavstáende gjorts före ikraftträdandet. som

SOU 1992 120

2 till

Förslag Lag om ändring i kommunalskattelagen

1928370 Härigenom föreskrivs att 19 § kommunalskattelagen 1928370 skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Till skattepliktig inkomst enligt Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke denna lag räknas icke vad som vid bodelning tillfallit vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som make eller sambo eller vad son1 förvärvats genom arv, testamente ñrvärvats genom arv, testamente fördel av oskift bo eller gåva; fördel av oskift bo eller gåva; vinst i svenskt lotteri eller medel som lämnats som stöd ur vinst vid vinstdragning på här i Allmänna arvsfonden; riket utfärdade premieobligationer vinst i svenskt lotteri eller och heller sådan vinst i ut- vinst vid vinstdragning på här i ländskt lotteri eller vid vinstdrag- riket utfärdade premieobligationer ning på utländska premieobliga- och heller sådan vinst i uttioner, som uppgår till högst 100 ländskt lotteri eller vid vinstdragkronor; ning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100 kronor;

Denna lag träder i kraft den l juli 1993.

22 SOU 1992120

3 Förslag till Lag om ändring i lagen 1941416 om arvsskatt

och gåvoskatt

Härigenom föreskrivs att 1 § andra stycket lagen 1941416 om arvsskatt och gåvoskatt skall ha följande lydelse

1§

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skatt till staten utgår enligt denna Skatt till staten utgår enligt denna lag för egendom, förvärvas lag för egendom, som förvärvas som genom arv eller testamente arvs- genom arv eller testamente arvsskatt eller genom gåva gåvo- skatt eller genom gåva gåvoskatt. skatt. För egendom, förvärvas För egendom, som förvärvas som att avstâs enligt 5 § genom att arv eller försäkringsbegenom arv

lagen den 8 juni 1928 nr 281 lopp avstâs enligt 21 § lagen

om allmänna arvsfonden, utgår 19000000 om Allmänna arvsarvsskatt till staten som om för- fonden, utgår arvsskatt till staten värvet skett genom testamente som om förvärvet skett genom efter den avlidne. testamente efter den avlidne.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

SOU 1992 120 23

l Inledning

l Allmänna arvsfonden

Bakgrund

Allmänna arvsfonden inrättades år 1928 i samband med att kusiner och avlägsnare släktingar genom lagen 1928279 om arv uteslöts från arvsrätt. Därmed utvidgades det allmännas arvsrätt betydligt. I det förslag till lag om arv SOU 192543 som Lagberedningen lämnade år 1925 förordades att den kvarlåtenskap som i framtiden skulle komma att flyta in till det allmänna borde tillfalla en särskild fond, Allmänna arvsfonden. Medlen skulle inte som danaarven flyta in bland statens övriga inkomster. Om betydelsen av ordet danaarv; se avsnittet om Island. Som motiv framhölls att en begränsning av arvsrätten inte borde ske i syfte att bereda staten inkomster för att täcka löpande utgifter. Fonden skulle främja syften som stod de ofta förekommande testamentsändamålen nära. Vidare skulle fondens uppgift vara att främja sådana allmännyttiga ändamål, som regelmässigt inte tillgodosågs genom anslag av allmänna medel utan på den privata offervillighetens väg. Lagberedningen föreslog att fondmedlen skulle stödja åtgärder till främjande av samhällets bamavård. Medlen ur fonden skulle i första hand tilldelas kommuner eller landsting, som ville inrätta barnhem för barns vård och fostran. Lagberedningens förslag låg till grund för en proposition prop. 192817 med förslag till bl.a. lag om arv och lag om allmänna arvsfonden. I fråga om fondens ändamål framhölls i propositionen bl.a. att behovet av att inrätta nya barnhem för i bamavårdslagen angivna ändamål inte var så stort som man tidigare haft anledning räkna med. Understöd ur fonden borde därför lämpligen kunna utgå till alla sådana åtgärder till barns och ungdoms välfärd som avsågs i bamavårdslagen. Man borde vidare kunna använda fondens medel till sådana åtgärder för främjande av barns och ungdoms fostran som inte föll under den sociala bamavården, exempelvis till utdelande av studiebidrag. Understöd skulle dock inte få lämnas för åtgärd, vars bekostande enligt lag ålåg stat eller kommun, vari inbegreps även landsting. I övrigt angavs inga riktlinjer för utdelning av bidrag ur fonden. Vid riksdagsbehandlingen föreslog första lagutskottet en utvidgning av fondens ändamål. Fonden borde även bereda kroniskt sjuka och åldersstigna en välbehövlig hjälp. Utskottet föreslog därför att fondens ändamål

24 SOU 1992 120

borde utvidgas till att omfatta också detta ändamål. Utskottet var dock inte enigt. I en reservation yrkades bifall till propositionen i denna del. Vid behandling i riksdagen biföll båda kamrama reservationen och fondens ändamål fastställdes till att avse främjande av barns och ungdoms vård och fostran. Denna ändamålsbestämmelse kom att gälla ända till år 1969, då riksdagen biföll en proposition prop. 196983 om att bidrag från fonden skulle kunna utgå också till omsorg om handikappade. Bakgrunden till att ändamålsbestämmelsen utvidgades var att det socialpolitiska reformarbetet under årens lopp medfört att stat och kommun tagit över viss verksamhet som ursprungligen finansierats med stöd ur Allmänna arvsfonden. Tyngdpunkten för bidragsverksarnheten hade kommit att ligga vid inrättande av ungdomslokaler och bamstugor. Tillgången på arvsmedel hade ökat. Därför väcktes frågan om bidrag borde ges även till andra ändamål. I december 1964 tillkallades en särskild utredare för att göra en översyn av lagen om allmänna arvsfonden. I direktiven till utredningen, som antog namnet Arvsfondsutredningen, ifrågasattes om inte behov av understöd ur fonden framkommit på även vissa andra områden inom socialvården. Arvsfondsutredningen föreslog i sitt betänkande SOU 19672 bl.a. en utvidgning av arvsfondens ändamål till att omfatta förutom vård och fostran av barn och ungdom omsorg om åldringar och handikappade. - I den proposition prop. 1969 83 som följde på Arvsfondsutredningens förslag ansåg departementschefen bl.a. att fondens bidragsändamâl inte borde utvidgas i så stor omfattning som utredningen föreslagit. I första hand borde de handikappade uppmärksammas. I propositionen föreslogs således att utvidgningen borde begränsas till att avse omsorg om handikappade. Med handikappade avsågs personer vilka på grund av lyte eller eljest bristande kropps- eller själskrafter hade mera betydande svårigheter med sin dagliga livsföring. Vidare framhölls, att det för handikappade syntes vara mest angeläget att främja anordningar som var ägnade att förhindra eller bryta deras isolering. Riksdagen god-

kände förslaget till ändring i arvsfondslagen. Ändringama trädde i kraft

den ljuli 1969.

Allmänna arvsfondens egendom

Den grundläggande bestämmelsen om Allmänna arvsfondens rätt till arv finns nu i 5 kap. ärvdabalken. Av l § framgår att kvarlåtenskap, till vilken arvsberättigad fysisk person saknas, skall tillfalla Allmänna arvsfonden. Närmare bestämmelser om arvsfonden finns i lagen 1928281 om allmänna arvsfonden. Enligt arvsfondslagen skall den egendom som tillfaller fonden i arv eller genom gåva eller testamente utan sammanblandning med andra medel förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond för främjande av vård och fostran av bam och ungdom samt omsorg om handikappade. Vidare tillfaller egendom som utlänning efterlämnar här i riket Allmänna arvsfonden om egendomen enligt lagen i det land han var medborgare i skulle tillfalla staten, kommun, allmän fond eller inrättning.

SOU 1992 120 25

Egendom kan också tillfalla fonden genom fömiånstagarförordnande i försäkringsavtal eller rättens förordnande i samband med likvigenom dation aktiebolag, bankaktiebolag, föreningsbanker och försäkringsav rörelser. En tiondel av de medel som under ett år flutit in till fonden skall läggas till fonden. Återstoden skall tillsammans med årets avkastning från och med nästföljande år vara tillgänglig för utdelning. Regeringen får, såvitt omständigheterna föranleder det, till fonden lägga medel som är tillgängliga för utdelning. Medel får också stå kvar för förräntning för att delas ut under kommande år. Om ett testamente eller en gåva till förmån för fonden förenats med villkor, skall regeringen besluta om egendomen skall tas emot. Testamente till annan än fonden får godkännas av Kammarkollegiet om det inte finns någon anledning till klander. Testamente, som kan antas vara ett riktigt uttryck för arvlåtarens yttersta vilja, får godkännas även om anledning till klander föreligger. Arvsfondens bokförda värde uppgick den 30 juni 1991 till ca 636 miljoner kronor och marknadsvärdet till ca 899 miljoner kronor. Under budgetåret 199091 kom det in drygt 134 miljoner kronor netto till arvsfonden. Det fanns under budgetåret 199192 ca 195 miljoner kronor att dela ut. Regeringen beslöt att av dessa medel dela ut 180 miljoner kronor under budgetåret 199192. Återstoden lades till fonden för att delas ut under kommande år. Bokslut avseende budgetåret 199192 för Allmänna arvsfonden bifogas som bilaga

Fondens ändamål och fondmedlens användningsområde

Enligt arvsfondslagens ändamâlsbestämmelse skall fonden främja vård och fostran av barn och ungdom samt omsorg om handikappade. Enligt en föreskrift i 2 § arvsfondslagen får understöd inte lämnas för åtgärd, som det åligger stat eller kommun att bekosta. Arvsfondslagens ändamålsbestämmelse ger således utrymme för en mycket vidsträckt medelsutdelning, som endast begränsas av föreskriften i 2 Enligt den praxis som utvecklats i anslutning till 2 § utgår inte stöd ur fonden till stat, landsting eller kommun för sådana åtgärder som det enligt lag åligger det allmänna att bekosta och som kan framtvingas genom besvär eller genom föreläggande av tillsynsmyndighet. Det förekommer emellertid att stöd lämnas till projekt, numera oftast föreningsdrivna, som innebär förnyelse eller utveckling av insatser inom det allmännas obligatoriska ansvarsområde. Fondmedlens användningsområde har under årens lopp begränsats betydligt genom regeringens och sedermera även Barn- och ungdomsdelegationens fördelningspraxis. Fondens medel används i första hand för stöd till frivilliga och ideella insatser. Stöd utgår till nyskapande ocheller utvecklande projekt inom verksamheter som främjar vård och fostran av barn och ungdom samt omsorg om handikappade. Stöd lämnas också till

26 SOU 1992 120

vissa utbildnings- och infomiationsaktiviteter. Vidare lämnas stöd till vissa kostnader med anknytning till lokaler för ungdomsverksamhet och till handikapporganisationemas fritids- och rekreationsanläggningar. Stöd lämnas också till vissa inventarier, såsom kontorsmöbler, kontorsutrustnin g och annan teknisk utrustning som underlättar för handikappade att delta i t.ex. handikapporganisationens arbete. Stödet har engångskaraktär. Stöd ur Allmänna arvsfonden utgår enligt praxis inte till enskilda personer utan endast till vissa juridiska personer, t.ex. föreningar, stiftelser och frivilligorganisationer samt till statliga myndigheter, kommuner och landsting. Under de senaste åren är det de ideella föreningarna och organisationerna som dominerar bland medelsmottagama. I enlighet med riksdagens beslut skall regelbundet en samlad redovisning ñr hur Allmänna arvsfondens medel fördelas lämnas till riksdagen bet. l98990SoU3, rskr. 19899014. Redovisningar avseende budgetåren 198889, 198990 och 199091 har lämnats till riksdagen åren 1990, 1991 och 1992 skr. 198990l31, skr. 199091137 och skr. 1991 92136.

Beslut om stöd ur fonden

Stöd ur fonden ges dels inom ramen för särskilt riktade satsningar från regeringens sida, specialsatsningar, dels genom en löpande prövning de av ansökningar som kommer in till fonden. Ansökningar som är att hänföra till vård av barn och ungdom, fostran av barn samt omsorg om handikappade bereds inom Socialdepartementet och samtliga beslut fattas av regeringen. Enligt departementsförordningen 19821177 ansvarar Civildepartementet från den 1 januari 1992 SFS 19912008 ñr stöd ur Allmänna arvsfonden till främjande fostran av av ungdomar. Bam- och ungdomsdelegationen handlägger och fattar beslut i de ärenden som är att hänföra till fostran ungdom åldrarna 7-25 år. av Enligt Barn- och ungdomsdelegationens direktiv dir. 199215 bör delegationen vara ett rådgivande åt regeringen i frågor rör organ som unga människors uppväxtvillkor, stimulera till debatt och diskussioner olika om barn- och ungdomsfrågor bl.a. seminarier, konferenser, debattskri genom ter, arbetsgrupper och undersökningar samt fatta beslut i ärenden stöd om ur Allmänna arvsfonden för att främja fostran ungdom enligt av arvsfondslagen och förordningen 1987324 Barn- och ungdomsom delegationen. Om ärendet är principiell betydelse eller större av armars av vikt samt när delegationen att stöd i ärendet bör lämnas med än anser mer 200 000 kronor överlämnas ärendet till regeringen. Sådana ärenden bereds i Civildepartementet och beslut fattas regeringen. av Ansökningar om stöd ur fonden remitteras eller mindre forrnbundet mer till olika myndigheter för yttrande. I regeringskansliet inkl. Barn- och ungdomsdelegationen är uppskattningsvis åtta årsarbetskrafter sysselsatta med uppgifter rör som arvsfonden. Dessa bekostas budgetmedel. av

SOU 1992 120 27

Redovisning och utvärdering av beviljat stöd

Varje mottagare stöd Allmänna arvsfonden skall enligt beslut av av ur regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer inom en som bestämd tid komma in med redogörelse för eller utvärdering av den en verksamhet angivits ansökan samt ekonomisk redovisning av det som en beviljade beloppet. För flerårsprojekt skall i samband med ansökan för det följande året in lägesrapport och ekonomisk redovisning. ges en en Mottagare av större projektstöd skall göra mera ingående utvärderingar av effekterna beviljat stöd. Särskilda satsningar blir vanligen föremål för av omfattande samlade utvärderingar redan från starten. mer ambition inom Barn- och ungdomsdelegationen har varit att skapa En ny utåtriktad dokumentation, vilket under budgetåret 199091 skett kring en ett de större projekten den s.k. Kulturbudkavlen och Aktiviteter par av med ungdomar från Öst- och Centraleuropa. Under år 1991 har delegatio-

vidare presenterat katalog kring miljöprojekt, en om båtar för nen en ungdomsverksamhet och katalog om kulturprojekt, vilka erhållit stöd en fonden under perioden 1987-199 Under våren 1992 har en katalog om ur inventarier och utrustning publicerats. En katalog över alla lokaler för ungdomsverksamhet, vilka sedan år 1987 erhållit stöd ur fonden, är under

produktion.

Återbetalningsskyldighet

I beslut stöd arvsfonden föreskrivs att belopp som inte förbrukas om ur skall betalas tillbaka till Kammarkollegiet. Om stöd beviljas avseende anläggningar m.m. får mottagaren av medlen

förbinda sig att snarast och senast ett år efter det att stödet beviljats fullgöra det a ändamål som avses med ansökan, b inom tre månader efter det att ändamålet fullgjorts t.ex. färdigställt byggnad till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer sända vederbörande revisorer bestyrkt räkenskapssammandrag ett av rörande de totala kostnaderna för det för stödet avsedda ändamålet, upplåta lokaler anordnats med stödet även åt andra ungdoms- och c som handikapporganisationer i den mån detta kan ske utan att det väsentligen inkräktar på den egna verksamheten samt d någon utfästelsema under inte fullgörs eller om den verksamom av a-c med stödet upphör, flyttas eller undergår väsentlig het som avses förändring inom tio år efter det att stödet beviljades återbetala så stor del av stödet som regeringen bestämmer. Viss tillsynsskyldighet åvilar länsstyrelsen. Om stöd beviljats för båtar förbinder sig mottagaren av medlen att se till att båten och de ombordvarande vid färd är försedda med betryggande räddningsanordningar, att inte utan regeringens medgivande lägga ned eller väsentligen inskränka den verksamhet, för vilken båten är avsedd att

28 SOU 1992120

användas samt om någon dessa utfästelser inte fullgörs betala av att tillbaka stödet eller del därav till fonden.

Förvaltning

Allmänna arvsfonden förvaltas Kammarkollegiet fondbyrån av som en

särskild fond, skild från statskapitalet. Kollegiet arvsfondssektionen

företräder arvsfondens intressen, för talan och i mål och ärenden svarar som rör fonden och ser till att ett dödsbo vari fonden har del avvecklas på ett riktigt sätt. Kollegiet får vidare godkänna testamenten till förmån för annan än fonden samt för arvsfondens räkning under vissa förhållanden besluta om avstående från och försäljning fast egendom eller arv om av tomträtt som har tillfallit fonden.

Egendom som har tillfallit fonden närmast tillhöra staten se SOU

anses 19672 s 71, prop. 196983 49 och 199091132 jfr Gösta s prop. s Walin, Kommentar till ärvdabalken del tredje upplagan 1986, 84. s Men fondens egendom ingår, tidigare nänmts, inte i den statliga som budgeten. Allmänna arvsfonden är som särskilt rättssubjekt skattskyldig till statlig fastighetsskatt. Fonden har sitt säte i Stockholm och betraktas i skattehänseende som en stiftelse. Det finns särskilda bestämmelser om försäljning av fast egendom eller tomträtt tillhör Allmänna som arvsfonden. Lagfart meddelas arvsfonden och inte staten. I mål och ärenden som rör fonden intar den partsställning. Fonden har i och gåvoskattearvshänseende innefattats i begreppet staten och är sådan befriad från som skattskyldighet. Allmänna arvsfonden har också vid tillämpningen lagen av 1947576 om statlig inkomstskatt innefattats under begreppet och staten i följd därav ansetts vara befriad från skattskyldighet för statlig inkomstskatt.

Frågan hur stöd ur fonden skall betraktas skatterättsli är inte reglerad, men kontrolluppgift lämnas inte och stödet inte skattepliktig anses vara inkomst. Kammarkollegiet fondbyrån betalar ut beviljat stöd efter rekvisition från den som beviljats stödet. Belopp inte rekvirerats inom viss tid som

återgår till fonden. Kollegiet arvsfondssektionen bevakar, nämnts

som ovan, vidare arvsfondens rätt till egendom samt för arvsfondens talan i mål som rör fonden. Kollegiets kostnader för finansförvaltningen fonden av och avvecklingen av dödsbon betalas fonden. Kostnaderna för m.m. ur detta uppgick under budgetåret 199091 till drygt 1,9 miljoner kronor resp. 3,5 miljoner kronor. Kollegiets förvaltning fonden granskas Riksav av revisionsverket. Det kommer in mellan 1800 och 2000 ärenden per år till arvsfondssektionen. Antalet ärenden har varit ganska konstant under de åren. senaste I drygt hälften ärendena begärs det att kollegiet skall godkänna av ett testamente till förmån för någon än fonden. I 700-800 fall år har annan per dödsboets egendom tillfallit Enligt vad utredningen erfarit har

ärendena blivit mer komplicerade på år. Värdet den arvfallna senare av egendomen är större, vilket också innebär att kvarlåtenskapen är av mera

SOU 1992 120 29

varierat slag. I ca 100 dödsbon per år ingår en eller flera fastigheter. Av dem är hälften jordbruksfastigheter. Det har också blivit allt vanligare att det bland tillgångarna ingår fritidsfastigheter i utlandet.

God man

Om det när ett dödsfall inträffar inte finns någon arvinge än annan Allmänna arvsfonden eller fonden är universell testamentstagare förordnar tingsrätten en god man att företräda fonden vid boutredningen. Den gode mannen står under Kammarkollegiets tillsyn och sköter det praktiska arbetet med dödsboet. När boutredningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet och betalar återstående medel till fonden. Under budgetåret 199091 uppgick arvodena till de gode männen till ca 3,6 miljoner kronor. Domstolsutredningen har i sitt betänkande SOU 1991106 Domstolama inför 2000-talet föreslagit att uppgiften att utse och entlediga god för Allmänna arvsfonden flyttas man från tingsrättema till Kammarkollegiet.

Försäljning av fondens egendom

En strävan är att alla dödsbon skall avvecklas så snabbt som möjligt så att likvida medel kommer arvsfonden tillgodo och kan delas uti enlighet med fondens ändamål. Reglerna om försäljning av egendom tillfallit fonden som finns i 8 § arvsfondslagen. Fr.o.m. den 1 juli 1991 beslutar Kammarkollegiet om försäljning fast egendom tillhör Allmänna arvsfonden, av som om egendomens värde är högst tio miljoner kronor och regeringen, om värdet är högre. Lös egendom skall i princip säljas på offentlig auktion.

Arvsavstående

I vissa fall får arv som arvsfonden fått avstâs till någon Det får ske annan. om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Arv får också avstås till arvlåtarens släkting eller har annan person som stått arvlåtaren nära, om det kan skäligt. Vidare får utgörs anses arv som av egendom, vilken är av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt, avstås till juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand egendomen på ett lämpligt sätt. om Däremot kan kontanta medel lagligen inte avstás för att t.ex. ställa i ordning eller bevara sådan egendom. Beslut om avstående fattas regeringen eller, efter regeringens av bemyndigande, av kollegiet. I vissa fall krävs riksdagens tillstånd, nämligen om det rör avstående egendom till ett värde överstiger av som 800 000 kronor. Kammarkollegiet får besluta avstående när värdet om av den egendom ansökan avser enligt bouppteckningen inte överstiger 500 000 kronor. Om det i ett ärende om avstående uppkommer av arv fråga av särskild vikt från allmän synpunkt, skall kollegiet med eget

30 SOU 1992. 120

yttrande överlämna ärendet till regeringen för avgörande. Endast ett fåtal ärenden är sådana att de skall avgöras av regeringen. Under budgetåret 199091 har beslut fattats om avstående från arv till ett värde av sammanlagt omkring nio miljoner kronor. Vill någon att arv som tillfallit fonden skall helt eller delvis avstäs, skall han ge in sin ansökan till länsstyrelsen i det län där den döde senast haft sitt hemvist. Länsstyrelsen skall genast underrätta Kammarkollegiet om ansökningen samt, efter verkställd utredning, skicka in handlingarna i ärendet tillsammans med eget yttrande till kollegiet. Om kollegiet inte får besluta i ärendet skall kollegiet sända in handlingarna till regeringen tillsammans med eget yttrande. Under de senaste åren har det till Kammarkollegiet varje år kommit in mellan 60 och 80 ansökningar om avstående av arv. För egendom som avstås enligt arvsfondslagen utgår arvsskatt till staten som om förvärvet skett genom testamente efter den avlidne.

Överklagande

Beslut om fördelning av medel ur fonden får inte överklagas. Kammarkollegiets beslut i frågor om avstående av egendom som tillfallit fonden får överklagas hos regeringen. I övrigt får kammarkollegiets beslut enligt arvsfondslagen inte överklagas.

1.2 Tidigare utredning

Som tidigare nämnts tillsattes år 1964 Arvsfondsutredningen för att göra en översyn av lagen om Allmänna arvsfonden. I betänkandet Allmänna arvsfonden SOU 19672 föreslogs bl.a. att arvsfondens ändamål skulle utvidgas till att omfatta, förutom vård och fostran av barn och ungdom,

omsorger om åldringar och handikappade. I den proposition prop

196983, som grundar sig på utredningen, uttalade departementschefen

bl.a. följande s 43 och 44.

Utredningens förslag tillgodoser de krav som enligt vad jag nyss anförde bör ställas i fråga om ändamålet för verksamheten, och det är väl förenligt med de tankegångar som kom till uttryck i samband med arvsfondens tillkomst. Från dessa synpunkter finns därför inte anledning till erinran mot förslaget. Ett genomförande av detta skulle emellertid innebära en anska kraftig utvidgning av de grupper som skall kunna få bidrag ur onden. Som jag nyss framhöll kommer även i fortsättningen att föreligga stort behov av stöd till barn- och ungdomsändamål. Det är angeläget att undvika en splittring av verksamheten som kan minska möjligheterna att göra effektiva insatser något område. Jag anser därför att fondens bidragsändamål inte bör utvidgas i så stor omfattning som utredningen föreslagit. Av de grupper som omfattas av utredningsförslaget synes i första hand de handikappade böra uppmärksammas. Visserligen har det allmännas insatser inom handikappvården ökat kraftigt under senare år. Det finns dock åtskilliga behov som inte tillgodoses genom understöd från det allmännas sida. Både utredningen

SOU 1992120 31

och remissinstansema har pekat på många sådana behov, särskilt inom ramen för allmän service, rekreaktion och fritidssysselsâttning. Atgärder på dessa områden kan vara av stor betydelse för att bryta de handikappades isolering genom att ge dem tillfälle till samvaro med andra och till gemensamma sysselsättningar såsom hobbyverksamhet, gymnastikövningar etc. samt möjliggöra miljöbyte. Anordningar för handikappade kräver emellertid ofta kostsamma investeringar. Bidrag ur allmänna arvsfonden skulle här kunna fylla väsentlig uppgift. Aven en för de gamlas del föreligger behov av lokaler där de kan samlas för gemensam verksamhet. Ofta torde emellertid befintliga lokaler kunna användas för sådant ändamål. Bl.a. kan lokaler som har inrättats med stöd från arvsfonden också utnyttjas som samlingslokaler för gamla och i den mån detta inte inkräktar den verksamhet lokalerna i första hand är avsedda för. De nu redovisade övervägandena har lett mig till slutsatsen att arvsfondens ändamål alltjämt bör omfatta vård och fostran barn och av ungdom samt att utvidgningen bör begränsas till att avse omsorger om handikappade. I enlighet med vad utredningen har anfört bör som handikappade betraktas personer vilka på grund lyte eller eljest av bristande kropps- och själskrafter har mera betydande svårigheter i sin dagliga livsföring. Jag vill också i likhet med utredningen förorda att åldersgränsen för dem som skall betraktas som ungdom höjs från 21 år till 25 år.

Departementschefen uttalade härefter att liksom hittills bidrag från fonden inte skall lämnas för åtgärd som det åligger stat och kommun att bekosta. Enligt direktiven skulle Arvsfondsutredningen också pröva formerna för ärendenas handläggning och överväga möjligheterna att delegera beslutanderätten. Utredningen ansåg att ordningen att det är regeringen som beslutar om bidrag ur arvsfonden borde bibehållas att regeringen i men vissa ärenden borde få möjlighet att delegera beslutanderätten till underordnad myndighet. I denna fråga uttalade departementschefen följande prop. 196983 s. 45.

För egen del anser jag det betydelsefullt att bidragsgivningen ligger vara i händerna på ett organ som har god överblick över hela det fält inom vilket bidrag kan komma i fråga och därigenom får möjlighet att väga olika behov mot varandra och mot tillgängliga Detta talar för resurser. att beslutanderätten borde ligga kvar hos Kungl. Majt. Det sagda utesluter emellertid inte att bidragsgivningen i vissa fall delegeras till underordnad myndighet. Jag att möjlighet därtill bör införas. anser Sålunda bör delegation kunna komma ifråga i vissa klart avgränsade typer av ärenden, där en fast praxis för bidragsgivningen har utbildats hos Kungl.Majt 1 samband med delegation bör de allmänna --principerna för bidragsgivningen och vidare bör vederbörande anges, myndighet få en bestämd ram att hålla sig inom.

Första lagutskottet bet. 1909 1LU37 fann inte anledning till erinran mot de i propositionen framlagda ändringsförslagen. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets hemställan rskr. 196923 8.

32 SOU 1992 120

1.3 Riksdagens behandling av frågor rörande

Allmänna arvsfonden

Ändamålsbestämmelsen

Frågan om Allmänna arvsfondens ändamålsbestämmelse har efter utvidgningen av åndamålsbestämmelsen år 1969 vid flera tillfällen varit föremål

för riksdagsbehandling se bl.a. bet. l98l82zSoU8, bet. 198586SoU3

och 11, bet. l98687SoUl8 samt bet. 198990SoU29. Riksdagen har därvid avvisat motionsförslag om att fondens ändamål skulle utvidgas till att avse även insatser för de äldre. I socialutskottets betänkande bet. 1988 89S0U6 inskärpte utskottet att fondens medel endast får användas för ändamål som främjar vård och fostran av barn och ungdom samt omsorg om handikappade. Uttalandet gjordes med anledning av att regeringen i propositionen prop. 1987 88l76 om äldreomsorgen inför 90-talet aviserat att 10 miljoner kronor årligen under två år skulle avsättas från Allmänna arvsfonden för fömyelsearbete syftande till utveckling av anhörigvård. Socialutskottet behandlade hösten 1989 en motion om Allmänna arvsfonden. I motionen riktades kritik mot regeringens sätt att i vissa fall tillämpa arvsfondens ändamålsbestämmelse. Med anledning av motionen hemställde utskottet att riksdagen skulle ge regeringen tillkänna att en samlad redovisning av hur Allmänna arvsfondens medel används regelbundet bör lämnas till riksdagen bet. 198990SoU4, rskr. 19899014. I utskottets betänkande redovisades bakgrunden till Allmänna arvsfondens tillkomst och fondens nuvarande ändamålsbestämmelse samt översiktligt hur fondens medel använts. Utskottet betonade att stöd inte skall beviljas för åtgärder som det åligger stat och kommun att bekosta och att arvsfondens medel huvudsakligen skall användas för stöd till frivilliga och ideella insatser. Riksdagen biföll vad utskottet hemstållt. Regeringen har, såsom tidigare nämnts, genom en skrivelse skr. 1989 902131 till riksdagen överlämnat redovisning för fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåren 1988 89. Redovisningen, som upprättats inom Socialdepartementet och Bam- och ungdomsdelegationen, innehåller en detaljerad sammanställning över alla bifallsbeslut under budgetåret. I skrivelsen redovisas också uppgifter om Allmänna arvsfondens förvaltning m.m. I några riksdagsmotioner, som behandlades i anslutning till skrivelsen, ifrågasattes om regeringen i vissa fall tillämpat fondens ändamâlsbestämmelse på det i lagen avsedda sättet. Socialutskottet bet. 198990SoU29 ansåg att regeringen gett ändamålsbestämmelsen en vid tolkning och att det av det redovisade materialet inte gått att helt klarlägga om utdelningen av medel till stat och kommun skett i överensstämmelse med ändamålsbeståmmelsen. Utskottet hänvisade till sina tidigare uttalanden om att stöd inte skall beviljas för åtgärder som det åligger stat och kommun att bekosta och att fondens medel huvudsakligen skall användas för stöd till frivilliga och ideella insatser. Utskottet

SOU 1992 120 33

instämde i motionäremas krav på att en översyn bör göras av arvsfondens ändamålsbeståmmelse och hemställde att riksdagen skulle ge regeringen tillkänna vad utskottet anfört angående översyn av ändamålsbestämmelsen m.m. Riksdagen biföll vad utskottet hemställt rskr. 1989901318. Regeringen har vidare genom en skrivelse skr. l99091l37 till riksdagen överlämnat en analytisk redogörelse för fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 198990. Även denna redovisning har upprättats inom Socialdepartementet och Barn- och ungdomsdelegationen. I skrivelsen har även den kommande inriktningen av stödet redovisats. Regeringen har härvid framhållit att en av Allmänna arvsfondens fördelar är att den ger möjlighet att snabbt och okonventionellt pröva nya verksamhetsformer som kan förbättra situationen för barn, ungdomar och handikappade. Utöver vissa angivna områden bör, enligt regeringen, medlen vara fria för att kunna stödja projekt och utvecklingsområden som i dag inte kan förutses. I motion mot. l99091SoU65, som i Socialutskottet behandlades i samband med skrivelsen efterlyste motionärerna bl.a. en tydlig redovisning för vilka organisationer som fått sina ansökningar bifallna och hur stora summorna för respektive organisation och projekt varit. Utskottet anförde i betänkande bet. l99192SoUl3 med anledning av nämnda motion att riksdagen borde regeringen till känna att regeringens ge redovisning i fortsättningen bör innehålla såväl analytisk redogörelse för en medelstilldelningen som en detaljerad sammanställning över beviljade ansökningar samt att den kommande inriktningen stödet också bör av redovisas. För att kunna ta ställning till om Allmänna arvsfondens medel utdelas i överensstämmelse med ändamålsbestämmelsen behöver riksdagen, enligt utskottets mening, utöver en analytisk redogörelse för medelsfördelningen även en sådan detaljerad sammanställning av alla bifallsbeslut som lämnades för budgetåret 198889. Riksdagen biföll vad utskottet hemställt rskr. 19919260. Regeringen har i skrivelse skr. 199192l36i april 1992 till riksdagen överlämnat en redovisning för fördelningen medel från Allmänna av arvsfonden under budgetåret 199091. I enlighet med gjorda riksdagsuttalanden består redovisningen av bl.a. en analytisk redogörelse för medelsfördelningen och en sammanställning över projekt och mottagare som beviljats stöd ur fonden. Vidare anges den kommande inriktningen för stöd ur arvsfonden. Socialutskottet har den 22 oktober 1992 hänvisat till att 1991 års arvsfondsutredning förväntas komma med ett betänkande under hösten 1992 och hemställt att riksdagen beslutar att regeringens skrivelse inte skall föranleda någon riksdagens åtgärd bet. 199293- S0U3.

Beslutanderätt

Frågan om vem som skall besluta understöd Allmänna arvsfonden om ur har behandlats bl.a. i socialutskottets betänkanden bet. 198990SoU3 och bet. 198990SoU29. I motioner har föreslagits att beslut rörande stöd ur

34 SOU 1992 120

fonden i stället för av regeringen skall fattas av en oberoende styrelse med parlamentarisk förankring. Utskottet har inte varit berett att ställa sig bakom motionäremas krav. Utskottet har dock med hänvisning till tidigare uttalanden erinrat om betydelsen av att minska antalet detaljärenden i regeringen och departementen och att detta synsätt givetvis gör sig gällande även beträffande regeringens befattning med ärenden om bidrag ur Allmänna arvsfonden. Utskottet fann skäl att peka på den möjlighet till delegering av beslutanderätten som finns enligt 2 § arvsfondslagen. Med hänvisning till det anförda avstyrkte utskottet motionsyrkandet. Riksdagen följde utskottsförslaget. I det tidigare nämnda betänkandet bet. l99192S0Ul3 har utskottet avstyrkt en motion om bl.a. ökat regionalt inflytande på medelstilldelningen. Riksdagen biföll vad utskottet hemställt rskr. 19919260. Riksdagen har tidigare bet. 198990SoU29, rskr. 198990318 avslagit motionsyrkanden om att medel borde överföras till arvlâtarens kommun och att handläggningen av ansökningar om och beviljande av medel ur Allmänna arvsfonden borde ligga på resp. kommuns kommunstyrelse.

Granskning av handläggning och utdelningspraxis

Riksdagens revisorer påbörjade under år 1989 en granskning av handläggningen inom Socialdepartementet och Bam- och ungdomsdelegationen av ärenden rörande Allmänna arvsfonden, bl.a. avseende redovisning. Med hänsyn till den översyn av Allmänna arvsfondens ändamålsbestämmelse m.m. som regeringen beslutat om och tillsättandet av 1991 års arvsfondsutredning har riksdagens revisorer genom beslut den 21 februari 1991 i promemoria 1990915 funnit att det inte fanns skäl att de gjorde någon ytterligare granskning av Allmänna arvsfonden. Konstitutionsutskottet har granskat regeringens utdelningspraxis med anledning av en anmälan om att understöd lämnats ur fonden för åtgärder vars bekostande åligger stat eller kommun. Utskottets överväganden redovisas i ett betänkande bet. l98990KU30. Med hänvisning till socialutskottets då pågående beredning av skrivelsen om en förbättrad redovisning av utdelningar ur Allmänna arvsfonden och till den granskning av handläggningen inom Socialdepartementet av ärenden rörande arvsfonden som riksdagens revisorer påbörjat under år 1989 avstod konstitutionsutskottet från att avge något särskilt uttalande.

Arvsavstående

Lagutskottet har i ett betänkande bet. 199192LU35 bl.a. behandlat en riksdagsmotion om avstående av arv som tillfallit Allmänna arvsfonden. I motionen mot. 199l92L404 anförs att de institutioner som allmänt sett kan anses vara lämpliga att ta hand om egendom som avståtts från bl.a. kulturhistorisk synpunkt i regel inte har haft ekonomiska resurser för att sköta iordningställandet. De har därför samtidigt begärt ett kontant bidrag ur fondmedlen ñr att kunna ta emot egendomen och ställa den i ordning.

SOU 1992 120 35

För att intentionerna bakom den av riksdagen år 1981 beslutade utvidgningen av möjligheterna till avstående av egendom skall kunna förverkligas är det enligt motionärerna nödvändigt att arvsfondslagen erbjuder även en möjlighet att kunna avstå kontanta medel till juridiska personer i här avsedda fall. En sådan möjlighet bör omgärdas av vissa begränsningar. T.ex. bör kontantema inte få användas till underhåll och drift. Utskottet har i denna fråga bl.a. anfört att arvsfondslagen bör ändras så att en möjlighet ges till avstående från inte bara kulturhistoriskt m.m. intressant egendom utan även medel ñr egendomens upprustande och bevarande. Utskottet har emellertid inte ansett sig berett att ta ställning till frågan om vilka närmare förutsättningar som bör gälla för att arvsfondens medel skall avstås. Enligt utskottets mening torde övervägandena lämpligen kunna ske i samband med det utredningsarbete som bedrivs av 1991 års arvsfondsutredning. Lagutskottet hemställde att riksdagen med anledning av motionen mot. 199192L404 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört. Riksdagen biföll vad utskottet hemställt rskr. 199l92270. I samma betänkande har lagutskottet avstyrkt motionsyrkande om att Allmänna arvsfondens medel skall avsättas för eller tillfalla verksamheter i den kommun där arvlåtaren var mantalsskriven. Med anledning av regeringens skrivelse skr. 199192 136 Redovisning för fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 199091 har i motion till riksdagen mot. l99293S030 yrkats att arvsfonden bör avskaffas och att den arvsfallna egendomen i stället bör tillfalla den kommun där den döde var bosatt. Socialutskottet har i sitt betänkande den 22 oktober 1992 bet. 199293SoU3 ansett att 1991 års arvsfondsutrednings arbete bör avvaktas och hemställt att riksdagen avslår motionen.

1.4 Direktiven

1.4. 1 Utredningsuppdraget

Direktiven dir. 19913, bilaga 2 framgår av vad statsrådet Bengt Lindqvist anförde vid regeringssammanträde den 24 januari 1991. I samband därmed bemyndigades det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden som rör Allmänna arvsfonden att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över Allmänna arvsfondens ändamålsbestämmelse m.m. De frågor som tas upp i direktiven rör i huvudsak Allmänna arvsfondens ändamålsbestämmelse och dess tillämpning samt beslutanderätten vid utdelning av stöd ur fonden. Vissa andra frågor med anknytning till fonden bör samtidigt övervägas, bl.a. frågan om uppföljning av verksamhet som startats med stöd ur Allmänna arvsfonden. Under de år som gått sedan Allmänna arvsfonden tillkom har ändamålsbestämmelsen varit föremål för översyn och därefter riksdagsbehandling

36 SOU 1992 120

vid flera tillfällen. Flera riksdagsmotioner har gällt en utvidgning av fondens ändamål till att omfatta även äldre personer. Riksdagen har avslagit dessa motionsyrkanden. Som motiv till avslagen har angetts att behovet på barn- och ungdomsområdet alltjämt är stort och att det därför ansetts angeläget att inte minska utrymmet för stöd till detta område samt att fonden inte heller borde splittras fler ändamål. Vidare har hänvisats till den skyldighet att ge god omsorg om äldre som enligt socialtjänsten åvilar kommunerna samt till att bidrag till äldres rekreationsresor under vissa förhållanden kan inrymmas under rätten till bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen 1980620. Ungdomskommittén C 198948 har i sitt betänkande SOU 199042 om internationellt ungdomsutbyte föreslagit att stöd ur Allmänna arvsfonden borde kunna utgå till att starta pilot- och eller försöksprojekt i syfte att stimulera utbytesprogram samt försöka hitta nya vägar för att nå ut med information till alla ungdomar. En huvuduppgift för utredaren har varit att, i linje med vad riksdagen tillkännagivit, pröva om gällande ändamålsbestämmelse och tillämpningen av denna svarar såväl mot dagens situation som framtida behov hos olika målgrupper. Enligt den praxis som utvecklats i anslutning till 2 § arvsfondslagen beviljas inte stat eller kommun stöd för sådana åtgärder det enligt lag som eller författning åligger staten eller kommunerna att bekosta. Praxis innebär också att det för att stöd skall beviljas i allmänhet krävs att det rör sig om förnyelse och utveckling. Stöd lämnas inte till enskilda. Vidare ges inte heller stöd till utlandsresor eller till verksamhet som bedrivs utomlands. Bl.a. mot bakgrund av svårigheterna att i vissa fall mer i detalj bestämma omfattningen av det kommunala ansvaret för socialtjänsten och hälso- och sjukvården kan det ibland uppkomma gränsdragningsproblem vid uttolkningen av .åtgärd, vars bekostande åligger stat eller kommun. . . Det framhålls i direktiven att vid en alltför snäv tillämpning 2 § av arvsfondslagen kan ett av arvsfondens främsta syften att stimulera till utveckling och prövning av nya idéer motverkas. En central - annan uppgift för utredaren har därför varit att pröva hur arvsfondslagen och tillämpningen av denna motsvarar dagens behov och framtida behov av utveckling av verksamheter för berörda målgrupper. I direktiven har utredaren fått i uppdrag att redovisa förslag grundade på dessa ställningstaganden. Utredaren har också fått i uppdrag att utifrån rådande praxis pröva om lagstiftningen kan förtydligas och se över om medlens användningsområden kan få tydligare struktur. en En annan uppgift har varit att göra en analys och en bedömning av de innehållsmässiga och administrativa effekterna den delegering av som hittills förekommit. Utredningen har i detta sammanhang haft att mot bakgrund av strävandena att begränsa antalet förvaltningsärenden hos regeringen överväga möjligheterna att delegera även andra grupper av arvsfondsärenden från regeringen till lämplig myndighet. Genom stöd ur Allmänna arvsfonden har många förnyelse- och utvecklingsprojekt kunnat initieras och genomföras. I många fall har

SOU 1992120 37

härigenom helt nya verksamheter kommit i gång, vilket inneburit

väsentliga förbättringar för barn, ungdomar och handikappade. I direktiven framhålls att det är önskvärt att de erfarenheter görs i arvsfondsprosom jekt kan tas till vara på ett systematiskt sätt. Mot denna bakgrund har

utredningen haft att analysera behovet av uppföljning och erfarenhetsspridning samt föreslå åtgärder för att tillgodose dessa behov. En fråga arman som omfattats av direktiven gäller information Allmänna arvsfonden om till allmänheten.

Den allmänna inriktningen år att bidragsanordningar bygger på som en prövning av ansökningar från föreningar och organisationer m.fl. och som har betydelse för en vidare krets tänkbara sökande bör författningsav regleras. En uppgift har mot denna bakgrund varit att bedöma behovet av att i särskild förordning reglera frågor gäller stöd fonden. som ur Utredaren har slutligen enligt direktiven varit fri att behandla även andra frågor rörande arvsfondens verksamhet som föranleds utredningsarbetet. av De allmänna direktiv dir. 19845 utfärdats till samtliga kommittésom er och utredare angående utredningsförslagens inriktning gäller också denna utrednings arbete. Dessa innebär bl.a. att alla förslag läggs som fram skall kostnadsberäknas och att de skall kunna genomföras med minskade eller oförändrade resurser.

1.4.2 Utredningsarbetet

Utredningen började sitt arbete under 1991. Det inledande sommaren skedet ägnades huvudsakligen åt att gå igenom motiven till arvsfondslagen, riksdagens behandling frågor rörande Allmänna arvsfonden av samt genomgång av beslut rörande regeringens fördelning medel från av Allmänna arvsfonden. Vid studiebesök på Socialdepartementet och Barn- och ungdomsdelegationen har utredningen fått infomiation myndigheternas handom läggning av arvsfondsärenden. Upplysningar betydelse för arbetet har av vidare erhållits vid studiebesök på Kammarkollegiet. Synpunkter på hand-

läggningen av arvsfondsärenden, regeringens utdelningspraxis samt information om hur medel ur arvsfonden använts har utredningen erhållit vid besök hos Socialstyrelsen, Handikappförbundens Centralkommitté, De Handikappades Riksförbund och Röda Korset. Vidare har kanslichefen vid Statens ungdomsråd informerat ungdomsrådets handläggning om av arvsfondsärenden och rådets på rådande utdelningsförfarande och syn praxis. Utredaren har vid ett privat besök i Reykjavik informerat sig hur om Islands arvsfond fungerar.

SOU 1992 120 39

2 Arvsfondsmedlens

fördelning bud-

getåret

2.1 Inledning

Stöd ur fonden lämnas, som tidigare nämnts, dels inom ramen för särskilt riktade insatser som beslutats av regeringen och dels genom en löpande prövning av de ansökningar som kommer in till Socialdepartementet eller Barn- och ungdomsdelegationen. Från och med budgetåret 198990 har regeringen reserverat 25 procent av de medel ur fonden som är disponibla för utdelning att användas för stöd till främjande av fostran av ungdom. Dessa medel har t.0.m. budgetåret 199091 ställts till Barn- och ungdornsdelegationens förfogande utan särskilda riktlinjer utöver de som följer av lagstiftning och praxis, varpå delegationen själv haft att fatta beslut om fördelning. Som inledningsvis nämnts ansvarar sedan den 1 januari 1992 Civildepartementet för stöd ur Allmänna arvsfonden till främjande fostran ungdom och av av Socialdepartementet för övriga ärenden rörande fonden. Barn- och ungdomsdelegationen handlägger inom en viss ekonomisk ram emellertid fortfarande de löpande ärendena rörande fostran ungdom, skall av men lämna över till regeringen att fatta beslut om ärendet år av principiell betydelse och när delegationen anser att stöd i ärendet bör lämnas med mer än 200 000 kronor. Däremot är det numera regeringen och inte längre Bam- och ungdomsdelegationen som inom ungdomsområdet fattar beslut om sammanhållna insatser inom särskilda områden, s.k. specialsatsningar. I det här avsnittet redovisas hur medlen ur Allmänna arvsfonden fördelats under budgetåret 199192. Redovisningen grundar sig på uppgifter från Socialdepartementet, Civildepartementet och Bam- och ungdomsdelegationen.

Regeringens övergripande fördelning

Regeringen beslutade att 180 miljoner kronor skulle fördelas budgetåret 199192. Av dessa medel avsattes 25 procent, eller knappt 45 miljoner kronor, till främjande av fostran av ungdom. Med ungdom avses i detta sammanhang åldersgruppen 7-25 år. Resterande 75 procent användes till främjande av vård och fostran av barn, vård av ungdom samt omsorg om handikappade.

