Attityder och lagstiftning i samverkan Bilagedelbetänkande. Bilagedel

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

och

lagstiftning

Attityqer

1 SEIIIIVCI

Ett betänkande av Féretagskooperativa utredningen 1996:31

, Ä ,

Statens offentliga utredningar

WW 1996:31

Bil‘ Civildepartementet

och lagstiftning Attityder

i samverkan

Betänkande

av Egretagskooperativa utredningen

Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, pâ uppdrag Regeringskansliets förvaltningskontor. av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den skall på remiss. - som svara Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-405 24 81

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20192-5 Stockholm 1996 ISSN 0375-25OX

Till statsrådet Marita Ulvskog

Genom beslut den 22 december 1994 bemyndigade regeringen chefen för Civildepartementet att tillkalla särskild utredare med uppdrag att en bl. utreda de kooperativa företagsformema är missgynnade i a. om jämförelse med andra Företagsformer och att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde utredningen. Med stöd detta bemyndigande förordnades från den 22 december av 1994 utredaren Anita Harriman särskild utredare. som Som sakkunniga i utredningen förordnades från den 14 mars 1995 departementssekreteraren Bengt Borgström, direktören Per-Olof Jönsson, direktören Per Lind, rådgivaren Elisabeth Mattsson, byråchefen Elisabeth Sundlöf, direktören Kent Torwald och förbundsjuristen Ingrid Uggla. Att experter biträda utredningen förordnades från den 14 mars som 1995 hovrättsassessom Cecilia Bergman, civilekonomen Mats Colvér, departementssekreteraren Yngve Engström, agronomie doktorn Maria Fregidou-Malama, hovrättsassessom Eric Frieberg, departementssekreteraren Tomas Lindman, kammarrättsassessom Maria Lindwall, professorn Jerker Nilsson, ekonomie doktorn Peter Normark, direktören

Marie-Louise Zetterström och projektchefen Annika Åhnberg. Cecilia

Bergman entledigades från utredningen fr. den 1 november 1995 o. m. och efterträddes dag hovrättsassessom Per Sundberg. samma av Till sekreterare förordnades från den l mars 1995 juris kandidaten Olle Stenman. Utredningen har antagit namnet Företagskooperativa utredningen. Utredningen avlämnar härmed betänkandet Attityder och lagstiftning i samverkan. Stockholm i februari 1996

Anita Harriman /Olle Stenman

Innehåll

Förkortningar 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning ll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Fdrfattningsfdrslag 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslag till lag ändring i lagen 1987:667 om om ekonomsika föreningar 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslag till 1995:1570 lag om ändring i lagen

medlemsbanker 35 om . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslag till lag om ändring i lagen

1995:1559 årsredovisning i kreditinstitut om och värdepappersbolag 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslag till lag ändring i kommunalskattelagen om 1928:370 51 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslag till lag ändring i lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt 55 om . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kommittédirektiv 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l Bakgrund 67 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Allmänna kriterier på kooperativt företagande 67 . . . . . . . 1.2 EU:s förhållande till kooperativa företag 72 . . . . . . . . . . . 1.2.1 Allmänt 72 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2.2 Särskilt kommissionens förslag till förordning om om europeiska kooperativa föreningar 73 . . . . . . . . . . . . . . . 1.3 De svenska kooperativa företagsformema en kort historik 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3.1 Allmän lagstiftning ekonomiska föreningar 77 om . . . . . . 1.3.2 Speciallagstiftning 79 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.4 Kooperationen i Sverige 82 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.4.1 Allmänt 82 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.4.2 Lantbrukskooperationen 84 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.4.3 Övrig producentkooperation 87

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.4.4 Konsumentkooperation 89 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.4.5 Bostadskooperation 92 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.4.6 Begravningskooperation Fonus 99 - . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.4.7 De ömsesidiga försäkringsbolagen 99 . . . . . . . . . . . . . . . .

1.4.8 Övrig kooperation 106

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Innehåll

2 Precisering utredningsuppdraget av 121 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Inledning 121

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Några begrepp 122 2.2.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kooperation 122

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.2 Företagsfonner 123

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.3 Missgynnande 124 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.3 Ändringar i aktiebolagslagen 126

Års- . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.4 och koncemredovisning 127

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . g

3 Behandlas l kooperativa företag annorlunda än andra företag 129

. i

3.1 Sammanfattning 129

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Utgångspunkter för utredningen 131 . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.1 Kooperationens förankring och sociala roll 131

. . . . . . . .

3.3 Missgynnande av kooperativt företagande 136 i

. . . . . . . . 3.3.1 Kartläggning 137 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Utredningens slutsatser och förslag 146 . . . . . . . . . . . . . .

4 Kapitalförsöijning 149

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

4.1 Sammanfattning

149 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Allmänna utgångspunkter 151

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.1 Siffror om kooperationens kapitalsituation 159

. . . . . . . . . 4.3 Huvuddragen i gällande rätt 168 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.1 Beskattningen egenkapitalets avkastning av

hos ekonomiska föreningar och dess medlemmar 176

. . . . 4.3.2 Egenkapitalets avveckling 178

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4 Utredningens överväganden 183 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.1 Ekonomiska föreningars organisation 183

. . . . . . . . . . . . .

4.4.2 Överskottsutdelning och annan användning

av

föreningens medel 190

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.4.3 Öppen/sluten förening 200

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.4 Fusion 203 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5 skattefrågor 205

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5.1 Allmänna utgångspunkter 205 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5.2 Föreningens avdragsrätt 207 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.5.3 Beskattning medlem för överskottsutdelning 214

av . . . . . . 4.5.4 Beskattningen emissionsinsater 217 av . . . . . . . . . . . . . . .

4.6 Ömsesidiga bolag 218

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.6.1 Delägarinsats i ömsesidiga bolag 218

. . . . . . . . . . . . . . . . 4.6.2 Utredningens kommentar 221 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.7 Lagen medlemsbanker om 221 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.7.1 Allmänt lagen medlemsbanker om om 221 . . . . . . . . . . . . 4.7.2 Reservfond i medlemsbanker

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll 7

4.7.3 Det primära kapitalets funktion som

riskkapital i kreditinstitut 225 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.7.4 Utredningens kommentar 231 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.8 Ikraftträdande och övergångs-bestämmelser 232 . . . . . . . . .

5 Konkurrenslagstiftningen 233 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Sammanfattning 233 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Bakgrund 234 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.1 Inledning 234 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.2 Gällande rätt 235 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.3 Konkurrensverkets praxis beträffande

ekonomiska föreningar 246 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.4 EU och ekonomiska föreningar 255 . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Kooperativ företagsamhet 270 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.1 Bakgrund 271 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4 Utredningens sammanfattande slutsatser 280 . . . . . . . . . . .

6 Annat missgynnande kooperativa företag 289 av . . . . . . . . . . . . . 6.1 Sammanfattning 289 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Beskattning vinst i försäkringsbolag 292 av . . . . . . . . . . . 6.2.1 Teknisk bakgrund 292 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.2 Missgynnandet de ömsesidiga bolagen 295 av . . . . . . . . . . 6.3 Mervärdesskatt 297 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7 Budgeteffekter 301 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8 Författningskommentarer 303 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förfaltningskommenlarer 303 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Förslaget till lag ändring i lagen 1987:667 om om ekonomiska föreningar 303 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslaget till lag ändring i lagen 1995:1570 om om medlemsbanker 311 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Förslaget till lag ändring i lagen 1995:1559 om om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 313 . . . . . . Förslaget till ändring i kommunalskattelagen l928z3703l5 lag om

Förslaget till ändring i lagen 1947:576 lag om

statlig inkomstskatt 317 om . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Särskilt yttrande 319 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förkortningar

ABL Aktiebolagslagen 1975:1385 BAL Bankaktiebolagslagen 1987:618 BRL Lagen 1991:614 bostadsrättsföreningar om EG Europeiska Gemenskapen EP Europaparlamentet EU Europeiska Unionen FL Lagen 1987:667 ekonomiska föreningar om FRL Försäkringsrörelselagen 1982:713 IKA Internationella Kooperativa Alliansen

KapL Lagen 1994:2004 kapitaltäckning och stora exponeringar

om för kreditinstitut och värdepappersbolag KBL Lagen 1992:1610 kreditmarknadsbolag om KF Kooperativa Förbundet KKL Kommunalskattelagen 1928:370 KL Konkurrenslagen l993:20 LKU Lokala kooperativa utvecklingscentra LMB Lagen 1995:1570 om medlemsbanker LRF Lantbrukamas Riksförbund PRV Patent- och Registreringsverket RSV Riksskatteverket SBC Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation SCB Statistiska Centralbyrån SCE Societe Cooperative Europienne SFS Svensk författningssamling SIL Lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt SLU Sveriges Lantbruksuniversitet VPC Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag

ll

Sammanfattning

Utredningen konstaterar inledningsvis att alla associationsformer skall erbjudas likvärdiga villkor. Först villkoren är likvärdiga är det om möjligt för företagarna att jämföra de olika associationsformemas förtjänster och nackdelar på objektiva grunder. Om det är så att antingen effekterna lagstiftningen för att bedriva viss form av av en företag är sämre eller kunskaper och information någon av de fibreom kommande företagsformema är bristfällig är villkoren inte likvärdiga. Det förda resonemanget har enligt utredningens mening samma nu innebörd riksdagen har uttryckt i samband med sitt uttalande om som denna utredning borde komma till stånd, nämligen att det är helt att oacceptabelt statsmakterna utformning av regelsystem som om genom missgynnar den kooperativa företagsfonnen åstadkommer en styrning bort från denna företagsfonn. För att kooperativa företag skall kunna hävda sig framgångsrikt i dynamisk värld behöver både lagstiftning en och andra regelverk avpassade för för utveckling vara att ge utrymme sorters företag och för att kunna möta nya situationer. av nya

Kooperationens roll i samhället

Av på utredningens initiativ utförda undersökningar framskymtar en uppfattning bland flera de intervjuade, att kooperationen har som en av den ställning på marknaden den förtjänar, dvs. kooperationen är som inte värd större uppmärksamhet än vad den har. De redovisade resultafrån undersökning, bygger på ett bredare och mer ten en annan som kontinuerligt intervjuunderlag tyder dock på positivt omdöme ett mer bland allmänheten. Den omfattning viss associationsform har på som en marknaden kan dock enligt utredningens uppfattning inte utan vidare rättvisande för dess potentiella användbarhet. Utredningens anses vara allmänna bedömning är att kooperativt företagande med fördel skulle kunna användas i större utsträckning än vad som nu sker. Många människor inte tidigare har föreställt sig roll som företagare har som en uppenbarligen kunnat tänka när möjligheten erbjudits att ingå i ett om kooperativt företag. Sistnämnda ståndpunkt bygger utredningen bl.a. på

12 Sammanfattning

de framgångsrika exempel på kooperativt nyföretagande finns i som Sverige och på exempel från övriga Europa. Det förefaller t.ex. som om kooperativa företag skulle kunna utgöra ett verksamt verktyg for öka att antalet småföretag och minska arbetslösheten. Som exempel från Sverige kan nämnas "samhällskooperativ" i Jämtland och turistföretag i Blekinge, Jämtland och Värmland. I många ekonomiskt utvecklade länder utom Sverige är det mycket vanligt banker och andra att kreditinstitut drivs kooperativa företag. I vissa länder, Italien som som och Spanien, är kooperativa företag inom de skilda branscher mest vanliga. De staten bl.a. mycket effektiva i skapa anses av vara att nya arbetstillfällen.

Kooperativa rådgivare runt i landet har de flesta om rapporterat att som tar initiativ till och startar kooperativa företag är kvinnor samt att man når grupper som är icke-traditionella företagare. Detta har också RRV kunnat notera i utvärdering statligt stöd till kooperativ en egen om utveckling. Där konstateras att kunderna i mycket utsträckning stor är kvinnor. I vissa fall till 90 procent. Av det totala antalet kvinnor på upp den svenska arbetsmarknaden finns den övervägande delen inom offentlig sektor. Kvinnor är arbetslösa söker sig därför i första hand till som välfärdstjänstesektor och dvs. branscher i dag inte omsorg som väntas expandera i offentlig regi. Behovet välfärd och sociala tjänster av minskar dock inte, tvärtom. snarare

I en del europeiska länder är kooperationen positivt särbehandlad därför att den anses uppfylla vissa samhälleliga mål. I gengäld kooanses perationen då också ha särskilda skyldigheter samhället och gentemot medlemmarna. Utredningens utgångspunkt de kooperativa är att företagen inte skall framför andra företag. De skall självklart inte gynnas heller missgynnas. För att de kooperativa företagen

ge ekonomiska föreningar, bostadsrättsföreningar, ömsesidiga försäkringsbolag och

medlemsbanker likvärdiga villkor med aktiebolagen har utredningen

föreslagit rad lagändringar i lagen ekonomiska föreningar och i en om

skattelagstiftningen.

Attityder till kooperativt företagande

I fråga attityder till kooperativt företagande behandlas i om som kapitel "Behandlas kooperativa företag annorlunda andra företag" i än konstaterar utredningen på basis de gjorda undersökningarna - av att företrädare for myndigheter och näringsliv i övrigt oftast saknar djupare

Sammanfattning 13

kunskaper kooperation vilket naturligt färgar deras sätt att på om se företagsformen. Samarbete mellan myndigheter och andra organisationer kan förbättra möjligheterna till bättre kunskaper de kooperativa som om företagen bör uppmuntras. Utredningen föreslår också att regeringen i regleringsbrev erinrar berörda myndigheter att de skall iakttaga om opartiskhet vid utformningen informationsmaterial, blanketter och av i alla sammanhang då olika associationsformer behandlas i annars myndigheternas verksamhet. Utredningen kan också med stöd olika av kartläggningar konstatera att läroböcker i gymnasieskolan oftast behandlar de kooperativa företagen mer summariskt än andra typer av företag. Även kooperationen inte direkt motarbetas får den likgiltiga om eller kallsinniga attityden ändå till följd att kooperativt företagande förbises i olika sammanhang. På det sättet kan man tala om att kooperationen för indirekt diskriminering. Utredningen utsätts en framhåller dock att de kooperativa företagen och dess intresseorganisationer har ett eget för att sprida kunskaper och ansvar information sina idéer till allmänheten och myndigheter samt att om skapa kontakter med skolorna.

Kagitalzörsörining

I kapitel "Kapitalförsörjning" behandlas inslag i de civilrättsliga och skatterättsliga lagstiftningama direkt eller indirekt påverkar de som ekonomiska föreningarnas möjligheter att anskaffa erforderligt kapital för verksamheten. Utredningen föreslår ändringar i lagen om ekonomiska föreningar och lagen statlig inkomstskatt. Utredningens om förslag innebär i huvudsak följande.

Ett behov har vuxit fram att organisera den kooperativa företagsamheten i strukturer där bl. ägandet och den kooperativa nya a. affärsverksamheten skiljs i olika juridiska För att möta detta personer. behov verksamhetens kooperativa karaktär går förlorad utan att - föreslår utredningen att ekonomisk förening får bedriva den en kooperativa samhandeln med medlemmarna inte bara direkt i föreningen indirekt i eller flera föreningen helägda dotterbolag. utan även ett av

Av skäl föreslår utredningen att ekonomisk förening inte samma en själv skall behöva bedriva den kooperativa samhandeln med medlemmarna utan får ha till ändamål att främja medlemmarnas kooperativa deltagande i eller flera andra ekonomiska föreningar, om en dess tillgångar uteslutande eller så gott uteslutande består av som

14 Sammanfattning

andelar i den eller de andra ekonomiska föreningarna.

I syfte att underlätta strukturrationalisering

inom vissa branscher föreslås också vissa ändringar i fusionsreglema. Vidare reglerna görs om rätten till medlemskap dispositiva, d.v.s. det överlämnas till föreningen att i stadgarna bestämma rätten till inträde i föreningen. om

I syfte att stimulera medlemmarna bidra till föreningarnas att

kapitalförsörjning föreslås att ekonomisk förening får besluta

en om insatsemission att utdelningsbara vinstmedel genom förs över till medlemsinsatser. Medlem skall tillföras emissionsinsatser i förhållande

till den omfattning i vilken medlemmen deltagit i föreningens verksamhet eller i övrigt tagit denna i anspråk under det senaste avslutade räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår eller i förhållande

till vid det senaste räkenskapsårets utgång inbetalda grund- och överinsatser samt tillgodoförda emissionsinsatser. Emissionsinsats

betalas ut först vid medlemmens avgång föreningen. ur

Beträffande reglerna överskottsutdelning föreslår

om utredningen att

taket för insatsutdelning slopas samtidigt det klargörs

som att fördelningen gottgörelser och kooperativ utdelning av får vara medlemmens samhandel med föreningen inte bara under ett utan flera

räkenskapsår. Insatsutdelning får lämnas även till avgången

medlem på inte utbetalda insatser vilket torde minska medlemmens bindning till

föreningen till förmån för förbättrade konkurrensbetingelser.

Den nuvarande begränsningen i fråga förlagsinsatskapitalets storlek

om i förhållande till annat insatskapital slopas vad gäller förlagsinsatser som tecknas av medlemmar. Vidare öppnas möjlighet en att VPC-registrera förlagsandelar.

Skattereglema till föreningslagens regler anpassas om överskottsutdelning. Det innebär att ekonomisk förening huvudregel en som skall

medges avdrag för överskottsutdelning det

oavsett om är fråga om

kooperativ vinstutdelning, insatsutdelning eller

utdelning på förlagsinsatser. En förening har enstaka som mer än medlemmar som åtnjuter skattefrihet för utdelning därför utdelningen att anses utgöra en

inbesparing i levnadskostnadema, medges dock avdrag för

annan

överskottsutdelning än utdelning på förlagsinsatser endast föreningen

om tillämpar lika rösträtt och är öppen för medlemskap för var och en som söker inträde. Medlem beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet för

överskottsutdelning på sin andel innehavet betingas

om av

Sammanfattning 15

näringsverksamhet. Detta gäller således oavsett medlemmen är om enskild näringsidkare eller juridisk I övriga fall beskattas person. utdelningen i inkomstslaget kapital, det inte är fråga om återbäring om innebär inbesparing i medlemmens levnadskostnader i vilket fall som en utdelningen är skattefri. Som inbesparing levnadskostnader anses av belopp motsvarande statslåneräntan minskad med två dock som mest ett procentenheter multiplicerad med medlemmens omsättning med

föreningen.

Emissionsinsatser tillgodoförs medlem finansieras med som en föreningens beskattade fria kapital. Medlemmen har ingen egna anskaffningskostnad för emissionsinsatsen varför han beskattas för hela beloppet det utbetalas till honom i samband med att han lämnar när

föreningen. Beskattningen sker i inkomstslaget näringsverksamhet eller

kapital beroende på andelen utgör tillgång i näringsverksamhet om en eller inte.

Konkurrenszrågor

kapitel "Konkurrenslagstiftningen" behandlas frågan det finns I om särskilda problem kan uppkomma vid tillämpningen av som konkurrenslagstiftningen på kooperativ samverkan. Utredningen har dock begränsat sig till kooperativ samverkan i ekonomiska föreningar. redovisats i detta kapitel torde dock kunna tjäna till ledning för Det som den konkurrensrättsliga bedömningen kooperativ samverkan i andra av associationsfonner.

Utredningen redovisar genomgång de svenska förarbetena till KL en av på det aktuella området genomgång konkurrentverkets praxis samt en av beträffande ekonomiska föreningar. Vidare har utredningen låtit Kooperativa Institutet undersöka förhållandet mellan kooperativa företag och EU:s konkurrenspolitik. Ett rättsutlåtande har hämtats in från docent Nils Wahl rörande kooperativs rättsliga ställning inom EU:s konkurrensrätt. Utredningen redovisar också företagsekonomisk en vilka effekter kan uppstå affärsverksamhet i analys av som genom kooperativa företag. Såväl effekter för företagen for marknadens som funktion belyses.

Utredningen framhåller bl. att med likvärdiga marknadsförutsättningar a. finns inte några bärande skäl för att behandla de svenska kooperativa företagen vad EG:s rättstillämpning uttryck för. strängare än ger

16 Sammanfattning

Utredningen tvingas dock konstatera att rättsläget alltjämt är oklart och framhåller det angelägna i praxis på att en området nu skyndsamt växer fram, eftersom osäkerheten rättsläget om med stor sannolikhet leder till ekonomiska förluster i form uteblivna

av affärsmöjligheter. Utredningen

uttalar också som sin mening skulle rättsutvecklingen att hos de rättsvårdande myndigheterna i Sverige visa sig slå in på en annan väg än den som EG-dom stolen stakat finns nu ut, starka skäl att se över den

svenska konkurrenslagen.

Ömsesidiga försäkringsbolag

I kapitel "Annat missgynnande ekonomiska av föreningar" behandlar

utredningen två fall där ömsesidiga försäkringsbolag

uppenbarligen missgynnats i förhållande till

försäkringsaktiebolag. Det ena gäller

omvandling obeskattade till beskattat av reserver eget kapital i

skadeförsäkringsbolag. Det andra mervärdeskatt

avser på interna tjänster. Utredningen att så det statsfmansiella anser snart läget tillåter bör det på nytt prövas dessa former om av missgynnanden kan undanröjas genom lagstiftning.

Ikraftträdande och Övergångsbestämmelser

Utredningens betänkande överlämnas till regeringen i mitten av mars

1996. Efter sedvanlig remissbehandling kan arbetet på lagrådsremiss

en påbörjas i regeringskansliet vid månadsskiftet juni/juli 1996. Därmed torde det även förslagen inte enklare - om är av karaktär möjligt - vara för regeringen att lämna proposition till riksdagen en i sådan tid att riksdagen kan fatta beslut i ärendet hösten 1996. Vid angivna förhållanden och att ett genomförande förslagen av är mycket angeläget för de kooperativa företagen förslår utredningen att

ikraftträdandetidpunkten blir redan den första januari

1997. I fråga om

ändringar i skattelagstiftningen innebär det de

att nya reglerna kan tillämpas första gången vid 1998 års

inkomsttaxering.

Författningsförslag

Förslag till Lag om ändring i lagen 1987:667 om ekonomiska

föreningar

föreskrivs i fråga lagen 1987:667

Härigenom om om ekonomiska

föreningar dels att l kap. l 2 kap. 2 3 kap. 1 och 6 §§, 4 kap. 1 och 3 §§, 5 kap. 6 och 7 §§, 7 kap. 4 och 15 §§, 9 kap. 7 10 kap. 2 och 4 samt 12 kap. 4 § skall ha följande lydelse, i dels att i lagen skall införas bestämmelse, 10 kap. l a ny

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. l §

En ekonomisk förening har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intresse ekonomisk verksamhet i vilken genom medlemmarna deltar som konsumenter eller andra förbrukare, som leverantörer, med egen arbetsinsats, att begagna föreningens tjänster, eller genom på annat liknande sätt. För ekonomisk förening är En ekonomisk förening kan även en utmärkande att den uppfyller ha till ändamål att främja särskilda villkor i fråga medlemmarnas ekonomiska om rätten till medlemskap, rösträtt intressen deras delgenom och äverskottsutdelning. Om tagande på sätt som anges i

detta föreskrivs i 7 och första stycket i en eller flera

10 kap. andra ekonomiska föreningar, dess tillgångar uteslutande om

18 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller så gott uteslutande som består av andelar i den eller de andra ekonomiska föreningarna.

En ekonomisk förenings verksamhet kan bedrivas i föreningen eller i ett av föreningen helägt dotterföretag.

2 kap. 2 §

Föreningens stadgar skall ange föreningens firma, den ort i Sverige där föreningens styrelse skall ha sitt säte, ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art, den insats med vilken den insats med vilken varje medlem skall delta i varje medlem skall delta i föreningen, hur insatserna skall föreningen, grundinsats och fullgöras samt i vad mån en hur denna skall fullgöras samt i medlem får delta i föreningen vad mån medlem får delta en i med insats utöver vad han är föreningen med insats utöver skyldig att delta med, vad han skyldig är att delta med överinsats, för det fall att regelbundna eller på särskilt beslut uttaxering om beroende avgifter till föreningen skall förekomma, avgifternas belopp eller de högsta belopp till vilka de får bestämmas, antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer samt eventuella suppleanter, tiden för deras uppdrag samt, om någon av dem skall utses på sätt i denna annat än som anges lag, hur det i så fall skall ske, for det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras befogenhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,

I Senaste lydelse 1987:1247.

F örfattningsförslag 19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

inom vilken tid och hur föreningsstämma skall sammankallas samt hur andra meddelanden skall bringas till medlemmarnas eller fullmäktiges kännedom, vilka ärenden skall förekomma på ordinarie stämma, som 10. vilken tid föreningens räkenskapsår skall omfatta, ll. grunderna för fördelning föreningens vinst samt hur man skall av förfara med föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses, samt 12. för det fall att förlags- 12. för det fall att förlagsinsatser i 5 kap. skall insatser som avses i 5 kap. eller som avses förekomma, vad skall gälla emissionsinsatser som avses i 10 som därom. kap. 1 § skall förekomma, vad a skall gälla för dessa. som

Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inte arbetstagarrepresentanter har utsetts enligt lagen 1987:1245 styrelserepresentation för som om de privatanställda.

3 kap. l §

En ekonomisk förening får inte En ekonomisk förening är öppen vägra någon inträde för medlemskap, om inte annat som

medlem, det inte finns anges i stadgarna.

om särskilda skäl för vägran med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annan orsak.

Styrelsen skall pröva ansökan inträde, inte annat följer av en om om stadgarna. I stadgarna får föreskrivas att inträdesansökan skall göras skriftligen och att ansökningshandlingen skall vara försedd med sökandens bevittnade namnunderskrift.

20 F örfattningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§

Styrelsen skall föra Styrelsen skall föra en en

medlemsförteckning. Denna medlemsförteckning. Denna

skall innehålla uppgift skall innehålla uppgift om om varje medlems och varje medlems och namn namn postadress samt det antal postadress det samt antal medlemsinsatser med vilket han medlemsinsatser med vilket han deltar i föreningen, deltar i föreningen, det sammanlagda beloppet det sammanlagda beloppet inbetalda medlemsinsatser enligt inbetalda grundoch överinden senast fastställda satser samt tillgodoförda balansräkningen, samt emissionsinsatser enligt den summoma av medlems- senast fastställda balansinsatsbelopp efter utgången räkningen, som samt av det räkenskapsår balans- medlemssummoma av räkningen avser har återbetalats insatsbelopp efter utgången som eller högst skall återbetalas det räkenskapsår av balansenligt 4 kap. l och 3 och räkningen om avser har återbetalats tiden för återbetalningama. eller högst skall återbetalas

enligt 4 kap. l och 3 och om

tiden för återbetalningarna.

Medlemsforteckningen kan bestå betryggande lösblads- eller

av kortsystem. Den kan också föras med automatisk

databehandling eller

på annat liknande sätt.

Medlemsförteckningen skall hållas tillgänglig hos föreningen för och

var en som vill ta del den. av

Varje medlem har rätt att på Varje medlem har rätt att på begäran få skriftlig uppgift begäran få skriftlig av uppgift av föreningen sitt medlemskap föreningen om om sitt medlemskap och om de insatser han har och de medlemsinsatser som om som betalt in. han har betalt in eller tillgodofärts insatsgenom emission.

F örfattningsfö rslag 21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

När medlem har avgått har När medlem har avgått har en en han rätt att månader efter han rätt att sex månader efter sex avgången få ut sina inbetalda avgången få ut sina inbetalda medlemsinsatser. Beloppet får grund- och överinsatser samt dock inte överstiga vad tillgodoförda emissionsinsatser. som belöper på honom i förhållande Beloppet får dock inte överstiga till övriga medlemmar vad belöper på honom i av som föreningens kapital enligt förhållande till övriga medlemegna den balansräkning hänför föreningens egna kapital som mar av sig till tiden för avgången. Vid enligt den balansräkning som beräkningen föreningens hänför sig till tiden för avav egna kapital skall bortses från gången. Vid beräkningen av reservfonden, uppskrivnings- föreningens kapital skall egna fonden och förlagsinsatsema. bortses från reservfonden, uppskrivningsfonden och förlagsin-

satsema.

Den avgångne har vidare rätt att i ordning övriga

samma som medlemmar få ut vad belöper på honom av beslutad vinstutdelning. som

Träder föreningen i likvidation inom månader från avgången eller sex meddelas inom tid beslut att försätta föreningen i konkurs, samma om skall den avgångnes rätt att få ut medlemsinsatser bedömas enligt grunderna for reglerna skifte av föreningens tillgångar. om

En medlems rätt enligt första-tredje styckena kan begränsas i stadgarna. Detta gäller dock inte i sådana fall i 7 kap. 15 § tredje som avses stycket eller 12 kap. 4 § andra stycket.

22 F ärfattningsfärslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

En medlem, som deltar i före- En medlem har efter rätt att ningen med högre insatsbelopp uppsägning få ut överinsats utan än han är skyldig att delta med, avgå föreningen. att ur har rätt att efter uppsägning få Beträffande ut uppsägningen samt överslqutande belopp utan att medlemmens få det rätt att ut avgå ur föreningen. Beträffande uppsagda beloppet och hans uppsägningen samt medlem- skyldighet betala tillbaka vad att mens rätt att få ut det uppsagda han har fått ut tillämpas l och 2 beloppet och hans skyldighet att 3 kap. samt 4 § första betala tillbaka vad han har fått stycket. Sexmånadersfristen enut tillämpas l och 2 samt 3 ligt l § skall därvid räknas från kap. 4 § första stycket. Sex- utgången det räkenskapsår av månadersfristen enligt l § skall sedan uppsägningen som har därvid räknas från utgången gjorts slutar efter månad av näst en det räkenskapsår sedan eller den längre tid, högst som sex uppsägningen har gjorts slutar månader, har bestämts i som näst efter en månad eller den stadgarna.

längre tid, högst sex månader,

som har bestämts i stadgarna.

5 kap. 1§

En ekonomisk förening kan i stadgarna föreskriva att, utöver vad som följer 2 kap. 2 § första stycket kapital får av tillskjutas genom särskilda insatser förlagsinsatser och sådana insatser får tillskjutas att även av andra än medlemmar.

Förlagsinsatser får tillskjutas Förlagsinsatser från andra än med högst ett så stort belopp att medlemmar får tillskjutas med summan av gjorda förlags- högst ett så belopp stort att insatser efter tillskottet uppgår summan av sådana förlagstill högst det belopp insatser efter tillskottet som svarar uppgår mot summan av andra då till högst det belopp som svarar inbetalda insatser än förlagsmot summan av andra då

1996:31 F örfattningsförslag 23 SOU

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

.insatser. inbetalda insatser än förlagsinsatser samt tillgodoförda emissionsinsatser.

4§

För varje förlagsinsats skall När föreningen beslutar om att föreningen utfärda ett förlagsinsatser skall tillskjutas förlagsandelsbevis. Beviset skall skall samtidigt villkoren för ställas till viss till insatserna fastställas. Villkoren man, innehavaren eller till viss skall innehålla uppgift om man eller order och innehålla uppgift insatsernas storlek, den rätt till utdelning som om föreningens firma, insats medför, en eller det sätt på vilket utdelning nummer annan beteckning för beviset, skall utbetalas och inlösen skall insatsens storlek, ske, den till utdelning föreskrifter i 2 § rätt som som avses insatsen medför, första stycket, det på vilket utdelning erinran enligt 2 § andra sätt skall utbetalas och inlösen ske, stycket, samt föreskrifter i 2 § huruvida förlagsandelssom avses första stycket, samt bevis skall utfärdas eller om erinran enligt 2 § andra insatserna istället skall stycket. registreras hos Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag enligt bestämmelserna i aktiekontolagen 1989:827.

Förlagsandelsbeviset skall Förlagsandelsbevis skall ställas undertecknas föreningen. till viss person, till innehavaren av Styrelseledamöters eller firma- eller till viss eller order person tecknares namnteckning får och innehålla uppgift om återges tryckning eller på föreningens firma, genom liknande sätt. nummer eller annan beteckning för beviset, samt

24 F örfattningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

de uppgifter framgår som av första stycket 1-5.

6§

Styrelsen skall föra förteck- Styrelsen en skall föra förtecken ning över samtliga förlagsinsat- ning över samtliga förlagsinsatser. Denna kan bestå betryg- fär vilka färlagsandelsbevis av ser gande lösblads- eller kortsystem har utfärdats. Denna kan bestå eller föras med automatisk data- betryggande lösbladsav eller

behandling eller på annat liknan- kortsystem

eller föras med autode sätt. Förteckningen skall in- matisk

databehandling eller på

nehålla uppgift storleken på om annat liknande sätt. En sådan varje förlagsinsats, tidpunk-

om förteckning skall innehålla

uppten for varje insats och den gift om om storleken på varje förrätt till utdelning insatsen lagsinsats, som om tidpunkten för medför. Förteckningen skall hål- varje insats och om den rätt till

las tillgänglig för och

var en utdelning insatsen medför. som som vill ta del den. Förteckningen av skall hållas tillgänglig för och vill var en som ta del av den.

F ö r fö rlagsinsatser registresom rats hos Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag förs istället förteckningen detta bolag. Beav stämmelserna i första stycket gäller även för sådan fören teckning med undantag för att den rätt till utdelning insom satsen medför inte behöver anges i förteckningen.

F örfattningsfärslag 25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Den som innehar en förlagsandel har rätt att få förlagsinsatsen inlöst tidigast efter fem år från tillskottet, om han skriftligen säger upp beloppet minst två år i förväg.

Föreningen får inlösa förlagsinsats tidigast efter fem år från en tillskottet, om föreningen skriftligen säger upp beloppet minst sex månader i förväg.

Föreningen kan också föreskriva att förlagsinsatserna förfaller till betalning vid viss tidpunkt utan uppsägning.

