Staten och trossamfunden.

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

H T RO S N

"iF/H"

IFHU

SêW/i

U

5 - J. 35:25 25 h. .. 45:- "ia .

Stöd, skatter

och

finansiering

BETÄN KAN DE AV

OM KYRKANS PERSONAL OCH OM SAMFUNDSSTOD UTREDNINGEN

SOU ll997: 45

t®

Statens offentliga utredningar

WW 1997:45

w Kulturdepartementet

Staten och trossamfunden

Stöd, skatter

och

finansiering

Betänkande

av

Utredningen om kyrkans personal och om samfundsstöd

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets forvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

Svara pâ remiss. Hur och Varför. Statsrádsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38405505 Stockholm 1997 ISSN O375-25OX

Till Statsrådet och

chefen för

Kulturdepartementet

Regeringen bemyndigade genom beslut den 21 december 1995 chefen för Civildepartementet, för Kulturdepartementet, att tillkalla

numera en särskild utredare för att utreda Vissa frågor Svenska kyrkans

om personal, statsbidrag till trossamfunden, trossamfundens skattestatus och stat-kyrkarefonnens finansiering. Med stöd detta bemyndigande ut-

av sågs den l januari 1996 landshövdingen Görel Bohlin att utre-

vara dare.

Såsom sakkunniga förordnades fr.0.m. den 26 februari 1996 t.o.m. den 31 mars 1997 ombudsmannen Lars Enroth, ombudsmannen Hans Kind, ombudsmannen Gerda Kuylenstierna Milton, generalsekreteraren Jan-Erik Levy, f.d. kanslirådet Lars Lindén, departementssekreteraren Ulrika Lindström, ekonomiselcreteraren Lars Sköld, fr.0.m.

den 19 mars 1996 t.o.m. den 31 mars 1997 musikdirektören och ombudsmannen Zaid Bjurek och fr.0.m. den 8 oktober 1996 t.o.m. den 31 1997 departe-

mars mentsselcreteraren Ingrid Strömberg. Ulrika Lindström entledigades fr.0.m. den 8 oktober 1996.

Som experter förordnades fr.0.m. den 26 februari 1996 t.o.m. den 31 mars 1997 kammarrättsassessom, departementsrådet, Lars

numera Bergendal, kanslirådet Ingrid Carlberg, rådmannen Eskil Hinn, personalsekreteraren Kristina Lindahl och forhandlingsdirektören Kurt Nilsson.

Till sekreterare förordnades fr.0.m. den 1 1996 t.o.m. den 31

mars mars 1997 hovrättsassessom Gertrud Forkman och avtalssekreteraren Ylva Wåhlin.

Utredningen har antagit namnet Utredningen om kyrkans personal och om samfundsstöd.

I och med att jag överlämnar detta betänkande, Stöd, skatter och

nu finansiering, är mitt uppdrag i denna del slutfört. Övriga frågor redovisas i betänkandet Svenska kyrkans personal, som överlämnas samtidigt.

Stockholm i april 1997

Görel Bohlin

Gertrud Forkman

Ylva Wåhlin

Innehåll

5çwçmuatpuuaaaøa

vyâawiåyguauisaságø.msølcsaawaarçyggäouçg-uaå

.Déåavsku

âmâásüaágaáøaøwáaáuáauugáa

.

A :zøiaimoømiiä 52.23

V V Em e V o .Mum ann/um

ø V

2j;§;.;.3;,;çiå%aäz:á.§ :.25:

..

áäaâêäêåäiå

gmmaiur- F:F::BSZ“°

.wmmfrøäáqqi-I Sê-:Esåâ M

4 1 i .

.35 bli

1 123 å .

wmvm.7°i.

VA V p . W

Säaaftcøågnnsg. 123

K§zå;:2§i§.§%* 31 s y

...hmwwábmçwauuV

nuumiuhg..puñrauøvuwáägananm..q..." L V

Förkortningar m.m.

Ds Departementsserien IS Islamiska samarbetsrådet OÖKER Ortodoxa och österländska kyrkors ekume-

niska råd Pastoratsförbundet Svenska kyrkans Församlings- och Pasto-

ratsförbund SKFP Principbeslutet prop. 1995/96:80, bet. 1995/96:KU12, rskr.

1995/96:84 Prop. proposition Riktlinj ebeslutet se Principbeslutet RSV Riksskatteverket SFRV Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig

verksamhet SFS Svensk författningssamling SIL Lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt SOU Statens offentliga utredningar SST Samarbetsnämnden för statsbidrag till tros-

samfund TBR Trossamfundens beredskapsråd Utredningsdirektiven Dir. 1995: 162

Sammanfattning

Statligt stöd

Det finns goda motiv för att staten även i framtiden skall stödja trossamfunden. Genom människor andligt stöd, inspirera människor att ge öka sin etiska medvetenhet och att effektivt lösa konkreta att genom sociala problem kan trossamfunden bidra till harmonin i vårt demo-

kratiska samhälle. Liksom skall det ankomma på regeringen att besluta om vilka nu trossamfund kan komma i fråga för statligt stöd. Hur stort det årsom liga anslaget skall för statligt stöd till trossamfunden bestäms i vara

budgetssammanhang.

För trossamfund skall kunna komma i fråga för stöd föreslår att ett vissa krav skall uppfyllda. Det bör krävas att trossamfundet jag att vara är stabilt och har livskraft. Vidare bör det stå klart att trossamen egen fundet inte förmedlar en destruktiv etik. Jag föreslår alla bidragskvalificerade trossamfund ett basstöd att ges i form antingen statlig uppbördshjälp eller ett likvärdigt organisaav tionsbidrag. Statlig uppbördshjälp innebär att skattemyndighetema och kronofogdemyndighetema utan kostnad för trossamfundet hjälper till med att kassera in avgifter från dem hör till trossamfundet. Svenska kyrsom kan skall i framtiden få sitt statliga basstöd i form av uppbördshjälp. Även andra trossamfund är registrerade och uppfyller kraven som som för stöd skall efter ansökan hos regeringen kunna få sitt basstöd i den

formen. Det organisationsbidrag jag föreslår att övriga bidragskvalificesom rade trossamfund skall få bör beräknas med utgångspunkt i vad uppbördshjälpen kostar tillhörig i Svenska kyrkan. per Utöver basstöden bör ändamålsstyrda bidrag för särskilt samhällsnyttig verksamhet kunna Även Svenska kyrkan skall kunna komges. i fråga för sådana bidrag. ma Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund SST bör finnas kvar bidragsfördelande myndighet. Svenska kyrkan bör ges viss som

14 Sammanfattning

representation i nämnden. SST bör följa ekonomi-administrasamma tiva regler och rutiner andra myndigheter. som I sitt regleringsbrev till SST bör regeringen närmare utveckla vilka Verksamhetsmål de ändamålsstyrda bidragen som skall främja. SST får besluta om kriterier för bidragens fördelning och hur

om fördelningen

skall göras. För att basstödet skall kunna följas bör SST fordra in upp ges rätt att dokumentation från de trossamfund får sådant stöd. som De trossamfund som får ändamålsstyrda bidrag skall skyldiga efter vara att anmodan redovisa verksamheten till SST.

Beskattning

Svenska kyrkan och dess kyrkokommuner är i dag helt befriade från skyldighet att betala inkomstskatt. För framtiden jag skäl för ser att Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar i skattehänseende likställs med allmännyttiga ideella föreningar. Sådana föreningar har en starkt begränsad skattskyldighet. Denna beskattning, bara träffar som näringsverksamhet, är Väl anpassad till Svenska kyrkans verksamhet och gäller redan i dag för de flesta övriga trossamfund. Reglerna innebär att endast verksamhet konkurrerar med näringsverksom annan samhet beskattas. Vid relationsändringen lämnar Svenska kyrkan det allmänna och blir likställd med övriga trossamfund. Den förändring jag

mer föresprå-

kar skall mot den bakgrunden. Bibehållen skattefrihet skulle i vissa ses fall kunna snedvrida konkurrensen. Prästlönefastighetema hänförs i dag till kyrkokommunema och beskattas därför inte alls, trots att de används för näringsverksamhet. Om fastighetemas framtida ägare i stället likställs med allmännyttiga ideella föreningar och andra trossamfund blir det viss beskattning. Reglerna om beskattning allmännyttiga ideella föreningar kan av komma att förändras till följd förslag från Stiftelse- och föreningsav skattekommittén. I sitt betänkande föreslog den kommittén bland annat

att realisationsvinstbeskattning skulle införas för allmännyttiga ideella

föreningar. Detta skulle gälla för sådana tillgångar hör till egentlig som näringsverksamhet. I övrigt föreslogs fortsatt långtgående skattebefrielse avseende inkomstskatt, förmögenhetsskatt och mervärdesskatt. Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Svenska kyrkan är stor jordägare. Oavsett hur beskattningen för en allmännyttiga ideella föreningar kommer att ut vid utgången år se av 1999 bör därför, såvitt gäller den kyrkliga jorden, den liknya ställigheten föregås övergångsfrist på antal år. av en ett

SOU l997:45 Sammanfattning 15

Även stiftelser med ändamål att främja religiös verksamhet hos trossamfund uppfyller kraven för statligt stöd bör av likställigsom hetsskäl begränsat skattskyldiga i framtiden. Kammarkollegiet har vara redovisat olika modeller för hur den kyrkliga egendomen i framtiden skall kunna stå till Svenska kyrkans förfogande. En modell innebär att egendom förs till stor stiftelse. Min uppfattning är att en sådan en stiftelse bör begränsat skattskyldig. Det finns några få av de övriga vara trossamfunden i dag använder stiftelseforrnen bas för sin som som ekonomiska verksamhet. Även sådana stiftelser skulle bli begränsat skattskyldiga skattereglema för stiftelser ändrades på sätt som om nämnts. En sådan ändring bör dock föregås av närmare överväganden. Som framgår Kammarkollegiets betänkande kommer relationsav ändringen att medföra förändringar i fråga vem som äger viss kyrkom lig jord. Dessa förändringar skall inte medföra stämpelskatt. När ett trossamfund låter registrera sig och därför får juridisk identitet bör ny det rättssubjektets förvärv fastigheter från sin tidigare motsvanya av

righet inte heller medföra stämpelskatteskyldighet.

Finansiering

De förslag från de statliga utredarna innebär ökade kostnader för som staten kan finansieras inom för reformen. Registreringen av trosramen samfund medför kostnader som kan täckas med registerhållningsavgifter. Begravningsverksamheten skall finansieras med delar av kyrkoavgifter respektive särskilda begravningsavgifter. Ersättningen till Svenska kyrkan för kyrkoantikvariskt underhåll kan, enligt Kommittén angående det kyrkliga kulturarvet, finansieras med skatt. Uppbördsadministrationen avseende kyrkoavgifter och kyrkoantikvarisk skatt bör inte kosta för staten än uppbörden församlingssammantaget mer av skatten kostar i dag. Kostnaden för uppbörd av särskilda begravningsavgifter bör belasta huvudmännen för begravningsverksamheten. Kammarkollegiets förslag innebär inga merkostnader för staten. De kostnader för Kammarkollegiet kan tillkomma på grund av mina som förslag rörande personal bör belasta Svenska kyrkan. Mina förslag rörande pensionsfrågor och skattefrågor medför ökade intäkter för staten. Utredarnas förslag innebär således sammantagna ett tillskott för

staten. Till följd reformen kan dessutom vissa besparingar göras inom av statsförvaltningen. Många uppgifter statliga instanser i dag utför som för Svenska kyrkans räkning kommer att bli inomkyrkliga angelägen-

16 Sammanfattning

heter. Besparingen till följd upphört för kyrkliga val blir mest

av ansvar betydelsefull.

Men reformen medför med nödvändighet också stora inkomstbortfall för staten.

Kyrkokommunema betalar i dag till följd riksdagsbeslut så kallad

av skatteadministrationsersättning till staten. För 1997 betalas 393 miljoner kr.

Den kommunala ñnansieringsprincipen medför att kyrkokommunema för 1997 betalar kostnader för ekonomiska regleringar med 167 miljoner kr till staten.

När Svenska kyrkan lämnar det allmänna faller förutsättningama för att tillämpa riksdagsbesluten kyrkokommuners skyldighet att betala

om

dels skatteadministrationsersättning, dels kostnader för ekonomiska

regleringar.

Bortfallet skatteadministrationsersättningen och bortfallet in-

av av täkterna till följd ekonomiska regleringar kan inte täckas inom

av ramen för refonnen.

1 Utredningsuppdragen

1 1

Bakgrund

. Riksdagen fattade den 8 december 1995 ett principbeslut om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan prop. 1995/96:80, bet. 1995/96:KUl2, rskr. 1995/96:84. Beslutet innebär att Svenska kyrkan skall få ett friare förhållande till staten fr.o.m. den 1januari år 2000.

I samband med principbeslutet konstaterades att en rad delfrågor måste utredas inför förändringen. Regeringen beslutade därför den 21 december direktiv för fyra utredningar och två särskilda utred-

1995 om ningsuppdrag dir. 1995:162. Direktiven i sin helhet finns som bilaga 1 till detta betänkande.

Principbeslutet föregicks den s.k. Kyrkoberedningens utrednings-

av arbete, slutredovisades i betänkandet Staten och trossamfunden

som SOU 1994:42.

Betydelsefullt bakgrundsmaterial togs dessförinnan fram av den s.k. ERK-utredningen, 1992 slutbetänkandet Ekonomi och rätt i

som avgav kyrkan SOU 1992:9.

utförligare historisk redogörelse hänvisas till det betänkande

För en

samtidigt med detta överlämnas de nämnda statliga som av en annan av utredningarna, nämligen Utredningen trossamfundens rättsliga regle

om ring.

1.2 Mina rörande stöd, skatter och

uppdrag

finansiering

Jag skall överväga vilka motiv finns för statligt stöd till andra tros

som samfund än Svenska kyrkan. Vidare skall jag med utgångspunkt i dessa motiv föreslå vilka krav bör ställas för statligt stöd till trossamfund

som och i vilka fonner det statliga stödet skall utgå.

Uppdraget innefattar inte att förslag hur omfattande det stat-

ge om liga stödet till trossamfunden skall vara.

Mina utredningsdirektiv säger att jag skall utgå från riktlinj när jag gör mina överväganden. Riktlinjebeslutet innebär bland annat att Svenska kyrkans beskattningsrätt upphör och att Svenska kyrkan i stället skall få statens hjälp med att inkassera avgifter från alla sina tillhöriga. Den administrativa hjälpen skall kostnadsfri för Svenska

vara kwkan. Även andra trossamfund än Svenska kyrkan skall efter särskild prövning av regeringen i varje enskilt fall kunna uppbördshjälp eller statligt stöd på annat sätt.

Jag har att överväga om relationsändringen motiverar någon ändring i Svenska kyrkans eller något annat trossamfunds skattestatus. I direktiven påpekas att en allmän översyn av skattereglema för stiftelser och ideella föreningar nyligen har gjorts Stiftelse- och föreningsskatte-

av kommittén. Arbetet, hade karaktär teknisk översyn, redovisas i

som av kommitténs slutbetänkande Översyn skattereglema för stiftelser och

av ideella föreningar SOU 1995:63. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Kommittén kunde i sina förslag inte ta hänsyn till den förestående relationsändringen mellan Svenska kyrkan och staten.

I utredningsarbetet avseende stat-kyrka skall enligt direktiven prövas de kostnader som förslagen för med sig och hur dessa skall finansieras. Dessutom anges särskilt att den skatteadministrationsersättning från kyrkliga kommuner som riksdagen beslutat skall beaktas. En

om statsfinansiellt neutral lösning skall grundläggande förutsätt-

vara en ning. Mitt uppdrag är att efter samråd med övriga utredningar lägga fram förslag till hur den sammanlagda finansieringen skall ske.

1.3 Övriga utredningar

Mina utredningsuppdrag, redovisats i detta betänkande och i mitt

som andra betänkande Svenska kyrkans personal, har nära samband med övriga fem statliga utredningsuppdrag rörande relationsändringen.

Utredningen om trossamfundens rättsliga reglering har haft i uppdrag att utforma förslag till grundlagsbestämmelse föreskrifter rörande

om trossamfund, förslag till lag om trossamfLmd, förslag till lag Svenska

om kyrkan och förslag till erforderliga Övergångsbestämmelser. Ett särskilt utredningsuppdrag har lämnats till Riksskatteverket. Uppdraget har varit att utreda formerna för och lägga förslag till regleringar den statliga

av uppbördshjälp som enligt riktlinj Svenska kyrkan skall ha rätt till och andra trossamfund kunna beviljas. För Begravningsverksamhetsr

Utredningsuppdragen 19

kommittén har uppgiften varit att analysera hur begravningsverksamhe ten bör ordnas och att utforma förslag till lagstiftning därom. Kammarkollegiet har haft ett särskilt utredningsuppdrag rörande den kyrkliga egendomen. Huvuduppgiften för Kammarkollegiet har varit att föreslå hur den kyrkliga egendomen, inklusive kyrkofonden, skall stå till Svenska kyrkans förfogande enligt olika modeller som nämnts i riktlinje beslutet. Kammarkollegiet har också haft att överväga skattekonsekvenserna av egendomens överförande. Kommittén angående det kyrkliga kulturarvet har i huvudsak haft två uppdrag. För det första har utredningen haft att lägga förslag rörande den statliga ersättning för kulturminnesvård som riktlinjebeslutet förutsätter att Svenska kyrkan skall få. För det andra har utredningen haft att föreslå vilka åtgärder som bör vidtas rörande de kyrkliga arkiven.

Parallellt med de statliga utredningarna har ett utredningsarbete pågått inom Svenska kyrkan. Direktiv för det kyrkliga utredningsarbetet fastställdes av Svenska kyrkans centralstyrelse den 14 december 1995. Beslutet innebar att centralstyrelsen tillsatte en ledningsgrupp, fyra särskilda utredningsgrupper och en teologisk expertgrupp. Det inomkyrkliga utredningsarbetet pågår ännu. Planen är att det skall avslutas i mars 1998.

Den kyrkliga ledningsgruppens uppgift för ledningen och

är att svara samordningen av det samlade kyrkliga utredningsarbetet och att ge förslag rörande vissa frågor av grundläggande och övergripande art. Utredningsgmppen om arbetet på olika kyrkliga nivåer utreder ansvarsfördelningen mellan olika kyrkliga nivåer samt frågor tillsättning av bisko

om par och domprostar. Uppgiften att utreda frågor om kyrkliga val, kyrkobokföring och kyrkliga arkiv tillkommer Utredningsgruppen om kyrkliga val- och indelningsfrågor Med Utredningsgruppen kyrklig eko-

m.m. om nomi och egendom har jag haft vissa beröringspunkter, främst i fråga om gjorda pensionsåtaganden och beträffande Svenska kyrkans framtida skattestatus. Denna utredningsgrupp har till uppgift att belysa ekonomin på alla nivåer förslag rörande kyrkoavgift och utjämningssys-

och att ge tem, kyrkofonden, den kyrkliga egendomen i övrigt, begravningsverksamheten och de kulturhistoriska värdena. Den utredningsgrupp jag haft mest gemensamt med är Utredningsgruppen kyrkans personal, tillsyn

om över ämbetsbärare och överprövning i kyrkan. Bland dess uppgifter kan främst nämnas frågan hur arbetsgivarskapet skall ut för präster och

om se biskopar, frågan om hur tillsyn över ämbetsbärama skall ske samt frågan om hur ett inomkyrkligt överprövningssystem kan ordnas. Den teologiska expertgruppen står till utredningsgruppemas förfogande och följer dess arbete ur ett teologiskt perspektiv.

För att underlätta insyn i och samordning mellan utredningarna har i enlighet med riktlinjebeslutet och de statliga utredningsdirektiven ett särskilt beredningsorgan, Stat-kyrkadelegationen, inrättats. Stat-kyrkadele-

gationen arbetar inom Kulturdepartementet och har en mycket bred sammansättning. Den leds av statsrådet och departementschefen. Dess vice ordförande är ärkebiskopen. Såväl de statliga utredningarna det

som kyrkliga utredningsarbetet har under arbetets gång regelbundet rapporterat till Stat-kyrkadelegationen. Dess arbete beräknas vara avslutat den 30 juni 1998.

l Utredningsarbetet

Fr.0.m. den l januari 1996 förordnades jag som särskild utredare. Mitt arbete påbörjades i mars 1996 sedan sakkunniga, experter och sekreterare hade förordnats.

Jag disponerade mitt arbete så att jag koncentrerade mig på personalfrågorna under våren och sommaren 1996 och på de frågor som redovisas i detta betänkande Stöd, skatter och finansiering under hösten 1996

- och vintern 1997.

Sammanlagt har jag haft tio sammanträden med utredningens sakkun niga och experter. Två av sammanträdena har haft intematform. De sakkunniga och experterna har under arbetets gång bidragit med sakkunskap och erfarenheter från skilda områden, både vid sammanträdena och på annat sätt.

Arbetet har bedrivits under stor öppenhet för synpunkter utifrån. Tillsammans med sekretariatet och några av experterna har jag haft upprepade kontakter med övriga statliga utredningar, med den kyrkliga utredningsgruppen om personalfrågor m.m. och med den kyrkliga utrednings gruppen om ekonomi och egendom. Jag har vid två tillfällen sammanträffat med de trossamfund som i dag får statsbidrag. Till dessa trossamfund har jag också sänt en enkät. Vidare har jag haft kontakter med Sveriges Buddhistiska samarbetsråd och Romersk-katolska biskopen Hubertus Brandenburg. Ett studiebesök har gjorts vid regeringskansliet i Norge, där jag sammanträffat med företrädare från flera departement rörande stöd till trossamfund.

I Stat-kyrkadelegationens arbete har jag deltagit aktivt.

I enlighet med direktiven har jag haft riktlinjebeslutet som utgångs punkt for mina överväganden.

1.5 Betänkandets uppläggning

Betänkandet inleds med att jag i kapitel 2 gör översiktlig beskriven ning Svenska kyrkans organisation. Jag beskriver organisationen av sådan den i dag och sådan riktlinjebeslutet skisserar den för framtiär den. Kapitlet innehåller också kort beskrivning kyrkofonden. En en av beskrivning övriga trossamfund i dag får statsbidrag finns som av som bilaga 3 till betänkandet. Efter kapitel 2 följer huwdavsnitt där jag behandlar mina utredtre ningsuppdrag avseende Statligt stöd till trossamfunden, beskattning av trossamfunden och reformens finansiering. första huvudavsnittet, avseende statligt stöd till trossamfunden, Det inleder jag med i kapitel 3 igenom vissa grundläggande förutsättatt ningar för mitt uppdrag. I kapitel 4 redovisar jag statens stöd till trossamfunden i dag. Därefter beskriver jag i kapitel 5 översiktligt min nya modell för stödet. Motiven för statligt stöd till trossamfunden analysei kapitel Jag redovisar sedan, i kapitel vilka krav som bör stälras på trossamfunden för stöd skall utgå. I de följande kapitlen, 8 las att och beskriver jag närmare de stödformer jag föreslår för framtiden. Kapitel 10 ägnar jag att igenom det bidragsfördelande organets uppgifter och ställning i framtiden. Slutligen jag i kapitel ll mina ger

synpunkter på regionalpolitiska och jämställdhetspolitiska följer av för-

slagen. Mitt andra huvudavsnitt är det handlar om beskattning av trossom samfunden. Detta avsnitt inleds i kapitel 12 med en kort beskrivning av uppdraget. I kapitel 13 gör jag bakgrundsbeskrivning av den kyrken liga egendomen i dag. Bakgrunden är nödvändig för förståelsen av mina skatteförslag. Därefter gör jag, i kapitel 14 och 15 en genomgång skattesubjekt och skatter. Sedan blickar jag framåt. I kapitel av dagens 16 beskriver jag de framtida kyrkliga skattesubjekten. Min grundläggande princip för framtidens beskattning är att trossamfunden skall likställas med allmännyttiga ideella föreningar. Detta utvecklar jag i kapitel 17. Därefter följer, i kapitel 18, beskrivning de förändrade en av regler kan bli följd förslagen från Stiftelse- och föreningssom en av skattekommittén. Jag analyserar i kapitel 19 skattekonsekvenserna av mina förslag rörande gjorda pensionsâtaganden. En utförligare redogöför själva förslaget finns i mitt andra betänkande Svenska kyrrelse kans personal. I kapitel 20 tar jag sådana särskilda skattefrågor upp har direkt samband med själva relationsändringen. Huvudavsnittet som avslutas med jag i kapitel 21 beskriver övriga följder av mina skatteatt förslag.

22 Utredningsuppdragen

Det tredje huvudavsnittet gäller reformens finansiering. Avsnittet börjar med kort inledning i kapitel 22. Därefter redogör jag i kapitel

en 23 för vilka kostnader och intäkter följer samtliga statliga

som av statkyrkautredningars förslag. Detta kapitel har jag utformat efter samråd

med övriga berörda utredningar. I kapitel 24 redovisar jag vilka

bespa-

ringar kan göras i statsförvaltningen

som genom relationsändringen.

Kapitlet utgår från den rapport från Statskontoret finns bilaga

som som 2 till detta betänkande. Kapitel 25 ägnas skatteadministrationsersätt-

ningen. Slutligen gör jag i kapitel 26 summering och drar mina slut-

en satser beträffande finansieringen.

2 Svenska kyrkans organisation

2.1 Dagens organisation

Församlingen är den grundläggande enheten inom Svenska kyrkan. I regel församlingen ett geografiskt område. Några få ickemotsvarar territoriella församlingar finns dock. Församlingen är också en gemenskap. Vidare är den juridisk i form av en kyrklig kommun. en person En församling får själv eller i samverkan med andra församlingar sköta sina angelägenheter. Vad är församlingsangelägenheter finns presom ciserat i kyrkolagen. Där nämns bland annat främjande av kyrkans gudstjänstliv, undervisning, diakoni och evangelisation. Församlingens högsta beslutande utgörs antingen av demokraorgan tiskt valda kyrkofullmäktige eller i små församlingar av kyrkostäm - direkt demokrati. I vissa fall utövas beslutanderätten dock i man genom stället ett direktvalt kyrkoråd. Oavsett hur det högsta beslutande orgaav ut skall det i varje församling finnas ett kyrkoråd. Det utses alltid net ser på demokratisk grund och utgör församlingens styrelse. Kyrkokommunema har beskattningsrätt. Skattesatsen bestäms av kyrkokommunens beslutande Församlingsskatten tas upp tillsammans organ. med inkomstskatten. Den inte tillhör Svenska kyrkan har lindrad som skattskyldighet. Kyrkliga samfálligheter finns olika slag. De bildas församling av av för vården ekonomiska angelägenheter. Även de arna av gemensamma kyrkliga samfälligheterna utgör kyrkliga kommuner och har styrelser. Pastoratet bildar bas för den lokala personalorganisationen. Ett pasto rat är tjänstgöringsområde för kyrkoherde. I domkyrkopastoraten en benämns kyrkoherden domprost. Pastoratet kan bestå av en eller flera församlingar. Stiftet är Svenska kyrkans regionala enhet. Det utgör tjänstgöringeområde för biskopen. I Svenska kyrkan finns 13 stift. Uppsala stift kallas också ärkestiftet och dess biskop är ärkebiskop. Dennes roll beskrivs ofta att "den främste bland likar". I ärkestiftet finns dessutom en som vara biträdande biskop. Församlingama inom ett stift utgör kyrklig samfälen

24 Svenska kyrkans organisation

lighet kallas stiftssamfállighet. I stiftssamfálligheten finns demo som en kratiskt vald stiftsstyrelse. I varje stift finns ett domkapitel. Det består biskopen, domprosten, av en präst som är vald av stiftets präster samt tre lekmän. Domkapitlet är en statlig myndighet. Varken på riksnivå eller helhet är Svenska kyrkan någon självsom ständig juridisk Statskyrkosystemet innebär att Svenska kyrkan person. på nationellt plan företräds staten på olika sätt. av Kyrkomötet är gemensamt för hela Svenska kyrkan och består 251 av valda ledamöter. Dessa ledamöter utses vid indirekta val elekto genom rer, som utsetts i lokala valdistnld. Val till kyrkomötet skall ske numera vart fjärde år. Kyrkomötet får meddela föreskrifter i vissa ämnen som framgår av en övergångsbestämmelse till regeringsformen och kyrkoav lagen. Det rör frågor om Svenska kyrkans lära och liknande. Svenska kyrkans centralstyrelse myndighet under kyrkomötet är en och utses av detsamma. Ärkebiskopen skall dock alltid dess ordfö vara rande. Parallellt med den statliga verksamheten på riksnivå finns privaträtts liga organ som också måste sägas höra till Svenska kyrkan. Dessa organ finns för att sköta sådana angelägenheter inte har gemensamma som pekats ut i lag och grundlag. För det ändamålet har bildats stiftelse, en som kallas Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet. Kyrkomötets ledamöter bildar i denna parallellorganisation tillsammans det s.k. ombudsmötet, som sammanträder i anslutning till kyrkomötet. Styrelsen för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet har samma ledamöter som Svenska kyrkans centralstyrelse. Det finns flera andra stiftelser, föreningar och bolag är närstående som till den offentligt reglerade Svenska kyrkan och kan betraktas delar som av densamma. Ett av dessa organ är Pastoratsförbundet, bl.a. som fungerar som arbetsgivarorganisation för kyrkokommunema.

2.2 Kyrkofonden

Kyrkofonden är ryggraden i Svenska kyrkans finansforvaltning. Den bildades på 1910-talet genom en sammanslagning av prästerskapets löneregleringsfond och ecklesiastika boställenas skogsfond. Kyrkofondens uppgift ursprungligen att utjämna kostnaderna för var prästemas löner mellan pastoraten. Kyrkofondens inkomster korn till större delen från avkastningen på de ecklesiastika löneboställena. Vidare fick kyrkofonden ersättning från staten för prästerskapets till staten indragna tionde med riksdagen fastställt årligt belopp." ett av

Svenska kyrkans organisation 25

I samband med att kyrkofonden övertog ansvaret för lönekostnadema för biskopama och familjepensionerna efter präster tillfördes kyrkofonden år 1937 medel från biskopslöneregleringsfonden och år 1942 medel från prästerskapets änke- och pupillkassa.

Det kyrkliga utjämningssystemet kyrkofonden omfattar

genom

stora delar kyrkokommunemas ekonomi. Kyrkofonden betalar numera av också vissa kostnader för kyrkokommunema, kostnader

gemensamma för rikskyrkliga ändamål, löner biskopama och vissa präster, pensioner

biskopar och präster, ersättningar till domkapitlens ledamöter m.m.

Alltsedan kyrkofonden bildades har dess verksamhet varit lagreglerad. Nu gäller reglerna i 42 kap. kyrkolagen. Vidare gäller kyrkofondsförordningen 1996:1230. Egen styrelse fick kyrkofonden först 1983. Kyrkofondens styrelse statlig myndighet. Dess kansli består

anses vara en

tjänstemän är anställda av Kammarkollegiet. av som

Kyrkofondens styrelse består sju ledamöter. Regeringen utser ord-

av föranden och tre ledamöter. Kyrkomötet utser tre.

Regeringen fastställer kyrkofondens budget och meddelar föreskrifter

hur utgiftsposterna får disponeras. Kyrkofondens styrelse disponerar om över flertalet utgiftsposter i budgeten och får också göra omfördelningar mellan dessa. Regeringen eller Kulturdepartementet kan också i viss utsträckning disponera över Kyrkofondens medel under löpande budgetår.

Tillgångama i kyrkofonden utgörs främst värdepapper. Kyrkofon-

av dens intäkter består till övervägande del av kyrkoavgifter från pastoraten. Till det kommer avkastningen det kapitalet. Sedan budgetåret

av egna 1991/92 har kyrkofonden inte tillförts några statliga medel.

År 1995 omsattes 1,3 miljarder kr. Det bokförda kapitalet uppgick till 1,7 miljarder kr. Härav 770 miljoner kr avsatta för prästers intjänade

var pensionsrätter. Fondens marknadsvärde vid 1996 års utgång har beräknats till drygt 3 miljarder kr.

2.3 Framtidens struktur

Riktlinjebeslutet preliminär bild hur Svenska kyrkans framtida

ger en av struktur kommer att te sig. Utredningen trossamfundens rättsliga

om reglering har att lämna kompletterande förslag. För en utförligare redo görelse hänvisas därför till dess betänkande.

Även i framtiden kommer församlingen Svenska kyrkans

att vara grundläggande enhet. Territorialprincipen kommer att bestå. Församlingen kommer även fortsättningsvis att vara en juridisk person. Kommunstatusen upphör.

26 Svenska kyrkans organisation

Stiftet kommer att finnas kvar Svenska kyrkans regionala enhet

som och tjänstgöringsområde för biskopen. Även stiftet kommer att

som vara självständig juridisk

person.

Hela Svenska kyrkan kommer att få rättskapacitet i egenskap tros

av samfund. Som en för svensk rätt associationsfonn införs nämligen

ny "registrerat trossamfund". Församlingar och stift utgör s.k. trossamfundsdelar.

Kyrkomötet kommer att företräda Svenska kyrkan som helhet. Dess beslut kan binda församlingar och stift.

Sannolikt kommer den rikskyrkliga verksamhet som nu drivs i stifi telse- och bolagsform att inlemmas i Svenska kyrkan.

Kyrkolagen upphävs. Vi får en ny kortfattad ramlag om trossamfiind. Vidare får vi en kortfattad ramlag Svenska kyrkan, regler för

om som ger att säkerställa statens särskilda förväntningar på Svenska kyrkan. Övergångsregler ges i en lag om införande av lagen om Svenska kyrkan, den s.k. införandelagen.

Alla som tillhör Svenska kyrkan blir enligt lag skyldiga att betala

en kyrkoavgift, vars storlek fastställs lokalt och regionalt inom Svenska kyrkan. Avgiften kostnadsfritt för Svenska kyrkan tillsammans

tas upp med inkomstskatten. Riksskatteverket föreslår de nämnare formerna för denna uppbördshj älp.

Den kyrkliga egendomen, inklusive kyrkofonden, kommer att ställas till Svenska kyrkans förfogande vid relationsändringen. Kammarkollegiet lägger förslag till hur detta kan genomföras.

stöd till trossamfunden

Statligt

3 Inledning

l Uppdraget

Enligt utredningsdirektiven, som finns bilagda detta betänkande, skall jag överväga vilka motiv som finns för statligt stöd till andra trossamfund än Svenska kyrkan. Vidare skall jag med utgångspunkt i dessa motiv föreslå vilka krav bör ställas för statligt stöd till trossamfund

som och i vilka former det statliga stödet skall kunna utgå.

Uppdraget innefattar inte att ge förslag om hur omfattande det statliga stödet till trossamfunden skall vara.

Frågorna har aktualiserats på grund sitt samband med den före-

av stående ändringen av relationerna mellan staten och Svenska kyrkan. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för reformen det s.k. riktlinjebeslutet. Mina utredningsdirektiv säger att jag skall utgå från riktlinjebeslutet när jag gör mina överväganden. En grundtanke med reformen är att likställigheten skall öka mellan Svenska kyrkan och andra trossamfund i Sverige. Riktlinjebeslutet innebär bland annat att Svenska kyrkans beskattningsrätt upphör och att Svenska kyrkan i stället skall få statens hjälp med att inkassera avgifter från alla sina tillhöriga. Den administrativa hjälpen skall vara kostnadsfri för Svenska kyrkan. Av likställighetsskäl bör, enligt riktlinjebeslutet, även andra trossamfund än Svenska kyrkan efter prövning av regeringen i varje enskilt fall kunna få uppbördshjälp eller statligt stöd på annat sätt.

3.2

Likställighet

Ökad likställighet mellan Svenska kyrkan och andra trossamfund är ett av de mål som eftersträvas vid förändringen av relationerna mellan staten och Svenska kyrkan.

En första förutsättning är naturligtvis att religionsfriheten respekteras. Men det betyder inte mer än att staten skall hålla sig neutral till individens val av andlig livsåskådning och gemenskap. I dag ges ett

30 Inledning

aktivt statligt stöd till många trossamfund, inte till alla. Detta kan

men upplevas som orättvist, men är i och för sig förenligt med religionsfriheten eftersom individen har full valfrihet.

Nu skall ökad likställighet mellan trossamfunden eftersträvas. Det är att gå lite längre än religionsfriheten kräver. För mig betyder likställighet mellan trossamfunden att dessa bemöts från samma utgångspunkt. Det betyder däremot inte att alla trossamfund skall få lika, likformigt eller ens likvärdigt stöd. Avgörande för vilket stöd som skall utgå till varje trossamfund bör alltid i vad mån trossamfundet i fråga vid en

vara saklig bedömning kan antas uppfylla de mål som stödet är avsett för. Om staten exempelvis vill ge stöd till trossamfund för att därigenom uppnå ökad integrering av invandrarkvinnor i det svenska samhället är det naturligt att de samfund som i huvudsak betjänar invandrare prioriteras.

I dag bemöts trossamfunden inte från samma utgångspunkt. Svenska kyrkan får inte stöd på samma sätt andra trossamfund. Det går inte att svara på om de fria trossamfunden sinsemellan bemöts från samma utgångspunkt. Vissa trossamfund f°ar avslag på begäran om statsbidrag. Andra får bidrag. Eftersom det inte finns några tydliga uttalanden om motiven och målen för statsbidragen det inte heller vad det

syns är som staten betalar för, när bidrag ges. För att öka likställigheten måste motiven tydliggöras. Bara med klara motiv kan sakliga måttstockar konstrueras.

3.3 och effektivitet

Målstyming

Målstyming av ett bidrag innebär mycket kort uttryckt att bidrags-

- givaren ställer upp ett mål för bidraget och ger det till den som kan antas uppfylla målet. Den som tar emot bidraget strävar efter att med hjälp bidraget uppnå det angivna målet och redovisar sedan sitt

av resultat. På grundval av bland annat resultatredovisningen beslutar bidragsgivaren fortsatta bidrag. En preciserad målstyrning kan

om mer kallas resultatstyming. Statsbidragen till trossamfunden är inte målstyrda i dag. De är i stället i huvudsak regelstyrda. Ett visst antal betjänade ger enligt reglerna rätt till ett visst bidragsbelopp. Hur beloppet sedan används fäster bidragsgivaren inte avseende vid.

Riksdagen har på senare tid vid olika tillfällen uttryckt att all statligt finansierad verksamhet bör resultatstyras se prop. 1993/94:l50 och bet. 1993/94:FiU 20. Detta gäller även bidragen till föreningslivet se nedan avsnitt 4.1. Ökad resultatstyming antas innebära bättre effektivitet. Bidragen koncentreras till de områden där de kan göra störst nytta

för samhället. Jag har utgått från att det statens synvinkel sett finns

ur fördelar med ökad mål- eller resultatstyming det statliga stödet

även av till trossamfunden.

Det går att peka på rad uppgifter är viktiga för samhälls-

en som gemenskapen och som trossamfunden tar för. Ansvarstagandet

ansvar förstärks sannolikt de statsbidrag i dag utgår. Men systemet kan

av som bli effektivare. Stödet kan med andra 0rd kopplas starkare till behov som samhällsgemenskapen har. Dessa behov varierar med tiden. Trossamfundens vilja och förmåga att möta behoven kan också antas variera. Systemet för stödjande bör därför flexibelt.

vara

Ett sätt att göra systemet effektivare statens synvinkel sett är att

ur göra tydligare målformuleringar och bättre uppföljningar. Ett annat sätt är att prioritera verksamhet som svarar mot särskilt angelägna

samhällsbehov. Enligt min mening finns det skäl båda dessa

att prova vägar. De förslag jag redovisar i det följande bygger på det synsättet.

3.4 är inte stöd

Uppdragsersåttningar

Det kan tänkas att ett trossamfund tar på sig särskild uppgift det

en som annars skulle ha ålegat staten att lösa. Staten kommer att ställa sådana anspråk på Svenska kyrkan i samband med relationsändringen. Det är således avsett att Svenska kyrkan skall för begravningsverk-

ansvara samheten och för vården av viss allmänt kulturhistoriskt intressant egendom. För uppgifter dessa finns särskilda skäl att utge statlig

som ersättning. Vidare fördelas del det statliga utlandsbiståndet

en av genom trossamfundens biståndsorgan, t.ex. Diakonia och Lutherhjälpen. Även i framtiden kan räkna med olika trossamfund-

man att genom överenskommelse med staten åtar sig uppgifter det

som annars skulle ha ålegat staten att ombesörja. Skulle så ske kan det finnas skäl för staten att utge särskild uppdragsersättning till trossamfundet i fråga. En sådan konkret uppdragsersättning kan inte ett stöd.

anses vara

4 Statens stöd till trossamfunden

i dag

4.1 Allmänt om stöd till

frivilliga

organisationer

I Sverige finns en rik flora av frivilliga organisationer. Föreningslivet är en betydelsefull del vår samhällskultur. Organisationerna är i flera

av avseenden allmännyttiga. Därför staten, landstingen och kommu-

ger nerna på olika sätt sitt stöd till deras verksamhet.

Olika organisationer får olika slags stöd. Ännu finns inga generella normer för den bidragsgivning förekommer. I stället är det olika

som lagar, förordningar och beslut styr vilka medel kan fördelas

som som och hur detta skall ske. De olika bidragssystemen har fått sin utformning efterhand som samhället sett skäl att ta del i ansvaret för verksamheten i fråga. Omfattande bidragsgivning förekommer på kommunal nivå. Statlig bidragsgivning förekommer inom varje departements verksamhetsområde. Det finns över 50 olika statliga anslag för bidrag till ideella organisationer. Under budgetåret 1994/95 utgick statsbidrag till föreningslivet med sammanlagt cirka 5,4 miljarder kr. Beloppet har beräknats den arbetsgrupp nämns sist i detta avsnitt.

av som

Förutom genom direkta statsbidrag staten sitt stöd till förenings-

ger livet genom tillstånd till lotterier och bingospel. I sammanhanget bör också möjligheten att få stöd från Allmänna arvsfonden noteras.

Statliga bidrag fördelas i vissa fall direkt något departement. I

av andra fall fördelas sådana bidrag någon statlig myndighet och i

genom några fall sker bidragsgivningen via samarbetsorganisation för flera

en föreningar eller organisationer. Vissa sådana organisationer

har myndighetsstatus och andra, Riksidrottsförbundet och Folkbildnings-

som rådet, har det inte. Ofta är fördelningen regelstyrd, exempelvis på så sätt att det i en förordning anges att ett visst antal medlemmar eller ett visst antal aktiviteter berättigar till ett visst bestämt bidragsbelopp. Statens ambition har på senare tid varit att minska regelstymingen till

2-17-0376

34 Statens stöd till trossamfunden idag

förmån för ökad mål- eller resultatstyrning, vilket i sin tur ställer ökade

krav på uppföljning och utvärdering. Den s.k. Bidragsutredningen hade i uppdrag att överväga vissa prin-

cipiella frågor angående statsbidragen till organisationerna. Utredningen redovisade sina överväganden i betänkandet Organisationemas bidrag SOU 1993:71. Däri föreslogs bland tydligare rollförannat en delning mellan staten och organisationerna. Vidare föreslogs att den

budgetprocessen skulle tillämpas även på organisationemas nya område. Utredningen förespråkade fördelningsmodell liknande den en i dag tillämpas när det gäller statsbidrag till fria trossamfund. som Grupper organisationer skulle bilda samverkansorgan som skulle ges av ansvaret att självständigt fördela statsbidrag inom sitt verksamhets-

område. I betänkandet diskuterades även organisationemas engagei sådan verksamhet hittills varit offentlig. Sedan betänkandet mang som remissbehandlats Ds 1994:54 uttalade regeringen följande i bud-

se

getpropositionen prop. 1994/95: 100 bil. 14 s. 56.

tid då det samhällsekonomiska utrymmet krymper är det en prioriteen rad fråga att närmare studera hur det ekonomiska stödet till föreningslivet skall utformas. Statsbidragsnivåema uppfattas lätt som en betygssättning

av till föreningslivet underlättar fördelningen bidrag mellan föreningar och av även föreningslivet självt förbättrade möjligheter att visa värdet av sin ger verksamhet. Regeringen att initiera ett arbete för att utveckla resulavser tatmått för föreningsverksamhet. En förbättrad mål- och resultatuppföljning måste också i ljuset att föreningar i större utsträckning än tidises av ökat inom områden gränsar till viktiga välfárdsomgare tar ett ansvar som råden."

I februari 1996 beslutade regeringen att tillsätta arbetsgrupp för en resultatstyrning och uppföljning statsbidrag till föreningar och andra av ideella organisationer Arbetsgruppen fick i uppgift att dels redom.m. visa kartläggning, dels presentera förslag till metoder för resultaten styrning, uppföljning och utvärdering av statsbidragen. Det poängterades särskilt att arbetsgruppen måste beakta föreningslivets integritet

och särskilda verksamhetsformer. Vidare pekade regeringen i sina direktiv till arbetsgruppen på vikten att uppföljningsprinciper av överensstämmer med ambitionerna att åstadkomma förenkling och en enhetlighet vad gäller statens förhållningssätt gentemot berörda en organisationer. Arbetsgruppen, interdepartemental och verkade som var under Inrikesdepartementet, har avslutat sitt arbete ännu inte redomen visat sitt uppdrag. Jag har haft tillfälle att samråda med företrädare för

gruppen.

Statens stöd till trossamfunden i dag 35 I I l

4.2 för stöd till

Anslaget trossamfund

Det statliga anslaget för stöd till trossamfunden uppgår i 1997 års budget till sammanlagt 57,3 miljoner kr, varav 53,4 miljoner kr går till de fria trossamfunden.

Ur anslaget betalas bidrag enligt förordningen 1987:271 stats-

om bidrag till andra trossamfund än svenska kyrkan. Vidare betalas

ur anslaget efter regeringsbeslut statsbidrag till de danska, norska och isländska statskyrkoförsamlingama i Sverige samt till ekumenisk verksamhet, kyrklig beredskap och restaurering av äldre domkyrkor m.m. se prop. 1996/97:1 s.77.

Svenska kyrkan får inget direkt statsbidrag till sin kärnverksamhet, men ges stöd på annat sätt. Som statskyrka har Svenska kyrkan oklara gränser mot staten. Det är därför inte möjligt att alldeles entydigt definiera stödets omfattning. Jag gör ändå ett försök nedan i avsnitt 4.3. Omfattande betalningar görs också i motsatt riktning, dvs. från Svenska kyrkan och dess tillhöriga till staten. Även detta redovisas närmare i nämnda avsnitt.

Flertalet större fria trossamfund får statsbidrag. I avsnitt 4.4 redovisar jag vilka trossamfund som i dag är bidragsberättigade. Merparten av bidragen fördelas av Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund SST, närmare beskrivs i avsnitt 4.5. I avsnitt 4.6 finns

som uppgifter om bidragens storlek och fördelning.