40 SOU 1992 120

Socialdepartementets handläggning

Under budgetåret har det kommit in 1 759 ansökningar och förfrågningar om stöd ur fonden till Socialdepartementet. Regeringen har inom Socialdepartementets ansvarsområde bifallit 276 ansökningar med ett sammanlagt belopp om 120 miljoner kronor. Vidare har 215 ansökningar överlämnats till Barn- och ungdomsdelegationen och 5 ansökningar till Aidsdelegationen. Av de ansökningar som kommit in till Socialdepartementet har regeringen avslagit 815 ansökningar från enskilda personer och 249 andra ansökningar. Dessa andra ansökningar har rört driftstöd till föreningar, reguljär lägerverksamhet, gruppresor inom och utom landet samt lokal utvecklingsverksamhet som redan finns som reguljär verksamhet på andra orter.

2.2 Vård av barn och ungdom samt fostran av

barn

Totalt har stöd ur Allmänna arvsfonden utgått med ca 37 miljoner kronor genom 49 beslut om projektstöd till utveckling av vård och fostran av bam

samt vård av ungdom se bilagorna 3 och 4.

Därutöver finns på handikappomrádet minst ett 30-tal projekt som direkt handlar om barn ocheller ungdomar med skilda slag av funktionshinder. Ett flertal av dessa projekt omnämns i avsnittet Omsorg om handikappade.

Information om FNs barnkonvention

Med stöd ur Allmänna arvsfonden genomför regeringen en riktad satsning på information om FNs barnkonvention. Förenta Nationemas generalförsamling antog den 20 november 1989 en konvention om barnets rättigheter. Enligt konventionens artikel 42 åtar sig konventionsstatema att genom lämpliga och aktiva åtgärder göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland såväl vuxna som bam. Budgetåret 199192 var det tredje året av satsningen på stöd till frivilligorganisationema som genom projektverksamhet sprider information om konventionen. Regeringen hade då avsatt 25,5 miljoner kronor av de planerade 30 miljonerna. Beslut om resterande 4,5 miljoner kronor har fattats under budgetåret 199293. En utvärdering av effekterna av den samlade satsningen pågår. Projekten redovisas i bilaga 5.

SOU 1992 120 41

Insatser inom barnomsorgen i det mångkulturella samhället

Regeringen har under en treårsperiod ställt 5 miljoner kronor till förfogande för insatser inom det mångkulturella samhället. Syftet är att ge bamomsorgspersonal som arbetar med invandrar- och flyktingbarn kunskaper, stöd och handledning. Under budgetåret 199192 har 2,8 miljoner kronor fördelats till sju projekt. Projekten redovisas i bilaga

Barn och kultur i ett mångkulturellt perspektiv

Stöd till utveckling av kulturverksamhet för barn har utgått till 11 projekt med sammanlagt ca 3 miljoner kronor. Stödet har främst gått till kommuner som i nära samarbete med frivilligorganisationer utvecklar Bamkulturcentra. Olika lösningar och arbetssätt prövas i olika typer av bostadsområden och kommundelar. Därutöver har stöd utgått till ideella föreningar för Bildskola, Bamakademi, Barn och sameslöjd m.m.

Barns utomhusaktiviteter

För att öka natur- och miljömedvetande i barnomsorgen och bidra till en naturmedveten generation har projektstöd utgått till Friluftsfrämjandet. Multiversitetet ek. för. i Stockholm har med stöd från Allmänna arvsfonden i projektet Vattenlek skapat en vattenskulptur för bam. Syftet är bl.a. att genom pedagogisk lek utveckla barns känsla för miljön och det naturliga kretsloppet. Via kurser för bamomsorgspersonal sprids kunskap om metoden.

Barn som far illa och deras föräldrar

Barn far illa på många olika sätt misshandel, incest, alkoholmissbruk, svår flyktingbakgrund etc. Såväl de som deras föräldrar behöver stöd. Med medel ur Allmänna arvsfonden kan frivilliga resurser sättas in för olika slag av stödverksamhet. Så har exempelvis BRIS Barnens rätt i samhället fått stöd dels för - fortsättningen av projektet Barns rätt till hjälp våga berätta, dels till en videofilmi anslutning till detta projekt. Rädda Barnen har fått stöd för dels det andra året av projektet Anonyma föräldrar, ett projekt om föråldrautveckling till stöd för dem som har svårt att klara föräldrarollen, men som inte vågar vända sig till någon myndighet, dels ett projekt om psykosocialt-terapeutiskt behandlingsarbete med flyktingbarn och deras familjer. Kvinnojouren Blåklockan i Gävle driver stödverksamhet för mammor vars barn utsatts för incest för att de i sin tur ska kunna fungera som stöd för sina bam. I projektet Barn är också människor genomför Stadsmissionen i Linköping ett förebyggande arbete bland barn till missbrukande

42 SOU 1992 120

föräldrar. Stadsdelsnämnden Högsbo i Göteborg har fått stöd för bamprojektet Att vara bam till en alkoholist. Föräldraföreningen Plötslig Spädbamsdöd vill via en dokumentärfilm sprida information om hur omvärlden kan hjälpa och hur syskonens reaktioner kan bemötas när man i en familj drabbas av plötslig spädbamsdöd. Landstinget Blekinge, Bam- och ungdomskliniken utvecklar tillsammans med Rädda Barnens lokalavdelning och socialförvaltningen en behandlingsenhet för att förebygga tidiga relationsstömingar i spädbamsfamiljer.

Ungdomar med särskilda behov

Familjehemmens Riksförbund har fått stöd ur Allmänna arvsfonden för att bygga upp nätverksprojektet Barn och ungdomar från familjevården. Under tre år skall nya fonner prövas för att ta tillvara Omhändertagna barns och ungdomars egna kunskaper och erfarenheter av familjevården. Stiftelsen Hassela Utbildningsenhet har fått stöd för att utvärdera och informera om en utvecklad utbildningslinje med produktionsträning och social träning för ungdomar med studie- och arbetssvårigheter och sociala problem. Stiftelsen Kvinnoforum har fått stöd för förebyggande arbete bland unga kvinnor. Olika utbildningar och utbildningsmaterial skall tas fram för att användas i skilda sammanhang, t.ex. i föreningsliv och socialtjänst, i syfte att stärka unga flickors självkänsla. Stöd från Allmänna arvsfonden har också utgått som delfinansiering av projekt som ligger under Barn- och ungdomsdelegationen, t.ex. projekt för en rökfri generation och för ungdomar med missbruksproblem.

2.3 Fostran av ungdom

2.3.1 Regeringens fördelning

Regeringen har under budgetåret 199192 beslutat stöd Allmänna om ur arvsfonden för att främja fostran av ungdom med ett belopp om 44 808 000 kronor. Knappt 39 miljoner kronor har efter delegation inom angivna ramar och riktlinjer fördelats av andra myndigheter och knappt 6 miljoner kronor har fördelats av regeringen. Fördelningen framgår av bilaga

Lokaler för ungdomsverksamhet

Regeringen har under våren 1992 beslutat om stöd ur Allmänna arvsfonden till olika typer av lokaler för ungdomsverksamhet. Stöd har främst beviljats till ungdomslokaler inom idrottsrörelsen, de fria trossamfunden och scoutrörelsen. Regeringen har vidare delegerat till Samarbetsnämnden för statsbidrag att fördela fyra miljoner kronor i stöd till ungdomslokaler i 75 olika

SOU 1992 120 43

församlingar. Två miljoner kronor har ställts till Sveriges Riksidrottsförbunds disposition att fördelas främst till klubbstugori 40 idrottsföreningar. Stöd till scoutlokaler har under våren 1992 getts med drygt en miljon kronor.

Demokrati-satsningen

Totalt fem miljoner kronor har ställts till Statens ungdomsråds förfogande för den s.k. demokrati-satsningen. Medlen skall användas för stöd till projekt syftar till att direkt öka ungdomars delaktighet och inflytande som inom olika samhällsområden. Beloppet det första året av en beräknad avser tvåårig projekttid. Stödet har koncentrerats till ett mindre antal kommuner som är beredda att pröva besluts- och verksamhetsformer inom flera områden. Utvalda nya kommuner är Gällivare, Krokom, Sollefteå, Leksand, Gävle, Östhammar, Eskilstuna, Motala och Jönköping samt Göteborg med elva förortskommuner. Försöksverksamheten delaktighet såväl i den kommunala avser planeringen i den direkta verksamheten t.ex. skolan och fritidssom verksamheten. Olika former av självstyrelse samt kooperativa lösningar prövas. Satsningen kommer att redovisas särskilt av Statens ungdomsråd under budgetåret 199293.

Övrigt

I februari 1992 beslutade regeringen om stöd med 1,2 miljoner kronor till sex projekt mot främlingsfientlighet bland ungdomar. Samtidigt delegerades till Barn- och ungdomsdelegationen att under våren och hösten 1992 fördela fyra miljoner kronor i stöd till projekt mot främlingsfientlighet. Härutöver har regeringen delegerat till Barn- och ungdomsdelegationen att fördela dels till 15 miljoner kronor i stöd till löpande ärenden och upp dels olika belopp till ytterligare s.k. specialsatsningar. Dessa framgår av en sammanställning i bilaga samt av redovisning nedan. Vidare har regeringen uppdragit arbetsgruppen för samordning av insatser för utsatta ungdomar Plus-gruppen, som har ställning av myndighet inom regeringskansliet, att fördela medel inom det s.k. Plusprojektet. Därutöver har regeringen under våren 1992 beviljat Föreningen Youth Conference stöd med 700 000 kronor för förberedelser inför en bred europeisk un gdomskonferens i Stockholm under augusti 1992. Konferensen tillkom på initiativ ungdomsorganisationema och genomfördes av och av för ungdomar mellan 15 och 26 år. Mer än 1 000 ungdomar organiserade och icke-organiserade från hela Europa deltog i arrangemanget som innehöll en rad aktuella teman som miljö, mänskliga rättigheter och det framtida Europa.

44 SOU 1992 120

2.3.2 Bam- och ungdomsdelegationens fördelning

Under budgetåret 199192 har 955 ansökningar och förfrågningar om stöd ur fonden behandlats. Av dessa har 241 bifallits, 408 avslagits och 306 blivit föremål för annan åtgärd, exempelvis besvarats med brev eller överlämnats till annan myndighet. Avslagsbesluten har rört huvudsakligen ansökningar om stöd till enskilda, konferenser, reguljär gruppresor, lägerverksamhet samt inköp kapitalvaror oftast datorer. Antalet av ansökningar har ökat markant under våren 1992. En beskrivning av Barn- och ungdomsdelegationens fördelning stöd av kompliceras att delegationens roll och beslutsbefogenheter ändrats från av hösten 1991 till våren 1992. Besluten om stöd ur fonden präglades under hösten 1991 i hög grad av att medel för löpande ärenden även fördelades inom ramen för självständigt beslutade specialsatsningar. Således förekommer i denna redovisning specialsatsningar vilka har tillkommit på uppdrag av regeringen, utan på delegationens eget initiativ. Under budgetåret 199192 har delegationen fördelat 20 905 000 kronor. Härutöver har under hösten 1991 sammanlagt 4 206 000 kronor förts från delegationen till Plusgruppen. Fördelningen av beviljade medel framgår av en sammanställning i bilaga

Lokaler, träffpunkter och båtar

Hösten 1991 har Barn- och ungdomsdelegationen fördelat visst stöd till lokaler för ungdomsverksamhet. Inriktningen på stödet har varit att utveckla nya mötesplatser och träffpunkter för ungdomar. Ofta har det gällt att använda befintlig lokal på ett nytt sätt och utifrån en en ny verksamhet, vanligen utformad ungdomarna själva. Åtta föreningar, av däribland Stiftelsen Katrineholms-magasinet, Ungdomsföreningen Lungan i Kopparberg, Föreningen Barnens i Malmö, Marknadsñreningen i scen Hässleholm samt två scoutkårer beviljades stöd med sammanlagt l 705 000 kronor. Ansvaret för denna typ av stöd har vintern 199192 förts över till Statens ungdomsråd som, efter regeringsbeslut i juni 1991, förfogar över tio miljoner kronor Allmänna arvsfonden till särskild s.k. träffur en punkts-satsning. Fram till den 30 juni 1992 har Statens ungdomsråd fördelat 5,9 miljoner av detta stöd. Under budgetåret har delegationen beviljat stöd till båtar med 325 000 kronor till sådana nyskapande och utvecklande projekt där båten varit en förutsättning för verksamheten. Sedan hösten 1991 beviljar Barn- och ungdomsdelegationen inte längre stöd till inventarier och båtar, annat än när verksamheten i övrigt motiverar det.

SOU 1992 120 45

Kulturbudkavlen

Genom Bam- och ungdomsdelegationens specialsatsning Kulturbudkavlen har stöd lämnats till olika typer kulturprojekt där ungdomars av egen skaparkraft satts i centrum. De flesta projekten har byggt på ett samarbete mellan professionella kulturarbetare och ungdomar. Syftet har varit att stärka den sociala och kulturella identiteten hos de ungdomar som behöver detta. Satsningen startade den 1 juli 1989 och pågick t.0.m. den 30 juni 1992. Under 199192 beviljades stöd till ett drygt tjugotal projekt med sammanlagt 4 324 000 kronor. Erfarenheterna från Kulturbudkavlen kommer att redovisas i en särskild utvärdering.

Danshudkavlen

Danshudkavlen är en specialsatsning typ Kulturbudkavlen, av samma som vilken syftat till att i samarbete med professionella dansare och koreografer stimulera ungdomars aktiva intresse för olika dansarter. Under hösten 1991 har stöd beviljats till fem projekt med sammanlagt 1 265 000 kronor.

Aktiviteter med ungdomar från Öst- och Centraleuropa

Under 199192 har delegationens särskilda satsning på stöd till aktiviteter med ungdomar från Öst- och Centraleuropa avslutats. Stöd har under detta år beviljats med sammanlagt 705 000 kronor till tolv olika svenska organisationer, som bjudit in ungdomar från främst Sveriges närområde, dvs. de baltiska länderna och Polen, men även från Ungern, Tjeckoslovakisk och f.d. Sovjetunionen, till olika aktiviteter för att gemensamt lära sig hur man kan arbeta med demokratiskt föreningsliv och miljöfrågor.

Ung konsument

På regeringens uppdrag har delegationen, i samverkan med Konsumentverket, fördelat stöd till projekt syftar till att öka ungdomars som engagemang, kunskaper och medvetenhet i deras roll konsumenter. som Under 199192 har tio projekt beviljats stöd med sammanlagt 1 642 000 kronor. Stöd till denna typ av projekt beräknas utgå under ytterligare två ar.

Insatser mot våldsskildringar

På regeringens uppdrag har delegationen i samverkan med Rådet mot skadliga våldsskildringar, fördelat stöd till projekt vilka syftar till att motverka skadliga effekter av våldsskildringar, Syftet har varit att stimulera till insatser som bidrar till att utbudet av skadliga våldsskildringar följs, beskrivs och diskuteras. Under 199192 har 21 projekt beviljats stöd med sammanlagt två miljoner kronor.

46 SOU 1992120

Ung på landet

På regeringens uppdrag har delegationen i samverkan med Glesbygdsmyndigheten fördelat stöd till projekt för ungdomar i glesbygd. Inriktningen projekten skall vara att skapa attraktiva miljöer för ungdomar på landsbygden och att stärka deras delaktighet i samhällsutvecklingen. Ungdomars egna aktiviteter, behov och idéer har utgjort en viktig utgångspunkt i projekten. Flickomas situation i glesbygden har särskilt uppmärksammats. Under 199192 har 21 projekt beviljats stöd med sammanlagt 1 300 000 kronor.

EG-infonnation

På regeringens uppdrag har delegationen fördelat stöd till projekt som syftar till att nå ut med information om EG och stimulera till en bredare debatt i denna fråga bland ungdomar. Stödet har gått till ungdomars egna organisationer och särskild prioritet har getts till projekt som syftar till att utveckla och initiera mer icke-traditionella sätt att nå ungdomar med information om EG. Delegationen har därvid bedömt det som angeläget att nå nya ungdornsgrupper, exempelvis de som normalt inte nås av allmänt material genom främst skolan. Under 199192 har 14 olika föreningar och organisationer beviljats stöd med sammanlagt 755 000 kronor. Bland projekten finns en multimediaverkstad, riktad information till handikappade ungdomar respektive invandrarungdomar samt samarbetsprojekt mellan organisationer som har olika åsikter i frågan om svenskt medlemskap i EG. Satsningen beräknas avslutas hösten 1992.

Insatser mot främlingsfientlighet

På regeringens uppdrag har delegationen fördelat stöd till insatser som syftar till att motverka främlingsfientlighet bland ungdomar. Stöd har getts främst till föreningar inom barn- och ungdomsorganisationema för projekt som har till syfte att i nya former sprida kunskap som motverkar främlingsfientligt. Projekt i skolan, initierade av eleverna, har prioriterats. Under våren 1992 har 65 olika projekt beviljats stöd med sammanlagt 1,5 miljoner kronor. Därutöver har delegationen disponerat 400 000 kronor för infomiationsinsatser i första hand riktade till skolan.

Insatser mot läktarvåld

På regeringens uppdrag har delegationen, efter förslag från en intern arbetsgrupp inom regeringskansliet, fördelat stöd till projekt i anslutning till fotbolls-EM. Syftet har varit att engagera föreningar och fotbollssupportrar i olika aktiviteter för att förebygga våld och vandalisering i samband med fotbolls-EM, och i sin förlängning också andra idrottsevenemang. Under våren 1992 har sammanlagt 950 000 kronor fördelats till

SOU 1992 120 47

olika projekt på de fyra EM-ortema StockholrnSolna, Göteborg, Malmö och Norrköping. Föreningarnas insatser har varit av skiftande omfattning och karaktär. Det mest uppmärksammade har varit ett arrangemang på Gärdet i Stockholm med stiftelsen Fryshuset och supporterklubbama till AIK Black arrny, Djurgården Blue saints och Hammarby Bajen fans som ansvariga.

Övriga projekt

Övriga projekt erhållit stöd är bl.a. olika typer drogförebyggande

som av och brottsförebyggande projekt. Dessutom har stöd gått till vissa kulturoch teaterprojekt utöver Kulturbudkavlen samt rniljöprojekt.

2.3.3 Plusgruppens fördelning

På regeringens uppdrag har Plus-gruppen, som är en arbetsgrupp knuten till Civildepartementet, fördelat stöd inom ñr Projektet för Lokal ramen Utveckling genom Samverkan Plus. I sitter representanter för gruppen Civildepartementet, Socialdepartementet, Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen, Statens ungdomsråd, Kommunförbundet samt några oberoende forskare. Plus-projekten är en treårig satsning på allmänt förebyggande och individinriktade insatser för ungdomar i storstäderna Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping och Sundsvall. Flera de medverkande bostadsomav rådena är eftersatta och har svår social problematik inte minst bland en ungdomar. Syftet med insatserna är dels att stimulera till idéer ñr att nya förebygga problem, dels att stödja enskilda ungdomar är på våg att som hamna snett. Projekten förutsätter ett omfattande lokalt samarbete över förvaltningsgrånserna samt mellan förvaltningar och fristående föreningar. Som grund för varje lokalt Plus-projekt ligger någon form av gemensam plan som dessa intressenter samlats kring. Under budgetåret 199192 har sammanlagt 3 703 700 kronor fördelats till verksamhet inom 29 föreningar. Stöd har lämnats till åtta tolv av berörda bostadsområden. Plus-projekten är föremål för omfattande en utvärdering, vilken kommer att sammanfattas under hösten 1994.

2.4 Omsorg om handikappade

Når det gäller omsorg om handikappade har utvecklingsverksamhet i syfte att öka oberoende, självständighet och delaktighet för människor med funktionshinder samt försöksverksamhet för att öka möjligheterna för personer med funktionshinder att delta i olika fritids- och kulturaktiviteter prioriterats liksom informationsinsatser ökar medvetenhet och kunskap som om handikappades villkor.

48 SOU 1992 120

Ökat självbestämmande och oberoende for med handikapp personer

Med stöd ur Allmänna arvsfonden har under de senaste åren flera viktiga projekt startats för att uppnå ökat självbestämmande och oberoende för personer med handikapp. Under budgetåret 199192 har 18 projekt beviljats stöd för detta ändamål med sammanlagt 8,9 miljoner kronor. Exempelvis har Handikappförbundens Centralkommitté HCK startat ett projekt kring behovet av juriststöd för funktionshindrade. De Handikappades Riksförbund DHR driver projektet Makt och inflytande i service och tillgänglighetsfrågor för att skapa jämlika levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättningar. Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna FUB har startat dels försöksverksamhet med etablering av sektioner för utvecklingsstörda som en väg till ökat inflytande och delaktighet, dels projektet Aktionsgrupper för omsorgskvalitet. FUB driver också projektet Personlig assistans medan DHR prövar brukarkooperativ med garantiperson. Stöd har lämnats till Göteborgskooperativet för Independet Living. Handikappinstitutet utvecklar i projektfonn inforrnationsmetoder skall förbättra brukarens inflytande vid beslut om som hjälpmedel. Hjärt- och Lungsj ukas Riksförbund har fått stöd för ett projekt för att förbättra inflytandet för medlemmarna inom olika samhällsområden, främst hälso- och sjukvården. Ett arbetskooperativ kan vara en väg att stärka den enskildes inflytande samtidigt som en meningsfull sysselsättning kan erbjudas. Detta prövas for psykiskt sjuka av Riksförbundet för Social och Mental Hälsa RSMH, Riksförbundet av Intresseföreningar för schizofreni RIKS-IFS, Humana intresseföreningen för stöd till patienter och klienter i Farsta-Vantörs psykiaktriska sektorsomrâde, Folkuniversitetet, Kursverksamheten vid Göteborgs universitet m.fl.

Datateknik och handikapp Ett självständigt och oberoende liv genom ny teknik

Teknik och handikapp är ett angeläget område där en riktad satsning görs. I september 1991 beslutades om stöd ur Allmänna arvsfonden till nio datateknikprojekt med ett sammanlagt belopp om 16,2 miljoner kronor.

Stödet avsåg följande projektDatabas förnyhetsförmedlingviaFöreningen

Sveriges Dövblinda, Datorstöd för synskadade i hemmet och Låsservice via telefax till synskadade med Synskadades Riksförbund som huvudman, Ny teknik begåvningsstöd för förståndshandikappade i hemmet som vuxna och vid dagcenter via FUB. Handikappinstitutet har fått stöd för att tillsammans med Neurologiskt Handikappades Riksförbund och De Handikappades Riksförbund bedriva projektet Datorstöd i hemmet för rörelsehindrade. Handikappinstitutet har också beviljats stöd dels för samordning, informationsutbyte och utveckling regionala centra för datorbaserade hjälpmedel, dels för projektet av Dataverksamhet för handikappade barn ett sätt att göra det möjligt för

SOU 1992 120 49

svårt handikappade bam att via dator leka med dockor och bilar och bygga med klossar m.m.. Medel har även avsatts för att Handikappinstitutet skulle kunna fördela stöd till främst handikapporganisationema för försöksverksamhet inom området datateknik och handikapp. Institutet har också beviljats stöd för projektet Systemutveckling av datorstöd i hemmet för olika handikapp- SWPPCT- Eftersom de senare projekten rör så många olika handikappgrupper har uppgiften att samordna satsningen lagts på Handikappinstitutet. Ytterligare projekt har under budgetåret 199192 fått stöd inom detta område. Totalt beviljades 13 projekt ca 19 miljoner kronor. Avsikten år att under ytterligare två år avsätta 20 miljoner kronor per år för datateknikprojekt.

Fritidkultur och handikapp

Sammanlagt 9,8 miljoner kronor har utgått till 20 projekt som rör utvecklingsarbete inom området fritid och kultur för personer med handikapp. Statens Handikappråd har beviljas stöd för att dels samordna denna verksamhet, dels fördela medel till projekt inom området. Rådet skall särskilt bevaka att sådan verksamhet anpassas så att kvinnor med handikapp ges större möjlighet att delta i aktiviteterna.

Utveckling och spridning av kunskap om olika handikapp

Ökade kunskaper om olika former av handikapp är en viktig förutsättning för att villkoren för handikappade skall kunna förbättras. 18 projekt som syftar till att samla, dokumentera, utveckla och sprida kunskap har fått stöd med sammanlagt 9,3 miljoner kronor. Exempelvis har RSMH fått medel till att utreda frågan om ett forsknings- och utbildningscenter. Stiftelsen Bräcke Diakonigård i Göteborg driver en försöksverksamhet med kunskapscentrum för rörelsehindrade. HCK har fått stöd till en förstudie om inrättande handikapprörelsens av utredningsinstitut. HCK Blekinge driver ett projekt brukaren om som kunskapsbärare och idégivare i samhällets rehabiliteringsarbete. FUB genomför projekt via Stiftelsen ALA för att utveckla kunskap exempelvis om psykoterarpi för vuxna personer med utvecklingsstörning och om hur unga utvecklingsstörda kan förbereda sig inför vuxenlivet genom korttidsboende. Svenska Diabetesförbundet SD vill genom en undersökning av vissa handikappgruppers levnadsförhållanden förbättra kunskapen om diabetiker med handikapp. Riksförbundet Cystisk Fibros RfCF gör en kartläggning av vården i Sverige för bam, ungdomar och vuxna med cystisk fibros. För att sprida kunskap om barn och ungdomar med flera handikapp som försvårar kommunikation har projektstöd utgått till Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn DHB. Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar RBU genomför utredning för att en

50 SOU 1992 120

förbättra stödet till MBD-minimal brain dysfunction bam och deras familjer. Universitetet i Linköping i samarbete med Föreningen för Läs-

och skrivsvårigheter i Östergötland och Norrköpings kommun har beviljats

stöd för att bygga upp en form av resurscenter för barn med läs- och skrivsvårigheter. Synskadades Riksförbund SRF driver projektet Tidig upptäckt av synfel hos små bam. Stöd har också utgått till Göteborgs sjukvärdsstyrelse för projektet

Ågrenska Hälsocentret ñr bam. Där vill bl.a. bygga kontaktnät

man upp för små handikappgrupper. Träffar mellan barnen och deras föräldrar möjliggör att viktiga erfarenheter kan förmedlas och bli ett direkt stöd för berörda individer. Samtidigt kan värdefull kunskap dokumenteras, analyseras och spridas till andra berörda parter i samhället.

Information och utbildning om olika handikapp

Många av de projekt som under senare år beviljats stöd ur Allmänna arvsfonden syftar till att öka medvetenheten kring handikapp genom information och utbildning. Under budgetåret 199192 har ca 55 projekt varit direkt inriktade på detta och fått stöd med drygt 16 miljoner kronor. Även i projekt med annan huvudinriktning, t.ex. datateknik eller kultur, ingår ofta moment av information ocheller utbildning. Information och utbildning är viktiga redskap i handikappolitiken. Denna typ av projekt vänder sig till olika mottagare och aktörer allmänheten, politiker, personalgrupper inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, skola och övriga samhällssektorer men också till de handikappade själva och deras anhöriga. Syftet är i första hand att förmedla kunskap, lära ut metoder och arbetssätt, ge tips och råd etc. Men därutöver finns det övergripande målet att förändra attitydema till människor med handikapp, att bekämpa fördomar och därigenom ge förutsättningar för ett självständigt, meningsfullt och rikt liv på den funktionshindrade individens egna villkor. HCK, DHR, FUB driver med stöd av Allmänna arvsfonden olika infomiationsprojekt, t.ex. om handikapprörelsen och EG samt en kampanj för kontaktpersoner inom omsorgen. Olika medicinska handikapp uppmärksammas genom stöd till utbildning och information. Exempelvis Uppföljningskurs Stomivård i hemmet via Svenskt förbund för stomiopererade ILCO, Medicinsk utbildningsdag via Riksförbundet Cystisk Fibros RfCF, Kosthandledning och infomiatörsutbildning via Svenska Celiakiförbundet SCF, Konferens för kuratorer inom njursjukvården och Inforrnationsprojekt om organdonation via Riksförbundet för Njursjuka RNj. Talhandikappades Förening i Uppsala har fått stöd för att genomföra regionala konferenser om taltjänst, Afasiförbundet i Sverige för en konferens om afasi och Dövblind- vuxendövtolkföreningen dvtf för seminarium med tema Tolkens yrkesansvar. Information och utbildning om och för bam och ungdomar med handikapp âr ett annat angeläget område som under budgetåret 199192

SOU 1992 120 51

fått stöd genom allmänna arvsfonden Riksförbundet ñr Sexuell Upplysning RFSU satsar på en bok om sex, kroppsuppfattning och jagutveckling hos barn med handikapp, Unga Hörselskadade ger ut en bok om unga hörselskadade personers egna erfarenheter från skolan och val efter skolan, RSMH ger också ut en bok om psykiskt handikappade ungdomar. Patientföreningen för Anorexia och Bulimia Nervosa i Göteborg tar fram en informationsvideo, RBU producerar ett infonnationsmaterial och detsamma gör Föräldraföreningen för hjärtsjuka barn och ungdomar.

Rekreations- och fritidsanläggningar

Enligt nuvarande praxis för stöd ur Allmänna arvsfonden intas en restriktiv hållning vad gäller skilda slag av investeringsstöd. Dock kan sådant stöd utgå till handikapporganisationemas och föreningarnas egna rekreationsoch fritidsanläggningar. Under budgetåret 199192 beviljades sex handikappföreningar och stiftelser stöd med sammanlagt ca 1,7 miljoner kronor som bidrag till kostnader för om-, ny- och tillbyggnad samt inventarier vid deras rekreations- och fritidsanläggningar.

Utrustning till handikapporganisationemas kanslier

För att göra det möjligt för personer med handikapp att arbeta vid handikappföreningamas egna kanslier krävs bl.a. modern och lätthanterlig administrativ utrustning. Stöd har utgått till 13 handikappföreningar och stiftelser med sammanlagt ca 2 miljoner kronor.

SOU 1992 120 53

3 Arvsfondens ändamål och medlens

användningsområde

I detta kapitel föreslår vi att Allmnna arvsfonden skall ha till ändamål att utveckla och stödja verksamhet till förmån ñr barn, ungdomar och handikappade. För detta ändamål skall stöd lämnas till ideell verksamhet. Om det finns särskilda skäl får stöd även lämnas till offentlig verksamhet. Stöd får inte länmas till enskilda personer.

3.1 Inledning

Fonden skall främja vård och fostran barn och ungdom av samt omsorg om handikappade

Den grundläggande bestämmelsen arvsfondens ändamål finns i l § om arvsfondslagen bl.a. stadgar att Allmänna arvsfonden skall främja som vård och fostran av barn och ungdom samt handikappade. omsorg om Bestämmelsen är allmänt avfattad, vilket möjliggjort ñr regeringen att anpassa fondmedlens användningsområde efter samhällsutvecklingen. Det har setts som beslutandemyndighetemas uppgift att inom för ramen fondens ändamål närmare bestämma fondmedlens användningsområde. Ändamålsbestämmelsen således ger utrymme för en mycket vidsträckt medelsutdelning, endast begränsas föreskriften stöd inte får som av att lämnas för åtgärd, vars bekostande åligger stat eller kommun. Vid lagens tillkomst avsågs med inskränkningen närmast den i den då nyligen antagna bamavårdslagen stadgade skyldigheten för landsting och stad, inte som deltar i landsting, att anordna skyddshem för vanartiga barn. En annan begränsning ligger självfallet i att bidragsgivningen varje år måste anpassas efter tillgången på medel. Ett utmärkande drag för fondens verksamhet har ända från början varit att fondmedlen främjar tillkomsten anordningar för barn och av nya ungdomar samt efter ändamålsbestämmelsens utvidgning för handikap- - pade. Det nyskapande och stimulerande stödet från fonden moment, som innebär, har varit av stort värde. Stödet har gett impulser och skapat möjligheter för kommuner, ideella organisationer och andra att införa och bygga ut nya hjälpformer, inte kommit till stånd eller i som annars vart fall fördröjts. Sedan de hjälpformema blivit kända och uppskattade, nya har de vunnit vidare spridning och inte sällan aktualiserat krav på att samhället skall för den fortsatta utvecklingen ekonomiskt svara genom åtagande eller annat stöd.

54 SOU 1992 120

Stöd får inte lämnas för åtgärd som det åligger stat eller kommun att bekosta

I dag begränsas arvsfondsmedlens användningsområde endast av föreskriften att stöd inte får lämnas för åtgärd vars bekostande åligger stat eller kommun. På grund denna föreskrift har det i praxis gjorts en avav gränsning mellan å sidan uppgifter ålagts det offentliga i lag eller ena som författning och å andra sidan uppgifter det offentliga organet inom sin som kompetens bemyndigats att ta på sig i den omfattning det självt bestämmer. Enligt den praxis utvecklats utgår inte stöd ur fonden till stat, som landsting eller kommun för sådana åtgärder som det enligt lag eller författning åligger det allmänna att bekosta och som kan framtvingas besvär eller föreläggande tillsynsmyndighet. Undantagsgenom genom av vis förekommer det att stöd lämnas till projekt, numera oftast föreningsdrivna, innebär förnyelse eller utveckling verksamheter även inom som av det allmännas obligatoriska ansvarsområde. Det allmännas skyldighet vad beträffar vård och fostran av barn och ungdom samt handikappade har förändrats och utvidgats under omsorg om åren. Staten och kommunerna har helt eller delvis övertagit ansvaret för olika verksamheter tidigare fått stöd ur fonden. Vidare har sociallagsom stiftningens utbyggnad och den allmänna välståndsökningen minskat stödåtgärder till förmån för enskilda för personligt bruk. Som behovet av följd bl.a. enskildas rätt enligt 6 § socialtjänstlagen 1980620 till en av bistånd socialnämnden ñr sin försörjning och sin livsföring i övrigt, om av hans behov inte tillgodoses annat sätt, utgår enligt praxis inte stöd till enskilda. Den offentliga sektorn genomgår i dag betydande förändringar. Inom statliga myndigheter, kommuner och landsting pågår ett omfattande fömyelsearbete ñr att göra verksamheten mer ändamålsenlig och effektiv samt för att förbättra servicen till medborgarna och stärka den lokala demokratin. Viss verksamhet inom den offentliga sektorn omprövas. Utvecklingsarbetet i stat och kommun inriktas på att i större utsträckning än tidigare låta andra aktörer i samhället ta ett större ansvar. Alternativa driftsformer med andra huvudmän, t.ex. privata eller kooperativa utvecklas. Det pågår också ett arbete med att förändra styrningen av den offentliga sektorn. Ett nytt statsbidragssystem är t.ex. under införande och fr.o.m. den 1 januari 1993 kommer flera av de nuvarande specialdestinerade statsbidragen, bl.a. de till barnomsorg och skola, att avskaffas och ersättas ett enda generellt statsbidrag till kommunerna. Vidare av uppkommer i tid konj unkturella och strukturella ekonomiska problem en av besvärliga prioriteringssituationer mellan olika samhällsintressen. Hur nämnda förhållanden långsiktigt kommer att påverka situationen för fondens ändamålsgrupper kan i dag inte förutses.

SOU 1992 120 55

Fondmedlens användningsområde har begränsats praxis genom

Såsom tidigare redovisats har fondmedlens användningsområde genom praxis begränsats betydligt. Riksdagen har vid ett flertal tillfällen låtit uttala att fondens medel huvudsakligen skall användas för stöd till frivilliga och ideella insatser, vilket tydligt kommit att avspegla sig i den utdelningspraxis som nu råder. I dag utgår, tidigare nämnts, stöd till nyskasom pande ocheller utvecklande projekt inom verksamheter som främjar vård och fostran av barn och ungdom samt omsorg om handikappade. I viss utsträckning lämnas också stöd till utbildnings- och informationsaktiviteter. Stöd beviljas vidare för vissa kostnader med anknytning till lokaler för ungdomsverksamhet och handikapporganisationernas fritids- och rekreationsanläggningar. Stöd beviljas ñr inköp av kontorsmöbler och till kontorsutrustning, därvid framför allt teknisk utrustning kan som underlätta för handikappade att delta i arbetet. Stödet är engångsav karaktär. Till nyskapande och utvecklande projekt och verksamheter samt till informationsaktiviteter kan enligt gällande praxis stöd utgå under tre år. Stöd beviljas då för ett år i taget. Vissa bidragsändamâl har helt eller delvis försvunnit och andra ändamål

har i stället kunnat till större utsträckning. Även användnings-

nya områden för fonden har tillkommit. Under de senaste åren har t.ex. flyktingbamens situation uppmärksammats. Regeringen har år 1991 ur Allmänna arvsfonden t.ex. beviljat Rädda Barnen 1,5 miljoner kronor för det första året av ett treårigt projekt, kommer att erbjuda flyktingbarn som psykosocial och psykoterapeutisk behandling. samhällsutvecklingen har även återspeglats på bidragsgivningen, varför stora förändringar skett över tiden vad beträffar medelsmottagama. Tidigare var det främst kommunerna medan det i dag är ideella föreningar och organisationer som dominerar bland medelsmottagama.

Kritik mot Fördelningen

Även fondmedlens verksamhetsområde under om åren genom praxis begränsats betydligt har det också, som inledningsvis redovisats, ifrågasatts om stöd ur fonden lämnats till verksamhet som inte omfattas av ändamålsbestämmelsen. Bl.a. har socialutskotteti sitt betänkande bet. 198990So- U29 vid bedömning av regeringens skrivelse skr. 198990131 med redovisning för fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden budgetåret 198889 ansett att regeringen gett ändamålsparagrafen vid en tolkning. Enligt utskottet går det av det redovisade materialet inte att helt klarlägga om utdelningen av medlen till stat och kommun skett i överensstämmelse med ändamålsbestämmelsen. Vidare har konstitutionsutskottet fått in en anmälan om att stöd fonden lämnats för åtgärder ur vars bekostande åligger stat eller kommun. Utskottet har dock avskrivit ärendet av skäl som redovisats under avsnitt 1.3.

56 SOU 1992 120

Utredarens uppgift

Utredaren har bl.a. haft i uppdrag att göra en översyn av Allmänna arvsfondens ändamålsbestâmmelse. En central uppgift har varit att pröva om gällande ändamålsbestämmelse och tillämpningen av denna svarar mot såväl dagens situation som framtida behov hos olika målgrupper. En annan huvuduppgift har varit att pröva hur arvsfondslagen och tillämpningen av denna svarar mot dagens behov och framtida behov av utveckling av verksamheter för berörda målgrupper. Vidare har utredningen haft till uppgift att utifrån rådande praxis pröva om lagstiftningen kan förtydligas och se över om fondens användningsområde kan få en tydligare struktur. I de följande avsnitten diskuterar vi arvsfondslagens ändamålsbestämmelse och vissa frågor om dess tillämpning. I det första avsnittet 3.2 redovisas kortfattat lagmotiven till gällande bestämmelse. I det därpå följande avsnittet 3.3 redovisas fondmedlens användningsområde utifrån rådande fördelningspraxis. I det därpå följande avsnittet 3.4 redogörs för dagens situation för nuvarande målgrupper och deras framtida behov. Därefter följer ett avsnitt om aktuella utredningar och uppdrag 3.5. Avslutningsvis 3.6 lämnar vi våra överväganden och förslag.

3.2 Skälen för ändamålsbestämmelsens nuva-

rande lydelse

Allmänna arvsfondens tillkomst

Lagberedningen utgick i sitt betänkande SOU 192543 med förslag till lag om arv från att de arv som skulle komma att tillfalla Allmänna arvsfonden härrörde från personer, som på grund av underårighet eller sinnessjukdom varit förhindrade att upprätta testamente, eller från personer som avlidit innan de haft anledning till att förordna om sin kvarlåtenskap. Lagstiftningen borde, enligt Lagberedningen, sörja för att statens arvsrätt i dessa fall inte framstod som en konfiskation till förmån för löpande statsutgifter utan att den i stället främjade en ordning alla kunde gilla. Beredningen ansåg vidare, att testamentsfrekvensen skulle minska om statsarvet fick en, om vilken alla var ense, på förhand bestämd användning. Det förutsattes då att arvlâtaren lika gärna såg att kvarlâtenskapen användes för detta ändamål som för något annat allmännyttigt ändamål. y Vad beträffar fondens ändamål framhöll Lagberedningen, att det förhållandet att den legala arvsrättens begränsning i avsevärd omfattning kommer att drabba mindre bemedlade arvlåtares släktingar, vilka i regel själva befinner sig i små omständigheter, gör att arvsmedlen bör användas för de mindre bemedlades välfärd. Beredningen anförde vidare, att de små arvens främsta ändamål från social synpunkt får anses vara att bidra till det uppväxande släktets underhåll och uppfostran. På grund härav och då de

SOU 1992 120 57

ifrågavarande medlen, enligt Lagberedningens uppfattning, alltid kommer från barnlösa syntes inget ändamål ligga närmare tillhands än att personer, understödja åtgärder till främjande av samhällets barnavård. Beredningen föreslog att fondmedlen i första hand borde tilldelas kommuner och landsting, som ville inrätta anstalter för barns vård och fostran, t.ex. barnhem. Beredningens förslag anknöt till den år 1924 antagna barnavårdslagens bestämmelser om inrättandet av barnhem och skyddshem. Landsting och stad, som inte deltog i landsting, var skyldiga att inrätta skyddshem. Någon motsvarande skyldighet att inrätta barnhem förelåg inte. Beredningen ansåg, att fonden borde kunna bidra till anläggningskostnadema för sådana barnhem och andra anstalter för barnavård utom skyddshemmen. Undantaget med skyddshemmen motiverades av att det inte borde komma ifråga att genom bidrag ur fonden lyfta av en del av de ekonomiska förpliktelser som enligt lag åvilade kommun eller landsting. I den mån ansökningar om understöd inte förelåg från kommun eller landsting eller de gjorda ansökningarna inte kunde bifallas, borde enligt Lagberedningens mening, disponibla medel kunna användas på annat sätt till nytta för samhällets barnavård. Beredningen syftade härmed på föreningar och stiftelser, vilka har till uppgift att tillgodose samma syften som samhällets barnavårdande verksamhet. I den proposition prop. 192817 som följde på Lagberedningens förslag framhöll departementschefen i fråga om fondens ändamål att behovet av att inrätta nya barnhem för i bamavårdslagen angivna ändamål inte var så stort som man tidigare haft anledning anta. Understöd ur fonden borde därför lämpligen kunna utgå till alla sådana åtgärder till barns och ungdoms välfärd som avsågs i bamavårdslagen. Fondens medel borde, enligt departementschefen, även kunna användas till sådana åtgärder för främjande av barns och ungdoms fostran, som inte föll in under den sociala bamavården, exempelvis till utdelande av studiebidrag. På grund härav föreslogs i propositionen att understöd ur fonden skulle utgå till främjande av barns och ungdoms vård och fostran. Understöd skulle dock inte lämnas för åtgärd, vars bekostande ålåg stat eller kommun. Första lagutskottet farm i utlåtande nr 21 det föreslagna syftet med arvsfonden synnerligen behjärtansvärt. Utskottet fann det emellertid önskvärt att genom bidrag ur fonden även bereda behövande kroniskt sjuka och ålderstigna en välbehövlig hjälp. Därför föreslogs att fondens ändamål borde utvidgas till att omfatta även vård av kroniskt sjuka och ålderstigna. Utskottets utlåtande var inte enhälligt. I en reservation yrkades bifall till propositionen i denna del. Vid behandlingen i riksdagen bifölls reservationen och fondens ändamål fastställdes till att avse främjande av barns och ungdoms vård och fostran. Förespråkama för utskottsmajoritetens uppfattning framhöll bl.a. att många människor kan antas ömma mer för de gamla och sjuka människorna än för barn och ungdom. De ansåg vidare att det framför allt på längre sikt, när fonden vuxit sig stor, kunde vara lämpligt att fondens ändamål var så vidsträckt, att man även kunde fylla andra behov än de för dagen måhända mest aktuella, barns vård och uppfostran. Reservantema å andra sidan

58 SOU 1992 120

anförde i huvudsak att det var något för arvet mera främmande att med arvet försöka underlätta åldringamas sista dagar än att hjälpa de unga till en god statt i livet. De framförde också den synpunkten, att man med säkerhet inte kunde bedöma hur stor fonden skulle komma att bli och att man inte borde sprida måhända obetydliga belopp över en mängd skilda ändamål. I en arman till utskottsutlåtandet fogad reservation anfördes att skäl inte förelåg att förhindra att från fonden lämnades bidrag även för sådan åtgärd som det åligger stat eller kommun att bekosta.

Utvidgningen av ändamålsbestämmelsens målgrupp till att avse även handikappade

Arvsfondens ändamålsbestämmelse kom, tidigare nämnts, att gälla som fram till år 1969 då riksdagen biföll en proposition prop. 196983 att om bidrag skulle kunna utgå också till omsorg om handikappade. Bakgrunden till ändamålsbestämmelsens utvidgning var att det allmännas insatser på bama- och ungdomsvårdens områden hade ökat avsevärt de senaste decennierna. Staten och kommunerna hade helt eller delvis övertagit ansvaret för de verksamheter som tidigare fått understöd arvsfondsmeav del. Vidare hade socialförsäkringssystemets uppbyggnad, studieñnansieringens omläggning och den allmänna välståndsökningen minskat behovet av vissa slag av stödåtgärder till enskilda personer. Vissa bidragsändamål hade helt eller delvis försvunnit. Därför väcktes frågan om bidrag borde ges till även andra ändamål. Arvsfondsutredningen tillsattes för att se över arvsfondslagen. Utredningen föreslog i sitt betänkande SOU 19672 bl.a. att fonden skulle främja förutom vård och fostran av barn och ungdom - även omsorger om åldringar och handikappade. Arvsfondsutredningen hade inte haft något att invända mot de tillämpade grunderna för avgränsningen av de åtgärder som bör vara berättigade till bidrag. Utredningen konstaterade att det hade överlämnats till regeringen att genom sin utdelningspraxis närmare bestämma vilka åtgärder det åligger stat och kommun att bekosta. Utredningen fann att Övervägandena grundval av bestämmelserna i praxis lett till en avgränsning mellan å ena sidan uppgifter, som ålagts kommunerna i lag eller författning och som därigenom blivit obligatoriska för alla kommuner, och å andra sidan sådana uppgifter som kommunerna inom den kommunala kompetensens ram bemyndigats att ta på sig i den omfattning de själva bestämmer. Utredningen ansåg vidare att bidrag inte borde utgå i de fall statsmedel står till förfogande. Man ville undvika att bidrag för ändamål utgår samma från såväl arvsfonden, eftersom det, enligt utredningen, skulle staten som komplicera både bidragssökandenas och bidragsbevilj möjlighet ande organs att överblicka och planlägga verksamheten. I den på Arvsfondsutredningens förslag grundade propositionen prop. 196983 uttalades att när det gällde att allmänt bedöma vilka ändamål en utvidgning av arvsfondens bidragsverksamhet borde inriktas på hänsyn måste tas till arvsfondens karaktär. Ändamålen borde så allmänt vara

SOU 1992 120 59

godtagna att det framstår som befogat att för dem använda kvarlåtenskapen efter person som inte gett uttryck för några egna önskemål i saken. en Vidare borde den som har att ta ställning till om han skall upprätta testamente eller inte kunna bilda sig något så när klar uppfattning om en vad kvarlåtenskapen kommer att användas till ifall han låter bli att upprätta testamente och kvarlåtenskapen tillfaller fonden. Därför borde ändamålen tämligen klart avgränsade och inriktade på bestämda grupper av vara Som skäl för en sådan ordning angavs i propositionen också att personer. arvsfondsbidragen i allmänhet torde göra större nytta om de koncentrerades till vissa typer ändamål än om de splittrades på en mångfald av olikartade uppgifter. Det framhölls å andra sidan att ändamålsbestämningen inte borde göras så snäv att den på ett olämpligt sätt inskränkte den bidragsbeviljande myndighetens handlingsfrihet. Enligt departementschefen borde inte arvsfondens bidragsändamål vidgas i så stor omfattning som Arvsfondsutredningen förordat. Däremot biträdde han förslaget vad gällde handikappade som den grupp som i första hand borde uppmärksammas. Visserligen hade det allmännas insatser inom handikappvården ökat kraftigt de senaste åren, men, framhölls det i propositionen, det farms dock fortfarande åtskilliga behov som inte tillgodounderstöd från det allmänna. Både Arvsfondsutredningen och sågs genom remissinstansema hade pekat på många sådana behov, särskilt inom ramen för allmän service, rekreation och fritidssysselsättning. Mest angeläget syntes för departementschefen vara att med arvsfondsmedel främja anordningar som var ägnade att förhindra eller bryta de handikappades isolering. Det ansågs inte lämpligt att närmare reglera avvägningen mellan olika slag av ändamål. I samband med tillämpningen borde, enligt propositionen, möjlighet finnas att ta tillbörlig hänsyn till tid efter annan skiftande behov och till omfattningen av tillgängliga medel. I enlighet med vad Arvsfondsutredningen anfört, borde enligt departe-

mentschefen, handikappade betraktas personer vilka på grund av lyte

som eller eljest bristande kropps- eller själskrafter har mera betydande svårigheter med sin dagliga livsföring. Departementschefen delade Arvsfondsutredningens uppfattning att bidrag från fonden även i fortsättningen inte borde lämnas för åtgärder som det åligger stat eller kommun att bekosta.