Inlösen enligt denna paragraf Inlösen enligt denna paragraf sker till det belopp utgör sker till det belopp utgör som som insatsens storlek enligt förlag- insatsens storlek enligt förlagssandelsbeviset. Beloppet får andelsbeviset eller, för förlagsdock inte överstiga vad som av insatser registrerats hos som föreningens egna kapital enligt Värdepapperscentralen VPC den senast fastställda balansräk- Aktiebolag, insatsens storlek ningen, utan anlitande av reserv- enligt registreringen. Beloppet fonden eller uppskrivningsfon- får dock inte överstiga vad som den, belöper på andelen i för- föreningens egna kapital enav hållande till övriga förlagsinsat- ligt den senast fastställda balansser. Om föreningen försätts i räkningen, utan anlitande av konkurs på en ansökan görs reservfonden eller uppskrivsom inom ett år efter inlösen, skall ningsfonden, belöper på andelen vad som föreskrivits i 4 kap. 2 § i förhållande till övriga förlagbeträffande återbetalning tilläm- sinsatser. Om föreningen försätts pas i fråga om förlagsinsatsen. i konkurs på ansökan en som görs inom ett år efter inlösen, skall vad som föreskrivits i 4 kap. 2 § beträffande återbetalning tillämpas i fråga om förlagsinsatsen.

26 F örfattningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap. 4 §

Ordinarie föreningsstämma skall hållas inom månader efter sex utgången av varje räkenskapsår. Vid sådan stämma skall styrelsen lägga fram årsredovisningen och revisionsberättelsen i moderförening, samt,

koncemredovisningen och koncemrevisionsberättelsen.

Vid stämman skall beslut fattas om fastställelse resultaträkningen och balansräkningen i av samt,

moderförening, koncemresultaträkningen och koncembalansräkningen,

om dispositioner beträffande vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, om ansvarsfrihet styrelseledamötema och verkställande direktören, samt i andra ärenden som ankommer på stämman enligt denna lag eller stadgarna.

Beslut i en fråga i Beslut i fråga i som avses en som avses andra stycket l-3 skall dock andra stycket l-3 skall dock skjutas upp till en fortsatt stäm- skjutas till fortsatt upp en stämma, om majoriteten eller en mi- majoriteten eller mima, om en noritet som består minst noritet består minst av en som av en tiondel samtliga röstberättiga- tiondel samtliga röstberättigaav av de begär det. Sådan stämma de begär det. Sådan stämma skall hållas minst och högst skall hållas minst och högst en en två månader därefter. Något yt- två månader därefter. Något ytterligare uppskov är inte tillåtet. terligare uppskov inte tillåtet. är

Stämman får dock inte fatta be-

slut 1 andra stycket som avses om det avser äverskottsutdelning med större belopp än vad styrelsen föreslagit eller godkänt, om

inte stämman är skyldig att fatta

ett sådant beslut enligt föreskrift i stadgarna.

F ärfattningsfärslag 27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ett beslut om sådan ändring av Ett beslut sådan ändring om av stadgarna som innebär att stadgarna innebär att en som en medlems förpliktelse att erlägga medlems förpliktelse att erlägga insatser eller avgifter till före- grundinsatser eller avgifter till ningen ökas eller att hans rätt föreningen ökas eller att hans till årsvinst inskränks är giltigt, rätt till årsvinst inskränks är gilom beslutet på den stäm- tigt, beslutet på den senare om senare man enligt 14 § har biträtts av stämman enligt 14 § har biträtts minst tre fjärdedelar av de rös- minst tre fjärdedelar de av av tande. röstande.

Ett beslut om sådan ändring stadgarna innebär att medlems av som en rätt till föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks är giltigt, om beslutet på den senare stämman enligt 14 § har biträtts av samtliga röstande. Detsamma gäller, ändringen innebär inskränkning om i en medlems rätt att återfå insats enligt 4 kap. 1 eller 3 § eller innebär att en medlems utträde ur föreningen försvåras och ändringen skall gälla även dem som var medlemmar i föreningen när frågan avgjordes.

Ett beslut ändring stadgarna i de hänseenden i första om av som avses och andra styckena får inte tillämpas mot medlem inte har en som samtyckt till ändringen och säger sig till utträde föreningen som upp ur inom en månad från det att slutligt beslut fattades eller, beslutet om fattades av fullmäktige, från det att medlemmen underrättades om beslutet. I ett sådant fall får medlemmen, oavsett vad stadgarna föreskriver, utträda ur föreningen vid den utgång ett räkenskapsår av som infaller näst efter månad efter uppsägningen. Vid utträdet har en medlemmen den rätt som enligt 4 kap. l § första och andra styckena tillkommer en avgående medlem.

28 F ärfattningsfärslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

I balansräkningen skall aktier i dotterbolag tas särskild post upp som en bland tillgångarna.

En förenings eget kapital skall En förenings eget kapital skall delas upp i bundet eget kapital delas i bundet eget kapital upp och fritt eget kapital eller och fritt eget kapital eller an- ansamlad förlust. Under bundet samlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas inbe- eget kapital skall tas inbeupp upp talda insatser, reservfond och talda grund- och äverinsatser, uppskrivningsfond. Medlemsin- emissionsinsatser, reservfond satser och fdrlagsinsatser skall samt uppskrivningsfond. Medredovisas för sig. Under fritt lemsinsatser och förlagsinsatser var eget kapital eller ansamlad för- skall redovisas för sig. Unvar lust skall tas fria fonder, der fritt kapital eller upp var eget ansamför sig, balanserad vinst eller lad förlust skall fria fontas upp förlust eller samt nettovinst eller der, för sig, balanserad vinst var förlust för räkenskapsåret. Ba- eller förlust samt nettovinst eller lanserad förlust och förlust för förlust för räkenskapsåret. Baräkenskapsåret tas därvid lanserad förlust och förlust för upp

som avdragsposter. räkenskapsåret tas därvid

upp som avdragsposter.

Fordran på insats får inte tillgång. Redovisningen tas upp som av fullgjorda insatser får göras så att i balansräkningen hela anges insatskapitalet samt hur mycket därav inte har fullgjorts, varefter som skillnaden de betalda insatserna utförs särskild post under - - som en eget kapital.

Om det i en fordrings- eller skuldpost enligt balansräkningen ingår en fordran hos eller skuld till ett dotterbolag eller moderförening, skall en beloppet anges särskilt. Detta får ske inom linjen. Detsamma gäller ifråga om pant och med pant jämförliga säkerheter eller ansvarsförbindelser till förmån för ett dotterbolag eller moderfdrening. en

F örfattningsförslag 29

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap.

Föreningens medel får betalas ut till medlemmarna endast i form av överskottsutdelning, återbetalning medlemsinsatser enligt 4 kap., av utbetalning vid nedsättning medlemsinsatsemas belopp och av utskiftning vid föreningens likvidation.

Med överskottsutdelning i Med överskottsutdelning i avses avses denna lag denna lag gottgörelse i form av efter- gottgörelse i form efterav likvider, återbäringar eller lik- likvider, återbäringar eller liknande som grundas på rörelsens nande grundas på rörelsens som resultat utan att ha räknats i resultat utan att ha räknats in i redovisade årsresultat och redovisade årsresultat,

2. utdelningar från utdelning i form efter-

av

redovisade årsresultat i form likvid, återbäring eller liknande

av medlemsåterbäring eller på utgår i förhållande till den som annat sätt vinstutdelning. omfattning medlem deltagit i föreningens verksamhet kooperativ vinstutdelning, från sådana utdelningsbara vinstmedel som avses i 2 insatsutdelning från sådana utdelningsbara vinstmedel som avses i 2 § samt utdelning på förlagsinsatser från sådana utdelningsbara vinstmedel i 2 som avses

Gottgörelse och kooperativ vinstutdelning enligt andra stycket 2 skall utgå i förhållande till den omfattning medlem deltagit i föreningens verksamhet eller i övrigt tagit denna i an-

språk under ett eller flera räken-

skapsår. Insatsutdelning skall

30 F örfattningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

utgå i förhållande till medlems vid det senaste räkenskapsårets utgång inbetalda grund- och överinsatser samt tillgodoförda emissionsinsatser. Om utdelning

på förlagsinsatser finns bestäm-

melser i 5 kap.

Att stadgarna skall innehålla bestämmelser om användningen av vinst och av behållna tillgångar vid föreningens likvidation följer av 2 kap. 2§.

Insatsemission kan ske genom att sådana utdelningsbara vinstmedel som avses i 2 § överförs till medlemsinsatserna. Medlem skall tillföras emissionsinsats i förhållande till den omfattning i vilken medlemmen har deltagit i föreningens verksamhet eller i övrigt tagit denna i anspråk under det senaste avslutade räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår eller i förhållande till medlemmens vid det senaste räkenskapsårets utgång inbetalda grund- och överinsatser samt tillgodoförda emissionsinsatser.

F örfattningsförslag 31

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vinstutdelning får inte överstiga Kooperativ vinstutdelning och vad som i den fastställda balans- insatsutdelning får inte överstiga räkningen och, ifråga moder- vad i den fastställda balansom som förening, i den fastställda kon- räkningen och, ifråga moderom cembalansräkningen för det förening, i den fastställda konsenaste räkenskapsåret redovisas cembalansräkningen för det sesom föreningens eller koncer- naste räkenskapsåret redovisas nens fria kapital med föreningens eller konceregna av- som drag för i fria kapital med nens egna avdet belopp som enligt lag drag för eller stadgarna skall avsättas till det belopp enligt lag som bundet eget kapital eller, i fråga eller stadgarna skall avsättas till om moderförening, det belopp bundet eget kapital eller, i fråga som av det fria egna kapitalet i moderförening, det belopp om koncernen enligt årsredovis- det fria kapitalet i som av egna ningarna för företag inom denna koncernen enligt årsredovisskall föras över till det bundna ningarna för företag inom denna egna kapitalet, och skall föras över till det bundna belopp som annars enligt kapitalet, egna stadgarna skall användas för belopp enligt som annars något annat ändamål än utdel- stadgarna skall användas for ning till medlemmarna. något annat ändamål än utdelning till medlemmarna, belopp som enligt bestämmelserna i utfärdade förlagsandelsbevis skall användas till utdelning på förlagsinsats, samt belopp som föreningsstämman beslutat använda för insatsemission som avses i 1a

Vinstutdelning som beräknas på l annat sätt än i förhållande till ll den omfattning vilken medlemi marna deltagit i föreningens verksamhet eller i övrigt tagit

32 F örfattningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

denna i anspråk, får fastställas till högst en ränta för år på inbetalda medlemsinsatser som motsvarar det av riksbanken fastställda diskonto som gällde vid räkenskapsårets utgång med tillägg av tre procentenheter.

4§

Gottgörelser och sådan vinstut- Gottgörelse och kooperativ delning som beräknas i förhål- vinstutdelning får lämnas även lande till den omfattning i vilken till andra än medlemmar. Insatsnågon har deltagit i föreningens utdelning får lämnas även till verksamhet eller i övrigt tagit avgången medlem på inte utbedenna i anspråk får lämnas även talda insatser. till andra än medlemmar.

Även vinstutdelning det slag av som avses i 2 § andra stycket får lämnas till innehavare av förlagsandelar. Därvid gäller inte den begränsning i fråga om utdelningens höjd som anges där.

12 kap. 4§

Ett beslut om godkännande av Ett beslut om godkännande av fusionsavtal är giltigt endast om fusionsavtal är giltigt endast om

det har biträtts samtliga röst- det har biträtts nio tiondelar

av av berättigade eller har fattats på av de röstberättigade eller har två på varandra följande före- fattats på två på varandra ningsstämmor och på den senare följande föreningsstämmor. I stämman har biträtts av minst stadgarna får föreskrivas villkor

Författningsförslag 33

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

två tredjedelar av de röstande. I som går längre. stadgarna får föreskrivas villkor som går längre.

En medlem i en överlåtande förening som inte har samtyckt till fusionen, får säga upp sig till utträde ur föreningen inom den tid och på de villkor som anges i 7 kap. 15 § tredje stycket. l

Ikraftträdande- och

Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den l januari 1997. Vid registrering och verkställande av föreningsstämmobeslut som har fattats före lagens ikraftträdande samt talan mot sådant beslut gäller äldre bestämmelser. Detsamma gäller beslut som styrelsen har fattat före nämnda tidpunkt.

2 16-0187

Förslag till

Lag om ändring i lagen 1995:1570 om medlemsbanker

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1995:1570 om medlemsbanker om dels att 2 kap. 4 3 kap. l och 6 §§, 4 kap. l och 3 §§, 5 kap. 6 och 7 §§, 7 kap. 15 8 kap. 2 och 4 samt 10 kap. 3 § skall ha följande lydelse, dels att i lagen skall införas bestämmelse, 8 kap. l a ny

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

stadgarna skall ange medlemsbankens finna, den ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte, de rörelsegrenar banken att driva, som avser villkoren för medlemskap i banken, den insats med vilken den insats med vilken varje medlem skall delta i varje medlem skall delta i banken och i vilken utsträckning banken grundinsats och i medlemmar får delta i banken vilken utsträckning medlemmar med insats utöver vad de är får delta i banken med insats skyldiga att delta med, utöver vad de är skyldiga att delta med överinsats, antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer samt eventuella suppleanter, som skall utses av stämman, samt tiden för deras uppdrag, för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras befogenhet, hur de skall utses och tiden För deras uppdrag, inom vilken tid och hur föreningsstämma skall sammankallas samt hur andra meddelanden skall komma till medlemmarnas eller fullmäktiges kännedom, vilka ärenden skall förekomma på ordinarie stämma, som 10. vad skall ske med bankens behållna tillgångar när den som upplöses, samt

3 6 Fä rfatlningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ll. för det fall att förlags- ll. för det fall förlagsatt insatser som i 5 kap. skall insatser i 5 kap. eller avses som avses förekomma, vad skall gälla som emissionsinsatser som avses i 8 för dessa. kap. 1 § skall förekomma, a vad som skall gälla för dessa.

3 kap. 1§

En medlemsbank får inte vägra En medlemsbank för är öppen någon inträde medlem, medlemskap, som om om inte annat

det inte finns särskilda skäl för stadgarna.

anges i det med hänsyn till arten eller omfattningen bankens av verksamhet eller bankens syfte eller annan omständighet.

En juridisk person medlemsbank har dominerande inflytande som en ett i får inte medlem i banken. vara

Styrelsen skall pröva ansökan inträde, inte följer en om om annat av stadgarna. I stadgarna får det föreskrivas inträdesansökan skall att göras

skriftligen och att ansökningshandlingen skall försedd

vara med sökandens bevittnade namnunderskrift.

6§

Styrelsen skall föra Styrelsen skall föra en en

medlem sförteckning. Förteck- medlemsförteckning. Förteck-

ningen skall innehålla uppgift ningen skall innehålla uppgift om om varje medlems och varje medlems namn namn och postadress, postadress, det sammanlagda beloppet det sammanlagda beloppet inbetalda medlemsinsatser enligt inbetalda grund- och överinden senast fastställda tillgodoförda satser samt

Författningsförslag 3 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

balansräkningen, samt emissionsinsatser enligt den medlems- senast fastställda balanssummoma av insatsbelopp efter utgången räkningen, samt som det räkenskapsår balans- summoma av medlemsav räkningen har återbetalats insatsbelopp som efter utgången avser eller högst skall återbetalas av det räkenskapsår balansenligt 4 kap. l och 3 och räkningen avser har återbetalats om tiden för återbetalningama. eller högst skall återbetalas enligt 4 kap. l och 3 och om tiden för återbetalningama.

Medlemsförteckningen kan bestå av betryggande lösblads- eller kortsystem. Den kan också föras med automatisk databehandling eller på annat liknande sätt.

Medlemsförteckningen skall hållas tillgänglig hos medlemsbanken för var och en som vill ta del av den.

Varje medlem har rätt att på Varje medlem har rätt att på begäran få skriftlig uppgift begäran få skriftlig uppgift av av banken sitt medlemskap och banken sitt medlemskap och om om sina betalda insatser. om de medlemsinsatser som han om har betalt in eller tillgodoförts genom insatsemission.

4 kap.

En medlem som har avgått ur en En medlem som har avgått ur en medlemsbank har rätt att sex medlemsbank har rätt att sex månader efter avgången få ut månader efter avgången få ut sina inbetalda medlemsinsatser. sina inbetalda grund- och Beloppet får dock inte överstiga överinsatser samt tillgodoförda hans andel i förhållande till emissionsinsatser. Beloppet får övriga medlemmar bankens dock inte överstiga hans andel i av egna kapital enligt den förhållande till övriga medlembalansräkning som hänför sig till mar av bankens egna kapital

3 8 F örfattnin gsförslag

Nuvarande lydelse F äreslagen lydelse

tiden för avgången. Vid enligt den balansräkning som beräkningen bankens hänför sig till tiden for av egna avkapital skall bortse från gången. Vid beräkningen man av reservfonden, fonden för bankens kapital skall egna man orealiserade vinster, uppskriv- bortse från reservfonden, fonden ningsfonden och förlagsin- för orealiserade vinster, uppsatsema. skrivningsfonden och förlagsin-

satsema.

Den avgångne har vidare rätt att på sätt övriga medlemmar samma som få ut sin andel beslutad vinstutdelning. av

Träder medlemsbanken i likvidation inom månader från avgången sex eller meddelas inom tid beslut att försätta banken i konkurs, samma om skall den avgångnes rätt att få ut medlemsinsatser bedömas enligt grunderna för reglerna skifte bankens tillgångar. om av

En medlems rätt enligt första-tredje styckena kan begränsas i stadgama. Detta gäller dock inte i sådana fall i 7 kap. 15 § tredje som avses stycket eller 10 kap. 3 § andra stycket.

3§

En medlem deltar i En medlem har efter som rätt att medlemsbanken med högre uppsägning få ut äverinsats utan insatsbelopp än han är skyldig att avgå föreningen. ur att delta med, har rätt att efter Beträffande uppsägningen samt uppsägning få ut överskjutande medlemmens rätt att få det ut belopp utan att avgå banken. uppsagda beloppet och hans ur Beträffande uppsägningen samt skyldighet att betala tillbaka vad medlemmens rätt att få ut det han har fått ut tillämpas l och 2 uppsagda beloppet och hans samt 3 kap. 4 § första

skyldighet att betala tillbaka vad stycket. Sexmånadersfristen enhan har fått ut tillämpas l och 2 ligt l § skall därvid räknas från

samt 3 kap. 4 § första utgången det räkenskapsår av stycket. Sexmånadersfristen efter det att uppsägningen som enligt l § skall därvid räknas har gjorts slutar tidigast en

F örfattningsförslag 39

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

från utgången av det månad eller den längre tid, dock räkenskapsår efter det att högst sex månader, som har som uppsägningen har gjorts slutar bestämts i stadgarna. Dessutom tidigast en månad eller den gäller att sådant insatsbelopp får längre tid, dock högst sex betalas ut endast om det kan ske månader, som har bestämts i med hänsyn till bestämmelserna stadgama. Dessutom gäller att om kapitaltäckning i lagen sådant insatsbelopp får betalas ut 1994:2004 om kapitaltäckning endast om det kan ske med och stora exponeringar för hänsyn till bestämmelserna om kreditinstitut och värdepapperskapitaltäckning i lagen företag. 1994:2004 om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersföretag.

5 kap.

En medlemsbank kan i stadgarna föreskriva att kapital får tillskjutas, utöver vad följer 2 kap. 4 § första stycket genom särskilda som av insatser förlagsinsatser och att sådana insatser får tillskjutas även av andra än medlemmar.

Förlagsinsatser får tillskjutas Förlagsinsatser från andra än med högst ett så stort belopp att medlemmar får tillskjutas med summan av gjorda förlags- högst ett så stort belopp att insatser efter tillskottet uppgår summan av sådana förlags-

till högst det belopp insatser efter tillskottet uppgår

som svarar mot summan av andra då till högst det belopp som svarar inbetalda insatser än förlags- mot summan av andra då insatser i medlemsbanken. inbetalda insatser än förlagsinsatser samt tillgodoförda emissionsinsatser.

40 F örfattningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§

För varje förlagsinsats skall När banken beslutar om att medlemsbanken utfärda ett förlagsinsatser skall tillslqutas förlagsandelsbevis. Beviset skall skall samtidigt villkoren för ställas till viss till insatserna fastställas. Villkoren person, innehavaren eller till viss skall innehålla uppgift person om eller order och innehålla uppgift insatsernas storlek,

om den rätt till utdelning som bankens firma, insats medför, en nummer eller annan det sätt på vilket utdelning beteckning för beviset, skall utbetalas och inlösen skall insatsens storlek, ske, den rätt till utdelning l föreskrifter 2 § som som avses i insatsen medför, första stycket, det sätt på vilket utdelning erinran enligt 2 § andra skall betalas ut och inlösen ske, stycket, samt föreskrifter i 2 § huruvida förlagsandelssom avses första stycket, samt bevis skall utfärdas eller om upplysning om vad 2 § insatserna istället skall andra stycket innehåller. registreras hos Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag enligt bestämmelserna i aktiekontolagen 1989:827.

Förlagsandelsbeviset skall Förlagsandelsbevis skall ställas undertecknas av banken. till viss till innehavaren person, Styrelseledamöters eller firma- eller till viss person eller order tecknares namnteckning får och innehålla uppgift om återges genom tryckning eller på bankens firma, liknande sätt. eller nummer annan beteckning fo"r beviset, samt de uppgifter framgår som av första stycket 1-5.

F örfattningsförslag 41

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Styrelsen skall föra förteck- Styrelsen skall föra en förtecken ning över samtliga förlagsinsat- ning över samtliga förlagsinsat- Denna kan bestå betryg- för vilka förlagsandelsbevis ser. av ser gande lösblads- eller kortsystem har utfärdats. Denna kan bestå eller föras med automatisk data- betryggande lösblads- eller av behandling eller på annat liknan- kortsystem eller föras med autode sätt. Förteckningen skall in- matisk databehandling eller på nehålla uppgift storleken på annat liknande sätt. En sådan om varje förlagsinsats, tidpunk- förteckning skall innehålla uppom ten för varje insats och den gift storleken på varje förom om rätt till utdelning insatsen lagsinsats, tidpunkten för som om medför. Förteckningen skall hål- varje insats och den rätt till om las tillgänglig för och en utdelning som insatsen medför. var vill ta del den. Förteckningen skall hållas tillsom av gänglig för och en som vill var ta del av den.

F ör förlagsinsatser som registrerats hos Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag förs istället förteckningen detta bolag. Beav stämmelserna i första stycket gäller även för en sådan förteckning med undantag för att den rätt till utdelning som insatsen medför inte behöver ani förteckningen. ges

7§

Den innehar förlagsandel har rätt att få förlagsinsatsen inlöst som en tidigast fem år efter tillskottet under förutsättning att han skriftligen beloppet minst två år i förväg. säger upp

42 F örfattningsfärslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Medlemsbanken får lösa förlagsinsats tidigast fem år efter en tillskottet under förutsättning att banken skriftligen beloppet säger upp minst månader i förväg. sex

Banken kan också föreskriva att färlagsinsatserna förfaller till betalning vid viss tidpunkt utan uppsägning.

Inlösen enligt denna paragraf Inlösen enligt denna paragraf

sker till det belopp utgör sker till det belopp

som som utgör insatsens storlek enligt Förlag- insatsens storlek enligt förlagssandelsbeviset. Beloppet får andelsbeviset eller, för förlagsdock inte överstiga innehavarens insatser hos som registrerats andel i förhållande till övriga Värdepapperscentralen VPC förlagsinsatser medlemsban- Aktiebolag, av insatsens storlek kens kapital enligt den enligt egna se- registreringen. Beloppet nast fastställda balansräkningen, får dock inte överstiga innehautan anlitande reservfond andel i förhållande av varens till eller uppskrivningsfond. Om övriga förlagsinsatser av medbanken försätts i konkurs på lemsbankens kapital en egna enligt ansökan som görs inom ett år den fastställda senast balansräkefter inlösen, skall vad före- ningen, som utan anlitande av reservskrivits i 4 kap. 2 § återbe- fond eller uppskrivningsfond. om talning tillämpas i fråga för- Om banken försätts om i konkurs på lagsinsatsen. ansökan en som görs inom ett år efter inlösen, skall vad föresom skrivits i 4 kap. 2 § återbeom talning tillämpas i fråga förom lagsinsatsen.

7 kap.

Ett beslut sådan ändring Ett beslut sådan om av om ändring av stadgarna som innebär att stadgarna innebär en som att en medlems förpliktelse att erlägga medlems förpliktelse att erlägga

F örfattningsförslag 43

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

insatser till medlem sbanken ökas grundinsatser till medlemsbaneller att hans rätt till årsvinst in- ken ökas eller att hans rätt till skränks är giltigt, beslutet på årsvinst inskränks är giltigt, om om den stämman enligt 14 § beslutet på den senare stämman senare biträtts minst tre fjärdedelar enligt 14 § biträtts av minst tre av de röstande. fjärdedelar av de röstande. av

Ett beslut sådan ändring stadgarna innebär medlems om av som att en rätt till medlemsbankens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks är giltigt, beslutet på den stämman enligt 14 § om senare biträtts samtliga röstande. Detsamma gäller, ändringen innebär av om inskränkning i medlems rätt att återfå insats enligt 4 kap. 1 eller en en 3 § eller innebär att medlems utträde banken försvåras och en ur ändringen skall gälla även dem var medlemmar i banken när frågan som avgjordes.

Ett beslut ändring stadgarna i de hänseenden som avses i första om av och andra styckena får inte tillämpas mot medlem inte har en som samtyckt till ändringen och som säger upp sig till utträde ur medlemsbanken inom månad från det att slutligt beslut fattades eller, om en beslutet fattades fullmäktige, från det medlemmen underrättades om av beslutet. I ett sådant fall får medlemmen, oavsett vad stadgarna föreskriver, utträda banken vid utgången det räkenskapsår som ur av slutar tidigast månad efter uppsägningen. Vid utträdet har meden lemmen avgående medlem har enligt 4 kap. l § första den rätt som en och andra styckena.

8 kap. l §

Medlemsbankens medel får betalas ut till medlemmarna endast i form överskottsutdelning, återbetalning medlemsinsatser enligt 4 kap., av av utbetalning vid nedsättning medlemsinsatsemas belopp och utav skiftning vid bankens likvidation.

44 F örfattningsfärslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Med överskottsutdelning i Med avses överskottsutdelning avses i

denna lag denna lag gottgörelse i form av åter- gottgörelse i form återav bäringar eller liknande bäringar eller liknande som som grundas på rörelsens resultat grundas på rörelsens resultat utan att ha räknats i redovisa- ha räknats in utan att i de årsresultat, och redovisande årsresultat, 2. utdelningar från utdelning

i form av åter-

redovisade årsresultat i form bäring eller liknande

av som utgår

medlemsåterbäring eller på i förhållande till den omfattning annat sätt vinstutdelning. medlem deltagit i bankens

verksamhet kooperativ vinstutdelning, från sådana utdelningsbara vinstmedel som avses i 2 insatsutdelning från sådana utdelningsbara vinstmedel som avses i 2 § samt utdelning på förlagsinsat-

ser från sådana utdelningsbara

vinstmedel som avses i 2

Gottgörelse och kooperativ vinstutdelning enligt andra stycket 2 skall utgå i förhållande till den omfattning medlem deltagit i bankens verksamhet eller i övrigt tagit denna i anspråk

under ett eller flera räken-

skapsår. Insatsutdelning skall utgå i förhållande till medlems vid det senaste räkenskapsårets utgång inbetalda grund- och äverinsatser samt tillgodoförda emissionsinsatser. Om utdelning

på förlagsinsatser finns bestäm-

melser i 5 kap.

F örfattningsförslag 45

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Att stadgarna skall innehålla bestämmelser användningen av om behållna tillgångar vid medlemsbankens likvidation följer av 2 kap. 4

la§

Insatsemission kan ske genom att sådana utdelningsbara vinstmedel i 2 § överförs som avses till medlemsinsatserna. Medlem skall tillföras emissionsinsats i

förhållande till den omfattning i

vilken medlemmen har deltagit i föreningens verksamhet eller i övrigt tagit denna i anspråk under det senaste avslutade räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår eller i förhållande till medlemmens vid det senaste räkenskapsårets utgång inbetalda grund- och överinsatser samt tillgodoförda emissionsinsatser.

2§

Vinstutdelning får inte överstiga Kooperativ vinstutdelning och i den fastställda balans- insatsutdelning får inte överstiga vad som räkningen och, i fråga vad i den fastställda balansom som medlemsbank är moder- räkningen och, i fråga om som företag, i den fastställda kon- medlemsbank som är modercembalansräkningen för det företag, i den fastställda konseräkenskapsåret redovisas cembalansräkningen för det senaste bankens eller koncernens naste räkenskapsåret redovisas som fria kapital med avdrag for bankens eller koncernens egna som det belopp enligt lag fria kapital med avdrag for som egna eller stadgarna skall avsättas till det belopp enligt lag som bundet kapital eller, i fråga eller stadgarna skall avsättas till eget

46 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

om bank är moderföretag, bundet kapital som eget eller, i fråga det belopp det fria bank som av egna om som är moderföretag, kapitalet i koncernen enligt det belopp som av det fria egna

årsredovisningarna för företag kapitalet i koncernen

enligt inom denna skall föras över till årsredovisningarna för företag det bundna kapitalet, och inom denna egna skall föras över till belopp enligt det bundna som annars egna kapitalet, stadgarna skall användas för belopp som annars enligt något annat ändamål än utdel- stadgarna skall användas för ning till medlemmarna. något annat ändamål än utdelning till medlemmarna, belopp enligt bestämsom melserna i utfärdade förlagsandelsbevis skall användas till utdelning på förlagsinsats, samt belopp föreningssom stämman beslutat använda för insatsemission i 1a som avses

Vinstutdelning som beräknas på

annat sätt än i förhållande till den omfattning i vilken medlemmarna deltagit i medlemsbankens verksamhet eller i övrigt tagit denna i anspråk, får fastställas till högst för en ränta år på inbetalda medlemsinsatser som motsvarar det av riksbanken fastställda diskonto gällde som vid räkenskapsårets utgång med tillägg av tre procentenheter.

4§

Gottgörelser och sådan vinstut- Gottgörelse och kooperativ delning beräknas i förhål- vinstutdelning som får lämnas även lande till den omfattning i vilken till andra än medlemmar. Insats-

F örfattningsförslag 47

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

har deltagit i medlems- utdelning får lämnas även till någon bankens verksamhet eller i avgången medlem på inte utbeövrigt tagit denna i anspråk får talda insatser. lämnas även till andra än medlemmar.

Även vinstutdelning av det slag i 2 § andra stycket som avses får lämnas till innehavare av förlagsandelar. Därvid gäller inte den begränsning i fråga om utdelningens höjd som anges där.

10 kap.

godkännande Ett beslut godkännande av Ett beslut om av om fusionsavtal giltigt endast fusionsavtal är giltigt endast om är om på har biträtts det på stämman har biträtts av det stämman av samtliga röstberättigade eller har nio tiondelar av de röstfattats på två på varandra berättigade eller har fattats på och på den två på varandra följande följande stämmor bi minst stämmor. I stadgarna får senare stämman trätts av tredjedelar de röstande. I föreskrivas villkor som går två av stadgarna får föreskrivas villkor längre. som går längre.

medlem i överlåtande medlemsbank, inte har samtyckt till En en som får sig till utträde inom den tid och på de villkor fusionen, säga upp i 7 kap. 15 § tredje stycket. som anges

48 F örfattningsfärslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ikraftträdande- och

Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den l januari 1997.

Vid registrering och verkställande av föreningsstämmobeslut har

som fattats före lagens ikraftträdande samt talan mot sådant beslut gäller

äldre bestämmelser. Detsamma gäller beslut som styrelsen har fattat före

nämnda tidpunkt.

F örfattningsförslag 49

Förslag till Lag om ändring i lagen 1995:1559 om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1995:1559 om årsredovisning om i kreditinstitut och värdepappersbolag att 5 kap. 4 § skall ha följande lydelse. y L

i

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse s i . 5 kap. 4 §

Utöver vad som följer av l § skall följande uppgifter lämnas om skulder och eget kapital: För varje efterställd skuld som uppgår till mer än tio procent av samtliga efterställda skulder, skall uppgift lämnas om lånebelopp, lånevaluta, räntesats, förfallodag, omständigheter som kan medföra förtida återbetalning, efterställningsvillkoren samt förutsättningar och villkor for betalning på förfallodagen eller för konvertering. Vidare skall sammanfattande upplysningar lämnas om vilka regler som gäller för övriga efterställda skulder.

Större belopp i posten Övriga skulder post 4 skall specificeras

till sin storlek och art. I bankaktiebolag och andra aktiebolag som omfattas av denna lag skall eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp

Aktiekapital, Överkursfond, Uppskrivningsfond, Reservfond och Fond

för orealiserade vinster. Under fritt eget kapital skall tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter. I Sparbank skall eget kapital delas upp i fonder och vinst eller förlust för räkenskapsåret. Med fonder avses Grundfond, Uppskrivningsfond, Reservfond, Fond for orealiserade vinster samt Garantifond. Benämningen fond får inte användas för annat belopp i balansräkningen. Förlust för räkenskapsåret tas upp som avdragspost.

5 0 F örfattningsfärslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I medlemsbank skall eget I medlemsbank skall eget kapital delas upp i bundet eget kapital delas i bundet upp eget kapital och fritt eget kapital eller kapital och fritt kapital eller eget ansamlad förlust. Under bundet ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas eget kapital skall tas Grundupp upp

Insatskapital, Uppskrivnings- och Överinsats, Emissions-

fond, Reservfond och Fond for insatser, Uppskrivningsfond, orealiserade vinster. Medlems- Reservfond och Fond för insatser och förlagsinsatser skall orealiserade vinster. Medlemsredovisas för sig. Under fritt insatser och förlagsinsatser skall var eget kapital skall tas fria redovisas för sig. Under fritt upp var fonder, var för sig, balanserad eget kapital skall fria tas upp vinst eller förlust samt vinst eller fonder, för sig, balanserad var förlust för räkenskapsåret. vinst eller förlust vinst eller samt Balanserad förlust och förlust för förlust för räkenskapsåret. räkenskapsåret tas därvid Balanserad förlust och förlust för upp som avdragsposter. räkenskapsåret därvid tas upp som avdragsposter.

Ikraftträdande- och Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den l januari 1997.

F örfattningsförslag 5 1

Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen 1928:370

Härigenom föreskrivs i fråga kommunalskattelagen 1928:370 om att punkt 1 av anvisningarna till 22 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar till 22 §

Till intäkt av näringsverksamhet hänförs samtliga intäkter i pengar eller har influtit i verksamheten. Detta innebär, att intäkten varor, som skall vara av sådan beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och ingår som ett led i verksamheten. Hit räknas inflytande betalning för varor, som den skattskyldige handlar med eller tillverkar. Det sagda gäller även då näringsidkaren vid överlåtelse av verksamheten låter befintliga varor ingå i överlåtelsen. Denna överlåtelse utgör då så att säga den sista affärshändelsen i verksamheten.