Statsbidrag utgår nämnts även till norska, danska och

som nyss isländska lutherska församlingar i Sverige. Dessa bidrag fördelas dock

av SST, utan fastställs regeringen. Bakgrunden till att de nordiska

av församlingarna får stöd i särskild ordning är överenskommelser

som innebär att det finns motsvarande system i dessa länder. Här bör anmärkas att finskspråkigt arbete bedrivs inom ramen för Svenska kyrkans verksamhet. Under budgetåret 1994/95 utgick bidrag till de nordiska församlingarna med sammanlagt drygt miljon kr. För bud-

en getåret 1995/96, som omfattade 18 månader, uppgick summan till cirka en och en halv miljon kr. Härjämte förekommer bidrag kyrkofonden

ur till dessa nordiska församlingar nedan avsnitt 4.3.

se

Arbetet med trossamfundens beredskapsfrågor handlades tidigare inom Försvarsdepartementet. Det administreras Svenska

numera av kyrkans centralstyrelse och leds Trossamfundens beredskapsråd

av TBR, som är sammansatt av företrädare för olika trossamfund. Bidrag för arbetet, som får anses statlig angelägenhet, utgår från

vara en anslaget för stöd till trossamfund. Budgetåret 1994/95 uppgick bidraget till knappt miljon kr. Bidragssumman för budgetåret 1995/96

en var densamma. För 1997 har bidrag sökts med högre

en summa.

36 Statens stöd till trossamfunden idag

Såväl Svenska kyrkan andra trossamfund får, utöver vad som som utgår från anslaget för stöd till trossamfunden, del av statsbidrag som andra anslag. Jag tänker då främst på bidrag för ungdoms- och utgår ur studieverksamhet. Vidare kan här nämnas att staten under tider med arbetslöshet har beviljat särskilda bidrag för att minska arbetslösheten bland byggnadsarbetare. Anslaget för dessa särskilda bidrag, som kunnat användas för trossamfundens lokalkostnader, har belastat Arbetsmarknadsdepartementets budget. Bidragen har utgått arbetsmarknadspolitiska skäl, av påverkat budgeteringen det statliga anslaget för stöd till trosmen av samfund.

4.3 Svenska kyrkan

Statsbidrag kan för renovering äldre domkyrkor. Den möjligheges av ten har funnits ända sedan 1800-talet. Domkyrkoma utgör självständiga juridiska stiftelsekaraktär. Var och dem äger sin egen personer av en av kyrkobyggnad med kyrkotomt, måste höra till Svenska kyrmen anses kan. De statliga bidragen till renovering äldre domkyrkor kan alltså av slags stöd till Svenska kyrkan. Bidragen betalas ur sägas utgöra ett anslaget för stöd till trossamfund. Under budgetåret 1994/95 uppgick det sammanlagda bidragsbeloppet för detta ändamål till en miljon kr. Under det 18 månader långa budgetåret 1995/96 bidrag med drygt gavs två miljoner kr. Visst internationellt ekumeniskt arbete betalas också med statsbidrag. Det handlar avgifter till Kyrkomas världsråd och till Norom diska ekumeniska rådet. Det sammanlagda bidragsbeloppet per år har hittills understigit miljon kr. Eftersom det är fråga ekumeniskt en om arbete kommer bidragen såväl Svenska kyrkan andra kristna som svenska trossamfund till del. Merparten stödet måste dock räknas av Svenska kyrkan till godo. Statens stöd till Svenska kyrkan i dag består huvudsakligen i att statsförvaltningen utför uppgifter olika sätt kommer Svenska som kyrkan till del. Främst märks uppbörden församlingsskatten och av handhavandet de kyrkliga valen, det finns rad andra kyrkliga av men en angelägenheter sköts av olika statliga organ. som nu Dagens årliga kostnad för uppbörd församlingsskatt har av Riksav skatteverket beräknats till 100 miljoner kr. Vid uppbörden uppkommer regelmässigt s.k. uppbördsförlust motsvarande cirka 0,4 procent av en den debiterade skattesumman. Denna förlust utgörs av debiterad skatt olika skäl inte kan uppbäras hos de skattskyldiga. I dag stannar som av

l Statens stöd till trossamfunden i dag 37

förlusten hos staten. Å andra sidan ligger det vinst för staten i det

en förhållandet att uppburen församlingsskatt utbetalas till kyrkokommunema med avsevärd fördröjning cirka två år. Visserligen utbetalas ett förskott, men det motsvarar inte hela skattemedelsfordran, eftersom det beräknats på lönenivåer för tidigare år.

Jag har låtit Statskontoret utföra en kartläggning av vilka besparingar i statsförvaltningen, som ändringen av relationen mellan staten och Svenska kyrkan kan medföra. Av Statskontorets kartläggning, som inte behandlar uppbörden, framgår bland annat följande. Till följd av relationsändringen bortfaller vissa uppgifter för bland andra förvaltningsdomstolama, Kammarkollegiet, Kulturdepartementets kyrkoenhet, lantrnäteriema, länsstyrelserna, Riksrevisionsverket och skatteförvaltningen avseende valfrågor. Besparingar på statsanslag bör därför, enligt Statskontorets uppfattning, kunna göras med sammanlagt cirka 18,5 miljoner kr. Det stöd som ligger i att statsförvaltningen ställs till Svenska kyrkans förfogande kan alltså sägas motsvara ett bidrag på 18,5 miljoner kr. Statskontorets redovisning återfinns som bilaga 2 till detta betänkande.

Här kan vidare finnas anledning att peka på det förhållandet att Svenska kyrkans långvariga status som statskyrka i ett historiskt perspektiv har gett Svenska kyrkan särskilda möjligheter att bygga upp en god ekonomi.

Det statliga stödet till Svenska kyrkan uppvägs ekonomiskt mer än väl av att Svenska kyrkan och dess tillhöriga betalar vissa kostnader för statliga angelägenheter. Jag tänker då inte främst på skattebetalningar till staten eller på de ekonomiska regleringar som till följd av den s.k. kommunala finansieringsprincipen görs årligen mellan staten och kyrkokommunema. De senare har hittills inneburit att staten innehållit en större eller mindre del av kyrkokommunemas skattemedelsfordringar för att kompensera sig för följderna av olika riksdagsbeslut som påverkat kyrkokommunemas ekonomi i gynnsam riktning se vidare nedan i kapitel 25. Vad jag avser är i stället främst de belopp som kyrkokommunema betalar till staten inom ramen för den s.k. skatteadministrationsersättningen se en utförligare redovisning i nyss nämnda kapitel. För år 1995 betalades skatteadministrationsersättning med sammanlagt 300 miljoner kr. Motsvarande ersättning för år 1996 uppgick till 340 miljoner kr. Beloppet överstiger klart den faktiska kostnaden för församlingsskatteadministrationen.

Kyrkofonden är kyrklig egendom se tionde avdelningen 42 kap. kyrkolagen. En närmare beskrivning av fonden finns i avsnitt 2.2 ovan. Fondens bokförda värde uppgick vid utgången år 1996 till

av cirka 1,7 miljarder kr. Marknadsvärdet var drygt tre miljarder kr. Fondens intäkter består dels kapitalavkastning, dels och främst s.k.

av av

38 Statens stöd till trossamfunden i dag

kyrkoavgifter kyrkokommunema betalar. Det utgår inga stats-

som bidrag till kyrkofonden. Ur fonden betalas bidrag för att utjämna ekonomin mellan kyrkokommunema. Kostnader för rikskyrklig verksamhet och kostnader för fondens förvaltning betalas också ur fonden. Dessutom betalas viss statlig verksamhet med fondmedel. Det handlar främst kostnader för statliga utredningar på det kyrkliga området.

om Under 1995 uppgick dessa kostnader till drygt tre miljoner kr. Vidare handlar det bidrag till andra nordiska lutherska församlingar i

om Sverige. Utöver de statliga bidrag utgår till dessa församlingar se

som

avsnitt 4.2 utgick under 1995 kyrkofondsbidrag på sammanlagt ovan drygt halv miljon kr för detta ändamål. I viss mån utgår alltså stöd

en till statliga angelägenheter från kyrkofonden.

Här kan vidare noteras att kyrkokommunema än i dag i stor utsträckning förvarar och handhar folkbokföringsarkiv, trots att folkbokföringen redan år 1991 blev statlig angelägenhet.

en

Slutligen kan det finnas skäl att peka på att kyrkoantikvariskt intres-

egendom i dag vårdas kyrkokommunema utan annan statlig sant av ersättning än den betalas för restaurering äldre domkyrkor eller

som av

arbetsmarknadspolitiska skäl. Enligt riktlinjebeslutet kommer vården av

denna egendom i framtiden att en angelägenhet för hela av anses vara befolkningen.

4.4 fria trossamfund

Bidragsberättigade

Statsbidrag till fria trossamfund har förekommit sedan 1971. Under det året lades flera riksdagsmotioner saken. I avvaktan på att stat-kyr-

om kafrågan skulle få samlad lösning avsattes, som en provisorisk lös-

en ning, ett anslag för statsbidrag till andra trossamfund. Syftet med anslaget att öka förutsättningarna för ekonomiskt svaga församlingar att

var hålla lokaler samt erbjuda religiös service i form av gudstjänst, själavård och liknande KrU 1971:15 2. Inledningsvis gavs bidrag

se s.

endast till vissa fria trossamfund med kristen inriktning, huvudsakligen frikyrkor med rötter i 1800-talets väckelserörelse.

Efter år fördes den katolska kyrkan och de mosaiska/judiska

ett par församlingarna i Sverige till den bidragsberättigade kretsen. Med de mosaiska/judiska församlingamas införlivande upphörde begränsningen till kristna samfund. Även Estniska evangelisk-lutherska kyrkan och Ungerska protestantiska kyrkorådet tillkom som bidragsmottagare ungefär vid denna tid. Samtliga de här nämnda trossamfunden betjänade i hög grad invandrare.

Statens stöd till idag 39

trossamfunden

När bidragssystemet tillskapades ansågs det viktigt att den offentliga insynen i törsamlingarnas verksamhet blev så begränsad möjligt.

som Visserligen inrättades statlig nämnd for uppgiften att fördela bidra-

en gen, men praktiskt handlades allt hos den frivilliga organisationen Sveriges frikyrkoråd. Nämndens ledamöter utsågs regeringen på förslag

av av samfunden. Den kallades Sveriges frikyrkoråds samarbetsnämnd.

Stat-kyrkafrågan fick inte den slutliga lösning hade hoppats på

man i början av 1970-talet. Det ledde till att systemet med statsbidrag till trossamfund gavs en egen permanent lösning 1974:1 bil. 10

se prop. s. 101. Anslaget fördubblades från fem miljoner kr till tio miljoner kr och förordning statsbidrag till vissa trossamfund utfärdades.

en om Denna har sedermera ersatts av förordningen om statsbidrag till andra trossamfund än svenska kyrkan.

Bidragsfrågorna handläggs nu i allt väsentligt Samarbetsnämn-

av den för statsbidrag till trossamfund SST, är statlig myndighet.

som en Utbetalning till SST anslaget för bidrag sker dock Kammar-

av genom kollegiet.

Regeringen beslutar om vilka fria trossamfund som kan komma i fråga för statsbidrag. Dessa trossamfund finns uppräknade i förordningen om statsbidrag till andra trossamfund än svenska kyrkan. Bidragsberättigade är enligt förordningen för närvarande Anglikanska kyrkan, Bibeltrogna vänner, Estniska evangelisk-lutherska kyrkan, Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, Frälsningsarmén, Helgelseförbundet, islamiska församlingarna i Sverige, judiska församlingarna i Sverige, Metodistkyrkan i Sverige, Ortodoxa och österländska kyrkors ekumeniska råd OÖKER, Pingströrelsen, Sjundedags Adventistsamfundet, Stockholms katolska stift, Svenska Alliansmissionen, Svenska Baptistsamfundet, Svenska Missionsförbundet, Ungerska

protestantiska kyrkan och Örebromissionen. Från och med den l januari 1997 har Helgelseförbundet och Örebromissionen gått till

samman trossamfundet Nybygget kristen samverkan.

-

OÖKER är ett frivilligt samarbetsorgan for fjorton kyrkor, nämligen Armeniska apostoliska kyrkan, Bulgariska ortodoxa kyrkan, Estniska ortodoxa kyrkan, Etiopiska ortodoxa kyrkan, Finska ortodoxa församlingen, Grekisk-ortodoxa metropolitdömet, Koptiska ortodoxa kyrkan, Makedoniska ortodoxa kyrkan, Rumänska ortodoxa kyrkan, Ryska ortodoxa kyrkan, Serbiska ortodoxa kyrkan, Svenska ortodoxa prosteriet, Syrisk-ortodoxa kyrkan och Östems apostoliska katolska assyriska kyrka. Varje medlemskyrka har ledamot och suppleant i OÖKER.

en en I rådet finns dessutom två ledamöter som utsetts SST.

av

De islamiska församlingarna företräds Islamiska samarbetsrådet

av IS. Rådet består tre islamiska riksorganisationer, nämligen Förena-

av de Islamiska Församlingar i Sverige FIFS, Islamiska Kulturcenter-

40 Statens stöd till trossamfunden idag

unionen i Sverige IKUS och Sveriges Muslimska Förbund SMuF. Medlemsorganisationema har vardera två ledamöter och suppleant i en IS. Om de så önskar kan de utse ytterligare suppleant vardera. en Denna skall i så fall kvinna. I IS ingår dessutom två ledamöter vara en från SST. Regeringen har vid sin prövning ett trossamfund skall kunna av om komma i fråga för statligt bidrag bl.a. tagit hänsyn till verksamhetens omfattning. Endast trossamfund ansetts betjäna minst 3 000 persosom i Sverige har hittills godkänts för statsbidrag. Regeringen har också ner tagit hänsyn till verksamhetens karaktär, dvs. om verksamheten uppfyller de villkor i förordningen och om det är ett allmänt som anges intresse stödja verksamheten. Ett skäl för statsbidrag har t.ex. kunnat att att samfundet i stor utsträckning betjänar invandrare. Buddhister vara och hinduer däribland Hare Krishna har regeringen inte beviljat möjlighet till statsbidrag. Livets ord, Jehovas vittnen och mormonema finns bland hittills inte har sökt statligt stöd i denna form. dem som

4.5 Samarbetsnämnden för statsbidrag till

trossamfund SST

Ledamöterna i SST regeringen efter förslag från trossamfunutses av den ifråga. De är 19 till antalet och sammanträder minst två gånger om året. De båda samverkansorganen OÖKER och IS har vardera två representanter i nämnden. Övriga trossamfund har vardera en repre- Nämndens verksamhet styrs förordningen 1989:272 med sentant. av instruktion för Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund. Bidrag fördelas till församlingar inom 34 trossamfund och kommer cirka

850 000 betjänade personer tillgodo. IS och OÖKER lämnar förslag till SST rörande fördelning av statsbidrag bland de medlemssamfunden. Det har förekommit att islaegna miska och kristet ortodoxa velat få statsbidrag har blivit grupper som eftersom de stått utanför IS respektive OÖKER. utan, I praxis godtas att mindre trossamfund i bidragshänseende associemed andra trossamfund för att på så sätt kunna statligt stöd. ras Lettiska evangelisk-lutherska kyrkan är i dag på sådant sätt associerad

med Estniska evangelisk-lutherska kyrkan.

SST har fastställt arbetsordning och detaljerade tillämpningsföreen skrifter för fördelning de olika bidragsslagen. Att SST får meddela av sådana tillämpningsföreskrifter framgår förordningen statsbidrag av om till andra trossamfund än svenska kyrkan.

Statens stöd till trossamfunden idag 41

Samarbetet i SST har fungerat väl och håller även i tid mins-

en av kade anslag. Visserligen saknas möjlighet att överklaga SST:s beslut, men det står ändå klart att det endast är mycket sällan trossamfun-

som den är missnöjda med nämndens agerande.

Eftersom SST är det samarbetsorgan för fria trossamfund har

som bredast sammansättning har också andra former samverkan vuxit

av fram. Det förekommer exempelvis att SST anordnar seminarier eller avfattar gemensamma remissvar. Vidare har SST tilldelats roll i

en beredskapsplaneringen, därigenom att nämnden nominerar två ledamöter till Trossamfundens beredskapsråd TBR, för vilket Svenska kyrkan har det administrativa ansvaret. Slutligen kan nämnas att Kammarkollegiet inför beslut om vigselrätt brukar rådfråga SST.

4.6 SST:s av

fördelning bidrag

Större delen av det statliga bidraget till de fria trossamfunden fördelas av SST i enlighet med föreskrifterna i förordningen om statsbidrag till andra trossamfund än Svenska kyrkan. Bidrag utgår i form

av "verksamhetsbidrag", "lokalbidrag" och "utbildningsbidrag". Regeringen fastställer i budget och regleringsbrev för SST:s

ramarna

bidragsfördelning.

Årligen har på tid sammanlagt cirka 70 miljoner kr fördelats

senare av SST som stöd till trossamfunden. För budgetåret 1995/96,

som omfattade 18 månader, fanns att fördela cirka 74 miljoner kr verk-

som samhetsbidrag, 9 miljoner kr som lokalbidrag och 2,3 miljoner kr

som utbildningsbidrag. För budgetåret 1997, som omfattar 12 månader, är anslaget sammanlagt 57,3 miljoner kr, 53,4 miljoner kr skall för-

varav delas av SST. Enligt regleringsbrevet skall 50,9 miljoner kr utgå i form av verksamhetsbidrag eller utbildningsbidrag och 2,5 miljoner kr som lokalbidrag.

SST har beslutat att verksamhetsbidragen skall bestå av ett fast gmndbidrag och en rörlig del. Trossamfunden lämnar varje år statistik som ligger till grund för bidragsberäkningama. I denna statistik används begreppet "betjänad". Med betjänade avses enligt SST:s egen definition dels är registrerade medlemmar eller del-

personer som som tagare hos församlingar inom trossamfundet, dels personer som är kända och verifierbara deltagare i församlingarnas verksamhet. Det hade, enligt SST, inte fungerat väl att i stället för begreppet betjänad använda begreppet "medlem", eftersom trossamfunden har så olika sätt att se på vad medlemsskap innebär. I vissa trossamfund är det

en främmande tanke att kräva medlemsavgift. I andra trossamfund är det

42 Statens stöd till trossamfunden idag

naturligt att ställa anspråk på service som i många samfund inte skulle räknas religiös verksamhet. Till verksamhetsbidragen räknas också

som de särskilda bidrag kan utgå för andlig vård vid sjukhus och lokalt

som ekumeniskt arbete. Ytterligare särskild form verksamhetsbidrag

en av är de s.k. etableringsbidrag kan utgå till samfund vilka huvudsak-

som ligen betjänar invandrare. Cirka miljon kr per år fördelas för det

en senast nämnda ändamålet. Ett fyrtiotal projekt är pågående.

Utbildningsbidrag främst till trossamfundens teologiska semina-

ges rier för utbildning pastorer och motsvarande. För verksamhetsåret

av 1995/96 bidrag till sju sådana seminarier. På senare tid har

gavs verksamheten vid vissa seminarier blivit klassad högskola. Dessa

som seminarier får därför bidrag för denna del sin verksamhet från

av Utbildningsdepartementet. Det har lett till att SST inte längre stöder den del seminariemas verksamhet är högskoleklassad. Utbild-

av som ningsbidrag har även utgått för enstaka utbildningsinsatser inom de trossamfund huvudsakligen betjänar invandrare och för utbildning

som av sjukhuspastorer och sjukhuspräster.

Lokalbidrag utgår för byggnadsprojekt och kan med 30 procent

ges

godkända byggnadskostnader, dock högst 700 000 kr. Cirka l00 av ansökningar inkommer år. SST brukar finna att det övervägande

per antalet ansökningar bör berättiga till bidrag. Den fördelningsmetod som SST hittills har valt innebär att tillgängliga medel fördelas till alla bidragsberättigade projekt. Någon prioritering mellan projekten görs alltså inte. Eftersom anslaget inte motsvarar de behov trossamfunden

sig ha reduceras bidragen. Som regel har bidrag kunnat ges med anser mellan 18 och 23 procent godkända kostnader upp till 2,3 miljoner

av kr. För högre kostnader utgår således inget bidrag. Den genomsnittliga bidragsnivån har uppgått till omkring 10 procent hela projektkostna-

av den. Lokalbidrag kan också för att handikappanpassa trossamfun-

ges dens lokaler. Sådant bidrag kan beviljas med ett belopp som motsvarar den faktiska kostnaden, dock högst l00 000 kr.

För budgetåret 1997 har inte än 2,5 miljoner kr anslagits som

mer lokalbidrag. SST prioriterar därför endast handikappanpassningsbidrag.

Även arbetsmarknadspolitiska bidrag avsnitt 4.2 har för-

se ovan delats av SST.

5 En modell ny

Mina slutsatser och förslag:

Regeringen beslutar om vilka trossamfund skall kunna komma i

som fråga för statligt stöd.

Alla bidragskvalificerade trossamfund skall ett basstöd i form

ges av antingen statlig uppbördshjälp eller ett likvärdigt organisationsbidrag.

Dessutom bör ändamålsstyrda bidrag

kunna ges.

Även Svenska kyrkan skall kunna komma i fråga för bidrag.

SST bör finnas kvar som bidragsfördelande myndighet.

5.1 basstöd med

Likvärdigt styrd komplettering

Riktlinj ebeslutet förutsätter att regeringen även i framtiden skall besluta om vilka trossamfund som skall kunna komma i fråga för statligt stöd.

Den administrativa hjälp Svenska kyrkan kommer att få med att

som kassera in avgifter från sina tillhöriga blir ett värdefullt stöd för Svenska kyrkan. Även andra trossamfund bör i framtiden under vissa förutsättningar kunna få motsvarande hjälp. För de trossamfund på

som detta sätt får uppbördshj älp kommer det kostnadsfria administrativa stöd som hjälpen innebär att utgöra ett slags basstöd.

För att i möjligaste mån uppnå likställighet jag att de trossam-

anser fund som är kvalificerade för statligt stöd, inte tar emot uppbörds-

men hjälp, skall kompenseras med någon form likvärdigt basstöd.

annan av Detta alternativa basstöd kallar jag organisationsbidrag. Min modell för det statliga stödet till trossamfunden i framtiden bygger på att organisationsbidraget beräknas med utgångspunkt i kostnaden tillhörig för

per

modell 44 En ny

uppbördshjälpen till Svenska kyrkan. Organisationsbidraget skall stå i proportion till trossamfundets omfattning i Sverige.

Till komplettering de båda basstödsformema, uppbördshjälp

av alternativt organisationsbidrag, bör ändamålsstyrda bidrag för särskilt samhällsnyttig verksamhet kunna ges.

I kapitel 7 nedan redogör jag för vilka krav bör ställas för att ett

som trossamfund över huvud taget skall kunna komma i fråga för statligt stöd. Kraven utgår främst från de motiv enligt min mening finns

som för att staten skall stödja trossamfunden. Dessa motiv redovisar jag i kapitel I kapitel 8 och 9 utvecklar jag närmare hur basstödet och det ändamålsstyrda verksamhetsbidraget kan fördelas och följas upp.

5.2 Svenska kyrkan kommer med

I syfte öka likställigheten mellan trossamfunden bör även Svenska

att kyrkan, enligt min mening, kunna komma i fråga för kompletterande bidrag för särskilt samhällsnyttig verksamhet. I kapitel 9 och lO nedan återkommer jag till den saken.

5.3 SST kvarstår med förändrad roll

Den modell jag här presenterar utgår från att SST finns kvar som bidragsfördelande Eftersom målstymingen skall öka och Svenska

organ. kyrkan kunna komma i fråga för vissa bidrag, blir SST:s roll dock något förändrad. Detta beskriver jag närmare i kapitel 10 nedan.

6 Motiv för stöd till

statligt

trossamfund

Mina slutsatser och förslag:

Samhällsnyttan bör utgångspunkt för vilket stöd som ges.

vara

Trossamfund kan på olika sätt bidra till att öka harmonin i vårt

demokratiska samhälle. Därför kan det finnas skäl att ge stöd.

l Inledning

Motiven för det stöd staten i dag till de fria trossamfunden är

som ger mycket kortfattat beskrivna. I mitt utredningsuppdrag ingår att överväga vilka motiv finns för statligt stöd till trossamfund. Samtidigt

som förutsätter riktlinjebeslutet att någon form av stöd skall utgå även i framtiden. Jag har därför min uppgift att formulera och sätta

sett som på pränt sådana motiv får gällande för de bidragsberät-

som antas vara tigade fria trossamfunden redan i dag och som håller för framtiden, när Svenska kyrkan blir likställd med övriga trossamfund. Hur stort det

mer sammanlagda stödet skall måste bedömas för varje år i bud-

vara getsammanhang.

När statsbidragen till de fria trossamfunden infördes år 1971 motiverades detta med att ekonomiskt församlingar skulle få bättre

svaga förutsättningar att hålla lokaler och erbjuda religiös service se ovan avsnitt 4.4. Samtidigt arbetade 1968 års beredning om stat och kyrka med förslag till ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan. Frågan statligt stöd till trossamfunden behandlades av beredningen,

om

i sitt slutbetänkande SOU 1972:36, Samhälle och trossamfund, som s. 49 anförde följ ande.

"...det måste samhällets främsta uppgift att se till att invånarnas indi-

vara

viduella behov i olika avseenden kan täckas. Behoven kan finnas inom alla

sektorer samhällslivet, såväl de sociala, kulturella, politiska och ekono-

av

miska som den religiösa."

46 Motiv för statligt stöd till trossamfund

Den dåvarande beredningens förslag ledde inte till någon lösning av relationsfrågan, men statsbidragen permanentades utan närmare motivering.

I förordningen om statsbidrag till andra trossamfund än svenska kyrkan anges att verksamhetsbidrag kan utgå till församlingar som behöver bidraget för att kunna erbjuda religiösa tjänster och till trossamfund med ekonomi. Lokalbidrag kan enligt samma förordning

svag utgå till församlingar behöver bidraget för att kunna hålla lokaler.

som Bidragen motiveras alltså enligt förordningens lydelse församlingar-

av nas och trossamfundens behov.

6.2 Samhällsnyttan avgör

Det råder ingen tvekan att trossamfunden har användning för de

om statsbidrag de får i dag. Jag har sammanträffat med företrädare för

som de trossamfund som i dag får statsbidrag. Vad jag då fått höra har övertygat mig att statsbidragen har förbättrat dessa trossamfunds

om möjlighet att nå människor samt att erbjuda dem efterfrågad religiös service och gemenskap. De större trossamfunden, flertalet därav med lång tradition i Sverige, har kunnat använda bidragen för att starta verksamhet nytt slag eller för att stödja ekonomiskt svaga församlingars

av möjlighet att fortsätta verka. De trossamfund i huvudsak betjänar

som invandrare har fått förbättrad möjlighet att etablera sig på olika orter.

en För nyligen invandrade människor spelar hemlandets trossamfund i Sverige ofta betydelsefull roll. Församlingen blir en länk mellan

en

och framtid, trygg utgångspunkt att bygga relationerna till ursprung en Sverige ifrån.

Men när det skall avgöras om statligt stöd bör ges, kan trossamfundens behov inte utgångspunkt. Regeringen har i sina

tas som tidigare bedömningar ett trossamfund skall kunna få statsbidrag

av om tagit hänsyn till det är ett allmänt intresse att stödja samfundets

om verksamhet. Detta bör även i framtiden vara en förutsättning. Frågan bör bedömas med utgångspunkt i Vilken nytta statligt stöd till trossamfundet i fråga kan göra för vårt gemensamma liv. Därmed inte sagt att trossamfundens behov och samhällsnyttan är motstridiga intressen.

Jag att staten bör i grunden positivt på trossamfundens

anser se verksamhet. Trossamfunden arbetar i hög utsträckning för mål som stämmer väl överens med statens mål för samhällsgemenskapen.

Motiv för statligt stöd till trossamfund 47

Samtidigt får man inte att bortse från att trossamfunden är frivilliga organisationer som skall stå obundna av staten. Det är trossamfunden själva som skall bestämma i vilken grad och på vilket sätt de vill ägna sig samhällsnyttig verksamhet.

I den mån ett trossamfunds verksamhet mot ett samhälls-

svarar gemensamt behov kan det vara värt att från statens sida stödja verksamheten. Då finns det ett motiv för stöd. Men det finns inte skäl

att ge stöd utan krav på prestation.

Vad jag hittills sagt innebär att tydliga mål bör sättas för statens stöd till trossamfunden. Jag övergår nu till att diskutera vilka samhällsnyttiga mål som skulle kunna främjas med statligt stöd till trossamfLmd.

6.3 Människors behov

andliga

Liksom 1968 års beredning om stat och kyrka anser jag att människors andliga behov är angelägna. De flesta av oss har behov av att på ett eller annat sätt finna ett större sammanhang som livet kan vara en del av. Vi letar efter livsåskådning. I situationer vi upplever

en som som särskilt viktiga i livet blir detta också särskilt tydligt. Jag tänker särskilt på när barn föds och när de blir vuxna, när vi bildar familj och när människor lämnar livet. Då söker de flesta som berörs gemenskap och tänkbara förklaringar. Här spelar trossamfunden en påtagligt viktig roll. Detsamma gäller vid andra livsviktiga situationer. Vid stora samhällsförändringar liksom vid katastrofer och olyckor blir de andliga behoven uppenbara. Ofta visar trossamfunden då beredskap att möta dessa behov. För en människa som har brutit upp från sitt hemland och försöker skapa en vardag i ett nytt land kan det av liknande skäl bli naturligt att vända sig till ett trossamfund för gemenskap och vägledning kring hur man kan förhålla sig till det nya livet.

Att ha en andlig identitet är för många människor ryggraden i tillvaron. Möjligheten att delta i ett regelbundet gudstjänstliv och att höra till en religiös gemenskap kan ha avgörande betydelse i det vardagliga livet. Genom trossamfundens ordinarie verksamhet erbjuds människor en andlig dimension, som många gånger svarar mot ett sådant särskilt behov.

I utredningsdirektiven påpekas att det svenska samhället har blivit alltmer mångkulturellt och mångreligiöst. Detta har bland annat medfört, sägs det, att Svenska kyrkan inte längre har den självklara position som den har haft tidigare. Jag vill tillägga att det är mitt bestämda intryck att människorna i Sverige har blivit allt mer sökande när det gäller andlighet. Det finns numera ett slags nyfikenhet inte har

som

48 Motiv för statligt stöd till trossamfund

kunnat iakttas så tydligt tidigare. Trossamfundens verksamhet ifrågasätts och förkastas eller uppvärderas. Annan andlig verksamhet finner sina former. Den s.k. age-rörelsen, har andliga förtecken men

new som saknar trossamfundskaraktär, är ett uttryck för denna nyfikenhet.

Dagens samhälle är informationstätt och mångkulturellt. Att söka är ett naturligt förhållningssätt för en människa i en sådan miljö. Individens möjlighet att hitta ett trossamfund mot hans andliga

som svarar behov har aldrig varit bättre. Men risken att vilse är också stor.

Religionsfriheten grundläggande byggsten i vårt samhälls-

är en system. Individen måste fri att söka sig till vilken andlig gemen-

vara skap helst. Utgångspunkten måste att alla religiösa organisa-

som vara tioner är tillåtna. Om staten skall ge olika förmåner till olika trossamfund måste det finnas sakliga skäl för det.

Önskemålet ökad likställighet mellan trossamfunden har varit ett

om

argumenten för förändring av relationerna mellan staten och av en Svenska kyrkan. Detta betyder emellertid inte att aktivt statligt stöd måste antingen till alla trossamfund eller också inte alls. Staten

ges måste kunna ha ett restriktivt förhållningssätt till verksamheter som är inhumana eller står i strid med vårt rättssystem. Vidare måste staten eftersträva kostnadseffektivitet. Om staten väljer att ge stöd till trossamfund för att därigenom uppnå att invånarna får tillgång till andligt stöd i livsviktiga situationer, är det därför också rimligt att stödet utgår till de trossamfund bäst kan antas uppfylla just det målet. De tros-

som samfund i dag får statsbidrag får antas vara väl skickade att göra

som det. Mycket talar för att även andra trossamfund, exempelvis de som hör till stora världsreligioner, har denna förmåga. Men det finns religiösa organisationer ännu inte har nått sådan stabilitet att de

som klarar att människor det stöd de förväntar sig i livsviktiga situa-

av ge tioner. Likaså finns det religiösa organisationer som är destruktiva i den meningen att de sitt stöd på sådant sätt att risken för skadeverk-

ger ningar är särskilt stor. Om människor far illa för att de har blivit besvikna på eller dåligt behandlade religiös organisation är det

av en negativt för samhällsgemenskapen.

jag fört i detta avsnitt leder mig till följande slut-

Det resonemang sats. Att trossamfund människor andligt stöd i livsviktiga situatio-

ger

är viktig insats bidrar till harmonin i samhället. Detta kan ner en som

ett skäl för staten att sitt stöd till de trossamfund som kan antas vara ge klara uppgiften på ett bra sätt.

Motiv för statligt stöd till trossamfund 49

6.4 Etik och demokrati

För de flesta invånare i Sverige har etiken ett starkt samband

av oss med humana värderingar och med religion. Majoriteten av oss har växt

och hittills levt i ett samhälle som sedan sekler har präglats av upp Svenska kyrkan och dess ideologi. Sambandet har för oss varit så självklart att vi ibland knappt lagt märke till det. En mindre del av oss hör hemma i något annat trossamfund och känner stark samhörighet med den etik just detta trossamfund står för.

Trossamfunden erbjuder möjlighet för människor att hitta ett för-

en hållningssätt till livet. Att det också finns andra vägar till sådana förhållningssätt förringar inte betydelsen av trossamfundens insats på detta område. Hos trossamfundet kan individen komma fram till svar på vad

är rätt eller fel i det livet, liksom i relationerna till andra som egna människor och till naturen. Dessa grundläggande etiska värderingar ser delvis olika ut inom de olika trossamfunden. Men de finns och blir förklarade i varj e trossamfund.

Jag är övertygad att samhällsgemenskapen vinner på att indivi-

om derna har genomtänkt uppfattning i etiska frågor. En människa som

en har hittat etisk linje att följa går tryggare genom livet.

en

Ännu bättre är det människan i fråga har getts möjlighet att dis-

om kutera sin etik med andra, inom eller utom ett trossamfund. Den tiden är förbi när det svenska samhället kunde hållas ihop kring en gemen-

och heltäckande etisk bas. I utredningsdirektiven beskrivs detta sam förhållande stigande värdepluralism. Vår lagstiftning borgar

som en visserligen för rättsuppfattning, i det vardagliga livet

en gemensam men sätts etiken på i fler situationer än lagstiftningen täcker. Här

prov kommer vi allt oftare att ta ställning på olika sätt. Då ökar betydelsen

att vi kan kommunicera kring etiska frågor. På detta område finns av mycket ytterligare att göra. Invandrarpolitiska kommittén har i sitt betänkande Sverige, framtiden och mångfalden SOU 1996:55 s. 363 dragit slutsatsen att mångreligiösa mötesplatser på lokal nivå skulle kunna möjligheter att i konstruktiv anda hantera konflikter, sprida

ge kunskaper och konfrontera olika föreställningar om varandra.

gruppers

Att olika livsåskådningar finns representerade och gör sig hörda i samhället måste enligt min mening, se positivt på. Redan 1968 års

man, beredning stat och kyrka hade synsätt och uttalade följande

om samma SOU 1972:36 s. 49.

"Det är...av största betydelse för vitaliteten i den svenska demokratin att

olika ideologier och trosriktningar får goda möjligheter att göra sig gällan-

de. Dessa livsåskådningar, liksom mycket av den verksamhet som bedrivs

50 Motiv för statligt stöd till trossamfund

inom ideella organisationer grundval av olika livsåskådningar, utgör

värdefulla inspirationskällor även för den allmänna debatten."

Bara om det faktiskt finns något att välja mellan är demokratin och religionsfriheten värdefulla. Den mångfald som nu har kommit för att stanna är därför positiv för det svenska samhället. Även vissa tros-

om samfund inte i sig är demokratiskt organiserade, är deras existens berikande för den svenska demokratin och religionsfriheten. Flertalet är demokratiskt styrda och bidrar därför också till att öka sina medlemmars vilja och förmåga att ta aktiv del i samhällsgemenskapen. Ur samhällssynpunkt är det angeläget att trossamfunden så långt möjligt eftersträvar medlemsförankring och öppen insyn.

I en demokrati är det viktigt att beslutsfattare och invånare kan komma till tals med varandra. Trossamfundet kan vara en praktiskt användbar kontaktyta mellan en grupp invånare med likartade intressen och beslutsfattarna.

Jag drar följande slutsatser.

Samhället vinner på att invånarna kan ta ställning till och kommunicera om etiska frågor på ett medvetet sätt. Trossamfunden kan ofta bidra till att utveckla dessa förmågor hos människor. I syfte att förmå trossamfunden att öka sina insatser på detta område kan det finnas skäl för sitt stöd.

staten att ge

Samhället vinner också på att demokratin och debatten lever. Om trossamfund och andra ideologiska organisationer hörs och syns i samhället blir demokratin verklig. Det finns alltså skäl att se positivt

mera på att trossamfunden spelar engagerad roll i samhället och bidrar till

en demokratiträningen. Men detta utgör knappast något skäl att ge dem statsbidrag. Trossamfunden kan säkert fylla denna funktion på ett utmärkt sätt ändå.

Vidare vinner samhället på att kontaktvägama mellan beslutsfattare och olika grupper av invånare är öppna och framkomliga. Statligt stöd till trossamfunden får antas öka möjligheten att komma i kontakt med dem.

6.5 Särskilda sociala insatser

Ett trossamfund kan ibland vara särskilt väl skickat att lösa ett konkret socialt problem av något slag. I den mån staten finner det angeläget att komma till rätta med problemet i fråga kan det vara kostnadseffektivt att ge ekonomiskt stöd till trossamfundet för ändamålet. Vilka problem som är aktuella varierar med tiden.

Motiv för statligt stöd till trossamfund 51

Ett exempel ett sådant problemområde är integreringen av människor med olika ursprung i det svenska samhället. För den uppgiften spelar många trossamfund en särskild roll. Trossamfundet har exempelvis en unik möjlighet att komma i kontakt med vissa invandrare, som annars skulle riskera att isoleras. Vidare kan trossamfundet anvisa en framkomlig väg att anpassa det egna etiska tänkandet till den nya miljön.

Andra exempel på konkreta sociala problem som många trossamfund kan göra särskilt effektiva insatser vid är akuta kriser, fattigdom och sjukdom. Trossamfundet kan i regel agera snabbt och obyråkratiskt. Hos trossamfundet finns kunskap och erfarenhet som är värdefull i mötet med olycksdrabbade människor. Vidare finns nära tillgång till andra medmänniskors solidaritet och hjälpsamhet.

7 Bidragskvalificerade trossamfund

Mina slutsatser och förslag:

För att ett trossamfund skall komma i fråga för stöd bör krävas att detsamma är stabilt, förmedlar etik inte är destruktiv samt en som livslqaft. har en egen

För uppbördshjälp bör dessutom krävas att trossamfundet är registrerat.

7.1 Regeringen skall besluta

Även i framtiden skall det, enligt riktlinjebeslutet, vara regeringen som i varje enskilt fall tar ställning till ett trossamfund över huvud taget om skall kunna komma i fråga för statligt stöd. Ett trossamfund som vill få basstöd i någon form, bör därför ansöka hos regeringen om att bli kvalificerat för stöd. Jag att vissa grundläggande krav bör ställas. menar Dessa krav, jag redovisar i nästföljande avsnitt, bör det alltså som ankomma på regeringen att ta ställning till trossamfundet uppfyller. om Regeringens beslut att ett trossamfund skall kunna komma i fråga för stöd bör gälla tills vidare. Vid övergången till ett förnyat stödsystem kan regeringen välja att särskild ansökan från de trossamfund i dag får statsbidrag, utan som besluta att dessa är kvalificerade för statligt basstöd även i fortsättningen. En särskild förutsättning för basstöd i form uppbördshjälp skall, av enligt riktlinjebeslutet, att staten får ta ställning i varje enskilt fall vara och föreskriva erforderliga villkor. Ett trossamfund som i framtiden önskar utnyttja statens hjälp med att ta avgifter får alltså särskilt upp ansöka hos regeringen att komma i fråga för just den sortens admiom nistrativa stöd.

54 Bidragskvalzficerade trossamfund

Alla trossamfund är kvalificerade för någon form basstöd

som av bör också därmed kunna komma i fråga för bidrag för särskilt

sam-

hällsnyttig verksamhet.

7.2 Krav för stöd

I detta avsnitt redogör jag för vilka krav regeringen enligt min mening bör ställa, när regeringen tar ställning till ett trossamfund skall

om kunna komma i fråga för statligt stöd.

Att trossamfundet på ett stabilt sätt kan ge andligt stöd till människor som behöver det, bör grundläggande förutsättning för att

vara en statligt stöd till samfundet skall komma i fråga. Kravet på stabilitet förutsätter bland annat en viss historisk tradition. Ett alldeles nystartat trossamfund bör således statligt stöd.

inte ges

En ytterligare förutsättning bör att trossamfundet verkar för

vara en medvetenhet etiska frågor. Men trossamfundet förmedlar

om om en etisk uppfattning som är inhuman, destruktiv eller står i direkt strid med vårt rättssystem bör staten naturligtvis inte något stöd till samfundets

ge verksamhet.

Härutöver anser jag att det finns anledning att ställa krav på en viss egen livskraft hos trossamfundet. Ett trossamfund som inte kan överleva utan ekonomiskt stöd från staten fungerar inte frivillig organi-

som sation. Det ideella engagemanget bakom trossamfundet måste vara påtagligt om trossamfundet skall kunna spela betydelsefull roll i

en samhället. I detta ligger att trossamfundet måste omfatta relativt många människor. Hittillsvarande praxis har inneburit en gränsdragning vid 3 000 betjänade i Sverige. Jag att den gränsen är väl avvägd. Att

anser en person tillhör eller betjänas av flera trossamfund bör godtas vid denna beräkning. Även ett trossamfund i Sverige betjänar lägre

som ett antal personer bör kunna komma i fråga för statligt stöd, det i ett

om internationellt perspektiv har betydande omfattning. Ett exempel kan vara Lettiska evangelisk-lutherska kyrkan. Naturligtvis finns det inget som hindrar att små trossamfund går samman och bildar ett nytt trossamfund, som är stort att klara regeringsprövningen. Men den

nog s.k. associeringen se avsnitt 4.4 ovan av trossamfund som är för små för att själva nå över gränsen jag bör upphöra.

anser

För att utbetalning av statliga medel skall komma i fråga måste det vidare krävas att trossamfundet har rättskapacitet, så att det kan

uppträda som part i rättsliga sammanhang. Kravet kan uppfyllas på olika sätt. Riktlinjebeslutet innebär att ett trossamfund kommer att kunna välja att registrera sig som trossamfund för att på så sätt uppnå rätts-

Bidragskvalzficerade trossamfund 55

kapacitet. En möjlighet är att vara en ideell förening, som det

annan stora flertalet trossamfund i dag. Om bidrag inte söks av trossamfundet

sådant utan eller flera delar därav, bör rättskapacitetskravet som av en gälla delen eller delarna.

För att regeringen skall medge rätt till basstöd i form av uppbördshjälp bör det krävas att trossamfundet är registrerat. I det avseendet har jag uppfattning Utredningen om trossamfundens rättsliga

samma som reglering preliminärt har gett uttryck för.

De myndigheter uppbördshjälpen skall sedan kunna ställa

som ger vissa villkor för hur hjälpen ges. Samma villkor måste då gälla för alla de trossamfund regeringen har medgett rätt till uppbördshjälp.

som Riksskatteverket har närmare utrett vilka villkor som bör gälla och redogör för dem i sitt betänkande.

8 Basstödet

Mina slutsatser och förslag:

Målet med basstödet skall att stödja de bidragskvalificerade vara trossamfunden.

Uppbördshj älp skall kunna omfatta såväl tillhöriga som betj änade.

De trossamfund får uppbördshjälp skall inte samtidigt kunna som få organisationsbidrag.

Organisationsbidraget skall beräknas med utgångspunkt i vad uppbördshj älpen kostar per tillhörig i Svenska kyrkan.

För att kunna följa basstödet bör SST ges rätt att fordra in upp dokumentation från trossamfunden.

8.1 Mål

Målet med det statliga basstödet till trossamfunden bör helt enkelt vara att stödja de bidragskvalificerade trossamfunden i deras verksamhet. Min uppfattning vad motiverar ett sådant stöd just till dessa om som trossamfund har jag redovisat i kapitel ovan

8.2 älp

Uppbördshj

I detta avsnitt redogör jag närmare för vad stödformen uppbördshjälp innefattar. Uppbördshjälpen innebär för trossamfundet att det får hjälp från skatteförvaltningen och kronofogdemyndigheterna med att ta upp avgifter från sina tillhöriga. Inget trossamfund kommer att tvingas att ta emot denna hjälp.

58 Basstödet

Riktlinjebeslutet innebär att Svenska kyrkan kostnadsfritt skall erbjudas uppbördshjälp. Svenska kyrkan skall alltså inte betala för skatteförvaltningens och kronofogdemyndighetemas arbete med att kassera in avgifter från de tillhöriga. Ställningstagandet motiveras med att staten ställer det särskilda kravet på Svenska kyrkan att dess verksamhet skall rikstäckande. Vidare uttalas att kostnadsfri uppbörds-

vara hjälp kan vara ett lämpligt sätt att ge Svenska kyrkan ett ekonomiskt stöd från staten motsvarar de bidrag staten i dag betalar till de fria

som trossamfunden. I riktlinjebeslutet förutsätts att uppbördshjälpen skall

avgifter från de tillhör Svenska kyrkan och som avse personer som alltså, enligt den kommande lagen om Svenska kyrkan, är skyldiga att betala dit.

Även andra trossamfund bör jämställdhetsskäl efter särskilt

av regeringsbeslut kunna få statlig hjälp med att kassera in sina avgifter. Det framgår också av riktlinjebeslutet.

Om uppbördshjälp beviljas bör den hjälpen vara kostnadsfri, men betraktas ett alternativ till motsvarande statsbidrag, liksom när det

som gäller Svenska kyrkan. Det trossamfund som får uppbördshjälp skall inte samtidigt kunna få bidrag i form av s.k. organisationsbidrag. Jag utvecklar detta närmare i avsnitt 8.3 nedan.

