Lättnad i dubbelbeskattningen av mindre företags inkomster : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

WN

‘--‘J

Statens offentliga utredningar

MM 1996:119

g

i

Finansdepartementet

Lättnad

i dubbel-

beskattningen av mindre

företags inkomster

Delbetänkande 1992 års

av företagsskatteutredning

Stockholm 1996

vi

Wt l

Statens offentliga utredningar

WMI 1996: 1‘19

w Finansdepartementet

Lättnad

i dubbel-

mindre

beskattningen av

inkomster

företags

Delbetänkande 1992 års

av företagsskatteutredning

Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara pâ remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20345-6 Stockholm 1996 ISSN 0375-250X

40 fa Hade /4c/I/VI

Till statsrådet Thomas Östros

Genom beslut våren 1992 bemyndigade regeringen dåvarande statsrådet Bo Lundgren att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att översyn vissa företagsskattefrâgor. Med stöd bemyngöra en av av

digandet tillkallades jag som särskild utredare.

I det föreliggande delbetänkandet behandlas frågor om den ekonomiska dubbelbeskattningen av aktiebolagens vinster.

I den nu redovisade etappen har som sakkunniga deltagit ekono- Per-Olof Edin, professorn Sven-Olof Lodin och departements-

men

rådet Johan Svanberg. Som experter har deltagit ekonomiska rådet

Peder André, skattechefen Roland Armholt, departementssekreteraren Ellen Bramness Arvidsson, departementsrådet Stefan Ersson, skattedirektören Sune Jansson, departementsrådet Peter Kindlund,

departementsrådet Anders Kristoffersson, jur.kand. Hans Peter

Larsson, kanslirådet Ingrid Melbi, advokaten Brita Munck-Persson,

Skatterättsnämndens ordförande Gustaf Sandström, professorn Jan Södersten, departementssekreteraren Mathias Temell och bank-

direktören Niclas Virin.

Utredningen kommer i en följande etapp att se över de Skatteregler som har samband med omstruktureringar av företag

dir. 1993:54. Särskilda yttranden har lämnats av Edin, Lodin, Jansson, Larsson, Munck-Persson och Virin.

Stockholm den 26 juli 1996

Klas Herrlin

Innehåll

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Summary 15

Författningstörslag 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l Förslag till lag om ändring i lagen 1947:576

om statlig inkomstskatt 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Förslag till lag om ändring i lagen 1990:325

om självdeklaration och kontrolluppgifier 29

. . . .

Bakgrund 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Statistiska uppgifter 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.1 Ägandet av svenska aktier 35

. . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Genomsnittlig innehavstid för olika aktieslag 38

2.3 Företagens soliditet 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.4 Bolagsbeskattning och offentliga finanser 39

. . . .

Beskattningen av bolagsinkomster i

andra länder 43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Diskussion av tänkbara åtgärder i fråga om

beskattningen av aktiebolag och aktieägare 57 . 4.1 Frågeställningen 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Vissa samband m.m. 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.3 Arbetets inriktning 61

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.4 En sänkning av bolagsskattesatsen 62

. . . . . . . . . 4.5 En ändring av underlaget för bolagsskatten 65 . . .

4.5.1 Omedelbar avskrivning av

anläggningstillgångar 66 . . . . . . . . . . . 4.5.2 Avdrag för lämnad utdelning 66 . . . . . .

6 Innehåll

4.6 Omvänd avräkning 68

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.6.1 Närmare om metoden 69 . . . . . . . . . . .

4.6.2 Bedömning av den omvända avräkningen 71

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.7 En generell lättnad ägamivån 72 . . . . . . . . . .

4.8 En selektiv lättnad med inriktning mindre företag 75

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.9 Sammanfattning 81

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Appendix 82

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 En metod för selektiv lättnad med inriktning på

mindre företag 85 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.1 Lättnad företags- eller ägamivån 85

. . . . . . . 5.2 Området för lättnaden 87 . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.1 Lättnadskvaliñcerade aktier 87 . . . . . . . 5.2.2 Lättnadskvaliñcerade ägare 93 . . . . . . .

5.3 Principen för metoden 94

. . . . . . . . . . . . . . . . .

5.4 Lättnadsutrymmet 96

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.5 Notering 101

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.6 Vissa frågor 102

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.7 Förhållandet till EG-rättens statsstödsregler 103

. . . 5.8 Ikraftträdande 105 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.9 Sammanfattning av förslaget 105

. . . . . . . . . . . . .

Appendix 1 Arbitragemöjligheter med utrymmes-

metoden 106 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Appendix 2 En lönebaserad lättnad 108

. . . . . . . . . .

6 Beskattning och risktagande 111 . . . . . . . . . . . . 6.1 Reglerna för aktieförluster 111 . . . . . . . . . . . . . .

6.2 Riskneutralitet i reglerna för aktiva delägare

och i lättnadsreglema 114 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7 Effekter på statens finanser 115

. . . . . . . . . . . .

7.1 Det kapitalbaserade lättnadsunderlaget 116

. . . . . .

7.2 Det lönebaserade underlaget 122

. . . . . . . . . . . . . 7.3 Begränsning av kostnaderna genom

bristande symmetri 123 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4 Kostnaden 125 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8 Författningskommentar 127 . . . . . . . . . . . . . . .

8.1 Förslag till lag om ändring i lagen 1947:576

om statlig inkomstskatt 127 . . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll 7

8.2 Förslag till lag om ändring i lagen 1990:325

om självdeklaration och kontrolluppgifier 130 . . . .

Särskilda yttranden 133 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Av sakkunnige Edin 133 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Av sakkunnige Lodin 134 . . . . . . . . . . . . . . . . . . Av experten Jansson 151 . . . . . . . . . . . . . . . . . . Av experten Larsson 152 . . . . . . . . . . . . . . . . . . Av experten Munck-Persson 167 . . . . . . . . . . . . . Av experten Virin 169 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga: Direktiven 171 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning

Upprinnelsen till utredningens uppdrag i den utredningsetapp, som

redovisas i detta betänkande, är en skiss till metod för lättnad i den

ekonomiska dubbelbeskattningen företagsnivån som presenterats i skattedebatten. Metoden går ut att företagen från sin skatt skall

få räkna och vinst

av skatt som aktieägarna erlagt på utdelning aktier i företaget. Mot bakgrund av att vissa främmande länder har en lättnad på ägarnivân i form av ett avräkningssystem aktieägar-

får från sin skatt på utdelning räkna av skatt som företaget na

erlagt kan metoden benämnas omvänd avräkning.

-

Utredningens bedömning är att en sänkning av bolagsskatte-

satsen är ett bättre alternativ än den omvända avräkningen, om

utgångspunkten är att skatteuttaget företagsnivån skall sänkas.

Metoden har i själva verket effekter som gör att den är olämplig. Den allvarligaste nackdelen är att skattebelastningen i företaget -

och därmed kapitalkostnaden för företagets investeringar beror

i vilken utsträckning ägarna betalar svensk skatt utdelningsav inkomster och aktievinster. Till den del aktierna ägs t.ex. av ett utländskt företag som inte betalar kupongskatt, AP-fonden eller en

svensk skattepriviligierad stiftelse erhåller företaget ingen lättnad.

Det stod på ett relativt tidigt stadium i arbetet klart att den

omvända avräkningen inte är ett verkligt alternativ. I och med att

den omvända avräkningen faller bort får man räkna med att debatten dubbelbeskattningens vara eller inte vara tar ny fart. Det om får också anses önskvärt att så sker, kanske kan därigenom de olika

uppfattningama i denna svårbedömda fråga komma närmare

varandra. Mot bakgrund härav beslöt utredningen att ta ett bredare

grepp på uppgiften än vad som direkt föreskrivs i direktiven. Am-

bitionen har varit att lämna ett ekonomiskt och juridiskt underlag från vilket den fortsatta diskussionen kan ta avstamp. Arbetet bedrevs ursprungligen med inriktning att betänkandet skulle lämnas i november 1996. I juni åtog sig emellertid utredningen efter förfrågan från regeringen att lämna betänkandet redan före utgången av juli. Skälet för denna förfrågan var att regeringen

10 Sammanfattning SOU 1996:1 19

som under hand erfarit från utredningen att den omvända avräk- ningen inte var ett aktuellt alternativ önskade lämna förslag till riksdagen under hösten 1996 om en lösning enligt andrahandsalternativet i direktiven, nämligen en selektiv lättnad i dubbelbeskattningen med inriktning på mindre företag. Utredningen har, trots den tidspress uppkommit, ansett det som angeläget att fullfölja den ursprungliga ambitionen. Det är givet att redovisningen inte kunnat bli så utförlig och genomarbetad som skulle vara önskvärt. Utredningens uppfattning är ändå att den bild som tecknas är rättvisande mot bakgrund av tillgänglig kunskap.

En generell lättnad

Följande argument brukar anföras för att dubbelbeskattningen bör

lindras genom en generell åtgärd ordet "lindras" innefattar,

som det används här, även ett fullständigt avskaffande.

Soliditeten förbättras. Hos företagen är utgiftsräntor avdragsgilla men inte lämnad utdelning, samtidigt som såväl inkomsträntor som mottagen utdelning beskattas hos mottagaren. Denna olikbehandling gynnar lånefmansiering framför finansiering med eget kapital och leder till en alltför låg Soliditet. Inlåsning motverkas. Hos aktieägarna beskattas utdelad inkomst hårdare än inkomst hålls kvar i företaget. Det beror på att som kvarhållen inkomst beskattas som aktievinst först när aktien avyttras. Detta innebär att det finns ett icke önskvärt skatteincitament att hålla kvar inkomster snarare än att dela ut dem. Incitament ges för aktiesparande. En lättnad i beskattningen på ägamivån innebär ett önskvärt incitament för svenska skattskyldiga subjekt att öka sina placeringar i aktier. Avkastningskravet sänks. Dubbelbeskattningen medför att avkastningskravet på investeringar i Sverige är alltför högt.

Utredningen gör i huvudsak följande bedömning av dessa argument.

Soliditeten förbättras. Det finns här anledning att skilja mellan ett globalt perspektiv och det enskilda landets perspektiv. Globalt snedvrider den skiljaktiga behandlingen eget och framav mande kapital företagens finansiering, vilket får antas ha vissa negativa effekter. Något specifikt svenskt problem finns däremot inte, eftersom nästan alla länder har liknande beskattning

SOU 1996:1 19 Sammanfattning 11

töretagsnivån som Sverige. Det förhållandet att vissa länder har lättnader i dubbelbeskattningen ägamivån saknar helt eller i betydande utsträckning betydelse på företagsnivån. Inlâsning motverkas. Den nämnda skillnaden i behandling av mottagen utdelning och aktievinst är relevant endast för en begränsad andel av ägama, drygt 27 %. Med hänsyn härtill framstår det som tveksamt om inlåsningen är ett större problem. Incitament ges för aktiesparande. Det är riktigt att det uppkommer ett incitament för svenska skattskyldiga subjekt att spara i aktier. Det är dock oklart om, och i så fall i vilken utsträckning, sådana subjekt utövar ägarrollen ett samhällsekonomiskt eñektivare sätt än utländska ägare eller svenska icke skattskyldiga ägare. Avkastningskravet sänks. Sverige har en internationellt låg bolagsbeskattning samtidigt som övriga skatter är höga. Med hänsyn härtill kan det ifrågasättas om det skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt att sänka skatten på bolagsinkomster och, för att finansiera sänkningen, höja någon skatt. annan

Sammantaget anser utredningen att argumenten inte motiverar en generell lättnad i dubbelbeskattningen. Om emellertid en lättnad skall göras bör denna enligt direk- tiven och enligt utredningens uppfattning ha till ändamål att främja investeringar i Sverige. Utredningen uppfattar saken så att det inte är tillräckligt att en åtgärd har en allmänt investeringsstimulerande verkan, utan åtgärden skall främja investeringar särskilt i Sverige. En sänkning av bolagsskattesatsen sänker kapitalkostnaden för investeringar som görs i Sverige oberoende av om investeringen görs av ett svenskägt svenskt företag, ett utlandsägt svenskt företag eller ett utländskt företag. En sänkning av bolagsskattesatsen är med hänsyn härtill en ändamålsenlig åtgärd om man önskar främja investeringar särskilt i Sverige. Några tekniska komplikationer i förhållande till utlandet uppkommer inte. Alternativ som rätt till omedelbar avskrivning av anläggningstillgångar, avdrag för lämnad utdelning och, berörts i det som föregående, omvänd avräkning, är förenade med nackdelar av olika slag. Svenska skattskyldiga subjekt, t.ex. fysiska utgör personer, endast en liten del av alla aktuella och potentiella ägare till svenska aktier. Beteendet hos sådana subjekt saknar därför, åtminstone på längre sikt, nämnvärd betydelse för kurserna svenska aktier. Med hänsyn härtill f°ar generella lättnader ägamivån, t.ex.

12 Sammanfattning

skattefrihet för mottagen utdelning och aktievinst, ingen eller endast begränsad effekt företagens kapitalkostnader. Sammantaget rekommenderar utredningen, om en generell lättnad i dubbelbeskattningen anses önskvärd, att denna görs i form av en sänkning av bolagsskattesatsen.

En selektiv lättnad med inriktning på mindre företag

Skulle utredningen finna att den omvända avräkningen inte bör införas, åligger det enligt direktiven utredningen att utarbeta en metod för selektiv lättnad i dubbelbeskattningen med inriktning de mindre företagen. Utredningen gör i huvudsak följande bedömning i fråga om lämpligheten av en sådan åtgärd.

En selektiv skattelättnad, som sänker kapitalkostnaden för investeringar i mindre företag, innebär att sådana investeringar

gynnas i förhållande till investeringar i stora företag. Utredningen har inte kunnat finna något hållbart resonemang som visar att det skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt. Tvärtom, traditionell marknadsekonomisk teori säger att alla verksamheter bör så långt som möjligt ges samma skattemässiga villkor. Ekonomisk teori ger emellertid inte en heltäckande bild av verkligheten. Därför kan

man inte utesluta att särskilda lättnader för mindre företag skulle ha positiva effekter. Bevisbördan bör dock ligga den som argu-

menterar för icke-neutrala lösningar. Trots att utredningen således inte kan rekommendera en selektiv lättnad, åligger det enligt direktiven utredningen att utarbeta en metod för en sådan lättnad. Förslaget innebär i huvudsak följande. Lättnad medges för utdelning och vinst onoterade aktier, dvs. aktier som inte noteras svensk eller utländsk börs eller är föremål för liknande notering. Andelar i utländska företag omfattas inte

av lättnaden. Utredningen kan dock inte utesluta att en begränsning

av lättnaden till svenska aktier strider mot bestämmelser i Romfordraget om fria kapitalrörelser. Lättnaden avser utdelning och vinst på aktier, som innehas av fysiska personer och dödsbon vilka är obegränsat skattskyldiga i Sverige. Metoden för lättnaden anknyter till vad som gäller för beskatt-

ning av aktiva delägare i fåmansföretag. Enligt lättnadsmetoden

undantas således utdelning och vinst onoterade aktier inom ett lättnadsutrymme från beskattning. Lättnadsutrymmet utgörs av ett belopp, som erhålls genom att en lättnadssats multipliceras med ett lättnadsunderlag.

Sammanfattning 13

Lättnadssatsen är enligt förslaget 65 % statslåneräntan vid

av

utgången november året före beskattningsåret. Lättnadsunder-

av

laget utgörs summan av den skattskyldiges anskaffningskostnad

av

för sina aktier i företaget och 70 % av ett löneunderlag. I fråga om beräkningen anskaffningskostnaden gäller alternativen i de

av särskilda reglerna för aktiva delägare i fåmansföretag. Löneunderlaget utgörs löner och andra ersättav summan av ningar till anställda. Är företaget ett fåmansföretag räknas inte ersättningar till aktiva delägare och närstående till sådana delägare med. Även i fråga de särskilda reglerna för aktiva delägare i om fåmansföretag föreslås att 70 % lönesumman skall få läggas till av

underlaget, i detta fall underlaget för kapitalinkomstbehandling.

Procenttalet enligt gällande regler är 10. Också i övrigt föreslås

bestämmelser skall gälla beträffande lönesummereglema

att samma i de särskilda reglerna och lättnadsreglema. I förhållande till de

gällande bestämmelserna i de särskilda reglerna innebär förslaget

viss uppmjukning.

en

Lättnadsutrymme, som inte utnyttjas ett visst beskattningsår, bör få med ränteuppräkning. Sparat utrymme medför att lättnad

sparas kan erhållas vid beskattning aktievinst. av

För att mildra effekten att lättnadsreglema upphör vid note-

av

ring föreslås att de aktieägare, som ägde aktier i företaget vid tidpunkten för noteringen, skall få behålla lättnaden under en övergångstid 10 år. Finns ett sparat lättnadsutrymmet vid utgången denna tid, får ett motsvarande belopp läggas till

av

anskaffhingskostnaden för aktierna. Skälet för att denna relativt komplicerade metod föredragits

framför metod, där lättnad medges för viss andel av utdelen en ning och aktievinst, är att den valda metoden inte sätter ökad press på de särskilda reglerna för beskattning av aktiva delägare i fåmansföretag att behandla aktiva delägare ofönnånligare genom

än övriga delägare i onoterade företag. Lättnadsutrymmet är nämligen alltid mindre än det kapitalinkomstbehandlade utrymmet.

Den statsfmansiella kostnaden för förslaget kan beräknas till

3,4 miljarder kronor år, dvs. ungefär till det belopp som

per reserverats för selektiv lättnad i prop. 1995/96:222. en Förslaget kan, i enlighet med vad som aviserats i den nämnda

propositionen, tillämpas fr.o.m. beskattningsåret 1997.

afimfem mgaâgzálmød

Wiir“:“

.~%r2 wafimmwnfii‘;

Summary

The background to the report presented here the public debate concerning relief in economic double taxation and specifically a

method that allows companies a tax credit based on the tax paid by their shareholders dividends and capital gains. In the light of on

certain foreign countries granting relief to shareholders the form of imputation shareholders are entitled to offset a tax credit,

—

based on the tax paid by the company, against the tax they pay on dividends the method can be called reversed imputation.

—

The committee’s assessment that, the original idea that the tax paid by companies to be reduced, a reduction of the corporate tax rate a better alternative to the reversed imputation

method. This method has effects which make unsuitable in itself.

The most serious drawback that the company’s tax burden and

——

therefore the capital costs for the company’s investments depends

to what extent the owners pay Swedish tax on their income upon

from dividends and capital gains. For the proportion of the shares owned for example a foreign company exempt from the with-

holding tax dividends the receives no credit. on company

was clear at a relatively early stage that the reversed imputation viable alternative. With reversed imputation

system was not a

longer the picture, that the debate on whether

no we can assume double taxation should exist or not will be rekindled. This a desirable maybe through such a debate that the consequence as different opinions concerning this diflicult issue may converge. In the light of this the committee decided to take a wider view of the

issue than that which stipulated in the directive. Our aim has

was been to submit economic and legal foundation upon which an further discussions can be based. The work started with the intention of submitting a report

November 1996. In June the committee agreed, afier being asked by the Govemment, to submit the report early the end of

as as July. The for this request was that the Government who reason -—

had been informed that a reversed imputation system was no

16 Summary

longer a viable alternative wished to submit a proposal to Par-

—

liament during the autumn of 1996 on a solution based on the

second choice alternative the directive, namely selective relief from double taxation for smaller companies.

General relief

The following arguments are usually given for relief of double

taxation the word relief, as used here, also includes total

abolition.

Improvement in debt equity ratio. A company’s interest expense deductible but paid dividends are not and at the time

same the receiver taxed both his interest income and received on

dividend. This unequal treatment encourages debt financing instead of equity financing and leads to a low debt equity ratio. Retainment discouraged. Shareholders are taxed heavily

more on income from dividends than income which retained on the company. This because retained income taxed as

capital gains only when the shares are sold. This means that

there an undesirable tax incentive to retain income the company rather than distribute as dividends. Share savings incentive. Tax relief for shareholders will create a desirable incentive for Swedish taxpayers to increase their investment shares.

Reduced required rate return. Double taxation results the required rate of return investment Sweden being too high.

on

The following assessment of these arguments the commit-

sums up

tee’s point of view.

Improvement in debt equity ratio. necessary here to

differentiate between global perspective and the perspective

a

of an individual country. In global terms, the unequal treatment of equity and debt distorts company’s financing, which must

a be assumed to have certain negative effects. There however

no specifically Swedish problem since almost all other countries

have similar corporate taxation rules this respect. The fact

that certain countries give tax relief to shareholders of little significance for costs of capital companies. Retainment discouraged. The above-mentioned difference the treatment of received dividends and capital gains only

Summary 17

relevant for a limited proportion of shareholders, approximately 27 %. Taking this into account doubtfiil whether this reprereal problem. sents any Share savings incentive. true that incentive provided an for Swedish taxpaying residents to save the form of shares. From empirical point of view, however, unclear to what an extent such residents perform their role as owners in an economically eflicient than tax-exempt residents or more way non-resident owners. Reduced required rate return. Internationally, Sweden has a low level of corporate taxation at the same time as other taxes high. With regard to this, can be questioned whether are would be profitable for the national as a whole to reeconomy duce corporate taxation whilst, to finance such a reduction, increasing some other tax.

In conclusion, the committee considers these arguments to be too weak to support general relief in double taxation. however relief to be given, should aim to promote investment Sweden. not sufiicient for the measure to stimulate investment general, must specifically promote investment in Sweden. A reduction in the corporate tax rate reduces the capital costs of investments made Sweden irrespective of whether the investment made by Swedish owned by Swedish residents, a company Swedish owned by foreign residents or a foreign coma company With regard to this, a reduction the corporate tax rate pany. appropriate the aim to promote investment an measure especially Sweden. No technical problems occur relation to other countries. Alternative concerning company taxation, such as measures immediate depreciation of fixed assets, deduction for paid dividends and reversed imputation, all associated with disadvanare tages of kind or another. one Swedish residents, individuals, constitute only a small proe.g. portion of all present and potential of Swedish shares. The owners behaviour of such residents therefore at least in the long-term, of hardly importance regards Swedish share prices. Bearing any as this mind, tax relief for shareholders, such as tax exemption for recieved dividends and capital gains will have only limited effect on companies’ capital costs.

18 Summary SOU 1996: l 19

In conclusion, the committee recommends that, relief double taxation considered desirable, should be given the form of a reduction the corporate tax rate.

Selective relief for smaller companies

The committee makes the following basic assessment with regard

to the suitability of selective relief for smaller companies. Selective tax relief, which reduces the capital cost of investment smaller companies, promotes such investment before investment large companies. The committee has been unable to find any tenable argument which shows that this would be profitable for the national economy. On the contrary, traditional market economic theory states that all businesses as far as possible should receive the same fiscal treatement.

Despite the fact that the committee cannot recommend selective

relief, its duty, accordance with the directive, to draw up a

method for such relief. The suggestion amounts mainly to the

following. Relief granted for dividends and capital gains unquoted on

shares, i.e. shares that are not quoted on the Swedish foreign

or stock exchanges or are the subject of similar quotation. Share

holdings in foreign companies are not subject to relief. The committee can not rule out the possibility that such limitation of

a the relief to Swedish shares contravenes the provisions laid down

the Treaty of Rome concerning the free movement of capital.

The relief concerns dividends and capital gains owned by

individuals with full tax liability Sweden.

The relief method linked to the method used the special

regulations for the taxation of active partners closely held

companies. Dividends and capital gains from unquoted shares are excluded from taxation within maximal exempt amount. This a

exempt amount arrived at by multiplying relief base by relief

a a rate. suggested that the relief rate be 65% of the state interest

rate at the end of November the preceding fiscal The relief

year. base the sum of the taxpayer’s acquisition costs for his shares the company and salary base. a The salary base consists of 70 % of the total sum of salaries to

employees. If the company a closely held

company, remuneration to active partners and their relatives not included.

SOU 1996: l 19 Summary 19

The exempt amount not utilised a certain year may be saved with interest. Saved amounts that relief can be acquired mean

when the capital gain taxed. T0 mitigate the effect when a company goes public, suggested that the shareholders who owned shares the company at that time shall be entitled to relief for transitional period of ten

a years.

for this relatively complicated method being chosen

The reason

preference to method, where relief given on a certain pro-

a portion of dividends and capital gains, that the chosen method

does not increase the strain the special regulations for the

on

taxation of active partners closely held companies.

The annual loss be estimated at SEK 3,4 billion. revenue can The method be brought into force as from the fiscal year can 1997.

m A

1996:119 21 SOU

Författningsförslag

1 Förslag till lag om ändring i lagen 1947:576 om

statlig inkomstskatt

föreskrivs i fråga lagen 1947:576 om statlig Härigenom om inkomstskatt

12, 12 b och 12 d samt 27 § 5 skall ha dels att 3 § mom. mom.

följande lydelse,

dels att det i 3 § skall införas ett nytt moment, 1 a mom., av

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 § I Utdelning och a mom.

realisationsvinst på aktie i

svenskt aktiebolag undantas

från skatteplikt i den utsträck-

ning som anges i detta moment.

Som förutsättning gäller att inte några aktier i

bolaget är marknadsnoterade,

om bolaget inte är ett förvaltningsföretag, att bolaget under det räkenskapsår som be-

slutet utdelning avser eller om

under något av de fyra föregående räkenskapsåren inte

-

direkt eller genom dotterföretag

ägt aktier eller andelar med -

röst- eller kapitalandel på

en minst 25 procent i ett annat

bolag, i vilket aktier är mark-

22 Författningvörslag SOU

1996:119

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nadsnoterade, eller i uten ländsk juridisk person, om bolaget är ett förvaltningsföretag, att detta under det räkenskapsår som beslutet om utdelning avser inte ägt någon marknadsnoterad aktie eller andel i utländsk juridisk person, att bolaget inte är ett så-

dant bostadsaktiebolag

som avses i 2 § 7m0m. Det belopp som undantas från skatteplikt lättnadsbeloppet beräknas som 65 procent av statslâneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret multiplicerad med summan anskajfningsav kostnaden för aktien och 70 procent av ett läneunderlag beräknat enligt 12 d mom. första stycket och andra stycket Är aktien sådan en

kvalificerad aktie som avses i

12 a mom. tillämpas även 12 d mom. andra stycket Med anskafningskostnad avses det anskaflrzingsviirde som skulle ha använts vid beräkning av realisationsvinsten, om aktien avyttrats vid tidpunkten för utdelningen. För aktie som har förvärvats före ingången år av 1990 respektive före ingången av år 1992 får bestämmelserna i 12 c mom. andra och tredje styckena tillämpas. Understiger utdelningen lättnadsbeloppet sparas återstående belopp sparad lättnad och ökar det lättnadsbelopp besom räknas nästa år. Vid beräkning av lättnadsbeloppet läggs spa-

Författningvörslag 23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

rad lättnad också till anskafningskostnaden för aktien. Har bolaget inte lämnat någon utdelning, beräknas lättnadsbelopp och sparad lättnad vid utgång. Överbeskattningsårets går aktien till annan ägare på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång övertas sparad lättnad av den nye ägaren. Uppkommer realisationsvinst vid avyttring av aktie undantas ett belopp som svarar mot sparad lättnad från skatteplikt. Har aktier i ett bolag mark-

nadsnoterats efter utgången av

år 1996, gäller bestämmelserna i detta moment för utdelning och realisationsvinst på aktie i bolaget till och med det tionde

året efter det år då noteringen

skedde. Aktien får dock inte ha givits ut q‘ter tidpunkten för

notering eller efter denna

tidpunkt ha övergått till annan ägare genom köp, byte eller därmed jämförligt fång. Kvarstående sparad lättnad vid den nämnda tidpunkten får läggas till anskajfningskostnaden för aktien. Vad som sägs om aktie gäller även andel i annan svensk ekonomisk förening än sådan kooperativ förening som avses i 2 § 8 mom.

12 mom.’ Fysisk person 12 mom. Fysisk person och dödsbo äger kvalifice- och dödsbo äger kvalisom som rad aktie i ett fåmansföretag ficerad aktie i ett fåmansföretag skall i den omfattning som an- skall i den omfattning som i 12 a-12 ta ut- anges i 12 a-l2 e mom. ta upp ges e mom. upp

24 Författningsfärslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

delning sådan aktie som utdelning sådan aktie som

intäkt av tjänst i stället för intäkt tjänst i stället för av intäkt av kapital. Detsamma intäkt kapital. Detsamma av gäller realisationsvinst vid av- gäller realisationsvinst vid avytt-

yttring av sådan aktie. ring av sådan aktie. Av

1 a mom. framgår att utdelning och vinst i viss omfattning un-

dantas från skatteplikt.

Närmare bestämmelser finns i

12 a mom. om tillämpningsområdet,

-

12 b mom. om behandlingen utdelning och realisations-

- av vinst,

12 d mom. om ökning anskaffningskostnaden med

- av

löneunderlag,

12 e mom. om visst undantag från tillämpningen.

-

Vad som i första stycket sägs aktie i ett fåmansföretag

om

gäller också andel i ett sådant företag. Med aktie och andel likställs

andra sådana av företaget utgivna finansiella instrument som avses i 27 § 1 mom. För sådana instrument får dock 12 och 12 d c mom. inte tillämpas.

12 b mom.3 Överstiger utdelningen kvalificerad aktie det

en

gränsbelopp som anges i det följande tas överskjutande belopp

upp

som intäkt av tjänst. Gränsbeloppet utgörs anskaffningskost-

av naden for aktien multiplicerad med statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret med tillägg av fem procentenheter. Vid beräkning gränsbeloppet for andra finansiella av

instrument än aktier och andelar begränsas tillägget till statslåneräntan till en procentenhet. Avyttras efter utdelning aktien till närstående, skall denne ta upp ytterligare utdelning lämnas

som

under året som intäkt av tjänst. Med anskaffningskostnad avses det anskaffningsvärde

som

skulle ha använts vid beräkning realisationsvinsten, aktien

av om

avyttrats vid tidpunkten för utdelningen. Som utdelning behandlas även vinst som uppkommit vid nedsättning aktiekapitalet i

av

företaget genom inlösen av aktier. Understi ger utdelningen Understiger utdelningen gränsbeloppet sparas återstående gränsbeloppet återstående

sparas

belopp sparad utdelning och belopp sparad utdelning och ökar det gränsbelopp som be- ökar det gränsbelopp be-

som

räknas nästa år. Vid beräkning räknas nästa år. Vid beräkning av gränsbeloppet läggs sparad av gränsbeloppet läggs sparad utdelning också till anskaff- utdelning också till anskaff-

F örfaztningsförslag 25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ningskostnaden för aktien. Har ningskostnaden för aktien. Har företaget inte lämnat någon ut- företaget inte lämnat någon utdelning beräknas gränsbelopp delning beräknas gränsbelopp och sparad utdelning vid och sparad utdelning vid be-

beskattningsårets utgång. skattningsårets utgång. Övergár

aktien till annan ägare på annat

sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång övertas sparad utdelning av den nye ägaren.

Uppkommer realisationsvinst vid avyttring av en kvalificerad aktie skall hälften av den del av vinsten som överstiger sparad utdelning tas intäkt av tjänst. Som intäkt av tjänst skall upp som dock högst tas ett sammanlagt belopp som för aktieägaren och upp denne närstående under avyttringsåret och de tio beskattningsår närmast föregått beskattningsåret uppgår till 100 gånger det som basbelopp som gäller för avyttringsåret enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring. Om aktieägarens make eller såvitt gäller aktieägare under - 18 år förälder är eller under någon del av den senaste tioårs- perioden i betydande omfattning har varit verksam i företag som i 12 mom. första stycket och om aktieägarens beavses a skattningsbara förvärvsinkomst, med bortseende från det belopp som enligt bestämmelserna i första-fjärde styckena skall tas upp intäkt av tjänst, understiger makens eller förälderns beskattsom ningsbara förvärvsinkomst, skall vid beräkning enligt 10 § av skatt på tjänsteintäkten aktieägarens beskattningsbara förvärvsinkomst,

innan tjänsteintäkten beaktas, anses motsvara makens eller

förälderns beskattningsbara förvärvsinkomst. 12 d mom.‘ Vid beräkning 12 d Vid beräkning mom. av

gränsbeloppet enligt 12 b gränsbeloppet enligt 12 b mom.

av får till anskaffnings- får till anskaffningskostnaden mom. kostnaden för aktien läggas för aktien läggas 70 procent av 10 procent ett löneunderlag. ett löneunderlag. Löneunderav Löneunderlaget beräknas på laget beräknas på grundval av grundval av sådan ersättning sådan ersättning som ingår i ingår i underlag för beräk- underlag för beräkning av avsom ning av avgifter enligt 2 kap. gifter enligt 2 kap. 3 § lagen 3 § lagen 1981:691 om social- 1981:691 om socialavgifler avgifter och som under året före och sorn under året före beskattbeskattningsåret har utgått till ningsåret har utgått till arbetstagarna i företaget och i arbetstagarna i företaget och i

26 F örfattningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dess dotterföretag. Av ersättning dess dotterföretag. Av ersättning till arbetstagare i dotterföretag till arbetstagare i dotterföretag som inte är helägt får inte är helägt får

som medräknas så stor del be- medräknas så stor del beav av loppet som svarar mot moder- loppet mot modersom svarar företagets andel av antalet aktier företagets andel antalet aktier av

eller andelar i dotterföretaget. eller andelar i dotterföretaget.

Löneunderlaget utgörs av den Löneunderlaget utgörs den av del av det sammanlagda ersätt- del det sammanlagda ersättav

ningsbeloppet som överstiger ett ningsbeloppet överstiger ett

som

belopp motsvarande tio gånger belopp motsvarande tio gånger det basbelopp enligt lagen det basbelopp enligt lagen

1962:381 om allmän för- 1962:381 allmän förom

säkring som gällde året före be- säkring gällde året före be-

som

skattningsåret fördelat med lika skattningsåret fördelat med lika belopp aktierna i företaget. belopp aktierna i företaget.

Vid tillämpning av första stycket gäller följande. Anskafi"ningskostnaden för aktien får inte beräknas enligt

12 c mom. tredje stycket. Ersättning till arbetstagare Ersättning till arbetstagare som innehar sådant företaget innehar sådant företaget

av som av utgivet finansiellt instrument utgivet finansiellt instrument som avses i 27 § 1 mom. får som avses i 27 § l får mom. inte beaktas om 12 mom. är inte beaktas 12 är om mom.

tillämpligt utdelning eller tillämpligt på utdelning eller vinst som är hänförlig till vinst är hänförlig till

som instrumentet. Ersättning instrumentet. Ersättning som som täcks av ett statligt bidrag för täcks ett statligt bidrag för av lönekostnader får inte heller lönekostnader får inte heller beaktas. beaktas.

Aktieägaren skall för året Har aktieägaren i beföre beskattningsåret ha erhållit tydande omfattning varit verk-

sådan ersättning som ingår i i företaget eller i dess sam

underlag för beräkning avgif- dotterföretag skall denne för

av

ter enligt 2 kap. 3 § lagen om året före beskattningsåret från socialavgifter från företaget företagen ha erhållit sådan eller dess dotterföretag med ett ersättning ingår i underlag

som

belopp som sammanlagt inte för beräkning avgifter enligt

av understiger 150 procent den 2 kap. 3 § lagen socialav om

högsta ersättning som samma år avgifter med ett belopp

som

har betalats ut till arbets- sammanlagt inte understiger

en

Författningsförslag 27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tagare och som får räknas i 120 procent av den högsta det underlag som ligger till ersättning som samma år har grund för beräkning av löne- betalats ut till en arbetstagare underlaget. och som får räknas i det Den sammanlagda ökning underlag som ligger till grund av gränsbeloppet som upp- för beräkning av löneunderlaget kommer genom tillägg av löne- eller, om detta är lägre, med ett underlaget får inte överstiga så- belopp som svarar mot 10 dan ersättning till aktieägaren gånger det basbelopp enligt som avses i lagen om allmän försäkring som gällde för året före beskattningsåret. Det sammanlagda löneunderlaget får inte överstiga ett belopp som svarar mot 50 gånger den ersättning aktieägaren för året före beskattningsáret erhållit från företagen.

Med innehav av sådana finansiella instrument i ett fâmansföretag som avses i 27 § l mom. likställs innehav av finansiella instrument i ett annat företag inom samma koncern.

27§ 5 mom.’ Förlust på mark- 5 Förlust på markmom. nadsnoterad tillgång som avses nadsnoterad tillgång som avses i 1 mom. får dras av från rea- i l mom. får dras av från realilisationsvinst på marknads- sationsvinst på marknadsnoterad noterad sådan tillgång. I fråga sådan tillgång. I fråga om andel om andel i värdepappersfond i värdepappersfond gäller detta gäller detta endast om värdet av endast om värdet av fondens fondens innehav av sådana till- innehav av sådana tillgångar gångar som avses i l mom. inte som avses i 1 mom. inte annat annat än tillfälligtvis understigit än tillfälligtvis understigit tre tre fjärdedelar av fondför- fjärdedelar av fondförmögenmögenheten. Av förlust som heten. Förlust på aktie som inte inte dragits av mot vinst på är marknadsnoterad får dras av marknadsnoterad egendom eller från realisationsvinst på sådan av förlust pd egendom som inte aktie. Av förlust som inte draär marknadsnoterad får 70 pro- gits av mot vinst får 70 procent cent dras av. dras av.

28 Författningsförslag SOU 1996:1 19

Denna lag träder i krafi den 1 januari 1997 och tillämpas första

gången vid 1998 års taxering.

l Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770. 2 Senaste lydelse 1995:1626. 3 Senaste lydelse 1995:1626. 4 Senaste lydelse 1995:1626. 5 Senaste lydelse 1994:1859.

Författningsförslag 29

2 Förslag till lag om ändring i lagen 1990:325 om självdeklaration och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 27 § lagen 1990:325 om självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 27 § Kontrolluppgifi utdelning och innehav skall lämnas av om den som utbetalt utdelning aktie i svenskt aktiebolag som är avstämningsbolag enligt 3 kap. 8 § aktiebolagslagen 1975:1385, 3 kap. 8 § försäkringsrörelselagen 1982:713 eller 3 kap. 8 § bankaktiebolagslagen 1987:618, förvaringsinstitut som avses i 1 § lagen 1990:1114 om värdepappersfonder andel i svensk och som utbetalt utdelning värdepappersfond, fondbolag i 1 § lagen värdepappersfonder och som avses om som förvaltar svensk värdepappersfond, den utbetalt utdelning från utländsk juridisk person, om som utdelningen utbetalats Värdepapperscentralen VPC Aktiegenom bolags försorg, valutahandlare och värdepappersinstitut hos vilka utländskt fondpapper eller rättighet eller skyldighet som anknyter till sådant fondpapper förvaras i depå eller kontoförs. Kontrolluppgift skall lämnas för

a fysisk eller juridisk person som är berättigad att lyfta

utdelning för egen del vid utdelningstillfállet och fysisk hos den uppgifisskyldige varit antecknad

b person som

innehavare aktie eller andel i värdepappersfond eller som av utländsk juridisk eller utländsk aktie eller annat utländskt person värdepapper. Kontrolluppgifi enligt andra Kontrolluppgifi enligt andra stycket skall ta utbetald stycket a skall ta upp utbetald a upp utdelning till den del den är utdelning, avdragen preliminär skattepliktig, avdragen prelimi- skatt och innehållen utländsk när skatt och innehållen ut- källskatt som belöper på utdelländsk källskatt belöper på ningen. Kontrolluppgiñ enligt som utdelningen. Kontrolluppgifi andra stycket b skall ta upp enligt andra stycket b skall ta innehavet vid årets utgång. upp innehavet vid årets utgång.

30 Författningsförslag SOU 1996:1 19

Uppgifisskyldighet enligt denna paragraf föreligger inte för tillgångar pensionssparkonto eller för utdelning sådana tillgångar. Denna lag träder i kraft den l januari 1997.

Senaste lydelse 1995:1543.

l Bakgrund

Genom 1990 års skattereform fick Sverige en bolagsbeskattning som i huvudsak utmärktes av en låg skattesats och bred skattebas. Det tidigare Annell-avdraget behölls, vilket innebar att systemet innehöll en lättnad i dubbelbeskattningen i form av en begränsad rätt för företagen till avdrag för lämnad utdelning på nyemitterat kapital. Genom direktiv år 1992 uppdrog den dåvarande borgerliga regeringen utredningen att bl.a. överväga hur dubbelbeskattningen av utdelade vinster kunde minskas ytterligare eller avskaffas helt dir. 1992:61. Genom tilläggsdirektiv utvidgades uppdraget till att avse även kvarhållen inkomst dir. 1992:94. Våren 1993 lämnade utredningen betänkandet Fortsatt reformering av företagsbeskattningen, Del med underrubriken Den ekonomiska dubbelbeskattningen SOU 1993:29. Med hänsyn främst till lättnad företagsnivån ansågs tekniskt problemaatt en tisk och till internationella konformitetsskäl föreslog utredningen att Annell-avdraget skulle avskaffas och lättnaden förläggas till ägamivån. Utredningen gjorde bedömningen att utdelningsinkomster inte borde undantas helt från beskattning, om inte även sådan del av en aktievinst, som svarar mot kvarhållen inkomst i företaget, undantogs helt. Detta skulle kunna ske genom den s.k. JIK-metoden. Denna metod ansågs emellertid vara alltför komplicerad för att kunna införas utan ytterligare utredning. Mot bakgrund av det anförda föreslogs att hälften av mottagen utdelning och aktievinst skulle undantas från beskattning. Regeringen delade utredningens uppfattning att lättnaden för kvarhållen inkomst borde begränsas till hälñen av en aktievinst men ansåg att utdelningar kunde helt undantas från beskattning. I prop. 1993/94:50 lämnades förslag i enlighet härmed. Riksdagen följde propositionsförslaget. Lagstifiningen gjordes tillämplig fr.o.m. inkomståret 1994. Under propositionsarbetet uppdrog regeringen utredningen att utarbeta .lIK-metoden, i första hand för onoterade aktier. Utredningen lämnade förslag i detta hänseende i betänkandet JIK-

32 Bakgrund SOU 1996:1 19

metoden, m.m. SOU 1994:13. Utredningens förslag remissbehandlades. Remissinstansemas inställning till metoden var blandad. Regeringen ansåg med hänsyn härtill att metoden borde utredas vidare prop. 1993/94:234 s. 62. På förslag av den nya socialdemokratiska regeringen avskaffades lättnadsreglema prop. 1994/95:25. Dessa kom således att

gälla endast 1994 års inkomster. I propositionen anfördes att avkastningen av ägarkapitalet bör beskattas hos aktieägarna och att

den enhetliga skattesatsen i inkomstslaget kapital bör gälla generellt. Hösten 1995 erhöll utredningen tilläggsdirektiv dir. 1995:130, se bilaga. I direktiven uppdras utredningen att pröva möjligheten och lämpligheten av att införa en generell lättnad i dubbel-

beskattningen företagsnivån. Bl.a. följande anförs. I den

allmänna debatten har presenterats en modell för en generell

lättnad företagsnivån, som innebär att företagen vid betalningen

av bolagsskatt får tillgodoräkna sig de skatter som obegränsat eller begränsat skattskyldiga erlagt i Sverige utdelningar och aktievinster. Uppdraget bör ta sin utgångspunkt i den modellen. Skulle utredningen finna avgörande hinder mot att införa en generell modell med avräkning företagsnivån eller att ett sådant system inte lämpligen bör införas, skall utredningen i stället utreda och lämna förslag till en selektiv lättnad med inriktning på de mindre företagen. En lättnad företagsnivån bör därvid prioriteras, men en lättnad på ägamivån kan vara ett alternativ. Vad gäller de budgetmässiga förutsättningarna för en reform

aviserades i prop. 1994/95:25 en framtida sänkning skatteuttaget

av företagsnivån med två miljarder kronor. I direktiven anförs i

anslutning till frågan om finansiering bl.a. följande. Reserven på

två miljarder kronor får bedömas som helt otillräcklig för att finansiera en generell reform. Kraven sanering de offentliga av finanserna utesluter ofmansierade skattesänkningar. En generell lättnad måste därför kombineras med balanserande inkomstförstärkningar. Denna tillkommande finansiering bör ske inom ramen för företagsbeskattningen. Det stod ett relativt tidigt stadium i arbetet klart att den i direktiven anvisade modellen för en generell lättnad på företags-

nivån den omvända avräkningen inte är ett verkligt alternativ.

- - I och med att den omvända avräkningen faller bort får man räkna med att debatten om dubbelbeskattningens vara eller inte vara tar ny fart. Det får också anses önskvärt att så sker, kanske kan därigenom de olika uppfattningama i denna svårbedömda fråga komma närmare varandra. Mot bakgrund härav beslöt utredningen

SOU 1996:1 19 Bakgrund 33

att ta ett bredare grepp på uppgiften än vad som direkt föreskrivs i direktiven. Ambitionen har varit att lämna ett ekonomiskt och juridiskt underlag från vilket den fortsatta diskussionen kan ta avstamp. Arbetet bedrevs ursprungligen med inriktning att betänkandet skulle lämnas i november 1996. I juni 1996 åtog sig emellertid

utredningen efter förfrågan från regeringen att lämna betänkandet redan före utgången av juli. Skälet för denna förfrågan var att regeringen som under hand erfarit från utredningen att den

omvända avräkningen inte var ett aktuellt alternativ önskade -

lämna förslag till riksdagen under hösten 1996 lösning

om en

enligt andrahandsaltemativet i direktiven.