Till intäkt näringsverksamhet hänförs också vad inflyter vid av som avyttring av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier eller av tillgångar som är likställda med dessa vid beräkning värdeminskningsavdrag. Även ersättning i fall i 2 § av som som avses andra och tredje styckena lagen 1990:663 om ersättningsfonder uppbärs av en fysisk person eller ett dödsbo utgör intäkt av näringsverksamhet om den skattskyldige begär det.

Till intäkt näringsverksamhet hänförs vidare vinst vid icke yrkesav

mässig avyttring realisationsvinst av andel i sådan ekonomisk förening

i 2 § 8 lagen 1947:576 statlig inkomstskatt såvida som avses mom. om innehavet av andelen betingats av sådan verksamhet. I fråga om

handelsbolag hänförs till intäkt näringsverksamhet också realisations-

av vinst vid avyttring av andra tillgångar som avses i 27 § l mom., av tillgångar i 28 29 § l 30 § l mom. och 31 § samt som avses mom., av förpliktelser som avses i 3 § l mom. nämnda lag.

52 F örfattningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har en tillgång tagits ut Har tillgång tagits ur en en ut ur en forvärvskälla sker beskattning forvärvskälla sker beskattning som om tillgången i stället hade tillgången i stället hade som om avyttrats för ett vederlag motsva- avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärdet uttagsbe- rande marknadsvärdet uttagsbeskattning. Vad nu sagts gäller skattning. Vad gäller nu sagts dock endast om vederlag eller dock endast vederlag eller om vinst vid en avyttring skulle ha vinst vid avyttring skulle ha en tagits upp som intäkt närings- tagits intäkt näringsav upp som av verksamhet och särskilda skäl verksamhet och särskilda skäl mot uttagsbeskattning inte före- mot uttagsbeskattning inte föreligger. Uttag bränsle från ligger. Uttag bränsle från av av fastighet som är taxerad fastighet är taxerad som som som lantbruksenhet för uppvärmning lantbruksenhet for uppvärmning av den skattskyldiges privatbo- den skattskyldiges privatboav stad på denna beskattas Uttag stad på denna beskattas Uttag av andra aktier än sådana andra aktier än sådana som av som utgör omsättningstillgångar utgör omsättningstillgångar en- enligt punkt 4 anvisningarna till ligt punkt 4 anvisningarna till av av 21 § beskattas inte heller 21 § beskattas inte aktierna om om aktierna delats eller skiftats ut delats eller skiftats enligt 3 § ut enligt 3 § 7 fjärde stycket 7 fjärde stycket eller 3 § 8 mom. mom. eller 3 § 8 mom. tredje stycket tredje stycket lagen mom. om lagen om statlig inkomstskatt. statlig inkomstskatt. Uttagsbe-

skattning skall inte heller ske, om en ekonomisk förening som insatskapital ekonoi en annan misk förening tillslquter tillgång-

ar och efter tillskottet uteslutan-

de eller så gott uteslutande som

enbart innehar egendom i form

av andelar i den andra ekonomiska föreningen.

Uttagsbeskattning sker också vid uttag i än ringa omfattning mer av tjänst. Värdet av bilförmån beräknas enligt bestämmelserna i punkterna 2 och 4 av anvisningarna till 42

F ärfattningsfärslag 53

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Uttagsbeskattning skall även ske under förutsättning att särskilda skäl mot det inte Föreligger verksamheten upphört, om i en fdrvärvskälla har näringsidkare upphört att vara skattskyldig för inkomst av en om en Forvärvskälla, inkomst förvärvskälla skall undantas från beskattning på om av en grund ett avtal undvikande av dubbelbeskattning eller av om i fråga tillgång har forts över från en del av en förvärvskälla om som till del, inkomst den delen men inte av den förra en annan om av senare är undantagen från beskattning i Sverige på grund avtal om av undvikande av dubbelbeskattning.

skall uttagsbeskattning dock inte I fall som avses i sjätte stycket 2 och 3 ske till den del tillgångarna i forvärvskällan knutits till ett fast driftställe i Sverige. Undantas endast del inkomsten från en förväwskälla en av från beskattning på grund avtal undvikande dubbelbeskattning, av om av gäller sjätte stycket 3 tillgångar är hänförliga till motsvarande del som av förvärvskällan.

Ikraftträdande- och Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den l januari 1997 och tillämpas första gången vid 1998 års taxering.

F ö rfattnin gsförslag 5 5

Förslag till Lag om ändring i lagen 1947:576 om statlig

inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1947:576 statlig inom om kom stskatt att 2 § 8 och 3 § 7 skall ha följande lydelse. mom mom

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 mom

Har kooperativ förening En ekonomisk förening medges en av vinsten sin kooperativa verk- avdrag för överskottsutdelning. av samhet lämnat rabatt eller En förening som har mer än pristillägg i förhållande till enstaka medlemmar som åtnjuter

gjorda köp eller försäljningar, skattefrihet för utdelning enligt

medges avdrag för denna 3 § 7 medges dock avdrag mom. utdelning. för överskottsutdelning endast föreningen tillämpar lika om En kooperativ förening har ock- rösträtt och är öppen på det sätt så rätt till avdrag för utdelning som anges i sjätte stycket. som lämnas i förhållande till inbetalda insatser enligt lagen 1 98 7:66 7 om ekonomiska föreningar. 1 fråga om andra insatser än förlagsinsatser imedges emellertid inte avdrag till den del det utdelade beloppet

tillfaller någon som enligt 7 § 8

inte är skattskyldig för mom. utdelningen. Avser denna del av utdelningen högst 10 procent av utdelningen på annat än förlagsinsatser är dock utdelningen i sin helhet avdragsgill.

56 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Är ekonomisk förening direkt en eller indirekt centralorganisation för kooperativa föreningar, har centralorganisationen, även om den inte är kooperativ enligt åttonde-tionde styckena nedan, rätt till avdrag för utdelning på förlagsinsatser. Är föreningen ett

förvaltningsföretag enligt 7 § 8

mom. andra stycket skall det avdragsgilla beloppet minskas med den del utdelningen av som

föranlett frikallelse från skatt-

skyldighet enligt nämnda stycke. Avdrag för utdelning skall det räkenskapsår utdelningen avse som hänför sig till. Avdrag medges endast föreningen visar förutsättningar för om att avdrag föreligger. Yrkande avdrag skall göras på särskild blankett om enligt formulär Riksskatteverket fastställer. som Sparbank får göra avdrag för bidrag till Sparbankemas säkerhetskas-

sa. Sparbankemas säkerhetskassa får göra avdrag för utdelning till sparbankema. En ekonomisk förening är i beskattningshänseende att anse såsom kooperativ, den är om öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika rösträtt. För att förening skall öppen fordras inte bara en anses vara att den enligt sina stadgar är berättigad att när helst medlemmar, som anta nya utan också att den faktiskt visar sig villig till medlem och att anta var en, som är bosatt inom föreningens verksamhetsområde eller tillhör dess angivna verksamhetskrets, förbinder sig följa föreningens stadgar och att beslut och som därjämte skäligen kan komma medlem antas att som bidra till förverkligandet föreningens i stadgarna angivna syfte. av Den omständigheten, att styrelsen eller annat föreningsorgan äger rätt att

pröva inträdesansökningama och avvisa sådana sökande, inte

som besitter nu nämnda kvalifikationer för medlemskap, betar inte föreningen dess egenskap öppen. I det fall förening säljer till av att en

F rfattningsfo" ö rslag 5 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

utomstående kan den som regel inte utan att förlora sin öppna karaktär vägra att motta som medlem någon kan visa, att han brukar köpa som förnödenheter genom föreningen. Anser Föreningens styrelse emellertid, att vederbörande köpare på grund av rent personliga förhållanden inte kan beviljas medlemskap i en stor förening, som säljer till utom- stående, är det omöjligt att i varje fall inskränka försäljningen till personer, som skulle vara önskvärda som medlemmar så bör före- ningen for att anses såsom öppen ha skyldighet att i ekonomiskt hänseende jämställa honom med medlem, det vill honom säga ge samma återbäring på köpta medlem erhåller. varor som Kooperativa föreningars centralorganisationer är att anse såsom öppna, även om inträde beviljas blott sådana lokala föreningar, som fyller av centralarganisationenuppställda krav på stadgar, skötsel och ekonomisk Soliditet, och även om endast ett enda företag inom varje område antas såsom medlem. Vad angår kravet på lika rösträtt så berövas en Centralorganisation inte dess kooperativa karaktär, om rösträtten bland dess förstahandsmedlemmar, före-

ningarna, utövas efter

föreningarnas medlemsantal.

7 mom

Utdelning från aktiebolag eller Utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som utgår i ekonomisk förening, som utgåri förhållande till inköp eller förhållande till inköp eller försäljningar eller efter därmed försäljningar eller efter därmed jämförlig grund, är skattefri, när jämförlig grund, är skattefri, när utdelningen endast innebär en utdelningen endast innebär en minskning i levnadskostnader. minskning i levnadskostnader.

5 8 F o rfattningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Utdelning från ekonomisk förening anses motsvara en minskning av levnadskostnaderna med högst ett belopp motsvarande det av riksbanken fastställda diskontot som gäller vid ingången av det räkenskapsår utdelningen avser med tillägg av en procentenhet multiplicerat med medlemmens omsättning med föreningen.

Har skattskyldig på grund sitt innehav aktier i svenskt aktiebolag av av eller andelar i svensk ekonomisk förening erhållit företrädesrätt till teckning av sådant företaget upptaget vinstandelslån i 2 av som avses § 9 mom. skall, han utnyttjar företrädesrätten, det värde om som genom företrädesrätten kan ha tillförts honom inte utgöra intäkt anses anses av kapital.

Till intäkt av kapital räknas utdelning från bostadsföretag i som avses 2 § 7 mom. även utdelningen inte utgått i förhållande till innehavda om andelar eller aktier. Vad sagts gäller endast utdelningen består nu om av annat än bostadsfömiån eller fönnån fastighet. Endast den annan av del av utdelningen överstiger avgifter och andra inbetalningar till som företaget än kapitaltillskott enligt 3 femte stycket är skattepliktig. mom.

Utdelning från svenskt aktiebolag är skattefri den har uppburits i om förhållande till innehavda aktier och utgår i form aktier av i ett annat svenskt aktiebolag. Som förutsättningar gäller följande. Det utdelande bolaget skall ha aktier inregistrerade vid svensk börs. När utdelning en lämnas skall bolaget direkt eller indirekt ha innehaft samtliga aktier - i det andra bolaget sedan ingången närmast föregående beskattningsav år eller sedan det andra bolaget började bedriva verksamhet något av slag. Samtliga aktier i det andra bolaget skall delas ut. Den verksamhet som därefter bedrivs eller skall bedrivas i vartdera bolaget skall vara av betydande omfattning i förhållande till den verksamhet bedrevs i som det utdelande bolaget. Utgör de utdelade aktierna lager hos mottagaren av utdelningen skall denne intäkt ta värdet aktierna. Värdet som upp av skall bestämmas enligt punkt 2 första och sjunde styckena av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen 1928:370.

SOU 1996:3 l F örfattningsförslag 59

Utdelning enligt fjärde stycket är skattefri även for mottagare inte som äger aktierna i det utdelande bolaget.

Som utdelning anses utbetalning till aktieägare från ett svenskt aktiebolag vid nedsättning av aktiekapitalet minskning genom av aktiernas nominella belopp eller vid nedsättning reservfonden. Även av utbetalning från en utländsk juridisk person genom ett motsvarande förfarande anses som utdelning.

och

Ikrañträdande-

Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den l januari 1997 och tillämpas första gången vid 1998 års taxering.

Kommittédirektiv

Dir.

De kooperativa företagsformemas ställning

1994:149

i förhållande till andra företagsformer

Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 1994

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall utreda de kooperativa företagsformema är om missgynnade i jämförelse med andra fdretagsformer. Om utredaren finner att det är så skall utredaren föreslå de ändringar i lagar och andra författningar som behövs för att uppnå likvärdighet mellan de olika företagsformema. Dessutom skall utredaren, det behövs, föreslå om andra åtgärder För att öka kunskapen de kooperativa om företagsformema, t.ex. i den ekonomiska undervisningen på gymnasieoch högskolenivå.

Bakgrund

Kooperationens omfattning i Sverige

De kooperativa företagsformerna utgör stor andel näringslivet i en av Sverige. Inom jordbruket är de ekonomiska föreningarna den helt dominerande företagsfomien liksom inom försäkringssektom har de ömsesidiga försäkringsbolagen ungefär hälften av marknaden och av bostadssektom omfattar bostadsrättsföreningama omkring femtedel en av lägenhetsbeståndet. Konsumentkooperationen svarar För ungefär en femtedel av detaljhandeln. En relativt liten men växande andel av småföretagen som sysselsätter till 10 utgörs kooperativa upp personer av föreningar inom framför allt tjänsteproduktion.

62 Kommittédirektiv

Till skillnad mot många länder, både europeiska och utomeuropeiska, finns i Sverige mycket få kooperativa företag inom banksektorn och kreditmarknadssektom. Den nuvarande kreditmarknadslagstiftningen medger för övrigt inte att kreditmarknadsföretag bedrivs i någon annan form än aktiebolag. På bank- och kreditmarknadsområdet har Betaltjänstutredningen under våren 1994 föreslagit ändringar i gällande lagstiftning i delbetänkandet Finansiella tjänster i förändring SOU

1994:66. Ändringarna innebär för de kooperativa kreditinstitutens del

i huvudsak en genomgripande omarbetning av föreningsbanklagen 1987:620. Lagen som i sin nuvarande utformning är anpassad för bankservice jordbrukssektom blir enligt Betaltjänstutredningens förslag bättre lämpad för kooperativ bankverksamhet i allmänhet.

Krav på likvärdig behandling av kooperativt företagande

Från de kooperativa företagens sida har under en följd av år gjorts gällande att den kooperativa föreningsfonnen är missgynnad i förhållande till främst aktiebolagen. Frågan har också behandlats i Kooperativa rådet I l983:G, är regeringens kontaktorgan för som kooperativa frågor. De lagstiftningsområden som därvid särskilt har pekats ut är konkurrenslagstiftningen och skattelagstiftningen men även kreditmarknadslagstiftningen. Ett annat förhållande som har framhållits är att ekonomiska föreningar och andra kooperativa företag som samverkar i en federation i konkurrensrättslig mening inte automatiskt betraktas som en ekonomisk enhet. Kooperativa rådet har påbörjat en insamling av skriftlig dokumentation från de kooperativa företagen om de olika problemens art och omfattning. Den samlade kooperationen anser vidare att den allmänt är förbisedd och undertryckt av myndigheter och näringslivsfrämjande organisationer. Som exempel nämns att kooperativt företagande inte betraktas som seriöst och att kooperation som företagsform nästan helt förbigås i den ekonomiska undervisningen både i gymnasieskolan och högskolan. Vidare ges sällan någon upplysning om det kooperativa företaget som ett realistiskt alternativ för dem som planerar att starta nya företag och söker rådgivning av de traditionella företagsrådgivama. Riksdagen har under våren 1994 behandlat de kooperativa företagens ställning i förhållande till andra företagsfonner vid två olika tillfällen. Näringsutskottet har uttryckt sin positiva syn på den kooperativa företagsfonnen bet. l993/94:NUl5 Näringspolitik, sid. 51. Det är enligt utskottets mening helt oacceptabelt om statsmakterna genom utfomining av regelsystem som missgynnar den kooperativa

Kommittédirektiv 63

företagsfonnen åstadkommer styrning bort från denna företagsform. en Riksdagen bör, anförde utskottet vidare, ett uttalande till genom regeringen klarlägga att de kooperativa företagen skall behandlas likvärdigt med andra företag. Med det anförda tillstyrkte utskottet bl.a.

motionerna 1993/94:N26l s yrkande 2 och l993/94:N300 c,

s

yrkande där det sägs att regeringen bör skyndsam utredning göra en av i vilka avseenden kooperativa eller liknande företagsfonner missgynnas i befintliga lagar och förordningar. Riksdagen biföll utskottets hemställan rskr. 1993/942222. Näringsutskottet har också uttalat sig de kooperativa företagens om förhållanden i samband med behandlingen de särskilda av

konkurrensreglema för lantbruket bet. 1993/94:NU23. Utskottet

diskuterar relativt ingående sådana situationer där lagkollisioner olika av slag uppstår och då särskilt de fall rör regeringsformen, lagen som om ekonomiska föreningar och konkurrenslagen. Näringsutskottet hänvisar i sin redogörelse bland annat till departementspromemorian Konkurrensrättens tillämpning på ekonomiska föreningar några -

principiella frågeställningar Ds 1994:42. Utskottet hänvisar också till

den utredning som skall göras inom regeringskansliet Jordbruksdepartementet av hur de svenska konkurrensreglema förhåller , sig bl.a. till EG:s konkurrensregler för jordbruket. Vidare refererar näringsutskottet till den analys för kooperationen diskriminerande av bestämmelser som påbörjats inom Civildepartementet på initiativ av Kooperativa rådet. Näringsutskottet utgår från att riksdagens nyligen gjorda uttalanden i betänkandet 1993/94:NUl5 beaktas i de förslag till åtgärder förväntas bli resultatet övervägandena i de nämnda som av analyserna. Utskottet förutsätter också att kartläggningen blir klar i anslutning till att frågan om medlemskap i EU är avgjord. Det är viktigt, uttalar utskottet slutligen, att konkurrensreglema och företagsfonnema behandlas rättvist och likvärdigt. I en skrivelse till regeringen dnr. C94/593/F OK från Lantbrukamas Riksförbund LRF, Folksam, HSB:s Riksförbund, Kooperativa Förbundet KF, Länsförsäkringsbolagens Förening och Kooperativa Institutet anförs bl.a. att Europeiska gemenskapen i olika sammanhang visat en mycket uppskattande attityd till kooperationen. Som exempel nämns ett av kommissionen upprättat förslag till omfattar program som kooperativa föreningar, ömsesidiga försäkringsbolag/kassör och andra sammanslutningar. Enligt vad uttalas i skrivelsen är ett syfte med som programmet att ge dessa företagsfonner samma förutsättningar som andra företag att utnyttja den inre marknadens och den monetära unionens alla fördelar. I skrivelsen hemställs att regeringen tillsätter den utredning riksdagen begärt. i som

64 Kommittédirektiv

Föreningen för kooperativ utveckling i Sverige har också i en

skrivelse till regeringen dnr. C94/2274/FOK yrkat att regeringen

snarast tillsätter en utredning om kooperativa och liknande företagsfonner. Föreningen, är ett samarbetsorgan för landets som samtliga lokala kooperativa utvecklingscentrum, hänvisar till riksdagens beslut om stöd för sin framställning. I regeringsförklaringen den 7 oktober 1994 framhålls att privata, kooperativt och offentligt ägda företag skall konkurrera på lika villkor. De frågor har redovisats i det föregående bör enligt regeringens som mening belysas uttömmande. En särskild utredare bör därför tillkallas med denna uppgift.

Utredarens uppgifter

Lagstiftning och andra rättsregler

Utredaren skall undersöka och beskriva vilka väsentliga skillnader och eventuellt missgynnande bestämmelser i lag och andra som genom författningar eller på något annat sätt föreligger mellan kooperativa företag och andra företagsfonner. Undersökningen skall i första hand omfatta företagsfonnema ekonomisk förening, bostadsrättsförening och ömsesidigt försäkringsbolag i förhållande till aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag och försäkringsaktiebolag. En särskild uppgift för utredaren är att undersöka likheter och olikheter mellan federationer och koncerner. I detta sammanhang skall utredaren studera vilka förutsättningar det finns att bedriva verksamhet i de olika fonnerna. Effekterna från konsumentsynpunkt av att företag bedrivs antingen i federation eller koncern skall också uppmärksammas. Vidare skall utredaren göra genomgång av rättsläget i en noggrann fråga lagkollisioner, dvs. sådana situationer där ett av lagstiftningen om skyddat intresse strider mot ett annat lagskyddat intresse. Genomgången skall både allmän översikt av begreppet lagkollision och avse en mer hur det behandlas rättsordningen samt speciell genomgång som av en de grundlagsfästa reglerna om föreningsfrihet i förhållande till avser bestämmelser kan inskränka föreningsfriheten. som anses

Kommittédirektiv 65

Kunskaper och attityder

Från kooperativa organisationer framhålls ofta den bestämda uppfattningen att stor del de problem organisationerna möter i en av sina kontakter med övriga sektorer i samhället bottnar i bristande kunskaper villkoren för kooperativt företagande. Utredaren skall om därför ta reda på det kan finnas ett samband mellan kunskaper och om attityder kring kooperativt företagande i förhållande till annat företagande å sidan och den undervisning som förmedlas främst i ena i företagsekonomi i gymnasieskolan och på universitet samt ämnet i l högskolor å andra sidan. l l

Internationella förhållanden

Enligt artikel 58 i Romfördraget jämställs bl.a. kooperativa föreningar med övriga företagsfonner vid tillämpningen reglerna i fördragets av kapitel etableringsrätt. Med hänsyn till att EU:s regelverk om successivt påverkar den svenska rättstillämpningen skall utredaren också göra genomgång av hur olika företagsformer behandlas i en noggrann förhållande till varandra inom EU. Utredaren skall kartlägga rättsläget i fråga kooperativa föreningar både enligt EG:s rättssystem och i om görligaste mån enligt medlemsländemas nationella rättssystem. Mot bakgrund den kartläggning som görs av förutsättningarna för av kooperativt företagande i Sverige bör jämförelser göras med förhållanden på motsvarande område inom EU och dess medlemsländer. Rättsområden som är av särskilt intresse i det sammanhanget är skatteområdet och konkurrensområdet.

Förslag

Med utgångspunkt från resultatet i de nämnda undersökningarna skall utredaren vid behov föreslå de författningsändringar som krävs för att uppnå likvärdiga förutsättningar för kooperativa företagsformerjämföit med andra typer företag. I den mån utredaren finner att attityder i av samhället bottnar i bristande kunskaper och kännedom villkoren som om för kooperativt företagande medverkar till att missgynna kooperativa företagsfonner skall utredaren lämna förslag till hur bristerna skall kunna åtgärdas.

3 l6-0l87

66 Kommittédirektiv

Redovisning av uppdraget

Utredningen skall bedrivas skyndsamt och avslutad under vara senast februari 1996.

Utredaren skall beakta de allmänna direktiven 1988:43 till kommittéer och särskilda utredare angående EG-aspekter i utredningsverksamheten, direktiv 1992:50 regionalpolitiska konsekvenser, direktiv 1994:23 om till samtliga kommittéer och särskilda utredare offentliga att pröva åtaganden samt direktiv 1994:124 till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser.

Utredaren skall samråda med Kooperativa rådet I 1983:G och

Utredningen om konkurrensreglemas tillämpning på jordbruksområdet i ett EU-perspektiv Jo 1994:04, Dir. 1994:59.

Civildepartementet

Bakgrund

1.1 Allmänna kriterier på

kooperativt

företagande

Kooperativ samverkan har starka traditioner i svenskt näringsliv. Ordet kooperation härstammar från latinets cooperativ som just betyder samarbete. Begreppet kooperation kan definieras på många olika sättz. Kooperationsutredningen sammanfattade vad som kännetecknar en

kooperation SOU 1981:60 s. 23 f på följande sätt.

"Kooperationen är företagsfonn organiserad och för att en av ekonomisk verksamhet skall kunna grupper av personer genom tillgodose sina intressen på områden där de exempelvis som kunder, leverantörer, boende eller sysselsatta har direkt engagemang."

Det är Kooperationsutredningens förslag ligger till grund för den som nuvarande lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar FL. Kooperationsutredningens beskrivning av begreppet kooperation ansluter delvis till de grundsatser som Internationella Kooperativa Alliansen IKA antagit.

IKA är världens största icke statliga organisation räknat i antal

medlemmar 750 miljoner3. Organisationen har 207 nationella

kooperativa organisationer medlemmar i 90 länder. Svenska som medlemmar är Folksam, HSB, Konsumentgillesförbundet, Kooperativa förbundet, Lantbrukamas Riksförbund och Riksbyggen. IKA är vidare organiserat i åtta specialkommittéer för olika bransch- och specialintressen. De svenska medlemsorgaisationema är därför tillika

2 I SLU:s rapport 76 för 1994 "Svensk producentkooperation utanför lantbruket" finns kartläggningen av de olika definitioner som förekommer. 3 XXXI ICA Congress Manchester 1995 Agenda Reports, Review of International Co-operation, Volume 88 No s. 117

68 Bakgrund

medlemmar i sina respektive specialkommittéer. Dessutom är

Swedcoop medlem i den arbetskooperativa specialkommittéen,

CICOPA. IKA är vidare sedan kongressen i Tokyo 1992 organiserad i fyra regioner. IKA Europa har 91 medlemsorganisationer i 35 länder

som representerar 155 miljoner medlemmar och är den ojämförligt största regionen räknat i antal medlemsorganisationer och i ekonomisk betydelse. Räknat i antal enskilda medlemmar är den asiatiska regionen störst med 498 miljoner medlemmar.

IKA-kongressen i Manchester 1995 antog Förklaringen den om kooperativa identiteten, värderingar och principer 1966 års som ersatte grundsatser. En svensk översättning har framställts gemensamt av Kooperativa förbundet, Kooperativa institutet och Lantbrukamas Riksförbund. Förklaringen är inte i juridisk mening bindande har men genom sin karaktär rättesnöre för medlemskapet i IKA influens av stor på medlemsorganisationemas stadgar och Förutom program. ovan nämnda medlemsorganisationer i IKA, omfattar den också de ex.

svenska OK-föreningama dessas medlemskap i KF och

genom Kooperativa institutet.

IKA:s förklaring den kooperativa identiteten har följande lydelse: om

Frivilligt och öppet medlemskap

Kooperativa föreningar är frivilliga organisationer öppna för alla som kan använda deras tjänster och ta på sig medlemskapets ansvar utan -

diskriminering avseende kön, social ställning, politisk eller religiös

ras, övertygelse.

2. Demokratisk medlemskontroll

Kooperativa föreningar är demokratiska organisationer som styrs av medlemmarna, vilka aktivt deltar i fastställande mål och riktlinjer av och i beslutsfattattande. Förtroendevalda män och kvinnor ansvariga är inför medlemmarna. Medlemmar i primärkooperativ har lika

rösträtt en

medlem, en röst. Kooperativa föreningar på andra nivåer organiseras också på ett demokratiskt sätt.

4 Swedcoop är ett konsortium mellan fyra svenska kooperativa organisationer, mänligen Kooperativa institutet, Föreningen Kooperativ utveckling i Sverige, Föreningen Kooperativa Studier Selfsamt Management.

Bakgrund 69

3. Medlemmarnas ekonomiska deltagande

Medlemmarna bidrar på ett rättvist sätt till den kooperativa föreningens kapital och utövar kontroll över det i demokratisk ordning. Åtminstone del detta kapital är vanligtvis den kooperativa föreningens en av gemensamma egendom. Räntan på det insatskapital som utgör villkor för medlemskapet är begränsad, om ränta över huvud taget utgår.

Medlemmarna kan avsätta överskottet till följande ändamål: Utveckla den kooperativa föreningen om möjligt genom att - reservera medel, vilka åtminstone till en del skall vara bundna. i Ge medlemmarna förmåner i förhållande till deras nyttjande den - av kooperativa föreningen. Stödja andra aktiviteter som godkänts av medlemmarna. -

4. Självständighet och oberoende

Kooperativa föreningar är fristående organisationer för Självhjälp som styrs av medlemmarna. Om de ingår avtal med andra organisationer, inklusive regeringar, eller skaffar externt kapital sker detta på villkor som säkerställer demokratisk medlemskontroll och som vidmakthåller den kooperativa självständigheten.

5. Utbildning, praktik och information

Kooperativa föreningar erbjuder utbildning och praktik till sina medlemmar, förtroendevalda, chefer och anställda så att de effektivt kan bidra till utvecklingen sina kooperativa föreningar. De informerar av allmänheten särskilt unga opinionsbildare om den kooperaitva - föreningens särart och fördelar.

6. Samarbete mellan kooperativa föreningar

Kooperativa föreningar tjänar sina medlemmar mest effektivt och stärker den kooperativa rörelsen genom att samarbeta på lokal, nationell samt regional och internationell nivå.

Samhällssyn

Kooperativa föreningar arbetar för hållbar utveckling av sina en lokalsamhällen enligt riktlinjer som godtagits av medlemmarna.

70 Bakgrund

De väsentligaste ändringarna i förhållande till tidigare lydelse är, förutom en språklig, modernisering och förenkling följande:

1:a principen har förändrats på det sättet, att medlemskapet står öppet för alla kan använda företagets tjänster och kan som som ta på sig medlemskapets I den tidigare versionen framstår ansvar. öppenheten ovillkorlig. som mer 3:e principen om medlemmarnas ekonomiska deltagande har fått - en betydande utvidgning. I den tidigare versionen bara att räntan angavs på insatskpitalet skulle begränsad. vara 4:e principen självständighet och oberoende betonar i den - om nya lydelsen de kooperativa organisationemas oberoende, i även förhållande till regeringar.

7:e principen är helt och framhåller den kooperativa - ny oganisationens roll i lokalsamhället.

I 3 kap. l § tredje stycket, 7 kap. 1 § andra stycket och 10 kap. FL finns bestämmelser anknyter till tre IKA:s grundsatser i den som av utformning de hade före 1995 års revidering, nämligen de öppet om medlemsskap, medlem röst och kooperativ överskottsutdelning. en en Motivet för att nämnda kooperativa grundsatser lyfts fram de vid är att tiden för FL:s tillkomst ansågs ha särskild principiell betydelse prop. en 1986/87:7 s. 289.

Som ovan framhållits är kooperativa företag inte ijuridisk mening bundna den förklaring med principer IKA fastslagit. Den har av som emellertid stor influens på organisationemas stadgar. Förklaringen bör därför också enligt utredningens uppfattning ha betydelse för den

associationsrättsliga lagstiftningens framtida utformning när det ex. gäller kooperativitetens och delaktighetens innebörd.

I en kapitalassociation t.ex. ett aktiebolag är det grundläggande som en princip att ägarna får del företagets vinst i förhållande till av kapitalinsatsens storlek och till den affärsmässiga risk kapitalet som utsätts för. 1 en ekonomisk förening är däremot huvudprincipen att verksam skall fördelas mellan medlemmarna i förhållande till den omfattning i vilken de i egenskap medlemmar deltagit i av föreningens kooperativa verksamhet. När det gäller dispositionen av verksamhetens resultat skiljer sig alltså de ekonomiska föreningarna på

ett avgörande sätt från andra associationsfonner för näringsverksamhet. I syfte att framhäva detta karaktäristiska drag hos den ekonomiska

Bakgrund 71

föreningen infördes tennen "överskottsutdelning" i 1987 års föreningslag. Ett positivt rörelseresultat i en ekonomisk förening kan inte fullt ut jämställas med begreppet vinst i den mening som begreppet har i samband med andra associationsfonner. Ett positivt resultat är alltså i första hand något som ska tas i anspråk för ersättning till medlemmarna för deras deltagande i föreningens verksamhet prop. 1986/87:7 s 63 I IKA:s tidigare grundsatser fanns också en begränsning beträffande avkastningens storlek. Även denna princip har den nuvarande FL adopterat genom bestämmelsen i 10 kap. 2 § 2 st. om att insatsutdelning får utgå med högst en ränta för år på inbetalda medlemsinsatser som motsvarar det av Riksbanken fastställda diskonto ll gällde vid räkenskapsårets utgång med tillägg tre som av procentenheter.

Det bör framhållas att enskilda medlemsorganisationer inte är bundna de allmänna principer som en sådan privaträttslig organisation som av IKA uppställer. Varje medlemsorganisation låter sina stadgar influeras av IKA:s principer i den utsträckning som de befmns väl övervägda och i övrigt tillämpliga kooperativa verksamheten. Än mindre den egna är naturligtvis stat skyldig att i sin associationsrättsliga lagstiftning en inarbeta IKA:s principer. Som utredningen närmare utvecklar i avsnitt 7.4.3 bör lagstiftaren vid utfonnningen av sådan associationsrättslig lagstiftning som FL utgör förhålla sig neutral. Det bör som nyss sagts vara upp till varje organisation att avgöra vilka kooperativa principer som inarbetas i stadgarna.

72 Bakgrund SOU 1996:3 l

1.2 EU:s förhållande till

kooperativa företag

1.2.1 Allmänt

Det finns inte något EU antaget enhetligt kooperationsbegrepp. av

"Economic sociale" har emellertid blivit begrepp används

ett som av politiker och samhällsvetare benämning för som en gemensam organisationsformema kooperativa företag, ömsesidiga bolag och ideella föreningar. På svenska brukar uttrycken "tredje sektorn" eller "social ekonomi" användas. Av de tre associationstypema är de kooperativa företagen störst med ca. 80 milj. medlemmar, de flesta konsumentkooperativ detaljhandel, ömsesidiga försäkringskassor och kooperativa banker. De kooperativa företagens omsättning uppgick till ca. 4 biljoner kronor och antalet sysselsatta har beräknats till drygt 2 miljoner. Siffrorna 1993’. avser

Begreppet social ekonomi inrymmer nämnts än kooperativ som mer verksamhet i kooperativa företagsfonner. Det alla organisationer avser som antas bidra till att uppfylla vissa samhälleliga målsättningar. I sin bok "Den Sociala Ekonomin säger Jan Olsson bl. följande den a. om sociala ekonomins aktörer:

"Käman består kooperativa företag, ömsesidiga av försäkringskassor och föreningar bedriver ekonomisk som verksamhet. Ibland räknas också andra slags företag dit. Gränsen är flytande. Den nämnaren för den sociala gemensamma ekonomin är ett företagande grundar sig på demokrati och som solidaritet. Den belgiska definitionen är den används oftast i den som europeiska diskussionen.

Verksamheten ska tjäna medlemmarna och kollektivet och inte vinstintresset.

Verksamheten ska förvaltas självständigt.

