Tänk ekonomiskt - betala skatten i tid

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Tänk ekonomiskt -betala skatten i tid till Förslag nytt avgiftssystem

Betänkande av :skatteindxivrüngsutredningen

Statens offentliga utredningar

1988:60

Finansdepartementet

Tänk ekonomiskt

betala skatten i tid

-

Förslag till nytt avgiftssystem

Betänkande av

gkatteindrivningsutredningen

Stockholm 1988

Beställningsadress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 STOCKHOLM , Tel: 08/739 96 30 Informationsbokhandeln Malmtorgsgatan 5

över SOU och Ds som omfattar åren Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi 106 47 STOCKHOLM. 1981-1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, Best. nr. 38-12078-X.

kan beställa Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar sådana under adress: Regeringskansliets Aförvaltrtingskorttor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 8“° - 12°° (externt och internt) 08/763 10 05 12°” - l6°° (endast internt)

ISBN 91-38-10252-8 REGERINGSKANSLIETS ISSN 0375-250X OFFSETCENTRAL Stockholm 1988

Till statsrådet och chefen för finansdepartementet

Enligt regeringens bemyndigande den 18 december 1980 tillkallade chefen för budgetdepartementet den 12 mars 1981 rådmannen Arne Wilhelmsson att som särskild utredare se över in-

drivningslagstiftningen.

Utredaren har för arbetet antagit namnet skatteindrivningsutredningen (SIU).

Utredningen har tidigare avgett betänkandena (Ds B 1981:12) Restavgift på skatt m.m., (Ds Fi 1983:4) Utsökningsregisterlag, (Ds Fi 1984:4) Indrivning av skatt m.m., (Ds Fi 1984:14) Indrivningsuppdrag till och från utlandet och (SOU 1987:10) Indrivningslag m.m. Förslagen har föranlett de lagstiftning, i det först avgivna betänkandet SFS genom 1982:1209-1215 och de i betänkandet SFS Utsökningsregisterlag genom 1986:617 och 618 samt 678. Förslagen i de betänkandena är övriga ännu under beredning inom finansdepartementet.

Utredningen får nu överlämna betänkandet (SOU Tänk 1988:60) ekonomiskt - betala skatten i tid. Betänkandet innehåller förslag till ett nytt avgiftssystem vid med betaldröjsmål ning av skatt.

I med betänkandet har såsom

arbetet experter deltagit skatte-

direktören Ulf Allert (riksskatteverket), uppbördsdirektören Göran Brodd (länsskattemyndigheten i fr.o.m. Älvsborgs län, dem 12 november 1987), Artur avdelningsdirektören Burup

chefskronofogden Christer Ljusberg (kro- (riksskatteverket), i Göteborgs och Bohus län), kammarrättsasnofogdemyndigheten Olsson fr.o.m. den 9 sessorn Kjell (finansdepartementet, februari 1988), bitr. skattedirektören Björne Sjökvist (fit.o.m. den 8 februari 1988), departementsnansdepartementet, sekreteraren Frank Walterson (riksskatteverket, därefter och chefskronofogden Magnus Welin (krofinansdepartementet) nofogdemyndigheten i Stockholms län).

sekreterare åt utredningen har tjänstgjort avdelningssom direktören Bo Jonsson (riksskatteverket).

Genom de överlämnade betänkandena har utredningen fullgjort av sitt För utredningen återstår att huvuddelen uppdrag. första hand om dödsbodelägares ansvar för behandla i frågor den dödes skatt och allmänt mål hos kronofogdemynbegreppet digheten.

Stockholm i december 1988

Arne Wilhelmsson

/Bo Jonsson

_g_

FÖRKORTNINGAR

A-mål mål hos kronofogdemyndigheten med det allmänna som borgenär ADB automatisk databehandling ADB-förord- förordningen (1983:167) om användning av autoningen matisk databehandling inom exekutionsväsendet AUL lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar E-mål mål hos kronofogdemyndigheten med en enskild som borgenär HD högsta domstolen JK justitiekanslern JO justitieombudsmannen K-skatt kvarstående skatt LPP lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter LSKM länsskattemyndighet ML lagen (1968:430) om mervärdeskatt NJA Nytt juridiskt arkiv I prop. regeringens proposition REX redovisningssystem för exekutionsväsendet (exekutionsväsendets ADB-system) RF regeringsformen RFFS riksförsäkringsverkets författningssamling

_10.. RRV riksrevisionsverket RSV riksskatteverket RSV Du riksskatteverkets Meddelanden Serie Du (Direkt skatt - uppbörd) RSV Im riksskatteverkéts Meddelanden Serie Im (Indirekt skatt - mervärdeskatt) RSV Ip riksskatteverkets Meddelanden Serie Ip (Indirekt skatt - punktskatter) RA regerinçsrättens årsbok SOU statens offentliga utredningar T-skatt tillkommande skatt UBD uppbördsdeklaration UBL uppbördslagen (1953:272) USAL lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare

_11_

SAMMANFATTNING

Utredningen föreslår ett nytt avgiftssystem när skatt inte betalas i tid. Tanken bakom förslaget är att ersätta den nuvarande fasta - avgiften restavgiften med en avgift som är bättre anpassad till tiden för den skattskyldiges dröjsmål med betalningen. Betalningarna kan inflyta både under uppbörds- och indrivningsstadierna. Utredningen föreslår i överensstämmelse härmed att de nya begreppen uppbördsavgift och indrivningsavgift införs. Den förra skall i princip utgå med 2 eller 6 % beroende på dröjsmålets längd. Den senare innebär att ytterligare 4 % kan tillkomma om skatten har måst överlämnas till kronofogdemyndigheten för indrivning.

I detta betänkande behandlar skatteindrivningsutredningen frågan om det kostnadspåslag som aktualiseras när skatt inte betalas i rätt tid. Nuvarande ordning innebär att det härvid tas ut en restavgift. Denna tas ut med 6 % av den vid uppbördstillfället obetalda skatten, dock aldrig med mindre belopp än 50 kr. Restavgiften är för närvarande en fast avgift, vilket innebär att den tas ut med samma belopp oberoende om skatten betalas kortare eller längre tid efter uppav bördstillfället.

_12_

pågår som regel några måna- Beskattningsmyndighetens uppbörd der efter det Fordringen är egentliga uppbördstillfället. i det centrala skatteregistret. Om under tiden registrerad inte inflyter överlämnas fordringen till kronofogbetalning för Fordringen registreras då som demyndigheten indrivning. och avförs samtidigt ur en skuldpost i utsökningsregistret Att fordringen på detta sätt överförs mellan skatteregistret. två skilda i samband med att indrivningsuppdraget register lämnas vid en ändring av avgiftskonskapar speciella problem struktionen.

inflyter till både uppbörds- och indrivningsmyn- Restavgifter beroende när skatten betalas. Enligt utreddigheter, på inflöt 1987 125 milj. kr. i restavgifter ningens beräkningar och 147 kr. i avgifter till till uppbördsmyndigheterna milj.

kronofogdemyndigheterna.

Den kritik som har riktats mot restavgiften har främst gällt att storlek inte är beroende av den omständigheten avgiftens betalningsdröjsmålets längd. Avgiften främjar, sägs det, en betalning på förfallodagen men inte en skyndvisserligen därefter. är densamma även om besam betalning Avgiften ju först sedan extra uppbörds- och kanske talning inflyter t.o.m. har måst vidtagas. Likaså täcker indrivningsåtgärder inte det allmännas ränteförluster och kostnader om avgiften är långvarigt. Kritik har också dröjsmåletumed,betalningen riktats mot att den skattskyldiges avgiftskostnad är mycket vid korta Detta har enligt kritiken

hög betalningsdröjsmål.

medfört att antalet ärenden om befrielse från och nedsättning

av restavgiften är stort hos beskattningsmyndigheterna.

anser att restavgiften skall Utredningen sammanfattningsvis fylla vissa funktioner, nämligen - att den intresse att betala på förfrämja skattskyldiges

fallodagen, - att stimulera en betalning beträffande dem som skyndsam försummat att betala vid det ordinarie uppbördstillfäl-

let.

-13-

- att täcka och upphörde- indrivningskostnaderna och - att ersätta det allmännas ränteförluster.

Den kostnad bör alltså öka med betalningsskattskyldiges dröjsmålets längd. Frågan om vilken konstruktion som härvid är att föredra - eller en periodvis uppräknade avgiftspåslag dröjsmålsränta i enlighet med bestämmelser - har räntelagens bedömts utifrån hur de olika alternativen uppfyller funktionskraven och vilka övriga för- och nackdelar de har.

Utredningen förordar en konstruktion med fasta avgiftspåslag. Genom en successiv uppräkning av avgiften på och uppbördsindrivningsstadierna främjas intresset av betalning före varje avgiftspåslag. Samtidigt relateras avgiftens storlek till längden på betalningsdröjsmålet och det allmännas växande ränteförluster och kostnader för och indrivuppbördsningsåtgärder. Genom den stabilitet i kraven som fasta avgiftspåslag medför kan myndigheterna avisera de skattskyldiga om kontoställningen och ange avgiftens storlek på utskickade krav. För de skattskyldiga blir avgiften mera rättvis än för närvarande, vilket torde medföra en minskning av antalet ärenden om befrielse och nedsättning. Ett fast avgiftspåslag är - med ett datamaskinellt jämfört uträknat räntebelopp dessutom lätt att kontrollera och följa manuellt för de skattskyldiga och för myndigheterna t.ex. när ett avgiftsbeslut överklagas eller en återbetalning av en del av skattebeloppet/avgiftsunderlaget görs.

Utredningen har funnit det ändamålsenligt att skilja på restavgiftens funktioner hos uppbörds- och indrivningsmyndigheterna. själva begreppet restavgift härrör från en föråldrad ordning med särskild restföring av skatter och avgifter som inte betalades till uppbördsmyndigheten. Utredningen vill i stället för restavgift införa de nya begreppen upgbördsavgift och Uppbördsavgift skall tas ut om skatten indrivningsavgift. inte betalas vid det ordinarie uppbördstillfället, indrivningsavgift kan i förekommande fall tas ut om skattefordringen har lämnats till indrivning. Uppbörds- och indriv-

_14_

vara samordnade på så vis

ningsavgifterna skall sinsemellan

skall ses som en fortsättning på uppatt indrivningsavgiften

bördsavgiften-

bör

har varit att varje avgiftspåslag ske

En utgångspunkt då den skattskyldiges kreditkostnad senast vid den tidpunkt har blivit lägre än av den redan påförda avgiften på grund bankränta skulle motsvara. vad en alternativ

tas ut i två steg,

föreslår att uppbördsavgiften

Utredningen till det ordinarie uppbördsmed 2 % i anslutning nämligen vid en senare och med 6 8 efter en avgiftshöjning tillfället valet av tidpunkt för avvid tidpunkt på uppbördsstadiet. stannat vid att föreslå att har utredningen giftshöjningen inträder en månad efter uppbördstillfälhöjningen tidigast dessförinnan har utskickat en let. Om beskattningsmyndigheten bör i med betalningspåminnelse, avgiftshöjningen handling inte betalar i v stället inträda först om den skattskyldige

enlighet med påminnelsen.

extra kostnader i den admibetalningsdröjsmål orsakar Varje föreslår att en Utredningen nistrativa uppbördshanteringen. tas ut, således även i om 100 kr. alltid skall minimiavgift

betalas inom enmånadsfristen. de fallen skattebeloppen

uttas med 6 % En uppbördsavgift som efter avgiftshöjningen

ersättning för de ränteföri princip staten tillräcklig ger kostnader som uppstår under uppbördsstadiet luster och övriga indrivningsstadiet. Utoch under de inledande månaderna på

nu i form av en föreslår att nästa avgiftshöjning, redningen vissa skuldposter fyra månaindrivningsavgift om 4 %. påförs

av den månad skattebeloppet registrerades der efter utgången visar att Inhämtat statistikmaterial i utsökningsregistret. indrivningsstadiet som det är under de första månaderna på

fullt ut. Därefter avtar betalflest skuldposter betalas

ett markant sätt. ningsfrekvensen på

_15_

Utredningen förordar att indrivningsavgiften beräknas för en tid av omkring ett år från skattens registrering i utsökningsregistret. Det är den tid som en aktiv indrivning 1 allmänhet pågår. Med en uppbördsavgift om 6 % och en indrivningsavgift om 4 % kommer den skattskyldiges sammantagna kostnad för skattekrediten ned till en nivå som är jämförbar med en avdragsgill marknadsränta om 14-17 8 först när indrivningen har pågått under ca ett år. Enligt utredningens uppfattning är det därför inte motiverat med ett ytterligare avgiftspåslag.

Utredningen föreslår i fråga om indrivningsavgiften att sådan avgift skall påföras endast om den uppgår till minst 400 kr. Härigenom undantas de skuldposter som vid avgiftstidpunkten understiger 10 000 kr. Den föreslagna beloppsgränsen innebär att 70 8 av målen mot näringsidkare och 90 8 av målen mot icke näringsidkare undantas från indrivningsavgiften.

Utredningen har särskilt övervägt om det vid sidan av ett avgiftspåslag på indrivningssidan är motiverat att beträffande vissa typfall påföra den skattskyldige en särskild ränta. Av intresse är framför allt de fall när den skattskyldige av kronofogdemyndigheten beviljas uppskov med betalningen. Utredningen har emellertid inte funnit skäl att föreslå bestämmelser om särskild ränta.

Utredningen föreslår slutligen bestämmelser om befrielse från eller nedsättning av avgift. För en ändring av avgiftsuttaget förutsätts dock att särskilda skäl föreligger vid uppbördstillfället eller vid tidpunkten för resp. avgiftshöjning. I de föreslagna bestämmelserna ges exempel på sådana särskilda skäl men också exempel på omständigheter som inte bör medföra befrielse eller nedsättning. Med en tydlig reglering av rekvisiten för en avgiftsändring bör myndigheternas prövning av dessa ärenden kunna ske efter schablon i en större utsträckning än i dag. Antalet ärenden om befrielse och nedsättning bedöms dessutom minska med mer än hälften av den nuvarande ärendemängden.

_16_

Den avgiftskonstruktionen inverkar på avgiftsinföreslagna som indrivningsstadierna. Utredtäkterna på såväl uppbördsockså administrativa âterverkningar hos ningens förslag får Utredningen beräknar uppbörds- och kronofogdemyndigheterna. skulle medföra en årlig nettoökning att förslaget sammantaget intäkter av dröjsmålsavgifter i storleksordningen av statens 70-75 milj. kr.

föreslås träda 1 kraft den 1 januari De nya bestämmelserna 1990.

_17_

Förslag till Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (l953:272)1 dels att 58 § 2 mom. skall upphöra att gälla, gglg att i 51 § ordet restavgift skall bytas ut mot uppbördsavgift och, i förekommande fall, indrivningsavgift, gglg att i 53 § 2 mom. ordet restavgift skall bytas ut mot uppbördsavgift, gglg att i 77 a och 77 b §§ ordet restavgift skall bytas ut mot orden uppbördsavgift och indrivningsavgift, gglg att 58, 59 och 64 §§, 68 § 4 mom., 75 a, 75 b samt 76 §§ skall ha följande lydelse, att det i lagen skall införas två nya bestämmelser. gslå 59 a § och 86 § 3 mom., samt anvisningar till 59 a § av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

58 §

Har Har eller

l 205.2 skattskyldig En skattskyldig

eller arbetsgivare som gjort arbetsgivare som gjort en skatteavdrag underlåtit att skatteavdrag inte betalt inbetala skatt i tid och skatt i tid och ordning, som ordning, som är föreskriven i är föreskriven i denna lag, denna lag, skall skall en restavgift avgift (2ggb§rgsutgå. Denna skall beräknas tas ut på det obeavgift) efter sex öre för varje hel talda beloppet. är Avgiften

1 1972:75. Lagen omtryckt Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771 58 § 2 mom. 1986:1288 51 § 1979:489 53 § 2 mom. 1986:1288 77 a § 1982:189 77 b § 1976:72. 2 Senaste lydelse 1982:1209.

_18_

Nuvarande lxdelse Föreslagen lzdelse

alltid minst 100 kronor. Vid krona av den del av skatten, inte har erlagts. bestämmande av procenttalet som sålunda .för avgiften och vid beräkdock ej mindre än femtio

av denna gäller ijöv-

kronor. Öretal som uppkomer_ ning vid denna beräkning skall 52.92 att avgiften är två procent rundas av till närmast högre om betalning sker inom en hela krontal. månad efter den dag skatten skolat betalas eller, om skattskyldig eller arbetsgivare dessförinnan erinras i särskild handling om sin betalningsskyldighet, betalsker senare men inom den ning tid som anges i handlingen eller om skatten registreras för indrivning i utsökningsregistret inom nyss nämnda

tidrxmder, att avgiften är sex procent om betalning eller registrering i utsökningsregistret sker vid en senare tidpunkt

EE att det skattebelopp, som beräknas på, avrunavgiften das till närmast lägre hundratal kronor. i Arbetsgivare, som avses i Arbetsgivare, som avses utöver första stycket, skall utöver första stycket, skall erlägga till-

restavgift erlägga tilläggs- uggbördsavgift

läggsavgift för varje påböravgift för varje påbörjad utöver tidrymd av sex månader tidrymd av sex månader jad av utöver den första efter utden första efter utgången under gången av den uppbördsmånad, den uppbördsmånad, under vilken skatten rättelivilken skatten rätteligen

_19_

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skolat erläggas, intill dess gen skolat erläggas, intill skatten inbetalas eller av dess skatten inbetalas eller den lokala skattemyndigheten av den lokala skattemyndighefastställs till betalning. ten fastställs till betal- Tilläggsavgift skall för ning. Tilläggsavgift skall varje sådan tidrymd beräknas för varje sådan tidrymd betill öre för hel räknas till f ra rocent av

fxra varje

krona av den del av skatten, den del av skatten, som inte som inte har erlagts, dock ej har erlagts, dock ej mer än mer än tolv öre för hel kro- tolv grocent. I övrigt tillna. Bestämmelserna i denna lämpas i fråga om tilläggslag om restavgift tillämpas avgift bestämmelserna i denna även i om tilläggsavfråga lag om uggbördsavgift. gift. Vid tillämpning av bestäm- Vid tillämpning av bestämmelserna i detta moment jäm- melserna i första och andra ställs med inbetalning av jämställs med inbestxckena skatt att verkställighet har talning av skatt att verkskett eller säkerhet har ställighet har skett eller tagits emot enligt lagen säkerhet har tagits emot (1978:880) om betalningssäk- enligt lagen (1978:880) om ring för skatter, tullar och betalningssäkring för skatavgifter. ter, tullar och avgifter.

59 §3

Det åligger kronofogdemyndigheten att verkställa indrivning av skatt. Därvid får verkställighet enligt utsökningsbalken äga rum.

Har skatten inte betalts senast fyra månader efter utgången av den månad skatten

3 Senaste lydelse 1981:839.

_20-

Nuvarande lxdelse Föreslagen lxdelse

registrerades för indrivning i utsökningsregistret, skall ta ut kronofogdemyndigheten en avgift (ingr$vgiggga!det obetalda skat-

gigt) gå

tebeloppet. Avgiftsbelopp som understiger 400 kronor påförs inte. Vid bestämmande av för avgiften och procenttalet vid beräkning av denna gäl- E att avgiften är fyra procent samt att det skattebelopp, som avgiften beräknas på, avrundas till närmast lägre hundratal kronor.

om indriv- Bestämmelserna om indriv- Bestämmelserna av skatt skall också ning av skatt skall också ning av på indrivning av tillämpas på indrivning tillämpas . kvarskatteavgift, kvarskatteavgift, uggbördsrestavgift, tilläggsavgift, förseninga- avgift, tilläggsavgift. ineller ränta enligt drivningsavgift, förseningsavgift denna avgift eller ränta enligt lag. denna lag.

59 a §

Länsskattemyndighet får när särskilda skäl föreligger helt befria från skyldighet att betala uppbördsavgift och eller tilläggsavgift nedsätta uppbördsavgift om sex procent till två procent,

-21_

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dock lägst till 100 kronor. Kronofogdemyndighet får när särskilda skäl föreligger helt befria från skyldighet att betala indrivningsavgift.

(Se vidare anvisningarna)

64 §4

Staten tillkommande ford- Staten tillkommande fordran, som får uttagas genom ran. som får uttagas genom utmätning utan föregående utmätning utan föregående dom, indrives i samma ordning dom, indrives i samma ordning som skatt enligt denna lag, som skatt denna enligt lag, dock att införsel ej får äga dock att införsel får ej äga rum vid indrivningen. rum vid §25:- indrivningen. EBE-

avgift utgår enligt 58 § tas ut enligt

bördsavgift 1 mom. Under den tid, då 58 § första och instycket sådan fordran är föremål för tas ut drivningsavgift enligt indrivning genom kronofogde- 59 § andra stycket om annat myndighetens försorg, beräk- inte är föreskrivet. Under nas ej ränta, som på grund av den tid, då sådan fordran är särskild föreskrift skall föremål för indrivning genom utgå efter förfallodagen. förkronofogdemyndighetens sorg, beräknas ej ränta, som på grund av särskild föreskrift skall utgå efter förfallodagen.

4 Senaste lydelse l98l:839.

_.22_

Nuvarande Föreslagen lydelse lydelse

68 §

Har skattskyldig, .å mom. Har En skattskyl-

1 505.5

2 mom. är _ dig, som enligt l eller som enligt 1 eller 2 mom. är berättigad få tillberättigad få tillbaka erlagt

eller som är baka erlagt skattebelopp skattebelopp eller som är berättigad till berättigad till ränta enligt

inte betalt ränta enligt 69 § l mom., 69 § l mom., skatt inom i inte betalt honom påförd honom påförd skatt inom i denna lag föredenna lag föreskriven tid,

tid, äger han utfâ han utfå endast vad som skriven äger endast vad som överstiger det det obetalda beöverstiger som obetalda beloppet och den loppet och den restavgift och indrivbelöper på detta. Återstoden uppbördsavgift

honom till som belöper på skall gottskrivas ningsavgift detta. Återstoden skall gott- -betalning av den obetalda

samt skrivas honom till betalning skatten och restavgiften

i förekommande fall tillstäl- av den obetalda skattenL

och indrivlas annan länsskattemyndighet uppbördsavgiften

samt i förekommed tillämpning av bestämmel- ningsavgiften mande fall tillställas annan serna i 3 mom. länsskattemyndighet med till-

av bestämmelserna i lämpning

3 mom.

skall också tillämpas då Vad i föregående stycke stadgas

l mom. är berättigad få tillbaka skattskyldig, vilken enligt 69 § 1 mom., har skatt eller ränta enligt erlagd preliminär debiterats på grund av att betala tillkommande skatt, som har

för det år vartill den taxering för inkomst eller förmögenhet

hänför eller på grund av sådant preliminära skatten sig

5 Senaste lydelse 1986:1288.

_23_

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

beslut om skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen (1956:623) som avser samma taxering. Har, då återbetalning enligt l mom. skall ske, den tillkommande skatten inte påförts men kan med fog antagas, att sådan skatt kommer att påföras på grund av beslut av skatterätt om höjd taxering eller om eftertaxering eller avgift som nyss har sagts eller av länsskattemyndighet eller av lokal skattemyndighet om höjd debitering eller om rättelse av skattelängd, får den preliminära skatten eller räntan innehållas i avvaktan på att tillkommande skatt påförs.

75 a §6

Har betalningsskyldighet enligt 75 § ålagts både arbetsgivare och arbetstagare och vistas arbetstagaren på känd ort inom riket, får arbetsgivaren krävas endast om det kan antagas att arbetstagaren har underrättats om sin skyldighet att betala skattebeloppet. Efterkommer arbetsgivaren inte anmodan att betala beloppet, får det uttagas i den ordning som stadgas i fråga om indrivning av skatt. Införsel får dock ej beviljas.

Arbetsgivare eller arbets- Arbetsgivare eller arbetstagare, som är skyldig att tagare, som är skyldig att betala mot underlâtet skatte- betala mot underlåtet skatteavdrag svarande belopp, skall avdrag svarande belopp, skall också betala på också betala restavgift uppbördsavgift beloppet. och, i förekommande fall. indrivningsavgift på beloppet.

6 Senaste lydelse 1986:1288.

_24_

Nuvarande lxdelse Föreslagen lxdelse

efter Om arbetsgivare efter Om en arbetsgivare

lokal besvär över lokal skattemynbesvär över skattemyn-

beslut har funnits beslut har funnits dighets dighets inte vara ansvarig för arinte vara ansvarig för ar-

skatt, skall betstagares skatt, skall betstagares

länsskattemyndigheten till länsskattemyndigheten till

arbetsgivaren återbetala arbetsgivaren återbetala

betalat skatt, som han har betalat som han har skatt, för arbetstagaren, samt beför arbetstagaren, samt be-

tald och in-

tald På skatte- uggbördsavgift

restavgift. På skatte-

beloppet beräknas restitu- drivningsavgift.

beräknas restitutionsränta. I fråga om ränte- beloppet

tionsränta. I fråga om ränteberäkningen gäller i tillämp-

i gäller i tillämpdelar bestämmelserna beräkningen liga delar bestämmelserna i 69 § 2 mom. liga

69 § 2 mom.

Står arbetsgivare i skuld Står arbetsgivare i skuld

eller för skatt som överlämnats för restförd skatt

för till eller för arbetstagares skatt, indrivning

arbetstagares skatt, för vilken betalningsskyldighet

har honom, har han vilken betalningsskyldighet ålagts endast har ålagts honom, har han dock rätt att få ut

dock rätt att få ut endast vad som överstiger det obe-

vad som överstiger det obetalda skattebeloppet och

talda skattebeloppet, uggrestavgift. I lagen (1985:

vid återbe- bördsavgift och indrivningg- 146) om avräkning

I (1985:146) om av skatter och avgif- avgift. lagen talning

avräkning vid återbetalning ter finns också föreskrifter

av skatter och avgifter finns som begränsar rätten till

också föreskrifter som beåterbetalning. rätten till återbegränsar

talning.

hos arbetsgivare, skall, Har arbetstagares skatt uttagits

överlämnas till arbetsgivaren, nämnda om indrivningskvitto

förhållanden anmärkas på indrivningskvittot.

_25_

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

b§7

Har en arbetsgivare hos Har en hos arbetsgivare allmän förvaltningsdomstol allmän förvaltningsdomstol överklagat ett beslut om överklagat ett beslut om

betalningsskyldighet enligt betalningsskyldighet enligt 75 § får 75 länsskattemyndighe- § får länsskattemyndigheten om det finns synnerliga ten om det finns synnerliga skäl medge anstånd helt eller skäl anstånd helt eller medge delvis med betalningen. An- delvis med betalningen av stând får beviljas att gälla och den skattebeloppet upplängst intill dess tre måna- och i förekommanbördsavgift der förflutit från för de fall dagen indrivningsavgift som förvaltningsdomstolens avgö- belöger Eå detta. Anstând får rande i saken. Länsskattemyn- att beviljas gälla längst digheten får som villkor för intill dess tre månader föranstånd föreskriva att säker- flutit från för fördagen het skall ställas. valtningsdomstolens avgörande i saken. Länsskattemyndighe-

ten får som villkor för anstånd föreskriva att säkerhet

skall ställas. Den som fått anstånd skall Den som fått anstånd skall

betala ränta för den del av betala ränta samt uggbördsavskattebeloppet för vilken gift och, i förekommande

betalningsskyldighet kvarstår fall, för indrivningsavgift vid anståndstidens utgång. den del av för skattebeloppet Vid beräkningen av räntan vilken betalningsskyldighet gäller 49 § 4 mom. i tillämp- kvarstår och som skall beta-

liga delar. las senast vid anståndstidens

utgång. Vid beräkningen av

7 Senaste lydelse 1986:1288.

_25_

Nuvarande Föreslagen lydelse lydelse

räntan 49 § 4 mom. i gäller

tillämpliga delar.

Under anståndstiden får

- skatt och avgifter som omfat-

tas av anståndet inte indri-

vas. Är arbetsgivaren berät-

att få tillbaka för tigad

skatt får denna mycket erlagd

dock tas i anspråk för betal-

ning av skatten och avgifter-

na.

76 §8

i med beslut om som har betalat skatt enlighet Arbetsgivare söka åter av enligt 75 § får beloppet betalningsskyldighet söka belopp åter av Den arbetsgivare som vill arbetstagaren. ge in det skall till kronofogdemyndigheten arbetstagaren eller på annat sätt kvitto som han har fått vid betalningen

att han har betalat skatten. styrka,

Kronofogdemyndigheten får får Kronofogdemyndigheten driva in driva in hos arbetstagaren hos arbetstagaren i den ordning som i den ordning som beloppet beloppet för indrivning av för indrivning av gäller gäller Införsel får dock inte Införsel får dock inte skatt. skatt.

skall beviljas. beviljas. Arbetstagaren

betala restavgift på belop-

get.

gäller i i 4 § preskriptionslagen (1981:130) Bestämmelsen

enligt första stycfråga om arbetsgivarens regressfordran

ket.

3 Senaste lydelse 1982:189.

_27_

Nuvarande lzdelse Föreslagen lxdelse

7%

3 E05. Mot kronofogdemxndighets beslut enligt 59 § andra stycket eller 59 a § andra stycket förs talan hos kammarrätten genom besvär.

Anvisningar till 59 a §

Särskilda skäl som kan föranleda befrielse från uppbördsavgift eller indrivningsavgift liksom nedsättning av uppbördsavgift är exempelvis att betalningen har avsevärt försvårats på grund av sjukdomsfall eller olxckshändelse. Till skäl som inte bör föranleda befrielse eller nedsättning hör bristande betalningsförmåga, bristande erfarenhet och engångsförsummelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990 och tillämpas första gången på uppbördsåret 1990/91. Äldre bestämelser gäller således fortfarande i fråga om skatt som förfaller till betalning före den 1 februari 1990. Vad nu sagts gäller

_28_

annan än den ursprungliäven om betalningsskyldighet ålagts

först efter ikraftträdandet. gen skattskyldige

som har beslutats av Om det i en lag eller i en författning

en föreskrift som har ersatts genom hänvisas till regeringen i stället den nya föreen föreskrift i denna lag tillämpas

skriften.

_.29_

1 UTREDNINGENS UPPGIFT ATT SE ÖVER SYSTEMET MED REbT- AVGIFTER

Utredningen framhåller att den, i enlighet med direktiven, tidigare arbetat med uppgiften att se över av-

giftssystemet vid dröjsmål med betalningar av skatt.

Det arbetet resulterade i ett förslag till ökning av restavgiftens procentsats, ett förslag som ledde till lagstiftning. När nu utredningen åter sig an upptar finns - till skillnad från vad giften som tidigare var fallet - de datatekniska förutsättningarna för en ändring av avgiftskonstruktionen.

Skatteindrivningsutredningen har enligt meddelade direktiv (Dir 1980:89) bl.a. till uppgift att se över restavgiftssystemet. I direktiven (s. 7 f) uttalas i sammandrag följande om en sådan översyn:

Erläggs inte skatte- eller avgiftsbelopp i rätt tid och ordning utgår restavgift som är en fast avgift som utgår med 4 %1 av det obetalda beloppet. Avgiften är oberoende av när skatten betalas. - - - Den betalningsskyldige kan genom olika åtgärder söka förhala indrivningsarbetet i syfte att uppnå så lång kredittid som möjligt. Genom ett sådant förfarande sätts statsmakternas intentioner på den reguljära kreditmarknaden ur kraft. Utgångspunkten bör vara att så långt möjligt skapa enhetliga regler för påföring och redovisning av restavgift för samtliga allmänna mål. - - - - Utredaren bör förutom storleken av restavgif-

1 4 % var den procentsats, som då gällde vid restavgiftens uttagande.

_30_

om inte restavgift bör utgå efter tvn överväga förhöjd viss tid. Vidare bör övervägas möjligheten för kronofogdeatt därutöver i vissa fall ta ut ränta. myndighet

vid sina beakta b1.a. det för- Utredaren skulle överväganden som lades fram av utredningen om slag till ny restavgift i dess delbetänkande (SOU“l973: företagens upplysningsplikt och på skatt m.m. Till detta tidigare 33) Ränta restavgift inte slutlig ställning i förslag hade regeringen tagit någon att inom exekutionsväsendet. Skatteavvaktan på ADB infördes skulle redovisa sitt förslag rörande indrivningsutredningen före halvårsskiftet år 1981. restavgiftssystemet

lämnade ett delbetänkande (Ds B 1981:12) Rest- Utredningen inom tid. I betänkandet framavgift på skatt m.m. förelagd hade att fylla olika funkhöll utredningen att restavgiften tioner, nämligen att - intresset av att betalning sker senast vid uppfrämja bördstillfället, - verka för en snabb betalning även efter förfallodagen,

- för de extra uppbörds- och

ge staten en rimlig ersättning indrivningskostnaderna och - och samtidigt utgöra en affärstäcka statens ränteförlust kostnad för en faktisk utnyttjad skattekredit. mässig

sina att utgå från att ett Utredningen hade vid överväganden alltjämt och även under de stort antal kronofogdemyndigheter åren skulle administrera restavgiften i ett närmast följande manuellt redovisningssystem. Det ADB-baserade redovisninges.k. omfattade hela landet först systemet, det REX-systemet, beaktades även ett då 1984. Vid utredningens överväganden riksskatteverket projekt om ett särskilt påmininom pågående från innan den obetalda nelseförfarande uppbördsmyndigheterna skatten lämnas till indrivning.

att det rådande restavgiftssystemet i fråga Utredningen ansåg måste ändras väsentligt om avgiften skall om konstruktionen funktionskraven. Med hänsyn till de admifylla de uppställda en kunde förväntas mednistrativa problem rörlig restavgift

_31_

föra för de kronofogdemyndigheter som saknade datorstöd, stannade utredningen vid att föreslå en höjning av den procentsats efter vilken den fasta restavgiften skulle beräknas. Utredningen förklarade sig emellertid vara beredd att återkomma till frågan om en rörlig restavgift när förutsättningarna härför ändrats.

statsmakterna godtog förslaget om en höjd procentsats beträffande restavgifter. I den proposition i vilken förslaget härom förelades riksdagen anförde föredraganden bl.a. (prop. 1982/83:53 s. 13 ff):

En konstruktionsändring är dock nödvändig om restavgiften skall kunna fungera som ett betalningsstimulerande påtryckningsmedel också efter förfallodagen. Skatteindrivningsutredningen bör därför i sitt fortsatta arbete överväga hur ett nytt avgiftssystem bör utformas. Det bör enligt min bedömning bli möjligt att utan större administrativa svårigheter hantera en differentierad avgift sedan alla kronofogdemyndigheter knutits till kronofogdemyndigheternas datasystem - - - - Utred- (REX-systemet). ningen har inte föreslagit någon höjning av den procentsats - - som tilläggsavgiften beräknas efter -. Frågan om tillläggsavgiften bör lämpligen ingå i de kommande övervägandena om en ändrad restavgiftskonstruktion.

Föredraganden påpekade vidare att en fast restavgift efter viss procentsats motsvarar en hög ränta vid korta betalningsdröjsmål särskilt med hänsyn till att restavgiften inte är avdragsgill vid inkomsttaxeringen. Antalet ansökningar om befrielse från och nedsättning av restavgift blir flera ju större avgiften är. Det var, enligt föredraganden, viktigt att antalet ärenden av detta slag inte ökade.

När utredningen nu åter tar upp frågan om en rörlig restavgift finns de datatekniska förutsättningarna för en ändring av konstruktionen. Vid sin översyn av frågan har utredningen införskaffat ett statistikmaterial över betalningsflödet till uppbörds- och indrivningsmyndigheterna och över handläggningen av ärenden om befrielse från och nedsättning av restavgift. Av betydelse vid övervägandena har vidare varit att det under senare år har tillkommit påminnelseförfaranden i fråga om obetald skatt beträffande flera medelsslag.

_33_

2 NUVARANDE ORDNING

I avsnittet redogör utredningen för det nu gällande avgiftssystemet och påpekar bl.a. att avgiftsbestämmelserna är tillämpliga beträffande ett stort antal medelsslag ned sinsemellan olika beskattnings- och uppbördsförfaranden. Vidare innehåller avsnittet en för ett under senare år utvecklat redogörelse oreglerat - vid försumade betalpåminnelseförfarande ningar av vissa skatter och för förfarandet när en skatt överlämnas till kronofogdemyndigheten för indrivning. Slutligen redovisas i avsnittet ett omdiskuterat JK-beslut som rör frågan om en kronofogdemyndighet får ta ut ränta när myndigheten lämnar en skattskyldig uppskov med betalningen.

2.1 Restavgift tas ut enligt ett stort antal skatteoch avgiftsförfattningar

Bestämmelserna om restavgift är tillämpliga beträffande ett stort antal medelsslag med sinsemellan olika beskattningsoch uppbördsförfaranden.

Huvudbestämmelserna om restavgift finns i 58 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272) UBL. Bestämmelserna avser i första hand preliminär B-skatt, kvarstående skatt (K-skatt) och tillkommande skatt (T-skatt) men gäller också för de fall en arbets-

_34_

verkställa skatteavdrag eller att har underlåtit att givare redovisa den skatt som innehållits.

med hänvisningar som Det finns vidare ett antal författningar

skall utgå och beräknas enligt bestäminnebär att restavgift Till dessa författningar hör melserna i uppbördslagen.

för särskilda (1908:128 s. 1) om bevillningsavgifter lagen förmåner och rättigheter, 5 § 1 mom.,

om rätt för den som är bosatt i kungörelsen (1913:380) att eller medverka i offentlig föreställning utlandet giva .m.m. i Sverige. 6 a §,

om arvsskatt och gåvoskatt, 53 §, lagen (1941:416)

(1958:295) om sjömansskatt, 14 § 2 mom.,

lagen

om allmän investeringsfond, 3 §, lagen (1979:609)

utlänningslagen (1980:376), 99 b §,

arbetstidslagen (1982:673), 27 §,

(1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet lagen vissa AUL, , 15 och beträffande uppdragsersättningar, 19 §§.

av från arbetslagen (1984:668) om uppbörd socialavgifter givare, USAL, 28 § och

och (l987:10), 10 kap. 29 §. plan- bygglagen

64 § UBL är bestämmelserna om restavgift tillämpliga Enligt som får uttagas genom utmätäven på andra statens fordringar dom. Bland dessa författningar. vars ning utan föregående

saknar restavgiftsbegreppet, kan nämnas bestämmelser

om hundskatt, 11 §, lagen (1923:116)

(1957:297), 6 kap. 13 § och 12 kap. 4 §, luftfartslagen

(1971:171) om särskilt uppskattningsvärde på fastiglagen het, 7 §,

lantmäteritaxan (1971:1101), 16 § och

(1973:349), 8 kap. 73 §. studiestödslagen

bestämmelser om restavgift finns Vid sidan av uppbördslagens det även författningar med egna bestämmelser om restavgift.

_35_

Dessa - vars särskilda i författningar restavgiftsreglering princip överensstämmer med uppbördslagens - är

lagen (1968:430) om mervärdeskatt, ML, 47 §, kupongskattelagen (1970:624), 19 §, lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 5 kap. 8-11 §§, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, 34 §, tullagen (1987:1065), 29 §, förordningen (1977:1118) om fyravgift, 14 § och förordningen (1977:1119) om farledsvaruavgift, 10 §.

övriga författningar som berörs av restavgiften anges i specialmotiveringen, avsnitt 7.

2.2 Innehållet i bestämmelserna om restavgift m.m.

Restavgift tas beträffande samtliga medelsslag ut med 6 % av den obetalda eller för sent betalda skatten e11er avgiften, dock lägst med 50 kr. Vid beräkningen av avgiftsbeloppet skall öretal rundas av uppåt till helt krontal.