I prop. 1995/96:222 anför regeringen att det är önskvärt att en

lättnad i dubbelbeskattningen för mindre företag införs med verkan fr.o.m. den 1 januari 1997. Ett budgetmässigt utrymme på 3,5 mil-

jarder kronor avsätts för lättnaden. I propositionen anförs vidare att

den provisoriska skattereduktionen för riskkapitalinvesteringar bör avskaffas fr.o.m. samma dag samt att avdragsrätten för avsättning till periodiseringsfond bör minskas till 20 % fr.o.m 1998 års

taxering det ingår inte i utredningens uppdrag att lämna lagförslag

på dessa punkter.

Utredningen har, trots den tidspress som uppkommit, ansett det angeläget att fullfölja den ursprungliga ambitionen. Det är givet att redovisningen inte kunnat bli så utförlig och genomarbetad som skulle vara önskvärt. Utredningens uppfattning är ändå att den bild som tecknas är rättvisande mot bakgrund tillgänglig kunskap.

av

2 Statistiska

uppgifter

2.1 Ägandet av svenska aktier

I tabell 2.1 redovisas hur ägarandelama börsen utvecklats sedan 1983.

Tabell 2.1: Utveckling ägarandelar på Stockholms Fondbörs

av 1983 1995. Procent. - Offentlig Icke-finans. Finansiella Hushåll Utländska sektor företag företag ägare

Källa: SCB: Bérsalaiedgandet I 994 K 20 SM 9501. 1983-1989 och 1993-1994avser ställningen vid åretsslut. 1991-1993 avser ställningenifebruari. Uppgiñeravseendeår 1995 kommer att publicerasi en uppdateradversion av Bärsägandel.

Av tabellen framgår att svenska hushålls direktägande börsen

har sjunkit i jämn takt under hela perioden. Den utländska ägarandelen har stigit under hela perioden, särskilt sedan 1991. De icke-finansiella företagens innehav börsnoterade aktier har av

sjunkit med drygt 5 procentenheter under 1994 och med ytterligare

36 Statistiska uppgzfier SOU 1996:l19

2 procentenheter under 1995. Detta kan en effekt av den ren-

vara odling företagens Verksamhetsinriktning kan observera av som man för närvarande. De finansiella företagens ägarandelar har legat samma nivå

under hela perioden, däremot har den interna fördelningen mellan

olika finansiella företag ändrats. Aktiefondemas andel har stigit från 5 % 1983 till 9,1 % 1994.

Figur 2.1 visar ñnfördelad ägarkategoriindelning för börs-

en mer

aktier vid utgången av 1993. Ägarkategoriema bruttoredovisas vil-

ket innebär att ett hushåll äger aktie i ett börsnoterat bolag om en vilket i sin tur äger aktie i ett annat börsnoterat bolag, räknas aktieen

innehaven två kategorier ägande, dels hushållsägande och

som av

dels bolagsägande.

Figur 2.1: Börsaktieägandet år 1993. Fördelning på olika

ägarkategorier.

Utländska 21°/o lcke-finarmella , företag

Banker, finansbolag

l 3% / Investmentbolag 7% Hushållens Företagens Aktiefonder 10% °f8anlsan°nef 5/° organisationer 2%

Källa: SCB: B6rsalcietigande1I994K 20 SM 9501. Samtliga listor.

Beskattningen utdelning och reavinst hos de olika ägarna kan av

sammanfattas enligt följ ande.

Utdelningar och reavinster till hushållen inkomstbeskattas.

På utdelningar till utländska ägare utgår kupongskatt. Kupongskatten har dock i många fall satts ned dubbelbeskattnings-

genom avtal. Nedséittning har ofia gjorts till O 10 % vad gäller utdelning till utländska bolag och till 15 % vad gäller utdelning till utländska

fysiska Utländska ägare är inte skattskyldiga för rea-

personer.

SOU 1996: l 19 Statistiska uppgifter 37

lisationsvinst i Sverigc. De icke-finansiella företagens aktier är antingen anläggningstillgångar, dvs. näringsbetingade aktier eller kapitalplaceringsaktier, eller omsättningstillgångar. Till den del de utgör kapitalplaceringsaktier eller omsättningstillgångar är företagen skattskyldiga för mottagen utdelning och för samtliga aktievinster. För 1995, till skillnad från 1993, kan det antas att företagens innehav börsnoterade av aktier i huvudsak är kapitalplaceringsaktier. Detta innebär att ungefär hälften av innehavet 1993 kan antas utgöra kapitalplaceringsaktier. Bankers och finansbolags aktier kan antas vara omsättningsaktier. Staten, kommunerna och socialförsäkringssektom är inte skattskyldiga för utdelningsinkomster eller reavinster. Investmentbolag och aktiefonder beskattas för utdelning till den del de inte vidareutdelar mottagna utdelningar. Försäkringsbolagen består livbolag betalar avkastningsav som skatt samt sakbolag som beskattas som vanliga aktiebolag. Livbolagens innehav av aktier och andelar uppgick till ca 90 % av försäkringsbolagens börsinnehav, dvs. 11,7 % av det totala börsvärdet. Hushållens och företagens organisationer ägde tillsammans 8 % av börsvärdet 1993. Ett antal skattebefriade stiftelser och ideella organisationer ingår i dessa grupper. Ett rimligt antagande kan vara att 2 %, motsvarande företagens organisationer, skattepliktiga för utdelning och reavinst. I relation till inlåsningsproblemet avsnitt 4.1 inte utländska

se är

eller avkastningsskattepliktiga ägare relevanta. För 1993 kan andelen ägare som är skattskyldiga till inkomstskatt för utdelning och aktievinst antas ha uppgått till drygt 30 %, medan den för 1995 torde ha sjunkit till drygt 27 %. En motsvarande uppdelning kan göras vad gäller onoterade aktier. I figur 2.2 redovisas fördelningen av ägandet till onoterade aktier. Bedömningen av skattskyldigheten sammanfaller med den för noterade aktier. Antagandena om aktiemas funktion hos de olika ägarna ändras dock vad gäller icke-finansiella företag. Dessa företags onoterade aktier kan antas helt utgöra näringsbetingade innehav.

38 Statistiska uppgifter

Figur 2.2: Ägandet av onoterade aktier år 1993. Fördelning på

olika ägarkategorier.

Aktiefonder 1% Hushåll 13% Statl3%

Férsikrinybolag 2/- Kommun 4./ Socialförsäkring- Banker, finansbolag sektor 3% 11%

Icke-finansiella företag 54%

Källa: SCB:Finansräkenskaper1987-1993K ll SM 9501.

Sammantaget ägs 24 % av de onoterade aktierna subjekt av som är skattskyldiga för utdelning, medan 78 % ägs subjekt är av som skattskyldi för reavinst.

2.2 Genomsnittlig innehavstid för olika aktieslag

Inkomst hålls kvar i ett företag beskattas hos ägarna först när

som aktierna avyttras. Med hänsyn härtill har innehavstiden betydelse för den effektiva beskattningen av aktievinster.

För perioden januari 1985-december 1995 uppgick

den genomsnittliga omsätmingshastigheten börsen till 34 %. Detta innebär en

genomsnittlig irmehavstid 3 år. Perioden innehåller med mycket hög omsättningshastighet, 1985-87. Omsättningen marknaden ligger dock närmare dessa nivåer efter återhämtningen 1994. Man kan anta att hushållen omsätter sina aktier relativt långsamt. Utredningen har bedömt 5 som en rimlig genomsnittlig innehavstid

för hushållens innehav börsaktier. av Vad gäller onoterade aktier är det empiriska underlaget för att

uppskatta hushållens innehavstider svagt. Säkert är att hushållen i

genomsnitt behåller sina onoterade aktier längre än noterade aktier.

Statistiska uppgifter 39

En uppskattning, som gjorts i andra sammanhang, är att den genom-

snittliga innehavstiden uppgår till 14 år.

2.3 Företagens soliditet

En ökad soliditet kan observeras för alla storleksklasser företag mellan åren 1979 och 1992. Vid utgången 1992 förelåg skill-

av en nad i soliditet mellan storleksklassen 0-19 anställda och klassen över 200 anställda 9,1 procentenheter.

Tabell 2.2: Soliditeten i svenska företag 1979 och 1992 procent Storleksklass 0-19 20-49 50-199 200- År 1979 19921979 1992 1979 1992 1979 1992

Total bolagssektor 17,5 22,3 17,6 25,3 18,7 25,8 24,0 31,4 Tillverkningsindustrin 21,5 28,2 20,5 31,0 21,1 30,2 28,0 35,2 Uppdragsverksamhet 10,2 24,212,1 21,0 21,1 20,5 9,4 14,1

Källa: Ds 1994:52:Smáförelagens Riskkapitalförsårjning,Näringsdepartementet 1994.

Som framgår tabellen har tillverkningsindustrin genomgående

av högre soliditet än uppdragsföretagen. Skillnaden mellan den största och den minsta storleksklassen uppgick till 7 procentenheter.

2.4 Bolagsbeskattning och offentliga finanser

Bolagsbeskattningens betydelse för olika länders offentliga finanser varierar kraftigt I Luxemburg utgjorde intäkterna från bolagsskatten

1993 16,3 % av de totala skatteintäktema, medan intäkterna

Island endast utgjorde 3,0 %. I tabell 2.3 finns en sammanställning som illustrerar bolagsbeskattningens betydelse för de olika OECD-

ländernas offentliga finanser.

40 Statistiska uppgifter SOU 1996: l 19

Tabell 2.3: Jämförelse av bolagsbeskattningen i OECD-länderna.

Utfallsdata 1993. Procent.

Land skatteintäkter Inkomstskatt Bolagsskatt i procent av i procent av i procent av .a BNP BNP BNP skatter skattekvot

Genomsnitt hela OECD 38,7 14,1 2,6 6,9

Genomsnitt EG 41,4 13,9 2,8 6,8

KåHa: OECD 1995: Revenue Statistics of OECDMembers Countries 1965 1994, tabellerna - 6,12 och 13.

Av tabellen framgår att skattemas andel av BNP är relativt hög i Sverige jämfört med de andra länderna och bolagsskattens andel av skatterna relativt låg. I Tyskland, Frankrike, Danmark, Finland, Österrike och Island är bolagsskattens bidrag till totala skatteintäkter

SOU 1996: 1 19 Statistiska uppgifter 41

dock lägre än i Sverige. Vad gäller bolagsskattemas andel av BNP

ligger det svenska uttaget under genomsnittet för hela OECD och för

EG.

3 Beskattningen av

bolagsinkomster i andra länder

Beskattningen av aktiebolagens inkomster har utformats olika sätt i olika länder. Det s.k. klassiska systemet innebär att vinsten först beskattas i bolaget och därefter hos aktieägaren när vinsten delas ut. Aktieägaren kan också beskattas för reavinst vid försäljning av aktien. En lättnad i dubbelbeskattningen kan utformas som hel eller delvis lättnad på bolagsnivån eller aktieägamivån. En lättnad på ägamivån har i allmänhet konstruerats så att ägaren från skatt på utdelning får räkna av skatt som företaget erlagt. Avräkningssystemen kombineras i många fall med uttag av s.k. kompletteringsskatt för att säkerställa att aktieägarna inte medges en lättnad som inte motsvaras av erlagd bolagsskatt. I betänkandet SOU 1993:29 finns en redogörelse för olika lättnadssystem

avsnitt 4 s. 41 fi.

I detta avsnitt finns en översiktlig redogörelse för beskattningen av bolagsinkomster inkl. aktievinster hos ägarna i samtliga EU:s medlemsstater samt Norge och USA. Uppgiftema avser år 1996 eller, om uppgift saknas för det året, år 1995. En tanke som kan ligga nära till hands är att man skulle göra en sammanställning över det samlade uttaget av bolagsskatt och ägarskatt i olika länder. Vad först gäller en generell sådan redovisning anser utredningen att den skulle bli missvisande, eftersom den skulle ge intrycket att det sammantagna skatteuttaget har betydelse för företagens kapitalkostnader. Som framgår i avsnitt 4.7 har emellertid ägarskatten inte alls eller endast i begränsad omfattning betydelse för kapitalkostnadema i vart fall i stora företag. Vidare i gäller att bolagsskatten inte har betydelse för aktieägarnas avkastning sedd i relation till aktievärdena eftersom bolagsskatten - -

kapitaliseras i aktiekurserna se avsnitt 4.2.

Utredningen anser därför på principiella grunder att en generell sammanställning inte bör redovisas. I fråga om mindre företag är emellertid situationen en annan, eftersom selektiv lättnad i ägaren

44 Beskattningen av bolagsinkomster i andra länder

beskattningen får betydelse för kapitalkostnadema i företaget. Det kan därför principiellt vara motiverat att redovisa en sammanställning såvitt avser mindre företag. En sådan redovisning stöter emellertid praktiska svårigheter. I flertalet länder förekommer olika Skattesatser för ägarna i olika inkomstskikt. Vidare finns särregler av olika slag som det är svårt att fånga och att ta upp hänsyn till. Någon sammanställning av det nämnda slaget redovisas därför inte.

Belgien

Belgien tillämpar ett klassiskt system. Bolagsskattesatsen är 39 %. Till det kommer en särskild

krisskatt som utgår med 3 % av bolagsskattesatsen vilket ger en

faktisk skattesats på 40,17 %. För företag med beskattningsbara inkomster på högst BEF l milj. är skattesatsen 28 %, därutöver höjs skatten stegvis upp till en inkomst på BEF 13 milj. För att få tillämpa de lägre skattesatserna krävs bl.a. att aktierna i bolaget inte ägs till 50 % eller mer av ett eller flera andra bolag och att bolaget inte har lämnat utdelning som överstiger 13 % av aktiekapitalet. Vidare skall minst 50 % av inkomsten härröra från handel, industriell verksamhet eller jordbruk. Fysiska personer beskattas för utdelningsinkomster med 25,75 %. För utdelning aktier i noterade bolag som har emitterats efter den 1 januari 1994 är skattesatsen 13,39 %. Den skattesatsen gäller under vissa förhållanden även utdelning nyemitterade aktier i andra bolag. Aktievinster är normalt skattefria och aktieförluster avdragsgilla. Undantag gäller reavinster vid försäljning av innehav av betydande storlek till ett

utländskt bolag skattesats 16,5 % + kommunalskatt 6-10 % och

krisskatt. I fråga om utdelning och reavinster inom bolagssektom gäller följande: Har det mottagande bolaget under minst ett år hafi ett innehav motsvarande 25 % eller mer av andelskapitalet är utdelningen skattefri. I annat fall är utdelade belopp skattepliktiga. Motsvarar innehavet minst 5 % av andelskapitalet i det utdelande bolaget eller har aktierna ett anskaffningsvärde motsvarande minst BEF 50 milj. medges avdrag för 95 % av det utdelade beloppet. Härrör utdelningen från ett utländskt bolag krävs att detta inte har beskattats på ett betydligt gynnsammare sätt än vad som skulle ha varit fallet enligt det belgiska skattesystemet. Reavinster på aktier är undantagna från beskattning om utdelning aktierna

Beskattningen bolagsinkomster i andra länder 45

av

skulle ha varit skattefri eller bolaget skulle ha varit berättigat

om till 95 %-avdraget för mottagen utdelning.

Danmark

Danmark tillämpar metod med modifierad lättnad ägamivå. en

Bolagsskattesatsen är 34 %. Lättnad för utdelning medges

fysiska beskattas för det utdelade beloppet i det genom att personer särskilda inkomstslaget aktieinkomster. I inkomstslaget beskattas belopp till DKK 32 900 med 25 % och inkomster därutöver upp

med 40 %. Utdelning från utländska bolag beskattas progressivt

tillsammans med förvärvsinkomster . Reavinster onoterade aktier beskattas också i inkomstslaget aktieinkomster. Reavinster noterade aktier innehafts mindre som

än tre år beskattas kapitalinkomst. Skatten kapitalinkomster

som

utgör 41-61 % beroende storleken dels av kapitalinkomstema, dels kapitalinkomster och tjänsteinkomster. Reavin-

av summan av på noterade aktier innehafts tre år eller mer är skattefria ster som under förutsättning att marknadsvärdet på det totala aktieinnehavet utgjort högst DKK 103 800. I annat fall beskattas reavinsten i inkomstslaget aktieinkomster.

Inom bolagssektom är utdelning från danska bolag skattebefriade innehavet motsvarar minst 25 % andelskapitalet eller mer

om av

aktiema har innehafts under hela året. Motsvarande gäller

och om för utdelning från utländska bolag under förutsättning att bolaget

är jämförligt beskattat. Övriga utdelningsinkomster är skatteplik-

tiga till 66 % mottaget utdelningsbelopp vilket ger faktisk beav skattning på 22,4 % mottaget belopp. Reavinster är skattefria av aktierna har innehafts mer än tre år. om

Finland

Finland har ett system med full avräkning. Bolagsskattesatsen har fr.o.m. inkomståret 1996 höjts från 25 till 28 %. Om utdelade belopp inte är fullbeskattade utgår en kompletteringsskatt. Fysiska och juridiska beskattas för mottagna

personer personer

utdelningsinkomster med uppräkning för ett belopp motsvarande bolagsskatten och avräkning för ett belopp motsvarande bolags-

skatten. Normalt kommer kommer all utdelning att vara skattefri

hos aktieägaren. Lättnad medges endast för i Finland skattskyldiga

inte överenskommelse annat träffats i dubbelpersoner om om beskattningsavtal.

46 Beskattningen bolagsinkomster i andra länder SOU

av 1996:119

På reavinster utgår skatt med 28 % oavsett innehavstid och vin-

stens storlek. Vid beräkning reavinsten får alltid minst 30 %

av av

vederlaget användas anskaffningsvärde.

som

Frankrike

Det franska systemet medger full avräkning. Bolagsskattesatsen uppgår till 33,33 %. Till det kommer tillfällig tilläggsskatt,

en vilket total bolagsskattesats 36,66 %. Vid utdelning utgår ger en

en kompletteringsskatt 33,33 % utdelade vinstmedel inte är

om fullbeskattade i bolaget.

Fysiska personer beskattas för aktieutdelning med progressiv

en inkomstskatt marginalskattesaten för inkomster FRF - över 222 100 är 50 % och 56,8 % för inkomster över FRF 273 900.

Utdelningsinkomsten räknas med ett belopp motsvarande

upp bolagsskatten varefter avräkning medges med 50 % det utdelade av

beloppet avoir fiscal. Systemet innebär att full avräkning medges för bolagsskatten däremot medges inte avräkning for — tilläggsskatten. I några dubbelbeskattningsavtal har rätten till avoir fiscal

utsträckts till utländska aktieägare. Reavinster onoterade aktier beskattas alltid innehavet om

utgör 25 % eller mer av aktiekapitalet. I annat fall beskattas

rea-

vinster vid avyttring noterade och onoterade aktier

av oavsett

innehavstiden till den del försäljningssumman överstiger FRF

200 000. Skattesatsen för reavinster uppgår till 19,4 %.

Utdelning från ett bolag till ett annat är skattefri det

om mot-

tagande bolaget äger minst 10 % aktierna i det utdelande

av

bolaget.

Grekland

Den grekiska bolagskattesatsen för noterade bolag är 35 % och för icke noterade bolag 40 %. Utdelning och reavinst beskattas inte

hos aktieägarna.

Irland

Irland tillämpar partiell avräkning. Bolagsskattesatsen är 40 %.

-

Flertalet tillverkande bolag beskattas med skattesats på 10 %.

en

För fåmansföretag kan extra skatt tas ut i de fall vinster vissa

en av

slag inte har delats ut inom viss tid efter beskattningsårets utgång.

Beskattningen bolagsinkomster i andra länder 47

av

Vid utdelning utgår en kompletteringsskatt. Fysiska personer beskattas för mottagna utdelningsinkomster tillsammans med övriga inkomster. För inkomster upp till IEP 16 400 är skattesatsen 27 % och därutöver 48 %. Vid beskattningen medges uppräkning för erlagd kompletteringsskatt varefter avräkning medges med 33 % av mottaget utdelningsbelopp. Fysiska och juridiska beskattas för reavinster med en personer skattesats på 40 %. Vid beräkning reavinsten sker viss av inflationsjustering. Reavinster upp till IEP 1000 är skattefria. Utdelning från ett irländskt bolag till ett annat är i allmänhet skattefri.

Italien

Det italienska systemet medger full avräkning. Bolagsskattesatsen % för utdelade vinster l % i krisskatt. Därtill

är 37 varav

kommer kommunalskatt 16,2 % ,vilket ger en total bolagsskatt på 53,2 %. Om än 64 % av den beskattningsbara inkomsten mer utdelas utgår kompletteringsskatt med 56,25 % på det överen skjutande beloppet. Fysiska beskattas för utdelade belopp tillsammans med personer övriga inkomster högsta marginalskattesats 51 % utgår vid in- komster över ITL 3 miljoner. Avräkning medges för 56,25 % av utdelat belopp. För noterade aktier kan det utdelande bolaget ta ut källskatt på 12,5 % då kommer att utgöra slutlig skatt. en som Beskattning reavinster kan ske enligt två olika metoder. av Försäljning aktieinnehav understiger 2 % av bolagets aktieav som kapital för noterade aktier och 5 % för onoterade aktier beskattas med 1,05 %. Atemativt beskattas reavinsten med 25 % varvid viss inflationsjustering sker vid beräkningen. Utdelning från ett italienskt bolag till ett annat är skattepliktig. Det mottagande bolaget medges avräkning med 56,25 % av utdelat belopp. Genom överenskommelse i dubbelbeskattningsavtalen med Storbritannien respektive Frankrike medges motsvarande lättnad vid utdelning till aktieägare bolag hemmahörande i dessa länder. I övrigt medges inte sådan avräkning vid utdelning till utländska

företag. Reavinster beskattas tillsammans med övriga inkomster.

48 Beskattningen bolagsinkomster i andra länder

av

Luxemburg

Luxemburg tillämpar ett modifierat klassiskt system för beskattning

av aktiebolagens vinster. Bolagsskattesatsen är 20-33 % beroende på inkomstens storlek 33 % for vinster överstiger som LF 1 312 000. Till detta kommer kommunalskatt 7-12 % som är avdragsgill mot bolagsskatten samt krisskatt på 4 %. Det en ger

ett totalt skatteuttag ca 40 %. Fysiska personer beskattas för mottagen utdelning till den del beloppen överstiger LF 60 000. Utdelning från Luxemburgregisterade bolag undantas dock till hälften från beskattning. Det utdelade beloppet beskattas progressivt tillsammans med övriga

inkomster högsta marginalskattesatsen 50 % gäller för inkomster över LF 6 244 000. Reavinster på kortfristiga innehav högst 6 månader beskattas progressivt tillsammans med övriga inkomster. Reavinster

långfristiga innehav är skattefria under förutsättning att innehavet inte överstiger 25 % av aktiekapitalet. Sådana innehav beskattas

med hälften av den skatt utgår övriga inkomster, dock som

högst ca 25 %. Vid beräkning reavinsten medges inflationsjuste-

av ring. Utdelningar inom bolagssektom är skattefria det mottagande om bolaget under minst 1 år har innehaft minst 10 % aktierna i det av utdelande bolaget eller innehavet motsvarar LF 50 miljoner. om Reavinst vid avyttring dotterbolag ägarandel 25 % under av minst 1 år är skattefri. -

Nederländerna

I Nederländerna tillämpas det klassiska systemet. Bolagsskatten är degressiv. För vinster upp till NLG 100 000 är skattesatsen 40 % och därutöver 35 %. Fysiska personer beskattas progressivt för mottagna utdelningar

tillsammans med övriga inkomster. Vid beskattningsbar inkomst

en NLG 44 349 är marginalskattesatsen 50% och för inkomster NLG 88 696 och därutöver 60 %.

Reavinster är skattefria under förutsättning att innehavet inte

överstiger en tredjedel av aktiekapitalet i bolaget. Reavinst vid försäljning av en sådan kontrollpost beskattas med 38,125 % om

den beskattningsbara inkomsten inklusive reavinsten understiger

NLG 43 267 och i annat fall med 20 %.

Beskattningen bolagsinkomster i andra länder 49

av

Utdelning inom bolagssektom är skattefri under förutsättning att aktieinnehavet motsvarar minst 5 % av aktiekapitalet i det

utdelande bolaget. I annat fall beskattas mottagen utdelning som andra intäkter. Reavinster vid försäljning av aktier beskattas inte utdelning aktierna skulle ha varit skattefri. om mottagen

Norge

Norge har ett avräkningssystem. Bolagsskattesatsen är 28 %.

Fysiska beskattas för utdelningsinkomster med 28 %.

personer

Full avräkning för bolagsskatt medges.

Reavinster beskattas med 28 %. Vinsten beräknas enligt RISK-

metoden Regulering Inngangsverdi med Skattlagt Kapital,

av

vilket i princip innebär att aktiens ingångsvärde justeras med hän-

till de beskattade vinster kvarhållits i företaget under syn som aktieägarens innehavstid. RISK-metoden tillämpas inte vid beräkning reavinst vid avyttring aktier i utländska bolag. av av Vid utdelning inom bolagssektom medges det mottagande

företaget avräkning för den skatt har erlagts av det utdelande

som

företaget. Någon återbetalning motsvarande avräkningen medges

inte vid utdelning till utländska företag.

Portugal

Det portugisiska systemet medger modifierad lättnad

en aktieägamivå. Den nationella bolagsskatten är 36 %. Tillsammans med kommunalskattesatsen uppgår den totala skatten till 39,6 %. Fysiska kan välja att beskatta det utdelade beloppet personer

progressivt tillsammans med övriga inkomster varvid avräkning medges för del den bakomliggande bolagsskatten. Möjlighet

en av finns också att godta den bolaget erlagda källskatten 10 % av slutlig skatt. som en Vid försäljning kortare innehav beskattas reavinsten med av 10 % inte aktieägaren väljer att beskatta reavinsten tillsammans om

med andra inkomster. Reavinster innehav som överstiger

12 månader är skattefria.

Utdelning från ett portugisiskt bolag till ett annat är skattepliktig. Om innehavet motsvarar mer än 25 % av aktiekapitalet och har

hafts under minst 2 år medges avdrag för 95 % av det mottagna

beloppet. I annat fall medges avräkning för hälften av den

50 Beskattningen av bolagsinkomster i andra länder SOU 1996:1 19

bakomliggande bolagsskatten. Reavinster beskattas tillsammans

med övriga inkomster.

Spanien

För utdelningsinkomster gäller ett system med partiell avräkning.

Bolagsskattesatsen är 35 %.

Utdelning beskattas som andra inkomster med högsta

en marginalskattesats 56 % för inkomster ESP 9 885 000 och

därutöver. Aktieägaren medges skatteavräkning motsvarande 40 %

av mottagen utdelning vilket innebär att skatt inte utgår på mottagen utdelning vid normala inkomstlägen. Reavinster beskattas som övriga inkomster. För innehav utöver två år reduceras den skattepliktiga reavinsten med 11,11 % år

per för noterade aktier och för 7,14 % för onoterade aktier. Innehav som överstiger 10 år är skattefria.

Juridiska personer beskattas för mottagen utdelning och medges avräkning med halva den bakomliggande bolagsskatten vid inne-

-

hav 25 % eller med hela den bakomliggande bolagsskatten.

mer Reavinster beskattas tillsammans med övriga inkomster.

Storbritannien

Storbritannien har ett system med partiell avräkning. Bolagsskattesatsen är 33 %. Bolag redovisar vinst högst GBP som en

30 000 beskattas med 25 %. En kompletteringsskatt

utgår på utdelade vinster. Fysiska personer beskattas för mottagna utdelningsinkomster tillsammans med övriga förvän/sinkomster högsta marginalskatte- sats är 40 % för inkomster överstigande GBP 24 300. Vid beskatt-

ningen räknas det utdelade beloppet med ett belopp mot-

upp

svarande erlagd kompletteringsskatt varefter avräkning medges med motsvarande belopp. Avräkning medges endast i landet hemmahörande I vissa dubbelbeskattningsavtal medges även i

personer.

utlandet hemmahörande återbetalning bolagsskatt

personer en av

motsvarande avräkningen. Reavinster beskattas tillsammans med övriga förvärvsinkomster

till den del de överstiger GBP 6 000 år. per

Utdelning från ett engelskt bolag till ett annat är undantaget från beskattning. Reavinster beskattas tillsammans med övriga in-

komster.

Beskattningen bolagsinkomster i andra länder 51

av

Tyskland

Tyskland har ett system med lättnad såväl bolagsnivå som ägarnivå. Statlig bolagsskatt utgår med 30 % utdelade vinster

och med 45 % kvarhållna vinster. Till detta kommer en solidaritetsskatt uppgår till 7,5 % den statliga bolagssom av skatten. Kommunal bolagsskatt uppgår till mellan 12 och 20 % och

är avdragsgill mot statlig bolagsskatt. Totalt beskattas utdelade

vinster med ca 40-46 %.

Fysiska beskattas för mottagna utdelningsinkomster

personer efter avdrag för ett belopp på DEM 6 000. Utdelningsinkomstema

beskattas progressivt tillsammans med övriga inkomster. För

inkomster överstigande DEM 24 191 är marginalskattesatsen 25,9 % och för inkomster DEM 240 082 och därutöver 53 %. Till detta kommer solidaritetsskatt 7,5 % av inkomstskatten. en

Full avräkning medges for den bolagsskatt som utgått utdelade

vinster. Reavinster korta innehav överstigande DEM 1 000 beskattas tillsammans med övriga inkomster. En reducerad skattesats gäller

för vinster till DEM 30 000 000 om försäljningen avser

upp

innehav motsvarande minst 25 % av aktiekapitalet. Reavinster på

innehav överstiger 6 månader är skattefria. som

Vid utdelning inom bolagssektom tas utdelade belopp upp som skattepliktiga intäkter och avräkning medges för bakomliggande bolagsskatt. Reavinster beskattas tillsammans med övriga inkoms-

ter.

USA

USA tillämpar det klassiska systemet. Federal bolagsskatt för inkomster upp till USD 10 miljoner utgår enligt en stigande skala från 15 till 35 %. För inkomster överstigande detta belopp är bolagsskattesatsen 35 %. Vissa delstater tar ut en bolagsskatt på

1-12 % är avdragsgill mot den federala skatten. Sammanlagd som bolagsskatt uppgår till mellan 35-43 %. För vissa fåmansföretag utgår särskild skatt på 28 % till den del bolagets vinster inte en delas ut. Aktieutdelning beskattas tillsammans med övriga inkomster -

för inkomster över USD 143 600 är marginalskattesatsen 36 % och

för inkomster USD 265 500 och därutöver är skattesatsen 39,6 %. Till detta kommer delstatsskatter.

52 Beskattningen av bolagsinkomster i andra länder

Reavinster beskattas tillsammans med övriga inkomster. Skattesatsen för långa innehav över ett år är maximerad till 28 %. - -

Utdelning från ett amerikanskt bolag till ett annat är normalt avdragsgill med 70 % det utdelade beloppet 100 %.vid

av —

utdelning från helägda dotterbolag. Reavinster beskattas till-

sammans med övriga inkomster.

Österrike

Österrike har med lättnad ett system på ägamivå. Bolagsskatten uppgår till 34 %. Bolaget drar källskatt en

22 % av utdelat belopp. Detta motsvarar for flertalet skattskyldiga den slutliga skatten utdelat belopp. Utdelning från utländska

bolag beskattas tillsammans med övriga inkomster.

Reavinster på aktieinnehav understiger ett år beskattas

som

progressivt med övriga inkomster högsta marginalskattesats 50 %

-

vid inkomster överstiger ATS 700 000. Övriga reavinster

som är skattefria om innehavet inte motsvarar 10 % eller bolagets mer av

aktiekapital då beskattning sker med halva inkomstskatten vilket innebär en maximal beskattning med 25 %. Utdelning från ett annat Österrikiskt bolag undantas nonnalt från beskattning. Utdelning från utländska bolag och reavinster på aktier i sådana bolag är nonnalt skattebefriade under förutsättning att innehavet motsvarar minst 25 % aktiekapitalet och har

av innehafts under en period 12 månader. Anses skatteundanav

dragande föreligga beskattas vinsten varvid avräkning medges för utländsk skatt. Avräkningsmetoden används särskilt det

om utdelande bolaget inte driva verksamhet och inte heller anses är

jämförligt beskattat.

Särskilt om beskattning fåmansföretag

av

Finland och Norge har liksom Sverige proportionell kapitalen

beskattning och en progressiv beskattning av arbetsinkomster. I båda länderna finns särskilda regler för beskattning utdelning

av

och reavinst på aktier i fåmansföretag.

Beskattningen bolagsinkomster i andra länder 53

av

Finland

I Finland tillämpas de särskilda famansföretagsreglema

aktieägare i fåmansföretag oavsett de är verksamma i företaget om eller Pâ sätt i Sverige fördelar de finska reglerna samma som

utdelning kapitalinkomst och förvärvsinkomst med utgångspunkt

i ett kapitalunderlag. Regelsystemet är uppbyggt som en uttagsmodell, dvs. uppdelningen görs när vinsten utdelas. Kapitalunderlaget utgörs nettoförrnögenheten i näringsverk-

av samheten. Denna beräknas varje år, vilket innebär att fonderade

vinstmedel kommer att ingå i kapitalunderlaget. Kapitalinkomsten

15 % detta underlag. Vid beskattningen medges avräkning utgör av

för erlagd bolagsskatt till den del utdelning från bolaget skall hän-

föras till kapitalinkomst. Kapitalinkomster beskattas med 28 %. Förvärvsinkomster beskattas progressivt med högsta marginalskatt på 39 % vartill

en

kommer kommunalskatt och vissa avgifter, ca 22 %. Det ger en

total skatt drygt 60 % i de högsta inkomstskikten.

Reavinster vid försäljning aktier i fåmansföretag beskattas

av enligt allmänna regler.

Norge

De särskilda fåmansföretagsreglema tillämpas för aktieägare som aktivt verksam i företaget och antingen äger två tredjedelar

är som

aktierna eller är berättigad till två tredjedelar vinsten i

av av

företaget. Med aktiv ägare jämställs make, sambo, barn och

makes eller sambos föräldrar.

Det norska regelsystemet utgår från vinsten i företaget oavsett

denna har delats ut eller behållits i företaget. Vinsten delas upp om

i del hänförs till kapitalavkastning och del som hänförs

en som en till arbetsinkomst. Aktieägaren beskattas för den del av vinsten utgöra arbetsinkomst. som anses

Utgångspunkt för delningsreglema är vinsten i bolaget före finansiella inkomster och utgifier. Från vinsten görs ett avdrag för

beräknad kapitalavkastning. Kapitalavkastningen beräknas med utgångspunkt i ett kapital-

underlag bestående i huvudsak värdet på rörelsetillav summan av

gångar och förvärvad goodwill. Räntesatsen för beräkning kapi-

av talavkastningen utgörs räntan på statsobligationer med tillägg av av

6 procentenheter för år 1996 totalt 12,75 %.

54 Beskattningen av bolagsinkomster i andra länder

Det belopp som erhålls efter avdrag för beräknad kapitalavkastning utgör underlag för beräknad personintäkt. Från detta underlag fâr avdrag göras för 20 % de löner inkl. socialavgifier har

av som

betalats ut till andra än aktieägaren. Efter löneavdrag erhålls

en beräknad personintäkt.

Vinsten i bolaget före finansiella intäkter och kostnader Beräknad kapitalavkastning

-

Underlag för beräknad personintäkt Löneavdrag

-

Beräknad personintäkt

Löneavdraget får inte reducera den beräknade personintäkten till ett lägre belopp än ett belopp tillsammans med den lön aktie-

som

ägaren har tagit ut motsvarar 6 G grundbelopp, NOK 233 000.

T.om. inkomståret 1995 gränsen 145 % den lön - var av som utbetalats till den bäst betalde anställde. Även för den beräknade

personintäkten gäller begränsningsregler. T.o.m. inkomståret 1994 det belopp skulle be-

var som skattas som beräknad personintäkt maximerat till 34 G NOK

ca

1,35 miljoner. Den gränsen har fr.o.m. inkomståret 1995 sänkts till 23 grundbelopp NOK 893 400. En särskild regel gäller för skattskyldiga som har en samlad personintäkt överstiger 75 G

som NOK 2 913 500. För dessa skall inkomsterna mellan 75 och 127 G NOK 4 933 500 beskattas.

Den beräknade personintäkten fördelas på de aktieägare

som är

aktiva i företaget även de inte äger samtliga aktier i företaget.

om Personintäkten beskattas progressivt med maximalt 24,4 %.

Beräkningen av personintäkten tar inte hänsyn till företaget

om

har lämnat utdelning den beräknade personintäkten kan

- vara

positiv även om bolaget redovisar underskott. För att detta inte skall medföra likviditetspåfrestningar för aktieägaren

har numera

införts en bestämmelse innebär att aktieägaren har rätt till

som

restitution från bolaget för den skatt har utgått på beräknad

som personintäkt. För revisorer, advokater och utövare fria yrken gäller särav en

skild maximigräns för beräknad personintäkt på 75 G

att jämföra

med begränsningen till 23 G för övriga. Enligt lagstiftningen gäller denna gräns-för aktieägare arbetsinsats på grund

vars av bransch, särskilda kvalifikationer eller andra förhållanden

möjliggör en särskilt hög bolagsinkomst. Finansdepartementet

ger ut föreskrifter som närmare vilka yrken skall omfattas anger som av denna bestämmelse.

bolagsinkomster i andra länder 55 Beskattningen av

Eftersom delningsmetoden utgår från att vinsten i bolaget varje år fördelas på kapitalavkastning och arbetsinkomst behövs inte några särskilda regler för beskattning av reavinster.

Diskussion tänkbara

4 av åtgärder

i fråga om beskattningen av

aktiebolag och aktieägare

4.1 Frågeställningen

Uttrycket den ekonomiska dubbelbeskattningen ekonomisk till skillnad från internationell syftar det förhållandet att aktie-

bolagens inkomster beskattas två gånger, dels hos företaget som inkomst näringsverksamhet när inkomsten uppkommer, dels hos av aktieägarna normalt, inkomst kapital när inkomsten delas som, av ut eller när ägaren tillgodogör sig värdet av inkomsten genom aktieavyttring. Inkomsten i ett aktiebolag består av avkastning eget kapital samt avkastning främmande kapital men endast till den del av denna överstiger utgiftsräntorna utgiñsräntor är avdragsgilla vid beräkningen inkomsten. Avkastning eget och på främmande av således olika hos företagen vid beskattningen. Är kapital behandlas detta ett problem Det finns här anledning att skilja mellan ett globalt perspektiv och det enskilda landets perspektiv. Globalt kan den skiljaktiga behandlingen eget och främmande kapital tänkas snedvrida av företagens finansiering i riktning mot minskad användning av eget kapital och ökad användning främmande kapital. Det medför av att företagen blir mindre robusta mot finansiella påkänningar än vad de eljest skulle Något specifikt svenskt problem finns vara. däremot inte, eftersom nästan alla länder har en liknande olikbehandling av eget och främmande kapital i beskattningen företagsnivån Sverige. Sveriges internationella konkurrenskraft som torde med andra ord inte påverkas olikbehandlingen eget och av av

främmande kapital. Det förhållandet att vissa länder har lättnader

i dubbelbeskattningen ägamivån saknar helt eller i betydande utsträckning betydelse företagsnivån, se avsnitt 4.7. Däremot påverkas Sveriges attraktivitet som lokaliseringsland för investeringar av bolagsskattens nivå. Den fråga som ligger bakom utredningsuppdraget är i grunden det är möjligt och om lämpligt att främja investeringar i Sverige genom att något sätt

58 Diskussion tänkbara átgärder

av

minska eller omfördela uttaget skatt på bolagskapital. I direk-

av

tiven anförs t.ex. följande: ett tillväxtperspektiv, där intresset fokuseras på att främja investeringar i Sverige, finns skäl

att

föredra lättnader genom ett sänkt skatteuttag på bolagsnivån framför lättnader i ägarbeskattningen." Utredningen uppfattar saken så att det inte är tillräckligt åtgärd har

att en en allmänt investeringsstimulerande verkan och således i lika mån stimulerar investe-

ringar i Sverige och utomlands. Åtgärden skall stimulera till in-

vesteringar särskilt i Sverige. Självfallet åtgärd är en som stimule-

rar investeringar i Sverige av såväl svenska som utländska företag

att föredra framför åtgärd endast har effekt på svenska en som

företag. Hos aktieägarna beskattas om skatten nuvärdeberäknas till den

-

tidpunkt när inkomsten uppkommer hos företaget utdelad in-

-

komst hårdare än inkomst hålls kvar i företaget, eftersom

som kvarhållen inkomst beskattas aktievinst först när aktien som avyttras. Detta innebär att det finns ett skatteincitament för att hålla kvar inkomster än att dela ut dem. Det har hävdats snarare att

denna inldsningsqffekt motiverar lättnader i beskattningen

av

utdelad inkomst. En sådan lättnad kan ha formen att företaget

av

erhåller avdrag för lämnad utdelning eller att utdelad inkomst undantas från beskattning hos aktieägaren. Vid bedömning detta argument måste ta hänsyn till

av man att

den nämnda skillnaden i behandlingen mottagen utdelning och

av aktievinst är relevant endast för begränsad andel ägarna. en av

Endast ägare som faktiskt beskattas för utdelningsinkomst är aktuella, dvs. hushåll, aktiebolag såvitt gäller kapitalplaceringsaktier samt företagens ideella organisationer

se avsnitt 2.1.

Sammantaget uppgår dessa ägarandelar inte till än drygt 27 %.

mer

Med hänsyn härtill framstår det tveksamt inlåsningen

som om

är ett samhällsekonomiskt problem betydelse. Det står för övrigt

av

klart att inlåsningen minskade kraftigt 1990 års skatte-

genom

reform, dels basbreddningen och skattesatssänkningen i

genom

bolagsbeskatmingen, dels genom övergången till en förhållandevis låg enhetlig skattesats för kapitalinkomster. En lättnad i beskattningen på ägamivån innebär ett incitament för svenska skattskyldiga subjekt att öka sina placeringari aktier.

Detta anförs ibland ett argument för lättnad på ägamivån. som en

Tanken tycks vara att svenska skattskyldiga subjekt skulle utöva

ägarrollen på ett samhällsekonomiskt effektivare sätt än utländska ägare eller svenska skattefria ägare. Det är dock oklart hur det

förhåller sig med detta. Enligt utredningens uppfattning är

argumentet alltför diffust för att motivera att lättnad ägaren

Diskussion av tänkbara åtgärder 59

nivån införs. För övrigt har utredningen enligt direktiven inte mandat att föreslå en generell sådan lättnad. Till bilden hör även beskattningen arbetsinkomster. Åtav minstone marginalen beskattas arbetsinkomster över 7,5 basbelopp hårdare än avkastning eget kapital i företagen. En lättnad i dubbelbeskattningen förstärker denna skillnad. Problemställningen är särskilt aktuell i fråga om fåmansföretag med delägare som är verksamma i företaget. Inte ens teoretiskt går det

annat än schablonmässigt att skilja arbetsinkomst från kapital-

avkastning i sådana företag. Med hänsyn till det anförda inriktas framställningen om det är möjligt och lämpligt att främja investeringar särskilt i Sverige

genom åtgärder med anknytning till dubbelbeskattningen.