I riktlinjebeslutet uttalas vidare att en förutsättning för uppbördshjälp både till Svenska kyrkan och till andra trossamfund är att hjälpen kan inordnas i det gällande uppbördssystemet. Riksskatteverket har haft i uppdrag att utreda de tekniska förutsättningarna för sådant stöd till de fria trossamfunden och att ge förslag till hur det kan utformas. En när-

redogörelse för Riksskatteverkets förslag återfinns i verkets mare betänkande. Här kan dock följande noteras. Uppbördshjälpen kommer att innebära att avgifter tas på samma sätt som inkomstskatt. Det

upp innebär i sin tur att ett trossamfund tar emot uppbördshjälp inte

som fritt kan välja hur det egna avgiftssystemet skall utformas. Det trossamfund får uppbördshjälp måste från riksnivå lämna tillförlitliga upp-

som gifter till Riksskatteverket om vilka människor som skall vara betalningsskyldiga. Liksom inkomstskattetaxeringen kommer uppbördshjälpen att grunda sig på uppgifter om tillhörighet per den l november året före inkomståret. För det fall den fastställda avgiften inte betalas kommer den i nomralfallet att drivas in genom kronofogdemyndighetens försorg på samma sätt som obetald skatt.

Jag har övervägt vilken personkrets uppbördshj älpen bör kunna omfatta. För Svenska kyrkans del gäller enligt riktlinjebeslutet att kretsen omfattar dem tillhör Svenska kyrkan. I dag framgår det av lag vem

som som hör till Svenska kyrkan. Sedan den l januari 1996 ställs krav på en aktiv viljeyttring från den vill bli tillhörig, eller från dennes

person som förälder om det är fråga om ett bam. Detta framgår av 3 kap. kyrko-

Basstödet 59

lagen 1992:300. Efter relationsändringen kommer tillhörighetsreglerna att finnas i Svenska kyrkans grundläggande interna regelverk, kyrkoordningen, som ungefär kommer att motsvara en föreningsstadga. Kravet på en aktiv "bekräftelse" från den enligt Svenska kyrkans

som uppfattning är att anse som tillhörig kommer att kvarstå.

Likställighetsskäl talar i och för sig för att uppbördshjälp även för övriga trossamfund endast bör komma i fråga for avgifter från trossamfundets tillhöriga. Med tillhörig borde då avses en sådan person som enligt trossamfundets stadgar eller motsvarande är tillhörig och som har bekräftat detta förhållande genom en egen aktiv viljeyttring. Huruvida tillhörigheten kommer till stånd genom dop, anmälan eller på något annat sätt skulle sakna betydelse vid en sådan bedömning. Trossamfundets egen definition måste avgöra den saken. Huvudsaken skulle vara att den enskilde aktivt bekräftat sin tillhörighet.

Tekniskt sett skulle uppbördshjälp kunna ordnas för betydligt

en vidare personkrets och exempelvis omfatta även sådana personer som inte vill höra till trossamfundet i fråga men som har åtagit sig att stödja det ekonomiskt. En sådan ordning anser jag dock skulle föra för långt. Den statliga uppbördshjälpen är en för individen ingripande hantering. För att myndigheterna skall ställas till förfogande för trossamfundets inkassering av avgifter bör det vara fråga om en stark och ömsesidig relation mellan trossamfundet och individen. Värdet av likställighet mellan trossamfunden talar också mot att personkretsen kan utvidgas på detta sätt.

Från flera av de trossamfund som i dag är bidragsberättigade har framförts önskemålet att den personkrets som uppbördshjälpen kan omfatta, blir densamma som statsbidragen i dag beräknas efter. Det innebär att uppbördshjälp bör kunna ges for alla som i dag anses vara betjänade. Begreppet betjänad har definierats av SST. Med betjänad avses enligt denna definition dels personer som är registrerade som medlemmar eller deltagare hos församlingar inom trossamfundet, dels personer som är kända och verifierbara deltagare i församlingamas verksamhet. Kretsen betjänade enligt SST:s nuvarande definition är

av med största sannolikhet vidare än kretsen av de personer som enligt

angiven definition skulle ha räknats tillhöriga. Å andra sidan ovan som är kretsen av tillhöriga i Svenska kyrkan i dag sannolikt större än den skulle ha varit om nuvarande definition hade använts under längre tid. Bland Svenska kyrkans tillhöriga finns många som före den l januari 1996 utan aktiv viljeyttring "föddes in" i kretsen av tillhöriga.

Mina överväganden har lett mig till slutsatsen att uppbördshjälpen bör kunna omfatta såväl dem som är tillhöriga ett trossamfund som dem som är betjänade av trossamfundet i fråga. Med betjänad bör då avses en person som antingen är registrerad som medlem hos trossamfundet

60 Basstödet

eller regelbundet deltar i trossamfundets ordinarie verksamhet. Givetvis måste trossamfundet kunna styrka medlemsskap respektive deltagande.

Det finns enligt min bedömning skäl för skatteförvaltningen att av hänsyn till rättssäkerheten och integriteten ställa mer detaljerade krav på definition den personkrets uppbördshjälpen i den praktiska

av som tillämpningen skall omfatta för varje trossamfund. Om dessa frågor har jag samrått med Riksskatteverkets utredare. Jag utgår från att Riksskatteverket utvecklar detta närmare i sitt betänkande och lägger förslag till erforderliga villkor.

Av mina kontakter med de fria trossamfund i dag får stats-

som bidrag har jag förstått att endast få är intresserade av statlig uppbördshjälp. Det kan finnas flera skäl för ett trossamfund att tacka nej till ett sådant erbjudande. Ett skäl kan vara hänsynen till de tillhörigas integritet. Vidare kan det finnas ideologiska skäl att avstå. Genom att ta emot statlig uppbördshjälp knyter trossamfundet fastare band till staten. För den tillhöriga individen blir det inte längre lika tydligt att avgiften är ett uttryck för ett frivilligt Att offer, tionde eller

engagemang. ge kollekt är något annat än att betala extra avgift tillsammans med

en inkomstskatten. Med statlig uppbördshjälp mister betalningen sin funktion manifestation från den tillhörigas sida och som kontaktyta

som mellan trossamfundet och den tillhöriga. Ett annat skäl för ett trossamfund att välja bort uppbördshj älpen kan att det blir för byråkratiskt

vara att gå in i ett sådant system. För många trossamfund kommer det att

enklare och praktiskt att inte anlita de statliga myndigheterna vara mera för uppgiften att kassera in avgifter.

De trossamfund inte tar emot uppbördshjälp har förstås ändå

som möjlighet att göra överenskommelser med Riksskatteverket eller de lokala skattemyndigheterna att mot betalning få hjälp av liknande

om slag. Redan i dag köper den judiska församlingen i Stockholm från de lokala skattemyndigheterna uppgifter taxerad förvärvsinkomst och

om underskott kapital för församlingens medlemmar. Församlingen

av levererar dataregistrerade uppgifter medlemmarnas namn och per-

om

till skattemyndigheterna, påför inkomstuppgiftema sonnummer som och återsänder registret. Uppgifterna använder församlingen sedan som underlag för att fastställa inkomstrelaterade avgifter. Uppbörden sköts

församlingen själv. Liknande avtal har de judiska församlingarna i av Malmö och Göteborg.

Hjälp avgifter från sina tillhöriga kan trossamfunden

med att ta upp också skaffa sig på annat sätt. Bankernas autogirosystem är ett altemativ, som är värt att nämna i sammanhanget.

Basstödet 61

8.3 Organisationsbidrag

Det trossamfund som får uppbördshjälp skall inte samtidigt kunna bidrag i fonn av s.k. organisationsbidrag. Riksskatteverket har beräknat skattemyndighetemas och kronofogdemyndighetemas årliga kostnader för uppbörden av Svenska kyrkans nuvarande församlingsskatt till 100 miljoner kr. l det beloppet ingår kostnaden för hanteringen av den reducerade församlingsskatt, som i dag betalas av dem som inte tillhör Svenska kyrkan. Den reducerade församlingsskatten, som utgörs av 25 procent av ordinarie församlingsskatt, är avsedd att täcka kostnaderna för begravningsverksamheten. I framtiden kommer den att ersättas av en begravningsavgift se närmare Begravningsverksamhetskommitténs betänkande. Den framtida särkostnaden för administration av den särskilda begravningsavgiften har Riksskatteverket uppskattat till cirka 24 miljoner kr per år. Jag räknar med att den framtida uppbörden av kyrkoavgifter från Svenska kyrkans tillhöriga kommer att vara mindre kostsam för staten än uppbörden av dagens församlingsskatt. Enligt Riksskatteverket kommer den Vinsten dock att vara lägre än den beräknade kostnaden för administration av särskilda begravningsavgifter. Det beror på att administrationen av särskilda begravningsavgifter blir mer arbetskrävande för myndigheterna än administrationen av den reducerade församlingsskatten har varit. På grund av den information jag fått från Riksskatteverket uppskattar jag den årliga kostnaden för den framtida uppbörden av kyrkoagifter från Svenska kyrkans tillhöriga till 85 miljoner kr. Svenska kyrkan har ungefär 7,4 miljoner tillhöriga. Räknad per tillhörig och år blir kostnaden för uppbörd av kyrkoavgifter då knappt tolv kr. Den kostnadsfria uppbördshjälpen kan alltså sägas motsvara ett statsbidrag till Svenska kyrkan på tolv kr per tillhörig och år.

Samtliga de trossamfund som inte får uppbördshjälp, men som enligt regeringen kan komma i fråga för statligt stöd, bör enligt min uppfattning vara berättigade till ett visst basstöd i form av organisationsbidrag.

För att ett sådant organisationsbidrag skall vara jämförbart med uppbördshj älp bör det beräknas med utgångspunkt från den modell som Riksskatteverket har använt för att beräkna kostnaden för uppbördshjälpen till Svenska kyrkan. Det kan genomföras på olika sätt. Jag föreslår att den beräknade kostnaden per tillhörig för uppbördshjälp till Svenska kyrkan tolv kr helt enkelt multipliceras med antalet till-

- höriga eller betjänade i det trossamfund som skall få organisationsbidrag och att bidrag sedan ges i nivå med det framräknade resultatet. Ett trossamfund med 10 000 betjänade skulle med en sådan beräkningsmetod få ett organisationsbidrag på 120 000 kr. Summan av

62 Basstödet

alla organisationsbidrag skulle komma att avsevärt understiga summan

de statsbidrag i dag utgår till de fria trossamfunden. Men orgaav som nisationsbidraget skulle i min modell inte den enda bidragsforrnen.

vara

8.4 Uppföljning

Att det statliga basstödet till trossamfunden följs och utvärderas är

upp betydelsefullt.

När regeringen beslutar att ett trossamfund skall kunna komma i fråga för statligt basstöd får det antas att ärendet bereds genom att dokumentation rörande trossamfundet inhämtas och bedöms. Jag utgår från att årsredovisning, stadgar och uppgift antal medlemmar och

om deltagare kommer in. Dessa handlingar kommer sedan att finnas

att ges tillgängliga för den vill veta de trossamfund som stöds

som mer om med allmänna medel.

Även SST bör möjlighet att kräva in dokumentation och vissa

ges uppgifter från alla de trossamfund får statligt basstöd i form av

som uppbördshjälp eller organisationsbidrag. Detta för förutsättningar

att ge för SST att följa och utvärdera effekterna stödet. SST bör

upp av utvärdera organisationsbidragsnivåema är väl avpassade. Härutöver

om bör SST försöka dra slutsatser de båda basstöden uppbördshjälp

om och organisationsbidrag förbättrar trossamfundens möjligheter att

uppfylla de allmänna motiven för statligt stöd till trossamfund jfr SOU

1993:71, s. 57

Som myndighet kommer SST att lämna årsredovisning till regeringen. Från regeringens sida kan initiativ tas till fördjupad prövning av hela den verksamhet basstödet är avsett för.

som

9 De

ändamålsstyrda bidragen

Mina slutsatser och förslag:

Basstödet bör kunna kompletteras med ändamålsstyrda bidrag.

Regeringen formulerar Verksamhetsmål för dessa bidrag inom

ramen för de övergripande motiven. Målen årligen i regle-

anges

ringsbrevet till SST.

SST beslutar om kriterier för bidragens fördelning och fördelar

sedan bidragen.

De trossamfund som får ändamålsstyrt bidrag skall skyldiga

vara

att redovisa verksamheten till SST.

l Verksamhetsmål

Organisationsbidraget eller uppbördshjälpen blir ett förutsebart stöd till trossamfundet sådant. Jag tror att det är god idé att inom

som en ramen för anslaget komplettera detta basstöd med ett bidrag utgår med

som mera direkt koppling till den statlig synvinkel sett intressanta

ur verksamhet som bedrivs inom trossamfundet, främst på lokal nivå. På så sätt kan stödet riktas så att det gör så stor nytta möjligt. Min

som tanke är att detta kompletterande och ändamålsstyrda bidrag bör betalas efter i vilken utsträckning trossamfundet och dess delar kan uppfylla sådana samhällsnyttiga motiv som jag har redovisat i kapitel Denna mer flexibla bidragsfonn bör, enligt min mening, ersätta nuvarande verksamhetsbidrag, lokalbidrag och utbildningsbidrag.

Av likställighetsskäl bör även verksamhet inom Svenska kyrkan kunna stödjas med bidrag detta slag. Vidare bör, enligt min mening,

av sådana bidrag kunna till religiösa samarbetsorganisationer.

ges

Exempel på verksamhet ganska direkt syftar till att tillgodose

som människors behov andligt stöd i livsviktiga situationer är hembesök i

av

64 De ändamålsstyrda bidragen

samband med stora händelser i livet, andligt stöd inom sjuk- och kriminalvård, stöd i samband med akuta kriser och samtal med nyanlända invandrare.

Verksamhet i syfte att öka människors etiska medvetenhet kan vara konñrmandundervisning eller motsvarande, diskussionskvällar och kurser rörande etiska frågeställningar eller förhållningssätt, aktiviteter

leder till ökad integrering invandrare, mötesplatsom av gemensamma

för människor med olika religion samt pastorsutbildning och motser svarande.

Särskilda sociala insatser kan ett trossamfund göra exempelvis

att hjälpa hemlösa till värdigare tillvaro eller genom att genom en fonna modeller för hur familjesynen inom trossamfundet kan integreras med svenskt samhällsliv. Det finns naturligtvis många andra tänkbara exempel.

Övergripande Verksamhetsmål bör med utgångspunkt i motiven för stödet preciseras regeringen och komma till uttryck i reglerings-

av breven till SST.

Exempel på sådana Verksamhetsmål inom ramen för de motiv jag beskrivit kan att trossamfund förbättrar sin tillgänglighet i

ovan vara syfte att erbjuda enskilda tillhöriga eller deltagare personligt och andligt stöd i livsviktiga situationer, att flera församlingar från olika trossamfund samverkar kring åtgärder för att öka enskilda människors förmåga att kommunicera kring etiska frågor, att församlingar aktivt söker bidra till integrering människor med olika etniskt i det

av ursprung svenska samhället samt att trossamfund medverkar till att lösa akuta sociala problem.

9.2 Fördelning

De närmare villkoren för fördelning de ändamålsstyrda bidragen för

av samhällsnyttig verksamhet kan med fördel utformas SST, som även i

av fortsättningen bör statlig myndighet med företrädare för de

vara en bidragskvalificerade trossamfunden i styrelsen se närmare kapitel lO nedan. Hos SST finns god kännedom trossamfundens möjligheter,

om vilket bör leda till att bidragen kan fördelas effektivt ur statlig synvinkel sett. Jag utgår tidigare nämnts från att regeringen i sitt regle-

som ringsbrev till SST närmare utvecklar vilka mål som bör eftersträvas. På så sätt kommer SST:s svåra uppgift att konstruera och besluta om relevanta beräkningskriterier att underlättas.

Vid utformningen kriterierna är det väsentligt att förnyelse,

av utveckling och mätbara resultat eftersträvas. Verksamhet som leder till

De ändamålsstyrda bidragen 65

förbättrade insatser på de områden är statligt intresse bör priosom av riteras framför sådana aktiviteter ändå genomförs på ett fullgott som sätt. Bidragen bör beräknas i förhållande till verksamhetens omfattning, inte i förhållande till antalet medlemmar. Ett rakt proportionellt system som ger en viss summa exempelvis per bamgrupp eller per sammanträffande med sörjande människor är inte eftersträvansvärt. Med sådana kriterier skulle den helt övervägande delen bidragsanslaget av automatiskt tillfalla Svenska kyrkan. Om bidragen kan spridas bättre mellan trossamfunden blir samhällsnyttan högre. Ett sätt att främja förnyelse bidrag till tidsbegränsade är att ge projekt inom specifika och utvecklingsbara områden. Från trossamfunden har framförts för att ökat inslag styrning oro av skall leda till konkurrens och godtyckliga prioriteringar. Särskilt har pekats på risken att små och mindre väletablerade trossamfund miss-

gynnas. Den risken bör inte överdrivas. De lokalbidrag och utbildningsbidrag som i dag utgår är ett slags ändamålsstyrda bidrag. SST har kunnat finna goda former för att fördela dem på ett sätt som trossamfunden inte upplever som orättvist. Jag är övertygad att om även styrda bidrag för andra ändamål eller mindre nära tros- - mer samfundens kämverksamhet kan fördelas utan godtycke. - För det fall SST väljer att fördela bidrag efter projektansökningar måste SST naturligtvis bistå trossamfunden med anvisningar hur om ansökningarna kan göras.

9.3 Uppföljning

De trossamfund som har fått ändamålsstyrda bidrag bör åläggas att efter anmodan från SST särskilt redovisa den verksamhet bidragen som har gått till. SST kan fastställa de närmare reglerna för hur sådan en redovisning skall göras. Det blir sedan SST:s sak att utvärdera om bidragen varit kostnadseffektiva. Utvärderingama blir del underen av laget för SST:s årsredovisningar till regeringen, för kommande budgetunderlag och anslagsframställningar rörande bidrag för samhällsnyttig verksamhet samt för SST:s förbättringar de fördelningsav egna kriterierna. SST:s redovisningar till regeringen får sedan betydelse för de framtida anslagen.

3-17-0376

;

1523:512;n

lgtrámarrsr wei maxi; ååh 3:7 mi, w å Mä J3§FÄ${ isnáåjaâzn

bmümsam-zs 9G nia ;satans 15:31 åiåáä-áigäg:m - .mdrn. u .

l

10 SST i

framtiden

Mina slutsatser och förslag:

Svenska kyrkan bör viss representation i SST.

ges

SST bör ha full myndighetsstatus.

10. l

Sammansättning

Som framgått i det föregående förordar jag att statsbidragen till trossamfunden även i framtiden fördelas SST.

av

Mitt intryck är att SST i dag fungerar mycket väl bidragsför-

som delande organ. Genom att nämndens ledamöter består företrädare

av för de trossamfund som är bidragskvalificerade finns kompetens och

möjlighet att nå samförståndslösningar där besluten fattas. Det gör

systemet kostnadseffektivt. Till detta kommer att SST fungerar

som en mötesplats där ytterligare samverkan kan födas och ta fonn. I dag tar sig denna samverkan uttryck i gemensamma seminarier,

gemensamma remissvar och ett gemensamt ansvarstagande inom för Tros-

ramen samfundens beredskapsråd. En ytterligare fördel är att samhällets beslutsfattare i SST har kanal till stor del de fria

en en av trossamfunden.

I stället för att låta ett samverkansorgan SST fördela bidragen

som skulle det tänkbart att överlåta på någon statlig myndighet

vara annan att lösa den uppgiften. Möjligen skulle man då kunna förvänta sig att

statens intresse på ett ännu mer tydligt sätt sattes i främsta rummet. Jag anser dock att fördelarna med den samverkan äger är så

som nu rum stora att bidragsfördelningen även i framtiden bör hanteras SST.

av

Enligt min mening bör Svenska kyrkan på något sätt inlemmas i den

samverkan som finns mellan övriga bidragsberättigade trossamfund i dag. Det blir ett led i att öka likställigheten mellan trossamfunden och får antas främja ett samarbete kan leda till ett effektivt användande

som

statsbidragen. Även Svenska kyrkan kommer till, jag det av om tror att

68 SST iframtiden

möjligt behålla SST bidragsfördelande De nuvarande är att som organ. samverkansorganen OÖKER och IS bör finnas kvar. Man kan emellertid inte bortse från Svenska kyrkan är mycket större än övriga att bidragskvalificerade trossamfund tillsammans. Ungefär 7,4 miljoner människor hör till Svenska kyrkan. Antalet betjänade hos de bidragskvalificerade fria trossamfunden är ungefär 850 000 och antalet tillhömed all sannolikhet lägre än så. Jag därför att det finns riga är anser skäl för att låta Svenska kyrkan få två representanter i SST. statskyrkosystemet avskaffas kan det ifrågasättas man skall När om fortsätta statsbidrag till de nordiska lutherska församlingarna i att ge Sverige i särskild ordning. Det ligger nära till hands att även sådana framtiden fördelas SST. Detta måste innebära att även dessa bidrag i av trossamfund bör erbjudas uppbördshjälp och någon form av represen- SST. Nuvarande har dock tillkommit efter överläggtation i system ningar med andra nordiska länder och bör därför inte förändras innan

överläggningar har ägt rum. nya anledning ändra på ordningen att regeringen efter Det finns ingen att förslag från trossamfunden utser SST:s ledamöter.

l 0.2 Myndighetsstatus

jag i avsnitt 4.4, statlig myndighet. SST är i dag, som nämnt ovan en flertalet statliga myndigheter gäller förordningen För numera myndigheters årsredovisning trädde i kraft 1996:882 om m.m. som den l januari 1997. Av den framgår bland annat att myndigheterna är och till regeringen lämna årsredovisning, delårsskyldiga att upprätta Regeringen har dock särskilt beslutat att

rapport och budgetunderlag.

inte skyldig tillämpa förordningen. Detta undantag är en SST är att SST inte omfattades den motsvarande förordning som följd av att av tidigare gällde. den tidigare gällande förordningen hade SST inte samma Enligt skyldigheter myndigheter i allmänhet när det gällde formella som årsredovisning, anslagsredovisning, finansieringsanalys och anslags- SST vidare undantaget från Riksrevisionsverkets framställan. var hängde med att anslaget för stöd till granskning, vilket samman disponerades Kammarkollegiet, varifrån SST rekviretrossamfund av Dock lämnade SST ändå regelmässigt årsredovisning och rade medel. erforderlig infonnation i övrigt till departementet och till Kammarblev föremål för räkenskapsrevision avseende anslaget. kollegiet, som alltid revisorer, i regel någon med SST har dessutom utsett egna auktorisation.

sou 1997:45 SSTi framtiden 69

Den ovan i avsnitt 4.1 nämnda Bidragsutredningen föreslog att bidrag till ideella organisationer i regel skulle fördelas av samverkansorgan liknande SST, men helt utan myndighetsstatus. Eftersom bidragsfördelning utgör myndighetsutövning skulle enligt Bidragsutredningen varje sådant samverkansorgan, med hänsyn till ll kap. 6 § regeringsformen, få sitt uppdrag definierat i lag.

Arbetsgruppen för resultatuppföljning och målstyrning av statsbidrag se ovan avsnitt l har särskilt pekat på att regleringsbreven är viktiga instrument i styrningen av statlig verksamhet. I regleringsbreven kan långt gående krav ställas på återrapportering och på utformning av olika verksamheter.

För att staten effektivt skall kunna styra statsbidragen till verksamheter är samhällsangelägna är det mest fördelaktigt att låta det

som bidragsfördelande organet ha myndighetsstatus. SST:s nuvarande status är alltså väl anpassad för uppgiften att fördela bidrag av det slag jag ovan föreslagit.

Jag anser dock att SST, liksom myndigheter i allmänhet, i framtiden bör omfattas förordningen om myndigheters årsredovisning m.m.

av

I sammanhanget kan anmärkas att verksförordningen 1987:1100 till viss del är tillämplig för SST, enligt vad som nämnare framgår av 5 och 6 i instruktionen för SST.

10.3 Uppgifter

SST:s uppgifter i framtiden blir med mina ovan redovisade förslag något förändrade.

Det ökade inslaget målstyrning ställer andra krav på SST, liksom

av på de trossamfund kommer i fråga för ändamålsstyrda verksam-

som hetsbidrag. Detta har framgått av vad jag ovan anfört.

SST får till att börja med för att med regleringsbrevets verk-

ansvar samhetsmål som utgångspunkt ställa upp kriterier för och verkställa fördelning av de styrda bidragen. Fördelningen av basstöd i form av organisationsbidrag kommer att vara en kontinuerlig uppgift liknande dagens huvudsakliga bidragsfördelning. Kriterierna för de ändamålsstyrda bidragen, däremot, kommer sannolikt att åtminstone i någon mån variera från år till år. Det medför ett ökat inforrnationsbehov hos de berörda trossamfunden. Större krav kommer dessutom att ställas på uppföljningen av bidragen.

Om Svenska kyrkan blir representerad i SST på föresla-

sätt som nu gits kan det övervägas att överlämna till SST att handha trossamfundens beredskapsfrågor.

Det sammanlagda anslaget för stöd till trossamfunden bör bestämmas med beaktande härav.

ll Övriga följder av stödförslagen

Mina förslag rörande stöd till trossamfunden får inga omedelbara regionalpolitiska eller jämställdhetspolitiska följder. Men med ett ökat inslag av målstyming ökar också möjligheten att använda bidragsgivningen som ett medel för att uppnå önskade effekter regionala

av politiskt eller jämställdhetspolitiskt slag. Detta har jag beskrivit

ovan. Det kan exempelvis bli möjligt att styra bidrag mot målet att öka trossamfundens tillgänglighet för människor utanför storstadsområdena. En annan möjlighet kan vara att styra bidragen så att de används för ökad integrering invandrarkvinnor.

av

Beskattning av trossamfunden

r

l

12 Inledning

12. l Mitt

uppdrag

Riktlinjebeslutet innebar bland annat att frågor Svenska kyrkans

om skattemässiga förhållanden skulle i det fortsatta utrednings-

tas upp arbetet.

Enligt utredningsdirektiven bör jag överväga relationsändringen

om motiverar någon ändring i Svenska kyrkans eller något annat trossamfunds skattestatus.

I direktiven påpekas vidare att en allmän översyn skattereglema

av för stiftelser och ideella föreningar nyligen har gjorts Stiftelse- och

av föreningsskattekommittén. Arbetet, hade karaktär teknisk över-

som av syn, redovisas i kommitténs slutbetänkande Översyn skattereglema

av för stiftelser och ideella föreningar SOU 1995:63. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Kommittén kunde i sina förslag inte ta hänsyn till den förestående relationsändringen mellan Svenska kyrkan och staten.

När det gäller den framtida beskattningen trossamfunden ligger

av det nära till hands att jämföra med vad gäller för de ideella före-

som ningarna. Det bör då noteras att frågan hur ideella föreningar och

om stiftelser skall beskattas i framtiden ligger öppen.

12.2 Skattedelens

uppläggning

I kapitel 13 15 nedan gör jag beskrivning dagens förhållanden.

- en av Jag börjar med att i kapitel 13 kort bakgrund rörande karaktären

ge en av den kyrkliga egendomen. En utförligare beskrivning finns i det betänkande som Kammarkollegiet presenterar samtidigt med detta,

men jag har funnit det nödvändigt för förståelsen skattereglema att även i

av detta sammanhang försöka klargöra de speciella och komplicerade förhållanden rör den kyrkliga egendomen. Efter att ha gjort denna

som redovisning övergår jag i kapitel 14 till att redogöra för vilka olika

76 Inledning

skattesubjekt finns inom Svenska kyrkan och övriga trossamfund. som Jag beskriver alltså vilka juridiska inom Svenska kyrkan som i personer dag betalar skatt. Därefter ägnar jag kapitel 15 åt att igenom vilka slags skatter betalas i dag och vilka regler gäller för det. som som I kapitel 16 redogör jag för de delar riktlinjebeslutet som måste av påverka skatteförhållandena. Jag tänker då på att "registrerat trossamfund" införs associationsform i svensk rätt och på att den som en ny kyrkliga egendomen på något sätt skall ställas till Svenska kyrkans för-

fogande även efter relationsändringen. Sedan jag analyserat de förändringar således följer direkt av som relationsändringen presenterar jag i kapitel 17 min huvudtanke att trossamfunden i framtiden bör beskattas likställt med allmännyttiga ideella föreningar. Jag redovisar här motiven för detta principiella ställningstagande, beskriver sedan de omedelbara följderna därav i fråga om inkomstskatt och redovisar slutligen andra förändringar som kan vara motiverade relationsändringen och likställighetsprincipen. av I kapitel 18 gör jag sedan kort redovisning förslagen från en av Stiftelse- och föreningsskattekommittén. Skulle Stiftelse- och föreningsskattekommitténs förslag leda till förändrad reglering avseende en beskattningen ideella föreningar får det, med min principiella utav gångspunkt likställighet, följ der också för trossamfunden. om Kapitel 19 innehåller särskild redovisning skatteföljdema av en av mitt förslag, i betänkandet Svenska kyrkans personal, rörande de eget historiska pensionsåtaganden finns vid övergången. som kapitel 20 behandlar jag sådana särskilda skattefrågor som har di- I rekt samband med själva relationsändringen, däribland frågan om

stämpelskatt. Slutligen jag i kapitel 21 kommentar rörande regionalpolitik gör en

och jämställdhetspolitik.

13 Den i dag

kyrkliga egendomen

13.1 Inledning

Den kyrkliga egendomen kan indelas efter ursprung och rättslig reglering. Enligt vedertagen indelning finns tre olika kategorier av kyrk-

en lig egendom, nämligen kyrkokommunal egendom, specialreglerad egendom och övrig egendom.

Ett annat sätt att indela den kyrkliga egendomen är att skilja mellan ñnansförmögenhet och förvaltningsförmögenhet. Finansförmögenhet är sådan egendom normalt avkastning. Prästlönefastigheter kan

som ger nämnas exempel på tillgångar ingår i fmansförmögenheten.

som som Förvaltningsfonnögenheten består av egendom som inte ger någon nämnvärd avkastning, tjänar kyrkan genom sitt bruksvärde. Hit

men räknas församlingskyrkor, domkyrkor, småkyrkor, kapell, begravningsplatser, församlingshem och liknande lokaler se ERK-utredning-

slutbetänkande Ekonomi och rätt i kyrkan, SOU 1992:9 s. 120 f.. ens

Svenska kyrkan helhet är ingen självständig juridisk och

som person äger således ingen egendom.

13.2 Kyrkokommunal egendom

Den kyrkokommunala egendomen kan både finans- och förvalt-

vara ningsförmögenhet. Den är kyrkokommunalt ägd. Hit hör bland annat

församlingskyrkor, begravningsplatser, krematorier, församlingsnya hem, pastorsexpeditioner inte är inrymda i prästgård, kansli-

som byggnader och personalbostäder för andra än präster. Begravningsplatserna och församlingshemmen kan uppförda på mark som är

vara specialreglerad egendom.

Lös egendom kan också kyrkokommunal. Ett exempel är

vara tillgångarna i kyrkokommunernas kassor uppgår till cirka

som 5 miljarder kr Ekonomisk redogörelse för kyrkokommuner år 1995, SCB.

Det är först i modem tid som kyrkokommunema har kunnat bli ägare till egendom. Före år 1817 på landsbygden och år 1843 i städerna var församlingarna inte egna rättssubjekt. De kunde därför inte äga något.

13.3

Specialreglerad egendom

Den specialreglerade egendomen är sådan egendom som enligt lag eller annan författning är ändamålsbestämd och omfattas av särskilda förvaltningsbestämmelser. Äganderättsförhållandena är ofta oklara avseende denna egendom, som till stor del är av äldre ursprung. Till övervägande del har egendomen ursprungligen ställts till kyrkans förfogande genom överlåtelser från församlingsbor. I vissa fall finns bevis på att egendom upplåtits av staten, företrädesvis för att tjäna som boställe åt kaplan. Så skedde främst under Karl XI:s regeringstid. Dessa s.k. kronoanslag formellt fortfarande ägda av staten, vars

anses vara dispositionsrätt dock till följd av ändamålsbestämmelsema är inskränkt.

I den specialreglerade egendomen ingår såväl fastigheter med tillhörande byggnader som lös egendom av olika slag.

Till den specialreglerade egendomen hör äldre församlingskyrkor och domkyrkor. Hit hör också sådan fast egendom eller tomträtt som enligt 41 kap. l § kyrkolagen betecknas som kyrklig jord. Här nämns prästlönefastighet vars avkastning är avsedd för avlöning åt en församlingspräst, prästgård där tjänstebostad har anvisats en församlingspräst, församlingskyrkas fastighet vars avkastning är avsedd för en församlingskyrkas behov, kyrkofondsfastighet vars avkastning tillförs kyrkofonden, domkyrkas fastighet vars avkastning är avsedd för en domkyrkas behov samt biskopsgård där änstebostad har anvisats år en biskop.

Kyrkobyggnadema har inga taxeringsvärden och kan knappast åsättas något marknadsvärde. Prästlönefastighetema består till övervägande del av jord- och skogsbruksfastigheter. Dessa fastigheter har taxeringsvärden. Det sammanlagda taxeringsvärdet uppgår till 4 700 miljoner kr. Stiftens egendomsnämnder, som förvaltar prästlönefastighetema, har beräknat marknadsvärdena per den l januari 1995 till sammanlagt 8 300 miljoner kr. Det bör dock nämnas att beräkningarna har gjorts på olika sätt i olika stift. Prästgårdama, som är cirka 1 235 till antalet, saknar taxeringsvärden. Det sammanlagda bokförda värdet av dessa uppgår till 269 miljoner kr. De fastigheter är församlings-

som kyrkas fastighet har taxeringsvärden, som sammanlagt uppgår till 111 miljoner kr. Vid 1995 års utgång fanns kyrkofondsfastigheter till ett sammanlagt taxeringsvärde av 108 miljoner lcr. Så gott som alla sådana

Den kyrkliga egendomen i dag 79

fastigheter har sålts. Flertalet har sålts till stiftens egendoms-

numera nämnder. Även dessa fastigheter har därför blivit prästlönefastigheter. Domkyrkas fastighet finns i Uppsala, Strängnäs, Västerås, Växjö och Lunds stift. Sammanlagt finns 190 sådana fastigheter, varav 182 i Lunds stift. Flertalet har taxeringsvärden. Dessa värden uppgår sammanlagt till 88 miljoner kr. Biskopsgårdama saknar taxeringsvärden.

Lunds domkyrka med fastigheter förvaltas av ett särskilt domkyrkoråd som även förvaltar biskopsgården i Lund.

Den specialreglerade lösa egendomen utgörs dels av inventarier, främst i kyrkobyggnader och biskopsgårdar, dels av fonderade medel och andra penningtillgångar. I samband med den värdering stiftens egendomsnämnder gjorde prästlönefastighetema Värderades de

av prästlönefonder som hör till fastigheterna till cirka l 000 miljoner kr.

13.4 Övrig egendom

Till kategorin övrig egendom bör räknas sådan egendom som inte ägs av kyrkokommunema och som inte heller är specialreglerad. Inom och i anslutning till Svenska kyrkan finns självständiga bolag, föreningar och stiftelser olika slag på villkor som andra bolag, fö-

av som, samma reningar och stiftelser, äger både fast och lös egendom.

Till församlingarna donerade fönnögenhetssamlingar är ofta stiftelser. Församlingama håller denna egendom avskild fonderad och brukar den inte för annat ändamål än som avsetts när donationema gjordes. Detta kan ha skett gåva eller testamente. En fond kan

genom ha ett bestämt syfte, som exempelvis att användas för kyrkans prydnad eller for vissa sociala ändamål. Det kan också vara fråga om att församlingen förvaltar en fastighet som kan användas för församlingsvårdande verksamhet. Vidare kan församling ges fri dispositionsrätt

en till en stiftelses avkastning.

Den egendom tillhör övriga trossamfund kan sorteras in under

som

rubrik. Övriga trossamfund är i juridisk mening oftast organisesamma rade som ideella föreningar. Som sådana kan de inneha egendom. Vidare kan självständiga bolag, stiftelser eller ideella föreningar vara kopplade till trossamfunden. Dessa bolag, stiftelser eller föreningar kan också inneha egendom.

i

14 Dagens skattskyldiga subjekt

14.1 Allmänt

Med skattesubjekt den betalar skatt. I det följande skall jag

menas som beskriva vilka juridiska inom Svenska kyrkan betalar

personer som skatt till staten. Jag återkommer i ett senare avsnitt till skattskyldighetens närmare omfattning.

Som framgår 53 § kommunalskattelagen 1928:370 är det bara

av fysiska personer och dödsbon som betalar kommunalskatt till de borgerliga kommunerna.

Svenska kyrkan helhet är ingen juridisk utan företräds

som person på central nivå av staten.

14.2

Kyrkokommunema

Kyrkokommunema, i dag är del av det allmänna, är i likhet

som en med de borgerliga kommunerna och staten befriade från statlig inkomstskatt. Detta framgår av 7 § 3 mom. lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt SIL. I inkomstskattehänseende anses kyrkokommunerna äga inte bara den kyrkokommunala egendomen utan också större delen

den specialreglerade egendomen. En annan del av den specialav reglerade egendomen anses vara ägd av de s.k. kyrkostiftelsema, som beskrivs i det följande.

14.3 Kyrkostiftelsema

Församlingskyrkor byggdes före 1817 på landsbygden eller före

som 1843 i staden är särskilda rättssubjekt stiftelseliknande karaktär. De

av

själva äga sina kyrkobyggnader och de tomter som hör till. Detta anses hänger samman med att församlingarna tidigare inte var självständiga rättssubjekt och därför inte kunde äga kyrkobyggnader och tomter som

82 Dagens skattskyldiga subjekt

församlingsboma donerade. Även de äldre domkyrkorna är på liknande sätt självständiga stiftelseliknande rättssubjekt. Att de kallas för stiftelseliknande beror på att de civilrättsliga regler som annars gäller för stiftelser inte till fullo gälla för just kyrkostiftelsema. Detta fram-

anses går av 4 § lagen 1994: 1221 om införande av stiftelselagen.

Till församlingskyrkoma och domkyrkorna hör ofta fastigheter och annan egendom vars avkastning är avsedd att användas för kyrkornas underhåll. Denna egendom anses vara ägd av de s.k. kyrkostiftelsema. Fastigheterna hör till den kyrkliga jorden och benämns församlingskyrkas fastighet eller domkyrkas fastighet. De kapitaltillgångar som ägs av kyrkostiftelsema har i regel sitt ursprung i att fastigheter sålts.

Kyrkostiftelserna är särskilda skattesubjekt. Detta framgår av 7 § 6 mom. SIL. Deras skattskyldighet är begränsad.

14.4 SFRV

Huvuddelen av den rikskyrkliga verksamheten drivs i dag inom ramen för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet SFRV. Iinkomstskattemässigt hänseende räknas SFRV till de skattegynnade subjekt som finns förtecknade i 7 § 4 mom. SIL, den s.k. katalogen. Katalogsubj ekten är i huvudsak skattebefriade.

14.5 stiftelser och föreningar

Kyrkliga

Förutom de stiftelseliknande kyrkostiftelsema och katalogsubjektet SFRV finns andra självständiga kyrkliga stiftelser, exempelvis diakonistiftelsema och församlingarnas donationsstiftelser, De självständiga stiftelsema, dock inte församlingarnas donationsstiftelser, behandlas i skattehänseende forskningsstiftelser och andra stiftelser som be-

som driver s.k. kvalificerat allmännyttig verksamhet. Detta innebär att skattskyldigheten är begränsad vilket framgår av 7 § 6 mom. SIL.

Donationsstiftelsema beskattas inte.

Vidare finns självständiga ideella föreningar, för exempelvis ungdomsverksamhet, har stark koppling till Svenska kyrkan. Även

som sådana föreningar anses bedriva allmännyttig verksamhet och behandlas skattemässigt på samma förmånliga sätt som andra liknande föreningar, jämför 7 § 5 mom. SIL.

Dagens skattskyldiga subjekt 83

14.6

Kyrkliga bolag

För fullständighetens skull bör nämnas att det också finns självständiga bolag med stark anknytning till Svenska kyrkan. Ett exempel är bokförlaget Verbum. De kyrkliga bolagen behandlas på sätt

samma som andra skattesubjekt i bolagsform. Jag kommer inte att uppehålla mig vidare vid dem.

14.7 Övriga trossamfund

Övriga trossamfund är som nämnts i regel organiserade som ideella föreningar. Andra exempel finns, såsom Katolska kyrkan som har bildat en stiftelse Stiftelsen Romersk Katolska Kyrkan i Sverige för att

- kunna agera i affärsmässiga och rättsliga sammanhang.

Trossamfund som är ideella föreningar behandlas skattemässigt som de ovan nämnda kyrkliga ideella föreningarna. De anses bedriva allmännyttig verksamhet, i den mening som avses i 7 § 5 mom. SIL.

Stiftelser med ändamål att främja religiös verksamhet är däremot inte att anse som kvalificerat allmännyttiga stiftelser, enligt 7 § 6 mom. SIL.

l 5 Skatter i dag

l l Statlig inkomstskatt

I det följ ande skall jag beskriva hur skattskyldigheten ut för de olika

ser skattesubjekten inom Svenska kyrkan i dag. Jag beskriver de olika skatterna för sig och börjar här med inkomstskatten. När det gäller

var den bör till att börja med påminnas om att inga juridiska personer

utom dödsbon betalar kommunal inkomstskatt. Huvudregeln när det

gäller statlig inkomstskatt är att alla juridiska personer utom döds-

bon betalar skatt med 28 procent sin nettoinkomst. Detta gäller

- av således också de kyrkliga skattesubjekten.

Som framgått finns dock i SIL ett system av undantagsregler,

ovan

i olika hög grad befriar de kyrkliga skattesubjekten från skattskylsom dighet.

Kyrkokommunerna

Kyrkokommunerna är helt befriade från att betala inkomstskatt. Det framgår 7 § 3 SIL. Detsamma gäller för staten och för andra

av mom. kommuner. Eftersom kyrkokommunema i skattehänseende anses äga prästlönefastighetema och prästlönefonderna blir dessa inte föremål för statlig inkomstskatt, l kap. 5 § fastighetstaxeringslagen 1979:1152.

se

Kyrkostiftelsema

Kyrkostiftelsema är inte frikallade från skattskyldighet i lika hög utsträckning kyrkokommunerna. Enligt huvudregeln, som framgår

som

7 § 6 SIL, skall de betala inkomstskatt för löpande avkastning av mom.

fastighet eller rörelse. Detta betyder att de löpande inkomsterna av av församlingskyrkas fastighet och domkyrkas fastighet blir beskattade

inte det förhållandet att förvaltningen är anknuten till kyrkokomom

leder till bedömning. Det torde normalt inte vara munema annan senare

fallet. Kyrkostiftelsema är inte skyldiga att betala skatt för inkomster från kapitalförvaltningen. För själva kyrkobyggnaderna med tomter gäller ett särskilt undantag för specialbyggnader, kan utläsas 7 §

som ur 7 mom. SIL jämförd med 3 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen. Inkomst av dessa fastigheter beskattas ej.

SFRV

Eftersom SFRV är ett katalogsubjekt enligt 7 § 4 SIL beskattas

mom. den stiftelsen bara for löpande avkastning fastighet. Inkomst

av som hänför sig till kapitalförvaltning eller rörelse beskattas således inte hos SFRV.

Övriga kyrkliga stiftelser

De självständiga kyrkliga stiftelser som bedriver exempelvis diakoniverksamhet anses vara kvalificerat allmännyttiga och är därför skattebefriade enligt 7 § 6 SIL. De är således frikallade från skatt-

mom. skyldighet for sådan verksamhet inte hänför sig till löpande inne-

som hav fastighet eller rörelse. Vidare är inkomster fastigheter

av av som ägs av stiftelsen och som används för den allmännyttiga verksamheten skattebefriade. Dessutom frikallas stiftelsen från skattskyldighet för sådan inkomst av fastighet som är hänförlig till vissa särskilda byggnader, såsom vårdbyggnader, idrottsanläggningar, skolor och ecklesiastikbyggnader. Kyrkobyggnader, prästgårdar och krematorier är exempel på ecklesiastikbyggnader. Detta framgår av 7 § 7 mom. SIL med hänvisning till fastighetstaxeringslagen.

För att en stiftelse i skattehänseende skall bedömas som kvalificerat allmännyttig krävs att dess huvudsakliga ändamål är exempelvis att vårda och uppfostra barn, att stödja undervisning, att utöva hjälpverksamhet bland behövande eller att främja vetenskaplig forskning. En heltäckande ändamålsförteckning finns i 7 § 6 mom. SIL.

Andra kyrkliga stiftelser, som inte anses vara kvalificerat allmännyttiga, inkomstbekattas för alla slags inkomster.

De s.k. donationsstiftelsema är i dag i rättstillämpningen skattebefriade. Detta gäller under förutsättning att dessa stiftelser tillgodoser ändamål som anknyter till kyrkokommunerna och att de förvaltas av kyrkokommunerna.

Skatter i dag 87

Kyrkliga föreningar

För ideella föreningar är huvudregeln att all inkomst näringsverkav samhet beskattas. Till följd omfattande undantagsbestämmelse, av en bland annat för föreningar har till huvudsakligt ändamål att främja som religiösa eller välgörande ändamål, torde dock det stora flertalet självständiga ideella föreningar befriade från skattskyldighet för sådan vara inkomst inte hänför sig till löpande innehav av fastighet eller rösom relse. Det gäller också för självständiga kyrkliga föreningar. För att undantaget, framgår 7 § 5 SIL, skall bli tillämpligt för som av mom. dessa föreningar krävs dock även att föreningen uteslutande eller så uteslutande ägnar sig nyssnämnda allmännyttiga ändamål, gott som att föreningen har öppen medlemsintagning samt att verksamheten en skäligen mot avkastningen föreningens tillgångar. Eftersom svarar av det bara är inkomster rörelse och löpande avkastning av fastigheter av kan bli skattepliktiga hos sådana föreningar är de aldrig skyldiga som att betala skatt på realisationsvinster i dag. För sådana begränsat skattskyldiga ideella föreningar som nu omtalats gäller dessutom ytterligare undantag enligt samma lagrum. Till att börja med gäller att inkomst fastighet tillhör föreningen och av en som används direkt i verksamheten inte beskattas. Vidare gäller att insom komst är skattefri den härrör från verksamhet antingen har naom som turlig anknytning till föreningens ändamål eller av hävd har utnyttjats finansieringskälla för ideellt arbete. som Naturlig anknytning föreligga inkomst direkt härrör anses om en från föreningens ideella verksamhet. Således föreligger skattefrihet exempelvis för hyresintäkter från upplåtelse av samlingslokal för allmännyttigt ändamål och för försäljningsintäkter avseende böcker som sålts i syfte att öka intresset för föreningen. Till verksamhet hävd har utnyttjats för att finansiera ideellt som av arbete räknas, enligt exempliñering i lagtexten, anordnande av lotteen rier, fester, insamlingskampanjer och liknande. De exempel som nämns är sådan verksamhet inte bedrivs i konkurrens med näringsidkare. som Uppräkningen är inte avsedd att uttömmande, utan visar Vilka vara slags verksamheter vid tiden för lagstiftningens tillkomst uppfattasom traditionella finanseringskällor för föreningslivet. I övrigt indes som nehåller Varken lagtext eller förarbeten någon precisering av hävdbegreppet. Det är uppgift för praxis att göra den närmare avgränsen ningen. Ideella föreningar kan vidare, enligt 7 § 7 SIL, befrias från mom. skattskyldighet avseende inkomst hänförlig till vissa särskilda byggnader och fastigheter, såsom vårdbyggnader, idrottsanläggningar, skolor

88 Skatteri dag

och ecklesiastikbyggnader. Exempel på ecklesiastikbyggnader är kyrkobyggnader, prästgårdar och krematorier.

