Uppföljning av inkomstskattelagen slutbetänkande
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2015
av Uppföljning inkomstskattelagen
Slutbetänkande av Skattelagskommittén SM 1997:77
Mm
OCCVQM/
Mmin
Statens offentliga utredningar
389W 1997:77
@
Finansdepartementet
av
Uppföljning
slutbetänkande av Skattelagskommittén
Stockholm 1997
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar SOU och Ds
av svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets törvaltningsavdelning.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst
106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90
Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den skall remiss. - som svara Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets forvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25
NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-3g-20612-9 Stockholm 1997 ISSN 0375-250X
Till statsrådet Thomas Östros
Genom beslut den 2 maj 1991 bemyndigade regeringen statsrådet Erik Åsbrink att tillkalla kommitté med uppdrag
en att göra en teknisk översyn av inkomstskattelagstiftningen.
En förteckning över kommitténs ledamöter, sakkunniga och experter samt dess sekretariat bifogas.
Kommittén har antagit namnet Skattelagskommittén.
Kommittén avlämnade den 10 januari 1997 sitt huvudbetänkande Inkomstskattelag SOU 1997:2.
Kommittén Far härmed överlämna slutbetänkandet Uppföljning
av inkomstskattelagen SOU 1997:77.
Uppdraget är därmed slutfört.
Stockholm i juni 1997
Bodil Hulgaard
Peter Melz Gustaf Sandström Barbro Ehrenberg-Sundin
/Mari Brissman i Monika Linder
Ledamöter, sakkunniga, experter och sekretariat
Ledamot, tillika ordförande
from. t.o.n1. Regeringsrådet Bodil Hulgaard 1993-11-12 Finansrådet Johan Salsbäck 1991-05-22 1993-11-11
Ledamöter
| Hovrättspresidenten Johan Hirschfeldt | 1991-05-22 1992-01-31 |
| Regeringsrådet Bodil Hulgaard | 1991-05-22 1993-11-11 |
| Professom Peter Melz | 1991-05-22 |
| Regeringsrådet Gustaf Sandström | 1992-09-22 |
| Kanslirådet Barbro Ehrenberg-Sundin | 1991-05-22 |
Sakkunnig
Ekonomiska rådet Peder André 1991-06-25 1993-12-31
Experter
Avdelningsdirektören Kerstin Boström 1993-01-26 Kammarrättsassessorn Anita Saldén Enérus l 995-09- 11 1996-07-3 l Departementsrådet Roland Gustafsson 1991-08-20 Kanslirådet Olle l-Ialldorf 1996-01-29 Kammarrättsassessorn
| Lars Emanuelsson Korsell | 1991-08-20 |
| Kanslirådet Per Sjöblom | 1991-08-20 |
| Avdelningsdirektören Rolf Tyllström | 1993-01-26 |
| Kammarrättsassessom Ulla Werkell | 1991-08-20 1995-09-10 |
Sekreterare Kammarrättsassessorn Mari Brissman 1991-07-01 Jur. kand. Monika Linder 1992-11-01
Innehåll
Missiv 3
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Innehållsförteckning 5
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Förkortningar 17
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Författningsförslag 19
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 Inkomstskattelagen 19
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Lagen om ikraftträdande av inkomstskattelagen
1998:000 69
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Lagen 1927:77 om försäkringsavtal 78
. . . . . . . . . . . 4 Lagen 1941:416 om arvsskatt och gåvoskatt 79
. . . . . 5 Lagen 1951:442 om förhandsbesked i taxerings-
frågor 86
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Lagen 1955:257 om inventering av varulager för
inkomsttaxeringen 88
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Lagen 1959:551 om beräkning pensions-
av
grundande inkomst enligt lagen 1962:381
om allmän försäkring 90
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Lagen 1962:381 om allmän försäkring 93
. . . . . . . . . 9 Lagen 1962:382 angående införande av lagen
om allmän försäkring 104
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Lagen 1965:269 med särskilda bestämmelser
om kommuns och annan menighets utdebitering
av skatt 106
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Lagen 1967:531 om tryggande av pensions-
utfästelse m.m. 108
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Lagen 1975:1132 om förvärv av
hyresfastighet m.m. 1 10
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Lagen 1978:401 om exportkreditstöd 1 l 1
. . . . . . . . . . 14 Lagen 1978:880 om betalningssäkring för
skatter, tullar och avgifter 112
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Lagen l 979184 om delpensionsförsäkring 1 13
. . . . . .
6 Innehåll
16 Lagen 1979:412 kommunala indelningsom delegerade 114 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Lagen 1979:417 om utdebitering och utbetalning
av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner,
landsting och församlingar 115 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
18 Fastighetstaxeringslagen1979:1152 116
. . . . . . . . . . . 19 Skatteregisterlagen 1980:343 120 . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Lagen 1981:691 om socialavgifter 127 . . . . . . . . . . . . 21 Lagen 1984:151 om punktskatter och
prisregleringsavgiñer 132 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Lagen 1984:409 om skatt gödselmedel 133 . . . . . . . 23 Lagen 1984:410 om skatt på bekämpningsmedel 134 . 24 Lagen 1984:947 om beskattning av utländska
forskare vid tillfälligt arbete i Sverige 135 . . . . . . . . . . . 25 Lagen 1984:1052 statlig fastighetsskatt 136 om . . . . . . 26 Lagen 1986:468 om avräkning av utländsk skatt 139 . .
27 Utsökningsregisterlagen 1986:617 145
. . . . . . . . . . . . 28 Lagen 1987:813 om homosexuella sambor 146 . . . . . . 29 Lagen 1989:1035 om särskild insamling
av uppgifter från bostadsrättsföreningar m.fl. 148 . . . . . 30 Taxeringslagen 1990:324 149 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Lagen 1990:655 om återföring obeskattade av
reserver 158 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Lagen 1990:659 särskild löneskatt om på vissa förvärvsinkomster 159 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Lagen 1990:661 om avkastningsskatt
på pensionsmedel 163 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Lagen 1990:676 om skatt på ränta på
skogskontomedel m.m 168 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Lagen 1990:692 om upphävande lagen av 1978:423 om skattelättnader för vissa sparformer 169 . 36 Lagen 1990:912 om nedsättning av socialavgiñer 171 . 37 Lagen 1990:1427 om särskild premieskatt för
grupplivförsäkringar, m.m 173 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Lagen 1991:359 arvoden till statsråden 174 om m.m. . 39 Lagen 1991:586 om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta 175 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Lagen 1991:591 om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta artister m.fl 179 . . . . . . . . . . . . . . . 41 Lagen 1991:687 särskild löneskatt om på pensionskostnader 181 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Lagen 1992:701 om Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa 183 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Innehåll 7
43 Lagen 1992:1352 om återföring allmän av
investeringsreserv 184 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Lagen 1992:1485 beräkning om av
statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst
vid 1994 och 1995 års taxeringar 185 . . . . . . . . . . . . . . . 45 Lagen 1993:672 skattereduktion för utgifter om
för byggnadsarbeten på bostadshus 186 . . . . . . . . . . . . . 46 Lagen 1993:737 om bostadsbidrag 187 . . . . . . . . . . . . 47 Lagen 1993:892 om ackord rörande
statliga fordringar 190 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Lagen 1993:931 individuellt om
pensionssparande 191 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Lagen 1993:1519 avdrag för kostnader för om
bilresor till och från arbetsplatsen
vid 1995-1997 års taxeringar 192 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Lagen 1993:1540 om återföring av
skatteutjämningsreserv 194 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Ordningslagen 1993:1617 196 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Mervärdesskattelagen 1994:200 197 . . . . . . . . . . . . . . 53 Lagen 1994:308 bostadstillägg om
till pensionärer 202 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Lagen 1994:466 särskilda tvångsâtgärder i om
beskattningsforfarandet 205 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Lagen 1994:760 om inkomstskatteregler vid
ombildning av landshypoteksinstitutionen 206 . . . . . . . . 56 Lagen 1994:774 beskattning om av
vinstutdelning vid 1995 års taxering 207 . . . . . . . . . . . . 57 Lagen 1994:1065 om ekonomiska villkor for
riksdagens ledamöter 208 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Lagen 1994:1744 allmänna egenavgifter 210 om . . . . . 59 Lagen 1994:1776 skatt på energi 21 l om . . . . . . . . . . . 60 Lagen 1994:1852 beräkning om av
statlig inkomstskatt på forvärvsinkomster
vid 1996-1999 års taxeringar 212 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Lagen 1994:1920 allmän löneavgift 213 om . . . . . . . . 62 Lagen 1995:575 mot skatteflykt 214 . . . . . . . . . . . . . . 63 Lagen 1995:1623 skattereduktion för om
riskkapitalinvesteringar 217
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Lagen l 9962725 skattereduktion for utgifter om
för byggnadsarbete på bostadshus 218 . . . . . . . . . . . . . .
65 Lagen 1996:761 inkomstskatteregler
om m.m.
med anledning ändrade regler av om
aktiekapitalets storlek 219 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8 Innehåll
66 Lagen 1996:810 om registrering av riksdags-
ledamöters åtaganden och ekonomiska intressen 222 . . . 67 Lagen 1996:1030 om underhållsstöd 224 . . . . . . . . . . . 68 Lagen 1996:1231 om skattereduktion for fastig-
hetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar 226 . . 69 Lagen 1997:000 om statlig förmögenhetsskatt 227 . . . 70 Lagen 1997:000 om begränsning av skatt
i vissa fall 235 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 Skattebetalningslagen 1997:000 237 . . . . . . . . . . . . . . 72 Lag om forskarskattenämnden 249 . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Kungörelsen 1928:404 angående utbetalande av
staten påförda utskylder m.m. 251 . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Kungörelsen 1935:77 angående utfärdande av
bevis rörande beskattning av rederirörelse i Sverige 252
75 Kungörelsen 1950:431 med vissa föreskrifter
angående taxering och debitering av skatt vid
ändring i kommunal indelning 253 . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Skogskontoförordningen 1954:144 255 . . . . . . . . . . . . 77 Förordningen 1962:521 om frivillig pensions-
försäkring hos Riksförsäkringsverket 256 . . . . . . . . . . . . 78 Förordningen 1976:504 om inkomstgarantier
för konstnärer 258 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 Förordningen 1979:824 om allmänt
investeringskonto 259 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Förordningen 1979:825 om upphovsmannakonto 260 . 81 Skatteregisterförordningen 1980:556 261 . . . . . . . . . . 82 Förordningen 1980:1068 om ändrade bestämmel-
ser i fråga om räntebidrag för energisparlån 268 . . . . . . . 83 Förordningen 1982:805 om ersättning av
allmänna medel till vittnen, m.m 269 . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Förordningen 1983:974 om statligt räntestöd
vid förbättring av bostadshus 270 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 Förordningen 1984:692 om det allmänna
företagsregistret 271 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 Räddningstjänstförordningen 1986:1 107 272 . . . . . . . 87 Förordningen 1990:320 om ömsesidig
handräckning i skatteärenden 273 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Taxeringsförordningen 1990:1236 275 . . . . . . . . . . . . 89 Förordningen 1990:1293 med instruktion för
skatteförvaltningen 278 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Förordningen 1991 :7 om frisläpp av
investeringsreserver 279 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Innehåll 9
91 Förordningen 1991:1498 om skiktgränsen för
statlig inkomstskatt vid 1993 års taxering 280
. . . . . . . . 92 Utlandsreseförordningen 1991:1754 281
. . . . . . . . . . . 93 Förordningen 1992:1498 om skiktgränsen för
statlig inkomstskattwid 1994 års taxering 283
. . . . . . . . 94 Förordningen 1993:959 med bemyndigande för
Riksskatteverket rörande handläggning av ärenden
enligt lagen 1993:672 om skattereduktion för
utgifter för byggnadsarbete på bostadshus 284
. . . . . . . . 95 Förordningen 1993:1200 om skiktgränsen for
statlig inkomstskatt vid 1995 års taxering 285
. . . . . . . . 96 Förordningen 1994:1 120 om ersättning för
sjukgymnastik 286
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Förordningen 1994:1 121 om läkarvårdsersättning 287
98 Förordningen 1994:1904 om skiktgränsen for
statlig inkomstskatt vid 1996 års taxering 288
. . . . . . . . 99 Alkoholforordningen 1994:2046 289
. . . . . . . . . . . . . . 100 Förordningen 1995:1231 om skiktgränsen för
statlig inkomstskatt vid 1997 års taxering 290
. . . . . . . . 101 Förordningen 1995:1654 med bemyndigande för
Riksskatteverket enligt lagen 1995:1623 om
skattereduktion för riskkapitalinvesteringar 291
. . . . . . . 102 Förordningen 1996:382 med länsrättsinstruktion 292
. 103 Förordningen 1996:805 med bemyndigande för
Riksskatteverket rörande handläggning ärenden
av enligt lagen 1996:725 om skattereduktion för
utgifter för byggnadsarbete bostadshus 293
. . . . . . . . 104 Förordning med bemyndigande för
Riksskatteverket att meddela vissa föreskrifter
tilllinkomstskattelagen 1998:000 294
. . . . . . . . . . . . . . 105 Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan
Sverige och Australien 295
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Lagen 1983:534 om dubbelbeskattningsavtal
mellan Sverige och Bangladesh 296
. . . . . . . . . . . . . . . . 107 Förordningen 1983:858 om :dubbelbeskattnings-
avtal mellan Sverige och Bangladesh 297
. . . . . . . . . . . . 108 Lagen 1991:606 om dubbelbeskattningsavtal
mellan Sverige och Belgien 298
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 Lag om.dubbelbeskattningsavtal mellan
Sverige och Brasilien 300
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan
Sverige och Grekland 301
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10 Innehåll
111 Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan
Sverige och Israel 302 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 Lagen 1983:182 om dubbelbeskattningsavtal
mellan Sverige och Italien 303 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 Förordningen 1983:857 dubbelbeskattningsom avtal mellan Sverige och Italien 304 . . . . . . . . . . . . . . . . 114 Lagen 1986:76 om dubbelbeskattningsavtal
mellan Sverige och Jamaica 305 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 Förordningen 1986:733 dubbelbeskattningsom avtal mellan Sverige och Jamaica 306 . . . . . . . . . . . . . . . 116 Lagen 1983:203 om dubbelbeskattningsavtal
mellan Sverige och Japan 307 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117 Förordningen 1983:769 om dubbelbeskattnings-
avtal mellan Sverige och Japan 308 . . . . . . . . . . . . . . . . 118 Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan
Sverige och Jugoslavien 309 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan
Sverige och Kenya 310 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan
Sverige och Marocko 311
121 Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan
Sverige och Nya Zeeland 313 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122 Lagen 1986:595 om dubbelbeskattningsavtal
mellan Sverige och Pakistan 314 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 Förordningen 1986:732 dubbelbeskattningsom avtal mellan Sverige och Pakistan 315 . . . . . . . . . . . . . . 124 Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan
Sverige och Peru 316 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan
Sverige och Polen 317 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
126 Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan
Sverige och Rumänien 318 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 Lagen 1993:1301 om dubbelbeskattningsavtal
mellan Sverige och Ryssland 319 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 Förordningen 1982:1227 dubbelbeskattningsom avtal mellan Sverige och Sovjetunionen 321 . . . . . . . . . 129 Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan
Sverige och Spanien 322 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
130 Lagen 1983:912 om dubbelbeskattningsavtal
mellan Sverige och Sri Lanka 323 . . . . . . . . . . . . . . . . . 131 Förordningen 1984:809 om dubbelbeskattnings-
avtal mellan Sverige och Sri Lanka 324 . . . . . . . . . . . . .
Innehåll 1 1
132 Lagen 1983:898 om dubbelbeskattningsavtal
mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland 325 . 133 Förordningen 1984:932 om dubbelbeskattnings-
avtal mellan Sverige samt Storbritannien och
Nordirland 326 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan
Sverige och Tanzania 327 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135 Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan
Sverige och Tjeckoslavakien 328 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136 Lagen 1984:246 om dubbelbeskattningsavtal
mellan Sverige samt Trinidad och Tobago 329 . . . . . . . . 137 Förordningen 1985:49 om dubbelbeskattnings-
avtal mellan Sverige samt Trinidad och Tobago 330 . . . 138 Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan
Sverige och Tunisien 331 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 Förordningen 1986:1082 om dubbel-
beskattningsavtal mellan Sverige och
Tyska Demokratiska Republiken 332 . . . . . . . . . . . . . . . 140 Lagen 1982:709 om dubbelbeskattningsavtal
mellan Sverige och Ungern 333 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141 Förordningen 1982:985 om dubbelbeskattnings-
avtal mellan Sverige och Ungern 334 . . . . . . . . . . . . . . . 142 Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan
Sverige och Zambia 335 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143 Lagen 1992:858 om dubbelbeskattningsavtal
mellan Sverige och Österrike 336 . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Utredningsarbetet 337 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Uppdatering av lagförslagen 337 . . . . . . . . . . . . . . . . . . Följdändringar 338 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3 Dubbelbeskattningsavtal 340 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2 Författningskommentar 343 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Inkomstskattelagen 343 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Lagen om ikraftträdande av inkomstskattelagen
1998:000 400 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Lagen 1927:77 om försäkringsavtal 407 . . . . . . . . . . . 2.4 Lagen 1941:416 om arvsskatt och gåvoskatt 407 . . . . . 2.5 Lagen 1951:442 om förhandsbesked i taxerings-
frågor 408 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.6 Lagen 1955:257 om inventering varulager for av inkomsttaxeringen 408 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12 Innehåll
2.7 Lagen 1959:551 om beräkning av pensions-
grundande inkomst enligt lagen l 9622381
om allmän försäkring 408 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.8 Lagen 1962:381 om allmän försäkring 409 . . . . . . . . . 2.9 Lagen 1962:382 angående införande lagen av om allmän försäkring 410 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.10 Lagen 1965:269 med särskilda bestämmelser
om kommuns och annan menighets utdebitering
av skatt 410 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.11 Lagen 1967:531 om tryggande av pensions-
utfästelse m.m. 410 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.12 Lagen 1975:1 132 om förvärv av hyresfastighet
m.m. 411 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . 2.13 Lagen 1978:401 om exportkreditstöd 411 . . . . . . . . . . 2.14 Lagen 1978:880 om betalningssäkring för
skatter, tullar och avgifter 411 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.15 Lagen 1979:84 om delpensionsförsäkring 411 . . . . . 2.16 Lagen 1979:412 om kommunala indelnings-
delegerade 412 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.17 Lagen 1979:417 om utdebitering och utbetalning
av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner,
landsting och församlingar 412 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.18 Fastighetstaxeringslagen 1979:1 152 412 . . . . . . . . . . . 2.19 Skatteregisterlagen 1980:343 413 . . . . . . . . . . . . . . . . 2.20 Lagen 1981:691 om socialavgifter 413 . . . . . . . . . . 2.21 Lagen 1984:151 omupunktskatter och
prisregleringsavgifter 414 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.22 Lagen 1984:409 om skatt på gödselmedel 414 . . . . . . . 2.23 Lagen 1984:410 om skatt på bekämpningsmedel 414 . 2.24 Lagen 1984:947 om beskattning av utländska
forskare vid tillfälligt arbete i Sverige 414 . . . . . . . . . . . 2.25 Lagen 1984:1052 om statlig fastighetsskatt 414 . . . . . . 2.26 Lagen 1986:468 om avräkning av utländsk skatt 414 . . 2.27 Utsökningsregisterlagen 1986:617 415 . . . . . . . . . . . . 2.28 Lagen 1987:813 om homosexuella sambor 415 . . . . . . 2.29 Lagen 1989:1035 om särskild insamling
av uppgifter från bostadsrättsföreningar m.f1. 415 . . . . . 2.30 Taxeringslagen 1990:324 415 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.31 Lagen 1990:655 om återföring av obeskattade
TCSCTVCI 418 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.32 Lagen 1990:659 om särskild löneskatt
på vissa förvärvsinkomster 418 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Innehåll 13
2.33 Lagen 1990:661 avkastningsskatt om pensionsmedel 419 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.34 Lagen 1990:676 om skatt på ränta på
skogskontomedel 420 m.m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.35 Lagen 1990:692 om upphävande av lagen
1978:423 om skattelättnader för vissa sparformer 420 . 2.36 Lagen 1990:912 nedsättning av socialavgifter 420 om . 2.37 Lagen 1990:1427 särskild premieskatt för om grupplivförsäkringar, m.m 421 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.38 Lagen 1991:359 om arvoden till statsråden m.m. 421 . 2.39 Lagen 1991:586 om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta 421 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.40 Lagen 1991:591 om särskild inkomstskatt
for utomlands bosatta artister m.fl 421 . . . . . . . . . . . . . . . 2.41 Lagen 1991:687 om särskild löneskatt
på pensionskostnader 421 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.42 Lagen 1992:701 Konungariket Sveriges om stadshypotekskassa 422 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.43 Lagen 1992:1352 om återföring av allmän
investeringsreserv 422 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.44 Lagen 1992:1485 om beräkning av
statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst
vid 1994 och 1995 års taxeringar 422 . . . . . . . . . . . . . . . 2.45 Lagen 1993:672 om skattereduktion för utgifter
för byggnadsarbeten på bostadshus 422 . . . . . . . . . . . . . 2.46 Lagen 1993:737 om bostadsbidrag 423 . . . . . . . . . . . . 2.47 Lagen 1993:892 om ackord rörande
statliga fordringar 423 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.48 Lagen 1993:931 om individuellt
pensionssparande 423 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.49 Lagen 1993:1519 om avdrag för kostnader for
bilresor till och från arbetsplatsen
vid 1995-1997 års taxeringar 423 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.50 Lagen 1993:1540 om återforing av
skatteutjämningsreserv 423 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.51 Ordningslagen 1993:1617 424 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.52 Mervärdesskattelagen 1994:200 424 . . . . . . . . . . . . . . 2.53 Lagen 1994:308 om bostadstillägg
till pensionärer 424 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.54 Lagen 1994:466 om särskilda tvångsâtgärder i
beskattningsförfarandet 425 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.55 Lagen 1994:760 om inkomstskatteregler vid
ombildning av landshypoteksinstitutionen 425 . . . . . . . .
14 Innehåll
2.56 Lagen 1994:774 om beskattning av
vinstutdelning vid 1995 års taxering 425 . . . . . . . . . . . . 2.57 Lagen 1994:1065 ekonomiska villkor for om
riksdagens ledamöter 425 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.58 Lagen 1994:1744 allmänna egenavgifter 425 om . . . . . 2.59 Lagen 1994:1776 skatt energi 426 om . . . . . . . . . . . 2.60 Lagen 1994:1852 beräkning om av
statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster
vid 1996-1999 års taxeringar 426 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.61 Lagen 1994:1920 allmän löneavgift 426 om . . . . . . . . 2.62 Lagen 1995:575 mot skatteflykt 426 . . . . . . . . . . . . . . 2.63 Lagen 1995:1623 skattereduktion för om
riskkapitalinvesteringar 426
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.64 Lagen 1996:725 skattereduktion for utgifter om
for byggnadsarbete på bostadshus 427 . . . . . . . . . . . . . . 2.65 Lagen 1996:761 om inkomstskatteregler m.m.
med anledning av ändrade regler om
aktiekapitalets storlek 427 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.66 Lagen 1996:810 registrering riksdagsom av
ledamöters åtaganden och ekonomiska intressen 429
. . . 2.67 Lagen 1996:1030 underhållsstöd 429 om . . . . . . . . . . . 2.68 Lagen 1996:1231 skattereduktion för fastigom
hetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar 429 . . 2.69 Lagen 1997:000 statlig förmögenhetsskatt om 429 . . . 2.70 Lagen 1997:000 begränsning skatt om av
i vissa fall 431 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.71¶Skattebetalningslagen 1997:000 431
. . . . . . . . . . . . . . 2.72 Lag om forskarskattenämnden 434 . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.73 Kungörelsen 1928:404 angående utbetalande av
staten påförda utskylder 435 m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.74 Kungörelsen 1935:77 angående utfirdande av
bevis rörande beskattning av rederirörelse i Sverige 435
2.75 Kungörelsen 1950:431 med vissa föreskrifter
angående taxering och debitering skatt vid av
ändring i kommunal indelning 435 . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.76¶Skogskontoförordningen 1954:144
435 . . . . . . . . . . . . 2.77 Förordningen 1962:521 frivillig pensionsom
försäkring hos Riksförsäkringsverket 436 . . . . . . . . . . . . 2.78 Förordningen 1976:504 inkomstgarantier om
för konstnärer 436 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.79 Förordningen 1979:824 allmänt om
investeringskonto 436 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.80 Förordningen 1979:825 upphovsmannakonto om 437 .
Innehåll 15
2.81 Skatteregisterförordningen 1980:556 437
. . . . . . . . . . 2.82 Förordningen 1980:1068 om ändrade bestämmel-
räntebidrag för energisparlân 437
ser i fråga om
. . . . . . . 2.83 Förordningen 1982:805 om ersättning av
allmänna medel till vittnen, m.m. 437
. . . . . . . . . . . . . . . 2.84 Förordningen 1983:974 om statligt räntestöd
vid förbättring av bostadshus 437
. . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.85 Förordningen 1984:692 om det allmänna
företagsregistret 438
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.86 Räddningstjänstförordningen 1986:1107 438
. . . . . . . 2.87 Förordningen 1990:320 om ömsesidig
handräckning i skatteärenden 43 8
. . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.88 Taxeringsförordningen 1990:1236 438
. . . . . . . . . . . . 2.89 Förordningen 1990:1293 med instruktion för
skatteförvaltningen 439
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.90 Förordningen 1991 :7 om frisläpp av
investeringsreserver 439
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.91 Förordningen 1991:1498 om skiktgränsen för
statlig inkomstskatt vid 1993 års taxering 439
. . . . . . . . 2.92 Utlandsreseförordningen 1991:1754 439
. . . . . . . . . . . 2.93 Förordningen 1992:1498 om skiktgränsen för
statlig inkomstskatt vid 1994 års taxering 440
. . . . . . . . 2.94 Förordningen 1993:959 med bemyndigande för
Riksskatteverket rörande handläggning av ärenden
enligt lagen 1993:672 om skattereduktion för
utgifter för byggnadsarbete på bostadshus 440
. . . . . . . . 2.95 Förordningen 1993:1200 om skiktgränsen för
statlig inkomstskatt vid 1995 års taxering 440
. . . . . . . . 2.96 Förordningen 1994:1120 om ersättning för
sjukgymnastik 440
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.97 Förordningen 1994:1121 om läkarvårdsersättning 440
2.98 Förordningen 1994:1904 om skiktgränsen för
statlig inkomstskatt vid 1996 års taxering 441
. . . . . . . . 2.99 Alkoholförordningen 1994:2046 441
. . . . . . . . . . . . . . 2.100 Förordningen 1995:1231 om skiktgränsen för
statlig inkomstskatt vid 1997 års taxering 441
. . . . . . . . 2.101 Förordningen 1995:1654 med bemyndigande för
Riksskatteverket enligt lagen 1995:1623 om
skattereduktion för riskkapitalinvesteringar 441
. . . . . . . 2.102 Förordningen 1996:382 med länsrättsinstruktion 441
.
16 Innehåll
2.103 Förordningen 1996:805 med bemyndigande för
Riksskatteverket rörande handläggning ärenden av enligt lagen 1996:725 om skattereduktion for
utgifter för byggnadsarbete bostadshus 442 . . . . . . . . 2.104 Förordning med bemyndigande för
Riksskatteverket att meddela vissa föreskrifter
till inkomstskattelagen 1998:000 442 . . . . . . . . . . . . . . 2.105 Övriga författningsförslag 442 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Bilaga
Paragrafregister 445 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Inkomstskattelagen 446 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kommunalskattelagen 1928:370 481 . . . . . . . . . . . . . . Lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt 506 . . . . . . . . Kungörelsen 1950:674 angående grunder för
sådan uppdelning av pensionsstyrelsens frivilliga
försäkring, som avses i punkt 1 tionde stycket av anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen 520 . . . . . Kungörelsen 1951:723 angående grunder för
uppdelning av vissa försäkringar på en
pensionsforsäkring och kapitalförsäkring 521 en . . . . . . Lagen 1951:763 om statlig inomstskatt på
ackumulerad inkomst 522 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lagen 1984:947 om beskattning av utländska
forskare vid tillfällig arbete i Sverige 524 . . . . . . . . . . . . Lagen 1993:1536 om räntefördelning vid
beskattning 526 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lagen 1993:1537 om expansionsmedel 528 . . . . . . . . . Lagen 1993:1538 om periodiseringsfonder 530 . . . . . . Lagen 1994:775 om beräkning kapitalunderav laget vid beskattning av ägare i fåmansföretag 531 . . . . . Lagen 1994:1854 om inkomstbeskattningen vid
gränsöverskridande omstruktureringar inom EG 532 . . . Lagen 1996:761 om inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrad bestämmelser om aktiekapitalets storlek 535 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skattebetalningslagen 1997:000 536 . . . . . . . . . . . . . .
Förkortningar
Lagen 1996:761 om inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek Arbetsmarknadsutskottet Betänkande Bevillningsutskottet Civilutskottet Departementsstencil Lagen 1990:663 om ersättningsfonder Lagen 1993:1537 om expansionsmedel Finansutskottet Försvarsutskottet Inkomstskattelagen 1 9981000
Lagen 1998:000 om införande av inkomst-
skattelagen 1998:000 Justitieutskottet Lagen 1994:775 om beräkning av kapital-
underlaget vid beskattning av ägare i fåmans-
företag
Kommunalskattelagen 1928:370
Kulturutskottet LAU Lagen 1993:1539 avdrag för underskott
om
i näringsverksamhet Lrr Lagrådsremiss LSK Lagen 1990:325 självdeklaration och
om
kontrolluppgifter LU Lagutskottet L2U Andra lagutskottet Not. Notis NU Näringsutskottet OL Lagen 1994:1854 inkomstbeskattning-
om
en vid gränsöverskridande omstruktureringar
inom EG Prop. Proposition PFL Lagen 1993:1538 om periodiseringsfonder Ref. Referat RF L Lagen 1993:1536 räntefordelning vid
om
beskattning RSV Riksskatteverket RÅ Regeringsrättens årsbok
Lagen 1951:763 om statlig inkomstskatt ackumulerad inkomst Skattebetalningslagen 1997:000 Svensk författningssamling Socialtörsäkringsutskottet Lagen 1992:1643 särskilda regler for
om beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall Lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt Skogskontolagen 1954: 142 Skatteutskottet Statens offentliga utredningar Särskilda utskottet Första särskilda utskottet Taxeringslagen 1990:324 Trañkutskottet Lagen 1993:1469 om uppskovsavdrag vid byte av bostad Uppbördslagen 1953:272 Lagen 1979:61 1 om upphovsmannakonto
F
örfattningsförslag
1 till
Förslag Inkomstskattelag
Härigenom föreskrivs följande.
AVD. I INNEHÅLL OCH DEFINITIONER
1 kap. Grundläggande bestämmelser kommunal och
om statlig inkomstskatt
3 § Fysiska personer är obegränsat skattskyldiga under någon del
som av beskattningsåret skall betala kommunal inkomstskatt i form
av kommunalskatt till hemortskommunen, och, hemortskommunen
om ingår i ett landsting, landstingsskatt till det landstinget. Vad
som avses med hemortskommun framgår 59 kap. 4
av
Fysiska personer är begränsat skattskyldiga under hela
som beskattningsåret skall betala kommunal inkomstskatt
för gemensamt kommunalt ändamål.
För sådana begränsat skattskyldiga fysiska personer med anknytning till utländsk stats beskickning i 3 kap. 14 § 2-4
som avses tillämpas dock bestämmelserna i första stycket.
Underlaget för skatten
Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster
4 § Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster skall beräknas den beskattningsbara forvärvsinkomsten. Denna skall beräknas följande sätt.
Summan av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet minskas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till helt hundratal kronor och är den taxerade förvärvsinkomsten.
Från den taxerade förvärvsinkomsten dras sådana avgifter enligt lagen 1994:1744 om allmänna egenavgifter som avser beskattningsåret samt grundavdrag eller särskilt grundavdrag och sjöinkomstavdrag. Det återstående beloppet är den beskattningsbara förvärvsinkomsten.
Gemensamma bestämmelser
8 § Bestämmelser om allmänna avdrag finns i 57 kap., om grundavdrag i 58 kap. och om sjöinkomstavdrag i 58 a kap.
Hänvisning till andra lagar
15 § Bestämmelser om
förfarandet for att fastställa underlaget för skatten taxerin gen
finns i taxeringslagen 1990:324,
skyldighet att lämna uppgifter till Skattemyndigheten till ledning
for taxeringen finns i lagen 1990:325 om självdeklaration och kontrolluppgifter, och
hur skatten fastställs och betalas finns i skattebetalningslagen
- 1997:000.
2 kap. Definitioner och förklaringar
Var det finns definitioner och förklaringar
l § 1detta kapitel finns definitioner vissa begrepp samt förklaring-
av ar till hur vissa begrepp används i denna lag. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel. De begrepp som anges nedan behandlas i följande paragrafer: aktiebolag i 4 § aktiv näringsverksamhet i 23 § andelshus i 16 § bankaktiebolag i 4 § barn i 22 § basbelopp i 25 § begränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 14 § begränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 7 § beskattningsåri 1 kap. 12-14 byggnadsinventarieri 19 kap. 18-20 delägarrätt i 46 kap. 2 § dödsbo i 3 § och 4 kap. egenavgifter i 24 § europeisk ekonomisk intressegzuppering.EEIG i 5 kap. l § fast driftställe i 27 § fastighet i 6 § fastighetsägare i 7 § fordringsrätt i 46 kap. 3 och 4 fysisk person i 4 kap. 1 och 2 fåmansföretag i 51 kap. 2 och 3
fåmanshandelsbolag i 51 kap. 4 §
företagsledare i 51 kap. 5 § försäkringsaktiebolag i 4 §
förvaltningsföretag i 34 kap. 13 §
gift i 20 § handelsbolag i 3 § samt 5 kap. 1 § hyreshusenheti 15 § industrienhet i 15 § inventarieri 18 kap. 1 § investmentforetag i 38 kap. 14 § juridisk person i 3 § kapitalförsäkring i 53 kap. 2 § kapitaltillgång i 22 kap. 3 § kapitalvinst och kapitalforlust i inkomstslaget kapital i 40 kap.
1-3 kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget näringsverksamhet i 22 kap. 3-5 § koncern i 5 § kooperativ förening i 38 kap. 18 § lantbruksenheti 15 § livförsäkringsföretag i 38 kap. 2 § make i 20 § markinventarier i 20 kap. 15 och 16 näringsbostadsrätt i 19 § näringsfastighet i 14 § närstående i 51 kap. 6 § obegränsat skattskyldig fysisk i 3 kap. 3 §
person obegränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 3 § option i42 kap. 10 § passiv näringsverksamhet i 23 § pension i 10 kap. 6 § pensionsförsäkring i 53 kap. 2 § pensionssparkonto i 53 kap. 19 § privatbostad i 8-12 privatbostadsfastighet i 13 § privatbostadsforetag i 17 § privatbostadsrätt i 18 § sambo i 21 § sjuk- eller olycksfallsförsäkring tecknad i samband med tjänst i 10 kap. 8 § sjöinkomst i 58 a kap. 3 och 4 skadeförsäkringsföretag i 38 kap. 2 § skattemässigt restvärde i 18 kap. 8 § skattemässigt värde i 29 § småhus i 15 § småhusenheti 15 § statslåneränta i 26 § svensk fordringsrätt i 46 kap. 3 § svensk koncern i 5 § Sverige i 28 § taxeringsåri 1 kap. 11 § termin i 42 kap. 9 § utländsk fordringsrätt i 46 kap. 4 § utländskjuridisk person i 6 kap. 7 § utländskt bolag i 6 kap. 8 och 9 uttagsbeskattning i 15 kap. 2 § återföring i 30
F örfattningsförslag 23
AVD. II SKATTSKYLDIGHET
3 kap. Fysiska personer
Obegränsat skattskyldiga
3 § Följande personer är obegränsat skattskyldiga:
Den som är bosatt i Sverige.
Den som stadigvarande vistas i Sverige.
Den som har väsentlig anknytning till Sverige och tidigare
som har varit bosatt här.
Vad som sägs i första stycket gäller inte sådana
personer som enligt 14 § 2-4 är begränsat skattskyldiga.
3 a § Svensk medborgare som tillhör svensk beskickning hos utländsk stat, svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation eller svenskt karriärkonsulat eller i övrigt ingår i beskickningens, delegationens eller konsulatets personal och på grund
som av sin tjänst är bosatt utomlands är också obegränsat skattskyldig.
Vad som sägs i första stycket gäller också sådan make
en persons och barn under 18 år, om de bor hos denne och är svenska medborgare.
3 b § Rektorn, generalsekreteraren, medlem Iärarkåren eller någon
av annan som ingår i personalen vid Europeiska universitetsinstitutet är också obegränsat skattskyldig
om
artikel 12 i protokollet om Europeiska universitetsinstitutets
immunitet och privilegier till konventionen den 19 april
1972 om grundandet av ett europeiskt universitetsinstitut skall tillämpas på honom,
-han vid tidpunkten för tjänstetillträdet obegränsat skattskyl-
var dig i Sverige, och
han bara på grund av sin verksamhet i institutets tjänst är bosatt
i en annan stat inom Europeiska unionen.
Vad som sägs i första stycket gäller också sådan make
en persons som inte utövar yrkesverksamhet och barn har
egen som personen vårdnaden om och underhåller.
En sådan avses i forsta eller andra stycket skall vid person som tillämpning ett dubbelbeskattningsavtal mellan den stat där av är bosatt och Sverige anses ha hemvist i Sverige. personen
3 c§ I artikel 14 i protokollet om Europeiska gemenskapernas
immunitet och privilegier till fördraget den 8 april 1965 om upp-
rättandet ett gemensamt råd och gemensam kommission For av en Europeiska gemenskaperna finns bestämmelser om var gemenskaper-
tjänstemän och de andra personer som artikeln enligt protokollet nas skall tillämpas på, skall anses bosatta.
7 kap. Stiftelser, ideella föreningar och vissa andra
juridiska personer
16 § Följande juridiska personer är skattskyldiga bara for inkomst
från innehav av fastigheter:
Aktiebolaget Tipstjänst, - Aktiebolaget Trav och Galopp, - Alva och Gunnar Myrdalsstiftelse, - Apotekarsocietetens stiftelse for främjande av farmacins utveck- ling m.m.,
Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebolag, - Dag Hammarskjölds minnesfond, - Fonden för industriellt samarbete med u-länder, - Fonden for svenskt-norskt industriellt samarbete, - Handelsprocedurrådet, - Industri- och nyforetagarfonden, - Jernkontoret, så länge kontorets vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte-lämnas till delägarna,
Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond for vetenskap, teknik och miljö,
Nobelstiftelsen, - Norrlandsfonden; - Olof Palmes minnesfond for internationell förståelse och ge- mensam säkerhet,
SIS Standardiseringen i Sverige, så länge dess vinstmedel - används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till
medlemmarna,
Stiftelsen Industricentra, - Stiftelsen industriellt Utvecklingscentrum i övre Norrland, - Stiftelsen Landstingens fond for teknikupphandling - och produktutveckling,
Stiftelsen Produktionstekniskt centrumii Borås for tekoindustrin - PROTEKO, - Stiftelsen Samverkan universitet/högskola och näringsliv i - Stockholm och de sex motsvarande stiftelserna med säte i Luleå,
Umeå, Uppsala, Linköping, Göteborg och Lund,
Stiftelsen Svenska Filminstitutet, - Stiftelsen Sveriges Nationaldag, - Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet, - Stiftelsen UV-huset, - Stiftelsen ÖV-huset, - Svenska bibelsällskapets bibelfond, - Svenska kyrkans stiftelse for rikskyrklig verksamhet, - Svenska Penninglotteriet Aktiebolag, - Svenska Penningspel Aktiebolag, - Svenska skeppshypotekskassan, - Svenska UNICEF-kommittén, - Sveriges exportråd, och - TCO:s internationella stipendiefond till statsminister Olof Pal- mes minne.
AVD. III UNDANTAGNA INKOMSTER OCH UTGIFTER
8 kap. Inkomster är skattefria som
Stipendier m.m.
5 § Stipendier är skattefria de är avsedda for mottagarens om utbildning. Stipendier som är avsedda for andra ändamål är skattefria
om de inte är ersättning for arbete har utförts eller skall utföras som för utbetalarens räkning. Med stipendium inte periodiska avses
utbetalningar. Marie Curie-stipendier som avses i l 1 kap. 38 a § är dock aldrig skattefria.
Bidrag från Stiftelsen Dag Hammarskjölds minnesfond är alltid skattefria om de betalas ut för mottagarens utbildning och för att fullfölja stiftelsens ändamål.
Bestämmelser om vissa periodiska understöd som inte skall tas upp som intäkt finns i 11 kap. 39
Räntor
6 § Räntor på återbetald skatt, tull eller avgift enligt följande bestämmelser är skattefria:
61 § lagen 1941:416 om arvsskatt och gåvoskatt,
-
5 kap. 13 § lagen 1984:151 om punktskatter och prisregle-
ringsavgiñer,
40 och 42 lagen 1984:404 om stämpelskatt vid inskriv-
ningsmyndigheter,
33 §tullagen 1994:1550, och
-
19 kap. 2 och 12-14 skattebetalningslagen 1997:000.
-
6 a § Räntor enligt 22 § tredje stycket lagen 1993:737 om bostadsbidrag är skattefria.
25 a § Ersättningar vid förlust eller skada tillgångar när ett fartyg förolyckas är skattefria, om de lämnas från redare till arbetstagare som har sjöinkomst.
Ersättningar vid självförvaltning
31 a § Ersättningar i form av avdrag på ordinarie hyra som en hyresgäst får för att utföra enklare förvaltningsuppgifter en hyresfastighet inom ett öppet system for självforvaltning är skattefria, om de bestämts i en förhandlingsöverenskommelse enligt hyresförhandlingslagen 1978:304 eller i ett annat avtal mellan hyresvärd
en och en eller flera hyresgäster. Detta gäller dock bara till den del
F 27
örfattningsförslag
hyresavdraget inte överstiger den bostadens andel den totala egna av kostnaden för dessa förvaltningsuppgiñer och under förutsättning att samtliga hyresgäster som deltar i självförvaltningen får hyresavdrag med samma belopp. Vad som sägs i första stycket gäller i motsvarande utsträckning i fråga om avdrag avgifter i bostadsrättsföreningar, bostadsforening-
ar, bostadsaktiebolag och liknande sammanslutningar.
Räntor
10 § Följande räntor och avgifter skall inte dras av: räntor enligt 8 kap. 1 § studiestödslagen 1973:349, avgifter enligt 22 § tredje stycket lagen 1993:737 bostads- - om bidrag, och
räntor enligt 36 § lagen 1996:1030 underhållstöd. - om
11 § Räntor på skatt, tull eller avgift enligt följande bestämmelser skall inte dras av:
52, 52 a och 55 lagen 1941:416 arvsskatt och gåvoskatt, - om 5 kap. 12 § lagen 1984:151 punktskatter och prisregle- - om ringsavgifter,
60 § fordonsskattelagen 1988:327,
- 31 §tullagen 1995:1550, och - 19 kap. 2 och 4-9 skattebetalningslagen 1997:000. - Dröjsmålsavgifter beräknade enligt lagen 1997:000 dröjsom målsavgiñ skall inte dras av.
Företagsbot och sanktionsavgifter
12 § Följande skall inte dras av: företagsbot enligt 36 kap. brottsbalken, straffavgifter enligt 8 kap. 7 § tredje stycket rättegångsbalken, överlastavgifter enligt lagen 1972:435 överlastavgift, - om avgifter enligt 3 § lagen 1975:85 med bemyndigande - att meddela föreskrifter in- eller utförsel om av varor,
avgifter enligt ll kap. 16 § och 13 kap. 6 a § aktiebolagslagen - 1975:1385,
avgifter enligt lagen 1976:206 om felparkeringsavgift, -
avgifter enligt 8 kap; 5 § arbetsmiljölagen 1977:1160, -
överforbrukningsavgifter enligt ransoneringslagen l 9782268, -
vattenfororeningsavgifter enligt lagen 1980:424 om åtgärder mot vattenfororening från fartyg,
avgifter enligt 26 § arbetstidslagen 1982:673, -
kontrollavgifter enligt lagen 1984:318 om kontrollavgift vid olovlig parkering,
lagringsavgifter enligt lagen 1984:1049 om beredskapslagring av olja och kol eller lagen 1985:635 om försörjningsberedskap på
naturgasområdet,
avgifter enligt 10 kap. plan- och bygglagen 1987: l 0, -
avgifter enligt 10 kap:.7 § utlänningslagen 1989:529, -
avgifter enligt 21 § insiderlagen 1990:1342, och -
avgifter enligt 10 kap. 5 § lagen 1994:1776 om skatt energi. -
Arbetsgivaransvar
13 § Skatteavdrag som en arbetsgivare är betalningsskyldig for enligt
skattebetalningslagen 1997:000 skall inte dras av.
AVD. IV INKOMSTSLAGET TJÄNST
10 kap. Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget
tjänst
Intäkter
9 § Intäkter skall tas upp det beskattningsår de kan disponeras eller på
något annat sätt kommer den skattskyldige till del, till exempel i form
av bostads- eller kostförmån.
FÖrfattningsj/örslag
10 a § Förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel skall hänföras till månaden efter den då förmånen kommit den skattskyldige till del.
11 a § Ytterligare bestämmelser beskattningstidpunkten finns för om avskattning av pensionsförsäkring i 53 kap. 18 och avskattning av pensionssparkonto i 53 kap. 30 -
13 § Sådan särskild skatt eller avgift ingår i slutlig skatt enligt som skattebetalningslagen 1997:000 skall dras det beskattningsår då av skatten debiteras.
Förmåner till skattskyldiga med sjöinkomst
3 a § Förmån fri till eller från fartyg eller kostnadsersättning av resa för sådan resa skall inte tas upp som intäkt hos skattskyldiga har som sjöinkomst och har fartyget tjänsteställe. Detta gäller inte som som om fartyget går i närfart. Vad som avses med närfart framgår 58 av a kap. 6
Förmån av dator
4 a § Förmån av att för privat bruk använda datorutrustning en som arbetsgivaren tillhandahåller skall inte tas intäkt. Detta gäller upp som dock bara förmånen väsentligen riktar sig till hela den stadigvaom rande personalen på arbetsplatsen.
Studiestöd
29 § Följande ersättningar i samband med studier skall tas upp som intäkt:
korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen 1973:349,
sådant utbildningsbidrag för doktorander som avses i 4 kap. 3 § studiestödslagen,
vuxenstudiebidrag enligt lagen 1983:1030 om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,
särskilt utbildningsbidrag och timersättning vid vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda särvux enligt l kap. 3 a § vuxenutbildningslagen 198421 l 18, och
särskilt utbildningsbidrag och timersättning vid svenskundervisning för invandrare sfi enligt 13 kap. skollagen 1985:1100.
Arbetslöshetsbidrag
30 § Följande bidrag i samband med arbetslöshet skall tas upp som intäkt:
dagpenning från svensk arbetslöshetskassa, och
statsbidrag som motsvarar dagpenning vid arbetsmarknadsutbildning och som lämnas till den som startar egen näringsverksamhet för att han skall kunna försörja sig under inledningsskedet av verksamheten.
Detta gäller också dagpenning som betalas ut enligt bestämmelser som meddelats av regeringen eller av statlig myndighet till deltagare i arbetsmarknadsutbildning och till andra som är likställda med dem i fråga om rätt till sådan dagpenning.
Utländska pensionsförsäkringar
36 § Pension från sådan försäkring som enligt 53 kap. 4 a §
a en anses som pensionsförsäkring skall inte tas upp som intäkt till den del den skattskyldige visar
att premier som han betalat för försäkringen inte fått dras av,
eller
att han förmånsbeskattats för försäkringen utan att ett motsvaran-
de avdrag fått göras.
Författningsfärslag 31
Första stycket gäller inte till den del avdrag inte tätt göras på
grund av bestämmelserna i 54 kap. 3-12 och 16 §§.
Vid tillämpning av denna paragraf beaktas avdrag och beskattning
både i Sverige och utomlands. Med avdrag likställs skattereduktion eller liknande skattelättnad utomlands.
Marie Curie-stipendier
38 a § Forskarstipendium Marie Curie-stipendium direkt
som ges ut eller indirekt Europeiska gemenskaperna skall intäkt.
av tas upp som
Skattskyldiga med sjöinkomst
3 a § Skattskyldiga har sjöinkomst har inte
som rätt till avdrag som avses i 5-23 vid tjänstgöring ombord. Sådana skattskyldiga
anses ha sitt tjänsteställe det fartyg där de fullgör sitt arbete.
Tjänsteresor med egen bil eller förmånsbil
4 § Kostnader för tjänsteresor med bil skall dras med 1 krona
egen av och 30 öre for varje körd kilometer.
Om en skattskyldig använder sin förmånsbil för tjänsteresor
och betalar samtliga kostnader för drivmedel förenade
som är med resorna, skall kostnader för dieselolja dras med 50
av öre for varje körd kilometer och kostnader för drivmedel
annat med 80 öre för varje körd kilometer.
Författningsförslag
Ökade levnadskostnader vid tjänsteresor
7 § Tjänsteställe är den plats där den skattskyldige utför huvuddelen sitt arbete. Utförs detta under förflyttning eller på arbetsplatser av hela tiden växlar, tjänsteställe i regel den plats där den som anses som skattskyldige hämtar och lämnar arbetsmaterial eller förbereder och .avslutar sina arbetsuppgifter. Om arbetet på varje plats pågår begränsad tid enligt vad som en gäller för vissa arbeten inom byggnads- och anläggningsbranschen och liknande branscher, bostaden som tjänsteställe. anses För reservofficerare bostaden som tjänsteställe. Detsamma anses gäller for nämndemän, jurymän och andra liknande uppdragstagare i allmän domstol, allmän forvaltningsdomstol, hyresnämnd eller arrendenämnd.
Hemresor
23 § När skattskyldig på grund sitt arbete vistas på en annan ort en av än den där han eller hans familj bor, skall kostnader for hemresor dras avståndet mellan hemorten och arbetsorten är längre än 50 av, om kilometer. Avdrag skall göras för högst en hemresa per vecka och bara För kostnader för inom eller mellan Europeiska unionens resor medlemsländer eller EES-länderna. Avdraget skall beräknas efter kostnaden för det billigaste färdsättet. Skäliga kostnader för flygresa och inte oskäliga kostnader för tågresa skall dock alltid dras av. Om det saknas godtagbara kommunikationer, skall kostnader for med bil eller medden skattskyldiges förmånsbil dras av resa egen med det belopp gäller för mellan bostaden och arbetssom resor platsen enligt 26 och 28 §§. Detta gäller också den som använt en formånsbil hans sambo eller närstående till honom men inte som en han själv är skattskyldig för.
Arbetsresor
26 § Kostnader för arbetsresor med egen bil skall dras bara av om avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är minst fem kilometer och det klart framgår att den skattskyldige att använda bil genom egen i stället för allmänna transportmedel regelmässigt tidsvinst på gör en sammanlagt minst två timmar. Kostnader för arbetsresor med egen bil skall också dras av om bilen används i tjänsten minst 160 dagar under året. Om den används i tjänsten minst 60 dagar under året, skall kostnaderna dras för alla av de dagar som bilen använts i tjänsten. Att bilen används i tjänsten beaktas dock bara körsträckan är minst 300 mil år. om per Avdrag skall göras med 1 krona och 30 öre för varje körd kilometer. I fråga om resor som gjorts med förmånsbil finns särskilda en bestämmelser i 28 Kostnader for väg-, bro- och fárjeavgifter skall också dras av.
28 § För skattskyldiga gör arbetsresor med sin formånsbil skall som i stället för vad i 26 § tredje stycket kostnader for dieselsom anges olja dras av med 50 öre körd kilometer och kostnader for per annat drivmedel med 80 öre per körd kilometer. Detta gäller också den som gör resorna med en förmånsbil hans sambo eller närstående som en till honom men inte han själv är skattskyldig för.
Avgifter till arbetslöshetskassa m.m.
33 § Avgifter till svensk arbetslöshetskassa skall dras Kan avdrag av. komma i fråga i flera inkomstslag, skall de dras i det inkomstslag av där intäkterna är störst. Avdrag skall göras även for avgifter till utländsk arbetslöshetskassa eller motsvarande avgifter enligt utländsk stats system för en förmåner vid arbetslöshet, intäkt arbete i det landet skall om av tas upp som intäkt av tjänst under beskattningsåret och utgiften inte skall dras av enligt 57 kap. 6 Avdrag skall göras bara dem av som är obegränsat skattskyldiga under beskattningsåret. Om de är obegränsat skattskyldiga bara under del beskattningsåret en av skall avdrag göras för avgifter den tiden. som avser
2 17-0718
AVD. V INKOMSTSLAGET NÄRINGSVERKSAMHET
13 kap. Avgränsning av inkomstslaget näringsverksamhet
Vissa tillgångar och skulder
8 § Delägarrätter, fordringsrätter, andelar i svenska handelsbolag och sådana tillgångar som avses i 49 kap. räknas inte som tillgångar i näringsverksamheten för enskilda näringsidkare.
De skall dock räknas som tillgångar i näringsverksamheten om de ar
lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar eller liknande
tillgångar,
inventarier eller fordringar grund av avyttring av inventarier,
-
banktillgodohavanden som hör till näringsverksamheten,
-
andelar i kooperativa föreningar förutsatt att innehavet av an-
delarna betingas av näringsverksamheten, eller
fordringar som medlemmar i koopera föreningar har förening-
en förutsatt att medlemskapet i föreningen betingas av näringsverksamheten.
Representation
3 § Utgifter för representation och liknande ändamål skall dras av bara om de har omedelbart samband med verksamheten, såsom då det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla affársforbindelser eller liknande, eller då utgifterna avserjubileum eller personalvård. Avdraget får inte överstiga vad som kan anses skäligt. l fråga om
utgifter för lunch, middag eller supé får avdraget inte överstiga 90 kronor per person och måltid med tillägg för mervärdesskatt till den del denna inte skall dras av enligt 8 kap. eller återbetalas enligt l0 kap. mervärdesskattelagen 1994:200.
Fusionskostnader
7 a § Kostnader som överlåtande och Övertagande företag har i samband med fusion, till exempel för rådgivning, prospekt och annonsering, skall dras av. Detta gäller vid sådana fusioner som avses i 35 kap. 1 § första stycket samt andra fusioner enligt 14 kap. 1 § aktiebolagslagen 1975:1385.
Organisationskostnader
7 b § Kostnader som ett aktiebolag har i samband med förändring av aktiekapitalet eller för förvaltning bolagets kapital, till exempel för av rådgivning, prospekt och annonsering, samt kostnader för utbetalning av utdelning skall dras av. Detsamma gäller ekonomisk förenings en kostnader i samband med ökning föreningens medlems- och av förlagsinsatser samt för förvaltning insatserna. av
Mervärdesskatt
16 § Avdrag skall inte göras för sådan ingående skatt enligt mervärdesskattelagen 1994:200 medför rätt till avdrag enligt 8 kap. som eller återbetalning enligt lO kap. nämnda lag. Avdrag skall göras för mervärdeskatt, skatten om avser utgående skatt som i strid med 15 kap. 1 1 § har tagits - upp som intäkt och som har betalas till staten, eller skatt som återförs enligt 9 kap. 5 eller 6 § mervärdesskattelagen och som betalas till staten på det sätt i 9 kap. 3 § första som anges stycket 2 nämnda lag. Om mervärdesskatt som har dragits enligt andra stycket sätts av ned, skall motsvarande del av avdraget återföras.
Förluster av kontanta medel
19 a § Förluster av kontanta medel genom brott skall dras av bara om den skattskyldige visar att förutsättningarna för avdrag är uppfyllda. Avdrag för förlust kontanta medel genom stöld eller rån får inte
av göras med större belopp än vad som motsvarar normalt innehav av kontanter i verksamheten, om det inte finns särskilda skäl.
Bilkostnader
26 § Kostnader för resor med egen bil i näringsverksamheten skall dras av med 1 krona och 30 öre for varje körd kilometer. Detta gäller dock inte om bilen är en tillgång i näringsverksamheten.
Om en sådan delägare i ett svenskt handelsbolag som skall uttagsbeskattas för bilförmån från bolaget använder bilen för resor i näringsverksamheten och betalar samtliga kostnader för drivmedel
är förenade med resorna, skall kostnader for dieselolja dras av som med 50 öre för varje körd kilometer och kostnader för annat drivmedel med 80 öre för varje körd kilometer.
Avgifter till arbetslöshetskassa
32 § l fråga om avgifter till arbetslöshetskassa tillämpas bestämmelserna i 12 kap. 33 § första stycket.
22 kap. Kapitalvinster och kapitalförluster i
näringsverksamhet
Avyttringar med kapitalförlust till närstående företag
6 § Kapitalförluster skall inte dras av när en juridisk person avyttrar tillgångar till en annan juridisk person och de juridiska personerna är moder- och dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam ledning.
F 37
örfattningsförslag
Om förvärvaren är skattskyldig för inkomst tillgångarna, gäller av första stycket bara tillgångarna är kapitaltillgångar också hos om förvärvaren
Om en kapitalförlust inte skall dras skall avdrag för förbättranav, de reparationer och underhåll inte återföras enligt 23 kap. Vad som avses med förbättrande reparationer och underhåll framgår 23 kap. av 2 § andra stycket och 10 § andra stycket.
7 § Om förvärvaren är skattskyldig för inkomst tillgångarna, inav träder förvärvaren i överlåtarens skattemässiga situation i fråga om anskaffningsvärde och påverkar kapitalvinstberäkning. annat som en Vidare skall 8-1 O tillämpas.
Avyttringar medvkapitalvinst delägarrätter till närstående av företag
11 § Kapitalvinster skall inte tas intäkt när juridisk upp som en person avyttrar näringsbetingade aktier eller andelar i svenska aktiebolag, svenska handelsbolag, svenska ekonomiska föreningar eller utländska juridiska personer det avyttrade företaget till svensk juridisk en person inom samma svenska koncern. Första stycket gäller bara om moderföretaget i koncernen är ett aktiebolag, ekonomisk en förening, en sparbank eller ett ömsesidigt skadeförsäkringsföretag,
överlåtaren inte samtidigt ingår i svensk koncern en som förvärvaren inte ingår
tillgångarna är kapitaltillgångar också hos förvärvaren, förvärvaren är skattskyldig för kapitalvinst vid avyttring en av tillgångarna, och
en kapitalvinst vid förvärvarens avyttring tillgångarna inte är av undantagen från beskattning i Sverige på grund dubbelav ett beskattningsavtal. Vid tillämpning av andra stycket 2 beaktas inte sådana koncerner
som är en del av den koncern i första stycket. som avses
14 § Riksskatteverket får medge att kapitalvinst inte skall en tas upp som intäkt när ett svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, en en svensk sparbank eller ett svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag äger samtliga aktier i ett utländskt bolag och avyttrar dessa till
ett annat utländskt bolag. Vad som sägs om aktier i denna paragraf gäller också i fråga om andra andelar.
Första stycket gäller bara om
det överlåtande företaget äger samtliga aktier i det förvärvande -
bolaget,
det förvärvande bolaget inte har inkomst från ett fast driftställe
i Sverige,
det avyttrade bolaget är hemmahörande i samma land som det
förvärvande bolaget, och
det avyttrade bolaget inte, direkt eller indirekt, äger aktier med
en röst- eller kapitalandel som överstiger 25 procent i ett bolag som är hemmahörande i något annat land.
Riksskatteverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Näringsbidrag
2 § Med näringsbidrag avses stöd utan återbetalningsskyldighet som lämnas till en näringsidkare för näringsverksamheten av staten, Europeiska gemenskaperna, landsting, kommunenjuridiska personer som avses i 7 kap. 15, 16 och 19 och allmänningsskogar enligt lagen 1952:167 om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna.
Beloppsgränser
5 § Juridiska personer får dra av högst ett belopp som motsvarar 20 procent av överskottet av näringsverksamheten före avdraget.
6 § Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag får dra av högst ett belopp som motsvarar 20 procent av ett för periodiseringsfond justerat positivt resultat.
F
örfattningsförslag 39
Med det for periodiseringsfond justerade resultatet överavses skottet eller underskottet näringsverksamheten före avdrag för av avsättning till periodiseringsfond
ökat med
avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 28 och avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 30 kap., minskat med
sjukpenning och liknande ersättningar i 15 kap. 13 - som avses återfort avdrag for egenavgifter enligt 16 kap. 28 och återfört avdrag for avsättning till expansionsfond enligt 30 kap. -
6 § Med kapitalunderlaget for expansionsfond skillnaden avses mellan värdet tillgångarna och värdet på skulderna i näringsverksamheten vid beskattningsårets utgång
ökat med
underskott av näringsverksamheten till den del avdrag för underskottet inte görs enligt någon de bestämmelser av som anges i 14 kap. 24 § första och andra styckena,
en sådan övergångspost som avses i 31 kap. 14 § första stycket, och
en sådan särskild post vid gåva i 6 a-6 §§, - arv, m.m. som avses c minskat med
sådana tillskott till verksamheten Linder beskattningsåret - som görs i annat syfte än att varaktigt Öka kapitalet i verksamheten.
Bestämmelserna i 31 kap. 9-14 vilka tillgångar och skulder om som räknas till näringsverksamheten, hur tillgångarna värderas om samt om övergångsposten skall tillämpas också vid beräkning av kapitalunderlaget för expansionsfond.
6 § En särskild post får beräknas en fastighet förvärvas genom
a om
testamente eller gåva eller genom bodelning med anledning av arv, äktenskapsskillnad eller makes död och summan av förvärvarens kapitalunderlag för expansionsfond och det kapitalunderlag som hänför sig till förvärvet understiger 72 procent av summan av förvär-
expansionsfond och den övertagna expansionsfonden. Förvarens värvarens kapitalunderlag och expansionsfond skall beräknas vid
beskattningsåret före förvärvet medan det kapitalunderutgången av lag hänför sig till förvärvet och den övertagna expansionsfonden
som beräknas vid förvärvstidpunkten. Detta stycke gäller bara om-fastigheten är kapitaltillgång såväl hos den tidigare ägaren som hos förvärvaren.
6 b § Den särskilda posten uppgår till belopp som den
samma särskilda posten för räntefördelning, beräknad enligt3l kap. 14 b
6 § Den särskilda posten får öka kapitalunderlaget för expansions-
c fond med högst ett så stort belopp att kapitalunderlaget motsvarar 72 procent den sammanlagda expansionsfonden som avses i 6 a
av
Kapitalunderlaget får ökas med posten bara så länge någon del av fastigheten finns kvar i näringsverksamheten. Om kapitalunderlaget före ökningen med posten ett visst år motsvarar minst 72 procent av expansionsfonden, upphör rätten att öka kapitalunderlaget med posten.
9 § Med kapitalunderlaget för expansionsfond avses delägarens justerade anskaffningsvärde för andelen i bolaget beräknat enligt 47 kap. vid beskattningsårets utgång
ökat med
sådan övergångspost som avses i 31 kap. 17 § första stycket,
en
minskat med
28 procent av expansionsfonden,
sådana tillskott till verksamheten under beskattningsåret som görs i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamheten, och
4. lån från bolaget till delägaren eller till en närstående till delägaren, om inte räntan på lånet är marknadsmässig.
Om andelen i handelsbolaget är lagertillgång, avses med kapitalunderlaget för expansionsfond i stället andelens skattemässiga värde
vid beskattningsårets utgångjusterat med posterna 3 och 4 i första stycket.
Bestämmelsen om övergångsposten i 31 kap. 17 § skall tillämpas också vid beräkning av kapitalunderlaget för expansionsfond.
I vilka fall fonderna får övertas
Från enskild näringsidkare till annan enskild näringsidkare
14 § En expansionsfond får
övertas om
samtliga realtillgångar i en enskild näringsverksamhet övergår
till en obegränsat skattskyldig fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning, och
-mottagaren vid arv eller testamente skriftligen förklarar att han övertar expansionsfonden, eller
parterna vid gåva eller bodelning träffar skriftligt avtal om
övertagandet.
Expansionsfonden får dock inte övertas till den del den överstiger 138,89 procent av värdet av realtillgångarna i näringsverksamheten vid utgången av det tredje beskattningsåret före det aktuella ökat med en tredjedel. Värdet av realtillgångarna skall beräknas på det sätt
som anges i 31 kap. 12 § första stycket l-4 och 7 samt 13
Om expansionsfonden övertas, anses den som övertar fonden själv ha gjort avsättningarna och avdragen för dem.
31 kap; Räntefördelning
Hur räntefördelning görs
Positivt och negativt fördelningsbelopp
3 § Ett positivt fördelningsbelopp beräknas genom att ett positivt kapitalunderlag för räntefördelning multipliceras med statslåneräntan vid utgången av november andra året före taxeringsåret ökad med fem procentenheter.
Ett negativt fördelningsbelopp beräknas genom att ett negativt kapitalunderlag för räntefördelning multipliceras med statslåneräntan vid samma tidpunkt ökad med en procentenhet.
Om beskattningsåret omfattar längre eller kortare tid än tolv månader, skall fördelningsbeloppet justeras i motsvarande mån.
Hur kapitalunderlaget beräknas framgår av 8-17 §§.
Kapitalunderlaget
Enskilda näringsidkare
8 § Med kapitalunderlaget för räntefördelning för en enskild näringsidkare avses skillnaden mellan värdet på tillgångarna och värdet på skulderna i näringsverksamheten vid det föregående beskattningsårets utgång
ökat med
underskott av näringsverksamheten under det föregående be-
skattningsåret till den del avdrag för underskottet inte har gjorts enligt någon av de bestämmelser som anges i 14 kap. 24 § första och andra styckena,
kvarstående sparat fördelningsbelopp,
-
en sådan övergångspost som avses i 14 och
-
en sådan särskild post vid arv, gåva m.m. som avses i
- 14 a-14 c §§,
minskat med
72 procent av expansionsfonden enligt 30 kap. vid det
föregående beskattningsårets utgång, och
sådana tillskott till verksamheten under det föregående beskatt-
ningsåret som gjorts i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamheten.
10 § Som tillgångar eller skulder i näringsverksamheten räknas inte fordringar eller skulder som avser
statlig inkomstskatt,
-
statlig förmögenhetsskatt,
-
kommunal inkomstskatt,
-
expansionsfondsskatt,
-
egenavgifter,
-
avkastningsskatt enligt 2 § 5 lagen 1990:661 avkast-
- om ningsskatt på pensionsmedel,
Författningsförslag 43
särskild löneskatt enligt lagen 1991:687 särskild löneskatt - om på pensionskostnader,
statlig fastighetsskatt, mervärdesskatt skall redovisas i självdeklaration enligt 10 - som
kap. 31 § skattebetalningslagen 1997:000,
avgift enligt lagen 1994:1744 allmänna egenavgifter, och - om
skattetillägg och förseningsavgiñ enligt taxeringslagen
- 1990:324.
14 § Med övergångsposten avses ett negativt fördelningsunderlag vid 1995 års taxering. Om den skattskyldige på grund förlängt räkenav skapsår inte taxerades för näringsverksamheten då, i stället ett avses negativt fordelningsunderlag vid 1996 års taxering. Övergångsposten skall beräknas utan sådan jämkning förav delningsunderlaget som gällde då, om beskattningsåret omfattade längre eller kortare tid än tolv månader. Om fastighet en som är kapitaltillgång vid den taxeringen togs till ett lägre belopp än det upp högsta av de värden följer 12 § första stycket 4 eller 13 som av skall övergångsposten minskas med mellanskillnaden.
Om näringsverksamheten övergår till fysisk en person genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, övertar förvärvaren övergångsposten.
14 a § En särskild post får beräknas fastighet forvärvas om en genom arv, testamente eller gåva eller genom bodelning med anledning av
äktenskapsskillnad eller makes död och det kapitalunderlag för
räntefördelning som hänför sig till förvärvet är negativt vid förvärvstidpunkten. Detta gäller bara fastigheten är kapitaltillgång såväl om hos den tidigare ägaren som hos förvärvaren.
14 b § Den särskilda posten uppgår till ett belopp motsvarar det som
negativa kapitalunderlag for räntefordelning hänför sig till
som förvärvet, beräknat vid forvärvstidpunkten. Posten får dock inte överstiga ett belopp motsvarar den ersättning lämnas for som som fastigheten minskad med det högsta värdet för fastigheten vid förvärvstidpunkten enligt 12 § första stycket 4 eller 13 § och ökad med 72 procent av övertagen expansionsfond. Ett åtagande att ta över
expansionsfonden räknas inte ersättning. som Om en del av fastigheten övergår till någon skall annan ägare, posten minskas i motsvarande mån. Om fastigheten och driften den räknas till olika näringsav verksamheter och förvärvaren eller hans närstående inom två år före
förvärvet eller efter förvärvet tillskjutit kapital i än obetydlig
mer omfattning till den näringsverksamhet som driften räknas till, skall posten minskas i motsvarande mån.
14 § Den särskilda posten får öka kapitalunderlaget för räntefördel-
c ning med högst ett belopp som motsvarar det negativa kapitalunderlaget i näringsverksamheten före ökningen med posten.
Kapitalunderlaget får ökas med posten bara så länge någon del av fastigheten finns kvar i näringsverksamheten. Om kapitalunderlaget före ökningen med posten ett visst år inte längre är negativt, upphör rätten att öka kapitalunderlaget med posten.
Handelsbolagsdelägare
16 § Med kapitalunderlaget för räntefördelning för en delägare i ett svenskt handelsbolag det justerade anskaffningsvärdet för
avses andelen i bolaget beräknat enligt 47 kap. vid det föregående beskattningsårets utgång
ökat med
kvarstående sparat fördelningsbelopp, och -
en sådan övergångspost som avses i 17 minskat med
sådana tillskott till verksamheten under det föregående beskatt- -
ningsåret gjorts i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verk-
som samheten, och
lån från bolaget till delägaren eller någon närstående till del-
ägaren under det aktuella beskattningsåret, om räntan på lånet inte är marknadsmässig.
Med kapitalunderlaget för räntefördelning avses för andel som är lagertillgång i stället det skattemässiga värdetjusterat med posterna i första stycket.
Skattefria utdelningar
11 § Med utdelning avses i 12-18 inte sådan utdelning på andelar i kooperativa föreningar i form av rabatt eller pristillägg som den utdelande föreningen skall dra av enligt 38 kap. 19
Om ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening enligt ett dubbelbeskattningsavtal skall anses ha hemvist i en utländsk stat, skall företaget vid tillämpning av 12-21 anses som en utländsk juridisk person som är hemmahörande i den utländska staten.
Hänvisningar
13 § Bestämmelser om fusioner finns också i fråga om
kostnader i samband med fusion i 16 kap. 7 a
-
periodiseringsfonder i 27 kap. 8 och 14 §§,
-
ersättningsfonder i 28 kap. 20 och 23 §§, och
-
underskott i 39 kap. 14-20 §§.
-
38 kap. Beräkning av överskott och underskott för vissa
juridiska personer
17 § Om ett företag upphör att vara investmentföretag, skall 40 procent av värdet på företagets delägarrätter vid ingången av beskattningsåret tas upp som intäkt. Om värdet på företagets delägarrätter var högre vid ingången av något de fem föregående beskatt-
av ningsåren och företaget investmentföretag det året, skall intäkten
var i stället beräknas på det högsta av dessa värden.
I stället för vad som sägs i första stycket får företaget intäkt
som ta upp summan av kapitalvinster på delägarrätter minskat med sum-
man av motsvarande kapitalförluster som företaget haft under den tid som det har varit investmentföretag, dock tidigast från och med ingången av år 1991.
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte före-
om taget upplöses genom likvidation.
19 § Utdelning som en kooperativ förening lämnar av vinsten av den kooperativa verksamheten i form av rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp eller försäljningar
skall dras av.
Om föreningen har medlemmar får sådan utdelning
som som enligt 41 kap. 14 § inte skall tas upp som intäkt hos dem och det inte är fråga om bara enstaka medlemmar, får utdelningen dras av med högst ett belopp som motsvarar statslåneräntan vid utgången av november andra året före taxeringsåret minskad med två procentenheter och multiplicerad med summan av medlemmarnas omsättning med föreningen.
41 kap. Intäkter och avdrag i kapital
1 § Ränteinkomster, utdelningar, intäkter vid uthyrning privat-
av bostäder och alla andra intäkter på grund av innehav tillgångar
av samt kapitalvinster skall tas upp som intäkt, inte något annat
om anges i detta kapitel eller i 8 eller 41 a kap.
Kostnader för att förvärva och bibehålla intäkter, andra ränteutgifter och kapitalförluster skall dras av, om inte något annat
anges i detta kapitel eller i 9 eller 55 kap. Begränsat skattskyldiga skall dock inte dra av ränteutgifter som inte är kostnader för att förvärva eller bibehålla intäkter.
Vissa utdelningar och utskiftningar
Utdelning av aktier i dotterbolag
16 § Utdelningar från svenska aktiebolag i form av aktier i ett annat svenskt aktiebolag skall inte intäkt, om tas upp som utdelningen lämnas i förhållande till antalet innehavda aktier, aktier i det utdelande bolaget är inregistrerade vid en svensk börs, det utdelande bolaget vid utdelningstillfället, direkt eller indirekt, äger samtliga aktier i det andra bolaget och har gjort det sedan det föregående beskattningsårets ingång eller sedan det andra bolaget började bedriva verksamhet av något slag, samtliga aktier i det andra bolaget delas ut, och den verksamhet som därefter bedrivs eller skall bedrivas i vartdera bolaget är av inte obetydlig omfattning i förhållande till den verksamhet som bedrevs i det utdelande bolaget. Förutsättningarna i första stycket 2 och 5 gäller inte i fråga om utdelning från bankaktiebolag. Förutsättningen i första stycket 5 gäller inte heller i fråga om utdelning från ett kreditmarknadsbolag som är moderbolag i en koncern där det ingår ett bankaktiebolag. Vad som sägs i första och andra styckena gäller även om mottagaren av utdelningen inte äger aktierna i det utdelande bolaget.
41 kap. Utdelning och kapitalvinst på aktier i onoterade
a
företag
1 § I detta kapitel finns bestämmelser i vilken utsträckning om utdelningar och kapitalvinster aktier och andelar inte skall tas upp som intäkt. Bestämmelserna gäller utdelningar och kapitalvinster aktier i svenska aktiebolag, andelar i svenska ekonomiska föreningar som inte är kooperativa, och aktier i utländska juridiska inkomstbeskattningen - personer om av den juridiska inte är väsentligt lindrigare än inkomstbepersonen skattningen enligt denna lag ett svenskt företag med motsvarande av inkomster. Vad som sägs om aktier i detta kapitel gäller också i fråga om andra andelar.
2 § Bestämmelserna tillämpas inte utdelning från ett företag, om företaget är marknadsnoterat, företaget under det räkenskapsår beslutet utdelning som om avser eller under något av de fyra föregående räkenskapsåren, direkt eller genom ett dotterföretag, ägt aktier med en röst- eller kapitalandel på 25 procent eller mer i ett svenskt marknadsnoterat aktiebolag eller en marknadsnoterad utländsk juridisk person, företaget, om det är ett förvaltningsföretag, under det räkenskapsår som beslutet om utdelning avser, direkt eller ett annat genom förvaltningsföretag, ägt någon aktie i ett svenskt marknadsnoterat aktiebolag eller en marknadsnoterad utländskjuridisk eller person, företaget är ett privatbostadsföretag. Ett företag anses marknadsnoterat om någon aktie i företaget är marknadsnoterad. I fråga om marknadsnoterade företag finns bestämmelser i 9 och 10 §§.
Utdelning
3 § Utdelning skall intäkt bara till den del den överstiger tas upp som lättnadsbeloppet. Lättnadsbeloppet är summan av underlaget för lättnadsbelopp multiplicerat med 65 procent av statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret, och sparat lättnadsutrymme.
4 § Underlaget för lättnadsbelopp är summan av det omkostnadsbelopp som skulle ha använts aktien hade om avyttrats vid tidpunkten för utdelningen, sparat lättnadsutrymme, och lönesummetillägg enligt l l I 17 och 18 finns bestämmelser om att omkostnadsbeloppet för aktierna i vissa fall beräknas efter uppräkning eller på grundval ett av kapitalunderlag. I fråga om kvalificerade aktier i 52 kap. 3 § tillämpas som avses också de begränsningar som följer 1 l och 12 §§. av
5 § När en aktie förvärvas är förvärvarens lättnadsbelopp för det beskattningsåret noll, om utdelning har lämnats tidigare år. samma
Sparat lättnadsutrymme
á § Om utdelningen understiger lättnadsbeloppet, skall mellanskillnaden sparat lättnadsutrymme föras vidare till nästa beskattningsår.
Lämnar företaget inte någon utdelning, skall hela lättnadsbeloppet, beräknat vid beskattningsårets utgång, föras vidare. Detta gäller dock bara om förutsättningarna i 2 § första stycket är uppfyllda. Vad som sägs där om räkenskapsår som beslutet om utdelningen avser skall i stället gälla det räkenskapsår som har avslutats närmast före ingången av den skattskyldiges beskattningsår.
7 § Om en aktie övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, skall förvärvaren överta den tidigare ägarens sparade lättnadsutrymme.
Kapitalvinst
8 § Av en kapitalvinst på aktier skall bara ett belopp som överstiger summan av beskattningsårets återstående lättnadsbelopp och det sparade lättnadsutrymmet tas upp som intäkt. I fråga om marknadsnoterade företag finns bestämmelser i 9 och 10 §§.
Tioårsperioden efter en marknadsnotering
9 § Om ett företag marknadsnoteras tillämpas l-8 §§, utom 2 § första stycket utdelning och kapitalvinst på aktier i företaget till och med det tionde kalenderåret efter det år det noterades. Sparat lättnadsutrymme vid utgången av det tionde året skall läggas till anskaffningsvärdet för aktien.
Första stycket gäller bara
aktier som getts ut före tidpunkten för noteringen eller den tidigare tidpunkt då företaget inför en marknadsintroduktion offentligt eller på något annat sätt riktat en inbjudan till en vidare krets att förvärva aktier i företaget och som inte efter denna tidpunkt har övergått till en ny ägare genom köp, byte eller på liknande sätt, och
aktier som förvärvats med stöd av aktier som avses i 1 och inte etter förvärvet har övergått till en ny ägare genom köp, byte eller på liknande sätt.
10 § Bestämmelserna i 9 § första stycket gäller inte i fråga om aktier i
investmentföretag, företag som någon gång under de senaste fem åren före tidpunkten för marknadsnoteringen varit marknadsnoterade, eller företag som någon gång under de senaste fem åren före tidpunkten för marknadsnoteringen varit dotterföretag till ett marknadsnoterat företag.
Lönesummetillägg
11 § 1 underlaget för gränsbeloppet skall ett löneunderlag enligt 14-16 räknas lönesummetillägg. För aktieägare i som avses 12 § får tillägget inte överstiga vad i 13 som anges
12 § Om aktieägaren året före beskattningsåret varit verksam i betydande omfattning i företaget eller i dess dotterföretag, skall lönesummetillägg göras bara aktieägaren för nämnda år har fått om ersättning från företagen som ingår i underlaget för beräkning av avgifter enligt 2 kap. 3 § lagen 1981:691 socialavgifter eller 1 § om lagen 1990:659 om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster med belopp som sammanlagt inte understiger det lägsta av 120 procent av den högsta löneunderlagsgrundande ersättningen samma år till en arbetstagare, och -tio basbelopp för året före beskattningsåret.
13 § För en aktieägare som avses i 12 § får lönesummetillägget inte överstiga ett belopp som motsvarar 50 gånger den ersättning som aktieägaren för året före beskattningsåret fått från företagen och som ingår i underlaget för beräkning avgifter enligt 2 kap. 3 § lagen av 1981:691 om socialavgifter eller 1 § lagen 1990:659 särskild om löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Begränsningen gäller för aktieägarens sammanlagda innehav aktier i företaget. av
14 § Löneunderlaget skall beräknas grundval ersättning av som ingår i underlaget för beräkning avgifter enligt 2 kap. 3 § lagen av 1981:691 om socialavgifter eller 1 § lagen 1990:659 särskild om löneskatt på vissa förvärvsinkomster och under året före beskattsom ningsåret har lämnats till arbetstagarna i företaget och i dess dotterföretag. Om ersättningen avser arbetstagare i ett dotterföretag inte är som helägt, skall så stor del ersättningen medräknas motsvarar av som moderföretagets andel av antalet aktier eller andelar i dotterföretaget.
15 § Vid beräkningen av löneunderlaget skall följande ersättningar inte medräknas:
ersättningar som täcks av statliga bidrag för lönekostnader,
ersättningar till arbetstagare som har en delägarätt som getts ut av företaget eller av ett annat företag inom samma svenska koncern om detta kapitel skall tillämpas utdelning, ränta eller kapitalvinst på rätten.
16 § Löneunderlaget är den del av den sammanlagda ersättningen som överstiger tio basbelopp. Löneunderlaget fördelas med lika belopp på antalet aktier i företaget.
Aktier förvärvade före år 1990
17 § För aktier som har förvärvats före år 1990 skall vid beräkning
av omkostnadsbeloppet enligt 4 § anskaffningsutgiñerna räknas med
upp hänsyn till förändringarna i det allmänna prisläget från och med förvärvsåret, dock tidigast från och med år 1970, till år 1990. Motsvarande gäller för ovillkorliga kapitaltillskott gjorts före år
som 1990.
Vad som sägs i första stycket gäller inte om omkostnadsbeloppet beräknas med tillämpning av 18
Aktier förvärvade före år 1992
18 § För aktier som har förvärvats före år 1992 får vid beräkning
av omkostnadsbeloppet enligt 4 § som anskaffningsutgift tas det
upp justerade kapitalunderlaget i företaget enligt 19-27 fördelat med lika belopp aktierna i företaget. Som förutsättning gäller att denna beräkning används för samtliga de aktier i företaget som aktieägaren förvärvat före år 1992. I sådant fall skall hänsyn inte tas till ovillkorliga kapitaltillskott som gjorts före utgången det
av beskattningsår som avses i 19
Vad som sägs i första stycket gäller inte i fråga om utländska juridiska personer.
Beräkning av kapitalunderlaget
19 § Kapitalunderlaget är skillnaden mellan värdet på tillgångarna och värdet skulderna i företaget vid utgången det beskattningsår
av
för vilket taxering skedde år 1993. Om företaget inte taxerades då, är kapitalunderlaget i stället motsvarande skillnad det beskattningsår för vilket taxering skedde år 1992.
20 § Som skuld räknas 28 procent av en avsättning till skatteutjämningsreserv enligt den upphävda lagen 1990:654 om skatteutjämningsreserv, sådant uppskovsbelopp som avses i den upphävda lagen 1990:655 om återföring av obeskattade till den del det vid reserver beskattningsårets utgång inte hade återförts, och avsättningar till ersättningsfonder och liknande fonder. Som skuld räknas också skuldreserveringar till den del avdrag gjordes vid beskattningen.
21 § Aktier och andelar i andra svenska dotterföretag än handelsbolag skall tas upp till ett värde som motsvarar kapitalunderlaget i dotterföretaget. Om dotterföretaget inte var helägt, skall så stor del av detta värde tas upp som motsvarar moderforetagets andel aktierna av eller andelarna i dotterföretaget.
22 § Vid värdering av andra tillgångar än som avses i 21 § skall fastigheter som var lagertillgångar tas till det skattemässiga upp värdet, minskat med värdeminskningsavdrag hade gjorts vid som beskattningen men inte i räkenskaperna, andra lagertillgångar än fastigheter samt pågående arbeten, kundfordringar och liknande tillgångar tas upp till det skattemässiga värdet, inventarier tas upp till det skattemässiga restvärdet, fastigheter som var kapitaltillgångar tas till anskaffningsupp värdet for mark, byggnader och markanläggningar, ökat med förbättringskostnader och minskat med gjorda värdeminskningsavdrag, delägarrätter som var kapitaltillgångar tas upp till omkostnadsbeloppet vid en avyttring, fordringar i utländsk valuta tas upp till det värde gällde vid som beskattningen, andelar i handelsbolag till det justerade anskaffningstas upp värdet enligt 47 kap., och andra tillgångar tas upp till omkostnadsbeloppet vid en avyttring. Vad som sägs om värdeminskningsavdrag gäller också i fråga om liknande avdrag såsom skogsavdrag och avdrag för substansminskning samt sådana belopp med vilka ersättningsfonder och liknande fonder tagits i anspråk.
23 § Fastigheter i Sverige som var kapitaltillgångar och som hade förvärvats före utgången år 1990 får i stället anses förvärvade den
av 1januari 1991. I sådant fall skall hänsyn inte tas till utgifter och avdrag före år 1991, utöver vad som anges i andra stycket.
Anskaffningsvärdet vid denna tidpunkt skall anses motsvara en viss del fastighetens taxeringsvärde för år 1991 minskad med
av värdeminskningsavdrag och liknande avdrag vid 1982-1991 års taxeringar, avdragen år uppgått till minst 10 procent av
om per nämnda del taxeringsvärdet. Den del taxeringsvärdet som skall
av av användas är för
småhusenheter 70 procent,
hyreshusenheter 60 procent,
industrienheter 75 procent,roch
lantbruksenheter 100 procent.
Om marknadsvärdet på byggnader, mark och markanläggningar
förvärvade den 1januari 1991 vidrbeskattningsårets utgång som anses understeg anskaffningsvärdet enligt andra stycket, skall
75 procent av detta värde justeras i skälig mån.
Justering av kapitalunderlaget
24 § Om företaget gjorde avsättning till skatteutjämningsreserv vid 1994 års taxering, får 28 procent av det belopp som enligt lagen 1993:1540 om återföring av skatteutjämningsreserv minst skall återföras vid 1995-2002 års taxeringar tastupp som skuld i stället för vad som anges i 20 § första stycket Om avdraget för avsättning är lägre än det avdrag som avses i 20 § första stycket skall kapitalunderlaget minskas med 28 procent av mellanskillnaden.
25 § Kapitalunderlaget skall minskas med vinstutdelning som lämnats för det räkenskapsår för vilket taxering skedde år 1993 eller, om företaget inte taxerades då, det räkenskapsår för vilket taxering skedde år 1992.
26 § Vinstutdelning som lämnas för senare räkenskapsår än som avses i 25 § skall minska kapitalunderlaget till den del det utdelade beloppet överstiger nettovinsten enligt fastställd balansräkning, eller i förekommande fall, fastställd koncernbalartsräkmng.
Kapitalunderlaget i ett aktiebolag skall minskas med belopp som motsvarar utbetalningar från bolaget som gjorts i samband med nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden, om utbetalningen skett efter utgången av det räkenskapsår då underlaget beräknades.
Kapitalunderlaget i en ekonomisk förening skall minskas med belopp som motsvarar utbetalningar enligt l0 kap. l § lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar vid nedsättning med-
av lemsinsatsernas belopp eller enligt 4 kap. 3 § lag vid
samma återbetalning av överskjutande medlemsinsatser. Detta gäller bara
om utbetalningen skett efter utgången av det räkenskapsår då underlaget beräknades.
27 § När kapitalunderlaget justeras grund utdelningar och andra
av utbetalningar som avses i 26 tillämpas det kapitalunderlaget på
nya
utdelningar som sker efter den utbetalning medfört
som justeringen, och
kapitalvinster som uppkommer efter denna utbetalning.
AVD. VII KAPITALVINSTER OCH KAPITALFÖRLUSTER
42 kap. Grundläggande bestämmelser kapitalvinster
om
och kapitalförluster
Ersättningari form av livränta
Ersättningen vid kapitalvinstberäkningen
30 § Om en tillgång avyttras mot ersättning i form livsvarig
av en livränta, räknas som ersättning det kapitaliserade värde livräntan
av som framkommer med tillämpning tabell III till lagen 1941:416
av
arvsskatt och gåvoskatt. Är livräntan beroende flera om av personers liv på så sätt att den upphör vid den först avlidnes död, bestäms kapitalvärdet med utgångspunkt i hur gammal den äldste är. Om livräntan upphör vid den sist avlidnes död, bestäms värdet efter den yngstes ålder.
Ersättningen beräknas med tillämpning tabell till lagen
av om arvsskatt och gåvoskatt, överlåtelseavtalet innebär att
om
livräntan skall utgå livsvarigt, dock högst ett visst antal år, och en sådan beräkning resulterar i att ersättningen blir lägre än enligt första stycket, eller
livräntan skall utgå livsvarigt, dock minst ett visst antal år, om en sådan beräkning resulterar i att ersättningen blir högre än enligt första stycket.
Om en livsvarig livränta upphör på grund av ett dödsfall inom fem år från avyttringen skall, i stället för vad som sagts i första och andra styckena, det sammanlagda livräntebeloppet tas upp som ersättning om denna därmed blir lägre.
46 kap. Avyttring av aktier och andra delägarrätter samt
fordringsrätter
Ersättning i form av nyemitterade aktier
17 § Avyttras aktier till ett svenskt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag mot ersättning som består av nyemitterade aktier i det köpande bolaget och eventuellt kontant ersättning som motsvarar högst tio procent av de nyemitterade aktiernas nominella värde, skall den kontanta ersättningen tas upp som kapitalvinst. Detta gäller också vid avyttring av andelar i ekonomiska föreningar. Som anskaffningsvärde för de mottagna aktierna anses det omkostnadsbelopp
som gällde för de avyttrade aktierna eller andelarna.
l fråga om internationella aktiebyten i 20 § gäller vad
som avses som sägs i första stycket bara om den skattskyldige begär det.
17 a § Bestämmelserna i 17 § tillämpas bara i fråga om personer som är obegränsat skattskyldiga vid utgången av det beskattningsår då avyttringen sker. De tillämpas dock inte i fråga efter
om personer som utflyttning från Sverige är obegränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 3 på grund av väsentlig anknytning hit.
Bestämmelserna i 17 § tillämpas inte heller i fråga om sådana avyttringar till närstående företag som avses i 22 kap. 6 och 1 1 §§.
Har avyttringen gjorts av en juridisk person, gäller utöver villkoren i 17 att aktier i det bolag som gett ut de avyttrade aktierna skall vara noterade på börs samt att det köpande bolaget skall ha erbjudit sig att på marknadsmässiga villkor förvärva samtliga aktier i detta bolag. Om det finns särskilda skäl, får regeringen medge undantag från villkoren i första meningen i ett enskilt fall.
Internationella aktiebyten
20 § Vid internationella aktiebyten tillämpas bestämmelserna i 21-27 §§, om det uppkommer en kapitalvinst som överstiger mottagen kontant ersättning. Vad som sägs om aktier gäller också i fråga om andra andelar.
Om den skattskyldige begär det, tillämpas i stället bestämmelsernai 17-19 §§.
Kapitalfdrluster
Inkomstslaget kapital
29 § I inkomstslaget kapital skall 70 procent av en kapitalforlust dras av, till den del den inte skall dras av enligt 30-32 a §§.
Att kapitalforluster i vissalfall inte skall dras följer 6
av av
32 a § Kapitalförluster på sådana aktier och andelar i svenska aktiebolag och utländska juridiska personer som inte är marknadsnoterade skall dras av i sin helhet mot kapitalvinster på sådana tillgångar.
Inkomstslaget näringsverksamhet
35 § I fråga om kapitalforluster i svenska handelsbolag tillämpas 29-32 a §§.
Kapitalforluster på sådana tillgångar och förpliktelser vars innehav betingats av verksamhet som bedrivs av handelsbolaget eller någon
av som med hänsyn till äganderättsforhållanden eller organisatoriska förhållanden kananses stå den skattskyldige nära, skall dock alltid dras av i sin helhet.
AVD. VIII FÅMANSFÖRETAG OCH FÅMANSHANDELSBOLAG
51 kap. Förmåner och ersättningar från fåmansföretag och
fåmanshandelsbolag
Definitioner
F åmansföretag
3 § Aktiebolag vars aktier är noterade vid en svensk eller utländsk börs och privatbostadsföretag anses inte som fåmansföretag.
52 kap. Utdelning och kapitalvinst på aktier i
fåmansföretag
Definitioner
3 § Med kvalificerad aktie avses aktie i ett fåmansföretag under förutsättning att
aktieägaren eller någon närstående till denne under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i företaget eller i ett annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet, eller
företaget, direkt eller indirekt, under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningåren har ägt aktier i ett annat fåmansföretag och aktieägaren eller någon närstående till denne under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i detta företag.
Dör ägaren till en kvalificerad aktie, anses aktien kvalificerad även hos dödsboet, om den döde, någon närstående till honom eller någon delägare i dödsboet varit verksam på det i första
sätt som anges stycket.
4 § Vid bedömningen av om ett företag är fåmansföretag gäller vid tillämpningen av detta kapitel, utöver vad som sägs i 51 kap. 2 och 3 §§, följande. Utländska juridiska personer likställs med svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar. Detta gäller dock inte dödsbo efter den som inte var obegränsat skattskyldig vid dödsfallet. Sådana ägare som själva eller genom någon närstående är eller under något av de fem föregående beskattningsåren har varit verksamma i företaget i betydande omfattning anses som en person. Som ägare anses den som direkt eller indirekt eller liknande sätt innehar aktier eller andelar i företaget.
5 § Upphör ett företag att vara fåinansföretag, aktie ändå anses en kvalificerad under längst fem beskattningsår därefter. Detta gäller dock bara om aktieägaren eller någon närstående till denne ägde aktien när företaget upphörde fåmansföretag och att vara aktien då var kvalificerad, eller har förvärvat aktien med stöd av en sådan aktie i som avses
Undantag på grund av utomstående delägare
6 § Om aktieägaren visar att utomstående i betydande omfattning äger del i företaget och har rätt till utdelning, skall 2 § inte tillämpas, om det inte finns särskilda skäl. Vid bedömningen skall förhållandena under beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren beaktas. Med företag avses här det företag där aktieägaren eller någon närstående till honom varit verksam i betydande omfattning under den tid som anges i första stycket. Ett företag anses ägt av utomstående till den del det varken direkt eller indirekt ägs av fysiska personer äger kvalificerade aktier i som företaget eller i ett annat fåmansföretag i 3 som avses
Utdelning
7 § Utdelning på kvalificerade aktier skall intäkt tjänst tas upp som av till den del den överstiger gränsbeloppet. Gränsbeloppet är summan av underlaget for gränsbelopp multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret ökad med fem procentenheter, och
sparat utdelningsutrymme. l fråga om andra delägarrätter än aktier och andelar skall statslåneräntan dock ökas med en procentenhet. Om lättnadsbeloppet enligt 41 a kap. 3 § överstiger gränsbeloppet, tillämpas bestämmelserna i första stycket på utdelningen minskad med mellanskillnaden.
8 § Underlaget för gränsbelopp är summan av det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om aktien hade avyttrats vid tidpunkten för utdelningen, sparat utdelningsutrymme, och lönesummetillägg enligt 41 a kap. ll Vid beräkning av omkostnadsbeloppet för aktierna tillämpas bestämmelserna om uppräkning i 41 a kap. 17 § och kapitalunderlaget i 41 a kap. 18 Detta gäller dock inte i fråga andra delägarrätter om än aktier och andelar. Bestämmelserna om lönesummetillägg tillämpas inte heller i fråga sådana andra delägarrätter. om
9 § När en aktie förvärvas från en närstående är förvärvarens gränsbelopp for det beskattningsåret noll, utdelning har lämnats om tidigare samma är.
Kapitalvinst
12 § Av en kapitalvinst på kvalificerade aktier skall 50 procent den av del som överstiger beskattningsårets återstående gränssumman av belopp och det sparade utdelningsutrymmet intäkt tas upp som av tjänst. Vid beräkningen enligt första stycket omkostnadsbeloppet för av aktierna tillämpas bestämmelserna uppräkning i 41 kap. 17 § om a och kapitalunderlaget i 41 a kap. 18 Detta gäller dock inte i fråga om andra delägarrätter än aktier och andelar. g En kapitalvinst skall inte intäkt tjänst till den del tas upp som av det skulle medföra att den skattskyldige och närstående till honom under avyttringsåret och de fem föregående beskattningsåren som intäkt av tjänst sammanlagt tagit högre belopp än motsvarar upp som 100 basbelopp för avyttringsåret. Om sparat lättnadsutrymme enligt 41 a kap. 6 § överstiger sparat utdelningsutrymme, tillämpas bestämmelserna i första stycket på kapitalvinsten minskad med mellanskillnaden.
Skatteberäkning inom familjen
13 § Om aktieägarens make eller, om aktieägaren fyller högst 18 år under beskattningsåret, hans förälder är eller under någon del av den senaste femårsperioden har varit verksam i betydande omfattning i ett fåmansföretag som avses i 3 § och om aktieägarens beskattningsbara förvärvsinkomst, bortsett från vad som enligt detta kapitel skall tas
som intäkt av tjänst tjänsteintäkten, understiger makens eller upp förälderns beskattningsbara förvärvsinkomst gäller följande. Skatten på tjänsteintäkten skall beräknas enligt 59 kap. 6 § som om aktieägarens beskattningsbara förvärvsinkomst, bortsett från tjänsteintäkten, motsvarade makens eller förälderns beskattningsbara förvärvsinkomst.
AVD. IX PENSIONSSPARANDE
53 kap. Pensionsförsäkringar och pensionssparkonton
Pensionsförsäkring m.m.
Pensionsförsäkring eller kapital/försäkring
4 § En pensionsförsäkring skall ha meddelats i en försäkringsrörelse som bedrivs i Sverige och som medför skattskyldighet enligt denna lag eller enligt lagen 1990:661 om avkastningsskatt på pensionsmedel.
4 a § En försäkring som huvudsakligen avser ålders-, sjuk-, eller efterlevandepension och som har meddelats i en försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige anses som en pensionsförsäkring, om den försäkrade var bosatt utomlands när försäkringen tecknades och fick avdrag, skattereduktion eller liknande skattelättnad för premierna.
Första stycket gäller också om arbetsgivaren betalat premierna under den försäkrades bosättning eller förvärvsarbete utomlands utan att betalningen räknats som inkomst för den försäkrade vid beskattningen i det landet. Ett sådant förvärvsarbete skall vara den försäkrades huvudsakliga förvärvsverksamhet.