4.2 Vissa samband m.m.

Uttrycket den ekonomiska dubbelbeskattningen i fortsättningen utelämnas ekonomisk är en smula förrädiskt genom att det lätt kan

leda tanken till att aktieägaren ekonomiskt drabbas av dubbel

beskattning. Om inte annat framgår av sammanhanget underför-

stås, när ordet aktieägare används, att aktieägaren är skattskyldig för mottagen utdelning, aktievinst och annan kapitalinkomst. För i vart fall ägare till noterade aktier är emellertid så inte fallet. Det förhållandet att bolagsinkomsten är lägre efter bolagsskatt än före kapitaliseras nämligen i aktievärdena, eftersom ägamas avkastningskrav bestäms av den allmänna räntenivån och avkastningen av utländska aktier. Ett avskaffande bolagsskatten skulle av

således, om den effektiva bolagsskattesatsen är 25 %, i princip

medföra att aktiekurserna steg med 33 %. De subjekt, som

innehade aktierna vid tidpunkten för förändringen, skulle komma

i åtnjutande av en kursstegring, vad som brukar benämnas windfall

gain. Efter förändringen kommer avkastningen på aktierna i kronor

räknat att vara 33 % högre än tidigare. Som andel av aktievärdet

kommer den dock att vara oförändrad. Ett avskaffande av bolagsskatten skulle således inte medföra en stimulans att placera i aktier. Däremot skulle ett avskaffande av bolagsskatten medföra att

företagens kapitalkostnader för nyinvesteringar, som finansieras med emissionskapital eller kvarhållen inkomst, sänks. Ett exempel

visar mekanismen för nyinvesteringar som finansieras med emissionskapital. Antag att kapitalmarknadens avkastningskrav på aktier är 10 %. Ett företag emitterar aktier i samband med bil-

dandet för att finansiera en investering. I närvaro bolagsskatt

av

60 Diskussion av tänkbara åtgärder

effektiv skattesats 25 % måste investeringen avkasta 0,1/1-0,25 13,3 procent före bolagsskatt för att tillfredsställa kapitalmarknadens avkastningskrav. Är den förväntade avkastningen lägre, kan emissionen inte

göras. I frånvaro av bolagsskatt räcker det att investeringen avkastar 10 % "före bolagsskatt" för att motivera ett aktievärde som är lika med det inbetalade beloppet. Motsvarande gäller vid

nyemission i ett befintligt företag. Det är således inte oproblematiskt att tala om dubbelbeskattning. Uttryckssättet är emellertid hävdvunnet, och motsvarande benämning förekommer i andra språk. Utredningen finner det därför praktiskt att använda uttrycket, men vill framhålla att någon

annan innebörd än den fonnella, beskattning både hos bolaget och ägarna, inte skall läggas i det. I diskussioner rörande dubbelbeskattningen är det, som kommer att framgå, betydelsefullt att skilja mellan två huvudgrupper

av

företag: å ena sidan svenska företag, vars aktier prissätts på den

internationella kapitalmarknaden, och å andra sidan svenska företag, beträffande vilka priset vid en aktieöverlåtelse avgörs genom förhandlingar mellan i huvudsak svenska fysiska personer. På den internationella kapitalmarknaden förekommer bl.a. vissa svenska subjekt, som inte är skattskyldiga för inkomst kapital, t.ex. av

skattepriviligierade stiftelser. Någon skarp gräns mellan dessa företagsgrupper existerar inte, utan det finns företag inte alls, eller inte entydigt, kan

som

inordnas i någon av grupperna, t.ex. svenska noterade företag

som inte handlas internationellt i nämnvärd omfattning. I huvudsak torde emellertid företag, som är noterade A-listan vid Stock-

holms Fondbörs, höra till gruppen internationellt handlade företag,

och företag, som inte är noterade någon lista vid Stockholms Fondbörs, till den andra gruppen. Företag, som är noterade Olistan eller OTC-listan eller någon lista som är fristående från Stockholms Fondbörs, torde i allmänhet inta en mellanställning. För enkelhets skull benämns i det följande företag, hör till den som

förra gruppen, stora företag och företag, som hör till den

senare

gruppen småföretag. När det i det följande talas om ett företag,

är det fråga om ett svenskt företag om inte annat framgår.

En investering som görs av ett aktiebolag kan finansieras med

kapital från någon eller några av följande tre källor, nämligen kapital som företaget erhåller genom att emittera aktier emissionskapital, kvarhállna vinstmedel och lånat kapital från den speciella

fmansieringsfonnen aktieägartillskott, som främst torde komma till användning när bolaget förlorat aktiekapital, bortses. Till den del

Diskussion av tänkbara åtgärder

finansieringen sker lån saknar bolagsskatten i vart fall i genom huvudsak betydelse för den marginella investeringen, dvs. då den förväntade avkastningen överensstämmer med lånekostnaden, eftersom ränteutgifter är avdragsgilla vid beräkningen av underlaget för skatten.

4.3 Arbetets inriktning

Vid en diskussion av effekterna av en lättnad i dubbelbeskattningen företagsnivån är det lämpligt att skilja mellan effekter, som har att göra med ett ändrat skatteuttag, och effekter som beror ändringar i underlaget för beräkning av skatten inom ramen för ett

oförändrat skatteuttag. Den optimala skattebasen torde nämligen

densamma oberoende av nivån av skatteuttaget, åtminstone vara rimliga nivåer.

Den naturliga åtgärden om man vill sänka uttaget av bolagsskatt är att sänka bolagsskattesatsen. En sådan åtgärd kräver inte att

ställning tas till reglerna för att beräkna underlaget är utformaom

de på bästa sätt eller och är tekniskt okomplicerad. Åtgärden

kommer alla företag till del, svenska utländska, som beskattas som för verksamhet som bedrivs i Sverige, och fungerar neutralt med avseende om företagen delar ut eller håller kvar vinsten. Genom sänkt bolagsskattesats begränsas också den ovan diskuterade en olikbehandlingen eget och främmande kapital. Utredningen av

att ställning i första hand bör tas till om det är motiverat att

anser sänka bolagsskattesatsen.

Vidare bör belysas om någon generell strukturell ändring i

reglerna för att beräkna underlaget för bolagsskatten, som främjar

investeringar särskilt i Sverige, är möjlig och lämplig. Om någon

viss åtgärd, minskar underlaget för bolagsskatten, står under som

diskussion och finansiering utanför bolagssektom är tillgänglig,

bör mot bakgrund det inledningsvis anförda frågeställningen av Är ett system med åtgärden vidtagen bättre än ett oförändrat vara: system med i förhållande till finansieringen sänkt skattesats en Frågan den omvända avräkning, pekas i direktiven, om som

bör naturligtvis tas upp särskilt. Visserligen generell lättnad i dubbelbeskattningen på

är en ägarnivån inte aktuell enligt direktiven. Det kan ändå vara

motiverat att belysa i vilken mån sådan lättnad kan främja

en investeringar i Sverige. Om det visar sig att någon generell lättnad inte är lämplig, bör frågan huruvida lättnad med inriktning mindre företag kan en

62 Diskussion tänkbara åtgärder

av

vara samhällsekonomiskt önskvärd belysas. Oberoende av vilken bedömning som görs härvidlag skall enligt direktiven en metod för en sådan lättnad utarbetas.

4.4 En

sänkning av bolagsskattesatsen

Vid beskattningen i Sverige avkastning från ett fast driftställe, av som ett svenskt företag har i ett annat land, får det svenska företaget från sin svenska skatt räkna av skatt som erlagts i det andra landet. Vidare beskattas utdelning från ett utländskt dotterföretag till ett svenskt företag nonnalt inte i Sverige. Omvändningen av detta är att utländska företag beskattas i Sverige för investeringar i fasta driftställen, som är belägna här, och att investeringar i svenska dotterföretag till utländska företag också beskattas här. I fråga om en lättnad i form av en sänkning av bolagsskattesatsen innebär det sagda att ett svenskt eller utländskt företag normalt får glädje av lättnaden endast om investeringen görs i Sverige. En sänkning av bolagsskattesatsen framstår således som ändamålsenlig utifrån målet att främja investeringar särskilt i Sverige. Vad gäller angelägenheten av en sänkning av bolagsskattesatsen är det av intresse att jämföra den svenska bolagsskattesatsen med beskattningen i andra länder. I rapport från OECD från 1991 redovisas detaljerad en en undersökning av hur bolagsinkomster beskattas i OECD-ländema och hur bolagsskatten påverkar avkastningskraven i företagen. Avkastningskraven beräknas enligt den s.k. King-Fullertonmetoden. Utgångspunkten är att investeraren kräver avkastning en efter skatt investeringen bestäms avkastningen efter som av skatt en alternativ investering. Frågan ställs hur mycket investeringen måste avkasta före skatt för att avkastningskravet efter skatt skall uppfyllas. Skillnaden mellan de två avkastningskraven är den skattekil driver avkastningskravet. Genom som upp Standardisering av finansierings- och investeringsmönster kan avkastningskraven i de olika länderna jämföras.

l OECD 1991: Taxing Profits a Global Economy, Domestic and International Issues.

Diskussion av tänkbara åtgärder 63

Tabell 4.1: Reala avkastningskrav på nyinvesteringar och

skattekilar i olika OECD-länder år 1991. Olika

finansieringsformer. Realränta 5 %, inflation 4,5 %. Genomsnittliga investerings- och finansieringsvikter.

Land Kvarhållen Nyemission Lån Genom- Skattekil vinst snitt

Sverige i dag 6,9 6,9 2,7 5,4 0,4

Genomsnitt OECD 1991 7,9 6,1 2,8 5,9 0,9 Finansieringsvikter: Lån 35%, nyemission 10% och kvarhållen vinst 55%. Investeringsvikter: Maskiner 50%, byggnader 28% och lager 20%. Källa: OECD 1991: Taxing Profits a Global Economy Domesticand International - Issues, Tabell 4.3, s. 99.

Undersökningen avser förhållandena för ett antal år sedan och

har kunnat uppdateras endast såvitt Sverige. Resultaten bör

avser

Diskussion av tänkbara åtgärder

därför tolkas med försiktighet Den allmänna bild som förmedlas

är ändå att bolagsbeskattningen påverkar kapitalkostnadema för-

hållandevis lite. Sverige ligger väl till ijämförelsen. Denna bild bekräftas såvitt gäller Norden av en jämförelse de effektiva av marginalskattema i Danmark, Finland, Norge och Sverige, tase bell A.1 i appendix till avsnitt I appendix finns även sammanställning över bolagsskatteen satser 1991 och 1995, se tabell A.

En sänkning av bolagsskattesatsen aktualiserar höjning

en av någon annan skatt. I debatten har förts fram att "företagsstödet", vad som nu i olika fall har avsetts med det, borde sänkas och

besparingen användas för en lättnad i bolagsbeskattningen. Men det finns inget som säger att det är rationellt att reservera en besparing i "företagsstödet", eller någon minskning statsutgiftema,

annan av

för en lättnad i just dubbelbeskattningen eller överhuvudtaget för någon viss skattelättnad.

Skattekvoten var i Sverige 49,9 procent år 1993. Enligt en sammanställning av OECD avseende år 1993 hade endast Danmark en skattekvot samma nivå som den svenska. Genomsnittet för OECD-länderna uppgick till 38,7 % tabell

se 2.3, s.36. För år

1996 beräknas skattekvoten i Sverige upgå till drygt 53 %.

Med hänsyn till Sveriges höga skattekvot och låga bolagsskatt

kan det ifrågasättas om det skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt att sänka bolagsskattesatsen och höja någon skatt. Mot detta annan

skulle kunna invändas att Sverige dubbelbeskattar bolagsinkomster

medan man i många andra länder har enkelbeskattning. Som tidigare har redogjorts för är emellertid lättnaden i dessa länder

nästan undantagslöst förlagd till ägamivån avsnitt 3. Detta

innebär att åtgärderna helt eller åtminstone i huvudsak saknar

betydelse för företagens kapitalkostnader, vilket är den aspekt

som är aktuell nu. Det är således rättvisande att begränsa den intematio-

nella jämförelsen till bolagsskatten, när det gäller beskattningens inverkan på företagens investeringar.

2 Ett flertal de ändringar av som har gjorts i OECD-länderna sedan de i tabellen redovisade skattekilama beräknades består av skattesatsändringar. Skattekilarnas känslighet vad gäller skattesatsändringar kan illustreras genom effekterna av en tänkt sänkning av den svenskabolagsskattesatsentill 23 %, alltså med 5 procentenheter i förhållande till gällande regler. Detta höjer avkastningskravet på lånefinansierade investeringar till 2,8 % och sänker avkastningskravet på egenkapitalfrnansierade investeringar till 6,5 %. Det sammanvägda avkastningskravet blir då 5,2 % med en skattekil 0,2 %, att jämföra med 5,4 % resp. 0,4 %.

Diskussion av tänkbara åtgärder 65

Överhuvudtaget kan det sättas i fråga om bolagsskatten, så

länge den ligger internationellt rimlig nivå, är någon en mer framträdande faktor när ett stort företag överväger var en tilltänkt

investering skall lokaliseras. Ofta torde andra faktorer väga väl så

tungt, t.ex. tillgången på välutbildad arbetskraft, närhet till råvaror och produktmarknad. Bolagsskatten är för övrigt inte den enda svenska skatt som kan ha betydelse när ett stort svenskt eller

utländskt företag överväger om en investering skall göras i Sverige

eller i något annat land. Vidare bör följande beaktas. Andra länder skulle inte helt utan -

rätt kunna uppfatta en lättnad på företagsnivån som ett försök

från svensk sida att locka investerare till Sverige att erbjuda genom

dem en förmånligare beskattning relativt övrig infrastruktur än

vad de kan få andra håll. Det skulle uppenbart få negativa konsekvenser för bolagsskattebasema det utbröt intematioom en

nell kamp mellan olika länder om investeringarna med sänkta bolagsskatter som konkurrensmedel. Allra minst en liten industrination som Sverige, med ett uppenbart intresse fasta spelregler för

av det internationella ekonomiska umgänget, har anledning att önska

en sådan utveckling. Följaktligen bör Sverige inte slå på väg,

en som leder i den riktningen. För övrigt kan det inte uteslutas att en kraftig sänkning av bolagsskattesatsen skulle få effekt motsatt en den åsyftade; svenska och utländska företag kunde komma att tolka åtgärden som ett tecken att svenska staten misstror Sveriges

grundläggande förmåga att långsiktigt erbjuda goda förutsättningar

för näringslivet.

Sammantaget framstår en sänkning av bolagsskattesatsen

som opåkallad. Frågan blir då om någon generell ändring reglerna av

för att beräkna underlaget för bolagsskatten kan motiverad.

vara

4.5 En ändring underlaget för av bolagsskatten

Ett villkor för att ändring reglerna för att beräkna underlaget en av för bolagsskatten skall motiverad utifrån syftet med vara utredningsarbetet är som tidigare framhållits att ändringen främjar

investeringar särskilt i Sverige. Det är regeländringen i sig

som

skall främja investeringar i Sverige. Vid bedömningen

av om en regeländring är lämplig, bör således bortses från eventuell en

sänkning av skatteuttaget till följd av ändringen jfr avsnitt 4.3.

66 Diskussion av tänkbara åtgärder

4.5.1 Omedelbar avskrivning av anläggningstillgångar

I fråga om åtgärder, som innebär att utrymme skapas för skattemässiga reserveringar i tillgångar, gäller detsamma som för en sänkning av bolagsskattesatsen, nämligen att investeringen normalt måste göras i Sverige för att företaget skall få glädje av lättnaden. Enligt gällande regler får maskiner och andra inventarier skattemässigt skrivas av med 30 % av restvärdet. En kompletterande regel gör det möjligt att alltid skriva av ett inventariebestånd under fem år. Byggnader skrivs av enligt plan med hänsyn till beräknad användningstid. Markanläggningar skrivs av med 5 % av anskaffningsvärdet per år. En teoretiskt tänkbar möjlighet vore att tillåta omedelbart avdrag för anskaffningskostnaden för egetkapitalfinansierade in-

vesteringar i inventarier, byggnader och markanläggningar ome-

delbart avdrag även för lånefinansierade investeringar innebär en

kraftig subventionering. Åtgärden skulle finansieras med en

höjning av bolagsskattesatsen eller, vid extern finansiering, utebliven sänkning av skattesatsen. En grundläggande tanke bakom 1990 års skattereform var att ett skattesystem med breda baser och låga Skattesatser är att föredra framför ett system med den motsatta konstruktionen på grund av att det har mindre snedvridande effekter. Denna tanke resulterade för bolagsskattens del i stora basbreddningar och en stor sänkning av skattesatsen. Bl.a. avskaffades den möjlighet till omedelbart avdrag för utgifter för anskaffning av anläggningstillgångar som investeringsfondema innebar. Tanken bakom reformen var enligt utredningens uppfattning riktig. Det kan inte vara lämpligt att nu slå på den motsatta vägen. Det kan även nämnas att en lösning av det diskuterade slaget skulle vara förenad med betydande praktiska problem, eftersom den förutsätter någon metodik för att beräkna det egna kapitalet jfr den efter kort tid avskaffade skatteutjämningsreserven, som infördes genom 1990 års skattereform.

4.5.2 Avdrag för lämnad utdelning

Ett tänkbart alternativ till en lättnad, som är knuten till tillgångssidan investeringarna, fmansieringsanknuten lättnad. av kan vara en En sådan lösning kan ha formen av ett avdrag för lämnad utdelning. Eventuellt kan avdraget begränsas till utdelning på nyemitterat kapital jfr det sedan några år avskaffade Annell-avdraget.

Diskussion av tänkbara åtgärder 67

Ett avdrag i någon form för lämnad utdelning medges oberoende om investeringen gjorts i Sverige eller i något annat land. I av fråga om företag, som har tillräckliga skattepliktiga inkomster i Sverige från befintlig verksamhet för att kunna utnyttja lättnaden, medför således ett utdelningsavdrag inget incitament att investera särskilt i Sverige. Vad gäller nystartade företag eller företag som av annan anledning saknar tillräckliga skattepliktiga inkomster måste dock investeringen göras här för att lättnaden skall kunna utnyttjas. Utländska företag kommer inte i åtnjutande av en finansieringsanknuten lättnad vid investeringar i ett svenskt fast driftställe. Vad gäller investeringar i svenska dotterföretag till utländska företag kan följande synpunkter anläggas. I en koncern med ett utländskt moderföretag i ett land, som tillåter att företag i landet utan beskattning får ta emot utdelning av obeskattad inkomst från ett dotterföretag i ett annat land, skulle, om avdrag medgavs i Sverige för utdelning till utländska moderföretag, vinstmedel som uppkommit i ett svenskt dotterföretag kunna hållas kvar inom koncernen utan beskattning genom utdelning till moderföretaget. Detta skulle skapa ett incitament för koncemstrukturer, där svenska företags moderföretag förläggs till ett sådant land. Vidare skulle förutsättning skapas för arrangemang, där lån tas upp av det utländska moderföretaget med avdragsrätt för räntan, medlen tillskjuts som eget kapital till det svenska dotterföretaget och placeras i finansiella tillgångar, avkastningen delas ut till moderbolaget med avdragsrätt och tas emot av moderbolaget utan beskattning. Alla länder medger dock inte avdrag för räntor lån avseende aktier i utländska dotterföretag. Det som sägs om moder-dotterföretag gäller ofta även relationer där ägarandelen är lägre än 50 %, t.ex. 25 % eller 10 %. I länder som England och USA, i vilka skatt hos dotterföretaget räknas av från skatt den mottagna utdelningen hos moderföretaget, ökar i princip modertöretagets skatt med den skatt som dotterföretaget undgår, eftersom motsvarande belopp inte får räknas av. Ett avdrag för utdelning från ett svenskt dotterföretag till ett moderföretag i ett sådant land skulle ofta endast få till effekt att skatten överflyttas från dotterföretaget till moderföretaget, och därmed till den stat i vilken moderföretaget är beläget. En liknande mekanism föreligger i sådana fall, där det andra landet tillämpar skatteundantag på utdelning från utländska dotterföretag till företag i det egna landet under förutsättning att inkomsten i dotterföretaget utsatts för en viss lägsta beskattning.

68 Diskussion av tänkbara åtgärder

Det är med hänsyn till det anförda inte lämpligt att medge

avdrag för utdelning till utländska moderföretag.

Det saknas anledning att anta att ett generellt utdelningsavdrag skulle medföra en allmän investeringsstimulans, eftersom skattelätt-

naden för utdelad inkomst skulle uppvägas av en högre beskattning

av kvarhållen inkomst. Bedömningen framhållits avser som en regeländring med oförändrat uttag av bolagsskatt. Ett avdrag för utdelning endast nyemitterat kapital bör däremot allmän ge en investeringsstimulans, eftersom kostnaden för avdraget till stor del skulle bäras av det befintliga kapitalet kvarhållen avkastning på det nyemitterade kapitalet skulle få bära resterande kostnad.

Till den del ett utdelningsavdrag skulle medföra investerings-

en

stimulans, skulle denna för ett svenskt företag avse investeringar särskilt i Sverige endast företaget saknar inkomst från befintlig

om

verksamhet här mot vilken avdraget kan göras. l fråga

om utländska företag skulle avdrag överhuvudtaget inte medges.

Mot bakgrund av det anförda är ett utdelningsavdrag inte

en lämplig lösning.

4.6 Omvänd avräkning

I många länder undanröjs dubbelbeskattningen att ägarna genom från sin skatt på utdelning får räkna bolagsskatt, belöper av som sig aktien. Den omvända avräkning, skisseras i direktiven, som

vänder detta: det är i stället företaget från bolagsskatten får

som räkna av skatt utdelning, erläggs utdelningsmottagaren. som av

Är utdelningsmottagaren skattepriviligierad stiftelse,

t.ex. en som inte beskattas för utdelningsinkomster, får företaget inte någon

skatteavräkning. Enligt direktiven skall skatteavräkning hos företaget medges även för skatt på vinster aktier i företaget.

Tanken bakom den omvända avräkningen torde ha varit att metoden kanske kunde erbjuda lösning för lättnad på en en företagsnivån, inte är behäftad med internationella komplikasom tioner. En egenskap hos metoden, har framhållits positiv, som som

är att svensk skatt inkomst i svenska företag alltid skulle utgå, antingen på ägamivån eller på företagsnivån.

Eftersom skattebortfallet skall finansieras inom för föreramen

tagsbeskattningen bortsett från den i detta sammanhang begränsa-

de reserveringen enligt direktiven 2 miljarder kronor, medför den omvända avräkningen att företag med stor andel skattskyldiga

ägare får sänkt skatt och att företag med liten andel skattskyldiga ägare får höjd skatt finansiering hos ägarna är inte aktuellt. Det

Diskussion av tänkbara åtgärder 69

är således fråga om en selektiv lättnad som innebär att skatteuttaget

inom bolagssektom omfördelas. Som tidigare framgått skulle det

med utredningens synsätt vara fråga om en omfördelning av bolagsskatt även om den omvända avräkningen finansierades

t.ex. höjning mervärdesskatten, eftersom den externa

genom en av finansieringen alternativt kan användas för en generell sänkning av bolagsskattesatsen.

4.6.1 Närmare om metoden

Något i detalj föreställer sig utredningen den omvända avräkmer ningen enligt följande.

Utdelad inkomst

I fråga om utdelad inkomst innebär den omvända avräkningen att erlagd bolagsskatt, som belöper sig på inkomst som delats ut till skattskyldiga ägare, restimeras. Det är enklast att förstå hur

metoden fungerar, om man tänker sig att skattefordringen grund utdelningen får behandlas som fria vinstmedel och ingå i

av

utdelningen. Vid intjänandet av 143 betalar företaget 43 i bolags-

skatt här räknas med bolagsskattesats 30 % i stället för en 28 %, eftersom man då klarare ser hur beskattningen av företaget och av ägarna samspelar. Disponibelt för utdelning är återstående

100 plus den skattefordran som uppkommer när utdelningen läm-

nas. Utdelning kan således lämnas med 143, varav aktieägaren betalar 43 i skatt. Företaget erhåller 43 i restitution. Totalt sett har

den ursprungliga inkomsten 30 % erlagts i skatt, hos ägaren.

av

Kvarhållen inkomst

Restitution av skatt kvarhållen inkomst aktualiseras när en aktie i företaget avyttras. Företaget skall då erhålla restitution av skatt, erlagts på kvarhållen inkomst, till den del skatten belöper sig som aktien och den tid som aktien innehañs. Ett exempel belyser. Ett företag har under åren l-3 kvarhållna inkomster resp. 143, 286 och 429. Efter bolagsskatt 30 % återstår resp. 143-43 100, 286-86 200 och 429-l29300. I företaget finns 100 aktier.

Samtliga aktier i företaget, som anskaffats vid ingången av år

avyttras år Om säljaren och köparen värderar beskattade medel

70 Diskussion av tänkbara åtgärder

i företaget till 100 %, är rätt pris för aktierna med bortseende från övriga förhållanden 600+258 858 beloppet 600 är -

summan av beskattade vinstmedel i företaget; beloppet 258 är

summan av erlagd bolagsskatt. Säljaren har att erlägga aktievinstskatt med 0,3858 258. Totalt sett utgår således skatt efter

30 %, hos säljaren. Avyttras endast en aktie, skall företaget erhålla

skatterestitution med 2,58. Det bör påpekas att lättnaden för

kvarhållen inkomst inte är kopplad till säljarens resultat

av aktieaffären. Företaget bör t.ex. få restitution skatt på kvarhållen av inkomst även om säljaren gör en förlust. Har företaget erhållit skatterestitution grund aktieav en

överlåtelse, konsumeras möjligheten till skatterestitution vid utdelning. I exemplet finns efter aktieöverlåtelsen 858 i företaget.

Delas dessa ut, beskattas köparen för utdelningen. En variant av den omvända avräkningen är att lättnaden för kvarhållen inkomst av enkelhetsskäl medges i form schablonav en mässigt nedsatt skattesats till den del inkomsten belöper sig skattskyldiga ägare. Skattesatsen bestäms så att bolagsskatten på

kvarhållen inkomst genomsnittligt sett blir densamma med

som huvudmodellen. För diskussionen i det följande saknar valet av

metod för beskattning av kvarhållen inkomst betydelse.

Skattskyldiga aktieägare

Hit hör naturligtvis fysiska och andra subjekt, är personer som

skattskyldiga till inkomstskatt för mottagen utdelning och aktievinst obegränsat skattskyldiga. Även kupongskatt på utdelning,

som

erläggs av utländska aktieägare, bör medräknas begränsat skattskyldiga. Livförsäkringsföretag m.fl. är skattskyldiga enligt lagen 1990:661 om avkastningsskatt pensionsmedel. Avkast-

ningsskatten ersätter skatt på utdelning och aktievinst, varför liv-

försäkringsföretag m.fl. bör anses ha erlagt inkomstskatt efter 30 % på utdelningar och aktievinster. Ett förvaltningstöretag är frikallat från skattskyldighet för mot-

tagen utdelning till den del denna motsvaras av utdelning, som

företaget har beslutat för samma beskattningsår. För investment-

företag och värdepappersfonder gäller liknande regler. I princip bör

utdelning, som ett subjekt av detta slag erhåller och vidareutdelar, anses ha beskattats till den del den slutlige mottagaren är skattskyl-

dig.

Inkomst hos handelsbolag beskattas hos delägarna. Utdelning, som lämnats till ett handelsbolag, bör anses ha beskattats till den

Diskussion av tänkbara åtgärder 71

del den belöper sig delägare, som beskattats för handelsbolagets inkomst. Med hänsyn till bedömningen av den omvända avräkningen i det följande avsnittet saknas det anledning för utredningen att gå närmare hur beskattningen borde anordnas när aktierna

innehas av t.ex. en värdepappersfond.

4.6.2 Bedömning av den omvända avräkningen

Den omvända avräkningen är en finansieringsanknuten lättnad, som i fråga om incitament för svenska och utländska företag att investera i Sverige har samma egenskaper som ett utdelningsavdrag. Således skulle åtgärden endast medföra ett svagt sådant incitament för svenska företag och inget incitament alls för utländska företag. Redan detta skäl är det enligt utredningens av

uppfattning motiverat att avvisa den omvända avräkningen.

Metoden innebär att bolagsskatten omfördelas från företag, där den relativa andelen skattebetalningar utdelningar och vinster

aktier i företaget överstiger genomsnittet, till företag där samma andel understiger genomsnittet. Proceduren förutsätter en höjning

bolagsskattesatsen. Härvidlag är följande att notera. För bolagsav inkomst, som delas ut till skattskyldiga ägare, utgår ingen bolagsskatt. I fråga om kvarhållen inkomst, vilken belöper sig på en aktie som innehas av en skattskyldig ägare, består företagets uppoffring av räntan efter bolagsskatt på bolagsskatten avseende in- - komsten från tidpunkten för skatteinbetalningen till tidpunkten för skatterestitution på grund av att aktien överlåtits.

En översiktlig beräkning ger vid handen att bolagsskattesatsen

skulle behöva höjas till ett tal i storleksordningen 40 %. Man skulle få ett spektrum av faktiska skattesatser beroende på

ägarstrukturen, från 0 % ett företag med endast skattskyldiga ägare som delar ut hela vinsten till ca 40 % ett företag med

endast icke skattskyldiga ägare. Det kan, åtminstone i fråga om små och medelstora företag, rimligt att anta att ett företag har större benägenhet att vara investera i Sverige större andel av ägarna som är svenska. Ett system, som syftar till att öka investeringarna här och som skiljer mellan olika företag beroende sammansättningen av ägarkretsen,

borde därför vara så utformat att det är mer förmånligt för ett

företag med stor andel utländska ägare än för ett företag med liten sådan andel. Den omvända avräkningen fungerar tvärtom. Till yttermera visso skulle som redan framgått beskattningen krañigt

72 Diskussion av tänkbara åtgärder

skärpas för en nyckelgrupp vad avser etablering av kvalificerad verksamhet i Sverige, nämligen svenska dotterföretag i utländska

koncerner.

En effekt av att beskattningen av företaget beror andelen

av

skattskyldiga ägare, som också bör nämnas, är att aktieplaceringar, särskilt i företag där en stor andel av aktierna ägs skattskyl-

av en

dig placerare eller ett fåtal sådana placerare, blir osäkrare. Dessa aktier kan tänkas komma att avyttras till en icke skattskyldig förvärvare med effekten att skattebelastningen i företaget ökar.

Denna osäkerhet har givetvis ett pris, som företaget får betala i form av en lägre aktiekurs, dvs. högre kostnad för nyemissionskapital. Utredningens slutsats är att den omvända avräkningen inte bör

införas. Med denna bedömning saknas anledning att närmare belysa olika mer tekniska aspekter på metoden. För fullständighets skull vill utredningen nämna ett alternativ,

som kommit upp i diskussionerna, nämligen en omvänd avräkning begränsad till utdelad inkomst. Med den lösningen skulle skattesat-

sen inte behöva höjas lika mycket som vid en fullständig omvänd

avräkning. Nackdelarna skulle emellertid kvarstå, ehuru lägre en nivå. Den begränsade omvända avräkningen erbjuder därför inte heller en framkomlig väg.

4.7 En lättnad

generell ägarnivån

Antag beträffande ett litet företag att avkastningskravet egeten

kapitalfmansierad investering i företaget är, före bolagsskatt 14 %,

efter bolagsskatt 10 % och efter ägarskatt 7 %. Tas ägarskatten bort enbart för aktier i mindre företag såväl skatten på mottagen

utdelning som på aktievinst och nöjer sig ägarna fortfarande med

en avkastning "efter ägarskatt" 7 %, behöver investeringen endast avkasta 10 % före bolagsskatt för att tillfredsställa ägarna. Ytterligare investeringar blir således lönsamma efter skatter. Avkastningskravet i företaget har sänkts.

Antag nu i stället att företaget är ett stort företag. Den tendens

till kurshöjning, som borttagandet av ägarskatten leder till för

svenska hushåll och övriga subjekt, som är skattskyldiga till

ägarskatt kommer att motverkas av utländska placerare och

skattepriviligierade svenska subjekt. Dessa saknar nämligen anledning att acceptera den lägre avkastningen, eftersom alternativet placeringar i obligationer och utländska aktier kvarstår oförändrat.

Diskussion av tänkbara åtgärder

En kurshöjning kommer således att leda till att dessa placerare avyttrar, eller avstår från att köpa, svenska aktier och i stället placerar i andra alternativ. Nettoeffekten blir att den kurshöjande och därmed kapitalkostnadssänkande effekten i större eller - mindre utsträckning uteblir. En i viss mån kontroversiell fråga är om en generell lättnad ägarnivån kan ha skilda effekter för olika företag beroende av hur stora de är. Närmare bestämt, gäller det som ovan sagts om effektema för ett litet företag även vid en generell lättnad Svaret beror i vilken grad placeringar i små och stora företag framstår av utbytbara alternativ för placerama substituerbara. Vid full som substituerbarhet medför den högre avkastningen aktier i stora företag, som en lättnad medför, att placerama kommer att kräva den högre avkastningen även aktier i mindre företag. Kapitalavkastningskravet i dessa företag kommer därför att stiga till dess att pariteten i fråga avkastning efter ägarskatt med placeringar om i stora företag återställs. Vid fullständig segmentering av kapitalmarknaderna för små och stora företag ingen substituerbarhet, dvs. aktieägarna placerar antingen i små eller stora företag, inte i båda kategorierna blir å andra sidan effekten på kapitalkostnaden för små företag den ovan angivna. Graden av substituerbarhet är en empirisk fråga som inte med säkerhet kan avgöras. I det utredningsarbete, som föregick 1994 års lättnad i dubbelbeskattningen, hade utredningen uppfattningen att substituerbarheten är låg, vilket skulle innebära att små företag är verksamma i en sluten ekonomi SOU 1993:29, s. 67. Mot bakgrund av en fortsatt utveckling mot en rörlig kapitalmarknad har utredningen ändrat uppfattning denna punkt och håller för sannolikt att de flesta aktieägare i små företag och numera särskilt passiva också beaktar avkastningsmöjlighetema ägare aktier i stora företag. Det är alltså rimligt att utgå från en viss substituerbarhet, åtminstone lång sikt vilket är det relevanta. En generell lättnad på ägarnivån kan med denna uppfattning antas få endast begränsade effekter kapitalkostnadema i mindre företag. En generell lättnad på ägarnivån framstår således som en mer eller mindre ineffektiv åtgärd, om syftet är att sänka kapitalkostnaderna. Däremot har generell lättnad på ägarnivån som innebär att en den enhetliga kapitalbeskattningen bryts upp betydelse för sparandets sammansättning. Eftersom lättnaden inte medför att aktiekursema stiger, i vart fall inte i en utsträckning som motsvarar lättnaden, ökar aktiesparandets lönsamhet efter skatt för svenska hushåll. Hushållen kommer därför att flytta över en del av sitt

74 Diskussion av tänkbara åtgärder

sparande till aktier från andra sparandeformer. Som anförts i det föregående motiverar detta emellertid enligt utredningens uppfattning inte att en lättnad ägamivån införs. Mot bakgrund av det anförda kan det te sig paradoxalt att många viktiga länder har en lättnad ägarsidan. En tänkbar förklaring kan vara att dessa lättnader i allmänhet tillkommit under en period då de nationella ekonomiema slutna än och var mer nu

då ett större genomslag kapitalkostnadema kunde förväntas. Det kan även vara värt att notera att t.ex. England, Frankrike och

Tyskland hade och har en mycket större inhemsk kapitalmarknad

än vad Sverige har, även om utredningen tvivlar på att detta

numera har någon större betydelse i dagens alltmer globala ekono-

mi där kapitalet blir mer och mer lättrörligt. I den ovan nämnda OECD-rapporten från 1991 s.200-202

återges kortfattat uttalanden om olika länders motiv för att lindra

dubbelbeskattningen. Ett axplock utredningens citat är inte orda-

granna: "avlägsna missgynnandet av utdelad vinst", "stimulera

utdelning", "öka avkastningen på aktier", "uppmuntra med-

egna

borgare att placera i inhemska aktier", "motverka missgynnandet av eget kapital", "likställa investeringar i bolag med andra investe-

ringar". I ett land, Belgien, gäller uttalandet ett avskajfande av en

ägarlättnad: "lättnaden uppfattades ett mindre effektivt sätt att

som

främja privata placeringar i aktier än en sänkning av inkomst-

skatterna för personer och företag". Utredningen finner det svårt att dra några slutsatser från detta material. I början 1990-talet av

övergick Finland och Norge från lättnader företagsnivån till

lättnader på ägamivån. Såvitt utredningen kunnat finna diskutera-

des därvid inte närmare om omläggningen hade betydelse för kapitalkostnadema i företaget. Det är oklart om en lättnad i dubbelbeskattningen ägamivån

skulle ha någon avgörande inverkan på det sätt på vilket företagen

väljer att finansiera sina investeringar. Något samband i form

av

samvariation mellan den genomsnittliga soliditeten i varje OECDland och graden av lättnad i ägarbeskattningen har inte kunnat

påvisas

För fullständighets skull kan nämnas att ägarlättnad för samt-

en

liga ägare innefattande bl.a. utländska subjekt till svenska aktier

skulle driva upp kursnivån på svenska aktier och därmed sänka

kapitalkostnadema för investeringar görs svenska företag.

som av

Lättnaden för svenska subjekt, inte beskattas för kapitalin-

som

3 Jfr OECD 1991, tabell A.2.4 s. 261 och tabell A.5.1 s. 546.

Diskussion av tänkbara åtgärder 75

komst, och för utländska subjekt skulle med detta alternativ ta formen utbetalningar till ägarna. Alternativet är olika skäl av av inte aktuellt.

4.8 En selektiv lättnad med på mindre inriktning företag

Skulle utredningen finna att den omvända avräkningen inte bör införas, åligger det enligt direktiven utredningen att utarbeta en metod för selektiv lättnad i dubbelbeskattningen med inriktning de mindre företagen. Är det motiverat någon selektiv att genom åtgärd vid beskattningen sänka kapitalkostnadema for mindre

företag i förhållande till kapitalkostnadema for stora företag I detta avsnitt diskuteras inte valet av metod för att sänka kapital-

kostnaderna.

Det är lämpligt att till att börja med försöka besvara frågan

utifrån antagandet att skattesystemet behandlar investeringar i mindre företag och stora företag neutralt. Med denna utgångspunkt

kan frågeställningen belysas principiellt. Mot bakgrund härav kan sedan frågan diskuteras i anslutning till det gällande skattesystemet,

för vilket neutralitet i det aktuella hänseendet inte föreligger.

I framställningen tas även upp frågan om skattesystemets

riskreducerande effekt.

Ett hypotetiskt neutralt system

Antagandet om neutralitet innebär att beskattningen inte verkar till nackdel för mindre företag. Har mindre företag högre kapitalkostnader än stora företag i ett system med skatt, skulle de således ha det även i frånvaro av skatt. Till den del en merkostnad i värld utan skatter har sin bakgrund i faktiska relativa nacken delar för verksamhet i mindre företag, närmast högre risk för placeringar i sådana företag, är det enligt traditionell marknadsekonomisk teori inte samhällsekonomiskt lönsamt att kompensera de

mindre företagen för merkostnaden genom ett ingripande av staten.

Det skulle emellertid kunna tänkas att en merkostnad inte beror faktiska relativa nackdelar för verksamhet i mindre företag utan

brister i kapitalmarknadens sätt att fungera. Saken ställer sig då

annorlunda. Det skulle kunna vara samhällsekonomiskt lönsamt att

76 Diskussion av tänkbara åtgärder

kompensera mindre företag för att de har högre kapitalkostnader till följd av en imperfektion kapitalmarknaden. En relevant fråga är således den finns någon om marknadsimperfektion som medför att mindre företag har högre kapitalkostnader än stora företag. I ett betänkande Utredningen av om ökat hushållssparande, Sparar vi för lite hushållssparandet i samhällsekonomin, SOU 1992:27 särskild utredare docent Lars Nyberg, tas frågan om de mindre företagens kapitalförsörjning upp s. 77-80. I detta betänkande anförs bl.a. följande ej ordagrant återgivet.

Trots att beroendet mellan sparande och investeringar minskat väsentligt sett i ett makroekonomiskt perspektiv, finns viktiga och mycket direkta kopplingar kvar mellan enskilda individer och företag. En företagare vill som expandera sin verksamhet eller privatperson med en en intressant affärsidé kan inte vända sig till den internationella kapitalmarknaden för att skaffa riskkapital. Det privata sparande som ackumuleras i fonder och försäkringsbolag är inte heller tillgängligt, eftersom portföljförvaltama i sådana institutioner saknar möjlighet att bedöma enskilda projekt. Mindre företag som vill expandera är därför oftast hänvisade till eget sparande i företaget eller till privat sparande hos delägarna eller närstående. Den vill ha startkapital till som ett nytt företag är motsvarande sätt i allmänhet hänvisad till vad han eller hon själv lyckats skrapa ihop. Därför finns också i en värld med starkt integrerade internationella kapitalmarknader viktig direkt länk - en mellan sparande i hushållen och investeringar i mindre företag. Denna direkta koppling mellan sparande och investeringar är ganska naturlig och kan knappast skyllas på brister i det finansiella systemet. Att placera pengar som riskkapital i mindre företag kräver inte bara en bedömning av företagets affärsidé utan också nära personlig kännedom om företagaren och hans bakgrund och kompetens. Småföretagen kommer därför med all säkerhet att även i framtiden vara beroende av eget sparande för sin försörjning av riskkapital.

I betänkandet görs således bedömningen att det finns svårigheter för mindre företag att anskaffa riskkapital jämfört med vad som gäller för stora företag, men att detta beror faktiska skillnader som placerarna har att ta hänsyn till och inte på brister i det

Diskussion av tänkbara åtgärder 77

finansiella systemet. Utredningen kan inte göra en självständig

bedömning riktigheten detta, konstaterar att det i av av men diskussionerna i utredningsarbetet inte kommit fram något som tyder på att bedömningen i betänkandet skulle vara felaktig. Det förefaller därför det inte skulle samhällsekonomiskt som om vara lönsamt att kompensera mindre företag för den högre kapitalkost-

nad de kan ha jämfört med stora företag.

som

De svårigheter kan föreligga för mindre företag att dra till

som

sig riskkapital från institutionella placerare kan tänkas medföra att

delägare i mindre företag inte kan minska sin risk genom en

diversifierad portfölj i utsträckning som andra placerare,

samma eftersom sådana delägare till den del de överhuvudtaget förfogar -

över ett finansiellt kapital tvingas satsa en stor del av kapitalet

i det företaget. Även detta inte leder till att mindre egna om företag bör kompenseras skattelättnad, skulle det kunna genom en motiverat att staten genom skattesystemet minskar risken för vara investeringar i mindre företag utan att införa någon lättnad sammantaget. Staten skulle spela rollen av riskförsäkrare. Den mekanism, här är aktuell, är att en skatt som är som

symmetrisk med avseende olika utfall riskfylld investering

av en förutom att minska den förväntade avkastningen av en investe- ring även minskar risken i investeringen, dvs. spridningen av möjliga utfall. En höjning skattesatsen som kompenseras av, i av

princip, utbetalning från staten oberoende av investeringens

en utfall skulle minska risken utan att minska den förväntade avkast-

ningen. Extremfallet är att risken minskas till noll. Antag att den

genomsnittliga förväntade avkastningen i frånvaro av skatter på

investeringar i mindre företag är 10 %. Staten lägger en skatt

100 % negativ skatt i förlustutfall betalar ut 7 % riskfria

men räntan värdet investeringen. Risken har då minskats till noll. av av

Trots att den genomsnittliga förväntade avkastningen fallit från

10 % till 7 %, bör investerarna värdera den genomsnittliga investeringen på tidigare, eftersom riskpremien på

samma sätt som

3 procentenheter speglar investeramas riskaversion. Avkastnings-

kravet på investeringen har således fallit utan att staten har fått vidkännas någon kostnad. Resonemanget tyder att riskreduce-

rande åtgärder kan motiverade i ett symmetriskt system. Det

vara är emellertid viktigt att åtgärderna inte förstör symmetrin i

systemet.

Med utgångspunkten att skattesystemet behandlar investeringar

i mindre företag och stora företag neutralt förefaller det således det inte skulle samhällsekonomiskt lönsamt att som om vara

78 Diskussion av tänkbara åtgärder

kompensera mindre företag för den högre kapitalkostnad de kan ha jämfört med stora företag. Riskreducerande åtgärder skulle dock kunna vara motiverade.

Vårt i cke-neutrala system

Faktiskt förhåller det sig så att skattesystemet inte behandlar investeringar i mindre företag och stora företag neutralt. Detta gäller framför allt när det mindre företaget är ett fåmansföretag med delägare, som är aktivt verksamma i företaget. I 3 § 12-12 e mom. SIL finns särskilda regler för aktiva delägare i fåmansföretag. Dessa regler, som har till uppgift att minska nackdelarna olikbehandling i skattesystemet av en annan den mellan skatt på arbetsinkomst och skatt på kapitalinkomst medför att investeringar långsiktigt hög avkastning

som ger mer

än statslåneräntan plus 5 procentenheter beskattas hårdare i fåmansföretag med aktiva delägare jämfört med i andra företag. Eftersom detta förhållande enbart berör verksamheter med mycket hög avkastning kunde man tänka sig att det inte skulle påverka investeringsbenägenheten. Lönsamheten i sådana projekt blir ändå även efter skatt högre än i andra, mindre lönsamma projekt. —- - Detta är dock ett alltför begränsat synsätt, betraktar ett som projekt i efterskott post. Men när beslutet investeringen - ex om fattas ex ante är avkastningen inte känd, eftersom den alltid är - — behäñad med viss risk. Risken för låg avkastning, eller t.o.m. en förlust, kompenseras chansen till hög avkastning. Vissa projekt av har låg risk risken för dålig lönsamhet är förhållandevis liten, men å andra sidan är chansen till mycket hög lönsamhet i stort sett obefmtlig. Andra projekt har hög risk risken för förlust - kan vara tämligen stor men å andra sidan föreligger chans till mycket hög avkastning. Det är de lyckosamma utfallen som kommer att beskattas hårdare i fåmansföretag med aktiva delägare. Därigenom kommer den genomsnittliga beskattningen alla tänkbara utfall av

dvs. beskattningen ex ante att bli något förhöjd. Detta leder till

två neutralitetsbrister:

Lönsamheten ex ante efter skatt för ett högriskprojekt blir lägre i ett fåmansföretag med aktiva delägare jämfört med om det förverkligas i ett annat företag. Om två tänkbara projekt i fåmansföretag med aktiva del- ägare ett med hög och ett med låg risk ante har - - ex samma lönsamhet före skatt, kommer lönsamheten ante ex

1996:119 Diskussion tänkbara åtgärder 79

SOU av

efter skatt att bli lägre för högriskprojektet än för lågriskprojektet.

