Ny taxeringslag - reformerad skatteprocess : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

mvtaxeringslag

-returmerad

skattepmcess

Ilel 2

med

lagtext SWE

kommentar Sluthetä nnnnnn av skatteförenklingskommittén

Statens offentliga utredningar EE 1988:22 % Finansdepartementet

taxenngslag

-

Ny

Reformerad

skatteprooess

Del 2 med kommentar

Lagtext

Slutbetänkande av skatteförenklingskommittén Stockholm 1988

Beställningsadress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 STOCKHOLM Tel: 08/739 96 30

Allmänna Förlagets bokhandel: lnformationsbokhandeln Malmtorgsgatan 5, Stockholm Tel: 08/739 95 90

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress:

Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 Stockholm Tel. 08/763 23 20 Telefontid 8.10- 12.00 (externt och internt) 08/763 10 05 12.00-16.40 (endast internt)

Produktion Allmänna Förlaget Omslag ALLF/AD Hans Bergman ISBN 91-38-10159-9 ISSN 0375-250X Svenskt Tryck Stockholm 1988 815209

Innehåll

I Författningsförslag Taxeringslag (l989:00) . . . . . . . . . Lag (1989:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter . 24 Lag (l908:128 s. l) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter . . . . . . . 54

Lag (1951 :691) om viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan . . . . . . . . . . 84 13 Lag (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst . . . . . 85 14 Uppbördslag (1953:272) . . . . . 88 15 Lag (1954:40) om särskild fartygsfond 101 16 Skogskontolag (1954:142) . . . . . . . . . 102 17 Lag (1957:686) om taxeringsväsendet under krigsförhállanden 104 18 Lag (1958:295) om sjömansskatt . . . . . . . . . . 105 19 Lag (1958:575) om avskrivning å vissa oljelagringsanläggning- 107 20 Lag (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring . 108 21 Lag (1960:63) om förlustavdrag . . . . 115 22 Lag (1963:587) om inkomstbeskattning av fideikommissbo, 119 23 Lag (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. . 120 24 Lag (1967:96) om särskild nyanskaffningsfond 121 25 Folkbokföringslag(1967:198) . 122

4 Innehåll 26 Lag (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsätt-

30 Skattebrottslag (1971:69). . . . . . . . . . 148 31 Lag (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar . 149 32 Förvaltningsprocesslag (1971:291). 151 33 Vägtrañkskattelag (1973:601) . . . . . . . . . . . 152 34 Bevissäkringslag (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen . 154 35 Lag (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och av-

36 Lag (1978:970) om uppskov med beskattning av realisations-

46 Lag(1982:2) om uppfmnarkonto . . . . 170 47 Lag (1982:423) om allmän löneavgift. . . . . . . . . 171 48 Lag (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar . . 172 49 Lag (1983:1086) om vinstdelningsskatt . . . . . . 176 50 Lag (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. 177 51 Lag (1984:533) om arbetsställenummer m.m. . . . . . . 193 52 Lag (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare. 194 53 Lag (1984:947) om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige. . . . . . . 198

Il Författningskommentarer Taxeringslagen. . . . . . . . . . . . 203 Lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter . 231 ”NyckePLSK-GTL. . . . . . . . . . . . . . . 231 Lagen om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättighe-

Innehåll 5

Lagen om förhandsbesked i taxeringsfrågor . . . . . . . 240 Lagen om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst . . 241 Uppbördslagen . 242 Skogskontolagen . . 247 Lagen om sjömansskatt . . . . . . . . . . . . . . 248 Lagen om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen om allmän försäkring . 248 Lagen om förlustavdrag . . . . . . . . . 249 Lagen om inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m. 250 Folkbokföringslagen . . 250 Lagen om mervärdeskatt . . . . . . . 250 Lagen om allmänna förvaltningsdomstolar . 257 Förvaltningsprocesslagen. 258 Vägtrañkskattelagen . . . . . . . . . . 258

Lagen om socialavgifter . . . . . . . . . . . . . . 259 Lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar . . . . 260 Lagen om vinstdelningsskatt. . . . . 260 Lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter. 261 Lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare . 268 269 Lagen om statlig fastighetsskatt.

Bilaga Översikt över överklagandetider 270

I

Författningsförslag

l Förslag till

Taxeringslag (1989:00)

1 kap. Inledande bestämmelser l § Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller avgift (taxering) enligt l. lagen (1927:321) om utskiftningsskatt, . kommunalskattelagen (1928:370), . lagen (1933:395) om ersättningsskatt, . lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift, . lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

OOQGLII-BUJN)

. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, . lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt och . lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. Om en annan lag innehåller någon bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen. 2 § Bestämmelserna om taxering i denna lag, med undantag av bestämmelserna i 4 kap. 10 och 13 §§ samt l4§ första stycket 3, gäller också för skattetillägg och förseningsavgift. 3 § Vad som sägs i denna lag om skatt och skattskyldig gäller även avgift och avgiftsskyldig enligt lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift. 4 § Begrepp som används i denna lag har samma innebörd som i kommunalskattelagen (1928:370). Med skattemyndighet avses i denna lag länsskattemyndighet och lokal skattemyndighet. 5 § I lagen (1989:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter finns bestämmelser om skyldigheten att lämna uppgifter till ledning för taxering. I fråga om debitering och uppbörd av skatt gäller bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272).

8 Taxeringslag

2 kap. Taxeringsorganisationen

S katteförvaltningen l § Riksskatteverket leder taxeringsarbetet i riket. Länsskattemyndigheten leder taxeringsarbetet i länet. I varje län finns en eller flera lokala skattemyndigheter. Taxeringsärendena fördelas mellan lokal skattemyndighet och länsskattemyndighet på sätt som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Riksskatteverket har samma befogenhet som skattemyndigheten enligt 3 kap. 5, 7, 8, 10, l2, 15 och 16 §§.

Beslutande myndigheter 2 § Beslut i taxeringsärende (taxeringsbeslut) fattas av skattemyndighet inom vars verksamhetsområde den skattskyldiges hemortskommun är belägen. Taxeringsbeslut beträffande skattskyldig som saknar hemortskommun i riket fattas av den lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi.

Skattenämnden 3 § I varje skattemyndighet finns en skattenämnd. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får besluta att skattenämnden hos en myndighet skall vara indelad i avdelningar. 4 § Ärenden som ankommer på skattemyndigheten avgörs i skattenämnden, om ärendet l. avser omprövning av en tvistig fråga, 2. avser skälighets- eller bedömningsfrágor av väsentlig ekonomisk betydelse för den skattskyldige eller 3. av annan särskild anledning bör prövas av nämnden. 5 § Skattenämnden består av ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter. Är nämnden indelad i avdelningar skall en ordförande finnas för varje avdelning. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, fastställer antalet vice ordförande som skall finnas hos varje skattemyndighet. 6 § Skattenämnden är beslutför när ordförande och fem övriga ledamöter är närvarande. Fler än ordförande och fem övriga ledamöter får inte delta i behandlingen av ett ärende. Om det sedan ett nämndsammanträde har inletts inträffar förfall för annan ledamot än ordföranden är nämnden dock beslutför med ordförande och fyra övriga ledamöter. 7 § Ordförande och vice ordförande i skattenämnd skall vara tjänstemän i skatteförvaltningen. De förordnas för lokal skattemyndighet av

T axeringslag 9

länsskattemyndighet och för länsskattemyndighet av riksskatteverket. Förordnande får avse högst tre år i taget. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, fastställer det antal övriga ledamöteri skattenämnden som skall finnas hos varje myndighet. Sådana ledamöter väljs för högst tre år. För val av övriga ledamöter gäller bestämmelserna i 7 kap. 5-7 §§.

3 kap. Utredning i taxeringsärenden

Skattemyndighetens utredningsskyldighet 1 § Skattemyndigheten skall se till att ärendena blir tillräckligt utredda. 2 § Den skattskyldige skall beredas tillfälle att yttra sig innan hans ärende avgörs, om det inte är onödigt. 3 § Taxeringsbeslut får fattas på grundval av en förenklad självdeklaration utan att den som avgett deklarationen underrättats om och beretts tillfälle att yttra sig över 1. vad som från folkbokföringsmyndighet har inhämtats i fråga om förutsättningarna för sådan skattereduktion enligt 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272) som får åtnjutas av ogift skattskyldig eller 2. kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande enligt lagen (l989:0O) om självdeklaration och kontrolluppgifter och som avser inkomst av tjänst eller kapital eller avser räntetillägg. 4 § Vill den skattskyldige lämna upplysningar muntligt inför skattenämnden i ett taxeringsärende som angår honom skall han få tillfälle till det om inte särskilda skäl talar emot det.

Föreläggande att lämna upplysning eller förete handling 5 § Skattemyndigheten får förelägga den skattskyldige att lämna de ytterligare upplysningar som behövs för utredningen. Sådana upplysningar skall lämnas skriftligt om inte annat anges i föreläggandet. Skattemyndigheten får vidare förelägga den skattskyldige att förete kontrakt, kontoutdrag, räkning, kvitto eller liknande handling som behövs för utredningen. Om ett föreläggande enligt första eller andra stycket inte efterkommits får ett nytt föreläggande förenas med vite. Ett föreläggande får också förenas med vite om det finns skälig anledning att anta att den skattskyldige annars inte efterkommer föreläggandet. 6 § Länsrätten får på framställning av en skattskyldig som enligt 5§ förelagts att lämna upplysning eller förete handling befria honom från denna skyldighet när det finns synnerliga skäl och l. upplysningen eller handlingen avser förhållande som omfattas av den skattskyldiges tystnadsplikt eller 2. andra särskilda omständigheter gör att uppgiften eller handlingen inte bör komma till någon annans kännedom.

10 T axeringslag

Taxeringsbesäk 7 § Behöver uppgifter i deklarationen kontrolleras genom avstämning mot räkenskaper, anteckningar eller andra handlingar får skattemyndigheten komma överens med den skattskyldige om att sådan avstämning skall göras vid besök hos honom eller annars vid personligt sammanträffande. Överenskommelse får även träffas om besiktning av fastighet, inventarier eller annat som är av betydelse för taxeringskontrollen.

Taxeringsrevision 8 § Skattemyndigheten får besluta om taxeringsrevision för att kontrollera att skyldighet enligt lagen (l989:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter fullgjorts riktigt och fullständigt. Taxeringsrevision får företas hos den som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1976: l25) eller skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141) och hos juridisk person som inte är dödsbo. Hos annan deklarationseller uppgiftsskyldig får taxeringsrevision ske när särskilda skäl föranleder det. Taxeringsrevision får inte äga rum hos myndighet. Taxeringsrevisionen får även avse att inhämta uppgifter av betydelse för kontroll av att deklarations- och uppgiftsskyldigheten fullgjorts av andra, till namnet kända personer eller av någon som ingått viss bestämd rättshandling med den hos vilken revisionen skall äga rum. Hos den som avses i första stycket andra meningen får taxeringsrevisionen dessutom avse att insamla uppgifter som en förberedande åtgärd för kontroll av andra än den som revisionen sker hos. 9 § I ett beslut om taxeringsrevision skall en eller flera tjänstemän förordnas att verkställa revisionen. 10 § En taxeringsrevision skall om möjligt ske på sådant sätt och på sådan tid att den inte hindrar verksamheten för den som revisionen sker hos. Den får inte utan särskilda skäl verkställas hos enskild mellan kl. 19 och kl. 8. Skattemyndigheten får, när det behövs, bestämma tid och plats för revisionen. Revisionen får verkställas hos den vars verksamhet skall granskas eller på annan plats. Om denne medger det får revisionen göras också i annat utrymme hos honom än sådant som huvudsakligen används för verksamheten. Skall revisionen göras på annan plats än hos den vars verksamhet skall granskas, skall räkenskaper och andra handlingar på begäran av den som skall utföra revisionen mot kvitto överlämnas till denne. Böcker och andra handlingar, som överlämnats för taxeringsrevision, får inte vara tillgängliga för annan än den som utför revisionen och denne underställt biträde samt den som i sin tjänst har att övervaka revisionen. Handlingarna skall återställas så fort det kan ske. 11 § Vid taxeringsrevision får granskning ske av räkenskaper och anteckningar med därtill hörande veriñkationer samt av korrespondens, protokoll och andra handlingar som rör verksamheten.

Taxeringslag ll

Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Taxeringsrevision får verkställas för kontroll även av det löpande bei skattningsårets räkenskaper och handlingar. Vid taxeringsrevision hos den som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1976:125) eller skyldig att föra räkenskaper enligtjordbruksbokföringslagen (1979:141) får den som utför revisionen även inventera kassan samt granska varulager, maskiner och andra inventarier som är avsedda för stadigvarande bruk. 12 § Vid taxeringsrevision är den som revisionen sker hos skyldig att tillhandahålla de handlingar och lämna de upplysningar, som behövs för revisionen. l-lan skall också lämna tillträde till sådana utrymmen, som huvudsakligen används i hans verksamhet, samt ge den hjälp som behövs för granskning av handlingar och varulager samt maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier och för kassainventering. Den som verkställer taxeringsrevision skall på begäran ges tillfälle att själv använda terminal eller annat tekniskt hjälpmedel för att ta del av upptagning som kan uppfattas endast med sådant hjälpmedel. Underlåter den som revision sker hos att göra vad som åligger honom enligt första eller andra stycket får Skattemyndigheten förelägga honom vid vite att fullgöra sina skyldigheter. 13 § Den som verkställer taxeringsrevisionen har rätt att ta del av handlingar som är av betydelse för revisionen även om den som revisionen sker hos skall iaktta tystnad om deras innehåll. På framställning av den som revisionen sker hos får dock länsrätten, när det finns synnerliga skäl, besluta att sådana handlingar skall undantas från revisionen. Detsamma gäller om den, som revisionen sker hos, i annat fall begär att en handling skall undantas från revisionen med hänsyn till att dess innehåll på grund av särskilda omständigheter inte bör komma till någon annans kännedom. Görs en framställning om undantagande till den som verkställer taxeringsrevisionen skall denne genast lämna över framställningen till länsrätten. Om handlingen utgörs av sådan upptagning som avses i ll § andra stycket får rätten besluta om sådana begränsningar av rätten att använda den reviderades tekniska hjälpmedel som behövs för att handlingar som enligt första stycket bör undantas från granskning inte skall bli tillgängliga för den som verkställer revisionen. Har den som revisionen sker hos gjort en framställning enligt första stycket skall handlingen som framställningen avser, om framställningen inte är uppenbart ogrundad, omedelbart förseglas och ställas till rättens förfogande. 14 § Skattemyndigheten skall snarast lämna meddelande om resultatet av revisionen till den, som revisionen skett hos, i vad angår hans beskattning.

12 Taxeringslag

Uppgifter om utdelning på aktier m.m. 15 § Skattemyndighet får hos den, som har tagit emot uppgifter enligt 3 kap. 28 eller 29 § lagen (1989:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter, för taxeringskontroll ta del av dessa uppgifter. Den som uppgifterna förvaras hos är skyldig att lämna det biträde som behövs för att genomföra kontrollen.

Utlämnande av uppgifter 16 § Uppgift som en myndighet förfogar över och som behövs för taxering skall på skattemyndighetens begäran tillhandahållas denna. Uppgiftsskyldighet enligt första stycket föreligger dock inte i fråga om uppgifter för vilka sekretess gäller till följd av 2 kap. l eller 2 § eller 3 kap. l § sekretesslagen (1980:100) eller en bestämmelse till vilken hänvisas i någon av de nämnda paragraferna. Om sekretess gäller för en uppgift enligt någon annan bestämmelse i sekretesslagen, föreligger uppgiftsskyldighet enligt första stycket endast om framställningen görs av länsskattemyndigheten. Om ett utlämnande skulle medföra synnerligt men för något allmänt eller enskilt intresse föreligger uppgiftsskyldighet endast om regeringen på ansökan av länsskattemyndigheten beslutar att uppgiften skall lämnas ut. 17 § Uppgifter i deklarationer skall på begäran lämnas ut till de myndigheter som utövar taxerings- eller skattekontroll om det behövs för kontrollverksamheten. Detsamma gäller beträffande uppgifter i andra handlingar som har upprättats eller för granskning omhändertagits av en myndighet vid taxeringskontroll eller lämnats till ledning för taxeringsbeslut enligt bestämmelserna i lagen (1989:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Uppgifter som avses i första stycket skall på begäran lämnas ut till riksskatteverket för statistisk bearbetning. Fråga om att lämna ut uppgifter för sådant ändamål till annan myndighet skall prövas av regeringen, om inte annat följer av bestämmelser om uppgiftsskyldighet i annan lag eller i förordning. Uppgifter som avses i 3 kap. 28 och 29 §§ lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter får utan hinder av bestämmelserna om sekretess lämnas till dem, som betalat ut ränta eller utdelning och till deras medhjälpare. Uppgifter som avses i första stycket får tillhandahållas myndighet i främmande stat med vilken Sverige har träffat överenskommelse om handräckning i skatteärenden.

4 kap. Taxeringsbeslut l § Taxeringsbeslut är grundbeslut, omprövningsbeslut och beslut om taxeringsåtgärder. 2 § Grundbeslut och omprövningsbeslut fattas på grundval av 1. den skattskyldiges uppgifter i deklarationen,

Taxeringslag 13

2. de uppgifter som lämnats enligt lagen (l989:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter samt 3. vad som i övrigt framkommit under ärendets utredning. Beslut om taxeringsátgärder fattas på grundval av grundbeslut, omprövningsbeslut eller beslut av domstol. 3 § Kan underlag för att ta ut skatt inte beräknas tillförlitligt med ledning av uppgifter enligt 2 § första stycket eller saknas uppgifter från den skattskyldige skall det bestämmas till skäligt belopp.

Grundbeslut 4 § Grundbeslut skall fattas för varje beskattningsår. 5 § Har den skattskyldige lämnat en förenklad självdeklaration, får beslut fattas på grundval av den, även om förutsättningarna enligt 2 kap. l0 och ll §§ lagen (l989:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter för en sådan självdeklaration inte föreligger i alla delar. Detta gäller dock inte om uppgift skall lämnas om rörelse eller jordbruksfastighet eller om annan fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt 24§ 1 mom. kommunalskattelagen (1928 2370). 6 § Skattemyndigheten skall inte ta upp en inkomst till beskattning hos en skattskyldig, om han gör sannolikt att förutsättningarna för att han skall frikallas från skattskyldighet för inkomsten på grund av bestämmelserna i 54 § första stycket f kommunalskattelagen (1928:370) kommer att föreligga efter utgången av november månad taxeringsåret. 7 § Skattemyndigheten får avstå från att avvika från självdeklarationen, om avvikelsen skulle avse endast ett mindre belopp.

Omprövningsbeslut 8 § Skattemyndigheten skall ompröva taxeringsbeslut, som myndigheten fattat, i fråga som kan ha betydelse för beskattningen eller i annat ekonomiskt hänseende om den skattskyldige begär det eller skäl annars föreligger. Efter utgången av november månad taxeringsåret får omprövningsbeslut meddelas även om inte något grundbeslut för beskattningsåret har fattats. Skattemyndigheten får avstå frän att på eget initiativ ompröva ett beslut om det endast i ringa mån skulle ändra den påförda skatten. 9 § Vill den skattskyldige begära omprövning skall han göra detta skriftligt. Begäran skall ha kommit in till Skattemyndigheten före utgången av femte året efter taxeringsåret. Har den skattskyldige gett in skrivelsen med begäran om omprövning inom den tid som anges i första stycket till en annan skattemyndighet än den som fattat beslutet eller till en förvaltningsdomstol, får ärendet ändå prövas. Skrivelsen skall då omedelbart översändas till den skattemyndighet som fattat beslutet.

14 Taxeringslag

10 § Skattemyndigheten skall genom omprövning göra de följdändringar i ett taxeringsbeslut som föranleds av 1. egna taxeringsbeslut avseende annat taxeringsår eller annan skattskyldig, 2. förvaltningsdomstols beslut om tillägg till eller ändring i fastighetstaxering, 3. lokal skattemyndighets beslut om åtgärd enligt 28 kap. 12 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) eller om rättelse enligt 20 kap. 23 § eller 28 kap. 10 § samma lag, 4. beslut av riksskatteverket, kammarrätt eller regeringsrätten angående sjömansskatt eller 5. beslut om utländsk skatt.

ll § Omprövar skattemyndigheten självmant ett taxeringsbeslut skall omprövningsbeslutet meddelas före utgången av femte året efter taxeringsâret. Beslut som är till nackdel för den skattskyldige får, utom i fall som avses i 13 och 14 §§, inte meddelas efter utgången av första året efter taxeringsåret. 1-lar den skattskyldige inte gett in självdeklaration i rätt tid får ett omprövningsbeslut till nackdel för den skattskyldige meddelas även efter utgången av första året efter taxeringsåret, men senast två år från det att självdeklarationen kommit in till Skattemyndigheten eller fem år efter utgången av taxeringsåret. Omprövningsbeslut enligt 10 § som är till fördel för den skattskyldige får meddelas även efter utgången av femte året efter taxeringsåret, men senast sex månader efter det beslut som föranleder följdändringen. 12 § Skattemyndigheten får meddela ett omprövningsbeslut till nackdel för den skattskyldige efter utgången av tid som anges i 11 §(eftertaxering) under de förutsättningar och på det sätt som anges i 13-17 §§. 13 § Eftertaxering får ske om den skattskyldige l. i deklaration eller på annat sätt lämnat oriktig uppgift till ledning för taxeringsbeslut, 2. lämnat oriktig uppgift i mål om taxering eller 3. underlåtit att lämna deklaration eller infordrad uppgift trots att han är uppgiftspliktig enligt lagen (1989:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter och den oriktiga uppgiften eller underlátenheten medfört att ett taxeringsbeslut avseende den skattskyldige eller hans make, eller, i fråga om förmögenhetsskatt, annan med honom samtaxerad person blivit oriktigt. 14 § Eftertaxering får ske om l. ett taxeringsbeslut blivit oriktigt på grund av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende och felaktigheten avser ett betydande belopp, 2. ett taxeringsbeslut blivit oriktigt på grund av att kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande enligt lagen (1989:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter saknats eller varit felaktig eller 3. en följdändring i ett taxeringsbeslut föranleds av beslut som anges i 10 § 1-5.

T axeringslag l5

Skattemyndigheten får avstå från att besluta om eftertaxering beträffande annan skattskyldig enligt första stycket 3 om beslutet skulle framstå som uppenbart oskäligt.

15 § Har eftertaxering skett i en fråga får Skattemyndigheten inte fatta ett nytt beslut om eftertaxering i samma fråga.

16 § Beslut om eftertaxering skall meddelas före utgången av femte året efter taxeringsåret. Beslut om eftertaxering enligt l4§ första stycket 3 får meddelas även efter den tid som anges i första stycket men senast sex månader efter det beslut som föranleder följdändringen. Beslut som avser ändring i taxeringsbeslut för annan skattskyldig får dock inte meddelas efter utgången av sjätte året efter taxeringsåret. Beslut om eftertaxering på grund av oriktig uppgift i mål om taxering får meddelas efter den tid som anges i första stycket men senast inom ett år från utgången av den månad då domstolens beslut vann laga kraft. Har den skattskyldige avlidit skall beslut meddelas inom två år efter utgången av det kalenderår, då bouppteckning efter honom gavs in för registrering. 17 § Har den skattskyldige, på sätt som anges i 14 § andra stycket skattebrottslagen (1971 269), delgetts underrättelse om misstanke om brott som avser taxeringsbeslut rörande honom eller har åtal väckts mot honom för sådant brott, får beslut om eftertaxering för det år som brottet avser meddelas av skattemyndigheten även efter utgången avi 16 § angiven tid. Detsamma gäller om tiden för att ådöma den skattskyldige påföljd för sådant brott har förlängts genom beslut enligt 14 a § skattebrottslagen. Beslutet får meddelas efter utgången av tid som anges i 16 §, om beslutet medför att den skattskyldige enligt 12 § skattebrottslagen är fri från ansvar för brott. Beslut enligt första stycket skall meddelas före utgången av kalenderåret efter det år då någon av de där angivna åtgärderna först vidtogs. Beslut enligt andra stycket skall meddelas före utgången av kalenderåret efter det då åtgärd som avses i 12 § skattebrottslagen vidtogs. 1-lar den skattskyldige avlidit skall dock beslut om eftertaxering meddelas inom sex månader från dödsfallet. Beslut om eftertaxering enligt första stycket skall undanröjas av skattemyndigheten, om åtal inte väcks på grundval av den förundersökning som föranlett underrättelsen om brottsmisstanke eller beslutet om tidsförlängning eller, om åtal har väckts, åtalet inte bifalls till någon del. Vad nu sagts gäller dock inte, om den skattskyldige är fri från ansvar med stöd av 12 § skattebrottslagen. Första-fjärde styckena skall också tillämpas om brottet avser ett taxeringsbeslut beträffande en juridisk person och åtgärd som avses i första stycket har vidtagits mot den som har företrätt den juridiska personen eller om företrädaren är fri från ansvar för sådant brott med stöd av 12 § skattebrottslagen.

16 Taxeringslag

Beslut om taxeringsâtgärder 18 § Skattemyndigheten skall i samband med ett grundbeslut eller ett omprövningsbeslut besluta om de taxeringsåtgärder som föranleds av beslutet om inte annat följer av l9 §. 19 § Skattemyndigheten skall snarast efter det att domstol meddelat beslut i ett överklagat taxeringsärende besluta om de taxeringsåtgärder som föranleds av beslutet. Detsamma gäller när omprövningsbeslut fattats av annan skattemyndighet än den som skall besluta om taxeringsátgärder.

Underrättelse om taxeringsbeslut 20 § Underrättelse om taxeringsbeslut skall ske skriftligt.

5 kap. Särskilda avgifter

S kattetillägg 1 § Har den som är skattskyldig i en deklaration eller ett annat skriftligt meddelande, som han avgett till ledning för taxeringsbeslut, lämnat en uppgift som befmns vara oriktig, skall en särskild avgift (skattetillägg) påföras honom. Detsamma gäller om den skattskyldige har lämnat en sådan uppgift i mål om taxering och uppgiften inte godtagits efter prövning i sak eller inte prövats. skattetillägg enligt första stycket utgår med fyrtio procent av den skatt som, om den oriktiga uppgiften hade godtagits, inte skulle ha påförts den skattskyldige eller hans make eller, vad angår förmögenhetsskatt, barn som samtaxerats med den skattskyldige. Skulle den oriktiga uppgiften, om den följts, ha föranlett att skattskyldigs make fått skattereduktion enligt 2 §4 mom. uppbördslagen (1953:272) med för högt belopp, påförs den skattskyldige skattetillägg med fyrtio procent av detta belopp. Vad som nu sagts tillämpas även då dödsbo samtaxerats med annan skattskyldig. Avgiftsberäkning enligt andra stycket sker efter tjugo procent i fall då den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättats med ledning av kontrollmaterial, som normalt är tillgängligt för Skattemyndigheten före utgången av november månad taxeringsåret. Som normalt tillgängligt kontrollmaterial anses inte meddelande från annan skattemyndighet. 2 § Har avvikelse skett från deklarationen med stöd av 4 kap. 3 § påförs den skattskyldige skattetillägg. Tillägget beräknas på den skatt som till följd av uppskattningen påförs den skattskyldige utöver den skatt som annars skulle ha påförts honom. Vid beräkningen skall i övrigt bestämmelserna i l § andra stycket tillämpas. Till den del uppskattningen innefattar rättelse av oriktig uppgift från den skattskyldige skall skattetillägg utgå enligt bestämmelserna i l §. Första stycket tillämpas också om skönsmässig uppskattning med stöd av 4 kap. 3 § på grund av utebliven deklaration har skett och deklaration

Taxeringslag l7

inte kommit in trots att föreläggande sänts ut till den skattskyldige. Tillägget beräknas då på den skatt som till följd av uppskattningen påförs den skattskyldige utöver den skatt som skulle ha påförts enligt de skriftliga uppgifter, som den skattskyldige lämnat till ledning för taxeringsbeslutet. 3 § Beslut om skattetillägg enligt 2 § andra stycket skall undanröjas om deklaration har kommit in till skattemyndighet eller förvaltningsdomstol före utgången av året efter det då beslutet fattades. Detsamma gäller om den skattskyldige gör sannolikt, att han inte fått del av skattsedel eller annan handling med uppgift om skattetilläggets storlek inom den tiden och deklaration har kommit in inom två månader från det han fick sådan kännedom. 4 § Skattemyndigheten skall samtidigt med beslut om eftertaxering enligt 4 kap. 13 § fatta därav föranlett beslut om skattetillägg. 5 § Beslut om skattetillägg på grund av oriktig uppgift i omprövningsärende skall meddelas i samband med taxeringsbeslutet. Beslut om skattetillägg på grund av oriktig uppgift i mål om taxering skall meddelas senast inom ett år från utgången av den månad då domstolens beslut vann laga kraft. 6 § skattetillägg utgår inte i samband med rättelse av en felräkning eller en misskrivning, som uppenbart framgår av deklarationen eller av ett annat skriftligt meddelande från den skattskyldige. Detsamma gäller vid rättelse av oriktig uppgift i fråga om inkomst av tjänst eller kapital, om rättelsen har gjorts eller hade kunnat göras med ledning av kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande enligt lagen (1989:O0) om självdeklaration och kontrolluppgifter och som var tillgänglig för skattemyndigheten före november månads utgång taxeringsåret. skattetillägg utgår inte heller i den mån avvikelsen avser bedömning av ett skriftligt yrkande, såsom fråga om yrkat avdrag eller värde av naturaförmån eller tillgång, och avvikelsen inte gäller uppgift i sak. Har den skattskyldige frivilligt rättat en oriktig uppgift skall skattetilllägg inte utgå. 7 § Ändras tidigare taxeringsbeslut skall utan yrkande vidtas den ändring av beslut om skattetillägg som det ändrade taxeringsbeslutet föranleder.

Förseningsa vgift 8 § Har deklarationsskyldig inte kommit in med självdeklaration inom föreskriven tid, skall en särskild avgift (färseningsavgüt) påföras honom. Sådan avgift påförs aktiebolag med l 000 kronor och annan skattskyldig med 500 kronor. Har skattskyldig, som utan föreläggande skall lämna självdeklaration, inte kommit in med deklarationen senast den l augusti under taxeringsåret, bestäms förseningsavgiften till fyra gånger det belopp som anges i första stycket.

18 Taxeringslag

Förseningsavgift enligt första stycket påförs också skattskyldig som har avgett en förenklad självdeklaration och som inte efterkommit ett föreläggande att avge en allmän självdeklaration inom den tid som föreskrivs i föreläggandet. Har den skattskyldige inom föreskriven tid lämnat en deklarationshandling, som inte är behörigen undertecknad, utgår förseningsavgift endast om handlingen inte fullständigas med underskrift inom den tid som föreskrivs i föreläggande. I sådant fall beräknas avgiften enligt första stycket.

Eftergift av särskild avgift 9 § Särskild avgift får helt efterges, om felaktigheten eller underlåtenheten kan antas ha ett sådant samband med den skattskyldiges ålder, sjukdom, bristande erfarenhet eller därmed jämförligt förhållande att den framstår som ursäktlig. Detsamma gäller om felaktigheten eller underlåtenheten framstår som ursäktlig med hänsyn till den oriktiga uppgiftens beskaffenhet eller annan särskild omständighet. skattetillägg får helt efterges när det belopp som kunde ha undandragits genom felaktigheten eller underlåtenheten är ringa. 10 § Bestämmelserna om eftergift skall beaktas även om yrkande om detta inte har framställts, i den mån det föranleds av vad som har förekommit i ärendet eller målet om särskild avgift.

Övriga bestämmelser om särskild avgift

11 § Särskild avgift får inte påföras sedan den skattskyldige har avlidit. Vid tillämpning av 72 §2 mom. kommunalskattelagen (1928:370), 20 § 2 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller 20 § 2 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt får regeringen meddela befrielse från särskild avgift. 12 § Särskild avgift påförs som slutlig eller tillkommande skatt enligt uppbördslagen (1953:272). skattetillägg, som inte uppgår till 100 kronor, påförs inte. Särskild avgift tillfaller statsverket. Skall någon vid taxering till statlig inkomstskatt påföras skattetillägg, som skall beräknas efter såväl fyrtio som tjugo procent uträknas först skatten på summan av de undanhållna beloppen. Skatten fördelas sedan vid tillämpningen av de skilda procentsatserna efter den kvotdel som vart och ett av de undanhållna beloppen utgör av de sammanlagda undanhållna beloppen. Bestämmelserna i andra stycket tillämpas också, när någon i annat fall än som avses där skall påföras skattetillägg efter skilda procentsatser.

Taxeringslag 19

6 kap. Överklagande

Överklagande av skattemyndighetens beslut

1 § Skattemyndighetens taxeringsbeslut enligt denna lag får överklagas hos länsrätten av 1. skattskyldig i fråga om omprövningsbeslut och beslut om taxeringsåtgärd, 2. länsskattemyndighet i fråga om beslut som fattats av lokal skattemyndighet, 3. riksskatteverket i fråga om beslut som fattats av länsskattemyndighet, 4. kommun i fråga om beslut om taxering till kommunal inkomstskatt.

2 § Överklagande får avse viss fråga som kan ha betydelse för beskatt-

ningen eller i annat ekonomiskt hänseende. Länsskattemyndighet får i överklagande framställa yrkande om taxeringsbeslut som lokal skattemyndighet inte fattat. Motsvarande gäller för riksskatteverket beträffande beslut som länsskattemyndighet inte fattat.

3 § Skrivelsen med den skattskyldiges överklagande skall ha kommit in före utgången av femte året efter taxeringsåret. Är det fråga om ett taxeringsbeslut, som har meddelats efter den 30 juni femte året efter det taxeringsår som beslutet avser, får skrivelsen komma in efter denna tid men inom två månader från det att den skattskyldige fick del av beslutet.

4 § En skrivelse med överklagande av länsskattemyndighet, riksskatteverket eller kommun skall ha kommit in inom tidsfrist som enligt 4 kap. l 1, 16 och 17 §§ gäller för beslut av skattemyndighet eller efter sådan tid men inom två månader från det att det överklagade beslutet meddelades.

Överklagas ett omprövningsbeslut som avser eftertaxering och yrkas

ändring till den skattskyldiges nackdel skall skrivelsen med överklagandet ha kommit in inom två månader från det beslutet meddelades.

5 § 1-lar länsskattemyndighet eller riksskatteverket överklagat ett taxeringsbeslut skall därav föranledd talan om särskild avgift föras samtidigt.

6 § Har klaganden i rätt tid gett in skrivelsen med överklagande till en annan skattemyndighet än den som meddelat det överklagade beslutet eller till en förvaltningsdomstol, får överklagandet ändå prövas. Skrivelsen skall i sådant fall omedelbart sändas till den skattemyndighet som meddelat beslutet.

7 § Klaganden får vid överklagande av taxeringsbeslut yrka följdändring i taxeringsbeslut för annat taxeringsår som föranleds av Överklagandet, trots att den för honom gällande tiden för överklagande gått ut. Följdändring får yrkas även av klagandens motpart.

20 Taxeringslag

Länsskattemyndighet och riksskatteverket får yrka följdändring beträffande annan skattskyldig än den som det överklagade beslutet gäller. Sådant yrkande till nackdel för skattskyldig får dock inte framställas efter utgången av det sjätte året efter det taxeringsår som följdändringen avser.

Överklagande av länsrättens och kammarrättens beslut

8 § Länsrättens beslut rörande befrielse från skyldighet att lämna upplysning eller förete handling som behövs för utredning eller om undantagande av handling från taxeringsrevision får inte överklagas.

9 § Överklagar den skattskyldige länsrättens beslut i mål om taxering

skall skrivelsen med överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag då han har fått del av beslutet.

Överklagas beslutet av länsskattemyndighet, riksskatteverket eller

kommun skall skrivelsen med överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag då beslutet meddelades.

10 § Överklagas kammarrättens beslut i mål om taxering skall skrivelsen

med överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet. ll § Har part överklagat ett beslut i mål om taxering av länsrätt eller kammarrätt får även motparten överklaga beslutet, trots att den för honom gällande tiden för överklagande gått ut. Motparten får överklaga beslutet inom en månad från utgången av den tid inom vilken det första överklagandet skulle ha gjorts. Återkallas eller förfaller det första överklagandet av annan anledning, förfaller också motpartens överklagande.

Företrädare för det allmänna 12 § Om en skattskyldig överklagat skattemyndighetens beslut är länsskattemyndigheten den skattskyldiges motpart i länsrätt och i kammarrätt. 13 § En länsskattemyndighet får uppdra åt viss tjänsteman vid lokal skattemyndighet inom länet eller en annan länsskattemyndighet att föra det allmännas talan i visst ärende eller viss grupp av ärenden. Riksskatteverket får om det föreligger särskilda skäl ta över uppgiften att föra det allmännas talan i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. 14 § Riksskatteverket för det allmännas talan i regeringsrätten. Verket får uppdra åt viss tjänsteman vid skattemyndighet att föra det allmännas talan. 15 § Riksskatteverket och länsskattemyndigheten får föra talan till den skattskyldiges förmån. Riksskatteverket och länsskattemyndigheten har då samma behörighet som den skattskyldige.

Taxeringslag 21

Handläggning vid domstol 16 § En talan får inte ändras i andra fall än som anges i 17 §. Som ändring av talan anses inte när klaganden inskränker sin talan eller, utan att frågan som är föremål för prövning ändras, åberopar en ny omständighet till stöd för talan. 17 § Klagande fåri länsrätten, inom den tid som gäller för överklagande, framställa ett nytt yrkande eller åberopa en ny omständighet om yrkandet eller omständigheten har samband med den fråga som skall prövas och länsrätten finner att yrkandet eller omständigheten utan olägenhet kan prövas i målet. I regeringsrätten och kammarrätten får klaganden inom den tid som avses i första stycket framställa ett nytt yrkande som stöder sig på väsentligen samma grund. Yrkandet får dock inte innebära en beloppsmässig utvidgning av överklagandet. 18 § Länsrätten skall meddela beslut om eftertaxering inom ett år från den dag yrkandet om eftertaxering senast skall ha kommit in till länsrätten. 19 § Länsrätten får pröva en talan mot skattemyndighetens beslut om taxeringsätgärd enligt 4 kap. 19 § till följd av domstols beslut först sedan domstolens beslut vunnit laga kraft. 20 § Domstolen får avstå från att besluta om följdändring enligt 7§ tredje stycket om beslutet skulle framstå som uppenbart oskäligt. 21 § Vid prövning av ansökan om utdömande av vite får även vitets lämplighet bedömas. 22 § Finns flera frågori samma mål får dom ges över någon av dem trots att handläggningen i övrigt inte har avslutats (deldom). 23 § Har i en fråga flera omständigheter var för sig omedelbar betydelse för utgången i ett mål och är det med hänsyn till utredningen lämpligt att sådan del av målet avgörs för sig får särskild dom ges däröver (mellandom). Har mellandom meddelats får rätten förordna att målet i övrigt skall vila till dess domen har vunnit laga kraft. 24 § Vid handläggningen i kammarrätt och länsrätt av mål om särskild avgift skall muntlig förhandling hållas, om den skattskyldige begär det. Muntlig förhandling behövs dock inte om det inte finns anledning anta att avgift kommer att utgå.

7 kap. Övriga bestämmelser

Vite l § Vite får inte föreläggas staten, kommun eller annan menighet eller tjänsteman i tjänsten.

22 Taxeringslag

S tä/(färeträdare 2 § Vid bedömningen av vem som är behörig ställföreträdare för skattskyldig enligt denna lag skall 4 kap. 2 § lagen (l989:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter tillämpas. Uppgift, som lämnats för en skattskyldig som ärjuridisk person, anses ha lämnats av den skattskyldige, om det inte var uppenbart att uppgiftslämnaren saknade behörighet att företräda den skattskyldige.

Granskning av riksrevisionsverket 3 § Vid granskning inom riksrevisionsverket av statens räkenskaper får anmärkning inte framställas i fråga om verkställd taxering.

Ändring i taxeringsbeslut till följd av bestämmelse i

dubbelbeskattningsa vtaI 4 § Föranleder bestämmelse i avtal för att undvika eller lindra dubbelbeskattning, som Sverige har träffat med annan stat, att ändring skall vidtas i fråga om taxeringsbeslut som rör statlig eller kommunal skatt eller i fråga om annan åtgärd varigenom sådan skatt har påförts, får regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, vidta sådan ändring.

Val till skattenämnd 5 § Val av ledamot i skattenämnd förrättas av landstinget. Om det i länet finns en kommun som inte ingári landstingskommunen förrättas valet av landstinget och kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan som länsskattemyndigheten bestämmer efter befolkningstalen. I Gotlands län förrättas valet av kommunfullmäktige i Gotlands kommun. Valet skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många ledamöter som motsvarar den kvot, som erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer valet avser, ökat med l. Om förfarandet vid sådant proportionellt val är särskilt föreskrivet. 6 § Valbar till ledamot i skattenämnd är den som har rösträtt vid val av kommunfullmäktige och är kyrkobokförd i en kommun som ingår i skattemyndighetens verksamhetsområde. Tjänsteman inom skatteförvaltningen eller vid allmän förvaltningsdomstol eller lagfaren domare eller nämndeman i allmän förvaltningsdomstol får inte väljas till ledamot i skattenämnd. Den som har fyllt sextio år eller uppger giltigt hinder är inte skyldig att ta emot uppdrag som ledamot. Skattemyndigheten prövar självmant den valdes behörighet. 7 § Den som har fyllt sextio år har rätt att frånträda uppdrag att vara ledamot. Länsskattemyndigheten får entlediga ledamot om han visar giltigt hinder. Upphör ledamot att vara Valbar, förfaller uppdraget. När ledighet uppkommer, utses en ny ledamot för den tid som återstår.

Taxeringslag 23

Ändras antalet valda ledamöter, får nytillträdande ledamot utses för kortare tid än tre år.

Denna lag träder i kraft den l januari l99l då taxeringslagen (1956:623) skall upphöra att gälla. Den nya lagen tillämpas första gången i ärenden eller mål som rör 1991 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i ärenden eller mål som rör 1990 och tidigare års taxeringar.

2 till

Förslag Lag (l989:O0) om självdeklaration och kontrolluppgifter

1 kap. Inledande bestämmelser l § l denna lag ges bestämmelser om skyldighet att lämna till uppgifter ledning för taxeringsbeslut enligt taxeringslagen (1989:00) samt de övriga ändamål som är särskilt föreskrivna. Om en annan lag innehåller någon bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen. 2 § Begrepp som används i denna lag har samma innebörd som i kommunalskattelagen (1928:370), uppbördslagen (1953:272) och taxeringslagen (l989:00). 3 § Riksskatteverket har samma befogenhet som skattemyndighet att meddela förelägganden.

2 kap. Självdeklaration m.m.

Allmänna bestämmelser l § Uppgifter till ledning för egen taxering lämnas i form av .självdeklaration. 2 § Var och en som är skyldig att deklarera enligt bestämmelserna i 5-9 §§ skall lämna självdeklaration. Efter föreläggande av Skattemyndigheten skall också den, som inte är skyldig att deklarera på grund av nämnda bestämmelser, lämna självdeklaration. 3 § Självdeklaration skall avges på heder och samvete på blankett enligt fastställt formulär för förenklad .självdeklaration eller allmän .självdeklaration. I 12-24 §§ finns bestämmelser om vad som skall tas upp i självdeklaration. I 28-31 §§ finns bestämmelser om hur självdeklaration skall lämnas. 4 § Var och en bör, utöver vad som framgår av deklarationsformuläret eller av annan blankett fastställt meddela enligt formulär, de ytterligare upplysningar som kan vara av betydelse för egen taxering.

Deklarationsskyldighet för fysiska personer 5 § Fysisk person skall, om inte annat följer av 7 §, lämna självdeklara- * tion l. när hans bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 10 000 kronor, 2. om han inte varit bosatt här i riket under hela beskattningsåret eller under denna tid erlagt sjömansskatt, när bruttointäkterna till uppgått sammanlagt minst 100 kronor,

Lag om självdeklaration och kontrolluppgifter 25

3. när hans tillgångar av den art som anges i 3 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt vid beskattningsårets utgång haft ett värde som överstiger 400 000 kronor eller 4. när underlag för skogsvårdsavgift eller statlig fastighetsskatt skall fastställas för honom. Vid bedömandet av deklarationsskyldighet enligt första stycket skall hänsyn inte tas till sådan inkomst eller förmögenhet, för vilken skattskyldighet inte föreligger enligt kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller lagen om statlig förmögenhetsskatt. Har makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och levt tillsammans under större delen därav, var för sig haft inkomst eller förmögenhet, skall vardera makens deklarationsskyldighet bedömas med hänsyn till makarnas sammanlagda inkomst och förmögenhet. Skall någon enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt taxeras för förmögenhet, som tillhör barn eller annan, skall hänsyn tas därtill vid deklarationsskyldighetens bedömande.

6 § Vid tillämpning av vad som stadgas i 5 § första stycket, skall svensk medborgare, som under beskattningsåret tillhört svensk beskickning hos utländsk makt, svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens, delegationens eller konsulatets betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatt utomlands, anses ha varit bosatt här i riket. Detsamma skall gälla sådan persons make samt barn under 18 år, om de har varit svenska medborgare och har bott hos honom. En person, som under beskattningsåret har tillhört främmande makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller beskickningens eller konsulatets betjäning, som inte har varit svensk medborgare och som inte var bosatt här i riket när han korn att tillhöra beskickningen eller konsulatet eller beskickningens eller konsulatets betjäning, skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 5 § första stycket inte anses ha varit bosatt här i riket. Detsamma skall gälla sådan persons make, barn under 18 år och enskilda tjänare om de har bott hos honom och inte har varit svenska medborgare. 7 § Den, som uppburit folkpension, skall med de undantag som anges i *fjärde stycket lämna självdeklaration endast om hans bruttointäkt av en eller flera förvärvskällor under året varit större än belopp motsvarande intäkten för person, som under beskattningsåret inte haft annan intäkt än ålderspension enligt 6 kap. 2 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring och pensionstillskott enligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott. För gift person, som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, beräknas intäkten med utgångspunkt från en pension utgörande 78,5 procent av basbeloppet. För övriga personer beräknas intäkten med utgångspunkt från en pension utgörande 96 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgrund gäller också

26 Lag om .vjälvdeklaration och kontrolluppgifter

för gift person som under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension. Med folkpension avses folkpension i form av ålderspension, förtidspension, änkepension och hustrutillägg. Som folkpension räknas inte barnpension eller Vårdbidrag. Bestämmelserna i första stycket gäller inte i fråga om person vars make är skyldig att lämna självdeklaration eller för person som har varit bosatt i riket endast en del av beskattningsåret. Bestämmelsen gäller inte heller i fråga om ogift person om hans skattepliktiga förmögenhetstillgångar överstiger 90 000 kronor och i fråga om gift person om makarnas gemensamma skattepliktiga förmögenhetstillgångar överstiger l80 000 kronor. 8 § I fråga om deklarationsskyldighet för dödsbo efter person, som har avlidit under beskattningsåret, skall tillämpas vad som skulle ha gällt för den avlidne.

Deklarationsskyldighet för juridiska personer 9 § Följande juridiska personer skall lämna självdeklaration l. aktiebolag, ekonomisk förening, sparbank, ömsesidig skadeförsäkringsanstalt och aktiefond samt sådan stiftelse, fond eller inrättning som har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen, 2. ideell förening, som avses i 7 § 5 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, om dess bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor under beskattningsåret överstigit grundavdraget enligt 8 § nämnda lag, 3. annan juridisk person, om dess bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 100 kronor, 4. juridisk person, vilkens tillgångar av den art som anges i 3 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, vid beskattningsårets utgång haft ett värde som överstiger 400 000 kronor eller, såvitt angår sådan juridisk person som avses i 6 § l mom. b nämnda lag, 25 000 kronor, 5. juridisk person för vilken underlag för skogsvårdsavgift eller statlig fastighetsskatt skall fastställas. Vid bedömandet av deklarationsskyldighet enligt första stycket 2-4 skall hänsyn inte tas till sådan inkomst eller förmögenhet, för vilken skattskyldighet inte föreligger enligt lagen om statlig inkomstskatt eller lagen om statlig förmögenhetsskatt.

Förenklad sjâlvdeklaration 10 § Fysisk person får, om inte annat följer av ll §, lämna förenklad självdeklaration om vad som skall redovisas i fråga om intäkter och avdrag avser endast

Lag om självdeklaration och køntrolluppgifter 27

l. inkomst av annan fastighet beträffande högst två fastigheter vilka den skattskyldige innehaft hela beskattningsåret och för vilka dels intäkten skall beräknas enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370), dels taxeringsvärde har bestämts för beskattningsåret, 2. inkomst av tjänst och annat avdrag än som avses i 33 §2 mom. kommunalskattelagen inte yrkas för kostnader för fullgörande av tjänsten, 3. inkomst av kapital samt avdrag för kostnader yrkas endast för ränta och intäkten utgörs av a) ränta eller b) utdelning på svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder eller ekonomiska föreningar, 4. allmänt avdrag för underhåll av icke hemmavarande barn eller för avgift för pensionsförsäkring, 5. sådant avdrag för nedsatt skatteförmåga, som avses i 50 § 2 mom. andra eller fjärde stycket kommunalskattelagen. 11 § Förenklad självdeklaration får inte lämnas, om l. den skattskyldige eller den med vilken den skattskyldige skall samtaxeras inte varit bosatt här i riket under hela beskattningsåret, 2. den skattskyldige under beskattningsåret haft inkomst av anställning i utlandet eller annars från utlandet haft inkomst eller vid utgången av beskattningsåret där ägt skattepliktig förmögenhet, 3. den skattskyldige under beskattningsåret varit skyldig att betala sjömansskatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt, 4. den skattskyldige är företagsledare i fåmansföretag, närstående till sådan person eller delägare i fåmansföretag eller 5. den skattskyldige skall samtaxeras med person som är skyldig att i självdeklaration lämna uppgift om inkomst av rörelse ellerjordbruksfastighet eller av annan fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt 24§ l mom. kommunalskattelagen (1928:370). 12 § Förenklad självdeklaration skall uppta 1. den skattskyldiges namn, personnummer, postadress och hemortskommun, 2. de uppgifter som behövs för att bestämma om den skattskyldige skall samtaxeras eller inte, 3. de intäkter och avdrag som är att hänföra till inkomst av annan fastighet, varvid särskilt skall anges fastighetens taxeringsvärde för beskattningsåret, 4. de intäkter som är att hänföra till inkomst av tjänst och som den skattskyldige inte har fått meddelande om enligt 3 kap. 57 §, 5. de intäkter som är att hänföra till inkomst av kapital och som den skattskyldige inte har fått meddelande om enligt 3 kap. 57§ samt de avdrag för ränta som den skattskyldige yrkar, 6. sådant räntetillägg som den skattskyldige inte har fått meddelande om enligt 3 kap. 57 §, 7. de avdrag som den skattskyldige yrkar för underhåll av icke hemma-

28 Lag om självdeklaration och kontrolluppgifter

varande barn, för avgift för pensionsförsäkring eller för nedsatt skatteförmåga enligt 50 § 2 mom. andra stycket kommunalskattelagen (1928:370), 8. den skattskyldiges skattepliktiga tillgångar och hans skulder vid utgången av beskattningsåret, om hans skattepliktiga förmögenhetstillgångar uppgick till minst 90 000 kronor eller, om beskattningsbar förmögenhet skall beräknas gemensamt för den skattskyldige och hans make eller barn enligt 12 § l mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, de sammanlagda skattepliktiga förmögenhetstillgångarna uppgick till minst 180 000 kronor, 9. de uppgifter som behövs för beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller av fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. Skall den skattskyldige taxeras för barns eller annans förmögenhet, skall uppgift lämnas också om sådan förmögenhet som om den tillhörde den skattskyldige. Härvid tillämpas första stycket 8.

Allmän sjålvdeklaration 13 § Allmän självdeklaration skall uppta l. den skattskyldiges namn, personnummer eller organisationsnummer, postadress och hemortskommun, beträffande utlänning nationalitet, beträffande utländsk juridisk person det land, där styrelsen haft sitt säte, samt beträffande skattskyldig, som bara under någon del av beskattningsåret varit bosatt i riket, uppgift om den tid, han haft bostad här, 2. alla förvärvskällor, beträffande vilka skattskyldighet för beskattningsåret åligger den skattskyldige; därvid skall i fråga om förvärvskälla, i vilken skattepliktig fastighet ingått, särskilt anges dels beskaffenheten av den skattskyldiges innehav av fastigheten, dels fastighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret eller, om fastigheten inte varit åsatt sådant värde det âret, dess antagliga värde vid taxeringsårets ingång, dels också, om fastigheten inte ingått i förvärvskällan under hela beskattningsåret eller fastigheten ingått däri endast till viss del, hur lång tid eller till vilken del fastigheten ingått i förvärvskällan, 3. de intäkter och de avdrag, som är att hänföra till varje förvärvskälla, 4. de allmänna avdrag, som den skattskyldige yrkar få vid taxeringen, 5. den skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskattningsåret, även om förmögenheten inte uppgår till skattepliktigt belopp, dock endast om och i den mån han är skattskyldig för förmögenhet, 6. beloppet av den preliminära skatt, som genom skatteavdrag erlagts för året näst före taxeringsåret, 7. om deklarationen avser fåmansföretag, delägares eller honom närstående persons namn, personnummer och adress och i förekommande fall aktie- eller andelsinnehav tillika med angivande av röstvärde, om olika röstvärden förekommer, dock att uppgifter inte behöver lämnas för närstående person, som inte uppburit ersättning från, träffat avtal eller haft annat därmed jämförligt förhållande med företaget,

Lag om .självdeklaration och kontrølluppgzfter 29

8. räntetillägg som skall beaktas vid fastställande av underlag för tilläggsbelopp. Allmän självdeklaration skall dessutom innehålla de uppgifter, som för särskilda fall föreskrivs i 16-24 §§ eller som behövs för beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller för beräkning av skogsvårdsavgift enligt lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift eller fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. Om skattskyldig skall taxeras för barns eller annans förmögenhet, skall uppgift lämnas även om sådan förmögenhet.

Gemensamma bestämmelser om självdeklaration 14 § I självdeklaration behöver uppgift inte lämnas beträffande l. avyttring i fall som avses i 35 § 3 mom. första stycket kommunalskattelagen (1928:370), om det sammanlagda försäljningsbeloppet under beskattningsåret uppgått till högst 1 000 kronor, 2. avyttringi fall som avses i 35 § 3 mom. andra stycket kommunalskattelagen, om det sammanlagda försäljningsbeloppet under beskattningsåret uppgått till högst 6 600 kronor eller 3. ersättning som, enligt bestämmelserna i 3 kap. 5 §6, först efter föreläggande av Skattemyndigheten behöver tas upp i kontrolluppgift. 15 § Yrkar skattskyldig avdrag för en skuldränta vid beräkning av inkomst av annan fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370), eller vid beräkning av inkomst av kapital, skall han lämna uppgift om skuldbeloppets storlek vid beskattningsårets utgång och om långivarens namn. Är längivaren en fysisk person skall uppgift också lämnas om dennes personnummer eller adress. Uppgifterna skall lämnas i självdeklarationen eller på annan blankett enligt fastställt formulär.

Ytterligare uppgiftsskyldighet avseende allmän .självdeklaration 16 § Har vid inkomstberäkningen avdrag gjorts för kostnader för representation och liknande ändamål skall vid självdeklarationen fogas uppgift enligt fastställt formulär som visar hur kostnaderna fördelar sig på följande huvudgrupper: 1. kostnader för mat, dryck, betjäning, hotellrum, teaterbiljetter o.d. i samband med affärsförhandlingar och liknande, med angivande av hur mycket av kostnaderna, som avser representation i den skattskyldiges eller hos honom anställds hem, 2. kostnader som avses i 1 i samband med jubileum för företaget, invigning av anläggning för verksamheten, stapelavlöpning och jämförliga händelser, med angivande av hur mycket av kostnaderna som avser representation i den skattskyldiges eller hos honom anställds hem, 3. kostnader i form av underhåll, hyra, löner m.m. avseende fastighet, våning och inventarier, som helt eller huvudsakligen nyttjas för representationsändamål och liknande,

30 Lag om självdeklaration och kontrolluppgifter

4. kostnader för representation gentemot anställda i samband med personalfester, informationsmöten 0.d. och för annan till personalvård hänförlig representation, 5. kostnader för gåvor, som inte är att hänföra till reklam och som inte tagits upp såsom löneförmån på kontrolluppgift, 6. utgivna representationsersättningar och representationsbidrag, med angivande av hur mycket härav som tagits upp på kontrolluppgift, samt 7. övriga representationskostnader. Kostnader för spritdrycker och vin skall - oaktat kostnaderna inte är avdragsgilla vid inkomstberäkningen anges särskilt. 17 § Har den skattskyldige under beskattningsåret avyttrat fast eller lös egendom, skall han vid självdeklarationen foga erforderlig utredning på fastställt formulär för beräkning av skattepliktig realisationsvinst. Detsamma gäller, om skattskyldig under beskattningsåret överfört eller upplåtit egendom under sådana förhållanden att överföringen eller upplåtelsen enligt 35 § 2 mom. sista stycket eller punkt 4 av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen (1928:370) är i fråga om realisationsvinst jämställd med avyttring av fastighet. Har vid avyttring av egendom bestämts att ytterligare ersättning under vissa förutsättningar skall utgå på grund av avyttringen skall uppgift om detta lämnas i självdeklarationen. Har avyttring som avses i första stycket skett under beskattningsåret men skall realisationsvinst som uppkommit vid avyttringen inte tas till beskattning vid taxeringen för det året på grund av att inte någon del av köpeskillingen blivit för den skattskyldige tillgänglig för lyftning, skall i självdeklarationen likväl lämnas uppgift om den avyttrade egendomen, avyttringspriset och tidpunkten då köpeskillingen till någon del blir tillgänglig för lyftning. 18 § Har överenskommelse enligt 3 kap. 2§ andra stycket lagen (l962z38l) om allmän försäkring träffats om att viss ersättning skall anses som inkomst av anställning, skall den som uppbär ersättningen ange detta i sin självdeklaration. Detsamma skall gälla om ersättning från arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är utländsk juridisk person enligt överenskommelse som avses i 3 kap. 2 a § nämnda lag skall hänföras till inkomst av annat förvärvsarbete.

Särskilda bestämmelser för verksamhet som redovisas enligt bokföringsmässiga grunder 19 § Om inkomst avjordbruksfastighet, annan fastighet för vilken intäkterna beräknas enligt 24 § l mom. kommunalskattelagen (1928:370) eller rörelse redovisas enligt bokföringsmässiga grunder med räkenskapsavslutning genom årsbokslut, skall självdeklarationen utöver vad annars är föreskrivet innehålla: l. uppgift om storleken av omsättningen, 2. uppgifter om hur värdesättningen på lager samt fordringar skett, 3. uppgift om hur det bokföringsmässiga vinstresultatetjusterats för att

Lag om .självdeklaration och kontrolluppgifter 31

överensstämma med de för den skattemässiga inkomstberäkningen stadgade grunderna, 4. uppgifter rörande i räkenskaperna gjorda avdrag för värdeminskning, 5. uppgifter rörande gjorda avdrag för avsättningar till pensions- eller andra personalstiftelser eller till fonder eller stiftelser av annat slag, 6. uppgift om vad den skattskyldige tagit ut ur näringsverksamheten i varor, pengar eller annat eller på annat sätt använt för att bestrida levnadskostnader eller för andra utgifter, som inte är hänförliga till omkostnader i verksamheten, samt om andra förmåner som den skattskyldige fått av fastigheten eller rörelsen, 7. uppgift om belopp, som vid inkomstberäkningen dragits av såsom resekostnader, i den mån sådant belopp inte betalts ut till anställda och tagits upp på kontrolluppgifter för dem, dock att, om lämnandet är förenat med synnerliga svårigheter, uppgiften efter medgivande av länsskattemyndigheten i det län, där den skattskyldige skall taxeras till statlig inkomstskatt, får lämnas först efter föreläggande, 8. uppgift om kostnader för reklam, som riktar sig till bestämda personer och som har karaktär av gåva av mer än obetydligt värde, 9. uppgift om kontraktsnedskrivning och kontraktsavskrivning, 10. uppgifter rörande i räkenskaperna gjorda avsättningar för framtida garantiutgifter samt ll. uppgifter rörande sådana i räkenskaperna gjorda avsättningar till internvinstkonto för vilka avdrag yrkats och den del av internvinsten enligt koncernredovisningen som belöper på avsättningarna i fråga. Redovisas inkomst av jordbruksfastighet, annan fastighet för vilken intäkterna beräknas enligt 24 § l mom. kommunalskattelagen eller rörelse enligt bokföringsmässiga grunder men utan räkenskapsavslutning genom årsbokslut, skall beträffande innehållet i självdeklaration i tillämpliga delar gälla även vad som sägs ovan. Vid redovisning av inkomst av rörelse och jordbruksfastighet skall gift skattskyldig uppge art och omfattning av sitt och makens arbete i förvärvskällan samt i övrigt lämna de uppgifter som behövs för att tillämpa anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen. Bestämmelserna i denna paragraf skall av livförsäkringsanstalt, såvitt angår försäkringsrörelse, iakttas endast i vad gäller uppgifter om hur värdesättningen på lager och fordringar skett; härutöver skall iakttas vad som sägs i 21 § om skyldighet att lämna där avsedda uppgifter.

20 § Om ett fåmansföretag eller en näringsidkare som är fysisk person gjort avdrag vid inkomstbeskattningen för något av följande slag av ersättningar vilka har tillgodoförts mottagare i utlandet, skall i självdeklarationen lämnas uppgift om ersättningarnas sammanlagda belopp för varje land. Skyldigheten gäller ersättningar som avser l. ränta, utom sådan som utgår därför att betalning inte erlagts i rätt tid, 2. royalty eller annan ersättning för upphovsrätt eller annan därmed

32 Lag om självdeklaration och kontrolluppgzfter

jämförlig rättighet såsom rätt till patent, varumärke, mönster samt litterärt och konstnärligt verk. 21 § Inländsk försäkringsanstalt, som är skattskyldig för inkomst av försäkringsrörelse, skall i självdeklarationen också lämna uppgift i de avseenden, som anges i 2 § 6 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Detsamma gäller beträffande utländsk livförsäkringsanstalt, som här i riket drivit försäkringsrörelse. Understödsförening, vilken enligt sina stadgar får meddela annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst l 000 kronor för medlem, anses i denna lag som livförsäkringsanstalt i fråga om verksamhet som är hänförlig till livförsäkring. Utländsk skadeförsäkringsanstalt, som här i riket drivit försäkringsrörelse, skall i självdeklarationen lämna uppgift om premieinkomsten häri riket, fördelad på dels sjöförsäkring samt land- och lufttransportförsäkring, dels annan försäkring. Vidare skall lämnas uppgift om den eller de kommuner, där sysslomannen (generalagenten) haft kontor samt, då flera kontor funnits, uppgift om de vid varje kontor influtna premiekostnaderna, fördelade på nämnda olika slag av försäkring. 22 § Har deklarationsskyldig under beskattningsåret fört räkenskaper i jordbruk eller skogsbruk som bedrivits av honom, annan fastighet för vilken intäkterna beräknas enligt 24 § l mom. kommunalskattelagen (1928:370) eller rörelse, skall vid hans självdeklaration fogas en bestyrkt avskrift av balansräkningen för beskattningsåret och balansräkningen för det närmast föregående räkenskapsåret samt av resultaträkningen för beskattningsåret, om sådan räkning ingått i bokföringen. Har i bokföringen tagits in ett särskilt balanskonto eller vinst- och förlustkonto och avviker detta konto från räkning som nyss sagts, skall vid deklarationen också fogas en bestyrkt avskrift av kontot. Har fåmansföretag i sin bokföring använt annat samlingskonto för intäkter och kostnader, skall en bestyrkt avskrift av sådant konto bifogas. Redovisat fåmansföretag likvida medel i sammansatt post i balansräkningen, skall i självdeklarationen belopp som visar kassabehållningen uppges särskilt. Vid självdeklarationen skall vidare fogas uppställningar enligt fastställt formulär med de uppgifter som behövs för att tillämpa gällande bestämmelser om avdrag för värdeminskning samt utdrag av räkenskaperna för att styrka dessa uppgifter. För aktiebolag, ekonomisk förening och ömsesidigt försäkringsbolag skall lämnas bestyrkt avskrift eller tryckt exemplar av förvaltnings- och revisionsberättelser, som avgetts för beskattningsåret. För fåmansföretag skall också lämnas förteckning som avses i 12 kap. 9 § aktiebolagslagen (1975:1385) samt förteckning över utbetald rörlig ränta till personer som avses i femte stycket av anvisningarna till 41 c § kommunalskattelagen. För inländsk skadeförsäkringsanstalt skall lämnas bestyrkt avskrift av protokoll eller annan handling, som visar hur resultaträkningen och balansräkningen för beskattningsåret slutligt fastställts samt hur vinsten för samma år disponerats.

Lag om gälvdeklaratiøn och kontrolluppgifter 33

23 § Deklarationsskyldig, som avses i 22 § och som för beskattningsåret enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. i sin balansräkning redovisar pensionsskuld under rubriken Avsatt till pensioner, skall i självdeklarationen under den särskilda underrubriken Avdragsgilla pensionsåtaganden redovisa vad som avser sådana pensionsåtaganden för vilkas tryggande avdragsrâtt föreligger enligt punkt 2 d jämfört med punkt 2 e av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen (1928:370). Sådan redovisning skall avse förhållandena vid såväl beskattningsårets ingång som dess utgång.

Särskilda bestämmelser för företagsledare m.fl. i fâmansfäretag 24 § Företagsledare i fåmansföretag och närstående till sådan person samt delägare i företaget skall vid självdeklaration foga uppställning enligt fastställt formulär med de uppgifter som behövs för att tillämpa gällande bestämmelser rörande beräkningen av hans inkomst från företaget. Därvid skall uppgift lämnas bl.a. om hans arbetsuppgifter i företaget, om vad han tillskjutit till eller uppburit från företaget i form av pengar, varor eller annat, om utgifter för hans privata kostnader som företaget betalat samt om avtal eller andra därmed jämförliga förhållanden mellan honom och företaget.

Särskild uppgiftsskyldighet fär handelsbolag mfl. 25 § Vanligt handelsbolag, kommanditbolag och rederi för registreringspliktigt fartyg skall varje år till ledning för delägares taxering lämna särskild uppgift för varje delägare angående den delägaren tillkommande andelen av bolagets eller rederiets inkomst och värdet av hans andel eller lott i bolaget eller rederiet. Särskild uppgift skall avfattas enligt bestämmelserna för allmän självdeklaration. Till uppgiften skall fogas de i 22 § första och andra styckena nämnda handlingarna. Uppgiften skall lämnas i den ordning som anges i 28 och 29 §§ i fråga om självdeklaration. Bestämmelserna i första och andra styckena gäller i tillämpliga delar även sådant oskiftat dödsbo som vid inkomst- och förmögenhetstaxering skall anses som handelsbolag.

Särskild uppgiftsskyldighet för vissa stiftelser och föreningar

26 § Stiftelse eller förening, som är helt eller delvis frikallad från skattskyldighet, skall i fall som anges nedan lämna särskild uppgift om inkomst och förmögenhet, som inte uppgetts till beskattning i självdeklaration. Uppgiftsskyldighet enligt första stycket åligger l. pensionsstiftelse som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., 2. personalstiftelse som avses i lagen om tryggande av pensionsutfäs-

34 Lag om självdeklaration och kontrolluppgifter

telse m.m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, 3. stiftelse som har till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar, 4. stiftelse som har till huvudsakligt ändamål att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd till undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, 5. förening, som är hänförlig under 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, samt 6. förening och stiftelse, som avses i 7 § 5 mom. nionde stycket och 6 mom. sjätte stycket lagen om statlig inkomstskatt. Särskild uppgift lämnas på blankett enligt fastställt formulär. Blanketten eller bilaga till denna skall ta upp inkomster och utgifter under räkenskapsår, som gått till ända närmast före taxeringsåret, samt tillgångar och skulder vid räkenskapsårets början och slut. Vidare skall lämnas upplysning om de omständigheter, som anses böra föranleda frikallelse från skattskyldighet. Särskild uppgift lämnas varje år senast den 31 mars i den ordning som anges i 29 § i fråga om självdeklaration, om inte länsskattemyndigheten efter framställning medgett befrielse för viss tid från nämnda skyldighet. Sådant medgivande får återkallas. Det åligger stiftelse eller förening, som avses i denna paragraf, att efter föreläggande av skattemyndigheten meddela de ytterligare upplysningar, som kan behövas för att bedöma stiftelsens eller föreningens skattskyldighet.

A nmälningsskyldighet om nedsättning av utländsk skatt

27 § l-lar skattskyldig fått avräkning av utländsk skatt från sin inkomstskatt eller förmögenhetsskatt enligt bestämmelser i dubbelbeskattningsavtal eller enligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt och nedsätts härefter den utländska skatten, är han skyldig att anmäla detta till länsskattemyndigheten. Anmälan skall göras inom tre månader från det att den skattskyldige fått del av det beslut genom vilket den utländska skatten nedsatts och skall avfattas på fastställt formulär. Till anmälan skall fogas beslutet eller bestyrkt kopia av detta.