Verksamheten ska ha demokratisk beslutsprocess. en

5 Olsson, Jan. Den sociala ekonomin Medborgama. Sverige. Europa. - Carlssons 1994. 6 Se not 4.

Bakgrund 73

Människan och arbetet har förtur framför kapital när verksamhetens resurser fördelas."

Det finns nämnts inte något EU antaget enhetligt kooperationssom av begrepp. I detta avseende förhåller sig EU neutralt. Som exempel kan nämnas kommissionens förslag till helt associationsform, en ny europeisk kooperativ förening, där föreslår salomonisk lösning man en i fråga kooperativets ändamål7. Den vida definitionen beror givetvis om på att de kooperativa företagen har mycket skiftande karaktär i fråga om storlek, Verksamhetsinriktning och ideologi. Den kooperativa idéhistoriska traditionen skiljer sig dessutom i de olika medlemsländerna. Det finns dock bred politisk enighet som går en utöver parti- och blockgränser att de kooperativa om verksamhetsformema betydelse för samhällsutvecklingen. Av är av betydelse är naturligtvis också, att i EU:s grundförfattning, Romfördraget, artikel 58 andra stycket, likställs kooperativa föreningar med andra associationsrättsliga subjekt i civil- och handelslagstiftning.

EU:s institutioner har under årens lopp låtit utarbeta och antagit ett antal resolutioner den sociala ekonomin. År 1989 inrättades särskild om en avdelning för den sociala ekonomin på kommissionens generaldirektorat XXIII också är ansvarigt för småföretag, turism och handel. som Huvuduppgiften för avdelningen är att vara ett slags talesman för den sociala ekonomin inom kommissionen.

1.2.2 Särskilt kommissionens förslag till

om

förordning om europeiska kooperativa föreningar

I 1992 lade kommissionen fram tre förslag till rådsförordningar mars COM 91 273 final SYN 386-391 med stadgar för europeiska -

ideella föreningar, för europeiska kooperativa föreningar och för

europeiska ömsesidiga försäkringsbolag. Till förordningarna är kopplade förslag till direktiv med bestämmelser de anställdas medinflytande om i de olika associationema. Förslagen skall beredas tillsammans med Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén i enlighet

7 Artikel 1.3. i förslaget till stadga lyder: "An SCE shall have its som as principal object the satisfaction of its members needs and/or the development of their economic and social activities, in particular through the conclusion of agreements with them to supply goods or services or to execute work of the kind that the SCE carries out or commissions."

74 Bakgrund

med beslutsförfarandet i artikel 189 i Romfördraget.

Kommissionen hänvisar i stadgeförslagets ingress till Europa-

parlamentets resolutioner OJ No C 128, 16.5 1983, 51 p. om kooperativ i den europeiska gemenskapen och OJ No C 246, 14.9 1987 om kooperativens bidrag till regional utveckling. Kommissionen

förelade rådet ett meddelande i december 19898 Ekonomiska varöver och sociala kommittén yttrade sig i september 1990 OJ No C 332 31.12 1990, p. 81.

Förslagen skall, sägs det i ingressen, göra det möjligt för företag och organisationer inom den sociala ekonomin utnyttja den inre att marknadens fördelar på villkor gäller för andra företag. samma som Förslaget till europeiska kooperativa föreningar parallell till är en det tidigare förslaget europeiska aktiebolag. Det förslaget om senare har trots långvariga och stora ansträngningar ännu inte lett fram till något

beslut och inget aktivt arbete pågår för närvarande med det.

Kommissionens förslag har behandlats europaparlamentet EP och av ekonomiska och sociala kommittén ECOSOC. Båda dessa institutioner

har varit starkt pådrivande med avseende på förslagens tillkomst. Be-

redning av förslaget europeiska kooperativa föreningar pågår aktivt om i en arbetsgrupp under ministerrådet. Resultatet arbetsgruppens arbete av

har rapporterats till rådet inre

marknaden vid flera tillfällen, varvid

arbetsgruppen har fått rådets uppdrag arbeta vidare. Sedan juni att 1994 har Sverige deltagit i arbetsgruppen observatör och från januari som 1995 som aktiv medlem

Förslaget till förordning med stadga för europeiska kooperativa

föreningar

En europeisk kooperativ förening SCE övemationell är en associa-

8 Business the "économie sociale" sector Europes frontier free market SEC89 2187 final, 18.12 1989 10987/89 SOC 470 ECO 232. - 9 I syfte att bryta det dödläge oenigheten kring direktivet som om arbetstagarnas inflytande skapat har kommissionen i slutet 1995 tagit av initiativ till lösning. Kommissionens initiativ försök en ny är ett att hitta en gemensam formel för arbetstagarinflytande i alla de föreslagna gränsöverskridande associationsformema. Initiativet berör alltså även förslaget till europeiska aktiebolag.

Bakgrund 75

tionsfonn. Det innebär att ett SCE inte primärt styrs av nationell lagstiftning utan av bestämmelserna i rådsförordningen som är en övemationell lag. En rådsförordning är omedelbart tillämplig som gällande rätt i samtliga medlemsstater. I förslaget till förordning hänvisar en del artiklar till supplerande bestämmelseri antingen stadgarna för SCE:t eller till nationell rätt.

Både fysiska och juridiska personer från minst två medlemsländer skall kunna bilda ett SCE. Det skall även vara möjligt för nationella kooperativa företag att ombilda sig till SCE om de har verksamhet i minst två medlemsländer. Kommissionen har sedermera kompletterat sitt ursprungliga förslag med ett förslag om att det skall bli möjligt att bilda ett SCE transnationell fusion av kooperativa företag. Detta anses genom av många medlemsstater vara ett mycket intressant alternativ. Samtidigt finns det en del svårigheter att i förordningen reglera bildning av ett SCE fusion eftersom de nationella lagarna i fråga om företagsgenom fusioner är så olika.

Förordningen innehåller detaljerade regler om hur ett SCE bildas, vilka får medlemmar, företagets organisation, företagets minimikapisom vara tal, vilka skäl får åberopas för avveckling och hur avvecklingen som skall gå till Reglerna i förordningen är dels av indispositiv och m.m. dels dispositiv natur genom hänvisning till SCE:s egna stadgar och av dels görs som inledningsvis redovisats en del hänvisningar till den nationella rätten i den stat där SCE:t har sitt säte. Det bör påpekas att i de fall det finns delstatliga eller regionala civilrättsliga lagar för kooperativa företag, så är dessa tillämpliga i samma utsträckning som

nationella. Exempel den sortens delstatlig lagstiftning finns i Italien

och Spanien. Rättsområden uttryckligen inte alls regleras i förordsom ningen är t.ex. arbetstagarnas inflytande, anställningsförhållanden, skatteförhållanden, konkurrensförhållanden, immateriella rättsförhållanden, betalningsinställelse och konkurs.

Förslaget till direktiv om de anställdas inflytande i SCE

Direktivet skall garantera de anställda i SCE ett visst inflytande. Det är frågan minimibestämmelser väl får överskridas men inte underom som skridas.

Direktivet kan uppfyllas enligt endera två modeller. Antingen av

l genom att det enskilda medlemslandet gör den inhemska

76 Bakgrund

arbetsrättsliga lagstiftning rör de anställdas rätt till deltagande i som kontroll- och ledningsorgan i nationella kooperativa företag tillämplig

på SCE deltagandemodellen eller

2 att det för SCE:t antas särskild ordning arbetstaen som garanterar garna ett minimiinflytande enligt regler i direktivet informations- och

konsultationsmodellen.

Deltagandemodellen innebär att medlemsstat en som ett förstahandsaltemativ får göra lagstiftningen rör de anställdas som deltagande i ledningsorgan tillämpliga även på SCE. Den svenska lagen 1987:1245 styrelserepresentation för de privatanställda förutsätter om för att kunna tillämpas att det finns kollektivavtal på arbetsplatsen och att företaget har än 25 anställda. mer

En medlemsstat som inte vill använda sig deltagandemodellen kan av i stället tillämpa informations- och konsultationsmodeller för att försäkra sig om att de anställda ändå får ett visst inflytande. Detta uppnås genom att de anställda konsulteras och informeras genom en kommitté med arbetstagarrepresentanter eller på något annat sätt.

Sverige sig i princip kunna även den modellen eftersom anser acceptera lagen 1987:580 medbestämmande i arbetslivet MBL torde om uppfylla direktivet utan några justeringar. Det finns dock svenskt ett förbehåll som är generellt i alla sammanhang då MBL blir aktuell, nämligen beträffande hur arbetstagarrepresentantema I direktivet utses. förutses det ske slutna val bland arbetstagarna medan det genom svenska systemet överlämnar de fackliga organisationerna att utse representanter enligt sin ordning. egen

Det kan avslutningsvis framhållas att svenska regler kooperativa om företag inte påverkas förordningsförslaget eftersom förslagets syfte av inte är att harmonisera den nationella lagstiftningen kooperativa om företag.

Bakgrund 77

1.3 De svenska kooperativa företagsfonnema

en kort historik

-

1.3.1 Allmän lagstiftning om ekonomiska föreningar

utförligare beskrivning än lämnas här utvecklingen i Sverige En som av

fdreningslagstiftningen finns i Kooperationsutredningens betänkande

av "Kooperationen i Sverige" SOU 1979:62 84 ff. s.

Kooperationen företagsform har lagreglerats i Sverige vid fyra som första lagen ekonomiska föreningar tillkom år 1895. tillfällen. Den om År förelåg andra version delvis revidering 1895 1911 en som var en av lag. Den tredje lagen trädde i kraft 1951. Den nuvarande lagen är års från år 1987.

års lag regleringen föreningarna ganska enkel och I 1895 var av knapphändig. I mycket utsträckning lagen dispositiv, men den stor var

också betecknas rent kooperativ lag. Det överlåts

kan som en föreningsmedlemmama att själva besluta om frågor som ex. kapitalbildning och redovisning. Genom lagen slogs också fast att föreningen kunde drivas utan personligt för medlemmarna, men ansvar också föreningar med viss personlig ansvarighet kunde bildas; att med firma personligt och föreningar med föreningar upa utan ansvar firma b med begränsat personligt ansvar. m p a

1911 års föreningslag innebar vidgning hela föreningsbegreppet en av jämfört med 1895 års lag. Sidoblickarna mot den ideella föreningen var sannolikt motivet till speciellt tillägg till första paragrafen. Där tilläts ett också andra föreningar de kooperativa att bli registrerade som än ekonomiska föreningar. Den lösliga definitionen på de föreningar som kunde falla under lagen inbjöd dock i hög grad också de investorägda

företagen att använda företagsformen.

Föreningslagens huvudkrav ekonomisk verksamhet främja att genom medlemmarnas ekonomiska intressen uppenbarligen giltigt för vilken var företagsform helst. I själva verket tillät 1911 års föreningslag som bildande och registrering företag i allt utom till namnet var av som aktiebolag. Under 1930-talet bildades t.ex. i stor mängd ekonomiska

föreningar för kapitalplacering i fastigheter och där alla andelar utom

kapitalplaceraren, och de fyra återstående för skens skull fyra ägdes av

78 Bakgrund

av honom närstående Stämpelskatt på fastighetsöverlåtelse personer.

kunde då undvikas att föreningsandelama i stället för fastigheten genom

överlåts till ägare. ny

Först genom 1951 års föreningslag återställdes ordningen i

föreningslagen så att endast kooperativa föreningar kunde registreras

som ekonomiska föreningar. Då infördes nämligen kravet på aktivt

deltagande från medlemmarnas sida.

Med 1951 års föreningslag förtydligades skillnaderna mellan aktiebolag

och ekonomisk förening. Lagstiftaren fann redan år 1920 ett

verkningsfullt medel för att åtskilja de kooperativa företagen från de

investorägda företagen. Då infördes nämligen avdragsrätt hos

den

ekonomiska föreningen för sådan

vinstutdelning som bestod

av återbäring/ efterlikvid och grundades som på medlemmens köp hos eller

leverans till föreningen. Bestämmelsen överfördes till 1928 års

kommunalskattelag.

I 1951 års lag fastställdes öppenhetsprincipen, liksom kravet på

medlemmens aktiva deltagande i föreningen. En bestämmelse infördes

om begränsning vinstutdelning på insatskapitalet

av i kooperativa sammanhang ofta benämnd "insatsräntan" och högsta nivån fastställdes -

till 5 procent. Exemplifieringen

av medlemmarnas deltagande i

föreningen vidgades till omfatta möjligheten att delta med hela den egna arbetsinsatsen. I 1951 års lag avskaffades också möjligheten att bilda

föreningar med begränsat personligt b

ansvar m p a. De redan

existerande tilläts dock fortsätta sin verksamhet, men i princip under den

nya lagens regler.

Den nu gällande lagen ekonomiska föreningar om 1987 års lag - innebar framförallt förenkling en och modernisering av 1951 års lag.

Bland nyheterna fanns sådant finnaskyddet som att för de ekonomiska

föreningarna utsträcktes och regler att om verkställande direktör

infördes. Vidare infördes regler fusion mellan om en moderförening och

ett dotteraktiebolag. Begreppet "överskottsutdelning" infördes

som samlande begrepp för dispositionema verksamhetens över resultat.

Bakgrund 79

1.3.2 Speciallagstiftning

Ömsesidiga försäkringsbolag

Försäkringsrörelselagen 1982:713, FRL, är den lagliga grunden för all

försäkringsverksamhet oberoende bolagsform. Försäkringsverksamhet av

kan bedrivas antingen färsäkringsaktiebolag eller ömsesidiga

av av försäkringsbolag.

samverkan mellan invånare i städer och byar för att säkra en En återuppbyggnad efter brand har uråldrig hävd. Den s.k. brandstoden

innebar när gården brann kunden garanterad en i förväg att ner var bestämd ersättning, hel eller halv brandstod, beroende på brandens en omfattning. Modellen skiljer sig från dagens forsäkringssystem, där premien betalas i förskott, att ersättningen till den drabbade genom samlades in i efterhand särskild uttaxering. Det första ömsesidiga genom försäkringsbolaget bildades 1746 och hade till uppgift att försäkra fast egendom i huvudstaden. Bolaget heter i dag Brandkontoret och bedriver

verksamhet på grund, har utvidgat försäkringsområdet samma men dotterbolaget Svenska Brand AB. genom

Under första hälften 1800-talet bildades ett stort antal bolag med av uppgift teckna brandförsäkring inom viss socken eller härad. Flera att en dessa är ursprungliga bolag i nuvarande länsbolag. Det äldsta är en av lokal brandförsäkringsförening i Kronobergs län bildades 1801 och som ursprungsbolagen i nuvarande Länsförsäkring Kronoberg. är ett av

äldsta försäkringsaktiebolaget i Sverige är Skandia bildades Det som 1855. Verksamheten i försäkringsbolag har alltid reglerats i samma lag oberoende bolagsformen varit aktiebolag eller ömsesidigt bolag. av om Den första moderna försäkringsrörelselagen tillkom 1917. En ny försäkringsrörelselag 1948. Den nuvarande lagen från 1982 har antogs successivt omarbetats och ett omtryck har utfärdats i december 1995. Den lagen liksom de tidigare att försäkringsverksamhet kan nya anger bedrivas både försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag av och föreskriver i princip inga skillnader när det gäller hur verksamheten ska bedrivas. Olikheter i reglerna finns dock olikheteri ägarform. p.g.a.

I den paragraf definierar det ömsesidiga försäkringsbolaget har som emellertid skett den väsentliga förändringen att det inte ställs krav på

något personligt ekonomiskt åtagande för försäkringstagaren. Det bolag

80 Bakgrund

som vill behålla utdebiteringsmöjligheten bör istället kunna

föreskriva

detta i bolagsordningen.

Liksom för konsumentkooperationen inom

detaljhandeln gäller för försäkring att ömsesidigheten, det kooperativa grundelementet, inte längre har relevans för kunden, samma delägaren, när som verksamheten startade. Många dagens kunder av väljer knappast att

handla i Konsum eller köpa försäkring i ett ömsesidigt försäkringsbolag

i första hand därför att verksamheten kooperativ är andra skäl utan av som lågt pris, bra produkter och god service. Inom båda verksamhetsområdena pågår dessutom

förändringar i den meningen att

stora delar av verksamheten drivs i aktiebolagsform.

Trots att begreppet ömsesidighet kanske inte längre har så stor genklang hos kunderna finns det uppenbar en önskan hos merparten av

de ömsesidiga försäkringsbolagen

att även i fortsättningen ha den ömsesidiga bolagsformen grund för verksamheten. som Orsakerna till

detta varierar mellan olika bolagsgrupper. En

mer detaljerad redogörelse av situationen i betänkandets bilagedel. ges separata En sådan redogörelse motiveras också ömsesidigheten av att har en speciell dimension inom livförsäkring, som idag måste bedrivas på ömsesidig

grund vare sig bolagsfonnen är aktiebolag eller ömsesidigt bolag. Alla överskottsmedel i livbolag skall tillfalla försäkringstagama. För närvarande råder i aktiebolag utdelningsförbud till aktieägarna. I

Försäkringsutredningens slutbetänkande föreslås dock att livförsäkring

ska få bedrivas också i vinstutdelande aktiebolag.

Bostadsrättsföreningar

Kooperativ samverkan för tillgodose behovet att av bostäder går långt

tillbaka i tiden. En speciell lagstiftning för bostadsrättsföreningar kom till stånd 1930 års lag bostadsföreningar.

genom om Den har därefter ersatts först med 1971 års lag och sedan med den nu gällande

bostadsrättslagen 1991:614. Det främsta syftet

med en

speciallagstiftning på detta område har varit

att trygga föreningsmedlemmarnas rätt till sina bostäder och att hindra tillkomsten

av osunda bostadsföretag. I en bostadsrättsförening har

bostadsrättsinnehavama till tiden obegränsad en nyttjanderätt till sina

m Försäkringsrörelse i förändring, SOU 1995:87.

Bakgrund 81

lägenheter. Utmärkande för bostadsrättsinstitutet är också att medlemmarna själva deltar i föreningens verksamhet för att på så sätt främja sina ekonomiska intressen. Det kooperativa synsättet och medlemmarnas trygghet i besittningen till sina lägenheter har varit viktiga utgångspunkter för bostadsrättslagen utformning. Bostadsrättslagen innebär en fullständig reglering av bostadsrättsföreningarna men hänvisar i föreningsrättsliga delar till lagen ekonomiska föreningar. om

En speciell variant av bostadsrätt är s.k. kooperativ hyresrätt enligt lag 1986:1242 om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt. Det är en tidbegränsad lagstiftning giltighet har blivit förlängd flera gånger, vars senast till utgången av 1996 1994:1583.

Andra typer av kooperativa föreningar

Bestämmelser om sambruksföreningar finns i lagen 1975:417 om sambruksföreningar. Sambruksföreningen är en personsammanslutning och företagsformen har utformats med tanke på att de flesta medlemmarna själva skall utföra arbete inom föreningen. Detta är dock inget krav. Lagen är inte enbart tillämplig på samverkan inom ett och samma jordbruksföretag utan också på samverkan mellan olika jordbruksföretag.

På det finansiella området finns också sedan länge speciallagstiftning. På detta område har stora förändringar skett under senare år och ytterligare refonner är att vänta. Föreningsbankema har ombildats till aktiebolag. Föreningsbankslagen 1987:620 har ersatts av lagen 1995:1570 medlem sbanker". För närvarande finns dock inte något om företag som bedriver kooperativ bankverksamhet med stöd av lagen.

Landshypoteksföreningama som sedan lång tid enligt särskild lagstiftning lämnat lån mot säkerhet i fast egendom uppgick den 1 januari 1995 i en nybildad ekonomisk förening. Rörelsen bedrivs för närvarande i ett av föreningen helägt kreditm arknadsbolag men avsikten är att bolaget senare skall fusioneras med föreningen. Det förutsätter att Betaltjänstutredningens förslag om att ändra den nuvarande

" Betaltjänstutredningens betänkande SOU 1994:66 Finansiella tjänster i förändring, prop. 1995/96:74, 1995/96:NU9, rskr 1995/96:135.

82 Bakgrund

kreditbolagslagen så att även ekonomiska föreningen får bedriva sådan kreditverksamhet genomförs jämför näringsutskottets nämnda betänkande.

Det kan nämnas att även stadshypoteksföreningama under lång tid som enligt särskild lagstiftning lämnat lån mot säkerhet i fast egendom är

upplösta och deras rörelser överförda till ett kreditmarknadsbolag.

1.4 Kooperationen i Sverige

1.4.1 Allmänt

År 1946 fanns 32 600 ekonomiska föreningar registrerade ca för att år 1986 ha minskat till ca 20 000. Av dessa föreningar var uppskattningsvis ca 6 000 registrerade enligt den föreningslag gällde som före 1951 års föreningslag. Av återstoden 9 000 bostadsvar ca rättsföreningar och 5 000 föreningar registrerats enligt 1951 års ca som lag.

Vid utgången 1994 fanns i PRV:s register 9 530 ekonomiska av föreningar enligt FL och 18 205 bostadsrättsföreningar. År 1993 tillhörde ca l 100 föreningar moms- och arbetsgivarregistrerade enligt SCB:s statistik gruppen "Offentlig förvaltning och andra tjänster". Till denna hör bam- och ungdomsvård, kulturella föreningar och grupp sportföreningar mm. Andra betydande verksamhetsområden såsom jordbruk, tillverkning, parti- och detaljhandel samt uppdragsverksamhet omfattade 100 250 föreningar vardera. ca -

Kooperationen utgör en stor och betydelsefull sektor i svenskt näringsliv. År 1993 beräknades den kooperativa sektorns ex. omsättning i relation till BNP 8 procent oförändrat jämfört med vara året innan. Den kooperativa omsättningen i relation till den privata konsumtionen beräknades även den till oförändrade 14 procent.

De grenar svensk kooperation är mest omfattande är av som

konsumentkooperationen,lantbrukskooperationen,bostadskooperationen

och oljekooperationen. Det finns även kooperativ verksamhet med annan inriktning för organisation sparande och krediter och ex. av olika producentkooperativa verksamheter, inom åkerinäringen. ex. Arbetskooperationen är typ företag under år har rönt en av som senare

Bakgrund 83

ökat intresse.

Nya kooperativa företag bildas för tillgodose behov. Åren 1988 att nya - 1993 kan dagens "nya kooperations" egentliga framväxtperiod. säga vara Det är under dessa år utvecklingen skjutit fart och den ekonomiska som föreningen blivit ett alternativt sätt att organisera verksamheter av allt fler slag. De ekonomiska föreningar som startat under den nämnda perioden och som hör till den offentliga sektorns ansvarsområden är sammanlagt 640. Av dessa är 595 daghem och fritidshem, varav de allra

flesta är föräldrakooperativ. Övriga verksamheter som hör hit är

tandvård 13 föreningar, äldreomsorg lO, hälso- och sjukvård 8, övrig vård och omsorg 8 samt grundskola 6. Förutom när det gäller föräldrakooperativa daghem har dessa tillkommit framför allt mot slutet av perioden.

Den kooperativa sektorn väsentlig del svensk ekonomi. Inom är en av jordbruket är de ekonomiska föreningarna den helt dominerande företagsfonnen för att ta hand om och förädla produkterna från jordoch skogsbruk. De ömsesidiga försäkringsbolagen har ungefär hälften av marknaden i försäkringssektom. Bostadsrättsföreningama innehar omkring 20 % lägenhetsbeståndet. Hälften landets hushåll är av av medlemmar i konsumentkooperativa föreningar vilka tillsammans svarar för ca 20 % av detaljhandeln. En relativt liten men växande del av småföretagen som sysselsätter upp till 10 personer utgörs av kooperativa föreningar inom framför allt tjänsteproduktion. Till skillnad mot förhållandet i många andra länder, både europeiska och utomeuropeiska, finns i Sverige mycket få kooperativa företag inom bank- och kreditmarknadssektorema.

84 Bakgrund

1.4.2 Lantbrukskooperationen

I Sverige finns inom lantbruket, i likhet med många andra länder, en lång tradition av att samverka i kooperativa företag. De första föreningarna bildades redan på 1830-talet. Lantbrukets föreningsrörelse kan uppdelas i två grenar dels den lantbrukskooperativa och - grenen dels den näringspolitiska grenen.

Näringspolitiska grenen Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, har 125 000 företags- och presonmedlemmar, uppdelade på l 450 lokalavdelningar och 25 länsförbund.

Lantbrukskooperativa grenen Ett 80-tal ekonomiska föreningar äger mejerier, slakterier Antalet m.m. medlemskap i de ekonomiska föreningarna uppgår till cirka 400 000, d.v.s. lantbrukaren är oftast medlem i mer än en ekonomisk förening. De ekonomiska föreningarna är samlade i branschorganisationer. De ekonomiska föreningarna och branscherna är medlemmar i LRF.

Lantbrukskoopcrativa Emllklld h""""k" Nåringspolitiska

cirka 100000 amen grenen lantbruksföretag l V 80-tnlekonomiska LRF LRF Lokalavdclningarl Förening

föreningar un" 45flavd.,k

C l ISIN upa 3 mm me ernsap cirka400000medl. LEA}; i l

l V IGBI an h- LRF: s F Ö rb d un s- 25 Länsfirbund organisationer styrelse .

00 ombud LRF:s Riksförbunds- 100ombud stämma 200ombud

Bakgrund 85

Lantbrukskooperativa grenen

Den svenska lantbrukskooperationen formar en gemensam produktionsapparat både producerar och förädlar framförallt som livsmedel och skogsprodukter. Lantbrukskooperationen har förutom sina 125 000 medlemmar ungefär 40 000 anställda och en total årsomsättning 1994 på cirka 85 Mdr kr. De större branscherna är mejeriet, slakterier, lantmän och skog. Mejerifdreningarna omsätter cirka 22 Mdr kr, slakteriema cirka 17 Mdr kr, lantmännen cirka 28 Mdr

kr och Skogsägarna drygt ll Mdr kr.

Enskilda lantbrukareå i cirka 100 000 5 80-tal ekonomiska föreningar hnwnhmeug .

Mejeri: regionala 8 dconomiska föreningar Arla,NNP, Falképings-, Gefleoflnns-,-Gasene-, Milko-,Norroch Skåne-mejeriet ggg S regionala ckonomiska föreningar Farmek,Scan,KLS,Scan Norrland ochSkanck , ________________ . fining 12 regionala ek. E Dotterbolag : föreningar,tex. Skånska lantm. exgmpejvi, i - - - g - 8 regionalaek. 2 Cerealia, : föreningar, Lex. Södra skogs- E Kunpgmm E §£3" l Sempa, l

i Södra Cell 5

l E med flera : 16 Branschorganisationer """""""""" Mejerierna Slakterifbrb/Scan Lantmännen Kronägg Skogsägarna Sv. Husdjursskbtsel Bränneri-intr. StårkelseproducenL Frö-o Oljcvåxt. Pilsdjursuppflid. Bctodlama Grönsaksodlama Potatisodlama Trädgårdsnäringen

j I | s LRF:s Riksför- 100 ombud bundstimma Ä

I följande tabell lämnas några väsentliga statistiska uppgifter om

lantbrukskooperationen.

86 Bakgrund

å m m N N m o w n m

o

m m m w w v

E 2 o

N S o N

w 8

N o

v

m 8 5 2 m v h Q ..

2 8 2 m 8 v

å 2 w m w w m v

2 w o w w m v o

Q n

Bakgrund 87

1.4.3 Övrig producentkooperation

Förutom inom lantbruket förekommer producentkooperation i flera andra näringsgrenar i Sverige. Det är emellertid inte möjligt att här presentera samlad översikt, eftersom någon bra statistik inte finns. en Det finns ingen Centralorganisation for dessa producentkooperativa företag, och de olika branschorganisationema har inte sina medlemmar registrerade efter företagsform. Till svårigheterna bidrar också att företagen i regel inte har anledning att gentemot allmänheten profilera sig kooperativa samt att många företagen drivs i annan som av associationsform än ekonomisk förening. Liksom fallet är med den småskaliga kooperationen nykooperationen är verksamheterna ofta organiserade aktiebolag eller handelsbolag, dock att det ibland som finns ekonomisk förening eller ideell förening som delägare. Till en följd dessa förhållanden är redovisningen nedan långt ifrån komplett. av Uppgifterna avser 1994 eller 1995.

I åtskilliga branscher detaljhandeln finns ett eller flera av köpmannakooperativa företag. Störst dessa är ICA-handlama med av 2700 dagligvaruhandlare, gemensamt driver grossiströrelse m.m., som med samlad omsättning på 61 Mdr kronor. Andra köpmannaen kooperativa företag är Jämia, Expert, Färgtema, Spektrum, Synsam, Synvårdsbutikema, Duka, Team Sportia, Intersport, Rabbit, Brothers m.fl. Cirka 35 köpmannakooperativa företag inom skilda fackhandelsbranscher och med samlad omsättning av drygt 33 Mdr en kronor är medlemmar i organisationen Fack 2000, som är ett organ främst för erfarenhetsutbyte. Utanför denna organisation står troligen ungefär lika många köpmannakooperativa fackhandelsföretag. På EUnivå har köpmannakooperationen slutit sig i Brysselbaserad samman en organisation, UGAL. Av de svenska företagen är emellertid endast ICA medlem.

Praktikertjänst AB är ett producentkooperativt företag, vars delägare består 3000 tandläkare, tandtekniker, läkare, sjukgymnaster och av psykoanalytiker/-terapeuter, vilka alla driver sin praktik. Med en egen omsättning på 3,5 Mdr kronor år och 11000 sysselsatta ombesörjes per cirka hälften landets privata tand- och sjukvård inom företag, som är av medlemmar i Praktikertjänst.

Sveriges åkerinäring omfattar 12500 åkeriföretag med sammanlagt 36 Mdr kronor i omsättning. Av dessa företag är ungefär 8000 en- eller fåbilsföretag, med få undantag är medlemmar i de 192 som en av

88 Bakgrund

lastbilscentralema åkeri-, vilka tillsammans står för tredjedel en av samtliga lastbilstransporter. Från att tidigare ha varit endast beställningskontor för förmedling uppdrag till små åkerier har av

lastbilscentralema utvecklats till försäljningsföretag omfattande

lastbilstransporter och maskinverksamhet. Lastbilscentralema har ofta

viss sidoverksamhet, t.ex. försäljning och produktion betong, av grus av dock i regel förlagd till dotterbolag. Samtliga lastbilscentraler är kooperativa och oftast drivna ekonomiska föreningar 135 st., som annars aktiebolag 56 st. endast är handelsbolag. Under år - en senare har allt fler övergått till aktiebolagsfonnen.

Taxinäringen är organiserad i tre former, nämligen beställningscentraler anlitade av ett antal mindre taxiägare, centraler betjänar som ett större taxiföretag samt taxiägare inte är anslutna till någon central. Den som första kategorin är helt dominerande, och här finns åtskilliga kooperativa företag. När taxinäringen reglerad drevs alla var beställningscentraler ekonomiska föreningar, i och med som men avregleringen för några år sedan skedde omfattande ombildning till en aktiebolag och handelsbolag. Det finns cirka 330 sådana beställningscentraler i landet, 200 i regel de varav - största är medlemmar i Svenska taxiförbundet. Av dessa medlemsföretag är idag färre än 25 ekonomiska föreningar, häri ingår de två men största, nämligen Taxi Stockholm och Taxi Göteborg. Även bland aktiebolagen och handelsbolagen finns emellertid ett betydande kooperativt inslag,

såtillvida att ägandet dessa beställningscentraler ligger hos av taxiföretagen, dock att ägandet ibland kan koncentrerat till vara ett mindre antal av de taxiföretag anlitar centralen, varför den som kooperativa karaktären kan ifrågasättas. Några upplysningar de 130 om beställningscentraler inte ingår i Taxiförbundet föreligger inte. som

Andra näringsgrenar, där kooperativt organiserade företag synes vara vanliga, är advokatbyråer, revisionsföretag, konsultföretag och liknande serviceföretag. Exempelvis är nännare två tredjedelar av advokatbyråema ägda gemensamt de i byrån arbetande advokaterna. av Några ekonomiska föreningar förekommer dock inte dessa utan advokatbyråer är framför allt aktiebolag eller ibland handelsbolag.

Bakgrund 89

Konsumentkooperation

Konsumentkooperationen

Konsumentföreningar OK-tömüngar Förbundskongrcss

0 Reprcsentantskap

a

Konsumentkooperationen består 98 konsumentföreningar. 12 OKav föreningar samt Kooperativa förbundet, KF. Antalet medlemmar i konsumentföreningama är drygt 2,2 miljoner och i OK-föreningama ca. - 1,5 miljoner. Tillsammans driver konsumentkooperationen 1500 ca butiker, stormarknader och varuhus över hela landet och via OKföreningarna 500 försäljningsställen för bensin och biltillbehör. ca

Under de senaste åren har en rad föreningar överfört sin verksamhet till KF och för närvarande drivs två tredjedelar konsumentkooperaca av tionens detaljhandel i KF-koncemen och resten i föreningarnas regi. Den gemensamma omsättningen är närmare 40 Mdr kronor.

Medlemmar i och därmed ägare KF är landets konsument- och OKav föreningar. Förbundskongressen med ombud för medlemsföreningama är det högsta beslutande organet och möts vart tredje år. Ett representantskap, som utses av kongressen, utgör KF:s ordinarie föreningsstämma åren mellan kongressema. Styrelsen utses av förbundskongressen för tid tre år. en av

90 Bakgrund

Kooperativa förbundet

l KF ekonomisk förening

DETALJHANDB. FMS..., Med,- OmniKonsum Stormarknader Ligpril Fuklnndd Livumedduindumi lnkap Lofistik

Kooperativa förbundets verksamhet är organiserad i ett antal affärsområden.

Gröna Konsum driver Konsumbutiker i Syd- och Mellansverige. Stormarknader driver OBSl, BW, Robin Hood och City Stormarknad. Lågpris drivs i två koncept, Fakta och Prix. Fackhandel innehåller tre kedjor, KappAhl, Stor Liten och Obs Interiör.

Till Livsmedelsindustri hör AB Goman-Produkter, Juvelbageriema AB och Kvarn AB Juvel.

Affärsområdena Inköp och Logistik arbetar på uppdrag av detaljhandeln. Fastigheter har till uppgift att förvalta, utveckla och tillgodose konsumentkooperationens behov av byggnader och mark.