Utöver restavgift tas beträffande vissa medelsslag även en g tilläggsavgift ut. Enligt uppbördslagens bestämmelser skall en arbetsgivare som har gjort skatteavdrag men inte betalt in skatten påföras tilläggsavgift för varje påbörjad tidsperiod om sex månader utöver den första, räknad från utgången av den uppbördsmånad då skatten rätteligen skulle ha betalts. Tillläggsavgiften är för varje sexmånadersperiod 4 % av det obetalda skattebeloppet, och sammantaget högst 12 %. Med restavgiften kan en arbetsgivare således komma att påföras en sammanlagd avgift om 18 % på innehållet skattebelopp som inte redovisats till uppbördsmyndigheten. Förutom i uppbördslagen finns bestämmelser om ett motsvarande avgiftsuttag i lagen om

_.36_

(14 § 2 mom.), kupongskattelagen (19 §), AUL sjömansskatt (7 §) och USAL (28 §).

och är inte avdragsgilla vid Restavgiften tilläggsavgiften inkomsttaxeringen.

(58 § 2 mom.) och ytterligare ett tiotal Enligt uppbördslagen författningar - av vilka några hänvisar till uppbördslagen till befrielse helt eller delvis från restfinns möjlighet m.m. om det föreligger särskilda omständigheter/skäl. avgift Beslutande myndighet härvidlag är resp. beskattningsmyndigdvs. i de flesta fall länsskattemyndigheten men i vissa het, fall riksskatteverket, inskrivningsmyndigheten. generaltullstyrelsen eller annan tullanstalt.

Riksskatteverket har meddelat särskilda föreskrifter i fråga från och av restavgift m.m. som om befrielse nedsättning (RSV Du 1983:8), enligt lagen om påförts enligt uppbördslagen mervärdeskatt (RSV Im 1983:3) och enligt lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter (RSV Ip 1984:2).

Generaltullstyrelsen har i protokoll 1982-12-16 (dnr E 857/ 82) fastställt riktlinjer för befrielse från och nedsättning samt förordav restavgift som påförts enligt tullagen enligt ningarna om fyravgift och farledsvaruavgift.

från skall enligt föreskrifterna med- Befrielse restavgiften har ursäkt för en förges bl.a. om den skattskyldige giltig senad Exempel på giltiga ursäkter kan vara sjukdom betalning. och eller annan oförvållad omständighet. Brisolyckshändelse tande betalningsförmåga anses däremot inte vara en giltig ursäkt och utgör således inte skäl för befrielse.

av restavgiften kan enligt föreskrifterna bl.a. Nedsättning komma i fråga om avgiftens storlek inte är rimlig i förhållande till försummelsen. Har skatten betalts exempelvis före av och det saknas anledning att anta utgången uppbördsmånaden att betalningen har fördröjts med uppsåt föreligger det nor-

_37_

malt tillräckliga för Nedsättförxtsättningar nedsättning. ning sker normalt till 2 % av den för sent betalda skatten.

Beträffande tilläggsavgiften anger riksskatteverkets föreskrifter att med hänsyn till de tidsperioder som gäller för sådan avgift bör befrielse från och nedsättning av tilläggsavgift normalt inte medges.

Länsskattemyndigheternas tillämpning av lagbestämmelser och föreskrifter i fråga om befrielse- och nedsättningsärenden behandlas utförligt i betänkandets bilaga 3.

Beskattningsmyndighets beslut i fråga om påföring av restavgift - liksom dess beslut i anledning av om beansökningar frielse och nedsättning - kan besvär hos överklagas genom kammarrätten enligt 86 § 1 mom. andra stycket UBL, 52 § första stycket USAL och 100 I vissa § tullagen. fall skall överklagandet i stället ske hos länsrätten, nämligen i fall som avses i 85 § 1 mom. första stycket UBL, 50 § första stycket USAL och 51 § ML.

Skatteförenklingskommittên har i sitt slutbetänkande (SOU 1988:22) - reformerad Ny taxeringslag skatteprocess, del 2 s. 246, föreslagit beträffande nuvarande beändringar svärsordning. Förslaget innebär att beslut av skattemyndighet skall - oavsett om det har fattats av länsskattemyndighet eller lokal - hos skattemyndighet överklagas länsrätt.

En fordran på restavgift har inte förmånsrätt, se 1 § andra stycket lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar.

Statens fordran på restavgift med

Ereskriberas samtidigt

huvudfordringen/skattebeloppet, 11 § första stycket lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. jämfört med 8 § andra stycket preskriptionslagen (1981:130). Att restavgift utgör sådan tilläggsförpliktelse som regleras i preskriptionslagen framhålls av föredraganden i prop. 1981/ 82:96 s. 42 f.

_33_

och tidpunkten för indriv- 2.3 Påminnelseförfaranden

ningsuppdragen

flera gäller att när en skattskyldig Beträffande medelsslag sin skatt i rätt tid och ordning får har försummat att betala från uppbördsmyndigheten om sin betalningshan en påminnelse får den skattskyldige även uppgift skyldighet. I påminnelsen som han skall betala på grund av betalom den restavgift Har betalats för sent avser ningsförsummelsen. skattebeloppet påminnelsen endast restavgiften.

är att erinra den skattskyldige om Syftet med påminnelsen men också att bereda honom tillfälhans betalningsskyldighet anmärka eventuella felaktigheter i kravet. le att på

I det centrala skatteregistret registreras fortlöpande uppsom debiteras liksom de gifter om de skatter och avgifter som inkommer och krediteras. Vid bestämda tidbetalningar debiteringar mot gjorda betalpunkter kontrolleras gällande I de fall en debitering är större än betalningen ningar. helt saknas redovisas detta i en s.k. resteller betalning framställs restlängden i form längd. För flertalet medelsslag ett När skatten överlämnas till indrivning av magnetband. från restlängden i utsökningsregistregistreras uppgifterna ret och avförs samtidigt ur skatteregistret.

30 utsökningsbalken anses Enligt 2 kap. § tredje stycket när indrivningsuppdraget har ansökan om indrivning gjord och uppgifterna är tillregistrerats i utsökningsregistret gängliga för kronofogdemyndigheten.

för och tid- En närmare redogörelse påminnelseförfarandena lämnas beträffande de volympunkten för indrivningsuppdragen dvs. skatt som har debiterats mässigt största medelsslagen, och mervärdeskatt i enligt uppbördslagen. arbetsgivaravgifter bilaga 4.

_39_

2.4 Avtal om ränta i samband med betalningsuppgörelse

Justitiekanslern (JK) har i ett beslut som meddelades den 13 juni 1984 (dnr 46-84-21) bl.a. tagit upp frågan om kronofogdemyndigheten kan vid indrivning av skatt avtala med skattskyldig om påföring av ränta. Ränta hade i det aktuella ärendet avtalats i samband med en betalningsuppgörelse. Den skattskyldige hade i sin anmälan till JK hemställt att JK skulle ta ställning till om kronofogdemyndighetens förfarande stod i överensstämmelse med gällande rätt eller allmänna rättsprinciper.

JK uttalade i beslutet att det inte finns någon uttrycklig bestämmelse som medger kronofogdemyndigheter rätt att betinga staten ränta vid uppskov med betalning av skatter m.m. som överlämnats till indrivning. Förfarandet med ränta ligger, enligt JK:s uppfattning, emellertid i linje med de grundtankar som bär upp viss lagstiftning och JK har därför godtagit det.

Den lagstiftning som åsyftades har tillkommit i syfte att stärka statens ställning som borgenär vid uppbörd och indrivning av fordran på skatter, tullar och avgifter. Genom lagen (1978:882) om säkerhet för skattefordringar m.m. har kronofogdemyndigheten vid indrivning av fordran i allmänt mål t.ex. befogenhet att ta emot säkerhet från en gäldenär i samband med att uppskov beviljas med betalning eller indriv- _ ningsåtgärd.

Högsta domstolen (HD) har behandlat frågan om ränta i ett rättsfall NJA 1977 s. 812. Enligt HD måste frågan om räntegottgörelse anses exklusivt reglerad genom restavgiften.

har i ett betänkande - under Utredningen tidigare hänvisning till HD:s - uttalat att den avgörande uppfattning om gällande rätt som JK:s beslut ger uttryck åt enligt utredningens mening är felaktig (SOU 1987:10 s. 302).

_41_

3 ANDRA BETALNINGSFRÄMJANDE FAKTORER INOM SKATTESYS- TEMET

Utredningen redogör inledningsvis för de med restavgiften närbesläktade kostnadspåslagen kvarskatteavgift. respitränta och anståndsränta. Därefter behandlar utredningen andra slags sanktioner som vid sidan av restavgiften kan inträda när en skattskyldig inte har fullgjort sin Avslutbetalningsskyldighet. ningsvis påpekas att försummade skattebetalningar offentliggörs genom kreditupplysningsföretagen.

3.1 Kvarskatteavgift, och anståndsränta respitränta

Förutom restavgift och tilläggsavgift finns det beträffande några medelsslag också andra avgifter eller räntor som tillkommit i syfte att stimulera den skattskyldige till betalning i tid eller i annat fall utgöra för den skatteersättning kredit han erhållit.

Kvarskatteavgift tas ut om den slutliga inkomstskatten överstiger den preliminära skatten. Avgiften är storleksmässigt avvägd så att den skall utgöra en påtryckning och stimulera till fyllnadsbetalning senast den 30 april året efter inkomståret och - å andra sidan - motverka en räntevinst vid underlåten fyllnadsbetalning (prop. 1974:159 s. 64). Avgiften

_42_

fast för en skattekredit om är beräknad som ett räntepåslag

månader (taxeringsåret + de tre första månaderna ca femton

nästföljande år).

är 8 % av det överskjutande beloppet om Kvarskatteavgiften 5 O00.kr. och i annat fall 10 8 (27 § detta uppgår till högst

som understiger 50 kr. påförs 3 mom. UBL). Avgiftsbelopp

får efter ansökan från den inte. Länsskattemyndigheterna besluta att skall utgå med endast 5 %. skattskyldige avgiften

meddelas om skillnaden mellan den slutliga Sådan nedsättning skatten beror på förhållanden, som den och den preliminära

inte kunnat råda över (85 § 2 mom. UBL). skattskyldige I

skatt som efter den 30 I fråga om preliminär fyllnadsbetalas

men senast den 30 juni året efter inkomståret skall april beräknas efter 2 %. Härvid förutsätts kvarskatteavgiften att den antingen har anstånd att emellertid skattskyldige

eller har laga förfall för att inte ha -lämna självdeklaration

sin deklarationsskyldighet i tid. I det senare fullgjort

fallet förutsätts dessutom att ansökan om reducerad avgift

görs (27 § 4 mom. UBL).

har vissa ändringar beträf- I prop. 1988/89:46 föreslagits fande kvarskatteavgiften. Ändringarna innebär att en kvar- 2 % skall påföras fyllnadsinbetalningar av skatteavgift på tiden - 30 preliminär skatt, som görs under 19 januari året efter inkomstâret. Vid bestämmande av underlaapril för beräkning av den nya avgiften skall ett belopp på get 20 000 kr. räknas av. Den nuvarande avgiften på fyllnadssom mellan den 1 maj och den 30 juni inbetalningar görs året efter inkomståret, bl.a. om anstånd getts med självdeklarationen, höjs från 2 till 4 % på den del som överstiger 20 000 kr. På belopp som betalas efter den 30 april - fall den 30 - skall kvarskatteavgift eller i vissa juni med 10 %, oavsett beloppets storlek. påföras

är inte avdragsgill vid inkomsttaxe- Kvarskatteavgiften

ringen.

tas ut tillkommande skatt exempelvis vid en Respitränta på

Bestämmelser om respitränta finns bl.a. i eftertaxering.

Respiträntan utgår för visst kalenuppbördslagen (32 § UBL).

derår efter en räntesats som motsvarar det av riksbanken

_43_

fastställda diskontot med tillägg av tre procentenheter. Räntan utgår från och med den 1 april året näst efter taxeringsåret till och med den månad då skatten förfaller till betalning. Räntan räknas dock aldrig för längre tid än två år. Räntebelopp som understiger 50 kr. påförs inte.

Befrielse från eller nedsättning av respiträntan kan inte meddelas. Räntan är avdragsgill vid taxeringen.

Riksskatteverket har i skrivelse 1986-10-23 (dnr 875/85- 109) - efter av - fram uppdrag regeringen lagt förslag till bestämmelser om ränta, bl.a. respitränta, i lagen om mervärdeskatt. Förslaget, som är under beredning i finansdepartementet, innebär bl.a. att respitränta skall tas ut när mervärdeskatt fastställs till betalning sedan den ordinarie fastställelsedagen passerats. Verket föreslår vidare att restavgift i dessa fall skall påföras först om skatten inte betalas inom den tid som anges i det särskilda fastställelsebeslutet.

Anståndsränta skall i vissa fall erläggas av den som fått anstånd med betalning av skatt. Det gäller framför allt vid anstånd i avvaktan på att beskattningsfrågan skall avgöras av skattedomstol. Bestämmelser om anståndsränta finns b1.a. i uppbördslagen (49 § 4 mom. UBL).

Anstândsräntan. vars procentsats motsvarar respiträntans, tas ut från utgången av den månad då skatten skulle ha om erlagts anstånd inte medgivits till och med den månad då anståndstiden gått till ända. Räntebelopp som understiger 50 kr. påförs inte.

Befrielse från eller nedsättning av anståndsräntan kan inte meddelas. Anståndsräntan är avdragsgill vid taxeringen.

Bestämmelserna om anståndsränta har visst samband med dem om restavgift. Under anståndstiden tas inte någon restavgift ut för skatt som omfattas av anståndsbeslutet. Restavgift skall i stället erläggas för den del av skatten som fortfarande är obetald när anståndstiden gått till ända (51 § första och tredje styckena UBL).

_44_

vad har erfarit, har det uppkommit Enligt utredningen tillämpning i det fall en arbetsfråga om bestämmelsernas har betalningsskyldighet för visst skattegivare ålagts av underlåtet skatteavdrag (75 § UBL) belopp på grund ett han skall betala restavgift på (75 a § skattebelopp tredje stycket UBL) - men efter besvär över beskattnings-

beslutet fått anstånd med betalningen av (75 b § UBL).

hänför sig till tidpunkten för det ursprung- Restavgiften medan anståndsränta beräknas fran liga uppbördstillfället den sista enligt det särskilda beskattbetalningsdagen Däremellan kan det ha förflutit avsevärd ningsbeslutet. tid. Den uppkomna tillämpningsfrågan gäller om restavgif-

ten i detta fall skall tas ut om betalning av skattebelop-

inom anståndstiden 51 § tredje stycket UBL). pet sker (jfr i specialmotiveringen, avsnitt Utredningen tar upp frågan 7.4, och föreslår i sammanhanget en författningsändring.

3.2 Sanktionssystemet

- inte - ett Skatteförvaltningen har minst i preventivt syfte

att tillgripa när en skattskylflertal sanktionsmöjligheter

har sin betalningsskyldighet. När man dig inte fullgjort

hur bör utformas är det av intresse överväger restavgiften

för betalningsviljan vid sidan att bedöma avgiftens betydelse

sanktionsformerna. Restavgiftens betydelse härav de övriga

variera utifrån vilket medelsslag som vidlag torde nämligen

sanktionsmöjligheterna som är aktuellt. I det följande anges

förfogar över beträffande de medelsslag skatteförvaltningen

är mest frekventa vid betalsom antals- och beloppsmässigt

av restavgiftens betydelse som ningsdröjsmål. Bedömningen

ur detta perspektiv återkommer utredningen påtryckningsmedel

till och avsnitt 5.5 i överväganden förslag,

\

med A-skatt kan bli registrerad i utsöknings- En arbetstagare

A-skatt, kvarstående skatt och tillregistret för preliminär

kommande skatt.

skatteavdrag på lönen. Har Preliminärskatten erläggs genom

för skatten är arbetstagaren fri arbetsgivaren gjort avdrag

för motsvarande skattebelopp, också om från betalningsansvar

_45_

arbetsgivaren underlåter att betala in skatten (77 § andra stycket UBL). Om arbetsgivaren inte gör avdrag för preliminärskatten prövar lokala skattemyndigheten om arbetsgivaren skall åläggas betalningsskyldighet för beloppet (75 § andra stycket UBL). Åläggs arbetsgivaren sådan betalningsskyldighet i tiden innan arbetstagarens slutliga skatt för inkomståret har debiterats, skall även arbetstagaren åläggas betalningsskyldighet för A-skatten (75 § tredje stycket UBL). Arbetsgivare och arbetstagare skall betala restavgift på beloppet (75 a § tredje stycket UBL). Om arbetsgivarens betalningsskyldighet fastställs vid en senare - vilket är det tidpunkt vanliga - kommer beslut att rikta endast mot myndighetens sig arbetsgivaren. Arbetstagaren är ju då redan ansvarig för beloppet i form av kvarstående skatt.

Kvarstående skatt för arbetstagare med A-skatt erläggs också genom skatteavdrag på lönen. Blir skatten inte betald på detta sätt, kan det bero på att den skattskyldige saknar anställning eller har slutat sin anställning under den period då löneavdraget skall göras. Orsaken kan också vara att arbetstagarens inkomstförhållanden och försörjningsbörda är sådana att skatten inte kan uttas genom avdrag på lönen.

skattskyldig med A-skatt kan också ha att erlägga tillkommande skatt. Sådan skatt erläggs inte genom skatteavdrag utan betalas av den skattskyldige själv under den eller de uppbördsmånader som lokala skattemyndigheten bestämmer (31 § tredje stycket UBL). I annat fall tas restavgift ut.

Källskattesystemet förutsätter således att arbetsgivaren verkställer skatteavdrag och betalar innehållen skatt. §5betsgivarens avdrags- och redovisningsskyldighet understryks genom olika bestämmelser om restavgift, vite. solidaransvar och straffansvar.

Arbetsgivare har att - och efter sex månaerlägga restavgift der dessutom - om han försummar att i tid betilläggsavgift tala in arbetstagares preliminära och kvarstående skatt som

_.46_

UBL). Arbetsgivaren skall vidare han innehållit (58 § 1 mom. om han underlåter att göra sådant skattebetala restavgift (75 a § tredje stycket UBL). avdrag

som utan anledning underlåter att göra Arbetsgivare skälig med arbetstagaren för skatteavdrag blir solidariskt ansvarig UBL). Arbetsgivaren kan skattebeloppet (75 § första stycket vid att verkställa skatteavdrag (83 §

också Eöreläggas vite

men inte betalt in UBL). Har arbetsgivaren gjort skatteavdrag det innehållna beloppet kan han åläggas betalningsskyldighet och skatten drivas in hos honom (77 § UBL).

(l97l:69) 7-9 §§ kan arbetsgivare Enligt skattebrottslagen till böter eller om han underlåter att till dömas fängelse lämna redovisningshandling (eller lämnar uppbördsmyndighet sådan) beträffande innehållen skatt eller avgift. oriktig skall lämnas oavsett om skatten beta- Redovisningshandlingen tid eller inte. Straffansvar kan också utdömas las i rätt Arbetsgivare som inte gör skatteavdrag enligt uppbördslagen. kan dömas till böter (80 § UBL) samt om han inte betalar skatt till böter eller (81 § UBL). Gemeninnehållen fängelse är att det inte döms till ansamt för straffbestämmelserna svar i ringa fall. Under år 1986 anmälde skattemyndigheterna ca 700 fall till åtal för brott mot 7-9 §§ skattebrottslagen och ca 1 500 fall till åtal för brott mot 80-81 §§ UBL.

Av betydelse är också bestämmelserna om betalningsskyldighet för den som företräder arbetsgivaren, om denne är en juridisk

Har sådan ställföreträdare verkställt skatteavdrag person. eller av oaktsamhet underlåtit att redomen uppsåtligen grov det innehållna riskerar han att jämte arbetsvisa beloppet bli för skattebeloppet och utgående givaren betalningsskyldig restavgift (77 a § UBL).

Det anförda innebär att en arbetsgivare som - i strid med källskattebestämmelserna - underlåter att verkställa skatteeller att betala innehållen skatt ställs inför en hel avdrag rad påföljder.

_47_

- och ställföreträdares egen betalningsskyldighet, straffpåföljd, - som vid innehâllen men icke redovisad skatt restavgift, kombineras med tilläggsavgift eller - om inte vitesföreläggande skatteavdrag görs.

Härtill kommer att arbetsgivaren sedan skatten överlämnats till indrivning kan drabbas av olika slags exekutiva åtgärder.

Beträffande skattskyldig med B-skatt gäller att den skattskyldige själv skall betala in preliminär och kvarstående skatt liksom naturligtvis tillkommande skatt. Uppbördsresultatet är således helt beroende av den skattskyldiges egen medverkan. Betalas inte skatten i rätt tid och ordning tas restavgift ut. I övrigt finns som betalningsfrämjande faktorer endast hot om olika slags exekutiva åtgärder vid indrivning samt indragning av B-skattesedeln.

Från och med 1985 har uppbörden av källskatt och arbetsgivaravgifter samordnats. redovisas och Arbetsgivaravgifterna Q betalas samtidigt med de anställdas innehållna skatter. Arbetsgivaren räknar själv ut arbetsgivaravgifterna med en viss procentsats på det avgiftspliktiga lönebeloppet som redovisas i uppbördsdeklarationen.

Om arbetsgivaravgifter inte betalas i rätt tid uttas restoch - liksom beträffande innehållen skatt avgift tilläggsavgift till dess betalning sker eller lokala skattemyndigheten har ålagt arbetsgivaren betalningsskyldighet för beloppet (28 § USAL).

Är arbetsgivaren en juridisk person, kan talan föras vid allmän domstol om betalningsskyldighet för ställföreträdaren. Har denne uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåtit att betala arbetsgivaravgifterna i rätt tid, riskerar han att jämte arbetsgivaren bli betalningsskyldig för beloppet samt påförd restavgift och tilläggsavgift (21 § USAL).

_43_

Till detta kommer som en pådrivande faktor hotet om konkurs och andra exekutiva åtgärder.

Betalas inte mervärdeskatt i rätt tid, uttas restavgift (47 § ML). Är den skattskyldige en juridisk person kan talan föras om betalningsskyldighet för ställföreträdaren. Det förutsätts då att företrädaren uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har underlåtit att betala skatten i rätt tid (48 a § ML). också beträffande detta medelsslag inträder vid indrivning hot om konkursansökan och andra exekutiva åtgärder.

3.3 Betalningsanmärkning

är - i motsats till - i Utsökningsregistret skatteregistret offentligt. I vissa fall överförs uppgifter till princip Upplysningscentralen AB om skatter och avgifter som registrerats i Upplysningscentralen lämnar i sin utsökningsregistret. tur till andra kreditupplysningsföretag, Solidiuppgifterna tet AB och AB Svensk Överföringen sker med Upplysningstjänst. tillstånd av datainspektionen.

Kreditupplysningsföretagen lämnar ut individuella kreditupplysningar om personer och företag men publicerar också uppgifter beträffande vissa medelsslag i ett antal kreditupplysningsskrifter. Upplysningar om s.k. betalningsanmärkningar efterfrågas vid kreditbedömningar och andra liknande bedömningar av ekonomiska risker.

De uppgifter som registreras i kreditupplysningsregistren gallras normalt ut efter tre år om uppgiften avser fysisk person och efter fem år om uppgiften avser juridisk person.

Till de medelsslag om vilken uppgift lämnas ur utsökningsregistret hör innehållen skatt/arbetsgivaravgifter, särskilt uppdebiterad A-skatt, B-skatt, K-skatt (avser endast juridis-

_49_

ka personer), T-skatt »ch mervärdeskatt. Uppgift lämnas emellertid enbart i fråga om skuldposter som uppgår till eller överstiger 5 000 kr. a

_51_

4 TIDIGARE FÖRSLAG TILL REFORHER

I avsnittet redovisas vissa äldre förslag till och synpunkter på en reformering av det gällande avgiftssystemet. Redovisningen avser betänkandet (SOU 1973: 33) Ränta och restavgift på skatt m.m., betänkandet (Ds B 1981:12) Restavgift på skatt m.m. samt riksrevisionsverkets rapporter (Dnr 1985:301 och 1985:1066).

4.1 1973 års betänkande (sou 1973:33)

Förslaget i 1973 års betänkande (SOU 1973:33) innebar att restavgift skulle erläggas med en fast grundavgift med 3 % och en periodvis utgående tilläggsavgift med 2 2. Tilläggsavgiften skulle utgå under högst nio tvåmånadersperioder och beräknas på det belopp som var obetalt vid resp. periods början. Genom grundavgiften åsyftade man att verka för en betalning senast vid uppbördstillfället medan tilläggsavgiften skulle främja en snabb betalning därefter.

Storleken på restavgiften skulle enligt utredningen avvägas så, att det från allmän räntesynpunkt blir olönsamt för den betalningsskyldige att underlåta att betala skatt eller avgift i rätt tid. Samtidigt skulle inte restavgiftens betal-

ningsfrämjande effekt överskattas. Avgiften har rimligen en

god effekt på en betalningsskyldig som har vilja och möjlighet att påskynda betalningen för att undgå en avgift. För

_52_

som redan är i ekonomiskt trångmål. har avgiften därandra, emot inte någon avgörande effekt på betalningsviljan. Avgiften resulterar snarare i att den ekonomiska situationen ytterligare förvärras.

valde mellan om restavgiften skulle utformas som Utredningen ränta eller avgift och en löpande som en periodvis uppräknad stannade för det senare alternativet. Enligt utredningen som medför att den skattskyldige får behövdes det ett system intresse av men också viss respittid att undgå ytterligare

avgift.

ansåg det inte motiverat att uppräkna tilläggs- Utredningen fler än nio Avgiftens beavgiften för tvåmånadersperioder. effekt bedömdes avta och helt förlora talningssstimulerande sin betydelse långt innan det restförda beloppets preskripinträder. också sociala hänsyn talade för en betionstid gränsning.

De flesta remissinstanserna var positiva till den föreslagna ansågs emellertid i restavgiftskonstruktionen. Förslaget för för både myndigheter och skattskyldagsläget komplicerat diga.

Flera remissinstanser ifrågasatte om en stigande restavgift har effekt utredningen förutsatte. den betalningsstimulerande framfördes t.ex. att det endast är en liten grupp skatt- Det som medvetet skattebetalningar. Betalskyldiga fördröjer beror i de flesta fall på bristande betalningsförsummelsen Medvetna med hänsyn till möjliga ränningsförmâga. dröjsmål förekommer men då framför allt när det tevinster visserligen s.k. dvs. främst B-skatt, innehållen gäller företagarskatter. skatt/arbetsgivaravgifter och mervärdeskatt.

Åtskilliga remissinstanser förutsåg administrativa svårigheter med en rörlig restavgift även om avgiften administrerades av ADB. ofta med inbetalningskort med hjälp Betalning görs till den flera månader före besom översänts skattskyldige

-53_

talningen. Skuldbeloppet behöver därför i vissa fall omräknas innan betalningen.

Departementschefen uttalade (prop. 1974:159 s. 71) ätt ett övervägande av utredningens förslag skulle anstå till dess ADB genomförts inom exekutionsväsendet.

4.2 1981 års betänkande (Ds B 1981:12)

Förslaget i 1981 års betänkande (Ds B 1981:12) innebar en fast restavgift med 8 % och en minsta avgift med 100 kr.

Utredningen konstaterade att omfattningen av inlevererade restavgifter hade ökat kraftigt och då särskilt under senare år. De s.k. företagarskatterna utgjorde nästan 60 8 av de skatter och avgifter som registrerades i utsökningsregistret. Företagarskatterna svarade också för den största ökningen i förhållande till övriga medelsslag.

Gällande - en fast med 4 % restavgiftskonstruktion restavgift och en minsta avgift med 10 kr. - tillgodosåg möjligen intresset att betalning skedde vid uppbördstillfället. Däremot verkade avgiften inte betalningsfrämjande under indrivningsskedet. Då var avgiftens funktion närmast den motsatta. En fast avgift innebär att kostnaden för avgiften minskar med indrivningstidens längd.

Restavgiften gav inte heller staten täckning för indrivningskostnaderna eller för statens ränteförluster. Avgiften tillgodosåg slutligen inte ett ur allmän konkurrenssynpunkt betingat krav av att motsvara en affärsmässig kostnad för den skattekredit som erhållits genom betalningsförsummelsen jämfört med om kreditbehovet täckts genom den reguljära lånemarknaden.

_54_

hade vissa utgångspunkter för sina överväganden. Utredningen av dessa, nämligen den Under avsnitt l har berörts några

av det ADB-baserade redovisningssystemet pågående utbyggnaden och ett som gällde ett sär- (det s.k. REX-systemet) projekt En annan utgångspunkt var att

skilt påminnelseförfarande.

vid uppbördstillfället av beskattningsrestavgiften påförs konstruktion av restavgiften måste Med en annan myndigheten. också metoden för avgiftspåföring övervägas därför själva

särskilt.

skall stimulera till en snabb betalning För att restavgiften efter måste, enligt utredningen, även uppbördstillfället öka under“den tid som förflyter mellan förfallodagen avgiften diskuterade tre olika modeloch betalningsdagen. Utredningen

ler vid en konstruktionsändring:

- att den fasta avgiften med en avgift som utgår komplettera i form av löpande ränta från förfallodagen,

- en fast ha en eller flera tilläggsavatt förutom avgift med i 1973 års betänkande eller gifter i likhet förslaget

en hög avgift som sedan - att det efter förfallodagen påförs viss del om betalning sker inom en eller faller bort med

flera bestämda tidsperioder.

om det finns anledning att låta restavgiften Det ifrågasattes har avslutat det aktiva skeöka när kronofogdemyndigheterna Om skattebeloppet då fortfarande det av indrivningsarbetet.

beror detta i allmänhet på att den skattskyldige

är obetalt En restavgift har i ett saknar betalningsförmåga. stigande

sådant fall endast en begränsad effekt.

vidare att det är svårt att admi-

Utredningen konstaterade behönistrera en rörlig restavgift. Kronofogdemyndigheterna storlek för varje post ver i regel uppgift om restavgiftens tillfällen. En skattskyldig är dessutom vanligen vid flera med flera skuldposter. Med registrerad i utsökningsregistret

_55_

ett ADB-baserat redovisningssystem torde det emellertid finnas förutsättningar att lösa de administrativa problemen. Enligt utredningens uppfattning var en genomgripande konstruktionsändring av restavgiften motiverad.

stannade - - vid ett med Utredningen tillfälligtvis förslag en uppräkning av restavgiften. Man gjorde dessförinnan vissa överslag/bedömningar som har sitt intresse också vid en mer genomgripande ändring av restavgiftskonstruktionen.

För den betalningsskyldige är restavgiften en kostnad som kan jämföras med kreditkostnaden vid ett vanligt lån. Om restavgiften skall vara ett effektivt påtryckningsmedel måste utfallet av en sådan kostnadsjämförelse visa att dröjsmål med betalning av skatter och avgifter är en oförmånlig kreditform. En kostnadsjämförelse förutsätter emellertid att man kan uppskatta tiden för den kredit som uppstår genom betalningsdröjsmâlet. Hur lång tid förflyter det i allmänhet från skuldens förfallodag till dess den slutbetalas?

Av då tillgänglig statistik framgick att huvuddelen av de

belopp som flyter in till kronofogdemyndigheterna erläggs

under de två första åren av indrivningen. Vissa stickprovsvis gjorda undersökningar visade att ungefär 70-80 % av betalningarna gjorts inom loppet av sju månader från registreringen i utsökningsregistret. Även om utredningen bara kunde få en allmän uppfattning om kredittiden fann man det rimligt att avväga restavgiftens procentsats så att avgiften tillgodoser funktionskraven vid ett dröjsmål med betalning på omkring sex-åtta månader från förfallodagen.

beaktade - när man en minsta Utredningen föreslog restavgift - olika av statsverkets kostnader för beräkningar kronofogdemyndigheternas målhantering. Dessa kostnader motiverade i sig en minsta avgift som var högre än 100 kr. Ett högre belopp

kunde emellertid framstå som stötande när det gällde små

skuldbelopp.

_.56_

remissinstanser vitsordade behovet av att reglerna Samtliga De flesta instanserna ansåg att om restavgift reformeras. ett eller annat sätt bör sättas i relation restavgiften på till när sker. Man accepterade i stort utredningens betalning att en större ändring av restavgiftens utformning bedömning förutsätter ett datorstöd för kronofogdemyndigheterna.

under avsnitt 1, i sak Föredraganden anslöt sig. som angetts

ställningstaganden. Föredraganden ansåg till utredningens till att restavgiften inte är avdärutöver att, med hänsyn

vid inkomsttaxeringen, den föreslagna avgiften dragsgill kortare motsvara en hög ränta. skulle komma att vid dröjsmål och också riksdagens beslut blev Resultatet av övervägandena till 6 % och av minsen höjning av restavgiftens procentsats

ta till 50 kr. avgiftsbeloppet

4.3 RRV:s Revisionsrapport, Dnr 1985:301

har en revision av skat- Riksrevisionsverket (RRV) genomfört administration olika funktioner i temyndigheternas genom debitering, uppbörd och taxeförvaltningen såsom preliminär av har redovisats i en reviring. Resultatet granskningen

sionsrapport 1986-11-14 (dnr 1985:301).

konstaterar att skattebetalningar efter Riksrevisionsverket ökad likviditet och räntevinster, s.k. förfallodagar kan ge den och en motsvarande ekonoskattekredit åt skattskyldige

misk belastning för staten. Senarelagda skattebetalningar den administrativa Det finns försvårar allmänt processen. sanktionerna i svagheter i de befintliga betalningsfrämjande framför allt de med karaktär av fasta avgifskattesystemet, innebär en stor skillnad jämfört med den renodlade ter. Det enligt räntelagens bestämmelser. Restavgiften dröjsmålsräntan men också av diskonto- och är oberoende av kredittidens längd

_57_

marknadsränteförändringar. Värdet av den kredit som skatteskulden ger varierar således med räntelägets förändringar.

Verket anser att det är angeläget att införa en rörlig rest-

avgift. Detta bör vara möjligt beträffande s.k. allmänna mål hos kronofogdemyndigheterna, eftersom REX-systemet numera är fullt utbyggt.

Verket anser att inför en sådan förändring bör visst underlag tas fram och vissa frågor beaktas och anför i sammanhanget följande (rapporten s. 56 f).

Eftersom RSV i stor utsträckning saknar löpande uppföljning av hanteringen av avgifter i betalningsfrämjande syfte bör en första uppgift vara att precisera och söka kvantifiera de många åtgärder i hanteringsprocessen som kan följa på obetalda och för sent betalda skatter. Det bör underlätta en bedömning av vad en rörlig restavgift kan medföra i minskade eller omfördelningsbara resurser. Vidare bör RSV undersöka vilka effekter restavgiftshöjningen 1983 medförde på t.ex. antalet om framställningar befrielse eller nedsättning av restavgiften.

För att utforma de betalningsfrämjande åtgärderna på ett sådant sätt att de minimerar insatserna under hanteringeprocessens gång bör RSV särskilt beakta att förekomsten av skattekrediter i viss utsträckning är uttryck för att skattesystemets räntekonstruktioner och avgifter avviker från motsvarande åtgärder på kreditmarknaden. RRV föreslår därför att ett förslag om förändrad bör restavgift utgå från dröjsmålsräntan enligt räntelagen. Det innebär en helt rörlig avgift med korta ränteuppräkningsperioder och kontinuerlig anpassning till aktuellt ränteläge. Följande ñümbüdåmmaiñmwwwz - Är det med en fast nödvändigt avgiftsdel? Varje form av fast avgiftsdel medför att en viss betalningshämmande effekt inträffar den närmaste tiden efter förfallodagen. Om en fast avgiftsdel av andra skäl anses nödvändig bör den dock kombineras med en så hög ränta att den framstår som en dyr kreditform. Om en fast avgiftsdel inte införs innebär det även att fallen av nedsättning av restavgiften pga att den inte anses rimlig i förhållande till försummelsen kan komma att försvinna.

- Kan ränteuppräkning för längre perioder undvikas? Om ränteuppräkningen inte sker per dag utan per månad eller för längre perioder uppträder en liknande betalningshämmande effekt den närmaste tiden efter ränteuppräkningsdagen. I kombination med en hög räntesats kan denna effekt minskas som i fallet ovan. Om ränteuppräkningen görs för varje påbörjad period blir skillnaden mot förslaget med

_53_

obetydlig om den fasta avgiftsfast och rörlig avgiftsdel delen inte kraftigt avviker från ränteuppräkningen. i

aktuella J - Hur kan anpassas till det ränteläget? 1 avgiften av restavgiften på samma sätt som nu En årlig justering skulle medföra en väsentlig försker med ö-skatteräntan Är det att göra en bättring jämfört med dagsläget. möjligt året? . sådan justering under

RRV:s Revisionsrapport, Dnr 1985:1066 4.4

Riksrevisionsverket har även genomfört en förvaltningsrevi-

Verket har under 1986 bl.a. sion av exekutionsväsendet.

av skatter och

granskat kronofogdemvndigheternas indrivning

som registrerats 1 utsökningsregistret. Registrerat avgifter

till ca 6,5 miljarder kr. Levererat (inbetalt) belopp uppgick

till knappt 16 %. belopp i procent av skuldbeloppet uppgick

.verkets lämnades 1987-06-12 (dnr 1985:1066). rapport

föreslår i (s. 111) liksom i Riksrevisionsverket rapporten

1985:301) att restavgiften bör utsin tidigare rapport (dnr

ränta. En sådan konstruktion skulle, formas som en löpande

verkets både förebygga att skattefordringar enligt mening.

till indrivning och innebära en effektivabehöver överlämnas

nuvarande hanteringen av ränta re indrivning. Den oenhetliga

att träffar en betali samband med kronofogdemyndigheterna

med den skulle då få en lösningsuppgörelse skattskyldige

av - Likaså skulle det likformiga uttaget restavgift ning.

oberoende av om den skattskyldige betalar på betalningspâmin-

eller efter - kunna upphöra. En nelsen indrivningsuppdraget

ränta skulle. enligt verkets uppfattning, marknadsanpassad

att inkomsterna av räntan blir högre än förmodligen innebära

nuvarande inkomster av restavgiften.

_59_

5 ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

Utredningen redogör inledningsvis för restavgiftens funktioner och anger det ändamålsenliga i att skilja på funktionerna under uppbörds- och indrivningsstadierna. I överensstämmelse härmed inför utredningen begreppen uppbördsavgift och indrivningsavgift, tillsammans benämnda dröjsmålsavgifter. I fortsättningen utvecklar utredningen sin syn på dröjsmålsavgifterna som en del i ett sanktionssystem samt anger att avgiftssystemet även framdeles bör vara enhetligt för alla medelsslag. Utredningen diskuterar härefter om dröjsmålsavgifterna bör vara fasta eller rörliga. Diskussionen utmynnar i att avgiftspåslagen enligt utredningens uppfattning bör vara fasta. Slutligen innehåller avsnittet närmare överväganden om hur uppbördsoch indrivningsavgifterna bör vara utformade. Som ett alternativ eller komplement till indrivningsavgiften behandlar utredningen behovet av en särskild uppskovsränta när en skattskyldig beviljas uppskov med betalningen. Utredningen finner emellertid inte skäl att föreslå bestämmelser om en sådan ränta.

5.1 Bakgrund

En skattskyldig som har försummat att betala skatt i rätt tid och ordning skall erlägga restavgift. Avgiften tas ut med 6 %

_50_

obetalda skatten, dock aldrig med av den på förfallodagen än 50 kr. är en fast avgift och mindre belopp Restavgiften samma oavsett om skatten betalas kortare tas ut med belopp eller längre tid efter förfallodagen.

som inte har betalt innehållen skatt i rätt En arbetsgivare tid och skall utöver restavgift betala tilläggsavordning tas ut med 4 % av den obetalda skatten gift. Tilläggsavgiften för sexmånadersperiod - utöver den och påförs varje påbörjad fastställt till första - till dess beloppet är betalt eller betalning av den lokala skattemyndigheten. Tilläggsavgiften kan som högst tas ut med 12 %.

och gäller också i Reglerna om restavgift tilläggsavgift och vissa andra avgifter. I de fråga om arbetsgivaravgifter kommer att använda skatteföljande övervägandena utredningen som en beteckning för statens fordringar begreppet gemensam Med skattskyldig avses i inom skatte- och avgiftsområdena. överenstämmelse härmed även avgiftsskyldig.

kan befrias från att betala restavskattskyldig skyldighet och om särskilda omständigheter föreliggift tilläggsavgift ger.

liksom skall fylla vissa funk- Restavgiften tilläggsavgiften tioner. nämligen

- den intresse att betala på föratt främja skattskyldiges fallodagen, - den som försummat att betala på förfallodaatt stimulera gen till en skyndsam betalning, - att täcka och indrivningskostnaderna och uppbörds- - att ersätta det allmännas ränteförluster.