För sådan inkomst som i dag inkomstbeskattas hos ideella föreningar medges ett grundavdrag med 15 000 kr. Detta framgår av 8 § SIL.

Övriga trossamfund

Andra trossamfund än Svenska kyrkan är i regel organiserade som ideella föreningar och beskattas då på samma sätt som de kyrkliga föreningarna i föregående avsnitt. Om ett trossamfund i stället har valt stiftelsefonn som bas för sin ekonomiska verksamhet gäller att ändamålet att främja religiös verksamhet inte faller under de ändamål i 7 § 6 mom. SIL, som innebär att stiftelsen skall anses vara kvalificerat allmännyttig.

l 5.2 Fastighetsskatt

Fastighetsskatt är en separat skatt som tas ut av vissa fastighetsägare. Det spelar ingen omedelbar roll om fastighetsägaren är inkomstskattebefriad eller inte. För statligt ägda fastigheter betalas ingen fastighetsskatt. Till fastighetsskatt skattepliktiga fastigheter är, enligt 1 § lagen 1984:1052 om statlig fastighetsskatt, endast de fastigheter som vid fastighetstaxeringen betecknas småhusenhet, hyreshusenhet, in-

som dustrienhet eller lantbruksenhet med småhus eller tomt för småhus. Det betyder att en stor del av den kyrkliga jorden, nämligen skogs- och jordbruksmarken, inte fastighetsbeskattas. Det är endast om det på lantbruksenhet finns exempelvis en sommarstuga som fastighetsbeskattning skall ske. Underlag för fastighetsskatt är i regel fastighetens taxeringsvärde året före taxeringsåret. Skattesatsen är mellan 1,4 och 2,5 procent.

Vissa fastigheter är enligt särskilda bestämmelser undantagna från skatteplikt. De får inga taxeringsvärden. Bestämmelserna om detta finns i fastighetstaxeringslagen. Sådana byggnader som ägs av inkomstskattebeñiade kyrkor, ideella föreningar eller stiftelser och till övervägande del används i deras ideella verksamhet är undantagna från skatteplikt. Dessutom är s.k. specialbyggnader undantagna från fastighetsskatt. Till specialbyggnader räknas, nämnts, bland annat vård-

som byggnader, idrottsanläggningar, skolbyggnader, kulturbyggnader, ecklesiastikbyggnader och s.k. allmänna byggnader. Kyrkobyggnader, prästgårdar och krematorier är exempel på ecklesiastikbyggnader. All-

Skatter i dag 89

männa byggnader är bland andra sådana byggnader som ägs av kyrkokommunema eller de borgerliga kommunerna och som används för allmän styrelse eller förvaltning.

Definitionen av specialbyggnad framgår av 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen.

15.3

Förrnögenhetsskatt

Regeringen har nyligen överlämnat en remiss till lagrådet med förslag till en ny förmögenhetsbeskatming. Remissen innehåller inga förändringar avseende förmögenhetsbeskattningen av trossamfunden och de allmännyttiga ideella föreningarna. I den måninkomstskattebefrielse föreligger blir det också befrielse från förmögenhetsskatt.

5.4 Mervärdesskatt

Mervärdesskatt betalas till staten enligt bestämmelser imervärdesskattelagen 1994:200. Skattskyldiga är bland andra de som inom landet i yrkesmässig verksamhet omsätter varor och tjänster.

Kyrkokommunernas omsättning av varor och tjänster är inte undantagen från skyldigheten att betala mervärdesskatt. Men eftersom den kyrkokommunala verksamheten oftast inte bedrivs i former som är att jämföra med näringsverksamhet, utgår mervärdesskatt endast i begränsad omfattning.

Begravningsverksamheten är generellt undantagen från mervärdesskatteskyldighet, enligt 3 kap. 23 § 6 punkten mervärdesskattelagen.

De kyrkliga föreningarna och de fria trossamfunden är i betydande utsträckning befriade från mervärdesskatteskyldighet. Av 4 kap. 8 § mervärdesskattelagen framgår nämligen att en verksamhet som bedrivs av en förening inte räknas som yrkesmässig i mervärdesskattelagens mening om den är inkomstskattebefriad enligt 7 § 5 mom. SIL.

Riksdagen har nyligen beslutat om justeringar i mervärdesskattereglerna för kultur-, utbildnings- och idrottsområdet se prop. l996/97:l0. Detta innebar ingen förändring av nuvarande generella undantag i mervärdesskattelagen för ideella föreningars verksamhet.

För kyrkostiftelserna, katalogsubjektet SFRV och övriga kyrkliga stiftelser gäller inget motsvarande undantag från mervärdesskatteskyldighet.

90 Skatter i dag

15.5 Arvs- och

gåvoskatt

Den som får testamente eller gåva skall enligt huvudregeln betala

arv, arvs- eller gåvoskatt. Trossamfunden är befriade från sådan skyldighet. Detta framgår av 3 § lagen 1941:416 om arvs- och gåvoskatt. Av samma lagrurn framgår att övriga ovan redovisade kyrkliga skattesubjekt omfattas av samma undantag.

Gåvoskattebefrielse, men arvsskattebefrielse, föreligger även för övriga stiftelser som skall främja religiösa eller välgörande ändamål och för försäkringsföreningar. Detta framgår av 38 § lagen om arvsoch gåvoskatt.

15.6 Stämpelskatt

Den som förvärvar fast egendom, förvärvar tomträtt eller beviljas inteckning skall enligt huvudregeln i lagen 1984:404 om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter stämpelskattelagen erlägga stämpelskatt till staten. Förvärv av fast egendom är skattepliktigt om det sker genom bl.a. köp, byte eller tillskott till bolag eller förening. För sådana skattesubjekt som är gåvoskattebefriade se föregående avsnitt är skattesatsen för närvarande 1,5 procent av egendomens värde vid förvärv och 2 procent av beloppet vid inteckning.

Lagen innehåller en undantagsbestämmelse som är tillämplig för kyrkokommunema. När en kyrkokommun förvärvar mark som enligt plan skall användas för allmän plats, begravningsplats eller specialbyggnad föreligger, enligt 6 § stämpelskattelagen, ingen skatteplikt. Vad en specialbyggnad är framgår av fastighetstaxeringslagen och har exemplifierats ovan i avsnitt 15.2. För övriga här aktuella skattesubjekt finns inget motsvarande undantag.

15.7 Särskild löneskatt

på pensionskostnader

Den som har utfäst sig att betala en tjänstepension skall, enligt lagen 1991:687 om särskild löneskatt på pensionskostnader, till staten betala särskild löneskatt. Den särskilda löneskatten motsvarar skattedelen i de sociala avgifterna. Denna skattskyldighet gäller på samma sätt som för övriga socialavgifter alla arbetsgivare utan undantag, även de kyrkliga skattesubjekten. Tjänstepensioner kan vara säkerställda genom pensionsförsäkring, i stiftelse eller genom en på särskilt sätt gjord av-

Skatter i dag 91

sättning i balansräkning. Om så är fallet beräknas skatten

på den avsättning som arbetsgivaren har gjort under beskattningsåret. Om

pensionema inte är säkerställda betalas skatten vid utbetalning pensio-

av nen.

I kyrkokommunema säkerställs pensionsåtagandena

inte på sätt som nu nämnts. Därför beräknas skatten i stället på den kostnad arbetsgivaren under samma tid har haft för utbetalningar pensionsfönnåner.

av Skattesatsen är densamma vid de olika beräkningsmetoderna. Den särskilda löneskatten på pensionskostnader infördes i samband med 1990 års skattereform. Även utbetalningar pensionsfönnåner grundar

av som sig på åtaganden som gjorts före lagens ikraftträdande omfattas

av skattskyldigheten.

1 5.8

Avkastningsskatt

Pensionskapital i livbolag, understödsföreningar, pensionsstiftelser och företag utgör underlag för beskattning enligt lagen 1990:661

om avkastningsskatt på pensionsmedel. Sådan skatt tas ut på schablonmäs-

en sigt beräknad avkastning. I dag betalas ingen avkastningsskatt de

av kyrkliga skattesubjekten, eftersom de pensionsåtaganden hittills

som har gjorts inte är säkerställda på sådant sätt att skattskyldighet inträder.

16 Framtida ekt

skattesubj

16.1 Registrerat trossamfund en

ny

associationsforrn

Riktlinjebeslutet innebär att en ny associationsforrn skall införas i svensk rätt. Svenska kyrkan blir vid relationsändringen en självständig juridisk i form ett s.k. registrerat trossamfund. Även övriga

person av trossamfund kommer att registrering kunna anta samma juri-

genom diska forrn. Inget hindrar dock att ett trossamfund väljer att hålla fast vid sin nuvarande form ideell förening eller att bevara sin stiftelse.

av Självständiga organisatoriska delar av trossamfund kommer att kunna registreras på sätt som trossamfunden. Församlingama och

samma stiften inom Svenska kyrkan blir sådana registrerade trossamfundsdelar. Vad jag hittills redogjort för utvecklas närmare i slutbetänkandet från Utredningen trossamfundens rättsliga reglering.

om

Lagstiftningen de registrerade trossamfunden blir kortfattad.

om Mycket talar därför för att de i praktisk rättstillämpning kommer att jämföras med ideella föreningar, som i dag inte alls är civilrättsligt lagreglerade.

16.2 Överförandet av egendom

Den kyrkliga egendomen skall enligt riktlinjebeslutet stå till Svenska kyrkans förfogande även efter relationsändringen. Kammarkollegiet ger i sitt slutbetänkande förslag till hur detta kan ordnas enligt tre olika modeller kallade stiftelsealternativet, ägandealzernativet och lagstiftningsalternativet. De tre modellerna skiljer sig när det gäller ägandeförhållanden endast åt vad avser egendom som i dag regleras i 41 kap. l § kyrkolagen prästlönefastigheter och 41 kap. 23 § kyrkolagen prästlönefonder. En närmare presentation av modellerna ges i Kammarkollegiets betänkande.

94 Framtida skattesubjekt

Kammarkollegiets förslag innebär att de framtida äganderättsförhållandena klarläggs helt eller enligt lagstiftningsmodellen i viss

- mån.

Till att börja med föreslås att staten avstår från sina anspråk på de så kallade kronoanslagen, som på 1600-talet ställdes till kyrkans förfogande. Äganderätten skall i stället lag förklaras tillkomma

genom Svenska kyrkan eller någon del därav, på jag redovisar i det

sätt som följande.

Vidare föreslås enligt samtliga tre modeller att äganderätten till de äldre stiftelselilcnande egendomsslagen genom lag förklaras tillkomma den församling inom vilken lokalkyrkan ligger eller det pastorat inom vilket prästgården i fråga ligger. Detsamma skall gälla tillhörande församlingskyrkas fastighet och fastighetsfond samt domkyrkas fastighet och fastighetsfond. Beträffande sådana biskopsgårdar, inte sorterar

som in under någon redan nämnd egendomskategori, föreslår Kammarkollegiet lagstiftning av innebörd att äganderätten förklaras tillkomma det stift i vilket biskopsgården ligger. Kyrkofonden föreslås genom lag förklaras ägd Svenska kyrkan. Även äganderätten till de få kyrkofonds-

av fastigheter som finns kvar skall enligt förslaget på samma sätt överföras till Svenska kyrkan.

Vad som hittills beskrivits har handlat om den mindre delen av den specialreglerade egendomen. Den större delen utgörs av prästlönefastigheter och prästlönefonder. De tre ovan nämnda modellerna skiljer sig

vad gäller den framtida äganderätten till dessa.

Stiftelsemodellen innebär att övrig specialreglerad egendom, dvs. prästlönefastigheter och prästlönefonder, förs till en stor stiftelse som bildas i samband med relationsändringen. Stiftelsen blir ett eget rättssubjekt, för vilket stiftelselagen 1994:1220 blir tillämplig. Den kommer alltså del av Svenska kyrkan. Tillgångama kan

inte att vara en inte redovisas som Svenska kyrkans. Stiftelsens fasta egendom kommer att kunna lagfaras för stiftelsen. Genom bestämmelser om förvaltarskapet kommer kyrkan dock att ha full kontroll över stiftelsen. Stiftelsen ges ett allmänt formulerat ändamål knutet till Svenska kyrkans uppgift att sprida Guds ord. Förvaltare blir Svenska kyrkan. Det är Svenska kyrkan på central nivå som bär ansvaret. Detta hindrar inte en delegation av ansvaret till lokala nivåer. Stiftelsen blir ett eget rättssubjekt.

Ägandemodellen innebär att prästlönefastigheter och prästlönefonder förs till trossamfundet Svenska kyrkan med full äganderätt. Svenska kyrkan disponerar då över prästlönefastighetema dess

som ägare, enligt vanliga civilrättsliga regler. Den fasta egendomen kan lagfaras för kyrkan. Trossamfundet i dess helhet blir alltså ägare till egendomen. Detta hindrar inte att ansvarsförhållandena delegeras inom Svenska kyrkan.

Framtida skattesubjekt 95

Lagstiftningsaltemativet innebär att äganderättsfrågoma avseende prästlönefastigheter och prästlönefonder lämnas olösta, som de ligger i dag. I lagen Svenska kyrkan slås dock fast att Svenska kyrkan för-

om valtar egendomen i fråga enligt nuvarande övergripande ändamålsbestämmelse. Förslaget innebär alltså en lagstiftning om att ändamålet för denna egendom skall vara att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse. Kyrkomötet kommer att ha frihet att närmare bestämma formerna för förvaltningen.

När det gäller den fria stiftelse- och föreningsegendomen, som varken är specialreglerad eller kyrkokommunalt ägd, konstateras att denna egendom redan i dag följer regler som inte kommer att påverkas av en relationsändring.

Kammarkollegiets förslag innebär således att de s.k. kyrkostiftelserna inte kommer att finnas kvar som skattesubjekt. Den egendom som beskattas där i dag kommer i stället att beskattas hos delar av trossamfundet Svenska kyrkan. Stiftelsealtemativet innebär att prästlönefastigheter och prästlönefonder beskattas hos en stiftelse. Ägandealternativet innebär att prästlönetillgångama beskattas hos Svenska kyrkan eller någon del därav. Även lagstiftningsaltemativet innebär, såvitt

nu kan bedömas, att prästlönetillgångarna liksom i dag beskattas hos delar av trossamfundet Svenska kyrkan.

17 med

Likställighet allmännyttiga ideella föreningar

Mina slutsatser och forslag:

Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar bör i skatte-

hänseende likställas med allmännyttiga ideella föreningar och andra

trossamfund. Allmännyttiga ideella föreningar har begränsad skatt-

skyldighet. För att likställighet skall uppnås måste lagreglema

om

statlig inkomstskatt ändras.

Såvitt avser den kyrkliga jorden bör förändringarna föregås

av en

övergångsfrist.

17.1 Allmänna motiv för

likställighet

En gmndtanke i riktlinjebeslutet är att Svenska kyrkan i ökad utsträckning skall likställas med övriga trossamfund. Likställigheten bör

som princip gälla även den skattemässiga behandlingen trossamfunden.

av De övriga trossamfunden är i regel organiserade ideella föreningar

som i dag. En del av dem kommer sannolikt att behålla föreningsfonnen även efter relationsändringen, medan andra kommer att välja att registrera sig som trossamfund.

Trossamfunden och de allmännyttiga ideella föreningarna bedriver verksamhet av liknande slag. Bakom den inkomstskattebefrielse

som omfattar allmännyttiga ideella föreningar ligger grundtanken att endast sådan Verksamhet är direkt kommersiell och konkurrerar med

som som annan näringsverksamhet skall beskattas.

Det är naturligt att Svenska kyrkan och andra registrerade trossamfund beskattas i ordning innebär enhetliga regler för dem och

en som för andra trossamfund med föreningsform.

Dagens beskattningsregler för ideella föreningar innebär långt-

en gående skattebefrielse avseende inkomstskatt, förmögenhetsskatt och

4-17-0376

98 Likställighet med allmännyttiga ideella föreningar

mervärdesskatt enligt min bedömning, skulle vara väl avpassad

som, även för Svenska kyrkans verksamhet.

Från Svenska kyrkans sida har anförts önskemål skattebefrielse

om enligt reglerna katalogsubjekt, altemativt särskild skattebefrielse för

om

inkomster av prästlönetillgångar.

Katalogsubjekten nämnts, stiftelser och andra rättssubjekt

är, som

särskilt räknas i den s.k. katalogen i 7 § 4 mom. SIL. Rättssom upp subjekten i katalogen är begränsat skattskyldiga, oberoende av de kriterier måste uppfyllda för begränsad skattskyldighet.

som annars vara Många katalogsubjekt uppfyller inte heller dessa kriterier. Om de gjorde det skulle de inte ha behövt med i katalogen. De har dock

vara

bedriva så höggradigt allmännyttig Verksamhet att de i dag ansetts en ändå är skattebefriade för all inkomst än sådan inkomst som

annan hänför sig till innehav fastighet. Även katalogen vid relations-

av om ändringen utvidgades till att omfatta ägarna den kyrkliga jorden

av skulle således skattskyldighet föreligga för inkomst härrör från

som innehav fastighet. Med dagens Skatteregler för katalogsubjekt skulle

av det alltså knappast fördel för Svenska kyrkan och dess delar att

vara en efter relationsändringen föras till katalogen.

Det finns möjlighet att reglerna för beskattning katalog-

en av subjekten hunnit ändras när relationsändringen genomförs. Stiftelseoch föreningsskattekommittén, förslag ligger öppna, föreslår att

vars antalet katalogsubjekt skall minskas. Samtidigt föreslås att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer skall kunna medge motsvarande dispens i enskilda fall. Medgivande skall kunna lämnas även för andra skattesubjekt än stiftelser. De kriterier som föreslås för skattebefrielse är att ett väsentligt allmänintresse tillgodoses, att subjektet intar särställning så att skattebefrielse kan vara önskvärd från

en allmän synpunkt, att befrielsen skulle ha väsentlig ekonomisk betydelse och att befrielsen inte kan antas medföra en snedvridning av konkurrensen. Kommitténs förslag innebär dessutom den förändringen att katalogsubjekten skall bli skattebefriade från alla slags inkomster. Skulle kommitténs förslag realiseras förefaller det mycket tveksamt om det över huvud taget kan bli möjligt att hänföra ägarna av den kyrkliga jorden dit. Total skattebefrielse för dem kan nämligen befaras medföra

snedvridning konkurrensen. Denna synpunkt är viktig redan från en av inhemsk synpunkt och. får än större betydelse i ett internationellt perspektiv. grundtankama inom EU är att konkurrensen skall

En av

fri på den marknaden. Medlemsstaterna har genom vara gemensamma Romfördraget på olika sätt åtagit sig att inte vidta åtgärder som kan snedvrida konkurrensen. Artikel 92 i Romfördraget innehåller ett långtgående förbud mot statliga stödåtgärder snedvrider eller hotar

som snedvrida konkurrensen att gynna vissa företag eller viss

genom

Likställighet med allmännyttiga ideella föreningar 99

produktion. Begreppet statligt stöd inbegriper skatteförinåner olika

av slag, t.ex. skattefrihet jfr SOU 1995:63 235 och SOU 1996:119

s. s. 103.

Även sådan särskild skattebefrielse för inkomster prästlöne-

en av tillgångar som önskats från inomkyrkligt håll måste befaras kunna snedvrida konkurrensen. Prästlönefastighetema brukas i regel

som andra jord- och skogsbruk. Total skattebefrielse för dem leder till att mer av vinsten får behållas. Detta kan leda till att priserna hålls nere, vilket påverkar förhållandet mellan de olika aktörerna på marknaden. När nu statskyrkosystemet upphör, är det inte möjligt att bortse från denna konkurrensaspekt.

En skattebefrielse för alla prästlönetillgångar skulle innebära att Svenska kyrkan även i framtiden fick en förmånligare skattebehandling än andra trossamfund och allmännyttiga ideella föreningar. Detta skulle, enligt förslagsställama, kunna motiveras av att Svenska kyrkan även efter relationsändringen kommer att ha särställning

en genom kravet på att rikstäckande och nåbar för alla medborgare.

vara Dessutom kommer Svenska kyrkan att ha samhälleliga uppgifter såsom att handha begravningsverksamheten och att vårda den kulturhistoriskt värdefulla egendomen. En sådan skattebefrielse skulle då kunna ses som ett statligt stöd till Svenska kyrkan.

Men Svenska kyrkan kommer att få statligt stöd på annat sätt för att klara de krav staten ställer. För att ge Svenska kyrkan god möjlighet att vara rikstäckande kommer staten, enligt riktlinjebeslutet, att ge kostnadsfri uppbördshjälp se även ovan kapitel 8. För att vårda sin kulturhistoriskt värdefulla egendom kommer Svenska kyrkan, enligt förslagen från Kommittén angående det kyrkliga kulturarvet, att

en särskild statlig ersättning motsvarande 460 miljoner kr i 1996 års

penningvärde. Vidare kommer Svenska kyrkan, som huvudman för begravningsverksamheten, att få rätt att ta ut avgifter för ändamålet från alla invånare.

Sammanfattningsvis kan följande konstateras. Det förhållandet att Svenska kyrkan vid relationsändringen lämnar det allmänna innebär med nödvändighet att den totala inkomstskattefriheten inte kan behållas. En sådan ordning skulle riskera att snedvrida konkurrensen. Mitt förslag innebär att dagens totala skattefrihet för kyrkokommunema ersätts med en långt gående och väl avpassad skattebefrielse,

som grundas på det förhållandet att Svenska kyrkan bedriver allmännyttig verksamhet. Vidare innebär förslaget likställighet med andra trossamfund och allmännyttiga ideella föreningar.

Visserligen innebär förslaget om likställighet med allmännyttiga ideella föreningar viss tillkommande skattskyldighet för ägarna

en av den kyrkliga egendomen. Det blir samma skattskyldighet redan

som

100 Likställighet med allmännyttiga ideella föreningar

gäller för de allmännyttiga ideella föreningarna äger jord- och

som skogsbruksfastigheter. Men detta kan ställas mot den betydligt högre vinst för Svenska kyrkan ligger i att kyrkokommunernas skyldig-

som het att betala skatteadministrationsersättning och kostnader för ekonomiska regleringar måste upphöra med relationsändringen se nedan kapitel 25 och 26. Allt detta följer med nödvändighet att Svenska

av kyrkan lämnar det allmänna.

17.2 skattepliktiga inkomster

Jag förordar framgått att Svenska kyrkan och andra trossamfund i

som skattehänseende likställs med allmännyttiga ideella föreningar. Detta kan lösas att 7 § 5 SIL ändras så att även registerade tros-

genom mom. samfund och delar därav kommer att omfattas.

Om trossamfund i framtiden beskattas så som allmännyttiga ideella föreningar beskattas i dag kan det antas få rad konsekvenser för

en Svenska kyrkan, som jag snart skall redogöra för.

Det är rimligt att förändringarna inte genomförs omedelbart vid relationsändringen, utan övergångsfrist på ett antal år får löpa

att en avseende den kyrkliga jorden. Såväl för Svenska kyrkan som för marknaden i övrigt kan tid behövas för anpassning till de nya förhållandena.

Församlingama, stiften och trossamfundet Svenska kyrkan blir, till skillnad från i dag, enligt huvudregeln skyldiga att betala inkomstskatt avseende rörelse och löpande innehav av fastighet.

En skattebefrielse söm i övrigt gäller kan bortfalla om trossamfundet huvudsakligen ägnar sig verksamhet än som faller under det

annan allmännyttiga ändamålet eller den allmännyttiga verksamheten inte

om skäligen svarar mot avkastningen av tillgångarna.

Fastigheter direkt används i verksamheten och inkomster som

som direkt härrör från verksamhet med naturlig anknytning till ändamålet blir undantagna från skattskyldighet ovan avsnitt 15.1.

se

Om den specialreglerade egendomen tillförs Svenska kyrkan eller delar därav med äganderätt, enligt Kammarkollegiets ägandealtemativ, kommer den att beskattas enligt Likadant blir det med all sanno-

ovan. likhet Kammarkollegiets lagstiftningsaltemativ blir verklighet. Det

om betyder bland annat att prästlönefastigheterna, i dag faller utanför

som det skattepliktiga området, kommer att beskattas avseende löpande inkomster. Den sammanlagda inkomstskatt på detta sätt tillkommer

som för Svenska kyrkan kan i vart fall inte beräknas överstiga 100 miljoner kr årligen. År 1996 prästlönefastigheterna avkastning på 268

gav en miljoner kr. Beräknad inkomstskatt på den summan ger 75 miljoner kr.

sådan varaktig skattebelastning skall uppkomma för Svenska För att en

Likställighet med allmännyttiga ideella föreningar 101

kyrkan krävs att nuvarande avkastning jord- och skogsbruksmark

av består.

Från Svenska kyrkan har anförts att inkomst prästlönetillgång-

av arna av hävd har använts som ñnansieringskälla för Svenska kyrkans verksamhet och att innehavet dessa tillgångar därför inte skall in-

av komstbeskattas, även om de nu gällande reglerna för beskattning

av allmännyttiga ideella föreningar skulle bli tillämpliga. Jag har i

ovan, avsnitt 15.1 under mellanrubriken Kyrkliga föreningar, redogjort för dagens regler och där bland annat redovisat att inkomst verksamhet

av som "av hävd har utnyttjats för att finansiera ideellt arbete" är skattefri för allmännyttiga ideella föreningar. Om dessa regler blir tillämpliga för Svenska kyrkan kan från kyrkans sida naturligtvis välja att

man göra gällande att undantaget skulle kunna omfatta även brukandet

av den kyrklig jorden. Skulle Svenska kyrkan ha framgång med sådan

en rättstolkning, blir den tillkommande skatteintäkten för staten naturligtvis lägre än angetts Min bedömning är att verksamheten på

som ovan. prästlönefastighetema inte är sådan hävdvunnen verksamhet

som avses här. Detta klargj ordes också Stiftelse- och föreningsskattekommittén

av se kapitel 18 nedan.

Skulle prästlönetillgångarna i stället tillföras en stiftelse, enligt Kammarkollegiets stiftelsealternativ, blir följderna andra. Sannolikt skulle en sådan stiftelse, har att förvalta jord- och skogsbruksmark

som för att finansiera trossamfundets verksamhet, inte bedömas

vara kvalificerat allmännyttig i den mening i nuvarande 7 §

som avses 6 mom. SIL. Religiös verksamhet finns inte med i förteckningen över de ändamål som medför att stiftelse enligt nämnda lagrum blir

en begränsat skattskyldig. Det skulle i så fall medföra full inkomstbeskattning. En sådan ordning skulle innebära att egendom för-

som valtas Svenska kyrkan och används för dess ändamål särbehandlas i

av förhållande till vad gäller för andra trossamfunds egendom. Detta

som bör undvikas likställighetsskäl. Om stiftelsealtemativet genomförs,

av bör SIL därför anpassas så att en stiftelse av det aktuella slaget blir skattebefriad i utsträckning allmännyttiga ideella före-

samma som ningar. Detta kan ske genom ett tillägg i 7 § 6 mom. SIL.

En anpassning av nyss nämnt slag bör likställighetsskäl omfatta

av även övriga trossamfund som har valt stiftelseforrnen för förvaltning

av sin egendom och som har godkänts för statligt stöd. De närmare formerna för detta bör övervägas ytterligare.

102 Likställighet med allmännyttiga ideella föreningar

17.3 Övriga följ er av likställighet

Förmögenhetsskatt

Om likställighet avseende inkomstbeskattningen ordnas enligt vad som beskrivits följer också motsvarande rörande förrnögenhets-

ovan beskattningen. Skyldigheten att betala förmögenhetsskatt skall, enligt

nämnda lagrådsremiss, följa reglerna om skyldighet att betala ovan inkomstskatt.

Mervärdesskatt

De trossamfund är ideella föreningar är enligt 4 kap 8 § mervär-

som desskattelagen befriade från mervärdesskatt för verksamhet som är inkomstskattebefriad enligt 7 § 5 SIL. Om de registrerade tros-

mom. samfunden i framtiden inkomstbeskattas allmännyttiga ideella

som föreningar kommer de också att omfattas befrielse från mer-

av samma värdesskatteskyldighet som dessa föreningar.

Inte heller för den mig förslagna pensionsföreningens verksam-

av het skall betalas mervärdesskatt.

Stämpelskatt

Ändringar i stämpelskattelagen bör övervägas. Det finns skäl att ersätta det särskilda undantaget i 6 kap. 6 § stämpelskattelagen från skyldighet

erlägga stämpelskatt för kyrkokommuners förvärv mark för att av allmän plats, begravningsplatser och specialbyggnader med ett undan-

för trossamfunds förvärv mark för begravningsplatser och tag av specialbyggnader.

Fastighetsskatt

Pastorsexpeditioner och motsvarande kanslibyggnader kommer efter relationsändringen inte längre att s.k. allmänna byggnader i

vara fastighetstaxeringslagens mening. Förslaget från Kommittén angående det kyrkliga kulturarvet att arkiven under övergångstid skall

om en fortsätta att förvaras hos församlingarna bör inte påverka den bedömningen. Pastorsexpeditionerna kommer i stället enligt bestämmelser i fastighetstaxeringslagen undantagna från fastighetsskatt efter-

att vara

de ägs trossamfundet Svenska kyrkan och till övervägande del som av används i den ideella verksamheten. Detta kommer också att gälla för

Likställighet med allmännyttiga ideella föreningar 103

prästgårdarna när huvuddelen av prästgården används pastors-

som expedition eller för annan församlingsverksamhet. Prästgårdama finns nu med i definitionen av specialbyggnad i 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen. Det kan finnas anledning att se över den definitionen.

Övriga skatter

När det gäller arvs- och gåvoskatt, liksom avkastningsskatt och särskild löneskatt på pensionsmedel, jag ingen anledning att ändra några

ser regler.

Stiftelser

En stiftelse som har till ändamål att främja religiös verksamhet har i dag i princip obegränsad skattskyldighet. Religiös verksamhet finns inte med i den förteckning av ändamål som enligt 7 § 6 mom. SIL innebär att en stiftelse skall kvalificerat allmännyttig. Utöver

anses vara katalogsubjekten är det bara kvalificerat allmännyttiga stiftelser är

som begränsat skatteskyldiga. Detta har jag redogjort närmare för i

ovan avsnitt 14.5. och 15.1.

Stiftelsen Romersk-Katolska Kyrkan är ett exempel på stiftelse

en som har till ändamål att främja religiös verksamhet, nämligen den Romersk-katolska kyrkan i Sverige. Enligt dess styrelseordförande, biskop Hubertus Brandenburg, bildades stiftelsen 1980 mot bakgrund av att det svenska regelsystemet på det kyrkorättsliga området omöjliggjorde ett behörigt utövande den Romersk-katolska kyrkans verk-

av samhet i juridisk forrn. Knutna till Romersk-katolska kyrkan

annan finns härutöver flera stiftelser med syfte att förvalta medel används

som för olika ordnar och liknande. Den kanoniska rätten, har betydelse

som för Romersk-katolska kyrkan, anses inte medge att exempelvis ordnar organiseras som ideella föreningar. Den öppna medlemsintagning

som kännetecknar ideella föreningar oacceptabel. Ett trossamfund

anses måste ha möjlighet att ställa krav för medlemskap. Möjlighet att

egna juridiskt organisera sig som trossamfund finns ännu inte. Stiftelseformen är alltså det enda möjliga valet.

I och med relationsändringen öppnas en möjlighet for Romerskkatolska kyrkan och trossamfund i motsvarande situation att registrera sig som trossamfund och att i fortsättningen använda den juridiska formen registrerat trossamfund bas för sin verksamhet. En stiftelse

som kan emellertid inte utan vidare läggas Jag utgår från att Utred-

ner.

104 Likställighet med allmännyttiga ideella föreningar

ningen trossamfundens rättsliga reglering har behandlat den överom gångsproblematik därför kan uppkomma. som Själv konstaterar jag att det kan finnas trossamfund som även efter relationsändringen väljer eller har skäl att använda stiftelsefonnen som juridisk bas för sin verksamhet. Jag att dessa trossamfund skall ha anser likvärdig skattesituation som övriga trossamfund. en

18 Förändrad stiftelse-

och

föreningsbeskattning

Som tidigare nämnts pågår för närvarande en allmän översyn av skattereglema för stiftelser och föreningar. Stiftelse- och

förenings-

skattekommittén har lämnat sitt slutbetänkande, bereds som nu inom Regeringskansliet. När jag övergår till redogöra för den nu att kommitténs förslag, kan få betydelse för framtiden, bör det som särskilt uppmärksammas att kommittén inte hade med i sin bedömning att relationerna mellan staten och Svenska kyrkan skulle förändras.

Huvudtanken i förslaget från Stiftelse- och

föreningsskattekommit-

tén är att det skattefria området enligt följande. avgränsas Löpande avkastning ränta, utdelning m.m. och realisationsvinster på sådana

tillgångar som inte hör till egentlig näringsverksamhet skall liksom i dag undantas från beskattning.

Vad som enligt huvudregeln skall beskattas är således intäkter av egentlig näringsverksamhet, varmed rörelse och fastighetsinneavses hav. Denna beskattning skall även omfatta realisationsvinster som upp-

kommer vid fastighetsförsäljningar och vid

försäljning av rörelsetillgångar. Beskattningen realisationsvinster är nyhet i förhållande av en till gällande rätt.

Undantag från huvudregeln beskattning föreslås gälla om när en egentlig näringsverksamhet på ett visst sätt främjar ett ändamål som kan kvalificera för skattebefrielse. När det gäller fastigheter fordras att fastigheten till övervägande del används stiftelsen eller av föreningen på ett sådant sätt att användningen är kvalificerad. Så kan det vara om fastigheten används i stiftelsen eller föreningen bedriven en av kvalificerad rörelse eller i rent ideell verksamhet främjar kvalificerade en som ändamål. Om den löpande inkomsten fastighet undantagen av en är från beskattning skall, enligt förslaget, även realisationsvinst vid försäljen ning av fastigheten befriad från skatt. vara I dag fordras för skattebefrielse att stiftelsen eller

föreningen upp-

fyller vissa villkor beträffande syfte,

inkomstanvändning fullföljd och

Verksamhetsinriktning. Så bör det också i framtiden, enligt Stifvara

telse- och föreningsskattekommittén.

106 Förändrad stiftelse- och föreningsbeskattning

förslaget bör det för skattebefrielse krävas att inkomsterna Enligt stiftelsens eller föreningens faktiska verksamhet, för att används i främja eller flera kvalificerade ändamål. Minst 80 procent av avett omfattar beskattningsåret och de fyra kastningen under en period som beskattningsåren måste användas för kvalificerade

närmast föregående

ändamål. Detta förslag har förkastats av remissinstansema. enligt förslaget och enligt gällande rätt, i första Skattebefriad är, har naturlig anknytning till hand sådan egentlig näringsverksamhet som

det allmännyttiga ändamålet. bedrivs i rent finansierande syfte skall bli För att verksamhet som en huvudregel, motsvarande nuvarande hävdskattebefriad föreslås en ny huvudregeln innebär krav på att verksamheten regel. Den nya ett med hjälp oavlönade arbetsinsatser från förebedrivs huvudsakligen av Vidare innebär den ett krav på att verksamheten

ningsmedlemmama.

förhållanden att skattebefrielse inte kan antas bedrivs under sådana en

snedvrida konkurrensen. föreslås avseende kravet på oavlönade arbetsin- En undantagsregel skall omfatta verksamhet utgör hävdvunnen satser. Undantaget som och inte är lämpad att bedrivas huvudsakligen

finansieringskälla som

med oavlönade arbetsinsatser. till skattebefrielse skall, enligt förslaget, Bedömningen av rätten verksamhetsslag för sig. För det fall då en fasgöras för varje särskilt till övervägande del används på ett sätt som ger rätt tighet inte helt men skattebefrielsen endast omfattar den del till skattebefrielse, föreslås att härrör från den kvalificerade använd-

av fastighetsinkomsten som

ningen.

19 Mitt rörande

förslag gjorda pensionsåtaganden

19.1 Svenska

kyrkans pensionsförening

I mitt andra betänkande om Svenska kyrkans personal har jag föreslagit att de redan gjorda pensionsåtagandena skall säkerställas i Svenska

en kyrkans pensionsförening. Den inomkyrkliga utredningsgmppen

avseende kyrklig ekonomi och egendom, har att utreda det framtida

som säkerställandet av de anställdas pensioner, kommer såvitt jag känner

nu till att lägga motsvarande förslag.

Mitt förslag beträffande redan gjorda pensionsâtaganden innebär att pensionema skall säkerställda i pensionstöreningen senast vid

vara utgången av år 2009. Förslaget innebär således en övergångstid på tio år innan något helt nytt har skapats. Under övergångstiden föreslår jag att de arbetsgivare som kan göra det så snart som möjligt ansluter sig till pensionsföreningen. För övriga arbetsgivare bör gälla att de successivt säkerställer pensionsåtagandena i pensionsföreningen. Under tiden får de behålla åtagandena hos sig och bör möjligt teckna

om en kreditförsälcring. När pensionema behålls hos arbetsgivaren skall en ränteuppräkning av intjänade pensionsrätter göras. På detta sätt skapas en mer rättvisande bild av arbetskraftskostnadema Ds 1995:46 s. 140.

19.2 Särskild löneskatt

Vid säkerställandet av pensionsåtagandena i Svenska kyrkans pensionsförening skall särskild löneskatt betalas se ovan avsnitt 15.7. Det innebär en tidigareläggning av arbetsgivarnas betalningsskyldighet för den särskilda löneskatten. Underlaget för beräkning skatten är den

av pensionsskuld som gäller vid tidpunkten för säkerställandet. Om ett säkerställande inte görs skall den särskilda löneskatten betalas vid

utbetalningen av pensionsfönnånen. Underlaget för beräkning skat-

av ten kommer då att större, eftersom pensionsskulden växer. Pen-

vara

sionsskulden inom församlingsområdet beräknas bli fördubblad på 20 år. Om antalet anställda behålls och lönerna för dem ökar på sedvanligt sätt beräknas pensionsskulden stiga till åtta miljarder kr på dessa år. Om antalet anställda ökar och de redan anställda höjer sina löner beräknas pensionsskulden bli drygt nio miljarder. Se Ds 1995:46 s. 68

och 69.

En fråga måste ställas är tecknande av en lcreditforsälcring

som om under övergångstiden kan utgöra ett sådant säkerställande av

anses

medför tidigarelagd skyldighet att betala pensionsåtagandena som en

särskild löneskatt. Ett tryggande sådan avsättning i balansräk-

genom

ning i lagen 1976:531 om tryggande av pensionsutfástelser

som avses tryggandelagen kombinerad med kreditförsäkring utlöser nämligen

en skyldighet att betala den nämnda skatten. För att ett sådant tryggande skall möjligt krävs att tillämpligt pensionsavtal skall vara en s.k.

vara allmän pensionsplan. Kommunala pensionsavtalet som är det pensionsavtal tillämpas för anställda med kyrkokommunala villkor är inte

som

allmän pensionsplan i tryggandelagens mening se att anse som en

1967:83 108 samt Ds 1995:46 109, vilket är ett krav vid prop. s. s. tryggande avsättning i balansräkningen. Tilläggas skall att i dag

genom

föreligger inte heller bokföringsskyldighet för kyrkokommunerna,

vilket får antas förutsättning för denna tryggandefonn. För

vara en framtiden kan bokföringsskyldighet komma att införas.

Själva relationsändringen sådan utlöser enligt min bedömning

som inte heller någon tidigarelagd skyldighet att betala särskild löneskatt. Åtagandena övergår till följd lag, inte enligt avtal och mot vederlag.

av

19.3 Avkastningsskatt

Pensionskapitalet i försäkringsföreningen kommer att utgöra underlag för beskattning enligt lagen 1990:661 avkastningsskatt på pen-

om sionsmedel.

Enligt beräkningar har gjorts kommer avkastningsskatten från

som pensionsföreningen med nuvarande skattesats och med nu känd pensionsskuld årligen uppgå till cirka 30 miljoner kr. Avkastningsskat-

att ten kommer successivt att öka när avsättningama ökar.

20 Särskilt om

Övergången

Mina slutsatser och förslag:

Den egendomsöverföring som sker i direkt samband med rela-

tionsändringen stämpelskattepliktig. Kammarkollegiet

skall inte vara

lägger förslag till övergångsbestämmelse klargör detta.

en som

Om ett trossamfund använt stiftelseformen som bas för sin

som

ekonomiska verksamhet låter registrera sig och därvid överför

egendom från stiftelsen till det registrerade trossamfundet bör mot-

svarande stämpelskattefrihet föreligga.

En frågeställning aktualiseras genom den ändrade relationen mel-

som lan staten och Svenska kyrkan är om någon av de modeller som Kammarkollegiet redovisar utgör sådan egendomsöverföring som inne-

en bär skyldighet att erlägga stämpelskatt enligt stämpelskattelagen se avsnitt 15.6 ovan.

Kammarkollegiets tre modeller har beskrivits i avsnitt 16.2. Min tolkning av gällande rätt är att stämpelskatt sannolikt inte skall erläggas vid den egendomsöverföring som föreslås. Enligt Kammarkollegiet kan man fråga sig om äganderättsöverföringama från staten avseende kronoanslagen till stiftelsen eller till trossamfundet Svenska kyrkan över huvud taget kan utgöra skattepliktiga förvärv, eftersom det

anses torde stå klart att något formellt vederlag inte skall utgå. Kammarkollegiet vill dock inte utesluta att stämpelskatteplikt i princip föreligger. Kammarkollegiet jämför med övergång av fastighet från aktiebolag som avförs ur aktiebolagsregistret till aktieägarna.

Här anses bolagets tillgångar övergå till aktieägarna på ett sätt som är stämpelskattepliktigt. Endast staten är enligt 2 § stämpelskattelagen befriad från att betala stämpelskatt.

För att någon tvekan över huvud taget inte skall uppstå i frågan om det föreligger skyldighet att erlägga stämpelskatt, föreslår Kammarkollegiet en särskild övergångsbestämmelse för denna egendomsöverföring. Jag tillstyrker Kammarkollegiets förslag i den delen och hänvi-

110 Särskilt övergången

om

till Kammarkollegiets betänkande för den nämnare utformningen sar och bakgrunden.

Hos de trossamfund i dag organiserar sig stiftelser och

som som

vill registrera sig trossamfund kan också finnas en önskan om som som

överföra den egendom finns i stiftelsen till det registrerade att som trosamfundet. Förutsatt att så kan ske jag, likställighetsskäl, att

anser av

sådan egendomsöverföring bör befriad från stämpelskatt. även en vara

lll

21 av

Övriga följder skatteförslagen

Mina förslag rörande beskattning av trossamfund medför att Svenska kyrkan får ökad skattebelastning, främst beroende på att det löpande

en innehavet prästlönefastighetema efter en övergångsperiod in-

av - komstbeskattas. Däremot beskattas inte kapitalförvaltningen i mitt förslag.

Eventuella regionalpolitiska följder, av detta, kommer att kunna elimineras genom det kyrkliga utj ämningssystemet.

Några direkta jämställdhetspolitiska konsekvenser mina förslag

av kan jag inte finna.

Reformens finansiering

22 Inledning

I utredningsarbetet avseende stat-kyrkareformen skall, enligt direktiprövas de kostnader förslagen for med sig och hur dessa skall ven, som finansieras. Dessutom särskilt att den skatteadministrationsanges ersättning från kyrkliga kommuner riksdagen har beslutat om härsom vid skall beaktas. En statsfinansiellt neutral lösning skall, enligt direktiven, grundläggande förutsättning. Mitt uppdrag är att efter vara en samråd med övriga utredningar lägga fram förslag till hur den sammanlagda finansieringen skall ske. För att kunna bedöma vilka kostnader förslagen för med sig, har jag i enlighet med direktiven samrått med övriga statliga stat-kyrkautredningar. En särskild svårighet har legat i att jag har haft samma tidsbegränsning mitt uppdrag övriga utredningar har haft. Vad jag av som har fått information är således preliminära förslag. om Jag har vidare funnit anledning att göra allmän kartläggning och en analys vilka besparingar i statsförvaltningen relationsändringen av som bör kunna medföra. Statskontoret har bistått mig i detta arbete. I det följande gör jag till att börja med i kapitel 23 en genomgång av de kostnader och intäkter förslagen från stat-kyrkautredningama som får medföra för staten. Jag fortsätter med att, utifrån Statskontoantas i kapitel 24 beskriva vilka statliga besparingar som bör rets rapport, kunna göras direkt följd reformen. Härefter ger jag i kapitel som en av 25 min på skatteadministrationsersättningen och dess betydelse i syn detta sammanhang. Jag avslutar sedan i kapitel 26 med en summering utgår från statsfinansiellt neutral lösning är önskvärd. som att en

l 17

23 kostnader och intäkter

Föreslagna

Mina slutsatser och förslag:

De förslag från de statliga utredarna medför kostnader kan

som finansieras inom ramen för refomien.

Vissa mina förslag i personal- och skattedelama leder till

av ökade intäkter för staten.