I Media finns Rabén Sjögren Bokförlag, Tidningen Vi och Akademibokhandelsgruppen.

KF Invest svarar för utveckling, förvaltning och avveckling av verksamheter utanför kämverksamheten.

KF Konsument har till uppgift att utveckla konsumentrörelsen.

Bakgrund 91

m

m

a. m u

m

E

m

m

m

ö m m

mm

m a. b

92 Bakgrund g

1.4.5 Bostadskooperation

HSB-rörelsens uppbyggnad och struktur

HSB-rörelsen är organiserad i tre led. Det första ledet består av bosparande medlemmar, bostadsrättshavare och bostadsrättsföreningar

ca 600 000 medlemmar, varav ca 4 000 bostadsrättsföreningar. Det

andra ledet består av består av 50 HSB-föreningar som verkar runt om i landet i vilket det första ledet ingår som medlemmar och därmed ägare av HSB-föreningarna. De 50 HSB-föreningama äger det tredje ledet består HSB Riksförbund ek. för. HSB Riksförbund har bara som av dessa 50 medlemmarna som är ägare av Riksförbundet. "

Några statistiska uppgifter om HSB år 1994:

OMSÄTTNING

HSB-föreningar uppskattad siffra 2 418 milj. kr

Koncernen HSB 10 571 milj. kr

ANTAL MEDLEMMAR Bostadsrättshavare och bosparare ca. 612 000 Bostadsrättsföreningar ca. 4 000

ANTAL HELÅRSANSTÄLLDA Bostadsrättsföreningar ca. l 100 HSB-föreningar 3 600 ca. HSB Riksförbund ek.för. ca. 900 Totalt ca. 5 600

Bakgrund 93

Organisationsstrukturen från december 1995 ut på följande sätt. ser

Bospame med Boslackrâttslmvare Boslatkráüsfürerüxxgar

cl 50i HSB-fan-.nm;|t

HSB:Rikslüuning 48 HSB-fkmilgl

HSB Svarige AB

HSBSverige AB

HSB HSB HSB HSB Produktion Bygg Byggmat. Fastighets AB AB AB AB

I I I 1 ---- ----- 5 HSB HSB HSB Gmnrskaps Bmnäs : Bankahie- Försåkr. Förvaltn- Service : Fastighets utvccld.ABAB

94 Bakgrund

Det kan noteras att såväl bankaktiebolaget som kreditmarknadsbolaget inte ännu är bildat då ansökan tillstånd anges under våren 1996. om

HSB:s Riksförbund har efter den ovannämnda genomförda omorganisationen endast ett helägt dotterbolag kvar, Bo Revision AB.

HSB:s Riksförbund har i första hand att handha förenings- och medlemsfrågor.

Bakgrund 95

Riksbyggen

Riksbyggen är en ekonomisk förening medlemmar förutom vars

bostadsrättsföreningarna består olika fackföreningar, främst

av

byggfacken. Bostadsrättsföreningama är organiserade i 40-tal

ett representantskap som är representerade i Riksbyggens fullmäktige och kongress.

Några statistiska uppgifter fär 1995:

Omsättning inom federationenca. 5,5 Mdr kr

ca. Den principiella organisationsstrukturen framgår följande figur. av

Bostadsrättsföreningar Lokalafackligaochandra ca 1900 folkrörelseorganisationer

96 Bakgrund

Andelsinnehavane iRiksbyggen 31 december 1994 i procent av totaltantalandelar Totalaantalet andelar 187518 är

Lokal- KF 3/förenlnga 9,3% Sparbank- Fomgam rörelsen1/. 4,3% Represen- Lo tantskap 22 34-7 förbund 41,3% Lo 1,1%

1 varav Byggnadsarbetareförbundet 20,3% 2 varav direktanslutna bostadsrättsföreningar 0,4%

Bakgrund 97

Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation SBC

SBC, Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation ek. för., har sitt ursprung i Stockholms Bostadsföreningars Centralorganisation, som bildades 1921; namnändringen skedde 1982 i samband med omvandlingen till riksorganisation. Föreningens ändamål är "attfrämja medlemmarnas ekonomiska intressen främst att verka för att genom bostads- och bostadsrättsföreningars ställning och verksamhet i samhället stärks och tryggas samt medverka till rationell förvaltning av medlemmarnas fastigheter". Genom utvecklingen av parlamentariska regionkontor, organ,

bosparande via SBC Bo se nedan, SBC Garantifond har SBC

m.m. utvecklats till en riksomfattande konsumentkooperativ organisation i två led bostadsrättsföreningar och riksorganisation. Skillnaden jämfört med HSB och Riksbyggen beståri att man betonar kooperationens materiella sida, det ekonomiska intresset, och i synnerhet då det individuella delägandet som ingår i bostadsrätten. Intresset för kooperation som samverkan, gemenskap och hjälp till Självhjälp är dock mindre. SBC samarbetar inte heller med andra kooperativa föreningar och organisationer. SBC bedriver sin verksamhet genom 5 regionkontor och 2 lokalkontor. 1994 var antalet medlemsföreningar 2 936 och antalet förvaltade 853 432 i Stockholm.

Z Texten är hämtad från "Sveriges kooperativa företag i siffror och figurer", Kooperativa studier. Stockholm 1995.

98 Bakgrund

Tabell 02: Nyckeltal SBC koncernen under 5 år

Medlemmar, brf 2 936 2 919 2 868 2 733 2 552

Antal lgh i 56 0002 56 0002 - - medl.för.

Anställda 96 79 93 84 76

Förvaltade brf/bf 853 888 846 746 647

Förvaltade lgh ca 27 0002 27 0002 34 000 30 000 26 000

Egna i % av alla

-bostäder: 0,6

-koop bostäder3: 3,6 4,8 4,7 4,2 3,8

3,7

l För 1993 är värdet av de sammanlagda tillgångarna inte jämförbart med tidigare år då värdet av kortfristigt placerade klientmedel inte längre ingår. Värdet av SBCs egna tillgångar föregående år efter det att klientmedel avräknats framgår inom parentes ovan. - 2 Exakta uppgifter om lägenhetsbeständet har lämnats direkt SBC och av föreligger inte för tidigare år. Minskningen antalet förvaltade lägenheter är av skenbart då även tidigare uppgifter byggt på uppskattningar från SBC, enligt bedömningen att deras bostadsrättsföreningar i genomsnitt haft 40 lägenheter. Siffran 27 000 för 1993 bygger på reviderad bedömning. Uppgifterna en ovan avseende medlemslägenhetema är avrundningar läget 5 oktober 1994 för av per att ta hänsyn till förändringar sedan årsskiftet 1993/94. Detta datum fanns det 56 735 lägenheter i SBCs medlemsföreningar. 3 Kooperativa sektorn definieras här bostadsrätt plus kooperativ hyresrätt som byggda av SKB och Riksbyggen. Uppgifter nyproduktion om annan av kooperativ hyresrätt saknas, den torde dock obetydlig. Uppgiften inom vara parentes är jämförbar med tidigare år, bara produktion bostadsrätt. som avser av

Bakgrund 99

1.4.6 Begravningskooperation Fonus

- Fonus affärsidé är att driva begravningsbyråverksamhet och annan därmed sammanhängande verksamhet, samt att främja god begravningssed. Föreningen har en stor juridisk verksamhet med ett 35-tal jurister anställda samt en betydande försäljning av gravsten.

Fonus äri dag representerade på över 200 platser i Sverige, dels genom ett l50-tal egna kontor och dels genom ett 50-tal ombud knutna till Fonus. g Under 1994 har verksamheten utvidgats genom förvärv av

i

begravningsbyråverksamheten i Dahléns, Falköpings Begravningsbyrå AB med kontor i Falköping, Skara, Götene och Lidköping, samt genom förvärv av begravningsbyråverksamheten i Engströmsföretagen i Luleå AB med kontor i Luleå och Gammelstad. Ett nytt kontor har även öppnats under året i Täby.

Per den 3 januari förvärvades det norska bolaget T. Jacobsen A/S. Bolaget har under 1994 utfört knappt l 100 begravningar i Oslo med omnejd. Verksamheten har under året utvidgats med ett dotterbolag, Fonus A/S, som marknadsförs såsom ett lågprisaltemativ. Förvärvet av T. Jacobsen innebär att Fonus för 1994 kommer att redovisa räkenskaper även på koncemnivå. Då det finns en ingående koncembalans för året upprättas däremot ingen Finansieringsanalys på koncemnivå för 1994.

Antalet medlemmar vid räkenskapets utgång uppgår till 3 247. Förändring under året framgår av nedanstående uppställning:

Antal vid räkenskapsårets början 3 309 Antal tillkomna 23 Antal avgångna 85 - Antal vid räkenskapsårets slut 3 247

1.4.7 De ömsesidiga försäkringsbolagen

Det finns 350-400 skadeförsäkringsbolag i Sverige. De flesta är lokala socken- eller häradsbolag med obetydlig premieinkom st och verksamhet. I den offentliga redovisningen av svensk försäkring som Statistiska Centralbyrån SCB sammanställer är omkring 50 ömsesidiga bolag

100 Bakgrund

upptagna, det minsta av dem är Nordingrå med premieinkomst på en 3,7 Mkr 1994.

De ömsesidiga skadeförsäkringsbolagen hade 1994 sammanlagd

en premieintäkt på 21 716 Mkr, vilket innebär marknadsandel på drygt en 50%. När det gäller privatpersoners försäkring har de ömsesidiga

försäkringsbolagen ungefär 2/3 den svenska marknaden. av

Inom livförsäkring, premiemässigt domineras pensionssparande, som av är ömsesidighetsprincipen lagstiftad. Oberoende associationsform av tillhör alla medel uppsamlats i bolagen försäkringstagama. En som väsentlig del av pensionssparandet vid sidan ATP sker de av genom avtal som arbetsmarknadens parter har tecknat och försäkrat i

gemensamägda bolag där SPP och AMF-Pension är de största. Totalt förvaltade länsförsäkringsbolagen 1994 den jättelika 584 000 summan Mkr för sina försäkringstagares räkning. Fördelningen mellan de privata bolagen och avtalsbolagen vad gäller inbetald premie och kapital var 1994:

Den konkurrensutsatta försäkringsindustrin i Sverige domineras av sex bolagsgrupper bedriver både skade- och livförsäkring. De som svarar tillsammans för 75-80% den premie försäkringstagama årligen av betalar till de privata försäkringsbolagen. Av dessa fullsortimentbolag är Ansvar, Folksam och Länsförsäkringsgruppen och Wasa ömsesidiga,

medan Skandia och Trygg-Hansa är börsnoterade försäkringsaktiebolag.

Dessa bolagsgruppers premievolymer fördelade sig 1994 enligt nedanstående tabell på liv- och skadeförsäkring.

Bakgrund 101

i i Skandia 8 004 6 709 1 l 1

l Trygg-Hansa 5 604 5 412

Summa 8 023 13 608 16 829 12 121

I det följande redovisas organisation och vissa ekonomiska data för Folksam och Länsförsäkringsbolagen är de två största ömsesidiga som försäkringsgruppema inom privat försäkring i Sverige.

Folksam

Folksam är i första hand inriktat på hushållens behov av försäkringsskydd dels genom individuella försäkringar dels genom grupplivförsäkringar bl. a. i fonn de fackliga organisationemas av medlemsförsäkringar. Därutöver har Folksam företagsförsäkringar för i första hand folkrörelseföretag. Folksam investerar även i skadeförebyggande forskning och aktiviteter. Folksam består av tre bolag Folksam Liv, Folksam Sak och - Folksam International återförsäkringar. De två första ägs av försäkringstagama, Folksam International Folksam Sak till 93%. av Folksam Auto är ett utvecklingsbolag inom bilreparationsområdet, där Folksam Sak äger 67% och Folksam International 33%. Livförsäkringsbolaget Sparliv och fondförsäkringsbolaget Sparfond ägs tillsammans med Sparbanken Sverige AB. Folksam Fond AB, som sysslar med allmänt fondsparande och Folksam Spar AB, som sysslar med individuellt pensionssparande ägs av Folksam Sak. Folksam Fondförsäkrings AB ägs av Folksam Liv. Flertalet av Folksams försäkringstagare är medlemmar i olika folkrörelseorganisationer. Därför fungerar landets största folkrörelser,

102 Bakgrund

konsumentkooperationen KF/OK, HSB, Riksbyggen och fackforeningsrörelsen LO, TCO valkorporationer och utser som försäkringstagamas representanter i stämma och styrelse.

Tabell 03. Några nyckeltal Folksams sakförsäkring i miljoner kronor om

1990 1991 1992 1993 1994

l Beskattat eget kapital, obeskattade reserver och övervärden i tillgångar

Den stora förlust som gjordes 1991 och 1992 kan i huvudsak hänföras till förluster i kreditforsäkring och nedskrivning fastighetsbeståndet. av Folksams marknadsandelar har odramatisk utveckling under den en beskrivna femårsperioden. Ett undantag inte framgår

som av tabellen

är hemförsäkring.

Tabell 04. Några nyckeltal Folksams livförsäkring i miljoner kronor om

1990 1991 1992 1993 1994

Rörelseresultat 130 401 962 l 781 462

Konsolideringskapital’ 3 225 2 716 3 695 6 641 5 290

Premieinkomst 3 428 4 133 3 830 3 799 3 850

2 Återbäringsmedel, värderegleringsreserv och övervärden i tillgångar

Eftersom den svenska livförsäkringsmarkanden genomgått total en strukturförändring genom lanseringen fondförsäkring är jämförelse av en bakåt i tiden meningslös.

Bakgrund 103

Tabell 05. Folksams marknadsandelar % premieintäkten i några av av de större branscherna 1990

3 Andel av premieintäkten

Folksam är det näst största bolaget när det gäller traditionella pensions-

och kapitalförsäkringar till hushåll ca 23% marknadsandel. Eftersom

marknaden för fondförsäkring är större än den traditionella nu marknaden och företagarna tecknar tjänstepensionsförsäkringar i stor en omfattning omfattar hushållsmarknaden emellertid mindre del en av

svensk försäkring. Genom SparLiv ökar Folksam kraftigt

nu försäljningen av fondförsäkringar.

Federationer

Det finns i Sverige ett stort antal ömsesidiga försäkringsbolag har som koncession för ett begränsat geografiskt område. De kallas länsbolag, sockenbolag och häradsbolag och namnet framgår vilken av administrativ indelningsgrund normalt tillämpas för respektive som bolagstyp. Federativ samverkan förekommer bland dessa lokala bolag i två konstellationer:

Länsförsäkringsgruppen inom vilken de 24 länsbolagen samverkar och SOFAB-gruppen inom vilken sockenbolag och häradsbolag samverkar.

104 Bakgrund

Länsförsäkringsgruppens organisation

I det följande beskrivs Länsförsäkringsgruppen. SOFAB-gruppen har samma principiella uppbyggnad, men är väsentligt mindre i sakpremievolym och bedriver inte livförsäkring.

Organisationsbilden är följande:

24 länsbolag

Lånsförsäkringsbolagens AB LFAB

Lånslörsálu. Länsfölsälu. Agria Länsförsäk- Liv Fondliv ringsboalgms Fondflirv. AB

Länsbolagen är ömsesidiga och äger aktiebolaget

tillsammans

Länsförsäkringsbolagens AB, i sin tur är moderbolag i koncern som en med fyra hclägda affärsdrivande aktiebolag. Länsbolagen äger A-aktier i LFAB i proportion till den affärsvolym levererat. Röstsvagare Bman aktier emitterades enligt samma princip men kan fritt säljas mellan länsbolagen.

Varje länsbolag är självständigt. Den ömsesidiga bolagsformen innebär att de ägs av kunderna. Dessa har inflytande på verksamheten genom val av representanter till stämmoma, bolagens högsta beslutande organ.

Länsbolagen erbjuder privatpersoner, lantbrukare och företag inom sitt koncessionsområde ett heltäckande sortiment av sak- och livförsäkringar. Varje länsbolag redovisar direkt i de bolagen för egna större delen av sakförsäkringsrörelsen, vilket innebär att bolaget har både affärs- och kundansvar för den delen affären. Till LFAB med av

Bakgrund 105

dotterbolag har överlåtits affärsansvaret för livförsäkring, trafikförsäkring, djur- och grödaförsäkringar och försäkring stora av företag. Även för dessa affärer har länsbolagen det huvudsakliga kundansvaret. LFAB ansvarar för gruppens återförsäkring och har det övergripande ansvaret för gemensamt utvecklingsarbete.

Ldigfdrsdkringsgruppens marknadsställning

De 24 länsbolagen bildar tillsammans med LFAB-koncemen Länsförsäkringsgruppen tillsammans med Folksam störst inom som var direkt svensk skadeförsäkring 1994 med en marknadsandel på 18,9%. I livförsäkring, där verksamheten startade,1985, är marknadsandelen väsentligt lägre, 4%. ca

Utvecklingen för Länsförsäkringsgruppen under perioden 1990-94 redovisas i nedanstående tabell, där rörelseresultatet, konsolideringskapital och premieinkomst f.e.r. för räkning, d.v.s. efter egen återförsäkring.

Länsförsäkringsgruppen 1990-94, Skadeförsäkring, Mkr

1990 1991 1992 1993 1994

Rörelseresultat 427 220 490 l 476 950 - - Konsolideringskapital 9 936 8 051 8 448 10 685 10 928

Premieinkomst f.e.r. 5 491 6 563 7 797 7 017 6 620

De stora svenska bolagsgruppema hade stora förluster under perioden 1990-92, främst i kreditförsäkring och internationell återförsäkring. Under åren från 1993 och framåt har skett påtaglig återhämtning en främst därför att den svenska försäkringsrörelsen haft en gynnsam utveckling. För Länsförsäkringsgruppen svackan relativt måttlig och var gruppen hade 1994 konsolideringsgraden 165 konsolideringskapitalet i relation till premieinkomsten f.e.r., vilket den klart högsta bland var de stora bolagsgruppema i Sverige.

Inom livförsäkring redovisas utvecklingen för Länsförsäkringsgruppen vad gäller premieinkomst och konsolideringskapital i Mkr för åren

106 Bakgrund

1990-94 i nedanstående tabell.

Länsfärsäkringsgruppen 1990-94, Livförsäkring, Mkr

1990 1991 1992 1993 1994

Konsolideringskapital 573 1 258 l 887 3 058 2 511

Premieinkomst i 203 l 136 l 107 l 081 l 229

Inom livförsäkring har Länsförsäkringsgruppen under den 10-årsperiod verksamheten funnits i egen regi inte lyckats nå marknadssamma framgångar som inom skadeförsäkring. Livrörelsen har emellertid varit framgångsrik i den meningen att kapitalavkastningen genomsnittligt över perioden varit den högsta i svensk livförsäkring. Det innebär att länsförsäkringsbolagens pensionsförsäkringskunder fått mycket god en tillväxt på sitt pensionssparande.

1.4.8 Övrig kooperation

I Sverige finns, till skillnad från i många andra länder, juridisk form en som är konstruerad särskilt för kooperativ verksamhet; den ekonomiska föreningen. Så långt är det förhållandevis enkelt att identifiera åtminstone huvuddelen av den kooperativa sektorn i landet. I viss utsträckning förekommer kooperativ verksamhet även i andra associationsfonner, men dessa är betydligt svårfångade. mer Erfarenheten säger dock att det sammantaget är liten minoritet en av alla kooperativ som drivs som aktiebolag, ideella föreningar eller ex. handelsbolag. Det är vanligare på vissa områden och förekommer inte alls på andra. I industrisektom, där det är mycket ovanligt med ekonomiska föreningar, förekommer kooperativa aktiebolag, liksom i så kallade kunskapsbranscher. Det största icke-offentliga vårdföretaget, Praktikertjänst, är ett producent-kooperativt aktiebolag. Ideell förening har varit en vanlig form för föräldrakooperativa daghem om verksamheten inte bedrivs med egen anställd personal. SCB:s kriterier för att ett företag ska betraktas aktivt och bli som

synligt i statistiken se nedan, medför att även ekonomiska föreningar

13Återgivet från skriften "Sveriges kooperativa företag i siffror figurer", Kooperativ årsbok 1996, med tillstånd av föreningen Kooperativa studier.

Bakgrund 107

med vissa typer av verksamhet ställs utanför denna kartläggning den av kooperativa sektorn. Det handlar bl. psykiatrikooperativ och a. om omsorgskooperativ där personalen är anställd kommun eller landsting av och brukama/klientema är medlemmar och deltar med arbetsinsats, egen men utan särskild ersättning. Det finns också inköpsföreningar som förmedlar sina medlemmar, utan sig anställda eller varor vare momspliktig omsättning. Den statistik som vi presenterar här omfattar ekonomiska föreningar som har startat företagsverksamhet i SCB:s mening för första gången d.v.s. registrerats för moms och/eller arbetsgivaravgift under perioden augusti 1990 till juli 1995. Det innebär att bostadsrättsföreningar ex. som börjat betala arvode till styrelseledamöter eller har anställt en fastighetsskötare under den aktuella perioden räknas nystartade. De som kan dock redan tidigare ha varit verksamma utan att betala arbetsgivaravgift eller vara momsregistrerade. Paralleller kan finnas även inom andra områden. Om datumet för föreningens bildande ligger långt tillbaka i tiden, vet vi inte den har varit inaktiv, alltså inte har om bedrivit verksamhet över huvud taget, eller den har bedrivit om verksamhet utan att betala löner, arvoden eller registrerad för vara moms. Det är svårt att bedöma vilken påverkan detta har på statistiken. Enklast är att anta att föreningar med varierande grad sådan "fördröjd av start" är någorlunda jämt fördelade över tiden. De tar då ut varandra i summeringen. Vi redovisar även det totala antalet ekonomiska föreningar med företagsverksamhet vecka 30 1995. Källa är SCB:s företagsregister BASUN. Företagen i registret är kodade enligt Svensk näringsgrensindelning SNI som är avsedd att beskriva deras verksamhet. Ett stående önskemål är att vi ska redovisa antalet nedlagda ekonomiska föreningar. Detta klarar vi inte i dag. Dock vet vi antalet föreningar av de som startat varje år under den aktuella femårsperioden som inte var aktiva vecka 30 1995. Detta innebär inte att föreningen är nedlagd för gott, att den för tillfället är inaktiv enligt ovanstående men kriterier. Mellan ll och 15 procent de ekonomiska föreningar av som

startade under de fyra första ettårsperiodema inte aktiva vecka 30

var

1995. För den senaste perioden var siffran 3 procent se tabell 06.

108 Bakgrund

Nystartade ekonomiska föreningar

Antal bostadsrättsföreningar och övriga ekonomiska föreningar som startat företagsverksamhet vecka 31 1990 vecka 30 1995, ettårsperioder Källa: SCB:s företagsregister BASUN

320 291 347 DEbrf l:‘.lBrf

90/91 91/92 92/93 93/94

Siffrorna för respektive ettårsperiod i diagrammet inkluderar ekonomiska föreningar tillfälligt eller för gott, lagt ned sin som senare, företagsverksamhet, enligt SCB:s kriterier. Här skiljer sig denna statistik från de vi presenterat i tidigare årsböcker, där siffrorna gällde föreningar som var aktiva vid slutpunkten tidsserien. De två första årens siffror av kan dock liten underskattning antalet nystarter, beroende på vara en av att de bygger på ett registeruttag från hösten -92, Några föreningar kan ha hunnit bli både aktiva företag och åter inaktiva under de två åren, vilket skulle göra dem osynliga i denna statistik. Därefter har uttag emellertid gjorts varje kvartal, vilket minimerar risken för underskattning. Under de tre första åren de fem tio ekonomiska av var sex av föreningar startade företagsverksamhet bostadsrättsföreningar. Det som fjärde året var det hälften och det femte sjönk andelen bostadsrättsföreningar till strax under hälften. Även det totala antalet om

Bakgrund 109

nystartade ekonomiska Föreningar har gått ner under perioden så visar

antalet icke-bostadsrättsföreningar snarast tendens till ökning med

en reservation för eventuell underskattning enligt ovan. Det största antalet nystarter under perioden var från augusti 1993 till juli 1994. Det näst största antalet startade under de tolv månader som just förflutit.

Verksamhetsområden l

z

I tabell 06 redovisas de ekonomiska föreningarna i diagrammet ovan

l uppdelade på verksamhetsområden enligt sni92 på 2-siffemivå.

i

Dessutom det antalet företagsaktiva ekonomiska föreningar,

syns totala

å vecka 30, 1995. An så länge har vi inte möjlighet att på något l tillförlitligt vis redovisa medlemskategorier i de ekonomiska föreningarna, d.v.s. konsumenter, brukare, personal, leverantörer o.s.v. Här har vi ett av flera exempel på att officiella register i Sverige inte ger tillfredsställande upplysningar kooperativa företag. På inte alltför om många års sikt bör vi dock kunna hitta sätt att lägga samman information från olika källor så att vi kan kompensera denna brist. Andelen som startat under de senaste fem åren av det totala antalet ekonomiska föreningar, varierar stort mellan olika verksamhetsområden. Detta speglar hur behoven av att organisera sig kooperativt förskjuts över tiden. Det är en handfull områden i tabellen där över hälften av de ekonomiska föreningar är företagsaktiva har tillkommit under de som senaste fem åren. Av dessa utmärker sig tre områden med ett större antal aktiva föreningar. Det är "andra företagstjänster" som innefattar konsult- och serviceverksamhet, "utbildning" och "hälso- och sjukvård, sociala tjänster", där i nämnd ordning 59, 74 och 77 procent av de aktiva föreningarna vecka 30 1995 startade under de fem åren dessförinnan. Dessa tre verksamhetsområden detaljredovisas i tabell 07 nedan. Totalt sett det 24 procent de ekonomiska föreningar var av som var företagsaktiva vecka 30 1995 som hade startat under den aktuella perioden. Det finns även några andra områden där kan tendens till man se en ökning av nyetableringar under de allra senaste åren. Här finns dock merparten av de aktiva föreningarna etablerade sedan tidigare. Det handlar om "el-, gas-, ång- och hetvattenförsörjning" där det de senaste två åren tillkommit flera föreningar inom elförsörjning, sannolikt vindkraftverk. Det handlar också om "detaljhandel" där främst livsmedelshandeln bidrar, men även "övrig specialiserad butikshandel" står framför allt det sista året för flera nyetableringar. "Hotell- och restaurangverksamhet" domineras helt av restauranger. De .senaste två

110 Bakgrund

åren har återigen taxiföreningar börjat etableras. Dessa står för ökningen inom "Iand-, sjä- och lufttransport...". Inom "Städtjänster till transport; resebyråverksamhet" är det i första hand "turistservice" står för som ökningen. Slutligen inom "rekreations-, kultur- och sportverksamhet" väger det över för kultur och media, såsom teater, journalistik och TVoch radioproduktion.

Observera att detaljgruppema den finaste indelningen sni92

av som

SCB redovisar i tabell 08 är sådana där ekonomiska föreningar startat

under den aktuella femårsperioden. Det förekommer föreningar som startat tidigare inom redovisade näringsgrenar. Dessa har i totalkolumnen lagts i någon redovisad i de flesta fall "övriga". grupp, De områden dominerar bland nyetableringarna i "andra som företagstjänster" år främst konsultverksamhet inom organisation, information bland annat ett antal lokala kooperativa m.m. utvecklingscentra LKU samt reklam- och marknadsforings- verksamhet. Inom "utbildning" är "grundskoleutbildning" den största enskilda näringsgrenen, där samtliga aktiva ekonomiska föreningar tillkommit under de aktuella fem åren. I övrigt är "utbildningsservice" ett område på tillväxt. Slutligen kommer vi till "hälso- och sjukvård, sociala tjänster" där den helt dominerande barnomsorgen visar nedåtgående trend i antal en nyetableringar under hela fem årsperioden. I övrigt "öppen hälso- och ser sjukvård" ut att ha ganska jämn långsam utveckling med ett en men par nyetableringar varje år. Inom "äldre- och handikappomsorg" tillsammans med "vård och service till boende i servicehus o.d." verkar det gå något snabbare vilket förstärks att samtliga verksamma av ekonomiska föreningar startat under de fem åren. Inom övriga områden gäller att få ekonomiska Föreningar har etablerats, att så gott men som samtliga har startat under den aktuella femårsperioden. Det gäller också tandvården, där förefaller utvecklingen åtminstone tillfälligt ha men avstannat.

SOU 1996 :31 Bakgrund l l l

2 N 2 N o 2 ä 8 o w X ä 2 o N m ä N N

N o n N N m m w o N _ w o N m N 0 o v o m n w w N

m o o o N o o m v m m o o o

m o o o o o m o o m o N N o N

m o N o o o N o N o N m o m o N

.a a .v .o n o o o o u u

ø m

o o o .o a o

l 12 Bakgrund SOU 1996 :31

S n n S

n Z

o

w

o

m v o .u a E ä .u o o o

. . . a

Bakgrund l 13

S S

o o v v o o o o "1 "1 O N

E E

G

2 E I .,

l 14 Bakgrund

m o m . N 2 v o m m N. o o N - N o Q o N o N m o N s o v o g N o m e o N N N N N å w m N o m N o o u N o N m o N o m N N o m N

S o o N o N v 2 N N v m o N o

N N o o N o o o o N o o o N N o M N

N å v o

N N

o ..

Bakgrund l 15

Kooperativ verksamhet och näringsgrenar

En intressant iakttagelse är att när verksamheten har kodats har många ekonomiska föreningar hamnat i kategorierna "annat" och "övrigt" inom respektive huvudgrupp av näringsgrenar. Om man räknar bort bostadsrättsforeningama är det ungefär 30 procent av föreningarna som sorterats in i dessa kategorier. Detta visar på att den nya EU-anpassade näringsgrensindelningen sni92 inte klarar att beskriva den kooperativa sektorn på ett tillfredsställande sätt. Formen ekonomisk förening har många gånger valts för ekonomiska aktiviteter som har få motsvarigheter i andra företagsformer och som bäst beskrivs i egna kategorier. Bostadsrättsföreningen sådan specifikt kooperativ är en verksamhet som vunnit genomslag i näringsgrensindelningen tack vare sin utbredning. Dock först i sni92 som används från 1994. Inom "övrig specialiserad butikshandel" hittar vi bl. a. hemslöjdsföreningar och s.k. handelsgårdar. Inom "övriga stödtjänster till sjofart" finns hamnföreningar. Inom "annan transportförmedling" lastbilscentraler. Inom "diverse övriga företagstjänster" finns mestadels farmartjänstföreningar även maskinringar. "Annan men nojesverksamhet" omfattar Folkets Park-föreningar. Verksamhet i andra intresseorganisationer", "uthyrning av andra lokaler" och i viss mån "övrig fastighetsförvaltning" har till stor del samma sammansättning: Folkets Hus-föreningar, bygdegårdsföreningar, byggnadsföreningar, farmartjänstföreningar, boföreningar kooperativ hyresrätt, byutvecklingsföreningar, egnahemsföreningar, fastighetsägareföreningar, fritidshusföreningar, koloniträdgårdsföreningar, parabol- och kabel-TVföreningar, garageföreningar, vägföreningar, vattenföreningar, elföreningar, hamnföreningar, företagaiföreningar, marknadsföringsföreningar, hantverkarföreningar, bransch- och yrkesföreningar, personalföreningar, kultur- och fritidsföreningar. De ekonomiska föreningarna inom "diverse övrig rekreationsverksamhet" slutligen domineras av Folkets Hus-föreningar. Ekonomiska föreningar av ovanstående typer återfinns emellertid också i mer preciserade näringsgrenar, vilket antagligen beror dels på varierande bedömningar hos skattemyndighetema som gjort verksamhetskodningen, dels varierande tyngdpunkter i föreningarnas verksamhet.

116 Bakgrund

Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige 1996

Idag finns det 19 lokala kooperativa utvecklingscentra LKU i verksamhet och ytterligare två är under uppstart. LKU har till sin som uppgift att främja kooperativ utveckling sprida en genom att infonnation, rådgivning och utbildning i den kooperativa ge företagsformen. LKU har sin verksamhet i de flesta län, där det ännu inte finns något centra det närmaste LKU:t. ansvarar

De första kooperativa utvecklingscentrumen startade i början och mitten av 1980-talet och har sedan 1986 samverkat i ett nätverk. Nätverket har varit grunden för fortbildning, kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och information mellan de lokala kooperativa utvecklingscentrumen. Varje LKU är unikt och självständig juridisk I en egen person. medlemskretsen finner etablerad konsument- och producentkooperation vid sidan den allt växande nykooperationen. En del av mer LKU:n har också länsstyrelser, kommuner och landsting som medlemmar och på andra ställen finner delar folkrörelsema. av

Medlemmar

Sammanlagt har LKU:na över 700 medlemmar och ett 70-tal

medarbetare. Medlemmarnas ungefärliga fördelning:

Bakgrund ll7

Lokala Kooperativa Utvecklingscentrum

Varje LKU har lokal och regional förankring, vilket också är en en förutsättning för att erhålla statligt stöd. Det idag blygsamma statliga stödet används för att kunna ge en första kostnadsfri information och rådgivning till medborgarna i LKU-regionen.

1994 beslutade LKU:na att bilda en gemensam förening för att bättre kunna främja en lokal utveckling. Man valde då att bilda en ideell förening, Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige, som har till uppgift att stödja de lokala kooperativa utvecklingscentrumen.

Ett lokalt kooperativt utvecklingscentrum;

är ett centrum för lokal/regional kooperativ utveckling, har som sin huvudsakliga uppgift att ge råd och stöd till kooperativ, och att det dessutom;

a bedriver infonnation och opinionsbildning om kooperation

som idé, organisation och verksamhetsform,

b arbetar med att utveckla nya kooperativa verksamheter,

c främjar forskning om kooperation,

v arbetar efter de av Internationella Kooperativa Alliansen antagna kooperativa grundsatsema, är verksamt inom ett län, eller i de fall länets storlek, innevånarantal eller andra starka skäl motiverar det, inom en eller flera kommuner, har verksamhet som leds av en av medlemmama/stiftama/ägama, efter principen en medlem en röst, vald styrelse eller motsvarande organ, lokalt verksamma kooperativ, med hänsyn tagen till lokala förhållanden, har ett inflytande på utvecklingscentrumets verksamhet, är en självständig juridisk person, verksamheten finansieras med statligt stöd som förutses kompletteras med intäkter från lokala/regionala intressenter såsom etablerad kooperation, kommun, landsting, utvecklingsfond, länsstyrelse. Intäkterna kan vara såväl anslag som uppdragsersâttningar, verksamheten skall ha en varaktig karaktär. .

l 18 Bakgrund

Ändamål

Föreningens ändamål är att stödja Lokala Kooperativa Utvecklingscentra LKU i Sverige genom att fungera ett nationellt nätverk. som

Ett LKU:s uppgift år att;

4 bedriva infonnation och opinionsbildning kooperation idé, av som organisation och verksamhetsfonn, arbeta med rådgivning och utbildning, arbeta med att utveckla kooperativa verksamheter, nya främja forskning kooperation, om stimulera och stödja nätverksarbete mellan kooperativ.