3.3 Fondmedlens användningsområde

För att få en uppfattning om fondmedlens användningsområde de senaste fem åren har utredningen tagit del av främst regeringens redovisning till riksdagen budgetåren 198889, 198990 och 199091. Utredningen har också tagit del av de allmänna riktlinjer som utvecklats i samband med arvsfondsärendenas beredning inom Socialdepartementet, Civildepartementet och Bam- och ungdomsdelegationen och de fastställda riktlinjer gäller för t.ex. de specialsatsningar som handläggs inom Bam- och som ungdomsdelegationen och Statens ungdomsråd. Ungdomsrådet är en statlig

60 SOU 1992 120

myndighet som enligt sin instruktion bl.a. skall främja fritidsverksamhet samt kulturell verksamhet bland barn och ungdomar SFS 19881136. Rådet skall inom sitt verksamhetsområde bistå regeringen och därvid särskilt verka för en samordning av statliga insatser för ungdomar, bedriva utrednings- och informationsverksamhet som rör ungdomars villkor samt följa föreningslivets utveckling samt följa resultaten forskning, av utvecklingsarbete och försöksverksamhet som rör ungdomar. Ungdomsrådet svarar vidare för fördelningen av statsbidrag till bam- och ungdomsorganisationerna. Utredningen har valt att redovisa fondmedlens användningsområde utifrån den utdelningspraxis som rått de senaste fem åren.

3.3.1 Stödets karaktär

Utredningen har konstaterat att stöd inom ramen för fondens ändamål beviljas olika verksamheter. Stöd beviljas t.ex. inte enskilda för eget bruk. Verksamheterna bedrivs av, med eller för fondens målgrupper. Utredningen har erfarit att ansökningar om stöd ur fonden främst prövas utifrån en bedömning av sökandens behörighet samt karaktären och kvaliteten på den insats, verksamhet eller det projekt ansökan avser. Förmågan till egeninsats vägs dessutom in i bedömningen. Ekonomiskt stöd har lämnats till nyskapande och utvecklande projekt, 2. vissa kostnader med anknytning till lokaler för ungdomsverksamhet, scoutgårdar och ungdomslokaler inom trossamfund och idrottsrörelsen samt handikapporganisationernas fritids- och rekreationsanläggningar, 3. kostnader för vissa inventarier och båtar, samt 4. vissa utbildnings- och infomiationsaktiviteter.

Stöd till nyskapande och utvecklande projekt

Fondmedlen har huvudsakligen använts till nyskapande och utvecklande projekt som haft till syfte att pröva ny verksamhet eller utveckla nya metoder i en redan etablerad verksamhet eller helt inriktning på en ny denna. Projekten har bedömts kunna fortsätta i någon form efter den tid för vilken projektstöd lämnats för närvarande till tre år. Enstaka upp arrangemang som t.ex. konserter och festivaler har inte beviljats stöd. Vidare har ett visst kvalitetskrav varit uppfyllt. Stöd till personalkrävande projekt har, med undantag för handikapprojekten, lämnats med stor restriktivitet. Stöd har inte lämnats till reguljär verksamhet eller till löpande driftskostnader. Inte heller har stöd utgått till utvecklingsprojekt redan som bedrivs som reguljär verksamhet på ort. Stöd har inte lämnats till annan verksamhet förlagd utomlands och inte heller till utanför Sverige. resor Stöd till lågerverksamheter, studieresor eller andra resor, eller till kapitalvaror har utgått endast om de ingått som ett led i ett större utvecklingsarbete.

SOU 1992 120 61

Inom ramen för vård och fostran av bam och vård ungdom har b1.a. av följande områden prioriterats; frivilliga insatser till stöd och skydd för barn och ungdomar som utvecklas ogynnsamt, olika insatser syftar till som att förhindra att barn och ungdomar far illa, information FN konvention om s om barnets rättigheter, insatser som vidareutvecklar bamperspektivet i samhällsfrågoma och medverkar till barns och ungdomars delaktighet i samhälls- och kulturlivet samt insatser för att utveckla barns utomhusaktiviteter. Vad gäller områden som hänförs till fostran ungdom har följande av områden prioriterats; projekt som syftar till att utveckla jämlikhet, jämställdhet och demokrati, projekt sätter ungdomars eget skapande som och engagemang i centrum samt insatser motverkar främlingssom fientlighet. Slutligen vad beträffar användningsområdet handikappade omsorg om kan följande områden urskiljas särskilt prioriterade; verksamsom hetprojekt som utvecklar stödinsatsema och förbättrar tillgängligheten för handikappade, insatser som ger handikappade möjlighet att delta i fritidsoch rekreaktionsaktiviteter, utvecklingsarbete inom området fritidkultur och handikapp samt projekt inom området datateknik och handikapp.

Stöd till lokaler

Fondmedel har lämnats för inköp samt och tillbyggnad av ny-, om- av handikapporganisationemas rekreations- och fritidsanläggningar. Däremot har stöd inte lämnats till handikappanpassning av lokaler eller till andra anläggningar som enligt b1.a. Plan- och bygglagen 1987l0 skall vara tillgängliga för personer med handikapp. Vid beviljande anordningsav och anlåggningsstöd till handikapporganisationemas fritids- och rekreationsanlåggningar har vissa maximeringsregler tillämpats. Stöd ur arvsfonden har också lämnats till lokaler för ungdomsverksamhet, b1.a. scoutlokaler i samband med ny-, om- och tillbyggnad samt till upprustning av ungdomslokaler. Det har även i detta sammanhang funnits vissa maximeringsregler samt ett krav på viss självfmansiering. Lokalstöd har inte beviljats stöd kunnat erhållas annat anslag i om genom statsbudgeten. Stöd har inte heller lämnats till större anläggningar som Sporthallar och ridhus. För närvarande finns det inte någon enhetlig praxis vad gäller stöd till ungdomslokaler eftersom flera myndigheter har hand om utdelningen regeringen beslutar stöd till scoutlokaler och om idrottslokaler, Barn- och ungdomsdelegationen delar stöd till lokaler ut som har anknytning till viss verksamhet eller visst projekt, Statens ungdomsråd beslutar om stöd till ungdomslokaler inom för ramen regeringens särskilda satsning på träffpunkter för ungdomar och Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfunden beviljar stöd till trossamfundens ungdomslokaler. Bl.a. mot bakgrund härav pågår det inom Civildepartementet intern översyn lokalstödet. en av Vad gäller stöd till såväl handikapp- ungdomslokaler har det krävts som att sökanden ägt byggnaden fastigheten eller kunnat Visa att han har

62 SOU 1992 120

nyttjanderätten i minst tio år framåt. Lokalstödet har fortfarande generellt förenats med villkoret att lokalen skall upplåtas också till andra ungdomsoch handikapporganisationer i den mån detta kan ske utan att det inkräktar på den egna verksamheten.

Stöd till inventarier och båtar

Handikapporganisationemas central- och regionalorganisationer har beviljats stöd för att utrusta sina kanslier. Framför allt har stöd utgått till teknisk utrustning kan underlätta för handikappade att delta i som organisationens arbete. Stöd har fram till år 1992 lämnats till inköp och upprustning av båtar och utbildningsfartyg. Stöd har endast utgått med en mindre del av kostnaden.

Stöd till utbildnings- och informationsaktiviteter

Stöd till utbildnings- och infomrationsaktiviteter har huvudsakligen beviljats för framställning informationsmaterial och till genomförande av seminarier och konferenser. Stöd har inte beviljats till reguljär av utbildning inom offentlig verksamhet. Den av fonden genom tiderna största informationssatsningen är de 30 miljoner kronor som ställts till Socialdepartementets förfogande för projekt med anknytning till FNs konvention om barnets rättigheter.

3.3.2 Stödets mottagare

Stöd Allmänna arvsfonden har, tidigare nämnts, inte lämnats till ur som enskilda utan endast till vissa juridiska personer, t.ex. föreningar, personer stiftelser och organisationer, verksamhet huvudsakligen är av ideell vars karaktär, samt till statliga myndigheter, landsting och kommuner. Endast ett fåtal ekonomiska föreningar har erhållit stöd fonden, t.ex. de ekonour miska föreningar som med stöd av 14 § lagen 1987668 om införande av lagen 1987667 ekonomiska föreningar fått bestå som registrerad om förening. Vad gäller stöd till föreningar har det oftast uppställts som krav att föreningen skall ha varit verksam i minst ett år. Tidigare var det främst kommunerna medan det år ideella föreningar och organisationer som nu dominerar bland medelsmottagama. Aktiebolag eller andra vinstdrivande bolag har inte beviljats stöd ur fonden. Inte heller Svenska kyrkan under motivering att den har egen beskattningsrätt. Stöd har inte heller lämnats till stiftelser och andra fonder när syftet med ansökan varit att fördela stödet vidare. Sökanden utom riket har inte beviljats stöd. Skolor eller utländska föreningar har nomialt inte heller fått stöd fonden. Däremot har stöd utdelats till högskolor, ur universitet, internationella organisationer samt till politiska och fackliga organisationer.

SOU 1992 120 63

Stöd till handikapporganisationemas utvecklingsverksamhet har vanligtvis lämnats till de centrala organisationerna ñr riksomfattande verksamhet medan stöd till verksamhet rörande fostran ungdom oftast av lämnats till de lokala organisationerna för lokal verksamhet. I de fall kommuner eller andra offentliga inrättningar beviljats stöd har det varit till projekt eller försöksverksamheter utvecklar de som samhälleliga verksamhetsformema och endast för åtgärder det inte åligger som det allmänna att bekosta. Undantagsvis har, tidigare nämnts, stöd som emellertid lämnats till utveckling sådan verksamhet varit obligatoav som risk för det allmänna.

3.3.3 Exempel på delegationsmyndighets en riktlinjer för

stöd

I samband med att fördelning av medel arvsfonden inom för ur ramen en specialsatsning delegerats till myndighet, har vissa riktlinjer en annan fastställts. Ett exempel på detta presenteras nedan. Regeringen ställde i juni 1991 tio miljoner kronor Allmänna ur arvsfonden till Statens ungdomsråds förfogande att disponeras för utveckling av nya träffpunkter för ungdomar. Stödet syftar till skapa att träffpunkter för ungdomar där de själva har ett betydande för ansvar verksamheten. Enligt regeringens beslut skall medlen fördelas i enlighet med arvsfondslagen samt enligt de rutiner angivits för Barn- och som ungdomsdelegationen. Insatsema skulle bedrivas i enlighet med de riktlinjer som anges i promemoria utarbetad inom Civildepartementet en vilken lagts som bilaga till ett regeringsbeslut den 20 juni 1991

C911219UNG avseende uppdrag angående ungdomars möjlighet till

delaktighet och inflytande. Av nämnda tio miljoner kronor fick Ungdomsrådet använda 300 000 kronor för information m.m. Statens ungdomsråd uppställde följande riktlinjer för träffpunktsstödet.

a Stöd beviljas juridiska personer, t.ex. ideella och ekonomiska

föreningar samt stiftelser. Kommuner och landsting beviljas bidrag endast i samarbete med annan juridisk person, b Stöd beviljas för lokaler, inventarier och verksamhet i anslutning till dessa lokaler,

c Vid bedömningen ansökningarna prioriteras de projekt

av som ger förutsättning för många ungdomar att delta, har förutsättning att deltagare båda könen och från - engagera av olika sociala grupper, bygger på ett stort engagemang bland ungdomarna, ger ungdomarna själva den huvudsakliga beslutanderätten över verksamheten, genomförs med en bred lokal förankring i föreningslivet, kom- munen och näringslivet på orten samt innebär utvecklande av nyskapande former för fritidsverksamhet. -

64 SOU 1992 120

3.3.4 Åtgärd som stat eller kommun skall bekosta

Det framhölls redan vid arvsfondslagens tillkomst att det inte fick komma i fråga att bidrag fonden lyfta av en del av de ekonomiska genom ur förpliktelser enligt lag åvilade stat, kommun eller landsting. Det som ansågs under förarbetena till 1928 års lag riktigast att egendom som tillföll det allmänna inte togs i anspråk för vanliga statsutgifter utan som arv användes för något visst allmännyttigt ändamål. Därför infördes i 2 § arvsfondslagen Föreskriften att understöd fonden inte får lämnas för ur åtgärd, bekostande åligger stat eller kommun. Som tidigare redovisats vars avsågs med inskränkningen närmast skyldigheten för landsting och stad inte deltog i landsting att anordna skyddshem för vanartiga bam. som Enligt den praxis utvecklats i anslutning till 2 § lämnas med som undantag förnyelse och utveckling sådan verksamhet inte stöd till av av sådan verksamhet det enligt lag eller författning åligger staten, som landsting eller kommun att bedriva och som kan framtvingas genom besvär eller genom föreläggande av tillsynsmyndighet. Bestämmelser kommuns och landstings skyldigheter inom barn-, om ungdoms- och handikappområdet finns bl.a. i socialtjänstlagen 1980620, lagen 1985568 särskilda psykiskt utvecklingsstörda om omsorger om mfl. lagen 199052 särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen om , 1988870 vård missbrukare i vissa fall, hälso- och sjukvårdslagen om av 1982763, tandvårdslagen 1985125, skollagen 1985 1100 omtryckt i SFS 19911111 och plan- och bygglagen 1987 10. Det har, vilket framhålls i utredningsdirektiven, vid tillämpningen av föreskriften i 2 § uppkommit svårigheter med att i vissa fall bestämma omfattningen det allmännas ansvarsområde. Vid en genomgång av den av dock följande tolkningsprinciper urskiljas. praxis som råder kan När speciallagstiftningen tar sikte på att göra viss angelägenhet obligatorisk för kommunen eller landstingen har denna uppgift enligt praxis ansetts sådan att den skall bekostas av det allmänna. Exempel vara dylik lagstiftning finns bl.a. i socialtjänstlagen och skollagen. Ett uttryckssätt ofta används i sådana sammanhang år att det offentliga som organet skall svara för eller ansvara för viss uppgift eller att det offentliga organet år skyldigt att tillhandahålla viss verksamhet. Enligt den utdelningspraxis gäller kan dock stöd utgå till verksamhet som som nu innebär förnyelse eller utveckling dylik för det offentliga obligatorisk av en åtgärd. Utredningen har erfarit att bidragsgivande myndigheter tolkat lagstiftningen på så sätt att stöd kan ges till verksamhet som bedrivs inom det offentligas obligatoriska ansvarsområde, t.ex. skolan och bamomsorunder förutsättning att stödet utvecklar eller förnyar verksamheten, gen, t.ex. att engagera frivilliga och ideella insatser i anslutning till genom denna. En bevekelsegrund har varit att regeringen med stödet velat markera viss inriktning eller kvalitetshöjning av den ordinarie en verksamheten. Stödet har då vanligtvis beviljats frivillig organisation en eller det offentliga organet i samverkan med frivillig organisation eller en ideell förening.

SOU 1992 120 65

För det fall kommunen eller landstinget i lag ålagts viss uppgift inom ramen för den allmänna kompetensen och de själva får bestämma i vilken omfattning verksamheten skall bedrivas har sådan uppgift enligt praxis inte ansetts vara en åtgärd som det åligger det allmänna att bekosta. Ett uttryckssätt som ofta används i lagregleringen är att det offentliga organet skall verka för eller främja. Valet insats sker med beaktande av av vad som är möjligt och rimligt med hänsyn till ekonomiska och personella resurser och kan inte framtvingas besvär eller föreläggande från genom tillsynsmyndighet. I dessa fall lämnas stöd arvsfonden i första hand till ur föreningsdriven verksamhet, stöd lämnas även till offentliga men organ. Vad slutligen angår de fall en enskild i lag tillförsäkrats en rättighet i juridisk mening och rättigheten riktar sig mot det allmänna skall den åtgärd som åsyftas enligt praxis bekostas av det offentliga organet, varför stöd ur fonden inte lämnas. I lagtexten används ofta uttrycket den enskilde har rätt till. Denna rättighet kan beskrivas som ett krav som erkänns av samhällets beslutande organ och som kan genomdrivas med hjälp av domstolar och andra samhällsorgan, vilka har till uppgift att se till att ett sådant krav respekteras. För att man skall kunna säga att den enskilde har rätt till social en förmån krävs enligt den förvaltningsrättsli ga doktrinen att den enskilde är garanterad en allsidig sakprövning hos det beslutande organet. Uttryckliga föreskrifter om den enskildes rättigheter finns bl.a. i omsorgslagen och i socialtjänstlagen.

3.4 situation för

Dagens nuvarande målgrupper

och deras framtida behov

En huvudfråga för utredningen har varit ändamâlsbestämmelsen och om tillämpningen av denna svarar såväl mot dagens situation framtida som behov hos olika målgrupper. De målgrupper som i dag kommer ifråga för stöd Allmänna ur arvsfonden är barn och ungdomar till 25 år och de handikappade. Som upp tidigare nämnts skall, enligt motiven till den nuvarande lydelsen, som handikappade betraktas personer vilka på grund av lyte eller bristande kropps- eller själskrafter har mera betydande svårigheter med sin dagliga livsföring. Det skall redan här framhållas att verksamheterna inom handikappområdet inte är förbehållna handikappade under pensionsåldem. Äldre med funktionsnedsättning till följd personer av skada eller sjukdom kan således om övriga förutsättningar är uppfyllda inrymmas i nämnda handikappbegrepp. Däremot inte över den allmänna pensionsålpersoner dem, vilkas funktionshinder beror på normalt åldrande. I det följande lämnar vi en översiktli beskrivning barns, ungdomars g av och handikappades nuvarande situation. I anslutning härtill pekar vi på deras framtida behov av stöd ur arvsfonden.

66 SOU 1992 120

3.4.1 Barn och ungdomar

Svenska barn och ungdomar lever huvudsakligen under goda förhållanden. De är i allmänhet trygga, öppna och glada, väl förberedda att gå in i vuxenlivet. Socialstyrelsen har i REBUS-projektets huvudrapport Växa i välfärdsland, SoS rapport 1990-3, sammanfattningsvis funnit att de allra flesta barn och ungdomar har goda förutsättningar i livet REBUS står för regeringsuppdrag barn och ungdom inom socialtjänsten. År 1988 om farms i Sverige l 847 000 barn i åldrarna 0-17 år. Av dessa var 310 000 barn och ungdomar av utländsk härkomst. Det stora flertalet barn, eller cirka 80 procent av alla barn, lever i en traditionell familj med båda sina föräldrar. Små barn 0-6 år lever till 87,5 procent med båda sina ñräldrar, medan siffran är 71 procent för 16-17 åringar. I Sverige har vi en internationellt sett låg spädbams- och bamadödlighet. De flesta barn har god hälsa och mår psykiskt bra. Alla barn upp till skolåldem omfattas av bamhälsovården, som bl.a. är inriktad på regelbundna hälsokontroller och vaccinationer. Fr.o.m. att barnet börjat skolan tas barnet om hand inom skolhälsovårdens organisation med Skolsköterska, Skolkurator, skolpsykolog och Skolläkare. Hälsovården kompletteras av den allmänna sjukvården som har ett ansvar för barn och ungdomar i alla åldrar. Barn och ungdomar har upp till 20 år rätt till avgiftsfri tandvård genom landstingens folktandvård. Dagens barn växer upp i ett välorganiserat samhälle där deras familjers centrala behov är tillgodosedda. Genom föräldraförsäkringen har föräldrarna rätt till ersättning vid inkornstbortfall och genom föräldraledighetslagen rätt till ledighet för att vårda sina bam. Bamfamiljers särskilda behov har även i andra sammanhang uppmärksammats. Barnbidrag, flerbamstillägg och det förlängda barnbidraget är exempel på ekonomiskt stöd till bamfamiljer. För barn i gymnasieskolan tillkommer studiestödsystemet. Till det ekonomiska stödet kommer bostadsbidraget. Till vissa barn utgår särskilt stöd i form av barnpension. Föräldrar med ett sjukt eller handikappat barn som behöver tillsyn och vård i hemmet kan vårdnadsbidrag. Genom bidragsförskotten ger samhället ett ekonomiskt grundskydd för bam vars föräldrar lever åtskilda. För förskolebarn finns daghem, familjedaghem, deltidsgrupper och öppna förskolor. För skolbarn finns fritidshem, öppen fritidsverksamhet och familjedaghem. Barn har både rätt och skyldighet att i grundskola och kommunerna är skyldiga att erbjuda grundskola och gyrrmasieutbildning för ungdomar upp till 20 år. Vår lagstiftning utgår vidare i hög grad från barns och ungdomars behov. Föräldrarna, eller de som är i föräldrarnas ställe, har att se till att barnets behov av omvårdnad, trygghet och fostran tillgodoses och att de får en tillfredsställande tillsyn, försörjning och utbildning. Samhället har en skyldighet att gripa in när det kan befaras att ett barn far illa. Om det föreligger behov så kan barn och ungdomar placeras i samhällsvård. Det finns ett flertal statliga myndigheter som särskilt arbetar med barnoch ungdomsfrågor; t.ex. Bammiljörâdet, Statens ungdomsråd, Brottsförebyggande rådet och Statens skolverk. Det finns vidare ett relativt stort

SOU 1992 120 67

antal organisationerföreningar som på olika sätt tillvaratar barns och ungdomars intressen och som arbetar för att barns och ungdomars behov och rättigheter beaktas och respekteras; Rädda Barnen, Röda korset, Barnens rätt i samhället BRIS, landets alla idrottsföreningar, idébuma barn- och ungdomsorganisationer, Svenska kyrkan och andra religiösa samfund, de olika scoutförbunden, kultur- och hobbyorganisationer m.fl. De olika organisationerna bidrar med sin verksamhet, idéer, åsikter och intressen till en ökad medvetenhet och ett starkare för bamengagemang och ungdornsfrågoma. Det ñnns emellertid också en annan bild av barnens situation i dagens välfärdssamhälle; barn som i olika avseenden inte mår bra, barn som får en sämre start i livet. Det finns barn och ungdomar som är särskilt utsatta och sårbara; barn med handikapp, barn som far illa samt flykting- och invandrarbamen. En del barn har inte oväsentliga hälsoproblem och det finns barn som har olika typer av utvecklingsavvikelser. Det förekommer drogmissbruk och brottslighet bland dagens ungdom. Fortfarande är vissa grupper mer gynnade än andra när det gäller att komma i åtnjutande av välfärden och att utnyttja de möjligheter som erbjuds. Barns och ungdoms behov av lek och kultur är inte tillräckligt uppmärksammat. Vidare lyfts barn- och ungdomsfrågoma sällan upp i den allmänna debatten och barn och ungdomar kommer sällan själva till tals. De finansiella problem Sverige för närvarande har ger också upphov till besvärliga prioriteringssituationer. Samhället har ett särskilt ansvar för att bam och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. Detta ansvar kommer till uttryck i bl.a. socialtjänstlagen 1980620, som ålägger socialnämnden att i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en god fysisk och social utveckling hos barn och ungdom. Socialnämnden skall också sörja för att barn och ungdomar som utvecklas ogynnsamt får det stöd och skydd de behöver. Även vi har lagstiftning som om en som i hög grad utgår från barns behov och rättigheter vet vi av erfarenhet att det för att tillförsäkra enskilda vissa levnadsförhållanden ofta krävs mer än lagstiftning. För att en lagstiftning skall få optimal genomslagskraft krävs ekonomiska och personella resurser samt ett personligt engagemang. I framför allt sistnämnda avseende är de insatser som görs av olika frivilliga och ideella krafter av stor betydelse. Många gånger uttrycker personal inom bl.a. barnomsorg, skola, fritidsverksamhet och socialtjänst en maktlöshet och villrådighet över hur man skall kunna hjälpa de bam och ungdomar som lever under svåra förhållanden. Det krävs en allmän kunskapsuppbyggnad och en betydande

utveckling samhällets behandlingsinsatser för barn och ungdom. Behov

av föreligger att utveckla ett varierat utbud av och former för stödinsatser. Det behöver finnas ett nätverk kring barn som far illa och deras familjer, både av närstående och av insatser som görs av samhället. Olika ideella organisationer och andra frivilliga sammanslutningar fyller viktig en funktion, inte minst för de människor som av olika anledningar inte vill vända sig till myndigheter. Det finns också behov att utveckla olika av

68 SOU 1992 120

samverkansmodeller mellan socialtjänsten, skolan, barnomsorgen, polisen, hälso- och sjukvården och frivilligorganisationema. I framtiden bör i än högre grad än hittills barnens behov och intressen sättas i focus. Bamperspektivet bör prägla arbetet alla de samhällsområden där barns och ungdomars intressen berörs. Projekt som lyfter fram bam- och ungdomsfrågoma i skilda sammanhang och möjliggör för som barn och ungdomar att komma till tals i samhällsdebatten bör uppmärksammas särskilt. Barn och ungdom behöver stöd och uppmuntran för att bli delaktiga och motiverade till att delta i samhällsdebatten. Den idébuma verksamheten och det ideella engagemanget har stor betydelse för ungdomars fritidsverksamhet. Dessa verksamheter bör möjlighet att utveckla och stärka sig. Vidare bör ungdomsorganisationemas egna internationella kontakter och utbyten stimuleras stöd fonden. genom ur Majoriteten av ungdomarna är engagerade i arbete inom och utom skolan och har en meningsfull fritid. Det finns emellertid en mindre men betydande grupp av barn och ungdomar på grund handikapp eller som av psykosociala svårigheter behöver stöd för att kunna utnyttja samhällets utbud av aktiviteter för barn och ungdom. Vissa barn behöver andra typer av insatser för att utvecklas. Ett antal rapporter från myndigheter och forskare visar att ungdomar drabbas hårdare än andra åldersgrupper av arbetslöshet och bostadsbrist. En växande grupp av långtidsarbetslösa ungdomar har uppstått och risken är stor att denna grupp aldrig riktigt etablerar sig i samhället. En del av ungdomarna som hamnar utanför löper risk att ägna sig åt drogmissbruk och brottslighet. Det är under sådana förhållanden särskilt viktigt att föreningslivet möjlighet att utveckla sitt arbete med att nå fler ges ungdomar, särskilt dem som inte tidigare är föreningsaktiva. Det finns enligt vår bedömning stor anledning att särskilt betona behoven av olika drog- och brottsförebyggande insatser bland ungdomar i framtiden. Flera undersökningar visar att flickor generellt sett har sämre självuppfattning än pojkar. Flickor och kvinnor deltar också i mindre unga utsträckning än pojkar i kommunalt subventionerade idrottsaktiviteter. Insatser som uppmuntrar flickors självförtroende och stödjer aktiviteter på deras villkor bör stöd i större utsträckning. ges Engagemanget för miljöfrågor har vuxit sig starkt under senare år, inte minst bland barn och ungdomar. Att skydda och förbättra miljön ligger i allas intresse. Alla, såväl barn som vuxna, har rätt att leva i en god miljö. I takt med att nya kunskaper om både miljöhot och möjliga miljöanpassade lösningar växer fram behövs särskilda insatser för att sprida dem bland barn och ungdom. Det är också angeläget att barn och ungdomar blir medvetna om människans för sin och kommande generationers ansvar livsmiljö. Var och en har del i att värna god livsmiljö. Det är om en därför viktigt att tidigt väcka barns intresse och förståelse för kretsloppen i naturen. Utöver skolundervisningen behövs det insatser för att göra barnen medvetna om att de genom sitt eget handlande kan påverka och förbättra miljösituationen.

SOU 1992 120 69

Det är vidare angeläget att förbättra barns närmiljö, såväl inomhus som utomhus. Att ytterligare nedbringa trafikolyckoma och i övrigt verka för en barnsâker miljö är exempel på insatser behöver göras. Fritidssom miljön har stor betydelse för barns hälsa och utveckling, varför också denna bör uppmärksammas särskilt. Även lekens grundläggande betydelse för barns utveckling bör uppmärksammas. Människors kulturmönster, attityder och beteende grundläggs och befästs redan i barndomen. Barn behöver kultur. För att växa, utvecklas och finna glädje och uttrycksmöjligheter i livet måste barnen tidigt få lära känna olika kulturyttringar. Möte mellan barn och kultur måste växa fram ur lust och skaparglådje. Barn och ungdom måste få möta kultur ofta; i hemmet, i förskolan, i skolan och i samhället i övrigt. Stöd till kulturinsatser liksom projekt som rör barns och ungdomars eget skapande behövs. Tendenser till ökad intolerans mot invandrare och flyktingar har under senare tid blivit alltmer tydliga bland vissa ungdomar. Det är angeläget att så tidigt som möjligt motverka etniska motsättningar i samhället. En förutsättning för detta är att barn får hjälp att utveckla fömiågan till inlevelse i andra människors situation. Hur inom barnomsorgen och man skolan bemöter barn som i olika avseenden är annorlunda är ett mått på solidaritet i praktiken. Bamomsorgspersonal och lärare måste få erforderliga kunskaper och adekvat stöd och handledning i detta arbete. Det finns även inom andra områden i samhället behov av ökade kunskaper. I många frivilligorganisationer finns kunskap och intresse för dessa frågor. Dessa organisationer bör ges möjlighet att sprida sin kunskap invandrar- och om flyktingbamens situation i Sverige. Den alltmer uttalade främlingsfientligheten pekar vidare på ett behov av att allmänt skapa ökad kunskap och förståelse om villkoren i ett mångkulturellt samhälle. Det internationella ungdomsutbytet bidrar bl.a. till att öka förståelsen över gränserna och för olika kulturer. Möjligheterna till ungdomsutbyte bör utvecklas och informationen om utbytesmöjlighetema bör bli tillgänglig för mera ungdomar.

3.4.2 Barn och ungdomar med handikapp

Det finns i Sverige omkring 34 000 barn och ungdomar i åldrarna O-19 år som på grund av sitt handikapp är i behov stödinsatser från samhället. av Det gäller barn med olika handikapp psykisk utvecklingsstörtyper av som ning, rörelsehinder, hörselskadadövhet, synskada, autism och vissa sk. medicinska handikapp. Handikappets svårhetsgrad kan mycket vara varierande. Ett av de största hoten mot handikappade barns utveckling är att de riskerar att bli isolerade och avskilda från gemenskapen i familj, bland kamrater och samhället i övrigt. De flesta barn med handikapp växer numera upp i sin egen familj. Många familjer med handikappade barn har ett stort behov av stödinsatser från samhället. De praktiska problemen i vardagen är ofta stora, särskilt för familjer med svårt handikappade barn, för många tar tillsynen och vården mycket kraft. Vidare är ofta de

70 SOU 1992 120

psykologiska och sociala påfrestningarna stora. Samhället erbjuder en rad stödinsatser. Trots detta finns det fortfarande brister i samhällets stöd till barn med handikapp och deras familjer. Det ekonomiska, praktiska och psykologiska stödet behöver utvecklas. Behandlingsinsatsema är inte alltid optimala. Vissa kategorier handikappade har lagfästa garantier för att få stöd, andra inte. Samordningen mellan olika stödinsatser fungerar ibland inte och det brister många gånger i informationen till föräldrarna om vilka rättigheter de har. Det finns ett stort behov av metodutveckling och utvärdering av habiliteringsverksamhetema.

3.4.3 Övriga personer med handikapp

Den generella välfärdspolitiken har, i kombination med olika slag av handikappolitiska insatser som växt fram under de senaste decennierna, radikalt förbättrat handikappades levnadsförhållanden. Ett genombrott var den på handikapp som växte fram under 1960-talet och som i slutet av syn 1970-talet blev officiellt erkänd. Detta kom till uttryck i bl.a. propositioprop. 197980 1 med förslag till socialtjänstlag, där det föredragande nen statsrådet uttaladeHandikapp är alltså inte en egenskap hos en person med skada eller sjukdom. Handikapp är i stället ett förhållande mellan en skadan eller sjukdomen och omgivning. Enligt 21 § socialpersonens tjänstlagen 1980620 avses med handikappade människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring. Utvecklingen från individrelaterad på handikapp till en samhällsen syn relaterad har haft avgörande betydelse för utformningen av olika en åtgärder inom handikappområdet. Det är genom förändringar i miljön och i olika verksamheter människor med funktionshinder skall tillförsäkras som delaktighet i samhället. Den miljörelaterade handikappsynen har kommit till uttryck i bl.a. plan- och bygglagens bestämmelser om tillgängligheti bostadsbeståndet och i lagen om handikappanpassad kollektivtrafik, med dess krav på anpassning kollektiva färdmedel. Ett ytterligare exempel av är arbetsrniljölagens föreskrifter att arbetslivet skall anpassas efter om människors olika förutsättningar. Regler om insatser med inriktning på handikappade har i allt väsentligt lagts in i den ordinarie lagstiftningen. Således finns t.ex. bestämmelser i socialtjänstlagen om att socialnämnden skall verka för att människor som fysiska, psykiska eller andra skål möter betydande svårigheter i sin av dagliga livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva andra. Socialnämnden skall vidare medverka till att den enskilde som får meningsfull sysselsättning och att han får bo på ett sätt som är en anpassat efter hans behov av särskilt stöd. Andra exempel på hur regler berör handikappade inordnats i den reguljära lagstiftningen är som skollagen, bostadsförsöijningslagen, plan- och bygglagen samt arbetsmiljölagen. I hälso- och sjukvårdslagen saknas det däremot särskilda bestämmelser för handikappade. Det finns också exempel på lagstiftning som är inriktad på situationen för människor med handikapp. Det gäller bl.a. lagen 1985568 särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda om

SOU 1992 120 71

mil., enligt vilken landstingen ålagts ansvar att tillhandahålla vissa särskilda omsorger för utvecklingsstörda m.fl. Olika former har utvecklats för service till personer med omfattande funktionshinder t.ex. boendeservice, färdtjänst, bilstöd, och socialt inriktat stöd. Under 1980-talet har de arbetsmarknadspolitiska insatserna för handikappade ökat kraftigt, både volymmässigt och som andel av den totala arbetsmarknadspolitiken. År 1989 hade exempelvis 30 000 handikappade arbete inom Samhall och 44 000 anställning med lönebidrag. Den ekonomiska tryggheten för handikappade har stärkts. De i dag viktigaste ekonomiska stöden är förtidspension, handikappersåttning och Vårdbidrag. Även handikappades levnadssituation således förbättrats under de om senaste decennierna kan konstateras att stödet till människor med omfattande funktionshinder på många håll är otillräckliga för att ge tillfredsställande och i förhållande till andra människor jämlika levnadsvillkor. Det finns alltjämt brister inom området, utgör hinder ñr som handikappades fulla delaktighet och jämlikhet. Av olika undersökningar och studier har framgått att människor med funktionshinder är eftersatta i flera viktiga avseenden. Inte minst har Handikapputredningen genom sitt arbete kunnat kartlägga och dokumentera de brister som finns i stödet och servicen till funktionshindrade och i utformningen samhällsmiljön. Att av förbättra livsvillkoren för människor med funktionshinder och deras anhöriga ses därför som en av de viktigaste uppgifterna inom välfärdspolitiken. I det sammanhanget har Allmänna arvsfonden en viktig funktion att fylla. Genom stöd ur fonden kan framför allt handikapporganisationema och andra ideella organisationer möjlighet att påbörja och bedriva ges utvecklingsverksamhet av olika slag, som utgör viktiga komplement till samhällets åtgärder. Handikappade har ofta begränsade möjligheter att ta del av informations- och kulturutbud och allmänna satsningar inom bl.a. fritids- och rekreationsområdet. Av studier gjorts under år har framgått att som senare fritidssysselsättningen har stor betydelse för funktionshindrades livskvalitet. Samtidigt är väl känt att i synnerhet svårt funktionshindrade för närvarande är eftersatta inom fritidsområdet, främst beroende på den bristande tillgängligheten i olika former av verksamheter och avsaknaden av personlig assistans och andra stödinsatser kopplade till själva aktiviteterna. Vidare visar studier att personer med funktionshinder är betydligt mer socialt isolerade än andra. De är ofta ensamboende och saknar nära värmer. Tillgängligheten till och i offentliga lokaler är ofta dålig, vilket medför att besök biografer, teatrar och restauranger är sällsynta för personer med funktionshinder. Ytterligare insatser behövs för att öka till gängli gheteni samhället och ge möjligheter för enskilda med omfattande funktionshinder att delta i samhällsgemenskapen. Människor med funktionshinder och deras anhöriga är ofta starkt beroende av olika stödinsatser från samhällets eller frivilligorganisationernas sida. Ju mer omfattande funktionshindret är, desto större är vanligtvis behovet av stöd. I ett antal undersökningar som utförts under senare år av

72 SOU 1992 120

bl.a. Socialstyrelsen, Statens handikappråd och handikapporganisationema har framhållits att det för närvarande föreligger vissa brister när det gäller stödet till människor med funktionshinder inom socialtjänsten och habiliterings- och rehabiliteringsverksarnheten. I de skilda studierna framhålls att bristerna i hög grad finns inom verksamheter som är av grundläggande betydelse för människor med omfattande funktionshinder. Många människor bor mot sin önskan fortfarande på institutioner och saknar egen bostad trots att ett sådant boende skulle höja deras livskvalitet. Möjligheterna att fâ personligt stöd år begränsade. Det råder brist på experter såsom sjukgymnaster och logopeder osv. Av olika undersökningar har också framgått att det finns stora skillnader mellan både kommuner och landsting i fråga om utformningen av, kvaliteten på och avgiftssättningen för olika slag av stödinsatser för funktionshindrade. Under senare år har situationen för de s.k. små och mindre kända handikappgruppema uppmärksammats. Som exempel på sådana grupper kan nämnas personer med blödarsjuka, vissa mag- och tarmsjukdomar, benskörhet, dövblindhet, autism samt vissa muskelsjukdomar. De personer som finns i dessa grupper har vanligtvis ett omfattande behov av kvalificerat stöd. I många fall saknas i dag emellertid kunskap om dessa gruppers situation och behov. Rent allmänt föreligger där ett behov av att informera och öka medvetenheten kring handikapp. Ökade kunskaper viktig om är en förutsättning för att villkoren för de handikappade skall kunna förbättras. Många av de handikappolitiska insatser som gjorts under de senaste decennierna har sitt ursprung i försöksverksamhet som de handikappades egna organisationer bedrivit själva eller tillsammans med samhällsorgan. Mycket av utvecklingsarbetet har utförts med stöd ur Allmänna arvsfonden. Det är angeläget att handikapporganisationema ges fortsatt stöd i arbetet med att utveckla stödinsatsema och förbättra tillgängligheten för handikappade personer. Förändringarna i samhällssystemet med en övergång till ramlagar och decentralisering i beslutsfattandet har medfört att handikapporganisationerna i sitt arbete för att förbättra livsvillkoren för människor med funktionshinder behöver stärka sitt arbete pá lokalplanet. Det internationella handikapparbetet har också betydelse för utvecklingen i Sverige. Det är därför viktigt att den svenska handikapprörelsen ges möjlighet att följa och delta i detta arbete.

3.5 Pågående uppdrag och aktuella utredningar

För att fullständiga bilden av nuvarande målgruppers framtida behov av stöd ur Allmänna arvsfonden finns skäl att nämna några av de uppdrag och utredningar som pågår inom barn-, ungdoms- och handikappomrâdet. I anslutning till öppnandet av FNzs generalförsamlings höstsession 1990 hölls ett toppmöte om barnens villkor. Bamtoppmötet antog en deklaration och en handlingsplan för barns överlevnad, skydd och utveckling. Som en följd av detta har det inom regeringskansliet utarbetats en handlingsplan,

SOU 1992 120 73

som våren 1992 överlämnats till FNs bamfond, UNICEF. Handlingsplanen tar i första hand sikte på de utsatta barnens situation. Ett förslag till ett samlat åtgärdsprogram för insatser till förmån för

barn och kvinnor har utarbetats inom regeringskansliet. Åtgärdsprogram-

met tar bl.a. sikte på att öka medvetenheten hos personal som arbetar med utsatta barn och tydliggöra skyldigheten att i första hand agera till barns skydd och sätta barns bästa i första rummet. Regeringen har, som en del av det samlade åtgärdsprogrammet, gett Socialstyrelsen i uppdrag att utforma och genomföra ett program för att utveckla socialtjänstens förhållningssätt till utsatta barn och deras familjer Barn i Focus-projektet. Satsningen tar sikte på att höja kompetensen och öka medvetenheten hos socialarbetare och andra som arbetar med utsatta bam. Fömiågan att se, förstå, beskriva och möta utsatta barns behov skall utvecklas. Asylsökande barns rått till sjukvård har uppmärksammats. Trots att bamhälsovården för asylsökande barn skall motsvara ordinarie barnhälsovård för barn i Sverige uppvisar den alltjämt brister. Regeringen kommer att närmare studera förutsättningarna för en eventuell utvidgning av asylsökande barns rätt till hälso- och sjukvård. I syfte att utveckla vården av flyktingbarn och flyktingungdomar utformas ett särskilt utbildningsprogram för familjehem, grupphem och andra hem som tar emot flyktingbarn. Utbildningsprogrammet beskriver barns sätt att reagera på traumatiska situationer som t.ex. att leva under krigshot och tvingas bryta upp från sitt eget land. Syftet med materialet är att öka de mottagande familjehemmens möjligheter att förstå barns reaktionsmönster och ge adekvat hjälp. Barns behov skall uppmärksammas av den alkoholpolitiska komrnissionen. Kommissionen har i uppdrag att kartlägga och analysera missbrukets konsekvenser för missbrukarnas familjer. Kommissionen skall också bedöma vilka insatser som behövs för att särskilt möta barnens behov av stöd. En kommitté har tillsatts för att göra en översyn av socialtjänsten.

Översynen skall bl.a. innefatta en utvärdering av socialtjänstlagens

tillämpning och syfta till att tydligare avgränsa och klargöra socialtjänstens uppgifter och ansvarsområde. I uppdraget ingår bl.a. att belysa bamomsorgens och individ- och familjeomsorgens uppgifter och ansvarsområden. Hösten 1991 har ett utredningsförslag lagts fram om att inrätta en bamombudsman som enligt en särskild lag ska ta tillvara och främja barns och ungdomars rättigheter, behov och intressen i samhället SOU 199170. Rapporter har visat på en rad problem inom ungdomsvården. Riksdagen har under våren 1991 fattat ett principbeslut om att de ungdomshem som tar emot ungdomar för tvångsvård skall föras över till statligt huvudmannaskap. En statlig utredning har nyligen i betänkandet SOU 199218, Tvångsvård i socialtjänsten ansvar och innehåll, redovisat förslag till alternativa lösningar av tvångsvårdens organisation och arbetsformer. Utredningens förslag är nu föremål för remissbehandling och överväganden inom regeringskansliet.

74 SOU 1992 120

STUNS-kommittén, som haft i uppdrag att se över arbets- och ansvarsfördelningen för de statliga insatserna inom barn- och ungdomsområdet, har i sitt betänkande SOU 199254 MER FÖR MINDREnya styrformer för barn- och ungdomspolitiken, föreslagit liten flexibel att en myndighet för barn och ungdomar inrättas med uppgift att på nationell nivå främja goda uppväxtvillkor för bam och ungdomar genom sektorsövergripande arbete. Kommittén har vidare föreslagit att fördelningen av arvsfondsmedlen för barn och ungdom skall fylla strategisk en mer funktion i bam- och ungdomspolitiken och utgå från de nationella målen med krav på uppföljning och utveckling resultatmått. Medlen bör, av hävdar kommittén, användas i syfte att utveckla metoder och insatser inom områden som olika utvärderingar och resultatuppföljare visar behov av. Fördelningen av medel skall bygga på en insikt dessa behov och utgå om från de riktlinjer som riksdagen fastställer. Kommittén konstaterar att arvsfondsmedlen i dag utgår i huvudsak till organisationer och ideella föreningar. I den mån som reglerna för Allmänna arvsfondens fördelning lägger hinder i vägen för att projekt skall kunna genomföras bör lagen eller den praxis som utvecklats prövas. Enligt kommittén bör utgångspunkten för vem eller vilka som kan erhålla medel från arvsfonden vara realistiska bedömningar av vem eller vilka som bäst kan bidra till att goda resultat uppnås. Våra kommentarer till STUNS-kommitténs förslag redovisas i avsnitt 3.6.4. Psykiatriutredningen har i sitt slutbetänkande SOU 199273 Välfärd och valfrihet service, stöd och vård för psykiskt störda, föreslagit att de psykiskt sjuka skall samma rättigheter som andra handikappade bostad, social service, omvårdnad och arbete. Den har vidare föreslagit att rättigheterna skrivs in i lagen och att kommunerna övertar ansvaret. Handikapputredningen har i sitt slutbetänkande SOU 199252 Ett samhälle för alla, föreslagit att förbud mot diskriminering skrivs in i grundlagen, att tvingande lagar föreskriver handikappanpassning av kollektiva färdmedel, miljöer, arbetsplatser och lokaler samt att en handikappombudsman tillsätts. Regeringen avser att under den närmaste tiden avlämna proposition en på grundval av förslagen i Handikapputredningens huvudbetänkande SOU 199246 Handikapp Välfärd Rättvisa. Den kommande propositionens - inriktning är att skapa förutsättningar för ett avsevärt förbättrat samhällsstöd för personer med omfattande funktionshinder. Handikapputredningen har i sitt betänkande bl.a. föreslagit att svårt funktionshindrade barn, ungdomar och vuxna skall tillförsäkras service och stöd genom en särskild rättighetslag som garanterar exempelvis avlösarservice, personlig assistent och bostad med särskild service för handikappade. Vidare kommer en skyldighet för landstingen att anordna habiliteringsverksamhet att föreslås. Regeringen beslutade den 1 oktober 1992 att överlämna lagrådsen remiss med förslag till ny lag om stöd och service för vissa funktionshindrade m.m. till Lagrådet för yttrande. Denna lagrådsremiss behandlas för närvarande och i avvaktan på Lagrådets och sedemera riksdagens

SOU 1992 120 75

inställning till begreppet funktionshindrade i stället för handikappade har vi valt att behålla ordet handikappade i vårt förslag till lagtext.