Tidpunkt och sätt för att lämna självdeklaration m.m.

28 § Självdeklaration, som skall lämnas utan föreläggande, skall, om inte annat följer av andra stycket, lämnas senast den 15 februari under taxeringsåret. Följande deklarationsskyldiga får lämna självdeklaration senast den 31 mars under taxeringsåret, nämligen l. staten, landstingskommun, kommun och annan dylik menighet, 2. den som nästföregående år varit skyldig att föra räkenskaper, om

Lag om Självdeklaration och kontrolluppgifter 35

räkenskapsåret slutat senare än den 31 augusti året före taxeringsäret, 3. delägare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag eller rederi om vid 2 angivna förutsättningar föreligger beträffande bolaget eller rederiet, 4. person, som skall beskattas enligt för gift skattskyldig gällande bestämmelser tillsammans med person som avses vid 2 eller 3, 5. hemmavarande barn under 18 år till deklarationsskyldig som avses vid 2, 3 eller 4. 29 § Självdeklaration och därtill hörande handlingar skall lämnas till Skattemyndigheten eller till mottagningsställe som godkänts av länsskattemyndigheten. 30 § De i 22§ tredje och fjärde styckena omtalade handlingarna skall lämnas samtidigt med och fogas vid den eller de självdeklarationer, som den skattskyldige avger. Möter hinder därför, skall handlingarna lämnas inom två veckor efter det de upprättats. 31 § Självdeklaration och annan uppgift eller upplysning till ledning för egen taxering, som skall lämnas först efter föreläggande, skall lämnas på det sätt och inom den tid, som anges i föreläggandet. Skyldighet föreligger dock inte att på grund av föreläggande lämna självdeklaration eller uppgift vid en tidigare tidpunkt än handlingen annars skulle ha lämnats.

Anstând med att lämna .vjälvdeklaration 32 § Visar någon att han är förhindrad på grund av särskilda omständigheter att lämna Självdeklaration inom föreskriven tid, får han efter ansökan beviljas anstånd med att lämna självdeklarationen. Anstånd får inte utan att synnerliga skäl föreligger medges längre än till utgången av maj månad under taxeringsåret. Ansökan enligt första stycket görs hos och prövas av den lokala skattemyndigheten inom vars verksamhetsområde sökandens hemortskommun för beskattningsåret är belägen eller, om sökanden saknar hemortskommun i riket, den lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi. Har ansökan gjorts hos en annan lokal skattemyndighet skall denna pröva ansökan om tiden inte medger att ansökan överlämnas till rätt myndighet. 33 § Den, som i varaktigt bedriven rörelse biträder deklarationsskyldiga med att upprätta självdeklaration, kan för sådana deklarationsskyldiga som avses i 28 § andra stycket efter ansökan få tillstånd att enligt tidsplan lämna deklarationer under tiden den l april - den 31 maj under taxeringsåret. Vid ansökningshandlingen skall fogas förteckning över de deklarationsskyldiga. I förteckningen upptagen deklarationsskyldig skall, om tillståndet medges, anses ha fått anstånd med att lämna deklarationen till den dag då deklaration senast får lämnas enligt tidsplanen. Ansökan enligt första stycket görs hos och prövas av den lokala skattemyndigheten i det fögderi inom vilket sökanden utövar sin rörelse.

36 Lag om .vjälvdeklaratiøn och kontrolluppgifter

Föreläggande att fullgöra deklarationsskyldighet 34 § Den som inte har fullgjort sin deklarationsskyldighet i rätt tid får föreläggas av Skattemyndigheten att lämna självdeklaration. Är avlämnad självdeklaration inte upprättad så som föreskrivs i detta kapitel får Skattemyndigheten förelägga den deklarationsskyldige att komma in med de uppgifter som saknas eller, om deklarationen är bristfällig i väsentliga avseenden, med ny, på behörigt sätt upprättad deklaration. Vad som sägs i första och andra styckena gäller i tillämpliga delar också de övriga uppgifter som anges i detta kapitel och lämnas till ledning för taxeringsbeslut.

3 kap. Kontrolluppgifter m.m.

Allmänna bestämmelser l § Uppgifter till ledning för annans taxering och för registrering av preliminär skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, lämnas i form av kontrolluppgift. 2 § Den som är uppgiftsskyldig enligt bestämmelserna i detta kapitel skall, om inte annat föreskrivs, varje år lämna kontrolluppgift för det föregående kalenderåret. I 53-60 §§ finns gemensamma bestämmelser om utformning av kontrolluppgifter och hur de skall lämnas. 3 § Länsrätten får på framställning av en uppgiftsskyldig som förelagts att lämna kontrolluppgift, som enligt bestämmelserna i detta kapitel skall lämnas först efter föreläggande, befria honom från denna skyldighet när det föreligger särskilda skäl och l. uppgiften omfattas av den skattskyldiges tystnadsplikt eller 2. andra särskilda omständigheter gör att uppgiften inte bör komma till någon annans kännedom.

Kontrolluppgifter om län m.m. 4 § Kontrolluppgift om lön, arvode, annan ersättning eller förmån skall lämnas av l. myndighet, 2. aktiebolag, ekonomisk förening, fond, stiftelse och annan juridisk person än dödsbo, 3. fysisk person och dödsbo, som bedrivit rörelse eller jordbruk eller som innehaft annan fastighet, i fråga om förmåner som utgått från sådan förvärvskälla. Kontrolluppgift skall lämnas för a) den som hos den uppgiftsskyldige innehaft anställning eller uppdrag eller utfört tillfälligt arbete,

Lag om sjâlvdeklaration och kontrolluppgifter 37

b) den som av den uppgiftsskyldige åtnjutit pension, livränta eller periodiskt utgående ersättning eller annan förmån. Uppgiftsskyldighet enligt första och andra styckena föreligger även i tillämpliga delar för l. fysisk person som varit skyldig att göra skatteavdrag enligt uppbördslagen (l953:272); avseende den på vilkens inkomst skatteavdrag skulle ha gjorts, 2. den som har gjort avdrag för preliminär A-skatt eller avdrag enligt lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar; avseende den för vilken avdrag har gjorts. Kontrolluppgift skall uppta utgiven ersättning eller förmån samt avdragen preliminär skatt. I 6-12 §§ lämnas närmare föreskrifter om vad som skall iakttas när kontrolluppgift lämnas.

5 § Uppgiftsskyldighet enligt 4§ föreligger först efter föreläggande av Skattemyndigheten beträffande 1. ersättning och förmån i anledning av tillfälligt arbete, om det som mottagaren sammanlagt åtnjutit haft ett lägre värde än 100 kronor för hela året, 2. ersättning och förmån till någon i anledning av tillfälligt arbete på annan fastighet än jordbruksfastighet, om vad som sammanlagt getts ut har lägre värde än 300 kronor för hela året och det inte utgör avdragsgill omkostnad i förvärvskällan rörelse, 3. utbetalning till rörelseidkare av ersättning för tillfälligt arbete, om ersättningen utgör intäkt av rörelse för mottagaren och arbetsgivaravgifter inte skall beräknas på grundval av ersättningen, 4. i tjänst som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) utgiven förmån, som inte utgör skattepliktig intäkt för mottagaren, 5. förmåner i annat än pengar som enligt 32 § 3 e mom. första stycket kommunalskattelagen inte skall tas upp som intäkt, 6. kostnadsersâttning för resa i tjänsten inom riket med allmänt kommunikationsmedel eller taxi, motsvarande gjorda utlägg, annan kostnadsersättning för resa i tjänsten som inte överstiger sammanlagt l 000 kronor, och representationsersättning, motsvarande gjorda utlägg, sammanlagt inte överstigande 500 kronor, samt därjämte traktamentsersättning vid vistelse i tjänsten utom tjänstgöringsorten, som sammanlagt inte överstiger 500 kronor eller inte avser mer än 24 dagar för år räknat, om i kontrolluppgiften anmärks att ersättning av nämnda slag utgått (se även 12 §), 7. förmån från stiftelse, om vad som utgetts uppenbarligen inte utgör skattepliktig intäkt för mottagaren, 8. ersättning eller förmån, för vilken mottagaren erlagt sjömansskatt, 9. ersättning för uppdrag enligt 4 § 1-3 lagen (1982:1006) om avdragsoch uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar i fråga om fastighet eller bostadslägenhet, som avses i 8 § första stycket nämnda lag, om avdrag för skatt inte har gjorts.

38 Lag om självdeklaration och kontrolluppgifter

Är den uppgiftsskyldige ett fåmansföretag, eller en till ett sådant företag hörande personalstiftelse, skall dock uppgifter avseende företagsledaren eller honom närstående person eller delägare i företaget lämnas utan föreläggande av skattemyndigheten. 6 § I kontrolluppgift skall utgiven förmån tas upp oavsett om den utgått kontant eller som naturaförmån eller utgjort ersättning för kostnader som mottagaren betalat. Har mottagaren haft att erlägga vederlag för åtnjuten naturaförmån, skall uppgift om förmånen och vederlaget lämnas. Avser förmån endast en del av året, skall uppgift lämnas om den tid, för vilken förmånen utgått. 7 § Värdet av naturaförmån skall anges och beräknas i enlighet med bestämmelserna i 42 § kommunalskattelagen (1928:370) samt anvisningarna utom punkt 2 tredje stycket andra meningen och punkt 4 andra stycket av anvisningarna. I fråga om annan bostadsförmån än förmån av semesterbostad skall värdet av förmånen anges och beräknas i enlighet med bestämmelserna i 8 § tredje stycket uppbördslagen (1953:272). 8 § Om det när lön betalats ut gjorts avdrag för löntagares eller hans efterlevandes pensionering, skall i kontrolluppgiften anges bruttolönen och vad som dragits av. Avser livränta skadestånd till följd av personskada skall anges om livräntan utgör skattepliktig intäkt. 9 § Av kontrolluppgift skall framgå om arbetsgivaren har att för utgett belopp betala arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. I kontrolluppgift skall särskilt för sig tas upp representationsersättning och särskilt för sig annan kostnadsersättning än resekostnads- och traktamentsersättning. I kontrolluppgift skall särskilt för sig tas upp sådant avdrag som har gjorts för preliminär A-skatt eller enligt lagen (1982:1006) om avdragsoch uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar. 10 § I kontrolluppgift skall lämnas uppgift om lån som har lämnats räntefritt, eller mot ränta som understiger sedvanlig ränta, till arbetseller uppdragstagare, om det sammanlagda värdet av förmåner av detta slag uppgår till mer än 2 000 kronor. Uppgiften skall avse förmånens värde. ll § I kontrolluppgift, som tar upp särskild resekostnads- och traktamentsersättning, skall anges beloppet av dels resekostnadsersättning och dels traktamentsersättning samt den tid för vilken traktamentsersättning utgått. Därvid skall uppgifter lämnas om traktamentsersättning dels för förrättningar inom riket i enlighet med vad nedan sägs och dels för förrättningar utom riket. I fråga om förrättningar inom riket skall uppgifter lämnas särskilt för a) förrättningar som inte varit förenade med övernattning (endagsförrättningar),

Lag om gälvdeklaratiøn och kontrolluppgzfrer 39

b) förrättningar som varit förenade med övernattning men inte medfört vistelse mer än femton dygn i följd på en och samma ort (korttidsförrättningar), samt c) övriga resor (långtidsförrättningar). För endagsförrättning uppges utgiven traktamentsersättning och antal av antalet dagar för endagsförrättningar medräkdagar. Vid beräkning som varat högst fyra timmar. Förrättnas inte sådan endagsförrättning, ning som varat mer än fyra timmar men högst tio timmar räknas som halv dag. Längre förrättning räknas som hel dag. För korttids- och långtidsförrättningar uppges utgiven traktamentseroch antal nätter övernattning skett. De första femton dygnen av sättning varje långtidsförrättning uppges såsom korttidsförrättning. I kontrolluppgift skall i förekommande fall särskilt anmärkas, att arbetsgivaren utöver traktamentsersättningen, haft utgifter för den anställdes bostad eller uppehälle under förrättningen. 12 § Om länsskattemyndigheten i det län där arbetsgivarens hemortskommun är belägen medger det, behöver arbetsgivaren, i stället för att lämna uppgift enligt ll § om traktamentsersättning vid förrättning inom riket, endast anmärka i kontrolluppgiften att sådan ersättning utgått. Förutsättning för medgivande är att ersättning utgår enligt sådana grunder att den kan antas inte komma att överstiga avdragsgill ökning i levnadskostnaderna. Motsvarande medgivande kan lämnas även beträffanför färd med allmänt kommunikationsmedel. de resekostnadsersättning lämnas endast om arbetsgivaren har Medgivande enligt första stycket ett större antal anställda, som mera regelbundet företar tjänsteresor, och medgivandet bedöms vara utan olägenhet för taxeringsarbetet. Medgivande får inte lämnas fâmansföretag i fråga om uppgifter rörande företagsledaren och honom närstående personer samt delägare i företaget. Lämnat medgivande gäller tills vidare. Det kan begränsas till en viss grupp av anställda. Ansökan om medgivande enligt första stycket görs hos länsskattemyndigheten senast den 31 oktober året före taxeringsåret.

K ontrolluppgifter om sjukpenning m.m. samt vissa bidrag, städ och ersättningar 13 § Kontrolluppgift om sjukpenning, föräldrapenning, Vårdbidrag, kontant arbetsmarknadsunderstöd samt annan förmån i form av bidrag, stöd eller ersättning som är skattepliktig intäkt för mottagaren skall lämnas av l. riksförsäkringsverket, 2. allmän försäkringskassa, 3. arbetslöshetskassa, 4. universitet och högskola, 5. vuxenutbildningsnämnd, 6. länsarbetsnämnd samt 7. den som utgett ersättning enligt 14 eller 15 § lagen (1983:1070) om

40 Lag om självdeklaratiøn och kontrolluppgifter

arbete i ungdomslag hos offentlig arbetsgivare eller stöd enligt 6 § förordningen (1983:1079) om statsbidrag till verksamheten med ungdomslag, m.m. Kontrolluppgift skall lämnas för den som åtnjutit förmånen om det utbetalda beloppet uppgår till sammanlagt minst 100 kronor för hela året. Kontrolluppgiften skall uppta utbetalt belopp och avdragen preliminär A-skatt. Riksförsäkringsverket skall, i fråga om sjukpenning, i kontrolluppgiften ange om utbetalt belopp avser anställning eller annat förvärvsarbete.

Kontrolluppgifter om viss pension och livränta samt vissa försäkringar 14 § Kontrolluppgift om pension och livränta skall lämnas av försäkringsanstalt och understödsförening avseende a) belopp som betalats ut på grund av försäkring av den art att skatteplikt för beloppet föreligger och b) livränta som getts ut till följd av personskada eller ersättning på grund av sådan kollektiv sjukförsäkring som avses i 32 §3 a mom., punkt 16 av anvisningarna till 21 § eller punkt 11 av anvisningarna till 28§ kommunalskattelagen (1928:370) även om utgett belopp inte är av skattepliktig natur. Kontrolluppgift skall lämnas för den till vilken beloppet har betalts ut om det utbetalade beloppet uppgår till sammanlagt minst 200 kronor för hela året. Kontrolluppgiften skall uppta utbetalt belopp och avdragen preliminär A-skatt. Har skattepliktigt engångsbelopp getts ut till följd av personskada skall särskilt anmärkas om skattepliktigt engångsbelopp getts ut tidigare på grund av samma skada. Om så är fallet skall beloppets storlek och utbetalningsåret anges. 15 § Kontrolluppgift om försäkrings värde skall lämnas av försäkringsanstalt och understödsförening avseende sådan livförsäkring som avses i punkt 6 av anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Kontrolluppgift skall lämnas för den som är ägare till försäkringen eller är förmånstagare med förfoganderätt till sådan försäkring, om värdet av en eller flera försäkringar uppgår till minst l 000 kronor. Kontrolluppgiften skall uppta försäkringarnas värde vid årets utgång. 16 § Kontrolluppgift enligt 14 eller 15 §, som avser pensionsförsäkring tagen på annat sätt än i samband med tjänst, skall innehålla uppgift om tidigare och nuvarande ägare till försäkringen och, om möjligt, fång varigenom äganderätten övergått samt, i förekommande fall, den som fått förfoganderätten till försäkringen. Kontrolluppgift enligt 14 eller 15 §, som avser pensionsförsäkring tagen i samband med tjänst, skall innehålla uppgift om den som enligt tjänsteavtalet skall åtnjuta pensionsförmånen. 17 § Kontrolluppgift om ändring av pensionsförsäkring skall lämnas av försäkringsanstalt om försäkring, som meddelats med tillämpning av

Lag om självdeklaration och kontrolluppgifter 41

äldre bestämmelser i punkt l av anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen (1928:370), ändrats eller förmånstagare under beskattningsåret satts in till försäkringen, i strid mot de nya bestämmelserna i nämnda punkt Kontrolluppgift skall lämnas för försäkringstagaren. Kontrolluppgiften skall uppta vidtagen ändring samt den mot försäkringen svarande premiereserven och övriga tillgodohavanden vid tidpunkten för ändringen. 18 § Efter föreläggande av Skattemyndigheten skall försäkringsanstalt eller understödsförening lämna kontrolluppgift beträffande en namngiven person. Kontrolluppgift skall avse arten av uppgiven försäkring, beloppet av premie eller annan avgift, tid då sådan mottagits, utbetalt försåkringsbelopp samt värdet och arten av åtnjutna förmåner i övrigt, som inte uppgetts enligt annan föreskrift.

Kontrolluppgifter om royalty, näringsbidrag och räntebidrag 19 § Kontrolluppgift om royalty eller liknande avgift skall lämnas av den som betalt ut royalty eller periodiskt utgående avgift för rättighet av goodwills natur, såsom varumärke, ñrmanamn o.d., eller för att utnyttja patent, mönster o.d. Kontrolluppgift skall lämnas för den till vilken royaltyn eller avgiften betalats ut. Kontrolluppgiften skall uppta utbetalt belopp och avdragen preliminär A-skatt. 20 § Kontrolluppgift om näringsbidrag skall lämnas av den som lämnat stöd som avses i punkt 2 av anvisningarna till 19 § kommunalskattelagen (1928:370). Kontrolluppgift skall lämnas för den som enligt beslut skall åtnjuta stöd. Kontrolluppgiften skall uppta näringsbidraget eller det belopp som eftergetts samt datum för utbetalningen av bidraget eller beslutet om eftergift och stödets ändamål. 21 § Kontrolluppgift om räntebidrag eller eftergift på räntelánefordran skall lämnas av bostadsstyrelsen. Kontrolluppgift skall lämnas för fysisk person som erhållit bidrag eller eftergift. Kontrolluppgiften skall uppta debiterad ränta, räntebidrag, eftergiven ränta eller amortering samt lånenummer.

K ontrolluppgzyfter om räntor m.m. 22 § Kontrolluppgift om ränta och fordran skall lämnas av l. Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag, 2. den som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat sätt yrkesmässigt ombesörjt att pengar blivit räntebärande, 3. den som gett ut skuldförbindelse för den allmänna marknaden, 4. förening som från medlemmar mottagit pengar för förräntning och 5. riksgäldskontoret i fråga om utbetalning av ränta på statens sparobligationer. Kontrolluppgift skall lämnas för den som gottskrivits ränta eller till

42 och kontrolluppgifter Lag om självdeklaratiøn

vilken ränta betalats ut (borgenär). Kontrolluppgiften skall uppta den ränta som den uppgiftsskyldige sammanlagt gottskrivit eller betalat ut till borgenären samt dennes sammanlagda fordran på den uppgiftsskyldige vid årets utgång. Innehas ett konto av mer än en person skall ränta och fordran fördelas lika mellan innehavarna, om inte annat förhållande är känt för den uppgiftsskyldige. I fråga om konto för vilket samtliga innehavare inte redovisas enligt bestämmelserna i 55 § andra stycket skall dock den totala räntan och fordran redovisas utan fördelning. Avser en utbetalning också annat än ränta och kan den uppgiftsskyldige inte ange hur stor del därav som utgör ränta, skall i stället för ränta det sammanlagt utbetalda beloppet redovisas. 23 § Uppgiftsskyldighet enligt 22 § föreligger inte l. då borgenären utgörs av bank, hypoteksinstitut, försäkringsanstalt, aktiebolag eller förening eller stiftelse som tilldelats organisationsnummer, 2. för ränta som i fråga om Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag inte avser bolagets verksamhet beträffande skuldförbindelser för den allmänna marknaden och som i fråga om övriga uppgiftsskyldiga inte hänför sig till sådan verksamhet som avses i 22 § första stycket, 3. för ränta som inte utgör skattepliktig inkomst enligt 3 § lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer eller lagen (1983:891) om skattelättnader för allemanssparande, 4. för ränta och fordran på konto, för vilket inte finns person- eller organisationsnummer och som öppnats före den 1 januari 1985, om räntan för kontohavaren uppgår till mindre än 100 kronor eller - om kontot innehas av mer än en person - räntan för var och en av kontohavarna understiger 100 kronor, 5. för ränta och fordran på konto om borgenärens sammanlagda ränta på ett eller flera konton uppgår till mindre än 100 kronor varvid ränta som enligt andra bestämmelser i detta stycke är undantagen från uppgiftsskyldighet inte skall medräknas, 6. för ränta och fordran på särskilt konto i bank enligt skogskontolagen (1954:142), lagen (1979:611) om upphovsmannakonto eller lagen (198212) om uppñnnarkonto. 24 § Efter föreläggande av Skattemyndigheten skall bankaktiebolag, sparbank eller annan penninginrättning lämna kontrolluppgift för namngiven person. Kontrolluppgift skall avse gottgjord ränta för föregående år, beloppet av innestående medel vid viss angiven tidpunkt samt insättningar och uttag under viss tid. 25 § Efter föreläggande av Skattemyndigheten skall annan än penninginrättning, som betalt ut ränta eller haft skuld som inte gällt lån mot obligationer, förlagsbevis eller andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar, lämna kontrolluppgift för varje borgenär. Kontrolluppgift skall avse namn, hemvist, räntans belopp under föregående år och skulden vid viss angiven tidpunkt.

Lag om självdeklaration och kontrolluppgifter 43

26 § Efter föreläggande av Skattemyndigheten skall fysisk eller juridisk person, som haft fordran, lämna kontrolluppgift för namngiven person Kontrolluppgift skall avse ränteinkomst från gäldenären och (gäldenär). beloppet av hans skuld vid viss angiven tidpunkt.

K antrølluppgrfter m.m. om aktier och andra värdepapper 27 § Kontrolluppgift om utdelning och innehav skall lämnas av l. den som utbetalt utdelning på aktie i svenskt aktiebolag, på vilket 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller lagen (1987:623) om förenklad aktiehantering är tillämplig, 2. bank, som avses i 1 § aktiefondslagen (1974:931) och som utbetalt utdelning på andel i svensk aktiefond för vilken register förs enligt 31 § sistnämnda lag, 3. fondbolag, som avses i 1 §aktiefondslagen och som förvaltar svensk aktiefond för vilken register förs enligt 31 § sistnämnda lag samt 4. den som utbetalt utdelning från utländsk juridisk person, om utdelningen utbetalats genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags försorg. Kontrolluppgift skall lämnas för a) fysisk eller juridisk person som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället och b) för fysisk person som hos den uppgiftsskyldige varit antecknad som innehavare av aktie eller andel i aktiefond eller utländsk juridisk person. Kontrolluppgiften skall uppta utbetald utdelning och, för fysisk person som avses i andra stycket b, även innehavet vid årets utgång. 28 § Särskild uppgift om utdelning eller ränta skall lämnas av den, som har fått utdelning på aktier i svenskt aktiebolag, på vilket 3 kap. 8§ aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap. 8 § försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8 § bankaktiebolagslagen (1987:619) inte är tillämplig, samt den som här i riket har fått a) utdelning på andelar i svensk ekonomisk förening, svensk aktiefond, för vilken register inte förs enligt 31 § aktiefondslagen (1974:931), eller, om den inte har betalts ut genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag, från utländsk juridisk person eller b) ränta, vilken har erlagts mot att kupong eller kvitto lämnats och inte har betalts ut genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag, på obligation, förlagsbevis eller annan för den allmänna rörelsen avsedd förskrivning. Särskild uppgift skall lämnas när utdelningen eller räntan tas emot. Lyfts beloppet för annans räkning, och överlämnas inte därvid en av denne avgiven särskild uppgift, skall en sådan i stället lämnas av den, som lyfter beloppet. Därvid skall uppges namn och hemvist på den, för vars räkning beloppet lyfts. Får någon utdelning eller ränta mot kupong, som han har förvärvat utan det värdepapper kupongen tillhör, skall också uppges namn och hemvist på den, från vilken kupongen har förvärvats.

44 självdeklaration och kontrolluppgifter Lag om

Särskild uppgift avfattas på blankett enligt fastställt formulär och lämnas till den, som betalar ut utdelningen eller räntan. Denne skall se till att uppgift lämnas, innan betalning sker. 29 § Den som begär registrering hos Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag av värdepapper, som avses berättiga till utdelning från utländsk juridisk person eller som åsyftas i 28 § första stycket b, skall samtidigt lämna uppgift om namn och hemvist på den, för vilkens räkning utdelningen eller räntan skall lyftas. Ãndras förhållande om vilket sådan uppskall den som har lämnat uppgiften utan dröjsmål angift har lämnats, mäla detta skriftligt till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag. Bank eller fondkommissionär, som är auktoriserad som förvaltare av aktier enligt lagen (1987:623) om förenklad aktiehantering, är skyldig att lämna sådan uppgift som rör ränta efter anmodan från Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag. Sådan anmodan får inte göras senare än fem år efter det att räntan betalts ut. 30 § Med uppgifter, som har lämnats enligt 28 eller 29 § och rör utdelning på svenska aktier eller andelar i svensk aktiefond, skall förfaras enligt kupongskattelagen (1970:624).

Övriga enligt 28 eller 29 § avgivna uppgifter, som avser utdelning, skall

av den som har tagit emot uppgifterna lämnas i den ordning som gäller för kontrolluppgifter. Har i något fall utdelning betalts ut utan att uppgiftsskyldigheten har fullgjorts, skall vid uppgifternas avlämnande lämnas upplysning härom. 31 § I den omfattning och ordning riksskatteverket bestämmer skall, utöver vad som framgår av 28 och 29 §§, svenskt bolag eller svensk ekonomisk förening lämna kontrolluppgift rörande utbetald utdelning. Detsamma gäller utgivare av obligationer, förlagsbevis eller andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar i fråga om utbetald ränta. 32 § Föreligger särskilda skäl, kan riksskatteverket jämka uppgiftsskyldighet enligt 28 och 29 §§. 33 § Efter föreläggande av Skattemyndigheten skall den som har tillstånd att driva fondkommissionsrörelse enligt fondkommissionslagen (1979:748) lämna kontrolluppgift för namngiven person. Kontrolluppgiften skall avse sådana uppgifter som enligt 19 § lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden skall tas in i avräkningsnota och som avser avyttring av fondpapper enligt 4 § samma lag eller av optioner som, utan att vara fondpapper, är föremål för marknadsmässig omsättning. Efter föreläggande av riksskatteverket skall kontrolluppgift enligt första stycket lämnas också i fråga om ej namngivna personer. Sådant föreläggande får efter riksskatteverkets bestämmande utfärdas av länsskattemyndigheten i det län där den uppgiftsskyldige har sitt säte eller driver verksamhet.

K ontrolluppgyfter om ackordsöverskott och viss göinkomst 34 § Efter föreläggande av Skattemyndigheten skall den som för arbets-

Lag om .vjälvdeklaration och kontrolluppgifter 45

lag eller liknande grupp av personer i en summa uppburit visst avlöningsbelopp såsom ackordsöverskott eller dylikt för att fördelas inom gruppen lämna kontrolluppgift för medlem av gruppen. Kontrolluppgift skall avse till medlem utgett belopp med upplysning om det åligger arbetsgivaren att för beloppet erlägga avgift enligt 19 kap. l § lagen (1962:381) om allmän försäkring. 35 § Efter föreläggande av Skattemyndigheten skall redare lämna kontrolluppgift för den som uppburit lön eller annan gottgörelse som utgör beskattningsbar inkomst enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt. Kontrolluppgift skall avse åtnjutna förmåner.

Kontrolluppgifter om betalningar till näringsidkare m.m. 36 § Kontrolluppgift om försäkringsersättning för liden skada skall lämnas av försäkringsanstalt om l. ersättning på minst l 000 kronor för varje skadefall utgetts på grund av skada på byggnad, inventarier och maskiner, produkter från jordbruket eller skogsbruket, växande gröda, skog, varulager, varor under tillverkning, förbrukningsartiklar eller andra förnödenheter för produktionen eller 2. ersättning på minst 500 kronor för varje skadefall utgetts på grund av skada på levande djur. Kontrolluppgift skall lämnas för a) den som bedrivit jordbruk, skogsbruk eller rörelse, b) den som innehaft jordbruksfastighet eller annan fastighet. Kontrolluppgift skall uppta utbetalt belopp. Har delutbetalning av ersättning förekommit behöver kontrolluppgift inte lämnas förrän âret efter det år då skadan slutreglerats. Kontrolluppgift enligt denna paragraf behöver inte lämnas beträffande ersättning för personligt lösöre eller annan ersättning på grund av motorfordonsförsäkring än stilleståndsersättning. 37 § Kontrolluppgift om vederlag för inköp skall lämnas av den som bedrivit verksamhet, vari ingått inköp av jordbruks- eller trädgårdsprodukter eller husdjur eller från husdjur erhållna produkter. Kontrolluppgift skall lämnas för den från vilken inköp skett. Kontrolluppgiften skall uppta utgett vederlag i pengar, naturaprodukter eller annat. Kontrolluppgift behöver dock inte lämnas om vederlag som gottgjorts bokföringsskyldig rörelseidkare för annat än slakt- eller livdjur. 38 § Kontrolluppgift om pristillägg skall lämnas av köttbesiktningsbyrå, offentligt slakthus, kontrollslakteri och fristående sanitetsslakteriavdelning. Kontrolluppgift skall lämnas för den som fått pristillägg enligt lagen (l974:l02l) om utbetalning av pristillägg på kött. Kontrolluppgiften skall uppta utgett belopp. 39 § Kontrolluppgift om vederlag för avverkningsrätt eller försäljning av skogseffekter skall lämnas av den som bedrivit verksamhet, vari ingått

46 Lag om självdeklaration och køntrolluppgifter

förvärv av avverkningsrätt eller inköp av virke eller andra skogseffekter. Kontrolluppgift skall lämnas för den som ägt eller brukat fastighet, från vilken upplåtelse av avverkningsrätt eller försäljning av skogseffekter ägt rum. Kontrolluppgiften skall uppta vederlag som utgetts eller gottgjorts samt uppgift om vederlag som enligt avtal skall utges under senare år. 40 § Kontrolluppgift om ersättning eller vederlag som förmedlats skall lämnas av den som bedrivit förmedlingsverksamhet eller annan därmed jämförlig verksamhet. Kontrolluppgift skall lämnas för den som genom verksamheten erhållit anställning, uppdrag eller tillfälligt arbete eller har försålt egendom. Kontrolluppgiften skall uppta ersättning eller vederlag som förmedlats eller varom uppgift annars finns tillgänglig. 41 § Uppgiftsskyldighet enligt 36-40 §§ behöver fullgöras endast om och iden omfattning regeringen förordnar. Efter föreläggande av skattemyndigheten skall dock kontrolluppgift lämnas för namngiven person. 42 § Efter föreläggande av Skattemyndigheten skall l. den som bedrivit jordbruk, skogsbruk eller rörelse, 2. den som innehaft annan fastighet än jordbruksfastighet samt 3. den som varit innehavare av lägenhet med bostadsrätt lämna kontrolluppgift för namngiven näringsidkare. Kontrolluppgift skall avse a) belopp för vilket den uppgiftsskyldige i förvärvskällan under viss angiven tid köpt eller sålt varor, eller b) belopp som den uppgiftsskyldige under viss angiven tid utbetalt eller fått såsom ersättning för utförda tjänster, allt dock under förutsättning att beloppet i mottagarens eller utgivarens hand är skattepliktig intäkt eller avdragsgill utgift. Om det begärs i föreläggande enligt första stycket, skall i kontrolluppgiften även anges varuslag och mängd, verkställda likvider med uppgift om tidpunkt och sätt för betalning samt arten och omfattningen av utförda arbeten. Efter föreläggande av länsskattemyndigheten skall uppgiftsskyldig enligt första stycket lämna kontrolluppgift också i fråga om ej namngivna näringsidkare. Uppgiftsskyldighet enligt denna paragraf föreligger inte beträffande inom detaljhandeln verkställda köp eller försäljningar av varor över disk och liknande fall inom detaljhandeln, där uppgiftsskyldigheten uppenbarligen inte kan fullgöras.

K ontrolluppgtfter om bostadsrätter m.m. 43 § Kontrolluppgift om upplâten lägenhet skall lämnas av l. bostadsförening, 2. bostadsaktiebolag, 3. ekonomisk förening eller aktiebolag som enligt punkt 2 femte styc-

Lag om .vjälvdeklaration och kontrolluppgzyfter 47

ket av anvisningarna till 38 § kommunalskattelagen (1928:370) likställs med bostadsförening eller bostadsaktiebolag vid inkomstbeskattningen beträffande sådan lägenhet som helt eller till övervägande del upplåtits till annan än medlem eller delägare under hela eller större delen av beskattningsåret. Kontrolluppgift skall lämnas för den som upplåtit lägenhet som tillkommer honom i egenskap av medlem i föreningen eller delägare i bolaget. Kontrolluppgiften skall uppta belopp som medlemmen eller delägaren betalt in till föreningen eller bolaget och hur mycket därav som utgör kapitaltillskott. Efter föreläggande av skattemyndigheten skall uppgiftsskyldig enligt första stycket, i den omfattning som anges i föreläggandet, lämna kontrolluppgift om värdet av medlems eller delägares andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet. 44 § Kontrolluppgift om överlåten bostadsrätt skall lämnas av den som är uppgiftsskyldig enligt 43 § beträffande sådan överlåtelse som har anmälts till den uppgiftsskyldige. Kontrolluppgift skall uppta a) lägenhetens beteckning, b) Överlåtarens och förvärvarens namn samt personnummer, organisationsnummer eller adress, c) tidpunkten för överlåtelsen och köpeskillingens storlek samt tidpunkten för överlåtarens förvärv och vederlaget vid förvärvet, d) storleken av sådana kapitaltillskott som överlåtaren enligt punkt 2 c av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen (1928:370) får räkna in i omkostnadsbeloppet, e) bostadsrättens andel av innestående medel på inre reparationsfond eller liknande fond vid förvärvs- respektive avyttringstidpunkten samt f) bostadsrättens andel av föreningens behållna förmögenhet den l januari 1974 beräknad enligt punkt 2 c av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen, om överlåtarens förvärv skett före år 1974. Efter föreläggande av Skattemyndigheten skall uppgiftsskyldig lämna ytterligare upplysningar som är av betydelse för beräkning av realisationsvinsten vid en medlems avyttring av sin bostadsrätt. Uppgiftsskyldig skall, utöver vad som följer av 4 kap. l §, bevara det underlag som behövs för uppgiftslämnande enligt denna paragraf. 45 § Uppgiftsskyldighet enligt 44 § föreligger endast om bostadsrättsföreningen vid ingången av det beskattningsår som är i fråga var av det slag som anges i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 38 § kommunalskattelagen (1928:370). I fråga om uppgifter enligt 44 § andra stycket c och e gäller följande undantag från uppgiftsskyldigheten. Avser överlåtelsen en bostadsrätt som har förvärvats före den l juli 1982 behöver uppgift om köpeskillingen vid förvärvet inte lämnas. Avser överlåtelsen en andel eller aktie som avses i fjärde stycket behöver uppgift om köpeskillingen vid förvärvet inte lämnas om förvärvet skett före den l januari 1984. Har en bostadsrätt

48 Lag om gälvdeklaratiøn och kontrolluppgifter

eller en andel eller aktie som nyss nämnts förvärvats före år 1974 behöver uppgift inte lämnas om innestående medel på inre reparationsfond eller liknande fond vid förvärvstidpunkten. 46 § Kontrolluppgift enligt 43 § första stycket samt 44§ första stycket skall lämnas senast den 15 februari under taxeringsåret. Uppgiften skall lämnas till den lokala skattemyndighet inom vilkens verksamhetsområde föreningens eller bolagets fastighet är belägen och avfattas på blankett enligt fastställt formulär eller på det sätt som länsskattemyndigheten bestämmer. Riksskatteverket får på ansökan av uppgiftsskyldig medge undantag från bestämmelserna i första stycket andra meningen. Den som skall lämna uppgift utan föreläggande av skattemyndigheten skall senast den 8 februari under taxeringsåret sända meddelande till varje medlem med de upplysningar som lämnas i kontroll-

eller delägare

uppgiften för honom.

Kontrolluppgifter om utdelning m.m. till delägare isamfällighet 47 § Kontrolluppgift för delägare i samfällighet skall lämnas avjuridisk person som förvaltar samfällighet. Kontrolluppgift skall uppta det som anges för varje uppgiftsskyldig under l-3. l. Sådan juridisk person som avses i 6 § l mom. första stycket b lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt: Utdelning till delägare samt upplysning i det avseende som behövs för tillämpning av 2 § sista stycket skogskontolagen (1954:142). 2. Annan juridisk person än vid l: Delägares andel av intäkter och kostnader i samfälligheten. Kontrolluppgift behöver dock inte lämnas, om delägares andel av ränteintäkt understiger 300 kronor, och inte heller om andelen av intäkt av annat slag understiger 300 kronor sedan därifrån andelen av sådana kostnader som är omedelbart avdragsgilla vid taxeringen dragits av. 3. Annan juridisk person än sådan som avses i 6 § l mom. första stycket b lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt: Delägares andel i samfällighetens behållna förmögenhet. Utgör samfälligheten inte särskild taxeringsenhet, skall vid beräkning av den behållna förmögenheten värde av sådan samfälld egendom som ingår i de delägande fastigheternas taxeringsvärde inte inräknas. Kontrolluppgift behöver dock inte lämnas, om den del av samfällighetens behållna förmögenhet som belöper på fastighet understiger 5 000 kronor. 48 § Efter föreläggande av skattemyndigheten skall juridisk person, som förvaltar samfällighet och som inte är skattskyldig för förmögenhet, lämna kontrolluppgift till ledning för värdesättningen av delarna i samfällig-

heten. Kontrolluppgift skall avse samfällighetens tillgångar och skulder

samt andra omständigheter av betydelse för värdesättningen.

Särskild uppgifrsskyldighet för värdesättning av aktier och andelar 49 § Efter föreläggande av skattemyndigheten skall aktiebolag till led-

Lag om självdeklaration och kontrolluppgifter 49

ning vid värdesättning av aktier i bolaget lämna särskild uppgift enligt fastställt formulär om bolagets tillgångar och skulder samt andra omständigheter av betydelse för värdesättningen. Motsvarande skyldighet åligger ekonomisk förening.

Särskild upplysningsskyldighet m.m. 50 § Det åligger skattskyldig, vars make skall taxeras för inkomst enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen (1928:370), att lämna denne de uppgifter om verksamheten som behövs för beräkning av inkomsten.

51 § Det åligger fåmansföretag att lämna företagsledaren och delägare i företaget samt dem närstående personer alla uppgifter som behövs för att de skall kunna beräkna sin skattepliktiga inkomst från företaget. 52 § Försäkringsanstalt, som meddelat tjänstepensionsförsäkring avseende arbetsgivares pensionsutfästelse gentemot arbetstagare, skall på begäran av försäkringstagaren utfärda intyg i det hänseende som anges i punkt 2 e sjunde stycket av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen (1928:370).

Gemensamma bestämmelser om kontrolluppgifter

53 § Bestämmelserna i 54-58 §§ skall tillämpas för kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande av Skattemyndigheten, om inte annat föreskrivs i detta kapitel. 54 § Kontrolluppgift skall lämnas för varje person på blankett enligt fastställt formulär. Riksskatteverket får på ansökan av uppgiftsskyldig medge undantag från bestämmelserna i första stycket. 55 § I kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt personnummer eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som den uppgiften avser. För dödsbo får i stället för organisationsnummer den avlidnes personnummer anges. Kan personnummer eller organisationsnummer inte anges för den som uppgiften avser skall redovisas dennes födelsetid eller, i fråga om kontrolluppgifter enligt 22§ och borgenären är en juridisk person, namn, postadress och personnummer för den som får förfoga över räntan eller fordran. Innehas ett konto av flera än fem personer får, i stället för uppgifter rörande samtliga innehavare, uppgifter lämnas om en person som förfogar över kontot samt i förekommande fall om den beteckning på innehavarkretsen som används för kontot. Har den uppgiftsskyldige tilldelats särskilt redovisningsnummer enligt 53 § l mom. uppbördslagen (1953:272) skall detta anges i stället för den uppgiftsskyldiges personnummer eller organisationsnummer. l kontrolluppgift som lämnas av fåmansföretag skall anges om personen är företagsledare eller honom närstående person eller delägare i företaget. 4

50 och kontrolluppgifter Lag om självdeklaration

56 § Kontrolluppgift skall lämnas senast den 31 januari under taxeringsåret till den lokala skattemyndighet hos vilken den uppgiftsskyldige är registrerad som arbetsgivare. Den som har tilldelats särskilda redovisningsnummer enligt 53 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272) och på grund härav registrerats hos flera lokala skattemyndigheter skall lämna kontrolluppgifterna till myndigheterna i enlighet med denna registrering. Är den uppgiftsskyldige inte registrerad eller saknar han kännedom om till vilken lokal skattemyndighet kontrolluppgifterna skall lämnas enligt vad som har sagts nu, får han lämna uppgifterna till den lokala skattemyndighet i det fögderi där han är bosatt. Andra kontrolluppgifter än de som anges i 58 § skall vid avlämnandet vara ordnade kommunvis. Vilken kommun kontrolluppgifterna avser skall vara tydligt utmärkt. 57 § Uppgiftsskyldig skall senast den 31 januari under taxeringsåret översända meddelande med de upplysningar som lämnas i kontrolluppgiften till den uppgiften avser. 58 § Vid kontrolluppgift, som lämnas enligt 4, 13 eller l4§ skall fogas särskild uppgift (sammandrag av kontrolluppgifter). I sådant sammandrag skall anges namn, postadress och personnummer eller organisationsnummer för den uppgiftsskyldige, antalet lämnade kontrolluppgifter samt det sammanlagda beloppet av de skatteavdrag som har verkställts för preliminär A-skatt under året före taxeringsåret. Har den uppgiftsskyldige tilldelats särskilt redovisningsnummer enligt 53 § l mom. uppbördslagen (1953:272) skall detta anges i stället för personnummer eller organisationsnummer. Om den uppgiftsskyldige har gjort avdrag för en arbetstagares kostnader enligt 2 kap. 4 § 6 lagen (1981:691) om skall denna kostnad också anges i sammandraget. I samsocialavgifter, mandraget skall också anges det sammanlagda beloppet av semestermedel som har betalts in till en semesterkassa och som den uppgiftsskyldige inte skall redovisa i kontrolluppgift. Redovisning av konto som avses i 55 § andra stycket tredje meningen skall lämnas i särskild uppgiftshandling för varje konto. 59 § l fråga om inkomst som avses i punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) får riksskatteverket föreskriva att kontrolluppgift skall lämnas i särskild ordning. 60 § Kontrolluppgift och annan uppgift eller upplysning till ledning för annans taxering, som skall avges efter föreläggande, skall avges på det sätt och inom den tid som anges i föreläggandet.

K ontrolluppgifter för person med skatterättsligt hem vist utanför riket

61 § Har här i riket bosatt person eller här verksamt företag gottgjort i utlandet belopp eller förmån, som beträffande mottagare här i någon riket skulle ha föranlett skyldighet att lämna kontrolluppgift, skall den

Lag om självdeklaratiøn och kontrolluppgifter 51

som utgett beloppet eller förmånen på sätt och i den omfattning riksskatteverket föreskriver lämna kontrolluppgift till ledning vid beloppets eller förmänens beskattning utom riket.

Föreläggande att fullgöra uppgiftsskyldighet 62 § Har kontrolluppgift inte lämnats eller inte upprättats enligt föreskrifterna i detta kapitel, får Skattemyndigheten förelägga den uppgiftsskyldige att lämna eller fullständiga uppgifterna.

4 ka . P Övriga bestämmelser

Skyldighet att göra anteckningar m.m. l § Den som enligt denna lag är skyldig att lämna självdeklaration, kontrolluppgift eller annan uppgift till ledning för taxeringsbeslut är också skyldig att i skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar eller på annat lämpligt sätt sörja för att underlag finns för att fullgöra deklarations- eller uppgiftsskyldigheten och för kontroll av den. Fåmansföretag är skyldigt att sörja för att underlag finns för kontroll av vad företagsledaren eller honom närstående person eller delägare tillskjutit till och tagit ut ur företaget av pengar, varor eller annat. Företaget skall vidare som underlag för kontroll av traktamentsersättning, som betalats ut till företagsledaren eller honom närstående person eller delägare, bevara verifikation av övernattningskostnader, om ersättningen varit avsedd att täcka sådan kostnad. Underlag skall bevaras under sex år efter utgången av det kalenderår underlaget avser. Om skyldighet att föra räkenskaper är särskilt stadgat.

S Iällfäretrådare för deklarations- och uppgiftsskyldig 2 § Skyldighet att lämna självdeklaration, kontrolluppgift eller annan uppgift till ledning för taxeringsbeslut skall fullgöras l. för omyndig av förmyndare eller god man, som förordnats enligt 1 l kap. l § föräldrabalken, beträffande vad förmyndaren eller gode mannen har under sin förvaltning, 2. för sådan person, för vilken god man eller förvaltare har förordnats enligt ll kap. 3, 4 eller 7 § föräldrabalken, av gode mannen eller förvaltaren beträffande vad han har under sin förvaltning, 3. för avliden person och hans dödsbo av dödsbodelägare eller testamentsexekutor, som har att förvalta den dödes egendom, dock att där egendomen avträtts till förvaltning av boutredningsman, denne har att fullgöra deklarations- eller uppgiftsskyldigheten, 4. för dödsbo, som inte längre består, av den som vid tidpunkten för dödsboets upplösning haft att förvalta boets egendom, 5. för annan deklarations- eller uppgiftsskyldig än enskild person och

52 och kontrolluppgzfter Lag om självdeklaration

dödsbo av vederbörande styrelse, förvaltning, syssloman, förvaltare eller ombud, om inte beträffande staten, landsting, kommun eller annan sådan menighet regeringen bestämmer annat, 6. för aktiefond av det fondbolag, som handhar förvaltningen av fonden eller, om förvaltningen övergått till förvaringsbank, av denna, samt 7. för annan än här ovan omtalad juridisk person, som inte längre består, av den som senast haft att förvalta dess angelägenheter.

Uppgiftsskyldighet beträffande tid före beskattningsâret 3 § För de fall, då i denna lag stadgats skyldighet att efter föreläggande lämna uppgift eller upplysning till ledning för taxeringsbeslut, föreligger sådan skyldighet också i fråga om förhållanden, som avser tid före beskattningsåret och som har betydelse för taxeringsbeslut. Uppgift eller upplysning enligt första stycket skall lämnas efter föreläggande som utfärdats med stöd av bestämmelserna i taxeringslagen (l989:00).

Undantag från uppgiftsskyldighet för fâmanjöretag 4 § Riksskatteverket får medge undantag från bestämmelserna i denna lag om uppgiftsskyldighet för fåmansföretag om särskilda skäl föreligger med hänsyn till verksamhetens art och omfattning.

Vite 5 § Föreläggande får förenas med vite. Vite får dock inte föreläggas staten, kommun eller annan menighet eller tjänsteman i tjänsten.

Överklagande

6 § Lokala skattemyndighetens beslut enligt denna lag får inte överklagas. Länsskattemyndighetens beslut enligt 2 kap. 27 § får inte överklagas. Länsskattemyndighetens beslut enligt 3 kap. 12 § får överklagas till riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut enligt denna lag får inte överklagas. Länsrättens beslut enligt 3 kap. 3 § får inte överklagas.

A nsvarsbestämmelser 7 § Den som till arbetsgivare eller annan, som är skyldig att avge kontrolluppgift angående honom, uppsåtligen lämnar oriktig uppgift om förhållande, som har betydelse för skyldighetens fullgörande skall dömas till böter. I ringa fall skall inte dömas till ansvar enligt första stycket. 8 § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att fullgöra skyldighet beträffande l. särskild uppgift enligt 2 kap. 26 § eller

Lag om självdeklaration och kontrolluppgifter 53

2. kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande av skattemyndighet skall dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. I ringa fall skall inte dömas till ansvar enligt första stycket. Ansvar enligt första stycket inträder inte, om gärningen är belagd med straff enligt skattebrottslagen (1971 :69). 9 § Den som inte fullgör skyldighet l. att lämna handlingar och uppgifter enligt 2 kap. 22 eller 30 §, 2. att utan föreläggande lämna särskild uppgift som avses i 2 kap. 26 § rörande inkomst och förmögenhet och som inte uppgetts till beskattning i självdeklarationen, 3. att enligt 3 kap. 28, 29 §§, 30 § andra stycket samt 31 § lämna särskilda uppgifter eller kontrolluppgifter om utdelningar och räntor, 4. att utan föreläggande enligt 3 kap. 43, 44 eller 47 § lämna kontrolluppgifter från bostadsförening eller bostadsaktiebolag eller sådan juridisk person som förvaltar samfällighet, 5. att enligt 3 kap. 61 § lämna kontrolluppgift till ledning vid beskattning utom riket skall dömas till böter, högst femhundra kronor. I ringa fall skall inte dömas till ansvar enligt första stycket. Ansvar enligt första stycket inträder inte, om gärningen är belagd med straff enligt skattebrottslagen (1971 :69). 10 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att inom föreskriven tid göra anmälan om nedsättning om utländsk skatt enligt 2 kap. 27 § skall dömas till böter. I ringa fall skall inte dömas till ansvar enligt första stycket.

Formulär och blanketter 11 § Riksskatteverket fastställer formulär till blanketter enligt denna lag. Blanketter, som formulär fastställts för, tillhandahålls kostnadsfritt i den ordning riksskatteverket föreskriver.

Denna lag träder i kraft den l januari 1991 då taxeringslagen (1956:623) skall upphöra att gälla. Den nya lagen skall tillämpas första gången vid 1991 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 1990 och tidigare års taxeringar.

3 Förslag till Lag om ändring i lagen (1908:128 s.l) om för särskilda förmåner och rättigheter bevillningsavgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1908:128 s.l) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter att 4§ 15 och 16 mom. samt 6 § skall ha följande lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse 4 § 15 mom? Den som har att erlägga eller att svara för erläggande av bevillningsavgift skall på anmodan av länsskattemyndighet lämna uppgift om verksamhet som drivits av honom och i vilken avgiftsskyldighet förelegat, om uppburen eller utgiven ersättning och om erlagd bevillningsavgift. På anmodan av länsskattemyndighet åligger det den som är avgiftsskyldig eller ansvarig för erläggande av avgift att för kontroll av avgiftsskyldigheten tillhandahålla sina räkenskaper med tillhörande handlingar, inbegripet sådana anteckningar som avses i 14 mom. För kontroll av ansöknings-, deklarations- eller uppgiftsskyldighet enligt denna lag fär länsskattemyndigheten förordna om revision hos den som är avgiftsskyldig eller ansvarig för erläggande av avgift. Revision får verkställas också hos den som bedriver förmedlingsverksamhet eller annan verksamhet av sådan beskaffenhet att uppgifter av betydelse för kontrollen kunna hämtas ur anteckningar eller andra handlingar som föras vid verksamhetens bedrivande. I fråga om revision enligt tredje I fråga om revision enligt tredje stycket gällai tillämpliga delar be- stycket gälleri tillämpliga delar bestämmelserna om taxeringsrevi- stämmelserna om taxeringsrevision i 56 § taxeringslagen sion i 3kap. 8-14 §§taxeringslagen (1956:623). 0989:00). 16 m0m.3 Underláter den 1 6 m 0 m. Underlâter den som som har att erlägga eller att svara har att erlägga eller att svara för för erläggande av bevillningsav- erläggande av bevillningsavgift att gift att hörsamma anmodan enligt hörsamma anmodan enligt 15 15 mom., äger länsskattemyndig- mom., får länsskattemyndigheten heten förelägga den försumlige förelägga den försumlige lämpligt lämpligt vite. Vite mâ ej bestämmas vite. under 100 kronor eller över 5 000 kronor. Om uttagande av vite förordnar

länsskatterätten efter anmälan av

Senaste lydelse av lagens länsskattemyndigheten. rubrik 1974:855. Bestämmelserna om vite i 83§ Bestämmelserna om vite i 83§ Zsenaste lydelse 1986:1303.

andra, fjärde och femte styckena och i 85§ 1 mom. uppbördslagen 3Senaste lydelse 1986:1303.

Lag om bevillningsavgifter 55

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse samt i 86 § uppbördslagen (1953:272) gäller i tillämpliga delar (1953:272) äga motsvarande till- i fråga om vite som avses i detta lämpningi fråga om vite som avses moment. i detta moment.

6§4 Talan mot Iänsskattemyndighe- Länsskattemyndighetens beslut tens beslut om fastställande av be- om fastställande av bevillningsavvillningsavgift enligt denna lag gift enligt denna lagfâr överklagas färes hos kammarrätten genom be- hos länsrätten. svär.

Denna lag träder i kraft den l januari 1991.

“Senaste lydelse 1986:1303.

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1927:321) om utskiftningsskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1927:321) om utskiftningsskattl att 7 och 9 §§ skall ha följande lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

7§2 Vad i 114 och 116 §§ taxeringsla- Beslut om eftertaxering till utgen stadgas om eftertaxering till skiftningsskatt skall meddelas statlig inkomstskatt skall i tillämpli- inom fem år efter det år bolaget ga delar [ända till efterrättelse med upplösts. avseende å eftertaxering till utskiftningsskatt. Eftertaxering till utskiftningsskatt må ej ske med mindre fråga därom prövats inom fem år efter det år, bolagets upplösning ägt rum.

9 §3 Uppgift till ledning för egen taxering (deklaration) till utskiftningsskatt skall i enlighet med formulär, som fastställs av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, innehålla upplysning angående såväl vad i bolaget tillskjutits som vad därifrån utskiftats.

Deklaration för taxering enligt Deklaration för taxering enligt 6 § andra stycket skall lämnas efter 6 § andra stycket skall lämnas efter anmaning. Härvid gäller bestäm- föreläggande. melserna i 51 § första stycket taxeringslagen (1956:623) om anmaning att lämna självdeklaration. Deklaration för taxering till ut- Deklaration för taxering till utskiftningsskatt i andra fall än i skiftningsskatt i andra fall än i andra stycket sagts skall inom den andra stycket sagts skall inom den tid och i den ordning, som för bo- tid och i den ordning, som gäller lags deklaration för statlig in- för bolags deklaration för statlig

komstskatt finnes stadgad, utan inkomstskatt, lämnas under det år,

anmaning avlämnas under det år, då taxeringen skall äga rum. då taxeringen skall äga rum. Vid upplösning av bolag genom Vid upplösning av bolag genom fusion skall deklaration avgivas av fusion skall deklaration lämnas av det bolag, som genom fusionen det bolag, som genom fusionen upplöses. Har vid fusion medgivits, upplöses. Har vid fusion medgetts, att utskiftningsskatteskulden må att utskiftningsskatteskulden får av moderbolaget övertagas, skall tas över av moderbolaget, skall Senaste lydelse av lagens rubrik 1987:659. deklarationen innehålla uppgifter deklarationen innehålla uppgifter ?Senaste lydelse 1957:67. för beräkning av det belopp var- för beräkning av det belopp var- 3Senaste lydelse l979:492.

Lag om utskiftningsskatt 57

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse med moderbolagets tillskjutna be- med moderbolagets tillskjutna belopp skall minskas. lopp skall minskas. I övrigt skola de uti gällande tax- I övrigt gäller bestämmelserna i eringslag rörande taxering till stat- lagen (198900) om sjâlvdeklaration lig inkomstskatt givna bestämmel- och kontrolluppgifter samt taxseri tillämpliga delar [ända till ef- eringslagen (198900) i tillämpliga terrättelse även med avseende â delar. taxering till utskiftningsskatt. Över riksskatteverkets beslut i Riksskatteverkets beslut i ärenärende, som avses i l§ 2 mom. de, som avses i l § 2 mom. andra andra stycket, må klagan icke stycket, får inte överklagas. föras.

Denna lag träder i kraft den [januari 1991.

5 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370) dels atti 1 § orden ”taxeringslagen (1956:623)” skall bytas ut mot ”taxeringslagen (1989:00)”, dels att 62 § samt 75 § 1 och 2 mom. skall upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 62 § skall utgå, dels att 3, 19, 28 och 49 §§, 50 § 2 mom., punkterna 2 d och 4 av anvisningarna till 29 §, punkt 3 av anvisningarna till 33§ samt punkt 3 av anvisningarna till 35 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§2 Med taxeringsår förstås i Med taxeringsår förstås i denna lag det kalenderår, under denna lag det kalenderår, under vilket taxering i första instans verk- vilket taxering i första instans verkställes, och med b e s k att- ställs, och med b e s k attn i n g s å r det kalenderår, som n i n g s å r det kalenderår, som närmast föregått taxeringsåret, el- närmast föregått taxeringsåret, eller, där räkenskapsår icke sam- ler, där räkenskapsår inte sammanfaller med kalenderår (brutet manfaller med kalenderår (brutet räkenskapsår), det räkenskapsår, räkenskapsår), det räkenskapsår, som gått till ända närmast före den som gått till ända närmast före tax- I mars under taxeringsåret. eringsåret. 19 §3 Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke: vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva; vinst vid icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som avses i 35 § 3-4 mom.; vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100 kronor; ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i Senaste lydelse av arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen l § 1984:1060 (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigs- 75§ l mom. 1979:169 75 § 2 mom. 1953:400. skadeersättning till sjömän om icke ersättningen grundas på förvärvsin- ZSenaste lydelse 1986:1304. komst av 6 000 kronor eller högre belopp för år, ävensom ersättning, 3Senaste lydelse 1987:1204.

Kommunalskattelag 59

vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32§ l eller 2 mom., så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller, med nedan angivet undantag, annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur; ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade är arbetsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknandedagen till högst 30 kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för dag; belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått på grund av kapitalförsäkring; försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser driftbyggnad på jordbruksfastighet, byggnad på fastighet som avses i 24 § l mom., byggnad som är avsedd för användning i ägarens rörelse eller sådan del av värdet av markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, dels i den mån köpeskilling, som skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade sålts, hade varit att hänföra till intäkt av fastighet eller av rörelse och dels i den mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill omkostnad för fastighet eller rörelse; vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel, som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat; ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år; periodiskt understöd eller därmedjämförlig periodisk intäkt, som icke utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 20 § eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp; stipendium som är avsett för mottagarens utbildning och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning; studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973 2349), internatbidrag, återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra

K ommunalskattelag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse avdrag för kostnader som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag; allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag; lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt; kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel; handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän försäkring, sådan del av Vårdbidrag enligt 9 kap. 4 § samma lag som utgör ersättning för merkostnader samt hemsjukvårdsbidrag, som utgår av kommunala eller landstingskommunala medel till den vårdbehövande; kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension; kommunalt bostadstillägg till handikappade; bostadsbidrag som avses i förordningen (1987:818) om bostadsbidrag till barnfamiljer eller förordningen (1987 2870) om bostadsbidrag till vissa hushåll utan barn; ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna medel till den som - utan att det skett yrkesmässigt - inställt sig inför domstol eller annan myndighet, om ersättningen avser reseersättning, traktamente eller ersättning för tidsspillan; sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen; gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen; intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar som den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskattningsår inte överstiger 5 000 kronor, såvida intäkterna inte kan hänföras till rörelse som den skattskyldige driver eller utgör lön eller liknande förmån; ränta enligt 61 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 69 § 1 och 2 mom., 69 a § tredje stycket eller 75 a § fjärde stycket uppbördslagen (1953:272), 36 § 3 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt, 22 § tullagen (1973:670), 20§ lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar, 5 kap. 13 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 40 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, 24 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 32 och 34 §§ tullagen (1987 : 1065);

ränta som enligt bestämmelser- ränta som enligt bestämmelsernai37 §8mom.c)och d)taxerings- na i 3 kap. 23 § 4 och 5 lagen lagen (1956:623) inte redovisas i 0989:00) om självdeklaration och kontrolluppgift om sådan ränta kontrolluppgifter inte redovisas i för den skattskyldige under ett be- kontrolluppgift om sådan ränta

K ommunalskattelag 61

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse skattningsår sammanlagt inte upp- för den skattskyldige under ett begår till 500 kronor. skattningsår sammanlagt inte uppgår till 500 kronor.

Beträffande vissa försäkringsbelopp som utgår till lantbrukare, skogsbrukare, yrkesfiskare, renskötare m.fl. gäller särskilda bestämmelser i punkt 16 av anvisningarna till 21 § och i punkt 11 av anvisningarna till 28 §.

28 §4 Till intäkt av rörelse hänföres allt vad som av här i riket bedriven rörelse kommit rörelseidkaren tillgodo, såsom: vad som i rörelsen influtit i penningar eller varor; värdet av i rörelsen tillverkade eller saluhållna varor eller produkter, som förbrukats för rörelseidkarens, hans familjs eller övriga hushållsmedlemmars räkning eller för avlöning åt arbetspersonal, som icke tillhört rörelseidkarens hushåll, så ock av annan förmån, som i rörelsen kommit honom tillgodo. Ersättning i form av royalty eller periodiskt utgående avgift för utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar är att anse såsom intäkt av rörelse, såvitt inte royaltyn eller avgiften är av beskaffenhet att böra hänföras till intäkt av fastighet eller av tjänst. Ersättning, som idkare av rörelse uppburit för upplåtelse av driften till annan, räknas likaledes som intäkt av rörelse. Sådan gottgörelse för utgift eller kostnad, som arbetsgivare uppburit från pensions- eller personalstiftelse, räknas som intäkt av rörelse, om avdrag för avsättning till stiftelsen medgivits vid beräkning av nettointäkt av rörelse. Vederlag, som arbetsgivare erhållit för att han övertagit ansvaret för pensionsutfästelse i samband med Övertagande av rörelse, räknas som intäkt av rörelsen.

Redovisar arbetsgivare enligt la- Redovisar arbetsgivare enligt lagen (1967:531) om tryggande av gen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. pensions- pensionsutfästelse m.m. pensionsskuld under rubriken Avsatt till skuld under rubriken Avsatt till pensioner i sin balansräkning, pensioner i sin balansräkning, skall han enligt 30§ 2 mom. tax- skall han enligt 2 kap. 23 § lagen eringslagen (1956:623), under den 0989:00) om självdeklaration och särskilda underrubriken Avdrags- kontrolluppgzyfter, under den särgilla pensionsåtaganden, redovisa skilda underrubrikcn Avdragsgilla vad som avser sådana pensions- pensionsåtaganden, redovisa vad åtaganden för vilkas tryggande av- som avser sådana pensionsåtagandragsrätt föreligger enligt punkt den för vilkas tryggande avdrags- 2 d jämfört med punkt 2 e av an- rätt föreligger enligt punkt 2d visningarna till 29 § denna lag. Är jämfört med punkt 2e av anvis- Senaste lydelse 1984:1060.

62 K ommunalskattelag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse vad som sålunda skall redovisas ningarna till 29 § denna lag. Är vad mindre än motsvarande belopp som sålunda skall redovisas mindvid av föregående be- re än motsvarande belopp vid ututgången skattningsår, räknas skillnaden gången av föregående beskattsom intäkt av rörelse. Finns dispo- ningsår, räknas skillnaden som innibla pensionsmedel vid utgången täkt av rörelse. Finns disponibla av får pensionsmedel vid utgången av beskattningsåret, nyssnämnda intäkt dock beräknas beskattningsåret, får nyssnämnda lägst till summan av avdragsgill intäkt dock beräknas lägst till sumunder året till pensions- man av avdragsgill avsättning unavsättning stiftelse och avdragsgill avgift un- der året till pensionsstiftelse och - under året för der året för pensionsförsäkring avdragsgill avgift varvid dock beaktas endast avsätt- pensionsförsäkring - varvid dock eller avseende beaktas endast avsättning eller avning avgift pensionsåtaganden som redovisas gift avseende pensionsåtaganden under särskild underrubrik - som redovisas under särskild unsamt en tiondel av derrubrik - samt en tiondel av disponibla pensionsmedel vid utgången av disponibla pensionsmedel vid utnärmast föregående beskattnings- gången av närmast föregâende beår. Räknas disponibla pensions- skattningsår. Räknas disponibla medel som intäkt enligt närmast pensionsmedel som intäkt enligt skall senare närmast föregående punkt, skall föregående punkt, minskningar av vad som redovisas senare minskningar av vad som reunder särskild underrubrik mot- dovisas under särskild underrusvarande vad som sålunda tagits brik motsvarande vad som såluntill beskattning icke räknas som in- da tagits till beskattning icke räktäkt. nas som intäkt. Upphör arbetsgivare med sin rörelse, räknas disponibla pensionsmedel som intäkt av rörelse det beskattningsår då rörelsen upphörde. Går arbetsgivare i likvidation eller skiftas dödsbo efter arbetsgivare, räknas disponibla pensionsmedel som intäkt för det beskattningsår då beslutet om likvidation fattades eller skiftet ägde rum. Med disponibla pensionsmedel avses vad som redovisas för beskattingång under särskild underrubrik jämte förmögenheten i ningsårets som tryggar de pensionsåtaganden som redovisas unpensionsstiftelse, der särskild underrubrik, vid beskattningsårets utgång minskat med arbetsgivarens pensionsreserv vid beskattningsårets utgång för sådant pensionsåtagande i den mån det ej är tryggat genom pensionsförsäkring jämte vid sistnämnda tidpunkt kvarstående medel i stiftelsen för vilka avdrag vid avsättningen icke åtnjutits. Stiftelsens förmögenhet skall härvid beräknas enligt de grunder som gäller vid beräkning av stiftelses förmögenhet enligt lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Disponibla pensionsmedel skall dock icke upptagas till högre belopp än som motsvarar vad som redovisas för beskattningsårets ingång under särskild underrubrik.

K ommunalskattelag 63

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

49 §5 Därest delägarna i boet efter av- Om delägarna i boet efter en avliden person, som vid dödsfallet liden person, som vid dödsfallet varit här i riket bosatt, levt i oskift varit bosatt här i riket, levt i oskift bo och varit för sitt uppehälle hu- bo och varit för sitt uppehälle huvudsakligen beroende av dödsbo- vudsakligen beroende av dödsbo-

ets inkomst, må dödsboet efter tax- ets inkomst, kan dödsboet för se-

eringsnämndens eller, om besvär nare beskattningsår än det, då anförts eller ock särskild framställ- dödsfallet inträffade, fâ kommuning därom gjorts senast den 30 juni nalt grundavdrag med samma be-

året näst efter taxeringsåret, läns- lopp, som den avlidne skulle ha

rättens beprövande kunna för sena- fått om han fortfarande levt. re beskattningsår än det, då dödsfallet inträffade, til/erkännas kommunalt grundavdrag med samma belopp, som den avlidne skulle hava åtnjutit i avdrag, därest han fortfarande levt.

50 § 2 mom? För fysisk person, som varit bosatt här i riket under hela eller någon del av beskattningsåret, utgörs den beskattningsbara inkomsten av den taxerade inkomsten minskad med kommunalt grundavdrag. Den beskattningsbara inkomsten skall anges i helt hundratal kronor, så att överskjutande belopp, som inte uppgår till helt hundratal kronor, bortfaller.

Finnes skattskyldigs skatteför- Har den skattskyldiges skattemåga under beskattningsåret hava förmåga under beskattningsåret varit väsentligen nedsatt till följd varit väsentligen nedsatt till följd av långvarig sjukdom, olyckshän- av långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom, underhåll av and- delse, ålderdom, underhåll av andra närstående än barn, för vilka ra närstående än barn, för vilka den skattskyldige ägt tillgodonjuta den skattskyldige varit berättigad allmänt barnbidrag, eller annan till allmänt barnbidrag, eller andärmed jämförlig omständighet, nan därmed jämförlig omständig-

må efter taxeringsnämndens eller, het, får den skattskyldiges taxera-

om besvär anförts eller ock särskild de inkomst minskas, förutom med framställning därom gjorts senast kommunalt grundavdrag, med yt-

den 30 juni året näst efter taxerings- terligare ett efter omständigheter-

året, länsrättens beprövande den na avpassat belopp, dock högst skattskyldiges taxerade inkomst 10 000 kronor. Har skattskyldig på minskas, förutom med kommunalt grund av jämkning vid beräkning grundavdrag, med ytterligare ett av sjömansskatt fått avdrag för efter omständigheterna avpassat nedsatt skatteförmåga, skall av- 5Senaste lydelse 1979:169. belopp, dock högst 10 000 kronor. drag, som avses i detta stycke, “Senaste lydelse 1986:1113.