Vilken betydelse dessa neutralitetsbrister har volymen och strukturen investeringarna är svårt att avgöra. Det är ändå av rimligt att anta att neutralitetsbristema hämmar tillväxten i fåmansföretag med aktiva delägare i viss utsträckning. En riskdiskriminerande faktor är den asymmetri som annan finns i behandlingen å sidan utdelning och vinst på aktier av ena och å andra sidan aktieförluster. Denna asymmetri föreligger inte bara i fråga fåmansföretag utan för alla onoterade företag. om Utredningen har undersökt om det är möjligt att minska riskdiskrimineringen i de särskilda reglerna för aktiva delägare i fåmansföretag och i reglerna för aktieförluster men funnit att detta inte kan göras annat än i mycket begränsad omfattning utan att "

alltför stora möjligheter till icke önskade skatteförmåner öppnas se

avsnitt 6. Att eliminiera de riskdiskriminerande inslagen i beskattningen fåmansföretag och andra mindre företag skulle alltså av skapa problem annat håll i skattesystemet.

En lättnad riktad mot aktiva delägare

En tanke kan att lättnad riktat till aktiva vara man genom en delägare i fåmansföretag skulle kompensera dem för den nackdel de särskilda reglerna för sådana delägare kan innebära. Syftet som skulle i så fall vara att främja riskfyllda investeringar. De särskilda reglerna för aktiva delägare i fåmansföretag innebär närmare bestämt att utdelning, som överstiger ett belopp motsvarande statslåneräntan med tillägg av fem procentenheter multiplicerad med delägarens anskaffningskostnad för sina aktier i företaget, beskattas i paritet med tjänsteinkomst med hänsyn till beskattningen både hos företaget och delägaren. Denna tagen mekanism måste grundläggande systemskäl upprätthållas även av selektiv lättnad införs. Oavsett hur lättnaden konstrueras, om en kommer den därför inte att omfatta inkomster hos aktiva delägare

är höga i förhållande till det satsade kapitalet. Med grund-

som läggande systemskäl syftar utredningen att regler av ifrågavarande nödvändiga i "dualt" skattesystem det nuvarande slag är ett som svenska, i vilket kapitalinkomster beskattas eñer lägre skattesats en till den del dessa överstiger skiktgränsen i den än tjänsteinkomster statliga inkomstskatten. En lättnad kommer därför, oberoende hur den tekniskt av konstrueras, åtminstone för aktiva delägare i fåmansföretag att

80 Diskussion tänkbara åtgärder

av

betyda mer för investeringar med låg risk än för investeringar med hög risk, eftersom den ökade spridningen de möjliga utfallen

av för de senare medför att större del utfallen inte kommer en av att omfattas lättnaden. Den nuvarande tendensen av att systemet

missgynnar riskfyllda investeringar i förhållande till investeringar

med mindre risk skulle således förstärkas lättnad. av en

Förhållandet mellan aktiebolag

mindre och enskild

näringsverksamhet.

Samtidigt med 1994 års enkelbeskattningsregler infördes lättnad

en

i beskattningen enskild näringsverksamhet i form positiv

av av

räntefördelning. Den positiva räntefördelningen innebär enligt

gällande regler inkomsten i enskild näringsverksamhet att av ett

belopp motsvarande en beräknad ränta beskattas inkomst

som av

kapital. Räntan beräknas som statslåneräntan ökad med tre procentenheter multiplicerad med det kapitalet i verk-

egna

samheten. Ett belopp motsvarande den beräknade räntan enkel-

beskattas således i den meningen att sociala avgifter och

statlig

inkomstskatt inte utgår. En liknande ordning gäller i fråga om

handelsbolag. När dubbelbeskattningen aktiebolagsinkomster återställdes

av

behölls räntefördelningen. Kombinationen enkelbeskattning be-

av räknad ränta i enskild näringsverksamhet

och verksamhet i

handelsbolag och dubbelbeskattning av inkomst i aktiebolag skapar en skattemässig kostnad för aktiebolagsformen. Denna är emellertid begränsad, eftersom familjeföretagare i viss utsträck-

en

ning i stället för att tillskjuta aktiekapital till aktiebolaget kan låna in kapital i företaget. Inte desto mindre är trösklar detta av slag icke önskvärda inslag i skattesystemet. Det är emellertid tveksamt

om förekomsten tröskeln motiverar lättnad i dubbelbeskattav en

ningen för mindre aktiebolag, eftersom sådan åtgärd

genom en en annan tröskel skapas, nämligen mellan sådana företag kommer som

i åtnjutande lättnaden och övriga företag.

av

Slutsats i huvudfrågan

Utredningen har inte kunna finna något hållbart resonemang, som visar att det skulle samhällsekonomiskt lönsamt vara att genom

selektiva Skatteregler, som är förmånliga i förhållande till vad

som

gäller i fråga om stora företag, minska kapitalavkastningskravet i

Diskussion tänkbara åtgärder 81

av

mindre företag. Tvärtom, traditionell marknadsekonomisk teori säger att alla verksamheter bör så långt som möjligt ges samma skattemässiga villkor. Teorin emellertid inte en heltäckande ger bild verkligheten. Det kan därför inte uteslutas att särskilda av

lättnader för mindre företag skulle ha positiva effekter. Bevisbör-

dan bör dock ligga den argumenterar för icke-neutrala som lösningar. Enligt direktiven åligger det utredningen att utarbeta en metod för selektiv lättnad med inriktning mindre företag. Utreden ningens arbete i detta hänseende redovisas i avsnitt

4.9 Sammanfattning

Det gällande systemet for beskattning aktiebolag och aktieägare

av karaktäriseras ett internationellt sett lågt uttag bolagsskatt av av

och enhetlig kapitalbeskattning. Reglerna för beräkning av

en

underlaget för bolagsskatten har i sina huvuddrag bra utform-

en

ning. Bolagsbeskattningens nivå får anses väl avvägd. Anledning saknas för generell åtgärd i form av en sänkning

en bolagsskattesatsen eller ändring av reglerna för beräkning av av

underlaget för bolagsskatten, t.ex genom införande av den

omvända avräkningen.

Övervägande skäl talar för att en generell lättnad ägarsidan

inte sänker kapitalkostnaden för företagen. I fråga om en fmansieringsanknuten lättnad hos företagen gäller att lättnaden ger

endast ett svagt incitament att investera särskilt i Sverige. Den omvända avräkningen är i sig förenad med sådana nackdelar att den även detta skäl inte bör införas. av

Skulle generell lättnad bli aktuell bör den ges formen av en

en

sänkning av bolagsskattesatsen. Utredningen ifrågasätter det föreligger rimligt goda skäl för

om införande selektiv lättnad med inriktning mindre företag. av en

82 Diskussion tänkbara åtgärder

av

Appendix:

Tabell A.1: Effektiva marginalskatteri vissa nordiska länder

1995, enbart bolagsskatt, 4 procents inflation.

Danmark Finland Norge Sverige Finansieringskälla

Beräkningarna i tabellen är genomförda med ett hypotetiskt viktsystem för investeringsobjekt och finansieringsformer som ger jämförbarhet mellan länderna. Södersten, Jan1995: Skattpå bolagskapitali Norden Ekonomiskgeneralrappøn till Nordiskaskattevetenskapliga forskningsrådenseminariumi Göteborgoktober 1995.

Diskussion tänkbara åtgärder 83

av

Tabell A.2: Bolagsskattesatseri olika OECD-länder år 1991

och 1995.

b 10 % skattesats gäller för flertalet tillverkande företag

c noterade bolag

d höjs till 28,00% l januari 1996 I tabellens andra kolumn betyder att en skattesatssänkning skett sedan 1991, H skattesatshojning skett sedan 1991 och Ä betyder att en större betyder att en ändring i systemet skett sedan 1991. Temporära skatter är inte medräknade.

Källa: OECD 1995 ochOECD 1991: Taxütg Profits in a Global Economy Dømesticand - International Issues, Tabell 3.14, s. 71.

för selektiv lättnad

5 En metod

med inriktning på mindre

företag

I avsnitt 4.8 har utredningen redovisat överväganden i frågan om

det finns skäl för selektiv lättnad i dubbelbeskattningen med en inriktning mindre företag. Som framgår ifrågasätter utredningen

det finns rimligt goda skäl för en sådan åtgärd. Trots att utred-

om ningen således inte kan rekommendera selektiv lättnad, åligger en det direktiven utredningen utarbeta metod för sådan

enligt att en en lättnad. Förslaget till metod läggs fram i detta avsnitt.

5.1 Lättnad företags- eller ägamivån

Utredningens förslag: Lättnaden ges ägamivån.

Skälen för förslaget: Som framgår i avsnitt 4.7 kan kapital-

kostnaderna i mindre företag sänkas selektiv lättnad på genom en

ägamivån däremot inte generell ägarlättnad. En lättnad

genom en

på företagsnivån har verkan på kapitalkostnadema oberoende av lättnaden är generell eller selektiv. Från ekonomisk utgångs-

om

punkt kan därför selektiv lättnad medges antingen på företags-

en

eller ägamivån. Enligt direktiven bör lättnad på företagsnivån

en

prioriteras. Utredningen uppfattar detta så att lättnaden bör förläggas till företagsnivån, såvida inte en lättnad på ägamivån är

klart bättre ur teknisk synvinkel. En lättnadsåtgärd, kan ligga nära till hands, är att sänka

som

bolagsskattesatsen för mindre företag. Om det reserverade utrymmet på 3,5 miljarder kronor tas i anspråk, kan skattesatsen

sänkas till 14 %, tänker sig att de företag erhåller ca om man som lättnaden i huvudsak består aktiebolag, inte har något av som aktieslag noterat lista Stockholms Fondbörs, och som inte en är dotterföretag till ett sådant aktiebolag.

De särskilda reglerna för aktiva delägare i fåmansföretag i 3 § 12-12 SIL syftar till att arbetsinkomst, som en aktiv

e mom.

86 En metod för selektiv lättnad

delägare tillgodogör sig i fonn utdelning eller aktievinst, av sammantaget bolagsskatt och ägarskatt skall beskattas likvär- - digt med tjänsteinkomster. I fråga utdelningsinkomster sker om detta genom att mottagen utdelning till den del den överstiger ett

utrymme för kapitalinkomstbehandling inkomst

tas upp som av tjänst. Reglerna är avstämda utifrån det nuvarande uttaget av bolagsskatt. En lättnad företagsnivån innebär att beskattningen på ägamivån utdelning till den del den överstiger det kapitalav inkomstbehandlade utrymmet måste skärpas. Motsvarande gäller i fråga om aktievinst. Detta medför att skillnaden i skattehänseende mellan aktiva delägare i fåmansföretag och övriga delägare i mindre företag blir större. Att sätta ytterligare på de press - av systemskäl nödvändiga i praktiken problematiska särskilda men reglerna för aktiva delägare är olämpligt. Med aktiva delägare åsyftas i det följande delägare i fåmansföretag som är verksamma i företaget samt icke verksamma delägare som är närstående till en aktiv delägare, eftersom de särskilda reglerna gäller även för dem. Passiva delägare är övriga delägare i fåmansföretag och delägare överhuvudtaget i övriga mindre företag. Liknande invändningar kan riktas mot ett utdelningsavdrag för mindre företag, vartill kommer problem är förknippade med som den oenhetliga behandlingen utdelad och kvarhållen inkomst. En av komplicerad situation skulle nämligen uppkomma för delägare i fåmansföretag. Passiva delägare får ett intresse att företaget av delar ut sina vinster i största möjliga utsträckning, medan aktiv en delägare, son1 redan utnyttjat utrymmet för kapitalinkomstbehandling i de särskilda reglerna vid utdelning, får lägre beskattning en om han kan tillgodogöra sig återstående bolagsvinster i form av vinst vid avyttring aktierna. av Omvänd avräkning för mindre företag är inte heller framen komlig väg, av skäl diskuterats i anslutning till frågan som om en generell omvänd avräkning

se avsnitt 4.6.2. Härtill kommer att

omvänd avräkning inte är förenlig med de särskilda reglerna för aktiva delägare, dels det skäl nämnts i fråga sänkt av som nyss om bolagsskattesats för mindre företag, dels beroende att den omvända avräkningen medför att beskattningen hos företaget varierar med sammansättningen ägarkretsen, vilket de särskilda av reglerna inte tar hänsyn till

en ändring av reglerna i detta

hänseende är knappast möjlig. Det bör nämnas att en selektiv finansieringsanknuten lättnad, som ett utdelningsavdrag eller omvänd avräkning, inte träffas lika hårt som en generell sådan lättnad invändningen lättnaden av att

1996:119 En metod för selektiv lättnad 87

SOU

inte främjar investeringar särskilt i Sverige, eftersom mindre

företag i allmänhet gör sina investeringar här.

En lättnad företagsnivån för mindre företag framstår således problematisk. En lättnad ägamivån kan, som kommer att

som

framgå i det följande, utformas så att de särskilda reglerna för

beskattning aktiva delägare inte behöver skärpas och så att av

inte dessa regler. Vidare undviks någon ytterligare press sätts med lättnad ägamivån problem är förknippade med

en som

utländska ägare. Den lösning på ägamivån, som utredningen anser är den bästa, medför visserligen en tillkommande komplicering i deklarations- och taxeringshänseende. Med hänsyn till de nackdelar, är förenade med en lättnad på företagsnivån, anser

som

utredningen ändå lättnad på ägamivån är att föredra.

att en

5.2 Området för lättnaden

I det föregående avsnittet kom utredningen fram till att lättnaden bör medges pâ ägamivån. Vid avgränsningen området för

av

lättnaden måste ställning tas till dels vilka aktier, som bör grunda lättnad för ägaren lcmnadskvalificerade aktier, dels vilka ägare bör komma i åtnjutande lättnaden lättnadskvalijicerade

som av

ägare.

5.2.1 Lättnadskvalificerade aktier

Utredningens förslag: Lättnaden omfattar aktier, som inte är noterade vid börs i Sverige eller utomlands eller är föremål en för liknande notering. En förutsättning är att inte något aktieslag i företaget är noterat. Företaget får inte inneha

näringsbetingade aktier i ett noterat företag med röst- eller

en

kapitalandel 25 % eller inte heller ett utländskt

mer, andelsinnehav sådan storlek. Andelar i utländska företag av omfattas inte lättnaden. En särskild regel föreslås beträffanav de förvaltningsföretag.

Skälen för förslaget: Utgångspunkten för diskussionen om

vilka aktier bör kvalificerade är att lättnad syftar till som vara en

att främja investeringar i mindre företag genom att kompensera dem för den högre kapitalkostnad de kan antas ha i förhållan-

som de till stora företag.

En metod för selektiv lättnad

En gränsdragning vid någon form notering, t.ex. notering av en lista vid Stockholm Fondbörs, har nackdelen att den skapar en

kostnad för den ur kapitalanskaffningssynpunkt effektivitetshöjande åtgärden notering. Visserligen kan kostnaden lindras

genom att

förlusten lättnaden vid notering fördröjs någon särskild

av genom regel, men den kan inte helt undvikas jfr avsnitt 5.5.

Ett tänkbart alternativ är att låta lättnaden gälla aktier, är som kvalificerade enligt de särskilda reglerna i 3 § 12-12 SIL e mom. för aktiva delägare. De särskilda reglerna för aktiva delägare är

problematiska särskilt därigenom att de beskattar kapitalavkastning

lyckade riskfyllda investeringar ett i sig omotiverat hårt sätt jfr avsnitt 6. Denna effekt skulle motverkas, området för om lättnadskvalificerade aktier sammanföll med området för 3:12-

kvalificerade aktier, utan att de särskilda reglemas funktion att -

beskatta arbetsinkomst från fåmansföretag i huvudsak likvärdigt

med tjänsteinkomst går förlorad. -

Alternativet kan emellertid inte förenligt med direktiven

anses eftersom placerare utanför närståendekretsen i de särskilda reglerna inte skulle erhålla någon lättnad. Med hänsyn härtill måste det

därför avvisas av utredningen.

Någon annan naturlig gräns för lättnadsområdet finns inte. Gränskriterier typen antal anställda, omsättningen, storleken av av lönesumman, storleken aktiekapitalet eller det kapitalet av egna är olämpliga, eftersom de skapar godtyckliga trösklar. I en rekommendation av EG-kommissionen den 3 april 1996, av

96/280/EG, finns definition små och medelstora företag

en av som anknyter bl.a. till antalet anställda. Gränsen för lättnadsområdet bör därför dras vid någon form notering. av Stockholm Fondbörs uppställer vissa krav för notering på de

olika listorna vid börsen A-listan för större företag, OTC-listan

för mindre och medelstora företag och O-listan företagens karaktär

anges inte av Fondbörsen. Bland de olika kraven följande synes

närmast vara aktuella i det föreliggande sammanhanget.

A-listan Företaget skall ha minst 2 000 aktieägare, som vardera äger aktier motsvarande

minst en börspost ett halvt basbelopp,

ha minst 25 % aktierna och 10 % rösterna i allmän ägo av av

med allmän ägo "någon direkt eller indirekt

avses som äger mindre än 10 % av aktiekapitalet eller röstema", ha ett marknadsvärde minst 300 mkr.

En metod för selektiv lättnad 89

OT C-listan Företaget skall ha minst 500 aktieägare vardera äger aktier motsvarande som minst börspost ett kvarts basbelopp, en ha minst 25 % aktierna och 10 % rösterna i allmän ägo, av av ha ett marknadsvärde minst 50 mkr.

O-listan Företaget skall ha minst 300 aktieägare vardera äger aktier motsvarande som minst börspost ett kvarts basbelopp, en ha minst 10 % aktierna och rösterna i allmän ägo. av

Vid sidan listorna vid Stockholm Fondbörs finns vissa inav officiella listor, erbjuder ett alternativ till OTC- och Osom listorna. inte aktier noterade A-listan omfattas

Självfallet bör som är lättnaden. Enligt utredningens uppfattning motiverar syftet med

av lättnad inte heller aktier OTC- eller O-listoma omfattas en att

lättnaden. Utredningen föreslår detta men vill peka att

av förslaget leder till viss motsättning vad gäller behandlingen av en aktier O- och OTC-listoma å sidan i inkomstskattehänseenena

de och å andra sidan i fönnögenhetsskattehänseende. Aktier

dessa listor är undantagna från förmögenhetsskatt och förmånsbehandlas således i det hänseendet jämfört med aktier på A-

senare

listan. Enligt regeringens förslag i 1995/962222 skall aktier

prop. OTC- och O-listoma även i fortsättningen undantagna från vara

förmögenhetsskatt.

För inte inofficiella listor, kan ett alternativ till att som vara OTC- och O-listoma, skall erhålla konkurrensfördel bör inte en heller aktier är noterade sådana listor omfattas av lättnaden. som Lättnaden bör inte heller omfatta aktier är föremål för som

sådan notering. Reglerna skulle kunna kringgås genom

annars sådan notering utomlands. I beskrivningen sådan notering, medför att lättnad inte av som

utgår, kan lämpligen anknyta till bestämmelse om beräk-

man en ning reavinst aktier finns i 27 § 2 mom. andra av m.m., som stycket SIL. Enligt denna bestämmelse får anskaffningsvärdet för finansiella instrument bestämmas till 20 % vad

ifrågavarande av

den skattskyldige erhåller vid avyttringen efter avdrag för

avyttringskostnader. Instrumenten skall "föremål för notering

vara inländsk eller utländsk börs eller kontinuerlig notering av annan

marknadsmässig omsättning, är allmänt tillgänglig".

som

En metod för selektiv lättnad

Även onoterade aktier bör vara undantagna från lättnaden om något aktieslag i företaget är noterat, eftersom företaget då har tillgång till kapitalmarknaden noteringen i fråga. genom Av enkelhetsskäl och för att inte svårförutsedda möjligheter till skattearbitrage skall öppnas bör lättnaden inte omfatta andra finansiella instrument än aktier.

Ett onoterat företag kan ha ett näringsbetingat innehav aktier av i ett noterat företag. I sådana situationer bör det onoterade företaget behandlas som ett noterat företag i lättnadshänseende. I fall motsatt skulle nämligen konsekvenserna notering ibland kunna undvikas av genom att notering sker ett dotterföretag till det företag, i vilket av de gamla ägarna innehar aktier utdelning på näringsbetingade aktier är skattefri. Hänsyn bör tas till förhållandena under det räkenskapsår som ett beslut utdelning och de fyra om avser föregående räkenskapsåren. Understiger ett företags aktier i ett annat företag 25 % av rösterna krävs för skattefrihet för utdelning att innehavet betingas verksamhet i det ägande företaget eller av av företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisa-

toriska förhållanden kan stå det nära. Med anses hänsyn till verksamhetskravet bör lättnad kunna medges i sådana fall då det

onoterade företaget- direkt eller dotterföretag har mindre genom än 25 % av rösterna i det noterade företaget. Det bör krävas även att kapitalandelen understiger 25 %. Utredningen kan inte utesluta att detta undantag kan otillräckligt i vissa fall. Det skulle vara emellertid bli alltför komplicerat att ett korrekt räkna sätt av den del av anskaffningsvärdet för de onoterade aktiema som belöper sig på de noterade aktiema.

Det nyss sagda har tillämpning även när ett onoterat företag innehar andelar i ett utländskt företag.

Utdelning och vinst aktier, utgör lagertillgång i enskild som näringsverksamhet, beskattas inkomst näringsverksamheten. som av Det är inte motiverat att utsträcka lättnaden till sådana aktier.

Ett förvaltningsföretag beskattas för mottagen utdelning får men göra avdrag för lämnad utdelning. Med hänsyn härtill bör aktier i ett förvaltningsföretag inte omfattas lättnaden företaget av om under det räkenskapsår ett beslut utdelning innehar som om avser någon aktie eller andel inte skulle ha omfattats lättnaden som av om den ägts av en fysisk I detta fall behöver hänsyn inte person. tas till tid före det nämnda räkenskapsåret.

En metod för selektiv 91

lättnad

Andelar i utländska företag

Bör lättnaden omfatta andelar i utländska företag, som är onoterade i någon mening motsvarande den angivits för svenska aktier som Det yttersta syfiet med en lättnad för mindre företag är att stimulera investeringar i Sverige, mindre företag. En som görs av lättnad för andelar i utländska mindre företag torde endast till mindre del medföra ökade investeringar i Sverige av sådana företag. Det kan vidare antas att det i vissa fall skulle stöta på svårigheter att avgöra andel i ett utländskt företag är om en

onoterad. Denna invändning är inte relevant vad gäller förslaget

att svenska aktier, som är noterade utomlands, inte skall om omfattas lättnaden, eñersom den regeln endast syftar till att av hindra kringgående. Det torde endast undantagsvis förekomma att ett svenskt företag är noterat utomlands men inte i Sverige. En fråga som aktualiseras är om en olikbehandling av utdelning och vinst å sidan svenska aktier och å andra sidan utländska ena andelar kan innebära otillåten diskriminering enligt Romfördraget. Enligt artikel 73b i Romfördraget skall, inom för ramen bestämmelserna i kap. 4 i fördraget, alla restriktioner för kapitalrörelser och betalningar mellan medlemsstater samt mellan medlemsstater och tredje land vara förbjudna. Enligt artikel 73d punkt 1 led a skall bestämmelserna i artikel 73b inte påverka medlemsstaternas rätt att tillämpa sådana bestämmelser i sin skattelagstifining, såvitt är aktuellt, skiljer mellan skatte- - som, nu betalare har investerat sitt kapital olika orter. som En begränsning lättnaden till svenska aktier medför att det av för en svensk placerare ställer sig skattemässigt oförmånligt att placera i andelar i utländska företag jämfört med i svenska aktier. Man kan knappast utesluta att detta innebär restriktion för en kapitalrörelser och att begränsningen således skulle vara förbjuden enligt artikel 73b. Fråga uppkommer därmed om, för det fall att begränsningen är förbjuden enligt den nämnda artikeln, undantagsbestämmelsen i artikel 73d punkt 1 led är tillämplig. Med andra ord: har en a svensk placerare, som förvärvat andelar i ett utländskt företag, investerat sitt kapital på annan ort än en svensk placerare som en förvärvat svenska aktier Enligt utredningens uppfattning är det tveksamt om man meningsfullt kan tala om att ett aktieförvärv innebär att placeraren investerat sitt kapital på någon viss ort. Det är väl snarare realinvesteringar som kan sägas ha geografisk anknytning. Under alla förhållanden kan knappast en svensk placerare, förvärvat andelar i t.ex. ett danskt företag vilket som

92 En metod för selektiv lättnad

bedriver sin verksamhet i Sverige, ha investerat sitt kapital anses i Danmark. Det är enligt utredningens uppfattning tveksamt om undantagsbestämmelsen skulle vara tillämplig. Enligt det anförda kan det inte uteslutas att en begränsning av lättnaden till svenska aktier innebär otillåten diskriminering en enligt Romfördraget. Samtidigt kan konstateras att lättnadssystemen i de olika länderna inom EU, med något undantag i skatteavtal, inte utsträcker lättnaden till utdelning på andelar i utländska företag. Det är svårt att se någon principiell skillnad mellan dessa lättnadssystem och det nu diskuterade, skulle motivera som en skiljaktig bedömning i diskrimineringshänseende. Skall döma man av den praktiska tillämpningen i många länder inom EU, skulle således en begränsning lättnaden till svenska aktier inte av vara otillåten enligt Romfördraget. Det finns övergångsregel i artikel en 73c punkt Denna gäller emellertid endast dels kapitalrörelser till och från tredje land, dels direktinvesteringar, dvs. investeringar

genom dotterföretag i utlandet. Övergångsregeln påverkar således

inte, annat än möjligen i begränsad utsträckning, bedömningen av om diskrimineringen i de europeiska lättnadssystemen är tillåten eller enligt Romfördraget. Ytterst fastställs innehållet i Romtördraget EG-domstolen. av Något avgörande från domstolen som skapar klarhet i den diskuterade frågan föreligger inte. Med hänsyn till de sakliga skäl, talar mot att lättnaden som utsträcks till utländska andelar, till svårigheten att i frånvaro av tillämpliga avgöranden från EG-domstolen tolka de aktuella bestämmelserna i Romfördraget samt till praktiken i lättnadssystemen inom EU att begränsa lättnaden till andelar i företag i det egna landet, föreslår utredningen att lättnaden begränsas till svenska aktier.

Andelar i ekonomiska föreningar

En ekonomisk förening, som är att kooperativ i beskattanse som ningshänseende, har rätt till avdrag för utdelning lämnas i försom hållande till inbetalda insatser 2 § 8 SIL. Kooperativa mom. föreningars inkomster är således enkelbeskattade enligt gällande rätt, varför någon lättnad inte är aktuell för utdelning på andelar i sådana föreningar. I fråga om andelar i övriga ekonomiska föreningar bör gälla detsamma för aktier. som

En metod för selektiv lättnad 93

5.2.2 Lättnadskvaliñcerade ägare

Utredningens förslag: Lättnad bör ges om en lättnadskvalificerad aktie innehas av en fysisk person som är obegränsat skattskyldig i Sverige. Även dödsbon, är skattskyldiga som här, bör vara kvalificerade för lättnad.

Skälen för förslaget: En utgångspunkt är att fysiska personer,

är bosatta i Sverige och således skattskyldiga för inkomst av

som kapital här, skall få del lättnaden. Motsvarande gäller för dödsav bon. Den fråga tas här är lättnad bör medges även i som upp om andra fall.

Utländska ägare

För utländska ägare till lättnadskvalificerade aktier uppkommer fråga lättnad endast såvitt gäller kupongskatt utbetalning till om utländska ägare belopp motsvarande skattelättnaden, om ägaren av skulle ha varit skattskyldig i Sverige, är inte aktuellt. Syftet med lättnad, att främja mindre företags investeringar i Sverige, kan en i förstone tala för att lättnaden bör omfatta även kupongskatt. synas Normalt förhåller det sig emellertid så att kupongskatt, som erlagts i ett annat land än aktieägarens hemland, t.ex. Sverige, får räknas från aktieägarens skatt utdelningen i hemlandet. I sådana fall av skulle lättnad inte slå igenom hos aktieägaren, utan i stället en medföra att skatteintäkten överflyttades från Sverige till aktieägarens hemland. Även praktiska skäl talar mot att lättnaden utsträcks till kupongskatt. Som framgår i avsnitt 5.4 beror storleken av lättnaden enligt utredningens förslag bl.a., som huvudregel, aktieägarens anskaffningskostnad för aktierna. Denna kan knappast göras tillgänglig i kupongskatteförfarandet. Skäl talar således emot att lättnaden utsträcks till kupongskatt, erläggs av utländska ägare. Man kan, ungefär på samma sätt som i avsnitt 5.2.1, diskutera om det kan innebära otillåten som diskriminering att inte utsträcka lättnaden till kupongskatt. Det kan härvid noteras att man i de utländska lättnadssystemen inte utsträcker lättnaden till ländernas motsvarighet till kupongskatten. Utredningen föreslår mot bakgrund det anförda att lättnad av inte skall medges genom nedsättning av kupongskatt.

94 En metod för selektiv lättnad

Mellanhânder

Med "mellanhand" avses här ett subjekt i ekonomisk mening som

innehar aktier för annans räkning. Exempel mellanhänder är investmentföretag och aktiefonder, förvaltningsföretag, försäkringsföretag, handelsbolag. Främst enkelhetsskäl bör lättnad inte

av medges vid mellanhandsinnehav.

5.3 Principen för metoden

Utredningens förslag: Utdelning och vinst, fysisk

som en person eller ett dödsbo erhåller lättnadskvalificerad aktie en

inom ett ldtmactsutrymme, undantas från beskattning. Lättnads-

utrymmet utgörs av ett belopp motsvarande en räntesats,

lättnadssatsen, multiplicerad med ett lättnadsunderlag.

Skälen för fiirslaget: Oberoende omfattningen lättnad

av av en och tekniken för denna måste tillses att de särskilda reglerna i 3 §

12-12 e mom. SIL för beskattning aktiva delägare i fåmansföre-

av tag inte undermineras. Detta innebär att lättnaden för aktiva

delägare inte kan överstiga utrymmet för kapitalinkomstbehandling i de särskilda reglerna utan att det görs motsvarande skärpning

en

av beskattningen enligt dessa regler. En fullständig selektiv lättnad i ägarbeskattningen innebär därför i praktiken för aktiva delägare

att lättnaden begränsas till utdelning och aktievinst inom utrymmet

för kapitalinkomstbehandling. För passiva delägare innebär

en

fullständig lättnad däremot att utdelning och aktievinst helt undantas från beskattning. Den statsfmansiella kostnaden för fullständig lättnad enligt

en det anförda kan beräknas till 6,3 miljarder kronor. Enligt prop. 1995/96:222 är det statsfmansiella utrymmet för lättnad 3,5 milen jarder kronor. Lättnaden måste således begränsas på något sätt i förhållande till fullständig lättnad. en

En metod för begränsning, ligger nära till hands, är att

som

medge lättnad endast för viss andel utdelning och aktievinst,

en av

med det föreliggande statsfinansiella utrymmet 55 %. I fråga

om aktiva delägare finns det med denna metod två tekniska alternativ.

Enligt det bestäms lättnaden till 55 % utdelning och

ena av

aktievinst inom utrymmet för kapitalinkomstbehandling. Det andra

alternativet innebär att lättnaden för all utdelning och aktieges vinst. I detta fall måste, som redan framgått, lättnaden kompenseras

En metod för selektiv lättnad 95

skärpning de särskilda reglerna. Gemensamt för båda genom en av alternativen är att skatteuttaget utdelning och vinst till den del utdelningen eller vinsten överstiger gränsbeloppet ligger kvar nuvarande nivå. Detta skall ställas i relation till att ägarbeskattningen utdelning och vinst, som erhålls av en passiv delägare, av ungefär halverats för hela utdelningen eller vinsten. Spännvidden mellan att få utdelningsinkomst beskattad enligt allmänna regler en och enligt de särskilda reglerna är i dag 57-30 27 procentenheter för delägare i botten har förvärvsinkomst över en som

skiktgränsen i den statliga inkomstbeskattningen talen avser

Skattesatser i ägarledet. Med den diskuterade metoden ökar denna

spärmvidd till 57-l3 44 procentenheter termen 13 är skattesat-

i lättnadssystemet lättnadsnivån är 55 %. sen om Den olikbehandling av förvärvsinkomst och kapitalinkomst, som infördes 1990 års skattereform, gör det nödvändigt att ha genom sådana regler de särskilda reglerna för aktiva delägare i som systemet. Icke desto mindre är regler av detta slag problematiska att få täta och problematiska att få respons för hos de skattskyldi- Enligt utredningens uppfattning är det angeläget att reglerna ga. inte belastas än vad absolut behövs. Utredningen anser mer som därför att den diskuterade metoden för lättnad bör undvikas. Den metod utredningen i stället rekommenderar, utrymmessom metoden, anknyter till tekniken i de särskilda reglerna för aktiva delägare i fåmansföretag. Denna teknik innebär, såvitt gäller dessa regler, att utdelning och aktievinst inom ett beloppsmässigt ututrymmet för kapitalinkomstbehandling eller 3:12-utrymme, rymmet, undantas från den i förhållande till beskattningen av kapitalinkomst skärpta beskattningen enligt reglerna. Utrymmet bestäms att räntesats, som kan benämnas 3:1 2-satsen, multiplicegenom en med ett underlag, 3:12-underlaget, som i huvudsak utgörs av ras den skattskyldiges anskaffningskostnad för sina aktier i företaget. Utredningen återkommer till de närmare reglerna för beräkning av 3zl2-underlaget. 3:12-satsen avses i princip motsvara genomsnittlig avkastning onoterade aktier. Den utgörs av statslåneräntan vid utgången november året före beskattningsåret med av tillägg av fem procentenheter. På motsvarande sätt innebär utrymmesmetoden att utdelning och aktievinst inom ett utrymme, lättnadsutrymmet, undantas från kapitalinkomstbeskattning. Utrymmet bestäms genom att en räntesats, liittnadssatsen, multipliceras med ett lzittnadsunderlag. Under förutsättning att varken lättnadssatsen eller lättnadsunderlaget är 3:12-satsen och 3:12-underlaget, kommer lättnadsstörre än resp. utrymmet aldrig att vara större än 3:12-utrymmet. Spärmvidden

96 En metod för selektiv lättnad

mellan att få en utdelningsinkomst beskattad enligt allmänna regler och enligt de särskilda reglerna ökar således inte.

Lättnadsutrymmet

Utredningens förslag: Utdelning och vinst onoterade aktier inom ett utrymme, som utformas efter förebild utrymmet av

för kapitalinkomstbehandling i de särskilda reglerna för aktiva delägare i fåmansföretag, undantas från beskattning. Lättnads-

utrymmet utgörs av ett belopp motsvarande 65 % av statslåneräntan multiplicerad med anskaffningskostnaden för delägarens

aktier i företaget. Till anskaffningskostnaden får läggas 70 % av löner och andra ersättningar till anställda i företaget

som

inte är aktiva delägare eller närstående till sådana delägare.

Detta skall gälla även i fråga de särskilda reglerna för om

aktiva delägare. Vissa villkor i lönesummeregeln mjukas

upp med tillämpning både för lättnaden och de särskilda reglerna.

Skälen för fiirslaget: En diskussion av frågan hur lättnads-

utrymmet närmare bör utformas tar lämpligen sin utgångspunkt i

reglerna för beräkning 3:12-utrymmet.

av Som tidigare nämnts utgörs 3:12-utrymmet 3:12-satsen, av statslåneräntan med tillägg fem procentenheter, multiplicerad av

med 3:12-underlaget. Enligt huvudregeln utgörs 3:12-underlaget av den skattskyldiges

anskaffningskostnad för aktierna i företaget. För aktie, har som

förvärvats före ingången av år 1990, får anskaffningskostnaden räknas upp med hänsyn till förändringarna i det allmänna prisläget

fr.o.m. förvärvsåret, dock tidigast fr.o.m. år 1970, till år 1990. Motsvarande gäller för ovillkorliga kapitaltillskott, gjorts före som år 1990. För aktie, som förvärvats före ingången år 1992, får av

som anskaffningskostnad tas upp kapitalunderlaget i företaget fördelat med lika belopp på aktierna i företaget. Kapitalunderlaget

avser förhållandena vid utgången år 1992 och beräknas enligt av

lagen 1994:775 om beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag. Det motsvarar i princip tillskjutet kapital och bolagsbeskattat kapital i företaget. Till anskaffningskostnaden för aktie får läggas 10 % ett

en av

löneunderlag lönesummeregeln. Löneunderlaget beräknas grundval av löner och andra ersättningar till arbetstagare i företaget. Även arbetsersättningar i dotterföretag får medräknas, i

En metod för selektiv lättnad

proportion till moderföretagets ägarandel i dotterföretaget. Löneunderlaget utgörs av den del av det sammanlagda ersättningsbeloppet, som överstiger ett belopp motsvarande tio gånger basbeloppet för året före beskattningsåret, fördelat med lika belopp

aktierna i företaget.

Vid tillämpning av lönesummeregeln gäller följande.

Underlaget för 3:12-utrymmet f°ar inte beräknas med utgångspunkt i kapitalunderlaget.

Ersättning till aktiv delägare får inte räknas in i underlaget.

Aktieägaren skall för året före beskattningsåret ha erhållit lön eller annan ersättning från företaget eller dess dotterföretag med

ett belopp, inte understiger 150 % av den högsta ersättning

som som samma år har betalats ut till andra arbetstagare än aktiva delägare i företaget. 4. Den ökning av 3zl2-utrymmet, som uppkommer genom tillämp-

ning av lönesummeregeln, får inte överstiga lön eller annan ersättning till delägaren.

Utredningen gör följande bedömning. Syftet med en lättnad är att främja investeringar hos mindre

företag genom att kompensera dessa för den högre kapitalkostnad

som dessa företag kan antas ha i förhållande till stora företag. Av detta följer att lättnaden i första hand bör grundas kapital som satsas i företagen.

Utredningen har flera ställen framhållit att de särskilda

reglerna för beskattning av aktiva delägare i fåmansföretag är problematiska på grund av att de beskattar lyckade utfall av riskfyllda investeringar hårt och därigenom missgynnar sådana investeringar i förhållande till investeringar med mindre risk.

Reglerna är problematiska även på ett annat sätt. Grunderna för

bestämning av 3:12-satsen bör i princip utformas med industriell och "regelrätt näringsverksamhet" för ögonen. Om emellertid annan företagen gör riskfria investeringar, t.ex. i statsobligationer, utnyttjas inte hela 3:12-utrymmet för kapitalavkastning på investeringen. Kvarstående utrymme kan därför utnyttjas för arbetsinkomst, då kommer att behandlas som inkomst av kapital hos som delägaren. Reglerna har fått sin utformning i en strävan att finna en väg mellan ett renodlat hänsynstagande till vad som är motiverat för "regelrätt näringsverksamhet" och vad som är motiverat för att hindra oönskade skatteförrnåner. Det förhållandet att en del av 3:12-underlaget baseras på lönekostnadema i företaget kan t.ex.

98 En metod för selektiv lättnad

tolkas som att man velat öka 3:12-utrymmet utan att öka utbytet av att lägga obligationer och liknande egendom i företaget. Altemativet att höja l2-satsen skulle ha ökat sådant utbyte. I de nuvarande reglerna finns det en mekanism, som till viss del

motverkar lönsamheten av att lägga t.ex. obligationer i företaget. Avkastningen dubbelbeskattas om tillgången ligger i företaget,

medan den enkelbeskattas om ägaren innehar tillgången direkt. Med en lättnad påverkas den nuvarande balansen genom att

avkastning på egendom, som läggs i företaget, kommer att enkelbeskattas till den del avkastningen ryms inom lättnadsutrymmet. Detta lägger en restriktion hur stort ett kapitalbaserat

lättnadsutrymme kan vara utan att utbytet av att lägga egendom

med låg avkastning i företaget blir för stort. En möjlighet kan vara att som utgångspunkt ta att avkastning i företaget motsvarande riskfri ränta, dvs. i praktiken statslåne-

räntan, skall enkelbeskattas. Antag att statslåneräntan kommer att

vara 7 %. Om en statsobligation ägs direkt fysisk

av en person, blir behållningen efter skatt efter ett år för varje krona 0,70,07 4,9 öre. Läggs obligationen i ett aktiebolag, kvarstår efter bolagsskatt 0,720,07 5,04 öre. När beloppet delats ut till ägaren, skall efter skatt hos denne kvarstå 4,9. Det innebär att lättnadssatsen skall vara 65 % statslåneräntan. av Av ett exempel, som tagits in i appendix 1 till detta avsnitt,

framgår följande, under i exemplet angivna förutsättningar. Avkast-

ningen en räntebärande tillgång efter skatt vid direktägande är 4,90 %. Läggs tillgången in i ett företag kan outnyttjat utrymme

för kapitalinkomstbehandling, som skapas av tillskottet till företaget, användas för kapitalinkomstbehandling av arbetsinkomster som överstiger 7,5 basbelopp. Enligt gällande regler blir

då avkastningen efter skatt 5,49 %. Med en lättnad enligt det nyss anförda blir avkastningen efter skatt i stället 6,49 %.

Det är svårt att avgöra om avkastningsförbättringen är tillräcklig

för motivera delägare i mindre företag att lägga privata

räntebärande sparmedel i företaget aktier avkastar för mycket

ex

ante för att det skall vara lönsamt att lägga dem i ett företag. Till bilden hör att medel, som tillskjutits till ett företag, är åtkomliga för delägaren endast enligt bestämmelserna i aktiebolagslagen

1975:1385 om vinstutdelning, utbetalning vid nedsättning av

aktiekapitalet eller reservfonden och utskiñning vid bolagets

likvidation. Risken för att reglerna skulle kunna utnyttjas systematiskt genom "upplägg" i stor skala synes under alla förhållanden

begränsad. Papperskonstruktioner av typen att delägaren tar upp ett

stort lån hos en finansiär och skjuter till motsvarande belopp till

En metod för selektiv lättnad 99

företaget eget kapital, varefter företaget placerar beloppet hos som finansiären torde i allmänhet kunna underkännas vid taxeringen. Ett annat problem är att hobbybetonad verksamhet kan läggas i ett aktiebolag, som bedriver t.ex. konsultverksamhet. Till den del den hobbybetonade verksamheten i sig är att anse som näringsverksamhet enligt reglerna i kommunalskattelagen 1928:370 medför det visserligen knappast någon skattemässig fördel att bedriva den egentliga verksamheten och den hobbybetonade verksamheten i aktiebolag jämfört med att bedriva dem under enskild finna. Det förhållandet att verksamhet, har karaktär hobby för en som av aktieägaren, bedrivs av ett aktiebolag torde emellertid kunna medföra att verksamheten erhåller karaktär av näringsverksamhet. Detta kan medföra avsedda skatteförmåner, som förstärks av en lättnad. Även i andra hänseenden torde det förekomma att inkomst i aktiebolag används för att bestrida kostnader, som har karaktär av privata kostnader för ägaren. Det skulle föra alltför långt om utredningen gick närmare in på detta. Utredningen vill emellertid ifrågasätta om det inte finns anledning att från en generell utgångspunkt utreda hithörande frågor. Det förhållandet att en kapitalbaserad lättnad kan ge visst ökat utrymme för icke avsedda skattelättnader väcker tanken att hela lättnaden skulle anknytas till lönesumman i företaget. Med en sådan lösning medför inte tillskott till företaget att lättnadsutrymmet ökar. Lättnaden får emellertid då en annan karaktär än vad som torde ha åsyñats i direktiven. Vad som, åtminstone direkt, främjas med en sådan konstruktion av lättnaden är inte investeringar utan anställning av personal. Indirekt främjas visserligen investeringar, är förenade med nyanställning av arbetskraft, som men i huvudsak är en lättnad av detta slag ett sysselsättningsstöd. Bl.a. mot bakgrund av direktiven föreslår utredningen inte en helt lönebaserad lättnad. I appendix 2 till avsnitt 5 tecknas ändå en bild av hur en lönebaserad lättnad skulle kunna närmare utfonnas. Mot bakgrund det anförda föreslår utredningen att lättnadsav utrymmet skall utgöra 65 % statslåneräntan multiplicerad med av anskaffningskosmaden för aktierna i företaget. Reglerna för beräkning av anskaffningskostnad i de särskilda reglerna för aktiva delägare bör tillämpas. Den statsfinansiella kostnaden för detta kan beräknas till 2,6 miljarder kronor. I prop. 1995/96:222 avsätts 3,5 miljarder kronor för en selektiv lättnad. Utredningen uppfattar detta så att utredningen bör lägga fram ett lättnadsförslag som drar ungefär denna kostnad. Den möjlighet som då finns är att till den kapitalbaserade lättnaden lägga en lönebaserad lättnad.