Om det i annat fall finns särskilda skäl, får Skattemyndigheten medge att en försäkring som har meddelats i forsäkringsrörelse en som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, skall anses som en pensionsforsäkring. Har ett sådant medgivande lämnats, kan försäkringen inte övergå till att vara en kapitalforsäkring.
Överklagande
31 § Skattemyndighetens beslut enligt 4 l7, 22 eller 29 § får överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.
54 kap. Pensionsparavdrag
Avdragsgrundande inkomster
4 § Pensionssparavdraget får inte överstiga de avdragssumman av grundande inkomsterna. Med avdragsgrundande inkomst avses l överskott av aktiv näringsverksamhet beräknat före . pensionssparavdraget, avdrag för särskild löneskatt pensionskostnader - som avser pensionssparavdrag, och avdrag for avsättning for egenavgifter, och överskott av tjänst minskat med sådana utdelningar, kapitalvinster och förmåner i fåmansforetag eller fåmanshandelsbolag m.m. som enligt 47, 51 eller 52 kap. skall tas upp som intäkt av tjänst.
5 § Pensionssparavdraget får inte heller överstiga 0,5 basbelopp med tillägg enligt andra-tredje styckena. l fråga om annan avdragsgrundande inkomst tjänst än sådan av som avses i tredje stycket är tillägget 5 procent till den del inkomsten överstiger lO men inte 20 basbelopp. l fråga om avdragsgrundande inkomst anställning är tillägget av dock, om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning och
inte är anställd i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening som han har sådant bestämmande inflytande i som avses i 25 kap. 10 -högst 35 procent av inkomsten till den del den inte överstiger 20 basbelopp, och -högst 25 procent av inkomsten till den del den överstiger 20 men inte 30 basbelopp. I fråga om avdragsgrundande inkomst av aktiv näringsverksamhet är tillägget
25 procent av inkomsten till den del den inte överstiger 20 bas- belopp, och
20 procent av inkomsten till den del den överstiger 20 men inte - 40 basbelopp.
AVD. X ÖVRIGA GEMENSAMMA BESTÄMMELSER
56 kap. Värdering av intäkter i annat än pengar
2 § Särskilda bestämmelser finns om
förmån av kost kostförmån i 3 -
förmån av bil bilförmån i 4-6 a §§, -
förmån av resor reseförmån med inskränkande villkor i 7-9 §§, -
förmån av räntefritt lån eller lån där räntan understiger marknadsräntan ränteförmån i 10-12 §§,
förmån av fritt logi på fartyg i 12 a och - -justering av förmånsvärdet i 13-15 §§.
Bilförmån
4 § Värdet av bilförmån exklusive drivmedel skall för ett kalenderår beräknas till summan av
0,3 basbelopp, -
ett ränterelaterat belopp, och -
ett prisrelaterat belopp. - Det ränterelaterade beloppet skall beräknas till 75 procent av statslåneräntan vid utgången av november andra året före taxeringsåret multiplicerad med nybilspriset för ârsmodellen.
Författningsförslag
Det prisrelaterade beloppet skall beräknas till 9 procent nybilsav priset för årsmodellen, om detta uppgår till högst 7,5 basbelopp. Om nybilspriset för årsmodellen är högre, skall det prisrelaterade beloppet beräknas till summan av 9 procent 7,5 basbelopp och 20 procent av av den del av nybilspriset överstiger 7,5 basbelopp. som
4 a § I fråga om en bil av en årsmodell är år eller äldre, skall som sex nybilspriset anses vara det högsta av det verkliga nybilspriset plus anskaffningskostnadeit för extra- utrustning enligt 4 b och fyra basbelopp. -
4 b § Vid beräkning av formånsvärdet skall anskaffningskostnaden för eventuell extrautrustning läggas till det angivna nybilspriset.
Med nybilspris for årsmodellen det pris bilen hade när avses som den introducerades på den svenska marknaden. Om ett sådant introduktionspris ändras efter kort tid, med nybilspris detjusterade avses priset. Om det inte finns något nybilspris, nybilspris för anses som årsmodellen det pris som det kan antas att bilen skulle ha haft den om introducerats på den svenska marknaden när den var ny.
5 § För den som kört minst 3 000 mil i tjänsten med förmänsbilen under ett kalenderår skall förmånsvärdet beräknas till 75 procent av det värde som annars skulle följa av 4 och 4 §§. a I fråga om en förmån den skattskyldige hañ under bara del som en av året, skall värdet sättas ned med tolñedel for varje hel kalenderen månad han inte haft förmånen. som
6 a § Om det i bilformånen ingår förmån fritt eller delvis fritt av drivmedel för förmånsbilen, skall denna förmån värderas till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2. Marknadsvärdet antas motsvara värdet for den mängd drivmedel kan antas ha som förbrukats för förmånsbilens totala körsträcka under den tid den
skattskyldige är skattskyldig for bilförmånen, han inte gör om sannolikt att marknadsvärdet är något annat.
Fritt logi på fartyg
12 § Förmån fritt logi ombord fartyg skall för arbetstagare
a av som har sjöinkomst värderas till noll.
Justering av förmånsvärdet
13 § Värdet kostförmån enligt 3 § och bilförmån enligt 4-6a får
av justeras uppåt eller nedåt, om det finns synnerliga skäl.
13 § Som synnerliga skäl för attjustera värdet av bilförmån nedåt
a
anses
att bilen använts som arbetsredskap,
-
att bilen använts i taxinäring, den körts minst 6 000 mil i verk-
samheten under kalenderåret och att dispositionen för privat körning
varit begränsad i mer än ringa utsträckning, eller
att det finns liknande omständigheter.
-
Värdet bilförmån får justeras nedåt också när bilen ingår i en
av större grupp av bilar som deltar i ett test eller liknande för att prova
eller förbättrande miljö- eller säkerhetsteknik eller dylikt och ut ny bilen i det utförandet inte finns att köpa den allmänna marknaden
inom Europeiska unionens medlemsländer eller EES-länderna.
AVD. XI ALLMÄNNA AVDRAG, GRUNDAVDRAG OCH
SJÖINKOMSTAVDRAG
57 kap. Allmänna avdrag
1 § l detta kapitel finns bestämmelser om allmänna avdrag för
underskott i 24 §§,
-
egenavgifter i 5
-
utländska socialförsäkringsavgifter i 6
-
periodiska understöd i 7 och 8 §§, och
-
premier for pensionsförsäkringar och inbetalningar pensions-
sparkonton i 9
Bestämmelser for dem inte är obegränsat skattskyldiga hela
som året finns i 10
58 a kap. Sjöinkomstavdrag
I § I detta kapitel finns bestämmelser om sjöinkomstavdrag.
Avdragets storlek
2 § Skattskyldiga som har sjöinkomst under hela beskattningsåret har rätt till sjöinkomstavdrag med
35 000 kronor vid anställning fartyg som huvudsakligen går
i fjärrfart, och
34 000 kronor vid anställning annat fartyg.
-
Skattskyldiga som har sjöinkomst bara under en del av beskattningsåret har rätt till sjöinkomstavdrag med en trehundrasextiofemtedel av beloppet enligt första stycket för varje dag som de haft sjöinkomst.
Avdraget skall avrundas nedåt till helt hundratal kronor.
öinkomst
3 § Med sjöinkomst avses lön, förmåner, drickspengar och annan ersättning till den som enligt sjömanslagen 1973:282 anses som sjöman och som är anställd i redarens tjänst på ett svenskt handelsfartyg. Detta gäller bara om fartyget har en bruttodräktighet på minst 100 och huvudsakligen används i fjärrfart eller närfart. Med anställning hos redare likställs anställning hos en annan arbetsgivare som redaren anlitar som entreprenör.
Med sjöinkomst avses också inkomster som uppbärs av
den som för redarens räkning tjänstgör som kontrollant när ett fartyg byggs eller biträder när fartyget utrustas och som senare skall tillträda en befattning fartyget, och
den som före leveransen av ett fartyg som är under byggnad och innan han börjar tjänstgöra ombord, inställer sig fartyget för att lära känna det och dess tekniska utrustning m.m.
4 § Lön eller annan ersättning under en kortare väntetid till en sjöman som anställs för att tillträda en befattning på ett visst fartyg, anses som sjöinkomst av anställningen på fartyget.
Ersättning under en kortare väntetid till en sjöman som mönstrar av ett visst fartyg för att tillträda en befattning på ett annat fartyg
3 17-0718
som tillhör samma redare, anses som sjöinkomst anställningen
av på det förra fartyget.
Anställning på ett svenskt handelsfartyg
5 § Med anställning på ett svenskt handelsfartyg avses anställning på ett fartyg som skall anses som svenskt enligt sjölagen 1994: 1009 och som används till handelssjöfart eller befordran
av passagerare eller till något annat ändamål som har samband med handelssjöfarten. Om fartyget hyrs ut i huvudsak obemannat till
en utländsk redare, gäller detta bara anställning hos fartygets ägare eller hos en arbetsgivare ägaren anlitar.
som
Med anställning ett svenskt handelsfartyg likställs anställning
ett utländskt handelsfartyg som en svensk redare hyr i huvudsak obemannat, om anställningen sker hos redaren eller hos arbets-
en givare som redaren anlitar.
Fartområden
6 § Med fjärrfart avses annan fart än inre fart och närfart.
Med inre fart avses fart inom landet huvudsakligen i hamnar eller floder, kanaler, insjöar, inomskärs vid kusterna eller i Kalmarsund.
Med närfart avses
linjefart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller
utomskärs vid kusterna, och
linjefart mellan svensk och utländsk hamn eller mellan utländ-
ska hamnar, dock inte linjefart bortom linjen Hanstholm
- Lindesnäs eller bortom Cuxhaven.
AVD. XII BERÄKNING AV SKATTEN
59 kap. Skatteberäkningen
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om beräkning av statlig och kommunal inkomstskatt. Bestämmelser om avrundning av skatten finns i 23 kap. 1 § skattebetalningslagen 1997:000.
Fysiska personer
Kommunal inkomstskatt
4 § För fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten
summan av de skattesatser för kommunalskatt och landstingsskatt som gäller i hemortskommunen för året fore taxeringsåret multiplicerad med den beskattningsbara förvärvsinkomsten.
Med hemortskommun avses hemortskommunen enligt 2 kap. l § skattebetalningslagen 1997:000 for året före taxeringsåret. Med hemortskommun för ett dödsbo avses den dödes hemortskommun för dödsåret.
9 § Expansionsfondsskatten är 28 procent av det belopp som dras av vid avsättning till expansionsfond enligt 30 kap. När avdraget återfors, skall ett belopp som motsvarar 28 procent minskning
av en av expansionsmedel räknas av vid debiteringen slutlig skatt.
av
Skattereduktion
10 § Om det uppkommer ett underskott av kapital skall skatten minskas med 30 procent den del underskottet inte
av av som överstiger 100 000 kronor och med 21 procent det återstående
av underskottet skattereduktion.
10 a § För skattskyldiga som har sjöinkomst under hela beskattningsåret, skall skattereduktion göras med 13 000 kronor vid anställning faryg som huvudsakligen går i fjärrfart och med 8 000 kronor vid anställning på annat fartyg. För skattskyldiga har
som sjöinkomst bara under del beskattningsåret är skattereduktionen
en av
trehundrasextiofemtedel av belopp som anges i föregående en mening, för varje dag som sjöinkomsten uppbärs. Vad som avses med närfart och üärrfart framgår av 58 a kap. 6
10 b § skattereduktion skall räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt samt mot statlig fastighetsskatt enligt lagen l 984: l 052 om statlig fastighetsskatt.
skattereduktion sker i första hand för sjöinkomst och därefter för underskott av kapital.
2 Förslag till
Lag ikraftträdande inkomstskattelagen
om av
1998:000
Härigenom föreskrivs följande.
1 kap. Allmänna bestämmelser
2 § Genom denna lag upphävs
kommunalskattelagen 1928:370,
lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt,
kungörelsen 1950:674 angående grunder för sådan uppdel-
2 a. ning av pensionsstyrelsens frivilliga försäkring, som avses i punkt 1 tionde stycket anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen,
2 kungörelsen 1951:723 angående grunder för uppdelning av vissa försäkringar en pensionsförsäkring och en kapitalförsäkring,
lagen 1951:763 om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst,
skogskontolagen 1954:142, förordningen 1962:42 om skattefrihet för belopp, som utgår
på grund av vissa riskgarantier,
lagen 1963:173 om avdrag för avgifter till stiftelsen Svenska Filminstitutet, m.m.,
lagen 1969:739 om avdrag vid inkomsttaxeringen för bidrag till Oljeprospektering Aktiebolag, m.m.,
lagen 1972:78 om skatt för gemensamt kommunalt ändamål,
lagen 1974:990 om den skattemässiga behandlingen med anledning av övergång från aktiebolag till annan företagsform, m.m.,
10. lagen 1978:188 om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgift för kostnadsutjämning enligt allmän pensionsplan,
m.m., 1 lagen 1 979161 1 om upphovsmannakonto, 12. lagen 1982:60 om beräkning av avdrag grund av avyttring
av skog i vissa fall,
13. lagen 1990:663 om ersättningsfonder, 14. lagen 1990:696 om avdrag för bidrag till Stiftelsen Sveriges
Tekniska Museum,
15. lagen 1992:702 om inkomstskatteregler med anledning
av vissa omstruktureringar inom den finansiella sektorn,
m.m.,
16. lagen 1992:1061 om inkomstskatteregler vid ombildning
av föreningsbank till bankaktiebolag,
17. lagen 1992:1091 om inkomstskatteregler vid utskiftning av aktier i vissa fall, 18. lagen 1992:1643 om särskilda regler för beskattning inav komst från handelsbolag i vissa fall, 19. lagen 1993:5 om inkomstskatteregler vid statligt stöd till vissa kreditinstitut, 20. lagen 1993:541 om inkomstbeskattning vid ombildning av värdepappersfond, 21. lagen 1993:1469 om uppskovsavdrag vid byte av bostad, 22. lagen 1993:1536 om räntefördelning vid beskattning, 23. lagen 1993:1537 om expansionsmedel, 24. lagen 1993:1538 om periodiseringsfortder, 25. lagen 1993:1539 om avdrag för underskott av näringsverksamhet, 26. lagen 1994:775 om beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag, 27. lagen 1994:1850 om direktavdrag för byggnader m.m., 28. lagen 1994:1853 om beskattning europeiska ekonomiska av intressegrupperingar, 29. lagen 1994:1854 om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG, 30. lagen 1995:1592 om Skatteregler för ersättning från insättningsgaranti, och 31. lagen 1996:161 med vissa bestämmelser tillämpningen om av dubbelbeskattningsavtal.
14 a § Vid uppdelning av försäkring i 1 1 § enligt punkt 1 som avses tionde stycket av anvisningarna till 31 § den upphävda kommunalskattelagen 1928:370 i dess lydelse före ikraftträdandet den 1januari 1976 av lagen 1975:1347 om ändring i nämnda lag gäller följande i fråga om försäkringar, som avsågs i l § första stycket den upphävda c kungörelsen 1947:981 angående anordnandet den frivilliga av statliga pensionsförsäkringen pensionsstyrelsens frivilliga försäk-
ring, dock försäkringar på grund avgift betalats före år av som 1951, och 2. livränteförsäkringar som meddelats av Ränte- och kapitalförsäkringsanstalten i Stockholm, Ränte- och kapitalförsäkringsanstalten i Göteborg, Skånska livränte- och kapitalförsäkringsanstalten samt Skaraborgs läns ränte- och kapitalförsäkringsanstalt, för vilka utfästelse om försäkringsbeloppets storlek inte har lämnats och som dessutom är förenade med villkoret, att betalda premier utan ränta skall betalas tillbaka, om den försäkrade dör, innan livräntan börjat utbetalas, dock försäkringar på grund premie betalats före av som år 1952. Försäkringen skall anses som en kapitalförsäkring till den del den avser återbetalning av premier eller avgifter vid dödsfall och i övrigt som en pensionsförsäkring. Inbetalade premier eller avgifter skall anses betalda till 10 procent för kapitalförsäkringen och till 90 procent för pensionsförsäkringen.
Försäkring tecknad utomlands före år 1997
20 § En försäkring anses som en pensionsförsäkring Riksskatteom verket har lämnat en förklaring detta enligt punkt 1 sjuttonde om stycket av anvisningarna till 31 § den upphävda kommunalskattelagen 1928:370 i dess lydelse före ikraftträdandet den l januari 1997 av lagen 1996:1240 om ändring i nämnda lag. I fråga andra om personförsäkringar som tecknats i en utomlands bedriven försäkringsrörelse fore år 1997 tillämpas vad som gällde enligt den upphävda kommunalskattelagen i den angivna lydelsen, inte den skattskyldige nyss om begär annat.
3 kap. Övriga Övergångsbestämmelser
Förvärv från vissa upplösta aktiebolag
l a § Om ett aktiebolag, vars aktiekapital inte uppgick till 100 000 kronor, upplöstes genom avregistrering enligt punkt 5 eller 6 av övergångsbestämmelserna till lagen 1994:802 ändring i aktieom bolagslagen 1975:1385 och verksamheten togs över på ett sådant sätt att lagen 1996:761 inkomstskatteregler med anledning om m.m.
av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek är tillämplig, gäller följande.
Övertagaren skall ta upp de intäkter och göra de avdrag som aktiebolaget skulle ha tagit upp eller dragit av.
Om byggnader, markanläggningar eller inventarier togs över, skall övertagaren anses ha inträtt i aktiebolagets skattemässiga situation i fråga om värdeminskningsavdrag och liknande avdrag.
Det finns ytterligare bestämmelser som gäller efter sådana övertaganden för tillgångar som är kapitaltillgångar hos övertagaren
i fråga om skattemässig kontinuitet i 71 a
-
i fråga om anskaffningsvärdet fastigheter och bostadsrätter i
- 76 a och
i fråga om anskaffningsvärdet andelar i handelsbolag i 91 a
-
Till 3 kap.
Personal vid Europeiska universitetsinstitutet
8 a § Bestämmelserna i 3 kap. 3 b § tillämpas från och med den dag regeringen bestämmer.
Räntor på skatter, tullar och avgifter
11 § Räntor återbetalade skatter, tullar och avgifter enligt den upphävda uppbördslagen 1953:272, den upphävda lagen 1958:295 om sjömansskatt, den upphävda lagen 1982: l 006 om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar, den upphävda lagen 1984:668 om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, den upphävda tullagen 1987:1065 eller mervärdesskattelagen 1994:200 är skattefria.
Till 9 kap.
Räntor på skatter, tullar och avgifter
18 § Räntor på skatter, tullar och avgifter enligt den upphävda uppbördslagen 1953:272, den upphävda lagen 1984:668 om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, den upphävda tuliagen 1987:1065 eller mervärdesskattelagen 1994:200 skall inte
dras av till den del de belöper tid efter år 1992.
Underlåtet avdrag
19 § Avdrag skall inte göras för belopp som en arbetsgivare är skyldig att betala enligt 75 § den upphävda uppbördslagen 1953:272.
Marie C urie-stipendier beviljade före år 1998
25 a § Bestämmelserna i 1 1 kap. 38 a § inkomstskattelagen 1998:000 tillämpas inte i fråga om stipendier som har beviljats före år 1998 och vars storlek bestämts med utgångspunkt i att de inte skall
intäkt. tas upp som
Näringsbidrag m.m. från Europeiska gemenskaperna före år 1997
51 a § I fråga om stöd från Europeiska gemenskaperna
som en näringsidkare mottagit for sinnäringsverksamhet före år 1997 tilllämpas vad som gällde enligt den upphävda kommunalskattelagen
1928:370 före ikraftträdandet den l januari 1997 av lagen 1996:1399 om ändring i nämnda lag.
F astighetsförvärv före år 1996
54 a § Bestämmelserna i 30 kap. 6 a-6 c och 31 kap. 14 a-l4
c tillämpas inte, om fastigheten förvärvats före år 1996.
Till 41 a kap.
Marknadsnotering före år 1997
68 a § Bestämmelserna i 41 a kap. 9 § gäller inte, ett företag har
om marknadsnoterats före år 1997. I stället gäller att 41 a kap. l-8 §§, utom 2 § forsta stycket tillämpas på utdelning och kapitalvinst sådana kvalificerade aktier eller andelar i företaget i 52
som avses kap. 2 § första stycket och andra stycket första meningen, dock längst till och med beskattningsåret 2006. Vad som avses med att ett företag är marknadsnoterat anges i 41 a kap. 2
Förvärv från vissa upplösta aktiebolag
71 a § Om kapitaltillgångar togs över i samband med ett sådant Övertagande av verksamheten i ett bolag i 1 § och
som avses a uttagsbeskattning inte skedde vid övertagandet, skall övertagaren anses ha inträtt i aktiebolagets skattemässiga situation i fråga
om anskaffningsvärde och annat som påverkar en kapitalvinstberäknin
Till 43 och 44 kap.
Förvärv jiån vissa upplösta aktiebolag
76 a § Om en näringsfastighet eller näringsbostadsrätt togs över i samband med ett sådant Övertagande av verksamheten i ett bolag som avses i 1 a § och ändrade karaktär till privatbostadsfastighet respektive privatbostadsrätt vid övertagandet, skall bestämmelserna i andra-fjärde styckena tillämpas för att bestämma anskaffningsvärdet hos övertagaren. De skall dock tillämpas bara marknadsvärdet vid om övertagandet översteg omkostnadsbeloppet respektive det bokförda värdet. Var fastigheten eller bostadsrätten en kapitaltillgång hos aktiebolaget, skall anskaffningsvärdet minskas med 0,8 gånger skillnaden mellan marknadsvärdet och omkostnadsbeloppet. Var fastigheten eller bostadsrätten en lagertillgång hos aktiebolaget, skall anskaffningsvärdet tas upp till det bokförda värdet i aktiebolaget och minskas med 2,307 gånger skillnaden mellan marknadsvärdet och det bokförda värdet. Om annat inte visas, skall marknadsvärdet vid övergången i fråga om fastigheter anses ha varit 133 procent av taxeringsvärdet och i fråga om bostadsrätter 150 procent av bostadsrättens andel av privatbostadsföretagets behållna förmögenhet, beräknad med utgångspunkt i taxeringsvärdet för år 1994 och med hänsyn till privatbostadsföretagets övriga tillgångar och skulder enligt bokslut för det räkenskapsår som avslutades närmast före ingången av år 1994.
Avyttring mot ersättning i aktier till närstående företag före är 1997
90 a § För nyemitterade aktier som förvärvats före år 1997 som ersättning vid en avyttring gäller följande, om både 2 § 4 nionde mom. eller tionde stycket och 27 § 4 mom. den upphävda lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt i deras lydelse före ikraftträdandet den 1 januari 1997 av lagen 1996:1227 ändring i nämnda lag om var tillämpliga på avyttringen. Som anskaffningsvärde för aktierna anses marknadsvärdet på de avyttrade aktierna vid nyemissionen ökat med
eventuell kontant ersättning vid avyttringen som har tagits upp som intäkt.
Avyttring mot ersättning i aktier före den 6 maj 1997
90 b § För nyemitterade aktier som förvärvats fore den 6 maj 1997 som ersättning vid en avyttring som avsågs i 27 § 4 mom. den upphävda lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt i dess lydelse före ikraftträdandet den 1 juli 1997 av lagen 1997:000 om ändring i nämnda lag tillämpas i fråga om anskaffningsvärde på aktierna vad som gällde enligt nämnda lagrum i den angivna lydelsen.
Förvärv från vissa upplösta aktiebolag
91 a § Om ett handelsbolag tog över verksamheten i ett aktiebolag ett sådant sätt som anges i 1 a § och aktierna i aktiebolaget hade tillskjutits till handelsbolaget från delägarna, skall vid beräkning
av delägarnas omkostnadsbelopp för andelen i handelsbolaget enligt 47 kap. inkomstskattelagen:1998:000 tillskottet bestämmas med utgångspunkt i delägarens omkostnadsbelopp för de tillskj utna aktierna.
Delavyttring före år 1997
93 a § Om den skattskyldige eller någon närstående till honom har avyttrat en del av aktierna i ett företag under något av beskattningsåren 1991-1996 och någon del av en kapitalvinst togs upp som intäkt av tjänst på grund av bestämmelserna i 3 § 12 mom. den upphävda lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt, skall vid avyttring
av
återstående aktier i stället för perioden på fem år i 52 kap. 12 § tredje stycket inkomstskattelagen 1997:000 gälla en period tio år.
Bestämmelserna i första stycket tillämpas under tio beskattningsår efter det senaste år då kapitalvinst grund av en avyttring under
en något beskattningsåren 1991-1996 togs upp som intäkt av tjänst.
av
F örmånsbil av 1996 års modell
94 § Vid värdering bilförmån skall nybilspriset för bilar av 1996
a av års modell justeras med hänsyn till de förändringar av försäljningsskatten skedde lagen 1996:833 om ändring i lagen
som genom 1996:537 ändring i lagen 1978:69 om försäljningsskatt
om motorfordon.
F örfattningyörslag
3 Förslag till
Lag om ändring i lagen l927:77 om försäkringsavtal
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen l 927:77 försäkringsavtal
om skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3§
Avviker försäkringsvillkor Om ett försäkringsvillkor
avfrån bestämmelse i denna lag, viker från bestämmelse i
en vare det hinder för villkorets denna lag, hindrar inte detta
att tillämpning, med mindre sådant villkoret tillämpas,
om inte annat i lagen angives. är särskilt föreskrivet.
Överlåtelse,pantsättning, för- Överlåtelse, pantsättning, för-
månstagarförordnande eller annat månstagarförordnande eller
annat förfogande över försäkring är förfogande över försäkring
en är utan verkan förfogandet skett utan verkan förfogandet skett
om om i strid mot försäkringsvillkor, i strid försäkringsvillkor,
mot som enligt kommunalskattelagen enligt 53 kap. 15 § inkomst-
som 1928:370 skall intagas i försäk- .skattelagen l 998.000
skall tas ringsavtalet. Förbud mot över- in i försäkringsavtalet. Förbud låtelse skall dock utgöra hin- överlåtelse skall dock
mot der mot utmätning eller över- utgöra hinder mot utmätning låtelse vid ackord eller konkurs i eller överlåtelse vid ackord eller vidare mån än sådant hinder före- konkurs i vidare mån än sådant ligger grund av vad eljest hinder föreligger grund vad
av föreskrivits i lag eller för- i övrigt föreskrivits i lag
annan som fattning. eller författning.
annan
Denna lag träder i kraft den
- - - .
1Senastelydelse 1975:1353.
4 Förslag till
Lag om ändring i lagen 1941:416 om arvsskatt och
gåvoskatt
Härigenom föreskrivs att 12 22 § 3 mom., 23 § B och F samt 43 § lagen 1941:416 arvsskatt och gåvoskatt skall ha följande om lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
12 Har någon enligt lagen 1927:77 om försäkringsavtal insatts såsom förmånstagare och erhåller han vid försäkringstagarens död förfoganderätten över försäkringen eller, utan att sådan rätt förvärvas, utbetalning grund försäkringen, skall vad förmånstagaren av sålunda bekommer vid beräkning arvsskatt såsom arvfallen av anses egendom. Vad sagts skall gälla jämväl vad som tillfaller någon nu enligt bestämmelserna i 104 § andra stycket nämnda lag. Hälften av vad tillfaller försäkringstagarens make i egenskap av förrnånssom tagare är fritt från skatt. Vidare skall där livförsäkring är kapitalförsäkring men livräntea som försäkring, tagits å försäkringstagarens eller hans makes liv samt den rätt, grund försäkringsavtalet tillkommit endera av dem, som av jämlikt 116 § första stycket lagen försäkringsavtal icke kunnat om tagas i mät för någonderas gäld, eller b där försäkring tagits för olycksfall eller sjukdom, vid skattens beräknande från värdet vad tillfallit någon i egenskap av av som förmånstagare såsom skattefritt avräknas ett belopp som motsvarar gånger basbeloppet enligt lagen 1962:381 allmän försäkring sex om för det under vilket skattskyldigheten inträdde. Har grund av förordnande fönnånstagaren tidigare erhållit sådant av samma person förvärv, somjämlikt 37 § 2 är i beskattningshänseende likställt mom. med gåva, får likväl från värdet vad inom loppet av tio av som tillfallit fönnånstagaren avräknas än ett belopp som motsvarar mer gånger basbeloppet enligt lagen allmän försäkring för det sex om under vilket skattskyldighet inträdde för det senaste förvärvet. Vad grund insättningar och person i räntesom av av en samma och gång tillfaller någon såsom
kapitalförsäkringsanstalt en
förmånstagare skall denne erhålla grund en och samma anses av försäkring, och skall så försäkringen tagits vid tiden anses som om för den första insättningen och villkor att premiebetalning skolat
ske i den ordning, vari insättningama i anstalten skett eller enligt avtal mellan anstalten och försäkringstagama
skolat äga rum.
skattskyldighet enligt första stycket föreligger inte för rätt till
pension som utgår grund pensionsförsäkring. skattskyldighet
av föreligger inte heller för rätt till livränta utgår grund
som av annan
försäkring än pensionsförsäkring i den mån vad grund
som av förordnande av samma person tillfallit den berättigade inte översti git 2 500 kronor per år.
Angående vad som förstås Angående vad förstås
som
med kapitalförsäkring och med kapitalförsäkring och
pen- pensionsförsäkring stadgas i anvis- sionsförsäkring stadgas i 53 kap. ningarna till 31 § kommunal- 2 § inkomstskattelagen
skattelagen 1 928.3 70. 1998:000.
Vad i första och andra stycke- Vad i första och andra styckena här ovan sägs skall, även om na här sägs skall, även
ovan om
fönnånstagarförordnande i enlig- fönnånstagarförordnande i enlig-
het med lagen om försäkrings- het med lagen försäkringsav-
om avtal icke föreligger, äga tillämp- tal icke föreligger, äga tillämpning jämväl i fråga vad ning jämväl i fråga vad
om som - om som tillfallit någon grund av sta- tillfallit någon grund sta-
av
tens grupplivförsäkring eller tens grupplivförsälcring eller
jämförbar kommunal eller jämförbar kommunal eller
av av enskild arbetsgivare avtalad enskild arbetsgivare avtalad grupplivförsälcring eller grund grupplivforsäkring eller grund
sådan förmån från kommun, sådan förmån från kommun, av av som avses i punkt 1 adertonde motsvarar statens gruppliv-
som stycket av anvisningarna till 31 § försäkring, även förmånen
om kommunalskattelagen. inte utgår på grund av försäk-
ring.
Vad som vid en försäkringstagares död tillfaller någon grund av förordnande som avser utländsk försäkring skall vid beräkning
av arvsskatt behandlas som om det hade tillhört dödsboet och tillagts förrnånstagaren genom testamente. Har försäkringen tagits för olycksfall eller sjukdom eller är fråga sådan försäkring
om en som om den inte hade varit utländsk skulle ha uppfyllt de förutsättningar
som anges i andra stycket a, tillämpas bestämmelserna i det stycket. För rätt till pension grund utländsk försäkring skall
av en som behandlas som pensionsförsäkring vid inkomsttaxeringen föreligger inte skattskyldighet. Vid övriga förvärv livränta grund
av av utländsk försäkring tillämpas bestämmelserna i fjärde stycket andra meningen.
Med utländsk försäkring förstås en försäkring har meddelats
som
gsförslag 81
i en utomlands bedriven försäkringsrörelse.
Skattskyldighet föreligger Skattskyldighet föreligger
inte för rätt till pension grund inte för rätt till pension grund av pensionssparavtal enligt 1 pensionssparavtal enligt l av kap. 2 § lagen 1993:931 kap. 2 § lagen 1993:931 om om individuellt pensionssparande. individuellt pensionssparande. När behållning pensionsspar- När behållning pensionssparkonto skall tas till- konto skall tas tillupp som en upp som en gång i ett dödsbo och avskatt- gång i ett dödsbo och avskattning skall ske enligt 32 § 1 mom. ning skall ske enligt 53 kap. 30 § första stycket j kommunalskatte- inkomstskattelagen skall behålllagen skall behållningen tas ningen tas till halva värdet. upp upp till halva värdet.
22§ 3 mom Ingår fast egendom 3 Ingår fast egendom mom.
enligt kommunalskattelagen enligt inkomstsicattelagen
1 928.3 70 i en förvärvskälla 1 998. 000 i ärin gsver/tásamen n inom inkomstslaget näringsverk- het tillämpas bestämmelserna i samhet tillämpas bestämmelserna 4 § och, med undantag femte av i 4 § och, med undantag femte stycket sista meningen, punkt 2 av stycket sista meningen, punkt 2 anvisningarna till av 3 och 4 av anvisningarna till 3 och 4 den upphävda lagen 1947:577 lagen 1947:577 om statlig för- statlig förmögenhetsskatt. om mögenhetsskatt i dess lydelse Vad har sagts gäller även sånu intill utgången âr 1991. Vad dan egendom enligt punkt 2 av som nu har sagts gäller även sådan sjunde och åttonde styckena av egendom enligt punkt 2 anvisningarna till 3 och 4 §§ den som sjunde och åttonde styckena upphävda lagen statlig förav om anvisningarna till 3 och 4 §§ mögenhetsskatt skulle anses som lagen om statlig förmögenhets- särskild förvärvskälla inom en skatt i dess lydelse intill utgång- inkomstslaget näringsverksamen av år 1991 .skall het. anses som en särskild förvärvskälla inom inkomstslaget näringsverksamhet.
Vid tillämpningen av de bestämmelser som anges i första stycket skall som taxeringsvärde det värde enligt l eller 2 anses som mom. skall ligga till grund för beräkning av arvsskatt.
23§ Bf Aktier som är inregistrera- B. Aktier är inregistrerasom de vid inländsk börs eller noteras de vid inländsk börs eller noteras
utländsk börs, andelar i värde- utländsk börs, andelar i värdepappersfonder samt andra värde- pappersfonder samt andra värde-
än aktier omsätts papper än aktier som omsätts papper som marknadsmässigt och är av det marknadsmässigt och är av det slag anges i 27 § 1 mom. slag som anges i 46 kap. 2 § in-
som lagen 1947:576 om statlig in- komstskattelagen 1998:000 tas komstskatt tas upp till 75 procent upp till 75 procent av det notera-
det noterade värdet. de värdet. av
Aktier som inte är av det slag som avses i första stycket men som är föremål för marknadsmässig omsättning med regelbundna noteringar om avslut tas upp till 30 procent av det noterade värdet.
Finns i ett bolag skilda aktieslag vilka ett eller flera är börsno-
av terade eller föremål för sådan notering i andra stycket,
som avses skall de aktieri bolaget som inte är noterade tas upp till samma värde
de noterade aktiema. Är flera aktieslag noterade, skall de icke som noterade aktierna till värde de noterade aktier
tas upp samma som som har den lägsta kursen.
Om det vid värdering enligt de föregående styckena bedöms att det noterade värdet inte motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid
försäljning under normala förhållanden, får i stället priset vid en en sådan försäljning läggas till grund för värderingen.
Aktier inte omfattas Aktier som inte omfattas av
som av bestämmelserna i första-tredje bestämmelserna i första-tredje styckena samt andelar i ekono- styckena samt andelar i ekonomiska föreningar och handels- miska föreningar och handelsbolag tas upp till det pris som bolag tas upp till det pris som kan påräknas vid en försäljning kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden, under nonnala förhållanden, var-
varvid dock följ ande skall iakttas. I vid dock följ ande skall iakttas. I den mån uppskattningen grundas den mån uppskattningen grundas
värdet tillgångar ingår värdet av tillgångar som ingår
av som i förvärvskälla i inkomstslaget i en näringsverksamhet beräknas näringsverksamhet beräknas under förutsättning att egendo-
- under förutsättning att egendo- är sådan avses i punkt 2
men som
är sådan som avses i punkt 2 första stycket eller sjunde och men första stycket eller sjunde och åttonde styckena av anvisningaråttonde anvisningar- na till 3 och 4 den upphävda
styckena av na till 3 och 4 §§ lagen lagen 1947:577 om statlig
1947:577 statlig förmögen- fönnögenhetsskatt tillgångar-
om hetsskatt i dess lydelse intill ut- värde med tillämpning av
nas gången år 1991 tillgångar- reglerna i F tredje stycket; vid
av -
värde med tillämpning gåva dock under den ytterligare nas av
F
örfattningsförslag 83
reglerna i F tredje stycket; vid förutsättningen att de i 43 § andgåva dock under den ytterligare ra stycket angivna kraven iakttaförutsättningen att de i 43 § and- gits. I den mån uppskattningen ra stycket angivna kraven iaktta- grundas värdet tillgångar av gits. I den mån uppskattningen i första-tredje styckesom avses grundas värdet av tillgångar skall värdet dessa tillgångna, av som avses i första-tredje stycke- motsvara vad skulle ar anses som na, skall värdet av dessa tillgång- tas vid tillämpning upp en av ar anses motsvara vad som skulle bestämmelserna i första-fjärde tas upp vid tillämpning styckena. en av bestämmelserna i första-fjärde styckena.
Värdepapper som inte omfattas bestämmelserna i första-tredje av och femte styckena tas till det pris kan påräknas vid upp som en försäljning under normala förhållanden.
F Andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag tas till
upp ett värde som motsvarar medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet beräknad med utgångspunkt i det värde som föreningens eller bolagets fastighet skall till tas upp enligt 22 § och med hänsyn till föreningens eller bolagets övriga tillgångar och skulder enligt senaste bokslut. Annan lös egendom än förut nämnts uppskattas till vad den kan antas ha betingat vid med tillbörlig skedd försäljning, en omsorg som föranletts av boets avveckling. Vid värderingen förvärvs- Vid värderingen av av en näkälla eller del av /örväruskälla ringsverksamhet eller del en av som enligt kommunalskattelagen näringsverksamhet tillämpas en 1928:370 ingår i inkomstslaget under förutsättning egendo- - att näringsverksamhet tillämpas är sådan i punkt 2 - men som avses under förutsättning att egendo- första stycket eller sjunde och men är sådan i punkt 2 åttonde styckena anvisningarsom avses av första stycket eller sjunde och till 3 och 4 den upphävda na åttonde styckena av anvisningar- lagen 1947:577 statlig förom na till 3 och 4 lagen mögenhetsskatt bestämmelser- - 1947:577 statlig förmögen- i 4 § och, med undantag om na av hetsskatt i dess lydelse intill ut- femte stycket sista meningen, gången av âr 1991 bestämmel- punkt 2 anvisningarna till 3 - av sema i 4 § och, med undantag och 4 §§ den upphävda lagen av om femte stycket sista meningen, statlig förmögenhetsskatt. punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 lagen statlig fömiöom
genhetsskatt i dess lydelse intill utgången av är 1991.
Vid beskattning av gåva gäller i tillämpliga delar, förutom ovan särskilt angivna bestämmelsen 6-9, 12, 19, 21 och 30 §§, vad i fråga om arvsskatt vidare är stadgat i 4 § tredje stycket, 13 § 2 mom., 14 och 20 §§, 22 § med undantag av 3 mom., 23 § med undantag av F tredje stycket, 24-27 §§, 28 § med undantag av andra och fjärde styckena samt 32 Därvid skall hänvisningen 32 § f till 19 § i stället gälla § samt 28 § första och tredje styckena tillämpas som
om gåvan utgjorde arv efter givaren.
Har gåva lämnats utan förbe- Har gåva lämnats utan förbehåll till förmån för givaren eller håll till förmån för givaren eller
och gåvan all giva- annan och avser gåvan all givaannan avser
rätt till förvävskälla eller del rens rätt till en näringsverksamrens
förvänvskälla inom ,inkomst- het eller en del av en näringsav slaget näringsverksamhet enligt verksamhet som han äger direkt kommunalskattelagen eller genom juridisk person, 1928:280 han äger direkt skall, utöver bestämmelserna i
som eller genom juridisk person, första stycket under förutsätt-
skall, utöver bestämmelserna i ning att egendomen är sådan
som första stycket under förutsätt- avses i punkt 2 första stycket
ning attegendomen är sådan eller sjunde och åttonde styckena
som
i punkt 2 första stycket anvisningarna till 3 och 4 §§ avses av eller sjunde och åttonde styckena den upphävda lagen 1947:577
anvisningarna till 3 och 4 om statlig förmögenhetsskatt av lagen 1947:577 statlig för- även 22 § 3 mom. och 23 § F
om mögenhetsskatt i idess lydelse tredje stycket tillämpas när gåvointill utgången av år 1991 även skatten bestäms. Har gåvotagaren
- 22 § 3 mom. och 23 § F tredje inom fem efter det att skattstycket tillämpas när gåvoskatten skyldighet för gåvan inträtt gebestäms. Har gåvotagaren inom köp, byte eller något där-
nom fem efter det att skattskyldig- med j ämförligt fång eller genom het för gåvan inträtt genom köp, gåva eller bodelning av annan byte eller något därmed jämför- anledning än makes död avhänt ligt fång gåva eller sig egendomen eller väsentlig del
eller genom bodelning anledning än därav, skall ny gåva anses före-
av annan makes död avhänt sig egendo- ligga med det värde varmed den
eller väsentlig del därav, ursprungliga gåvan nedsatts. men skall ny gåva anses föreligga med det värde varmed den ur-
sprungliga gåvan nedsatts.
SOU l 997 77: F ÖrfattningsfÖrs/ag 8 5
Denna lag träder i kraft den De nya bestämmelserna i 12 §
- - - . tillämpas i fråga om avskattning vid 2001 och års taxeringar.
senare
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857. senaste lydelse 1993:940. 3senasle lydelse 1990:1430. 4senaste lydelse 1991:1836. 5Senastelydelse 1991:1836. 6Senastelydelse 1991:1836.
5 Förslag till
Lag om ändring i lagen 1951:442 om
förhandsbesked i
taxeringsfrågor
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen 1951:442 förhandsbesked
om i taxeringsfrågorl skall ha följ ande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1§2
Förhandsbesked får, det är Förhandsbesked får, det är
om om av synnerlig vikt för någon, efter av synnerlig vikt för någon, efter ansökan lämnas angående viss ansökan lämnas angående viss fråga, som avser sökandens taxe- fråga, som avser sökandens taxering till kommunal inkomstskatt, ring till kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt, statlig för- statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, avkastningsskatt mögenhetsskatt, avkastningsskatt
pensionsmedel eller särskild pensionsmedel eller särskild löneskatt pensionskostnader löneskatt pensionskostnader. samt fråga rörande tillämpning- Gäller ansökningen fråga
om en av lagen 1951: 763 om stat- tillämpning av lagen 1995:575 lig inkomstskatt på ackumulerad mot skatteflykt får förhandsbeinkomst. Gäller ansökningen frå- sked meddelas, om det är av vikt ga om tilllämpning lagen för sökanden.
av 1995:575 mot skatteflykt får förhandsbesked meddelas, om det vikt för sökanden.
är av
I frågor som avses i första stycket får förhandsbesked också meddelas, om det är av vikt för enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning.
Vad som har sagts i första stycket första meningen och andra stycket skall också tillämpas, när ägare till fastighet önskar erhålla förhandsbesked angående viss fråga, som avser taxering av fastigheten. Detsamma gäller den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen 1979: l 152 skall anses som ägare.
Bestämmelser om rätt att erhålla förhandsbesked finns också i lagen 1984:151 om punktskatter och prisregleringsavgifter, fordonsskattelagen 1988:327 och mervärdesskattelagen 1994:200.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången i - - fråga 2001 års taxering. om
Senaste lydelse av lagens rubrik 1980:866. 2Senastelydelse 1995:582.
6 till
Förslag
Lag om ändring i lagen om inventering
1955:257
varulager för inkomsttaxeringen
av
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen 1955:257 om inventering av varulager för inkomsttaxeringen skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1§2
Skattskyldig är bokfö- Skattskyldig är bokfö-
som som ringsskyldig enligt bokförings- ringsskyldig enligt bokföringslagen 1976: 125 skall inventera lagen 1976:125 skall inventera varje i lagret ingående post av varje i lagret ingående post av tillgångar avsedda för omsättning tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning. Vid invente- eller förbrukning. Vid inventeringen skall upprättas en förteck- ringen skall upprättas en förteckning som för varje post anger det ning som för varje post anger det lägsta anskaffningsvärdet och lägsta anskaffningsvärdet och
av av verkliga värdet. Begreppen an- verkliga värdet. Begreppen anskaffningsvärde och verkligt vär- skaffhingsvärde och verkligt värde har den innebörd som anges i de har den innebörd som anges i 13 § andra stycket och 14 § andra 13 § andra stycket och 14 § andra stycket bokföringslagen eller, i stycket bokföringslagen eller, i förekommande fall 4 kap. 9 § förekommande fall 4 kap. 9 § andra-fjärde styckena årsredo- andra-fjärde styckena årsredovisningslagen 1995:1554, 4 visningslagen 1995:1554, 4 kap. 5 § lagen 1995:1559 om kap. 5 § lagen 1995:1559 om årsredovisning i kreditinstitut årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 4 och värdepappersbolag eller 4 kap. 4 § lagen 1995:1560 kap. 4 § lagen 1995:1560 om
om årsredovisning i försäkringsföre- årsredovisning i försäkringsföretag. Vid bestämmande lagrets tag. Vid bestämmande av lagrets
av anskaffningsvärde skall de lager- anskaffningsvärde skall de lagertillgångar, ligger kvar i den tillgångar, som ligger kvar i den
som skattskyldiges lager vid beskatt- skattskyldiges lager vid beskatt-
ningsårets utgång, de ningsårets utgång, anses som de
anses som
honom senast anskaffade eller honom senast anskaffade eller av av tillverkade. Om den skattskyldi- tillverkade. Om den skattskyldi-
yrkar att lagret skall värderas yrkar att lagret skall värderas ge ge i enlighet med punkt 2 tredje i enlighet med 17 kap. 4 § instycket anvisningarna till 24 § komstskaztelagen 1998:000,
av
Författningsförslag
ko m m u n als ka t t l skall anskaffningsvärdet varje
e a g e n
1928:370 skall anskaffnings- i förteckningen.
post anges värdet varje i för-
post anges teckningen.
Första stycket gäller inte tillgångar värderats med tillämpning
som
av 4 kap. 12 § årsredovisningslagen.
Om inventeringen sker före balansdagen skall värdet lagertillgångarna vid inventeringstillfallet kunna korrigeras ett tillfredsställande sätt med hänsyn till lagerutvecklingen fram till och med balansdagen.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid
- - - 2001 års taxering.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1979:144. Senaste lydelse 1995:1615.
7 Förslag till Lag om ändring i lagen 1959:551 om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen 1962:381
allmän försäkring
om
Härigenom föreskrivs att 3 och 4 §§ lagen 1959:551 om beräkning pensionsgrundande inkomst enligt lagen l 962: 381 om
av allmän försäkring skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3§2
Inkomst anställning, för Inkomst anställning, för
av av vilken den försäkrade inte är vilken den försäkrade inte är skattskyldig här i riket enligt skattskyldig enligt inkomstkommunalskattelagen skattelagen l 998x000, inkomst 1928:370, inkomst anställ- anställning, för vilken den för-
av av ning, för vilken den försäkrade är säkrade är skattskyldig enligt skattskyldig enligt lagen lagen 1991:586 om särskild 1991:586 särskild inkomst- inkomstskatt för utomlands bo-
om skatt för utomlands bosatta samt satta samt inkomst av anställning inkomst anställning för vilken för vilken den försäkrade är
av den försäkrade är skattskyldig skattskyldig enligt lagen enligt lagen 1991:591 sär- 1991:591 om särskild inkomst-
om skild inkomstskatt för utomlands skatt för utomlands bosatta artisbosatta artister fl. och för vil- fl. och för vilken svensk
m. ter m. ken svensk lagstiftning social lagstiftning om social trygghet
om trygghet skall gälla enligt EES- skall gälla enligt EES-avtalet avtalet skall bestämmas med led- skall bestämmas med ledning av ning särskild uppgift från särskild uppgift från arbetsgiva-
av arbetsgivaren. Sådan uppgift skall Sådan uppgift skall senast
ren.
den 31 januari året näst den 31 januari året näst efter det senast efter det inkomsten år, som inkomsten avser, avläm-
som av-
avlämnas till den myndighet, till den myndighet, som avser, nas
i 3 kap. 58 § lagen i 3 kap. 58 § lagen som avses ses 1990:325 självdeklaration 1990:325 självdeklaration
om om och kontrolluppgifter. l uppgif- och kontrolluppgifter. 1 uppgif-
skall den försäkrades ten skall den försäkrades ten anges anges fullständiga födelsetid och fullständiga nanm, födelsetid och
namn, adress samt beloppet den ut- adress samt beloppet av den ut-
av betalade lönen eller ersättningen betalade lönen eller ersättningen och den tidrymd denna och den tidrymd som denna av-
som av-
Författningsförs/ag 91
ser. Vidare skall i uppgiften Vidare skall i uppgiften an- ser. anges, om den försäkrade fått den försäkrade fått ges, om skattepliktiga naturafönnåner. skattepliktiga naturafömiåner.
Ett exemplar av uppgiften skall Arbetsgivaren skall sända ett inom tid som nyss sagts exemplar uppgiften till den av ar- av betsgivaren sändas till den för- försäkrade inom den nyss angivsäkrade. tiden. na Med arbetsgivare förstås vid Med arbetsgivare förstås vid tillämpningen denna lag även tillämpningen av av denna lag även den utgivit bidrag den utbetalat bidrag som som avses som som i ll kap. 2 § första stycket i ll kap. 2 § första stycket m avses lagen 1962:381 om allmän för- lagen 1962:381 allmän m om
säkring. försäkring.
4§3 Vid bestämmande Vid bestämmande av pen- av pensionsgrundande inkomst skall, sionsgrundande inkomst skall,
utöver vad som framgår av lagen utöver vad framgår lagen som av om allmän försäkring, gälla föl- 1962:381 allmän försäkom j ande. ring, gälla följande.
Skattep/iktiga/örmåner skall Förmåner skall tas till ett upp tas upp till ett värde bestäms värde bestäms i enlighet som som i enlighet med 8 kap. 14-17 §§ med 8 kap. 14-17 skattebetal-
skattebetalningslagen ningslagen 1997:000. När skäl 1997:000. När skäl föreligger föreligger får avvikelse ske från får avvikelse ske från fömiåns- förrnånsvärde
som Skattemyndig-
värde som Skattemyndigheten heten bestämt enligt 9
kap. 2 §
bestämt enligt 9 kap. 2 § andra andra stycket
skattebetalningsstycket skattebetalningslagen. lagen.
Vid beräkning av inkomst Vid beräkning inkomst av av av anställning skall avdrag göras för anställning skall avdrag för göras kostnader som arbetstagaren haft kostnader i anställningen som att bestrida i innehavd anställ- arbetstagaren haft stå/ör, till att ning, i den mån kostnaderna, den del kostnaderna, minskade minskade med erhållen kostnads- med erhållen kostnadsersättning,
ersättning, överstiger ettusen överstiger ettusen kronor. kronor. Särskilda föreskrifter angåen- Särskilda föreskrifter
angåen-
de beräkning av sådan inkomst de beräkning sådan inkomst av av anställning, enligt lagen anställning, enligt som av som l 94 7:5 76 om .statlig inkomst- inkomstskattelagen 998: 000
l
.skatt hänförs till intäkt hänförs till intäkt näringsverkav av näringsverksamhet meddelas samhet meddelas regeringen av av
regeringen eller myndighet eller myndighet som regeringen som regeringen bestämmer. bestämmer. Vid beräkning inkomst Vid beräkning av inkomst av av av förvärvsarbete får från in- annat förvärvsarbete får underannat
komst viss förvärvskälla skott av en näringsverksamhet
av en inte dras underskott i inte dras från överskott av en av annan av förvärvskälla näringsverksamhet. annan
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången i - - -
fråga pensionsgrundande inkomst för 2000.
om
Lagen omtryckt 1976:1015. Senastelydelse av lagens rubrik 1976:1015. senaste lydelse 1994:1864. 3Lydelse 1996/972100. enligt prop.
F
öifattnings/Jrsla g
8 Förslag till
Lag om ändring i lagen 1962:381 allmän
om
försäkring
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 och 2 samt l 1 kap. 2-4 a lagen 1962:381 om allmän försäkring skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap. 2
ukpenninggrundande ukpenninggrundande
inkomst är den årliga inkomst inkomst är den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan i försäkrad kan pengar som en antas komma att tills vidare antas komma tills vidare att för eget arbete, antingen såsom för arbete, antingen såsom eget arbetstagare i allmän eller arbetstagare i allmän eller en- enskild tjänst inkomst skild tjänst inkomst av an- av anställning eller grund ställning eller grund annan annan inkomst av annat för- inkomst förav annat värvsarbete. Som inkomst värvsarbete. Som inkomst av av anställning räknas dock inte anställning räknas dock inte er- ersättning från arbetsgivare sättning från arbetsgivare en som en som är bosatt utomlands eller ut- är bosatt utomlands eller en en utländsk juridisk person, om arbe- ländsk juridisk arbeperson, om tet har utförts i arbetsgivarens tet har utförts i arbetsgivarens verksamhet utom riket. l fråga verksamhet utom riket. l fråga om arbete som utförs utomlands arbete utförs utomlands om som av den statlig arbets- den statlig arbetssom av en av som av en givare sänts till ett annat land för givare sänts till land för ett annat arbete för arbetsgivarens räkning arbete för arbetsgivarens räkning bortses vid beräkningen av sjuk- bortses vid beräkningen sjukav penninggrundande inkomst från penning grundande inkomst från sådana lönetillägg betingas sådana lönetillägg betingas som som av ökade levnadskostnader och ökade levnadskostnader och av andra särskilda förhållanden i andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Som in- sysselsättningslandet. Som inkomst av anställning eller in- komst anställning eller inav komst av annat förvärvsarbete komst annat förvärvsarbete av räknas inte heller intäkt som av- räknas inte heller intäkt som avses i 32 § l första stycket h i 10 kap. 3 § -4 inkomstmom. ses
och i kommunalskattelagen skattelagen 1998:000 eller så-
1928:370 eller sådan ersättning dan ersättning som anges i l § i l § första stycket första stycket 2-6 och fjärde som anges 2-6 och fjärde stycket lagen stycket lagen 1990:659 om 1990:659 särskild löneskatt särskild löneskatt vissa förom vissa förvärvsinkomster. Som värvsinkomster. Som inkomst av inkomst annat förvärvsarbete annat förvärvsarbete räknas inte av räknas inte sådan ersättning sådan ersättning enligt gruppen-
ligt gmppsjukförsäkring eller sjukförsäkring eller trygghets-
trygghetsförsäkring vid arbets- försäkring vid arbetsskada som skada enligt 2 § första styc- enligt 2 § första stycket lagen om som ket lagen särskild löneskatt särskild löneskatt vissa förom vissa förvärvsinkomster utgör värvsinkomster utgör underlag underlag för nämnda skatt. Den för nämnda skatt. Den sjukpensjukpenninggrundande inkomst- ninggmndande inkomsten fastfastställs försäkringskas- ställs försäkringskassan. Inen av av Inkomst anställning och komst av anställning och insan. av inkomst annat förvärvsarbete komst av annat förvärvsarbete av skall därvid för sig avrundas skall därvid var för sig avrundas var till närmast lägre hundratal kro- till närmast lägre hundratal kro-
nor. nor. - Vid beräkning sjukpen- Vid beräkning av sjukpenav ninggrundande inkomst bortses ninggrundande inkomst bortses från sådan inkomst anställ- från sådan inkomst anställav av ning och annat förvärvsarbete ning och annat förvärvsarbete överstiger sju och halv överstiger sju och en halv som en som gånger basbeloppet. Det belopp gånger basbeloppet. Det belopp sålunda skall undantas skall sålunda skall undantas skall som som i första hand räknas från in- i första hand räknas av från inav komst annat förvärvsarbete. komst av annat förvärvsarbete. av Ersättning för utfört arbete i Ersättning för utfört arbete i ananfonn än pension räknas nan fonn än pension räknas som nan som inkomst anställning, såvida inkomst anställning, såvida av av ersättningen under ett uppgår ersättningen under ett uppgår till minst l 000 kronor, även till minst 1 000 kronor, även om om mottagaren inte är anställd hos mottagaren inte är anställd hos den utger ersättningen. I den utger ersättningen. l nu som nu som angivna fall skall den utför angivna fall skall den som utför som arbetet såsom arbetstagare arbetet anses såsom arbetstagare anses och den utger ersättningen och den som utger ersättningen som såsom arbetsgivare. Kan ersätt- såsom arbetsgivare. Kan ersättning för arbete för någon annans ning för arbete för någon annans räkning under året inte antas räkning under året inte antas uppgå till minst 1 000 kronor, uppgå till minst 1 000 kronor,
F äzjfartningsyfärs/ag 95
skall ersättningen från denne inte skall ersättningen från denne inte
tas med vid beräkningen av den tas med vid beräkningen den av
sjukpenninggrundande inkoms- sjukpenninggrundande inkoms-
ten i annat fall än då den utgör i fall då ten annat än den utgör inkomst näringsverksamhet. inkomst av av näringsverksamhet.
Vid beräkning sjukpenning- Vid beräkning av av sjukpenning-
grundande inkomst anställ- grundande inkomst av av anställning skall bortses från ersättning ning skall bortses från ersättning
som enligt 2 a § skall enligt 2 § skall anses som som a anses som inkomst annat förvärvsarbete inkomst av av annat förvärvsarbete samt ersättning som idrottsutöva- ersättning idrottsutövasamt som re får från sådan ideell förening får från sådan ideell förere en som avses i 7 § 5 lagen ning i 7kap. 7 §/ör.sta mom. som avses l 947.5 76 om statlig inkomst- stycket inkomsvávkattelagen och skatt och som har till huvudsak- har till huvudsakligt som syfte ligt syfte att främja idrottslig främja att idrottslig verksamhet, verksamhet, ersättningen från ersättningen från om om föreningen föreningen under året inte kan under året inte kan
antas uppgå
antas uppgå till minst ett halvt till minst halvt basbelopp. ett Vid
basbelopp. Vid beräkning beräkning sjukpenning-
av av sjukpenninggrttndande inkomst grundande inkomst av anställav anställning bortses även från ning bortses från även ersättning ersättning från stiftelse från stiftelse en som en som har till vähar till väsentligt ändamål sentligt ändamål att att tillgodose tillgodose ekonomiska intressen ekonomiska intressen hos dem hos dem som är eller har varit är eller har varit som anställda anställda hos arbetsgivare hos arbetsgivare en som en som lämnat lämnat bidrag till stiftelsen bidrag till stiftelsen vinstandelsvinstandelsstiñelse eller från stiftelse eller från j urien en annan annan juridisk med disk med person niot- person motsvarande svarande ändamål, ersätt- ändamål, ersättningen om om avser ningen avser sådan anställd sådan anställd och inte en en utgör och inte utgör ersättning för ar- ersättning för arbete för den juribete för den juridiska diska räkning. Detta personens personens räkning. Detta gäller dock endast gäller dock endast de bidrag om om de bidrag arbetsgivaren läm- arbetsgivaren lämnat till den jurinat till den juridiska diska varit avsedda personen personen att varit avsedda att bundna bundna under minst vara vara tre under minst tre kalenderår och att kalenderår och likartade att likartade villkor tillkomma villkor tillkomma betydande en en betydande del de anställda. del de anställda. av av Om arbetsgi- Om arbetsgivaren är ett fåmans- är
varen ett fåmansföretag eller
företag eller ett /âmazøvágt han-
ett fåmanshandelsbolag, skall
F
96 örfattningyörslag
delsbolag skall vid beräkningen vid beräkningen inte bortses från
inte bortses från ersättning ersättning den juridiska persom som den juridiska lämnar lämnar till en företagsledapersonen sonen till sådan företagsledare eller eller delägare i företaget re en delägare i företaget eller denne eller person som är närståenen närstående i de till någon av dem. Med fåperson som avses punkt 14 anvisningarna till mansföretag, fåmanshandelsav 32 § kommunalskattelagen. Vid bolag, företagsledare och närberäkning sjukpenninggrund- stående avses detsamma av person ande inkomst anställning skall i 51 kap. 2-6 §§ inkomstav som alltid bortses från ersättning från skattelagen. Vid beräkning av
vinstandelsstiftelse härrör sjukpenninggrundande inkomst en som från bidrag arbetsgivaren anställning skall alltid bortses som av lämnat under åren 1988-1991. från ersättning från en vinstandelsstiftelse härrör från som bidrag som arbetsgivaren lämnat
under åren 1988-1991.
Beräkningen den sjukpenninggrundande inkomsten skall, där av förhållandena inte är kända för försäkringskassan, grundas de
upplysningar kassan kan inhämta den försäkrade eller dennes som av arbetsgivare eller kan framgå den uppskattning, som vid som av taxering gjorts den försäkrades inkomst. Semesterlön får inte av inräknas i den sjukpenninggrundande inkomsten till högre belopp än skulle ha utgivits i lön för utfört arbete under motsvarande vad som tid. En liknande begränsning skall gälla semesterersättning. Inkomst
arbete för räkning får beräknas högre än som motsvarar av egen skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning.
2 a Vid beräkning sjukpenninggrundande inkomst skall ersättning av från arbetsgivare är bosatt utomlands eller är en utländsk en som juridisk inkomst annat förvärvsarbete, om ersättperson anses som av ningen arbete utförts inom riket samt arbetsgivaren och avser som träffat överenskommelse att ersättningen skall arbetstagaren om hänföras till sådan inkomst. beräkning sjuk- Vid beräkning sjuk- Vid av av inkomst skall penninggrundande inkomst skall
penninggrundande
inkomst annat förvärvs- inkomst av annat förvärvssom av som arbete också ersättning arbete också anses ersättning anses skattepliktig inkomst enligt inkomstskattelagen som utgör som tjänst enligt kommunalskatte- 1998:000 skall tas upp som av lagen 1928:370 och utan intäkt tjänst och som, utan att som, av
att anställningsförhållande före- anställningsförhållande förelegat,
legat, utbetalas av fysisk person utbetalas fysisk bosatt
av person bosatt utomlands eller utländsk utomlands eller utländsk juridisk juridisk person. Detta gäller dock Detta gäller dock inte i
person. inte i fråga sådan .skatteplik- fråga sådan intäkt
om om som avses tig intäkt som avses i ll kap. 2 § i ll kap. 2 § första stycket tredje första stycket tredje meningen. meningen.
Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas dessutom ersättning för arbete under förutsättning att ersättningen betalas ut
till mottagare som har en till mottagare har
som en F -skattexedel antingen när ersätt- F-.rkattsedel antingen när ersättningen bestäms eller när den be- ningen bestäms eller när den betalas ut, talas ut,
till mottagare som har till mottagare har
en som en A-skattavedel eller saknar A-skattsedel eller saknar
som som skattsedel preliminär skatt om skattsedel preliminär skatt
om ersättningen tillsammans med ersättningen tillsammans med annan ersättning för arbete från ersättning för arbete från
annan samma utbetalare under inkomst- samma utbetalare under inkomståret kan antas komma att under- året kan antas komma att understiga 10 000 kronor och utbetala- stiga 10 000 kronor och utbetalaren är en fysisk person eller ett ren är en fysisk person eller ett dödsbo samt vad som utbetalats dödsbo samt vad utbetalats
som inte utgör utgift i en av utbetala- inte utgör utgift i utbetala-
en av ren bedriven näringsverksamhet, bedriven näringsverksamhet,
ren
till delägare i handelsbolag av bolaget,
till medlem i europeisk ekonomisk intressegruppering
av grupperingen.
Om i fall som avses i tredje Om i fall i tredje
som avses stycket l mottagaren har både stycket l mottagaren har både
en en F-skattesedel och en A-skatte- F-.rkattsede/ och en A-.SkatLredeL sedel, räknas ersättningen som räknas ersättningen inkomst
som inkomst av annat förvärvsarbete av annat förvärvsarbete bara om bara om F-skattesedeln skriftli- F-skattsedeln skriftligen åbero-
gen åberopas. pas.
11 kap.
Med inkomst av anställ- Medinkomst av anställning avses lön eller annan er- ning avses lön eller annan ersättning i pengar eller andra skat- sättning i pengar eller andra för-
4 17-0718
tepliktiga fönnåner, för- måner, försäkrad har fått
som en som en säkrad har fått såsom arbetsta- såsom arbetstagare i allmän eller gare i allmän eller enskild tjänst. enskild tjänst och som skall tas Med lön likställs kostnadsersätt- upp som intäkt vid inkømsttaxening som inte enligt 8 kap. 19 ringen. Med lön likställs kosteller 20 § skattebetalningslagen nadsersättning som inte enligt 8 1997:000 undantas vid beräk- kap. 19 eller 20 § skattebetalning skatteavdrag. Sådan ningslagen 1997:000 undantas
av skattepliktig intäkt i form av ra- vid beräkning av skatteavdrag. batt, bonus eller fönnån Sådan intäkt i fomi rabatt,
annan av
utgår grund kundtro- bonus eller fönnån som av annan som het eller liknande, skall också utgår grund av kundtrohet
inkomst anställ- eller liknande, skall också anses som av anses ning, om den som slutligt har som inkomst av anställning, om stått för de kostnader som ligger den som slutligt har stått för de till grund för fönnånen är någon kostnader som ligger till grund
än den är skattskyldig för fönnånen är någon än annan som annan för fönnånen. Till sådan inkomst den som är skattskyldig för räknas dock inte från och förmånen. Till sådan inkomst
en sam-
arbetsgivare utgiven lön räknas dock inte från och me som en samunder ett uppgått till l 000 me arbetsgivare utgiven lön som kronor. Till sådan inkomst räk- under ett uppgått till l 000 nas inte heller intäkt som avses i kronor. Till sådan inkomst räk- 32 § 1 mom. första stycketh och nas inte heller intäkt som avses i i kommunalskattelagen 10 kap. 3 § 1-4 inkomsiskatte- 1928:370 eller sådan ersättning lagen 1998:000 eller sådan som anges i l § första stycket ersättning som anges i l § första 2-6 och fjärde stycket lagen stycket 2-6 och fjärde stycket 1990:659 om särskild löneskatt lagen 1990:659 om särskild
vissa förvärvsinkomster. I löneskatt vissa förvärvsinfråga arbete har utförts komster. I fråga om arbete som
om som utomlands bortses vid beräkning- har utförts Litomlands bortses vid
pensionsgmndande in- beräkningen av pensionsgmnen av komst från sådana lönetillägg dande inkomst från sådana lönesom betingas av ökade levnads- tillägg som betingas av ökade kostnader och andra särskilda levnadskostnader och andra särförhållanden i sysselsättnings- skilda förhållanden i sysselsättlandet. Såsom inkomst ningslandet. Såsom inkomst
av an- av ställning anses även anställning anses även
a sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt sjukpenning enligt lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller
grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,
b föräldrapenningförmåner,
c Vårdbidrag enligt 9 kap. 4 i den mån bidraget inte är ersättning för merkostnader, d dagpenning från arbetslöshetskassa,
f utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkes-
inriktad rehabilitering i form dagpenning, av g korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen 1973:349 eller lagen 1983: 1030 särskilt vuxenstudieom stöd för arbetslösa samt särskilt utbildningsbidrag, h delpension enligt lagarna 1975:380 och 1979:84 om
delpensionsförsäkring, i dagpenning till totalförsvarspliktiga tjänstgör enligt lagen
som 1994: 1809 om totalförsvarsplikt och andra erhåller dagpenning som enligt de för totalförsvarspliktiga gällande grunderna,
j utbildningsbidrag för doktorander, k timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda sär-
vux och vid svenskundervisning för invandrare sfi, l livränta enligt 4 kap. lagen 1976:380 arbetsskadeförom säkring eller motsvarande livränta bestäms med tillämpning som av sagda lag, m från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden utgående bidrag som är att hänföra till inkomst annat förvärvsarbete av enligt 3 i den mån regeringen så förordnar, n statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de startar egen rörelse, o stipendium som enligt stipendium i 11 o som avses punkt 12 sjunde stycket av anvis- kap. 38 § inkomstskattelagen, a ningarna till 32 § kommunalskat- om stipendiet utbetalats fyav en telagen skall tas upp som intäkt sisk är bosatt i Sveperson som av tjänst, om stipendiet utbeta- rige eller svensk juridisk av en lats av fysisk person bosatt Sveperson, rige eller av en svensk juridisk
person,
p ersättning enligt lagen 1988: 1465 ersättning och ledighet om
för närståendevård,
q tillfälliga förvärvsinkomster verksamhet inte bedrivs av som
självständigt,
r ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 § lagen 1991: 1047 om sjuklön,
s ersättning från semesterkassa. I fråga om ersättning i pengar I fråga om ersättning i pengar
eller andra skattepliktiga förmå- eller andra förmåner för utfört
för utfört arbete i fonn arbete i annan form än pension ner annan än pension och ersättning från och ersättning från semesterkassemesterkassa, i fråga om ersätt- sa, i fråga om ersättning till ning till idrottsutövare från visst idrottsutövare från visst slag
av slag av ideell förening samt i ideell förening samt i fråga om fråga ersättning från vinst- ersättning från vinstandelsstiftel-
om andelsstiftelse eller annan juri- se eller annan juridisk person disk med motsvarande med motsvarande ändamål gäller
person ändamål gäller i tillämpliga delar i tillämpliga delar bestämmelserbestämmelsemai 3 kap. 2 § and- nai 3 kap. 2 § andra stycket samt
stycket samt 2 § tredje och 2 a § tredje och fjärde styckena. ra a i ärde styckena.
Vid beräkning inkomst anställning skall hänsyn tas till lön
av av eller ersättning, den försäkrade har fått från arbets-
annan som en givare, är bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person,
som endasti fall då den försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt 3 kap. 2 § första stycket eller då han
a tjänstgjort som sjöman ombord svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från utländsk juridisk
person, en svensk juridisk person, som äger ett bestämmande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.
Hänsyn skall heller tas till Hänsyn skall heller tas till lön eller ersättning från lön eller ersättning från
annan annan främmande makts beskickning utländsk stats beskickning eller eller lånade konsulat här i riket karriärkonsulat i Sverige eller eller från arbetsgivare, till- från arbetsgivare, tillhör
som som hör sådan beskickning eller så- sådan beskickning eller sådant dant konsulat och som inte är konsulat och som inte är svensk svensk medborgare. Vad som medborgare. Vad som sägs här sägs här skall inte gälla beträf- skall inte gälla beträffande lön fande lön till svensk medborgare till svensk medborgare eller till eller till den som utan att vara den som utan att vara svensk svensk medborgare är bosatt i medborgare är bosatt i riket, om riket, om en utländsk beskick- en utländsk beskickning i Sverining här i riket enligt Riksför- ge enligt av Riksförsäkringsver-
av säkringsverket godtagen förbin- ket godtagen förbindelse har att delse har att svara för tilläggs- svara för tilläggspensionsavgif-
Författningsfärslag
pensionsavgiften. ten.
Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall anses som arbetsgivare.
3 Med inkomst av annat förvärvsarbete avses a inkomst av näringsverk- inkomst aktiv näringsa av samhet här i landet i vilken den verksamhet här i landet; försäkrade arbetat i icke oväsentlig omfattning aktiv näringsverksamheü;
b tillfälliga förvärvsinkomster självständigt bedriven verksamav het; c ersättning för arbete för ersättning för arbete för
c
någon annans räkning i någon räkning i pengar annans pengar eller andra skattepliktiga fönnå- eller i form andra fönnåner av ner; som skall tas upp som intäkt;
d sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt sjukpenning enligt lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring eller
motsvarande ersättning som utgår enligt författning eller annan grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för inkomst som ovan nämnts; e ersättning som utgör skat- e ersättning enligt insom tepliktig inkomst av tjänst enligt komstskattelagen 1998:000
kommunalskattelagen skall intäkt tjänst
tas upp som av 1928:370 och utan att och utan att anställningsförsom, som, anställningsförhållande förelegat, hållande förelegat, utbetalats av utbetalats av fysisk person bosatt fysisk bosatt utomlands person utomlands eller utländsk juridisk eller utländsk juridisk person person samt samt f stipendium enligt f stipendium i 11 som som avses punkt 12 sjunde stycket av anvis- kap. 38 § inkomstskattelagen; a ningarna till 32 § kommunal-
skattelagen skall
tas upp som intäkt av tjänst;
allt i den mån inkomsten inte enligt 2 § är att hänföra till inkomst av anställning. Bedömningen i första stycket Har inkomst i som avses a görs för sig för varje för- första stycket eller b inte a upp-
värvskälla enligt kommunal- gått till l 000 kronor för år, beakskattelagen 1928:370. Har in- tas den inte. heller beaktas såkomst som avses i första stycket dan ersättning som avses i första
eller b inte uppgått till l 000 stycket c, ersättningen från a om kronor för tas den inte i den, för vilken arbetet utförts, beräkning. heller tas sådan under året inte uppgått till l 000 ersättning som avses i första kronor. Intäkt som i 10
avses stycket c i beräkning, om ersätt- kap. 3 § 1-4 inkomstskattelagen ningen från den, för vilken arbe- eller sådan ersättning enligt tet utförts, under året inte uppgått gruppsjukförsäkring eller tryggtill 1 000 kronor. intäkt som av- hetsförsäkring vid arbetsskada ses i 32 § 1 mom. första stycket h som enligt 2 § första stycket och i nämnda lag eller sådan er- lagen 1990:659 om särskild sättning enligt gruppsjukförsäk- löneskatt vissa förvärvsring eller trygghetsförsäkring vid inkomster utgör underlag för arbetsskada som enligt 2 § första nämnda skatt räknas inte som stycket lagen 1990:659 om inkomst av annat förvärvsarbete. särskild löneskatt vissa förvärvsinkomster utgör underlag för nämnda skatt räknas inte som inkomst av annat förvärvsarbete.
Till grund för beräkning av inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete under visst skall läggas den försäkrades taxering till statlig inkomstskatt avseende nämnda år. Avser taxeringen beskattningsår som sammanfaller med kalenderår, skall inkomst under beskattningsåret hava åtnjutits under det kalenderår,
anses som
närmast föregått taxeringsåret.
Närmare bestämmelser rörande beräkningen av inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete beslutas av riksdagen särskilt.
Angående beräkningen av in- Angående beräkningen av inkomst av anställning, för vilken komst av anställning, för vilken den försäkrade inte är skattskyl- den försäkrade inte är skattskyldig här z riket enligt kommunal- dig enligt inkomstskattelagen skattelagen 19283 70 finns det 1998:000 finns det särskilda särskilda bestämmelser. bestämmelser.
Denna lag träder i kraft den
- - .
Lagen omtryckt 1982:120. Senaste lydelse 1996:1217. 3Senastelydelse 1996:1213. Lydelse enligt prop. 1996/97100 och l996/97:l07 samt lrr 29.5.1997. Lydelse enligt lrr 29.5.1997. öSenelstelydelse 1996:1336.
Örfattnin
9 Förslag till Lag om ändring i lagen 1962:382 angående
införande lagen allmän försäkring
av om
Härigenom föreskrivs att 16 § lagen 1962:382 angående införande lagen allmän försäkring skall ha följande lydelse.
av om
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Bestämmelserna i tredje Bestämmelserna i tredje stycket punkterna 1-4 över- stycket punkterna l-4 över-
gångsbestämmelserna till lagen gångsbestämmelsema till lagen
l960:99 angående ändring i 1960:99 angående ändring i lagen den 29 juni 1946 431 lagen den 29 juni 1946 nr 431
nr
folkpensionering skall fort- folkpensionering skall fortom om farande tillämpas. Beträffande farande tillämpas. Beträffande änkepension efter änkepension efter man, som av-
man, som avlidit före den 1 juli 1960, skall lidit före den l juli 1960, skall dock i stället för 8 § första styck- dock i stället för 8 § första stycket lagen folkpensionering i et lagen om folkpensionering i
om lagrummets lydelse före nämnda lagrummets lydelse före nämnda tidpunkt gälla, att sådan pension tidpunkt gälla, att sådan pension minskas med 35 procent den minskas med 35 procent av den
av
pensionsberättigades årsinkomst. pensionsberättigades årsinkomst.
Vid tillämpning i fall Vid tillämpning i fall som nu
som nu sagts 13 § 2 sistnämnda sagts 13 § 2 mom. sistnämnda
av mom. av lag skall även procenttalet 20 lag skall även procenttalet 20 utbytas mot 10 samt beloppet utbytas mot 10 samt beloppet 20 000 kronor utbytas mot 20 000 kronor utbytas mot 75 000 kronor. Vid inkomst- 75 000 kronor. Vid inkomstberäkningen bortses från inkomst beräkningen bortses från inkomst
privatbostadsfastighet eller privatbostadsfastighet eller
av av
privatbostad i 5 § privatbostadsrätt som avses i 2
som avses kommunalskattelagen kap. 13 respektive 18 § inkomst- 1928:370 och utgör skattelagen 1998:000 och som
som pensionärens pennanentbostad. Vid utgör pensionärens pemianentberäkning förmögenhet skall bostad. Vid beräkning för-
av av värdet sådan privatbostadsfas- mögenhet skall värdet sådan
av av
tighet eller privatbostad inte be- privatbostadsfastighet eller pri-
aktas. vatbostadsrazt inte beaktas.
Denna lag träder i kraft den
- - - . Senaste lydelse 1996:1588.
10 Förslag till
i med särskilda
Lag om ändring lagen 1965:269
bestämmelser kommuns och annan menighets
om
utdebitering av skatt, m.m.
Härigenom föreskrivs att l och 3 lagen 1965:269 med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, mm skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1§2
Skattesatsen för kommuns Skattesatsen för kommuns och annan menighets uttag av och annan menighets uttag av skatt skall bestämmas i förhål- skatt skall bestämmas i förhållande till det antal skattekronor, lande till de Skattemyndighe-
av
enligt skattemyndighetens ten beräknade sammanlagda besom beräkning kommer att påföras de skattningsbara förvärvsinskattslcyldiga vid taxeringen det komsterna vid taxeringen det
skattesatsen skall fastställas. skattesatsen skall fastställas.
Om enligt 8 kap. 9 § andra Om enligt 8 kap. 9 § andra stycket kommunallagen stycket kommunallagen 1991:900 eller 19 kap. 7 §tred- 1991:900 eller 19 kap. 7 § tred-
stycket kyrkolagen 1992:300 stycket kyrkolagen 1992:300 någon skattesats slutligt någon skattesats slutligt
annan annan fastställts än den har be- fastställts än den som har be-
som stämts tidigare, skall den stämts tidigare, skall den nya
nya skattesatsen om möjligt bestäm- skattesatsen om möjligt bestäm-
med hänsyn till det antal med hänsyn till de sammanmas mas .rkattekronor som har påförts de lagda beskattningbaraförvärvs- .rkattskyldiga vid taxeringen det inkomsterna vid taxeringen det
skattesatsen skall fastställas. skattesatsen skall fastställas.
Skattemyndigheten skall senast den 8 mars till kommuner, landsting, församlingar och kyrkliga samfälligheter redovisa den skatt för det föregående året tillkommer kommunen, landstinget,
som församlingen eller den kyrkliga samfälligheten. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om sådan redovisning.
Skattemyndigheten skall Skattemyndigheten skall se-
senast den 10 september varje nast den 10 september varje lämna kommuner, landsting, för- lämna kommuner, landsting, för-
F
Öijfattningsfänslag 107
samlingar och kyrkliga samfäl- samlingar och kyrkliga samfälligheter uppgift det beräkna- ligheter uppgift de beräknade om om de antalet skattekronor som av- sammanlagda beskattningsbara ses i l § första stycket. förvärvsinkomsterna i som avses 1 § första stycket.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången i - - fråga 2001 års taxering. om
Lagen omtryckt 1973:437. Senastelydelse av lagens rubrik 1977:191. zsenaste lydelse 1992:1583. 3Senastelydelse 1992:1583.
ll Förslag till
Lag om ändring i lagen 1967:531 om tryggande av
pensionsutfastelse m.m.
Härigenom föreskrivs att ll § lagen 1967:531 om tryggande av pensionsutfästelse m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11§
Pensionstiftelse får icke mot- En pensionstiftelse får inte ta taga fordran mot arbetsgivaren. emot en fordran mot arbetsgiva- Avtal i strid härmed är ogiltigt. ren. Avtal som strider mot detta Stiftelsen äger dock utlåna är ogiltigt. Stiftelsen får dock
medel till arbetsgivaren om be- låna ut medel till arbetsgivaren tryggande säkerhet ställes för om det ställs betryggande säkerlånet eller tillsynsmyndigheten het för lånet eller tillsynsinyndi
gmedger det. heten medger det.
En stiftelse får inte ta emot egendom från arbetsgivaren villkor, som väsentligt begränsar stiftelsens rätt att förfoga över egendomen. Inte heller får en stiftelse som har grundats av aktiebolag, utan att tillsynsmyndigheten godkänner det, äga aktier i bolaget eller i bolag vilket står i sådant förhållande till detta i 1 kap. 5 §
som avses aktiebolagslagen 1975: 1385.
Om pensionsstiftelse har Om en pensionsstiftelse har
en till ändamål att trygga utfästelse till ändamål att trygga utfästelse
pension till arbetstagare eller om pension till arbetstagare eller om arbetstagarens efterlevande i ak- arbetstagarens efterlevande i tiebolag som avses i punkten 14 aktiebolag som är fåmansföretag
anvisningarna till 32 § kom- enligt 51 kap. 2 och 3 §§ av munalskattelagen 1928: 370 inkomstskattelagen 1998:000 skall, i fråga stiftelsens rätt skall, i fråga om stiftelsens rätt
om att lämna lån och ställa säkerhet, att lämna lån och ställa säkerhet, bestämmelserna i 12 kap. 7 och bestämmelserna i 12 kap. 7 och 8 samt 19 kap. 1 § aktie- 8 samt 19 kap. l § aktiebolagslagen 1975:1385 tilläm- bolagslagen tillämpas. pas.
Denna lag träder i kraft den
- - - .
"Senaste lydelse 1994:805.
12 Förslag till
Lag om ändring i lagen förvärv
1975:1132 om av hyresfastighet m.m.
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen 1975:1132 förvärv
om av hyresfastighet m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 §
Bestämmelsemai 9-11 gäller i fråga
om
aktiebolag vari minst 75 procent aktierna äges eller
av därmed jämförligt sätt innehas, direkt eller förmedling
genom av juridisk person, av högst tio fysiska
personer,
handelsbolag.
Innehas aktier av varandra närstående personer, skall vid tillämpningen av första stycket 1 aktierna tillhöra fysisk
anses en person. Som närstående räknas därvid föräldrar, far- eller
person morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling. Med avkomling även styvbam
avses och fosterbam.
Första stycket 1 gäller inte Första stycket 1 gäller inte
bostadsaktiebolag som avses i aktiebolag som i 2 kap.
avses punkt 3 av anvisningarna till 17 § inkomstskattelagen
24 § kommunalskattelagen 1998:000.
1928:370.
Denna lag träder i kraft den
- - - .
1 Lagen omtryckt 1983:438.
S OU 1997:77 F öijfattningwinrlag 1 1 1
13 Förslag till
Lag om upphävande av lagen 1978:401 om
exportkreditstöd
Härigenom föreskrivs att lagen 1978:401 exportkreditstöd
om skall upphöra att gälla Den upphävda lagen gäller dock
- - - . fortfarande i fråga om exportkreditavtal har ingåtts under tiden
som den 13 april 1978-den 31 december 1981.
14 Förslag till
Lag om ändring i lagen 1978:880 om
betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter
Härigenom föreskrivs att 20 § lagen 1978:880 om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Mål betalningssäkring Mål betalningssäkring
om om prövas av länsrätten i det län där prövas av länsrätten i det län där gäldenären hade sin hemorts- den skattemyndighet är belägen kommun den 1 november året som är behörig att fatta beslut före det kalenderår då framställ- enligt 2 kap. -3 §§ skattebetalning om betalningssäkring görs. ningslagen 1997:000. Finns Vid bestämmande av hemorts- inte behörig myndighet skall, i kommun gäller bestämmelserna stället för vad som sägs i 2 kap. i lagen 1947:576 om statlig 1 § andra stycket sista meningen inkomstskatt i tillämpliga delar. och 2 § järde stycket sista me- Finns inte behörig domstol enligt ningen nämnda lag, målet prövas vad som nu har sagts, prövas länsrätten i det län där verk-
av målet av länsrätten i det län, där ställigheten kan äga
rum. verkställigheten kan äga rum.
Behörig att föra det allmännas talan är Skattemyndigheten i det län där behörig länsrätt finns. Vad som föreskrivs i 6 kap. 15 och 16 §§ taxeringslagen 1990:324 galleri tillämpliga delar i mål om betalningssäkring.
Denna lag träder i kraft den Äldre föreskrifter skall
- - - . fortfarande gälla i fråga om framställningar gjorts före ikraft-
som trädandet.
lLydelse enligt prop. 1996/97:100.
F
Ör/fattningsyförs/ag
15 till
Förslag Lag om ändring i lagen l979:84 om delpensionsförsäkring
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen 1979284 delpensionsförom säkring skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 Annan förvärsarbetande än i 6 § är berättigad till som avses delpension om han har minskat arbetstiden med i genomsnitt minst en fjärdedel. Vid tillämpning av första Vid tillämpning första av stycket skall beträffande för- stycket skall beträffande förvärvsarbete i fåmansföretag och värvsarbete i fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag fåmanshandelsbolag i som som avses avses i punkt 14 av anvisningar- 51 kap. 2-4 §§ inkomstskattelana till 32 § kommunalskattelagen" 1998:000 företagsledare gen 1928:370 företagsledare och och dennes make inte anses ardennes make inte arbeta beta anställda hos företaget anses som som anställda hos företaget eller eller under förhållanden annars annars under förhållanden omfattas 6 Med makar som som av omfattas 6 Med makar jäm- jämställs de lever tillsamav som ställs de som lever tillsammans, de tidigare varit gifta mans, om om de tidigare varit gifta med med varandra eller gemensamt varandra eller gemensamt har har eller har haft barn. eller har haft bam.
Denna träder i kraft den - - - .
senaste lydelse 1994:742.
16 Förslag till Lag om ändring i lagen 1979:412 om kommunala
indelningsdelegerade
Härigenom föreskrivs att 20 § lagen 1979:412 kommunala
om indelningsdelegerade skall ha följ ande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
20§
En kommun som har valt de- En kommun som har valt delegerade skall tillhandahålla me- legerade skall tillhandahålla
medel för delegerades verksamhet. del för delegerades verksamhet. Om mer än en kommun skall Om än kommun skall
mer en tillhandahålla medel, skall skyl- tillhandahålla medel, skall skyldigheten fördelas mellan kom- digheten fördelas mellan kom-
i förhållande till det i förhållande till de munerna munerna antal skattekronor och skatte- sammanlagda beskattningbara ären som enligt lagen 1965:269 förvärvsinkomster som enligt lamed särskilda bestämmelser om gen l965:269 med särskilda bekommuns och menighets stämmelser kommuns och
annan om utdebitering av skatt, m.m. skall annan menighets utdebitering av ligga till grund för kommunernas skatt, m.m. skall ligga till grund bestämmande av skattesatsen för för kommunernas bestämmande uttag av skatt för det då beslu- av skattesatsen för uttag skatt
av tet om indelningsändringen med- för det då beslutet indel-
om delas. Om endast en del av en ningsändringen meddelas. Om kommun ingår i kommunen endast del kommun in-
en- en av en ligt den nya indelningen, skall går i kommunen enligt den nya fördelningen ske i förhållande till indelningen, skall fördelningen antalet skattekronor och skatte- ske i förhållande
till de sammanören för den kommundelen. lagda beskattn ingsbara förvärvs-
inkomsterna för den kommun-
delen.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången i
- - fråga om 2001 års taxering.
17 Förslag till
Lag om ändring i lagen 1979:417 om utdebitering
och utbetalning av skatt vid ändring i rikets
indelning i kommuner, landsting och församlingar
Härigenom föreskrivs att l § lagen 1979:417 utdebitering
om och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner, landsting och församlingar skall ha följ ande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1§2
Om en kommuns område änd- Om kommuns område änd-
en ras vid ingången av ett skall vid ingången ett år, skall
ras av vid bestämmande skattesatsen vid bestämmande skattesatsen
av av för kommunens uttag skatt för för kommunens uttag skatt för
av av detta enligt 1 § lagen detta enligt 1 § lagen 1965:269 med särskilda be- 1965:269 med särskilda bestämmelser om kommuns och stämmelser kommuns och
om annan menighets utdebitering menighets utdebitering
av annan av skatt, m. m. antalet skattekronor skatt, de sammanlagda be-
m. m. beräknas med hänsyn tagen till skattningsbara förvärvsinindelningsändringen. Motsvaran- komsterna beräknas med hänsyn de skall gälla när kommun tagen till indelningsändringen.
en ny bildas. Motsvarande skall gälla
när en
ny kommun bildas.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången i
- - fråga 2001 års taxering.
om
Senaste lydelse av lagens rubrik 1992:1588. 2Senastelydelse 1992:1588.
18 till
Förslag Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen
1979:1152
Härigenom föreskrivs att l kap. 5 3 kap. 4 24 kap. l 32 kap. l § och 38 kap. 1 § fastighetstaxeringslagen 1979:1152 skall ha följ ande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
5 §
Som ägare av fastighet skall i fall som avses nedan anses
a den innehar fastighet med fideikommissrätt eller i annat
som fall utan vederlag besitter fastighet grund testamentariskt
av förordnande;
b den innehar fastighet med åborätt, tomträtt eller vatten-
som fallsrätt samt den som eljest innehar fastighet med ständig eller ärftlig
besittningsrätt;
c innehavare av skogsområde som blivit av staten upplåtet till kanalbolag eller till kommun eller annan menighet;
d innehavare av publikt boställe eller lön anslagen jord; e juridisk person, som förval- e juridisk person, som förval-
tar samfällighet och som enligt tar samfällighet och som enligt 6 6 § 1 mom. första stycket b lagen kap. 6 § första stycket inkomst- 1947:576 om statlig inkomst- skattelagen 1998:000 är skattskatt skattskyldig för inkomst; skyldig för samfällighetens insamt komster; samt
f nyttj anderättshavare till täktmark som avses i 2 kap. 4 om nyttj anderätten har förvärvats mot engångsvederlag.
Såsom innehavare publikt boställe eller lön anslagen jord
av skall anses den änsteinnehavare eller annan som författningsenligt äger nyttja fastigheten eller tillgodonjuta dess avkastning. Beträffande sådant löneboställe som avses i 41 kap. kyrkolagen 1992:300 är vederbörande pastorat att anse såsom innehavare.
Skall avkastning utöver husbehovet av skog fastighet, som
under b eller författningsenligt helt eller delvis tillkomma avses allmän fond eller inrättning, är denna att anse såsom fastighetens innehavare, såvitt angår fastighetens värde skogsmark med
av växande skog och markanläggningar som används eller behövs för
skogsbruk.
3 kap.
Byggnad samt tomtmark och övrig mark som hör till byggnaden samt markanläggning som hör till fastigheten skall undantas från skatteplikt om fastigheten ägs av någon av följ ande institutioner och om den till övervägande del används i deras verksamhet såsom sådana
kyrkor, barmhärtighetsin- församlingsy/tyrkor och rättningar, stiftelser och ideella domkyrkor av .stiftelsekaraktär föreningar som avses i 7 § 5 och samt bannhärtighetsinrättningar 6 mom. lagen 1947:576 om som avses i 7kap. 14 § inkomststatli g inkomstskatt skattelagen 1998:000
stiftelser och ideella före-
ningar som avses i 7 kap. 3 §
första stycket respektive 7 § för-
sta stycket inkomstskattelagen
akademier, Nobelstiftelsen, akademier, Nobelstiftelsen, stiftelsen Dag Hammarskjölds stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond, Apotekarsocietetens Minnesfond, Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farma- stiftelse för främjande av farmacins utveckling mm., stiftelsen cins utveckling mm., stiftelsen Sveriges sjömanshus Sveriges sjömanshus
sådana sammanslutningar sådana sammanslutningar av studerande vid universitet och av studerande vid svenska unihögskolor, i vilka de studerande versitet och högskolor som de är skyldiga att vara medlemmar, studerande enligt lag eller annan samt samarbetsorgan för sådana författning är skyldiga att vara sammanslutningar med ändamål medlemmar i samt samarbetsoratt fullgöra uppgifter som an- gan för sådana sammanslutningar kommer pä sammanslutningarna med ändamål att sköta de uppgifoch ter som sammanslutningarna en-
ligt författningen ansvarar for
och
främmande makts beskick- utländska staters beskickningar. ningar.
Skattefriheten skall endast avse egendom, som enligt 4 kap. 5 § utgör typ taxeringsenhet än lantbruksenhet.
annan av
24 kap.
Rätt att begära omprövning Rätt att begära omprövning eller att överklaga enligt eller att överklaga som enligt
som
20-22 kap. gäller för ägare 20-22 kap. gäller för ägare av av fastighet, tillkommer den fastighet, tillkommer den som som
vid ingången av taxeringsåret är vid ingången taxeringsåret är
av ägare av fastighet liksom den ägare fastighet liksom den av som därefter, dock senast före därefter, dock senast före som ingången av femte året efter taxe- ingången femte året efter av taxeringsåret, har blivit ägare av fas- ringsåret, har blivit ägare fasav tigheten. Vad nu sagts gäller tigheten. Vad sagts gäller nu även en arrendator, som enligt även arrendator, enligt en som avtal, ingånget efter kommunal- avtal, ingånget efter âr 1928, skattelagens 1928:370 ikraft- gentemot ägare har att ansvara trädande, gentemot ägare har att för skatt för fastigheten. ansvara för skatt för fastigheten.
En ny ägare har rätt att begära omprövning eller att överklaga endast när ärende avser senaste allmänna fastighetstaxering eller ny taxering avseende taxeringsenheten som därefter skett särskild genom
fastighetstaxering.
32 kap. 1 Rätt att begära omprövning Rätt att begära omprövning och att överklaga, som enligt och att överklaga, enligt som 28-30 kap. gäller för ägare 28-30 kap. gäller för ägare av av fastighet, tillkommer den som fastighet, tillkommer den som
vid ingången av taxeringsåret är vid ingången taxeringsåret är
av ägare av fastighet liksom den ägare fastighet liksom den av som därefter, dock senast före därefter, dock senast före som
ingången av det taxeringsår då ingången det taxeringsår då
av allmän fastighetstaxering sker allmän fastighetstaxering sker nästa gång, har blivit ägare av nästa gång, har blivit ägare av fastigheten. Vad nu sagts gäller fastigheten. Vad sagts gäller nu även arrendator, som enligt av- även arrendator, enligt som avtal, ingånget efter kommunal- tal, ingånget efter år 1928, gentskattelagens 1928:370 ikraft- emot ägare har för att ansvara trädande, gentemot ägare har att skatt för fastigheten. ansvara för skatt för fastigheten.
38 kap. l Rätt att begära omprövning Rätt att begära omprövning och att överklaga, enligt och att överklaga, enligt som som 35-37 kap. gäller för ägare av 35-37 kap. gäller för ägare av
fastighet, tillkommer den som fastighet, tillkommer den
som
någon gång under taxeringsåret någon gång under taxeringsåret
är ägare av fastigheten. Vad nu är ägare av fastigheten. Vad nu sagts gäller även arrendator, som sagts gäller även arrendator, som enligt avtal, ingånget efter kom- enligt avtal, ingånget efter år munalskattelagens 19283 70 1928, gentemot ägare har att anikraftträdande, gentemot ägare svara för skatt för fastigheten. har att ansvara för skatt för fastigheten.
Denna lag träder i kraft den
- - - .
1Senastelydelse 1994:1909. 2Senastelydelse 1990:1382. 3Senastelydelse 1993:1193. Senaste lydelse 1993:1193. Ssenastelydelse 1994:1909.
19 Förslag till
Lag om ändring i skatteregisterlagen 1980:343
Härigenom föreskrivs att 7 och 19 §§ skatteregisterlagen 1980:343l skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
l
För de ändamål i denna paragraf skall med hjälp
som anges av automatisk databehandling föras ett centralt skatteregister för hela riket och ett regionalt skatteregister för varje län.
Registren skall användas vid beskattning för
samordnad registerföring av identifieringsuppgifter beträffande fysiska och juridiska personer,
revisions- och annan kontrollverksamhet,
taxering enligt taxeringslagen 1990:324 samt bestämmande av pensionsgrundande inkomst,
redovisning, bestämmande redovisning, bestämmande och betalning skatt enligt och betalning skatt enligt
av av
skattebetalningslagen skattebetalningslagen
1997:000, mervärdesskattela- 1997:000, mervärdesskattelagen 1994:200, lagen gen 1994:200, lagen 1991:586 om särskild inkomst- 1991:586 om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, la- skatt för utomlands bosatta och gen 1990:912 om nedsättning lagen 1990:912 nedsättning
om av socialavgifter samt lagen av socialavgifter. 1951:763 om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst.
Registren skall dessutom användas för
avräkning enligt lagen 1985: 146 avräkning vid återbetal-
om ning av skatter och avgifter,
bestämmande av skattereduktion enligt lagen 1993:672
om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete bostadshus, lagen 1995: 1623 om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar, lagen 1996:725 om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete bostadshus och lagen 1996:1231 om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar,
gäldenärsutredning enligt lagen 1993:891 om indrivning av statliga fordringar m.m.
Det centrala skatteregistret skall också användas för andra
SOU 1 997: 77 F Örfattningsförslag 12 1
utredningar i kronofogdemyndighetemas exekutiva verksamhet än som avses i tredje stycket och för Riksskatteverkets tillsyn enligt lagen 1974: 174 identitetsbeteckning för juridiska mfl.
om personer
6§3
Förjuridisk person och för enkelt bolag, partrederi och utländskt företags filial i Sverige skall i det centrala skatteregistret anges
organisationnummer med organisationnummer med tidpunkt för registrering och av- tidpunkt för registrering och avregistrering i registret, namn, registrering i registret,
namn, firma, adress, hemortskommun, firma, adress och juridisk form säte och juridisk fonn, samt i fråga om handelsbolag
huvudkontor och ifråga om and-
ra juridiska personer säte,
registrering enligt skattebetalningslagen 1997:000, särskilt registrerings- och redovisningsnummer.