K ommunalskattelag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Har skattskyldig på grund av minskas med det belopp, varmed jämkning vid beräkning av sjö- jämkning medgetts. mansskatt åtnjutit avdrag för nedsatt skatteförmåga, skall avdrag, som avses i detta stycke, minskas med det belopp, varmed jämkning medgivits.

Om skattskyldigs inkomst, efter avdrag av därå belöpande skatt, på grund av nedsatt arbetsförmåga, långvarig oförvållad arbetslöshet, stor försörjningsbörda eller annan därmed jämförlig omständighet understigit vad han kan anses hava behövt till underhåll för sig själv och för make och oförsörjda barn (existensminimum) är den skattskyldige berättigad till avdrag för nedsatt skatteförmåga. Även skattskyldig, vars inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension, är - om särskilda icke föranleda annat - beomständigheter rättigad till avdrag för nedsatt skatteförmåga. Vad i andra stycket sägs angåen- Vad i andra stycket sägs om de tid och ordning för särskild fram- minskning av avdraget med beställning om avdrag samt angående lopp, varmed jämkning erhållits minskning av avdraget med be- vid beräkning av sjömansskatt, lopp, varmed jämkning erhållits skall också tillämpasi fråga om avvid beräkning av sjömansskatt, drag enligt tredje och fjärde stycskall äga motsvarande tillämpningi kena. fråga om avdrag enligt tredje och fjärde styckena. Vad härefter återstår avrundas nedåt till helt hundratal kronor och utgör för skattskyldig, som nu nämnts, beskattningsbar inkomst.

Anvisningar till 29 § 2 d.7 Redovisar arbetsgivare enligt 2 d. Redovisar arbetsgivare enligt lagen (l967:53l) om tryggande av lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. pensions- pensionsutfåstelse m.m. pensionsskuld under rubriken Avsatt till skuld under rubriken Avsatt till pensioner i sin balansräkning och pensioner i sin balansräkning och är vad som enligt 30 § 2 mom. tax- är vad som enligt 2 kap. 23 § lagen eringslagen (1956:623) skall redo- 0989:00) om självdeklaratiøn och visas under den särskilda underm- kontrolluppgyfterskall redovisas unbriken pensionsåta- der den särskilda underrubriken Av- Avdragsgilla ganden och avser sådana pensions- dragsgilla pensionsåtaganden och åtaganden för vilkas tryggande av- avser sådana pensionsåtaganden dragsrätt föreligger enligt bestäm- för vilkas tryggande avdragsrätt melserna i e större än motsvarande föreligger enligt bestämmelserna i 7Senaste lydelse 19761099.

K ommunalskattelag 65

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse belopp vid utgången av föregåen- e större än motsvarande belopp de beskattningsår, får han avdrag vid utgången av föregående beför skillnaden mellan de båda be- skattningsår, får han avdrag för loppen. skillnaden mellan de båda beloppen. 4.3 skattskyldig kan efter yrkan- 4. skattskyldig kan efter yrkande hos taxeringsnämnd eller, om de medges rätt att tills vidare få avbesvär har anförts, hos länsrätt drag för värdeminskning av sina medges rätt att tills vidare få av- inventarier enligt reglerna i denna drag för värdeminskning av sina anvisningspunkt om r ä k e n inventarier enligt reglerna i denna s k a p s e n l i g avskrivning. Som anvisningspunkt om r ä k e n - förutsättning för detta gäller s k a p s e n l i g avskrivning. Som förutsättning för detta gäller

a) att den skattskyldige har haft ordnad bokföring som avslutas med årsbokslut; b) att avdraget motsvarar avskrivningen i räkenskaperna; c) att tillfredsställande utredning föreligger om inventariernas skattemässiga restvärde; d) att inventarierna och avskrivna belopp redovisas på ett sådant sätt i den skattskyldiges räkenskaper och i företedd utredning att trygghet föreligger att vinster vid avyttring av tillgångarna inte undgår beskattning; samt e) att - om den skattskyldige inte upprättat årsbokslut för det närmast föregående räkenskapsåret - det bokförda värdet av inventarierna före avskrivning bestämts med utgångspunkt i inventariernas skattemässiga restvärde vid beskattningsårets ingång. Som anskaffningsvärde för inventarier skall anses, då inventarierna har förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, den verkliga utgiften för deras anskaffande och, då inventarierna har förvärvats på annat sätt, deras marknadsvärde vid tiden för förvärvet. Dock skall följande iakttas. Har inventarierna ingåtti en rörelse, som den skattskyldige har förvärvat på annat sätt än genom köp eller byte eller därmed jämförligt fång, skall, om inte särskilda omständigheter föranleder annat, som anskaffningsvärde för inventarierna anses det för den tidigare ägaren gällande skattemässiga restvärdet. Har den skattskyldige eller någon, som står honom nära, vidtagit åtgärd för att den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan det antas att detta har skett för att bereda obehörig förmån i beskattningsavseende åt någon av dem, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas. Har skattskyldig medgivits avdrag för kontraktsavskrivning avseende inventarier, som har anskaffats under beskattningsåret, skall som anskaffningsvärde anses den verkliga utgiften minskad med det tidigare ”Senaste lydelse 1985:1017.

66 K ommunalskattelag

medgivna avdraget. Detta skall gälla även när investeringsreserv e.d. tagits i anspråk för anskaffning av inventarier under beskattningsåret. Avdrag för avskrivning får för visst beskattningsår göras med högst 30 procent för år räknat av summan av bokfört värde på inventarierna enligt balansräkningen för närmast föregående räkenskapsår och anskaffningsvärdet på sådana under beskattningsåret anskaffade inventarier, vilka vid beskattningsårets utgång fortfarande tillhörde rörelsen. Vad nu sagts gäller oavsett när under beskattningsåret inventarierna har anskaffats. Har inventarier, som har anskaffats före beskattningsårets ingång, avyttrats under beskattningsåret eller har den skattskyldige rätt till försäkringsersättning för inventarier, som har gått förlorade under beskattningsåret, medges ett särskilt avdrag med belopp motsvarande den i anledning av avyttringen eller försäkringsfallet uppkomna intäkten. Avdraget får dock inte överstiga underlaget för beräkning av avdrag enligt fjärde stycket. Har den skattskyldige fått avdrag som nu sagts skall nämnda underlag fastställas till motsvarande lägre belopp. Har ett särskilt högt pris eller eljest en särskilt hög utgift för inventarier berott på att de skall utnyttjas för ett särskilt arbetstillfälle eller för en konjunktur, som väntas bli endast tillfällig, eller av annan liknande omständighet, medges för det beskattningsär, varunder inventarierna har anskaffats, avdrag för sådant överpris eller sådan merutgift. Om avdrag som nu sagts har medgivits, skall avdrag enligt bestämmelserna i fjärde stycket beräknas på därefter återstående del av anskaffningsvärdet. Oavsett vad ovan föreskrivs får avdrag för avskrivning medges med belopp som erfordras för att det bokförda värdet inte skall överstiga anskaffningsvärdet av samtliga inventarier, vilka vid beskattningsårets utgång tillhörde rörelsen, sedan från detta värde har avräknats en beräknad årlig avskrivning av 20 procent. Visar den skattskyldige att inventariernas verkliga värde understiger även ett sålunda beräknat värde, medges avdrag för den ytterligare avskrivning som motiveras av detta. Då inventarier, som har anskaffats under beskattningsåret, avyttras, förloras eller utrangeras under samma år, medges avdrag för anskaffningsvärdet. Med avyttring likställs att inventarier tas ut ur rörelsen för att tillföras annan förvärvskälla eller för att användas för annat ändamål. Av bestämmelserna i punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 28§ framgår att belopp, som erhålls vid avyttring av inventarier, i sin helhet skall tas upp som intäkt av rörelse. Har skattskyldig gjort avskrivning med större belopp i räkenskaperna än han får dra av vid taxeringen, föranleder inte detta att det värde, på vilket räkenskapsenlig avskrivning beräknas, påverkas. Det överskjutande beloppet får i stället, sedan taxeringen i fråga har blivit slutligt avgjord, dras av genom årlig avskrivning efter 20 procent för helt år, räknat från och med beskattningsåret efter det under vilket avskrivningen i fråga verkställdes. Den omständigheten att vid tillämpning av bestämmelserna ovan avdrag vid beskattningen skall överensstämma med avskrivning enligt rä-

K ommunalskattelag 67

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kenskaperna utgör inte hinder för skattskyldig att efter övergång till räkenskapsenlig avskrivning utöver avdrag enligt räkenskaperna tillgodogöra sig avdrag för sådana avskrivningar, som har gjorts i räkenskaperna före övergången men inte har föranlett avdrag vid beskattningen. Avdrag för sådant belopp görs genom årlig avskrivning efter 20 procent för helt år. Har skattskyldig före övergång till räkenskapsenlig avskrivning tillgodoräknats större värdeminskningsavdrag vid taxeringen än enligt räkenskaperna, skall, för åstadkommande av överensstämmelse mellan inventariernas bokförda värde och deras skattemässiga restvärde, det belopp, varmed inventariernas skattemässiga restvärde understiger det bokförda värdet, tas upp som skattepliktig intäkt under det första beskattningsår, för vilket räkenskapsenlig avskrivning gäller, eller, om den skattskyldige begär det, med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två närmast följande åren.

Anvisningar till 33 § 3.9 Har skattskyldig i sin tjänst 3. Har skattskyldig i sin tjänst verkställt resor utom den vanliga verkställt resor utom den vanliga verksamhetsorten, äger han rätt att verksamhetsorten, äger han rätt att åtnjuta avdrag icke blott för kost- åtnjuta avdrag icke blott för kostnaden för själva resan utan jämväl naden för själva resan utan jämväl för den ö k n i n g i levnadskost- för den ö k n i n g i levnadskostnaden, som den skattskyldige kan naden, som den skattskyldige kan hava fått vidkännas på den grund, hava fått vidkännas på den grund, att han vistats utom sin vanliga att han vistats utom sin vanliga verksamhetsort, såsom för hotell- verksamhetsort, såsom för hotellrum, ö k a d kostnad för föda rum, ö k a d kostnad för föda o.s.v. Därest i tjänst, som avses i o.s.v. Därest i tjänst, som avses i punkt 4 andra stycket av anvis- punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 32 §, anvisats särskild ningarna till 32 §, anvisats särskild ersättning för kostnaderna, får av- ersättning för kostnaderna, får avdrag dock icke äga rum. Havajäm- drag dock icke äga rum. Har enligt likt 25 § första stycket 3) taxerings- 2 kap. 14 § 3 lagen 0989:00) om lagen traktamentsersättningar och självdeklaration och kontrolluppgifandra ersättningar icke upptagits ter traktamentsersättningar och såsom intäkt, må ej heller de emot andra ersättningar icke upptagits ersättningarna svarande kostna- såsom intäkt, må ej heller de emot derna avdragas. ersättningarna svarande kostnaderna avdragas.

I första stycket avsedd ökning i levnadskostnaden skall, där den skattskyldige icke visar större ökning, anses hava uppgått till ett belopp motsvarande den ersättning som av arbetsgivaren utgivits för kostnadens täckande (traktamente), dock högst till belopp som i enlighet med vad °Senaste lydelse 1986:1244.

68 K ommunalskattelag

nedan i detta stycke sägs motsvarar största normala ökning i levnadskostnaden. Riksskatteverket fastställer för varje kalenderår ett belopp (nørmalbelopp) motsvarande största normala ökning i levnadskostnaden för ett dygn. Har resan varit förenad med övernattning skall den anses hava varat det antal dygn som motsvarar antalet övernattningar. Har resan ägt rum utan samband med övernattning skall såsom största normala ökning i levnadskostnaden räknas: fyra tiondels normalbelopp, när förrättningen varat mer än tio timmar i följd, samt två tiondels normalbelopp, när förrättningen eljest varat mer än fyra timmar i följd. Omfattar vistelse på en och samma ort längre tid än l5 dygn i följd, skall från och med det sextonde dygnet såsom största normala ökning i levnadskostnaden räknas sex tiondelar av normalbeloppet. Vid 1984- l989 års taxeringar skall för skattskyldig som vid arbete inom byggnads- och anläggningsbranschen fortlöpande haft sin arbetplats förlagd till en och samma ort utanför den vanliga verksamhetsorten under längre tid än två år för tid därefter såsom största normala ökning i levnadskostnaden anses ett belopp motsvarande den del av normalbeloppet som avser kost vid förrättning som pågått längre tid än 15 dygn ökat med faktisk kostnad för logi på arbetsorten. Vill skattskyldig visa att kostnadsökningen i en och samma tjänst varit större än avdrag som beräknats i enlighet med vad nu sagts, skall utredningen avse hans samtliga förrättningar i nämnda tjänst under beskattningsåret; dock att i fråga om avdrag för ökning i levnadskostnaden från och med det sextonde dygnet i följd på en och samma ort eller under förrättning å utrikes ort levnadskostnadsökningen må beräknas för varje förrättning för sig. Avdrag för ökade levnadskostnader är däremot icke medgivet enbart på den grund, att den skattskyldige har sitt arbete på annan ort än den, där han har sin bostad. Har den skattskyldige bosatt sig på annan ort än den, där han har tjänst eller anställning, eller antagit arbete, som skall utföras på annan ort än den, där han är bosatt, är avdrag i regel icke medgivet. Avdrag medgives dock för det fall, att anställningen avser endast en kortare tid eller skall bedrivas å flera olika platser eller det av annan anledning icke skäligen kan ifrågasättas, att den skattskyldige skall avflytta till den ort, där arbetet skall utföras. Oavsett vad i nästföregående stycke sägs äger skattskyldig, som på grund av sitt arbete bosatt sig på annan ort än den där hans familj är bosatt, därest det med avseende på makes förvärvsverksamhet, svårighet att anskaffa familjebostad eller annan därmed jämförlig omständighet icke skäligen kan ifrågasättas, att familjen skall avflytta till den skattskyldiges bostadsort, åtnjuta avdrag för den ökning i levnadskostnaden som föranledes av den skilda bosättningen. Om båda makarna äro berättigade till sådant avdrag, skall, där makarna ej överenskommit om annan fördelning, det sammanlagda avdraget tillkomma dem hälften var. Vad här sagts skall, såvitt avser makar, icke äga tillämpning i fall som i 52 § 2 mom. sägs.

Kommunalskattelag 69

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse Anvisningar till 35 § 3.° Har egendom avyttrats mot vederlag i form av en livsvarig livränta skall intäkten beräknas till det kapitaliserade värdet av livräntan med tillämpning av tabell III till lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Är livräntan beroende av flera personers liv på så sätt att den upphör vid den först avlidnes död bestäms kapitalvärdet efter den äldstes levnadsålder. Skall livräntan däremot utgå till den sist avlidnes död beräknas värdet efter den yngstes ålder. Har i överlåtelseavtalet överenskommits att livräntan skall utgå livsvarigt, dock högst ett avtalat antal år, bestäms intäkten med tillämpning av tabell II till lagen om statlig förmögenhetsskatt med utgångspunkt i det antal år livräntan högst skall utgå om det belopp som framkommer vid en sådan beräkning är lägre än vad som följer av första stycket. Skall livräntan i stället utgå livsvarigt, dock minst ett avtalat antal år, bestäms intäkten med tillämpning av tabell II till nämnda lag om det belopp som framkommer vid en sådan beräkning är högre än vad som följer av första stycket. Upphör en livsvarig livränta till Upphör en livsvarig livränta till följd av dödsfall som inträffar följd av dödsfall som inträffar inom fem år från utgången av det inom fem år från utgången av det år skattskyldighet inträdde på år skattskyldighet inträdde på grund av avyttringen får som in- grund av avyttringen får som intäkt i stället för vad som anges i täkt i stället för vad som anges i första och andra styckena tas upp första och andra styckena tas upp det sammanlagda livräntebelopp det sammanlagda livräntebelopp som utgått om intäkten därmed som utgått om intäkten därmed

blir lägre. Ifall som nu sagts får blir lägre.

talan föras genom besvär i särskild

ordning inom fem år efter tax-

eringsäret om sådan ändring av taxeringen som föranleds av dödsfallet. Motsvarande rätt tillkommer taxeringsintendent som för talan till den skattskyldiges förmån. [fråga om besvär som här avses gäller 103 och 104 §§ taxeringslagen (1956:623) i tillämpliga delar.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991 och tillämpas första gången vid 1991 års taxering.

“Senaste lydelse 1984:498.

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1933:395) om ersättningsskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1933 2395) om ersättningsskatt dels att 5 och 6 §§ skall upphöra att gälla, dels att 4, 7 och 8 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§2 Fråga om taxering till ersätt- Fråga om taxering till ersättningsskatt prövas, efterframställ- ningsskatt prövas av den skattening från länsskattemyndighet, av myndighet som skall taxera företaden länsrätt, som har att upptaga get till statlig inkomstskatt. besvär rörande företagets taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt. Framställning om taxering skall Taxeringsbeslut skall meddelas ske hos länsrätten senast andra året senast andra året efter det år, då efter det år, då företaget rätteligen företaget rätteligen skulle ha taxeskolat taxeras till statlig inkomst- rats till statlig inkomstskatt för sin och förmögenhetsskatt för sin in- inkomst under det i l§ avsedda komst under det i l § avsedda verk- verksamhetsåret. samhetsåret.

7§3 Därest företaget före augusti Om företaget före augusti måmånads utgång året efter det, då nads utgång året efter det, då erersättningsskatt påförts företaget, sättningsskatt påförts företaget, till delägarna utdelar sålunda be- utdelar det beskattade beloppet till skattat belopp, må restitution ske av delägarna, skall därpå belöpande därå belöpande ersättningsskatt. ersättningsskatt betalas tillbaka.

Dylik restitution beslutas av läns- Beslut om återbetalning fattas av

rätt, som i 4 § sägs, och verkställes den skattemyndighet som taxerat av länsskattemyndigheten. Till företaget till ersättningsskatt. Anlänsrätten ställd ansökan om så- sökan om återbetalning skall ha dan restitution skall senast den l kommit in till skattemyndigheten september vara inkommen till rät- senast den l september. tens kansli. Vid bedömande av frågan, huruvida utdelningen avsett genom ersättningsskatt beskattat belopp, skall iakttagas, att senare intjänad vinst, i den mån den ej använts för lagstadgad avsättning till reservfond eller för erforderlig avsättning till på vinsten belöpande skatter, skall anses utdelad före tidigare intjänad vinst. Ä medel, som ienlighet med vad På belopp, som betalas tillbaka, Senaste lydelse av lagens rubrik 1984:1077. ovan sagts restitueras, utgår ej rän- utgår inte ränta. 2Senaste lydelse 1986:1305. ta. *Senaste lydelse 1986:1305.

sou 198832 Lag om ersättningsskatt 71

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 § Med iakttagande av vad ovan I övrigt gäller för taxering till erstadgats skola taxeringslagens be- sättningsskatt taxeringslagens stämmelser om taxering till statlig (I989:00)bestämmelser i tillämpliinkomst- och förmögenhetsskatt i ga delar. tillämpliga delar lända till efterrättelse med avseende á taxering till ersättningsskatt.

Denna lag träder i kraft den l januari 1991.

7 Förslag till

om i om arvsskatt och

Lag ändring lagen (1941:416) gåvoskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt att 67 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 67 §2 skattskyldig eller annan må av beskattningsmyndighet genom vite tillhållas att fullgöra vad enligt denna lag åligger honom, dock ej såvitt avser gäldande av fastställd skatt. Underrätt må vid vite tillhålla den, som uppgivit dödsbo, att med ed fästa riktigheten av lämnade uppgifter. Edgång må åläggas jämväl delmake, som ej uppgivit boet, ävensom annan, som ägare eller efterlevande med boet tagit befattning. Bestämmelserna i 123 § tax- Vite får inte föreläggas staten, eringslagen (1956:623) skall tilläm- kommun eller annan menighet eller pas vid vitesföreläggande enligt tjänsteman i tjänsten. denna lag.

Denna lag träder i kraft den l januari 1991.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857. 2Senaste lydelse 1974:857.

8 Förslag till

Lag om i om

ändring lagen (1946:324) skogsvårdsavgift

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift att 2 och 3 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 §2 Skogsvårdsavgiften är för varje beskattningsår 8 promille av skogsbruksvärdet. Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än tolv månader eller har fastigheten förvärvats eller avyttrats under beskattningsáret, skall underlaget för avgiften jämkas med hänsyn härtill.

Skogsvârdsavgift utgår i helt antal kronor. A vgiftsbeloppet avrundas till närmast lägre krøntal.

3 §3 Vad som föreskrivs i 15 § 2 mom. [fråga om förfarandet för att beförsta stycket lagen (1947:576) om stämma underlaget för skogsvârdsstatlig inkomstskatt om ans varighet avgift gäller taxeringslagens för sådan skatt gäller också beträf- (1989300) bestämmelser.

fande skogsvárdsa vgift.

Denna lag träder i kraft den l januari 1991.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:185. ?Senaste lydelse 1986:491. 3Senaste lydelse 1986:491.

9 Förslag till om i om statlig Lag ändring lagen (1947:576)

inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt dels att 10 b §, 13 § samt 15 § 1 och 2 mom. skall upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 13 § skall utgå, dels att 2 §4 mom., 7 § 5 mom., 9 § 2 mom. och 10 § 5 mom. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§ 4 mom? Bestämmelserna i andra - åttonde nedan i styckena gäller fråga om fusioner enligt 1. 14 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385) under förutsättning att inget av bolagen bedriver handel med fastigheter eller penningrörelse, 2. 12 kap. l och 3 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar under förutsättning att ingen av föreningarna bedriver handel med fastigheter eller annan penningrörelse än sådan som består i att förvalta medlemmarnas medel, 3. 1l kap. l och 2 §§ bankaktiebolagslagen (1987:618), 4. 7 kap. l och 2 §§ sparbankslagen (1987:619), 5. 10 kap. l och 2 §§ föreningsbankslagen (1987:620). Har lager, fordringar och liknande tillgångar i rörelse hos det övertagande företaget tagits upp till högre värde än det värde som i beskattningsavseende gäller för det överlåtande företaget, skall det Övertagande företaget ta upp mellanskillnaden som intäkt. Har byggnad, markanläggning, maskin eller annat inventarium, patenträtt, hyresrätt eller tillgång av goodwills natur övertagits skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet av tillgångens anskaffningsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en skattskyldig. Har inventarier eller andra till- Har inventarier eller andra tillgångar som får skrivas av enligt gångar som får skrivas av enligt reglerna för räkenskapsenlig av- reglerna för räkenskapsenlig avskrivning övertagits och har dessa skrivning övertagits och har dessa tillgångar i räkenskaperna tagits tillgångar i räkenskaperna tagits upp till högre värde än vad som upp till högre värde än vad som följer av tredje stycket, får det följer av tredje stycket, får det

Övertagande företaget efter yrkan- Övertagande företaget medges rätt

de høs taxeringsnämnd eller, om be- att även efter fusionen tillämpa rä- Senaste lydelse av svär har anförts, hos länsrätt med- kenskapsenlig avskrivning. Som lagens rubrik 1974:770 ges rätt att även efter fusionen till- förutsättning gäller att mellanskill- 10 b § 1982:416 13 § 1957:60 lämpa räkenskapsenlig avskriv- naden tas upp som intäkt under 1S§ l mom. 1979:171. ning. Som förutsättning gäller att det beskattningsår då fusionen ge- ?Senaste lydelse 1987:1149.

Lag om statlig inkomstskatt 75

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse mellanskillnaden tas upp som in- nomförs eller, om företaget begär täkt under det beskattningsår då det, med en tredjedel för nämnda fusionen genomförs eller, om före- beskattningsår och vart och ett av taget begär det, med en tredjedel de två närmast följande åren. för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två närmast följande åren.

Har skog övertagits skall beträffande skogens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde anses som om överlåtande och Övertagande företag utgjort en skattskyldig. Har betalningsansvaret för framtida utgifter övertagits och har det överlåtande företaget medgetts avdrag för utgifterna skall ett belopp som motsvarar avdraget tas upp som intäkt hos det Övertagande företaget. Avdragsrätten för det Övertagande företaget prövas med utgångspunkt i de förhållanden som gäller vid utgången av beskattningsåret. Fusionen skall inte leda till någon skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust för något av de deltagande företagen. Avyttras tillgångar som övertagits vid fusionen skall vid bedömandet av frågan om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust uppkommit anses som om överlåtande och Övertagande företag utgjort en skattskyldig. Vad nu sagts gäller också vid fusion mellan stadshypoteksföreningar samt då ett försäkringsbolags hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat försäkringsbolag. Restituerad, avkortad eller avskriven skatt, som enligt l mom. andra stycket skulle ha utgjort skattepliktig intäkt för det överlâtande företaget, skall i stället utgöra skattepliktig intäkt för det Övertagande företaget. Vidare får det Övertagande företaget avdrag för skatt som skulle ha varit avdragsgill för det överlåtande företaget enligt 4 §. Vad nu sagts gäller också då ett försäkringsbolags hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat försäkringsbolag och det överlåtande bolaget inte tar upp beloppet till beskattning respektive avstår från att yrka avdrag. Överlåts aktie i aktiebolag eller andel i handelsbolag, ekonomisk förening eller utländskt bolag till svenskt företag inom samma koncern, skall - där av bestämmelserna ej annat följer i 35§ 3 mom. åttonde - av realisationsstycket kommunalskattelagen (1928:370) beskattning vinst inte äga rum, om moderföretaget i koncernen är aktiebolag eller ekonomisk förening och den överlåtna aktien eller andelen innehas som ett led i annan koncernens verksamhet än förvaltning av fastighet, värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom. I fall som nu avses skall det företag som Övertagit aktien eller andelen anses ha förvärvat den vid den tidpunkt och för den anskaffningskostnad som gällt för det företag som överlåtit aktien eller andelen. Om överlåtelsen sker till utländskt företag, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse från realisationsvinstbeskattningen. Bestämmelser-

76 Lag om statlig inkomstskatt

na i detta stycke om beskattning av realisationsvinst tillämpas även i Avdrag för realisationsförlust får fråga om avdrag för realisationsförlust. dock inte i något fall göras på grund av avyttringar av aktier eller andelar till utländskt koncernföretag. Utskiftar svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening en tillgång och skulle vid en försäljning av tillgången köpeskillingen ha varit skattepliktig i förvärvskällan, anses bolaget eller föreningen ha åtnjutit skattepliktig inkomst som om tillgången sålts till ett pris motsvarande tillgângens verkliga värde vid utskiftningen. Vad nu sagts gäller inte vid utskiftning i samband med sådan fusion som avses i första stycket. eller ekonomisk i form av 1-lar aktiebolag förening mottagit utdelning tillgång, för vilken det utdelande företaget vid avyttring skulle ha beräknat vinst eller förlust enligt 35 och 36 §§ kommunalskattelagen, och är mottagande företag frikallat från skattskyldighet för utdelningen enligt 7 § 8 mom., skall skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust vid avyttring av tillgången liksom värdeminskningsavdrag beräknas som om det utdelande företaget och det mottagande företaget utgjort en skattskyldig.

7 § 5 mom? Ideella föreningar som uppfyller i fjärde stycket angivna villkor frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av fastighet och rörelse. Sådana föreningar är också frikallade från skattskyldighet för inkomst av fastighet som tillhör föreningen och som har använts på sätt anges i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979: l 152) och för sådan inkomst av fastighet och av rörelse som till huvudsaklig del härrör från verksamhet som har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller av hävd utnyttjas som ñnansieringskälla för

ideellt arbete. Övriga inkomster av fastighet, utom inkomster som avses i

7 mom., och av rörelse utgör således i sin helhet skattepliktig inkomst för föreningen. Inkomst som direkt härrör från föreningens ideella verksamhet, t.ex. hyror som en samlingslokalägande förening uppbär på grund av upplåtelse av lokaler för allmännyttigt ändamål, entréavgifter till idrotts- och kulturevenemang o.d., skall anses ha naturlig anknytning till föreningens ändamål. Detsamma gäller inkomst av verksamhet som utgör ett direkt led i det ideella arbetet, t.ex. om en naturskyddsförening säljer affischer, märken och böcker för att öka intresset för föreningens verksamhet eller om en handikappförening säljer varor avsedda för handikappade personer. Kravet på naturlig anknytning skall också anses uppfyllt om en förenings kommersiella verksamhet har karaktär av service till medlemmarna och andra som deltar i den ideella verksamheten. Detta får exempelvis anses vara fallet om en idrottsförening i mindre skala säljer förfriskningar eller idrottsartiklar i sina klubblokaler. Inkomst av verksamhet, som inte har annat samband med det ideella arbetet än att den skall finansiera detta, skall däremot anses sakna naturlig anknytning till en förenings allmännyttiga ändamål. 3Senaste lydelse 1987:1149.

Lag om statlig inkomstskatt 77

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Till verksamhet som av hävd utnyttjas för att finansiera ideellt arbete räknas anordnande av bingo och andra lotterier, fester, basarer, försäljnings- och insamlingskampanjer samt sådan biografrörelse som bedrivs av nykterhetsförening eller förening med huvudsakligt ändamål att tillhandahålla allmänna samlingslokaler. Detsamma gäller verksamhet som består i att en förening upplåter reklamutrymme på klubbdräkter eller i föreningens samlingslokaler e.d. En ideell förening är skattebefriad enligt första stycket om a) föreningen har till huvudsakligt syfte att utan begränsning till viss familjs, vissa familjers, föreningens medlemmars eller andra bestämda ekonomiska intressen - ändamål som anges i 6 mom. personers främja eller andra allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, idrottsliga eller därmedjämförliga kulturella ändamål, b) föreningen i sin verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodoser ändamål som anges under a, c) föreningen inte vägrar någon inträde som medlem, om inte med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annan orsak särskilda skäl motiverar det, samt d) föreningen bedriver en verksamhet som skäligen svarar mot avkastningen av föreningens tillgångar. Länsskattemyndigheten kan efter ansökan medge att förening, som avser att anskaffa fastighet eller annan anläggning avsedd för den ideella verksamheten, skall kunna anses hänförlig under detta moment utan hinder av att föreningen inte uppfyller under fjärde stycket d angivet villkor. Medgivande av detta slag får avse högst fem beskattningsår i följd och kan förenas med villkor om ställande av säkerhet e.d. för den inkomst- eller förmögenhetsskatt som enligt sjunde stycket kan komma att påföras föreningen på grund av taxering för det eller de beskattningsår medgivandet avser. Beslut i anledning av sådan ansökan får överklagas genom besvär hos riksskatteverket. Besvären skall ha kommit in till riksskatteverket inom en månad från det föreningen fick del av det överklagade beslutet. Beslut av riksskatteverket i fråga som avses här får inte överklagas. Medgivande enligt föregående stycke får lämnas även då en förening avser att genomföra omfattande byggnads-, reparations- eller anläggningsarbeten på en fastighet som brukas av föreningen.

Har förening inte inom föreskri- Har förening inte inom föreskriven tid genomfört den investering ven tid genomfört den investering för vilken medgivande enligt fem- för vilken medgivande enligt femte eller sjätte stycket lämnats eller te eller sjätte stycket lämnats eller har föreningen underlåtit att iaktta har föreningen underlåtit att iaktta annat i sådant beslut angivet vill- annat i sådant beslut angivet villkor, skall föreningen taxeras för de kor, skall föreningen taxeras för de beskattningsår som medgivandet beskattningsår som medgivandet

78 Lag om statlig inkomstskatt

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse avsett efter de regler som skulle ha avsett efter de regler som skulle ha gällt om något medgivande inte gällt om något medgivande inte hade lämnats. I fråga om sådan hade lämnats. l fråga om sådan bestämmelserna i taxering gäller bestämmelserna i 4 taxering gäller 115 och 116 §§ taxeringslagen kap. 16 och 17§§ samt 6 kap. 18 § (1956:623)i tillämpliga delar. taxeringslagen (1989:00)i tillämpliga delar. Det förhållandet, att en ekonomisk förening med stöd av l4§ lagen (1987:668) om införande av lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar fått bestå som registrerad förening, utgör inte hinder mot att föreningen vid tillämpning av denna lag behandlas såsom ideell förening. Riksskatteverket får, om särskilda skäl föreligger, efter ansökan förklara att förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med förening som avses i första stycket. Sådant beslut får, när omständigheterna ger anledning till det, av riksskatteverket återkallas. Beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, får inte överklagas.

9 § 2 mami För fysisk person, som har varit bosatt här i riket under hela eller någon del av beskattningsåret, utgörs den beskattningsbara inkomsten av den taxerade inkomsten minskad med statligt grundavdrag. Har den skattskyldiges skatte- Har den skattskyldiges skatteförmåga varit väsentligen nedsatt förmåga varit väsentligen nedsatt under beskattningsåret av sådan under beskattningsåret av sådan anledning, som anges i 50§ 2 anledning, som anges i 50§ 2 mom. andra, tredje eller fjärde mom. andra, tredje eller fjärde stycket kommunalskattelagen stycket kommunalskattelagen får - får den

(1928:370), efter taxerings- (1928:370), skattskyldiges

nämndens eller, om besvär anförts taxerade inkomst minskas, föreller om särskild framställning där- utom med statligt grundavdrag, om gjorts senast den 30 juni âret med ytterligare avdrag enligt be-

näst efter taxeringsåret, länsrättens stämmelserna i nämnda lagrum.

prövning den skattskyldiges taxerade inkomst minskas, förutom med statligt grundavdrag, med ytterligare avdrag enligt bestämmelserna i nämnda lagrum. Vad härefter återstår avrundas nedåt till helt hundratal kronor och utgör beskattningsbar inkomst. För förening, som äger rätt till grundavdrag enligt 8 §, utgöres den beskattningsbara inkomsten av den taxerade inkomsten minskad med statligt grundavdrag. “Senaste lydelse 1986:508.

Lag om statlig inkomstskatt 79

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

l0§ 5 m 0 m . 5 Underskott av jord- 5 m 0 m. Underskott av jordbruksfastighet, annan fastighet bruksfastighet, annan fastighet som avses i 24 § l mom. kommu- som avses i 24 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) eller rö- nalskattelagen (1928:370) eller rörelse fár - om den relse får - om den skattskyldige skattskyldige det - avräknas vid beräk- det yrkar yrkar avräknas vid beräkning av underlag för tilläggsbe- ning av underlag för tilläggsbelopp vid en senare taxering, dock lopp vid en senare taxering, dock högst med belopp motsvarande högst med belopp motsvarande den vid taxeringen fastställda in- den vid taxeringen fastställda inkomsten av samma förvärvskälla. komsten av samma förvärvskälla. Avräkning får ske senast vid den Avräkning får ske senast vid den taxering som sker sjätte året efter taxering som sker sjätte året efter det då taxering för underskottsåret det då taxering för underskottsåret har ägt rum. Avräkningen fär för- har ägt rum. Avräkningen får fördelas på två eller flera är. Avräk- delas på tvâ eller flera är. Avräkning får ske bara för underskott ning får ske bara för underskott som har uppkommit under be- som har uppkommit under beskattningsår för vilket den skatt- skattningsår för vilket den skattskyldige enligt 22 § 1 mom. första skyldige enligt 2 kap. 5 § första stycket 3 eller 4 eller tredje stycket stycket 1 eller tredje stycket eller 9 § taxeringslagen (1956:623) har varit första stycket 3 lagen (1 989-00) om skyldig att avlämna självdeklara- självdeklaratiøn och kontrolluppgiftion och även har fullgjort deklara- ter har varit skyldig att avlämna tionsskyldigheten under taxerings- självdeklaration och även har fullåret. Den skattskyldige skall visa i gjort deklarationsskyldigheten unvad mån rätt till avräkning förelig- der taxeringsåret. Den skattskyldiger. ge skall visa i vad mån rätt till avräkning föreligger.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1991 och tillämpas första gången vid 1991 års taxering.

5Senaste lydelse 1984:1087.

10 Förslag till

om ändring i lagen (1947:577) om statlig

Lag

förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt delsatt 1 l §3 mom., 13 § samt 15 § l och 2 mom. skall upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 13 § skall utgå.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången vid 1991 års taxering.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:859 ll § 3 mom. 1953:276 13 § 1957:65 l5§ l mom. 1979:172.

ll Förslag till

Lag om förhandsbesked i

(1951:442) taxeringsfrågor

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor dels att ll § skall upphöra att gälla, dels att i l och 9 §§ ordet ”riksskatteverkef” skall bytas ut mot ”rättsnämnden”, dels att i 5 § ordet ”länsskattemyndighef” skall bytas ut mot ”riksskatteverket, dels att 2-4 och 6-8 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§2 Förhandsbesked sökes skriftli- Förhandsbesked söks skriftligen gen hos riksskatteverket. Ansökan hos rättsnämnden. Ansökan får mä icke ingivas senare än den dag, inte ges in senare än den dag, då då deklaration senast skall avläm- deklaration senast skall Iämnastill nas till ledning för taxering varom ledning för taxering varom fråga fråga är. Ansökan om förhandsbe- är. Ansökan om förhandsbesked sked rörande tillämpning av för- rörande tillämpning av lagen ordningen om ersättningsskatt mä, (1933:395) om ersättningsskatt får, därest beskedet är avsett att åbero- om beskedet är avsett att åberopas pas vid sådan taxering till ersätt- vid sådan taxering till ersättningsningsskatt som kan föranledas av skatt som kan föranledas av beslubeslutad vinstdisposition för visst tad vinstdisposition för visst verkverksamhetsår, icke ingivas efter samhetsâr, inte ges in efter den den dag, då sökanden senast är dag, då sökanden senast är skyldig pliktig avlämna deklaration till led- att lämna deklaration till ledning ning för taxering till statlig in- för taxering till statlig inkomstkomstskatt för inkomst under sam- skatt för inkomst under samma ma verksamhetsår. verksamhetsår. Vid ansökan skall fogas all den Vid ansökan skall fogas all den utredning i ärendet, som står sö- utredning i ärendet, som står sökanden till buds. Efter anmaning kanden till buds. Efterförelägganav riksskatteverket eller hos verket de av rättsnämnden är sökanden anställd tjänsteman är sökanden skyldig, i den mån sådant är för skyldig, i den mån sådant är för honom möjligt, att inom iförelâghonom möjligt, att inom i anma- gandet angiven tid komma in med ningen angiven tid inkomma med de ytterligare upplysningar, som de ytterligare upplysningar, som behövs för att meddela förhandsbe-

finnas erforderliga för meddelande sked, vid äventyr att ansökningen

Senaste lydelse av av förhandsbesked, vid äventyr att annars avvisas. lagens rubrik 1980:866 ansökningen eljest avvisas. l § 1984:1089 5 § 1986:1290 3§3 9 § 1984:359 ll § 1986:1290. Över inkommen ansökan skall, Över inkommen ansökan skall, ?Senaste lydelse 1970:914. där ej denna omedelbart avvisas om denna inte omedelbart avvisas 3Senaste lydelse 1986:1290.

82 Lag om förhandsbesked

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse jämlikt 4 § första stycket, yttrande jämlikt 4 § första stycket, riksskatinhämtas av länsskattemyndighet, teverket yttra sig. Avser ansökningsom är behörig att taga befattning en fråga av särskilt intresse för med ifrågavarande taxering. Avser kommun,fårdenna beredas tillfälansökningen fråga av särskilt in- le att yttra sig över ansökningen. tresse för kommun, må denna beredas tillfälle att avgiva yttrande över ansökningen. Riksskatteverket äger, där så fin- Rättsnämnden får, när det är pånes påkallat, bereda sökanden kallat, bereda sökanden och riksävensom vederbörande länsskatte- skatteverket tillfälle att muntligen myndighet tillfälle att muntligen lämna upplysningar inför nämnlämna upplysningar inför verket. den.

4§4 Finner riksskatteverket med Finner rättsnämnden med hänhänsyn till ansökningens innehåll syn till ansökningens innehåll att förhandsbesked icke böra medde- förhandsbesked inte bör meddelas, las, skall ansökningen avvisas. skall ansökningen avvisas. Upptages ansökningen till pröv- Tas ansökningen upp till prövning, meddelar verket, i den om- ning, meddelar nämnden, i den

fattning sådant finnes böra ske, be- omfattning det anses böra ske, be-

sked hum den till verket hänskjut- sked hur den till nämnden hänskall bedömas vid na frågan skall vid taxering bedö- skjutna frågan mas. Därest särskilda omständig- taxering. Om inte särskilda omheter icke till annat föranleda, må i ständigheter föranleder annat, förhandsbeskedet angivas allenast skall i förhandsbeskedet anges ende grunder, som skola följas vid dast de grunder, som skall följas taxeringen. vid taxeringen.

6§5 Över beslut, varigenom riksskat- Beslut om förhandsbesked får teverket meddelat förhandsbesked, överklagas hos regeringsrätten av må besvär anföras av sökanden och 1. sökanden vederbörande länsskattemyndig- 2. riksskatteverket het. Rätt att anföra besvär tillkom- 3. kommun och landstingskommer även vederbörande kommun mun ifråga om taxering av fastigoch landstingskommun, om för- het eller taxering till kommunal inhandsbeskedet avser taxering av komstskatt. fastighet eller såvitt detsamma avser taxering till kommunal inkomstskatt. Besvär som nu sagts skola upptagas och avgöras av regeringsrätten. Över beslut, varigenom riks- Beslut varigenom rättsnömnden “Senaste lydelse 1970:914. skatteverket avvisat ansökan om avvisat ansökan om förhandsbe- SSenaste lydelse 1986:1290.

Lag om förhandsbesked 83

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

förhandsbesked, må besvär ey an- sked får inte överklagas. föras. 7§° Besvär enligt 6§ första stycket En skrivelse med överklagande skall anföras inom en månad från enligt 6§ första stycket skall ha den dag, då klaganden erhållit del kommit in inom en månad från den av förhandsbeskedet. dag, då klaganden fått del av förhandsbeskedet.

8§7 Av riksskatteverket meddelat Av rättsnämnden meddelat förförhandsbesked eller, om besvär handsbesked eller, om det överkladäröver anförts, regeringsrättens i gats, regeringsrättens i anledning anledning av besvären meddelade av överklagandet meddelade bebeslut skall lända till efterrättelse slut skall följas vid den taxering, vid taxering, som med beskedet som avses med beskedet, om och i avses, om och i den mån den, på den mån den, på vilkens begäran vilkens begäran förhandsbeskedet förhandsbeskedet meddelats, yrmeddelats, därom framställer yr- kar det. Denne skall lämna de uppkande. Därvid har denne att med- lysningar som behövs för att bedödela erforderliga upplysningar till ma beskedets tillämplighet. bedömande av beskedets tillämplighet. Vad i första stycket är stadgat Vad som sägsi första stycket gälskall dock icke gälla, därest efter ler dock inte om författningsändbeskedets lämnande vidtagits för- ring efter det att beskedet lämnats

fattningsändring av beskaffenhet påverkar den fråga som beskedet

att påverka taxeringen i det avseen- avser. de beskedet angån

Denna lag träder i kraft den l januari 1991.

°Senaste lydelse 1984:359. 7Senaste lydelse 1971:312.

12 Förslag till

om i om viss lindring i Lag ändring lagen (1951:691) för den som icke tillhör svenska kyrkan skattskylclgheten

föreskrivs i fråga om lagen (1951:691) om viss lindring i Härigenon skattskyldigieten för den som icke tillhör svenska kyrkan att i 5 § ordet ”beskattnin;snämnd skall bytas ut mot skattemyndighet.

Denna la; träder i kraft den l januari 1991.

Senaste lydelse av 5§ 1967:633.

13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1951 :763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst dels att 6, 7 och 9 §§ skall upphöra att gälla, dels att 4 och 8 §§ samt anvisningarna till 4 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§3 skattskyldig, som vill åtnjuta Skattskyldig får ansöka om skatförmånen av skatteberäkning en- teberäkning enligt l §. I fråga om ligt l §, har att därom göra ansö- sådan ansökan och beslut i anledkan. I fråga om sådan ansökan och ning därav gällerbestämmelserna i beslut i anledning därav skall vadi lagen (I 989.00) om självdeklaration taxeringslagen (1956:623) är före- och kontrolluppgifter samt i taxskrivet om yrkanden och beslut rö- eringslagen (198900), om inte anrande taxering tillämpas, om icke nat följer av denna lag. annat följer av bestämmelserna i denna lag.

8§3 Föreligger förutsättningar för Föreligger förutsättningar för skatteberäkning enligt l § först ef- skatteberäkning enligt 1 § först efter meddelandet av sådant beslut ter beslut av skattemyndighet eller av länsrätt, kammarrätt eller rege- förvaltningsdomstol eller har den ringsrätten, som i 7 § sägs, eller har beräknade ackumulerade inkomsden beräknade ackumulerade in- ten höjts genom sådant beslut, får komsten höjts genom sådant be- den skattskyldige komma in med slut, äger den skattskyldige inkom- ansökan enligt 4 § inom ett år från ma med ansökan enligt 4§ inom det att beslutet meddelades, om ett år från det ifrågavarande beslut inte längre tid för ansökan följer av meddelades. Detsamma gäller i bestämmelserna i taxeringslagen fråga om beslut som meddelas av (198900). taxeringsnämnd eller av lokal skattemyndighet enligt 72 a eller 72 b § taxeringslagen (1956:623), om förutsättningar för skatteberäkning

enligt 1 § föreligger först efter med-

delandet av beslutet.

Äger skattskyldig enligt 99 § tax- Senaste lydelse av

lagens rubrik 1974:860 eringslagen (1956:623) i särskild 6 § 1979:173 ordning anföra besvär hos länsrätt, 7 § 1983:445 9 § 1983:445. får han tillika inom där angiven tid *Senaste lydelse 1986:1292. inkomma med ansökan enligt 4 §. 3Senaste lydelse 1986:1292.

86 Lag om skatt för ackumulerad inkomst

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse Har skatteberäkning enligt l § Har skatteberäkning enligt l§ skett och visas att skatteberäkning- skett och visas att skatteberäkningen med hänsyn till sedermera en med till sedermera hänsyn framkomna omständigheter har framkomna omständigheter har grundats på oriktiga förutsättning- grundats på oriktiga förutsättningar, äger vederbörande lönsskatte- ar, får skattemyndigheten besluta myndighet i särskild ordning anföra om ny skatteberäkning inom fem besvär rörande skatteberäkningen. år efter utgången av det kalender- Härvid tillämpas bestämmelserna i år, under vilket den ansökan, som 103 § taxeringslagen (1956:623). har föranlett skatteberäkningen Ny skatteberäkning i anledning av enligt l § kom in till skattemyndigbesvär som nu sagts fâr icke verk- heten. Har den skattskyldige avliställas med mindre fråga därom dit, skall beslut om ny skatteberäk-

prövats inom fem år efter utgången ning fattas inom två år efter ut-

av det kalenderår, under vilket den gången av det kalenderår, under ansökan, som har föranlett skatte- vilket bouppteckning efter honom beräkningen enligt l §, har inkom- getts in för registrering. mit till taxeringsnämnden eller länsrätten. Har den skattskyldige avlidit, fâr sådan ny skatteberäkning som här avses icke verkställas med mindre fråga därom har prövats inom två år efter utgången av det kalenderår, under vilket bouppteckning efter honom har blivit ingiven för registrering. Anvisningar till 4 §“ Ansökan om skatteberäkning Ansökan om skatteberäkning görs hos den taxeringsnämnd, som görs hos den skattemyndighet som har att åsätta den skattskyldige tax- skall besluta om taxering till statlig ering till statlig inkomstskatt för inkomstskatt för det taxeringsår, det taxeringsår, då inkomsten tas då inkomsten tas till beskattning. till Ansökan bör Ansökan beskattning. bör göras i den skattskylgöras i den skattskyldiges själv- diges självdeklaration. deklaration. Skattskyldig som icke har kommit in med ansökningshandling före utgången av november månad under taxeringsâret får göra ansökan om skatteberäkning hos den länsrätt som har att upptaga besvär rörande den taxering som förut har sagts. Ansökningshand-

lingen skall, med undantag för fall

som i 8 eller 9 § sägs, före utgången “Senaste lydelse 1986:1292.

Lag om skatt för ackumulerad inkomst 87

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

av året efter taxeringsâret ha kom-

mit in till lokala skattemyndigheten i det fögderi där den skattskyldiges hemortskommun för det taxeringsâr dä inkomsten tas till beskattning är belägen. Den omständigheten att ansäkningshandlingen har getts in till en annan taxeringsnämnd eller lokal skattemyndighet än nu har sagts eller till en länsskattemyndig» het eller en länsrätt, utgör inte hinder för ärendets prövning. Handlingarna skall då omedelbart översändas till den taxeringsnämnd eller lokala skattemyndighet som skall ta emot ansökningen. Har ansökningshandlingen kommit in till taxeringsnämnd inom fo-

reskriven tid men efter utgången av

september månad under taxeringsâret får taxeringsnämnden, när

ärendets särskilda beskaffenhet pá-

kallar det, genom särskilt beslut överlämna ärendet till den lokala skattemyndigheten för prövning av länsrätten.

Denna lag träder i kraft den l januari 1991 och tillämpas första gången i fråga om ackumulerad inkomst som skall tas till beskattning vid 1991 års taxering.

14 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272) dels att 49 § 5 mom. och 72 a § skall upphöra att gälla, delsatti 1 §, 2 § 1 mom. och4 mom., 13 §, 27 §3 mom. samt68 §4 mom. orden ”taxeringslagen (l956:623) skall bytas ut mot ”taxeringslagen (l989:O0)”, dels att i 2 § 2 mom. ordet ”taxeringsnämnds” skall bytas ut mot ”skattemyndighets”, dels att 3 § 2 mom. 1, 22 §, 27 § l mom., 30 §, 49 § 1-4 mom., 50, 72 och 73 §§, 78 § l mom., 83 §, 85 § 1 mom., 86 § l mom. och 86 a § samt punkterna 1-3 av anvisningarna till 49 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 62 a, 86 b och 86 c §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 § 2 mom. 1.2 Preliminär A-skatt skall med de undantag, som framgår av vad nedan i detta moment och i 10 § sägs, utgöras för sådan inkomst av tjänst, vilken helt eller delvis utgår i penningar och vilken hänför sig till den skattskyldiges huvudsakliga arbetsanställning eller eljest utgör hans huvudsakliga inkomst av tjänst. För inkomst av sådan huvudsaklig arbetsanställning hos fysisk person eller dödsbo, som är avsedd att vara kortare tid än en vecka, skall dock preliminär A-skatt erläggas endast om vad som utbetalats utgör utgift i en av arbetsgivaren bedriven rörelse. Med tjänst likställes i denna lag rätt till pension, livränta, som utgår på grund av sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkring eller annorledes än på grund av försäkring och inte utgör vederlag vid avyttring av egendom, ersättning, som i annan form än livränta utgår på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänst, samt undantagsförmåner ävensom sådant periodiskt understöd eller sådan därmed jämförlig periodisk intäkt, varför givaren enligt 22, 25 eller 29 § kommunalskattelagen är berättigad till avdrag. Preliminär A-skatt skall utgå enligt skattetabell, som avses i 4 §, eller enligt de grunder som angivas i 7, 12 eller 40 §. Beträffande preliminär A-skatt för inkomst som avses under 1 andra stycket eller punkt 12 av Lagen omtryckt 1972:75. anvisningarna till 32§ kommunalskattelagen må regeringen föreskriva Senaste lydelse av särskild beräkningsgrund. För enskilda fall må lokal skattemyndighet lagens rubrik 1974:771 föreskriva särskild att skatten skall beräk- l § 1984:1056 beräkningsgrund, exempelvis 2§ 1 mom. 1986:1288 nas å viss del av inkomsten eller å inkomsten minskad med visst belopp 2 § 2 mom. 1984:669 2 §4 mom. 1986:514 eller att skatten skall utgå med särskilt angiven procent av inkomsten. 13 § 1982:1209 Är den, som åtnjuter ovan avsedd inkomst av tjänst, skattskyldigjäm- 27 §3 mom. 1985:404 väl för annan inkomst eller för förmögenhet må lokal skattemyndighet, 49 § 5 mom. 1979:999 68 §4 mom. 1986:1288 då särskilda skäl därtill föranleda, föreskriva att preliminär A-skatt skall 72 a§ 1974:771. erläggasjämväl för sistnämnda inkomst eller för förmögenheten. Därvid ?Senaste lydelse 1986:1288.

Uppbördslag 89

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse skall den skattskyldiges preliminära skatt beräknas antingen till viss procent av den huvudsakliga inkomsten av tjänst eller enligt skattetabell å nämnda inkomst ökad med visst belopp eller ock utgå med visst belopp utöver vad i skattetabellen angives för den huvudsakliga inkomsten av tjänst. Är i fall varom i föregående stycke sägs inkomsten vid sidan av den huvudsakliga inkomsten av tjänst betydande i förhållande till denna eller föreligga eljest särskilda omständigheter, må lokal skattemyndighet föreskriva, att preliminär B-skatt skall erläggas i stället för preliminär A-skatt. Öretal som uppkommer vid be- Skattea vdrag skall beräknas i räkning av skatteavdrag skall jäm- helt an tal kronor, varvid 0retal bortnas till närmast högre hela krontal. faller. 22 §3 Lokal skattemyndighet beslutar Lokal skattemyndighet beslutar ifråga om beräkning av preliminär ifråga om beräkning av preliminär A-skatt samt debitering av prelimi- A-skatt samt debitering av preliminär B-skatt och slutlig, kvarståen- när B-skatt och slutlig, kvarstående och tillkommande skatt. Lokal de och tillkommande skatt. Lokal skattemyndighet fastställer också skattemyndighet eller länsskatteavgiftsunderlag för egenavgifter. myndighet fastställer avgiftsunderlag för egenavgifter. Beslut som avses i första stycket Beslut som avses i första stycket meddelas av den lokala skattemyn- meddelas av skattemyndighet inom digheten i det fögderi där hemorts- vars verksamhetsområde den skattkommunen är belägen. Om den skyldiges hemørtskommun är beläskattskyldige saknar hemortskom- gen. Om den skattskyldige saknar mun beslutar lokala skattemyndig- hemørtskommun beslutar lokala heten i Stockholms fögderi. Skattemyndigheten i Stockholms fögderi. Länsskattemyndigheten medverkar i debiteringsarbetet enligt föreskrifter som meddelas av regeringen. 27 § 1 momt* Vid debitering av slutlig skatt skall iakttas: att kommunal inkomstskatt uträknas med ledning av den skattesats som för inkomståret gäller i beskattningsorten; att kommunal inkomstskatt att kommunal inkomstskatt uträknas i en post, varvid skattebe- uträknas i en post, samt loppet vid öretal över 50 avrundas uppåt och vid annat öretal avrundas nedåt till helt krontal; att egenavgifter enligt lagen JSenaste lydelse 1986:1288. (1981:691) om sociala vgzfter debite- “Senaste lydelse 1984:361.

90 Uppbördslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ras på grundval av uppgifter om försäkringsförhâllanden som lämnas av den allmänna försäkringskassan, varvid öretal bortfaller; samt att i 1 § nämnd annuitet eller, om att skatt påförs i helt antal kro-

skattskyldig har att erlägga flera nor, varvid öretal bortfaller.

annuiteter, summan av dessa påförs i helt antal kronor, varvid öretal bortfaller.

30 §5 Skall enligt ll kap. 6 § första styc- Skall enligt ll kap. 6 § första stycket lagen (1962:381) om allmän för- ket lagen (1962:381) om allmän försäkring pensionspoäng för visst års säkring pensionspoäng för visst års inkomst av annat förvärvsarbete inkomst av annat förvärvsarbete tillgodoräknas den skattskyldige tillgodoräknas den skattskyldige trots att tilläggspensionsavgift för trots att tilläggspensionsavgift för året inte till fullo betalas inom den året inte till fullo betalas inom den tid som anges i 29 § andra stycket, tid som anges i 29 § andra stycket, får länsrätten efter framställning får skattemyndigheten efter framfrån den skattskyldige eller, om ställning frän den skattskyldige denne avlidit, dödsboet medge be- medge befrielse helt eller delvis frielse helt eller delvis från skyldig- från skyldighet att betala avgiften, het att betala avgiften, om ömman- om ömmande omständigheter föde omständigheter föreligger. religger. Har här i riket bosatt skattskyldig avlidit och efterlämnat bodelägare, som vid hans död varit beroende av honom för sin försörjning och skall

dödsboet efter dödsfallet betala

kvarstående eller tillkommande

skatt, får skattemyndigheten efter framställning helt eller delvis befria

dödsboet från skyldigheten att betala skatten, om det föreligger äm-

mande omständigheter. Befrielse

får avse skatt, som páförts den avlidne eller, såvitt angår det beskattningsår varunder dödsfallet inträf-

fade, oskift dödsbo efter honom. Befrielse får inte avse skatt som på-

förts på grund av eftertaxering och som rätteligen skulle ha betalats före dödsfallet. 5Senaste lydelse 1984:669.

Uppbördslag 91

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

49§ l m 0 m . ° skattskyldig får av l m o m . Skattemyndigheten den lokala Skattemyndigheten be- får medge skattskyldig anstánd viljas anstånd med inbetalning av med att betala skatt, kvarskatteavskatt, kvarskatteavgift eller ränta, gift eller ränta som kan antas koml ) om länsskattemyndigheten har ma att avkortas. anfört besvär över taxeringen med yrkande om ändring till den skattskyldiges förmån: till det belopp som betingas härav, 2) om den skattskyldige har anfört besvär ö ver taxeringsnämndens beslut om taxering och länsskattemyndigheten helt eller delvis har til/styrkt besvären eller ansökan om anstând eller det - utan att yttrande har inhämtats från länsskattemyndigheten - kan med skäl antas

att besvären kommer att bifallas

helt eller delvis: till det belopp som betingas härav, 3) om den skattskyldige har anfört besvär över länsrätts eller kammarrätts beslut om taxering och länsskattemyndigheten helt eller delvis har tillstyrkt besvären eller ansökan om anstând: till det belopp som betingas härav, 4) om taxeringen har blivit oriktig pä grund av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende: till det belopp som betingas av förbiseendet, 5) om den skattskyldige har taxerats på mer än en ort för samma inkomst eller förmögenhet: till det belopp som svarar mot ettdera av eller båda de skattebelopp som har pâförts med anledning av taxeringen, 6) om avgiftsunderlag för egenavgifter har bestämts tillför högt belopp: till det belopp som betingas av felaktigheten, 7) om skatt har päförts obehörigen eller med för högt belopp pa” “Senaste lydelse 1986:1288.

92 Uppbördslag

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

grund av fel vid debiteringen: till det

belopp som betingas av felaktigheten i debiteringen, 8) om preliminär skatt, som enligt 27 § 2 mom. skall gottskrivas den skattskyldige, kan beräknas överstiga motsvarande slutliga skatt och bli avkortad enligt 65 § samt den skattskyldige inte har erhållit jämkning enligt bestämmelserna i 45 § 1 mom. sista stycket: till så stor del av skatten som kan an tas bli avkortad. 2 m o m . 7 Skattskyldig må av 2 m o m . Föreligger inte skäl för länsskattemyndigheten erhålla an- anstånd enligt 1 mom. får skattestånd med inbetalning av skatt, myndigheten ändå medge anstånd kvarskatteavgift eller ränta om den skattskyldige begärt om- 1) om den skattskyldige anfört prövning av eller överklagat ett taxbesvär över taxering och erläggan- eringsbeslut eller ett beslut om särdet av skatt, som påförts i anledning skild avgift och någon av följande av den icke lagakraftvunna tax- förutsättningar är för handen eringen, skulle för den skattskyldige l) sakläget är komplicerat, medföra betydande skadeverkning- 2) rättsfrågan är oviss eller ar eller eljest framstå såsom obil- 3) erläggandet av skatten skulle ligt. till belopp som betingas av den för den skattskyldige medföra betyskattskyldiges yrkande i fråga om dande skadeverkningar eller annars taxeringen, framstå som obilligt. 2) om ansökan gjorts angående skatteberåkning för ackumulerad inkomst, angående uppskov med beskattning av intäkt av skogsbruk, angående avräkning av utländsk

skatt eller angående befrielse från

erläggande av skatt, som påförts avliden person eller hans dödsbo, eller om skattskyldig eller dödsbo anfört besvär över beslut med anledning av sådan ansökan: till belopp som betingas av ansökningen eller besvären, 3) om ansökan gjorts angående nedsättning enligt 85 § 2 mom. av kvarskatteavgift eller om besvär anförts över beslut i anledning av sådan ansökan: till belopp som betingas av ansökningen eller besvären, 7Senaste lydelse 1986:1288.

Uppbördslag 93

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4) om kvarstående eller tillkommande skatt har påförts på grund av att 3 § lagen (1980:865) mot skattejlykt har tillämpats: till belopp som betingas av vad som sålunda pâfärts. Anstând skall medges med det belopp som betingas av den skattskyldiges yrkande i omprövningsärendet eller överklagandet. Anstånd stycket vid Anstånd enligt detta moment får enligt första I) eller 4) får medges endast om medges endast om den skattskyldiden skattskyldige ställer nöjaktig ge ställer nöjaktig säkerhet, om säkerhet hos länsskattemyndighe- inte med hänsyn till anståndstiten, om inte med hänsyn till an- dens varaktighet, den skattskyldiståndstidens varaktighet, den ges förhållanden och omständigförhållanden och heterna i övrigt kan antas, att det skattskyldiges omständigheterna i övrigt kan belopp som avses med anståndet antas, att det belopp som avses ändå kommer att behörigen erlägmed anståndet ändå kommer att gas. behörigen erläggas. 3 m 0 m . 3 Anstånd får, utom i 3 m o m . Anstånd får, utom sådana som avses i I mom. när fråga är om debiterad, obetald

fall

punkt 8, meddelas att gälla längst preliminär skatt, meddelas att gälla intill dess tre månader har förflutit längst intill dess tre månader har från dagen för beslut med anled- förflutit från dagen för skattemyneller besvären. dighetens beslut i omprövningsning av ansökningen Ett meddelat anstånd får omedel- ärendet eller domstols beslut i den bart återkallas, när skäl föreligger. överklagade frågan. Ett meddelat anstånd får omedelbart återkallas, när skäl föreligger.

4 m 0 m . 9 Den som ânjutit an- 4 m o m . Den som haftanstånd stånd med inbetalning av skatt en- med att betala skatt enligt denna skall ränta ligt 2 mom. I) eller 4) skall erlägga paragraf erlägga (a n ränta för ståndsränta) för den del av (anståndsränta) den del av skatten som skall erläg- skatten som skall erläggas senast vid anståndstidens ut- vid anståndstidens utgång. Vid gas senast gång. Vid ränteberäkningen gäller ränteberäkningen gäller i tillämpi tillämpliga delar bestämmelserna liga delar bestämmelserna i 32§ i 32 § första stycket. första stycket.

Vid beräkning av anståndsränta gäller, att ränta utgår från utgången av att ränta utgår från utgången av “Senaste lydelse 1979:999. den månad, då skatten skulle ha er- den månad, då skatten skulle ha “Senaste lydelse 1980:868.

94 Uppbärdslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse lagts om anstånd icke medgivits, till betalats om anstånd inte medgetts, och med den månad, då anstånds- till och med den månad, då antiden gått till ända; samt ståndstiden gått ut; samt att ränta utgår i helt krontal, varvid öretal bortfaller.

Bifalles den skattskyldiges be- Bifalls den skattskyldiges yrkan-

svär, skall erlagd ränta återbetalas de i omprövningsärendet av skattesedan taxeringen vunnit laga kraft. myndigheten skall erlagd ränta

återbetalas. Bifaller domstol den

skattskyldiges överklagande skall erlagd ränta återbetalas sedan beslutet vunnit laga kraft Bestämmelserna i denna lag om Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt äga motsva- tillkommande skatt gäller även för

rande tillämpning betraffande an- anståndsränta.

ståndsränta.

50 §10 Beslut om anstånd enligt 48 § el- Beslut om anstånd enligt 48§ ler 49§ I mom. meddelas av den meddelas av den lokala skattelokala skattemyndighet, som har myndighet, som har utfärdat skattutfärdat skattsedel på den skatt sedel på den skatt som anståndet som anståndet avser. avser. Beslut om anstând enligt 49 § meddelas av den skattemyndighet,

som har fattat det beslut som utgjort

grund för debitering av den skatt som anståndet avser.

Ansökan om anstånd enligt 48 §2 mom. skall ställas till den lokala skattemyndighet, som avses i första stycket, samt inges eller insändas till familjebidragsnämnden i den kommun, som har att utge familjebidrag enligt familjebidragslagen (1946:99). Sådan ansökan bör av den värnpliktige göras snarast möjligt och senast inom en månad efter utgången av först infallande uppbördsmånad, som anståndet skall avse. Har ansökan inte inkommit till familjebidragsnämnden inom tre månader efter militärtjänstgöringens slut, får ansökningen inte upptagas till prövning. Beslut om anstånd skall skyndsamt meddelas den skattskyldige utan kostnad för denne. I fråga om anstånd avseende kvarstående skatt skall bestämmelserna i 46 § 3 mom. andra och tredje styckena samt 47 § tillämpas.

62 a § För preliminär B-skatt samt kvarstående och tillkommande skatt som påförts avliden person eller, så- ”Senaste lydelse 1979:489.

Uppbördslag 95

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse vitt angår det beskattningsår varun-

der dödsfallet intrayfade, oskift dödsbo efter honom, svarar dödsbo-

et inte med mera än tillgångarna i boet. Är boet skiftat, svarar bodelägare inte för mera än den på hans lott belöpande skatten och inte i nå-

got fall med mera än hans lott iboet

utgör. 72 §|| Riksskatteverket leder och ansvarar för skatteförvaltningens verksamhet enligt denna lag och lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare. Länsskattemyndigheten leder och ansvarar för verksamheten i länet. Det åligger riksskatteverket att efter framställning från lönsskattemyndighet, lokal skattemyndighet, arbetsgivare eller när anledning därtill eljest uppkommer meddela bindande förklaring beträffande frågor om sättet för uttagande av preliminär skatt samt om verkställande av skatteavdrag. Ärenden enligt andra stycket skall avgöras inom riksskatteverket av den särskilda nämnd, som avses i 19 § taxeringslagen. Talan får ej föras mot beslut som avser bindande förklaring. 73 §12 Bestämmelserna i 50 § 1 och Bestämmelserna i 3 kap. 17§ 3 mom. taxeringslagen (1956:623) taxeringslagen 0989:00) gäller i gäller i tillämpliga delar i fråga om tillämpliga delar i fråga om uppuppgifter i preliminära självdekla- gifter i preliminära självdeklararationer och andra handlingar, tioner och andra handlingar, som som har avlämnats eller tillhanda- har avlämnats eller tillhandahålhållits enligt bestämmelserna i lits enligt bestämmelserna i denna denna lag eller upprättats eller för lag eller upprättats eller för granskning omhändertagits av en granskning omhändertagits av en myndighet vid skattekontroll. myndighet vid skattekontroll. Handlingar som avses i första stycket skall förvaras under samma tid som motsvarande självdeklara- Senaste lydelse 1986:1288. tioner vid årlig taxering. ”Senaste lydelse 1980:1088.

96 Uppbärdslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 78 § l mom.” Arbetsgivare, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker, skall ha sin bokföring så ordnad att därav framgår arbetstagares namn, lönebelopp och skatteavdrags belopp. Om skattsedel eller skattekort har företetts för arbetsgivaren skall också framgå arbetstagares födelsetid och mantalsskrivningsadress samt nummer på för honom utfärdad skattsedel. Också annan arbetsgivare än i första stycket sägs, som har att verkställa skatteavdrag på arbetstagares lön, är skyldig att i enahanda omfattning föra anteckningar i hänseenden som har sagts nyss. För kontroll av att bestämmel- För kontroll av att bestämmelserna om skatteavdrag har följts serna om skatteavdrag har följts får revision verkställas hos sådan får revision verkställas hos sådan arbetsgivare, som avses i första arbetsgivare, som avses i första och andra styckena. Beslut om re- och andra styckena. Beslut om revision meddelas av riksskattever- vision meddelas av riksskatteverket, länsskattemyndigheten eller lo- ket eller skattemyndighet. l övrigt kalskattemyndighet. I övrigt gäller gälleri fråga om revision i tillämpifråga om revision i tillämpliga de- liga delar bestämmelserna i 3 kap. lar bestämmelserna i 56 och 58 §§ 8-14 §§ taxeringslagen 0989:00). taxeringslagen (1956:623). 83 §I4 Hörsammar inte skattskyldig anmaning att avlämna preliminär självdeklaration eller att komplettera sådan deklaration eller att för jämkning inkomma med för den skattskyldige utfärdad skattsedel på preliminär skatt, eller underlåter någon att hörsamma anmaning enligt 19 eller 54 §, eller underlåter arbetsgivare, som är skyldig att göra skatteavdrag, att fullgöra sådan skyldighet eller gör han skatteavdrag med för lågt belopp, eller fullgör arbetsgivare inte vad som åligger eller åläggs honom enligt 43 §, 55 § 1 mom. första stycket eller 78 §, får den lokala skattemyndighe- får den lokala skattemyndigheten eller länsskattemyndigheten ten eller länsskattemyndigheten förelägga den försumlige vite. Vite förelägga den försumlige vite.

får ej bestämmas under femhundra

kronor. Vite får icke föreläggas staten, Vite får inte föreläggas staten, kommun eller annan menighet och kommun eller annan menighet elej heller tjänsteman i tjänsten. ler tjänsteman i tjänsten. Om uttagande av förelag! vite jör-

ordnar länsrätten efter anmälan av

riksskatteverket, länsskattemyndigheten eller den lokala skattemyn- ”Senaste lydelse l986zl288. digheten. “Senaste lydelse 1986:1288.