En metod för selektiv lättnad

Det är av enkelhetsskäl lämpligt att löneunderlaget är detsamma i de särskilda reglerna för beskattning av aktiva delägare och i lättnadsreglema. Detta är lämpligt även av skälet att för aktiva delägare lättnadsutrymmet inte bör kunna bli större än 3:12utrymmet. Utredningen föreslår att ett löneunderlag motsvarande 70 % av lönesumman skall läggas till anskaffningskostnaden för aktierna vid beräkningen av lättnads- och 3:12-underlagen. Vid beräkningen av löneunderlaget bör vidare följande gälla. Enligt gällande regler får lönesummeregeln inte användas när kapitalunderlaget tas upp som anskaffningskostnad för aktierna. Denna regel torde vara motiverad av statsfinansiella skäl. Nu är det fråga om att använda en given statsfinansiell reservering för lättnadsåtgärder. Eftersom regeln i fråga synes sakligt omotiverad bör den tas bort. Enligt gällande regler skall aktieägaren för året före beskattningsåret ha erhållit lön eller annan ersättning från företaget eller dess dotterföretag med ett belopp, vilket inte understiger 150 % av den högsta ersättning som samma år har betalats ut till arbetsen tagare i företaget som inte är aktiv delägare iämförelseregeln. Regeln syftar till att lönesummeregeln skall få utnyttjas endast under förutsättning att delägaren tagit ut en rimlig lön från företaget. Utredningen kan ställa sig bakom denna tanke men anser att utformningen är onödigt långtgående. Det bör räcka att kräva ett löneuttag som uppgår till minst det lägsta av följande belopp: a. 120 % av den högsta ersättning som samma år har betalats ut till en arbetstagare, som inte är aktiv delägare i företaget; 10 basbelopp 362 000 kr år 1996. Enligt gällande regler får den ökning av 3:12-utrymmet, som uppkommer genom tillämpning av lönesummeregeln, inte överstiga lön eller annan ersättning till aktieägaren takregeln. Höjningen av den andel av lönesumman, som får läggas till anskañhingsvärdet för aktierna, från 10 % till 70 % motiverar en höjning av taket i ungefär motsvarande mån. Med hänsyn till att takregeln skall tillämpas såväl i fråga om reglerna för aktiva delägare som lättnadsreglema kan takregeln inte längre anknytas till utrymmet. Det bör i stället anknytas till löneunderlaget. Regeln kan lämpligen utformas så att löneunderlaget inte får utnyttjas till den del det överstiger 50 gånger den egna lönen. Enligt gällande regler är jämförelseregeln och takregeln tillämpliga även på en delägare, som är närstående till en aktiv delägare men som inte själv är anställd i företaget och således inte uppbär lön från företaget. Det innebär att en sådan delägare inte kan använda sig av lönesummeregeln. Detta är knappast accep-

En metod för selektiv lättnad 101

tabelt i en ordning där lönesumman har betydelse även för

storleken av lättnadsunderlaget. Utredningen anser att det inte är

nödvändigt att de nämnda reglerna tillämpas delägare som inte själva är aktiva är närstående till aktiv delägare.

men som en

Reglerna bör inte heller vara tillämpliga övriga passiva

delägare.

Enligt gällande regler anknyter jämförelseregeln och takregeln till delägarens lön under det aktuella beskattningsåret. Anknyt-

ningen till lönen under ett år medför risk för att rätten att använda

lönesummeregeln faller bort enligt jämförelseregeln grund av en

tillfällig inkomstminskning, t.ex. på grund bamledighet. Ett av alternativ kan vara att reglerna i stället anknyts till genomsnittslönen under beskattningsåret och de, t.ex., två föregående beskattningsåren. Det är emellertid tveksamt om det är en bättre lösning, eftersom inkomstminskning under ett år då kan medföra att en rätten att använda lönesummeregeln faller bort under tre år. Ett annat alternativ är att lönen får räknas upp till heltidslön för den

varit ledig viss tid eller arbetar deltid. Detta skulle

som en emellertid leda till problem vid tillämpningen och medföra risk för

missbruk. Anknytningen bör därför även i fortsättningen ske till

den faktiska lönen under det aktuella året. Som motsvarighet till vad som gäller enligt de särskilda en reglerna för aktiva delägare bör lättnadsutrymme, som inte kan

utnyttjas ett visst beskattningsår, få sparas med ränteuppräkning. Räntesatsen vid uppräkningen bör utgöras av lättnadssatsen. Sparat utrymme medför att lättnad även erhålls vid beskattning av aktie-

vinst. Den statsfmansiella kostnaden för förslaget kan beräknas till 3,4 miljarder kronor.

5.5 Notering

Utredningens förslag: En skattskyldig, som innehar aktier i ett företag vid notering, bör få behålla lättnaden under tio år. Därefter kvarstående lättnadsutrymme läggs till anskaffningskostnaden för aktien.

Skälen för förslaget: En nackdel med en selektiv lättnad är att

det uppkommer kostnad när delägaren förlorar rätten till

en

lättnaden. Med den avgränsning som utredningen föreslagit inträffar detta när något aktieslag i företaget noteras.

102 En metod för selektiv lättnad

Utredningen anser att denna kostnad bör minskas att genom delägare, som innehar en aktie i företaget vid tidpunkten för noteringen, får behålla rätten till lättnad under en viss tid efter noteringen. När det gäller den lämpliga längden av övergångstiden finns två motstående aspekter att beakta. Den talar för ena, som en lång övergångstid, är att längre tiden är, desto lägre är nuvärdet av förlusten av lättnaden vid tidpunkten för noteringen. Den andra, som talar för en kort övergångstid, är att aktierna så att säga låses inne hos ägaren under övergångstiden, eftersom denne vid en avyttring av aktierna inte får betalt för att han förlorar lättnaden rätten till framtida lättnad får inte övertas förvärvaren. En av lämplig avvägning kan vara att övergångstiden sätts till tio år. Lättnadsutrymmet, som kvarstår vid notering, bör läggas till anskaffningskosmaden för aktiema. I motsatt fall skulle ett incitament uppkomma för avyttring av aktierna under övergångstiden. På motsvarande sätt som den selektiva lättnaden innebär en kostnad för notering innebär den bonus vid avnotering. Utreden ningen har övervägt en övergångstid även vid avnotering för att minska incitamentet till avnotering. En sådan regel skulle emellertid träffa även fall där avnotering sker andra skäl erhålla av än att lättnaden. Utredningen anser därför att någon övergångsregel vid avnotering inte bör införas.

5.6 Vissa

frågor

I anslutning till förslaget bör några frågor teknisk natur av mer beröras. Ett antal av de svenska aktiebolagen är s.k. avstämningsbolag. Det innebär att aktier och vissa andra aktierelaterade instrument som bolagen givit ut är registrerade i ett papperslöst aktiekontosystem, VP-systemet, som administreras av Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag VPC. Enligt 3 kap. 27 § lagen 1990:325 om självdeklaration och kontrolluppgifter skall den har betalt ut som utdelning på aktie i svenskt aktiebolag som är avstämningsbolag lämna kontrolluppgift denna utdelning. Av 3 § 2 tredje om mom. stycket uppbördslagen 1953:272 följer att i ett sådant fall föreligger även, såvitt gäller fysiska personer bosatta i Sverige och svenska dödsbon, en skyldighet att göra avdrag för den preliminärskatt som belöper på det utdelade beloppet. Enligt uppgift finns ca 500 avstämningsbolag varav ca 200 är noterade på börsen. Uppgift saknas ägarstrukturen i dessa om företag. Det kan i vart fall inte för närvarande undvikas att VPC

En metod för selektiv lättnad 103

måste göra avdrag för preliminärskatt även i sådana fall då viss del det utdelade beloppet skall undantas från skatteplikt, eftersom av lättnadssystemet utgår från den enskilde aktieägarens förhållanden. I de fall aktieägaren inte begär och medges jämkning av uttag av preliminärskatt återbetalas skatten som överskjutande skatt. I 27 § 4 SIL finns den s.k. strukturregeln som innebär att mom. byte av aktier under vissa förutsättningar kan ske utan skattekonsekvenser om vederlaget utgörs av nyemitterade aktier i det bolag som förvärvar aktiema. Anskaffningsvärdet på de bortbytta aktiema övergår på vederlagsaktiema. Den nuvarande lydelsen av bestämmelsen tillåter sannolikt inte att ett eventuellt sparat utrymme ett lättnadskvalificerat innehav får överföras till vederlagsaktiema. Utredningen lägger inte fram något förslag i denna del men avser att återkomma till frågan i samband med den översyn av omstruktureringsfrågor som skall göras i nästa utredningsetapp.

5.7 Förhållandet till EG-rättens

statsstödsregler

I Romfördraget finns regler som syftar till att motverka att de enskilda medlemsstatema i sin nationella lagstiftning inför bestämmelser kan snedvrida konkurrensförhållandena på den inre som marknaden. Fördragsregler avseende selektiva åtgärder medlemsstatsnivå finns under rubriken statligt stöd i artiklarna 92-94 medan generella åtgärder behandlas i artiklarna 101 och 102. Artikel 92 innehåller de materiella bestämmelserna medan förfarandet regleras i de båda följande artiklarna.

I artikel 92 punkt 1 anges bl.a. att stöd som ges av en medlems-

stat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, är oförenligt med den gemenmarknaden i den utsträckning den påverkar handeln mellan samma medlemsstaterna. Undantag från förbudet mot statsstöd görs i artikel 92 punkt 2 för vissa speciella fall stöd med anledning naturkatastrofer av m.m.. Kommissionen kan efter prövning i det enskilda fallet en besluta att ett statsstöd är förenligt med den gemensamma marknaden och att stödet får ges. I artikel 92 punkt 3 anges olika typer av stöd som är förenliga med den gemensamma marknaden. Dessa kan sammanfattas som stöd till regioner med särskilda svårigheter,

En metod för selektiv lättnad

stöd till projekt av gemensamt europeiskt intresse eller för att avhjälpa en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi, stöd för att underlätta utveckling av viss näringsverksamhet eller vissa regioner samt stöd för att främja kultur och bevara kulturarvet.

Slutligen föreskrivs att stöd av annat slag kan beslutas av rådet med kvalificerad majoritet efter förslag från kommissionen. Enligt artikel 93 punkt 3 skall kommissionen underrättas om planer som syftar till att ge stöd i så god tid att den kan yttra sig över dessa planer. Nya regler får inte införas innan en prövning av en planerad lättnad avslutats. En första fråga är om den nu diskuterade selektiva lättnaden i

ägarbeskattningen överhuvudtaget faller under statsstödsreglemas

tillämpningsområde. Klart är att lättnaden är ett statligt stöd. Om

stödet utgår via beskattningen eller annat sätt saknar betydelse

för bedömningen.

Nästa fråga om lättnaden gynnar vissa företag eller viss pro-

-

duktion - är svårare. Det är t.ex. inte säkert att en lättnad på ägar-

sidan innebär att företaget gynnas i fördragets mening. Kravet att lättnaden skall gynna vissa företag torde i första hand syfta åtgärder riktade till enskilda företag eller företag inom en region eller i en viss bransch. En generell åtgärd, t.ex. sänkning

en

av bolagsskattesatsen för alla bolagsbeskattade företag, omfattas

inte av statsstödsreglema men skulle kunna prövas mot arti-

kel 101.

Den föreslagna lättnaden har avgränsats så att i princip alla

onoterade företag med svenska ägare omfattas jfr avsnitt 5.2.1. Det får anses osäkert om statsstödsreglema omfattar en så vidsträckt åtgärd. Vid en bedömning av om så är fallet bör beaktas om risk för snedvridande konkurrens föreligger. Den helt övervägande delen av de mindre företagen torde ha en sådan verksamhet att en skattelättnad för deras ägare knappast påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Avgränsningen mindre av

företag till onoterade företag med svenska ägare innebär emellertid

att flera större företag också kommer att omfattas av lättnadsreglerna. I de fall dessa bedriver gränsöverskridande handel kan antagligen fördelar anses uppkomma i förhållande till konkurrenter inom gemenskapen som inte gynnas av statligt stöd. Det anförda leder till att det inte helt kan uteslutas att lättnaden har karaktär av statsstöd enligt artikel 92 punkt 1 även om utredningen bedömer det som mindre troligt.

En metod för selektiv lättnad 105

5.8 Ikraftträdande

Regeringen har i 1995/96:222 aviserat lättnad skall

prop. att en

införas för mindre företag fr.0.m. den 1 januari 1997. Utredningens förslag kan tillämpas fr.0.m. denna tidpunkt.

5.9 Sammanfattning av förslaget

Förslaget lättnad kan sammanfattas enligt följande.

om en

En fysisk och ett dödsbo får från utdelning på aktie i ett

person

onoterat svenskt aktiebolag undanta en del av det utdelade beloppet

från beskattning. Lättnadsutrymmet bestäms 65 % av statslåneräntan multip-

som

licerad med ett lättnadsunderlag. Lättnadsunderlaget utgörs av anskaffningskostnaden för aktierna och 70 % av ett

summan av löneunderlag. Har aktien förvärvats före ingången av år 1990 får

anskaffningsvéirdet räknas med index. För aktie som har

upp

förvärvats före ingången av år 1992 får som anskaffningskostnad i stället användas ett värde som beräknas med utgångspunkt i

kapitalunderlaget i företaget.

Löneunderlaget består de löner och andra ersättningar som av har betalats ut till anställda i företaget till den del ersättningarna

överstiger 10 basbelopp.

Vid notering aktierna i bolaget får lättnaden behållas under av tio år av de gamla ägama. För delägare i fåmansföretag är aktiva i företaget innebär som

lättnadssystemet att en del av det kapitalinkomstbehandlade ut-

rymmet undantas från beskattning. Lättnadsutrymmet beräknas på sätt för aktiva och samma passiva delägare utom i ett hänseende. För att en aktiv delägare skall få använda lönesummeregeln vid beräkning av lättnadsutrymmet och 3:l2-utrymmet skall han ha tagit ut en lön som motsvarar det lägsta 120 % den lön har betalats ut till av av som den högst betalade anställde i företaget och 10 basbelopp. Den del

löneunderlaget som får användas är begränsad till 50 gånger

av egen lön.

106 En metod för selektiv lättnad

Appendix

Arbitragemöjligheter med

utrymmesmetoden

Vid direktägande av statsobligationer 100 000 kr avkastar om som 7,0% brutto årligen ackumulerar avkastning på en person en 61 345 kr under 10 år. Detta netto räntabilitet på 4,9% ger en per år 0,071-0,3. Redan med nuvarande system kan aktiv delägare i ett en fåmansföretag höja räntabiliteten lågavkastande insatt kapital genom att utnyttja diskrepansen mellan avkastningen kapitalet och 3:12-satsen. Om obligationsportföljen skjuts till ett fåmansföretag som eget kapital ackumuleras avkastning en om 63 511 kr etter bolagsskatt i bolaget under 10 år. Ett 3:12utrymme på 210 585 kt’ har ackumulerats under tid. samma Avkastningen obligationen delas ut och beskattas i ägarledet med 19 053 kr 0,363 511. Endast en del av det ackumulerade kapitalbeskattade utrymmet utnyttjas för avkastningen på obligationen. Företagaren kan därför utnyttja resten av utdelningsutrymmet, 147 074 kr, för att ta ut arbetsinkomster därmed kommer att beskattas inkomst som som av kapital. Därmed sparar han 18% av detta belopp i skatt‘, 26 223 kr. Sammantaget har avkastningen uppgått till behållningen av kapitalinkomsten efter kapitalinkomstskatt och skattebesparingen i 3:12-utrymmet, 70 681 kr. Detta innebär en årlig räntabilitet kapitalet 5,49 %, vilket ger en skillnad på 0,59 procentenheter jämfört med direktägandet. Med utrymmesmodellen kommer en del av utdelningen inte att beskattas. På sätt tidigare beskrivits ackumuleras samma som en l avkastning på 63 511 kr i bolaget. Ett ackumulerat lättnads- l

100 000 kr1+0,07(1-0,3°-l)6l 345 kr. 2 krl+0,07(1-0,28°-l)63 100 000 511 kr. 3 kr1+(0,07+0,05°-1)210 100 000 585 kr. 4 Den genomsnittliga marginalslcattesatsenför aktiva delägare i fåmansaktiebolag och närstående till dessa uppgår år 1996 till 47,83%. Skillnaden mellan denna skattesats och kapitalskattesatsen på 30,00% uppgår till ca 18 procentenheter.

En metod för selektiv lättnad 107

utrymme på 56 042 kri uppkommer. Avkastningen inom detta utär skattefri i ägarledet. Av den ackumulerade avkastningen rymme får således 7 469 kr beskattas i kapital inom 3:12-utrymmet. Ett outnyttjat 3:12-utrymme 147 074 kr kvarstår och det innebär att skattebesparing 26 223 kr kan göras. Den en sammantagna avkastningen kapitalet uppgår till summan av kapitalavkastningen efter kapitalinkomstbeskattning, 61 270 kr°, och den inbesparade skatten arbetsinkomsten, tillsammans 87 493 kr. Detta innebär en årlig räntabilitet det tillskjutna kapitalet 6,49 %, alltså skillnad 1,59 procentenheter en jämfört med direktägande av obligationema.

5 000 kr1+0,070,65°-156 042 kr. 6 Ackumulerad minus skatt: 63 511 63 511-56 042 0,3 61 270 ränta -

108 En metod för selektiv lättnad..."

Appendix

En lönebaserad lättnad

Samspelet mellan lättnaden och de särskilda reglerna för aktiva delägare vid utrymmesmetoden, kan illustreras med följ ande figur.

Figur A 2.1: Utrymmesmetoden

Dubb elbeskattat 3.12. utrymmet

Enkelbeskattat

Löneunderlaget L Kapitalunderlaget K

Som nämnts i avsnitt 5 kan ett alternativ till den föreslagna metoden vara en helt lönebaserad lättnad. Detta alternativ aktualiseras om man anser att utrymmet för skatteförmåner i de särskilda reglerna för aktiva delägare blir för stort med den föreslagna metoden. Alter-

nativet har främst en sysselsättningsfrämj ande effekt, medan det föreslagna alternativet främst har en investeringsfrämj ande effekt.

En lönebaserad lättnad kan konstrueras bl.a. följ ande två sätt för enkelhet skull behandlas endast utdelning och inte aktievinst. Enligt båda modellerna baseras 12-utrymmet endast kapitalet.

En metod för selektiv lättnad 109

Figur A.2.2: En lönebaserad lättnad som inte påverkar 3:12-

utryImnet.

Dubbelbeskattat

Enkelbeskattat

Kapitalunderlaget K

Löneunderlnget L

Den modellen illustreras i figur A.2.2. Här ligger 12ena

ovanpå lättnadsutrymmet. Alla delägare erhåller lättnad

utrymmet för utdelning till den del den inom lättnadsutrymmet. Utdelning ryms

därutöver beskattas kapitalinkomst. För aktiva delägare i

som

fåmansbolag beskattas utdelning utöver l2-utrymmet som tjänsteinkomst. Lönesummeanknytningen i dagens 12-regler faller bort. För aktiva delägare aktualiseras begränsningsregler liknande dem föreslås för lönesummeanknytningen i utrymmesmetoden.

som Preliminära beräkningar visar att hela lönesumman överskjutande 10 basbelopp kan utgöra lättnadsunderlag inom den givna finan-

sieringsramcn. Ett exempel kan illustrera. Ett fåmansföretag har två delägare och 20 anställda. En delägarna är aktiv. Han tar ut en lön av

300 000 kr. Lönesumman till de anställda i företaget uppgår till

3,6 mkr. Den högst betalde har lön 180 000 kr. Lättnadsen

uppgår till 3 600 000- 1036 2000,12 388 560 kr.

utrymmet

Årets vinst efter bolagsskatt uppgår till 3,6 mkr. Denna skall delas

ut.

Den passive delägaren äger 20% aktierna och får en utdelning

av 720 000 kr. Av dessa mottar han O,2388 560 77 712 kr utan

beskattning i ägarledet sin andel lättnadsutrymmet.

genom av

Överskjutande belopp, 642 288 kr, beskattas som inkomst av kapital.

En metod för selektiv lättnad..."

Den aktive delägarens anskaffningsvärde aktierna uppgår till

600 000 kr vilket ett 12-utrymme 0,12600 0O0 ger

72 000 kr. Han mottar utdelning 2 880 000 kr. Lättnadsutrymmet

om

omfattar 310 848 kr. Av resterande utdelningsbelopp beskattas

72 000 kr som inkomst av kapital, och 2 497 152 kr tjänsteinkomst-

beskattas.

Enligt den andra modellen inkräktar lättnadsutrymmet 12utrymmet. Är lättnadsutrymmet 12-utrymmct

större än beskattas

således utdelning till den del den överstiger lättnadsutrymmet

som inkomst av änst. Med denna modell kan med det givna statsfmansiella utrymmet

en större andel av lönerna ingå i lättnadsunderlaget än enligt den

första modellen.

6 Beskattning och risktagande

I detta avsnitt utredningen vissa asymmetrier i behand-

tar upp och misslyckade utfall på riskfyllda investeringar lingen av lyckade och pekar på deras snedvridande effekter. Förslag lämnas endast Utredningen vill betona att diskussionen är rent

på en punkt.

kvalitativ, det är inte möjligt att från det sägs dra slutsatser som storleken effekterna. Det kan således inte uteslutas att dessa om av

i praktiken kan begränsad betydelse. Man bör emellertid

vara av

vara medveteten om problematiken.

för aktieförluster

6.1 Reglerna

Utredningens förslag: Förlust på onoterade aktier får kvittas mot vinst onoterade aktier.

Skälen för förslaget: Det är uppenbara skäl önskvärt att

av riskfyllda investeringar inte missgynnas skattesystemet jämfört av med investeringar utan risk. En viktig faktor för att bedöma beskattningens effekter risktagande är i vilken utsträckning vinster och förluster behandlas symmetriskt. Antag att skattesatsen är 30 %. En överväger riskfri investering, vet då person, som en avkastningen efter skatt är 70 % den riskfria räntan. Om den att av riskfria räntan är 7 %, är således behållningen före skatt 7 öre varje satsad krona och efter skatt 4,9 öre, dvs. 30 % lägre. Vi tänker så investering med risk, beträffande vilken det oss en är 50 % sannolikhet för att investeringen avkastar fyra gånger den riskfria räntan och sannolikhet för att den går med förlust samma motsvarande den riskfria räntan. Den förväntade avkastningen före skatt är då 47-7/2 10,5 öre för varje satsad krona. Om avdrag inte medges för förlusten, är den förväntade avkastningen efter skatt 44,9-7/2 6,3 öre för varje satsad krona. Den förväntade

112 Beskattning och risktagande

avkastningen har alltså reducerats med 40 %, dvs. med 10 procentenheter mer än för den riskfria investeringen.

Av exemplet kan slutsatsen dras att vinster och förluster måste

behandlas symmetriskt för att den förväntade avkastningen skall reduceras i proportion för alla investeringar. Som närmare

samma diskuteras i SOU 1995:104, Bil.l 102 medför symmetrisk en

beskattning också att osäkerheten i riskfyllda investeringar begränsas. Spridningen mellan goda och dåliga utfall mätt standard-

som

awikelse runt den förväntade avkastningen minskas i proportion till skattesatsen. En symmetrisk beskattning har alltså slags

en

försäkringsfunktion. Exemplet avsåg investering utan närmare specifikation. Av

en

intresse är placeringar i aktier. En positiv avkastning utgörs här

nu

av summan av erhållen utdelning och vinst aktien. En negativ

avkastning består av förlust vid avyttring aktien eller likvida-

av

tion av företaget. Enligt gällande regler medges avdrag för förlust aktier i

en

inkomstslaget kapital med 70 % av förlusten. Underskott kapital

av

upp till 100 000 kr berättigar till skattereduktion med 30 %

av underskottet. För överskjutande underskott medges skattereduktion med 21 % av underskottet. Vad gäller noterade aktier får förlust en kvittas mot vinst andra noterade aktier. Någon motsvarighet till denna regel finns inte för onoterade aktier. I fråga skatteeffekom

ten av en förlust på aktier finns således följande fall.

Fall Förlusten avser noterade aktier och kan kvittas mot vinst andra noterade aktier: 30 %.

Fall Underskott kapital understiger 100 000 kr,

av

skattereduktionen kan utnyttjas: 21 %.

Fall Utrymmet 100 000 kr redan konsumerat, skattereduktionen kan utnyttjas: 14,7 %. Fall Inkomster saknas, varför skattereduktionen inte kan utnyttjas: 0 %.

Detta skall ställas mot att avkastning aktier beskattas efter

30 %, under förutsättning att de särskilda reglerna i 3

§ 12 mom.

SIL för beskattning av aktiva delägare i fåmansföretag inte är tillämpliga. För utdelning på aktier i fåmansföretag, vilka innehas

av aktiva delägare, överstiger såväl 3:12-utrymmet som som

skiktgränsen i den statliga inkomstskatten f.n. 209 100 kr sker

beskattning efter 57 %. En aktievinst för aktiv delägare

en beskattas efter 43 % till den del det belopp, som skall tas upp som

intäkt av tjänst, överstiger skiktgränsen.

Beskattning och risktagande 113

Frånsett Fall 1 föreligger det således en bristande symmetri vad behandlingen å sidan mottagen utdelning och vinst gäller av ena och å andra sidan förlust vid avyttring. Symmetribristen är särskilt uttalad i fråga aktiva delägare. Den bristande symmetrin om medför i ett ex ante-perspektiv att riskfyllda investeringar genomsnittligt beskattas hårdare hos ägarna än investeringar med sett begränsad risk. Även vad gäller beskattningen företagsnivån föreligger viss asymmetri, kan negativ för risktagande. I detta hänseende som vara har dock situationen för fåmansföretag nyligen förbättrats avsevärt lagen 1993:1539 avdrag för underskott av genom om näringsverksamhet, till grund för vilken låg ett förslag från utredningen SOU 1992:67. Det saknas anledning att nu nytt frågan avdrag för underskott av näringsverksamhet. ta upp om Reglerna kvotering av aktieförluster avdragskvoteringen om infördes 1990 års skatterefonn. Om förluster behandlades genom i förhållande till vinster skulle, framhölls det i symmetriskt propositionen prop. 1989/90:110 s. 391, de skattskyldiga kunna "plocka russinen kakan" genom att tidigt sälja egendom, som ur minskat i värde, och vänta med att sälja egendom med god värdestegring. Genom förfarandet skulle skattekredit uppen komma, ansågs strida mot reformens mål likformig som om beskattning och begränsning möjligheterna till skatteanpassen av

ning. Kvoteringen kunde, anfördes det i propositionen samma

sida, inte i nämnvärd utsträckning försvåra företagens antas riskkapitalförsörjning. På annat ställe i propositionen s. 428 anfördes i huvudsak följande. En generell avdragsbegränsning till 70 % för reaförluster skulle innebära omotiverat hård behanden aktieförsäljningar och det risktagande aktieinnehav är ling av som förenat med. Full kvittning förluster mot vinster bör därför av

medges i fråga marknadsnoterade aktier och värde-

om gruppen skall beskattas aktier. Med hänsyn till de papper som som finns beträffande icke marknadsnoterade kontrollsvårigheter, som aktier och för att motverka effektema av tidig realisation av förluster och uppskjuten realisation av vinster, finns det anledning att behandla dessa aktier mindre generöst. Regeln underskott kapital till den del underskottet om att av överstiger 100 000 kr berättigar till skattereduktion med endast 21 % 30 % underskottet underskottskvoteringen

snarare än av

infördes lagstiftning år1991 prop. 1991/92:60. Regeln genom ordning för begränsning rätt till avdrag för utgiftsränersatte en av tor, infördes 1990 års skattereforrn. Syftet med regeln som genom motverka skatteplanering. I frånvaro regeln skulle är att av

Beskattning och risktagande

nämligen en skattskyldig i större skala kunna erhålla skattefönnåner genom att låneñnansiera tillgångar, avkastning har formen

vars

av värdestegring som beskattas först vid realisation.

Med endast seriös näringsverksamhet för ögonen borde enligt

utredningens uppfattning avdrags- och underskottskvoteringama tas bort för onoterade aktier. Bedömningen kan inte ske endast i detta perspektiv. Man kan inte bortse från riskerna för borttagande

att ett

av kvoteringama skulle öppna möjligheter för skattskyldiga att avdrag för kostnader för verksamheter hobbykaraktär och andra

av

kostnader för privat konsumtion, förläggs till ett aktiebolag.

som Man kan inte heller bortse från risken för vissa transakatt genom tioner ränteutgiñer skulle kunna omvandlas till aktieförluster.

Utredningen avstyrker därför ett borttagande kvoteringama.

av I ett hänseende bör dock reglerna kunna lättas. All verksamhet

i ett aktiebolag utgör en förvän/skälla. Resultatet olika verksam-

av

hetsgrenar i samma aktiebolag kan därför utjämnas varandra.

mot Mot bakgrund härav synes det onödigt långtgående att inte tillåta att förlust onoterade aktier får dras mot vinst sådana av aktier. Utredningen föreslår att det skall tillåtas.

6.2 Riskneutralitet i för

reglerna aktiva delägare och i lättnadsreglema

Även de särskilda reglerna för aktiva

delägare missgynnar riskfyllda investeringar genom att lyckade utfall på riskfyllda investeringar beskattas enligt dessa regler utan att det finns någon kompenserande mekanism för misslyckade utfall. En sådan mekanism skulle kunna att, när aktiema i företag med

vara ett kvarstående 3:12-utrymme avyttras utan att vinst uppkommer mot vilken utrymmet kan utnyttjas, avdrag fick göras för det kvarståen-

de utrymmet från inkomst kapital. Missgynnandet risk för-

av av

stärks av den utredningen föreslagna metoden för selektiv lätt-

av

nad i dubbelbeskattningen. Lättnaden har nämligen stor betydelse för låga investeringsutfall, men bättre ett utfall är desto mindre

betyder lättnaden relativt sett. Av skäl motsvarande dem som

anförts i avsnitt 6.1 avstyrker utredningen att symmetriskapande

åtgärder vidtas.

7 Effekter på statens finanser

En beräkning kostnaderna för utredningens förslag aktualiserar av rad problem och avvägningar, som tas upp i det följande. en Ansatsen är statisk i den meningen att hänsyn inte tas till att förslaget kan medföra ändringar i beteendet. Underlaget för de föreslagna lättnadsreglema och för de särskilda reglerna för beskattning aktiva delägare i fåmansföreav tag 3:I2-reglerna utgörs summan av den skattskyldiges av anskaffningskosmad för sina aktier i företaget det kapitalbaserade underlaget och löner och andra ersättningar till anställda i av företaget inte är aktiva delägare eller närstående till sådana som delägare det lönebaserade underlaget. När underlagens användning i någon lättnadsreglema eller 12-reglema åsyftas används av benämningarna det kapitalbaserade lättnadsunderlaget resp. det kapitalbaserade 3:12-underlaget och motsvarande i fråga om det lönebaserade underlaget. Anskaffningskostnaden för aktier, som anskaffats före år 1992, får tas till kapitalunderlaget enligt lagen om beräkning av upp kapitalunderlaget vid beskattning ägare i fåmansföretag. Kapitalav underlaget utgörs i princip skillnaden mellan tillgångar och av skulder vid utgången år 1992. Detta underlag torde ganska väl av återspegla anskaffningsvärdet för aktierna i den mening detta har i de aktuella reglerna och används i det följande vid beräkningen av det kapitalbaserade underlaget. I ett första steg beräknas det kapitalbaserade lättnadsunderlaget

avsnitt 7.1. Därefter behandlas det lönebaserade underlaget avsnitt 7.2.

Hela detta underlag har betydelse för kostnaden för lättnaden. I 12-reglema har skillnaden mellan det föreslagna lönefråga om baserade underlaget och det nuvarande lönebaserade 3:12-underlaget betydelse. Vissa justeringar underlaget måste göras på grund av att av ägare till företag avvecklas inte kan utnyttja sitt sparade som

underlag avsnitt 7.3.

Eflekter på statens finanser

I ett sista steg beräknas kostnaden för det kapitalbaserade

lättnadsutrymmet avsnitt 7.4. Storleken det lönebaserade

av underlaget kommer fram som en residualpost med hänsyn till att det statsfmansiella utrymmet är givet, 3,5 miljarder kronor.

7.1 Det kapitalbaserade lättnadsunderlaget

Det underliggande materialet ger en relativt fullständig bild den av svenska företagsamheten. Fyra huvudkällor har använts. Den totalräknade bokslutsstatistiken för finansiella företag och banker kommer från SCB:s kapitalmarknadsstatistik. Finansinspektionen sammanställer statistik för försäkringsbranschen försäkringsstatistik. SCB sammanställer bokslutsstatistik för icke-finansiella företag finansstatistik. Slutligen för SCB ett register över alla svenska koncerner koncernregistret.

Finansstatistiken

Finansstatistiken är i stora delar urvalsundersökning. Företag en

med minst 50 anställda ca 4 000 totalundersöks. Övriga storleks-

grupper undersöks med hjälp av ett slumpmässigt urval. För företag inom industrin går dock gränsen för totalundersökning vid 20 anställda. De totalräknade företagen undersöks årsredogenom visningar och en särskilt enkätundersökning, de mindre endast med årsredovisningarna. Den enskilda juridiska personen är undersökningsenhet i finansstatistiken. Flera företagsformer än aktiebolag ingår i undersökningen, nämligen ekonomiska föreningar, handels- och kommanditbolag samt vissa stiftelser. I undersökningen ingår inte bolag som tillhör branschen fastighetsbolag och fastighetsförvaltare och inte heller bolag som saknar anställda och omsätter mindre än 50 000 kr/år. Företagen delas i följande nio ägarkategorier: Statliga företag 1, Kommunala företag 2, Konsumentkooperativa företag 3,

Producentkooperativa företag 4, Börsnoterade företag 5,

Stiftelser o.d. 6, Utlandsägda företag 7, F åpersonsägda företag

Kategorien Börsnoterade företag" avser företag noterade på A-listan på Stockholms Fndbörs och företag i koncemgemenskap med dessa.

Efiekter på statens finanser

med koncemanknytning 8 och Fåpersonsägda företag utan

koncemanknytning 9. saknar ovanförliggande moderföretag benämns i det

Bolag som

följande toppmoder. Ägarkategoriindelningen utgår från topp-

modems ägarkategori. Kategori 8 och tillsammans utgör de

som s.k. familjeföretagen, erhålls som restposter.

ägarkategoritillhörighet och koncemanknytning Uppgiftema om

kan användas för att eliminera för förslaget icke relevanta företag.

Efiersom kapitalunderlaget baseras på värden vid utgången av

år 1992 har finansstatistik avseende år 1992 använts.

Kapitalmarknads- och försäkringsstatistiken

Också kapitalmarknadsstatistiken har den enskilda juridiska

undersökningsenhet. Statistiken är totalräknad för

personen som alla finansiella företag; banker, bostadsfinansierande institut,

företagsñnansierande institut, finansbolag, värdepappersbolag och investmentbolag. Ingen ägarkategoriindelning finns.

Den använda bokslutsstatistiken för finansiella företag och inkomståret 1993. Statistiken är inte

försäkringsföretag avser kategoriserad med hänsyn till ägare.

Koncernregistret

I koncernregistret länkas företag till det bolag som har 50 % eller större andel av rösterna. Som koncemmoderbolag definieras ett bolag har svenskt som

eller utländskt dotterbolag och som inte är majoritetsägt av annat i Sverige registrerat bolag. I de fall ett svenskt bolag är ägt av ett

utländskt bolag i sin tur är ägt ett svenskt moderbolag blir som av strukturen bruten och båda de svenska företagen blir betraktade

toppmödrar dvs. räknas med i kapitalunderlaget. Det beror

som

det inte finns någon möjlighet att identifiera utländska

på att företag.

118 Efiekter pd

statens finanser

Figur 7.1

GRÄNS

A

C

Situationen illustreras i figur 7.1. Bolag A är koncernens egentliga toppmoder. I koncernregislret kommer både bolag A och bolag C att räknas som toppmödrar. Bolag A kommer att ägarkate-

goriseras t.ex. som ägarkategori 8 fåpersonsägda bolag med

koncemanknyming, medan bolag C kommer att kategoriseras

som utlandsägt. Viss dubbelräkning sker, eftersom värdet bolag C av ligger i värdet bolag Azs aktier i bolag B. Detta bidrar till en överskattning av kostnadema. Effekten lindras dock att genom utlandsägda bolag i ett senare skede räknas bort på grund av ägarkategori. Statistiken är baserad på finansstatistikens ägarkategoriindel-

ning, inte koncemregistrets. Det innebär att koncemanknytningar

för finansiella företag, banker och försäkringsföretag med är men inte ägarkategoriema. Detta medför vissa problem i bedömningen av huruvida ett företag skall räknas med i det samlade kapitalunderlaget eller inte. Förutom en manuell utsortering ickeav relevanta företag, t.ex. börsnoterade företag, har schablonmässig en nedjustering gjorts for att endast kapitalunderlag ägs ägare som av som omfattas lättnaden skall komma med. av

Isolering av relevanta företag

I ett första steg avlägsnas alla företag inte är aktiebolag från som den bruttobas beskrivits I ett andra skall brutto som ovan. steg ett kapitalunderlag beräknas. Svårigheten består i att undvika dubbel-

Effekter på statens finanser

räkning det kapital finns i företag som är i koncernav som

gemenskap med varandra.

I den utredningen föreslagna metoden omfattar lättnaden av

utdelning och vinst onoterade aktier. För att uppskatta kostna-

den för lättnaden bör endast de företag som ägs av personer som omfattas lättnaden räknas med. Idealt sett borde enbart de delar av företagen ägs fysiska ingå. Statistiken inneav som av personer

håller emellertid inte uppgifter gör att kan dela upp det

som man enskilda företaget olika delägare. Företaget kan ägas till minst 50 % röstvärde av ett företag i

ägarkategori l-7, och hamnar då i någon av dessa ägarkategorier.

Företag antingen är moderbolag ägs till mer än 50 % av som som

eller är i koncemgemenskap med sådana företag fysiska personer, hamnar i ägarkategori Företag inte ägs till mer än 50 % av

som företag och inte ingår i koncern finns i ägarkateett armat som en

gori Denna ägarkategorindelning orsakar problem när de

grova delar företag ägs omfattas av lättnaden av ett som av personer som skall identifieras. Ett företag kan t.ex. vara stiftelseägt till 53 % av

röstvärdet. Den ursprungliga entreprenören äger 30 % av rösterna

och de resterande 17 % rösterna ägs av olika aktiefonder. De av

30 % den ursprungliga ägaren innehar omfattas av lättnaden

som kan inte identifieras i den tillgängliga statistiken. men

I figur 7.2 illustreras hur en koncern kan vara uppbyggd. A och

fysiska G är ett helägt dotterbolag till bolaget D, B är personer. i sin ägs till 40 % B och till 60 % av bolaget som tur av personen C. Bolaget D karaktäriseras därmed ett fåpersonsägt företag som

med koncemanknytning. Bolaget som endast till 40 % ägs av

bolaget D karakteriseras däremot som fåpersonsägt företag utan koncemanknytning. H och helägda dotterbolag till bolaget ägs till 60 % I är som bolaget C. De resterande 40 % ägs av någon annan. Bolaget C av ägs A. Det finns varken noterade, statliga, kommunaav personen

stiñelseägda eller utlandsägda företag i bilden. De fysiska per-

A och B omfattas lättnaden. sonerna av

Kapitalunderlaget i underliggande bolag kommer med i ägande bolags kapitalunderlag att värdet på aktierna tas med i

genom

beräkningen kapitalunderlaget. Därmed kan bortse från alla

av man bolag är dotterbolag till andra bolag. Detta innebär att bolagen som D, G, H och I exkluderas. För bolagen G, H och I är detta

oproblematiskt. För bolaget D uppkommer dock en underskattning lättnaden, eftersom endast 60 % kapitalunderlaget i D

av av

kommer att räknas i nettounderlaget, de 40 % som B äger

omfattas också lättnaden. Detsamma gäller bolaget E i den av

120 Effekter på statens finanser

mån resterande 40 % inte ägs ett bolag ägare omfattas av vars av lättnaden. Här finns med andra ord risk för underskatming en av kapitalunderlaget.

Figur 7.2

B

På motsvarande sett sker en överskattning att företagen genom i ägarkategori 9 jfr bolag F, fåpersonsägda företag utan koncernanknytning, till viss del ägs subjekt inte omfattas av som av

lättnaden om bolaget D t.ex. hade varit stiftelse.

en Företag som var noterade OTC-listan under år 1992 och företag i koncemgemenskap med dessa har exkluderats. O-listans bolag har emellertid inte kunnat avlägsnas. Deras inverkan torde dock vara mindre än OTC-bolagens. Detta innebär dock i sig en överskattning av basen. Kapitalunderlaget beräknas population bolag är nu en som toppmödrar med undantag för OTC-bolag, karakteriserade efter ägarkategori. Irrelevanta ägarkategorier exkluderas senare.

Beräkning av det kapitalbaserade lättnadsunderlaget

Underlaget utgörs i princip det skattemässiga kapitalet i av egna företaget, definierat genom lagen om beräkning kapitalunderlaav get vid beskattning ägare i fåmansföretag. Eftersom aktier och av

Efiekter på statens finanser 121

andelar i svenska dotterföretag inte är handelsbolag skall tas som till ett värde motsvarande så stor del av underlaget i upp dotterföretaget mot moderföretagets andel antalet som svarar av

aktier eller andelar i dotterföretaget, kan underlaget beräknas summering moderföretagens kapitalunderlag. Med det

genom en av

empiriska underlag står till förfogande får de bokförings-

som

mässiga värdena aktierna ligga till grund för beräkningen. Det kapitalbaserade lättnadsunderlaget har beräknats enligt föl-

jande.

Kapitalunderlaget Balansomslutning 0.28Skatteutjämningsreserv K + - Skatteutjämningsreserv L + Uppskovsbelopp + Ersättningsfond +Fömyelsefond

Övriga obeskattade reserver Omsättningsfastigheter

+ - - Summa kortfristiga skulder + Summa långfristiga skulder

Tabell 7.1: Kapitalunderlag vid utgången av år 1992 1993 för företag och försäkringsföretag. Mdkr,

finansiella

löpande priser.

Tillverkning Ovrigt Tjänste- Finansiella SUMMA produk- företag och tion försäkringsföretag

A-listan med

Fápersonsägda företag med anknytning 31,55 5 ,86 42 ,76 80,18 Fápersonsägda företag utan anknytning 25 ,62 12,06 51,01 88,69 Finansiella d. 67,06 företag o.

SUMMA 241,99 84,75 165,30 67,06 559,10

Källa: SCB:s ñnansstatistik är icke-ñnansielIaTöretag 1992, Kapitalmarknadsstatistiken 1993, Försäkringsstatistiken 1993 och Koncemregistret 1992.

122 Eflekter på

statens finanser

Uppgiften för finansiella företag är endast angiven som en summa utan uppdelning olika ägarkategorier. Dock har endast de företag som i någon mån kan ha ägare omfattas som av lättnaden tagits med. Det relevanta kapitalbaserade underlaget finns i sådana företag som ägs av ägare som omfattas av lättnaden. Detta innebär att de kooperativa ägarfonnema bortfaller liksom stiftelser och utlandsägda företag. Detsamma gäller för företag ägs stat och som av kommun, och för de A-listan noterade bolagen. OTC-bolagen har rensats ett tidigare stadium. De ägarkategorier ur som medräknas är Fåpersonsägda företag med koncemanknytning och Fåpersonsägda företag utan koncemanknytning, samt de aktuella finansiella företagen. v Den schablonmässiga nedjusteringen de kapitalbaserade lättav nadsunderlagen i de finansiella företagen och försäkringsföretagen innebär att 30 % den rensade basen tas med. Denna relativt av stora nedjustering motiveras av att t.ex företag det statliga som förvaltningsbolaget Securum inte har kunnat ut. rensas Detta ger ett kapitalbaserat lättnadsunderlag 189,0 mdkr. om Kostnaden för en lättnad om 0,65statslåneräntan beräknat på detta underlag uppgår till 2,6 mdkr. En nedjustering görs eftersom inte alla investeringsprojekt kommer att falla väl ut, vilket innebär att det kapitalbaserade lätmadsutxymmet inte kommer utnyttjas fullt att

ut se vidare avsnitt 7.3.

7.2 Det lönebaserade

underlaget

Enligt förslaget till lättnad skall det lönebaserade underlaget utgöras av summan av utbetalda löner till anställda inte är som aktiva delägare eller närstående till sådana överstiger 10 bassom belopp 362 000 kr år 1996. Löner utbetalda till anställda i dotterbolag får också räknas med. Detta medför vissa metodologiska problem. En simulering av lönesumman för äkta anställda i den population som definierar det relevanta kapitalbaserade lättnadsunderlaget ovan har gjorts. Denna uppgår till 120 miljarder ca kronor år 1992. Uppgifter saknas vad gäller antalet anställda och löner i finansiella företag och i försäkringsbolag. Det kan antas att lönesummeregeln inte spelar någon avgörande roll för den relevanta delen av dessa företag. Genom att 70% det lönebaserade underlaget får läggas till av det kapitalbaserade underlaget, utvidgas det lönebaserade 3:12-

Efiekter på statens finanser 123

underlaget med 32,5 miljarder kronor. Det lönebaserade lättnadsunderlaget uppgår till 39,1 miljarder kronor. En samlad kostnad för lönesummeregeln 1,2 miljarder kronor uppkommer. Sammantaget innebär detta att drygt 30% lättnaden knyts till arbetskrafav ten i de aktuella företagen. Förslaget att 70% lönesumman får läggas till de två utom av har, rent metodmässigt, beräknats restpost efter rymmena som en

det att det kapitalbaserade lättnadsutrymmet bestämts.