Det är vidare att avgiften är enkel att hantera angeläget administrativt och dessutom överblickbar för både myndigheter

och skattskyldiga.

_51_

5.2 Kritiken mo- nuvarande ordning

Det har i många sammanhang riktats kritik mot den gällande restavgiftskonstruktionen. Kritiken har framför allt gällt den omständigheten att restavgiften är fast, dvs. oberoende av betalningsdröjsmålets längd. Restavgiften främjar visserligen, sägs det, en betalning på förfallodagen men premierar inte en snabb betalning därefter av den som varit försumlig. Beträffande den betalningsförsumlige är avgiftens verkan närmast den motsatta. Eftersom avgiften är fast kommer hans kostnad för avgiften att minska allteftersom han dröjer med betalningen. En fast avgift av nuvarande storlek innebär

vidare, enligt kritiken, att det allmännas ränteförluster och

kostnader inte täcks i de fall när dröjsmålet med betalningen är långvarigt.

Särskilt stark kritik mot restavgiftskonstruktionen har framförts av riksrevisionsverket (RRV). Verket har framhållit att de i skattelagstiftningen förekommande betalningsfrämjande åtgärderna vilka utformats som fasta avgifter har stora svagheter jämfört med en rörlig dröjsmålsränta. RRV pekar i detta sammanhang särskilt på restavgiften men också exempelvis på kvarskatteavgiften. Enligt verket är den skattekredit som en skattskyldig tar sig i viss utsträckning ett uttryck för att skattesystemets ekonomiska sanktioner är trots allt gynnsammare än kreditkostnaderna på den allmänna lånemarknaden. RRV har som sin mening uttalat att ett förslag till förändrad restavgift bör utgå från den rörliga dröjsmålsräntan enligt räntelagen (1975:635).

Det kan i det här sammanhanget erinras om att utredningen enligt givna direktiv har att överväga möjligheten för kronofogdemyndigheterna att i vissa fall ta ut en särskild ränta.

Kritik mot restavgiftskonstruktion har också framförts av skattemyndigheterna. Genom att restavgiften är fast blir den skattskyldiges kostnad mycket hög vid korta betalningsdröjsmål. Detta medför att antalet ärenden om befrielse från och

...6 2_

blir stort. Utredningen har från nedsättning av restavgiften inhämtat uppgifter angående de samtliga länsskattemyndigheter från och nedsättning av restavgiften

ansökningar om befrielse

åren 1981-1987. Antalet ansom inkommit till myndigheterna har ökat kraftigt under den undersökta perioden sökningar (bilaga 3. tabell 1).

5.3 och indrivning Uppbörd

är att det finns behov av en ekonomisk sanktion i

Uppenbart vid Beträffande den av form av en avgift betalningsdröjsmål. framförda om en rörlig i stället riksrevisionsverket propån vill framhålla att en ändring för en fast avgift utredningen inte torde öka antalet betalningar från försumav det slaget Däremot torde en rörlig avgift kunna få liga skattskyldiga. för de försumligas betalbetydelse i fråga om tidpunkten dvs. mer eller mindre påskynda dessa. Härvid är ningar, mellan och indrivning av intresse. skillnaden uppbörd

- efter Uppbörden pågår en viss tid - som regel några månader

Skattefordringen finns under tiden registrerad förfallodagen. inte till den skati skatteregistret. Om betalning inflyter

som svarar för uppbörden överlämnas fordringen temyndighet till kronofogdemyndigheten. Skatten avförs för indrivning ur och tas i stället upp i utsökningsdärvid skatteregistret till får även registret. Överföringen utsökningsregistret andra konsekvenser (se härom i det följande). Konsekvenserna

sådana att det för såväl det allmänna som för den skattär klar fördel om antalet indrivningsfall kan skyldige är till

begränsas så långt som det är möjligt.

finner det ändamålsenligt att skilja på restav- Utredningen funktioner under uppbörds- och indrivningsstadierna. giftens härrör för övrigt från en föråld- Själva begreppet restavgift rad och inte tillämpad ordning med särskild restföring längre

_53_

av skatter som inte betalas till uppbördsmyndigheten (jfr SOU 1987:10 s. 195).

I överensstämmelse med det anförda vill utredningen i stället för restavgift införa begreppen uppbördsavgift och indrivningsavgift. Uppbördsavgift skall tas ut om skatt inte betalas vid ordinarie uppbördstillfälle. Indrivningsavgift åter kan bli aktuell om skatten måste överlämnas till indrivning.

Även om utredningen vill använda två avgiftsbegrepp, skall avgifterna sinsemellan naturligtvis vara samordnade. Indrivningsavgiften skall utformas så att den kan ses som en fortsättning på uppbördsavgiften. När utredningen i fortsättningen avser båda avgifterna används begreppet dröjsmålsavgifter.

I likhet med vad som gäller beträffande bör restavgiften, dröjsmålsavgifterna undantas från allmän förmånsrätt. Vidare bör betalningsansvaret för avgifterna upphöra när huvudfordringen/skattebeloppet avkortas eller preskriberas (jfr avsnitt 2.2).

5.4 Dröjsmålsavgifterna som en del i ett sanktionssystem

Restavgiften är inte det enda påtryckningsmedlet när det gäller att främja de skattskyldigas betalningsvilja. Vid sidan av restavgiften finns sålunda andra påtryckningsmedel med samma syfte, nämligen bestämmelser om

- straffansvar och, beträffande att verkställa skyldigheten skatteavdrag, vite, - solidariskt för och ställbetalningsansvar arbetsgivare

företrädare (solidaransvar) och

- exekutiva för skattens utmätåtgärder indrivning genom ning, införsel och konkurs.

_64_

av dessa kan användas endast beträf- En del pâtryckningsmedel vissa utredningens bedömning variefande medelsslag. Enligt bl.a. utifrån vilken skatt rar därför restavgiftens betydelse som avses och vilka andra pâtryckningsmedel som kan tillgri-

pas.

finns emellertid också inslag i själva förfarandet som är Det Utredningen åsyftar här den omständighebetalningsfrämjande. Detta sker när ten att betalningsförsummelsen offentliggörs. för och alltså registreras i skatten överlämnas indrivning Från hämtar kreditutsökningsregistret. utsökningsregistret av sina uppgifter. En näringsidkaupplysningsföretagen många i riskerar därför att re som registrerats utsökningsregistret hamna i svårigheter vid kontakterna med kreditgivare omgående och leverantörer. Även andra skattskyldiga kan naturligtvis när deras betalningsförsummelser blir drabbas av svårigheter allmänt kända.

Ser man närmare blir bilden följande. på påtryckningsmedlen

och kvarstående skatt Uppbörd av en arbetstagares preliminära - en A-skattesedel - som sker om arbetstagaren har regel på lönen. I ett fungerande källskattesystem genom avdrag ha ett utrymme att torde därför sådan arbetstagare begränsat av sin skatt. Restavgiften kan manipulera med betalningen under sådana förhållanden endast undantagsvis antas ha betydelse för vilja att betala sin inkomstskatt. arbetstagarens skatt skall betalas av honom själv var- Tillkommande däremot för i det sammanhanget torde ha en viss betydelrestavgiften se för betalningsviljan.

förutsätter att arbetsgivaren lojalt verk- Källskattesystemet ställer skatteavdrag och betalar innehållen skatt. Arbetsgivarens att medverka är sanktionerad genom bestämskyldighet melser om restavgift, vite, straffansvar och solidariskt

Risken för ett solidariskt betalningsansvar betalningsansvar. liksom hotet om exekutiva åtgärder och konkurs är sannolikt

mer verkningsfulla pâtryckningsmedel än restavgiften. Avgif-

_65_.

ten kanske snarast bör ses som ett till komplement övriga sanktionsbestämmelser, t.ex. i de fall straffansvar och solidariskt betalningsansvar inte aktualiseras.

Enligt utredningens bedömning har restavgiften sin största betydelse som påtryckningsmedel när det gäller att förmå en person med B-skattesedel - företrädesvis en småföretagare att betala sin skatt i tid. I fråga om B-skatt finns nämligen - förutom offentliggörandet ingen annan åtgärd än hot om indrivning med exekutiva åtgärder och konkurs som sanktion.

Beträffande medelsslagen arbetsgivaravgifter och mervärdeskatt torde risken av en konkurs och av offentliggörandet skulden vara mer än Därtill betalningsfrämjande restavgiften. kommeri fråga om juridiska personer hotet om ett solidariskt

betalningsansvar för ställföreträdaren.

Det kan här anmärkas att konkurshotet torde vara särskilt betalningsfrämjande i fråga om näringsidkare. Beträffande sådana skatter som påförs - hos näringsidkare kronofogdemyndigheterna benämnda företagarskatter - är indrivningsresultatet förhållandevis högt (bilaga 5, tabell 6-7). Att en betalningsförsumlig dessutom i fall näringsidkare många begärs i konkurs bekräftas av att mer än hälften av statens utestående fordringar avseende obetald källskatt/ arbetsgivaravgifter ligger i pågående konkurser. Motsvarande andel är något lägre när det gäller mervärdeskatt men betydligt lägre när det gäller B-skatt och K-skattl.

Sammanfattningsvis gör utredningen bedömningen att restavgiften har en marginell betydelse för att en påverka arbetstagare med A-skatt att betala sina skatter. en relativt stor

betydelse för att påverka en småföretagare med B-skatt att betala sin skatt men bara en för att begränsad betydelse främja betalning av särskilt uppdebiterad A- och K-skatt,

arbetsgivaravgifter och mervärdeskatt.

1 har Uppgifterna hämtats ur riksskatteverkets redovisade resultat av indrivningsverksamheten 1987.

-66_

detta sätt i sitt sammanhang och När restavgiften på placeras del i ett sanktionssystem blir bilden av avgiftens som en för betalningsviljan mer nyanserad. Utredningens betydelse är att funktion för ett fullgott uppfattning restavgiftens inte skall överdrivas. Det finns andra påuppbördsresultat med samma syfte, som kan vara av mer ingritryckningsmedel än vad restavgiften är. Det pande art för den skattskyldige heller inför en ändrad avgiftskonstruktion ställas bör inte en förbättring av alltför stora förväntningar på avgörande och Vissa i olika sammanhang uppbörds- indrivningsresultaten. om en helt avgift bör kanske i framförda önskemål rörlig härmed stå tillbaka till förmån för det praktiska konsekvens

behovet av enkla avgiftskonstruktioner.

angeläget att den Det är, enligt utredningens uppfattning, på olika sätt tydligt informeras om befintliga skattskyldige sanktioner och särskilt om den offentlighet som aktualiseras

-när en skatt lämnas över för indrivning.

för alla medelsslag 5.5 En avgiftskonstruktion

har funnit det ändamålsenligt att - med hänsyn Utredningen stora antalet som här berörs - inledtill det medelsslag till de medelsslag som anningsvis begränsa övervägandena tals- och väger tyngst vid betalningsdröjsmål. beloppsmässigt Mer kommer att behandlas i specialmotiveperifera medelsslag avsnitt 7. De tunga medelsslagen är B-skatt, K-skatt, ringen, T-skatt, särskilt uppdebiterad A- och K-skatt. arbetsgivarav-

gifter och mervärdeskatt.

av har så olika former att utredningen Uppbörden medelsslagen särskilt har övervägt en differentiering av dröjsmålsavgif-

mellan Utredningen har emellertid avstått terna medelsslagen. och stannat för att föreslå ett från en sådan differentiering för Avgörande har enhetligt regelsystem samtliga medelsslag.

_57_

därvid främst varit intresset av enkelhet i hanteringen för uppbörds- och indrivningsmyndigheterna.

5.6 Fasta eller rörliga dröjsmålsavgifter?

Utredningen förordade redan i 1981 års betänkande (Ds B 1981:12) att restavgiften bör - om avgiften skall fylla de uppställda funktionerna - öka under den tid som förflyter mellan förfallodagen och betalningsdagen. Med ett utbyggt ADB-baserat redovisningssystem ansågs det vara att möjligt lösa olika administrativa problem som en rörlig kunde avgift förväntas medföra. I dag finns onekligen de datatekniska förutsättningarna för en genomgripande konstruktionsändring. Vilken konstruktion som bör väljas får emellertid avgöras utifrån hur de olika avgiftsalternativen funktionsuppfyller kraven och vilka övriga för- och nackdelar de har.

En fast efter nuvarande konstruktion har till att avgift börja med följande fördelar. Den är möjlig att storleksmäs- * sigt anpassa så att den stimulerar intresset för betalning på förfallodagen. En fast avgift ger vidare det allmänna ersättning för ränteförluster samt uppbörds- och indrivningskostnader om avgiftens procenttal relateras till hur det i länge allmänhet dröjer från skuldens förfallodag till dess den betalas.

En fördel med en fast avgift är vidare att den är enkel att administrera och att den beloppsmässigt kan anges på krav som skickas ut.

Svagheten med en fast avgift - vilket den också har kritiserats för - är att den inte främjar en betalning efter förfallodagen. Avgiften tas vid korta betalningsdröjsmål ut efter samma grunder som vid längre dröjsmål där både uppbörds- och indrivningsåtgärder kanske varit nödvändiga. Detta föranleder

E l r

om befrielse från eller nedsättsjälvklart många ansökningar har skett kort tid efter ning av avgiften i de fall betalning

förfallodagen.

utformad som dröjsmâlsräntan enligt Med en rörlig ränta, andra för- och nackdelar. Funkräntelagen, följer delvis efter förfallodagen torde tionskravet på en snabb betalning det från räntesynpunkt i kunna om räntan avvägs så att uppnås olönsamt att fördröja betalningen (förallmänhet blir klart har betalningsförmåga). En utsatt då att den skattskyldige än en fast avgift anpassas storleksmässigt ränta kan enklare för ränteförluster och uppså att den ger staten ersättning

börds- och indrivningskostnader.

en mer rättvis sanktion de be- En ränta är över huvud taget emellan, eftersom räntan beloppsmässigt talningsförsumliga betalningsdröjsmål. Detta bestäms efter längden på varje färre om befrielse eller skulle också leda till ansökningar

nedsättning.

räntelagen har En avgift utformad som dröjsmålsräntan enligt

även brister. Enbart en ränta torde rent av dåligt uppdock funktionskravet, att främja den fylla det kanske viktigaste intresse att betala senast på förfallodagen. skattskyldiges med betalningar kort tid efter Är avgiften låg i samband kan en ökning förväntas av antalet kortvariga förfallodagen Detta leder till ett totalt sett försämbetalningsdröjsmâl. och ett administrativt mer kostsamt rat uppbördsresultat

förfarande än i dag.

i anslutning till Även en kombination med dels en fast avgift har - liksom dels ränta därefter förfallodagen. en löpande det renodlade räntealternativet - flera nackdelar. Den betal-

inte hållas underrättad om ningsförsumlige kan t.ex. löpande totala Skattemyndigheten eller kronofogdeskuldens belopp. räkna fram räntan till ett visst myndigheten kan visserligen uppdebitera räntebeloppet datum som en senaste betalningsdag, och underrätta den skatti skatte- eller utsökningsregistret

-59_

skyldige härom genom ett krav. Detta är för övrigt en ordning som tillämpas beträffande motsvarande dröjsmålsränta i enskilda mål hos kronofogdemyndigheten. Varje räntealternativ medför emellertid extra administration på uppbörds- och indrivningsstadierna. Detta till trots torde man inte kunna

undvika nästintill regelmässiga felbetalningar.

En nackdel som inte bör underskattas med de angivna räntealternativen är att ett datamaskinellt uträknat räntebelopp lätt blir svårt - och i vissa fall i det närmaste omöjligt

att kontrollera eller följa manuellt. Detta inte bara

gäller för den skattskyldige utan också för myndigheterna t.ex. när ett beslut överklagas eller en återbetalning görs. Svårigheterna hänger samman med att den som är registrerad som gäldenär i utsökningsregistret ofta har ett stort antal skuldposter med olika Gäldenärer med mer förfallodagar. än 100 skuldposter är inte ovanliga. accentueras när svårigheterna det förekommit exempelvis eller delbetalningar avkortningar till följd av taxeringsändringar.

Mot en räntemodell talar att slutligen dröjsmålsavgiften till sin karaktär är en sanktion och inte bör uppfattas som en låneränta. Det bör inte framstå som om det allmänna har godtagit denna form av skattekredit.

I detta sammanhang kan ske med de jämförelse inslag av kredittänkande som finns i fråga om respiträntan och anståndsräntan. Respiträntan tas ut på tillkommande skatt till och med den månad då skatten förfallit till betalning, dock längst två år. Anståndsräntan, som skall av den erläggas som fått anstånd med betalning av skatt, utgår under den besluta-

de anståndstiden. Dessa båda räntor är kopplade på visst sätt till det av riksbanken fastställda diskontot. Räntorna är vidare avdragsgilla vid Till inkomsttaxeringen. skillnad från vad som gäller vid beräkning av vid avgift betalningsförsummelse är kredittidens längd en känd faktor vid beräkningen av respiträntan och anståndsräntan.

_70_

kritiken mot den nuvarande restavgiften har det gjorts I att betalningar efter skattens förfallodag kan ge gällande likviditet åt den skattskyldige och en räntevinster och ökad ekonomisk belastning för staten. En marknadsanmotsvarande kritiken, troligen innebära att passad ränta skulle. enligt inkomster av räntan blir högre jämfört med nuvarande statens inkomster av restavgiften.

av en annan Till att Utredningen är härvidlag uppfattning. med synes inte ha beaktats de skillnader som finns börja mellan betalningar på uppbördsstadiet och betalningar på indrivningsstadiet. Det finns enligt utredningens mening för kritiken så länge full betalning inflyter på inget fog När det gäller indrivningen vill utredningen uppbördsstadiet. anföra följande.

fasta inte avdragsgill; Den Den nuvarande avgiften på 6 % är -motsvarar en vid taxering icke avdragsgill låneränta på 12 % om betalningen har fördröjts sex månader från förfallodagen har åtta månader. En sådan och 9 % om betalningen fördröjts låneränta motsvarar i sin tur en vid taxering avdragsgill bankränta på uppemot 20-24 % resp. 15-18 % (beroende på marvilket måste anses som en hög ränta även för ginalskatten), en bankkredit utan säkerhet.

nuvarande kan den skattskyldige Med avgiftens procentsats således komma att göra en kreditvinst först när betalningsär än åtta månader från förfallodagen, dvs. dröjsmålet längre i de flesta fall längre än sex månader från indrivningsupp-

draget.

visar inhämtad statistik över frekvensen betal- Samtidigt i de allmänna målen hos kronofogdemyndigheterna, att ningar 40 % av målen har avslutats genom fullbetalning inom den första sexmånadersperioden efter registreringen i utsöknings- Närmare 30 % av målen har t.o.m. slutbetalts inom registret. tre månader. Därefter minskar snabbt antalet mål som avslutas med fullbetalning. Ett år efter det att målen överlämnats

_71_

till indrivning har endast 8-10 % av målen slutytterligare betalats (bilaga 5, tabell 4).

För huvudparten av de skatter som går till och som indrivning också till slut fullbetalas, betalar de alltså skattskyldiga genom den fasta restavgiften en högre kreditkostnad än en avdragsgill löpande bankränta. Särskilt hög är kreditkostnaden om betalning sker redan på uppbördsstadiet. Statens intäkter är på motsvarande sätt större med en fast restavgift av nuvarande storlek än de skulle vara med en ränta löpande som ligger i nivå med dröjsmålsräntan.

Andelen mål på indrivningsstadiet, i vilka de skattskyldiga trots allt gör räntevinster på grund av fördröjd betalning, är förhållandevis liten. bedömer inte att det Utredningen allmänna skulle vinna några intäkter totalt sett med en rörlig avgiftsränta jämfört med en fast avgift, särskilt om hänsyn tas till det administrativa merarbete som en rörlig ränta medför. Utredningen återkommer till den här i frågan ett senare avsnitt om indrivningsavgiften (se avsnitt 5.9).

Utredningen kan emellertid inte bortse från det i en rimliga ordning som innebär att den skattskyldiges kostnad är vid låg korta betalningsdröjsmål men ökar med dröjsmålets längd. Utredningen förordar att ökningen sker med fasta avgiftspåslag.

Ett avgiftspåslag bör i princip ske senast vid den tidpunkt då den betalningsskyldiges kreditkostnad har blivit än lägre vad en alternativ bankränta innebär.

Genom en successiv uppräkning av avgiften på och uppbördsindrivningsstadierna främjas intresset av betalning före varje avgiftspåslag. Samtidigt relateras avgiftens storlek till längden på betalningsdröjsmålet och det allmännas växande ränteförluster och kostnader för och indrivuppbördsningsåtgärder. För de betalningsskyldiga sinsemellan blir avgiften mera rättvis än för närvarande.

_72_

innebär att den skattskyl- En ordning med fasta avgiftspåslag

kommer att relateras till kostnad i viss utsträckning diges En sådan ordning kan jämföras myndigheternas arbetsinsatser.

av i på reformering utsökningsavgifterna med vissa planer

Enligt vad utredenskilda mål hos kronofogdemyndigheterna.

riksskatteverket för närvarande har inhämtat arbetar ningen sökanden i ett enskilt mål möjlighet på ett förslag som ger

kronofogdemyndighetens utredning. att välja omfattning på

enligt verkets planer Samtidigt skall utsökningsavgiften

kommer att stå i härtill eller just så att avgiften anpassas insatser i varje viss relation till kronofogdemyndighetens

mål.

att enkelt kan Fasta har fördelen myndigheterna avgiftspåslag

om kontoställningen och ange avgifavisera de skattskyldiga

Den vet såletens storlek olika krav. betalningsskyldige på betala och får dessuto viss vilket totalbelopp han skall des

respit att undgå ytterligare avgift.

kan vara att myndigheterna En nackdel med fasta avgiftspåslag

behöver underrätta den betali större utsträckning än i dag

Enligt utredningens ningsskyldige före varje avgiftspåslag.

ett krav att den skattär det nämligen rimligt uppfattning totala skulden, åtminstone om det underrättas om den skyldige ett krav. En nackhar förflutit en längre tid från tidigare

funktion del kan också vara den eventuella betalningshämmande

Är den närmaste tiden efter varje avgiftspåslag. som inträder

överlämnad för indrivning till kronofogdemyndigheten skatten

aktiva torde dock och insatser är tillräckligt myndighetens

denna effekt inte vara särskilt betydelsefull.

5.7 Uggbördsavgift

kan nuvarande ordning medge Länsskattemyndigheten enligt

att restavgift. Utredbefrielse från skyldigheten erlägga

_73_

ningen har, såsom redan nämnts, inhämtat uppgifter från länsskattemyndigheterna angående antalet ansökningar om befrielse från och nedsättning av restavgiften m.m. Riksskatteverket har för sin del inhämtat uppgifter från länsskattemyndigheterna om de olika tillämpningsfrågor som uppkommer vid hand” läggningen av ärendena. Verket har ställt sitt material till utredningens förfogande.

Uppbördsenheterna hos länsskattemyndigheterna diarieförde 1987 totalt ca 8 500 ansökningar. Mervärdeskatteenheterna hos samma myndigheter har olika rutiner för diarieföring av dessa ärenden. Med beaktande härav kan antalet ansökningar hos dessa enheter endast uppskattas och beräknas vara en tredjedel av antalet hos uppbördsenheterna. Sammanlagt kan det totala antalet ansökningar för 1987 beräknas till ca 12 000. En övervägande andel av ansökningarna hos såväl uppbörds- som mervärdeskatteenheterna resulterar i beslut om befrielse eller nedsättning. Andelen avslag är ca 10 %, hos några myndigheter uppemot 30 % (bilaga 3, tabell 2).

Skattemyndigheternas uppgifter pekar på behovet av att differentiera procentsatsen för uppbördsavgiften. Härigenom bör många ärenden om befrielse eller nedsättning kunna undvikas. Samtidigt är det inte motiverat från statens synpunkt att ta ut en lika hög avgift vid varje betalningsdröjsmål. Ett kortvarigt dröjsmål kostar inte det allmänna lika mycket som ett längre.

Utredningen föreslår att uppbördsavgiften tas ut i två steg, enligt en lägre procentsats i anslutning till förfallodagen och enligt en högre procentsats från en senare tidpunkt. Uppbörden pågår i allmänhet en begränsad tid. För många medelsslag skall indrivning begäras senast två månader efter uppbördsmånadens utgång. Med hänsyn härtill och till att en viss stabilitet i avgiftskravet är nödvändig av administrativa skäl bör två steg innebära en tillräcklig differentiering av uppbördsavgiften.

Vilka bör då bestämmas för de två stegen? I grocentsatser övervägandena om procentsatserna beaktar utredningen följande synpunkter.

_.74_

kan man befara att i första steget Med en Låg procentsats att betala senast på förmotivationen hos den skattskyldige kan å andra sidan fa1LJs=agn mgnskar. En låg procentsats från eller antalet hroxuen om befrielse förväntas nelbringa

nedsättning av avgiften.

såväl förfallodagen som tidpunkten att iaktta En försummelse bör medföra en markant högre avgiftsför avgiftshöjningen en försummelse att den skattskyldige än enbart kostnad för bör således vara betala på förfallodagen. Avgiftshöjningen

förhållandevis stor.

andra bör stimui det steget vetskapen om en hög procentsats

så att indrivning undviks. Avgiftens lera till betalning den täcker statens kostnader bör vara så hög att procentsats och skattens reför handläggningen hos uppbördsmyndigheten samt de inledande indrivi utsökningsregistret gistrering

ningsåtgärderna.

har utredningen Vid av de anförda synpunkterna övervägandena föreslå en uppbördsavgift om 2 % i samband stannat för att

och om 6 % efter avgiftshöjningen. med förfallodagen

ske av uppbördsavgiftens procentsats? När skall då höjningen sätt. Den kan sålunhärför kan bestämmas på olika Tidpunkten

da relateras till

- förfallodagen,

- (påminnelse) från skattemyndigheten en betalningserinran

eller

- indrivningsuppdraget.

att en tidpunkt som för utredningen är välja En utgångspunkt stora inbördes skillnader alla medelsslag trots deras passar Den skattskyldige i beskattnings- och uppbördshänseenden.

informerad om den tidpunkt då avgiftshöjskall också bli förhindra denna genom en betalsker och således kunna ningen

ning.

_75_

Med en ordning där tidpunkten för avgiftshöjningen relateras till - en månad efter den skatförfallodagen förslagsvis dag ten skolat betalas - blir denna lika för alla medelsslag. Information om en sådan ordning är lätt att sprida bland de skattskyldiga. Antalet ärenden om befrielse från eller nedsättning av avgiften kan antas komma att minska avsevärt.

En nackdel med den här modellen är att skattemyndigheterna får svårt att administrativt anpassa rutinerna för olika - särskilt beträffande K-skatten - till påminnelseförfaranden den föreslagna tidsfristen och premiera en betalning efter en sådan erinran med en låg avgift.

En annan nackdel hör samman med att det i vissa fall är motiverat med en skyndsam registrering av skatten i utsökningsregistret. Här åsyftas t.ex. avräkningsfall vid restitutioner och fall då kronofogdemyndigheten tar säkerhet av gäldenären i samband med uppskovsbeslut (jfr SOU 1987:10 s. 305-310). Indrivningsuppdraget kommer då ofta så snabbt efter förfallodagen att avgiftshöjningen inte hunnit inträda. Kronofogdemyndighetens s.k. förstakrav skulle i stället komma att innehålla två alternativa avgiftsbelopp, ett lägre och ett högre beroende på när betalning sker. Detta är uppenbarligen en situation som i möjligaste mån bör undvikas.

Tidpunkten för avgiftshöjningen kan också relateras till en En försumlig skattskyldig påminns ju bebetalningserinran. träffande många medelsslag av skattemyndigheten om sin betalningsskyldighet innan skatten lämnas till indrivning. I samband med påminnelsen får den skattskyldige uppgift om den som han skall betala och om sista betalningsdag för avgift att indrivning skall undvikas. För flertalet medelsslag styrs detta förfarande av rutiner som tagits fram av riksskatteverket (se härom bilaga 4).

En ordning med en låg avgift vid betalning inom tid som anges i en erinran har flera fördelar. Det kan för övrigt tyckas naturligt att en påminnelsebetalning premieras med en lägre

_76_

lämnas utan avseende av den avgift jämfört med om påminnelsen

effekt härav är vidare att antalet skattskyldige. En gynnsam

av avgiften minsom befrielse från eller nedsättning ärenden

kar.

efter erinran

med avgift enbart vid betalning

En ordning låg Det är till att börja med en omöjhar dock klara nackdelar.

skulle för tiden innan själva att full avgift gälla lighet därefter skulle vara utfärdats, att avgiften påminnelsen att senare åter höjas. En under för lägre påminnelsetiden samman med att ett system med betalsvaghet hör ytterligare inte finns beträffande alla medelsslag. ningserinringar

kan slutligen kopplas till Tidpunkten för avgiftshöjningen

av det slaget är emellertid En ordning indrivningsuppdraget. Denna hör samman med att förenad med en speciell svårighet.

bedöma konsekvenserna av sitt den skall kunna skattskyldige

sin underlåtenhet). Det är inte tillräckligt handlande (eller

- om indrivning att i peka på den omständighet begäran lagen Den bör också i - som utlöser skattskyldige avgiftshöjningen.

få besked om när i tiden detta kunna bedöma eller förväg således rekvisit beträfsker. Modellen förutsätter tydliga

skall lämnas. fande den tidpunkt när indrivningsuppdraget

för i vissa I tidpunkten indrivningsuppdraget dag regleras utfärdats av regeringen. I många fall av förordningar som

som framtagits av riksskatfall förfarandet av rutiner styrs modellen förutsätter att bestämelteverket. Den nu aktuella

i stället regleserna om tidpunkten för indrivningsuppdraget

avsnitt 7.1). Kravet om ras i lag, stiftad av riksdagen (jfr

för en om indrivning är av tidpunkten begäran en precision att medelsslagen är sinssvårt att tillgodose. Det beror på

konstruerade att det knappast låter sig emellan så olika

inom vilken alla medelsslag kan att bestämma en tid göras beträffande mervärdeinordnas. Vid olika beskattningsbeslut

beträffande inneskatt liksom vid s.k. fastställelsebeslut

skulle det exempelvis hallen skatt och arbetsgivaravgifter

flera år mellan det ursprungliga uppbördstillkunna förflyta

_.77_

fället med en låg avgilt och indrivningsuppdraget med en hög avgift.

Enligt utredningens uppfattning har den här modellen visserligen en fördel framför de två tidigare, nämligen i att antalet ärenden om befrielse eller jämkning minskar som mest. Modellen har emellertid många och stora lagtekniska hinder.

Utredningen vill för sin del föreslå en kombination av de två första modellerna. Höjningen av uppbördsavgiftens procentsats i - från 2 % till 6 % - bör således ske när viss tidrymd har förflutit från skattens ordinarie uppbördstillfälle. I de fall ett särskilt - och påminnelseförfarande tillämpas påminnelse har utskickats inom nämnda - bör dock tidrymd avgiftshöjningen ske först om betalning inte inflyter i enlighet med påminnelsen. Härigenom blir en betalning billigare för den skattskyldige också i de fall påminnelseförfarandet ligger delvis senare än den gängse tiden för den lägre avgiften. Ett ifyllt inbetalningskort kan även fortsättningsvis biläggas påminnelsen. nu med uppgift om den lägre avgiften.

Som nyss har nämnts är det i vissa fall önskvärt med en så skyndsam registrering av skatten i utsökningsregistret att tidpunkten för avgiftshöjningen ännu inte hunnit inträda. Antalet mål där denna situation kan förväntas uppstå torde i och för sig inte vara fler än att den högre uppbördsavgiften kan tas ut av kronofogdemyndigheterna. Utredningen har dock valt att föreslå att uppbördsavgiften förblir 2 % i dessa fall. Behovet av en avgiftshöjning är nämligen här så litet att det administrativa merarbete som krävs inte är motiverat. Situationen uppkommer dessutom i första hand när det är känt att det finns utmätningsbar egendom att ta i anspråk och det kan förväntas att skuldposten snabbt blir reglerad.

övriga nackdelar som har redovisats för de enskilda modellerna har till en viss del neutraliserats genom kombinationen. Den skattskyldige vet hur länge den lägre avgiften tas ut. I de fall ett påminnelseförfarande tillämpas men inte hunnit

_.78_

bestämda tidsfristen, får den skattskyldige avslutas inom den

om sista betalningsdag med den lägre i påminnelsen uppgift

avgiften.

i praktiken att Att tidsfristen för den lägre avgiften kommer

rutinerna för och i vissa fall vara olika lång beroende på

av ett påminnelseförfarande får, enligt t.o.m. avsaknaden

utredningens uppfattning. godtas.

en som anknyter till förfallo- Den tidsfrist med lägre avgift

kan anpassa sina bör avvägas så att skattemyndigheterna dagen och i mån undvika att härtill möjligaste påminnelserutiner

ett mellan fristen och pâminnelseförfarantidsglapp uppstår

sidan bör fristen inte vara så lång att tidpunkdet. Å andra

allmänt kommer att senareläggas. ten för indrivningsuppdraget

att tidsfristen bestäms till en månad Utredningen föreslår

från skattens förfallodag.

här nämnas att i de fallen betalning sker genom Det kan anses den gjord i rätt tid om inbetalningshandpostgiro in till (eller banken) senast på lingarna kommit posten av det här kan komma att förfallodagen. Betalningar slaget först dagar efter förfallobokföras på skattekontot nâgra men restavgift enligt nuvarande tilllämpning dagen undgår är av bestämmelserna. Nagon ändring av denna tilllämpning

inte åsyftad.

bör även i fort- Befrielse från eller nedsättning av avgiften

komma i men bara i särskilda fall. sättningen kunna fråga

att bedöm- Inhämtade uppgifter visar länsskattemyndigheternas

särskilda omständigheter och sålunda ningar av vad som utgör

enligt nuvarande giltig ursäkt för en betalningsförsummelse

varierar. En större likformighet vid tillämpningen ordning

för minskas. kan uppnås om utrymmet skälighetsbedömningar

skall pröva frågan om En förutsättning för att myndigheterna

bör vara att skatändring av den uppbördsavgift som påförts

För en av avgiftsuttaget bör tebeloppet har betalts. ändring

har skett så snart det det vidare förutsättas att betalningen

betalningshindret har upphört. tidigare

_79_

Uppbördsavgiften är med utredningens förslag en avgift som tas ut i förskott. Avgiftens procenttal är beroende av den tidpunkt då betalningen av skattebeloppet sker. Avgiften utgår i två steg, med 2 % i anslutning till uppbördstillfället och med ytterligare 4 % (totalt 6 %) en månad senare eller efter sista betalningsdag enligt påminnelsen. Hel befrielse bör, enligt utredningen, kunna medges beträffande avgiften och det oavsett om denna är 2 2 eller 6 8. Däremot finns det med avgiftens nya konstruktion inte längre anledning att ge rätt till annan nedsättning än från 6 % till 2 %.

Bl.a. följande situationer kan förekomma vid myndigheternas prövning av uppbördsavgiften. vid en betalning av skattebeloppet efter 2 %-uttaget kan med utredningens förslag fortsättningsvis endast hel befrielse medges och i så fall om det förelegat särskilda omständigheter vid det ordinarie uppbördstillfället. Vid en betalning sedan uppbördsavgiften blivit 6 % kan däremot olika fall förekomma. Har det förelegat ursäktliga omständigheter både vid uppbördstillfället och vid den tidpunkten då avgiften ökar från 2 till 6 % (och utan avbrott dessemellan) bör hel befrielse från avgiften kunna medges. Förelåg det i stället ursäktliga omständigheter i anslutning till uppbördstillfället men inte vid avgiftshöjningen finns det däremot normalt inte anledning att ändra avgiftsuttaget eftersom betalningen av skattebeloppet inte har skett så snart det betalningshinder upphört som förelåg när skatten ursprungligen förföll till betalning. Slutligen kan det visa sig att ursäktlig omständigheter har förelegat vid tidpunkten för avgiftshöjningen men däremot inte vid uppbördstillfället. I det sista fallet bör det, enligt utredningens uppfattning, finnas utrymme för att nedsätta uppbördsavgiften till endast 2 %.

› Utredningen återkommer i ett senare avsnitt till grunderna för befrielse eller nedsättning (se härom avsnitt 7.4).

Utredningen vill beträffande uppbördsavgiften också föreslå en ändring i fråga om lägsta avgiftsbelopp. Enligt nuvarande ordning är restavgiften aldrig mindre än 50 kr. Betalningskrav på belopp om 50 kr. skickas ut maskinellt trots att skulder som inte överstiger detta belopp inte överlämnas för indrivning. Många skattemyndigheter bifaller därför alla ansökningar om befrielse från restavgift i de fall skattebeloppet har betalts och avgiften uppgår till just 50 kr.

in

_80_

att föreslå - i likhet med bestäm- Utredningen har övervägt

respitränta och anståndsränta melserna om kvarskatteavgift,

S0 kr. 100 kr.) inte att som understiger (eller avgiftsbelopp

b1.a. innebära administrativa lättskall Det skulle påföras. om en del av de v nader både i uppbörds- och indrivningsleden

undvikas. Å andra sidan skulle en små skuldposterna kunde

stora konsekvenser beträfsådan ändring få alltför negativa

skulle över fande det allmännas avgiftsintäkter. Någon avgift

i de ofta förekommande fall då skathuvud taget inte tas ut

2 500 kr. (resp. 5 000 kr.) om betalteskulden understiger

eller med inom en månad efter uppbördstillfället ning gjordes

av betalningspåminnelsen. Avgiftsintäkterna på anledning

i kan beräknas till ca 125 milj. uppbördsstadiet, som dag

minska till hälften eller kr., torde med ett sådant förslag

se härom vidare avsnitt 6.1. t.o.m. till en tredjedel,

extra kostnader i den admibetalningsdröjsmål orsakar Varje redan nistrativa hanteringsprocessen. Utredningen uppskattade

kostnader härvidlag motiverade en 1981 att det allmännas

100 kr. B 1981:12 s. 89). Utredminsta avgift om minst (Ds

i överensstämmelse härmed godningens förslag om en höjning

som anfördes mot utredemellertid inte. De invändningar togs

att inte sällan uppningens förslag var skattefordringarna

att en om 100 kr. i gick till låga belopp och restavgift

fall kunde komma att överstiga skatteskulden. sådana

att minimiavgiften bör Utredningens uppfattning är alltjämt

är det t.o.m. motiverat vara 100 kr. Med dagens penningvärde

Det är vidare, enligt utredningens med ett ännu högre belopp.

som inte betalas alltid mening, angeläget att avgiftskrav

fullföljs med indrivning.

finns bestämmelser om I skatte- och avgiftsförfattningarna

i om restavgift. Dessa bestämmelser besvär över beslut fråga

vara användbara även torde utan någon författningsändring

Den omständigheten att uppbeträffande uppbördsavgiften.

skillnad från restavgiften tas ut med bördsavgiften till

behöver alltså olika belopp beroende på betalningstidpunkten

inte inverka på utformningen av besvärsreglerna.