3.6 Våra överväganden och förslag

3.6.1 Inledning

Arvsfonden består, som tidigare redovisats, huvudsakligen av medel som tillfallit fonden genom arv. Bakom beslutet att inrätta Allmänna arvsfonden låg bl.a. tanken att släktingars arvsrätt inte fick begränsas i syfte att täcka statens löpande utgifter. Medlen skulle i stället gå till ett på förhand bestämt allmännyttigt ändamål. Att ändamålet bestämdes till främjande av barns och ungdomars vård och fostran motiverades i första hand av sociala skäl. I andra hand betonades arvets viktigaste funktion, nämligen att sörja för det uppväxande släktet och underlätta ñr detta att fylla sin framtida uppgift till samhällets bästa. Ändamålsbestämmelsens utvidgning till att omfatta även omsorg om handikappade ansågs på sin tid vara väl förenlig med de tankegångar som kommit till uttryck i samband med arvsfondslagens tillkomst. Alltsedan Allmänna arvsfonden inrättades har vid bestämmandet av fondens ändamål och medlens användningsområde hänsyn tagits till fondmedlens särskilda karaktär. Fonden har främjat ändamål som har hög angelägenhetsgrad och som är allmänt accepterade. Fondens ändamål har vidare varit klart avgränsat och inriktat på bestämda grupper av personer, väl omfattas arvets främsta ändamål, samt avsett vissa angivna som av uppgifter. En arvlåtare har på senare år framför allt genom regeringens årliga redovisning till riksdagen om arvsfondsmedlens fördelning i stort kunnat bilda sig en uppfattning om vad hans kvarlåtenskap kan komma att användas till. Utredningens huvuduppgift har varit att göra en översyn av Allmänna arvsfondens ändamålsbestämmelse och vissa frågor om dess tillämpning. Som särskild uppgift har utredningen haft att pröva om gällande ändamålsbestämmelse och tillämpningen av denna svarar såväl mot dagens situation som framtida behov hos fondens målgrupper. I detta syfte har vi utifrån fondens fördelningspraxis försökt redogöra för fondmedlens användningsområde och redovisa enligt vilka principer och riktlinjer arvsfondsmedel delas ut. Vi har också översiktligt och probleminriktat redogjort för barns, ungdomars och handikappades situation och deras behov av arvsfondsmedel i framtiden samt redogjort för pågående utredningar och uppdrag som kan få betydelse ñr arvsfondens målgrupper.

3.6.2 Vår slutsats

Ändamålsbestämmelsens nuvarande målgrupper har inte ifrågasatts och det finns inte heller några andra skäl att undanta dem från möjligheten att få stöd ur fonden. Fråga är emellertid om det främst med hänsyn till barns, -

76 SOU 1992120

ungdomars och handikappades nuvarande och fortsatta behov stöd av ur fonden samt fondens ekonomiska ställning finns skäl att ändra fond- medlens användningsområde för berörda målgrupper och eller att utvidga fondens ändamål till att omfatta även andra särskilt behjärtansvärda målgrupper som t.ex. flyktingar, brottsoffer, de socialt utslagna eller äldre personer. Som tidigare nämnts har t.ex. redan vid fondens tillkomst och därefter vid ett flertal tillfällen förts fram förslag att även de äldre bör om komma i fråga för stöd ur fonden. Vad gäller fondens ekonomiska ställning uppgick fondens bokförda värde den 30 juni 1992 till ca 606 miljoner kronor år 1991 till 636 miljoner kronor och marknadsvärdet till 823 miljoner kronor år 1991 ca till 899 miljoner kronor. Under budgetåret 199192 uppgick influtna arvsmedel till drygt 154 miljoner kronor brutto att jämföras med föregående budgetår då beloppet uppgick till drygt 147 miljoner kronor. Det utdelningsbara beloppet var budgetåret 199192 195 miljoner kronor och budgetåret 199091 150 miljoner kronor. I förhållande till den sociala sektorns årsomsättning i Sverige, omkring 300 miljarder kronor, rör det sig emellertid om relativt obetydliga belopp. Fonden har hittills inte varit i den situationen att det för utdelning tillgängliga beloppet inte kunnat delas ut. Genom utdelningspraxis med vissa maximeringsregler och självñnansieringskrav och prioritering mellan ansökningar sig de genom anpassar bidragsbevilj ande myndigheterna till det för utdelning tillgängliga beloppet för respektive budgetår. Flera de tjänstemän handlägger av som ansökningar om stöd ur arvsfonden uttryck för att fondmedlen är ger otillräckliga och att de allt som oftast tvingas höja kraven på sökandens egeninsats och att det sker en allt hårdare prioritering mellan ansökningarna. Det finns således i dag inte utrymme för att utvidga fondens ändamål till ytterligare målgrupper utan att minska det önskvärda utrymmet för stöd till barn, ungdomar och handikappade. Det förhållandet att vi har en stark lagstiftning till för berörda gagn målgrupper och att vi kanske kommer att allt starkare sådan samt att en barn och ungdomar till allra största delen växer under trygga och goda upp förhållanden och att handikappade lever under relativt goda förnumera hållanden innebär inte att dessa målgrupper inte längre skulle ha behov av stöd ur arvsfonden. Enligt vår uppfattning kan berörda målgruppers behov av insatser inom den offentliga sektorn i dag inte fullt ut tillgodoses, inte ens inom det allmännas obligatoriska ansvarsområde. Därtill kommer den offentliga sektorns omstrukturering och omprövningen viss offentlig av verksamhet, vars konsekvenser för fondens målgrupper vi inte kan överblicka. Det finns vidare flera områden ett stort behov att av utveckla de samhälleliga insatserna för barn, ungdomar och handikappade. Det finns också åtskilliga behov som inte kan tillgodoses genom bidrag från det allmännas sida. Det behövs t.ex. olika komplement till de insatser samhället kan erbjuda, inte minst för de grupper som av olika skäl inte vill vända sig till någon myndighet. Man får också räkna med att det uppkommer nya problem och hot mot barns, ungdomars och handikappades utveckling och hälsa i dag inte kan förutses. Det är vidare som

SOU 1992 120 77

angeläget att undvika en splittring av verksamheten kan minska som möjligheterna att göra effektiva insatser på något område. Slutligen kan det inte bortses från ett arvets främsta ändamål från social synpunkt, av nämligen att bidra till det uppväxande släktets underhåll och uppfostran.

De ovan redovisade övervägandena i kombination med påtagligt ökad en mängd ansökningar om stöd ur fonden har lett till slutsatsen att oss arvsfondens ändamål alltjämt bör omfatta endast mål grupperna barn, ungdomar och handikappade. Detta slås fast i 5 § i den arvsfondslagen. nya Emellertid anser vi att det finns skäl att också fondens anpassa ändamålsbestämmelse till en sedan länge fast utdelningspraxis och genom en lagreglering ge fondmedlens användningsområde tydligare struktur. en I det följande föreslår vi därför att användningsområdet redan i 5 § anges vara att utveckla och stödja verksamhet till förmån för barn, ungdomar och handikappade. Därefter begränsar vi användningsområdet ytterligare

genom att i den närmast följande paragrafen att stöd skall lämnas till ange ideell verksamhet. Stöd får också om det finns särskilda skäl lämnas till - offentlig verksamhet. Däremot får stöd inte lämnas till enskilda personer.

3.6.3 Ändamålsbestämmelsens lagtekniska utformning

Lagförslagets 5 §

Vi föreslår att den grundläggande bestämmelsen nya 5 § om fondens ändamål anpassas till sedan länge fast utdelningspraxis och den en att tas in i en särskild paragraf. Den bör, liksom tämligen vid så de nu, vara att myndigheter beslutar stöd fonden möjlighet följa som om ur ges att samhällsutvecklingen och skapa verksamhetsformer samt komplettera och nya förbättra samhällsinsatsema. Enligt vårt förslag skall Allmänna arvsfonden ha till ändamål att utveckla och stödja verksamhet till förmån för barn, ungdomar och handikappade.

Utveckla och stödja verksamhet

Utifrån en granskning rådande praxis kan, redovisats, viss av som ovan inriktning fondmedlens användningsområde urskiljas. Fondmedlen av används huvudsakligen för att utveckla verksamheter med, eller för av barn, ungdomar och handikappade. Med verksamhet i detta avses sammanhang såväl ideell offentlig verksamhet. Däremot inte i som avses eget vinstsyfte bedriven verksamhet. Fondens ändamål har alltid varit framåtsyftande och stöd fonden har ur stimulerat till utveckling och prövning idéer. Arvsfonden har under av nya årens lopp medverkat till ett nyskapande olika verksamhetsformer i av avsikt att förbättra situationen för barn, ungdomar och handikappade. Genom fonden har idéer och visioner snabbt kunnat prövas och nya berörda organisationer och föreningar har därigenom kunnat skapa

verksamhetsformer som dels kompletterar samhällets insatser dels förbättrar de samhälleliga verksamhetsfonnema. Stöden har inriktats pâ

78 SOU 1992 120

initiativ till ny verksamhet samt vidareutveckling av befintlig verksamhet. Härigenom har det varit möjligt att pröva nya hjälpforrner som sedermera i många fall fått vidare spridning och övergått till att bedrivas på reguljär väg med ekonomiskt stöd från det allmänna. Enligt vår uppfattning bör fondens huvudsakliga inriktning även fortsättningsvis vara att utveckla verksamheter till förmån ñr fondens målgrupper. I avsnittet om dagens situation ñr fondens nuvarande målgrupper och deras framtida behov har vi lyft fram del verksamhetsområden inom vilka utvecklingsbehovet är en stort. För att bryta handikappades isolering, ge dem en aktiv och meningsfull fritid och möjlighet till delaktighet och minskat beroende är vi en angelägna att fonden även i framtiden tillförsäkras möjligheten att om utan särskilt utvecklingskrav lämna stöd till olika investeringar som t.ex. rekreations- och fritidsanläggningar för handikappade och till utrustning av handikapporganisationemas kanslier. Vidare bör fonden, liksom nu, kunna lämna bidrag till kostnaderna för om-, till- och nybyggnad av ungdomslokaler. Det är viktigt att ungdomar ges möjlighet att träffas och engagera

sig i olika föreningar och organisationer. Det är väsentligLatt arvsfonden

också fortsättningsvis ges möjlighet att stödja nystartade projekt och olika informations- och utbildningsinsatser. Avsikten är dock inte att stöd skall lämnas till reguljär verksamhet.

Verksamhet till förmån för barn, ungdomar och handikappade

Efter en språklig granskning av nuvarande ändamålsbestämmelse och en översyn av dess tillämpning föreslår vi också en terrninologisk modemisering fondens ândamålsbestämmelse. Fonden föreslås ha till ändamål att av utveckla och stödja verksamhet till förmån för barn, ungdomar och handikappade. Begreppet till förmån för avser såväl verksamhet med och av barn, ungdomar och handikappade som insatser för dessa målgrupper. Arvsfondens verksamhetsområde är i dag bestämt genom begreppen vård och fostran av barn och ungdom samt omsorg om handikappade. Vad gäller begreppet vård och fostran av barn och ungdom finner vi det något förâldrat. Uttrycket tillkom efter det att departementschefen i den proposition följde på lagberedningens förslag framhållit att understöd som ur fonden skulle kunna lämnas inte enbart till främjande av samhällets bamavård utan till alla sådana åtgärder till barns och ungdomars välfärd som avsågs i bamavårdslagen samt till åtgärder för främjande av barns fostran som inte föll in under den sociala bamavården. Beträffande innebörden av begreppet råder viss tveksamhet. Inom rättstillämpningen finns det inte någon enhetlig tolkning. Begreppet vård och fostran har t.ex. i skattelagstiftningen begränsad innebörd än vad det har i en mera arvsfondslagens mening. Vad skall förstås med vård av barn och som ungdom vållar regel inte några problem. Hit hör vad som normalt som avses med vård, dvs. tillhandahållande av husrum, mat, rekreation i normal omfattning samt utövande av tillsyn och kontroll över barnets Söker man vägledning i några av våra vanligaste ordböcker kan person.

SOU 1992 120 79

man under uttrycket vård som synonyma uttryck finna skötsel, och omsorg behandling. Den närmare innebörden fostran är däremot osäker. av mera I första hand tänker man på den utveckling barnet föräldrarna av som normalt har hand om och då barnet under sina uppväxtår bibringas grundläggande kunskaper och färdigheter. Men med fostran också avses den andliga sidan av uppfostran med inriktning på känslo-, tanke- och viljelivet. T.ex. en positiv påverkan med inriktning mot större mognad en och önskvärt socialt beteende. Därtill kommer att enligt nutida psykologisk och pedagogisk uppfattning påverkar i stort sett all verksamhet för och av, med bam ett barns karaktärsutveckling. Att gränserna vidgas undan för undan ligger också i sakens natur. Begreppet i sig år dessutom tautologiskt. I begreppet fostran ingår vård. Mot bakgrund härav förordar vi att begreppet vård och fostran barn och ungdom tas bort lagtexten och av ur ersätts med verksamhet till förmån för barn och ungdom. Härigenom åsyftas inte någon ändring i den praxis som utvecklats och naturligtvis inrymmes barns vård och fostran i den föreslagna lydelsen. Genom ändringen slipper däremot den bidragsbeviljande myndigheten tveka sin om möjlighet att följa samhällsutvecklingen och får möjlighet att lämna bidrag till projekt och Utvecklingsområden i dag inte kan förutses. Vidare som undviks en begreppsförvirring.

Även beträffande begreppet omsorg om handikappade råder det viss

tveksamhet om dess innebörd. Omsorg för tankarna till tillsyn, vård, om skötsel och omvårdnad. En vidare tolkning av begreppets betydelse är en verksamhet som utförs till förmån för någon. Vid översyn de projekt en av för handikappade som beviljats medel framgår bl.a. att verksamheter med inriktning på ökad självständighet och oberoende prioriterats, liksom de handikappades sysselsättning, vilket väl överensstämmer med begreppets senare innebörd. Vidare saknas anledning att ha olika verksamhetsområden för ändamålsbeståmmelsens målgrupper, varför vi föreslår att även omsorg om ersätts med till förmån för. Någon saklig ändring i förhållande till rådande praxis avses inte, framhållits, de bidragsbeviljande men, som ovan myndigheterna ges en större möjlighet att följa samhällsutvecklingen. Vad gäller begreppen barn och ungdomar avses med barn i dag åldrarna 0-7 år och ungdomar 7-25 år. Den lägre åldern för ungdomar har kopplats till skolåldem, som dock är på väg att sänkas till 6 år. En numera mera ändamålsenlig och utvecklingsadekvat åldersgruppering vi barn anser vara 0-l2 år och ungdomar 12-25 år. Vad gäller begreppet handikapp föreslår vi att det till det anpassas samhällsrelaterade synsättet. Med handikappade i arvsfondslagens mening skall avses personer, vilka till följd av varaktiga eller bestående funktionshinder möter svårigheter i sin dagliga livsföring. Med svårigheter i den dagliga livsföringen menas bl.a. att den enskilde har behov stödåtgärder av i form av t.ex. hjälpmedel, personlig assistans, färdtjänst, anpassning av bostad eller arbete, vård- och rehabiliteringsinsatser eller ekonomiskt stöd för merkostnader på grund funktionshindret. Den tolkningen av nya innebär genom att det inte längre fordras betydande svårigheter i - förhållande till den nuvarande språklig utvidgning personkretsen en av

80 SOU 1992 120

handikappade, anpassning till rådande utdelningspraxis. Dock ingår men en inte äldre människor vilkas funktionshinder beror på nomialt åldrande i den föreslagna kretsen. Som äldre betraktas enligt vanligt språkbruk personer över den allmänna pensionsåldem.

Lagförslagets 6 §

Fondmedlens användningsområde

För att fondmedlens användningsområde en tydligare struktur anser vi ge att den grundläggande ändamålsbestämmelsen i 5 § bör preciseras i en följande paragraf 6 §. Innan vi går in på utfommingen av 6 § anser vi det angeläget att säga något om en lagreglerings faktiska funktion i detta sammanhang. Frågan om stöd lagligen kan utgå uppkommer på beredningsstadiet och när man fattar beslut. Situationen är dock en helt annan än vid en laglighetsprövning i en domstol. När den beslutande myndigheten fattar sitt beslut utgör den juridiska bedömningen endast en faktor. Samhällspolitiska aspekter och tillgången på utdelningsbara fondmedel är andra viktiga faktorer liksom den prioritering som sker mellan de olika ansökningarna. Nämnda förhållanden leder enligt vår mening till att när nu vissa utdelningsprinciper föreslås bli lagfásta, lagregleringen i första hand bör ges karaktären av en ramlag, som motiveras av pedagogiska och informativa skäl. Enligt vår bedömning bör således inriktningen av fondens stöd inte detaljregleras. I stället bör man vid ett förtydligande av fondmedlens användningsområde begränsa sig till mer allmänt hållna regler. De myndigheter beslutar om stöd ur fonden bör för att kunna följa som samhällsutvecklingen anförtros en ganska vid handlingsfrihet. Vidare bör det även i fortsättningen kunna ske en viss målstyming av fondmedlens användningsområde. Utifrån rådande praxis och den inriktning stöd ur Allmänna arvsfonden har bör dock vissa fasta utdelningsprinciper komma till uttryck i lagen. Vad gäller arvsfondens huvudsakliga användningsområde skall först vid historisk tillbakablick konstateras att fondmedlen vid arvsfondens en tillkomst i första hand skulle tas i anspråk av kommuner och landsting. Först om ansökningar understöd inte förelåg från kommuner eller om landsting kunde disponibelt belopp användas på annat sätt till nytta för samhällets bamavård. Man syftade härmed på föreningar eller stiftelser, vilka hade till uppgift att tillgodose samma syften som samhällets bamavårdande verksamhet. En medveten social välfirdspolitik har under årens lopp tillsammans med den allmänna välståndsutvecklingen bidragit till att verksamheter som tidigare fått stöd ur fonden genom lagstiftning ålagts kommunerna och landstingen. Detta innebär, som tidigare konstaterats, att det numera inte är kommunerna dominerar bland medelsmottagarna utan de ideella som föreningarna. En ytterligare omständighet kan vara att riksdagens uttalanden att fondmedlen huvudsakligen skall användas för ideella och om

SOU 1992 120 81

frivilliga insatser uppfattats så att stöd i första hand skall till ideell verksamhet driven av frivilligorganisationer och ideella föreningar. Riksdagens uttalande kan emellertid också tolkas så att fondmedlen mera i överensstämmelse med den ursprungliga inriktningen på fondmedlens användningsområde huvudsakligen skall användas dels för ideella insatser dels för insatser inom det offentligas frivilliga verksamhetsområde. Att i begreppet ideell insats inbegripa offentlig verksamhet strider mot allmänt språkbruk, varför ett tillägg av orden frivilliga insatser i riksdagens uttalande framstår som logiskt. Även tyngdpunkten på medelsfördelningen under de åren om senaste legat på ideell verksamhet och utan att ta ställning till vad riksdagen åsyftat med sitt uttalande anser vi att det är angeläget att arvsfonden även i fortsättningen skall kunna ge stöd till utvecklingsprojekt inom offentlig verksamhet. Den kunskap och erfarenhet som under åren växt fram och samlats inom olika offentliga organ bör naturligtvis även i detta sammanhang tas tillvara och ges en möjlighet att utvecklas. Det vore inte ändamålsenligt att undanhålla offentlig verksamhet den stimulans till utveckling och förnyelse samt möjlighet till prövning av nya idéer som fondmedlen avses ge och ger. Därtill kommer att vissa människor varken vill eller kan organisera sig i eller hyser förtroende för föreningar och det vore olyckligt om arvsfondsmedlen inte skulle kunna komma dem tillgodo. Vidare växer det vid sidan av de traditionella föreningarna fram icke formbundna sammanslutningar som samlas runt en idé eller ett projekt. Många unga människor i dag vill t.ex. inte motas in i gamla fållor och etablerade former. Framväxten av denna typ av rörelser visar på ett behov av att projekt drivs i samverkan med ett offentligt oftast organ, en kommun, och att kommunen i sådana fall ansvarar ñr ansökan medel om ur arvsfonden. En sammanslutning som inte är en juridisk kan person nämligen inte ta emot medel och inte heller åläggas förpliktelser i anledning mottagna medel. Även inom den offentliga verksamheten av finns det eldsjälar som med specifika kunskaper, idéer och engagemang kan utveckla och förnya samhällets insatser och verksamheter. Av flera skäl bör sådana projekt drivas i statlig eller kommunal regi. Slutligen anser vi att det skulle kunna uppfattas som ett föreningsstöd fondmedlen om vore förbehållna ideella föreningar, frivilligorganisationer etc. Vid utfornmingen av 6 § har vi diskuterat vi skulle använda orden om bidrag till eller stöd till, men stannade för stöd till. Skälet är att vi ansett att stöd ur arvsfonden inte bör förväxlas med olika former av statsbidrag.

Stöd till ideell verksamhet

Eftersom fondmedel de senaste åren lämnats till olika ideella verksamheter inom ramen för fondens ändamål och då vi bedömer det vara angeläget att denna inriktning på stödet bibehålls föreslår vi att 6 § inleds med en föreskrift om att fondmedlen för ändamål som anges i 5 § skall lämnas till ideell verksamhet. För att det också fortsättningsvis skall möjligt att vara

82 SOU 1992 120

lämna stöd till utvecklingsprojekt inom offentlig verksamhet föreslås vidare att medel också skall lämnas till offentlig verksamhet om det finns särskilda skäl för det. Genom denna lagtekniska uppläggning vill vi åstadkomma en sådan prioritering mellan ideell och offentlig verksamhet att stöd i ñrsta hand skall utgå till ideell verksamhet. Begreppet ideell verksamhet är i sig från lagtextsynpunkt inte helt invândningsfritt. Det används dock i dagligt tal och förekommer tidigare

i viss lagtext, t.ex. i skattelagstiftningen. Vi anser därför att det med

fördel kan användas även i denna lagtext. Uttrycket ideell verksamhet tar sikte på sådan verksamhet som bedrivs av ett icke offentligt organ utan eget vinstsyfte och som, i detta sammanhang, år befriad från statlig inkomstskatt för inkomstslaget näringsverksamhet enligt lagen 1947576 om statlig inkomstskatt. Enligt en bestämmelse i 7 § lagen om statlig inkomsskatt är ideella föreningar, stiftelser m. fl. under vissa särskilt angivna villkor befriade från skattskyldighet för inkomst av näringsverksamhet som inte hänför sig till innehav av fastighet eller till rörelse. Enligt nuvarande lydelse av arvsfondslagen finns det inte något hinder för att dela ut stöd till vinstdrivande bolag eller föreningar. Däremot utgår enligt praxis inte stöd till bolag som drivs med eget vinstsyfte. Som skäl för att behålla den lagliga möjligheten att lämna stöd även till näringsverksamhet som bedrivs i vinstsyfte kan anföras att det inom fondens verksamhetsområde även behövs insatser från näringslivet. Vidare sker det en privatisering av vissa tidigare allmänna angelägenheter och det kalkyleras med kompletterande privata alternativ till obligatorisk offentlig verksamhet. Det skulle emellertid enligt vår uppfattning strida mot fondens ursprungliga syfte att lämna stöd till verksamhet som drivs i vinstsyfte, varför vi nu genom lagstiftning vill begränsa fondens användningsområde till verksamhet som bedrivs utan vinstintresse.

Stöd till ofentlig verksamhet

Vad därefter gäller stöd till verksamhet som bedrivs av det allmänna skiljer man för närvarande på frivillig och obligatorisk offentlig verksamhet. Med frivillig offentlig verksamhet avses sådan verksamhet som drivs inom ramen för det offentliga organets allmänna kompetens i den omfattning det självt bestämmer och med obligatorisk offentlig verksamhet sådan verksamhet som det allmänna är skyldigt att tillhandahålla. I dag får stöd inte lämnas för en åtgärd, vars bekostande åligger stat och kommun. Utredningen har erfarit att det vid tolkningen av vad som åligger stat och kommun att bekosta uppkommer svårigheter att närmare bestämma omfattningen av det allmännas ansvar. De bidragsbeviljande myndigheterna synes tolka föreskriften på så sätt att förbudet inte innefattar utveckling av verksamhet eller försöksverksamhet inom det allmännas obligatoriska ansvarsområde. Det har vidare inte gått att urskilja om de beslutande myndigheterna alltid ser det allmännas ansvarsområde skilt från mottagarna av fondmedlen. Stöd har t.ex. lämnats till frivilligorganisationer och

SOU 1992 120 83

ideella föreningar för projekt som faller in under obligatorisk offentlig verksamhet, i den mån verksamheten innefattat en utveckling av frivilliga och ideella insatser i anslutning till denna. I enlighet med tidigare utredningar och praxis anser vi att förbudet bör tolkas så att stöd inte får lämnas för sådana åtgärder som det enligt lag eller författning åligger staten eller kommuner att bekosta. Enligt vår uppfattning saknar det därvid betydelse om det offentliga sedan tar ut avgifter för nyttjandet av den tillhandahållna verksamheten. Vidare är vi av den uppfattningen att nuvarande förbud måste gälla oberoende av om den formella sökanden är ett offentligt organ eller en frivilligorganisation. Vad beträffar stöd till offentlig verksamhet krävs det enligt praxis att det rör sig om förnyelse- och utvecklingsprojekt. När det gäller stöd till utveckling av obligatorisk offentlig verksamhet är det enligt vår mening tveksamt om nuvarande praxis är förenlig med arvsfondslagens förbud mot stöd till åtgärder som det åligger stat eller kommun att bekosta. Även vi är tveksamma till lagligheten den praxis utvecklats om av som beträffande projekt som innebär förnyelse och utveckling av verksamheter inom det obligatoriska ansvarsområdet anser vi nuvarande praxis tilltalande. Tveklöst föreligger det ett behov av utvecklingsinsatser även inom det allmännas obligatoriska ansvarsområde. Visserligen framhölls det redan vid arvsfondslagens tillkomst att det inte borde komma ifråga att genom stöd ur fonden lyfta av en del av de ekonomiska förpliktelser som enligt lag åvilade stat eller kommun, men samhället har under de sextio år som gått sedan fonden inrättades genomgått stora förändringar. Staten, landstingen och kommunerna har helt eller delvis övertagit ansvaret för olika verksamheter som tidigare fått stöd ur fonden. Genom ett absolut förbud att ge stöd till obligatorisk offentlig verksamhet skulle också ett av arvsfondens främsta syften motverkas, nämligen att stimulera till utveckling och prövning av nya idéer inom fondens verksamhetsområde. Det bör emellertid inte komma i fråga att generellt öppna en möjlighet för det offentliga att med stöd ur Allmänna arvsfonden utveckla verksamhet som det enligt lag är skyldigt att bedriva. Ett sådant jämkningsförslag skulle strida mot tidigare gjorda uttalanden och vidare skulle arvsfondsmedlen snabbt kunna tas i anspråk för det allmännas löpande verksamhet. Vårt förslag bygger på tanken att i detta sammanhang jämställa all offentlig verksamhet och begränsa möjligheten till att lämna stöd ur fonden genom att föreskriva att det skall finnas särskilda skäl för att stöd skall få lämnas till offentlig verksamhet. Särskilda skäl kan vara att stödet utvecklar frivilliga och ideella insatser i anslutning till offentlig verksamhet eller att en kommun i samverkan med en ideell organisation vill förnya eller utveckla en verksamhet oavsett om kommunen normalt driver verksamheten eller ej. Stöd kan då lämpligen beviljas det offentliga organet och den ideella föreningen i samverkan. Ett annat särskilt skäl kan t.ex. vara att en kommun i samverkan med en icke juridisk sammanslutning eller eldsjäl vill utveckla en verksamhet som drivs av det allmänna eller initiera en ny verksamhet inom det allmännas ansvarsområde. Genom

84 SOU 1992 120

vårt förslag öppnas en möjlighet till utveckling och prövning av nya idéer även inom det offentligas obligatoriska ansvarsområde. Genom att jämställa all offentlig verksamhet försvinner också gränsdragningsproblemen vid tolkningen av vad som âr frivillig eller obligatorisk verksamhet. Och genom att införa ett krav särskilda skäl behöver inte man befara att fonden generellt tas i anspråk för verksamheter åvilar det som allmänna enligt lag. Det får t.ex. inte komma i fråga att det sker en kostnadsövervåltring från offentlig verksamhet till Allmänna arvsfonden.

Inte stöd till enskilda personer

Enligt praxis beviljas privatpersoner inte stöd ur fonden vare sig för privat bruk eller för viss verksamhet. Denna praxis bör nu lagtästas. Vad gäller det fåtal enskilda personer i regi driver ideell som egen verksamhet kan de hänvisas till möjligheten att väcka intresse för sitt projekt hos antingen en juridisk person, driver ideell verksamhet, som eller ett offentligt organ som i sin tur kan söka medel arvsfonden. ur

Konsekvens

Vårt förslag innebär att fondmedlen kommer att användas för ideella och, i viss mån, offentliga insatser till förmån för barn, ungdomar och handikappade. Medelsmottagama kommer även i fortsättningen att domineras av ideella föreningar och frivilligorganisationer. I förhållande till dagens ändamålsbestämmelse innebär förslaget för den frivilliga offentliga verksamhetens del en begränsning att det uppställs genom nu krav på att det skall finnas särskilda skäl. Vad gäller den obligatoriska offentliga verksamheten innebär förslaget jämkning det gällande en av nu förbudet att lämna stöd för åtgärder som det åligger stat och kommun att bekosta. Lagförslaget innebär emellertid i huvudsak anpassning till en rådande utdelningspraxis.

3.6.4 Övrig utdelningspraxis

I utredningen har vi också övervägt och diskuterat övri utdelningspraxis. g De utdelningsprinciper som inte särskilt behandlas nedan har vi inte funnit skäl att ifrågasätta. En genomgång av vad departementschefen uttalat i 1969 års proposition ger oss anledning till följande kommentarer. Departementschefen konstaterade bl.a. att arvsfondsbidrag i princip inte borde lämnas till sjukvårdsändamål och inte heller till andra former av sluten vård. Eftersom utredningen föreslår jämkning förbudet att en av lämna stöd till verksamhet det åligger det allmänna att bekosta bör som stöd få lämnas till utveckling av sådan verksamhet det finns särskilda om skäl. Departementschefen ansåg vidare att det bara i undantagsfall borde utgå medel ur fonden för ändamål kan finansieras med stöd från det som

SOU 1992 120 85

allmänna i annan ordning. Detta uttalande har vunnit stöd i praxis. Emellertid kan denna praxis ifrågasättas. För att finansiera kostsamma projekt måste den sökande ofta söka stöd från många håll. Vidare drivs numera ofta projekt i samverkan mellan olika organisationer och offentliga organ och det kan då vara svårt att avgöra vad åsyftas med finansieras som i annan ordning. Det finns även skäl att anta att bidragen från det allmänna rent allmänt kommer att minska i takt med att staten och kommunerna får svårt att finansiera den lagreglerade verksamheten. Utredningen att anser möjligheten att få stöd från det allmänna i ordning i och för sig inte annan bör utgöra hinder för en sökande att få kompletterande medel Allmänna ur arvsfonden. Enligt 1969 års proposition borde understöd till institutioner huvudsakligen vara av engångskaraktâr och syfta till att täcka investeringar och liknande anordningskostnader. Det borde i princip undvikas att fondmedel bands för årligen återkommande bidrag till löpande kostnader för viss verksamhet. Dock kunde sådana bidrag ibland påkallade för att under vara en kortare tid möjliggöra prövning hjälpforrn i önskvärd av en ny omfattning. Rena driftsbidrag utgår ñr närvarande inte fonden. Skäl - ur att ändra denna praxis föreligger inte. Vad gäller bidrag till ungdomslokaler borde, enligt uttalanden i propositionen, även i fortsättningen bidrag förenas med villkoret att lokalen skulle upplåtas också åt andra ideella organisationer i den mån detta kan ske utan att det inkräktar på den verksamheten. Som tidigare egna redovisats har detta uttalande lett till en mycket fast praxis, som det inte föreligger skäl att ändra. Departementschefen uttalade att det borde krävas att den får bidrag som ur fonden till ett visst ändamål är beredd att göra ekonomisk insats en egen för ändamålet. Detta uttalande har följts i praxis. Inte heller i detta upp avseende finns anledning till ändring. Departementschefen föreslog slutligen att bidrag skulle kunna utgå till politiska organisationer. Utredningen att i de fall de så kallade anser idébuma organisationemas verksamhet motsvarar fondens ändamål stöd alltjämt skall kunna utgå arvsfonden. Det är emellertid angeläget ur att fördelningen sker på ett sådant sätt att det inte blir fråga ett förtäckt om stöd till regeringspartiemas egna politiska föreningar. Vad gäller stöd till lokaler, handikappades rekreations- och fritidsanläggningar och båtar villkoras stödet bl.a. med återbetalningsskyldighet en av hela eller del av stödet om den verksamhet för vilket stödet avsett var läggs ned eller väsentligen inskränks inom viss tidsperiod. För att en kontrollera villkorets efterlevnad har länsstyrelserna ålagts viss en tillsynsplikt vad gäller äganderätten till fast egendom. Utredningen har erfarit att det inte är praktiskt möjligt att kontrollera nämnda villkor om efterlevs. Att förena stöd med villkor, efterlevnad i realiteten inte vars kontrolleras och vars kontroll skulle mycket kostnadskrävande är inte vara ändamålsenligt. Det får förutsättas att när ansökan prövas det sker en en noggrann bedömning av den sökande och dennes möjlighet att under överskådlig tid driva verksamheten vidare. Vi föreslår därför att stödet inte

86 SOU 1992 120

villkoras med sådana föreskrifter. Däremot föreslår vi en generell lagreglering av återbetalningsskyldighet under vissa förhållanden, se avsnitt 5.4. Utredningen har vidare diskuterat frågan om stöd bör lämnas till studieresor, verksamhet utomlands samt till internationellt utbyte för ungdomar och handikappade. Om resan eller verksamheten är att se som ett naturligt led i ett projekt eller utgör nödvändig förutsättning för ett en projekts genomförande och projektet i övrigt uppfyller kraven på utveckling och förnyelse anser vi att stöd bör kunna utgå. Vi vill i detta sammanhang anknyta till ett förslag av Ungdomskommittén i dess betänkande SOU 199042 internationellt ungdomsom utbyte. Där föreslås att arvsfondsmedel borde kunna utgå till att starta pilot- ocheller försöksprojekt i syfte att stimulera utbytesprogram samt försöka hitta vägar för att nå ut med information till alla ungdomar. nya Vi delar denna uppfattning. Vi vill här slutligen kommentera några av STUNS-kommitténs förslag. Vad angår dess förslag att fördelningen av arvsfondsmedlen bör ske strategiskt i förhållande till de nationella målen för barn- och ungdomspolitiken kan konstateras att regeringen redan låter arvsfondsmedlen fylla funktion i barn- och ungdomspolitiken genom att regeringen numera en anger den kommande inriktningen på stöd ur fonden samt tar arvsfondsmedel i anspråk för särskilt riktade satsningar. Härigenom sker det viss politisk styrning av fondmedlens användningsområde. Att ytteren ligare vidga möjligheten till politisk styrning kan inte anses överensstämma med fondens ursprungliga syfte. Vad gäller önskemålet att medlen skall användas inom särskilda om områden och till metodutveckling hänvisas till vårt förslag om att fonden skall ha till ändamål utveckla viss verksamhet. Även vi att det att anser ñnns ett stort behov metodutveckling inom offentlig verksamhet bl.a. av när det gäller samhällets behandlingsinsatser för barn, ungdomar och handikappade. Vi har också pekat på behovet av att utveckla olika samverkansmodeller mellan t.ex. socialtjänsten, skolan, hälso- och sjukvården samt frivilligorganisationer. Vi delar också uppfattningen att utgångspunkten för bör beviljas stöd ur fonden bör vara den eller vem som de bäst kan bidra till att goda resultat uppnås. Denna fördelningsprinsom cip stämmer väl överens med fondens syfte att skapa verksamhetsforrner dels kompletterar dels förbättrar de samhälleliga verksamhetssom formerna. STUNS-kommittén har vidare betonat angelägenheten av att det bör ñnnas möjlighet att snabbt ge ett stöd till ungdomsgrupper som vill bedriva seriös form aktivitet. Den nämner flera rörelser som vuxit fram en av en under år och visar hur ett socialt engagemang för unga senare som människor kan knytas till att de får möjlighet att växa och känna självförtroende genom olika verksamheter som passar den egna personligheten; Fryshuset i Stockholm, Rosteriet i Luleå och Urkraft i Luleå. Kommittén har också framhållit att detta engagemang och verksamhetsbehov inte alltid passar för traditionell projektansökan med krav på att bilda en förening. en

SOU 1992 120 87

I stort delar vi nu framförda synpunkter och hänvisar till vad vi framfört beträffande stöd till offentlig verksamhet. Arvsfondsmedlen bör inte vara förbehållna frivilligorganisationema och ideella föreningar. En möjlighet för sammanslutningar inte bildat förening eller som en annan juridisk person är att intressera ett kommunalt för projektet och låta organ kommunen stå som formellt ansvarig gentemot arvsfonden. Vissa formella krav måste nämligen vara uppfyllda för att sökanden skall kunna ta emot medel och ikläda sig förpliktelser i samband med detta. Det är vidare viktigt att det ñnns ett formaliserat för redovisning och genomföransvar ande. Detta är ett av våra argument för att stöd även i fortsättningen bör kunna beviljas offentlig verksamhet.

SOU 1992 120 89

4 Vem fördelar stöd ur fonden

Vår analys av den nuvarande ordningen för beslut om stöd ur fonden har lett oss till slutsatsen att den övergripande beslutanderätten bör ligga kvar hos regeringen. I detta kapitel föreslår vi att det inrättas en ny statlig myndighet under Socialdepartementet, en arvsfondsdelegation, som inom de medelsramar regeringen bestämmer och enligt regeringens riktlinjer huvudsakligen beslutar om stöd ur fonden.

4.1 Inledning

Utredningen har haft i uppdrag att bl.a. göra en analys och en bedömning de innehållsmässiga och administrativa effekterna av den delegering av som hittills förekommit. I direktiven framhålls att i detta sammanhang bör, mot bakgrund strävandena att begränsa antalet förvaltningsärenden hos av regeringen, möjligheterna att delegera även andra grupper av arvsfondsärenden från regeringen till lämplig myndighet övervägas. Våra överväganden om lämplig delegationsmyndighet utmynnar i ett förslag om inrättandet av till regeringen knuten helt ny myndighet, en arvsfondsen delegation. Arvsfondsdelegationen föreslås till uppgift att bl.a. inom de medelsramar regeringen bestämmer besluta om stöd ur fonden. Vi redogör i det följande för den historiska bakgrunden till nuvarande ordning avsnitt 4.2. Därefter redogörs för den delegering som hittills

förekommit avsnitt 4.3. Erfarenheter delegeringen till Barn- och

av ungdomsdelegationen redovisas i det därpå följande avsnittet avsnitt 4.4. Avslutningsvis lämnar vi våra överväganden och förslag rörande bl.a.

lämplig delegationsmyndighet avsnitt 4.5.

4.2 Bakgrund till den nuvarande ordningen

Lagberedningen föreslog i sitt betänkande år 1925 att beslut om bidrag ur arvsfonden skulle fattas av en nämnd bestående av fem personer. Kungl. Majzt skulle förordna ordföranden medan riksdagen skulle förordna de övriga ledamöterna. Lagrådet var av annan uppfattning och förordade att understöd skulle beviljas av Konungen. Som skål angavs att den fördelen skulle vinnas att särskilda kostnader för dessa ärenden inte behövde beräknas. På de av Lagrådet angivna skälen ansåg departementschefen att understöd ur fonden skulle beviljas av Konungen.

90 SOU 1992 120

Forrnema för arvsfondsärendenas handläggning behandlades också i samband med 1969 års utvidgning av fondens ändamålsbestämmelse. I direktiven för utredningen ingick att formerna för ärendenas handläggning borde prövas och möjligheterna att delegera beslutanderätten övervägas. Utredningen SOU 19672 ansåg borde behålla den nuvarande att man ordningen att det är regeringen som beslutar bidrag arvsfonden om ur men att regeringen i vissa ärenden borde möjlighet att delegera beslutanderätten till underlydande myndighet. Departementschefen ansåg i denna fråga prop. 196983 45 att det s var värdefullt att bidragsgivningen i stort ligger i händerna på ett organ som har god överblick över hela det fält inom vilket bidrag kan komma i fråga och därigenom får möjlighet att väga olika behov mot varandra och mot tillgängliga resurser. Detta talade för att beslutanderätten skulle ligga kvar hos Kungl. Majt. Det sagda uteslöt emellertid inte att bidragsgivningen i vissa fall delegerades till underordnad myndighet. Han ansåg att möjlighet därtill borde införas. Enligt departementschefen borde delegation kunna komma ifråga i vissa klart avgränsade typer av ärenden, där en fast praxis för bidragsgivningen har utbildats hos KungLMajzt. Han delade slutligen Arvsfondsutredningens synpunkt att i samband med delegation borde de allmänna principerna för bidragsgivningen anges, och vidare borde vederbörande myndighet få en bestämd ekonomisk att ram hålla sig inom. Första lagutskottet bet. 1969 1LU37 gjorde inte något särskilt uttalande och riksdagen beslutade i enlighet med utskottets hemställan rskr. 1969238.

4.3 Delegering till myndigheter

olika

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer beslutar stöd om ur Allmänna arvsfonden. Sedan 2 § arvsfondslagen ändrats efter 1960talets översyn kan regeringen delegera till annan myndighet att besluta i frågor om stöd ur Allmänna arvsfonden. Under vart och ett budgetåren av 198788 och 198889 anvisades Bam- och ungdomsdelegationen 30 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för stöd till fostran ungdom av åldrarna 7-25 år. Fr.o.m. budgetåret 198990 har enligt beslut av regeringen årligen 25 procent av de medel ur Allmänna arvsfonden som är disponibla för utdelning reserverats för att främja uppfostran av ungdom. Enligt departementsförordningen 19821177 Civildeparteansvarar mentet från och med den 1 januari 1992 19912008 ñr förvaltningsärenden rörande understöd ur Allmänna arvsfonden för främjande av fostran av ungdomar och Socialdepartementet för övriga ärenden rörande Allmänna arvsfonden. Regeringen beslöt den 5 mars 1992 en ny förordning 1992105 om Barn- och ungdomsdelegationen, vilken trädde i kraft den 1 april 1992. Delegationen skall även i fortsättningen fördela stöd arvsfonden till ur

SOU 1992 120 91

främjande av fostran av ungdom, men den ska lämna över till regeringen att fatta beslut i ärenden som är av principiell betydelse och när delegationen anser att stödi ärendet bör lämnas med mer än 200 000 kronor. Enligt 3 § får Barn- och ungdomsdelegationen överlåta åt ordföranden, åt någon annan ledamot eller åt en grupp av ledamöter att på delegationens vägnar pröva arvsfondsfrågor. Utöver nu nämnda fasta delegation till Barn- och ungdomsdelegationen har i samband med regeringens särskilt riktade satsningar beslutanderätten delegerats även till annan statlig myndighet. Sålunda fick exempelvis Statens Ungdomsråd i juni 1991 regeringens uppdrag att fördela tio miljoner kronor till projekt som syftar till att skapa träffpunkter för ungdomar. Dessutom har Statens ungdomsråd fått regeringens uppdrag att fördela stöd till utvecklingsarbete inom föreningslivet samt till det s.k. demokratiprojektet. Vidare har Statens handikappråd fått medel för att kunna stödja projekt som utvecklar fritidsverksamhet för handikappade. Socialstyrelsen har fått medel att stödja projekt med syfte att utveckla modeller för arbete och sysselsättning för handikappade och för att utveckla stöd till anhöriga till handikappade personer. Medel har även ställts till Handikappinstitutet förfogande för att utveckla bl.a. datateknik som kan öka handikappade personers självständighet och oberoende.