7.3 Begränsning av kostnaderna genom bristande

symmetri

Avkastningen de framräknade underlagen ger inte basen för den långsiktiga kostnaden för förslaget eftersom den bristande symmetrin i systemet innebär att basen reduceras något. Reduktionen beror de outnyttjade lättnads- och 3:12-utrymmen som inte medför skattereduktion. Redovisat resultat i ett företag kan variera kraftigt mellan olika år. Att ett företag går med förlust ett år, innebär emellertid inte att företagets ägare förlorar möjligheten att utnyttja sina lättnads- och 3:12-utrymmen. Först när aktierna säljs och det uppkommer en definitiv förlust går sparade lättnads- och 3:12-utrymmen förlorade.

Mot denna bakgrund ger inte uppgifter om vinster/förluster i

företagen för enskilda år någon tillförlitlig information om hur mycket de olika utrymmena går förlorat. av som För att kunna göra bedömning hur stor del av investerat en av kapital realiseras med förlust krävs en tidsserie över avkastsom ning ägande till aktier i onoterade bolag. Någon sådan tidsserie existerar inte. Det saknas således i dag empiriskt underlag för en bedömning hur många ägare till onoterade aktier som inte skulle ha av möjlighet att utnyttja sina lättnads- och 3:12-utrymmen fullt ut. Ett antagande kan att andelen uppgår till ca 10 procent. vara Följande belyser innebörden av detta antagande. resonemang Totalavkastningen aktieinvestering framkommer först när en aktien avyttras och därmed värdeökningen/minskningen realiseras. Först då är det möjligt att fastställa huruvida det sparade utrymmet går förlorat eller inte. Utfallen på investeringar i onoterade aktier kan antas norrnalfördelade, dvs. sannolikheten för en negativ vara awikelse från förväntad avkastning är lika med sannolikheten för lika stor positiv avvikelse från förväntningsvärdet. Fördelningen en

124 Efiekter på

statens finanser

illustreras i figur 7.3. Den ackumulerade avkastningen investeringen vid realisationstillfället mäts på den horisontella axeln.

Figur 7.3: Normalfördelning med relativt stor varians och förväntningsvärde p..

I

/47/;

I I I i 0

nu

Den genomsnittliga innehavstiden för onoterade aktier antas

uppgå till 14 år. Aktier kan försäljas tidigare, då med relativt

en lägre ackumulerad avkastning, eller med relativt högre senare en ackumulerat avkastning. Det relativa värdet den ackumulerade avkastningen relateras hela tiden till den ackumulerade avkast-

ningen den horisontella axeln i figuren. I beräkningen antas dock innehavstiden uppgå till 14 år.

Årlig avkastning antas uppgå till avkastningen på den altema-

tiva säkra placeringen, en statsobligation, efter skatt, med ett

tillägg för den större risken i placering i onoterade aktier,

en

riskpremie. Den förväntade ackumulerade avkastningen över 14 år på

en krona investerad i onoterad aktie kan därmed beräknas till en

2,75 kr Variationen kring förväntningsvärdet uppgå till 4,0.

antas

Avkastningen på en investering om en krona i onoterad aktie

en efter 14 år antas m.a.o. vara normalfördelad med ett medelvärde

2,75 och standardawikelse om 2,03 Om utfallet befinner sig till

2 Den förväntade avkastningen antas vara statslåneräntan på 7,0 % efter kapitalskatt + en riskpremie på 5 procentenheter i 14 år: 1+slrl-0,3+0,05-l2,75u 3 Att standardavvikelsen är 2,0 innebär att sannolikheten är 95 % för att avkastningen skall ligga i intervallet -l,25 +6,75. -

Eflekter pâ statens finanser

vänster den vertikala axeln i figuren, har investeringen gått om med förlust. Sannolikheten för att avkastningen blir lägre än 0 uppgår till ca 8,5%.

Det resultatet är relativt känsligt för förändringar i de grundläggande antagandena. I tabell 7.2 redovisas hur resultatet varierar med olika antaganden för förväntningsvärde och standardavvikelse.

Tabell 7.2: Sannolikheten för att det realiserade resultatet skall

förlust vid försäljning av onoterade aktier.

vara en

Olika förväntningar om ackumulerad avkastning p.

och olika variationer kring förväntningsvärdet a

Procent. 2 1 2 4 6 8 a

7.4 Kostnaden

Statslåneräntan fastställs Riksgäldskontoret som avläser av säljräntan IO-åriga obligationslån varje bankdag. Statslåneräntan baseras ett vägt genomsnitt under faktiska antalet bankdagar perioden fredag t.o.m. torsdag. Statslåneräntan publiceras på fredagar och är framåtsyftande. Den statslåneränta som används i de särskilda reglerna för aktiva delägare är den som gäller vid utgången november månad året före beskattningsåret. av Någon för 10-åriga obligationsräntor görs inte. I det prognos följande används därför den prognos för den 5-åriga obligationsräntan som gjordes i regeringens vårproposition. Där antas ränteutvecklingen bli följande:

Tabell 7.3: Prognosticerad utveckling av den nominella räntan

1996 1997 1998 1999 2000 2001 Ränta 7,8 7,2 7,0 7,0 7,0 7,0

Källa: Bilaga 1 till Prop. 1995/96:150.

126 på

Effekter statens finanser

Mot denna bakgrund är det lämpligt att använda statslåneen ränta 7,0 % när den varaktiga kostnaden för systemet skall beräknas.

Tabell 7.4: Finansieringstablá för lättnad i dubbelbeskattningen enligt utredningens förslag. Miljarder kronor i 1992 års priser och volymer vad gäller kapitalunderlaget och i 1996 års priser och volymer vad gäller löneunderlagen.

Tillverkning Tjänste- Övrigt SUMMA

produktion

Kapitalanknuten lättnad 0,98 1,28 0,31 2,57

Lönesummeanknuten

lättnad 0,27 0,26 0,01 0,53

Lönesummeanknytning

Som redovisats ovan ger förslaget om en kapitalbaserat lättnad en kostnad 2,6 miljarder kronor. Förslaget lönebaserad om en lättnad kan beräknas kosta 0,5 miljarder kronor. Slutligen innebär utvidgningen av lönesummeanknytningen i 3:12-underlaget en kostnad 0,7 miljarder kronor. Detta sammanlagd kostnad ger en om 3,8 miljarder kronor. Denna kostnad skall dock reduceras för det förväntade bortfall i utnyttjande som beräknats i avsnitt 7.3. Reduktionen innebär att endast 90 % av den beräknade bruttokostnaden uppkommer, 3,4 miljarder kronor.

8 Författningskommentar

8.1 Förslag till lag om ändring i lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt

3§1am0m.

I det momentet finns bestämmelser om undantag från skattenya

plikt för utdelning och reavinst. Bestämmelserna tillämpas när en fysisk eller ett dödsbo erhåller utdelning på aktier och gäller

person den del det utdelade beloppet som ryms inom ett lättnadsutav

Detta benämns i lagtexten lättnadsbeloppet eñer mönster

rymme.

av gränsbeloppet i 12 b mom.

Av första stycket 1 framgår att lättnaden endast omfattar aktier i svenska aktiebolag inte är marknadsnoterade. Begreppet som marknadsnoterad har här innebörd som i 27 § 2 mom. samma andra stycket. Förutom aktier som är noterade vid svensk eller utländsk börs omfattar begreppet marknadsnotera aktier som

är noterade någon lista utanför börsen om det är fråga om

annan kontinuerlig notering marknadsmässig omsättning som av

är allmänt tillgänglig. Enligt första stycket 2 f°ar det bolag som givit ut aktien inte i sin tur äga aktier i noterade bolag eller andelar i utländska juridiska Denna begränsning gäller dock

personer. endast i de fall innehavet under det räkenskapsår utdelningen av-

ser eller något av de fyra föregående räkenskapsåren någon gång uppgått till 25 % eller röstetalet eller av aktiekapitalet. Här

mer av beaktas även innehav via ett dotterbolag. Med utländsk juridisk även sådan utländsk person för vilken inkomsten person avses

enligt punkt 10 anvisningar till 53 § KL skall beskattas hos

av

delägaren. Ett särskilt undantag gäller enligt första stycket 3 for

förvaltningsföretag detta äger marknadsnoterad aktie eller andel om i utländsk juridisk Här beaktas innehav under det räkenperson. skapsår utdelningen Begreppet förvaltningsföretag som avser. definieras i 7 § 8 andra stycket SIL. Undantaget i första mom. schablonbeskattade bostadsaktiebolag. stycket 4 avser

F örfattningskommentar

Andra stycket anger hur lättnadsutrymmet skall beräknas. Löneunderlaget skall beräknas enligt 12 d mom. första stycket och andra stycket För aktieägare skall tillämpa 3:12-reglema som gäller även villkoren i 12 d andra stycket vilket bl.a. innebär att aktieägare som är verksamma i företaget kan utnyttja löneunderlaget endast under förutsättning att villkor eget löneuttag är om uppfyllt. Anknytningen i tredje stycket till det anskaffningsvärde som skulle ha använts vid en reavinstberäkning aktien sålts vid om utdelningstillfállet innebär att den allmänna bestämmelsen om kontinuitet vid beneñka förvärv gäller, dvs. överlåtarens anskaffningsvärde övertas. Vid beräkning av lättnadsutrymmet får användas en alternativ anskaffningskostnad enligt 12 andra c mom. och tredje styckena, antingen uppräknad anskaffningskostnad en eller ett värde beräknat med utgångspunkt i kapitalunderlaget. Även här gäller villkoret i 12 tredje c mom. stycket att kapitalunderlaget får användas endast under förutsättning att metoden används för samtliga aktier i företaget som aktieägaren förvärvat före ingången av år 1992. I fjärde stycket finns bestämmelser som innebär att outnyttjad del av lättnadsutrymmet får sparas. För att skilja detta från begreppet sparad utdelning som används inom 3:12-systemet används här uttrycket sparad lättna . Ett belopp motsvarande sparad lättnad får även läggas till underlaget för beräkning av lättnadsbeloppet. Vid benefika fång får sparad lättnad övertas. Ett exempel visar den använda tekniken. Aktieägaren har ett sammanlagt underlag för beräkning av lättnadsutrymmet på 250 000 kr. Statslåneräntan antas vara 7 %. Lättnadssatsen blir då 65 % 7 % 4,55 % och lättnadsbeloppet x 4,55 % x 250 000 11 375 kr. Om bolaget år 1 inte lämnar någon utdelning kommer hela lättnadsbeloppet År 2 att sparas. uppgår underlaget för beräkning av lättnadsbeloppet till 250 000 + 11 375 261 375 och lättnadsbeloppet till 4,55 % x 261 375 11 893 kr. Den sparade lättnaden ökar dessutom lättnadsbeloppet som år 2 totalt kommer att uppgå till 11 892 + 11 375 23 268 kr.

Lättnadsreglema tillämpas även i fråga om reavinst. Av femte

stycket framgår att undantaget då gäller för den del reavinsten av som svarar mot sparad lättnad. Sjätte stycket innehåller en regel som blir tillämplig om ett bolag marknadsnoterar sina aktier eller endast aktier att ett visst slag. Om notering sker efter utgången av år 1996 gäller undantaget från skatteplikt under en period av 10 år från noteringstidpunkten.

Författningskommentar

Undantaget omfattar dock endast aktier som givits ut efter det att

bolaget marknadsnoterats. Dessa aktier får därefter inte heller ha övergått till ägare annat sätt än genom ett benefikt fång. annan Kvarstående sparad utdelning vid utgången av tioårsperioden får läggas till anskaffningskostnaden för aktien. Reglerna lättnadsutrymmet tillämpas enligt sjunde stycket om även i fråga andelar i andra ekonomiska föreningar än om

kooperativa föreningar.

3 §12 mom.

I 12 12 finns de bestämmelser som tillämpas när en - e mom.

aktieägare i betydande omfattning är verksam i ett fåmansföretag. Bestämmelserna reglerar i första hand i vilken utsträckning utdelade belopp skall behandlas som intäkt av kapital. Detta gäller

för utdelning till den del den ryms inom ett utrymme för

kapitalinkomstbehandling. Överskjutande belopp tas upp som intäkt

tjänst. Av hänvisningen i första stycket framgår att av den del

av

det utdelade beloppet som hänförs till det kapitalinkomstbehand-

av

lade utrymmet undantas viss del från skatteplikt.

Ett exempel kan illustrera mekanismen. Aktieägaren har ett sammanlagt underlag för beräkning av det

kapitalinkomstbehandlade utrymmet på 250 000 kr. Statslåneräntan

antas 7 % vilket räntesats 7 % + 5 % 12 % för vara ger en

beräkning det kapitalinkomstbehandlade utrymmet. Detta blir

av 30 000 kr. Lättnadsutrymmet enligt 3 § 1 uppgår till a mom. 65% 7 % 250 000 11 375 kr. Det beloppet undantas från x x

skatteplikt och resterande del av det kapitalinkomstbehandlade

utrymmet 30 000 11 375 18 625 kr beskattas som intäkt av -

kapital. Om utdelat belopp överstiger 30 000 kr skall Överskjutande

del tas upp som intäkt av tjänst. Om utdelat belopp antas motsvara lättnadsbeloppet, ll 375 kr,

får resterande del av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet sparas

inom 3:12-systemet. Påföljande år kommer underlagen för

beräkning av lättnadsutrymmet respektive det kapitalinkomst-

behandlade utrymmet inom 3:12 att vara olika. Lättnadsunderlaget är 250 000 kr och lättnadsutrymmet 4,55 % x 250 000

11 375 kr. Vid beräkning av det kapitalinkomstbehandlade ut-

rymmet får till underlaget läggas det sparade beloppet

18 625 kr. Det ger ett kapitalinkomstbehandlat utrymme

l2% 250 000 + 18 625F 32 235 kr. Det sparade utrymmet

x

läggs till detta belopp. Det belopp som år 2 behandlas som kapi-

Författningskommentar

talinkomst utgör således 32 235 + 18 625 50 860 kr, lättvarav

nadsbeloppet 11 375 kr undantas från beskattning.

3 §12bm0m.

I förtydligande syfte har i tredje stycket angetts att sparad utdelning

f°ar övertas vid benefika fång.

3 §12dm0m.

I momentet finns bestämmelser om löneunderlaget. Ändringen i

andra stycket 2 nuvarande andra stycket 3 innebär att kravet - -

att aktieägaren skall ta ut en viss lägsta lön endast gäller aktieägare som i betydande omfattning är verksam i företaget eller i ett dotterföretag. För aktieägare som skall tillämpa 3:12-reglema

grund av att de är närstående till aktiv delägare har kravet på en

löneuttag slopats. Ändringama i övrigt innebär att den s.k.

jämförelseregeln mjukats upp och att den s.k. takregel tidigare

som

fanns i andra stycket 4 med ändrat innehåll flyttats till andra stycket Det sammanlagda löneunderlaget får enligt den

nya

takregeln inte överstiga 50 gånger den lön aktieägaren har tagit ut från bolaget och dess dotterföretag.

27 § 5 mom.

I momentet har införts en kvittningsrätt för förluster på icke mark-

nadsnoterade aktier.

8.2 till

Förslag lag om ändring i lagen 1990:325 om självdeklaration och kontrolluppgifier

3 kap.

27 §

I tredje stycket finns en bestämmelse att kontrolluppgift skall

ange

skattepliktig del av utbetald utdelning. Bestämmelsen infördes i samband med 1994 års enkelbeskattningssystem har i dag inte

men

SOU l 996: 1 l 9 F örfattningskommentar 1 3 1

något egentlig betydelse. I det föreslagna lättnadssystemet skulle den däremot innebära en skyldighet för bl.a. VPC att ange det

skattepliktiga beloppet, något som inte är möjligt eftersom detta

bestäms individuellt beroende den enskilda aktieägarens flirhållanden. Bestämmelsen slopas därför.

Särskilda

yttranden

Särskilt yttrande av sakkunnige Edin

Betänkandets huvudsakliga slutsats är att det inte går att finna rationella argument för att sänka den ekonomiska dubbelbeskattningen varken generellt eller selektivt för de mindre företaget. - Jag delar till fullo denna slutsats. Utredningen har dock fullföljt sin uppgift och presenterat en modell till skattelättnad för de mindre och medelstora företagen. En nackdel med den här typen av modeller är att de öppnar dörren för skattemanipulationer. När det egna kapitalet utgör basen för skattelättnaden vilket i och för sig är det ekonomiskt rimliga då ökar utrymmet för manipulationer. I appendix 1 till avsnitt 5 beskrivs kortfattat dessa s.k. arbitrageeffekter. Ett annat sätt att beskriva dem är: den aktive fâmansföretagaren blir helt skatte-

befriad för sparande som avkastar normal bankränta vid statslâne-

räntan blir skattesatsen ca 7 % enligt appendix 7 % ränta före skatt blir 6,49 % efter skatt. Det enda företagaren behöver göra är att lägga sitt sparande i företaget. Framförallt blir detta attraktivt för konsulter och andra léntagarliknande verksamheter. En kanske ännu allvarligare effekt av arbitrageutrymmet är att det öppnar möjligheter till att systematiskt 80-talsvis - omvandla högbeskattade löneinkomster till lågbeskattade kapitalinkomster. Betänkandet underskattar enligt min mening - riskerna härvidlag. Mot denna bakgrund framstår en renodlat lönebaserad skattelättnad som mer intressant än utrymmesmetoden. En sådan modell presenteras i appendix 2 i avsnitt Bägge modellerna ger sannolikt inga eller mycket små effekter investeringar och sysselsättning. Men den lönebaserade modellen lämnar avsevärt mindre utrymme för skattemanipulationer.

134 Särskilda yttranden

Särskilt

yttrande av sakkunnige Lodin

Skälen lör och emot ett generellt avskaffande dubbelav beskattningen av bolagsvinsterna

Utredningen ställer sig i princip avvisande till tanken att avskaffa den ekonomiska dubbelbeskattningen aktiebolagens vinster. Jag av anser att utredningen gör sig skyldig till en felbedömning och att starka skäl finns för att slopa dubbelbeskattningen. Skälen som anförs för utredningens ställningstagande är följande. Sverige är en liten öppen ekonomi. De börsnoterade bolagens kapitalkoslnader bestäms av den internationella kapitalmarknadens avkastningsanspråk. De internationella avkastningskraven tar inte hänsyn till skatten för svenska aktieägare. De internationella placerarna ser därför endast till avkastningen efter bolagsskatt. Detta internationella avkastningsanspråk utgör alltid eller oftast altemativavkastningsmöjligheten varför det bestämmer kapitalkostnaden för bolag även för små bolag också om de inte är - börsnoterade eller har utländska ägare. Därför fâr lättnader av dubbelbeskattningen ingen effekt för bolagens kapitalkostnader, såvida inte lättnaden läggs bolagssidan och höjer bolagsavkastningen efier bolagsskatt. Sedan utredningen av tekniska skäl avvisat möjligheterna att lägga lättnaden bolagssidan, menar den att det därmed saknas skäl att företa någon lättnad i dubbelbeskattning, utredäven om ningen har haft till uppgift att framlägga ett sådant förslag i vart fall för de mindre företagen. Även börsbolagens kapitalkostnader i princip bestäms om av den internationella kapitalmarknadens avkastningskrav, är utredningens synsätt alltför begränsat och mekaniskt. Förutom att verkligheten inte helt är anpassad till dess modell finns det också andra omständigheter som bör beaktas. Dit hör bl.a. följande.

1 Utredningen utgår helt från hur marknadsprissättningen för börsaktier fungerar och hur beskattningen av bolag och aktieägare påverkar börskurser och därmed bolagens kapitalkostnader i det läge som råder just nu, dvs vid dubbelbeskattning. Enligt mitt sätt att se bör utgångspunkten i stället vara vilken beskattning som jämfört med kapitalbeskattningen i övrigt bör vara den principiellt riktiga normen för beskattningen av det riskkapital som satsats i bolaget. Föremål för beskattning är den avkastning bolaget lämnar det kapital som som investerats i bolaget inte avkastningen på en börskurs som -

Särskilda yttranden 135

utomstående värderare bolagets framtida intjänings-

sätts av av

förmåga, vilket är vad som styr börskursema. Bolagets vinst på det kapital som aktieägarna satsat i bolaget beskattas i dag då först i bolaget och därefter en gång till då vinsten tillförs aktieägarna. Härmed beskattas avkastningen på satsat bolags-

kapital hårdare än ränteavkastning på bl.a. statsobligationer.

Enligt min mening finns det inga samhällsekonomiska skäl till att avkastning riskkapital skall beskattas hårdare än

avkastning riskfritt sparande. Om någon skillnad ur samhällsekonomisk synvinkel bör råda bör den i andra snarare

riktningen. Den hårdare beskattningen av riskkapital jämfört med lånekapital gör lånekapital billigare för bolagen och har

bl.a. medfört att svenska företag har en mycket låg soliditet -

både absolut för att klara rimliga resultatvariationer och i

relation till företagen i andra länder vilket minskar deras -

risktagning men också överlevnadsförmåga. Utifrån dessa

-

utgångspunkter bör enkelbeskattning av avkastningen satsat riskkapital i bolagen snarast vara huvudnormen. Denna diskus-

sion saknas helt i utredningen.

När utredningen utgår från att beskattningen bör utformas

utifrån vilka avkastningskrav som den internationella marknaden sätter upp för aktieinvesteringar, borde denna utgångspunkt

grundas en analys av vilka faktorer som styr kurssättningen

av svenska aktier. En sådan analys saknas helt. Ett skäl varför

en sådan analys utifrån utredningens utgångspunkter borde vara nödvändig är att aktiemarknadema synes vara betydligt mer

segmenterade och mer påverkade av olika marknaders interna förhållanden än vad utredningen förutsätter. 2 Även de internationella avkastningskraven också påverkar om

kapitalkostnaden för bolag som endast har svenska delägare,

minskar deras inflytande allteftersom avståndet till den internationella kapitalmarknaden ökar.

För investeringar i onoterade bolag torde dess inverkan vara mycket liten. I stället ökar betydelsen av aktieägarbeskatt-

ningen. För onoterade bolag är det till och med så, som också framgår av utredningen, att den sammanlagda bolags- och

aktieägarbeskattningen här har betydelse och att även en lättnad

aktieägarsidan har direkt betydelse för bolagets kapitalkostnader. För de personer som avser att investera i onoterade bolag framstår i allmänhet inte börsnoterade aktier som en alternativinvestering. Här är det oftast fråga om personer i företagarens

närhet, som är beredda att riskera sitt sparkapital eller t.o.m.

lånekapital för att stödja just denne företagare. Att i dessa fall

136 Särskilda yttranden SOU 1996:1 19

ge bolagets avkastning sämre skatteförhâllanden än riskfria bank- eller obligationsplaceringar innebär en omotiverad och för viljan till risktagande negativ påverkan. Men även aktiemarknaden för noterade bolag är segmenterad. Så är det ett välkänt faktum att inregistrering av ett bolag New York Stock Exchange höjer börskursen och förbilligar ett bolags kapitalkostnaden eftersom bolaget härmed får tillgång till ytterligare en kapitalstark frnansieringskälla, nämligen de amerikanska pensions- och andra stiftelser, vilkas rätt till aktieplaceringar är begränsade till aktier som är noterade på NYSEC. Likaså visar en färsk vetenskaplig studie Modén, K-M och Oxelheirn, Why issue equity abroad The experience of small country companies, IUI Working Paper No 447, 1995 att svenska företags internationella emissioner ger ett bättre utfall för bolagen än emissioner gjorda den svenska börsen. 3 Svenska börsaktier anses fortfarande som internationellt billiga trots att det mesta av deprecieringsvinsten i dag är återtagen. Spekulationema är därför många om utländska take-overs av stora svenska börsföretag på grund av den låga värderingen av dessa. Ett skäl till de svenska börskursema anses allt oftare vara förekomsten av en politisk riskpremie. Osäkerhet råder om det svenska näringsklirnatet. Detta fördyrar kapitalanskaffningen för svenska företag. Borttagandet av dubbelbeskattningen skulle vara en förtroendeskapande åtgärd, som visar att politikerna avser att satsa tillväxt och förbättrade förutsättningar för företagande och som skulle kunna eliminera denna riskpremie för aktieinvesteringar i svenska företag. Detta skulle underlätta anskaffningen av nytt riskkapital även för svenska storföretag. 4 Även de internationella avkastningsanspråken påverkar om kapitalkostnaden även för mindre börsnoterade företag, som i allmänhet saknar utländska aktieägare, styrs dessa bolags utdelningspolitik av de svenska aktieägamas preferenser och skattesituation. Inte heller svenska institutionella ägare är så dominerande i mindre svenska bolag. För övriga svenska aktieägare, inklusive aktiefonder och bolag med portföljinvesteringar, upplevs det grund av dubbelbeskattningen av utdelad vinst oña lönsammare att låta företaget behålla vinstmedlen för vidareinvestering belastade endast med bolagsskatten än att dela ut vinsterna och utsätta dem för ytterligare en beskattning innan de återinvesteras i bolaget eller i bättre avkastande bolag. På så sätt låses investeringsmedel i bolag med gamla vinster, vilket konserverar gamla strukturer och motverkar förnyelse. Det är

SOU 1996:1 19 Särskilda yttranden 137

inte alls säkert att det är dessa företag som har de bästa framtidsprojekten. För företag i nya branscher och med nya

idéer försvåras härigenom kapitalanskaffningen. Genom inlåsningseffekten minskar kapitalets rörlighet och fömyelsen av svensk industri bromsas, vilket leder till lägre produktivitet och

sämre lönsamhet. Den svenska utvecklingen alltsedan 70-talet är ett gott bevis för riktigheten i den tesen. 5 Även ett slopande dubbelbeskattningen inte påverkar de om av större svenska börsbolagens kapitalkostnader, påverkas dock ägarstrukturen i bolagen de svenska skattereglema. Dubbelav beskattningen innebär diskriminering svenska skattskyldien av ägare jämfört med utländska ägare och skattepriviligierade ga svenska institutioner. Endast om statsmakterna anser det önskvärt att den svenska aktiemarknaden alltmer domineras av utländska ofta kortsiktiga placerare och svenska skatte- - -

priviligierade institutioner och att hushållens direkta och

indirekta aktieinnehav trängs ut, kan dubbelbeskattningens upprätthållande anses riktigt. Men om man inte vill att aktieägandet i våra storbolag alltmer skall domineras av storinstitutioner och kortsiktiga utländska fonder utan att de skall ha ett någorlunda stort svenskt ickeinstitutionellt ägande måste dubbelbeskattningen avskaffas. Man skall därvid observera att den svenska företagsstruktugör situationen känsligare än i andra länder. För det första ren domineras svensk industri och den svenska börsen i större utsträckning än i andra länder av ett litet antal internationellt arbetande storföretag, är naturliga investeringsobjekt för som internationella aktieplacerare, medan i andra länder många av de största företagen inte ens är börsnoterade. Det gör att en större del av den svenska industrin är föremål för internationell aktiehandel än industrin i de flesta andra länder. I det läget bör det framstå som än viktigare att inte diskriminera svenska hushåll aktieägare. som I många de länder, som utgör Sveriges viktigaste handelsav partners och konkurrentländer, har dubbelbeskattningen avskaffats eller mildrats väsentligt. Det gör att hushållens aktieplaceringar där har en fördelaktigare ställning än i Sverige. Det större intresse för aktieplaceringar för hushållen leder till att trycket från den internationella aktiehandeln blir mindre i dessa länder än i Sverige. Också dessa förhållanden bör beaktas vid bedömningen av dubbelbeskattningens avskaffande. 6 Även upphävandet dubbelbeskattningen för svenska om av aktieägare inte i sig skulle påverka de större företagens börskur-

Särskilda yttranden

ser, betyder införandet av enkelbeskattning att svenska hushåll

skulle få förbättrad avkastning efter skatt svenska aktieplaceringar. Detta bör ge ett betydande incitament till mer aktiesparande och en större andel svenskt icke-institutionellt aktieägande. I bolag med i huvudsak svenskt ägande förbättrar det möjligheterna till nyemissioner. Särskilt stor blir naturligtvis effekten för företag som inte har tillgång till aktiemarknaden för

sin riskkapitalförsörjning. Det finns inga samhällsekonomiska

skäl att skattebelastningen skall vara hårdare riskkapital, varigenom tillväxt och fler arbetstillfällen skapas, än riskfritt

banksparande. Ser man till de länder där dubbelbeskattningen avskaffats har detta varit ett viktigt skäl för dess slopande.

Utredningens kritiska funderingar härom övertygar inte. Så saknas referenser till de senaste reforrnema, i våra grannländer Finland och Norge, och motiven bakom dem.

De omständigheter som ovan anförts talar för att det finns goda

skäl att generellt undanröja dubbelbeskattningen även om det måste ske genom lättnad på aktieägarsidan trots den betydelse för bolagens kapitalkostnader som de internationella avkastningskraven kan ha. För att få effekt kan en sådan reform dock inte finansieras med höjning av bolagsbeskattningen. Då blir det en rundgång med högre bolagsskatt som snarast skulle höja avkastningskraven i svenskt näringsliv ytterligare. Däremot kan reformen finansieras

från de belopp som används till statligt företagsstöd direkt eller

-

indirekt och som enligt upprepade utredningar visat sig ha låg

-

effektivitet. Det direkta företagsstödet är inte så omfattande. Medräknas regionalstödet är det emellertid fråga betydande

om

belopp. En stor del av regionalstödet har visat sig konservera

föråldrade strukturer och snedvrida konkurrensen till nackdel för

effektivare och lönsammare svenska företag och också i

synes andra avseenden fungera mindre väl. Förmodligen skulle dessa pengar bli effektivare använda genom att satsas på undanröjande

av dubbelbeskattningen. Härigenom kan reformen finansieras inom

företagssamheten utan att behöva belasta andra skattskyldiga. Jag menar således att utredningens slutsats att det saknas ekonomiska

skäl för borttagandet av dubbelbeskattningen är felaktig. När nu utredningen lägger fram förslag till lättnad av dubbelbeskattningen på aktieägarsidan endast för onoterade bolag, vill jag således se denna reform som ett första steg i riktning mot en total och generell avveckling av bolagsvinstemas dubbelbeskattning till den enkelbeskattning som bör vara huvudnorrnen för all kapitalinkomstbeskattning.

Särskilda yttranden

Beträffande utredningens behandling av den s.k. omvända avräkningen som en modell för en generell lättnad bolagssidan får jag i korthet anföra följande. Jag delar inte i alla avseenden den bild som utredningen tecknar av modellen. Den är förvisso förenad med problem, som gör att även jag ställer mig tveksam till dess införande. Men problemen är mer av politisk och ekonomisk art än teknisk. Men med de tekniska lösningar som utredningen valt att presentera för finansiering och för aktievinstbeskattningen blir modellen tveklöst omöjlig.

Slopandet av dubbelbeskattningen för mindre företag

Utredningen anser att det egentligen saknas bärkraftiga skäl för att selektivt lindra eller avskaffa dubbelbeskattningen för mindre

företag. Eftersom utredningsuppdraget dock innebär att förslag härom skall läggas fram presenterar utredningen ett sådant förslag. Utredningen bekräftar i och för sig att en lindring av

dubbelbeskattningen på aktieägarsidan för mindre bolag får till

effekt att dessa företags kapitalkostnader sänks genom den nära koppling som finns mellan företaget och dess aktieägare. Emeller-

tid menar utredningen att de högre avkastningskrav som ställs investeringar i onoterade bolag är en funktion den större risk av som sådana investeringar medför jämfört med investeringar i

marknadsnoterade aktier. Statsmaktema bör enligt utredningen

avstå från att förändra rangordningen mellan olika investeringsprojekt. Den högre risken för placeringar i onoterade bolag behöver inte

bero på att ett onoterat företags projekt i sig behöver vara mer riskfyllt än motsvarande projekt i större bolag. Däremot har det mindre bolaget inte lika stora möjligheter till riskspridning inom företaget. Företaget har i allmänhet alla sina ägg i samma korg. De mindre företagen är också mer beroende av företagsgrundarens-

/företagsledarens person och kompetens. Investeringar i småföretag är mer riskfyllda även ur en annan synvinkel. Investeringen är betydligt mindre likvid än i bolag vars aktier har en marknad.

Exitmöjlighetema är betydligt mindre, liksom möjligheterna till

neddragning av aktieinvesteringens storlek. Alla dessa omständig-

heter bidrar till att höja riskpremien för investeringar i onoterade företag. Utredningen anser dock inte att det finns anledning att

rubba marknadens gradering av investeringsprojekt genom en

förmånligare beskattning av investeringar i onoterade företag.

140 Särskilda yttranden

Emellertid kommer en skattelätmad för investeringar i onoterade bolag för att kompensera den högre riskpremien jämfört med investeringar i marknadsbolag inte att i praktiken ändra rangordningen mellan vilka projekt som kommer att bli genomförda

eller De investeringar som inte kommer till stånd i småföretags-

sektorn på grund av den högre riskkostnaden, kommer säkerligen inte till stånd i de större företagen. Däremot blir fler projekt genomförda i den onoterade sektorn än vid dubbelbeskattning. Ett enkelt exempel kan belysa förhållandena. Antag vid dagens dubbelbeskattning och riskpremienivå att avkastningskravet efter bolagsskatt för investeringar i börsnoterade företag är 15 procent och 25 procent för investeringar i onoterade bolag. Det betyder följande:

l Projekt med lägre avkastning än 15 procent blir inte

genomförda vare sig i den marknadsnoterade eller onoterade sektorn. 2 Projekt med en avkastning på 15-25 procent blir genomförda i marknadsnoterade sektorn men i den onoterade sektorn. 3 Projekt med mer än 25 procents avkastning blir genomförda i båda sektorerna.

Vid borttagande av dubbelbeskattningen för investeringar i den onoterade sektorn inträffar den förändringen att avkastningsgränsen för projekt i onoterade sektorn sjunker från 25 till 17,5 procent avkastningen efter ägarskatt, dvs fler projekt blir genomförda i den onoterade sektorn än förut. För projekt i den marknadsnoterade sektorn inträder inga förändringar. Där ligger lönsamhetsgränsen fortfarande 15 procent, dvs fortfarande under den för onoterade bolag. Det betyder att projekt med en avkastning över 17,5 procent nu blir genomförda oavsett i vilken sektor som projektet finns. Någon crowding out-effekt behöver inte uppstå om det är som utredningen hävdar att den internationella marknaden styr avkastningskraven för den marknadsnoterade sektorn. Dessutom är många projekt av den karaktären att de endast kan komma till stånd i en småföretagsmiljö. Det ekonomiska läget i Sverige kännetecknas bland annat av dålig tillväxt och förnyelse av näringslivet och industrin i synnerhet. Storföretagen kan inte samma sätt som tidigare åstadkomma den tillväxt och sysselsättningsökning som är nödvändig. Det är en allmänt omfattad uppfattning att de mindre företagen måste stå för en större del av tillväxten och sysselsättningen än förut. Ur det perspektivet ser situationen mörk

Särskilda yttranden 141

ut i Sverige, särskilt industrisidan. Sverige har en mindre andel växande småföretag och mindre andel medelstora industriföretag en än i jämförbara länder. Strukturen industrisysselsättningen fördelad på olika företagsstorlekar har blivit snapsglasformad. En nyligen publicerad undersökning från Industriförbundet, Överlevnad och tillväxt i nystartade företag, visar att endast hälften nystartade industriföretag fortfarande består eller är verksamma av efter tio år och att endast några enstaka procent av företagen växer snabbt. I NUTEK-studie, Näringslivsdynamik under 90-talet, en är slutsatsen att det, vill att de mindre företagen skall om man kunna lösa arbetslöshetsproblemet, "krävs radikala förändringar, som kan släppa fram ny- och småföretagande av en helt annan omfattning än vi hittills haft i Sverige". I en undersökning EU-kommissionens initiativ om de bästa tillväxtföretagen i Europa, Europe’s 500, Dynamic Entrepreneurs The Job Creators, är det endast 6 svenska företag kvalificerat sig att komma med bland som de 500 företagen. Proportionellt borde Sverige haft med 25-30 företag. Endast Finland, Island och Luxemburg har lika få eller färre företag med. Danmark och Norge har 4-5 gånger fler företag representerade. Det finns således mycket starka samhällsekonomiska skäl att uppmuntra småföretagens verksamhet, att få fler projekt inom småföretagssektom genomförda och att undanröja de konstgjorda tillväxthinder politiska beslut byggt upp utöver de naturliga som trösklar mot att växa som redan finns. Det är fråga om psykologiska trösklar som storföretagen redan passerat men som utgör hinder för tillväxt hos de mindre företagen. Så upplevs anställandet av de första medarbetarna ofia som äventyrligt. Att anställa en kamrer eller senare en ekonomichef kan kännas som om man ger del greppet över företaget. Många tvekar också inför upp en av steget ut den internationella marknaden även om företagets produkter har goda möjligheter att lyckas. Likaså tvekar många företagare inför att släppa in främmande aktieägare när mer aktiekapital krävs för att växa, osv. Till dessa rationella eller irrationella trösklar har politikerna lagt ytterligare. Dit hör arbetsmarknadslagstiftning som inte är anen passad till småföretagens situation. Dit hör också dubbelbeskattbolagsvinstema och de särskilda fåmansföretagsreglema ningen av för utdelningsbeskatlningen, medför att många företag också som framgångsrika företag avstår från att växa därför att den ekonomiska risken blir för stor i förhållande till belöningen efter skatt. Det är inte svårt att hitta lönsamma företag, som övergått till att investera föetagets överskott i finansiella tillgångar i stället för

142 Särskilda yttranden SOU 1996:1 19

att investera medlen i utvidgning verksamheten och

av vars

balansräkning på tillgångssidan består till 30-50 procent

av

finansiella tillgångar. Man tycker inte att riskbelöningen är

tillräcklig för att riskera det redan har för att växa vidare, man investera och anställa folk. I dessa fall är det inte fråga mer om brist kapital utan om brist på incitament att växa.

Om det av olika skäl inte skulle möjligt att slopa dubbelbe-

vara

skattningen generellt finns således goda skäl att i vart fall göra det för de mindre företagen där dubbelbeskattningens borttagande skulle få betydande effekter för företagens kapitalkostnader och för företagarnas möjligheter och vilja att växa.

Finansieringsramen

Utredningen har i tilläggsdirektiv tilldelats en kostnadsram 3,5 mdr kr för lättnader i dubbelbeskattningen vinsterna i

av mindre och medelstora företag. Ramen bestå dels den anges av

skattetrycksökning 2 mdr kr som skett jämfört med 1991 års system dels det skattesänkningsutrymme angivet till 1,5 mdr kr

ca

som ges genom den av regeringen föreslagna begränsningen

av avsättningsutrymmet för periodiseringsfondema från 25 till 20

procent av bolagens skattepliktiga inkomst. I samband med det socialdemokratiska regeringsövertagandet

hösten 1994 företogs som ett led i återställarpolitiken rad skärpen

ningar av bolagsbeskatmingen utöver de skärpningar företagits

som

redan från 1994 som en del kostnadstäckningen för den

av

borgerliga regeringens slopande av dubbelbeskattningen. I

proposition 1994/95:25 anfördes att regeringen fann det angeläget och dess avsikt var att återföra bolagsskattens höjd till nivån i 1991

års system. I propositionen storleken på skatteskäxpningen

angavs sedan 1991 till 2 mdr kr. Regeringen reserverade därför 2 mdr för

sänkning av företagsskatteuttaget. Detta belopp utgjorde dock endast den kortsiktiga skärpningen, medan den verkliga långsiktiga skärpningen vid 1992 års bolagsskattebas enligt finansdepartementets och Industriförbundets bedömning utgjorde

gemensamma åtminstone 3,5-4 mdr kr. Skillnaden beror främst att

skatteskärpningen förorsakad av avskaffandet av SURV-systemet kortsiktigt neutraliserades av uppbyggnaden de

av nya

periodiseringsfondema. Därefter skulle skatteskärpningen slå

igenom fullt ut. Utgår man från 1994 års skattebas, är som cza 50% större än 1992 års, uppgår den verkliga långsiktiga skatte höjningen till drygt 5 mdr kr jämfört med 1991 års system.

Särskilda yttranden 143

Vid beräkningen den statsfmansiella kostnaden för det nu av framlagda utredningsförslaget utgår utredningen från den långsiktiga kostnaden i ett fortvarigt system vid 1994 års bolagsskattebas. Detta torde i och för sig ett korrekt synsätt. Men då vara krävs också det skall vara någon logik i beräkningarna, att om bolagsskattehöjningarna jämfört med 1991 års system också beräknas sätt. Eftersom dessa höjningar torde uppgå till samma åtminstone 5 mdr kr, dvs än väl täcka kostnaderna för mer förslaget, saknas det anledning att begränsa avsättningsutrymmet för periodiseringsfondema med 5 procentenheter. Regeringen bör därför inte fullfölja sitt förslag härom. Därtill kommer, om regeringens målsättning och löfte att återställa bolagsskatteom belastningen till 1991 års nivå skall uppfyllas, att regeringen måste vidga kostnadsramen med ytterligare 1,5 mdr kr. Utredningen har dock för sitt förslag varit bunden den angivna ramen av 3,5 mdr kr.

Utredningens förslag till lagstiftning

För lättnader i de mindre företagens dubbelbeskattning har regeringen anslagit kostnadsram 3,5 mdr kr. Denna been gränsning ger inte möjligheter att undanröja dubbelbeskattningen fullständigt för icke noterade företag. Därför föreslår utredningen endast en partiell lättnad. Förslaget innebär i sina huvuddrag att fysiska utdelning blir skattefri till ett belopp motsvarande personers 65 procent statsskuldräntan ett belopp som utgörs av dels av aktieägarens anskaffningskostnad för aktierna, alternativt det s.k. kapitalunderlaget, dels med vissa begränsningar 70 procent av bolagets lönesumma. I genomsnitt motsvarar detta att hälften av utdelningen blir skattefri. I den mån vinster inom detta lättnadsutrymme inte utnyttjas till utdelning blir aktievinster vid försäljning skattefria till motsvarande belopp. För s.k. aktiva aktieägare kvarstår i upplättad form begränsningar i möjligheterna att ta ut kapitalinkomstbeskattad utdelning enligt 3 § 12 SIL. Basen för beräkning det skattebefriade mom. av lättnadsutrymmet och det kapitalbeskattade utrymmet är gemensamt. Det skattefria lättnadsutrymmet har lagts inom ramen för utrymmet för kapitalinkomstbeskattad utdelning. Denna ram, statsskuldräntan plus 5 procent, är oförändrad. Det tak för utnyttjande den s.k. lönesummeregeln i relation till aktiv ägares löneuttag, av 3:12-reglema innehåller i dag höjs till en mer acceptabel nivå, som

Särskilda yttranden

även om takets förekomst kan ifrågasättas när det gäller bolag med många anställda. Sammantaget innebär förslaget att drygt 2/3 av lättnaden är kapitalbaserad och knappt 1/3 hänförlig till lönesummeregeln. Med hänsyn till det begränsade utrymme som stått till buds är det angeläget att utforma lättnadsreglema så att de största möjliga ger incitament till risktagande och expansion samtidigt den som huvudsakliga lättnaden måste hänföras till avkastning i relation till satsat kapital. Mot denna bakgrund synes utredningsförslaget i huvudsak vara väl avvägt. I några avseenden har jag dock allvarliga invändningar.