_g1-

Det anförda innebär att mot ett länsskattemyndighetens beslut om påföring av uppbördsavgift enligt uppbördslagen och enligt lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare - liksom mot ett beslut rörande befrielse från eller nedsättning av uppbördsavgift - talan skall föras i kammarrätten genom besvär. Mot länsskattemyndigheters motsvarande beslut om uppbördsavgift enligt mervärdeskattelagen skall talan föras i länsrätten genom besvär. Hot ett fastställelsebeslut om arbetsgivares betalningsskyldighet för källskatt och för arbetsgivaravgifter liksm för den uppbördsavgift som tas ut enligt beslutet skall talan även fortsättningsvis föras i länsrätten genom besvär (jfr avsnitt 2.2).

5.8 Tilläggsavgift

Den föreslagna uppbördsavgiften avses inte påverka nuvarande bestämmelser om tilläggsavgift på annat sätt än att det lägsta avgiftsbeloppet också beträffande denna bör vara avgift 100 kr. Utredningen finner inte heller anledning att i övrigt föreslå någon ändring av procenttalet för tilläggsavgiften eller beräkningen av denna.

Beträffande befrielse från eller nedsättning av tilläggsavgiften föreslås följande gälla. Tilläggsavgiften kan bestämmas till sitt belopp först sedan skatten betalats eller fastställts till betalning av lokala skattemyndigheten. Ett avgiftspåslag om 4 % utgår för varje påbörjad sexmånadersperiod. tas som mest ut med tre Avgiften 4 S-påslag. I enlighet med de föreslagna bestämmelserna om befrielse från uppbördsavgiften bör möjlighet finnas till hel befrielse beträffande varje 4 %-påslag, förutsatt att det föreligger särskilda omständigheter vid tidpunkten för påslaget och att skatteskulden betalas så snart betalningshindret upphört. En nedsättning av avgiftspåslaget från exempelvis 4 % till 2 8 bör dock inte medges. Grunderna för befrielse från tilläggsavgiften bör vara desamma som för befrielse från uppbördsavgiften.

_32_

5.9 Indrivningsavgift

- med vad som tidigare redovi- Utredningen anser i enlighet

- skall öka med periodsats att de båda dröjsmålsavgifterna

skall därvis avgiftspåslag. Indrivningsavgiften uppräknade

Vid

vid utformas som en fortsättning på uppbördsavgiften.

skall ske får avgöras utvilken tidpunkt ett avgiftspåslag

funktionskrav på indrivningsstadiet, nämligen ifrån avgiftens

och ersätta det allmännas att verka för en skyndsam betalning

ränteförluster och kostnader.

beräknas? I 1973 För hur lång tid skall indrivningsavgiften

förordades att restavårs betänkande (SOU 1973:33), där_det

dels en och dels ett skulle påföras med grundavgift giften det med hänsyn till avgiftens antal tilläggsavgifter, ansågs

att avgiften under hela inte vara meningsfullt uppräkna syfte den del vara ett indrivningsstadiet. Till avgiftensku1le

medel den ha förlorat sin betybetalningsstimulerande ansågs

av skatteskulden inträdde. delse långt innan preskription

för en begränsning. Utred- Dessutom talade sociala hänsyn

skulle beräknas för en föreslog att tilläggsavgifterna ningen ett halvt år räknat från skattens förtid av högst ett och

fallodag.

har för sin del närmare granskat Skatteindrivningsutredningen

den nuvarande betalningsfrekvensen på indrivningsstadiet.

hur stor andel av skatteskulderna som tabell visar Följande tremånadersperiod räknat från har fullbetalts efter Varje

i totalt och uppdelat på registreringen utsökningsregistret,

om eller understigande 10 000 kr. mål med ett fordringsbelopp

mål 5. tabellerna 2 och 4). och övriga (jfr bilaga

Månad

1-3 1-6 1-9 1-12 Målandel

28 % 41 % 45 % 48 3 Totalt 100 %

31 % 45 % 49 % 52 % 000 kr. 82 % 1 10 14 % 23 % 26 % 29 % 10 000 kr. 18 %

_83_

Uppgift saknas om hur stor andel av målen som till slut fullbetalas före preskription. Ovanstående tabell visar dock att antalet slutbetalda mål minskar påfallande med den tid som har förflutit från det att indrivningsuppdraget lämnats. Enligt utredningens uppfattning ändras också avgiftens förutsättningar att fylla sina funktionskrav allteftersom indrivningen fortlöper. Sålunda är möjligheterna att genom en avgiftsökning påskynda betalningarna som störst de första månaderna på indrivningsstadiet. Då sker ju de flesta slutbetalningarna och dessa borde rimligtvis fullgöras ännu tidigare med ett avgiftspåslag.

När sex månader har förflutit på indrivningsstadiet slutbetalas betydligt färre skuldposter. Trots olika exekutiva åtgärder och konkurshot kan den skattskyldige inte längre förmås att betala sina skatteskulder. Hans betalningsvilja eller betalningsförmåga torde då inte heller stimuleras av ett avgiftspåslag. Av avgiftens olika funktionskrav har nu i stället de att ersätta det allmänna dess ränteförluster och indrivningskostnader kommit i förgrunden. Det bör i sammanhanget påpekas att det allmänna dock får ersättning härför bara i den mån skatten jämte dröjsmålsavgifterna till slut betalas.

Utredningen förordar att indrivningsavgiften beräknas för en tid av omkring ett år från skattens registrering i utsökningsregistret. Det är den tid som en aktiv indrivning i › allmänhet pågår. Därefter skrivs skatten som regel av och överförs till s.k. passiv indrivning. En fortsatt avgiftsuppräkning torde därför i huvudsak vara utan verkan. Delbetalning av skulden förekomer visserligen fortfarande men en slutbetalning av skulden blir alltmer sällsynt.

vid vilken skall då indrivningsavgiften påföras? tidpunkt Enbart funktionskravet att avgiften skall ersätta staten dess ränteförluster och kostnader pekar mot ett påslag vid en tidpunkt åtta månader efter skattens förfallodag eller femsex månader efter det att skatten registrerats för indrivning

Då har på 6 % blivit i utsökningsregistret. uppbördsavgiften

lika billig kreditkostnad som en bankränta en marknadsmässigt ett efter så motsvarande 17-18 %. Däremot har avgiftspåslag

verkan. lång tid knappast någon betalningsfrämjande

däremot bestäms till fem- Om tidpunkten för avgiftspåslaget

efter förfallodagen, dvs. motsvarande tre-fyra sex månader i kan avmånader efter registreringen utsökningsregistret,

en betalningsstimulerande funktion. förväntas ha också giften torde nämligen, enligt utred- En indrivningsavgift så tidigt

utsträckning påskynda betalningens uppfattning, i någon

som hade betalts under alla förhålningen av de skuldposter

landen.

åter till en ännu tidigare tidpunkt, Bestäms avgiftspåslaget

efter i utsökningsregistret. t.ex. en månad registreringen

denna funktion. Ett så tidigt avgiftsförstärks ytterligare

kan dock förväntas medföra administrativa olägenheter. påslag krav som skickas ut via utsök- Det är viktigt att det första

stabilt en tid, inte minst för att förebygningsregistret är

med felaktiga belopp till kronofogga risken för betalningar

vad som tidigare sagts om procentpåslademyndigheterna (jfr när indrivning begärs skyndget i fråga om uppbördsavgiften

samt).

att en indrivningsavgift påförs efter Utredningen föreslår

från av den månad skatten registrerades fyra månader utgången vid denna tidpunkt torde avgiften

i utsökningsregistret.

en betalning. Utfortfarande kunna stimulera till skyndsam

som att utnyttja denna redningen har bedömt det angeläget

effekt.

skall då öka? För att avgif- Med vilken avgiften procentsats effekt betalningsviljan bör ten skall ha någon gynnsam på

stor, förslagsvis 4-6 8. I avgiftsökningen vara relativt

bör man också beakta vid vilken tidpunkt uppsammanhanget sammantaget kombördsavgiften (6 %) och indrivningsavgiften

nivå med en mer marknadsmässig men avdragsmer så att säga i

_35_

gill kreditkostnad. Med en avgiftsökning om 4 8 uppstår detta jämviktsläge efter ett år från i registreringen utsökningsregistret, med 6 % förskjuts denna tidpunkt tre ytterligare månader, dvs. så långt fram på som det indrivningsstadiet rimligtvis är motiverat att uppräkna dröjsmålsavgifterna (jfr tabellerna i nästa avsnitt om uppskovsräntan). En avgiftsökning om 6 8 skulle dock, enligt utredningens uppfattning, medföra en oskäligt hög kostnad för de som skattskyldiga betalar någon eller några få månader efter avgiftspåslaget. Utredningen föreslår således att bestäms till avgiftsökningen 4 %.

Nästa fråga är om indrivningsavgiften skall tas ut i alla de som kvarstår obetalda månader

mål fyra efter registreringen i

utsökningsregistret. Det är härvid att märka att ett avgiftspåslag kan vara mera ändamålsenligt i m en viss målfråga grupp skattskyldiga jämfört med en annan. Gruppen näringsidkare är naturligtvis av intresse. I det speciellt här sammanhanget gäller att hänsynen till konkurrensneutraliteten talar för en enhetlig av den behandling gruppen. Beträffande de näringsidkare som driver sin verksamhet i liten skala eller helt har upphört med den, kan sociala skäl däremot tala mot en avgiftsökning. En annan av är grupp skattskyldiga arbetstagare vilkas skatteskulder på grund av reglerna om existensminimum inte kunnat tas ut via Beträffankällskattesystemet. de den gruppen är en sannolikt avgiftsökning verkningslös.

Utredningen föreslår för sin del att en indrivningsavgift inte skall påföras om den inte till eller uppgår överstiger ett bestämt belopp. Lämplig bör härvid beloppsgräns vara 400 kr. Härigenom undantas skatteskulder som vid registreringen i utsökningsregistret understiger 10 000 kr. Dessa skulder slutbetals redan i dag relativt tabellerna tidigt (bilaga 5, 4-5). Vidare undantas de skuldposter som under de första månaderna efter denna har avbetalats eller avregistrering räknats så att de vid tidpunkten för av indrivpåföringen ningsavgiften understiger 10 000 kr.

_86_

innebär att 70 % av skuldpos- Den föreslagna beloppsgränsen och 90 % av skuldposterna mot icke terna mot näringsidkare

inte kommer att påföras någon indrivningsavgift näringsidkare uttagande koncentreras i (se bilaga 5, tabell 2). Avgiftens

med-stora skulder och där en avstället till skattskyldiga

olika kostnadssynpunkter är motiverad. gift från

det att den skattskyldige erhåller Utredningen anser rimligt

att betala skatteskulden innan indrivningsavgi_en anmaning bör skickas ut strax innan avgiften ten Anmaningen

påförs.

hållas isär från det s.k. första-kravet som pâförs och alltså

med att skatten registreras i utsökdistribueras i samband

I bör anges en sista betalningsdag ningsregistret. anmaningen samt storleken avgiften. Den skatt-

innan avgiften påförs på

till betalning och får samtiskyldige stimuleras härigenom

vetskap om kontoställningen om avgiften påförs. digt

utifrån tillgänglig statistik att Utredningen uppskattar

skall ca 160 000 skuldposter per indrivningsavgift påföras

år.

särskilda skäl bör hel befrielse kunna Om det föreligger

Däremot finns det, enligt

medges från indrivningsavgiften.

inte anledning att medge rätt till utredningens uppfattning,

av exempelvis till en lägre procentsats. nedsättning avgiften

som gör det ursäktligt att Frågan om vilka omständigheter

betala i samband med avgiftsökningen och såleunderlåta att

en befrielse från påslaget behandlas i specialdes motiverar

Grunderna för befrielse bör vara motiveringen (avsnitt 7.4).

som föreslås beträffande befrielse från uppbördsavdesamma

giften.

att en skattskyldig resterar med flera Det är mycket vanligt

kan var och en understiga 10 000 kr. men Dessa skuldpgster. uppgå till ett högre belopp. Med utredningens sammantaget i ett sådant fall inte att förslag kommer den skattskyldige

eftersom varje enskild avgift påföras någon indrivningsavgift

400 kr. Med hänsyn till att den skattskyldiges understiger

-87_

totala skatteskuld överstiger 10 000 kr. kan det ifrågasättas om en indrivningsavgift ändå skall påföras.

En påföring av indrivningsavgift i det nu aktuella fallet förutsätter dock en bevakning av något Även m bevakslag. ningen kan göras maskinellt bör den enligt utredningens uppfattning undvikas. Orättvisorna i det föreslagna avgiftssystemet bedöms inte bli så stora att de motiverar vare ett sig avsteg från enkla avgiftsregler eller ett administrativt merarbete för myndigheterna.

Det kan därefter ifrågasättas om någon xtterligare avgiftshöjning behöver ske. Med det redovisade indrivuttaget på ningsstadiet har dröjsmålsavgifternas kvarvarande funktion att stimulera till skyndsam och det betalning tillvaratagits allmännas ränteförluster och kostnader täckts t.o.m. det första indrivningsåret. Efter ett år slutbetalas en allt mindre andel av skuldposterna. Den effekten av en synbara generell avgiftshöjning efter så lång tid skulle i allt väsentligt endast bli att uppdebiterat belopp i utsökningsregistret ökade.

Utredningen behandlar härefter frågorna om beslutsmzndighet beträffande påföring av indrivningsavgift och om besvär över beslut om sådan påföring m.m.

Utredningen erinrar till en början om att indrivningsavgiften enligt förslaget påförs sedan skattebeloppet registrerats i utsökningsregistret. För indrivningen/verkställigheten svarar viss kronofogdemyndighet. I sammanhanget är vidare av intresse att påföringen av såväl som uppbördsavgift indrivningsavgift utgör utövning av förvaltningsverksamhet. av Påföringen indrivningsavgift kan alltså inte - som huvuddelen av den verksamhet som utövas av kronofogdemyndigheten - betecknas som exekutiv verksamhet, 32 jfr § förvaltningslagen (1986: 223). På grund härav bör indrivningsavgiften inte jämställas med s.k. förrättningskostnader i enskilda mål hos kronofogdemyndigheten.

_88_

samband med uppbördsavgiften kommer till Indrivningsavgiftens det sättet att för befrielse från uttryck bl.a. på grunderna att är desamma. Befrielseärenskyldighet erlägga avgifterna av samma som den som är den bör naturligen prövas myndighet

ansvarig för avgiftspåföringen.

om indrivningsavgiften står Valet av beslutsmyndighet i fråga myndigheten (i de flesta fall mellan den uppdragsgivande och Det förra länsskattemyndigheten) kronofogdemyndigheten. är från synpunkt att föredra efteralternativet principiell av en är fråga om beskattning och som det vid påföring avgift Det senare alternativet däremot är inte om verkställighet. eftersom det är kronofogdemyndigheten som mera praktiskt måste svara för beslutsunderlaget vid under alla förhållanden av ärenden om påföring av och befrielse från handläggning Som besvärsinstans bör med båda alternativen väljas avgiften. kammarrätten. Allmänna besvärsregler rörande förvaltningsmynbeslut kommer att gälla (jfr 23-25 §§ förvaltningsladighets vill vidare framhålla att oavsett vilket gen). Utredningen alternativ som man föredrar är det i avgiftsfrågan nödvändigt med en nära kommunikation mellan den uppdragsgivande myndig-

heten och kronofogdemyndigheten.

förordar för sin del alternativet med kronofogde- Utredningen Ett avgörande skäl härför myndigheten som beslutsmyndighet. härigenom blir så enkel är att den administrativa hanteringen - vid sidan av som möjligt. Det är kronofogdemyndigheten - som över utsökningsregistret och riksskatteverket förfogar ansvaret för av uppgifterna i registsålunda har riktigheten ret, se 2 § utsökningsregisterlagen (1986:617). Kronofogdeför redan i - trots att den är myndigheten svarar övrigt dag - för av nuvarande resten verkställighetsmyndighet påföring vissa mål, t.ex. handräckning för avgift beträffande slags av utländsk skatt. Utredningens förslag till ett indrivning

avses inte ändra ordningen för avgiftspå-

nytt avgiftssystem föring i de målen.

_39_

Indrivningsavgiften bör kunna påföras genom automatisk databehandling på grundval av uppgifterna i utsökningsregistret. Beslutet är fiktivt så länge den skattskyldige inte har påkallat en ändring av avgiftsuttaget.

5.10 Uppskovsränta

Ett alternativ eller komplement till ett generellt avgiftspåslag på indrivningsstadiet är att för vissa typfall påföra gäldenären en särskild ränta. Av intresse är här framför_a1lt de fall när en skattskyldig beviljas uppskov med betalningen. - som i ett tidigare betänkande har föreslagit en Utredningen av uppskovsinstitutet (SOU 1987:10 s. 40 f och reglering 289 ff) - använder i det följande benämningen uppskovsränta.

Riksrevisionsverket (RRV) har i en revisionsrapport angett att, om restavgiften inte konstrueras som en löpande ränta, ränta åtminstone alltid bör tas ut i samband med avbetal- (RRV:s Revisionsrapport, dnr 1985:1066 s. 111 f). ningsplaner Verket har utgått från nuvarande restavgiftskonstruktion. Av stor betydelse är härvid den tid en avbetalningsplan normalt ränta inte innebär, RRV, en löper på. Om någon erläggs enligt löptid än fyra-sex månader att den skattskyldige erlängre håller en billig skattekredit med en restavgift om 6 8. En majoritet av de avbetalningsplaner verket granskade löpte på längre tid än sex månader. Det förekom också skattskyldige som hade fått en sammanlagd avbetalningstid på mer än två år.

Riksskatteverket (RSV) har - liksom utredningen (SOU 1987:10 s. 299) - i ett dokument Vägledning för betalningsuppgörelser (RSV 911) angett att en avbetalningsuppgörelse inte skall betraktas som en rättighet för den skattskyldige. De uppgörelser som träffas skall i stället ses som undantag från huvudregeln att skatt som registrerats i utsökningsregistret

_90_

till s.k. skall betalas i anslutning kronofogdemyndigheternas

i dokumentet att varje avbetalförsta krav. RSV poängterar

resultera i en slutbetalning inom skall förväntas ningsplan - i likhet med utredningens förrimlig tid. Dokumentet ger

- för att skall vara mera restrikslag uttryck myndigheterna

än vad som hittills varit fallet. tiva i fråga om uppskov

bestämmelse som medger en kronofogdemyndig- Någon uttrycklig

staten ränta vid uppskov med betalningen het rätt att betinga

har i ett beslut den 13 finns inte. Justitiekanslern (JK)

inte haft några invänd- 1984 (dnr 46-84-21) visserligen juni mot ett sådant förfarande. Den uppfattning om gällande ningar åt är dock enligt utredrätt som JK:s beslut ger uttryck

framförda felaktig. Skälet härningens tidigare uppfattning

att med restavgift enligt HD exkluför är i korthet systemet

för det allmänna sivt reglerar frågan om räntegottgörelse

avsnitt 2.4 och SOU 1987:10 s. 302). (jfr

är emellertid inte rätten utan Av intresse i detta sammanhang

ta ut ränta. Hur förhåller det sig då med behovet av att

behov om förutsättningarna ändras på sätt utredningen detta

föreslår i fråga om uppbörds- och indrivningsavgifterna.

den årsränta som en avgift om 10 3 Av följande tabell framgår

när betal- (dvs. uppbördsavgift + indrivningsavgift) utgör,

har viss tid. Årsräntan har ning sker sedan indrivning pågått

vid inkomsttaxeringen och dels angetts som icke avdragsgill

till en motsvarande avdragsgill marknadsränta dels omräknats

40-50 %. Registreringen i utsökningsvid en marginalskatt på

förutsatts ske två månader efter skatregistret har därvid

tens förfallodag.

har Icke avdrags- Avdragsgill Indrivning gill årsränta marknadsränta pågått

15 % 25 - 30 % sex månader 8,5 % 14 - 17 % tolv 7 % 12 - 14 % femton 6 % 10 - 12 % arton

_91_ En avgift om 12 % skulle ge följande årsränta och marknadsränta:

Hed en avgift som uppräknats till 10 % får den skattskyldige således en billig skattekredit först när avbetalningsplanen har en längre löptid - räknat från registreringen i utsök- - än ett och ett halvt år. Vid en

ningsregistret jämförelse

mellan den skattskyldiges kostnad för avgiften och en alternativ marknadsränta har det förutsatts att kronofogdemyndigheten normalt kräver att säkerhet ställs vid avbetalningsplaner på ett år eller längre. Ett banklån mot säkerhet löper ju med lägre ränta än när säkerhet inte ställs.

Enligt vad utredningen inhämtat har den nya inriktningen av - att en skall uppskovsinstitutet avbetalningsuppgörelse ge resultat inom tid - i En rimlig slagit igenom tillämpningen. majoritet av avbetalningsplanerna löper numera på kortare tid än ett år. Endast ett fåtal planer torde löpa på längre tid än ett och ett halvt år.

Det bör i sammanhanget beaktas att det bara är de betalnings- .uppgörelser som leder till fullbetalning av skatteskulden/huvudfordringen som är av intresse, inte de där denna endast delvis blir betald. Om uppskovsräntan betalas men detta bara leder till en minskad betalning av själva huvudfordringen har ju inte någon nettovinst uppnåtts för staten. Dessutom skall det påpekas att. även om en framgångsrik uppgörelse löper på längre tid än ett år, det inte är hela skulden utan bara de sista delbetalningarna som flyter in i ett sent skede.

Utredningen har övervägt hur ett system med uppskovsränta skulle kunna utformas. Uppskovsräntan kan tas ut 1 samband

_92_

är visserlimed en betalningsuppgörelse. Uppskovsinstitutet men utredningen har, som nämnts i avsnittets gen oreglerat, i sitt tidigare avgivna betänkande med förslag inledning. bestämmelser i ämnet. Som mönstill indrivningslag tagit upp för kan lämpligen tas räntan vid skatteter uppskovsräntan beslut om anstånd, den s.k. anståndsräntan myndigheternas

(diskontot + 3 %). Genom att delbeloppens betalningstidpunk-

kan räntan beräknas och ter framgår av avbetalningsplanen i utsökningsregistret tillsammans med planen. registreras delbetalning anges på det maski- Räntan kan beträffande varje nellt utskickade kravet.

väcker då ett ränteförfarande? En Vilka specifika frågor kan falla därför att den skattskyldige betalningsuppgörelse sina i fråga om räntan. Om säinte uppfyller förpliktelser kan den tas i för att täcka räntekerhet har ställts anspråk kravet. Räntan bör omräknas om skulden genom ianspråktagandet än vad som avtalats enligt planen. Har slutregleras tidigare kan det framstå som mer främmande att säkerhet inte ställts, framdeles driva in räntan i dess helhet, särskilt om uppgöfallit i ett skede. Den skattskyldige kan relsen har tidigt ha kommit i en sämre situation än en skattskyldig, ju tyckas som inte har träffat någon uppgörelse. En sådan jämförelse drivas för Skatteindrivningen skall i bör dock inte långt. efter ett år och en skattskyldig som princip vara avslutad ett för tid får förutsättas sakna inte får uppskov längre och det allmänna betrakta skatteförlusten betalningsmöjlighet som slutgiltig.

att uppskovsränta vid alla betal- Är det då motiverat påföra Indrivning bör ju ske under hänsynstagande ningsuppgörelser? den ekonomiska och personliga förhållantill skattskyldiges den. Sannolikt kan det finnas skäl att ta ut ränta exempelvis så att denne inte kommer i av en rörelseidkande skattskyldig än en som utnyttjar den bättre konkurrensläge näringsidkare för att betala sina i tid. Å vanliga kreditmarknaden skatter andra sidan kan uppskov ha medgetts därför att företaget rekonstrueras och dess totala skuldbild saneras. Då kan skall

_93_

det vara mindre motiverat att ta ut ränta. Hotiven härför är heller inte särskilt starka beträffande flertalet skuldsatta löntagare.

; Uppenbarligen skulle det finnas behov av ett differentierat

uttagande av uppskovsräntan. Kronofogdemyndigheten skulle . således vid varje betalningsuppgörelse behöva pröva förut- ” sättningarna för räntan. Det öppnar utrymme för skönsmässiga ; bedömningar och en olikformig tillämpning mellan myndigheterna. Utredningen ifrågasätter om en sådan resurskrävande administration står i rimlig proportion till det eventuellt kvarvarande behovet av en uppskovsränta.

Utredningen finner ej skäl att föreslå bestämmelser om uppskovsränta. Enligt utredningens uppfattning är det inte heller motiverat med ett ytterligare fast avgiftspåslag.

5.11 i korthet Förslaget

Skatteindrivningsutredningen föreslår sammanfattningsvis en avgiftskonstruktion enligt vilken en skattskyldig som försummar att betala skatt i rätt tid och ordning påförs en dröjsmålsavgift i tre steg, där förhöjd avgift utgår vid förlängd försening. Begreppet restavgift föreslås bli ersatt med begreppen uppbördsavgift och indrivningsavgift. Uppbördsavgiften påförs därvid i två steg på uppbördsstadiet av beskattningsmyndigheten, vanligen länsskattemyndigheten. Indrivåter - ningsavgiften dröjsmålsavgiftens tredje steg påförs på indrivningsstadiet av kronofogdemyndigheten. Avgifterna tas ut på det skattebelopp som är obetalt vid tidpunkten för resp. avgiftsuttag.

_95_

6 DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA AV FÖRSLAGET

Utredningens förslag till ett nytt avgiftssystem får ekonomiska konsekvenser för både skatte- och kronofogdemyndigheterna. Avgiftsintäkterna beräknas sammantaget öka med 70-75 milj. kr., varav två tredjedelar på uppbördssidan och en tredjedel på indrivningssidan.

Enligt utredningens beräkningar inflöt år 1987 ca 125 milj. kr. i restavgifter till länsskattemyndigheterna. Samma år inflöt, enligt riksskatteverkets redovisning över resultatet i av indrivningsverksamheten, 147,4 milj. kr. i restavgifter till kronofogdemyndigheterna. Om den nuvarande fasta avgiften ändras så att avgiften i stället är låg till en början men stiger allteftersom betalningen av skattebeloppet dröjer. bör detta inverka på avgiftsintäkterna på såväl uppbörds- som indrivningsstadierna. Utredningens förslag till uppbörds- och g indrivningsavgifter får också administrativa återverkningar hos länsskatte- och kronofogdemyndigheterna. I det följande skall förslagets ekonomiska konsekvenser behandlas.

6.1 Avgiftsintäkterna ökar på uppbördsstadiet

Utredningen har inte tillgång till något egentligt statistikmaterial beträffande betalningsfrekvensen på uppbördsstadiet

_96_

som sker för sent efter skattens förfallodag. De betalningar

torde emellertid göras relativt till uppbördsmyndigheterna den tid som anges i förfallodagen. oftast inom kort tid efter

utskickade betalningspåminnelser.

betalningar med undersökte 1983 frekvensen Riksskatteverket

och B-skatt. Undersökav om K-skatt anledning påminnelser

av dem som påmints betalade visade att en tredjedel ningen Av de utestående beinom den tid som angavs i påminnelsen.

10 % av K-skatten och inflöt emellertid mindre än loppen beloppet som 20 % av B-skatten. Det genomsnittliga ungefär kr. och i fråga om i om K-skatten 1 035 betalades var fråga

som betalas till uppbörds- B-skatten 2 317 kr. De skuldposter

således framför allt efter förfallodagen avser myndigheten

mindre skattebelopp.

för de skuldposter som kommer Den föreslagna uppbördsavgiften förslag i till med utredningens betalas uppbördsmyndigheterna

vid 2 %. Sannolikt kommer skattede flesta fall att stanna

den (5 000 kr.), oftast att understiga beloppsgräns beloppet skall tas ut med 100 kr. förslaget alltid där avgiften enligt

minst 100 kr., kommer Med en om 2 %. dock uppbördsavgift än vid nuvarande restavatt bli större avgiftsintäkterna i de - utifrån nyss angivna (6 % minst 50 kr.) giftsuttag - fall då skattebeloppet understigenomsnittssiffror vanliga

när den betalda skatten l 700 kr. och bli mindre först ger kommer närmare överstiger detta belopp. Avgiftsintäkterna

om 3 300 kr. och bestämt att halveras vid ett skattebelopp

fall den betalda skatten övertill en tredjedel i de minska förslag till ny 5 000 kr. Totalt sett kan utredningens stiger

antas komma att öka statens avgiftsuppbördsavgift därför

intäkter på uppbördsstadiet.

1987 - oförändrad betalningsvid en - i jämförelse med 1986,

öka från 125 milj. kr. till frekvens kan intäkterna beräknas

bör dessutom 150-160 milj. kr. Den nya avgiftskonstruktionen

till en av antalet betalningar på uppbördsstaleda ökning

till betalning som diet. Det beror främst på den stimulans

_97_

ligger i att det i en påminnelse om den förfallna skatten anges att avgiften begränsas till 2 % om betalning sker inom viss tid men i annat fall är 6 8. Utredningen bedömer att avgiftsintäkterna sammantaget kommer att öka till storleksordningen 170-175 milj. kr.

Det skall påpekas att avgiftsintäkterna på uppbördsstadiet i stället sannolikt minskar med 25-30 milj. kr. om det minsta avgiftsbeloppet även fortsättningsvis förblir 50 kr. Ännu mera minskar intäkterna om restavgiften ändras till en dröjsmålsränta i enlighet med räntelagens bestämmelser.

6.2 Resurser för handläggning av ärenden om befrielse

och nedsättning inbesparas

De föreslagna bestämmelserna med en låg procentsats på uppbördsavgiften viss tid efter skattens förfallodag och med en tydlig reglering av rekvisiten för en avgiftsändring kan sammantaget förväntas kraftigt minska nuvarande mängd ärenden om befrielse från och nedsättning av restavgifter. År 1987 var antalet sådana ärenden ca 12 000 st. hos länsskattmyndigheterna. Utredningen bedömer att antalet ärenden bör minska med mer än hälften och att personalresurser motsvarande uppskattningsvis fyra-fem årsarbetskrafter kan flyttas över till andra resurskrävande arbetsuppgifter hos skattemyndigheterna. Inbesparingen kan beräknas till 1 milj. kr.

6.3 Avgiftsintäkterna ökar på indrivningsstadiet

Underlaget för en beräkning av förslagets ekonomiska konsekvenser är bättre på indrivningsstadiet än på uppbördsstadiet. Utredningen har sålunda tillgång.til1 ett statistikmaterial

_98_

i allmänna mål hos kronofogdesom visar betalningsfrekvensen enligt utred- 5). Detta material utgör, myndigheterna (bilaga dominans, ett representabedömning, trots K-skattens ningens i De slutsaturval av samtliga mål utsökningsregistret. tivt således giltighet också kan dra av materialet bör äga ser nan

beträffande den totala målmängden.

såväl som kommer att-inflyta uppbörds- På indrivningsstadiet är i detta skede 1 indrivningsavgifter. Uppbördsavgiften

6 %, dock minst 100 kr. Det lägsta taget alla mål praktiskt 1 700 kr. berör skuldposter som understiger avgiftsbeloppet som intäkterna i fråga om upp- Det är också i denna målgrupp intäkter i att skilja sig från nuvarande bördsavgiften kommer

större fordringar kommer om restavgiften. Beträffande fråga att vara vid en oförändrad betalningsfrekvens avgiftsuttagen

desamma.

kan beräknas att för de skatte- Utifrån statistikmaterialet slutbetalades inom ett 1 700 kr. och fordringar som understeg intäkterna i år efter registreringen i utsökningsregistret

kr. (8 milj. kr. fyra om restavgiften var ca 10 milj. fråga av intäkterna hänmånader efter registreringen). Merparten

den beloppsgräns (850 till fordringar som understeg förde sig

alltid är 50 kr. Utredningens förslag kr.) där restavgiften av kommer att motsvarande intäkter uppbördsavgiften innebär kr., varav 14 en ökning till 18-20 milj. att vara högre, Hänsyn har kr. redan månader efter registreringen. milj. fyra kommer att tidigarelägdå till att en del betalningar tagits se för att den föreslagna indrivningsavgiften, gas undgå

härom avsnitt 6.4.

som vid avindrivningsavgiften berör skuldposter Den nya 10 000 kr. Avgifuppgår till eller överstiger giftspåslaget i utsökningsregistret ten innebär en ny årlig uppdebitering

totalt registrerade indrivningsavmed ca 170 milj. kr. Denna

som skattats till har beräknats på ett avgiftsunderlag gift

4 200 milj. kr.

-99-

Intäkterna i fråga om indrivningsavgiften kan beräknas till 15-16 milj. kr. också här har beräkningen skett utifrån statistikmaterialet- Hänsyn har dessutom tagits till att indrivningsavgiften bör förbättra betalningsfrekvensen de första fyra månaderna efter registreringen. Betalningen av 1-3 % av skuldposterna bör komma att tidigareläggas en-två månader för att undvika avgiftshöjningen, se härom avsnitt 6.4. Utredningen uppskattar att av de skuldposter som uppgår till eller överstiger 10 000 kr. kan slutbetalning beräknas inflyta i 15 000-17 000 mål om sammanlagt 400 milj. kr. senare än fyra månader efter registreringen i utsökningsregistret.

Vid intäktsberäkningen har inte delbetalningar som inflyter efter fyramånadersfristen, utan att skuldposten till slut blir fullbetald, beaktats. I dessa mål skulle ju en intäkt av dröjsmålsavgifterna enbart ske på bekostnad av en lägre kreditering av själva skattebeloppet. Utredningen förutsätter således att skattebeloppet krediteras före indrivningsavgiften .

6.4 Statens ränteförluster minskar på indrivningsstadiet

Av antalet skuldposter i målgruppen över 10 000 kr. har med nuvarande ordning 14 % slutbetalats tre månader efter registreringen i utsökningsregistret. Efter fyra månader har 17 % slutbetalats och efter sex månader ytterligare 6 % (= 23 %). Med en avgiftshöjning fyra månader efter registreringen uppskattas att betalningen av åtminstone hälften av de mål som i annat fall hade betalts efter sex månader nu tidigareläggs en-två månader för att undgå den ytterligare avgiften. Det motsvarar 5 000 mål (1-3 8 av målen beroende på ett högre

eller till ett totalt skattebelopp om

lägre beloppsintervall) 100 milj. kr. Statens minskade ränteförluster på grund av denna tidigare betalning uppskattas till 1 milj. kr.

-100-

\ 6.5 Vad kostar administrationen av indrivningsavgif- N ten?

har att den skattskyldige skall erhål- Utredningen föreslagit la en att betala skatteskulden innan indrivningeanmaning tas ut (avsnitt 5.9). Fyra månader efter registreavgiften torde 20 % av målen överstigande 10 000 kr. ha slutringen betalts. Det återstår då 160 000 mål i vilka den ytterligare tas ut. Den administrativa kostnaden m.m. för avgiften skall underrättelser i samband med avgiftshöjningen kan beräknas Då har beaktats att urvalet av målen sker till 1 milj. kr. samt kostnader för personal, med månatliga datakörningar brevporton m.m.

Kostnaden för övrig handläggning av indrivningsavgiften. exempelvis befrielseärenden och avgiftsbeslut som överklagas, skattas till ytterligare 1 milj. kr.

Totalt beräknas kostnaden för administrationen av indrivningsavgiften komma att motsvara 2 milj. kr.

6.6 De ekonomiska konsekvenserna i korthet

konsekvenserna av förslaget bör således bli De ekonomiska

- en ökning av intäkterna på uppbördsstadiet genom uppbördsmed restavgiften med 45-50 milj. kr., avgiften jämfört

- av resurser för handläggning av ärenden om en inbesparing befrielse och nedsättning hos länsskattemyndigheterna motsvarande 1 milj. kr.,

- en av intäkterna på indrivningsstadiet genom uppökning med restavgiften med 8-10 milj. bördsavgiften jämfört kr.,

-101-

- en intäkt ny på indrivningsstadiet genom indrivningsavgiften med 15-16 milj. kr.,

- en av statens ränteförluster på indrivningsinbesparing stadiet motsvarande 1 milj. kr. och

- en kostnad för administrationen av på indrivningsavgiften 2 milj. kr.

Det innebär sammantaget en nettoökning av statens intäkter av dröjsmålsavgifter 1 storleksordningen 70-75 milj. kr. om utredningens förslag genomförs. Engångskostnaden för dataprogrammering av dröjsmålsavgifterna i skatte- och utsökningsregistren beräknas understiga 1/2 milj. kr.

-103-

7 SPECIALMOTIVERING

Utredningen slår i avsnittet först fast att bestämmelserna om dröjsmålsavgifter skall meddelas genom lag. Placeringen av bestämmelserna i regelsystemet sägs vara långt ifrån självklar men utredningen föreslår att de placeras på ett traditionellt sätt, dvs. framför allt i uppbördslagen. Utredningen finner det obehövligt att lägga fram ändringsförslag beträffande alla de femtiotal författningar som berörs av ett nytt avgiftssystem utan nöjer sig med ett tjugotal. Ändringsförslagen kommenteras närmare i det här avsnittet.

7.1 Bestämmelserna skall meddelas genom lag

g Dröjsmålsavgifterna är till sin karaktär en skatt (jfr RÅ 1987 ref. Bestämmelser i ämnet - inkl. sådana som avser 21). befrielse från eller nedsättning av avgift skall därför utfärdas på samma sätt som bestämmelser om skatt. Av 8 kap. 3 § regeringsformen (RF) framgår att föreskrifter om skatt till staten skall meddelas genom lag. Uppgiften att stifta lag ankommer enligt 1 kap. 4 § RF på riksdagen, som inte får överlåta på regeringen eller förvaltningsmyndighet att medde-

la andra föreskrifter om skatt än sådana som ryms inom be-

greppet verkställighetsföreskrifter (8 kap. 7 och 13 §§ RF).

-104-

Beträffande innebörden av begreppet verkställighetsföreskrif-

i förarbetena ter uttalade föredragande departementschefen

(prop. 1973:90 s. 211). till regeringsformen följande

av lag bör enligt min Med föreskrifter om verkställighet av mening i första hand förstås tillämpningsföreskrifter I viss utsträckning torde det rent administrativ karaktär.

att tillåta, att regeringen emellertid vara ofrånkomligt stöd av sin behörighet att besluta verkställighetsmed hänseende fyller ut en lag föreskrifter i materiellt skulle befinna sig inom det även om lagen i och för sig En förutsättning för att regeobligatoriska lagområdet. den detta måste emellertid vara, att ringen skall få göra är så detaljerad att som skall kompletteras lagbestämmelse den inte tillförs något väsentligt nytt genom regleringen beslutade föreskriften. I verkställighetsav regeringen inte beslutas om något som föreskriftens form får således för enskilda eller om kan upplevas som ett nytt åliggande betraktas som ett tidigare ej föreliggande något som kan eller ekonomiska förhållaningrepp i enskildas personliga

den.

var går mellan å ena Det är ofta svårt att bedöma gränsen

ut lagen och å andra sidan föreskrifter som bara fyller

något nytt och således sidan föreskrifter som tillför lagen

härvid kan hämtas strider mot regeringsformen. En vägledning

har just om ur olika där regeringsrätten prövat avgöranden

har legat inom ramen meddelade verkställighetsföreskrifter

eller om ramen har överskriför en av riksdagen stiftad lag

dits. Här återges tre avgöranden.

skulle bl.a. ta ställning till RÅ 83 1:85. Regeringsrätten värdet av bilförmån vid fastföreskrifter om beräkning av Enligt 4 § ställande av underlag för arbetsgivaravgifter. av vissa avgifter enligt lagen lagen (1959:552) om uppbörd vid fastställande av avom allmän försäkring m.m. skall av fri bil bestämmas efter schabgiftsunderlaget förmån bestämmas på grundval av lon. Schablonen skall därvid för innehav av bilar i faktiska kostnader genomsnittliga körsträcka i olika och årsklasser och vid en årlig pris- har i en bruk om 1 000 mil. Riksförsäkringsverket privat beträffan- (RFFS 1979:32) meddelat föreskrifter kungörelse de denna schablon.

konstaterade att föreskrifter om arbetsgi- Regeringsrätten bestämskall i lag och att kompletterande varavgifter ges kan meddelas i form av melser om avgifternas beräkning fann vidare verkställighetsföreskrifter. Regeringsrätten att schablon skall att lagstadgandet uttryckligen anger att det i motiven till lagen undertillämpas och vidare i en hårdhänt schablonisestryks det angelägna tämligen

-105-

ring. Lagstadgandet innehåller dessutom detaljerade regler om vilka faktorer som skall beaktas vid schabloniseringen. Riksförsäkringsverkets verkställighetsföreskrifter (vilka hänvisar till tabeller med schabloniserade sifferbelopp) anger, ansåg regeringsrätten, på ett uttömmande sätt lagrummets tillämpning. Något utrymme för en tolkning av lagen vid sidan av verkställighetsföreskrifterna förelåg inte.