23.1 Utredningen om trossamfundens

rättsliga reglering

23. l l Registreringsförfarandet

. Förslagen från Utredningen trossamfundens rättsliga reglering

om innebär, i konsekvens med riktlinjebeslutet, att rättslig associa-

en ny tionsform införs. Associationsformen benämns "registrerat trossamfund". Svenska kyrkan kommer enligt en lagfäst definition att vara ett sådant registrerat trossamfund. Andra trossamfund erbjuds möjlighet att registrera sig enligt vissa villkor i lag. Ett statligt register

som anges inrättas för de registrerade trossamfunden. I registret intas uppgifter om trossamfundens stadgar och behöriga ställföreträdare. Det blir

namn,

möjligt registrera organisatoriska delar trossamfund. I de även att av fall så sker skall delarnas ställföreträdare registreras. Utredningen

även föreslår Svenska kyrkans olika självständiga delar skall

att även registrera sina ställföreträdare. Som tänkbar registermyndighet nämns Kammarkollegiet. Utredningen uppskattar att det kan kosta högst en miljon kr bygga registret. Registerrnyndighetens löpande

att upp kostnader för att handha registret föreslås bli finansierade med registerhållningsavgifter, berörda trossamfund och delar av trossam-

som fund åläggs betala årligen. Även kostnaden för att utforma och lägga

att

registret kan, enligt min mening, finansieras med dessa avgifter. upp

118 Föreslagna kostnader och intäkter

23. l Extra

kyrkomöte

Utredningens förslag förutsätter till viss del att kyrkomötet håller ett extra sammanträde under senare delen av 1997. Liksom kyrkomötets andra sammanträden får detta finansieras med medel kyrkofonden. ur

23.2 Riksskatteverket

Uppbörd av kyrkoavgifter

Riksskatteverket har haft uppdrag att utreda formerna för statlig som uppbörd av kyrkoavgift. Det debiterade församlingsskattebeloppet för 1995 uppgick enligt beräkningar utförda SCB till cirka 9,2 miljarder kr, före avdrag för av

ekonomiska regleringar och skatteadministrationsersättning nedan

se

kapitel 25. I detta belopp ingår den reducerade församlingsskatt i som dag betalas dem inte är tillhöriga Svenska kyrkan. av som Inom ramen för sitt utredningsuppdrag har Riksskatteverket gjort en

beräkning skatteförvaltningens och kronofogdemyndighetemas

av kostnader för administration den nuvarande församlingsskatten. Den av metod som Riksskatteverket har använt för sin beräkning har betecknats som en andelsmetod. Trots att församlingsskatten hanteras gemensamt med inkomstskatten har Riksskatteverket försökt att avgränsa de lönekostnader och övriga förvaltningskostnader hänför sig till som hanteringen av församlingsskatten. Synsättet har varit att administrationen av församlingsskatten skall bära sin andel förvaltningens av gemensamma kostnader. Den metod har använts för att beräkna som denna andel är densamma används i samband med skatteförvaltsom ningens ATP-beräkningar. Sådana hänför sig till folkbokresurser som föring, fastighetstaxering och icke berörd verksamhet inom annan skatteförvaltningen har inte tagits med i underlaget för andelsberäkningen. Centrala administrationskostnader rörande relevant verksamhet vid Riksskatteverket har tagits med. Som utgångspunkt har nedlagd en arbetstid för församlingsskattehanteringen framräknats. Personal vid skattemyndighetema och Riksskatteverket har intervjuats och angett vad de uppfattar som en rimlig andel "församlingsskattetid" den tid av

som enligt förvaltningens tidsredovisningssystem visat sig åtgå för

arbete med inkomstskatt. Den årliga statliga kostnaden för uppbörd församlingsskatt har på av detta sätt beräknats till 100 miljoner kr, åtta hänför sig till kronovarav

fogdemyndighetema och resten till skatteförvaltningen.

Föreslagna kostnader och intäkter 119

Kostnaden för uppbörden församlingsskatten hade kunnat beräkav enligt flera andra tänkbara metoder. Ett alternativ kunde ha varit att nas utifrån strikt marginalkostnadsperspektiv beräkna endast den merett kostnad administrationen församlingsskatten upphov till. En som av ger sådan metod hade varit svår att genomföra eftersom de särskiljbara kostnaderna är få, den hade sannolikt gett ett lägre resultat. men Den metod Riksskatteverket har använt sig av är beprövad och som väl utvecklad. Hur stor kostnaden blir för den framtida uppbörden av kyrkoavgifter bör rimligen bedömas med utgångspunkt i kostnaden för den nuvarande församlingsskatten. En viktig skillnad mellan församlingsskatt och kyrkoavgift är församlingsskatt tas ut även dem som inte tillhör att av Svenska kyrkan. Dessa betalar visserligen reducerad församlingsen skatt tidigare kallad dissenterskatt, viss uppbörd sker alltså även men från dem. Nivån på den församlingsskatt de betalar är 25 procent av församlingsskattenivån för de tillhöriga. Kyrkoavgift kommer endast att krävas från dem som tillhör Svenska kyrkan. Det kan därför antas att kostnaden för uppbörd av kyrkoavgifblir lägre den nuvarande kostnaden för uppbörd församlingster än av skatt. inte betalar kyrkoavgift kommer att åläggas skyldighet De som betala särskild begravningsavgift för finansiering begravatt en av

ningsverksamheten. Skyldighet att betala särskild begravningsavgift

kommer också åläggas kyrkotillhöriga antingen är folkbokförda att som i kommun åtagit sig huvudmannaskap för begraven som ningsverksamheten eller är medlemmar i icke-territoriell församling en nedan avsnitt 23.3. Riksskatteverket har preliminärt beräknat se även årskostnaden för uppbörd de framtida särskilda begravningsav avgifterna till knappt 24 miljoner kr, vilket jag återkommer till längre fram. Samtidigt har Riksskatteverket förklarat att detta inte betyder att uppbörden kyrkoavgifter blir 24 miljoner kr billigare än uppbörden av den nuvarande församlingsskatten. Det kommer nämligen att bli av administrativt besvärligare begravningsavgifter än det varit att ta upp reducerad församlingsskatt. De blir skyldiga att betala att ta upp som särskild begravningsavgift kommer dessutom att vara fler än de som nu är skyldiga att betala reducerad församlingsskatt. Med ledning den information Riksskatteverket gett mig, av som konstaterar jag den årliga kostnaden för administration de framatt av tida kyrkoavgiftema bör understiga 100 miljoner kr. Vid uppbörden församlingsskatten uppkommer regelmässigt en av s.k. uppbördsförlust motsvarande ungefär 0,4 procent av den debiterade skattesumman. Denna uppbördsförlust utgörs debiterad skatt som av av olika skäl inte kan uppbäras hos de skattskyldiga. I dag stannar uppbördsförlusten avseende församlingsskatt hos staten. Å andra sidan lig-

120 Föreslagna kostnader och intäkter

ger det en vinst för staten i det förhållandet att uppburen församlingsskatt utbetalas till kyrkokommunerna med avsevärd fördröjning

cirka

två år. Visserligen utbetalas ett förskott, det inte hela men motsvarar skattemedelsfordran eftersom det beräknats på lönenivåer för tidigare

ar. Med det underlag för närvarande finns föreslår jag ingen försom ändring av ordningen att staten inom för den kostnadsfria ramen uppbördshjälpen står för uppbördsförlusten och tillgodogör sig viss kompensation för detta genom den noterade räntevinsten. Det kan ovan dock finnas skäl att ytterligare överväga frågorna. Enligt Riksskatteverket kommer det att kosta ungefär två miljoner kr att utforma och bygga de uppbördsrutinema. Denna kostnad upp nya bör enligt min mening finansieras inom för Riksskatteverkets ramen löpande anslag. Jag återkommer till finansieringen uppbördshjälpen till Svenska av kyrkan i kapitel 26 nedan.

Uppbörd av samfundsavgifter

Den framtida kostnaden för uppbörd avgifter till övriga trossamfund av har inte varit möjlig att beräkna på förhand. Det beror på att det inte kan bedömas hur stort intresset för denna hjälp är bland de övriga trossamfunden. Kostnaden avgiftsskyldig bör dock kunna hållas per ungefär lika låg som beträffande Svenska kyrkans tillhöriga, eftersom samma metod kommer att tillämpas. IRiksskatteverkets utredningsuppdrag ingår att lägga ett statsfinansiellt neutralt förslag beträffande uppbörden av dessa avgifter. Jag hänvisar till Riksskatteverkets betänkande och anser det för egen del naturligt att kostnaden finansieras inom ramen för det statliga stöd som i dag utgår till övriga trossamfund.

Uppbörd av begravningsavgifter

Eftersom de särskilda begravningsavgiftema torde komma att hanteras på samma sätt som kyrkoavgiftema har Riksskatteverket utgått från att uppbörden av dem kommer att kosta lika mycket avgiftsskyldig per som uppbörden av kyrkoavgiftema kostar. Med utgångspunkt i att sär-

skild begravningsavgift kommer att krävas icke-tillhöriga, boende i

av Stockholms och Tranås kommuner samt bo i personer som utan att Stockholm eller Tranås hör till icke-territoriell församling en av Svenska kyrkan har Riksskatteverket uppskattat uppbördskostnaden till knappt 24 miljoner kr. Jag återkommer till finansieringen i avsnitt 23.3 nedan.

Föreslagna kostnader och intäkter 121

23.2.4 Uppbörd kyrkoantikvarisk skatt

av

Riksskatteverket har även gjort preliminär uppskattning kostna-

en av den för uppbörd av kyrkoantikvarisk skatt. Kostnaden har uppskattats med utgångspunkt i antagandet att den per betalningsskyldig motsvarar en femtedel av kostnaden för uppbörden av församlingsskatten. Enligt Riksskatteverket blir kostnaden, så bedömd, cirka 23 miljoner kr. Riksskatteverket har poängterat att det är fråga uppskattad kostnad.

om en Jag återkommer till frågan i avsnitt 23.5.3.

23 Begravningsverksamhetskommittén

Av riktlinjebeslutet framgår att samhället har ett grundläggande

ansvar för begravningsverksamheten för alla, oavsett religiös uppfattning och tillhörighet. Vidare framgår att Svenska kyrkan även i framtiden bör vara huvudman för de allmänna begravningsplatsema. Enligt riktlinjebeslutet bör begravningsverksamheten finansieras genom kyrkoavgiften för dem tillhör Svenska kyrkan. Hur finansieringen verk-

som av samheten för övriga skall lösas ger riktlinjebeslutet inget besked om, men Begravningsverksamhetskommittén har haft i uppdrag att föreslå en ordning för hur dessa personer skall betala sin del av kostnaderna.

Begravningsverksamhetskommittén föreslår att pastoraten inom Svenska kyrkan som utgångspunkt skall vara huvudmän för begravningsverksamheten. Huvudmannaskapet skall dock kunna överlämnas till en kommun. I begravningsverksamheten ingår enligt Begravningsverksamhetskommittén den administration som uppgiften kräver. Förslaget kan sägas innebära att Svenska kyrkan åtar sig att på entreprenad sköta begravningsverksamheten. För att finansiera sitt uppdrag får Svenska kyrkan eller dess pastorat ta ut avgifter. Skulle ansvaret ha

- övergått på en kommun blir det i stället denna som får avgiftsintäktema.

Det finansiella ansvaret för verksamheten sådan ligger alltså

som inte hos staten. Dock kommer uppgiften att kassera in avgiftsmedlen att utföras av skattemyndighetema och lcronofogdemyndighetema.

Förslagen från Begravningsverksamhetskommittén innebär att flertalet betalar för begravningsverksamheten genom en särredovisad del av kyrkoavgiften. Övriga skall i stället betala en särskild begravningsavgift. Detta gäller till att börja med för alla som inte tillhör Svenska kyrkan. Men särskild begravningsavgift skall också betalas av vissa kyrkotillhöriga, nämligen de som antingen är medlemmar i en

122 Föreslagna kostnader och intäkter

icke-territoriell församling eller är folkbokförda i en kommun som har åtagit sig huvudmannaskap för begravningsverksamheten.

En naturlig lösning på frågan hur den statliga uppbörden av

om avgifterna skall finansieras framkommer betraktar uppbörds-

om man administrationen del begravningsverksamheten. Den som

som en av har huvudman får då också för att betala de admi-

ansvar som ansvara nistrativa kostnader är förenade med uppbörd av avgifter från

som människor inom det område huvudmannaskapet omfattar. En

som rimlig utgångspunkt är att alla administrationskostnader på detta sätt finansieras med de avgifter som tas upp för verksamheten.

När det gäller kyrkoavgiftema, och de medel för begravningsverksamhet ingår däri, innebär riktlinjebeslutet dock att staten har

som åtagit sig för att sköta uppbörden kostnadsfritt för Svenska

ett ansvar kyrkan. Kostnaden för uppbörd dessa avgifter har jag behandlat

av ovan i avsnitt 23.2.

Riksskatteverket redovisats avsnitt 23.2.3 beräknat

har som ovan sin framtida årliga kostnad för uppbörd av de särskilda begravningsavgifterna till knappt 24 miljoner kr. Denna kostnad bör alltså enligt min mening belasta huvudmännen for begravningsverksamheten. Den bör fördelas så att respektive huvudman får betala uppbördskostnadema för de begravningsavgiftsskyldiga inom sitt område. Hur huvudmannen sedan väljer att lösa sitt kosmadsansvar är inte en fråga för staten.

23.4 Kammarkollegiet

23 .4.1 Kronoanslagen

Riktlinjebeslutet innebär att den kyrkliga egendomen efter relationsändringen skall stå till Svenska kyrkans förfogande. I Kammarkollegiets utredningsuppdrag ingår att lägga förslag till hur detta kan ordnas på olika sätt. Kammarkollegiet kommer att redovisa tre olika modeller, förordas. De tre olika modellerna kallas stiftelse-

varav en

alternativet, ägandealternativet och lagstiftningsalternativet.

En närmare definition den så kallade specialreglerade egendomen

av finns i avsnitt 13.3. I dag är äganderättsförhållandena beträffande

ovan den s.k. specialreglerade egendomen till stor del oklara. För denna egendom finns dock författningsregler om förvaltningen. Kammarkollegiet har funnit att det inte längre är möjligt att identifiera varje egendomsdels Inte heller är det, enligt Kammar-

ursprung. kollegiet, möjligt att fastslå hur stora andelar egendomen som härrör

av från en viss ägare.

Föreslagna kostnader och intäkter 123

Kammarkollegiets förslag innebär att de framtida äganderättsförhållandena klarläggs helt eller enligt lagstiftningsmodellen i viss

- man.

Till att börja med föreslås att staten avstår från sina anspråk på de så kallade kronoanslagen, på 1600-talet ställdes till kyrkans för-

som fogande. Äganderätten skall i stället lag förklaras tillkomma

genom Svenska kyrkan eller någon del därav, på jag redovisar i det

sätt som följande.

Överföringen av statens eventuella äganderätt till kronoanslagen medför enligt Kammarkollegiets bedömning ingen förlust för staten, eftersom dessa fastigheter redan i dag disponeras fritt Svenska kyr-

av kan. Jag delar den uppfattningen.

23.4.2 Skattekonsekvenser

De skattemässiga följderna av Kammarkollegiets förslag har jag behandlat ovan, främst i avsnitt 16.2. Jag återkommer nedan, i avsnitt 23.6, till den finansiella betydelsen därav. I de följande avsnitten av detta kapitel bortser jag därför från skattekonsekvenserna.

23.4.3 Kyrkostiftelserna

m.m.

Oavsett vilken modell som väljs har Kammarkollegiet förslag rörande äganderätten till viss specialreglerad egendom. Det föreslås att äganderätten till de äldre stiftelseliknande egendomsslagen genom lag förklaras tillkomma den församling inom vilken lokalkyrkan ligger eller det pastorat inom vilket prästgården i fråga ligger. Detsamma skall gälla tillhörande församlingskyrkas fastighet och fastighetsfond samt domkyrkas fastighet och fastighetsfond. Beträffande sådana biskopsgårdar, som inte sorterar in under någon redan nämnd egendomskategori, föreslår Kammarkollegiet lagstiftning av innebörd att äganderätten förklaras tillkomma det stift i vilket biskopsgården ligger. Kyrkofonden föreslås genom lag förklaras ägd Svenska kyrkan. Från kyrkofonden

av skall dock först dras vad som erfordras för lösningen pensions-

av frågorna se mitt betänkande Svenska kyrkans personal, främst avsnitt 3.2.4. Även de få kyrkofondsfastigheter finns kvar skall enligt

som förslaget på samma sätt överföras till Svenska kyrkan.

De föreslagna överföringama av egendom från olika stiftelseliknande rättssubjekt till Svenska kyrkan eller delar därav innebär, enligt Kammarkollegiet, av liknande skäl ingen egentlig förlust för någon. Ändamålet för egendomens användning redan i dag bestämt

är

124 Föreslagna kostnader och intäkter

på sådant sätt att i praktiken endast de kommande ägarna kan disponera över den. Enligt Kammarkollegiets bedömning kan det ändå bli aktuellt med ersättningslcrav. Omfattningen de eventuella kraven torde dock

av inte bli särskilt stora. För del jag inte att det finns skäl att

egen anser räkna med kostnader för staten av denna anledning.

Överföringarna kommer inte heller att innebära någon intäkt. Stämpelskatteskyldighet kommer nämligen inte att föreligga för de förvärv

lagstiftningsåtgärderna innebär. Kammarkollegiet föreslår en översom gångsregel klart slår fast att så är fallet.

som

23.4.4 Prästlönefastigheter och prästlönefonder

Vad beskrivits har handlat den mindre delen av den spe-

som ovan om cialreglerade egendomen. Den större delen utgörs av prästlönefastigheter och prästlönefonder. De nämnda modellerna skiljer sig

tre ovan vad gäller den framtida äganderätten till dessa.

Stiftelsemodellen innebär att övrig specialreglerad egendom, dvs.

prästlönefastigheter och prästlönefonder, förs till stor stiftelse som

en bildas i samband med relationsändringen. Bildandet av stiftelsen kan medföra viss kostnad, den blir enligt Kammarkollegiets

en men bedömning låg. därför ingen anledning att särskilt uppehålla

Jag ser mig vid finansieringen den kostnaden. Någon statlig kostnad

av annan blir det inte till följd detta förslag. Inte heller blir det någon statlig

av intäkt. Stämpelskatt skall inte betalas för stiftelsens förvärv av egendomen.

Ägandemodellen innebär att prästlönefastigheter och prästlönefonder förs till trossamfundet Svenska kyrkan med full äganderätt. Förslaget medför varken kostnader eller intäkter för staten. Ingen stämpelskatt skall betalas.

Lagstiftningsalternativet innebär att äganderättsfrågorna avseende prästlönefastigheter och prästlönefonder lämnas olösta, de ligger i

som dag. I lagen Svenska kyrkan slås dock fast att Svenska kyrkan för-

om valtar egendomen i fråga enligt nuvarande övergripande ändamålsbestämmelse. Kyrkomötet har frihet att närmare bestämma formerna för förvaltningen. Förslaget innebär varken kostnader eller intäkter för staten.

Föreslagna kostnader och intäkter 125

23.4.5 äldre rättsinstitut

Avveckling av

Bland Kammarkollegiets utredningsuppdrag ingår också att lägga förslag till hur de äldre rättsinstituten åborätter och landgillen kan avvecklas. Enligt Kammarkollegiet kan förslagen rörande denna fråga medföra vissa begränsade kostnader för fastighetsbildning. Frågan har varit aktuell hos regeringen sedan 1989. När stat-kyrkautredningama tillsattes ansågs det lämpligt att frågan övervägdes i detta större

sammanhang. Min bedömning är att frågan egentligen inte har något samband med reformen och att förslagen därför inte skall finansieras i detta sammanhang.

23.4.6 och revision

Tillsyn

Slutligen har Kammarkollegiet övervägt dels det finns behov att

om av skapa en statlig tillsyn över att den kyrkliga egendomen inte används för främmande ändamål, dels hur revision skall ske. Kammarkollegiet har kommit fram till att en viss begränsad statlig tillsyn skall kunna komma i fråga. Uppgiften bör kunna lösas Kammarkollegiet med

av befintliga Statlig revision föreslås inte Kammarkollegiet.

resurser. av

23.5 Kommittén det

angående kyrkliga

kulturarvet

23.5.1 för det

Ersättningen kyrkoantikvariska

underhållet

Enligt riktlinjebeslutet skall Svenska kyrkan få viss ersättning för underhållet av de kyrkliga kulturvärdena. Kommittén angående det kyrkliga kulturarvet har beräknat vilken ersättningsnivå är skälig

som och kommit fram till beloppet 460 miljoner kr i 1996 års penningvärde. Enligt riktlinjebeslutet skall vidare Svenska kyrkans sammanlagda uttag av kyrkoavgift minskas i omfattning sådan ersättning

samma som utgår. Utredningsdirektiven säger att kommittén skall ett

ge statsfmansiellt neutralt förslag till hur denna ersättning skall finansieras. Förslaget från kommittén innebär att det får förutsättas att ersättningen medför lägre uttag kyrkoavgifter än det nuvarande uttaget

av av församlingsskatt. Detta medför, enligt kommittén, att utrymmet ökar för beskattning från statens sida. Genom ett ökat skatteuttag, i form

av

126 Föreslagna kostnader och intäkter

kyrkoantikvarisk skatt, kan ersättningen finansieras. Den kyrkoen antikvariska skatten skall betalas alla skattskyldiga, såväl kyrkoav tillhöriga icke kyrkotillhöriga. Skatten tas ut med fem öre per som skattekrona och beräknas på den kommunalt beskattningsbara inkomsten. Den kyrkoantikvariska ersättningen är ett led i ett ömsesidigt åtagande mellan Svenska kyrkan och staten att bevara de kulturhistoriska värdena inom kyrkan, vilket bör komma till uttryck i en långsiktig överenskommelse. Denna överenskommelse bör, enligt kommitténs uppfattning, innehålla ett åtagande från Svenska kyrkans sida att verka för kyrkans sammanlagda uttag kyrkoavgift minskas i totalt att av omfattning den statliga ersättningen uppgår till. Vidare bör samma som överenskommelsen innehålla bestämmelser återkommande så om kallade kontrollstationer, vid vilka överenskommelsen följs upp och utvärderas. Dessa förslag från kommittén innebär att den statliga ersättningen för kyrklig kultunninnesvård blir finansierad. I sammanhanget bör det noteras att tanken är att även underhåll av äldre domkyrkor skall finansieras med ersättningen. Det blir alltså inte längre aktuellt något särskilt statsbidrag för den saken. att ge

23.5.2 Samrådsgrupper

Kommittén föreslår vidare att samrådsgmpper bestående av represenför och Svenska kyrkan skapas för att gemensamt och tanter staten fortlöpande diskutera förvaltningen de kyrkliga kulturrninnena. av Staten skall i detta sammanhang representeras Riksantikvarieav ämbetet på central nivå och länsstyrelserna på regional nivå. Komav mittén har inte förutsatt att detta förfarande skall innebära någon tillkommande kostnad för staten. Jag konstaterar att de ifrågavarande myndigheterna redan i dag har uppgifter på området och att sarnrådsdärför inte kan medföra någon ytterligare kostnad för grupperna antas staten.

23.5.3 Skatteuppbörden

Som nämnts har Riksskatteverket uppskattat den årliga kostnaden ovan för Skatteuppbörden avseende kyrkoantikvarisk skatt till cirka 23 miljoner kr. Varken Kommittén angående det kyrkliga kulturarvet eller Riksskatteverket har gett något förslag till särskild finansiering av uppbörden.

Föreslagna kostnader och intäkter 127

Min bedömning är att Riksskatteverkets uppskattning har lett till ett onödigt väl tilltaget belopp. Från Riksskatteverkets sida har också poängterats att det är fråga om en uppskattning grundad på antaganden. Jag konstaterar att den kyrkoantikvariska skatten är så konstruerad att den kan ingå i inkomstskatten. Till finansieringen denna uppbörd av återkommer jag i kapitel 26 nedan.

23.5.4 Arkiven

Kommittén angående det kyrkliga kulturarvet har slutligen behandlat de kyrkliga arkiven. Till följd relationsändringen skall de nuvarande av kyrkliga myndigheterna efter hand leverera allmänna handlingar till de statliga arkivmyndighetema. Dessa myndigheter får därmed senare ökade kostnader för förvaring, samtidigt minskade kostnader för men tillsynsverksamhet. En kartläggning hur omfattande det aktuella av arkivmaterialet är har påbörjats. Innan denna kartläggning har slutförts kan kostnaderna inte beräknas. Som kommittén pekat på är kostnaderna också beroende när leveranserna faktiskt genomförs. av Att Svenska kyrkan under en övergångstid behåller arkiverade handlingar medför, enligt kommittén, inga kostnader inte Svenska som kyrkan bör stå för. Kommittén konstaterar att det på flera sätt kan vara värdefullt för kyrkan att ha fortsatt tillgång till handlingarna. Från Svenska kyrkans sida kan bedömning komma att en annan göras. Skulle Svenska kyrkan välja att framställa ersättningsanspråk avseende förvaring av arkiv, får den saken enligt min mening tas i upp samband med de förhandlingar rörande olika avtal mellan staten och Svenska kyrkan som måste föregå relationsändringen.

23.6 Utredningen om och kyrkans personal

om samñindsstöd

23.6.1 till

Uppdrag Kammarkollegiet

Inom ramen för mitt eget utredningsuppdrag rörande personalfrågor föreslår jag att arbetstagare motsätter sig övergång och till följd som därav kommer att kvarstå i statlig eller statligt reglerad anställning vid utgången av år 1999 får Kammarkollegiet arbetsgivare. Min som bedömning är att det rimligen inte kan röra sig fler än några få om personer om ens någon som väljer detta alternativ. Den arbetskraft - - som

128 Föreslagna kostnader och intäkter

Kammarkollegiet på detta sätt tillförs kommer att ställas till Svenska kyrkans förfogande. Jag har kommit fram till att lönekostnadema för de berörda arbetstagarna därför också bör belasta Svenska kyrkan, även

Kammarkollegiet alltså får betalningsansvar i förhålom staten genom lande till arbetstagarna.

I första hand skall Kammarkollegiet finansiera dessa kostnader

sluta avtal med arbetsgivare inom Svenska kyrkan om uthyrgenom att ning arbetskraften. En beredskap måste dock finnas för det

av eventuella fall då detta inte blir möjligt. Jag har i mitt betänkande Svenska kyrkans personal avsnitt 4.3.6 föreslagit att frågan aktualiseras i de förhandlingar rörande avtal mellan staten och Svenska kyrkan, måste inför relationsändringen. En möjlig lösning

som äga rum kan lämna beräknad del kyrkofondens kapital till

vara att en av Kammarkollegiet, att disponera för den händelse hyresintäkter inte kan finansiera lönekostnaden för någon präst. En annan lösning kan vara att Svenska kyrkan åtar sig betalningsansvar för det fall situationen skulle uppkomma.

Mina förslag i denna del innebär således inga ytterligare kostnader för staten.

23.6.2 Uppdrag till Arbetsgivarverket

Inför relationsändringen föreslår jag att Arbetsgivarverket ges uppdrag dels rörande information till statligt anställda arbetstagare inom Svenska kyrkan, dels rörande avvecklingen de statliga kollektiv-

av avtalen. De uppdrag Arbetsgivarverket i dag utför för Svenska kyrkan

med medel kyrkofonden. Även i detta fall bör ersättningen till ersätts ur Arbetsgivarverket betalas ur kyrkofonden.

23.6.3 Uppdrag till domkapitlen

Domkapitlen får enligt mitt förslag uppdraget att informera samtliga

vad relationsändringen innebär och att säga upp dem som präster om

sig övergång och saknar fullmakt. Kanslifunktionen för dommotsätter kapitlen fullgörs i dag stiftskansliema. Även det praktiska utförandet

av

den uppgift jag föreslår bör ombesörjas stiftskanslierna, utan av av kostnad för staten.

Föreslagna kostnader och intäkter 129

23.6.4 Pensionema

Mina förslag rörande pensionsåtaganden för tid före relationsändringen innebär att pensionsskulden hos varj e kyrkokommun måste beräknas på ett enhetligt sätt. Kostnaden för beräkningen bör kyrkokommunerna stå för.

Förslagen, som redovisats i avsnitt 3.2.4 mitt betänkande

av Svenska kyrkans personal, bygger på Svenska kyrkans pensions-

att en förening bildas. Till dess att varje kyrklig arbetsgivare anslutit sig till föreningen ställer staten under begränsad övergångstid på tio år

en garanti för gjorda pensionsåtaganden som inte kan kreditförsäkras. Ett sådant garantiåtagande skall finansieras med avgifter, som får tas ut

av de arbetsgivare som berörs.

Slutligen föreslår jag att vissa pensionsåtaganden staten tidigare

som har gjort för personal inom Svenska kyrkan avvecklas genom avtal. Ett sådant avtal bör naturligtvis inte innebära merkostnader för staten.

Mina förslag rörande historiska pensionsåtaganden innebär således inte några kostnader för staten. I stället är det så att förslagen innebär viss förstärkning av statskassan. En konsekvens mitt förslag att bilda

av en Svenska kyrkans pensionsförening är nämligen att skyldighet att betala avkastningsskatt uppkommer för föreningen. Det medför, efter den inledande övergångstiden, årlig intäkt för staten kan

en som uppskattas till ungefär 30 miljoner kr.

En annan direkt följd är att de kyrkliga arbetsgivamas skyldighet att betala särskild löneskatt på pensionsmedel tidigareläggs. Nu betalas sådan skatt på löpande pensionsutbetalningar med sammanlagt drygt 30 miljoner kr per år. I omedelbart samband med relationsändringen kommer en skatteinbetalning avseende medel för prästpensioner att göras med drygt 180 miljoner kr. Inom tioårsperiod därefter kommer

en motsvarande skatteinbetalning avseende dem som nu är anställda med kyrkokommunala villkor att göras med cirka 600 miljoner kr. Dessa inbetalningar skulle ändå ha gjorts, tidigareläggs med mitt förslag.

men

23.6.5 Stödet till trossamfunden

Vad gäller stödet till trossamfunden, också omfattas mitt utred-

som av ningsuppdrag, föreslår jag ingen förändring omfattningen. Det är jag

av förhindrad att göra. Eventuell förändring stödsumman prövas årligen

av av regering och riksdag i samband med budget.

5-17-0376

130 Föreslagna kostnader och intäkter

23.6.6 Beskattningen

Mina förslag rörande trossamfundens skattestatus innebär i huvudsak

alla trossamfund, inklusive Svenska kyrkan, i framtiden skall att beskattas på sätt allmännyttiga ideella föreningar. Det

samma som medför med dagens regler ökad statlig intäkt inkomstskatt, hänförlig

av till innehavet prästlönefastighetema. Detta har jag närmare redogjort

av för i avsnitt 17.2 Någon exakt beräkning intäktsökningen kan

ovan. av inte göras. Förutsatt att den kyrkliga jorden till övervägande del behålls och avkastning ungefärlig uppskattning ett

ger som nu, ger en statsfinansiellt tillskott på sikt uppgår till mellan 50 och 100

som miljoner kr.

Här skall noteras att beskattningen ideella föreningar för när-

av varande är föremål för överväganden inom Regeringskansliet. Stiftelseoch föreningsskattekommittén har föreslagit skyldighet att betala skatt på vid försäljning inkomstskattepliktiga fastigheter. Skulle så bli

av fallet medför det ytterligare statliga inkomster.

24 i

Besparingar statsförvaltningen

Mina slutsatser och forslag:

Till följd av reformen kan vissa besparingar göras inom stats-

förvaltningen

Statskontoret har på mitt uppdrag beräknat vilka besparingar i statsförvaltningen som relationsändringen kan leda till, bortsett från vad

som kan följa förändringarna rörande uppbörd skatt och avgifter.

av av

De beräkningar Statskontoret har utfört har utgått från precis

som samma metod som den Riksskatteverket har använt för att beräkna kostnaden för den nuvarande uppbörden församlingsskatten. Kost-

av nadsberäkningarna har i huvudsak grundats på uppgifter inhämtats

som genom en postenkät. Statskontorets redovisning återfinns som bilaga 2 till detta betänkande.

De sammanlagda möjliga besparingarna på statsanslag till följd

av relationsändringen uppgår enligt Statskontorets beräkning till nästan 32 miljoner lcr. Summan kan vara väl lågt rälcnad, eftersom de myndigheter som själva kan komma att drabbas besparingar till följd

av av relationsändringen har lämnat underlagen för beräkningarna.

Större delen avser besparingar till följd att de kyrkliga valen i

av framtiden blir rent kyrklig angelägenhet. Den delen riktlinjebe-

en av slutet leder till att Riksskatteverkets valanslag kan minskas med elva miljoner kr år. Vidare medför detta förhållande minskade administ-

per rationskostnader på drygt två miljoner kr, främst hos länsstyrelserna. De borgerliga kommunerna får skäl minskade kostnader med

av samma sammanlagt drygt tolv miljoner la år. Till följd den kommunala

per av finansieringsprincipen bör statsbidragen till kommunerna minskas i motsvarande omfattning, vilket innebär statlig besparing. Den kom-

en munala finansieringsprincipen innebär att det ekonomiska utrymmet skall minskas för kommunerna riksdagen, regeringen eller någon

om myndighet har fattat beslut gör att den kommunala verksamheten

som kan bedrivas billigare. Omvänt gäller att kommunerna inte skall åläggas

uppgifter utan att de samtidigt fâr möjlighet att finansiera dessa nya med annat än höj da skatter.

Inom Regeringskansliet bör nästan tre miljoner kr kunna sparas in, till följd flertalet uppgifter vid Kulturdepartementets kyrkoenhet

av att upphör att vara statliga angelägenheter.

Genom den statliga laglighetsprövningen, tillsynen och revisio-

att

endast i begränsad utsträckning kommer att omfatta Svenska kyrnen kan kan minst miljon kr år Övriga möjliga besparingar

en per sparas. framgår Statskontorets redovisning.

av

Även Statskontoret hade kunnat utföra sina beräkningar efter en

metod, exempelvis marginalkostnadsmetod. Men genom

annan en ren

Statskontoret tillämpat metod Riksskatteverket blir att samma som

kostnaderna jämförbara.

r

l

1 133

25 Skatteadministrationsersättningen

Mina slutsatser och förslag:

När Svenska kyrkan lämnar det allmänna faller förutsättningarna

för att tillämpa riksdagsbesluten kyrkokommuners skyldighet att

om

betala dels skatteadministrationsersättning, dels kostnader för eko-

nomiska regleringar.

25.1 En del av det allmänna

Såväl Svenska kyrkan som helhet som de kyrkliga kommunerna är i dag en del av det allmänna. Kyrkomötet har konstitutionellt grundad

en rätt att meddela föreskrifter. Kyrkokommunema har beskattningsrätt. Den statliga regleringen Svenska kyrkans inre förhållanden är

av omfattande och detaljerad.

En utgångspunkt för det riktlinjebeslut har fattats relations-

som om ändringen är att det inte längre finns skäl för att Svenska kyrkan skall ha en särställning i förhållande till staten, som andra trossamfund inte har.

Relationsändringen kommer att innebära att Svenska kyrkan inklusive de nuvarande kyrkokommunema lämnar det allmänna. Kyrkomötet kommer inte längre att ha någon grundlagsskyddad rätt att meddela bindande föreskrifter. Församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna kommer inte längre att ha beskattningsrätt. Lagstiftningen om Svenska kyrkans inre förhållanden minimeras.

Till följd av vissa riksdagsbeslut, som jag nedan skall redogöra för, råder i dag särskilda samband mellan statens ekonomi och Svenska kyrkans ekonomi. Besluten bygger på att Svenska kyrkan är del

en av det allmänna. Den förutsättningen faller i och med relationsändringen. Riktlinjebeslutet innebär att de beslut ekonomiska regleringar och

om skatteadministrationsersättning som jag nedan skall redogöra för inte kan tillämpas efter relationsändringen. De statsfinansiella konsekvenserna därav återkommer jag till i kapitel 26 nedan.

25.2 Ekonomiska

regleringar

Enligt den kommunala ñnansieringsprincipen se ovan kapitel 24 görs i dag årliga ekonomiska regleringar mellan staten och kommunerna, såväl kyrkliga som borgerliga.

När ett riksdagsbeslut får följder för kyrkokommunemas ekonomiska situation regleras det ekonomiska förhållandet mellan staten och kyrkokommunema därefter genom att ett procentuellt avdrag görs på summan av kyrkokommunemas skattemedelsfordringar. En del av skattesumman behåller staten alltså i stället för att betala ut den till kyrkokommunema. Avdragets storlek har varierat mellan åren, eftersom det har räknats fram med ledning av hur fattade riksdagsbeslut har påverkat det ekonomiska läget för kyrkokommunema. Beslut som har varit aktuella att reglera är exempelvis ändrade skatte- och avgiftsregler. Förändringar av permanent karaktär regleras fortlöpande. Kvarstår effekten året efter förändringen görs alltså motsvarande reglering även då.

Fram till och med 1995 användes regleringsmetod för det

samma ekonomiska förhållandet mellan staten och de borgerliga kommunerna. Numera sker regleringar på det området i stället inom ramen för de generella statsbidragen till kommunerna.

För år 1994 minskades kyrkokommunemas skattemedelsfordran med 1,7 procent 1992/93:150 bil. 6 s. 62 samt prop.

se prop. 1993/94:29 s.8 f.. Reduktionen för 1995 uppgick till 3,2 procent se prop. 1993/941150 bil. 7 s. 25 f.. Under 1995 tillkom härutöver en minskning avseende s.k. skatteadministrationsersättning. Den reduktionen beskriver jag under en särskild rubrik. För år 1996 uppgick skattemedelsminslcningen avseende ekonomisk reglering till 3,6 procent se prop. 1994/95:l50 bil. 7 s. 20 För 1997 görs en motsvarande minskning med l,7 procent se prop. 1995/962150 s. 189, vilket motsvarar 167 miljoner lcr.

25.3 Skatteadministrationsersättningens

tillkomst

Kyrkokommunerna betalar i dag härutöver en ersättning till staten, som bland annat motiveras att staten administrerar församlingsskatten.

av Att sådan skatteadministrationsersättning skulle betalas beslutades av riksdagen inför 1995 se prop. 1994/95:25 s. 79 f.. Betalningen sker på samma sätt som när det gäller de ekonomiska regleringama. En procentuell andel av skattemedelsfordran behålls av staten och betalas inte

Skatteadministrationsersättningen 135

ut till kyrkokommunerna. För 1995 handlade det 3,6 procent, vilket

om motsvarade 300 miljoner kr. Samma ersättning beräknades för 1996 till 4,0 procent eller 340 miljoner kr. För år 1997 är procentsatsen oförändrad, 4,0 procent, vilket torde motsvara 393 miljoner kr.

När skatteadministrationsersättningen infördes angavs följande motiv se a. prop. s. 79 f.. Kyrkokommunemas ekonomiska situation

förstärkt, vilket bland annat förklarades med att staten hade tagit var över folkbokföringen utan att kyrkokommunerna sänkt sitt skatteuttag i nivå med den besparing de därför kunnat göra. Vidare svarade staten ,l dittills ersättning för de administrativa kostnader föranleds

utan som av uppbörd, taxering, indrivning och utbetalning av församlingsskatt. Statens sammanlagda kostnad för administration av inkomstskatter hade tidigare beräknats till 3,3 miljarder kr. Mot denna bakgrund och med hänsyn till det svåra statsfinansiella läget ansåg regeringen det

skäligt att ta ut skatteadministrationsersättning för år 1995 om vara en 300 miljoner kr, vilket alltså motsvarade 3,6 procent av skattemedelsfordran. Någon beräkning av den faktiska kostnaden for administration av församlingsskatten gjordes inte av staten i detta sammanhang.

För att kyrkokommunerna inte skulle möta detta krav med att höja sina skatter öppnades möjlighet för kyrkofonden, vars budget fastställs

regeringen, att vid behov bistå med extra utjämningsbidrag. av

Inför år 1996 gjorde regeringen bedömningen att de kyrkliga kommunerna borde kunna bidra ytterligare till att förstärka statsbudgeten

prop.1994/95:l50 bil. 7 20 och bet. 1994/95 FiU 19. Det an-

se s.

sågs skäligt att skatteadministrationsersättningen framdeles utgjorde 4 procent de kyrkliga kommunernas skattemedelsfordran. Pro-

av centsatsen har inte förändrats inför år 1997 se prop. 1995/962150 s. 189 f..

26 och slutsatser

Summering

Mina slutsatser och förslag:

Bortfallet skatteadministrationsersättningen och bortfallet av

av

intäkterna till följd ekonomiska regleringar kan inte täckas inom

av

ramen för reformen.

26. l Engångseffekter

I mina slutsatser rörande finansiella följder relationsändringen skil-

av jer jag mellan engångseffekter och varaktiga effekter.

Engångseffekterna blir mycket begränsade. Vissa mindre kostnader

sådant slag kan uppkomma. Jag tänker då på vad ovan framgått av som

uppbyggnad system för registrering av trossamfund och för den om av uppbördshjälp föreslås. Vidare tänker jag på den eventuella kost-

som naden för att bilda stor stiftelse för ägande av prästlönefastigheter

en och prästlönefonder. Kostnaderna är så begränsade att det inte är meningsfullt att föra något särskilt resonemang rörande finansiering av dem. Jag hänvisar till vad jag anfört rörande varje särskild sådan kostnad i kapitel 23 ovan.

Beträffande betalningsskyldigheten för särskild löneskatt på pensionskostnader utgörs den statsfmansiella effekten enbart en tidi-

av gareläggning av skatteinbetalningen.

138 Summering och slutsatser

26.2 effekter

Varaktiga

Inledning

Varaktiga statsfmansiella effekter följer som framgått i det föregående

förslagen rörande uppbörd kyrkoavgifter, uppbörd av kyrkoanav av tikvarisk skatt, beskattning av trossamfund, besparingar i statsförvaltningen samt bortfall skatteadministrationsersättning och ekonomiska

av regleringar. I det följande gör jag en summering av dessa effekter.

Uppbörden

Uppbörden kyrkoavgifter kommer, jag ovan redovisat, att bli

av som mindre kostsam för uppbörden församlingsskatt är i dag. Å

staten än av andra sidan kommer staten att få vissa tillkommande kostnader för uppbörd den särskilda kyrkoantikvariska skatt som föreslås.

av

Min bedömning är att de framtida statliga uppbördskostnadema avseende kyrkoavgifter och kyrkoantikvarisk skatt sammantagna kan motsvara dagens statliga kostnad för uppbörd av församlingsskatt.

Kostnaden för uppbörd av särskilda begravningsavgifter, som ingår i kyrkoavgiftema, bör som tidigare anförts belasta huvudmännen

för begravningsverksamheten.

Sammantaget bör de förändringar statens uppgifter rörande upp-

av börd, relationsändringen innebär, alltså inte medföra någon statsfi-

som nansiell effekt.

26.2.3 Kostnadsbortfall och intäkter

Relationsändringen bör medföra ett varaktigt statsfmansiellt årligt kostnadsbortfall på minst 32 miljoner kr, till följd av möjliga besparingar i statsförvaltningen.

Vidare bör förändringen på sikt medföra ökade skatteintäkter med uppskattningsvis cirka 100 miljoner kr per år.

Skulle Stiftelse- och föreningsskattekommitténs förslag om skyldighet för allmännyttiga ideella föreningar att betala skatt på realisationsvinster genomföras, leder det till ytterligare inkomstökning för staten.

Summering och slutsatser 139

26.2.4 Inkomstbortfall

Störst statsfinansiell effekt får den omständigheten att Svenska kyrkan inklusive kyrkokommunema lämnar det allmänna. Det blir, fram-

som gått ovan, inte längre möjligt för staten att tillämpa riksdagsbesluten

om

skatteadministrationsersättning och ekonomiska regleringar.

De årliga inkomstbortfall följer härav har med utgångspunkt i

som 1997 års förhållanden beräknats till 393 miljoner kr respektive 167 miljoner kr.

Sammanlagt måste alltså konstateras den anledningen

att staten av kan drabbas ett årligt inkomstbortfall på cirka 560 miljoner kr.

av

26.3 Slutsatser

En del av det varaktiga statliga inkomstbortfall på 560 miljoner la

per år som relationsändringen således kan medföra finansieras de

genom ovan redovisade varaktiga statliga kostnadsbortfall och intäkter

som ändringen också torde medföra.

Resterande inkomstbortfall har sin grund i att det inte längre blir möjligt att, på samma sätt skett under några års tid, lita till Svenska

som kyrkans bidrag till att råda bot på det dåliga statsfmansiella läget.

Förutsatt att en statsfinansiellt neutral lösning skall uppnås, måste det resterande inkomstbortfallet finansieras på annat sätt.

Principiellt sett finns fyra möjliga lösningar. Den första modellen innebär att Svenska kyrkan eller dess tillhöriga

även i fortsättningen får stå för erforderligt bidrag till statsñnanserna. Den andra modellen innebär lösning söks hos vidare

att en en men näraliggande grupp, genom att exempelvis alla trossamfund belastas. Den tredje modellen kan åstadkommas besparingar på andra

genom områden. Den fjärde modellen, slutligen, innebär att alla skattskyldiga får bidra till att finansiera bortfallet.

I det följande redovisar jag kortfattat mina överväganden rörande de skisserade lösningarna.

140 Summering och slutsatser

Svenska kyrkan och dess tillhöriga belastas

a

Ett ställningstagande innebär att inkomstbortfallet även i fortsättsom ningen skall täckas helt Svenska kyrkan eller dess tillhöriga strider av grundtanken i refomen att uppnå ökad likställighet mellan trosmot samfunden. Den enda tjänst staten i framtiden kommer att utföra för

just Svenska kyrkan är uppbörden kyrkoavgifter. Och den skall enav ligt riktlinjebeslutet kostnadsfri. Det är alltså inte möjligt att hitta vara skäl för i fortsättningen begära betalning från Svenska kyrkan. ett att En beskattning riktar sig just mot Svenska kyrkan går, enligt min som mening, inte att motivera.

b alla trossamfund eller likställda belastas

möjlighet är att låta exempelvis alla trossamfund stå för att En annan inkomstbortfallet. Detta skulle i princip kunna ske antingen på så täcka kostnaderna for trossamfunden minskades eller på så sätt att de statliga trossamfunden ökad beskattning fick ytterligare sätt att genom generera sammanlagda statliga anslaget för stöd till intäkter till staten. Det uppgår redovisats i dag till drygt 57 miljoner trossamfunden som ovan Även helt drogs in skulle det alltså inte på långt när räcka till lcr. om det finansiera det inkomstbortfall här är aktuellt. En indragning för att som l stödet skulle dessutom stå i strid med riktlinjebeslutet, som av i förutsätter statligt stöd skall kunna utgå till trossamfunden. Utan att l att avkall på likställighetsprincipen kan dock föreslå en riktad göra man

l

beskattning träffar Svenska kyrkan eller dess församlingar och som likställda. Det redovisade förslaget att inkomstbeskatta andra ovan däribland Svenska kyrkan på sätt som alltrossamfund - samma ideella föreningar i dag beskattas är just ett sådant förslag. männyttiga Inom för utredningsämnet är det inte möjligt att föreslå en mera ramen i långtgående likställd ökad beskattning. l

andra besparingar görs

c

möjlighet täcka inkomstbortfallet helt andra be- En annan är att genom sparingar alternativt intäktsökningar inom statsbudgeten. Det är naturfullt möjligt återställa balansen att dra på andra ligtvis att genom ner anslag. Dock det knappast rimligt att denna utredning föreslår är förändringar på sådana områden, inte har något samband med statsom kyrkarefonnen.

m;

Summering och slutsatser 141

d alla skattskyldiga bidrar

lösning alla skattskyldiga får bidra till att täcka den brist i En är att inte längre kan täckas förut. Detta skulle statsñnanserna som som åstadkommas enligt följande. Eftersom kyrkokommunemas kunna motsvarigheter inte bör skyldiga att betala skatteframtida vara eller kostnader för ekonomiska regleringar, får administrationsavgifter de framtida kyrkoavgiftema blir lägre än nuvarande det förutsättas att betyder då visst utrymme skapas för församlingsskatt. Detta att ett statlig beskattning.