1 Även jag att fördelningen mellan kapitalbaserad och om anser lönebaserad lättnad med hänsyn till det begränsade utrymmet är välawägd kan jag inte instämma i de motiv som anges för begränsningen för den kapitalbaserade lättnaden. Då detta har betydelse för utformningen framtida utvidgning av en av lättnaden av företagens dubbelbeskattning är frågan vikt. av Utredningen har begränsat den lättnadsberättigade avkastningen till 65 procent av statslâneräntan med motiveringen att annars skulle möjligheter till visst skattearbitrage öppnas genom placering av lågavkastande egendom i bolag, varigenom för en aktiv ensamägare möjligheter skulle uppstå att utnyttja avkastningsutrymmet för att få ut en del av vad som egentligen är arbetsinkomster till en lägre skattebelastning 1 590 kr/år vid ett tillskott till bolaget av 100 000 kr i statsobligationer. Jag menar att utredningen grovt överskattar farorna för skattearbitrage. Även det finns ett visst teoretiskt om utrymme visar erfarenheterna i samband med skattereformen att skattearbitrage också har sina transaktionskostnader, som medför att arbitragevinsten måste vara väsentlig för att någon reell ge fördel. För det andra kräver det beskrivna arbitraget kapital, vilket ofta kräver villiga kreditorer och lånekostnader i som allmänhet är betydligt högre än avkastningen på lågavkastande egendom. Kapital försöker i allmänhet placera till så hög man avkastning som möjligt. I det beskrivna fallet handlar det i stället om att skaffa sig något högre avkastning på lågavkastande egendom. Härmed torde risken för att arbitragemöjligheterna utnyttjas i praktiken bli låg. Därför saknas anledning att låta reglemas utformning styras av teoretiska arbitragemöjligheter. 2 Vid beräkningen kostnaden för utredningsförslaget är det av viktigt att fastställa hur stor del av det aggregerade lättnadsutrymmet som inte kommer att kunna utnyttjas långsiktigt ens

SOU 1996:1 19 Särskilda yttranden 145

grund av dålig lönsamhet eller definitiva förluster. Dessvärre har förkortningen av utredningstiden omöjliggjort en ordentlig analys i detta hänseende. Utredningen har med stöd av en nonnalfördelningskurva uppskattat att 10 procent av lättnadsutrymmet inte kommer att utnyttjas och lagt det beloppet till grund för kalkylen. Rent intuitivt förefaller denna siffra alltför låg. Visst stöd finns också för denna ståndpunkt. Av drygt 300 000 bolag, inklusive börsnoterade företag, visade vid 1994 och 1995 års taxeringar mindre än hälften vinst. En knapp tredjedel visade förlust. De samlade förlusterna drygt dubbelt så stora vinsterna. Såväl vinst- som var som förlustvolymemas storlek styrs dock av ett litet antal företag, varför det är svårt att dra några slutsatser för de mindre företagen härav. Att de flesta mindre företag visar förlust eller ingen vinst alls framgår av statistiken. Utöver de rena förlustbolagen är många kanske till och med de flesta bolag rena - försörjningsbolag där ägaren av olika skäl satt sitt arbete bolag. i dag inte någon vinst eller mycket liten vinst De ger utöver företagarens lön. Fråga är om den föreslagna skattelättnaden på utdelning får dessa företagare att ändra beteende och visa vinster i stället för att ta ut överskottet som lön. De flesta försörjningsföretag ger företagaren ett överskott inklusive lön som ligger under 7,5 basbelopp. Sannolikheten är låg att de med motsvarande förlust av sjukförsäkrings- och pensionsförmåner i större skala skulle avstå från dessa förmåner för att vinna en skattelättnad 18 procent av överskottet. Därtill kommer de hobbybetonade verksamheter i bolagsform som aldrig ens är avsedda att ge vinst. Enligt min förmodan borde därför bortfallet kunna uppskattas till 15-20 procent av beloppet, vilket medför 250 miljoner lägre kostnad än beräknat. ca 3 Lättnaden i dubbelbeskattningen är begränsad till onoterade bolag. Härmed uppkommer risk för samhällsekonomiskt oönskade tröskeleffekter genom att företagarna avstår från notering för att inte tappa skattelättnaden för utdelning, trots att de för ytterligare expansion behöver tillgång till riskkapitalmarknaden. Därför behövs regler som mildrar eller helst eliminerar dessa tröskeleffekter. Utredningen har här föreslagit att en skattskyldig, som innehar aktier i ett företag vid notering, bör få behålla lättnaden för de vid noteringstillfállet innehavda aktierna i tio år efter noteringen, varefter sparat lättnadsutrymme får läggas till aktiens anskaffningsvärde. En sådan tidsbegränsning innebär ingen större lindring av tröskeleffekten för huvuddelägama i ett

146 Särskilda yttranden

bolag. Risken för att de avstår från notering av bolaget av skatteskäl kvarstår. Av dessa skäl bör lättnaden på de vid noteringstillfället befintliga aktierna inte tidsbegränsasl Adminislrativt torde skillnaden mellan en tioårsgräns och tidsobegränsad lättnad vara försumbar. 4 Utredningen föreslår att att ingen lättnad skall ges aktier i onoterade bolag om bolaget äger mer än 25 procent av aktierna i ett noterat bolag. En sådan regel skulle diskriminera ett antal av vårt lands mest innovativa och expansiva företagare. När en framgångsrik företagare för att få mer kapital till en expansiv verksamhet låter notera en verksamhet är det inte ovanligt att denna renodlas för att passa noteringar. Dvs verksamheter som inte varit marknadsmogna eller avsedda att ingå i marknadsnoteringen måste skiljas bort. Den omstrukturering som då sker går ofia till så att den verksamhet som skall noteras förläggs i ett dotterbolag, vars aktier sedan till en del försäljs på marknaden, medan övrig verksamhet ligger kvar i moderbolaget. Med förslaget diskrimineras den kvarhållna verksamheten. Bättre vore därför att från anskañhingskostnaden- /kapitalunderlaget undanta det bokförda värdet de noterade aktierna. Härmed uppnås målet med den av utredningen föreslagna regeln. Ett extra skäl varför en sådan regel är önskvärd är följande. Moderbolaget anses i allmänhet som fåmansbolag varför aktieägaren drabbas av 3:12-reglema, vilket får till följd att vidareutdelning av utdelningen från det noterade bolaget ofta blir till stor del arbetsinkomstbeskattad, vilket inte hade skett om aktierna varit direktägda av ägaren. Trots att moderbolaget anses som fåmansföretag, vilkas aktier normalt är undantagna förmögenhetsskatt, medför aktieinnehavet i det noterade bolaget att moderbolagsaktiema inte får erhålla denna lättnad. Följden är redan idag att ägarna av dessa företag får en sämre skattebehandling än såväl noterade bolag ägare av som ägare av vanliga fåmansföretag. Till dessa nackdelar skulle genom utredningsförslaget läggas en tredje nackdel. Det är ett anständighetskrav att reglerna i de olika systemen samordnas så att behandlingen blir kongruent och oavsedd överbeskattning undanröjs.

Särskilda yttranden 147

Ytterligare nödvändiga ändringar av 3:12-reglerna

De gällande reglerna i 3 § 12 mom. SIL har till syfte att förhindra att vad egentligen är arbetsinkomster omvandlas till lägre som

beskattade kapitalinkomster. Deras utformning är dock sådan att de

ofta medför hårdare beskattning verksamhet en än om samma

bedrivits i ett flermansföretag. Endast uttag upp till vad som är att

betrakta som en norrnalavkastning blir behandlat som kapital-

inkomst medan överskjutande belopp blir arbetsinkomstbeskattat. Härigenom diskrimineras seriösa ägare till småföretag med god

lönsamhet. Egentligen borde dessa regler göras om utifrån helt andra grundprinciper, även detta är förbundet med stora om svårigheter.

Utredningen har ansett det falla utanför sitt utredningsuppdrag att företa en generell översyn av fåmansföretagsreglema i 3 §

12 mom. SIL. Emellertid är även med oförändrade grundprinciper flera ändringar av dessa regler nödvändiga. Då de är en del av de utdelningsregler som nu föreslås ändrade, är det emellertid naturligt

också övriga önskvärda ändringar inom ramen för nuvarande om teknik övervägs i detta sammanhang.

1 I närståendekretsen för 3:12-reglema inräknas i dag även syskon. Det betyder att utdelning och aktievinst, också för en passiv aktieägare, som är syskon till någon som är aktiv ägare

i bolaget, kommer att arbetsinkomstbeskattas i den mån

3:12-utrymmet överskrids. l sak torde denna smitta vara

obefogad. Det torde knappast förekomma att någon företagsledare av skatteskäl använder syskon för långvarigt bulvan-

innehav av aktier. Syskon torde snarast förekomma mer sällan

i den rollen än helt oskylda personer, som av andra skäl står företagsägaren nära eller anlitas för den aktuella transaktionen. Kortsiktiga transaktioner med syskon i skatteplaneringssyfte kan

däremot förekomma. Sådana transaktioner har dock inget att göra med 12-reglema.

I de allra flesta fall, där någon som passiv aktieägare innehar

aktier i ett av ett syskon lett företag, rör det sig om ärvda aktier. De passiva syskonen har berättigade krav på en avkastning på sin aktieplacering i relation till företagets resultat samma sätt som oskylda aktieägare. Ofta är det till och med så att passiva syskon snarast har högre avkastningskrav än andra investerare. Motsättningar eller friktioner mellan syskonen är därvid inte ovanliga. Tillämpningen av 3:12-reglema innebär då en sakligt obefogad merbeskattning, som snarast ökar syskonens

148 Särskilda yttranden

avkastningsansprâk, som kan innebära en ur företagssynvinkel

oönskad kapitalavtappning ur företaget. Av dessa skäl bör

därför syskon uteslutas ur den i 12-reglema angivna närståen-

dekretsen. Utredningen föreslog också i ett av sina tidigare

betänkanden SOU 1993:29 denna ändring, som dock ännu inte

genomförts. Med hänsyn till den större förståelse för de mindre

företagens villkor som numera finns hos politikerna är det angeläget att åter föreslå denna inskränkning i 3:12-reglemas

närståendebegrepp.

2 I den nuvarande lagstiftningen i rörande beskatt-

12 mom

ningen av fåmansbolagsdelägare finns tre regler med ohemula

effekter som det i och med den föreslagna lättnaden blir än mer angeläget att ändra Utredningen har dock inte ansett sig ha haft möjligheter att inom den begränsade tidsramen behandla frågorna.

a Enligt 3:12-reglema skall en aktiv ägare i ett fåmansföretag

fortfarande drabbas av den hårdare beskattning av utdelning

och aktievinster utöver en norrnalvinst, som föreskrivs i 3:12, i ytterligare 10 år efter det att bolaget upphört att vara

famansföretag eller ägaren upphört att vara aktiv. I förrnodli-

gen huvuddelen av våra sedan mitten 80-talet marknadsav noterade bolag drabbas huvudägaren av denna hårdare beskattning trots att de vinster som genereras inte tillkommit

under fåmansbolagstiden. Risken för att någon skatteskäl

av skall fondera vinstmedel i bolaget sedan tiden före noteringen är liten eftersom de nya aktieägarna som kommer vid noteringen får del i dessa vinster. Denna risk blir i fortsättningen ännu mindre eftersom utdelningen till stor del blir

lägre beskattad i onoterade bolag än i noterade.

Likaså finns det fall där företagare för flera år sedan av

åldersskäl lämnat företagsledningen och där företaget därefter genom nya produkter eller uppfinningar ökat

lönsamheten väsentligt. Genom 3:12-reglema blir avkastningen när den tillfaller den nu passive ägaren beskattad som arbetsinkomst trots att han inte hafi något med avkastningens tillkomst att göra.

Även i den hittillsvarande situationen måste det tioåriga

kvarhållandet av fåmansföretagsbeskattningen onödigt

anses långt och medför i många fall oberättigad merbeskatten

ning. I det nya systemet blir den långa karenstiden än

mer

onödig. Det saknas sakliga grunder för att ha längre

en karenstid än 6 år. Karenstiden bör därför förkortas i enlighet härmed.

Särskilda yttranden 149

b Tioårsregeln har också retroaktiva effekter som måste anses

materiellt helt felaktiga. Så har ägare till företag, som redan

före skatterefonnens och fåmansbolagsreglemas införande

upphört fåmansföretag och marknadsnoterats, på att vara

grund tioårsregeln blivit beskattade som aktiva fåmansbo-

av lagsägare vid försäljning sitt återstående aktieinnehav, av

trots att han under lagstiftningens livstid aldrig varit aktiv i företaget. Tvärtom är vinstmedlen i bolaget intjänade under tid med hög bolagsskattesats och hög skattesats

en utdelning, då det fönnånligare att ta ut vinsten som lön var

i stället för som utdelning, dvs grunden för 3zl2-reglema

helt saknades.

Eftersom lagstiftningen inte innehåller någon regel av innebörd att tioårs-perioden inte skall räknas längre tillbaka än från tiden för 3:12-reglemas införande har lagstiftningen givits denna tolkning. En sådan begränsningsregel bör

omedelbart införas och helst med retroaktiv verkan om inte annat så nådevägen för att upphäva de rättsförluster -

som den i sak orimliga tillämpningen av 3:l2-reglema fått

i dessa fall. Det kan tyckas sådan regel bortsett från retroaktiviatt en teten skulle obehövlig den s.k. karenstiden - vara om förkortas till sex år. 3:12-lagstiftningen har nämligen snart varit i kraft år. Men de retroaktiva effektema mer än sex

berör inte bara företag upphört att vara fårnansföretag

som före 3:12-reglemas införande. De träffar också, som ett nyligen avgjort förhandsbeskedsärende i Skatterättsnämnden

visar sedan fåmansföretagsreglemas giltighet utsträckts till

att gälla också ägare till utländska företag, hitflyttade passiva ägare till utländska företag. numera I ärendet var det fråga om en utländsk medborgare, som under tiden innan han flyttade till Sverige ägde och drev ett

framgångsrikt familjeföretag utomlands. Det fanns ingen anknytning till Sverige. Flera år innan han flyttade till Sverige lämnade han av åldersskäl den företagsledande

verksamheten. Han flyttade nyligen till Sverige och avsåg att sälja sina aktier i det utländska företaget. Enligt rättsnämndens tolkning skulle en del av vinsten arbetsinkomstbeskattas

eftersom han varit aktiv företagsledare inom tioårs-perioden

oavsett att han vid den tidpunkten inte bosatt i Sverige var

eller någonsin under sin aktiva tid varit skattskyldig i

Sverige, liksom heller inte bolaget. Det materiella resultatet måste grovt oskäligt och stötande. Också med anses vara

150 Särskilda yttranden SOU 1996:1 19

hänsyn till att utländska bolag ägda av svenska skattskyldiga nu faller under 3:12-reglema krävs således den ändringen

av karenstiden att den inte sträcker sig längre bak i tiden än till den dag då bolaget och ägaren kom att falla under 12-reglema.

Särskilda yttranden 151

Särskilt yttrande av experten Jansson

Det nuvarande regelsystemet inom företagsbeskattningen upplevs

av de skattskyldiga, av rådgivare och av skatteförvaltningen som i många avseenden mycket komplext. Den höga komplexiteten leder förutom till felaktig tillämpning också till att de skattskyldiga, just på grund av komplexiteten i regelsystemet, underlåter att tillämpa reglerna varigenom syftet med dessa, t.ex. neutralitet mellan Företagsformer, inte uppnås. Riksskatteverket har regeringens uppdrag i RSV Rapport 1995:10, lämnat förslag tänkbara förenklingar av beskattningsreglema. Bland förslagen ingår bl.a. ett slopande av den s.k. lönesummeregeln.

Utredningen föreslår nu för en stor grupp av skattskyldiga in-

förande av en ytterligare beräkningsnivå, lättnadsutrymmet. Förslaget innebär också att lönesummeregeln ges ökad vikt. Regel-

systemet kommer, om utredningens förslag leder till lagstiftning,

att bli än mer komplext och svårtillämpat. Av utredningen framgår att alla övervägda lösningar för av-

skaffande av eller lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen har avsevärda nackdelar och att det kan i frågasättas om någon

ändring överhuvudtaget behöver göras. Direktiven ålägger emeller-

tid utredningen att lämna förslag på lättnader. Min uppfattning är

att den av utredningen nu föreslagna lösningen förmodligen är den

minst dåliga av de övervägda lösningarna.

Den är enligt min mening absolut nödvändigt med ett fortsatt utredningsarbete inriktat att inom ramen för de principer som

1990 års skatterefonn lade fast ge förslag på förändringar av regelsystemet med syfie att åstadkomma enkla och lätthanterliga regler. Sådana enkla regler borde finnas ett alternativ för de företaga-

som

re som inte anser sig ha nytta av eller av andra skäl inte vill

tillämpa det mer förfinade och komplexa regelsystemet.

Särskilda yttranden

Särskilt

yttrande av experten Larsson

Sammanfattning

Ska Sverige få stabil investeringsvänlig företagsbeskattning med en enhetlig kapitalbeskattning, däri inbegripet även beskattningen en kapitalets avkastning i form av bolagsskatt, måste av

dubbelbeskattningen slopas generellt för investeringar i alla företag. Det av utredningen framlagda förslaget kan utgöra ett första steg mot ett sådant generellt slopande. Det bör därför genomföras,

även det inte mer än till cirka hälften lindrar dubbelbeskattom ningen, och då enbart för onoterade företag. För den stora massan mindre företag kommer en ännu mindre andel av kapitalavkastningen, endast omkring 40 %, att enkelbeskattas genom det nu

presenterade förslaget. Skälen för ett generellt borttagande är kort följande.

Sveriges situation med låg ekonomisk tillväxt och massarbetslöshet kan bara hävas med betydligt högre investeringstakt än en

de senaste decenniemas. Skatt kapital och kapitalavkastning är i detta sammanhang det viktigaste stynnedlet. Endast ett fåtal av de svenska företagen, i praktiken de större

börsföretagen har fri tillgång till enkelbeskattat utländskt eller

svenskt institutionellt kapital eller till kapital från andra ägare som inte betalar full skatt mottagen utdelning. Onoterade företag har tvärtom inte annat än undantagsvis tillgång till dessa kapitalkällor.

För att få tillgång till riskkapital tvingas dessa därför i huvudsak helt förlita sig dubbelbeskattat kapital eller till kvarhållna vinster, vilka även de följaktligen dubbelbeskattas innan de når

investeraren. Kapitalmarknaden är alltjämt, enligt min uppfattning, så starkt segmenterad att alla företag i praktiken inte har rimlig tillgång till alla kapitalkällor.

Exempel på detta är att få försäkringsbolag placerar pensionsi onoterade företag. Inte den kvot som får användas reserver ens

för sådana placeringar utnyttjas. Försäkringsbolag och andra institutioner investerar inte i t ex ett familjeägt åkeri eller andra

typiska småföretag. Riskkapitalet där måste komma från ägaren och privata hushåll.

Om ett generellt slopande skulle innebära att avkastningen

börsaktier stiger i motsvarande grad, vilket utredningen menar kan

komma att ske, är sådan placering i allmänhet inget alternativ

en för ägare till mindre företag. Det är till det egna företaget resurser-

na koncentreras. Att sälja företaget och köpa börsaktier är heller i

SOU 1996:1 19 Särskilda yttranden 153

allmänhet inget alternativ för aktiv företagare. Det är endast på en marginalen som börsplaceringen kan vara en alternativ investering. Detsamma gäller för en grupp riskkapitalister avsatt viss som en del av sitt kapital för investeringar i onoterade företag med stor chans/risk, vilka ofta är innovationsbaserade. Dubbelbeskattningen höjer avkastningskraven på investeringar i de företag inte har tillgång till kapital från enkelbeskattade som utländska placerare och institutioner. Slopas den blir fler investeringar lönsamma och kan därmed genomföras. Med slopad dubbel skatt blir marginalskatten densamma på "vanligt" riskkapital som lånekapital och institutionellt och utländskt riskkapital. För att undvika tröskeleffekter vid en börsnotering och för att öka den totala andelen riskkapital satsas direkt i företagen bör som slopandet ske för såväl stora som små företag, även dubbelom beskattningen otvetydigt har störst negativ effekt investeringar i onoterade företag. Därmed skapas principiellt även en enhetlig kapitalbeskattning som har förutsättningar att bli stabil. Den anslagna finansieringsramen 3,5 miljarder, 1,5 varav

miljard kommer från minskade vinstreserveringsmöjligheter, räcker

inte för ett generellt slopande. Resterande 2 miljarder finns redan avsatta för att kompensera tidigare höjningar. Inte till helt ens ett slopande av dubbelbeskattningen på onoterade bolag räcker ramen, enligt utredningens beräkningar och antaganden. Fråga är alltså nu endast om ett omkring SO-procentigt slopande för onoterade företag, för flertalet mindre bolag ännu lägre. Detta bör till mana eftertanke. Förslaget kan mot den bakgrunden i sig framstå "halvdant", som förutom att det finansieras skattehöjningar på företagen och genom deras ägare. Förslaget i sig alltså inte den företagare ger av efterfrågade stabiliteten i företagsbeskattningen, det inte i om samband med genomförandet tydligt deklareras att denna grund inte kommer att försämras utan endast byggas vidare på. Det av utredningen presenterade lättnadsförslaget kan sägas innebära ett principiellt genombrott för den s.k. lönesummeregeln. I det avseendet är förslaget positivt. Förslaget diskriminerar emellertid alltjämt de minsta aktiebolagen och deras ägare genom att lönesumman inte får medräknas i underlaget för utdelning från företag med två eller färre anställda. Det saknas enligt min uppfattning skäl att behålla de två spärrar som hindrar att lönesummeregeln är användbar för de minsta bolagen. Att främja investeringar och anställningar i dessa bör vara väl så angeläget som i de något större bolagen. Dessa regler borde kunna slopas vid den fortsatta behandlingen förslaget i departementet. av

Särskilda yttranden

En lättnad bör trots detta nu genomföras som ett första steg mot i första hand ett helt slopande för onoterade företag och i senare steg ett generellt slopande. Intrycket inte färdig reform skulle försvinna om regeav en ringen vid den fortsatta behandlingen av förslaget direkt anvisade ytterligare finansiering att avveckla delar av de arbetsmarkgenom nadspolitiska företagsstöd som ges till företagen. Härigenom kan full enkelbeskattning i vart fall för utdelning från onoterade ges företag och för hela den som kapitalinkomst beskattade utdelningen frän fåmansbolagen. Vikten sådan fullständig reform understryks utredav en mer av ningens egen slutsats, att även det nu presenterade lättnadsförslaget betyder för investeringar med låg risk än för investeringar med mer hög risk. Den begränsade lättnaden förstärker t.o.m., enligt utredningen, nuvarande missgynnande riskfyllda investeringar. av Postitivt är att utredningen mot den bakgrunden anser att frågan investerares avkastning på riskfyllda investeringar i mindre om företag bör belysas närmare tillsammans med möjligheterna att med hjälp av företagsfrämmande egendom omvandla högre beskattade arbetsinkomster till lägre beskattade kapitalinkomster. Intresset att förhindra det senare bör inte få tillåtas utesluta möjligheten till full kapitalavkastning för investerar i ägare som fåmansföretag med hög risk. Avslutningsvis presenteras därför ett eget principförslag med riskneutrala regler för investeringar i fârnansaktiebolag, särskilt avsett för framgångsrika innovationsbaserade företag.

Direktiven

Utredningen har tolkat syftet bakom utredningsuppdraget så att de förslag utredningen presenterar skall öka investeringarna i som Sverige. Förändringar i sparandets sammansättning har därför inte vägts när utredningen dragit slutsatsen att inte förorda en slopad dubbelbeskattning, varken generellt på ägarsidan eller enbart för onoterade företag. Förändringar i det svenska skattesystemet som har allmänt investeringsstimulerande verkan kan, enligt utredningen, leda till både investeringar i Sverige och i andra länder och uppfyller därmed inte syftet bakom uppdraget. Om denna tolkning och krav föreslagna åtgärder kan kort sägas att min uppfattning är att svenska företagare har större förtroende för Sverige än vad utredningen ger uttryck för.

SOU 1996: l 19 Särskilda yttranden 1 55

Behovet av en generellt slopad dubbelbeskattning

Dubbelbeskattningen bör slopas generellt för samtliga företag.

Skälen för ett slopande av dubbelbeskattningen är väl kända och

har framförts tidigare i betänkanden från utredningen. Jag att

anser de slutsatser som där redovisats kvarstår. Jag vill även i denna del hänvisa till vad framförs i yttrande sakkunnige prof. Lodin. som av Huvudskälen för ett generellt slopande är följande.

Sett ur investerarens synvinkel får inte det sammanlagda uttaget av bolagsskatt och kapitalskatt riskvilligt kapital högre vara än på lånekapital. Avkastningskravet en investering sett bolagets synvinkel ur måste vidare utgångspunkt densamma oavsett som vara om finansieringen sker med externt riskkapital, kvarhållna vinster eller lånekapital. Det saknas skäl till att skattesystemet princi-

piellt skall styra valet av finansieringsforrn.

Denna neutralitet inställer sig först när enkelbeskattning, eller någon annan form av enhetlig kapitalbeskattning, införts. Ska någon finansieringsforrn positivt särbehandlas är det tvärtom genom lägre avkastningskrav på riskkapital för att därigenom få fram fler investeringar och stärka företagen.

Sverige befinner sig inte i den perfekta värld där kapitalet fritt kan strömma mellan olika finansiärer och olika företag utan några som helst institutionella eller naturen givna hinder, vilket av utredningen synes utgå från. I bästa fall kan sägas att endast vissa

av företagen på börsens A-lista har fri tillgång till olika finansie-

ringsaltemativ och därmed är oberoende av att avkastningskraven

varierar beroende på hur en investering finansieras. Tvärtom föreligger betydande praktiska hinder för kapital att söka sig till onoterade företag, och särskilt då de minsta företagen.

Det gäller information till investerare, möjlighet att utöva inflytande över företaget, likviditet i placeringen, beroende av andra ägares finansiella styrka och uthållighet, huvudägares och företagsledares kompetens och möjligheter att leda företaget i olika skeden. Svårigheten att uppskatta och värdera dessa omständigheter

påverkar tillgången riskkapital. I allt väsentligt finns de där och

är givna. Företagsmiljön i ett större företag är i allmänhet en annan än den i mindre företag, varför många idéer och projekt inte passar att utveckla i större organisationer. I så fall dör de eller blir aldrig genomförda.

156 Särskilda yttranden

Trots det känner sig utredningen inte övertygad om att dubbel-

beskattningen bör slopas ens för onoterade företag. Med utredningens och dess slutsats att en generell sänkning av resonemang

bolagsskatten i varje givet läge är att föredra framför slopad

dubbelbeskattning, även om den slopas endast för onoterade företag, blir den logiska slutsatsen att utredningen även skulle kunna beredd att föreslå högre sammanlagd skatt riskvara

kapital än lånekapital, om Sverige i dag hade enkelbeskattning.

Förklaringen till denna utmanande slutsats synes vara att

utgångspunkten för utredningens bedömning är börsnoterade

företag med fri tillgång till kapital från olika finansiärer och att avkastningen bestäms utifrån börskursen. Varifrån pengarna

kommer spelar således ingen roll. Kostnaden för att finansiera en investering styrs därför de från skatt utdelning befriade

av investerarna och lånefmansiärer. En sådan börsplacering är sedan alternativet till en investering i ett mindre företag.

Att i praktiken enkelbeskattade investerare i stor utsträckning styr kapitalkostnaden för investeringar i vissa börsföretag förefaller sannolikt mot bakgrund av att endast 17 procent av aktierna i de

svenska börsföretagen hushåll medan övriga omkring 80 ägs av procent aktiema ägs utländska investerare, svenska institutioav av

och bolag antingen är helt eller delvis befriade från skatt

ner som

på mottagen utdelning. Hushållens agerande spelar för dessa

företag mindre roll, under förutsättning av att inte heller

ägarsammansättningen är av betydelse.

I onoterade företag kan generellt sägas att närmast 100 procent

ägandet direkt eller indirekt kommer från hushåll som betalar

av skatt på mottagen utdelning. I börsföretag utanför A-listan, dvs OTC och O-listoma finns företag som delvis finansieras av utlänningar och institutioner. För onoterade företag i gemen är alltså ägarsammansättningen

och fmansieringsaltemativen helt annorlunda den för börsföretagen.

Det leder till högre avkastningskrav investeringar som finansieras med riskkapital från dubbelbeskattade ägare. Avkastningskraven investeringar i mindre företag blir därmed i praktiken högre än på investeringar i större företag.

Konsekvensen av detta blir, precis som utredningen skriver, att

görs inte vissa investeringar i större företag blir de inte av, eftersom de genom den extra beskattningen blir för dyra att finansiera i mindre företag. Av skäl ovan nämnts "passar" alla som investeringar inte i stora företag. Inte heller föds alla idéer och innovationer där, varför ett antal de investeringar som blir för av

dyra att genomföra i mindre företag inte genomförs om avkast-

Särskilda yttranden 157

ningskraven där är högre. Med en sådan ordning har Sverige inte råd. Enligt min mening är ett högst sannolikt antagande att basen för finansieringen av det svenska näringslivet, med en bred bas av mindre och medelstora företag, under överskådlig tid kommer att vara inhemska investerare. Inte heller på längre sikt kommer sannolikt utländska investerare att investera i ens börsnoterade svenska företag i tillräcklig omfattning, inte svenska hushåll om och institutioner själva tror och investerar i sina företag. Att företag utanför börsens A-lista skall locka internationella investerare i tillräcklig omfattning är inte sannolikt. Vidare kommer inte mindre företag att utan tillräckligt med riskkapital kunna få tillgång till lånekapital i nödvändig omfattning. Det gäller särskilt mindre företag med stora immateriella tillgångar i allmänhet och företag inom tjänstesektom i synnerhet. Det privata inhemska riskkapitalet får således anses vara nyckeln till möjligheten att i en öppnare kapitalmarknad locka såväl svenska institutioner utländska investerare. En rimligt som hög soliditet i företagen är därtill nyckeln till att erhålla lånefinansiering. Utredningens snäva tolkning av utredningsuppdraget är således felaktig. Behålls Skatteregler som för företagen innebär högre avkastningskrav riskkapital konserveras beroendet ett antal av större företag och utländska finansiärer med låg eller obefintlig skatt avkastningen. Vidare bör de grundläggande skattemässiga förutsättningarna för företagen vara desamma. Till dem hör den övergripande utformningen av kapitalbeskattningen, vari innefattas även beskattningen av företagens vinster. Det är från detta längre och mer övergripande perspektiv frågan om dubbelbeskattning måste ses. Ett slopande av dubbelbeskattningen enbart för onoterade företag innebär dessutom, utredningen pekat på, att huvudägasom re som avser att notera sina företag, låt vara först efter tio år, får en högre skattekostnad på sina investeringar. Detta kan ha en avhållande effekt på dessa. Som pekats i kommentaren till direktiven belyser utredovan ningen dubbelbeskattningens effekter enbart utifrån syftet att främja investeringar i Sverige. Slopas skatten mottagen utdelning innebär det dessutom att fler personer kommer att välja att satsa sina pengar som riskkapital i företag i stället för i andra investeringsfonner. Tillgången riskkapital kommer alltså att öka. Detta bör ytterligare sänka avkastningskraven och främja investeringar.

158 Särskilda yttranden SOU 1996:1 19

Dynamiken inom näringslivet främjas också sannolikt om hushållens andel av ägandet i även de börsnoterade företagen ökar.

Kan omvärlden ha fel

Redovisningen i betänkandet visar att endast med något undantag har Sveriges konkurrentländer antingen helt slopat eller lättat på

dubbelbeskattningen. Senast i raden av länder att slopa beskatt-

ningen är våra grannländer Norge och Finland. USA har slopat dubbelbeskattningen för mindre företag som använder någon av företagsformema subchapter S eller Limited Liability Company,

LLC. Ett slopande av dubbelbeskattningen även av börsnoterade

företag har utretts men inte genomförts grund av den budgetsituation USA för närvarande befinner sig Att hävda att dubbelbeskattningen i Sverige inte har motsvaran-

de samhällsekonomiskt skadliga effekter grund av landets

litenhet, det stora antalet institutionella kapitalplacerare som har lindrad eller ingen skatt mottagen utdelning och vårt stora beroende av utländska investerare, och av de skälen inte bör slopas även här, bör kräva ett omfattande empiriskt underlag innan

slutsatsen kan accepteras. Något sådant har inte enligt min

uppfattning presenterats av utredningen.

Ska någon slutsats dras av den kortfattade redovisningen av skälen varför andra länder slopat dubbelbeskattningen, är det just att den i någon fonn diskriminerat investeringar och riskkapital.

Slopad dubbelbeskattning av investeringar i mindre företag.

Utredningen "ifrågasätter det föreligger rimligt goda skäl" att

om

införa en selektiv lättnad med inriktning endast mindre företag. Detta skulle innebära en "subventionering" av sådana investeringar.

Jag anser att normen bör vara en enhetlig enkelbeskattning av risk- och lånekapital. Att tala om en subventionering av investeringar i mindre företag är därför fel när beskattningen av riskkapital i mindre företag genom åtgärden neutraliseras med beskattningen av lånekapital. Införs enkelbeskattning endast i mindre företag innebär det som nämnts att fler investeringar blir lönsamma. Genom att fler investeringar då enligt min uppfattning kommer att genomföras skapas också förutsättningar för ökad sysselsättning. Det är precis det som är bakgrunden till utredningens uppdrag.

Särskilda yttranden

Ett exempel från utredningen är belysande. Avkastningskravet en med eget kapital finansierad investering i företaget är före bolagsskatt 14 procent, efter bolagsskatt 10 procent och efter ägarskatt 7 procent. Tas ex. ägarskatten bort och nöjer sig ägarna fortfarande med en avkastning efter skatt på 7 procent behöver investeringen endast avkasta 10 procent före bolagsskatt i stället för 14 procent för att tillfredsställa ägarna. Investeringar som avkastar mellan 10-14 procent genomförs då. Tas skatten utdelning bort både för stora och små företag kan, enligt utredningen, mekanism uppkomma medför att en som den positiva effekten uteblir. En förutsättning för detta resonemang är att alternativet till att investera i småföretaget börsplaceär en ring, dvs att substituerbarheten är hög. Så är enligt min uppfattning inte fallet. Tvärtom är det, som ovan nämnts, sannolikt att anta att flertalet ägare till mindre företag i första hand investerar sina i pengar dessa. Det krävs mycket starka skäl innan dessa ägare alternativt investerar sina pengar någon annanstans, särskilt under utvecklingsoch uppbyggnadsstadiema. Förstahandsaltemativet är att investera i det egna företaget och utveckla detta. Att ta bort skatt investeringar är alltså fundamental åtgärd en för att skapa utrymme för ytterligare investeringar och sysselsättning, även om det i ett första skede sker endast i onoterade företag. I avsnittet om förhållandet mellan mindre aktiebolag och enskild näringsverksamhet skriver utredningen mot bakgrund av förhållandet att avkastning satsat kapital i enskild näringsverksamhet som princip enkelbeskattas, medan däremot avkastning satsat kapital i mindre aktiebolag dubbelbeskattas, att den skattemässiga kostnaden för aktiebolagsformen detta förhållande "är av begränsad eñersom en familjeföretagare i viss utsträckning i stället för att tillskjuta aktiekapital till bolaget kan låna in kapital i bolaget". Om familjeföretagare väljer att i större omfattning låna kapital till bolaget är dubbelbeskattningen i så fall, enligt utredningen, inte något problem förutom avkastningen på nödvändiga 100 000 kronor i aktiekapital. Soliditetens betydelse för finansieringen företag borde av vara väl känd för utredningen. Av ägare tillskjutet lånekapital är ur andra finansiärers synvinkel inte substitut till riskkapital den av anledningen att lånekapital kan bolaget på mycket kort tas ur varsel, medan riskkapital har helt annat i bolaget. en permanens Riskkapitalet utgör enligt teorin garantin för övriga lånefinansiärer, vilket i praktiken understryks bankernas och Finansinspektioav

160 Särskilda yttranden SOU 1996:1 19

risken i lånefmansiering. Med utredningens antydning

nens syn skulle Soliditeten i de mindre företagen närmast sakna betydelse.

Finansiering

Ett generellt slopande dubbelbeskattningen skulle innebära ett

av

betydligt större intäktsbortfall i vart fall kort sikt än nu avsatta

3,5 miljarder. Utredningens beräkningar av intäktsbortfallet för ett fullständigt slopande är, även de väl utförda och med allt om synes

tillgängligt underlag, högst osäkra och till stor del beroende av vilka antaganden görs vinstförhållanden, förluster,

som om

utdelningsfrekvens i företagen. En osäkerhet ligger även däri

mm

att skattereglema ändrats vid flera tillfällen under senare år.

När dubbelbeskattningen senast slopades 1994 var det

uppskattade intäktsbortfallet omkring 7 miljarder, med halverad

skatt reavinsten. Nu antas kostnaden för den s k Lodin-Söder-

stenska modellen för ett generellt slopande bli omkring 16 miljarder. Den finansiella finns med hänsyn tagen till

ram som

tidigare förändringar i företagsbeskattningen för att generellt slopa dubbelbeskattningen utvecklas vidare i sakkunnige Lodins yttrande,

vartill hänvisas. Därtill kan följande läggas.

Finansieringen skall enligt direktiven ske inom företagssektom. Till den bör enligt min uppfattning räknas även ett antal företags-

stöd och ägamas beskattning. De sammanlagda företagsstöden

uppgår totalt till omkring 50 miljarder, varav sammanlagt 35 av dessa går till jordbruks- och räntesubventioner. Med god vilja och hög ambition är min uppfattning att omkring 5-10 miljarder av dessa avsatta medel, främst bland de arbetsmarknadspolitiska stöd

företagen, bör kunna avvecklas för att i stället finansiera som ges slopad dubbelbeskattning. Härigenom skapas förutsättningar för en

k riktiga jobb i stället för konstgjorda. Denna uppfattning har

s

tidigare framförts i skrivelser till regeringen.

Detta antagande vinna stöd beräkningar som för närsynes av varande docent Anders Forslund vid Uppsala universitet. görs av Forslund utreder uppdrag av riksdagens revisorer effekten av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Hans preliminära uppfattning är att omkring 50 procent av de arbeten som idag utförs av med ALU-bidrag skulle ha utförts av ordinarie arbetskraft personer

stödet inte funnits. Samma andel gäller för arbeten som utförs

om

olika slag av praktikanter. För arbeten som utförs av personer

av

för vilka arbetsgivaren får rekryteringsstöd är andelen preliminärt

närmare 100 procent. När det gäller starta eget-bidraget uppskattar

SOU 1996:1 19 Särskilda yttranden 161

AMS själva att mellan 40-80 procent av de personer som erhåller stödet ändå hade startat företaget. Slopas stöden innebär detta en nettobesparing med i vart fall omkring 50 procent av stödens belopp. Dessa preliminära uppskattningar stöder alltså uppfattningen att omkring 5-10 miljarder av företagsstöden bör kunna användas i syfte att skapa förutsättningar för s.k. riktiga jobb i stället för att användas till tillfälliga arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utredningens uppfattning i frågan om en finansiering via företagsstöd är att det inte finns något som säger att en sådan växling är rationell. Frågan är om det ens är möjligt att visa de samband som utredningen kräver. Kraven förefaller orimliga och blir därmed passiviserande. Departementet bör därför i stället i den fortsatta behandlingen använda företagsstöd till att "bygga på" det nu presenterade förslaget i riktning mot ett fullständigt och generellt slopande av dubbelbeskattningen aktier.

Vikten av regler som inte diskriminerar risktagande

Mot bakgrund av det övergripande målet att generellt slopa dubbelbeskattningen är det logiskt att som ett första steg lätta dubbelbeskattningen onoterade företag. Det är viktigt att förslaget i denna del utformas ett strukturellt riktigt sätt så att det kan byggas och utgöra första steget mot ett fullständigt slopande av dubbelbeskattningen. Strukturellt slår utredningen fast två viktiga förhållanden vad avser riskneutraliteten i reglema.

När det gäller reglerna för kvittning av aktieförluster pekar utredningen att den bristande symmetrin i beskattning av vinst och förlust medför att riskfyllda investeringar i genomsnitt . beskattas hårdare än investeringar med begränsad risk. När det gäller riskneutralitet i reglerna för aktiva delägare och i lättnadsreglema menar utredningen att även dessa missgynnar riskfyllda investeringar genom att lyckade utfall på riskfyllda investeringar beskattas hårdare med dessa regler utan att det finns någon kompenserande mekanism för misslyckade utfall.

Utredningens egen slutsats om det nu presenterade lättnadsförslaget är att det gynnar investeringar med låg risk framför högrisksatsningar. Lättnadsförslagets konstruktion innebär att diskri-

162 Särskilda yttranden SOU 1996:1 19

mineringen av riskfyllda investeringar i fâmansaktiebolag förstärks

genom att skattefri avkastning endast medges upp till viss nivå.

Skälet till att utredningen inte presenterat förslag bidrar till

som att förändra dessa förhållanden är att detta samtidigt skulle kunna öppna för skatteundandragande genom att lågavkastande hobbies, fastigheter och obligationer tillförs bolag och att t ex konsulter som

driver sin verksamhet i aktiebolagsform därigenom skulle kunna

omvandla arbetsinkomster till lägre beskattade kapitalinkomster. Enligt min uppfattning fäster utredningen väl stor vikt vid att inte skapa utrymme för eventuella arbitragemöjligheter. Dessa hänsyn tillmäts alltför stor betydelse i förhållande till vikten av en rättvis beskattning av investerare med hänsyn tagen även till risken. Att företagsbeskattningen inte diskriminerar och hämmar risk-

tagande är av avgörande betydelse för framväxten av företag med

god tillväxtpotential, särskilt innovationsbaserade sådana. Detta

gäller såväl tillverkande som tjänsteproducerande företag.

Ägare till riskfyllda verksamheter måste enligt min uppfattning

följaktligen på något sätt få full marknadsmässig avkastning

investerat kapital behandlat som kapitalinkomst. Varken med nu-

varande regler eller med den föreslagna utformningen av de s.k. få-

mansaktiebolagsreglema i 3:12 SIL får dessa ägare hela detta. Svensk företagsbeskattning får inte längre fortsätta att diskriminera

framgångsrika företagare. Inte heller med en sådan ordning har Sverige längre råd. Denna fundamentala fråga i ett läge när Sverige har låg tillväxt med få nya innovationsbaserade företag måste fortsättningsvis ägnas större uppmärksamhet än den utredningen nu haft tid till. Olika uppslag måste diskuteras förutsättningslöst för att få regler som tvärtom främjar risktagande i stället för att diskriminera

personer som tar större risker än normalt. En lösning kan enligt min uppfattning att revisorn, vilken vara

redan i dag i revisionsberättelsen ska tillstyrka förslag till utdelning

, i anslutning härtill översiktligt även granskar underlaget för beräk-

ningen av utdelningen. Utan alltför stor extra arbetsinsats borde

revisorn i flertalet fall enkelt kunna kontrollera att i underlaget för

beräkningen inte finns s.k. företagsfrämmande egendom, hobbies, fastigheter eller obligationer och ansamlade vinster som inte är företagsekonomiskt motiverade att ha placerade i bolaget, annat än för att få ett högre underlag för beräkning kapitalavkastning

av

SOU 1996: 1 19 Särskilda yttranden 163

från bolaget. De fall där revisorn flaggat för att så kan vara fallet kan sedan närmare kontrolleras av skattemyndigheten. Regler för sk företagsfrämmande egendom i näringsverksamhet finns redan. Vidare bör i sammanhanget erinras om de regler som finns i USA för motsvarande situation vilka nämns av utredningen i avsnittet om utländsk rätt. Att ta fram regler som kan tillämpas av revisorer och skattemyndighet bör mot bakgrund av frågans stora betydelse for

finansieringen av riskfylld verksamhet inte vara omöjligt. En

ensam konsult behöver t.ex. inte en likviditet i form av obligationer som uppenbart överstiger vad som kan anses företagsekonomiskt motiverat. Något av dessa kontrollorgan borde kunna tillämpa regler av detta slag för att möjliggöra en rättvis beskattning av framgångsrika företagare som tagit större risker än normalt. Mot bakgrund av den korta tid som stått till utredningens tör-

fogande är det positivt att utredningen medger diskrimineringen

och anser att denna problemställning bör belysas närmare i ett vidare perspektiv.

Lättnadsiörslaget i sig

Utredningen har utgått från nuvarande utformning av

fåmansföretagsreglema när det gällt att "fylla" de anslagna 3,5

miljarderna. Utredningen har begränsat den lättnadsberättigade avkastningen till 65 procent av statslåneräntan för att inte öppna möjligheter för arbitrage. Jag anser att denna rädsla är överdriven. Begränsningen

är olycklig då den kommer att påverka även framtida "påbyggna-

der" av systemet. Den bör därför undanröjas vid den fortsatta

departementsbehandlingen.

Positivt är att lönesummans betydelse ökar och att den s.k. lönesummeregeln görs generellt tillämpbar både när det verkliga anskaffningsvärdet används som kapitalunderlag och när företagets värde vid utgången av 1992 utgör underlag. Likaså är det givetvis bra att den ena tröskeln för när lönesumman får räknas med i

underlaget, ägarens eget löneuttag i förhållande till den bäst betalde

anställdes lön, sänks från 150 till 120 procent. Utredningen anser därmed att en aktiv ägare alltid bör tjäna 20 procent än den mer bäst betalde anställde.

164 Särskilda yttranden SOU 1996:1 19

Jag anser att det räcker att den aktive ägarens lön undantas. Den relevanta lönesumman i sammanhanget är anställdas lön. Tröskeln

bör slopas helt.

Ett större diskriminerande inslag gentemot de allra minsta

företagen är även alltjämt att lön under 10 basbelopp, förutom

ägarens egen lön, inte föreslås inrymmas i den lönesumma som

får inräknas i kapitalunderlaget, dvs. den s.k. IO-basbeloppsregeln.

Det innebär i praktiken att lönesummeregeln i inte får någon betydelse för företag med eller två anställda förutom ägaren. en Någon stimulans att öka sysselsättningen i dessa företag ges alltså inte. Tvärtom diskrimineras alltjämt de allra minsta företagen.

Även denna tröskelregel är omotiverad och bör slopas.

Utredningen har övervägt att slopa IO-basbeloppsregeln men

valt att höja procenttalet för den andel lönen får ingå

upp av som

i underlaget. Detta innebär enligt min uppfattning ett viktigt principiellt genombrott för lönesummeregeln, i de företag där ägarna kan tillämpa den.

Den avsatta finansiella ramen har av utredningen inte beräknats räcka till att föreslå både ett slopande av IO-basbeloppsregeln och

en höjd andel av lönesumman till den nu föreslagna nivån.

Anledning saknas emellertid att diskriminera ägare till de minsta företagen så alltjämt föreslås ske. Regeln infördes som nu av

statsfinansiella skäl. Om nu syftet bakom förslaget är att främja investeringar och sysselsättning även i de minsta bolagen bör regeln slopas. Likaväl är en höjningen av procentsatsen för den skattefria utdelningen väl motiverad av skäl som ovan anförts.