RA 85 1:5. Frågan gällde om riksskatteverkets (RSV:s) föreäkrifter för fastighetstaxering var grundlagsenliga såvitt de avsåg beräkning av värdefaktorn storlek för småhus. Enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall taxeringsvärde för småhus bestämmas med utgångspunkt från riktvärden. Dessa riktvärden skall bestämmas för olika kombinationer av värdefaktorer. Enligt 8 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen skall riktvärden bestämmas för bl.a. värdefaktorn storlek. RSV har meddelat verkställighetsföreskrifter för beräkning av b1.a. denna värdefaktor.

Enligt regeringsrättens bedömning innehåller den ifrågavarande lagregeln inte någon närmare bestämning av begreppet bostadsyta. Därför kan inte värdefaktorn storlek användas utan att en närmare precisering sker. Regeringsrätten ansåg att genom RSV:s föreskrifter har bestämmelsen fått ett sådant preciserat innehåll. Den utfyllnad som har skett strider inte mot lagregelns lydelse. Inte heller i motiven till fastighetstaxeringslagen ges svar på frågan hur begreppet bostadsyta skall förstås, liksom för övrigt inte heller i fastighetstaxeringskommittêns betänkande. Rsvzs föreskrifter kan, enligt regeringsrättens uppfattning. inte anses ha tillfört lagregel något sådant element att föreskrifterna inneburit att RSV har överskridit sitt bemyndigande.

RÅ 1987 ref. 21. Regeringsrätten prövade i målet om de f3resErIfter rörande restavgift m.m. (RSV Ip 1984:2) som RSV utfärdat med stöd av 5 kap. ll § andra stycket lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter (LPP), står i strid med regeringsformen.

Regeringsrätten fastslog att de föreskrifter som meddelats beträffande befrielse från och nedsättning av avgiften innehåller villkor och begränsningar som går utöver vad som kan inrymmas i bemyndigandet. Föreskrifterna får därför inte tillämpas i vissa särskilt angivna delar. Regeringsrätten pekade på att föreskrifterna b1.a. anger att befrielse från hela restavgiften endast kan medges om vissa uppräknade omständigheter föreligger och att nedsättning av avgifterna kan ske vid andra uttalade omständigheter men då endast till bestämda procenttal eller belopp.

I sammanhanget skall även erinras om vad lagrådet och departementschefen anfört i motiven (prop. 1987/88:40 s. 48 ff)

-106-

om uppbörd av socialom ändring i lagen (1984:668) till lag

från arbetsgivare (USAL). avgifter

i 28 § USAL till att en hänvisning Lagrådet uppmärksamade - befrielse från restavsom rör 58 § 2 mom. uppbördslagen föreskrifter Du - som att RSv:s (RSY gift kunde uppfattas också beträfi alla delar 1983:8) i ämnet var tillämpliga - - som de har utformats fande USAL. RSV:s föreskrifter föranleda befrielse, i de omständigheter som kan anger kan komma i fråga och fall nedsättning av avgifterna vilka får ske. I USAL har belopp nedsättning till vilka lägsta att inte bemyndigats emellertid RSV, enligt lagrådet, föreskrifter än verkställighetsföreskrifter. meddela andra i inte något bemyndigande lag. Härför behövs det dessutom att hänvisningen till uppbördsförordade därför Lagrådet det angeläget att För den händelse ansågs lagen ändrades. om beoch i fråga re lera villkor begränsningar närmare och tilläggsavfr n förseningsavgift, restavgift frielse ges enligt lagrådets utsago, fick denna reglering, gift hade av föreskrifter i lag. Departementschefen formen

vad anfört i normgivningsfrågan

erinran mot lagrådet ingen i enlighet hänvisningen till uppbördslagen och begränsade

härmed.

innebär det anförda Sammanfattningsvis - inklusive sådana som bestämmelser om dröjsmålsavgifter att av avgift måste ges befrielse från eller nedsättning avser

i lagform och

och bara i fråga skall vara fullständiga bestämmelserna att av förmed av eller kan kompletteras regeringen om detaljer

utfärdade verkställighetsföreskrifter. valtningsmyndighet

tillgodoses i att framgå i det följande (7.4) Som kommer kraven genom att de

förslag de angivna dels

utredningens görs mera i uppbördslagen grundläggande avgiftsbestämmelserna

och genom att komplette-

än de nu gällande dels

fullständiga för befrielse eller rande bestämmelser om förutsättningarna

in i anvisningar till bestämmelserna. nedsättning tas

-107-

7.2 Bestämmelserna placeras på ett traditionellt sätt

Den fråga som härefter aktualiseras gäller den lämpligaste placeringen av bestämmelserna om dröjsmålsavgifter. Placeringen är inte självklar. En tanke är att ta upp bestämmelserna i en särskild lag om dröjsmålsavgifter. Vad som talar för en sådan ordning är främst att bestämmelserna skall gälla för mängder av medelsslag och att det då kan synas naturligt med en gemensam lag i ämnet. Pâ det sättet kommer också sambandet mellan uppbördsavgifter och indrivningsavgifter till tydligt uttryck.

Han kan emellertid också i formellt hänseende bryta sambandet mellan uppbördsavgifter och indrivningsavgifter. Bestämmelserna kan då tas upp, de om uppbördsavgifter i uppbördslagen jämte några andra viktiga medelsslagsförfattningar och de om indrivningsavgifter i den indrivningslag som utredningen har föreslagit i sitt betänkande (SOU 1987:10) Indrivningslag m.m. Till förmån för en uppdelning av detta slag talar att bestämmelserna härigenom får en naturlig anknytning till uppbörds- indrivningsförfarandena. Utredningen anser resp. att detta är den lösning som bör eftersträvas på sikt.

I dagsläget måste emellertid beaktas att uppbördslagen sedan länge är i behov av en genomgripande översyn. Utredningen vill erinra om att förslaget till en särskild indrivningslag bl.a. var att se som en partiell sådan översyn genom utbrytningen av uppbördslagens bestämmelser om indrivning. Inriktningen av och takten i arbetet på en reformering av uppbördslagen är dock oviss. Bl.a. gäller att utredningens betänkande med förslag till indrivningslag fortfarande är under beredning i finansdepartementet. Det kan under sådana förhållanden synas mest försvarligt att tills vidare lösa placeringsfrågan på det traditionella sättet. Det innebär att bestämelser om

såväl uppbördsavgift som indrivningsavgift tas in i uppbörds-

lagen jämte några andra viktiga medelsslagsförfattningar till vilka hänvisning i förekommande fall görs i övriga författningar. Utredningen har stannat för en lösning i överensstämmelse härmed.

-108- å

1 Vissa författningsförslag utelämnas 7.3

i ett femtiotal författningar återfinns Restavgiftsbegreppet Utredningens nya avgiftsinom skatte- och avgiftsområdena. om ändring i alla föranleder i princip förslag konstruktion har emellertid ansett sig dessa författningar. Utredningen som enbart skulle kunna utelämna sådana författningsförslag

ordet restavgift mot de nya avgiftsbegrepavse ett utbyte av beträffande en har också utelämnats pen. Författningsförslag

av författningar med restavgiftsbestämelser viss kategori om dessa kan komma att aktualiseras men där det är tveksamt

framdeles, se härom i det följande.

författningsförslag. Av Vad som återstår är ett tjugotal främst i har som rör uppbördslagen placerats dessa förslaget i bilagor, de som betänkandet medan övriga förslag placerats

som avser förordningar i bilaga i bilaga 1 och de avser lagar

2.

till ändringar som utelämnar således förslag Utredningen

innebär enbart utbyten av ord, nämligen:

mot i skall bytas ut “uppbördsavgift att ordet “restavgift“

om skatteavdrag i vissa Majzts Kungörelse (1969:5) Kungl. fall från artistersättning. 7 §

om stämpelskatt vid inskrivnings- Förordningen (1984:406) myndigheter. 18 och 20§§

skall ersättas med såväl uggsamt att ordet restavgift i motsvarande ordföljd i bördsavgift som indrivningsavgift

skattebrottslagen (197l:69), 1 §

om förmånsberättigade skattefordringar Lagen (1971:1072) m.m., 1

(1973:601), 30 § Vägtrafikskattelagen

om felparkeringsavgift, 13 § Lagen (1976:206)

om saluvagnsskatt, 6 § Lagen (1976:339)

-109-

Lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, 2 § 5 p.

Valutaförordningen (1959:264), 15 §

Förordningen (1968:431) om mervärdeskatt, 30 §

Bilskrotningsförordningen (1975:348), 21 §

Tullförordningen (1987:1114), 80 §

också när det gäller olika med andra handräckningsavtal länder måste ordet “restavg1ft ut mot bytas “uppbördsavgift. så är fallet i

Kungl. Maj:ts Kungörelse (1958:381) angående förfarandet för erhållande av för i handräckning indrivning Belgien av svensk skatt, 2 § 1 mom.

Kungl; Maj:ts Kungörelse (1958:382) angående handräckning åt belgisk i myndighet beskattningsärende, 7 §

Förordningen (1978:724) om tillämpning av avtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om handräckning i skatteärenden, 4 § punkt a, 15, 23 och 25 §§

Förordningen (1982:909) om avtal mellan Sverige, Danmark, Finland. Island och Norge om handräckning i skatteärenden, punkt 2 i överenskommelsen

Utredningen lägger slutligen inte fram något författningsförslag beträffande en kategori av författningar, vilka föreskriver tidsbegränsade och avsättningar inbetalningar till bestämda fonder och konton, t.ex. om avsättlagen (1974:325) ning till arbetsmiljöfond. Den tiden författningsreglerade för sådan har redan förflutit. avsättning Pâ grund av t.ex. en utdragen kan skatterättslig process avgiftsunderlaget för restavgiften dock fortfarande vara obestämt. Huruvida bestämmelserna om restavgift i dessa kan komma författningar att aktualiseras också framdeles är därför tveksamt. Utredningen har under sådana förhållanden ansett det onödigt att belasta betänkandet med dessa Till detta kommer författningsförslag. att om författningarnas nuvarande bestämmelser om restavgiften skulle komma att aktualiseras, dessa innehåller en hänvisning till uppbördslagens föreskrifter om restavgift. I enlighet med övergångsbestämmelserna till till förslaget lag om ändring i uppbördslagen, skall i förekommande fall genan

-110-

föreskrifterna tillämpas. De författhänvisningen de nya

som här avses är ningar

till arbetsmiljöfond, 12 § (1974:325) om avsättning Lagen

om avsättning till särskild investerings- Lagen (1974:988) fond. 11 §

investeringskonto för (1974:989) om insättning på Lagen skog, 11 §

om investeringsavgift för vissa.byggnads-

Lagen (1977:322) arbeten, 10 §

om insättning på tillfälligt vinstkonto, Lagen (1980:456) 3§

om inbetalning på särskilt investerings- Lagen (1982:1185) konto, 3

likviditetskonto, 6 § Lagen (1984:501) om inbetalning på

om exportdepositioner för skogsprodukter, Lagen (1984:502) 18 §

förbud mot höjning av Lagen (1984:503) om tillfälligt i vissa aktiebolag. 5 § vinstutdelning

om lagerskatt på viss bensin, 6 § Lagen (1984:852)

om inbetalning på förnyelsekonto, 3 § Lagen (1984:1090)

likviditetskonto under Lagen (1985:582) om inbetalning på budgetåret 1985/86, 6 §

I de avsnitten motiveras de särskilda författningsföljande förslagen var för sig.

7.4 till ändring i uppbördslagen (1953:272) Förslaget

51 §

med skattebetalning kan meddelas såväl Ett beslut om anstånd som efter det att skatten har lämnats för indrivning. före eller får tas ut Varken uppbördsavgift indrivningsavgift

under tiden för anståndet.

-111-

Ett anståndsbeslut inverkar inte på de tidsfrister som löper i fråga om dröjsmålsavgifterna. Har ett anstånd exempelvis beviljats innan skatten förfallit till inverkar betalning anståndsbeslutet inte på den enmånadsfrist som löper från förfallodagen då uppbördsavgiften är 2 %. Har skattebeloppet - trots att anståndstiden i exemplet ännu inte gått till ända - även lämnats till indrivning, inverkar anståndsbeslutet inte på den fyramånadersfrist som löper från skattens registrering i utsökningsregistret innan indrivningsavgiften påförs. Dröjsmålsavgifterna skall dock tas ut när anståndstiden gått till ända och beräknas då på det som vid skattebelopp den tidpunkten är obetalt (jfr även till motiveringen 75 b §).

Har den fått anstånd skattskyldige med betalningen av endast en del av skattebeloppet, bör för varje delpost prövas sig och utgöra eget vid avgiftsunderlag dröjsmålsavgifternas uttagande. En sammanslagning av delposterna vid anståndstidens utgång bör inte minst av praktiska skäl undvikas.

53 § 2 mom.

Ordet har ersatts restavgift med uppbördsavgift. Har arbetsgivaren medgetts ytterligare tid för att betala och redovisa skatt överlämnas inte skatten till under den tiindrivning den. Det saknas därför att i bestämmelsen undanta anledning indrivningsavgift.

58 §

Bestämmelserna om befrielse från avgift som för närvarande finns i paragrafens 2 mom. har i till en förslaget flyttats ny paragraf, 59 a §. Någon reglering i 2 mom. finns ej längre. Som en följd härav har 1 mom. också kunnat beteckningen utgå.

I första finns stycket de nya bestämelserna om uppbördsavgift. Bestämmelserna har motiverats i avsnitt 5.7.

-112-

I andra stycket har ordet restavgift ersatts med uppbördsavgift. Därutöver har en del redaktionella ändringar gjorts. Bestämmelserna om tilläggsavgift har motiverats i avsnitt 5.8.

59 §

om indrivningsavgift föreslås bli in- De nya bestämmelserna förda i ett nytt andra stycke till paragrafen. Bestämmelserna har motiverats i avsnitt 5.9.

- andra - I tredje stycket vilket motsvarar nuvarande stycket har Indrivning av uppbörds- och inföljdändringar gjorts. skall i likhet med andra avgifter följa bedrivningsavgift stämmelserna om indrivning av skatt.

59 a §

Paragrafen är ny.

I första stycket föreslås bestämmelser om befrielse från och och om nedsättning av uppuppbördsavgift tilläggsavgift Dessa ersätter de nuvarande bestämelserna om bördsavgift. befrielse från skyldighet att erlägga restavgift i 58 § 2 mom.

I första stycket anges att uppbördsavgiften kan undanröjas helt om det särskilda skäl. Detta kan ske anföreligger är 2 % eller 6 %. En förutsättning härför är tingen avgiften att skatten har betalts så snart betalningshindret har upphört. kan även sättas ned, men då endast Uppbördsavgiften från 6 % till 2 % och aldrig till lägre belopp än 100 kr. härom har motiverats i avsnitt 5.7. Utöver vad som Förslaget där sagts vill utredningen anföra följande.

Med den har - 2 % under minst en utformning uppbördsavgiften månad - har behovet av en möjlighet till annan nedsättning minskat. Nedsättning av nuvarande restavgift har ju framför

-113-

allt kommit i fråga när skatten har betalts före av utgången uppbördsmånaden (se bilaga 3.3). Utredningen har inte heller velat medge nedsättning beträffande de fall i övrigt då de av den skattskyldige åberopade omständigheterna är av särskild beskaffenhet men inte bedöms tillräckligt starka för hel befrielse. En avvägning av styrkan hos omständigheterna i det enskilda fallet bör sålunda undvikas i framtiden om länsskattemyndigheternas tillämpning skall bli mer enhetlig än i dag. I sammanhanget är det enligt utredningens uppfattning utan betydelse att uppbördsavgiften också vid 2 % i absoluta tal kan vara hög, exempelvis vid försenad av stora inbetalning skattebelopp. Det innebär t.ex. att det inte ens vid ett dröjsmål med betalningen med en enda dag bör finnas utrymme att sänka avgiften under 2 % (jfr RÅ 1987:21).

I första stycket anges vidare att hel befrielse även kan medges från tilläggsavgift om det föreligger särskilda skäl. \Däremot bör tilläggsavgiften inte kunna nedsättas exempelvis till en lägre procentsats, se avsnitt 5.8.

*Vid paragrafen görs en hänvisning till anvisningarna till

uppbördslagen. I dessa ges exempel på sådana särskilda skäl som bör föranleda ändring av och uppbördsavgift tilläggsavgift liksom skäl som inte bör föranleda sådan (Se ändring. härom senare i avsnittet.)

Bestämmelserna i nuvarande 58 § 2 mom. andra föreslås stycket utgå. Något bemyndigande i lag behövs inte beträffande de

verkställighetsföreskrifter som lagen kan behöva kompletteras

med. Det ankommer närmast på riksskatteverket att överväga och utfärda sådana föreskrifter, se 67 § uppbördsförordningen (1967:626). Utredningen anser för sin del att föreskrifterna till sin omfattning kan begränsas avsevärt i med jämförelse dem som f.n. gäller.

Kronofogdemyndigheten får enligt paragrafens andra stycke möjlighet att medge hel befrielse från indrivningsavgiften. Antalet fall där detta komer att aktualiseras bedöms emel-

-114-

skäl som bör föreligga för belertid bli få. De särskilda

är desamma som för befrielse frielse från indrivningsavgiften

behov av kunna medge nedfrån uppbördsavgiften. Något att

av till en lägre procentsats föreligger sättning avgiften skäl som får beaktas anges i inte, se avsnitt 5.9. Exempel på

de anvisningarna till paragrafen. nya

64 §

har ordet restavgift ersatts med uppbördsavgift I förslaget

I likhet med vad som för närvarande och indrivningsavgift.

motsvarande reglering av restavgiften, gäller beträffande

inte att bestämmelserna i 59 a § om befrielföreslås däremot

av blir tillse från eller nedsättning dröjsmålsavgifterna

lämpliga.

kan ha återredovisat ett mål som Kronofogdemyndigheten avses i denna till den uppdragsgivande myndigheparagraf månader har förflutit från målets registreten innan fyra och således innan någon indrivring i utsökningsregistret Återkommer därefter målet till ningsavgift har påförts. om indrivning, bör en kronofogdemyndigheten med ny begäran innan det kan bli aktuellt att fyramånadersfrist löpa

nå p föra en indrivningsavgift.

68 § 4 mom. och 75 a §

har ordet ersatts med I förevarande paragrafer restavgift

Därutöver har en del uppbördsavgift och indrivningsavgift.

redaktionella justeringar gjorts.

75 b §

har att det anstånd I paragrafens första stycke föreslagits

- förutom betalningen av skattesom beviljats skall omfatta

- även av de uppbörds- och indrivningsbeloppet betalningen

för anståndsbeslutet. Det som påförts vid tidpunkten avgifter som här avses - till är sålunda att märka att sådant anstånd

49 alltid beviljas efter det skillnad från anstånd enligt § -

Vidare har andra stycket komordinarie uppbördstillfället.

att den som fått anstånd alltid pletterats så att det framgår

-115-

skall betala dröjsmålsavgifter som belöper på det av förvaltningsdomstolen fastställda skattebeloppet (jfr den annorlunda regleringen 1 51 § tredje stycket). Slutligen har i ett nytt tredje stycke - som motsvarar 51 § första och andra styckena - förbud mot under anståndstiden men stadgats indrivning medgetts att restitutioner får tas i anspråk under samma tid.

Bakgrunden till de föreslagna ändringarna är följande. Som angetts i avsnitt 3.1 har bestämmelserna om anståndsränta enligt 49 § 4 mom. visst samband med gällande bestämmelser om restavgift i 51 § första och tredje styckena. Under anståndstiden uttas nämligen inte restavgift för skatt som omfattas av anståndsbeslutet och för vilken anståndsränta tas ut. Restavgift skall emellertid erläggas för den del av skatten som alltjämt är obetald när anståndstiden gått till ända och anståndsränta således inte längre beräknas. Vid betalning

inom löpande anståndstid skall alltså inte någon restavgift

tas ut, inte ens på det skattebelopp för vilken betalningsskyldighet kvarstår efter exempelvis skattedomstols prövning. Att inte tas ut under anståndstiden - trots att restavgift skatten inte har betalats vid uppbördstillfället - torde bero på att statens ränteförluster i anståndsfallen täcks redan genom anståndsräntan. Denna beräknas nämligen från utgången

av den månad då skatten rätteligen skulle ha betalts om inte

anstånd medgetts. Samma utgångspunkt för ränteberäkningen

torde gälla antingen anståndsbeslutet föreligger vid upp-

bördstillfället eller meddelas först vid en senare tidpunkt. Restavgiften tas ut vid skattens ordinarie uppbördstillfälle.

vid ett anståndsbeslut enligt 75 b § är förhållandena däremot annorlunda. Restavgiftens uttagande hänför sig fortfarande till det ordinarie uppbördstillfället även om själva avgiftsunderlaget inte kan bestämmas förrän betalningsskyldigheten för skatten har fastställts. Betalningsskyldighet som har fastställts enligt 75 § skall emellertid fullgöras senast vid en betalningsdag ca tio efter beslutet dagar (jfr bilaga

-116-

i med 49 § 4 mom. beräknas i 4.2). En anståndsränta enlighet det ordinarie utan detta fall inte från uppbördstillfället av den månad som gäller som sista betalningsdag från utgången Det kan då ha förflutit avseenligt fastställelsebeslutet. Om inte värd tid från det ursprungliga uppbördstillfället. - som restavgift - eller de föreslagna dröjsmålsavgifterna tas ut ifall den skattpåförts enligt fastställelsebeslutet under anståndstiden får staten inte skyldige betalar skatten för sina ränteförluster. Den skattskyltillräcklig täckning en motsvarande kreditvinst. Hur dige, å andra sidan, gör skall är oklart för närvarande. bestämmelserna tillämpas undanröjer osäkerheten. Utredningens författningsförslag

av tidsfrister, Beträffande beräkningen dröjsmålsavgifternas se motiven till 51 §.

76 §

en som innebär att I andra stycket har föreslagits ändring, skall eller invid arbetsgivares regressfordran uppbördstas ut. anförde i betändrivningsavgifter inte Utredningen

Fi 1984:4 s. 223) Indrivning av skatt m.m. att

kandet (Ds bör som enskilda mål och fordringar av detta slag handläggas som skall_ta upp i att det är en av de frågor utredningen

sitt fortsatta arbete.

tillämpning i Bestämmelsen i dess nuvarande lydelse äger har betalt till staten dels följande situation. Arbetsgivaren den beräknade restavgiften. Med skattebeloppet och dels härpå har fått en regressanledning av betalningen arbetsgivaren På begäran av arbetsgivaren refordran hos arbetstagaren. i utsökningsregistret som A-mål gistreras regressfordringen att är en enskild person. En ny restavgift trots borgenären också den nya restavgiften tillfaller uppdebiteras samtidigt. ämbetsberättelse 1973 s. 375 f). Uppdebite-

staten (jfr JÖ:s

får antas ha samband med att målet ringen av en ny restavgift som ett A-mål. När målet i mot arbetstagaren skall handläggas framtiden handläggs som ett E-mål kommer restavgifstället i

-117-

ten att ersättas med utsökningsavgift. I avvaktan på att så sker bör staten i enkelhetens intresse och eftersom antalet regressmål är få kunna avstå från att ta ut dröjsmålsavgift två gånger.

77 a §

I bestämmelsen har restavgiftsbegreppet ersatts med uppbördsoch indrivningsavgift. Företrädarens ansvar bör i avgiftshänseende vara lika med den juridiska personens ansvar. Det belopp företrädaren har betalt bör han få söka åter av den skattskyldige.

77 b §

I bestämmelsen har restavgiftsbegreppet ersatts med uppbördsoch indrivningsavgift. Makens ansvar bör i avgiftshänseende vara lika med den skattskyldiges ansvar. Det belopp maken har betalt bör han få söka åter av den skattskyldige.

86 § 3 mom.

Besvär över kronofogdemyndighetens beslut angående indrivningsavgiftens uttagande bör prövas i samma instans som gäller beträffande skattebeloppet.

Anvisningarna till 59 a §

Enligt de uppgifter som inhämtats från länsskattemyndigheterna varierar myndigheternas bedömningar av vilka de omständigheter är som utgör giltig ursäkt för betalningsförsummelser (bilaga 3.3). Det är enligt utredningens mening önskvärt med en större likformighet. I till anvisningarna uppbördslagen har nu angetts hur vissa omständigheter i allmänhet bör bedömas .

Antalet ärenden om befrielse från och nedsättning av restavgift har ökat kraftigt under 1980-talet. Ärendeberedningen

-118-

kräver en stor arbetsinsats hos myndigheterna. Det är angeläatt vänds. En utgångspunkt för utredningen get utvecklingen varit att länsskattemyndigheterna bör besparas ärenden har när skatten har betalts kort tid efter förfallodagen. Myndigav ärenden bör i större utsträckning än i heternas prövning dag ske efter schablon.

som förutsätter en I anvisningarna anges omständigheter/skäl ansökan från den skattskyldige. Först efter ansökan görs här uppmärksammad på att en omständiglänsskattemyndigheten het som kan påverka avgiftsuttaget föreligger. Självklart även ändras utan ansökan skall avgiften fortsättningsvis vid av skatteuttaget eller vid återexempelvis nedsättning av skatt i annat fall. Någon ansökan om avgiftsändbetalning - den ring bör heller inte krävas om en felaktighet uppdagas har kanske inte fått sin skattsedel eller fått skattskyldige tid har försvârats - och det den så sent att betalning i rätt framstår som uppenbart att felet skall läggas myndigheten till last. Dessa fall berörs inte i anvisningarna.

som inte berörs är att en myndighet kan ha Ett annat fall avsevärda svårigheter att skicka ut betalningspâminnelser från skattens förfallodag. Det torde inom fristen av en månad framför allt arbetstagares K-skatt där en avstämning gälla I ett först bör ske av arbetsgivarens uppbördsdeklaration. fall bör kunna sättas ned om betalsådant uppbördsavgiften av betalningspåminnelsen. I detta ning inflyter med anledning fall bör man emellertid tillse att också och andra liknande som betalar i det tidsglapp som uppstår melskattskyldiga lan enmånadsfristens utgång och utskicket av betalningspåminnelsen får avgiften nedsatt.

De särskilda skäl som kan ursäkta en betalningsförsummelse vara sådana att den skattskyldige inte bör till sin karaktär kunnat förutse eller råda över dem. Graden av ursäktlighet avtar vanligen med den tid som förflyter. Den skattskyldige få allt större att undanröja det bör efter hand möjligheter betalningshinder som förelåg i samband med förfallodagen

eller avgiftshöjningen.

-119-

Utredningen har angett följande exempel på särskilda skäl

Sjukdomsfall eller olyckshändelse. Som giltig ursäkt bör godtas sjukdom eller olyckshändelse av sådant slag att betalning på förfallodagen eller i samband med avgiftshöjningen avsevärt försvårats. Om det funnits någon annan som utan olägenhet kunnat fullgöra skyldigheten bör befrielse inte medges.

Utanför kategorin särskilda skäl faller däremot, enligt utredningens mening, exempelvis bristande betalningsförmåga, bristande erfarenhet och engångsförsummelse. En fördel med att dessa - mer eller mindre ange självförvållade omständigheter - i liksom hur de bör är att anvisningarna, bedömas, många ansökningar härigenom undviks i de fall grunderna för ändrad avgift är just dessa.

Övergångsbestämmelser

Förslaget bör träda i kraft den 1 januari 1990. Bestämmelserna bör tillämpas första gången på det uppbördsår som börjar närmast därefter, dvs. fr.o.m. den 1 februari 1990.

De båda dröjsmålsavgifterna är samordnade sinsemellan. Indrivningsavgiften skall ses som en fortsättning på uppbördsavgiften. Avgifterna utgör således en enhet. Hed en sådan

utgångspunkt följer att indrivningsavgift inte skall tas ut 1

de fall restavgift har påförts eller fortfarande skall utgå enligt den gamla ordningen.

Det avgörande för frågan om den nya eller den äldre avgiftsordningen skall tillämpas är huruvida skattens betalningsdag infaller före eller efter den 1 februari 1990. Avgörande är således inte huruvida skatten i sig är hänförlig till tiden dessförinnan eller inte.

En arbetsgivare eller, om den skattskyldige är en juridisk person. en ställföreträdare kan åläggas betalningsskyldighet

-120-

skatt. Denna bör i avgiftsför annans betalningsskyldighet samma sätt som den ursprungliga. Äldre hänseende behandlas på bör därför också i de fall arbetsgivare bestämmelser gälla efter den eller ställföreträdare åläggs betalningsskyldighet 1990 om skatten förfallit till betal- 1 januari ursprungligen före den l februari 1990. ning

skatte- och avgiftsområdet inne- Åtskilliga författningar på som innebär att restavgift skall tas ut håller hänvisningar i Efter den 1 januari enligt bestämmelserna uppbördslagen. 1990 innebär dessa hänvisningar i stället att uppbördsavgift skall tas ut enligt de nya bestämmeloch indrivningsavgift Sker emellertid av dessa skatter och avgifserna. uppbörden tillämpas dock ter i enlighet med uppbördslagens uppbördsår först efter den 1 februari 1990. I de de nya bestämmelserna skatten eller förfaller till befall den aktuella avgiften datum naturligtvis de äldre talning före nämnda tillämpas

bestämmelserna i uppbördslagen.

till i (l908:l28 s. 1) om 7.5 Förslaget ändring lagen för särskilda förmåner och bevillningsavgifter

rättigheter

5 § 1 mom.

I anges att vid dröjsmål med betalning författningsförslaget skall tas ut enligt vad av bevillningsavgift uppbördsavgift i 58 och, i förekommande som är föreskrivet § uppbördslagen vad som är föreskrivet 1 59 § fall. indrivningsavgift enligt Det innebär bl.a. att bestämmelserna i 59 a § samma lag. om befrielse från och nedsättning av dröjsmålsuppbördslagen - i likhet med vad som för närvarande gäller beavgifterna - inte företräffande motsvarande reglering av restavgiften

slås bli tillämpliga.

-121-

7.6 Förslaget till ändring i kungörelsen (1913:380) om rätt för den som är bosatt 1 utlandet att giva eller medverka i offentlig föreställning m.m. i Sverige

6 a §

I förslaget har motsvarande ändringar gjorts som i det föregående författningsförslaget, avsnitt 7.5.

7.7 Förslaget till ändring i (1941:416) om arvslagen skatt och

gåvoskatt

53 §

I förslaget har motsvarande som i författändringar gjorts ningsförslaget i avsnitt 7.5.

7.8 Förslaget till i ändring lagen (1958:295) om sjömansskatt

14 § 2 mom.

I första stycket föreslås att ordet ersätts med restavgift uppbördsavgift.

I andra stycket föreslås att hel befrielse från uppbördsavgiften liksom nedsättning av avgiften från 6 % till 2 % dock lägst till 100 kr. skall kunna medges. Motiven härtill överensstämmer med motiven till befrielse och nedsättning enligt 59 a § första stycket se avsnitt 7.4. Genom en uppbördslagen. hänvisning till de föreslagna nya anvisningarna till upp-

-122-

de särskilda skäl som kan ursäkta en betalbördslagen blir i lika i uppbördslagen och i lagen ningsförsummelse princip om sjömansskatt.

gjorts i bestäm- I övrigt har vissa redaktionella ändringar melsen.

17 a §

har ersatts med uppbördsavgift enligt Restavgiftsbegreppet föreslagna 14 § 2 mom. lagen.

17 b §

föreslås att de bestämelserna om in- I första stycket nya tillämpliga. Samma drivningsavgift i 59 § uppbördslagen görs bestämelserna om befrielse från indrivgäller beträffande i 59 a § andra stycket liksom i anvisningarna ningsavgift En av att befrielse får medges till nämnda paragraf. följd 14 ovan, bör bl.a. vara från uppbördsavgiften. jfr § 2 mom. från indrivningsavgiften. När att befrielse också får medges till de bestämmelserna i 59 § och det gäller motiven nya och anvisningarna därtill 59 a § andra stycket uppbördslagen se avsnitt 7.4.

föreslås att restavgift ersätts med uppbörds- I andra stycket Avgifterna utgör en enhet, avgift och indrivningsavgift. därför bör samma bestämmelser om införsel gälla.

18 §

denna bestämmelse föreslås sjömanvid regressfordran enligt betala särskild uppbördsavgift eller indrivningenen slippa härför överenstämmer med den som angetts avgift. Motiveringen vid 76 avsnitt 7.4. § uppbördslagen,

-123-

21 § 1 mom. 8

Ordet restavgift föreslås bli ersatt med Det uppbördsavgift. bör åligga sjömansskattenämnden att besluta om befrielse från uppbördsavgiften. Beslut om befrielse från indrivningsavgiften bör meddelas av kronofogdemyndigheten.

Övergångsbestämmelser

Se avsnitt 7.4 i delar. tillämpliga

7.9 Förslaget till i om merändring lagen (1968:430) värdeskatt

47 §

I första och andra styckena finns de bestämmelserföreslagna na om uppbördsavgiften. Bestämmelserna har motiverats i avsnitt 5.7. En del redaktionella har också i ändringar gjorts lagtexten.

I andra stycket föreslås - i likhet med nuvarande hänvisning till uppbördslagens bestämmelser om befrielse från restavgiften - att en hänvisning görs till de nya bestämmelserna om befrielse från och av i 59 a §

nedsättning uppbördsavgift

första stycket liksom till de nya till nämnda anvisningarna paragraf så att dessa blir Beträffande motiven tillämpliga. till uppbördslagens bestämelser om befrielse och nedsättning, se avsnitt 7.4.

I anvisningarna till uppbördslagen ges exempel på sådana särskilda skäl som bör utgöra ursäkt för en betalgiltig ningsförsummelse. Det finns på mervärdeskatteområdet även andra exempel på omständigheter som bör föranleda befrielse från uppbördsavgift. Enligt utredningens uppfattning bör

-124-

sådan befrielse ske om betalning av mervärdeskatexempelvis försvårats avsevärt på grund av att den skattskyldige ten har för mervärdeskattedeklaration senare har erhållit handlingar än vad som är föreskrivet i lag.

utan ansökan om skattskyldig inte kunnat Befrielse bör medges deklaration och redovisa skatt som hänför lämna fullständig och skulder vid årets utgång utan gjort sig till fordringar först efter detta i ny deklaration (rättelsedeklaration)

redovisningsperiodens utgång.

48 §

att ordet restavgift ersätts med I första stycket föreslås Vid indrivning föreslås att uppbördslagens uppbördsavgift. - inklusive dem om befrielbestämmelser om indrivningsavgift - blir tillämpliga genom att en hänvisning se från avgiften 59 liksom till de nya görs till 59 § och a § andra stycket nämnda Beträffande motiven till anvisningarna till paragraf. dessa bestämmelser, se avsnitt 7.4.

har ordet restavgift ersatts med uppbörds- I andra stycket Bestämmelserna om införsel bör avgift och indrivningsavgift. vara lika för båda avgifterna.

48 a §

har ersatts med uppbörds- I bestämmelsen restavgiftsbegreppet Företrädarens ansvar bör i avgiftshänoch indrivningsavgift. med den personens ansvar. Det seende vara lika juridiska har betalt bör han få söka åter av den belopp företrädaren

skattskyldige.

Övergångsbestämmelser

Se avsnitt 7.4 i tillämpliga delar.

-125-

7 . 10 Förslaget till ändring 1 kupongakattelagen (1970:

624)

19 § 9 Paragrafsns nuvarande andra stycke föreslås bli ersatt med dels ett nytt andra stycke med bestämmelser om uppbördsavgift, dels ett nytt tredje styéke med bestämmelser om tillläggsavgift och dels ett nytt fjärde stycke med bestämelser om hel befrielse från uppbördsavgift och tilläggsavgift liksom nedsättning av uppbördsavgift. Vid prövningen angående befrielse eller nedsättning föreslås de nya anvisningarna till 59 a § uppbördslagen bli tillämpliga. I paragrafen har i övrigt vissa redaktionella ändringar gjorts.

Motiven till uppbördsavgiftens konstruktion i kupongskattelagen överensstämmer i huvudsak med motiven till den föreslagna uppbördsavgiften i bl.a. uppbördslagen. angående motiven se avsnitt 7.4 i tillämpliga delar.

Den bestämmelsen i andra att föreslagna stycket lägsta uppbördsavgift som tas ut skall vara 100 kronor bör ha motsvarande tillämpning i fråga om tilläggsavgift enligt nya tredje stycket.

21 §

I författningsförslaget föreslås att ordet ersätts restavgift med uppbördsavgift. som en av att en följd ny styckeindelning har föreslagits för 19 §. bör till hänvisningen paragrafen ändras i motsvarande mån.

22 §

I andra stycket har ersatts restavgiftsbegreppet med uppbördsavgift. Vid indrivning bör indrivningsavgift tas ut. Uppbördslagens nya bestämmelser om indrivningsavgift - inklusive dem om hel befrielse från avgiften - föreslås bli till-

-126-

till 59 § och 59 a § lämpliga genom att en hänvisning görs till de anvisningarna till sistnämnandra stycket liksom nya till dessa bestämmelser, se da Beträffande motiven paragraf. avsnitt 7.4.

till i lagen (1979:609) om allmän 7.11 Förslaget ändring

investeringsfond

3 §

bör tas ut enligt Vid med betalningen uppbördsavgift dröjsmål i 58 Vid inde föreslagna bestämmelserna § uppbördslagen. tas ut enligt de nya bestämdrivning bör indrivningsavgift Det innebär bl.a. att de föremelserna i 59 § nämnda lag. i 59 a § uppbördslagen om befrielse slagna bestämmelserna - i likhet med från eller nedsättning av dröjsmålsavgifterna

närvarande beträffande motsvarande reglevad som för gäller - inte blir tillämpliga. ring av restavgiften

till ändring i utlänningslagen (1980: 7.12 Förslaget

376)

99 b §

som i det före- I förslaget har motsvarande ändringar gjorts

avsnitt 7.11. gående författningsförslaget,

-127-

7.13 Förslaget till ändring i (1982: arbetstidslagen 673)

27 5

I förslaget har motsvarande som i författändringar gjorts ningsförslaget i avsnitt 7.11.

7.14 Förslaget till i om avändring lagen (1982:1006) drags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar

7 och 15 §§

I förevarande paragrafer har ordet ersatts med restavgift uppbördsavgift. vid länsskattemyndighetens prövning av de åberopade omständigheterna för befrielse från eller nedsättning av avgiften bör de till 59 nya anvisningrna a § uppbördslagen vara tillämpliga.

17§

Vid indrivning bör de bestämmelserna om indrivföreslagna ningsavgift - inklusive dem om befrielse från avgiften i 59 § och S9 a § andra stycket liksom i anvisuppbördslagen ningarna till sistnämnda paragraf vara tillämpliga.

19 §

Uppdragstagaren bör vid regressfordran enligt denna bestämmelse slippa betala eller uppbördsavgift indrivningsavgift. Motiveringen härför överensstämmer med den som angetts vid 76 § uppbördslagen. avsnitt 7.4.

i

-128- J

i

har ersatts med uppbörds- I bestämmelsen restavgiftsbegreppet Företrädarens ansvar bör i avgiftshänoch indrivningsavgift. lika med den personens ansvar. seende vara juridiska

Övergångsbestämmelser

Se avsnitt 7.4 i tillämpliga delar.