Uppbördslag 97

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Har vitet förelagts också med Har vitet förelagts också med stöd av bestämmelse i taxeringsla- stöd av bestämmelse i taxeringslagen (1956:623) prövas fråga om ut- gen (l 989.00) eller i lagen (1 989.00) tagande av den länsrätt som är be- om .Välvdeklaration och kontrollhörig enligt nämnda lag. uppgifter prövas fråga om uttagande av den länsrätt som är behörig enligt nämnda lagar. Har ändamålet med vitet förfallit, när fråga uppkommer om utdömande därav, får vite ej utdömas. Har vitesföreläggande iakttagits

först efter det anmälan enligt tredje

stycket har inkommit, skall ändamålet med vitet icke anses hava för-

fallit därigenom.

Vid prövning av anmälan enligt Vid prövning av ansökan om uttredje stycket får även bedömas dömande av vite får även vitets fråga, huruvida och med vilket be- lämplighet bedömas. lopp vitet hade bort föreläggas. 85 § l m 0 m. 5 Den lokala skatte- 1 mom. Skattemyndighetens myndighetens beslut enligt denna beslut enligt denna lag överklagas lag överklagas hos länsrätten ge- hos länsrätten, om inte annat följer nom besvär, om inte annat följer av av andra stycket. I fråga om beslut andra stycket. I fråga om beslut om fastställande av avgiftsunderom fastställande av avgiftsunder- lag för egenavgifter gäller vad som lag för egenavgifter gäller vad som föreskrivs i 11-13 §§ lagen föreskrivs i ll § lagen (1959:551) (1959:551) om beräkning av om beräkning av pensionsgrun- pensionsgrundande inkomst endande inkomst enligt lagen ligt lagen (1962:381) om allmän (1962:381) om allmän försäkring. försäkring. Beslut om preliminär taxering, Beslut om revision enligt 78 § sättet för uttagande av preliminär 1 mom. och beslut varigenom vite skatt, debitering eller jämkning av har förelagts får inte överklagas. sådan skatt, verkställande av skat- Inte heller länsskattemyndighetens teavdrag och anstånd med inbetal- beslut enligt 55 § 1 mom. första ning av skatt överklagas hos läns- stycket och 55 § 2 mom. andra stycskattemyndigheten genom besvär. ket samt länsskattemyndighetens Vad som sagts nu gäller dock inte beslut rörande framställning om lokal skattemyndighets beslut med försättande i konkurs, ackordsföranledning av en begäran enligt 44 § slag och avskrivning av skatt får om besked angående skyldigheten överklagas. att verkställa skatteavdrag. De allmänna ombuden får överklaga lokala Skattemyndigheten ”Senaste lydelse 1986:1288.

98 Uppbördslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse beslut endast ifråga om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt. Lokala skattemyndigheters beslut om revision enligt 78 § 1 mom. eller varigenom vite har förelagts får inte överklagas.

86§ l m o m. 6 Talan får ej föras l m o m. Länsskattemyndighemot länsskattemyndighets beslut ten får överklaga beslut som den lo-

55 § I mom. första stycket, kala skattemyndigheten har fattat

enligt 55 § 2 mom. andra stycket eller och riksskatteverket får överklaga 85 § I mom. andra stycket. Ejheller beslut som länsskattemyndigheten får talan föras mot annat beslut av har fattat. Skrivelsen med överklalånsskattemyndighet ifråga om an- gandet skall ha kommit in inom tre stånd med inbetalning av skatt eller veckor från det beslutet meddela-

mot länsskattemyndighets beslut des. Ändring får yrkas även till den

rörande framställning om försät- skattskyldiges eller arbetsgivarens tande ikonkurs, ackordsförslag, av- fördel. skrivning av skatt, revision enligt 78 § 1 mom. eller föreläggande av vite. Mot annat beslut av länsskatte- Länsskattemyndigheten får hos myndighet än som avses i första länsrätten yrka att arbetsgivare stycket förs talan hos kammarrät- åläggs ansvarighet för arbetstagaten genom besvär. res skatt.

86 §I7 l fråga om besvär över länsrät- I fråga om besvär över länsrättens eller kammarrättens beslut be- tens eller kammarrättens beslut beträffande beräkning av avgiftsun- träffande beräkning av avgiftsunför vad derlag för egenavgifter gäller vad derlag egenavgifter gäller som föreskrivs i 11 § lagen som föreskrivs i 12-13 §§ lagen (1959:551) om beräkning av (1959:551) om beräkning av inkomst en- pensionsgrundande inkomst enpensionsgrundande (1962:381) om allmän ligt lagen (1962:381) om allmän ligt lagen försäkring. försäkring.

86b§ Länsrättens beslut om preliminär taxering, sättet för att ta ut preliminär skatt, debitering eller jämkning av sådan skatt, verkställande av skatteavdrag och anstånd med att “Senaste lydelse 1986:1288. betala in skatt får inte överklagas. ”Senaste lydelse 1986:1288.

Uppbördslag 99

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

86c§ Om en arbetsgivare eller en skattskyldig överklagar skattemyndighetens beslut är länsskattemyndigheten motpart i Iänsrätt och i kammarrätt. En länsskattemyndighet får uppdra åt viss tjänsteman vid lokal skattemyndighet inom länet eller en annan länsskattemyndighet att föra det allmännas talan i visst ärende eller viss grupp av ärenden. Riksskatteverket får om det föreligger särskilda skäl ta över uppgiften att föra det allmännas talan i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Riksskatteverket för det allmännas talan i regeringsrätten. Verket får uppdra åt viss tjänsteman vid skattemyndighet att föra det allmännas talan.

Anvisningar till 49 § l.” När skäl föreligger f år den lo- l. Skattemyndigheten får begära kala Skattemyndigheten begära yttrande av riksförsäkringsverket yttrande av länsskattemyndighet över ansökan om anstånd. ellerriksförsäkringsverket över ansökan om anstånd. Skall ansökan om anstând prövas pâ grund av att den skattskyldige har anfört besvär över den lokala skattemyndighetens beslut om skattetillägg eller förseningsa vgift enligt taxeringslagen (1956:623), skall bestämmelsen i 49 § 1 mom. punkt 3 tillämpas. Vad som har sagts nu gäller dock inte om besvären bara avser sådant förbiseende som anges i punkt 4 samma moment.

2.” Isâdantfall som avses i 49 § 2. Då fråga är om anstând med 1 mom. punkt 5 bör anständet avse betalning av preliminär skatt, som skatten enligt den taxering, som enligt 27 § 2 mom. skall gottskrivas ”Senaste lydelse 1986:1288. kan beräknas bli undanröjd. Har den skattskyldige, och den prelimi- ”Senaste lydelse 1979:999.

100 Uppbördslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse preliminär skatt avräknats på slut- nära skatten kan beräknas överstilig skatt enligt nämnda taxering, får ga motsvarande slutliga skatt och anstånd beviljas även med betal- bli avkortad enligt 65 §, får anstånd ning av så stor del av skatten på medges endast om den skattskyldigrund av den på rätt ort påförda ge inte har erhållit jämkning enligt taxeringen, som motsvaras av den bestämmelserna i45 § 1 mom. sista preliminära skatten. stycket. 3. Till ledning för prövning av 3. Till ledning för prövning av ansökan om anstånd enligt 49§ ansökan om anstánd enligt 49§ 2mom. första stycket I) angives 2 mom. anges följande. Om skatteföljande. Om skattebeloppet är beloppet är förhållandevis ringa förhållandevis ringa eller om den eller om den skattskyldiges ekonoekonomi allmänt mi allmänt skattskyldiges sett är god, torde om - för anstånd sett är god, torde om förutsätt- övriga förutsättningar för anstånd - anstånd ofta kunna ningar eljest föreligga föreligger - anstånd ofta kunna utan att säkerhet ställs. medgivas medges utan att säkerhet ställes. Detsam- Detsamma gäller om det kan ma är förhållandet om det kan an- antas, att omprövningsärendet eller tagas, att besvären över taxeringen den ö verklagade frågan kommer att komma att avgöras inom en nära avgöras inom en nära framtid. Om framtid. Om så anses lämpligt kan så anses lämpligt kan anståndstianståndstiden begränsas; förläng- den begränsas; förlängning av ning av anståndstiden medges då anståndstiden medges då först efförst efter förnyad ansökan och ter förnyad ansökan och prövning. prövning av den skattskyldiges för- Anstånd får begränsas till att avse hållanden. Anstånd må begränsas en del av skattebeloppet. till att avse en del av skattebeloppet.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för framställningar enligt 30 § som kommit in till länsrätten före ikraftträdandet och såvitt angår 49 § 4 mom. i fråga om skatt som enligt debitering förfallit till betalning före ikraftträdandet.

l0l

15 Förslag till

om ändring i lagen (1954:40) om särskild fartygsfond Lag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (l954:40) om särskild fartygsfond* att 10 och l1 §§ skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1984:1075 10 § 1986:1308 11 § 1984:1075.

16 till

Förslag

Lag om i

ändring skogskontolagen (1954:142)

Härigenom föreskrivs i fråga om skogskontolagen (1954: 142) att l och 5 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 §2 Vid taxering till kommunal och statlig inkomstskatt kan fysisk person och dödsbo som avses i l0§ l mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, på de villkor och i den omfattning som anges i denna lag, få uppskov med beskattning av intäkt av skogsbruk för medel som sätts in på ett särskilt bankkonto (skogskonto eller skogsskadekonto). Uppskov medges inte delägare i handelsbolag eller i dödsbo, för vilket reglerna om handelsbolag skall tillämpas, för inkomst av bolagets eller dödsboets verksamhet. Uppskov för insättning på skogsskadekonto medges endast om stormfällning, brand, insektsangrepp eller liknande händelse har medfört att mer än en tredjedel av förvärvskällans skog bör avverkas tidigare än vad som annars skulle ha varit fallet och om den skattskyldige med intyg från skogsvårdsstyrelsen i länet eller på annat sätt visar att den huvudsakliga delen av beskattningsårets skogsintäkter hänför sig till avverkning som nu har sagts. Uppskov för insättning på skogsskadekonto medges inte om den skattskyldige för det beskattningsår och den förvärvskälla som uppskovet avser också yrkar uppskov för insättning pá skogskonto. Har uppskov för insättning på Har uppskov för insättning på skogsskadekonto vägrats på grund skogsskadekonto vägrats på grund av att de i andra stycket angivna av att de i andra stycket angivna villkoren inte varit uppfyllda får villkoren inte varit uppfyllda får den skattskyldige, när taxeringen den skattskyldige framställa yrhar vunnit laga kraft, anföra besvär kande om uppskov för insättning med yrkande om uppskov för in- på skogskonto. Sådan framställsättning på skogskonto i särskild ning skall ha kommit in till skatteordning. Besvären skall ha inkom- myndigheten senast inom sex må-

mit senast sex månader efter det att nader från det att beslut meddela-

taxeringen har vunnit laga kraft. des om att rätt till skogsskadekontouppskov inte föreligger, om inte längre tid för framställningen följer av bestämmelserna i taxeringslagen 0989:00).

Med bank avses i denna lag riksbanken, affärsbank, sparbank samt föreningsbank. 1982:325. En skattskyldig får för ett visst beskattningsår och en viss förvärvskälla Lagen omtryckt Senaste lydelse av lagens göra insättning på endast ett skogskonto eller skogsskadekonto. Har den rubrik 1975:263. skattskyldige i strid mot denna bestämmelse gjort insättning på skogs- 2Senaste lydelse 1984:1070.

S kogskon tolag 103

Nuvara nde lydelse Föreslagen lydelse konto eller skogsskadekonto i mer än en bank medges uppskov endast för insättning på det först öppnade kontot.

Uppskov medges endast om de Uppskov medges endast om de medlen har betalats ifrågavarande medlen har betalats ifrågavarande in till banken senast den dag som in till banken senast den dag som den skattskyldige enligt 34 § tax- den skattskyldige enligt 2 kap. 28 § eringslagen (1956:623) skall avläm- lagen (l 5789:00) om självdeklaralion na allmän och kontrolluppgifterskall avlämna självdeklaration. allmän självdeklaration. Har den skattskyldige yrkat Har den skattskyldige yrkat uppskov för insättning på skogs- uppskov för insättning på skogskonto med stöd av bestämmelser- konto med stöd av bestämmelserna i l § fjärde stycket skall de me- na i l § fjärde stycket skall de medel, som betalats in på skogsskade- del, som betalats in på skogsskadekontot, anses inbetalade på skogs- kontot, anses inbetalade på skogskonto den dag då betalningen på konto den dag då betalningen på skogsskadekontot gjordes. I fråga skogsskadekontot gjordes. I fråga om medel på skogsskadekonto om medel på skogsskadekonto som inte tagits ut när yrkandet om som inte tagits ut när yrkandet om uppskov för insättning på skogs- uppskov för insättning på skogskontot kom in till rätten, gäller vad kontot kom in till skattemyndighenu sagts dock endast om den skatt- ten, gäller vad nu sagts dock enskyldige fört över medlen på dast om den skattskyldige fört över skogsskadekontot till skogskonto medlen på skogsskadekontot till

hos samma bank. Överföring som skogskonto hos samma bank. har skett senare än tio år efter in- Överföring som har skett senare än

gången av det år då medlen enligt tio år efter ingången av det år då första stycket senast skall ha beta- medlen enligt första stycket senast lats in beaktas inte. skall ha betalats in beaktas inte.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991.

17 Förslag till Lag om ändring i om lagen (1957:686) taxeringsväsendet under krigsförhållanden m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1957:686) om taxeringsväsendet under krigsförhållanden m.m. att i 2§ orden taxeringslagen (1956:623) skall bytas ut mot taxeringslagen (l989:00).

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1986:1309 2§ 1986:1309.

SOU l1988:22 105

18 till

Förslag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt Lag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1958:295) om sjömansskatt att 19, 25 och 30 §§ skall ha följande lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse 19 §2 Redare, som enligt lag är skyldig Redare, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker, skall hava sin att föra handelsböcker, skall ha sin bokföring så ordnad, att därav bokföring så ordnad, att därav framgår sjömans namn, födelsetid framgår sjömans namn, födelsetid och mantalsskrivningsadress, lö- och mantalsskrivningsadress, lönebelopp och skatteavdrags be- nebelopp och skatteavdrags belopp samt, därest sjömannen upp- lopp samt, om sjömannen uppvisat visat debetsedel å preliminär skatt, skattsedel på preliminär skatt, numret å denna debetsedel. numret pâ denna skattsedel. Jämväl annan redare än i första Även annan redare än i första stycket sägs, som har att verkställa stycket sägs, som skall göra avdrag avdrag för sjömansskatt, är skyl- för sjömansskatt, är skyldig att dig att i enahanda omfattning föra föra anteckningar i samma omfattanteckningar i hänseenden som ning. nyss sagts. Efter anmaning av riksskatte- Efter anmaning av riksskatteverket, länsskattemyndighet eller verket, länsskattemyndighet eller lokal skattemyndighet åligger det lokal skattemyndighet åligger det sådan redare, som avses i första el- sådan redare, som avses i första eller andra stycket, att meddela de ler andra stycket, att meddela de

upplysningar som finnes erforderli- upplysningar som behövs för kon-

ga för kontroll av skatteavdrag. troll av skatteavdrag. Redare skall Redare skall tillika efter anmaning ocksâ efter anmaning förete alla

förete alla handlingar som finnes handlingar som behövs för sådan

erforderliga för sådan kontroll, så- kontroll, såsom kontrakt, kontoutsom kontrakt, kontoutdrag, räk- drag, räkningar eller kvitton. ning eller kvitto. För kontroll av att bestämmel- För kontroll av att bestämmelserna om skatteavdrag har följts serna om skatteavdrag har följts får revision verkställas hos redare får revision verkställas hos redare som avses i första eller andra styc- som avses i första eller andra stycket. Beslut om revision meddelas ket. Beslut om revision meddelas av riksskatteverket, länsskatte- av riksskatteverket, länsskattemyndighet eller lokal skattemyn- myndighet eller lokal Skattemyndighet. I Övrigt gäller i fråga om dighet. I övrigt gäller i fråga om revision Lagen omtryckt 1970:933. i tillämpliga delar bestäm- revision i tillämpliga delar bestäm- Senaste lydelse av lagens melserna i 56 och 58 §§ taxerings- melserna i 3 kap. 8-14 §§ taxerings- rubrik 1974:777. lagen (1956:623). lagen 0989:00). 2Senaste lydelse 1986:1293.

106 Lag om .vjömansskatt

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse 25 §3 Bestämmelserna i 50§ 1 och 3 Bestämmelserna i 3 kap. 17§ mom. taxeringslagen (1956:623) taxeringslagen (1989:00) gäller i gäller i tillämpliga delar i fråga om tillämpliga delar i fråga om uppuppgifter i ansökningar om jämk- gifter i ansökningar om jämkning ning av sjömansskatt och andra av sjömansskatt och andra handhandlingar som har avlämnats el- lingar som har avlämnats eller tilller tillhandahållits enligt bestäm- handahållits enligt bestämmelsermelserna i denna lag eller upprät- na i denna lag eller upprättats eller tats eller för granskning omhän- för granskning omhändertagits av dertagits av en myndighet vid skat- en myndighet vid skattekontroll. tekontroll. Uppgift om en sjömans beskattningsbara inkomst enligt denna lag, om den på inkomsten erlagda sjömansskatten samt om den tid inkomsten avser får lämnas ut till enskilda utan hinder av bestämmelserna om sekre- (CSS. 30 §4 Underlåter redare att hörsamma anmaning enligt l4§ 3 mom., l6§ eller 19 § tredje stycket första meningen, eller underlåter redare, som är skyldig göra avdrag för sjömansskatt, att fullgöra sin skyldighet, eller gör han avdrag med för lågt belopp, eller fullgör redare icke vad honom åligger enligt ll §, kan riksskatteverket och i fall kan riksskatteverket och i fall som anges i 19 § tredje stycket förs- som anges i 19 § tredje stycket första meningen, länsskattemyndighet ta meningen, länsskattemyndighet eller lokal skattemyndighet före- eller lokal skattemyndighet förelägga den försumlige lämpligt vite. lägga den försumlige lämpligt vite. Vite får ej bestämmas under 500 kr. Om uttagande av förelag! vite Har vitet förelagts också med

förordnar länsrätten efter anmälan stöd av bestämmelse i taxeringsla-

av riksskatteverket, länsskaltem yn- gen ( 1989:00) eller lagen 0989:00) dighet eller lokal skattemyndighet. om självdeklaration och kontroll- Har vitet förelagts också med stöd uppgifter prövas fråga om uttaganav bestämmelse i taxeringslagen de av den länsrätt som är behörig (1956:623) prövas fråga om utta- enligt nämnda lagar. gande av den länsrätt som är behörig enligt nämnda lag. Bestämmelserna i 83 § andra, Bestämmelserna i 83§ andra

fjärde och femte styckena upp- och fjärde styckena uppbördsla-

bördslagen tillämpas också i fråga gen (1953:272) tillämpas också i om vite som avses i denna para- fråga om vite som avses i denna graf. paragraf. 3Senaste lydelse 1980:1089. Denna lag träder i kraft den l januari 1991. “Senaste lydelse 1986:1293.

19 Förslag till om i om avskrivning å vissa Lag ändring lagen (1958:575) oljelagringsanläggningar, m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1958:575) om avskrivning å vissa 0ljelagringsanläggningar, m.m.* att 7 § 3 mom. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§ 3 m 0 m . 2 Det åligger översty- 3 m o m. Det åligger Överstyrelsen för ekonomiskt försvar att relsen för ekonomiskt försvar att utfärda intyg utvisande den lager- utfärda intyg utvisande den lagermängd, som enligt vad i l mom. mängd, som enligt vad i 1 mom. sägs skall anses utgöra skattskyl- sägs skall anses utgöra skattskyldigs tvångslager, samt huruvida digs tvångslager, samt huruvida den skattskyldige fullgjort sin lag- den skattskyldige fullgjort sin lagringsskyldighet. Sådant intyg skall ringsskyldighet. Sådant intyg skall Överstyrelsen senast den 1 april un- Överstyrelsen senast den l april under taxeringsåret tillställa dels den der taxeringsåret tillställa den skattskyldige dels ock länsskatte- skattskyldige och länsskattemynmyndigheten för att överlämnas till digheten. den taxeringsnämnd, som har att taxera den skattskyldige till statlig inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den l januari 1991.

Lagen omtryckt 1977:940. Senaste lydelse av lagens rubrik 1977:940. lSenaste lydelse 1986:1310.

20 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959:551) om av beräkning pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring dels att nuvarande 12 § skall betecknas 15 §, dels att l-3, 5, 6, 8 a, 10, 11 och nya 15 §§ skall ha följande lydelse, dels att i lagen skall införas tre nya paragrafer, 12-14 §§, av följande lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

För här i riket bosatt eller man- För här i riket bosatt eller mantalsskriven försäkrad skall talsskriven försäkrad skall pensionsgrundande inkomst en- pensionsgrundande inkomst enligt lagen om allmän försäkring ligt lagen om allmän försäkring bestämmas av den lokala skatte- bestämmas av den lokala skattemyndighet, inom vars tjänstgö- myndighet eller länsskattemyndigringsområde den försäkrade taxe- het, inom vars tjänstgöringsområrats till statlig inkomstskatt eller de den försäkrade taxerats till statskulle hava taxerats till sådan lig inkomstskatt eller skulle ha taxskatt, därest han varit bosatt i riket erats till sådan skatt, om han varit eller icke haft att erlägga sjömans- bosatt i riket eller inte haft att erskatt. lägga sjömansskatt.

Pensionsgrundande inkomst för sjöman, som icke är bosatt eller mantalsskriven i riket, skall bestämmas av den lokala Skattemyndigheten i Göteborg. För annan försäkrad än som i första eller andra stycket sägs skall den pensionsgrundande inkomsten bestämmas av den lokala Skattemyndigheten i Stockholm.

2§2 Pensionsgrundande inkomst Pensionsgrundande inkomst skall, i den mån den utgöres av an- skall, i den mån den utgörs av annan inkomst än som avses i 3 §, be- nan inkomst än som avses i 3 §, bestämmas med ledning av den för- stämmas med ledning av den försäkrades taxering till statlig in- säkrades taxering till statlig inkomstskatt eller, såvitt gäller för- komstskatt eller, såvitt förgäller säkrad som avses i 1 § första styc- säkrad som avses i l § första stycket lagen (1958:295) om ket lagen (1958:295) om sjömanssjömansskatt, med ledning av re- skatt, med ledning av redares dares redovisning enligt 14§ redovisning enligt 14§ nämnda Lagen omtryckt 1976:1015. nämnda lag. Vid taxeringsåndring, lag. Ãndras ett taxeringsbeslut av ?Senaste lydelse 1984:672.

Lag om pensionsgrundande inkomst 109

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse eller --

varom beslut har meddelats av an- förvaltningsdomstol efter

nan än taxeringsnämnden, eller ef- utgången av november månad tax- tertaxering skall verkställd beräk- eringsâret av skattemyndighet, ning av pensionsgrundande in- skall verkställd beräkning av komst ändras endast om taxerings- pensionsgrundande inkomst ändeller eftertaxeringen för- ras endast om ändringsbeslutet förändringen anleder avvikelse från nämnda anleder avvikelse från nämnda beberäkning med minst 1 000 kro- räkning med minst 1 000 kronor. nor.

3§3 Inkomst av anställning, för vil- Inkomst av anställning, för vilken den försäkrade inte är skatt- ken den försäkrade inte är skattskyldig häri riket, skall bestämmas skyldig häri riket, skall bestämmas med ledning av särskild uppgift med ledning av särskild uppgift från arbetsgivaren. Sådan uppgift från arbetsgivaren. Sådan uppgift skall senast den 31 januari året skall senast den 31 januari året näst efter det år, som inkomsten näst efter det år, som inkomsten avser, avlämnas till den myndig- avser, avlämnas till den myndighet, som avses i 37 § 4 mom. första het, som avses i 3 kap. 56 § lagen stycket taxeringslagen (1956:623). I ( 1989:00) om självdeklaration och uppgiften skall anges den försäk- kontrolluppgifter. l uppgiften skall rades fullständiga namn, födelse- anges den försäkrades fullständiga tid och adress ävensom beloppet namn, födelsetid och adress ävenav den utbetalade lönen eller er- som beloppet av den utbetalade lösättningen och den tidrymd som nen eller ersättningen och den tiddenna avser. Vidare skall i uppgif- rymd som denna avser. Vidare ten anges, huruvida den försäkrade skall i uppgiften anges, om den förâtnjutit skattepliktiga naturaför- säkrade fátt skattepliktiga naturamåner. Ett exemplar av uppgiften förmåner. Ett exemplar av uppgifskall inom tid som nyss sagts av ar- ten skall inom tid som nyss sagts av betsgivaren sändas till den försäk- arbetsgivaren sändas till den förrade. säkrade.

Med arbetsgivare förstås vid tillämpningen av denna lag även den som utgivit bidrag som avses i 11 kap. 2 § första stycket m) lagen (1962:381) om allmän försäkring. Inkomst av anställning, som avses i ll kap. 2 § första stycket o) lagen om allmän försäkring, skall bestämmas med ledning av uppgift om det värde som den försäkrade tillgodoförts som följd av bidraget. Sådan uppgift skall av arbetsgivaren lämnas 1. för en försäkrad, som inte är skattskyldig här i riket, i särskild uppgift enligt första stycket, 2. för en försäkrad, som avses i 1 § första stycket lagen (1958:295) om sjömansskatt, i redares redovisning enligt 14 § samma lag, 3Senaste lydelse 1987:1316.

l 10 Lag om pensionsgrundande inkomst

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3. för annan försäkrad, i kon- 3. för annan försäkrad, i kontrolluppgift enligt 37 § 1 mom. tax- trolluppgift enligt 3 kap. 4 § lagen eringslagen. om gälvdeklaration och kontrolluppgüter. 5§ Efter anmaning av riksförsäk- Efter föreläggande av riksförringsverket eller lokal Skattemyn- säkringsverket, länsskattemyndigdighet åligger det försäkrad och het eller lokal skattemyndighet hans arbetsgivare att i den omfatt- åligger det försäkrad och hans ar-

ning och inom den tid, Som i an- betsgivare att i den omfattning och

maningen angivits, meddela de inom den tid, som angettsiföreläg-

upplysningar, somfinnas erforder- gandet, meddela de upplysningar,

liga för beräkning av pensions- som behövs för beräkning av grundande inkomst för den för- pensionsgrundande inkomst för säkrade. den försäkrade.

6§“ Den lokala Skattemyndigheten Den lokala Skattemyndigheten skall se till att utredning görs och och länsskattemyndigheten skall se att den försäkrade bereds tillfälle till att ärendena blir tillräckligt att yttra sig när det behövs för myn- utredda och att den försäkrade bedighetens beslut. reds tillfälle att yttra sig innan hans ärende avgörs, om det inte är onödigt. 8a§5 Den lokala Skattemyndigheten Den lokala skattemyndigheten skall ompröva sitt beslut när den eller länsskattemyndigheten skall försäkrade begär det eller skäl an- ompröva sitt beslut när den försäknars föreligger. Därvid gäller be- rade begär det eller skäl annars föstämmelserna i 6 §. Underrättelse religger. Efter utgången av novemom det nya beslutet skall sändas till ber månad taxeringsåret får om-

den försäkrade med angivande av prövningsbeslut fattas även om nâskälen för beslutet och möjligheten got beslut inte fattats tidigare.

till omprövning. Sådana beslut får dock inte meddelas efter utgången av november månad under taxeringsåret. Ett beslut får inte omprövas om den försäkrade har anfört besvär över det och särskilda skäl för prövning inte föreligger. Vill den försäkrade begära omprövning skall han göra detta skriftligt. Begäran skall ha kommit in till skattemyndigheten före utgången “Senaste lydelse 1984:865.

av femte âret efter taxeringsäret. 5Senaste lydelse 1984:865.

SOU l988z22 Lag om pensionsgrundande inkomst lll

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

Omprövar skattemyndigheten .självmant ett beslut skall omprövningsbeslutet meddelas före ut-

gången av femte året efter tax-

eringsåret. Beslut som är till nackdel för den försäkrade får dock inte

meddelas efter utgången av det första året efter taxeringsåret om

inte förutsättningar för ändring enligt 7 § föreligger.

l0 §6 Handlingar, som har upprättats Handlingar, som har upprättats för beräkning av pensionsgrun- för beräkning av pensionsgrundande inkomst eller som har av- dande inkomst eller som har avlämnats eller tillhandahållits enligt lämnats eller tillhandahållits enligt någon bestämmelse i denna lag, någon bestämmelse i denna lag, får inte tillhandahållas annan får inte tillhandahållas annan tjänsteman än den som för sin be- tjänsteman än den som för sin befattning bör få del av dessa. Leda- fattning bör få del av dessa. Ledamöter i taxeringsnämnden, länsrät- möter i skattenämnden eller länsten eller mellankommunala skatte- rätten får ta del av handlingar som råtten får ta del av handlingar som nyss har sagts. nyss har sagts. Den som får ta del av sådana Den som får ta del av sådana handlingar, som avses i första styc- handlingar, som avses i första stycket, får också ta del av självdekla- ket, får också ta del av självdeklarationer och andra uppgifter eller rationer och andra uppgifter eller handlingar som har avlämnats till handlingar som har avlämnats till ledning vid årlig taxering, hand- ledning vid årlig taxering, handlingar som har upprättats vid tax- lingar som har upprättats vid taxeringskontroll enligt taxeringsla- eringskontroll enligt taxeringslagen (1956:623), samt handlingar gen 0989:00), samt handlingar som har avlämnats till ledning för som har avlämnats till ledning för uppbörd av skatt, om han behöver uppbörd av skatt, om han behöver det för att kunna fullgöra sina skyl- det för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. digheter enligt denna lag.

1l§7 Den lokala skattemyndighetens Den försäkrade får överklaga lobeslut enligt denna lag får överkla- kala skattemyndighetens och länsgas hos länsrätten genom besvär. skattemyndighetens omprövningsbeslut hos länsrätten. Skrivelsen med överklagandet skall ha kommit

in före utgången av femte året efter

°Senaste lydelse 1980:189. taxeringsåret. Är det fråga om ett 7Senaste lydelse 1984:865.

l 12 Lag om pensionsgrundande inkomst

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

beslut, som har meddelats efter den

30 juni femte âret efter det tax-

eringsár som beslutet avser, får skrivelsen med överklagandet komma

in efter denna tid men inom tvâ må-

nader frân det att den försäkrade

fick del av beslutet.

Den lokala skattemyndighetens, Den lokala skattemyndighetens länsrättens och kammarrättens be- och länsskattemyndighetens beslut slut får överklagas även av riksför- får överklagas av riksförsäkringssäkringsverket. Verket får även be- verket. Verket får även begära gära ändring enligt 8a§. Verket ändring enligt 8 a §. Verket får får överklaga också till förmån för överklaga också till förmån för en en enskild part. I ett mål. där en enskild part. enskild part överklagar ett beslut has länsrätt eller kammarrätt, bestämmer verket om verket skall vara part imâlet. Om verket har beslutat att inte vara part får rätten ändå förelägga verket att svara imålet, om det föreligger skäl till det. Om en enskild part klagar till kammarrätten och verket har varit part i länsrätten, är verket alltid motpart i kammarrätten. Riksförsäkringsverket fâr över- En skrivelse med överklagande klaga ett avgörande av länsrätten av riksförsäkringsverket skall ha eller kammarrätten även om verket kommit in inom tidJrist som enligt inte har varit part där. Om en en- 8 a § tredje stycket gäller för beslut skild part klagar över kammarrät- av lokal skattemyndighet eller läns-

tens avgörande, är verket alltid skattemyndighet eller efter sådan

motpart i regeringsrätten. tid men inom tvâ månader från det att det överklagade beslutet meddelades. Besvärshandlingen skall, om inte

annat följer av femte stycket, ha

kommit in inom tvâ månader frân

den dag då klaganden fick del av

det överklagade beslutet eller, om besvären har anförts av riksförsäkringsverket, inom tvâ månader från den dag då beslutet meddelades. Besvär av den försäkrade över den lokala skattemyndighetens beslut beträffande beräkning av

Lag om pensionsgrundande inkomst 113

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse pensionsgrundande inkomst som meddelats under taxeringsåret skall ha inkommit före utgången av feb-

ruari månad året efter taxerings-

året. inkommer den försäkrades be-

svär efter denna tid men före utgången av juni månad året efter

taxeringsåret, får länsrätten pröva besvären om riksförsäkringsverket helt eller delvis tillstyrker besvären i sak. Besvär av riksförsäkringsverket skall ha inkommit före utgången

av juni månad året efter taxerings-

året. Har den försäkrade inte under taxeringsåret fått sådan underrättelse som föreskrivs i8 § första stycket eller8 a § ,får han överklaga beslutet hos länsrätten intill utgången

av året efter taxeringsåret. Har den

försäkrade inte under taxeringsåret fått en skattsedelpå slutlig skatt eller särskild underrättelse enligt 8 § andra stycket får han anföra besvär

inom ett år efter det han fått en så-

dan skattsedel eller underrättelse. Den lokala skattemyndighetens. länsrättens och kammarrättens beslut skall gälla även om beslutet har överklagats. l2§ I ett mål, där en enskild part överklagar ett beslut hos länsrätt eller kammarrätt, bestämmer riksförsäkringsverket om verket skall vara part i målet. Om verket har beslutat att inte vara part får rätten ändå förelägga verket att svara i målet, om det föreligger skäl till det. Om en enskild part klagar till kammarrätten och verket har varit part i länsrätten, är verket alltid motpart i kammarrätten. Riksförsäkringsverket får överklaga ett avgörande av länsrätten eller kammarrätten även om verket

114 Lag om pensionsgrundande inkomst

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse inte har varit part där. Om en enskild part klagar över kammarrättens avgörande är verket alltid motparti regeringsrätten. l3§ Riksskatteverket får överklaga beslut enligt denna lag inom de tids-

frister som enligt l 1 § tredje stycket

gäller för överklagande av riksför-

säkringsverket. Överklagar enskild

part mál där riksskatteverket fört talan i länsrätten är riksskatteverket den enskildes motpart i kammarrätt och regeringsrätten.

l4§ Den lokala skattemyndighetens, Iänsskattemyndighetens, länsrättens och kammarrättens beslut skall gälla även om beslutet har överklagats. 12 § 15 § De närmare föreskrifter, som De närmare föreskrifter, som

finnas erforderliga för tillämpning- behövs för tillämpningen av denna

en av denna lag, meddelas av rege- lag, meddelas av regeringen eller, ringen eller, efter regeringens be- efter regeringens bemyndigande, myndigande, av riksförsäkrings- av riksförsäkringsverket. verket.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991 och tillämpas första gången vid beräkning av pensionsgrundande inkomst för år 1990.

21 Förslag till

om i om förlustavdrag Lag ändring lagen (l960:63)

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (l960:63) om förlustavdrag dels att l, 2, 5 och ll §§ samt punkt 1 av anvisningarna till 2 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 12 §, av följande lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

l§2 Skattskyldig må, i enlighet med skattskyldig fâr, i enlighet med vad i denna lag sägs, vid taxering vad i denna lag sägs, vid taxering till statlig och kommunal inkomst- till statlig och kommunal inkomstskatt åtnjuta avdrag för förlust, skatt avdrag för förlust, som hänhänförlig till tidigare beskattnings- för sig till tidigare beskattningsår. år. Förlust, som berättigar till förlustavdrag, skall bestämmas vid taxering för förlustâret pâ grundval av den för förlustâret avgivna självdeklarationen. 2 §3 Med förlust, som enligt vad i l § sägs må genom förlustavdrag utnyttjas för förlustutjämning, förstås det belopp, varmed summan av skattskyldigs underskott i förvärvskälla och övriga allmänna avdrag visst beskattningsår (förlustâret) överstigit sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster från olika förvärvskällor samma är. I nämnda summa inräknas ej underskottsbelopp som enligt 46§ l mom. tredje stycket kommunalskattelagen (1928:370) får avräknas endast från inkomst av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse. Till förlustavdrag berättigar en- Till förlustavdrag berättigar endast sådan förlust som hänför sig dast sådan förlust som hänför sig till beskattningsár, för vilket den till beskattningsär, för vilket den skattskyldige enligt 22 § 1 mom. skattskyldige enligt 2 kap. 9 § försförsta stycket l taxeringslagen ta stycket l lagen 0989:00) om (1956:623) har varit skyldig att av- självdeklaration och kontrolluppgiflämna självdeklaration, eller un- ter har varit skyldig att avlämna der vilket den skattskyldiges brut- självdeklaration, eller under vilket tointäkter av en eller flera för- den skattskyldiges bruttointäkter värvskällor uppgått till sådant be- av en eller flera förvärvskällor lopp att han enligt bestämmelser- uppgått till sådant belopp att han na vid 2, 3 eller 4 nämnda stycke enligt bestämmelserna i 2 kap. 5 § har varit skyldig att avlämna själv- första stycket 1 eller 2 eller 9 §färsdeklaration. Vid bedömande av ta stycket 2 eller 3 nämnda lag har Senaste lydelse av lagens rubrik 1983:987. fråga om rätt till förlustavdrag fö- varit skyldig att avlämna självde- ?Senaste lydelse 1978:53. religger skall beträffande äkta ma- klaration. Vid bedömande av frå- *Senaste lydelse I986:l l 15.

ll6 Lag om förlustavdrag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse kar och dödsbo också iakttas vad ga om rätt till förlustavdrag föresom föreskrivs i tredje och sjätte ligger skall beträffande äkta mastyckena i nämnda moment. För kar och dödsbo också iakttas vad rätt till förlustavdrag krävs också som föreskrivs i 2 kap. 5 § tredje att deklarationsskyldigheten för stycket och 8 § i nämnda lag. För förluståret har fullgjorts under ve- rätt till förlustavdrag krävs också derbörligt taxeringsår. att deklarationsskyldigheten för förluståret har fullgiorts under vederbörligt taxeringsår. Rätten till förlustavdrag bortfal- Rätten till förlustavdrag bortfaller, om förlusten för förluståret ler, om förlusten för förluståret inte uppgår till 1 000 kronor. inte uppgår till 5 000 kronor.

5§“ skattskyldig, som önskar få för- skattskyldig, som önskar få förlustavdrag, skall framställa yrkan- lustavdrag, skall framställa yrkande om detta. Om tid och sätt för de om detta. Om tid och sätt för att framstå/lande av sådant yrkande framställa sådant yrkande gäller gäller vad i taxeringslagen vad i lagen 0989:00) om självde- (1956:623) i allmänhet föreskrivs klaration och kontrolluppgüter om yrkanden beträffande skatt- samt i taxeringslagen (198900) i skyldigs taxering. allmänhet föreskrivs om yrkanden beträffande taxering. Det åligger den skattskyldige att lämna erforderliga upplysningar om förutsättningarna för förlustavdraget. Uppgifterna skall lämnas på särskild blankett enligt formulär som riksskatteverket fastställer.

11§5 Ändras genom dom taxeringen Ändras ett taxeringsbeslut på såtill statlig eller kommunal inkomst- dant sätt att rätten till förlustavskatt på sådant sätt att rätten till drag eller beräkningen av avdraförlustavdrag eller beräkningen av gets storlek påverkas får den skattavdragets storlek påverkas, får an- skyldige yrka att annat taxeringsnan taxering, vid vilken förlustav- beslut, vid vilket förlustavdraget draget utnyttjats eller hade kunnat utnyttjats eller hade kunnat utnyttutnyttjas, överklagas även om den- jas, ändras i motsvarande mån. Yrna taxering vunnit laga kraft. I be- kande om ändring skall framställas svärenfâr endast sådana ändringar inom sex månader från den dag beyrkas som föranleds av domen. Rätt slutet meddelades om inte längre tid att överklaga harskattskyldig, läns- följer av reglerna i 4 kap. taxeringsskattemyndighet och, i fråga om lagen (198900). taxering till kommunal inkomstskatt, kommunen. Besvären skall anfäras av skatt- “Senaste lydelse 1983:987. skyldig eller kommun inom sex mä- 5Senaste lydelse 1986:1314.

Lag om förlustavdrag 117

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nader och av länsskattemyndighet inom åtta månader från den dag då domen meddelades. Besvären får inte avgöras förrän den taxering som domen avser slutligt avgjorts. [fråga om besvär, som här avses, I övrigt skall, där inte annat skall 103 och 104 §§ taxeringslagen framgår av denna lag, föreskrifter- (1956:623) tillämpas. Även i övrigt na i taxeringslagen (198900) och skall, där inte annat framgår av lagen (1 989.00) om självdeklaration denna lag, taxeringslagens före- och kontrolluppgifter tillämpas.

skrifter tillämpas.

l2§

Får skattemyndigheten, efter det

att tiden för omprövning av taxeringsbeslut för förluståret till den skattskyldiges nackdel enligt 4 kap. taxeringslagen (1 989.00) gått ut, kännedom om att den skattskyldige lämnat oriktiga uppgifter, som föranlett att förlust bestämts till för högt belopp, får förlustavdrag vägras. Förlustavdrag får vägras med belopp, som överstiger vad som skulle ha medgetts om förlusten fastställts med kännedom om de oriktiga uppgifterna.

Anvisningar till 2 § 1.6 Förlust, som berättigar tillförlustavdrag, skall beräknas på grundval av den för förluståret avgivna .vjälvdeklarationen men får bestämmas till större eller mindre belopp än vad deklarationen utvisar. Avdrag för värdeminskning av tillgång i förvärvskälla och pâ grund av avyttring av skog får dock inte tillgodoräknas den skattskyldige med större belopp än han har yrkat i deklarationen för förlustâret. Har särskild nyanskaffnings- 1. Har särskild nyanskaffningsfond eller fond för áteranskaffning fond eller fond för återanskaffning av fastighet eller annan investe- av fastighet eller annan investe- °Senaste lydelse 1986:1 l l5.

ll8 Lag om förlustavdrag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ringsfond än allmän investerings- ringsfond än allmän investeringsfond återförts till beskattning, fond återförts till beskattning, skall vid beräkning av den förlust, skall vid beräkning av den förlust, till som berättigar till som berättigar förlustavdrag, förlustavdrag, bortses från det belopp, som på bortses från det belopp, som på grund av återföringen upptagits grund av återföringen upptagits som skattepliktig intäkt. Vad nu som skattepliktig intäkt. Vad nu gäller endast i den mån det sagts gäller endast i den mån det sagts till beskattning áterförda beloppet till beskattning återförda beloppet i den för förlustáret fast- inryms i den för förlustáret fastinryms ställda beskattningsbara inkoms- ställda beskattningsbara inkomsten. ten.

Denna lag träder i kraft den l januari 1991 och tillämpas första gången vid 1991 års taxering. Äldre bestämmelser gäller i fråga om förlust som hänför sig till 1990 och tidigare års taxeringar.

ll9

22 Förslag till Lag om ändring i lagen (1963:587) om inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1963 1587) om inkomstbeskattning av ñdcikommissbo, m.m. dels att 3 och 5 §§ skall upphöra att gälla, dels att 4 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§2 Om handläggning av framställ- [fråga om framställning som ning som avses i denna lag och om avses i denna lag och om överklafullföljd av talan mot beslut röran- gande av beslut rörande tillämpde tillämpning av lagen skalli ning av Iagen gäller Iaxeringslatillämpliga delar gälla vadi tax- gens 0989:00) bestämmelser i eringslagen (1956:623) är stadgar tillämpliga delar. rörande handläggning av besvär över taxeringsnämnds beslut och om ful/följd av talan mot Iänsrätts beslut rörande taxering.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1986:1294 3 § 1986:1294 5§ 1986:1294. 1Senaste lydelse 1986:1294.

23 Förslag till om ändring i lagen (1965:269) med särskilda Lag bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. att i 4 och 4 a §§ ordet “taxeringsnämnd i olika böjningsformer skall bytas ut mot Skattemyndighet i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den l januari l99l.

*Lagen omtryckt 1973:437. Senaste lydelse av lagens rubrik 1977:191 4§ 1987:564 4 a § 1987:564.

24 Förslag till om ändring i lagen (l967:96) om särskild Lag

nyanskaffningsfond

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (l967:96) om särskild nyanskaffningsfond att 8 § skall upphöra att gälla.

Denna lag träderi kraft den l januari 1991.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1984:1074 8§ 1986:1316.

25 Förslag till Lag om ändring i folkbokföringslagen (1967:198)

Härigenom föreskrivs i fråga om folkbokföringslagen (1967:198) att 3 a, 41 och 45-47 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3a§2 Det allmännas talan i ärenden Det allmännas talan i ärenden om kyrkobokföring eller mantals- om kyrkobokföring eller mantalsskrivning enligt denna lag förs av skrivning enligt denna lag förs i ett allmänt ombud. länsrätt och kammarrätt av länsskattemyndigheten. Det allmänna ombudet får även En Iänsskattemyndighet fär uppföra talan till enskilds eller kom- dra åt viss tjänsteman vid lokal muns förmån. skattemyndighet inom länet att föra det allmännas talan i visst ärende eller viss grupp av ärenden. Regeringen eller den myndighet Riksskatteverket får om det föresom regeringen bestämmer förord- ligger särskilda skäl ta över uppgifnar det allmänna ombudet och er- ten att föra det allmännas talan i ett sättare för denne. visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Riksskatteverket för det allmännas talan i regeringsrätten. Verket får uppdra åt viss tjänsteman vid länsskattemyndighet eller lokal skattemyndighet att föra det allmännas talan. Länsskattemyndigheten och riksskatteverket fâr även föra talan till enskilds eller kommuns förmån.

41 §3 Ansökan om mantalsskrivning Ansökan om mantalsskrivning med avvikelse från vad som uppta- med avvikelse från vad som upptagits i stomme till mantalslängd får gits i stomme till mantalslängd får göras av enskild person i fråga om göras av enskild person i fråga om hans mantalsskrivning och av hans mantalsskrivning och av kommun i fråga som rör kommu- kommun i fråga som rör kommunen samt av det allmänna ombudet. nen samt av länsskattemyndigheten. Ansökan göres senast den 5 februari mantalsåret hos den lokala skattemyndighet som skall vidtaga den yrkade åtgärden. Ansökan bör vara Senaste lydelse av lagens rubrik 1985:1121. skriftlig men får göras muntligen vid inställelse hos den lokala skatte- ?Senaste lydelse 1985:1121. myndigheten. 3Senaste lydelse 1985:1121.

Folkbokföringslag 123

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse 45 §4 Beslut i kyrkobokföringsärende som underställs länsrätt eller domkapitel eller avser föreläggande av pastorsämbete enligt 30 eller 33 § eller 57 § andra stycket får inte överklagas.

Beslut i annat kyrkobokförings- Beslut i annat kyrkobokföringsärende överklagas genom besvär ärende överklagas a) hos länsrätten om beslutet meddelats av pastorsämbete och avser fråga om kyrkobokföringsort, kyrkobokföringsfastighet, kyrkobokföring under viss rubrik eller registrering i obeñntligregister, domkapitlet om beslutet meddelats av pastorsämbete och avser b) hos annan fråga, c) länsrätten om beslutet meddelats av den lokala Skattemyndigheten i Stockholm eller Göteborg. Frågor om kyrkobokföringsort, Frågor om kyrkobokföringsort, kyrkobokföringsfastighet, kyrko- kyrkobokföringsfastighet, kyrkobokföring under viss rubrik eller bokföring under viss rubrik eller registrering i obefintligregister får registrering i obeñntligregister får överklagas av den vars kyrkobok- överklagas av den vars kyrkobokföring berörs av beslutet, av kom- föring berörs av beslutet, av kommunen och av det allmänna ombu- munen och av länsskattemyndighedet. Besvär av det allmänna ombu- ten. En skrivelse med överklagande det skall anföras inom tre veckor av länsskattemyndigheten skall ha från den dag då det överklagade kommit in inom tre veckor från den beslutet meddelades. dag då det överklagade beslutet meddelades. I annan fråga än som avses i En annan fråga än som avses i tredje stycket får talan föras av den tredje stycket får överklagas av den som beröres av beslutet. Talani så- som berörs av beslutet. Överkladan fråga får föras utan inskränk- gandei sådan f råga får ske utan inning i tiden. skränkning i tiden. 46 §5 Lokal skattemyndighets beslut i ärende om mantalsskrivning som underställs länsrätt får inte överklagas.

Beslut av lokal skattemyndighet Beslut av lokal skattemyndighet i annat mantalsskrivningsärende i annat mantalsskrivningsärende får överklagas genom besvär hos får överklagas hos länsrätten. Talänsrätten. Talan får föras av den lan får föras av den vars mantalsvars mantalsskrivning berörs av skrivning berörs av beslutet, av beslutet, av kommunen och av det kommunen och av länsskattemynallmänna ombudet. digheten. Besvären skall ha inkommit se- Skrivelsen med överklagandet nast den 15 april mantalsåret. skall ha kommit in senast den 15 *Senaste lydelse 1985:1121. april mantalsåret. 5Senaste lydelse 1985:1121.

124 Folkbokföringslag

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

47 §6 Innan underställt ärende av- Innan underställt ärende avgörs, skall person, kommun och görs, skall person, kommun och allmänt ombud som får föra talan i länsskattemyndighet som får föra ärendet beredas tillfälle att yttra talan i ärendet beredas tillfälle att sig över det som är av betydelse för yttra sig över det som är av betyavgörandet. delse för avgörandet. Innan länsrätt eller domkapitel Innan länsrätt eller domkapitel avgör besvärsärende inhämtas ytt- avgör ett överklagat ärende inhämrande frán beslutsmyndigheten tas yttrande från beslutsmyndigheoch beredes den som, förutom kla- ten och bereds den som, förutom ganden, får föra talan i ärendet till- klaganden, får föra talan i ärendet fälle att avge yttrande över det som tillfälle att yttra sig över det som är är av betydelse för avgörandet. av betydelse för avgörandet.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991.

°Senaste lydelse 1985:1121.

26 Förslag till Lag om ändring i lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet att l0 § skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den l januari 1991.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:345 l0§ 1986:1318.

27 Förslag till Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1968:430) om mervärdeskatt dels att 50, 56, 57, 62, 64 och 64 c §§ skall upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 38 och 50 §§ skall utgå, dels att nuvarande 34 § skall betecknas 40 c §, dels att 22-30, 32, 33, 35-40, nya 40 c, 41, 46, 47, 51, 52, 54, 55, 63, 64 a, 64 e, 64 g, 64 h, 64 k, 69 och 74 §§ samt rubrikerna närmast före 30 och 51 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 22 a, 34, 38 a, 40 a och 40 b §§ av följande lydelse, dels att närmast före 33, 40 a, 40 b och 63 §§ skall införas nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22§ Den som är redovisningsskyldig Den som är redovisningsskyldig skall utan anmaning lämna uppgift skall lämna uppgift (deklaration) (deklaration) för mervärdeskatt för mervärdeskatt för varje verkför varje verksamhet för vilken samhet för vilken särskild registsärskild registrering skall ske en- rering skall ske enligt 19 §. Deklaligt 19 §. Deklaration lämnas för ration lämnas för varje redovisvarje redovisningsperiod så länge ningsperiod så länge redovisningsredovisningsskyldighet föreligger. skyldighet föreligger. Redovis- Redovisningsperiod omfattar tvâ ningsperiod omfattar två kalenkalendermánader. Redovisnings- dermånader. Redovisningsperioär januari och februari, dcr är januari och februari, mars perioder mars och april, maj och juni, juli och april, maj och juni, juli och auoch augusti, september och okto- gusti, september och oktober samt ber samt november och december. november och december.

Kan det antas att ingående skatt för viss skattskyldig regelmässigt kommer att överstiga utgående skatt med minst l 000 kronor varje månad kan länsskattemyndigheten besluta att redovisningsperiod tills vidare skall vara en kalendermånad. När särskilda skäl föreligger kan länsskattemyndigheten för viss skattskyldig besluta att redovisningsperiod tills vidare skall vara halvt eller helt beskattningsår. Deklaration skall lämnas till länsskattemyndigheten i det län, där den skattskyldige registrerats, senast den 5 i andra månaden efter utgången av den redovisningsperiod som deklarationen avser, om ej annat följer av anvisningarna. Sker inbetalning av skatt enligt 42 § andra stycket i behörig ordning, anses deklarationen ha lämnats till länsskattemyndigheten den dag inbetalningskort eller försändelse som innehåller gireringshandling kommit in till postanstalt. Om synnerliga skäl föreligger som regeringen bestämmer att Lagen omtryckt 1979:304. kan regeringen eller myndighet medge Senaste lydelse av skattskyldig eller grupp av skattskyldiga får lämna deklaration senare än 56 § 1984:357 som nu nämnts. 62 § 1986:1289.

Lag om mervärdeskatt

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

Deklaration skall avges på heder och samvete samt avfattas på blankett enligt fastställt formulär.

Efter anmaning skall deklara- Efter föreläggande skall deklation lämnas även av den som icke ration lämnas även av den som inte enligt första stycket är deklara- enligt första stycket är deklarationsskyldig. tionsskyldig. Bestämmelserna i 47 § tax- Bestämmelserna i 4 kap. 2 § laeringslagen (1956:623) gäller i gen (1989:00) om sjålvdeklaration tillämpliga delar i fråga om dekla- och kontrolluppgifter gäller i ration för mervärdeskatt. tillämpliga delar i fråga om deklaration för mervärdeskatt.

22a§ Länsskattemyndighetenfâr medge den skattskyldige anstând med att lämna deklaration om han på grund av sjukdom eller annan oförvållad omständighet är förhindrad att för en viss redovisningsperiod lämna deklaration i rätt tid. Ansökan om anstând skall ha kommit in senast den dag då deklaration skulle ha lämnats. Ãndras förutsättningarna för anstånd innan anståndstiden har gått ut skall anstândet omprövas.

23§ Underlåter den som är deklara- Underlåter den som är deklarationsskyldig enligt 22 § första styc- tionsskyldig enligt 22 § första stycket att lämna deklaration eller är ket att lämna deklaration eller är deklaration ofullständig, kan läns- deklaration ofullständig, kan länsskattemyndigheten anmana den skattemyndigheten förelägga den deklarationsskyldige att fullgöra deklarationsskyldige att fullgöra vad som brister. vad som brister. I anmaning enligt första stycket Föreläggande enligt första styceller enligt 22 § femte stycket kan ket eller enligt 22§ femte stycket vite föreläggas. fâr förenas med vite.

24§ Deklarationsskyldig skall i skä- Deklarationsskyldig skall i skälig omfattning genom räkenska- lig omfattning genom räkenskaper, anteckningar eller på annat per, anteckningar eller på annat lämpligt sätt sörja för att underlag lämpligt sätt sörja för att underlag finns för fullgörande av deklara- finns för fullgörande av deklarationsskyldigheten, för kontroll av tionsskyldigheten, för kontroll av

128 om mervärdeskatt Lag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse deklaration och för fastställelse av deklaration och för beskattningsskatt. beslut.

Underlaget skall bevaras under sju år efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsáret gått till ända. Om skyldighet i vissa fall att föra räkenskaper gäller särskilda bestämmelser.

25 §2 Bestämmelserna i 50 § 1 och 3 Bestämmelserna i 3 kap. 17 § mom. taxeringslagen (1956:623) taxeringslagen 0989:00) gäller i gäller i tillämpliga delar i fråga om tillämpliga delar i fråga om uppuppgifter i deklarationer för mer- gifter i deklarationer för mervärvärdeskatt och andra handlingar deskatt och andra handlingar som som har avlämnats till ledning för har avlämnats till ledning för befastställelse av sådan skatt eller skattningsbeslut eller upprättats elupprättats eller för granskning ler för granskning omhändertagits omhändertagits av en myndighet av en myndighet vid skattekonvid skattekontroll. troll.

Handlingar som avses i första stycket skall förvaras hos länsskattemyndigheten. Handlingarna skall förstöras sju år efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsáret gått till ända, om inte regeringen föreskriver annat.

26§ Efter anmaning skall deklara- Efter föreläggande skall deklationsskyldig lämna de upplysning- rationsskyldig lämna de upplysar som behövs för kontroll av de- ningar som behövs för utredningklaration eller för att fastställa mer- en. värdeskatt. I anmaningfâr vite färeläggas. Deklarationsskyldig skall efter Deklarationsskyldig skall efter anmaning förete handling som be- föreläggande förete kontrakt, konhövs för fastställelse av mervärde- toutdrag, räkning, kvitto eller likskatt, såsom kontrakt, kontout- nande handling som behövs för utdrag, räkning eller kvitto. redningen. Om ett föreläggande enligt första eller andra stycket inte efterkommits får ett nytt föreläggande förenas med vite. Ett föreläggande får

också förenas med vite om det finns

skälig anledning att anta att den skattskyldige annars inte efterkommer färeläggandet. Bestämmelserna i 3 kap. 6 § taxeringslagen (198900) gäller ifråga 2 Senaste lydelse 1980:1090.

Lag om mervärdeskatt 129

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

om skyldigheten att lämna upplysning eller förete handling.

27§ Efter anmaning skall näringsid- Efter föreläggande skall näkare lämna uppgift om skatteplik- ringsidkare lämna uppgift om tig vara eller tjänst som han förvär- skattepliktig vara eller tjänst som vat av, sált till eller tillhandahállit han förvärvat av, sålt till eller tillannan näringsidkare. Bestämmel- handahållit annan näringsidkare. sernai 39 § 4 mom. taxeringslagen Bestämmelserna om befrielse från (1956:623) om befrielse från upp- uppgiftsskyldighet i 3 kap. 3 § och giftsskyldighet gäller i tillämpliga 4 kap. 6 § fjärde stycket lagen delar. 0989:00) om .vjälvdeklaratiøn och kontrolluppgzyfter gäller i tillämpliga delar. Bestämmelserna i 46 § tax- Bestämmelserna i 3kap. I6§ eringslagen gäller i tillämpliga de- taxeringslagen (198900) gäller i lar i fråga om kontroll av mervär- tillämpliga delar i fråga om kondeskatt. troll av mervärdeskatt.

28 §3 För kontroll av att deklarations- För kontroll av att deklarationseller uppgiftsskyldigheten har full- eller uppgiftsskyldigheten har fullgjorts riktigt och fullständigt eller gjorts riktigt och fullständigt eller för att pä annat sätt få upplysning för att på annat sätt få upplysning till ledning för fastställelse av till ledning för beskattningsbar/ut, skatt, får skatterevision göras hos får skatterevision göras hos den den som är deklarations- eller upp- som är deklarations- eller uppgiftsskyldig. Skatterevision får giftsskyldig. Skatterevision får också göras hos den som har an- också göras hos den som har anmält sig för registrering för kon- mält sig för registrering för kontroll av att lämnade uppgifter är troll av att lämnade uppgifter är riktiga och fullständiga. riktiga och fullständiga.

Beslut om skatterevision meddelas av länsskattemyndigheten eller riksskatteverket. I övrigt gäller i fråga om skatte- I övrigt gäller i fråga om skatterevision i tillämpliga delar bestäm- revision i tillämpliga delar bestämmelserna om taxeringsrevision i 56 melserna om taxeringsrevision i och 58 §§ taxeringslagen. 3 kap. 8-14 §§ taxeringslagen (198900).

29 § Anmaning enligt 26 eller 27§ Länsskattemyndigheten eller göres av länsskattemyndigheten el- riksskatteverket meddelar förelägler riksskatteverket. gande enligt 26 eller 27 §. 3 Senaste lydelse 1981:1276.

Lag om mervärdeskatt

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Fastställelse av skatt Fastställelsebeslut

30§

Skatt fastställes för varje redo- Fastställelsebeslut fattas för var-

visningsperiod. je redovisningsperiod. Fastställelse sker med ledning av deklaration och övriga tillgängliga handlingar. Kan skatten icke beräknas tillförlitligt med ledning av handling som avses i andra stycket fastställes

skatten efter skälig grund.

32§ Har den skattskyldige lämnat Har den skattskyldige lämnat deklaration enligt 22 § anses skat- deklaration enligt 22§ eller inom ten fastställd i enlighet med dekla- den tid som anges i ett beslut om rationen. Har deklaration icke läm- . anständ med att lämna deklaration nats anses skatten fastställd till noll anses fastställelsebeslut ha meddekronor. latsi enlighet med deklarationen. Skatt anses fastställd enligt förs- Har deklaration inte lämnats ta stycket utan att beslut meddelas. anses skatten genom fastställelsebeslut ha bestämts till noll kronor. Kommer deklarationen in till länsskattemyndigheten vid en senare tidpunkt än som anges i första stycket anses fastställelsebeslut ha meddelats i enlighet med deklarationen om inte ett omprövningsbeslut har meddelats dessförinnan.

Omprövningsbeslut 33 §4

Föranleder framkomna omstän- Länsskattemyndigheten skall

av fastställd ompröva beskattningsbeslut, som digheter omprövning skatt meddelar länsskattemyndig- myndigheten fattat, ifråga som kan heten beslut om fastställelse av ha betydelse för beskattningen eller skatten. A v beslutet skall framgå att i annat ekonomiskt hänseende när den skattskyldige kan erhålla slut- den skattskyldige begär det eller ligt beslut enligt 36 §. skäl annars föreligger. Länsskattemyndigheten fär avstå från att pä eget initiativ ompröva ett beslut om det endast i ringa mån skulle ändra den fastställda skatten. “ Senaste lydelse 1981:1276.

Lag om mervärdeskatt l3l

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

34§ Vill den skattskyldige begära omprövning skall han göra detta skriftligt. Begäran skall ha kommit in till länsskattemyndigheten senast sjät-

te året efter utgången av det kalen-

derår under vilket beskattningsåret har gått till ända. Har den skattskyldige gett in skrivelsen med begäran om omprö vning inom den tid som anges i första stycket till en annan länsskattem yn-

dighet än den som fattat beslutet el-

ler till en förvaltningsdomstol, får ärendet ändå prövas. Skrivelsen skall då omedelbart översändas till

den skattem yndighet som fattat be-

slutet. 35 §5 Fråga om beslut enligt 33 § skall Länsskattemyndigheten skall ge-

väckas senast under sjätte året efter nom omprövning göra de följdänd-

utgången av det kalenderår under ringar i ett beskattningsbeslut avsevilket beskattningsåret har gått till ende annan redovisningsperiod elända. ler annan skattskyldig som föranleds av beslut som m yndigheten fattat. Har slutligt beslut meddelats får fråga om beslut enligt 33 § inte prövas. 36 §6 Slutligt beslut om fastställelse av Omprövar länsskattemyndigheskatt skall meddelas, om den skatt- ten självmant ett beslut skall omskyldige begär sådant beslut inom prövningsbeslutet meddelas senast sex år från utgången av det kalen- sjätte året från utgången av det kaderår under vilket beskattnings- lenderår under vilket beskattåret har gått till ända. Har beslut ningsåret har gått till ända. Beslut enligt 33 § meddelats skall dock som är till nackdel för den skattskyl-

slutligt beslut meddelas, om den dige skall, utom i fall som avses i

skattskyldige begär ett sådant be- 37 §, meddelas senast andra året

slut inom två månader från den dag efter utgången av det kalenderår

då han fått del av det meddelade under vilket beskattningsåret har beslutet. Föreligger särskilda skäl gått till ända. Har den skattskyldifår slutligt beslut meddelas även om ge inte gett in deklaration i rätt tid den inte har ett omprövningsbeslut till nackskattskyldige begärt får 5 Senaste lydelse 1981:1276. det. del för den skattskyldige meddelas ° Senaste lydelse 1981 :l276.

132 Lag om mervårdeskatt

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

åven efter utgången av det andra

året, men senast två år från det att deklarationen kommit in till skatte-

myndigheten eller sex år efter ut-

gången av det kalenderår under vilket beskattningsåret gått till ända. Har slutligt beslut meddelats får Omprövningsbeslut enligt 35 § fråga om nytt sådant beslut icke som år till fördel för den skattskyldi-

prövas. ge får meddelas även efter den tid

som anges i första stycket, men se-

nast sex månader efter det beslut

som föranleder följdåndringen.

37§ Beslut om fastställelse av skatt Länsskattem yndigheten får medmeddelas av lånsskattemyndighe- dela ett omprövningsbeslut till nack-

ten i det län, där den skattskyldige del för den skattskyldige efter tid

är registrerad eller, om han icke år som anges i 36 § (ejfterbeskattning) registrerad, där han bort vara regist- under de förutsättningar och på det rerad. sätt som anges i 38-40 §§.

38§ Har skattskyldig i deklaration Efterbeskattning får ske om den eller pá annat sätt lämnat oriktig skattskyldige uppgift till ledning förfastställelse 1. i deklaration eller på annat av skatt eller underlåtit att lämna sätt lämnat oriktig uppgift till leddeklaration eller infordrad uppgift ning för beskattningsbeslut, samt har detta föranlett att skatt 2. lämnat oriktig uppgift i mål fastställts till för lågt belopp eller om skatt eller medfört att skatt återbetalats med 3. underlåtit att lämna deklaraför högt belopp, sker efterbeskatt- tion eller infordrad uppgift ning. Detsamma gäller när skatt- och den oriktiga uppgiften eller skyldig harlämnat oriktig uppgift i underlåtenheten föranlett att ett bemål om skatt. skattningsbeslut blivit oriktigt. Efterbeskattning får även ske om 1. ett beskattningsbeslut blivit oriktigt på grund av felråkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende och felaktigheten avser ett betydande belopp, 2. en följdändring föranleds av ett beskattningsbeslut avseende annan redovisningsperiod eller annan skattskyldig som länsskattemyndigheten fattat.

Lag om mervärdeskatt 133

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Efterbeskattning får icke ske om Skattemyndigheten får avstå det belopp som den skattskyldige frân att besluta om efterbeskattskulle ha att erlägga är att anse som ning om beslutet med hänsyn till ringa eller det med hänsyn till om- omständigheterna skulle framstå ständigheterna framstår som upp- som uppenbart oskäligt. enbart oskäligt att efterbeskattning sker. Kan uppgift som den skattskyldige lämnat icke läggas till grund för en tillförlitlig beråkningfár efterbe-

skattning ske efter skälig grund.

Bestämmelserna i 34 § gäller i tillämpliga delar vid efterbeskattning. 38a§ Har efterbeskattning skett i en fråga får länsskattemyndigheten

inte fatta ett nytt beslut om efterbe-

skattning i samma fråga.

39§ Utan hinder av bestämmelserna i Beslut om efterbeskattning skall 55-57 §§ äger länsskattemyndighe- meddelas senast under sjätte året

ten från skatt som skall betalas en- efter utgången av det kalenderår

ligt beslut om efterbeskattning för under vilket beskattningsåret gått viss redavisningsperiod avräkna till ända. skatt som den skattskyldige kan återfå för annan redo visningsperiod under samma beskattningsår. Beslut om efterbeskattning enligt 38 § andra stycket 2 får meddelas

även efter den tid som anges iförsta

stycket men senast sex månader efter det beslut som föranleder följdändringen. Beslut om följdändring i beskattningsbeslut för annan skattskyldig skall dock meddelas senast

under sjunde året efter utgången av

det kalenderår under vilket beskattningsåret gått till ända. Beslut om efterbeskattning på grund av oriktig uppgift i mål om

skatt får meddelas efter den tid som

anges i första stycket men senast

inom ett år efter utgången av den

134 Lag om mervärdeskatt

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse månad då beslut i målet vunnit laga kraft. Har den skattskyldige avlidit skall beslut om efterbeskattning meddelas senast under andra året

efter utgången av det kalenderår då bouppteckningen efter honom läm-

nats in fär registrering.

40 §7 Efterbeskattning får ske först sedan slutligt beslut om fastställelse av skatt har meddelats. Fråga om efterbeskattning skall väckas senast

under sjätte året efter utgången av

det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått till ända. Efterbeskattning på grund av oriktig uppgift i mål om skatt får dock ske inom

ett år efter utgången av den månad

då dom eller slutligt beslut i målet har vunnit laga kraft. Har den skattskyldige avlidit, påfäres (efterbeskattning hans dödsbo. Sådan efterbeskattning får ske endast om fråga därom prövats senast

under andra året efter utgången av

det kalenderår under vilket boupp-

teckning efter den skattskyldige

lämnats in för registrering. Har den skattskyldige, på sätt Har den skattskyldige, på sätt anges i l4§ andra stycket skatte- anges i l4§ andra stycket skattebrottslagen (1971 :69), delgetts un- brottslagen (1971:69), delgetts underrättelse om misstanke om brott derrättelse om misstanke om brott som avser mervärdeskatt för ho- som avser mervärdeskatt för honom eller har åtal väckts mot ho- nom eller har åtal väckts mot honom för sådant brott, får efterbe- nom för sådant brott, får beslut om skattning ske för den redovisnings- efterbeskattning meddelas för den period som brottet avser även efter redovisningsperiod som brottet utgången av i första stycket angi- avser även efter utgången av i 39 § ven tid. Detsamma gäller, om ti- första stycket angiven tid. Detsamden för att ådöma den skattskyldi- ma gäller, om tiden för att ådöma ge påföljd för sådant brott har för- den skattskyldige påföljd för sålängts genom beslut enligt l4a§ dant brott har förlängts genom beskattebrottslagen. slut enligt 14 a § skattebrottslagen. 7 Senaste lydelse 1985:110.