För dödsbo skall även den av- För dödsbo skall även hemlidnes personnummer och dagen orts/commun, den avlidnes
perför dödsfallet och dagen för döds-
anges. sonnummer
fallet anges.
För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter
som anges i 5 och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.
Sådana uppgifter ägar- Sådana uppgifter ägar-
om om
förhållandena i fåmansföretag, förhållandena i fåmansföretag,
företag som enligt 3 § l 2 a mom. företag enligt 52 kap. 4 §
som tredje stycket lagen 1 94 7:5 76 inkomsntskattelagen 1 9963:000 om statlig inkomstskatt skall skall behandlas fåmansföre-
som behandlas som fåmansföretag, tag, fåmanshandelsbolag och fâmansägt handelsbolag och dotterföretag i 2 kap.
som avses dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen 1990:325 själv-
om 16 § lagen 1990:325 om själv- deklaration och kontrollupp gifter deklaration och kontrollupp gifter samt uppgift företagsledare i
om samt uppgift om företagsledare i fåmansföretag.
fåmansföretag.
Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat Sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen 1990:324 eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen 1997:000. För varje sådan åtgärd får tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets
anges beslut om beloppsmässiga ändringar skatt eller underlag för skatt
av
med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har full gjorts.
Uppgift om registrering av Uppgift om registrering
av skyldighet att betala skatt, upp- skyldighet att betala skatt,
uppgift om innehav av skattsedel gift om innehav av skattsedel preliminär skatt, uppgifter om preliminär skatt, uppgifter
om beslut återkallelse F -skatt- beslut återkallelse F-skatt-
om av om av sedel med angivande skälen sedel med angivande skälen
av av för beslutet, uppgifter som be- för beslutet, uppgifter som behövs för att bestämma skatt en- hövs för att bestämma skatt
enligt skattebetalningslagen ligt skattebetalningslagen, lagen 1997:000, lagen 1991 :586 om 1991:586 särskild inkomst-
om särskild inkomstskatt för utom- skatt för utomlands bosatta, lalands bosatta, lagen 1990:912 gen 1990:912 nedsättning
om om nedsättning av socialavgifter, socialavgifter och mervärdes-
av mervärdesskattelagen och lagen skattelagen samt uppgifter om 1951:763 om beräkning av redovisning, inbetalning och statlig inkomstskatt på ackumu- återbetalning sådana skatter
av lerad inkomst samt uppgifter om eller avgifter. redovisning, inbetalning och
återbetalning sådana skatter
av eller avgifter.
Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.
Uppgift ansökan anstånd med att lämna deklaration,
om om uppgift om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt, dock skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.
Administrativa och tekniska uppgifter behövs för beskatt-
som ningen.
Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild älvdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter.
Uppgift om beslut om beskattning, dock skälen för beslutet och uppgift om utmätning enligt 18 kap. 9 § skattebetalningslagen.
Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofo gdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsane-
ring, ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift betalningsin-
om ställelse.
10. Uppgift om antal anställda och de anställdas
personnummer. l Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsför-
sändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.
12. Uppgift från kontrolluppgift enligt 3 kap. lagen
som om
älvdeklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt üån sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen 1959:551
om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen 1962:381
om
allmän försäkring.
13. Uppgift beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde,
om taxeringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, fång
typ av och tidpunkt för fånget för fastighet ägs eller innehas
som av personen, andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning statlig fastighetsskatt samt
av uppgift som behövs för värdering bostad fastighet.
av
14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt beskattningsperiod och skatteslag som denna samt uppgift
avser om tid för planerat besök eller annat Sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen.
15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, är
om personen näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta emot skatteåterbetalning ett konto, datum för fullmakten samt kontots nummer och typ.
.
16. Uppgift om antal dagar 16. Uppgift antal dagar
om för vilka den skattskyldige för vilka den skattskyldige
upp- uppburit sjöinkomst enligt punkt 1 burit sjöinkomst i 58
som avses a av anvisningarna till 49 § kom- kap. 3 och 4 §§ inkomstskattemunalskattelagen 1928:370. lagen.
17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.
18. Uppgifter angående resultat bruttovinstberäkning,
av annan beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader.
19. Uppgift från centrala bilregistret innehav fordon samt
om av o1n fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell samt tillstånd enligt yrkestrafiklagen 1979:561 och lagen 1979:561
om biluthyrning.
20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgiñ, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen 1993:672 om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete bostadshus, uppgifter enligt 7 § lagen 1995: 1623 skattereduktion för
om
riskkapitalinvesteringar, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen 1996:725 om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion, uppgifter för bestämmande av skattereduktion enligt lagen 1996: 1231 om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar samt uppgift beslut sådan
om om skattereduktion.
21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättningsland.
22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och koncembalansomslutning för koncernmoderföretag.
23. Uppgift om beteckning 23. Uppgift om beteckning ersättningsbostad som avses i ersättningsbostad som avses i 45 11 § lagen 1993:1469 om upp- kap. 5 § inkomstvkattelagen, uppskovsavdrag vid byte av bostad, skovsavdragets storlek, belopp uppskovsavdragets storlek, be- som enligt 45 kap. 11 § nämnda lopp som enligt 10 § nämnda lag lag skall reducera anskqffningsu skall reducera omkostnadsbelop- värdet samt, om ersättningsbopet samt, om ersättningsbostaden staden utgörs av bostad som avutgörs av bostad som avses i 11 § ses i 45 kap. 5 § andra .stycket andra meningen nämnda lag, nämnda lag, föreningens eller föreningens eller bolagets orga- bolagets organisationsnummer nisationsnummer och namn. och namn.
24. Uppgift som skall lämnas enligt 10 kap. 17 § första stycket 5 och andra stycket samt 33 § skattebetalningslagen.
25. Uppgifter från aktiebolagsregistret om styrelseledamöter, verkställande direktör, firmatecknare och revisor, om att styrelsen inte är fulltalig eller att årsredovisning inte har lämnats i tid, om företagsrekonstruktion och fusion samt uppgifter från handels- och föreningsregistret om finnatecknare, revisor och företagsrekonstruktion.
26. Uppgifter från Alkoholinspektionen tillstånd enligt
om alkohollagen 1994:1738 och om omsättning enligt restaurangrapport.
27. Uppgifter från länsarbetsnämnder beslut arbetsmark-
om om nadspolitiska åtgärder samt utbetalt belopp och datum för utbetalningen.
28. Uppgifter från Generaltullstyrelsen om debiterad mervärdesskatt vid import, exportvärden, antal import- och exporttillfällen samt
de tidsperioder som uppgifterna
avser.
29. Uppgifter från Riksförsäkringsverket försäkring mot
om kostnader för sjuklön såvitt gäller arbetsgivarens organisations- eller personnummer, beräknad lönesumma, datum då försäkringen börjat gälla och datum för förändring av lönesumma samt sjukpenning-
om grundande inkomst av annat förvärvsarbete såvitt den försäkra-
avser des personnummer och datum för inkomstanmälan.
Om inte annat sägs i andra-f ärde styckena skall sådana uppgifter i det centrala skatteregistret hänför sig till viss beskattnings-
som period gallras när sju gått från utgången av det kalenderår under vilket perioden gick ut.
Uppgifter som i 5 Uppgifter i 5
avses som avses med undantag av de i första med undantag de i första
av stycket 6 7 § med undan- stycket 6 7 § med undantag av uppgifter om beslut om tag av uppgifter beslut
om om återkallelse F-skattsedel och återkallelse F-skattsedel och
av av 7 § 23, med undantag av uppgift 7 § 23, med undantag uppgift
av om uppskovsavdrag enligt lagen om uppskovsavdrag enligt 45 1993:1469 om uppskovsavdrag kap. inkomstskattelagen vid byte bostad, får bevaras 1998:000, får bevaras även
av även efter utgången av den tid efter utgången den tid
av som som anges i första stycket. Det- i första stycket. Detsamma
anges samma gäller uppgifter om gäller uppgifter
om
personnummer för make och person som likställs med make vid beskattningen,
beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet,
huruvida taxering grundas förenklad självdeklaration eller enbart kontrolluppgift om inkomst av kapital,
antal dagar för vilka den antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöin- skattskyldige uppburit sjöinkomst enligt punkt 1 anvis- komst i 58 kap. 3
av som avses a ningarna till 49 § kommunal- och 4 §§ inkomstskattelagen
, skattelagen 19283 70,
ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt investeringsavdrag och redovisningsperiodens längd vid redovisning av mervärdesskatt.
Uppgift tillstånd enligt yrkestrañklagen 1988:263 och lagen
om 1979:561 om biluthyrning sam uppgifter som avses i 7 § 26-29 skall gallras två efter utgången det då uppgifterna registre-
av
rades.
Uppgift revision får bevaras under högst tio efter utgången
om av det under vilket revisionen avslutades.
Regeringen får meddela föreskrifter förlängd bevaringstid för
om uppgifter som avse i första eller fjärde stycket.
Denna lag träder i kraft den
- - - .
Lagen omtryckt 1983:143. zLydelse enligt prop. 1996/97: 100. 3Lydelse enligt prop. 1996/97: 00.1 Lydelse enligt prop. 1996/97:lO0 jfr prop. 1996/97:l16. sLydelse enligt prop. 1996/972100 jfr prop. 1996/97:116.
SOlU 1997:77 F
ärfattningsförslag
20 till
Förslag
Lag om ändring i lagen 1981:691 om socialavgifter
Härigenom föreskrivs att l kap. 2 § samt 2 kap. 2 och 4 §§ lagen 1981:691 om socialavgifterl skall ha följande lydelse. .
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
l kap. 2 Avgifterna utgörs arbets- Avgifterna utgörs arbetsav av givaravgifter och egenavgifter. givaravgifter och egenavgifter.
Arbetsgivaravgifter skall betalas Arbetsgivaravgifter skall betalas
av den som är arbetsgivare och den är arbetsgivare och av som egenavgifter av den är för- egenavgifter den är försom av som säkrad enligt lagen 1962:381 säkrad enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring och har allmän försäkring och har om inkomst annat förvärvsarbete inkomst förvärvsarbete av av annat som avses i 3 kap. 2 eller 2 a § i 3 kap. 2 eller 2 § som avses a eller ll kap. 3 § nämnda lag. eller ll kap. 3 § nämnda lag. Med inkomst annat förvärvs- Med inkomst förvärvsav av annat arbete enligt 3 kap. 2 § och 2 § arbete enligt 3 kap. 2 och 2 §§ a a lagen om allmän försäkring skall lagen allmän försäkring skall om även likställas inkomst för eget även likställas inkomst för eget arbete i form av andra skatteplik- arbete i form andra förmåner av tiga förmåner än än de skall pengar. pengar, om tas upp
som intäkt vid inkomsttaxering-
en. Vid tillämpning denna lag Vid tillämpning denna lag av av skall, även ett anställnings- skall, även anställningsom om ett förhållande inte föreligger, den förhållande inte föreligger, den som har utgett sådan ersättning har utgett sådan ersättning som som enligt bestämmelserna i 3 enligt bestämmelsema i 3 som kap. 2 § andra stycket eller ll kap. 2 § andra stycket eller ll kap. 2 § första stycket andra kap. 2 § första stycket andra m, m, och femte styckena lagen och femte styckena lagen om om allmän försäkring är att hänföra allmän försäkring hänföra är att till inkomst av anställning till inkomst anställning anses av anses som arbetsgivare. Med inkomst arbetsgivare. Med inkomst som av anställning enligt 3 kap. 2 § anställning enligt 3 kap. 2 § av lagen om allmän försäkring skall lagen allmän försäkring skall om
i denna lag likställas inkomst i i denna lag likställas inkomst i form andra skattepliktiga för- form andra fönnåner som skall
av av måner än pengar samt kostnads- tas upp som intäkt vid inkomstersättning inte enligt 8 kap. taxeringen än pengar samt kost-
som 19 eller 20 § skattebetalnings- nadsersättning som inte enligt lagen 1997:000 undantas vid 8 kap. 19 eller 20 § skattebetalberäkning av skatteavdrag. I frå- ningslagen 1997:000 undantas
skattepliktig intäkt av vid beräkning av skatteavdrag. I ga om tjänst enligt kommunalskattela- fråga rabatt, bonus eller an-
om
1928:370 i form rabatt, förmån utgör intäkt gen av nan som av bonus eller förmån tjänst enligt inkomstskattelagen
annan som
ut grund av kundtrohet 1998:000 och som ges ut ges eller liknande, skall den som grund av kundtrohet eller liknanslutligt har stått för de kostnader de, skall den slutligt har stått
som
ligger till grund för fönnå- för de kostnader som ligger till som
arbetsgivare, grund för fönnånen, nen, anses som om anses som denne är någon annan än den arbetsgivare, om denne är någon
är skattskyldig för förmå- än den är skattskyldig som annan som
för förmånen. nen.
2 kap.
En arbetsgivare som sysselsätter sjömän skall den ersättning
utgetts till sådana för varje betala även sjömanspensionsav gift som med 1,20 procent.
l fråga sjömän skall sjukförsäkringsavgift och folkpensions-
om avgift beräknas efter de procentsatser som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksförsäkringsverket årligen fastställer. Procentsatserna skall utgöra den andel av de i 1 § första stycket l och 2 angivna procentsatserna som svarar mot förhållandet mellan antalet svenska sjömän och hela antalet sjömän svenska handelsfartyg i medeltal för den 30 september de tre närmast föregått det
som då procentsatserna fastställs. Hänsyn skall därvid inte tas till fartyg
bruttodräktighet understigande 300. Procentsatsema beräknas med en med två decimaler.
Med sjöman i denna lag Med sjöman avses i denna lag
avses arbetstagare i punkt 1 arbetstagare som har sådan .sjö-
som avses
anvisningarna till 49 § kom- inkomst som avses i 58 a kap. 3 av munalskattelagen 19283 70. och 4 §§ inkomstskatte/agen
1998:000.
Vid bestämmande avgiftsunderlaget skall bortses från
av
ersättning till en och samme arbetstagare om den under året inte uppgått till l 000 kronor,
ersättning till arbetstagare vid årets ingång fyllt 65 år,
som
ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för vård av barn eller med anledning av barns födelse, till den del ersättningen motsvarar sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning
arbetsgivare får uppbära enligt 3 kap. 16 4 kap. 18 § eller 22 som kap. 12 § lagen 1962:381 om allmän försäkring,
ersättning för vilken skall betalas särskild inkomstskatt enligt lagen 1991:591 om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister mfl.,
ersättning som en arbetsgivare utgett till bam för arbete som utförts i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersättningen inte får göras vid inkomsttaxeringen,
ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som arbetstagare haft att täcka med ersättningen,
ersättning för arbete som har utförts utomlands, till den del denna inte räknas som lön enligt ll kap. 2 § första stycket lagen 0n1 allmän försäkring,
ersättning för skiljemannauppdrag i fall där parterna i skiljeförfarandet är av utländsk nationalitet,
10. ersättning som grund 10. ersättning som grund
bestämmelsema i 5 § lagen bestämmelsemai 11 kap. 18 av av 1984:947 om beskattning av och 19 §§ inkomstskattelagen utländska forskare vid tillfälligt 1998:000 inte skall tas upp som arbete i Sverige inte utgör skatte- intäkt, pliktig intäkt,
ll. ersättning som avses i 3 kap. 2 a § lagen om allmän försäkring,
12. intäkt som avses i 32 § 1 12. intäkt som avses i 10 kap.
första stycket h och i kom- 3 § 1-4 inkomstskattelagen, mom. munalskattelagen 19283 70,
13. sådan ersättning enligt l § första stycket 2-6 lagen
som 1990:659 om särskild löneskatt vissa förvärvsinkomster utgör underlag för nämnda skatt,
14. ersättning till en och sam- 14. ersättning till en och sam-
idrottsutövare från sådan idrottsutövare från en sådan me en me ideell förening som avses i 7 § 5 ideell förening som avses i 7 kap.
lagen 1947:576 stat- 7 § första stycket inkomstskattemom. om lig inkomstskatt och som har till lagen och som har till huvudsakhuvudsakligt syfte att främja ligt syfte att främja idrottslig idrottsli verksamhet, ersätt- verksamhet, ersättningen från
g om om
5 17-0718
ningen från föreningen under året föreningen under året inte uppinte uppgått till ett halvt basbe- gått till ett halvt basbelopp enligt lopp enligt lagen om allmän för- lagen allmän försäkring, om säkring, 15. före utgången av år 1992 utbetalade ersättningar från en vinstandelssti/telse, som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän försäkring, till den del de inte utgör ersättning för arbete
för stiftelsens räkning,
16. sådan ersättning från vinstandelsstiftelse eller en en annan juridisk person med motsvarande ändamål från vilken enligt de fyra sista meningarna i 3 kap. 2 § andra stycket lagen allmän försäkom ring skall bortses vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst, 17. ersättning för arbetsskada inträffat före utgången juni som av 1993 om ersättningen avser tid därefter och utgår grund av ansvarighetsförsäkring vilken åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer, 18. ersättning för arbetsskada inträffat före utgången som av 1992 om skadan anmälts till allmän försäkringskassa efter utgången av juni 1993 och ersättningen utgår grund sådan ansvarighetsav försäkring som anges i 17, 19. ersättning enligt kap. 2 § första stycket a-l, och lagen n, p r om allmän försäkring. Bestämmelsen i första stycket 6 är tillämplig endast kostnaderom na kan beräknas uppgå till minst 10 procent arbetstagarens av ersättning från arbetsgivaren under utgiftsåret. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får fastställa schablon för beräkning av arbetstagares kostnader i viss verksamhet. Schablonen skall bestämda yrkesgrupper och grundas de genomsnittliga avse kostnaderna inom respektive grupp. Bestämmelserna i första stycket 17 och 18 gäller endast ersättning som inte avser de första 180 dagarna efter skadetillfället och för som en och samme arbetstagare beräknas lönedelar inte överstiger som sju och en halv gånger basbeloppet enligt lagen allmän försäkom ring. I fråga inkomst från få- 1 fråga inkomst från fåom om mansföretag och fåmansägt han- mansföretag och fåmanshandelsdelsbolag skall föreskrifterna i bolag skall föreskrifterna i 55 punkt 13 anvisningarna till kap. 12-14 §§ inkomstskattelaav 32 § kommunalskattelagen tillämpas vid bestämmande gen
1928:370 tillämpas vid bestäm- av avgiftsunderlaget. mande av avgiftsunderlaget.
Denna lag träder i kraft den
- - - .
Lagen omtryckt 1989:633. Lydelse enligt prop. 1996/97: 100. 3Senastelydelse 1996:1335. 4Senastelydelse 1996: 1218.
21 till
Förslag Lag om ändring i lagen 1984:151 om punktskatter och prisregleringsavgifter
Härigenom föreskrivs att l kap. 9 § lagen 1984: 151 punkt-
om skatter och prisregleringsavgifter skall ha följ ande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
9 §
Beskattningsår enligt denna Beskattningsår enligt denna lag utgörs av beskattningsåret lag utgörs av beskattningsåret
enligt kommunalskattelagen enligt 1 kap. 12-14 §§ inkomst- 1928:370. Om den verksamhet skattelagen 1998:000. Om den som redovisningen avser inte verksamhet redovisningen
som medför skattskyldighet enligt inte medför skattskyldighet
avser den lagen utgörs beskattningsåret enligt den lagen utgörs beskatt-
kalenderåret. Förs i verksam- ningsåret kalenderåret. Förs i av av heten räkenskaper avslutas verksamheten räkenskaper
som som med årsbokslut, får dock räken- avslutas med årsbokslut, får dock
skapsåret utgöra beskattningsår räkenskapsåret utgöra beskatt-
om det sammanfaller med räken- ningsår det sammanfaller
om skapsår är tillåtet enligt bok- med räkenskapsår är tillåtet
som som föringslagen 1976: 125. enligt bokföringslagen
1976:125.
Denna lag träder i kraft den
- - - .
22 Förslag till
Lag om ändring i lagen 1984:409 om skatt på gödselmedel
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen 1984:409 skatt
om gödselmedel skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Med skattskyldig avses i det följ ande
den som inom landet yrkesmässigt tillverkar gödselmedel,
den som inför gödselmedel till landet för yrkesmässig återförsäljning eller för egen yrkesmässig användning inom landet,
den som har registrerats som återförsäljare enligt 6 § andra stycket.
En verksamhet är yrkesmäs- En verksamhet är yrkesmässig, om den utgör näringsverk- sig, den utgör näringsverk-
om samhet enligt 21 § kommunal- samhet enligt 13 kap. 1 § inskattelagen 1928:370, eller komstskattelagen 1998:000,
om den bedrivs i former som är jäm- eller om den bedrivs i former förliga med en till sådan närings- är jämförliga med till
som en verksamhet hänförlig rörelse och sådan näringsverksamhet hänförersättningen för omsättningen i lig rörelse och ersättningen för verksamheten under ett kalender- omsättningen i verksamheten
överstiger 30 000 kr. under ett kalenderår överstiger
30 000 kr.
Denna lag träder i kraft den
- - - .
lLagen omtryckt 1995:616. Senastelydelse av lagens rubrik 1995:616. senaste lydelse 1995:1527.
23 Förslag till
Lag om ändring i lagen 1984:410 om skatt på bekämpningsmedel
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen 1984:410 om skatt bekämpningsmedel skall ha följ ande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §
Med skattskyldig avses i det följ ande
den som inom landet yrkesmässigt tillverkar bekämpningsmedel,
den som inför bekämpningsmedel till landet för yrkesmässig återförsäljning eller för egen yrkesmässig användning inom landet.
Som tillverkning enligt första stycket l anses även blandning av olika bekämpningsmedel och sådan märkning eller dylikt
av en vara som anges i l § andra stycket 2 som medför att varan anses utgöra
bekämpningsmedel.
En verksamhet är yrkesmäs- En verksamhet är yrkesmässig, om den utgör näringsverk- sig, om den utgör näringsverksamhet enligt 21 § kommunal- samhet enligt 13 kap. 1 § in-
skattelagen 1928:370, komstskattelagen 1998:000,
eller om den bedrivs i former som är jäm- eller om den bedrivs i former förliga med till sådan närings- som är jämförliga med en till
en verksamhet hänförlig rörelse och sådan näringsverksamhet hänförersättningen för omsättningen i lig rörelse och ersättningen för verksamheten under ett kalender- omsättningen i verksamheten
överstiger 30 000 kronor. under ett kalenderår överstiger
30 000 kronor.
Denna lag träder i kraft den
- - - .
Lagen omtryckt 1995:617. Senastelydelse av lagens rubrik 1995:617.
24 Förslag till
Lag om upphävande av lagen 1984:947 om
beskattning utländska forskare vid av tillfälligt
arbete i Sverige
Härigenom föreskrivs att lagen 1984:947 beskattning
om av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige skall upphöra att galla Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga
om
- - - . 2000 och tidigare års taxeringar.
25 Förslag till Lag om ändring i lagen 1984:1052 om statlig
fastighetsskatt
Härigenom föreskrivs att 3 och 9 §§ lagen 1984:1052 om statlig fastighetsskatt skall ha följ ande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
l
Till fastighetsskatt skattepliktiga fastigheter är sådana som vid fastighetstaxeringen betecknats småhusenhet, hyreshusenhet,
som industrienhet inklusive elproduktionsenhet eller lantbruksenhet
om
lantbruksenheten finns vad som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhus eller tomtmark för småhus. Från skatteplikt undantas fastighet året före taxeringsåret inte varit skattepliktig enligt
som
fastighetstaxeringslagen 1979: l 152.
Utöver vad som sägs i första Utöver vad som sägs i första stycket är sådan privatbostad, stycket är sådan bostad som ensom avses i 5 § kommunalskatte- ligt 2 kap. 8-12 §§ inkomstlagen 1928:370 och som är skattelagen 1998:000 är pribelägen i utlandet, skattepliktig vatbostad och är belägen
som till fastighetsskatt. utomlands, skattepliktig till
fastighetsskatt.
Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår
a 1,7 procent av:
taxeringsvärdet avseende småhusenhet,
det omräknade bostadsbyggnadsvärdet och det omräknade tomtmarksvärdet avseende småhus lantbruksenhet,
75 procent marknadsvärdet avseende privatbostad i utlandet,
av
b 1,7 procent av:
taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för bostäder, värderingsenhet för bostäder under uppförande, värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa bostäder samt annan värderingsenhet avseende tomtmark som är obebyggd,
c 1,0 procent av:
taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande och värderingsenhet avseende tomtmark som hör till
dessa lokaler,
d 0,5 procent av: taxeringsvärdet avseende industrienhet med undantag av markvär-
det avseende sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med Vattenkraftverk och till detta hörande andelar i utbyggda regleringsanläggningar, taxeringsenhet med outbyggt vattenfall som enligt verkställbart tillstånd får byggas ut samt taxeringsenhet vars huvudsakliga värde utgör värde av andels- eller ersättningskraft,
e 2,21 procent av: markvärdet avseende sådan elproduktionsenhet utgörs
som av taxeringsenhet med Vattenkraftverk och till detta hörande andelar i utbyggda regleringsanläggningar, taxeringsenhet med outbyggt vattenfall enligt verkställbart tillstånd får byggas ut samt
som taxeringsenhet vars huvudsakliga värde utgör värde av andels- eller ersättningskraft.
Innehåller byggnaden en fastighet, som är belägen i Sverige, bostäder och har byggnaden beräknat värdeår utgör året före det
som
fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, utgår dock
ingen fastighetsskatt bostadsdelen för det fastighetstaxeringsåret och de fyra följande kalenderåren och halv fastighetsskatt för de därpå följ ande fem kalenderåren enligt vad närmare föreskrivs
som i femte stycket. Detsamma gäller färdigställd eller ombyggd sådan byggnad, för vilken värdeår inte har åsatts vid ny fastighetstaxering,
skulle ha åsatts ett värdeår motsvarande året före det men som
fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsrået, om ny
fastighetstaxering då hade företagits.
För fastighet, som avses i 5 § För fastighet, som avses i 2 kommunalskattelagen kap. 13 § inkomstskattelagen 1928:370, skall fastighetens 1998:000, skall fastighetens andel taxeringsvärdet så- andel taxeringsvärdet an-
av av dan samfällighet i samfällighet än sådan
som avses nan som 41 § nämnda lag inräknas i i 6 kap. 6 § första stycket
a avses underlaget för fastighetsskatten nämnda lag inräknas i underlaget om samfälligheten utgör en sär- för fastighetsskatten om samskild taxeringsenhet. fälligheten utgör en särskild
taxeringsenhet.
Har byggnad, är avsedd för användning under hela året,
som grund av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte kunnat uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den omfattning, vari byggnaden inte kunnat användas eller uthyras. Har så varit fallet under endast kortare tid av beskatt-
ningsåret, skall någon nedsättning dock inteske.
Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar av fastigheten skall underlaget för beräkningen fastighets-
av skatten för dessa delar utgöras den del värdet belöper
av av som respektive fastighetsdel. Den nedsättning fastighetsskatten
av som föreskrivs i andra stycket skall såvitt småhusenhet beräknas
avser den del av taxeringsvärdet som belöper värderingsenhet
soln avser småhuset med tillhörande tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet småhuset. Detsamma gäller i tillämpliga delar
som småhus med tillhörande tomtmark lantbruksenhet. För hyreshusenhet beräknas nedsättningen den del av taxeringsvärdet belöper
som
värderingsenhet som avser bostäder med tillhörande värderingsenhet tomtmark, oln tolntmarken ingår i samma taxeringsenhet
soln hyreshuset.
Beteckningar i denna lag Beteckningar i denna lag
som som används även i fastighetstaxe- används även i fastighetstaxeringslagen 1979:1152 eller ringslagen 1979:1152 eller inko m m u n als k a t t e l a g e n komstskattelagen 1998:000 har 1928:370 har samma betydelse betydelse i dessa
samma som som i dessa lagar. lagar.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid
- - - 2001 års taxering.
Senaste lydelse 1995:918. 2Senastelydelse 1996:1173. 3Senastelydelse 1984:1078.
g
26 Förslag till
Lag om ändring i lagen 1986:468 om avräkning av
utländsk skatt
Härigenom föreskrivs att 7 och 14 lagen 1986:468 om avräkning av utländsk skatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1§I
Om fysisk under tid Om obegränsat skattskylperson, en då han varit bosatt här i riket, dig har haft intäkt eller inländsk juridisk person har haft intäkt a som medtagits vid taxering medtagits vid taxering a som
enligt kommunalskattelagen enligt inkomstskattelagen
1928:370 eller lagen l 998x000, l 9417:5 76 statlig inkomstom skatt, b för vilken han beskattats i b för vilken han beskattats i utländsk stat och utländsk stat, och en c som enligt skattelagstift- enligt skattelagstiftc som ningen i den utländska staten ningen i den utländska staten anses härröra därifrån, härröra därifrån, anses har han med den inskränk- har han med den inskränk- - ning följer 2 § ning följer 2 § som av - genom som av genom avräkning av den del den ut- avräkning den del den av av av utländska skatten belöper ländska skatten belöper sig som som intäkten rätt att erhålla nedsätt- på intäkten rätt att erhålla nedning av statlig inkomstskatt, sättning statlig inkomstskatt, ex- av pansionsmedelsxskatt och kom- expansionsfondsskatt och kommunal inkomstskatt i enlighet munal inkomstskatt enligt med vad framgår 4-13 §§. som av 4-13 §§. Motsvarande gäller i tillämp- Motsvarande gälleri tillämpliga delar i fall fysisk person en- liga delar i fall fysisk en person ligt lagen 1984: 1052 statlig enligt lagen 1984:1052 om om fastighetsskatt har att erlägga statlig fastighetsskatt skall betala fastighetsskatt för i utlandet fastighetsxskatt för privatboen en belägen privatbostad. stad ligger utomlands. som Med statlig inkomstskatt avses i denna lag inte expansions-
fon dsxskatt.
Kan ett svenskt företag vid Om ett svenskt företag vid
en prövning enligt 7 § 8 mom. lagen prövning enligt 34 kap. 19 § inom statlig inkomstskatt inte Visa komstskattelagen inte kan visa att den inkomstbeskattning som att inkomstbeskattningen den
av den utländska juridiska utländska juridiska inte
personen personen är underkastad är jämförlig med är väsentligt lindrigare än in-
den inkomstbeskattning komstbeskattningen enligt nämn-
som skulle ha skett enligt lagen da lag ett svenskt företag med
om av statlig inkomstskatt om in- motsvarande inkomster öv-
men komsten hade förvärvats riga förutsättningar för skattefri-
av svenskt företag, och skall mot- het för utdelningen är uppfyllda, tagen utdelning därför beskattas gäller följande. Utöver den
avi Sverige, men är övriga förut- räkning medges enligt första
som sättningar för att erhålla skatte- stycket och enligt dubbelbeskattfrihet för utdelningen i nämnda ningsavtal, har företaget rätt att moment uppfyllda har företaget, genom avräkning erhålla nedsättutöver den avräkning som med- ning statlig inkomstskatt med
av ges enligt första stycket och ett belopp motsvarar tretton
en- som ligt dubbelbeskattningsavtal, procent utdelningens brutto-
ge- av nom avräkning rätt att erhålla belopp. Vid sådan avräkning
en nedsättning av statlig inkomst- gäller 4-13 i tillämpliga delar. skatt med ett belopp motsvarande tretton procent denna ut-
av delnings bruttobelopp. Vid sådan avräkning gäller i tillämpliga delar vad föreskrivs i
som 4-13 §§.
2§2
Rätt till avräkning enligt l § Rätt till avräkning enligt l § första stycket föreligger inte första stycket föreligger inte
om om statlig inkomstskatt, kommunal statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, den utländska skat- inkomstskatt, den utländska skatten samt den utländska intäkten ten samt den utländska intäkten omfattas av dubbelbeskattnings- omfattas av dubbelbeskattningsavtal. Med att den utländska in- avtal. Med att den utländska intäkten omfattas av dubbelbe- täkten omfattas av dubbelbeskattningsavtal avses även fall då skatmingsavtal även fall då
avses någon intäkt av i utlandet belä- någon intäkt av en privatbostad gen privatbostad inte uppburits ligger utomlands inte
som uppmen, om sådan intäkt hade burits sådan intäkt hade
upp- men, om burits, denna omfattats av uppburits, denna omfattats av
dubbelbeskattningsavtal. Rätt till dubbelbeskattningsavtal. Rätt till avräkning genom nedsättning av avräkning genom nedsättning av expansionsmedelsarkatt enligt l § expansvbnsfondsskatt enligt l § första stycket föreligger inte om första stycket föreligger inte om expansianvmedelsarkatten omfat- expansionsfondrskatten omfattas tas dubbelbeskattningsavtal. av dubbelbeskattningsavtal. Rätt
av Rätt till avräkning enligt l § till avräkning enligt l § andra andra stycket föreligger inte om stycket föreligger inte om statlig statlig fastighetsskatt omfattas fastighetsskatt omfattas av dub-
av dubbelbeskattningsavtal. Vid av- belbeskattningsavtal. Vid avräkräkning med stöd dubbelbe- ning med stöd av dubbelbeskatt-
av skattningsavtal tillämpas dock ningsavtal tillämpas dock bestämmelserna i 4-13 §§. 4-13 §§.
Avräkning skall i första hand Avräkning skall i första hand ske från statlig inkomstskatt. I ske från statlig inkomstskatt. Till den mån den statliga inkomst- den de den statliga inkomstskatskatten understiger vad ten understiger vad som enligt
som enligt 1-13 §§ får avräknas, skall 1-13 får avräknas, skall
avavräkning i andra hand ske från räkning i andra hand ske från statlig fastighetsskatt och i tredje statlig fastighetsskatt och i tredje hand från expansionsmedelsskatt. hand från expansionsfondsskatt. I den mån den statliga inkomst- Till den del den statliga inkomstskatten, den statliga fastighets- skatten, den statliga fastighetsskatten och expansi0n.smede/.s- skatten och expan.sin.sjf0ndyskalskatten sammanlagt understiger ten sammanlagt understiger vad vad enligt 1-13 får enligt 1-13 §§ får avräknas,
som av- som räknas, skall avräkning ske från skall avräkning ske från kommukommunal inkomstskatt. nal inkomstskatt.
Avräkning skall ske från svensk skatt som tas ut grund av taxering det då den intäkt beskattats i utländsk stat medtagits
som vid taxering här. När fråga är avräkning en utländsk skatt som
om av är jämförlig med den statliga fastighetsskatten eller som beräknats schablonintäkt eller liknande skall avräkning ske från svensk skatt
tas ut grund taxering den utländska skatten som av samma som fastställts.
7§4
Vid beräkning den statliga Vid beräkning av den statliga
av inkomstskatt hänför sig till inkomstskatt hänför sig till
som som de utländska inkomsterna skall de utländska inkomsterna skall
den del av den statliga inkomst- den del den statliga inkomst-
av skatten som hänför sig till de skatten hänför sig till de
som utländska förvärvsinkomstema utländska förvärvsinkomstema inkomst av tjänst och närings- inkomstslagen tjänst och verksamhet respektive den del näringsverksamhet respektive som hänför sig till de utländska den del som hänför sig till de kapitalinkomsterna inkomst utländska kapitalinkomstema
av kapital beräknas var för sig. Den inkomstslaget kapital beräknas statliga respektive kommunala för sig. Den statliga inkomst-
var inkomstskatt hänför sig till skatt och den kommunala in-
som de utländska förvärvsinkomster- komstskatt hänför sig till de
som na intäkterna efter avdrag för utländska förvärvsinkomstema kostnader skall utgöra så intäkterna efter avdrag för kost-
anses stor del av den skattskyldiges nader skall anses utgöra så stor hela statliga respektive kommu- del den skattskyldiges hela
av nala inkomstskatt förvärvsin- statliga respektive kommunala komst, beräknad utan avräkning, inkomstskatt förvärvsinkomst, som dessa inkomster utgör av beräknad utan avräkning,
som den skattskyldiges sammanlagda dessa inkomster utgör den
av förvärvsinkomst av olika för- skattskyldiges sammanlagda förvärvskällor före allmänna avdrag värvsinkomst före allmänna
av- Sammanräknad förvärvsin- drag. Motsvarande gäller i komst. Motsvarande gäller i tillämpliga delar vid beräkning tillämpliga delar vid beräkning av den del den statliga in-
av av den del den statliga in- komstskatten hänför sig till
av som komstskatten som hänför sig till de utländska kapitalinkomstema. de utländska kapitalinkomstema.
Vid tillämpningen av Vid tillämpningen av första första stycket skall, i de fall då stycket skall, i de fall då skattskattskyldig erhållit skattereduk- skyldig erhållit skattereduktion tion enligt 11 kap. 11 § skatte- enligt 59 kap. 10-10 b §§ betalningslagen 1997:000 så- inkomstskattelagen 1998:000, dan reduktion ha skett från sådan reduktion ha skett
anses anses statlig inkomstskatt, kommunal från statlig inkomstskatt, kominkomstskatt, skogsvärdsavgzft munal inkomstskatt respektive respektive statlig fastighetsskatt statlig fastighetsskatt med så stor med så stor del av reduktionen del reduktionen respekti-
av som som respektive skatt utgör av det ve skatt utgör av det sammanlagsammanlagda beloppet av nämn- da beloppet nämnda skatter
av da skatter före sådan reduktion. före sådan reduktion. Om skatt- Om skattskyldig har att erlägga skyldig skall betala fastighetsfastighetsskatt såväl för fastighet skatt såväl för fastighet i Sverige i Sverige som för privatbostad i som för privatbostad utomlands
utlandet skall reduktionen skall reduktionen statlig
av av statlig fastighetsskatt enligt fastighetsskatt enligt första
meförsta meningen anses ha skett ningen anses ha skett från statlig från statlig fastighetsskatt fastighetsskatt hänför sig till
som som hänför sig till privatbostad i privatbostad utomlands med så utlandet med så stor del som den stor del den statliga fastig-
som statliga fastighetsskatten hetsskatten privatbostad i utprivatbostad i utlandet utgör av landet utgör det sammanlagda
av det sammanlagda beloppet av beloppet av statlig fastighetsskatt statlig fastighetsskatt före sådan före sådan reduktion. reduktion.
I de fall då skattskyldig enligt I de fall skattskyldig enligt
en 2 § 5 lagen 1990:661 om av- 2 § 5 lagen 1990:661 om avkastningsskatt pensionsmedel kastningsskatt pensionsmedel har att betala avkastningsskatt skall betala avkastningsskatt som tas ut på skatteunderlag som eller skattskyldig enligt 1 kap.
en beräknas enligt bestämmelserna 2 § inkomstskattelagen skall bei 3 § första och femte styckena tala expansionsfondsskatt gäller samma lag eller skattskyldig följande. Vid beräkningen
av enligt 3 § lagen 1993:1537 om spärrbeloppet skall, vid bestämexpansionsmedel har att betala mande enligt första stycket
av expansionsmedelsskatt skall föl- den statliga inkomstskatt
som jande gälla. Vid beräkningen hänför sig till de utländska in-
av spärrbeloppet skall, vid bestäm- komsterna, sådan avkastningsmande enligt första stycket skatt respektive expansions-
av den statliga inkomstskatt som fondsskatt likställas med statlig hänför sig till de utländska in- inkomstskatt förvärvsinkomkomstema, sådan avkastnings- ster. Om skattskyldig enligt
en skatt respektive expansions- 30 kap. inkomstskattelagen har medelsskatt jämställas med stat- gjort avdrag för avsättning till lig inkomstskatt förvärvsin- expansionsj/ond eller har återfört komst. Om skattskyldig enligt 2 § sådant avdrag skall, vid bestämlagen om expansionsmedel er- mande enligt första stycket av hållit avdrag med en Ökning av den statliga inkomstskatt
som expansionsmedel eller tagit upp hänför sig till de utländska insom intäkt en minskning komsterna, spärrbeloppet beräk-
av expansionsmedel skall, vid be- nas som om den skattskyldige stämmande enligt första stycket inte gjort respektive inte återfört av den statliga inkomstskatt ett sådant avdrag.
som hänför sig till de utländska inkomsterna, spärrbeloppet beräknas som om ett sådant avdrag inte erhållits respektive intäkt
inte medtagits vid taxerln gen.
Spärrbeloppet skall alltid anses uppgå till minst 100 kronor.
Skattskyldig enligt 2 § l-4 och 6 lagen 1990:661 om avkastningsskatt pensionsmedel har genom avräkning av utländsk skatt rätt att erhålla nedsättning sådan avkastningsskatt. Avräkning skall
av därvid ske for utländsk skatt som erlagts under kalenderåret närmast före beskattningsåret och som belöper avkastning den
skattskyldiges utländska tillgångar som vid beräkning av avkast-
ningsskatt pensionsmedel ingår i kapitalunderlaget för ifrågava-
rande beskattningsår.
skattskyldig enligt 2 § 5 Skattskyldig enligt 2 § 5 lagen om avkastningsskatt lagen om avkastningsskatt pensionsmedel har, till den del pensionsmedel har, till den del den statliga inkomstskatten, den den statliga inkomstskatten, den statliga fastighetsskatten, expan- statliga fastighetsskatten, expansionsmedelsskatten och den kom- sionsfondsskatten och den kommunala inkomstskatten samman- munala inkomstskatten sammanlagt understiger vad som enligt lagt understiger vad som enligt 1-13 §§ får avräknas, 1-13 §§ får avräknas,
genom genom avräkning av utländsk skatt rätt avräkning av utländsk skatt rätt att till denna del erhålla nedsätt- att till denna del erhålla ning av sådan avkastningsskatt. nedsättning av sådan avkast-
ningsskatt.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången i
- - fråga 2001 års taxering.
om
senaste lydelse 1995:1341. 2Senastelydelse 1995:1341. 3Senastelydelse 1995:1341. Lydelse enligt prop. 1996/97: 100 5Senastelydelse 1996:739.
27 Förslag till
Lag om ändring i utsökningsregisterlagen
1986:617
Härigenom föreskrivs att 7 § utsökningsregisterlagen 1986:617 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Riksskatteverket och kronofogdemyndigheterna får för de ändamål i l § ha tenninalåtkomst till det centrala utsök-
som anges ningsregistret.
Tenninalâtkomsten för kronofogdemyndighet får endast
en avse uppgifter om
den är registrerad hos myndigheten gäldenär i mål
som som om
exekutiva åtgärder,
den som i annat fall än som avses under l är gäldenär eller svarande i mål eller ärende handläggs hos myndigheten,
som
make till person som avses under
den som är gemensamt betalningsansvarig med person som avses under
fåmansföretag och fåmans- fåmansföretag ochfåmans-
ägt handelsbolag som avses i handelsbolag i 51
som avses punkt 14 av anvisningarna till kap. 2-4 §§ inkomsmskattelagen 32 § kommunalskattelagen 1998:000 och delägare i sådant 1928:370 och delägare i sådant företag, om företaget eller delföretag, om företaget eller del- ägare i detta är gäldenär som avägare i detta är gäldenär som av- ses under ses under
skuldsanering, företagsrekonstruktion, konkurs och näringsförbud.
I den utsträckning regeringen föreskriver får sökande eller
som en dennes ombud ha tenninalåtkomst till uppgifter i det centrala utökningsregistret de mål eller ärenden som sökanden gett in.
om
Denna lag träder i kraft den
- - - . lSenaste lydelse 1996:1439.
28 Förslag till
Lag om ändring i lagen 1987:813 om
homosexuella sambor
Härigenom föreskrivs att lagen 1987:813 om homosexuella sambor skall ha följ ande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Om två bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande,
personer skall vad som gäller i fråga om sambor enligt följande lagar och bestämmelser tillämpas även de homosexuella samboma:
lagen 1987:232 om sambors gemensamma hem, ärvdabalken, jordabalken,
10 kap. 9 §rättegångsbalken,
4 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken, 19 § första stycket, punkt 1
nionde stycket och punkt 3 sjunde stycket av anvisningarna till 31 § samt punkterna 3 a, 3 b och 4 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen 1 928.3 70,
lagen 1941:416 om arvs- lagen 1941:416 om arvs-
skatt och gåvoskatt, skatt och gåvoskatt,
8. bostadsrättslagen bostadsrättslagen 1991:614, 1991:614,
lagen 1981:131 om kal- lagen 1981:131 kal-
om lelse okända borgenärer, lelse okända borgenärer,
10. 5 kap. 18 § tredje stycket 5 kap. 18 § tredje stycket
fastighetsbildningslagen fastighetsbildningslagen
1970:988, 1970:988,
11 10 § insiderlagen 10. 10 § insiderlagen
. 1990: 1342, 1990:1342,
12. 14 kap. 3 4 § tredje 11. 14 kap. 3 4 § tredje stycket och 8 § tredje stycket stycket och 8 § tredje stycket vallagen 1997:157, vallagen 1997:157,
13. 36 § första stycket lagen 12. 36 § första stycket lagen 1972:704 om kyrkofullmäktig- 1972:704 om kyrkofullmäktigval, m.m., val, m.m.,
14. 4 § lagen 1997:159 om 13. 4 § lagen 1997: 159 om brevröstning i vissa fall, brevröstning i vissa fall,
15. lagen 1993:1469 om
uppskovsavdrag vid byte av bo-
stad,
16. lOkap. 18 11 kap. 15 14. lOkap. 18 11 kap. 15 och 16 §§, 12 kap. 7 och 8 och 16 §§, 12 kap. 7 och 8 samt 16 kap. 7 och 9 §§ föräldra- samt 16 kap. 7 och 9 §§ föräldrabalken, balken,
1 säkerhetsskyddslagen 15. säkerhetsskyddslagen 1996:627, samt 1996:627, samt
18. lagen 1996:1231 16. lagen 1996:1231
om om skattereduktion för fastighets- skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 skatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar. års taxeringar.
Förutsätter dessa lagar eller bestämmelser att samboma skall vara ogifta, gäller det också de homosexuella samborna.
I fråga om kommunal och
statlig inkomstskatt finns bestäm-
melseri 2 kap. 21 § inkomstskat-
telagen 1998:000.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid
- - - 2001 års taxering.
Lydelse enligt lrr 29.5.1997.
29 Förslag till
Lag om upphävande av lagen 1989:1035 om
särskild från
insamling av uppgifter bostadsrättsföreningar m.fl.
Härigenom föreskrivs att lagen 1989: 1035 särskild insam-
om ling uppgifter från bostadsrättsföreningar m.fl. skall upphöra att
av gälla
- - - .
30 Förslag till
Lag om ändring i taxeringslagen 1990:324
Härigenom föreskrivs i fråga taxeringslagen 1990:324 om dels att 1 kap. l och 3 §§, 3 kap. 3 4 kap.5, 13,17 och 23 §§ samt 5 kap. 2 och 13 skall ha följande lydelse, dels att deti lagen skall införas två paragrafer, 4 kap. 5 och nya a 11 a §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
l kap. l Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller avgift taxering enligt kommunalskattelagen inkomstskattelagen 1928:370, 1998:000, lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt, lagen 1997:000 statlig lagen 1997 2000 om statlig om fönnögenhetsskatt, förmögenhetsskatt, lagen 1984: 1052 om stat- lagen 1984:1052 om statlig fastighetsskatt, lig fastighetsskatt, lagen 1990:661 lagen 1990:661 om avom avkastningsskatt pensionsmedel kasmingsskatt pensionsmedel i fall som avses i 2 § första styc- i fall som avses i 2 § första stycket l-5 och 7 nämnda lag, ket l-5 och 7 nämnda lag, lagen 1991:687 sär- lagen 1991:687 om särom skild löneskatt pensionskost- skild löneskatt pensionskostnader, nader, lagen 1994: 1744 all- lagen 1994:1744 om allom männa egenavgifter, männa egenavgifter. lagen 1993:1537 om ex-
pansionsmedel.
Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter skattetillägg och förseningsavgift om inte annat följ er av 5 kap. Lagen innehåller bestämmelser skall gälla vid handläggning som mål taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomav om stol. Att bestämmelserna i denna lag gäller även i fråga om förfarandet
för fastställelse av mervärdesskatt i vissa fall framgår 10 kap. 31 § av
skattebetalningslagen 1997:000.
3§2
Begrepp som används i denna Begrepp används i denna som lag har innebörd i lag har innebörd i samma som samma som
kommunalskattelagen inkomstskattelagen 1998:000
1928:370, lagen 1947:576 och lagen 1997:000 statlig om om statlig inkomstskatt och lagen förmögenhetsskatt. 1997:000 om statlig förmögenhetsskatt. Bestämmelser om juridiska personer skall tillämpas också
på svenska värdepappersfonder.
Med kommun likställs i denna lag landsting och menighet annan som har beskattningsrätt.
3 kap.
3 Kan det antas att den skatt- Kan det antas att den skatt-
skyldige inte är deklarationsskyl- skyldige inte är deklarationsskyl-
dig enligt bestämmelserna i lagen dig enligt bestämmelserna i lagen 1990:325 om självdeklaration 1990:325 självdeklaration om och kontrolluppgifter får beslut och kontrolluppgifter får beslut om taxering fattas grundval taxering fattas grundval av om av
kontrolluppgift om inkomst kontrollupp gift intäkter
av om av
kapital utan att den skattskyldige kapital utan att den skattskyldige
underrättats och fått tillfälle underrättats och fått tillfälle om om att yttra sig över kontrolluppgif- att yttra sig över kontrolluppgiften. ten.
4 kap. 5 Skattemyndigheten skall inte Skattemyndigheten skall inte ta upp en inkomst till beskattning ta upp en inkomst till beskattning hos en skattskyldig för vilken hos skattskyldig för vilken en grundläggande beslut årlig grundläggande beslut årlig om om taxering fattas senast den 15 au- taxering fattas senast den 15 augusti taxeringsåret den skatt- gusti taxeringsåret den skattom om skyldige gör sannolikt att det skyldige gör sannolikt att det efter denna tidpunkt kommer att efter denna tidpunkt kommer att
finnas förutsättningar för att han finnas förutsättningar för att han
skall frikallas från skattskyldig- skall befrias från skattskyldighet het för inkomsten grund av för inkomsten grund av bebestämmelserna i 54 § första stämmelserna i 3 kap. 6-10 §§ stycket f kommunalskattelagen inkomstskattelagen 1998:000. I 1928:370. I det fall grundläg- det fall grundläggande beslut gande beslut fattas efter den 15 fattas efter den 15 augusti gäller augusti gäller motsvarande om motsvarande om den skattskyldiden skattskyldige gör sannolikt ge gör sannolikt att nämnda att nämnda förutsättningar kom- förutsättningar kommer att finnas mer att finnas efter utgången av etter utgången av november taxe-
november taxeringsåret. ringsåret.
5 a §
Vid taxeringen för det be-
skattningsår då ett internatio-
nellt aktiebyte sker skall skatte-
myndigheten fastställa
den återstående delen av
-
intäkten eller kapitalvinsten som
enligt 17 kap. 15 och 17§§ och
46 kap. 24-26 §§ inkomstskatte-
lagen 1998:000 skall tas upp
till beskattning ett senare be-
skattningsår, och
de mottagna aktiernas eller
-
andelarnas anskaffningsvärde
enligt 17 kap. 16§ och 46 kap.
Vad som sägs iförsta stycket
gäller också vid internationella
fizsioner och fissioner i fråga om
andra aktieägare i det överlåtan-
de företaget eller de överlåtande
företagen än det övertagande
företaget.
11 a §
En begäran om omprövning
som innebär en begäran om sär-
skild skatteberälcning för acku-
mulerad inkomst får göras efter
utgången av den tid som anges i
9 om den föranleds av en
.skattemyndighets taxerin eller allmän förvaltnings-
av en domstols beslut i mål taxeom ring. En sådan begäran skall ha
kommit in till Skattemyndigheten
inom ett år från det att beslutet meddelades.
13 Omprövar Skattemyndigheten självmant ett taxeringsbeslut, får omprövningsbeslut är till den skattskyldiges fördel meddelas som
före utgången det femte året efter taxeringsåret.
av Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter utgången av det femte året efter taxeringsåret, det föranleds om av
skattemyndighets taxeringsbeslut eller allmän förvaltnings-
domstols beslut i mål taxering avseende annat taxeringsår eller om annan skattskyldig, allmän förvaltningsdomstols beslut om tillägg till eller ändring i fastighetstaxering, skattemyndighets beslut fastighetstaxering enligt fastighetsom taxeringslagen 1979: 1 152, beslut om utländsk skatt beslut utländsk skatt om eller om obligatoriska avgifter eller obligatoriska avgifter om som avses i 46 § 2 mom. första som avses i 5 7 kap. 6 § inkomst-
stycket 3 kommunalskattelagen skattelagen 1998:000.
1928:370.
Även tiden for omprövning enligt första stycket har gått får om ut Skattemyndigheten till den skattskyldiges fördel självmant ompröva ett beslut om skattetillägg så länge beslutet i den taxeringsfråga som föranlett skattetillägget inte har vunnit laga kraft.
17 Eftertaxering får också ske vid rättelse av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende, när kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande enligt lagen 1990:325 om älvdeklaration och kontrolluppgifter saknats eller varit felaktig, när en ändring i ett taxe- när ändring i ett taxeen ringsbeslut föranleds av beslut ringsbeslut föranleds av beslut som anges i 13 § andra stycket i 13 § andra stycket som anges 1-4. l-4,
när en ideellförening inte
har genomfört en investering
inom den tid som harföreskrivits
i ett sådant beslut som avses i 7
kap. ll § inkomstskattelagen
1998:000 eller inte har iakt-
tagit ett annat villkor i beslutet.
Skattemyndigheten skall sna- Skattemyndigheten skall snarast efter det att en domstol med- rast efter det att en domstol meddelat beslut i ett mål taxering delat beslut i ett mål taxering
om om fastställa den skattskyldiges be- fastställa den skattskyldiges beskattningsbara förvärvsinkomst skattningsbara inkomst eller beoch inkomst kapital och vidta skattningsbara förvärvsinkomst
av de taxeringsåtgärder i övrigt som och överskott eller underskott i föranleds av domstolens beslut. inkomstslaget kapital och vidta
de taxeringsåtgärder i övrigt som
föranleds av domstolens beslut.
5 kap.
Om en skattskyldig något annat sätt än muntligen under förfarandet har lämnat uppgift till ledning för taxeringen och
en uppgiften befinns oriktig, skall en särskild avgift skattetillägg tas ut. Detsamma gäller, om en sådan uppgift har lämnats i ett mål
om taxering och uppgiften inte har godtagits efter prövning i sak.
skattetillägg enligt första Skattetillägg enligt första stycket tas ut med tjugo procent stycket tas ut med tjugo procent av den mervärdesskatt och med av den mervärdesskatt och med fyrtio procent av sådan skatt fyrtio procent sådan skatt
som av som avsesi l kap. l § första stycket avses i 1 kap. l § första stycket l-6 och 8 som, om den oriktiga 1-5 som, om den oriktiga uppuppgiften hade godtagits, inte giften hade godtagits, inte skulle skulle ha påförts den skattskyldi- ha påförts den skattskyldige eller ge eller hans make eller, i fråga hans make eller, i fråga om förom fönnögenhetsskatt, person mögenhetsskatt,
person som som sambeskattas med honom, sambeskattas med honom, eller, eller, vad gäller mervärdesskatt, vad gäller mervärdesskatt, felakfelaktigt skulle ha tillgodoräk- tigt skulle ha tillgodoräknats honats honom. Skulle den oriktiga nom. Skulle den oriktiga uppgifuppgiften, om den hade godta- ten, om den hade godtagits, ha gits, ha medfört sådant under- medfört sådant underskott av en
skott i förvärvskälla i inkomst- näringsverksamhet eller tjänst
av slaget näringsverksamhet eller som inte utnyttjas taxeringsåret, tjänst som inte utnyttjas taxe- skall skattetillägg i stället beräkringsåret, skall skattetillägg i nas ett underlag som utgör
en stället beräknas ett underlag fjärdedel av den minskning
av som utgör en fjärdedel av den underskottet rättelsen den
som av minskning av underskottet oriktiga uppgiften medfört.
som rättelsen av den oriktiga uppgiften medfört.
Avgiftsberäkning enligt andra stycket sker efter tjugo procent eller, vad gäller mervärdesskatt, tio procent av underlaget när
den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med ledning av kontrollmaterial nonnalt är tillgängligt för skatte-
som myndigheten och varit tillgängligt för myndigheten före ut-
som
gången av november taxeringsåret,
den oriktiga uppgiften avser periodisering eller därmed jäm-
ställd fråga.
2§9
Om avvikelse har skett från Om avvikelse har skett från en älvdeklaration genom sköns- en älvdeklaration sköns-
genom taxering, påförs den skattskyldi- taxering, påförs den skattskyldige skattetillägg. Tillägget beräk- skattetillägg. Tillägget beräk-
ge nas den skatt som till följd den skatt till följd
av nas som av skönstaxeringen påförs den skatt- skönstaxeringen påförs den skattskyldige utöver den skatt som skyldige utöver den skatt
som annars skulle ha påförts honom. skulle ha påförts honom.
annars Medför skönstaxeringen att så- Medför skönstaxeringen att sådant underskott i förvärvskälla i dant underskott av en näringsinkomstslaget näringsverksamhet verksamhet eller tjänst
av som eller tjänst som inte utnyttjas inte utnyttjas taxeringsåret minstaxeringsåret minskar, skall skat- kar, skall skattetillägget i stället tetillägget i stället beräknas ett beräknas ett underlag
som underlag som utgör fjärdedel utgör fjärdedel den minsk-
en en av av den minskning av underskot- ning av underskottet som skönstet som skönstaxeringen medfört. taxeringen medfört. Vid beräk- Vid beräkningen skall dessutom ningen skall dessutom bestämbestämmelserna i 1 § andra melsema i l § andra stycket stycket tillämpas. Till den del tillämpas. Till den del skönstaxeskönstaxeringen innefattar rättel- ringen innefattar rättelse orik-
av se av oriktig uppgift från den tig uppgift från den skattskyldige
skattskyldige skall skattetillägg skall skattetillägg tas ut enligt
tas ut enligt bestämmelserna i bestämmelserna i 1 1
Första stycket tillämpas också Första stycket tillämpas också om skönstaxering har skett om skönstaxering har skett grund av utebliven älvdeklara- grund utebliven älvdeklara-
av tion och självdeklaration inte tion och älvdeklaration inte kommit in trots att föreläggande kommit in trots att föreläggande sänts ut till den skattskyldige. sänts ut till den skattskyldige. Tillägget beräknas den skatt Tillägget beräknas den skatt som till följd av skönstaxeringen som till följd av skönstaxeringen
påförs den skattskyldige utöver påförs den skattskyldige utöver
den skatt som skulle ha påförts den skatt skulle ha påförts
som enligt de uppgifter som den enligt de uppgifter den
som skattskyldige annat sätt än skattskyldige annt sätt än muntligen kan ha lämnat till led- muntligen kan ha lämnat till ledning för taxeringen. innefattar ning för taxeringen. innefattar skönstaxeringen att ett vid tidiga- skönstaxeringen att ett vid tidigare taxering fastställt underskott i taxering fastställt underskott
re
förvärvskälla i inkomstslaget av en näringsverksamhet eller
av näringsverksamhet eller tjänst tjänst utnyttjas helt eller delvis, utnyttjas helt eller delvis, skall skall skattetillägg beräknas ett skattetillägg beräknas ett underlag utgör fjärdedel
som en underlag som utgör en fjärdedel den minskning underskot-
av av av den minskning av underskot- tet som skönstaxeringen medfört. tet som skönstaxeringen medfört. Har den skattskyldige annat Har den skattskyldige annat sätt än muntligen till ledning för sätt än muntligen till ledning för taxeringen redovisat underskott taxeringen redovisat underskott i av en näringsverksamhet eller av förvärvskälla i inkomstslaget tjänst som inte utnyttjas taxenäringsverksamhet eller tjänst ringsåret och medför skönstaxesom inte utnyttjas taxeringsåret ringen att sådant underskott min-
och medför skönstaxeringen att skar, skall skattetillägget beräk-
sådant underskott minskar, skall nas ett underlag utgör
som en skattetillägget beräknas ett fjärdedel av den minskning av underlag som utgör en fjärdedel underskottet skönstaxering-
som av den minskning av underskot- en medfört.
tet som skönstaxeringen medfört.
13 §10
Särskild avgift påförs enligt skattebetalningslagen 1997:000. skattetillägg som inte uppgår till 100 kronor, påförs inte. Särskild avgift tillfaller staten.
Skall någon vid taxering till statlig inkomstskatt förvärvs-
inkomst påföras skattetillägg undandragen skatt efter skilda procentsatser uträknas först skatten de undanhållna
summan av beloppen. Skatten fördelas sedan vid tillämpningen av de skilda procentsatsema efter den kvotdel som vart och ett av de undanhållna beloppen utgör de sammanlagda undanhållna beloppen.
av
Bestämmelserna i andra styc- Bestämmelserna i andra stycket tillämpas också när någon ket tillämpas också när någon skall påföras skattetillägg efter skall påföras skattetillägg efter skilda procentsatser undan- skilda procentsatser undandragen skatt i annat fall än som dragen skatt i annat fall än som avses i andra stycket. Vid beräk- avses i andra stycket. Vid beräkning av skattetillägg minsk- ning av skattetillägg minskning av underskott i förvärvskäl- ning av underskott av en näla skall underlaget vid tillämp- ringsverksamhet eller av tjänst ning av de skilda procentsatserna skall underlaget vid tillämpning fördelas efter den kvotdel som av de skilda procentsatsema förvart och ett av de undanhållna delas efter den kvotdel som vart beloppen utgör de och ett de undanhållna belop-
av samman- av lagda undanhållna beloppen. utgör de sammanlagda
pen av
undanhållna beloppen.
Skall skattetillägg påföras Skall skattetillägg påföras efter skilda procentsatser och efter skilda procentsatser och beräknas såväl undandragen beräknas såväl undandragen skatt som minskning av under- skatt som minskning av underskott i förvärvskälla görs beräk- skott av en näringsverksamhet ningen med tillämpning av andra eller av tjänst görs beräkningen och tredje styckena de båda med tillämpning andra och
av underlagen för sig. tredje styckena de båda under-
var
lagen var för sig.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången i
- - fråga om 2001 års taxering.
Lydelse enligt prop. 1996/972100och 1996/97:117. zLydelse enligt prop. 1996/972117. 3SeIlaste lydelse 1992:1660. 4Senaste lydelse 1994:486. 5Senastelydelse 1996:1333. 5Senastelydelse 1996:1333. Senastelydelse 1990:1138. Lydelse enligt prop. 1996/972100och 1996/972117. 9Lyclelse enligt prop. 1996/97100. lydelse enligt 1996/97: 100.
prop.
31 Förslag till
Lag om upphävande av lagen 1990:655 om
återföring av obeskattade reserver
Härigenom föreskrivs att lagen 1990:655 om återföring av obeskattade reserver skall upphöra att gälla Den upphävda
- - - . lagen gäller dock fortfarande vid 1992-1996 års taxeringar.
32 Förslag till
Lag om ändring i lagen 1990:659 särskild
om
löneskatt på vissa förvärvsinkomster
Härigenom föreskrivs att 1-3 §§ lagen 1990:659 särskild
01n löneskatt vissa förvärvsinkomster skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
l
Särskild löneskatt skall för varje betalas till staten med 23,52 procent
lön eller annan ersättning till arbetstagare vid årets ingång
som är 65 eller äldre,
ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbidragsförsälcring som tecknas arbetsgivare till förmån för arbets-
av tagare,
avgångsersättning avgångsersättning
som som annorledes än grund kol- annorledes än grund kol-
av av
lektivavtalsgrundad avgångsbi- lektivavtalsgrundad avgångsbi-
dragsförsäkring utbetalas av sta- dragsförsäkring utbetalas sta-
av ten, kommun eller kommunalför- ten, kommun eller kommunalförbund arbetsgivare eller bund arbetsgivare eller
som av som av Svenska Kommunförbundet, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska Landstingsförbundet, Svenska kyrkans församlings- och pasto- kyrkans församlings- och
pastoratsförbund, det för kommunerna ratsförbund, det för kommunerna och landstingen och landstingen
gemensamma or- gemensamma organet för administration av per- ganet för administration
av personalpension eller Sjukvårdens sonalpension eller Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och socialvårdens planeringsoch rationaliseringsinstitut, un- och rationaliseringsinstitut,
under förutsättning att arbetsgiva- der förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pen- tillämpar kommunalt
ren pensionsavtal eller av annan arbets- sionsavtal eller arbets-
av annan givare, under förutsättning att givare, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommu- arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal och att borgen nalt pensionsavtal och att borgen tecknats i enlighet med vad tecknats i enlighet med vad
som som anges i punkt 20 första stycket i 25 kap. 6 § första stycket
e anges b av anvisningarna till 23 § kom- inkomstskattelagen 1998:000, munalskattelagen 192813 70,
avgångsersättning omfattas s.k. trjyrgghetsavtal,
som av
ersättning som utgår enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgör komplement till förtidspension eller till sjukbidrag,
ersättning som utgår grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgår i form engångsbelopp som inte utgör kompensation för mistad
av inkomst,
bidrag som en arbetsgivare lämnar till en sådan vinstandelsstiftelse som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen 1962:381 om allmän försäkring eller juridisk med motsvarande
en annan person ändamål med undantag för bidrag som lämnas till en pensions- eller personalstiftelse enligt lagen 1967:531 om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
skattskyldig är den som ut- Skattskyldig är den som utgett sådan ersättning eller sådant gett sådan ersättning eller sådant bidrag som avses i första stycket. bidrag som avses i första stycket. I fråga sådan för mottagaren l fråga om rabatt, bonus eller an-
om skattepliktig intäkt tjänst i förmån som utgör intäkt av
av nan form rabatt, bonus eller annan tjänst enligt inkomstskattelagen
av förmån, ut grund och ges ut grund av
som ges av som kundtrohet eller liknande, skall kundtrohet eller liknande, skall den slutligt har stått för de den slutligt har stått för de
som som kostnader ligger till grund kostnader som ligger till grund
som för fönnånen skatt- för förmånen anses som skatt-
anses som skyldig enligt denna lag, inte skyldig enligt denna lag, om inte
om denne är den som är skattskyldig denne är den som är skattskyldig till inkomstskatt för fönnånen. till inkomstskatt för fönnånen.
Vid bestämmande skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna
av i 2 kap. 3-5 lagen 1981:691 socialavgifter med undantag av
om 4 § första stycket 2 och 13.
Vid bestämmande skatteunderlaget enligt första stycket 6 skall
av bortses från ersättning för arbetsskada inträffat före utgången av
som juni 1993 ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för
om arbetsskada inträffat före utgången av 1992 om skadan an-
som mälts till allmän försäkringskassa efter utgången juni 1993. Detta
av gäller dock endast ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas lönedelar inte överstiger sju och en halv gånger
som basbeloppet enligt l kap. 6 § lagen om allmän försäkring.
2§3
En enskild person eller ett En enskild eller ett
person dödsbo skall för varje till sta- dödsbo skall för varje till staten betala särskild löneskatt med ten betala särskild löneskatt med 23,52 procent inkomst enligt 23,52 procent överskott enligt kommunalskattelagen inkomstskattelagen 1 998. 000 1928:370 av annan närings- passiv näringsverksamhet här
av verksamhet här i landet än sådan i landet samt, den skatt-
om aktiv näringsverksamhet som av- skyldige före årets början fyllt 65 ses i 11 kap. 3 § första stycket eller inte fyllt 65 under
men lagen 1962:381 allmän för- hela året uppburit hel ålderspen-
om säkring passiv näringsverksam- sion eller avlidit under året, het samt, om den skattskyldige inkomst i 3 kap. 4 §
som avses före årets början fyllt 65 eller andra stycket lagen 1981:691 inte fyllt 65 men under hela socialavgifter samt vidare
om året uppburit hel ålderspension ersättning utgår enligt sådan
som
eller avlidit under året, in- avtalsgruppsjukförsäkring
som komst som avses i 3 kap. 4 § i 15 kap. 14 § inkomstskat-
avses andra stycket lagen 1981:691 telagen eller enligt sådan tryggom socialavgifter samt vidare hetsförsäkring i nämn-
som avses ersättning som utgår enligt sådan da lagrum till den del ersättning-
avtalsgruppsjukförsäkring som en utgår i form av engångsbelopp
avses ipunkt 12 av anvisningar- inte utgör kompensation för
som na till 22 § kommunalskattelagen mistad inkomst. Skatt beräknas eller enligt sådan trygghetsför- inte sådana inkomster för vilsäkring som avses i nämnda ka den skattskyldige skall betala anvisningspunkt till den del er- egenavgifter enligt 3 kap. 4 § sättningen utgår i fomi av en- lagen socialavgifter.
om gångsbelopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst. Skatt beräknas inte sådana inkomster för vilka den skattskyldige skall betala egenavgifter enligt 3 kap. 4 § lagen om socialavgifter. Bedömningen om näringsverksamhet är aktiv eller passiv görs för en förvärvskälla enligt kommunalskattelagen.
Vid beräkning av skatteunderlaget gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 5 § lagen socialavgifter.
om
Skatt betalas inte då skatteunderlaget understiger 1 000 kronor.
6 17-0718
3§4
I fråga om särskild löneskatt I fråga om särskild löneskatt gäller bestämmelserna i 5 kap. gäller bestämmelserna i 5 kap. lagen 1981:691 socialav- lagen 1981:691 om socialav-
om gifter samt vad som i nedan an- gifter och vad som är föreskrivet givna författningar är föreskrivet i fråga om avgifter enligt den i fråga om avgifter enligt nämnda lagen i lagen 1990:325 om lag: självdeklaration och kontrollupp-
1 kommunalskattelagen gifter.
. 1928:370,
lagen 1990:325 om självdeklaration och kontrolluppgifter,
lagen 1979:611 om upphovsmannakonto.
Denna lag träder i kraft den
- - - .
1Senastelydelse av lagens rubrik 1991:688. 2Senastelydelse 1996:1215. 3Senastelydelse 1996:1068. Senaste lydelse 1996:676.
F
örfattningyörslag
33 Förslag till
Lag om ändring i lagen 1990:661 om
avkastningsskatt på pensionsmedel
Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1990:661 avkast-
om om ningsskatt pensionsmedel
dels att ll § skall upphöra att gälla,
dels att 9 och 12 samt övergångsbestämmelsema till lagen skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Skattskyldiga till avkastningsskatt är svenska livförsäkringsföretag,
utländska livförsäkringsföretag bedriver försäkringsrörelse
som från fast driftställe i Sverige,
understödsföreningar bedriver till livförsäkring hänförlig
som verksamhet,
pensionsstiftelser enligt lagen 1967:531 tryggande
om av pensionsutfästelse
m.m.,
arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar skuld under rubriken Avsatt till pensioner enligt 5 § lagen tryggande
om av pensionsutfästelse
mm.,
iSverige bosatt innehavare obegränsat skattskyldig inav pensionssparkonto enligt 1 nehavare pensionssparkonto,
av kap. 2 § lagen 1993:931
om individuellt pensionssparande,
.svenskjuridisk person och obegränsat .skattskyldig i Sverige bosatt jj/.sisk innehavare
person av som innehar
a kapitalförsäkring som av- a kapitalförsäkring är
som ses i punkt 1 anvisningarna meddelad i försäkringsrörelse
av till 31 § kommunalskattelagen inte bedrivs från fast drift-
som 1928:370 och är meddelad i ställe i Sverige, eller försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, eller
b försäkring b försäkring
som anses som som anses som pensionsförsäkring enligt sjut- pensionsförsåkring enligt 53 kap. tonde stycket av samma anvis- 4 § inkomstskattelagen
a ningspunkt. 1998:000.
Bestämmelserna i första stycket 7 omfattar inte försäkring som enbart olycks- eller sjukdomsfall eller dödsfall senast vid 70 års
avser ålder och som inte är återköpsbar.
skatteunderlaget är kapitalunderlaget enligt andra-åttonde styckena, multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret närmast före ingången av beskattningsåret. Skatteunderlaget avrundas nedåt till helt hundratal kronor.
För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1-4 utgörs kapitalunderlaget av värdet av den skattskyldiges tillgångar vid ingången av beskattningsåret efter avdrag för finansiella skulder vid samma tidpunkt. För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 2 medräknas dock endast sådana tillgångar och skulder är
som hänförliga till den i Sverige bedrivna försäkringsrörelsen.
Vid beräkning av kapitalunderlag enligt andra stycket skall bortses från den del tillgångar och skulder
av som
inte förvaltas för försäkringstagarnas räkning,
är hänförliga till avgångsbidragsförsäkringar meddelade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer,
är hänförliga till försäkringar som i redovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar, eller
avser sjuk- och olycksfallsförsäkringar hänförliga till försäkringsklass enligt 2 kap. 3 § första stycket l och 2 samt 3 b § första
a stycket l b och 4 försäkringsrörelselagen 1982:713.
Kapitalunderlaget för skatt- Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första skyldiga som avses i 2 § första stycket 5 utgörs av pensionsskul- stycket 5 utgörs av pensionsskuldens belopp vid ingången av dens belopp vid ingången av
beskattningsåret. Vid bestämning beskattningsåret. Vid bestämning
av pensionsskuldens belopp skall av pensionsskuldens belopp skall
beaktas sådana pensionsåtagan- beaktas sådana pensionsåtagan-
den för vilkas tryggande avdrags- den för vilkas tryggande avdragsrätt föreligger enligt punkt 20 d rätt föreligger enligt 25 kap. jämfört med punkt 20 anvis- 4-11 och 15 §§ inkomstskatte-
e av ningarna till 23 § kommunal- lagen 1998:000 och sådana skattelagen 1928:370 och såda- pensionsåtaganden för vilka avna pensionsåtaganden för vilka dragsrätt föreligger enligt 3 kap. avdragsrätt föreligger enligt 8 § 46 eller 47 § lagen 1998:000 lagen 1975:1348 om ikraft- om ikraftträdande av inkomstträdande lagen 1975:1347 skattelagen 1998:000.
av om ändring i kommunalskatte-
lagen 1928:370.
Kapitalunderlaget för skattskyldi i 2 § första stycket
ga som avses 6 värdet de tillgångar vid ingången kalenderåret
utgörs av av som av är hänförliga till pensionssparkontot. Avdrag för ske för obetald skatt enligt denna lag är hänförlig till kontot.
som
Kapitalunderlaget för skattskyldiga i 2 § första stycket
som avses 7 utgörs av värdet vid beskattningsårets ingång sådana försäk-
av ringar som anges där. Detta värde beräknas enligt sjunde och åttonde styckena.
Som värde av försäkringen tas dess försäkringstekniska
upp grunder beräknade återköpsvärde med tillägg för beräknad upplupen
andel i livförsäkringsrörelsens överskott.
I fråga om försäkringsavtal ingåtts före den 1januari 1997
som skall endast den del av försäkringens värde tas överstiger
upp som värdet vid denna tidpunkt. Till det värde undantas från skatte-
som underlaget får tillägg göras för årlig värdestegring beräknad enligt första stycket, Denna begränsning gäller dock inte försäkringen
om övergått till ny innehavare efter utgången 1996 annat sätt än
av genom arv, testamente, gåva, bodelning eller, såvitt gäller försäkring som har samband med tjänst, överlåtelse mellan arbetsgivare grund av anställds byte tjänst.
av
Skatten uppgår till 15 procent skatteunderlaget enligt 3 §
av om inte annat följer av andra och tredje styckena.
För den del skatteunderlaget hos sådan skattskyldig
av som som avses i 2 § första stycket l-3 och 7 är hänförligt till personför-
annan säkring än pensionsförsäkring uppgår skatten till 30 procent nio
av tiondelar skatteunderlaget.
av
I det fall beskattningsåret är I det fall beskattningsåret är
längre eller kortare än 12 måna- längre eller kortare än 12 månader skall skattesatsen jämkas i der skall skattesatsen jämkas i motsvarande mån. Sådan jämk- motsvarande mån. Sådan jämkning skall också göras hela ning skall också göras hela
om om behållningen ett pensionsspar- behållningen ett pensionssparkonto avskattas enligt 32 § 1 konto avskattas enligt 54 kap. mom. första stycket kommunal- 30 § inkomstskattelagen .skattelagen 1928:370 eller pen- 1998:000 eller pensionsskuld sionsskuld som avses i 3 § femte som avses i 3 § femte stycket helt stycket helt upplöses under be- upplöses under beskattningsåret. skattningsåret. Överlåts ett helt Överlåts ett helt försäkringsbeförsäkringsbestånd från ett liv- stånd från ett livförsäkringsföre-
försäkringsföretag till ett annat tag till ett annat sådant företag sådant företag eller sker fusion eller sker fusion enligt 15 a kap. enligt 15 kap. 1 eller 18 § för- 1 eller 18 § försäkringsrörelse-
a säkringsrörelselagen 1982:713 lagen 1982:713 inträder det
överlåtande och övertagandeföretaget i det överanses som om Övertagande företag utgjort låtande företagets .skattemässi ga
en
skattskyldig. situation.
Beteckningar i denna lag har Beteckningar i denna lag har
betydelse som i samma betydelse som i inkomstsamma
kommunalskattelagen skattelagen 1998:000. Beskatt-
1928:370 och lagen 1947:576 ningsåret för skattskyldiga som
statlig inkomstskatt. Beskatt- avses i 2 § första stycket 7 skall om ningsåret för skattskyldiga dock alltid kalenderåret.
som vara
i 2 § första stycket 7 skall avses dock alltid kalenderåret.
vara
Denna lagö träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering. Lagen tillämpas dock inte om beskattningsåret har påbörjats före ikraftträdandet. Omfattar beskattningsåret vid 1992 års taxering del kalenderåret 1990 nedsätts
av skatten med belopp motsvarande den andel av beskattningsåret som infallit under kalenderåret 1990.
För skattskyldiga bedriver försäkringsrörelse och för pen-
som sionsstiftelser skall innehavet av värdepapper värderas till det högsta
anskaffningsvärdet och marknadsvärdet vid övergångstillfället. av Innehavet andra fastigheter än anläggningsfastigheter skall
av värderas till det högsta anskaffningsvärdet och det uppskattade
av
värdet vid övergångstillfállet.
Om ett ömsesidigt livförsäk-
ringsföretag överlåter hela sitt
försäkringsbestånd till ett för
ändamålet bildat försäkrings-
aktiebolag, inträder det överta-
gande företaget det överlåtande
företagets skattemässiga situa-
tion vid tillämpning av andra
stycket.
Denna lagl träder i kraft den och tillämpas första gången vid
- - - 2001 års taxering.
senaste lydelse av 11 § 1993:947. 2Senastelydelse 1996:1236. 3Senastelydelse 1996:1236. 4Senastelydelse 1996:1236. 5senaste lydelse 1996:1236. 519902661. 71998000.
34 Förslag till Lag om ändring i lagen 1990:676 om skatt på
ränta på skogskontomedel m.m.
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen 1990:676 om skatt ränta
skogskontomedel m.m. skall ha följ ande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen llydelse
1§
Skatt enligt denna lag betalas till staten för ränta
skogskonto och skogs- skogskonto och skogsskadekonto enligt skogskonto- skadekonto som avses i 21 kap. lagen 1954:142, 22 § inkomstskattelagen
1998:000, och
upphovsmannakonto enligt upphovsmannakonto som lagen 1979:611 om upphovs- avses i 29 kap. 1 § inkomsLs/cattemannakonto. lagen.
Denna lag träder i kraft den
- - - .
35 till
Förslag Lag om ändring i lagen 1990:692 om upphävande
av lagen 1978:423 om skattelättnader för vissa
sparformer
Härigenom föreskrivs att lagen 1990:692 upphävande
om av lagen 1978:423 skattelättnader för vissa sparformer skall ha
om följ ande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Enligt riksdagens beslut före- Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen 1978:423 skall skrivs att lagen 1978:423 skall upphöra att gälla vid utgången upphöra att gälla vid utgången
av av juni 1990. Den upphävda lagen juni 1990. Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt vid 1991 tillämpas dock alltjämt vid 1991 och tidigare års taxeringar. Vid och tidigare års taxeringar. senare års taxeringar gäller fäljande.
Vid beräkning realisa-
av tionsvinst på grund av avyttring
av andel i aktiesparfond
som förvärvats insättningar
genom före den 1januari 1984 får, efter
den .skattskyldiges val, anskaf-
ningsvärdet bestämmas till
antingen
andelens marknadsvärde vid utgången det femte kalen-
av deråret efter det år för vilket sparskattereduktion medgivits, eller
värdet på andelen vid utgången av det år för vilket sparskattereduktion har medgivits ökat med avkastningen under de därpåföljande fem åren.
Om andelen förvärvats under första kvartalet 1984 beräknas anskajfningskøstnaden antingen till andelens markadsvärde vid utgången av år 1988 eller, efter
den skattskyldige val, till värdet vid utgången av mars 1984 ökat med avkastningen till och med är 1988.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid
- - - 2001 års taxering.
F
örfattnin gsförslag
36 Förslag till
Lag om ändring i lagen 1990:912 om nedsättning
av socialavgifter
Härigenom föreskrivs att 8 och 13 §§ lagen 1990:912 om nedsättning av socialavgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 För en arbetsgivare eller försäkrad är berättigad till stöd en som för verksamhet som avses i 6 § eller för arbete i 7 § skall som avses den procentsats efter vilken arbetsgivaravgifter respektive egenavgifter sammanlagt skall tas ut sättas ned med i fråga om en arbetsgivare: åtta procentenheter till och med
utgiftsåret 2000, eller
i fråga försäkrad: i fråga försäkrad: om en om en åtta procentenheter till och med åtta procentenheter till och med inkomståret 2000, den för- inkomståret 2000, den förom om säkrades hemortskommun enligt säkrades hemortskommun enligt 66 § kommunalskattelagen 2 kap. 1 § tredje .stycket skatte- 1928:370 för inkomståret är betalningslagen 1997:000 för belägen inom stödområdet. inkomståret är belägen inom stödområdet.
Nedsättningen enligt första stycket kan kombineras med nedsättning enligt lagen 1981:691 socialavgifter. om
13 För en arbetsgivare eller en försäkrad är berättigad till stöd som för verksamhet i ll § eller för arbete i 12 § skall som avses som avses den procentsats efter vilken arbetsgivaravgifter respektive egenavgifter sammanlagt skall tas ut sättas ned med i fråga arbetsgivare: åtta procentenheter till och med om en
utgiftsåret 2000, eller
i fråga om en försäkrad: i fråga försäkrad: om en åtta procentenheter till och med åtta procentenheter till och med inkomståret 2000, den för- inkomståret 2000, den förom om säkrades hemortskommun enligt säkrades hemortskommun enligt 66 § kommunalskattelagen 2 kap. 1 § tredje stycket skatte- 1928:370 för inkomståret är betalningslagen 1997:000 för belägen inom stödområdet. inkomståret är belägen inom
stödområdet.
Nedsättningen enligt första stycket kan kombineras med nedsättning enligt lagen 1981:691 om socialavgifter.
Denna lag träder i kraft den
- - - .
lLagen omtryckt 1994:548. Senastelydelse lagens rubrik 1991:1843.
av 2Senastelydelse 1996:1489. 3Senastelydelse 1996:1489.
37 Förslag till
Lag ändring i lagen särskild
om 1990:1427 om
för
premieskatt grupplivförsäkring, m.m.
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen 1990:1427 om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3§
För försäkringsföretag före- För försäkringsföretag föreligger skatteplikt för premie för ligger skatteplikt för premie för grupplivförsäkring i den mån grupplivförsäkring i den mån enligt punkt 12 av anvisningarna förmånen av försäkringen enligt till 22 § eller enligt 32 § 3 a 11 kap. 15 § eller 15 kap. 14 § mom. kommunalskattelagen inkomstskattelagen 1998:000 1928:370 förmånen försäk- inte skall tas intäkt eller
av upp som ringen inte utgör skattepliktig premien enligt 16 kap. 24 § samintäkt eller i den mån enligt ma lag skall dras av. punkt 23 andra stycket av anvisningarna till 23 § samma lagförsäkringstagaren medges avdrag för premien.
För staten föreligger skatteplikt för belopp som utan att försäkring tecknats betalas ut i ersättning enligt avtal som motsvarar försäkringsavtal som avses i första stycket.
För annan arbetsgivare föreligger skatteplikt för belopp som utan att försäkring tecknats betalas uti ersättning, i den mån ersättningen utgår enligt villkor och med belopp som i huvudsak motsvarar utbetalning av staten enligt andra stycket.
För arbetsgivare och näringsidkare föreligger skatteplikt för premie för grupplivförsâkring som meddelats i en utomlands bedriven försäkringsrörelse i den mån betalning av premie motsvarande försäkring till svenskt försäkringsföretag hade föranlett skatteplikt för det svenska försäkringsföretaget enligt första stycket.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången i
- - fråga om 2001 års taxering.
38 till
Förslag Lag om ändring i lagen 1991 :359 om arvoden till
statsråden
m.m.
Härigenom föreskrivs att 6 § lagen 1991:359 arvoden till om statsråden m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6§ Ett statsråd som har längre Ett statsråd har längre som färdväg än 70 km från bostaden färdväg än 70 km från bostaden hemorten till regeringskansliet hemorten till regeringskansliet
har, förutsättningarna för har, förutsättningarna för
om om avdrag i anvisningarna till 33 § avdrag i 12 kap. 17-19 §§ in-
punkt 3 a i kommunalskattelagen komstskattelagen 1998:000 är
1928:370 är uppfyllda, rätt till uppfyllda, rätt till avlöningsföravlöningsförstärlqiing och tillägg stärkning och tillägg för logiför logikostnad med de belopp kostnad med de belopp gälsom som gäller för tjänstemän med ler för tjänstemän med tidsbetidsbegränsad anställning i gränsad anställning i regeringsregeringskansliet. För resor mellan kansliet. För mellan Stockresor Stockholm och hemorten betalas holm och hemorten betalas dessdessutom resekosmadsers ättning. utom resekostnadsersättnin
Denna lag träder i kraft den - - - .
Lagen omtryckt 1991:832. Senaste lydelse lagens rubrik 1991:832. av
39 Förslag till
Lag om ändring i lagen 1991:586 om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta
Härigenom föreskrivs att 3 och 5 lagen 1991:586 om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2§1
Beteckningar som används i Beteckningar som används i kommunalskattelagen inkomstskattelagen 1998:000 1928:370, lagen 1947:576 och skattebetalningslagen om statlig inkomstskatt och 1997:000 har samma betydelse skattebetalningslagen i denna lag,
om inte annat anges 1997:000 har samma betydelse eller framgår av sammanhanget. i denna lag, om inte annat I denna lag avses med bosatt ut-
anges eller framgår av sammanhanget. omlands: om fysisk person att 1 denna lag avses med bosatt denne inte är obegränsat skattutomlands: om fysisk person att skyldig, samt med hemmahörandenne inte är bosatt här i riket de i utlandet: om fysisk person eller stadigvarande vistas här, att denne är bosatt utomlands och samt med hemmahörande i utlan- om juridisk person att denne inte det: om fysisk person att denne är registrerad här i riket och inte är bosatt utomlands och om juri- heller har fast driftställe här. disk person att denne inte är registrerad här i riket och inte heller har fast driftställe här.
3§2
Skattskyldiga är fysiska Skattskyldi är fysiska per-
per- ga soner som är bosatta utomlands soner som är bosatta utomlands och uppbär inkomst som är skat- och uppbär inkomst som är tepliktig enligt 5 § och som inte skattepliktig enligt 5 § och som undantagits från skatteplikt inte undantagits från skatteplikt
enligt 6 § 1 eller enligt 6 § 1 eller
Sådana personer som avses i 69 § kommunalskattelagen 1928:370 är inte skattskyldi ga enligt denna lag.
skattepliktig inkomst enligt denna lag är:
avlöning eller därmed jämförlig fönnån, utgått anställsom av ning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun; avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun, i den mån inkomsten förvärvats verksamhet här i genom riket; arvode och liknande ersättning uppburits någon i som av egenskap av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten utövats; pension enligt lagen 1962:381 allmän försäkring till den om del beloppet överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som uppburits enligt 2 § lagen 1969:205 pensionstillskott eller, om för den som uppburit folkpension i form av förtidspension, till den del beloppet överstiger uppburen folkpension och 52 procent av pensionstillskott som uppburits enligt 2 a § sistnämnda lag, eller, om folkpension enligt bestämmelsernai l7 kap. 2 § lagen allmän förom säkring samordnats med yrkesskadelivränta eller i nämnda annan lagrum angiven livränta, till den del beloppet överstiger den pension som skulle ha utgått om sådan samordning inte skett, och för annan ersättning enligt lagen allmän försäkring; om pension grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;
belopp, som utgår grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket
bedriven försäkringsrörelse samt belopp som utbetalas från pensionssparkonto fört ett svenskt pensionssparinstitut eller ett av av utländskt instituts filial i Sverige enligt lagen 1993:931 indiviom duellt pensionssparande; pension grund änstepensionsförsäkring samt av annan pension eller förmån, förmån utgår från Sverige grund om av förutvarande tjänst och den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här; ersättning enligt lagen 1954:243 om yrkesskadeförsäkring eller lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring och lagen 1989:225 om ersättning till smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen 1977:265 om statligt personskadeskydd eller lagen 1977:267 om krigsskadeersättning till sjömän; dagpenning från arbetslöshetskassa enligt lagen 1973:370 om
arbetslöshetsförsäkring,
10. korttidsstudiestöd enligt studiestödslagen 1973:349;
ll. härifrån uppburen, verksamhet här i riket
annan genom förvärvad inkomst av tjänst;
12. återfört avdrag för 12. återfört avdrag för
egen- egenavgifter enligt lagen 1981:691 avgifter enligt lagen 1981:691 om socialavgifter, egenavgifter om socialavgifter, egenavgifter som fallit bort, i den mån avdrag som satts ned ändrad
genom har medgetts för avgifterna samt debitering, i den mån avdrag har avgifter som avses i 46 § 2 mom. medgetts för avgifterna samt första stycket 3 kommunalskatte- avgifter i 57 kap. 6 §
som avses lagen 1928:370 och som satts inkomstskattelagen. 1998:000 ned genom ändrad debitering i och som satts ned genom ändrad den mån avdrag har medgetts för debitering i den mån avdrag har avgifterna och dessa inte hänför medgetts för avgifterna och dessa sig till näringsverksamhet; inte hänför sig till näringsverk-
samhet;
13. sjöinkomst som avses i 13. sjöinkomst som i
avses punkt 1 av anvisningarna till 58 kap. 3 och 4 §§
a 49 § kommunalskattelagen. inkomstskattelagen.
Som inkomst enligt första stycket l-3 också förskott
anses sådan inkomst. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen pensionstillskott föranlett avräkning
om av pensionstillskott. Däremot räknas inte barnpension eller Vårdbidrag
som folkpension.
Verksamhet grund av anställning i svenskt företag anses utövad här i riket även om änsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra tillfälliga besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig där under kringresande ex. handelsresande.
skattepliktig inkomst enligt skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan denna lag är dock endast sådan inkomst som är skattepliktig inkomst skulle ha beskattats
som inkomst enligt kommunalskatte- hos en obegränsat skattskyldig lagen. enligt inkomstskattelagen.
Denna lag träder i kraft den
- - - .
Lydelse enligt prop. 1996/97: 100. Zsenaste lydelse 1991:1871. 3Lydelse enligt prop. 1996/97: 107.
40 Förslag till
Lag om ändring lagen 1991 :591 särskild
om
inkomstskatt för utomlands bosatta artister mil.
Härigenom föreskrivs att 3 och 5 §§ lagen 1991:591 om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. skall ha följ ande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2§1
Beteckningar som används i Beteckningar används i
som kommunalskattelagen inkomstskattelagen 1998:000 1928:370, lagen 1947:576 om och skattebetalningslagen statlig inkomstskatt och skatte- 1997:000 har betydelse
samma betalningslagen 1997:000 har i denna lag, inte annat
om anges samma betydelse i denna lag, om eller framgår av sammanhanget. inte annat anges eller framgår av sammanhanget.
3§2
1 denna lag avses med bosatt utomlands: om fysisk bosatt utomlands: om fysisk
person att denne inte är bosatt person att denne inte är obegränhär i riket eller stadigvarande sat .skattskyldi g, vistas här,
hemmahörande i utlandet: om fysisk person att denne är bosatt utomlands och om juridisk person att denne inte är registrerad här i riket och inte heller har fast driftställe här,
artistisk verksamhet: personligt framträdande inför publik eller vid ljud- eller bildupptagning med sång, musik, dans, teater, cirkus eller liknande,
artist: den som utövar artistisk verksamhet,
idrottslig verksamhet: personligt framträdande inför publik direkt eller genom ljud- eller bildupptagningar,
idrottsman: den som utövar idrottslig verksamhet,
artistföretag: fysisk eller juridisk person som utan att vara arrangör mot ersättning tillhandahåller artist eller idrottsman,
arrangör: fysisk eller juridisk person som anordnar tillställning med artistisk eller idrottslig verksamhet,
svenskt fartyg: sådant svenskt svenskt fartyg: sådant svenskt
eller utländskt handelsfartyg eller utländskt handelsfartyg
som som avses i punkt 2 av anvisningarna avses i 58 a kap. 5 § inkomstskattill 49 § kommunalskattelagen telagen 1998:000. 19283 70.
5 §
Skattskyldighet föreligger inte för en artist eller idrottsman,
om han uppbär inkomsten från ett artistföretag är hemmahörande i
som utlandet.
Sådana personer som avses i
69 § kommunalskattelagen
19283 70 är inte .skattslcyldiga enligt denna lag.
Denna lag träder i kraft den
- - - .
lLydelse enligt prop. 1996/97: 100. 2Senastelydelse 1996:1341
.
41 Förslag till ändring i lagen särskild
Lag om 1991:687 om löneskatt på pensionskostnader
Härigenom föreskrivs att 3 och 4 lagen 1991:687 om särskild löneskatt pensionskostnader skall ha följ ande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3§
En enskild person eller ett En enskild person eller ett dödsbo medges avdrag för dödsbo som gör avdrag för avgift som avgift för pensionsförsäkring en- för pensionsförsäkring enligt 16 ligt punkt 21 av anvisningarna kap. 31 § inkomstskattelagen till 23 § kommunalskattelagen 1998:000 skall för det beskatt- 1928:370 skall för det beskatt- ningsåret till staten betala särningsåret till staten betala sär- skild löneskatt med 23,52 proskild löneskatt med 23,52 cent avgiften. procent avgiften. Detsamma gäller för enskild Detsamma gäller för enskild medges avdrag för gör avdrag för inperson som person som inbetalning pensionsspar- betalning pensionssparkonto konto enligt nämnda enligt nämnda paragraf anvisnin gspunkt.
4§ Begrepp används i denna Begrepp som används i denna som lag har samma innebörd som i lag har samma innebörd som i kommunalskattelagen inkomstskattelagen 1998:000. 1928:370 och lagen 1947:576 Med beskattningsår för staten, statli inkomstskatt. Med landstingskommuner, kommuom g beskattningsår för staten, lands- ner, kommunalförbud och kyrktingskommuner, kommuner och liga kommuner förstås dock i andra menigheter förstås dock i denna lag kalenderår. denna lag kalenderår.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången i - - fråga 2001 års taxering. om
1 82 F Öijfattningsförslag SOU 1997 77
:
Senaste lydelse 1996:1069.
42 Förslag till
Lag om ändring i lagen 1992:701 om
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen 1992:701 om Konungariket
a Sveriges stadshypotekskassa skall upphöra att gälla Äldre
- - e . bestämmelser gäller dock fortfarande vid 1997 års taxering.
senaste lydelse av 1 a § 1996:1115.
43 Förslag till
Lag om upphävande av lagen 1992:1352 om återföring allmän av investeringsreserv
Härigenom föreskrivs att lagen 1992:1352 återföring
om av allmän investeringsreserv skall upphöra att gälla Den upphäv-
- - - . da lagen gäller dock fortfarande vid 1993-2001 års taxeringar.
SOU 1997 77 F Örfattningjönv/ag l 8 5
:
44 till
Förslag Lag om upphävande av lagen 1992:1485 om
beräkning av statlig inkomstskatt på
förvärvsinkomst vid 1994 och 1995 års
taxeringar
Härigenom föreskrivs att lagen 1992:1485 beräkning
om av statlig inkomstskatt förvärvsinkomst vid 1994 och 1995 års taxeringar skall upphöra att gälla Den upphävda lagen gäller
- - - . dock fortfarande i fråga 1994 och 1995 års taxeringar.
om
45 Förslag till
Lag om upphävande av lagen 1993:672 om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på
bostadshus
Härigenom föreskrivs att lagen 1993:672 skattereduktion för
om utgifter för byggnadsarbete bostadshus skall upphöra att gälla
- -
Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga bygg-
om - . nadsarbete som har utförts under tiden den 15 februari 1993-den 31
december 1994 och betalats senast den 15 februari 1995.
46 Förslag till
Lag om ändring i lagen 1993:737 om bostadsbidrag
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1993:737 bostads-
om bidrag
dels att 4 och 7 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två paragrafer, 4 och 4 b §§,
nya a av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4§l
Bidragsgrundande inkomst Bidragsgrundande inkomst utgörs av summan av inkomst av beräknas med utgångspunkt i näringsverksamhet och inkomst överskott tjänst enligt 10
av av tjänst enligt kommunalskatte- kap. 14 § inkomstskattelagen lagen 19283 70 och inkomst av 1998:000, kapital enligt lagen 1947:576 överskott näringsverk-
av om statlig inkomstskatt, med de samhet beräknat enligt 4 och
a tillägg och avdrag som anges i överskott kapital beräk-
av andra och tredje styckena samt 5 nat enligt 4 b och 7 §§. Till de sammanlagda över-
skotten skall tillägg göras enligt
tredje stycket samt 5 och 7 §§.
Det på så sätt be-
loppet är den bidragsgrundande inkomsten.
Beloppet enligt första stycket skall ökas med
inkomst som grund av inkomst grund 3
som av bestämmelserna i 54 § första kap. 6-10 §§ inkomstskattelagen stycket f kommunalskattelagen eller dubbelbeskattningsavtal eller avtal undvikande inte skall tas intäkt i
om av upp som dubbelbeskattning inte ingår i näringsverksamhet, tjänst eller inkomst av näringsverksamhet, kapital, tjänst eller kapital,
studiemedel i form av stu- studiemedel i form av studiebidrag, diebidrag, och
icke .skattepliktiga stipendi- skattefria stipendier som
över 3 000 kronor månad, överstiger 3 000 kronor per måer per
nad.