7.15 till ändring i lagen (1984:151) om punkt- Förslaget skatter och prisregleringsavgifter

1 kap. 4 §

har ordet restavgift ersatts med uppbörds- I andra stycket Bestämmelserna om skatt i denna avgift och indrivningsavgift. lag bör för båda dröjsmâlsavgifterna. gälla

Rubriken - Restavgift

8 ändrad till Uppbördsav- Rubriken innan 5 kap. § föreslås återfinns nämligen bestämgift. I de följande paragraferna melserna om den nya uppbördsavgiften.

s kap. 9-9 §§

förevarande föreslås att restavgiftsbegreppet I paragrafer ersätts med uppbördsavgift 1 motsvarande böjningsformer-

5 kap. 10 §

finns de bestämmelserna om uppbörds-

I paragrafen föreslagna

Motiven till avgiftens konstruktion i denna lag avgiften. i huvudsak med motiven till den föreslagna överensstämmer

-129-

uppbördsavgiften i bl.a. uppbördslagen, se motiven i avsnitt 7.4.

5 kap. 11 §

I paragrafen föreslås att hel.beErie1se från eller nedsättning av uppbördsavgiften skall kunna medges. Motiven härtill överensstämmer med motiven till bestämelserna om sådan befrielse och nedsättning 1 S9 a § första stycket uppbördslagen, se avsnitt 7.4. Genom en hänvisning till de föreslagna nya anvisningarna till nämnda paragraf blir de särskilda skäl som kan ursäkta en betalningsförsummelse i princip lika i uppbördslagen och i lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Nuvarande andra stycket föreslås utgå. Något bemyndigande i lag behövs inte beträffande de verkställighetsföreskrifter som lagen kan behöva kompletteras med.

5 kap. 16 §

Om skatten lämnas till indrivning bör också indrivningsavgift tas ut. I första stycket föreslås att de nya bestämmelserna om indrivningsavgift - inklusive dem om befrielse från avgiften - som föreslagits i 59 § och 59 a § andra stycket uppbördslagen liksom i de nya anvisningarna till sistnämnda paragraf blir tillämpliga. Beträffande motiven till dessa bestämmelser, se avsnitt 7.4.

Övergångsbestämmelser

se avsnitt 7.4 i tillämpliga delar.

-130-

till i lagen (1984:404) om stäm- 7.16 Förslaget ändring

pelskatt vid inskrivningsmyndigheter

34 §

de bestämmelserna om upp- I första stycket finns föreslagna

konstruktion i denna bördsavgiften. Motiven till avgiftens

i huvudsak med motiven till den föreslagna lag överensstämmer se motiven i avsnitt i bl.a. uppbördslagen, uppbördsavgiften

7.4.

de till 59 a § I andra stycket föreslås att nya anvisningarna

blir tillämpliga vid inskrivningsmyndighetens uppbördslagen Motiven till av befrielse- och nedsättningsärenden. prövning finns i avsnitt 7.4. dessa anvisningar

35 §

ändringar gjorts beträf- I har vissa redaktionella paragrafen verkställbarhet. Om stämpelskatten fande stämpelskattens bör indrivningsavgift tas ut. I paralämnas till utmätning

att de bestämmelserna om indrivningsavgrafen föreslås nya - i 59 § och - inklusive dem om befrielse från avgiften gift liksom i de nya anvis- 59 a § andra stycket uppbördslagen blir tillämpliga. Beträfningarna till sistnämnda paragraf

bestämmelser. se avsnitt 7.4. fande motiven till dessa

i lagen (1984:405) om stäm- 7.17 Förslaget till ändring

aktier

gelskatt gå

5§

ordet ersätts med I andra föreslås att restavgift stycket om uppbördsavgift och De nya bestämmelserna uppbördsavgift. i 5 kap. 8-ll och 16 §§ indrivningsavgift som föreslagits

-131-

lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter bör bli tillämpliga, jfr avsnitt 7.15.

7.18 Förslaget till ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare

21 §

I första stycket föreslås att restavgiftsbegreppet ersätts med begreppen uppbördsavgift och Företräindrivningsavgift. darens betalningsansvar bör i avgiftshänseende vara samma som arbetsgivarens, den juridiska personens betalningsansvar.

28 §

I första stycket föreslås att ordet ersätts med restavgift uppbördsavgift. Dessutom bör de bestämmelser angående befrielse från och nedsättning av som föreuppbördsavgiften, slagits i 59 a § första stycket uppbördslagen och även i anvisningarna till nämnda paragraf bli tillämpliga. Beträffande motiven till uppbördslagens bestämmelser om befrielse och nedsättning, se avsnitt 7.4.

I till 59 anvisningarna a § uppbördslagen ges exempel på sådana särskilda skäl som bör utgöra giltig ursäkt för en betalningsförsummelse. På området för uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare kan det finnas även andra naturligtvis exempel på omständigheter, som bör föranleda befrielse från eller nedsättning av uppbördsavgift.

I paragrafens andra stycke föreslås att de nya bestämmelserna om indrivningsavgift - inklusive dem om befrielse från avgiften - i 59 § och S9 a § andra stycket uppbördslagen liksom i de nya anvisningarna till sistnämnda paragraf blir tillämpliga. Beträffande motiven till dessa bestämmelser, se avsnitt 7.4.

-132-

34 §

att ordet restavgift ersätts med I andra stycket föreslås och De nya bestämmelserna uppbördsavgift indrivningsavgift. som föreslagits i lagen om sjömansom dröjsmålsavgifterna skatt bör tillämpas på redaravgift.

52 §

har ordet ersatts med uppbörds- I första stycket restavgift beslut i fråga om uppbördsavgift. Länsskattemyndighetens bör till kammarrätten. Kronofogdemyndigheavgift överklagas bör överklagas i tens beslut i fråga om indrivningsavgift

instans, se avsnitt 7.4. samma

54 §

har att det anstånd som bevil- I första stycket föreslagits - - förutom betalningen av avgiftsbeloppet jats skall omfatta och indrivningsavgifter som även betalningen av de uppbörds-

vid för anståndsbeslutet.

påförts tidpunkten

så att det I andra stycket har ett förtydligande gjorts, att senast vid anståndstldens utgång framgår arbetsgivaren betala de som belöper på avgiftsskall dröjsmålsavgifter kvarstår. beloppet för vilket betalningsskyldighet

har förbud mot indrivning I ett nytt tredje stycke stadgats restitutioner får tas i anståndstiden men medgetts att under under samma tid. anspråk

till enligt ovan jfr motiven Angående motiven ändringarna i 75 b se till de föreslagna ändringarna § uppbördslagen.

avsnitt 7.4.

förskjuts de nuvarande tredje-fjärde Som en följdändring i motsvarande mån. styckena

-133-

Övergångsbestämmelser

Se avsnitt 7.4 i tillämpliga delar.

7.19 Förslaget till ändring 1 plan- och bygglagen (1987:10)

10 kap. 29 s

Vid dröjsmål med betalning bör uppbördsavgift tas ut enligt de föreslagna bestämmelserna i 58 § uppbördslagen. Vid indrivning bör indrivningsavgift tas ut enligt de nya bestämmelserna i 59 § samma lag. Det innebär bl.a. att de benya stämmelserna i 59 a § uppbördslagen om befrielse från och

nedsättning av dröjsmålsavgifterna --i likhet med vad som för

4 närvarande gäller beträffande motsvarande av restreglering avgiften - inte blir tillämpliga.

7.20 Förslaget till ändring i (1987:1065) tullagen

Rubriken innan 29 § föreslås ändrad till I Uppbördsavgift. den följande paragrafen finns nämligen bestämmelserna om den nya uppbördsavgiften.

29 §

I paragrafen har en del redaktionella ändringar gjorts. Bestämmelsens nuvarande första stycke föreslås i två uppdelat nya stycken.

Den föreslagna av i utformningen uppbördsavgiften tullagen överensstämmer med avgiftens utformning i b1.a. uppbördslagen. Även motiven till avgiftens uttagande och möjligheten

-134-

från och nedsättning av avgiften är i princip till befrielse se motiven i avsnitt 7.4. desamma,

bildar ett tredje stycke vari Nuvarande andra stycket nytt ordet ersätts med uppbördsavgift. restavgift

35 §

till indrivning bör också Om tull eller annan skatt lämnas förslås att de nya indrivningsavgift tas ut. I paragrafen - inklusive dem om bebestämmelserna om indrivningsavgift 59 a § frielse från avgiften - som föreslagits i 59 § och

liksom i de nya anvisningarna andra stycket uppbördslagen blir Beträffande motitill sistnämnda paragraf tillämpliga. bestämelser, se avsnitt 7.4. ven till dessa

37 §

att ordet restavgift ersätts med upp- I paragrafen föreslås

bördsavgift och indrivningsavgift.

99-100 §§

att ordet restavgift er- I förevarande paragrafer föreslås beslut i sätts med uppbördsavgift. Generaltullstyrelsens bör överklagas till kammarrätten. fråga om uppbördsavgift beslut i fråga om indrivningsavgift Kronofogdemyndighetens i samma instans, se avsnitt 7.4. bör överklagas

till ändring i förordningarna (l977:ll18 7.21 Förslagen 1119) om fyravgift resp. farledsvaruavgift och

i 14-15 §§ förordningen om fyr- De ändringar som föreslagits om farledsvaruavgift har i avgift resp. 10-ll §§ förordningen beträffande 29 och 35 §§ tullamotsvarande delar föreslagits se motiven i avsnitt 7.20. gen.

-135-

7.22 Förslaget till ändring i förordningen (1982:647) om skeggsmätning

18 §

I paragrafen har ordet restavgift ersatts med uppbördsavgift. Vid indrivning bör indrivningsavgift tas ut enligt de föreslagna bestämmelserna i 59 § uppbördslagen. I konsekvens med nuvarande reglering beträffande restavgiften föreslås däremot inte att de nya bestämmelserna i 59 a § uppbördslagen om befrielse från och nedsättning av dröjsmålsavgifterna blir tillämpliga.

-138-

till ____.__.____ Förslag i (1908:128 s. 1) om bevillningsavgifter Lag om ändring lagen

särskilda förmåner och rättigheter för

(l908:l28 s. 1) föreskrivs att 5 § 1 mom. lagen Härigenom särskilda förmåner och för om bevillningsavgifter

skall ha följande lydelse.

rättigheterl

Nuvarande Föreslagen lydelse lydelse

*- Imfrågañomcavgift omsavgift ;”l7!°E9

l:Eo!.2Ifråga skall, i den

i den enligt denna lag denna lag skall, enligt mån lagen icke innehåller mån icke innehåller lagen bestämmelser, i bestämmelser, i särskilda särskilda delar gälla vad delar gälla vad tillämpliga tillämpliga som föreskrives om skatt som föreskrives om skatt

uppbördslagen (1953: (1953: enligt enligt uppbördslagen icke bevillicke bevill- 272). Erlägges 272). Erlägges inom föreskriven inom föreskriven ningsavgift ningsavgift tas tid, skall uppbördsavgift tid, utgår restavgift enligt

enligt 58 § första stycket 58 § 1 mom. första stycket ut förekommande fall inoch i uppbördslagen. enligt 59 § drivningsavgift

uppbördslagen.

att återfå erlagd bevillnings- Har den, som är berättigad

att erlägga skatt som denna lag, i stället avgift enligt bestämmelserna i 68 § 3 och i skola avses uppbördslagen,

motsvarande tillämpning. 4 mom. sistnämnda lag äga

av rubrik 1974:855. 1 Senaste lydelse lagens

2 Senaste lydelse 1974:855.

-139-

Nuvarande

lxdelse Föreslagen lxdelse

Samtidigt med inlevereringen av staten tillkommande andel av bevillningsavgift enligt denna lag skall till vederbörande kommun i behörig ordning överlämnas dess andel därav. Vid redovisningen över uppbörden av de efter denna lag utgående bevillningsavgifter skola såsom verifikationer biläggas dels förteckning upptagande ej mindre antalet hållna föreställningar samt beträffande var och en av dem tiden och stället för densamma, de vid föreställningen uppträdande

avgiftspliktiga personernas namn och nationalitet samt, i den

mån avgiften erlagts eller skall erläggas till redogöraren, i förra fallet avgiftens belopp och tiden för dess inflytande och i senare fallet de åtgärder. som vidtagits för indrivning av förfallen ogulden avgift, än även föreställning, till vars hållande under den med redovisningen avsedda tid tillstånd meddelats, men vilken icke givits. dels avskrifter av utfärdade tillståndsbevis, dels enligt 4 § 5 mom. andra stycket meddelade skriftliga beslut, dels jämlikt 4 § 6 mom. avgivna deklarationer, dels ock bevis, att vederbörande kommuner tillkommande andelar av bevillningsavgifterna blivit till dem utbetalda.

Denna lag träder i kraft l januari 1990. Äldre bestäm-

den

melser gäller dock fortfarande i fråga om bevillningsavgift som förfaller till betalning före ikraftträdandet.

-140-

till

Förslag för den som

(1913:380) om rätt om i

Lag ändring kungörelsen

eller medverka i offentlig är bosatt i utlandet att giva ..___._

___.________________.__.___V m.m. i Sverige föreställning

(1913:380) om föreskrivs att 6 a § kungörelsen Härigenom utlandet att giva eller medverka den som är bosatt i rätt för i Sverigel skall ha följande föreställning m.m. i offentlig

lydelse.

Föreslagen lydelse Nuvarande lydelse

6 a §2

på svensk i 6 § om böter äger icke tillämpning Bestämmelsen som avses i lagen (1956: som anordnar sammankomst medborgare eller den som upplåter lokal 618) om allmänna sammankomster nu har sagts är sammankomsten. I fall som eller plats för att utgiva beheller bestämmelsen i 6 § om skyldighet icke som lokal eller tillämplig på den upplåter villningsavgift

plats.

På bevillningsavgift som som På bevillningsavgift anordnare. varom i varom i ådömes ådömes anordnare, första stycket sägs, skall första stycket sägs, utgår

tas ut enligt enligt 58 § l mom. uppbördsavgift restavgift och i 58 § första stycket första stycket uppbördslagen förekommande fall indriv-

(1953:272). 59 § upp-

ningsavgift enligt

bördslagen (1953:272).

1990. Äldre bestäm- Denna träder i kraft den 1 januari lag fortfarande i fråga om bevillningsavgift melser gäller dock

till betalning före ikraftträdandet. som förfaller

rubrik 1966:732. 1 Senaste lydelse av kungörelsens

2 Senaste lydelse 1976:1087.

-141-

Förslag till Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrivs att 53 §.1agen (1941:416) om

arvsskatt

och gåvoskattl skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

53 §2

I fall, där underrätt fastställt skatt, skall rätten till den länsskattemyndighet, som enligt 52 § 1 mom. tredje stycket är uppbördsmyndighet, snarast översända till rätten ingiven bouppteckning eller annan handling, som sägs i 51 § andra stycket, eller bouppteckning, som tillhandahållits rätten jämlikt tredje stycket sistnämnda paragraf. Därjämte åligger N det rätten att, vad närmare enligt regeringen bestämmer, tillställa länsskattemyndigheten de uppgifter, som fordras för uppbörd av skatten. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, när överrätt fastställt skatt till högre belopp än förut beräknats eller skattskyldig vitsordat anmärkning som framställts av den enligt 64 § 1 mom. förordnade granskningsmyndigheten. Inbetalning enligt 52 § 1 mom. tredje stycket skall ske till postgirokonto hos länsskattemyndigheten. Inbetalningen sker kostnadsfritt. Skatten skall anses vara den erlagd dag, då inbetalningskort eller försändelse innehållande girokort inkommit till postanstalt.

Har skatt icke erlagts inom Har skatt icke inom erlagts föreskriven tid, skall läns- föreskriven tid. skall länsskattemyndigheten, om ej skattemyndigheten, om ej annat följer av vad i 6 § annat följer av vad i 6 § sista stycket stadgas, för- sista stycket förstadgas,

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857. 2 Senaste lydelse 1986:1306.

-142-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

av felande ordna om uttagande av felande ordna om uttagande som i den ordning, som belopp i den ordning, belopp (1953: enligt uppbördslagen (1953: enligt uppbördslagen av för indrivning av 272) gäller för indrivning 272) gäller restförd skatt. Därvid utgår skatt. Därvid skall uppbörds- 58 tas ut enligt 58 § restavgift enligt § 1 mom. avgift första stycket och i förekomförsta stycket lagen. mande fall indrivningsavgift enligt 59 § uppbördslaggn.

första tillställts länskatte- Handling, som enligt stycket och som äger återfå, må länsskattemynmyndigheten ingivaren till denne förrän skatt, med vars erdigheten icke utlämna blivit erlagd. Innan handläggande anstånd ej medgivits, skall den förses med anteckning om beloppet lingen utlämnas, av inbetald skatt. som avses i 49 a § överlämnas till den skattskyl- Handling sedan skatt, med vars erläggande anstând ej medgivits, dige utlämnas. skall den förses blivid erlagd. Innan handlingen om beloppet av inbetald skatt. med anteckning

den 1990. Äldre bestäm- Denna lag träder i kraft 1 januari i om skatt som förfaller melser gäller dock fortfarande fråga till betalning före ikraftträdandet.

-143-

Förslag till Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1958:295) om sjömansskattl dels att i 17 a § och 21 § 1 mom. 8 ordet restavgift skall bytas ut mot uppbördsavgift, dels att 14 § 2 mom., 17 b och 18 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande

lxdelse Föreslagen lzdelse

3 mom.2 Inbetalas sjö- Inbetalas sjömans-

3 E03. mansskatt senare än i 1 mom. skatt senare än i l mom. sägs. skall och sägs, skall restavgift uggbördsavgift tilläggsavgift beräknade och tas ut

utgå tilläggsavgift

enligt bestämmelserna i 58 § beräknade enligt bestämmel- 1 mom. uppbördslagen (1953: serna i 58 § uppbördslagen 272). Tilläggsavgiften be- (1953: 272). Tilläggsavgiften stäms dock i förhållande till bestäms dock i förhållande det antal tidrymder av sex till det antal av tidrymder månader, utöver den första, sex månader, utöver den förssom har påbörjats efter ut- ta, som har efter påbörjats gången av den tidpunkt, då utgången av den tidpunkt, då skatten rätteligen skulle ha skatten rätteligen skulle ha betalats, intill dess skatten betalats, intill dess skatten inbetalas eller av sjömans- inbetalas eller av sjömansskattenämnden fastställs till skattenämnden fastställs till

1 1970:933. Lagen omtryckt Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777 17 a § 1970:933 21 § 1 mom. 1981:389. 2 Senaste lydelse 1981:389.

-144-

Nuvarande Föreslagen lydelse lydelse

som betalning eller, i fall som betalning eller, i fall avses i 17 a § andra stycket, avses i 17 a § andra stycket. kravet överlämnas till inkravet överlämnas till in-

drivning. drivning. får Befrielse från skyldighet Sjömansskattenämnden får skäl föreligatt betala restavgift EEE särskilda

meddelas, om särskilda gm- 2525 föranleder det. helt befria från skyldighet ständigheter att betala och

Närmare föreskrifter om detta uppbördsavgift

eller tilläggsavgift eller meddelas av regeringen nedsätta uppbördsavgift om myndighet som regeringen sex till två procent, bestämmer. procent dock till 100 kronor. lägst Härvid äger anvisningarna till 59 a § uppbördslagen

motsvarande tilllämpning.

17 b§3

Belopp som sjömansskatte- Belopp som sjömansskattebe- nämnden fastställt till benämnden fastställt till eller som avses i eller som avses i talning talning 17 a § andra stycket må in- 17 a § andra stycket må som drivas i den ordning. som indrivas i den ordning, 0 i fråga om skatt en- 1 fråga om skatt gäller gäller ligt uppbördslagen (1953: enligt uppbördslagen. 272). vid indrivning skall

indrivningsavgift tas ut

enligt 59 § uppbördslagen. i

Därvid skall bestämmelserna i

59 a § andra stycket, jämte samma lag tillanvisningar,

lämgas.

3 Senaste lydelse 1981:842.

-145-

Nuvarande lxdelse Föreslagen lzdelse

Införsel enligt 15 kap. Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken må äga rum utsökningsbalken må äga rum vid indrivning av sjömans- vid indrivning av sjömansskatt och därâ belöpande skatt och därå belöpande och tilläggsavgift tilläggsavrestavgift uppbördsavgift, hos sjömannen och i fall, som gift och indrivningsavgift avses i 17 § 1 mom. andra hos sjömannen och i fall. som stycket, hos redaren. avses i 17 § 1 mom. andra stycket, hos redaren.

18 §4

Har en redare, som inte har verkställt betaskatteavdrag, lat skatt för en sjöman, får redaren söka åter av beloppet sjömannen. Den redare som vill söka belopp åter av sjömannen skall till kronofogdemyndigheten ge in det kvitto som han har fått vid betalningen eller på annat sätt styrka, att han har betalat skatten.

Kronofogdemyndigheten får Kronofogdemyndigheten får hos sjömannen driva in belop- hos sjömannen driva in beloppet i den ordning som gäller i den pet ordning som gäller för indrivning av skatt. för indrivning av skatt. Införsel får dock inte bevil- Införsel får dock inte beviljas. sjömannen skall betala jas. restavgift på beloppet enligt bestämmelserna i 14 § 2 mom.

Bestämelsen i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om redarens regressfordran enligt första stycket.

4 Senaste lydelse 1982:192.

-146-

Nuvarande lxdelse Föreslagen lzdelse

den 1990. Äldre bestäm- Denna lag träder i kraft 1 januari i om skatt som förfaller melser gäller dock fortfarande fråga Vad nu sagts gäller även till betalning före ikraftträdandet. ålagts annan än den ursprungligen om betalningsskyldighet först efter ikraftträdandet. skattskyldige

-147-

Förslag till Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att 47, 48 och 48 a §§ lagen (1968:430) om mervärdeskattl skall ha följande lydelse.

Nuvarande

lxdelse Föreslagen lxdelse

47 §2

Betalas icke skatt i behö- Betalas icke skatt i behö-

rig ordning inom den tid då rig ordning inom den tid då

deklaration för den redovis- deklaration för den redovisningsperiod skatten avser ningsperiod skatten avser skall lämnas enligt 22 § skall lämnas 22 enligt §

tredje stycket, utgår rest- tredje stycket, skall en

avgift på sålunda icke beta-

avgift (gpgbärgsgvgigt)

lat belopp. Har anstând med tas ut sålunda icke betapå betalning av skatt beslutats lat Har anstånd med belopp. enligt 45 §, dock rest- av skatt beslutats

utgår betalning

avgift endast på skattebelopp 45 §, skall dock enligt E22som betalas sedan anstånds- tas ut endast bördsavgift på tiden gått till ända. som betalas skattebelopp sedan anståndstiden gått till ända. Restavgiften är sex öre för är alltid \ ggpbördsavgiften varje hel krona av den skatt minst 100 kronor. Vid bestämsom icke betalats, dock minst mande av procenttalet för femtio kronor. öretal som och vid av avgiften beräkning ggpkommer vid denna beräkning denna gäller i övrigt jämnas till närmast högre hela krontal.

1 Lagen omtryckt 1979:304. Senaste lydelse 1982:1211.

-148-

Nuvarande lxdelse Föreslagen lzdelse

att avgiften är två procent om betalning sker inom en månad efter den dag skatten skolat betalas eller, om skattskyldig dessförinnan erinras i särskild handling om sin betalningsskyldighet, betalning sker senare men inom den tid som anges i handlingen eller om skatten för indrivning i registreras utsökningsregistret inom nyss

nämnda tidrymder, att avgiften är sex procent om betalning eller registrering i utsökningsregistret sker vid en senare tidpunkt

EE att det skattebelopp, som beräknas på, avrunavgiften das till närmast lägre hund-

ratal kronor. Bestämmelserna i 59 a § Bestämmelserna i 58 § första stycket jämte anvis- 2 mom. uppbördslagen från uppbördslagen (1953: (1953:272) om befrielse ningar om befrielse från

i tillämp- 272) hel

4 restavgift gäller rest- eller nedsättning av uppliga delar beträffande gäller i tillämpför mervärdeskatt. bördsavgift avgift i denna om liga delar beträffande upp- Bestämelserna lag av för mervärdebeslut om fastställelse bördsavgift skatt. Bestämmelserna i denna skatt gäller i tillämpliga i om lag om beslut om fastställeldelar om beslut fråga se av skatt gäller i tillämpbefrielse från restavgift. delar om beslut i fråga liga om befrielse från eller nedsättning av uppbördsavgift.

-149-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

48 §3

Betalas inte skatt i behö- Betalas inte skatt ikbehörig tid och ordning skall rig tid och ordning skall skatten och den skatten restavgift, och den upphördesom belöper på denna, drivas som belöper på denna, avgift, in. drivas in. vid indrivning skall indrivningsavgift tas ut enligt 59 § uppbördslagen (1953:272). Därvid skall bestämmelserna i 59 a § andra stycket, jämte anvisningar, samma lag tillämpas. Bestämmelserna i uppbörds- Bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272) om indriv- lagen om indrivning, avkortning, avkortning och avskriv- ning och avskrivning samt ning samt efterkrav gäller i efterkrav gäller i tillämplitillämpliga delar i fråga om ga delar i fråga om mervärdemervärdeskatt. Införsel en- skatt. Införsel enligt 15 ligt 15 kap. utsökningsbalken kap. utsökningsbalken får äga får äga rum vid indrivning av rum vid av mervärindrivning mervärdeskatt och deskatt, och restavgift uggbördsavgift på skatten. på skatindrivningsavgift ten.

48 a §4

Har någon, i egenskap av Har någon, i egenskap av företrädare för skattskyldig företrädare för skattskyldig som är juridisk person, upp- som är juridisk person, uppsåtligen eller av grov oakt- såtligen eller av grov oaktsamhet underlåtit att betala samhet underlåtit att betala in skatt i rätt tid och ord- in skatt i rätt tid och ord-

3 Senaste lydelse 1982:190. 4 Senaste lydelse 1982:190.

-150-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

med är han tillsammans med ning, är han tillsammans ning,

betalnings- den skattskyldige betalningsden skattskyldige

för skyldig för skattebeloppet skyldig skattebeloppet

47 §. och den enligt

och restavgift enligt uppbördsavgift

får 47 § och indrivningsavgift Betalningsskyldigheten om det enligt 48 § som belöper på jämkas eller efterges

särskilda skäl. detta. Betalningsskyldigheten föreligger får eller efterges om jämkas

det föreligger särskilda

skäl.

skall föras vid Talan om att ålägga betalningsskyldighet

Talan får inte väckas sedan den skattskyldiallmän domstol. för skattebeloppet har bortfallit ges betalningsskyldighet om preskription av skattefordringar enligt lagen (1982:188) får m.m. Hos den som har blivit ålagd betalningsskyldighet

samma som gäller för skatt. indrivning ske i ordning

betal- Den som fullgjort betal- Den som fullgjort

för skatte- ningsskyldighet för skatteningsskyldighet eller

belopp eller en- belopp, uppbördsavgift

restavgift första stycket får söka indrivningsavgift enligt ligt första får söka bebeloppet åter av den skatt- stycket

åter av den skattskylskyldige. loppet

dige.

(1981:130) gäller i Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen

om regressfordran enligt tredje stycket. fråga

i kraft den 1 januari 1990. Äldre bestäm- Denna lag träder

i om mervärdeskatt som melser gäller dock fortfarande fråga

före ikraftträdandet. Vad nu sagts förfaller till betalning

har ålagts annan än den gäller även om betalningsskyldighet

först efter ikraftträdandet. ursprungligen skattskyldige

-151-

Förslag till Lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

Härigenom föreskrivs att 19, 21 och 22 §§ kupongskattelagen (197O:624)1 skall ha följande lydelse

Nuvarande

lzdelse Föreslagen lxdelse

19 §2

Kupongskatt betalas genom insättning på särskilt postgirokonto. Inbetalning anses ha skett den dag inbetalningskort eller försändelse, som innehåller gireringskort, inkommit till postanstalt.

Inbetalas kupongskatt ej Inbetalas kupongskatt ej inom den tid som anges i 8 inom den tid som 8 anges i eller 15 § eller i den ord- eller 15 i den ord- § eller ning som anges i första styc- ning som anges i första styc-

ket. utgår beräk- ket, skall en

restavgift avgift (upgnad efter sex öre för tas ut

varje bärgsavgiât) gå det

hel krona av det icke sålunda obetalda beloppet. Uppbördserlagda beloppet, dock minst avgiften är alltid minst 100 femtio kronor. öretal som kronor. Vid bestämmande av uppkommer vid denna beräkning procenttalet för och avgiften skall jämnas till närmast vid av denna beräkning gäller högre hela krontal. _ i övrigt att avgiften är två procent om betalning sker inom en månad efter den dag kupongskatten skolat betalas eller, omvskattskyldig”dessförinnan erinras i särskild handling

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996. Senaste lydelse 1982:1212.

-152-

Nuvarande lzdelse Föreslagen lxdelse

om sin betalningsskyldighet, betalning sker senare men

inom den tid som anges 1

handlingen eller om kupgng-

skatten registreras förin-

drivning i utsökningsregist-

ret inom nyss nämnda tidrym-

E95; att avgiften är sex procent

om betalning eller registrei ring i utsökningsregistret

sker vid en senare tidpunkt

EE att det skattebelopp, som

beräknas på, avrunavgiften das till närmast lägre hund-

ratal kronor. till- Utöver skall

Utöver restavgift utgår uggbördsavgift

tas ut. Tillläggsavgift. Tilläggsavgift tilläggsavgift tas ut för varje för varje påbörjad läggsavgift

utgår

tidrymd av sex månaav sex månader, förs- påbörjad tidrymd tid- första gången dock för ta gången dock för den der, den som börjar två som börjar två månader tidrymd, rymd, månader efter utgången av den efter utgången av den månad, då betalning skulle ha då betalning skulle ha skett, månad, sker skett, till dess betalning till dess betalning sker eller förordnande om eller förordnande om indrivindrivning meddelas. Tillning meddelas. Tilläggsavgift beräknas för beräknas för varje tidrymd läggsavgift tidrymd som nu nämnts som nu nämnts till fyra §52 varje till av det icke

för krona av det fyra Erocent

varjehe1 dock erlagda beloppet, dock högst icke erlagda beloppet, tolv I övrigt tilltolv öre för hel krona. grocent. högst i om lämpas i fråga om tilläggs- I övrigt tillämpas fråga bestämmelserna i denna tilläggsavgift bestämmelserna avgift

lag om

i denna lag om restavgift. uggbördsavgift.

-153-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

När särskilda Riksskatteverket får när omständigheter föranleder det, får riksskat- särskilda skäl föreligger teverket befria från restav- helt befria från skyldighet och tilläggsavgift. att betala uppbördsavgift och gift tilläggsavgift eller nedsätta uppbördsavgi ft om sex procent till två procent; dock lägst till 100 kronor. Härvid äger anvisningarna till 59 a§ uppbördslagen (1953:272)motsvarandetilllämpning.

§3

Utgår utdelning i annat än Utgår utdelning i annat än pengar i svenskt mynt och pengar i svenskt mynt och föreligger enligt 8 eller föreligger enligt 8 eller 15 § skyldighet att inbetala 15 § skyldighet att inbetala kupongskatt, skall aktiebola- kupongskatt, skall aktiebolaget senast en vecka efter get senast en vecka efter beslutet om utdelning till beslutet om utdelning till riksskatteverket inlämna en riksskatteverket inlämna en till riktigheten bestyrkt till riktigheten bestyrkt uppgift om de utdelade till- uppgift om de utdelade tillgångarnas värde vid utdel- gångarnas värde vid utdelningstillfället. Föreligger ningstillfället. Föreligger anledning antaga att värdet anledning antaga att värdet är för lågt uppgivet, skall är för lågt uppgivet, skall riksskatteverket hos läns- riksskatteverket hos länsskattemyndigheten i det län skattemyndigheten i det län där bolagets styrelse har där bolagets styrelse har sitt säte anmärka förhållan- sitt säte anmärka förhållan-

3 Senaste lydelse 1986:1320.

-154-

Nuvarande lxdelse Föreslagen lxdelse

det och förete den utredning det och förete den utredning som står verket till buds för som står verket till buds för bedömande av värdet. Läns- bedömande av värdet. Länsskattemyndigheten har att skattemyndigheten har att företa värdering av de utde- företa värdering av de utdelade tillgångarna och meddela lade tillgångarna och meddela beslut med anledning av an- beslut med anledning av anmärkningen. Finner länsskat- märkningen. Finner länsskattemyndigheten det av bolaget temyndigheten det av bolaget uppgivna värdet böra höjas, uppgivna värdet böra höjas, skall länsskattemyndigheten skall länsskattemyndigheten lämna riksskatteverket och lämna riksskatteverket och bolaget underrättelse därom bolaget underrättelse därom med föreläggande för bolaget med föreläggande för bolaget att inom viss tid inbetala att inom viss tid inbetala felande kupongskatt. Sker ej felande kupongskatt. Sker ej inbetalningen inom den utsat- inbetalningen inom den utsatta tiden. skall bolaget er- ta tiden, skall bolaget erlägga och till- lägga och restavgift uppbördsavgift läggsavgift. Därvid äger 19 § tillläggsavgift. Därvid äger

andra motsvarande 19 § andra-fjärde stxckena stxcket

tillämpning. motsvarande tillämpning.

Har då beslut meddelas om inbetalning av ytterligare kupongskatt utdelning ägt rum utan att tillräckligt belopp till kupongskatten innehållits, skall bolaget förskjuta skattebeloppet men får kräva det åter av den skattskyldige.

22 §4

Inbetalar värdepapperscentralen eller aktiebolag ej kupongskatt i föreskriven tid eller ordning. skall riksskatteverket förelägga centralen eller bolaget att inom viss tid fullgöra sin betalningsskyldighet.

i 4 Senaste lydelse 1986:1320. 5

-155-

Nuvarande lxdelse Föreslagen lxdelse

Efterkommes ej föreläggan- Efterkommes ej föreläggandet, skall riksskatteverket det, skall riksskatteverket anmäla förhållandet till anmäla förhållandet till länsskattemyndigheten i det länsskattemyndigheten i det län där bolagets styrelse har län där har bolagets styrelse sitt säte. Länsskattemyndig- sitt säte. Länsskattemyndigheten förordnar om indrivning heten förordnar om indrivning av obetalt av obetalt kupongskattebelopp kupongskattebelopp samt och tilläggs- samt och tillrestavgift uggbördsavgift avgift i den som vad ordning läggsavgift enligt som §5 föreskrives 1 uppbördslagen föreskrivet i uppbördslagen (1953:272) om indrivning av (1953:272) om indrivning av restförd skatt. skatt. Vid skall indrivning indrivningsavgift tas ut enligt 59 § uppbördslagen. Därvid skall bestämmelserna i 59 a § andra stycket, jämte anvisningar, samma lag tilllämgas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990. Äldre bestäm-

melser gäller dock fortfarande i fråga om kupongskatt som förfaller till betalning före ikraftträdandet.

-156-

Förslag till om ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond Lag

att 3 § lagen (1979:609) om allmän Härigenom föreskrivs skall ha följande lydelse. investeringsfond

Nuvarande lidelse Föreslagen lxdelse

3§1

än det belopp som i Avdrag medges inte med högre belopp räntelöst konto i riksbanken (konrätt tid har inbetalats på

to för investering). avslutats senast den 31 augusti året Har räkenskapsåret ha gjorts senast den före taxeringsâret skall inbetalningen Har räkenskapsåret avslutats 15 februari under taxeringsåret. året före taxeringsåret skall inbetalefter den 31 augusti ha gjorts senast den 30 april under taxeringsåret. ningen skall anses ha när medlen kommit riks- Inbetalningen gjorts

banken till handa. senare än vad som sägs i andra Inbetalning som har gjorts den 30 under taxeringsåret skall, om stycket men senast juni det, också medföra rätt till avdrag enligt företaget begär avsedda fall skall företaget betala en första stycket. I nu är en procent av särskild avgift till statsverket. Avgiften om inbetalningen har gjorts det för sent inbetalade beloppet efter den i andra stycket angivna inbetalsenast en vecka senare är avgiften sex ningsdagen. Har inbetalningen gjorts det för sent inbetalade beloppet om inbetalningen procent av 15 februari och tre procent av skulle ha gjorts senast den ha senast den 30 samma om inbetalningen skulle gjorts belopp

april.

1 Senaste lydelse 1987:1148.

-157-

Nuvarande lidelse Föreslagen lxdelse

Den särskilda avgiften Den särskilda avgiften skall betalas inom den tid skall betalas inom den tid som länsskattemyndigheten som länsskattemyndigheten bestämmer. Betalas inte av- bestämmer. Betalas inte avgiften inom föreskriven tid giften inom föreskriven tid utgår restavgift enligt 58 § skall uppbördsavgift tas ut 1 mom. första stycket upp- enligt 58 § första stycket bördslagen (1953:272) på uppbördslagen (1953:272) på avgiftsbeloppet. Den särskil- avgiftsbeloppet. Den särskilda avgiften och da avgiften och restavgiften uggbördsavfår drivas in i den ordning giften får drivas in i den som gäller för indrivning av ordning som gäller för inrestförd skatt enligt upp- av skatt drivning enligt bördslagen. uppbördslagen. Härvid gäller vad som är föreskrivet om indrivningsavgift i 59 § nämnda lag.

Avgifterna är inte avdragsgilla vid inkomsttaxeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om särskild avgift som förfaller till betalning före ikraftträdandet.

-158-

Förslag till Lag om ändring i utlänningslagen (1980:376)

Härigenom föreskrivs att 99 b § utlänningslagen (1980:376)1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lxdelse Föreslagen lxdelse

99b§2

99 a § prövas av all- Frågor om påförande av avgift enligt män domstol efter ansökan, som skall göras av allmän åklagare inom två år efter det att överträdelsen upphörde. I fråga om sådan talan i delar bestämmelserna i rätgäller tillämpliga om åtal för brott på vilket inte kan följa tegångsbalken svårare straff än böter och om kvarstad i brottmål. Sedan fem år har förflutit efter det att överträdelsen upphörde, får inte påföras. Avgiften tillfaller staten. avgift

skall betalas till Avgiften skall betalas till Avgiften inom två måna- länsstyrelsen inom två månalänsstyrelsen der från det att beslutet der från det att beslutet kraft. vann kraft. En upplysvann laga En upplys- laga om detta skall tas in i om detta skall tas in i ning ning beslutet. Betalas inte beslutet. Betalas inte avgifavgiften inom denna tid, får den ten inom denna tid, får den som beräk- som

jämte restavgift, jämte gppbêggågxgiât.

nas 58 beräknas enligt 58 § uppenligt § 1 mom. uppindri- bördslagen (1953:272), indribördslagen (1953:272), vas i den som enligt vas i den ordning som enligt ordning nämnda för indriv- nämnda lag gäller för indrivlag gäller av skatt. Indrivningsåt- ning av skatt. Härvid gäller ning får dock inte vidtas vad som är föreskrivet om gärder

1 Lagen omtryckt l984:595. 2 Senaste lydelse 1982:1111.

-159-

Nuvarande lydelse Föreslagen lzdelse

sedan fem år har förflutit indrivningsavgift i S9 § från det beslutet vann laga sama lag. Indrivningsåtgärkraft. der får dock inte vidtas sedan fem år har förflutit från det beslutet vann laga kraft.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om avgift enligt 99 a § som förfaller till före betalning ikraftträdandet.

-160-

Förslag till Lag om ändring i arbetstidslagen (1982:673)

föreskrivs att 27 § arbetstidslagen (1982:673) Härigenom skall ha följande lydelse.