Särskilt

yttrande

Jan-Erik Levy, sakkunnig

I inledningen betänkandet utredaren att det inte, enligt direkti-

av anger

ankommer på utredningen förslag till hur omfattande det ven, att ge statliga stödet till trossamfunden skall vara.

Av olika skäl, bland att bidragskretsen föreslås utökad

annat genom med Svenska kyrkan, kommer ändå frågan bidragets storlek in. Jag

om

att det hade varit rimligt att föra ett resonemang om effekterna på anser bidragsnivån för det stöd som för närvarande utgår till andra trossamfund än Svenska kyrkan genom SST.

de mål eftersträvas vid förändringen är ökad likställighet

Ett av som mellan Svenska kyrkan och andra trossamfund kap 3.2. Jag delar utredarens uppfattning att Svenska kyrkan med hänvisning till detta skall erbjudas statligt stöd.

Denna strävan har resulterat i bl.a. förslag två bidragsformer

om dels basstöd i form uppbördshjälp eller organisationsbidrag dels

av målstyrda bidrag för verksamhet den SST-samfunden be-

av typ som driver enligt förslag i kap 9.1 tredje stycket, också bör kunna

och som utgå till Svenska kyrkan.

Enligt riktlinjebeslutet skall Svenska kyrkan få sin uppbördshjälp utan kostnad såsom ett ekonomiskt stöd från staten. Denna omständighet har enligt min mening i hög grad kommit att styra den nya bidragsmodellen.

Likställighetsprincipen bör medföra att motsvarande värde beräknat efter antalet betjänade tillförs övriga trossamfund i form av basstöd

uppbördshjälp eller organisationsbidrag.

Av utredningen framgår vilken nivå bidragen genom SST har 1997, nämligen 53,4 miljoner kronor i form av verksamhetsbidrag, vari ingår t.ex. andlig vård vid sjukhus, etableringsbidrag m.m. samt utbildningsbidrag och bidrag för och ombyggnad eller upprustning lokaler.

ny- av

Ett flertal forskningsrapporter gjort bedömningar av verksam-

som hetens omfattning inom de fria samfunden och Svenska kyrkan pekar på att aktiviteterna sker inom trossamfunden sker omkring 50 %

av som

verksamheten inom de fria samfunden. Detta visar att SST-samav funden skulle drabbas orimliga nedskärningar om en så stor part

av

144 Särskilt yttrande

som Svenska kyrkan skulle införas i bidragssystemet utan väsentlig

en höjning av de anslag enligt förslaget skall fördelas SST.

som av

Min slutsats är att ett bejakande de föreslagna förändringarna

av måste leda till att anslagsnivån höjs och att detta borde framgå

av betänkandet.

l45

Särskilt

yttrande

Lars Sköld, sakkunnig

De nya relationerna mellan staten och Svenska kyrkan innebär ingen förändring av kyrkans identitet. Svenska kyrkan består, liksom dess roll i samhället, och verksamheten fortgår.

Svenska kyrkans verksamhet har alltsedan medeltiden delvis finansierats av inkomsterna från kyrkans fastighetsinnehav. Utredningen föreslår nu den ändringen i skatteförhållandena att bl.a. inkomsterna från de s.k. prästlönefastighetema skall skattebeläggas.

Jag motsätter mig att den förändrade relationen mellan staten och Svenska kyrkan görs till skäl för en ökad skattebelastning på kyrkan. Som jämförelse kan nämnas att ideella föreningar, t.ex. andra trossamfund, åtnjuter skattefrihet för inkomster från fastigheter som av hävd har utnyttjats ñnansieringskälla för deras verksamhet.

som

Befrielse för inkomstskatt är inte heller konkurrensbegränsade på det sätt utredaren anför.

Kyrka-statreforrnen blir dessutom ekonomiskt fördelaktig för staten även utan den föreslagna beskattningen.

Särskilt

yttrande

Ingrid Strömberg, sakkunnig

Utredaren har i sitt betänkande behandlat frågor rörande stöd till trossamfund, beskattning trossamfund och reformens finansiering. I det

av följ ande redovisas några synpunkter på de förslag som lämnats.

1 Beskattning av trossamfund

I avsnitt 17 förordar utredaren att Svenska kyrkan och andra trossamfund i skattehänseende skall likställas med allmännyttiga ideella föreningar. Detta innebär för kyrkans del att den nuvarande skattebefrielsen för inkomster av prästlönetillgångar delvis upphör. Utredaren bedömer dock att denna förändring inte bör genomföras omedelbart vid relationsändringen, utan att en övergångsfrist på ett antal år bör gälla.

Ur finansieringssynpunkt är detta förslag enligt min mening olämpligt. De sammantagna konsekvenserna av reformen innebär, som framgår avsnitt 26, ett betydande inkomstbortfall för staten. Den före-

av slagna övergångsfristen på ett obestämt antal år innebär att det inkomstbortfall som skall täckas genom annan finansiering i syfte att uppnå en statsñnansiellt neutral lösning under denna period ökar med 50-100 miljoner kronor.

2 Statens kostnader för uppbördshjälpen

I avsnitt 23.2 redogörs för den metod som Riksskatteverket RSV använt för att beräkna statens nuvarande kostnader för administrationen av församlingsskatten. Som RSV har antytt i sitt betänkande hade dock kostnaden kunnat beräknas efter en annan metod. En alternativ metod är att med utgångspunkt i antagandet att skattemyndighetemas arbete främst att fastställa skatteunderlaget vilket är detsamma för

avser samtliga skattekollektiv fördela den totala kostnaden lika på de tre

kollektiven. Med det synsättet skulle kostnaden för uppbördshjälpen till kyrkan uppgå till ca 900 miljoner kronor per år. Den beräkning av ni-

148 Särskilt yttrande

vån på den skatteadministrationsersättning som tas ut av kyrkan sedan

1995 kan sägas utgöra kompromiss mellan ovanstående alternativa

en

synsätt.

Litteratur m.m.

Buddhistisk verksamhet i Sverige, rapport sammanställd Trudy

av Fredriksson 1989 Ekonomisk redovisning för kyrkokommuner år 1995, SCB Gunne, Cecilia; Löfgren, Jerker och Thuresson, Urban, Beskattning av stiftelser och ideella föreningar, 1995 Göransson, Göran, Svensk kyrkorätt översikt. Den svenska kyrko-

: en rätten 1993 Islam i korthet, Sveriges Muslimska råd, 1994 Kyrkofondens årsredovisning 1995 SST:s årsbok 1995 Statligt Föreningsstöd Rapport/ Statskontoret ; 1991:6

:

SOU 1972:36, Samhälle och trossamfund SOU 1978:3, Stat- kyrka SOU 1988:39, Mål och resultat SOU 1992:9, Ekonomi och rätt i kyrkan ERK-utredningen SOU 1993:64, Frågor för folkbildningen SOU 1993:71, Organisationernas bidrag SOU 1994:32, Mycket under tak

samma SOU 1994:42, Staten och trossamfunden kyrkoberedningen

150 Litteratur m.m.

SOU 1995:63, Översyn av skattereglema för stiftelser och ideella föreningar Stiftelse- och föreningsskattekommittén SOU 1996:55: Sverige, framtiden och mångfalden SOU 1996:119, Lättnad i dubbelbeskattningen mindre företags in-

av komster Ds 1995:46, Kommunala avtalspensioner

prop. 1967:83, ang. tryggandelagen prop. 1974:1 bil. 10, ang. bl.a. statsbidrag till trossamfund prop. 1992/93: 150, ang. budget prop. 1993/94229, ang. budget prop 1993/94: 150, ang. budget prop. 1994/95:25, ang. budget prop. 1994/952150, ang. budget

1995/96:80, Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan prop. prop. 1995/96:150, ang. budget prop. 1996/97:10, Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet KrU 1971:15, ang. statsbidrag till trossamfund bet. 1994/95:FiU19, ang. budget

Romfördraget, artikel 92

1 Bilaga

WN

Håål

Kommittédirektiv

Ändrade och Dir. relationer mellan

Svenska kyrkan m.m.

Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 1995

Sammanfattning av uppdraget

Ett principbeslut har fattats ändrade relationer mellan staten och

om Svenska kyrkan prop. 1995/96:80, bet. 1995/96: KUl2, rskr. 1995/96:84. Med anledning härav behöver ett antal delfrågor utredas och för detta ändamål skall följ ande utredningar tillsättas och särskilda uppdrag ges:

utredning konstitutionella och andra rättsliga frågor, - om

särskilt uppdrag till Riksskatteverket att utreda fonnerna för statlig -

uppbörd kyrkoavgift,

av

utredning om begravningsverksamheten,

-

särskilt uppdrag till Kammarkollegiet att utreda den kyrkliga egen- -

domen vid en relationsändring,

utredning vården kulturhistoriskt värdefull kyrklig egendom - om av

och kyrkoarkiven, samt

utredning personalfrågorna vid ändring av relationerna och om - om en

statligt stöd till trossamfund.

Utredningarna skall ha regeringens principproposition och riksdagens beslut relationsändringen utgångspunkt för sitt arbete. Ett särskilt

om som beredningsorgan skall inrättas för att underlätta insyn och samordning i utredningsarbetet. Samverkan skall också ske mellan statens och Svenska kyrkans utredningsarbeten.

I det statliga utredningsarbetet skall prövas de kostnader som förslagen för med sig och hur dessa skall finansieras. En grundläggande förutsättning skall därvid vara en statsfinansiellt neutral lösning.

152 Bilaga I

Utgångspunkter

Riksdagen har efter förslag av regeringen prop. 1995/96:80, bet. 1995/96:KUl2, rskr. 1995/96:84 fattat ett principbeslut om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan. I det följande redovisas några av de väsentligaste utgångspunkterna för detta beslut.

Den demokratiska processen

Ingen annan reform har i modem tid varit föremål för så omfattande och ingående överväganden under frågan om ändrade relatio-

så lång tid som ner mellan staten och Svenska kyrkan. Det principiella ställningstagande som nu gjorts har successivt mognat fram under en demokratisk beslutsprocess som i både omfattning, djup och längd har få motsvarigheter. Den stora omvandling som Sverige genomgått under de senaste etthundrafemtio åren till följd av industrialiseringen, sekulariseringen och invandringen har i grunden förändrat synen på statskyrkosystemet.

Ett förändrat samhälle

Den kyrkliga verksamheten har traditionellt sett haft stor betydelse och varit en viktig del i samhällsutvecklingen. Under senare decennier har takten i förändringarna ökat och vi har fått att det svenska samhället

se blivit alltmer mångkulturellt och mångreligiöst som ett led i den internationella integreringen. Detta har bl.a. medfört att Svenska kyrkan inte längre har den självklara position som den har haft tidigare. Svenska kyrkan får nu verka under andra förutsättningar än de som fanns i en tid då kyrkans myndighetsprägel var tydlig och framträdande.

Genom Sveriges ökade internationalisering och den stigande värdepluralismen i vårt samhälle har också relationerna mellan trossamfunden förändrats. Det mest påtagliga är tillväxten den romersk-katolska

av kyrkan och de ortodoxa kyrkorna, det ökade inslaget av icke-kristna trosbekännare samt förändringarna i den svenska frikyrkorörelsen. Särskilt tydliga blir förändringarna inom vissa delar av storstadsområdena där invandrarna utgör en betydande andel av befolkningen. Det finns anledning anta att detta förhållande består och att tillhörigheten till Svenska kyrkan på del håll blir relativt låg medan på andra håll även

en fortsättningsvis en hög andel av invånarna kommer att tillhöra Svenska kyrkan. För Svenska kyrkan, invandrarsamfunden och frikyrkorna ställer detta krav på en ökad anpassning till de förändrade förhållandena. Samverkan mellan trossamfunden har också breddats och det ekumeniska arbetet intensifierats och fördjupats under senare årtionden.

Bilaga 1 153

Den här i grova drag skisserade utvecklingen ligger bakom behovet av att ändra stat-kyrkarelationema i riktning mot att Svenska kyrkan och övriga trossamfund blir mer jämställda än för närvarande.

Beredningen av stat-kyrkafrågan

Sedan 1950-talet har frågan om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan övervägts av ett antal statliga utredningar både mera

av politisk och mera teknisk karaktär. Vissa reformer inom kyrkan av delvis stor betydelse har också genomförts, särskilt under 1980-talet, men någon grundläggande ändring av relationerna har inte kommit till stånd. Kyrkoberedningen redovisade emellertid under våren 1994 i sitt slut- betänkande Staten och trossamfunden SOU 1994:42 förslag till framtida relationer mellan staten, Svenska kyrkan och övriga trossamfund.

Förslagen från Kyrkoberedningen gick sedan ut på en mycket bred remiss och härefter vidtog under våren 1995 partiledaröverläggningar i ämnet. Vid överläggningama framkom det att det fanns en betydande parlamentarisk majoritet för en förändring av stat-kyrkarelationema. Vidare fördes särskilda överläggningar mellan regeringen och Centerpartiet vilka resulterade i en samsyn i denna fråga. Regeringen redovisade härefter sitt principförslag om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan till 1995 års kyrkomöte. Förslaget grundade sig på de olika överläggningama. I sitt yttrande gav kyrkomötet regeringen till känna att skrivelsens grundelement, så andra kyrkolagsutskottet

som preciserat dem, tillgodoser Svenska kyrkans behov och därmed kan ligga till grund för reformarbetet. Kyrkomötets beslut fattades med mycket stor majoritet.

I proposition 1995/96:80 Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan förelade regeringen riksdagen sitt förslag till riktlinjer för det fortsatta arbetet med relationsändringen. Riksdagen godkände förslaget den 8 december 1995. Av riktlinjerna framgår att det behövs ett fortsatt statligt utredningsarbete i fråga om konstitutionella och andra rättsliga frågor, uppbörd av kyrkoavgift, begravningsverksamheten, den kyrkliga egendomen, vården kulturhistoriskt värdefull egendom och kyrkoarki-

av

samt personalfrågor och statligt stöd till trossamfund. Särskilda ven åtgärder behöver också vidtas för att underlätta insyn i och samordning mellan utredningarna.

Samverkan skall vidare ske mellan statens och Svenska kyrkans utredningsarbeten. Det inomkyrkliga utredningsarbetet syftar till att ta fram ett underlag för kyrkomötets beslut om ett framtida kyrkligt regelsystem. Svenska kyrkans centralstyrelse har det övergripande ansvaret för detta

154 Bilaga 1

arbete inför kyrkomötet. Fyra särskilda utredningsgrupper under en ledningsgrupp skall göra utredningarna på den kyrkliga sidan.

För det statliga utredningsarbetet skall följ ande gälla.

Utredning konstitutionella och andra rättsliga frågor

om

Den rättsliga regleringen

Principbeslutet ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan

om förutsätter konstitutionell reglering av Svenska kyrkans förhållan-

en ny den. Dessutom ligger det i beslutet att genomföra övergripande

en mera reglering i fråga samtliga trossamfund. Dessa och angränsande frågor

om

rör den rättsliga regleringen trossamfund bör hanteras i en särskild som av utredning med den inriktning framgår av det följ ande.

som

I fråga Svenska kyrkans förhållanden finns det särskilda regler om

om hur föreskrifter skall meddelas, nämligen i övergångsbestämmelserna till regeringsformen. I fråga andra trossamfund finns inte några särskilda

om regler nonngivningen. Föreskrifter sådana trossamfund får

om om meddelas i enlighet med regeringsformens allmänna bestämmelser. Det blir då närmast fråga föreskrifter enskildas personliga och ekono-

om om miska förhållanden inbördes 8 kap. 2 § regeringsfonnen.

Enligt principbeslutet relationsändringen skall nonngivningsreg-

om lema i övergångsbestämmelserna till regeringsfonnen upphävas och i stället bör det i 8 kap. regeringsformen tas in regler om normgivning angående Svenska kyrkan och andra trossamfund. Tanken är att en sådan grundlagsbestämmelse sedan skall utgöra grunden för den särskilda lagstiftning kan behövas för framför allt Svenska kyrkans förhållan-

som den. Det skall alltså skapas kategori föreskrifter norrngivning,

en ny om nämligen föreskrifter trossamfund. Utredningen skall, med ledning av

om vad kyrkomötet uttalat i frågan 2KL 1995:1 27, lämna förslag till hur

s.

sådan grundlagsbestämmelse bör utformas. Dessutom skall frågan om en handlingars offentlighet i Svenska kyrkan utredas med inriktning på att offentlighetsprincipen skall tillämpas även i fortsättningen. I detta sammanhang behöver också Kyrkoberedningens förslag till lag om tystnadsplikt inom Svenska kyrkan bedömas. Detsamma gäller frågan om det finns ett behov sekretess vid den uppbördshjälp staten skall lämna

av som kyrkan.

Slutligen skall utredningen göra sammanställning hur ändringen

en av

relationerna påverkar det statliga regelsystemet utöver vad som särskilt av

i dessa direktiv. Utredningen skall också överväga behovet av tas upp författningsändringar beträffande de icke-territoriella församlingarna och föreslå ändringar i detta hänseende.

Bilaga I 155

En lag om Svenska kyrkan

Även vid relationsändring behövs det viss begränsad en en lagstiftning om Svenska kyrkan. Enligt principbeslutet skall det skapas särskild lag en om Svenska kyrkan. Utredningens uppgift på detta område är att utforma bestämmelserna i sådan lag. en Lagen skall endast innehålla det är principiellt viktigt och utsom som trycker Svenska kyrkans grundläggande karaktär. Det innebär att det i lagen skall finnas vissa basbestämmelser Svenska kyrkans identitet och om om kyrkans organisation. Lagen bör innehålla regel klart säger att en som Svenska kyrkan som trossamfund är ett eget rättssubjekt bl.a. kan som förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. Vidare bör det finnas bestämmelser om såväl den lokala som den regionala nivån inom kyrkan, dvs. församlingarna och stiften. Det bör i lagen slås fast att församlingar och kyrkliga samfälligheter, juridiska med vissa som egna personer, undantag är territoriella och omfattar dem tillhör Svenska kyrkan och som är folkbokförda inom respektive församling. Församlingamas kommunstatus skall dock upphöra och de rättsliga konsekvenserna detta skall av beaktas. Lagreglema bör utformas på ett sådant sätt att de uppgifter och den grundläggande kompetens tillkommer de olika kyrkliga nivåerna som klarläggs. En utgångspunkt kan därvid vad 1995 års kyrkomöte har vara gett uttryck åt i den delen 2KL 1995:1 32 ff. Lagen Svenska s. om kyrkan skall föreskriva skyldigheten för dem tillhör kyrkan att betala som en lokalt och regionalt beslutad kyrkoavgift. Det kan också finnas ett behov av några grundläggande regler den kyrkliga egendomen. om Kyrkomötet har i sitt yttrande över regeringens förslag till ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan tagit frågan den kyrkupp om liga uppbörden bör kallas kyrkoavgift eller kyrkoskatt. Efter ett längre resonemang för och emot de båda alternativen kommer kyrkomötet fram till att det i statsrättslig mening är fråga obligatorisk avgift för dem om en som tillhör kyrkan. Kyrkomötet emellertid att staten bör kunna anser acceptera att den lagstadgade kyrkoavgiften med kyrkorättslig motivering betecknas kyrkoskatt. Med hänsyn till den vikt kyrkomötet tillmätt frågan om uppbördens benämning efter relationsändringen bör utredningen överväga även denna fråga. Bestämmelser om de kyrkliga valen kommer framöver att hanteras inom ramen för inomkyrklig reglering. Utredningen skall emellertid en överväga om lagen om Svenska kyrkan bör innehålla någon grundläggande bestämmelse dessa val. om I utredningsarbetet skall gränsdragningen mellan innehållet i lagen om Svenska kyrkan och inomkyrklig reglering närmare prövas. Därvid bör en utredningen särskilt beakta behovet att kunna utforma inomkyrklig av en

156 Bilaga 1

reglering utan alltför långtgående bindning i den statliga regleringen en och det principiellt angelägna i att lagen inte blir alltför omfattande. De ändrade relationerna mellan staten och Svenska kyrkan skall gälla fr.0.m. den l januari 2000. Kyrkomötet måste innan dess kunna besluta om det inomkyrkliga regelverket. Detta kommer att kräva vissa tillfälliga nya Övergångsbestämmelser avseende kyrkomötets beslutskompetens. Enligt den tidsplan Svenska kyrkans centralstyrelse gjort för det inomkyrksom liga utredningsarbetet behöver kyrkomötet fatta sitt beslut om det nya regelverket under våren 1999. Detta för att det skall finnas tillräckligt med tid för information och utbildning de förhållandena innan dessa om nya börjar gälla. I utredningsarbetet skall bl.a. mot denna bakgrund prövas behovet och läggas fram förslag till de särskilda Övergångsbestämmelav kan krävas i samband med reformens genomförande. ser som

En lag om trossamfund

En ordning för förhållandet mellan staten och Svenska kyrkan syftar ny bl.a. till likvärdig behandling Svenska kyrkan och de andra en mer av trossamfunden. Ett viktigt steg i dessa strävanden är att ge alla trossamfund möjlighet att i formellt och rättsligt hänseende uppträda just som en trossamfund. Det skall kunna ske att det skapas särskild rättslig genom en form för trossamfund i enlighet med förslag i Kyrkoberedningens slutbetänkande. Beredningen utvecklar där sin på behovet av en särskild lag syn trossamfund bl.a. skulle innehålla vissa regler om trossamfundens om som rättsliga förhållanden. utgångspunkt i det förslaget och med beak-

Med

tande vad remissinstansema uttryck i den delen skall utredningen av gav ytterligare belysa vad sådan lag bör innehålla i syfte att ge goda en arbetsförutsättningar och så likvärdiga förhållanden möjligt för olika som trossamfund samt utarbeta ett förslag till lagtext.

Särskilt uppdrag till Riksskatteverket att utreda formerna för statlig

uppbörd kyrkoavgift av

Nuvarande församlingsskatt blir kyrkoavgift

Församlingar och kyrkliga samfälligheter inom Svenska kyrkan har i egenskap kyrkliga kommuner rätt att ta ut skatt för sin verksamhet på av lokal och regional nivå. Svenska kyrkans verksamhet på riksplanet finansieras huvudsakligen bidrag kyrkofonden, vars främsta genom ur inkomstkälla är den allmänna kyrkoavgiften. Denna avgift skall pastoraten enligt 42 kap. 13 § kyrkolagen 1992:300 varje år betala till fonden med

Bilaga 1 157

16 öre per skattekrona och avgiften beräknas på respektive pastorats skatteunderlag.

Den nuvarande församlingsskatten skall obligatorisk kyr-

ersättas av en koavgift för dem tillhör Svenska kyrkan. Kyrkoavgiften skall kost-

som nadsfritt för kyrkan tas ut tillsammans med och på sätt in-

samma som komstskatten. Den inte tillhör Svenska kyrkan skall inte skyldig

som vara att betala någon avgift till kyrkan.

Uppbörd kyrkoavgiften

av Riksskatteverket skall efter samråd med Svenska kyrkans centralstyrelse lägga fram förslag till hur uppbörden av kyrkoavgift kan fogas in i systemet för uppbörd av skatt. I uppdraget ingår vidare att utreda frågan om utebliven betalning och hur krav på inbetalning obetalda belopp

av skall hanteras samt vid vilken tidpunkt och på vilket sätt uppburna avgifter skall redovisas och betalas till kyrkan.

Slutligen skall uppmärksammas att den kyrkliga indelningen efter relationsändringen i princip blir en inomkyrklig fråga och hur detta påverkar uppbördshjälpen.

Andra trossamfunds uppbörd

Även andra trossamfund än Svenska kyrkan skall efter beslut

av regeringen kunna få hjälp med avgiftsuppbörd skattemyndighetemas

genom försorg. Riksskatteverket skall utreda de tekniska förutsättningarna för ett sådant stöd och lämna ett principförslag för hur detta skall kunna utformas och kostnaderna härför. Om andra trossamfund än Svenska kyrkan erbjuds uppbördshjälp, har det ansetts viktigt att de medlemmar som så önskar skall få betala sin avgift på annat sätt än genom skattemyndighetemas försorg. Det har bl.a. ifrågasatts om inte trossamfunden är tvungna att inhämta varje medlems medgivande innan uppgifter lämnas till skattemyndighetema som underlag för uppbörden. Riksskatteverket skall överväga denna fråga och dess kostnadsaspekter samt föreslå hur man kan tillgodose behovet av sekretess vid hjälp med uppbörd till andra trossamfund än Svenska kyrkan.

Förslagen från Riksskatteverket skall vara statsfinansiellt neutrala.

Lagtext

Riksskatteverket skall lägga fram förslag till de lagändringar som uppbördshj älpen kan kräva.

158 Bilaga 1

Utredning om begravningsverksamheten

Ansvar och förutsättningar

Det råder allmän enighet att samhället har ett grundläggande för

om ansvar begravningsverksamheten. Samhällets varje medborgare

ansvar avser oavsett religiös uppfattning.

Svenska kyrkan har i dag hand den helt övervägande delen av de

om allmänna begravningsplatserna. Flertalet av dessa är kyrkogårdar, dvs. gravplatser belägna på kyrkotomt. Även vid ändrade relationer mellan

en staten och Svenska kyrkan bör ansvaret för såväl de befintliga som de framtida allmänna begravningsplatserna ligga på Svenska kyrkan. Samtidigt bör de möjligheter till lokala lösningar med borgerligt kommunal

en huvudman finns i dag kvar. Likaså bör det även fortsättningsvis

som vara

möjligt att anordna enskilda begravningsplatser. vara

Ansvaret för att bereda icke-kristna trosbekännare tillgång till särskilda begravningsplatser ligger i dag hos stiftssamfällighetema. I framtiden bör detta inte längre ligga på ett kyrkligt organ.

ansvar

Uppdraget

Utredningen den framtida begravningsverksamheten skall närmare

om analysera de praktiska, ekonomiska och rättsliga konsekvenserna av en sådan ordning för begravningsverksamhetens organisation nu har

som angetts. Det är särskilt viktigt att klargöra vilka uppgifter som följer av ett huvudmannaskap, dvs. vad närmare skall innefattas i begreppet

som anses begravningsverksamhet. Utredningen skall också utforma ett förslag till den lagstiftning som behövs.

F inansieringsfrågor

Begravningsverksamheten finansieras i dag huvudsakligen genom församlingsskatten. Principbeslutet relationer mellan staten och Svenska

om nya kyrkan innebär att skattskyldigheten upphör samtidigt det skall

som införas obligatorisk skyldighet att betala avgift för dem som tillhör

en kyrkan. Principbeslutet förutsätter att begravningsverksamheten för dem

tillhör Svenska kyrkan skall finansieras via den obligatoriska kyrkosom avgiften. Utredningen skall efter samråd med Riksskatteverket och Svenska kyrkans centralstyrelse överväga de ekonomiska och praktiska frågor som kan uppstå med en sådan ordning.

Därefter återstår frågan hur de inte tillhör Svenska kyrkan skall

om som betala den del kostnaderna för begravningsverksamheten som faller på

av

Bilaga 1 159

dem. Här kan tänka sig olika modeller inom för ett lokalt

man ramen baserat system. Utgångspunkten skall att finna enkel och praktiskt

vara en hanterbar ordning inte strider mot den kommunala likställighetsprin-

som cipen samtidigt som den måste godtagbar från religionsfrihetssyn-

vara punkt.

En lösning kan vara att församlingarna efter särkostnadsredovisning för begravningsverksamheten fastställer en avgift, en annan att en lokal avgift fastställs respektive borgerlig kommun, även det efter särkost-

av nadsredovisning från församlingarna. Att kostnaden i den allmänna

tas upp kommunala budgeten bör däremot uteslutas. Utredningen skall närmare överväga de modeller som kan komma i fråga och därvid belysa de administrativa och ekonomiska konsekvenserna.

I dag finns ett frivilligt clearingsystem som i huvudsak innebär att

en person som var folkbokförd i ett pastorat kan begravas i ett annat utan särskild kostnad för dödsboet, varvid pastoraten sinsemellan utjämnar kostnadema. Det finansiella system utredningen föreslår för begrav-

som ningsverksamheten skall också kunna inrymma obligatorisk riksomfat-

en tande begravningsclearing mellan de olika typerna huvudmän. Begrav-

av ningsclearingen bör också omfatta begravningar på judiska och muslimska begravningsplatser. Utredningen skall analysera behovet av lagstiftning och utarbeta eventuella lagförslag.

160 Bilaga 1

Särskilt uppdrag till Kammarkollegiet att utreda den kyrkliga egendomen vid en relationsändring

De olika slagen av egendom

Den kyrkliga egendomen brukar från rättsliga utgångspunkter delas in i kyrkokommunal egendom, förenings- och stiftelseegendom samt specialreglerad egendom. Den sistnämnda egendomen är underkastad särskilda rättsregler till skydd för intresset att tillgångarna bevaras och används för de ändamål de ursprungligen varit avsedda för. Ser i stället till de som man ändamål den kyrkliga egendomen att tjäna, delas egendomen in som avser i den kyrkliga förvaltningsförmögenheten å sidan och den kyrkliga ena fmansfönnögenheten å den andra. Till förvaltningsfönnögenheten hänförs egendom sitt ändamål tjänar den kyrkliga verksamheten men som genom någon direkt avkastning. Till finansförmögenheten hänförs sådan inte ger egendom avkastar medel och kyrkan innehar för att finansiera sin som som verksamhet.

Äganderättsförhållandena beträffande den specialreglerade egendomen

gånger oklara medan detta problem generellt sett inte gäller för är många övrig egendom. För den specialreglerade egendomen finns större delen av reglerna i och för den övriga egendomen gäller vanliga kom-

kyrkolagen

munalrättsliga eller förenings- och stiftelserättsliga regler. Från och med den l januari 1995 har den tidigare pastoratsvisa förvaltningen av merden specialreglerade egendomen i stor utsträckning sammanförts parten av stiftsvis. Reformen har medfört förenklingar och effektiviseringar men någon ändring äganderättsförhållandena har inte skett och har inte av heller varit avsikten.

Lagstiftnings- eller stiftelsemodell

Den kyrkliga egendomen skall efter relationsändring mellan staten och en Svenska kyrkan stå till kyrkans förfogande. Vid relationsändring är det en den specialreglerade egendomen kommer att beröras. För den främst som övriga egendomen gäller ingen särskild reglering och det råder regelmäsinte heller någon tvekan äganderätten. Övergångsvis kan dock sigt om vissa regler behövas för den församlingskommunala egendomen och viss permutationslagstiftning för förenings- och stiftelseegendomen. Beträffande den specialreglerade egendomen är möjlighet att vid en relationsändringen föra tillgångarna till nybildade stiftelser som både över och förvaltar egendomen. En möjlighet, som skall vara ett äger annan

huvudalternativ i utredningsarbetet, är lagstiftningsmodell som innebär

en

Bilaga 1 161

att grundläggande föreskrifter om den kyrkliga egendomen tas in i lagen om Svenska kyrkan och att kyrkomötet på grundval dessa regler får

av utfärda närmare bestämmelser förvaltningen.

om

Äldre rättsinstitut

Kammarkollegiet har i en framställning till regeringen den 18 september 1989 föreslagit att vissa äldre rättsinstitut avvecklas. Förslagen kan

m.m. leda till att det uppkommer både rättsliga och ekonomiska konsekvenser för Svenska kyrkan. Framställningen har remissbehandlats och därvid i allt väsentligt bemötts positivt. Frågan avveckling har sedan varit föremål

om för närmare överväganden inom regeringskansliet. Av framställningen och remissyttrandena framgår att underlaget för ett eventuellt avvecklingsbeslut behöver kompletteras i skilda hänseenden. Frågan

om en avveckling av de äldre rättsinstituten bör vidare prövas i ett större

sammanhang. Detta kan lämpligen ske i utredningsarbetet den kyrkliga

om egendomen vid förändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan.

Uppdraget

Kammarkollegiet skall i möjligaste mån undersöka den kyrkliga egendomens ursprung och omfattning samt kartlägga hur de olika slagen

av egendom berörs av relationsändringen. Vidare skall kollegiet föreslå hur den kyrkliga egendomen efter ändringen av relationerna skall stå till kyrkans förfogande enligt stiftelse- och lagstiftningsmodellema. De skattemässiga konsekvenserna av varje modell bör särskilt redovisas.

Kollegiet skall också överväga om det finns behov att skapa stat-

av en lig tillsyn över att den kyrkliga egendomen inte används för främmande ändamål och hur revisionen skall ske. Förslag hur de äldre rättsinstitu-

om ten skall avvecklas och vilka övergångslösningar erfordras vid

som en sådan avveckling bör också läggas fram. Eventuella problem när det gäller den kyrkliga egendomen vid övergången till de relationerna bör

nya uppmärksammas.

Utredning om vården kulturhistoriskt värdefull kyrklig egendom

av och kyrkoarkiven

Kulturarvet i allmänhet

Det är en viktig nationell angelägenhet att skydda och vårda vår svenska kultunniljö, från tidigare generationer. Ansvaret för kulturarvet

ett arv delas av alla både enskilda, kommuner och staten. Det är allmän

- en skyldighet att visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Länsstyrel-

6-17-0376

162 Bilaga I

har tillsyn över kulturmiljövården inom respektive län medan serna Riksantikvarieämbetet och statens historiska har det övergripande museer ansvaret för hela landet. Svenska kyrkans kultumiinnen intar centralplats i vårt kulturarv. en Kyrkobyggnadema visar på ett i alla landsändar synligt sätt samhällshisto-

rien hur kyrkans och framväxt är sammanvävda i varandra. statens - Reglerna de kyrkliga kulturrninnenas skydd tas därför upp i ett särskilt om kapitel i lagen 1988:950 kulturminnen Här finns föreskrifter om m.m. kulturhistoriska värden i kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga om inventarier och begravningsplatser. Skyddet innebär i korthet att de

kyrkliga kultunninnena skall vårdas och underhållas så att deras kultur-

historiska värde inte minskas. för vården och underhållet de kyrkliga kulturminnena vilar Ansvaret av på Svenska kyrkans församlingar och kyrkliga samfálligheter. I första

betalas kostnaderna för detta med församlingsskatten. Till kostnadshand krävande underhåll och restaurering kulturhistoriskt värdefulla kyrkor av kan bidrag kyrkofonden beviljas och till restaurering äldre domkyrur av kor kan visst statsbidrag utgå.

Utgångspunkter

Följande utgångspunkter skall gälla för utredningsarbetet om den kultur-

historiskt värdefulla egendomen. Kultunninneslagens skydd för de kyrkliga kulturminnena skall behål- vid ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan. las även Relationsändringen i sig skall inte leda till försämrade förutsättningar och underhåll kyrkans kulturhistoriska värden i framtiden. för vård av Svenska kyrkan skall även framdeles sina församlingar och genom samfálligheter ha för kyrkobyggnademas vård och förvaltansvaret för de kyrkliga inventariema och de övriga kyrkliga ning, liksom kulturminnen skyddas kulturminneslagen. som genom Bevarandet de kyrkliga kulturminnena är angelägenhet for hela av en samhället och svenska folket. Det är inte rimligt att den totala kostna-

allmänintresse bärs endast dem tillhör Svenska den för detta av som Kyrkan skall därför kunna få viss ersättning för underhållet av kyrkan. de kyrkliga kulturvärdena. utsträckning ersättning lämnas skall den ett led i ett ömsesi- I den vara digt åtagande och Svenska kyrkan att bevara de kulturhistoav staten riska värdena inom kyrkan. Detta bör komma till uttryck genom en

långsiktig överenskommelse mellan staten och kyrkan.

Bilaga 1 163

Svenska kyrkans sammanlagda uttag kyrkoavgift skall minskas i - av totalt samma omfattning den statliga ersättningen för de kyrkliga som kulturminnena uppgår till. Ersättningen skall utformas så att den uppmuntrar till ett rationellt och effektivt underhåll med beaktande de kulturhistoriska kraven. När av omfattningen och utformningen ersättningen bestäms skall av man beakta det statliga stöd för kulturminnesvård redan finns. som

Uppdraget den kulturhistoriskt värdefulla egendomen om

Utredningen skall från dessa utgångspunkter ta fram ett underlag för prövning av vad är skälig storlek på den statliga ersättningen för vård som och underhåll av de kyrkliga kulturvärdena. Vidare skall utredningen föreslå vilka principer, villkor och former bör gälla för statlig som en ersättning av detta slag. Utredningen skall också lägga fram förslag hur om den i det föregående skisserade avrälmingen mellan den statliga ersättningen och kyrkoavgiften närmare bör gå till. Förslaget skall utformas så att man givetvis inte rubbar kyrkans rätt att självständigt bestämma sitt avgiftsuttag. I sitt arbete skall utredningen ta del och beakta de förslag komav som mer att läggas fram inom detta område den statliga Kulturarvsutredav ningen Ku 1994:09 och 1993 års kyrkobyggnadsutredning, tillsatt av Svenska kyrkans centralstyrelse. Förslagen från utredningen skall statsfinansiellt neutrala. vara

K yrkoarkiven

Kyrkoarkiven utgör liksom kyrkobyggnader och andra kyrkliga kulturminnen en del av vårt nationella arv. Det slås också fast i arkivlagen 1990:782 att arkiven del det nationella kulturarvet. Arkivlagens är en av föreskrifter gäller både statliga, kommunala och kyrkokommunala myndigheters och beslutande församlingars arkiv. Kyrkolagen hänvisar i sin tur till arkivlagen när det gäller församlingars och kyrkliga samfälligheters arkiv. Arkiven skall bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet information för rättav skipningen och förvaltningen samt tillgodoser forskningens behov. Riksarkivet är central förvaltningsmyndighet för arkivfrågor och skall främja en god arkivhantering samt bevara, vårda, tillhandahålla och levandegöra arkivmaterial. Riksarkivet är chefsmyndighet för de sju landsarkiven Uppsala, Vadstena, Visby, Lund, Göteborg, Härnösand, Östersund, som är arkivmyndigheter inom sina distrikt.

Av arkivlagen framgår vidare att myndighets verksamhet upphör om en och dess verksamhet inte förs över på ett annat statligt organ skall myndighetens arkiv överlämnas till arkivmyndighet inom tre månader en inte regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer föreskriver om något annat. De kyrkliga arkiven representerar ett omfattande historiskt material med rötter i medeltiden. De är i huvudsak två olika slag, nämligen av

kyrkoboktöringsarkiven och de kyrkokommunala arkiven. Iikyrkobokfö-

ringsarkiven ingår också de löpande folkbokföringsregistren fram till den 1 juli 1991. Då övertog de lokala skattemyndighetema ansvaret för folkbokföringen från pastorsämbetena. Inför folkboktöringsreformen beslutade regeringen den 26 april 1990 att kyrkobokföringsarkiven skulle föras över från pastorsämbetena till landsarkiven. Material fram till omkring inlevererat. Materialet efter 1895 ligger kvar hos församling- 1895 är nu Det beräknas uppgå till 20 000 25 000 hyllmeter. Mikrofilmning arna. pågår för leverans till landsarkiven. Enligt beslut regeringen den av 5 september 1991 bör överföringen och mikrofilmningen färdig inom vara högst 20 år. Arbetet beräknas avslutat omkring år 2010. vara Svenska kyrkans arkivmaterial efter den 1 juli 1991 är till stor del ADB-fört. Omfattningen har inte mätts Detta material innehåller bl.a. upp. kyrkans löpande medlemsregister och det skall också på sikt inlevereras

till landsarkiven. De kyrkokommunala arkiven beräknas omfatta 25 000 30 000 hyllmeter. Material fram till omkring år 1900 är inlevererat till landsarkiven även det materialet bör levereras in dit. Övriga men yngre handlingar i kyrkoarkiven gäller den frivilliga församlingsverksamheten,

föreningar, donationer m.m.

Uppdraget beträffande de kyrkliga arkiven

det gäller de kyrkliga arkiven bör utredningen undersöka vilka pro- När kan uppstå i samband med relationsändringen och föreslå blem som lösningar på dessa. Utgångspunkten för övervägandena bör därvid vara att möjligheterna del arkivmaterialet inte skall försämras eller fördyatt ta av för allmänheten, rättskipningen och förvaltningen eller forskningen. ras

Bilaga 1 165

Utredning om personalfrågorna vid en ändring av relationerna och om statligt stöd till trossamfund

Biskopar och präster

Svenska kyrkan har cirka 25 000 anställda, omkring 3 200 på

varav prästtjänster med statligt reglerade anställningsvillkor.

Prästtjänstema är inrättade antingen i pastoraten eller i stifts samfälligheterna. I varje stift skall det finnas en tjänst som biskop; Uppsala stift har vid sidan av ärkebiskopen en biträdande biskop. Varje pastorat skall ha en tjänst som kyrkoherde. I domkyrkopastoraten är det domprostarna som är kyrkoherdar. I pastoraten kan det också finnas komministertjänster och stiftssamfälligheterna har tjänster som stiftsadjunkt, kontraktsadjunkt och pastorsadjunkt.

Biskoparna utgör egna statliga förvaltningsmyndigheter under regeringen och har statliga anställningar. Prästema har statligt reglerade tjänster i kyrkliga kommuner. Anställningsvillkoren framgår bl.a. av kyrkolagen och förordningen 1993:997 om biskops- och prästtjänster samt av Avtal för kyrkliga tjänster AKT och när det gäller biskopama-

även av Avtal om regeringsbeslut om avlöningsförinåner för vissa högre tjänster m.fl. Arbetsgivarverket företräder pastoraten och stiftssamfálligheterna när det gäller fastställande av prästernas avlöningsfönnåner m.m. Verket är också i vissa avseenden arbetsgivarföreträdare för biskopama.

Samtliga biskopar och cirka 900 präster har i dag fullmaktstjänster och kan inte sägas upp från sina anställningar. För prästernas del innebär det att drygt en fjärdedel har ett sådant skydd.

Biskoparna och prästerna har pensionsrätt enligt det statliga pensionsavtalet PA-91, Pensionsplan för arbetstagare hos staten m.fl. Pensionsförmånema betalas ur kyrkofonden. Administrationen sköts av Statens löne- och pensionsverk.

Övriga anställda

Den ojämförligt största delen av Svenska kyrkans anställda har kyrkokommunalt reglerade tjänster i församlingar och samfälligheter. Till denna stora grupp hör kyrkomusiker, församlingssekreterare, diakoner, förskollärare, kanslichefer, kyrkokarnrerer, kyrkvaktmästare, kyrkogårdsföreståndare, kyrkogårdsarbetare, stiftsjurister, stiftsjägmästare, stiftsskogvaktare, stiftskonsulenter, kontorspersonal m.fl. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund företräder arbetsgivaren i fråga fast-

om ställan de av avlöningsfönnåner m.m. för dessa anställda. De har pensionsrätt enligt det kommunala pensionsavtalet PA-KL. Administrationen

166 Bilaga 1

sköts kommunernas pensionsanstalt KPA. Kostnaderna för pensionsav fönnånema betalas respektive pastorat eller stiftssamfällighet. I vissa av fall utgår kostnadsbidrag från staten enligt särskilda regeringsbeslut. Bestämmelserna den kyrkomusikaliska verksamheten i Svenska om kyrkan finns i 37 kap. kyrkolagen. Tjänster kyrkomusiker är domkyrsom koorganist, organist och kantor. Kyrkomusikertjänstema fördes över från statlig till kyrkokommunal reglering den 1 juli 1990. Samtidigt blev pastoraten huvudmän för den kyrkomusikaliska verksamheten. De kyrkomusiker som vid övergången hade tjänster tillsatta med fullmakt eller konstitutorial och som därför inte kunde blev enligt Övergångsbestämmelsema till lagen 1989:8 sägas upp kyrkomusiken i Svenska kyrkan skyldiga att utöva sin tjänst genom att om fortsätta sitt arbete pastoratet. I dag finns det bara tre organister har fullmaktstjänst. Härtill som kommer 110 skolkantorer har kombinerad lärar- och kyrkomusikersom tjänst tillsatt med konstitutorial. För sådan kombinerad tjänst är det den en borgerliga kommunen är arbetsgivare och betalar hela lönen. Pastosom ersätter sedan kommunen för den kyrkomusikaliska delen av löneratet kostnaden.

Uppdraget beträffande personalfrågorna

Utredningen bör föreslå vilka åtgärder behöver vidtas beträffande den som kyrkliga personalen i samband med att relationerna ändras mellan staten och Svenska kyrkan. Utredningen bör därvid bl.a. beakta föreskrifterna om skydd för arbetstagares rättigheter vid övergång verksamhet i lagen av 1982:80 anställningsskydd och i lagen 1976:580 om medbestämom mande i arbetslivet. Frågor hänger med fullmaktshavamas speciella ställning som samman behöver särskilt analyseras och förslag till lösning utarbetas. Likaså behöver utredningen särskilt uppmärksamma och överväga frågan om relationsändringens inverkan på gjorda pensionsutfästelser. Utgångspunkskall därvid att de gjorda utfästelserna inte får försvagas eller ten vara minskas.

Stöd till andra trossamfund

Sedan år 1971 har statsbidrag utgått till andra trossamfund än Svenska kyrkan. Enligt förordningen 1989:271 statsbidrag till andra trossamom fund än Svenska kyrkan kan statsbidrag lämnas för religiös verksamhet verksamhetsbidrag, lokaler till religiös verksamhet lokalbidrag och teologiska seminarier utbildningsbidrag. Statsbidrag får beviljas de m.m. trossamfund regeringen angett i förordningen. Vid bedömningen av som

Bilaga 1 167

om ett trossamfund skall kunna få statsbidrag har hänsyn tagits både till verksamhetens omfattning och till dess karaktär, dvs. verksamheten om uppfyller de villkor i förordningen och det allmänt som anges om är ett intresse att stödja verksamheten. Av likställighetsskäl bör även andra trossamfund än Svenska kyrkan kunna få uppbördshjälp eller statligt stöd på sätt. Statligt stöd bör annat som nu utgå efter prövning av regeringen i varje enskilt fall. Utredningen skall överväga vilka motiv finns för statligt stöd till andra som trossamfund än Svenska kyrkan. Med utgångspunkt i dessa motiv skall utredningen föreslå vilka krav bör ställas för statligt stöd till trossamfund som och i vilka former det statliga stödet skall kunna utgå.

Skattefrågor

I princippropositionen nämns att frågor Svenska kyrkans skattemässiga om förhållanden får tas i det fortsatta utredningsarbetet. Detta har även upp uppmärksammats i Stiftelse- och föreningsskattekommitténs slutbetänkande Översyn skattereglema för stiftelser och ideella föreningar SOU av 1995:63. Vid utformningen sina förslag har kommittén inte kunnat ta av någon hänsyn till eventuella förändringar i relationerna mellan staten och Svenska kyrkan. Utredningen bör därför överväga relationsändringen om motiverar någon ändring i Svenska kyrkans eller något annat trossamfunds skattestatus.