4.4 Erfarenheter av delegeringen till Barn- och ungdomsdelegationen

Vid vår översyn av den hittillsvarande delegeringen av beslutanderätten har vi till att börja med kunnat konstatera att regeringen i samband med beslut om delegation angett de allmänna principerna för bidragsgivningen. Vidare har delegationsmyndigheten haft en bestämd ekonomisk ram att hålla sig inom. Detta har haft till följd att regeringen haft kvar de policybetonade och samhällspolitiska ställningstagandena medan detaljregleringen flyttats till en underlydande myndighet. Särskilt intresse har vi ägnat den delegering till Barn- och ungdomsdelegationen som regeringen första gången beslutade om våren 1987. Denna delegering intar en särställning, bl.a. eftersom den inte är förknippad med en specialsatsning under en viss tid. I stället har den haft karaktären av en tills vidare-delegering inom ett stort ändamålsområde som direkt anknyter till arvsfondslagen, nämligen till att främja fostran av ungdom. Barn- och ungdomsdelegationens mandat avseende beslut om stöd ur arvsfonden har ändrats under åren. Under de första åren bestod den beloppsmässiga begränsningen enbart av en total ekonomisk ram, inledningsvis formulerad som en viss summa 30 miljoner kronor per år och senare som en viss andel av fondens utdelningsbara medel 25 procent. Under våren 1992 har mandatet, som vi tidigare redogjort för, dock begränsats genom att en övre gräns 200 000 kronor införts för i

92 SOU 1992 120

princip varje enskilt beslut. I samband med detta har regeringens delegering till Bam- och ungdomsdelegationen återgått till att begränsas av en viss summa 15 miljoner kronor för löpande ansökningar under budgetåret 199192. Den främsta anledningen till relativt låg ekonomisk under en ram budgetåret 199192 är, vilket framgår av den tidigare redovisningen under avsnitt 2.2, ett stort antal specialsatsningar inom området fostran av ungdom. Dessa har i flera fall bedömts bättre med den kompetens passa som finns på annat håll och har därmed delegerats till arman myndighet, främst Statens ungdomsråd. Delegeringen till Barn- och ungdomsdelegationen innebar att ett befintligt organ, med ett statsråd ordförande och ett sekretariat som som sedan tidigare fanns inom regeringskansliet, kom att användas till en uppgift som det ursprungligen inte var avsett för. Den uppgiften skilde nya sig markant från delegationens ursprungliga uppgift, att utgöra ett till regeringen rådgivande organ. En övervägande fördel ansågs dock vara möjligheten att utnyttja regeringskansliets kompetens och personella resurser vid beredningen av ärenden. Inledningsvis fattade Barn- och ungdomsdelegationen kollektivt beslut om stöd ur arvsfonden. I takt med att antalet ansökningar ökade, överlåts denna uppgift till delegationens ordförande. Detta föregicks att av regeringen under sommaren 1987 beslutade förordning 1987324 om en om Barn- och ungdomsdelegationen, i vilken denna möjlighet angavs. Därefter har Bam- och ungdomsdelegationen kollektiv främst som angett den huvudsakliga inriktningen vad fördelningen stödet. avser av Således beslutade delegationen tidigt att ge särskild prioritet åt projekt som främjar jämlikhet, jämställdhet och demokrati bland ungdomar. Den första förordningen har ersatts förordningen 1992105 senare av om Barn- och ungdomsdelegationen, vilken delegationen möjlighet att ger överlåta ordföranden, åt ledamot eller åt ledamöter annan en grupp av att delegationens vägnar besluta om stöd ur arvsfonden. Bakgrunden till denna förändring var främst att det, bl.a. efter granskningen riksdagens av konstitutionsutskott, inte ansågs lämpligt att låta ett statsråd besluta om stöd ur fonden, även om detta skedde i egenskap ordförande i Barnav och ungdomsdelegationen. Den nya förordningen har inneburit att prövningen överlåtits dels till delegationens vice ordförande och dels till särskild inom en grupp delegationen. Den senare beslutsformen har hittills använts till att fördela stöd inom ramen för specialsatsning mot främlingsfientlighet bland en ungdomar. Administrativt har delegeringen till Barn- och ungdomsdelegationen irmeburit vissa förändringar jämfört med om beslut fattats regeringen. av Barn- och ungdomsdelegationen har bl.a. byggt ett eget separat upp diariesystem på data, vilket ger möjlighet till större flexibilitet och en användbarhet än det system som hittills finns inom regeringskansliet i övrigt. Detta har bl.a. Ökat möjligheten att snabbt ta fram relevant statistik

SOU 1992 120 93

och viss övrig information om såväl aktuella tidigare arvsfondsärensom den. Genom en resursförstärkning har delegationens sekretariat under tid en kunnat anslå något mer resurser till uppföljning av tidigare beviljade stöd. Således har mer arbete kunnat ägnas åt att följa redovisningar upp av beviljat stöd. Dessutom har delegationen producerat ett antal kataloger över genomförda projekt, i syfte att sprida erfarenheter och klmskaper. Enligt vår bedömning framstår den nuvarande ärendefördelningen mellan regeringen och Barn- och ungdomsdelegationen i huvudsak som logisk och ändamålsenlig. Erfarenheterna från Bam- och ungdomsdelegationen visar att det går att sköta handläggningen i en separat organisation, men ändå behålla närheten till regeringskansliet. Den separata organisationen har bl.a. gjort det möjligt att utveckla ett mer användbart diariesystem samt skapa flexibla beslutstillfällen. Närheten mer till regeringen har bl.a. gjort det möjligt att utnyttja den kompetens och kapacitet som finns i regeringskansliet. Därmed torde avsevärda rationaliseringsvinster ha uppstått jämfört med inrättat helt fristående om man en myndighet. Erfarenheterna visar vidare att det är angeläget med tydlig rollfördelen ning mellan regeringen och beslutsorganet. Detta gäller såväl arbetsledning och handläggning som beslutsfattandet i sig. Genom erfarenheterna från Barn- och ungdomsdelegationen finns det i dag goda förutsättningar att klara detta. Former och beslutsmandat måste regleras genom en förordning och eventuellt andra regeringsbeslut. Motsvarande gäller vid delegering från regeringenbeslutsorganet till arman myndighet.

4.5 Våra

överväganden och förslag

En uppgift för utredningen har varit, att mot bakgrund strävandena av att begränsa antalet förvaltningsärenden hos regeringen, överväga om ytterligare grupper av arvsfondsärenden kan delegeras från regeringen till annan lämplig myndighet. Innan vi går in på den frågan vill vi kort redogöra för den kritik mot och de alternativ till den nuvarande ordningen som i olika sammanhang framförts.

Kritik mot nuvarande ordning

I riksdagsmotioner och från kommunalt håll har tankar förts fram om att decentralisera förvaltning och utdelning Allmänna arvsfonden till av ur arvlåtarens hemvistkommun. Arvsfonden skulle enligt förslagen vara organiserad så att kvarlâtenskapen från inom viss kommun personer en skulle stanna inom den avlidnes hemortskommun för utdelning där. Enligt några riksdagsmotionärers mening skulle sådan decentralisering en av utdelningsförfarandet vara till fördel och kunna garantier för att medlen ge kommer till en ändamålsenlig användning samtidigt det kunde som uppmuntra till lokala initiativ och stimulans till lokala föreningars ge

94 SOU 1992 120

arbete. Det har också framhållits att den kvarlåtenskap som tillfaller Allmänna arvsfonden oftast härrör från äldre människor som kanske i hela sitt liv bott och varit verksamma i viss bygd och känt samhörighet med den. Det har hävdats att det för arvlâtaren därför skulle kännas riktigare den efterlämnade egendomen kommer deras bygd till godo än om den om tillfaller central fond som förvaltas i Stockholm och delas ut av en regeringen. Mot sådan decentralisering talar att man skulle gå miste om en fördelarna med den nuvarande ordningen. En effektiv fondförvaltning skulle förloras. Arvsmedlen skulle flyta in oregelbundet i kommunerna och tilldelningen medlen bli beroende på befolkningssammansättningen med av mycket ojämn medelstilldelning följd. Decentraliseringen skulle en som också innebära att erforderlig hänsyn inte kan tas till kommunernas olika behov arvsfondsmedel. Det skulle vidare saknas möjlighet att tillgodose av behov angelägna för landet i dess helhet. En decentralisom bedöms vara sering skulle även medföra inte önskvärd oenhetlighet vid prövningen en bidragsärendena. En uppdelning fondmedlen skulle vidare avsevärt av av minska fondens betydelse eftersom de belopp som kan komma att tillfalla kommunerna i allmänhet blir alltför små för att kunna utnyttjas på ett effektivt sätt. Därtill kommer att arvlåtarens underlåtenhet att i testamente förordna sin yttersta vilja lika väl kan tala mot uppfattningen att det för om arvlåtaren skulle kännas riktigare att kvarlâtenskapen kom hemortskommunen tillgodo. Riksdagsmotionärer har vidare ansett att regeringens tolkning av Allmänna arvsfondens ändamålsbestämmelse med åren blivit allt friare och att kontrollen över utnyttjandet av Allmänna arvsfondens medel behöver skärpas. Förslag har därför väckts om att stöd ur fonden skall delas ut av oberoende styrelse med parlamentarisk förankring. Under årens lopp en har det även motionerats om att ett av riksdagen utsett råd skulle dela ut stöd Allmänna arvsfonden. De skäl som framförts är att ett råd eller en ur särskild styrelse skulle kunna ge ansökningarna en vidare belysning och en samvetsgrann tolkning av ansökningarna så att fondmedlens mera användningsområde bättre skulle motsvara fondens ändamål. Mot redovisade beslutsordningar talar risken att beslutsfattandet nu skulle bli tungrott och byråkratiskt. Det kan också befaras att handläggningstiden för arvsfondsärendena förlängs. Vidare skulle det vara svårt att med den föreslagna beslutsordningen åstadkomma det breda kunskapsunderlag handläggning inom regeringskansliet erbjuder. Den som en betydelsefulla och ständigt pågående dialogen mellan regeringskansliet och berörda samhällssektorer skulle gå förlorad. Den kontroll över arvsfondsmedlens fördelning som efterlysts uppnås genom regeringens årliga redovisning arvsfondens medelsfördelning med till riksdagen av Allmänna angivande den kommande inriktningen för stöd ur arvsfonden. av Ytterligare ett alternativ är att inrätta från regeringen fristående, en ny, statlig myndighet med uppgift att handlägga arvsfondsärenden. Genom att arvsfondsärendena så sätt frikopplas från regeringen kan kritiken mot regeringen för gynnande regeringspartiemas egna politiska föreningar av

SOU 1992 120 95

undanröjas. En centralisering av bidragsgivningen medför organisatoriska fördelar samt en enhetlig bedömning arvsfondsårendena. av Mot inrättandet av en ny statlig myndighet talar emellertid de betydande kostnader som är förenade med att bygga organisation. Det upp en ny finns vidare en risk att handläggningsförfarandet även hos sådan en myndighet blir onödigt byråkratiskt. Därtill kommer initialt går att man miste om en under årtionden utvecklad kompetens, tar tid att som återuppbygga. Vidare tillkommer tidigare redovisade argument som kimskapsunderlaget för beslut i regeringskansliet och därmed sammanhängande samhällsdialog. Vi vill avslutningsvis, utan att närmare kommentera detsamma, nämna ytterligare ett alternativ inrättandet ett från staten helt fristående - av rättssubjekt.

Den övergripande beslutanderätten bör ligga kvar hos regeringen

Genom en centralisering beslutsfattandet hos regeringen uppnås flera av fördelar. Regeringen överblickar hela det fält inom vilket stöd ur arvsfonden kan komma i fråga och har därigenom reell möjlighet en att väga olika behov mot varandra och mot tillgängliga Genom resurser. centraliseringen ges möjlighet till att upprätthålla enhetlig prövning en av ärendena och en jämn fördelning betydande medel. Regeringen kan vid av behov snabbt och enkelt få kompletterande sakkunskap. Utredningen har förstått att sökandena det stor fördel att kunna bidra till anser vara en att engagera regeringen i aktuella samhälls- och utvecklingsfrågor. Arvsfondsärendena fyller en viktig funktion kontakt- och informationssom en kanal. Det har emellertid länge varit en strävan att befria regeringen från löpande ärenden så att statsråden och departementen får bättre tid för större och övergripande frågor. Redan i propositionen prop. 196565 om statsdepartementens organisation uttalade föredraganden det m.m. att var angeläget att befria departementen från stor mängd ärenden löpande en av natur samt att departementens uppgift var att värdera och bedöma utredningsmaterial, samordna och planera regeringens politik och utforma de viktigaste riktlinjerna. Även riksdagen underströk vikten av delegering och decentralisering bet. 1965SU105, rskr. 1965295. Enligt regeringsformen skall i princip alla regeringsärenden avgöras av regeringen som kollektiv. I motiveringen till denna regel anförde departementschefen i grundlagspropositionen prop. 197390 184 att s. en sådan regel förutsatte att regeringens arbete kunde begränsas till sådana angelägenheter som typiskt kräver ett ställningstagande från regeringsorganet och att det var angeläget att arbetsmängden i regeringen ytterligare reduceras genom decentralisering ärendegrupper. av Enligt riktlinjerna i propositionen prop. 198384 120 regeringens om befattning med besvärsärenden, vilka godkändes riksdagen bet. av 198384KU23, rskr. l98384250, skall reglerna rätt överklaga om att ärenden till regeringen ses över systematiskt. Regeringen skall i möjligaste

96 SOU 1992 120

mån befrias från ärenden som inte kräver ett ställningstagande från regeringen som ett politiskt organ. Utgångspunkten är att regeringen i allmänhet inte bör vara prövningsinstans annat än när det behövs en politisk styrning av praxis. Vi vill mot bakgrund av nu nämnda motivuttalanden fästa uppmärksamheten att arvsfondsärendena i sig är av en helt annan karaktär än många de förvaltningsärenden i dag genom besvär förs upp till prövning av som regeringen. Det är således inte fråga om någon överprövning av förvaltav ningsärenden utan fördelning av medel ur en fond tillkommen i ett om en särskilt syfte och för särskilt angivet ändamål. Med hänsyn till att regeringen årligen den kommande inriktningen för stöd ur fonden anger och fattar beslut särskilda satsningar sker det en fördelning av medlen om utifrån bedömning vad som framstår som mest angeläget i ett en av allmänt samhällsperspektiv. Fonden har pá så sätt kommit att till viss del fylla en funktion i barn-, ungdoms- och handikappolitiken. Starka skäl talar enligt vår uppfattning för att den övergripande beslutanderätten stöd fonden alltjämt bör ligga kvar hos regeringen. om ur Emellertid bör beslutanderätten i de arvsfondsärenden som typiskt sett inte kräver ett ställningstagande från regeringens sida delegeras till annan myndighet.

Grupper av arvsfondsärenden som är lämpliga att delegera

Arvsfondsärenden rörande fostran av ungdom och sådana som följer av regeringens särskilda satsningar har erfarenhetsmässigt visat sig vara lämpliga att delegera. Vad gäller andra ärendegrupper anser utredningen att alla detaljärenden där det utvecklats en fast praxis eller ärenden inom områden regeringen särskilt angett i samband med den kommande som inriktningen för stödet i princip är lämpliga att delegera. Endast övergripande policyärenden, ärenden av principiell betydelse och beslut om stöd med belopp över viss nivå bör ligga kvar hos regeringen. Vi ställer emellertid tveksamma till att regelmässigt delegera arvsfondsärenden oss till flera olika myndigheter.

Lämpliga delegationsmyndigheter

Det finns skäl att anta att flertalet av de statliga myndigheter som har särskild sakkunskap inom fondens verksamhetsområde är lämpliga att på uppdrag regeringen fördela arvsfondsmedel inom ramen för en särskilt av riktad satsning och enligt de anvisningar regeringen föreskriver. Flera sådana statliga myndigheter torde med tillskott av ekonomiska och personella kunna avlasta regeringen handläggningen av detaljärenresurser den. Vi är emellertid inte beredda att nu lämna mera preciserade förslag lämpliga myndigheter, eftersom en rad frågor om den statliga organisationen barn-, ungdoms- och handikapparbetet bereds inom olika av departement.

SOU 1992 120 97

Ansökningar vid sidan av specialsatsningar bör beredas samlat

Utifrån utredningens samlade erfarenheter har vi den uppfattningen att det år olämpligt att stadigvarande delegera beslutanderätten till flera olika myndigheter. Skälen för detta är flera. En sådan decentralisering skulle innebära en uppsplittring och i följd härav en icke önskvärd oenhetlighet vid prövningen av arvsfondsärenden. Kontrollen av om sökanden tidigare beviljats medel för samma projekt skulle därmed också avsevärt försvåras. Vidare skulle möjligheten att väga olika behov mot varandra minskas liksom möjligheten att prioritera mellan olika behov. Initialt skulle man också räkna med förlängning en av handläggningstiden. En uppdelning av arvsfondsmedlen skulle vidare avsevärt minska fondens betydelse. Den totala kostnaden för medlens fördelning skulle öka. Möjligheten till uppföljning och erfarenhetsspridnin g skulle också försvåras. Därtill kommer svårigheten för sökandena att veta till vilken myndighet ansökan skall sändas. Om beslutandemyndigheten inte, som Barn- och Ungdomsdelegationen, är knuten till regeringen går man vidare miste om den i sammanhanget betydelsefulla dialogen mellan regeringskansliet och berörda samhällssektorer. Delegationen av beslutanderätten fungerar för närvarande tillfredsställande på ungdomssidan. Någon motsvarighet finns däremot inte på barnoch handikappomrâdet. Vi har kommit fram till att det inte är lämpligt att delegera en allmän beslutsrätt till myndigheter är helt fristående frän som regeringen. Eftersom Bam- och ungdomsdelegationen endast besitter kompetens inom en del av fondens användningsområde är det inte heller möjligt att delegera samtliga arvsfondsärenden till den. Det finns således i dag inte någon lämplig delegationsmyndighet inom regeringskansliet. Den möjlighet som då kvarstår är att inom regeringskansliet bilda en ny myndighet med huvudsaklig uppgift att ñrdela stöd ur arvsfonden.

En arvsfondsdelegation

Vi föreslår att samtliga arvsfondsärenden, med undantag för övergripande policyärenden, delegeras till en myndighet knuten till regeringen, en arvsfondsdelegation. Härigenom bibehålls möjligheten till att snabbt och lätt kompletterande sakkunskap. Vidare kvarstår både möjligheten för en allmän dialog mellan regeringskansliet och berörda samhällssektorer i samhälls- och utvecklingsfrågor liksom för en kontakt- och infomiationskanal mellan dem. Arvsfondsdelegationen föreslås ha till huvudsaklig uppgift att fördela medel ur Allmänna arvsfonden, följa upp de projekt som beviljats stöd samt informera allmänheten om arvsfondens ändamål och fondmedlens användningsområde. Den modell som byggts upp inom Civildepartementet med Barn- och ungdomsdelegationen som handläggare av rutinärenden inom en viss ekonomisk ram och efter regeringens riktlinjer fungerar tillfredsställande och får ses som en förebild för ett delegationsförfarande.

98 SOU 1992 120

Vidare bör myndighetens organisation regleras i en särskild förordning med instruktion för Arvsfondsdelegationen. Vi har emellertid avstått från att utarbeta ett förslag till en sådan förordning. Arbetet därmed bör anstå till dess regeringen tagit närmare ställning till hur den av oss föreslagna arvsfondsdelegationen skall organiseras. Ansökningar om stöd ur arvsfonden bör enligt vårt förslag således ställas till Arvsfondsdelegationen, som inom en viss ekonomisk ram i fortsättningen skall handlägga ärenden om stöd ur fonden. Beslut i ärenden av principiell betydelse eller armars av större vikt bör överlämnas till regeringen liksom när stöd skall lämnas med mer än ett visst belopp, förslagsvis 300 000 kronor. En arvsfondsdelegation skulle medföra organisatoriska fördelar och en önskvärd enhetlighet vid prövningen av arvsfondsärendena. Bidragsgivningen skulle, liksom nu, ligga hos ett organ som har god Överblick över hela det fält inom vilket stöd kan komma i fråga samtidigt som regeringens förvaltningsärenden skulle begränsas avsevärt. Vidare kvarstår centraliseringens alla fördelar. Regeringen bör årligen besluta om en bestämd ekonomisk ram samt om de allmänna principerna för bidragsgivningen. Härigenom behåller regeringen de policybetonade ställningstagandena. Vårt förslag bygger, som nämnts, på tanken att de ärenden som är av principiell betydelse eller rör stöd med mer än ett visst belopp skall överlämnas till regeringen för beslut. Till regeringen överlämnade ärenden bör, liksom nu, beredas inom respektive fackdepartement.

Organisatoriska och ekonomiska överväganden

Arvsfondsdelegationen bör enligt vårt förslag vara en till regeringen knuten statlig myndighet. Delegationen bör organisatoriskt sortera under Socialdepartementet. Som tidigare nämnts, bör arvsfondsdelegationens uppgifter fastställas genom en särskild förordning med instruktion för delegationen. Delegationen bör kollektivt behandla vissa gemensamma frågor och principer såsom utveckling av praxis, infomiations- och uppföljningsinsatser samt interna rutiner. Delegationens beslut om stöd ur fonden bör däremot fattas sektorsvis. Därför bör särskilda beslutsenheter för målgruppema barn, ungdom och handikappade inrättas inom delegationen. Besluten bör inom dessa beslutsenheter fattas kollektivt. På detta sätt möjliggörs korta handläggningstider och täta beslutstillfällen. Vi föreslår att en statssekreterare eller en expeditionschef bör ingå i delegationen som dess ordñrande. I delegationen bör vidare ingå ledamöter med hög sakkompetens inom barn-, ungdoms- och handikappområdet. Förslaget att låta en arvsfondsdelegation ta över vissa uppgifter från Socialdepartementet, Civildepartementet och Bam- och ungdornsdelegationen bör medföra effektivitetsvinster. Delegationens personalbehov kan emellertid beräknas bli detsamma som i dag, dvs. åtta årsarbetskrafter,

SOU 1992 120 99

eftersom vi anser att insatserna för information och uppföljning bör ökas. Sammantaget innebär detta att arvsfondsdelegationen kan finansieras inom ramen ñr befintliga resurser. De resurser som i dag används för att bereda arvsfondsärenden inom regeringskansliet bör också i fortsättningen användas för detta ändamål. Regeringens utdelningskostnader har sedan fondens tillkomst belastat statsbudgeten. Vi anser det naturligt att nuvarande ordning bibehålls, särskilt som fördelningen av medlen även i fortsättningen kommer att ligga i nära anknytning till regeringen.

SOU 1992 120 101

5 arvsfondsären-

Handläggningen av

den

I detta kapitel föreslår vi att ansökningsñrfarandet och skyldigheten att redovisa hur medlen använts lagregleras. Vidare föreslår vi att erhållna arvsfondsmedel under vissa förhållanden skall betalas tillbaka. Om det finns särskilda skäl skall dock återbetalningsskyldigheten helt eller delvis få efterskänkas. Frågan om återbetalning skall prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

l Ansökningsförfarandet

I dag ñnns det inte några bestämmelser om själva ansökningsförfarandet. Under åren har dock vissa rutiner utarbetats och blanketter tryckts för upp att underlätta såväl för sökandena, som handläggare av arvsfondsärenden. Det nuvarande förfarandet är emellertid otillfredsställande. Ansökningama är ofta inte kompletta och handläggarna arvsfondsärenden har dagligen av telefonkontakt med presumtiva sökanden och sökanden som vill ha hjälp med att fylla i sin ansökan. Telefonñrfrågan om vem eller vilka kan som få stöd ur fonden förekommer också. Utredningen föreslår att det i arvsfondslagen förs in allmänna bestämmelser om vad en ansökan skall innehålla medan det i en särskild arvsfondsförordning ges mera detaljerade bestämmelser vad ansökan om en om stöd bör innehålla. Därvid bör behovet av information för att underlätta utvärdering beaktas. En ansökan om stöd ur fonden bör liksom nu göras skriftligen hos den myndighet regeringen bestämmer. I dag skall ansökningar rör stöd som ur fonden för främjande av fostran av ungdom in till Barn- och ungdomsges delegationen, medan övriga ansökningar stöd skall in till Socialdeom ges partementet. Enligt vårt förslag skall alla ansökningar ges in till Arvsfondsdelegationen. En ansökan skall innehålla de uppgifter behövs för som att bedöma sökandens rätt till stöd ur fonden. Vilka särskilda uppgifter som behövs bör däremot inte regleras i lag utan i en arvsfondsförordning. Ansökan skall också vara egenhändigt undertecknad sökanden eller av dennes ombud. Om en ansökan inte uppfyller föreskrifterna bör den sökande få en möjlighet att komplettera denna. Om sökanden inte följer sådan en anmaning föreslår vi att ansökan får avgöras i befintligt skick.

102 SOU 1992120

5.2 Ansökningstid

I dag avgörs ärendena huvudsakligen i kronologisk ordning. Denna ordning kan tyckas vara föga ändamålsenlig. Vi har därför diskuterat om det borde införas bestämda ansökningstider och beslutandetider, t.ex. så att ansökningar som kommer in före april månads utgång prövas senast den sista juli och ansökningar före september månads utgång prövas senast den sista november. För särskilt brådskande ansökningar borde det i så fall finnas en möjlighet till förtida prövning. Fördelen med ett sådant förfarande skulle vara att verklig möjlighet gavs för att våga de olika ansökningarna mot varandra och de behov som föreligger. Barn- och ungdomsdelegationen prövade under våren hösten 1992 ett sådant ansökningsförfarande. Mot ett system med fasta ansöknings- och beslutstider skall ställas den erfarenhet visar att beslut om stöd bör fattas snabbt. Företrädare för som frivilligorganisationema och handläggarna inom departementen har understrukit att det i det längsta bör undvikas regler som leder till en byråkratisk och långsam handläggning. Mot bakgrund härav föreslår vi att Arvsfondsdelegationen själv får överväga frågan särskilda ansökningsom tider.

5.3 Redovisning för hur medlen använts

Det är givetvis önskvärt att de erfarenheter som görs i olika arvsfondsprojekt redovisas så att erfarenheterna kan tas till vara och förbättra situationen för barn, ungdomar och handikappade. Det är vidare ur kontrollsynpunkt viktigt att arvsfonden kan få bekräftat att det projekt som ansökan om stöd avsåg verkligen genomfördes, anläggningen byggdes eller informationsinsatsen fullföljdes. I dag föreskrivs i beslutet om stöd att sökanden inom viss tid skall lämna en redogörelse för verksamhetenprojektet ocheller ett av vederbörande revisorer bestyrkt räkenskapssammandrag rörande kostnaderna för ändamålet. Till beslutet fogas anvisningar angående redovisning av stöd ur arvsfonden m.m. Av anvisningarna framgår följande. Redovisning av erhållet stöd måste lämnas in senast det datum som i beslutet. Är detta inte möjligt skall anstånd begäras. Redovisning anges skall alltid bestå av ett räkenskapssammandrag och i förekommande fall av en redogörelse för projektet. Räkenskapssammandraget skall utvisa de faktiska kostnaderna för ändamålet och skall i stort sett följa den uppdelning i angivits i ansökan. Räkenskapssammandraget skall poster som vara bestyrkt av vederbörande revisorer. Redogörelsen för projektet skall beskriva hur projektet eller verksamheten genomfördes. För flerårsprojekt gäller att medel beviljas för ett år i taget och i högst tre år. Ny ansökan måste göras för nästföljande år. Denna ansökan skall

SOU 1992 120 103

innehålla en lägesrapport med i förekommande fall ett bestyrkt räkenskapssammandrag och en plan för det fortsatta projektet med en kostnadskalkyl. Anvisningama avslutas med en upplysning om att redovisningen kommer att ha betydelse för bedömningen av kommande ansökningar hos arvsfonden samt att förbrukade medel skall betalas tillbaka till Kammarkollegiet. Utredningen föreslår att skyldigheten att redovisa mottagna arvsfondsmedel lagregleras. Det år viktigt att det sker en kontroll av hur medlen använts. Vidare är det en förutsättning för att det ska kunna ske en uppföljning av projekt som beviljats stöd och en erfarenhetsspridning av de resultat som uppnåtts att fonden får del av projektens resultat. Den som tagit emot stöd ur fonden bör därför inom viss tid skriftligen redovisa hur medlen använts. För det fall mottagaren av stödet vägrar fullgöra sin redovisningsskyldighet bör denne kunna åläggas att betala tillbaka erhållet stöd. Om redovisning inte kommer in bör mottagaren av stödet delges ett föreläggande om att ge in en sådan. Ett sådant föreläggande skall naturligtvis innehålla en upplysning om verkan av att det inte följs. Kravet på redovisningen kan skifta med verksamhetens karaktär och omfattning. Därför bör regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer få meddela närmare föreskrifter om vad en redovisning skall innehålla.

Redovisning till riksdagen

I enlighet med riksdagens beslut skall regeringen regelbundet till riksdagen lämna en samlad redovisning för hur Allmänna arvsfondens medel fördelats under det gångna budgetåret bet. 198990SoU3, rskr. 198990 14. En redovisning bör enligt Socialutskottet bet. 199192 SoUl3 innehålla såväl en analytisk redogörelse för medelstilldelningen som en detaljerad sammanställning över beviljade ansökningar. Vidare bör den kommande inriktningen av stödet också redovisas. Som tidigare nämnts har redovisningar avseende budgetåren 198889, 198990 och 199091 lämnats till riksdagen. Vi föreslår att regeringens redovisningsskyldighet lagregleras. Därigenom får allmänheten en upplysning om var den kan information om hur arvsfondens medel använts.

Återbetalningsskyldighet

5.4 Som tidigare nämnts åtar sig en medelsmottagare i samband med att denne lyfter beviljade medel att under vissa omständigheter betala tillbaka arvsfondsmedlen. Det sätt på vilket återbetalningsskyldigheten i dag är konstruerad har många brister. Vi föreslår därför att återbetalningsskyldigheten lagregleras. Medel som inte förbrukas inom föreskriven tid eller för

det ändamål som avsetts med ansökan bör betalas tillbaka. Återbetalning

bör också ske om mottagaren av stödet inte uppfyllt syftet med den

104 SOU 1992 120

verksamhet stödet beviljats för. Om någon lämnat oriktiga uppgifter i sin ansökan eller på annat sätt förorsakat att medel ur fonden lämnats felaktigt eller med för högt belopp och han skäligen bort inse detta bör vidare återbetalning ske vad som betalats ut för mycket. Dessutom bör den av som inte följer ett föreläggande att komma in med redovisning av stödet betala tillbaka erhållet stöd. En återbetalningsskyldighet bör om det finns särskilda skäl kunna helt eller delvis efterskänkas. Frågan om återbetalning bör liksom nu prövas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Detta bör också framgå av lagen. Ett beslut av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer om återbetalningsskyldighet är i sig inte en exekutionstitel i utsökningsbalkens mening. Betalar inte mottagaren frivilligt får talan om återbetalning av mottaget stöd ur Allmänna arvsfonden väckas vid allmän domstol av Kammarkollegiet. Eftersom verkställighet inte får äga rum enbart på ett beslut om återbetalningsskyldighet föreslår vi inte någon besvärsrätt utan eventuella invändningar mot återbetalningsskyldigheten får prövas av domstolen. För att möjliggöra prövning stöd skall betalas tillbaka föreslår vi en om att det i arvsfondslagen införs en bestämmelse om att den som beviljats stöd ur fonden på begäran skall ge den myndighet som regeringen bestämmer tillfälle att granska hur arvsfondsmedlen använts och lämna myndigheten de upplysningar som behövs för granskningen.

5.5 En arvsfondsförordning

Utredningen har också haft i uppdrag att bedöma behovet av att i en särskild förordning reglera frågor som gäller stöd ur fonden. Vi har valt att inte belasta lagförslaget med detalj föreskrifter. Det får därför ankomma på regeringen att inom ramen ñr sin rätt att meddela verkställighetsföreskrifter komplettera lagen med en förordning sedan regeringen tagit närmare ställning till lagförslaget och hur en arvsfondsdelegation skall organiseras.

SOU 1992 120 105

6 Information, erfa-

utvärdering och renhetsspridning

I detta kapitel föreslår vi att man tar initiativ till en tydlig och målgruppsanpassad information om fonden, att mottagarna av stöd bör utvärdera sina insatser samt att utvärdering och erfarenhetsspridning av projekten bör ske.

6.1 Inledning

Genom stöd ur Allmänna arvsfonden har många förnyelse- och utvecklingsprojekt kunnat startas och genomföras. I många fall har härigenom helt nya verksamheter kommit igång, vilket inneburit väsentliga förbättringar för bam, ungdomar och handikappade. Det är givetvis önskvärt att de erfarenheter som görs i arvsfondsprojekt kan tas till vara på ett systematiskt sätt. Inom Bam- och ungdomsdelegationen har man de senaste åren haft som ambition att skapa en utåtriktad dokumentation, vilket under budgetåret 199091 skett kring ett par av de större projekten den sk. Kulturbud- kaveln och Aktiviteter med ungdomar från Öst- och Centraleuropa. Under år 1991 har delegationen vidare presenterat en katalog kring rniljöprojekt, en katalog om kulturprojekt och en om båtar. Dessa projekt och verksamheter har fått stöd ur fonden under åren 1987-1991. I vårt uppdrag har bl.a. ingått att överväga frågor som rör information om Allmänna arvsfonden till presumtiva sökanden, analysera behovet av uppföljning och erfarenhetsspridning samt föreslå åtgärder för att tillgodose dessa behov.

6.2 Information

Allmänhetens kunskap om fondens ändamål och fondmedlens användningsområde varierar. Det är inte alltför ovanligt att allmänheten tror att fondens medel går in i statskassan och att presumtiva arvlåtare därför drar sig för att testamentera till fonden. Allmänheten bör därför ges kontinuerlig information om dels fondens struktur och ändamål dels vilka verksamhetsområden medlen används inom och vilka effekter användningen fått. Socialdepartementet framställde år 1985 en broschyr med information om fonden, vilka som enligt lag och praxis får stöd ur fonden och vilka

106 SOU 1992120

uppgifter ansökan skall innehålla. Även Barn- och ungdomsdelegationen en har framställt en informationsbroschyr. Broschyrema år i dag inaktuella. Infomiation om Allmänna arvsfonden bör lämnas allmänheten. Vidare bör information om fondens ändamål och ansökningsñrfarande lämnas dem som kan komma ifråga för stöd ur fonden, lämpligen via frivilligorganisationer och ideella föreningar. Vi föreslår att en tydlig målgruppsanpassad information utvecklas. En mindre broschyr bör inledningsvis utarbetas och bred spridning. ges en Broschyren skall innehålla uppgift om fondens ändamål, fondmedlens användningsområde, ansökningsförfarandet, utdelningspraxis etc. Befintliga infomiationskanaler och media också vägar bör tas i anspråk för men nya spridning av information. Den årliga redovisningen till riksdagen bör t.ex. göras mer tillgänglig för allmänheten. Vidare bör det tydligt framgå när projekt och insatser till någon del finansieras av arvsfondsmedel. Arvsfondsdelegationen bör svara för att erforderliga informationsåtgärder vidtas. Det är viktigt att informationsinsatsema inte blir av engångsnatur utan aktualiseras och utvecklas fortlöpande. Arvsfondsdelegationen bör i dessa sammanhang samverka med Kammarkollegiet.

6.3 Utvärdering och erfarenhetsspridning

Genom att mottagarna av stöd ur Allmänna arvsfonden ålägges en skyldighet att redovisa hur medlen använts blir det möjligt att följa upp genomförda projekt och dess effekter. Det är önskvärt att projekt i den mån det år möjligt redovisas enhetligt och att medelsmottagama i sin redovisning också utvärderar sina insatser. Kraven på utvärdering bör dock stå i relation till projektets storlek och stödets nivå. Härigenom skulle det bli möjligt att samordnat följa vad olika insatser och projekt får för effekter på kort och lång sikt. Arvsfondsdelegationen bör utveckla metoder för utvärdering och effektmätning utifrån övergripande mål och syften. Däremot vi att anser arvsfondsdelegationen inte skall ta på sig uppgiften den att vara som generellt följer upp och vidarebefordra projektresultat och utvecklingsarbeten. En sådan uppgift skulle vara alltför resurskrävande. Delegationen bör emellertid följa upp specialsatsningamas resultat och effekter samt sprida erfarenheterna till dem som berörs. Vidare bör den organisera sitt diarium och arkiv så att redovisningama är lättillgängliga och kan vidarebefordras till den som önskar ta del av dessa. Genom den årliga redovisningen till riksdagen och genom arvsfondsdelegationens informationsinsatser kommer dock vissa projekterfarenheter att spridas. Därtill kommer möjligheten för mottagaren av stödet att inom sitt verksamhetsområde sprida erfarenheter. vunna

SOU 1992 120 107

6.4 Kostnadseffekter

Genom att handläggningen av arvsfondsärendena samordnas till en arvsfondsdelegation uppstår effektivitetsvinster. Detta gör det möjligt att inom ramen för befintliga resurser öka informations- och uppñljningsinsatsema. Kostnaden för vissa särskilda åtgärder, t.ex. broschyrer, kontinuerlig dokumentation om fondmedlens användning, uppföljning och utvärdering av specialsatsningar etc. bör belasta fonden.

SOU 1992120 109

Övriga

frågor

I detta kapitel föreslår vi att uppgiften att förordna god för man fonden flyttas från tingsrättema till Kammarkollegiet. Vidare att uppgiften att besluta om viss egendom skall tas emot flyttas från regeringen till Kammarkollegiet. Vi föreslår också att det införs en möjlighet att avstå även försåkringsbelopp utfaller efter som arvlåtarens död och inte ingår i kvarlåtenskapen. Förslag som lämnas om att det bör införas möjlighet för fonden att avstå ett en belopp av visst för kulturhistoriska ändamål Beslut arv m.m. om avstående av arv bör inte längre villkorat tillstånd vara av av riksdagen. Även ansökningsförfarandet för avstående av arv behandlas och vi förordar att ansökan skall in till Kammarkolle ges giet och inte som i dag till respektive länsstyrelse. Ansökningstiden föreslås bli tidsbegränsad till tre år efter dödsfallet eller från det att arvet tillfallit fonden genom preskription. Kammarkollegiets beslut i dessa frågor föreslås inte kunna överklagas. Vi behandlar även fondmedlens skatterättsliga karaktär och föreslår att stödet uttryckligen undantas från skatteplikt. Vi föreslår också att egendom som förvärvas genom att fonden avstår egendom är arv av som av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt med m.m. eventuellt tillhörande kontantbelopp inte skall belastas med arvsskatt.

7.1 God

man

Om det då ett dödsfall inträffar inte finns någon arvinge än arman Allmänna arvsfonden eller fonden är universell testamentstagare skall den som har boet i sin vård anmäla det till tingsrätten. Rätten skall utse en god man som har till uppgift att företräda fonden vid boutredningen. Kammarkollegiet skall övervaka att den gode behörigen fullgör sina mannen skyldigheter. I likhet med vad Domstolsutredningen anfört i sitt betänkande SOU 1991106 Domstolama inför 2000-talet, vi att renodling anser en av domstolsverksamheten rimligen bör medföra att Kammarkollegiet självt förordnar god man i dessa fall. För sådan lösning talar ytterligare ett en skäl. Kammarkollegiet har i sitt remissvar över departementspromemorian Domstolama i framtiden en idéskiss Ds 19892 pekat på att tings- råttema ibland förordnar gode män som inte utför sina uppdrag med tillräcklig kompetens och skicklighet. Kammarkollegiet har därför föreslagit att kollegiet självt får utse de gode männen, eftersom det är kollegiet som bäst känner till vilka krav ställs. som

110 SOU 1992 120

Fördelarna med överflyttning förordnandena från tingsrättema till en av Kammarkollegiet blir att domstolarna befrias från uppgifter som inte har med rättskipning att göra samt att Kammarkollegiet får möjligheter att se till att de gode män förordnas är tillräckligt kompetenta. Nackdelen som med sådan lösning blir att de som har hand om sådana dödsbon måste en vända sig till central myndighet i Stockholm i stället för till en lokal en tingsrätt. Den olägenheten torde man dock kunna bortse från. Förfarandet är skriftligt och de flesta har anledning att begära godmansförsom begravningsbyråer, advokater eller andra fysiska eller ordnande torde vara juridiska yrkesmässigt hjälper till med boutredningar. personer som Vi föreslår liksom Domstolsutredningen att uppgiften att utse och entlediga Allmänna arvsfonden flyttas från tingsrättema till god man för Kammarkollegiet. Vi delar Domstolsutredningens uppfattning att det torde bli mycket ovanligt att någon har klagorätt sig ha anledning att som anser överklaga Karnrnarkollegiets beslut i sådana här frågor. Ifrågavarande godmanskap är inte att jämställa med vanliga godmansförordnande utan får i detta sammanhang ett uppdragsförhållande mellan Karnmarkolleses som giet och den kollegiet förordnade t.ex. en advokat. Vem kollegiet välj er av att samarbeta med är en fråga för kollegiet samma sätt som när kollegiet i andra sammanhang väljer att anlita exempelvis en konsult. Inte heller vi att det vid ett entledigande av en god man bör föreligga en anser överklaganderätt. Entledigande kan komma ifråga om kollegiet, som har att övervaka den gode finner att denne inte fullgör sitt uppdrag mannen, på ett godtagbart sätt. Förtroendet mellan uppdragsgivare och uppdragstagare brister således och därmed den grundläggande förutsättningen för ett fruktbart samarbete. Effektiviteten när det gäller avveckling av dödsboet torde knappast främjas av att annan myndighet, som inte har övervakningsansvaret, kommer till annan bedömning än kollegiet. De en enskilda intressen skall beaktas vid ett entledigande gäller inte rätten som att få avsluta ett påbörjat uppdrag utan bedömningen av det utförda arbetet, dvs. frågan redovisning av uppdraget och ersättningen för om utfört arbete. Vid uppdrag god man för Allmänna arvsfonden gäller som 18 kap. handelsbalkens regler sysslomän. Tvist om redovisning, om arvode och hör till uppdragets genomförande får prövas och annat som bedömas efter de bestämmelserna och ytterst vid en process vid allmän

domstol.

7.2 Vem beslutar om egendom skall tas emot

Om ett testamente eller gåva till förmån för fonden har förenats med en villkor, beslutar i dag regeringen egendomen skall tas emot. Vi anser om att ett sådant beslut typiskt sett inte kräver ett ställningstagande från regeringen utan att frågan väl kan falla in under Kammarkollegiets anses förvaltningsuppgifter. Därför föreslår vi att Kammarkollegiet i stället för

regeringen skall pröva om egendomen bör tas emot.

SOU 1992 120 111

7.3 Avstående

av arv

Försäkringsbelopp

Arv som tillfallit fonden får helt eller delvis avstås till det med annan, om hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller andra särskilda omständigheter kan anses överensstämma med arvlåtarens yttersta vilja. Även i fall annat får arv avstås till arvlåtarens släkting eller stått annan person som arvlåtaren nära om det kan skäligt. I dag finns det ingen laglig anses möjlighet att avstå försäkringsbelopp utfaller efter arvlåtarens död och som som inte ingår i dennes kvarlåtenskap. Försäkringsbelopp och bör i arv detta sammanhang jämställas, varför vi föreslår att det införs möjlighet en att avstå även försäkringsbelopp som utfallet efter arvlåtarens död och som inte ingår i dennes kvarlåtenskap.

Arvsavstående av belopp för kulturhistoriska ändamål m.m.

Arv som utgörs av egendom, vilken är väsentlig betydelse från av kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt, får enligt 5 § arvsfondslagen avstås till en juridisk har särskilda person som förutsättningar att ta hand egendomen på lämpligt sätt. Bestämmelsen, om som fördes in i arvsfondslagen efter initiativ lagutskottet bet. LU av 19808l11 trädde i kraft den 1 juli 1981. Frågan hade dessförinnan behandlats av utredningen vissa arvsrättsliga frågor i betänkandet Dslu om 1979 1l. Utskottet konstaterade i lagstiftningsärendet att bestämmelserna om att egendom som tillfallit arvsfonden skall försäljas till högsta möjliga pris leder till att kultur- och naturvårdande institutioner och organisationer i vissa fall får det svårt att förvärva egendom, det är önskvärt att som bevara. Utskottet ansåg att det var angeläget att egendom ifrågavarande av slag kan övertas av sådana institutioner och organisationer har som särskilda förutsättningar att ta hand egendomen på ett lämpligt sätt. om Enligt utskottet torde det kunna bli fråga om arvsavstående ñr aktuella nu ändamål endast i något enstaka fall om året. Ett avstående torde därför, fortsatte utskottet, inte i någon nämnvärd grad påverka fondens under-

stödjande verksamhet. Under tiden 1981-07-01--1991-12-31 har det fattats totalt 655 beslut om avstående av arv som tillfallit fonden. I 39 fall har nämnda bestämmelse tillämpats dvs. i genomsnitt i fyra fall året. Den egendom avståtts om som på denna grund har haft ett sammanlagt bouppteckningsvärde två av ca. miljoner kronor. I sju av fallen har det, utöver den egendom ansetts som vara av väsentlig betydelse från någon av de i lagen angivna Synpunkterna, avståtts ett kontant belopp för att ställa i ordning egendomen. Det har varit fråga om belopp i storleksordningen 5 000-150 000 kronor. Sammanlagt har 583 000 kronor avståtts för detta ändamål. Under tiden 1981-07-01 -- 1991-06-30 har det kommit in sammanlagt 880 miljoner kronor ca netto i arvsfondsmedel till arvsfonden sedan arvsavståendena dragits av.

112 SOU 1992 120

Anledningen till att även ett penningbelopp kommit att avstås är att Kammarkollegiet tolkat ett regeringsbeslut den 2 februari 1984, KY 315183, så att det för att egendom skall kunna bevaras ibland krävs att fonden avstår ett belopp till t.ex. reparation är nödvändig för egenen som domens fortsatta existens. Ibland kan samma syfte uppnås genom att Kammarkollegiet låter utföra åtgärden ett led i sin förvaltning av som egendomen med det kan många gånger vara svårt att säga om åtgärden kan ligga inom kollegiets förvaltningsansvar eller inte. I ett regeringsanses beslut den 21 november 1991, C 901384ST, har regeringen emellertid förklarat att ett kontant belopp lagligen inte kan avstås på den grund som anges i 5 § första stycket tredje meningen arvsfondslagen. Lagutskottet har i sitt betänkande bet. 199192LU35 behandlat en riksdagsmotion mot. 199192L404 om avstående av arv som tillfallit Allmänna arvsfonden. I motionen anförs att de institutioner som allmänt sett kan lämpliga att ta hand om egendom som avståtts från anses vara bl.a. kulturhistorisk synpunkt i regel inte haft ekonomiska resurser för att sköta iordningställandet. De har därför samtidigt begärt ett kontant bidrag fondmedlen för att kunna ta emot egendomen och ställa den i ordning. ur För att intentionerna bakom den riksdagen år 1981 beslutade utvidav gningen möjligheterna till avstående av egendom skall kunna förav verkligas är det enligt motionärerna nödvändigt att arvsfondslagen erbjuder även möjlighet att kunna avstå kontanta medel till juridiska personer i en här avsedda fall. En sådan möjlighet bör omgärdas av vissa begränsningar. T.ex. bör kontantema inte få användas till underhåll och drift, Utskottet begärde yttrande över motionen från Riksantikvarieämbetet, Statens historiska Kammarkollegiet och Sveriges advokatsamfund, museer, samtliga tillstyrkte förslaget. I betänkandet bet. 199192LU35 som yttrade utskottet att det fortfarande har den uppfattningen att det bör finnas möjlighet för juridiska som bedöms lämpliga att få ta hand om personer egendom tillfallit Allmänna arvsfonden och som är av intresse från som kulturhistorisk eller från kultur- eller naturvårdssynpunkt. Det har framkommit att det uppenbarligen i många fall förhåller sig så att de institutioner och sammanslutningar som kan komma i fråga ofta museer, bibliotek eller hembygdsföreningar saknar resurser för finansiering av nödvändiga upprustningsåtgärder, t.ex. konservering och liknande kvalificerade åtgärder, beträffande egendomen och därför inte anser sig kunna ta emot egendomen. Detta innebär att den särskilda möjlighet till arvsavstående infördes år 1981 inte kan utnyttjas i enlighet med som intentionerna vid bestämmelsens tillkomst. Lagutskottet anser att detta förhållande inte är tillfredsställande. Arvsfondslagen bör därför ändras så att möjlighet till avstående från inte bara kulturhistoriskt m.m. en ges intressant egendom utan även medel för egendomens upprustande och bevarande. Utskottet ansåg sig emellertid inte berett att ta ställning till frågan vilka närmare förutsättningar som bör gälla ñr att arvsom fondsmedlen skall få avstâs. Enligt utskottet torde övervägandena lämpligen kunna ske i samband med det arbete som bedrivs av 1991 års arvsfondsutredning.

SOU 1992 120 113

Den praxis Kammarkollegiet tillämpat under åren 1981-1991 visar, att det i vissa fall kan föreligga starka skål för att inte bara avstå viss bestämd egendom utan också kontanta medel för att ställa i ordning egendomen. Utredningen delar därför motionärernas och två remissinstansers uppfattning att arvsfondslagen bör kompletteras med en bestämmelse som gör detta möjligt. Uppenbart är att det endast kan bli fråga om att avstå medel från det arv som samtidigt skulle ha tillfallit fonden. Om man skulle gå längre skulle det innebära en helt oacceptabel utvidgning av arvsfondens ändamålsbestämmelse. Även inom den på så sätt begränsade bör ramen bestämmelsen emellertid tillämpas restriktivt. Det belopp som kan komma i fråga bör vara ett bidrag till iordningställande av egendomen. Bidraget får inte avse löpande underhåll eller drift.