4a§ 4 § andra stycket
belopp varmed inkomst Överskottet eller underskottet
av näringsverksamhet har minskats av näringsverksamhet enligt 14 genom avdrag kap. 23 § inkom.st.skattelagen
1998:000 skall ökas med
för avsättning till periodise- avdrag för avsättning till
ringsfond periodiseringsfond enligt 27 kap.
-för ikning av expansions- avdrag för avsättning till
medel expansionsfond enligt 30 kap.
utgift för egen pension intill avdrag enligt 16 kap. 31 §
- ett halvt basbelopp enligt l kap. inkomstskattelagen for utgift för 6 § lagen 1962:381 om allmän egen pension intill ett halvt basförsäkring, belopp enligt 1 kap. 6 § lagen
1962:381 om allmän försäk-
ring, och
underskott från tidigare be- avdrag för underskott från
- -
skattningsår, och tidigare beskattningsår enligt 39
kap. inkomstskattelagen, 4 § tredje stycket
Beloppet enligt första stycket minskas med skall minskas med belopp varmed inkomst av näringsverksamhet har ökats genom
äterföring till beskattning återfört avdrag för avsätt-
- av avdrag för avsättning till ning till periodiseringsfond, och periodiseringsfond
minskning expansions- återfört avdrag för avsatt-
- av medel. ning till expansionsj/ond.
4b§ 4 § andra stycket
belopp varmed inkomst Överskottet eller underskottet
av kapital har minskats kapital enligt 40 kap. 14 §
genom av- av drag, utom där inkomstskattelagen 1998:000
skall ökas med andra gjorda
avdrag än
realisationsvinst har min- avdrag för kapitalförluster
- skats med realisationsförlust till den del de motsvarar kapitaluppkommen under beskattnings- vinster som tagits upp som intäkt året, enligt 41 kap. l § inkomstskatte-
lagen,
avdrag har gjorts enligt uppskovsavdrag enligt 45
- lagen 1993: 1469 om uppskovs- kap. inkomstskattelagen vid byte avdrag vid byte av bostad, eller bostad, och
av
avdrag har gjorts för avdrag for negativ ränteför-
- nega- tiv räntefördelning. delning enligt 31 kap. inkomst-
skattelagen.
7§2
Om ett eller flera barn Om ett eller flera barn
som som avses i 10 § med undantag i 10 § med undantag
av avses av första stycket 2 och 3 samt tredje första stycket 2 och 3 samt tredje
stycket har inkomst av kapital stycket har överskott kapital
av skall till sökandens bidrags- skall till sökandens bidragsgrundande inkomst läggas varje grundande inkomst läggas varje barns inkomst kapital till den barns överskott kapital till den
av av del inkomsten överstiger l 000 del överskottet överstiger l 000 kronor. kronor.
Vid beräkning av inkomst av Vid beräkning överskott
av kapital tillämpas 4 § andra styck- av kapital tillämpas 4 b et
Tillägg enligt denna paragraf skall fördelas lika mellan makar.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången i
- - fråga om 2001 års taxering.
Senaste lydelse 1996:1349. 2Senastelydelse 1996:441.
47 Förslag till
Lag om ändring i lagen 1993:892 om ackord
rörande statliga fordringar
m.m.
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen 1993:892 om ackord rörande statliga fordringar m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2§
Beslut om att anta förslag om Beslut om att anta förslag om
. ackord eller godta förslag om ackord eller godta förslag om frivillig skuldsanering fattas av frivillig skuldsanering fattas av Skattemyndigheten i det län där den skattemyndighet som är begäldenärens hemortskommun är hörig att fatta beslut enligt 2 belägen. Om gäldenären saknar kap. 1-3 §§ .skattebetalningsu hemortskommun i landet fattas lagen 1997:000. beslutet av Skattemyndigheten i Stockholms län.
Denna lag träder i kraft den
- - - .
48 Förslag till
Lag om ändring i lagen 1993:931 om individuellt pensionssparande
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 3 § samt 4 kap. l och 4 lagen 1993:931 om individuellt pensionssparande skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
3 §
Ytterligare bestämmelser Ytterligare bestämmelser
om om villkor som skall tas i ett villkor skall tas in i ett
pen- som pensionssparavtal finns i kommunal- sionssparavtal finns i 53 kap. skaztelagen 1928:370. 27 § inkomstskattelagen
1998:000.
4 kap.
1 §
Överlåtelse eller förfo- Överlåtelse eller
annat annat förfogande över tillgångar ett gande över tillgångar ett
pen- pensionssparkonto eller över rätten sionssparkonto eller över rätten enligt ett pensionssparavtal får enligt ett pensionssparavtal får inte ske ett sätt strider inte ske ett sätt strider
som som mot denna lag eller mot villkor mot denna lag eller mot villkor som enligt kommunalskattelagen enligt 53 kap. 27 § inkomst-
som 1928:370 skall tas in i avtalet. skattelagen 1998:000 skall tas Sådana förfoganden är ogiltiga. in i avtalet. Sådana förfoganden
är ogiltiga.
Bestämmelsen i första stycket hindrar dock inte utmätning eller överlåtelse vid ackord eller konkurs.
4§
En pensionssparare får förord- En pensionssparare får förordna sådana närstående sådana närstående
som avses na som avses i punkt 3 sjunde stycket av anvis- i53 kap. 24 § inkomstskattelagen ningarna till 31 § kommunalskat- 1998:000 som förmånstagare telagen 1928:370 för- till rätten enligt pensionssparav-
som månstagare till rätten enligt talet. Ett sådant fönnånstagar-
pensionssparavtalet. Ett sådant för- förordnande kan återkallas
av
månstagarförordnande kan åter- pensionsspararen, om han inte kallas pensionsspararen, om gentemot fönnånstagaren åtagit
av han inte gentemot fönnånstaga- sig att inte återkalla det.
åtagit sig att inte återkalla ren det.
Denna lag träder i kraft den
- - - .
49 Förslag till
Lag om upphävande av lagen 1993:1519 om
för kostnader för bilresor till och från
avdrag
arbetsplatsen vid 1995-1997 års taxeringar
Härigenom föreskrivs att lagen 1993: 1519 avdrag för
om kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen vid 1995-1997 års taxeringar skall upphöra att gälla Den upphävda lagen gäller
- - -. dock fortfarande i fråga 1995-1997 års taxeringar.
om
7 17-0718
50 Förslag till Lag om ändring i lagen 1993:1540 om återföring av skatteutj ämningsreserv
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1993: 1540 om återföring av skatteutj ämningsreserv
dels att 9 § skall upphöra att gälla, dels att 8 och 11-13 §§ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3§
Vid tillämpning av l § skall, Vid tillämpning av l § skall, för företag, som avses i l och för företag, som avsågs i l och 2 §§ lagen 1992:702 om in- 2 §§ den upphävda lagen komstskatteregler med anledning 1992:702 om inkomstskatte-
vissa omstruktureringar inom regler med anledning av vissa av den finansiella sektorn, m.m., omstruktureringar inom den 50 % av de avsättningar som finansiella sektorn, m.m., 50 % avses i 2 § första stycket den av de avsättningar som ansågs i lagen, anses utgöra avdrag för 2 § första stycket den lagen, anavsättning till skatteutj ämnings- ses utgöra avdrag för avsättning reserv vid närmast föregående till skatteutjämningsreserv vid taxering. närmast föregående taxering.
11 §
Återstående del belopp i 1-6 §§ återförs omedelbart
av som avses till beskattning om
den skattskyldige eller, i den skattskyldige eller, i fråga handelsbolag, detta har fråga om handelsbolag, detta har
om upphört att bedriva verksamhet i upphört att bedriva näringsverk-
förvärvskällan, skattskyldigheten samheten, skattskyldigheten för
för inkomst avförvärvskällan har näringsverksamheten har uppupphört sådan inkomst hört eller näringsverksamheten
eller om skall undantas från beskattning grund av ett dubbelbeskatt-
grund ett avtal om und- ningsavtal inte längre skall be-
av vikande av dubbelbeskattning, skattas i Sverige,
företag har upplösts genom fusion och 13 § inte är tillämplig,
beslut har fattats att företaget skall träda i likvidation eller
om
beslut har meddelat om att den skattskyldige skall försättas i konkurs.
Författningsförslag
12§
Överför fysisk sin Överför sin
en person en fysisk person näringsverksamhet eller driften näringsverksamhet eller driften av denna till ett aktiebolag, eller denna till ett aktiebolag, eller
av överförs näringsverksamheten i överförs näringsverksamheten i ett handelsbolag till ett aktiebo- ett handelsbolag till ett aktiebolag och föranleder överföringen lag och finns det särskilda skäl
inte uttagsbeskattning enligt mot uttagsbeskattning enligt 15
punkt 1 fjärde stycket anvis- kap. 2 § inkomstskattelagen
av ningarna till 22 § kommunal- 1998:000 inträder aktiebolaget skattelagen 1928:370 i den Jjøsiska eller
anses personens
den jâ/siska personen eller bolagsmannens skattemässiga bolagsmannen och aktiebolaget situation. som en skattskyldig.
Vid fusion i 2 § 4 Vid fusion i 35
som avses som avses
mom. första stycket lagen kap. 1 § inkomstskattelagen
1947:576 om statlig inkomst- 1998:000, vid ombildning
enskatt, vid ombildning enligt 8 ligt 8 kap. sparbankslagen kap. sparbankslagen 1987:619 1987:619 och när ett utländskt och vid Övertagande som avses i banlcrföretag övertar hela den 5 § lagen 1992:702 in- rörelse bedrivs ett bank-
om som av komstskatteregler med anledning aktiebolag har bildats före
som av vissa omstruktureringar inom den 1 augusti 1990 och ägs
som den finansiella sektorn, direkt eller förmedling
m.m. genom av anses överlåtande och över- ett helägt dotterföretag, inträder tagande företag som ett företag. det Övertagande företaget i det Har en ekonomisk förening skif- överlåtande företagets skattetat ut aktier sätt anges i 3 § 8 mässiga situation. Skiftar
en mom. tredje stycket lagen om ekonomisk förening ut aktier statlig inkomstskatt, skall före- det i 41 kap. 20 §
sätt som anges ningen och det aktiebolag vars inkomstskattelagen inträder det aktier skiftats ut anses som ett aktiebolag aktier skzfas uti
vars
företag. föreningens skattemässiga situa-
tion.
Denna lag träder i kraft den
- - - .
Senaste lydelse 1994:1892. 2Senastelydelse 1995:1589.
51 Förslag till Lag om ändring i ordningslagen 1993:1617
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 26 § ordningslagen 1993: 1617 skall ha följ ande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
26 §
Den som i vinstsyfte anordnar en offentlig tillställning skall ersätta polismyndighetens kostnader för att hålla ordning vid tillställningen. Om det finns särskilda skäl får också den i
som vinstsyfte anordnar en allmän sammankomst åläggas en motsvarande ersättningsskyldighet.
Ersättningsskyldigheten gäl- Ersättningsskyldigheten gäller inte sådana ideella föreningar ler inte sådana ideella föreningar som anges i 7 § 5 mom. fjärde som anges i 7 kap. 7 § första stycket a-d lagen 1947:576 stycket inkomstskattelagen om statlig inkomstskatt. 1998:000.
Ersättningsskyldigheten enligt första stycket får sättas ned eller efterges, om det finns särskilda skäl.
Polismyndigheten beslutar om ersättningsskyldighet. Därvid får det högsta belopp som har bestämts enligt 11 § inte överskridas.
Regeringen får meddela föreskrifter hur polismyndighetens
om kostnader för ordningshållning skall beräknas.
Denna lag träder i kraft den
- - - .
52 Förslag till Lag om ändring i mervärdesskattelagen 1994:200:
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 och 14 §§, 2 kap. 7 3 kap. ll a och 27 §§, 4 kap. 3 och 8 §§, 8 kap. 9 § samt 13 kap. 13 § mervärdesskattelagen 1994:200 skall ha följ ande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
4 §
l stället för vad som före- I stället för vad före-
som skrivs i 3 § gäller i fråga skrivs i 3 § gäller i fråga
om upp- om upplåtelse avverkningsrätt till låtelse avverkningsrätt till
av av skog i de fall som avses i punkt 1 skog i de fall i 21 kap.
som avses femte stycket av anvisningarna 2 § inkomstskattelagen till 24 § kommunalskattelagen 1998:000 att skattskyldigheten 1 928: 370 att skattskyldigheten inträder allteftersom betalningen inträder allteftersom betalningen upplåtaren.
tas emot av
tas emot av upplåtaren.
14§
Med beskattningsår förstås Med beskattningsår förstås
beskattningsår enligt kommunal- beskattningsår enligt inkomstskattelagen 1928:370 eller skattelagen 1998:000. lagen 1947:576 statlig in-
om komstskatt.
Om skatt enligt denna lag Om skatt enligt denna lag hänför sig till verksamhet för hänför sig till verksamhet för
en en vilken skattskyldighet inte före- vilken skattskyldighet inte föreligger enligt någon de nämn- ligger enligt inkomstskattelagen,
av da lagarna, förstås med beskatt- förstås med beskattningsår:
ningsår:
kalenderåret, eller
räkenskapsåret, om detta är brutet och överensstämmer med vad som anges i 12 § bokföringslagen 1976: 125.
2 kap.
7 §
Med uttag av tjänst förstås Med uttag tjänst förstås
av även att den skattskyldige utför även att den skattskyldige utför
eller förvärvar sådana tjänster eller förvärvar sådana tjänster
i andra stycket och som anges i andra stycket och som anges tillför dem fastighet tillför dem en egen fastighet som
en egen som enligt kommunalskattelagen enligt inkomstslcattelagen 1928:370 utgör omrättnings- 1998:000 utgör lagertillgáng i tillgång i byggnadsrörelse, om byggnadsrörelse, om han i bygghan i byggnadsrörelsen både till- nadsrörelsen både tillhandahåller handahåller tjänster andra tjänster andra byggnadsentrebyggnadsentreprenader och ut- prenader och utför tjänster för tjänster sådana egna fas- sådana egna fastigheter. tigheter.
Första stycket gäller
byggnads- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och underhåll, och
ritning, projektering, konstruktion eller andra jämförliga tjänster.
Första stycket gäller också Första stycket gäller också om
om tjänsterna utförs av den skatt- tjänsterna utförs av den skattskyldige fastighet skyldige en egen fastighet
en egen
utgör tillgång i rörelsen utgör tillgång i rörelsen men som men som inte är sådan omszittningstill- inte är sådan lagertillgång
en en gång i första stycket. som avses i första stycket.
som avses
3 kap.
ll a
Från skatteplikt undantas omsättning av tjänster varigenom någon bereds tillträde till idrottsligt eller tillfälle att utöva
evenemang idrottslig verksamhet. Från skatteplikt undantas vidare omsättning av tjänster har omedelbart samband med utövandet av den idrotts-
som liga verksamheten dessa tjänster omsätts den tillhandahål-
om av som ler den idrottsliga verksamheten.
Undantaget gäller endast om Undantaget gäller endast om tjänsterna omsätts staten eller tjänsterna omsätts av staten eller
av
kommun eller ideell kommun eller ideell en av en en av en förening när inkomsten verk- förening när inkomsten av verk-
av samheten utgör sådan inkomst samheten utgör en sådan inkomst
en
näringsverksamhet för vilken näringsverksamhet för vilken av av föreningen är frikallad från föreningen enligt 7 kap. 7 § .skattskyldighet enligt 7 § 5 första stycket inkomstslcattela gen
mom. lagen 1947:576 statlig in- 1998:000 inte är .slcatt.sltyldig.
om komstskatt.
Från skatteplikt undantas ut- Från skatteplikt undantas uttag enligt 2 kap. 2 § då den skatt- tag enligt 2 kap. 2 § då den skattskyldige tar i anspråk en vara för skyldige tar i anspråk för
en vara representation eller liknande än- representation eller liknande än-
damål, under förutsättning att damål, under förutsättning
att den skattskyldige har rätt till den skattskyldige har rätt till avdrag för utgifterna för ända- avdrag för utgifterna för ändamålet enligt punkt 1 tredje styck- målet enligt 16 kap. 3 § inkomstet av anvisningarna till 20 § skattelagen 1998:000.
kommunalskattelagen
1928:370.
4 kap.
1 §
En verksamhet är yrkesmässig, den
om
utgör näringsverksamhet utgör näringsverksamhet enligt 21 § kommunalskattelagen enligt 13 kap. 1 § inkomstskatte- 1928:370, eller lagen 1998:000, eller
bedrivs i former ärjämförliga med till sådan närings-
som en verksamhet hänförlig rörelse och ersättningen för omsättningen i verksamheten under beskattningsåret överstiger 30 000 kronor.
3§
En verksamhet är yrkesmässig En verksamhet är yrkesmässig även till den del den innefattar även till den del den innefattar
sådan upplåtelse sådan upplåtelse
en av av- en av avverkningsrätt eller avyttring verkningsrätt eller avyttring
av av skogsprodukter för vilken ersätt- skogsprodukter för vilken ersättningen grund 25 § 2 ningen grund 43 kap. 8 §
av mom. av tredje stycket lagen 1947:576 inkomstskattelagen 1998:000 om statlig inkomstskatt utgör behandlas engångsensätt-
som
skatteplikti g intäkt av kapital, ning för allframtidsupplåtelse,
försäljning från försäljning från
av en vara av en vara en fastighet som är privatbo- fastighet är privatbo-
en som stadsfastighet enligt 5 § kommu- stadsfastighet enligt 2 kap. 13 §
nalskattelagen 1928:370 eller inkomstskattelagen ellerfrån
en för vilken inkomsten beskattas fastighet tillhör ett privat-
som
enligt 2 § 7 lagen bostadsföretag enligt 2 kap. 17 §
mom. 1 94755 76 om statlig inkomst- lag eller upplåtelse
samma av en skatt eller upplåtelse avverkningsrätt eller rätt att ta
av en avverlcningsrätt eller rätt att ta jord, jord, sten eller naturpro-
annan
sten eller naturprodukt dukt från sådana fastigheter, eller
annan från sådana fastigheter, eller
uthyrning i fall som avses i 9 kap. 1 § av en sådan fastighet som anges i
I de fall i första stycket 2 och 3 anses den där nämnda
som avses verksamheten som yrkesmässig endast om ersättningen för omsättningen under beskattningsåret överstiger 30 000 kronor.
8§
Som yrkesmässig verksamhet Som yrkesmässig verksamhet räknas inte en verksamhet som räknas inte en verksamhet som bedrivs ideell förening, när bedrivs av en ideell förening, när
av en inkomsten verksamheten ut- inkomsten av verksamheten ut-
av gör sådan inkomst närings- gör sådan inkomst närings-
av av verksamhet för vilken föreningen verksamhet för vilken föreningen är frikallad från skattskyldighet enligt 7 kap. 7 § första stycket enligt 7 § 5 lagen inkomstskattelagen 1998:000
mom. 1947:576 om statlig inkomst- inte ärskattskyldig. skatt.
8 kap.
Avdrag får inte göras för sådan ingående skatt som hänför sig till
stadigvarande bostad om inte annat följer av 10
utgifter för representation utgifter för representation och liknande ändamål för vilka och liknande ändamål för vilka den skattskyldige inte har rätt att den skattskyldige inte har rätt att göra avdrag vid inkomsttaxering- göra avdrag vid inkomsttaxering-
enligt punkt 1 tredje stycket enligt 16 kap. 3 § inkomsten av en anvisningarna till 20 § kommu- skattelagen 1 998x000, nalskattelagen 192853 70,
förvärv av varor för försäljning från fartyg i de fall som avses i 5 kap. 9 § tredje stycket, eller
kostnader tjänst där beskattningsunderlaget be-
vid uttag av räknats enligt 7 kap. 5 § andra stycket.
I 9 kap. 13 § och 9 b kap. 3 § finns ytterligare begränsningar av
a rätten till avdrag för ingående skatt.
13 kap.
13§
Om den som bedriver bygg- Om den bedriver bygg-
som nadsrörelse som avses i kommu- nadsrörelse som avses i inkomstnalskattelagen 1928:370 ge- skattelagen 1998:000 genom nom uttag tar i anspråk en tjänst uttag tar i anspråk en tjänst som som till större delen avser ny-, till större delen avser ny-, tilltill- eller ombyggnad av en egen eller ombyggnad av en egen fasfastighet, skall han redovisa så- tighet, skall han redovisa sådan dan utgående skatt som hänför utgående skatt som hänför sig till sig till uttaget senast för den re- uttaget senast för den redovisdovisningsperiod infaller ningsperiod infaller två må-
som som två månader efter det att fastighe- nader efter det att fastigheten ten eller den del av fastigheten eller den del av fastigheten som som uttaget avser har kunnat tas uttaget avser har kunnat tas i i bruk. bruk.
Denna lag träder i kraft den
- - - .
senaste lydelse 1996:1327. 2Senastelydelse 1994:1798. 3Senastelydelse 1995:700.
53 till
Förslag Lag om ändring i lagen 1994:308 om bostadstillägg till pensionärer
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen 1994:308 bostadstillägg om till pensionärer skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 § Storleken av det bostadstillägg lämnas är beroende som av pensionärens årsinkomst. Med årsinkomst i denna lag den avses inkomst, för räknat, som någon kan antas komma att erhålla under den närmaste tiden. Som årsinkomst räknas inte allmänt barnbidrag, folkpension, tilläggspension enligt lagen 1962:381 allmän försäkring om till den pensionstillskott enligt 3 § lagen 1969:205 om pensionstillskott eller barntillägg enligt av 9 kap. l § sista stycket lagen allmän försäkring i detta lagrums om lydelse vid utgången 1989, av livränta som avses i 17 kap. 2 § lagen allmän försäkring i om vad den enligt samma lagrum avdragits från pension eller understöd som någon grund av släktskap eller svågerlag kan föranledd vara att utge, vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen 1973:349 eller lagen 1983: 1030 om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, studiehjälp och studiemedel enligt studiestödslagen,
utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning,
socialbidrag, bostadsbidrag enligt lagen 1993:737 bostadsbidrag, om 10. familjebidrag enligt familjebidragsförordningen 1991: 1492, 12. ersättning som avses i lagen 1971:118 skattefrihet för om ersättning till neurosedynskadade. Som årsinkomst skall inte heller räknas inkomst är avsedd att som
vara en kostnadsersättning.
Avdrag från årsinkomsten får Avdrag från årsinkomsten får göras sådant sätt i göras sådant sätt i som anges som anges 33 § 1 mom. kommunalskattela- 12 kap. inkomstskattelagen gen för kostnader som hänför sig 1998:000 för kostnader som till intäkt av tjänst i den mån hänför sig till intäkt tjänst i av
sådan inkomst ingår i årsinkom- den mån sådan inkomst ingår i sten samt för underhållsbidrag årsinkomsten samt för undertill före detta make i den ut- hållsbidrag till före detta make i sträckning som anges i 46 § sam- den utsträckning som anges i 57
lag. kap. 70ch 10 §§ samma lag. ma
För den uppbär partiell förtidspension skall vid inkomst-
som beräkningen bortses från ett belopp motsvarar skillnaden mellan
som
a ett för den försäkrade beräknat belopp av hel förtidspension jämte däremot svarande pensionstillskott, beloppet i förekommande fall beräknat med beaktande av bestämmelsemai 17 kap. 2 § lagen
allmän försäkring och om
b den utgående förtidspensionen jämte pensionstillskott.
Värdet av naturafönnåner skall uppskattas efter regler som fastställs av regeringen.
Avkastning av förmögenhet Avkastning av fönnögenhet skall utgöra fem procent skall utgöra fem procent av
anses av anses fönnögenhetsvärdet för räknat. förmögenhetsvärdet for räknat. Vid beräkning av förmögenhets Vid beräkning av förmögenhets avkastning skall dock denna hö- avkastning skall dock denna höjas med tio procent av det be- jas med tio procent av det belopp, varmed förmögenheten lopp, varmed förmögenheten överstiger för den är gilt överstiger för den som är gift
som sextiotusen kronor, och för annan sextiotusen kronor, och för annan sjuttiofemtusen kronor. Vid be- sjuttiofemtusen kronor. Vid beräkning förmögenhet skall räkning av förmögenhet skall
av värdet sådan privatbostadsfas- sådan privatbostadsfas-
av värdet av tighet eller privatbostad som av- tighet eller privatbostadsrätt som
i 5 § kommunalskattelagen i 2 kap. 13 respektive 18 § ses avses och utgör pensionärens per- inkomstskattelagen och som ut-
som manentbostad inte beaktas. gör pensionärens permanentbo-
stad inte beaktas.
I fråga makar skall årsinkomsten för dem beräknas
om envar av utgöra hälften deras sammanlagda årsinkomst. Vid tillämpning av
av sjunde stycket skall i sådant fall värdet förmögenhet beräknas
av utgöra hälften deras sammanlagda förmögenhet.
av
Årsinkomsten avrundas för pensionsberättigad till närmast
envar hela tiotal kronor.
Denna lag träder i kraft den
- - - .
Senaste lydelse 1996:1590.
54 Förslag till
i särskilda
Lag om ändring lagen 1994:466 om tvångsâtgärder i beskattningsförfarandet
Härigenom föreskrivs att 28 § lagen 1994:466 om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
28 Ansökan åtgärd, gransk- Ansökan åtgärd, granskom om ningsledarens beslut enligt l5 § ningsledarens beslut enligt 15 § och begäran undantagande och begäran undantagande om om enligt denna lag prövas läns- enligt denna lag prövas av länsav rätten i det län där den rätten i det län där den skattesom åtgärden hade sin hem- myndighet är belägen som är avser ortskommun den 1 november året behörig att fatta beslut enligt 2 före det kalenderår då framställ- kap. l-3 §§ .skattebetalningsningen görs. Vid bestämmande lagen 1997:000. Om det inte hemortskommun gäller be- finns behörig myndighet är, i av stämmelserna i lagen 1947:576 stället vad som sägs i 2 kap. statlig inkomstskatt i tillämp- 1 § andra stycket sista meningen om liga delar. Om det inte finns nä- och 2 § jjärde stycket sista mesådan länsrätt är länsrätten ningen nämnda lag, länsrätten i gon i det län behörig där beslut det län behörig där beslut om om åtgärd skall verkställas eller har åtgärd skall verkställas eller har verkställts. verkställts.
Denna lag träder i kraft den Äldre föreskrifter skall - - - . tillämpas i fråga ansökan åtgärd och begäran undanom om om tagande har gjorts och beslut har meddelats före ikraftsom som trädandet av denna lag.
lLydelse 1996/97: 100. enligt prop.
206 F Örfattningsförslag
55 till
Förslag Lag om ändring i lagen 1994:760
om
inkomstskatteregler vid ombildning av landshypoteksinstitutionen
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen 1994:760 inkomstskatte-
om
regler vid ombildning landshypoteksinstitutionen skall upphöra
av att gälla De upphävda bestämmelserna gäller dock fortfarande i
- - - . fråga om 2000 och tidigare års taxeringar.
56 Förslag till
Lag om upphävande av lagen 1994:774 om
vinstutdelning vid 1995 års taxering beskattning av
Härigenom föreskrivs att lagen 1994:774 beskattning av
om vinstutdelning vid 1995 års taxering skall upphöra att gälla
- - - . Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga 1995 års
om taxering.
208 F örfattningyörslag
57 Förslag till Lag om ändring i lagen 1994:1065
om
ekonomiska villkor för ledamöter
riksdagens
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 § lagen 1994:1065 om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 kap. 1 § En ledamot har rätt till trakta- En ledamot har rätt till traktamente enligt andra-tj ärde stycke- mente enligt andra-tj ärde stycke-
na om förutsättningarna för av- förutsättningarna för
na om avdrag för ökade levnadskostnader drag för ökade levnadskostnader är uppfyllda enligt punkt 3 är uppfyllda enligt 12 kap. 5 § av anvisningarna till 33 § kommu- inkomstskattelagen 1998:000.
nalskattelagen 1 928 3 70.:
Dagtraktamente vid flerdygnsförrättning i Sverige betalas för varje hel dag som tagits i anspråk för förrättningen med ett belopp
som motsvarar en etthundratjugondel av basbeloppet enligt lagen
1962:381 om allmän försäkring avrundat till närmaste tiotal kronor. Har förrättningen påbörjats efter kl. 12.00 avresedagen eller avslutats fore kl. 19.00 hemresedagen skall traktamente betalas med halva det
nämnda beloppet.
Har ledamot som har rätt till dagtraktamente tillhandahållits kostfönnån skall traktamentet reduceras med hänsyn härtill, såvida inte förmånen fri kost tillhandahållits allmänna avser som transportmedel vid tjänsteresa och inte utgör skattepliktig intäkt. som Ersättning för logikostnad i Sverige nattraktamente betalas med belopp motsvarande visad kostnad till ett högsta belopp upp per månad riksdagens förvaltningskontor bestämmer. Vid särskild som änsteförrättning i Sverige mer än fem mil från bostaden och Riksdagshuset betalas dock ersättning för faktisk logikostnad som
föranleds av förrättningen.
Vid flerdygnsfönättning utomlands betalas ersättning för ökade levnadskostnader enligt de villkor och med de belopp gäller för som tjänstemän inom den inre riksdagsförvaltningen och fastställs av
riksdagens förvaltningskontor.
Fözfattningøjfärslag 209
Denna lag träder i kraft den
- - - .
senaste lydelse 1996:296.
58 Förslag till
i allmänna
Lag om ändring lagen 1994:1744 om
egenavgifter
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen 1994:1744 om allmänna egenavgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3§
Avgiñema beräknas sådan Avgiñema beräknas sådan inkomst anställning som avses inkomst av anställning som avses
av i 2 § lagen 1962:381 i 11 kap. 2 § lagen 1962:381
allmän försäkring och sådan allmän försäkring och sådan om om inkomst annat förvärvsarbete inkomst annat förvärvsarbete
av av
i ll kap. 3 § nämnda som avses i 11 kap. 3 § nämnda som avses lag den enskilde är skattskyl- lag om den enskilde är skattskyl-
om dig för inkomsten enligt kommu- dig för inkomsten enligt inkomstnalskattelagen 1928:370. In- skattelagen 1998:000. Inkomst komst anställning och in- av anställning och inkomst av
av komst av annat förvärvsarbete annat förvärvsarbete skall därvid skall därvid var för sig avrundas var för sig avrundas till närmast till närmast lägre hundratal kro- lägre hundratal kronor. nor.
Vid beräkning inkomst Vid beräkning av inkomst av
-av av anställning skall avdrag göras för anställning skall avdrag göras för kostnader arbetstagaren haft kostnader anställningen som ar-
som att bestrida i innehavd anställ- betstagaren haft att stå för, till ning, i den mån kostnaderna, den del kostnadema, minskade minskade med erhållen kostnads- med erhållen kostnadsersättning, ersättning, överstiger ettusen överstiger ettusen kronor. kronor.
Avgifterna beräknas summan av inkomsterna till den del
inte överstiger sju och halv gånger det förhöjda basbelopsumman en pet i 1 kap. 6 § lagen allmän försäkring.
som anges om
Denna lag träder i kraft den
- - - . senaste lydelse 1996:439.
59 Förslag till
Lag om ändring i lagen 1994:1776 om skatt på
energi
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § lagen 1994: 1776 skatt
om
energi skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
l kap.
4 §
En verksamhet är yrkesmässig, den
om
utgör näringsverksamhet utgör näringsverksamhet enligt 21 § kommunalskattelagen enligt 13 kap. 1 § inkomstskatte- 19283 70, eller lagen 1990:000, eller
bedrivs i former är j ämförliga med till sådan närings-
som en verksamhet hänförlig rörelse och ersättningen för omsättningen i verksamheten under ett kalenderår överstiger 30 000 kronor.
Denna lag träder i kraft den
- - - .
60 Förslag till
Lag om upphävande av lagen 1994:1852 om
beräkning av statlig inkomstskatt på
förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar
Härigenom föreskrivs att lagen 1994:1852 om beräkning av statlig inkomstskatt förvän/sinkomst vid 1996-1999 års taxeringar skall upphöra att gälla Den upphävda lagen gäller dock
- - - . fortfarande i fråga 1996-1999 års taxeringar.
om
61 Förslag till
Lag ändring i lagen allmän
om 1994:1920 om
löneavgift
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen 1994: 1920 om allmän löneavgift skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4§I
I fråga om allmän löneavgift I fråga om allmän löneavgift gäller bestämmelsema i 5 kap. gäller bestämmelserna i 5 kap. lagen 1981:691 om socialavgif- lagen 1981:691 om socialavgifter samt vad som i nedan angiv- ter och vad som är föreskrivet i na författningar är föreskrivet i fråga avgifter enligt den la-
om fråga om avgifter enligt nämnda gen i lagen 1990:325 om självlag: deklaration och kontrolluppgif-
l kommunalskattelagen ter.
. 1928:370,
lagen 1990:325 om självdeklaration och kontrolluppgifter,
lagen 1979:611 om upphovsmannakonto.
Denna lag träder i kraft den
- - - .
ISenaStelydelse 1996:683.
62 Förslag till Lag om ändring i lagen 1995:575 mot skatteflykt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1995:575 mot skatteflykt
dels att 1 och 4 skall ha följ ande lydelse,
dels att deti lagen skall införas två nya paragrafer, 5 och 6 §§, samt närmast före 2 och 5 nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1§
Denna lag gäller i fråga om Bestämmelserna i 2-4 §§ gältaxering till kommunal inkomst- ler i fråga om taxering till komskatt, statlig inkomstskatt och munal inkomstskatt, statlig instatlig förmögenhetsskatt. komstskatt och statlig förmögen-
hetsskatt. Bestämmelserna i 5
och 6 §§ gäller ifråga om taxe-
ring till kommunal inkomstskatt
och statlig inkomstskatt.
Allmän bestämmelse mot
skattejlykt
4§
Fråga om tillämpning av den- Fråga om tillämpning av 2 na lag prövas av länsrätten efter och 3 §§ prövas av länsrätten efframställning skattemyndig- ter framställning av Skattemyn-
av heten eller Riksskatteverket. Om digheten eller Riksskatteverket. handläggning framställning Om handläggning av framställ-
av om tillämpning av lagen och om ning om tillämpning av lagen överklagande av beslut i anled- och om överklagande av beslut i ning sådan framställning gäl- anledning av sådan framställning
av ler i tillämpliga delar bestämmel- gäller i tillämpliga delar bestäm-
i 6 kap. taxeringslagen melsema i 6 kap. taxeringslagen serna 1990:324. 1990:324.
Framställning enligt första stycket får göras före utgången av de frister enligt 4 kap. 19-22 taxeringslagen gäller för beslut om
som eftertaxerin
Bestämmelse mot skatte/lykt vid gränsöverskridande omstrukturerin gar
5 §
Bestämmelserna i 1 7 kap. 13-18 §§, 36 kap. 748 §"§, 37 kap. 4-10 §§ samt 46 kap. 20 och 23v28 §§ inkomstskattelagen 1998:000 tillämpas
inte, om en gränsöverskridande omstrukturering vid en tillämpning av dem ensam eller iförening med andra rättshandlingar
för den .skattskyldige medför en otillbörlig .skatte/örmån som inte är oväsentlig, och
det kan antas att skatteförmånen utgjort ett huvudskäl för fäirfaran det.
Med gränsöverskridande omstrukturering avses
internationell fusion enligt
- 36 kap. 2 § inkomstskattelagen 1998:000,
internationell /isnsion enligt
w 36 kap. 3 § inkomstskattelagen,
internationell ver/csamhets-
w överlåtelse enligt 37 kap. 2 § inkomstskattelagen, och
internationellt andelsbyte
enligt 46 kap. 21 § inkomstskattelagen.
6 §
Vid tillämpning av 5 § får eftertaxering ske även omförutsättningarna i 4 kap. 16 § taxeringslagen 1990:324 inte är uppfyllda.
Vid tillämpning av 6 kap. 8 § taxeringslagen skall bestämmelserna i första stycket beaktas.
Denna lag träder i kraft den
- - - .
63 Förslag till
Lag om upphävande av lagen 1995:1623 om
skattereduktion för
riskkapitalinvesteringar
Härigenom föreskrivs att lagen 1995: 1623 skattereduktion
om för riskkapitalinvesteringar skall upphöra att gälla Den
- - - . upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om förvärv av aktier mot betalning i pengar under 1996.
64 Förslag till
Lag om upphävande av lagen 1996:725 om
skattereduktion för utgifter för
byggnadsarbete på
bostadshus
Härigenom föreskrivs att lagen 1996:725 skattereduktion för
om utgifter för byggnadsarbete bostadshus skall upphöra att gälla
- -
Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga bygg-
om - . nadsarbete som har utförts under tiden den 15 april 1996-den 31
december 1997 och betalats senast den 1 1998.
mars
65 till
Förslag Lag om ändring i lagen 1996:761 om
inkomstskatteregler med ändrade
m.m. anledning av
bestämmelser storlek
om aktiekapitalets
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1996:761 om inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek
dels att 3-5, 12-14 och 16 skall upphöra att gälla, dels att 11 och 18 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1§
Denna lag innehåller regler Denna lag innehåller regler för beräkning av inkomst enligt för beräkning inkomst enligt
av kommunalskattelagen inkomstskattelagen 1998:000, 19283 70 och lagen 1947:576 avkastningsskatt enligt lagen om statlig inkomstskatt, avkast- 1990:661 om avkastningsskatt ningsskatt enligt lagen pensionsmedel, särskild lö- 1990:661 om avkastningsskatt neskatt enligt lagen 1991:687
pensionsmedel, särskild lö- särskild löneskatt
om penneskatt enligt lagen 1991:687 sionskostnader samt mervärdesom särskild löneskatt pen- skatt enligt mervärdesskattelagen sionskostnader samt mervärdes- 1994:200 i fall då aktiebolag skatt enligt mervärdesskattelagen upplösts genom avregistrering 1994:200 i fall då aktiebolag enligt punkt 5 eller 6 över-
av upplösts genom avregistrering gångsbestämmelsema till lagen enligt punkt 5 eller 6 av över- 1994:802 om ändring i aktiebogångsbestämmelsema till lagen lagslagen 1975:1385. 1994:802 om ändring i aktiebolagslagen 1975: 1385.
2 §
Lagen tillämpas om verksamheten i ett sådant aktiebolag som avses i l § tas över av en fysisk person, delägare i ett enkelt bolag, ett dödsbo, ett handelsbolag, en ekonomisk förening eller ett aktiebolag övertagaren under förutsättning att
aktiebolaget sedan ingång- aktiebolaget sedan ingången av 1995 i mer än obetydlig en av 1995 i mer än obetydlig omfattning har bedrivit närings- omfattning har bedrivit näringsverksamhet som avses i 21 § verksamhet som avsågs i 21 §
kommunalskattelagen den upphävda kommunalskatte- 1928:370, lagen 1928:370,
Övertagaren har tagit över aktiebolagets hela verksamhet och fortfarande bedriver denna vid utgången det beskattningsår då den av övertagna verksamheten skall redovisas första gången, och aktiebolaget har upprättat balansräkning med anledning en av Övertagandet. Som förutsättning för att lagen skall tillämpas gäller vidare att den eller de personer som har tagit över aktiebolagets verksamhet ägde aktierna i bolaget, direkt eller indirekt, vid utgången 1995. Är av det fråga om flera krävs dessutom att de skall ha ägt lika personer, stora andelar vid utgången av 1995 som vid Övertagandet. Skillnader som beror arv, testamente eller bodelning med anledning av en makes död utgör dock inte hinder för lagens tillämpning.
ll § Övertagaren övertar aktiebolagets rätt till avdrag enligt lagen 1993: 1539 om avdrag för underskott näringsverksamhet med de av begränsningar följer andra stycket. som av Har aktiebolaget genomgått ägarförändring inom fem före en det beskattningsår då Övertagandet sker har Övertagaren rätt till avdrag för gammalt underskott först vid taxeringen för det sjätte
beskattningsåret efter ägarförändringen.
Detta gäller om Övertagaren är ett annat aktiebolag eller en ekonomisk förening, Övertagaren vid tiden för Övertagandet även bedriver annan verksamhet eller Övertagaren är ett handelsbolag som helt eller delvis ägs av ett företag som avses i 3 § första stycket lagen om avdrag för underskott av näringsverksamhet. fråga omfysisk person med- Fysiska personerfår inte dra ges inte avdrag för underskott av underskott enligt 57 kap. 2 enligt bestämmelserna i 46 § 1 och 3 §§ inkomstskattelagen mom. första stycket kommunal- 1998:000. skattelagen 19283 70. Underskott som avses i 2 § 14 mom. första stycket lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt får tas över av aktiebolag, ekonomisk förening eller han-
delsbolag. Avdragsrätten för så-
dant underskott är för han-
delsbolag begränsad till 70 pro-
cent av underskottet.
18 §
Beteckningar i denna lag som Beteckningar i denna lag
som förekommer i kommunalskattela- förekommer i inkomstskattelagen gen 1928:370 och i lagen 1998:000 har betydelse
samma 1947:576 om statlig inkomst- i den lagen.
som skatt har samma betydelse i
som de lagarna.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid
- - - 2001 års taxering.
l Senaste lydelse av 4 § lrr 15.5.1997 7 § lrr 15.5.1997 13 § lrr 15.5.1997.
222 F örfattningsförslag S OU 1997 :77
66 Förslag till
Lag om ändring i lagen 1996:810 om registrering
av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska
intressen
Härigenom föreskrivs att 10 § lagen 1996:810 om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
10 §
Registret skall innehålla uppgifter partibeteckning och
om namn, valkrets beträffande ledamöter som har gjort anmälan om registrering.
För varje ledamot skall följande uppgifter registreras.
Art av åtagande eller eko- Uppgifter som skall reginomiskt intresse streras
Ägande, helt eller delvis, Fastighetens beteckning. av näringsfastighet enligt 1 kap. 5 § kommunalskattelagen 1928:370.
Föreslagen lydelse
10 §
Registret skall innehålla uppgifter namn, partibeteckning och
om valkrets beträffande ledamöter som har gjort anmälan om registrering.
För varje ledamot skall följ ande uppgifter registreras.
Art åtagande eller eko- Uppgifter som skall regi-
av nomiskt intresse streras
Ägande, helt eller delvis, Fastighetens beteckning.
av näringsfastighet enligt 2 kap. 14 § inkomstskatte/agen 1998:000.
Denna lag träder i kraft den
- - - .
67 Förslag till
Lag om ändring i lagen 1996:1030 om
underhållsstöd
Härigenom föreskrivs att 25 § lagen 1996: 1030 om underhållsstöd skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
25§
Den bidragsskyldiges inkomst Den bidragsskyldiges inkomst enligt 24 § beräknas i enlighet enligt 24 § beräknas i enlighet med det senast fattade taxerings- med det senast fattade taxeringsbeslutet enligt 4 kap. 2 § taxe- beslutet enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen 1990:324 och med ringslagen 1990:324 och med
utgångspunkt i utgångspunkt i
inkomst av tjänst enligt överskott av tjänst enligt 10 34 § kommunalskattelagen kap. 14 § inkomstskattelagen 1928:370, 1998:000,
intäkt av kapital enligt 3 § intäkter av kapital enligt 41 1 mom. lagen 1947:576 om kap. 1 § inkomstskattelagen, och statlig inkomstsskatt, och
inkomst av näringsverk- överskott av näringsverksamhet enligt 25 § kommunal- samhet beräknat enligt andra skattelagen justerad enligt andra stycket. stycket.
Inkomsten näringsverk- Överskottet eller underskottet
av samhet skall ökas med belopp av näringsverksamhet enligt 14 med vilket inkomst närings- kap. 23 § inkomstskattelagen
av verksamhet har minskats genom skall ökas med avdrag för
underskott från tidigare avdrag för underskott för
a a
beskattningsår, tidigare beskattningsår enligt 39
kap. inkomstskattelagen,
b utgift för egen pension b avdrag enligt 16 kap. 31 § intill ett halvt basbelopp enligt 1 inkomstskattelagen för utgift för kap. 6 § lagen 1962:381 om egen pension intill ett halvt basallmän försäkring, belopp enligt 1 kap. 6 § lagen
1962:381 om allmän försäk-
ring,
avsättning till periodise- avdrag för avsättning till
c c
ringsfond, periodiseringsfond enligt 27 kap.
inkomstskattelagen, och
d ökning av expansionsme- d avdrag för avsättning till del, och expansions/Jnd enligt 30 kap.
minskas med belopp med vil- minskas med ket inkomst av näringsverksamhet har ökats genom
a återföring till beskattning a återjfört avdrag för avsättav avdrag för avsättning till ning till periodiseringsfond, och pcriodiscringsfond, och
b minskning expansions- b återfört avdrag för avsätt-
av medel. ning till expansionsfond.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången i
- - fråga 2001 års taxering.
om
8 17-0718
68 Förslag till Lag om ändring i lagen 1996:1231 om
skattereduktion för i vissa fall vid
fastighetsskatt
1997-2001 års taxeringar
Härigenom föreskrivs att 6 § lagen 1996:1231 skatte-
om reduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6§l
I fråga om skattereduktion I fråga om skattereduktion enligt denna lag tillämpas vad enligt denna lag tillämpas vad som gäller i fråga sådan gäller i fråga sådan
om som om skattereduktion som avses i 11 skattereduktion i 59
som avses kap. 11 § skattebetalningslagen kap. 10 § inkomstskattelagen 1997:000 om inte annat är före- 1998:000 om inte annat är föreskrivet. skrivet.
skattereduktion enligt denna Skattereduktion enligt denna lag tillgodoräknas den skattskyl- lag tillgodoräknas den skattskyldige före .skattereduktion enligt dige före skattereduktion enligt lagen 1996:725 om skattere- inkomstskattelagen. duktion för utgifter för byggnadsarbete på bstaa.shu.s, .skattereduktion enligt lagen 1995:1623 om skattereduktion för riskkapitalinvesterin och
gar skattereduktion enligt uppbörds-
lagen.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas vid 2001 års
- - taxering.
Lydelse enligt prop. 1996/971100.
69 Förslag till
Lag om ändring i lagen 1997:000 om statlig
förmögenhetsskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1997:000 om statlig förmögenhetsskatt
dels att nuvarande 22 § skall betecknas 24 dels att ll, 12, 14 och 21 §§ skall ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 22 § skall sättas närmast före 24
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 22 och 23 §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1§
Förmögenhetsskatt skall betalas till staten enligt bestämmelserna i denna lag.
Bestämmelser om skattemyndigheter och förfarandet vid taxering till statlig förmögenhetsskatt finns i taxeringslagen 1990:324.
Begrepp som används i denna Begrepp som används i denna lag har samma betydelse som i lag har samma betydelse i
som kommunalskattelagen inkomstskattelagen 1998:000 19283 70 och lagen 1947:576 och omfattar också motsvarande om statlig inkomstskatt samt om- utländska företeelser om inte fattar också motsvarande utländ- eller framgår
annat anges av samska företeelser om inte annat manhanget.
anges eller framgår av sammanhanget.
3§
Vid beräkning av den skattepliktiga förmögenheten skall som
tillgång tas upp
privatbostadsfastighet och privatbostadsfastighet och privatbostad som avses i 5 § privatbostadsrätt,
kommunalskattelagen
1928:370,
privatbostadsfastighet på småhus med tillhörande lantbruksenhet som ägarens tomtmark lantbruksenhet som begäran räknas som näringsfas- grund av ägarens begäran
entighet enligt 5 § sjunde stycket ligt 2 kap. 9 § första stycket inkommunalskattelagen, komstskattelagen 1998:000 är
näringsfastighet,
den del av en näringsfastighet som inrymmer en bostadslägenhet som används eller är avsedd att användas av fastighetsäga-
för eget eller närståendes boende, ren
aktie i ett aktieslag som är inregistrerat vid börs i det land där aktiebolaget är hemmahörande med undantag för huvuddelägares aktie,
aktie i ett aktieslag som inte är marknadsnoterati det land där aktiebolaget är hemmahörande med undantag för huvuddelägares aktie,
annan inte marknadsnote- annan delägarrätt än aktie rad delägarrätt som avses i 27 § 1 som är jämförlig med aktie och mom. lagen 1947:576 om stat- som inte är marknadsnoterad lig inkomstskatt än aktie samt samt andel i handelsbolag och andel i handelsbolag och euro- europeisk ekonomisk intressepeisk ekonomisk intressegruppe- gruppering med undantag för ring med undantag för andel i andel ijuridisk person till den juridisk person till den del den del den juridiska personen är
juridiska personen är skattskyl- skattskyldig,
dig,
marknadsnoterad annan marknadsnoterad
annan tillgång som avses i 27 § 1 mom. delägarrätt än aktie, marknadslagen om statlig inkomstskatt än noterad fordringsrätt och markaktie samt marknadsnoterad till- nadsnoterad tillgång som avses i gång i 29 § 1 mom., 49 kap. inkomstskattelagen,
som avses 30 § 1 mom. och 31 § samma lag,
livförsäkring med undantag för
a pensionsförsäkring som a pensionsförsäkring samt avses ipunkt 1 av anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen samt
b livförsäkring enbart olycks- eller sjukdomsfall eller
som avser dödsfall senast vid 70 års ålder och som inte är återköpsbar,
rätt till livränta eller därmed jämförlig utbetalning med undantag för rätt till
a utbetalning grund av försäkring,
b utbetalning grund tidigare anställning samt
av
c underhållsbidrag, 10. kontobehållning samt 10. kontobehållning samt
fordran i och liknande fordran i och liknande
pengar pengar betalningsmedel med undantag betalningsmedel med undantag för behållning pensionsspar- för behållning pensionsspar-
konto enligt l kap. 2 § lagen konto, 1993:931 om individuellt pensionssparande,
ll. pengar och liknande betalningsmedel till den del de sammanlagt överstiger 25 000 kronor,
12. lösöre med undantag för
a inre lösöre för personligt bruk,
b yttre lösöre för personligt bruk till den del det enskilda föremålets värde understiger 10 000 kronor,
c fordon som avses i 9 § första stycket fordonsskattelagen 1988:327 samt
d lösöre som är deponerat museum eller liknande inrättning,
tillgången inte ingår i så- tillgången inte ingår i så-
om om dan näringsverksamhet som av- dan näringsverksamhet som avses i 21 § kommunalskattelagen ses i 13 kap. I 2 eller 12 § in-
, i annat fall än enligt 2 och komstskattelagen i annat fall än
enligt 2 och
Med huvuddelägares aktie avses dels aktie i ett aktiebolag i vilket aktier har marknadsnoterats första gången efter utgången av 1996, dels aktie i ett aktiebolag i vilket aktier har inregistrerats vid börs första gången efter utgången av 1991, dels aktie som har förvärvats med stöd sådana aktier, under förutsättning att aktien har innehafts
av direkt eller indirekt av huvuddelägare sedan marknadsnoteringen, inregistreringen respektive nämnda förvärv. Övergår äganderätten till sådan aktie till huvuddelägarens barn eller barnbarn undantas aktien från skatteplikt även för dessa förvärvare.
Med huvuddelägare sådan aktieägare eller till-
avses som, ensam
med närstående, vid tidpunkten för marknadsnotering eller sammans inregistrering som avses i andra stycket innehade aktier direkt eller indirekt motsvarande minst 25 procent av röstvärdet för aktierna i bolaget. Som huvuddelägare även dödsboet efter sådan
anses aktieägare.
Som närstående räknas sådana personer som anges i punkt 14 sista stycket av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen.
4 §
-
Vid beräkning den skattepliktiga förmögenheten skall alla
av skulder dras av från värdet av tillgångarna.
Som avdragsgill skuld räknas dock inte
skuld i sådan näringsverk- skuld i sådan näringsverksamhet som avses i 21 § kommu- samhet som avses i 13 kap. 2 nalskattelagen 192813 70 med eller 12 § inkomstskattelagen undantag för skuld hänförlig till 1998:000 med undantag för tillgång som anges i 3 § första skuld hänförlig till tillgång som stycket 2 och anges i 3 § första stycket 2 och
skuld hänförlig till aktie som är undantagen från skatteplikt,
skuld hänförlig till delägarrätt är skattepliktig enligt 3 §
som första stycket 5 eller 6 till den del tillgångar och skulder i den juridiska personen inte beaktas vid värdering enligt 14
förpliktelse grund av marknadsnoterad option eller termin och därmed jämförlig förpliktelse till den del det sammanlagda beloppet avseende sådana förpliktelser överstiger det sammanlagda värdet rättigheter grund av sådana avtal,
förpliktelse motsvarande rättighet hos är sådant
vars annan av slag att den är undantagen från skatteplikt,
skuld hänförlig till lösöre är sådant slag att det är
som av undantaget från skatteplikt,
skuld hos begränsat skattskyldig enligt 7 § än sådan
annan som är hänförlig till tillgång som anges i den paragrafen,
skuld hänförlig till tillgång är undantagen från beskattning
som till följd av dubbelbeskattningsavtal,
skatt enligt 1 § uppbördslagen 1953:272 ännu inte
som debiterats.
6 §
Förmögenhetsskatt för skattepliktig fönnögenhet skall betalas av
fysisk person som är bosatt fysisk person som är obei Sverige vid beskattningsårets gränsat skattskyldig vid beskatt-
utgång, ningsårets utgång,
dödsbo efter den som vid dödsbo efter den som vid sin död var bosatt i Sverige, sin död var obegränsat .skattskyl-
dig,
fysisk person som enligt 69 § kommunalskattelagen 1928:370 behandlas som en i Sverige bosatt person,
svensk förening eller svensk förening eller svenskt samfund utom till den svenskt samfund utom till den del medlem sin andel del medlem genom sin andel
en genom en har del i dess fönnögenhet, har del i dess fönnögenhet,
svensk stiftelse. svensk stiftelse.
Som bosatt i Sverige anses i En jj/sisk person som inte är denna lag även jj/sisk person som svensk medborgare och som visstadigvarande vistas här. Fysisk tas i Sverige under en begränsad person som inte är svensk med- tid högst tre behandlas inte
av borgare och som vistas i Sverige som obegränsat skattskyldig. under en begränsad tid av högst tre år anses inte bosatt i Sverige.
Juridisk person som avses i Juridisk person som avses i 7 7 § 3-6 eller 10 mom. lagen kap. 2 3 § första stycket, 5 § 1947:576 om statlig inkomst- första stycket, 14-16, 18 eller skatt är inte skattskyldig. 19 § inkomstskattelagen
1998:000 är inte skattskyldig.
7§
Fysisk person som inte är bo- En jjøsisk person som inte är satt i Sverige vid beskattnings- obegränsat skattskyldig vid beårets utgång skall betala för- skattningsårets utgång skall betamögenhetsskatt för skattepliktig förmögenhetsskatt för skatteförmögenhet avseende i Sverige pliktig förmögenhet avseende i
belägen tillgång som anges i 3 § Sverige belägen tillgång som an-
första stycket 1 och ges i 3 § första stycket l och
11§
Privatbostad som innehas av Privatbostadsrätt tas upp till medlem i en bostadsrättsförening ett värde som motsvarar medlemeller bostadsförening eller mens eller delägarens andel i
i en av delägare i ett bostadsaktie- föreningens eller bolagets behållbolag tas upp till ett värde som na förmögenhet. Denna förmotsvarar medlemmens eller del- mögenhet bestäms med utgångsägarens andel i föreningens eller punkt i ett värde föreningens bolagets behållna fönnögenhet. eller bolagets fastighet beräknat Denna förmögenhet bestäms med enligt 10 § och med hänsyn till utgångspunkt i ett värde före- föreningens eller bolagets övriga ningens eller bolagets fastighet tillgångar och skulder enligt bokberäknat enligt 10 § och med slutet för det räkenskapsår som hänsyn till föreningens eller bo- avslutats närmast före den 1juli
lagets övriga tillgångar och skul- under beskattningsåret.
der enligt bokslutet för det räkenskapsår som avslutats närmast före den 1 juli under beskatt-
ningsåret.
12§
Marknadsnoterad tillgång Marknadsnoterad delägarrätt som avses i 27§ 1 mom., 29§1 och fordringsrätt samt markmom., 30 § 1 mom. och 31 § lagen nadsnoterad tillgång i
som avses 1947:576 om statlig inkomst- 49 kap. inkomstskattelagen skatt tas upp till det vid beskatt- 1998:000 tas upp till det vid
ningsårets utgång senast noterade beskattningsårets utgång senast
värdet. Om det noterade värdet noterade värdet. Om det noterade inte omfattar upplupen avkast- värdet inte omfattar upplupen
avning skall värdet ökas med sådan kastning skall värdet ökas med avkastning. sådan avkastning.
l4§
Vid värdering av aktie och Vid värdering av aktie och annan delägarrätt som avses i därmed jämförlig delägar-
annan 27 § 1 mom. lagen 1947:576 rätt inte är marknadsnoterad
som om statlig inkomstskatt och som samt andel i handelsbolag och inte är marknadsnoterad europeisk ekonomisk intresse-
samt andel i handelsbolag och europeisk gruppering beaktas tillgångar och ekonomisk intressegruppering skulder i den juridiska
personen beaktas tillgångar och skulder i i den omfattning skulle ha
som den juridiska personen i den om- gällt om de innehafts direkt
av fattning som skulle ha gällt delägaren. Om tillgången eller
om de innehafts direkt av delägaren. skulden ingår i sådan närings- Om tillgången eller skulden ingår verksamhet i 13 kap.
som avses i sådan näringsverksamhet 2 eller 12 § inkomstskattela-
som avses i 21 § kommunalskattela- gen 1998:000 hos den juridiska gen 1928:370 hos den juridiska personen anses detsamma gälla personen anses detsamma gälla för delägaren, dock inte i fråga för delägaren, dock inte i fråga tillgång för delägaren
om som om tillgång som för delägaren vid direkt innehav omfattas av vid direkt innehav omfattas av 3 § första stycket l och därtill 3 § första stycket l och därtill hänförlig skuld. hänförlig skuld.
Har en andel i ett handelsbolag eller i en europeisk ekonomisk intressegruppering ett negativt värde, får detta beaktas delägare
av eller medlem inte har förbehållit sig ett begränsat för
som ansvar bolagets eller grupperingens förbindelser.
21§
Sambeskattning skall ske av Sambeskattning skall ske
av makar som levt tillsammans makar levt tillsammans
un- som un-
der beskattningsåret samt för- der beskattningsåret samt för-
av av äldrar och deras hemmavarande äldrar och deras hemmavarande
underåriga barn. underåriga barn. Fosterbam
an-
ses inte som hemmavarande
barn.
Den skattepliktiga förmögenheten beräknas för och för sig.
var en Om ett barn inte skall lämna självdeklaration för beskattningsåret enligt 2 kap. 4 § lagen 1990:325 älvdeklaration och kontroll-
om uppgifter, räknas dock barnets tillgångar och skulder in i föräldrarnas skattepliktiga fömiögenheter.
Den beskattningsbara förrnögenheten beräknas gemensamt för de personer som skall sambeskattas. Om skulderna överstiger värdet
av tillgångarna vid beräkning av en persons skattepliktiga förmögenhet avräknas underskottet vid beräkning den beskattningsbara för-
av mögenheten. Skatten beräknas och fördelas dessa efter
personer förhållandet mellan deras skattepliktiga förrnögenheter.
Vid sambeskattn in g tillämpas bestämmelserna i 65 § kommunalskattelagen 1928:370 och punkt 2 av anvisningarna till den paragrafen. Fosterbam anses dock inte som hemmavarande bam.
22 §
.
Vid sambeskattnin g tillämpas
2 kap. 20 § inkomstskattelagen
1998:000.
Sambeskattning sker inte av
makar som ingått äktenskap un-
der beskattningsåret, om det inte
följer av första .stycket Med att
äktenskap ingås likställs i såda-
na fall som avses iförsta stycket
den händelse som medför att
personerna skall likställas med
äkta makar.
Sambeskattning sker av ma-
kar det beskattningsår under vil-
ket ena maken dör, om makarna
levde tillsammans.
Om det i annat fall har inträf-
fat ändring i något förhållande som har betydelse för om sambeskattning skall ske, bedöms frågan efterförhållandena under den större delen av beskattn in gsåret.
23 §
Frågan om barns ålder och om de är hemmavarande bedöms efterförhållandena den 1 november beskattningsåret.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid - - - 2001 års taxering.
70 Förslag till
Lag om ändring i lagen 1997:000 om begränsning
av skatt
Härigenom föreskrivs att 2 och 4 §§ lagen 1997:000
om begränsning av skatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1§
Vid debitering av slutlig och tillkommande skatt skall statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt begränsas enligt bestämmelserna i denna lag.
Begrepp som används i denna Begrepp används i denna
som lag har samma betydelse som i lag har samma betydelse i
som kommunalskattelagen inkomstskattelagen 1998:000 1928:370, lagen l 94 7:5 76 och lagen 1997:000 statlig
om om statlig inkomstskatt och lagen fönnögenhetsskatt inte annat
om 1997:000 om statlig fönnögen- eller framgår
anges av sammanhetsskatt om inte annat hanget.
anges eller framgår av sammanhanget.
2§
Begränsning av skatt skall ske Begränsning skatt skall ske
av endast för fysisk person är endast för fysisk är
som person som bosatt i Sverige under någon del obegränsat skattskyldig under
av beskattningsåret eller för någon del beskattningsåret
av dödsbo efter den som vid sin död eller för dödsbo efter den som var bosatt i Sverige. vid sin död obegränsat skatt-
var
skyldig.
4 §
Spärrbeloppet jämförs med det sammanlagda beloppet av statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt och fönnögenhetsskatt
som beräknats för den skattskyldige grund av taxeringen skattebeloppet. För personer som skall sambeskattas enligt 21 § lagen 1997:000 om statlig fönnögenhetsskatt beräknas skattebeloppet som summan av deras sammanlagda skatter om beskattningsbar fömiögenhet uppkommer vid sambeskattningen.
Är den skattskyldige berätti- Är den skattskyldige berättigad till nedsättning av statlig in- gad till nedsättning statlig in-
av komstskatt, kommunal inkomst- komstskatt, kommunal inkomst-
skatt eller förmögenhetsskatt ge- skatt eller fönnögenhetsskatt
genom skattereduktion som avses i skattereduktion i
nom som avses 2 § 4 mom. uppbördslagen 59 kap. 10 eller 10 a § inkomst- 1953:272 eller genom avräk- skattelagen 1998:000 eller
gening av utländsk skatt enligt sär- nom avräkning av utländsk skatt skilda föreskrifter, beräknas enligt särskilda föreskrifter, be-
skattebeloppet som om skatte- räknas skattebeloppet
som om reduktion eller avräkning av skattereduktion eller avräkning skatt inte hade skett. skatt inte hade skett.
av
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid
- - - 2001 års taxering.
71 Förslag till
Lag om ändring i skattebetalningslagen 1997:000
Härigenom föreskrivs i fråga skattebetalningslagen 1997:000 om dels att ll kap. ll § skall upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före ll kap. 11 § skall utgå, dels att 1 kap. 5 och 6 §§, 2 kap. 1 3 kap. 1 4 kap. 13 5 kap. 9 och ll §§, 8 kap. 5 17, 19 och 23 §§, 9 kap. 2 § och ll , kap. 12 och 14 §§ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap. 5 § Vad som sägs i denna lag om juridiska gäller även personer
svenska värdepappersfonder.
Vad sägs i denna lag handelsbolag gäller, om inte annat som om föreskrivs, även europeiska ekonomiska intressegrupperingar EEIG.
6§ I denna lag avses med arbetsgivare: den som betalar ut ersättning för arbete, arbetstagare: den tar emot ersättning för arbete, som
beskattningsår: beskattningsår:
beskattningsår enligt kommunal- beskattningsår enligt inkomstskattelagen 1928:370, lagen skattelagen 1998:000 eller 1947:576 statlig inkomst- mervärdesskattelagen 1994:200 om skatt eller mervärdesskattelagen eller, i fråga om skatt som inte 1994:200 eller, i fråga skatt i någon av de nämnda laom avses inte i någon de kalenderåret för vilket som avses av gama, nämnda lagarna, kalenderåret för skatten skall betalas, vilket skatten skall betalas,
inkomstär: kalenderåret före taxeringsåret,
näringsverksamhet: näringsverksamhet:
verksamhet sådant slag att verksamhet sådant slag att av av intäkt i verksamheten, den är intäkt i verksamheten enligt beom skattepliktig här i landet, enligt stämmelsemai 13 kap. inkomstbestämmelserna i 22 § kommu- skattelagen räknas till inkomstnalskattelagen eller 2 § 1 slaget näringsverksamhet för den mom.
lagen statli inkomstskatt bedriver verksamheten eller, om g som räknas till inkomstslaget närings- när verksamheten bedrivs av ett verksamhet för den bedriver handelsbolag, för någon delägare som verksamheten eller, när verksam- i bolaget, heten bedrivs ett handelsboav
lag, för någon delägare i bolaget,
överskjutande ingående mervärdesskatt: den ingående del av mervärdesskatt som överstiger utgående mervärdesskatt.
2 kap. 1 § Beslut enligt denna lag Beslut enligt denna lag som som rör en fysisk person fattas rör fysisk fattas av en person av Skattemyndigheten i det län där Skattemyndigheten i det län där den fysiska personen författ- den fysiska har sin personen ningsenligt skall folkbok- hemortskommun det år då besluvara förd den l november året före tet skall fattas. För den på som det år då beslutet skall fattas. grund väsentlig anknytning av För den som har varit bosatt till Sverige är obegränsat skatteller stadigvarande vistats här i skyldig enligt 3 kap. 3 § första landet under någon del det år stycket 3 inkomstskattelagen av då beslut skall fattas 1998:000 fattas beslut i stället men som inte skall ha varit folkbokförd skattemyndigheten i det län av här den l november året före där den skattskyldige hade sin fattas beslut av skattemyndighe- hemortskommun föregående år. ten i det län där den fysiska per- Bestämmelserna i första stycsonen först varit bosatt eller sta- ket gäller inte annat följer om av digvarande vistats. 3-5 §§. Om behörig myndighet För den som skall bo- inte finns, fattas beslut anses av satt här i landet grund så- Skattemyndigheten i Stockholms av dan väsentlig anknytning län. som avses i punkt 1 andra stycket Med hemortskommun för av ett anvisningarna till 53 § kommu- visst år den kommun där avses nalskattelagen 1928:370, fat- den jj/siska skulle personen vara tas beslut av skattemyndigheten folkbokförd den l november i det län där den kommun ligger föregående är. För den är som till vilken anknytningen var star- bosatt eller stadigvarande vistas kast under året fore det år då här i landet under någon del av beslutet skall fattas. året inte skulle ha varit men som Första-tredje styckena gäller folkbokförd här den l november inte om annat följer av 3-5 §§. året före, med hemortskomavses Om behörig myndighet inte den kommun där den fysiska mun
finns, fattas beslut av Skattemyn- personen först är bosatt eller stagheten i Stockholms län. digvarande vistas under året. För den grund av väsentlig som anknytning till Sverige är obegränsat skattskyldig enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen, avses med hemortskommun den kommun till vilken anknytningen är starkast under året.
3 kap. 1 § Skattemyndigheten skall registrera den är skyldig att göra skatteavdrag enligt 5 kap. eller som betala arbetsgivaravgifter, och den är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen som 1994:200, med undantag av den som är skattskyldig endast grund förvärv sådana anges i 2 a kap. 3 § första av av varor som stycket l och 2 mervärdesskattelagen. En fysisk skall för En fysisk skall för person person visst registrerad hos den visst registrerad hos den vara vara skattemyndighet enligt 2 skattemyndighet som enligt 2 som kap. 1 §föir.sta-tredje styckena är kap. l §första och tredje styckebehörig att fatta beslut rör är behörig att fatta beslut som som na den rör den personen. personen.
En juridisk skall för visst registrerad hos den person vara skattemyndighet den l november året före enligt 2 kap. 2 § som första-tredje styckena behörig att fatta beslut som rör den var Om inte någon skattemyndiget behörig att fatta beslut personen. var rör den juridiska vid nämnda tidpunkt, skall registresom personen ringen ske hos den skattemyndighet därefter först fick sådan som behörighet. I samband med ett beslut enligt 2 kap. 5 § får beslutas att registreringen skall ske hos den skattemyndighet tar över behörigheten som att fatta beslut.
4 kap. 13 § Skattemyndigheten skall återkalla F-skattsedel, innehavaen om ren begär att skattsedeln skall återkallas,
upphör att bedriva näringsverksamhet här i landet, inte följer villkor som har meddelats enligt 9 § eller annat sätt missbrukar sin F-skattsedel och missbruket inte är obetydligt, inte följer ett föreläggande att lämna särskild självdeklaration eller, i fråga om handelsbolag, uppgifter i 2 kap. 25 § lagen som avses 1990:325 självdeklaration och kontrolluppgifter, eller endast om lämnar en handling med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte kan ligga till grund för taxering, brister i redovisning eller betalning skatt enligt denna lag i av en utsträckning inte är obetydlig, som har meddelats näringsförbud, är i konkurs, är eller har varit företags- är eller har varit företagsledare i ett fåmansföretag eller i ledare i ett fåmansföretag eller i
ett fåmansägt handelsbolag och ett fåmanshandelsbolag och det
det finns eller fanns förutsätt- finns eller fanns förutsättningar ningar att återkalla företagets att återkalla företagets eller bolaeller bolagets F-skattsedel gets F-skattsedel grund av ett grund ett förhållande kan förhållande kan hänföras till av som som hänföras till företagsledaren, företagsledaren, eller eller
är ett fåmansföretag eller är ett fåmansföretag eller
ett fåmansägt handelsbolag och ett fåmanshandelsbolag och
en en företagsledare i företaget eller företagsledare i företaget eller bolaget har handlat ett sådant bolaget har handlat sådant ett sätt att en F-skattsedel inte får sätt att F-skattsedel inte får en utfärdas för företagsledaren utfärdas för företagsledaren grund av ett förhållande grund förhållande som av ett som avses i 3-8. i 3-8. avses
5 kap, 2 § Skatteavdrag skall, inte annat följer 3-5 §§, göras från om av kontant ersättning för arbete. Med ersättning för arbete likställs i denna lag pension, livränta inte är ersättning för avyttrade tillgångar, som sådan ersättning vid sjuk- ersättning livannan än dom eller olycksfall i ränta på grund .sjuk- eller som avses av 32 § 1 mom. första stycket och olycksfallsförsäkring tecke som g kommunalskattelagen nats i samband med tjänst, 19283 70 samt ersättning engångsbelopp på grund som avses 1 tredje stycket personskada, samma av
moment, sjukpenning och sjukpenning och annan erannan ersättning i punkt 1 l sättning avses i 11 kap. 20, som avses av som anvisningarna till 22 § och punkt 26, 27, 29 och 30 §§ samt 15 12 anvisningarna till 32 § kap. 13 § inkomszskattelagen av kommunalskattelagen, 1998:000, ersättning för förlorad ersättning för förlorad ararbetsförtjänst och för intrång i betsförtjänst och för intrång i näringsverksamhet, näringsverksamhet,
undantagsfönnåner och undantagsförmåner och
sådant periodiskt understöd eller sådant periodiskt understöd eller sådan liknande periodisk utbetal- sådan liknande periodisk utbetalning för vilken givaren enligt ning givaren skall dra av i som 23 § kommunalskattelagen är inkomstslaget näringsverksamhet berättigad till avdrag, och enligt inkomstskattelagen, och
behållning pensions- behållning pensions-
sparkonto skall avskattas sparkonto som skall avskattas som enligt 32 § 1 första stycket enligt 53 kap. 30 § inkomstmom. j kommunalskattelagen grund skattelagen. av att pensionssparavtalet har upphört att gälla eller att behållningen tagits i anspråk vid utmätning, konkurs eller ackord.
3 § Skatteavdrag skall inte göras, om ersättningen är mindre än 100 kronor, det kan antas att det utbetalaren kommer att betala ut till som mottagaren under inkomståret inte uppgår till l 000 kronor, utbetalarens sammanlagda ersättning för arbete till mottagaren understiger 10 000 kronor under inkomståret och utbetalaren är en fysisk eller ett dödsbo samt vad som betalas ut inte utgör person utgift utbetalaren bedriven näringsverksamhet, i en av ersättningen betalas ut till ersättningen betalas ut till idrottsutövare sådan idrottsutövare sådan en av en en av en ideell förening avses i 7 § 5 ideell förening som avses i 7 kap. som lagen 1947:576 stat- 7 § första stycket inkomstskattemom. om lig inkomstskatt och har till lagen 1998:000 och har som som huvudsakligt syfte att främja till huvudsakli syfte att främja idrottslig verksamhet och ersätt- idrottslig verksamhet och ersättningen under inkomståret under- ningen under inkomståret understiger ett halvt basbelopp enligt stiger ett halvt basbelopp enligt lagen 1962:381 allmän för- lagen 1962:381 om allmän förom
säkring, säkring,
ersättningen betalas ut ett handelsbolag till delägare i av en bolaget, ersättningen är familjebidrag till någon tjänstgör inom som totalförsvaret, eller ersättningen är sjukpenning ersättningen är sjukpenning eller annan ersättning eller ersättning som avses annan som avses i punkt 11 av anvisningarna till i 15 kap. 13 § inkomstskattelagen 22 § kommunalskattelagen till mottagare debiterats som 1928:370 till mottagare preliminär skatt för inkomståret. som debiterats preliminär skatt för inkomståret.
4 § Skatteavdrag skall inte göras från ersättning betalas ut till som staten, landsting, kommuner, kommunalförbund eller kyrkliga kommuner, fysiska inte fysiska inte personer som personer som är bosatta i Sverige, är obegränsat .skatLrlty/diga i Sverige,
utländska personer, eller mottagare som visar ett sådant beslut befrielse från upp om skatteavdrag som avses i 10 eller l 1 Första stycket 2 och 3 gäller inte, ersättningen betalas ut för om näringsverksamhet mottagaren bedriver från ett fast driftställe som här i landet.
9 § Skatteavdrag skall inte göras från ränta ett konto, räntan är mindre än 100 kronor, om ränta eller utdelning till juridiska med undantag för personer, svenska dödsbon, ränta eller utdelning till ränta eller utdelning till fysiska inte är bo- fysiska inte är obepersoner som personer som satta i Sverige, gränsat skatzáskyldi i Sverige, ga
ränta eller utdelning enligt dubbelbeskattningsavtal är helt som undantagen från beskattning i Sverige, ränta ett förfogarkonto som avses i 3 kap. 57 § lagen 1990:325 självdeklaration och kontrolluppgifter, räntan är om om mindre än l 000 kronor,
ränta ett konto för klientmedel,
ränta som betalas ut tillsammans med ett annat belopp, om det är okänt för utbetalaren hur stor del av utbetalningen som utgör ränta och utbetalaren därför skall redovisa hela beloppet i kontrolluppgift enligt 3 kap. 22 § sista stycket lagen om älvdeklaration och
kontrolluppgifter, eller
ränta eller utdelning som ett utländskt företag skall lämna kontrolluppgift for enligt 3 kap. 32 b § lagen om älvdeklaration och kontrollupp gifter.
ll §
Skattemyndigheten får, utom i de fall i tredje stycket,
som avses besluta att skatteavdrag enligt denna lag inte skall göras för
en arbetstagare som är bo- en arbetstagare som är obesatt här i landet men utför arbete gränsat skatts/cyldig här i landet i annan stat som Sverige har men utför arbete i en annan stat
en träffat överenskommelse med för som Sverige har träffat överensundvikande av att preliminär kommelse med för undvikande skatt tas ut i än av stater- av att preliminär skatt tas ut i mer
mer en na, eller än en av staterna, eller
arbetstagare är bosatt i sådan under l
en som en stat som anges
utför arbete här i landet. men
En förutsättning för beslut enligt första stycket är att avdrag för preliminär skatt grund av arbetet görs i den andra staten.
Om det råder tvist om i vilken stat den preliminära skatten skall tas ut och Riksskatteverket träffar överenskommelse med behörig
om myndighet i den andra staten att skatten skall tas ut där, får
om Riksskatteverket besluta att skatteavdrag enligt denna lag inte skall göras.
8 kap.
4 §
Skatteavdrag skall, om inte Skatteavdrag skall, om inte annat följer 9 göras enligt annat följer av 9 göras enligt
av särskilda skattetabeller från sjuk- särskilda skattetabeller från sjukpenning och ersättning penning och annan ersättning
annan
i punkt 11 anvis- i 11 kap. 20, 26 och som avses av som avses ningarna till 22 § samt punkt 12 27 §§ samt 15 kap. 13 § inkomstförsta, andra och femte styckena skattelagen 1998:000 med un-
anvisningarna till 32 § kom- dantag för Vårdbidrag enligt av munalskattelagen 1928: 370, lagen 1962:381 om allmän med undantag för Vårdbidrag försäkring.
enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring.
De särskilda skattetabellema skall för olika sjukpenninggnindande inkomster enligt 3 kap. lagen allmän försäkring det om ange skatteavdrag som skall göras från viss ersättning uttryckt i procent. en I övrigt gäller bestämmelserna i 3
5§ I fråga om sjöinkomst I fråga sjöinkomst skall som om avses iförsta stycket punkt 1 skatteavdrag beräknas enligt särav anvisningarna till 49 § kommu- skilda skattetabeller för sjömän. nalskattelagen 1928:370 skall Tabellema skall grundas att skatteavdrag beräknas enligt den skattskyldige har rätt till sjösärskilda skattetabeller för sjö- inkomstavdrag enligt 58 kap. a män. Tabellema skall grundas inkomstskattelagen 1998:000 att den skattskyldige har rätt till och skattereduktion enligt 59 sjöinkomstavdrag enligt 49 § kap. 10 a § lag. I övrigt samma kommunalskattelagen och skatte- gäller bestämmelserna 3 reduktion enligt 11 kap. 11 § andra stycket. I övrigt gäller bestämmelsemai 3
l7§ Värdet förmån i andra Värdet förmån i andra av en av en fall skall beräknas enligt bestäm- fall skall beräknas enligt bestämmelserna i kommunalskattelagen melserna i inkomstskattelagen 1928:370. 1998:000. Bestämmelserna om j ämkning Bestämmelserna jämkning om i punkt 4 andra stycket av anvis- i 56 kap. 13 § och 13 §första a ningarna till 42 § kommunal- stycket inkomstskattelagen får skattelagen får dock tillämpas dock tillämpas endast i fråga om endast i fråga om förmån fri förmån fri kost och efter beav av kost och efter beslut av skatte- slut Skattemyndigheten. av myndigheten.
19§ Från ersättning för ökade Från ersättning för ökade levnadskostnader som lämnas levnadskostnader lämnas som vid sådan tjänsteresa i vid sådan tjänsteresa i som avses som avses punkt 3 av anvisningarna till 12 kap. 5 § inkomstskattelagen 33 § kommunalskattelagen 1998:000 skall skatteavdrag 1928:370 skall skatteavdrag göras endast till den del ersätt-
göras endast till den del ersätt- ningen överstiger de schablonningen överstiger de schablon- belopp anges i 12 kap. 9-14 som belopp i punkt 3 och 16 §§ respektive 12 kap. 20 § som anges respektive 3 eller, när det gäller inkomstskattelagen eller, när det a kostnad för logi, den faktiska gäller kostnad för logi, den fakutgiften. tiska utgiften. Om tjänsteresa avses Om en tjänsteresa som avses en som i punkt 3 stycket anvis- i 12 kap. 5 § andra stycket in-
elfte av
ningarna till 33 § kommu- komstskattelagen varar mer än nalskattelagen än två två ort eller, i fall varar mer samma ort eller, i fall avses i 12 kap. 8 § inkomstsamma som som i punkt 3 andra stycket skattelagen, tre samma ort, avses sjunde och åttonde meningarna skall skatteavdraget beräknas anvisningar, tre hela ersättningen. Skattemyndigav samma ort, skall skatteavdraget heten får dock, efter ansökan av samma beräknas hela ersättningen. den betalar ut ersättningen, som Skattemyndigheten får dock, besluta att skatteavdrag skall efter ansökan den betalar göras enligt första stycket även av som ersättningen, besluta att skatte- under viss längre tid. ut en avdrag skall göras enligt första stycket även under en viss längre tid.
23§ På begäran utbetalare På begäran av en utbetalare av en får Skattemyndigheten besluta att får Skattemyndigheten besluta att skatteavdrag skall göras utan skatteavdrag skall göras utan hänsyn till förmån fri hemresa hänsyn till förmån av fri hemresa av eller ersättning för kostnad för eller ersättning för kostnad för hemresa med allmänna kommu- hemresa med allmänna kommunikationer. Detta gäller dock nikationer. Detta gäller dock endast till den del förmånen eller endast till den del fönnånen eller ersättningen inte överstiger det ersättningen inte överstiger det belopp får dras enligt belopp får dras enligt 12 som av som av punkt 3 b anvisningarna till kap. 23 § inkomstskattelagen av 33 § kommunalskattelagen 1998:000. 1928:370.
9 kap. 2 § Skattepliktiga förmåner skall Förmåner som skall tas upp till värde bestäms intäkt skall tas upp till ett tas upp ett som som enlighet med 8 kap. 14, 15 och värde bestäms i enlighet i som
17 §§. Sådan drivmedelsfönnån med 8 kap. 14, 15 och 17 §§. som avses i punkt 2 sjunde Sådan drivmedelsfönnån som .stycket av anvisningarna till 42 § i 56 kap. 6 § inkomstskatavses a kommunalskattelagen telagen 1998:000 skall dock 1928:370 skall dock värderas värderas till marknadsvärdet. till marknadsvärdet. På begäran av arbetsgivaren På begäran arbetsgivaren av
får Skattemyndigheten bestämma får Skattemyndigheten bestämma
värdet förmånen värdet förmånen av om av om det finns grund för jämk- det finns grund för jämkning av värdet av bilfönnån eller ning värdet bilfönnån eller av av kostförrnån enligt punkt 4 andra kostfönnån enligt 56 kap. 13 och eller tredje stycket av anvisning- 13 a §§ inkomstskattelagen, eller arna till 42 § kommunalskattelagen 1928:370, eller bostadsfönnånsvärde bostadsförmånsvärde som som bestäms enligt 8 kap. 15 § avvi- bestäms enligt 8 kap. l5 § avviker med mer än 10 % från det ker med än 10 % från det mer värde som följer av 42 § första värde följer 56 kap. 1 som av stycket och punkt 1 andra stycket och 14 §§ inkomstskattelagen. av anvisningarna till den paragrafen.
Arbetsgivaren skall underrätta arbetstagaren skattemyndigom hetens beslut.
ll kap. 9 § Skattemyndigheten fattar varje beslut skattens storlek enligt om den årliga taxeringen grundläggande beslut slutli skatt. Slutlig om g skatt kan bestämmas också omprövningsbeslut och till följd genom av beslut domstol. av Med slutlig skatt Med slutlig skatt avses sum- avses summan av skatter och avgifter enligt man av skatter och avgifter enligt 10 § minskad med skattereduk- l0 § minskad med skattereduktion enligt 11 tion enligt 59 kap. 10-10 b §§
inkomstskattelagen 1998:000.
12§ När den slutliga skatten be- När den slutliga skatten bestäms gäller att stäms gäller att egenavgifter enkommunal inkomstskatt ligt lagen 1981:691 socialom räknas ut i post med ledning avgifter debiteras grundval en av
den .skatte.sat.s' for in- uppgifter om försäkringsförhål-
av som komståret gäller för den skatt- landen lämnas av den all-
som skyldige i hemorzskømmunen, männa försäkringskassan. och egenavgifter enligt lagen 1981:691 om socialavgifter debiteras grundval uppgifter
av
om försäkringsförhållanden som
lämnas av den allmänna försäkringskassan.
14§ Sedan den slutliga skatten har bestämts skall Skattemyndigheten göra en avstämning av skattekontot. lnnan avstämning görs skall Skattemyndigheten från den slutliga skatten göra avdrag för a debiterad F-skatt och särskild A-skatt, b avdragen A-skatt, c A-skatt skall betalas grund av beslut enligt 12 kap.
som 1 § andra stycket, d skatt överförts från stat med vilken Sverige har ingått
som överenskommelse uppbörd och överföring av skatt,
om
skatt betalats enligt skatt som betalats enligt e som e lagen 1991:586 sär- lagen 1991:586 om sär-
om skild inkomstskatt för ut- skild inkomstskatt för utomlands bosatta eller omlands bosatta eller en-
enligt lagen 1991:591 ligt lagen 1991:591 om
om särskild inkomstskatt för särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister utomlands bosatta artister mfl. för den tid under m.fl. för den tid under
beskattningsåret då den beskattningsåret då den
skattskyldige varit bosatt skattskyldige varit obei Sverige eller stadigva- gränsat .skattskyldig i rande vistats här, Sverige,
till den slutliga skatten lägga
betalats tillbaka enligt 18 kap. 3 § första stycket, a skatt som b skatt överförts till annan stat enligt 18 kap. 5 §
som en första stycket, och
skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen
c
1990:324.
Denna lag träder i kraft den
- - - . Lydelse enligt lrr 29.5.97.
72 Förslag till
Lag Forskarskattenämnden
om
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Forskarskattenämnden prövar frågan om de förutsättningar som
i 11 kap. 18 § inkomstskattelagen 1998:000 är uppfyllda. anges Nämnden är knuten till Riksskatteverket.
2 § Ordförande i Forskarskattenämnden är Riksskatteverkets generaldirektör med överdirektören i verket som personlig suppleant.
Nämnden skall i övrigt bestå tre ledamöter, var och en med en
av personlig suppleant. Av ledamöterna skall en ha särskild insikt i
beskattningsfrågor och två särskild insikt i forskningsfrågor. Mot-
svarande gäller deras suppleanter.
3 § Ledamöterna och deras suppleanter förordnas av regeringen för tre år. Ordförandena i naturvetenskapliga forskningsrådet och medicinska forskningsrådet skall gemensamt avge förslag till en ledamot jämte suppleant, ordföranden i humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet förslag till en ledamot samt generaldirektören för närings- och teknikutvecklingsverket förslag till en suppleant.
4 § En suppleant får kallas att delta i behandlingen av ett ärende i stället för ledamoten, han har särskild sakkunskap inom det
om område som ärendet avser.
5 § En framställning till Forskarskattenämnden skall vara skriftlig och viss forskare. Ansökan får göras, förutom av forskaren,
avse en
den anlitar eller avser att anlita forskaren och av arbetsgivaren av som i utlandet forskaren kvarstår i dennes tjänst.
om
6 § Om det framkommer skilj aktiga meningar vid en överläggning tillämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål.
Forskarskattenämnden är beslutför med ordföranden och två ledamöter, om de är ense om beslutet.
7 § Om Forskarskattenämnden finner förutsättningarna för skattelättnader uppfyllda, skall det anges i beslutet vilken tid beslutet avser.
8 § Forskaren och den anlitar eller avser att anlita forskaren skall
som
underrättas om nämndens beslut, även om han inte är sökande. 9 § Forskarskattenämndens beslut får inte överklagas.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången i
- - fråga om 2001 års taxering.
73 Förslag till Förordning om upphävande av kungörelsen
1928:404 angående utbetalande av staten påförda
utskylder m.m.
Härigenom föreskrivs att kungörelsen 1928:404 angående utbetalande av staten påförda utskylder m.m. skall upphöra att gälla
74 Förslag till
i
Förordning om upphävande av kungörelsen
1 935z77 angående utfärdande bevis rörande
av beskattning rederirörelse i Sverige
av
Härigenom föreskrivs att kungörelsen 1 935177 angående utfardande av bevis rörande beskattning rederirörelse i Sverige skall
av upphöra att gälla
- - - .
75 Förslag till Förordning om ändring i kungörelsen 1950:431
med vissa föreskrifter angående taxering och
debitering av skatt vid ändring i kommunal
indelning
Härigenom föreskrivs att 5 och 6 §§ kungörelsen 1950:431 med vissa föreskrifter angående taxering och debitering av skatt vid ändring i kommunal indelning skall ha följ ande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5§I
Om del kommun Om en del av en kommun
en av en genom ändring i den kommunala genom ändring i den kommunala indelningen överförs till en an- indelningen överförs till en an-
kommun, bildar kommun, bildar en egen nan en egen nan kommun eller ingår i en nybildad kommun eller ingår i en nybildad kommun i annat län, skall skatte- kommuni annat län, skall skattemyndigheten i det län inom vil- myndigheten i det län inom vilket kommundelen enligt den äld- ket kommundelen enligt den äld-
indelningen är belägen, så indelningen är belägen, så re re snart det kan ske, tillställa snart det kan ske, tillställa kommunstyrelsen i den kommun kommunstyrelsen i den kommun till vilken kommundelen hör till vilken kommundelen hör enligt den indelningen upp- enligt den nya indelningen upp-
nya gift om antalet skattekronor i gift om de sammanlagda beskatt-
kommundelen enligt taxeringen ningsbaraförvärvsinkomsterna i
året innan indelningsändringen kommundelen enligt taxeringen träder i kraft. året innan indelningsändringen
träder i kraft.
Det som sägs i första stycket Det som sägs i första stycket
angående uppgift om antalet angående uppgift om de sam-
skattekronor enligt taxeringen manlagda beskattningsbara föråret innan indelningsändringen värvsinkomsterna enligt taxeträder i krañ, skall tillämpas ock- ringen året innan indelningsändså kommun i sin ringen träder i kraft, skall tilläm-
om en annan helhet införlivas med också om en annan kommun
en annan pas kommun eller ingår i nybildad i sin helhet införlivas med en
en kommun. annan kommun eller ingår i en
nybildad kommun.
6§2
Skattemyndighet skall också Skattemyndighet skall också i andra fall än som sägs i 5 § i andra fall än som sägs i 5 § begäran av kommunstyrelse läm- begäran kommunstyrelse läm-
av na uppgiñ om antal skattekronor na uppgift om de sammanlagda eller annan uppgift som är till- beskattningsbara förvärvsingänglig för Skattemyndigheten komsterna eller uppgift
annan om kommun som berörs av änd- som är tillgänglig för skattering i kommunal indelning. myndigheten om kommun som
berörs av ändring i kommunal in-
delning.
Denna förordning träder i kraft den och tillämpas första
- - gången i fråga 2001 års taxering.
om
Senaste lydelse 1992:1671. 2Senastelydelse 1992:l 671.
76 till
Förslag Förordning om ändring i skogskontoförordningen 1954:144
Härigenom föreskrivs att 1 och 2 skogskontoförordningen 1954: 144 skall 11aföljande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
l§2
Med skogskonto förstås i den- Med skogskonto förstås i denna förordning ett sådant särskilt förordning ett sådant särskilt
na konto i bank som anges i l § konto i bank i 21 kap.
som avses första stycket skogskontolagen 22 § inkomstskattelagen 1954:142. Vad som sägs 1998:000. Vad sägs
om som om skogskonto gäller även skogs- skogskonto gäller även skogsskadekonto. skadekonto.
2§
Bank, som mottagit medel å Banken skall bokföra medel skogskonto, skall bokföra med- på skogskonto sådant sätt att len sådant bok- det framgår bokföringen hur
sätt att av av föringen framgår hur stort belopp stort belopp innehavaren har inskattskyldig har innestående för nestående för varje beskattningsvarje beskattningsår och varje ar. förvärvskälla
Denna förordning träder i kraft den
- - - .
ISenaste lydelse av förordningens rubrik 1988:1521. 2Senastelydelse 1988:1521.
77 Förslag till Förordning om ändring i förordningen 1962:521 om frivillig pensionsförsäkring hos Riksförsäkringsverket
Härigenom föreskrivs att ll och 14 §§ förordningen 1962:521 om frivillig pensionsförsäkring hos Riksförsäkringsverket skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11§2
Önskar någon enligt punkt 1 Önskar någon enligt 53 kap. av anvisningarna till 31 § kom- 3 § inkomstkatte/agen munalskattelagen göra förbehåll 1998:000 göra förbehåll att
om om att försäkring, som annars försäkring, uppjâ/ller kra-
en som varit att hänföra till pensionsför- ven för en pensionsförsäkring, säkring, skall såsom kapi- skall kapitalförsäk-
anses anses som en talförsäkring, skall han i sam- ring, skall han i samband med band med inbetalning av försäk- inbetalning av försäkringsavgifringsavgiñen särskild blankett ten särskild blankett göra
angöra anmälan om detta. Ifylld mälan om detta. Ifylld blankett blankett insändes med post till insändes med post till Riksför- Riksförsäkringsverket. säkringsverket.
På framställning av försäkrad skall återköp försäkring medges
av
om återköpsvärdet vid högsta medgivna pensionsålder uppgår till
högst 10 000 kronor och pension inte har beviljats. Återköpsvärdet vid högsta medgivna pensionsålder beräknas efter de vid återköpstidpunkten fastställda fönnånema. Till grund för återköpsvärdet läggs samtliga avgifter som den försäkrade erlagt till den frivilliga pensionsförsäkringen.
Har pension beviljats skall återköp medges om pensionen enligt 8 § första stycket skall betalas ut en gång om året.
Riksförsäkringsverket får även i övrigt medge återköp
av försäkring i särskilda undantagsfall.
Oversti ger återköpsvärdet Om Riksförsäkringsverket har 10 000 kronor och har riksför- funnit att återköp kan medges säkringsverket funnit att återköp men detta enligt 53 kap. 17 § inkan medges, skall ärendet över- komstskattelagen 1998:000 får lämnas till riksskatteverket för ske bara efter medgivande av
prövning enligt punkt 1 sextonde Skattemyndigheten, skall ärendet stycket avanvisningarna till 31 § överlämnas till denna för prövk 0 m m u n a ls ka t t l ning enligt nyssnämnda lagrum.
e ag e n 1928:370.
Återköpsvärdet beräknas enligt grunder regeringen fastställer.
som
Denna förordning träder i kraft den
- - - .
Förordningen
omtryckt 1976:1048. Senaste lydelse av förordningens rubrik 1976:1048. 2Senastelydelse l 993: 1725. 3Senastelydelse 1985:973.
9 17-0718
78 Förslag till
Förordning om ändring i förordningen l 9762504 om inkomstgarantier för konstnärer
Härigenom föreskrivs att 4 § förordningen 1976:504 in-
om komstgarantier för konstnärer skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4§I
Med årsinkomst förstås Med årsinkomst förstås den
summan av taxerad förvärvsinkomst taxerade förvärvsinkomsten året året före det kalenderår inkomst- före det kalenderår inkomstgagarantin avser, och inkomst av rantin avser ökad med överskott kapital minskad med sådant kapital eller minskad med
un- av underskott i förvärvskälla inte derskott kapital år.
som av samma har påverkat den taxerade fär- Avdrag skall ske för den invärvsinkamsten. Avdrag skall ske komstgaranti kan ha ingått i
som för den inkomstgaranti som kan den taxerade jkirvärvsinkomsten. ha ingått i förvärvskällan.
Har innehavare av inkomstgaranti inte taxerats, inte varit bosatt här i landet eller inte varit bosatt här i landet under hela det beskattningsår, som den taxerade förvärvsinkomsten avser, skall såsom hans årsinkomst räknas hans faktiska inkomst under beskattningsår
samma med avdrag för den inkomstgaranti som kan ingå däri.
Visare innehavare inkomstgaranti, att hans inkomst under
av kalenderåret efter avdrag för inkomstgarantin kan väntas uppgå till väsentligt lägre belopp följer av första eller andra stycket,
än som skall det lägre beloppet anses som hans årsinkomst.
Denna förordning träder i kraft den
- - - .
Senaste lydelse 1992:1262.
79 Förslag till
Förordning om upphävande av förordningen
allmänt
1979:824 om investeringskonto
Härigenom föreskrivs att förordningen 1979:824 om allmänt investeringskonto skall upphöra att gälla
- - - .
80 Förslag till
Förordning om ändring i förordningen 1979:825
om upphovsmannakonto
Härigenom föreskrivs att l § förordningen 1979:825 om upphovsmannakonto skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1§
Med upphovsmannakonto Med upphovsmannakonto förstås i denna förordning ett förstås i denna förordning ett sådant särskilt konto i bank som sådant särskilt konto i bank som
i 2 § första .stycket lagen avses i 29 kap. 1 § inkomstskatteanges 1979:611 om upphovsmanna- lagen 1998:000. konto.
Denna förordning träder i kraft den
- - - .
81 Förslag till
Förordning om ändring i skatteregisterförordningen
1980:556
Härigenom föreskrivs att 4 och 5 skatteregisterförordningen l980:556l skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
4§2
Registeransvariga myndigheter skall för de ändamål och i den utsträckning som anges nedan begäran lämna följande myndigheter uppgifter medium för automatisk databehandling.
Myndighet Uppgifter Ändamål
Centrala studiestöds- Uppgifter om in- Kontroll av ansöknämnden komst av tjänst, in- ningar om uppskov komst av närings- med betalningen av verksamhet, inkomst studiemedelsavgifter av kapital och för- ifråga om studiestöd mögenhet. och om avskrivning av studieskuld som avser tid före den l januari 1989.
Uppgifter in- Kontroll ansökom av komst av tjänst, ningar om studieinkomst av närings- stöd, om nedsättning verksamhet, inkomst av årsbelopp och om av kapital och om re- avskrivning av stugistrering i sjömans- dielån samt faststälregistret. lande av årsbelopp.
Kontroll av ansökningar om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar samt ärenden om
återbetalning av så-
dana lån.
Riksförsäkringsver- Uppgifter om brutto- Kontroll sjukpen-
av ket intäkt av tjänst och ninggrundande inavdrag från intäkten komst. samt uppgifter om nettointäkt av förvärvskälla.
Uppgifter om pen- Pensionsberäkning.
sionsgrundande inkomst med delbe-
lopp.
Uppgifter enligt 25 § Fastställande av unsamt 26 § l och 3 derhållsstöd och
lagen 1996:1030 återbetalningsskyl-
underhållsstöd. dighet enligt lagen om
1996:1030 om un-
derhållsstöd.
Uppgifter om in- Beräkning och konkomst som anges i 4 troll av bostadsbioch 7 §§ lagen drag. 1993:737 bo-
om stadsbidrag, med undantag av 4 § andra
stycket 2-4; uppgif-
ter om förmögenhet.
Statistiska central- Uppgifter som skall Framställning of-
av byrån anges i taxeringsupp- ñciell statistik enligt giftsregister. lagen 1992:889
om
den officiella statisti-
ken.