Föreningens uppdrag är att;

utföra uppdrag riksdag och regering, statliga myndigheter, verk, bolag och andra nationella sammanslutningar förmedlar uppdrag som av dessa slag till medlemmarna, lämna synpunkter i fonn av remissvar och liknande till regering och riksdag samt andra beslutande församlingar frågor med anknytning till kooperativ verksamhet nationellt och internationellt, uppvakta politiker och andra beslutsfattare på central nivå angående

ekonomiska villkor, lagstiftning och annat som har betydelse för

medlemmarnas rådgivningsverksamhet, medverka i och nationella kooperativa konferenser, arrangera utbildningar, mässor, utställningar, seminarier etc., informera medlemmarna vilka fmansierings- och utvecklingsom möjligheter finns för deras verksamhet, som underlätta och bidra till finansieringen fortbildning och utbyte av av mellan lokala kooperativa rådgivare, samt bedriva med ovanstående förenlig verksamhet.

Till medlem antas LKU:n som kan väntas följa föreningens stadgar och beslut samt bidra till fullföljandet föreningens ändamål. av

Bakgrund 119

Organisation

Föreningen har minst två medlemsmöten om året. Ett ordinarie årsmöte på våren och ett extra medlemsmöte under hösten.

Sverige är indelat i fem regioner; norr, mellan, öst, väst och syd. Varje region utser en ordinarie och suppleant till Föreningens styrelse.

Årsmötet väljer ordförande för föreningen.

Föreningen har vid ingången 1996 19 medlemmar, ett nystartat LKU av i Kalmar län kommer att erbjudas medlemskap. Det arbetas dessutom i fler län för bildandet ett LKU. av

I anslutning till medlemsmöten arrangeras fortbildning för kooperativa rådgivare.

Föreningen Kooperativ Utveckling har tillsammans med Kooperativa institutet Koopi, Föreningen Kooperativa Studier och Riksföreningen för personalägda företag bildat ett forum med namnet Swedcoop. Swedcoop företräder organisationerna i stora delar det internationella av arbetet.

FKU har sedan ett år tillbaka ett samarbetsavtal med Koopi vad gäller Europa-arbetet, och har tack detta samarbete tillgång till stor vare kompetens i Europafrågor samt ett kontor i Bryssel.

Precisering av utredningsuppdraget

2.1 Inledning

Den 13 april 1994 rskr 1993/942222 biföll riksdagen näringsutskottets

hemställan om ett uttalande till regeringen, där det slogs fast att de kooperativa företagen ska behandlas likvärdigt med andra företag. Enligt riksdagens uttalande borde regeringen också göra en skyndsam utredning av i vilka avseenden kooperativa eller liknande företagsfonner missgynnas i befintliga lagar och förordningar.

Regeringen har härefter i beslut den 22 december 1994 antagit direktiv för utredningen Dir. 1994:149. Den särskilde utredaren "skall utreda om de kooperativa företagsformerna är missgynnade i

jämförelse med andra företagsformer. Om utredaren finner att det är så

skall utredaren föreslå de förändringar i lagar och andra författningar som behövs för att uppnå likvärdighet mellan de olika företagsformerna. Dessutom skall utredaren, om det behövs, föreslå andra åtgärder för att öka kunskapen de kooperativa företagsformerna ex. i den om , ekonomiska undervisningen på gymnasie- och högskolenivå.

Med hänsyn till att EU:s regelverk successivt påverkar den svenska rättstillämpningen skall utredaren också göra en noggrann genomgång av hur olika företagsformer behandlas i förhållande till varandra inom EU. Utredaren skall även kartlägga rättsläget i fråga om de kooperativa föreningarna både enligt EGcs rättssystem och i görligaste mån enligt

särskilt intresse i detta sammanhang är skatteområdet och konkurrensområdena. "

122 Precisering utredningsuppdraget av

2.2 Några begrepp

I direktiven förekommer begreppen kooperation, företagsfonner och missgynnade. Närmast redovisas hur utredningen tolkat dessa begrepp och kunnat tjäna som riktlinjer för utredningens bedrivande.

2.2.1 Kooperation

Det centrala i begreppet kooperation kooperativa företag är att en grupp människor söker tillgodose sina behov genom en gemensam organisation. I litteraturen uttrycks detta ofta såsom tre principer; userowner, user-control, user-benefits. Ett kooperativt företag är alltså en organisation där de som nyttjar organisationen köper från, säljer till,

eller arbetar i också äger och finansierar organisationen samt

tillgodogör sig resultatet organisationens verksamhet i förhållande till av vars och ens deltagande. Dessa tre element är nödvändiga och tillräckliga för att avgränsa innebörden i begreppet kooperation.

Denna beskrivning är helt i samklang med den sammanfattning som kooperationsutredningen arbetade med och finns återgiven i som inledningen till kapitel

Definitionen innebär att ett antal ekonomiska aktörer sig behöva anser äga och ha kontroll över sin partner leverantör/köpare/arbetsplats för att med gott resultat kunna ha utbyte med denne. Genom sitt kooperativa företag kan dessa aktörer förbättra marknadens sätt att fungera utan detta företag är de systematiskt den parten på - svaga marknaden. Tack vare det kooperativa företaget kan dessa aktörer åtgärda bristerna på köpare-, sälj eller arbetsmarknaden och reducera arsina kostnader för genomförandet sina transaktioner. På så sätt har av kooperativa företag en samhällsekonomiskt positiv effekt.

Att den angivna definitionen är teoretiskt välunderbyggd innebär för det första att det är möjligt att genomföra analyser, är djupare och som konsistenta. Exempelvis är det möjligt denna definition härleda att ur begrepp såsom kooperativa principer och kooperativa värden. För det andra medger teoretisk förståelse kooperationsbegreppet att en av begreppet kopplas till ett bredare internationellt sammanhang. Det blir därmed möjligt att dra lärdomar från utländska kooperativa företag, bygga på utländsk forskning, Utredningsuppdraget poängterar o.s.v.

Precisering av utredningsuppdraget 123

också vikten att arbetet relateras till EG:s rättssystem liksom olika av länders nationella rättssystem.

De ekonomiska aktörer kan huvudmän för ett kooperativt som vara

företag medlemmari föreningen kan i princip vilka individer

vara som helst. I l kap. I § FL uttrycks det på följande sätt: " konsumenter som eller andra förbrukare, som leverantörer, med arbetsinsats, egen genom att begagna föreningens tjänster eller på annat sätt".

Konkret kan ett kooperativt företag drivas olika typer av av konsumenter, lantbrukare, fiskare, förvärvsarbetande, bank- och försäkringskunder m. fl.

2.2.2 Företagsfonner

Det finns en viktig skillnad mellan begreppen Företagsform och associationsform. Företagsform står for organisatorisk konstruktion en av ekonomisk verksamhet och kan exemplifieras med kooperativa företag, investorägda företag och offentliga företag. Associationsform är den juridiska inom vilken olika företag kan arbeta t ramen som ex ekonomisk förening, aktiebolag och handelsbolag. Mellan de båda begreppen finns ingen entydig koppling, dvs ett kooperativt företag kan arbeta såsom en ekonomisk förening, ett aktiebolag eller ett handelsbolag. Den föreliggande utredningen har till uppgift att granska villkoren för kooperativa företag, vilket alltså kan ta skepnad i form av olika associationsformer.

Den svenska associationsfonnen ekonomisk förening har konstruerats för att lämplig för kooperativa föreningar och kooperativa företag vara men inte desto mindre förekommer det att kooperativa företag är organiserande aktiebolag och handelsbolag, där alltså medlemmarna som utgör aktieägare respektive andelsägare. Särskilt vanligt tycks detta vara bland producentkooperativa företag utanför jordbrukssektom, taxi t ex och detaljhandeln. På sätt förhåller det sig i många andra länder. samma

Det faktum att kooperativa företag kan organiserade inom olika vara associationsfonner betyder emellertid inte att utredningen måste innefatta analyser av samtliga associationsformer. Tvärtemot är det både möjligt och lämpligt att avgränsa undersökningen till att de avse associationsfonner är konstruerade för att lämpa sig för kooperativa som Företag och att inom för dessa lagstiftningar identifiera lagregler ramen

124 Precisering av utredningsuppdraget

som förorsakar att vissa kooperativa företag inte sig kunna arbeta anser enligt dessa lagar, därför att villkoren inte är likvärdiga med vad som gäller för andra associationsfonner. De lagstiftningar alltså bör som komma ifråga är lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar, FL, lagen 1991:614 om bostadsrättsföreningar, BRL, samt försäkringsrörelselagen 1982:713. Med utgångspunkt i dessa lagstiftningar måste också vissa andra lagar i den mån de påverkar de kooperativa företagens verksamhetsförutsättningar granskas. Det gäller i första hand konkurrens-, skatte- och kreditmarknadslagstiftningama.

2.2.3 Missgynnande

De kooperativa företagens regelverk bör så utformat att företagen vara kan arbeta på det samhällsekonomiskt mest effektiva sättet. För detta krävs ett regelverk som i likhet med aktiebolagslagen är ex. ekonomiskt-teoretiskt väl underbyggt. Den lagstiftning berör som kooperativa företag ska alltså neutral avseende olika ideologier, vara olika branscher, olika tidsepoker etc. Lagstiftningens uppgift är att tillhandahålla ett regelverk är så utfonnat att inom dess kan som ramar bedrivas kooperativ verksamhet av skilda slag och att företagen har möjlighet att utveckla sig kontinuerlig anpassning till genom en en omvärld i förändring.

Lagstiftningen bör alltså sammanfattningsvis bidra till

att de kooperativa företagen ska kunna bygga effektiv upp en verksamhet såsom anpassning till hårdnande konkurrens,

att företagen kan bygga upp en styrka finansiellt, verksamhetsmässigt och marknadsmässigt

att de kooperativa företagen bör kunna nå flexibilitet eftersom företagen har olika förutsättningar och kommer i framtiden att behöva sig anpassa till idag okända affärsförutsättningar samt

att tillförsäkra medlemmarna styrning och kontroll över de kooperativa företagen.

De områden som utredningen har att undersöka kan delas följande i tre huvudområden.

Precisering utredningsuppdraget 125 av

1 Lagstiftning som direkt rör kooperativt företagande

Kooperativa företag kan ha svårigheter att arbeta samhällsekonomiskt effektivt den lagstiftning direkt rör den kooperativa om som företagsfonnen är i dålig samklang med det moderna samhällets krav. Till lagstiftning berör kooperativa företag hör exempelvis lagen som om ekonomiska föreningar, konkurrenslagstiftningen och skattelagstiftningen. Problemen behöver inte ha tillkommit vid lagstiftningens tillkomst utan kan ha uppkommit att omvärldens förutsättningar genom har ändrats.

Lagregler det finns anledning att granska bakgrund som mot av hårdnande konkurrenstryck och därmed ökande effektivitetskrav är föreningslagens bestämmelser insatsränta, behovet regler om av om insatsemission där fritt eget kapital förs över till andelskapitalet, skattelagstiftningens särskilda krav för enkelbeskattningen föreningen av samt föreningslagens förhållande till konkurrenslagstiftningens förbudsregler.

2 Lagstiftning där kooperativa företags existens och särdrag inte beaktas

I övrig lagstiftning berör kooperativa företags verksamhet kan det som tänkas att lagstiftaren inte tillräckligt har tagit i beaktande att kooperativa företag har delvis andra egenskaper företag. än gängse

Detta har uppgivits gälla bestämmelser offentlig upphandling ex. om och rätten till ersättning vid arbetslöshet för medlemmar i de arbctskooperativa personalkooperativa företagen.

3 Bristande kunskaper och negativa attityder

Okunskap vad den kooperativa företagsfonnen innebär kan leda till om svårigheter för kooperativa företag i deras omvärldskontakter. Det hävdas ofta att kooperativt företagande har problem till följd det av att allmänt i samhället råder bristande kunskaper och negativa attityder till denna företagsfonn. Särskilt allvarligt är detta givetvis i den mån så är fallet bland centrala beslutsfattare inom näringslivet och undervisningssektom och i alla synnerhet bland politiker och regeringstjänstemän. I de kartläggningar genomförs som genom Kooperativa rådets försorg samt i skrivelser till utredningen finns många

126 Precisering av utredningsuppdraget

yttranden rörande dåliga kunskaper och attityder.

Till en del kan kunskaps- och attitydbristema avhjälpas genom sådana ändringar i lagstiftningen som avses under punkterna 1 och 2 ovan. 1 Kunskaps- och attitydbristema kan tänkas bero på att den för kooperativa företag avsedda lagstiftningen inte motsvarar dagens krav varför allmänhetens och beslutsfattamas förväntningar till de kooperativa företagens uppbyggnad och arbetssätt infrias dåligt. 2 Alternativt kan de följd att lagstiftning påverkar vara en av annan som de kooperativa företagens verksamhet inte beaktar de kooperativa företagen särskilda egenskaper.

2.3 Ändringar i aktiebolagslagen

Det har gjorts några ändringar i Aktiebolagslagen 1975:1385 för att anpassa lagen till EGzs rättsakter.

En lagändring trädde delvis i kraft den 1 januari 1993 och i övriga delar den l januari 1994 SFS 1992:1238, prop. 1992/93:68, bet. 1992/93:LU14, rskr. 1992/93:62. Lagändringen innebar följande: Aktiebolagslagens regler om bundna aktier upphävdes. Reglerna om krav på bosättning i Sverige för vissa befattningshavare i bl. a. aktiebolag ändrades till att gälla krav på bosättning inom EES. Juridiska personer som har bildats enligt lagstiftningen i en stat inom EES skall under vissa förutsättningar kunna vara stiftare av aktiebolag. De nya reglerna innebär att bolagets ställföreträdare inte behöver vara bosatta i Sverige, det räcker med dem är bosatt i inom EES. att en av en stat Ett krav på bosättning i Sverige för vissa befattningshavare i aktiebolag skulle inte förenligt med EES-avtalets regler fri etableringsrätt. vara om Detsamma gäller för ekonomiska föreningar. Motsvarande ändring har därför också gjorts i lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar.

Ändringen i aktiebolagslagen innebär vidare att ett bolag inte har

som någon behörig ställföreträdare som är bosatt här i landet skall vara skyldig att bemyndiga en person som är bosatt här att ta emot delgivningar för bolagets räkning.

Den 1 januari 1995, i samband med Sveriges medlemskap i EU, trädde ytterligare ändringari aktiebolagslagen i kraft SFS 1994:802 och 1396, prop. 1993/941196, bet. 1993/94:LU32 och 1994/95:LUl, rskr.

1993/942422 och 1994/95:43. Ändringama innebär följande: Mot

bakgrund av EG:s bolagsrättsliga direktiv delas aktiebolagen in i två

Precisering utredningsuppdraget 127 av

kategorier, publika aktiebolag och privata aktiebolag. De publika aktiebolagen skall, till skillnad från de privata aktiebolagen, kunna

vända sig till allmänheten för att skaffa kapital. Fondpapper har som getts ut av privata aktiebolag skall inte kunna bli föremål för handel på börs eller organiserad marknadsplats. Aktiekapitalet skall annan i ett publikt aktiebolag uppgå till minst 500 000 kr. och i privat ett aktiebolag till minst 100 000 kr. Ett publikt aktiebolags firma skall åtföljas beteckningen "publ", såvida det inte bolagets av av firma framgår att bolaget är publikt. Vidare genomfördes ändringar främst i reglerna om fusion mellan aktiebolag, företrädesrätt vid ökning av aktiekapital, nedsättning aktiekapitalet, bolagets bundenhet av av ställföreträdarens rättshandlingar och verkan registrering i av aktiebolagsregistret. De sistnämnda ändringarna innebär att den svenska lagstiftningen harmonierar med EG:s första, andra, tredje och tolfte

bolagsrättsliga direktiv.

Förutom den nämnda ändringen vad gäller kravet på bosättning i

Sverige har inte EES-avtalet eller EU-medlemskapet inneburit några

krav för svensk del på harmonisering reglerna ekonomiska av om föreningar motsvarande de gäller för aktiebolag. Något behov som av att i sådant syfte göra ytterligare lagändringar i lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar finns därför inte.

2.4 Års- och

koncemredovisning

Den l januari 1996 träder vissa ändringar i redovisningslagstiftningen för aktiebolag, kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsbolag i

kraft. Flertalet ändringarna har betingats regler i EG:s fjärde av av och sjunde bolagsrättsliga direktiv eller de redovisningsdirektiv finns av som på bank- eller försäkringsområdet. De reglerna gäller nya inte för ekonomiska föreningar.

Ändringama innebär bl. allmän

a. att en ny årsredovisningslag som

innehåller bestämmelser årsredovisning,

om koncemredovisning och

delårsredovisning har införts. Dessutom har införts två särskilda

årsredovisningslagar för försäkringsföretag för kreditinstitut och

resp. värdepappersbolag.

De nya årsredovisningslagama innehåller bestämmelser hur

om

årsredovisning och koncemredovisning skall upprättas. De innehåller

också bestämmelser hur balans- och resultaträkningama om skall ställas

128 Precisering av utredningsuppdraget SOU l996:3l

värderas. Lagama reglerar upp och om hur skulder och tillgångar skall också vilka ytterligare upplysningar skall lämnas i årsredovisningen som och koncemredovisningen och riktlinjer för hur en förger valtningsberättelse och Finansieringsanalys skall vara utformade. en Vidare regleras upprättandet delårsrapporter. Slutligen innehåller den av lagstiftningen bestämmelser offentliggörande av redonya om visningshandlingar och revisionsberättelser.

Ändringama innebär bl. a. följande nyheter:

Utöver kravet på att redovisningen skall ske enligt god redovisningssed införs ett krav på att årsredovisning och koncemredovisning skall rättvisande bild av företagets ge en ställning och resultat. Vissa grundläggande redovisningsprinciper lagfasts, bl. a. den s.k. försiktighetsprincipen. En uppställningsfonn för balansräkningen och två nya - ny uppställningsfonner för resultaträkningen införs. Förändringar sker i reglerna för värdering av tillgångar. - En koncemdefmition, skall tillämpas såväl på - ny som redovisningsrättens som på bolagsrättens område, införs. En bestämmelse införs om att bolagen skall redovisa förekomsten av avtal om avgångsvederlag eller liknande förmåner. lntresseföretagsbegreppet definieras i lag. - Metoderna för konsolidering av dotterbolag och intresseföretag lagregleras.

Vissa sår-regler införs för kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag. För dessa företag gäller vidare att de skall tillämpa de bestämmelserna från och med det räkenskapsår som inleds den nya

l januari 1996 eller under år 1996. Övriga företag omfattas

senare som den lagstiftningen skall börja tillämpa bestämmelserna ett år av nya senare.

Som nämnts den lagstiftningen inte ekonomiska föreningar. avser nya Inom Justitiedepartementet pågår dock för närvarande ett arbete som är inriktat på att ekonomiska föreningar skall kunna tillämpa i huvudsak motsvarande redovisningsregler med beaktande dessa företags men av särart. Avsikten är att även dessa regler skall börja tillämpas från och med det räkenskapsår inleds den l januari 1997 eller senare under som år 1997.

3 Behandlas

kooperativa företag annorlunda än andra företag

3.1 Sammanfattning

Utredningen konstaterar inledningsvis att alla associationsformer skall verka under likvärdiga villkor. Först om villkoren är likvärdiga är det möjligt för såväl befintliga kooperativa företag som potentiella intressenter att jämföra de olika associationsformemas förtjänster och nackdelar på objektiva grunder. Både effekterna lagstiftningen och av tillgången på information för marknadens aktörer för samtliga associationsfonner bör vara likvärdiga. Om det är så att antingen effekterna av lagstiftningen for att bedriva en viss form av företag är sämre eller kunskaperna och informationen om någon av de förekommande företagsfonnema är bristfällig är villkoren inte likvärdiga. Det förda nu resonemanget har enligt utredningens mening innebörd rikssamma som dagen har uttryckt i sitt uttalande, nämligen att det är helt oacceptabelt om statsmakterna genom utfonnning av regelsystem som missgynnar den kooperativa företagsformen åstadkommer en styrning bort från denna företagsform. För att kooperativa företag skall kunna hävda sig framgångsrikt i en dynamisk värld behöver både lagstiftning och andra regelverk vara avpassade for att ge utrymme för utveckling av nya sorters företag och för att kunna möta nya situationer.

Av en av de gjorda undersökningarna framskymtar uppfattning som en bland flera av de intervjuade, att kooperationen har den ställning på marknaden som den förtjänar, dvs. kooperationen är inte värd större uppmärksamhet än vad den har. De redovisade resultaten från en annan undersökning, som bygger på ett bredare och mer kontinuerligt intervjuunderlag tyder dock på positivt omdöme bland allmänheten. ett mer

Den omfattning som en viss associationsform har på marknaden kan enligt utredningens uppfattning inte utan vidare anses vara rättvisande för dess potentiella användbarhet. Utredningens allmänna bedömning är att kooperativt företagande med fördel skulle kunna användas i större

130 Behandlas kooperativa företag annorlunda än andra företag

utsträckning än vad som nu sker. Många människor som inte tidigare har föreställt sig en roll som företagare har uppenbarligen kunnat tänka om när möjligheten erbjudits att ingå i ett kooperativt företag. Sistnämnda ståndpunkt bygger utredningen bl.a. på det faktum att ex. konsumentkooperationen sedan flera år ökar sitt medlemsantal men också på de framgångsrika exempel på kooperativt nyföretagande som finns i Sverige och på exempel från övriga Europa. Det förefaller även som om kooperativa företag skulle kunna utgöra ett verksamt verktyg för att öka antalet småföretag och minska arbetslösheten. Som exempel från Sverige kan nämnas "samhällskooperativ" i Jämtland och turistföretag i Blekinge, Jämtland och Värmland. I många ekonomiskt utvecklade länder utom Sverige är det mycket vanligt att banker och andra kreditinstitut drivs kooperativa företag. I vissa länder, som som Italien och Spanien, är kooperativa företag inom de mest skilda branscher vanliga. De anses av staten bl.a. mycket effektiva i att vara arbetstillfällen. skapa nya

I en del europeiska länder är kooperationen positivt särbehandlad därför att den anses uppfylla vissa samhälleliga mål. I gengäld anses kooperationen då också ha särskilda skyldigheter gentemot samhället och medlemmarna. Utredningens utgångspunkt är emellertid att de kooperativa företagen inte skall gynnas framför andra företag. De skall därför självklart inte heller missgynnas. För de kooperativa att ge

företagen ekonomiska föreningar, bostadsrättsföreningar, ömsesidiga försäkringsbolag och medlemsbanker likvärdiga villkor med aktiebo-

lagen har utredningen föreslagit en rad lagändringar i lagen om ekonomiska föreningar och i skattelagstiftningen.

I fråga om attityder till kooperativt företagande kan utredningen på basis av de gjorda undersökningarna konstatera att företrädare för myndigheter och näringsliv i övrigt oftast saknar djupare kunskaper om kooperation vilket naturligt färgar deras sätt att se på företagsformen.

N Konsument- och OK-föreningama har den senaste femârsperioden haft en nettomedlemstillströmning om ca 300 000 medlemmar. 15Den absoluta majoriteten av alla alternativa daghem drivs dessutom som kooperativa företag. 6 En utförligare presentation italiensk och spansk kooperation i av ges Nykoop-företagsutredningens betänkande SOU 1991 :24 Visst går det an del l sid. 136 ff.

Behandlas kooperativa företag annorlunda än andra företag 131

Läroböcker i gymnasieskolan behandlar oftast de kooperativa företagen summariskt än andra typer företag. Även kooperationen inte mer av om direkt motarbetas får den i många stycken likgiltiga attityden ändå till följd att kooperativt företagande förbises i olika sammanhang. På det sättet kan man tala om att kooperationen utsätts för en indirekt diskriminering.

3.2 för

Utgångspunkter utredningen

3.2.1 Kooperationens förankring och sociala roll

De kooperativa företagen utgör en betydande del av den svenska ekonomin eller omkring 10 procent BNP. Exemplen är också många på av hur de kooperativa företagen utvecklar medlemsnyttan inte endast i hushållsekonomisk mening utan även i för samhället positiv riktning. Det gäller t.ex. miljövänlig produktion och avfallshantering, förebyggande hälsovård, trafiksäkerhet och rehabilitering. Den kooperativa idén är vidare djupt förankrad hos betydande delar av den svenska befolkningen. Många medborgare anser uppenbarligen att den kooperatiidén är bra och att den borde utvecklas på fler områden. va

Sociala aspekter i kooperationsbegreppet

Såvitt utredningen funnit betonas i sydeuropeisk kooperation sociala eller allmännyttiga aspekter mera i den kooperativa verksamheten än vad som synes vara traditionen i Nordeuropeisk och skandinavisk

kooperation. Detta framgår redan av det ofta brukade franska begreppet

"économie sociale" eller social ekonomi är vanligt i den europeiska som

diskussionen utom i Nordeuropa.

Ett kooperativ verkar visserligen i första hand för att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Utredningen kan emellertid samtidigt konstatera att de sociala aspekterna spelar en betydande roll även i svensk

7 Se not 12. s Olsson, Jan. "Den sociala ekonomin Medborgama, Sverige, Europa". - Carlssons 1994 s. 26f.

132 Behandlas kooperativa företag annorlunda än andra företag

kooperation. Att så är fallet framgår bl.a. genom erkännandet de i av kapitel 4 återgivna kooperativa principerna. Även lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar ger, inte minst som praxis i registrering av ekonomiska föreningar har utvecklats, stort utrymme för sociala aspekter. Det s.k. huvudsaklighetsrekvisitet innebär väsentlig t.ex. att en del av verksamheten kan ha en social inriktning om verksamhetens kärna är ekonomisk.

Svensk kooperations allmännyttiga karaktär

Utredningen kan vidare konstatera, att många kooperativa företag i vårt land tar ett omfattande socialt i meningen samhällsansvar t.ex. ansvar - genom förvaltningen av allmännyttiga bostäder, administration genom av arbetsskadeförsäkring och distribution i glesbygd. genom av varor Det kan därför inte hävdas, enligt utredningens uppfattning, att svensk kooperation i grunden skulle skilja sig i förhållande till t.ex. italiensk i dessa avseenden. Däremot finns självfallet skillnader i graden av betoningen och omfattningen den sociala dimensionen. av

Den kooperativa idén har de senaste tio åren getts en allt vidare spridning i svenskt samhälle och näringsliv inom för framför allt den ramen offentliga sektorns förnyelse. Detta gäller inom bamomsorg, äldex. reomsorg, hälso- och sjukvård och utbildning. Den svenska ekonomin och samhällsmodellen står inför fortsatta omfattande utmaningar, bl.a. i fråga om finansiering och transferering välfardstjänster. En ytterst av viktig fråga gäller t.ex. förvaltningen av det framtida pensionskapitalet. I detta perspektiv och mot beskriven bakgrund bör kooperativa nyss företag enligt utredningens uppfattning kunna spela växande social en eller allmännyttig roll i utformningen uppgifter och marknader. av nya Detta gäller under förutsättning att de uppgifterna kan inrymmas nya i ett kooperativs primära syfte är att främja medlemmarnas som ekonomiska intressen. Eftersom kooperation på människors är ett svar behov av gemensamma lösningar är den framtida utvecklingen för kooperativa företag ytterst beroende på behovet kooperativa lösav ningar. Det går att omedelbart identifiera flera områden där kooperation skulle kunna ett på människors ekonomiska behov. I det vara svar följande tecknar utredningen bilden några sådana tänkbara områden av

9 Se t.ex. Mallmén, Anders. "Lagen om ekonomiska föreningar". Norstedts. s. 33f

Behandlas kooperativa företag annorlunda än andra företag l33

för kooperativt företagande.

Tillkomsten av ny kooperation

För närvarande finns cirka 4 000 kooperativ inom välfärdssektom i Sverige. Under perioden 1988 juli 1993 har det startat 640 som är -

registrerade som ekonomiska föreningar. Att rättvisande

ge en statistisk bild är svårt eftersom kooperativ också kan registrerade vara som aktiebolag, ideell förening eller handelsbolag. Det handlar om föräldra- och personalkooperativa daghem, skolor, äldreomsorg, vård inom psykiatri, mödravård, sjukgymnastik, tandvård och omsorgskooperativ.

Internationell forskning visar välutvecklad civilitet i betydelsen att en människors förmåga till samverkan har varit grunden for att utveckla en

stark ekonomi. Den mest kända bland moderna vetenskapliga studier i

ämnet är den amerikanske Harvardforskaren Putnams slutsatser. Putnam har bl.a. gjort iakttagelser beträffande den sociala ekonomins avgörande betydelse för t.ex. Norditaliens relativa ekonomiska styrka visavi de södra delarna av landet. I de regioner där satsat på samverkan man lokalt har ett starkt regionalt näringsliv blivit följden. Framgångsrika regioner som kan nämnas är Mondragon i spanska Baskien och Emilien i Italien. Här drivs många företag som annars vanligtvis är investorägda i kooperativ form, t.ex. banker, försäkringsbolag, högteknologiska företag m.fl.

Den stora arbetslösheten

I Sverige har vi under hela efterkrigstiden vant vid mycket låga oss arbetslöshetstal. Den situation som har uppstått på 90-talet med en arbetslöshet kring 10 procent är därför situation för såväl been ovan folkningen i allmänhet som for de offentliga för organ som ansvarar arbetsmarknadsfrågor. Om arbetslösheten skall kunna bekämpas framgångsrikt måste sannolikt helt andra och för svenskt vidkommande ooitodoxa metoder tillgripas. En bred satsning på att få igång många små och medelstora företag i branscher framhålls nya som

2° Enligt SCB:s och Kooperativa institutets företagsregister.

134 Behandlas kooperativa företag annorlunda än andra företag

betydelsefullt. Här framstår kooperationen möjlighet att få

som en igång fler småföretag och att öka sysselsättningen.

Arbetsmarknadens förändrade struktur

Den nuvarande stora arbetslösheten antas inte vara enbart konjunkturberoende utan också i hög grad vara ett resultat av näringslivets strukturella omvandling från industrisamhälle till ibland kallas vad som kunskapssamhälle. Trots en avsevärt större produktionskapacitet har den moderna industrin behov av mindre arbetskraft än tidigare. Nyinvesteringar i anläggningar och maskiner ger inte upphov till fler utan snarare färre anställda i industrin. Däremot ökar efterfrågan på specialister och andra högkvalificerade för olika slags tjänsteproduktion. personer Tjänsteproduktionen sker i allt större utsträckning utanför industriföretagen i fristående företag. På marknaden för tjänsteproduktion torde det finnas mycket goda förutsättningar för små kooperativa företag att hävda sig. I det typiska tjänsteföretaget består företagets tillgångar nämligen främst av personalens kunskaper och inte av dyrbara anläggningar och maskiner.

T illvâxtfrämjande åtgärder

I samband med att budgetpropositionen 1994/951100 behandlades av riksdagen poängterade näringsutskottet att nyföretagarlånen hos ALMI:s regionala utvecklingsbolag skall vara tillgängliga för alla typer av företag, d.v.s. också för kooperativa företag. Vidare anförde utskottet att det inte fanns några regelmässiga hinder för att de särskilda företagarlånen till kvinnor och starta-eget bidragen även ska ges till

kooperativa företaga. Statsmaktema vill följaktligen att kooperativa

företag inte skall missgynnas. I Sverige har kooperationen omvänt inte framställt några krav på positiv särbehandling. Däremot finns i Sverige liksom i övriga EU-länder ett behov av att stimulera etableringen av medarbetarägda och andra kooperativa företag. I dag knyts allmänt sett stora förhoppningar till entreprenörers förmåga att skapa och trygga befintliga arbeten. Det framstår därför som angeläget att utvidga kretsen av företagare för att åstadkomma fler sysselsättningstillfällen.

2 Se t.ex. den s.k. tillväxtpropositionen, 1995/96:25, "En politik för prop. arbete, trygghet och utveckling". 22 Näringsutskottets betänkande 1994/95:NU18 Näringspolitik, 51. s.

Behandlas kooperativa företag annorlunda än andra företag 135

Entreprenörskapet kan också uppträda i form av de många nya kooperativ som bildats och i de företag som tagits över av de anställda. Det rör sig om människor som knappast skulle ha startat ett företag själva men som tillsammans, i en grupp utvecklat affärsidé och en som med framgång driver företag. Dessa kooperativ visar affärsidé kan att en vara resultatet av samarbete mellan flera människor även initiativet om kommer från en person. Huvudmålet i kollektivt entreprenörskap är ofta att skapa arbetstillfällen eller att trygga befintliga arbetstillfällen. Erfarenheterna från de kooperativa utvecklingscentrumen är att dessa entreprenörer hade skapat de aktuella arbetstillfallena inte det om kooperativa alternativet funnits. Det har även visat sig ett vara resurseffektivt medel. Enligt RRV:s utvärdering det statliga stödet till av kooperativ utveckling var kostnaden skapat arbete 1992 endast per omkring 11 000 kr jämfört med omkring 72 000 kr för insatser genom

arbetsm arknadsstyrelsen. Att starta ett medarbetarägt företag ofta

reser speciella problem på grund av få erfarenheter företagsformen hos av omgivningen och dåligt anpassande stöd- och regelsystem.

Kvinnligt nyföretagande

I rapporter från kooperativa rådgivare runt i landet att de flesom anges ta som tar initiativ till och startar kooperativa företag är kvinnor samt att man når grupper som är icke-traditionella företagare. Detta noterar också RRV i sin nyss nämnda utvärdering: "Kundema är i mycket stor utsträckning kvinnor. I vissa fall till 90 procent." Av det totala upp antalet kvinnor på den svenska arbetsmarknaden finns den övervägande delen inom offentlig sektor. Kvinnor som är arbetslösa söker sig därför i första hand till välfärdstjänstesektor och dvs. branscher omsorg som i dag inte väntas expandera i offentlig regi. Behovet välfärd och av sociala tjänster minskar dock inte, snarare tvärtom.