Lag om mervärdeskatt 135

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse får också ske Beslut om efterbeskattning får Efterbeskattning efter utgången av i första stycket också meddelas efter utgången av i angiven tid, om efterbeskattningen 39 § första stycket angiven tid, om medför att den skattskyldige enligt beslutet medför att den skattskyl- 12 § skattebrottslagen är fri från dige enligt 12 § skattebrottslagen ansvar för brott. är fri från ansvar för brott. enligt tredje Beslut om efterbeskattning en- Efterbeskattning stycket får ske endast om fråga där- ligt första stycket skall meddelas om prövats före utgången av kalen- före utgången av kalenderåret efderåret efter det då någon av de ter det då någon av de där angivna där angivna åtgärderna först vid- åtgärderna först vidtogs. Beslut om togs. Efterbeskattning enligt fjärde efterbeskattning enligt andra stycstycket får ske endast om fråga där- ket skall meddelas före utgången om prövats före utgången av kalen- av kalenderåret efter det då åtgärd deråret efter det då åtgärd som som avses i 12 § skattebrottslagen avses i l2§ skattebrottslagen vid- vidtogs. Har den skattskyldige avtogs. Har den skattskyldige avlidit, lidit, skall dock beslut om efterbeskall dock fråga om efterbeskatt- skattning meddelas inom sex måning av dödsboet prövas inom sex nader frân dödsfallet. månader från dödsfallet. Efterbeskattning som har âsatts Beslut om efterbeskattning som har meddelats enligt första stycket enligt tredje stycket skall undanröjas av länsskattemyndigheten om skall undanröjas av länsskatteåtal inte väcks på grundval av den myndigheten om åtal inte väcks på förundersökning som föranlett un- grundval av den förundersökning derrättelsen om brottsmisstanke som föranlett underrättelsen om eller beslutet om tidsförlängning brottsmisstanke eller beslutet om eller, om åtal har väckts, åtalet inte tidsförlängning eller, om åtal har

bifalls tiål någon del. Vad som har väckts, åtalet inte bifalls till någon

sagts nu gäller dock inte, om den del. Vad som har sagts nu gäller skattskyldige är fri från ansvar dock inte, om den skattskyldige är med stöd av 12 § skattebrottslagen. fri från ansvar med stöd av l2§ skattebrottslagen. Treaüe-sjätte styckena skall ock- Första-fjärde styckena skall också tillämpas om brottet avser mer- så tillämpas om brottet avser mervärdeskatt för en juridisk person värdeskatt för en juridisk person och åtgärd som avses i tredje styc- och åtgärd som avses i tredje stycket har vidtagits mot den som har ket har vidtagits mot den som har företrättden juridiska personen el- företrätt den juridiska personen eller om företrädaren är fri från an- ler om företrädaren är fri från ansvar för sådant brott med stöd av svar för sådant brott med stöd av 12 § skattebrottslagen. 12 § skattebrottslagen.

136 Lag om mervärdeskatt

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Beslut om skatteberäkning

40a§ Länsskattemyndigheten skall

snarast efter beslut av riksskattever-

ket eller domstol i ett överklagat be-

skattningsärende fatta det beslut

om skatteberäkning som föranleds av riksskatteverkets eller domstolens beslut.

Gemensamma bestämmelser om beskattningsbeslut

40b§ Kan den skattskyldiges uppgifter inte läggas till grund för ett tillförlitligt beskattningsbeslut eller saknas uppgifter frän den skattskyldige får

beslutet fattas efter skälig grund.

34 § 40 c § Efter utgången av den tid inom Efter utgången av den tid inom vilken deklaration för den sista re- vilken deklaration för den sista redovisningsperioden under be- dovisningsperioden under beskattningsåret skall lämnas enligt skattningsåret skall lämnas enligt 22 § får sådan ändring av fastställd 22 § får sådan ändring av beskattskatt som berör mer än en redovis- ningsbeslut som berör mer än en ningsperiod under beskattnings- redovisningsperiod under beskattåret hänföras till den sista redovis- ningsåret hänföras till den sista reningsperioden under beskatt- dovisningsperioden under beningsåret. skattningsåret. Vad som sägs i första stycket gäller ej om slutligt beslut har meddelats för någon redovisningsperiod under beskattningsâret.

4l§ Beslut om eafterbeskattning med- Beskattningsbeslut meddelas av delas av länsskattemyndigheten i länsskattemyndigheten i det län det län där den skattskyldige är där den skattskyldige är registreregistrerad eller, om han icke är rad eller, om han inte är registreregistrerad, där han bort vara re- rad, där han bort vara registrerad. gistrerad.

46§ Har besvär anförts över slutligt Länsskattemyndigheten får beslut om fastställelse av skatt eller medge skattskyldig anstånd med

Lag om mervärdeskatt 137

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

beslut om efterbeskattning eller be- att betala skatt som kan antas komslut av länsrätt eller kammarrätt, ma att sättas ned. kan den skattskyldige av länsskattemyndighetenfâ anstånd med betalning av skatt. Bestämmelserna i 49 § I , 2 och 3 mom. uppbördslagen (1953:272) om anstând vid besvär över beslut rörande taxering äger motsvarande tillämpning. Föreligger inte skäl för anstând enligt första stycket fâr anstând medges under de förutsättningar och på det sätt som anges i 49 § 2 och 3 mom. uppbördslagen (1953:272).

47 §8 Betalas icke skatt i behörig ordning inom den tid då deklaration för den redovisningsperiod skatten avser skall lämnas enligt 22 § tredje stycket, utgår restavgift på sålunda icke betalat belopp. Har anstånd med betalning av skatt beslutats enligt 45 §, utgår dock restavgift endast på skattebelopp som betalas sedan anståndstiden gått till ända. Restavgiften är sex öre för varje hel krona av den skatt som icke betalats, dock minst femtio kronor. Öretal som uppkommer vid denna beräkning jämnas till närmast högre hela krontal.

Bestämmelserna i 58§ 2m0m. Bestämmelserna i 58§ 2m0m. uppbördslagen (1953:272) om be- uppbördslagen (1953:272) om befrielse från restavgift gäller i frielse från restavgift gäller i tillämpliga delar beträffande rest- tillämpliga delar beträffande restavgift för mervärdeskatt. Bestäm- avgift för mervärdeskatt. Bestämmelserna i denna lag om beslut om melserna i denna lag om beskattfastställelse av skatt gäller i ningsbeslut gäller i tillämpliga detillämpliga delar om beslut i fråga lar om beslut i fråga om befrielse om befrielse från restavgift. från restavgift.

Besvär Överklagande

51 §9 Följande beslut får överklagas Följande beslut får överklagas hos länsrätten genom besvär: hos länsrätten: l. slutligt beslut, 1. omprövningsbeslut, 2. beslut att inte meddela beslut 2. beslut om skatteberäkning, enligt 33 eller 36 §, 3. beslut l9§ 3. beslut l9§ styc- 3 Senaste lydelse 1982:1211. enligt fjärde styc- enligt fjärde ket i fråga om registrering, samt ket i fråga om registrering, samt ° Senaste lydelse 1981:1276.

Lag om mervärdeskatt

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4. beslut om efterbeskattning, 4. beslut om skattskyldighet, reskattskyldighet, redovisningsskyl- dovisningsskyldighet, restavgift eller restavgift. eller anstånd med att betala skatt. dighet Följande beslut får ej överkla- Följande beslut får inte överklagas: gas: l. beslut enligt 33 §, 2. beslut om skatterevision, samt I. beslut om skatterevision, samt 3. länsskattemyndighetens be- 2. länsskattemyndighetens beslut i fråga om föreläggande av slut i fråga om föreläggande av vite. vite. Länsskattemyndighetens beslut Länsskattemyndighetens beslut i övrigt enligt denna lag överklagas i övrigt enligt denna lag överklagas hos riksskatteverket genom besvär. hos riksskatteverket. Riksskatte- Riksskatteverkets beslut får ej verkets beslut får inte överklagas. överklagas. 52 §10 Besvär enligt 5l § första stycket En skrivelse med överklagande skall ha inkommit inom två måna- av skattskyldig enligt 51 § första der från det klaganden fått del av stycket skall ha kommit in inom sex

det överklagade beslutet. år efter utgången av det kalenderår

under vilket beskattningsåret gått till ända. Är det fråga om ett beslut

som fattats efter den 30 juni sjätte âret efter det kalenderår under vil-

ket det beskattningsår som beslutet avser gått till ända, får skrivelsen

med överklagandet komma in efter

denna tid men inom två månader

från det att den skattskyldige fick

del av beslutet. 54 § Bestämmelserna i 96 och 98 §§ Riksskatteverket får överklaga taxeringslagen om besvär över läns- beslut enligt 32 § och 51 § första rätts och kammarrätts beslut gäller stycket. Skrivelsen med överklagan-

i tillämpliga delar i fråga om mål det skall ha kommit in inom tidsfrist

eller ärenden rörande mervärde- för beslut som enligt 36, 39 och skatt. 40 §§ gäller för länsskattemyndig-

heten eller efter sådan tid men inom

två månader från det att det överklagade beslutet meddelats.

Överklagas ett beslut om efterbe-

skattning och yrkas ändring till den skattskyldiges nackdel skall skri velsen med överklagandet ha kommit in inom två månader från det beslu- ° Senaste lydelse 1986:1289. tet meddelades.

Lag om mervärdeskatt

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

55§ Skattskyldig får anföra besvär i Bestämmelserna i 6 kap. taxsärskild ordning om eringslagen (l989x00) gäller i 1) skatt fastställts i strid med be- tillämpliga delar ifråga om mål enstämmelserna om vem som är skatt- ligt denna lag. skyldig eller om vad som är skattepliktigt, 2) skatt fastställts mer än en gång för samma omsättning, 3) beskattningen blivit oriktig på grund av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende, 4) någon till följd av underlåtenhet att lämna deklaration eller in-

fordrad uppgift, felaktighet idekla-

ration eller annan uppgift som han lämnat eller i uppgift eller handling som legat till grund för sådan deklaration eller uppgift fått skatten för viss redovisningsperiod fastställd till belopp som väsentligt avviker från vad som råtteligen bort fastställas för perioden,

5) någon i annat fall kan åberopa

omständighet eller bevis som bort föranleda att skatten fastställts till belopp som väsentligt avviker från vad som fastställts. Besvär enligt första stycket 4 och Vad som sägs i 6 kap. 19 § tax- 5 får upptagas till prövning endast eringslagen skall gälla beslut om om besvären kan grundas på om- skatteberäkning enligt 40 a §. ständighet eller bevis, varom kännedom saknats när skatten fastställts, och det framstår som ursäktligt att den som söker rättelse icke i annan ordning åberopat omständigheterna eller beviset för att få rättelse. Besvär som avses i första stycket får anföras senast under sjätte året

efter utgången av det kalenderår

under vilket beskattningsåret gått till ända. Allmänt ombud får enligt första och tredje styckena anföra besvär till den skattskyldiges förmån och i

140 Lag om mervärdeskatt

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

fall som avses i första stycket 3 även

till den skattskyldiges nackdel. Bestämmelserna i 34 § gäller i tillämpliga delar vid prövning av besvär i särskild ordning.

Förhandsbesked

63 §|| Riksskatteverket kan på ansö- Röttsnämnden kan på ansökan kan av den som bedriver eller äm- av den som bedriver eller ämnar nar bedriva verksamhet som med- bedriva verksamhet som medför för skyldighet att erlägga mervär- skyldighet att erlägga mervärdedeskatt meddela förhandsbesked i skatt meddela förhandsbesked i fråga som avser sökandens skatt- fråga som avser sökandens skattskyldighet. Förhandsbesked får skyldighet. Förhandsbesked får meddelas om det finns vara av vikt meddelas om det finns vara av vikt med hänsyn till sökandens intresse med hänsyn till sökandens intresse eller för en enhetlig lagtolkning el- eller för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning. ler rättstillämpning. Förhandsbesked sökes skriftligt Förhandsbesked söks skriftligt hos riksskatteverket före ingången hos rättsnämnden före ingången av av den första redovisningsperiod den första redovisningsperiod som som beröres av den fråga förhands- berörs av den fråga förhandsbeskebeskedet gäller. det gäller. l övrigt gäller i tillämpliga delar l övrigt gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 2§ andra styc- bestämmelserna i 2§ andra stycket, 3-8 samt 11 och 12§§ lagen ket, 3-8 och 12 §§ lagen (1951:442) (1951:442) om förhandsbesked i om förhandsbesked i taxeringsfråtaxeringsfrågor. gor.

64a§ Har skattskyldig i deklaration Har skattskyldig i deklaration eller annat skriftligt meddelande, eller annat skriftligt meddelande, avgivet till ledning för länsskatte- avgivet till ledning för länsskattemyndighetens beslut om hans myndighetens beskattningsbeslut,

skatt, lämnat uppgift som befinnes lämnat uppgift som befinns orik-

oriktig, påförs honom särskild av- tig, påförs honom särskild avgift gift (skattetillägg) med tju- (skattetillägg) med tjugo go procent av det skattebelopp, procent av det skattebelopp, som som ej skulle ha påförts eller som ej skulle ha påförts eller som felakfelaktigt skulle ha tillgodoräknats tigt skulle ha tillgodoräknats hohonom om den oriktiga uppgiften nom om den oriktiga uppgiften godtagits. Detsamma gäller när godtagits. Detsamma gäller när skattskyldig skriftligen har lämnat skattskyldig skriftligen har lämnat sådan uppgift i mål om skatt. sådan uppgift i mål om skatt och Senaste lydelse 1984:357.

Lag om mervärdeskatt 141

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

uppgiften inte godtagits efter pröv-

ning i sdk eller inte prövats. Har deklaration lämnats men Har deklaration lämnats men avvikelse skett från denna med avvikelse skett från denna med stöd av 30 § tredje stycket eller 38 § stöd av 40b §, påförs den skatttredje stycket, påförs den skattskyl- skyldige skattetillägg med tjugo dige skattetillägg med tjugo pro- procent av den skatt som till följd cent av den skatt som till följd av av uppskattning påförs den skattuppskattning påförs den skattskyl- skyldige utöver vad som annars dige utöver vad som annars skulle skulle ha påförts eller ej tillgodoha påförts eller ej tillgodoräknats räknats honom. Till den del upphonom. Till den del uppskattning- skattningen innefattar rättelse av en innefattar rättelse av oriktig oriktig uppgift från den skattskyluppgift från den skattskyldige dige skall dock skattetillägg utgå skall dock skattetillägg utgå enligt enligt första stycket. första stycket. Har uppskattning skett med Har uppskattning skett med stöd av 30 § tredje stycket eller 38 § stöd av 40 b § på grund av uteblitredje stycket på grund av utebli- ven deklaration, påförs den skattven deklaration, påförs den skatt- skyldige skattetillägg med tjugo skyldige skattetillägg med tjugo procent av den skatt som påförs procent av den skatt som påförs honom till följd av uppskattningen honom till följd av uppskattningen utöver den skatt som skulle ha påutöver den skatt som skulle ha på- förts enligt de skriftliga uppgifter förts enligt de skriftliga uppgifter han har lämnat till ledning för behan har lämnat till ledning för be- skattningen. Till den del uppskattskattningen. Till den del uppskatt- ningen innefattar rättelse av orikningen innefattar rättelse av orik- tig uppgift från den skattskyldige tig uppgift från den skattskyldige skall dock skattetillägg utgå enligt skall dock skattetillägg utgå enligt första stycket. första stycket.

64e§ Har skattskyldig, som har att Har skattskyldig, som har att avge deklaration för skatt utan an- avge deklaration för skatt utanfömaning, underlåtit att inom före- reläggande, underlåtit att inom föskriven tid fullgöra denna skyldig- reskriven tid fullgöra denna skylhet, påförs honom särskild avgift dighet, påförs honom särskild av- (förseningsavgift) med gift (förseningsavgift) 100 kronor. med 100 kronor. Hari fall som avses i första styc- Har i fall som avses i första stycket den skattskyldige antingen an- ket den skattskyldige antingen fömanats att lämna deklaration men relagts att lämna deklaration men icke fullgjort denna skyldighet icke fullgjort denna skyldighet inom tid som föreskrivits i anma- inom tid som föreskrivits iföreläg-

142 Lag om mervårdeskatt

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ningen eller underlåtit att avge gandet eller underlåtit att avge deklaration inom föreskriven tid deklaration inom föreskriven tid även för minst en av de tre närmast även för minst en av de tre närmast föregående redovisningsperioder- föregående redovisningsperioderna, bestäms förseningsavgiften till na, bestäms förseningsavgiften till 200 kronor. 200 kronor. Skattskyldig, som varit skyldig skattskyldig, som varit skyldig avlämna deklaration endast efter avlämna deklaration endast efter anmaning, påförs förseningsav- föreläggande, påförs förseningsavgift, om han underlåtit att lämna gift, om han underlåtit att lämna deklaration inom tid som föreskri- deklaration inom tid som föreskrivits i anmaning. Avgiften utgår vits i föreläggande. Avgiften utgår med 200 kronor. med 200 kronor.

64g§ Fråga om särskild avgift prövas Fråga om särskild avgift prövas av länsskattemyndigheten. Fråga av länsskattemyndigheten. Beslut om skattetillägg på grund av orik- om skattetillägg på grund av oriktig uppgift i mål om skatt prövas tig uppgift i mål om skatt skall dock av länsrätten på talan av all- meddelas senast inom ett år från mänt ombud. Sådan talan får utgången av den månad då dom elföras, om den oriktiga uppgiften ej ler slutligt beslut i målet vunnit

har godtagits efter prövning i sak el- laga kraft.

ler ej har prövats i målet, och skall väckas inom ett år från utgången av den månad då dom eller slutligt beslut i målet vunnit laga kraft. Har skattskyldig hemställt om Har skattskyldig hemställt om eftergift av beslutad avgift, medde- eftergift av beslutad avgift, meddelas nytt beslut i avgiftsfrågan även las nytt beslut i avgiftsfrågan även om hemställan icke bifallits. om hemställan inte bifallits. Utan hinder av vad som eljest föreskrivs om besvär, skall skattskyldigs yrkande ifråga om särskild avgift prö vas, om beslut om skatten för den redovisningsperiod som avgiften avser icke har vunnit laga kraft. Detsamma gäller sådant yrkande av allmänt ombud till förmån för skattskyldig. Om yrkande som har sagts nu framställs först i regeringsrätten eller kammarrött, kan domstolen förordna att målet om sårskild avgift skall upptagas och vidare handlöggas av länsrött.

Lag om mervärdeskatt 143

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

64 h §2 Bestämmelserna om eftergift skall beaktas även om yrkande härom ej har framställts, i den mån det föranleds av vad som förekommit i ärendet eller målet om särskild avgift. Finnes vid prövning av beslut om skatt att skatten skall nedsättas eller tillgodoräknas med ytterligare belopp, skall även vidtas därav föranledd ändring i beslut om skattetillägg.

Vid handläggningen i kammarrätt och länsrätt av mâl om särskild avgift skall muntlig förhandling hållas, om den skattskyldige begär det. Muntlig förhandling behövs

dock inte, om det inte finns anled-

ning anta att avgift kommer att utgå.

64k§ Om ej annat framgår av vad som Om ej annat framgår av vad som föreskrivs i 64 a-64 j §§ gäller be- föreskrivs i 64 a-64 j §§ gäller bestämmelserna i denna lag, med un- stämmelserna i denna lag, med undantag av 38-41 §§ och 76 § första dantag av 38 § första stycket och stycket, i tillämpliga delar i fråga andra stycket 2 samt 76§ första om särskild avgift. stycket, i tillämpliga delar i fråga om särskild avgift.

69 §13

Efter anmälan av länsskattem yn- Vite fâr inte föreläggas staten,

digheten förordnar länsrätten om kommun eller annan menighet eller uttagande av vite. I övrigt gäller 123 tjänsteman i tjänsten. Har vite föoch 124 §§ taxeringslagen relagts också med stöd av bestäm- (1956:623) om vite i tillämpliga de- melse i taxeringslagen 0989:00) ellar. l-lar vite förelagts också med ler lagen (I 989.00) om självdeklarastöd av bestämmelse i taxeringsla- tion och kontrolluppgifter prövas gen prövas fråga om uttagande av fråga om uttagande av vitet av den vitet av den länsrätt som är behörig länsrätt som är behörig enligt enligt nämnda lag. nämnda lagar.

74 §|4 Beslut som avses i 33 § denna lag Vid tillämpning av bestämmelskall sändas till den skattskyldige i serna i denna lag skall meddelande, vanligt brev. Sådana försändelser som lämnats för skattskyldig som är

får i särskilda fall rekommenderas juridisk person, anses vara lämnat

eller delges den skattskyldige. I frå- av den skattskyldige, om det inte av beslut eller ut- 2 Senaste lydelse l987:l2l8. ga om delgivning var uppenbart att uppgiftslämnaren 3 Senaste lydelse 1984:357. slag enligt denna lag äger 54 och saknat behörighet att företräda den ° Senaste lydelse 1983:1052.

144 Lag om mervärdeskatt Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 55 §§ taxeringslagen (1956:623) skattskyldige. motsvarande tillämpning. Denna lag träder i kraft den l januari 1991 då förordningen (l982:24) om anstånd med att lämna deklaration för mervärdeskatt skall upphöra att gälla.

28 till

Förslag om ändring i kupongskattelagen (1970:624) Lag

Härigenom föreskrivs i fråga om kupongskattelagen (l970:624) dels att i 24§ orden taxeringslagen (l956:623) skall bytas ut mot orden ”taxeringslagen (1989:00)”, dels att 25 § skall upphöra att gälla, dels att 14, 17 och 23 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

l4§ När uppgift om aktieutdelning När uppgift om aktieutdelning enligt 43 § 1 mom. taxeringslagen enligt 3 kap. 28 § lagen ( 1989:00) (1956:623) avges, skall uppgifts- om .vjälvdeklaration och kontrolllämnaren på heder och samvete på uppgifter avges, skall uppgiftslämblankett enligt fastställt formulär naren på heder och samvete på besvara frågor till ledning för be- blankett enligt fastställt formulär dömande om den utdelningsberät- besvara frågor till ledning för betigade är skattskyldig. Är ej svaren dömande om den utdelningsberätsådana att därav uppenbarligen tigade är skattskyldig. Är ej svaren framgår att den utdelningsberätti- sådana att därav uppenbarligen gade icke är skattskyldig för utdel- framgår att den utdelningsberättiningen, skall kupongskatt för ut- gade icke är skattskyldig för utdeldelningen innehållas vid utbetal- ningen, skall kupongskatt för utningen. Den som utbetalar utdel- delningen innehållas vid utbetalningen skall teckna erkännande ningen. Den som utbetalar utdelatt kupongskatten innehållits och ningen skall teckna erkännande tillställa uppgiftslämnaren erkän- att kupongskatten innehållits och nandet. tillställa uppgiftslämnaren erkännandet. Riksskatteverket får medge den, som är skyldig att innehålla kupongskatt och som förutsättes kunna bedöma om skattskyldighet enligt 4§ föreligger, att i det fall skattskyldighet uppenbarligen icke föreligger utbetala utdelning utan att kupongskatt innehålles, även om svaren på frågorna skulle ge anledning till sådant innehållande. Vid utbetalning av utdelning i utlandet skall kupongskatt alltid innehållas. 17 §2 Blanketter med uppgift om ut- Blanketter med uppgift om utdelning, som lämnas enligt 15 §, delning, som lämnas enligt 15 §, skall vara ordnade enligt 37§ 4 skall vara ordnade enligt 3 kap. mom. andra stycket taxeringslagen 56 § tredje stycket lagen 0989:00) (1956:623). Blanketter, vid vilkas om självdeklaration och kontrollavgivande kupongskatt innehål- uppgifter. Blanketter, vid vilkas av- Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996 lits, skall dock vara skilda från givande kupongskatt innehållits, 25 § 1986:1320. övriga blanketter, och sammanlag- skall dock vara skilda från övriga 2Senaste lydelse 1986:1320.

146 K upongskattelag SOU l988:22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse da beloppet av den utdelning upp- blanketter, och sammanlagda begifterna i dessa blanketter avser loppet av den utdelning uppgifterskall anges särskilt. na i dessa blanketter avser skall anges särskilt. Senast den 31 januari varje år skall de blanketter som nämns i första stycket och som gäller det årets taxering av riksskatteverket tillställas länsskattemyndigheten i det län, där den som avses med uppgiften enligt kommunalskattelagen (1928:370) har sin hemortskommun. 23 §3 Försummar aktiebolag annan skyldighet enligt denna lag än skyldigheten att innehålla eller inbetala kupongskatt i föreskriven tid eller ordning, kan riksskatteverket förelägga bolaget att vid vite fullgöra förstnämnda skyldighet. Försuttet vite utdömes efter anmälan av riksskatteverket av länsrätten i det län där bolagets styrelse har sitt säte. l fråga om vite enligt första styc- I fråga om vite enligt första stycket gäller i övrigt 123-125 §§ tax- ket gäller i övrigt 6 kap. 21 § och 7 eringslagen (1956:623) i tillämpliga kap. 1 § taxeringslagen 0989:00). delar.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991.

3Senaste lydelse l979zl82.

29 till

Förslag Lag om ändring i lagen (1970:940) om kostnader kyrkliga

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader att i 4 § ordet taxeringsnämnds skall bytas ut mot Skattemyndighets”.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991.

Lagen omtryckt l982z379. Senaste lydelse av 4 § 1984:509.

30 Förslag till Lag om ändring i skattebrottslagen (1971 :69)

Härigenom föreskrivs i fråga om skattebrottslagen (l971:69) att 2 § skall ha följande lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse 2 § Den som till ledning för myndighets beslut i fråga om skatt eller avgift uppsåtligen avger handling med oriktig uppgift och därigenom föranleder att skatt eller avgift påföres med för lågt belopp eller tillgodoräknas med för högt belopp dömes för skattebedrägeri till fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som med avsikt att skatt eller avgift skall påföras med för lågt belopp underlåter att avge deklaration eller därmed jämförlig handling och därigenom föranleder att för lågt belopp påföres honom eller den han företräder. För skattebedrägeri skall också För skattebedrägeri skall också den dömas som med avsikt att den dömas som med avsikt att skatt skall påföras med för lågt be- skatt skall påföras med för lågt belopp överenskommer med sin ar- lopp överenskommer med sin arbetsgivare eller annan som är upp- betsgivare eller annan som är skylgiftsskyldig enligt 37 § taxeringsla- dig att utan föreläggande lämna gen (1956:623), att denne skall un- kontrolluppgtyft enligt 3 kap. lagen derlåta att fullgöra sin uppgifts- (1989300) om självdeklaratiøn och skyldighet, och som därigenom kontrolluppgzfter, att denne skall föranleder att skatt på grundval av underlåta att fullgöra sin uppgiftsförenklad självdeklaration påförs skyldighet, och som därigenom förhonom med för lågt belopp. anleder att skatt på grundval av förenklad självdeklaration påförs honom med för lågt belopp.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991.

Senaste lydelse 1985:409.

31 Förslag till Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna

förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar att 18 § skall ha följande lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

18 §2 Länsrätt är domför med en lagfaren domare ensam l. när åtgärd som avser endast máls beredande vidtages, 2. vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av annan länsrätt samt vid sådant förhör i ärende enligt utlänningslagen (1980:376) som begärts med stöd av 57 § samma lag, 3. vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende, 4. vid beslut om återkallelse tills vidare av ett körkort, körkortstillstånd eller traktorkort eller om vägran tills vidare att godkänna ett utländskt körkort, när det är uppenbart att ett sådant beslut bör meddelas, 5. vid beslut enligt luftfartslagen (1957:297) om försättande ur kraft av ett certifikat, elevtillstånd eller behörighetsbevis, när det är uppenbart att ett sådant beslut bör meddelas, 6. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål. Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av fullsutten rätt, är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut som inte innefattar prövning av målet i sak. Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av l. mál om utdömande av vite, 2. mål enligt bevissäkringslagen 2. mål enligt bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgifts- (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen, enligt lagen (1978:880) processen, enligt lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, om besiktning tullar och avgifter, om besiktning enligt fastighetstaxeringslagen enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), om handlings undan- (1979:1152), om handlings undantagande från taxeringsrevision, tagande från taxeringsrevision, skatterevision eller annan gransk- skatterevision eller annan gransk-

ning och om befrielse från skyldig- ning och om befrielse från skyldig-

het att lämna kontrolluppgift en- het att lämna uppgift eller färete ligt taxeringslagen (1956:623), handling enligt taxeringslagen (198900), lagen (1968:430) om mervärdeskatt eller lagen (1984:151) om punklskatter och prisregleringsavgifter samt om befrielse från skyldighet att lämna Lagen omtryckt 1981:1323. kontrolluppgift enligt lagen ?Senaste lydelse 1987:331.

150 Lag om allmänna färvaltningsdomstolar

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 0989:00) om sjâlvdeklaration och kontrolluppgifter, 3. mål om omedelbart omhändertagande enligt 6§ lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga och 8 § lagen (1981:1243) om vård av missbrukare i vissa fall, 4. mål enligt uppbörds- och folkbokföringsförfattningarna med undantag av mál om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt och mål enligt lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, 5. mål om uppdelning av taxeringsvärde enligt 20 kap. 15 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), 6. mål som avser ändring av taxerad inkomst med högst 5 000 kr., 7. mål enligt skatte- och taxeringsförfattningarna i vilket beslutet överensstämmer med parternas samstämmiga mening, 8. mål om rättshjälp genom offentligt biträde i ett ärende hos en annan myndighet, 9. mål enligt körkortslagen (1977:477), om beslutet innebär att något körkortsingripande inte skall ske eller att varning meddelas eller om det är uppenbart att ett körkort, körkortstillstånd eller traktorkort skall återkallas eller att ett utländskt körkort inte skall godkännas, 10. mål enligt luftfartslagen, om beslutet innebär att varning meddelas eller om det är uppenbart att ett certifikat, elevtillstánd eller behörighetsbevis skall återkallas, 1l. mål i vilket saken är uppenbar.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1991.

32 Förslag till Lag om i

ändring förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Härigenom föreskrivs i fråga om förvaltningsprocesslagen (1971:291) att 8 och 35 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8§ Rätten skall tillse att mål blir så utrett som dess beskaffenhet kräver. Vid behov anvisar rätten hur ut- Vid behov anvisar rätten hur utredningen bör kompletteras. redningen bör kompletteras. Där-

Överllödig utredning får avvisas. vid skall beaktas att otydligheter

och ofullständigheter i parternas framställningar avhjälps. Överflödig utredning får avvisas. 35 § Besvär över kammarrättens beslut i ett mål som har anhängiggjorts hos kammarrätten genom överklagande eller underställning prövas av regeringsrätten endast om regeringsrätten har meddelat prövningstillstånd. Meddelas ej prövningstillstånd, står kammarrättens beslut fast. Erinran därom skall intagas i regeringsrättens beslut. Vad som sägs i första stycket gäl- Vad som sägs i första stycket gäller ej talan i mål om utlämnande av ler ej allmän handling samt talan som 1. talan i mål om utlämnande av riksdagens ombudsmän eller justi- allmän handling, tiekanslern för i mål om disci- 2. talan som riksdagens omplinansvar eller om återkallelse el- budsmän ellerjustitiekanslern för i ler begränsning av behörighet att mål om disciplinansvar eller om utöva yrke inom hälso- och sjuk- återkallelse eller begränsning av vården, tandvården eller detalj- behörighet att utöva yrke inom handeln med läkemedel eller om hälso- och sjukvården, tandvården återkallelse av behörighet att utöva eller detaljhandeln med läkemedel veterinäryrket. eller om återkallelse av behörighet att utöva veterinäryrket, 3. talan som förs av riksskatteverket i mål enligt uppbördslagen (1953:272), folkbokföringslagen (1967:198), lagen (1968:430) om mervärdeskatt, vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar, lagen (1984:668) om uppbärd av sociala vgifter från arbetsgivare eller taxeringslagen (198900).

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991. Senaste lydelse 1987:999.

33 Förslag till Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601)

Härigenom föreskrivs i fråga om vägtrafikskattelagen (1973:60l) att 3, 30 b och 31 §§ skall ha följande lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse 3 §2 Beskattningsmyndighet är länsstyrelsen i det län, där fordonets ägare har sin adress enligt bilregistret eller, om fordonet ej är registrerat, i det län där fordonets ägare har sin hemvist. Saknar ägaren hemvist inom landet, är länsstyrelsen i Stockholms län beskattningsmyndighet. Beskattningsmyndigheten får anlita sakkunnig i enlighet med reglerna i 1 kap. 6 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Det allmännas talan hos förvalt- Det allmännas talan hos förvaltningsdomstol i mål och ärenden ningsdomstol i mål och ärenden enligt denna lag förs av ett allmänt enligt denna lag förs av länsskatteombud. Ombudet skall också yttra myndighet. Länsskattemyndighesig i mål och ärenden hos riksskat- ten skall också yttra sig i mål och teverket om förhandsbesked. ärenden hos rättsnämnden om förhandsbesked. Regeringen eller den myndighet Riksskatteverket får om det föresom regeringen bestämmer förord- ligger särskilda skäl ta över uppgifnar allmänna ombud och ersättare ten attfära det allmännas talan i ett för dessa. visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Riksskatteverket för det allmännas talan i regeringsrätten. Verket får uppdra åt viss tjänsteman vid länsskattemyndighet att föra det allmännas talan.

30b§ Bestämmelserna om förhands- Bestämmelserna om förhandsbesked i 6 kap. lagen (1984:151) besked i 6 kap. lagen (1984:151) om punktskatter och prisregle- om punktskatter och prisregleringsavgifter gäller även för väg- ringsavgifter gäller även för vägtrafrkskatt. Vad där sägs om be- trafikskatt. Vad där sägs om allskattningsmyndighet gäller riks- mänt ombud gäller länsskattemynskatteverket, och vad som sägs om dighet. allmänt ombud gäller allmänt ombud enligt 3 §.

3l§3 Beslut som avses i 23-27 §§, 28 § Beslut som avses i 23-27 §§, 28 § Lagen omtryckt 1984:256. andra eller tredje stycket eller 40 § andra eller tredje stycket eller 40 § ?Senaste lydelse 1986:1296. eller som avser rättelse får över- eller som avser rättelse får överkla- 3Senaste lydelse 1986:214.

Vägtrafikskattelag 153

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

klagas av den skattskyldige och av gas av den skattskyldige och av allmänna ombudet genom besvär länsskattemyndigheten genom behos kammarrätten. Allmänna om- svär hos kammarrätten. Länsskatbudets besvärstid räknas från be- temyndighetens besvärstid räknas slutets dag. från beslutets dag. Beslut enligt l6 § tredje stycket eller 21 § sjätte stycket får överklagas av den skattskyldige genom besvär hos regeringen. Bestämmelserna i 8 kap 2, 3, 4, Bestämmelserna i 8 kap 2, 3, 4, 6, ll och 13 §§ lagen(l984:l5l)om 6, ll och 13 §§ lagen (l984:l5l)om punktskatter och prisregleringsav- punktskatter och prisregleringsavgifter gäller även för vägtrafik- gifter gäller även för vägtrafikskatt. Vad där sägs om allmänt om- skatt. Vad där sägs om allmänt ombud gäller då allmänt ombud enligt bud gäller då länsskattemyndighet. 3 §. Vid tillämpningen av 8 kap. 6 § Vid tillämpningen av 8 kap. 6 § är är motpartens besvärstid dock två motpartens besvärstid dock tvâ veckor. veckor.

Denna lag träderi kraft den l januari 1991.

34 till

Förslag Lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen

Härigenom föreskrivs i fråga om bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen* att i l § orden taxeringslagcn (l956:623) skall bytas ut mot ”taxeringslagen (l989:00).

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991.

Senaste lydelse av l § l987zl230.

35 Förslag till om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring Lag för skatter, tullaroch avgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter att 3, 9 och 17-19 §§ skall ha följande lydelse_

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§ Fråga om betalningssäkring Fråga om betalningssäkring prövas av länsrätt på framställning prövas av länsrätt på framställning av allmänt ombud som har förord- av länsskattemyndigheten. nats anföra det allmännas talan i mål enligt denna lag.

9§ Beslut om betalningssäkring får genast verkställas.

Verkställighet begärs hos krono- Verkställighet begärs hos kronofogdemyndigheten av allmänt om- fogdemyndigheten av länsskattebud som avses i 3 §. myndigheten.

17 §2 Har egendom tagits i förvar en- l-lar egendom tagits i förvar enligt 16 §, skall anmälan därom ligt 16 §, skall anmälan därom omedelbart göras till allmänt om- omedelbart göras till Iänsskattebud som avses i 3 §. Det allmänna myndigheten. Länsskattemyndigombudet prövar genast om egen- heten prövar genast om egendodomen skall bli kvar i förvar. Be- men skall bli kvari förvar. Beslutar slutar det allmänna ombudet att länsskattemyndigheten att egendoegendomen skall bli kvar i förvar, men skall bli kvar i förvar, skall skall han snarast göra framställ- myndigheten snarast göra framning om betalningssäkring hos ställning om betalningssäkring hos länsrätten. Görs ej sådan fram- länsrätten. Görs ej sådan framställning eller lämnas framställ- ställning eller lämnas framställningen utan bifall, skall egendo- ningen utan bifall, skall egendomen omedelbart återställas. Med- men omedelbart återställas. Meddelas beslut om betalningssäkring delas beslut om betalningssäkring skall, om inte rätten bestämmer skall, om inte rätten bestämmer annat, egendomen bli kvar i förvar annat, egendomen bli kvar i förvar till dess beslutet verkställs. till dess beslutet verkställs.

18 § l-lar beslut om betalningssäkring överlämnats till kronofogdemyndighet för verkställighet, får myndigheten i stället för att genast verkställa beslutet ta emot säkerhet som gäldenären eller, där gäldenären kan antas Senaste lydelse 1979:186. medge det, annan erbjuder sig att ställa. Zsenaste lydelse 1979:186.

156 Lag om betalningssäkring

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Är i annat fall fråga om betal- Är i annat fall fråga om betalningssäkring, får kronofogdemyn- ningssäkring, får kronofogdemyndighet som anvisas av allmänt om- dighet som anvisas av länsskattebud som avses i 3 § ta emot säker- myndigheten ta emot säkerhet. het. Säkerhet får tas i anspråk när fordringen har förfallit till betalning eller vid den senare tidpunkt som har medgivits. I övrigt skall bestämmelserna i lagen (1978:882) om säkerhet för skattefordringar m.m. tillämpas. 19 § Allmänt ombud som avses i 3 § En länsskattemyndighetfár uppförordnas av regeringen eller myn- dra åt en annan länsskattemyndigdighet som regeringen bestämmer. het att föra det allmännas talan i visst ärende eller viss grupp av ärenden.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991.

36 Förslag till

om ändring i (1978:970) om uppskov med Lag lagen beskattning av realisationsvinst

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst dels att i 7 § ordet ”taxeringsnämnden” skall bytas ut mot ”skattemyndigheten, dels att 9 och 12-14 §§ skall ha följande lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

9§2 l-lar skattskyldig, som erhållit Har skattskyldig, som fått uppuppskov enligt 7§ första stycket, skov enligt 7 § första stycket, inte inte inom föreskriven tid uppfyllt inom föreskriven tid uppfyllt krakraven på förvärv av ersättnings- ven på förvärv av ersättningsfasoch - i förekommande - i förekommande fall fastighet tighet och fall - skall realisa- - skall realisationsbosättning, bosättning, tionsvinsten upptagas till beskatt- vinsten tas upp till beskattning på ning på samma sätt som vid efter- samma sätt som vid eftertaxering taxering enligt taxeringslagen enligt taxeringslagen (198900) för (1956:623) för det beskattningsår det beskattningsår då skattskyldigdå skattskyldighet för realisations- het för realisationsvinsten uppvinsten uppkom (efterbeskatt- kom (efterbeskattning). Detsamning). Detsamma skall, såvida ve- ma skall, såvida vederlaget för den derlaget för den avyttrade fastig- avyttrade fastigheten överstiger heten överstiger vederlaget för er- vederlaget för ersättningsfastighesättningsfastigheten, gälla i fråga ten, gälla i fråga om den del av reaom den del av realisationsvinsten lisationsvinsten som svarar mot som svarar mot det överskjutande det överskjutande beloppet. beloppet. Framställning om efterbeskatt- Beslut om efterbeskattning skall

ning skall ha inkommit inom sex fattas av skattemyndigheten inom

månader från den dag då anmälan sex månader från den dag då anenligt 8 § första stycket kommit in mälan enligt 8 § första stycket till länsskattemyndigheten. I intet kommit in till länsskattemyndig-

fall får emellertid sådan framställ- heten. Sådant beslut får dock aldrig ning ha inkommit senare än två år fattas senare än två år efter den

efter den dag då en ersättningsfas- dag då en ersättningsfastighet entighet enligt 5 § senast skall förvär- ligt 5 § senast skall förvärvas. vas. Har framställning om efterbe- Har beslut om efterbeskattning

skattning inte gjorts skall garanti- inte fattats skall garantiförbindel-

förbindelse, som avses i 7 §, åter- se, som avses i 7 §, återlämnas till lämnas till den skattskyldige så den skattskyldige så snart tiden för

snart tiden för avlämnande av så- att fatta sådant beslut gått till ända.

dan framställning gått till ända. Länsskattemyndigheten får, om Senaste lydelse 1986:1330. Länsskattemyndigheten får, om skäl därtill föreligger, medge att ?Senaste lydelse l986:l330.

158 Lag om uppskov med reavinstskatt

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

skäl därtill föreligger, medge att förbindelsen återlämnas vid tidiförbindelsen återlämnas vid tidi- gare tidpunkt. gare tidpunkt. 12 §3 Uppskov erhålles endast om den Uppskov fås endast om den skattskyldige framställer ett yr- skattskyldige framställer ett yrkande om detta hos taxerings- kande om detta hos skattemyndignämnden eller, såvida besvär har heten. Yrkandet skall göras på anförts, hos länsrätten. Yrkandet blankett enligt ett formulär som skall göras på blankett enligt ett riksskatteverket fastställer. Till formulär som riksskatteverket självdeklarationen skall fogas två fastställer. Till självdeklarationen exemplar av blanketten. skall fogas två exemplar av blanketten. 13 §4 Taxeringsnämnd skall. sedan den skattskyldiges taxering prövats, till länsskattemyndigheten överlämna ett exemplarav den i 12 § angivna blanketten samt - iförekommande -

fall garantiförbindelse

enligt 7 §. Beslut rörande uppskov skall re- Beslut rörande uppskov skall registreras hos länsskattemyndighe- gistreras hos länsskattemyndigheten. ten. Garantiförbindelser enligt 7 § skall förvaras hos länsskattemyndigheten. l4§ Om taxeringen ändras för det år Om ett taxeringsbeslut ändras då den fastighet till vilken realisa- för det år då den fastighet till viltionsvinsten hänför sig avyttrades, ken realisationsvinsten hänför sig får besvär med yrkande om upp- avyttrades, får den skattskyldige skov eller ändring av ett uppskovs- framställa det yrkande om uppbeslut, som betingas av taxerings- skov eller ändring av ett uppskovsändringen, anföras i särskild 0rd- beslut, som föranleds av taxeringsning. Besvären skall vara inkomna ändringen. Framställningen skall inom sex månader från den dag då ha kommit in till skattem yndigheten beslutet om ändringen i taxeringen inom sex månader från den dag då meddelades men får inte avgöras beslutet om ändringen i taxeringsförrän beslutet rörande taxeringen beslutet meddelades, om inte länghar vunnit laga kraft. re tid för framställningen gäller enligt taxeringslagen (1 989.00).

Denna lag träder i kraft den ljanuari l99l och tillämpas första gången 3Senaste lydelse 1986:1330. vid l99l års taxering. “Senaste lydelse 1986:1330.

37 Förslag till

Lag om ändring i om lagen (1979:362) skatteutjämningsbidrag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979:362) om skatteutjämningsbidrag att i 2 § ordet ”taxeringsnämnds skall bytas ut mot skattemyndighets.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991.

38 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän

investeringsfond

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979:609) om allmän investeringsfond att 15 och 17 §§ skall ha följande lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse 15 § Företag som vid beskattningsårets utgång har allmän investeringsfond eller som under beskattningsáret har avvecklat sin allmänna investeringsfond skall vid självdeklarationen lämna uppgifter om fondens storlek, användning och avveckling. Uppgifterna skall lämnas i två exemplar på blankett enligt formulär som fastställs av riksskatteverket. Till deklarationen skall fogas besked från riksbanken rörande insättning på konto för investering. Taxeringsnämnden skall, ifråga om företag som nämnden skall taxera till statlig inkomstskatt, lämna uppgifter till länsskattemyndigheten om allmänna in vesteringsfonder

som finns vid beskattningsârets ut-

gång och allmänna in vesteringsfonder som har avvecklats under beskattningsâret. Riksbanken skall lämna bevis till företaget om inbetalning till konto för investering. Riksbanken skall till länsskattemyndigheten och - om det begärs -till statens industriverk lämna uppgifter om inbetalningar till och utbetalningar frán konton för investering. l7 §2 Besvär äverstatens industriverks Statens industriverks beslut enbeslut enligt denna lag förs hos re- ligt denna lag överklagas hos regegeringen. ringen. Mot beslut av länsskattemyndig- Länsskattemyndighetens beslut heten enligt denna lag förs talan enligt 14 § överklagas hos länsräthos kammarrätt genom besvär. Mot ten. Länsrättens beslut får inte kammarrätts beslut får talan inte överklagas. färas.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991.

Senaste lydelse 1986:1333. ?Senaste lydelse 1986:1333.

39 Förslag till

Lag om i om allmän

ändring lagen (1979:610) investeringsreserv

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv att 3 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Avdrag medges inte med högre Avdrag medges inte med högre belopp än som har betalats in på belopp än som har betalats in på särskilt konto i bank (allmänt in- särskilt konto i bank (allmänt vesteringskonto). För att medföra investeringskonto). För att medförätt till avdrag skall inbetalning ra rätt till avdrag skall inbetalning ha gjorts senast den dag, då den ha gjorts senast den dag, då den skattskyldige enligt 34 § 1 mom. skattskyldige enligt 2 kap. 28 eller eller 34 § 2 mom. taxeringslagen 32 § lagen (1 989.00) om självdekla- (1956:623) skall ha avlämnat all- ration och kontrolluppgifter skall ha män självdeklaration för det be- avlämnat allmän självdeklaration skattningsår som avsättningen av- för det beskattningsår som avsättser eller, om avsättningen görs av ningen avser eller, om avsättninghandelsbolag, senast den 31 mars en görs av handelsbolag, senast det år då taxering i första instans den 31 mars det år då taxering i sker för beskattningsáret i fråga. första instans sker för beskattningsåret i fråga. Med bank avses i denna lag riksbanken, affärsbank, sparbank och föreningsbank.

Denna lag träder i kraft den l januari 1991.

40 Förslag till

om i om

Lag ändring lagen (1979:611) upphovsmannakonto

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979:611) om upphovsmannakonto att 2 § skall ha följande lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

Uppskov medges endast för den Uppskov medges endast för den del av upphovsmannaintäkten, del av upphovsmannaintäkten, dock lägst 10 000 kronor, som har dock lägst l0 000 kronor, som har inbetalats på särskilt konto i bank inbetalats på särskilt konto i bank (upphovsmannakonto). För att (upphovsmannakonto). För att medföra rätt till uppskov skall in- medföra rätt till uppskov skall inbetalning ha gjorts senast den dag betalning ha gjorts senast den dag då den skattskyldige enligt 34 § 1 då den skattskyldige enligt 2 kap. mom. eller 34 § 2 mom. taxeringsla- 28 eller 32 § lagen ( 1989:00) om gen (1956:623) skall ha avlämnat självdeklaration och kontrolluppgifallmän självdeklaration för det be- ter skall ha avlämnat allmän självskattningsár som inbetalningen deklaration för det beskattningsår avser. som inbetalningen avser. Med bank avses i denna lag riksbanken, affärsbank, sparbank och föreningsbank.

Denna lag träder i kraft den l januari 1991.

41 till

Förslag om ändring i Lag fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152) att 18 kap. 13 och 16 §§ samt 28 kap. 12 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 kap. 13 § Bestämmelserna i 46§ tax- Bestämmelserna i 3 kap. 16 § eringslagen (1956:623) gäller i taxeringslagen (198900) gäller i tillämpliga delar i fråga om tax- tillämpliga delar i fråga om taxeringskontroll enligt denna lag. eringskontroll enligt denna lag.

16 §2 Bestämmelserna i 50§ 1 mom. Bestämmelserna i 3 kap. 17 § taxeringslagen (1956:623) gäller i första-tredje styckena taxeringstillämpliga delar i fråga om upp- lagen 0989:00) gäller i tillämpliga gifter i fastighetsdeklarationer och delar i fråga om uppgifteri fastigandra handlingar, som enligt be- hetsdeklarationer och andra handstämmelserna i denna lag har av- lingar, som enligt bestämmelserna lämnats till ledning för fastighets- i denna lag har avlämnats till ledtaxering eller upprättats eller för ning för fastighetstaxering eller granskning omhändertagits av en upprättats eller för granskning myndighet vid taxeringskontroll. omhändertagits av en myndighet vid taxeringskontroll. Bestämmelserna i 50§ 2m0m. taxeringslagen tillämpas på handlingar som avses i första stycket.

28 kap. 12 §3 Den lokala Skattemyndigheten skall i anledning av förvaltningsdomstols beslut avseende visst taxeringsår, för efterföljande år under den löpande taxeringsperioden i fastighetslängden föra in de ändringar i eller tillägg till fastighetstaxering som följer av beslutet. Denna åtgärd skall dock inte vidtas för år då ny taxering har skett och inte heller för åren därefter.

Åtgärden skall vidtas inom fem månader från den dag beslutet medde-

lades.

Den lokala Skattemyndigheten Den lokala skattemyndigheten skall inom två veckor efter vidta- skall inom två veckor efter vidtagen åtgärd tillställa fastighetens gen åtgärd tillställa fastighetens ägare underrättelse i den ordning ägare underrättelse i den ordning som avses i 20 kap. 19 §. Länsskat- som avses i 20 kap. 19 §. Länsskat- Senaste lydelse 1980:1087. temyndigheten samt vederböran- temyndigheten samt vederböran- *Senaste lydelse 1980:1087. de fastighetstaxeringsnämnd, tax- de fastighetstaxeringsnämnd och 3Senaste lydelse 1986:1300.

164 Fastighetstaxeringslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse eringsnämnd och kommun skall kommun skall underrättas om åtunderrättas om åtgärden. gården. Underrättelsen skall innehålla upplysning om l. den rätt att anföra besvär över den särskilda fastighetstaxeringen som följer av 31 kap. l §, 2. den rätt att anföra besvär över inkomst- och förmögenhetstaxeringen som skattskyldig har enligt 102 § taxeringslagen (1956:623) och vad han därvid har att iaktta, 3. den lokala skattemyndighe- 2. skattemyndighetens skyldigtens skyldighet att ändra inkomst- het att ändra inkomst- och förmöoch förmögenhetstaxeringen en- genhetstaxeringen enligt 4 kap. 10 ligt 72 b § taxeringslagen, samt och 14 §§ taxeringslagen 0989:00), samt 4. bestämmelserna i 16 kap. om 3. bestämmelserna i 16 kap. om ny taxering. ny taxering. Det som sägs om förvaltningsdomstols beslut gäller även om den lokala skattemyndighetens beslut om rättelse enligt 10 § och 20 kap. 23 §. Närmare föreskrifter om förfarandet enligt denna paragraf meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991.

42 Förslag till

Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteregisterlagen (1980:343) att 7 § l, 2, 12 och 14 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§2 l. Sådana uppgifter om ägarför- l. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag som hållandena i fåmansföretag som avses i 25 § 8) taxeringslagen avses i 2 kap. 13 § första stycket 7 (1956:623). lagen (l 989.00) om .vjälvdeklaratiøn och kontrolluppgifter.

2. Uppgifter angående avslutad 2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt taxerings- eller revision, verkställt taxerings- eller mervärdeskattebesök eller annat mervärdeskattebesök eller annat Sammanträffande enligt 31 § Sammanträffande enligt 3 kap. 7 § 2 mom. tredje stycket taxeringsla- taxeringslagen 0989:00) eller gen eller 26a§ lagen (1968:430) 26 a § lagen (1968 :430) om mervärom mervärdeskatt. För varje sådan deskatt. För varje sådan åtgärd får åtgärd får anges tid, art, beskatt- anges tid, art, beskattningsperiod, ningsperiod, skatteslag, myndig- skatteslag, myndighets beslut om hets beslut om beloppsmässiga beloppsmässiga ändringar av skatt ändringar av skatt eller underlag eller underlag för skatt med anledför skatt med anledning av åtgär- ning av åtgärden samt uppgift huden samt uppgift huruvida bokfö- ruvida bokföringsskyldighet har ringsskyldighet har fullgjorts. fullgjorts.

12. Uppgift från kontrolluppgift 12. Uppgift från kontrolluppgift enligt 37§ 1 mom. 1-3, 3b-3f, 4, som enligt 3 kap. lagen om själv-

4a, 8 och 10, 8m0m. samt 42§ deklaration och kontrolluppgifter

1 mom. och 3 mom. första stycket skall lämnas utan föreläggande taxeringslagen samt från sådan samt från sådan särskild uppgift särskild uppgift som avses i 3 § la- som avsesi3§lagen(1959:551)0m gen (1959:551) om beräkning av beräkning av pensionsgrundande pensionsgrundande inkomst en- inkomst enligt lagen (1962:381) ligt lagen (1962:381) om allmän om allmän försäkring. försäkring.

14. Uppgift om tid och art för 14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision planerad eller pågående revision samt beskattningsperiod och skat- samt beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt upp- teslag som denna avser samt uppgift om tid för planerat taxerings- gift om tid för planerat taxeringseller mervärdeskattebesök eller eller mervärdeskattebesök eller Lagen omtryckt 1983:143. annat Sammanträffande enligt annat Sammanträffande enligt 3 2 Senaste lydelse 1986:1301.

166 Skatteregisterlag Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 31 § 2 mom. tredje stycket tax- kap. 7 § taxeringslagen eller 26 a§ eringslagen eller 26 a§ lagen om lagen om mervärdeskatt. mervärdeskatt. Denna lag träderi kraft den ljanuari 1991.

43 Förslag till Lag om ändring i lagen (1980:865) mot skatteflykt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:865) mot skatteflykt dels att 3 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 §, av följande lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

3§ Om 2 § tillämpas skall taxering- Om 2 § tillämpas skall taxerings-

en bestämmas som om rättshand- beslut fattas som om rättshand-

lingen inte hade företagits. Fram- lingen inte hade företagits. Framstår förfarandet med hänsyn till står förfarandet med hänsyn till det ekonomiska resultatet - bort- det ekonomiska resultatet - bortsett från skatteförmånen - som en sett från skatteförmånen - som en omväg i förhållande till det när- omväg i förhållande till det närmast till hands liggande förfaran- mast till hands liggande förfarandet, skall taxeringen i stället ske det, skall taxeringsbesluteti stället

som om den skattskyldige hade fattas som om den skattskyldige

valt det förfarandet. Om de nu an- hade valt det förfarandet. Om de givna grunderna för taxeringen nu angivna grunderna för taxinte kan tillämpas eller skulle leda eringsbeslutetinte kan tillämpas eltill oskäligt resultat, skall taxering- ler skulle leda till oskäligt resultat,

en bestämmas till skäligt belopp. skall taxeringsbeslutet fattas med

tillämpning av 4 kap. 3 § taxeringslagen (1 989.00). 4§ Fråga om tillämpning av denna

lag prövas av länsrätten efter fram-

ställning av länsskattemyndighet eller riksskatteverket. Om handläggning av framställning om tilllämpning av lagen och om överklagande av beslut i anledning av sâdan framställning gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 6 kap. taxeringslagen (I 989.00). Framställning enligt första styc-

ket fâr göras inom de frister som en-

ligt 4 kap. 16 och 17 §§ taxeringslagen gäller för beslut om eftertaxering.

Denna lag träder i kraft den l januari 1991.

Senaste lydelse 1985:1013.

44 Förslag till Lag om ändring i lagen (1981:296) om eldsvådefonder

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1981 2296) om eldsvådefonder att 12 § skall upphöra att gälla. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991.

Senaste lydelse av 12 § 1986:1336.

45 Förslag till Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1981 1691) om socialavgifter att 5 kap. 1 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 kap. l § Om eftergift i vissa fall av skyldighet att betala arbetsgivaravgifter föreskrivs i 22 d§ lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare. Har den som är skyldig att betala annan egenavgtft än tilläggspensionsavgift avlidit, skall 75 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas beträffande

befrielse från skyldighet att betala

avgiften. l fråga om befrielse i vissa fall Om befrielse i vissa fall från från skyldighet att betala egenav- skyldighet att betala egenavgifter gift för tilläggspensiøn gäller sär- föreskrivs i 30 § uppbördslagen skilda bestämmelser. (1953:272).

Denna lag träder i kraft den l januari 1991.

Senaste lydelse 1986:1139.

46 Förslag till om i om uppfmnarkonto Lag ändring lagen (l982:2)

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (198212) om uppfmnarkonto att 2 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§ Uppskov medges endast för den Uppskov medges endast för den del av uppfinnarintäkten, dock del av uppñnnarintäkten, dock lägst 10 000 kronor, som har inbe- lägst l0 000 kronor, som har inbetalats på särskilt konto i bank talats på särskilt konto i bank (uppfinnarkonto). För att medföra (uppfmnarkonto). För att medföra rätt till uppskov skall inbetalning rätt till uppskov skall inbetalning ha gjorts senast den dag då den ha gjorts senast den dag då den skattskyldige enligt 34 § I eller 2 skattskyldige enligt 2 kap. 28, 32 mom. taxeringslagen (1956:623) eller 33 § lagen (1 989.00) om .välvskall ha avlämnat allmän självde- deklaration och kontrolluppgzyfter klaration för det beskattningsår skall ha avlämnat allmän självdesom inbetalningen avser. klaration för det beskattningsår som inbetalningen avser.

Med bank avses i denna lag riksbanken, affärsbank, sparbank och föreningsbank.

Denna lag träder i kraft den l januari 1991.

l7l

47 Förslag till

Lag om i om allmän

ändring lagen (1982:423) löneavgift

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:423) om allmän löneavgift att i 4§ orden taxeringslagen (l956:623) skall bytas ut mot ”taxeringslagen (l989:O0).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

48 Förslag till

om i om och

Lag ändring lagen (1982:1006) avdragsuppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar dels att i 3 § orden ”taxeringslagen (l956:623) skall bytas ut mot taxeringslagen (l989:00)”, dels att 7, 9, ll, 18, 27, 28, 30 och 31 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 § I fråga om inbetalning och redovisning av ett innehållet belopp skall bestämmelserna i 24 § 2 mom. samt 52-55 och 83 §§ uppbördslagen (1953:272) om arbetsgivares inbetalning och redovisning av preliminär A-skatt gälla i tillämpliga delar. Bestämmelser om skyldighet att Bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgift om den ut- lämna kontrolluppgift om den utbetalade ersättningen finns i 37§ bctalade ersättningen finns i 3 kap. 1 mom. taxeringslagen (1956:623). lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter (I 989.00). På ett innehållet belopp som inte har betalats i rätt tid och ordning skall restavgift och tilläggsavgift utgå enligt 58 § l mom. uppbördslagen. Därvid skall bestämmelserna i 58 § 2 mom. samma lag tillämpas.

9§ Är uppgift som den uppgifts- Är uppgift som den uppgiftsskyldige lämnat ofullständig, får skyldige lämnat ofullständig, får taxeringsnämnden, länsskattemyn- Skattemyndigheten förelägga den digheten eller den lokala skatte- uppgiftsskyldige att avhjälpa brismyndigheten anmana den upp- ten. giftsskyldige att avhjälpa bristen.

ll§2 Om en uppgiftsskyldig inte hör- Om en uppgiftsskyldig inte hörsammar en anmaningenligt 9 §, får sammar ett föreläggande enligt 9 §, taxeringsnämnden, Iänsskattemyn- får Skattemyndigheten meddela ett digheten eller den lokala skatte- vitesföreläggande. Bestämmelsermyndigheten förelägga vite. Be- na i 83 §uppbördslagen (1953 2272) stämmelserna i 83§ uppbördsla- om vite gäller i tillämpliga delar. gen (l953:272) om vite gäller i Ett vitesförelâggande skall delges tillämpliga delar. Anmaning vari den uppgiftsskyldige. vite har förelagts skall delges den uppgiftsskyldige. 18 §3 Senaste lydelse 1986:1337. En uppdragsgivare som är bokföringsskyldig skall ha sin bokföring så ?Senaste lydelse 1986:1337. ordnad att det av denna framgår uppdragstagarens namn och postadress, 3Senaste lydelse 1986:1337.

Lag om avdrags- och uppgiftsskyldighet 173

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

personnummer, organisationsnummer eller registreringsnummer till mervärdeskatt samt ersättning. Har avdrag gjorts på ersättningen enligt 5 §, skall också det avdragna beloppet framgå. Uppdragsgivare som inte är bokföringsskyldiga skall föra motsvarande anteckningar.

En uppdragsgivare är skyldig att En uppdragsgivare är skyldig att efter anmaning lämna uppgift om efter föreläggande lämna uppgift anlitade uppdragstagare, utbetala- om anlitade uppdragstagare, utbede ersättningar och beloppen av talade ersättningar och beloppen gjorda avdrag. Hörsammas inte av gjorda avdrag. l-lörsammas inte anmaningen gäller bestämmelser- föreläggandet gäller bestämmelnai 83 §uppbördslagen (1953 :272) serna i 83 § uppbördslagen om vite. (1953:272) om vite. Revision får verkställas hos en Revision får verkställas hos en uppdragsgivare för kontroll av att uppdragsgivare för kontroll av att bestämmelserna om avdrag eller bestämmelserna om avdrag eller uppgiftsskyldighet har följts. Där- uppgiftsskyldighet har följts. Därvid gäller i tillämpliga delar be- vid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 56 och 58 §§ tax- stämmelserna i 3 kap. 8-14 §§ taxeringslagen (1956:623) om tax- eringslagen 0989:00) om taxeringsrevision. eringsrevision. Behörig att besluta om anma- Behörig att besluta om förelägning, föreläggande av vite eller re- gande eller revision är riksskattevision är riksskatteverket samt den verket och den skattemyndighet länsskattemyndighet och lokala som får besluta om revision hos skattemyndighet som får besluta uppdragsgivaren enligt 78§ uppom revision hos uppdragsgivaren bördslagen. enligt 78 § uppbördslagen. 27 §4 Den lokala skattemyndighetens Den lokala skattemyndighetens beslut får överklagas genom besvär beslut får överklagas hos länsräthos länsrätten. Beslut enligt 6 § ten. överklagas dock genom besvär hos Iänsskattemyndigheten. Följande beslut av den lokala skattemyndigheten får inte överklagas: beslut om revision, beslut varigenom vite har förelagts.

Taxeringsnämndens beslut vari- Länsskattemyndigheten får genom vite har förelagts får inte hel- överklaga den lokala skattemyndigler överklagas. hetens beslut. Skrivelsen med överklagandet skall ha kommit in inom tre veckorfrân det beslutet meddelades. Länsskattemyndigheten får hos länsrätten yrka att betalnings- *Senaste lydelse 1986:1337.

174 Lag om avdrags- och uppgiftsskyldighet

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse skyldighet enligt 12 eller 13 § åläggs uppdragsgivaren eller den uppgiftsskyldige.

Överklagande får ske till upp-

dragstagarens, uppdragsgivarens eller den uppgiftsskyldiges förmån.

28 §5 Följande beslut av länsskattemyndigheten får inte överklagas: beslut som meddelats med anledning av besvär över beslut enligt 6 §, beslut som avser sättet för redovisning eller inbetalning av ett innehållet belopp, beslut om revision, beslut varigenom vite har förelagts. Andra beslut av länsskattemyn- Andra beslut av länsskattemyndigheten får överklagas hos kam- digheten får överklagas hos länsmarrätten genom besvär. rätten. Beslut av länsrätten i anledning av överklagande enligt 6 § får inte överklagas. Riksskatteverket får överklaga länsskattemyndighetens beslut. Skrivelsen med överklagandet skall ha kommit in till länsskattemyndigheten inom tre veckor från det att beslutet meddelades.

Överklagande får ske till upp-

dragstagarens, uppdragsgivarens eller den uppgiftsskyldiges förmån.

30 §°

Hos länsskattemyndigheten för- Överklagas ett beslut av upp-

ordnat allmänt ombud som avses i dragstagaren, uppdragsgivaren el- 72 a § uppbördslagen (19532 72) ler den uppgiftsskyldige är länsskatskall föra det allmännas talan i mål temyndigheten motpart i länsrätt enligt denna lag och får hos den lo- och i kammarrätt. kala skattemyndigheten yrka att betalningsskyldighet enligt 12 eller 13 § åläggs uppdragsgivaren eller den uppgiftsskyldige. Allmänt ombud får överklaga till En länsskattemyndighetfär uppuppdragstagarens, uppdragsgiva- dra åt viss tjänsteman vid lokal 5Senaste lydelse 1986:1337. rens eller den uppgiftsskyldiges för- skattemyndighet inom länet eller en ° Senaste lydelse 1986:1337.

Lag om avdrags- och uppgiftsskyldighet 175

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

män. Den lokala skattemyndighe- annan länsskattemyndighet att föra tens beslut får allmänt ombud det allmännas talan i visst ärende överklaga endast vad avser upp- eller en viss grupp av ärenden. dragsgivarens eller den uppgiftsskyldiges betalningsskyldighet enligt 12 eller 13 §. Riksskatteverket får om det föreligger särskilda skäl ta över uppgiften att föra det allmännas talan i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Riksskatteverket för det allmännas talan i regeringsrätten. Verket får uppdra ät viss tjänsteman vid skattemyndighet att föra det allmännas talan.

3l§7

Besvär över beslut enligt denna Överklagas ett beslut enligt den-

lag inverkar inte på skyldigheten na lag inverkar detta inte på skylatt betala det belopp som besvären digheten att betala det belopp som avser. överklagandet avser.

Ändras eller upphävs ett beslut, på vilket utmätning eller annan verkställighet följt hos uppdragsgivaren eller den uppgiftsskyldige skall verkställigheten såvitt möjligt återgå. Ett beslut varigenom uppdragsgivarens eller den uppgiftsskyldiges betalningsskyldighet har bestämts till ett lägre belopp än det allmänna ombudet har yrkat eller medgivit, får inte föranleda återbetalning innan det har vunnit laga kraft, om det allmänna ombudet har anmält hinder mot detta. Om sådant hinder har anmälts får dock länsskattemyndigheten på ansökan medge återbetalning. Därvid skall bestämmelserna i49 § 2 mom. sista stycket uppbördslagen (1953:272) om ställande av säkerhet tillämpas.

Denna lag träderi kraft den l januari 1991.

7Senaste lydelse 1986:1337.

49 Förslag till Lag om i om vinstdelningsskatt ändring lagen (1983:1086)

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt att 8 och lO §§ skall ha följande lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse 8§ Vinstdelningsunderlaget avrundas nedåt till helt tusental kronor. Vinstdelningsskatt utgår i helt antal kronor, varvid öretal bortfaller. Beteckningar som används i kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har samma betydelse i denna lag om inte annat anges eller framgår av sammanhanget. 10 §1 Bestämmelserna i taxeringsla- Bestämmelserna i taxeringslagen (1956:623) om taxering för in- gen (1989:00) om taxering för inkomst och förmögenhet skall gälla komst och förmögenhet skall gälla i fråga om bestämmande av vinst- i fråga om bestämmande av vinstdelningsunderlaget. Bestämmel- delningsunderlaget. Bestämmelserna om särskilda avgifter i serna om särskilda avgifter i nämnda lag skall dock inte tilläm- nämnda lag skall dock inte tillämpas. Ãndras taxeringen till statlig pas. inkomstskatt genom dom av länsrätt, kammarrätt eller regeringsrätten skall domstolen även besluta om den ändring av vinstdelningsunderlaget som föranleds härav. 1 fråga om debitering och uppbörd av skatten gäller bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272). Vidare tillämpas 3 kap. 6 § lagen (1981:691) får om socialavgifter på vinstdelningsskatten. Riksförsäkringsverket dock som förskott tillgodoföra sig 70 procent av summan av den vinstdelningsskatt som kan beräknas bli debiterad under året. Riksskatteverket skall före utgången av juli månad lämna riksförsäkringsverket uppgift om den beräknade skatten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången vid 1991 års taxering.

Senaste lydelse 1984:863.