Vårt förslag

Svårigheten är att utforma en bestämmelse som kan praktiskt tillämpas vid de många skiftande situationer som kan bli aktuella. Som vi nyss redogjort för har det under de första tio åren sedan det blev möjligt att avstå egendom för kulturella ändamål gjorts 39 ansökningar på denna gnmd. I sju av dessa fall har också ett kontant belopp avståtts. Den egendom som avståtts har varit av mycket varierande slag. Det har främst rört sig om vissa föremål som varit av lokal- och kulturhistoriskt intresse. Men också byggnader av betydelse från kulturhistorisk synpunkt har avståtts, t.ex. en gammal affär, en ñskarstuga på västkusten, en bergsmansgård och en västerbottnisk gård. Intressant från naturvårdssynpunkt har varit en fastighet i Blekinge som år belägen inom ett område som i den fysiska riksplaneringen beskrivs som ett av Sveriges värdefullaste kulturlandskapsobjekt och som används för en kommunal natur- och kulturskola. De belopp som avståtts har avsett bl.a. katalogisering, takläggning och flyttning av egendomen. Vårt förslag är att en starkt begränsad möjlighet öppnas för att också kunna avstå kontanta medel. Det bör enligt vår mening inte annat än i sällsynta undantagsfall bli fråga om att avstå ett belopp som helt täcker kostnaderna för att ställa i ordning egendomen. Belopp som avstås i dessa fall bör regelmässigt vara avsedda som bidrag till åtgärder för att säkra egendomens fortsatta bestånd. Frivilligt arbete och bidrag från annat håll måste förutsättas. Sådana bidrag utgör bevis för egendomens betydelse liksom för mottagarens vilja och förmåga att ta hand om egendomen för framtiden. Som redan motionårema konstaterat bör kontantbelopp inte få avstås för egendomens underhåll och drift. Erfarenheterna från andra donationer visar tydligt, att tillräckliga bidrag för dessa ändamål aldrig kan ges en gång för alla. Vi förslår att det skall finnas synnerliga skäl för att ett belopp skall avstås och att det belopp som avstás endast får avse omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att bevara egendomen. Synnerliga skäl kan t.ex. vara att det saknas ekonomiska eller personella resurser hos en tänkbar förvaltare av egendomen att helt genom egna insatser bevara egendom som

114 SOU 1992120

har stort kulturhistoriskt värde och som betyder mycket för den bygd där egendomen finns. Exempel på nödvändiga åtgärder för egendomens bevarande kan vara takläggning, flyttning av egendomen, konservering av eller restaurering av egendomen. Det finns inte någon möjlighet att kontrollera att det kontanta belopp som avståtts för dylika åtgärder också använts för detta ändamål. Detta leder till att man inte bör införa regler om återbetalningsskyldighet i dessa fall. Garantin får anses ligga i att avstående i dessa fall endast bör ske till en juridisk person med stadga, vilja och förmåga att långsiktigt ta hand om den avstådda egendomen.

Beslut om avstående

Beslut om avstående av arv fattas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av Kammarkollegiet. Utan riksdagens tillstånd får beslut inte fattas om att till någon avstå egendom till ett värde som överstiger 800 000 kronor. Beslut om avstående av arv som tillfallit fonden får enligt 4 § förordningen 1988913 med instruktion för Kammarkollegiet fattas av kollegiet när någon ansökt om att egendom skall avstås och värdet av egendomen enligt bouppteckningen inte överstiger 500 000 kronor. Om det i ett ärende om arvsavstående uppkommer fråga särskild vikt från en av allmän synpunkt, skall Kammarkollegiet överlämna ärendet till regeringen för avgörande tillsammans med ett eget yttrande. Liksom nu bör beslut om arvsavstående fattas av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer, d.v.s. Kammarkollegiet. Däremot ifrågasätter vi om ett beslut om avstående av arv i något fall bör kräva tillstånd av riksdagen. Med hänsyn till den i lagen angivna beloppsgränsens storlek, vilken med hänsyn till penningvårdeförsämringen och de nyligen höjda taxeringsvärdena för fastigheter i allt fall bör höjas, är det ett fåtal ärenden som kommer under riksdagens prövning. Vidare har regeringen alltid en möjlighet att underställa riksdagen en fråga av särskild vikt. Därtill kommer tveksamheten om stadgandets förenlighet med regeringsformen. Enligt 11 kap. 8 § regeringsformen får rättskipnings- eller förvaltningsuppgift inte fullgöras av riksdagen i vidare mån än som följer av grundlag eller riksdagsordningen. Genom stadgandet klargörs att avgörande i ett enskilt förvaltningsärende inte kan komma till stånd genom lag. Vidare innefattar stadgandet ett principiellt förbud mot att riksdagen genom lag bemyndigar sig själv att handha rättskipnings- eller förvaltningsuppgift. Mot bakgrund av det anförda föreslår vi att ett beslut om avstående av arv inte längre skall villkoras av ett tillstånd från riksdagen.

SOU 1992120 115

Ansökan om arvsavstående

Arv som tillfallit fonden får helt eller delvis avstås till arman, om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller andra särskilda omständigheter kan anses överensstämma med arvlåtarens yttersta vilja. Om det kan anses skäligt kan arv även avstås till arvlåtarens släkting eller annan person som stått arvlåtaren nära. Vidare kan arv som utgörs av egendom som är av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt avstås till en juridisk person. Ett ytterligare krav är att den juridiska personen skall ha särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Den som önskar att fonden skall avstå från arv, skall ge in en ansökan till länsstyrelsen i det län där den döde senast haft sitt hemvist. Länsstyrelsen skall underrätta Kammarkollegiet om ansökningen och utreda frågan om arvsavstående samt med eget yttrande överlämna ärendet till kollegiet. Beroende på värdet av den egendom som skall avstås fattar Kammarkollegiet eller regeringen beslut i ärendet. Uppkommer fråga av särskild vikt från allmän synpunkt, skall Kammarkollegiet med eget yttrande överlämna ärendet till regeringen. I nuvarande bestämmelser om avstående av arv finns inte någon tidsfrist angiven inom vilken en ansökan om arvsavstående skall göras. I de fall när det inte kan utrönas om den döde efterlämnat arvinge eller annan arvsberättigad som före fonden är berättigad till arvet och därför kungörelse skall utfärdas enligt 16 kap. 2 § ärvdabalken, kan avsevärd tid förflyta innan en ansökan görs. Enligt vår mening innebär denna ordning inte bara praktiska olägenheter för handläggningen utan också för fondens medelshantering. Vi föreslår därför att den tid inom vilken en ansökan om arvsavstående skall göras begränsas till tre år från dagen för dödsfallet. För den händelse arv tillfallit fonden genom preskription, bör tiden räknas från den dag arvet tillfallit fonden. Arvsrättspreskription enligt 16 kap 1 eller 2 § ärvdabalken inträder fem år från den dag kungörelse om arvsfallet var införd i Post- och Inrikes Tidningar. Det bör anmärkas att en kungörelse om ett testamentsförordnande inte kan ske förrän testamentstagarens rätt enligt testamentet inträtt, vilket kan vara en annan tid än

testators död se 16 kap 3 § ÄB. I vissa fall kan förlängning ske

av preskriptionstiden. Dessa förhållanden bör dock inte föranleda någon avvikelse från den föreslagna ansökningstiden. Införandet av en ansökningsfrist innebär att en prövning måste ske om

ansökan gjorts i rätt tid och att en sådan prövning bör göras innan själva

utredningen om arvsavstående påbörjas. Med hänsyn till att preskriptionsbevakning görs av Kammarkollegiet, föreslår vi att ansökningar om arvsavstående ges in till kammarkollegiet i stället för som i dag till länsstyrelsen. Som konsekvens av att en ansökan ges in ñr sent bör följa att den skall avvisas av Kammarkollegiet. Awisningsbeslutet bör fattas av Kammarkollegiet även om en ansökan i sak annars skulle ha prövats av regeringen.

116 SOU 1992120

I de fall en ansökan skall prövas i sak föreligger i flertalet fall behov av att förhållandena utreds av länsstyrelsen i det län där den döde senast haft sitt hemvist. Länsstyrelsens medverkan i ärenden arvsavstående om bör således bibehållas för sådana fall. Detta anser vi kan ske på så sätt att Kammarkollegiet efter prövning av ansökningstiden, får överlämna ärendet till vederbörande länsstyrelse för utredning. Länsstyrelsen bör därefter som i dag med eget utlåtande redovisa utredningsresultatet för Kammarkollegiet. Den nu föreslagna ordningen bör tas in i lagbestämmelsema om arvsavstående.

7.4 Skattefrågor

Stödets skatterättsliga karaktär

Stödet bör, med hänsyn till det syfte fonden har, inte medföra någon skatteplikt hos mottagaren. Hittills har heller inte någon beskattats ñr medel som betalats ur fonden. Emellertid finns det inte något klart lagstöd för denna ordning, vilket vi anser vara en brist. Att utbetalt stöd inte skall betraktas gåva och i följd härav lagen 1941416 arvsskatt och som om gåvoskatt inte är tillämplig får anses vara klart, eftersom utdelning av arvsfondsmedlen är föreskriven i lag. Däremot gäller enligt kommunalskattelagen 1928370, till vilken lagen 1947576 statlig inkomstskatt om hänvisar, intäkt inte är undantagen från skatteplikt skall att en som hänföras under något inkomstslagen tjänst, kapital eller näringsav verksamhet. Eftersom vi i vårt förslag särskilt anger att stöd inte får utgå till enskilda innebär det att fysiska personer inte blir berörda de skattefråav gor som vi tar upp här. Kretsen av mottagare stöd fonden kommer av ur att vara staten, landsting och kommuner samt juridiska personer som ideella föreningar, stiftelser, samfund och liknande sammanslutningar. Vidare kommer fondmedlen att användas inom ideell eller offentlig verksamhet. Vi har i samband med våra överväganden fondmedlens om användningsområde förklarat att med ideell verksamhet i detta sammanhang avses sådan verksamhet bedrivs utan vinstsyfte och enligt som som 7 § lagen om statlig inkomstskatt är befriad från statlig inkomstskatt för inkomst av näringsverksamhet. I 2 § 1 mom. lagen 1947576 statlig inkomstskatt finns regler om om att bl.a. 19 § kommunalskattelagen 1928370 skall tillämpas också vid taxering till statlig inkomstskatt i den mån inte annat följer lagen av om statlig inkomstskatt. I 19 § kommunalskattelagen vad enligt anges som kommunalskattelagen inte skall räknas skattepliktig inkomst. som Mot bakgrund av vad som ovan anförts föreslår vi för de undantagsfall skattskyldighet för stödet kan uppkomma att kommunalskattelagen kompletteras med bestämmelse att medel lämnas stöd en om som som ur Allmänna arvsfonden inte är skattepliktig inkomst.

SOU 1992 120 117

Arvsskatt

För närvarande utgår arvsskatt ñr egendom som förvärvas genom att arv avstås enligt 5 § i den nuvarande arvsfondslagen. Bestämmelsen härom ñnns i 1 § andra stycket lagen 1941416 om arvsskatt och gåvoskatt. I praxis har t.ex. Samfundet för hembygdsvård och en hembygdsförening inte befriats från skatt. Sådana organisationer torde emellertid komma i fråga som mottagare av kulturhistoriskt värdefull egendom. Vi anser att arvsskatt inte bör utgå för kulturhistoriskt värdefull egendom som m.m. avstås enligt 22 § i vårt förslag till arvsfondslag. Egendomen kan endast avstås till juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen. Vi har utformat vårt förslag till lag ändring i l § om arvsskattelagen därefter; jämför Arvs- och gåvoskattekomnlitténs slutbetänkande SOU 198762 Ny arvs- och gåvoskattelag 112 ff samt s. 3 § i dess förslag till ny lag om arvsskatt och gåvoskatt.

Allmänna arvsfondens skatterättsliga och civilrättsliga ställning

Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet särskild fond. som en Fondmedlen redovisas inte som statskapital i den statliga bokföringen. Fonden är en egen juridisk och ett eget rättssubjekt. Som särskilt person rättssubjekt är fonden skattskyldig till bl.a statlig fastighetsskatt. Vidare görs det i försäljningssammanhang skillnad mellan fast egendom som tillhör staten och fast egendom som tillhör fonden. Vi ser fonden som en självständig och självägande förmögenhetsmassa vars ändamål är bestämt i arvsfondslagen och som byggs upp med medel som enligt bl.a. ärvdabalken tillfaller fonden. Mot bakgrund härav har utredningen övervägt frågan Allmänna arvsfonden bl.a. i visst om skattehänseende fortfarande skall innefattas under begreppet staten. I arvsoch gåvoskattehänseende har fonden jämställts med staten och är som sådan befriad från skattskyldighet. Även vid tillämpningen lagen av 1947576 om statlig inkomstskatt har fonden behandlats på sätt samma som staten. Utredningens uppfattning är att fonden naturligtvis även i fortsättningen bör vara skattebefriad i nämnt avseende. Inom för nu ramen denna utredning skulle det dock föra för långt att närmare penetrera arvsfondens skatterättsliga och civilrättsliga ställning, varför vi endast väcker frågan jämför dock Högsta domstolens beslut, SÖ 519, den 2 oktober 1992 i mål ö 101692 enligt vilket Allmänna pensionsfonden ansetts befriad från skyldighet att betala stämpelskatt vid fastighetsförvärv.

SOU 1992120 119

8 Island

Det enda land vid sidan om Sverige, som har en arvsfond är Island. Den isländska arvsfonden tillkom efter svenskt mönster den l januari 1952. Till skillnad från den svenska arvsfonden består den isländska inte endast av det som tidigare både i Sverige och i Island kallades danaarv utan också av all arvsskatt. Fondens inkomster år 1991 var 320 miljoner isländska kronor, vilket motsvarar 32 miljoner svenska kronor. Huvuddelen av inkomsterna är arvsskatt. Som jämförelse kan nämnas att Islands befolkning är en trettiondel av Sveriges och att alla beskattas utan arv grundavdrag samt med relativt låga procentsatser, 7-10 procent i de vanligaste fallen. Den isländska arvsfonden används via de handikappades investeringsfond uteslutande för uppförande och restaurering av institutionsbyggnader för de handikappades räkning. Samtidigt är det de enda offentliga medel som numera används för detta ändamål. Under fem år från år 1983 bidrog staten över budgeten med 55 miljoner isländska kronor om året till de handikappades investeringsfond denna fond har arvsfondsmen numera medel som enda inkomst enligt lag de handikappade trädde en ny om som i kraft den l september 1992. Beslut om fördelning av fondmedel har hittills fattats tre ministrar, av socialministem, hälsovårdsministem och utbildningsministem efter förslag från en styrgrupp som bestått sju representant från vardera av personer; en ministeriet, tre representanter från de handikappades intresseorganisationer och en representant från kommunförbundet. Regeringen i sin helhet har aldrig varit inblandad i besluten och ministrarna har oftast följt styrgruppens förslag. Enligt den nya lagen ändras beslutsordningen från och med den 1 september 1992. Styrgruppen består därefter av fem två personer, från socialministeriet, som ansvarar för handikappfrågor och kommunerna men inte för hälsovård och socialförsäkring, en från kommunförbundet och två från de handikappades intresseorganisationer. Vid beslut om fördelning av fondmedel kompletteras styrgruppen med en representant för alltingets riksdagens fmansutskott. Socialministem skall sedan bekräfta styrgruppens beslut, varefter fmansutskottet skall informeras beslutet så att det om kan bilda sig en uppfattning om huruvida ytterligare anslag kan behövas. Avsikten är emellertid att arvsfondsmedlen skall det enda offentliga vara bidraget till de handikappades investeringsfond. Administrationen är den minsta möjliga. Arvsfondens medel förvaltas av en tjänsteman vid försäkringskassan i Reykjavik. För att minska socialministeriets arbete med fördelningen fondmedlen skall av ansökningarna om bidrag lämnas in regionalt till den styrelse ñr handikapp-

120 SOU 1992120

frågor som ñnns i ett vart av de åtta förvaltningsdistrikt valdistrikt och häradsrättsområden i vilka Island är indelat. Denna styrelse gallrar, utan kostnad ñr staten, bland ansökningarna och skickar de mest angelägna vidare till ministeriet. Ogrundade ansökningar försvinner på regional nivå. I regel släpps det fram ansökningar om anslag med betydligt högre belopp än tillgängliga medel. Medlen fördelas vid ett tillfälle varje budgetår och om det skulle bli några pengar över fördelas dessa vid budgetårets kalenderårets slut. Erfarenheten av att ha representanter för handikapporganisationema med i styrgruppen är enbart goda. Sedan de väl accepterat att endast en del av behoven kan tillgodoses arbetar de objektivt för en rättvis fördelning. En subjektiv nyhet ñr utredaren var att det isländska språket alltjämt som levande språk innehåller ordet dana, danar i betydelsen död i olika sammansättningar som t.ex. dánarbü dödsbo, dánardagurdödsdag, dánarfregn dödsannons och DánarfregnirDöda i rubrik över dödsannonser. Danaarv betyder alltså dött arv. I modern isländska heter annars att döda drepa eller deyjda, att dö deyja och döden daudi.

SOU 1992 120 121

9 Specialmotivering

Vid vår översyn av lagen 1928281 om allmänna arvsfonden har vi i syfte att göra lagen lättöverskådlig strävat efter att åstadkomma en bättre systematik i regelsystemet. En genomgripande teknisk och språklig översyn av lagen har också varit nödvändig. Vi föreslår därför att en helt ny lag ersätter den nu gällande arvsfondslagen. För att underlätta för läsaren har vi bl.a. infört mellanrubriker, moderniserat språket och använt en terminologi som i görligaste mån överensstämmer med det allmänna språkbruket. Det ñrfattningstörslag som vi lägger fram kräver följdåndring i lagen 1941416 om arvsskatt och gåvoskatt. Dessutom kommer våra förslag att ñranleda ändringar i vissa andra författningar såsom departementsförordningen 19821177, förordningen 1992105 Barn- och ungdomsom delegationen och förordningen 19881136 med instruktion för Statens ungdomsråd. Vidare är vissa ändringar i förordningen 1988913 med instruktion för Kammarkollegiet påkallade. Slutligen föreslår vi att stödets skatteråttsliga karaktär lagregleras och att stödet uttryckligen undantas från skatteplikt. Detta föranleder en ändring i kommunalskattelagen 1928370.

9.1 Förslaget till

lag 1900000 om Allmänna

arvsfonden

Allmänna arvsfondens egendom

1 §

Allmänna arvsfonden består av egendom som tillfallit fonden arv,

genom gåva, testamente, förmånstagarförordnande i försäkringsavtal eller rättens förordnande.

Vad som sägs om egendom har tillfallit fonden gäller

som genom arv

också egendom som tillfallit fonden enligt 1 kap. 11 § lagen 193 781

om internationella rättjörhállanden rörande dödsbo.

I paragrafens första stycke anges den egendom Allmänna arvsfonden består av. Av den nuvarande lydelsen av arvsfondslagen framgår inte att egendom kan tillfalla fonden genom rättens förordnande i samband med likvidation av bl.a. aktiebolag eller att fonden kan tillföras egendom genom förmånstagarförordnande i försäkringsavtal.

122 SOU 1992 120

Om det vid ett dödsfall inte finns någon som enligt lagen har rått till kvarlåtenskapen efter den avlidne före Allmänna arvsfonden, skall arvet enligt 5 kap. ärvdabalken tillfalla Allmänna arvsfonden. Egendom kan också tillfalla fonden genom gåva, testamente, förmånstagarförordnande i försäkringsavtal eller genom rättens förordnande i samband med likvidation aktiebolag, 13 kap 13 § 3 stycket aktiebolagslagen 19751385, av bankaktiebolag, 10 kap 13 § 3 stycket bankaktiebolagslagen 1987618, föreningsbank, 9 kap 14 § 4 stycket föreningsbankslagen 1987620 och försäkringsrörelser, 14 kap 14 § 4 stycket försâkringsrörelselagen 1982713. I andra stycket, som motsvarar nuvarande 14 stadgas att vad som sägs om egendom som tillfallit fonden genom arv gäller också egendom som tillfallit fonden enligt 1 kap. 11 § lagen 19378l om internationella râttsförhållanden rörande dödsbo. Enligt nämnda lagstadgande skall egendom som utlänning efterlämnar här i riket tillfalla Allmänna arvsfonden om egendomen enligt lagen i det land där han var medborgare skulle tillfalla staten, kommun, allmän fond eller inrättning.

2§

Av de medel som under ett räkenskapsår har tillfallit fonden skall en tiondel läggas till fonden vid årets utgång. Ãterstoden och årets avkastning

skall tillgänglig för utdelning från och med nästföljande år, men får vara också läggas till fonden.

Paragrafen överensstämmer i sak med nuvarande 1§ andra stycket arvsfondslagen och 2 § tredje stycket. Orden såvitt omständigheterna därtill föranleda har tagits bort. Någon saklig ändring innebär detta inte.

3§

Om ett testamente eller en gåva till förmån för fonden har förenats med

villkor, beslutar Kammarkollegiet om egendomen skall tas emot.

Paragrafen, som motsvarar nuvarande 6 har ändrats på så sätt att Kammarkollegiet i stället för regeringen skall besluta egendomen skall om

tas emot. Ändringen är ett led i stråvandena att begränsa antalet för-

valtningsårenden hos regeringen.

4§

Testamente till någon annan än fonden får godkännas av Kammarkollegiet om det inte finns någon anledning till klander. Ett testamente, som kan

antas vara ett riktigt uttryck för arvlåtarens yttersta vilja, får godkännas

även om det finns anledning till klander.

Paragrafen överensstämmer i sak med nuvarande 4

SOU 1992120 123

1 Fondens ändamål

.5§

Allmänna arvsfonden har till ändamål att utveckla och stödja verksamhet

till förmån för barn, ungdomar och handikappade.

Paragrafen innehåller den grundläggande bestämmelsen om Allmänna arvsfondens ändamål. Den motsvaras i dag delvis av 1 § första stycket arvsfondslagen. Fonden skall utveckla och stödja verksamheter till förmån för barn, ungdomar och handikappade. Begreppet utveckla avser att markera att fondens ändamål är framåtsyftande och att stöd ur fonden skall stimulera till utveckling och prövning av nya idéer. Genom att lägga till begreppet stödja får fonden också i fortsättningen möjlighet att utan särskilt utvecklingskrav lämna stöd till vissa investeringar och special- satsningar som t.ex. olika informations- och utbildningsinsatser. Skälen bakom ändamålsbeståmmelsens lagtekniska utformning har angetts i avsnittet 3.6.3. Med verksamhet avses såväl ideella som offentliga verksamheter. Med ideell verksamhet avses i detta sammanhang verksamhet som bedrivs utan eget vinstsyfte och som för inkomst av näringsverksamhet år befriad från statlig inkomstskatt enligt 7 § lagen 1947576 om statlig inkomstskatt. Med begreppet offentlig verksamhet avses verksamhet som bedrivs av det allmänna, dvs. av staten, landsting eller kommun. Genom föreskrifterna i 6 § begränsas dock möjligheten att lämna stöd till verksamhet inom det offentli gas ansvarsområde.

Begreppen vård och fostran av bam och ungdom samt omsorg om

handikappade har ersatts med ett enhetligt uttryck till förmån ñr barn,

ungdomar och handikappade. Ändringen avser främst anpassning till

en det allmänna språkbruket och en kodifiering av gällande utdelningspraxis. Den föreslagna lydelsen innebär en viss språklig utvidgning fondmedav lens användningsområde. I uttrycket till förmån för ingår naturligtvis vård, fostran och omsorg. Som anförts i den allmänna motiveringen råder viss tveksamhet om de nuvarande begreppens innebörd. Genom den föreslagna lydelsen uppnås ett enhetligt användningsområde för fondens målgrupper och de bidragsbeviljande myndigheterna ges en i förhållande till i dag vidare möjlighet att följa samhällsutvecklingen och bevilja medel till projekt och utvecklingsområden som i dag inte kan förutses. Uttrycket till förmån för avser såväl verksamhet med och av bam, ungdomar och handikappade som insatser för dessa målgrupper. På skäl som anförts under avsnitt 3.6.3 skall med barn åldersavses gruppen 0-12 år och med ungdom åldersgruppen 12-25 år. Vidare skall med handikappade i arvsfondslagens mening vilka till följd avses personer, av varaktiga eller bestående funktionhinder har svårigheter i sin dagliga livsföring. Med svårigheter i den dagliga livsföringen menas bl.a. att den enskilde har behov av stöd i form av t.ex. hjälpmedel, personlig assistans, anpassning av bostad eller arbete, vård- och rehabiliteringsinsatser eller

124 SOU 1992120

ekonomiskt stöd för merkostnader funktionshindret. Äldre p. g.a. människor vilkas funktionshinder beror på normalt åldrande ingår inte i den föreslagna personkretsen. Som äldre betraktas enligt vanligt språkbruk personer över den allmänna pensionsåldem. En lagrâdsremiss över Handikapputredningens huvudbetänkande SOU 199246 Handikapp Välfärd Rättvisa behandlas för närvarande och i - avvaktan på Lagrâdets och sedermera riksdagens inställning till begreppet funktionshindrade i stället för handikappade har vi valt att behålla ordet handikappade i vårt förslag till lagtext.

6§

För ändamål som anges i 5 § skall stöd lämnas till ideell verksamhet. Om det finns särskilda skäl får stöd lämnas även till offentlig verksamhet. Stöd får inte lämnas till enskilda personer.

Paragrafen är ny och dess enda motsvarighet i nuvarande arvsfondslag är 2 § andra stycket, som innehåller förbudet mot att lämna understöd ur fonden för åtgärd, vars bekostande åligger stat eller kommun. Paragrafens första stycke preciserar närmare fondmedlens användningsområde. Medlen skall för ändamål som anges i 5 § lämnas till ideell verksamhet. Vidare föreskrivs att medel också får lämnas till offentlig verksamhet om det finns särskilda skäl. Fondmedlen skall i första hand lämnas till ideell verksamhet. Skälen för bestämmelsen har utvecklats i avsnitt 3.6.3. Med ideell avses i detta sammanhang verksamhet som drivs utan eget vinstsyfte och som enligt lagen 1947576 om statlig inkomstskatt är befriad från skyldighet att betala statlig inkomstskatt för inkomst av näringsverksamhet. Vad gäller möjligheten att använda fondmedlen i offentlig verksamhet innebär förslaget både en begränsning av nuvarande förhållanden och en jämkning av förbudet i nuvarande 2 § andra stycket. Vårt förslag bygger tanken att jämställa all offentlig verksamhet och begränsa möjligheten att lämna stöd till offentlig verksamhet, dvs. sådan verksamhet som drivs av staten, landsting eller kommun, genom att föreskriva att det skall finnas särskilda skäl för att bevilja stöd till offentlig verksamhet. Särskilda skäl kan vara att stödet utvecklar frivilliga och ideella insatser i anslutning till offentlig verksamhet eller kommun i samverkan med ideell att en organisation vill förnya eller utveckla sin verksamhet. Ett annat särskilt skäl kan vara att en kommun i samverkan med en sammanslutning som inte är en juridisk person eller med en eldsjäl vill utveckla verksamhet som bedrivs av det allmänna eller initiera en ny verksamhet inom det allmännas ansvarsområde. I enlighet med rådande praxis bör stöd till offentlig verksamhet endast komma ifråga i samband med utveckling av sådan verksamhet. Stöd fär emellertid utgå på sådant sätt att det medverkar till en kostnadsövervältring från offentlig verksamhet till Allmänna arvsfonden.

SOU 1992 120 125

I andra stycket föreskrivs att stöd inte får lämnas till enskilda personer. Härmed avses fysiska personer. Privatpersoner får sålunda inte beviljas stöd ur fonden vare sig för enskilt bruk eller för ideell verksamhet.

Utdelning ur fonden

7 §

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer beslutar som om stöd ur fonden.

Paragrafen motsvarar nuvarande 2 § första stycket. Våra skäl för att huvudansvaret för fördelningen arvsfondens medel av skall ligga kvar hos regeringen och våra förslag till hur regeringen ändå genom delegation skall befrias från den övervägande delen av arvsfondsärendena framgår av avsnitt 4.5.

Ansökan, redovisning och återbetalningsskyldighet

8 §

Ansökan om stöd fonden görs skriftligen hos regeringen eller den

ur myndighet som regeringen bestämmer. Ansökan skall innehålla de uppgifter som behövs för att bedöma sökandens förutsättningar få stöd att ur fonden. Ansökan skall vara egenhändigt undertecknad sökanden eller dennes av ombud.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser vad ansökan om en om stöd ur Allmänna arvsfonden skall innehålla. Ansökan skall göras skriftligen hos regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Ansökan skall innehålla de uppgifter behövs som för att bedöma sökandens rätt till stöd fonden och egenhändigt ur vara undertecknad av sökanden eller dennes ombud. Vi föreslår att mera detaljerade föreskrifter vad ansökan bör om en innehålla regleras i en särskild förordning inom för regeringens rått ramen att meddela verkställighetsföreskrifter. Med hänsyn till ansökans karaktär anser vi att det inte behövs några formella bestämmelser föreläggande angående komplettering. Om om en ansökan inte uppfyller föreskrifterna bör sökanden beredas tillfälle att komplettera sin ansökan. Om detta inte sker bör ansökan genom en materiell prövning avgöras i befintligt skick.

9§

Den som tagit emot stöd fonden skall inom föreskriven tid skriftligen ur redovisa hur medlen använts.

126 SOU 1992 120

Om redovisning inte kommer in, skall mottagaren av stödet delges ett föreläggande att in en sådan. Föreläggandet skall innehålla en om ge upplysning att stödet skall betalas tillbaka enligt 10 § tredje stycket om om föreläggandet inte följs.

Genom bestämmelsen införs en skyldighet för den som tagit emot medel fonden att redovisa hur medlen använts. Bestämmelsen är ny. För ur närvarande framgår det av varje beslut om stöd ur arvsfonden att mottagamedlen inom en viss tid i regel 16 månader efter beslutets dag ren av - eller den myndighet regeringen skall lämna en redovisning till regeringen bestämmer. Om redovisning inte kommer in inom föreskriven tid skall, enligt bestämmelsens andra stycke, mottagaren av medlen delges ett föreläggande om att komma in med redovisning enligt första stycket. Vi föreslår att detaljerade föreskrifter om redovisningens mera omfattning och pâ vilket sätt redovisning bör ske lämnas i en särskild förordning.

10§

Medel som inte förbrukats inom angiven tid eller för det ändamål som avsetts med ansökan skall betalas tillbaka. Om någon lämnat oriktiga uppgifter eller på annat sätt förorsaka att

stöd ur fonden lämnats felaktigt eller med för högt belopp och om han

skäligen borde ha insett detta skall han betala tillbaka det som betalats ut för mycket. Om den tagit emot stöd inte följer ett föreläggande enligt 9 § andra som stycket skall medlen betalas tillbaka. Om det finns särskilda skäl får återbetalningsskyldigheten helt eller delvis efterskänkas.

Denna paragraf, som är ny, innehåller bestämmelser om återbetalningsskyldighet mottagna medel ur fonden. De överväganden som ligger av bakom bestämmelsen har redovisats i avsnitt 5.4. inte förbrukats inom föreskriven tid eller för det ändamål Pengar som

avsetts med ansökan skall betalas tillbaka. Återbetalning skall också

som ske mottagaren stödet inte uppfyllt syftet med den verksamhet som om av stöd beviljats för. Vidare skall, någon genom att lämna oriktiga om uppgifter eller på annat sätt förorsakat att medel ur fonden lämnats felaktigt eller med för högt belopp, återbetalning ske av vad som betalats ut för mycket. För det fall att den mottagit medlen inte följer ett som föreläggande om att komma in med redovisning om hur medlen använts skall han enligt tredje stycket förpliktas att betala tillbaka utbetalda medel. Paragrafens sista stycke föreskriver att om det finns särskilda skäl får áterbetalningsskyldigheten helt eller delvis efterskänkas. Särskilda skäl kan anledningen till att återbetalningsskyldighet uppkommit berott pâ vara om

SOU 1992 120 127

speciella omständigheter och att den därför kan betraktas ursäktlig som eller ett krav på återbetalning skulle drabba orimligt hårt. Ett beslut av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer är att betrakta som ett partsbesked och utgör därför inte exekutionstitel en enligt utsökningsbalken. Talan återbetalning erhållet stöd får därför om av väckas av Kammarkollegiet vid allmän domstol.

11§

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer prövar frågan om återbetalning av stöd fonden. ur

Paragrafen är ny. Enligt vår uppfattning bör frågan prövas arvsfondsav delegationen.

12§

Den myndighet som regeringen bestämmer får granska hur stöd ur

arvsfonden används.

Myndigheten har rätt att vid granskningen pá begäran få de upplysningar och handlingar behövs för som granskningen, och få tillträde till områden och lokaler, dock inte bostäder eller andra privata utrymmen. Granskningsmyndigheten får begära handräckning kronofogdemynav digheten för att genomföra de åtgärder i andra stycket I -2. som avses

Paragrafen år ny och anger att den beviljats stöd fonden på som ur begäran skall ge den myndighet som regeringen bestämmer tillfälle att granska hur arvsfondsmedlen används och lämna de uppgifter behövs som för granskningen i samband med fråga återbetalningsskyldighet om av erhållet stöd.

Förvaltning

13 §

Allmänna arvsfondens egendom skall, sammanblandning med andra

utan medel, förvaltas av Kammarkollegiet.

Paragrafen överensstämmer med nuvarande 1 § första stycket med undantag för den där intagna åndamålsbestämmelsen. De ändamålsbenya stämmelserna finns i 5 och 6 §§.

128 SOU 1992 120

14§

Allmänna arvsfondens rätt till egendom enligt 1 § bevakas av Kammarkol-

legiet.

Kollegiet för Allmänna arvsfondens talan i mål och ärenden som rör

fonden.

Paragrafen motsvarar nuvarande 3 Vi föreslår att bestämmelsen kompletteras med att Kammarkollegiet för Allmänna arvsfondens talan även i ärenden som rör fonden.

15§

skall överlämnas till Kammarkollegiet.

Medel som tillfaller fonden Redovisning, efter utredning ett dödsbo eller annars skall

som av lämnas för förvaltning egendom tillkommer fonden, tas emot och av som granskas av kollegiet.

Paragrafen överensstämmer i sak med nuvarande 12

16 §

Kammarkollegiets kostnader för fondens förvaltning och övriga uppgifter enligt denna lag skall betalas fonden med belopp som regeringen be-

ur stämmer.

Paragrafen överensstämmer med nuvarande l § tredje stycket.

God man

1 7 §

Om det då ett dödsfall intrafar inte finns någon annan arvinge än fonden eller fonden är testamentstagare skall den har boet i sin vård

om som anmäla detta till Kammarkollegiet.

Kammarkollegiet skall förordna en god man att företräda fonden vid

boutredningen.

Har egendom tillfallit fonden gåva skall god man förordnas

genom en att ta hand egendomen och sälja den. om behöver inte förordnas God man

1.- den avlidne änka eller änkling och det finns släktingar efter den

om var

först avlidne maken, har kvar någon rätt till arv vid efterlevande

som makens död,

fonden uteslutits från testamente och det inte kan antas

om arv genom

det finns någon anledning till klander,

att boet har större skulder än tillgångar och det inte behövs en god om för att ta vård om egendomen, samt man

SOU 1992 120 129

om egendom som tillfallit fonden som legat eller gåva utgörs av pengar.

Kammarkollegiet skall övervaka att den gode mannen fullgör sina uppgifter- Om den gode inte är lämplig för uppdraget, skall Kammarkolmannen legiet entlediga honom.

Paragrafen motsvarar nuvarande 7 och 10 §§. Samordningen av paragrafema innebär att lagtexten blir lättillgänglig. I förhållande till mer nuvarande 7 § har bestämmelserna ändrats på så sätt att Kammarkollegiet i stället för rätten skall utse god man för Allmänna arvsfonden. Detta ingår ett led i renodling av domstolsverksamheten. Vidare får Kammarsom en kollegiet möjlighet att till att de gode min som förordnas motsvarar de se kompetenskrav kollegiet har anledning att ställa. Skälen till ändringen som har redovisats i avsnitt 7.1.

18§

Om god gäller vad som är föreskrivet om sysslømän i 18 kap. man handelsbalken.

Bestämmelsen överensstämmer i sak med nuvarande 9 Vi har dock i informativt hänvisning till 18 kap. handelsbalken. syfte lagt in en

19§

Om det i ett dödsbo finns egendom förvaltas god man enligt 11

som av en

kap. 3 § föräldrabalken och som tillfallit fonden är den gode mannen

skyldig att fullgöra sina uppgifter enligt 20 § första stycket.

Paragrafen överensstämmer med nuvarande 11

Försäljning av fondens egendom

20 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer beslutar om

försäljning av fast egendom eller tomträtt som har tillfallit fonden. Annan

lös egendom än tomträtt skall den gode mannen sälja på ojfentlig auktion, inte Kammarkollegiet medger annat. Fordringar får säljas endast om om de inte kan drivas in. ,

För att driva in fordran har tillfallit fonden får den gode

en som mannen väcka och utföra talan utan medgivande av Kammarkollegiet. Om särskilda föreskrifter har lämnats genom ett testamente, skall de tillämpas.

Paragrafen överensstämmer med nuvarande 8

130 SOU 1992 120

Arvsavstående

21 §

Arv eller försäkringsbelopp, tillfallit fonden, får helt eller delvis avstås

som till annan, om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens

yttersta vilja. Även i annat fall får eller försäkringsbelopp avstås till

arv arvlätarens släkting eller annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt.

Till paragrafen, som motsvarar de två första punkterna i nuvarande 5 § första stycket, har ett tillägg gjorts beträffande försäkringsbelopp. Härmed åsyftas de försäkringsbelopp som utfallet efter försäkringstagarens död och som inte ingår i dennes kvarlåtenskap.

22§

Arv utgörs egendom, vilken väsentlig betydelse från kultursom av är av historisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt, får avslås till juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt.

Om det finns synnerliga skäl får ett belopp av det arv som tillfallit fonden samtidigt avstås till den som tar emot egendom enligt första stycket

för sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att bevara egendomen.

Paragrafen första stycke överensstämmer med nuvarande 5 § första stycket tredje punkten. Andra stycket är nytt. Genom lagändringen ges möjlighet att avstå inte bara viss egendom utan också medel för egendomens bevarande. Denna möjlighet skall dock tillämpas mycket restriktivt. Synnerliga skäl kan vara att det saknas ekonomiska och personella resurser hos en tänkbar förvaltare av egendomen att helt genom egna insatser bevara egendom som har stort kulturhistoriskt värde och som betyder mycket för den bygd där den ñnns. Medel får inte avstås till löpande underhåll och drift och bör i regel inte annat än i undantagsfall avstås med belopp som helt täcker kostnaderna för att ställa iordning den egendom som skall avstås. Detta uttrycks i lagtexten på så sätt att det belopp som avstås skall avse sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att bevara egendomen. Exempel på dylika upprustningsåtgärder kan vara takläggning, flyttning av egendomen, konservering av eller restaurering av egendomen, som armars riskerar att förfaras. De överväganden som ligger bakom bestämmelsen redovisas närmare i avsnitt 7.3.

SOU 1992120 131

23§

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer beslutar om som avstående arv eller försäkringsbelopp. av

Paragrafen motsvarar nuvarande 5 § andra stycket. Av skäl som närmare utvecklas under avsnitt 7.3 vi att frågan om arvsavstående inte i anser något fall måste underställas riksdagen för prövning. Enligt vårt förslag är det regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer, d.v.s. som Kammarkollegiet, arvsavstående. I enlighet med 21 § har som beslutar om vidare ett tillägg gjorts beträffande försåkringsbelopp.

24§

Om någon vill att arv eller försäkringsbelopp som tillfallit fonden skall

avstås helt eller delvis, skall han in sin ansökan till Kammarkollegiet. ge

Kollegiet får uppdra åt länsstyrelsen i det län där den döde senast haft sitt hemvist att utreda frågan. Efter utredning skall länsstyrelsen skicka

tillbaka handlingarna i ärendet till kollegiet tillsammans med eget yttrande. Om kollegiet inte får besluta i ärendet skall kollegiet sända in handlingarna till regeringen tillsammans med sitt eget yttrande.

En sådan ansökan skall göras senast tre år efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fonden.

Om ansökan kommit in för sent skall den avvisas. en

Paragrafens två första stycken nuvarande 5 § tredje stycket. motsvaras av Ansökningar arvsavstående skall in till Kammarkollegiet i stället om ges dag till länsstyrelsen i det län där den döde senast haft sitt för som i hemvist. Kollegiet får emellertid uppdra åt länsstyrelsen att utreda frågan. Länsstyrelsen skall efter företagen utredning skicka tillbaka handlingarna i ärendet till kollegiet tillsammans med eget yttrande. Det tredje stycket är nytt och föreskriver att en ansökan om arvsavstående inte får göras senare än tre år från dödsfallet eller från det att arvet preskription tillfallit fonden. Skälen för bestämmelsen har genom redovisats i avsnitt 7.3. I fjärde stycket har det upptagits en bestämmelse som medför att avvisning skall ske när ansökan om avstående av arv kommit in för sent. Ett awisningsbeslut fattas av Kammarkollegiet.

Överklagande

25 §

Beslut enligt denna lag får inte överklagas.

Beslut enligt arvsfondslagen skall inte få överklagas oavsett om de fattas Kammarkollegiet eller av en myndighet till vilken regeringen delegerat av

132 SOU 1992 120

beslutanderätten. Med hänsyn till ärendenas karaktär finns det inte anledning att öppna en möjlighet att överklaga beslut om utdelning av stöd. Mera tveksamt kan däremot ett fullföljdsförbud vara när det gäller beslut om återbetalning av stöd. Ett beslut om återbetalning av stöd är emellertid, som vi framhållit i avsnitt inte verkställbart, varför vi inte finner skäl att nu öppna en möjlighet att överklaga ett sådant beslut. Som vi närmare utvecklat i avsnitt 7.1 bör inte heller Kammarkollegiets beslut om förordnande eller entledigande av en god man kunna överklagas.

Redovisning till riksdagen

26 §

Regeringen skall varje budgetår före januari månads slut lämna en

redovisning till riksdagen för hur medel från Allmänna arvsfonden

fördelats under föregående räkenskapsår samt den kommande ange inriktningen av stödet.

Paragrafen är ny och upptar regler om att regeringen varje år skall lämna en redovisning till riksdagen för hur arvsfondsmedlen fördelats under det gångna budgetåret samt ange den kommande inriktningen av stödet. Se vidare avsnitt 5.3.

Övergångsbestämmelser

De föreslagna ändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt. Den nya ordningen att en arvsfondsdelegation skall handlägga arvsfondsärenden kräver dock en del förberedelsearbete. De nya reglerna torde emellertid kunna sättas i kraft den 1 juli 1993. Vi har av praktiska skäl valt en tidpunkt som sammanfaller med arvsfondens budgetårsskifte. De ärenden vari fråga väckts före den l juli 1993 att ta emot om egendom, som genom testamente eller gåva till förmån för fonden förenats med villkor, men i vilka beslut ännu inte har meddelats vid denna tidpunkt bör överlämnas till Kammarkollegiet för avgörande. Härför fordras inte några särskilda Övergångsbestämmelser. Av allmänna regler följer vidare att Socialdepartementet och Bam- och ungdomsdelegationen skall till arvsfondsdelegationen lämna över de ansökningar kommit in före som ikraftträdandet, men inte hunnit avgöras. Äldre föreskrifter skall emellertid fortfarande gälla i fråga beslut om om stöd och arvsavståenden som har meddelats före ikraftträdandet. Beslut om stöd före ändringsförslagens ikraftträdande bör inte omfattas av de nya bestämmelserna om återbetalning. Vidare bör med hänsyn till beslutets överklagbarhet de äldre föreskrifterna gälla för beslut arvsavståenden - om som inte vunnit laga kraft. Liksom domstolsutredningen anser vi att äldre föreskrifter skall gälla om anmälan före ikraftträdandet gjorts till rätten att fonden är om ensam arvinge eller universell testamentstagare. På grund den föreslagna av

SOU 1992 120 133

preskriptionstiden för att prövat ansökan om arvsavstående bör äldre föreskrifter gälla även för ansökan om arvsavstående som gjorts före lagförslagets ikraftträdande.

9.2 Förslaget till lag om ändring i kommunal-

skattelagen 1928370

19§

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke

vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som förvärvats

genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva; medel som lämnats som stöd ur Allmänna arvsfondem...

Till paragrafen har tillagts att stöd ur Allmänna arvsfonden inte är skattepliktig inkomst. Se vidare avsnitt 7.4.

9.3 till

Förslaget lag om ändring i lagen

1941416 om arvsskatt och gâvoskatt

1§

Skatt till staten utgår enligt denna lag för egendom, som förvärvas genom arv eller testamente arvsskatt eller genom gåva gâvoskatt. För egendom, som förvärvas genom att arv eller försäkringsbelopp

avstå. enligt 21 § lagen 19000000 om Allmänna arvsfonden utgår arvsskatt till staten som om förvärvet skett genom testamente efter den

avlidne.

Ändringen av hänvisningen till arvsfondslagen är föranledd av den

föreslagna nya lydelsen av arvsfondslagen. Arv kan avstås såväl enligt 21 § som enligt 22 Arvsavståenden enligt 22 § avser endast kulturhistoriskt värdefull egendom m.m. och det är rimligt att sådan egendom med eventuellt tillhörande kontantbelopp aldrig belastas med arvsskatt. Endast arvsavstående enligt 21 § bör därför beskattas. Se vidare avsnitt 7.4.

SOU 1992 120 135

Särskilt yttrande av sakkunniga

Mia Avelin-Mangefors, Lars Bryntesson,

Gunhild Malmqvist och Billy Thorstenson

Lagen om Allmänna arvsfonden är över 60 år gammal och därmed i flera avseenden omodern och ofullständig. Den utgör i dag endast ett begränsat stöd vid tillämpningen, varför i stället den praxis som utvecklats under åren fått mycket stor betydelse. Flera av de verksamheter som erhållit stöd ur fonden har under åren varit föremål för avsevärda förändringar. Ny lagstiftning inom barn-, ungdoms- och handikappområdet har utvecklats, och därmed har förutsättningarna för stöd ur fonden förändrats. När en modernisering lagen skall ske bör den såväl ta hänsyn till dagens situation som av nu försöka förutse morgondagens. Det är också angeläget att lagstiftningen blir så ändamålsenlig att den utgör ett ordentligt stöd vid fördelningen av ekonomiskt stöd ur fonden. Mot denna bakgrund anser vi att 5 och 6 §§ borde ha följande lydelse

§5

Allmänna arvsfonden har till ändamål att främja utveckling av verksamhet till förmån för barn, ungdomar och handikappade.