Nuvarande Föreslagen lydelse lydelse

27 §

av allmän domstol efter Frågor om övertidsavgift prövas av allmän åklagare inom två år från ansökan som skall göras då överträdelsen I fråga om sådan ansöden tidpunkt begicks. bestämmelserna i om åtal för kan gäller rättegångsbalken vilket inte kan svårare straff än böter, och brott, på följa om kvarstad i brottmål. Sedan fem år har förbestämmelserna den då överträdelsen begicks, får överflutit från tidpunkt tas ut. Övertidsavgifter tillfaller staten. tidsavgift ej

har Beslut varigenom någon har Beslut varigenom någon skall övertidsavgift skall påförts övertidsavgift påförts sändas till genast sändas till länsstygenast länsstyskall beta- relsen. Avgiften skall betarelsen. Avgiften inom las till länsstyrelsen inom las till länsstyrelsen från det att två månader från det att två månader kraft. En beslutet vann laga kraft. En beslutet vann laga skall tas om detta skall tas upplysning om detta upplysning Betalas inte in i beslutet. Betalas inte in i beslutet. denna tid, får inom denna tid, får avgiften inom avgiften samt avgiften samt uppbördsavgift, avgiften restavgift. 58 beräknad enligt 58 § uppberäknad enligt § 1 mom. bördslagen (1953:272), drivas uppbördslagen (1953:272), drivas in 1 den som in i den ordning som enligt ordning för den lagen gäller för indrivenligt den lagen gäller av skatt. Indriv- ning av skatt. Härvid gäller indrivning får inte vidtas vad som är föreskrivet om ningsåtgärder fem år har förflutit indrivningsavgift i 59 § sedan

i

l

-161- \ I i E Nuvarande lxdelse Föreslagen lxdelse

i

i

från det att beslutet vann nämnda Indrivningsåtgärlag. laga kraft. der får inte vidtas sedan fem

år har förflutit från det att

beslutet vann laga kraft.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990. Äldre bestäm-

melser gäller dock fortfarande i fråga om övertidsavgift som

förfaller till betalning före ikraftträdandet.

-162-

till Förslag La om ändrin i la en (1982:1006) om avdra s- och

beträffande vissa uppdragsersättningar gppgiftsskyldighet

föreskrivs att 7, 15, 17, 19 och 22 §§ lagen Härigenom och beträffande (1982:1006) om avdrags- uppgiftsskyldighet vissa skall ha följande lydelse. uppdragsersättningar

Nuvarande lxdelse Föreslagen lxdelse

och redovisning av ett innehållet I fråga om inbetalning skall bestämmelserna i 24 § 2 mom. samt 52-55 och belopp 83 (l953:272) om arbetsgivares inbetalning §§ uppbördslagen och av A-skatt gälla i tillämpliga redovisning preliminär delar. att lämna kontrolluppgift om den Bestämmelser om skyldighet utbetalade ersättningen finns i 37 § 1 mom. taxeringslagen

(1956:623).

På ett innehållet belopp som På ett innehållet belopp i rätt inte har betalats i rätt tid som inte har betalats tid och skall och ordning skall uppbördsordning :gåtoch tilläggsavgift avgift och tilläggsavgift tag avgift 58 mom. enligt 58 § uppbördslagen.

Etgå enligt § l upp- Et

Därvid skall bestämmelserna i bördslagen. Därvid skall bestämmelserna i 58 § 2 mom. 59 a § första stycket, jämte samma lag tillsamma lag tillämpas. anvisningar, lämpas.

15 §

12 eller 13 § eller på Fråga om betalningsskyldighet enligt av att inte har betalat in ett innehålgrund uppdragsgivaren let i rätt tid skall prövas av den lokala skattemynbelopp

-163-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dighet som skall utfärda uppdragsgivarens eller den uppgiftsskyldiges skattsedel på slutlig skatt för det inkomstår då ersättningen betalades ut. Om uppdragsgivaren eller den uppgiftsskyldige är handelsbolag eller annars enligt 53 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) inte skall taxeras för ersättningen, är lokal skattemyndighet, som skall utfärda sådan skattsedel för delägare, i stället behörig.

På ett belopp för vilket .På ett belopp för vilket betalningsskyldighet har betalningsskyldighet har ålagts enligt 12 eller 13 § ålagts enligt 12 eller 13 § skall enligt skall tas ut

utgå restavgift uppbördsavgift

58 § 1 mom. uppbördslagen enligt 58 § uppbördslagen (1953:272). Därvid skall (1953:272). Därvid skall bestämmelserna i 58 § 2 mom. bestämmelserna i 59 a § förssamma lag tillämpas. ta anvisstycket, jämte ningar, samma lag tillämpas.

Om en uppdragsgivare har Om en har uppdragsgivare innehållit ett belopp enligt innehållit ett belopp enligt 5 § men inte betalat in detta 5 § men inte betalat in detta i rätt tid och ordning eller i rätt tid och eller ordning är betalningsskyldig för ett är för ett betalningsskyldig belopp enligt 12 §, får be- belopp enligt 12 §, får beloppet, sedan beslut om be- loppet, sedan beslut om betalningsskyldighet har medde- talningsskyldighet har meddelats. drivas in i den ordning lats, drivas in i den ordning som gäller för indrivning av som gäller för indrivning av skatt enligt uppbördslagen skatt enligt uppbördslagen (1953:272). Detsamma gäller (1953:272). Detsamma gäller om en uppgiftsskyldig är om en_uppgiftsskyldig är betalningsskyldig för ett betalningsskyldig för ett belopp enligt 13 §. Införsel belopp enligt 13 §. vid inenligt 15 kap. utsökningsbal- drivning skall indrivnings-

-164-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

får rum utom för tas ut enligt 59 § ken äga avgift vilket Därvid skall belopp för betalnings- uppbördslagen. med stöd av bestämmelserna i 59 a § andra skyldighet ålagts 12 §. Bestämmelserna i upp- stycket, jämte anvisningar, samma Införsel bördslagen om avkortning, lag tillämpas. och av enligt 15 kap. utsökningsbalavskrivning antagande skall också ken får äga rum utom för ackordsförslag belopp för vilket betalningstillämpas. ålagts med stöd av skyldighet 12 §. Bestämmelserna i upp-

bördslagen om avkortning, avskrivning och antagande av

ackordsförslag skall också

tillämpas.

19 §

eller har betalat ett Om en uppdragsgivare uppgiftsskyldig för i enlighet med ett beslut om bebelopp uppdragstagaren av underlåtenhet att innehålla talningsskyldighet på grund beslut med stöd av beloppet eller ett om betalningsskyldighet eller den uppgiftsskyldige söka 13 §, får uppdragsgivaren åter av Därvid skall till kronofogdedetta uppdragstagaren. det som har utfärmyndigheten överlämnas indrivningskvitto vid eller på annat sätt styrkas att beloppet dats betalningen har betalats.

får Kronofogdemyndigheten får Kronofogdemyndigheten hos driva in beloppet hos uppdriva in beloppet uppi den dragstagaren i den ordning dragstagaren ordning av som för indrivning av som gäller för indrivning gäller skatt uppbördslagen skatt enligt uppbördslagen enligt (1953:272). (1953:272). Uppdragstagaren skall betala restavgift en-

ligt 58 § 1 mom. samma lag;

-165-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om regressfordran enligt första stycket.

22 §

Den som i egenskap av före- Den som i egenskap av före-

trädare för en uppdragsgiva- trädare för en uppdragsgiva-

re, som är juridisk person, re, som är juridisk person, uppsåtligen eller av grov uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåtit att oaktsamhet underlåtit att betala in ett innehållet betala in ett innehållet belopp i rätt tid och ordning belopp i rätt tid och ordning är tillsammans med uppdrags- är tillsammans med uppdragsgivaren betalningsskyldig för givaren betalningsskyldig för beloppet och den restavgift beloppet och den uppbörds- *som belöper på detta. Betal- avgift och den indrivningsningsskyldigheten får jämkas avgift som belöper på detta. eller efterges om det före- Betalningsskyldigheten får ligger särskilda skäl. jämkas eller efterges om det föreligger särskilda skäl.

Talan om att ålägga betalningsskyldighet enligt första stycket skall föras vid allmän domstol. Talan får inte väckas sedan uppdragsgivarens betalningsskyldighet för beloppet har bortfallit enligt lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. Hos den som har blivit ålagd betalningsskyldighet får indrivning ske i den ordning som gäller för indrivning av skatt enligt uppbördslagen (1953:272). Därvid får införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken äga rum. Den som har fullgjort sin betalningsskyldighet enligt första stycket får söka beloppet åter av den juridiska personen. Därvid skall bestämmelserna i 19 § tillämpas. Bestämmelserna i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om regressfordringar enligt tredje stycket.

-166-

Nuvarande lxdelse Föreslagen lxdelse

den 1990. Äldre bestäm- Denna lag träder i kraft 1 januari melser dock fortfarande i fråga om skatt som förfaller gäller till före den 1 februari 1990. Vad nu sagts gäller betalning har annan än den uräven om betalningsskyldighet ålagts skattskyldige först efter ikraftträdandet. sprungligen

-167-

Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter att i l kap. 4 § ordet restavgift skall bytas ut mot gglå orden uppbördsavgift, indrivningsavgift, att i 5 kap. 8 och 9 §§ ordet restavgift i olika gelâ böjningsformer skall bytas ut mot uppbördsavgift i motsvarande form, att S kap. 10, 11 och 16 §§ samt rubriken närmast före gglâ 5 kap. 8 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lxdelse Föreslagen lydelse

Restavgift Uggbördsavgift

5 kap. 10 §

Restavgiften är sex öre för Uppbördsavgiften är alltid varje hel krona av den skatt minst 100 kronor. Vid bestämsom inte har betalats, dock mande av procenttalet för minst femtio kronor. Vid avgiften och vid beräkning av beräkningen av restavgiften denna gäller i övrigt skall avrundning ske till att avgiften är två procent närmast högre hela krontal. om betalning sker inom en månad efter den dag skatten skolat betalas eller, om skattskyldig dessförinnan erinras i särskild handling om sin betalningsskyldighet, betalning sker senare men inom den tid som anges i handlingen eller om skatten

-168-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för indrivning i registreras utsökningsregistret inom nyss nämnda tidrymder, att avgiften är sex procent om betalning eller registrering i utsökningsregistret sker vid en senare tidpunkt .S212 att det skattebelopp, 8 om beräknas på, avrunavgiften das till närmast lägre hundratal konor.

Beskattningsmyndigheten får gm särskilda omständigheter får beskattnings- när särskilda skäl föreligföreligger myndigheten meddela befrielse ger från att betala helt befria från skyldighet skyldighet Bestämmelserna om att betala uggbördsavgift restavgift. fastställande av skatt i eller denna gäller även om nedsätta avgift om sex lag beslut i om sådan be- procent till två procent, fråga dock lägst till 100 kronor. frielse. Härvid äger anvisningarna till 59 a § uppbördslagen (1953:272) motsvarande till- Bestämmelserna om lämgning. fastställande av skatt i denna lag gäller även om beslut i fråga om sådan befrielse eller nedsättning. Beskattningsmyndigheten får meddela föreskrifter i fråga om befrielse från skyldighet att betala restavgift.

-169-

Nuvarande 1yde1se Föreslagen lzdelse

16 § 4 Betalas inte skatten i rätt Betalas inte skatteni rätt V tid och ordning skall den tid och ordning skall den drivas in. drivas in. Vid indrivning skall indrivningsavgift tas ut enligt 59 § uppbördslagen (1953:272). Därvid skall bestämmelserna i 59 § andra stycket, jämte anvisningar, samma lag tillämgas.

Bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272) om indrivning, avkortning, avskrivning och efterkrav gäller i tillämpliga delar för skatt enligt denna lag. Beskattningsmyndigheten N beslutar dock om avkortning och kronofogdemyndigheten om avskrivning av skatt. Införsel enligt 15 kap. utsöknihgsbal-

ken får äga rum vid indrivning av skatten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om skatt som förfaller till betalning före ikraftträdandet.

Om det i en lag eller i en författning som har beslutats av regeringen hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna förordning tillämpas i stället den nya föreskriften.

-170-

till Förslag i (1984:404) om stämpelskatt vid Lag om ändring lagen

_______________________ inskrivningsmyndigheter

att 34 och 35 §§ lagen (1984:404) om Härigenom föreskrivs vid skall ha följande stämpelskatt inskrivningsmyndigheter

lydelse.

Nuvarande Föreslagen lydelse lydelse

inte Har den skattskyldige inte Har den skattskyldige betalat skatten inom förebetalat skatten inom föreskriven tid, skall en avgift skriven tid, skall restavgift tas ut

tas ut med sex öre för varje (gpgbärgsgygift)

av den skatt som på det obetalda beloppet. hel krona rätt tid, är alltid inte har betalts i Uppbördsavgiften kronor. minst 100 kronor. Vid bestämdock med minst femtio mande av för Öretal jämnas till närmast procenttalet och vid beräkning av hela krontal. Restav- avgiften högre till inskriv- denna i övrigt betalas gäller giften eller den att avgiften är två procent ningsmyndigheten om betalning sker inom en myndighet som regeringen månad efter den dag skatten bestämmer. skolat betalas eller, om

skattskyldig dessförinnan

erinras i särskild handling

om sin betalningsskyldighet, betalning sker senare men

inom den tid som anges i

handlingen eller om skatten för indrivning i registreras utsökningsregistret inom nyss

nämnda tidrymder, att avgiften är sex procent

om betalning eller registre-

-171-

Nuvarande lzdelse lydelse Föreslagen

ring i utsökningsregistret sker vid en senare tidpunkt samt att det skattebelopp, som avgiften beräknas på, avrundas till närmast lägre hundratal kronor. Uppbördsavgif- EEE betalas till inskrivningsmyndigheten eller den myndighet som regeringen bestämmer. Inskrivningsmyndigheten får Inskrivningsmyndigheten befria från restav iften om får om särskilda föreskål särskilda omständigheter ligger föreligger. helt befria från skxldighet att betala uppbördsavgift eller nedsätta avgift om sex procent till två procent, dock lägst till 100 kronor. Härvid äger anvisningarna till 59 a § uppbördslagen (1953: 272) motsvarande tilllämgning.

Har skatten inte betalats Har skatten inte betalats inom föreskriven tid, skall inom föreskriven tid, får skattebeloppet och i förekom- skattebeloppet och i förekommande fall mande fall tas

restavgift gå uggbördsavgift

framställning av inskriv- ut genom utmätning utan föreningsmyndigheten omedelbart gående dom. vid kronofogdetas ut genom utmätning. myndighetens handläggning skall indrivningsavgift tas ut enligt 59 § uppbördslagen

-172-

Nuvarande lzdelse Föreslagen lidelse

(1953:272). Därvid skall bestämmelserna i 59 a § andra stycket, jämte anvisningar, samma lag tillämgas.

den 1990. Äldre bestäm- Denna lag träder i kraft 1 januari i om skatt som förfaller melser gäller dock fortfarande fråga till betalning före ikraftträdandet.

-173-

Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktierl skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5§2

Vid bildande av aktiebolag föreligger inte redovisningsskyldighet utan skatt påförs genom automatisk databehandling på grundval av uppgifter i aktiebolagsregistret utan att beslut meddelas av beskattningsmyndigheten. Skatten anses fastställd till det påförda beloppet. Beslut om skatten får 4 meddelas enligt 4 kap. 3 och 5 §§ lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Skatten enligt första styc- Skatten enligt första stycket skall betalas senast två ket skall betalas senast två månader efter den dag då månader efter den dag då skattskyldigheten inträtt. skattskyldigheten inträtt. Restavgift enligt 5 kap. Uppbördsavgift enligt 5 kap. 8-11 §§ lagen (1984:151) om 8-ll §§ lagen (1984:151) om punktskatter och prisregle- punktskatter och prisregleringsavgifter skall tas ut om ringsavgifter skall tas ut om skatten inte betalas inom skatten inte betalas inom denna tid. denna tid. Om skatten drivs in skall indrivningsavgift enligt 5 kap. 16 § nämnda lag tas ut.

1 Lagen omtryckt 1986:317. 2 Senaste lydelse 1986:317.

-174-

Nuvarande lxdelse Föreslagen lxdelse

Vid av aktiekapital skall bolaget lämna deklaration ökning Deklaration skall ha kommit in till beskattningsmyndigheten.

till beskattningsmyndigheten senaet två månader efter den dag

då skattskyldigheten inträtt.

den 1990. Äldre bestäm- Denna lag träder i kraft 1 januari doci fortfarande i fråga om skatt som förfaller melser gäller till betalning före ikraftträdandet.

-175-

Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivarel dels att i 52 § ordet restavgift skall bytas ut mot uppbördsavgift, dels att 21, 28, 34 och 54 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Den som i egenskap av före- Den som i egenskap av företrädare för en arbetsgivare, trädare för en arbetsgivare, som är juridisk person. upp- som är juridisk person, uppsåtligen eller av grov oakt- såtligen eller av grov oaktsamhet har underlâtit att samhet har underlåtit att betala arbetsgivaravgifter i betala arbetsgivaravgifter i rätt tid och ordning är till- rätt tid och är tillordning sammans med arbetsgivaren sammans med arbetsgivaren betalningsskyldig för belop- betalningsskyldig för beloppet samt den och pet samt den restavgift uggbördsavgift, tilläggsavgift som belöper på tilläggsavgift och indrivdetta. \ Betalningsskyldigheten ningsavgift som belöper på får jämkas eller efterges om detta. Betalningsskyldigheten det föreligger särskilda får jämkas eller om efterges skäl. det föreligger särskilda skäl.

Talan om att ålägga skall föras vid betalningsskyldighet allmän domstol. Talan får inte väckas sedan arbetsgivarens

1 Senaste lydelse av 52 § 1986:1388.

-176-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för beloppet har bortfallit enligt lagen betalningsskyldighet av skattefordringar m.m. Hos den (1982:188) om preskription får indrivning ske som har blivit ålagd betalningsskyldighet som gäller för indrivning av skatt enligt uppi den ordning (1953:272). Därvid får införsel enligt 15 kap. bördslagen utsökningsbalken äga rum. sin enligt förs- Den som har fullgjort betalningsskyldighet får söka åter av arbetsgivaren. Därvid ta stycket beloppet skall bestämmelserna i 76 § uppbördslagen tillämpas. (1981:130) gäller i Bestämmelserna i 4 § preskriptionslagen

om regressfordran enligt tredje stycket. fråga

28 §2

Har Har arbetsgivaravgifter arbetsgivaravgifter tid och inte betalats i den tid och inte betalats i den i som är föreskriven i ordning som är föreskriven ordning av denna för betalning av denna lag för betalning lag eller som har sådan avgift eller som har sådan avgift 7 §, 19 § bestämts enligt 7 §, 19 § bestämts enligt eller S4 §, andra stycket eller 54 §, andra stycket och till- skall och

uggbördsavgift utgår restavgift

tas ut enligt läggsavgift enligt 58 § tilläggsavgift (1953: 58 § uppbördslagen (1953: 1 mom. uppbördslagen bestämmel- 272). Därvid skall bestämmel- 272). Därvid skall första serna i 59 a § första stycserna i 58 § 2 mom. ket, samma stycket samma lag tillämpas. jämte anvisningar, lag tillämpas. bestämmelser Uppbördslagens bestämelser Uppbördslagens om indrivning, avkortning. om indrivning, avkortning. av avskrivning och antagande av avskrivning och antagande skall också ackordsförslag skall också ackordsförslag

2 Senaste lydelse 1987:1208.

-177-

Nuvarande Föreslagen lidelse lxdelse

tillämpas i fråga om belopp tillämpas i fråga om belopp på vilket denna lag är till- på vilket denna lag är tilllämplig. Införsel enligt 15 lämplig. Vid skall indrivning kap. utsökningsbalken får äga indrivningsavgift tas ut rum. enligt 59 § uppbördslagen. Därvid skall bestämmelserna i 59 a § andra stycket, jämte anvisningar, samma lag tilllämgas. Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum .

34 §

Redaravgift skall redovisas och betalas för de perioder och i den tid och ordning som gäller för och inbetalredovisning ning av sjömansskatt 14 enligt § lagen (1958:295) om sjömansskatt.

Bestämmelserna i lagen om Bestämmelserna i om lagen sjömansskatt om anmaning, sjömansskatt om anmaning, anstånd. restavgift, till- anstånd, ugpbördsavgift, läggsavgift och försenings- tillägqsavgift, indrivningsavgift skall också tillämpas och avgift förseningsavgift på redaravgift. skall också tillämpas på a redaravgift.

54 §3

Har en arbetsgivare hos Har en hos arbetsgivare allmän förvaltningsdomstol allmän förvaltningsdomstol överklagat ett beslut om överklagat ett beslut om

3 Senaste lydelse 1986:1388.

-178-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

enligt betalningsskyldighet enligt betalningsskyldighet denna får länsskattemyn- denna lag får länsskattmynlag om det finns digheten om det finns synnerdigheten synnerhelt skäl medge anstånd helt liga skäl medge anstånd liga eller delvis med betalningen. eller delvis med betalningen av och den Anstånd får beviljas att avgiftsbeloppet dess tre och i förekomgälla längst intill uppbördsavgit månader förflutit från dagen mande fall indrivningsavgift detta. Anstånd

för förvaltningsdomstolens som belöger gå

i saken. Detsamma får beviljas att gälla längst avgörande intill dess tre månader förgäller om ett beslut angående flutit från dagen för förredaravgift har överklagats valtningsdomstolens avgörande

hos sjömansskattenämnden

1 saken. Detsamma gäller om eller allmän förvaltningsdomett beslut angående redaravstol. Länsskattemyndigheten för anstånd har överklagats hos får som villkor gift skall eller föreskriva att säkerhet sjömansskattenämnden ställas. allmän förvaltningsdomstol. Länsskattemyndigheten får som

villkor för anstånd föreskriva att säkerhet skall stäl-

las. skall Den som fått anstånd skall Den som fått anstånd ränta betala ränta (anståndsränta) betala (anståndsränta) samt och, i för den del av avgiftsbelop- uppbördsavgift förekommande fall, indrivpet för vilken betalningsvid an- för den del av skyldighet kvarstår ningsavgift An- för vilken ståndstidens utgång. avgiftsbeloppet för betalningsskyldighet kvarstår ståndsränta beräknas efter en och som skall betalas senast visst kalenderår räntesats som med tre pro- vid anståndstidens utgång. det av Anståndsränta beräknas för centenheter överstiger fastställda dis- visst kalenderår efter en riksbanken konto som gällde vid utgången räntesats som med tre procentenheter överstiger det av av det föregående året. riksbanken fastställda dis-

-179-

Nuvarande lydelse lydelse Föreslagen

konto som gällde vid utgången av det föregående året. Under anståndstiden får avgiftsbelopp eller uppbördsavgift och indrivningsavgift som omfattas av anståndet inte indrivas. Är arbetsgivaren berättigad att få tillbaka för mycket erlagda arbetsgivaravgifter får dessa dock tas i anspråk för betalning av avgiftsbeloppet, uppbördsavgiften och indrivningsavgiften.

Anståndsränta utgår från och med månaden efter den, då avgiften skulle ha erlagts om anstånd inte hade medgivits, till och med den månad, då anståndstiden till ända. gått Anståndsränta som understiger 50 kronor skall dock inte påföras. öretal som uppkommer vid ränteberäkningen bortfaller. Sedan den lokala skattemyndigheten ålagt arbetsgivaren betalningsskyldighet för räntebeloppet får det omedelbart drivas in.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om arbetsgivaravgifter som förfaller till betalning före den 1 februari 1990. Vad nu sagts gäller även om betalningsskyldighet ålagts annan än den ursprungligen skattskyldige först efter ikraftträdandet.

-180-

till Förslag Lag om ändring i plan- och bygglagen (l987:l0)

föreskrivs att 10 kap. 29 § plan- och bygglagen Härigenom (l987:l0)1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande Föreslagen lydelse

lxdelse

10 kap.

29 §

Betalas inte avgiften inom Betalas inte avgiften inom den tid som anges i 28 §, får den tid som anges i 28 §. får tillsammans med en tillsammans med en avgiften avgiften beräknad

beräknad enligt uggbördsavgift,

restavgift, enligt 58 § uppbördslagen 58 § l mom. uppbördslagen (1953:272), indrivas i den (1953:272), indrivas i den ordning som enligt nämnda lag ordning som enligt nämnda lag av för indrivning av gäller för indrivning gäller skatt. Härvid gäller vad som skatt. är föreskrivet om indriv-

ningsavgift i 59 § nämnda

lag.

staten och kommunen av medel som har Vid fördelning mellan medel i första hand avsättas för kommunens influtit skall

fordran.

i kraft den l 1990. Äldre bestäm- Denna lag träder januari i om avgift enligt lO melser gäller dock fortfarande fråga till betalning före ikraftträdandet. kap. som förfaller

1 Lagen omtryckt 1987:246.

-181-

Förslag till Lag om ändring i tullagen (1987:1065)

Härigenom föreskrivs i fråga om tullagen (1987:1065) dels att i 37 § ordet restavgift skall ut mot orden bytas uppbördsavgift, indrivningsavgift“, dels att i 99 och 100 §§ ordet restavgift skall ut bytas mot uppbördsavgift, dels att 29 och 35 §§ samt rubriken närmast före 29 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Restavgift Uggbördsavgift

Om tull eller annan skatt Om tull eller annan skatt inte betalas inom föreskriven inte betalas inom föreskriven tid, skall tas ut tid, skall en restavgift avgift (Epamed sex öre för varje hel tas ut bärgsavgift) på det krona av obetalt dock belopp, obetalda beloppet. Qgpbördsminst femtio kronor. vid är avgiften alltid minst 100 beräkning av restavgiften kronor. Vid bestämmande av skall avrundning ske till procenttalet för avgiften och närmast lägre hela krontal. vid av denna beräkning gäller i övrigt att avgiften är två procent om betalning sker inom en månad efter den dag tullen eller annan skatt skolat betalas eller, om tullskyldig dessförinnan erinras i särskild handling om sin betalningsskyldighet, betalning sker senare men inom den tid

-182-

Nuvarande Föreslagen lxdelse lxdelse

i handlingen eller som anges om tullen eller annan skatt för indrivning i registreras inom nyss utsökningsregistret nämnda tidrxmder, att avgiften är sex procent

eller registre- »om betalning ring i utsökningsregistret sker vid en senare tidpunkt

2225 att det belopp, som avgif-

ten beräknas på, avrundas

till närmast lägre hundratal

kronor. Generaltullstyrelsen får Generaltullstyrelsen får särskilda skäl föreligbefrielse helt eller när medge

delvis från skyldighet att 29.”

helt befria från skyldighet betala om det restavgift,

skäl. att betala uppbördsavgift

finns särskilda eller nedsätta om sex avgift till två procent. procent till 100 kronor. dock lägst Härvid äger anvisningarna

till 59 a § uppbördslagen motsvarande till- (1953:272)

lämpning. Bestämmelserna i denna lag Bestämmelserna i denna lag och annan skatt tilloch annan skatt till- om tull .om tull rest- lämpas även beträffande gppf lämpas även beträffande enligt första enligt första stycket. bördsavgift avgift stycket.

-183-

Nuvarande lxdelse Föreslagen lxdelse

35 §

I { Tull och annan skatt som Tull och annan skatt som Ä har förfallit till betalning har förfallit till betalning 1 skall drivas in i den ordning skall drivas in i den ordning som gäller för indrivning av som gäller för indrivning av skatt enligt uppbördslagen skatt enligt uppbördslagen (1953:272). Om säkerhet har (1953:272). Vid indrivning ställts eller om varan utgör skall tas indrivningsavgift säkerhet, får tullmyndigheten ut enligt 59 § uppbördslagen. ta ut beloppet ur säkerhe- Därvid skall bestämmelserna i ten.

1 59 a § andra stycket, jämte

anvisningar, samma lag tilllämgas. Om säkerhet har ställts eller om varan utgör säkerhet, får tullmyndigheten ta ut beloppet ur säkerheten.

Denna lag träder i kraft 1 januari 1990. Äldre bestämden melser gäller dock fortfarande i fråga om tull och annan skatt som förfaller till betalning före ikraftträdandet.

-185- Bilaga 2 FÖRFATTNINGSFÖRSIDAG/ FÖRORDNINGAR

Sid 7 . 21 Förordning (1977:1118) om fyravgift. . . . . . . . . . . . 186 Förordning (1977:1119) om Earledsvaruavgift. . . . 189

7.22 Förordning (1982:647) om skeppsmätning. . . . . . . . . 192

-186-

till Förslag i (1977:1118) om Förordning om ändring förordningen

___..__:_.. fyravgift

föreskrivs att 14 och 15 §§ förordningen Härigenom om fyravgift skall ha följande lydelse. (1977:1118)

Föreslagen lydelse Nuvarande lydelse

14 §1

Betalas fyravgift inom Betalas inom ej ej fyravgift föreskriven tid, skall en föreskriven tid, rest-

utgår

avgift med sex öre för varje avgift (gpgbårgsgygigg)

tas ut på det obetalda belgghel krona av obetalt belopg, är alldock minst femtio kronor. pet. Uppbördsavgiften tid minst 100 kronor. vid Öretal som uppkommer vid bestämmande av procenttalet beräkning av restavgift jämför och vid beräknas till närmast högre hela avgiften av denna i övning gäller krontal. :L112 att är två procent avgiften sker inom en om betalning månad efter den dag fyravgiften skolat betalas eller, om

dessförinnan avgiftsskyldig erinras i särskild handling

om sin betalningsskyldighet, sker senare men betalning inom den tid som anges i

handlingen eller om fyravgiften för indrivregistreras ning i utsökningsregistret inom nyss nämnda tidrymder,

1 Senaste lydelse 1982:1214.

-187-

Nuvarande lxdelse lxdelse Föreslagen

att avgiften är sex procent om betalning eller registrering i utsökningsregistret sker vid en senare tidpunkt samt att det belopp. som avgiften beräknas på, avrundas till närmast lägre hundratal kronor. Tullmyndighet får meddela Tullmyndighet får särnär befrielse helt eller delvis skilda skäl föreligger från skyldighet att helt befria från skyldigerlägga om särskilda skäl het att betala uggbördsavgift restavgift, föreligger. eller nedsätta avgift om sex procent till två procent, dock lägst till 100 kronor. Härvid äger anvisningarna till 59 a § uppbördslagen (1953: 272) motsvarande tilllämgning.

På framställning av tull- På framställning av tullmyndighet skall fyravgift, myndighet skall fyravgift, som ej har betalats inom som ej har betalats inom föreskriven tid. jämte rest- föreskriven tid, jämte EEEdrivas in i den ord- drivas in i den avgift bördsavgift ning som föreskrives i upp- ordning som föreskrives 1 bördslagen (1953:272) om uppbördslagen (1953:272) om indrivning av restförd skatt. indrivning av skatt. gig Indrivning får ske även hos indrivning skall indrivningsden som har åtagit sig betal- avgift tas ut enligt 59 § ningsskyldighet för avgiften ugpbördslagen. Därvid skall enligt skriftlig förbindel- bestämmelserna i 59 a § andra se. stycket, jämte anvisningar,

-188-

Nuvarande Föreslagen lydelse

lxdelse

samma lag Indrivtillämgas. får ske även hos den som ning har åtagit sig betalningsör avgiften enskyldighet ligt skriftLig förbindelse.

i om avkortning, avskrivning Bestämmelserna uppbördslagen i tillämpliga delar i och antagande av ackordsförslag gäller fråga om fyravgift.

den 1990. Äldre Denna förordning träder i kraft 1 januari i om fyravgift som bestämmelser gäller dock fortfarande fråga förfaller till betalning före ikraftträdandet.

-189-

till Förslag Förordning om ändring i förordningen (1977:1119) om farledsvaruavgift

Härigenom föreskrivs att 10 och 11 §§ förordningen (1977:1119) om farledsvaruavgiftl skall ha följande lydelse.

Nuvarande lxdelse Föreslagen lxdelse

§2

Betalas ej farledsvaru- Betalas ej farledsvaruavavgift inom föreskriven tid, gift inom föreskriven tid, utgår restavgift med sex öre skall en avgift (Ep2b§rgsför varje hel krona av obe- tas ut obeavgift) Eå det talt belopp, dock minst fem- talda beloppet. Uppbördsavtio kronor. Öretal som upp- giften är alltid minst 100 kommer vid beräkning av rest- kronor. Vid bestämmande av avgift jämnas till närmast procenttalet för avgiften och hela krontal. vid beräkning av denna gäller högre i övrigt att avgiften är två procent om betalning sker inom en månad efter den dag farledsvaruavgiften skolat betalas eller. om avgiftsskyldig dessförinnan erinras i särskild handling om sin betalningsskyldighet, betalning sker senare men inom den tid som anges i handlingen eller om farledsvaruavgiften registreras för indrivning i

1 Förordningen omtryckt 1978:12. 2 Senaste lydelse 1982:1215.

-190-

Nuvarande lzdelse Föreslagen lxdelse

utsökningsregistretinomnyss nämndatidrXmder, att avgiften är sex procent om betalning eller registreringiutsökningsregistret sker vid en senare tidpunkt

EEE att det belopp; som av if-

tenberäknaspå,'avrundas till närmast lägre hundratal kronor. meddela får sär- Tullmyndighet får Tullmyndighet när befrielse helt eller delvis skilda skäl föreligger från att helt befria från skyldigskyldighet erlägga skäl het att betala uggbördsavgift restavgift. gm särskilda föreligger. eller nedsätta om sex avgift procent tilltvå procent, dock lägst till 100 kronor. Härvid äger anvisningarna till 59 a § uppbördslagen (1953:272) motsvarande till-

lämgning.

av tull- På framställning av tull- Pâ framställning skall farledsvaru- myndighet skall farledsvarumyndighet har betalats avgift. som ej har betalats avgift. som ej inom föreskriven tid, jämte inom föreskriven tid, jämte drivas in i den drivas in i

restavgift uggbördsavgift

i den ordning som föreskrives i ordning som föreskrives om (1953:272) om uppbördslagen (1953:272) uppbördslagen av restförd skatt. indrivning av skatt. Vid inindrivning får ske även hos drivning skall indrivningsav- Indrivning den som har betal- gift tas ut enligt 59 § uppåtagit sig

-191-

Nuvarande lzdelse lzdelse Föreslagen

ningsskyldighet för avgiften bördslagen. Därvid skall enligt skriftlig förbindelse. bestämmelserna i 59 a § andra stycket, jämte anvisningar, samma Indrivlag tillämgas. ning får ske även hos den som har åtagit sig betalningsskyldighet för avgiften enligt skriftlig förbindelse.

Bestämmelserna i uppbördslagen om avkortning, avskrivning och antagande av ackordsförslag gäller i tillämpliga delar i fråga om farledsvaruavgift.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1990. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om farledsvaruavgift som förfaller till betalning före ikraftträdandet.

-192-

Förslag till om ändring i förordningen (1982:647) om Förordning

skeppsmätning

föreskrivs att 18 § förordningen (1982:647) om Härigenom skeppsmätning skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

inte beta- Har någon avgift inte beta- Har någon avgift mätbrevet eller lats och har mäthrevet eller lats och har inte häm- dräktighetsbeviset inte hämdräktighetsbeviset tats inom en månad från den tats inom en månad från den

dag då mätbrevet respektive dag då mätbrevet respektive

kom till dräktighetsbeviset kom till dräktighetsbeviset i den tullanstalt som anges i den tullanstalt som anges 17 skall denna skriftligen 17 §, skall denna skriftligen §, erinra den som har att lösa erinra den som har att lösa

om hans ut handlingen om hans skylut handlingen skyl- Har mätbrevet eller dighet. Har mätbrevet eller dighet. trots dräktighetsbeviset trots dräktighetsbeviset inte lösts inom två erinran inte lösts inom två erinran den då hand- månader från den dag då handmånader från dag kom till tullanstalten lingen kom till tullanstalten lingen till skall ärendet överlämnas till skall ärendet överlämnas i det län där länsstyrelsen i det län där länsstyrelsen tullanstalten finns. Länssty- tullanstalten finns. Länsstydriva in relsen skall låta driva in relsen skall låta i den och u bördsav ift i avgiften och restavgift avgiften i den ordning som föreskrivs i ordning som föreskrivs om (1953:272) om uppbördslagen (1953:272) uppbördslagen av restförd skatt. indrivning av skatt. Härvid indrivning i vad som är föreskrivet Bestämmelserna uppbördsla- gäller avskriv- om indrivningsavgift i 59 § gen om avkortning,

-193-

Nuvarande lxdelse Föreslagen lxdelse

av nämnda Bestämmelserna i ning och antagande lag. ackordsförslag gäller i till- uppbördslagen om avkortning, delar i om avskrivning och antagande av lämpliga fråga för ackordaförslag gäller i tillavgift skeppsmätning. delar i fråga om iämpliga avgift för skeppsmätning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1990. Äldre bestämmelser dock fortfarande 1 fråga om avgift som gäller . förfaller till betalning före ikraftträdandet.

-195-

Bilaga 3

UTREDNINGENS ENKÃT TILL LÄNSSKATTEMYNDIGHETERNA

Närmare om enkätuppgifterna

Samtliga länsskattemyndigheter ombads i enkäten lämna uppgifter om sin handläggning av ärenden om befrielse från och nedsättning av restavgift. Enkäten besvarades av myndigheternas uppbördsenheter och mervärdeskatteenheter.

skulle till att börja med ange antalet ärenden Myndigheterna för åren 1981 - 1987, avsnitt 1.

De ärenden som inkommit 1986 och 1987 skulle myndigheterna studera närmare och ange den procentuella fördelninen mellan

- beslut om bifall resp. avslag på ansökan, myndigheternas avsnitt 2.

- de som åberopats och godtagits för ändring omständigheter av avgiften, avsnitt 3,

- de som avgifternas huvudfordringar avsåg, medelsslag avsnitt 4, samt

- de inom vilka restavgifterna storleksmäsbeloppsintervall sigt låg, avsnitt 5.

-196-

Utredningen har i de följande tabellerna sammanställt enkätsvaren från fem uppbördsenheter och tre mervärdeskatteenheter. Dessa har redovisat flest ärenden för åren 1986 och 1987. Tillförlitligheten av de slutsatser uppgifterna pekar på har bedömts öka med uppgifternas antal. Tabellerna följs upp med kommentarer.

1. I tabellen anges antalet nya ärenden åren 1981 - 1987

Iéiod År 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 Uppükdsaüwken

Stockholm 362 590 1164 1251 1174 1496 1876 Göteborgs o Bchus 212 349 651 645 642 737 747

Mmnârdedumteeümmen

Stockholm 196 150 140 158 160 162 163 o Bohm 107 77 86 98 54 73 66 Göteborgs 313 169 158 175 173 111 127 Älvsborg

Tbtalt ca 1500 1100 1000 1200 1100 1300 1200

Uppbördsenheterna redovisar en markant ökning av antalet ärenden den undersökta perioden. särskilt stor är ökningen 1983 jämfört med året dessförinnan, en ökning som främst torde bero på två orsaker. Dels höjdes detta år restavgiften från 4 8 till 6 2 och dels infördes under året ett särskilt beträffande obetald B-skatt och K-skatt. påminnelseförfarande Många skattskyldiga som försummat en betalning fick nu kort tid efter förfallodagen en erinran härom samt uppgift om den restavgift som påförts.

-197-

Mervärdeskatteenheterna redovisar inte en motsvarande ökning av antalet ärenden under perioden. Här är antalsuppgifterna dock mer osäkra än uppbördsenheternas. Av enkätsvaren framgår att rutinerna för diarieföring varierar mellan mervärdeskatteenheterna. I motsats till andra registrerar en del myndigheter exempelvis inte ett särskilt restavgiftsärende om även själva skattebeloppet har i

ifrågasätts ansökningen. Myndig-

hetens beslut i kommer ju då att meddelas i

restavgiftsfrågan

det nya fastställelsebeslutet för skatten.

Det totala antalet ärenden om befrielse från och nedsättning av restavgift har 1987 uppskattats till 12 000 för hela landet. Härav handläggs 8 500 av uppbördsenheterna och övriga 3 500 av mervärdeskatteenheterna.

2. I tabellen redovisas fördelningen mellan myndigheternas beslut om befrielse, nedsättning och avslag 1987. Inom parentes anges motsvarande siffra för 1986.