Uppgifter om kom- Beräkning av utjämmunalt skatteunder- ningsbidrag enligt lag. 2 § lagen
1995:1515 om ut-
F 263
örfattnirzgsförslag
j ämningsbidrag till
kommuner och
landsting och beräk-
ning av utiämnings-
avgift enligt 2 §
lagen 1995:1516
om utj ämningsav gift
för kommuner och
landsting.
Uppgifter om Framställning of-
av näringsverksamhet ficiell statistik enligt som avses i 2 kap. lagen 1992:889 om 19, 20 och 25 §§ den officiella statistilagen 1990:325 ken.
om självdeklaration och
kontrolluppgifter.
Uppgifter enligt 5 § F örande centrala
av första stycket l och 2 företagsregistret. och 6 § första stycket 1 och 2 skatteregisterlagen 1980:343, uppgifter om telefonnummer, uppgifter om beslut om konkurs eller likvidation, uppgifter om antal lämnade kontrolluppgifter samt uppgifter om inkomst av andra förvärskällor än tjänst.
Uppgifter från kon- Förande registret
av trollupp gifter. över kontrolluppgif-
ter.
Uppgifterna enligt första stycket skall förses med de identifieringsuppgifter samt tekniska och administrativa uppgifter
som behövs. Underlag för uppgiftsutlämnande enligt första stycket får hämtas
in medium för automatisk databehandling.
Föreslagen lydelse
4§ Registeransvariga myndigheter skall för de ändamål och i den utsträckning som anges nedan begäran lämna följande myndigheter uppgifter medium för automatisk databehandling.
Myndighet Uppgifter Ändamål
Centrala studiestöds- Uppgifter om över- Kontroll av ansöknämnden skott och underskott ningar om uppskov av tjänst, närings- med betalningen av verksamhet och ka- studiemedelsavgifter pital samt fönnögen- i fråga studiestöd
om het. och om avskrivning
studieskuld som av avser tid före den l januari 1989.
Uppgifter om över- Kontroll av ansökskott och underskott ningar om studietjänst, närings- stöd, om nedsättning av verksamhet och ka- årsbelopp och om av pital samt om regi- avskrivning av stustrering i sjömans- dielån samt faststälregistret. lande årsbelopp.
av
Kontroll ansök-
av ningar lån till
om hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar samt ärenden om
återbetalning så-
av dana lån.
Riksförsäkringsver- Uppgifter om sam- Kontroll av sjukpenket manlagda intäkter ninggrundande in-
och sammanlagda komst. avdrag i tjänst samt uppgifter om överskott av tjänst, näringsverksamhet och kapital.
Uppgifter om pen- Pensionsberäkning. sionsgrundande inkomst med delbelopp.
Uppgifter enligt 25 § Fastställande
av unsamt 26 § l och 3 derhållsstöd och
lagen 1996:1030 återbetalningsskyl-
om underhållsstöd. dighet enligt lagen
1996: 1030 om un-
derhållsstöd.
Uppgifter in- Beräkning och kon-
om komst som anges i troll av bostadsbi- 4-4 b och 7 §§ lagen drag. 1993:737 om bostadsbidrag, med undantag av 4 § andra stycket 2 och uppgifter om fönnögenhet.
Statistiska central- Uppgifter skall Framställning of-
som av byrån anges i taxeringsupp- ficiell statistik enligt giftsregister. lagen 1992:889 om
den officiella statisti-
ken.
Uppgifter om kom- Beräkning av Litjärnmunalt skatteunder- ningsbidrag enligt lag. 2 § lagen
1995:1515 om ut-
jämningsbidrag till
kommuner och
landsting och beräk-
ning av utjämnings-
avgift enligt 2 §
lagen 1995:1516
om utjämningsavgift
för kommuner och
landsting.
Sådana uppgifter om Framställning av ofnäringsverksamhet ficiell statistik enligt som avses i 2 kap. lagen 1992:889 om 19, 20 och 25 den officiella statistilagen 1990:325 om ken. självdeklaration och kontrolluppgifter.
Uppgifter enligt 5 § Förande av centrala första stycket l och 2 företagsregistret. och 6 § första stycket 1 och 2 skatteregisterlagen 1980:343, uppgifter om telefonnummer, uppgifter om beslut om konkurs eller likvidation, uppgifter om antal lämnade kontrolluppgifter samt uppgifter om överskott och underskott av näringsverksamhet och kapital.
Uppgifter från kon- Förande av registret trollupp gifter. över kontrolluppgif-
ter.
Uppgifterna enligt första stycket skall förses med de identifieringsuppgifter samt tekniska och administrativa uppgifter som behövs. Underlag för uppgiftsutlämnande enligt första stycket får hämtas in medium för automatisk databehandling.
5§
Uppgifter enligt 5 och 6 §§ Uppgifter enligt 5 och 6 §§ skatteregisterlagen 1980:343 skatteregisterlagen 1980:343 om personnummer, organisa- om personnummer, organisationsnummer, namn, finna, ad- tionsnummer, firma, ad-
namn, ress och hemortskommun får hemortskommun, huvud-
ress, begäran lämnas ut medium för kontor och säte får begäran automatisk databehandling till lämnas ut medium för automyndighet som behöver uppgif- matisk databehandling till
mynterna för aktualisering av myn- dighet som behöver uppgifterna dighetens register. för aktualisering myndighe-
av
tens register.
Denna förordning träder i kraft den
- - - .
Förordningen omtryckt 1983:145. 2Senastelydelse 1996:1040.
82 till
Förslag Förordning om ändring i förordningen 1980:1068
ändrade bestämmelser i för
om fråga om räntebidrag energisparlån
Härigenom föreskrivs att 2 § förordningen 1980: 1068 om ändrade bestämmelser i fråga om räntebidrag för energisparlån skall ha följ ande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
För det andra året lånetiden och för varje följ ande skall den
av garanterade räntesatsen höj as med
0,50 procentenheter om 0,50 procentenheter om räntebidraget ett småhus räntebidraget ett småhus
avser avser
utgör privatbostad enligt 5 § är privatbostad enligt 2 som som en kom m u n als ka t t e la g e n kap. 8-12 §§ inkomstskattelagen 1928:370, 1998:000,
0,25 procentenheter räntebidraget småhus i annat fall
om avser än som anges i l eller flerfamiljshus.
Höjningen av den garanterade räntesatsen skall ske årligen den l januari i fråga lån för småhus i första stycket
om som anges om lånet avser åtgärder som har utförts under något av åren 1975-1980 och om lånet har betalats ut före 1982.
Denna förordning träder i kraft den
- - - .
1Senastelydelse 1990: 1096.
83 Förslag till
Förordning om ändring i förordningen 1982:805
ersättning allmänna medel till Vittnen, m.m.
om av
Härigenom föreskrivs att l § förordningen 1982:805 om ersättning allmänna medel till vittnen, m.m. skall ha följande
av lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
l
Om det i lag eller författning föreskrivs att ersättning för
en annan någons inställelse i mål eller ärenden vid domstolar eller andra myndigheter skall betalas allmänna medel enligt bestämmelser
av
regeringen meddelar, beräknas ersättningen enligt denna försom ordning.
Ersättningen kan nödvändiga kostnader för reseersätt-
avse resa ning och uppehälle traktamente samt ersättning för mistad inkomst
ekonomisk förlust ersättning för tidsspillan. eller annan
Av 19 § kommunalskattela- Av 8 kap. 28 § inkomstskatte-
1928:370 framgår lagen 1998:000 framgår att gen att ersättning enligt denna förordning ersättning enligt denna förordför inställelse inte skett ning för inställelse inte skett
som som yrkesmässigt räknas till icke yrkesmässigt är skattefri. skattepliktig inkomst.
Denna förordning träder i kraft den
- - - .
Senaste lydelse 1988:323.
84 Förslag till
Förordning om ändring i förordningen 983:974
l
om statligt räntestöd vid bostadshus
förbättring av
Härigenom föreskrivs att 2 § förordningen 1983:974 statligt
om räntestöd vid förbättring av bostadshus skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §
Räntebidrag lämnas till hus med bostadslägenheter
ägare av som upplåts med hyres- eller bostadsrätt bostadshus samt till ägare
av mindre värmeanläggningar som är gemensamma för flera hyres- eller bostadsrättshus.
I fråga om en- eller två- I fråga eller två-
om enfamilj shus som upplåts med familj shus upplåts med
som hyresrätt lämnas räntebidrag hyresrätt lämnas räntebidrag
en- endast om huset är beläget fas- dast huset är beläget fas-
om tighet som utgör näringsfastighet tighet utgör näringsfastighet
som enligt 5 § kommunalskattelagen enligt 2 kap. 14 § inkomsntrkatte- 1928:370. lagen 1998:000.
Denna förordning träder i kraft den
- - - .
1 Förordningen omtryckt 1990:922.
85 Förslag till
Förordning om ändring i förordningen 1984:692
det allmänna företagsregistret
om
Härigenom föreskrivs att 3 § förordningen 1984:692 om det allmänna företagsregistret skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 I 2 § 3 sådana fysiska eller dödsbon avses personer skattemyndighet har registrerats för mervärdesskatt som hos en enligt mervärdesskattelagen 1994:200, enligt 39 § uppbördslagen 1953:272 skall göra avdrag för som betalning preliminär A-skatt som arbetstagaren har att betala av skatteavdrag, dock inte sådana enskilda arbetsgivare eller dödsbon bara har - som arbetstagare är anställda för arbete i arbetsgivarens eller som dödsboets hushåll enskilda arbetsgivare i Riksskatteverkets centrala skatte- - som register har antecknats tillfälliga arbetsgivare eller som annars som inte bedriver någon näringsverksamhet enligt 3 § 3 och 4 som enligt 3 § 3 och 4 som mom. samt 22 § uppbördslagen mom. samt 22 § uppbördslagen enligt särskild debitering skall enligt särskild debitering skall betala preliminär F-skatt eller betala preliminär F-skatt eller särskild A-skatt för inkomst särskild A-skatt för inkomst av av näringsverksamhet enligt kom- näringsverksamhet enligt 13 kap. munalskattelagen 19283 70, 2 eller 12 § inkomstskattelagen 1998:000.
har redovisat omsättning i näringsverksamhet i sin som självdeklaration överstigande det belopp som enligt 14 kap. l § mervärdesskattelagen 1994:200 medför registreringsskyldighet för sådan skatt.
Denna förordning träder i kraft den - - - .
lFörordningen omtryckt 1986:549. zSenaste lydelse 1994:226.
86 Förslag till
Förordning om ändring i
räddnin 986: l
gstjänstförordnin gen l 107
Härigenom föreskrivs att 64 § räddningstjänstförordningen
1986: l 107 skall ha följ ande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
64§
älvrisken enligt 37 § rädd- självrisken enligt 37 § räddningstjänstlagen 1986:1102 ut- ningstjänstlagen 1986: l 102 utgörs av ett belopp som motsvarar görs av ett belopp som motsvarar två öre skattekrona, beräknat två procent det sammanlagda
per av på det sammanlagda skatteunder- skatteunderlaget står till
som laget som står till kommunens kommunens förfogande året före förfogande året före det då det då kostnaderna uppkomkostnaderna uppkommit. mit.
Denna förordning träder i kraft den och tillämpas första
- - gången i fråga 2001 års taxering.
om
Förordningen omtryckt 1995:502.
87 Förslag till Förordning om ändring i förordningen 1990:320
ömsesidig i skatteärenden
om handräckning
Härigenom föreskrivs att 9 och 14 förordningen 1990:320
om ömsesidig handräckning i skatteärenden skall ha följ ande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9§
Hemställan enligt 17 § lagen Hemställan enligt 17 § lagen 1990:314 om ömsesidig hand- 1990:314 om ömsesidig handräckning i skatteärenden skall räckning i skatteärenden skall innehålla utredning att de i innehålla utredning att de i
om om 15 § samma lag angivna förut- 15 § samma lag angivna förutsättningarna för handräckning sättningarna för handräckning föreligger. I hemställan skall föreligger. l hemställan skall vidare anges namn, personnum- vidare anges nanm, personnummer, eller organisationsnummer, mer, eller organisationsnummer, adress och hemortskommun för adress och hemortskommun, den saken gäller. Av hem- plats för säte eller plats för
person ställan skall också framgå att det huvudkontor för den person saär fråga om ett skatteärende. ken gäller. Av hemställan skall
också framgå att det är fråga
om
ett skatteärende.
Hemställan enligt 17 § andra stycket samma lag skall därjämte innehålla kort redogörelse for det svenska skatteärendet och skälet
en för hemställan.
14§
Hemställan om delgivning i Hemställan om delgivning i främmande stat handlingar i främmande handlingar i
av stat av ett svenskt skatteärende skall in- ett svenskt skatteärende skall innehålla uppgift om mottagarens nehålla uppgift om mottagarens
personnummer eller personnummer eller organamn, orga- namn, nisationsnummer, adress och nisationsnummer, adress och hemortskommun samt om hand- hemortskommun, plats för säte lingens innehåll. eller plats för huvudkontor samt
handlingens innehåll.
om
Denna förordning träder i kraft den
- - - .
88 Förslag till
Förordning om ändring i taxeringsförordningen
1990:1236
Härigenom föreskrivs att 16 och 24 taxeringsförordningen 1990:1236 skall ha följ ande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7§
För skattskyldig, som endast För skattskyldig, som endast haft inkomst kapital från vil- haft intäkt kapital från vilken
av av ken det gjorts avdrag för prelimi- det gjorts avdrag för preliminär när A-skatt enligt 3 § 2 mom. A-skatt enligt 3 § 2 mom. tredje tredje stycket uppbördslagen stycket uppbördslagen 1953:272 och som inte är skyl- 1953:272 och som inte är skyldig att lämna självdeklaration, dig att lämna självdeklaration, skall utfärdas ett särskilt med- skall utfärdas ett särskilt meddelande om taxeringen taxe- delande taxeringen taxe-
om ringsmeddelande. ringsmeddelande.
Taxeringsmeddelandet skall innehålla upplysning
om
den skattskyldiges namn, personnummer, postadress och hemortskommun,
kontrolluppgifter enligt 3 kap. 22 och 27 lagen 1990:325
älvdeklaration och kontrolluppgifter, såvitt utbetalarens om avser namn, utbetalat belopp och belopp för preliminär skatt i fråga om varje kontrolluppgift,
inkomst av kapital och be- överskott av kapital och beslutad skatt. slutad skatt.
Riksskatteverket får bestämma att ytterligare upplysningar skall lämnas i meddelandet.
Skattemyndigheten skall för varje taxeringsår upprätta ett taxeringsupp giftsregister.
Taxeringsuppgiftsregistret skall innehålla uppgift
om
namn, personnummer, or- namn, personnummer, organisationsnummer, särskilt ganisationsnummer, särskilt re-
registrerings- och redovisnings- gistrerings- och redovisnings-
hemortskommun och samt ifråga jj/.sisk nummer, nummer om
församling, person och dödsbo hemortskom-
mun och församling, i fråga om
handelsbolag huvudkontor och i
fråga annan juridisk
om person
.säte,
personnummer för make personnummer för make och om samtaxering sker med och person som likställs med annan person, personnummerfor make vid beskattningen, denne,
administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen,
uppgifter från kontrollupp- uppgifter från kontrolluppgifter avseende inkomst av tjänst, gifter avseende inkomstslagen inkomst av kapital och avgift för tjänst och kapital samt avgift för pensionsförsäkring, pensionsförsäkring,
intäkter och avdrag i varje inkomstslag vid taxering till statlig och kommunal inkomstskatt,
allmänna avdrag,
utgående och ingående mervärdesskatt när mervärdesskatt redovisas i särskild älvdeklaration,
skattepliktig dagpenning enligt lagen 1958:295 om sjömansskatt och antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige har uppburit inkomst som beskattas enligt nämnda lag,
tillgångar och skulder samt skattepliktig fönnögenhet,
10. sådana beslut beskattning i 7 § 8 skatteregister-
om som avses lagen 1980:343, vad gäller mervärdesskatt dock endast beslut om skatt som redovisas i särskild självdeklaration.
Registret får även innehålla beslut skattemyndighet
av annan avseende skattskyldig som är folkbokförd i kommun inom länet.
24§
Riksskatteverket skall under Riksskatteverket skall under taxeringsåret till statistiska cen- taxeringsåret till statistiska centralbyrån lämna preliminära upp- tralbyrån lämna preliminära uppgifter om det antal skattekronor gilier om de beräknade sammanoch skatteören, som beräknas bli lagda beskattningbara förvärvspåförda på grund av taxeringen inkomsterna vid taxeringen ununder året. Riksskatteverket be- der året. Riksskatteverket bestämmer efter samråd med statis- stämmer efter samråd med statistiska centralbyrån vid vilka tid- tiska centralbyrån vid vilka tidpunkter uppgifterna skall över- punkter uppgifterna skall över-
sändas. sändas.
Skattemyndigheten skall Skattemyndigheten skall se-
senast den 15 december under taxe- nast den 15 december under taxeringsåret till statistiska central- ringsåret till statistiska centralbyrån översända uppgifter byrån översända uppgifter om de
om det antal skattekronor och sammanlagda beskattningsbara skatteören blivit påförda på förvärvsinkomsrerna vid taxe-
som grund taxeringen under året. ringen under året.
av
Denna förordning träder i kraft den och tillämpas första
- - gången i fråga 2001 års taxering.
om
Senastelydelse 1994:1402. 2Senastelydelse 1994:1402.
89 Förslag till
Förordning om ändring i förordningen 1990:1293
med instruktion för
skatteförvaltningen
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 12 § förordningen 1990: 1293
med instruktion för skatteförvaltningen skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
Inom verket finns en sjömansskattenämnd. Om nämndens
sammansättning och uppgifter finns bestämmelser i lagen 195 8:295
om sjömansskatt.
Till skatterättsnämnden enligt Till Skatterättsnämnden
enlagen 1951:442 förhands- ligt lagen 1951:442 för-
om om
besked i taxeringsfrågor och handsbesked i taxeringsfrågor
forskarskattenämnden enligt och Forskanskatterzämnden
enlagen 1984:947 beskattning ligt lagen 1998:000 For-
om om av utländska forskare vid tillfäl- skarskattenämnden finns inom
ligt arbete i Sverige finns inom verket ett gemensamt kansli
som verket ett gemensamt kansli leds kanslichef.
som av en leds av en kanslichef.
Denna förordning träder i kraft den
- - - .
Senaste lydelse 1991:183.
90 Förslag till
Förordning om upphävande av förordningen
1991 :7 om frisläpp av investeringsreserver
Härigenom föreskrivs att förordningen l99l:7 om frisläpp av investeringsreserver skall upphöra att gälla Den Upphävda för-
- - - . ordningen gäller dock fortfarande i fråga 2001 och tidigare års
om taxeringar.
91 till
Förslag Förordning om upphävande av förordningen
1991:1498 om skiktgränsen för statlig
inkomstskatt vid 1993 års taxering
Härigenom föreskrivs att förordningen 1991 1498 skiktgrän-
: om sen för statlig inkomstskatt vid 1993 års taxering skall upphöra att gälla Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i
- - - . fråga 1993 års taxering.
om
92 Förslag till
Förordning om ändring i utlandsreseförordningen
1991:1754
Härigenom föreskrivs att 6 och 9 §§ utlandsreseförordningen 1991:1754 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2§
I denna förordning avses med
myndighet: den myndighet beslutar om ersättning och
- som traktamente m.m. till resenären,
dag: tiden dygnet mellan klockan 6.00 och 24.00,
-
natt: tiden dygnet mellan klockan 0.00 och 6.00,
-
tjänsteställe: detsamma som tiänsteställe: detsamma som
- i punkt 3 anvisningarna till i 12 kap. 7 och 8 §§ inkomst-
av 33 § kommunalskattelagen skattelagen 1 998.000, 1928:370,
vanliga verksamhetsorten: vanliga verksamhetsorten:
- detsamma som i punkt 3 av an- detsamma som i 12 kap. 6 § invisningarna till 33 § kommunal- komstskattelagen, skattelagen,
stationeringsort utomlands: den ort utomlands där en tjänsteman
skall vara placerad enligt ett anställningsbeslirt eller ett beslut om förflyttning,
utrikes förrättning: tjänstgöring eller uppdrag som fullgörs utom
- Sverige någon annan ort än den vanliga verksamhetsorten eller stationeringsorten utomlands,
utrikes tjänsteresa: en resa utrikes tjänsteresa: en resa
- -
är direkt föranledd som är direkt föranledd av en utsom av en utrikes förrättning eller en resa rikes förrättning eller en resa som
den som är stationerad i ut- den som är stationerad utomlands som landet företar till eller från Sve- företar till eller från Sverige för rige för statens räkning. statens räkning.
6§
Vid resor i tjänsten med egen Vid resor i tjänsten med egen bil betalas ersättning med högst bil betalas ersättning med högst det belopp som anges i punkt 3 c det belopp som anges i 12 kap.
anvisningarna till 33 § kom- 4 § inkomstskattelagen av
munalskattelagen 19283 70. 1998:000.
9§1
Vid en utrikes förrättning och Vid en utrikes förrättning och tjänsteresa som är förenad med tjänsteresa som är förenad med övernattning utomlands utanför övernattning utomlands utanför den vanliga verksamhetsorten, den vanliga verksamhetsorten, eller stationeringsorten utom- eller stationeringsorten utomlands, betalas traktamente för dag lands, betalas traktamente för dag enligt bestämmelserna i punkten enligt bestämmelserna i 12 kap. 3 av anvisningarna till 33 § kom- 5-11 och 13--16 §§ inkomstmunalskattelagen 19283 70. skattelagen 1998:000. Trakta- Traktamente betalas med det mente betalas med det normalnorrnalbelopp som Riksskatte- belopp som Riksskatteverket reverket rekommenderar för kalen- kommenderar för kalenderåret deråret för det land eller område för det land eller område
där redär resenären vistas, inte nå- senären vistas, inte något
om om got annat följer av 14 eller 15 § annat följer av 14 eller 15 § eller eller av föreskrifter eller beslut föreskrifter eller beslut
av som som meddelats med stöd av 3 § meddelats med stöd av 3 § första första stycket. stycket.
Denna förordning träder i kraft den
- w - .
1Senastelydelse 1994:1534.
93 till
Förslag Förordning om upphävande av förordningen 1992: 1498 om skiktgränsen för statlig
inkomstskatt vid 1994 års taxering
Härigenom föreskrivs att förordningen 1992:1498 om skiktgränsen för statlig inkomstskatt vid 1994 års taxering skall upphöra att gälla Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i
- - . fråga om 1994 års taxering.
94 till
Förslag Förordning om upphävande av förordningen
med bemyndigande för Riksskatteverket
1993:959
rörande handläggning ärenden enligt lagen
av
skattereduktion för utgifter för
1993:672 om byggnadsarbete på bostadshus
Härigenom föreskrivs att förordningen 1993:959 med bemyndigande för Riksskatteverket rörande handläggning av ärenden enligt lagen 1993:672 om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete
bostadshus skall upphöra att gälla
- - .
95 Förslag till
Förordning om upphävande av förordningen skiktgränsen för statlig
1993:1200 om
inkomstskatt vid 1995 års taxering
Härigenom föreskrivs att förordningen 1993: 1200 om skiktgränsen för statlig inkomstskatt vid 1995 års taxering skall upphöra att gälla Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i
- - - . fråga 1995 års taxering.
om
96 Förslag till Förordning om ändring i förordningen 1994:1120
ersättning för sjukgymnastik
om
Härigenom föreskrivs att 12 § förordningen 1994:1120 om ersättning för sjukgymnastik skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
12§
Ersättning för sjukgym- Ersättning för en sjukgym-
en nasts kostnader för resa med nasts kostnader för resa med egen bil vid vid behandlingsmäs- egen bil vid behandlingsmässigt sigt motiverade hembesök läm- motiverade hembesök lämnas nas med det belopp som anges i med det belopp som anges i 16 punkt 32 anvisningarna till kap. 26 § första stycket inkomst-
av 23 § kommunalskattelagen skattelagen 1998:000. För varje 1928:370. För varje resa läm- resa lämnas dock en minsta
minsta ersättning om ersättning om tio kronor. Ersättnas dock en tio kronor. Ersättning för resa ning för resa med annat färdmemed annat färdmedel lämnas om del lämnas om det finns särskilda det finns särskilda skäl. skäl.
Ersättning för resa med egen bil lämnas även om kostnaden skulle ha blivit lägre om annat fardmedel hade använts. Endast om det finns särskilda skäl, får avståndet till patienten från sjukgymnastens mottagning beräknas överstiga avståndet från patienten till en allmän mottagning för sjukgymnastik som är inrättad för den ort där patienten vistas med mer än en mil.
Denna förordning träder i kraft den
- - - .
F
örfatmingsförslag
97 till
Förslag Förordning om ändring i förordningen 1994:1121 om läkarvärdsersättning
Härigenom föreskrivs att 12 § förordningen 1994:1121
om läkarvårdsersättning skall ha följ ande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
12§
Ersättning for en läkares kost- Ersättning för läkares kost-
en nader för resa med egen bil vid nader för med bil vid
resa egen sjukbesök lämnas med det be- sjukbesök lämnas med det belopp som anges i punkt 32 lopp i 16 kap. 26 §
av som anges anvisningarna till 23 § kommu- första stycket inkomstskattelagen nalskattelagen 1928:370 1998:000 det på grund
om om av det på grund av patientens till- patientens tillstånd är motiverat stånd är motiverat med hembe- med hembesök. För varje
resa sök. För varje resa lämnas dock lämnas dock minsta ersättning
en en minsta ersättning om 10 kro- 10 kronor. Ersättning för
om resa nor. Ersättning för resa med med annat färdmedel lämnas
an- om nat färdmedel lämnas det det finns särskilda skäl.
om finns särskilda skäl.
Ersättning för med bil lämnas även kostnaden skulle
resa egen om ha blivit lägre annat färdmedel hade använts. Endast det finns
om om särskilda skäl, får avståndet till patienten från läkarens mottagning beräknas överstiga avståndet från patienten till allmän
en läkannottagning är inrättad för den ort där patienten vistas.
som
Denna förordning träder i kraft den
- - - .
98 Förslag till
Förordning om upphävande av förordningen
för statlig
1994:1904 om skiktgränsen
inkomstskatt vid 1996 års taxering
Härigenom föreskrivs att förordningen 1994: 1904 om skiktgrän-
för statlig inkomstskatt vid 1996 års taxering skall upphöra att sen gälla Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i
- - - . fråga 1996 års taxering.
om
99 Förslag till
Förordning om ändring i alkoholförordningen
1994:2046
Härigenom föreskrivs att 6 § alkoholförordningen 1994:2046 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 §
Alkoholinspektionen får, med de begränsningar följer 12
som av kap. 3 § alkohollagen 1994:1738, registrera uppgifter om följande företrädare för en tillståndspliktig verksamhet:
föreståndare enligt 4 kap. 7 § alkohollagen, serveringsansvarig person enligt 6 kap. 3 § alkohollagen,
delägare i fåmansföretag delägare i fåmansföretag eller ifåmanvägt handelsbolag, eller i fåmanslzandelvbalag,
styrelseledamot, verkställande direktör, firmatecknare.
Denna förordning träder i kraft den
- - - .
10 17-0718
100 Förslag till
Förordning om upphävande av förordningen
1995:1231 om skiktgränsen för statlig
inkomstskatt vid 1997 års taxering
Härigenom föreskrivs att förordningen 1995: 123 l skiktgrän-
om sen för statlig inkomstskatt vid 1997 års taxering skall upphöra att gälla Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i
- - - . fråga 1997 års taxering.
om
101 Förslag till
Förordning om upphävande av förordningen
1995:1654 med bemyndigande för
Riksskatteverket enligt lagen 1995:1623 om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar
Härigenom föreskrivs att förordningen 1995: 1654 med bemyndigande för Riksskatteverket enligt lagen 1993: 1623 om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar skall upphöra att gälla
- - - .
102 Förslag till Förordning om ändring i förordningen 1996:382
med länsrättsinstruktion
Härigenom föreskrivs att 21 § förordningen 1996:382 med länsrättsinstruktion skall ha följ ande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
21 §
Lagmannen f°ar förordna en länsrättsnotarie som har tjänstgjort minst ett samt bedöms ha tillräcklig erfarenhet och i övrigt vara lämplig att eget ansvar
handlägga mål enligt uppbördsförfattningama med undantag
av mål arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt och mål
om enligt lagen 1984:668 uppbörd socialavgifter från arbetsgiva-
om av re,
även i andra fall än som nämnts förut handlägga mål i vilka saken är uppenbar,
handlägga mål om avräkning av utländsk skatt,
handlägga mål enligt lagen handlägga mål om skatt på 1951:763 statlig inkomst- ackumulerad inkomst enligt 60
om skatt på ackumulerad inkomst, kap. inkomstskattelagen
1998:000,
handlägga mål om förseningsavgift enligt 5 kap. 5 § taxeringslagen 1990:324, och
handlägga mål taxeringsñågor gäller ändring av belopp
om som
högst 5 000 kr. om
Förordnanden enligt första stycket f°ar inte avse mål som är omfattande eller svåra någon orsak kräver särskild
eller som av annan erfarenhet.
Denna förordning träder i kraft den
- - - .
103 Förslag till
Förordning om upphävande av förordningen
1996:805 med bemyndigande för Riksskatteverket
rörande handläggning ärenden enligt lagen
av
skattereduktion för utgifter för
1996:725 om byggnadsarbete på bostadshus
Härigenom föreskrivs att förordningen 1996:805 med bemyndigande för Riksskatteverket rörande handläggning av ärenden enligt lagen 1996:725 skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete
om
bostadshus skall upphöra att gälla
- - - .
104 Förslag till
Förordning med bemyndigande för Riksskatteverket
att meddela vissa föreskrifter till
1 8:000
Regeringen bemyndigar Riksskatteverket att meddela verkställighetsföreskrifter i fråga om
genomsnittliga produktionskosmader för djur enligt 17 kap. 5 § inkomstskattelagen 1998:000,
genomsnittspris för lunch enligt 56 kapt 3 § samma lag, och nybilspriser enligt 56 kap. 4 och 4 a samma lag, och
fartyg och fartområden enligt 58 kap. 5 och 6 lag.
a §§ samma
Denna förordning träder i kraft den då förordningen
- - - 1986: 1348 med bemyndigande för Riksskatteverket att meddela vissa föreskrifter till kommunalskattelagen 1928:370 skall upphöra att gälla. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i fråga
föreskrifter skall tillämpas vid 2000 och tidigare års om som taxeringar.
105 Förslag till
Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Australien
Härigenom föreskrivs följ
1 § Det avtal för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt beträffande inkomstskatter Sverige och Australien under-
som tecknade den 14 januari 1981, skall gälla lag häri landet.
som
Avtalets innehåll framgår bilaga till denna lag.
av
2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige
som annars skulle föreligga.
3 § Om en obegränsat skattskyldig förvärvar inkomst
person som enligt bestämmelserna i avtalet skall beskattas endast i Australien, skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid
- - - 2001 års taxering.
Genom lagen upphävs förordningen 1981:1006 dubbelbe-
om skattningsavtal mellan Sverige och Australien.
Den upphävda förordningen skall dock fortfarande tillämpas vid 2000 och tidigare års taxeringar.
Förekommer i lag eller annan författning hänvisningar till den upphävda förordningen skall hänvisningen gälla denna lag.
Bilagan har uteslutits i detta betänkande.
106 till
Förslag Lag om ändring i lagen 1983:534 om
dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bangladesh
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1983 :534 dubbelbe-
om skattningsavtal mellan Sverige och Bangladesh
dels att 4 § skall upphöra att gälla, dels att 3 § skall ha följ ande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3§
Om en person anser att det Om en obegränsat .skattskylvidtagits någon åtgärd som för dig person förvärvar inkomst honom har medfört eller kommer som enligt bestämmelserna i avatt medföra en beskattning som talet skall beskattas endast i strider mot bestämmelserna i av- Bangladesh, skall sådan inkomst talet, kan han ansöka om rättelse inte tas med vid taxerin gen i Sveenligt artikel 25 punkt 1 i avtalet. rige. Sådan ansökan skall göras hos regeringen och bör ges in inom den tid som anges i nämnda bestämmelse.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid
- - - 2001 års taxering.
107 till
Förslag Lag om ändring i förordningen 1983:858 om
dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bangladesh
Härigenom föreskrivs i fråga förordningen 1983:858
om om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bangladesh
dels att bilaga l skall upphöra att gälla,
dels att 2 § skall ha följ ande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §
Vid tillämpningen av dubbel- Vid tillämpningen dubbel-
av beskattningsavtalet skall iakttas beskattningsavtalet skall iakttas de anvisningar som framgår av de anvisningar som framgår
av bilagorna 1 och bilaga
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid
- - - 2001 års taxering.
108 Förslag till
om ändring i lagen 1991:606 om
Lag
dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Belgien
Härigenom föreskrivs att 3 och 4 §§ lagen 1991:606 om dubbelbeskatmingsavtal mellan Sverige och Belgien skall ha följ ande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3§
Om en person som är bosatt i Om en obegränsat skattskyl- Sverige förvärvar inkomst som dig person förvärvar inkomst enligt bestämmelserna i artikel 8 som enligt bestämmelserna i avpunkt artikel 13 punkt 3 eller talet skall beskattas endast i Belartikel 19punkterna 1 och 2 i av- gien, skall sådan inkomst inte tas talet beskattas endast i Belgien med vid taxerin gen i Sverige. skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige. Taxeras personen i fråga till statlig inkomstskatt för annan inkomst som är att hänföra till förvärvsinkomst skall dock följande iakttas. Först uträknas den statliga inkomstskatt som skulle ha påförts om den skattskyldi ges hela förvärvsinkomst beskattats endast i Sverige. Därefter fastställs hur stor procent den sålunda uträknade skatten utgör av hela den beskattningsbara inkomst på vilken skatten beräknats. Med den därmed erhållna procentsatsen tas skatt ut på den förvärvsinkomst som skall beskattas i Sverige. Förfarandet skall användas endast om detta leder till högre skatt.
4§
Bestämmelsema i punkt 10 Bestämmelserna i 6 kap. 12 § andra stycket av anvisningarna inkomstskattelagen 1998:000 till 53 § kommunalskattelagen gäller inte i fråga delägare i
om 1928:370 gäller inte i fråga om sådan utländsk juridisk
person delägare i sådan utländsk juridisk i tredje stycket i
som avses person som avses i b i angivna nämnda paragraf och som är stycke och som är hemmahörande hemmahörande i Belgien. För i Belgien. För delägares inkomst delägares inkomst i sådan i Beli sådan i Belgien hemmahörande gien hemmahörande utländsk utländsk juridisk person medges juridisk medges inte
person avinte avdrag enligt 6 § 1 mom. a drag enligt 6 kap. 11 § inkomstlagen 1 94 7:5 76 om statlig in- skattelagen. komstskatt.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid
- - - 2001 års taxering.
109 till
Förslag Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Brasilien
Härigenom föreskrivs följ ande.
l § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande inkomstskatter som Sverige och Brasilien undertecknade den 25 april 1975 skall, tillsammans med det protokoll är fogat till avtalet som och som utgör en del av detta, gälla lag här i landet. som Avtalets och protokollets innehåll framgår bilaga till denna av lag.
2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning den skattskyldighet i Sverige av som annars skulle föreligga.
3 § Om en obegränsat skattskyldig person förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i avtalet skall beskattas endast i Brasilien, skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid - - -
2001 års taxering.
Genom lagen upphävs förordningen 1975:1427 om tillämpning av avtal mellan Sverige och Brasilien för undvikande dubbelav beskattning beträffande inkomstskatter. Den upphävda förordningen skall dock fortfarande tillämpas vid 2000 och tidigare års taxeringar. Förekommer i lag eller författning hänvisningar till den annan upphävda förordningen skall hänvisningen gälla denna lag.
lBilagan har uteslutits i detta betänkande.
110 Förslag till
Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Grekland
Härigenom föreskrivs följ
1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande
skatteflykt beträffande skatter inkomst och förmögenhet som av Sverige och Grekland undertecknade den 6 oktober 1961, skall gälla
lag här i landet. som
Avtalets innehåll framgår bilaga till denna lag.
av
2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.
3 § Om en obegränsat skattskyldig person förvärvar inkomst som enligt artikel XXIII § 4 skall beskattas endast i Grekland, skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige.
Om den som förvärvar inkomsten är en fysisk person eller ett dödsbo och har beskattningsbar förvärvsinkomst vid taxeringen till statlig inkomstskatt, skall den statliga inkomstskatten denna beräknas följande sätt. Skatten skall beräknas till den procentuella andel den beskattningsbara förvärvsinkomsten den statliga
av som inkomstskatten skulle ha utgjort av den beskattningsbara förvärvsinkomsten, om inkomsten hade tagits med vid taxeringen.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid
- - - 2001 års taxering.
Genom lagen upphävs kungörelsen 1963:497 om tillämpning av ett mellan Sverige och Grekland den 6 oktober 1961 ingånget avtal för undvikande dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt
av beträffande skatter å inkomst och fönnögenhet.
Den upphävda kungörelsen skall dock fortfarande tillämpas vid 2000 och tidigare års taxeringar.
Förekommer i lag eller annan författning hänvisningar till den upphävda kungörelsen skall hänvisningen gälla denna lag.
lBilagan har uteslutits i detta betänkande.
111 Förslag till Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Israel
Härigenom föreskrivs följ ande.
1 § Det avtal for undvikande dubbelbeskattning beträffande skatter av å inkomst och förmögenhet Sverige och Israel undertecknade som den 22 december 1959, skall gälla lag här i landet. som Avtalets innehåll framgår bilaga till denna lag. av
2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa
medför inskränkning den skattskyldighet i Sverige
av som annars
skulle föreligga.
3 § Om en obegränsat skattskyldig förvärvar inkomst person som enligt artikel XVII § 2 skall beskattas endast i Israel, skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige. Om den som förvärvar inkomsten är fysisk eller ett en person dödsbo och har beskattningsbar förvärvsinkomst vid taxeringen till statlig inkomstskatt, skall den statliga inkomstskatten denna beräknas följande sätt. Skatten skall beräknas till den procentuella andel av den beskattningsbara förvärvsinkomsten den statliga som inkomstskatten skulle ha utgjort den beskattningsbara förvärvsinav komsten, om inkomsten hade tagits med vid taxeringen.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid - - - 2001 års taxering. Genom lagen upphävs kungörelsen 1960:617 tillämpning om av ett mellan Sverige och Israel den 22 december 1959 ingånget avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och fönnögenhet. Den upphävda kungörelsen skall dock fortfarande tillämpas vid 2000 och tidigare års taxeringar. Förekommer i lag eller författning hänvisningar till den annan upphävda kungörelsen skall hänvisningen gälla denna lag.
lBilagan har uteslutits i detta betänkande.
g
112 Förslag till
Lag om ändring i lagen 1983:182 om
dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Italien
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1983: 182 om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Italien
dels att 4 § skall upphöra att gälla, dels att 3 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3§
Om anser att det Om en obegränsat skattskyl-
en person vidtagits någon åtgärd som för dig person förvärvar inkomst honom har medfört eller kommer som enligt bestämmelserna i avatt medföra en beskattning som talet skall beskattas endast i strider mot bestämmelserna i av- Italien, skall sådan inkomst inte talet, kan han ansöka om rättelse tas med vid taxerin gen i Sverige. enligt artikel 26 punkt l i avtalet. Sådan ansökan skall göras hos regeringen och bör inges inom den tid som anges i nämnda bestämmelse.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid
- - - 2001 års taxering.
304 F örfattningsfärslag
113 till
Förslag
Lag om ändring i förordningen 1983:857
om
dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Italien
Härigenom föreskrivs i fråga förordningen 1983:857
om om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Italien
dels att bilaga l skall upphöra att gälla, dels att 2 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §
Vid tillämpningen dubbel- Vid tillämpningen dubbel-
av av
beskattningsavtalet och det till beskattningsavtalet och det till
avtalet fogade protokollet skall avtalet fogade protokollet skall iakttas de anvisningar fram- iakttas de anvisningar fram-
som som går av bilagorna 1 och går bilaga
av
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid
- - - 2001 års taxering.
114 till
Förslag
Lag om ändring i lagen l986:76 om
dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Jamaica
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen l986:76 om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Jamaica
dels att 4 § skall upphöra att gälla, dels att 3 § skall ha följ ande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3§
Om att det Om en obegränsat skattskyl-
en person anser vidtagits någon åtgärd som för dig person förvärvar inkomst honom har medfört eller kommer enligt bestämmelserna i av-
som att medföra en beskattning som talet skall beskattas endast i strider mot bestämmelserna i av- Jamaica, skall sådan inkomst talet, kan han ansöka om rättelse inte tas med vid taxeringen i Sveenligt artikel 25 punkt 1 i avtalet. rige. Sådan ansökan skall göras hos regeringen och bör inges inom den tid som anges i nämnda bestämmelse.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid
- - - 2001 års taxering.
115 Förslag till
Lag om ändring i förordningen 1986:733 om
dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Jamaica
Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen 1986:733
om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Jamacia dels att bilaga l skall upphöra att gälla, dels att 2 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 § Vid tillämpningen dubbel- Vid tillämpningen dubbel-
av av beskattningsavtalet skall iakttas beskattningsavtalet skall iakttas de anvisningar som framgår de anvisningar framgår
av som av bilagorna 1 och bilaga
Demia lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid
- - - 2001 års taxering.
116 Förslag till Lag om ändring i lagen 1983:203 om
dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Japan
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1983:203 om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Japan
dels att 4 § skall upphöra att gälla,
dels att 3 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3§
Om en person anser att det Om en obegränsat skattskylvidtagits någon åtgärd för dig person förvärvar inkomst
som honom har medfört eller kommer som enligt bestämmelserna i avatt medföra beskattning som talet skall beskattas endast iJa-
en strider mot bestämmelserna i av- pan, skall sådan inkomst inte tas talet, kan han ansöka om rättelse med vid taxeringen i Sverige. enligt artikel 24 punkt 1 i avtalet. Sådan ansökan skall göras hos regeringen och bör ges in inom den tid som anges i nämnda bestämmelse.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid
- - - 2001 års taxering.
117 till
Förslag Lag om ändring i förordningen 1983:769 om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Japan
Härigenom föreskrivs i fråga förordningen 1983:769
om om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Japan
dels att bilaga 1 skall upphöra att gälla, dels att 2 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §
Vid tillämpningen dubbel- Vid tillämpningen dubbel-
av av beskattningsavtalet skall iakttas beskattningsavtalet skall iakttas de anvisningar som framgår av de anvisningar framgår
som av bilagorna 1 och bilaga
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid
- - - 2001 års taxering.
118 Förslag till Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Jugoslavien
Härigenom föreskrivs följ ande.
1 § Det avtal för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter inkomst och förmögenhet Sverige och Jugoslavien underteck-
som nade den 18 juni 1980 skall, tillsammans med det protokoll som är fogat till avtalet och utgör en del av detta, gälla som lag här i
som landet.
Avtalets och protokollets innehåll framgår bilaga till denna
av lag.
2 § Avtalets beskatmingsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning den skattskyldighet i Sverige som annars
av skulle föreligga.
3 § Om obegränsat skattskyldig person förvärvar inkomst som
en enligt bestämmelserna i avtalet skall beskattas endast i Jugoslavien, skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid
- - - 2001 års taxering.
Genom lagen upphävs förordningen l982:70 dubbelbeskatt-
om ningsavtal mellan Sverige och Jugoslavien.
Den upphävda förordningen skall dock fortfarande tillämpas vid 2000 och tidigare års taxeringar.
Förekommer i lag eller författning hänvisningar till den
annan upphävda förordningen skall hänvisningen gälla denna lag.
lBilagan har uteslutits i detta betänkande.-
119 till
Förslag Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Kenya
Härigenom föreskrivs följ ande.
1 § Det avtal för undvikande dubbelbeskattning beträffande skatter
av
inkomst och förmögenhet Sverige och Kenya undertecknade
som den 28 juni 1973, skall gälla lag här i landet.
som
Avtalets innehåll framgår bilaga till denna lag.
av
2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa
medför inskränkning den skattskyldighet i Sverige
av som annars skulle föreligga.
3 § Om en obegränsat skattskyldig förvärvar inkomst
person som enligt bestämmelserna i avtalet skall beskattas endast i Kenya, skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid
- - - 2001 års taxering.
Genom lagen upphävs förordningen 1974:69 tillämpning
om av avtal mellan Sverige och Kenya for undvikande dubbelbeskattning
av beträffande skatter inkomster och förmögenhet.
Den upphävda förordningen skall dock fortfarande tillämpas vid 2000 och tidigare års taxeringar.
Förekommer i lag eller författning hänvisningar till den
annan upphävda förordningen skall hänvisningen gälla denna lag.
Bilagan har uteslutits i detta betänkande.
120 Förslag till
Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Marocko
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Det avtal för undvikande dubbelbeskattning beträffande skatter
av
inkomst och förmögenhet Sverige och Marocko underteck-
som nade den 30 1961 skall, tillsammans med det protokoll som är
mars fogat till avtalet och utgör del detta, gälla lag här i
som en av som landet.
Avtalets och protokollets innehåll framgår av bilaga till denna lag.
2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning den skattskyldighet i Sverige som annars
av skulle föreligga.
3 § Om en obegränsat skattskyldig person förvärvar inkomst som enligt avtalet skall beskattas endast i Marocko, skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige.
Om den förvärvar inkomsten är en fysisk person eller ett
som dödsbo och har beskattningsbar förvärvsinkomst vid taxeringen till statlig inkomstskatt, skall den statliga inkomstskatten denna beräknas följande sätt. Skatten skall beräknas till den procentuella andel den beskattningsbara förvärvsinkomsten som den statliga
av inkomstskatten skulle ha utgjort den beskattningsbara förvärvsin-
av komsten, om inkomsten hade tagits med vid taxeringen.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid
- - - 2001 års taxering.
Genom lagen upphävs kungörelsen 1961:521 om tillämpning av avtal mellan Sverige och Marocko för undvikande dubbelbeskatt-
av ning och fastställande bestämmelser angående ömsesidig hand-
av räckning beträffande direkta skatter.
Den upphävda kungörelsen skall dock fortfarande tillämpas vid 2000 och tidigare års taxeringar.
Förekommer i lag eller annan författning hänvisningar till den upphävda kungörelsen skall hänvisningen gälla denna lag.
lBilagan har uteslutits i detta betänkande.
121 Förslag till
Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Nya Zeeland
Härigenom föreskrivs följ ande.
1 § Det avtal for undvikande dubbelbeskattning och förhindrande
av
skatteflykt beträffande inkomstskatter Sverige och Nya av som Zeeland undertecknade den 21 februari 1979, skall gälla som lag här i landet.
Avtalets innehåll framgår av bilaga till denna lag.
2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning den skattskyldighet i Sverige som annars
av skulle föreligga.
3 § Om obegränsat skattskyldig förvärvar inkomst som
en person enligt bestämmelserna i avtalet skall beskattas endast i Nya Zeeland, skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid
- - - 2001 års taxering.
Genom lagen upphävs förordningen 1980:1131 om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Nya Zeeland.
Den upphävda förordningen skall dock fortfarande tillämpas vid 2000 och tidigare års taxeringar.
Förekommer i lag eller författning hänvisningar till den
annan upphävda förordningen skall hänvisningen gälla denna lag.
lBilagan har uteslutits i detta betänkande.
122 till
Förslag Lag om ändring i lagen 1986:595 om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Pakistan
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1986:595 dubbelbeom skattningsavtal mellan Sverige och Pakistan i dels att 4 § skall upphöra att gälla, dels att 3 § skall ha följ ande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3§ Om att det Om obegränsat .skattskylen person anser en vidtagits någon åtgärd som för dig person förvärvar inkomst honom har medfört eller kommer enligt bestämmelserna i som avatt medföra en beskattning som talet skall beskattas endast i strider mot bestämmelserna i Pakistan, skall .sådan inkomst avtalet, kan han ansöka rättelse inte tas med vid taxerin i Sveom gen enligt artikel 25 punkt 1 i avtalet. rige. Sådan ansökan skall göras hos regeringen och bör inges inom den tid som anges i nämnda bestämmelse.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid - - - 2001 års taxering.
123 Förslag till
Lag om ändring i förordningen 1986:732 om
dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Pakistan
Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen 1986:732
om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Pakistan
dels att bilaga l skall upphöra att gälla, dels att 2 § skall ha följ ande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
- §
Vid tillämpningen av dubbel- Vid tillämpningen dubbel-
av beskattningsavtalet skall iakttas beskattningsavtalet skall iakttas de anvisningar som framgår av de anvisningar som framgår av bilagorna l och bilaga
Denna lag träder kraft den och tillämpas första gången vid
- - - 2001 års taxering.
124 Förslag till
Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Peru
Härigenom föreskrivs följ ande.
1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet Sverige och Peru undertecknade den
som 17 september 1959, skall gälla som lag här i landet.
Avtalets innehåll framgår bilaga till denna lag.
av
2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.
3 § Om en obegränsat skattskyldig person förvärvar inkomst som enligt artikel XVII § 3 skall beskattas endast i Peru, skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige.
Om den som förvärvar inkomsten är en fysisk person eller ett dödsbo och har beskattningsbar förvärvsinkomst vid taxeringen till statlig inkomstskatt, skall den statliga inkomstskatten denna beräknas följ ande sätt. Skatten skall beräknas till den procentuella andel den beskattningsbara förvärvsinkomsten som den statliga
av inkomstskatten skulle ha utgjort av den beskattningsbara förvärvsinkomsten, om inkomsten hade tagits med vid taxeringen.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid
- - - 2001 års taxering.
Genom lagen upphävs kungörelsen 1968:745 om tillämpning av avtal den 17 september 1966 mellan Sverige och Peru för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.
Den upphävda kungörelsen skall dock fortfarande tillämpas vid 2000 och tidigare års taxeringar.
Förekommer i lag eller annan författning hänvisningar till den upphävda kungörelsen skall hänvisningen gälla denna lag.
Bilagan har uteslutits i detta betänkande.
125 Förslag till
Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Polen
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter
inkomst och förmögenhet som Sverige och Polen undertecknade den 5juni 1975 skall, tillsammans med det protokoll är fogat till
som avtalet och som utgör en del detta, gälla lag här i landet.
av som
Avtalets och protokollets innehåll framgår bilaga till denna
av lag.
2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige
som annars skulle föreligga.
3 § Om en obegränsat skattskyldig person förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i avtalet skall beskattas endast i Polen, skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid
- - - 2001 års taxering.
Genom lagen upphävs förordningen 1977:475 om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Polen.
Den upphävda förordningen skall dock fortfarande tillämpas vid 2000 och tidigare års taxeringar.
Förekommer i lag eller annan författning hänvisningar till den upphävda förordningen skall hänvisningen gälla denna lag.
lBilagan har uteslutits i detta betänkande.
126 Förslag till
Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Rumänien
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter
inkomst och förmögenhet Sverige och Rumänien underteck-
som nade den 22 december 1976 skall, tillsammans med det protokoll som är fogat till avtalet och som utgör en del detta, gälla lag här i
av som landet.
Avtalets och protokollets innehåll framgår bilaga till denna
av lag.
2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.
3 § Om en obegränsat skattskyldig förvärvar inkomst
person som enligt bestämmelserna i avtalet skall beskattas endast i Rumänien, skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid
- - - 2001 års taxering.
Genom lagen upphävs förordningen l979:57 om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Rumänien.
Den upphävda förordningen skall dock fortfarande tillämpas vid 2000 och tidigare års taxeringar.
Förekommer i lag eller annan författning hänvisningar till den upphävda förordningen skall hänvisningen gälla denna lag.
lBilagan har uteslutits i detta betänkande.
127 Förslag till
Lag om ändring i lagen 1993:1301
om
dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Ryssland
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen 1993: 1301 dubbelbe-
om skattningsavtal mellan Sverige och Ryssland skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5§
Utan hinder av bestämmelser- Utan hinder bestämmelser-
av na i artikel 22 punkt 2 i avtalet nai artikel 22 punkt 2 ai avtalet
a skall utdelning från bolag med skall utdelning från bolag med hemvist i Ryssland till bolag hemvist i Ryssland till bolag med undantag för handelsbolag med undantag för handelsbolag med hemvist i Sverige, förutom i med hemvist i Sverige, förutom i fall som anges i artikel 22 punkt fall i artikel 22 punkt
som anges 2 c i avtalet, undantas från be- 2 i avtalet, undantas från be-
c skattning i Sverige om utdelning- skattning i Sverige utdelning-
om
erhållits sådan aktie eller erhållits sådan aktie eller en en andel i bolaget med hemvist i andel i bolaget med hemvist i Ryssland som inte utgör omsätt- Ryssland inte utgör lager-
som ningstillgång i det svenska bola- tillgäng i det svenska bolagets gets verksamhet under förutsätt- verksamhet under förutsättning ning att det sammanlagda röste- att det sammanlagda röstetalet talet för det svenska bolagets ak- för det svenska bolagets aktier tier eller andelar i bolaget med eller andelar i bolaget med hemhemvist i Ryssland vid beskatt- visti Ryssland vid beskattningsningsårets utgång motsvarade årets utgång motsvarade minst 25 minst 25 procent av röstetalet för procent röstetalet för samtliga
av samtliga aktier eller andelar i aktier eller andelar i bolaget med bolaget med hemvist i Ryssland, hemvisti Ryssland, eller det görs eller det görs sannolikt att inne- sannolikt att innehavet aktien
av havet av aktien eller andelen be- eller andelen betingas verk-
av tingas verksamhet be- samhet bedrivs det
av som som av svendrivs av det svenska bolaget eller ska bolaget eller bolag
av som av bolag som med hänsyn till med hänsyn till äganderättsföräganderättsförhållanden eller hållanden eller organisatoriska
organisatoriska förhållanden kan förhållanden kan stå det
anses
stå det nära. Sådan skatte- nära. Sådan skattebefrielse medanses befrielse medges dock endast om ges dock endast om
a den vinst av vilken utdelningen betalas har, i Ryssland eller någon annanstans, underkastats beskattning är j ämförli g med
en som den inkomstbeskattning som skulle ha skett 01n inkomsten hade förvärvats av ett svenskt bolag, eller
b utdelningen, utöver sådan i utgörs av inkomst som
som avses hade varit skattebefriad i Sverige om den hade förvärvats direkt av bolaget med hemvist i Sverige.
Denna lag träder i kraft den
- - - .
128 Förslag till
Lag om upphävande av förordningen 1982:1227 om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Sovjetunionen
Härigenom föreskrivs att förordningen 1982: 1227 om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sovjetunionen skall upphöra att gälla Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i
- - - . fråga om skatter inkomst som förvärvats före den l januari 1997 och svensk förmögenhetsskatt som påförts vid 1997 eller tidigare års taxering. Såvitt förhållandet till Kazakstan skall dock den
avser upphävda förordningen tillämpas till dess annat föreskrivs i författning rörande dtrbbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Kazakstan.
ll 17-0718
129 till
Förslag Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Spanien
Härigenom föreskrivs följ ande.
1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter
inkomst och fönnögenhet som Sverige och Spanien undertecknade den 16 juni 1976 skall, tillsammans med det protokoll som är fogat till avtalet och som utgör en del av detta, gälla som lag här i landet.
Avtalets och protokollets innehåll framgår bilaga till denna
av lag.
2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.
3 § Om en obegränsat skattskyldig person förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i avtalet skall beskattas endast i Spanien, skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid
- - - 2001 års taxering.
Genom lagen upphävs förordningen l 977175 om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Spanien.
Den upphävda förordningen skall dock fortfarande tillämpas vid 2000 och tidigare års taxeringar.
Förekommer i lag eller annan författning hänvisningar till den upphävda förordningen skall hänvisningen gälla denna lag.
lBilagan har uteslutits i detta betänkande.
130 Förslag till Lag om ändring i lagen 1983:912 om
dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sri
Lanka
Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1983:912 dubbelbe-
om om skattningsavtal mellan Sverige och Sri Lanka
dels att 4 § skall upphöra att gälla, dels att 3 § skall ha följ ande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3§
Om en person anser att det Om obegränsat skattskyl-
en vidtagits någon åtgärd som för dig person förvärvar inkomst honom har medfört eller kommer som enligt bestämmelserna i
avatt medföra en beskattning som talet skall beskattas endast i Sri strider mot bestämmelserna i av- Lanka, skall sådan inkomst inte talet, kan han ansöka om rättelse tas med vid taxerin i Sverige. enligt artikel 25 punkt 1 i avtalet. Sådan ansökan skall göras hos regeringen och bör ges in inom den tid som anges i nämnda bestämmelse.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid
- - - 2001 års taxering.
131 Förslag till
Lag om ändring i förordningen 1984:809 om
dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sri
Lanka
Härigenom föreskrivs i fråga förordningen 1984:809 om
om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sri Lanka
dels att bilaga 1 skall upphöra att gälla, dels att 2 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §
Vid tillämpningen dubbel- Vid tillämpningen av dubbel-
av beskattningsavtalet skall iakttas beskattningsavtalet skall iakttas de anvisningar som framgår av de anvisningar som framgår av bilagorna 1 och bilaga
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid
- - - 2001 års taxering.
132 Förslag till
Lag om ändring i lagen 1983:898 om
dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige samt
Storbritannien och Nordirland
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1983:898 om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland
dels att 4 § skall upphöra att gälla, dels att 3 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3§
Om en person anser att det Om en obegränsat skattskylvidtagits någon åtgärd som för dig person förvärvar inkomst honom har medfört eller kommer enligt bestämmelserna
som i avatt medföra en beskattning som talet skall beskattas endast i strider mot bestämmelserna i Storbritannien och Nordirland,
avtalet, kan han ansöka om rättelse skall sådan inkomst inte tas med enligt artikel 24 punkt 1 i avtalet. vid taxeringen i Sverige. Sådan ansökan skall göras hos regeringen.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid
- - - 2001 års taxering.
133 till
Förslag
Lag om ändring i förordningen 1984:932 om
dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige samt
Storbritannien och Nordirland
Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen 1984:932 om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland dels att bilagorna l och 3 skall upphöra att gälla, dels att 2 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 § Vid tillämpningen dubbel- Vid tillämpningen dubbelav av beskattningsavtalet skall iakttas beskattningsavtalet skall iakttas de anvisningar som framgår de anvisningar framgår av som av bilagorna 1-3. bilaga
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid - - - 2001 års taxering.
lsenaste lydelse av bilaga 3 1987:35.
134 Förslag till
Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Tanzania
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Det avtal för undvikande dubbelbeskattning beträffande skatter
av
inkomst och fönnögenhet Sverige och Tanzania underteck-
som nade den 2 maj 1976, skall gälla som lag häri landet.
Avtalets innehåll framgår bilaga till denna lag.
av
2 § Avtalets beskatmingsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning den skattskyldighet i Sverige
av som annars skulle föreligga.
3 § Om en obegränsat skattskyldig förvärvar inkomst
person som enligt bestämmelserna i avtalet skall beskattas endast i Tanzania, skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige.
Demia lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid
- - - 2001 års taxering.
Genom lagen upphävs förordningen 1977:580 dubbel-
om beskattningsavtal mellan Sverige och Tanzania.
Den upphävda förordningen skall dock fortfarande tillämpas vid 2000 och tidigare års taxcringar.
Förekommer i lag eller författning hänvisningar till den
annan upphävda förordningen skall hänvisningen gälla denna lag.
lBilagan har uteslutits i detta betänkande.
135 Förslag till Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Tjeckoslovakien
Härigenom föreskrivs följ ande.
1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskatming beträffande skatter
inkomst och förmögenhet som Sverige och Tjeckoslovakien undertecknade den 16 februari 1979, skall gälla som lag här i landet.
Avtalets innehåll framgår av bilaga till denna lag.
2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning den skattskyldighet i Sverige som annars
av skulle föreligga.
3 § Om en obegränsat skattskyldig person förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i avtalet skall beskattas endast i Tjeckoslovakien, skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid
- - - 2001 års taxering.
Genom lagen upphävs förordningen 1980: 864 om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Tjeckoslovakien.
Den upphävda förordningen skall dock fortfarande tillämpas vid 2000 och tidigare års taxeringar.
Förekommer i lag eller författning hänvisningar till den
annan upphävda förordningen skall hänvisningen gälla denna lag.
lBilagan har uteslutits i detta betänkande.
136 Förslag till
Lag om ändring i lagen 1984:246 om
dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige samt
Trinidad och Tobago
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1984:246 om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige samt Trinidad och Tobago
dels att 4 § skall upphöra att gälla, dels att 3 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3§
Om en person anser att det Om en obegränsat skattskylvidtagits någon åtgärd som för dig person förvärvar inkomst honom har medfört eller kommer som enligt bestämmelserna i avatt medföra beskattning som talet skall beskattas endast i Tri-
en strider mot bestämmelserna i av- nidad och Tobago, skall sådan talet, kan han ansöka om rättelse inkomst inte tas med vid taxeenligt artikel 25 punkt 1 i avtalet. ringen i Sverige. Sådan ansökan skall göras hos regeringen och bör inges inom den tid som anges i nämnda bestämmelse.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid
- - - 2001 års taxering.
3 3 O F ärfatlnin gsfÖrs/ag S OU l 997 77
:
137 Förslag till
Lag om ändring i förordningen 1985:49
om
dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige samt
Trinidad och Tobago
Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen 1985:49
om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige samt Trinidad och Tobago
dels att bilaga l skall upphöra att gälla, dels att 2 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §
Vid tillämpningen av dubbel- Vid tillämpningen dubbel-
av beskattningsavtalet skall iakttas beskattningsavtalet skall iakttas de anvisningar som framgår de anvisningar framgår
av som av bilagorna 1 och bilaga
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid
- - - 2001 års taxering.
138 Förslag till Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Tunisien
Härigenom föreskrivs följ ande.
1 § Det avtal för undvikande dubbelbeskatlning beträffande skatter
av
inkomst och förmögenhet som Sverige och Tunisien undertecknade den 7 maj 198 skall gälla lag här i landet.
som
Avtalets innehåll framgår bilaga till denna lag.
av
2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige
som annars skulle föreligga.
3 § Om en obegränsat skattskyldig person förvärvar inkomst
som enligt bestämmelsemai avtalet skall beskattas endast i Tunisien, skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid
- - - 2001 års taxering.
Genom lagen upphävs förordningen 1983:476 om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Tunisien.
Den upphävda förordningen skall dock fortfarande tillämpas vid 2000 och tidigare års taxeringar.
Förekommer i lag eller annan författning hänvisningar till den upphävda förordningen skall hänvisningen gälla denna lag.
lBilagan har uteslutits i detta betänkande.
139 Förslag till
Lag om upphävande av förordningen 1986:1082 om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Tyska Demokratiska Republiken
Härigenom föreskrivs att förordningen 1986: 1082 dubbel-
om beskattningsavtal mellan Sverige och Tyska Demokratiska Republiken skall upphöra att gälla Den upphävda förordningen gäller
- - - . dock fortfarande i fråga skatter inkomst förvärvats före
om som den 1 januari 1991 och svensk förmögenhetsskatt påförts vid
som 1991 eller tidigare års taxering.
140 Förslag till
Lag om ändring i lagen 1982:709 om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Ungern
Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1982:709 om dubbelbeom skattningsavtal mellan Sverige och Ungern dels att 4 § skall upphöra att gälla, dels att 3 § skall ha följ ande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3§ Om att det Om obegränsat .skattskylen person anser en vidtagits någon åtgärd för dig person förvärvar inkomst som honom har medfört eller kommer enligt bestämmelserna i avsom medföra beskattning talet skall beskattas endast i att en som strider mot bestämmelserna i Ungern, skall sådan inkomst inte avtalet, kan han ansöka rättelse tas med vid taxeringen i Sverige. om enligt artikel 25 punkt 1 i avtalet. Sådan ansökan skall göras hos regeringen och bör ges in inom den tid i nämnda besom anges stämmelse.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid - - - 2001 års taxering.
141 till
Förslag Lag om ändring i förordningen 1982:985
om
dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Ungern
Härigenom föreskrivs i fråga förordningen 1982:985 om om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Ungern dels att bilaga l skall upphöra att gälla, dels att 2 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 § Vid tillämpningen dubbel- Vid tillämpningen dubbelav av beskattningsavtalet skall iakttas beskattningsavtalet skall iakttas de anvisningar som framgår de anvisningar framgår av som av bilagorna 1 och bilaga
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid - - - 2001 års taxering.
142 Förslag till
dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Lag om
Zambia
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Det avtal för undvikande dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande inkomstskatter Sverige och Zambia av som undertecknade den 18 1974, skall gälla lag här i landet. mars som Avtalets innehåll framgår bilaga till denna lag. av
2 § Avtalets beskatmingsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning den skattskyldighet i Sverige som annars av skulle föreligga.
3 § Om obegränsat skattskyldig förvärvar inkomst som en person enligt bestämmelsema i avtalet skall beskattas endast i Zambia, skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid - - - 2001 års taxering. Genom lagen upphävs förordningen 1975: 1393 tillämpning om avtal mellan Sverige och Zambia för undvikande av dubbelav beskattning och förhindrande skatteflykt beträffande inkomstav skatter. Den upphävda förordningen skall dock fortfarande tillämpas vid 2000 och tidigare års taxeringar. Förekommer i lag eller författning hänvisningar till den annan upphävda förordningen skall hänvisningen gälla denna lag.
Bilagan har uteslutits i dettabetänkande.
143 Förslag till
Lag om ändring i lagen 1992:858 om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Österrike
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen 1992:858 dubbelbe-
om skattningsavtal mellan Sverige och Österrike skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4§
Skattebefrielsen i artikel lO Skattebefrielsen i artikel 10 paragraf 6 i avtalet är villkorad paragraf 6 i avtalet är villkorad av bestämmelsemai 7 § 8 mom. bestämmelsema i 34 kap. 19 §
av sjätte stycket lagen 1947:576 inkomstskattelagen 1998:000, om statlig inkomstskatt, dock dock skall utdelning i den mån skall utdelning i den mån den ut- den utgörs inkomst hade
av som görs av inkomst som hade varit varit skattebefriad i Sverige
om skattebefriad i Sverige den den hade förvärvats direkt bo-
om av hade förvärvats direkt bolag lag med hemvist i Sverige alltid
av med hemvisti Sverige alltid undantagen från svensk
vara vara undantagen från svensk skatt. skatt.
Denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid
- - - 2001 års taxering.
1¶Utredningsarbetet
Skattelagskommittén tillsattes den 22 maj 1991 med uppdrag att göra
lagteknisk inkomstskattelagstiftningen. Den 10 januari en översyn av 1997 överlämnade kommittén sitt huvudbetänkande Inkomstskattelag SOU 1997:2. Betänkandet innehöll förslag till en ny inkomstskattelag, IL, och till ikraftträdandelag, ILP, samt om upphävande
en
kommunalskattelagen 1928:370, KL, lagen 1947:576 om statlig av inkomstskatt, SIL, och ett trettiotal andra skattelagar.
Det fortsatta arbetet har avsett dels uppdatering av de lämnade förslagen med hänsyn till lagändringar, vilken behandlas i
senare avsnitt 1.1, dels följdändringar till IL och ILP, vilka behandlas i avsnitt 1.2 utom såvitt författningar om dubbelbeskattningsavtal
avser
behandlas i avsnitt 1.3. För en redogörelse för direktiven för som utredningsarbetet hänvisas till huvudbetänkandet avsnitt 1.1 och bilaga 1.
1.1 av
Uppdatering lagförslagen
Lagförslagen i huvudbetänkandet byggde på inkomstskattelagarnas lydelse enligt beslut som fattats senast under juli månad 1996. På grund arbetets stora omfattning bedömde det alltför kompli-
av som cerat att beakta lagstiftning under hösten 1996. 1detta betänkande har
försökt att få med så sen lagstiftning som möjligt för att minimera den ytterligare uppdatering kommer att behöva göras före en
som lagrådsremiss. Förutom lagstiftningen under senare delen av 1996 har även lagstiftning under våren 1997 tagits med. Det har då i viss utsträckning varit nödvändigt att utgå från förslagen i de avlämnade propositionerna eftersom det inte varit möjligt att avvakta riksdagsbehandlingen. Vi har också tagit med de förslag som lagts fram i lagrådsremisserna den 15 maj 1997 Kapitalförluster och organisationskostnader vid beskattningen, m.m. och den 29 maj 1997 Beskattning av bostadsförmån, m.m., trots att dessa kan leda till lagstiftning först i höst.
Huvuddelen av ändringarna har arbetats genom ändringar i befintliga paragrafer i IL eller tillägg paragrafer i befintliga av nya kapitel. Två nya kapitel har dock tillkommit, 41 kap. innehåller a som reglerna om lättnad i dubbelbeskattningen bolagsinkomst och 58 av a kap. som innehåller reglerna det sjöinkomstavdraget. om nya Vad gäller 41 a kap. har övervägt det i stället borde placeras om i anslutning till 52 kap. som innehåller reglerna uppdelning om av utdelning och kapitalvinst från fåmansföretag mellan inkomstslagen tjänst och kapital. För detta talar att reglerna i de båda kapitlen har en likartad utformning och i betydande utsträckning skall tillämpas på samma inkomster. Skälen för den föreslagna placeringen är att de grupper av företag som omfattas de båda kapitlen inte är identiska av samt att reglerna i 41 a kap. avser bara inkomstslaget kapital och är en komplettering av bestämmelserna i 41 kap. Om reglerna hade varit mindre omfattande, hade det varit naturligt att ta dem i 41 kap.
1.2¶Följ dändringar
Förslagen till följdändringar är tre kategorier. Den första omfattar av de fall där vi föreslår att bestämmelser tidigare funnits i inkomstsom skattelagstiftningen skall flyttas till någon lag eller omvänt. annan Exempel på detta är bestämmelserna hemortskommun och om om skattereduktion. Den andra avser hänvisningar till KL eller SIL eller någon av de andra lagar föreslår skall upphävas. Den tredje är som ändringar på grund av förändringar i systematik och terminologi. Exempel på detta är slopandet av begreppen förvärvskälla, skattekronor och skatteören och utbytet av realisationsvinst mot kapitalvinst. Vi har med vissa undantag inte utarbetat ändringar i sådana - lagar som det finns förslag att upphäva. Detta gäller de lagar om som vi av samma skäl utelämnade i vårt tidigare arbete SOU 1997:2,
se
del s. 343. Förslag om upphävande den där under 7 upptagna av lagen 1970:599 avdrag vid inkomsttaxeringen för avgifter till om Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag har lagts fram i lagrådsremissen den 15 maj 1997 se avsnitt 1.1. Dessutom gäller det bokföringslagen 1976:125 och jordbruksbokföringslagen 1979:141 som föreslås bli upphävda i SOU 1996:157 och lagen 1972:266 om skatt på annonser och reklam föreslås bli upphävd i SOU som 1997:53. Vi föreslår följdändringar i fastighetstaxeringslagen l979:1 152 trots att denna föreslås bli upphävd i SOU 1995:148. Det har emellertid tillsatts utredning fastighetstaxeringen Fi en ny om 1997:06, dir. 1997:36 och det är därför osäkert lagstiftningen på om
detta område kommer att ändras innan IL träder i kraft. Motsvarande gäller lagen 1941:416 om arvsskatt och gåvoskatt som föreslås bli upphävd i SOU 1987:62 och som för närvarande är föremål för översyn inom Finansdepartementet.
Vissa andra lagar har utelämnats på grund av pågående utredningsarbete.
Med hänsyn till det omfattande lagstiftningsarbete som bedrivs med anledning av de ändrade relationerna mellan kyrkan och staten har utelämnat alla bestämmelser som rör kyrklig beskattning.
Kupongskattelagen 1970:624 är för närvarande föremål för en översyn Fi 1996:12, dir. 1996:76 som skall vara avslutad vid årets utgång. Vi har därför inte funnit anledning att föreslå ändringar vare sig i den lagen eller i därtill knutna författningar avseende dubbelbeskattningsavtal.
Lagen 1990:325 om självdeklaration och kontrolluppgifter ses för närvarande över av Skattekontrollutreditingen Fi 1995:05, dir. 1995:12 som beräknas lämna sitt slutbetänkande under detta år. Vi har därför inte utarbetat några förslag till ändringar i den lagen men har under hand underrättat den utredningen om vissa bestämmelser som enligt vår mening bör flyttas från inkomstskattelagstiftningen till den lagen.
Ett par lagar har utelämnats av mer speciella skäl.
I 17 kap. 8 § plan- och bygglagen 1987:10 finns övergångsbestämmelser som hänvisar till vissa bestämmelser i KL i deras lydelse före 1990 års skattereform. Någon anledning att ändra dessa bara för att markera att KL upphävs kan inte anses föreligga. Det är också tveksamt i vilken utsträckning bestämmelserna kan bli tillämpliga i framtiden.
l 2 § andra stycket lagen 1963:587 om inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m. finns begreppen realisationsvinst och realisationsförlust och i paragrafens tredje stycke en hänvisning till skogskontolagen 1954:142 som enligt våra förslag skall upphävas. Bestämmelsen innebär emellertid ett undantag från regler i skogskontolagen som redan upphört. Dessutom finns i fjärde stycket i samma paragraf regler om jordstyckningsrörelse, ett begrepp som utmönstrades när reglerna om tomrörelse infördes år 1967, och ingående virkesförråd, ett begrepp som utmönstrades vid ändringarna av skogsbeskattningen år 1979. Paragrafen skulle därför behöva bli föremål för en revidering som går utöver vad är möjligt att göra
som i detta sammanhang.
Några förordningar har också utelämnats därför att de kan antas bli upphävda eller ändrade.
Uppbördsförordningen 1967:626 har utelämnats eftersom den kan antas bli ersatt av en helt ny förordning på grund av den nya skattebetalningslagen. Kungörelsen l 9582305 angående villkor för erhållande av vissa statsbidrag tillkom ;tär sjömansskatten infördes och kan förutsättas bli upphävd när denna nu slopas. l 4 § första stycket förordningen 1977:937 om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet finns uttrycket förvärvskälla m.m. som har slopats i IL. I Ds 1996:40 förutsätts emellertid stycket bli obehövligt.
1.3¶Dubbelbeskattningsavtal
Ett stort antal hänvisningar till KL och SIL finns i författningar om dubbelbeskattningsavtal. Dessa införlivades tidigare det sättet att riksdagen godkände avtalet, varefter regeringen förordning genom en föreskrev att avtalet skulle tillämpas. Sedan början av 1980-talet införlivas avtalen genom lag. I denna överlämnas regeringen att bestämma tidpunkten för ikraftträdandet genom förordning. Fram till mitten av 1980-talet finns till förordningarna vanligen bilagor som innehåller vad som betecknas som anvisningar för tillämpningen. I stor utsträckning är det närmast fråga om kommentarer och exempel till avtalstexten men det finns också materiella regler och förfaranderegler. De materiella reglerna avser inte alltid enbart sådant kan som regleras genom förordning. Dessa tillämpningsanvisningar har efter sin tillkomst ändrats bara som en följd av nya överenskommelser med det andra landet. De baseras alltså på inkomstskattelagstiñningen vid deras tillkomst och många av dem de äldsta kom till år 1960 är starkt föråldrade med - felaktiga hänvisningar och uttryckssätt. Det är givetvis inte önskvärt att dessa författningar får kvarstå i ett föråldrat och ibland grundlagsmässigt tveksamt skick. Att omarbeta tillämpningsanvisningarna skulle dock ett arbete vida vara som översteg kommitténs möjligheter. Det finns inte heller anledning till detta eftersom sådana anvisningar inte har ansetts nödvändiga under de senaste tio åren. I stället föreslår vi att tillämpningsanvisningarna upphör att gälla. Till den del de innehåller materiella bestämmelser som bör stå kvar tas dessa i lag tillämpning dubbelen om av beskattningsavtalet på samma sätt som skett under de senaste åren. Motsvarande ändringar har gjorts beträffande avtalet med Korea prop. 1991/92:45, bet. 1991/92:SkU11, SFS 1997:1884 och 1885.
1997:77 Utredningsarbetet 341
SOU
När det gäller dubbelbeskattningsavtal införlivats genom som förordning bör förordningen ersättas lag. Ett liknande förfaranav en användes äldre avtal med Österrike år 1992 skulle ändras de när ett protokoll prop. 1991/921154, bet. 1991/92:SkU28, SFS genom ett 1992:858. När det gäller avtal införlivats genom en lag kan det som tillräckligt upphäva bilagan med tillämpningsanvisningar. l vara att mån det finns bestämmelser i tillämpningsanvisningarna som bör den stå kvar, tas de i lagen. Vi föreslår inte några ändringar i eller upphävande av de
tillämpningsanvisningar finns avseende kupongskatt med hänsyn som till det utredningsarbete nämnts i avsnitt 1.2. som I dubbelbeskattningsavtalen finns ofta ett progressionsförbehåll innebär att de inkomster inte skall beskattas i Sverige ändå som som får beaktas det gäller skatteberäkningen. Syñet är att skatten skall när uppgå till procentuella andel inkomsten den skulle samma av som den undantagna inkomsten hade beskattats här. Under göra om även år har emellertid progressionsförbehållet inte utnyttjats, av senare administrativa skäl och eftersom det bara är fråga fåtaliga om inkomster undantas. De författningar som ändras bör utformas som efter denna princip utom de de äldsta avtalen, eftersom som avser dessa bygger på undantagandemetoden huvudregel för att som undvika dubbelbeskattning. Det kan påpekas att vi inte lägger fram
förslag till ändringar i författning enbart detta skäl utan bara om en av det också finns någon anledning. Detta innebär att proannan gressionsuppräkningen kommer att finnas beträffande tio avtal som bygger på avräkningsmetoden, nämligen avtalen med Barbados,
Bulgarien, Cypern, Filippinerna, Frankrike, Indien, Indonesien,
Thailand, Turkiet och Zimbabwe. Slutligen kan påpekas att inte tagit med de avtal med Argentina, Kanada och Luxemburg gäller, eftersom lagar om nya avtal som nu riksdagen SFS 1995:1338, 1996:1511 och 1996:1510. beslutats av
2¶Författningskommentar
Lagförslagert avseende IL och ILP innehåller de paragrafer som tillkommer eller ändras jämfört med huvudbetänkandet. På motsvarande sätt redovisas tillägg och ändringar i författningskommentaren. Uppgifter vilka ändringar som gjorts i lagtexten finns i
om kommentaren inom parentes under kapitelrubriken eller någon underrubrik. Vi har inte tagit med sådana kommentarer där det endast är fråga att ändra hänvisning, t.ex. grund av led införts eller
om en slopats i 19 och 20 KL.
Efter IL och ILP följer förslagen til följdändringar. Först kommer förslag till ändring i eller upphävande av lagar, ordnade i SFS-nummerordning och därefter förordningar kungörelser, ordnade på
sätt. Förslag rörande författningar om dubbelbeskattningsavtal samma har dock samlats sist, ordnade i alfabetisk ordning efter namnet på den andra avtalsparten.
Som nämnts i den allmänna motiveringen avsnitt 1.1 har förslagen baserats inte bara på genomförd lagstiftning utan även på propositioner och i fall lagrådsremisser. l kommentaren
ett par saknas därför i dessa fall SFS-nummer och i de senare fallen även propositions- och betänkandenummer.
2.1¶Inkomstskattelagen
AVD. I INNEHÅLL OCH DEFINITIONER
1 kap. Grundläggande bestämmelser om kommunal och statlig inkomstskatt
Ändringen i 3 § innebär att hänvisningen görs till 59 kap. 4 § i stället for till TL. Ändringarna i 4 och 8 innebär att sjöinkomstavdrag tillkommer. I 15 § ändras hänvisningen till UBL till SBL. att avse
3 § Tredje stycket i kommentaren har tagits bort. Bestämmelserna i första och andra styckena till vilken kommun om fysiska personer skall betala skatt är hämtade från 56 § KL och 14 § 1 mom. första och andra styckena SIL. Dessa ändrades genomgripande år 1986 när den s.k. utbobeskattningen slopades och bestämmelser infördes om att kommunal beskattning skulle ske bara i hemortskommunen prop. 1985/86: l 50, bet. l985/86:SkU50, SFS 1986:473. Bestämmelserna om landstingsskatt har sitt i 1 § första och ursprung tredje styckena KL. I fråga om hemortskommun, kommentaren till se 59 kap. 4 I kommunal inkomstskatt ingår i dag, förutom kommunalskatt och landstingsskatt, också forsamlingsskatt. Eftersom forsamlingsskatten kommer att ersättas någon form medlemsavgift vi den av av menar att inte hör hemma i IL.Vi anser därför att bestämmelserna församom lingsskatt bör tas i en särskild lag, IL skall tillämpas tidigare än om den nya regleringen av medlemsavgifter. Bestämmelserna om beskickningspersonal i tredje stycket är hämtade från 70 § 1 mom. KL. Bestämmelsen i 71 § KL om att skatt för gemensamt kommunalt ändamål skall användas for att utjämna skattetrycket mellan olika kommuner och andra menigheter har inte tagits med i IL, eftersom vi inte kan finna att den fyller någon funktion.
Underlaget för skatten
Fysiska personers skatt påförvärvsinkomster
4 § Paragrafen reglerar vad som utgör underlaget för skatten. Bestämmelserna är hämtade från 27, 46, 47 och 50 KL samt 8 och 9 SIL. Principerna for hur den taxerade och den beskatt-
ningsbara inkomsten skall räknas fram har varit desamma sedan KL:s tillkomst. Begreppet förvärvsinkomst introducerades i lagen år 1990, 2 Bestämmelserna i 50 § KL fick i huvudsak sin nuvarande se lydelse år 1994 prop. 1994/95:41 och 99, bet. 1994/95:AU5 och SfU6, SFS 1994:1677 och 1678. Sjöinkomstavdrag introducerades år 1996 Ds 1991:41, 1995/962227, bet. 1996/97:SkU3, SFS prop. 1996:1331 i samband med att lagen 1958:295 om sjömansskatt upphävdes.
2 kap. Definitioner och förklaringar
Var det finns definitioner och förklaringar
I uppräkningen i 1 § andra stycket har sjöinkomst lagts till.
AVD. II SKATTSKYLDIGHET
3 kap. Fysiska personer
Obegränsat skattskyldiga
Bestämmelserna i 3 § har brutits ut ur 3 §. a
3 § I 3 §-3 b § definieras begreppet obegränsat skattskyldig. Begreppet i lagstiftningen kan for fysiska personer i stort sägas är nytt men begreppet bosatt. l dagens lagtext används det begreppet för motsvara den bosatt här, ofta används begreppet i den utvidgade som är men betydelsen att det omfattar också den har väsentlig anknytning som hit eller stadigvarande vistas här. Vi har reserverat begreppet som bosatt för grundbetydelsen och använder uttrycket obegränsat skattskyldig for det mer omfattande begreppet. Innehållet i definitionen i första stycket är hämtat i fråga om punkt 1 bosatt här från punkt 1 första stycket av anvisningarna till 53 § KL, punkt 2 stadigvarande vistelse från 68 § KL och 16 § 1 mom. - SIL,
punkt 3 väsentlig anknytning - från punkt l andra stycket av anvisningarna till 53 § KL, och Punkten l fanns med redan vid KL:s tillkomst. Den är i sak oförändrad sedan dess. l dagens lagtext används begreppet egentligt bo och hemvist. Vi har ändrat det till bosatt, vilket är ett övergripande begrepp som innefattar både bo och hemvist. Avsikten är inte att det skall innebära någon ändring i sak. Jämför t.ex. 6-13 folkbokföringslagen 1991:481. Punkten 2 fanns också med vid KL:s tillkomst och är i sak oförändrad sedan dess. En bestämmelse att med viss anknytning till Sverige om personer skulle behandlas obegränsat skattskyldiga 3 § första stycket 3 som och 4 § fanns också med vid KL:s tillkomst i punkt 1 anvisav ningarna till 53 § KL. Denna bestämmelse har ändrats några gånger. År 1966 SOU 1962:59, 1966:127, bet. 1966:BevU54, prop. SFS 1966:729 infördes bl.a. en bestämmelse med bevispresumtion. en Därefter gjordes en större ändring år 1985 DsJu 1983:13, prop. 1984/85: 175, bet. 1984/85:SkU59, SFS 1985:362. Begreppet väsentlig anknytning förtydligades i vissa avseenden. Bestämmelsen utvidgades till att gälla inte bara svenska medborgare utan också alla som har haft sitt egentliga bo och hemvist här. Tiden för bevispresumtionsregeln förlängdes till fem år och kom att omfatta fler skattskyldiga.
§ 3 a Bestämmelsen om svensk beskickningspersonal mfl. kommer från 69 § första stycket KL och 17 § första stycket SIL. Att sådana personer är obegränsat skattskyldiga infördes först år 1978 prop. l978/79z58, bet. 1978/79:SkUl5, SFS 1978:925. Uttrycket lånat konsulat har ersatts med det använda numera uttrycket karriärkonsulat.
3 b § Bestämmelserna om personalen vid Europeiska universitetsinstitutet kommer från 69 § andra stycket KL och 17 § andra stycket SIL. De infördes år 1996 prop. 1996/97219, bet. 1996/97:FiUl SFS , 1996: 1208 och 1996:1214. Protokollet och konventionen nämns som i första strecksatsen i första stycket finns publicerade i propositionen 1996/97:5 s. 309 Enligt dagens lagtext gäller bestämmelserna vid om personen tjänstetillträdet hade sitt skatterättsliga hemvist här och då skall han anses bosatt här. Vi uttrycker det så att bestämmelserna gäller om personen vid tjänstetillträdet var obegränsat skattskyldig och då skall
han obegränsat skattskyldig här. Det kan tilläggas att det
anses vara i lagen 1976:661 immunitet och privilegier i vissa fall finns
om bestämmelser att inkomsterna från institutet kan vara undantagna
om från inkomstskatt.
I tredje stycket finns en bestämmelse om att vid tillämpning av dubbelbeskattningsavtal skall sådana personer som avses i första och andra styckena ha hemvist i Sverige. Också denna bestämmelse
anses infördes år 1996 i 69 § andra stycket KL och 17 § andra stycket SIL.
3 c § I paragrafen finns upplysning att det finns bestämmelser i
en om protokollet till det s.k. Fusionsfördraget om var Europeiska gemenskapernas tjänstemän skall anses bosatta. Enligt 2 § lagen 1994:1500 med anledning Sveriges anslutning till Europeiska
av unionen gäller de i Sverige. Fördraget och protokollet finns publicerade i SFS 1994:1501 3562 En sådan upplysning infördes år
s. 1996 i 69 § tredje stycket KL och 17 § tredje stycket SIL prop. 1996/97:19, bet. 1996/97:FiU1, SFS 1996:1208 och 1996:1214.
7 kap. Stiftelser, ideella föreningar och vissa andra
juridiska personer
I 16 § har Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö lagts till.
AVD. III UNDANTAGNA INKOMSTER OCH UTGIFTER
8 kap. Inkomster som är skattefria
Ändringen i 5 § innebär att bestämmelsen om Marie Curie-stipendium tillkommer. Ändringen i 6 § innebär att hänvisningarna till lagen 1958:295 om sjömansskatt, lagen 1984:668 om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare och mervärdesskattelagen 1994:200 tas bort samt att en hänvisning görs till SBL.
Stipendier m.m.
5 § Bestämmelsen i första stycket om skattefrihet för vissa stipendier motsvarar 19 § första stycket tionde och elfte leden KL. Stipendier avsedda för mottagarens utbildning har varit skattefria sedan KL:s tillk0mst.Tionde ledet fick sin nuvarande lydelse år 1992 SOU 1992:57, prop. 1992/93:127, bet. 1992/93:SkU14, SFS 1992:1597. Bestämmelsen i elfte ledet om stipendier för andra ändamål än utbildning infördes genom 1990 års skattereform prop. 1990/91:54, bet. 1990/91:SkU10 och 12, SFS 1990:1457. Undantaget avseende Marie Curie-stipendier tillkom år 1997 lrr 295.97. Skattefriheten för andra stipendier än för utbildning gäller under den uttryckliga förutsättningen bl.a. att stipendiet inte betalas ut periodiskt. Även tidigare gällde, detta direkt skattefriutan att angavs, heten för stipendier bara om de inte utgick periodiskt. Skattefriheten för periodiska utbetalningar har sedan KLzs tillkomst varit knuten till givarens avdragsrätt, jfr 1990/91:54 181. Periodiskt utgående prop. s. stipendier beskattas om givaren fått avdrag för beloppet, 19 § första stycket nionde ledet och punkt 5 av anvisningarna till 46 § KL, 1 1 kap. 39 § och 57 kap. 7 § i förslaget. Undantag från skatteplikten medges för vissa utbetalningar från skattepriviligierade subjekt enligt punkt 2 av anvisningarna till 31 § KL, 11 kap. 39 § i förslaget. Begränsningen av begreppet stipendium i första stycket tredje meningen innebär därför ingen saklig ändring utan föreslås ett som förtydligande av gällande rätt,jfr SOU 1990:47 39. s. Bestämmelsen i andra stycket skattefrihet för bidrag från om stiftelsen Dag Hammarskjölds minnesfond motsvaras punkt l av tionde stycket första meningen anvisningarna till 19 § KL. Den av infördes år 1962 prop. 1962:147, bet. 1962:BevU51, SFS 1962:160. Tredje stycket har utformats hänvisning. som en
Räntor
6 § Bestämmelsen om skattefrihet för vissa uppräknade räntor är hämtad från 19 § första stycket trettioförsta ledet KL. Skattefriheten för räntor enligt 69 § 1 UBL kom till år 1985 SOU 1984:21, mom. prop. 1984/85:180, bet. 1984/85:SkU60, SFS 1985:405. För övriga räntor infördes skattefriheten år 1986 prop. 1985/861150, bet. 1985/86:SkU50, SFS 1986:473.
Ledet har därefter ändrats vid ändringar i skatte-, tull- och avgiftslagstiftningen, senast år 1997 när SBL infördes. SOU 1996:100, prop. 1996/972100, bet. 1996/97:SkU23, SFS 1997:000.
Eftersom skattefriheten för räntor enligt lagen 1984:404 om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter torde vara avsedd att omfatta även räntor enligt 42 § samma lag, tar en sådan hänvisning.
6 a § Bestämmelsen om skattefrihet för räntor enligt 22 § tredje stycket lagen 1993:737 om bostadsbidrag är hämtad från 19 § första stycket trettiotredje ledet KL. Den tillkom år 1996 prop. 1996/97:19, bet. 1996/97:FiU1, SFS 1996:1208.
25 a § Bestämmelsen om skattefrihet för skadade tillgångar vid sjöolyckor är hämtad från 19 § första stycket sjätte ledet KL. Den infördes år 1996 i samband med att lagen 1958:295 om sjömansskatt upphävdes Ds 1991:41, prop. 1995/96:227, bet. 1996/97:SkU3, SFS 1996:1331.
Ersättningar vid självförvaltning
31 a § Bestämmelsen om skattefrihet för den som får hyresavdrag när han utför arbeten på fastigheten där han bor är hämtad från punkt 1 tionde stycket av anvisningarna till 19 § KL. Den infördes år 1997 SOU 1996:162, prop. 1996/97:119, bet. 1996/97:SkU24, SFS 1997:000.
9 kap. Utgifter som inte skall dras av
6 § utgår. Ändringarna i 10 § innebär att det tillkommer två avdragsförbud varför paragrafen delas i led. Ändringen i 1 1 § innebär att vissa hänvisningar tas bort, bl.a. till UBL, samt att en hänvisning görs
till SBL och lagen 1997:000 dröjsmålsavgift. Ändringarna i om 12 § innebär att det tillkommer ett avdragsförbud för avgifter enligt 21 § insiderlagen 1990:1342. Ändringen i 13 § innebär att hänvisningen görs till SBL i stället för till UBL.
Räntor
10 § Bestämmelsen i första ledet om att studiemedelsräntor inte skall dras av är hämtad från 20 § andra stycket sjunde ledet KL. År 1968 infördes det ursprungliga förbudet för avdrag för s.k. studiemedelsavgift prop. 1968:81, bet. 1968:BevU60, SFS 1968:544. Bestämmelsen ändrades senast år 1988 då studiemedelssystemet reformerades och avgiften i stället kom att betecknas ränta SOU 1987:39, prop. 1987/88:116, bet. l987/88:SfIJ26, SFS 1988:878. Avdragförbudet i andra ledet för avgifter enligt 22 § tredje stycket lagen 1993:737 bostadsbidrag är hämtat från 20 § andra stycket om fjortonde ledet KL. Bestämmelsen infördes år 1996 prop. 1995/96:215, bet. l996/97:FiU1, SFS 1996:1219. Bestämmelsen i tredje ledet avdragsförbud för räntor enligt om 36 § lagen 1996:1030 om underhållsstöd är hämtad från 20 § andra stycket sjunde ledet KL. Den infördes år 1996 Ds 1996:2, prop. 1995/962208, bet. l996/97:FiU1, SFS 1996:1219.
11 § Bestämmelserna om avdragsförbud för räntor och avgifter på skatter m.m. är hämtade från 20 § andra stycket sjunde ledet KL. De infördes år 1992 SOU 1988:60, 1991/92:93, bet. 1991/92:SkU19, SFS prop. 1992:651. Ledet har därefter ändrats vid ändringar i skatte-, tull- och avgiftslagstiftningen, senast år 1997 när SBL infördes SOU 1996:100, prop. 1996/972100, bet. 1996/97:SkU23, SFS 1997:000.
12 §femtonde strecksatsen Avdragsförbudet för avgifter enligt 21 § insiderlagen 1990:1342 är hämtat från 20 § andra stycket trettonde ledet KL. Det infördes år 1996 SOU 1994:68, prop. 1995/96:215, bet. l996/97:FiU1, SFS 1996:1219.
12 § sextonde strecksatsen Avdragsförbudet för avgifter enligt 10 kap. 5 § lagen l 994: l 776
om skatt på energi är hämtat från 20 § andra stycket tjugosjunde ledet KL. Det infördes år 1994 SOU 1994:85, prop. l994/95z54, bet. l994/95zSkU4, SFS 1994:1781.
13 § Avdragsförbudet för belopp som en arbetsgivare skall betala för att han inte gjort skatteavdrag är hämtat från 20 § andra stycket artonde ledet KL. Det infördes år 1975 prop. 1975/76:70, bet. 1975/76:SkUl8, SFS 1975:1174 och ändrades när SBL infördes år 1997 SOU 1996:100, prop. 1996/97:l0O, bet. l996/97:SkU23, SFS 1997:000.
AVD. IV INKOMSTSLAGET TJÄNST
10 Kap. Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget
tjänst
Ändringeni 9 § innebär att det andra stycket bryts ut och placeras i ll a Andringen i 13 § innebär att hänvisningen görs till SBL i stället för till UBL.
Intäkter
9 § Bestämmelsen om när intäkter skall beskattas uttryck för den s.k.
ger kontantprincipeit. Bestämmelsen är hämtad från 41 § KL och punkt 4 av anvisningarna till denna och fanns med redan vid KLzs tillkomst. Vi har inte tagit med en bestämmelse att beskattning skall ske
om oberoende av om inkomsten intjänats under beskattningsåret eller tidigare eftersom vi anser att en sådan bestämmelse är onödig.
10 a § Bestämmelsen om förmån av drivmedel är hämtad från punkt 4 första stycket fjärde meningen av anvisningarna till 41 § KL och infördes år 1997 Irr 29.5.97.
11 a § Bestämmelsen har utformats som en hänvisning till de särskilda regler om beskattningstidpunkten som gäller för avskattning av behållning på pensionssparkonto och avskattning av pensionsförsäkring.
13 § l paragrafen, som hämtats från 41 § andra stycket KL, regleras när avdrag får göras för vissa skatter och avgifter. Bestämmelserna infördes år 1966 stencil Fi 1965:4, prop. 1966:103, bet. l966:BevU42, SFS 1966:274 och ändrades när SBL infördes år 1997 SOU 1996:100, prop. 1996/972100, bet. l996/97:SkU23, SFS 1997:000.
Vi har utelämnat ränta, eftersom det inte längre kan ingå någon avdragsgill ränta i slutlig eller tillkommande skatt. Vi har inte heller tagit med bestämmelsen om avdrag för fastighetsskatt eftersom sådant avdrag inte kan ske i tjänst.
1 1 kap. Intäkter i tjänst
Ändringen i 29 § innebär att utbildningsarvode enligt studiestödslagen 1973:349 och timersättning vid kommunal vuxenutbildning komvux enligt 1 kap. 3 § vuxenutbildningslageit 1984:l l 18 tas bort och att vuxenstudiebidrag enligt lagen 1983:1030 om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa samt särskilt utbildningsbidrag i punkterna 3 och 4 tillkommer. Ändringen i 30 § innebär att kontant arbetsmarknadsunderstöd enligt lagen 1973:371 om kontant arbetsmarknadsunderstöd utgår.
Förmåner till skattskyldiga med sjöinkomst
§ 3 a Bestämmelsen om skattefrihet för den som har sjöinkomst är hämtad från punkt 7 av anvisningarna till 32 § KL som infördes år 1996 Ds 1991:41, prop. 1995/96:227, bet. 1996/97:SkU3, SFS 1996:1331.
Vi har inte tagit med är ett passagerarfartyg med fastställd tidtabell eftersom närfart alltid är linjefart. Det därför inte
synes finnas behov av någon ytterligare avgränsning.
Förmån av dator
4 a § Bestämmelsen om skattefrihet för den som privat använder arbetsgivarens dator är hämtad från 32 § c mom. andra stycket KL. Den infördes år 1997 lrr 295.97.
sjukpenning m.m. Föräldrapenning och Vårdbidrag m.m. Studiestöd Arbetslöshetsbidrag
26-30 §§ Bestämmelserna om att vissa förmåner enligt socialförsäkringssystemet och studiebidrag m.m. skall tas upp som intäkt tjänst är
av i dag samlade i punkt 12 av anvisningarna till 32 § KL. Anvisningspunkten infördes år 1973 dessförinnan hade sjukpenning varit skattefri och har därefter ändrats i takt med att bl.a. socialförsäkringssystemet byggts ut SOU 1972:50, prop. 1973:49, bet. 1973:SkU30, SFS 1973:434.