Lag om punktskatter och prisregleringsavgifter 177

50 till

Förslag

om i om och

Lag ändring lagen (1984:151) punktskatter prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter dels att 4 kap. 14 och 15 §§, 7 kap. 3 §, 8 kap. 4, 5, 7-13 §§ och 9 kap. 2 § skall upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före 8 kap. l, 7 och ll §§ skall utgå, dels att nuvarande 4 kap. 4 § skall betecknas 15 § samt att nuvarande 8 kap. 2 och 3 §§ skall betecknas 5 respektive 4 §, delsatt 1 kap. 7 §, 2 kap. 10 §, 3 kap. 3, 6 och 14 §§, 4 kap. 1-14 §§ och nya 15 §, 5 kap. 5 §, 6 kap. 1-3 §§, 7 kap. l, 7 och 8 §§, 8 kap. 1-3, nya 4 och 5 samt 6 §§, 9 kap. 3 § samt rubrikerna till 4 och 8 kap. och rubriken närmast före 4 kap. 1 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 4 kap. 4 och 4 a §§, 8 kap. 2 och 3 §§, samt närmast före 4 kap. 3 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap.

Hos beskattningsmyndigheten Hos beskattningsmyndigheten skall det finnas ett allmänt ombud skall det finnas ett allmänt ombud som för det allmännas talan hos som för det allmännas talan hos förvaltningsdomstol i mål och förvaltningsdomstol i mål och ärenden enligt denna lag. Ombu- ärenden enligt denna lag. Ombudet skall också yttra sig i sådana det skall också yttra sig i ärenden ärenden hos beskattningsmyndig- hos rättsnämnden och statens jordheten som avser förhandsbesked bruksnämnd som avser förhandsenligt 6 kap. besked enligt 6 kap. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förordnar det allmänna ombudet och ersättare för denne.

2 kap. 10 § Bestämmelserna i 47 § tax- Bestämmelserna i 4 kap. 2 § laeringslagen (1956:623) om vem gen (1989:00) om självdeklaration som skall fullgöra deklarations- och kontrolluppgifter om vem som skyldigheten för omyndiga, döds- skall fullgöra deklarationsskyldigbon och andra gäller i tillämpliga heten för omyndiga, dödsbon och delar. andra gäller i tillämpliga delar. Uppgift som lämnats för en skattskyldig som är juridisk person skall anses ha lämnats av den skattskyldige, om det inte var uppenbart att uppgiftslämnaren saknade behörig- Senaste lydelse av 8 kap. het att företräda den skattskyldige. 5§ 1986:1302.

178 punktskatter och prisregleringsavgifter Lag om

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 3§ får Beskattningsmyndigheten får Beskattningsmyndigheten om det behövs för skattekontrol- om det behövs för skattekontrollen den deklarations- len förelägga den deklarationsförelägga att lämna upplysningar skyldige att lämna upplysningar skyldige utöver deklarationen samt prov utöver deklarationen samt prov som an- och beskrivning som anoch beskrivning på varor på varor vänds, säljs eller tillhandahålls på vänds, säljs eller tillhandahålls på annat sätt i verksamheten. Ett sä- annat sätt i verksamheten. dant föreläggande får förenas med Vlle.

Beskattningsmyndigheten får vidare förelägga den deklarationsskyldige att förete de handlingar som behövs för kontroll av deklarationen, såsom kontrakt, kontoutdrag, räkningar och kvitton.

Om ett föreläggande enligt första eller andra stycket inte efterkommits får ett nytt föreläggande färenas med vite. Ett föreläggande får

också förenas med vite om det finns

skälig anledning att anta att den skattskyldige annars inte efterkommer föreläggandet. Länsrätten får på framställning av skattskyldig som färelagts att lämna upplysning eller förete hand-

ling befria honom från denna skyldighet när det finns synnerliga skäl

och 1. upplysningen eller handlingen

avser förhållande som omfattas av

den skattskyldiges tystnadsplikt eller 2. andra särskilda omständigheter gör att uppgiften eller handlingen inte bör komma till någon annans kännedom.

6§ Bestämmelserna i 50 § 1 och Bestämmelserna i 3 kap. 17 § 3 mom. taxeringslagen (1956:623) taxeringslagen 0989:00) om utom utlämnande av uppgifter gäller lämnande av uppgifter gäller i fråi fråga om uppgifter i deklaratio- ga om uppgifter i deklarationer ner och andra handlingar som har och andra handlingar som har av-

Lag om punktskatter och prisregleringsavgifter 179

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avlämnats till ledning för beslut lämnats till ledning för beslut om om skatt enligt denna lag eller har skatt enligt denna lag eller har upprättats eller för granskning upprättats eller för granskning omhändertagits av en myndighet omhändertagits av en myndighet vid skattekontroll. vid skattekontroll. Handlingar som avses i första stycket skall förvaras hos beskattningsmyndigheten under sju år efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått till ända, om inte regeringen föreskriver annat.

l4§2 Den som verkställer skatterevi- Den som verkställer skatterevisionen får ta del av handlingar sionen får ta del av handlingar som är av betydelse för revisionen som är av betydelse för revisionen även om den hos vilken revisionen även om den hos vilken revisionen sker har att iaktta tystnad om deras sker har att iaktta tystnad om deras innehåll. På framställning av den- innehåll. Pâ framställning av denne får dock länsrätten, när det ne får dock länsrätten, när det finns synnerliga skäl, besluta att finns synnerliga skäl, besluta att sådana handlingar skall undantas sådana handlingar skall undantas från revisionen. Detsamma gäller från revisionen. Detsamma gäller om den, hos vilken revisionen om den, hos vilken revisionen sker, i annat fall begär att en hand- sker, i annat fall begär att en handling skall undantas från revisionen ling skall undantas från revisionen med hänsyn till att dess innehåll på med hänsyn till att dess innehåll på grund av särskilda omständigheter grund av särskilda omständigheter inte bör komma till någon annans inte bör komma till någon annans kännedom. kännedom. Görs en framställning om undantagande till den som verkställer taxeringsrevisionen skall denne genast lämna över framställningen till länsrätten.

Om handlingen utgörs av sådan upptagning som avses i ll § tredje meningen får rätten besluta om sådana begränsningar av rätten att använda den reviderades tekniska hjälpmedel som behövs för att handlingar som enligt första stycket bör undantas från granskning inte skall bli tillgängliga för den som verkställer revisionen.

Har den hos vilken revisionen sker gjort en framställning enligt första stycket skall handlingen som framställningen avser, om framställningen inte är uppenbart ogrundad, omedelbart färseglas och ställas till rättens förfogande. 2 Senaste lydelse 1987:1229.

180 Lag om punktskatter och prisregleringsa vgifter

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Framställning som avses i denna paragraf prövas av länsrätten i det län där den, hos vilken revisionen sker, är bosatt.

4 kap. Fastställande av skatt, efter- 4 kap. Beskattningsbeslut beskattning, m.m.

Fastställande av skatt Fastställelsebeslut

Skatten skall fastställas för varje Fastställelsebeslut skall fattas

redovisningsperiod eller, om skat- för varje redovisningsperiod eller, teredovisningen inte avser redo- om skatteredovisningen inte avser visningsperioder, för varje skatte- redovisningsperioder, för varje pliktig händelse. skattepliktig händelse.

2§ Har den skattskyldiges deklara- Har den skattskyldiges deklaration kommit in till beskattnings- tion kommit in till beskattningsmyndigheten inom den tid som myndigheten inom den tid som anges i 2 kap. 8 § eller inom den tid anges i 2 kap. 8 § eller inom den tid som anges i ett beslut om anstånd som anges i ett beslut om anstånd med att lämna deklarationen, an- med att lämna deklarationen, ses skatten fastställd till det de- anses fastställelsebeslut ha meddeklarerade beloppet. lats i enlighet med deklarationen. Om deklarationen inte har kom- Om deklarationen inte har kommit in till beskattningsmyndighe- mit in till beskattningsmyndigheten inom den tid som anges i första ten inom den tid som anges i första stycket, anses skatten fastställd till stycket, anses skatten genom fastnoll kronor. Kommer deklaratio- ställelsebeslut ha bestämts till noll nen in till beskattningsmyndighe- kronor. Kommer deklarationen in ten vid en senare tidpunkt anses till beskattningsmyndigheten vid skatten i stället fastställd till det en senare tidpunkt anses faststäldeklarerade beloppet, om ett beslut lelsebeslut ha meddelats i enlighet inte dessförinnan har meddelats med deklarationen, om inte ett omenligt 3 eller 5 §. prövningsbeslut dessförinnan har meddelats.

Omprövningsbeslut 3§ Beskattningsmyndigheten skall Beskattningsmyndigheten skall meddela beslut om fastställande av ompröva beskattningsbeslut, som skatten, om avseende fråga . deklarationsgransk- myndigheten fattat, ning, skatterevision eller något an- som kan ha betydelse för beskattnat förhällande ger anledning till ningen eller i annat ekonomiskt det. Sådant beslut skall också med- hänseende när den skattskyldige

Lag om punktskatter och prisregleringsa vgifter 181

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

delas om den skattskyldige begär begär det eller skäl annars föreligdet. ger. Beslut som avses i första stycket Beskattningsm yndigheten får avfår inte meddelas senare än tredje stå från att på eget initiativ ompröva

året efter utgången av det kalender- ett beslut om det endast i ringa mån

år under vilket beskattningsåret har skulle ändra den fastställda skatgått till ända eller, om skatteredo- ten. visningen inte avser redovisningsperioder, den skattepliktiga händelsen har inträffat. Inkommer från den skattskyldige en begäran om sådant beslut senare än två månader före utgången av den angivna tiden. skall framställningen anses som en begäran om slutligt beslut enligt 5 §. A v beslut som avses i första stycket skall framgå att den skattskyldige kan få ett slutligt beslut enligt 5 §. 4§ Vill den skattskyldige begära omprövning skall han göra detta skriftligt. Begäran skall ha kommit in till beskattningsmyndigheten senast

.sjätte året efter utgången av det ka-

lenderår under vilket beskattningsåret gått till ända eller, när skatteredovisningen inte avser redovisningsperioder, den skattepliktiga händelsen har intrajfat.

4a§ Beskattningsmyndigheten skall genom omprövning göra de följdändringar i ett beskattningsbeslut avseende annan redovisningsperiod som föranleds av ett beslut som myndigheten fattat.

5§ Slutligt beslut om skatt skall Omprövar beskattningsmyndigmeddelas om den skattskyldige eller heten självmant ett beslut skall omallmänna ombudet begär det inom prövningsbeslutet meddelas senast

den tid som anges i 3 § andra styc- under .sjätte året efter utgången av

ket första meningen. Har denna tid det kalenderår under vilket beskatt-

182 Lag om punktskatter och prisregleringsavgifter

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ut skall slutligt beslut ändå ningsåret har gått till ända. Beslut gått meddelas, om begäran härom in- som är till nackdel för den skattskyl-

kommer från den skattskyldige dige skall, utom i fall som avses i

inom två månader från den dag då 7 §, meddelas senast under andra

han fått del av beslut enligt 3 § eller året efter utgången av det kalender-

från allmänna ombudet inom två året under vilket beskattningsåret månader från den dag då sådant har gått till ända. Har den skattbeslut meddelades. Föreligger sår- skyldige inte gett in deklaration i skilda skäl får slutligt beslut medde- rätt tid får ett omprövningsbeslut till

las inom den tid som anges i 3 § den skattskyldiges nackdel fattas andra stycket första meningen även även efter utgången av det andra

om den skattskyldige eller allmän- året, men senast inom två år från na ombudet inte har begärt det. det att deklarationen kommit in till beskattningsmyndigheten eller

inom sex år efter utgången av det

kalenderår under vilket beskattningsåret har gått till ända. Sedan slutligt beslut har medde- Omprövningsbeslut enligt 4 a § lats för en viss redovisningsperiod som är till fördel för den skattskyldi-

eller, när skatteredovisningen inte ge får meddelas även efter den tid

avser redovisningsperioder, en viss som anges i första stycket men se-

skattepliktig händelse, får beslut nast sex månader efter det beslut

enligt 3 § eller5 § första stycket inte som föranleder följdåndringen. meddelas för samma period eller händelse. Om skatteredovisningen inte avser redovisningsperioder skall tids-

fristerna i första stycket räknas från

utgången av det kalenderår under vilket den skattepliktiga händelsen har intráfat. 6§ Kan skatten inte bestämmas till- Beskattningsmyndigheten får förlitligt med ledning av deklaration meddela ett omprövningsbeslut till

eller annan föreliggande utredning nackdel för den skattskyldige efter skall den beräknas efter skälig utgången av tid som anges i5 § (ef-

terbeskattning) under de förutsättgrund. ningar och pâ det sätt som anges i 7-12 §§.

7§ Har den skattskyldige Efterbeskattning får ske om den skattskyldige 1. i deklaration eller på annat sätt lämnat oriktig uppgift till ledning för beskattningen,

Lag om punktskatter och prisregleringsavgifter

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2. lämnat oriktig uppgift i mål om skatt, 3. underlåtit att lämna deklaration eller infordrad uppgift eller 4. underlåtit att tillhandahålla 4. underlåtit att tillhandahålla begärt varuprov, skall beskatt- begärt varuprov, ningsmyndigheten besluta om efter- och den oriktiga uppgiften eller beskattning om den oriktiga upp- underlåtenheten medfört att begiften eller underlátenheten med- skattningsbeslutet blivit oriktigt. fört att skatt inte utgått eller utgått medför lågt belopp eller medfört att skatt återbetalats medför högt belopp. Efterbeskattning får även ske om l. beskattningsbeslutet blivit oriktigt på grund av felråkning, missskrivning eller annat uppenbart förbiseende och felaktigheten avser ett betydande belopp, 2. följdåndring föranleds av ett beskattningsbeslut för en annan redovisningsperiod avseende samma skattskyldig som beskattningsmyndigheten fattat. 8§ Efterbeskattning får inte ske om Beskattningsmyndigheten får avdet skattebeløpp som avses är att stå från att besluta om efterbeskattanse som ringa eller om det med ning om beslutet med hänsyn till hänsyn till omständigheterna omständigheterna skulle framstå framstår som uppenbart oskäligt som uppenbart oskäligt. att efterbeskattning sker. Avser

prövningen flera redovisningsperio-

der under samma beskattningsâr, skall frågan om skattebeloppet är att anse som ringa bedömas med hänsyn till det sammanlagda beloppet för perioderna. 9§ Bestämmelserna i 4 § tillämpas Har efterbeskattning skett i en även vid efterbeskattning. fråga får beskattningsmyndigheten

inte fatta ett nytt beslut om efterbe-

skattning isamma fråga.

10§ Beskattningsm yndigheten får be- Beslut om efterbeskattning skall sluta om efterbeskattning sedan meddelas senast under sjätte året

l84 Lag om punktskatter och prisregleringsa vgifter

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

slutligt beslut om skatt har medde- efter utgången av det kalenderår lats eller, om så inte har skett, när under vilket beskattningsåret har slutligt beslut inte längre kan med- gått till ända eller, när skatteredodelas. Efterbeskattning får ey ske visningen inte avser redovisningsom inte beskattningsmyndigheten perioder, den skattepliktiga hänmeddelar beslut om detta senast delsen har inträffat. under sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått till ända eller, när skatteredovisningen inte avser redovisningsperioder, den skattepliktiga händelsen har inträffat. Beslut enligt 7 § andra stycket 2

får meddelas även efter den tid som

anges i första stycket men senast

inom sex månader efter det beslut

som föranleder följdändringen. Efterbeskattning på grund av en Beslut om efterbeskattning på oriktig uppgift i mål om skatt får grund av en oriktig uppgift i mål

dock skeinom ett år efter utgången om skatt får meddelas efter den tid

av den månad då avgörandei må- som anges i första stycket men selet har vunnit laga kraft. nast inom ett år efter utgången av den månad då avgörandeti målet har vunnit laga kraft.

1l§ Har den skattskyldige avlidit, Har den skattskyldige avlidit får skall enerbeskattningen påföras beslut om efterbeskattning inte hans dödsbo. Beslut om sådan ef- meddelas av beskattningsmyndigterbeskattning får inte meddelas heten efter utgången av det andra av beskattningsmyndigheten efter året efter det kalenderår under vilutgången av det andra året efter ket bouppteckningen efter den det kalenderår under vilket bo- skattskyldige har lämnats in för reuppteckningen efter den skattskyl- gistrering. dige har lämnats in för registrering. 12 §3 Har den skattskyldige, på sätt anges i 14 § andra stycket skattebrottslagen (l97l:69), delgetts underrättelse om misstanke om brott som avser skatt enligt de författningar som anges i l kap. l § första stycket l eller enligt lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel eller har åtal väckts mot honom för sådant brott, får beskattningsmyndigheten meddela beslut om efterbeskattning för den redovisningsperiod eller den skattepliktiga händelse som brottet avser även efter utgången av i l0§ angiven tid. 3 Senaste lydelse 1985:115.

Lag om punktskatter och prisregleringsavgifter 185

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Detsamma gäller om tiden för att ådöma den skattskyldige påföljd för sådant brott har förlängts genom beslut enligt 14 a§ skattebrottslagen. Beskattningsmyndigheten får också meddela beslut om efterbeskattning efter utgången av i 10 § angiven tid, om efterbeskattningen medför att den skattskyldige enligt 12 § skattebrottslagen är fri från ansvar för brott. Beslutet om efterbeskattning en- Beslutet om efterbeskattning enligt första stycket får inte meddelas ligt första stycket får inte meddelas senare än under kalenderåret efter senare än under kalenderåret efter det då någon av de där angivna åt- det då någon av de där angivna åtgärderna först vidtogs. Beslutet om gärderna först vidtogs. Beslutet om efterbeskattning enligt andra styc- efterbeskattning enligt andra stycket får inte meddelas senare än un- ket får inte meddelas senare än under kalenderåret efter det då åt- der kalenderåret efter det då åtgärd som avses i 12 § skattebrotts- gärd som avses i 12 § skattebrottslagen vidtogs. Har den skattskyldi- lagen vidtogs. Har den skattskyldige avlidit, får beskattningsmyn- ge avlidit, får beskattningsmyndigheten dock inte meddela beslut digheten dock inte meddela beslut om efterbeskattning av dödsboet om efterbeskattning senare än sex senare än sex månader från döds- månader från dödsfallet. fallet. Efterbeskattning som har pá- Beslut om efterbeskattning som färts enligt första stycket skall un- har meddelats enligt första stycket danröjas av beskattningsmyndig- skall undanröjas av beskattningsheten, om åtal inte väcks på grund- myndigheten, om åtal inte väcks val av den förundersökning som på grundval av den förundersökföranlett underrättelsen om brotts- ning som föranlett underrättelsen misstanke eller beslutet om tids- om brottsmisstanke eller beslutet förlängning eller, om åtal har om tidsförlängning eller, om åtal väckts, åtalet inte bifalls till någon har väckts, åtalet inte bifalls till nådel. Vad som har sagts nu gäller gon del. Vad som har sagts nu gäldock inte om den skattskyldige är ler dock inte om den skattskyldige fri från ansvar med stöd av 12 § är fri från ansvar med stöd av l2 § skattebrottslagen. skattebrottslagen. Första-fjärde styckena skall också tillämpas om brottet avser en juridisk persons skatt och åtgärd som avses i första stycket har vidtagits mot den som har företrätt den juridiska personen eller om företrädaren är fri från ansvar för sådant brott med stöd av 12 § skattebrottslagen.

l3§ Kan den skattskyldiges uppgif- Kan den skattskyldiges uppgifter inte läggas till grund för en till- ter inte läggas till grund för en tillförlitlig beräkning eller saknas förlitlig beräkning av skatten eller uppgifter från den skattskyldige, saknas uppgifter från den skattfår .qfterbeskattningen ske efter skä- skyldige, får omprövningsbeslutet

lig grund. fattas efter skälig grund.

186 och

Lag om punktskatter prisregleringsavgifter

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

l4§ Finner beskattningsmyndigheten Beskattningsmyndigheten skall

att beslut enligt 3, 5 eller 7 § blivit snarast efter ett beslut av domstol i

uppenbart oriktiga pä gmnd av ett överklagat beskattningsärende

skrivfel, räknefel eller annat sådant fatta det beslut om skatteberäkning

skall myndigheten som föranleds av domstolens beslut. förbiseende meddela beslut om rättelse, om inte beslut kan meddelas enligt 3 §.

4 § 15 § Efter utgången av den tid inom Efter utgången av den tid inom vilken deklarationen för den sista vilken deklarationen för den sista redovisningsperioden under be- redovisningsperioden under beskall lämnas får så- skattningsåret skall lämnas får såskattningsåret dan ändring av skatten som berör dan ändring av beskattningsbeslut mer än en redovisningsperiod un- som berör mer än en redovisningsder beskattningsåret hänföras till period under beskattningsáret den sista redovisningsperioden hänföras till den sista redovisunder ningsperioden under beskattbeskattningsåret. ningsáret. Första stycket gäller inte om slutligt beslut har meddelats för någon redovisningsperiad under beskattningsåret. 5 kap. 5 §4 Har besvär anförts över beslut om Beskattningsmyndigheten fâr skatt kan den skattskyldige av be- medge skattskyldig anstånd med

skattningsmyndigheten fa anstánd att betala skatt som kan antas kom-

med betalning av skatten. Bestäm- ma att sättas ned. melserna i 49 § 1, 2 och 3 mom. uppbördslagen (1953:272) om anstând vid besvär över beslut rörande taxering skall då tillämpas. Det som sägs om länsskattemyndighet i uppbördslagen gäller då det allmänna ombudet. Föreligger inte skäl för anstånd enligt första stycket får anstând medges under de förutsättningar och på det sätt som anges i 49 § 2 och 3 mom. uppbördslagen (1953:2 72). Det som sägs om skattemyndighet i uppbördslagen gäller då det allmänna ombudet. ° Senaste lydelse 1986: 1302.

Lag om punktskatter och prisregleringsa vgifter

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap.

Beskattningsmyndigheten får, Rättsnämnden eller - vad gäller efter ansökan av den som är skatt- de avgifter enligt 1 kap. 1 § första skyldig eller avser att bedriva verk- stycket 2 där statens jordbrukssamhet eller vidta åtgärd som kan nämnd är beskattningsmyndighet att betala medföra skyldighet statens jordbruksnämnd får, efskatt, meddela förhandsbesked i ter ansökan av den som är skattfrågor som rör beskattningen, om skyldig eller avser att bedriva verkdet är av vikt för sökanden eller för samhet eller vidta åtgärd som kan en enhetlig lagtolkning eller rätts- medföra skyldighet att betala tillämpning. skatt, meddela förhandsbesked i frågor som rör beskattningen, om det är av vikt för sökanden eller för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning. I fråga om skatteplikt för trycksak enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam kan förhandsbesked också meddelas efter ansökan av den som avser att beställa en trycksak av en skattskyldig. I frågor som rör beskattning enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt kan förhandsbesked meddelas även efter ansökan av den som i större omfattning förbrukar eller avser att förbruka elektrisk kraft eller bränslen. Ärenden hos riksskatteverket om förhandsbesked enligt denna lag skall avgöras av den särskilda nämnd som anges i 19 § taxeringslagen (I 95 6 .623). 2§ Förhandsbesked skall sökas Förhandsbesked skall sökas skriftligt hos beskattningsmyndig- skriftligt hos myndighet som avses i heten. Sökanden skall lämna de 1 §. Sökanden skall lämna de uppuppgifter som behövs för att för- gifter som behövs för att förhandshandsbesked skall kunna medde- besked skall kunna meddelas. las. Myndigheten får begära varu- Myndigheten får begära varuprov prov av sökanden. Görs undersök- av sökanden. Görs undersökning ning eller anlitas sakkunnig för att eller anlitas sakkunnig för att utreutreda en varas beskaffenhet, skall da en varas beskaffenhet, skall sösökanden betala kostnaden för kanden betala kostnaden för detta detta om myndigheten inte medger om myndigheten inte medger unundantag. dantag. 3§ Finner beskattningsmyndigheten Finner myndigheten med hänmed hänsyn till ansökningens in- syn till ansökningens innehåll, ut-

188 Lag om punktskatter och prisregleringsavgifter

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nehåll, utredningens beskaffenhet redningens beskaffenhet eller andeller andra omständigheter att för- ra omständigheter att förhandsbehandsbesked inte bör meddelas, sked inte bör meddelas, skall anskall ansökningen avvisas. Beslut sökningen avvisas. Beslut om avom avvisning får fattas utan att det visning får fattas utan att det allmänna ombudet har yttrat sig allmänna ombudet har yttrat sig över ansökningen. över ansökningen.

7 kap.

Har den skattskyldige i en de- Har den skattskyldige i en deklaration eller ett annat skriftligt klaration eller ett annat skriftligt meddelande som avgetts till led- meddelande som avgetts till ledning för fastställande av hans ning f ör beskattningsbeslut, lämnat skatt, lämnat en uppgift som be- en uppgift som befinns vara orikfinns vara oriktig, skall han påfö- tig, skall han påföras en särskild ras en särskild - Skatavgift (s k a t t e avgift (skattetillägg). ti ll ä g g ). Skattetillägget är tju- tetillägget är tjugo procent av det go procent av det skattebelopp skattebelopp som inte skulle ha som inte skulle ha påförts om den påförts om den oriktiga uppgiften oriktiga uppgiften hade godtagits. hade godtagits. Detsamma gäller Detsamma gäller om den skatt- om den skattskyldige har lämnat skyldige har lämnat en sådan upp- en sådan uppgifti mål om skatt och

gift i mål om skatt. uppgiften inte godtagits efter pröv-

ning i sak eller inte prövats. Har avvikelse från deklaration Har avvikelse från deklaration skett med stöd av 4 kap. 6 eller 13 §, skett med stöd av 4 kap. 13 §, pápåförs den skattskyldige skattetill- förs den skattskyldige skattetilllägg. Skattetillägget är tjugo pro- lägg. Skattetillägget är tjugo procent av den skatt som till följd av cent av den skatt som till följd av uppskattningen påförs den skatt- uppskattningen påförs den skattskyldige utöver vad som annars skyldige utöver vad som annars skulle ha påförts honom. Till den skulle ha påförts honom. Till den del uppskattningen innefattar rät- del uppskattningen innefattar rättelse av en oriktig uppgift från den telse av en oriktig uppgift från den skattskyldige påförs dock skattetill- skattskyldige påförs dock skattetilllägg enligt första stycket. lägg enligt första stycket. Har den skattskyldige inte läm- Har den skattskyldige inte lämnat deklaration och har skatt be- nat deklaration och har skatt beslutats genom uppskattning enligt slutats genom uppskattning enligt 4 kap. 6 eller 13 §, påförs den skatt- 4 kap. 13 §, påförs den skattskyldiskyldige skattetillägg. Skattetilläg- ge skattetillägg. Skattetillägget är get är tjugo procent av den skatt tjugo procent av den skatt som till som till följd av uppskattningen följd av uppskattningen pâförs påförs den skattskyldige utöver den skattskyldige utöver den skatt

Lag om punktskatter och prisregleringsavgifter 189

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

den skatt som skulle ha påförts en- som skulle ha påförts enligt de ligt de skriftliga uppgifter han läm- skriftliga uppgifter han lämnat till nat till ledning för beskattningen. ledning för beskattningen. Till den Till den del uppskattningen inne- del uppskattningen innefattar rätfattar rättelse av en oriktig uppgift telse av en oriktig uppgift från den från den skattskyldige påförs dock skattskyldige påförs dock skattetillskattetillägg enligt första stycket. lägg enligt första stycket.

7§ Beskattningsmyndigheten prö- Beskattningsmyndigheten prövar fråga om särskild avgift. Kam- var fråga om särskild avgift. Beslut marrätten prövar dock, på talan av om skattetillägg på grund av orikallmänna ombudet, fråga om skat- tig uppgift i mål om skatt skall prötetillägg på grund av oriktig upp- vas inom ett år från utgången av gift i mål om skatt. Sådan talan får den månad då domen eller det föras om den oriktiga uppgiften inte slutliga beslutet i målet har vunnit

har godtagits efter prö vning i sak el- laga kraft.

ler inte har prövats i målet. Talan skall väckas inom ett år från utgången av den månad då domen eller det slutliga beslutet i målet har vunnit laga kraft. Den skattskyldiges yrkande ifråga om särskild avgift skall utan hinder av vad som annars gäller om besvär prövas, om beslutet om den skatt som avgiften avser inte har vunnit laga kraft. Detsamma gäller om det allmänna ombudet framställt ett sådant yrkande till förmån för den skattskyldige. Om yrkandet framställs först i kan dom-

domstol,

stolen förordna att målet om särskild avgift skall tas upp och vidare handläggas av beskattningsmyndigheten.

8 §5 Bestämmelserna om eftergift skall beaktas även om yrkande om detta inte har framställts, i den mån det föranleds av vad som har förekommit i ärendet eller målet om särskild avgift. Beslutas ändring av tidigare beslut om skatt, skall även därav föranledd nedsättning i beslut om skattetillägg vidtas.

Vid handläggningen i kammarrätt av mål om särskild avgift skall 5 Senaste lydelse 1987:1219.

190 Lag om punktskatter och prisregleringsa vgifter

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse muntlig förhandling hållas, om den skattskyldige begär det. Muntlig förhandling behövs dock inte, om

det inte finns anledning anta att av-

gift kommer att utgå.

8 kap. Besvär 8 kap. Överklagande

1§ Beskattningsmyndighetens slut- Beskattningsmyndighetens omliga beslut om skatt samt myndig- prövningsbeslut samt beslut om hetens beslut om efterbeskattning. skatteberäkning, om anstánd med om anstånd med att lämna dekla- att lämna deklaration eller betala ration eller betala skatt, om upp- skatt, om uppdelning av skattebedelning av skattebetalning, om talning, om återbetalning av skatt återbetalning av skatt och om rät- och om rättelse får överklagas hos telse får överklagas av den skatt- kammarrätten av den skattskyldiskyldige och av det allmänna om- ge och av det allmänna ombudet. budet genom besvär hos kammarrätten. Den skattskyldiges besvär skall Allmänna ombudet får även ha kommit in inom två månader överklaga beslut enligt 4 kap. 2 §.

från den dag då han fick del av be-

slutet. Allmänna ombudets besvär skall ha kommit in inom två månader från den dag då beslutet meddelades. 2§ Skrivelsen med den skattskyldiges överklagande enligt 1 § skall ha

kommit in inom sex år efter utgång-

en av det kalenderår under vilket beskattningsåret gått till ända eller, när skatteredovisningen inte avser redovisningsperioder, den skattepliktiga händelsen har inträffat. Är

det fråga om ett beslut som fattats efter den 30 juni sjätte året efter det

kalenderår under vilket det beskattningsår som beslutet avser gått till ända eller, när skatteredovisningen inte avser redovisningsperioder, den skattepliktiga händelsen har inträf-

fat, får skrivelsen komma in efter

denna tid men inom två månader

Lag om punktskatter och prisregleringsa vgifter l9l

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

frân det att den skattskyldige fick

del av beslutet. 3§ En skrivelse med överklagande av det allmänna ombudet skall ha

kommit in inom tidsfrist som enligt

4 kap. 5 och 10-12 §§ gäller för beslut av beskattningsmyndigheten el-

ler efter sådan tid men inom tvâ mä-

nader från det att det överklagade beslutet meddelades.

Överklagas ett beslut om efterbe-

skattning och yrkas ändring till den skattskyldiges nackdel skall skri velsen med överklagandet ha kommit in inom två månader från det beslutet meddelades. 3 § 4 § Ett beslut varigenom förhands- Ett beslut varigenom förhandsbesked har meddelats får överkla- besked har meddelats får överklagas av den skattskyldige, annan gas hos regeringsrätten av den sökande och det allmänna ombu- skattskyldige, annan sökande och det genom besvär hos regerings- det allmänna ombudet. rätten. Besvär av sökanden eller det all- En skrivelse med överklagande männa ombudet skall ha kommit av sökanden eller det allmänna in inom en månad från den dag då ombudet skall ha kommit in inom den som klagar har fått del av för- en månad från den dag då den som handsbeskedet. Besvär av skatt- klagar har fått del av förhandsbeskyldig som inte är sökande skall skedet. En skrivelse med överklaha kommit in inom en månad från gande av skattskyldig som inte är den dag då förhandsbeskedet sökande skall ha kommit in inom meddelades. en månad från den dag då förhandsbeskedet meddelades. Ett beslut om avvisande av ansökan om förhandsbesked fâr inte överklagas. 2 § 5 § Ett beslut av länsrätten om utdö- Ett beslut av länsrätten om utdömande av vite får överklagas av mande av vite får överklagas hos den som har förpliktats utge vitet kammarrätten av den som har föroch av det allmänna ombudet ge- pliktats utge vitet och av det allnom besvär hos kammarrätten. männa ombudet. Besvären skall ha kommit in inom tre veckor från den dag då den som klagar har fått del av beslutet.

192 om punktskatter Lag och prisregleringsavgifter

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§ Har en part överklagat ett beslut Bestämmelserna i 6 kap. taxom fastställande av skatt eller om eringslagen (198900) gäller i efterbeskattning får också motpar- tillämpliga delar för mål enligt denten överklaga beslutet, även om den na lag. Vad som i taxeringslagen för honom stadgade besvärstiden sägs om länsskattemyndighet och har gått ut. Motpartens besvär skall riksskatteverket skall gälla det allha kommit in inom en månad från männa ombudet. Vad som sägs i 6 utgången av den tid inom vilken de kap. 19 § taxeringslagen gäller vid först anförda besvären senast skulle kammarrättens prövning av beslut ha anförts. enligt 4 kap. 14 §. Ãterkallas eller förfaller pä annat sätt den första besvärstalan, är även den senare besvärstalan förfallen. 9 kap. 3§ Fråga om utdömande av vite Fråga om utdömande av vite prövas av länsrätten i det län där prövas av länsrätten i det län där beskattningsmyndigheten år belä- beskattningsmyndigheten är belägen. l-lar vite samtidigt förelagts gen. Har vite samtidigt förelagts med stöd av en bestämmelse i tax- med stöd av en bestämmelse i taxeringslagen (1956:623) prövas frá- eringslagen (l989r00) eller enligt gan av den länsrätt som är behörig lagen (l 989.00) om .vjälvdeklaration enligt den lagen. Har vite i annat och kontrolluppgifterprövas f rágan fall samtidigt förelagts med stöd av av den länsrätt som är behörig endenna lag och lagen (1968 2430) om ligt dessa lagar. Har vite i annat mervärdeskatt görs prövningen av fall samtidigt förelagts med stöd av den länsrätt som är behörig enligt denna lag och lagen (1968:430) om sistnämnda lag. Frågor om utdö- mervärdeskatt görs prövningen av

mande av vite prövas efter anmälan den länsrätt som är behörig enligt

frân beskattningsmyndigheten. sistnämnda lag. Om ändamålet med vitet har förfallit, då fråga om att döma ut vitet uppkommer, får vitet inte dömas ut. Ändamålet med vitet skall inte anses ha förfallit om vitesföreläg-

gande! iakttagits först efter det att

anmälan enligt första stycket kommit in till länsrätten. Vid prövning av fråga om utdömande av vite får också fråga huruvida och med vilket belopp vitet hade bort föreläggas komma under bedömande.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991.

51 till

Förslag Lag om ändring i om lagen (1984:533)

arbetsställenummer m.m. Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:533) om arbetsställenummer m.m. att 4 § skall ha följande lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

Sådana arbetsgivare som är Sådana arbetsgivare som är skyldiga att lämna kontrolluppgift skyldiga att lämna kontrolluppgift enligt 37 § 1 mom. första punkten enligt 3 kap. 4-12 §§ lagen taxeringslagen (l956:623)skall, om 0989:00) om självdeklaratiøn och de har tilldelats särskilda arbets- kontrolluppgifter skall, om de har ställenummer, i kontrolluppgiften tilldelats särskilda arbetsställemed ett sådant nummer utmärka nummer, i kontrolluppgiften med arbetsstället för den arbetstagare ett sådant nummer utmärka arkontrolluppgiften avser. betsstället för den arbetstagare kontrolluppgiften avser.

Denna lag träder i kraft den l januari 1991.

194 I

52 Förslag till om i om uppbörd av Lag ändring lagen (1984:668) socialavgifter från arbetsgivare

föreskrivs i fråga om lagen (1984:668) om uppbörd av Härigenom socialavgifter från arbetsgivare dels att 30 § skall upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 30 § skall utgå, dels att 27, 29, 32, 44 och 50-53 §§ samt rubriken närmast före 50 § skall ha följande lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 53 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 27 §2 För kontroll av att en arbetsgi- För kontroll av att en arbetsgivare har fullgjort sin uppgiftsskyl- vare har fullgjort sin uppgiftsskylfâr riksskatteverket, läns- dighet får riksskatteverket, länsdighet skattemyndigheten eller den loka- skattemyndigheten eller den lokala Skattemyndigheten besluta om la Skattemyndigheten besluta om revision hos arbetsgivaren. Därvid revision hos arbetsgivaren. Därvid gäller i tillämpliga delar bestäm- gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 56 och 58 §§ taxerings- melsernai 3 kap. 8-14 §§ taxeringslagen (1956:623) om taxeringsrevi- lagen 0989:00) om taxeringsrevision. sion.

29§ Bestämmelserna i 50 § l mom. Bestämmelserna i 3 kap. 17§ taxeringslagen (1956:623) gäller i första-tredje styckena taxeringstillämpliga delar i fråga om upp- lagen 0989:00) gäller i tillämpliga gifter i uppbördsdeklarationer och delar i fråga om uppgifter i uppandra handlingar, som har avläm- bördsdeklarationer och andra nats eller tillhandahållits enligt be- handlingar, som har avlämnats elstämmelserna i denna lag eller ler tillhandahållits enligt bestämupprättats eller för granskning melserna i denna lag eller upprätomhändertagits av en myndighet tats eller för granskning omhänvid avgiftskontroll. dertagits av en myndighet vid avgiftskontroll. Uppgifter som avses i första stycket får tillhandahållas myndigheter i främmande stater med vilka Sverige har träffat överenskommelse om handräckning i ärenden om avgift enligt system för social trygghet.

32 §3 Länsskattemyndighetens behörighet enligt ll, 15 och 54 §§ tillkommer länsskattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län. I fråga om åtgärder Senaste lydelse av 30 § 1986:1388. som avses i 28 § andra stycket meddelas beslut av länsskattemyndigheten 2 Senaste lydelse 1986:1388. i det län där målet om indrivning av avgiftsfordringen är anhängigt. 3 Senaste lydelse 1987:1208.

Lag om uppbörd av socialavgifter 195

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Med allmänt ombud enligt 30 § avses det allmänna ombudet enligt 24 § lagen (1958:295) om sjömansskatt. 44 § Frågor om avgiftstillägg som avser månadsavgift eller årsavgift som har fastställts av den lokala Skattemyndigheten prövas av myndigheten. Det allmänna ombudet får i den Riksskatteverket, Iänsskatteordning som gäller för överkla- myndigheten och det allmänna omgande enligt denna lag hos länsrät- budet för sjömansskatt får i den ten eller, när fråga är om redarav- ordning som gäller för överklagift, sjömansskattenämnden yrka gande enligt denna lag hos länsrätatt avgiftstillägg påförs. ten eller, när fråga är om redaravgift, sjömansskattenämnden yrka att avgiftstillägg páförs.

Besvär m.m. Överklagande m.m.

50 §4 Den lokala skattemyndighetens Den lokala skattemyndighetens beslut får överklagas genom besvär beslut får överklagas hos länsräthos länsrätten. Beslut enligt 6 § ten. tredje stycket eller 19 § andra stycket överklagas dock genom besvär hos länsskattemyndigheten. Beslut enligt nämnda stycken eller 22 a § får inte överklagas av det allmänna ombudet. Sjömansskattekontorets beslut Sjömansskattekontorets beslut får överklagas genom besvär hos får överklagas hos sjömansskattesjömansskattenämnden. Besvärs- nämnden. Skrivelsen med överklahandlingen skall ha kommit in se- gandet skall ha kommit in senast nast två månader från den dag då två månader från den dag då klaklaganden ñck del av beslutet. ganden fick del av beslutet.

Den lokala skattemyndighetens eller Sjömansskattekontorets beslut om revision eller beslut varigenom vite har förelagts får inte överklagas. Detsamma gäller den lokala skattemyndighetens avvisningsbeslut enligt 22 a § andra stycket. Länsskattemyndigheten fâr överklaga den lokala skattemyndighetens beslut. Skrivelsen med överklagandet skall ha kommit in inom tre veckor/rån det beslutet meddelades. Länsskattemyndigheten får hos länsrätten yrka att arbetsgivaravgifter pâförs en arbetsgivare. 4 Senaste lydelse 1986:1389.

196 av søcialavgifter Lag om uppbörd

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 51 §5 Beslut av den lokala skattemyn- Beslut av den lokala skattemyndigheten eller sjömansskattekon- digheten eller sjömansskattekontoret, som får överklagas, skall på toret, som får överklagas, skall på ansökan av arbetsgivaren eller, ansökan av arbetsgivaren eller, när fråga är om beslut enligt 22 a §, när fråga är om beslut enligt 22 a §, av sökandena omprövas av någon av sökandena omprövas av någon den lokala skattemyndigheten re- den lokala Skattemyndigheten respektive sjömansskattekontoret. spektive sjömansskattekontoret. Ansökningshandlingen skall ha Ansökningshandlingen skall ha kommit in före besvärstidens ut- kommit in före överklagandetidens gång. Vad som har sagts nu gäller utgång. dock inte beslut enligt 6 § tredje stycket eller 19 § andra stycket. Ett beslut får inte omprövas, om Ett beslut får inte omprövas, om arbetsgivaren eller det allmänna arbetsgivaren, länsskattemyndigombudet eller, när fråga är om be- heten, riksskatteverket, det allmänslut enligt 22 a §, någon av sökan- na ombudet för sjömansskatt eller, dena har anfört besvär över beslu- när fråga är om beslut enligt 22 a §, tet. någon av sökandena har överklagat beslutet. 52 §6 Beslut av länsskattemyndighet Beslut av länsskattemyndighet får överklagas bara i den mån be- får överklagas bara i den mån beslutet förseningsavgift, rest- slutet gäller förseningsavgift, restgäller avgift, tilläggsavgift, restitution el- avgift, tilläggsavgift, restitution,

ler avkortning. Överklagandet avkortning eller anstând enligt skall göras hos kammarrätten. 54 §. Överklagandet skall göras

hos länsrätten. Riksskatteverket får överklaga Iänsskattemyndighetens beslut i den omfattning som anges i första stycket. Skrivelsen med riksskatteverkets överklagande skall ha kommit in till länsskattemyndigheten inom tre veckor från det beslutet meddelades. beslut överklagas hos kammarrätten inom Sjömansskattenämndens den tid som gäller vid överklagande hos kammarrätten av nämndens beslut enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt. Beslut enligt 6§ tredje stycket eller 19 § andra stycket får dock inte överklagas.

53 § Beslut av riksskatteverket om revision eller av vite fâr föreläggande 5 Senaste lydelse 1986:1389. inte överklagas. ° Senaste lydelse 1986:1388.

Lag om uppbörd av søcialavgifter 197

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Länsrättens beslut i anledning av överklagande av beslut enligt 6 § tredje stycket, 19 § andra stycket eller 54 §fâr inte överklagas.

53a§

Överklagas ett beslut av arbetsgi-

varen eller, när fråga är om beslut enligt 22 a §, någon av sökandena, är länsskattemyndigheten motpart i länsrätt och i kammarrätt. En länsskattemyndighetfâr uppdra åt viss tjänsteman vid lokal skattemyndighet inom länet eller en annan länsskattemyndighet att föra det allmännas talan i visst ärende eller viss grupp av ärenden. Riksskatteverket får om det föreligger särskilda skäl ta över uppgiften att föra det allmännas talan i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Riksskatteverket för det allmännas talan i regeringsrätten. Verket får uppdra a°t viss tjänsteman vid skattemyndighet att föra det allmännas talan.

Denna lag träder i kraft den l januari 1991.

l98

53 till

Förslag om i om beskattning av Lag ändring lagen (1984:947) utländska forskare vid arbete i Sverige tillfälligt

föreskrivs i fråga om lagen (1984:947) om beskattning av Härigenom utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige att l3 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

l3§ I kontrolluppgift enligt 37§ 1 I kontrolluppgift enligt 3 kap. mom. taxeringslagen (1956:623) 4 § lagen 0989:00) om .Välvdeklalämna ration och skall skall arbetsgivaren uppgift kontrolluppgifter även om sådan lön, ersättning eller arbetsgivaren lämna uppgift även förmån som inte utgör skatteplik- om sådan lön, ersättning eller förtig intäkt på grund av bestämmel- mån som inte utgör skattepliktig serna i denna lag. intäkt på grund av bestämmelserna i denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

54 Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig

fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt dels att 5 § skall upphöra att gälla, dels att 6 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 § Fastighetsskatt utgår i helt antal I fråga om förfarandet för att bekronor. Skattebeloppet avrundas stämma underlaget för fastighetstill närmast lägre hela krontal. skatt gäller taxeringslagens 0989:00) bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den l januari 1991.

55 Förslag till Lag om ändring i lagen (1987:560) om

skatteutjämningsavgift

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:560) om skatteutjämningsavgift att i 2 § ordet taxeringsnämndens skall bytas ut mot ”skattemyndighetens. Denna lag träderi kraft den ljanuari 1991.

56 till

Förslag Lag om ändring i lagen (1987:561) om särskild

skatteutjämningsavgift

Härigenom föreskrivs i lagen (1987:561) om särskild skatteutjämningsavgift atti 1 § ordet taxeringsnämndens” skall bytas ut mot ”skattemyndighetcns.

Denna lag träder i kraft den l januari 1991.

II

Författningskommentarer

l den mån vi återger eller åberopar nu gällande lag i förslag eller kommentarer utgár vi i regel från lydelsen per den l januari 1988. För närvarande finns ett stort antal olika överklagandetider i skatteförfattningarna. Vi föreslår en ökad samordning härvidlag. Förslagets förenklingseffekt framgår av bilaga.

Taxeringslagen

Taxeringsförfarandet styrs sedan gammalt i vårt land av relativt detaljerade regler som beslutas av riksdagen. Nuvarande taxeringslag (GTL) daterar sig från 1956 och var resultatet av ett omfattande utredningsarbete (SOU 1954:24 och SOU 1955:51). Därefter har mer eller mindre väsentliga ändringar gjorts i lagen. Bland de mer betydelsefulla kan till en början nämnas den översyn som aktualiserades av l97l års förvaltningsrättsreform. Därigenom gavs allmänna bestämmelser om förfarandet hos förvaltningsmyndigheterna och förvaltningsdomstolarna genom FL resp. FPL. Dessa gäller om inte särskilda föreskrifter med annat innehåll finns i speciallagar. I samband med reformen kunde en stor del av förfarandereglerna i GTL tas bort. Nästa stora översyn av GTL gjordes 1978 med anledning av den s.k. RS-reformen. En annan väsentlig omdaning av GTL skedde när bestämmelserna om fastighetstaxering 1979 bröts ut till en särskild fastighetstaxeringslag. Trots de omfattande ändringarna av GTL har den inte ersatts med en helt ny lag även om frågan varit aktuell vid flera tillfällen. Så bör emellertid enligt vår mening ske nu när en stor del av de kvarvarande paragraferna måste ersättas med nya eller formuleras om. Bestämmelserna om deklarations- och uppgiftsplikt har vi, sakligt oförändrade, brutit ut ur GTL till en särskild lag, lagen (l989:0O) om självdeklaration och kontrolluppgifter (LSK). Av de kvarvarande delarna har vi utarbetat ett förslag till ny taxeringslag (NTL). Av ålder har GTL haft en allmän föreskrift som kan sägas lägga fast målsättningen för taxeringsarbetet. Den finns i l § och säger att det skall iakttas att taxeringarna bliva överensstämmande med skatteförfattningarna samt i möjligaste måtto likformiga och rättvisa”. Man kan också se bestämmelsen som ett allmänt uttryck för att materiell rättvisa skall eftersträvas.

204 Taxeringslagen

Vad bestämmelsen innebär mera konkret är något oklart. Det kan göras gällande att den i sitt första led uttrycker en självklarhet, nämligen att taxeringarna skall vara i enlighet med gällande bestämmelser. Det andra ledet om likformighet och rättvisa är knappast mer klargörande. Det får emellertid ses som främst riktat till TN och vara en anvisning för hur granskningsarbetet bör bedrivas. Det bör framhållas att motsvarande bestämmelse i 1928 års taxeringsförordning uttryckligen vände sig till ”beskattningsnämnderna, varmed torde ha avsetts TN, den då existerande prövningsnämnden och fastighetstaxeringsnämnden (109 §). Enligt vår mening behövs inte paragrafen i NTL med hänsyn till det förändrade läge som inträder när såväl deklarationsgranskningen som beslutsfattandet sker hos skattemyndigheterna. För myndigheterna gäller enligt l kap. 9 § RF den grundläggande principen att de skall iaktta saklighet och opartiskhet vid sin ämbetsutövning och beakta allas likhet inför lagen. Förhållandet behöver inte särskilt betonas för skatteförvaltningen. Det görs för övrigt inte heller för andra myndigheter i liknande lagstiftning. Det har gjorts gällande att l §GTL haft viss betydelse även för domstolama vid avgörande av skattemål. I så fall bör beaktas att l kap. 9 § RF gäller även för domstolarna och vidare att det synes bli svårt att förena de allmänna normer som 1 §GTL ställer upp med sakprocessens krav på att domstolen endast skall avgöra den sak som talan avser. Den fråga som förelagts domstolen till avgörande skall givetvis bedömas mot bakgrund av yrkandet och utredningen i målet samt gällande lagstiftning. Vårt förslag till NTL saknar således motsvarighet till det nu diskuterade stadgandet i l § GTL.

l kap. Inledande bestämmelser

1§ I första stycket bestäms begreppet taxering. Taxering är fastställelse av underlaget för att ta ut de skatter och avgifter som räknas upp. Med fastställelse av underlaget menas skattemyndighetens ställningstagande i sak genom ett grundbeslut eller ett omprövningsbeslut och de taxeringsåtgärder som ställningstagandet i sak för med sig (jfr 4 kap. 18 §). Vad gäller de skatter som räknas upp i första stycket kan sägas att de redan i dag i allt väsentligt omfattas av GTL:s regler. Underlagen för skogsvårdsavgift, vinstdelningsskatt och fastighetsskatt skall enligt 68 § GTL antecknas i skattelängden och ingår därmed i den årliga taxeringen (2 § l mom. tredje stycket GTL). I lagen om vinstdelningsskatt finns en uttrycklig hänvisning till förfarandereglerna i GTL men någon sådan finns inte i de båda andra lagarna. Även i dessa fall torde prövningen av underlagen ske som i vilken annan taxeringsfråga som helst (se beträffande fastighetsskatten prop. 1984/ 85:18 s. 63). Två direkta skatter omfattas inte av förfarandereglerna i NTL, nämligen sjömansskatten och kupongskatten. RSV är beskattningsmyndighet

Taxeringslagen 205

för båda dessa skatter och förfarandena avviker väsentligt från NTL:s regler. Lagen (1958:295) om sjömansskatt och lagen (1970:624) om kupongskatt innehåller visserligen hänvisningar till GTL, men bara i begränsad omfattning som t.ex. beträffande revision och viten. Regler om hur underlaget för att ta ut skatt enligt de lagar som räknas upp i första stycket finns - förutom i de uppräknadelagarna - även i en mängd speciallagar. Möjligheterna att göra avsättning till fonder regleras i bl.a. lagen (1979:609) om allmän investeringsfond och lagen (1981:296) om eldsvådefonder. l ett flertal lagar, t.ex. lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst och lagen (1979:611) om upphovsmannakonto, finns bestämmelser om rätten att få uppskov med beskattningen av viss intäkt. Genom beslut enligt lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst, beslut enligt lagen (1960:63) om förlustavdrag samt beslut om avräkning av utländsk skatt och om förutsättning för skattereduktion enligt 2 §4 mom. UBL bestäms också underlaget för att ta ut de skatter som anges i första stycket. Alla sådana beslut är således taxeringsbeslut. Enligt nuvarande regler är begreppet taxering kopplat till skattelängden. Till årlig taxering hänförs enligt 2 § l mom. GTL inkomsttaxering, förmögenhetstaxering och särskild fastighetstaxering samt vad som enligt 68 § GTL skall antecknas i skattelängden. Begreppet är i dag dubbeltydigt och avser såväl själva förfarandet som dess slutresultat. I NTL får begreppet taxering en något annan innebörd. Dels innefattar den föreslagna bestämningen inte särskild fastighetstaxering och begreppet är helt frikopplat från vad som antecknas i skattelängden. Dels är tanken att med taxering skall i NTL i princip avses fastställelse av ett beskattningsunderlag, inte själva beskattningsunderlaget. Enligt andra stycket tar de speciella förfaranderegler som finns över NTL:s regler.

2§ NTL:s regler om beslut, omprövning och överklagande till domstol bör vara tillämpliga även på de särskilda avgifterna. Enligt 116 t § GTL skall bl.a. 114 § GTL om eftertaxering inte tillämpas på skattetilläggen. Motivet till detta är att oriktig uppgift i mål om särskild avgift, till skillnad från oriktig uppgift i mål om taxering, inte bör föranleda skattetillägg (prop. 1977/78 :136 s. 174). Detta bör gälla även fortsättningsvis. Bestämmelserna om eftertaxering på grund av oriktig uppgift i 4 kap. 13 § föreslås därför inte gälla för skattetillägg. Däremot bör eftertaxeringsreglerna i 4 kap. 14 § första stycket 1 inte undantas. Möjlighet till rättelse av uppenbart felaktiga skattetilläggsbeslut finns ju redan i dag genom LSKM:s extraordinära besvärsrätt enligt 116 o § andra stycket GTL. Vidare föreslås att 4 kap. 10 § och 14 § första stycket 3 angående följdändring inte skall tillämpas på skattetilläggen, vilket avses motsvara det nuvarande undantaget i 116 t§ GTL för vissa delar av 105 § GTL.

206 Taxeringslagen

3§ I NTL talas endast om skatt och skattskyldig. Vad som sägs om skatt och skattskyldig gäller även för skogsvårdsavgift och den som är skyldig att betala sådan avgift.

4§ I stället för den uppräkning av begrepp med samma innebörd som i KL, som görs i 2 § 2 mom. GTL, hänvisas generellt till bestämningarna i KL. Skattemyndighet används i lagtexten när såväl LSM som LSKM avses. I de fall även RSV innefattas används begreppet skatteförvaltning.

5§ Paragrafen innehåller en hänvisning till den lag, LSK, som bildats genom att bestämmelserna om deklarations- och uppgiftsskyldighet brutits ut från GTL. Vidare hänvisas till UBLi fråga om debitering och uppbörd av skatt.

2 kap. Taxeringsorganisationen

1§ Bestämmelserna i första och andra styckena motsvarar 18 § första stycket GTL. Vad gäller tredje stycket bygger våra förslag på att de nuvarande principerna för fördelning av deklarationsmaterialet mellan lokal och regional nivå behålls (se prop. 1976/772100 bil. 18 s. 26). Fördelningsgrunderna finns numera också angivna i 6 § TF. Vi föreslår inte någon möjlighet att flytta beslutsfattandet mellan LSM och LSKM (se avsnitt 5.3.1). Den skattemyndighet som granskat deklarationen skall fatta såväl grundbeslut som omprövningsbeslut. Det enda undantaget från denna regel är att skattemyndighet har möjlighet att besluta om följdändring även i taxeringsbeslut som fattats av annan skattemyndighet. I fjärde stycket anges de fall där RSV har samma befogenhet som skattemyndighet, nämligen att förelägga den skattskyldige att lämna de ytterligare upplysningar eller förete de kontrakt, kontoutdrag m.m. som behövs för utredningen, att göra s.k. taxeringsbesök hos den skattskyldige, att besluta om taxeringsrevision samt att ta del av uppgifter enligt 3 kap. 15 och 16 §§ (jfr 18 § andra stycket GTL).

2§ Begreppet taxeringsbeslut omfattar förutom grundbesluten även omprövningsbeslut och beslut om taxeringsåtgärder (4 kap. l §). Att skattemyndigheten, såväl LSM som LSKM, även skall fatta beslut om särskilda avgifter framgår av denna bestämmelsejämförd med l kap. 2 §. Skattemyndigheten har i princip befogenhet att fatta beslut i alla uppkommande taxeringsfrågor (se avsnitt 6). Det finns dock ett undantag,

Taxeringslagen 207

nämligen beslut om tillämpning av lagen mot skatteflykt. Se vidare kommentaren till förslaget till lag om ändring i lagen mot skattellykt. Taxeringsbeslut skall fattas av den skattemyndighet inom vars verksamhetsområde den skattskyldiges hemortskommun är belägen. Med verksamhetsområde avses för LSM fögderiet och beträffande LSKM länet. Innebörden av begreppet hemortskommun anges i 66 § KL. Någon indelning av skattemyndigheternas verksamhetsområden i olika distrikt föreslår vi inte (se vidare avsnitt 5.3.2).

3§ I varje LSM och LSKM skall finnas en skattenämnd. Vid de större myndigheterna blir det nödvändigt att dela in nämnden i avdelningar. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, skall besluta om sådan avdelningsindelning.

4§ Regeln har kommenterats i avsnitt 5.3.2.

5§ Vid varje skattemyndighet skall finnas åtminstone en ordförande och en vice ordförande i skattenämnden. Är nämnden avdelningsindelad skall en ordförande finnas för varje avdelning. De vice ordförande som förordnas bör, i de fall nämnden är avdelningsindelad, inte vara knutna till någon viss avdelning utan bör kunna tjänstgöra vid samtliga avdelningar.

6§ I prop. l986/87:47 anförs att fem ledamöter skall kallas till varje sammanträde. Hur många förtroendevalda som förutom ordföranden skall vara närvarande för att nämnden skall vara beslutför tas däremot inte ställning till. Vi menar att det bör krävas fem ledamöter, förutom ordföranden, för beslutförhet i skattenämnd. Om en förtroendevald får förfall efter det att sammanträdet påbörjats genomjäv, sjukdom eller annat bör dock nämnden under resten av sammanträdet vara beslutför med fyra lekmän. Självfallet skall en ledamot som är jävig i ett ärende âterinträda vid behandlingen av övriga ärenden. Vi har inte föreslagit någon speciell regel för det fall ordföranden är jävig. Vid varje skattemyndighet finns fler än en ordförande/vice ordförande och det får förutsättas att arbetet inom myndigheten planeras så, att en ordförande som inte är jävig behandlar ärendet.

7§ De nuvarande bestämmelserna i 8 § GTL att ordförande i TN skall vara en myndig svensk medborgare som inte fyllt sjuttio år eller är i konkurs-

Taxeringslagen

tillstånd har utmönstrats. Det bör ankomma på den som förordnar ordförande och vice ordförande att utse personer som är lämpliga för upp- Normalt bör som ordförande och vice ordförande förordnas nådraget. gon lämplig tjänsteman, t.ex. enhets- eller gruppchef, vid den egna mynunderlättas bl.a. kontakterna mellan nämnden och digheten. Därigenom myndigheten i övrigt. Även en tjänsteman utanför den egna myndigheten bör dock kunna komma i fråga för uppdraget. Antalet förtroendevalda ledamöter får anpassas till antalet ärenden i nämnden så att ledamöterna får en rimlig arbetsbörda. De förtroendevalda ledamöterna skall liksom i dag väljas för högst tre år. Vi har inte funnit det motiverat att ändra på mandatperioden. Det kan anmärkas att riksdagen nyligen beslutat att mandatperioden för nämndemän, som för närvarande är sex år, skall förkortas till tre år (se prop. 1987/881138).

3 kap. Utredning i taxeringsärenden

l § l 65 § GTL stadgas att TN skall se till att utredning görs. Normalt fattas beslut på grundval av deklaration och andra uppgifter från uppgiftsskylutredning från skattemyndighetens sida. Bara diga utan någon särskild om handlingarna ger upphov till det och frågan avser ett tillräckligt stort belopp företas utredning. Den föreslagna regeln innebär inte att den nuvarande utredningsskyldigheten utökas utan avses endast lagfästa vad som gäller i dag. Det säger sig självt att de förtroendevalda i skattenämnden kan kräva att ytterligare utredning skall göras innan beslut fattas. Någon särskild regel om detta är inte nödvändig. Enligt 7 § TF får LSKM förordna erforderligt antal lämpliga personer att lämna sakkunnigt biträde vid taxeringsarbetet. I förordnandet skall erinras om tystnadsplikten. Förordnandet får inte avse längre tid än ett år i sänder och kan när som helst återkallas. Några speciella regler i NTL, motsvarande dem i 14 och 15 §§ GTL om att LSKM och TN får anlita sakkunnig för utredning av taxeringsfråga som kräver särskild sakkunskap, har vi inte ansett nödvändiga.

2§ Regeln avser inte att ändra på den nuvarande kommunikationsskyldigheten i 65 § GTL. Enligt 17 § FL skall part normalt underrättas om uppgift som tillförts ärendet genom någon annan än honom själv och få tillfälle att yttra sig över den. Denna grundläggande regel gäller även på taxeringsområdet. Därutöver - utan att ärendet har tillförts något nytt - få tillfälle skall den skattskyldige att yttra sig om det inte är onödigt. Kommunicering kan aldrig anses onödig när den behövs för att frågan skall bli tillräckligt utredd eller för att den skattskyldige skall kunna ta tillvara sin rätt. Har den skattskyldige t.ex. i sin självdeklaration angett

Taxeringslagen 209

att han haft en viss inkomst som han bedömt inte vara skattepliktig, skall Skattemyndigheten, om den inte delar den skattskyldiges uppfattning, innan den fattar beslut först låta den skattskyldige yttra sig i frågan. Här kan också anmärkas att den särskilda regeln om kommunikation i skattetilläggsärenden föreslås utgå (se avsnitt 9.5). Regeln i 3 kap. 2 § skall således även tillämpas i skattetilläggsärenden.

3 §

Bestämmelsen motsvarar 66 b § första stycket GTL.

4§ Den skattskyldige hari dag en ovillkorlig rätt att personligen eller genom ombud företräda inför TN och lämna upplysningar till ledning för sin taxering. Den skattskyldige bör även i framtiden ha möjlighet att lämna muntliga upplysningar. Som vi utvecklat i avsnitt 5.4 menar vi att en ovillkorlig rätt till personlig inställelse inte är motiverad. Den skattskyldige bör dock alltid få tillfälle att lämna muntliga upplysningar om inte särskilda skäl talar emot det (jfr 18 kap. 22 § tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring). Det är viktigt att vad som kommer fram vid en personlig inställelse dokumenteras. Dokumentationsskyldigheten framgår av 15 § FL och någon speciell regel i NTL är inte nödvändig.

5§ Paragrafen motsvarar 31 § 2 mom. första och andra styckena GTL. 1 den mån det redan när deklarationen lämnas framstår som klart att kompletterande uppgifter utöver de obligatoriska behövs bör den skattskyldige lämna dem självmant enligt 2 kap. 4§ LSK. Möjligheten att anmana skattskyldig att förete handlingar som behövs för kontroll av deklarationen infördes 1961 på förslag av taxeringskontrollutredningen. Vid taxeringsrevision har den skattskyldige editionsplikt. Enligt taxeringskontrollutredningen ñck det anses uppenbart, att en effektiv och samtidigt i förhållande till de skattskyldiga smidigt arbetande taxeringskontroll krävde att taxeringsmyndigheten gavs formella möjligheter att få ta del av underlaget för den skattskyldiges deklaration utan att en tidskrävande och för den skattskyldige besvärande taxeringsrevision skulle behöva göras. Möjligheten borde endast innebära en kontroll av om de i deklarationen upptagna beloppen stämde överens med underlaget. Däremot borde bestämmelsen inte få utnyttjas så att själva underlagets riktighet också kontrollerades. Möjligheten skulle få sin främsta betydelse när det gäller icke-rörelseidkare. Departementschefen anförde i prop. 1961:100 om förbättrad taxeringskontroll (s. 255) att det inte kunde komma i fråga att vid sidan av taxeringsrevisionsbestämmelserna införa nya bestämmelser om allmän editionsplikt. Anmaningsrätten borde endast omfatta ett fåtal uppräkna-

T axeringslagen

de handlingar som kontrakt, kontoutdrag, räkningar, kvitton eller andra därmed handlingar. Anmaningsrätten borde självfallet inte jämförliga omfatta handelsböcker 0.d. För att ytterligare förebygga att befogenheten användes till en med taxeringsrevision jämförlig granskning ansåg departementschefen att tvångsmedel inte borde få användas för att ge eftertryck åt anmaningen. Enligt reglerna i 53 § GTL får endast föreläggande enligt 31 § 2 mom. första stycket GTL förenas med vite. Vårt förslag innebär att även föreläggande enligt andra stycket får förenas med vite. Motivet till förändringen är främst de ändrade tax- Taxeringsrevision får numera ske hos annan än eringsrevisionsreglerna. eller juridisk person som inte är dödsbo endast om bokföringsskyldig särskilda skäl föranleder det. Skattemyndigheten kan därför inte i alla fall tillgripa taxeringsrevisionsreglerna som ett alternativ till förelägganatt de enligt andra stycket. Det finns därför skäl att införa en möjlighet även förena ett sådant föreläggande med vite. Någon förändring av vilka som föreläggandet får avse föreslås inte. Även forttyper av handlingar sättningsvis skall gälla att skyldigheten att förete handlingar begränsas till dem som behövs för att styrka riktigheten av de poster som tagits upp i den skattskyldiges självdeklaration. innebär vidare att det krävs särskilda skäl för att sätta ut vite i Förslaget även om det inte ett föreläggande, något som redan nu torde tillämpas av departementschefen föreframgår av GTL. (Jfr uttalanden angående läggande att lämna självdeklaration i prop. 1978/792161 s. 102.) Om den inte hörsammat ett tidigare föreläggande eller det finns skattskyldige grundad anledning att anta att den skattskyldige inte utan vitesförelägfår ett föreläggande förenas med vite. gande fullgör sina skyldigheter Angående den skattskyldiges möjligheter att befrias från sina skyldigheter enligt denna paragraf, se 6 §. Ett vitesföreläggande är inte överklagbart (jfr 6 kap. l §). Vitets lämplighet får bedömas i mål om utdömande av vite (6 kap. 21 §).

6§ Den som anmanats att lämna kontrolluppgift kan enligt 39§ 5 mom. GTL efter beslut av länsrätt befrias från skyldigheten att lämna uppgift. Enligt 56 §4 mom. GTL kan länsrätt besluta att handlingar skall undantas från taxeringsrevision. Någon motsvarande rätt för skattskyldig att befrias från skyldigheten att lämna upplysningar eller förete handlingar enligt 31 § l mom. första och andra styckena GTL finns emellertid inte för närvarande. Vi föreslår av rättssäkerhetsskäl att en sådan rätt införs. Länsrättens beslut i fråga om befrielse får inte överklagas (6 kap. 8 §).

7§ Reglerna om s.k. taxeringsbesök infördes i 31 § 2 mom. tredje stycket GTL i samband med RS-reformen. Motsvarande bestämmelser föreslås införda i NTL.

Taxeringslagen 21 l

8§ Regeln motsvarar 56 § l mom. första och andra styckena samt 57 § GTL. Det är Skattemyndigheten som skall besluta om taxeringsrevision. Vem inom myndigheten som har befogenhet att fatta sådana beslut bör regleras genom arbetsordning. Att även RSV har befogenhet att besluta om taxeringsrevision framgår av 2 kap. 1 § fjärde stycket. I 57 § femte stycket GTL finns ett undantag från jävsbestämmelserna i FL. Där stadgas att tjänsteman vid LSKM eller LSM, som i TN deltagit i slutlig handläggning av taxering, får utan hinder av ll § första stycket 3 FL utföra taxeringsrevision rörande taxeringen om särskilda skäl föreligger. Detsamma gäller kommunal taxeringsrevisor. I motiven till regeln (prop. l972zl45 s. 28) anfördes bl.a. att taxeringsrevisorer ofta förordnades till ordförande i TN. Särskilt i mindre län kunde därigenom en taxeringsrevisor komma att taxera en betydande del av t.ex. aktiebolagen i länet. När dessa personer i sitt ordinarie arbete förordnas att utföra taxeringsrevision kommer förordnandet många gånger att gälla skattskyldig som de tidigare taxerat. Om inte arbetssituationen inom revisionsavdelningen lämpligen medgav att annan person förordnades att verkställa revisionen borde den som tidigare taxerat kunna utföra revisionen. En motsvarighet till regeln torde inte behövas i det framtida taxeringsförfarandet.

9§ Paragrafen motsvarar 57§ fjärde stycket GTL. Enligt bestämmelsen i GTL får taxeringsrevision även uppdras åt annan i bokföring och taxering sakkunnig person, som har godkänts av LSKM. Godkännande kan t.ex. lämnas åt ordförande i TN. Någon motsvarande regel är inte befogad i NTL.

l0§ Regeln motsvarar 56 § 3 mom. första-tredje styckena GTL.

11§ Regeln motsvarar 56 § l mom. tredje-sjätte styckena GTL.

12§ Första och andra styckena motsvarar 56 § 2 mom. andra och tredje styckena GTL. Tredje stycket motsvarar 58 § GTL.