Det europeiska integrationsarbetet

Etableringen av den inre marknaden i Europa möjligheter för ger nya företag och människor att röra sig över gränserna. I huvudsak kan den utvecklingen i ett kooperativt utvecklingsperspektiv beskrivas som

23 Riksrevisionsverket, Förvaltningsrevisionen utreder, F 1993:23, Utvärdering av stödet till kooperativa utvecklingscentra. 2‘ Arbetsmarknadsstyrelsens årsredovisning 1991/92.

136 Behandlas kooperativa företag annorlunda än andra företag

positiv. Kooperativen kan som ovan konstaterats utgöra ett viktigt inslag i den näringspolitiken i både Sverige och i EU, där man förenar det nya traditionella företagandet med sociala hänsynstaganden. Samarbete mellan företag, inte bara kooperativa, i de olika medlemsstaterna blir alltmer aktuellt som en följd av integrationsarbetet. Genomförande av kommissionens förslag om europeiska kooperativa föreningar skulle antagligen i hög grad underlätta utvecklingen gränsöverskridande av kooperativa företag.

Ett annat område där det intereuropeiska samarbetet kan få stor betydelse är välfärdssystemen. Flertalet EU-länder har väl utvecklade sociala trygghetssystem liksom i Sverige, emellertid är hotade dåliga som, av statsfmanser och ökande kostnader. Inom ramen för social ekonomi torde det vara möjligt att genom utbyte av erfarenheter och samarbete kring olika lösningar finna fonner för att bevara och utveckla den sociala tryggheten.

3.3 Missgynnande av kooperativt företagande

Av direktiven till utredningen framgår, att företrädare för kooperationen på olika sätt har framfört åsikten att de kooperativa företagen skulle diskriminerade i förhållande till andra företag. Diskrimineringen vara skulle dels avse konkreta bestämmelser i författningar och dels andra förhållningssätt till kooperationen. En förklaring till den diskriminerande eller nedlåtande behandling kooperationen anser sig utsatt för har antagits vara den bristande kunskapen om kooperativt företagande som finns i samhället. De bristande kunskaperna förklaras i sin tur av att utbildningsväsendet från grundskola till högskola inte alls behandlar kooperativt företagande i utsträckning andra former av föresamma som tagande.

I det material utredningen haft tillgång till bekräftas bilden från tidigare utredningar. Det finns få eller inga lagregler som direkt hindrar kooperativa företag att etablera sig och verka. Däremot är lagreglema som allmänt berör företagande inte alltid avpassade för de särskilda förhållanden är förknippade med kooperativt företagande. En del som regler som berör ekonomiska föreningar, medlemsbanker och ömsesidiförsäkringsbolag föreslås därför ändras. Som en följd föreslås också ga en del ändringar i skatteregler.

Behandlas kooperativa företag annorlunda än andra företag 137

Det finns utbredd och allmän kännedom att det finns kooperativa en om företag. Detta är inte så märkligt med tanke på att många människor är medlemmar i konsumentkooperativ förening eller en bostadsrättsen förening. Utredningen sig däremot kunna fastslå att djupare kunanser skaper kooperativt företagande inte förekommer utanför en mycket om begränsad personkrets. Detta förhållande kan delvis sägas falla tillbaka på kooperationen själv också på den tradition i uppgiftsfördelning men mellan privat, kooperativ och offentlig sektor länge rått i vårt land som och där kännedom sektorer utanför den är begränsade. Bristen om egna på djupare kunskaper villkoren för kooperativt företagande leder om därför lätt till mytbildning och risk för grumliga föreställningar om hur kooperativt företagande går till. Ett konstaterande att människors kunskaper och föreställningar ligger till grund för deras värderingar och attityder är knappast kontroversiellt. I den utsträckning som negativa eller i vart fall tveksamma attityder till kooperationen företagsfonn som påverkar offentliga och privata beslutsfattare och opinionsbildare får det därför med hög grad sannolikhet antas påverka deras handlande. av

3.3.1 Kartläggning

Utredningen har låtit utföra tre särskilda undersökningar om hur omvärlden uppfattar kooperationen och som alltså speglar hur kooperationen bemöts samhällets olika aktörer i skilda sammanhang. De av berörda undersökningarna har dels utförts agronomie doktorn Maria av

Fregidou-Malama vid Sveriges lantbruksuniversitet, dels av Kooperativa

institutet och dels Self-Management som är en riksorganisation för av personalägda företag. Därutöver har Föreningen för kooperativ utveckling i Sverige bidragit med en undersökning om vilka problem finns för nyetablering av små kooperativa företag. Resultatet av som undersökningarna redovisas i sammandrag nedan under sitt avsnitt. var Rapporterna återges i helhet som bilagor.

Allmänhetens inställning

Av intresse beträffande allmänhetens inställning till kooperation är en undersökning initierad Kooperativa institutet där inställningen har av

mätts två begrepp, nämligen a kooperationen som idé och b

genom kooperativ samverkan. I undersökningen redovisas allmänt positiv en attityd till kooperationen. Drygt 40 procent de tillfrågade är positiva, av 40 procent har ingen uppfattning och 16 procent är negativa. ca. ca.

138 Behandlas kooperativa företag annorlunda än andra företag

Undersökningsresultatet visar också på ett klart samband mellan en positiv attityd och medlemskap eller kundförhållande i kooperativa företag. Nio av tio svenskar har uppfattning vad kooperation är en om och fyra av tio anser att de vet ganska mycket. Dessa, och andra resultat av undersökningen gör att kan knappast kan tala att det finns man om en allmän åsikt om de kooperativa företagen som går i ena eller andra riktningen. Det begrepp de flesta ansåg inte stämmer med ordet kosom operation var privat ägande. Det finns bland allmänheten svagt en markerad uppfattning om vad ordet kooperation står för som stämmer ganska väl med de kooperativa principerna.

Kooperativa institutet inledde vidare 1994 ett samarbete med Forskningsgruppen för Samhälls- och Inform ationsstudier FSI mätningar om av bland annat attityder, värderingar och kunskaper hos svenska folket. Mätningarna speglar opinionsläget hos befolkningen i stort och i olika delgrupper, bland mycket annat efter partival och kooperativt medlemskap. FSI har under 1995 mätt inställningen till kooperation genom de två ovan nämnda begreppen, alltså kooperationen idé som och kooperativ verksamhet. Det finns tydliga tecken på att attityden till kooperationen som företeelse är knuten till huruvida är medlem i man kooperativa organisationer. Hit räknas även försäkringstagare i Folksam. De organisationer ingår i FSI:s frågor kooperativt medlemskap som om är Konsum, OK, HSB, Riksbyggen, föräldrakooperativ, LRF, "annan kooperativ förening" samt Folksam.

Bland personer som varken är medlem i någon kooperativ organisation eller försäkringstagare i Folksam är 24 procent negativa både till kooperation som idé och till kooperativ verksamhet. Det är dock anmärkningsvärt att något fler är positiva även i denna kan grupp som förväntas ha den mest negativa inställningen till kooperation; 28 respektive 30 procent. Den positiva inställningen till de två begreppen ökar sedan mycket konsekvent med antalet organisationer är som man medlem eller försäkringstagare Bland dem har uppgett tre eller som fler organisationer är 3-5 procent negativa, medan 65-69 procent är positiva.

En närmare analys av de undersökningsresultat attityder till koopeom rationen bland allmänheten som gjorts Kooperativa institutet återges av i bilagedelen.

Behandlas kooperativa företag annorlunda än andra företag 139

Kunskaper om och attityder till kooperativt företagande

Maria Fregidou-Malamas undersökning har titeln "Kunskaper om och

attityder till kooperativt företagande". I undersökningen används uttrycket "attityd" i dess vedertagna vetenskapliga betydelse som enligt undersökningsrapporten formuleras på följande sätt.

"Med individs attityd i vetenskapliga sammanhang en en menas grundläggande värdering hos individen."

Den attityd visar står enligt rapportförfattaren för något som en person än vad tycker en företeelse. Mätning av attityder mer personen om innefattar att skilja mellan individer med positiva och negativa attityder. i ’ Den problemställning som rapportförfattaren har formulerat för att precisera vad som skall undersökas lyder på följande sätt:

"l Föreligger det bristande kunskaper och negativa attityder till

kooperativt företagande kan relateras till a företagsberoende

som

faktorer som position och arbetsuppgifter b företagsoberoende

faktorer som kön, utbildning och annan arbetslivserfarenhet

2 Vilka åtgärder kan vidtas för att förbättra kunskaper och attityder till kooperativt företagande och skapa jämlika/likvärdiga villkor gentemot andra företagsformer"

I rapporten redovisas dels genomgång infonnationsmaterial från en av myndigheter som på olika sätt har relationer till företag och dels en intervjuundersökning som rapportförfattaren har genomfört. De som intervjuats representerar banker, myndigheter, press, politik riksdagens näringsutskott, tjänstemän i regeringskansliet, näringslivet samt universitet och högskolor.

De slutsatser författaren drar av genomgången av inform ationsmaterialet är i huvuddrag följande. De myndigheter som har till uppgift att informera de förekommande företagsfonnema för att främja föreom tagsamheten prioriterar den ekonomiska föreningen lågt. Det framgår t.ex. inte tydligt i det informationsmaterial som ges ut att det finns en företagsfonn för samarbete mellan människor och företag där inte vinstmotivet i traditionell företagsekonomisk mening behöver vara det vä-

Rapporten återges i sin helhet i betänkandets bilagedel.

140 Behandlas kooperativa företag annorlunda än andra företag

sentliga. Det faktum att den ekonomiska föreningen inte beskrivs eller i vart fall inte framhålls som ett tänkbart alternativ gör det svårare för den associationsfonnen att bli uppmärksammad. Som föredömliga undantag kan i detta sammanhang nämnas Patent- och registreringsverkets skrift om ekonomiska föreningar och del material från NUTEK en som vänder sig till företagare. nya

Intervjuundersökningen visar att det finns både positiva och negativa uppfattningar om kooperation. Flera de intervjuade av personerna anser att kooperationen spelade en stor och betydelsfull roll i seklets början. Numera anser man dock inte att de stora kooperativa företagen har någon egentlig uppgift att fylla. Såväl konsumentkooperationen som lantbrukskooperationen bemöts med skepsis och misstro. Konsumentkooperationen sammanblandas med socialdemokraterna och lantbrukskooperationen med den tidigare jordbruksregleringen. Genomgående positiv till den småskaliga kooperation är man mer i form av daghem m.m. som vuxit fram under år. Många de senare av intervjuade förknippar kooperationen med positivt värdeladdade 0rd som t.ex. demokrati, öppenhet, kvalitet och samhörighet mellan ägare och företag. Den kritiska hållningen till kooperationen är från dessa personers sida mer inriktad på befintliga företag än på kooperation som sådan. Bland faktorer intervjupersonerna uppfattades negativt som av kan bl.a. nämnas att alla behöver göra en arbetsinsats, delaktighet skapar konflikter, individualismen bejakas inte, trögare än andra företagsfomier, ett omodernt begrepp och att företagsfonnen kräver ständig dialog mellan medlem och ledning.

Många av de intervjuade antar att ett kooperativt företags främsta mål är den sociala aspekten medan de ekonomiska aspekterna undervärderas. Det synsättet kan enligt rapportförfattaren leda till uppfattningar att om det kooperativa företaget inte drivs effektivt och att organisationen är slapp.

De intervjuade personerna har trots ifrågasättande attityd till koopeen ration ändå i många stycken konstruktiv inställning och vilja att en tillägna sig ny kunskap.

Behandlas kooperativa företag annorlunda än andra företag 141

Kooperationen i undervisningen

institutets studie har titeln "Kooperationen i skolan"2°. Kooperativa Undersökningens syfte är enligt rapporten att få underlag för en diskussion vilken roll kooperationen spelar i undervisningen och på om vilket sätt den skall kunna utvecklas. Undersökningen består av två

delar, nämligen l granskning läromedel och 2 fallstudier i ett antal

av gymnasieskolor.

Enligt rapportförfattama behandlas kooperationen mycket kortfattat och på ensidigt sätt i den studerade lärobokslitteraturen. Främst i två ett situationer skildras kooperationen, nämligen i beskrivningar av olika associationsformer och tredje ägarform utöver privat och ofsom en fentligt ägande. Enligt författarna ägnas i allmänhet den ekonomiska föreningen mindre utrymme än de övriga förekommande företagsfor- I läroböckerna i historia och samhällskunskap för grundskolan mema. behandlas kooperationen folkrörelse men motsvarande som en skildringar är inte lika vanliga i gymnasielitteraturen. I de granskade böckerna tas kooperationen aldrig med exempel när läroboksförsom fattarna skall illustrera sin framställning och inte heller finns kooperationen med bland de uppgifter eleverna skall arbeta med.

Fallstudien omfattar intervjuer med lärare och elever i ett antal gymnasieskolor. Inte överraskande konstaterar rapportförfattarna att det är skillnad på intervjuerna med lärare och elever. Lärarna hade i de stor flesta fall goda kunskaper i frågor handlar kooperation. Elesom om uppvisade däremot mycket dåliga kunskaper om kooperationen verna och hade mycket begrepp vad det Undervisningen förevaga om var. faller inte ha satt några tydliga spår hos eleverna. Lärarna efterlyser genomgående och bättre material kooperationen. Fler besök av mer om knutna till kooperationen efterlyses också. personer

26 I Kooperativa institutets rapportserie Dokumentation, Rapport, Debatt 21 1995. Rapporten återges avkortad i bilagedelen. nr

142 Behandlas kooperativa företag annorlunda än andra företag

Hinder för nykooperativt företagande

Self-Managements undersökning" har titeln "Diskrimineras

personalägda företag". Undersökningen har följande huvudsakliga innehåll.

En genomgång författningar med syfte att jämföra bestämmelser med av avseende på ekonomiska föreningar med andra typer företag. Här av finns också redovisat genomgång tidigare utredningar och publien av kationer med avseende på hur arbetskooperativa företag har behandlats. Vidare finns en genomgång statliga myndigheters sätt att i inav

formationssammanhang behandla kooperativa företag.

Undersökningen omfattar också del arbetsrättsliga och socialförsäken ringsrättsliga frågor samt redogörelse för den italienska s.k. Marcoraen lagen. Marcora-lagen möjlighet för arbetslösa omvandla ger att arbetslöshetsersättning till kapitalinsats i ett kooperativt företag där medlemmen själv arbetar.

I de genomgångar som undersökningen omfattar har syftet enligt författarna till rapporten inte enbart varit hur ekonomiska föreningar att se som associationsform har hanterats utan också att undersöka den bredare aspekten av hur personal- och arbetskooperativ samt personalägande i vidare mening behandlats i författningar, tidigare utredningar och i främst statligt finansierad verksamhet."

I rapporten refereras bl.a. till Nykoop-företagsutredningens betänkande Visst går det an SOU 1991:24. Det refererade betänkandet har ett kapitel om formella och informella hinder för den kooperativa före-

tagsfonnens användande. Nykoop-företagsutredningen menade i sin

analys att det inte fanns särskilt många hinder för ett kooperativt nyföretagande i form lagar och andra övergripande törfattningsbestämav melser.

27 Rapporten återges i sin helhet i bilagedelen.

28Härmed menas alltså sådana verksamheter inte nödvändigtvis bedrivs som i form av ekonomiska föreningar, utan även i andra associationsfonner, men kan betraktas som en form företagande i kooperativ form av - ex. personalägda aktiebolag med en demokratisk ägande- och organisationsstruktur.

Behandlas kooperativa företag annorlunda än andra företag 143

Nykoop-företagsutredningen pekade däremot på rad andra hinder,

en Skatteregler, kommunala bidragsbestämmelser och socialförsäkex. ringssystemet åtminstone indirekt hindrade vissa typer av kooperasom tiv verksamhet. Utredningen uppmärksammade också rad informella en hinder bestod i kunskapsbrist och negativa attityder till företagssom formen, också hos beslutsfattare och tjänstemän inom den offentliga

sektorn.

Rapporttörfattarna sig generellt kunna konstatera att hinder- och anser diskrimineringsperspektivet inte varit särskilt framträdande ens i de

utredningar haft analytisk karaktär. Den problembild som som en mer tas i Nykoop-fdretagsutredningens betänkande har, menar upp författarna, fortfarande hög grad av giltighet. en

Rapportförfattarna att de hittillsvarande utredningarna med ovan anser nämnda undantag inte tagit de svårgripbara men viktiga upp mer frågorna attityder och tänkesätt kring företagandets villkor och om företagens roll i samhället. Att driva företag i kanske på andra grupp, områden än de traditionella och med andra deltagande, ställer krav på

orientering i tänkesätt, rådgivning och utbildningsmaterial. Det skiljer om sig från de uppfattningar finns hos traditionella starta-eget-konsulter som och de beslutsfattare finns inom statliga och kommunala som myndigheter för stöd till företagande. som ansvarar

Det är enligt författarna uppenbart att ekonomisk förening inte uppmärksammas annat än i försumbar utsträckning möjlig företagsform som för företagande i Det är också helt tydligt att möjligheten att över grupp. huvud taget driva företag med än har en mycket låg mer en person synlighet i informationsmaterial knutna till samhällsfmansierade

rådgivningsinsatser för nyföretagande. Inte heller möjligheten till personalägande ett alternativ till arbetslöshet, konkurs eller hostile som take-over står enligt författarna att finna i det undersökta informations-

materialet.

Ett särskilt avsnitt i undersökningen innehåller översikt av arbetsen kooperativa företag inom EU. En del konkreta åtgärder föreslås för att ändra på förhållanden enligt författarna till undersökningsrapporten som inte är tillfredsställande.

144 Behandlas kooperativa företag annorlunda än andra förelag

Föreningens Kooperativ Utveckling i Sverige undersökning om nykooperativa problem

Undersökningen som har titeln "Nykooperativa problem i sammandrag" behandlar vilka upplevs de främsta hindren för som vara att starta nya kooperativa företag. Undersökningen summering vad är en av som framkommit vid telefonintervjuer med kooperativa företagsrådgivare vid landets samtliga lokala kooperativa utvecklingscentrum. Enligt undersökningsrapporten är uppgifterna baserade på konkreta fall. I en del fall har de intervjuade uppgivit positiva erfarenheter i fråga om attityder och samarbete med länsarbetsnämnd och ALMI. Annars är bilden genomgående negativ beträffande inställningen till och kunskaper om kooperativt företagande från företrädare för myndigheter och organisationer.

Bristen på kunskap om kooperation exemplifieras bl. med ekoa. att en nomisk förening förväxlas med ideell förening, inte man vet att en ekonomisk förening är juridisk liksom aktiebolag och i en person ett TV-program om ekonomi och näringsliv nämns aldrig ekonomisk förening när företagsfonner presenteras. Kooperation uppfattas del av en som variant på kolchos, socialism, kommunism och kollektiv.

Beträffande behandlingen på länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar av personer som vill starta ekonomisk förening redovisas ganska en en nedslående bild. Den ekonomiska föreningen företag har som mera allmänt börjat uppmärksammas först i samband med programarbetet för EU:s strukturfonder efter att tidigare i stort sett ignorerats. Exempelvis anges att många arbetsförmedlingar ännu åberopar ändrad en numera praxissamling från AMS daterad 1994-06-28. I den nämnda regelsamlingen står att AMS i frågan starta-eget-bidrag ännu inte om

prövat detta för ekonomisk förening. En ekonomisk förening

sägs normalt vara en sammanslutning företagare, exempelvis lantbrukare. Det av innebär, sägs vidare, att ekonomisk förening i sig knappast en är att betrakta som ett företag. I avvaktan på att AMS skall hinna göra en reell prövning rekommenderas avslag på ansökningar om starta-egetbidrag för ekonomisk förening och de sökande skall att uppmanas överklaga för att fullständig juridisk prövning skall kunna göras. en

Många missförstånd och otydligheter förekommer uppenbarligen just i

29 Jämför det ovan nämnda uttalandet näringsutskottet i betänkandet av l994/95ZNUl8.

Behandlas kooperativa företag annorlunda än andra företag 145

samband med ansökningar starta-eget-bidrag. I undersökningsrapom porten del problemen med starta-eget-bidragen hänger antas att en av med att regelverket bygger på individualistisk utgångspunkt samman en för ett nytt företag, inte på att en grupp personer tillsammans vill starta ett företag.

Även i fråga tolkningen regler för arbetslöshetskassor i förhålom av lande till medlemskap i ekonomisk förening finns många oklarheter. Olika arbetslöshetskassor har skilda tolkningar. I vissa fall är tolkningen att medlem i ekonomisk förening alltid anses ha ett väsentligt en en inflytande på företaget och därför inte kan beviljas ersättning. Andra fall förekommer nyanserad tolkning. där kassan har en mer

Andra problem möter dem vill starta en ekonomisk förening som som är svårigheten att få lån hos banker och även hos ALMI. Problemen antas inte bara hänga med sedvanlig kreditprövning utan i samman en grunden misstänksam attityd mot associationsformen. Den negativa attityden antas i sin tur bero på den dåliga kunskapen vad ekoom en nomisk förening är och att det över huvud taget är en företagsform.

146 Behandlas kooperativa företag annorlunda än andra företag

3.4 Utredningens slutsatser och förslag

Utredningens förslag: I kommande regleringsbrev avseende berörda myndigheter erinrar regeringen myndigheterna att de om skall iaktta opartiskhet vid utformning av informationsmaterial, blanketter och annars i alla sammanhang då olika associationsfonner behandlas i myndigheternas verksamhet.

Utredningens konstateranden:

Bland företrädare för myndigheter, näringsliv m.fl. finns allmän kännedom om kooperationen djupare kunskaper men saknas i allmänhet. De bristfälliga kunskaperna färgar personemas attityder till kooperation kan beskrivas som som tämligen likgiltig.

Behandlingen av de kooperativa företagen i myndigheternas informationsmaterial, blanketter är ojämn. I vissa fall m.m. finns brister bör åtgärdas. som

Läromedel för gymnasieskolan behandlar oftast de kooperativa företagen på ett svepande och mindre utförligt sätt än andra företagsfomier.

De kooperativa företagen och deras intresseorganisationer har ett eget ansvar för att sprida kunskaper och information om sina idéer till allmänhet och myndigheter och skapa kontakter med skolan.

Utredningen är väl medveten otillräckligheten i att beslut om genom av riksdag och regering direkt förmå människor att ändra sina attityder till kooperativt företagande i positiv riktning. En attitydförändring är en process som tar tid. Staten har dock ett ansvar för att dess myndigheter är opartiska och alla de kommer i kontakt med likvärdig ger som en behandling. En lösning som utredningen stannat för är att regeringen i samband med att regleringsbreven utfärdas erinrar alla berörda statliga myndigheter om att iakttagande av objektivitet också gäller i förhållande till alla förekommande associationsfonner. Myndigheternas åtgärder som omfattas är t.ex. sådant utfärdande tillämpningsföreskrifter för som av

Behandlas kooperativa företag annorlunda än andra företag 147

bidrag och företagslån, ansöknings- och deklarationsblanketter samt infonnationsmaterial om nyföretagande. För myndigheter vars verksamhet riktar sig till företag eller till personer som önskar starta företag bör också ingå att försäkra sig att de har tillgång till om personal med kompetens att objektiv information alla associage om tionsformer. Om myndigheten inte har egen personal som behärskar alla former skall den ändå skyldig att anlita eller hänvisa till något vara organ med adekvat kompetens. Samarbete mellan myndigheter och andra organisationer som kan förbättra möjligheterna till bättre kunskaper de kooperativa företagen bör uppmuntras. Genom att det blir om ett tydligt åliggande i regleringsbreven för berörda myndigheter ligger det också i Riksrevisonsverkets uppgift att i samband med den årliga revisionen granska hur myndigheten har uppfyllt de uppsatta målen.

Utredningen konstaterar att de kooperativa företagen och deras intresseorganisationer trots ofta omfattande insatser inte har lyckats särskilt väl med att sprida kunskaper och information om sina idéer och vad kooperationen står för. Staten har ett övergripande ansvar för lärarnas utbildning och för att de har tillgång till objektiva och allsidiga läromedel. Samtidigt har kooperationen ett uttalat intresse av att allmänt förbättra både informationen om sig själv och mera speciellt få till stånd bättre läromedel. Undersökningen om kooperationen i skolan visar enligt utredningen att lärarna har tillfredsställande kunskaper om kooperationen och alls inte är ointresserade. Lärarna efterlyser däremot själva ett mera aktivt utbyte med och informationsmaterial om kooperationen.

e .

Kapitalförsörj ning

4.1 Sammanfattning

I detta kapitel behandlas inslag i de civilrättsliga och skatterättsliga lagstiftningama som direkt eller indirekt påverkar de ekonomiska föreningarnas möjligheter att anskaffa erforderligt kapital för verksamheten. Utredningen föreslår ändringar i lagen om ekonomiska föreningar och lagen statlig inkomstskatt. Konkurrenslagstiftningen om och dess påverkan på de ekonomiska föreningarnas funktionssätt på en marknad med ökande konkurrenstryck behandlas mer ingående i kapitel Utredningens förslag innebär i huvudsak följande.

Ett behov har vuxit fram att organisera den kooperativa företagsamheten i strukturer där bl. ägandet och den kooperativa nya a. affärsverksamheten skiljs i olika juridiska personer. För att möta detta behov utan att verksamhetens kooperativa karaktär går förlorad - föreslår utredningen att ekonomisk förening får bedriva den en kooperativa samhandeln med medlemmarna inte bara direkt i föreningen utan även indirekt i ett eller flera av föreningen helägda dotterbolag.

Av skål föreslår utredningen att ekonomisk förening inte samma en själv skall behöva bedriva den kooperativa samhandeln med medlemmarna utan får ha till ändamål att främja medlemmarnas kooperativa deltagande i eller flera andra ekonomiska föreningar, om en dess tillgångar uteslutande eller så gott som uteslutande består av andelar i den eller de andra ekonomiska föreningarna.

I syfte att underlätta strukturrationalisering inom vissa branscher föreslås också vissa ändringar i fusionsreglema. Vidare görs reglerna om rätten till medlemskap dispositiva, d.v.s. det överlämnas till föreningen att i stadgarna bestämma om rätten till inträde i föreningen.

I syfte att stimulera medlemmarna att bidra till föreningarnas kapitalförsörjning föreslås att en ekonomisk förening får besluta om insatsemission att utdelningsbara vinstmedel förs över till genom

150 Kapital/försörjning

medlemsinsatser. Medlem skall tillföras emissionsinsatser i förhållande till den omfattning i vilken medlemmen deltagit i föreningens verksamhet eller i övrigt tagit denna i anspråk under det senaste avslutade räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår eller i förhållande till vid det senaste räkenskapsårets utgång inbetalda grund- och överinsatser samt tillgodoförda emissionsinsatser. Emissionsinsats betalas ut först vid medlemmens avgång ur föreningen.

Beträffande reglerna överskottsutdelning föreslår utredningen att om taket för insatsutdelning slopas samtidigt det klargörs att som fördelningen av gottgörelser och kooperativ utdelning får vara medlemmens samhandel med föreningen inte bara under ett utan flera räkenskapsår. Insatsutdelning får lämnas även till avgången medlem på inte utbetalda insatser vilket torde minska medlemmens bindning till föreningen till förmån för förbättrade konkurrensbetingelser.

Den nuvarande begränsningen i fråga förlagsinsatskapitalets storlek om i förhållande till annat insatskapital slopas vad gäller förlagsinsatser som tecknas medlemmar. Vidare öppnas möjlighet att VPC-registrera av en förlagsandelar.

Skattereglema till föreningslagens regler överskottsanpassas om utdelning. Det innebär ekonomisk förening huvudregel skall att en som medges avdrag för överskottsutdelning oavsett det är fråga om om kooperativ vinstutdelning, insatsutdelning eller utdelning på förlagsinsatser. En förening har än enstaka medlemmar som mer som åtnjuter skattefrihet för utdelning därför att utdelningen utgöra anses en inbesparing i levnadskostnadema, medges dock avdrag för annan överskottsutdelning än utdelning på förlagsinsatser endast föreningen om tillämpar lika rösträtt och är öppen för medlemskap för och var en som söker inträde. Medlem beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet för överskottsutdelning på sin andel innehavet betingas om av näringsverksamhet. Detta gäller således oavsett medlemmen är om enskild näringsidkare eller juridisk I övriga fall beskattas person. utdelningen i inkomstslaget kapital, det inte är fråga återbäring om om som innebär inbesparing i medlemmens levnadskostnader vilket fall en utdelningen är skattefri. Som inbesparing levnadskostnader av anses som mest ett belopp motsvarande statslåneräntan vid utgången november av året före beskattningsåret minskad med två procentenheter multiplicerad med medlemmens omsättning med föreningen.

Kapitalförsörjning 15 l

Emissionsinsatser som tillgodoförs en medlem finansieras med föreningens beskattade fria egna kapital. Medlemmen har ingen anskaffningskostnad för emissionsinsatsen varför han beskattas för hela beloppet när det utbetalas till honom i samband med att han lämnar föreningen. Beskattningen sker i inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital beroende på om andelen utgör en tillgång i näringsverksamhet eller inte.

4.2 Allmänna

utgångspunkter

De kooperativa företagens kapitalförsörjningsproblem var en av huvudfrågoma för "Ko0perationsutredningen". I sitt huvudbetänkande "Kooperationen i samhället" SOU 1981:60 anger utredningen att det centrala problemet för kooperationens tillväxt och utveckling är försörjningen med riskvilligt kapital. Utredningen konstaterade att soliditeten var i sjunkande samtidigt som investeringsbehovet bedömdes vara stort.

Mot bakgrund av utredningens allmänna slutsatser om önskvärdheten från näringspolitisk, social och demokratisk utgångspunkt att främja utvecklingen av en livskraftig kooperativ företagssektor och analyser av kooperationens kapitalförhållanden föreslog kooperationsutredningen åtgärder beträffande såväl den interna kapitalbildningen som tillförseln utifrån av kollektivt kapital. Förslagen syftade enligt utredningen till att jämställa kooperationens kapitalförsörjning med andra företagsgruppers. l stark sammanfattning föreslog kooperationsutredningen SOU 1981:60 s. 18 följande åtgärder:

" Enkelbeskattning införs för den del av insatsräntan som överförs till medlemsinsatsema.

Den lagstadgade reservfondsavsättningen höjs från 5 till 10% av årets överskott. För avsättning därutöver till 20% medges avdragsrätt. upp Denna avsättning skall ske till kooperativ kapitalfond. en

Möjlighet öppnas för uppskjuten beskattning genom nedskrivning av viss del av medlemmarnas stadgeenliga insatsbetalningar. Möjligheten gäller medlemmar i jordbruks-, skogsbruks-, trädgårds- och ñskekooperativa föreningar.

152 Kapitalförsörjning

Möjlighet till skattefondsparande införes, inledningsvis för den konsumentkooperativa sektorns medlemmar i form s.k. garantikapital av och efter erforderligt ytterligare beredningsarbete för övriga kooperativa organisationers medlemmar. Härvid bör även sparande i B-insatser komma i fråga.

Ett statligt specialinstitut fonden för kooperativ egenkapital

- inrättas för att göra kollektivt kapital tillgängligt för kooperationen som riskbärande egenkapital B-insatser. Till fonden anvisas 400 milj. kr.

Genom ändring i föreningslagen möjliggörs att s.k. B-insatser införs i ekonomiska föreningar for egenkapitalinsatser även från andra än medlemmar, bl. a. för kapital från fonden för kooperativt egenkapital."

Kooperationsutredningens betänkande kom att ligga till grund för regeringens förslag i propositionen "Kooperationens kapitalförsörjning, m.m.", prop 1983/84:84. Av utredningens förslag genomfördes möjligheten att utge förlagsinsatser. Utdelningen på förlagsinsatser gjordes avdragsgill för föreningen med motiveringen att instrumentet annars skulle bli ointressant i konkurrens med framförallt aktieplaceringar eftersom avkastningen kunde utgå endast i form av direktavkastning och inte ifråga aktier lindrigare - som om - genom beskattad reavinst. Vidare lindrades dubbelbeskattningen utdelad av vinst på medlemsinsatser genom att föreningen fick avdragsrätt för insatsränta. En jämförelse gjordes därvid med de lättnader vid den som tiden fanns för aktieutdelningar i fonn Annell-avdrag och generellt av utdelningsavdrag. AP-fondema möjlighet att placera i gavs förlagsinsatser och det då allemanssparande utformades så att nya riskkapital kunde fönnedlas till kooperationen.

Möjligheten för föreningarna att ge ut förlagsinsatser och minskade kapitalkostnader genom avdragsrätt för insatsräntan har inte varit tillräckligt för att ge de ekonomiska föreningarna den kapitalanskaifningsförmåga långsiktigt är nödvändig för att utveckla som verksamheterna. Som framgår redovisningen i avsnitt 4.2.1 av om kooperationens kapitalförhållanden är kapitalförsörjningsproblemen fortfarande stora. Företagskooperativa utredningen har mot bl. denna a. bakgrund undersökt olika metoder för att förbättra de ekonomiska föreningarnas möjligheter att anskaffa kapital. Därvid har utredningen särskilt beaktat de konkurrensrättsliga aspekterna.

Kapitalförsärjning 153

I betänkandet "Kooperationen i samhället" finns en diskussion om styrkan respektive svaghetema med den kooperativa företagsformen i fråga om bl. a. möjligheterna till kapitalanskaffning. Kooperationsutredningens slutsatser är i de viktigaste frågorna allmängiltiga och relevanta också i dag. Det gäller framförallt att ett kooperativt företag i Första hand måste självfinansiera sin verksamhet

För att kooperativet långsiktigt skall kunna oberoende och därmed

vara kunna behålla sitt Verksamhetsmål till medlemmarnas nytta. En extern finansiär kräver god avkastning på insatt kapital. För att bevaka att detta intresse nås i riskfylld långsiktig satsning kräver finansiären en som regel kontroll och inflytande över företaget vilket kan komma att stå i strid med medlemmarnas önskan att bibehålla ändamålet med verksamheten. Intresset att maximera ersättningen till kapitalet går av före medlemmens primära intresse att garantera avsättningen för eller tillförseln av varor eller tjänster till så bra priser som möjligt i sin egen verksamhet eller som konsument. Detta är det viktigaste skälet till att föreningslagen bygger på principerna att föreningen ägs av medlemmarna och att i första hand medlemmarna svarar för föreningens behov av eget kapital.