År 1975 infördes skatteplikt för vuxenstudiebidrag och följande år för utbildningsbidrag för doktorander prop. 1975:98, bet. 1975:SkU27, SFS 1975:327 respektive 1975/76:193, bet.
prop. 1975/76:SkU62, SFS 1976:331. Ersättningar enligt arbetsskadeförsäkringen, statligt personskadeskydd samt krigsskadeersättning till sjömän blev skattepliktiga år 1977 SOU 1976:50, prop. 1976/77:64, bet. 1976/77:SfIJ21, SFS 1977:279. År 1982 kom bestämmelser
om att själva merkostnadsdelen av vårdbidraget inte skulle beskattas DsS 1981:15, prop. 981/82:2l6, bet. 11981/82:SfU18, SFS 1982:779.
12 17-0718
Bestämmelserna om studiestöd ändrades år 1996 prop. 1996/97:1, utg.omr. 15, bet. 1996/97UbU2, SFS 1996:1394. Bestämmelserna om arbetslöshetsbidrag fick sin nuvarande utformning år 1997 när bestämmelserna om kontant arbetsmarknadsunderstöd togs bort prop. 1996/97:107, bet. 1996/97:AU13, SFS 1997:000.
För att begränsa tillämpningen till svenska förhållanden tar hänvisning till de lagar där utbildningsbidrag samt sfi och särvux nämns.
Utländska pensionsförsäkringar
36 a § Bestämmelsen om skattefrihet i vissa fall för utländska pensionsförsäkringar är hämtad från 32 § 1 mom. femte stycket KL som infördes år 1996 Ds 1996:27, 1995/962231, bet.
prop. 1996/97:SkU4, SFS 1996:1240.
Marie Curie-stipendier
§ 38 a Bestämmelsen om skatteplikt för Marie Curie-stipendier är hämtad från punkt 12 sjunde stycket anvisningarna till 32 § KL. Den
av infördes år 1997 lrr 29.5.97.
12 kap. Avdrag i tjänst
Ändringar görs i 4 ett andra stycke tillkommer, 23, 26 och 28 på grund av den nya beskattningen för förmånsbilar. l 7 § tillkommer särskilda bestämmelser om vanlig verksamhetsort för vissa uppdragstagare vid domstol. I 33 § tillkommer ett andra stycke. Slutligen ändras beteckningen på förarbetena på så sätt att reglerna för EU-anställda betecknas 1996: l under Vissa förarbeten Under
se
, samma rubrik tillkommer 1996:2 och 1997.
Vissa förarbeten
1996:1 Regler för EU-anställda nmm., SOU 1995:94, prop.
1995/962152, bet. 1995/96:SkU25, SFS 1996:651
1996:2 Ändrade regler för den har bilförmån, Ds 1996:34,
som
prop. 1996/97:19, bet. 1996/97:FiU1, SFS 1996:1208
Skattslcyldiga med sjöinkomst
§ 3 a De särskilda bestämmelserna för skattskyldiga som har sjöinkomst är hämtade från punkt 3 e av anvisningarna till 33 § KL. De infördes år 1996 Ds 1991:41, prop. l995/96:227, bet. 1996/97:SkU3, SFS 1996:1331.
Tjänsteresor med egen bil
4 § Bestämmelsen i första stycket om avdragsrätt när en skattskyldig använder sin egen bil för resor i tjänsten är hämtad från punkt 3
c av anvisningarna till 33 § KL. Dit flyttades den från punkt 3 i samband med 1990 års skattereform 199021. Bestämmelsen infördes år 1989 prop. 1989/90:50, bet. 1989/90:SkU10, SFS 1989:1017. Därefter har avdragsbeloppet ändrats år 1992. Något undantag från denna schablonmässiga beräkning finns inte vid tjänsteresor utan endast vid arbetsresor, se kommentaren till 25-28 §§.
De särskilda reglerna i andra stycket i fråga om förmânsbilar infördes år 1996 1996:2.
Ökade levnadskostnader vid tjänsteresor
Vanlig verksamhetsort och tjänsteställe Maximibelopp och normalbelopp Vistelse i mer än ett land Kostnader för logi Kostnadsökningen för måltider och småutgifter Minskning på grund av kostförmåner
5-16 §§ Dessa paragrafer reglerar rätten till avdrag för ökade levnadskostnader som uppkommer när den skattskyldige i tjänsten gör resor som är förenade med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. De är hämtade från punkt 3 av anvisningarna till 33 § KL allt-
som sedan lagens tillkomst behandlat den här typen av avdrag.
I 1990 års skattereform ändrades bestämmelserna bl.a. på så sätt att de maximala avdragsbeloppen reducerades, att skillnaden mellan resor som varat kortare eller längre tid än femton dygn i följd togs bort och att vad som menas med den vanliga verksamhetsorten lagfastes l 990:
Att avdraget för ökade levnadskostnader reducerades om kostförmånen tillhandahållits markerades genom en lagändring år 1992. Ändringen avsåg också att avdraget för ökade levnadskostnader inte skall reduceras med sådana kostförmåner som tillhandahållits ombord på allmänna transportmedel och ingår i biljettpriset.
År 1993 ändrades reglerna avdrag för utlandstraktamenten och
om för reservofñcerare kom bostaden att anses som tjänsteställe. Detta utvidgades år 1997 till att omfatta även uppdragstagare i domstol prop. 1996/97:l33, bet. 1996/97:JuU17, SFS 1997:000.
De särskilda bestämmelserna för bl.a. anställda inom Europeiska unionen infördes år 1996 l996:l. Samtidigt tillkom bestämmelsen om att utbetalare av traktamente likställs med arbetsgivare 5 § tredje stycket i förslaget.
Vi föreslår att det uttryckligen i lagtexten 9 § i förslaget regleras att beräkningen görs för hel eller för halv dag.
Hem resor
23 § Bestämmelsen om rätt till avdrag för hemresor infördes 1990
genom års skattereform 1990:l. Den är hämtad från punkt 3 b
av
anvisningarna till 33 § KL. Tidigare hade viss avdragsrätt medgetts i praxis. År 1992 utvidgades avdragsrätten för både tåg- och flygresor. För sistnämnda slopades tidigare avståndsgräns.
en
Med inte oskäliga kostnader för tågresa avser att markera att det inte nödvändigtvis behöver vara det billigaste alternativet utan även kan vara resor i första klass eller med snabbtåg prop. 1992/93: 127 s. 45.
Utvidgningen till EU- och EES-området infördes år 1996 l996:1. De särskilda bestämmelserna i fråga förmånsbilar
om infördes samma år 1996:2
Arbetsresor
25-28 §§ Bestämmelserna om avdragsrätt för resor mellan bostaden och arbetsplatsen är hämtade från punkt 4 av anvisningarna till 33 § KL där rätten reglerats alltsedan KL:s tillkomst.
År 1969 konkretiserades grunderna för avdrag i lagtexten Stencil Fi 1967:7, prop. 1969:29, bet. 1969:BeU31, SFS 1969:106. År 1981 infördes bl.a. de särskilda bestämmelserna för handikappade m.f1. och för den som hade skrymmande last. Tidsvinstbestämmelsen har sitt ursprung samma år prop. 1980/812118, bet. 1980/81:SkU44, SFS 1981:341. Den ändrades år 1986 Ds Fi 1986:9, 1986/87:46,
prop. bet. 1986/87:SkU9, SFS 1986:1 199. De särskilda bestämmelserna för den som använder bilen i tjänsten ett visst antal dagar kom till år 1983 prop. 1983/84568, bet. 1983/84:SkU16, SFS 1983:1051. Att den som har bilförmån inte skall dra kostnader för bilresor till eller
av från arbetet kom till år 1986. Att väg- och färjeavgifter skall dras
av infördes genom lagändringar år 1993.
Att avdrag som huvudregel skall göras med 1 krona och 30 öre tillkom år 1996 1996:2. Dessförinnan att avdraget skulle
angavs bestämmas på visst sätt efter schablon. Den bestämmelsen sattes emellertid ur spel vid flera tillfällen, bl.a.genom lagen 1993:1519 om avdrag för kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen vid 1995-1997 års taxeringar. De särskilda bestämmelserna
i fråga om förmånsbilar infördes också år 1996 1996:2.
Beräkningen för arbetsresor gäller inte för den på grund
som av skrymmande last måste använda större bil såvitt gäller arbetsresor.
en Något motsvarande undantag finns inte i fråga tjänsteresor. Även
om om skillnaden kan ha samband med att avdraget i det fallet inte
senare på samma sätt är knutet till kostnader för mindre bil så framstår
en
den som svårmotiverad då avdragen under flera år uppgått till samma belopp per mil.
Avgifter till arbetslöshetskassa m.m.
33 § Bestämmelsen i första stycket att avdrag får göras för avgifter till arbetslöshetskassa har hämtats från punkt 6 första stycket av anvisningarna till 33 § KL. Avdragsrätten infördes år 1979 SOU 1977:91, prop. 1979/80:58, bet. 1979/80:SkU20, SFS 1979:1157 och justerades år 1997.
Bestämmelserna i andra stycket om avdrag För avgifter till utländsk arbetslöshetskassa är hämtade från punkt 6 andra stycket av anvisningarna till 33 § KL. De infördes år 1997 lrr 29.5.97.
AVD. V INKOMSTSLAGET NÄRINGSVERKSAMHET
13 kap. Avgränsning av inkomstslaget näringsverksamhet
Vissa tillgångar och skulder
I 8 § andra stycket har det lagts till en strecksats om fordringar på ekonomiska föreningar.
8 och 9 §§ Bestämmelserna om att vissa tillgångar och skulder inte räknas till näringsverksamheten för enskilda näringsidkare är nya. När det gäller de i 8 § undantagna tillgångarna skall varken intäkter från dem eller kostnader för dem räknas till näringsverksamheten. Inte heller den kapitalvinst alternativt kapitalförlust som uppkommer vid avyttring
en av sådana tillgångar skall tas upp i näringsverksamheten. Det framgår i dag i fråga om
intäktsräntor och utdelningar av punkt 2 första stycket anvis-
- av ningarna till 22 § KL,
kostnadsräntor av punkt l första stycket av anvisningarna till
- 23 § KL,
kapitalvinster av punkt 1 tredje stycket anvisningarna till 22 §
- av KL, och
kapitalförluster av punkt 33 av anvisningarna till 23 § KL.
-
De i 8 § undantagna tillgångarna skall inte ligga till grund för beräkning kapitalunderlaget för räntefördelning eller expansions-
av fonder. Det framgår av 9 § RFL och 7 § ExmL. När det gäller skulder beaktas bara skulder i verksamheten, se 2 § RFL och 7 § ExmL.
För att slippa ha bestämmelserna utspridda i ett antal kapitel har
valt att reglera att vissa tillgångar och skulder inte hör till näringsverksamheten. Av det följer att intäkter från respektive kostnader för dessa tillgångar och skulder inte skall redovisas i näringsverksamheten. Vidare följer att tillgångarna och skulderna inte skall beaktas vid beräkning av kapitalunderlaget för räntefördelning eller
expansionsfonder.
När det gäller näringsfastigheter och näringsbostadsrätter hänförs inte kapitalvinster och kapitalförluster till näringsverksamheten,
men eftersom löpande intäkter och kostnader för sådana tillgångar hör till näringsverksamheten finns de inte med i uppräkningen tillgångar
av i första stycket. I stället finns bestämmelsen i 7 Det kan påpekas att näringsbostadsrätter enligt 46 kap. 2 § andra stycket inte är delägarrätter.
I andra stycket första strecksatsen har skrivit att tillgångarna skall räknas till näringsverksamheten de är lagertillgångar, på-
om gående arbeten, kundfordringar eller liknande tillgångar. Det kan påpekas att i punkt 2 första stycket anvisningarna till 22 § KL står
av att räntor och utdelningar på omsättningstillgångar utgör intäkt
av näringsverksamhet. Skatterättsnämnden har i ett avgörande kommit fram till att med omsättningstillgång den skattemässiga, och
avses inte den bokföringsmässiga, betydelsen ordet. Vi utgår ifrån
av Skatterättsnämndens tolkning. Se vidare begreppen omsättnings-
om tillgångar och lagertillgångar i avsnitt 2.4.2.
Enligt punkt 1 andra stycket anvisningarna till 22 § KL hänförs
av till intäkt av näringsverksamhet vad inflyter vid avyttring
som en av inventarier eller av tillgångar är likställda med inventarier vid
som beräkning av värdeminskningsavdrag. Att utgifter för att anskaffa inventarier och likställda tillgångar får dras i näringsverksamheten
av framgår av punkterna 12-14, 16 och 17 anvisningarna till 23 §
av KL. I andra stycket andra strecksatsen nämner inte tillgångar
som är likställda med inventarier vid beräkning värdeminsknings-
av
avdrag. Det beror på att enligt l 8 kap. l § andra stycket IL gäller vad som sägs om inventarier också för sådana tillgångar.
När det gäller fordringar på grund av avyttring av inventarier som också finns med i den andra strecksatsen i andra stycket finns det inte någon bestämmelse i dagens lagtext, varken i fråga om räntor, kapitalvinster eller kapitalförluster. Vi finner det dock ologiskt att t.ex. en kapitalförlust på en sådan fordran skall hamna i inkomstslaget kapital. Vi föreslår att en sådan fordran i stället skall hänföras till näringsverksamheten på samma sätt som det avyttrade inventariet
kundfordran. eller en
Bestämmelserna om att ränta och kapitalvinst på fordringar på kooperativa föreningar i vissa fall räknas till näringsverksamheten andra stycket femte strecksatsen lades till år 1997 prop. 1996/971169, bet. l997/98:SkUOO0, SFS 1997:000.
Att fordringar på grund av avyttring av inventarier, vissa andelar i kooperativa föreningar eller fordringar på sådana föreningar räknas till näringsverksamheten för enskilda näringsidkare innebär inte att de inte är kapitaltillgångar. De skall liksom hos t.ex. aktiebolag
- kapitalvinstbeskattas vid en avyttring.
Bestämmelsen i 9 § om att vissa skulder inte skall räknas till näringsverksamheten innebär att räntekostnaden skulden inte får dras av i näringsverksamheten och att skulden inte heller skall minska underlaget för räntefördelning eller expansionsmedel.
I punkt 3 av anvisningarna till 22 § KL finns ytterligare en bestämmelse om vilka utdelningar som räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Där står det: I bank- och annan penningrörelse och i försäkringsrörelse är utdelning på aktier och andelar i värdepappersfonder och ekonomiska föreningar att räkna som intäkt av näringsverksamhet." Bestämmelsen strider mot innehållet i den föreslagna 8 Den är aktuell bara för enskilda näringsidkare eftersom utdelning för juridiska personer och handelsbolag alltid hänförs till inkomstslaget näringsverksamhet, om den inte är skattefri. Det är emellertid mycket ovanligt att enskilda näringsidkare driver denna form av verksamhet. Vad som kan förekomma är att de driver penningrörelse. I penningrörelse torde aktier och andelar dock vara att anse som lagertillgångar. Om vissa aktier eller andelar skall betraktas som anläggningstillgångar finns det inte någon anledning att utdelningarna skall behandlas som annat än som inkomst av kapital. Vi har därför valt att inte ta någon sådan bestämmelse.
16 kap. Avdrag i näringsverksamhet
Ändringen i 3 § innebär att beloppet sänks från 180 till 90 kronor, ändringen i 16 § precisering av betalningskravet i andra stycket andra strecksatsen ändringen i 26 § tillägg av en högre nivå i första stycket
, och ett nytt andra stycke och ändringen i 32 § att hänvisningen begränsas till att avse första stycket i 12 kap. 33 §.
Representation
3 § Bestämmelsen om representationskostirader är hämtad från punkt l tredje stycket av anvisningarna till 20 § KL. Regeln gäller även övriga inkomstslag men har placerats här eftersom den har störst betydelse i näringsverksamhet. I övriga inkomstslag finns hänvisningar.
De första bestämmelserna som uttryckligen behandlade representationskostnader infördes år 1963 SOU 1962:42, prop. 1963:96, bet. 1963:BevU40, SFS 1963:161. Dessa bestämmelser preciserade och begränsade avdragsrätten. År 1980 infördes ett avdragsförbud for utgifter for spritdrycker och vin prop. 1980/81:68, bet. 1980/81:SkUl8, SFS 1980:1077. År 1986 infördes begränsningen att avdrag for mâltidstltgiñer normalt inte skulle medges med större belopp än som motsvarar skäliga utgifter för lunch prop. 1985/86:140, bet. 1985/86:SkU38, SFS 1986:505.
År 1995 begränsades avdraget för måltidsutgifter till högst 180 kr. Samtidigt togs avdragsförbudet för sprit och vin bort prop. 1995/96:l09, bet. 1995/96:SkU20, SFS 1995:1625. Enjusteriirg av lagtexten skedde år 1996 prop. 1995/962152, bet. 1995/96:SkU25, SFS 1996:651. Beloppet sänktes till 90 kr år 1996 prop. l996/97zl2, bet. l996/97:SkU7, SFS 1996:1399.
I den nuvarande lydelsen ges några exempel på avdragsgilla representationskostnader som har ett omedelbart samband med verksamheten. Dessa exempel kan enligt vår mening kortas ner. Det kan nämnas att vid 1980 års lagstiftningsäreirde togs avdragsrätteir upp for jul- och födelsedagsgåvor, mindre gåvor vid anställds sjukdom samt kostnad för begravningskrans o.d. vid dödsfall. Departementschefen ansåg att frågorna inte var av sådan natur att de lämpade sig för lagstiftning utan att det i stället fick ankomma på RSV att utfärda anvisningar prop. 1980/81:68, s. 191. RSV har också utfärdat detaljerade rekommendationer senast RSV S 1996:1
Att det för avdragsrätt uteslutande skall fråga att inleda vara om eller upprätthålla affársförbindelser bör uttryckligen i beanges stämmelsen. Vidare bör det lagtexten framgå att bestämmelserna av avser även representation gentemot de anställda personalvård.
Fusionskostnader
§ 7 a Bestämmelserna om avdrag för fusionskostnader är hämtade från 2 § 16 mom. första stycket SIL. Bestämmelserna infördes år 1997 SOU 1995:137, prop. 1996/97:OO0, bet. l997/98:SkUO00, SFS 1997:000.
Organisationskostnader
7 b § Bestämmelserna om avdrag för organisationskostnader är hämtade från 2 § 16 mom. andra stycket SIL. Bestämmelserna infördes år 1997 SOU 1995:137, prop. 1996/97:OO0, bet. l997/98:SkUO00, SFS 1997:000.
Mervärdesskatt
16 § Bestämmelsen i första stycket om ingående mervärdesskatt är hämtad från 20 § tjugoåttonde ledet KL. Denna reglering fanns i 73 § i den tidigare lagen 1968:430 om mervärdeskatt. Bestämmelsen flyttades till KL år 1994 i samband med att den nya lagstiftningen om mervärdesskatt infördes SOU 1992:6, prop. 1993/94:99, bet. 1993/94:SkU29, SFS 1994:201. Bestämmelserna i andra stycket avdrag för mervärdesskatt i om vissa fall är hämtad från 19 § andra stycket och punkt 23 första stycket anvisningarna till 23 § KL. Även dessa bestämmelser av är hämtade från 73 § i den tidigare mervärdeskattelagen och flyttades till KL år 1994. Hänvisningen till mervärdesskattelagen 1994:200 i fråga om betalning av återförd skatt kom till år 1997 prop. 1996/97:100, bet. 1996/97:SkU23, SFS 1997:000.
Bestämmelsen i tredje stycket är hämtad från 19 § andra stycket och punkt 14 av anvisningarna till 22 § KL jfr kommentaren till 17 §.
Förluster av kontanta medel
19 a Bestämmelserna om förluster i verksamheten är hämtade från punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 23 § KL. De infördes år 1997 SOU 1995:137, prop. 1996/97:000, bet. 1997/98:SkU000, SFS 1997:000. Den nuvarande bestämmelsen inleds med en regel om att förluster uppkommer i näringsverksamheten räknas som kostnad
som i näringsverksamheten om inte annat följer av av de särskilda bestämmelserna om kapitalförluster vid avyttring eller särskilda skäl föreligger. Införandet av bestämmelsen kan närmast ses som en ytterligare markering att upphävandet av reglerna om kapitalförlust
av i 20 § andra stycket och punkt 5 av anvisningarna till 20 § KL innebär en definitiv brytning med den ursprungliga principen att avdrag medges endast för normala kostnader. Enligt vår mening behövs regeln inte i IL.
Beviskraven i den nuvarande andra meningen synes i allt väsentligt avse själva förutsättningarna för avdrag. Regeln har därför utformats i överensstämmelse med andra liknande bevisregler jfr 14 kap. 11 § tredje stycket, 32 kap. 1 § första stycket och 38 kap. 21 § andra stycket.
Bilkostnader
26 § Bestämmelserna om bilresor är hämtade från punkt 32 av anvisningarna till 23 § KL. Bestämmelserna i första stycket infördes genom 1990 års skattereform. Bestämmelserna i andra stycket infördes år 1996 i samband med nya regler om bilförmån prop. 1996/97219, bet. 1996/97:FiU1, SFS 1996:1208.
22 kap. Kapitalvinster och kapitalförluster i
näringsverksamhet
1996 Ändring av bestämmelserna om avyttringar mellan
närstående företag, Ds 1996:24, 1996/97:18, bet.
prop.
1996/97:SkU9, SFS 1996:1227
Avyttringar med kapitalförlust till närstående företag
Bestämmelserna i 6 och 7 har redigerats om. I 6 § andra stycket fanns tidigare bestämmelse att paragrafen gäller bara
en om om förvärvaren är skattskyldig för kapitalvinst vid avyttring
en av tillgångarna och denna inte är undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett dubbelbeskattningsavtal.
6 § Paragrafen behandlar rätten till avdrag för kapitalförluster vid avyttringar mellan företag i intressegemenskap. Den är också inledning till de fyra följande paragraferna, där det finns bestämmelser om kontinuitet i beskattningen de avyttrade tillgångarna hos
av de två företagen.
Reglerna om begränsningar i avdragsrätten för sådana kapitalförluster infördes genom 1990 års skattereform. Bestämmelserna är i dag placerade i 2 § 4 mom. tredje, femte och nionde styckena SIL. De första åtta styckena i momentet behandlar skattefrågor vid fusioner. Nionde stycket hänvisar sedan till vissa fusionsbestämmelserna.
av Bestämmelserna i momentet för närvarande över Företags-
ses av skatteutredningen, som senare i år förväntas komma med ett förslag till ändringar.
Bestämmelserna ändrades år 1996 med anledning två avgöran-
av den från Regeringsrätten RÅ 1995 ref. 13 och RÅ 1995 ref. 43 så att förbudet att dra av kapitalförluster gäller även det förvärvande
om företaget inte är skattskyldigt i Sverige. I lagtexten skrevs
att reglerna om skattemässig kontinuitet gäller bara det förvärvande
om företaget är skattskyldigt för tillgångarna. Samtidigt gjordes vissa redaktionella ändringar, bl.a. togs avdragsförbudet i första mening-
i 2 § 4 SIL i stället för hänvisning till momentets sjunde en mom. en stycke. l nuvarande lagtext i 2 § 4 nionde stycket SIL står det mom. överlåter egendom eller rättighet. Liksom andra ställen i vårt lagförslag kapitalvinstbeskattning använder uttrycket som avser i stället för överlåter. Därigenom faller gåvor och andra avyttrar benefika överlåtelser bort, vid sådana överlåtelser sker ändå inte men någon kapitalvinstbeskattning. Uttrycket egendom har liksom på andra ställen bytt ut mot tillgång, se avsnitt 2.4.2. Eftersom en rättighet tillgång behöver inte lägga till det särskilt. är en Bestämmelsen gäller när överlåtaren och förvärvaren är juridiska Det finns inget undantag för svenska handelsbolag. Men det personer. finns inte någon motsvarande bestämmelse i KL för de fall då handelsbolaget har fysiska delägare. Man kan knappast personer som tänka sig att tillämpa olika bestämmelser för sådana delägare vid den statliga och den kommunala taxeringen. Vi har därför utgått ifrån att bestämmelsen inte skall tillämpas i fråga delägare i svenska om handelsbolag. Någon särskild bestämmelse detta har emellertid om inte tagit eftersom det sägs i IL juridiska personer inte som om tillämpas i fråga svenska handelsbolag, 2 kap. 3 Om något om se är önskvärt får det bli fråga för Företagsskatteutredningen att annat en föreslå det. Uttrycken moderföretag och dotterföretag används ett flertal ställen i inkomstskattelagstiftningen t.ex. i nuvarande punkt 10 av anvisningarna till 53 § KL och 2 § 4 åttonde stycket SIL, i de mom. föreslagna 20 kap. 23 32 kap. 2 § och 39 kap. 9 §. Med moderoch dotterföretag förstås om det inte sägs något annat, som i 32 kap. 2 § eller i 39 kap. 4 § sådana företag enligt det civilrättsliga som koncernbegreppet bildar moder-dotterförhållanden. Uttrycket står under i huvudsak ledning finns i dag också i punkt l 1 gemensam fjärde stycket anvisningarna till 23 § KL, i vårt förslag i 20 kap. av 23 Vad då är inte bara äkta koncerner utan också om som avses fysisk har det bestämmande inflytandet över två eller t.ex. en person flera juridiska utan att företagen ingår i ett formellt personer koncernförhållande. Men det kan också finnas andra fall som avses, t.ex. RÅ83 Aa 225. Se också vad som sägs i Ds Fi 1986:19 s. 50 se och prop. 1986/87:42 s. 34 I andra stycket har ytterligare förutsättning infört att som tillgångarna är kapitaltillgångar också hos förvärvaren. Någon motsvarighet finns inte i dagens lagtext. Kontinuiteten förutsätter emellertid att tillgångarna har skatterättsliga karaktär hos samma överlåtaren och förvärvaren. När det gäller överlåtelser till företag inte är skattskyldiga för tillgångarna finns det ingen anledning att som
ta med en sådan förutsättning och denna skulle också i vissa fall kunna orsaka betydande svårigheter. I tredje stycket har vi fört bestämmelse. Enligt 23 kap. en ny skall, vid avyttring av näringsfastigheter och näringsbostadsrätter, bl.a. värdeminskningsavdrag bara på fastigheter och avdrag under de fem senaste beskattningsåren för förbättrande reparationer och underhåll återföras till beskattning. I dag finns ingen bestämmelse som säger att denna återföring inte skall ske i sådana fall som avses i 2 § 4 mom. nionde stycket SIL. Om det blir kapitalförlust när en en fastighet avyttras kan det aldrig bli aktuellt att återföra några värdeminskningsavdrag. Det följer av punkt 5 femte stycket av anvisningarna till 22 § KL och i vårt förslag 23 kap. 5 Avdrag av för förbättrande reparationer och underhåll omfattas inte dessa av bestämmelser. De skall därför återföras det blir kapitaläven om en förlust. Det kan inte vara tanken att sådan återföring skall ske i en dessa situationer. Det är lämpligare att förvärvaren inträder i överlåtarens skattemässiga situation också när det gäller sådan en återföring, dvs. övertar skyldigheten att återföra avdragen om förvärvaren avyttrar fastigheten inom fem år från det avdragen gjordes. Här tar vi därför bestämmelse att återföring inte en om skall ske och i 8 och 10 tar kontinuitetsbestämmelser. Sist i stycket finns en hänvisning till de bestämmelser definierar som förbättrande reparationer och underhåll.
7 § I paragrafen finns en bestämmelse att förvärvaren inträder i överom låtarens skattemässiga situation i fråga anskaffningsvärde och om annat som påverkar en kapitalvinstberäkning. Den motsvarar been stämmelse som finns i 2 § 4 nionde stycket sista meningen SIL. mom. Meningen infördes år 1996 i stället för hänvisning till andra en meningen i momentets sjunde stycke. Denna och de följande tre paragraferna innehåller bestämmelser om skattemässig kontinuitet. År 1996 infördes regel en att bestämmelserna gäller bara förvärvaren skall beskattas för om inkomst som är ltänförlig till tillgången. l IL finns ett antal bestämmelser om skattemässig kontinuitet. Vi har strävat efter att ge dem en så enhetlig utformning som möjligt. Vad har ändrat i denna paragraf är för det första att infört uttrycket inträder förvärvaren i överlåtarens skattemässiga situation. Genom att använda ordet inträder har vi betonat tidsaspekten. Motsvarande ändringar i de bestämmelser som gäller fusioner kommenteras i 35 kap. 6 se också avsnitt 2.4.2. Vidare har i denna paragraf lagt till i fråga om anskaffningsvärde och påverkar kapitalvinstberäkning. annat som en
För kommentar till denna ändring, se kommentaren till 35 kap. 7 l fråga förarbetena till 2 § 4 mom. sjunde stycket andra meningen
om SIL, se kommentaren till 35 kap. 7
8-10 §i§
l författningskommentaren har ett stycke om inventarier tagits bort.
Paragraferna behandlar vad gäller för värdeminskningsavdrag
som
efter avyttringarna. Bestämmelsen om värdeminskningsavdrag m.m.
byggnader och markanläggningar finns i dag i 2 § 4 mom. tredje stycket SIL och bestämmelsen om skogsavdrag finns i 2 § 4 mom. femte stycket SIL. I fråga om förarbetena till de styckena, se kommentaren till 35 kap. 8 och 9 §§.
Liksom i 7 § har infört uttrycket inträder förvärvaren i överlåtarens skattemässiga situation. Vidare har vi i 8 § kortat ner vid beräkning av värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet tillgångens anskaffningsvärde till i fråga om
av värdeminskningsavdrag jfr kommentaren till 35 kap. 6 och 7 §§.
Som vi nämnt i kommentaren till 6 § första stycket andra meningen har vi lagt till avdrag för förbättrande reparationer och underhåll i 8 och 10 §§, se ovan. Någon motsvarighet till de bestämmelserna finns inte i dag.
När det gäller skog 9 § används i 2 § 4 mom. femte stycket SIL uttrycket skogens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde. Vi ändrar det till skogsavdrag jfr kommentaren till 35 kap. 9 §.
Avyttringar med kapitalvinst delägarrätter till närstående
av företag
11§
Villkoret i andra stycket 2 att överlåtaren inte samtidigt ingår i en
svensk koncern som förvärvaren inte ingår i samt bestämmelsen i
tredje stycket har lagts till.
Bestämmelserna i 1 1-14 är betydligt äldre än bestämmelserna i 6-10 §§. De finns i dag i 2 § 4 mom. tionde stycket och 4 a mom. SIL. För svenska företag innebär bestämmelserna att det blir ett uppskov med kapitalvinstbeskattningen vid avyttringar inom en koncern
näriitgsbetingade aktier och andelar. Också dessa bestämmelser av
kommer att beröras vid den översyn som F öretagsskatteutredningen för närvarande genomför, i kommentaren till 6 se Ursprunget till dessa bestämmelser tillkom år 1966. Då infördes en befrielse från kapitalvinstskatt vid överlåtelser aktier inom av koncerner i samband med att kapitalvinstbeskattningen aktier blev evig SOU 1965:72, 1966:90, bet. 1966:BevU46, SFS prop. 1966:215. Bestämmelsen placerades då i 35 § 4 mom. KL. Redan efter ett år flyttades bestämmelsen till 35 § 3 KL mom. SFS 1967:748. År 1976 ersattes den definitiva skattebefrielsen med ett uppskov prop. 1975/76:180, bet. 1975/76:SkU63, SFS 1976:343 att genom man lade till en bestämmelse att det Övertagande företaget skall om anses ha förvärvat aktien vid den tidpunkt och för den anskaffningskostnad som gällt för det överlåtande företaget. Samtidigt infördes en möjlighet att medge befrielse från kapitalvinstskatt vid överlåtelser också till utländska företag. År 1979 lade till bestämmelser kapitalförluster SOU man om 1977:86, prop. 1978/792210, bet. 1978/79:SkU57, SFS 1979:612. I samband med slopandet av den kommunala taxeringen av juridiska personer år 1984 flyttades bestämmelsen över till 2 § 4 mom. SIL DsFi 1984:9, prop. 1984/85:70, bet. 1984/85:SkU23, SFS 1984:1060 f.. 1 1990 års skattereform ändrades paragrafen med anledning av ändringar i vissa andra bestämmelser. Ihöstpropositionen 1990 prop. 1990/91:54, bet. 1990/91:SkU10, 1990: 1422 ändrades bestämmelsen så att den är tillämplig också om moderföretaget är en sparbank eller ett ömsesidigt skadeförsäkringsföretag. År 1996 lades ytterligare förutsättningar för tillämpning som av bestämmelserna till dels att det överlåtande företaget inte samtidigt ingår i en annan koncern än den det överlåtande företaget ingår som dels att det Övertagande företaget skulle ha beskattats här det om hade avyttrat aktien eller andelen efter övertagandet. Samtidigt gjordes vissa redaktionella ändringar i 2 § 4 mom. tionde stycket SIL, bl.a. slopades en hänvisning till momentets sjunde stycke och motsvarande bestämmelser togs i tionde styökets första och sista meningar. Vidare flyttades bestämmelserna dispens vid avyttringom ar till utländska företag till ett eget moment, 4 SIL, och a mom. ändrades se 14 §. Liksom i 6-10 har begreppet överlåts bytts ut mot avyttras. Uttrycket näringsbetingade aktier och andelar har introducerats i denna paragraf, se vidare i kommentaren till 12
Vi har ändrat bestämmelsen så att den gäller när svenska juridiska
och inte svenska företag förvärvar tillgångar. Ändringen personer medför att bestämmelsen inte gäller när förvärvaren är ett svenskt handelsbolag se 2 kap. 3 §. I den proposition genom vilken de ursprungliga bestämmelserna infördes anförde departementschefen prop. 1966:90 111: Huruvida två företag skall anses tillhöra
s.
koncern får avgöras med ledning aktiebolagslagens regler samma av
koncernföretag. Dotterföretag bör dock kunna vara aktiebolag, om ekonomisk förening eller handelsbolag. Trots det utgår Iikom i
fråga 6-10 ifrån att efter det att bestämmelsen år 1984
om flyttades över till 2 § 4 SIL kan den inte längre tillämpas i fråga
mom.
svenska handelsbolag, se kommentaren till 6 om
1 denna paragraf används uttrycket inom samma svenska koncern. Det är då det civilrättsliga koncernbegreppet som används se 2 kap. 5 § och 1966:90 lll och RÅ 1990 ref. 90. Men
prop. s. begreppet begränsas uppräkning av vilka typer av företag
genom en som kan vara moderföretag, se andra stycket punkten
Kravet i punkten 2 infördes år 1996 med anledning av ändringar i det civilrättsliga koncernbegreppet som innebar att samma aktiebolag under vissa förutsättningar kan ingå i två olika koncerner.
Liksom i 6 § andra stycket krävs i punkten 3 att tillgångarna är kapitaltillgängar också hos förvärvaren se kommentaren till 6 §.
År 1996 infördes ett nytt krav i lagtexten att det Övertagande företaget skulle ha beskattats här om det hade avyttrat aktierna omedelbart efter förvärvet. Vi har uttryckt det något annorlunda i punkterna 4 och
1 tredje stycket har förtydligat att den omständigheten att överlåtaren och förvärvaren ingår i olika underkoncerner inte hindrar tillämpning av bestämmelsen.
l kommentaren har en hänvisning ändrats.
Liksom i 7 § finns det en bestämmelse om att förvärvaren inträder i överlåtarens skattemässi ga situation i fråga om anskaffningsvärde och annat påverkar en kapitalvinstberäkning. I dag finns motsvarande
som bestämmelse i tionde stycket sista meningen SIL. För
2 § 4 mom. kommentar vilka ändringar som har föreslagit samt motiven till
om ändringarna, se kommentaren till 7 § samt till 35 kap. 6 och 7 §§.
14§
Bestämmelsen har ersatt en möjlighet för regeringen att medge dispens.
Paragrafen innehåller en möjlighet för Riksskatteverket att medge befrielse från beskattning vid avyttringar utländska aktier till ett
av utländskt bolag. Motsvarande bestämmelse finns i 2 § 4 SIL.
a mom. Den ersatte år 1996 en rätt för regeringen att medge dispens från kapitalvinst vid överlåtelser av aktier till utländska koncernföretag. Som nämnts Linder § infördes sådan dispensbestämmelse år
en 1976.
26 kap. Näringsbidrag
Ändringen i 2 § innebär att Europeiska gemenskaperna lagts till.
Näringsbid rag
2 § Definitionen av näringsbidrag finns i punkt 9 första och tredje styckena av anvisningarna till 22 § KL och infördes år 1983 ett för-
som tydligande av vilka bidraget skulle komma från för att räknas
organ som näringsbidrag. Europeiska gemenskaperna lades till år 1996 prop. l996/97:12, bet. l996/97zSkUl7, SFS 1996:1399. Vi har lagt till landsting, eftersom det klarlagts att de skall likställas med kommuner vid tillämpning anvisningspunkten RÅ 1993 ref. 60.
av
Det kan nämnas att det redan i samband med att de ursprungliga reglerna om statsbidrag infördes i KL år 1973 i förarbetena att
angavs reglerna också kunde tillämpas på bidrag från kommuner prop. 1973:190 s. 9.
I 3 § lagen 1963:173 om avdrag för avgifter till stiftelsen Svenska Filminstitutet, m.m. finns bestämmelse att reglerna i
en om punkt 9 av anvisningarna till 22 § KL tillämpas i fråga stöd
om som lämnas av Stiftelsen Svenska Filminstitutet till näringsidkare för näringsverksamheten. Den förstnämnda lagen tillkom
år 1963 som en följd av ett samma år träffat avtal bildandet stiftelsen prop.
om av 1963:101, bet. 1963:BeU35. Den innehöll ursprungligen särskilda regler för beskattningen bidrag från stiftelsen och anknytningen till
av
reglerna näringsbidrag infördes år 1993 prop. 1993/94:50,
om m.m. bet. l993/94:SkU15, SFS 1993:1552. Eftersom stiftelsen i förslaget har tagits i 7 kap. 16 § innehåller motsvarigheten till den s.k.
som katalogen i 7 § 4 SIL, behövs inte längre någon särreglering
mom. utan bidrag från stiftelsen omfattas automatiskt av hänvisningen.
Beloppsgränser
I 5 och 6 har procentsatsen ändrats från 25 till 20 procent.
5 § Beloppsgränsen for juridiska kommer från 3 § första stycket
personer PFL. Den bestämmelsen ändrades år 1996 genom att det högsta belopp får dras ändrades från 25 till 20 procent av överskottet
som av prop. 1996/97:45, bet. l996/97:SkU13, SFS 1996:1613.
Uttrycket inkomsten har ersatts med överskottet av näringsverksamheten eftersom det är så vi uttrycker det positiva slutresultatet i IL. Vidare har uttrycket under beskattningsåret utelämnats eftersom det naturligtvis är beskattningsårets överskott som avses om det inte står något annat.
6 § Beloppsgränsen for enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag kommer från 3 § andra-fjärde styckena PFL. Bestämmelsen ändrades år 1994 genom att några poster togs bort. År 1996 ändrades det högsta belopp som får dras av från 25 till 20 procent det för periodiseringsfond justerade
av resultatet prop. 1996/97:45, bet. l996/97zSkUl3, SFS 1996:1613.
Uttrycket det för periodiseringsfond justerade resultatet är nytt i detta sammanhang. Det finns i dag ett justerat resultat i fråga om räntefördelning 31 kap.. Eftersom det är samma resultat som
se
justeras i dessa båda system har valt att bygga på samma uttryck. Detsamma gäller i bestämmelserna om expansionsfond. Justeringsposterna är emellertid inte identiska i de tre systemen. Vi använder därför uttrycken: det för periodiseringsfond justerade resultatet, det for expansionsfond justerade resultatet och det för räntefordelning justerade resultatet.
Inte heller i denna paragraf skriver att beskattavser ningsårets resultat samt avdrag och intäkter jfr kommentaren till 5 §.
1996 Ökning kapitalunderlaget vid beneflka förvärv av av näringsfastigheter, m.m., Ds 1996:41, l996/97:12, prop. bet. 1996/97:SkU7, SFS 1996:1401
Ändringen i första stycket tredje strecksatsen, kombinerad med 6 a-6 c §§, innebär att kapitalunderlaget under vissa förutsättningar får ökas vid benefika förvärv näringsfastigheter, I första av m.m. stycket fjärde strecksatsen ändras bestämmelserna tillskott, bl.a. om för att tillskott till verksamheten skall räknas med redan det beskattningsår då tillskottet sker.
Också huvuddelen av bestämmelserna i denna paragraf kommer från 7 § ExmL. Kapitalunderlaget är kopplat till det kapitalet i egna verksamheten. Det överensstämmer i stora drag med kapitalunderlaget vid räntefordelning. Av andra stycket framgår att bestämmelser gäller i detta samma kapitel som i kapitlet räntefordelning för vilka tillgångar och om skulder som skall höra till verksamheten och hur tillgångarna skall värderas. Vad som är viktigt att framhålla är dock att kapitalunder-
laget beräknas vid olika tidpunkter, vilket framgår av denna paragraf jämförd med 31 kap. 8 Av andra stycket framgår också att bestämmelserna om övergångsposten i 31 kap. 14 § skall tillämpas också när det är fråga om expansionsfonder. Det kan påpekas att övergångsposten är densamma i de båda kapitlen expansionsfonder och räntefördelning. 1andra om stycket i 31 kap. 14 § står det att övergångsposten får övertas vid vissa förvärv. Även den bestämmelsen gäller i fråga om expansionsfonder. Bestämmelserna i 7 § ExmLjusterades år 1994 prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiU1, SFS 1994:1886. Bestämmelsen om tillskott ändrades år 1996 och samtidigt infördes bestämmelser i 7 a § ExmL särskild post vid gåva se 6 a 6c §§. om en arv, m.m. -
6 a-6c §§ Bestämmelserna kommer från 7 § ExmL. De infördes år 1996, a samtidigt med bestämmelserna i 14 § RFL se 31 kap. 14 a-14 c a IL. 6 § har vi förtydligat vid vilka tidpunkter kapitalunderlagen och l a expansionsfonderna, enligt vår tolkning, skall beräknas.
9§
I första stycket punkten 3 ändras bestämmelserna om tillskott, bl.a. för att tillskott till verksamheten skall räknas med redan det beskattningsår då tillskottet sker.
Också denna paragraf kommer från 8 § ExmL. I likhet med bestämmelserna räntefördelning bygger kapitalunderlaget på det om justerade anskaffningsvärdet för andelar i handelsbolaget korrigerat med vissa poster, jfr 31 kap. 16 Bestämmelserna skiljer sig dock att de båda underlagen beräknas med hänsyn till förhållandena genom vid olika tidpunkter. Bestämmelserna tillskott ändrades år 1996. om 1andra stycket har ordet omsättningstillgång bytts mot lagertillgång. Ändringen är kommenterad i avsnitt 2.4.2. I tredje stycket föreskrivs att bestämmelserna om övergångsposten i 31 kap. 17 § gäller också i fråga expansionsfonden, jfr kommenom taren till 6
I vilka fall fonderna får övertas
Från enskild näringsidkare till enskild näringsidkare annan
14 §
I andra stycket ändras procentsatsen från 100 till 138, 89. I andra styckets andra mening har vi, ett förtydligande, lagt till vid som att beräkningen värdet får bestämmelserna i 31 kap. 13 § tillämpas. av
Bestämmelsen med en möjlighet att överta expansionsfond i en samband med att man övertar en verksamhet testamente, genom arv, gåva eller bodelning kommer från 10 § ExmL. I dag gäller inte denna paragraf när tillgångarna övergår till ett dödsbo. De bestämmelser gäller för fysiska skall i IL som personer tillämpas också för dödsbon, 4 kap. 1 och 2 och kommentaren se till 4 kap. 2 Med vår skrivning skall bestämmelsen således tillämpas också för dödsbon. Vi kan inte något skäl till den inte se att skall tillämpas för dem. Som exempel kan nämnas make att en bedriver näringsverksamhet, den maken dör och iräringsverkena samheten tillskiftas dödsboet bodelning. Därefter tillskiftas genom ett barn verksamheten vid arvsskifte. Då bör fonden kunna föras vidare över dödsboet. Bestämmelsen i andra stycket ändrades år 1996 genom att expansionsfonden får övertas till den del den inte överstiger 138,89 procent av värdet av realtillgångarna, i stället för tidigare 100 som procent.
1996 Ökning kapitalunderlaget vid beneñka Förvärv av av näringsfastigheter, Ds 1996:41, 1996/97:12, m.m., prop. bet. 1996/97:SkU7, SFS 1996:1400
Positivt och negativt fördelningsbelopp
3 §
1 första stycket ändras året före beskattningsåret till andra året före taxeringsåret. Vidare ökas procentsatsen i stycket från tre till fem procent.
Beräkningen positivt och negativt fördelningsbelopp regleras i 3 §
av RFL.
begreppet fördelningsunderlaget med kapitalunderla-
Vi har ersatt
för räntefördelning. Det finns motivering till bytet i kommentaget en ren till 8
Det finns bestämmelse i 19 § RFL justering av fördel-
en om ningsunderlaget vid beskattningsår inte är tolv månader. Vi har
som ändrat bestämmelsen så att det i stället är fördelningsbeloppet som skall justeras. Det leder till materiell ändring vid tillämpning av
en 4 Där föreskrivs att räntefördelning inte skall göras om kapitalunderlaget är högst 50 000 kronor. Med dagens lydelse kan en förlängning eller förkortning beskattningsåret avgörande för
av vara
räntefördelning skall ske. Om t.ex. kapitalunderlaget är 100 000 om kronor för handelsbolagsandel och den skattskyldige säljer andelen
en den l juni skall således inte någon räntefördelning ske det året. Med vårt förslag påverkas inte det avjusteringen enligt denna paragraf. I stället blir fördelningsbeloppet lägre.
År 1996 gjordes mindre ändring för att påverka räntesatsen för
en vissa skattskyldiga med förlängda räkenskapsår. Tidpunkten för när räntesatsen skall bestämmas ändrades därför från utgången av november året före beskattningsåret till andra året före taxeringsåret. Bestämmelsen ändrades också år 1997 genom att statslåneräntan skall ökas med fem procentenheter vid positiv räntefördelning i stället för med tre prop 1996/972150, bet. 1996/97:FiU20, SFS 1997:000. Ursprungligen skulle ökningen vara en procentenhet, liksom vid negativ räntefördelning, men det ändrades år 1994.
Kapitalunderlaget
Enskilda näringsidkare
8§
I fjärde strecksatsen, kombinerad med 14 a-14 §§, har tagits c en bestämmelse som innebär att kapitalunderlaget under vissa förutsättningar får ökas vid beneñka förvärv fastigheter, av m.m. I sista strecksatsen ändras bestämmelserna tillskott, bl.a. för tillskott om att skall räknas med redan det beskattningsår då tillskottet sker.
Inledningen av bestämmelsen är hämtad från 2 § första stycket RF L. En stor del av de bestämmelser rör kapitalunderlaget fanns som ursprungligen i bestämmelserna verksamhetens kapitalunderlag om i 4-6 lagen 1990:654 skatteutjämningsreserv förarbeten till om dessa paragrafer, se 1990. I 2 § RFL finns inte begreppet kapitalunderlaget. I stället används begreppet fördelningsunderlaget. Vad det är frågan om är ett underlag som består av tillgångarna minskade med skulderna, dvs. ett kapitalunderlag. I kapitlet om expansionsfond dagens expansionsmedel finns det också bestämmelser ett kapitalunderlag, om se 30 kap. 5-7 och särskilt kommentaren till 30 kap. 5 Vi har valt att i båda dessa kapitel kalla underlaget för kapitalunderlag. För att särskilja dem lägger till för räntefördelning respektive för expansionsfond. De poster som skall öka respektive minska kapitalunderlaget i är dag utspridda i olika paragrafer. Den första strecksatsen underom skott är hämtad från 12 § RFL, liksom den femte expansionsfond om och den sjätte om tillskott. Den andra strecksatsen kvarstående om sparat fördelningsbelopp kommer från 20 § RF L medan den tredje om övergångsposten kommer från 18 § RFL och den fjärde den om särskilda posten från 14 § RFL. a Bestämmelsen om tillskott i 12 § RFL ändrades år 1996 samtidigt som 14 a-c RFL infördes.
Expansionsfondsskatt har lagts till och bestämmelserna om särskild löneskatt och mervärdesskatt ändrats.
Bestämmelsen att fordringar eller skulder som avser vissa skatter
om och avgifter inte räknas tillgångar eller skulder är hämtad från
som 10 § RFL. Bestämmelsen ändrades år 1994 prop. 1994/95:41 och 1994/95:99, bet. 1994/95:SfU6 och 1994/95:AU5, SFS 1994:1682. År 1996 gjordes ändringar dels genom att expansionsfoitdsskatt
nya
med i uppräkningen, dels att all särskild löneskatt enligt togs genom lagen 1991:687 särskild löneskatt pensionskostnader
om omfattas bestämmelsen. År 1997 ändrades hänvisningen i fråga om
av mervärdesskatt till skattebetalniitgslageit SOU 1996:100,
att avse
1996/97:100, bet. 1996/97:SkU23, SFS 1997:000. prop.
14§
Bestämmelsen har delats i tre stycken. Sist i det nya andra
upp stycket har vi tagit bestämmelse om en minskning av övergångs-
en posten.
Bestämmelsen övergångsposten är hämtad från 18 § RFL.
om
Att i denna paragraf har behållit uttrycket fördelningsunderlaget trots att på andra ställen har bytt ut uttrycket mot kapitalunderlaget beror på att det vid 1995 och 1996 års taxeringar hette fordelningsunderlaget.
Bestämmelsen i andra stycket andra meningen om en minskning
övergångsposten på grund av hur fastigheter värderas lades till år av 1997 prop. 1996/971000, bet. 1997/98:SkUO00, SFS 1997:000.
l tredje stycket har bytt ut uttrycket på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämforligt fång mot arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt se kommentaren till 42 kap. 17 §.
14 a-14 c §§ Bestämmelserna kommer från 14 a § RFL. Paragrafen infördes år 1996 för att underlätta benefika överlåtelser av itäringsfastigheter.
Handelsbolagsdelägare
16 §
l forsta stycket tredje strecksatsen ändras bestämmelserna om tillskott, bl.a. for att tillskott till verksamheten skall räknas med redan
det år då tillskottet sker. I andra stycket har lagt till justerat med posterna i första stycket, som fallit bort i betänkandet SOU 1997:2.
Bestämmelsen om kapitalunderlaget för delägare i svenska handelsbolag är hämtad från 17 § RFL. Vi har ersatt begreppet fördelningsunderlaget med kapitalunderlaget för räntefördelning. Det finns en motivering till bytet i kommentaren till 8 § när det gäller enskilda näringsidkare. Även i fråga delägare i handelsbolag bygger om bestämmelserna på det kapital lagts ned i andelen. På grund som därav och för att få en enhetlig terminologi använder vi också här begreppet kapitalunderlag. Bestämmelserna om hur kapitalunderlaget skall korrigeras finns i dag i flera paragrafer. Den första strecksatsen sparade om fördelningsbelopp finns i 20 § RFL, den andra övergångsposten om i 18 § RFL och den tredje och fjärde om tillskott och vissa lån till delägaren eller närstående i 17 § RFL. Bestämmelsen tillskott om ändrades år 1996. I andra stycket finns föreskrifter andelar är lagertillom som gångar. Också dessa behandlas i 17 § RFL. Dessa bestämmelser fanns inte i de ursprungliga bestämmelserna om negativ räntefördelning i KL, utan kom med år 1993. Ordet omsättningstillgäng har bytts mot lagertillgång. Ändringen är kommenterad i avsnitt 2.4.2.
Skattefria utdelningar
11§
Bestämmelsen i andra stycket att svenska aktiebolag och ekonoom miska föreningar i vissa fall skall utländska juridiska anses som personer hemmahörande i en utländsk stat är ny.
I paragrafens första stycke finns bestämmelse med en som säger att utdelning avses inte utdelning på andelar i kooperativa föreningar i form av rabatt eller pristillägg den utdelande föreningen skall dra som av. Det framgår i dag av 7 § 8 första stycket andra meningen mom. SIL.
Med utdelning förstås enligt 7 § 8 mom. SIL sådan utdelning som har uppburits i förhållande till innehavda aktier
eller andelar eller som har uppburits efter annan grund men inte är avdragsgill för det utdelande företaget enligt 2 § 8 första stycket SIL. Ända sedan
mom. KL:s tillkomst har uttrycket som har uppburits efter annan grund funnits med. Med uttrycket avses bl.a. rabatter och pristillägg i förhållande till gjorda inköp eller försäljningar. I intäktsbestämmelserna särbehandlades då sådan utdelning, den skulle ofta tas upp i ett annat inkomstslag än annan utdelning punkt 2 av anvisningarna till 38 § KL. I IL har inte någon särskild definition av begreppet utdelning. Med utdelning avses därigenom såväl utdelning som har utgått i förhållande till innehavda insatser som utdelning som har utgått efter annan grund. Vi lägger därför inte till utdelning som utgår efter annan grund. Men i de fall det finns särskilda bestämmelser, t.ex. om att rabatter och pristillägg inte omfattas, tar med sådana.
I andra stycket finns en bestämmelse om att vid tillämpning av bestämmelserna om skattefria utdelningar skall svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar anses som utländska juridiska personer hemmahörande i en utländsk stat, om de enligt ett dubbelbeskattningsavtal skall anses ha hemvist där. Bestämmelsen är i dag placerad i 7 § 8 mom. sista stycket SIL. Den infördes år 1996 prop. 1996/97218, bet. 1996/97:SkU9, SFS 1996:1227.
35 kap. Svenska fusioner
Den första strecksatsen i 13 § är ny.
38 kap. Beräkning av överskott och underskott för vissa
juridiska personer
I sista stycket har föreskrivits att bestämmelserna om avskattiting inte gäller om investmentföretaget upplöses genom likvidation.
I författningskommentarens sista stycket har vi felskriv-
rättat en ning i ett citat från vid till från och med.
Bestämmelsen om vad som gäller ett företag upphör att ett
om vara investmentföretag finns i dag i 2 § 10 tredje stycket SIL. Den
mom. infördes år 1993 prop. 1993/94:50, bet. 1993/94:SkU15, SFS 1993:1543. Den justerades när bestämmelserna ändrades år 1994 prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiU1, SFS 1994:1859. År 1996 togs det ett undantag att avskattning inte skall ske när ett investmentföretag upplöses genom likvidation Ds 1996:24, 1996/97:18,
prop. bet. 1996/97:SkU9, SFS 1996:1227.
I såväl första som andra stycket har rekvisitet att företaget var investmentföretag lagts till. Även det inte står i lagtexten i dag
om måste det vara tanken bakom bestämmelserna. I första stycket har vi utelämnat dock tidigast från och med ingången av år 1991 eftersom det inte längre behövs när IL kan komma att träda i kraft.
Lydelsen av första stycket har korrigerats och begränsningen i andra stycket är ny.
Bestämmelsen om att utdelning i form rabatt eller pristillägg
av av kooperativ vinst skall dras av finns i dag i 2 § 8 första stycket
mom. SIL. En sådan bestämmelse har funnits ända sedan år 1920 prop. 1920:191. När KL kom placerades bestämmelsen År
i 29 § 2 mom. 1984 gjordes vissa redaktionella ändringar prop. 1983/84184, bet. 1983/84:NU24, SFS 1984:190. Före dessa ändringar stod det uttryckligen i lagtexten att föreningen fick avdrag för utdelning till sina kunder, vare sig de tillhört föreningen eller Men denna upplysning ansågs överflödig och togs bort år 1984 se propositionen s. 194. Bestämmelserna ändrades senast år 1997, bl.a. ett
genom tillägg av de bestämmelser med begränsning i avdragsrätten
en som vi placerat i andra stycket SOU 1996:31, prop. 1996/97:163, bet. 1997/872000, SFS 1997:000. I dessa förarbeten finns uttalanden
om vad som avses med kooperativ utdelning. Vi har ändrat bestämmelsen i andra stycket så att det är statslåneräntan vid utgången november
av andra året före taxeringsåret i stället för året före beskattningsåret
är utgångspunkten för beräkningen. Orsaken är densamma som som vid den ändring gjordes år 1996 i 31 kap. 3 § i fråga om ränteför-
som delning.
Denna form utdelning är i realiteten närmast en prisjustering
av och den behandlas också sådan vid inkomstbeskattningen.
som en Utdelningen är skattefri för mottagaren när den bara medför en minskning levnadskostnaderna 41 kap. 14 §. Att utdelningen för
av enskilda näringsidkare, till skillnad från annan utdelning, beskattas i näringsverksamheten när den grundas på köp eller försäljningar i denna regleras i 13 kap. 10 § och att bestämmelserna om skattefrihet för utdelning näringsbetingade aktier och andelar inte gäller för denna form av utdelning i 34 kap. 11
41 kap. Intäkter och avdrag i kapital
Ändringen i l § innebär att hänvisningen utvidgas till att omfatta även 41 kap. Ändringen i 16 § innebär att bestämmelserna om
a kreditmarknadsbolag tillkommer i andra stycket.
Utdelning aktier i dotterbolag
av
16 § Bestämmelserna om skattefrihet för utdelning vid delning av bolag är hämtade från 3 § 7 mom. fjärde och femte styckena SIL. De infördes år 1991 som ett provisorium i avvaktan på en generell översyn av skattefrågor i samband med omstrukturering prop. 1990/91 :167, bet. 1990/91:SkU30, 1991:412.
l paragrafen gjordes år 1992 en tekniskjustering grund av vissa ändringar i börslagstiftningen prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8, SFS 1992:1092. Bestämmelserna slopades i huvudsak återinfördes år 1994.
år 1993 men
I stället för begreppet betydande omfattning använder inte obetydlig omfattning. I förarbetena finns uttalanden att med om betydande avses 20 % prop. 1990/91 :167 26. I 48 § 4 KL s. mom. regleras i dag att fysisk person vars inkomst till inte obetydlig del består av folkpension, har rätt till särskilt kommunalt grundavdrag. Av punkt 1 första stycket andra meningen anvisningarna till av samma lagrum framgår att med uttrycket minst femtedel 58 menas en kap. 9 § i förslaget. Eftersom samma andel således bör avses samma begrepp användas. Därför byter uttrycket betydande omfattning mot inte obetydlig omfattning. Se även under Kvantifierande begrepp, avsnitt 2.4.1. Bestämmelsen i andra stycket första meningen infördes år 1995 och iandra meningen år 1996 prop. 1996/97:18, bet. 1996/97:SkU9, SFS 1996:1227.
41 a kap. Utdelning och kapitalvinst på aktier i onoterade
företag.
Kapitlet innehåller bestämmelser om i vilken utsträckning utdelning och kapitalvinst på aktier och andelar i onoterade företag inte skall tas upp som intäkt. Lättnaden i ägarbeskattningen för små och medelstora företag infördes år 1996, förarbeten, nedan. se Vi har i kapitlet även tagit de bestämmelser är som gemensamma för beräkningen undantagen från skatteplikt och av beräkningen av det kapitalvinstbeskattade utrymmet, nämligen beräkningen av lönesummetillägg i 3 § 12 d SIL, - mom. alternativreglerna för beräkningen av anskaffningskostnad i 3 § - 12 c mom. SIL, och lagen 1994:775 om beräkning av kapitalunderlaget vid beskatt- ning av ägare i fåmansföretag.
Vissa förarbeten
I kommentaren till paragraferna hänvisar vi, inget annat sägs, till om följande förarbeten bara att årtalet då bestämmelsen genom ange infördes eller ändrades.
1990:2 En alternativ metod att beräkna anskaffningskostnaden kopplad till det allmänna prisläget år 1990 och ett tak för
kapitalvinster infördes, prop. 1990/91:54, bet.
1990/91:SkU10, SFS 1990:1422
1991 En alternativ metod för beräkning av anskaffningskost-
naden kopplad till förmögenhetsvärdet vid utgången av år
1990 infördes, prop. 1991/92:60, bet. 1991/92:SkU10, SFS
1991:1833
1994:1 Alternativregeln avseende förmögenhetsvärdet togs bort, en
regel avseende kapitalunderlaget i bolaget infördes, beräk-
ningsregler för kapitalunderlaget togs i en särskild lag
och dåvarande 3 § 12 a mom. SIL, dvs. kopplingen till löneunderlaget, infördes, Ds 1994:26, prop. 1993/94:234, bet. 1993/94:SkU25, SFS 1994:775 och 778
1994:2 Kvoteringen av kapitalvinster slopades samtidigt som den
ekonomiska dubbelbeskattningen återinfördes, justeringar
i KapUL, prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiU1, SFS
1994:1859 och 1894
1995 Den nuvarande indelningen i moment infördes, tillämp-
ningsområdet utvidgades för indirekt ägande och utländska
bolag, prop. 1995/96:109, bet. 1995/96:SkU20, SFS
1995:1626
1996 Lättnaden i ägarbeskattningen infördes, SOU 1996:119,
prop. 1996/97:45, bet. l996/97:SkU13, SFS 1996:1611
Kommentar till paragraferna
1 § Första stycket inleder kapitlet och anger dess innehåll.
Andra och tredje styckena med de grundläggande förutsättningarna för att bestämmelserna skall tillämpas är hämtade från 3 § 1 a och 1 g mom. SIL. Kravet på utländska juridiska personers beskattning uttrycks i dag genom en hänvisning till 7 § 8 mom. sjätte stycket 2 SIL. Vi har gjort en självständig reglering av samma lydelse som i motsvarande lagrum 34 kap. 19 §. Angående formuleringen, se kommentaren till 34 kap. 19
2 § De närmare förutsättningarna för att bestämmelserna skall tillämpas kommer från 3 § l a mom. SIL.
Utdelning
3 och 4 §§ Bestämmelsen om hur stor del av en utdelning som inte skall tas upp som intäkt är hämtad från 3 § l b mom. och l första stycket
c mom. SIL. Uttrycket underlag för lättnadsbelopp föreslås och
av oss byter sparad lättnad mot sparat lättnadsutrymme se 6 §.
5 § Bestämmelsen om effekten av förvärv under beskattningsåret är hämtad från 3 § l b mom. andra stycket SIL.
Sparat lättnadsutrymme
6 § Bestämmelserna i första stycket om sparat lättnadsutrymme är i dag placerade i 3 § 1 c mom. första stycket första meningen SIL.
Regleringen i andra stycket av när ett företag inte lämnat någon utdelning kommer från 3 § l d SlL.
mom.
7 § Bestämmelsen om kontinuitet vid beneñka förvärv är hämtad från 3 § l c mom. andra stycket SIL.
Kapitalvinst
8 § Bestämmelsen i första meningen hur stor del kapitalvinst
om av en som inte skall tas upp som intäkt är i dag placerad i 3 § l e mom. SlL. Andra meningen har utformats som en hänvisning.
Tioårsperioden efter en marknadsnotering
9 och 10 §§ Bestämmelserna om utdelning och kapitalvinst i fråga om företag
som marknadsnoteras är hämtade från 3 § 1 f mom. SIL. Begränsningen till marknadsnotering efter år 1996 har inte tagits med i IL utan framgår endast av ILP 3 kap. 68 §.
Lönesummetillägg
11-16 §§ Bestämmelserna om att det kapitalinkomstbeskattade utrymmet kan utökas med stöd av ett löneunderlag är i dag placerade i 3 § 12 d mom. SIL. De infördes år 1994 1994:1, då i 3 § 12 SIL.
a mom. Bestämmelserna ändrades år 1996 i samband med att lättnadsreglerna för onoterade företag infördes. År 1997 infördes bestämmelsen
att hela underlaget får medräknas prop. 1996/972150, bet. l996/97:FiU20, SFS 1997:000.
Aktier förvärvade före år 1990
1 7 § Bestämmelsen om att anskaffningsvärdet för aktier räknas i viss
upp omfattning är i dag placerad i 3 § 12 andra stycket SIL. Dess
c mom. motsvarighet infördes år 1990 199022, då i 3 § 12 fjärde
mom. stycket SIL.
Aktier förvärvade före år 1992
18 § Bestämmelsen om att anskaffningsvärdet kan kopplas till kapitalunderlaget i företaget är hämtad från 3 § 12 tredje stycket
c mom. SIL. Den infördes år 1994 199421, då i 3 § 12 fjärde stycket
mom. SIL.
13 17-0718
Beräkning av kapitalunderlaget
19-23 § Bestämmelserna om hur det kapitalvinstbeskattade utrymmet skall beräknas när alternativregeln i 20 § tillämpas är hämtade från 2-8 KapUL. Lagen infördes år 1994 1994:1.
Utformningen överensstämmer i stora drag med 31 kap. 12
se vidare kommentaren till detta kapitel.
Eftersom beräkningen i 23 § bygger på taxeringsvärdet har infört en uttrycklig begränsning till fastigheter i Sverige.
Justering av kapitalunderlaget
24-27 §§ Bestämmelserna om att kapitalunderlaget kan justeras i vissa fall är hämtade från 9 och 10 KapUL. Vissa förtydliganden och justeringar kom till år 1994 199422.
AVD. VIII KAPITALVINSTER OCH KAPITALFÖRLUSTER
42 kap. Grundläggande bestämmelser om kapitalvinster
och kapitalförluster
Ändringarna i 30 § innebär att hänvisningarna till den upphävda lagen 1947:577 om statlig förmögenhetsskatt ändras till att avse lagen 1941:416 om arvsskatt och gåvoskatt.
46 Kap. Avyttring av aktier och andra delägarrätter samt
fordringsrätter
Ändringarna i 17 och 20 innebär att en valfrihet införs i fråga om internationella aktiebyten. Därutöver flyttas 17 § andra stycket till den nya 17 a Ändringarna i 29 och 35 innebär att hänvisning görs även till den nya 32 a §.
1996 Vissa ändringar avseende aktiebyten, prop. 1996/97218, bet.
1996/97:SkU9, SFS 1996:1227 och 1228
Ersättning i form av nyemitterade aktier
17-19 § Bestämmelserna om att byte av aktier och andelar i ekonomiska
av föreningar mot nyemitterade aktier i vissa fall inte utlöser någon kapitalvinstbeskattning finns i dag i 27 § 4 mom. SIL. Bestämmelserna infördes år 1990 i syfte att gynna omstrukturering företag
av 199021. Momentet har därefter ändrats år 1992, 1993, 1994, 1996 samt år 1997 då bestämmelserna i 17 a § tredje stycket infördes prop. 1996/97:151, bet. l996/97:SkU27, SFS 1997:000.
Bestämmelsen i 17 § andra stycket är hämtad från 22 § första stycket OL, förarbeten se under kommentaren till 20-27 §§.
Eftersom vi, om inte annat med kapitalvinst även
anges, avser kapitalförlust, se 42 kap. 1 behöver vi inte markera detta särskilt för utflyttningsfallen i 19
Före skattereformen fanns i 35 § 3 tredje stycket KL
mom. en bestämmelse om att dispens kunde medges från kapitalvinstbeskattning på s.k. äldre aktier förutsatt att en beskattning skulle hindra önskvärd strukturrationalisering. Dessa bestämmelser infördes år 1967 prop. 1967:153, bet. 1967:BevU:64, SFS 1967:748.
Internationella aktiebyten
20-27 §§ Bestämmelserna om uppskov med kapitalvinstbeskattningen vid internationella aktiebyten är hämtade från 22 och 23 OL SOU 1994:100, prop. 1994/95:52, bet. 1994/95:SkU10, SFS 1994:1854. Eftersom så gott som alla bestämmelser internatio-
om nella aktiebyten infördes vid tillkomsten OL redogör inte
av särskilt för detta. I EG:s s.k. fusionsdirektiv se under Bakgrund i kommentaren till 36 kap. finns bestämmelserna i artiklarna 1-3 och
Valfriheten för den skattskyldige att i stället tillämpa 17-19 infördes i OL år 1996.
Bestämmelserna om avyttring av lageraktier finns i 17 kap. 13-17 §§. Vi har där kommenterat ändringen av anskaffningsvärdet
till att avse de avyttrade aktiernas marknadsvärde. Att vi använder uttrycket aktier har tagit upp i kommentaren till 37 kap. 2
Vi föreslår att reglerna om att Skattemyndigheten vid avyttringen skall fastställa återstående belopp förs över till 4 kap. 5 a § TL.
Kapitalförluster
Inkomstslaget näringsverksamhet
§ 32 a Bestämmelsen om kvittningsrätt för onoterade aktier och andelar infördes i 27 § 5 mom. SIL år 1996 SOU 1996:119, prop. 1996/97:45, bet. 1996/97:SkUl3, SFS 1996:1611. En justering gjordes år 1997 prop. l996/97zl50, bet. l996/97:FiU20, SFS 1997:000.
AVD. VIII FÅMANSFÖRETAG OCH FÅMANSHANDELSBOLAG
51 kap. Förmåner och ersättningar från fåmansföretag och
fåmanshandelsbolag
Ändringen innebär att utländsk tillkommer i 3 §.
Definitioner
F åmansföretag
3 § Bestämmelsen om företag vars aktier är noterade och om privatbostadsföretag är hämtad från punkt 14 nionde stycket av anvisningarna till 32 § KL. Den infördes år 1990. År 1997 tillkom bestämmelsen om utländsk börs prop. 1996/97:l50, bet. 1996/97:FiU20, SFS 1997:000.
52 kap. Utdelning och kapitalvinst på aktier i
fåmansföretag
Ändringarna innebär att bestämmelserna om lönesummetillägg, alternativa anskaffningsvärden samt beräkningen kapitalunderlaget
av i 14-29 flyttas till 41 a kap. Som följd detta har redaktionella
en av ändringar gjorts i 8 och 12 §§. 13 § första stycket 1 samt i 12 och 13 har tidsangivelsen ändrats från tio till fem år. I 3 § första stycket 2 har därutöver införts en karenstid fem år. 9 § har justerats.
1996 Ändringar på grund av lättnader i dubbelbeskattningen,
SOU 1996:119, prop. 1996/97:45, bet. 1996/97:SkUl3, SFS
1996:161 1
Definitioner
3 § Begreppet kvalificerad aktie infördes år 1995 i 3 § 12 första
mom. stycket och 12 a mom. första stycket SIL innehållet i
men bestämmelsen går tillbaka till lagstiftningens tillkomst år 1990 1990:1, då i femte stycket. Utvidgningen till att omfatta indirekt ägande även i icke-koncernförltållanden kom år 1995,jfr
3 § 12 mom. åttonde stycket SIL år 1990 1990:1, Bestämmelsen fick sin nuvarande utformning år 1997 prop. l996/97:l50, bet. 1996/97:FiU20, SFS 1997:000.
4 § Hänvisningen i första stycket till definitionen av fåmansföretag är hämtad från 3 § 12 a mom. tredje stycket SIL. Hänvisningen till punkt 14 av anvisningarna till 32 § KL fanns med år 1990 1990:1, då i 3 § 12 mom. nionde stycket SIL. Hänvisningen i fjärde stycket till vad som avses med ägare kom dock år 1995.
Också bestämmelsen i andra stycket utländska juridiska
om personer är hämtad från momentets tredje stycke. Den infördes år 1995. Vårt förslag att undanta dödsbon efter den inte
som var
obegränsat skattskyldig från definitionen innebär visserligen
en materiell ändring men reglerna torde inte tänkta att tillämpas på
vara dessa.
Bestämmelsen i tredje stycket om företag som drivs av många arbetande delägare, i dag placerad i momentets tredje stycke, har funnits med sedan lagstiftningen korn till, då i 3 § 12 mom. nionde stycket SIL. Den fick sin nuvarande utformning år 1996.
5 § Bestämmelsen om utvidgning av kvalificeringen till att omfatta även tiden efter det att företaget upphör att vara fåmansföretag är hämtad från 3 § 12 a mom. andra stycket SIL. Den infördes år 1990 1990: då i 3 § 12 mom. fjärde stycket SIL och fick sin nuvarande utformning år 1996.
Undantag på grund av utomstående delägare
6 § Bestämmelsen i första stycket om att förekomsten av utomstående delägare under vissa omständigheter kan innebära att spärreglerna inte tillämpas är hämtad från 3 § 12 e mom. första stycket SIL. Den var ursprungligen placerad i 3 § 12 mom. sjätte stycket SIL. Bestämmelsen fick sin nuvarande utformning år 1996.
Definitionerna i andra och tredje styckena företag respektive
av utomstående kommer från 3 § 12 e mom. andra stycket SIL. De fick sin nuvarande utformning år 1995 men en motsvarighet fanns med vid lagens tillkomst, då i 3 § 12 mom. sjätte stycket SIL.
Utdelning
7§ Bestämmelserna om vad som avses med gränsbelopp och att utdelning som överstiger gränsbeloppet tas upp i inkomstslaget tjänst fick sin nuvarande placering i 3 § 12 b första stycket SIL år
mom. 1995. Deras motsvarigheter var ursprungligen placerade i 3 § 12 mom. första och tionde styckena SIL. Begreppet gränsbelopp infördes är 1995. Uttrycket underlag för gränsbelopp
föreslås av oss, se 8 Bestämmelserna fick sin nuvarande utformning år 1996 i samband med att lättnadsreglerna för onoterade företag infördes,
se 41 a kap.
Bestämmelsen om att sparat utdelningsutrymme i dag sparad utdelning ingår i gränsbeloppet är hämtad från 3 § 12 b tredje
mom. stycket första meningen SIL. Den fick sin nuvarande placering år 1995. En motsvarighet var från början placerad i 3 § 12 andra
mom. stycket SIL. Bestämmelsen fick sin nuvarande utformning år 1996.
8 § Uttrycket underlaget för gränsbelopp föreslås Bestämmelsen
av oss. i övrigt är hämtad från 3 § 12 b mom. andra stycket första meningen SlL anskaffningsvärdet, 3 § 12 b mom. tredje stycket andra meningen SIL sparat utdelningsutrymme och 3 § 12 d första
mom. stycket SIL löneunderlaget.
År 1995 infördes i förtydligande syfte koppling till det anskaff-
en ningsvärde som skulle ha tillämpats vid en kapitalvinstberäkning genomsnittsmetoden, 46 kap. 7 § i förslaget.
Den beräkning av det alternativa anskaffningsvärdet andra
som stycket hänvisar till har sin grund i 3 § 12 c mom. första stycket SIL.
Bestämmelsen fick sin nuvarande utformning år 1996.
9 § Bestämmelsen om effekterna av avyttringar inom närståendekretsen är hämtad från 3 § 12 b mom. första stycket fjärde meningen SIL där den infördes år 1995. Bestämmelsen fick sin nuvarande utformning år 1996.
Kapitalvinst
12 § Bestämmelsen om hur stor del kapitalvinst skall tas i
av en som upp inkomstslaget tjänst och att den maximeras är hämtad från 3 § 12 b mom. fjärde stycket SIL. Bestämmelsen infördes år 1990 199022 i 3 § 12 mom. sjätte stycket SIL. En viss begränsning fanns även tidigare i samma stycke.
Den alternativa beräkningen anskaffningsvärdet andra
av som stycket hänvisar till har sin grund i 3 § 12 första stycket SIL.
c mom.
Med utformningen tredje stycket att i lagtexten
av avser införliva regeringsrättens tolkning bestämmelsen, RÅ
av 1995 not. 379. Förarbeten i övrigt, se första stycket. Genom rättsfallet det
gavs basbelopp som gäller för avyttringsåret den innebörden att avyttringsåret avser det år då den avyttring sker är föremål för
som prövning och att alltså beräkning måste göras vid varje avyttring.
ny
Kopplingen i tredje stycket till sparat lättnadsutrymme tillkom år 1996.
13 § Bestämmelsen om att skatten på tjänstebeskattad utdelning och kapitalvinst i vissa fall beräknas enligt den högsta beskattningsbara inkomsten inom familjen är hämtad från 3 § 12 b mom. femte stycket SIL. Vid tillkomsten år 1990 1990:1 placerades den i 3 § 12 mom. sjunde stycket SIL. Bestämmelsen fick sin nuvarande utformning år 1996.
AVD. IX PENSIONSSPARANDE
53 kap. Pensionsförsäkringar och pensionssparkonton
Ändringarna innebär att dispensbestämmelsen i 4 § andra stycket och hänvisningen till 4 § i 31 § utgår samt att 4 a § tillkommer.
Pensionsförsäkring m.m.
Pensionsförsäkring eller kapital/försäkring
4 § Bestämmelsen att en pensionsförsäkring måste vara meddelad i Sverige är hämtad från punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 31 § KL. Ursprungligen spelade det ingen roll om försäkringen var meddelad i en utländsk försäkringsrörelse eller inte. Begränsningen kom till år 1969 Stencil 1969 Fi 1969:9, prop. 1969:162, bet. 1969:BeU75, SFS 1969:754.
4 a § Bestämmelsen om utländska kapitalförsäkringar som anses som pensionsförsäkringar är hämtad från punkt 1 sjuttonde stycket av anvisningarna till 31 § KL. Den fick sin nuvarande utformning år 1996 Ds 1996:27, prop. 1995/96:231, bet. 1996/97:SkU4, SFS 1996:1240. Tidigare fanns en dispensbestämmelse att skatte-
om myndigheten, om det fanns särskilda skäl, under vissa förutsättningar kunde förklara att även en utländsk försäkring skulle
anses som en
pensionsforsäkring. Den hade införts år 1980. Även före år 1980 kunde dock dispens medges i vissa fall. Bestämmelser om detta fanns i punkt 3 av övergångsbestämmelserna till 1969 års lagstiftning.
54 kap. Pensionssparavdrag
Ändringarna i 4 och 5 innebär att hänvisningarna till lagen 1958:295 om sjömansskatt utgår.
Beräkning av pensionssparavdrag
Avdragsgrundande inkomster Flera näringsverksamheter
4-6§§ Bestämmelserna om beräkningen av den avdragsgrundande inkomsten och avdragstaken är hämtade från punkt 6 andra och tredje styckena av anvisningarna till 46 § KL. En avdragsbegränsning infördes år 1975. Bestämmelserna justerades år 1978 DsB 1977:7, prop. 1977/78:64, bet. l977/78:SkU46, SFS 1978:187 och senare samma år utökades de till att omfatta även sjöinkomster prop. 1978/79:50, bet.1978/79:SkU19, SFS 1978:913. Bestämmelserna fick i stort sett sin nuvarande utformning år 1991 då underlaget för beräkningen av och nivån för avdraget ändrades till följd av 1990 års skattereform. År 1995 prop. 1994/952203, bet. 1994/95:SkU28, SFS 1995:919 halverades basbeloppsavdraget. År 1996 Ds 1991:41, prop. 1995/962227, bet. 1996/97:SkU3, SFS 1996:1331 gjordes vissa ändringar på grund av att lagen 1958:285 om sjömansskatt upphävdes.
AVD. X ÖVRIGA GEMENSAMMA BESTÄMMELSER
56 kap. Värdering av intäkter i annat än pengar
Ändringarna i 5 och 13 samt tillkomsten av 4 4 6 a och 13 a beror på nya regler om värdering av bilförmån. I kommentaren till 14 § anges den ändrade placering bestämmelsen
fick år 1997. Som en följd därav justeras Bakgrund. l 2 § görs en teknisk justering på grund av att 12 a § tillkommer.
Bakgrund
De flesta bestämmelserna är hämtade från 42 § KL och dess anvisningar men här finns även bestämmelser från punkt 10 av anvisningarna till 32 § KL. Att värderingen skall ske med utgångspunkt i ortens pris har varit en ledstjärna sedan KL:s tillkomst men år 1990 förarbeten, se nedan infördes begreppet marknadsvärde i andra stycket för att markera att det inte var fråga om någon försiktighetsprincip. I princip innebar detta bara att praxis kodifierades. Samtidigt ersattes naturaförmån med förmån som en anpassning till bl.a. lagen 1962:381 om allmän försäkring. Bestämmelserna har sedan KL:s tillkomst ändrats bl.a. genom införandet
av särskilda värderingsregler för biI-, kost-, ränte- och reseförmån. lndelningen av anvisningarna till 42 § i punkter gjordes år 1987 förarbeten, se nedan i samband med att beskattningen av naturaförmåner reglerades närmare.
Större ändringar
Idag anges i punkt 3 första stycket anvisningarna till 32 § KL
av att garage inte skall räknas i bostadsförmånen. Vi tar inte med någon motsvarighet till den bestämmelsen eftersom avsikten inte är att garageförmånen inte skall åsättas något värde utan bara att den skall värderas för sig. Eftersom båda förmånerna skall värderas till marknadsvärdet bör det dock inte göra någon skillnad
om bostadsförmånen värderas med beaktande av att garage ingår eller om förmånerna värderas för sig.
var
Vissa förarbeten
1996 Ändringar avseende bilförmån, Ds 1996:34, prop. 1996/97:19,
bet. 1996/97:FiU1, SFS 1996:1208
1997 Ytterligare ändringar avseende bilförmån, lrr 29.5.97
Bilförmån
§§ 4-6 a Bestämmelserna om värdering av bilförmån är hämtade från punkt 2 av anvisningarna till 42 § KL. De fick i huvudsak sin nuvarande utformning år 1996 och justerades år 1997. Särskilda regler för bilförmån infördes ursprungligen år 1977 SOU 1977:3,
prop. l977/78:40, bet. l977/78xSkUl9, SFS 1977:1172 men avsåg då enbart fåmansföretagsledare. Mer allmänna regler infördes år 1986 Ds Fi 1986:9, prop. 1986/87:46, bet. 1986/87:SkU9, SFS 1986:1199. År 1987 placerades bestämmelserna i den nuvarande anvisningspunkten. Anknytningen till basbeloppet infördes år 1990. År 1993 genomfördes omfattande ändringar.
År 1987 infördes också bestämmelsen nedsättning för-
om av månsvärdet om den skattskyldige själv betalar för förmånen. Bestämmelsen är hämtad från punkt 4 första stycket av anvisningarna till 42 § KL.
Fritt logi på fartyg
§ 12 a Bestämmelsen om värdering av fritt logi ombord är hämtad från 42 § fjärde stycket KL. Den tillkom i samband med att lagen 1958:295 om sjömansskatt upphävdes år 1996 Ds 1991:41, 1995/96:227,
prop. bet. 1996/97:SkU:3, SFS 1996:1331.
Justering av förmånsvärdet
13 och 13 a §§ Justeringsregeln för kost- och bilförmån är hämtad från punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 42 § KL. Den infördes år 1987. Ett förtydligande av vad som anses som synnerliga skäl infördes år 1993. De särskilda bestämmelserna för bilar som används i taxinäring och för bilar som ingår i en provflotta tillkom år 1996.Vi har här liksom i övrigt i IL använt justera i stället för nuvarande uttryck jämka.
14 § Bestämmelsen om värderingen av en tjänstebostad är hämtad från punkt 1 tredje stycket anvisningarna till 42 § KL där den placera-
av des år 1997. Den var tidigare placerad i punkt 3 andra stycket
av anvisningarna till 32 § KL. Bestämmelsen fanns med när KL kom till.
AVD. XI ALLMÄNNA AVDRAG, GRUNDAVDRAG OCH SJÖINKOMSTAVDRAG
57 kap. Allmänna avdrag
Ändringarna innebär att hänvisningarna till lagen 1958:295
om sjömansskatt i 1 § andra stycket samt hela 1 1 § utgår.
58 kap. Grundavdrag
5 § utgår.
58 a kap. Sjöinkomstavdrag
Kapitlet innehåller bestämmelser om sjöinkomstavdrag.
Bakgrund
Tidigare fanns bestämmelser om beskattning av sjömän i den
nu upphävda lagen 1958:295 om sjömansskatt. Sjömansskatten
var en definitiv källskatt. I samband med 1990 års skattereform påbörjades utformningen av ett landsskattesystem för sjömän. Det resulterade i promemorian Beskattning av sjömän Ds 1991:41 s01n ledde till lagstiftning år 1996 prop. 1995/961227, bet. l996/97zSkU3, SFS 1996:1331 och 1332. Samtliga bestämmelser i kapitlet är hämtade
från 49 § KL med anvisningar och 8 § SIL. Bestämmelserna där
a bygger i stor utsträckning på lagen sjömansskatt.
om
Större ändringar
Vi har inte tagit med någon motsvarighet till bestämmelsen i punkt 4 första stycket anvisningarna till 49 § KL i IL. Den behandlar
av RSV:s besked de fartyg ombord vilka de anställa har rätt till
om sjöinkomstavdrag, särskild skattereduktion och vilket fartområde fartyget går Dess motsvarighet i sjömansskattelagen 1958:295 fanns i 21 § 1 första stycket Något behov av att ta bestäm-
mom.
verkställighetsföreskrifter i IL finns inte. Det är tillräckligt melser om
delegation till RSV tas i den allmänna förordningen med att en bemyndigande för Riksskatteverket att meddela föreskrifter. Någon anledning att ha andra regler överklagande av sådana beslut än
om när det gäller andra föreskrifter finns inte.
Bestämmelserna i punkt 4 andra och tredje styckena av anvisningarna till 49 § KL har vi inte heller tagit i IL. De handlar
skyldighet för redare att lämna vissa uppgifter till RSV. De om en stämmer överens med vad gällde enligt 16 § 1 mom.
som sjömansskattelagen. Den lagen omfattade både förutsättningarna för sjömansskatt och dess storlek, bestämmelser om uppbörd och om behörig myndighet, straffbestämmelser m.m. Eftersom bestämmelserna avser uppgiftsskyldighet bör de föras till LSK.
Förarbeten
Om inte annat infördes bestämmelserna år 1996 prop.
anges 1995/96:227, bet. 1996/97:SkU3, SFS 1996:1331 och 1332.
Kommentar till paragraferna
1§ Paragrafen inleder kapitlet och anger dess innehåll.
398 F Örfattningskommentar
Avdragets storlek
2 § Bestämmelsen har rätt till sjöinkomstavdrag hämtad om vem som är från 49 § KL. Reglerna fartyg används i både fjärr- och om som närfart är hämtade från punkt 4 anvisningarna till 49 § KL och av kom år 1997 prop. 1996/97:116, bet. l996/97:SkUl9, SFS 1997:000.
Sjöinkomst
3 § Definitionen av Sjöinkomst är hämtad från punkt 1 första stycket av anvisningarna till 49 § KL. Den fick sin nuvarande utformning år 1997 prop. 1996/97:116, bet. 1996/97:SkU19, SFS 1997:000.
4 § Preciseringen av vad inkomst på visst fartyg i som anses som ett är dag placerad i punkt l andra stycket anvisningarna till 49 § KL. av
Anställning på ett svenskt handelsfartyg
5 § Bestämmelsen vad anställning ombord om som anses som på ett svenskt handelsfartyg är hämtad från punkt 2 anvisningarna av till 49 § KL. Bestämmelsen fick sin nuvarande utformning år 1997 prop. 1996/97:130, bet. l996/97:LU16, SFS 1997:000.
Fartområden
6 § Regleringen vad med inre fart, närfart fjärrfart av som avses samt är i dag placerad i punkt 3 anvisningarna till 49 § KL. av
AVD. XII BERÄKNING AV SKATTEN
59 kap. Skatteberäkningen
Ändringen i 1 § och i kommentaren till 4 § innebär att hänvisningen görs till SBL i stället för till UBL. Ändringen i 4 § innebär att det tillkommer ett andra styck. 9 § ändras följd av SBL. I 10 § tas
som en andra stycket bort på grund de ändrade bestämmelserna om
av beskattning sjöinkomster. De bestämmelserna placeras i
av nya 10 10 § tredje stycket bryts ut och läggs i 10 b §.
a
Fysiska personer
Kommunal inkomstskatt
4 § Bestämmelserna i första stycket beräkningen av den kommunala
om inkomstskatten för fysiska personer är hämtade från l och 2 KL,
i denna del i princip varit oförändrade sedan KL:s tillkomst, samt som från kap. 12 § SBL. Angående församlingsskatt, se kommentaren till 1 kap. 3
Begreppet hemortskommun andra stycket definieras i dag i 66 § KL med anvisningspunkter och i 14 § SIL. För fysiska personer har begreppet betydelse såväl för frågan om rätt skattesats för kommunal inkomstskatt för vilken skattemyndighet som skall besluta om
som taxeringen och handlägga frågor om betalning av skatten. Regleringen
vilken skattemyndighet skall handlägga taxeringen och av som skattebetalningsfrågor hör hemma i TL respektive SBL. I förslaget till SBL har det i 2 kap. 1 § tagits regler som motsvarar dagens reglering hemortskommun i 66 § KL. Det är onödigt med en
om dubbel reglering i denna fråga. Eftersom reglerna är viktiga i förfarandebestämmelserna föreslår att begreppet hemortskommun regleras i SBL och att det här i IL finns bara en hänvisning dit. När det gäller juridiska finns det, med undantag för dödsbon,
personer inget behov bestämmelser hemortskommun i IL. I SBL 2 kap.
av om 2 § och i TL 2 kap. 2 § har man valt att inte använda begreppet utan reglerar i stället vilken myndighet som skall fatta beslut som rör den juridiska När det gäller dödsbon tar en
personen. bestämmelse här i andra stycket. Den kommer från 66 § ñärde stycket KL och punkt 2 anvisningarna till den paragrafen. Bestämmelserna
av har funnits där sedan KL kom till och har i materiellt avseende varit
i stort sett oförändrade. I 14 § 1 SIL finns hänvisning till mom. en 66 § KL.
9 § Bestämmelserna om skattesatsen för expansionsfondsskatt och avräkning vid återföring finns i dag i 3 § ExmL. De kom till år 1993 som ett led i reformeringen av beskattningen enskilda näringsidav kare och handelsbolagsdelägare. SOU 1992:67, Ds 1993:28, SOU 1993:29, prop. 1993/94:50, bet. 1993/94:SkU15 och fick sin nuvarande utformning år 1997 SOU 1996:100, 1996/972100, prop. bet. 1996/97:SkU23, SFS 1997:000. Resten lagens bestämmelser av har tagit i 30 kap.
Skattereduktion
10-10 b §§ Bestämmelserna om skattereduktion är hämtade från 11 kap. 11 § SBL dit de år 1997 överfördes från 2 § 4 UBL. mom. Vissa ändringar gjordes i 2 § 4 UBL 1990 års mom. genom skattereform SOU 1989:33, 1989/90:1 10, bet. 1989/90:SkU30, prop. SFS 1990:653, med tillägg for sjömansskatt år prop. senare samma 1990/91:54, bet. 1990/91:SkU10 SFS 1990:1425. Bestämmelserna ändrades år 1994 prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiU1, SFS 1994:1866 och år 1996 i samband med att sjömansskatten avskaffades Ds 1991:41, 1995/961227, bet. l996/97:SkU3, prop. SFS 1996:1338.
2.2¶Lagen ikraftträdande
om av inkomstskattelagen 1998:000
1 kap. Allmänna bestämmelser
Ändringen i 2 § innebär att 2 och 2 b tillkommer. a
§ 14 a I punkt 1 tionde stycket av anvisningarna till 31 § KL fanns fram till 1975 års ändringar av bestämmelserna om pensionsförsäkring en regel om att en livförsäkring som förutom utfästelse
om pensionsförsäkring också innehöll någon annan utfastelse, fick anses uppdelad på en pensionsförsäkring och en kapitalförsäkring. I elfte stycket samma anvisningspunkt föreskrevs att uppdelningen ñck ske enligt grunder som fastställdes av regeringen, om de inte kunde uppdelas enligt tionde stycket, eftersom pensionens storlek
inte var bestämd eller någon annan omständighet av betydelse för uppdelningen inte var känd. Reglerna tillkom år 1950 prop. 1950:93, bet. l950:BevU49, SFS 1950:308. Med stöd av elfte stycket utfärdades kungörelsen 1950:674 angående grunder för sådan uppdelning av pensionsstyrelsens frivilliga försäkring, som avses i punkt l tionde stycket anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen och kungörelsen 1951:723 angående grunder för uppdelning av vissa försäkringar en pensionsförsäkring och en kapitalförsäkring. Med hänsyn till att det i KL inte fanns några riktlinjer för uppdelningen i dessa fall, får regleringen anses gå utöver vad som numera kan ske
genom verkställighetsföreskrifter. Kungörelserna skall alltså upphävas genom lag.
Försäkring tecknad utomlands före år 1997
20 § Övergångsbestämmelserna angående försäkringar som tecknats utomlands kom till år 1996 prop. 1995/962231, bet. l996/97:SkU4, SFS 1996:1240.
3 kap. Övriga Övergångsbestämmelser
1 a § första stycket anges tillämpningsområdet för paragrafen. Den skall tillämpas när lagen 1996:761 om inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek AVL har tillämpats. Lagen korn till år 1996 Ds 1995:81, prop. 1995/962168, bet. 1995/96:SkU27. Som framgår av kommentaren till ändring i den lagen avsnitt xx föreslår att ett antal av bestämmelserna i lagen upphävs, att andra bestämmelser flyttas hit till ILP och att vissa bestämmelser behålls i AvL.
1 andra stycket finns en bestämmelse som har hämtats från 7 § sista stycket AvL.
Bestämmelsen i tredje stycket kommer från 7 § andra stycket AvL. Vi använder samma uttryckssätt här som i 35 kap. 6 och 8 IL i fråga om inventarier, byggnader och markanläggningar som övertas vid fusioner. För motivering till uttryckssätten, se kommentaren till 35 kap. 6 Att vi inte nämner patenträtt eller tillgång goodwills
av natur beror på att sådana rättigheter ingår i begreppet inventarier enligt 18 kap. l §IL.
Till 3 kap.
Personal vid Europeiska universitetsinstitutet
8 a § År 1996 infördes regler viss personal vid Europeiska
nya om var universitetsinstitutet skulle anses bosatta prop. 1996/97:19, bet. 1996/97:FiU1, SFS 1996:1208 och 1214. De reglerna skulle
nya träda i kraft den dag regeringen bestämde, eftersom ikraftträdandet var beroende av när Sverige blir bundet konventionen
av om grundandet av ett europeiskt universitetsinstitut. Här föreslås att reglerna skall träda i kraft tillämpningen uppskjutas.
men
Till 8 kap.
Ändringen i 11 § innebär att uppbördslagen 1953:272, lagen 1958:295 om sjömansskatt, lagen 1984:668 om uppbörd av socialavgiñer från arbetsgivare och mervärdesskattelagen 1994:200 tillkommer.
Räntor på skatter, tullar och avgifter
11 § Övergångsbestämmelserna angående sjömansskatt kom till år 1996 prop. 1995/96:227, bet. 1996/97:SkU3, SFS 1996:1331 punkt 2. År 1997 utökades de med övriga lagar prop. 1996/972100, bet. 1996/97:SkU23, SFS 1997:000. Beträffande tullagen 1973:670, som i dag finns med i Övergångsbestämmelserna och som upphörde att gälla den 1 januari 1988 SFS 1987:1070, bedöms övergångsbestämmelser vara onödiga.
Till 9 kap.
Ändringen i 18 § innebär att uppbördslagen 1953:272, lagen 1984:668 om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare och mervärdesskattelagen 1994:200 tillkommer. Ändringen i 19 § innebär att uppbördslagen ersätter lagen 1982:1006 om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar.
Räntor på skatter, tullar och avgifter
18 § Övergångsbestämmelserna angående räntor på skatt m.m. kom till är 1997 prop. 1996/971100, bet. 1996/97:SkU23, SFS 1997:000.
Underlåtet avdrag
19 § Övergångsbestämmelserna angående arbetsgivaransvar kom till år 1997 prop. 1996/97:100, bet. 1996/97:SkU23, SFS 1997:000.
Marie C urie-süpendier beviljade före år 1998
§ 25 a Övergångsbestämmelsernaangående Marie Curie-stipendier kom till år 1997 prop. 1996/97:00O, bet. 1997/98:SkUO0O, SFS 1997:000.
Näringsbidrag m.m. från Europeiska gemenskaperna före år 1997
§ 51 a Övergångsbestämmelserna angående näringsbidrag från
m.m. Europeiska gemenskaperna kom till år 1996 prop. 1996/97:12, bet. 1996/97:SkU7, SFS 1996:1399.
F astighetsförvärv före år 1996
§ 54 a Övergångsbestämmelserna angående den särskilda posten efter vissa fastighetsförvärv kom till år 1996 prop. 1996/97:12, bet. 1996/97:SkU7, SFS 1996:1400 och 1401.
Till 41 a kap.
Marknadsnotering före år 1997
§ 68 a Övergångsbestämmelserna angående marknadsnotering kom till år 1996 prop. 1996/97:45, bet. 1996/97:SkU13, SFS 1996:1611.
Förvärv får: vissa upplösta bolag
71 a § Bestämmelsen kommer från 4 § andra stycket AvL. Se kommentaren till 1 a I 76 a och 91 a finns ytterligare bestämmelser som har flyttats från AvL och som påverkar en kapitalvinstberäkning. När det gäller uttrycket skall övertagaren anses ha inträtt i aktiebolagets skattemässiga situation i fråga om anskaffningsvärde och annat som påverkar en kapitalvinstberäkning, se kommentarerna till 35 kap. 6 och 7 IL.
Till 43 och 44 kap.
Förvärv från vissa upplösta bolag
§ 76 a Bestämmelserna kommer från 5 § andra och tredje styckena AvL. Se kommentaren till 1 a Se även bestämmelsen om kapitalvinstberäkning i 71 a Det kan tilläggas att dessa bestämmelser ändrades vid utskottets behandling bet. l995/96:SkU27 s. 10 f..
För att bestämmelsen skall passa ihop med den terminologi som används i lL skriver omkostnadsbeloppet i stället for anskafningsvärdet i första och andra styckena.
Till 46 kap.
Avyttring mot ersättning i aktier till närstående företag före år 1997
§ 90 a Övergångsbestämmelserna angående aktiebyten omfattas de som av särskilda reglerna om avyttringar till närstående företag kom till år 1996 prop. 1996/97218, bet. 1996/97 :SkU9, SFS 1996:1227.
Avyttring mot ersättning i aktier före den 6 maj 1997
90 b § Övergångsbestämmelsernaangående de särskilda kraven forjuridiska personers aktiebyten kom till år 1997 prop. 1996/97:151, bet. 1996/97:SkU27, SFS 1997:000.