En statsjinansiellt neutral lösning

I det statliga utredningsarbetet skall prövas de kostnader förslagen för som med sig och hur dessa skall finansieras. Därvid skall även beaktas den skatteadministrationsersättning från kyrkliga kommuner som riksdagen beslutat prop. 1994/95:100, 1994/952150, bet. 1994/95:FiUl9, om prop. rskr. 1994/952417. En grundläggande förutsättning skall statsfivara en nansiellt neutral lösning. Utredningen skall efter samråd med övriga utredningar lägga fram förslag till hur den sammanlagda finansieringen skall ske.

Utredningsarbetets bedrivande

Samordnings- och insynsbehov

Som framgått det föregående behövs ett omfattande utredningsarbete i av olika delfrågor för att slutföra den föreslagna relationsändringen mellan och Svenska kyrkan. Inom Svenska kyrkan behöver man samtidigt staten minst lika omfattande arbete motsvarande slag för att de göra ett av ändrade relationerna skall kunna genomföras. Både på den statliga och den kyrkliga sidan finns ett starkt intresse att hålla samman och samordna av

det fortsatta utredningsarbetet. Detta samordningsbehov gäller inte bara

utredandet inom respektive kyrkan utan också det samlade utredstaten ningsarbetet huvudman. Från båda sidor finns vidare ett starkt oavsett intresse på bredast möjliga sätt förankra de förslag som utredningsav att arbetet leder fram till. För att uppnå detta måste goda möjligheter skapas kontinuerligt få insyn i arbetet och att successivt kunna påverka att förslagen. Sådana möjligheter också goda förutsättningar för fortsatt ger en livlig debatt stat-kyrkafrâgan och därmed förankring av förslagen i om en bred demokratisk beslutsprocess. en Enligt de riksdagen godkända riktlinjerna för det fortsatta arbetet av med ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan bör särskilda för underlätta insyn i och samordning mellan de här åtgärder vidtas att aktuella utredningarna. Samverkan bör också ske mellan statens och

kyrkans utredningsarbeten.

Ett särskilt beredningsorgan

Utifrån de riktlinjer godkänts skall ett särskilt beredningsorgan som inrättas inom Civildepartementet med uppgift att samlat följa utredningsarbetet i stat-kyrkafrågan. De utredningar och myndigheter som omfattas dessa direktiv skall fortlöpande rapportera sina uppdrag till detta av om

organ. Beredningsorganet skall kontinuerligt hålla sig informerat om de förfram utredningarna och myndigheterna. Vidare skall slag som arbetas av informera sig det inomkyrkliga utredningsarbetet. Tillsammans organet om Svenska kyrkans centralstyrelse skall organet bidra till den med nödvändiga samordningen det statliga och det kyrkliga utredningsav arbetet. Slutligen skall sprida information det fortsatta utredorganet om ningsarbetet ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan.

med

skall samtliga riksdagspartier företrädda liksom en bred I organet vara från Svenska kyrkan. Även andra trossamfund än Svenska

representation

kyrkan och de berörda fackliga organisationerna skall finnas represente-

Bilaga 1 169

rade i organet. Detta skall avsluta sitt arbete senast den 30 juni 1998. Ordförande i organet skall vara statsrådet och chefen för Civildepartementet.

Generella direktiv

Utredningar och myndigheter enligt dessa direktiv skall beakta direktiven till samtliga utredare och kommittéer om att pröva offentliga åtaganden dir.1994:23, redovisning regionalpolitiska konsekvenser

om av dir.l992:50 och jämställdheten mellan könen dir. 1994: 124.

om

Redovisning av uppdragen

Utredningarna och myndigheterna skall redovisa sina slutliga förslag senast den 31 mars 1997.

Civildepartementet

Bilaga Statskontorets rapport

Besparingar stat-

genom

kyrkarefonnen

172 Bilaga 2

man:

E

STATSKONTORET

Datum Diarienr Uppdragsenhetl 1997-02-06 427/96-5

Ertdatum Erbeteckning 1996-10-24

Utredningenom kyrkanspersonalochom samfundsstöd Kulturdepartementet

10333 STOCKHOLM

Besparingar genom stat-kyrkareformen

Utredningen omkyrkanspersonaloch om samfundsstödC 1995:14 uppdrog den24 oktober 1996 Statskontoretatt identifiera och beräkna de besparingarsomstat-kyrkareformenkanmedföra i hos destatliga myndigheter somförtecknas i uppdraget.Uppdragetbifogas i bilaga

Uppdragethar utförts av enprojektgrupp inom Statskontorets uppdragsenhet

Resultatetredovisasi promemorianBesparingargenomstat-kyrkareformen, sombifogas. Underarbetetsgångharbesparingaravbetydelsehos ytterligare andramyndigheterliksom hosSverigeskommunerpåträñats. Även dessabesparingarredovisas,

Direktör Carl-GöranHögås, chef for uppragsenhet harbeslutat i detta ärende.Avdelningsdirektör Bernt Emanuelsson,föredragande,och avdelningsdirektörElisabethWallman var närvarandevid denslutliga handläggningen.

Enligt Statskontoretsbeslut

Bernt Emanuelsson

Postadress Besöksadress Telefonväxel Telefaxregistrator Postgiro Box2280 NorraRiddarholmshamnen1 08 45446OO- 08 7918972- 182015-8 10317 STOCKHOLMStockholm Internet:registrator@statskontoret.seXAOO:G RegistratonsStatskontoretstatskuntoretzA5IL;C SE

Bilaga 2 173

aux: §STATSKONTORET

PM 119 Uppdragsenhet1 1997-02-06

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1 Sammanfattning 2 Uppdraget 3 Genomförande 4 Resultat 5 Församlingsbegreppet 19 BILAGOR 1 Uppdraget 2 Enkät om besparingar 3 Länsstyrelsernas kostnader fdr kyrkoval och

församlingsindelning 4 Kommunernas kostnader Förkyrkovalet 1997

174 Bilaga 2

§STATSKONTORET

PM 2

Uppdragsenhetl 1997-02-06

1 Sammanfattning

Utredningen omkyrkanspersonaloch om samfundsstödhar uppdragit Statskontoretatt identifiera och beräknade besparingarsomstat-kyrkareformen kan medföra for vissadelar avstatsförvaltningen.

Det sammanlagdaresultatetavvåra beräkningarär att statenspararca.31,5 miljoner kronor årligen.

Större delenav de beräknadebesparingarnaavserstatliga myndighetersoch de borgerligakommunernasuppgifter rörandedekyrkliga valen. Inom länsstyrelserna,Riksskatteverket,skattemyndighetemaoch Statistiskacentralbyrån inbesparasca. 13,4miljoner kronor och inom kommunerna12,5miljoner kronor.

En relativt stor besparinggörsocksåinom regeringskanslietdär någotmer än2,5miljoner kronor kansparasdåflertalet uppgifter inom Kulturdepartementetskyrkoenhet upphör somstatliga angelägenheter.

Kostnadernafor laglighetsprövninghosde allmännaforvaltningsdomstolarna,dvs, länsrätterna,kammarrätternaochregeringsrâtten,samttillsyn hos JK och JO beräknar till någotmerän0,6 miljoner kronor.

Kostnadernafor den revisionsomRiksrevisionsverketutför hos ett antal kyrkliga organuppgårtill 0,5miljoner kronor. Genomett regeringsbeslut den28 november 1996har RRV bemyndigatsatt ta betalt avde kyrkliga organenfor sin revision. Vi betraktar detta bemyndigandesom eneffekt av stat-kyrkareformenoch redovisarbeloppetsom enbesparing.

Kostnader ca. 1,7miljoner avserstatliga myndighetersarbetemedförsamlingsindelningoch till mindre del annankyrklig indelning. Kostnaderna

- gäller huvudsakligenfrågor omändringavförsamlingsgräns sominnebär

uppgifter för Kammarkollegiet, lantmäterietoch länsstyrelserna och an-vändningavforsamlingsbegreppetsåvälinom Lantmäteriverkets kartproduktion sominom Statistiskacentralbyrån,

Statistiskacentralbyrånhar i skrivelsetill två pågåendestat-kyrkautredningar argumenteratför att det avadministrativaskälbehövsfortsatt borgerlig lagregleringavnuvarandeforsamlingsindelning.Dennafråga behöver enligt vår meningutredas.

Inom Statistiskacentralbyrånfinnsandrakostnader statsanslag,ca.0,3 miljoner kronor, somberör kyrkan ochsomupphör eller åtminstonereducerasvid kommandestat-kyrkareform.

Bilaga 2 175

§STATSKONTORET

PM 3

Uppdragsenhetl 1997-02-06

Vid sidanom besparingarredovisar vissaintäkter somnågrastatligamyndigheter haravuppdrag från olika kyrkliga organ.Intäkter tillfaller sålunda Arbetsgivarverket för förhandlingsarbeteomkollektivavtal för präster, Kammarkollegiet för kanslifunktion kyrkofonden, kyrkoenheteninom Kulturdepartementetför förvaltningsarbeterörandekyrkan, Statenslöneoch pensionsverkför administrationavprästemaspensionersamtStatistiska centralbyrånfor ekonomisk statistikomkyrkokommunema, kyrkokommunal personalstatistikoch beräkningarför det inomkyrkliga utjänmingssystemet. Uppdragsintälctemauppgår totalt till 7,1miljoner kronor och finansierasav kyrkofonden. statsbudgetenpåverkasinte långsiktigt dessauppdrag

om skulle falla bort.

I följandetabell redovisasför varje berörd statlig myndighet och för de borgerliga kommunernavilken eller vilka uppgifter somupphör eller kan komma att upphörasamtkostnadernahärför.

De kostnadersom redovisarärbaserade uppgifter som genomenkät inhämtat från berörda statligamyndigheteroch frånett urval landets

av kommuner.

176 Bilaga 2

man: §STATSKONTORET

PM

Uppdragsenhetl 1997-02-06

Tabell. Sammanställning av kostnader som upphör eller kan komma att

upphöra hos statliga myndigheter och hos kommunerna genom stat-kyrkareformen

Myndighet Uppgift somupphör eller kan komma att Kostnad på Kostnad på

upphöra statsanslag kyrkofonden Allm. förvaltn. domstolar Länsrättema Laglighetsprövningav kyrkokommunalabeslut 370 000 - Kammarrättema 149 000

kopar

- JO Kammarkollegiet Kyrklig indelning 171 000

Kansli Kyrkofondens styrelse 3 000 000 Kulturdepartementet, Förvaltnings- ochlagstiñningsärendenm.m. 2 655 000 545 000 kyrkoenheten Landsarkivenoch Riks- Inom överskådligtid upphör inga uppgifter till arkivet följd avreformen Lantmäterimyndigheterna Ändring avforsamlingsgräns 1070 000 Lantmäteriverket Registreringav församling i kartregister 150 OOO Länsstyrelserna Administration avkyrkoval l 900 000

Kyrklig indelning 100 000 Riksrevisionsverket Granskningav medeltidadomkyrkor, domkapit- S20000

lensfondförvaltning, Kyrkofondens styrelse,Sv.

kyrkans centr.styrelseochÄrkebiskopenskansli Riksskatteverket Administration avkyrkliga val 66 000

Kostnader valanslaget l l OOO000 Skattemyndigheterna Administration avkyrkliga val 312 000 Statenslöne- ochpen- Administration avprästernaspensioner 725 OOO sionsverk Statistiskacentralbyrån Ekonomisk statistik för kyrkokommunerna 95 000 l 000 000

Statistiskaberäkningarför Kyrkofondens styrelse 350 OOO

Kyrkokommunal personalstatistik 97 OOO 480 000 Församlingsredovisningavbefolkningsstatistiken 50 000 Statistik ang,kyrkofullmäktigeval 99 000 Regional indelning avseendeförsamlingarm.m. 120 000 Lantbruksstatistikensforsamlingsindelning 25 000

Sverigesborg. kommuner Kostnader for kyrkoval 12 500 OOO

Totalt 31 571 000 7 100 000

Bilaga 2 177

SSTATSKONTORET

PM 5

Uppdragsenhetl 1997-02-06

2 Uppdraget

Utredningen omkyrkans personalochom samfundsstödC 1995:14 uppdrog den24 oktober 1996till Statskontoretatt identifieraoch beräknade besparingarsomstat-kyrkareformenkanmedförai statsförvaltningen.

1uppdragsavtaletmellan utredningenoch Statskontoretbilaga 1 framgår uppdraget i sin helhet.Uppdraget preciseras följande sätt:

kostnadersomförsvinner vid relationsändringenskall identifieras, -

om kostnadernaintekan särskiljasskall de beräknasefter andelsmetoden, -

såvällönekostnadersomandraförvaltningskostnaderskall beräknas;cent- rala kostnader skalltasmed,

om ersättningutgår frånkyrkofonden eller någotannatkyrklig organskall detta anges.

I uppdragetangesvilka statligaorgan somberörs och vilka utgångspunkter somskall beaktas.Här angesocksåför respektiveorgande uppgiñer som försvinner och i förekommandefall de uppgifter somblir kvar eñer stat-kyrkareformen. Statskontoret skall beräknade besparingarsomuppkommer somföljd avförändringarnai arbetsuppgiñer.

§STATSKONTORET

PM 6

Uppdragsenhetl 1997-02-06

3 Genomförande

Uppdraget hargenomförtsav en projektgruppbeståendeavavdelningsdirektörernaBernt Emanuelsson,projektledare,och ElisabethWallman inom Statskontoretsuppdragsenhet Genomförandetharomfattat:

Enkät till berörda myndigheter. Kompletterandeuppgiñsinsamling. Bearbetningoch beskrivningavundersökningensresultat.

Enkät till berörda myndigheter

Vårt arbeteinleddesmedatt utforma och sändaenenkätbilaga 2 till de i uppdragetangivnamyndigheterna.Syftetmed enkätenvar att uppgifter

debesparingarsomblir möjligahosrespektivemyndighetsomföljd av om stat-kyrkareformen.

Domstolsverketombadsi enkätenlämnauppgiñer för länsrättema,kammarrätternaoch regeringsrätten.Riksskatteverketombadssvaraför hela skatteförvaltningen.

Enkätenberörde 39 myndigheter,varav 24länsstyrelser,

En relativt stor del avarbetetmeduppföljning ochbearbetningavenkätsva-

har kommit att gällajust länsstyrelserna,för vilka ärendenom församren lingsindelningoch kyrkliga val upphör genomstat-kyrkareformen. Arbetet hargått ut att jämförbarauppgifter omlänsstyrelsernasarbetemed kyrkoval delsundervalår, delsunder dåkyrkoval inte äger mm. De kostnader

belastarlänsstyrelsernasramanslaghardärvid stått i fokus. För deextra som valkostnadersomuppstårundervalår finnsett särskilt valanslag,somsåväl länsstyrelsernasomRiksskatteverketkan utnyttja.

Vi harinhämtatuppgiñer dettavalanslagför 1997från Riksskattever-

om ket, somhar huvudansvaretför anslaget.De kyrkliga valen harhittills ägt

vart tredje år, månadenefter de borgerligavalen. Detta harinneburit att rum vissafrågor lösts gemensamtför bådavalenvilket minskatkostnadernaför främst kyrkovalet. Nästakyrkliga val förrättasfriståendei förhållandetill de borgerliga valen,i september1997.Regeringenhari prop. 1996/97:70aviserat att ävende kyrkliga valenskallägarummedfyraårsintervall, dvs.nästa val eñer 1997genomförs 2001.

Kompletterande uppgiftsinsamling

Genomenlänsstyrelseuppmärksammades att också lantmäterimyndigheternai länenpåverkasavstat-kyrkareformen.Lantmäteriverket hardärför redogjort för dels lantmäterimyndigheternashanteringavärendenomför-

Bilaga 2 179

§STATSKONTORET

PM 7

Uppdragsenhet1 1997-02-06

samlingsgränseroch kostnadernahärför, delsverketsegenhanteringav uppgifter omforsamlingsgränsermedåtföljandekostnader.

Uppföljningen av svarenfrån tillfrågade enheterinom Statistiska centralbyrån aktualiseradekompletterandefrågor till två andraenheterinom centralbyrån, nämligenenhetenfor regional indelningochdenlantbruksstatistiskaenheten. Det visade sig att ävendessatvå enheteranvändersig avforsamlingsnivåni sitt arbete.Kostnadsuppskattningarfor arbetetmedförsamlingsnivånhar sedan erhållits.

Vi uppmärksammadesocksåunder arbetet att de borgerliga kommunerna har uppgifter och därmedkostnaderför kyrkliga val. Uppgifterna avseratt tillhandahållavallokaler och valförrättaresamtatt ordna valskjutsarm.m. Detta krävs for genomförandeavval lokal nivå.Vi har beräknatden kostnadsminskningsomuppstårnär kommunernainte längre kommer att ha detta ansvar.Detta har skettgenomatt inhämtatuppgifter om budgeterade kostnaderfor kyrkovalet 1997från ett urval kommuner och därefter räknat upp kostnadernatill ett belopp for hela riket.

Vi anseratt den kommunala kantillämpas i detta fall. Den innebäratt kommuner och landstinginte bör åläggas uppgifter

nya utan att samtidigt möjlighet att finansieradessamedannatän höjda skatter. Men ñnansieringsprincipeninnebärocksåatt om statsmakternafattar beslutsomgör att den kommunalaverksamhetenkan bedrivasbilligare bör det statliga bidragentill kommunernakunnaminskasmeddenberäknadebesparingen.

180 Bilaga 2

cava §STATSKONTORET

PM 8

Uppdragsenhetl 1997-02-06

4 Resultat

För varje berörd myndighetredogörs detta avsnitti närmareför de uppgifter somförsvinner och de däravföljandekostnadsminskningamavid kommande relationsändringmellanstatenoch Svenskakyrkan. Kostnadsminskningama baseras uppgiñer som inhämtatfrånmyndigheteroch kommuner.

Allmänna förvaltningsdomstolar

Domstolsverket harsomtidigare nämntslämnatsvaravseendede allmänna förvaltningsdomstolama,dvs. länsrättema,kammarrättema och regeringsrätten.Vid dessaupphör laglighetsprövningav kyrkokommunala beslut.

Svarenbygger antaletinkomnamål de tre första kvartalenunder 1996 samten prognosför hela 1996.Kostnadernafor laglighetsprövningenberäknasenligt följande:

Länsrätter 370 000 kr -

Kammarrätter 149000 kr -

Regeringsrätten 67 000 kr -

Totalt 586 000 kr

Domstolsverketuppger att kostnadernaäruppdelade flera domstolar och att detinte torde varamöjligt att realiseranågrabesparingar.

Vi anserdock att redovisadekostnadsminskningar sammanlagt586 000 kronor kanrealiserassom enbesparing anslagettill domstolsväsendet det sättsomtidigare skettnär uppgifter upphört hos domstolar

Ansvarsnämnden för biskopar

Ansvarsnämndenfor biskoparprövar enligt sin instruktion l989z7 frågor om avgångsskyldighet,disciplinansvar,avskedande,åtalsanmälan,avstängning och läkarundersökningavbiskop.Dessauppgifter upphör som enstatlig angelägenheti och medstat-kyrkareformen.Arvoden m.m. för dennanämnd uppgick under 1996till 28 000 kronor.

Arbetsgiva rverket

Arbetsgivarverket skall enligt sin instruktion 1994:272 somarbetsgivarorganisationutföra förhandlingsarbeteför statliga myndighetersamtföreträda dem i arbetstvister. Verket skall vidaresvaraför sådaninformation, rådgivning och utbildning somarbetsgivare det statliga området behöver. Uppdragenskall utföras mot enavgiñ, sombestämsavverket. Arbetsgivarverket finansierasdärför helt avmedlemsorganisationerna,somhuvudsakligen är statliga myndigheter.

Bilaga 2 181

acw §STATSKONTORET

PM 9

Uppdragsenhetl 1997-02-06

Enligt 32 kap. 1l § kyrkolagen 1992:300 företräder Arbetsgivarverket pastoratenoch stiftssamfállighetemai ovannämndafrågor. Medlemsavgiften till Arbetsgivarverketuppgår till ca. l miljon kronor. Den betalasavKyrkofonden. Arbetsgivarverketuppskattarkostnadernatill knappt 1,2miljoner kronor. Eftersom Arbetsgivarverketsverksamhetinte finansierasfrån statsanslaguppstår inte hellernågonbesparing sådantanslagom pastoraten och stiftssamfallighetemainte skulle kvarståsommedlemmari Arbetsgivarverket efter stat-kyrkarefonnen.

Justitiekanslern

De arbetsuppgiftersomupphör hosJustitiekanslern ochi med stat-kyrkareformen är:

granskningavärendeforteckningarfråndomkapitlen, -

tillsynsärendenangåendevissakyrkliga organ, -

skadestândsärendendär ersättningsanspråkriktas mot kyrkliga organ, -

rättegångari vissafall. -

Granskningenavärendeforteckningaruppskattasta ca.4timmar per i anspråk.Antalet tillsynsärenden,skadeståndsärendenoch rättegångarhar varierat mellan ett och fyra undersenareår, Enligt Justitiekanslernsberäkning innebärstat-kyrkareformenenbesparing högst 5 000 kronor per år.

Riksdagens ombudsmän JO

-

Enligt instruktionen for Riksdagensombudsmän1986:765 står statliga och kommunalamyndigheterochderastjänstemanunder JO:stillsyn. Denna tillsyn bedrivsgenomprövning avklagomålsamtgenominspektioner och andraundersökningar.

JOuppger att endastett fåtal avde kyrkliga ärendenaunder desenasteverksamhetsårenhar föranlett någrameromfattandeberednings-och utredningsåtgärder.Under 1996,fram t.o.m. den 26november,inkom totalt 25 ärenden somrörde Svenskakyrkan,varav 17hadeavgjorts vid dennatidpunkt. Mot bakgrundavden ringa omfattningenoch att beredningstidenvanligtvis rör sig om högst entimme perärendeärdenbesparingsomJO förväntar sig marginell. JO beräknardentill ca. 14 000kronor. Med ett administrativtpåslagom 60 procentberäknar därför besparingentill 22 000kronor.

182 Bilaga 2

man:

§STATSKONTORET

PM 10

Uppdragsenhetl 1997-02-06

Kammarkollegiet

Kammarkollegiet har redovisatatt följande uppgifter upphör vid stat-kyrkareformen:

Kyrkliga indelningsärenden. -

Kansliñmktion Kyrkofondens styrelse. -

För kyrkliga indelningsärendenredovisasenresursåtgångom 0,25 årsarbetskrafter åak motsvarande17l 000 kronor, inklusiveadministrativt pålägg. När det gäller kanslifunktionen Kyrkofondens styrelseuppgår kostnaderna till totalt 3miljoner kronor. Med stöd avförordning finansierasdetta helt

ur Kyrkofonden.

Kulturdepartementet, enheten för kyrkofrågor

I och med stat-kyrkareformenkommerstörredelenav kyrkoenhetensarbetsuppgifter att upphöra.Detta gäller forvaltnings- och lagstiñningsärendenavseendeSvenskakyrkan och dessmyndigheteroch nämnder.Kyrkoenheten beräknaratt uppgifter motsvarande6åakupphör. För kvarståendeärendeni regeringskanslieti framtiden rörandebegravningsverksamhet,stöd till trossamfundoch det kyrkliga kulturarvet uppskattasi framtiden ett behovav l åak.

Av nuvarandekostnader totalt 3 624 000kronor kanenbesparing ca. 3 200 000 kronor göras.Av detta belopp faller 2 655 000 kronor statsbudgetenoch resterande545 O00kronor kyrkofonden.

Landsarkiven och Riksarkivet

I svaretfrån landsarkiven,somavgivits i samrådmed Riksarkivet, angesatt derasuppgifter kan indelasi

tillsyn ochrådgivning, -

bevarandeoch vård, -

tillhandahållandeoch levandegörande. -

I svaretkonstaterasatt kyrkoarkivens material tillhör det somefterfrågas mesthos landsarkiven,vilket ställerstorakrav resurser.

Tillsynsansvaret kommeratt fortsätta att gälla länge kyrkoarkiven inte levereratstill arkivmyndighetema.Rådgivningen kommeratt finnas kvar. Omfattningenhäravärberoendeavhur kyrkans framtida arkivvård kommer att organiseras.

Bilaga 2 183

maa §STATSKONTORET

PM 1l

Uppdragsenhet1 1997-02-06

I framtiden kan arbetsuppgifternavad gäller tillsyn och rådgivning komma att minska.Arbetsuppgifternanär det gäller att bevaraoch vårdamaterialet kommer dock enligt landsarkivenatt öka krañigt.

I dag finns inte arkivlokaler i tillräcklig omfattning för att ta emot kyrkoarkiven.Förstärkta krav utrustning ställs liksom personal,vilket ökar kostnaderna.

Slutsatsenav svarenfrån landsarkivenär att arkivmyndighetemainte kommer att någrakostnadsminskningari sambandmed stat-kyrkarefonnen.

Lantmäteriverket och lantmäterimyndigheterna

Under förutsättning att lantmäterietshanteringavuppgifter omförsamlingsgränserupphör, somföljd av stat-kyrkareformen,uppstår besparingardels vid lantmäterimyndigheterna,delscentralt vid Lantmäteriverket,

Hanteringen på lantmäterimyndigheterna

I sambandmedvissaförrättningar skall lantmäterimyndighetemafatta beslut avseendeförsamlingsgränser.Detta blir aktuellt när fastighetsbildningsker att enfastighet blir belägeni fler änenförsamling. Församlingsindelningen skall normaltanpassassåatt denstämmeröverensmed dennya fastighetsindelningen.Denna huvudregelkanfrångåsendastom särskildaskäl ñnns. Regler om detta finns i 3 § lagenom ändring i kommunal och ecklesiastik indelning i sambandmed fastighetsbildning1970:991.

I sambandmedbeslutavseendeförsamlingsgränsskerenregistrering. Ändringar sömrör församlingsindelningenförs registerkartan.Detta sker numerahuvudsakligengenomatt data läggs och lagrasi en databank.I framtiden kommer registreringenenbartatt ske detta sätt.

Med en grov skattning beräknasnuvarandehandläggningstidtill 1,5dagper ärende.Antalet ärendenhar under desenasteårenuppgått till ca.245, Kostnadenvid lantmäterimyndigheternaharavLantmäteriverket uppskattatstill 1070 OOOkronor,

Hanteringen vid Lantmäteriverket

Vid Lantmäteriverkethanterasocksåuppgifter om församlingsgränservid framställningavallmänt kartmaterial.

Om redovisningenavförsamlingsgränsemainte skulle läggas i de grundläggandegeografiskadatabasernauppstårenbesparingcentralt. Denkan uppskattastill ca, enkvarts årsarbetskraftellerca. 150 000 kronor.

184 Bilaga 2

man: ESTATSKONTORET

PM 12

Uppdragsenhetl 1997-02-06

Länsstyrelserna

Länsstyrelsernaharuppgifter inomtvå områdensombortfaller vid stat-kyrkareformen, nämligenarbetetmedkyrkliga val och med församlingsindelning,

Kyrkliga val

Val till kyrkofullmäktige skernästagångi september1997.Regeringenhari prop 1996/97:70aviseratom ändring till fyraåriga valperioderocksåför kyrkliga val och att dessaval skeråret efterde borgerliga valen.Nästa kyrkliga val efter 1997kommersåledesatt ägarum 2001. Detta har inneburit att de beräkningar gjort bygger kostnadernaför enfyraårig valperiod, ett valåroch tre mellanliggandeår. Summanför dessafyra år har dividerats med fyra för att engenomsnittligårskostnad,

Förberedelserför kyrkliga val sker vårenundervalåretmed bl.a. beställning valsedlarochvalbarhetskontroller.Under septemberär arbetsinsat-

av sernastörst meddenabsolutatoppenunderröstsammanräkningenefter valet.

I princip belastasdet särskildavalanslaget,somRiksskatteverket harhuvudansvaretför, med allaextrakostnadersomföranledsavvalet: kungörelser, valsedlar,lokalförhyrningar, kopieringmm. samtextra personal.

Under årenmellanvalenuppstår ocksåvissakostnader,bl.a.for val av eñerträdaretill fullmäktigeledamötersomavsagtsig sitt uppdrag eller avandra orsakerinte kanfortsätta,

De kostnadersom redovisarärde sombelastarlänsstyrelsernasramanslag. Det är kostnaderför den ordinariepersonalen länsstyrelsemasvalenheter, inklusive påläggför lokaler ochadministration.Kostnadsuppgiñernaharinhämtatsfrånlänsstyrelserna.Från Kristianstadslän, somfrom. den1januari 1997ingår Skånei län, har inte erhållit någrakostnadsuppgiñer, Vi har emellertid bedömt att kostnadsuppgiñernafrån Malmöhus län somärrela-

tivt höga kanavseheladet nyaSkånelän. Den fullständigaredovisningen

framgår avbilaga

jämförelse uppgifternafrån länsstyrelsernahar konstateratrela- Vid en av tivt storaskillnadermellanolika länsstyrelser.Vi har därför i ett antal fall modifierat de uppgivnavalkostnadernaför att merrättvisandekostnadsuppskattningar.Följandemetodför modifieringar haranvänts.

De redovisadevalkostnadernaharförst angettssom enårskostnadper länsstyrelseoch därefter divideratsmedantaletförsamlingarrespektive medantalet val län, På såsätt har för länsstyrelsernaerhållit engenomsnittlig

per kostnadper församlingrespektiveper val. Normalt skerett val per församling,till kyrkofullmäktige, I defall enförsamlingingår i entotal pastoratssamfalligheteller i entotal flerpastoratssamfallighetskertvå val, ett till

Bilaga 2 185

§sTATsKoNT0RET PM

Uppdragsenhetl 1997-02-06

församlingenskyrkofullmäktige eller eventuelltdirektvalt kyrkoråd och ett till pastoratssamfallighetens/flerpastoratssamfällighetenskyrkofullmäktige.

För helariket, medundantagfor Kristianstadslän, ärden genomsnittligavalkostnadenper församling444 kronor ochperval 365 kronor. För de länsstyrelsersøm redovisar lägre kostnaderän dessagenømsnittskøslnader har riksgenonzsnittenanvänts r beräkningen avde årliga valkostnaderna. Kostnadsuppgiñernafor de länsstyrelsersomredovisat högre kostnaderper församling och perval änriksgenomsnittenhar inte ändrats.

De kostnadersomlänsstyrelsernaredovisarför de kyrkliga valenuppgår, inklusive administrativt tillägg, till 1,6miljoner kronor. Det administrativa påläggethar beräknatstill 50 procent trots att degemensammakostnaderna uppgår till 75 procentenligt länsstyrelsernasårsredovisningarför budgetåret 1994/95,Anledningentill att valt en lågprocentsatssom50 är att vissa gemensammakostnaderkommeratt kvarståävenefter reformen.Detta gäller t.ex. vissautbildningskostnaderoch kostnadersomavsersärskildaledningsfunktioner.

Med demodifieringar ovanbeskrivit beräknar länsstyrelsernaskostnaderna till ca. 1,9miljoner kronor. Genommodifteringarnablir svarenfrån länsstyrelsernamerjämförbara och rimliga.

Enkätsvarenfrånlänsstyrelsen medär ett undantagbaserade 1994års kyrkoval. Hade kostnadernaberäknatsför kommandekyrkoval, i september 1997,hadesannolikt högre beloppredovisats.Dettaframgår avsvaretfrån Länsstyrelseni Malmöhus län sombl.a.skriver följande:

" 1997årsval kommeratt handläggasutan draghjälpfrån de borgerliga

valen,vilket sannoliktmedför att kostnadernaför kyrkovalen ökar. Enligt

Länsstyrelsensbedömningär redanvid 1997års val enkostnadsökning

mellan30-40 % inte orealistisk"

Den besparingsom beräknatför länsstyrelserna,1,9miljoner kronor, och somhuvudsakligenbygger 1994års valkostnader,kan därför varatilltageni underkant.

Församlingsindelning

Fålänsstyrelseruppgerkostnaderför ärendenom ändradförsamlingsindelning, vilket framgåravsammanställningeni bilaga Det beror att ändring avförsamlingsgräns,sominte har sambandmedfastighetsbildning,sällan förekommer. Ärenden fastighetsbildningsomberörförsamlingsgräns

om handläggsavlantmäterimyndigheterna.En länsstyrelsenoterar att deras ärendenom församlingsindelningoña har remitteratsfrånKammarkollegiet,

Om ärendenbeträffandeförsamlingsindelningfaller bort minskar länsstyrelsernaskostnader, inklusiveadministrativtpålägg,med 100 000 kronor.

186 Bilaga 2

mer: SSTATSKONTORET

PM 14

Uppdragsenhet1 1997-02-06

Riksrevisionsverket

För RiksrevisionsverketsRRV granskningavrevisionsobjekt inom Svenska kyrkan åtgårtotalt ca. 120arbetsdagartill enkostnadav 520 000 kronor, RRV påpekaratt regeringenden28 november 1996bemyndigatRRV att ta betalt för dennagranskning.Vi tolkar det såatt debesparingar statsanslag somkommer att inträffa for vissamyndigheterfrom. 2000inträffar tidigareför RRV:s del.

RRV:s kostnaderfor granskningav Svenskakyrkan uppkommerpå nedanståendeområden.

Granskning av medeltida domkyrkor

RRV:s granskningavde sjumedeltidadomkyrkoma, Uppsala,i Linköping, Skara, Strängnäs,Västerås,Växjö och Lund, tar ca,30 arbetsdagarper år. Kostnadernauppgårtill 135000kr.

Granskning av domkapitlens fondforvaltning

RRV:s granskningavde 13domkapitlen harhittills huvudsakligenomfattat derasFörvaltning donerademedeloch tagit ca.45 arbetsdagari anspråk

av det senasteåret. KostnadernaFördetta beräknastill 205 000 kronor. Denna granskningkan enligt RRV i och med dennyastiftelselagenbli avmindre omfattning.

Granskning av övriga revisionsobjekt inom kyrkan

granskningavKyrkofondens styrelseinklusive Kyrkofonden, Härmed avses Svenskakyrkanscentralstyrelse,Ärkebiskopenskanslisamtgemensamma frågor för dekyrkliga revisionsobjekten.Pådetta har lagts ned 45 arbetsdagar till enkostnadav 180000 kronor.

Riksskatteverket och skattemyndigheterna

RiksskatteverketRSV harsomcentralvalmyndighetansvaretför planering ochgenomförandetavallmännaval och folkomröstningar. Under valår producerarRSV valmaterial blanka valsedlar,kuvert, blanketter m.m., utbildningsmaterialför länsstyrelserochvalnämnder,informationsmaterial för allmänhetenoch partiernasamtarrangerarutbildningar.

SkattemyndigheternaSKM äransvarigaför framställningav röstlängder och röstkort, inklusive duplettröstkort.

Över RSV:s ramanslagbekostaslöner ochutrustningför valenhetensfasta personal.Resursâtgångenberäknastill ca.0,6åak vart fjärde år, vilket mot-

Bilaga 2 187

QSTATSKONTORET

PM 15

Uppdragsenhet1 1997-02-06

svarar0,15 åakper år. Härvid utgår från att kyrkovalet fortsättningeni hållsvart fjärde år. RSV:s årskostnad,inklusiveadministrativtpåläggmed 50 procent, uppskattastill 66 000 kr.

På motsvarandesättfinansierasvia SKM:s ramanslagkostnadernaför fast anställdpersonalför genomförandetav valet. Resursåtgångenberäknasupp-

till 1åakper valåreller0,25 åakper år. Den årliga kostnadenuppgår till ca. 112 000 kronor, inklusiveett administrativt påläggmed 60procent. Även datortjänster för kyrkovalet 1997,800 000 kronor, finansierasgenomSKM:s ramanslag.Datorkostnademaper blir 200 000 kronor. Den totala besparingen anslagettill SKM uppgårdärmedtill 312 000 kronor.

De administrativa påläggsom använtossav vid beräkningarnaär något lägreände påläggsomRSV redovisat i en promemoria 1996-09-10, "Skatteförvaltningenskostnaderför administrationavkyrkoavgift; beskrivningavberäkningsmetod".Anledningentill att valt 50 procentspålägg för RSV:s valenhetär verkets uppgift om att enhetenhar färre ledningsnivåerän skatteavdelningarna.

Alla extrakostnaderför val belastaranslagetC3 Allmännaval inom utgiñsområde På detta anslagfaller inte baraRSV:s och SKM:s extra kostnader utan ävenlänsstyrelsernasextrakostnaderi sambandmed val. För kyrkovalet 1997ärbudgetenför valanslaget48 miljoner kronor, varav ca.4 miljoner kronor avserlagerkostnader,huvudsakligenför de borgerligavalen.Utifrån kommandefyraårigavalperiod kan därmedenårliga kostnadom l 1miljoner kronor beräknas.

Statens löne- och pensionsverk

Svenskakyrkansprästeromfattasav det statliga tjänstepensionsavtalet. Detta innebäratt SPV handharadministrationenav prästernaspensioner. Såväl SPV:s utbetalningavpensionsförmånersomverkets administrationav dessabekostasavkyrkofonden. SPV:sintäkter från kyrkofonden uppgår till 725 000kr.

Statistiska centralbyrån

Enligt förordningen 1992: 1668 omdenofficiella statistiken framställer Statistiska centralbyrånSCB och andramyndigheterofficiell statistik med uppdelning ett stort antalsamhällsområden.Följande statistik berör Svenska kyrkan. Somframgår avbeskrivningenframställer SCBofta sådanstatistik uppdragavkyrkliga organ.

-

Ekonomisk statistik för kyrkokommuner

SCB utför uppdragavKyrkofondens styrelseoch samarbetemed Sven-i ska kyrkans centralstyrelseoch Pastoratsförbundetårliga undersökningarav

188 Bilaga 2

EGJSTATSKONTORET

PM 16

Uppdragsenhetl 1997-02-06

denkyrkokommunalaekonomin. Kyrkofonden finansierarmed miljon kro-1 nor huvuddelenavdetta arbete.Dendel som avsernationalräkenskaperna, och därmedden officiella statistiken,95 000 kronor, belastar SCB:s anslag. Detta beloppförs upp som enbesparingi densammanfattandetabellen.Det är emellertid för tidigt att angevilken reell besparingsomSCBkommer att kunna görainom detta område.

Statistiska beräkningar för det kyrkliga utjämningssystemet

Enligt förordningen 1996: 1230 omkyrkofonden skall SCBmot ersättning lämnaKyrkofondens styrelsestatistiskauppgifter och göra de beräkningar sombehövsför beslutomekonomiskutjämning inom Svenskakyrkan m.m. Kyrkofonden betalarca.350 000kronor för detta arbete.

Kyrkokommunal personalstatistik

SCB utför uppdragavoch i samarbetemed Svenskakyrkansförsamlingsoch pastoratsförbundårliga undersökningarrörandeden kyrkokommunala personalen.Uppdragssumman 480är 000 kronor. Uppdragetgörs närai samarbetemed denofñciella lönestatistiken,Den kalkyleradekostnadenför denkyrkokommunala lönestatistikenär577 000kronor. Detta innebäratt mellanskillnaden,97 000 kronor, finansierasav SCB:s ramanslag.Vi for upp beloppetsom en besparing den sammanfattandetabellen.Deti ärdock osäkert om SCB kan realiserahelabeloppetsom enbesparing.

Församlingsredovisning av befolkningsstatistiken

SCB framställerbefolkningsstatistikomfattandebl.a.församlingsredovisning. Församlingsstatistikenredovisasårligeni serienSverigesOfficiella Statistik Befolkningsstatistik del SCBavseratt fortsätta att redovisabefolkningen perförsamling eftersomförsamlingsstatistikenävenhar andra användareän kyrkliga organ.Kostnadenhärföruppgårtill ca. 50 000 kronor. Vi för upp beloppet i densammanfattandetabellen,Beloppet kan betraktassom en eventuell besparing,

Statistik om kyrkofullmäktigeval

SCB framställerävenstatistikom dekyrkliga valen.Den årliga kostnaden uppgårtill 99 000 kronor och belastarett anslagför valstatistik under Finansdepartementet.Officiell statistik omkyrkofullmäktigeval är enuppgift sombedömsupphöra.Enbesparingmed99 000 kronor uppkommer därmed.

Regional indelning avseendeförsamlingar och övrig kyrklig indelning

För olika administrativaändamåli samhälletför SCB registeröver regionala indelningar och dessapublicerasi olika publikationer. De regionala indelningarnageskoder av SCB,Det rör sig omindelningari län, kommuner, forsamlingar, stiñ, kontrakt, arbetsmarknadsområden,A- och H-regioner, riks-

Bilaga 2 189

una §STATSKONTORET

PM 17

Uppdragsenhetl 1997-02-06

områden,stödområdenoch målområdenför EU-stöd mm. SCB beräknaratt kostnaderna statsanslagfor arbetetmed församlingar och övrig kyrklig indelning uppgår till ca. 120 000 kronor per år, Bortfaller forsamlingsbegreppet uppstårenbesparingmed detta belopp. SCB kan dock i såfall behöva lägga ett annatindelningsbegreppav sammaomfattning.

Lantbruksstatistikens församlingsindelning

För lantbruksstatistikensområdesindelning församling den grundläggandeär enheten.Kostnadernafor att ajourhållaforsamlingsindelningenberäknas uppgå till 25 000kronor. Om en ny indelning skulle behövatasfram för att ersättadennu användaförsamlingsindelningenskulledetta i vart fall ini-

tialt medföra högre kostnader,

-

Sveriges borgerliga kommuner

Kommunernasskyldighetatt medverkaochsvarafor delarav kyrkovalskostnademaupphör i och med de förändradestat-kyrkarelationema.Kommunernasnuvarandekostnaderavserarvodentill valnämnd,valförrättare samt socialaavgifter. Till detta kommer kostnaderfor telefon och porto, ADBtjänster och lokaler. vissakommuner upplåtesI lokalerna fritt medanandra kommunertar betalt, Enviss lagringskostnadför valmaterial förekommer också. Kostnader för köpta tjänstersåsompostenshanteringavpoströster, inhyrningavvaktmästareoch valsekretariattillkommer.

För att beräknastorleken de kostnadersomkommunernahar for ett kyrkoval har efter kontakt med SCB gjort enurvalsundersökning.Urvalet omfattar detre störstakommunernasamtkommuner i ett stickprov

taget ur SCB:s kommungrupper, sorteradeefter folkmängd.För dekommuner som ingått i urvalet har frågat omvilka kostnadersombudgeteratsför kyrkovalet 1997och vilka kostnadersomär förknippade med Valnämnden,oberoendeavval. De totala kostnadernaför kyrkovalet har däreñer reducerats med de kostnadersomkan hänförastill valnämndensverksamhetoch

som inte har sambandmed kyrkovalen somsådana.Den framräknadekostnaden har sedandelatsmedfyra för att fram enårlig kostnad för kyrkoval.

Samtligakommuner i urvalet harsvarat.En kommunämnarinvolvera kyrkan i det kommandevalet varför merpartenavkostnadernaredannu kommer att belastakyrkan. En annankommun hadeännuinte budgeterat kyrkovalet, För att fåjämförbarhet med övriga kommunerhar i dessafall valt att ta kostnadernaför ett motsvarandeval där kommunenståttför hela kostnadenför arbetet, nämligenEU-valet 19954

Resultatetavvår undersökningvisar att Sverigeskommuner totalt kommer att avsättaca. 54 miljoner kronor för det kommandekyrkovalet. Detaljerna redovisasi bilaga Valnämndskostnadernavarierar stort mellan kommunerna,från 0till 55 procent avtotalkostnadenför ett val. Det sistnämnda talet inkluderarextremalokalkostnader. Vanligen understigervalnämnds-

190 Bilaga 2

§STATSKONTORET

PM 18

Uppdragsenhetl 1997-02-06

kostnadernasexprocent avtotalkostnadema.Valnämndskostnademakan totalt beräknastill 4,6 miljoner kronor. De exklusiva kostnadernafor valet uppgår därför till ca. 50miljoner kronor. Utslaget enfyraårig mandatperiod innebärdettaen årlig kostnadför kyrkoval 12,5miljoner.

Kommunernaskostnaderfor kyrkovalet varierar mellanen kronaoch 15 kronor invånare.Mer änhälftenavkommunernaredovisaren kostnad

per mellantre och kronor per invånare.Kommunenharnaturligtvis större

sex kostnader störrekommunenär. Men samtidigt kan destörstakommunerna ocksåräkna medvissastordriñsfordelarvilket innebärlägrekostnadper invånare.Vi att ett sådantsambandfinnsmendetförekommer flera avvi-

ser kelser. Kommunernai denminstastorleksklassenhar kostnader i storleksordningen 15kronor per invånaremedannästagrupp har lägrekostnader ängenomsnittet.Vad dettaberor kan baraspekuleraöver. Det förefaller att mycketavarbetetfortfarande sker frivilligt och utan krav er-

som sättning.Valnämndenhart.ex. inga fastakostnaderundermellanvalsår.

Bilaga 2 191

SSTATSKONTOR ET PM 19

Uppdragsenhetl 1997-02-06

5 Församlingsbegreppet

Lantmäteriverket, Statistiskacentralbyrånoch enlänsstyrelsehar i svartill osseller i kontakter medossifrågasattdet lämpliga i att slopaförsamlingsindelningensom enofficiell angelägenhet.

SCB har ocksåtagit uppfrågani enskrivelsetill Utredningenom kyrkoavgiñ vid Riksskatteverket och till Utredningenom trossamfundensrättsliga reglering. SCB pekar olika borgerliga användningsområdenför församlingsindelning och anseratt det bör prövasom inte nuvarandeförsamlingsindelning skall haenofficiell statusävenefter år 2000.

SCB ansvararbl.a. för att de allmänt användakoderna för län, kommuner och församlingar hållsaktuella. Församlingsindelningenanvändsfor angivandeav geografiskt läge. Det gäller uppgifter ombefolkning, inkomsttaxering, fastighetstaxeringm.m.Församlingsindelningen ocksåär avbetydelse för Lantmäteriverkets kartproduktion och är en avde indelningaravriket somingår i verkets databaser.Även andramyndigheterliksom organisationer och företag med regional och rikstäckandeverksamhethar oftast sinaverksamhetsområdenuppbyggdamed församling eller kommunsomminsta byggsten.

Inom befolkningsstatistikenfinns statistiskatidsserier församlingsnivå sedan1749.

När det gäller stödområdenstatliga regionalstödoch EU-stöd följer dessa oña kommungränsermeni vissafall behövsen finareindelning.Då används församlingsgränser.Det kan exemplifierasmed Gotland somendastharen kommunmen92 församlingar.Här användsförsamlingsindelningenför EUs arealstödtill jordbrukarna.

För uppdelningenav landeti tätorter och glesbygdärdet mångagånger enligt SCB nödvändigtatt utgå från enförsamlingsindelning.

Statskontoret föreslåratt defrågor omförsamlingsbegreppetsomSCBmfl. myndigheter aktualiseratblir föremål för särskildutredning.