Departementet bör därför använda del den anvisade av ovan

finansieringen till att direkt ändra förslaget innan det föreläggs

riksdagen. Vid beräkningen av lättnadsunderlaget bör, om inte utdelning motsvarar det kapitalinkomstbehandlade utrymmet tas ut, som resterande del av detta utrymme få läggas till lättnadsunderlaget. Det räcker inte att endast resterande lättnadsutrymme får sparas. I annat fall kommer lättnadsunderlaget med åren att urholkas i värde

så att detta inte motsvarar anskaffningsvärdet, dvs det kapital som

ägaren investerat och valt att behålla, dvs återinvestera i bolaget.

Ett alternativt riskneutralt system.

Utgångspunkten för beskattning av aktiva ägares inkomst från ett fåmansägt aktiebolag borde i princip vara att inkomst som överstiger marknadsmässig lön är kapitalinkomst, vilken följakt-

SOU 1996:1 19 Särskilda yttranden 165

ligen bör enkelbeskattas. Sådana tankar har även presenterats inför utredningen. Principen bygger att olika lönenormer kan

fastställas för olika branscher, företagsstorlekar m m. Tar företagalön i enlighet med normlönen är resterande inkomst

ren ut en

kapitalinkomst.

Att få ett sådant system heltäckande för alla företagare, om

kraven precision ställs förhållandevis högt, ter sig emellertid vid

första anblick svårt. Regeln måste i så fall sannolikt kompletteen för företagare inte passar någon av typfallen, ras som

kompletteras med kapitalavkastningsbaserade regler som sätter avkastningen i relation till ett kapitalunderlag i bolaget. Detta

underlag bör utgöras det faktiska egna kapitalet i bolaget med av

avräkning för k företagsfrämmande egendom, om sådan finns

s

bland bolagets tillgångar. Härmed bör avses egendom som tillskjutits i syfte att öka kapitalunderlaget eller ansamlade vinster över viss nivå uppenbarligen borde tagits ut ur bolaget.

som

Detta kapitalunderlag jämte viss andel lönesumman, vilken

av i vart fall inte bör vara lägre än av utredningen föreslagna 70 procent, multiplicerat med statslåneräntan + 10 procent, bör sedan

alltid behandlas som kapitalavkastning. Överstiger den marknads-

mässiga avkastningen investeringar i företaget denna nivå bör

även utdelning därutöver behandlas som kapitalinkomst. Den kan

alltså då ifrågasättas vid taxeringen. Ett sådant system skulle skapa

den efterfrågade riskneutrala beskattningen.

Det bör erinras att utredningen i tidigare betänkande visat om

att den genomsnittliga avkastningen börsaktier sedan 1920-talet

varit statslåneräntan + 8 procent. Anledning saknas att anta att

marknadsmässig avkastning på onoterade bolag är lägre. Tvärtom bör den i genomsnitt något högre med hänsyn till den

anses vara större risk som en investering i ett onoterat bolag innebär.

Reglerna kan alltså sett ur företagarens synvinkel sammanfattas enligt följande.

Är lönen marknadsmässig enligt "nonnallönelistan" behandlas all utdelning kapitalinkomst. Om den inte är det eller detta som

är tveksamt måste kapitalunderlaget och lönesumman användas

som underlag, dvs

Beräkna kapitalbehandlad utdelning utifrån faktiska egna

kapitalet + viss del av lönesumman. Finns s k företagsfrämmande egendom i bolaget ska värdet av denna dras från kapitalunderlaget. Ligger utdelningen över marknadsmässig nivå kan den ifråga-

Skattemyndigheten till den del den överstiger nivån

sättas av

166 Särskilda yttranden

statslåneräntan + 10 procent beräknad på det egna kapitalet och

viss del av lönesumman.

Ett system som bygger på dessa principer möjlighet till ger

individuell rättvisa och har därmed förutsättningen att bli stabilt.

Även detta principförslag har presenterats för utredningen. Det har emellertid awisats utredningen i dess inledande konstateranav

de att inte ens teoretiskt går det annat än schablonmässigt att skilja arbetsinkomst från kapitalavkastning i fåmansföretag. Sannolikt är

denna slutsats förhastad när problemet gått att lösa i andra länder

om frågan har avgörande betydelse för utvecklingen i svenskt

näringsliv.

Särskilda yttranden

Särskilt yttrande av experten Munck-Persson

Utredningen kommer fram till att det från ekonomisk-teoretiska ut-

gångspunkter inte finns skäl att införa selektiv lättnad i dubbel-

en beskattningen för mindre företag. Motsatsvis bör det saknas skäl att bibehålla selektiv straffbeskattning av aktiva m ägare till en mindre företag. De särskilda reglerna för aktiva delägare i fåmansföretag i 3 §

12-12e SIL syftar till att arbetsinkomst, en aktiv

mom som delägare tillgodogör sig i form utdelning eller aktievinst, skall av

beskattas i paritet med tjänsteinkomst. De befintliga reglerna skjuter långt över målet och uppfattas många skattskyldiga som

av diskriminerande. Det är framför allt två faktorer inom 3:12reglema enligt min erfarenhet reagerar mot utöver att som man reglerna är så extremt krångliga att få småföretagare förstår dem. Den faktorn uppfattas djupt orättvis är att defiena som som nitionen aktiva delägare innefattar närstående. Det finns nog av viss förståelse för att bam till aktiva delägare skall behandlas på sätt föräldrarna, i vart fall om barnen är minderåriga. samma som Däremot saknar det all förankring i folks rättsmedvetande att ex. syskon eller föräldrar till vuxna barn inte skall kunna satsa vuxna

kapital i den närståendes företag utan att straffbeskattas vid fall av

utdelning eller reavinst. För att få acceptans hos de skattskyldiga för l2-reglema måste dessa ändras så att de endast omfattar aktiv delägare som i betydande omfattning själv är verksam i företaget eller i annat företag inom koncern. Möjligen kan också minderåriga samma

barn, liksom make, inkluderas. Den nuvarande avgränsningen av

drabbas 3:12-reglema leder till artificiella personer som av konstruktioner typen att två satsar pengar i varandras av grannar företag i stället för i det eller att ett syskon till en fåmansföreegna

tagare hellre satsar i sin grannes företag än i syskonets. Den andra faktorn gör att berörda skattskyldiga upplever

som

3:12-reglema orättfärdiga är att det beträffande utdelning inte

som

finns något tak för hur stort belopp kan tjänstebeskattas och

som att inget samband finns med hur hög lön faktiskt tagits ut. som

Regeln hur stor del utdelningen som skall tjänstebeskattas

om av borde kompletteras med regel säger att om skälig lön har en som

lyfts företaget så skall utdelningen i sin helhet kapitalbeskattas.

ur Det finns nämligen ingen anledning att kräva att småföretagare skall ligga på högre lönenivåer än folk i allmänhet. Jag är medveten svårigheterna att ange vad som skulle vara om skälig lön i det individuella fallet. Jag vill ändå göra ett försök att

Särskilda yttranden

skissera en sådan regel. Det är närmast självklart aktiv fåatt en mansföretagare under förutsättning att företaget har förmåga härtill tar ut en lön uppgående till minst 7,5 basbelopp. Detta är gränsen för tillgodoräknande sjukpenning- och pensionsgrundanav de inkomst och torde därför eftersträvas generellt. Denna gräns för tillgodoräknande av fönnåner motsvarar för närvarande 271 500 kronor. skiktgränsen för statlig inkomstskatt ligger för närvarande 209 100 kronor. Personer med inkomst över skiktgränsen anses i den allmänna debatten höginkomsttagare. Man alltså vara anses vara höginkomsttagare redan på en betydligt lägre nivå än 7,5 basbelopp. Skäl skulle därför kunna anföras för påståendet att om en

aktiv delägare i ett fåmansföretag ligger över skiktgränsen så har

han tagit skälig lön. ut en I individuella fall skulle dock lön motsvarande skiktgränsen en framstå för låg. Även lön motsvarande som en 7,5 basbelopp kan i vissa fall framstå som väl låg. För att knyta till utredningens an

förslag till lättnadsregler skulle man kunna hävda att aktiv

om en fåmansföretagare tar ut en lön motsvarande det högsta antingen av

120 procent av den högsta lön som betalts till någon anställd eller

10 basbelopp, så har han tagit ut skälig lön. Under förutsättning att sådan skälig lön tagits ut borde all utdelning och all reavinst kapitalbeskattas. Om 3:12-reglema byggdes upp enligt denna modell skulle reglerna med stor sannolikhet vinna acceptans hos de flesta skattskyldiga. Dessutom skulle man undvika rad krångliga detaljer i de nuvarande reglerna. I en Utredningens förslag till lättnadsregler tar i huvudsak sin utgångspunkt i de nuvarande 3:12-reglema. Eftersom 3:12-reglema emellertid inte i sig är neutrala utan innefattar ett betydande mått av straffbeskattning för aktiva delägare och deras närstående, är utgångspunkten felaktig. Enligt min uppfattning måste först man i möjligaste mån göra 3:12-reglema mindre diskriminerande innan man ens kan börja tala om en selektiv lättnad för mindre företag. Utredningens förslag innefattar enligt min mening ingen lättnad för aktiva fåmansföretagare, utan endast ett försök att minska effekterna av 3:12-reglema. För passiva delägare innefattar förslaget dock en reell lättnad. Beträffande utredningens förslag vill jag i övrigt invända mot att det är komplicerat och därmed ytterligare försvårar för ägare av mindre företag att överblicka sin ekonomi och själva deklarera. att Vidare kan jag inte något rimligt skäl behålla den se att s. takregeln i fråga om beräkning löneunderlaget 3 § 12d av mom andra stycket 2 sista meningen i den föreslagna lydelsen.

Särskilda yttranden 169

Särskilt Virin

yttrande av experten

Jag ansluter mig till det särskilda yttrande som Sven Olof Lodin avgivit. Vad särskilt beträffar frågan om kvittning av aktieförluster anser jag att utredningen överdriver riskerna med en kvittning av noterade mot onoterade aktier. Det är mycket angeläget att behandlingen vinster och förluster så långt som möjligt är fullt symmeav trisk. De restriktioner som föreslås behållas liksom principen om begränsning till värdet förluster och kapitalkostnader 70 % av av endast dem har resurser att parera effekterna av - gynnar som

reglerna och upplevs som orättvisa av dem som drabbas. Ett sådant

inslag i skattesystemet verkar demoraliserande.

Bilaga 171

Direktiven

Sammanfattning av uppdraget

Genom tilläggsdirektiv uppdras 1992 års företagsskatteutredning

1992:11 utreda lättnad i den ekonomiska dubbelbeskatt-

Fi att en

ningen aktiebolagens vinster. Uppdraget gäller i första hand ett

av

generellt system med lättnad på företagsnivå. Ett företag skulle

en

i ett sådant system från bolagsskatten helt eller delvis avräkna den

skatt betalas i Sverige utdelning från företaget och på som reavinster aktier eller andelar i företaget.

Finner utredningen att ett sådant generellt avräkningssystem inte

bör införas, skall utredningen i stället lämna förslag till en selektiv lättnad för mindre företag. Arbetet skall bedrivas med inriktning att utredningens förslag

skall kunna genomföras med verkan fr.o.m. inkomståret 1998.

Bakgrund

Beskattningen aktiebolagen och dess ägare har diskuterats av intensivt under år. Särskilt gäller detta frågan om ekonomisk senare

dubbelbeskattning, dvs. att avkastningen det egna kapitalet i

aktiebolag beskattas såväl i bolaget bolagsnivå som hos ägarna

ägarnivå. Samma gäller i fråga ekonomiska föreningar och

om

deras medlemmar. Den ekonomiska dubbelbeskattningen av avkastningen på eget kapital ställs ofta mot att avkastningen inlånat kapital enbart beskattas hos långivarna. Huruvida dubbel-

beskattningen är ett ekonomiskt problem kan dock inte avgöras

enkel uppräkning av i hur många led olika slag av

genom en inkomster beskattas. I stället fordras analys av de ekonomiska en verkningarna de olika skatterna, bolagsskatten och skatten på av utdelningar, reavinster och räntor. Diskussionen dubbelbeskattningen brukar i första hand om handla beskattningen utdelade vinster. I ekonomiskt om av

172 Bilaga SOU 1996:1 19

avseende är dock skattebehandlingen av kvarhållna vinster lika av stort eller t.0.m. större intresse. Det handlar här på vilket sätt om och vilka villkor företagen finansierar sina nyinvesteringar; med

nyemitterat kapital, med kvarhållna vinstmedel eller med lån.

Under år har reglerna för beskattningen såväl senare av företagen som deras ägare förändrats vid flera tillfällen. Med ursprung i en förordning från 1960 fanns tidigare det s.k. Annell-avdraget. Avdraget innebar en rätt för aktiebolag att göra avdrag för utdelningar nyemitterat kapital. För avdragsrätten gällde olika kvantitativa begränsningar. Genom olika regler sökte man också åstadkomma, om än schablonmässigt, att avdrag skulle ges enbart i de fall, där utdelningsmottagaren skattskyldig för var utdelningsinkomster. Som ett komplement till Annell-avdraget infördes ett särskilt avdrag för utdelningar på icke börsnoterade aktier i början av 1980-talet. År 1984 infördes lättnad i dubbelbeskattningen en även för kooperativa ekonomiska föreningar i form avdragsrätt för av föreningen för utdelning medlemsinsatsema insatsutdelning. Liksom för Annell-avdraget gällde i bägge fallen vissa kvantitativa begränsningar. Såväl Annell-avdraget som det särskilda avdraget för icke börsnoterade aktier samt avdraget för insatsutdelning infördes och

fungerade i en miljö med smalt skatteunderlag skattebas och höga

skattesatser. Utredningen om reformerad företagsbeskattning föreslog att Annell-avdraget, det särskilda avdraget för utdelningar icke börsnoterade aktier och avdraget för insatsutdelning skulle avskaffas SOU 1989:34. Samtidigt föreslogs en ny reserv, skatteutjämningsreserven surv, som genom sin koppling till det egna kapitalet i företagen innebar lättnad vid beskattningen en av såväl nyemitterat kapital kvarhållen vinst. I det fortsatta som lagstiftningsarbetet under skatterefonnen omprövades Annellavdraget och avdraget för insatsutdelning och riksdagsbeslutet i juni 1990 innebar att dessa avdrag behölls. Frågan om dubbelbeskattning prövades på nytt 1992 års av företagsskatteutredning dir. 1992:61 och dir. 1992:94. Ett betänkande presenterades 1993 SOU 1993:29 med ett sommaren förslag till lättnad på ägamivå som innebar att endast halva beloppet för såväl utdelningar reavinster skulle tas till som upp beskattning. Avdraget för insatsutdelning i kooperativa ekonomiska föreningar skulle behållas enligt förslaget. I den lagstiftning som följde hösten 1993 avveks dock från förslaget genom att utdelningsinkomster med tillämpning för

Bilaga 173

inkomståret 1994 blev helt skattefria. Samtidigt avskaffades Annell-avdraget och avdraget för insatsutdelning. Vidare gjordes

flera andra justeringar i bolagsskatten innebar en något

som

bredare skattebas, där surven ersattes med periodiseringsfonder,

och något sänkt skattesats. Sammantaget medförde 1993 års en beslut sänkt skatt för företagens ägare delvis finansierades som med ett höjt skatteuttag företagen.

Genom lagstiftning hösten 1994 återtogs 1993 års beslut med

tillämpning från och med inkomståret 1995. Såväl utdelningar som

reavinster på aktier och andelar blev i sin helhet skattepliktiga. Reglerna företagsnivå förändrades dock inte. Detta innebar dels

varken Annell-avdraget eller avdraget för insatsutdelning att återinfördes, dels att uttaget bolagsskatt kom att ligga på en av

högre nivå än vad följde 1991 års regler, bl.a. som en följd

som av

begränsningarna reserveringsmöjlighetema. I den aktuella

av av

propositionen prop. 1994/95:25 aviserades dock en framtida företagsnivå med två miljarder kronor

sänkning av skatteuttaget

fr.o.m. år 1997. Regeringen har återkommit till denna

senare

fråga, senast i 1995 års reviderade finansplan, där frågan om att

rikta lättnaden mot små och medelstora företag aktualiserades. I en

överlämnats till Lagrådet har regeringen lämnat

remiss som nyligen

dels ett förslag tidsbegränsad skattereduktion för privatperso-

om investeringar i onoterade aktiebolag, dels förslag om återinners

förande utdelningsavdraget för insatsutdelning.

av

Utgångspunkter för uppdraget

De senaste årens utveckling på företags- och kapitalskatteområdet

har varit mycket turbulent. Detta är olyckligt. Det finns ett starkt

behov stabila villkor för sparande och investeringar, där

av besluten, särskilt vad gäller investeringar, i sig präglas av en ofrånkomlig osäkerhet. Instabila Skatteregler innebär en tillkommande osäkerhet med de negativa realekonomiska konsekvendetta medför. Det finns därför anledning att göra nya ansträngser ningar att finna stabila regler. En förutsättning för stabila regler är att positiva effekter företagens investeringar och tillväxt förenas med ett godtagbart fördelningspolitiskt utfall. Detta aktualiserar en rad bedömningar och överväganden.

En första utgångspunkt är att den svenska kapitalmarknaden är starkt integrerad med de internationella kapitalmarknadema. Detta

innebär att avkastningskravet investeringar i Sverige i hög grad

är bestämt prisema, dvs. räntor och aktiekurser, dessa

av

174 Bilaga

kapitalmarknader. Detta gäller i första hand marknaden för låne-

kapital men också marknaden för riskkapital i och med att aktier

i svenska företag i växande omfattning är föremål för internationell

handel. Av den svenska kapitalmarknadens öppenhet mot utlandet följer en avgörande skattepolitisk distinktion: I en öppen ekonomi som

den svenska är det i första hand beskattningen företagen

av som påverkar investeringarna. Däremot påverkar beskattningen av företagens ägare och långivare genom skatten på aktier, bankmedel och obligationer främst sparandets sammansättning medan effekterna på investeringarna är begränsade. Detta förhållande har mer också betydelse för valet lättnad i den ekonomiska dubbelav

beskattningen. I ett tillväxtperspektiv, där intresset fokuseras på att främja investeringar i Sverige, finns skäl att föredra lättnader genom ett sänkt skatteuttag på bolagsnivån framför lättnader i ägarbeskattningen. Förordet för lättnader bolagsnivå gäller i första

hand för en ekonomi med stor öppenhet mot omvärlden. I sluten en mer ekonomi råder ett starkare samband mellan sparande och investeringar. Om så är fallet blir lättnader bolags- och ägamivå mer

likvärdiga vad gäller de ekonomiska verkningarna. I ovanstående beskrivning de grundläggande mekanismema

av

betonas starkt den svenska kapitalmarknadens öppenhet. Detta är i första hand relevant för större företag med tillgång till de internationella kapitalmarknadema. Det kan hävdas att små och medelstora företag inte har

samma

tillgång till den internationella kapitalmarknaden större,

som börsnoterade företag. I vissa situationer kan dessa företag anses utsatta för ransonering kapitalmarknaden, ett förhållande som kan föras tillbaka till olika slag brister i externa aktieägares av infonnation om dessa företag. Sådana informationsbrister kan

innebära att dessa företag i vissa situationer ställs inför högre avkastningskrav än större företag. Tendensema till en uppdelning den svenska kapitalmark-

av

naden innebär emellertid inte att små och medelstora företags kapitalförsörjning och de avkastningskrav dessa möter är oberoende

av avkastningskraven på den "intemationaliserade" delen den av

svenska kapitalmarknaden. Ur en kapitalplacerares synvinkel är sparande i mindre företag ofta ett altemativ till sparande i börsaktier, om än typiskt sett mer riskfyllt. Särskilt gäller detta för externa ägare, medan huvudägare och entreprenörer kan

göra en

annan värdering, där sparande i börsaktier är mindre aktuellt.

SOU 1996:1 19 Bilaga

En placerares värdering sparande i börsaktier jämfört med av sparande i mindre företag blir central vid bedömningen vilka av effekter olika former av lättnader får investeringarna i dessa företag. Först kan konstateras lättnad på företagsnivå får entydigt att en positiva effekter benägenheten att investera i såväl stora som små företag. Vad gäller lättnader på ägamivå är det nödvändigt att skilja mellan generella lättnader och sådana lättnader som begräntill ägare av mindre företag. sas I den proposition som föregick 1994 års regler prop. 1993/94:50 konstaterades att lättnad ägamivå som omfattar en börsaktier tär begränsade effekter investeringar i börsnoterade företag. Eñer temporär höjning börskursen sker en återgång en av till den ursprungliga nivån. Under och genom denna anpassning ökar andelen svenskägda aktier. Detta är den huvudsakliga effekten medan investeringarna lämnas opåverkade. För mindre företag medför den reducerade skatten på utdelningar och reavinster, isolerat sett, att avkastningskraven investeringar i dessa företag sjunker. Denna effekt motverkas dock till betydande del potentiella placerare i dessa företag uppfattar om placeringar i börsaktier som ett alternativ. En lättnad ägamivå som omfattar placeringar i börsaktier leder till högre avkastning efter skatt på börsaktier. Om placeen ringar i börsaktier är ett fullgott alternativ till placeringar i mindre företag medför detta ett höjt avkastningskrav placeringar i de senare företagen. Detta höjda avkastningskrav förtar effekten av skattelättnaden på utdelningar och reavinster aktier i de mindre bolagen. I likhet med vad som konstaterades gälla för de stora bolagen kommer avkastningskraven på realinvesteringar i mindre företag inte att sjunka. 1993 års beslut att införa generell lättnad på ägamivå kan en kritiseras mot ovanstående bakgrund. Mot högst osäkra positiva effekter investeringar i såväl små företag kan ställas stora som den entydiga skattelättnaden för ägarna av särskilt börsaktier. Genom 1993 års beslut reducerades skatten reavinster. En modell där lättnaden utdelad vinst skulle läggas på företagsnivå medan lättnaden på kvarhållen vinst skulle åstadkommas genom en reducerad skatt på reavinster hos ägarna har i huvudsak samma verkningar 1994 års regler. Detta följer av att kvarhållen vinst som storleksmässigt överstiger utdelad vinst. En sådan blandad modell är därför inte aktuell. För en selektiv lättnad på ägamivå, dvs. med begränsning till mindre företag, situationen delvis annorlunda jämfört ägare av är

176 Bilaga SOU 1996:1 19

med en generell lättnad ägamivå. En selektiv lättnad påverkar varken börsföretagen eller deras ägare. Detta gäller såväl före-

tagens realinvesteringar som avkastningen efter ägarskatter på

börsaktier.

Det förhållandet att avkastningen efter skatt börsaktier inte påverkas av en lättnad ägamivån för mindre företag innebär att

avkastningskravet investeringar i mindre företag kommer att sjunka genom den reducerade skatten utdelningar och reavinster.

En selektiv ägarlättnad kan följaktligen i högre grad positiva

ge realekonomiska effekter än en generell lättnad på ägamivån. Liknande effekter kan också uppnås genom selektiv lättnad på en bolagsnivån. Om positiva investeringseffekter skall förenas med de

fördelningspolitiska önskemålen kvarstår således tre alternativ: en

generell lättnad bolagsnivå och en selektiv lättnad kan som

läggas antingen företags- eller ägamivå. Inför valet mellan dessa alternativ krävs ytterligare överväganden. En första fråga gäller den önskvärda omfattningen

av en

framtida refonn. För de stora företagen gäller att investerings-

villkoren vid en internationell jämförelse är goda, trots den

skärpning av företagsbeskattningen som skedde 1993 års

genom beslut. Behovet av förbättringar är större vad gäller de små

företagen av de skäl som tidigare anförts, nämligen att dessa

företag i vissa situtioner är utsatta för ransonering kapitalmarknaden.

Samtidigt är det av olika skäl önskvärt att skattereglema så långt möjligt är gemensamma för olika slag företag. Därigenom

av

undviks de gränsdragningsproblem, tröskeleffekter och snedvrid-

ningar som är förenade med selektiva lättnader. Förekomsten av

gränsdragningsproblem och tröskeleffekter, vars omfattning är svår

att bedöma förhand, innebär risk för att fastlagda regler inte en blir stabila. Det är situation det är högst angeläget att en som undvika.

En andra fråga gäller de budgetmässiga förutsättningarna

för en reform. Reserven två miljarder kronor får bedömas helt om som

otillräcklig som finansiering av en generell lättnad. Kraven på

sanering av de offentliga finanserna utesluter ofmansierade skattesänkningar. En generell lättnad måste därför kombineras med

balanserande inkomstförstärkningar. Denna tillkommande finansiering bör ske inom ramen för företagsbeskattningen. Detta medför

att alternativet med generell lättnad förutsätter omprövning en en

av andra inslag i företagsbeskattningen. En sådan omprövning aktualiseras även andra skäl beskrivningen

av se av uppdraget.

SOU 1996:1 19 Bilaga 177

En tredje fråga gäller huruvida de olika formerna lättnader

av är förenliga med våra internationella åtaganden och hur de olika modellerna kommer att fungera i ekonomi med avreglerade en

kapitalmarknader. Det handlar här bl.a. om förenligheten med ingångna dubbelbeskattningsavtal möjligheten att undvika

samt om att förlora skatteunderlag till utlandet.

övervägande skäl, särskilt önskemålet om generella och stabila

regler, talar för att den fortsatta prövningen i första hand skall

inriktas mot alternativet med generell lättnad på företagsnivå.

en Om finner att detta inte är framkomlig väg aktualiseras man en alternativet med selektiv lättnad, riktad mot de mindre föreen tagen.

Uppdraget

Mot bakgrund det anförda uppdras 1992 års företags-

av

skatteutredning att pröva möjligheten och lämpligheten av att införa en generell lättnad i dubbelbeskattningen företagsnivå. Traditionellt har lättnader företagsnivå i likhet med det

svenska Annell-avdraget tagit form avdrag för utdelad vinst. En av

avdragsmodell har emellertid vissa nackdelar i förhållande till

utlandet och innebär bl.a. risker för förlust till utlandet av skatte-

underlag utan balanserande positiva effekter investeringar i Sverige. Det är därför inte aktuellt att införa ett generellt avdrags-

system. I den alhnärma debatten har senare tid presenterats en modell

för en generell lättnad företagsnivå som innebär en möjlighet att undvika avdragsmodellens nackdelar. Modellen innebär att företagen vid betalningen bolagsskatt får tillgodoräkna sig de

av skatter obegränsat eller begränsat skattskyldiga betalat i som Sverige på utdelningar och reavinster. Uppdraget bör ta sin utgångspunkt i den modellen. Uppdraget gäller alltså lättnad i form rätt för företaget att från en av en bolagsskatten helt eller delvis avräkna den skatt betalats i som Sverige utdelning från företaget och på reavinster på aktier eller andelar i företaget.

En sådan modell aktualiserar en lång rad komplicerade

överväganden såväl ekonomiskt tekniskt slag. En fråga är av som t.ex. det är lämpligt att låta ett företags skattebelastning vara om beroende ägarkretsen. Modellen måste även, som redan framav

hållits, prövas ingående i ett internationellt perspektiv.

178 Bilaga SOU 1996:1 19

Ett avräkningssystem företagsnivå ger anledning att ompröva vissa inslag företagsskatteområdet av såväl systematiska som budgetmässiga skäl. Detta gäller t.ex. systemet med periodiseringsfonder, som bl.a. innebär en lättnad i beskattningen vinst av som hålls kvar i företaget. En minskning eller ett slopande periodiseav ringsfondema aktualiserar liksom andra minskningar av reserveringsmöjligheter i sin tur behov att överväga forlustutjämning bakåt i tiden. Ett annat betydelsefullt område som kan påverkas är de regler som skall förhindra kedjebeskattning inom företagssektom. Ytterligare ett exempel områden som påverkas på ett avgörande sätt är Skatteregler vid omstruktureringar företag. Hithörande av frågor omfattas redan Företagsskatteutredningens uppdrag dir. av 1993:54. Skulle utredningen finna avgörande hinder mot att införa en generell modell med avräkning på företagsnivå eller att ett sådant system, med hänsyn till t.ex. komplexiteten, inte lämpligen bör införas skall utredningen i stället utreda och lämna förslag till en selektiv lättnad med inriktning på de mindre företagen. En lättnad på företagsnivå bör därvid prioriteras lättnad på ägamivå men en kan i ett selektivt system till skillnad från i ett generellt system vara ett alternativ. -

Redovisning av uppdraget m.m.

Utredningen bör samråda med Skattekontrollutredningen Fi 1995:05. Utredningen skall bedriva sitt arbete med inriktning att förslag om en lättnad i dubbelbeskattningen kan leda till lagstiftning hösten 1997 med tillämpning fr.o.m. inkomståret 1998. Tiden för att redovisa utredningens arbete med skatteregler vid omstruktureringar förlängs till utgången av år 1997.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan hur går det U. 26. Ny kurs i trañkpolitiken + Bilagor. K. . - Samverkansmönster i svenskforsknings- 27. En strategi för kunskapslyftoch livslångtlärande. . finansiering. U. U. Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiskalandskapet i Norden . Om kön och fördelningav fritidsresurser.C. 1990-talet.U. Vem bestämmer vad EU:s internaspelregler infor 29. Forskning och Pengar. U. . regeringskonferensen 1996.UD. 30. Borgenärsbrotten en översyn av ll kap. - Politikområdenunderlupp. Frågor om EU:s första brottsbalken.Fi. . pelare inför regeringskonferensen 1996.UD. 31. Attityder och lagstiftning i samverkan Ett år med EU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. . erfarenheter av arbetet EU. UD. i 32. Möss och människor.Exempel bra Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och IT-användning bland barnoch ungdomar.SB. . säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. UD. 33. Banverkets myndighetsroll m.m. K. Batterierna en laddadfråga. M. .Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.A. + . - Om järnvägenstrafikledning m.m. K. 35. Kriminalunderrättelseregister . 10. Forskningför vår vardag.C. DNA-register. Ju. ll. EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför 36. Högskolai Malmö. U. två- och trehjuliga motorfordon.K. 37. Sverigesmedverkan i FN:s familjeår. S. 12.Kommuner och landstingmed betalnings- 38. Nationalstadsparker.M. svårigheter. Fi. 39. Rapport från klimatdelegationen 1995. 13. Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelateradforskning. M. 14. Budgetlag regeringensbefogenheter 40. Elektronisk dokumenthantering.Ju. finansmaktensområde.Fi. 41. Statens maritima verksamhet.Fö. Union för både öst och väst. Politiska rättsliga 42. Demokratioch öppenhet.Om folkvaldaparlament . och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte och offentlighet i EU. UD. utvidgning. UD. 43. Jämställdheten i EU. Spelregler och Förankring och rättigheter.Om folkomröstningar, verklighetsbilder. UD. . utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga 44. Översyn av skatteflyktslagen. rättigheteri EU. UD. Reformerat förhandsbesked.Fi. l7. Bättre trafik med väginformatik.K. 45. Presumtionsregelni expropriationslagen.Ju. l8. Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier 46. Enskilda vägar. K. efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, 47. Cirkelsamhället. Studiecirklarsbetydelser för försäkringar. Fö. individ och lokalsamhälle.U. 19.Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs 48. Shaping Sustainable Homes an Urbanizing bedömningarinför regeringskonferensen 1996. World. SwedishNationalReport for Habitat ll. N. UD. 49. Reglerför handelmedel. N. 20. Samordnadrollfördelning inom tekniskforskning. 50. Förbud mot vapen allmänplats m.m. Ju. U. 51. Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäk- 2 .Reform och förändring.Organisationoch ring alternativoch förslag. A. verksamhetvid universitetoch högskolorefter 52. Preciseringav handelsändamálet i detaljplan.M. 1993års universitets-och högskolcreform.U. 53. Kalkning av sjöar och vattendrag.M. 22. inflytande riktigt Om elevers rätt till 54. Kooperativa möjligheteri storstadsomráden. S. inflytande.delaktighetoch ansvar. U. 55. Sverige, framtiden och mångfalden. A. 23. Kartläggningoch analys av den offentliga sektorns 55. Pâ väg mot egenföretagande. A. upphandling av varor och tjänstermed 55. Vägar i Sverige.A. miljöpåverkan.N. 56. Hälften vore nog om kvinnor och män - 24. Från Maastrichttill Turin. Bakgrund och övriga 90-talets arbetsmarknad. A. EU-ländersförslagoch debatt inför 57. Pensionssamordning för svenskari EU-tjänst.Fi. regeringskonferensen 1996. UD. 58. Finansieringen av det civila försvaret. Fö. 25. Från massmedia till multimedia att digitaliserasvensktelevision.Ku.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

59. Europapolitikenskunskapsgnmd. 88.Kameraövervakning.Ju.

En principdiskussionutifrån 89. Samverkan mellan högskolan och de småoch

EU 96-kommitténserfarenheter.UD. medelstora företagen. N.

60. Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregleroch Sammanhållet studiestöd. U.

utvidgningenseffekter den gemensamma 91. Den privata vårdensomfattningoch framtida

jordbrukspolitiken. UD. ersättningsformer En de nationella - översynav 6l.Olika länder olika takt. Om flexibel integration för läkareoch sjukgymnaster. — taxoma och förhållandetmellan stora och små stater i EU. 92. lT miljöarbetet.M. i

UD. 93. Ny yrkestrañklagstiftning.K.

62. EU, konsumenternaoch maten 94. Nationell teleadresskatalog, K.

Förväntningaroch verklighet. Jo. 95. Botniabanan.K. - 63. Medicinskaundersökningari arbetslivet.A. 96. Strukturförändringoch besparing. 64. Försäkringskassan Sverige Översyn av - En uppföljning av genomfördaförändringar socialförsäkringensadministration.S. inom försvarsmaktensledningsorganisation.Fö.

65. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik 97. Effektivare försvarsfastigheter

i Sverige.Jo. Utvärdering reform. Fö. av en 66. Utvärderatpersonval.Ju. 98. Vem försvaret Utvärdering styr av 67. Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader. effekterna LEMO-reformen. Fö. av Fi. 99. Avveckling medinlärning. Erfarenheterfrån

68. Några folkbokföringsfrågor. Fi. LEMO-reformensavveckling av personal.Fö. 69. Kompetensoch kapital + bilaga. N. 100.Ett för skattebetalningar.Del A. nytt system 70. Samverkanmellanhögskolanoch näringslivet.N. Ett för skattebetalningar.Del B. nytt systern 71. Lokal demokratioch delaktigheti Sverigesstäder Författningsförslag,författningskommentarer

och landsbygd.ln. och bilagor. Fi.

72. Rättspsykiatrisktforskningsregister.S. 10 .Kärnavfall teknik och platsval. KASAMs - 73. SwedishNuclearRegulatoryActivities. yttrande SKBsFUDProgram 95. M. över Volume l An Assessment.M. 102.TUFF Teckenspråksutbildningför föräldrar. U. - - 74. SwedishNuclearRegulatoryActivities. 103.Miljöbalken. En skärptoch samordnad

Volume 2 Descriptions.M. miljölagstiftningför hållbar utveckling. - en 75. Värdeni folkhögskolevärlden. U. Del och l M.

76. EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer, 104.Konsumentskydd elmarknaden.C. formalia. Sammanfattning av ett seminariumi 105. främja donationertill universitet Att april 1996.UD. och högskolor. U.

77. Utländskaförsäkringsgivare med verksamhet i 106.EU och Sverige från Kiruna till Malmö. — Sverige.Fi. Sammanfattning fyra regionalamöten av 78. Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelning 1995-96.UD.

och finansiering.N. Union 107. utan gränser konsekvenser,möjligheter Översyn - 79. av revisionsreglema.Fi. problem. Sammanfattning seminariumi av ett 80. Viktigt meddelande. november1995.UD. Radiooch TV i Kris och Krig. Ku. 108.Konsumenternaoch miljön. C.

81.Skyddför sparandei sparkasseverksamhet. Fi. 109.Från åkerlottertill Paradis delbetänkande - ett 82. En översynav luft- sjö- och spârtrafikens från Utredningen om universitetsfastigheter m.m. tillsynsmyndigheter.K. angåendeöverlátelseroch tomträttsupplátelserav 83. Allmänt pensionssparande. S. vissahögskolefastigheter.Fi.

84. Ekobrottsforskning.Ju. 110.Inför Svensktkulturnät IT framtiden ett och 85 EgonJönsson kartläggning - - en av lokala sam- inom kulturomrádet.Ku. . verkansprojektinom rehabiliteringsomrádet.S. lll. Bevakadövergång. Åldersgränser för ungaupp 86. Utveckladsamordninginom det civila försvaret till 30 år. C

och fredsräddningstjänsten. Kartläggning 112.Integrering av miljöhänsyninom denstatliga överväganden och förslag. Fö. förvaltningen.M. 87.Tredimensionellfastighetsindelning.Ju.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

113.En allmänoch aktiv försäkringvid sjukdom och rehabilitering.Del och l S. 114.En körkortsreform.K. l15.Bamk0nventionenoch utlänningslagen. 116.Artikel 6 i Europakonventionenoch skatteutredningen.Fi. 117.Expertrapporter från Skatteväxlingskommittén. Fi. 118. StationStockholmNord. K. 119.Lättnad dubbelbeskattningen mindre företags i av inkomster.Fi.

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer, -

formalia. Sammanfattning av ett seminariumi Möss och människor.Exempel bra april 1996.76 IT-användningbland bam och ungdomar. 32 EU och Sverige från Kiruna till Malmö. -

Justitiedepartementet Sammanfattning fyra regionalamöten av

1995-96.106 Kriminalunderrâttelseregister Union utan gränser konsekvenser,möjligheter. DNA-register. 35 problem. Sammanfattning av ett seminarium i Elektroniskdokumenthantering.40 november1995. 107 Presumtionsregelni expropriations1agen.45

Förbud mot vapen allmänplats m.m. 50 Försvarsdepartementet

Utvärderatpersonval.66 Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier Ekobrottsforskning.84 efter muck, bostadsbidrag.dagpenning. Tredimensionellfastighetsindelning.87 försäkringar. 18 Kameraövervakning.88 Statens maritima verksamhet. 41

Utrikesdepartementet Finansieringen det civila försvaret.58 av

Utveckladsamordninginom det civila försvaret Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför och fredsräddningstjänsten. Kartläggning, regeringskonferensen 1996.4 överväganden och förslag. 86 Politikområdenunderlupp. Frågor om EU:s första Strukturförändring och besparing. pelareinför regeringskonferensen 1996. 5 En uppföljning av genomfördaförändringar Ett år med EU. Svenskastatstjänstemäns inom försvarsmaktensledningsorganisation. 96 erfarenheter av arbeteti EU. 6 Effektivare försvarsfastigheter Av vitalt intresse. EU:s utrikes-och Utvärdering av en reform. 97 säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. 7 Vem styr försvaret Utvärdering av Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga effekterna av LEMO-reformen. 98 och ekonomiska aspekter av EU:s sjätte Avveckling med inlärning. Erfarenheterfrån utvidgning. 15 LEMOreformens avveckling av personal.99 Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar,

utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga Socialdepartementet

rättigheteri EU. 16 Sverigesmedverkani FN:s familjeár. 37 Sverige,EU och framtiden.EU 96-kommitténs Kooperativamöjligheteri storstadsomráden. 54 bedömningarinför regeringskonferensen1996.19 Försäkringskassan Sverige Översyn Från Maastrichttill Turin. Bakgrund och övriga - av

socialförsäkringensadministration.64 EU-ländersförslagoch debattinför Rättspsykiatrisktforskningsregister.72 regeringskonferensen 1996.24 Allmänt pensionssparande. 83 Demokratioch öppenhet. Om folkvalda parlament EgonJönsson en kartläggning av lokala ochoffentlighet i EU. 42 samverkansprojektinom rehabiliteringsomrádet.85 Jämställdheteni EU. Spelregleroch verklighetsbilder.43 Den privata värdensomfattningoch framtida

ersättningsformer En översynav de nationella Europapolitikenskunskapsgrund. ~ taxorna för läkareoch sjukgymnaster,91 En principdiskussionutifrân En allmänoch aktiv försäkringvid sjukdomoch EU 96-kommitténserfarenheter.59 rehabilitering. Del l och 113 Miljö ochjordbruk. Om EUzsmiljöregler och Barnkonventionenoch utlänningslagen.115 utvidgningenseffekter den gemensamma

jordbrukspolitiken. 60

Kommunikationsdepartementet

Olika länder olika takt. Om flexibel integration och förhållandet mellan och smá i EU. Omjärnvägenstrafikledning m.m. 9 stora stater EU-mopeden. Ålders och behörighetskravför 1611

tvá- och trehjuliga motorfordon. 1 l

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Bättre trafik med väginformatik. 17 Inflytande riktigt Om elevers rätt till - Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. 26 inflytande, delaktighet och ansvar. 22 Banverketsmyndighetsroll m.m. 33 En strategi för kunskapslyftoch livslångt lärande.27 Enskilda vägar. 46 Det forskningspolitiskalandskapeti Norden En översynav luft- sjö- och spårtrañkens 1990-talet.28 tillsynsmyndigheter.82 Forskningoch Pengar.29 Ny yrkestrafiklagstiftning.93 Högskolai Malmö. 36 Nationell teleadresskatalog.94 Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför Botniabanan. 95 individ och lokalsamhälle.47 En körkortsreform 114 Värden i folkhögskolevärlden. 75 Station Stockholm Nord. 118 Sammanhålletstudiestöd.90 TUFF Teckenspråksutbildningför föräldrar. 102 - Finansdepartementet Att främja donationertill universitet

Kommuner och landstingmedbetalnings- och högskolor. 105 svårigheter.12 Jordbruksdepartementet Budgetlag regeringensbefogenheter finansmaktensområde. 14 Offentlig djurskyddstillsyn.13 Borgenärsbrotten en översyn av ll kap. EU, konsumenternaoch maten brottsbalken.30 Förväntningaroch verklighet. 62 - Översyn av skatteflyktslagen. Administrationen EUzsjordbrukspolitik av Reformerat förhandsbesked. 44 iSverige. 65 Pensionssamordning for svenskari EU-tjänst. 57

Medborgerlig insyn i kommunalaentreprenader.67 Arbetsmarknadsdepartementet

Några folkbokföringsfrågor. 68 Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.34 + Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäkring - Sverige. 77 alternativoch förslag.5l Översyn revisionsreglema.79 av Sverige,framtidenoch mångfalden.55 Skydd för sparandei sparkasseverksamhet. 81 På väg mot egenföretagande. 55 Ett nytt system för skattebetalningar.Del A. Vägar in i Sverige.55 Ett nytt system för skattebetalningar.Del B. Hälften vore nog om kvinnor och män på - Författningsförslag,författningskommentarer 90-taletsarbetsmarknad.S6 och bilagor. 100 Medicinskaundersökningari arbetslivet.63 Från åkerlottertill Paradis ett delbetänkande — från Utredningen om universitetsfastigheter Kulturdepartementet m.m. angåendeöverlåtelseroch tomträttsupplåtelser av Från massmediatill multimediavissa högskolefastigheter. 109 digitaliserasvensktelevision. 25 att Artikel 6 i Europakonventionen och skatte- Viktigt meddelande. utredningen.116 Radiooch TV i Kris och Krig. 80 Expenrapporterfrån Skatteväxlingskommittén. 117 Inför Svensktkultumät lT och framtiden ett ~ Lättnad i dubbelbeskattningen mindre företags av inom kulturområdet.110 inkomster. 119

Näringsdepartementet Utbildningsdepartementet

Kartläggningoch analys av den offentliga sektorns Den nya gymnasieskolan hur gâr det l upphandling och tjänstermed - av varor Samverkansmönster i svenskforskningsfinansiering. miljöpåverkan.23 21 ShapingSustainableHomes Urbanizing an Samordnadrollfördelning inom tekniskforskning. World. SwedishNationalReportfor Habitat ll. 48 120 Regler för handelmedel. 49 .Reformoch förändring. Organisationoch verksamhet Kompetensoch kapital bilaga. 69 + vid universitetoch högskolorefter 1993års Samverkanmellanhögskolanoch näringslivet.70 universitets-och högskolereform.21

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Elberedskapen.Organisation.ansvarsfördelningoch finansiering. 78 Samverkanmellan högskolanochde småoch medelstoraföretagen.89

Civildepartementet Fritid i förändring. Om kön och fördelning av fritidsresurser.3 Forskning för vår vardag.10 Attityder och lagstiftningi samverkan + bilagedel. 31 Konsumentskydd elmarknaden.104 Konsumenternaoch miljön. 108 Bevakadövergång. Åldersgränser för till ungaupp 30 år. l l l

Inrikesdepartementet

Lokal demokrati och delaktigheti Sverigesstäderoch landsbygd. 71

Miljödepartementet Batterierna en laddadfråga. 8 - Nationalstadsparken38 Rapport från klimatdelegationen1995. Klimatrelaterad forskning. 39 Precisering av handelsändamálet i detaljplan.52 Kalkning av sjöar och vattendrag53 SwedishNuclear RegulatoryActivities, Volume l An Assessment.73 - SwedishNuclear RegulatoryActivities. Volume 2 Descriptions.74 lT i miljöarbetet. 92 Kämavfall teknik och pIatsvaLKASAMs yttrande över SKBs FUD-Program 95. 101 Miljöbalken. En skärptochsamordnad miljölagstiftning för en hållbarutveckling. Del l och 2. 103 Integrering av miljöhänsyninom denstatliga förvaltningen. 112

IEEE

Fanns KUNDTJÄNST: 47 106 STOCKHOLM FAX: 08-20 so n, Tamron: 08-690 9190 ISBN 91-38-20345-6 ISSN 0375-250X