.______..__._______._._._.._.____...___.___._
Förvärv från vissa upplösta bolag
§ 91 a Bestämmelsen är flyttad från 12 § AvL. Se kommentaren till 1 a
Delavyttring före år 1997
93 a § Övergångsbestämmelserna angående delavyttringar kom till år 1996 prop. 1996/97 145, bet. 1996/97:SkU13, SFS 1996:1611. Förslaget avviker på vissa punkter från nuvarande utformning tillgodoser men enligt vår mening det bakomliggande syftet. Vi har utgått ifrån att
syftet är att sammanläggniitg med avyttringar som skett före år 1997 skall få ske under en elvaårsperiod i enlighet med äldre bestämmelser.
F örmånsbil av 1996 års modell
94 a § Övergångsbestämmelserna angående förmånsbilar av 1996 års modell kom till år 1996 prop. 1996/97219, bet. 1996/97:FiU1, SFS 1996:1208.
2.3¶Lagen 1927:77 om försäkringsavtal
Hänvisningen i 3 § till KL har ändrats till att avse IL. Övriga ändringar är redaktionella.
2.4¶Lagen 1941:416 om arvsskatt och gåvoskatt
Lagen är föremål för översyn inom Finansdepartementet. Det kan inte med säkerhet bedömas om en ny lag kan komma att träda i kraft tidigare än IL. Vi har därför utarbetat förslag till följdäitdringar som behövs men inte gjort någon språklig bearbetning.
Hänvisningarna i 12 § femte och nionde styckena, 22 § 3 mom. och 23 § B till KL har ändrats till att avse IL. I 12 § sjätte stycket skriver i stället ut vad hänvisningen avser. Motsvarande bestämmelse finns nämligen inte med i IL eftersom syftet uppnås redan genom hänvisningen i 19 § första stycket fjärde ledet KL 11 kap. 15 § IL. Hänvisningen i 23 § B till SIL har ändrats till att avse IL.
22 § 3 23 § B och F samt 43 § har även ändrats grund av
mom., att begreppet förvärvskälla inte används i IL.
Hänvisningarna till lagen 1947:577 om statlig förmögenhetsskatt i dess lydelse intill utgången av 1991 har ändrats till att avse den upphävda lagen.
2.5¶Lagen förhandsbesked i
1951:442 om taxeringsfrågor
I 1 § har bestämmelsen att förhandsbesked kan meddelas rörande fråga som avser tillämpningen lagen 1951:763 statlig inav om komstskatt på ackumulerad inkomst slopats. Med hänsyn till att bestämmelserna ackumulerad inkomst arbetats i IL och de om särskilda förfarandebestämmelserna i allt väsentligt slopats kommer bedömningen av grunderna för den särskilda skatteberäkning ingå att i taxeringen till statlig inkomstskatt, jfr kommentaren till 4 kap. ll § a TL. Förhandsbesked rörande dessa kan alltså meddelas någon utan särskild bestämmelse. Däremot kan förhandsbesked inte meddelas i fråga om själva uträkningen detta torde i praktiken inte innebära men någon ändring i sak.
2.6¶Lagen
1955:257 om inventering av varulager
för
inkomsttaxeringen
Hänvisningen i 1 § till KL har ändrats till IL. att avse
2.7¶Lagen
1959:551 om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen 1962:381
om allmän
försäkring
3 § Hänvisningen till KL har ändrats till att IL. Orden här i riket avse har tagits bort i början av paragrafen eftersom skattskyldighet enligt IL alltid avser skattskyldighet i Sverige. Övriga ändringar är redaktionella. Ordet skattepliktiga i andra stycket värdering om av förmåner är onödigt eftersom det framgår lagen 1962:381 av om allmän försäkring att bara skattepliktiga förmåner omfattas.
4 § Hänvisningen till SIL har ändrats till att IL. Ändringen
avse ifemte
stycket beror på att begreppet förvärvskälla inte används i IL. Övriga ändringar är redaktionella.
2.8 allmän försäkring
Lagen 1962:381 om
3 kap. 2 § Hänvisningarna till KL och SIL har ändrats till att avse IL.
I andra stycket används det uttrycket fåmanshandelsbolag i
nya stället för fåmansägt handelsbolag. Den mening som reglerar ersättning från fámansföretag och fåmanshandelsbolag gäller i dag när ersättningen lämnas till sådan företagsledare eller delägare i företaget eller denne närstående person som avses i punkt 14 av anvisningarna till 32 § KL. I den föreslagna lydelsen hänvisas i stället till IL. När det gäller delägare är det emellertid tveksamt vad
I punkt 14 anvisningarna till 32 § KL används ordet som avses. av delägare flera gånger utan att det finns någon definition av begreppet. Däremot definieras ägare, såsom begreppet används i åttonde och tionde styckena. Med där även bl.a. indirekt ägande. Det
ägare avses är tveksamt om det är detta utvidgade ägarbegrepp som avses genom hänvisningen till KL. Vi har därför valt att använda begreppet delägare utan någon definition.
3 kap. 2 a § Hänvisningen i andra stycket till KL har ersatts till att avse IL och uttryckssättet har anpassats till IL. Att ordet skattepliktig tas bort i andra styckets sista mening innebär inte någon ändring, utan beror på att meningen är ett undantag från första meningen och där är det bara skattepliktig intäkt som avses.
I tredje och fjärde styckena tas ett i A-skattesedel och F-skattese-
e del bort som en följd av förslagen i prop. 1996/97:l 00.
11 kap. 2 § Hänvisningarna till KL har ändrats till att avse IL och uttryckssätten har anpassats till IL.
Att vi tar bort att stipendiet skall tas upp som intäkt av tjänst i första stycket och i tredje stycket innebär ingen ändring eftersom det
0 bara är sådana stipendier som avses i 1 1 kap. 38 a § IL.
Att uttrycket skattepliktig tas bort iförsta styckets tredje mening och andra stycket innebär inte någon ändring, utan det framgår ändå av bestämmelserna att det bara är skattepliktiga intäkter som avses.
I jjärde stycket har, i likhet med i IL, begreppet lönar konsulat ersatts av det numera använda karriärkonsulat.
11 kap. 3 § Ändringen i första stycket är en följd av att begreppet aktiv
a näringsverksamhet definieras i IL i stället för här, se kommentaren till
2 kap. 23 § IL SOU 1997:2. När definitionen aktiv näringsverkav sam flyttades från KL till denna paragraf infördes bestämmelsen i andra styckets första mening att bedömningen aktiv näringsverkav samhet görs för sig för varje förvärvskälla SOU 1991:100, prop. l993/94:50, bet. 1993/94:SkU15, SFS 1993:1551. När vi har flyttat definitionen av aktiv näringsverksamhet till IL framgår det där att bedömningen görs för varje näringsverksamhet för sig. Bestämmelsen kan därför tas bort här. I övrigt har hänvisningarna till KL ändrats till IL och att avse uttryckssätten anpassats till IL.
11 kap. 4 § Hänvisningen till KL har ändrats till IL. att avse Orden här i riket behövs inte eftersom IL bara reglerar skattskyldighet här i Sverige.
2.9 Lagen införande
1962:382 angående av lagen
om allmän
försäkring
Hänvisningen i 16 § till KL har ändrats till IL och begreppet att avse privatbostadsrätt förts i lagen.
2.10 Lagen med särskilda bestämmelser
1965:269
om kommuns och annan menighets
utdebitering av
skatt, m.m.
Ändringarna i 1 och 3 §§ är följd att begreppet skattekronor en av slopas. Dessa paragrafer, liksom flera andra paragrafer i lagen, kommer också att behöva ändras följd de ändrade som en av relationerna mellan kyrka och stat.
2.11¶Lagen 1967:531 om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
Hänvisningen i 1 § till KL har ändrats till IL. Övriga att avse ändringar är redaktionella.
2.12 1975:1132 förvärv hyresfastighet
Lagen om av
Hänvisningen i 8 § till KL har ändrats till att avse IL.
2.13¶Lag 1978:401 om exportkreditstöd
Lagen innehåller bestämmelser om exportkreditstöd i form av exportkreditavdrag och exportkreditbidrag och tillämpas på exportkreditavtal har ingåtts under tiden den 13 april 1978-den 31 de-
som cember 1981. Enligt uppgifter från Exportkreditnämnden som prövar frågan om exportkreditstöd finns inte längre några avtal vilka lagen tillämpas och den kan därför upphävas.
2.14 betalningssäkring för Lagen 1978:880 om
skatter, tullar och avgifter
Bestämmelsen i 20 § vilken domstol som prövar mål om
om betalningssäkring ändrades år 1997 i samband med att det infördes en
skattebetalningslag prop. 1996/972100, bet. l996/97:SkU23, SFS ny 1997:000.
Bestämmelsen bygger på begreppet hemortskommun. Eftersom en sådan inte definieras i fråga om andra personer än dödsbon, se kommentaren till 59 kap. 4 § IL och 2 kap. l § SBL, behöver den ändras. Det lämpligaste är att behörig länsrätt finns i samma län som den skattemyndighet som är behörig att fatta beslut i fråga om skatter och avgifter. Vi hänvisar därför till SBL. Det innebär bl.a. att om den skattskyldige är registrerad enligt 3 kap. 1 § SBL någon annanstans än i hemortskommunen eller där en juridisk person har sitt säte, så tar registreringen över.
2.15¶Lagen 1979:84 om delpensionsförsäkring
Hänvisningen i 7 § till KL har ändrats till att avse lL.
2.16¶Lagen kommunala
1979:412 om indelningsdelegerade
Ändringarna i 20 § är en följd av att begreppen skattekronor och skatteören slopas.
2.17¶Lagen och
1979:417 om utdebitering utbetalning av skatt vid ändring i rikets i indelning kommuner, landsting och församlingar
Ändringarna i 1 § är en följd av att begreppen skattekronor och skatteören slopas.
2.18 F 1979: 1
astighetstaxeringslagen 152
I betänkandet Rationaliserad fastighetstaxering, del 2 SOU 1995:148 föreslås att den nuvarande fastighetstaxeringslagen 1979:1152 skall ersättas av en ny lag. Vi föreslår trots detta följdändringar i den nuvarande lagen, eftersom det därefter tillsatts en ny utredning avseende fastighetstaxeringen dir. 1997:36. Förslaget innehåller dock bara de nödvändiga ändringarna hänvisningar och av samordning med uttryckssätten i IL.
1 kap. 5 § Hänvisningen till SIL har ändrats till IL. att avse
3 kap. 4 § Hänvisningen till SIL har ändrats till IL. Dessutom har att avse uttryckssätten anpassats till IL.
24 kap. 1 32 kap. 1§0ch 38 kap. 1 § Hänvisningarna till tiden för KL:s ikraftträdande har ersatts med en direkt tidsangivelse.
2.19 1980:343 Skatteregisterlagen
1 § När bestämmelserna om ackumulerad inkomst integreras i IL behövs här inte någon särskild hänvisning till dem.
6 § Med hänsyn till att begreppet hemortskommun inte längre används i fråga andra juridiska personer än dödsbon ersätts dessa av de
om faktorer som avgör var dessa skall beskattas.
7§ Hänvisningarna till KL, SIL och lagen 1993:1469 om uppskovsavdrag vid byte av bostad har ändrats till att avse IL. I punkt 1 har dessutom uttrycket fåmansägt handelsbolag bytts ut mot fåmanshandelsbolag eftersom motsvarande byte gjorts i IL. l punkt 3 har hänvisningen avseende ackumulerad inkomst slopats, se kommentaren till 1 I punkt 23 har bestämmelserna om uppskovsavdrag justerats för att överensstämma med IL.
19 § Hänvisningarna till KL och lagen om uppskovsavdrag vid byte av bostad har ändrats till att avse IL.
2.20¶Lagen 1981:691 om socialavgifter
1 kap. 2 § Ändringarna är en anpassning till de uttryckssätt som används i IL.
2 kap. 2 § Genom ändringen hänvisas till IL i stället för till KL.
2 kap. 4 § Hänvisningarna till KL, SIL och lagen 1984:947 om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige har ändrats till att avse IL.
Första stycket punkten 15 har tagits bort eftersom den inte längre är aktuell.
I det sista stycket används det nya begreppet fåmanshandelsbolag i stället förfåmansägt handelsbolag.
2.21¶Lagen och
1984:151 om punktskatter prisregleringsavgifter
Hänvisningen i 1 kap. 9 § till KL har ändrats till IL och att avse preciserats.
2.22¶Lagen 1984:409 skatt om på gödselmedel
Hänvisningen i 4 § till KL har ändrats till att avse IL.
2.23¶Lagen 1984:410 skatt om på bekämpningsmedel
Hänvisningen i 4 § till KL har ändrats till att avse lL.
2.24 Lagen 1984:947 utländska
om beskattning av forskare vid tillfälligt arbete i Sverige
Bestämmelserna i 1-3 och 5 §§ samt 6 § delvis har tagits i IL 11 kap. 18 och 19 §§. Bestämmelserna i återstående del 6 § samt av 7-12 §§ tas iden nya lagen forskarskattenämnden. Bestämmelom sen i 13 § bör föras över till LSK.
2.25¶Lagen
1984:1052 om statlig fastighetsskatt
Hänvisningarna i 3 och 9 §§ till KL har ändrats till IL. att avse
2.26 utländsk
Lagen 1986:468 om avräkning av
skatt
Hänvisningarna i J § till KL och SIL har ändrats till IL. att avse Ändringen i 1 § första stycket till obegränsat skattskyldig är en anpassning till IL. Det nya tredje stycket har införts följd som en av att expansionsfondsskatt enligt 1 kap. 2 § IL utgör statlig inkomstskatt. Genomgående har expansionsmedelsskatt bytts mot
expansionsfondsskatt och uttryckssättet anpassats till det som används i IL.
Hänvisningen i 7 § till UBL har ändrats till att avse IL. Hänvisningarna i 7 § till lagen 1993: 1537 om expansionsmedel har ändrats till att IL. Ändringen i 7 § första stycket beror på att
avse förvärvskälla och sammanräknad förvärvsinkomst inte används i IL. I 7 § andra stycket har skogsvårdsavgzft strukits eftersom skogsvårdsavgiften slopats.
Övriga ändringar är redaktionella.
2.27¶Utsökningsregisterlagen 1986:617
Hänvisningen i 7§ till KL har ändrats till att avse IL. Dessutom har uttrycket fåmansâgt handelsbolag ändrats till fåmanshandelsbolag eftersom en sådan ändring gjorts i IL.
2.28¶Lagen 1987:813 homosexuella sambor
om
Eftersom begreppet sambor i IL omfattar även homosexuella sambor
inget annat uttryckligen anges 2 kap. 21 § IL tas hänvisningarna om till särskilda lagrum i inkomstskattelagstiñningen bort och ersätts med en allmän hänvisning.
2.29 1989:1035 särskild insamling Lagen om av från bostadsrättsföreningar m.fl.
uppgifter
Uppgiftsskyldigheten for bostadsrättsföreningar m.fl. infördes for att skapa underlag for Bostadsrättsvärderingskommitténs arbete med ett system för taxering och beskattning av bostadsrättslägenheter och bostadsrättsföreningar prop. 1989/90:50 s. 108 f. Kommittén slutförde sitt arbete genom betänkandet Fastighetstaxering m.m.
- Bostadsrätter SOU 1992:8. Lagen kan således upphävas.
2.30¶Taxeringslagen 1990:324
Jkap. 1§ Hänvisningarna till KL, SIL och lagen 1993:1537 om expansionsmedel har ändrats till att avse IL.
1 kap. 3 § Hänvisningen till KL och SIL har ändrats till att avse IL.
Det kan finnas anledning att kommentera omfattningen
av bestämmelsen i första stycket att begrepp har samma innebörd som i IL. När det i IL föreskrivs att en bestämmelse skall tillämpas på en viss företeelse innebär inte det att begreppet omfattar också denna företeelse. Som exempel kan nämnas 4 kap. 2 § IL, där det föreskrivs att bestämmelserna om fysiska personer skall tillämpas på dödsbon. Det innebär inte att begreppet fysiska personer omfattar dödsbon. Att det i 2 kap. 3 § föreskrivs att bestämmelserna om juridiska
personer inte skall tillämpas på dödsbon och svenska handelsbolag hindrar inte att dödsbon och handelsbolag ingår i begreppet juridiska personer. Det innebär bl.a. att det inte behövs några särskilda regler här i TL om att bestämmelser om juridiska personer skall tillämpas även på handelsbolag och dödsbon.
Tillägget i det nya andra stycket behövs för att bestämmelserna om juridiska-personer skall kunna tillämpas på svenska värdepappersfonder också i denna lag.
3 kap. 3 § Eftersom uttrycket inkomst av kapital inte används i IL ersätts inkomst med intäkter. Avsikten torde vara att endast intäkter, och inte avdrag, får beslutas på grundval av kontrolluppgifter.
4 kap. 5 § Hänvisningen till KL har ändrats till att avse IL.
4 kap. 5 a § Bestämmelserna är hämtade från 23 § sjätte stycket och 24 § fjärde stycket lagen 1994:1854 om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG, gäller vid internationella
som aktiebyten. I fråga om internationella fusioner och fissioner finns hänvisningar diti 16 och 17 samma lag. Lagen kom till 1994 prop. 1994/95:52, bet. 1994/95:SkU10, SFS 1994:1854 och bestämmelserna har inte ändrats sedan dess.
Att bestämmelserna i 17 kap. 15 och 17 IL samt 46 kap. 24-26 IL gäller också vid internationella fusioner och fissioner framgår av 36 kap. 18 § IL.
4 kap. 11 a § Paragrafen motsvarar 8 § första stycket lagen 1951:763 om ackumulerad inkomst SAIL. Lagen kom till âr 1951 prop. 1951:170, bet. 1951:BevU62 och 8 § innhöll redan då bestämmelser i allt
av
väsentligt motsvarande innehåll. Bestämmelserna har sedan ändrats på grund av ändringar i förfarandet, senast i samband med införandet av TL år 1990 prop. 1989/90:74, bet. 1989/90:SkU32, SFS 1990:343. Bestämmelsen har utformats med utgångspunkt i att frågan alltid avgörs genom omprövning.
I övrigt finner inte att det finns behov av några särregler i fråga om förfarandet när reglerna om ackumulerad inkomst tas i IL. Det skall alltså ingå i taxeringen att pröva att det är fråga om sådan inkomst på vilken reglerna är tillämpliga, att beloppsgränserna är uppnådda och fördelningstiden. I skatteberäkningen ingår sedan själva uträkningen och jämförelsen med vanlig skatteberäkning och med begränsningsregeln.
Att reglerna tillämpas först efter ansökan framgår av 60 kap. 2 § IL, motsvarar 4 § första meningen SAIL. Återstoden 4 § är
som av en hänvisning till LSK och TL, som alltså blir onödig, liksom bestämmelsen i anvisningarna till 4 § SAlL att ansökan skall göras hos viss skattemyndighet. Bestämmelsen i anvisningarna att ansökan bör göras i deklarationen har ingen rättsverkan.
Inte heller behövs bestämmelserna om nedsättning och senare omräkning i 5 och 7 SAIL, eftersom även detta följer av bestämmelserna i TL och SBL, beträffande omräkning efter omprövning eller taxeringsåtgärder av 1 1 kap. 20 § SBL.
Någon anledning att behålla de särskilda reglerna i 8 § andra stycket SAIL i stället för de generella omprövningsreglerna synes inte heller föreligga.
4 kap. 13 § Hänvisningen till KL har ändrats till att avse IL.
4 kap. 17 § I 7 § 5 mom. femte och sjätte styckena SIL finns bestämmelser om att en ideell förening under högst fem beskattningsår i följd kan medges undantag från det s.k. fullföljdskravet, om föreningen avser att genomföra omfattande byggnads-, reparations- eller anläggningsarbeten på en fastighet som brukas av föreningen. Enligt momentets sjunde stycke skall föreningen taxeras för de beskattningsår som medgivandet avsett efter de regler som skulle ha gällt om det inte hade lämnats, om föreningen inte inom föreskriven tid genomfört den investering för vilken dispensen lämnats. Vidare föreskrivs att då gäller bestämmelserna om eftertaxering i 4 kap. 19-22 TL.
Bestämmelserna i momentets femte och sjätte stycken har tagits i 7 kap. 11 § IL. I 7 kap. 12 § IL föreskrivs att om föreningen inte har genomfört investeringen eller iakttagit något annat villkor i beslutet,
14 17-0718
är föreningen skattskyldig som om undantaget inte hade medgetts. Däremot har hänvisningen till bestämmelserna om eftertaxering inte tagits med i IL. I stället tas det bestämmelse här. en Bestämmelserna infördes år 1977 i punkt 9 anvisningarna till 53 § av KL DsFi 1975:15, prop. 1976/771135, bet. l976/77:SkU45, SFS 1977:572 och flyttades över till sina nuvarade platser år 1984 DsFi 1984:9, prop. 1984/85:70, bet. 1984/85:SkU23, SFS 1984:1060 f..
4 kap. 23 § Eftersom uttrycket beskattningsbar förvärvsinkomst i IL i fråga om juridiska personer har ersatts med beskattningsbar inkomst har vi lagt till det nya uttrycket här. Liksom i IL ersätts inkomst kapital med av överskott eller underskott i inkomstslaget kapital.
5 kap. 1,2 och 13 §§ Förutom en redaktionell ändring i 1 § är ändringarna följd att en av uttrycket förvärvskälla inte används i IL.
2.31¶Lagen 1990:655 obeskattade
om återföring av
reserver
Lagen, som tillkom vid 1990 års skattereform, reglerar den återföring av obeskattade reserver som skall ske senast vid 1996 års taxering. Den kan därför upphävas.
2.32 Lagen 1990:659 särskild löneskatt vissa
om på
förvärvsinkomster
1 § Hänvisningen i första stycket till KL har ändrats till IL. att avse I andra stycket har begreppet skattepliktig tagits bort som en anpassning till de uttryckssätt som används i IL. Uttrycket behövs inte heller eftersom det framgår av 2 kap. 3 § lagen 1981:691 om socialavgifter dit det finns en hänvisning i paragrafens tredje stycke att det bara är skattepliktiga förmåner ingår i skatteunderlaget. - som
2 § I inledningen till paragrafen finns i dag definition passiv en av näringsverksamhet. Begreppen passiv och aktiv näringsverksamhet definieras i 2 kap. 23 § IL, varför det inte behövs någon definition
här. När definitionen av passiv näringsverksam flyttades från KL till denna paragraf infördes bestämmelsen i första styckets sista mening att bedömningen av om näringsverksamheten är aktiv eller passiv görs för en förvärvskälla enligt KL SOU 1991:100, prop. 1993/94:50, bet. 1993/94:SkU15, SFS 1993:1551. När definitionen av aktiv näringsverksamhet är flyttad till IL framgår det där att bedömningen görs för varje näringsverksamhet för sig. Bestämmelsen kan därför tas bort här.
I övrigt har en hänvisning till KL ersatts med en hänvisning till IL.
3 § I 2 kap. 24 § IL har det införts en definition av egenavgifter. Enligt den definitionen ingår även särskild löneskatt enligt denna lag i begreppet egenavgifter vid tillämpning av IL. IL har ersatt både KL och lagen 1979:611 om upphovsmannakonto. Det behövs därför inte någon motsvarighet till de nuvarande punkterna l och
2.33¶Lagen 1990:661 om avkastningsskatt på pensionsmedel
2 § I första stycket 6 och 7 har uttrycken för anknytning till Sverige, i Sverige bosatt respektive svensk bytts ut mot obegränsat skattskyldig i enlighet med uttryckssättet i IL.
Iförsta stycket 6 och 7 a finns en definition av pensionssparkonto och kapitalförsäkring. I 12 § finns en generell regel om att att begrepp som används i KL och SIL har samma betydelse i denna lag. När hänvisnihgeit i 12 § i fortsättningen kommer IL och båda
att avse begreppen finns med i katalogen i 2 kap. 1 § IL, kan det inte finnas anledning att ha en speciell hänvisning i detta lagrum.
Iförsta stycket 7 b finns en hänvisning till de speciella reglerna
om att vissa utländska försäkringar anses som pensionsförsäkringar. Hänvisningen här måste stå kvar och har ändrats till att avse IL.
3 och 9 §§ Hänvisningarna till KL och i 3 § till övergångsbestämmelserna
till en ändring i KL har ändrats till hänvisningar till IL respektive ILP. I 9 § har dessutom, på samma sätt som genomgående skett i IL, uttryckssättet anses som om överlåtande och Övertagande företag utgjort en skattskyldig ersatts med inträder det Övertagande företaget i det överlåtande företagets skattemässiga situation.
11 § Bestämmelsen, som avser avser avdrag för avkastningsskatt vid inkomsttaxeringen, har tagits i 16 kap. 17 § IL.
12 § Hänvisningarna till KL och SIL har ändrats till att avse lL.
Övergångsbestämmelserna till SFS 1990:661
Kommittén har i huvudbetänkandet föreslagit att lagen 1992:702 om inkomstskatteregler med anledning av vissa omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m. skall upphöra att gälla. Lagen kom till år 1992 prop. 1991/922119, bet. 1991/92:NU32. Förutom regler om inkomstskatt finns i lagen också bestämmelser om avkastningsskatt 6 §. Dessa reglerar kontinuitet vid tillämpning dessa
av Övergångsbestämmelser och har därför förts över hit.
2.34¶Lagen 1990:676 skatt på ränta på
om
skogskontomedel m.m.
Hänvisningen i 1 § till skogskontolagen 1954:142 och lagen 1979:61 1 om upphovsmannakonto har ändrats till att IL.
avse
2.35¶Lagen 1990:692 upphävande om av lagen
1978:423 skattelättnader för vissa
om sparformer
När lagen 1978:423 om skattelättnader för vissa sparformer
upphävdes år 1990 prop. 1989/902110, bet. l989/90zSkU30, SFS 1990:692 infördes i övergångsbestämmelserna regler anskaff-
om ningsvärde för andelar i aktiesparfonder enligt den upphävda lagen. Dessa regler har förts över till ILP 3 kap. 82 § för att det skall bli lättare att hitta dem.
2.36¶Lagen 1990:912 nedsättning
om av
socialavgifter
Ändringarna i 8 och 13 §§ är följd att bestämmelserna
en av om hemortskommun för fysiska flyttas över till SBL när IL
personer ersätter KL och SIL.
2.37 särskild för
Lagen 1990: 1427 om premieskatt
grupplivförsäkring, m.m.
Hänvisningarna i 3 § till KL har ändrats till att avse IL och uttryckssätten har även i övrigt anpassats till IL.
2.38 1991:359 arvoden till statsråden
Lagen om
m.m.
Hänvisningen i 6 § till KL har ändrats till att avse IL.
2.39 1991:586 särskild inkomstskatt för
Lagen om
utomlands bosatta
Hänvisningarna i 3 och 5 §§ till KL och SIL har ändrats till att avse IL. I 2 § har begreppet obegränsat skattskyldig införts och som en följd detta har 3 § andra stycket blivit onödigt. Uttryckssättet i 5 §
av första och fjärde styckena har anpassats till utryckssättet i IL.
2.40 1991:591 särskild inkomstskatt för
Lagen om
utomlands bosatta artister m.fl.
Hänvisningarna i 2 och 3 §§ till KL och SIL har ändrats till att avse IL. I 3 § har begreppet obegränsat skattskyldig införts och som en följd av detta har 5 § andra stycket blivit onödigt.
2.41 1991:687 särskild löneskatt på
Lagen om
pensionskostnader
Hänvisningarna i 3 § till KL och i 4 § till KL och SIL har ändrats till
IL och uttryckssätten har även i övrigt anpassats till IL se att avse kommentaren till 7 kap. 2 § IL i SOU 1997:2.
422 F örfattningskommentar SOU 1 997 77
:
2.42¶Lagen 1992:701 Konungariket
om Sveriges stadshypotekskassa
År 1996 infördes dels bestämmelser i 1 § skyldighet för stadsom hypotekskassan att föra över aktierna i Stadshypotek AB till staten vid den tidpunkt och på de villkor som föreskrevs regeringen eller den av myndighet som regeringen bestämde, dels 1 § innebörd att en ny a av överföringen inte skulle föranleda uttagsbeskattning enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § KL prop. 1996/97:40, bet. 1996/97:FiU1 SFS 1996:11 15. Överföringen skedde den 12 , december 1996 Fi 96/4394. Bestämmelsen kan således upphävas.
2.43¶Lagen 1992: 1352 återföring allmän
om av
investeringsreserv
Lagen innehåller undantag från bestämmelserna särskilt tillägg om vid återföring av investeringsreserv. Återföring skall normalt ske senast vid 1999 års taxering men skulle i vissa undantagsfall kunna ske så sent som vid 2001 års taxering. Lagen kan således upphävas i samband med att IL införs.
2.44¶Lagen 1992:1485 om beräkning av statlig
inkomstskatt förvärvsinkomst vid 1994 och 1995
på
års
taxeringar
Lagen innehåller särskilda regler för beräkning statlig inkomstskatt av på förvärvsinkomster vid 1994 och 1995 års taxeringar och kan därför upphävas.
2.45¶Lagen skattereduktion för
1993:672 om utgifter
för bostadshus
byggnadsarbete på
Lagen innehåller bestämmelser om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete under tiden den 15 februari 1993-den 31 december 1994 och kan därför upphävas.
2.46¶Lagen om bostadsbidrag 1993:737
Två nya paragrafer, 4 a § och 4 b har införts och uttryckssätten i 4 och 7 ändrats, allt för att anpassa till uttryckssätten i IL. Hänvisningarna i 4 § till KL och SIL har ändrats till att avse IL.
2.47¶Lagen 1993:892 om ackord rörande statliga fordringar m.m.
Bestämmelsen i 2 § behöver ändras eftersom det i vårt förslag inte finns någon hemortskommun för juridiska personer. För kommentar till ändringen, se författningskommentaren till lagen 1978:880 om betalningssäkring för skatter, tullar och avgiñer.
2.48¶Lagen 1993:931 om individuellt
pensionsparande
Hänvisningarna i 3 kap. 3 § samt 4 kap. J och 4 §§ till KL har ändrats till att avse IL.
2.49 Lagen för kostnader för
1993:1519 om avdrag
bilresor till och från vid 1995-1997 års
arbetsplatsen
taxeringar
Lagen, som innehåller beloppet för avdrag vid 1995-1997 års taxeringar för kostnader för arbetsresor med egen bil, kan upphävas i anslutning till att IL antas.
2.50¶Lagen 1993:1540 om återföring av skatteutjämningsreserv
8 § Ändringen föranleds av att lagen 1992:702 inkomstskatteregler
om med anledning av vissa omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m. upphävs.
9 § Bestämmelsen om beräkning av justerat anskaffningsvärde för andel i handelsbolag efter återföring av skatteutjämningsreserv har förts över till ILP 3 kap. 91 § för att det skall bli lättare att hitta den.
11§ Ändringen föranleds av att uttrycket förvärvskälla slopats och uttryckssätten har även i övrigt anpassats till IL.
12 § Hänvisningen till KL har ändrats till att avse IL och kontinuitetbestämmelsen anpassats till uttryckssättet i IL.
13 § Ändringen föranleds av att lagen 1992:702 om inkomstskatteregler med anledning av vissa omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m. upphävs. Vidare har hänvisningen till SIL ändrats till att avse IL och kontinuitetbestämmelserna anpassats till utryckssättet i IL.
2.51¶Ordningslagen 1993:1617
Hänvisningen i 3 kap. 26§ till SIL har ändrats till att avse IL.
2.52¶Mervärdesskattelagen 1994:200
Hänvisningarna i 1 kap. 4 och 14 §§, 2 kap. 7 3 kap. 11 a och 27 §§, 4 kap. 3 och 8 §§, 8 kap. 9 § och 13 kap. 13 § till KL och/eller SIL har ändrats till att avse IL. 2 kap. 7 § har omsättningstillgång bytts ut mot lagertillgång för att få överensstämmelse med terminologin i IL.
2.53¶Lagen 1994:308 om bostadstillägg till
pensionärer
Hänvisningarna i 5 § till KL har ändrats till att avse IL. Vi har uppfattat den nuvarande hänvisningen till 33 § 1 mom. KL så att den innefattar också begränsningarna i 33 § 2 mom. KL och regleringen i anvisningarna till 33 § KL.
2.54 Lagen särskilda i
1994:466 om tvångsåtgärder beskattningsförfarandet
Bestämmelsen i 28 § om hemortskommun behöver ändras eftersom en sådan inte definieras i fråga om juridiska personer. För kommentar till ändringen, se författningskommentaren till lagen l 9782880 om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter.
2.55¶Lagen 1994:760 om vid inkomstskatteregler ombildning av landshypoteksinstitutionen
I 3 § lagen 1994:760 om inkomstskatteregler vid ombildning av landshypoteksinstitutionen finns regler skattefrihet för låntagare om som fick andelar vid ombildningen vid årsskiftet 1994/95 av landshypoteksinstitutionen och om anskaffningsvärdet för andelarna. Lagen kom till år 1994 prop. 1993/94:2l6, bet. 1993/94:NU27. Bestämmelsen om skattefrihet är inte längre aktuell medan bestämmelsen om anskaffningsvärde har betydelse även i framtiden. Vi har fört över bestämmelsen till ILP 3 kap. 88 § för att det skall bli lättare att hitta den.
2.56¶Lagen 1994:774 om beskattning av vinstutdelning vid 1995 års taxering
Lagen, som innehåller särskilda regler för beskattning utdelning av vid 1995 års- taxering, kan numera upphävas.
2.57¶Lagen 1994:1065 ekonomiska villkor för
om
riksdagens ledamöter
Hänvisningen i 5 kap. 1 § till KL har ändrats till IL. att avse
2.58 Lagen allmänna
1994:1744 om egenavgifter
Llänvisningen i 3 § första stycket till KL har ändrats till IL. att avse Andringarna i andra stycket är endast språklig natur. av
2.59¶Lagen 1994:1776 skatt om på energi
Hänvisningen i 1 kap. 4 § till KL har ändrats till att avse IL.
2.60¶Lagen 1994:1852 beräkning statlig
om av inkomstskatt på forvärvsinkomster vid 1996-1999 års
taxeringar
Lagen, som innehåller särskilda regler för beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar, kan upphävas i anslutning till att IL antas.
2.61¶Lagen 1994:1920 allmän löneavgift
om
12 kap. 24 § IL har tagit en definition av begreppet egenavgifter. Enligt definitionen ingår allmän löneavgift i begreppet egenavgifter vid tillämpning av IL. IL har ersatt KL och lagen 1979:611 om upphovsmannakonto. Det behövs därför inte någon bestämmelse som motsvarar punkterna 1 och 3 i 4
2.62¶Lagen 1995:575 mot skatteflykt
1 och 4 §§ I paragraferna görs vissa korrigeringar på grund att det införs två av nya paragrafer, 5 och 6 §§.
5 och 6 §§ Bestämmelserna har hämtats från 25 § lagen 1994:1854 inom komstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG. Lagen infördes år 1994 SOU 1994:100, 1994/95:52, bet. prop. 1994/95:SkU10.
2.63¶Lagen skattereduktion för
1995:1623 om riskkapitalinvesteringar
Lagen innehåller bestämmelser skattereduktion för utgifter för om aktieförvärv under år 1996 och kan således upphävas.
i F 427
örfattningskommentar
2.64¶Lagen 1996:725 skattereduktion för
om utgifter
för bostadshus
byggnadsarbete på
Lagen innehåller bestämmelser om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbeten under tiden den 15 april 1996-den 31 december 1997 och kan således upphävas i anslutning till att IL antas.
2.65¶Lagen
1996:761 om inkomstskatteregler m.m.
med anledning ändrade bestämmelser av om
aktiekapitalets storlek
Lagen innehåller regler om skatteeffekter vid övertagande av verksamheten i ett upplöst aktiebolag vars aktiekapital inte höjs till minst 100 000 kronor före utgången av år 1997. Lagen infördes år 1996 Ds 1995:81, prop. 1995/96:168, bet. 1995/96:SkU27. Ett antal av bestämmelserna reglerar vad som gäller i anslutning till att verksamheten tas över. Sådana regler behövs inte längre när IL har trätt i kraft, varför vi föreslår att de upphävs. Andra regler innehåller bestämmelser om skattemässig kontinuitet. Vi föreslår att de flesta sådana regler som gäller inkomstskatt skall flyttas till ILP. Bestämmelserna i 8 § första stycket, 10 § andra stycket, 11 § andra stycket och 15 § gäller emellertid bara under en kortare, överblickbar tid. Dessa paragrafer låter stå kvar i sin helhet i denna lag, så att de kan upphävas när bestämmelserna inte längre är aktuella. Bestämmelser om vissa andra skatter i 6 8 § andra stycket och 9 § behålls. I 3 § finns en bestämmelse om uttagsbeskattning vid övertagandet som gäller såväl inkomstskatt som mervärdesskatt. Vi föreslår att hela paragrafen upphävs.
1 § Hänvisningen till KL och SIL har ändrats till att avse IL.
2 § Vi har behållit lydelsen i den paragraf som anger förutsättningarna för att lagen skall tillämpas och har bara lagt till den upphävda kommunalskattelagen.
3 § Paragrafen reglerar vad som gäller vid övertagandet bl.a. uttagsbe- skattning varför den inte behövs. -
4 § I första stycket finns bestämmelser om vad som gäller vid Övertagandet- bI.a. i fråga om kapitalvinst och kapitalforlust varför de inte
behövs.
Bestämmelsen i andra stycket om skattemässig kontinuitet vid beräkning av kapitalvinst flyttas till 3 kap. 71 a § ILP.
5 § Bestämmelsen i första stycket- om tillämpning av punkterna 4 och 5 av anvisningarna till 22 § KL behövs inte eftersom den reglerar
vad som gäller vid övertagandet.
Andra och tredje styckena om beräkning av anskaffningsvärdet för privatbostadsfastigheter och privatbostadsrätter flyttas till 3 kap. 76 a § ILP.
7 § Bestämmelserna i första, tredje och fjärde styckena behövs inte. Bestämmelsen i andra stycket om skattemässig kontinuitet i fråga om värdeminskningsavdrag m.m. på byggnader, markanläggningar och inventarier flyttas till 3 kap. 1 a § ILP. Detsamma gäller bestämmelsen i sista stycket om de intäkter och avdrag som varit hänförliga till aktiebolaget.
11 § Bestämmelserna iförsta och andra styckena kan bara bli tillämpliga under en kortare, överblickbar tid, varför de behålls med nuvarande lydelse.
Också bestämmelsen i tredje stycket kan bara tillämpas under en kortare tid, varför den inte flyttas över till ILP. Eftersom den innehåller en hänvisning till KL måste den emellertid ändras så att hänvisningen görs till IL. Avsikten synes vara att begränsa avdragsrätten endast för nystartad verksamhet prop. l995/96:l68 s. 38, dvs. inte för litterär, konstnärlig eller liknande verksamhet. Vi hänvisar därför inte till 57 kap. 4 § IL.
Bestämmelsen i dagens fjärde stycke reglerar vad som gäller det första beskattningsåret då verksamheten redovisas hos övertagaren. Det behövs därför inte.
12 § Paragrafen innehåller en bestämmelse om beräkning av det justerade ingångsvärdet för en andel i ett handelsbolag. Den flyttas över till 3 kap. 91 a § ILP.
13 och 14 §§ Bestämmelserna om beräkning av räntefördelningsunderlaget och om expansionsmedel behövs inte när lL träder i kraft. De föreslås därför upphävda.
16 § Bestämmelsen gäller uppgiftslämnande när övertagaren första gången skall deklarera för den övertagna verksamheten. Den kan därför upphävas.
18 § Hänvisningen till KL och SIL har ändrats till att avse IL.
2.66¶Lagen 1996:810 om registrering av
åtaganden och ekonomiska
riksdagsledamöters
intressen
Hänvisningen i 10 § till KL har ändrats till att avse IL.
2.67 Lagen 1996:1030 underhållsstöd
om
Uttryckssättet i 25 § har ändrats för till uttryckssätteir i IL
att anpassa och hänvisningarna till KL och SIL har ändrats till att avse lL.
2.68 1996:1231 skattereduktion för
Lagen om fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års
taxeringar
Hänvisningen i 6 § till SBL har ändrats till att avse IL. Dessutom har de former av skattereduktion utmönstrats som inte längre kan förekomma vid 2001 års taxering.
2.69¶Lagen 1997:000 om statlig förmögenhetsskatt
1 § Hänvisningen till KL och SIL har ändrats till att avse IL.
430 F örfattningskommentar
2 § Med hänsyn till innehållet i 1 § tredje stycket har paragrafhänvisningarna tagits bort när det gäller sådana begrepp finns med i listan som i 2 kap. l § IL. Iförsta stycket 1 har det begreppet privatbostadsnya rätt förts in. Första stycket 2 harjusterats eftersom sådan begäran en som avses där avser karaktären privatbostad. Ändringarna i första av stycket 6 och 7 beror på att begreppen delägarrätt och fordringsrätt förts i IL och definierats där samt att begreppet delägarrätt i IL har en vidare omfattning än i denna lag. Eftersom det inte finns någon definition i någon lag på det snävare begrepp här, har som avses uttryckt det så att det skall fråga delägarrätter vara om som är jämförliga med aktier.
4§ Hänvisningen till KL har ändrats till IL. att avse
6 § Hänvisningarna till KL och SIL har ändrats till IL. Dessutom att avse har begreppet obegränsat skattskyldig används i IL förts som varigenom första stycket 3 och andra stycket första meningen kunnat slopas.
7 § Begreppet obegränsat skattskyldig har förts även här.
11§ Det nya begreppet privatbostadsrätt har forts här.
12 § Hänvisningarna till SIL har delvis ersatts med de begreppen nya delägarrätt och fordringsrätt, delvis ändrats till IL. att avse
14 § Hänvisningen till KL har ändrats till IL. att avse
21 § Med hänsyn till att samtaxeringsreglerna i KL inte tagits med i IL, har en motsvarande reglering införts här i två paragrafer, 22 och nya 23 §§, medan nuvarande 22 § fått beteckningen 24 Bestämmelsen om att sambeskattning inte sker med fosterbarn har tagits redan i den grundläggande bestämmelsen sambeskattning i 21 § forsta om stycket.
22 § Hänvisningen till KL kvarstår såvitt gäller sammanboende som likställs med makar. Den har tagits iförsta stycket och ändrats till att avse IL.
Bestämmelserna i andra stycket motsvarar 65 § andra stycket och
anvisningarna till 65 § KL. Det förra lagrummet infördes punkt 2 av år 1952 prop. 1952:213, bet. 1952:BevU50, SFS 1952:405 och det
år 1960 prop. 1960:76, bet. 1960:BevU40, SFS 1960:172. senare
Bestämmelserna i tredje stycket motsvarar 65 § tredje stycket KL
också kom till år 1960 förarbeten, se föregående stycke. som
Bestämmelserna ifjärde stycket motsvarar 65 §fjärde stycket KL
har funnits med sedan KL:s tillkomst. som
23 § Paragrafen motsvarar 65 § första stycket första meningen KL. Bestämmelsen fanns med redan vid KL:s tillkomst då var den av-
men görande tidpunkten ingången taxeringsåret. År 1945 ändrades tid-
av punkten till den 1 november året före taxeringsåret prop. 1945:370, bet. 1945:BevU65, SFS 1945:897. Med hänsyn till att det här aldrig kan fråga annat beskattningsår än kalenderåret har uttrycket
vara om den 1 november beskattningsåret använts.
2.70¶Lagen 1997:000 om begränsning av skatt
1 § Hänvisningen till KL och SIL har ändrats till att avse IL.
2 § Begreppet obegränsat skattskyldig som införts i IL har tagits här.
4 § Hänvisningen till uppbördslagen 1953:272 har ändrats till att avse IL.
2 .71 Skattebetalningslagen 1997:000
1 kap. 5 § I första stycket har lagts till en bestämmelse om att vad som sägs om juridiska personer gäller även svenska värdepappersfonder. För kommentar, se författningskommentaren till 1 kap. 3 § TL under 2.30.
F Örfattningskommentar
1 kap. 6 § Hänvisningarna till KL och SIL har ändrats till att avse IL och uttryckssätten har anpassats till IL. I definitionen näringsverksamav het har strukit om den är skattepliktig här i landet. Enligt
författningskommentaren när bestämmelsen infördes
prop. 1996/97:10O 521 har begreppet utvidgats till s. att också omfatta sådan verksamhet som kan bedrivas här i landet någon av som inte är skattskyldig här men som, verksamheten bedrivits om av någon här skattskyldig, varit att hänföra till intäkt näringsverksamhet. av Eftersom bestämmelsen i 13 § IL inte innehåller någon inskränkning att den gäller bara för verksamhet skall som tas upp till beskattning här i landet behövs inte tillägget. Även verksamheten om bedrivs utomlands är den sådant slag av att den räknas till inkomstslaget näringsverksamhet enligt 13 kap.
2 kap. 1 §
Av kommentaren till 59 kap. 4 § IL framgår valt att att inte definiera begreppet hemortskommun i IL. I stället utgår ifrån de föreslagna bestämmelserna till denna paragraf prop. 1996/972100, bet. l996/97:SkU23. Vi ändrar inte regleringen materiellt, för utan bara ordet hemortskommun.
Bestämmelserna hemortskommun finns om i dag i 66 § KL och anvisningarna till paragrafen. I 14 § SIL finns
en hänvisning dit.
Bestämmelserna har funnits i 66 § KL med anvisningar alltsedan lagens tillkomst. Bestämmelsen i tredje styckets första mening kommer från 66 § första stycket och den i andra meningen från 66 § andra stycket KL för bosatta och från punkt l anvisningarna av till 66 § KL för dem som vistas här stadigvarande. Dessa bestämmelser har i stort sett varit materiellt oförändrade sedan år 1945 prop. 1945:370, bet. l945:BevU65, SFS 1945:897. Bestämmelsen i tredje meningen om väsentlig anknytning lades till år 1986 prop. 1986/87:30, bet. 1986/87:SkU5, SFS 1986:1 l 13. Det kan tilläggas att i bestämmelserna omejuridiska personer i 2 kap. 2 § tar inte några bestämmelser hemortskommun, om eftersom det inte finns något behov av sådana. l fråga om dödsbon finns det emellertid bestämmelser hemortskommun om i 59 kap. 4 § IL.
3kap. 1 § Ändringen är följd förslaget en av till ändring i 2 kap. l
4 kap. 13 § Ãndringarna är följd att begreppet fåmansägt handelsbolag har
en av ersatts med fåmanshandelsbolag i IL.
5 kap. 2 och 3 §§ Hänvisningarna till KL och SIL har ändrats till att avse IL. I vissa fall har hänvisningarna ersatts av en uttryckligare reglering.
5kap. 4,9 och 11 §§ I paragraferna har bosatt bytts ut mot obegränsat skattskyldig. I KL används uttrycket bosatt också for den som har väsentlig anknytning till Sverige se punkt anvisningarna till 53 § KL och för den
1 av
stadigvarande vistas här se 68 § KL. Enligt 69 § KL gäller som bestämmelserna bosatta också på bl.a. svenska medborgare som
om tillhör svensk beskickning i utlandet. I IL används begreppet bosatt för begränsad nämligen för dem som verkligen är
en mer grupp, bosatta här. När även andra grupper avses används begreppet obegränsat skattskyldig, se kommentaren till 3 kap. 3-4 IL. Här i
det vidare begreppet, varför har ändrat till obegränsat SBL avses skattskyldig.
8kap. 17, 19 och 23 §§ samt 9kap. 2 § Hänvisningarna till KL och SIL har ändrats till att avse IL. I 8 kap. 5 § behövs det ingen hänvisning till IL i fråga om sjöinkomst eftersom termer används i denna lag enligt 1 kap. 3 § har samma innebörd
som
i bl.a. IL, där sjöinkomst definieras. som
11 kap. 9 § Eftersom bestämmelserna om skattereduktion flyttas över från 1l § till 59 kap. 10-10 b IL ändras hänvisningen till att avse IL.
11 kap. 11 § Bestämmelserna i första stycket om skattereduktion för underskott av kapital har flyttats till 59 kap. 10 § IL. Bestämmelserna i andra och tredje styckena om skattereduktion för dem som har sjöinkomst har flyttats till 59 kap. 10 a och 10 b §§ IL.
11 kap. 12 § Bestämmelsen om beräkningen av kommunal inkomstskatt flyttas över till 59 kap. 4 § IL.
11 kap. 14 § Begreppen bosatt och stadigvarande vistas här har ersatts av obegränsat skattskyldig, kommentaren till 5 kap. 9 och 1 l §§. se
2.72¶Lag Forskarskattenämnden
om
Lagen innehåller de delar av lagen 1984:947 beskattning om av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige forskarskattelagen som avser Forskarskattenämndens sammansättning och förfarandet där. De materiella bestämmelserna har tagits i IL 1 l kap. 18 och 19 §§ och en bestämmelse om uppgiftslämnande bli Överförd avses till LSK. De flesta bestämmelserna är oförändrade sedan lagens tillkomst prop. 1984/85:76, bet. 1984/85:SkU22
1 § Paragrafen motsvarar 6 § första stycket första meningen forskarskattelagen.
2 § Paragrafen motsvarar 6 § första stycket andra meningen och andra
stycket forskarskattelagen.
3 § Paragrafen motsvarar 6 § tredje stycket forskarskattelagen. Bestämmelsen ändrades år l99l i anledning att närings- och teknikutveckav lingsverket inrättades prop. 1991/92:25 bil. 11, bet. 1991/92:NUl3, SFS 1991:2024.
4 och 5 §§ Paragraferna motsvarar 7 och 8 forskarskattelagen.
6 § Paragrafen motsvarar 9 § forskarskattelagen. Omröstningsreglerna justerades år 1986 prop. 1986/97:39, bet. 1986/87:KU39, SFS 1986:1189
7-9 §§ Paragraferna motsvarar 10-12 forskarskattelagen.
2.73¶Kungörelsen 1928:404 angående utbetalande av
staten påförda utskylder m.m.
Kungörelsen innehåller bestämmelser om vem som skall verkställa skattebetalningar för statens räkning och bevaka statens rätt. Regleringen bygger vem som enligt kungörelsen 1928:382 med vissa föreskrifter rörande taxeringsförfarandet skulle fullgöra deklarationsskyldigheten för staten. Den sistnämnda kungörelsen har upphört att gälla och den förstnämnda kungörelsen kan därför inte tillämpas.
2.74¶Kungörelsen 1935:77 angående utfardande av
bevis rörande beskattning rederirörelse i Sverige
av
Kungörelsen 1935:77 angående utfardande av bevis rörande beskattning rederirörelse i Sverige innehåller närmare bestämmel-
av ser om utfärdande av bevis rörande hur ett svenskt aktiebolag har beskattats i Sverige för sin rederirörelsen, när ett sådant bevis behövs på grund av beskattning i utländsk stat. Kungörelsen bygger på äldre förhållanden både i organisatoriskt och sakligt hänseende och kan inte längre tillämpas.
2.75¶Kungörelsen 1950:431 med vissa föreskrifter
angående taxering och debitering av skatt vid ändring i kommunal indelning
Ändringarna i 5 och 6 §§ är en följd av att begreppet skattekronor slopas.
2.76¶Skogskontoförordningen 1954: 144
Förutom i de paragrafer som har tagits med här, behövs ändring i 5 och 7 §§. Bestämmelserna i dessa paragrafer knyter emellertid an till de bestämmelser om uppgiftslämnande som vi anser bör tas i LSK.
1§
Hänvisningen till skogskontolagen l 954: l 42 har ändrats till att avse lL.
2 § Regeln om att banken skall bokföra medel på skogskonto särskilt för varje förvärvskälla har slopats. Begreppet förvärvskälla används inte i IL. Dessutom kan en skattskyldig inte ha skogskonto i än mer en näringsverksamhet, eftersom avdrag för insättning på skogskonto medges varken för fastighet i utlandet eller för verksamhet i handelsbolag.
2.77¶Förordningen
1962:521 om frivillig pensionsförsäkring hos Riksförsäkringsverket
Hänvisningarna i 11 och 14 §§ till KL har ändrats till IL. att avse Vidare har bestämmelserna i 14 § anpassats till de regler återköp om av pensionsförsäkringar infördes år 1993. som
Förordningen 1976:504 om inkomstgarantier
för konstnärer
Ändringen i 4 § är följd att begreppetförvärvskälla slopats. l en av sammanhanget har fråga uppkommit innebörden att avdrag om av skall göras för underskott i förvärvskälla inte har påverkat den som taxerade förvärvsinkomsten. Med hänsyn till att underskott i näringsverksamhet och tjänst det undantagsvis skulle förekomma om där rullas framåt tycks regeln innebära att sådana underskott regelmässigt dras två gånger i vissa fall upprepade gånger. av Regleringen torde därför vara inriktad på underskott kapital och av även tillämpas så. Vi har utformat bestämmelsen i enlighet med detta.
2.79¶Förordningen 1979:824 allmänt
om
investeringskonto
Förordningen innehåller bestämmelser insättning på allmänt inom vesteringskonto enligt den upphävda lagen 1979:610 allmän inom vesteringsreserv och bankens bokföring insättningarna. lnom av betalningar har inte kunnat göras efter år 1991 och utbetalning skall normalt ske senast i början av år 1998 i vissa undantagsfall i början
år 1999. Förordningen kan därför upphävas i anslutning till att IL av införs.
2.80¶Förordningen 1979:825 om
upphovsmannakonto
Hänvisningen i 1 § till lagen 1979:611 upphovsmannakonto har
om ändrats till att avse IL.
2.81¶Skatteregisterförordningen 1980:556
Uttryckssätten i 4 § har anpassats till utryckssätten i IL. Vidare har uppgiftslämnandet i fråga bostadsbidrag anpassats till de änd-
om ringar vi föreslår i lagen 1993:737 bostadsbidrag och de
om ändringar i den lagen skedde i samband med slopandet av sjö-
som mansskatten. Ändringen i 5 § beror på att begreppet hemortskommun inte används andra juridiska än dödsbon, se kommen-
om personer taren till 59 kap. 4 § IL och 2 kap. 1 § SBL.
2.82 ändrade
Förordningen 1980:1068 om bestämmelser i fråga räntebidrag för energisparlån
om
Hänvisningen i 2 § till KL har ändrats till att avse lL.
2.83¶Förordningen 1982:805 om ersättning av
allmänna medel till vittnen, m.m.
Hänvisningen i 1 § till KL har ändrats till att avse IL.
2.84 räntestöd
Förordningen 1983:974 om statligt vid förbättring av bostadshus
Hänvisningen i 2 § till KL har ändrats till att avse IL.
438 F örfattningskommentar
Förordningen 1984:692 om det allmänna företagsregistret
Hänvisningen i 3 § till KL har ändrats till IL. att avse
Räddningstj änstförordningen 1986: l 107
Ändringen i 64 § är följd att begreppet skattekronor en av slopas.
Förordningen 1990:320 om ömsesidig
handräckning i skatteärenden
9 och 14 §§ Eftersom har föreslagit att begreppet hemortskommun skall tas bort för juridiska personer, med undantag för dödsbon, har vi lagt till vilka uppgifter som behövs for juridiska i stället. fråga personer l om de flesta juridiska skall platsen för personer sätet anges, men i fråga om handelsbolag skall i stället huvudkontoret anges.
Taxeringsförordningen 1990:1236
7 § Ändringarna är anpassning till terminologin en i IL. De bygger på att den automatiska taxeringen i inkomstslaget kapital bara avser intäkter från vilka det dragits preliminär skatt och att det således alltid måste bli ett överskott.
16 § Ändringarna är anpassning till terminologin en en i IL och till att begreppet hemortkommun inte används andra juridiska om personer än dödsbon. Ändringen i andra stycket 2 motsvarar ändringar som
gjorts i skatteregisterlagen 1980:343.
24 § Ändringarna är följd begreppen skattekronor en av att och skatteören slopas.
2.89 med instruktion för
Förordningen 1990: 1293
skatteförvaltningen
Hänvisningen till lagen 1984:947 om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige har ändrats till att avse den föreslagna lagen Forskarskattenämnden. Vi har utgått från
nya om nuvarande lydelse trots att första stycket kan antas bli upphävt som en följd slopandet av sjömansskatten.
av
2.90¶Förordningen 1991:7 om frisläpp av
investeringsreserver
Förordningen innehåller bestämmelser om frisläpp av investerings-
enligt lagen 1979:610 om allmän investeringsreserv. reserver Återföring skall normalt senast vid 1999 års taxering men skulle i vissa undantagsfall kunna ske så sent som vid 2001 års taxering. Förordningen kan därför upphävas i anslutning till att IL införs.
2.91¶Förordningen 1991:1498 skiktgränsen för
om
statlig inkomstskatt vid 1993 års taxering
Förordningen fastställer skiktgränsen vid 1993 års taxering och kan således upphävas.
2.92¶Utlandsreseförordningen 1991:1754
Hänvisningarna i 6 och 9 §§ till KL har ändrats till att avse IL och uttrycksättet i 2 § harmoniserats. Hänvisningen om tjänsteställe omfattar i den särskilda bestämmelsen om tjänsteställe for sjömän 12 kap. 3 a § IL, eftersom den finns i punkt 3 e av anvisningarna till 33 § KL. Innebörden av bestämmelsen 9 § att traktamente betalas ut enligt bestämmelserna i punkt 3 av anvisningarna till 33 § KL är något oklar, eftersom där inte finns några regler om utbetalning av traktamente utan bara om avdrag för ökade levnadskostnader och avdraget dessutom är beroende av om och med vilket belopp traktamente har utbetalats. Hänvisningen har gjorts till samtliga bestämmelser om avdrag for andra ökade levnadskostnader än logikostnader.
2.93 1992: för
Förordningen 1498 om skiktgränsen statlig inkomstskatt vid 1994 års taxering
Förordningen fastställer skiktgränsen vid 1994 års taxering och kan således upphävas.
2.94¶Förordningen med för 1993:959 bemyndigande
Riksskatteverket rörande ärenden
handläggning av
enligt lagen 1993:672 om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete bostadshus på
Förordningen innehåller bemyndigande för Riksskatteverket att besluta vilka skattemyndigheter skall handlägga ärenden som om skattereduktion för byggnadsarbeten enligt lagen 1993:672 om skattereduktion for utgifter for byggnadsarbete på bostadshus och i övrigt meddela föreskrifter för verkställighet den nämnda lagen. av Förordningen kan liksom lagen upphävas jfr under 2.45.
2.95 1993:1200 för
Förordningen om skiktgränsen
statlig inkomstskatt vid 1995 års taxering
Förordningen fastställer skiktgränsen vid 1995 års taxering och kan således upphävas.
2.96 för
Förordningen 1994:1120 om ersättning sjukgymnastik
Hänvisningen i 12 § till KL har ändrats till IL. att avse
2.97¶Förordningen
1994:1121 om läkarvårdsersättning
Hänvisningen i 12 § till KL har ändrats till IL. att avse
2.98 skiktgränsen för Förordningen 1994: 1904 o1n
inkomstskatt vid 1996 års taxering
statlig
Förordningen fastställer skiktgränsen vid 1996 års taxering och kan således upphävas.
2.99¶Alkoholforordningen 1994:2046
I IL används uttrycket fåmanshandelsbolag i stället för nuvande uttryck fåmansägt handelsbolag i KL. Motsvarande utbyte föreslås här ske i 6 § trots att någon uttryckligt hänvisning till KL inte finns.
2.100 skiktgränsen för Förordningen 1995:1231 om
statlig inkomstskatt vid 1997 års taxering
Förordningen fastställer skiktgränsen vid 1997 års taxering och kan således upphävas.
2.101¶Förordningen 1995:1654 med bemyndigande för Riksskatteverket enligt lagen 1995:1623 om
skattereduktion för
riskkapitalinvesteringar
Förordningen innehåller bemyndigande för Riksskatteverket att besluta vilka skattemyndigheter som skall handlägga ärenden om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar enligt lagen 1995:1623
skattereduktion för riskkapitalinvesteringar. Förordningen kan om liksom lagen upphävas jfr under 2.63.
2.102¶Förordningen 1996:382 med
länsrättsinstruktion
Hänvisningen i 21 § till lagen 1951:763 om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst har ändrats till att avse IL.
2.103¶Förordningen med 1996:805 bemyndigande
för Riksskatteverket rörande ärenden
handläggning av enligt lagen 1996:725 om skattereduktion för
utgifter
för bostadshus
byggnadsarbete på
Förordningen innehåller bemyndigande för Riksskatteverket att besluta vilka skattemyndigheter skall handlägga ärenden som om skattereduktion för byggnadsarbeten enligt lagen 1996:725 om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus och i övrigt meddela föreskrifter for verkställighet den nämnda lagen. av Förordningen kan liksom lagen upphävas jfr under 2.64.
2.104 med för
Förordningen bemyndigande
Rikskatteverket att meddela vissa föreskrifter till
inkomstskattelagen 1998:000
Med hänsyn till de omfattande ändringar skulle behövas i den som nuvarande förordningen 1986:1348 med bemyndigande for Riksskatteverket att meddela vissa föreskrifter till kommunalskattelagen 1928:370 har helt förordning utarbetats. Bemyndigandet en ny avseende resor till och från arbetet har inte tagits med, eftersom avdragsbeloppen numera framgår lagen. En punkt avseende av ny sjöinkomster tillkommer jfr kommentaren till 58 kap. under a rubriken Större ändringar.
2.105¶Övriga
lagförslag
Lagförslagen dubbelbeskattningsavtal har tagits i
som avser upp alfabetisk ordning efter det land är motpart i avtalet. Kommentasom ren är i stället disponerad så att de ändringar sammanförs är som av samma slag. Grupperingen kommer i huvudsak att motsvara en kronologisk ordning efter avtalens tillkomstår.
Exemptavtal införlivade förordning dag/förslagen 110, 111, genom 120 och 124
Dessa avtal har införlivats förordningar innehåller genom som tillämpningsanvisningar. Bestämmelserna tillämpning avtalen om av
bör ges lagform och förordningarna upphävas. Förfarandet motsvarar det använts i fråga avtalet med Österrike prop. 1991/92: 154,
som om bet. 1991/92:SkU28, SFS 1992:858. Till skillnad mot avtalet med Österrike bygger emellertid dessa avtal på undantagandemetoden exemptmetoden. Bestämmelserna om progressionsuppräkning bör därför behållas.
Creditavtal införlivade genom förordning lagförslagen 105, 109, 118,119,121,125,126,129,134,135,1380ch142
Dessa avtal skiljer sig från de föregående endast det sättet att avtalen bygger på avräkningsmetoden creditmetoden som huvudsaklig metod för att undanröja dubbelbeskattning. Bestämmelserna
progressionsuppräkning kan därför slopas. Förslagen överensom stämmer alltså i sak till alla delar med förfarandet beträffande avtalet med Österrike.
Creditavtal införlivade lag och med tillämpningsanvisningar
genom lagförslagen 106, 107, 112-117, 122, 123, 130-133, 136, 137, 140 och 141
Dessa avtal, som bygger på avräkningsmetoden som huvudmetod, har införlivats genom lag. Denna har satts i kraft genom en förordning som förutom bestämmelser om ikraftträdandet innehåller
- tillämpningsanvisningar. Ofta finns en bilaga med anvisningar som avser statlig och kommunal inkomstskatt och en bilaga med anvisningar som avser kupongskatt. Förslagen innebär att lagarna ändras så att de överensstämmer med den lydelse som numera används när dubbelbeskattningsavtal införlivas. Progressionsuppräkningen slopas helt. I förordningarna upphävs den bilaga som avser statlig och kommunal inkomstskatt. I fråga om avtalet med Storbritannien och Nordirland upphävs även en bilaga angående förfarandet. En motsvarande ändring gjordes år 1991 i fråga om avtalet med Korea prop. 1991/92:45, bet. 1991/92:SkU11, SFS 1991:1884 och 1885.
Avtalet med Belgien lagförslag nr 108
Ändringarna i 2 § innebär att progressionsuppräkningen slopas. Hänvisningarna i 4 § till KL och SIL har ändrats till att avse IL.
Avtalet med Ryssland lagförslag 127
nr
I 5 § har omsättningstillgång bytts ut mot lagertillgång eftersom det är detta begrepp som används i IL för att beteckna den skatterättsliga karaktären.
Avtalet med Österrike lagförslag 143
nr
Hänvisningen i 4 § till SIL har ändrats till IL.
att avse
Avtalen med Sovjetunionen och Tyska Demokratiska Republiken lagförslag 128 och 139
nr
Förordningarna innehåller bestämmelser ikraftträdande lagen
om av 1982:708 om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sovjetunionen respektive lagen 1986:1026 dubbelbeskattningsavtal
om mellan Sverige och Tyska Demokratiska Republiken samt anvisningar för tillämpning av avtalen. Den förra lagen upphörde att gälla vid utgången av år 1996 SFS 1995:1340 och den vid utgången
senare av år 1990 SFS 1990:1458. Förordningarna bör därför upphävas. Med hänsyn till innehållet i anvisningarna bör upphävandet ske genom lag.
Paragrafregister
I det följande finns först ett register för IL, som för varje paragraf
bestämmelserna har hämtats ifrån. Därefter följer register anger var för KL, SIL och vissa andra de lagar som föreslås bli upphävda
av samt för SBL varifrån bestämmelser hämtas. Registren är ordnade i författningarnas SFS-nummerordning. I registren anges var bestämmelserna placeras. Beteckningen IL har genomgående utelämnats efter paragrafangivelsen. Eftersom förslag till ändringar i LSK inte har utarbetats anges inte något lagrum i fråga om denna lag. Författningar som föreslås bli upphävda har inte tagits med, om det inte har inträffat någon förändring sedan huvudbetänkandet utan beträffande dessa hänvisas till registret där.
446 IL +- KL, SIL
1 kap.
1 §
- 2 § 17 § KL, l § 1-3 SIL, 3 §
mom.
ExmL 3 § 1 § 3 stycket, 56 70 § 1
mom.
KL 4 § 1 § 2 stycket, 2 § 1 stycket, 27,
47, 50 §§ KL, 9 §§, 10 §2
stycket SIL 5 § 10 § 3 stycket SIL
6§ 5,9,10a§§S1L
7 §
- 8 §
- 9 §
- 10 §
- 11 § 3 § 1 stycket KL
12 § 3 § 1 och 2 styckena KL
13 § 2 § 1 4 stycket SIL
mom. 14 § 3 § 3 stycket KL
15 § 1 §4 stycket KL, 1 §5 SIL
mom.
2 kap.
1 §
- 2 §
- 3 § 1 SIL
§ 3 mom. 4 §
- 5 §
- 6 § 4 § 3 stycket KL
7 § 4 § 2 stycket KL
8 § 5 § 2 och 4 styckena KL 9 § 5 § 1 och 7 styckena KL
10 § 5 § 6 stycket KL 11 § 5 § 6 stycket KL
12 § 53 § 3 3 stycket KL
mom. 13 § 5 § 1 stycket KL
14 § 5 § 1 stycket KL
15 § 5 § 3 stycket KL
16 § 5 23 § KL
anv. 17 § 2 § 7 1 stycket SIL
mom. 18 §
- 19 §
- 20 § 65 § 5 stycket KL
21 §
- 22 § 65 § 1 stycket KL
23 § 11 kap. 3 § lagen 1962:381
om
allmän försäkring, 2 § lagen
IL +- KL, SIL mfl. 447
1990:659 om särskild löne-
skatt vissa förvärvsinkomster å å
26 § 6 § KL 27 § 3 1-4 styckena anv. 53 § KL
28§ 2ap.anv.t.53§KL
29 §
- 30 §
-
3 kap.
1 §
- 2 § 3 § 53 § l mom., 1 1 och 2 styck-
ena anv. 53 68 § KL, 6 § 1
mom. l stycket, 16 § 1 mom.
SIL 3 a § 69 § 1 stycket KL, 17 § l stycket
SIL 3 b § 69 §2 stycket KL, 17 § 2 stycket
SIL 3 c § 69 § 3 stycket KL, 17 § 3 stycket
SIL 4 § 1 2 stycket anv. 53 § KL 5§ 53§1mom.KL,6§1m0m.1
stycket SIL 6 § 54 § l stycket, 3 1 stycket anv.
54 § KL, 7 § 11 mom. SIL 7 § 3 3 stycket anv. 54 § KL, 7 §
11 mom. SIL 8 § 54 § 1 stycket KL, 7 § 11 1110111.
SIL 9 § 3 2 stycket anv. 54 § KL 10 § 3 4 stycket anv. 54 § KL 11§ 70§2mom. KL, 18§2mom.
SIL 12§ 70 §3 mom. KL, 18 §3 mom.
SIL 13§ 54§KL,7 §2mom.SIL 14§ 70 § 1 mom. KL, 18 § l mom
SIL 15 § 53 3 5 stycket anv. 53 §
KL, 6 § 1 mom. 1 och 2 styck-
ena, 18 § 1 mom. 1 stycket SIL,
21 § RFL 16 § 53 § 1 mom. KL, 6 § 1 mom. 1
och 3 styckena SIL 17 § 3 § 2 mom. 1 stycket SIL 18 § 1 §4 mom. SIL 19 § 53 §4 mom. 1 stycket KL, 6 §4
448 IL 4 KL, SIL mjl.
mom. 1 stycket SIL 20§ 53 § 4 2 stycket KL, 6 § 4 mom. mom. 2 stycket SIL
å w
53 § 3 mom. 1 stycket KL 53 § 3 mom. 2 stycket KL 53 § 3 inom. 2 stycket KL, 16 § 2 mom. 4 stycket SIL
5 kap.
1 § 53 §2 lO 1 stycket mom., anv. 53 § KL, 6 §2 SIL, lagen mom. 1994:1853 beskattning om av europeiska ekonomiska intressegrupperingar 53 §2 mom. KL, 6 §2 SIL mom.
O åU
1 mom. l stycket SIL 5 mom. SIL 1mom. l stycket och 2 mom.
16 § 2 mom. 1 stycket SIL 16 § 2 mom. 2 och 4 styckena SIL 16 § 2 mom. 3 stycket SIL 3 § 21nom. 1stycket, 6 § 1 inom. 1 stycket SIL 6 § 1 mom. 1 stycket SIL 53 §2 mom., 10 2 stycket anv. 53 §KL, 6 §2 mom. SIL 13§ 53 §2 10 2 stycket inom., anv. 53 § KL, 6 §2 mom. SIL 14§ 21 § SIL 15§ 1 §4 SIL mom. 16§ 6 § 4 2 stycket SIL mom.
x w
3 mom. SIL
IL 4- KL, SIL mfl. 449
3 § 7 § 6 mom. 1 stycket SIL 4 § 7 § 6 mom. l stycket SIL 5 § 7 § 6 mom. 3 och 4 styckena SIL 6 § 7 § 6 mom. 5 stycket SIL 7 § 7 § 5 mom. 1 stycket SIL 8 § 7 § 5 mom. 4 stycket SIL 9 § 7 § 5 4 stycket SIL
mom. 10 § 7 § 5 4 stycket SIL
mom. 11 § 7 § 5 mom. 5 och 6 styckena SIL 12 § 7 § 5 mom. 7 stycket SIL 13 § 7 § 5 mom. 4 stycket SIL 14 § 7 § 6 mom. 1 och 2 styckena SIL 15 § 7 § 4 mom. 1 stycket 1-3 leden
SIL 16 § 7 § 4 1 stycket 4 ledet SIL
mom. 17 § 7 § 4 mom. 2 stycket SIL
18§ 7§10mom.SIL
19 § 7 § 4 mom. 3 stycket SIL
8 kap.
1 §
- 2 § 19 § 1 stycket 1 ledet KL 3 § 19 § 1 stycket 2 ledet KL 4 § 19 § 1 stycket 27 ledet KL 5 § 19§ 1 stycket 10 och 11 leden, 1
10 stycket anv. 19 § KL 6 a § 19 § 1 stycket 31 ledet KL 6 § 19 § 1 stycket 33 ledet KL 7 § 19 § 1 stycket 32 ledet KL 8 § § 1 stycket 14 och 21 leden
9 § 19 § 1 stycket 18-20 leden KL 10 § 1 1 stycket anv. 19 § KL 11 § 19 § 1 stycket 12 ledet KL 12§ 19 § 1 stycket 12 ledet, 1 7
stycket anv. 19 § KL 13 § 1 7 stycket anv. 19 § KL 14 § 19 § 1 stycket 13 ledet KL 15 § 1 1 stycket anv. 19 § KL 16 § 19 § 1 stycket 3 ledet, 1 2
stycket anv. 19 § KL 17 § 19 § 1 stycket 4 och 7 ledet samt
3 stycket KL 18 § 19 § 1 stycket 16 ledet KL 19 § 1 7 stycket anv. 19 § KL 20 § 19 § 1 stycket 16 ledet KL 21 § 19 § 1 stycket 17 ledet KL 22 § förordningen 1962:42
om
skattefrihet för belopp, som utgår
grund av vissa s.k. riskgaran-
15 17-0718
450 IL +- KL, SIL mjl.
t1er 1 6 stycket anv. 19 § KL 19 § 1 stycket 5 ledet KL § 1 stycket 7 ledet KL 0 § 1 stycket 6 ledet KL 1 stycket anv. 19 § KL . 1 stycket anv. 19 § KL . 1 stycket 23 ledet KL l stycket 30 ledet KL 1 stycket 26 ledet KL l stycket 25 ledet KL 10 stycket anv. 19 § KL
N
1 stycket c och d KL, 7 § 7 SIL . u W 1 stycket 14 ledet KL
D w F
20 § 2 stycket 1 ledet, 1 1 stycket anv. 20 § KL 20 § 2 stycket 1 ledet KL 20 § 2 stycket 3 och 4 leden KL 20 §2 stycket 5 ledet, 3 anv. 20 § KL x 19 § 1 stycket 12 ledet, 1 7 stycket 19 § KL anv. 74 § KL, 2 § SIL 20 § 2 stycket 2 ledet KL 20 § 2 stycket 7 och 14 leden KL 20 § 2 stycket 7 ledet KL 20 § 2 stycket 8-13, 16, 17, 19-24, 26 och 28 ledet KL - J 20 § 2 stycket 18 ledet KL
31 § 1 stycket KL 31 § 2 stycket, 32 § 1 mom. 1 stycket KL 32 § 1 mom. 1 stycket, 1 1 stycket anv. 31 § KL
§ 1 mom. 4 stycket, 33 § 1 mom. 4 stycket, 9 32 § anv. KL l 1 stycket anv. 31 § KL 2p. anv. 31 §KL 1 21 stycket anv. 31 § KL 41 § 2 stycket och 4 1stycket
IL 4- KL, SIL 451
nzfl
anv. 41 § KL 10 § 4 l stycket anv. 41 § KL lOa§ 4p. 1 stycket anv. t.41 § ll § 4 1 stycket 41 § KL
anv. 11 a § - 12 § 41 § 2 stycket och 4 2 stycket anv. 41 § KL 13 § 41 §2 stycket KL 14 § 34 § KL
11 kap
l § 19 § l stycket 34 ledet och 2 stycket, 4 anv. 20 32 § l mom. 1 stycket, 3 2 stycket anv. 32 § KL 2 3 2 och 3 styckena 32 §
anv. KL 6 4 stycket anv. 32 § KL 7 anv. 32 § KL 3 4 stycket anv. 32 § KL 32 § 3 c mom. 2 stycket KL 32 § 3 c mom. l stycket KL 32 § 3 c mom. l stycket KL 32 § 3 g mom. KL 32 § 3 e mom. KL 3 b anv. 32 § KL 32 §3 fmom. KL 19 § l stycket 4 ledet, 32 § 3 d mom. KL 3 ap. anv. 32 § KL 32 § 3 h KL
mom. 32 § 3 b mom. KL 32 § 3 a mom. KL 32 § 3 a mom. KL 32 § 3 mom. KL 1-3 §§, 6 § l stycket lagen 1984:947 om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige 19§ 5 § lagen 1984:947 om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige 6 p. 1 stycket och 12 femte stycket anv. 32 § KL 6 1-3 styckena anv. 32 § KL 19 § första stycket 24 ledet KL 32 § 4 mom. KL 32 § 3 mom. KL 8 anv. 32 § KL 12 l och 2 styckena anv.
452 IL - KL, SIL mfl.
32 § KL 27§ 19 § 1 stycket 16 ledet, 12 2
stycket anv. 32 § KL 28§ 19 § 1 stycket 16 ledet KL 29§ 12 3 stycket anv. 32 § KL 30§ 12 4 och 6 styckena anv.
32 § KL 31§ 32 § 1 mom. 1 stycket och 2
mom. KL 32§ 1 4 stycket anv. 19 § KL 33§ l 5 stycket anv. 19 § KL 34§ 19 § 1 stycket 14 ledet KL
1 6 stycket anv. 19 § KL 36§ 32 § 1 mom. 1 stycket KL 36a§ 32 § 1mom. 5 stycket KL 37§ 12 ap. anv. 32 § KL 38§ 15 anv. 32 § KL 38a§ 12 7 stycket anv. 32 § KL 39§ 19 § l stycket 9 ledet, 2 anv.
31 § KL
12 kap.
1 §
20 § 1 stycket och 2 stycket 27
ledet, 4 anv. 20 33 § 1
mom. l stycket KL
33 § 2 mom. KL
32 § 3 mom. KL, 5 § lagen
1984:947 om beskattning av
utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige 0 3 ep. anv. 33 § KL 3 cp. anv. 33 § KL
3 11 och 12 styckena anv.
33 § KL
2 stycket anv. 33 § KL
.
2 stycket anv. 33 § KL
.
2 stycket anv. 33 § KL
.
4-6 styckena anv. 33 § KL
0 4 och 5 styckena anv. 33 §
.
5 stycket anv. 33 § KL
.
9 stycket anv. 33 § KL
.
4 och 7 styckena anv. 33 §
.
å 0 5 och 7 styckena anv. 33 §
.
8 stycket anv. 33 § KL
.
10 stycket anv. 33 § KL
.
l stycket anv. 33 § KL
IL - KL, SIL mn. 453
3 a 2 stycket anv. 33 § KL 3 a 3-5 styckena anv. 33 § KL 3 a 6 stycket anv. 33 § KL 3 a 7 stycket anv. 33 § KL 3 dp. anv. 33 § KL 3 b anv. 33 § KL 4 4 stycket anv. 33 § KL 4 1 stycket anv. 33 § KL 4 2 och 5 styckena anv. 33 § KL 4 3 stycket anv. 33 § KL 4 6 och 7 styckena anv. 33 § KL 8 anv. 3 § KL
. 5 §KL
. . 2 §KL
. . 1 anv. §KL
. 6 anv §KL
. . 7 anv §KL
. . 33 § 1 mom. 3 stycket KL
21 § KL 3 1 stycket och 4 l stycket anv. 21 § KL 2 § l mom. 6 och 7 styckena SIL
3 stycket och 2 2 stycket anv. 22 l 2 stycket och 33
anv. 23 § KL
1 2 stycket anv. 22 § KL
3 stycket och 2 1 stycket
.t. 22 § KL, 33 anv. 23 §
9 § RFL, 7 § ExmL
1 stycket anv. 23 § KL
.
1 stycket anv. 22 § KL
.a§,2och4panv.t.4la§
anv. 21 § KL
anv. 21 § KL
l 3 och 4 styckena anv. 24 § KL 1 1 stycket anv. 24 § KL
454 IL - KL, SIL mjl.
3 stycket anv. 23 § KL
7 och 8 styckena anv. 4 KL
2 stycket anv. 24 § KL
9 stycket anv. 24 § KL I
P anv. 24 § KL
.
§ 13 mom. 3 stycket SIL 6 anv. 23 § KL
1 mom. 5 stycket SIL
mom. SIL
2 och 4 styckena KL
2-4 styckena KL
1 stycket KL
3 stycket KL, 2 § 1 mom. 5
cket SIL - § 3 stycket KL, 2 § l mom. 5
cket SIL
5 mom. 1 och 2 styckena SIL
5 mom. 1 och 3 styckena SIL
§ 1 mom. KL
anv. 43 § KL
U
. KL§
I
WNU
22 1 1-3 styckena anv. 22 § KL 1 4 och 5 styckena anv. 22 § KL 1 6 och 7 styckena anv. 22 § KL 1 4 stycket anv. 22 § KL
p. 1 4 stycket anv. 22 § KL
1 1 stycket anv. 19 § KL
7 anv. 22 § KL 19 § 1 stycket 28 ledet, 15 1 stycket anv. 22 § KL 19 § 1 stycket 34 ledet KL 13 och 14 p. anv. 22 § KL 11 anv. 22 § KL 12 anv. 22 § KL 2p. anv. 41 a § KL
x Uå
20 § 1 stycket, 23 l anv.
sou 1997:77 IL - KL, SIL m.fl. 455
23 § KL 2 anv. 23 § KL 1 3 stycket anv. 20 § 5 anv. 24 § KL 5 1 stycket anv. 24 § KL
5 1 stycket 24 § KL
anv. 6 anv. 24 § KL 2 § 16 mom. 1 stycket SIL 2 § 16 mom. 2 stycket SIL 24 anv. 23 § KL lagen 1990:696 om avdrag för bidrag till Stiftelsen Sveriges Tekniska Museum c 1 § lagen 1963:173 avdrag om för avgifter till Stiftelsen Svenska Filminstitutet 25 anv. 23 § KL 1 2 stycket anv. 20 § KL 20 a 1 stycket anv. 23 § KL 20 a 2 stycket anv. 23 § KL 20 § 2 stycket 15 ledet KL 19 § 2 stycket, 20 § 2 stycket 27 ledet, 14 anv. 22 23 l stycket anv. 23 § KL l 0 14 22 23 1 stycket anv. anv. 23 § KL, 11 § lagen
1990:661 om avkastningsskatt
pensionsmedel - 4 1och 4 styckena 20 § anv. KL D 4 2 och 3 styckena 20 § anv. KL 1 4 stycket anv. 23 § KL 31 anv. 23 § KL 34 l och 2 styckena anv. 23 § KL 34 3 stycket anv. 23 § KL 34 4 stycket anv. 23 § KL 23 2 stycket anv. 23 § KL 23 2 stycket anv. 23 § KL 32 anv. 23 § KL 27 § 23 4 stycket anv. 23 § KL 28 § 13 22 19 1 och 2 anv. styckena anv. 23 § KL 29§ 19 p. 3 och 4 styckena anv. 23 § KL 30 § 19 5 stycket 23 § KL anv.
31§ 21p.anv.t.23§KL
32 § 23 3 stycket 23 § KL anv. § 27 1 stycket anv. 23 § KL 34 § 27 2 stycket anv. 23 § KL 35 § 29 23 § KL anv.
456 IL 4- KL, SIL
17 kap
1 §
- 2 § 2 1 stycket anv. 24 § KL, 2 §
6 a mom. 4 stycket SIL 3 § 1 och 2 styckena anv. 24 §
4 § 2 3 stycket anv. 24 § KL 5 § 2 4 stycket anv. 24 § KL 6 § 2 7 stycket anv. 24 § KL 7 § 2 7 stycket anv. 24 § KL 8 § 2 6 stycket anv. 24 § KL 9 § 2 6 stycket anv. 24 § KL 10 § 2 6 stycket anv. 24 § KL 11 § 2 6 stycket anv. 24 § KL 12 § 2 6 stycket anv. 24 § KL 13 § 22 § 2 och 3 styckena OL 14 § 24 § 1 och 2 styckena OL 15 § 24 § 3 stycket OL 16 § 23 §5 stycket, 24 § 4 stycket OL 17 § 24 § 4 stycket OL 18 § 16 § OL 19§ 1 § lagen 1993:541 om in-
komstbeskattning vid o1nbi1d-
ning av värdepappersfond 20 § 2 §6 a mom. 1 stycket SIL 21 § 2 §6 a mom. 2 stycket SIL 22 § 2 § 6 a mom. 3 stycket SIL 23 § 2 § 6 a mom. 5 stycket SIL 24 § 2 § 1 mom. 9 stycket SIL 25 § 2 5 stycket anv. 24 § KL 26 § 3 l stycket anv. 24 § KL 27 § 3 1 stycket anv. 24 § KL 28 § 3 2 stycket anv. 24 § KL 29 § 3 3 stycket anv. 24 § KL 30 § 3 4 stycket anv. 24 § KL 31 § 3 4 stycket anv. 24 § KL 32 § 3 5 stycket anv. 24 § KL 33 § 3 6 stycket anv. 24 § KL 34 § 3 7 stycket anv. 24 § KL 35 § 3 8 stycket anv. 24 § KL
18 kap
1 § 12 1 stycket, 16 och 17 anv.
23 § KL
§
1 stycket 23 § KL
anv.
12 1 stycket 23 § KL
anv.
IL 4- KL, SIL mfl. 457
13 8 stycket och 14 3 stycket anv. 23 § KL
13 2 stycket och 14 3 stycket anv. 23 § KL 12 3 stycket 23 § KL anv. 13 2 stycket och 14 3 stycket anv. 23 § KL - o 13 3 stycket och 14 3 stycket anv. 23 § KL 12 4 stycket anv. 23 § KL a 13 2 stycket och 14 3 stycket anv. 23 § KL
13 4-6 styckena och 14 1 och 3 styckena anv. 23 § KL 13 1 stycket anv. 23 § KL 13 5 stycket och 14 3 stycket anv. 23 § KL l 13 6 stycket och 14 3 stycket anv. 23 § KL 13 7 stycket anv. 23 § KL 13 7 stycket och 14 2 stycket anv. 23 § KL 13 9 stycket 23 § KL anv. 13 1 stycket anv. 23 § KL 13 10 stycket anv. 23 § KL 13 ll stycket anv. 23 § KL 2 5 stycket anv. 24 § KL
hD åU
anv. anv. 23 KL 1 stycket anv. 23 § KL 1 och 7 styckena anv. 23 § F 1 stycket anv. 23 § KL . 9 stycket anv. 23 § KL . 2 och 4 styckena anv. 23 § . r 0 5 stycket anv. 23 § KL . 5 stycket anv. 23 § KL . 5 stycket anv. 23 § KL . N 5 stycket anv. 23 3 . n 1 41 a § KL 5 stycket anv. 23 § KL . 5 stycket anv. 23 § KL . 6 stycket anv. 23 § KL .
458 IL 4- KL, SIL
17 § 6 8 stycket anv. 23 § KL
18 § 6p. 2 och 3 st ckena 23 § y anv. KL 19 § 6 2 stycket 23 § KL anv. 20 § 6 2 stycket 23 § KL anv. 21 § - 22 § - 23 § 4 2 stycket 23 § KL anv. 24 § 4 3 och 4 styckena 23 § anv. KL 25 § 15 1 stycket 23 § KL anv. 26 § 15 2 stycket 23 § KL anv. 27 § 8 22 15 3 stycket anv. anv. 23 § KL 28 § 8 22 § KL anv.
20 kap
l § - 2 § 7 2 stycket 23 § KL anv. 3 § - 4 § 7 l stycket anv. 23 § KL 5 § 7p. I stycket 23 § KL anv. 6 § 7 1 stycket 23 § KL anv. 7 § 7 6 stycket 23 § KL anv. 8 § 7 1 stycket 23 § KL anv. 9 § - C 7 3 stycket 23 § KL anv. 7p. 1 och 2 styckena anv. 23 § KL 7 5 stycket anv. 23 § KL
7 7 stycket anv. 23 § KL 7 3 och 4 styckena 23 § anv. KL 7 3 stycket anv. 23 § KL 8 l stycket anv. 23 § KL 8 1 stycket anv. 23 § KL D 8 l stycket 23 § KL p anv. G 1 1 l och 8 styckena anv. 23 § KL 21 11 2 stycket 23 § KL anv 22 ll 3 stycket 23 § KL anv 23 ll 4 stycket anv 23 § KL 24 11 5 stycket anv 23 § KL 25 11 5 stycket anv 23 § KL 26 11 5 stycket anv 23 § KL 27 11 6 stycket 23 § KL anv 28 11 5 och 7 styckena t p. anv.
IL - KL, SIL 459
23 § KL
21 kap
1 §
- 2 § 1 5 stycket 24 § KL
anv. 3 § 8 2 stycket 23 § KL
anv. 4§ 9 1 och 7 styckena, 10 7
p.
stycket anv. 23 § KL 5 § 9 1 stycket anv. 23 § KL 6 § 9 1 stycket 23 § KL
anv. 7 § 9 5 stycket 23 § KL
anv. 8 § 9 5 och 6 styckena anv. 23 §
KL 9 § 9 4 och 5 styckena
anv.
23 § KL 10 § 9 3 stycket anv. 23 § KL 11 § 9 8 stycket 23 § KL
anv. 12 § 10 1 stycket 23 § KL
anv. 13 § 10 1 stycket 23 § KL
anv. 14 § 10 3 stycket 23 § KL
anv. 15 § 10 2 stycket 23 § KL
anv. 16 § 10 3 stycket anv. 23 § KL 17 § 10 4 stycket 23 § KL
anv. 18 § 10 5 stycket 23 § KL
anv. 19 § 10 7 stycket 23 § KL
anv. 20 § 10 6 stycket anv. 23 § KL 21 §
- 22 § 1 § 1 stycket SkkL 23 § 1 § 2 stycket SkkL 24 § 1 § 3 och 4 styckena SkkL 25 § 2 § 1 stycket SkkL
26 § 2 § 2 stycket SkkL 27 § 2 § 3 stycket SkkL 28 § 2 § 4 stycket SkkL 29 § 2 § 6 stycket SkkL 30 § 2 § 5 stycket SkkL 31 § 3 § SkkL 32 § 1 § 6 stycket SkkL 33 § 5 § 1 stycket SkkL
34 § 5 § 2 stycket SkkL 35 § 7 § SkkL 36 § 6 § SkkL 37 § 8 § 1 och 2 styckena SkkL 38§ 8 § 3 stycket, 9 § 2 stycket
a
SkkL 39 § 9 § 1 stycket SkkL 40 § 9 § 2 stycket SkkL
SÖU
460 IL - KL, SIL mfl. 1997:77
22 kap.
1§ 2§ 1 10 stycket anv. 24 § KL, 2 § 1 mom. 8 stycket SIL 3§ l 3 stycket anv. 22 33
23 §KL, 2 § l 6 och anv. mom. 7 styckena SIL 4§ 1 3 stycket anv. 22 33 anv. 23 §KL, 2 § 1 mom. 6 och 7 styckena SIL
2 §4 mom. 7 och 9 styckena SIL 2 §4 mom. 7 och 9 styckena SIL 2 §4 mom. 3 och 9 styckena SIL 2 §4 mom. 5 och 9 styckena SIL
2 § 4 mom. 7 och 10 styckena SIL 2 §4 mom. 10 stycket SIL 2 § 4 mom. 7 och 10 styckena SIL å 2 § 4 a mom. SIL
h
5 1 stycket anv. 22 § KL 5 1 och 6 styckena anv. 22 § KL 5 l stycket anv. 22 § KL 5 7 stycket anv. 22 § KL 5 5 stycket anv. 22 § KL 5 4 stycket anv. 22 § KL 5 3 stycket anv. 22 § KL 6 1 stycket anv. 22 § KL 5 8 stycket anv. 22 § KL 5 2 och 6 styckena anv. 22 § KL " 5 8 stycket och 6 2 stycket anv. 22 § KL 4 2 stycket anv. 22 § KL 5 8 stycket anv. 22 § KL
A wå P
7 stycket anv. 21 § KL 3 5 stycket anv. 21 § KL 4 2 stycket anv. 21 § KL
IL - KL, SIL nzjl, 461
5 § 4 3 stycketanv. 21 § KL
6 § 4 5 stycket anv. 21 § KL 7 § 4 6 stycket anv. 21 § KL 8 § 4 4 stycket 21 § KL anv. 9 § 3 2 stycket anv. 21 § KL
10 § 3 2 stycket anv. 21 § KL ll § 3 3 stycket anv. 21 § KL 12 § 3 3 stycket anv. 21 § KL 13 § 3 3 stycket anv. 21 § KL 14 § 3 4 stycket anv. 21 § KL 15 § 3 3 stycket anv. 21 § KL 16 § 3 7 stycket anv. 21 § KL 17 § 3 6 stycket anv. 21 § KL
18§ 5p.anv.t.21§KL
25 kap.
1 § - 2 § 20 b-20 d p., 20 e 9 stycket anv. 23 § KL
3 § - 4 § 20 l stycket 23 § KL e p. anv. 5 § 20 l stycket anv. 23 § KL e 6 § 20 1 stycket anv. 23 § KL e 7 § 20 l stycket anv. 23 § KL e 8 § 20 2 stycket anv. 23 § KL e 9 § 20 3 stycket 23 § KL e anv. 10 § 20 4 stycket anv. 23 § KL e 11 § 20 20 d 20 5 stycket anv p., e 23 § KL 12 § 20 6 stycket anv. 23 § KL e 13 § 20 7 stycket anv. 23 § KL e 14 § 20 8 stycket anv. 23 § KL e 15 § 20ep. 10stycket anv.t. 23 §KL 16 § Lagen 1978: l 88 avdrag vid om inkomsttaxeringen för avgift för kostnadsutiämning enligt allmän
pensionsplan, m.m. l71§ 19 § 29 ledet, 15 l stycket anv.
22 § KL 18 § 15 3 stycket anv. 22 § KL 19 § 15 3 stycket 22 § KL anv. 20 § 15 5 stycket anv. 22 § KL 21 § 15 2 och 4 styckena anv. p. 22 § KL
26 kap.
1 § 2 § 1 och 2 styckena anv. 22 §
462 IL - KL, SIL mfl. sou 1997:77
KL 3 § 1 och 2 styckena 22 §
anv.
4 § 9 3 stycket 22 § KL
anv. 5 § 9 4 stycket 22 § KL
anv. 6 § 9 5 stycket 22 § KL
anv. 7 § 9 6 stycket 22 § KL
anv. 8 § 9 7 stycket 22 § KL
anv. 9 § 9 8 stycket 22 § KL
anv. 10 § 9 8 stycket 22 § KL
anv. 11 § 9 8 stycket 22 § KL
anv. 12 § 9 8 stycket 22 § KL
anv. 13 § 9 8 stycket 22 § KL
anv. 14 § 17 22 4 p.1 stycket
p anv.
anv. 23 § KL 15§ lOp. 22§KL
anv. 16 §
-
27 kap.
1 § 1 §PFL 2 § 2 § 3 stycket PFL 3 § 2 § 2 och 3 styckena PFL 4 § 2 § l stycket PFL 5 § 3 § 1 stycket PFL 6 § 3 § 2-4 styckena PFL 7 § 4 § PFL 8 § 5 § PFL 9 § 5 § PFL 10 § 5 § PFL 11 § 6 § PFL 12 § 6 § PFL
åâä
15 § 60ch7 PFL
28 kap
1 § 1 § 1 stycket ErFL 2 § 1 § 2 stycket ErFL 3 § 1 § 3 stycket ErFL 4 § 2 § 1 stycket ErFL 5 § 2 § 2 och 3 styckena ErFL 6 § 2 § 4 stycket ErF L 7 § 3 § 1 stycket ErFL 8 § 3 § 1 stycket ErFL 9§ 3§2s cketErFL 10 § 4 § 1 stycket ErFL 11 § 4 § 2 stycket ErFL 12 § 4 § 3 stycket ErFL
IL 4- KL, SIL 463
13 § 4 § 4 stycket ErFL 14 § 5 § 1 stycket ErFL 15 § 5 § 2 stycket ErFL 16 § 8 § ErFL 17 § 7 § ErFL 18 § 7 § ErFL 19 § 9 § 1 och 5 styckena ErFL 20 § 9 § 1-3 styckena ErFL 21 § 9 § 4 stycket ErFL 22 § 10 § ErFL 23 § 9 § 6 stycket ErFL 24 § 9 § 3 stycket ErFL 25 § 11 § 1 och 2 styckena ErFL 26 § 9 § 3 stycket, 11 § 3 stycket
ErFL 27 § 13 § ErFL
29 kap.
1 § 1 2 § 1 stycket UmkL 2 § 10 § 3 stycket UmkL 3 § 3 § UmkL 4 § 2 § 1 stycket, 6 § UmkL 5 § 5 § UmkL 6 § 2 § 1 stycket UmkL 7 § 7 § 1 och 3 styckena UmkL 8 § 8 och 9 U1nkL 9 § 10 § 1 och 2 styckena UmkL 10§ 10 § 4 stycket, 12 § 3 stycket
UmkL 11 § 11 §UmkL
30 kap
I § 1 §ExmL, lagen 1994: 1853 om
beskattning av europeiska ekono-
miska intressegrupperingar
4 § ExmL
6 § 1 stycket, 7 § l stycket, 8 § 1
stycket ExmL
1 stycket ExmL
l stycket ExmL
§ 1 stycket ExmL
§ 1-3 styckena ExmL
§ 3 stycket ExmL
2 stycket ExmL
1 stycket ExmL
l stycket, 8 § l stycket ExmL
464 IL - KL, SIL mjl.
12§ 5 och 9 §§ ExmL 13§ 5 och 9 §§ ExmL 14§ 10 § ExmL
15§ 11 §ExmL
16§ 12 § ExmL 17§ 13 § ExmL 18§ 14 § ExmL 19§
20§ 3§ExmL
31 kap.
1 § 1 §RFL, lagen 1994:1853
om beskattning av europeiska ekonomiska intressegrupperingar 4 § RFL 3 och 19 RFL 6 § RFL 5 och 7 RFL 5 § RFL 5 § RFL 2§ 1 stycket, 12 18 § 1 stycket, 20 § RFL
13 och 16 §§ RFL 14 och 15 RFL 18 § 1 och 3 styckena RFL 14 a § 1 stycket RFL 14 a § 1-3 styckena RFL o 14 a §3 stycket RFL 11 § RFL 2 § 2 stycket, 17 18 § 2 stycket, 20 § RFL 18 § 2 och 3 styckena RFL
§ 3 mom. 1 och 4 styckena SIL
§ 3 mom. 1 stycket SIL § 3 mom. I stycket SIL § 3 mom. l stycket SIL § 3 mom. 2 stycket SIL § 3 mom. 3 stycket SIL
§ 3 mom. 5 stycket SIL
IL - KL, SIL mfl. 465
33 kap.
1 § 2 §2 mom. 1 och 4 styckena SIL 2 § 2 § 2 mom, 2 stycket SIL 3 § 2 § 2 2 och 4 styckena
mom.
SIL 4 § 2 § 2 3 stycket SIL
mom. 5 § 2 § 2 mom. 3 stycket SIL
34 kap
1 §
- 2 § 1 10 stycket 24 § KL,
anv.