§6

För ändamål i 5 § skall stöd ur arvsfonden lämnas till som anges verksamhet av ideell karaktär. Stöd får lämnas till organisation som bedriver ideell verksamhet. Om det finns särskilda skäl får stöd lämnas även till offentlig huvudman. Stöd får inte lämnas till enskilda personer. Genom vårt förslag avseende 5 § vill vi redan i lagtexten markera att stödet skall avse utveckling av verksamhet, stöd till vad som skulle kunna uppfattas som befintlig, kontinuerlig verksamhet. Därmed undviks felaktig signal till allmänheten, med påföljande risk för en orealistiska ansökningar om ekonomiskt stöd ur fonden. Genom vårt förslag avseende 6 § vill tydligt slå fast att all verksamhet som erhåller stöd ur fonden skall ha en ideell karadär. Därmed blir det uppenbart att såväl kommersiell verksamhet som offentliga åtaganden kan bli föremål för stöd ur fonden.

136 SOU 1992 120

Vidare vill markera att stöd i första hand skall lämnas till en organisation, främst ideell förening, stiftelse och ekonomisk förening, vars syfte är att organisera och bedriva ideell verksamhet. Om det finns särskilda skäl skall dock ofentlig huvudman kunna stå en som mottagare av stödet, t.ex. vid ett samarbete mellan flera olika parter eller då enskilda personers ideella är organiserat på engagemang mer traditionellt vis. Villkoret är dock fortfarande att verksamheten skall vara av ideell karaktär. Med förslaget undviker vi begreppen ideell verksamhet och offentlig verksamhet i lagtexten. Detta vi önskvärt, bl.a. ser som mot bakgrund av de snabba förändringar i dag sker inom den som offentligt finansierade ocheller organiserade verksamheten. Nya ekonomiska styrmedel och typ lagstiftning leder till att begreppet ny av offentlig verksamhet blir alltmer oprecist och successivt ändrar innebörd. Därmed är risken stor att begreppet inte den tydlighet ger som ser som en förutsättning för att lagen skall ett gott stöd vid vara tillämpningen. Med undantag av dessa förslag till formulering 5 och 6 §§, samt av därtill hörande konsekvensåndringar i specialmotivering och allmänmotivering, vill vi instämma i de utredaren presenterade förslagen. av Vi anser att övriga förslag innebär god modernisering lagen en av samt leder till en bättre tillämpning dess syfte. av

137 Bilaga I SOU 1992 120

Allmänna arvsfondens bokslut 199192

RESULTATRÄKNING kr

KAMMARKOLLEGIET Fondbyrån

Fond Fond Allmänna arvsfonden 6103-6 92-06-30 91-06-30 INTÄKTER Rånteintäkter not 1 9.684.656,91 5.522.965.00 Utdelning på egna aktier 12.006.00 164.497.50 Influtna arvsmedel 154.149.780.31 147.253.879.84 Utdelning på Kammarkollegiets räntekonsortium 9.014.096.00 10.942.100.00 Utdelning på Kammarkollegiets aktiekonsortium 17.780.337,00 13.829.151,00 Äterlevererade bidrag 2.586.438,68 1.427.100.94 Övriga Fritzees förlag komm.redovisn. 97,00 7.181,01 , SUMMA INTÄKTER 193.227.411,90 179.146.875.29

KOSTNADER

av , SUMMA KOSTNADER 15.722.374,10 16.728.565.14 RESULTAT F. REA VINSTFÖRLUST 177.505.037.80 162.418.310.15 REAVINSTERFÖRLUST

EXTRAORDINÄRA KOSTNADER Nedskrivning Kammarkollegiets ,

Härav till fondkapitalet -ReaIisationsvinsterl-förluster -5.329.161,02 12.160.437,4O -10% av influtna arvsmedel re-stituerade arvsmedel 14.492.260.00 13.409.035,00 Härav till utdelningsbara medel -Ãterst. del Resultat före reavinst-förl 152.469.019.56 149.009.275.15 av

Bilaga I 138 199211 SOU

BALANSRÄKNINGkr

KAMMARKOLLEGIET Fondbyrån

Fond Fondnr Allmänna arvsfonden 6103-6

TILLGÅNGAR 92-06-30 91 -06-3

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Likviditetsförvaltning 41.570.728,10 Övriga, kortfristig fordran not 2 757.723,96 1 949.047,2 Kortfristig fordran på Iikviditetsförvaltn. 140,0

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Andel i Kammarkollegiets

räntekonsortium 91.754.860,00 154.070.710,5q

Andel i Kammarkollegiets t

SOU 1992120 139 Bilaga I

BALANSRÄKNINGkr

KAMMARKOLLEGIET Fondbyrán

Fond Fondnr Allmänna arvsfonden 6103-6

SKULDER OCH EGET KAPITAL 92-06-30 91-06-30 SKULDER Kortfristig skuld till räntekonsortiet 6.620.107,20 Långfristiga SUMMA SKULDER 6.620.107,2O 0,00

EGET KAPITAL Fondkapital från föregående år 335.558.058,71 309.988.586,31 reavinstförlust -5.329.161,02 12.160.437,40 årets ökning 14.492.260,00 13.409.035,00 - Summa fondkapital 344.721.157,69 335.558.058,71

Utdelningsbara medel balanserade 300.714.886,11 307.015.193,27 utbetalade under året -197.682.698,00 -155.309.582,31 årets ökning 152.469.019,56 149.009.275,15 -

Stockholm 1992-06-3q,

i x

e . 4- 3k ... W.

@

Kommittédirektiv

EE

Dir. 19913

Översyn av allmänna arvsfondens ändamålsbestämmelse

m.m.

Dir. 19913

Beslut vid regeringssammanträde 1991-01-24

Statsrådet Bengt Lindqvist, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att särskild utredare tillkallas med uppdrag över en att se allmänna arvsfondens ândamålsbestämmelse samt vissa frågor rörande dess

tillämpning och beslutanderätten vid utdelning stöd fonden. Översy-

av ur nen föreslås också omfatta frågor om uppföljning verksamhet starav som tats genom stöd ur allmänna arvsfonden.

Bakgrund

Allmänna arvsfonden tillkom enligt beslut 1928 års riksdag i samband av med att kusiner och avlägsnare släktingar lagen 1928279 genom om arv uteslöts från arvsrätt. Den grundläggande bestämmelsen allmänna om arvsfondens rätt till finns i 5 kap. ärvdabalken. arv Närmare bestämmelser om arvsfondens ändamål och förvaltningen av fondens medel finns i lagen 1928281 om allmänna arvsfonden. Enligt 1 § denna lag skall den egendom tillfaller fonden i eller som arv genom gåva eller testamente utan sammanblandning med andra medel förvaltas av kammarkollegiet som en särskild fond för främjande vård av och fostran bam och ungdom samt handikappade. Enligt av omsorg om 2 § skall understöd ur fonden utdelas regeringen eller den myndighet av regeringen bestämmer. I paragraf föreskrivs att understöd inte får samma lämnas för åtgärder, som det åligger stat eller kommun att bekosta.

Bilaga 2 SOU 1992 120

Vid tillskapandet allmänna arvsfonden angavs som fondens ändamål av främja vård och fostran barn och ungdom. År 1964 tillkallades att av en utredningsman för att göra en översyn av lagen om allmänna arvsfonden. Utredarens förslag redovisades i betänkandet SOU 19672 Allmänna arvsfonden. I betänkandet föreslogs bl.a. att arvsfondens ändamål skulle utvidgas till att omfatta, förutom vård och fostran av barn och ungdom, även åldringar och handikappade. I den proposition omsorger om 1969833 med förslag till lag om ändring i lagen 1928281 om allmänna arvsfonden byggde på utredningen uttalade departementschefen m.m. som beträffande den föreslagna utvidgningen att arvsfondens ändamål alltjämt borde omfatta främjande av vård och fostran av barn och ungdom samt att utvidgningen borde begränsas till att avse omsorger om handikappade.

Åldersgränsen för dem som skulle betraktas som ungdom borde höjas från

21 till 25 år. Departementschefen uttalade vidare att liksom hittills bidrag från fonden inte skulle lämnas för åtgärder som det ålåg stat eller kommun att bekosta. Endast i undantagsfall, framhölls i propositionen, borde arvsfondsmedel användas för ändamål kan finansieras med stöd från det allmänna i som annan ordning, exempelvis genom län eller bidrag ur särskilda, av statsmedel bildade fonder. Första lagutskottet lLU 196937 fann ingen anledning till erinran mot de i propositionen framlagda ändringsförslagen och hemställde att propositionen måtte bifallas av riksdagen. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets hemställan rskr. 238. I april 1987 beslutade regeringen att barn- och ungdomsdelegationen årliskulle anvisas medel allmänna arvsfonden för att utdelas till stöd gen ur för fostran av ungdom. Med ungdomar avses i detta sammanhang personer i åldrarna 7 25 år. Fr.o.m. budgetåret 198990 skall delegationen årligen anvisas 25 % av de medel ur allmänna arvsfonden som är disponibla för utdelning.

Riksdagens behandling frågor rörande allmänna arvsfonden av Frågan allmänna arvsfondens ändamålsbestämmelse har vid flera om

tillfällen varit föremål för riksdagsbehandling se bl.a.SoU 198l828,

1985863 och 11, l9868718 samt 19899029. Riksdagen har avslagit motionsförslag om att fondens ändamål skulle utvidgas till att avse även insatser för äldre. I betänkandet 198889SoU6 inskårpte utskottet att fondens medel endast får användas för ändamål som främjar vård och fostran

SOU 1992120 Bilaga 2

av barn och ungdom samt omsorg om handikappade. Uttalandet gjordes med anledning av att regeringen i prop. 198788176 äldreomsorgen om inför 90-talet aviserat att 10 milj. kr. årligen under två år skulle avsättas från allmänna arvsfonden för fömyelsearbete syftande till utveckling av olika stödformer för att underlätta situationen för anhöriga till handikappade personer. I betänkandet 198990SoU3 framhöll utskottet att stöd inte skall beviljas för åtgärder som det åligger stat eller kommun att bekosta och att arvsfondens medel huvudsakligen skall användas för stöd till frivilliga och ideella insatser. Riksdagen gav regeringen till känna att samlad redovisen ning av hur allmänna arvsfondens medel används regelbundet borde lämnas till riksdagen 198990SoU3, rskr. 14. Under de senaste åren har riksdagen vidare avslagit motionsyrkanden 198990SoU3 och 29 om att beslut rörande understöd allmänna ur arvsfonden i stället för av regeringen skall fattas styrelse eller nämnd av en med parlamentarisk förankring. Riksdagen har bl.a. hänvisat till att formerna för handläggningen arvsfondsärendena behandlades i samband av med 1969 års utvidgning av fondens ändamålsbestämmelse. I prop. 196983 uttalade departementschefen att det ...betydelsefullt att bivar dragsgivningen i stort ligger i händerna på har god överett organ som blick över hela det fält inom vilket bidrag kan komma ifråga och därigenom fär möjlighet att väga olika behov mot varandra och mot tillgängliga resurser. Detta talar för att beslutanderätten får ligga kvar hos Kungl. Majzt. Det sagda utesluter emellertid inte att bidragsgivningen i vissa fall delegeras till underordnad myndighet. Jag att möjligheten därtill bör anser införas. Sålunda bör delegation kunna komma i fråga i vissa klart avgränsade typer av ärenden, där en fast praxis för bidragsgivningen har utbildats hos Kungl. Majt. Vidare har riksdagen 198990SoU29 avslagit motionsyrkanden att om medel borde återföras till arvlåtarens kommun och att handläggningen av ansökningar om och beviljande av medel ur allmänna arvsfonden borde ligga på resp. kommuns kommunstyrelse. Riksdagens revisorer påbörjade under år 1989 granskning handen av läggningen inom Socialdepartementet och barn- och ungdomsdelegationen av ärenden rörande allmänna arvsfonden, bl.a. avseende redovisning. Resultatet av denna granskning har ännu inte redovisats. Konstitutionsutskottet har med anledning anmälan granskat av en om understöd lämnats ur allmänna arvsfonden för åtgärder bekostande vars åligger stat eller kommun. Utskottets överväganden redovisas i betänkandet 198990KU30. Med hänvisning till socialutskottets då pågående be-

Bilaga 2 SOU 1992 120

redning skrivelsen en förbättrad redovisning av utdelningar ur allav om männa arvsfonden och till den granskning av handläggningen inom socialdepartementet ärenden rörande allmänna arvsfonden som riksdagen av påbörjat under år 1989 avstod konstitutionsutskottet från att göra något särskilt uttalande. Regeringens skrivelse 198990l3l med redovisning för fördelningen medel från allmänna arvsfonden under budgetåret 198889 överlämav nades till riksdagen den 22 1990. I några motioner, som behandlades mars i anslutning till skrivelsen, ifrågasattes om regeringen i vissa fall tillämpat fondens ändamålsbestämmelse på det i lagen avsedda sättet. Socialutskottet 198990SoU29 ansåg att regeringen gett ändamålsparagrafen en vid tolkning och att det av det redovisade materialet inte gått att helt klarlägga utdelningen medel till stat och kommun skett i överensstämmelse om av med ândamålsbestämmelsen. Utskottet hänvisade också till sina tidigare uttalanden att stöd inte skall beviljas för åtgärder som det åligger stat om eller kommun att bekosta och om att fondens medel huvudsakligen skall användas för stöd till frivilliga och ideella insatser. Utskottet instämde i motionäremas krav att översyn bör göras av arvsfondens ändamålsen bestämmelse och hemställde att riksdagen skulle ge regeringen till känna vad utskottet anfört angående översyn av ändamålsbestämmelsen m.m. Riksdagen biföll vad utskottet hemställt rskr. 318.

Utredningsuppdraget

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört föreslår jag att en särskild utredare tillkallas med uppdrag att göra en översyn rörande allmänna arvs-

fonden. Översynen bör främst avse arvsfondens ändamålsbestämmelse och

vissa frågor dess tillämpning. Vissa andra frågor med anknytning till om fonden bör samtidigt övervägas, bl.a. frågan om uppföljning av verksamhet startats genom stöd ur allmänna arvsfonden. som

Ändamålsbestämmelsens grupper Under de gått sedan allmänna arvsfonden tillskapades har ändaår som målsbestämmelsen varit föremål för både en översyn och därefter riksdagsbehandling vid flera tillfällen. Flera motioner har gällt en utvidgning av fondens ändamål till att omfatta även äldre personer. Som framgått har riksdagen avslagit dessa motionsyrkanden. Som motiv till avslagen har

SOU 1992 120 Bilaga 2

angetts att behovet på barn- och ungdomsområdet alltjämt är stort, att det därför ansetts angeläget att inte minska utrymmet för stöd till detta område samt att fonden inte heller borde splittras på fler ändamål. Vidare har hänvisats till den skyldighet att ge god omsorg om äldre enligt som socialtjänstlagen åvilar kommunerna samt till att bidrag till äldres rekreationsresor under vissa förhållanden kan inrymmas under rätten till bistånd. Ungdomskommittén C 198948 föreslog i sitt betänkande SOU 199042 om internationellt ungdomsutbyte att stöd allmänna arvsfonden ur borde utgå till att starta pilot- ocheller försöksprojekt i syfte att stimulera utbytesprogram samt försöka hitta nya vägar för att nå ut med information till alla ungdomar. Utredaren bör i linje med vad riksdagen tillkännagivit pröva om gällande ändamålsbestämmelse och tillämpningen denna såväl mot dagens av svarar situation som framtida behov hos olika målgrupper.

Åtgärder skall bekostas stat eller kommun

som av

Enligt den praxis som utvecklats i anslutning till 2 § lagen allmänna om arvsfonden kan bidrag till stat eller kommun inte beviljas för sådana åtgärder som det åligger staten eller kommunerna att bekosta enligt lag eller ñrfattning. Praxis innebär också att det för att stöd skall beviljas i allmänhet krävs att det rör sig om verksamhet innebär förnyelse och utvecksom ling. Stöd lämnas enligt praxis inte till enskilda. Vidare inte heller ges stöd till utlandsresor eller till verksamhet bedrivs utomlands. som Samhället har under de sextio år gått sedan arvsfonden inrättades som genomgått stora förändringar. Staten och kommunerna har helt eller delvis övertagit ansvaret för olika verksamheter tidigare fått understöd som ur arvsfonden. Så utgick till exempel ända fram till budgetåret 197576 stöd ur allmänna arvsfonden till kommuner för att anordna och inreda bamstugor. I samband med att sådan verksamhet ålades kommunerna genom lagstiftning upphörde stödet från allmänna arvsfonden. Under de senaste åren har dock viss verksamhet tidigare bedrivits i som kommunal regi överlåtits till ideella organisationer helt eller delvis. Som exempel kan nämnas fritidsgårdar m.m. Bl.a. mot bakgrund av svårigheterna att i vissa fall i detalj bestämmer ma omfattningen av det kommunala ansvaret för socialtjänsten och hälsooch sjukvården kan det ibland uppkomma gränsdragningsproblem vid uttolkningen av vad som utgör ...åtgärd, bekostande åligger stat vars eller kommun. Vid en alltför snäv tillämpning 2 § arvsfondslagen kan av

Bilaga 2 SOU 1992 120

arvsfondens främsta syften att stimulera till utveckling och prövett av ning av nya idéer - motverkas. En utredarens huvuduppgifter bör vara att pröva hur arvsfondslagen av och tillämpningen av denna motsvarar dagens behov och framtida behov utveckling verksamheter ñr berörda målgrupper. Utredaren bör av av redovisa förslag grundade på dessa ställningstaganden. Utredaren bör utifrån rådande praxis pröva om lagstiftningen kan förtydligas och se över om medlens användningsområden kan en tydligare struktur.

Delegering Sedan 2 § arvsfondslagen ändrats efter 1960-talets översyn kan regeringdelegera till någon annan myndighet att besluta i frågor om stöd ur en allmänna arvsfonden. Under 1980-talet har möjligheten att delegera tillämpats bl.a. genom att barn- och ungdornsdelegationen årligen fått disarvsfondsmedel för stöd till projekt för fostran av ungdom. Statens ponera handikappråd har fått medel ñr att kunna stödja projekt som utvecklar fritidsverksamhet för handikappade. Socialstyrelsen har fått medel för att stödja projekt med syfte att utveckla modeller för arbete och sysselsättning för handikappade, och för att utveckla stödet till anhöriga till handikappade personer. Utredaren bör göra analys och bedömning av de innehållsmässiga en en och administrativa effekterna den delegering som hittills förekommit. I av detta sammanhang bör, mot bakgrund av strävandena att begränsa antalet förvaltningsärenden hos regeringen prop. 199091 100 bil.2 s.55, möjligheterna att delegera även andra grupper av arvsfondsärenden från regeringen till lämplig myndighet övervägas.

Uppföljning, information m.m. Genom stöd allmänna arvsfonden har många förnyelse- och utveckur lingsprojekt kunnat initieras och genomföras. I många fall har härigenom helt verksamhet kommit i gång, vilket inneburit väsentliga förbättringar ny för barn, ungdomar och handikappade. Det är givetvis önskvärt att de erfarenheter som görs i arvsfondsprojekt kan tas till vara på ett systematiskt sätt.

SOU 1992 l 20 Bilaga 2

Utredaren bör mot denna bakgrund analysera behovet av uppföljning och erfarenhetsspridning samt föreslå åtgärder för att tillgodose dessa behov. Utredaren bör också överväga frågor som rör information till presumtiva sökanden om allmänna arvsfonden. Den allmänna inriktningen är att bidragsanordningar bygger på som en prövning av ansökningar från föreningar och organisationer m.fl. och som har betydelse för en vidare krets av tänkbara sökande bör författningsregleras. Mot den bakgrunden bör utredaren bedöma behovet att i särav en skild förordning nämnare reglera frågor gäller stöd allmänna som ur arvsfonden. Utredaren bör vara fri att behandla även andra frågor rörande arvsfondens verksamhet som föranleds av utredningsarbetet.

Ramar för arbetet

För den särskilde utredaren skall gälla de allmänna tilläggsdirektiv som utfärdats den 16 februari 1984 till samtliga kommittéer och särskilda utredare dir. 19845. Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Den särskilde utredaren bör ha slutfört sitt arbete senast den 1 mars 1992.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden rör som allmänna arvsfonden att tillkalla en särskild utredare omfattad av kommittéförordningen - 1976119 med uppdrag att göra en översyn allmänna arvsfondens - av ändamålsbestämmelse m.m. att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta femte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Bilaga 2 SOU 1992 120 Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. Socialdepartementet

SOU 1992 120 147 Bilaga 3

Socialdepartementets redovisning utdelat stöd under

av

budgetåret 199192; fördelning

enligt ändamål

Fördelning av ur Allmänna arvsfonden utdelade stöd under budgetåret 199192

Fördelning enligt ändamål

Barn och ungdom

röreöke- och utvecklingsarbete

Mottagare Ändamål

Arbetsgruppen för Projekt för sam- 000 000 samordning av insat- ordning insatser av ser för utsatta ung- för utsatta ungdomar domar Plus-gruppen, Civildepartementet

Familjehemmens Riks- Nätverksprojektet 670 000 förbund Barn och ungdomar från familjevården

Fritidsföreningen NBN-modellen En 045 000 - NBN Nobba Brass och annorlunda vårdmodell Nubbe

Fritidsföreningen Aktiviteter och pro- 250 000 NBN Nobba Brass och gram för ungdomar Nubbe med missbruksproblem

Förbundet En Rökfri Projektet Peda- 000 000 Generation gogiskt utvecklingsarbete xlassbesök

Stadsdelsnämnden Informations- och 300 000 Högsbo i Göteborg dokumentationsfilm om barnprojektet i Västra Göteborg Att vara barn till en alkoholist Forum Fenix

Kvinnojouren Blå- Stödverksamhet till 200 000 klockan, Gävle mammor vars barn utsatts för incest eller sexuella övergrepp inom familjen

Landstinget Blekinge, Behandlingsenhet för 125 000 Östra sjukvårds- tidiga kontaktstördistriktet, ningar Karlskrona

Bilaga 3 14a sou 1992120

Riksförbundet BRIS Informationsvideo 450 000 - Barnens Rätt 1 sam- film hållet

Riksförbundet BRIS Projektet Barns 300 000 - Barnens Rätt i sam- rätt till hjälp hållet våga berätta

Riksförbundet för att utveckla en 300 000 Hjälp åt Läkemedels- nätverksmodell för missbrukare RFHL rehabilitering av unga narkotikamissbrukare

Rädda Barnen Projektet Psyko- 1 500 000 socialt ocheller psykoterapeutiskt behandlingsarbete med flyktingbarn och deras familjer

Rädda Barnen Anonyma föräldrar 400 000 - ett Rädda Barnen projekt om föräldrautveckling

Socialdepartementet Aktioner mot alkohol 107 70683 och narkotika Bomangruppen för reglering av visst underskott

Socialdepartementet Arbetsgruppen för 16 54829 tidiga insatser mot drogmissbruk

Stadsmissionen i Projektet Barn är 135 000 Linköping också människor

Stiftelsen Hassela Utvärdering och in- 125 000 Utbildningsenhet, formation om Hassela Stockholm utbildning och produktionsträning i Klintehamn

stiftelsen Kvinno- Förebyggande arbete 150 000 forum bland unga kvinnor

Yerdandi Pärlan, Försöksprojektet 40 000

Älvsbyn Alternativ sommargemenskap 14 114 255l2

SOU 1992120 149

Bilaga 3

N .

Arbetarnas Bildnings- Projektet Alla 700 000 förbund ABF familjer har rätt till föräldrautbildning

Bodens kommun Projektet Behovs- 270 000 inriktad barnomsorg

Friluftsfrämjandet Naturkänsla vad 440 000 är det ett projekt för ökat natur- och miljömedvetande i barnomsorgen

Friluftsfrämjandet Utvidgat arbete med 200 000 en Naturmedveten generation genom produktion av utbildningsvideoprogram kopplat till ett diskussionsstudiematerial

Föreningen Söndags- Projektet Klubb 80 000 förälder i Göteborg Arnold

Föräldraföreningen Bygga upp ett in- 360 000 Plötslig Spädbarnsdöd formationsnät i landet

Högskolan för lärar- Projektet Ansvars- 70 000 utbildning i fördelning, kommu- Stockholm nikation och kunskapsutveckling inom barnomsorgen

Högskolan för lärar- Projektet Lek och 299 000 utbildning i skapande verksamhet Stockholm i förskolan förut- sättningar och hinder

Socialdepartementet Insatser inom barn- 5 000 000 omsorgen i det mångkulturella samhället

Statens ungdomsråd Lokal försöksverk- 5 000 000 samhet kring delaktighet och inflytande för ungdomar

Studieförbundet Projektet Barn- 150 000 Yuxenskolan i Ungdom-Förälder Ostersund

Bilaga 3 150 sou 1992120

Sverigefinska Projektet Trygg 575 000 Riksförbundet SFRF identitet - medel mot ungdomsproblem 13 144 000

Kultur

ABF Jämtland Projektet Bild- 175 000 skola i Ostersunds kommun

Borlänge kommun Barnkulturcentrum S00 000

Huddinge kommun, Barnkulturcentrum i 350 000 kommundelsnämnden i Flemingsberg Flemingsberg

Kalix kommun Projektet Barn- och 350 000 ungdomskulturcentrum

Malmö kommun, Nord- Projektet Kultur- 490 000 östra Socialförvalt- centrum för barnomningen sorgen i Malmö

Umeå kommun Projektet Idéan till 240 000 Galaxen

Kommundelsnämnd ° Utveckling teater- 100 000 av Centrum i Helsingborg verksamhet på ett kulturcentrum för barn och ungdom

Konstepidemin Projektet Barn- 160 000 akademin

Multiversitetet Projektet Vattenlek 300 000 ek.fören., Stockholm under Utopera Multiversitetets kretsloppsfestival på Skeppsholmen

SAME ÄTNAM Den samiska Projektet Barn och 60 000 riksorganisationens Sameslöjd slöjdutskott

Sveriges Författar- Stora Barnboksdagen 18 000 förbund, sektionen 1992 för Barn- och Ungdomslitteratur 2 743 000

SOU 1992120 151 Bilaga 3

Dianas

Adoptionscentrum Film om tidiga 595 000 separationer

Familjehemmens Riks- IFCO-konferens 200 000 förbund

Föräldraföreningen Dokumentärfilm om 230 000 Plötslig Spädbarnsdöd en familj som drabbas av plötslig spädbarnsdöd

Hushållnings- Framställning av in- 260 000 sällskapet i Norra formationsmaterial Älvsborg, Vänersborg samt genomförande av kurser om hur man lagar mat för små barn

Socialdepartementet Vissa insatser på 000 000 barnområdet m.m. FNs konvention om barnens rättigheter

Socialdepartementet Vissa insatser på 500 000 barnområdet m.m. FNs konvention om barnens rättigheter

Svenska Barnläkar- Informationsmaterial 455 000 föreningen om förskolebarn och våldsskildringar på TV och video 240 000

Omsorg om handikappade

rörsöks- och utvecklingsarbete

Ökat självbestämmande och oberoende för personer med handikapp

Handikappförbundens Projekt om behovet 350 000 Centralkommittê HCK av juriststöd för funktionshindrade

Riksförbundet för Projektet Aktions- 195 000 Utvecklingsstörda grupper för omsorgs- Barn, Ungdomar och kvalitet Vuxna FUB

1hüaga.3 152 sou 1992120

Riksförbundet för Projekt personlig 3 500 000 Utvecklingsstörda assistans Barn, Ungdomar och Vuxna FUB

Riksförbundet för Försöksverksamhet 300 000 Utvecklingsstörda med etablering av Barn, Ungdomar och sektioner för ut- Vuxna FUB vecklingsstörda en väg till ökat inflytande och delaktighet

FUBs länsförbund i Projekt med ombuds- 415 000 stockholms län och utökad föräldrarådgivarfunktion i syfte att förbättra samhällets insatser för de allra svårast flerhandikappade

Hjärt- och Lungsjukas Projekt för att för- 350 000 Riksförbund bättra inflytandet för medlemmarna inom olika samhällsområden, främst inom hälso- och sjukvården

Hjärt- och Lungsjukas Projekt för att för- 200 000 Riksförbund bättra inflytandet för medlemmarna inom olika samhällsområden, främst inom hälso- och sjukvården

Riksförbundet för Utveckling av arbets- 325 000 social och Mental kooperativ Hälsa RSMH

De Handikappades Projektet Makt och 400 000 Riksförbund DHR inflytande i serviceoch tillgänglighetsfrågor för att skapa jämlika levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättningar

Handikappades Brukarkooperativ 200 000 De Riksförbund DHR med garantiperson

SILIl992l2O 153 Büaga.3

Handikappinstitutet Projektet Utveck- 500 000 ling av informationsmetoder som skall förbättra brukarens inflytande vid beslut om hjälpmedel

Handikappinstitutet Projektet Utveck- 250 000 ling av informationsmetoder som skall förbättra brukarens inflytande vid beslut om hjälpmedel

Dalarnas Forsknings- Projektet Patient- 125 000 råd medverkan vid projektering av behandlingshem m.m. inom psykiatrin

Folkuniversitetet, Försöksverksamhet med 325 000 Kursverksamheten vid utveckling av arbets- Göteborgs universitet kooperativ för psykiskt långtidssjuka

Humana - intresse- Startande av arbets- 350 000 föreningen för stöd kooperativ för Ungtill patienter och domsgruppen SYLklienter i Farsta- gruppen Vantörs psykiatriska sektorsområde

Lillhagens sjukhus Projekt Växthuset 300 000 ett kooperativ

Riksförbundet av startande av koopera- 490 000 Intresseföreningar tiv för personer som för schizofreni drabbats av schizo- RIKS-IFS freni eller annan psykotisk sjukdom

Intresseföreningen startande av arbets- 300 000 för schizofreni och kooperativ andra psykotiska tillstånd IFSAP, västra distriktet, Vadstena 8 875 000

Bilaga 3 154 SOU 1992 11

Afasiförbundet i Projektet Dator- och 400 000 Sverige hjälpmedelsstöd för Afatiker

Föreningen sveriges Databas för nyhets- 430 000 Dövblinda FSDB förmedling, informationsutbyte och sociala kontakter

Sveriges Dövas Försöksverksamhet 600 000 Riksförbund SDR med Videoxommunikation VK-projektet

Handikappinstitutet Försöksverksamhet 300 000 med uppbyggnad av dataverksamhet

Handikappinstitutet Samverkan, erfaren- 500 000 hetsutbyte och utveckling av regionala center för datorbaserade hjälpmedel för handikappade

Handikappinstitutet Projektet Dator- 500 000 stöd i hemmet systemutveckling och samverkan

Handikappinstitutet Projektet Dator- 800 000 stöd i hemmet för rörelsehindrade

Handikappinstitutet Projektet Ny teknik 000 000 som begåvningsstöd för vuxna förståndshandikappade i hemmet och vid dagcenter; försöksverksamhet och utvecklingsarbete

Handikappinstitutet Utvecklingsarbete 000 000 och försöksverksamhet inom området ny teknik för personer med funktionshinder

SOU 1992120 155

Bilaga 3

Handikappinstitutet Projektet Användning 800 000 av ny teknik för kommunikation samt vid träning, behandling och utveckling av kommunikativ och kognitiv förmåga

Synskadades Riks- Projektet Datorstöd 100 000 förbund SRF för synskadade i hemmet

Synskadades Riks- Projektet Låsservice 570 000 förbund sar via telefax till synskadade

stiftelsen Hadar, Projektet utveckling 550 000 Malmö av robotsystem för rörelsehindrade 110 000

Erigigzxgltgg gen handikapp

Neurologiskt Handi- Projektet Fritids- 200 000 kappades Riksförbund service i Bohuslän NHR över hela landet

De Handikappades Fritidsprojekt för 300 000 Riksförbund DHR utveckling och utprovning av fritidshjälpmedel

Synskadades Riks- Utveckling av fri- 335 000 förbund SRF tids- och hobbyhjälpmedel för synskadade

Synskadades Riks- Projekt för att vidga 160 000 förbund SRF fritidsutbudet för synskadade

Föreningen Vi Har Utveckling av segel- 100 000 Fått vingar, Knivsta flygning för handikappade

Rekryteringsgruppen Utveckling av servo- 305 000 för aktiv rehabili- skicart tering

Sitskigruppen för Utveckling av verk- 420 000 rörelsehindrade samheten utförsåkare, Östersund

Bilaga 3 156 SKXJ1992d20

Skånes Turistråd, Projektet Turism 150 000 Lund för alla i Skåne -

Statens handikappråd Försöks- och utveck- 1 600 000 lingsverksamhet inom området kultur- och fritidsverksamhet för personer med omfattande funktionshinder

Stiftelsen Valje- FRITT VAL, ett pro- 2 000 000 viken, Sölvesborg jekt om fritid på Valjeviken

Studiefrämjandet i Genomförande av 300 000 Uppsala musikteaterprojektet Fantasia för handikappade barn och ungdomar

Svenska Golfför- Projekt med syfte att 200 000 bundet integrera handikappde golfspelare i verksamheten

Svenska Handikapp- Projekt - Handikappa- 400 000 idrottsförbundet de i Framtidens Idrott

Dalarnas Handikapp- Projektet Fler syn- 300 000 idrottsförbund skadade barn och ungdomar till idrotten

Stockholms Handikapp Projektet Idrott för 100 000 Idrottsförbund Förståndshandikappade

VHIF Västmanlands Projekt i syfte att 90 000 Handikappidrottsför- erbjuda handikappade bund, Västerås ungdomar möjligheter till luftvapenskytte

Svenska Tennisför- Projekt för att 350 000 bundet integrera handikappade tennisspelare i verksamheten

Säkerhetskommittên Utveckling av hemi 220 000 för Rörelsehindrade ski-cart utförsåkare SRU

Säkerhetskommittên Projektet Skicart- 215 000 för Rörelsehindrade åkning för gravt utförsåkare SRU rörelsehindrade

SOU 1992120 157 Bilaga 3

Säkerhetskommittén Projektet Fritids- 75 000 för Rörelsehindrade service utförsåkare SRU

Riksföreningen för Anläggning av handi- 150 000 Trafik- och Polic- kappanpassad naturskadade RTP, slinga Nyköping

Sveriges Dövas Översyn av dövas fri- 150 000 Riksförbund SDR tidsanläggningar

Damnåns Fiskevårds- Vissa kostnader vid 200 000 förening en handikappanpassad fiskecamp

Fagerviks Kanotklubb, Anskaffande av handi- 35 000 Timrå kappanpassade kanadensare

Västjämtens Jakt- Vissa kostnader vid 140 000 skytteklubb Fävikens skyttecenter 10 495 000

c d V kunskap om olika handikapp

Handikappförbundens Förstudie om in- 170 000 Centralkommitté HCK rättande av handikapprörelsens utredningsinstitut

HCK Handikappföre- Projektet Om 650 000 ningarnas Central- brukaren som kunskapskommitté i Blekinge bärare och idêgivare i samhällets rehabiliteringsarbete med handikapporganisationerna som en aktiv samarbetspartner till samhällets rehabiliteringsaktörer

Handikapporganisa- Projektet Aktiv 400 000 tionernas Central- kunskapsspridning kommitté i Stockholms län Läns-HCK

Piteå HCK Projekt Handikapp- 300 000 studier

Bilaga 3 158 SXJl992d20

Riksförbundet för Projekt för att 860 000 döva, hörselskadade sprida kunskap om barn och sprâkstörda barn och ungdomar med flera DHB handikapp som försvårar kommunikation

FUBS Stiftelse ALA Projektet Det funk- 50 000 tionella handikappet hos personer med plötsligt förvärvad, svår, traumatisk hjärnskada

FUBs Stiftelse ALA Projektet Förbere- 364 000 delse inför vuxenlivet genom korttidsboende

FUBs stiftelse ALA Projektet Psyko- 200 000 terapi för vuxna personer med utvecklingsstörning - en dokumentation av erfarenheter

Riksförbundet för Utredning för att 500 000 Rörelsehindrade Barn förbättra stödet till och Ungdomar RBU barn med HBD DAMP och deras familjer

Svenska Diabetes- Undersökning av vissa 605 000 förbundet SD handikappgruppers levnadsförhållanden

Handikappinstitutet Att leva med reuma- 500 000 tisk sjukdom - ett projekt inom utveckling av brukarinformation

Centrum för utvärde- Projektet Utveck- 1 100 000 ring medicinsk lad handikappteknoav teknologi, Univer- logi för rörelsesitetet i Linköping hindrade. Effekter på resurskrav och livskvalitet

Göteborgs sjukvårds- Projekt Ågrenska 2 000 000 styrelse Hälsocentret för Barn

SOU 1992120 159 Bilaga 3

stiftelsen Bräcke Försöksverksamhet 775 000 Diakonigård, med kunskapscentrum Göteborg för rörelsehidrade och med nationella uppgifter vid Bräcke östergård

Universitetet i Försöksverksamhet 200 000 Linköping inom handikappområdet läs- och skrivsvårigheter

Riksförbundet Cystisk Vårdprojektet Kart- 475 000 Fibros RfCP läggning av vården i Sverige för barn, ungdomar och vuxna med cystisk fibros

Riksförbundet för Utredning om Forsk- 90 000 Social och Mental nings- och utbild- Hälsa RSMH ningscenter

Kalmar kommun Utredning som syftar 95 000 till att undersöka hur barn med diagnosen MBDDAMP fungerar i barnomsorgen, skolan och vuxenlivet 334 000

ä ö s s- och utveckl n sarbe e

Handikappförbundens Projektet Refe- 500 000 Centralkommitté HCK rensarbetsplatser i handikapprörelsen

HCK i Jämtlands län Projekt om HCK-verk- 400 000 samhet i glesbygd

Handikapporganisa- Projektet Samverkan 700 000 tionerna i södra i en centraliserad Sverige sjukvård

Afasiförbundet i Uppsökande verkamhet 285 000 Sverige bland barn och ungdomar med dysfasi

Afasiförbundet i Projektet språkligt 250 000 Sverige test för afasidiagnostik

Riksförbundet för Projektet Hörse1- 150 000 döva, hörselskadade skadade och döva barn och språkstörda barn i förskolan DHB

Bilaga 3 160 SOU 199211

Föreningen sveriges Projekt med sam- 500 000 Dövblinda FSDB ordning av rehabiliterande verksamhet för vuxna dövblinda

Riksförbundet för Projektet ombud för 400 000 Utvecklingsstörda förmedling av nyhets- Barn, Ungdomar och information och Vuxna FUB litteratur för utvecklingsstörda

Riksförbundet för Planeringsfas av 350 000 Utvecklingsstörda Projekt marknads- och Barn, Ungdomar och aktivitetsplan för Vuxna FUB Riksförbundet FUB

Riksförbundet för Projekt för utveck- 200 000 Utvecklingsstörda lande av FUBs hand- Barn, Ungdomar och lingsberedskap vid Vuxna FUB huvudmannaskapsförändring av de särskilda omsorgerna och särskolan

Länsförbundet för Projekt Ljungbacka 200 000 Utvecklingsstörda stöd till när- - Barn, Ungdomar och stående Vuxna i Skaraborgs län

gänsförbundet FUB i Projekt rörande 360 000 Orebro aktiviteter för gravt Utvecklingsstörda, deras anhöriga och personal

Föreningen för Projekt Sinnenas 130 000 Utvecklingsstörda rum Barn, Ungdomar och Vuxna FUB, Göteborg

Föreningen för Projektet Hur var 150 000 utvecklingsstörda det förr hur är det barn, ungdomar och idag vuxna i Lund med omnejd FUB i Lund

FUB i Uppsala Björklingeprojektet 400 000

Förbundet Blödarsjuka Stödverksamhet för 370 000 i Sverige FBIS blödarsjuka med särskilda behov

SCHJl992d20 161 Bübga3

Hörselskadades Riks- Projektet Hörselned- 335 000 förbund HRF sättning, isolering och konflikter - en arbetsplatsfråga

Hörselskadades Riks- Projektet Rehabili- 100 000 förbund HF tering av personer med förvärvad hörselnedsättning och andra hörselskadade som är i behov av rehabilitering

Hörselskadades Riks- Projektet Organisa- 900 000 förbund HRF tions- och påverkansarbete i ett decentraliserat samhälle

Svenskt förbund för Projekt Marknads- 260 000 stomiopererade ILCO föring

Laryngförbundet SLF SLFS konsulent- 000 000 projekt

Neurologiskt Handi- Delprojekt av 380 000 kappades Riksförbund Brukarprojektet vid NHR NHRs Hjälpmedelscenter

Riksförbundet för Försöksverksamhet 780 000 Rörelsehindrade Barn med Regional ombudsoch Ungdomar RBU man

Riksförbundet för Utveckla stöd till 250 000 Rörelsehindrade Barn nyblivna föräldrar och Ungdomar RBU till barn med rörelsehinder

Föräldraföreningen Projektet Förbättrat 315 000 för hjärtsjuka barn omhändertagande av och ungdomar familjer där ett barn dött av hjärtfel

Riksförbundet mot Projektet 400 000 Astma-Allergi RmA Allergikern i morgondagens samhälle

Riksförbundet mot Projektet Allergi- 150 000 Astma-Allergi RmA kommittéer på kommunal nivå

Riksförbundet för Dokumentation av 250 000 Social och Mental Sesam-projektet i Hälsa RSMH Skaraborg

Bilaga 3 162 SOU 1992120

Riksförbundet för Utbildningsprojekt 175 000 social och Mental Hälsa RSMH

Riksförbundet för Boende- och syssel- 840 000 Social och Mental sättningsprojekt för Hälsa RSH människor med psykiska störningar

Riksförbundet för Uppbyggnad av fri- 430 000 social och Mental villig dagverksamhet Hälsa RSM

Riksförbundet för Utveckling av verk- 160 000 social och Mental samheten genom kvali- Hälsa i Göteborg ficerad handledning RSMH-Livet och utvidgad samverkan

Riksförbundet för Gemensamt utbildnings- 445 000 Trafik- och Polio- projekt tillsammans skadade RTP med Neurolologiskt Handikappades Riksförbund NHR

svenska Diabetes- Projekt för för- 450 OOO förbundet SD bättrade kostvanor bland gruppen hjärtoch lungsjuka och diabetiker

Sveriges Dövas Framställning av 1 000 000 Riksförbund SDR teckenlexikon

Sveriges Dövas Utveckla tecken- 300 000 Riksförbund SDR språkskursverksamheten för föräldrar till dövagravt hörselskadade barn

Dövas Förening i Projektet Konst för 130 000 Örebro län döva och döva med handikapp

Svenska Epilepsi- Vidare utveckling av 665 000 förbundet skyddsåtgärder för personer med epilepsi

Sveriges Stamnings- Försöksverksamhet med 225 000 föreningars Riks- riksombudsman förbund SSR

De Handikappades Utveckling av ut- 240 000 Riksförbund DHR bildning för rullstolsanvändare

SOU 1992120 163 Bilaga 3

De Handikappades Projektet Människan 520 000 Riksförbund DHR i fokus

De Handikappades Projekt samverkan 450 000 Riksförbund DHR Stockholm

De Handikappades Projekt målinriktat 400 000 Riksförbund DH och förstärkt stöd till DHRs lokala arbete

De Handikappades Försöksverksamhet 530 000 Riksförbund DHR med anpassningskurs i form av tremånaders folkhögskolekurs för rörelsehindrade

Handikappinstitutet Kartläggning av 210 000 resurspersoner samt behov och känd kunskap i ämnet sexologi funktionshinder för att systematisera och förbättra information rådgivning till funktionshindrade

Handikappinstitutet Projektet Urinupp- 540 000 samlare för kvinnor - Kartläggning av befintliga hjälpmedel samt förslag till nyutveckling och förbättringar av dessa

Handikappinstitutet Projektet Utredning 125 000 av partiellt fotamputerades problem och utveckling med syfte att förbättra deras skor

Handikappinstitutet Försöksverksamhet med 170 000 videoutrustning som hjälpmedel vid körkortsutbildning för handikappade

Handikappinstitutet Utveckling av hjälp- 220 000 medel och metoder för personer med förståndshandikapp

Bilaga 3 SOU 199211

Handikappinstitutet Projektet Ortoped- 315 000 tekniska hjälpmedel - en väg till bättre rehabiliteringsekonomi

Synskadades Riks- Projektet Rehabili- 950 000 förbund SRF tering av synskadade

Synskadades Riks- Projektet Tidig upp- 450 000 förbund SRF täckt av synfel hos små barn

Synskadades Riks- Decentraliserings- 570 000 förbund SRF projekt

Synskadades Riks- Läsprojekt för syn- 260 000 förbund SRF svaga

Synskadades Riks- Utveckling av teknik 190 000 förbund SRF för framställning av taktila kartor

Alzheimerföreningen visst utvecklings- 300 000 i Sverige arbete

Föreningen Anorekia Utvecklingsverksamhet 450 000

Bulimia Kontakt Ost, Norrköping

Bodens Vi Unga-krets Utvecklingsarbete 75 000 bland handikappade

Ekeskolan Projektet Pedago- 119 000 gisk utveckling av synprövningsmetoder för barn och ungdomar på tidig utvecklingsnivå

Folkuniversitetet, Försöksverksamhet med 320 000 Kursverksamheten vid allaktivitetshus för Göteborgs universitet socialt isolerade personer i Angered, Göteborg

Folkuniversitetet, Projektet En väg 320 000 Kursverksamheten vid till delaktighet Stockholms universitet

Föreningen för integ- Medicinsk utbildning 25 000 rerad konfirmationsundervisning i Stockholms stift

SOU 1992120 155 Bilaga 3

GIL ekonomisk före- GIL-projektet 600 000 ning, Göteborgskooperativet för Independent Living

Högskolan i Jönköping Projektet Handi- 600 000 kappade barns och ungdomars kulturella delaktighet

Kommunförbundet Projektet Utbildning 300 000 Västerbotten för en framtid - Västerbotten UFF-AC

Kristianstads kommun Gärdskanprojektet 695 000 arbete och sysselsättning för gravt handikappade

Norrköpings kommun Projektet Handikapp- 385 000 studie i Norrköping

Landstinget Väster- Pilotverksamhet med 75 000 norrland, Medelpads sommarvistelse för en sjukvårdsförvaltning, psykiatrisk långvårds- Psykiatriska Verksam- avdelning heten, Distrikt III

Nykterhetsrörelsens Projekt för dagliga 470 000 Bildningsverksamhet aktiviteter för gruppen NBV-förbundet nyskadade tillhörande omsorgerna

Psykiatri Västerås 4V-projektet, 250 000 sam- Oster verkan kring psykiskt långtidssjuka i Västerås

Rekryteringsgruppen Projekt för att möj- 100 000 för aktiv rehabili- liggöra för män med tering ryggmärgsskador att bli förälder

Intresseföreningen Allaktivitetshuset 800 000 för schizofreni Gyllenkroken IFS, Göteborg

Röda korsets Malmö- Viss utbildning vid 170 000 husdistrikt Rehabiliteringscenter för tortyrskadade flyktingar i Malmö

Stiftelsen Arbete Projekt Arbetsbyrån 300 000 och Vänskap, Sundsvall

Bilaga 3 166 SKXJ1992d20

Stiftelsen Fontänhus Projekt med riktade 340 000 Lund insatser för högutbildade människor med psykiska sjukdomar