13§ Regeln motsvarar i stort 56 § 4 mom. GTL. Vi föreslår emellertid några förändringar. I bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen förstärktes nyligen (prop. l987/88:65, SFS 1987:1230) skyddet för känsliga uppgifter som bör tas undan från granskning. Det har nämli-

2 l 2 T axeringslagen

gen införts en möjlighet att direkt till den som utför förrättningen framställa en begäran att visst bevismedel skall undantas från granskning. När en sådan framställning gjorts, och framställningen inte är uppenbart skall bevismedlet omedelbart förseglas och överlämnas till ogrundad, länsrätten. Det är i praktiken liten skillnad mellan taxeringsrevision och tvångsmedel i detta hänseende. Rättsskyddet bör inte vara sämre i NTL än i bevissäkringslagen. Vi föreslår därför att det i NTL införs bestämmelser som motsvarar dem i bevissäkringslagen. Att länsrättens beslut i fråga om undantagande inte får överklagas framgår av 6 kap. 8 §.

14§ Regeln motsvarar 56 § 3 mom. sista stycket GTL.

15 § Regeln motsvarar 43 § 5 mom. GTL.

l6§ Regeln motsvarar 46 § GTL.

17§ Regeln motsvarar 50§ l och 3 mom. GTL. I förhållande till 50 § l mom. andra stycket GTL föreslås den förändringen att RSV skall ha rätt att utan särskilt tillstånd av regeringen ta del av uppgifter som avses i första stycket för statistisk bearbetning. En sådan rätt är motiverad med hänsyn till RSV:s övergripande ansvar för taxeringsarbetet.

4 kap. Taxeringsbeslut

1§ Vad som innefattas i begreppet taxering bestäms i 1 kap. l § första stycket. Det finns tre olika typer av taxeringsbeslut, nämligen grundbeslut (4- 7 §§), omprövningsbeslut (8-17 §§) och beslut om taxeringsåtgärder (18- 19 §§). Eftertaxeringsbeslut och de beslut om följdändring som skattemyndigheten kan fatta är, som framgår av lagtexten (10 och 12 §§), omprövningsbeslut.

2§ Bestämmelsen saknar motsvarighet i GTL.

3§ Regeln motsvarar 21 § och 114 § andra stycket GTL men den har formulerats om och knutits ihop med 2 §. Genom att beslut om eftertaxering

Taxeringslagen 2 l 3

föreslås vara ett omprövningsbeslut, dvs. en ändring av det tidigare beslutet och inte en tilläggstaxering, behövs inte en särskild regel för eftertaxeringsbesluten. Beslut om skönstaxering skall normalt fattas av myndigheten med nämnd (se avsnitt 5.3.2).

4§ Regeln kan sägas motsvara 66 § GTL. Grundbeslut fattas så snart skattemyndigheten tagit ställning till den skattskyldiges deklaration och senast under november taxeringsåret (8 § första stycket andra meningen). Någon reglering av inom vilken tidsperiod skattemyndighetens arbete med ett visst års taxering skall vara avslutat finns inte i NTL (jfr 71 § GTL). Slutskattesedel skall ha sänts till de skattskyldiga senast den 15 december taxeringsåret (35§ UBL). Därav följer att arbetet med den årliga taxeringen i princip måste ha slutförts dessförinnan. För en liten grupp skattskyldiga kan emellertid granskningen komma att fortgå under året efter taxeringsåret eller, om det är fråga om en för sent lämnad deklaration, även därefter. Även för dessa skattskyldiga skall emellertid skattsedel utfärdas i december. Se vidare avsnitt 7.2.

5 § Regeln har sin motsvarighet i 66 b § andra stycket GTL.

6§ Regeln motsvarar 65 a§ GTL. Bestämmelsen tillkom 1985 i samband med de nya reglerna om beskattning av lön vid utlandstjänstgöring. Enligt 54 § första stycket f KL och punkt 3 av anvisningarna till paragrafen undantas en person som uppbär inkomst från utlandstjänstgöring från beskattning i Sverige för denna inkomst om tjänstgöringen pågått minst sex månader och avsett anställning hos arbetsgivare som bedriver näringsverksamhet frán fast driftställe i det land där arbetet utförts. Den som inte är anställd hos sådan arbetsgivare skall ändå befrias från skatt i Sverige på inkomst från utlandstjänstgöring om vistelsen och anställningen varat minst ett år i ett och samma land. Om det finns förutsättningar att tillämpa sexmånadersregeln bör i allmänhet stå klart före utgången av november taxeringsåret. Är det fråga om tillämpning av ettårsregeln och utlandsvistelsen påbörjats i slutet av beskattningsåret vet man emellertid inte innan grundbeslut måste fattas om förutsättningarna för skattebefrielse kommer att föreligga. Departementschefen ansåg i prop. 1984/85 : 175, bl.a. i anledning av att RSV i remissyttrande menat att en lagreglering var onödig, att frågan måste lagregleras om man i normalfallet vill att den skattskyldige skall medges skattebefrielse innan förutsättningarna för detta är helt uppfyllda. En regel är nödvändig även om det i det framtida förfarandet blir enklare att rätta felaktiga taxeringsbeslut.

2 l 4 T axeringslagen

7§ Bestämmelsen motsvarar 65 § andra stycket GTL.

8§ Skattemyndigheten kan ompröva ett taxeringsbeslut efter begäran av den skattskyldige eller på eget initiativ. Omprövning kan ske så snart Skattemyndigheten fattat ett grundbeslut. Efter utgången av november månad taxeringsåret kan omprövningsbeslut meddelas även om inte något grundbeslut beträffande den skattskyldige fattats för beskattningsåret. Genom uttrycket att omprövningen skall avse fråga som har betydelse för beskattningen eller i annat ekonomiskt hänseende markeras att skattemyndigheten genom omprövningen tar ställning till en taxeringsfråga i sak. Det beslut om taxeringsåtgärder som Skattemyndigheten fattar i samband med ett omprövningsbeslut, som innebär ändring av ett tidigare ställningstagande, ger besked om omprövningsbeslutets konsekvenser bl.a. för taxerad och beskattningsbar inkomst. En fråga kan omprövas även om den inte har någon betydelse för den taxerade och beskattningsbara inkomsten. Så kan t.ex. en fråga i en förlustdeklaration omprövas för förlustårets taxering liksom kostnad för reparation av fastighet under beskattningsåret även om inte något avdrag yrkas under taxeringsåret (jfr avsnitt 6.2.6-6.2.8). En förutsättning för prövning är emellertid att frågan har ekonomisk betydelse för den skattskyldige (ifr RÅ 1986 ref. 83). Skattemyndigheten är i princip skyldig att fatta omprövningsbeslut om förutsättningarna föreligger. Skulle ett omprövningsbeslut påverka den påförda skatten i endast ringa mån får dock myndigheten underlåta att fatta beslut på eget initiativ.

9§ Den skattskyldiges begäran om omprövning skall framställas skriftligt. Den skall tas upp till prövning om den har kommit in till skattemyndigheten inom fem år efter taxeringsåret under förutsättning att saken inte prövas eller har prövats av domstol. Skattemyndighetens omprövningsbeslut kan således fattas efter utgången av femårsperioden. Vi föreslår inte någon tidsgräns inom vilken beslut i anledning av den skattskyldiges yrkande skall fattas. Att omprövningsärendena bör behandlas skyndsamt ligger i sakens natur även om detta inte kommit till direkt uttryck i lagtexten. Besluten skall normalt sändas till den skattskyldige i vanligt brev. Beslut som fattats efter den 30 juni det femte året efter taxeringsåret bör dock delges den skattskyldige. Regler om detta bör tas in i TF. Har den skattskyldige inom omprövningsperioden gett in begäran om omprövning till fel skattemyndighet eller till en förvaltningsdomstol skall detta inte hindra att omprövning görs även om begäran överläm-

Taxeringslagen 215

nats till beslutsmyndigheten först efter omprövningsperiodens utgång. Motsvarande regel finns för överklaganden (6 kap. 6 §).

10§ Förslaget har kommenterats i avsnitt 7.5.1. Bestämmelsen reglerar skattemyndighetens möjlighet och skyldighet att företa de följdändringari taxeringsbeslut som kan följa av andra beslut som Skattemyndigheten själv fattat (punkt l) eller som annan myndighet har fattat (punkterna 2-5). Enligt punkt l skall Skattemyndigheten besluta om de följdändringari ett taxeringsbeslut för annat taxeringsår eller för annan skattskyldig som kan följa av egna taxeringsbeslut. Regeln kan sägas vara en motsvarighet till 105 § första stycket tredje och fjärde meningarna och andra stycket GTL nedflyttad på skattemyndighetsnivå. Den är emellertid mer heltäckande än nämnda bestämmelser. Även sådana fall som enligt rättspraxis inte anses kunna korrigeras med hjälp av 105 §GTL omfattas, t.ex.

överflyttning av avdrag mellan skattskyldiga (RÅ8l 1:15). Det bör dock

betonas att - liksom hittills gällt vid tillämpningen av l05§ GTL följdändringen måste vara en klar konsekvens av bedömningen i det första ärendet. Ett beslut om följdändring enligt punkt l kan även avse taxeringsbeslut som fattats av annan skattemyndighet. Skattemyndighets befogenhet att fatta följdändringsbeslut avseende skattskyldig som taxerats av annan skattemyndighet får anses följa av bestämmelsen i punkt l. Någon särskild regel torde inte vara nödvändig (jfr l05§ GTL). Beslut om taxeringsátgärder skall dock alltid fattas av rätt myndighet. Om skattemyndigheten t.ex. beslutar att en skattskyldig, som taxerats av annan skattemyndighet, skall beskattas för ett visst belopp ankommer det på den senare Skattemyndigheten att fatta det beslut om taxeringsåtgärder som följdändringsbeslutet medför. Bestämmelsen i punkt l ger Skattemyndigheten befogenhet att fatta följdändringsbeslut till nackdel för den skattskyldige inom ett år efter taxeringsåret. Följdändringsbeslut till den skattskyldiges nackdel efter ettårsperioden fattas i form av eftertaxeringsbeslut (se 14§ första stycket 3 ocl. 16 § andra stycket). För följdändring i domstol krävs att yrkande framställts (se avsnitt 20). Punkterna 2 och 3 motsvarar bestämmelserna i 72 b och 102 §§ GTL. Skattemyndigheten ges således befogenhet att göra de ändringar som föranleds av ändrad fastighetstaxering även beträffande konventionellt beskattade fastigheter. Punkt 4 motsvarar den extraordinära besvärsrätt LSKM har enligt 101 § 2 nom. GTL när RSV, kammarrätt eller regeringsrätten fattat beslut angående sjömansskatt. Regeln förutsätter att Skattemyndigheten underrättas om RSV:s eller domstols beslut angående sjömansskatten. Punkt 5 motsvarar 101 § 3 mom. GTL.

2 l 6 Taxeringslagen

u§ Omprövningar som görs på myndighetens initiativ skall, om det är ett beslut till den skattskyldiges fördel, meddelas inom femårsperioden. Ett beslut anses meddelat när det har lämnats för expediering. Det är bara vid ändring på eget initiativ efter utgången av året efter taxeringsåret som Skattemyndigheten behöver bedöma om den ifrågasatta ändringen är till den skattskyldiges fördel eller inte. Ett beslut är i princip till den skattskyldiges fördel när det medför lägre skatt för honom. Undantagsvis kan dock en skattskyldig föredra högre skatt för ett beskattningsår för att det i ett vidare perspektiv medför fördelar för honom. Motsätter sig den skattskyldige en ändring på skattemyndighetens initiativ efter utgången av året efter taxeringsåret skall den inte genomföras om eftertaxeringsrekvisit saknas. För att skattskyldiga som lämnar in sin deklaration mycket sent inte skall komma i ett bättre läge än andra skattskyldiga har i första stycket sista meningen införts en särregel för dessa fall. Omprövningsbeslut till nackdel för den skattskyldige - utan krav på att eftertaxeringskriterierna är uppfyllda - skall alltid kunna fattas under minst två år efter det att deklarationen kommit in till skattemyndigheten men inte senare än inom fem år efter taxeringsåret. Av andra stycket framgår att följdändringsbeslut som är till fördel för den skattskyldige får fattas även efter utgången av femårsperioden, men inte senare än inom sex månader från det att det beslut meddelades som föranleder ändringen.

12§ Alla beslut till den skattskyldiges nackdel, som kan fattas efter utgången av det första året efter taxeringsåret, har samlats under beteckningen eftertaxering och delats upp på två paragrafer. I det nya eftertaxeringsinstitutet inbegrips, förutom den nuvarande eftertaxeringsregeln i ll4§ GTL, även de möjligheter att ändra lagakraftvunna taxeringar till den skattskyldiges nackdel som för närvarande regleras i 72 b §, 101 § 1-3 mom., 102 och 105 §§ GTL. Motsvarigheten till 114 a § GTL har placerats i lagen mot skatteflykt. Ett beslut om eftertaxering är i det nya förfarandet inte en tilläggstaxering utan ett omprövningsbeslut.

13§ Regeln motsvarar ll4§ GTL, men bestämmelsen har strukturerats om för att bli mer lättläst. Någon ändring i sak i förhållande till vad som gäller i dag beträffande förutsättningarna för eftertaxering enligt denna paragraf föreslås inte. Vi förordar emellertid vissa justeringar. Eftertaxering kan enligt nuvarande regler endast ske om den oriktiga uppgiften medfört att skatt utgått med för lågt belopp. Av 12 § framgår att eftertaxeringsbesluten är till den skattskyldiges nackdel. Man kan därför frångå den nuvarande förutsättningen att den debiterade skatten skall vara för

T axerin gslagen 21 7

låg. Detta gör det t.ex. möjligt att fatta beslut om eftertaxering när en förlust eller ett avskrivningsunderlag bestämts till för högt belopp på grund av att den skattskyldige lämnat oriktig uppgift utan att det påverkat debiteringen. Att slopa kravet att skatten skall ha bestämts till för lågt belopp stämmer också bättre överens med sakprocessen. Det nuvarande beloppskriteriet har utmönstrats. Av 8 § andra stycket framgår att Skattemyndigheten får underlåta att ompröva ett beslut om det endast i ringa mån skulle ändra den påförda skatten. RSV bör utfärda riktlinjer för skattemyndigheternas handlande. Till skillnad mot vad som gäller beträffande skattetillägg kan beslut om eftertaxering fattas även när en oriktig uppgift lämnats muntligen i ärende eller mål om taxering.

14§ Första stycket reglerar de fall där beslut om eftertaxering kan fattas utan att den skattskyldige lämnat oriktig uppgift. Som förutsättning gäller i stället att ett taxeringsbeslut blivit oriktigt på grund av någon av de omständigheter som nämns i första stycket. Punkterna l och 2 motsvarar l01 § l mom. GTL. Punkt 3 ger möjlighet att företa följdändringar till den skattskyldiges nackdel efter ettårsperiodens utgång (jfr kommentaren till 10 §). Följdändring i taxeringsbeslut som avser annan skattskyldig får inte vidtas efter utgången av sjätte året efter taxeringsåret (l6§ andra stycket). Som ett ytterligare skydd för skattskyldiga i dessa situationer föreskrivs i andra stycket att Skattemyndigheten får avstå från att besluta om följdändring om det skulle framstå som uppenbart oskäligt.

15§ Skattemyndigheten är normalt oförhindrad att fatta flera beslut i samma fråga. Beträffande beslut om eftertaxering gäller dock ett undantag: skattemyndigheten får inte efter att eftertaxering skett fatta ännu ett beslut om eftertaxering i samma fråga och därigenom höja skatteunderlaget ytterligare. Däremot är Skattemyndigheten oförhindrad att fatta ett omprövningsbeslut till den skattskyldiges fördel. Avsikten med bestämmelsen är att de skattskyldiga i det nya förfarandet inte skall komma i ett sämre läge än i dagens skatteprocess. Länsrätten kan inte fatta flera eftertaxeringsbeslut i samma fråga. Bestämmelsen hindrar naturligtvis inte att Skattemyndigheten fattar ett nytt eftertaxeringsbeslut när sådana väsentligt nya omständigheter kommit till att det får anses vara en ny fråga.

I6§ Paragrafen motsvarar i stort 115 § andra stycket GTL. Tredje t.0.m. sjunde styckena har brutits ut till en särskild paragraf, 17 §. Beslut om eftertaxering skall i princip fattas av den skattemyndighet som meddelat det grundläggande taxeringsbeslutet. Att beslut om eftertaxering efter överklagande kan fattas av länsrätt som första instans föl-

2 l 8 Taxeringslagen

jer av reglerna för överklagande (6 kap. 2 § andra stycket). Beträffande när ett beslut anses meddelat, se kommentaren till ll §. Beslut om sådana följdändringar som avses i 14 § första stycket 3 får fattas även efter femärsperiodens utgång, men inte senare än inom sex månader från det att det beslut som föranleder följdändringen meddelades (jfr ll § andra stycket). Beslut om följdändring till nackdel i taxeringsbeslut för annan skattskyldig får aldrig meddelas efter utgången av det sjätte året efter taxeringsåret. Vad gäller tidsfristen för följdändring till nackdel i taxeringsbeslut för annan skattskyldig kan bestämmelsen sägas anknyta till och lagfästa regeringsrättens praxis vid tillämpningen av 105 § GTL (se RÅ85 1:20). Enligt nuvarande bestämmelser (1 l5 § andra stycket GTL) får ansökan om eftertaxering på grund av oriktigt meddelande i taxeringsmål tas upp till prövning om ansökan kommit in till länsrätt inom ett år från utgången av den månad då dom eller slutligt beslut i målet vann laga kraft. Tiden inom vilken beslut skall fattas stämmer överens med tiden för att påföra skattetillägg vid oriktig uppgift i mål om taxering. Det framgår inte av förarbetena om domstolens beslut måste ha vunnit laga kraft innan fråga om eftertaxering kan aktualiseras. Vi menar, i likhet med vad vi anfört beträffande möjligheterna att páföra skattetillägg på grund av oriktig uppgift i taxeringsmål, att Skattemyndigheten får besluta om eftertaxering på grund av oriktig uppgift i ett taxeringsmål även om beslutet inte vunnit laga kraft. Skattemyndighetens beslut skall - om femårs- - meddelas senast inom perioden gått ut ett år från utgången av den månad då domstolens beslut vann laga kraft.

17§ Paragrafen motsvarar 115 § tredje t.o.m. sjunde styckena GTL. Skattemyndigheten skall meddela beslut om eftertaxering inom de tidsfrister som enligt nuvarande regler gäller för LSKM:s ansökan om eftertaxering.

18§ Genom omprövningsbeslutet tar Skattemyndigheten ställning till taxeringsfrågorna i sak, men inte till t.ex. de taxerade och beskattningsbara beloppen. För att räkna ut dessa när omprövningsbeslutet innebär en ändring krävs normalt flera taxeringsåtgärder, dvs. åtgärder som på grund av det ändrade ställningstagandet i sak följer av lag eller RSV:s

anvisningar eller föreskrifter (se avsnitt 7.6). Åtgärderna avser taxerings-

beslutet för det aktuella taxeringsåret. Skattemyndigheten skall i direkt anslutning till omprövningsbeslutet göra de taxeringsåtgärder som beslutet kan medföra. Det finns emellertid ett undantag från denna regel. l-lar Skattemyndigheten genom omprövi ett taxeringsbeslut som fattats av en annan ning gjort en följdändring skattemyndighet skall den skattemyndighet som meddelat grundbeslutet ändå besluta om taxeringsåtgärder. Taxeringsåtgärdsbeslutet kommer i

Taxeringslagen 219

sådana fall att fattas en tid efter följdändringsbeslutet (se 19§ andra meningen).

19§ Enligt våra förslag i avsnitt 21 skall domstolarna i framtiden inte räkna ut taxerade och beskattningsbara inkomster. De taxeringsåtgärder som föranleds av domstolens beslut i taxeringsfrågan skall utföras av skattemyndigheten.

20§ I GTL finns omfattande regler om hur underrättelse av ett taxeringsbeslut skall gå till (69 § l, 2 och 4 mom. samt 70 §). Vi anser att de detaljerade reglerna bör överföras till TF.

5 kap. Särskilda avgifter

1§ Regeln motsvarar l l6 a § GTL. skattetillägg kan utgå även när den oriktiga uppgiften lämnats i en begäran om omprövning eller i ett yttrande i ett sådant ärende. Även dessa meddelanden är lämnade till ledning för taxeringsbeslut. I första stycket har gjorts ett tillägg som flyttats från ll6 n§ tredje stycket GTL. Vi föreslår nämligen att Skattemyndigheten skall som första instans fatta beslut om skattetillägg även i de fall där den oriktiga uppgiften har lämnats i ett taxeringsmål. Tredje stycket har också förändrats i förhållande till vad som gäller i dag. Exempliñeringen av vad som är normalt tillgängligt kontrollmaterial har mönstrats ut. Vidare har kravet på att materialet faktiskt varit tillgängligt under taxeringsperioden utgått (se avsnitt 9.3).

2§ Paragrafen motsvarar bestämmelserna i 116 b och ll6 c §§ GTL och reglerar skattetillägget vid skönstaxering. Innehållet i de två paragraferna är till stor del gemensamt. De bör därför lämpligen föras samman i en paragraf.

3§ Regeln motsvarar l 16 d §GTL. Enligt 2 § andra stycket skall skattetillägg påföras skattskyldig som har skönstaxerats på grund av att han inte har lämnat självdeklaration. Skattetillägget har i dessa fall en vitesfunktion. Det är avsett att få den skattskyldige att deklarera. Som vi närmare redogjort föri avsnitt 9.7 menar vi att skattetillägget bör undanröjas om deklaration har kommit in till skattemyndighet eller förvaltningsdomstol före utgången av året efter det då skattetilläggsbeslutet fattades. Den

220 Taxeringslagen

nuvarande avtrappningsregeln i 116 d § andra stycket GTL föreslås upphävd.

4§ Taxeringsreglerna är i princip tillämpliga på skattetillägg (l kap. 2 §). Därav följer att beslut om skattetillägg kan fattas och omprövas till den skattskyldiges nackdel inom ett år efter taxeringsäret eller, om den skattskyldige inte lämnat deklaration i rätt tid, inom två år från det att deklarationen kommit in till skattemyndigheten. Kommer det efter denna tid upp fråga om eftertaxering enligt 4 kap. 13 § skall det beslut om skattetilllägg som kan föranledas av eftertaxeringsbeslutet fattas samtidigt. De tidsfrister som gäller enligt 4 kap. 16 och 17 §§ gäller då även för avgifts-

beslutet. Ändring av ett skattetilläggsbeslut till den skattskyldiges fördel

kan beslutas inom femårsperioden. Lämnar den skattskyldige oriktig uppgift i ett omprövningsärende eller i ett taxeringsmål gäller särskilda tidsfrister, se 5 §.

5§ Andra stycket motsvaras av 116 n § tredje stycket GTL. Regeln har kommenterats i avsnitt 9.10. I likhet med vad som gäller när oriktig uppgift lämnas i ett taxeringsmål i domstol kan skattetillägg utgå när den skattskyldige lämnat en oriktig uppgift i ett omprövningsärende. I sådana fall kan den ettåriga omprövningsperioden ha gått ut. Beslut om skattetillägg skall då fattas i samband med taxeringsbeslutet. Det bör även i framtiden -- till skillnad mot vad som gäller för beslut om eftertaxering - krävas att den oriktiga uppgiften lämnas skriftligen. Det finns anledning att understryka vad departementschefen uttalade i samband med att möjligheten att påföra skattetillägg på grund av oriktig uppgift i taxeringsmål infördes (prop. 1977/78:136 s. 160), nämligen att försiktighet måste iakttas vid bedömningen av om uppgift, som lämnats i mål, utgör sådan oriktig uppgift som kan föranleda skattetillägg. Detta gäller särskilt material som presenteras argumentationsvis. Meddelanden som därvid innehåller vissa överdrifter eller förskjutningar av verkliga förhållanden bör inte föranleda att skattetillägg påförs. Visserligen saknas ofta någon klar gräns mellan sakupplysningar och argumentation. Å andra sidan utgör just detta förhållande ett starkt skäl att iaktta återhållsamhet vid bedömningen av om en uppgift sakligt sett är oriktig. Samma syn på vad som är oriktig uppgift bör gälla de uppgifter som lämnas i ett omprövningsärende hos skattemyndighet.

6 § Regeln motsvarar 116 f § GTL.

7 § Regeln motsvarar 116 p § andra stycket GTL.

Taxeringslagen 221

8 § Regeln motsvarar 116 g§ GTL.

9 § Regeln motsvarar ll6 h § GTL.

10§ Regeln motsvarar 116 p § första stycket GTL.

11§ Regeln motsvarar l 16 i § första och tredje styckena GTL. Hänvisningen i andra stycket denna paragraf till bestämmelserna i KL om dödsbobefrielse har utgått eftersom bestämmelserna i KL föreslås upphävda. Reglerna om dödsbobefrielse har i stället lagts in i 30§ andra stycket UBL. Begreppet skatt enligt UBL omfattar skattetillägg (l § första stycket UBL). Det följer därför av den föreslagna bestämmelsen i UBL att skattetillägg kan omfattas av dödsbobefrielse.

12§ Regeln motsvarar 116 r§ GTL. Första stycket har justerats med hänsyn till att förseningsavgiften inte längre skall vara relaterad till inkomsten och till den generella avrundningsregel som föreslås i 27 § l mom. UBL.

6 kap. Överklagande

1§ LSM:s och LSKM:s beslut får överklagas till länsrätten. I denna paragraf regleras vilka som har rätt att överklaga och vilka beslut som är överklagbara. Överordnad myndighet får överklaga underordnad myn-

dighets taxeringsbeslut. Överklagande får ske även till den skattskyldiges

förmån (15 §). I motsats till de skattskyldiga får LSKM och RSV även överklaga grundbeslut. Beslut om att förelägga vite och om taxeringsrevision får, liksom enligt dagens regler, inte överklagas. Frågan om och med vilket belopp vite hade bort föreläggas kan emellertid prövas i samband med frågan om utdömande av vite (se 21 §). Den skattskyldige har rätt att överklaga skattemyndighetens omprövningsbeslut och beslut om taxeringsåtgärder under förutsättning att beslutet har gått emot honom (22§ FL). Även beslut som meddelas efter utgången av november månad taxeringsåret utan att något grundbeslut fattats för den skattskyldige är defmitionsmässigt ett omprövningsbeslut och är således direkt överklagbart av den skattskyldige. Detta är visserligen ett undantag från regeln att endast omprövade beslut skall vara överklagbara. Det torde emellertid röra sig om mycket få fall.

222 T axeringslagen

Överordnad myndighet får enligt andra stycket, om underordnad myndighet inte fattat något grundbeslut, i överklagande framställa yrkande om att länsrätten fattar ett beslut som underordnad myndighet inte fattat.

2§ Ett taxeringsbeslut innehåller ställningstaganden i en mängd olika delfrågor. Bestämmelsens första stycke avser att markera att överklagande får avse varje enskild taxeringsfråga. Vidare är avsikten att göra överklaganderätten oberoende av om det framställda yrkandet påverkar den skattskyldiges taxerade och beskattningsbara inkomst eller den uträknade skatten. Taxeringsbeslut som t.ex. innebär att ett avskrivningsunderlag eller en förlust bestäms kan således överklagas även när beslutet inte har någon effekt på den taxerade inkomsten. Även domskäl bör kunna och bli prövade i högre instans om bedömningen har ekonoöverklagas misk betydelse för klaganden i ett eller annat avseende. Se även kommentaren till 4 kap. 8 §.

3§ Den skattskyldiges skrivelse med överklagande skall normalt ha kommit beslutet - LSM in till den skattemyndighet som fattat det överklagade eller LSKM - före utgången av femte året efter taxeringsåret. Beslut som fattas efter den 30 juni femte året efter taxeringsåret skall delges den skattskyldige för att garantera honom en tid för överklagande på två månader från delgivningen. Skattemyndigheten skall pröva om skrivelsen kommit in i rätt tid. Har den kommit in för sent skall myndigheten avvisa överklagandet (24 § FL). Att skrivelsen med överklagandet getts in till fel skattemyndighet eller till förvaltningsdomstol hindrar inte att målet prövas efter överlämnande till rätt myndighet (6 §).

4§ Överordnad myndighet har rätt att överklaga underordnad myndighets taxeringsbeslut, såväl grundbeslut som omprövningsbeslut. Även om något taxeringsbeslut beträffande den skattskyldige inte fattats kan den överordnade myndigheten yrka att länsrätten skall fatta ett visst taxeringsbeslut. Fristerna för Överordnad myndighet att överklaga beslut motsvarar i princip skattemyndighetens frister när den självmant omprövar ett taxeringsbeslut. Klaganden är dock alltid tillförsäkrad en tid för överklaföreslås gande på två månader. Samtliga överklaganden i enlighet med den princip som numera allmänt gäller på förvaltningsrättens område - ges in till den myndighet som fattat det överklagade beslutet (23 § FL).

Taxeringslagen 223

5§ Fristerna för överordnad myndighet att överklaga underordnad myndighets beslut om skattetillägg eller att själv yrka att skattetillägg påförs är desamma som för taxeringbeslut (l kap. 2 §). Har LSKM eller RSV överklagat ett taxeringsbeslut skall därav föranledd talan om särskild avgift föras samtidigt.

6§ Regeln motsvarar i stort 75§ GTL. Att skrivelsen med överklagandet getts in till en annan skattemyndighet än den som har fattat det överklagade beslutet eller till en förvaltningsdomstol hindrar inte att målet prövas även om tiden för överklagande hinner gå ut innan skrivelsen kommer in till rätt myndighet.

7§ Som vi redogör för i avsnitt 20 anser vi att domstolen först efter yrkande av part skall fatta beslut om sådana följdändringar som kan föranledas av domstolens ställningstagande i saken. Sådan följdändring får yrkas i den process där följdändringen aktualiseras även sedan tiden för överklagande gått ut. Är det fråga om följdändringar beträffande en och samma skattskyldig gäller inte någon tidsgräns. Ett yrkande som innebär att en tredje man dras in i processen får däremot inte framställas efter utgången av det sjätte året efter taxeringsåret om det är till nackdel för den skattskyldige. (Jfr fristerna vid följdändring på skattemyndighetsnivå i 4 kap. l6 § andra stycket.)

8§ Alla beslut av länsrätt är överklagbara utom beslut enligt 3 kap. 6 § angående befrielse frán skyldighet att lämna uppgift eller förete handling och beslut enligt 3 kap. 13 § om att undanta handling från taxeringsrevision.

9§

Regeln motsvarar 96 § GTL. Överklagandetiden på två månader gäller

taxeringsbeslut. För beslut i mål om utdömande av vite gäller FPL:s regler och tiden för överklagande är då tre veckor från det klaganden fick del av beslutet.

10 § Regeln motsvarar 98 § GTL.

11 § Regeln motsvarar 108 § GTL.

224 Taxeringslagen

12§ LSKM är den skattskyldiges motpart i länsrätt och kammarrätt om den skattskyldige överklagat en skattemyndighets beslut. RSV är däremot motpart i regeringsrätten, se 14 §.

l3§ LSKM får uppdra åt en viss tjänsteman vid en LSM inom länet, normalt en tjänsteman som deltagit i det överklagade beslutet, att föra det allmännas talan. RSV har, med hänsyn till verkets övergripande ansvar för skatteförvaltningen i landet, rätt att ta över uppgiften att föra det allmännas talan om det föreligger särskilda skäl. Detta gäller oavsett om målet ligger i länsrätt eller i kammarrätt och om LSKM tidigare fört processen. Särskilda skäl föreligger t.ex. om mål som rör skattskyldiga inom olika län innehåller någon gemensam fråga av central betydelse för prejudikatbildningen. Härigenom skapas förutsättningar att utveckla en gemensam linje i de för rättstillämpningen viktiga frågorna.

14§ Endast RSV får föra det allmännas talan i regeringsrätten. Verket har dock möjlighet att uppdra åt en viss tjänsteman vid skattemyndighet att föra det allmännas talan. Se vidare avsnitt 12.2.

15 § Regeln motsvarar 106 § GTL.

16 och 17 §§ Bestämmelsen i 16 § motsvarar 13 kap. 3 § första stycket första meningen och tredje stycket RB. Huvudregeln är att en talan inte får ändras. Från denna regel görs vissa undantag i 17 §. I 16 § andra stycket har tagits in två legaldefmitioner om vad som inte skall anses utgöra en ändring av talan. Som ändring av talan anses inte när klaganden inskränker sin talan eller åberopar nya omständigheter utan att den fråga som är föremål för prövning ändras. Klaganden kan inskränka sin talan eller åberopa nya omständigheter enligt 16 § andra stycket i den domstol där talan är föremål för prövning så länge domstolen inte har dömt i målet. Några tidsfrister av det slag som enligt 17 § gäller för taleändring finns således inte. I detta sammanhang kan erinras om att nya omständigheter, som åberopas först i regeringsrätten i mål som kräver prövningstillstånd och som avser den fråga som överklagats, prövas endast om regeringsrätten fmner särskilda skäl föreligga (37 § FPL). I 17 § första stycket regleras i vilka fall taleändring är tillåten i länsrätt. Som grundläggande förutsättning för prövning i länsrätt beträffande

Taxeringslagen 225

överklagande av skattskyldig gäller att det överklagade taxeringsbeslutet är omprövat av skattemyndighet. Regeln i 17 § gör det möjligt att under vissa förutsättningar ta in en ny fråga som inte är omprövad i en pågående process i länsrätt. Klaganden får framställa ett nytt yrkande eller en ny omständighet som har samband med den fråga som skall prövas. Sådan ändring av talan får göras inom den tid som gäller för överklagande, dvs. inom fem år efter taxeringsåret vid överklagande av den skattskyldige och inom ett år efter taxeringsåret när det allmänna överklagar till den skattskyldiges nackdel. Som förutsättning gäller vidare att länsrätten fmner att prövning kan ske utan olägenhet. Vid bedömningen av om olägenhet föreligger skall hänsyn tas till Lex. processekonomi, möjligheterna att införskaffa utredning i frågan 0.d. Regeln innebär bl.a. att beloppsmässiga höjningar i princip är tillåtna i länsrättsprocessen. I paragrafens andra stycke behandlas taleändring i kammarrätt och regeringsrätten. Regeln har sin förebild i 13 kap. 3 § första stycket tredje punkten andra ledet RB. Ett nytt yrkande får framställas om det stöder sig på väsentligen samma grund som det ursprungliga yrkandet. Enligt ett uttryckligt förbud får beloppsmässiga utvidgningar av yrkandet inte göras i överinstans. Med beloppsmässiga utvidgningar avses höjningar av det beloppsmässiga yrkande som framställts i föregående instans. Vid taleändring enligt 17 § andra stycket gäller samma tidsfrist som vid taleändring i länsrätt enligt paragrafens första stycke. Detta innebär att ett nytt yrkande måste framställas inom den tid som gäller för överklagande i länsrätt. Nya omständigheter som avser den fråga som är föremål för prövning kan i princip åberopas så länge domstolen inte dömt i målet (jfr 37 § FPL).

I8§ Regeln motsvarar 116 § första stycket GTL. Den blir i det nya förfarandet tillämplig endast när länsrätten efter överklagande beslutar om eftertaxering som första instans.

19§ Regeln behandlar när länsrätten får pröva en talan mot skattemyndighets beslut om taxeringsåtgärder till följd av domstols beslut. För sådan prövning krävs att domstolens beslut i den aktuella frågan har vunnit laga kraft. I annat fall kan länsrätten inte garanteras ett aktuellt underlag.

20§ Domstolen har, liksom Skattemyndigheten enligt 4 kap. 14 § andra stycket, möjlighet att avstå från att fatta ett beslut om följdändring beträffande annan skattskyldig om ett beslut skulle framstå som uppenbart oskäligt.

226 Taxeringslagen

21§ Beträffande motiven till att ta in en särskild bestämmelse i NTL om att vitets lämplighet får prövas i mål om utdömande av vite, hänvisas till kommentaren till 7 kap. 1 § NTL.

22§ Beträffande skälen för att införa ett deldomsinstitut i skatteprocessen, se avsnitt 19.5. Bestämmelsen har utformats efter mönster från 17 kap. 4§ RB. Begreppet deldom har tagits in i lagtexten eftersom det är ett vedertaget begrepp.

23§ Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt l9.5. Som mönster har 17 kap. 5 § andra stycket RB använts. Det allmänt vedertagna begreppet mellandom har tagits in i lagtexten.

24§ Bestämmelsen motsvarar ll6 p § tredje stycket GTL.

7 kap. Övriga bestämmelser

1§ Regeln motsvarar 123-125 §§ GTL. Skattemyndigheten får sätta ut vite i samtliga förelägganden enligt NTL. 1985 infördes en generell lagstiftning om viten genom lagen (1985:206) om viten. Den är tillämplig på bl.a. sådana förfarandeviten som kan föreläggas enligt GTL. De bestämmelser om viten i GTL som är gemensamma med viteslagens regler bör därför mönstras ut för att undvika en dubbelreglering. Regeln i 123 § första stycket GTL, att vite skall bestämmas till belopp, som med hänsyn till den skattskyldiges eller uppgiftsskyldiges ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt kan antas förmå honom att iaktta föreläggandet, har sin motsvarighet i 3 § viteslagen. Någon beloppsgräns finns dock inte i viteslagen. De minimi- och maximibelopp för viten vid domstol som tidigare föreskrevs i 9 kap. 8 § RB har nyligen upphävts. Även 40 § första stycket FPL har upphävts. Som motiv (prop. 1986/87:89 s. 126) angavs att det i viteslagen inte gjorts några beloppsmässiga begränsningar i fråga om vitets storlek, utan det har ansetts kunna anförtros åt de tillämpande myndigheterna att själva bestämma lämpliga belopp utifrån de allmänna riktlinjer som lagstiftaren meddelat. Det fanns ingen anledning att ha ett annat synsätt på viten enligt RB. I motiveringen till 3 § lagen om viten framhölls (prop. 1984/85:96 s. 49) att myndigheten vid bestämmandet av vitets storlek kunde ta hänsyn

Taxeringslagen 227

till tidigare ådagalagd tredska och till vad som är känt om adressatens förmögenhetsförhållanden men även till värdet av det föremål som avses med föreläggandet och till samhällsintresset av att föreläggandet vinner efterrättelse. På vissa områden torde man få räkna med en schabloniserad tillämpning. Vidare sades (s. 27) att det låg i sakens natur och ñck anses följa av den princip som uttryckts i 3 § att ett vite bör bestämmas så högt att det inte blir ekonomiskt fördelaktigt att underlåta att iaktta det. Någon beloppsgräns bör inte införas i NTL. Vi menar att det i stället bör ankomma på skattemyndigheterna och RSV att bestämma lämpliga vitesbelopp. l 123 § andra stycket GTL förskrivs att vite inte får föreläggas staten, kommun eller annan menighet eller tjänsteman i tjänsten. Någon motsvarighet finns inte i viteslagen. Frågan diskuterades i förarbetena bl.a. av lagrådet (prop. 1984/ 85:96 s. 86) och departementschefen som ansåg att någon generell regel inte borde införas utan att frågan borde överlämnas till rättstillämpningen (s. 100). Någon förändring i förhållande till vad som gäller i dag är inte avsedd. Vi föreslår därför att en motsvarighet till 123 § andra stycket GTL förs in i NTL. Regeln i l24 § första stycket GTL om att länsrätten förordnar om uttagande av vite efter anmälan av LSKM eller LSM motsvarar 6 § viteslagen. Bestämmelsen behövs således inte i NTL. Enligt l24 § andra stycket GTL får, om ändamålet med vitet har förfallit, vitet inte dömas ut. Har vitesföreläggandet iakttagits först efter det att anmälan om utdömande av vite kommit in till länsrätten anses inte ändamålet med vitet ha förfallit därigenom. Det förtydligandet gjordes 1960 sedan regeringsrätten, till skillnad mot högsta domstolen, intagit den ståndpunkten att vitet inte skulle dömas ut om den begärda prestationen fullgjorts innan beslut om utdömande av vite meddelats (prop. 1960:100 s. 298 och 307). Liknande regler gäller enligt LPP, ML och UBL. l 9 § första stycket viteslagen stadgas att vitet inte skall dömas ut om ändamålet med vitet förlorat sin betydelse. I motiveringen till bestämmelsen sägs (prop. 1984/85:96 s. 55) bl.a. följande. Det är att märka att ändamålet med vitet enligt vedertagen praxis normalt inte anses ha förfallit, om det är adressaten själv som, efter den tidsfrist som har satts ut för honom, genom sina egna åtgärder har framkallat en situation där vitesföreläggandet inte längre fyller sitt ursprungliga ändamål. Ett typfall är att adressaten utfört den prestation som förelagts honom men gjort detta först efter det att den för honom utsatta tidsfristen har löpt ut. I det fallet skall ju vitet i princip dömas ut, även om det - som strax skall beröras närmare - stundom kan föreligga skäl att jämka vitet. l det fallet att föreläggandet avser en prestation vid en bestämd tidpunkt har naturligtvis inte ändamålet med vitet förfallit enbart av det skälet att denna tidpunkt har passerats.

Lagrådet ansåg (s. 88) att även fallet att föreläggandet väl har iakttagits men att det skett för sent rymdes inom uttrycket att ändamålet med vitet har förfallit. Departementschefen anförde (s. 107) att detta stred mot vedertagen tolkning av uttrycket. Att det i UBL och vissa andra skatteför-

228 Taxeringslagen

fattningar tagits in särskilda bestämmelser om detta synes inte behöva föranleda någon motsvarande reglering i en allmän lag, något som skulle kunna ge upphov till obefogade motsatsslut i tillämpningen. I NTL bör endast tas in sådana bestämmelser om vite som avviker från viteslagen. Vad som sägs i l24§ andra stycket andra meningen GTL följer av de generella reglerna i viteslagen. Vi föreslår därför inte någon särskild reglering i NTL. Till skillnad mot vad som normalt gäller får vitesförelägganden inom skatteområdet inte överklagas (jfr 6 kap. 1 §). Denna brist kompenseras av att föreläggandet i hela dess vidd i stället prövas i mål om utdömande av vitet. Prövningen är då inte begränsad till kontroll av föreläggandets laglighet i sak och form utan den skall även omfatta dess lämplighet. En motsvarighet till l24§ tredje stycket GTL är alltså nödvändig även i framtiden. Vi föreslår att den tas in i 6 kap. 21 § NTL. Enligt 55§ GTL skall anmaning vari vite förelagts delges den som avses med föreläggandet. Vitesförelägganden skall delges även i framtiden men detta kan, i likhet med vad som gäller för punktskatter och prisregleringsavgifter, regleras i förordning. Någon regel är inte nödvändig i NTL.

2§ Den regel som för närvarande finns i 116 e§ GTL och endast avser tilllämpningen av bestämmelserna om särskilda avgifter har generaliserats till att avse tillämpningen av NTL.

3 § Regeln motsvarar 126 § GTL.

4 § Regeln motsvarar 127 § första stycket GTL.

5§ Valet skall förrättas av landstinget. Så är redan i dag fallet beträffande val av TN i särskilt taxeringsdistrikt där mer än en kommun ingår (6 § tredje stycket GTL). Andra stycket har en direkt motsvarighet i 6 § fjärde stycket GTL. Förslaget överensstämmer även med bestämmelserna om val av nämndeman till kammarrätt och länsrätt i 19 § första och andra styckena lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar (LAF).

6§ I paragrafen anges villkoren för valbarhet till ledamot i skattenämnd. Ledamot skall ha rösträtt vid val av kommunfullmäktige. Vidare skall han vara kyrkobokförd i en kommun som ingår i skattemyndighetens verksamhetsområde. Vid en jämförelse med de nuvarande bestämmel-

Taxeringslagen 229

serna i 8 § andra stycket GTL framgår att kravet på svenskt medborgarskap har tagits bort och ersatts med ett krav att ledamoten skall ha rösträtt vid val av kommunfullmäktige (jfr betänkandet Förenklad taxering s. 71). Diskrimineringsutredningen föreslog i sitt delbetänkande (Ds A 1984:6) Om utlänningars rättsliga ställning, att kravet på svenskt medborgarskap för bl.a. ordförande, annan ledamot och suppleant i TN skulle avskaffas och föreslog att den skulle vara behörig som har rösträtt vid val till kommunfullmäktige, dvs. har varit bosatt tre år i landet. Utländska medborgare är samtidigt valbara till kommunala beslutande organ. Kravet på att ledamot skall vara mantalsskriven i kommun som helt eller delvis ingår i taxeringsdistriktet har, i enlighet med vad som gäller enligt 20 § LAF, ändrats till att ledamoten skall vara kyrkobokförd inom skattemyndighetens verksamhetsområde. En åldersgräns på sjuttio år finns för närvarande i GTL vid val till TN. Riksdagen har nyligen beslutat att den nuvarande åldersgränsen i LAF och RB tas bort (prop. 1987/88:l38). Vi föreslår därför inte någon åldersgräns för lekmännen i skattenämnd. I 8 § tredje stycket GTL stadgas att till ledamöter i TN bör utses personer som har insikt i de beskattningsfrågor som ankommer på TN. Det är skattemyndigheten som skall svara för sakkunskapen i de ärenden som behandlas i skattenämnden. Någon särskild regel om att de förtroendevalda ledamöterna bör ha särskilda kunskaper om skattefrågor är därför inte nödvändig i NTL. I nämnden bör finnas kännedom om olika delar av skattemyndighetens verksamhetsområde och om olika grupper av skattskyldiga. Till ledamöter bör därför väljas personer med erfarenhet från olika områden inom samhällslivet. Någon speciell lagreglering om detta har vi inte ansett nödvändig. Det kan förutsättas att valmyndigheterna beaktar förhållandet utan uttryckliga föreskrifter. I GTL finns inte några bestämmelser om yrkeskategorier som diskvalificeras som ledamöter i TN. I 20 § LAF finns en uppräkning av dem som inte får vara nämndemän i allmän förvaltningsdomstol, nämligen tjänsteman vid allmän förvaltningsdomstol, länsstyrelse, LSKM eller under länsstyrelse eller LSKM lydande myndighet, lagfaren domare, åklagare, polisman, advokat eller annan som har till yrke att föra andras talan inför rätta. Nämndeman i länsrätt får inte samtidigt vara nämndeman i kammarrätt. Naturligtvis bör så få grupper som möjligt uteslutas från möjligheten att vara ledamöter i skattenämnden. Nämnden bör ju vara så allsidigt sammansatt som möjligt. Det är därför knappast motiverat att utesluta alla de kategorier som räknas upp i LAF. Endast fyra grupper, nämligen tjänstemän inom skatteförvaltningen eller vid allmän förvaltningsdomstol samt lagfaren domare eller nämndeman vid allmän förvaltningsdomstol bör enligt vår mening diskvaliñceras, eftersom dessa grupper typiskt sett kommer i kontakt med ärendena på sådant sätt att de lämpligen inte bör vara lekmannaledamöter i skattenämnden. Att generellt utesluta andra kategorier anser vi inte motiverat. I andra fall träder jävs-

230 Taxeringslagen

reglernai ll § FL in så att t.ex. en revisor som upprättat deklaration för en skattskyldig ärjävig vid behandlingen av deklarationen i skattenämnden. Bestämmelsen i 6 § tredje stycket motsvarar 8 § fjärde stycket GTL. Skattemyndigheten skall självmant pröva den valdes behörighet. Prövningen bör främst avse de nyvalda ledamöterna och gå ut på en kontroll av att varje nyvald ledamot uppfyller behörighetskraven i första och andra styckena. Däremot kan man knappast kräva att myndigheten skall löpande kontrollera att samtliga behörighetsvillkor för varje ledamot är uppfyllda. Regeln ger dock Skattemyndigheten möjlighet att på förekommen anledning ingripa om behörighetsvillkoren brister. Enligt 7 § förfaller uppdraget om ledamoten upphör att vara valbar. Enligt 10 § första stycket GTL skall överklagande av val av förtroendevalda ske genom kommunalbesvär. Fr.o.m. 1977 gäller generellt att val av förtroendevalda överklagas genom kommunalbesvär enligt 7 kap. l § kommunallagen (SFS 1977:179, prop. 1975/76:64 s. 42). Någon uttrycklig bestämmelse om detta anser vi därför inte vara nödvändig i NTL. Inte heller i RB eller LAF finns någon speciell regel om överklagande.

7§ Första stycket motsvarar 9 § första och andra styckena GTL. Till skillnad mot GTL skall LSKM, inte den som utsett ledamoten, fatta beslut om entledigande av ledamot. Andra stycket kan sägas motsvara bestämmelserna i 9 § fjärde stycket GTL. Om antalet valda ledamöter behöver ökas under mandatperioden kan det finnas behov av en regel motsvarande den i 21 § tredje stycket LAF, nämligen om antalet valda ledamöter ändras så får nytillträdande ledamot utses för kortare tid än tre år. Vi föreslår en sådan regel.

om och kontrolluppgifter Lagen självdeklaration

De bestämmelser i GTL som behandlar uppgiftssky1dighet(20-50 §§) har brutits ut till en särskild lag. I samband därmed har en redaktionell översyn gjorts som bl.a. inneburit att de tabeller som för närvarande finns i 37 § 1 och 8 mom. samt i 39 § 1 mom. GTL har arbetats om till lagregler med sedvanlig utformning. 1 det följande anges vilka bestämmelser i GTL som de nya reglerna motsvaras av (”Nyckel LSK-GTL).

Bestämmelse i LSK Bestämmelse i GTL

1 kap. Bestämmelserna är nya

2 kap. 1 § 22 § 1 mom. första stycket första meningen 2 § första stycket 22§ l mom. första stycket första meningen andra stycket 22 § 2 mom. 3 § första stycket 23 § första meningen samt 24§ 1 mom. första stycket 4§ 31 § 1 mom. 5 § 22 § 1 mom. första stycket 4-6 och andra-fjärde styckena 6 § 22 § 1 mom. femte stycket 7 § 22 § 3 mom. 8 § 22 § l mom. sista stycket 9 § 22 § 1 mom. första stycket 1-3 och 5-6 samt andra stycket 10 § 24 § 2 mom. l 1 § 24 § 3 mom. 12 § 28 § 13 § 25 § 14 § l och 2 25 d § 14 § 3 25§ första stycket 3, undantaget, 28 § första stycket 4, undantaget 15 § 25 c § 16 § 25 a § 17 § 25 b § 18 § 25 e § 19 § 26 § 20 § 26 a § 21 § 27 § 22 § 30 § 1 mom. 23 § 30 § 2 mom. 24 § 30 § 3 mom.

232 Lagen om gälvdeklaratiøn och kontrølluppgmer

Bestämmelse i LSK Bestämmelse i G TL

25§ 38 § 1-3 mom. 26§ 33 § 27§ 31 § 3 mom. 28§ 34§ l mom. 29§ 35 § 30§ 34§ 3 mom. 3l§ 34 § 4 mom. 32§ 34 § 2 mom. första och andra styckena 33§ 34 § 2 mom. tredje och fjärde styckena 34§ 36 §

3 kap. 1 § 37 § l mom. första stycket 2 § 37 § l mom. första stycket 3 § 39 § 5 mom. 4 § 37 § 1 mom. punkterna 1, 2 och 8 5 § 37 § 1 mom. punkt l, undantagen 6 § första stycket 37 § 1 mom. punkt l, första meningen i högerspalten andra stycket 37 § 1 mom. punkt l, fjärde meningen i högerspalten tredje stycket 37 § 2 mom. andra stycket 7 § 37 § 1 mom. punkt l, andra och tredje meningarna i högerspalten 8 § första stycket 37 § 2 mom. femte stycket andra stycket 37 § 1 mom. punkt l, sista meningen före undantagen i högerspalten 9 § första och andra styckena 37 § 2 mom. sjätte stycket tredje stycket 37 § 2 mom. sjunde stycket 10 § 37 § 2 mom. tionde stycket 11 § 37 § 2 mom. tredje stycket 12 § 37 § 2 mom. fjärde stycket 13 § 37 § 1 mom. punkterna 3 b-3 h 14 § 37 § l mom. punkt 3 (första delen) 15 § 37 § l mom. punkt 3 (andra delen) 16 § 37 § 2 mom. nionde stycket 17 § 37 § 6 mom. 18 § 39 § 1 mom. punkt 6 19 § 37 § 1 mom. punkt 4 20 § 37 § 1 mom. punkt 9 21 § 37 § 1 mom. punkt 10 22 § 37 § 8 mom. uppställningen (exkl. undantagen) samt tredje och fjärde styckena

Lagen om .vjälvdeklaration och kontrølluppgmer 233

Bestämmelse i LSK Beståmmelse i GTL 23§ 37 § 8 mom. uppställningen, undantagen 24§ 39 § 1 mom. 3 och 4 mom. 25§ 39 § 1 mom. punkt 4 26§ 39 § l mom. punkt 5 27§ 37 § l mom. punkt 4 a 28§ 43 § 1 mom. första-andra styckena 29 § 43 § 1 mom. tredje stycket 30 § 43 § 2 mom. 31 § 43 § 3 mom. 32 § 43 § 4 mom. 33 § första stycket 39 § l mom. punkt 9 andra stycket 39 § 3 mom. och 51 § tredje stycket 34 § 39 § l mom. punkt 2 35 § 39 § 1 mom. punkt IO 36 § 37 § 1 mom. punkt 3 a 37 § 37 § 1 mom. punkt 5 38 § 37 § 1 mom. punkt 5 a 39 § 37 § l mom. punkt 6 40 § 37 § 1 mom. punkt 7 41 § Delvis ny (jfr vänsterspalten i 37 § l mom. punkterna 5, 6 och 7) 42§ 39 § 1 mom. punkt 7, 39 § 2 mom. och 51 § andra stycket 43 § första-andra styckena 42§ 1 mom. tredje stycket 42 § 2 mom. 44 § 42 § 3 mom. första, andra och sjätte styckena 45§ 42 §3 mom. tredje, fjärde och femte styckena 46 § 42 § 4 mom. 47 § 42 a § l mom. 48 § 42 a § 2 mom. 49 § 41 § 50 § 38 § 4 mom. 51 § 42 § 5 mom. 52 § 30 § 4 mom. 53 § Ny 54 § första stycket 37 § 2 mom. elfte stycket m.f1. lagrum andra stycket 37 § 2 mom. tolfte stycket 55 § 37 § 2 mom. åttonde stycket, 37 § 8 mom. andra stycket 56 § första-andra styckena 37 §4 mom. första stycket m.f1. lagrum

234 Lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter

Bestämma/se i LSK Bestämmelse i G TL

56 § tredje stycket 37 § 4 mom. andra stycket 57 § 37 § 5 mom. m.fl. lagrum 58 § 37 §7 mom. och 8 mom. femte stycket 59 § 37 § 4 mom. tredje stycket 60 § Delvis ny 61 § 44 § 62 § 45 §

4 kap. l § 20 § 2 § 47 § 3 § första stycket 49 § andra stycket Nytt 4 § 2 § 3 mom. andra stycket 5 § första meningen 53 § andra meningen 123 § andra stycket 6 § Ny 7 § 119 § 8 § 120 § första, tredje och fjärde styckena 9 § 120 § andra-fjärde styckena 10 § 121 § ll § första stycket 128 § andra stycket 48 §

1 kap.

1 § l bl.a. lagen om utskiftningsskatt och lagen om vinstdelningsskatt, som omfattas av NTL:s regler (l kap. 1 § NTL), finns särskilda regler om uppgiftsskyldighet. Sådana regler ñnns också i t.ex. de lagar som reglerar avsättningar till olika fonder. Bestämmelserna i LSK är alltså inte uttömmande. Vi har emellertid inte ansett att det är nödvändigt eller lämpligt att föra över alla regler om uppgiftsskyldighet till LSK. Den skulle då bli alltför omfångsrik och svåröverskådlig. Enligt andra stycket tar de särskilda regler som finns i vissa lagar över LSK:s regler.

3§ RSV innefattas inte i begreppet skattemyndighet. Verket har redan i dag befogenhet att meddela förelägganden (18 § andra stycket och 51 §GTL).

2 kap. Reglerna om deklarationsskyldighet (22-36 §§ GTL) har strukturerats om. Deklarationsskyldigheten för fysiska resp. juridiska personer har

Lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter 235

brutits ned i en reglering för vardera kategorin. Reglerna om förenklad självdeklaration har samlats i 10-12 §§. Bestämmelsen i 13 § avser allmän självdeklaration, medan 14-16 §§ gäller för båda deklarationstyperna. RSV har i rapporten (RSV Rapport 1987:7) Ett reformerat uppgiftslämnande föreslagit en särskild lag om räkenskapsutdrag. Mycket talar för att dessa regler i stället bör tas in i ett nytt kapitel i LSK. Bestämmelserna i 20-24 §§ bör då mönstras ut helt eller delvis.

3§ Enligt 23 § GTL har den, som inte är obligatoriskt deklarationsskyldig men likväl anmanats att deklarera, rätt att muntligen lämna erforderliga upplysningar. Vi föreslår inte någon motsvarighet till denna bestämmelse. Reglerna i FL om myndigheternas serviceskyldighet och om muntlig handläggning (4 och 14 §§ FL) torde vara tillräckliga. Vi har genomgående bytt ut ordet anmaning till det modernare uttrycket föreläggande.

3 kap. Reglerna om kontrolluppgiftsskyldighet har grupperats efter vad som kontrolluppgift skall lämnas för. Inom varje grupp regleras först när kontrolluppgift skall lämnas utan föreläggande, därefter uppgiftsskyldighet efter föreläggande.

14§ I 37 § GTL finns olika beloppsgränser för när uppgiftsskyldighet inträder. Vi föreslår inte någon ändring av dessa. Det kan dock vara lämpligt att se över reglerna för att fâ enhetligare beloppsgränser.

22§ Vi föreslår inte någon motsvarighet till 40§ GTL. Efter införandet av generell kontrolluppgiftsskyldighet för räntor är regeln överflödig.

36-41 §§ Dessa bestämmelser motsvarar 37 § l mom. 5-7 GTL. Skyldigheten inträder - utom vad gäller 5 a - i den mån regeringen förordnar enligt kungörelsen (1955:671) om skyldighet i vissa fall att avlämna kontrolluppgifter för inkomsttaxeringen. I (RSV Rapport 1986:7) Ett reformerat uppgiftslämnande har föreslagits att uppgift skall lämnas först efter anmaning. Som skäl anges att dessa kontrolluppgifter för närvarande har ett begränsat värde och med tiden ytterligare skulle förlora i betydelse. RSV har i en skrivelse hemställt att en ändring görs i samband med behandlingen av rapporten. Vi föreslår, i anslutning till nuvarande regler, att uppgiftsskyldigheten behöver fullgöras endast om och i den män regeringen förordnar om det. Efter föreläggande av skattemyndighet skall dock kontrolluppgift lämnas för namngiven person.

236 Lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter

46§ Vi föreslår inte någon ändring av tidpunkterna när kontrolluppgift enligt 43 § första stycket och 44 § första stycket skall lämnas. Det kan dock ifrågasättas om inte även dessa uppgifter bör kunna lämnas den 31 januari.

47§ Reglerna motsvarar 42 a § l och 2 mom. GTL. Kontrolluppgift skall enligt dagens regler lämnas senast den 3l januari under taxeringsåret i den ordning som gäller för att lämna självdeklaration. Eftersom det är fråga om en uppgift till ledning för annans taxering föreslår vi att avlämnande skall ske enligt de regler som gäller för kontrolluppgifter.

57§ Vi föreslår en generell skyldighet för uppgiftslämnare att underrätta den som uppgiften avser.

4 kap.

5 § Se kommentaren till 7 kap. l § NTL.

Lagen om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och

rättigheter

4§ 15 mom. Hänvisningen till 56 § GTL motsvarar 3 kap. 8-14 §§ NTL. Genom den något ändrade dispositionen av bestämmelserna om taxeringsrevision i NTL kommer emellertid även regeln i 58 § GTL om att skattemyndigheten kan förelägga den hos vilken revisionen sker att vid vite fullgöra sina skyldigheter (3 kap. 12 § tredje stycket NTL) att kunna tilllämpas på bevillningsavgifter. Vi har inte funnit någon anledning att göra undantag för denna bestämmelse. 16 mom. Momentet har ändrats i anledning av bestämmelserna i viteslagen. Motsvarande ändringar har gjorts i andra lagar. Se kommentaren till 7 kap. l § NTL. Den nuvarande hänvisningen i tredje stycket till reglerna om vite i 83 § UBL tar inte upp det sjätte stycket i denna paragraf, som stadgar att domstolen vid prövning av anmälan om uttagande av vite även får bedöma om och med vilket belopp vitet hade bort föreläggas. Att ett vitesföreläggande enligt lagen om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter inte får överklagas framgår av hänvisningen till nuvarande 86 § UBL (85 § l mom. UBL i vårt förslag). I likhet med vad som gäller på skatteområdet i övrigt bör i samband med att vitet

Lagen om bevillningsavgyfter 237

döms ut också vitets lämplighet kunna bedömas. Den nuvarande hänvisningen till 83 § UBLjusteras.

6§ LSKM :s beslut överklagas för närvarande enligt många författningar till kammarrätten. Vi har genomgående föreslagit att såväl LSM:s som LSKM:s beslut skall överklagas till länsrätten (se bl.a. UBL, AUL och USAL). En ändring är motiverad även här.

Lagen om utskiftningsskatt

7§ Omprövningsförfarandet i NTL är tillämpligt på ärenden om utskiftningsskatt (1 kap. l § NTL, 9 § femte stycket lagen om utskiftningsskatt). Någon särskild hänvisning till eftertaxeringsreglerna behövs inte. Första meningen i 7 § bör utmönstras.

9§ Någon direkt motsvarighet till 51 § första stycket GTL finns inte i LSK. Det är Skattemyndigheten som skall meddela förelägganden. Den allmänna hänvisningen till LSK:s regler i femte stycket är tillräcklig. Andra meningen i andra stycket kan utgå.

Kommunalskattelagen

3§ Bestämningen av begreppet beskattningsår har justerats så att det aldrig kan gå in på taxeringsåret. Därmed kommer omprövningsperioderna enligt NTL, ML och LPP att överensstämma även för skattskyldiga som har ett räkenskapsår som slutar under januari eller februari. Förslaget utvecklas i avsnitt l0.3.3.

49§ Beslut om grundavdrag för dödsbo skall fattas av Skattemyndigheten som första instans. Den nuvarande särskilda tiden för framställning om grundavdrag har ersatts med den generella omprövningsperioden.

50§ Beslut om avdrag för nedsatt skatteförmåga skall i första hand fattas av skattemyndigheten. För yrkande om avdrag gäller den vanliga femåriga omprövningsfristen.

238 Kommunalskattelagen

62§ I det nya förfarandet är ett beslut om eftertaxering inte en tilläggstaxering, utan ett omprövningsbeslut som innebär ändring i det tidigare taxeringsbeslutet. Den särskilda regeln i 62 § är därför inte längre nödvändig utan bör utmönstras.

75 § 1 och 2 mom. Bestämmelserna upphävs. 75 § l mom. ersätts med en ny förenklad regel i 30 § andra stycket UBL gemensam för de skatter och avgifter som tas ut enligt UBL. Se vidare avsnitt 6.2.3. Regeln i 75 § 2 mom. ersätts med en ny paragrafi UBL, 62 a §, som också är gemensam för de skatter och avgifter som tas ut enligt UBL.

A nvisningama till 35 § De tre sista meningarna i tredje stycket kan utgå eftersom den femåriga omprövningsperioden möjliggör ändring utan särskilda regler.

Lagen om

ersättningsskatt

4§ Skattemyndighet, inte länsrätt, skall som första instans besluta om ersättningsskatt. Taxeringsbeslut skall meddelas av Skattemyndigheten inom den period som enligt nuvarande regler gäller för framställning om taxering hos länsrätten.

50ch6§§ För ersättningsskatt är förfarandereglerna i NTL tillämpliga. Skattemyndigheten skall enligt 4 kap. 18 och l9 §§ NTL vidta de taxeringsátgärder som föranleds av ett omprövningsbeslut eller ett beslut av domstol. De särskilda reglerna i 5 och 6 §§ kan därmed utgå.

7§ Beslut om återbetalning av ersättningsskatt skall fattas av den skattemyndighet som fattat taxeringsbeslutet.

8§ Hänvisningen till NTL medför bl.a. att omprövningsförfarandet och skattetilläggsreglerna blir tillämpliga på ersättningsskatten.

Lagen om arvsskatt och gávoskatt

67 § Se kommentaren till 7 kap. l § NTL.

Lagen om skogsvårdsavgift

2§ Andra stycket upphävs och ersätts med en ändrad lydelse av 27 § l mom. UBL.

3§ 15 § 2 mom. SlL föreslås upphävd och ersatt med en ny bestämmelse i UBL, 62 a §, gemensam för de skatter som tas ut enligt UBL. Skogsvårdsavgift omfattas av UBL:s regler (l § första stycket UBL). I lagen om skogsvârdsavgift finns för närvarande inte några förfaranderegler eller någon hänvisning till GTL. Lagen finns med i uppräkningen i l kap. l § NTL. Det är motiverat med en hänvisning till förfarandeti NTL.

Lagen om statlig inkomstskatt

2§4m0m. Beslut enligt fjärde stycket skall alltid fattas av Skattemyndigheten som första instans. 9 § Beslut om nedsatt skatteförmåga skall fattas av Skattemyndigheten som första instans (jfr 50§ KL). 10 b § Paragrafen föreslås upphöra att gälla eftersom den ersätts av en reglering i 27 § l mom. UBL som är gemensam för alla de skatter och avgifter som avses i l § UBL.

13§ Beslut om eftertaxering är i det nya förfarandet inte en tilläggstaxering utan ett omprövningsbeslut. Bestämmelsen kan därför utgå (jfr 62 § KL och 13 § SFL).

240 Lagen om statlig inkomstskatt

15 § 1 och 2 mom. l mom. föreslås upphävt eftersom reglerna om dödsbobefrielse flyttas till 30 § andra stycket UBL. Bestämmelsen i 15 §2 mom. har ersatts av en ny regel i UBL. Se vidare kommentaren till 62 a § UBL.

Lagen om statlig förmögenhetsskatt

11 § 3 mom. Bestämmelsen ersätts av 27 § l mom. UBL.

13§ Se kommentaren till 13 § SFL. 15 § 1 och 2 mom. l mom. föreslås upphävt eftersom reglerna om dödsbobefrielse flyttas till 30 § andra stycket UBL. Regeln i 15 § 2 mom. ersätts med en ny paragrafi UBL, 62 a §, gemensam för de skatter och avgifter som tas ut enligt UBL.

Lagen

om förhandsbesked i taxeringsfrågor

2§

Ändringarna föranleds främst av att nämnden för rättsärenden vid RSV

förutsätts bli funktionellt fristående i förhållande till verket och kallas rättsnämnden (se avsnitt l2.2.3).

3§ RSV föreslås vara den skattskyldiges motpart vid ansökan om förhandsbesked (se avsnitt l2.2.3).

6§ Paragrafen överensstämmer i sak med nuvarande regel med undantag för att RSV - som en följd av att verket enligt 3 § skall vara den skatt- - beslut om förhandsbesked. skyldiges motpart får rätt att överklaga

11§ Paragrafen föreslås upphävd med hänsyn till att A0 enligt ML avskaffas (se avsnitt l3.3). Den skattskyldiges motpart i förhandsbeskedsärenden blir även för mervärdeskattefrågor RSV.

Lagen om beräkning av statlig inkomstskatt för

ackumulerad inkomst

4§ Handläggning av ärende enligt LSB innefattas i begreppet taxering. Hänvisningen till såväl NTL som LSK innebär inte någon förändring i sak utan följer av att reglerna om uppgiftsskyldighet brutits ut till en särskild lag.

6§ Paragrafen, som behandlar vilandeförklaring av ansökan på grund av att tidigare taxering som inverkar på skatteberäkningen inte har vunnit laga kraft, föreslås upphävd. Beslut om särskild skatteberäkning skall kunna fattas även om taxeringarna inte har vunnit laga kraft (se avsnitt 6.2.l0).

7§ Enligt vårt förslag skall skattemyndigheterna i framtiden besluta om de taxeringsåtgärder som föranleds av beslut av domstol och av skattemyndighet (avsnitt 7.6 och 2l.2.4). Skattemyndigheten skall därvid göra de ändringar av skatteberäkningen för ackumulerad inkomst som kan komma i fråga efter en ändring av den beskattningsbara inkomsten eller underlaget för tilläggsbelopp. Detta följer redan av 4 kap. 18 och 19 §§ NTL. Den särskilda regeln i LSB kan därför utgå.

8§ Paragrafen har anpassats till omprövningsförfarandet i NTL. Enligt första stycket garanteras den skattskyldige alltid en ettårsfrist för ansökan om särskild skatteberäkning från det att förutsättningar för skatteberäkningen föreligger. Det nuvarande andra stycket konsumeras av den femåriga omprövningstiden. Andra stycket i förslaget ger skattemyndigheten möjlighet att besluta om ny skatteberäkning till den skattskyldiges nackdel inom fem år om det visar sig att den tidigare skatteberäkningen grundats på oriktiga förutsättningar.

9§ Bestämmelsen konsumeras av den femåriga omprövningsperioden och föreslås upphävd.

Anvisningarna till 4 § Skattemyndigheten skall besluta om särskild skatteberäkning i första instans. Ansökan måste, enligt de vanliga reglerna i NTL, komma in inom fem år efter taxeringsåret för att prövas om inte 8§ är tillämplig. Att ansökan skall prövas även om den ges in till fel skattemyndighet eller till

242 Lagen om skatt får ackumulerad inkomst

en förvaltningsdomstol framgår av reglerna i 4 kap. NTL. Den särskilda regeln i LSB kan därför utgå.