192 Bilaga 2

BILAGA I Bilaga till uppdragsavtal mellan utredningen om kyrkans personal och om samfundsstöd å ena sidan och Statskontoret å andra sidan

A. Uppdrag

Statskontoret identifierar och beräknar de besparingar som stat-kyrkareformen kan medföra i nedan angivna delar av statsförvaltningen.

B. Allmänna utgångspunkter

1. Kostnader som försvinner vid relationsändringen skall identifieras.

2. Om kostnaderna inte kan särskiljas skall de beräknas efter andelsmetoden.

3. Såväl lönekostnader som andra förvaltningskostnader skall beräknas. Centrala kostnader skall tas med.

4. Om ersättning utgår från kyrkofonden eller något annat kyrkligt organ skall detta anges.

C. Uppdraget avser följande organ, varvid följande särskilda utgångspunkter skall beaktas

1. JO och JK Tillsynen kommer efter relationsändringen endast att omfatta myndighetsutövning avseende begravningsverksamhet, vigslar samt utlämnande av allmänna handlingar dels rörande dessa

verksamhetsområden dels i de fall äldre handlingar inte hunnit lämnas ifrån kyrkokommunerna.

2. Regeringskansliet Frågor om samfundsstöd, begravningsverksamhet och kyrkliga kulturminnen kommer att kvarstå. Valfrågor kommer att försvinna. När det gäller Finansdepartementet kan man utgå från oförändrat läge.

Bilaga 2 193

3. Kammarkollegiet Indelningsärenden, kyrkofonden och ärenden rörande kyrklig egendom försvinner.

4. Skatteförvaltningen Ansvaret för de kyrkliga valen försvinner. Kostnaden bör beräknas enligt samma metod som RSV inom ramen för sitt utredningsuppdrag använder för att beräkna kostnaden för uppbörden av församlingsskatten.

5. Arbetsgivarverket Frågor rörande prästernas kollektivavtal försvinner.

6. SPV Ansvaret för administration av prästernas pensioner upphör.

7. Riksarkivet och landsarkiven Tillsynsansvaret över äldre kyrkliga arkiv kvarstår. Efter relationsändringen begränsas ansvaret till att avse arkiv rörande begravnings- och vigselverksamhet.

8. SCB Dagens ansvar för kyrklig statistik upphör. Det gäller statistik rörande

kyrkokommunernas ekonomi, befolkning och finanser -

medelskattekraften -

lönestatistik - - valstatistik

9. Länsstyrelserna Ärenden rörande församlingsindelning och kyrkliga val försvinner. Ärenden rörande begravningsverksamhet och kyrkliga kulturminnen kvarstår.

10. Länsratterna och kammarrätterna Möjligheten att få kyrkokommunala beslut laglighetsprövade försvinner. När det gäller skattemålen kan man utgå från oförändrat läge.

ll. Riksrevisionsverket Utgångspunkten är att verkets befattning med de medeltida domkyrkorna upphör.

7-17-0376

194 Bilaga 2

BILAGA2 a å

STATSKONTORET

Uppdragsenhet1 1-15 BerntEmanuelsson Endatum Erbeteckning

Myndighetensnamn

Enkät om besparingar av stat-kyrkareformen

På uppdragavUtredningenom kyrkans personalochom samñmdsstödC 1995:14 skall Statskontoret identifiera och beräknade besparingari statliga myndighetersomkommanderelationsändringmellanstatenoch Svenska kyrkan kommeratt medföra. Uppdraget till Statskontoret bifogas.

Utredningen omkyrkans personaloch omsamfundsstödären av de

nu pågåendestat-kyrkautredningamadir. 1995:162.

För att utföra uppdragetbehöver Statskontoretuppgifter från er om vilka arbetsuppgiftersomupphör i anslutningtill stat-kyrkareformen och vilka kostnadersomärförknippade med dessaarbetsuppgifter. Vi bifogar svarsblanketteroch anvisningarfor ifyllande. För varje uppgift somupphör i anslutningtill stat-kyrkareformenönskasensvarsblankett.Svarmedifyllda blanketteremotsessenastden december4 1996.

Undertecknad,projektledare,telefon 08-45446 88 och ElisabethWallman, telefon 08-454 46 67, kommeratt kontakta er pertelefon fore den 4 december.Avsikten är att svara eventuellafrågor och följa hur

upp enkätenbesvaras.Med anledningdärav ombeds lämnauppgift om er kontaktperson till någonav oss.Ett alternativtill att ringaäratt faxa uppgiften 08-454 46 84.

Med vänlig hälsning

10317 STOCKHOLMStockholm

Internetzragistrator@statskomoret.seX.400:G RegistratorzsStatskontoretStatskonloreuASlL:CSE

Bilaga 2 195

°r° SVARSBLANKETT gSTATsKONTORET Besparingar stat-kyrkareformen

av

Datum

fält 6+fält 7 Andra direkta kostnader Be Konsulter/ u dra ta are Blanketter/ c Sammanträde skostnader

Summa andra direkta kostnader

adcr,tkr

direkta kostnader I Summa fält 8+fält 17

Årskostnader.tkr Pålägg för administrativa kostnader I

Årskostnader,tkr

kostnader I Summa fält 18+fält 19

Årsbelopp,tkr

Realiserbar besparing

Motivera realiserbar be arin här å baksidan eller å särskilt

täkter, tkr

för uppgiften |

Intäkter

Betalandeorgan

till intäkterna |

Källan

196 Bilaga 2

SSTATSKONTORET

ANVISNINGAR 12

Uppdragsenhetl 1996-11-15 BerntEmanuelsson

Besparingar av stat-kyrkareformen

I fält 2 respektive3 ifylls myndighetensnamn,kontaktpersonensnamnoch kontaktpersonenstelefonnummer.

I fält 4 angesuppgift somupphör hos myndighetenvid stat-kyrkareformen. Om flera uppgifter upphör användsen svarsblankett per uppgift.

I fält 5 noterashur mycket personal,uttryckt i årsarbetskrañer,som nu arbetarmed uppgiften ifråga.

I falt 6 angesberäknadelönekostnaderfor 1996exklusive arbetsgivaravgifter för den i falt 5 angivnapersonalresursen.

I fält 7 görs ett påläggmed43,36procent beloppet i fält 6 for arbetsgivaravgiñ,avtals-lkp och kompletterandepensionsavgiñ,

I fält 8 angessummanavdirekta lönekostnader,dvs. summanav falt 6 och fält

Därefter följer fält för andradirekta kostnadersomhör sammanmed uppgiñen.Det kanvara kostnaderfor konsulter och uppdragstagarefalt 9, blanketter och tryckning fält 10 samtsammanträdeskostnaderfalt 1 Det kan ocksågälla andraslagavdirekta kostnader,somdånoterasi fälten närmastdärunder. Beloppenangesexklusivemervärdesskatt.

I fält 17 angessummanav andradirekta kostnader.

I fält 18noterassummanför direkta kostnader, dvs.summanav falt 8 och fält 17,

I fält 19görs ett påläggför administrativakostnader,Detta påläggskall motsvarauppgiñens andelavmyndighetensadministrativa kostnader. Observera för beräkningenatt i fält 18ingårarbetsgivaravgifter.

I tält 20 angesde sammanlagdakostnadernaför uppgiñen, dvs. summanav falt 18 och fält 19.

I fält 21 angesden realiserbarabesparingeni och medatt uppgiften bortfaller om denrealiserbarabesparingen mindreär än Summakostnader i falt 20.

Det är viktigt for Statskontoretsbedömningatt tydliga skälanges blanketten eller särskiltpapperfor denberäknaderealiserbarabesparingen, om dennaavviker från beräknadekostnaderför uppgiften.

Bilaga 2 197

QSTATSKONTORET

2 Uppdragsenhetl 1996-1l-l5 BerntEmanuelsson

I falt 22 noterasom har särskildaintäkterutöver ramanslagetför att utföra

uppgiften.

I fält 23 angesi förekommandefall vilken myndighet/organisationsom

betalarintäkterna.

198 Bilaga 2 SOU 1997 :45

BILAGA 3 o

v o o m o o o o o o m v o o o m o m o o o

w

m .a

b s u o m o v m m m m m m m m o mo s. o

m 0 s o

o o m m I v z O m m m m 3 x .

Bilaga 2 199

BILAGA 4

Kommunernas kostnader för kyrkovalet 1997

Kommun- Folk- Valan- Kostnad Medelkost- Samtliga Val-

Valnämnds Samtliga urval mängd slag tkr perinvá- nad för kommu-

nämnds- kostnad i % Valnämn-

nare,kr grupp av nerskost- kostnader total- ders

av

Västerås 122998 400 3,25

100 25% Gävle 90270 800 8,86

90 11% Halmstad 83080 500 6,02

2,9 1% Lund 95895 1210 12,62

460 38% Borlänge 48171 200 4,15 159,5 12600,5

0 0% 790 Katrineholm 33410 200 5,99

5 3% Landskrona 37715 113 3,00

Staffanstorp 18872 40 2,12

10 25% Askersund 12358 100 8,09

6% Svenljunga 11207 60 5,35

3,6 6% Essunga 6101 16 2,62 35,4 2265,6

0 0% 72,96 Ljusnarsberg 6383 7 1,10

Överkalix 4671 72 15,41

0,7 1% Totalt 2201895 10197 4,63

5442453 1452,8 14% 4628,03 Årlig kostnad 12449,1

AvserEU-valet "Valnämndskostnadnedjusteradi totalkolumnen

I kolumnernaFolkmängd,Valanslag,ValanslagperinvånaresamtValnämndskostnader

anges uppgifterför kommuneri urvalet.

l kolumnerna"Samtligakommunerskostnaderoch"Samtligavalnämnderskostnaderanges totalkostnadenför respektivekommungrupp,dvs medelkostnadenför kommunernai respektive urvalsgrupomultipliceratmedantaletsvenskakommuneri respektivegrupp.

3 Bilaga

Dagens bidragsberättigade trossamfund

De 33 olika trossamfund som får statsbidrag via SST representerar en del det religiösa livet i Sverige. Dessa trossamfund redovisade stor av 1995 drygt 3 600 församlingar och 865 000 betjänade. Församlingca disponerar totalt drygt 4 300 kyrkor/moskéer/synagogor. arna Här följer kortfattad presentation respektive trossamfund. en av Presentationen har utformats inom SST:s kansli. Antalet betj änade avser den 31 december 1995.

Anglikanska kyrkan

Antal betjänade: ca 3 000 Den 27 augusti 1741 Kung Fredrik I tillstånd för den "engelska gav och reformerta kyrkan" att i Sverige hålla offentlig gudstjänst på de språken och att bygga kyrkor. egna Den första gudstjänstlokalen i Göteborg Tullpackhuset vid var Norra Hamngatan och Smedjegatan. Den nuvarande St Andrewss Church byggdes 1857. Sedan 1747 har det alltid funnits en engelsk Medlemmar i kyrkan kommer från 15 länder främst från brittiska präst. samväldet. I Stockholm tillsattes först 1849 stadigvarande brittisk präst. en 1866 invigdes St Peter och St Sigfrids kyrka. 1913 flyttades kyrkan, för sten, till den plats där den står. Kyrkan är samlingspunkt sten nu en för minst åtta samväldesländer och för många amerikanska medbor- Under år har kyrkan funnit ett viktigt verksamhetsfalt gare. senare bland afrikanska invandrare i Sverige. Kyrkan tillhör det anglikanska stiftet "Gibraltar in Europe", vars biskop har sitt säte i London. Han besöker regelbundet Sverige.

Missionssällskapet Bibeltrogna Vänner

Antal betj änade: 4 51 l Bildades 1909 efter uteslutning Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, ur EFS.

202 Bilaga 3

BVs uppgift är att verka för Kristi rikes tillväxt och bekämpa all slags otro och förnekelse, att förbli vid den av Kristi kyrka tiderna igenom orubbligt fasthållna sanningen att hela Bibeln alltigenom är Guds ofelbara 0rd med oinskränkt auktoritet. Ansluter sig fullt ut till den evangelisk-lutherska bekännelsen.

BV har 100 lokala organisationer. Samarbetar med Lutherska kyrkor i Eritrea, Etiopien och Kenya.

Estniska Evangelisk-Lutherska Kyrkan i Sverige

Antal betjänade: 12 912

Bildades 1943. Kyrkans uppgift är att samla estländare utanför hemlandet i estniska evangelisk-lutherska församlingar för att förkunna Guds ord på modersmål, förrätta dop, konfirmation, vigsel och jordfästning, dela ut Herrens Heliga Nattvard, utöva själavård, göra hembesök och bedriva församlingsarbete. EELK har lO församlingar i Sverige. Dess regionala organ heter kontrakt och omfattar hela Sverige.

Konsistoriet och ärkebiskop för EELK utomlands har för närvarande sitt säte i Toronto, Canada. Ingår i och samarbetar med Kyrkornas Världsråd och Lutherska Världsförbundet. Sonderingar kring samarbete med EELK i Estland har inletts.

Lettiska Evangelisk-Lutherska Kyrkan i Sverige

Antal betjänade: 2 086

LELKA-SVs uppgift är att upprätthålla den religiösa gemenskapen bland letter i Sverige enligt evangelisk-lutherska trosgrunder genom förkunnandet Guds ord på lettiska samt själavård och kyrkliga för-

av rättningar enligt från hemlandet hävdvunna traditioner.

LELKA-SV har ll lokala församlingar och samarbetar med Lettlands Evangelisk-Lutherska Kyrka i utlandet och med den lettiska

Evangelisk-Lutherska kyrkan i Lettland.

Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, EFS

Antal betjänade: 42 609

EFS bildades 1856 genom nybildning av en missionsorganisation. Dess uppgift är att på den evangelisk-lutherska bekännelsens grund främja Kristi rikes tillväxt. Enskilda och föreningar stöder arbetet genom insatser och gåvor. EFS arbetar såväl i Sverige som i u-ländema.

EFS har 650 lokala föreningar samt även regionala organ.

Bilaga 3 203

1902 bildade EFS en speciell ungdomsorganisation, De Ungas Förbund, DUF, 1961 antog namnet EFS Ungdomsförbund. 1971 som skedde en integration med EFS med b1.a. gemensamt årsmöte och gemensam styrelse.

Frälsningsarmén

Antal betjänade: 25 618 Bildades 1882. The Salvation Army bildades 1865 i England av William Booth. FAs främsta mål är att evangelisera, vinna människor för Guds rike. Detta mål är i blickpunkten inom alla Frälsningsarméns arbetsgrenar. FA har 194 lokala kårer samt även regionala organ. Samarbetar med The Salvation Army, arbetar i 98 länder. som

De islamiska församlingarna

Antal betjänade: 68 000 På uppdrag av SST har Centrum för studier Kulturkontakt och av Internationell Migration KIM vid Göteborgs universitet gjort en undersökning av antalet betjänade muslimer i Sverige. Utifrån undersökningen har SST fastställt antalet betjänade muslimer.

Förenade Islamiska Församlingar i Sverige FIFS

FIFS bildades 1974 takorganisation för lokala islamiska försom en samlingar i Sverige och har i dag cirka 30 medlemsföreningar från Malmö i söder till Umeå i norr. FIFS uppgift är att förena medlemsorganisationerna inför gemensamma mål genom att främja, bevara och förstärka deras islamiska identitet, att arbeta för den muslimska gemenskapens andliga och materiella välfärd, samt att muslimska barn och ungdomar islamisk ge en utbildning. FIFS arbetar för muslimernas integration i samhället med bibehållen islamisk identitet. FIFS representerar sina medlemmar inför statliga och kommunala institutioner och arbetar för att ett tolerant samhälle tillgodoser som även muslimers behov. FIFS samarbetar tillsammans med Sveriges Muslimska Förbund, Sveriges Muslimska Ungdomsförbund och Islamic Releif i Sveriges Muslimska Råd.

204 Bilaga 3

Islamiska Kulturcenterunionen i Sverige IKUS

IKUS bildades 1984. Dess främsta uppgifter är att i Sverige företräda Sunni-islam Ahl-i-Sunnah wa-l-Djemaah som utgörs av de fyra lagskolorna i islamisk lag, samt att fostra, utbilda och ta ansvar för muslimska barn, växer i Sverige. Intcgrationsarbete och dialog

som upp med andra samhällsgrupper prioriteras. På dess församlingar finns fullt utbildade imamer leder verksamheten. Speciellt för IKUS är dess

som Koranskolor där barn och ungdomar kan fä komplettera islamiska examina av olika grader.

IKUS har cirka 20 församlingar, samt syskonorganisationer i Europa, USA, Canada, Asien och Australien.

Sveriges Muslimska Förbund SMuF

SMuF bildades 1982 och är ett islamiskt sunni trossamfund bestående

cirka 25 islamiska kulturföreningar och centra som har vunnit inav träde i SMuF.

SMuF ideell, religiös och demokratisk organisation och koor-

är en dinerar medlemmarnas arbete och representerar dem inför myndigheter, organisationer och institutioner i Sverige och utomlands. SMuFs målsättning är att förena alla sunnimuslimer i Sverige till en islamisk gemenskap, att bevara deras islamiska identitet och att sprida kunskap

islam i Sverige, samt att alla muslimska barn och ungdomar en om ge grundlig utbildning i islamisk sunni tro, lära, historia och kultur. SMuF och FIFS bildade 1990 Sveriges Muslimska Råd.

Judiska Centralrådet i Sverige

Antal betjänade: 10 463

Bildades omkring 1951 beslut de judiska församlingarna i

genom av Sverige.

Rådets ändamål är att utbyta erfarenheter och söka samordna ge-

angelägenheter till främjande judiskt församlingsliv och mensamma av föreningsliv i Sverige, att yttrande till myndigheter samt hos myn-

avge digheter bevaka judiska frågor eller ärenden av betydelse för Centralrådets medlemmar.

Fyra församlingar är anslutna till Centralrådet.

Samarbetar med European Council of Community Services och World Jewish Congress.

Bilaga 3 205

Metodistkyrkan i Sverige

Antal betjänade: 9 445

Bildades 1876. Ursprunget var The Methodist Church i England, som grundades i mitten av l700-talet.

Metodistkyrkan är ett kyrkosamfund med uppgift att sprida evangelium och vinna människor för Gud.

Metodistkyrkan har 75 lokala församlingar.

Samarbetar med Nordiska Ekumeniska Institutet, Metodistkyrkans Europaråd, World Methodist Council och Conference of European Churches, CEC, samt är en del av United Methodist Church, UMC, i USA.

Nybygget kristen samverkan

- Antal betjänade: 45 205

Nybygget kristen samverkan startade sin verksamhet den l januari

- 1997 och är resultatet ett samgående mellan Helgelseförbun-

av det/Fribaptistsamfundet och Örebromissionen. Ca 350 församlingar är anslutna till Nybygget kristen samverkan.

-

Helgelseförbundet/Fribaptistsamfundet, HF/FB - HF bildades 1887. Förbundet växte fram ur en väckelserörelse i Närke. Fribaptistsamfundet uppstod 1872 på grund av teologiska meningsskiljaktigheter inom Svenska Baptistsamfundet. 1994 gick de båda samfunden samman till HF/FB.

HF/FB kristen missionsrörelse med evangelisk verksamhet i

är en Sverige och andra länder n. ett 20-tal länder med ca 80 missionärer.

Örebromissionen, ÖM

- ÖM bildades missionsorganisation. ÖM vill i samarbete

1892 som en med andra församlingar och missionsrörelser förverkliga Jesu missionsbefallning att gå ut i hela världen och göra alla folk till hans lärjungar. För ÖM innebär uppdraget både för människor

ett engagemang i andlig okunnighet och för människor i social nöd.

206 Bilaga 3

Armeniska apostoliska kyrkan

Antal betjänade: 2 500

Armeniska apostoliska kyrkan anses vara världens första statliga kyrka. Armeniens konung Tirdad III antog kristendomen år 301.

Kyrkan har församlingar i Stockholm och Uppsala och verksamhet på ytterligare ett antal orter. Kyrkan har en präst med säte i Uppsala och lyder under ärkebiskopen för Europa har sitt säte i Wien, Ös-

som terrike.

Bulgarisk-ortodoxa församlingen

Antal betjänade: 700

Bildades 1980. BOFs uppgift är att förena alla ortodoxtroende bulgarer på basis av nationella och religiösa traditioner.

BOF har två lokala organisationer, som finns i Stockholm och Malmö.

BOF är en del av den Bulgariska ortodoxa kyrkan och deltar i alla former av internationellt och ekumeniskt samarbete.

Estniska Ortodoxa kyrkans synod

Antal betjänade: l 065

Bildades 1948 genom utnämning av Metropoliten Aleksander, kyrkans överhuvud. Den estniska ortodoxa kyrkans synod i Estland grundades 1923.

Estniska Ortdoxa Kyrkans uppgift är att utgöra kyrklig ledning och sammanhållning av estniska ortodoxa kyrkans församlingar i Sverige, England, Tyskland, Canada, USA och Australien.

Kyrkan har fyra lokala församlingar i Sverige. De finns i Stockholm, Göteborg, Norrköping och Halmstad.

Etiopisk-ortodoxa kyrkan

Antal betjänade: 2 000

Kyrkan har en församling i Stockholm och filialverksamhet i Göteborg, Umeå och Lund/Malmö.

Kyrkan representerar mycket gammal kultur med upp till 3 000-

en åriga rötter.

Bilaga 3 207

Finska ortodoxa kyrkan

Antal betjänade: 2 500

Bildades 1958. Kyrkans uppgift är att förkunna och förvalta den ortodoxa kyrkans budskap för de finnar flyttat till Sverige från

som Finlands ortodoxa församlingar och dem det heliga dopet

som genom och Mirrhasmörjelsen upptagits i församlingens gemenskap.

Huvudorganisationen är Finska Ortodoxa församlingen i Sverige med Stockholm som centralort och ingår i Grekisk-ortodoxa Metropolitdömet av Sverige och Skandinavien. Västsveriges Finsk-ortodoxa församling är en del av den Finska Ortodoxa församlingen i Sverige.

Med välsignelse Metropoliten Sverige och Skandinavien

av av upprätthåller församlingen goda förbindelser med ortodoxa församlingarna och klostren i Finland Finlands Ortodoxa Kyrkas ärkebiskop.

genom

Grekisk-Ortodoxa Metropolitdömet Sverige och Skandinavien,

av Grekisk-Ortodoxa kyrkan

Antal betjänade: 17 500

Metropolitdömet bildades 1969 beslut det Ekumeniska

genom av Patriarkatet i Konstantinopel.

Kyrkans uppgift är att bedriva religiös verksamhet bland grekiskortodoxa i Sverige och Skandinavien.

Grekisk-Ortodoxa Kyrkan har fyra lokala församlingar i Sverige.

Koptisk-ortodoxa kyrkan

Antal betjänade: 1 038

Kyrkan har församlingar med egna lokaler i Stockholm och Göteborg. Gudstjänster firas även i Södertälje, Uppsala, Kalmar, Kristianstad och Malmö.

Kristi Förklarings ortodoxa kyrka Ryska ortodoxa kyrkan

Antal betjänade: 2 500

Bildades 1617 genom freden i Stolbova år. Den är Sveriges

samma första icke-lutherska församling och den äldsta ryska kyrkan inrättad utomlands samt näst efter Venedigs grekiska kyrka Västeuropas

- äldsta ortodoxa kyrka.

208 Bilaga 3

Kyrkan har till ändamål att förena i Sverige boende personer till ortrosbekännelse utdelande de heliga sakramenten och todox genom av gudstjänsten for emående deras personliga frälsning. genom av Stockholm lokala församlingar i Örebro, Bo- Kyrkan har förutom i rås, Göteborg och Lund. ingår i det Ryska Ortodoxa Ärkestiftet i Västeuropa, som är Kyrkan Konstantinopel. Ärkebiskopen och Ärkestiftets underställt Patriarkatet i styrelse finns i Paris.

Makedonsk-ortodoxa kyrkan

Antal betjänade: 6 000

MOKs ändamål är att förena i Sverige boende per- Bildades 1973. trosbekännelse utdelande de heliga sakrasoner till ortodox genom av gudstjänst för emående deras personliga frälsmenten och genom av

ning. församlingar i Sverige, i Göteborg och i Kyrkan har två en en Malmö. med alla ortodoxa kyrkor i Sverige och i utlandet grun- Samarbetar dade enligt kanoniska regler.

Rumänsk-ortodoxa kyrkan

Antal betjänade: 5 500

Bildades 1971 efter godkännande den rumänske ortodoxe patav riarken. Justinian Rumänien. av församlingar i Sverige; i Göteborg, Malmö och Kyrkan har tre församlingar har filialverksamhet i flera andra kom- Stockholm. Dessa

muner.

Serbisk-ortodoxa kyrkan

Antal betjänade: 23 000 1973. Kyrkans uppgift är att betjäna och bevara den orto- Bildades doxa tron och kulturen. Kyrkan har fyra lokala församlingar samt även regionala organ. Är World Council of Churches Serbiska Ortodoxa medlem i genom Stiftet för Västeuropa.

Bilaga 3 209

Svenska Ortodoxa Prosteriet

Antal betjänade: l 984 Prosteriet grundades 1976 sammangående de två då exisgenom av terande svenskspråkiga Ortodoxa församlingarna. Prosteriet erkändes år Biskop Lavrentije Väst-Europa/Beograds Patriarkat. samma av av Målsättningen är att bereda ortodoxa troende i Sverige möjlighet att utöva sin tro i Sverige på det språk, som är naturligt för dem. Prosteriet har församlingar i Kristianstad och Göteborg. Tillsamhar dessa två församlingar 15 utposter. mans Prosteriet kyrkorättslig synpunkt underställt Stiftet för Skanär ur dinaven och Storbritannien/Beograds Patriarkat. Biskopen har säte i Stockholm.

Syrisk-ortodoxa kyrkan

Antal betjänade: ca 26 000 Den första syrisk-ortodoxa församlingen grundades 1967 i Sverige. I samband med invandringen våra medlemmar från Mellanöstern av bildade 1969 det Syrisk-ortodoxa Ärkestiftet i Sverige, Skandinaman vien och England. År 1987 bytte ärkestiftet till att få den nuvanamn rande benämningen, Ärkestiftet i Sverige och Skandi-

Syrisk-Ortodoxa

navien. Sedan 1994 har kyrkan två stift i Sverige, båda med biskopar i Södertälje. Den Syrisk-ortodoxa kyrkan är bland de äldsta kristna kyrkorna som grundades aposteln Petrus i Antiokia. Den har bevarat de gamla av kyrkliga traditionerna sedan kristendomens början. Dess språk är det syriska språk som talades av Jesus.

Österns kyrka i Sverige, Östapostoliska katolska assyriska assyriska kyrkan

Antal betjänade: 2 870 Grundades i Sverige 1970. Dess uppgift är att verka för andligt stöd, tro och språk. Kyrkan har sju lokala församlingar. De finns i Stockholm-Eskilstuna, Jönköping, Skövde, Göteborg-Trollhättan, Linköping-Norrköping och Tibro. Kyrkan har biskop, 3 präster och 13 diakoner. Kyrkan har en kyrkbyggnader: Tibro, Skövde och Jönköping. tre egna

Pingströrelsen

Antal betjänade: 150 972 1907 räknas "födelseåret" för Pingströrelsen då de första som pingstförsamlingama bildades i Sverige, dels nyomvända, dels av av sådana som själva lämnade samfunden. Baptistförsamlingen Filadelfia i Stockholm uteslöts från Svenska Baptistsamfundet 1913, varigenom Pingströrelsen kom att utbreda sig snabbt. Det berodde delvis på att pastor Lewi Pethrus, Filadelsom var fiaförsamlingens i Stockholm föreståndare, blev något ledare för av en Pingströrelsen. Pingströrelsens uppgift är att förkunna omvändelsens budskap till människor i Sverige. Den "yttre missionen" prioriteras. Pingstrnissionens u-landshjälp förmedlar bl statliga anslag och pingstförsamlinga amas bidrag för den sociala verksamheten i Tredje världen. Den filantropiska insatsen är mycket framträdande och Lewi Pethrus stiftelse för filantropisk verksamhet, L.P.-stiftelsen har ett antal rehabi-

literingshem.

Pingstförsamlingamas skol- och kursverksamhet bedrivs framför allt genom egna folkhögskolor. Ibra radio sänder till ett 60-tal program länder och TV-Inter sänder förutom till Sverige till ett stort program antal u-Iänder. 1945 startades dagstidningen Dagen. Pingströrelsen har 506 lokala församlingar. Varje pingstförsamling är självständig med egna stadgar och styrelse. egen

Romersk-katolska kyrkan

Antal betjänade: 164 332 Bildades 1783 sedan Gustav IIIs toleransedikt 1781 givit romerskkatolska kyrkan tillstånd att verka i Sverige enligt vissa bestämmelser. Romersk-katolska kyrkan grundades Ansgars mission på 800genom talet och genom mission från England på IOOO-talet. Kyrkans uppgift är att samla människor till bön, gudstjänst och församlingsgemenskap samt arbeta för ett människovärdigt liv för alla. Kyrkan har 37 lokala församlingar samt även regionala Romerskorgan. katolska kyrkan i Sverige är knuten till Vatikanen i Rom sitt stift, genom Stockholms katolska stift, omfattar hela Sverige. Genom den som romersk-katolska kyrkans internationella karaktär bedrivs samarbete med ett stort antal internationella organisationer, ordnar m m.

Bilaga 3 211

Sjundedags Adventistsamfundet

Antal betjänade: 6 090 Bildades 1880. Det internationella Adventistsamfundet grundades 1863. Samfundets ändamål är att i Sverige och andra länder förkunna Jesu Kristi evangelium, att öva barmhärtighet, lindra lidande och nöd samt befrämja hälsosam livsstil i kristen anda. Samfundet har 47 loatt en kala församlingar. Samarbetar med Seventh-day Adventist Church med säte i USA.

Svenska Alliansmissionen

Antal betjänade: 24 383 Bildades 1853 under namnet Jönköpings Traktatsällskap. Namnet ändrades 1860 till Jönköpings Missionsförening. Nuvarande namn antogs 1919. SAMs uppgift är att i ord och gärning förkunna evangelium om Je- Kristus och så verka för Guds rikes tillväxt såväl i Sverige som i sus andra länder. SAM har 250 lokala organisationer samt även regionala organ. Samarbetar med International Federation of Free Evangelical Churches, IFFEC och Lausannerörelsen.

Svenska Baptistsamfundet

Antal betjänade: 38 291 Grundades 1857 för samverkan mellan baptistförsamlingar, som bildats sedan 1848. SB är ett kristet samfund, består lokala församlingar med som av uppgift att på Bibelns grund och i enlighet med baptistisk trosåskådning verka för Kristi rikes utbredande inom och utom Sverige. SB har 312 lokala församlingar samt 17 distrikt. Samarbetar med Europeiska Baptistfederationen och Baptisternas Världsallians.

212 Bilaga 3

Svenska Missionsförbundet

Antal betjänade: 157 056

Bildades 1878 genom utbrytning ur Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och nybildning församlingar.

av

Svenska Missionsförbundet är ett kristet trossamfund, en sammanslutning av församlingar med uppgift att göra Kristi evangelium känt och trott i Sverige och i andra länder.

Förbundet har 957 lokala församlingar samt elva distrikt.

Samarbetar med självständiga systerkyrkor i Ecuador, Japan, Kongo, Zaire, Indien och Pakistan. Samarbetar också med Europeiska Kyrkokonferensen, Kyrkomas Världsråd, Reformerta Kyrkomas Världsallians och Internationella Federationen av Fria Evangeliska Kyrkor.

Svenska Frälsningsarmén redovisas sedan 1988 som ett distrikt inom Svenska Missionsförbundet. SFA bildades 1905 genom utbrytning ur Frälsningsarmén då önskemål om demokratiskt självstyre för kårema inte beviljades från London. En annan grund för bildandet av SFA var införande av sakramenten.

SFAs målsättning är att på evangelisk grund förkunna Guds Ord, förvalta sakramenten och bedriva en uppsökande och social verksamhet. SFA har 23 lokala organisationer samt även regionala organ.

Ungerska Protestantiska Församlingen i Sverige

Antal betjänade: 5 374

Redan på 1940-talet hölls gudstjänster på ungerska i Sverige. Efter Ungem-revolten 1956 bildade evangelisk-lutherska och reformerta trosbekännare bland de nyinflyttade ekumenisk församling. Kyrkans

en uppgift är att bedriva ungerskspråkiga gudstjänster, församlingsarbete och själavård. Kyrkan är Ungerska Protestanters

vars namn numera Kyrkosamfund i Sverige har 8 regionala församlingar.

Kyrkan har kontakter med olika ungerska protestantiska kyrkor och organ i Ungern och i de länder där det finns ungerska minoriteter.

4 Bilaga

av enkätsvar från SST-sam-

Sammanställning

funden

Antal betjänade 1995-12-31 enligt SST 2. Finns register över de betj änade eller medlemmarna hos samfundet 3. Hur sköts registret 4. Föredrar samfundet statlig uppbördshjälp eller nuvarande statsbi-

drag 5. Antal anställda sammanlagt i Sverige

214 Sammanställning av enkätsvar från SST-samfunden

Anglikanska kyrkan ca 3 OOO Inte alla, bara medlemmar Dataregister, familjevis, i första hand för utskick, förnyas manuellt Nuvarande statsbidrag 3

Bibeltrogna vänner 4 511 Nej - Nuvarande statsbidrag Cirka 45

Estniska evangelisk-lutherska kyrkan 12 912 Inget svar

Lettiska evangelisk-lutherska kyrkan 2 086 Ja Data under uppbyggnad, varje församling rapporterar ârsvis till central nivå 4. Nuvarande statsbidrag Inga

Evangeliska Fosterlandsstiftelsen 42 609 2. Ja 3. Sköts på förenings- och distriktsnivå, data möjligen i stora föreningar, förnyas årligen 4. Nuvarande statsbidrag Cirka 500

Frälsningsarmén 25 618 Ja 3. Sköts lokalt, ett centralt register är under uppbyggnad, data förekommer Nuvarande statsbidrag, men hellre i förhållande till verksamhet än per betjänad 980

Sammanställning enkätsvar från SST-samfunden 215 av

Helgelseförbundet/Fribaptistförbundet numera Nybygget

Tillsammans med Örebromissionen 45 205 Ja 3. Sköts lokalt, årliga rapporter till samfundet, data förekommer, löpande uppdatering 4. Nuvarande statsbidrag 5. Cirka 150

Förenade islamiska församlingar i Sverige FIFS Inget svar, se nedan SMuF

Islamiska kulturcenterunionen i Sverige IKUS Inget svar, se nedan SMuF

Sveriges Muslimska Förbund SMuF Tillsammans med FIFS och IKUS 68 000 2. Ja 3. Varje förening på sitt sätt, ingen data, Storstädning i registren vartannat år 4. Gärna både statlig uppbördshj älp och nuvarande statsbidrag 5. 24

Judiska församlingarna 10 463 2. Ja 3. Dataregister i varje församling, strikt sekretess, kontinuerlig uppdatering 4. Sannolikt nuvarande statsbidrag 5. Cirka 50

Metodistkyrkan 9 445 2. Medlemmar registreras, men alla betjänade 3. Kyrkböcker i varje församling och rapporter till central nivå, data förekommer, kontinuerlig uppdatering 4. Vill ta ställning, förslagen bör inte utesluta varandra 6 centralt, 52 pastorer, okänt antal övriga lokalt

216 Sammanställning av enkätsvarfrån SST-samfunden

Armeniska apostoliska kyrkan

2 500 2. Ja 3. Prästen förtecknar armenier i Sverige 4. Nuvarande statsbidrag

Bulgariska ortodoxa kyrkan

.

Ja

.

Manuellt förda listor, familj evis, ändras vid flyttningar

.

Nuvarande statsbidrag

.

Estniska ortodoxa kyrkan

1 065

Ja, men inget fullständigt register

Ingen data, ändras efter anmälningar

Nuvarande statsbidrag

på frivillig bas

Etiopiska ortodoxa kyrkan

2 000 Inget svar

Finska ortodoxa kyrkan

2 500 Inget svar

Grekisk ortodoxa kyrkan

17 500

Ja, registret omfattar döpta, dopbams föräldrar samt vigda 3. Kortregister med namn, personnummer m.m., ingen data, uppdate-

ras efter anmälan 4. Nuvarande statsbidrag

2 och 2 lediga platser

Koptiska ortodoxa kyrkan

1 038 Inget svar

Sammanställning enkätsvar från SST-samfunden 217 av

Makedoniska ortodoxa kyrkan 6 000 Ja 3. Dataregister i Malmö, manuellt i Göteborg, uppdateras efter anmälan 4. Nuvarande statsbidrag 4

Rumänska ortodoxa kyrkan 5 500 Ja, avseende medlemmar Församlingsvis, data i församling, uppdateras kontinuerligt ma- 3. en gång år i dataregistret, dataregister vållar häfnuellt och någon per tiga diskussioner 4. Nuvarande statsbidrag 5. 3

Ryska ortodoxa kyrkan 2 500 Inget svar

Serbiska ortodoxa kyrkan 23 000 alla finns inte med i registret Ja, men manuellt, dels med data, uppdateras efter prästens uppföljning Dels Nuvarande statsbidrag l 2

Svenska ortodoxa prosteriet 1 984 2. Ja kortregister, data för utskicksadresser, uppdateras 3. Församlingsvis, efter anmälan 4. Nuvarande statsbidrag 5. 1

Syrisk ortodoxa kyrkan ärkestiftet 26 000 Ja vissa har data, uppdateras efter anmälan och årsvis Församlingsvis, Nuvarande statsbidrag Cirka 30

218 Sammanställning av enkätsvar från SST-samfunden

Österns apostoliska katolska assyriska kyrka 2 870 2. Ja 3. Namn och adress på särskild blankett, ingen data, uppdateras kontinuerligt 4. Statlig uppbördshjälp 5. Cirka 2 200

Romersk-katolska kyrkan 164 332 Ja 3. Sköts i varje församling och etnisk/språklig ofta med dagrupp, tastöd, redovisas till stiften sedan redovisar till Vatikanen, konsom trolleras vid årliga biskopsvisitationer, uppdateras kontinuerligt 4. Statlig uppbördshjälp 133 präster, 15 diakoner, 8 munkar, 150 nunnor ordensfolk, munkar och nunnor är oavlönade, minst 50 övriga, dessutom ett oredovisat antal anställda i institutioner skolor, förskolor och sjuksom hem

Sjundedags Adventistsamfundet 6 090 Inget svar

Svenska Alliansmissionen 24 383 Ja Centralt finns endast antal, i församlingarna finns medlemsmatriklar, ingen data 4. Nuvarande statsbidrag, för undvikande central byråkrati av 5. 99 i församlingarna och 22 på samfundsexpeditionen

Svenska Baptistsamfundet 38 291 Ja, både betjänade och medlemmar registreras lokalt 3. Enligt stadgarna skall noggranna register föras lokalt, centralt registreras endast de vill ha central infonnation, ofta matriklar i boksom form ibland data, församlingsstyrelsema uppdaterar kontinuerligt och anmäler till central nivå 4. Nuvarande statsbidrag, av ideologiska skäl 385

Sammanställning av enkätsvarfrån SST-samfunden 219

Svenska Missionsförbundet 157 056 Ja 3. Församlingama har medlemsregister och statistik över antal betjänade, inget centralt register, sköts enligt förbundets föreskrifter, i bunden bok, data förekommer, personnummer antecknas sällan, uppdateras kontinuerligt Nuvarande statsbidrag, av ideologiska skäl Sammanlagt 1 150, varav 60 centralt, 80 missionärer, 735 pastorer, diakoner och ungdomsledare i församlingarna, 50 i distrikten samt 225 vid ungdomsgårdar och köks- eller administrativ personal

Ungerska Protestantiska kyrkan 5 374 Ja 3. Dels skriftligt, dels med data, uppdateras kontinuerligt 4. Statlig uppbördshjälp och komplettering i form av bidrag för resor i samband med själavård En präst med anställning inom Svenska kyrkan

Örebromissionen Nybygget

numera

Tillsammans med Helgelseförbundet/Fribaptistsamfundet 45 205

Ja 3. Sköts lokalt, registren omfattar medlemmar och deltagare i ungdomsverksamhet, data förekommer Nuvarande statsbidrag Cirka 300

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan stegför steg.U. 32.Följdlagstiftningtill miljöbalken. M. . - Inkomstskattelag,del I-III. Fi. Att läraöver gränser.En studieavOECD:s . . Fastighetsdataregister.Ju. förvaltningspolitiskasamarbete.Fi. . Förbättradmiljöinformation. M. 34.Övervakningav miljön. M. . Aktivt lönebidrag.Ett effektivarestödför .Ny kursi trafikpolitiken + bilagor. K. . arbetshandikappade.A. 36. Bekämpande penningtvätt.av Fi. O Länsstyrelsemasroll i trañk- och fordonsfrâgor.K. 37. Ett teknisktforskningsinstituti Göteborg.U. . Byråkratin i backspegeln.Femtioâr avförändring 38. Myndigheteller marknad. . på sexförvaltningsområden.Fi. Statsförvaltningensolika verksamhetsformer.Fi. Rösterombarnsoch ungdomarspsykiskahälsa.S. 39. Integritet Offentlighet Informationsteknik.Ju. . Flexibel förvaltning. Förändringoch verksam- 40. Ungaoch arbete.In. . hetsanpassning statsförvaltningensav 41. Statenoch trossamfunden struktur. Fi. Rättsligreglering 10.Ansvaretför valutapolitiken.Fi. Grundlag

- .Skatter, miljö och sysselsättning.Fi. Lag omtrossamfund

- 12.IT-problem inför ZOOO-skiftet.Referatoch Lagom Svenskakyrkan.Ku.

slutsatserfrånenhearinganordnadav 42. Statenoch trossamfunden IT-kommissionenden 18december. Begravningsverksarnheten.Ku. IT-kommissionensrapportl/97. K. 43. Statenochtrossamfunden .Regionpolitik för helaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomen IT i kulturenstjänst.Ku. och de kyrkliga arkiven. Ku. Det svårasamspelet.Resultatstymingensframväxt 44. Statenoch trossamfunden och problematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku. Att utvecklaindustriforslmingsinstituten.N. 45. Statenochtrossamfunden Skatter,tjänsterochsysselsättning. Stöd,skatteroch finansiering.Ku. + Bilagor. Fi. 46. Statenochtrossamfunden 9°Granskningav granskning. Statlig medverkanvid avgiftsbetalning.Ku. Denstatligarevisioneni Sverigeoch Danmark. Fi. 47.Statenoch trossamfunden Bättre informationom konsumentpriser.In. Den kyrkliga egendomen.Ku. Konkurrenslagen1993-1996.N. Växai lärande.Förslagtill läroplanför bam och unga6-16 är. U. .Aktiebolagetskapital. Ju. Digital demokr@ti.EttseminariumomTeknik, . demokratioch delaktighetden 8 november1996 anordnatav Folkomröstningsutredningen,lTkommissionenoch Kommunikationsforsltningsberedningen.IT-kommissionensrapport2/97, K. 24. Välfärd i verkligheten Pengarräcker inte. S.

- 25. Svensk EU-fat. Jo.

mat - 26.EU:sjordbrukspolitik och denglobalalivsmedelsförsörjningen.Jo. 27. Kontroll ReavinstVärdepapper.Fi. 28. l demokratinstjänst. Statstjänstemannensroll och vårt offentligaetos.Fi. 29.Barnpomograñfrågan. lnnehavskriminaliseringm.m. Ju. 30.Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför svenskstatsförvaltning.Fi. .Kristallkulan trettonrösterom framtiden.

- IT-kommissionensrapport3/97. K.

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Utbildningsdepartementet Fastighetsdataregister.3 Dennyagymnasieskolan stegför steg.1

- Aktiebolagetskapital. 22 Växa i lärande.Förslagtill läroplanför barnoch Bampornograñfrâgan. unga6-16 år. 21 Innehavskriminaliseringm.m. 29 Ett teknisktforskningsinstituti Göteborg.37 Integritet Offentlighet Informationsteknik.39

Jordbruksdepartementet

Socialdepartementet

Svensk EU-fat. 25

mat - Rösterombarnsoch ungdomarspsykiskahälsa.8 EU:s jordbrukspolitik och den globalalivsmedels- Välfärd i verkligheten Pengarräcker inte. 24 försörjningen. 26

- Kommunikationsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Länsstyrelsemasroll i trafik- ochfordonsfrágor.6 Aktivt lönebidrag.Ett effektivarestödför IT-problem inför 200-skiftet. Referatoch slutsatser arbetshandikappade.5 frånen hearinganordnadav IT-kommissionenden 18december.IT-kommissionens 1/97. 12 Kulturdepartementet

rapport Digital demokr@ti.Ett seminariumomTeknik, lT i kulturenstjänst. 14 demokratioch delaktighetden 8 november1996 Statenoch trossamfunden anordnatav Folkomröstningsutredningen,IT- Rättsligreglering kommissionenoch Kommunikationsforsknings- Grundlag

beredningen.IT-kommissionensrapport2/97. 23 Lagom trossamfund

- Kristallkulan trettonrösteromframtiden. Lag Svenskakyrkan. 41

- - om IT-kommissionensrapport3/97. 31 Statenoch trossamfunden Ny kurs i trafikpolitiken + bilagor. 35 Begravningsverksarnheten.42

Statenoch trossamfunden Finansdepartementet

Denkulturhistorisktvärdefulla kyrkliga egendomenoch lnkomstskattelag,del I-lII. 2 de kyrkliga arkiven. 43 Byräkratin backspegeln.i Femtioär avförändring Statenoch trossamfunden sexförvaltningsomráden.7 Svenskakyrkanspersonal.44 Flexibel förvaltning. Förändringoch verksam-. Statenoch trossamfunden hetsanpassning statsförvaltningensav struktur. 9 Stöd,skatteroch finansiering.45 Ansvaretför valutapolitiken.10 Statenoch trossamfunden Skatter, miljö och sysselsättning.11 Statlig medverkanvid avgiftsbetalning.46 Det svårasamspelet.Resultatstyrningensframväxt Statenoch trossamfunden och problematik.15 Den kyrkliga egendomen.47 Skatter, tjänsteroch sysselsättning. + Bilagor. 17 Närings- och handelsdepartementet Granskningav granskning. Regionpolitikför hela Sverige.13 Den statligarevisioneni Sverigeoch Danmark.18 Att utveckla industriforskningsinstituten.16 Kontroll ReavinstVärdepapper.27 Konkurrenslagen1993- 996.l 20 1 demokratinstjänst. Statstjänstemannensroll och värt offentligaetos.28 Inrikesdepartementet Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför

Bättreinformationom konsumentpriser.19 svenskstatsförvaltning.30 Ungaoch arbete.40 Att lära över gränser.En studieav0ECD:s förvaltningspolitiskasamarbete.33 Miljödepartementet Bekämpande penningtvätt.36av

Förbättradmiljöinformation. 4 Myndigheteller marknad.

Följdlagstiftningtill miljöbalken. 32 Statsförvaltningensolika verksamhetsformer.38 Övervakning

avmiljön. 34