ISKM Beshnzom Lçxiihdsenheten befrielse nedsättning avslag

Stockholm 49 s (72 s) 40 s (21 s) 11 s ( 7 s) Göteborgs o Bohus 29 s (43 s) 3a s (27 s) 33 s (30 s) rmmzshus 46 s (41 s) 25 s (20 s) 29 s (39 s) Älvsborg 33 s (36 s) 38 s (38 s) 29 s (26 s) Västerbotten 71 s (es s) 1a s ( 3 s) 11 s ( 7 s)

Mervärdeshmzeenheten

Stockhom 45 s (53 s) 15 s (12 s) 40 s (35 s) Göteborgs o Bohus 60 s (68 s) 14 s (11 s) 26 s (21 s) Älvsborg 61 s (74 s) 21 s ( 7 s) 18 s (19 s)

Andelen avslag är för många myndigheter anmärkningsvärt låg. Fördelningen varierar emellertid myndigheterna emellan. något som är utmärkande för samtliga enkätsvar i Det är ett frågan. förhållande som kan förklaras av att har utmyndigheterna

-198-

vecklat olika praxis vid sin handläggning. Detta kommer att framgå också i det följande avsnittet om myndigheternas prövning av åberopade omständigheter.

3. Vilka omständigheter har då godtagits av länsskattemyndigheterna som grund för befrielse från och nedsättning av restavgiften?

När det gäller meddelade beslut om befrielse från restavgift har myndigheterna redovisat att omständigheter som enligt RSV:s föreskrifter utgör oförvållade omständigheter har åberopats i följande utsträckning 1987 (1986).

15m Sjukdom] För sent Tekniska missolycks- erhållen öden hos den Upçbördsnheten händelse skattsedel skattskyldige e.l.

Stodkhohn 26 % (20 %) 15 % (10 %) 3 % ( 1 %) Göteborgsolâdxus 51%(38%) 3%(3%) 3%(1%) Malmöhus 40 % (40 %) 3 % ( 4 %) 1 % ( 8 %) Älvsborg 33 % (23 %) 4 % (10 %) 5 % ( 4 %) Västerbotten 33 % (25 %) 4 % ( 8 %) 24 % (45 %)

Mervärdeskatteenheten

Stockholm 3o%(34%) 4%(8%) 172mm) Göteborgs 0 Bohus 33 % (36 %) 8 % ( 8 %) 3 % ( 4 %) Älvsborg 35 % (33 t) 4 t ( s s) 14 s (10 s)

Att sjukdom/olyckshändelse är den omständigheten som åberopats mest frekvent visar också övriga myndigheters svar. Försenade skattsedlar och deklarationshandlingar liksom datatekniska missöden hos den skattskyldige åberopas mindre ofta.

-199-

I enkäten ombads länsskattemyndigheterna att själva ange vilka andra omständigheter som har åberopats och också godtagits som giltig grund för befrielse. Sådana omständigheter anges följande vara hos såväl uppbörds- som mervärdeskatteenheterna:

- beror fel hos eller betalningsdröjsmålet på postgirot banken, den skattskyldige har betalt i rätt tid till posten eller banken, men dessa har i sin tur dröjt med inbetalningen,

- en i första hand av engångsförsummelse, på grund glömska,

- ett eller en bristande erfarenhet över nystartat företag huvud taget av ett nytt medelsslag,

- skatten har hos krediterats fel grund av myndigheten på t.ex. en misskrivning på uppbörds- eller mervärdeskattedeklarationen eller på grund av ett felaktigt inbetalningsförfarande,

- det återstår ett skatten har till ringa belopp, själva slut betalts och det återstående restavgiftsbeloppet är lågt. ofta 50 kronor.

Dessa omständigheter återkommer i varierande utsträckning i myndigheternas svar. Många myndigheter har t.o.m. angett att en förhållandevis hög procentandel av deras befrielsebeslut grundar sig på någon eller nâgra av dessa senare omständigheter. Enkätsvaren ger emellertid som helhet en splittrad bild. Det bekräftar ytterligare att länsskattemyndigheterna sinsemellan har kommit att tillämpa bestämmelserna om befrielse från restavgiften olika.

-200-

Som skäl för beslut om nedsättning av restavgift har uppbördsenheterna redovisat följande omständigheter.

ISKM Betalning synnerliga Övrigt, t.ex. före ut- skäll betalning gángamav nånamnxefter u ”rds- ”rdslngtördsenheten en aden

Stodkhohn 44 % (73 %) 18 % ( 9 %) 38 % (18 %) Göteborgs o Bohus 78 % (67 %) 8 % (13 %) 14 % (20 %) Malmimus 72 s (64 s) - 28 s (36 2)? - Älvsborg 79 % (76 8) 19 % (21 %) 2 % ( 3 2) Västerbotten 70 % (82 %) 30 % (18 %) -

Mervärdeskatteenheterna har över lag angett kort tids försenad betalning som skäl för nedsättning.

Om den skattskyldige betalar kort tid efter förfallodagen

medger uppbördsenheterna oftast nedsättning av restavgiften

efter ansökan härom. Betalar han mervärdeskatten inom 15 dagar från redovisningsdagen nedsätts restavgiften till 2 % t.o.m. utan att någon ansökan härom behöver göras.

1 RSV:s föreskrifter anger att vid synnerliga skäl kan restavgiften nedsättas till ett belopp som motsvarar gällande ö-skattetänta + 2 8. 2 avser båda kolumnerna. Uppgiften

-201-

visar hur ansökningarna hos uppbördsenhe- 4. Följande tabell fördelade sig mellan olika terna om ändrad restavgift medelsslag 1987 (1986)

- Innehållen Lsxn Qaetald skatt/ [Jppbördsenheten K-skatt B-slcatt T-skatt Arbetsgivaravgifter

17 8 (20 3) 23 % (32 %) 1 % (3 %) 55 8 (43 8) Suuddvohn Göteorgs o 21 % (22 %) 27 % (33 %) 1 % (2 8) 49 8 (42 %) Bohus 27 2 (28 8) -1 % (2 %) 57 8 (53 3) Malnühus 14 8 (17 %) 15 % (15 %) 20 % (27 %) 2 % (2 8) 61 % (54 %) Älvsborg Västerbotten 31 % (35 8) 26 8 (33 8) 1 % (- 3) 41 % (31 8)

är en-

Tabellen utvisar att medelsslagens fördelning ganska

mellan Många ärenden avser uppenbarlihetlig myndigheterna. på grund av obetalda s.k. företagarskatter, gen restavgifter och innehållen skatt/arbetsgivaravgifter. Endvs. B-skatt av torde i skilda personer som begär ändring restavgiften ha sådan grund av obetald Kallmänhet pâförts avgift på skatt. Detta medelsslag har numera ett enda uppbördstillfälle har sex, T-skatten har normalt två medan per år. B-skatten innehållen skatt/arbetsgivaravgifter har tolv uppbördstill- En eller en företagare som fällen per år. arbetsgivare egen kommer efter med av en företagarskatt missar betalningarna ofta flera av de påföljande uppbördstillfällena. Varje gång han vilka, om de ifrågasätts, leder påförs nya restavgifter lika ärenden om ändrad avgift. En restavgift med till många av obetald K-skatt föranleder däremot bara ett anledning ärende. Med härtill och till de andelstal som redovihänsyn sas i tabellen är det antagligen framför allt enskilda personer med obetald eller för sent betald K-skatt som ansöker hos uppbördsenheterna om ändring av den restavgift som påförts

dem.

-2024

5. Av de följande tabellerna framgår hur stor del av ärendena som ligger inom vissa beloppsintervall år 1987 (1986).

15m Uppbörds- 50-100 kr 101-300 kr 301-600 kr 601- kr enheten

Stodcholm 7 s (18 s) 9 s (12 s) 16 s (20 s) 68 s (50 s) Göteborgs 0 Bohus 9 s (17 s) 12 s (15 s) 18 s (19 s) 61 s (49 s) Malmöhus 9 s (16 s) 14 s (17 s) 20 s (21 s) 57 s (46 s) Älvsborg 8 s (17 s) 12 s (18 s) 27 s (21 s) 53 s (44 s) Västerbotten 29 s (34 s) 22 s (18 s) 20 s (16 s) 29 s (32 s)

lkuvänk skatte 50-300 kr 301-600 kr 601-1000 kr 1001- kr enheten

Stockholm 18 s (19 s) 16 s (13 s) s s ( 7 s) 61 s (61 s) Göteborgs o Bohus 12 s (28 s) 14 s (18 s) 17 s (21 s) 57 s (33 s) Älvsborg 26 s (39 s) 21 s (15 s) 14 s (13 s) 39 s (33 s)

Hervärdeskatteenheterna har lämnat uppgifterna inom delvis andra beloppsintervall än uppbördsenheterna. Detta beror på att mervärdeskatteenheterna, i enlighet med RSV:s föreskrifter, kan underlåta att pâföra restavgift om avgiften understiger 100 kronor.

ansökningar rör låga restavgiftsbelopp. Omkring 40 % av Många ansökningarna rör restavgifter som understiger 600 kronor. vilket motsvarar för sent betalda skattebelopp på mindre än 10 000 kronor. Omkring 10 % av ansökningarna hos uppbördsenheterna 1987 inom intervallet 50 - 100 kronor. låg

-203-

Bilaga 4

PÅMINNELSEFÖRFARANDEN OCH TIDPUNKTEN FÖR INDRIVNINGSUPPDRAGEN

Närmare om uppgifterna

Utredningen inhämtade hos riksskatteverket uppgifter om hanteringsprocessen hos länsskattemyndigheterna beträffande obetalda och för sent betalda skatter och avgifter. Uppgifterna avser de volymmässigt största medelsslagen nämligen_ K-skatt, B-skatt, T-skatt, skatt som skall innehållas och redovisas av arbetsgivare, arbetsgivaravgifter och mervärdeskatt. Syftet med uppgifterna är att visa de olika påminnelseförfaranden som tillämpas och vid vilken tidpunkt indrivningsuppdragen lämnas till kronofogdemyndigheterna.

I det följande redovisas länsskattemyndigheternas åtgärder för varje medelsslag med hjälp av en tidsaxel. Redovisningen åtföljs av kommentarer.

1 -204-

1. K-skatt, B-skatt och T-skatt

K-skatt

den 18:e sista betahüngsi uppbötds- dag enligt pånånaden mirmelset:

L I l I l I 7 I I I

Lrppbözds- betalningspåmn- indrivningsnämndens nelse: skatt och/ uppdraget eller restavgift läxmas utgårxg I H H J ca 2 närmade: 1 vecka 1-2 månader = ca 4 månader

B-skatt och T-skatt

den 18:e sista betalningsi ugpbörds- dag enligt pånánaderx minnelsa:

l l I l l T I 1 T I

uppbörda- betalningspå- indrivningenåmderas minnelse: skatt uppdrag utgårug och/eller nagük I *H II J ca 3 veckor 1 vecka 10 dagar = ca 2 månader

Påminnelseförfarandet beträffande obetald K-skatt, B-skatt och T-skatt av rutiner som tagits fram av riksskattestyrs verket. En utskickas när ifrågavarande

betalningsgêminnelse

-205-

inte har betalts den 18:e i uppbördsmånaden. Påmedelsslag minnelsen utskickas beträffande K-skatt ca två månader efter och beträffande B-skatt och T-skatt uppbördsmånadens utgång redan ca tre veckor efter nämnda

tidpunkt.

Att påminnelsen av K-skatten tar längre tid beror på att

först sker av arbetsgivarens redovisning av skatt avstämning som han skall innehålla för arbetstagarens räkning. Sista på betalningspåminnelsen utsätts till ett datum betalningsdag ca en vecka senare.

av dessa medelsslag skall i enlighet med 30 § Indrivning uppbördsförordningen och 2 § första stycket ADB-förordningenl begäras senast två månader efter varje uppbördsmånad (jfr SOU 1987:10 s. 71). När det gäller tillämpningen, av B-skatt och T-skatt normalt inom den begärs indrivning tvåmånadersperioden. Indrivning av K-skatt begärs föreskrivna emellertid först efter ytterligare några månader. Det beror dels på den försening som föranleds av avstämningen med arbetsgivarens redovisning och dels på att myndigheterna vill undvika registrering i utsökningsregistret med åtföljande underrättelser/krav från kronofogdemyndigheterna under semesterperioden.

1 Avser förordningen (1983:167) om användning av automatisk databehandling inom exekutionsväsendet.

-206-

som skall innehållas och redovisas av arbetsgivare 2. Skatt

samt arbetsgivaravgifter

om arbetsgivaren har lämnat Olika åtgärder vidtas beroende på

eller inte. Tre exempel redovisas uppbördsdeklaration (UBD)

nedan. I samtliga situationer styrs påminnelseförfarandena

för av rutiner som tagits och tidpunkten indrivningsuppdragen

fram av riksskatteverket.

(UBD) har lämnats, skatten 2.1 deklaration Förutsättningar: har betalts, men och arbetsgivaravgifter

för sent.

den 10-20:e sista betalden 18:e i i nånaden efter ningsdag enl. uppbördsuppbördsnåraaden föreläggandet månaden

l I | I l l I I 1 I

skatt och arb. föreläggande indrivninge- UBD lämnas, att betala uppdraget ej betalning, giwavgifter lännas restavgift betalas restavgift

påñks

Jl ill l

| ca 1 vecka = ca 1 nånad ca 10 dagar

= Qlémmer

UBD lämnats i tid men skatten och I det första exemplet har

har betalts för sent. Restavgift påarbetsgivaravgifterna skickar ca en månad efter uppförs. Länsskattemyndigheten till arbetsgivaren att betabördstillfället ett föreläggande

-207-

la restavgiften. Betalning skall ske inom ca tio dagar. I annat fall lämnas avgiften till indrivning efter ytterligare en vecka.

av restavgiften begärs normalt inom två månader Indrivning från uppbördsmånaden för den skatt och de arbetsgivaravgifter som utgör avgiftsunderlaget.

2.2 deklaration har lämnats, skatten och Förutsättningar: arbetsgivaravgiften har inte betalts (helt eller delvis).

sista betalden 18:e i den 10-20:e sista betalnings- ningsdag enl. uppbörvds- i månaden efter dag enl. betal- fastställelsenåmmaa qpüüdmåmmen nügsámanüqen bshmet

l l J l L l I I I I I I

UBD lämnas, betalnings- fastställelse- indrivningsej betalning. amaning ang. beslut ang. uppdraget restavgift på- skatt/arb.giv. skatt/arb.giv. lämnas förs. avgifter + avgifter + restnmtmqiñ. mgiñ L H IL H Il i ca lnånad 10 wxpr nåna dgr 10 åxpr ca1.wmxa =

= d månar

också i det andra exemplet har UBD lämnats i tid men någon betalning av innehållen skatt eller arbetsgivaravgifter har inte skett varför restavgift påförs. Länsskattemyndigheten skickar efter ca en månad en till arbetsbetalningsanmaning givaren att inom tio dagar betala skatten och arbetsgivar-

-208-

med redovisad deklaration samt den avgifterna i enlighet Inkommer inte betalning överlämnas restavgift som påförts. lokala för ett s.k. faststälärendet till skattemyndigheten Eftersom beslutet fattas i enlighet med de upplelsebeslut. i deklarationen föregås det inte av någon gifter som lämnats nästa exempel). Sålunda fasts.k. granskningsrapport (jfr liksom restavgift skall ställd skatt och arbetsgivaravgifter inom tio annars begärs indrivning efter ytterbetalas dagar, ligare en vecka.

som fastställts sedan UBD lämnats i Indrivning av skatt m.m. månader från för tid begärs normalt inom två uppbördsmånaden skatten och arbetsgivaravgifterna.

deklaration har inte lämnats, skatten är 2.3 Förutsättningar: inte betald.

sista betal- sista betalden 18:e i den 10-20:e ningsdag ningsdag enl_ umhörds- i månaden efter enligt fastställelserånakn ugmönmmånakn mmanüxwn vunnet

I I l I I T | | |

ei UBD. “aning att fastställelse- indrivningeej betalning. lämna deklaration beslut ang. uçpdraget och betala skatt/ skatt/artngiv. mmm arb.giv.avgifter avgifter + res:- + restavgift avgift m.m.

| ll | | H l

ealmåruad lodagar lodagar calvecka

har varken UBD lämnats eller I det tredje och sista exemplet betalts i rätt tid. Restskatten och arbetsgivaravgifterna storlek kan bestämas först skall tas ut men avgiftens avgift

-209-

sedan deklaration har lämnats eller lokala skattemyndigheten har fastställt avgiftsunderlaget. Den skattskyldige får efter ca en månad en att inom tio dagar lämna deklaration anmaning och betala skatten och arbetsgivaravgifterna jämte en rest-

därå. Om deklaration inkommer men någon betalning inte

avgift sker lämnas ärendet till lokala skattemyndigheten för beslut om fastställelse av skatt m.m. enlighet med deklarationen

i

(jfr det föregående exemplet). Om varken deklaration eller betalning inkommer måste lokala skattemyndigheten undersöka om arbetsgivaren har betalt ut löner och varit skyldig att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter. Undersökningen kan leda till att myndigheten finner att arbetsgivaren åsidosatt skyldighet att innehålla och/eller att betala skatt och arbetsgivaravgifter. Myndigheten upprättar i så fall en särskild granskningsrapport häröver, vilken arbetsgivaren får tillfälle att yttra sig över innan ett fastställelsebeslut lmeddelas. Rapporten omfattar också uppgift om påförd restavoch - i förekommande fall - Den utredgift tilläggsavgift.

ning som föregår fastställelsebeslutet kan vara mer eller

mindre utdragen i tiden. Detta har markerats med ett avbrott i tidsaxeln ovan. Efter fastställelsebeslutet får arbetsgivaren tio dagar att betala. sedan lämnas fordringen till indrivning efter ytterligare ca en vecka.

mellan det - till Tidrymden ursprungliga uppbördstillfället vilken således alltid är knuten - och restavgiftsuttaget den fastställda skatten m.m. variebegäran om indrivning av rar naturligtvis och kan i vissa fall sträcka sig över flera år.

-210-

3. Mervärdeskatt

De åtgärder som en mervärdeskatteenhet vidtar vid en betalär beroende av huruvida den skattskyldige ningsförsummelse har lämnat mervärdeskattedeklatation eller inte. Lämnade kan vidare i ett senare skede visa sig felaktiga uppgifter varför den i med deklarationen fastställda skatten enlighet skall ändras. Påminnelseförfarandena styrs av bestämmelsen i 19 § förordningen (1968:431) om mervärdeskatt medan tidpunkten för styrs av riksskatteverkets framindrivningsuppdragen rutiner. Tre olika situationer redovisas nedan. tagna

3.1 deklaration har lämnats, skatten har Förutsättningar: inte betalts (helt eller delvis).

den 5:e i andra nästföljande sista betalnáudenefuu nåmñsüdñx nhgamg au. Taiidsnülü (utan vu: bmalnügsperiodens utgång dataemeten) amanirqen

| I I J 7 I T I

ül.hmr nämnts, betalnügman- imkivnügsei betñlnihga mening: skatt uppdraget raawuftpåñüs. +xesungiñ; nanm;

L I l I I .J mugxlxüm Zådxnr imnwmñevaxa +2 vumor

har mervärdeskattedeklaration lämnats i I det första exemplet tid. Skatten har emellertid inte betalts varför restavgift Vid månadsskifte utskickas en betalpåförs. nästföljande

-211-

avseende den obetalda skatten och den restavningsanmaning gift som påförts. Den skattskyldige får ca 25 dagars respit att betala skulden. som i annat fall överlämnas till indrivl ning.

Enligt 21 5 mervärdeskatteförordningen lämnas indrivningsuggi den ordning som riksskatteverket bestämmer. Vid draget överlämnandet för indrivning tas de krav med som har en sista betalningsdag (enligt betalningsanmaningen) ca två veckor bakåt i tiden. Detta uttag kan emellertid påverkas genom att datum för sista betalningsdag senareläggs, t.ex. när det har inkommit erinringar från den skattskyldige, eller tidigareläggs om indrivningsuppdraget skall påskyndas t.ex. inför en väntad konkurs.

3.2 deklaration har lämnats, betalning har Förutsättningar: skett, på grund av att nya omständigheter har framkomit skall ett beskattningsbeslut meddelas.

måudaaeñmr snabeunmakwimüngr nhqaüq au. perhum uqäng beshmet

l I | | I T I I T I

ål.hmr mp auänügh & iniwümpw lämnats och heter frankcm- - beslut an efterbeekattrurxg uppdraget hasluu.avaer:katt läuum bmunningkmr ner sampåwukar dumt. dumtdqddhwmman +remawnft

I l l J L _l

uaxs årefuu-be9atuümp- Zldqpx hmamrmib wxa årets uujg +-2 mutor

I det andra har deklaration och betalning inkommit i exemplet rätt tid. har därefter framkommit, t.ex. Nya omständigheter

-212-

vid en revision, varför ett särskilt beskattningsbeslut meddelas. Beskattningsbeslut kan meddelas upp till sex år efter utgång. Detta innebär emellertid inte att beskattningsårets förfallodagen för redovisningsperioden - som den ytterligare skatten är hänförlig till - ändras. Restavgift tas därför ut den ytterligare skatt som skall betalas enligt beskattpå Den skattskyldige får tre veckor att betala ningsbeslutet. skatten och restavgiften. Därefter överlämnas beloppet till indrivning inom samma tidrymd som i det föregående exemplet.

3.3 deklaration har inte lämnats, betalning Förutsättningar: har inte skett, skönsbeskattning skall ske.

den 5:e i andra nästnánaden efter Eöljande sista betalredovisnings- nånads- ningsdag enl. skifte beslutet periodens utgång I I l l l I T I T T I I

ejdddn, phümnlu: mxah. üönün- üürhmngsej betal- att deklarera arbete skattnings- uppdraget adnbmala pågår beslmzang. nämns ning skatt 4- rest- skatt + mqiñ: rmnmgiñ:

10 anar

l Il H *H J

ca 25 dagar 30 dagar innevarande vecka 25 dagar +2 vaüor

I det tredje och sista exemplet har varken mervärdeskattedeklaration eller betalning inkommit. Länsskattemyndigheten

-213-

skickar efter tio dagar ut en till den skattskyl-

gåminnelse

att avlämna deklaration och betala skatten och en restdige avgift därå. Vid nästföljande månadsskifte påbörjar myndigheten ett för att få fram underlag till skönsutredningsarbete beträffande dem som ännu inte har deklarebeskattningsbeslut rat. Detta tar i allmänhet ca tjugofem dagar. Beslutet om skönsbeskattning innefattar skattebeloppet och den restavgift som påförts. Sista betalningsdag enligt beslutet är normalt

trettio senare. Därefter lämnas fordringen till indriv-

dagar ning vid en tidpunkt som överensstämmer med den i de båda föregående exemplen.

-215-

Bilaga 5

BETALNINGSFREKVENSEN I ALLMÄNNA HÅL HOS KRONOFOGDEMYNDIGHE- TERNA

Närmare om statistikmaterialet

Ur REX, exekutionsväsendets redovisningssystem, hämtades uppgift om betalningsflödet under ett år för 60 000 allmänna mål. vilka registrerats i utsökningsregistret perioden 860815 - 861015. Urvalet skedde slumpvis i syfte att få fram ett representativt material.

Det bör observeras att 1986 års obetalda K-skatter registrerades under perioden. Detta medelsslag representerar därför en större andel i materialet jämfört med dess motsvarande andel av samtliga i utsökningsregistret år 1986 registrerade allmänna mål. Under perioden inföll också avräkningen/utmätningen av årets överskjutande skatt.

Det statistikmaterial utredningen har inhämtat är dels en sammanställning med betalningsfrekvensen för samtliga 60 000 mål, dels en uppdelning av dessa mål på näringsidkare resp. icke näringsidkare och slutligen en sammanställning med betalningsfrekvensen för varje enskilt medelsslag som ingår i studien.

-216-

i statistiken motsvarar knappt 6 % av Antalet mål som ingår

det totala antalet måll som registrerades i utsökningsregist-

debiterat (420,3 milj. kr.) motsvaret år 1986. Även belopp

totalt debiterat beloppz under året. rar 6 % av

motsvarar andelar i matel. De olika medelsslagen följande

rialet.

Antal Debiterat

mål belopp

65 % 75 % K-skatt 7 % 5 2 B-skatt 2 % 4 % T-skatt l 2 4 % Innehållen skatt/arbetsgivaravgifter 4 % 10 % gervärdeskatt 2 % 21 %3 Ovriga medelsslag

Summa 100 % 100 %

Den statistiken från REX visar betalningsfrekvensen följande I tabellerna anges efter för mål i olika beloppsintervall.

månaden - då s.k. första den första kronofogdemyndighetens - tremånadersintervall dels krav skickats ut och efter varje

och dels den den beloppsandel som totalt influtit/krediterats

som avslutats med att full betalning skett. Uppgifmålandel i absoluta tal och i procent, ackumulerat efter terna anges det den målmängd som urvarje intervall, av belopp resp.

Betalningsintervallen är angivna sprungligen registrerats. från i REX. Med exempelmed utgångspunkt registreringsdagen mellan och - vis månad l avses således tiden registreringsdatum

motsvarande datum i nästföljande månad.

allmänna mål i 1 År 1986 registrerades totalt 1 069 403

utsökningsregistret.

2 totalt 7 123,3 milj. kr. 1 allmänna

År 1986 debiterades

mål 1 utsökningsregistret.

3 I ingår i huvudsak bilskatt, felparkeringsavgifuppgiften ter och böter, vilka inte påförs någon restavgift.

-217-

x N n e c c e c e en en nn om NN nN .N .N 2 o_ Z e. v_ øN

_ n p c c c c c c 2 o.

n E. in o.: Ncn 2.» nen enn e; 2: in ccc

:St:

n n o _ _ . 2 .

x o 0 e c c o c c

xäxunxnuxx

en nn 3 nN nN oN NN en 2 n. 2 n. e_ n_

:5:

c e c c e c

xu onN nnc nen 23 3. .3 2. än :c m3 .än .3 n: n: oN. oNm

m

5.8.5.

Nee non u: »om S. :o cc_ »nu Nnn cnN 3... .S en_ m3 nn:

_ N N N N N o n _ n_ .N o_ un

x o e o e n c c c c c c c e eN nN cN n_ o. e_ o. o_ o_

c n. c c c c c c c 3 2 :N .x

n: enN S» .Ne nNn än :n n? En

:än:

n N n

x

x o o n c o p c e c c c c c n

Sambon.:

eN NN eN N_ : .x o_ 2

oz<t

c c c c c c

.S _NN .än »NN 2: S.. ...i m3 Non o? 2_ än m3 n: E.. I:

N N

umeå.

u: .2 NoN N: m-N eNN nu.. ...u non .on o: nu_ ene. m3

_ _ _ . _ m n n _ _ nN

n .. o N c c 3 NN e.

m... nnn m3 om.. 3a .NN Nnn ;o ä.. En ecn 2.. ccc

2.::

o o n N n n N n_ __ 3

c o

5555._

_cø E... a.: vcN m? :a _nn .än mNn å. mnn an. S. noe cNm 2a NnN n.: oc_ än

e

2.. n; n? 2x. nu.. un» 3» u.: me.. o: n: mne 2... 3a .en neo n... .än

...Su-

S»

N 0 n o _ N o p 3 o_ p. n_ en co 3 nN c_

o: eNa

xx xx xx xx xx xx xx xx xx xx xx xx xx xx xx xx xx xx xx xx

cm

een ccc ccc ccc ccc ccc cec ccc ccc ccc cec ccc cec ccc cec cec cec cee coc

_ N n e n e_ nu en

E: ccN ecn å.. com eco ecn een 2:. eec

:›xu=:m.r=:u.

_

c u ... u n u ø u .. u u n u 0 u | u o u u n

p z..

.om :ä :ä :ä _ec So :Z :ä :ä _ee :S _ce .cc _ce _ec .å _ce :S :ä

p N n e m o_ nN om

3_ ccN een 03 cem ccn ccc ccc ccc

._.._._.c._.

E:

p

-218-

x h o e o o o o 8 3 2 .n 3 t. 3 3 2 uu nu n_ i .N 3

n n n o o o o e o nn

a. 2. 2: .2 t... ä. u? m2 m2 o: in S. 2.

_...:m›

- n o n _ . . n u 3

.

x o o o o o o

255.nu..

S S 3 3 3 3 3 .å 2 nu .N u. nu 3 2 u»

32.:.

o o o o o

.ö 2.. 2_ 2: ?u :a E» m: i: En S.. å.. o: m3 2. å.. SN än

o u

:an:

2. 2. :z n.: .mn man 2. nå o: än t: in n; å.. n?

. n m e m m m _ _ _ 3 3 3 : S_

x s o o o o o o 2 .n R t. 3 3 t.. .ä .u 3 å o_ i .u m..

n n n o o o o o o .n

o n.: 2a än io m3 än :ä .E 2. S.. z: å.

:små

- n e n _ _ _ u N .N _

x o o o o o o

555.23.

2 2 2 n.. m.. n.. 2 3 .n ...N 3 å : 8 S .N

nå.:

o o o o o

a,... un.. u: n: :ä S.. NS än .å S» Sn :n m3 n.: S» n! Su 3a

n .

..._32

.I m2 u? :m 2_ .Z S.. än »Z S.. ...en än S.. nu» :å

_ n. e .. n n n. _ . _

uu S. 2 3 nu_

x u. o o o o e o .Z om z.. n.. 2 2 .n S nu 2 E n. Z .z S

_ n u o o e o o o om

e n: S.. .nu S.. .3 S_ ...S m2 2. S» un_ o:

.=.:m›

- u m u _ _ u _ å. _

x o o o o o o o

:gatans:

t i.. å S S 3 2 2 nu 3 3 2 2 n_ om

nå.:

o o o e o

ä.. ;n å_ :N n: n: n: .S å_ .i S_ .un 2:. ä. m.: in En un»

h u

...Eda

o... E... En m: :n å.. o: n.: å. n.: non 3. a: S.. 2..

. n .. n .. .. o e _ 2 2 2

t:

-219-

I de två tabellerna har antalet mål och det belopp följande som debiterats för motsvarande mål delats upp i mål som upptill eller understiger 10 000 kronor och mål som överstigår detta Materialet har även fördelats mellan gäldeger belopp. närer som är näringsidkare resp. icke näringsidkare.

2.Antalnå1 varav närings- ej näringsantal % idkare % idkare %

nål 60 0(1) 100 26 022 43 33 978 57 Samtliga 10 000 kr. 49 148 821 18 273 70 30 875 91 i › 10 000 kr. 10 852 18 7 749 30 3 103 9

3 . Dáüterat helg närings- ej näringsndlj. % nnare % nmuue % kr.

lbtalt belon) 420,3 100 287,4 68 132,9 32 10 000 kr. 109,2 26 59,7 21 49,5 37 i › 10 000 kr. 311,1 74 227,7 79 83.4 63

80 % av målen understiger eller uppgår till högst Drygt 10 000 kr. Samtidigt motsvarar dessa mål endast en fjärdedel av totalt uppdebiterat belopp.

1 K-skatten har en stor procentandel i materialet. Särgranskas detta medelsslag blir motsvarande uppgift 78 %, för övriga medelsslag 89 8.

-220-

att har följande Av materialet framgår betalningsfrekvensen första året från registreringen i utsökningsutveckling det redovisas betalningsflödet för samtregistret. I tabellerna i mål under resp. över 10 000 kr. liga mål och uppdelat

4.Ammalnål sxnawsluums min

ett ett-tre ett-sex ett-nio ett-tolv

14 2 2a §1 41 s 45 s 48 s Samtliga mål 15% 31% 45% 49% 52% i10000kr. 5% 14% 23% 26% 29% 10000kr.

5.Kraüxerattey5I3nånad

ett ett-tre ett-sex ett-nio ett-tolv

. 7 % 17 %1 26 % 29 % 32 % Samtliga mål 11 % 25 % 38 % 43 % 46 % 000 kr. :_10 5 % 14 8 21 S 24 % 27 % › 10 000 kr.

de första månaderna som flest mål avslutas respn Det är under betalas. Efter sex månader är den största beloppsandelen - rörelserna små.

_+3._

1 Under detta tremånadersintervall inföll avräkningen/utmätskatten. År 1986 motsvarade ningen av den överskjutande 8 8 av totalt indrivet belopp. denna verkställighet

-221-

Är det någon skillnad i betalningsfrekvensen mellan olika medelsslag? I de avslutande tabellerna har antalet mål och krediterat belopp fördelats mellan resp. medelsslag.

6. Antal mål san avslutats tränad

ett ett-tre ett-sex ett-nio ett-tolv

K-skatt 10 a; 22 2 34 s 39 2 42 s B-skatt 21 z 42 a 52 2 56 2 59 s T-skatt 22 z 32 s 46 s 48 s 51 a; Innehållen skatt/arbetsgivaravgifter 18 s 41 a 50 t 55 a 56 s Mervärdeskatt 14 s 28 a 41 s 47 s 50 z

7. Krediterat belgg månad

ett ett-tre ett-sex ett-nio ett-tolv

K-skatt 4 % 13 % 22 % 26 % 28 % B-skatt 19 % 41 S 50 % 54 % 57 % T-skatt 4 % 11 % 14 % 15 3 17 % Innehållen skatt/arbetsgivaravgifter 13 % 31 % 40 % 47 S 49 % Mervärdeskatt 10 % 24 % 34 % 37 8 4-0 3

Tabellerna visar att betalningsfrekvensen är jämförelsevis hög beträffande s.k. företagarskatter, dvs. B-skatt, innehållen skatt/arbetsgivaravgifter och mervärdeskatt. Det betalda beloppet är lågt när det gäller T-skatt.

Statens 1988

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Översyn av utlanningslagsstiftrtingen. A. 39. Mal och resultat - nya principer for det statliga Kortare väntamA. stödet till föreningslivet. C.

.^E°.°:

Arbetsolycka - olycka eller arbetsmiljöbrott? A 40. Föräldrar som förmyndare. m.m. Ju. Kmtskapsöverföring genom företagsutveckling. 41. Tidig och samordnad rehabilitering - samverkans- UD. metoder och rehabiliteringsirtriktad ersättning Utgått. m.m. S. Provning och kontroll i internationell samverkan. I. 42. Statens roll vid finansiering av export. UD. Frihet från ansvar. Ju. Folk- och bostadsräkningar i framtiden. C. En ny skyddslag. F6. Kontroll av kemiska produkter och varor. ME. Sverigeinforntation och kultursamarbete. UD. 45. Vissa intemationella skattefrågor. Fi.

GF-?FFEP-“HPP

Ratt adress. Fi. Tillfällig handel. Fi. öppenhet och minne. U. Kommunalt stod till de politiska partierna. C. Civil personal i försvaret. Fo. Reformerat presstöd. U. Handel med optioner och terminer. Fi. Arbetsmarknadsstriden III. A. Översyn av bostadsrättslagen. Bo. Arbetsmarknadsstriden IV. A. Medborgarkommissionens rapport om svensk Ut med musiken. U. vapenexport. SB. Att följa medieutvecklingen. U. 5 SÄPO-Säkerhetspolisens inriktning och organisa- Domarbanan - Utbildning och meritvardering. Ju. tion. Ju. Om semester. A. Reklamskatten. Fi. Hushållens slruldsattning. Fi.

53? Rapport av den parlamentariska kommissionen Export av farliga varor. Fi.

med anledning av mordet på Olof Palme. Ju. Pensionssystemets stabilitet. S. U-lands- och bistandsinfonnation. UD. Utrikesförvalmingens inriktning och

875 En förändrad ansvarsfördelning och styrning på UD.

skolområdet. U. Riksgäldskontoret - fran riksdagens verk till rege- .Å Ny taxeringslag - Refomterad skatteprooess. Del l. ringens myndighet. Fi. Fi Tank ekonomiskt - betala skatten i tid. Fi.

.53 Ny taxeringslag - Reformerad skatteprocess. Del 2.

Fi 3 SIIESTA - Ett internationellt institut för värdering av miljöriktig teknik. UD. Lotteri i radio och TV. U. Förnyelse och utveckling. C. Frikommunförsöket. C. Lönegarantin och fömrånsrättsordningen - om lönegarantins betydelse för det ökade antalet företagskonkurser. A. 28. Videovåld Il - förslag till åtgärder. U. 29. Förnyelse av lcreditmarknaden. Fi. 30 Arbetsdomstolen. A. 31 Översyn av upphovsrättslagstiftrtingen. Delbetånkande 4. Ju. 32. Läge för vindkraft. Bo. 33. Släpp kopiorna fria. Fi. 34. Dalälven - en miljösatsrting. ME. 35 Offentlig lönestatistik. Behov ochproduktionsformer. Fi. 36. Effektiv statlig lokalförsörjning. Fi. 37. Statens ansvar för spridning och visning av vardefull ñlm. U. ...mm-p-

38. Ägande och inflytandei svenskt ...man

i 3.547 al EZ i?! i Å ?i

offentliga

Statens 1988

utredningar

Systematisk förteckning

J

Statsrådsberedningen Riksgaldskontoret - från riksdagens verk tilll regeringens

Medborgarkommissionens rapport om svensk vapen- myndighet. [59] Tank ekonomiskt - betala skatten i tid. [60] export. [15]

Justitiedepartementet Utbildningsdepartementet

Utgått. [51 öppenhet och minne. [r 11 Frihet från ansvar. [7] En förändrad ansvarsfördelning och stymingg på skolom- SÄPO-Säkerhetspolisen inriktning och organisation. rådet. [20] [16] Lotteri i radio och TV. [24] Rapport av den parlamentariskt: kommissionen med Videovald ll - förslag till åtgärder. [28] anledning av mordet på Olof Palme. [18] Statens ansvar for spridning och visning av wllrdefull Översyn av upphovsrimslagstifmingen. Delberlinkande 4. film. [37] [31] Reformerat presstdd. [48] Föräldrar som förmyndare, m.m. [40] Ut med musiken. [51] Domarbanan - Utbildning och meritvlirdering. [53] Att följa medieutvecklingen. [52]

Utrikesdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet

Kunskapsövcrfbring genom företagsutveckling. [4] Översyn av utlllnningslagstifmingen. [1] Sverigeinformation och kultursamarbete. [9] Konare väntan. [2] U-lands- och biståndsinformation. [19] Arbetsolycka - olycka eller arbetsmiljöbroitüü] SIIESTA - Ett internationellt institut för värdering av Mnegarantin och Rinnånsrättsordningen - orm Imemiljoriktig teknik. [23] garantins betydelse för det ökade antalet iörtetagskon- Statens roll vid finansiering av export. [42] kursa. [27] Utrikesiörvalmingens inriktning och organisation. [58] Arbetsdomstolen. [30] Arbetsmarknadsstriden III. [49] Försvarsdepartementet Arbetsmarknadsstridert IV. [50] En ny skyddslag. [8] Om semester. [54] Civil personal i försvaret. [12] Bostadsdepartementet Socialdepartementet Översyn av bostadsrättslagen m.m. [14] Tidig och samordnad rehabilitering - Samverkansme- Läge fbr vindkraft [32] toder och rehabiliteringsinriktad ersättning m.m. [41] Pensionssystemets stabilitet. [57] Industridepartementet Finansdepartementet Provning och kontroll i internationell samverkan. [6] Rätt adress. [10] Ägande och inflytande i svenskt näringsliv, [38] Handel med optioner och terminer. [13]

Reklamskatten. [17] Civildepartementet

Ny taxeringslag - Reformerad skattepmeess. Del 1. [21] Förnyelse och utveckling. [25] Ny taxeringslag - Reformerad skatteproeess. Del 2. [22] Frikommunförabket [26] Förnyelse av kreditrnarknaden. [29] Mål och resultat - nya principer för statens .stöd Släpp kopiorna fria. [33] till föreningslivet. [39] Offentlig lönestatistik. Behov och produktionsformer. Folk- och bostadsrlilmingar i framtiden. [43] [35] Kommunalt stod till de politiska partierna. [47] Effektiv statlig lokalförsürjning. [36]

Vissa internationella skattefrågor. [45] Miljö- och Energidepartementet

Tillfällig handel. [46] Dalälven - en miljösatsning. [34] Hushållens skuldsltttning. [55] _

vf v kemiskaprodukterochvaronl44l

1989-01- 27