Uppbördslagen

Våra huvudförslag vad gäller UBL är att AO i uppbördsmål avskaffas, att förenklade regler om anstånd med att betala skatt införs, att institutet bindande förklaring avskaffas och att de olika besvärsgångarna ersätts av en gemensam - beslut av såväl LSM som LSKM överklagas till länsrätten. Därutöver kommer vi med tre förslag som vi anser motiverade av förenklingsskäl, nämligen om avrundning av öretal vid debitering av skatt, om ansvarighet för skatt som påförts avliden person eller dödsbo och om dödsbobefrielse. Reglerna flyttas från de olika skattelagarna till en gemensam och enhetlig reglering i UBL.

3§ Vad gäller avrundning vid debitering av slutlig skatt, se kommentaren under 27 § l mom. För preliminär skatt gäller att B-skatt avrundas nedåt till helt krontal (26 § första stycket). Skattetabellerna för A-skatt anger skattebeloppet i helt krontal. För de mindre vanliga fall då preliminär A-skatt tas ut med viss procent av inkomsten gäller enligt 3 § 2 mom. l sjätte stycket att öretal avrundas uppåt. Denna regel med avrundning uppåt har väckt kritik. Den har mycket liten betydelse för staten och bör ändras så att avrundningen sker nedåt.

22§

Ãndringarna innebär att även LSKM får behörighet att fastställa avgifts-

underlag för egenavgifter (se avsnitt 6.2.5). Med begreppet Skattemyndighet avser vi, liksom i NTL, såväl LSKM som LSM. Enligt 2 § l mom. har begrepp som används i NTL samma betydelse i UBL om inte annat anges.

27§ 1 mom. Vid debitering av skatt avrundas de ingående skatteposterna till helt krontal. Detta sker dock inte på ett enhetligt sätt. Inkomstskatter och förmögenhetsskatt avrundas uppåt eller nedåt till närmaste hela krontal. Underlaget för utskiftningsskatt och ersättningsskatt anges i helt hundratal kronor. Skattesatsen är helt procenttal - 40 resp. 25 % - och till följd härav kan öretal inte uppkomma vid debitering av dessa skatter. För övriga skatter och för avgifter gäller att öretal alltid avrundas nedåt till helt krontal. Detta framgår av denna uppställning.

Uppbördslagen 243

Avrundning av öretal vid debitering av skatt

Lagrum avrundning bort- avrundas förekom-

Statlig inkomstskatt 10 b § SIL Kommunal 27 § 1 mom. UBL inkomstskatt Statlig 11 § 3 mom. SFL förmögenhetsskatt Utskiftnings- 1 § 1 mom skatt lagen om utskiftningsskatt Ersättnings- 2 § lagen om skatt ersåttningsskatt Skogsvårds- 2 § lagen om avgift skogsvårdsavgift Vinstdelnings- 8 § lagen om skatt vinstdelningsskatt Egenavgift 27 § 1 mom. UBL Statlig 6 § lagen om fastighets- statligfastigskatt hetsskatt Skattetillägg 116 r § GTL Försenings- 116 r § GTL avgift Annuitet 27 § 1 mom. UBL Preliminär B-skatt 26 § UBL Preliminär A-skatt - enligt skattetabell - enligt %-sats 3 § 2 mom. UBL

Det oregelbundna avrundningssystemet försvårar skattedebiteringen. Det är till fördel för de skattskyldiga och för skattemyndigheterna om reglerna är enhetliga. I förenklingssyfte föreslår vi därför att öretal alltid avrundas nedåt för alla skatter och avgifter. De särskilda avrundningsreglerna i de lagar som omfattas av UBL kan därmed slopas. Vad gäller avrundning i de fall då preliminär A-skatt tas ut med viss procent av inkomsten, se kommentaren till 3 § 2 mom. l. De statsñnansiella kostnaderna för denna reform kan beräknas enligt följande. Underlaget för statlig inkomstskatt såväl beskattningsbar inkomst - i helt hundratal som underlag för tilläggsbelopp beräknas

244 Uppbördslagen

kronor. Skattesatsen i inkomstskikten är helt procenttal. Öretal uppkommer därför inte vid debitering av statlig inkomstskatt så länge skattesatsen utgör helt procenttal. Underlaget för statlig förmögenhetsskatt anges i helt tusental kronor. Skattesatsen i förmögenhetsskikten är 1,5, 2, 2,5 och 3 °/o. Öretal uppkommer därför inte heller vid debitering av statlig förmögenhetsskatt. Den föreslagna avrundningsregeln innebär därför inte något inkomstbortfall för staten i fråga om statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt. Skattesatsen för kommunal inkomstskatt beslutas av kommun, landstingskommun och kyrklig församling eller samfällighet och är regelmässigt fastställd med öretal, vilket medför att öretal uppkommer vid debiteringen. Antalet debiterade poster uppgår till ca 6 miljoner. Om man antar att hälften av dessa poster avrundas uppåt blir inkomstbortfallet till följd av förslaget ca 3 milj. kr. Statens utbetalning av kommunalskattemedel sker inte med ledning av den debiterade skatten utan på grundval av det totala skatteunderlaget i kommunen multiplicerat med den kommunala skattesatsen (4 och 4 a §§ lagen med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m., SFS 1965:269). Staten svarar således för det beräknade inkomstbortfallet på ca 3 milj. kr.

30§ Skattemyndigheten föreslås få behörighet att som första instans fatta beslut om befrielse från tilläggspensionsavgift enligt första stycket. Förslaget till det nya andra stycket har kommenterats i avsnitt 6.2.3.

Överflyttningen av reglerna till UBL innebär att ärenden om dödsbobe-

frielse fortsättningsvis är att anse som uppbördsärenden.

49 § 1 mom. Reglerna om anstånd med att betala in skatt har utformats enligt det förslag som lades fram i betänkandet Förenklad taxering (s. 151). Såväl LSKM som LSM föreslås få fatta beslut om anstånd. Bestämmelsen har utformats som en generell regel att anstånd kan medges med att betala in skatt, kvarskatteavgift eller ränta som kan antas komma att avkortas. Anstånd kan meddelas ex officio eller på ansökan av skattskyldig.

49 § 2 mom.

Villkoren för anstånd enligt 2 mom. har mildrats. Anstånd kan - utöver de s.k. obillighetsfallen medges i ärenden eller mål som är svårbedömda, antingen på grund av att sakläget är komplicerat eller för att rättsfrågan är oviss. Enligt nuvarande bestämmelser (49§ 2 mom. 4) skall anstånd ges om kvarstående eller tillkommande skatt har påförts på grund av att 3 § lagen (1980:865) mot skatteflykt har tillämpats. Har denna lag tillämpats torde regelmässigt rättsfrågan kunna bedömas som oviss och anstånd kan medges även med den föreslagna utformningen av bestämmelsen.

SOU i988z22 Uppbördslagen 245

49 § 4 mom. Anståndsränta utgår oavsett enligt vilket moment i 49 § UBL anstånd har medgetts. Ett taxeringsbeslut som inte överklagas vinner laga kraft vid utgången av femte året efter taxeringsåret. Att taxeringsbeslutet skall ha vunnit laga kraft kan därför inte behållas som krav för att erlagd ränta skall återbetalas. Det kan inte heller anses motiverat att avvakta ett lagakraftvunnet beslut eftersom överordnad myndighet i det nya systemet endast undantagsvis torde ha anledning att överklaga beslutet. Bifalls den skattskyldiges begäran i omprövningsärendet av Skattemyndigheten skall räntan återbetalas. För det fall den skattskyldiges yrkanden bifalls först av domstol är det däremot lämpligt att ha kvar den nuvarande ordningen att erlagd ränta betalas tillbaka först sedan domen vunnit laga kraft.

49 § 5 mom. Momentet föreslås upphävt. skattetillägg och förseningsavgift inkluderas i begreppet skatt enligt l § UBL. Att anstånd kan medges med att betala in skattetillägg följer därför redan av l mom.

50§ Beslut om anstånd enligt 48 § skall även fortsättningsvis fattas av LSM. Anståndsbeslut enligt 49 § föreslås däremot fattas av den skattemyndighet som fattat taxeringsbeslutet.

62a§ Bestämmelser om ansvarighet för skatt som påförts avliden person eller, såvitt gäller det beskattningsår under vilket dödsfallet inträffade, oskift dödsbo efter honom finns i ett flertal lagar, nämligen 75 § 2 mom. KL, 15 §2 mom. SIL, l5 §2 mom. SFL, 3 §lagen om skogsvårdsavgift och 5 § lagen om statlig fastighetsskatt. För skattetillägg och förseningsavgift, egenavgifter samt annuiteter på avdikningslån, som också innefattas i skatt enligt UBL, finns inte någon motsvarande reglering. Vi begreppet föreslår att de ovannämnda lagrummen upphävs och att det i UBL införs en gemensam reglering som omfattar skatt enligt UBL. Av 27 § 3 mom. sista stycket och 32 § sista stycket framgår att reglerna om dödsbobefrielse även kommer att bli tillämpliga på kvarskatteavgift och respitränta.

72§ RSV kan genom nämnden för rättsärenden enligt nuvarande regler meddela bindande förklaringar i vissa uppbördsfrågor. Institutet utnyttjas ytterst sparsamt. Bindande förklaringar har en så generell karaktär att de bör betraktas som författningar (prop. 1975/762112 s. 63). Möjligheten att meddela bindande förklaringar infördes under den tid dä 1809 års regeringsform gällde. Enligt nya RF kan riksdagen inte delegera sin be-

246 Uppbördslagen

fogenhet att stifta skattelag. De bindande förklaringarna strider således mot nya RF. Förklaringar kan dock meddelas enligt punkt 6 i övergångsbestämmelserna till RF. Enligt den punkten får bemyndigande som beslutats av Konungen och riksdagen gemensamt eller av riksdagen ensam utnyttjas även fortsättningsvis tills riksdagen bestämmer annorlunda. Några nya bemyndiganden torde däremot inte kunna ges. Vi förutsätter i avsnitt 12.2 att rättsnämnden skall bli funktionellt fristående från RSV och fatta beslut i eget namn. Det är tveksamt om en förändring av 72§ som innebär att beslutsbehörigheten förs över från RSV till rättsnämnden är möjlig med hänsyn till RF:s bestämmelser. Institutet har dessutom därför att andra spelat ut sin roll. Vi föreslår fjärde styckena upphävs.

72a§ Paragrafen föreslås upphävd med hänsyn till att AO i uppbördsfrågor föreslås avskaffad (se avsnitt 13.4). Att det allmänna även fortsättningsvis skall kunna överklaga till den enskildes förmån framgår av förslaget till 86 § l mom.

73§ Den nuvarande regeln i 50 § 2 mom. GTL om förvaring av självdeklarationer saknar motsvarighet i LSK, eftersom vi ansett det vara en fråga som inte bör regleras i lag. I konsekvens härmed föreslår vi att andra stycket skall utgå och att regleringen i stället sker genom förordning.

78§ Med begreppet skattemyndighet avser vi, liksom i NTL, såväl LSKM som LSM (2§ l mom. UBL och l kap. 4§ NTL).

83§ Bestämmelsen har justerats på motsvarande sätt som vitesbestämmelserna i NTL (se kommentaren till 7 kap. l § NTL). Någon ändring i sak är inte avsedd.

85 § I mom. Enligt nuvarande ordning överklagas LSM-beslut till LSKM eller länsrätt, medan de LSKM-beslut som är överklagbara överklagas till kammarrätt. innebär - Förslaget att beslut av skattemyndighet oavsett om det har fattats av LSM eller LSKM - till länsrätt. Andra överklagas stycket reglerar vilka skattemyndighetsbeslut som inte får överklagas. Undantagen överensstämmer med dagens regler (85§ lmom. fjärde stycket, 86§ l mom. första stycket UBL). De beslut av LSM, som kan överklagas till LSKM men inte längre, föreslås i stället få överklagas till länsrätt. Länsrättens beslut är däremot inte överklagbart, se 86 b §.

Uppbördslagen 247

86 § I mom. AO-funktionen föreslås avskaffad (se avsnitt 13.4). Överordnad myndighet skall få överklaga underordnad myndighets beslut. begränsning i överklaganderätten motsvarande den som för Någon närvarande finns för AO i fråga om LSM-beslut, kan inte anses motiverad. l UBL finns för närvarande inga bestämmelser om tid för överklagande. FL:s regler gäller därför och överklagandet skall ha kommit in till beslutsmyndigheten inom tre veckor från det klaganden fick del av beslutet. I dag delges AO i uppbördsmål i princip alla beslut som kan överklagas av ombudet (61 § uppbördsförordningen). Ordningen med delgivvilket påtalats av RSV i en skrivelse till ning av beslut är inte praktisk, Regeringen har överlämnat skrivelsen till oss för att överväregeringen. gas inom ramen för vårt arbete. AO delges beslut i en mängd ärenden som avser bagatellbelopp och som AO i praktiken inte har någon möjlighet att sätta sig in i. Tiden för för det allmänna bör därför inte knytas till delgivningen av överklagande beslutet utan till beslutsdagen. Den överordnade myndigheten bör själv stora avgöra vilka beslut den vill ta del av, t.ex. beslut som avser mycket belopp, svåra rättsfrågor eller tillämpningen av ny lagstiftning. Regler, för överordnad att föreskriva vilka som möjliggör myndighet typer av beslut den skall tillsändas, bör tas in i uppbördsförordningen. Tiden för bör även fortsättningsvis vara tre veckor. överklagande

86b§ Denna nya paragraf reglerar vilka beslut som kan överklagas till länsrätt men inte längre. Dessa beslut motsvaras av de LSM-beslut som enligt nuvarande regler kan överklagas till LSKM men inte längre (85 § l mom. andra stycket, 86 § l mom. första stycket).

86c§ LSKM föreslås - liksom i taxeringsmål - vara den skattskyldiges eller arbetsgivarens motpart vid överklagande. RSV för det allmännas talan i regeringsrätten. Bestämmelsen motsvaras av 6 kap. 12-14 §§ NTL beträffande taxeringsmål. Se vidare avsnitt 13.4.

Skogskontolagen

1§ Den skattskyldige är enligt förslaget garanterad en sexmånadersfrist f rån meddelandet av beslutet om att rätt till skogsskadeuppskov inte föreligger för att framställa yrkande om uppskov för insättning på skogskonto.

248 S kogskontolagen

5§

Ändringen föranleds bl.a. av att bestämmelserna om deklarations- och

uppgiftsskyldighet brutits ut från NTL och bildat en egen lag, LSK.

Lagen om sjömansskatt

30§

Ändringarna i första och andra styckena utgör anpassningar till vad som

föreslås beträffande vitesreglerna i UBL och NTL. Se kommentarerna till 7 kap. l § NTL. Den nuvarande hänvisningen i tredje stycket till 83 § UBL har justerats.

Lagen om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen om allmän försäkring

1 § Enligt riksdagens principbeslut skall även LSKM fatta beslut om PGI. 2§

Ändringen innebär inte någon förändring i sak, utan föranleds av det

nya taxeringsförfarandet och att TN avskaffas. Beslut om eftertaxering innebär i den nya ordningen en ändring i taxeringsbeslut, inte en tilläggstaxering, och behöver därför inte anmärkas särskilt i lagtexten.

6§ Bestämmelsen har utformats efter mönster från 3 kap. 2 § NTL. Se kommentaren till denna paragraf.

8a§ Bestämmelsen motsvarar 4 kap. 8 § första stycket, 9 § första stycket och ll § första stycket NTL. Reglerna om omprövning lappar delvis över bestämmelsen om ändring enligt 7 §.

11§ Den nuvarande ll § struktureras om och innehållet fördelas på flera paragrafer. Vi föreslår att - i samstämmighet med taxeringsförfarandet - den försäkrade skall kunna överklaga omprövningsbeslut hos länsrätten. Tiden för överklagande föreslås överensstämma med den enligt NTL. RFV kan överklaga även ej omprövade beslut (jfr 6 kap. l § NTL).

av pensionsgrundande inkomst 249 Lagen om beräkning

12§ Den nuvarande 12 § har flyttats till 15 §. Innehållet i förslaget till ny 12 § motsvarar nuvarande ll § andra stycket fjärde-sjätte meningarna och tredje stycket.

13§ att även RSV skall kunna överklaga beslut om beräkning av Förslaget PGI har kommenterats i avsnitt 13.5.

14§ Denna nya paragraf motsvarar nuvarande ll § sista stycket.

15§ Bestämmelsen motsvarar nuvarande 12 §.

Lagen om förlustavdrag

1§ Som vi utvecklat i avsnitt 6.2.6 anser vi att en förlustdeklaration skall behandlas som en vanlig deklaration och att förlusten skall bestämmas för förluståret taxeringsbeslut. Ett sådant taxeringsbeslut skall genom de vanliga förfarandereglerna t.ex. vad gäller omprövning och följa överklagande.

2§ Vi föreslår en uppjustering av beloppsgränsen för när rätten till förlustavdrag bortfaller (se avsnitt 6.2.6).

5§ Yrkande om förlustavdrag bör framställas i deklarationen. Genom den femåriga omprövningsperioden är det dock möjligt att under fem år efter taxeringsáret begära omprövning och yrka förlustavdrag.

11§ Reglerna om följdändring i NTL ger Skattemyndigheten möjlighet att ändra i taxeringsbeslut för andra taxeringsår, t.ex. när en tidigare bestämd förlust minskas genom ett omprövningsbeslut och förlustavdrag vid senare års taxeringar behöver justeras. Ett ändrat taxeringsbeslut kan också t.ex. innebära att den tidigare bestämda förlusten fastställs till ett högre belopp. Genom bestämmelsen i denna paragraf kan den skattskyldige även efter femársperiodens utgång

250 Lagen ømfärlustavdrag

begära att taxeringsbeslut för andra taxeringsår ändras i motsvarande mån.

12§ Bestämmelsen kommenteras i avsnitt 6.2.6. Den ger möjlighet att vägra avdrag för förlust, trots att avdraget håller sig inom ramen för den tidigare bestämda förlusten och tiden för omprövning av förlustårets taxering till den skattskyldiges nackdel har gått ut. Förutsättningarna är att den skattskyldige lämnat oriktig uppgift som medfört att förlusten bestämts till för högt belopp och att Skattemyndigheten fått kännedom om detta först sedan omprövningsperioden gått ut. Avdrag kan då vägras men endast till den del det omfattas av den oriktiga uppgiften. Regeln ger däremot ingen rätt att riva upp och ändra taxeringsbeslutet för förluståret.

Anvisningarna till 2 § Första stycket utgår till följd av att förlusten skall bestämmas vid förlustårets taxering, se avsnitt 6.2.6.

Lagen om inkomstbeskattning av ñdeikommissbo, m.m.

30ch4§§ Beslut föreslås fattas av skattemyndighet i stället för av länsrätt. Fråga om tillämpning av lagen bör följa reglerna om beslut, omprövning och överklagande i NTL. De särskilda reglerna i 3 § om beslutsbehörighet m.m. är därför inte längre nödvändiga och 3 § kan utmönstras.

5§ Skattemyndigheten, inte länsrätt, skall göra den ändring i taxeringsbeslut som föranleds av beslut enligt 2 §. Detta följer av reglerna om taxeringsâtgärder i 4 kap. 18 och 19 §§ NTL. Vi föreslår därför att 5 § utgår.

Folkbokföringslagen

De föreslagna ändringarna har kommenterats i avsnitt 13.9.

Lagen om mervärdeskatt

22a§ Reglerna om anstånd med att lämna deklaration finns för närvarande i en särskild förordning, förordningen (l982:24) om anstånd med att lämna deklaration för mervärdeskatt. På taxerings- och punktskatteomrâde-

Lagen om mervärdeskatt 251

na är däremot anståndsreglerna intagna i förfarandelagarna i direkt antill bestämmelserna om deklaration och deklarationstider. Av slutning förenklingsskäl är det fördelaktigt med en likartad reglering på de tre områdena och att reglerna om deklarationsinlämnande samlas. Även våra förslag i avsnitt l0.4.2 om att beslut om anstånd skall överklagas till länsrätt i stället för till RSV motiverar denna överflyttning av reglerna till en ny paragraf i ML. Den särskilda förordningen om anstånd föreslås upphävd.

26§ De tre första styckena har utformats efter mönster från 3 kap. 5 § NTL. Se kommentaren till denna paragraf. l ett nytt fjärde stycke hänvisas till NTL:s regel om befrielse från skyldighet att förete handling eller lämna motiven till denna bestämmelse, se kommentaren till uppgift. Angående 3 kap. 6 § NTL.

30§ Vi föreslår för mervärdeskatt utformas i enatt beskattningsförfarandet lighet med taxeringsförfarandet. Som framgår av kommentaren till 32 § föreslås att fastställelsebeslut skall anses vara fattat i de fall skatten för närvarande anses vara fastställd utan att beslut fattats. LSKM föreslås kunna fatta tre typer av beskattningsbeslut: fastställelsebeslut (motsvarande grundbeslut i NTL), omprövningsbeslut och beslut om skattebei NTL). Ett fastställelsebeslut skall räkning (beslut om taxeringsätgärder meddelas för varje redovisningsperiod. Det meddelas i enlighet med deklarationen, om deklaration har lämnats, eller till noll kronor (32 §). Andra upphävt, eftersom det av 32 § framgår att faststycket föreslås ställelsebeslut skall fattas enligt deklarationen. Tredje stycket upphävs, eftersom det aldrig i ett fastställelsebeslut kan bli fråga om skönsbeskattning.

32§ Förslaget har kommenterats i avsnitt 10.3.2. Andra meningen i andra stycket har utformats efter mönster från 4 kap. 2§ andra stycket LPP. Kommer en mervärdeskattedeklaration in för sent måste LSKM för närvarande i princip fatta ett särskilt beslut om fastställelse och underrätta den skattskyldige om detta. I prop. l983/84z7l (s. 96) föreslog departementschefen att skatten vid en för sen punktskattedeklaration skall anses beslutad till noll kronor till dess deklaration kommit in eller nytt beslut har meddelats. Inkommer deklarationen med några dagars försening får skatten anses beslutad enligt deklarationen utan att något särskilt beslut meddelas och utan att den skattskyldige behöver underrättas. Vi föreslår motsvarande ordning även för mervärdeskattens del.

252 Lagen om mervärdeskatt

33§ Bestämmelserna i 33-40 b §§ har utformats efter mönster från reglerna om taxeringsbeslut i 4 kap. NTL. Denna paragraf har sin motsvarighet i 4 kap. 8 § NTL. Första stycket avser bl.a. att understryka att omprövningen gäller en fråga i beslutet och inte, som hittills varit fallet, storleken av den fastställda skatten. Den skattskyldiges begäran om omprövning kan även innebära att ytterligare skatt skall betalas in till statsverket. Andra stycket ger LSKM rätt att underlåta att fatta ett omprövningsbeslut på eget initiativ om beslutet skulle ändra den fastställda skatten i endast ringa mån. RSV bör utfärda föreskrifter i frågan. Begär en skattskyldig omprövning är LSKM däremot skyldig att fatta ett omprövningsbeslut även om den fastställda skatten ändras helt obetydligt. LSKM är skyldig att på begäran ompröva varje fråga som kan ha betydelse för beskattningen eller i annat ekonomiskt hänseende, även om det inte påverkar den för redovisningsperioden fastställda skatten. Som framgår av 38 § föreslås att det nuvarande beloppskriteriet för efterbeskattning slopas.

34§ Paragrafen motsvarar 4 kap. 9 § NTL. Nuvarande 34 § första stycket har flyttats till en ny paragraf, 40 c §. Andra stycket föreslås upphävt (se kommentaren till 40 c §). Omprövningsfristen är för den skattskyldige sex år efter utgången av det kalenderår beskattningsåret gått till ända. Den skattskyldiges begäran måste komma in inom sexårsperioden. LSKM kan dock meddela beslutet efter fristens utgång. Flera omprövningsbeslut kan fattas under fristen, även avseende samma fråga och redovisningsperiod. Har en sak beträffande viss redovisningsperiod prövats av domstol kan samma sak för samma redovisningsperiod däremot inte prövas av LSKM.

35§ Bestämmelsen avser följdändringar och motsvaras av 4 kap. 10 § l NTL. Den har kommenterats i avsnitt l0.3.3.

36§ Tar LSKM själv upp en fråga om ändring skall beslut till den skattskyldiges fördel meddelas senast under sjätte året och beslut till den skattskyldiges nackdel senast under andra året efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret gått till ända. Har den skattskyldige inte lämnat någon deklaration gäller en speciell tidsfrist. I dag räcker det att LSKM väcker fråga om beslut inom sex år. Det fordrar att ifrågasatta beslut i slutet av perioden delges den skattskyldige. I likhet med vad vi föreslår i 4 kap. ll § första stycket NTL menar vi att beslut på LSKM:s initiativ också måste meddelas inom perioden. För att ett beslut skall anses meddelat måste det ha lämnats för expediering.

Lagen om mervärdeskatt 253

För de fall den skattskyldige lämnar in sin deklaration för sent, eller inte alls ger in någon deklaration, finns en särskild regel i första stycket till den skattskyldiges nackdel kan sista meningen. Omprövningsbeslut då fattas inom två år från det deklarationen kom in till LSKM utan att förutsättningarna för efterbeskattning föreligger, men inte senare än sex år efter beskattningsåret. Följdändringsbeslut till den skattskyldiges fördel får enligt andra stycket fattas även efter den tidsfrist som anges i första stycket. Att även följdändringsbeslut till den skattskyldiges nackdel får fattas efter tvåårsperioden framgår av 39 § andra stycket.

37§ Den nuvarande bestämmelsen i 37 § omfattas av 41 § i vårt förslag. Omprövningsbeslut till den skattskyldiges nackdel efter tvåårsperiodens utgång är efterbeskattningsbeslut. Sådana beslut får fattas om vissa förutsättningar är uppfyllda. Begreppet efterbeskattning får en annan och vidare innebörd än hittills genom att LSKM:s möjligheter att på eget initiativ

ändra ett beslut till den skattskyldiges nackdel efter tvåårsperioden inne-

fattas i begreppet efterbeskattning. Eftersom efterbeskattningsbesluten är en typ av omprövningsbeslut krävs inte längre den dubbelreglering” som hittills varit nödvändig på grund av att efterbeskattningsbesluten har varit en tilläggsbeskattning.

38§ Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar beslut om efterbeskattning får fattas. Första stycket motsvarar den nuvarande 38 §. En förutsättning enligt nuvarande regler är att skatten fastställts till för lågt belopp eller återbetalats till för högt belopp till följd av den oriktiga uppgiften. Att efterbeskattningsbesluten är till den skattskyldiges nackdel framgår av 37 §. Regeln har därför formulerats så att uppgiften skall ha föranlett att beslutet blivit oriktigt. Det nya andra stycket motsvarar 4 kap. l4§ första stycket l NTL. Bestämmelserna om besvär i särskild ordning föreslås upphävda. Det innebär att även det allmännas möjlighet till extraordinära besvär till den skattskyldiges nackdel när beskattningen blivit oriktig på grund av uppenbart förbiseende (56 § fjärde stycket) utmönstras. I likhet med förslaget till 4 kap. 14 § första stycket 1 NTL föreslår vi att sådana felaktigheter i stället skall kunna rättas genom ett beslut om efterbeskattning. Efterbeskattningsmöjligheten avses även ersätta det allmännas kvittningsrätt (se avsnitt 7.4.3). Felaktigheten måste avse ett betydande belopp. Ett belopp bör för att vara betydande uppgå till ungefär ett basbelopp. Är det en felaktighet som avser flera redovisningsperioder bör beslut om efterbeskattning kunna fattas även om beloppet per period understiger ett basbelopp. Som framgår av tredje stycket jämfört med 37 § är följdändringar till den skattskyldiges nackdel efter tvåårsperioden efterbeskattningsbeslut.

254 Lagen om mervärdeskatt

Förslaget har kommenterats i avsnitt 10.3.3. Följdändring får göras även efter sexårsfristens utgång (39 § andra stycket). I fjärde stycket slopas det nuvarande kravet på att skatten som skulle ha erlagts skall avse ett mer än ringa belopp för efterbeskattning. Det har ersatts av en generell rätt i 33 § andra stycket för LSKM att avstå från att fatta omprövningsbeslut på eget initiativ när det rör sig om små belopp. Föreskrifter bör utfärdas i administrativ ordning. Även bestämmelserna i de nuvarande tredje och fjärde styckena föreslås slopade och ersatta av regler som gäller alla omprövningsbeslut (40 b och 40 c §§). Detta är möjligt eftersom efterbeskattningsbesluten inte längre skall ha karaktär av tilläggsbeskattning.

38a§ Bestämmelsen motsvarar 4 kap. 15 § NTL. Som framgår av kommentaren till den paragrafen är avsikten att de skattskyldiga inte skall komma i ett sämre läge i det nya förfarandet jämfört med dagens skatteprocess.

39§ Enligt den nuvarande regeln i 39 § får LS KM, utan hinder av bestämmelserna om besvär i särskild ordning, från skatt som skall betalas enligt beslut om efterbeskattning för viss redovisningsperiod avräkna skatt som den skattskyldige kan återfå för annan redovisningsperiod under samma beskattningsår. Har slutligt beslut fattats för den redovisningsperioden kan ju ett nytt fastställelsebeslut till den skattskyldiges fördel inte fattas. l och med att de slutliga besluten avskaffas kan bestämmelsen utgå. Nuvarande 40 §, som behandlar inom vilken tid efterbeskattning får ske, har i likhet med vad som föreslås för motsvarande bestämmelser i NTL, delats upp i två paragrafer. De ”vanliga tidsperioderna har förts till 39 §. Beslut skall enligt första stycket meddelas inom sex år efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått till ända. I andra stycket ges tidsgränser för följdändringsbeslut till nackdel. Även på mervärdeskatteområdet föreslås en yttersta tidsgräns för följdändring i beskattningsbeslut till nackdel för annan skattskyldig. Tredje stycket motsvarar nuvarande 40 § första stycket tredje meningen. Fjärde stycket motsvarar 40 § andra stycket.

40§ De två första styckena i nuvarande 40 § har flyttats till 39 §. l den nya 40 § behandlas tidsperioderna för efterbeskattning vid skattebrott. l övrigt har endast redaktionella ändringar av paragrafen gjorts.

40a§ Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt l0.3.4. Beslut om skatteberäkning motsvarar beslut om taxeringsåtgärder i NTL.

Lagen om mervärdeskatt 255

40b§ Bestämmelsen motsvarar nuvarande 30§ tredje stycket och 38§ tredje stycket.

40c§ Regeln motsvarar nuvarande 34 § första stycket och 38 § fjärde stycket. Eftersom efterbeskattningsbesluten föreslås vara omprövningsbeslut, inte tillägg till tidigare beskattningsbeslut, behövs endast en regel. Enligt nuvarande regler får en ändring av fastställd skatt som berör mer än en redovisningsperiod under beskattningsåret hänföras till den sista redovisningsperioden under beskattningsåret om inte slutligt beslut har meddelats för någon redovisningsperiod under beskattningsåret. I så fall skall skatten hänföras till de rätta perioderna. För den period där slutligt beslut har meddelats kan inte ett nytt beslut om fastställelse fattas. Ordningen med slutliga beslut föreslås avskaffad. Nuvarande 34 § andra stycket kan därmed utgå. Någon begränsning av möjligheterna att hänföra rättelserna till den sista redovisningsperioden under beskattningsåret, t.ex. i det fall beslutet för en redovisningsperiod överklagats till någon del, är knappast motiverad.

41§

Ändringen medför att bestämmelsen är tillämplig på alla beskattnings-

beslut. Den nuvarande regeln i 37 § föreslås därför slopad.

46§ Anståndsreglerna i UBL har utformats enligt det förslag vi lade fram i betänkandet Förenklad taxering (s. 151). Vi föreslår att motsvarande ordning skall gälla för mervärdeskatt.

51§ Första stycket reglerar de beslut som överklagas till länsrätt. Beslut om anstånd med att betala skatt föreslås få överklagas till länsrätt i stället för som för närvarande till RSV. Motiven till förslaget framgår av avsnitt l0.4.2. För att den skattskyldige skall ha rätt att överklaga gäller den allmänna principen att beslutet skall ha gått emot honom (22 § FL). Att RSV kan överklaga även till den skattskyldiges förmån framgår av 55 § jämförd med 6 kap. 15 § NTL.

52§ För beslut som anges i 51 § första stycket gäller en överklagandetid på sex år efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret gått till ända. Motsvarande tid för överklagande gäller också enligt NTL och LPP. Även för beslut om anstånd med att betala skatt kommer den femåriga överklagandetiden att gälla (jfr 8 kap. l och 2 §§ LPP). För de beslut

256 Lagen om mervärdeskatt

som överklagas till RSV gäller FL:s tid för överklagande på tre veckor från det att klaganden fått del av beslutet. De beslut som kan överklagas till RSV måste även fortsättningsvis delges de skattskyldiga. Delgivning av beslut blir i övrigt överflödigt i det nya förfarandet, utom när beslut fattas i anslutning till utgången av sexårsperioden. Vi föreslår därför att det i förordningen (1968:431) om mervärdeskatt tas in en bestämmelse om att delgivning skall ske av beslut som fattas efter den 30juni det sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret gått till ända.

54§ Den allmänna ombudsfunktionen föreslås avskaffad (se avsnitt 13.3). I stället får RSV överklaga LSKM :s beslut. Om den skattskyldige överklagar skall LSKM vara motparti målet (55 §jämförd med 6 kap. 12 § NTL). Tiderna för överklagande överensstämmer i princip med de frister som gäller för LSKM:s beslut på eget initiativ. RSV är alltid garanterad en minsta överklagandetid på två månader från det att beslutet meddelades. RSV skall således i det nya systemet aldrig behöva delges beslut. Som framgår av avsnitt lO.4.l föreslår vi att RSV skall lämna föreskrifter om vilka beslut verket skall underrättas om. På en punkt föreligger det en skillnad i förhållande till LSKM :s möjlighet att fatta beslut på eget initiativ. Ett beslut om efterbeskattning måste överklagas inom två månader från det att LSKM meddelade beslutet. RSV får till skillnad mot skattskyldiga även överklaga fastställelsebeslut.

55§ Bestämmelserna i 6 kap. NTL gäller i tillämpliga delar vid överklagande och handläggning vid domstol av mål enligt ML. Detta innebär att alla regler utom 6 kap. l, 3 och 4 §§ NTL gäller även för mervärdeskatt. Beträffande innebörden av reglerna, se kommentaren under resp. paragraf. Enligt en uttrycklig hänvisning skall vad som sägs i 6 kap. 19 § NTL gälla vid beslut enligt 40 a § ML. Detta innebär att länsrätt får pröva en talan mot LSKM:s beslut enligt nämnda bestämmelse i ML till följd av domstols beslut först sedan domstolens beslut vunnit laga kraft. Skälet är att annars kan det inte garanteras att länsrätten har ett aktuellt underlag.

63§ Vi förutsätter att RSV:s nämnd för rättsärenden skall bli i vart fall funktionellt fristående från RSV och fatta beslut i eget namn. Detta innebär förändringari ML. RSV kan för närvarande genom nämnden för rättsärenden meddela beslut om s.k. bindande förklaringar, en möjlighet som utnyttjas ytterligt sällan. Vi föreslår att RSV :s rätt att meddela bindande förklaringar enligt

Lagen om mervärdesskatt 257

UBL Även rätten att meddela bindande enskall upphöra. förklaringar Beträffande motiven till förslaget hänvisas till komligt ML bör slopas. mentaren under 72 § UBL.

64a§

Ändringen i första stycket föranleds av att LSKM föreslås kunna påföra

skattetillägg på grund av oriktig uppgift i mål om skatt (jfr 64 g §).

64g§ LSKM föreslås få fatta beslut om skattetillägg på grund av oriktig uppskall fattas inom ett år från utgången av den gift i mål om skatt. Beslutet månad då domstolens beslut vunnit laga kraft. LSKM skall inte behöva avvakta att beslutet vinner laga kraft för att fatta beslut om skattetillägg. Tredje stycket föreslås upphävt. I fråga om motiven till förslaget hänvisas till vad som sägs beträffande 116 m § tredje stycket GTL i avsnitt 9.8.

64h§ Andra stycket föreslås utgå. Regeln i 6 kap. 24 § NTL skall genom hänvisningen i 55 § ML tillämpas även på skattetillägg enligt ML.

69§ motsvarar bestämmelserna i 7 kap. l § NTL. Vi hänvisar till Förslaget kommentaren under denna bestämmelse.

74§ Den nuvarande bestämmelsen i 74 § föreslås upphävd. Vilka beslut som skall delges bör regleras i förordningen om mervärdeskatt. Till 74 § har i stället flyttats den nuvarande 64 c §, som har gjorts generellt tillämplig på meddelanden från juridiska personer (jfr 7 kap. 2 § andra stycket NTL).

Lagen om allmänna förvaltningsdomstolar

I8§

Ändringen föranleds av att den skattskyldige enligt 3 kap. 6 § NTL, 26 §

fjärde stycket ML och 3 kap. 3 § fjärde stycket LPP föreslås ha möjlighet att hos länsrätten begära att han befrias från skyldighet att lämna uppgift eller förete handling som han förelagts att lämna eller förete. Se vidare kommentaren till 3 kap. 5 § NTL. Reglerna om kontrolluppgiftsskyldighet har brutits ut från GTL till en särskild lag, LSK.

Förvaltningsprocesslagen

8§ Förslaget har kommenterats i avsnitt 19.3.

35§ Motiven till förslaget har utvecklats i avsnitt 13.

Vägtrañkskattelagen

Förslagen har kommenterats i avsnitt 13.7.

Lagen om för tullar och

betalningssäkring skatter,

avgifter

Förslagen har kommenterats i avsnitt 13.6.

Lagen om med av realisationsvinst uppskov beskattning

9 och 12 §§

Riksdagens principbeslut innebär bl.a. att Skattemyndigheten som första instans skall fatta beslut om uppskov med beskattning av realisationsvinst. Skattemyndigheten föreslås även få behörighet att fatta beslut om efterbeskattning.

14§ Även i det framtida förfarandet bör den skattskyldige ha möjlighet att efter de ordinarie fristema kunna framställa yrkande om uppskov eller ändring i ett tidigare uppskovsbeslut om förutsättningar för uppskov eller ändring föreligger först efter det att taxeringsbeslut har ändrats. Har tiden för omprövning gått ut skall den skattskyldiges framställning ha kommit in till Skattemyndigheten inom sex månader från det taxeringsbeslutet meddelades. I det nya taxeringsförfarandet vinner taxeringsbesluten inte laga kraft gentemot den skattskyldige förrän vid utgången av det femte året efter taxeringsåret. Man kan därför inte längre kräva att taxeringsbeslutet skall ha vunnit laga kraft för att pröva en fråga om uppskov eller ändring i ett tidigare uppskovsbeslut. Skattemyndigheten får genom ett beslut om taxeringsåtgärder (4 kap. 18 och 19 §§ NTL) göra den ändring i uppskovsbeslutet som ett ändrat taxeringsbeslut kan medföra.

Lagen om allmän investeringsfond

I7§ med områden anser vi att även I likhet vad vi föreslagit på andra LSKM till länsrätt i stället för :s beslut enligt lagens 14 § skall överklagas kammarrätt. Länsrättens beslut i sådan fråga bör inte vara överklagbart.

Lagen mot skatteflykt

4§ bör i princip ha befogenhet att fatta beslut i alla upp- Skattemyndigheten Det finns dock ett undantag, nämligen bekommande taxeringsfrågor. slut om tillämpning av lagen mot skatteflykt. Sådana beslut skall fattas av länsrätt som första instans efter framställeller RSV. Även om det i en framtid kan finnas skäl att ning av LSKM innefatta beslut om tillämpning av skatteflyktslagen i skattemyndigheanser vi att det inte finns anledning till en sådan tens beslutskompetens och har nyligen förlängts att tillförändring nu. Lagen är tidsbegränsad fram till utgången av 1989. En lämpas på rättshandlingar som företagits översyn av lagens tillämpningsområde kommer att äga rum. Frågan om beslutskompetensen bör prövas i samband med den (prop. 1987/ 882150 skattebil. 3 s. 30). Undantaget påverkar inte systemet i övrigt eftersom flyktslagen tillämpas mycket sällan. Beträffande om tillämpning av skatteflyktslagen skall, framställning 114 a § liksom hittills, de vanliga reglerna för överklagande gälla. Enligt GTL utöver vad som följer av ll4§ GTL, eftertaxering ske, när skall, är tillämplig. Bestämmelsen rättelse påkallas av att lagen mot skatteflykt infördes i GTL av lagrådet (prop. 1980/81 :17 s. 192). Det på ett förslag meddelande i den fanns enligt lagrådet anledning att, även om oriktigt mening som avses i GTL inte förelåg, medge rättelse genom eftertaxering när skatteflyktsklausulen är tillämplig. Skatteflyktsklausulens praktiska skulle i annat fall bli avsevärt försvagad. Motsvarande regel betydelse bör gälla även i den nya ordningen så att en framställning om tillämpav ning av lagen mot skatteflykt kan göras inom fem år efter utgången taxeringsåret.

Lagen om socialavgifter

5 kap.

1§ Vi har i avsnitt att reglerna om dödsbobefrielse skall sam- 6.2.3 föreslagit manföras till en regel i UBL. Se kommentaren till 30 § UBL.

Lagen om avdrags- och

uppgiftsskyldighet beträffande

vissa

uppdragsersättningar

9§ Uttryck som används i AUL och som förekommer i NTL har samma innebörd som i NTL (3 § AUL). I l kap. 4§ NTL definieras begreppet skattemyndighet som LSM och LSKM. Med skattemyndighet avses således även i AUL såväl LSM som LSKM.

27§ AO i uppbördsmål föreslås avskaffat (se avsnitt 13.4). I stället skall överordnad myndighet ha rätt att överklaga underordnad myndighets beslut. Om ett beslut överklagas av enskild är LSKM motpart. Besluten skall inte delges överordnad myndighet. Tiden för överklagande föreslås räknas från det beslutet meddelades. Den överordnade myndigheten bör själv avgöra vilka beslut den vill ta del av, se kommentaren under 86 § l mom. UBL.

28§ Förslagen har kommenterats i avsnitt 13.4.

30§ RSV föreslås få föra talan i regeringsrätten utan prövningstillstånd (jfr förslaget till 35 § FPL).

31§ I 87 § GTL fanns tidigare en motsvarighet till 3l § tredje stycket. Den upphävdes i samband med att processföringen lades på LSKM som en myndighetsuppgift. Motivet var att det inte borde tillkomma LSKM som också skulle ha hand om processföringen - att få bestämma att av en domstols verkställigheten beslut i taxeringsfrågan skall anstå (prop. 1986/87:47 s. 177). Samma skäl talar för att bestämmelserna i 31 § tredje stycket bör slopas.

Lagen om

vinstdelningsskatt

8§ Andra stycket kan utgå på grund av förslaget i UBL om generella avrundningsregler för skatter som omfattas av uppbördsförfarandet. Se kommentaren till 27§ l mom. UBL.

Lagen om vinstdelningsskatt 261

105 Skattemyndigheten skall besluta om de ändringar i vinstdelningsunderlaget som kan föranledas av ett taxeringsbeslut av Skattemyndigheten eller av domstol. Detta följer redan av bestämmelserna om taxeringsåtgärder i 4 kap. 18 och 19 §§ NTL. Den särskilda regeln i lagen om vinstdelningsskatt kan därför utgå.

Lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter

l kap.

7§ föranleds av att RSV:s nämnd för rättsärenden, som nu med-

Ändringen

delar förhandsbesked enligt de författningar som anges i 1 § första stycket 1, förutsätts bli i vart fall funktionellt fristående från RSV och fatta beslut i eget namn.

2 kap.

10§ Det nya andra stycket motsvarar nuvarande 7 kap. 3 §. Den bestämmelav reglerna om särskilda avgifter. I sen gäller endast vid tillämpning likhet med vårt förslag i NTL och ML (se 7 kap. 2 § andra stycket NTL och 74 § ML) har regeln gjorts generell och föreslås gälla för alla uppgifter som lämnas för juridiska personer.

3 kap.

3§ Bestämmelsen motsvaras av 3 kap. 5 § NTL och 26§ ML. Första och andra styckena har emellertid inte ändrats för att bli helt likalydande med reglerna i NTL och ML. Enligt tredje stycket föreslås att även föreläggande enligt andra stycket får förenas med vite. Angående skälen för detta förslag, se kommentaren till 3 kap. 5 § NTL. En sådan möjlighet fanns tidigare i lagen (l959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning, som upphörde att gälla när LPP trädde i kraft. Motivet till att möjligheten inte infördes i LPP var bl.a. att större enhetlighet skulle skapas mellan de olika skatterna (SOU bestämmelsen i 1981:83 s. 208). Nu talar samma skäl för att återinföra punktskatteförfarandet. I fjärde stycket föreslås att länsrätten på framställning av den skattskall kunna befria honom från skyldigheten att lämna upplysskyldige ning eller förete handling. Motsvarande regel föreslås gälla på mervärde-

262 Lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter

skatte- och taxeringsområdet (26§ fjärde stycket ML och 3 kap. 6§ NTL). Förslaget kommenteras under 3 kap. 6 § NTL.

l4§ Regeln motsvaras av 3 kap. 13 §. Se kommentaren till denna paragraf.

4 kap.

loch2§§ Vi föreslår att punktskatteförfarandet utformas i enlighet med vad vi föreslagit på taxerings- och mervärdeskatteområdena. Skatten anses för närvarande fastställd utan att särskilt beslut meddelas. Vi föreslår att skatten skall fastställas genom fastställelsebeslut för varje redovisningsperiod. Utöver fastställelsebeslut föreslås beskattningsmyndigheten kunna fatta två typer av beskattningsbeslut, nämligen omprövningsbeslut och beslut om skatteberäkning. Motsvarande beslut på taxeringsområdet är grundbeslut, omprövningsbeslut och beslut om taxeringsátgärder.

3§ Regeln har motsvarigheter i 4 kap. 8 § NTL och 33 § ML. Reglerna om skattens område föreslås omprövning på den indirekta som framgår av avsnitt lO.3.3 utformas som på taxeringsområdet. Genom första stycket stryks under att varje fråga som har betydelse för beskattningen eller i annat ekonomiskt hänseende är omprövningsbar. Frågan behöver inte ha omedelbar för den fastställda skatten betydelse för perioden. Den skattskyldiges yrkande behöver inte heller gå ut på att få lägre fastställd skatt. Bestämmelsen i andra stycket rätt att ger beskattningsmyndigheten avstå från att fatta ett omprövningsbeslut på eget initiativ när beslutet skulle påverka den fastställda skatten i endast mån. är ringa Regeln tillämplig på alla omprövningsbeslut som myndigheten fattar på eget initiativ, även i nuvarande

efterbeskattningsbesluten. Beloppskriteriet

8 § har mönstrats ut. Begär en skattskyldig omprövning är myndigheten skyldig att fatta ett beslut även om den fastställda skatten ändras helt obetydligt.

4§ Nuvarande 4 § första stycket har flyttats till 15 §. Andra stycket föreslås upphävt, se kommentaren till 15 §. Förslaget motsvarar 4 kap. 9 § första stycket NTL och 34 § första stycket ML. Omprövningsperioden för den skattskyldige är sex år efter utgången av det kalenderår beskattningsåret gått till ända. Det räcker att den skattskyldiges begäran om omprövning kommer in till myndigheten under perioden. Myndighetens beslut kan då fattas efter periodens utgång. Tar

och 263

Lagen om punktskatter prisregleringsavgyfter

myndigheten upp en fråga på eget initiativ gäller dock att beslut också måste meddelas inom fristen. Myndigheten kan fatta flera omprövningsbeslut avseende samma redovisningsperiod. Även samma fråga kan omprövas flera gånger. En fråga i ett beskattningsbeslut som prövas eller har prövats av domstol kan emellertid inte omprövas av beskattningsmyndigheten.

4a§ Bestämmelsen motsvaras av 4 kap. lO § l NTL och 35 § ML och reglerar - - i myndighetens möjlighet och skyldighet att göra de följdändringar beskattningsbeslut för andra redovisningsperioder som kan följa av ett beslut. Till skillnad mot vad som föreslås för mervärdeskatt och taxering finns i beskattningsbeslut för annan skattingen regel om följdändring skyldig. Skälet till denna skillnad är att i LPP har en möjlighet att göra i andra redovisningsperioder ansetts vara tillräcklig (8 följdändringar bör vara tillräcklig även i det framtida systemet. kap. 12 §). Möjligheten Se vidare avsnitt lO.3.3.

5§ skall beslut Tar beskattningsmyndigheten själv upp en fråga om ändring till den skattskyldiges fördel meddelas senast under sjätte året och beslut nackdel senast under andra året efter utgången av till den skattskyldiges under vilket gått till ända. Ett beslut det kalenderår beskattningsåret anses normalt vara till den skattskyldiges fördel om det innebär att den fastställda skatten sänks. Har den skattskyldige inte lämnat någon deklaration gäller en speciell tidsfrist. till den skattskyldiges nackdel kan då fattas Omprövningsbeslut inom två år från det deklarationen kom in till beskattningsmyndigheten utan att förutsättningar för efterbeskattning föreligger. andra till Som framgår av paragrafens stycke får följdändringsbeslut den skattskyldiges fördel även fattas efter sexårsperioden. Att även följdtill den skattskyldiges nackdel får fattas efter tvåårsperioändringsbeslut den framgår av 7 § tredje stycket.

6§ Omprövningsbeslut till den skattskyldiges nackdel efter tvåårsperiodens får fattas om vissa förutsättningar är utgång, efterbeskattningsbeslut, får en annan och vidare innebörd uppfyllda. Begreppet efterbeskattning än hittills genom att beskattningsmyndighetens möjligheter att på eget initiativ ändra ett beslut till den skattskyldiges nackdel efter tvåårsperiodens utgång hänförs till efterbeskattningsinstitutet.

7§ Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar efterbeskattningsbeslut kan fattas. I första stycket föreslås den förändringen att den oriktiga

264 Lagen om punktskatter och prisregleringsa vgifter

eller underlåtenheten skall ha medfört uppgiften att beskattningsbeslutet blivit är motiverad

oriktigt. Ändringen av att det redan av 6 § framgår att

det är fråga om beslut till den skattskyldiges nackdel. Det nya andra stycket motsvaras av 4 kap. 14 § första stycket NTL och 38 § andra stycket ML. Bestämmelsen om rättelse av uppenbara felaktigheter i 4 kap. 14 § föreslås upphävd. Rättelse skall i stället ske inom omprövningsförfarandet. I likhet med vad vi föreslagit i NTL och ML anser vi att rättelser till den skattskyldiges nackdel av uppenbara felaktigheter efter tvåårsperiodens skall i form utgång göras av efterbeskattningsbeslut om felaktigheten avser ett betydande belopp. Vi menar att ett belopp för att vara betydande på taxerings- och mervärdeskatteområdena bör uppgå till ungefär ett basbelopp. Motsvarande bör gälla även för punktskatterna. Som framgår av tredje stycket är följdändringar till den skattskyldiges nackdel efter tvåärsperioden efterbeskattningsbeslut. får Följdändring göras även efter sexårsfristens utgång (l0§ andra stycket). Se avsnitt l0.3.3.

8§ Liksom hittills bör på den indirekta skattens område gälla att beslut om efterbeskattning inte skall få meddelas om det med hänsyn till omständigheterna framstår som uppenbart oskäligt. för efterbe- Beloppskravet skattning har slopats. Det är ersatt av en allmän rätt för beskattningsmyndigheten att avstå från att fatta omprövningsbeslut på eget initiativ om det endast i ringa mån skulle ändra den fastställda skatten (3 § andra stycket).

9 §

Se kommentaren under 4 kap. 15 § NTL.

10§ Det nya andra stycket reglerar tidsgränserna för följdändringsbeslut till den skattskyldiges nackdel. Det är för punktskatternas del endast fråga om följdändringar i andra redovisningsperioder för samma skattskyldig.

11§

Ändringen föranleds av att efterbeskattningsbesluten i framtiden inte

skall anses vara ett tillägg till det tidigare beskattningsbeslutet utan en ändring av det tidigare beslutet. Omprövningsbeslutet kommer att avse den skattskyldige, inte hans dödsbo.

I4§ Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt l0.3.4. Beslut om skatteberäkning motsvaras av beslut om taxeringsåtgärder i NTL.

och 265

Lagen om punktskatter prisregleringsavgiyfter

15§ Den nuvarande bestämmelsen om att AO skall underrättas om vissa beav avsnitt l0.4.l anser vi att AO själv skall slut föreslås utgå. Som framgår för sin rätt bestämma vilka typer av beslut han vill få del av som underlag att överklaga. Detta bör regleras i förordningen (1984:247) om punkt-

skatter och prisregleringsavgifter.

Den föreslagna lydelsen av 15 § motsvarar 4 § första stycket och 9 §. Eftersom föreslås vara omprövningsbeslut, efterbeskattningsbesluten inte tillägg till tidigare beslut, behövs endast en regel. nuvarande av fastställd skatt som berör Enligt regler får en ändring under beskattningsåret hänföras till den mer än en redovisningsperiod sista redovisningsperioden under beskattningsåret om inte slutligt beslut under beskattningsåret. I så har meddelats för någon redovisningsperiod fall skall skatten hänföras till de rätta perioderna. För den period slutligt beslut har meddelats kan inte ett nytt beslut om fastställelse fattas. Ordbeslut föreslås avskaffad. Andra stycket i 15 § kan ningen med slutliga därmed av möjligheterna att hänföra rättelserutgå. Någon begränsning under beskattningsåret, t.ex. för na till den sista redovisningsperioden det fall beslutet för en redovisningsperiod överklagats till någon del, är knappast motiverad.

5 kap.

5§ och uppmjukning av anständsreglerna i UBL i Vi föreslår en förenkling med vårt förslag i betänkandet Förenklad taxering (SOU enlighet

punktskatteomrädet. Ett

1985:42 s. 151). Motsvarande regler bör gälla på anståndsbeslut kan även avse ränta, restavgift, skattetillägg och förse-

ningsavgift (l kap. 4 § andra stycket).

6 kap.

1§ föranleds av att RSV:s nämnd för rättsärenden förutsätts bli i

Ändringen

vart fall funktionellt fristående från RSV (se avsnitt 12.2).

7 kap.

1§ föranleds av att beskattningsmyndigheten föreslås kunna fat-

Ändringen

ta beslut om skattetillägg på grund av oriktig uppgift i mål om skatt (jfr 7 §).

266 Lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter

7§ Beskattningsmyndigheten föreslås få fatta beslut om skattetillägg på grund av oriktig uppgift i mål om skatt. Beslutet skall fattas inom ett år från utgången av den månad då domstolens beslut vunnit laga kraft. Myndigheten skall inte behöva avvakta att besluten vinner laga kraft för att få besluta om skattetillägg.

8§ Tredje stycket föreslås utgå eftersom 6 kap. 24 § NTL, som reglerar muntlig förhandling i mål om särskild avgift, enligt 8 kap. 6 § LPP skall tillämpas på särskild avgift enligt LPP.

8 kap.

1§ Fastställelsebesluten är inte överklagbara för de skattskyldiga. Däremot kan AO överklaga även sådana beslut (jfr 51 och 54 §§ ML). Beslut om skatterevision och föreläggande av vite är inte överklagbara.

2§ Den nuvarande 2 § första stycket har flyttats till 5 §. För beslut enligt l § gäller en överklagandetid på sex år. Motsvarande tid för överklagande gäller enligt NTL och ML. Även för t.ex. beslut om anstånd med att betala skatt kommer den sexåriga överklagandetiden att gälla. Delgivning av beslut enligt l § blir inte nödvändigt i det nya förfarandet, utom när beslut fattas i anslutning till utgången av sexårsperioden. En bestämmelse om att delgivning skall ske av beslut, som fattas efter den 30 juni det sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningåret gått ut, bör tas in i förordningen om punktskatter

och prisregleringsavgifter.

3§ Den nuvarande 3 § har flyttats till 4 §. Tiderna för överklagande överensstämmer i princip med de frister som

gäller för beskattningsmyndighetens beslut på eget initiativ. En skillnad

är dock att ett beslut om efterbeskattning måste överklagas inom två månader från det beslutet meddelades. AO är alltid garanterad en minsta överklagandetid på två månader. AO skall således i det nya systemet aldrig behöva delges beslut. Som framgår av avsnitt l0.4.l föreslår vi att AO skall bestämma vilka typer av beslut som han skall underrättas om.

4§ Nuvarande 3 § föreslås flyttad hit med endast redaktionella ändringar. Huvuddelen av bestämmelserna i nuvarande 4 § har utmönstrats. Att

och 267

Lagen om punktskatter prisregleringsavgifter

beslut enligt 3 kap. 14§ inte får överklagas framgår av 6 kap. 8 § NTL, Fastställelsebeslut kan inte som enligt 6 § gäller för punktskatterna. av de skattskyldiga men av AO, vilket framgår av l §. Av l § överklagas att beslut om skatterevision och föreläggande av framgår också indirekt av ansökan vite inte är överklagbara. En regel om att beslut om avvisande inte får överklagas behövs emellertid även fortsättom förhandsbesked ningsvis i LPP.

5§

5 § ersätts av 6 kap. 10 § NTL jämförd med 8 Första stycket i nuvarande FPL:s regler. Den nuvarande 5 § kan kap. 6 § LPP. Andra stycket följer därför utmönstras. Förslaget till ny 5 § motsvaras av 2§ första stycket. till nuvarande 2 § andra stycket föreslås däremot Någon motsvarighet inte eftersom bestämmelsen överensstämmer med FPLzs regler.

6§

Nuvarande 6 § omfattas av bestämmelserna i 6 kap. ll § NTL och kan

därför utgå. I stället föreslås en regel att 6 kap. NTL skall gälla i tillämpliav mål enligt LPP. Detta innebär att 6 kap. ga delar vid handläggningen och 19-24 §§ NTL skall tillämpas för punktskatter- 2, 5, 7, 8, 10, ll, l5-l7 innebörden av bestämmelserna i NTL hänvisas till komna. Beträffande mentaren under resp. paragraf. Part måste framställa ett yrkande om följdändring i ett annat beskatt-

ningsbeslut för att domstolen skall kunna besluta om sådan ändring (jfr 6 Bestämmelsen blir närmast aktuell i de fall som i dag kap. 7§ NTL). för domstol att rätta regleras i 8 kap. l2§ LPP och avser en möjlighet periodiseringsfel (jfr 105 § första stycket tredje punkten GTL). i Huvudregeln i 6 kap. 16 § NTL om att en talan inte får ändras gäller Som ändring av talan anses inte att talan inpunktskatteprocessen. skränks eller att klaganden, utan att frågan som är föremål för prövning i ändras, åberopar en ny omständighet. Ett nytt yrkande får framställas kammarrätt och regeringsrätten inom den tid som gäller för att överklaga beskattningsmyndighetens beslut enligt 8 kap. 2 och 3 §§ LPP, om det för stöder sig på väsentligen samma grund som den fråga som är föremål kan inte ske av överklagandet. l prövning. En beloppsmässig utvidgning till kommentaren till 6 kap. 16 och l7 §§ NTL. Övrigt hänvisas Genom en direkt hänvisning skall vad som sägs i 6 kap. 19 § NTL gälla av talan mot beskattningsmyndighetens bevid kammarrättens prövning slut om skatteberäkning. Detta innebär att kammarrätten får pröva en beslut vunnit laga kraft. I talan mot RSV:s beslut först sedan domstolens annat fall kan inte kammarrätten garanteras ett aktuellt underlag.

8-10 §§

Bestämmelserna avser besvär i särskild ordning och kan utmönstras.

268 Lagen om punktskatter och prisregleringsa vgifter

I1§

Regeln ersätts av 6 kap. l5 § NTL jämförd med 8 kap. 6 § LPP och föreslås därför upphöra att gälla.

12§ Bestämmelsen ersätts av de regler om följdändring som föreslås i 6 kap. 7§ NTL jämförd med 8 kap. 6§ LPP samt 4 kap. 4 a§ och 7§ andra stycket 2 LPP.

13§ Att mål får visas åter till lägre instans följer av allmänna regler. Paragrafen kan därför slopas.

Lagen om uppbörd av från socialavgifter arbetsgivare

30 och 32 §§

AO enligt UBL föreslås avskaffad. Överordnad myndighet föreslås i stället få rätt att överklaga underordnad myndighets beslut, medan LSKM är motpart när den enskilde överklagar. Motsvarande ordning föreslås gälla enligt USAL (avsnitt l3.4).

44§ I de fall RSV fattar beskattningsbesluten har vi inte föreslagit någon ändring i de nuvarande AO-funktionerna. AO för sjömansskatt, kupongskatt och punktskatter påverkas således inte av våra förslag.

50§ Samtliga beslut föreslås hos länsrätten. LSKM överklagas får överklaga LSM:s beslut. Beträffande det allmännas processföring på arbetsgivaravgiftsområdet, se avsnitt 13.4. Beslut skall inte delges LSKM, utan överklagandetiden för det allmänna föreslås vara tre veckor från det beslutet meddelades, se kommentaren under UBL. För de 86§ l mom. enskilda föreslås Tiden

inga förändringar. för överklagande skall för dem alltjämt räknas från delgivningsdagen.

52§ Beslut om anstånd enligt UBL och ML föreslås få överklagas till länsrätten men inte längre. Motsvarande ordning bör gälla arbetsgivaravgifter.

53§ Beslut enligt 6 § tredje stycket och 19 § andra stycket får för närvarande överklagas till LSKM men inte längre (50§ första stycket, 52 § första

om uppbörd av socialavginer 269 Lagen

Vi föreslår att LSM :s beslut skall överklagas hos länsrätt. Någon stycket). rätt att överklaga länsrättens beslut är inte motiverad för den typ av beslut det här är fråga om. Samma sak bör gälla anståndsbeslut enligt 54 §.

53a§ Se avsnitt 13.4.

om statlig fastighetsskatt Lagen

5§ Bestämmelsen i 15 § 2 mom. SIL föreslås upphävd och ersatt med en ny regel i UBL, 62 a §, gemensam för de skatter och avgifter som tas ut enligt UBL. Fastighetsskatt omfattas av UBL:s regler (l § första stycket UBL).

Den nuvarande 5 § kan därför utgå. (Se kommentaren under 62 a §

UBL.)

6§ Den nuvarande 6 § föreslås ersatt av en ändrad lydelse av 27 § 1 mom.

UBL. (Se kommentaren till denna paragraf.)

omfattas av reglerna i NTL (l kap. l § Lagen om statlig fastighetsskatt Det är därför motiverat med en hänvisning till NTL:s regler. NTL).

Bilaga

Översikt över

överklagandetider

Nuvarande ordning Várt förslag

Året efter taxeringsåret 31 dec 5:e 2 mån från Lagrum

året efter delfáende 28 3 l 30 31 eller taxeringsfeb maj juni dec året beslut

I. Taxering A . Skattskyldiga: Skattskyvldiga/

taxerings- X 72 a § TL försäkrade: rättelse 5 år efter ordinarie besvär X X 76 § TL taxeringsåret eo-besvär X2 X 99, 100 §§ TL eller, för beslut avdrag för ned- X 50§ 2 mom. KL som fattas efter satt skatteförm. mfl. 30 juni 5:e áret dödsbobefrielse* 75 § I mom. efter taxerings- KL m.f1. året, 2 mån från grundavdrag för X 49 § KL delfáendet av dödsbo beslutet. ansökan om sär- X3 Anv. till skild skatteber. 4 § LSB Det allmänna: eo-besvär p.g.a. X Anv.punkt l år efter taxatt livsvarig Iiv- 3 till eringsäret. 5 år ränta upphör 35 § KL efter taxerings- B. LSKM: året vid ordinarie besvär X 76 § TL överklagande eo-besvär X l0l § TL till den skatteftertaxering X4 H5 § TL skyldiges/ försäkrades eo-besvär p.g.a. Anv.punkt 3 förmån och vid att livsvarig liv- till 35 § yrkande att LR ränta upphör KL som första in- C. Kommun: stans skall beordinarie besvär X 76 § TL sluta om efter-

eftertaxering X4 115 § TL taxering. Minsta överklagandetid II. skattetillägg 2 mån från det A. Skatlskyldiga: beslutet medordinarie besvär X X2 X5 116 m § TL delades. eo-besvär X l l6 o § TL B. LSKM:

ordinarie besvär X° l 16 n, l 16 m §§ TL eo-besvär X l 16 0 § TL vid eftertaxering X ll6 n § TL

III. PG] A. Försäkrade: X X X2 X ll § LBP7 B. RFV: X X ll § LBP

Bilaga 271

Nuvarande ordning Vårt förslag

31 dec 6:e 2 mån från Lagrum året efter delfående utgången av eller det kalen- beslut derår besk.året gått till ända

IV. Mervärdeskatt/ Punktskatter A. Skattskyldiga: X 52 § ML, 8 kap. Tiderna för överordinarie besvär överensl § LPP klagande X 55 § ML, 8 kap. stämmer med dem eo-besvär 8 § LPP som gäller för taxering, alltså B. A0: ordinarie besvär X 52 § ML, 8 kap. 6 resp. 2 år l § LPP från utgången av 55 § ML, 8 kap. det kalenderår eo-besvär 8 § LPP under vilket besk.år 40 § ML, 4 kap. gått ut. efterbeskattning 10 § LPP

Om motparten tillstyrker i sak. 3 Eller inom ett år från delfåendet av skattsedeln. “ 1 8 och 9 §§ LSB finns ytterligare frister för ansökan i speciella fall. 4 l 115 § TL finns ytterligare frister för eftertaxering i särskilda fall. 5 Om LSM :s beslut meddelats efter taxeringsåret. Den skattskyldige kan föra talan om skattetillägg så länge den taxering som avgiften avser inte har vunnit laga kraft. ° LSKM kan föra talan om särskild avgift i samband med kvittningsinvändning och till den skattskyldiges förmån så länge taxeringen inte har vunnit laga kraft. 7 av pensionsgrundande inkomst enligt lagen Lagen (1959:551) om beräkning (1962:381) om allmän försäkring. 3 om befrielse ska ll lämnas senast under andra kalenderåret efter Framställning dödsåret.

Statens 1988

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Översyn av urlänningslagstiftningen. A. Kortare väntan. A. Arbelsolycka - olycka eller arbetsmiljöbrott? A. UD.

59ws9w›wNr

Kunskapsöverföring genom företagsutveckling. Samerätt och sameting. Ju. Provning och kontroll i internationell samverkan. l. Frihet från ansvar. Ju. En ny skyddslag. Fö. Sverigeinformation och kultursamarbete. UD. Rätt adress. Fi. Öppenhet och minne. U. . Civil personal i försvaret. Fö.

G355;

Handel med optioner och terminer. Fi. , Översyn av bostadsrättslagen. Bo. Medborgarkommissioucu rapport om svensk vapenexport. SB. l6. SÄPO - Säkerhetspolisens inriktning och organisation. Ju. l7. Reklamskanen. Fi. l8. Rapport av den parlamentariska kommissionen med anledning av mordet på Olof Palme. Ju. 19. U-lands- och biståndsinformalion. UD. 20. En förändrad ansvarsfördelning och styrning på skolområdet. U. 2l. Ny taxeringslag - Reformerad skatteprocess. Del I. Fi. 22. Ny taxeringslag - Reformerad skatteprocess. Del 2. Fi.

Statens

offentliga

utredningar

Systematisk förteckning

Statsrâdsberedningen

Medborgarkommissionens rapport om svensk vapenexport. [15]

Justitiedepartementet

Samerâtt och sameting. [5] Frihet från ansvar. [7] SÄPO- Säkerhetspolisens inriktning och organisation. [16] Rapport av den parlamentariska kommissionen med anledning av mordet på Olof Palme. [18]

Utrikesdepartementet

Kunskapsöverföring genom företagsulveckling. [4] Sverigeinformation och kultursamarbete. [9] U-1ands- och bistándsinformation. [19]

Försvarsdepartementet

En ny skyddslag. [8] Civil personal i försvaret. [12]

Finansdepartementet

Rätt adress. [10] Handel med optioner och terminer. [13] Rek1amskatten.[17] Ny taxeringslag - Reformerad skatteprocess. Del 1.[21] Ny taxeringslag - Reformerad skatteprocess. Del 2. [22]

Utbildningsdepartementet

Öppenhet och minne. [11] En förändrad ansvarsfördelning och styrning på skolområdet. [20]

Arbetsmarknadsdepartementet

Översyn av utläuningsiagstiftningen. [1] Kortare väntan. [2] Arbetsolycka - olycka eller arbetsmiljöbrott? [3]

Bostadsdepartementet

Översyn av bostadsrättslagen. [14]

lndustridepartementet

Provning och kontroll i internationell samverkan. [6]

å i.

rrirx...i›fx.x.f.rl

ilixr

:I:

7337).?

.llfssvv

1... \ . , I

\ . u J ,

.

ALLMÄNNA FÖRLAGET

gw.“._.«.

- BES-TÄLLNXNGARZ ALLMÄNNA FÖRLAGET,KUNDTJÄNST,10647 STOCKHOLM, TEL: 08-739 96 30, FAX: 08-7399548. INFORMATIONSBOKHANDELN, MALMTORGSGATAN5 (v10 BRUNKEBERGSTORG). STOCKHOLM.