Stiftelsen Fontän- Utveckling av verk- 100 000 huset örebro samheten

Sveriges Invandrar- Projektet Att vara 380 000 institut och Museum döv och invandrare en dubbel utmaning

Särskolan i Borås Utveckling av 150 000 Montessoripedagogik i särskolan

Tomtebodaskolans Projektet Miljöan- 260 000 resurscenter TRC passning och utvecklingsstimulerande åtgärder för gravt synskadade blinda barn med tilläggshandikapp

Universitetet i Arbetsgrupp angående 250 000 Linköping forsknings- och utvecklingsprogram om människor med funktionsnedsättningar och deras situation i samhället

Stockholms universitet KRISTINA-projektet 050 000 socialt nätverk bland döva

Researchers in Projekt om funktions- 265 000 Women Play and Disability hindrade barns lek WRP International i Stenhamra

Ågrenska Hälso- Familjeverksamhet 500 000 centret för Barn, Hovås

Ädelfors folkhög- Projektet UTAR- 000 000 skola FRIBO ett utbild- ningsprojekt rörande yrkesutbildande folkhögskolestudier för personer med omfattande rörelsehinder 36 074 000

SOU 1992120 167 Bilaga 3

Rekreation, fritidsanläggningar

De Handikappades Riks- Inköp av båt till 250 000 förbund DHR, Göte- fritidsanläggningen borgsavdelningen Västerhav

Föreningen för Om- och tillbyggnad 65 000 Utvecklingsstörda vid FUBs sommargård Barn, Ungdomar och i Kärradal Vuxna FUB, Borås

Lidköpings FUB Inköp och ombyggnad 400 000 av FUB-gården samt inventarier till gården

Lundabygdens Dövas Ombyggnad av före- 32 000 Förening ningslokal

Hedelpads Dövas Anläggningsarbeten 23 000 Förening, Sundsvall m.m. vid fritidsanläggningen Släda 45

§tifte1sen Sundbyvik, Om- och tillbyggnad 935 000 Orebro av rekreationsanläggningen Sundbyvik 1 705 000

Information, utbildning

Handikappförbundens Projekt rörande 900 000 Centralkommitté HCK handikapputredningens förslag

Handikappförbundens Informations- och 450 000 Centralkommittê HCK utbildningsprojekt kring handikapprörelsen och EG

Handikappförbundens Genomförande av HCKs 500 000 Centralkommitté HCK jubileumsår

Afasiförbundet i Framställning av 95 000 Sverige informationsmaterial

Afasiförbundet i Konferens om afasi 150 000 Sverige

Riksföreningen Symposium rörande 65 000 Autism FA barn och ungdomar med Aspergers syndrom

Föreningen Sveriges Framställning av 280 000 Dövblinda FSDB informationsmaterial

Bilaga 3 S[NJl992d2O

Föreningen sveriges Informationskon- 200 000 Dövblinda FSDB ferenser kring dövblindtolkning

Riksförbundet för Informations- 35 000 Utvecklingsstörda material Barn, Ungdomar och Vuxna FUB

Riksförbundet för Informations- 225 000 Utvecklingsstörda insatser till Barn, Ungdomar och politikerna Vuxna FUB

Riksförbundet för Kampanj för 820 000 Utvecklingsstörda kontaktpersoner Barn, Ungdomar och inom omsorgsverk- Vuxna FUB samheten

Hörselskadades Riks- Framställning av 35 000 förbund i Kalmar län en informationsfilm

Unga Hörselskadade Bok om unga hörsel- 220 000 skadade personers egna erfarenheter från skolan och val efter skolan

svenskt förbund för Uppföljningskurs 150 000 stomiopererade ILCO Stomivård i hemmet

Laryngförbundet SLF Utbildning i före- 170 000 ningsarbete och mötesteknik

Riksförbundet för Produktion av infor- 600 000 Rörelsehindrade Barn mationsmaterial och Ungdomar RBU

Riksförbundet Cystisk Genomförande av 310 000 Fibros RfCF medicinsk utbildningsdag

Föräldraföreningen Vissa medlemskonfe- 300 000 för hjärtsjuka barn renser och ungdomar

Föräldraföreningen Framtagande av infor- 500 000 för hjärtsjuka barn mationsmaterial och ungdomar

Föräldraföreningen Kopiering av video- S9 000 för hjärtsjuka barn filmen Fråga Lyssna och ungdomar samt framställning av skriftligt stödmaterial till filmen

SOU 1992120 169 Bilaga 3

Riksförbundet mot Projekt Astmaåret 275 000 Astma-Allergi RmA 1992

Riksförbundet mot Informationsinsatser 500 000 Reumatism RM med anledning av Nordiskt reumatikerår 1992

Riksförbundet för Informationsprojekt 665 000 Njursjuka RNj om organdonation

Riksförbundet för Konferens för kura- 135 000 Njursjuka RNj torer inom njursjukvården

Riksförbundet för Konferens om det 84 000 Social och Mental psykiatriska tvånget Hälsa RSMH

Riksförbundet för Tryckning m.m. av bok 200 000 Social och Mental om psykiskt handikap- Hälsa RSMH pade ungdomar

Riksförbundet för Genomförande av ett 45 000 Trafik- och Polio- seminarium för medskadade i stockholms lemmar med nackskada län RTP-S

Svenska Celiaki- Kosthandledning, in- 330 000 förbundet SCF formationsmaterial och informatörsutbildning

Sveriges Dövas Förberedande av en 200 000 Riksförbund SDR internationell konferens

De Handikappades Filmprojekt Jag 695 000 Riksförbund DHR vill slåss för livet

De Handikappades Framtagande av in- 600 000 Riksförbund DHR formationsmaterial på video

Handikappinstitutet Anordnande av en 400 000 europeisk konferens kring rehabiliteringsteknologi, ECART II

Handikappinstitutet Vissa kostnader vid 250 000 anordnande av en filmfestival med temat Handikapp i filmen

Bilaga 3 170 S[XJ19l20

Synskadades Riks- Framställning av sam- S00 000 förbund SRF hällsinformation på punktskrift och kassett

Alzheimerföreningen Informationsskrift 245 000 i Sverige

Patientföreningen Framställning av in- 350 000 för Anorexia och formationsvideo Bulimia Nervosa, Göteborg

Bechterewreumatiker- Konferens 150 000 nas intresseorganisation BERI

Brukarrådet vid Informationsvideo 110 000 Dahlheimers Hus, Göteborg

Riksförbundet för Framställning av 350 000 dementas rättig- informationsmaterial heter Demensför- och konferenser bundet

Riksförbundet för Informationsinsatser 350 000 dementas rättigheter Demensförbundet

Dövblind- och Seminarium med tema 110 000 vuxendövtolkföre- Tolkens yrkesansvar ningen dvtf

Friluftsfrämjandet Syntolkning och text- 80 000 ning av filmen Nästa gång far vi till månen

Höselkuratorernas Tolkarvoden vid fort- 12 000 förening bildningsdagar

Hörselpdagogiska Kurskonferensdagar 30 000 föreningen, Danderyd

Föreningen Långbro- Viss historisk doku- 200 000 veteranerna, Älvsjö mentation

Rekryteringsgruppen Informationsfilmer 450 000 för aktiv rehabilitering

Riksförbundet för Bok om sex, kropps- 250 000 Sexuell Upplysning uppfattning och jag- RFSU utveckling hos barn med handikapp

SCNJ1992ü20 171 Büaga.3

stiftelsen för Projektet Vandrings- 250 000 lättläst nyhets- utställning om LLinformation och böcker litteratur LL-stiftelsen

stockholms social- Informationsprojekt 490 000 tjänst om utvecklingsarbete inom barn- och handikappomsorg Så här gör vi och det fungerar bra

Svenska Audiologiska Förberedelser och 145 000 Sällskapet genomförande av en Nordisk Barnaudiologisk Kongress i juni 1993

Svenska Iktyosföre- Riksseminarium 49 000 ningen

Svenska PKU-före- Tryckning av diet- 145 000 ningen anpassad kokbok

Sveriges tecken- Kursseminarium 100 000 språkstolkars förening STTF, Sundbyberg

Talhandikappades Regionala taltjänst- 290 000 Förening, Uppsala konferenser 099 000

Utrustning till handikapporganisationer

Handikappföre- Utrustning till 400 000 ningarnas Central- lokaler för HCK, kommitté HCK DHR och SRF Dalarna

Läns-HCK Gotland Utrustning till 30 000 kansliet

Handikappförbudens Telefonväxel 240 000 Centralkommittê HCK i Jönköpings län

HCK-Västernorrland Kansliutrustning 12 000

Handikappföre- Automatiska öppnare 50 000 ningarnas Central- för entré- och hisskommitté HCK i dörrar Östergötlands län

Bilaga 3 172

sou 1992120

Riksförbundet för Inventarier 355 000 Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna FUB

Riksförbundet för Datautrustning och 150 000 Njursjuka RNj kontorsmöbler

Svenska Celiaki- Data- och kommunika- 250 000 förbundet SCF tionsutrustning

Laryngförbundet SLF Kontorsutrustning 50 000

De Handikappades Datautrustning och 170 000 Riksförbund DHR utbildning

De Handikappades Kansliutrustning 75 000 Riksförbund DHR, Värmlands distrikt

De Handikappades Utrustning av kansli 200 000 Riksungdomsförbund DHR UNG

FUBs Stiftelse ALA Inköp av en kopie- 37 000 ringsapparat 019 000

Diverse

Riksförbundet för Uppföljning av 52 000 Social och Mental psykiatrins inlem- Hälsa RSMH mande i den s.k. Dalamodellen

Riksförbundet för Genomförande av råd- 335 000 Social och Mental slag om Psykiatri- Hälsa RSMH utredningen

Sveriges Dövas Vissa tolkkostnader 40 000 Riksförbund SDR

Arbetarrörelsens Projektet Var står 220 000 arkiv handikapphistorisk forskning idag och vilka uppgifter väntar imorgon

Folkuniversitetet, Studier, sommarläger 160 000 Kursverksamheten vid och föräldrautbildning Linköpings universitet

SOU 1992120 173 Bilaga 3

stiftelsen Humle- Utredning av rekrea- 590 000 gården, Sigtuna tionsmöjligheter för rörelsehindrade, utvärdering av utlandsvård och samarbete med sjukvårdshuvudmännen

The World Federation Planering av ungdoms- 50 000 of the Young Deaf läger WFD Youth 1 447 000

,

, . . . .

.

SOU 1992 120 175 Bilaga 4

Socialdepartementets redovisning av utdelat stöd under budgetåret 199192; fördelat på organisationer, föreningar,

stiftelser

Antal Beslut Projekt Summa H 3. .S Handikappförbundens Central- 16 8 052 000 kommitté HCK, centralt och lokalt Afasiförbundet i Sverige Afasi 5 1 180 000 Riksförbundet för döva, hörsel- 2 1 010 000 skadade och språkstörda barn DHB Riksföreningen Autism FA 1 65 000 Föreningen Sveriges Dövblinda 4 1 410 000 rsoa Riksförbundet för Utvecklings- 9 7 380 000 störda Barn, Ungdomar och Vuxna FUB Länsförbundet för Utvecklingsstörda 1 200 000 Barn, Ungdomar och Vuxna i Skaraborgs län

Barn, Ungdomar och Vuxna FUB, Borås Föreningen för Utvecklingsstörda 1 130 000 Barn, Ungdomar och Vuxna FUB, Göteborg Lidköpings FUB 1 400 000 Föreningen för utvecklingsstörda 1 150 000 barn, ungdomar och Vuxna i Lund med omnejd FUB i Lund FUB i Uppsala 1 400 000

176 SOU 199212 Bilaga 4

Förbundet Blödarsjuka i Sverige 1 370 000 FBIS Hörselskadades Riksförbund HRF 3 2 335 000 Hörselskadades riksförbund i 1 35 000 Kalmar län Unga Hörselskadade 1 220 000 Svenskt förbund för stomiopererade 2 410 000 ILCO Laryngförbundet SLF 3 1 220 000 Neurologiskt Handikappades Riks- 2 S80 000 förbund NHR Riksförbundet för Rörelsehindrade 4 2 130 000 Barn och Ungdomar RBU

barn och ungdomar Riksförbundet mot Astma-Allergi 3 825 000 REA

Hälsa RSMH Riksförbundet för Social och Mental 1 160 000 Hälsa i Göteborg RSM-Livet Riksförbundet för Trafik- och 1 445 000 Polioskadade RTP Riksförbundet för Trafik- och 1 45 000 Polioskadade i stockholms län RTP-S Riksföreningen för Trafik- och 1 150 000 Polioskadade RTP, Nyköping Svenska Celiakiförbundet SCF 2 580 000 Svenska Diabetesförbundet SD 2 1 055 000

SOU 1992120 177 Bilaga 4 Sveriges Dövas Riksförbund SDR 2 850 000

förbund SSR De Handikappades Riksförbund DHR 6 505 000 De Handikappades Riksförbund DHR, 75 000 Värmlands distrikt De Handikappades Riksförbund DHR, 250 000 Göteborgsavdelningen De Handikappades Riksungdomsförbund 200 000 DHR UNG Synskadades Riksförbund SRF 10 5 085 000 Alzheimerföreningen i Sverige 545 000 göreningen AnorexiaBulimia Kontakt 450 000 Ost, Norrköping Patientföreningen för Anorexia och 350 000 Bulimia Nervosa, Göteborg Bechterewreumatikernas intresse- 150 000 organisation BERI, Göteborg Riksförbundet för dementas rättig- 700 000 heter Demensförbundet Rekryteringsgruppen för aktiv 855 000 rehabilitering Riksförbundet av Intresseföreningar 490 000 för schizofreni RIKS-IFS Intresseföreningen för schizofreni 800 000 IFS, Göteborg Intresseföreningen för schizofreni 300 000 och andra psykotiska tillstånd IFSAP, västra distriktet, Vadstena Talhandikappades Förening, Uppsala 290 000

Bilaga 4 178 SCRJl992d20

The World Federation of the Young 1 50 000 Deaf WFD Youth 143 59 537 000 Eörgninggz, ggiftelsgr

Göteborg

Centrum för utvärdering av 1 100 000 medicinsk teknologi, Universitetet i Linköping

föreningen dvtf Fagerviks Kanotklubb, Timrå 35 000 Familjehemmens Riksförbund, 870 000 Finspång Friluftsfrämjandet 720 000

Fritidsföreningen Nobba Brass och 1 295 000

Nubbe NBN Förbundet En Rökfri Generation 3 000 000 Föreningen för integrerad konfirma- 25 000 tionsundervisning i stockholms stift FIKS Föreningen Söndagsförälder i 80 000 Göteborg FUBs stiftelse ALA 651 000 Föräldraföreningen för plötslig 590 000 spädbarnsdöd GIL ekonomisk förening, Göteborgs- 600 000 kooperativet för Independent Living Hörselkuratorernas förening 12 000

SCNJl992d20 179 Bilaga

Humana intresseförening för stöd 350 000 till patienter och klienter i Farsta-Vantörs psykiatriska sektorsområde gushållningssällskapet i Norra 260 000 Älvsborg, Vänersborg Hörselpedagogiska föreningen, 30 000 Danderyd Konstepidemin, Göteborg 160 000 Kvinnojouren Blåklockan, Gävle 200 000 föreningen Lånqbroveteranerna, 200 000 Älvsjö Hultiversitetet ek.fören, Stockholm 300 000 Riksförbundet BRIS Barnens Rätt 750 - 000 i Samhället Riksförbundet för Hjälp åt Läke- 300 000 medelsmissbrukare RFHL Riksförbundet för Sexuell Upp- 250 000 lysning RFSU Rädda Barnen 1 900 000 Röda korsets Malmöhusdistrikt 170 000 SAME ÄTNAM Den samiska riks- 60 000 organisationens slöjdutskott Sitskigruppen för rörelsehindrade 420 000 utförsåkare, Östersund Skånes Turistråd, Lund 150 000 Stadsmissionen i Linköping 135 000 Stiftelsen Arbete och Vänskap, 300 000 Sundsvall Stiftelsen Bräcke Diakonigård, 775 000 Göteborg Stiftelsen Fontänhus Lund 340 000 Stiftelsen Fontänhuset Örebro 100 000 Stiftelsen Hadar, Malmö 550 000

180 SOU 1992120 Bilaga 4

stiftelsen Hassela Utbildnings- 1 125 000 enhet, Stockholm

förbund, Västerås

sektionen för Barn- och Ungdomslitteratur Sveriges teckenspråkstolkars 1 100 000 förening STTF, Sundbyberg

Knivsta Researchers in Play and 1 265 000 Women Disability WRP International i Stenhamra

SOU 1992120 181 Bilaga 4

Västjämtens Jaktskytteklubb 140 000 Ågrenska Hälsocentret för Barn, 500 000 Hovås 26 645 000 §§ggie§ö;bugd Arbetarnas Bildningsförbund ABF 700 000 ABF Jämtland 175 000 Folkuniversitetet, Kursverksamheten 645 000 vid Göteborgs universitet Folkuniversitetet, Kursverksamheten 160 000 vid Linköpings universitet Folkuniversitetet, Kursverksamheten 320 000 vid stockholms universitet Nykterhetsrörelsens Bildningsverk- 470 000 samhet NBV-förbundet Studiefrämjandet i Uppsala 300 000 Studieförbundet Vuxenskolan i 150 000 Östersund W 920 000

Högskolor m.fl.

Stockholm Tomtebodaskolans resurscenter TRC 260 000

848 000

Kommuner och landsting Bodens kommun 270 000 Borlänge kommun 500 000

Bilaga 4 182 SOU 199211 Huddinge kommun, kommundels- 350 000 nämnden Flemingsberg

förvaltningen

Helsingborg

Landstinget Blekinge, Östra sjuk- 125 000 vårdsdistriktet, Karlskrona kommun

Landstinget Västernorrland, 75 000 Medelpads sjukvårdsförvaltning, Psykiatriska Verksamheten, Distrikt III

Museum Särskolan i Borås 150 000 845 000

Myndigheter m.m. Arbetsgruppen för samordning 000 000 av insatser för utsatta ungdomar Plus-gruppen, Civildepartementet Handikappinstitutet 18 18 380 000 Socialdepartementet 10 624 255l2

SOU 1992120 183 Bilaga 4

Statens handikappråd 1 600 000 Statens ungdomsråd §99Q_QQQ___ 40 604 25512 Totalt 142 399 25512

SOU 1992 185 185 Bilaga 5

Socialdepartementets redovisning av utdelat stöd

för projekt om FNs barnkonvention

Rädda Barnen 2,77 miljoner kronor för ett antal delprojekt i informations- och utbildningssyfte som vänder sig till olika målgrupper. Olika typer av medier utnyttjas.

Svenska UNICEF-kommittén 450 000 kronor för en informations- satsning riktad till skolan.

Riksförbundet BRIS Barnens Rätt i Samhället 400 000 kronor för att utbilda personal och frivilligmedarbetare som informerar barn om deras rättigheter.

Adoptionscentrum 85 000 kronor för seminarieverksamhet. -

Svenska OMEP-kommittén Organisation Mondiale Pour PEducation Prescolaire en organisation för förskolemetodik 135 000 kronor för - att anordna studiedagar vid grundskollårarutbildningarna.

Röda Korset 750 000 kronor för en filmproduktion. -

Barnkonventionsgruppen 275 000 kronor för projektsamordning. -

Rädda Barnen 7 miljoner kronor för sista året av ett antal delprojekt -

i informations- och utbildningssyfte vänder sig till olika målgrup-

som per. Olika typer av medier, bl.a. dramateaterverksamhet, utnyttjas.

Unga Örnars Riksförbund 1,35 miljoner kronor till andra och tredje

-

året av ett projekt i samarbete med ABF, Hyresgästföreningen, KF och

Folksam. Inom projektets ram fungerar barn själva som informatörer och deltar i barnkommissionskommittéer i hela landet.

Svenska Missionsförbundets Ungdom 250 000 kronor till metod- utveckling, ledarutbildning, ledarlåger och idésamtal med inriktning på barnkonventionen.

Svenska Flyktingrådet 500 000 kronor till informations-, råd- givnings- och utbildningsinsatser med inriktning på flyktingbarns situation och rättigheter.

Svenska FN-förbundet 200 000 kronor bidrag till att - som arrangera ungdomsforum.

Bilaga 5 186 SOU 1992120

Svenska Scoutförbundet 190 000 kronor för informations- och utbildningsinsatser till scouter och scoutledare.

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar 285 000 kronor för information om intentionerna och innebörden av bamkon-

ventionen och hur dessa kan användas för handikappade barns och ungdomars bästa.

Barnkonventionsgruppen 125 000 kronor som bidrag till språklig bearbetning och tryckning av tre illustrerade versioner barnkonav ventionen som översatts till barns och ungdomars språk.

Frälsningsarmén 200 000 kronor till en barnkonsulent som in- formerar om barnkonventionen på olika platser i landet.

Svenska Afgahnistankommittén 90 000 kronor till information- sverksamhet om barnkonventionen.

BRIS Barnens Rätt i Samhället 90 000 kronor till utställning i

- en sagobyn Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby.

SAMFI-gruppen Samarbete för skolans internationalisering 65 000

kronor för en projektanställd handledare till de barn och ungdomar

som skall genomföra temadagar om FNs barnkonvention i skolorna.

Stockholms Dövas Ungdomsklubb 22 000 kronor för att sprida information om barnens rättigheter till döva barn och ungdomar.

Svenska Missionsfdrbundets Ungdomsarbete 250 000 kronor för ledarutbildning, metodutveckling och barnkonferens.

Pingstförsamlingarnas ungdomsarbete 250 000 kronor för olika typer av informations- och utbildningsinsatser.

Frälsningsarmén 200 000 kronor för en satsning på ungdoms- verksamhet, utveckling av studiematerial m.m.

Sveriges Unglottor 130 000 kronor för en utbildningsinsats. -

IPA International Association for the Childs right to play en

-

internationell organisation som- vill främja barn rätt till lek 540 000

kronor för en konferensserie om barns rätt till lek.

RLIKV Riksförbundet för levande information om kriminalvård - 320 000 kronor för en teaterserie vid 40 kriminalvårdsanstalter.

SOU 1992185 187 Bilaga 5

Folkaktionen mot pornografi 240 000 kronor för produktion av en informationsfilm.

Svenska Irankommittén 240 000 kronor för ett teaterprojekt på persiska.

SOU 1992 120 189 Bilaga 6

Socialdepartementets redovisning av fördelat stöd

för insatser inom

barnomsorgen i det mångkultu-

rella samhället

Rädda Barnen 650 000 kronor för det första året treårigt - av ett projekt som omfattar tre delprojekt med inriktning på praktisk metodik, pedagogiskt drama och psykosocial konsultation. Den geografiska spridningen blir Malmö-, Göteborgs- och Hämösandsområdet. Projektet riktar sig till personal inom barnomsorgen arbetar som i flykting- och invandrartäta områden t.ex. Rosengård och Angered. Det riktar sig också till mottagningsdaghem för flyktingbarn, dit

personal sökt sig som vill arbeta med flyktingbarn och till små kommuner och orter med liten eller ingen erfarenhet arbete med av flyktingbarn. Delprojekt praktisk metodik att stöd och handledning avser ge av praktik-metodisk karaktär, hur använder sin kunskap i och man nya okända situationer. Projektet vill fördjupade kunskaper olika ge om kulturer och processer. Delprojekt pedagogiskt drama görs i samarbete med Riksorganisationen Auktoriserade Dramapedagoger. Pedagogiskt drama upplevelsens pedagogik för att bearbeta egna attityder och känslor, använder sig av metoder som förstärker inlevelseförmågan och därigenom ökar förståelsen för andra människor. Psykosocial konsultation innebär att via personal nå barn år i som behov av särskilt stöd. Konsulten analyserar tillsammans med personallaget de problematiska situationer barn lever under i syfte som att utveckla personalens arbete. Arbetssättet är förebyggande, uppsökande och behandlande. Samtliga projekt dokumenteras i rapport för vidare spridning. en

Rädda Barnen 200 00 kronor för att ta fram bok för barn- - en omsorgspersonal som utifrån aktuell forskning och praktiska exempel belyser och diskuterar frågor kring invandrar- och flyktingbams situation i Sverige. Att förstå den kulturen förstå andra - egna att kulturer vad förenar olika kulturer Författare är journalisten Mario - Marx och socialantropologen Lena Ljunggren båda har lång som erfarenhet arbete inom barnomsorgen. av

Huddinge kommun, Flemingsbergs kommundelsnämnd 500 000 kronor för filmdokumentärprojektet Mångkulturellt arbete inom förskolan. Filmen skall visa arbetet vid två daghem i Huddinge där

två erfarna hemspråkslärare arbetar tillsammans med svensk personal med två teman. Tio barn och deras föräldrar skall delta i filmen. Syftet

Bilaga 6 190 SOU 1992 120

är att konkret visa hur ett mångkulturellt arbete kan integreras i förskolans verksamhet för att gagna invandrarbarnens tvåspråkighet och tvåkulturella identitet. I anslutning till filmen skall ett studiemateriutarbetas. Manus och regi Carlo Barsotti. Foto Göran Åslund. Studiematerial Anna-Clara Grevelius.

Svenska OMEP-kommittén 500 000 kronor till framtagning av en teaterföreställning av Pocket-teatern om möten med andra kulturer samt nio föreställningar vid en serie studiedagar för bamomsorgspersonal, inför mottagandet invandrar- och flyktingbarn. Den geografiska av spridningen blir Malmö, Göteborg, Karlstad, Västerås, Stockholm och Umeå. Pocket-teatems specialitet är föreställningar som bygger på att publiken aktivt ska kunna gripa in i handlingen, kommentera och föreslå olika lösningar på konflikter, som sedan prövas i dramatiserad form.

Stiftelsen Sveriges invandrarinstitut och museum i samarbete med- Pedagogiskt Centrum i Botkyrka 500 00 kronor till ett projekt i syfte att ta fram ett fortbildningsprogram för barnomsorgspersonal, som har sin utgångspunkt i personalens egna erfarenheter och kunskaper. En etnologisk intervjuundersökning med ett antal utvalda personer i Botkyrka barnomsorg görs inledningsvis. Avsikten är att ge mångfacetterad bild av personalens syn på kulturmötesfrågornas en betydelse för arbetet. Utifrån detta material kommer en skrift och ett fortbildningsprogram att tas fram.

Pingstförsamlingarnas Ungdomsarbete 140 000 kronor för ett videoprojekt Flyktingfamiljen. Flyktingar berättar om sin familjs upplevelser från flykt till hemmet i Sverige. Filmen lyfter även fram den kristna människosynen som en grund för solidaritet. Filmen skall vända sig till personal och föräldrar inom barnomsorgen.

Adoptionscentrum 280 000 kronor för att anordna en seminarie- verksamhet för aktiva medlemmar om fördomar och diskriminering. Avsikten är att dessa sedan skall kunna arbeta på olika sätt i sin del av landet bland andra medlemmar inom förskola och skola och i samarbete med andra föreningar.

SOU 1992120 191 Bilaga 7

CIVILDEPARTEMENTET 1992-09-14

Sammanställning över regeringens beslut om stöd ur Allmänna arvsfonden under budgetåret 199192 avseende fostran av ungdom.

D] . m r.

Danøbadprojeb sun 5 000 000 kr.

Stöd till lahllerför ungdomsverksamhet SST 4 000 XX kr. Sønørdnüxg av Insatser mot utsatta ungdomar Plus-gruppm 5 000 000 kr. Insatser mot Idknrvdld BUD 1 000 000 kr. Insatser motji-dmlingsfienzlighet BUD 1 900 000 kr. Vissasätskilduinsatserfü-aufrämjafosunnavungdan BUD Insauerföraøsrdrkawugdøønartrøllønsømbnswnønter 200000010- Städ äll EG-Warrnatiøn l 000 000 kr Insatser för ungdomar i Iabygd 2 000 000 kr Immer mot skadliga ekrar av vdldsskildringar 2 000 000 kr Stödför artfrdnuafoman ungdom BUD 15 000 000 kr. av Totalt 38 900 000 kr.

Lokaler ñir ungdomsverksamhet inom scoutrörelsen 1 008 000 kr. Lokala för ungdomsverksamhet inom idmtmürelscn 2 100 000 kr. Totalt 3 108 000 kr. Projekt tfrämlingsñermtli enfgt bilaga 1 200 000 kr.

bilaga

et I

Övriga ;äga enligt 1 600 000 kr.

Totalt 2 800 000 kr.

TOTALT 44 808 000 kr.

Bilaga 7 192 SOU 199211

raw møtñünlügøiønüighø

stçckholm mvcrsitus Studentkår Ramp Smala m episk drumtik RM Konst

Öwfcaprøieh

Stiftelsen En xñkfn 90oooo1a. Stockholm Youth Wnübkr. Totalt 2 800 000 kr.

SOU 1992 120 193 Bilaga 8

BARN- OCH UNGDOMSDELEGATIONEN 1992-09-14

SLUTLIG SAMMANSTÃLLNING AV BEVILJAT STÖD UR

ALLMANNA ARVSFONDEN UNDER TIDEN 1 juli 1991 30 juni 1992 -

STÖD TILL FÖRENINGAR OCH ORGANISATIONER MM.

Fördelat efter typ ändamål av

Lokaler mm. till- och byggnad l 705 000 kr - nyinvenmierumisming 199 000 ln båtar 325 000 kr -

Specialsatsningar regeringsuppdrag - Konsumentekonomi l 642 000 kr - Insatser mot vâldsskildringar 2 000 000 kr - Ung på landet 1 300 000 kr - EG-iitfoxmation 755 000 kr - Insatser mot främlingsfientlighet l S00 000 kr - Insatser mot läktawâld 950 000 kr -

Specialsatmingar egna initiativ

- Kulturbudkavlen 4 324 000 kr - Dansbudlcavlen 1 265 O0 kr - Aktiviteter med ungdomar från 705 000 kr - Öst- och Centraleuropa

Övriga

kulturteaterprojekt 1 000 000 kr miljöprojekt 150 000 kr övriga föxeningsprojekt 3 085 000 kr -

SUMMA 20 905 000 kr

Överför till Plus-gruppen 4 206 000 kr

TOTALT 25 lll 000 kr

Bilaga 8 194 SOU 1992120

BARN- OCH UNGDOMSDELEGATIONEN 1992-09-14

SLUTLIG SAMMANSTÃLLNING AV BEVILJAT STÖD UR

ALLMÄNNA ARVSFONDEN UNDER TIDEN 1 juli 1991 30 juni 1992 -

STÖD TILL FÖRENINGAR OCH ORGANISATIONER M.M.

Fördelat efter typ av organisation

frikyrkliga organisationertrossamfund l215000kr handikapporganisationer 8000Okr hobby och teknik 85000kr idmusorganisationer 229700013 internationella organisationer S73000kr invandrarorganisationer 29500010 kommun 40000kr kultur- och folkbildningsorganisationer 795500010 natur, miljö- och friluftsorganisationer 41600010 nykterhets- och drogförebyggande organisationer 175000kr

politiska eller fackliga organisationer 700000kx samlingslokaloxganisationer 40500010 scoutorganisationer 150000lcr föreningar i skolan 1 129000kr svenska kyrkan 95000kr övriga organisationer 529500010 -

SUMMA 20 905 000 kr

Statens offentliga utredningar 1992

Kronologisk förteckning

Grundutbildningens 37.Psykiatrinochdess patienter -levnadsförhållanden, Frihet ansvarkompetens. villkor i högskolan.U. vårdens innehålloch utveckling. 2.Regler för risker. Ett seminarium om varför vi 38.Friståendeskolor. Bidragoch elevavgifter.U. tillåter mer föroreningarinne änute. M. 39.Begreppet arbetsskada Psykisktstördas situationi kommunerna 40.Risk- och skadehantering i statlig verksamhetFi. -en probleminventering socialtjänstens ur 41.Angåendevattenskotrar. M. perspektiv. 42.Kretslopp Basen för hållbar stadsutveckling.M. - 4. Psykiatrini Norden-ett jämförandeperspektiv. 43.Ecocycles The Basisof Sustainable Urban - Koncessionför försäkringssammanslutningar. Fi. Development. M. Ny mervärdesskattelag. 44.Resurser för högskolans grundutbildning.U. Motiv. Del 45.Miljöfarligt avfall ansvar och riktlinjer. M. - - Författningstext och bilagor. Del Fi. 46. Livskvalitet för psykiskt långtidssjuka forskning - - Kompetensutveckling en nationell strategi. A. kring service,stödoch vård. - Fastighetstaxering Bostadsrätter. Fi. 47. Avreglerad bostadsmarknad, Del II. Fi. m.m.- Ekonomi ochrätt i kyrkan. C. 48.Effektivarestatisükstyming Den statliga - 10. En nytt bolagför rundradiosändningar.Ku. statistikens finansieringoch samordning.Fi. 11.Fastighetsskatt. Fi. 49. EES-anpassning av marknadsföringslagstiftrtingen. 12.Konstnärlighögskoleutbildning.U. C. 13. Bundnaaktier. Ju. 50. Avgifter och högkostnadsskydd inom äldre- och 14. Mindre kadmiumi handelsgödsel.Jo. handikappomsorgen. S 15. Ledningochledarskapi högskolan några 51. Översyn sjöpolisen.Ju. - av perspektiv och möjligheter. U. 52. Ett samhälleför alla. S. 16.Kroppen efter döden. S. 53.Skatt på dieselolja.Fi. 17.Den sistaundersökningen obduktioneni ett 54.Mer för mindre nya styr-formerför bam- och - psykologisktperspektiv.S. ungdomspolitiken.C. 18.Tvångsvårdi socialtjänsten ansvar och innehåll. 55.Rådför forskning om transporter och - 19.Längtidsutredningen 1992. Fi. kommunikation.K. 20.Statenshundskola.ombildning från myndighet till Rådför forskning om transporter och aktiebolag.S. kommunikation. Bilagor. K. 21. Bostadsstödtill pensionärer. 56.Färjor och farleder.K. 22.EES-anpassning kreditupplysningslagen. av Ju. 57. Beskattning av vissanaturaförmåner m.m. Fi. 23.Kontrollfrågori tulldatoriseringen m.m. Fi. 58.Miljöskulden.En rapportom hur miljöskulden 24.Avregleradbostadsmarknad. Fi. utvecklas om vi ingenting gör. M. 25.Utvärdering av försöksverksamheten med 3-årig 59.Läraruppdraget. U. yrkesinriktadutbildning i gymnasieskolan. U. 60.Enklareregler för statsanstttllda. Fi. 26.Rättentill folkpension kvalifikationsregler i 61. Ett reformeratåldagarväsende. Del. A och B. Ju. internationella förhållanden. S. 62.Forskning och utvecklingför totalförsvaret- förslag 27. Årsarbetstid. A. till åtgärder.Fö. 28. Kartläggning av kasinospel enligt internationella 63.Regionalaroller en perspektivstudie. C. - regler.Fi. 64. Utsikt mot framtidensregioner sju debattinlägg.C. - 29.Smittskyddsinstitutet ny organisationför Sveriges 65.Kartboken.C. nationellasmittskyddsfunktioner. 66.Västsverige regioni utveckling. C. - 30.Kreditförsäkring Någraaktuella problem.Fi. 67.Fortsatt reformering av företagsbeskattrtingen. Del - 31.Lagstiftning om satellitsändningar av Fi. TV-progranLKu. 68.Långsiktig miljöforskning. M. 32. Nya Inlandsbanan.K. 69.Meningsfull vistelse på asylförlaggrting. Ku. 33. Kasinospelsverksamhet i folkrörelsemastjänst C. 70.Telelag. K. 34.Fastighetsdatasystemets datorstruktur.M. 71. Bostadsförmedlingi nya former. Fi. 35.Kart- ochmätningsutbildningari nya skolformer. M. 72. Det kommunala medlemskapet.C. 36.Radio ochTV i ett. Ku.

Statens 1992

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

73. Välfärd ochvalfrihet- service.stöd och vård för 105.Administrativt stödtill Försvarsmakten.Fo. psykiskt störda. 106.Civilbefälhavama.Fö. 74. Provaprivat Provningochmätteknikinom SP - 107.Kulturstödvid ombyggnad.Ku. och SMP ieuropaperspektiv.N. 108. VAL, Organisation Teknik Ekonomi.Ju. 75. Ekonomiskpolitik underkriser och i krig. Fi. 109.Investeringari arrendejordbnrketoch andra 76. Skogspolitikeninför 2000-talet.Huvudbetän- arrenderättsligafragor. Ju. kande.Skogspolitikeninför 2000-talet.Bilagor 110.Informationoch den lnfomtationsTelcnologin nya Skogspolitikeninför 2000-talet.Bilagor II. Jo. straff- och processrättsligafrågor Ju. - m.m. 77. Psykisktstördai socialförsäkringen ett - 111.Denframtida skogsvardsorganisationen. Jo. kunskapsunderlag. 112.Administrationeni kanslihuset. 78. Utredningen om vissainternationellainsolvens- Klara administrationen Bilaga. Fi. frågor. Ju. 113. Lag företagsrekonsmrktion. Ju. om 79. Statensfastigheterochlokaler ny organisation. 114.Malmöregionenstrafrksystem. Överenskommelse - Fi åtgärderi trañkensinfrastruktur. K. om

80. Kriminologisk

och kriminalpolitisk forskning.Ju. 115.Kontroll i konkurrens avveckling av AB Svensk - 81. Trafikpolisen mer än dubbeltbättre. Ju. Bilprovningsmonopolpâ kontrollbesiktning.K. 82. Genteknik en utmaning.Ju. - 116.Privat förmedlingoch uthyrning av arbetskraft.A. 83. AktiebolagslagenochEG. Ju. 117.Konsumenternaoch lâgprisbutiken.En studieav 84. Ersättningför kränkning genom brott. Ju. ändradeköpvanor dagligvaruhandeln.Jo. i 85. Förvaltning av försvarsfastigheter.Fö. 118. Arvoden för vard hosprivatpraktiserandeläkare.S. 86.Ett nytt betygssystem.U. 119.Svenskträdgårdsnäring nulägeoch utvecklings Åtgärder - 87. för att förberedaSverigesjordbruk och möjligheter.Jo. livsmedelsindustriför EG förslag om vegeta- 120.Allmännaarvsfonden. biliesektom,livsmedelsexporten och denekolo giskaproduktionen.Jo. 88. Veterinär verksamhet- behov,organisationoch finansiering.Jo. 89. Bostadsbidrag enklare rättvisare billigare. S. - - - 90. Biobränslenför framtiden.Jo. 91. Biobränslenför framtiden.Bilagedel.Jo. 92. Pliktleverans.U. 93. Svenskskolai världen.U. 94. Skolaför bildning. U. 95. Densvenskamarknadenför projektkapital statens nuvarandeoch framtida roll. N. - 96. Förbud mot etniskdiskrimineringi arbetslivet. Ku. 97. Spararvi för lite Hushâllssparandet i samhällsekonomin.Fi. 98. Kommunernassocialbidrag en kartläggning av normer, kostnader m.m. 99. Rådgivningeninomjordbruketoch trädgårdsnäringen.Jo. 100.Statenocharbetsgivarorganisationema. Fi. 101.Försvarsmaktens hälso-ochsjukvård.Fo. 102.Myndigheternasförvaltningskostnader - budgetering pris- och löneförändringar.Fi. av 103.FHU92.A. 104.Vår uppgift efterRio svenskhandlingsplan inför 2000-talet.M.

Statens

offentliga utredningar 1992

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Välfärdoch valfrihet service, stödoch vård för

- Bundnaaktier. [13] psykisktstörda [73]

EES-anpassning kreditupplysningslagen.[22] Psykisktstördai socialförsäkringen ett kunskapsav - Översyn sjöpolisen.[51] underlag.[77] av Ett reforrneratåklagarväsende.Del A och B. [61] Bostadsbidrag enklare rättvisare billigare. [89] - - - Utredningen vissainternationellainsolvens- Kommunernassocialbidrag en kartläggning av om frågor. [78] normer kostnader m.m. [98]

Arvodenför vårdhosprivatpraktiserande läkare.[118] Kriminologisk och himinalpolitisk forskning.[80] Trafikpolisen dubbeltbättre.[81] Allmännaarvsfonden.[120] mer än Genteknik en utmaning.[82]

- Kommunikationsdepartementet

AktiebolagslagenochEG. [83] Ersättningför lcränlcning brott. [84] Nya Inlandsbanan.[32] genom VAL, Organisation Teknik Ekonomi. [108] Rådför forskning om transporter ochkommunikation.

Investeringari arrendejordbruket Rådför forskning om transporter ochkommunikation. och andraarrenderättsliga frågor. [109] Bilagor. [55]

Information och den InformationsTeknologin Färjor och farleder. [56] nya straff- och processrättsligafrågor [110] Telelag. [70] - m.m. Lag Malmöregionenstrafrksystem. Överenskommelse om företagsrekonstruktion.[113] om åtgärderi trafrkensinfrastruktur.[114]

Försvarsdepartementet Kontroll i konkurrens avveckling AB Svensk

- av Bilprovningsmonopolpå kontrollbesiktning.[115] Forskningoch utvecklingför totalförsvaret- förslag

nu åtgärder.[62] Finansdepartementet Förvaltning av försvarsfastigheter.[85] Försvarsmaktenshälso-och sjukvård.[101] Koncessionför försäkringssammanslumingar. [5]

Administrativt stödtill Försvarsmakten.[105] Ny mervärdesskattelag.

Civilbefälhavama.[106] Motiv. Del - - Författningstextochbilagor. Del [6]

Socialdepartementet Fastighetstaxering Bostadsrätter.[8]

m.m.- Psykisktstördassituationi kommunerna Fastighetsskatt.

probleminventering socialtjänstens Lángtidsutredningen1992.[19] -en ur perspektiv.[3] Psykiatrin i Norden jämförandeperspektiv.[4] Kontrollfrågori tulldatoriseringen m.m. [23] - ett Kroppenefter döden.[16] Avregleradbostadsmarknad. [24]

Den Kartläggning kasinospel enligt internationella sistaundersökningen obduktioneni ett av - - regler.[28] psykologisktperspektiv.[17] Tvångsvårdi socialtjänsten och innehåll.[18] Kreditförsälcring Någraaktuellaproblem.[30] - - ansvar Risk-ochskadehanteringistatlig verksamhet[40] Statenshundskola.Ombildning från myndighettill aktiebolag.[20] Avregleradbostadsmarknad, Del 11.[47]

Bostadsstödtill pensionärer.[21] Effektivarestatistikstyming Denstatligastatistikens - Rättentill folkpension kvalifrkationsregleri finansieringochsamordning.[48] - Skatt internationellaförhållanden.[26] dieselolja.[53]

Smittskyddsinstitutet organisationför Sveriges Beskattning av vissanaturafönnâner m.m. [57] ny nationellasmittskyddsfunktioner.[29] Enklarereglerför statsanställda.[60]

Psykiatrin och desspatienter levnadsförhållanden, Fortsattreformering av företagsbeskattningen. Del vårdensinnehåll och utveckling.[37] [67]

Begreppet arbetsskada.[39] Bostadsfönnedlingi nya former. [71]

Livskvalitet för psykiskt långtidssjuka Ekonomiskpolitik underkriseroch i krig. [75]

-forskning Statensfastigheter och lokaler ny organisation.[79] kring service,stödoch vård. [46] - Sparar för lite Hushållssparandet i samhälls- Avgifter och högkostnadsskyddinom äldre-och ekonomin.[97] handikappomsorgen.[50] Statenocharbetsgivarorganisationerna. [100] Ett samhälleför alla. [52]

Statens 1992

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Myndigheternas förvaltningskostnader Arbetsmarknadsdepartementet

budgetering pris- och av löneförändringar. [102] - Kompetensutveckling en nationell strategi.[7] Administrationeni kanslihuset. - Årsarbetstid.[27]

Klara administrationen Bilaga. [112] - FHU92 [103]

Privat förmedling och uthyrning av arbetskraft. 16]

Utbildningsdepartementet Kulturdepartementet

Frihet ansvar - - kompetens. Grundutbildningens bolagför rundradiosändningar. [10] Ett nytt villkor Lagstiftning om satellitsändningar av TV-prograrn. i högskolan.[1] [31] Konstnärlig högskoleutbildning.[12] RadioochTV ett. i [36] Ledningochledarskap i högskolan några perspektiv [69] - Meningsfull vistelsepå asyltörläggning. och möjligheter. [15] i arbetslivet. [96] Förbudmot etnisk diskriminering Utvärderingav försöksverksamheten med 3-årig Kulturstödvid ombyggnad. [107]

yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan.[25]

Fristående skolor. Bidragoch elevavgifter. [38] Näringsdepartementet

Resurser för högskolans grundutbildning.[44] Prova privat- Provningoch mätteknikinom SPoch Läraruppdraget. [59] SMP i europaperspektiv.[74] Ett nytt betygssystem. [86] Den svenskamarknaden för projektkapital statens Pliktleverans. [92] nuvarande och framtida roll. [95] Svenskskola i världen. [93]

Skolaför bildning. [94] Civildepartementet

Jordbruksdepartementet Ekonomi och rätt i kyrkan. [9]

Kasinospelsverksarnhet i folkrörelsemas tjänst [33] Mindre kadmiumi handelsgödsel.[14] EES-anpassning av marknadsföringslagstiftningen.[49] Skogspolitikeninför 2000-talet.Huvudbetánkande. Mer för mindre nya styrfonner för barn- och [76] ungdomspolitiken.[54] Skogspolitikeninför 200-talet. Bilagor [76] Regionala roller en perspektivstudie. [63] Skogspolitikeninför 2000-talet. Bilagor II. [76] - Utsikt mot framtidensregioner sju debattinlägg.[64] Åtgärder för förbereda Sverigesjordbruk och att Kartboken. [65] livsmedelsindustriför EG förslag om vegetabilie- - Västsverige region i utveckling. [66] sektorn, livsmedelsexponen och den ekologiska - Det kommunala medlemskapet. [72] produktionen.[87]

Veterinär verksamhet- behov, organisationoch Miljö- och naturresursdepartementet

finansiering.[88] Regler för risker. Ett seminarium om varför vi tillåter Biobränslenför framtiden.[90] mer föroreningarinne än ute. [2] Biobränslenför framtiden. Bilagedel. Fastighetsdatasystemets datorstruktur. [34] Rådgivningen inom jordbruketoch Kart- och mätningsutbildningari nya skolfonner. [35] uädgârdsnäringen. [99] Angåendevattenskotrar. [41] Den framtida skogsvårdsorganisationen.ll] Kretslopp Basen för hållbar stadsutveckling.[42] i Konsumenternaoch lågprisbutiken.En studie av of SustainableUrban Develop- Ecocycles- The Basis ändradeköpvanori dagligvaruhandeln. 17] ment. [43] Svensk trädgårdsnäring nulägeoch utvecklings - Miljöfarligt avfall och riktlinjer. [45] möjligheter. [119] ansvar Miljöskulden.En rapportom hur miljöskulden utveck-

las om vi ingenting gör. [58]

Långsiktig miljöforskning. [68]

Vår uppgift efter Rio svensk handlingsplan inför - 2000-talet. [104]

å;üi§éCÃi§flsI.

1992 12-0 9

srocxuøw