2 § 1mom. 6 och 7 styckena, 3 §
7 mom. 4 stycket och 8 mom. 3
stycket SIL 3 § 2 § 9 mom. 8 stycket SIL 4 § 2 § 9 1-3 styckena SIL
mom. 5 § 2 § 9 3 och 6 styckena SIL
mom. 6 § 2 § 9 3 stycket SIL
mom. 7 § 2 § 9 mom. 3 och 4 styckena SIL 8 § 2 § 9 mom. 5 stycket SIL 9 § 2 § 9 mom. 6 stycket SIL 10 §
- 11 § 8 1 och 10 styckena
mom.
12 § 7 § 8 2 stycket SIL
mom. 13 § 7 § 8 mom. 2 stycket SIL 14 § 7 § 8 mom. 3 stycket SIL 15 § 7 § 8 mom. 3 stycket SIL 16 § 7 § 8 mom. 4 stycket SIL 17 § 7 § 8 5 stycket SIL
mom. 18 § 7 § 8 1 stycket SIL
mom. 19 § 7 § 8 mom. 6 stycket SIL 20 § 7 § 8 mom. 7 stycket SIL 21 § 7 § 8 8 och 9 styckena SIL
mom. 22 § 2 §4 12 stycket SIL
mom. 23 § 2 § 4 2 och 12 styckena
mom.
SIL 24§ 2 § 4 mom. 3 och 12 styckena
SIL 25 § 4 mom. 7 och 12 styckena
26§ 2 § 4 3 och 12 styckena
mom.
SIL 27§ 2 § 4 5 och 12 styckena
mom.
SIL
466 IL - KL, SIL mfl.
b u w T5
2 § 4 mom. l och 7 styckena SIL 2 § 4 mom. ll stycket SIL 2 § 4 mom. 7 stycket SIL
2 § 4 mom. 2 stycket SIL 2 §4 mom. 3 och 4 styckena SIL 2 § 4 mom. 7 stycket SIL 2 § 4 mom. 3 stycket SIL 2 § 4 mom. 5 stycket SIL
2 § 4 mom. 6 stycket SIL 2 § 4 mom. 8 stycket SIL
b å DP
2 § l stycket, 3 § OL , 2 § l stycket, 4 § OL , stycket, 13 17 § 1 stycket
3 stycket OL 17 § 1 stycket OL , 17 § 1 stycket OL " 1 stycket, 17 § 1 stycket OL cket, 17 § l stycket OL § 1 stycket OL stycket, 17 § 1 stycket, O cket, 10 § 2 stycket OL
k oW O F 1 stycket OL l stycket OL 1 stycket OL
b ;l å F
1 2 § 1 stycket, 5 § OL 2 § 2 stycket, 20 § 1 stycket OL 19 § 1 och 2 styckena OL 19 § 4 stycket OL 19 § 3 stycket OL 21 § OL 20 § l stycket OL 20 § 2 stycket OL
IL - KL, SIL ny. 467
D® WåU
6 mom. 1 och 2 styckena SIL
6 mom. 3 stycket SIL 6 mom. 3 stycket SIL 6 mom. 4 stycket SIL
6 mom. 6 och 9 styckena SIL
6 mom. 7 stycket SIL 6 mom. 8 stycket SIL a p. övergbest. 1990:651 6 mom. 12 stycket SIL 6 mom. 13 stycket SIL
| I 2 § 10 mom. 2 stycket SIL 2 § 10 mom. 1 och 4 styckena SIL o 2 § lagen 1993:541 om inkomstbeskattning vid ombildning av värdepappersfond 17 § 2 § 10 mom. 3 stycket SIL 18 § 2 § 8 mom. 8-10 styckena SIL 19 § 2 § 8 mom. 1 stycket SIL 2 § 8 mom. 2 och 3 styckena SIL 2 § 8 mom. 4 och 5 styckena SIL 2 §7 mom. 2 och 3 styckena SIL 2 § 7 mom. 4 stycket SIL 24 § 2 § 7 mom. 4 stycket SIL 2 § 11 mom. 2 stycket SIL 2 § 11 mom. 1 stycket SIL 2 § 8 mom. 6 stycket SIL 2 § 8 mom. 7 stycket SIL
1 § 1 och 2 §§ LAU 2 § 10 § LAU 3 § 11 § LAU 4 § 3 § 1 och 2 styckena, 4 § 3 stycket, 5 § 2 stycket LAU 5 § 6 § 4 § l stycket, 7 § 3 och 5 styckena, 8 § 1 stycket LAU 7 § 3 § 3 stycket, 5 § 1 stycket, 7 § 1 stycket LAU § 3 § 3 stycket, 5 § l stycket, 6 7 § l stycket LAU 9 § 4 § 2 stycket, 8 § l stycket LAU
468 IL 4- KL, SIL mfl.
1 stycket LAU 2 stycket LAU 4 stycket LAU 1 och 3 styckena, 9 § LAU 2 stycket LAU § l och 4 styckena LAU
§ 1 stycket LAU 5 stycket LAU 2 stycket LAU 3 stycket LAU 2 stycket LAU 1 stycket LAU
© ä U
- 3 § 1 1 stycket och 2 mom. mom. 1 stycket SIL h 0 3 § 1mom. 2 stycket och 2 mom. 2 stycket SIL 24 § 4 mom. 6 stycket SIL 3 l mom. 5 stycket SIL 3 l mom. 3 stycket SIL
3 2 mom. 6 stycket och 13 mo n. 1 och 2 styckena SIL 3 § 1 mom. 4 stycket SIL 3 § 3 mom. 6 stycket SIL 3 § 5 mom. 1 stycket SIL 3 § 5 mom. 1stycket och 6 mom. 1 stycket SIL
3§ 6 mom. 2 stycket SIL 3 § 14 mom.
20 § 1 stycket KL, 3 § 1 mom. första stycket och första 2 mom stycket SIL 2§ 19 § 1 stycket 34 ledet och 2 stycket, 20 § 2 stycket 27 ledet, l 3 stycket och 4 p anv. 20 § KL
3 § l mom. 6 stycket, 3 § 2 mom. 8 stycket SIL 3 § 2 mom. 6 stycket SIL 3 § 2 mom. 4 stycket SIL 3 § 4 1n01n. 2 stycket SIL
IL +- KL, SIL 469
8 § 3 § 6 2 stycket SIL
mom. 9 § 4 § RFL
10§ 3§11mom.S1L
11 § 10 1 stycket anv. 32 § KL,
3 § 4 mom. 2 stycket SIL 12 § 3 § 9 mom. 1 stycket SIL 13 § 3 § 5 mom. 2 stycket samt 9
mom. 2 och 3 styckena SIL 14 § 3 §7 1 stycket SIL
mom. 15 § 3 § 7 mom. 2 stycket SIL 16 § 3 § 7 4 och 5 styckena SIL
mom. 17 § 3 § 7 6 stycket SIL
mom. 18 § 3 § 8 mom. 1 stycket SIL 19 § 3 § 8 mom. 2 stycket SIL 20 § 3 § 8 mom. 3 stycket SIL 21 § 3 § 8 4 stycket SIL
mom. 22 § 3 § 8 mom. 5 stycket SIL 23 § 3 § 10 1 stycket SIL
mom 24§ 3 § 10 1 stycket, 7 § 9
mom.
mom. SIL 25 § 3 § 10 2 och 3 styckena
mom.
SIL 26 § 19 § 1 stycket 2 ledet KL, 3 § 1
1 stycket och 2 mom. 5
mom.
stycket SIL 27 § 3 § 1mom. 1 stycket och 4 mom.
1 stycket SIL 28 § 3 § 4 mom. 2 stycket SIL 29 § 3 §7 mom. 3 stycket SIL 30 § 3 § 3 7 stycket SIL
mom. 31 § 3 §3 mom. 2 och 3 styckena SIL 32 § 3 §3 mom. 3 stycket SIL 33 § 3 § 3 5 stycket SIL
mom. 34 § 3 § 3 mom. 4 stycket SIL 35 § 3 § 13 mom. 2 och 3 styckena
SIL 36§ 3 § 13 1 och 3 styckena
mom.
SIL
41 a kap.
1 § 3 § 1 1 stycket och 1 g
amom.
mom. SIL 2 § 3 § 1 mom. 2 och 3 styckena
a
SIL 3 § 3 § 1 b 1 stycket och 1 c
mom.
mom. 1 stycket SIL 4§ 3 § 1 b 1 och 3 styckena
mom.
samt 1 c mom. 1 stycket SIL
470 IL +- KL, SIL my
5 § 3 § 1 b 2 stycket SIL
mom. 6§ 3 § 1 l stycket och 1 d
c mom.
mom. SIL
7 § 3 § 1 c mom. 2 stycket SIL
8§ 3§1emom.SIL
9 § 3 § 1 f 1 stycket
mom. 10 § 3 § 1 fmom. 2 stycket
11 §
- 12 § 3 § 12 d 2 stycket SIL
mom. 13 § 3 § 12 d 3 stycket SIL
mom. 14 § 3 § 12 d 1 stycket SIL
mom. 15 § 3 § 12 d 1 stycket SIL
mom. 16 § 3 § 12 d l stycket SIL
mom. 17 § 3 § 12 2 stycket SIL
c mom. 18 § 3 § 12 3 stycket SIL
c mom. 19 § 2 § KapUL
20 § 3 och 4 KapUL
21 § 5 §KapUL
22 § 6 och 8 §§
KapUL
23 § 7 §
KapUL
24 § 9 §
KapUL
25 § 10 § 1 stycket KapUL
26 § 10 § 2-4 styckena KapUL
27 § 10 § 5 stycket KapUL
42 kap.
1 §
- 2 § 24 § 2 1 stycket SIL
mom. 3 § 24 § 2 mom. 1 stycket SIL
4 § 24 § 2 5 stycket SIL
mom. 5 § 2 1 och 2 styckena
mom.
åilL§
6 § 24 § 2 1 stycket SIL
mom. 7 § 24 § 2 2 stycket SIL
mom. 8 § 24 § 2 6 stycket SIL
mom. 9 § 24 § 4 4 stycket SIL
mom. 10 § 24 § 4 3 stycket SIL
mom. 11 § 24 § 1 1 stycket SIL
mom. 12 § 24 § 1 2 stycket SIL
mom. 13 § 24 § 1 5 stycket SIL
mom. 14 § 24 § 1 1 stycket SIL
mom. 15 å
- 16 24 § 2 6 stycket SIL
mom. 17 § 24 § 1 mom. 3 stycket SIL
18 § 24 § 4 1 stycket SIL
mom. 19 § 24 § 3 1 stycket SIL
mom.
IL - KL, SIL 471
24 § 3 mom. 2 stycket SIL 24 § 4 mom. 1 och 2 styckena SIL 24 § 4 5 stycket SIL
mom. 24 § 4 4 stycket SIL
mom. 24 § 4 mom. 3 stycket SIL 24 § 4 mom. 3 stycket SIL 24 § 4 mom. 7 stycket SIL 24 § 4 mom. 6 stycket SIL lagen 1995: 1592 om Skatteregler för ersättning från insättningsgaranti h 3 § 11 mom 1 stycket, 24 § 5 mom. 1 stycket SIL 30 § 24 § 5 mom. SIL a 3 § 11 mom. SIL
b å U
24 § 1 mom. 4 stycket SIL 3 § 2 mom. 7 stycket SIL 24 § 1 1 stycket SIL
mom. 24 § 1 mom. 2 och 3 styckena SIL 24 § 2 mom. 1 stycket SIL 24 § 2 mom. 2 stycket SIL 24 § 2 mom. 2 stycket SIL 24 § 2 mom. 3 stycket SIL 24 § 3 mom. SIL § 25 § 4 1 stycket SIL
mom. § 25 § 4 mom. 2 stycket SIL § 25 § 4 mom. 1 stycket SIL § 25 § 4 3 stycket SIL
mom. § 25 § 5 1 och 2 styckena
mom. SIL U § 25 § 5 mom. 3 och 4 styckena SIL § § 25 § 6 mom. 1 stycket SIL § 25 § 6 mom. 1 stycket SIL 19 § 25 § 6 l stycket SIL
mom. 20 § 25 § 6 mom. 2 stycket SIL 21 § 25 § 2 4 stycket och 6
mom.
3 stycket SIL mom. 22 § 25 § 6 mom. 4 och 5 styckena SIL 23 § 25 §7 mom. SIL 24 § 25 § 8 mom. SIL 25 § 25 § 9 SIL
mom. 26 § 25 § 10 mom. SIL 27 § 25 § 11 SIL
mom.
472 IL +- KL, SIL mfl.
28§ 33 anvxt. 23 § KL, 2 § l mom., 25 § mom. SIL
44 kap.
26 § 1 mom. SIL 3 § 2 mom. 7 stycket SIL 26 § 3 mom. 1 och 2 styckena SIL 26 § 4 mom. 1 stycket och 6 mom. SIL 26 § 3 mom. 3 stycket SIL 26 § 4 mom. 2 stycket SIL 26 § 5 mom. l och 2 styckena SIL 26 § 5 mom. 4 stycket SIL 26 § 5 mom. 3 stycket SIL 26 § 5 mom. 5 stycket SIL 26 § 8 mom. SIL 26 § 7 mom. SIL 26 § 9 mom. SIL 26 § 10 mom. SIL 33 anv. 23 § KL, 2 §1 mom., 26 § 10 SIL
mom.
Au :U
3 §§ UAL
F
11 UAL
UAL
1 stycket UAL
2-4 styckena UAL
UAL
UAL
§ 1 mom. SIL 29 § 1 mom. SIL 30 § l mom. SIL
IL +- KL, SIL 473
5 § 27 §2 mom. 2 stycket SIL 6 § 30 § 1 och 2 mom. 5 styck-
mom.
et SIL 7§ 27 § 2 mom. l stycket, 29 § 1
mom., 30 § 1 mom. SIL 8 § 27 § 2 mom. 1 stycket SIL 9 § 3 § 8 mom. 4 stycket SIL 10 § 27 § 2 1 stycket SIL
mom. ll § 12 § 2 stycket ExpmL 12 § 27 § 2 3 stycket SIL
mom. 13 § 27 §3 mom. SIL 14 § 27 § 2 mom 2 stycket SIL 15 § 27 § 2 mom. 4 och 5 styckena
SIL, 8 överg.best. SFS
1990:651 16 § 1 § lagen 1993:541 om in-
komstbeskattning vid ombild-
ning av värdepappersfond 17 § 27 § 4 1 stycket SIL, 22 §
mom.
1 stycket OL 17 a§ 27 § 4 mom. 2 och 5 styckena
SIL 18 § 27 § 4 mom. 3 stycket SIL 19 § 27 § 4 mom. 4 stycket SIL 20 § 22 §§ OL 21 § 6 OL 22 9 2 § OL 23 § 23 § 1 stycket OL 24 § 23 § 2 stycket OL 25 § 23 § 3 stycket OL 26 § 23 § 4 stycket OL 27 § 23 § 5 stycket OL 28 § 16 § OL 29§ 3 § 2 3 stycket, 27 § 5
mom.
mom., 29 §2 mom. SIL 30 § 27 §5 mom. SIL 31 § 27 §5 mom. SIL 32 § 29 §2 mom.S1L 32 § 27 §5 mom. SIL
a 33 § 33 anv. 23 § KL 34 § 2 § 14 mom. SIL 35 § 33 anv. 23 § KL
§ 2 mom. 3 och 4 styckena
SIL
28 § 1 stycket SIL
28 § 6 stycket SIL
28 § 7 och 8 styckena SIL
474 IL - KL, SIL
6 § 28 § 1 stycket SIL 7 § 28 §2 och 3 styckena SIL 8 § 28 §4 stycket SIL 9 § 28 §5 stycket SIL 10 § 24 §7 SIL mom. 11 § - 12 § 3 § 2 3 stycket SIL mom. 13 § 33 23 § KL anv. 14 § 33 23 § KL anv.
48 kap.
l § 1 § SHBL 2 § 1 § 2 stycket SHBL 3 § 2 § 1 stycket SHBL 4 § 2 § 2 stycket SHBL 5 § 2 § 3 stycket SHBL 6 § 3 § l och 2 styckena SHBL 7 § 3 § 3 stycket SHBL 8 § 4 § SHBL i
49 kap.
l § 31 § 1 stycket SIL 2 § 31 §2 stycket SIL 3 § 31 § 4 stycket SIL 4 § 31 § 3 stycket SIL 5 § 3 § 2 3 stycket, 31 § 5 mom. stycket SIL 6 § 33 anv. 23 § KL 7 § 33 anv. 23 § KL
50 kap
1 § 30 § 2 l och 4 styckena mom. SIL 2 § 24 § 1 3 stycket SIL mom. i 3 § 30 § 2 2 stycket SIL mom. g 4 § 30 §2 5 stycket SIL i mom. 5 § 30 §2 3 stycket SIL mom. 6 § 3 § 2 mom. 3 stycket SIL
51 kap
1 § - 2 § 14 8 stycket 32 § KL anv. 3 § 14 9 stycket 32 § KL anv. 4 § 14 10 stycket 32 § KL anv.
IL - KL, SIL 475
5 § 14 11 och 12 styckena
anv. 32 § KL 6 § 14 13 stycket anv. 32 § KL 7 § 14 1 stycket anv. 32 § KL, 2 § 13 mom. 1 stycket SIL 8 § 14 p. 2 och 3 styckena
anv. 32 § KL, 2 § 13 mom. 1 stycket SIL 9 § 24 §6 mom. SIL 10 § 14 p. 4 stycket anv. 32 § KL, 2 § 13 mom. 2 stycket SIL ll § 14 4 stycket 32 § KL
anv. 12 § 14 5 stycket anv. 32 § KL, 2 § 13 mom. 1 stycket SIL 13 § 14 p. 6 stycket anv. 32 § KL, 2 § 13 mom. 2 stycket SIL 14 § 14 p. 7 stycket anv. 32 § KL, 2 § 13 mom. 1 stycket SIL 15 § -
52 kap.
1 § - 2 § 3 § 12 mom. 1 och 3 styckena samt 12 b mom. 2 stycket SIL 3 § 3 § 12 amom. l och 4 styckena SIL 4 § 3 § 12 a mom. 3 stycket SIL 5 § 3 § 12 a mom. 2 stycket SIL
6§ 3§12em0m.SIL
7 § 3 § 12 b mom. 3 och 7 styckena SIL 8 § 3 § 12 b mom. 2 och 3 styckena, 12 c mom. 1 stycket samt 12 d mom. 1 stycket SIL 9 § 3 § 12 b mom. l stycket SIL 10 § 3 § 12 b mom. 3 och 4 styckena SIL 11 § 3 § 12 b mom. 3 stycket SIL 12 § 3 § 12 b mom. 5 och 7 styckena samt 12 c mom. 1 stycket SIL 13 § 3 § 12 b mom. 6 stycket SIL
476 IL - KL, SIL mjl.
å O
1 p. 2 och 18 styckena anv. 31 § KL b 1 p. 19 och 20 styckena anv. 31 § KL 1 2 stycket anv. 31 § KL 1 17 stycket anv. 31 § KL 2 och 8 styckena anv. 31 § .
2 stycket anv. 31 § KL . 2 stycket anv. 31 § KL . 3 stycket anv. 31 § KL . 4 och 7 styckena anv. 31 § .
- $ U 5 och 6 styckena anv. 31 § .
8 stycket anv. 31 § KL . 9 och 11 styckena anv. . KL
10 stycket anv. 31 § KL 23 stycket anv. 31 § KL . 12 stycket anv. 31 § KL . 13 och 14 styckena anv. . KL
x 15 och 16 styckena anv. . i KL - l stycket anv. 31 4 l . Wet anv. 41 § KL
l stycket anv. 31 § . 2 stycket anv. 31 § KL . 3 stycket anv. 31 § KL . 4 stycket anv. 31 § KL . 6 stycket anv. 31 § KL . 7 och 9 styckena anv. 31 § .
U 8 stycket anv. 31 § KL . 13 stycket anv. 31 § KL . 10 stycket anv. 31 § KL . 11 och 12 styckena anv. . § KL 5 stycket anv. 31 § KL 32 § 1 mom. 1 stycket j och 2 stycket, 4 1 stycket anv. 41 §
KL U 1 24 stycket och 3 14 styck-
et anv. 31 § KL
IL - KL, SIL mf. 477
54 kap
1 § 46 § 2 mom l stycket KL 2 § 6 1 stycket och 7 1 stycket
anv. 46 § KL 3 § 6 2 stycket och 7 2 och 3
styckena anv. 46 § KL 4 § 6 2 stycket anv. 46 § KL 5 § 6 3 stycket anv. 46 § KL 6 § 6 3 stycket anv. 46 § KL 7 § 6 5 stycket anv. 46 § KL 8 § 6 4 stycket anv. 46 § KL 9 § 6 4 stycket anv. 46 § KL 10 § 6 4 stycket anv. 46 § KL 11 § 6 4 stycket 46 § KL
anv. 12 § 6 4 stycket anv. 46 § KL 13§ 2lp. anv.t. 23 §,46§2mom.2
stycket KL 14 § 6 3 stycket anv. 46 § KL 15 § 6 7 stycket anv. 46 § KL 16 § 6 6 stycket anv. 46 § KL
55 kap.
1 §
- 2 § 20 § 2 stycket 3 ledet, 30 anv.
23 § KL 3 § 20 § 2 stycket 3 ledet KL 4 § 1 och 2 styckena anv. 52 § KL 5 § 2 stycket anv. 52 § KL 6 § 2 stycket anv. 52 § KL 7 § 3 stycket anv. 52 § KL 8 § 4 stycket anv. 52 § KL 9 § 19 6 stycket anv. 23 § KL 10 § 2 och 5 styckena anv. 52 § KL 11 § 7§2stycketExmL, 11 §RFL 12 § 13 3 stycket anv. 32 § KL 13 § 13 1 och 2 styckena anv.
32 § KL 14 § 13 4 stycket 32 § KL
anv.
56 kap
1 § 42 §2 stycket, 1 3 stycket anv.
42 § KL 2 § 42 § 3 stycket KL 3 § och 4 1 stycket anv. 42 §
4 § 2 1 stycket anv. 42 § KL 4 a § 2 2 stycket anv, 42 § KL
IL +- KL, SIL m./7.
4b§ 2 3 och 8 styckena anv. 42 § KL 5§ 2 4 och 5 styckena anv. 42 § KL 6§ 2 6 stycket och 4 1 stycket anv. 42 § KL 6a§ 2 7 stycket anv. 42 § KL 7§ 6 1och 2 styckena anv. 42 § KL 8§ 6 3 och 4 styckena anv. 42 § KL 9§ 6 5 stycket anv. 42 § KL 10§ 10 3 stycket anv. 32 § KL 10 4 stycket anv. 32 § KL 10 5 stycket anv. 32 § KL 42 § 4 stycket KL 4 2 stycket anv. 42 § KL 4 2 och 3 styckena anv. 42 § KL 1 2 stycket anv. 42 § KL 1 4 stycket anv. 42 § KL
46 § 1 mom. 1 och 3 styckena KL 46 § 1mom. 1-3 styckena KL 46 § 1 mom. 4 stycket KL 12 a anv. 32 46 § 2 mom. l stycket KL 12 a anv. 32 46 § 2 mom. 1 stycket KL 46 § 2 mom. 1 stycket, 5 anv.
46 § KL
§ 2 mom. 1 stycket KL 46 § 2 mom. 1 och 4 styckena KL
W U
8 § 2 stycket SIL 48 § 2 mom. 1 och 5 styckena, 3 och 4 1 6 stycket och 3
mom.,
1stycket anv. 48 § KL, 8 § 1 stycket SIL 48 § 2 mom. 1 och 2 styckena KL
IL KL, SIL mfl. 479
-
§ 2 mom. 4 stycket KL
§ 3 mom. KL
§ 4 mom. l stycket KL
1 stycket anv. 48 § KL
.
1 stycket anv. 48 § KL
.
2 stycket anv. 48 § KL
.
.4 och 5 styckena anv. 48 §
3 stycket anv. 48 § KL
.
49 4 1 stycket anv. 49 § KL, 8 a § SIL 1 1 stycket anv. 49 § KL l 2 stycket anv. 49 § KL 2 anv. 49 § KL 3 anv. 49 § KL
§ SIL
1 stycket, 2 § 1 stycket, 56 §
27 § 1 mom. UBL 56 70 § 1 mom. KL, lagen 1972:78 om skatt för gemensamt kommunalt ändamål 10 § l och 2 styckena SIL 10 § l och 3 styckena SIL 10 §4 stycket SIL 3 § ExpmL, 27 § 2 mom. l stycket UBL 2 § 4 mom. 1 och 2 styckena UBL
23 § SIL
l § 1 stycket, 1 1 stycket anv.
1 § SAIL 1 § 6 stycket, 4 2 17 stycket anv. l §SAIL 1 3 stycket anv. 1 § 1 § 2 stycket SAIL
480 IL - KL, SIL mfl.
2 § 2 stycket SAIL 2 § 1 stycket SAIL anv. 2 § SAIL 1 tredje och fjärde styckena anv. 1 §SAIL 5 stycket anv. 1 § SAIL . 5 stycket SAIL 2 och 4 styckena SAIL 15 och 16 styckena anv. .SAIL w 2 stycket, 2 6 stycket anv. § SAIL 2 stycket SAIL 3 stycket, 2 8 och 12 styckanv. 1 § SAIL 4 stycket SAIL 18 stycket anv. 1 § SAIL
1 stycket 1-5, 1-3 styckena 3 § SAIL . O 1 stycket 6-9, 3 stycket anv. § SAIL h Ö § 1 stycket 10-12 och 2 tycket, 4-6 stycket anv. 3 §
22§ stycket 13-15 SAIL
KL - IL. 481
Kommunalskattelagen 1928:370
1 § prop. 1996/97:100 l stycket 59 kap. 4 § 2 stycket 1kap. 4 59 kap. 1 § 3 stycket 1kap. 3 § 4 stycket 1 kap. 15 §
2 § 1986:473 1 stycket 1 kap. 4 59 kap. 4 § 2 och 3 styckena
3 § 1993:1541 1 stycket l kap. 11 och 12 §§ 2 stycket 1 kap. 12 § 3 stycket 1 kap. 14 §
4 § 1990:650 l stycket 2 stycket 5 kap. 3 stycket 2 kap. 4 stycket
5 § 1993:1524 1 stycket
1 meningen 2 och 3 meningen 2 kap. 9 och 13 §§ 4 meningen 2 kap. 14 §
2 stycket 2 kap. 8 § 3 stycket 2 kap. 15 § 4 stycket 2 kap. 8 § 5 stycket 6 stycket
1 meningen 2kap.10§
2-5 meningarna 2kap.11§ 7 stycket 2kap.9§
6§1993:l541 2 kap. 26 §
17 § 1990:650 1kap.2§
18 § 1993:1541 1 stycket 14 kap. l6§ 2 stycket 14 kap. 14 och 15 §§
16 17-0718
482 KL -+ IL
3 stycket 1 meningen 14 kap. 15 § 2 och 3 meningarna 14 kap. 17 § 4 meningen 14 kap. 18 § 4 stycket 14 kap. 14 och 15 §§
19 § lrr 29.5.1997 1 stycket 1 ledet 8 kap. 2 § 2 ledet 8 kap. 3 34 kap. 1 41
kap. 26 §
3 ledet 8 kap. 16 § 4 ledet 8kap. 17 11 kap. 15 § 5 ledet 8kap. 24 § 6 ledet 8 kap. 25 §
a 7 ledet 8 kap. 17 och 25 8 ledet 9 ledet ll kap. 39§ 10 och 11 leden 8kap. 5§ 12 ledet 8 kap. 11 och 12 §§, 9 kap. 7 § 13 ledet 8kap. 14§ 14 ledet 8kap. 8 11 kap. 34 § 15 ledet 16 ledet 8 kap. 18 och 20 §§, 11 kap. 27
och 28 §§ 17 ledet 8 kap. 21 § 18-20 leden 8 kap. 9 § 21 ledet 8 kap. 8 § 22 ledet 23 ledet 8kap. 28§ 24 ledet 11 kap. 22§ 25 ledet 8kap. 31 § 26 ledet 8kap. 30§ 27 ledet 8kap. 4§ 28 ledet 15 kap. lO 29 ledet 25 kap. 17 30 ledet 8kap. 29§ 31 ledet 8kap. 6§ 32 ledet 8kap. 7§ 33 ledet 8kap. 6 a§ 34 ledet 11 kap. 1 15 kap. 11 41 kap.
2§ 2 stycket 11 kap. 1 12 kap. 1 16 kap.
16 §,41 kap. 2 § 3 stycket 8 kap. 17 §
Anvisningar
punkt l 1995:1521 1 stycket
KL - IL. 483
1 meningen 8 kap. 10,15, 26 och 27 §§ 2 meningen 15 kap. 6 § 3 meningen 8 kap. 27
2 stycket 3 stycket 4 stycket 5 stycket 6 stycket
1 meningen
2 meningen
3 meningen 7 stycket
7§ 8 stycket 9 stycket 8 kap. 5 och 12 §§, 3 kap. 11 §
ILP 10 stycket 8 kap. 31 a §
20 § 1995:651 1 stycket 12 kap. 1 16 kap. 1 41 kap.
1§ 2 stycket
l ledet 9 kap. ch3
2 ledet 9 kap.
3 ledet 9 kap. 55 kap. 2 och 3 §§
,
4 ledet 9 kap.
5 ledet 9 kap.
6 ledet
7 ledet 9kap. o
8-13 leden 9kap. §
14 ledet 9kap. §
15 ledet 16 kap. 15 §
16 och 17 leden 9 kap. 12 §
18 ledet 9 kap. 13 §
19-24 leden 9kap. 12§
25 ledet 3 kap. 19 § ILP
26 ledet 9 kap. 12 §
27 ledet 12 kap. 1 16 kap. 16 41 kap.
2§
28 ledet 9kap. 12§
An visningar
punkt l 1996:651 1 stycket
l meningen 9kap. 2 §
2 och 3 meningarna 2 stycket kap. 12§ 3 och 4 styckena 12 kap. 1 16 kap. 3 41 kap.
2§
484 KL - IL
punkt 2 1976: 1094 1 stycket - 2 stycket 55 kap. 2 §
punkt 3 1984:1054 9 kap. 5 §
punkt 4 1990: 1421 1 stycket 11 kap. 1 12 kap. 1 16 kap. 18 41 kap. 2 § 2 och 3 styckena 11 kap. 1 12 kap. 1 16 kap. 19 41 kap. 2 § 4 stycket ll kap. 1 12 kap. l 16 kap. 18 41 kap. 2 §
21 § 1990:650 13 kap. 1 §
Anvisningar
punkt 1 1990:650 13 kap. 12 §
punkt 2 1990:650 13 kap. 13 §
punkt 3 1990:650 1 stycket 13 kap. 2 § 2 stycket 24 kap. 9 och 10 3 stycket 1 meningen 24 kap. 11 och 13 2 meningen 24 kap. 12 § 3 meningen 24 kap. 11 § 4 meningen 24 kap. 13 § 5 meningen 24 kap. 12 § 6 meningen 24 kap. 15 § 4 stycket 24 kap. 14 § 5 stycket 24 kap. 3 § 6 stycket 24 kap. 17 § 7 stycket 24 kap. 16 § 8 stycket punkt 4 1990:650 1 stycket 13 kap. 2 § 2 stycket 24 kap. 4 § 3 stycket 24 kap. 5 § 4 stycket 24 kap. 8 § 5 stycket 24 kap. 6 § 6 stycket 24 kap. 7 § 7 stycket 24 kap. 2 §
punkt 5 1990:650 24 kap. 19 §
KL - IL. 485
22 § 1990:650 15 kap. 1 §
Anvisningar
punkt 1 lrr 15.5.1997 1 stycket 15 kap. l § 2 stycket
1 meningen 15 kap. l §
2 meningen 13 kap. 7 § 3 stycket
1 meningen 13 kap. 8 §§, 15 kap. 1 22 kap.
3 och 4 §§
2 meningen 13 kap. 5 § 4 stycket
1 och 2 meningarna 15 kap. 2 § 3 meningen 15 kap. 5 § 4 meningen 15 kap. 4 §
5 stycket 15 kap. 2 §
6 och 7 styckena 15 kap. 3 §
punkt 2 lrr 15.5.1997 1 stycket 13 kap. 8 och 10 §§, 15 kap. 1 § 2 stycket 13 kap. 5 §
punkt3 1990:1421
-
punkt 4 1995: 1613 1 stycket
- 2 stycket 23 kap. 12 §
punkt 5 1993: 1470 l stycket
1 meningen 23 kap. 1 och 2
2 och 3 meningarna 23 kap. 2 § 4 meningen 23 kap. 3 §
2 stycket 23 kap. 10 § 3 stycket 23 kap. 7 § 4 stycket 23 kap. 6 § 5 stycket 23 kap. 5 § 6 stycket 23 kap. 2 och 10 §§ 7 stycket 23 kap. 4 § 8 stycket
l och 2 meningarna 23 kap. 9 och 11 §§
3 meningen 23 kap. 13 §
punkt 6 1993:1470 1 stycket 23 kap. 8 § 2 stycket 23 kap. 11 §
486 KL - IL
punkt 7 1990:650 15 kap. 9 §
punkt 8 1990:650
1 och 2 meningarna 19 kap. 28 §
3 meningen 19 kap. 27 §
punkt 9 1996: 1399 1 och 2 styckena 26 kap. 2 och 3
3 stycket 26 kap. 4 §
4 stycket 26 kap. 5 § 5 stycket 26 kap. 6 § 6 stycket 26 kap. 7 § 7 stycket 26 kap. 8 § 8 stycket
1 meningen 26 kap. 9 § 2 meningen 26 kap. 10 § 3 meningen 26 kap. 11 § 4 och 5 meningarna 26 kap. 12 § 6 meningen 26 kap. 13 §
punkt 10 1990:650 26 kap. 15 §
punkt 11 1991:1044 15 kap. 13 §
punkt 12 1990:650 15 kap. 14 §
punkt 13 1994:487 15 kap. 12 16 kap.
28 §
punkt 14 1990:650 15 ka 12 16 kap.
.
16 oc 17 §§
punkt 15 1990:650 1 stycket 15 kap. 10 25 kap. 17 §
2 stycket 15 kap. 21 §
3 stycket
1 och 2 meningarna 15 kap. 18 §
3 och 4 meningarna 15 kap. 19 § 4 stycket 15 kap. 21 § 5 stycket 15 kap. 20 §
punkt 17 1991:1832 26 kap. 14 §
KL - IL. 487
23§1995:1613 16 kap. 1 §
Anvisningar
punkt 1 lrr 15.5.1997 1 stycket
1 meningen 16 kap. 1 §
2 meningen 13 kap. 9 16 kap. l § 2 stycket 13 kap. 5 16 kap. 1 § 3 stycket 14 kap. 4 § 4 stycket
1 meningen
-
2 och 3 meningarna 16 kap. 19 a §
punkt 2 1990:650 16 kap. 2 §
punkt 3 1990:650 19 kap. 2 §
punkt 4 1991:1832 1 stycket 26 kap. 14 § 2 stycket 19 kap. 23 § 3 och 4 styckena 19 kap. 24 §
punkt 5 1990:650 2 kap. 16 19 kap. 3 §
punkt 6 1994: 1855 1 stycket
1 meningen 19 kap. 4 §
2 och 3 meningarna 19 kap. 5 §
4 meningen 19 kap. 6 § 2 stycket
1 meningen 19 kap. 8 och 18
2-6 meningarna
-
7 meningen 19 kap. 20 §
8 meningen 19 kap. 18 §
9-11 meningarna 19 kap. 19 § 3 stycket 19 kap. 18 § 4 stycket 19 kap. 8 § 5 stycket
1 meningen 19 kap. 9 § 2 och 3 meningarna 19 kap. 13 § 4 meningen 19 kap. 10 § 5-7 meningarna 19 kap. 11 § 8 meningen 19 kap. 12 § 9 meningen 19 kap. 14 §
6 stycket 19 kap. 15 § 7 stycket
l meningen 19 kap. 5 §
2-4 meningarna
- 8 stycket 19 kap. 17 § 9 stycket 19 kap. 7 §
488 KL -IL
punkt 7 1994: 1855 1 stycket l meningen 20 kap. 4§ 2 meningen 20 kap. ch1l§§ 6 0 3 och 4 meningarna 20 kap. 5 § 5 meningen 20 kap. 8 § 2 stycket l och 2 meningarna 20 kap. § 3 meningen 20 kap. 1 § 4 och 5 meningarna 3 stycket 1 meningen 20 kap. 10 och 15 §§ 2 meningen 20 kap .15§ 3-5 meningarna 20 kap. 16§ 4 stycket 20 kap. 15§ 5 stycket 20 kap. 6 stycket 20 kap. 7 stycket 20 kap.
punkt 8 1990:650 1 stycket 1 meningen 20 kap. 2-4 meningarna 20 kap. 4 meningen 20 kap. 2 stycket 21 kap.
punkt 9 1993: 1541 l stycket 1 meningen 21 kap. 2 meningen 21 kap. 3 och 4 meningama 21 kap. 5 meningen 6 meningen 21 kap. 2 stycket 21 kap. 3 stycket 21 kap. 4 stycket 21 kap. 5 stycket 21 kap. o 6 stycket 21 kap. 7 stycket 21 kap. 8 stycket 21 kap.
punkt 10 1994:1912
1 stycket 1 meningen 21 kap. 2 och 3 meningarna 21 kap.
2 stycket 21 kap.
3 stycket 1-4 meningarna 21 kap. 5 meningen 21 kap. 4 stycket 21 kap.
KL-IL. 489
5 stycket 21 kap. 1s§ 6 stycket 21 kap. 20§ 7 stycket
1 meningen 21 kap. 4§
2 meningen 21 kap. 19§
punkt 11 1990:650 1 stycket 20 kap. 20§ 2 stycket 20 kap. 21§ 3 stycket 20 kap. 22§ 4 stycket 20 kap. 23§ 5 stycket
l meningen 20 kap. 24§
2 och 3 meningarna 20 kap. 25§
4 meningen 20 kap. 26§ 6 stycket 20 kap. 27§ 7 stycket 20 kap. 28§ 8 stycket 20 kap. 20§
punkt 12 1994:1855 1 stycket
1 meningen 18 kap. 1och3§§
2 och 3 meningarna 18 kap. 4§ 2 stycket 3 stycket
1 meningen
2 meningen kap. 8§ 4 stycket 18 kap. 11§
punkt 13 1992:1343 1 stycket 18 kap. 15 och 21 2 stycket
1 meningen 18 kap. 2 meningen 18 kap. 3 meningen 18 kap.
3 stycket 18 kap. 4 stycket 18 kap. 5 stycket
1 och 2 meningarna 18 kap.
3 meningen 18 kap. 6 stycket
1 meningen 18 kap.
2 meningen 18 kap. 7 stycket
1 meningen 18 kap.
2 meningen 18 kap. 8 stycket 18 kap. 9 stycket 18 kap. 10 stycket 18 kap. 11 stycket 18 kap.
490 KL - IL
punkt 14 1990:650 1 stycket 18 kap. 14 § 2 stycket 18 kap. 19 § 3 stycket 18 kap. 10, 12, 14, 16 och 17 §§
punkt 15 1990:650 1 stycket 19 kap. 25 § 2 stycket 19 kap. 26 § 3 stycket 19 kap. 27 §
punkt 16 1995:1613 18 kap. 1§
punkt 17 1990:650 18 kap. 1 §
punkt 18 1990:650 punkt 19 1994:1921 1 och 2 styckena 16 kap. 28 § 3 och 4 styckena 16 kap. 29 § 5 stycket 16 kap. 30 § 6 stycket 55 kap. 9 § 7 stycket LSK
punkt 20 a 1991:180 1 stycket 16 kap. 13 § 2 stycket 16 kap. 14 §
punkt 20b1991:180 25 kap. 20ch 11 §§
punkt 20 c 1991: 180 25 kap. 2 §
punkt 20 d 1991:180 25 kap. 2 och 11 §§
punkt 20 e 1991:180 1 stycket 1 och 2 meningarna 25 kap. 4 § 3 meningen 25 kap. 5 § 4 meningen 25 kap. 6 och 7 § 2 stycket 25 kap. 8 § 3 stycket 25 kap. 9 § 4 stycket 25 kap. 10 § 5 stycket 25 kap. 11 § 6 stycket 25 kap. 12 § 7 stycket 25 kap. 13 § 8 stycket 25 kap. 14 § 9 stycket 25 kap. 2 § 10 stycket 25 kap. 15 §
punkt 21 1996:1331 1 meningen 16 kap. 31 2 meningen 54 kap. 13
KL-1L 491
punkt 22 1990:650
punkt 23 lrr 29.5.1997 1 stycket
1 meningen 16 kap. 17§ 2 meningen 3 meningen 16 kap. 16§
2 stycket
1 och 2 meningarna 16 kap. 24§
3 meningen 16 kap. 25§ 3 stycket 16 kap. 32§ 4 stycket 16 kap. 27§
punkt 24 1990:650 16 kap. 8§
punkt 25 1994:777 16 kap. 11§
punkt 26 1990:650 14 kap. 1l§
punkt 27 1990:650
1 stycket 16 kap. 33 § 2 stycket 16 kap. 34 §
punkt 28 1990:650
punkt 29 1990:650 16 kap. 35 §
punkt 30 1990:650 55 kap. 2 §
punkt 31 1990:650 16 kap. 20 §
punkt 32 1996: 1208 16 kap. 26 §
punkt 33 1994: 1855 13 kap. 5 och 8 §§, 22 kap. 3 och
4 §§, 43 kap. 28 44 kap. 15
46 kap. 33 och 35 §§, 47 kap. 13
och 14 §§, 49 kap. 6 och 7 §§
punkt 34 1995:651 1 och 2 styckena 3 stycket 4 stycket
24 § 1990:650
492 KL - IL
Anvisningar
punkt l 1995:853 l stycket 1 meningen 14 kap. 3 § 2 meningen 14 kap. 2 § 3 meningen 14 kap. 3 § 4 och 5 meningarna 14 kap. 2 § 2 stycket 1 meningen 14 kap. 5 § 2 meningen 14 kap. 6 § 3 stycket 1-4 meningarna 14 kap. 2 § 5 meningen 3 kap. 26 § ILP 4 stycket 14 kap. 2 § 5 stycket 21 kap. 2 § 6 stycket - 7 och 8 styckena 14 kap. 5 § i i 9 stycket 14 kap. 7 §
10 stycket ä 1 meningen 34 kap. 2 § 2 meningen 22 kap. 2 §
punkt 2 1995: 1613 1 stycket 1 meningen 17 kap. 3 § 2 meningen 17 kap. 2 § 2 stycket 17 kap. 3 § 3 stycket 17 kap. 4 § 4 stycket 17 kap. 5 § 5 stycket 1 meningen 17 kap. 25 § 2 meningen 18 kap. 24 § 6 stycket 1 meningen 17 kap. 8 och 9 §§ 2 meningen 17 kap. 9 § 3 meningen 17 kap. 10 § 4 meningen 17 kap. 12 § 5-8 meningarna 17 kap. 11 § 7 stycket 1 meningen 17 kap. 6 och 7 §§ 2-5 meningarna 17 kap. 6 § 6 meningen 17 kap. 7 §
punkt 3 1990:650 1 stycket 1 meningen 17 kap. 26 § 2-4 meningarna 17 kap. 27 § 2 stycket 17 kap. 28 § 3 stycket 17 kap. 29 §
KL - IL 493
4 stycket 13 meningarna 17 kap. 30 § 4 meningen 17 kap. 31 § 5 stycket 17 kap. 32 § 6 stycket 17 kap. 33 § 7 stycket 17 kap. 34 § 8 stycket 17 kap. 35 §
punkt41990:l421 14 kap. 9§
punkt 5 1990: 1421 1 stycket 1 meningen 16 kap. 4 § 2-4 meningarna 16 kap. 5 § 5 meningen 16 kap. 6 § 2 stycket 16 kap. 4 §
punkt 6 1992:1545 16 kap. 7 §
25§1993:1541 14 kap. 23§
27 § 1990:650 1 kap. 4 §
31 § 1990:650 1 stycket 10 kap. 1 § 2 stycket 10 kap. 2 §
Anvisningar
punkt 1 1996:1240 1 stycket 10 kap. 3 och 6 §§, 53 kap. 18 § 2 stycket 1 meningen 53 kap. 2 och 5 2 meningen 53 kap. 4 § 3 meningen 53 kap. 6 § 4 och 5 meningama 53 kap. 7 § 3 stycket 53 kap. 8 § 4 stycket 53 kap. 9 § 5 och 6 styckena 53 kap. 10 § 7 stycket 53 kap. 9 § 8 stycket 53 kap. 5 och 11 9 stycket 53 kap. 12 § 10 stycket 53 kap. 13 § 11 stycket 53 kap. 12 § 12 stycket 53 kap. 15 § 13 och 14 styckena 53 kap. 16 § 15 och 16 styckena 53 kap. 17 § 17 stycket 53 kap. 4 a §
m
494 KL -+ IL
18 stycket 53 kap. 2 § 19 och 20 styckena 53 kap. 3 § 21 stycket 10 kap. 8 § 22 stycket
- 23 stycket 53 kap. 14 § 24 stycket 53 kap. 31 §
punkt 2 1984: 1060
I och 2 meningarna 11 kap. 39 §
3 meningen 10 kap. 7 §
punkt 3 1993: 1542 1 stycket 53 kap. 19 § 2 stycket 53 kap. 20 § 3 stycket 53 kap. 21 § 4 stycket 53 kap. 22 § 5 stycket 53 kap. 29 § 6 stycket 53 kap. 23 § 7 stycket 53 kap. 24 § 8 stycket 53 kap. 25 § 9 stycket 53 kap. 24 § 10 stycket 53 kap. 27 § 11 och 12 styckena 53 kap. 28 § 13 stycket 53 kap. 26 § 14 stycket 53 kap. 31 §
32 §
1 mom. 1996:1240
1 stycket
aochb l1kap.1§ c 10kap.2§,11kap1§ d 11kap.1oh31§§
e 11 kap. l och 36
fochg 10kap.2§,11kap 1§ hochi 10kap.3§
j 10 kap. 3 53
kap. 30 §
2 stycket 53 kap. 30 § 3 stycket
- 4 stycket 10 kap. 5 §
5 stycket 11 kap. 36 §
a
2 mom. 1977:279 11 kap. 31 §
3 mom. 1996:651
I och 2 meningarna 11 kap. 17 §
3 meningen ll kap. 24 §
4 meningen 12 kap. 3 §
1997:77 KL-IL 495 SOU
3 a mom. 1990:650
l och 2 meningarna 11 kap. 15 § 3 och 4 meningarna 11 kap. l6§
3 b 1995:651 11kap.l4§ mom.
3 lrr 29.5.1997 c mom. l stycket 1 meningen 11kap.5§ 2 meningen l1kap.6§ 2 stycket 11kap.4a§
3 dmom. 1987: 1303 l1kap.11§
3 1993:1515 11kap.8§
e mom.
3fm0m. 1996:651 11kap.10§
1995:987 11kap.7§
3 g mom.
3 h 1996:651 11kap.13§ mom.
4m0m. 1993:1515 11 kap. 23§
Anvisningar
punkt l -
punkt 2 1966:695
punkt 3 lrr 29.5.1997 1 stycket 2 stycket l meningen 2-4 meningarna 3 stycket 1 meningen 2 meningen 3 stycket
punkt 1992:487 11 kap. 12§
3 a
punkt 3 b 1993: 1515 11 kap.9§
punkt 4 1990:650
punkt 6 1995:750 1 stycket l meningen l1kap.21§ 2 meningen ll kap. 20§ 2 och 3 styckena ll kap. 21 §
KL -+ IL
4 stycket 11 kap. 3 §
punkt 11kap.3a§
punkt 8 1990:650 11 kap. 25 §
punkt91993:1541 10 kap.5§
punkt 10 1992:1596
1 stycket l meningen - 2 meningen 41 kap. 11 § 2 stycket - 3 stycket 1 meningen 56 kap. 10 §
2 meningen 3 kap. 94 § ILP
4 stycket 56 kap. 11 § 5 stycket 56 kap. 12 § 6 stycket -
punkt 12 lrr 29.5.1997
l stycket 11 kap. 26 § 2 stycket ll kap. 26 och 27 3 stycket 11 kap. 29 § 4 stycket 11 kap. 30 § 5 stycket 11 kap. 20 § 6 stycket 11 kap. 30 § 7 stycket 11 kap. 38 § a
punkt 12 a 1994:487 11 kap. 37 12 kap. 33 57 kap. 5 och 6 §§
punkt 1309902650
1 och 2 styckena 55 kap. 13 § 3 stycket 55 kap. 12 § 4 stycket 55 kap. 14 §
punkt 14 prop. 1996/972150 l stycket 51 kap. 7 2 och 3 styckena 51 kap. 8 4 stycket 1 meningen 51 kap. 1 2 meningen 51 kap. 1 3 meningen 51 kap. 1 5 stycket 51 kap. 1 6 stycket 51 kap. l 7 stycket 51 kap. 1 8 stycket 51 kap. 2 9 stycket 51 kap. 3 10 stycket 51kap. 4 11 och 12 styckena 51kap. 5 13 stycket 51 kap. 6
KL - IL 497
punkt 15 1990:650 10 kap3 11 kap. 38§
33§
1994:1990 1 mom. 1 stycket 12 kap. 1§ 2 stycket 3 stycket kap. 35 § 4 stycket 10 kap. 5 §
1994:1855 12 kap. 2 § 2 mom.
Anvisningar
punkt 1 1975:1347 12 kap. 32 §
punkt 2 - 12 kap. 31 §
punkt 3 prop. 1996/971133 1 stycket 12 kap. 0 2 stycket l och 2 meningarna 12 kap. 3-7 meningarna 12 kap. 8 och 9 meningarna 12 kap. 3 stycket 12 kap. 4 stycket 12 kap. 10 och 13 §§ 5 stycket 1-3 meningarna 12 kap. 10 och 14 §§ 4 meningen 12 kap. 11 § 6 stycket 12 kap.9§ 7 stycket 1 meningen 12 kap. 13§ 2 meningen 12 kap. 14§ 8 stycket 12 kap. 15§ 9 stycket 12 kap. 12§ 10 stycket 12 kap. 16§ 11 stycket 12 kap.5§
punkt 3 a 1993:1515 1 stycket 12 kap. 17 § 2 stycket 12 kap. l8§ 3-5 styckena 12 kap. 19 § 6 stycket 12 kap. 20§ 7 stycket 12 kap. 21 §
punkt 3 b 1996: 1208 12 kap. 23 §
punkt 1996:1208 12 kap. 4 § 3 c
498 KL - IL
punkt 3 d 1996:651 12 kap. 22 §
punkt3e1996:1331 l2kap3a§
punkt 4 1996: 1208 1 stycket 12 kap. 25 § 2 stycket 12 kap. 26 § 3 stycket 12 kap. 27 § 4 stycket 12 kap. 24 § 5 stycket 12 kap. 26 § 6 och 7 styckena 12 kap. 28 §
punkt5 1983:1051 12 kap. 30§
punkt 6 lrr 29.5.1997 12 kap. 33 §
punkt71994:1921 12 kap. 34§
punkt 8 1996:651 12 kap. 29 §
34 § 1990:650 10 kap. 14 §
41 § prop. 1996/97: 100 1 stycket
- 2 stycket
1 meningen 10 kap. 9 och 12
2 meningen 10 kap. 13 §
3 meningen
-
Anvisningarna
punkt 4 lrr 29.5. 1997 1 stycket
l och 2 meningarna 10 kap. 9 §
3 meningen 10 kap. 10 §
4 meningen 10 kap. 10 §
a
5 meningen 10 kap. 11 §
6 meningen 53 kap. 30 §
7 meningen 53 kap. 18 § 2 stycket 10 kap. 12 §
41 a § 1985:1017 13 kap. 11 §
v
Anvisningar
punkt 2 1990:650
KL-IL 499
1 meningen 15 kap. 15§
13 kap. 11§
2 meningen
punkt 3 1975:259 19 kap. 12§
punkt 4 1990:650 13 kap. 11§
42 § 1996:1331 1 stycket 2 stycket kap. 3 stycket 56 kap. 4 stycket 56 kap.
Anvisningar
punkt 1 lrr 29.5.1997 1 stycket 2 stycket kap. 14§ 3 stycket 56 kap. 4 stycket 56 kap.
punkt 2 lrr 29.5.1997 1 stycket 56 kap. 2 stycket 56 kap. 3 stycket 56 kap. 4 och 5 styckena 56 kap. 6 stycket 56 kap. 7 stycket 56 kap. 8 stycket 56 kap.
punkt 3 1992:1596 56 kap. w
punkt 4 1996:1208 1 stycket 56 kap. 30ch6§§ 2 stycket
1 meningen 56 kap. 13§
2 meningen 56 kap. 13a§ 3 stycket 56 kap. 13a§
punkt 5 1989:1017
punkt 6 1996:651 1 och 2 styckena 56 kap. 3 och 4 styckena 56 kap. 5 styckena 56 kap.
43 §
1983: 123 14 kap. 21§ 1 mom.
500 KL -+ IL
Anvisningar
punktl 1995:1613 14 kap. 22§
46 §
1 mom. 1995:1624 1 stycket 57 kap. 24 2 stycket 57 kap. 3 § 3 stycket l 57 kap. 3 § 2och3 57 kap. 2§ 4 57 kap. 3 § 4 stycket 57 kap. 4 §
2 mom. 1996: 1331 1 stycket ingressen 57 kap. 10 § 1 57 kap. 7 § 2 57 kap. 5 § 3 57 kap. 6 § 6 57 kap. 9 54 kap. 1 § 7 57 kap. 9 § 2 stycket 54 kap. 13 § 3 stycket 57 kap. 10 §
Anvisningar
punkt 1 1950:308 punkt 2 - punkt 3 1960: 172 punkt 5 1984:498 57 kap. 7 §
punkt 6 1995:919 1 stycket 54 kap. 2 § 2 stycket 54 kap. 3 och 4 §§ 3 stycket 1 meningen 54 kap. 5 § 2 meningen 54 kap. 3 § 3 meningen 54 kap. 6 § 4 meningen 54 kap. 14 § 4 stycket 1 och 2 meningarna 54 kap. 8 §
KL-IL 501
3-5 meningarna 6-8 meningarna 9 meningen 10 och meningarna 12 och 13 meningarna 5 stycket 6 stycket 7 stycket
punkt 7 1993:938 1 stycket 2 stycket
47 § 1990:650
4s§
2 mom. 1996:1331 1 stycket 58 kap. 2 stycket 58 kap. 3 stycket 4 stycket kap. 5 stycket 58 kap.
1995:547 58 kap. 3 mom.
1990:650 4 mom. 1 stycket 58 kap. 2 stycket 58 kap.
Anvisningar
punkt 1 1995:1521 1 stycket 1 meningen 2-4 meningarna 58 kap. 5 meningen 58 kap. 2 stycket 58 kap. 3 stycket 58 kap. 4 och 5 styckena 58 kap. 6 stycket 58 kap.
punkt 2 1970: 162
punkt 3 1990:650 1 stycket 58 kap. 3§ 2 stycket
punkt 4 1990:650
KL-IL
49§1996:l331 58 akap. 2 §
Anvisningar
punkt 1 prop. 1996/97:1l6 1 stycket 58 akap. 3 § 2 stycket 58 akap. 4 §
punkt 2 prop. 1996/97: 130 58 akap. 5 §
punkt 3 1996:1331 58 akap. 6 §
punkt 4 prop. 1996/97:116 58 akap. 2 LSK
50 § 1996:1331 lkap.4§
52 §
1 mom. 1990:650
2 mom. 1960: 172
Anvisningar 1990:650
1 stycket 55 kap. 4 § 2 stycket 1 meningen 55 kap. 5 och 6 §§ 2 meningen 55 kap. 6 § 3 meningen 55 kap. 10 § 4 meningen 55 kap. 4 § 3 stycket 55 kap. 7 § 4 stycket 55 kap. 8 § 5 stycket 55 kap. 10 § 6 och 7 styckena
53 §
1 mom. 1996:162 a 3 kap. 15 och 16 §§ b 4kap.2§
2 mom. 1990:650 1 meningen 5 kap. 1 och 2 §§, 6kap. 6§ 2 meningen 6kap. 12 och 13 §§
KL - L 503
3 mom. 1993:1541 1 stycket 4 kap. 2 stycket 4 kap. ch3§§ 3 stycket 2 kap.
4 mom. 1993: 1542 1 stycket 3 kap. 19§ 2 stycket 3 kap. 20 6 kap. 16 §
Anvisningar
punkt 1 1985:362 1 stycket 3 kap. 3 § 2 stycket
1 meningen 3 kap. §
2 meningen 3 kap. § 3 stycket 3 kap. §
punkt 1986: 1113 2 kap. 28§
2 a
punkt 3 1990:650 1-4 styckena 2 kap. 27§ 5 stycket 3 kap. 15 6 kap. 10 §
punkt 10 1993:1541 1 stycket 5 kap. 2§ 2 stycket 6 kap. 12 och 13 §§
54 § 1991:592 1 stycket
3 kap. 13§ a b c och d gkap.32§ f 3 kap. 8 och 9 §§
2 stycket
An visningar
punkt 3 1993:1515 1 stycket 3 kap. 6§ 2 stycket 3 kap. 9§ 3 stycket 3 kap. 7§ 4 stycket 3 kap. 10§
56 § 1986:473 1 kap. 3 59 kap. 5 §
504 KL - IL
60 § 1991:484
65 § 1984:344 1 stycket
l meningen
-
2 meningen 2 kap. 22 § 2-4 styckena
- 5 stycket 2 kap. 20 §
Anvisningar
punkt l 1990:650
punkt 2 1976:67
-
66 § 1991:484 TL
Anvisningar
punkt 1 1991:484 TL
punkt 2 1984:1060 TL
68 § 1986:473 3 kap. 3 §
69 § 1996:1208 1 stycket 3 kap. 3 §
a 2 stycket 3 kapi 3b § 3 stycket 3 kap. 3 §
c
70 §
1 mom. 1986:1113
1 meningen 3 kap. 14 §
2 meningen 1 kap. 3 §
2 mom. 1984:894 3 kap. 11 §
3 mom. - 3 kap. 12 §
Anvisningar 1986: 1 13l
-
71§1996:162
-
KL -+ L 505 74§l996:162 9kap.8§
506 SIL - IL
Lagen 1947:576 statlig inkomstskatt om
1 §
1 mom. 1990:651 1kap.2§
2m0m. 1990:651 1kap.2§
3 mom. 1990:1422 1 meningen l kap. 2 § 2 meningen 2kap. 3 §
4 mom. 1996:1332 3 kap. 18 6kap. 15 §
5m0m. 1990:651 lkap. 15 §
2§
1 mom. 1995:1614 1-3 styckena 4 stycket 1kap.13 § 5 stycket l meningen 14 kap. 12§ 2 och 3 meningarna 14 kap. 17§ 4 meningen 14 kap. 18§ 6 stycket 13 kap. 3 22 kap. 3 och 4 §§, 34 kap. 2§ 7 stycket 13 kap. 3 22 kap. 3 och 4 §§, 34 kap. 2§ 8 stycket 1 meningen 22 kap. 2 43 kap. 28 44 kap. 15 § 2 meningen 43 kap. 28 44 kap. 15 § 9 stycket 17 kap. 24 §
2 mom. 1991:181 1 stycket 33 kap. och 3 §§ 2 stycket 33 kap. och 3 3 stycket 1 meningen 33 kap. § 2-4 meningama 33 kap. § 4 stycket 1 meningen 33 kap § 2 meningen 33 kap §
3 mom. 1995:854 1 stycket 1 meningen 32 kap. 1-4 2 meningen a-c 32 kap. 3 och 4 §§
SIL - IL 507
d 32 kap. 3 § e 32 kap. 4 § f 32 kap. 3 och 4 §§ 2 stycket 32 kap. 5 § 3 stycket 32 kap. 6 § 4 stycket 32 kap. 1 § 5 stycket 32 kap. 8 §
4 mom. 19961227 1 stycket 35 kap. 1 § 2 stycket 34 kap. 23 35 kap. 5 § 3 stycket 22 kap. 8 34 kap. 24 och 26 §§, 35 kap. 6 och 8 4 stycket 35 kap. 6 5 stycket 22 kap. 9 34 kap. 27 35 kap. 9 § 6 stycket 35 kap. 11 § 7 stycket 1 meningen 22 kap. 6 och 11 §§, 35 kap. l och 3 §§ 2 meningen 22 kap. 7 och 12 §§, 34 kap. 25 35 kap. 7 § 3 meningen 35 kap. 1 8 stycket 35 kap. 12 § 9 stycket 1 meningen 22 kap. 6 § 2 meningen 22 kap. 8 och 9 3 meningen 22 kap. 7 § 10 stycket 1-3 meningarna 22 kap. 11 och 12 §§ 4 meningen 22 kap. 13 1 1 stycket 35 kap. 2 § 12 stycket 34 kap. 22-28
4 a mom. 1996: 1227 22 kap. 14 §
1990:651 5 mom. 1 stycket 14 kap. 19 och 20 2 stycket 14 kap. 19 § 3 stycket 14 kap. 20§
1996:1241 6 mom. 1 och 2 styckena 38 kap. J 3 stycket 1 meningen 38 kap. 2 meningen 38 kap. 3 meningen 38 kap. 4 stycket 38 kap. 5 stycket 1 meningen 38 kap. 2 meningen 38 kap. 6 stycket 38 kap.
508 SIL - IL
7 stycket 8 stycket 9 stycket 10 stycket 11 stycket 12 stycket kap. 10§ 13 stycket 38 kap. ll§
6 a mom. 1995: 1614 1 stycket 17 kap. 20§ 2 stycket 17 kap. 21 § 3 stycket 17 kap. 22§ 4 stycket 17 kap. 2§ 5 stycket 17 kap. 23 §
7 mom. 1993:670 1 stycket 2kap.17§ 2 och 3 styckena 38kap. 22§ 4 stycket 1 meningen 38 kap. 23 § 2 meningen 38 kap. 23 och 24
8 mom. 1993:1626 1 stycket 38 kap. 19 § 2 och 3 styckena 38 kap. 20§ 4 och 5 styckena 38 kap. 21 § 6 stycket 38 kap. 27 § 7 stycket 38 kap. 28 § 8-10 styckena 38 kap. 18 §
9m0m. 1991:181 1 och 2 styckena 34 kap. 0 3 stycket a 34 kap. b 34 kap. c 34 kap. 4 stycket 34 kap. 5 stycket 34 kap. 6 och 7 styckena 34 kap. ch9§§ 8 stycket 34 kap.
10 mom. 1996: 1227 1 stycket 38 kap. 2 stycket 38 kap. 3 stycket 38 kap. 4 stycket 38 kap.
11 mom. 1984:1061 1 stycket 38 kap. 22§ 2 stycket 38 kap. 21 §
SIL - IL 509
13 mom. 1994:778 1 stycket 51 kap. 8,12 och 14 §§ 2 stycket 51 kap. 10 och 13 3 stycket 14 kap. 10§
14 mom. 1994:1859 46 kap 34§
15 mom. 1994:1860 14 kap. 13 §
16 mom. lrr 15.5.1997 1 stycket 2 stycket
3§
1 mom. 1995:1626 1 stycket 40 kap. 1 och 2 §§, 41 kap. 26
och 27 §§ 2 stycket 40 kap 2 § 3 stycket 40 kap. 5 § 4 stycket 40 kap. 8 § 5 stycket 40 kap. 4 § 6 stycket 41 kap. 4 §
1996:1611 l amom. l stycket 2 och 3 styckena
1b mom. 1996:1611 1 stycket 2 stycket 3 stycket
1 cmom. 1996:1611 1 stycket 41 akap. 4 och 6 §§ 2 stycket 41 akap. 7 §
1dm0m.1996:1611 41 akap. 6 §
1 emom. 1996:1611 41 akap. 8 §
1fm0m.1996:1611 1 stycket 2 stycket
lgmom. 1996:1611
2 mom. 1996:1332 1 stycket 3 kap. 17 40 kap. 1 och 2 §§,
41 kap. 1§ 2 stycket 40 kap. 2 §
510 SIL - IL
3 stycket 41 kap. 35 och 36 §§, 46 kap. 29 47 kap. 12 49 kap. 5 50 kap. 6 § 4 stycket 41 kap. 6 § 5 stycket 41 kap. 26 § 6 stycket 40 kap. 7 41 kap. 5 § 7 stycket 43 kap. 2 44 kap. 2 § 8 stycket 41 kap. 4 §
3 mom. 1990:651
1 stycket
- 2 stycket 41 kap. 31 § 3 stycket 41 kap. 31 och 32 §§ 4 stycket 41 kap. 34 § 5 stycket 41 kap. 33 § 6 stycket 40 kap. 9 § 7 stycket 41 kap. 30 §
4 mom. 1993: 1543 1 stycket 41 kap. 27 § 2 stycket 41 kap. 11 och 28 §§
5 mom. 1992:1663 1 stycket 40 kap. 10 och 11
2 stycket 41 kap. 13 §
6m0m. 1993:1543 1 stycket 40 kap. ll § 2 stycket 40 kap. 13 41 kap. 8 §
7 mom. 1996: 1227 1 stycket 41 kap. 14 § 2 stycket 41 kap. 15 § 3 stycket 41 kap. 29 § 4 stycket 1-5 meningarna 41 kap. 16 § 6 och 7 meningarna 34 kap. 2 § 8 och 9 meningarna 41 kap. 16 § 5 stycket 41 kap. 16 § 6 stycket 41 kap. 17 §
8 mom. 1995: 1626 1 stycket 41 kap. 18 § 2 stycket 41 kap. 19 § 3 stycket 1-5 meningarna 41 kap. 20 § 6 och 7 meningarna 34 kap. 2 § 4 stycket 41 kap. 21 46 kap. 9 § 5 stycket 41 kap. 22 §
9 mom. 1993:1543 1 stycket 41 kap. 12 §
SIL - 1L 511
2 och 3 styckena 41 kap. 13 §
10 mom. 1993:1543 1 stycket 1 meningen - 2 meningen 41 kap. 23 § 3 och 4 meningarna 41 kap. 24 § 2 och 3 styckena 41 kap. 25 §
11 mom. 1990:651 42 kap. 29 och 31 §§
12 mom. prop. 1996/97:150 1 stycket 52 kap. 2 § 2 stycket - 3 stycket 1 och 2 meningarna 52 kap. 2 § 3 meningen 52 kap. 8 och 12 §§
prop. 1996/97: 150 12 a mom. 1 stycket 52 kap. 3 § 2 stycket 52 kap. 5 § 3 stycket 52 kap. 4 § 4 stycket 52 kap. 3 §
12 b mom. 1996:1611 1 stycket 1-3 meningarna 52 kap. 7 § 4 och 5 meningarna 52 kap. 9 § 2 stycket 1 meningen 52 kap. 8 § 2 meningen 52 kap. 2 § 3 stycket 1 menigen 52 kap. 7 och 10 §§ 2 meningen 52 kap. 8 § 3 meningen 52 kap. 11 § 4 stycket 52 kap. 10 § 5 stycket 52 kap. 12 § 6 stycket 52 kap. 13 § 7 stycket 52 kap. 7 och 12 §§
12 c mom. 1995: 1626 1 stycket 52 kap. 8 och 12 §§ 2 stycket 41 a kap. 17 § 3 stycket 41 akap. 18 §
12 dmom. prop. 1996/97:150 l stycket 1 meningen 52 kap. 8 § 2 och 3 meningarna 41 kap. 14 § a 4 och 5 meningarna 41 a kap. 15 § 6 meningen 41 akap. 16 § 2 stycket 41 a kap. 12 §
512 SIL -+ IL
3 stycket 41 akap. 13 § 12 e mom. 1995: 1626 52 kap. 6 § 13 mom. 1993: 1543 1 stycket 40 kap. 7 41 kap. 36 § 2 stycket 40 kap. 7 41 kap. 35 § 3 stycket 41 kap. 35 och 36 14 mom. 1990:651 40 kap. 14§
4§1994:1859
5 § 1990:651 1 kap. 4 och 6
6§
1996:163 I mom. 1 stycket
a 3 kap. 15 och 16 §§ b 6kap. 4och 6 §§ c 6 kap. 10 § d 6 kap. 10 och 11
2 stycket 3 stycket 3 kap. 16 § 2 mom. 1990:651
l meningen 5 kap. 1 och 2 §§,
6kap. 6§
2 meningen 6kap. 12 och 13 §§ 3 mom. 1986:1114 4kap. 1-3 §§ 4 mom. 1993:1544 1 stycket 3 kap. 19 § 2 stycket 3 kap. 20 6 kap. 16 § 5 mom. 1990:1422 6kap. 5 §
7§ Imorn. 1984:1061 7kap.1§ 2m0m. 1984:1061 3kap.13§ 3 mom. 1990:1463 7kap.2§
SIL -IL 513
4 mom. prop. 1996/971150 1 stycket
1-3 ledet 7kap.15§
4 ledet 7kap.16§ 2 stycket 7kap.17§ 3 stycket 7kap.19§
1991:181 5 mom. 1 stycket 7kap. 7 § 2 och 3 styckena 4 stycket
7kap. 8§
a
b 7kap. 9§
7kap.13§
c
d 7kap.10§ 5 och 6 styckena 7kap.11§ 7 stycket 7kap.12§ 8 stycket 3 kap. 9 § ILP
1991:181 6 mom. 1 stycket 7 kap. 4 och 14 2 stycket 7 kap. 14 § 3 och 4 styckena 7 kap. 5 § 5 stycket 7 kap. 6 §
1984:1061 8 kap. 32 § 7 mom.
1996: 1227 8 mom. 1 stycket
1 meningen
2 meningen 34 kap. 11 §
3 meningen 34 kap. 18 § 2 stycket 34 kap. 12 och 13 §§ 3 stycket 34 kap. 14 och 15 4 stycket 34 kap. 16 § 5 stycket 34 kap. 17 § 6 stycket 34 kap. 19 § 7 stycket 34 kap. 20 § 8 stycket 34 kap. 21 § 9 stycket 34 kap. 21, bilaga 34.1, bilaga
34.2 10 stycket 34 kap. 11 §
1984:1061 41 kap. 24 § 9 mom.
1993:939 7kap.18§ 10 mom.
1990:1422 11 mom. 1 stycket 3 kap. 8 och 9
2 stycket
17 17-0718
514 SIL - IL
8 § 1990:651 1 stycket 58 kap. 3 § 2 stycket 58 kap. 2 § 8 a § 1996:1332 58 akap. 2§ 9 §1996:1332 1 kap. 4 och 6
9a § 1990:651 59 kap. 2 §
10 § 1996:691 1 och 2 styckena 59 kap. 6 § 3 stycket 1 kap. 5 59 kap. 7 § 4 stycket 59 kap. 7 §
10 a § 1994:1859 59 kap. 3 §
11 § 1 mom. 2 mom.
14 § Imom. 1990:651 TL
16§
1 mom. 1986:1114
2 mom. 1993:1543 1 stycket 2 stycket 3 stycket 4 stycket
17 § 1996:1214 l stycket 2 stycket
3 stycket
SIL - IL 515
18 §
1 mom. 1984:895
1 meningen 3 kap. 14 §
2 meningen 3 kap. 15 §
3 meningen 1 kap. 3 §
1984:895 3 kap. 11 § 2 mom.
- 3 kap. 12 § 3 mom.
21 § 6 kap. 14 §
22 § 9 kap. 8 §
23 § 59 kap. 12 §
24 §
l mom. 1990:1422 1 stycket
1 och 2 meningarna 42 kap. ll §
3 meningen 42 kap. 14 § 2 stycket 42 kap. 12 § 3 stycket 42 kap. 17 50 kap. 2 § 4 stycket 43 kap. 1 § 5 stycket 42 kap. 13 §
2 mom. 1995:854 1 stycket
1 meningen 42 kap. 2 §
2 meningen 42 kap. 3 §
3 meningen 42 kap. 5 och 6 §§ 2 stycket
1 meningen 42 kap. 7 §
2 meningen 42 kap. 5 § 3 och 4 styckena 47 kap. 2 § 5 stycket 42 kap. 4 § 6 stycket
1 meningen 42 kap. 8 §
2 meningen 42 kap. 16 §
1990:651 3 mom. 1 stycket 42 kap. 19 § 2 stycket 42 kap. 20 §
516 SIL - IL
4 mom. 1994:1859 1 stycket 1 meningen 42 kap. 21 § 2 meningen 42 kap. 11 § 3 meningen 42 kap. 18 § 2 stycket 42 kap. 21 § 3 stycket 1 meningen 42 kap. 24 § 2 och 3 meningarna 42 kap. 25 § 4 meningen 42 kap. 24 § 5 meningen 42 kap. 25 § 6 meningen 42 kap. 10 § 4 stycket 1 meningen 42 kap. 23 § 2 meningen 42 kap. 9 § 5 stycket 42 kap. 22 § 6 stycket 40 kap. 3 42 kap. 27 § 7 stycket 42 kap. 26 §
5 mom. prop. 1996/97:117 l stycket 42 kap. 29 och 30 §§ 2 och 3 styckena 42 kap. 30 §
6m0m.1993:1471 51kap.9§
7mom. 1995:1626 47 kap. 10 §
25 §
1990:651 1 mom. 1 stycket 43 kap. 3 § 2 och 3 styckena 43 kap. 4 §
2 mom. 1990:651 1 stycket 43 kap. 5 § 2 stycket 1 meningen 43 kap. 6 § 2 meningen 43 kap. 7 § 3 meningen 43 kap. 6 § 3 stycket 43 kap. 8 §
4 stycket 43 kap. 21 §
3 mom. 1990:651 43 kap. 9 §
4 mom. 1990:651 l stycket 1 meningen 43 kap. 10 § 2-4 meningarna 43 kap. 12 § 2 stycket 43 kap. 11 och 12 §§ 3 stycket 43 kap. 13 §
SIL - IL 517
1990:651 5 mom. 1 och 2 styckena 43 kap. 14§ 3 och 4 styckena 43 kap. 15§
1993: 1471 6 mom. 1 stycket
1 och 2 meningarna 43 kap. 17§
3 meningen 43 kap. l8§
4 meningen 43 kap. 19§ 2 stycket 43 kap. 20§ 3 stycket 43 kap. 21§ 4 och 5 styckena 43 kap. 22§
7m0m. 1990:651 43 kap. 23§
8mom. 1993:1471 43 kap. 24§
9m0m. 1993:1471 43 kap. 25§
10 mom. 1993:1471 43 kap. 26§
11 mom. 1993:1471 43 kap. 27 och 28
26 §
1990:651 44 kap. 1 mom.
3 mom. 1990:651 l och 2 styckena 44 kap. 3 stycket 44 kap.
1993:1471 4 mom. 1 stycket 44 kap. 2 stycket 44 kap.
1991:1855 5 mom. 1 och 2 styckena 44 kap. l
3 stycket 44 kap.
4 stycket 44 kap. 5 stycket 44 kap. §
6m0m. 1990:651 44 kap. 4§
7m0m. 1993:1471 44 kap. l2§
8m0m. 1993:1471 44 kap. 11§
9m0m. 1993:1471 44 kap. 13§
1993:1471 44 kap. 140ch 15 §§ 10 mom.
518 SIL - IL
27 §
1 mom. 1990:1422 46 kap. 1och2 §§
2 mom. 1995:577 l stycket 1 meningen 46 kap. 2-5 meningarna 46 kap. 6 meningen 46 kap. 2 stycket 46 kap. h 14 §§ 3 stycket 46 kap. 4 och 5 styckena 46 kap.
3 mom. 1990: 1422 46 kap.
4 mom. prop. 1996/97:151 1 stycket 46 kap. 17§ 2 stycket 46 kap. 17a§ 3 stycket 46 kap. l8§ 4 stycket 46 kap. 19§ 5 stycket 46 kap. 17a§
5 mom. prop. 1996/97:150 1 meningen 46 kap. 30§ 2 meningen 46 kap. 31§ 3 meningen 46 kap. 32a§ 4 meningen 46 kap. 29§
6 mom. 1990:1422 46 kap. 31§
28 § 1995:1626
1 stycket 1 och 2 meningarna 47 kap. 3 och 4 meningama 47 kap. b 5 och 6 meningama 47 kap. 7 meningen 47 kap. 2 och 3 styckena 47 kap. l 4 stycket 47 kap. 5 stycket 47 kap. D 6 stycket 47 kap. Ä 7 och 8 styckena 47 kap.
29 §
1 mom. 1990:651 46 kap.
2 mom. 1993:1543 1 meningen 46 kap. 2 meningen 46 kap.
SlLälL 519
30 §
I mom. 1990:1422 46 kap. 4 och 7 §§
1 och 2 meningarna 46 kap. 6 §
3 meningen
2 mom. 1990: 1422 46 kap. 4 50 kap. l § l stycket 46 kap. 7 50 kap. 3 § 2 stycket 42 kap. 3 och 21 §§, 50 kap. 5 § 3 stycket 50 kap. l § 4 stycket 5 stycket 42 kap. 13 §
1 meningen 46 kap. 6 50 kap. 4 §
2 meningen
31 § 1990:1422 49 kap. 1 § 1 stycket 49 kap. 2 § 2 stycket 49 kap. 4 § 3 stycket 49 kap. 3 § 4 stycket 49 kap. 5 § 5 stycket
520 Nuvarande lag - IL
Kungörelsen 1950:674 angående grunder för sådan uppdelning av pensionsstyrelsens frivilliga försäkring, i punkt 1
som avses tionde stycket anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen
e 2 kap. 14 a § ILP
Nuvarande lag - IL 521
Kungörelsen 1951:723 angående grunder för uppdelning
av vissa försäkringar på en pensionsförsäkring och en kapitalförsäkring
- 2 kap. 14 a § ILP
522 Nuvarande lag - IL
Lagen 1951:763 om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst
1§1993;1545 1 stycket 60 kap. 1 § 2 stycket
l meningen 60 kap. 4 §
2 meningen 60 kap. 11, 13 och 14 §§ 3 stycket 60 kap. 13 § 4 stycket
1 meningen 60 kap. 11 §
2 meningen 60 kap. 16 § 5 stycket 60 kap. 10 § 6 stycket 60 kap. 2 §
Anvisningar
punkt 1 1990:1431 1 och 2 styckena 60 kap. 1 § 3 stycket
1 meningen 60 kap. 8 §
2 meningen 60 kap. 3 § 4 stycket 60 kap. 8 § 5 stycket 60 kap. 9 § 6 och 7 styckena
punkt 2 1990:1431 1-4 st ckena
- 5 styc et 60 kap. 4 § 6 stycket 60 kap. 13 § 7 stycket
- 8 stycket 60 kap. 15 § 9-11 styckena
- 12 stycket 60 kap. 15 §
13 och 14 styckena
- 15 och 16 styckena 60 kap. 12 § 17 stycket 60 kap. 2 § 18 stycket 60 kap. 17 §
2 § 1990:1431 1 stycket 60 kap. 6 § 2 stycket 60 kap. 5 §
Anvisningar 1990: 1431 60 kap. 7 §
Nuvarande lag - IL 523
3 § 1993:1545 1 stycket 1-5 60 kap. 6-9 60 kap. 10-12 60 kap. 13-15 60 kap. 2 stycket 60 kap.
Anvisningar 1990: 1431 1 och 2 styckena 60 kap. 19 § 3 stycket 60 kap. 19 och 20 4-6 styckena 60 kap. 21 §
4 § 1990:343 1 meningen 60 kap. 2 § 2 meningen
Anvisningar 1990:343
5 § 1993:896
7 § 1990:1431
8 § 1990:343
1 stycket 4kap.11a§TL
2 stycket
524 Nuvarande lag - IL
Lagen 1984:947 beskattning utländska forskare vid om av tillfälligt arbete i Sverige
1§- ll kap. 18§
2§- ll kap. l8§
3§ l1kap.18§
5§- 11 kap. 19§
6 § 1991:2024 1 stycket 1 meningen 11 kap. 18 § och l § lagen 1998:000 om forskarskattenämnden 2 meningen 2 § lagen 1998:000 forskarom skattenämnden 2 stycket 2 §1agen 1998:000 forskarom skattenämnden 3 stycket 3 § lagen 1998:000 forskarom skattenämnden
7§- 4 § lagen 1998:000 forskarom skattenämnden
3§- 5 § lagen 1998:000 forskarom skattenämnden
9§1986:1l89 6 § lagen 1998:000 forskarom skattenämnden
10 § - 7 § lagen 1998:000 forskarom skattenämnden
11§- 8 § lagen 1998:000 forskarom skattenämnden
12 § - 9 § lagen 1998:000 forskarom skattenämnden
Nuvarande lag - IL 525 13 § - LSK
526 Nuvarande lag -+ IL
Lagen 1993:1536 räntefördelning vid beskattning
om 1§- 31kap.1§ 2 § - 1 stycket 31 kap. 8 § 2 stycket 31 kap. 16 § 3 § prop. 1996/97: 150 31 kap. 3 §
4§- 3lkap.2§,4lkap.9§
5 § 1994:784
1 meningen 31 kap. 5 §
2 meningen 31 kap. 7 §
3 meningen 31 kap. 6 och 7
4 meningen 31 kap. 7 § 6§- 3lkap.4§ 7 § 1994:784 31 kap. 5 § s§- 31kap.11§ 9 § prop. 1996/97:000 13 kap. 8 31 kap. 9 § 10 § prop. 1996/972100 31 kap. 10 § 11§- 31kap. 15 §,55kap. 1l§ 12 § 1996:1400 31 kap. 8 § 13§- 3lkap. 12§ 14§- 31kap.13§
Nuvarande lag - IL 527
14 a § 1996:1400 l stycket
1 meningen 31 kap.
2 meningen 31 kap. 2 stycket
l meningen 31 kap.
2 meningen 31 kap. 3 stycket 31 kap.
1s§- 31 kap. 13§
16 § - 31 kap. 12§
17 § 1996:1400 31 kap. 16§
18 § prop. 1996/971000 l stycket 31 kap. 8 och 14 2 stycket 31 kap 16 och 17 §§
. 3 stycket 31 kap. 14 och 17
19§- 31 kap. 3§
20 § - 31 kap .80ch16§§
21 §- 3 kap. 15§
528 Nuvarande lag - IL
Lagen 1993:1537 expansionsmedel om
1§- 30 kap. 1 §
2§" 30 kap. 1 §
3 § prop. 1996/97: 100 1 kap. 2 30 kap. 20 59 kap. 9 §
4§- 30 kap. 2 §
5§- 30 kap. 12 och 13 §§
6 § 1994:786 1 stycket 30 kap. 2 och 3 styckena 30 kap.
7 § 1996:1401 1 stycket 1 meningen 30 kap .3,50ch 11 2 och 3 meningarna 30kap. 6§ 2 stycket 55 kap .11§
7 a § 1996:1401 1 stycket 1 meningen 30 kap. 2 meningen 30 kap. 2 stycket 1 meningen 30 kap. 2 meningen 30 kap. 3 stycket 30 kap.
8 1996:1401 1 stycket 1 meningen 30 kap .3,8o ch9§§ 2 och 3 meningarna 30 kap .9§ 2 stycket 30 kap .9§
9§ 30 kap 10,12 och 13 .
10§1996:1401 30 kap. 14§
Nuvarande lag + IL 529
11§- 30kap.15§ 12 § - 1 stycket 30 kap. 16 § 2 stycket 46 kap. 11 § 13 § - 30 kap. 17 § 14§- 30 kap. 18§
530 Nuvarande lag 9 IL
Lagen 1993:1538 om periodiseringsfonder
1§1994:1887 27 kap. l §
2 § 1994:785 l stycket 27 kap. 4 § 2 stycket 27 kap. 3 § 3 stycket 1 meningen 27 kap. 2 § 2 och 3 meningarna 27 kap. 3 §
3 § 1996:1613 1 stycket 27 kap. 5 § 2-4 styckena 27 kap. 6 §
4 § 1994:785 27 kap. 7 §
5 § 1994:1888 1 27 kap. 8-10 §§ 2 27 kap. 8 och 10 3 27 kap. 8 § 4 27 kap. 80ch 10 §§ 5 och 6 27 kap. 8-10 §§
6 § 1995:1631 1 meningen 27 kap. 11, 12 och 15 2 meningen 27 kap. 13 §
7§1995:1587 27 kap. 14 §
Nuvarande lag - IL 531
Lagen 1994:775 om beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag 1§1995:1632
- 2§l995:l632 41 akap. 19§ 3§- 41akap.20§ 4§- 41akap.20§ 5§- 41 akap. 21§ 6§- 41 akap.22§ 7§- 4lakap.23§ 8§ 41akap.22§ 9§1994:1894 41 akap. 24§ 10 § 1994:1694 1 stycket 41 a kap. 25 § 2-4 styckena 41 a kap. 26 § 5 stycket 41 a kap. 27 §
532 Nuvarande lag - IL
Lagen 1994:1854 inkomstbeskattningen vid
om gränsöverskridande omstruktureringai inom EG
1§- 36 kap. 2 och 3 §§, 37 kap. 2
46 kap. 20 och 21 §§
2 § - 1 stycket 36 kap. 2 och 3 §§, 37 kap. 2 §
46 kap. 21 bilaga 36.1, bilaga
36.2 2 stycket 36 kap. 4 37 kap. 3 46 kap.
22 §
3§- 36 kap. 2 §
4§- 36 kap. 3 §
5§ 37 kap. 2 §
6§- 46 kap. 21 §
7§- 36 kap. 6 §
8§- 36 kap. 7 §
9 § - 1 stycket 36 kap. 8§ 2 stycket 36 kap. 12 § 3 stycket 36 kap. 14 §
10 § - 1 stycket 36 kap. 9§ 2 stycket 36 kap. 11 och 12 3 stycket kap. 5 37 kap. 3 §
11§- 36 kap. 10 §
12§ 36 kap. 13 §
Nuvarande lag - IL 533
13 § - 36 kap. 4 §
14 § - 36 kap. 16 §
15 § - 36 kap. 17 §
16§- 17 kap. 18 36 kap. 18 46
kap. 28 §
17 § - 1 stycket 36 kap. 4-11, 16-18 §§ 2 stycket 36 kap. 15 §
18 § - 36 kap. 11 §
19 § - 1 och 2 styckena 37 kap. 4 § 3 stycket 37 kap. 6 § 4 stycket 37 kap. 5 §
20 § - 1 stycket 37 kap. 9 § 2 stycket 37 kap. 10 §
21 §- 37 kap. 8 §
22 § 1996:1228 1 stycket 46 kap. 17 och 20 2 och 3 styckena 17 kap. 13 46 kap. 20 §
23 § - 1 stycket 46 kap. 23 § 2 stycket 46 kap. 24 § 3 stycket 17 kap. 17 46 kap. 25 § 4 stycket 17 kap. 17 46 kap. 26 § 5 stycket 17 kap. 16 46 kap. 27 § 6 stycket TL
534 Nuvarande lag - IL
24 § - 1 och 2 styckena 17 kap. 14§
3 stycket 17kap.15§
4 stycket 14 kap. 16 och 17 §§
25 § l stycket 5 § lagen 1995:575 skattemot flykt 2 och 3 styckena 6 § lagen 1995:575 skattemot flykt
Nuvarande lag - IL 535 Lagen 1996:761 om inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek 3§- 4 § prop. 1996/97:000 1 stycket 2 stycket 3 kap. 71 a § ILP 5 § - 1 stycket 2 och 3 styckena 3 kap. 76 a § ILP 7 § prop. 1996/97:OO0 1 stycket 2 stycket 3 kap. 1 a§ILP 3 och 4 styckena 12§- 3 kap. 91 a § ILP 13 § - 14 § prop. 1996/97:O00 16 § -
536 Nuvarande lag - IL sou 1997:77
Skattebetalningslagen 1997:000
11 kap. 11 §- 1 stycket 59 kap. 10§ 2 stycket 59 kap. 10a§
3 stycket 59kap.10b§
12§-
l 59 kap. 4 §
Statens 1997
offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
Dennyagymnasieskolan stegfor steg.U. 32.Följdlagstiftningtill miljöbalken.M.
- Inkomstskattelag,delI-III. Fi. 33.Att läraöver gränser.EnstudieavOECD:s Fastighetsdataregister.Ju. forvaltningspolitiskasamarbete.Fi. Förbättradmiljöinformation.M. 34 Övervakningavmiljön. M.
. Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödfor 35.Ny kurs i trañkpolitiken bilagor.+ K. arbetshandikappade.A. 36. Bekämpande penningtvätt.Fi.av Länsstyrelsernasroll i trafik- ochfordonsfrågor.K. 37. Etttekniskt forskningsinstituti Göteborg.U. Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring 38.Myndigheteller marknad. .
sexförvaltningsområden.Fi. Statsförvaltningensolika verksamhetsformer.Fi. Rösterombamsochungdomarspsykiskahälsa.S. 39.Integritet Offentlighet Informationsteknik.Ju. . Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- 40. Ungaocharbete.In. hetsanpassning statsförvaltningensav 41. Statenochtrossamfunden struktur.Fi. Rättsligreglering 10.Ansvaretför valutapolitiken.Fi. Grundlag
- 11 Skatter,miljö ochsysselsättning.Fi. Lag omtrossamfund . - 12.IT-probleminfor 2000-skiftet.Referatoch LagomSvenskakyrkan.Ku.
slutsatserfrånenhearinganordnadav 42. Statenochtrossamfunden IT-kommissionenden18december. Begravningsverksamheten.Ku. IT-kommissionensrapportl/97. K. 43.Statenochtrossamfunden 13.Regionpolitikfor helaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomen 14.IT i kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkliga arkiven.Ku. 15.Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt 44.Statenochtrossamfunden ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku. 16.Attutvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45. Statenochtrossamfunden 17.Skatter,tjänsterochsysselsättning. Stöd,skatterochfinansiering.Ku. + Bilagor.Fi. 46. Statenochtrossamfunden Granskning granskning.av Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.Ku. . Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.Fi. 47.Statenochtrossamfunden 19.Bättreinformationomkonsumentpriser.ln. Denkyrkliga egendomen.Ku. 20.Konkurrenslagen1993-1996.N. 48.Arbetsgivarpolitiki staten. 21. Växai lärande.Förslagtill läroplanför bamoch Förkompetensochresultat.Fi. unga6-16år. U. 49.Grundlagsskyddför nyamedier.Ju. 22.Aktiebolagetskapital.Ju. 50.Alternativautvecklingsvägarför EUzs 23.Digital demokr@ti.EttseminariumomTeknik, gemensamma Jo. demokratiochdelaktighetden 8 november1996 5 Bristeri omsorg
. anordnatavFolkomröstningsutredningen,IT- enfrågaombemötande äldre.av
kommissionenochKommunikationsforsknings- 52.Omsorgmedkunskapoch inlevelse beredningen.IT-kommissionensrapport2/97.K. enfrågaombemötande äldre.av
- 24. Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 53.Avskaffa reklamskattenFi.
- 25. Svensk EU-fat.Jo. 54.Ministem ochmakten.
mate 26.EU:sjordbrukspolitikochdenglobalalivsmedels- Hurfungerarministerstyrei praktiken Fi. försörjningen.Jo. 5 Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav
. 27. Kontroll Reavinst Värdepapper.Fi. förslagenfråndestatligautredningarna.Ku. 28. I demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och 56. Folketsområdgivareochbeslutsfattare. vårtoffentligaetos.Fi. + Bilaga och1 2. Ju. 29. Bampomograñfrågan. I medborgarnastjänst.
. Innehavskriminaliseringm.m.Ju. EnsamladforvaltningspolitikFörstaten.Fi. 30. Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför 58 Personaluthyrning.A.
. svenskstatsforvaltning.Fi. 59. SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsform.Ku. 3 Kristallkulan-tretton rösteromframtiden. 60. Betal-TV inom SverigesTelevision.Ku. . IT-kommissionensrapport3/97.K.
Statens 1997
offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
6 Att växablandbetongochkojor.
.
Ettdelbetänkandeombamsochungdomars
uppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån
Storstadskommittén. 62. Rosoravbetong.
En antologitill delbetänkandetAtt växabland
betongochkojor från Storstadskommittén.S. 63. Sverigeinfor epokskiftet.
IT-kommissionensrapport5/97.K. 64. Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd
+ Bilagedel.A 65. Polisensregister.Ju. 66. Statsskuldspolitiken.Fi. 67.Återkallelseavuppehållstillstånd.UD. 68. Grannlands-TVi kabelnät.Ku. 69. Besparingaristortochsmått.U. 70.Totalforsvaretochfrivilligorganisationema
- uppdrag,stödochersättning.Fö. 7 Politik för unga.
.
+ st2 bilagor. ln. 72. Enlagomsocialforsäkringar.S. 73. Inför ensvenskpolicyomsäkerelektronisk
kommunikation.Referatfrånettseminarium anordnatavlT-kommissionen,Närings-och
handelsdepartementetoch SEISdenll december
1996.IT-kommissionensrapport6/97.K. 74.Eüzsjordbrukspolitik,miljön ochreginal
utveckling.Jo. 75. Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför
fysiskapersoner.Fi. 76. Invandrarei vårdochomsorg
enfrågaombemötande äldre.av
- 77.Uppföljningavinkomstskattelagen.Fi.
Statens 1997
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet Sverigeinför epokskiñet.
IT-kommissionensrapport5/97.63 Fastighetsdataregister.3 Inför ensvenskpolicyomsäkerelektronisk Aktiebolagetskapital.22 kommunikation.Referatfrånettseminariumanordnatav Bampomografifrågan. Innehavskriminalisering 29 IT-kommissionen,Närings-ochhandelsdepartementet m.m. och SEISden11december1996. Integritet Offentlighet Informationsteknik.39 IT-kommissionensrapport6/97.73 Grundlagsskyddfor nyamedier.49
Folketsområdgivareochbeslutsfattare. Finansdepartementet + Bilaga ochl 2. 56 Polisensregister.65 Inkomstskattelag,del I-III. 2
Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändringpåsex
Utrikesdepartementet förvaltningsområden.7
Återkallelse uppehållstillstånd.67 Flexibelförvaltning.Förändringochverksamav hetsanpassning statsförvaltningensav struktur. 9
Försvarsdepartementet Ansvaretför valutapolitiken.10
Skatter,miljö ochsysselsättning.11 Totalförsvaretochfrivilligorganisationema Det svårasamspelet.Resultatstymingensframväxt - uppdrag,stödochersättning.70 ochproblematik.15
Socialdepartementet Skatter,tjänsterochsysselsättning.
+ Bilagor. 17 Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa.8 Granskningavgranskning. Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 24- Denstatligarevisioneni Sverigeoch Danmark.18 Bristeri omsorg Kontroll ReavinstVärdepapper.27
enfrågaombemötande äldre.51av - I demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och Omsorgmedkunskapoch inlevelse vårt offentligaetos.28 enfrågaombemötande äldre.52av - Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför Att växablandbetongochkojor. svenskstatsförvaltning.30 Ettdelbetänkandeombarnsochungdomars Att läraövergränser.EnstudieavOECD:sförvaltningsuppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån politiskasamarbete.33 Storstadskommittén.61 Bekämpande penningtvätt.36av Rosoravbetong. Myndigheteller marknad. En antologinu delbetänkandetAtt växabland Statsförvaltningensolika verksamhetsformer.38 betongochkojor frånStorstadskommitténp62 Arbetsgivarpolitiki staten. Enlagomsocialförsäkringar.72 För kompetensochresultat.48 Invandrarei vårdochomsorg Avskaffa reklamskatten53
enfrågaombemötande äldre.76av - Ministem ochmakten.
Hur fungerarministerstyrei praktiken 54
Kommunikationsdepartementet
I medborgarnastjänst. Länsstyrelsemasroll i trafik- ochfordonsfrågor.6 En samladförvaltningspolitikfor staten.57 T-problem inför 2000-skiftet.Referatochslutsatserfrån Statsskuldspolitiken.66
enhearinganordnad IT-kommissionendenav Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför
18december.IT-kommissionensrapport1/97.12 fysiska personer.75 Digital demokr@ti.Ett seminariumomTeknik, Uppföljning avinkomstskattelagen.77 demokratiochdelaktighetden november8 1996
anordnatavFolkomröstningsutredningen,IT- Utbildningsdepartementet
kommissionenoch Kommunikationsforsknings- Dennyagymnasieskolan stegför steg.l beredningen.IT-kommissionens 2/97. 23 rapport Växai lärande.Förslagtill läroplanfor barnoch Kristallkulan-tretton rösteromframtiden. unga6-16år. 21 IT-kommissionensrapport3/97.31 Ett teknisktforskningsinstituti Göteborg.37 Ny kurs i trafikpolitiken+ bilagor. 35 Besparingaristortochsmått.69
Statens 1997
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Jordbruksdepartementet In rikesdepartementet Svenskmat EU-fat. 25 Bättreinformationomkonsumentpriser.19
- EU:sjordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels- Ungaocharbete.40 forsörjningen.26 Politik for unga. Alternativautvecklingsvägarför EU:s + 2stbilagor. 71 gemensammajordbrukspolitik. 50 EUzsjordbrukspolitik,miljön ochreginal Miljödepartementet utveckling.74 Förbättradmiljöinfonnation.4
Följdlagstiñningtill miljöbalken.32 Arbetsmarknadsdepartementet Övervakning
avmiljön 34 Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödfor arbetshandikappade.5 Personaluthyrning.58 Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd +Bilagedel.64
Kulturdepartementet IT i kulturenstjänst.14 Statenochtrossamfunden Rättsligreglering
Grundlag -
Lag omtrossamfund e
Lag omSvenskakyrkan. 41 - Statenochtrossamfunden Begravningsverksamheten.42 Statenochtrossamfunden Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomenoch dekyrkligaarkiven.43 Statenochtrossamfunden Svenskakyrkanspersonal.44 Statenochtrossamfunden Stöd,skatterochfinansiering.45 Statenochtrossamfunden Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.46 Statenochtrossamfunden Denkyrkliga egendomen.47 Statenochtrossamfunden.Sammanfattningarnaav förslagenfrån destatligautredningarna.55 SvenskhemmetVoksenåsensforvaltningsform.59 Betal-TVinomSverigesTelevision. 60 Grannlands-TVi kabelnät.68
Närings- och handelsdepartementet Regionpolitikfor helaSverige.13 Att utvecklaindustriforskningsinstituten.16 Konkurrenslagen1993-1996.20