Extern finansiering

Försök har från tid till annan gjorts att finna former för att attrahera riskkapital från andra än medlemmarna utan att medlemmarnas makt och den kooperativa verksamhetsidén går förlorad. På Kooperationsutredningens förslag öppnades som nämnts möjligheten - för andra än medlemmar att bidra med eget kapital i en ekonomisk förening genom sk förlagsinsatser. Kooperationsutredningen kallade dem B-insatser. För att värna den kooperativa särarten finns om begränsningar ifråga förlagsinsatskapitalets storlek i förhållande till om övrigt eget kapital. Om föreningen i hög grad gör sig beroende av främmande finansiärer kan det leda till svårigheter att prioritera medlemmarnas önskemål om hur verksamheten skall bedrivas. Vidare har det gjorts gällande att den anställda ledningens roll skulle förstärkas samtidigt som medlemmarnas försvagades. Förlagsandelsinnehavama har av dessa skäl inte tillerkänts rösträtt och även i övrigt har de i inflytandefrågor givits en svag ställning. Denna typ av fmansieringsinstrument finns även i andra länder.

154 Kapitalförsörjning

I Frankrike finns möjlighet för föreningen att ställa ut s.k. "titres participatifs" som är ett riskbärande kapital men som saknar rättigheter vid föreningsstämman. Avkastningen på ett "titre participatif är beroende av dels den aktuella räntenivån, dels verksamhetens resultat. Ett gemensamt drag för "titre partieipatif och förlagsinsatser är respektive lands föreningslagstiftningar motverkar att utgivande av instrumenten leder till förskjutning makten från medlemmarna till av finansiärema.

Ett externt delägande kan i vissa fall vara ett alternativ för kapitalkrävande verksamhet som föreningen och dess medlemmar inte själv har resurser att finansiera. Det kan dock inte gälla den medlemsnära kämverksamheten utan om verksamhetsgrenar som i förädlingskedjan ligger långt bort från medlemmarna verksamheter, egna d.v.s. verksamheten skall kunna skiljas av från föreningens kooperativa kåmverksamhet. En vanlig teknik för sådan finansiering är att den kapitalkrävande verksamhetsgrenen bolagiseras och att aktierna i detta bolag delvis får förvärvas av andra än medlemmar. Den externa finansiären får inflytande men även ta del i risken i verksamheten. Hur stort inflytande medfinansiären skall ha avvägs i det enskilda fallet mot de intressen som gör sig gällande. Modellen utnyttjas av bl. a. den danska kooperationen. Den svenska civilrättsliga och skatterättsliga lagstiftning som aktualiseras i samband med en sådan avknoppning är så utfomiad att modellen också i viss utsträckning har kunnat tillämpas av svenska kooperativa företag.

Ett längre gående alternativ är att föreningens aktier i det nybildade bolaget skiftas ut till föreningens medlemmar. Ett sådant förfarande torde också vara rationellt från medlemmarnas utgångspunkter eftersom de inte har intresse av att investera mer i föreningen än som krävs för högst möjliga ekonomiska effektivitet i samhandeln. Om det kooperativa företaget tar kapitalresurser från medlemmarna som inte behövs i den kooperativa verksamheten för att investera i verksamheter i kapitalavkastningssyfte är det liktydigt med att medlemmarna tvingas sätta pengar i någonting som inte motiverats av deras medlemskap i föreningen.

I många fall är emellertid en långt gående vertikal integration direkt eller indirekt via dotter- eller intressebolag motiverat av affärsmässiga skäl. Utredningen föreslår större flexibilitet i metoderna för att en fördela överskottet på medlemmarna. Ett av syftena med utredningens förslag är att just förbättra föreningens möjligheter att ge rätt

Kapitalförsörjning 155

prissignaler till medlemmar och omvärld. Dessa frågor behandlas närmare i avsnitt 4.4.2.

Det torde både från medlemmarnas och samhällsekonomiska utgångspunkter vara en fördel om lagstiftningen förhåller sig neutral till olika ägarrelationer. Det borde ex. vara möjligt för förening att en fissionera Verksamhetsgren strukturellt inte in i en som ex. passar föreningens övriga verksamhet. Med nuvarande Skatteregler är det i praktiken inte möjligt. Första steget i fission är normalt att en verksamheten bolagiseras och blir dotterbolag till föreningen. Detta steg kan i och för sig genomföras utan omedelbara skattekonsekvenser. Men i nästa steg när aktierna skiftas ut till medlemmarna uttagsbeskattas - föreningen för skillnaden mellan sitt bokförda värde på aktierna och aktiemas marknadsvärde vid utskiftningstidpunkten. Därutöver beskattas medlemmarna för ett belopp motsvarande aktierna marknadsvärde som

inkomst av näringsverksamhet om andelen utgör tillgång i enskild

näringsverksamhet eller kapital för t medlem i ex en en konsumentförening. För fission börsnoterade aktiebolag finns av särskilda Skatteregler innebär ett uppskov beskattningen hos som av aktieägarna 3 § 7 SIL. Företagsskatteutredningen har till uppgift mom att se över de beskattningsregler aktualiseras vid struktureringar. som om Enligt uppgift avser fdretagskatteutredningen att behandla frågan.

Den externa finansieringen i form lån etc är givetvis central av av betydelse också för de ekonomiska föreningarna. Det år då fråga om förlagsinsatser från andra än medlemmar, förlagslån, banklån, leverantörskrediter etc. Den ersättning föreningen kan betala är som ränta vars nivå bestäms med utgångspunkt från bl den allmänna a räntenivån och risken i föreningens verksamhet. Därvid särskild är av betydelse finansiäremas kunskaper och möjligheter att bedöma om föreningens ekonomiska ställning. Stabiliteten i det kapitalet är egna också av stor betydelse för risknivån och därmed kostnaden för kapitalet.

Sfdlvtznansiering

I centrum för kapitalförsörjningsfrågoma står möjligheterna för medlemmarna att själva finansiera den kooperativa kämverksamheten. Det kan ske förutom med medlemslån antingen direkta - - genom kapitaltillskott från medlemmarna eller -indirekt att vinstmedel - genom kvarhålls i föreningen och där bildar fritt eller bundet eget kapital.

o 156 Kapitalförsörjning

Det finns många olika motiv för att bilda .och bli medlem i en ekonomisk förening. Föreningarna kan följaktligen enligt sina stadgar vid sidan av den ekonomiska ha olika sociala eller andra målsättningar för sin verksamhet. Den lagstiftning som styr associationsformen bör närmare utvecklas i kapitel 2 dock - som förhålla sig neutral i dessa frågor och utgå från att medlemmarna i sin samhandel med föreningen agerar på ett ekonomiskt rationellt sätt. Det skulle innebära att lagstiftningen inte bör motverka att medlemmarnas rationella intresse av att optimera det ekonomiska utbytet av sitt kooperativa deltagande i föreningen. Denna utgångspunkt har särskild betydelse för föreningen och dess medlemmar att själva finansiera verksamheten och därmed möjligheten att på lång sikt försvara det kooperativa verksamhetsmålet. I detta avseende finns det flera brister i den nuvarande lagstiftningen.

En sådan ofullkomlighet är att föreningslagen och skattelagstiftningen behandlar överskottsutdelningen av löpande vinst respektive balanserade vinstmedel olika. Föreningslagen innehåller begränsningar ifråga om möjligheten att dela ut balanserade vinstmedel. Till den del överskottsutdelningen avser insatsrånta gäller ex. en generell begränsning till diskonto med tillägg av tre procentenheter. Avser överskottsutdelningen efterlikvider eller återbäring är det oklart om fördelningsnyckeln får avse medlemmens kooperativa deltagande under en längre period än det senaste räkenskapsåret. I skatterättslig praxis har avdrag vägrats om överskottsutdelningen finansierats med reavinster på anläggningstillgångar RÅ Fi 292 eller balanserade vinstmedel RÅ not 1977 ref. 29. Avdrag vägrades med motiveringen att utdelningen inte härrörde från verksamhet i vilken medlemmarna deltar som avnämare eller leverantörer vilket enligt 2 § 8 mom SIL är ett villkor för avdragsrätt. Som närmare redovisas i avsnitt 4.5 innebär en vägrad avdragsrätt för överskottsutdelning i vissa fall att en form av kedjebeskattning uppkommer.

En grundläggande princip är att beskattningen inte skall styra valet av företagsfonn. Skattelagstiftningen skall alltså förhålla sig neutral till associationsformen. Kravet på neutralitet betyder inte att skattereglema skall vara lika för de olika associationsformema utan att de med beaktande av associationsfonnen funktionssätt skall leda till ett likvärdigt skatteuttag. Vid tillkomsten av de gällande skattereglema har inte fullt ut beaktats att den ekonomiska föreningens verksamhet är accessorisk till medlemmarnas egen verksamhet. Detta leder som närmare redovisas i avsnitt 4.5.2 till en omotiverad överbeskattning av -

Kapitalförsörjning 157

den del av överskottsutdelningen inte är avdragsgill för föreningen. som

Angivna förhållanden försvårar för föreningen att balansera behovet av att kvarhålla vinstmedel för investeringar etc och medlemmarnas krav

på "direktavkastning" på sitt i föreningen. I följande avsnitt engagemang kartlägger utredning hur föreningens överskott hanteras enligt föreningslagen och skattelagstiftningen när det gottgörelse, tas ut som vinstutdelning från balanserade vinstmedel eller i samband med att medlem lämnar föreningen eller föreningen avvecklas likvidation genom eller ombildas till aktiebolag

Självfmansieringen är nämnts grundläggande för det långsiktiga som försvaret det kooperativa verksamhetsmålet. Detta har också av betydelse i fråga om medlemmarnas inbördes relationer. Ett relativt sett

större kooperativt deltagande i fråga såväl samhandel om som kapitalinsats motiverar i motsvarande mån högre avkastning den en av kooperativa verksamheten för medlem i förhållande till en en annan medlem.

Utredningen föreslår i syfte att förbättra föreningens självfmansiering att föreningen skall kunna besluta omvandla fritt eget kapital till individualiserat insatskapital. I fråga ekonomisk förening skulle om ett sådant förfarande i fortsättningen kallat insatsemission kunna - -

innebära att medlemmarna tilldelas fritt eget kapital i förhållande till

respektive medlems kooperativa deltagande eller gjorda insatser i föreningen under ett eller flera räkenskapsår. Om samtidigt taket för insatsräntan lyftes skulle detta ytterligare motivera medlemmarna av att

bidra till föreningens kapitaluppbyggnad. I konsumentförening

ex. en skulle det kunna få den hävstångseffekten att ökade inköp från föreningen ökad andel vid insatsemission i sin ökad ger som tur ger en

bas för överskottsutdelning i fonn insatsränta.

av

Med en kombination möjligheten till insatsemission och avdragsrätt av vid inkomsttaxeringen för utdelning på medlemsinsatser, förlagsinsatser och kooperativ utdelning i form återbäring eller efterlikvider av ges föreningen och medlemmarna effektiva instrument disponera att föreningens överskott på ett optimalt sätt. Genom prissättning i

kombination med efterlikvider/återbäring kan föreningen riktig

ge en prissignal till leverantör/konsument. Tillåter föreningens resultat en större utbetalning kan det ske insatsutdelning. Behöver genom föreningen konsolidera sig ytterligare kan det ske insatsemission genom som i praktiken är fördröjd utdelning till medlemmarna. En en

15 8 Kapitalförsörjning

insatsemission baserar sig på medlemmarnas deltagande eller som gjorda insatser över ett eller flera räkenskapsår också en på god ger kooperativ grund rättvis insatsutdelning.

Från konkurrensrättsliga utgångspunkter kan det ett problem om en vara medlem binds onödigt hårt till Förening. En sådan bindning kan vara en långa amorteringsperioder insatskapitalet. Dessutom minskar en av sådan bindning medlemmens benägenhet att investera i sitt företag och försvårar kapitalbildningen. Det är enligt gällande rätt inte tillåtet för föreningar att lämna utdelning till avgången medlem på icke utbetalat insatskapital. Utredningen föreslår att utdelning skulle kunna betalas till avgången medlem på hans kvarstående insatskapital. En sådan ändring skulle göra det möjligt för medlemmen att låna upp kapital som finansieras med utdelning med vilket insatskapital i ex. en konkurrerande förening kan betalas.

Kapitalförsörjning 159

4.2.1 Siffror

om kooperationens kapitalsituation

Kapitalstrukturen inom lantbrukskooperationen 1994 Eget kapital inom de fyra största branscherna, inkl. riksorgani-

sationer

Årets resultat 111

Årets resultat 114

Årets resultat 430

Årets resultat 835

Kapitalförsörjning 160

Anmärkningar

reservfond + uppskrivningsfond + andel av

Bundna reserver egen obeskattade reserver. Föreningarnas innehav insatseri riksorganisationema är eliminerade. av

Kapitalfärsörjning 161

KF-koncernens kapitalstruktur

Bakgrund

KF ekonomisk förening är moderföretag i KF-koncemen. KF ekonomisk förening ägs ett 90-tal konsumentföreningar, av i som i sin tur ägs drygt 2 miljoner medlemmar. av Sedan början 90-talet har KF-koncemen genomgått mycket av en genomgripande omstrukturering innebärande att i stort sett : all verksamhet utanför kärnverksamheten, detaljhandeln, avyttrats. å Som framgår nedanstående diagram har omsättning och balansav i omslutning mer än halverats sedan 1993, konsekvens som en av

l

omstruktureringen.

KF-koncemen 1993-95

1993 1994 1995 D Försäljning Balansomslutning

162 Kapilalfärsörjning

Kagitaltärsörzning

En viktig effekt genomförda avyttringar är att KF-koncemens av soliditet och skuldsättningsgrad förbättrats från ett mycket ansträngt läge under början av 90-talet:

KF-koncemen, finansiell ställning

35,00% 30,00% I 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% 1993 1994 1995 l: Soliditet -ø- Skulds.grad

Kapital/försörjning 163

Trots den förbättrade ekonomiska ställningen är emellertid KFkoncernens framtida behov av kapital ännu säkrat eftersom detaljhandelsverksamheten ännu tillfredsställande genererar resultat, de omstruktureringsåtgärder genomförs innebär mycket stora som kostnader av engångskaraktär, KF-koncemen fortfarande har ett negativt finansnetto. I nedanstående diagram visas dels utvecklingen av koncernens kapital 1993-1995 egna dels hur stort eget kapital kommer att krävas för att uppnå ett som finansnetto på +/- 0 vid antagandet att upplåning på marginalen sker till 12% ränta. I lågm arginalverksamhet detaljhandeln är det mycket en som riskfyllt att arbeta med ett negativt finansnetto, känsligheten för konjunktursvängningar och förändringar i valuta- och ränteläget blir alltför stora.

KF

-koncernen, eget kapital

1993 1994 1995p Mål Ei Eget kapital El Ökningskrav

164 Kapitalförsörjning

På grund KF-koncemens speciella ägarstruktur är möjligheterna till av försörjning av riskkapital i princip begränsade till fondering av de vinster som uppstår i verksamheten samt till de eventuella möjligheter finns att låta medlemmarnas återbäring etc. bli avdragsgill i som rörelsen och därefter kvarstå inom KF ekonomisk förening genom ökning av dess kapitalinsats. I diagrammet nedan visas hur KFkoncernens totala finansiella struktur utvecklats under perioden 1993- 1995 samt hur målsättningen ut, dvs. med så pass reducerad ser skuldsättning att ñnansnettot blir +/-

KF-koncemen, finansiell struktur

100% A

3 30%

O n sov. 40°/. l a 20% I t 0% 1993 1994 1995p Mål B Eget kapital EJ Ränteb. skuld Räntefri skuld

Kapitalförsärjning 165

Ömsesidiga försäkringsbolagens kapitalstruktur

Reglerna för de ömsesidiga försäkringsbolagens finansiering är väl beskrivna i Försäkringsutredningens slutbetänkande SOU 1995:87 sid 187-188.

För de ömsesidiga försäkringsbolagen gäller vissa särskilda regler om finansiering, vilka sammanhänger med den ömsesidiga verksamhetens fonn och syfte. I ett sådant bolag är alla försäkringstagare med undantag av återförsäkringstagare bolagets delägare. Någon delägarinsats görs ,

f dock inte av försäkringstagama. Erforderligt start- och rörelsekapital

i utgörs i stället garantikapitalet, kan betraktas till bolaget av som som en lämnad försträckning eftersom det skall återbetalas när det inte längre behövs. Garantikapitalet redovisas därför särskild under som en post eget kapital i balansräkningen, 5 kap. 4 § lagen 1995:1560 om årsredovisning i försäkringsföretag.

Ett ömsesidigt försäkringsbolag får inte bildas utan garantikapital, om

det inte finns särskilda skäl för det l kap. 8 § FRL. Ett lagfäst krav

därpå har gällt sedan tillkomsten 1917 års lag försäkringsrörelse. av om Garantikapitalet skall emellertid efter beslut bolagsstämman av återbetalas när det inte längre behövs för rörelsens ändamålsenliga bedrivande och det är förenligt med lagens bestämmelser om kapitalbasens sammansättning och storlek. Ett sådant beslut får inte verkställas utan Finansinspektionens tillstånd 12 kap. 4 § FRL. Kravet på återbetalning av garantikapitalet har motiverats med det att

ömsesidiga försäkringsbolaget utgör försäkringstagamas

en intressegemenskap och därför bör bedrivas endast för deras räkning.

Återbetalningen får dock inte ske i sådan ordning bolagets soliditet

att eller likviditet äventyras. Det skall i bolagsordningen i vilken anges utsträckning rösträtt skall tillkomma garantema 2 kap. 5 § första stycket 13 FRL. Vid ett ömsesidigt försäkringsbolags likvidation eller konkurs har garantema sämsta rätt till betalning 14 kap. 22 § FRL. Garantema får alltså stå tillbaka för såväl försåkringstagama som bolagets andra borgenärer.

För samtliga ömsesidiga bolag i dag verkar fritt på marknaden som gäller att garantikapitalet är återbetalt. Sjålvfinansiering har fram till de allra senaste åren varit den enda tillämpade modellen för kapitalförsörjning. Inget ömsesidigt försäkringsbolag har i modern tid haft sådana problem att man behövt använda utdebiteringsmöjligheten

166 Kapitalförsörjning

och än mindre har någon konkurs förekommit.

Den finansiella kris drabbade Sverige i början 90-talet medförde som av emellertid kapitalförstöring också i sakförsäkringsbolagen. en stor Huvudorsakema Förluster i varierande grad inom internationell var återförsäkring och kreditförsäkring. Därutöver har ägandet banker av och andra finansiella institut samt utländska försäkringsbolag gett

väsentliga förluster. De stora aktiebolagen Trygg-Hansa och Skandia har

under de 2-3 senaste åren förstärkt sin kapitalbas genom att aktieägarna tillskjutit kapital och förlagslån. Några ömsesidiga bolag har genom tagit lån, exempelvis Folksam och Wasa, och Ansvar har genom en upp organisatorisk ombildning fått in kapital till Ansvar AB, som nu svarar för huvuddelen affärsverksamheten och är dotterbolag till Ansvar av

Ömsesidigt.

Sakförsäkringsbolagens kapitalstyrka brukar bestämmas genom begreppet konsolideringsgrad är kvoten mellan som konsolideringskapitalet och premieinkomsten för egen räkning multiplicerad med 100. Konsolideringskapitalet kan sägas vara värdet de tillgångar bolaget har utöver vad är avsatt för att kunna av som betala de företagstekniska avsättningen. Premien för räkning är vad egen bolaget har kvar sedan kostnaden för nödvändig återförsäkring

återförsäkringsprem ien räknats Om konsolideringsgraden överstiger

av. 50 bedöms den tillfredsställande. Innebörden av vara konsolideringsgraden 50 är att bolaget har extrareserv svarande mot en halvt års premieinbetalningar för att klara sina åtaganden mot ett försäkringstagama.

Kapitalförsärjning 167

De ömsesidiga bolagens storlek, mätt i premieinkom st och

konsolideringsgrad framgår nedanstående tabeller.

av

Ömsesidiga försäkringsbolag. Premieiniäki och placeringstillgångar,

Mkr Källa: SCB

Bolag Premieintäkt Placeringstillgån gar

Livförsäkringsbolag inom ömsesidiga koncerner. Premieinkomst och

placeringstillgéngar, Mkr Källa: Färsäkringsförbundet

av m arknaden

168 Kapitalförsörjning

Som framgår ovanstående redogörelse finns i dag behov för de av ömsesidiga bolagen att ha möjligheter att kunna komplettera självfinansieringen med externt kapitaltillskott. Det är inte trängt motiverat att erhålla kapital för förlusttäckning, lönsamheten i den av löpande verksamheten har varit god under treårsperioden 1993-95, utan för möjlighet göra framåtriktade satsningar på snarare att ge att nya verksamhetsområden. Genom att de allmänna försäkringssystemen i Sverige fått lägre verkningsgrad behövs i växande utsträckning en kompletteringarmed privata försäkringslösningar. EU-medlemskapet och den östeuropeiska utvecklingen innebär att kapitalbehov också kan uppstå för att klara internationella satsningar.

Mot denna bakgrund finns anledning att överväga om det finns möjlighet att skapa någon metod för ömsesidiga bolag att få externt kapital på annat sätt än via lån eller genom att bilda dotterbolag som

aktiebolag. För den skull föreslås under "4.6 Ömsesidiga bolag" att

kapitalbildning via delägarinsatser etableras.

4.3 Huvuddragen i gällande rätt

I detta avsnitt redovisas gällande regler i FL och skattelagstiftningen, och då i första hand lagen statlig inkomstskatt, som har betydelse om för föreningarnas kapitalförsörjning.

Egcnkapitalcts uppbyggnad

Kapitalbildningen i ekonomisk förening kan i princip ske genom en kapitaltillskott i fonn medlemsinsatser och förlagsinsatser samt av att vinstmedel hålls kvar i föreningen och där bildar fritt eller genom

bundet eget kapital. I den mån föreningen tar ut avgifter av sina

medlemmar kan dessa ibland komma att fonderas och på så sätt bidra till kapitalbildningen. Medlemsavgiftema är dock tänkta att förbrukas i verksamheten och berörs därför inte närmare i den redogörelse för egenkapitalets uppbyggnad som redovisas nedan.

SOU l996:3l Kapitalförsörjning 169

Kapitalbildning via medlemsinsatser

FL bygger på principen att det är medlemmarna skall skjuta till som föreningens primära egenkapital. Detta sker medlemsinsatser. genom Medlemsinsatsen utgör medlemmens grundläggande kapitaltillskott till föreningen och hör till föreningens bundna kapital. Syftet med egna medlemsinsatsema är främst att föreningen möjlighet att genomföra ge nödvändiga investeringar och uppfylla sin stadgeenliga verksamhet. Enligt 2 kap. 2 § FL skall föreningens stadgar den insats med ange vilken varje medlem skall delta i föreningen, hur insatserna skall fullgöras samt i vad mån medlem får delta i föreningen med insats utöver vad han är skyldig att delta med. Medlemsinsatsema kan således vara av två slag; obligatoriska och frivilliga. Frivillig medlemsinsats kallas även överinsats.

Det finns inget hinder mot att i stadgarna föreskriva olika insatsskyldighet för olika medlemsgrupper. En medlemsinsats kan i princip lyda på hur högt eller lågt belopp helst insatsfrihet som men tillåts inte.

Medlemsinsatsema skall normalt betalas kontant det är tillåtet att men i stadgarna ange att insatsen kan fullgöras på annat sätt, t.ex. genom varuleverans. Eftersom den maximala insatsskyldigheten ibland kan vara betydande kan betalningsskyldigheten fullgöras t.ex månatliga genom amorteringar eller genom ianspråktagande återbäring eller efterlikvid. av

Kapilalbildning genom ackumulerat överskott från föreningens verksamhet

Av årets nettovinst skall viss del föras till bundet eget kapital genom avsättning till reservfond, nedan. Resterande del vinsten kan hållas se av kvar i föreningen balanserad vinst eller delas ut till medlemmar och som andra. Till skillnad från vad som gäller beträffande de flesta andra företagsformer har ekonomisk förening inte något eget vinstsyfte. I en stället syftar verksamheten till medlemmarnas deltagande, att, genom skapa en fördel i medlemmarnas verksamheter. Man talar att egna om föreningens verksamhet skall accessorisk i förhållande till vara medlemmarnas egna verksamheter. Från medlemmarnas synpunkt är det således av intresse att inte kapital än nödvändigt stannar kvar i mer föreningen. Mot detta medlemmarnas intresse står föreningens intresse

170 Kapitalfdrsdrjning

att konsolidera och eventuellt utvidga rörelsen samt borgenäremas av intresse att få sina fordringar täckta. För att inte äventyra föreningens av fönnåga att fullgöra sina förpliktelser har därför lagstiftaren ställt upp tvingande regler vad gäller möjligheten att dela ut överskottet av föreningens verksamhet. Dessa behandlas nedan.

Reservfondens uppbyggnad vggnad

Medlemsinsatsema är i princip rörliga och reservfonden blir därför i praktiken, jämte eventuell uppskrivningsfond, det enda egentliga bundna kapitalet i förening. Reglerna reservfonden finns i 10 kap. 6 en om I lagrummets första och andra stycke behandlas avsättning till resp. nedsättning fonden. I stycke tre redogörs för hur pensionsavsättningar av skall behandlas vid beräkning av avsättningsskyldigheten. Av det fjärde stycket framgår att regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan medge undantag från bestämmelserna i stycke l-3. Undantagsbestämmelsen är utformad ett sådant sätt att den torde ha en synnerligen restriktiv tillämpning. I förarbetena till lagstiftningen har tänkbar dispenssituation bl. a. nämnts det fallet att en som en nedsättning reservfonden bedömts som motiverad sedan den under av en följd av år överstigit legalt minimum. Nedan behandlas lagrummets första och andra stycke närmare.

Avsättning av nettovinsten

Till reservfonden skall avsättas minst fem procent av årets nettovinst efter avdrag för täckande av balanserad förlust. Till nettovinsten skall därvid räknas även gottgörelser. Avsättningen är obligatorisk så länge reservfonden inte uppgår till minst 20 procent inbetalt insatskapital av

medlem sinsatser och förlagsinsatser. När denna gräns är nådd behöver

föreningen inte göra ytterligare avsättningar förutsatt att reservfonden och det inbetalda insatskapitalet uppgår summan av till fyrtio procent av nettovärdet på föreningens tillgångar, eller summan av reservfonden och inbetalt insatskapital uppgår till minst samma belopp som föreningens skulder enligt balansräkningen.

Skulle det ett år visa sig att inget villkoren är uppfyllt måste av föreningen återuppta avsättningen.

Kapitalförsörjning 171

Övrig avsättning

Föreningens stadgar kan innehålla restriktioner vad gäller återbetalning av medlemsinsats i samband med medlems avgång föreningen. ur Belopp som medlem inte återfår skall avsättas till reservfonden. Förlagsandelsinnehavare är norm alt berättigad att vid inlösen återfå det nominella beloppet. Dock får inte inlösenbeloppet överstiga vad som av föreningens bundna egna kapital enligt senast fastställda balansräkning belöper på andelen i förhållande till övriga förlagsinsatser. Belopp som förlagsandelsinnehavare på grund härav inte får ut vid inlösen skall föras till reservfonden. Stadgarna kan föreskriva att vissa poster, t.ex. inträdesavgift, skall avsättas till reservfonden. Slutligen kan föreningsstämman besluta att visst belopp skall avsättas från fritt eget kapital till reservfonden.

Nedsättning av reservfonden

Reservfonden får endast nedsättas för att täcka förlust enligt fastställd balansräkning och endast i den mån fritt eget kapital inte räcker. Föreningsstämman beslutar om nedsättning reservfonden. av

Kapitalbildnirm via förlagsinsatser

Förlagsinsatser regleras i 5 kap. FL. Bestämmelserna, har sitt som

ursprung i Kooperationsutredningens förslag SOU 1981:60, trädde i

kraft den l juli 1984 prop. 1983/84:84. Syftet med förlagsinsatsema är att möjliggöra för ekonomiska föreningar att få riskbärande kapital även från andra än medlemmar. Dock kan även medlemmar skjuta till kapital genom förlagsinsatser. Förlagsinsatsema intar mellanställning en mellan medlemskapitalet och det lånade kapitalet. Förlagsinsatsema skall vara bundna under minst fem år och medför vid föreningens upplösning rätt till betalning framför medlemsinsatsema efter alla men borgenärers fordringar. Avkastningen på förlagsinsatser är utdelning . Om förlagsinsatser får förekomma skall detta framgå föreningens av stadgar. Av stadgarna skall vidare framgå eventuella begränsningar i fråga om vem som har rätt att tillskjuta förlagsinsatser 5 kap. 2 § FL.

172 Kapitalf0rs0rjning

Innehavama förlagsinsatser har getts ställning i av en svag inflytandefrågor. Anledningen härtill är en önskan att värna om den kooperativa särarten. En innehavare förlagsinsats har därför t.ex av en inte rösträtt på föreningsstämman och heller inte rätt till styrelserepresentation. Dock föreligger rätt att klandra föreningsstämmobeslut.

För att förhindra att alltför stor del av föreningens eget kapital utgörs kapital från andra än medlemmarna finns beloppsbegränsning vad av en gäller förlagsinsatsema sammanlagda Summan tillskjutna summa. av förlagsinsatser får, efter tillskottet, uppgå till högst summan av då inbetalda medlemsinsatser.

Egenkapitalets avkastning

De civilrättsliga bestämmelserna avkastningen på i föreningen om nedlagt kapital finns i 10 kap. FL. Den egentliga avkastningen på föreningens kapital består av sk. överskottsutdelning som kan utgå i form gottgörelse eller vinstutdelning. Den del av av överskottsutdelningen utgår i fonn efterlikvider, återbäringar som av eller liknande brukar kallas "kooperativ utdelning" oavsett om den utgår i form gottgörelse eller vinstutdelning. Vinstutdelning i av förhållande till insatskapitalets storlek brukar allmänt kallas "insatsränta", eller mer korrekt, insatsutdelning. Eftersom en ekonomisk förening enligt gällande regler är öppen för var och en som söker inträde uppkommer normalt inte något övervärde på andelen. En förening kan dock i sina stadgar föreskriva att en ny medlem utöver den obligatoriska medlemsinsatsen skall erlägga inträdesavgift som en motsvarar det överpris han skulle få betala för en andel, om föreningens medlemsantal hade varit begränsat och detta antal redan varit fyllt. Det finns även ekonomiska föreningar, registrerats enligt äldre som lagstiftning, där rätten till inträde enligt föreskrift i stadgarna är mer

begränsad än är tillåtet enligt nuvarande 3 kap. l § FL se 15 §

som FPL. En andel i sådan helt eller delvis sluten förening kan också få ett marknadsvärde vars storlek beror bl. a. på den leveransrätt etc. som medlemskapet och den förmögenhet finns i föreningen. ger som

Kapitalförsärjning 173

Överskottsutdelning

De civilrättsliga bestämmelserna avkastning på i föreningen nedlagt om

kapital finns i 10 kap. FL. Dessa bestämmelser kan sägas kompletteras

av de begränsningar som skattelagstiftningen ställer vad gäller upp avdragsrätt m.m. Den egentliga avkastningen på föreningens kapital

består sk. överskottsutdelning. Överskottsutdelning förekommer i två

av fonner; gottgörelse och vinstutdelning.

Överskottet kan i praktiken delas till medlemmarna på två sätt, ut nämligen

efter den omfattning i vilken medlemmarna deltagit i föreningens verksamhet eller i övrigt tagit denna i anspråk eller i förhållande till varje medlems inbetalda medlemsinsatser.

Även icke-medlemmar på eller handlat med som ett annat sätt föreningen kan komma i åtnjutande Överskottsutdelning, 10 kap. 4 av § första stycket FL. Vidare kan givetvis förlagsandelsinnehavare få del av överskottet genom utdelning på sin andel, 10 kap. 4 § andra stycket FL.

I en öppen förening kan en andel inte få ett saluvärde överstiger som den inbetalda insatsens belopp. Ett övervärde kan uppkomma endast om förvärvet andel öppnar inte befintlig möjlighet att bli av en en annars medlem. Vissa föreningar har i sina stadgar krav på inträdesavgift. Om avgiften skall betalas till medlem överlåter sin andel leder det till som en reavinst. Realisationsvinsten blir då form avkastning på en av insatsen.

Gottgörelse

Med gottgörelse avses överskott utgår i form efterlikvider, som av återbäringar eller liknande grundas på rörelsens resultat utan att ha som räknats i redovisat ärsresultat, 10 kap. l § 2 st. FL. Den ekonomiska föreningens verksamhet är accessorisk i förhållande till medlemmarnas verksamhet. I detta ligger i princip att det inte är föreningen skall tillgodogöra sig uppkomna överskott utan dessa som skall återföras till dem som deltagit i verksamheten. Detta kan t.ex ske genom att de som säljer till föreningen får högsta möjliga pris medan den som köper från föreningen får lägsta möjliga pris. Eftersom inte alla

174 Kapitalförsärjning

kostnader är kända när prestationerna äger rum blir prissättningen preliminär i avvaktan på det slutliga resultatet. När det slutliga resultatet sålunda är känt kan ev överskott utgå i form av gottgörelser. Med detta avses att föreningens ekonomiska ställning skall medge en merprestation i Förhållande till den tidigare preliminära överenskommelsen. Gottgörelser kan utgå när som helst under året men det vanliga är att de beslutas och utbetalas först efter det att årets resultat är klart.

Vinstutdelning

Med vinstutdelning avses utdelningar från redovisade årsresultat i form av medlemsåterbäring eller på annat sätt, 10 kap. l § andra stycket FL. Med redovisade årsresultat avses vinst både för det senaste räkenskapsåret och balanserade vinstmedel samt fria fonder.

Kooperativ utdelning, dvs. återbäring, efterlikvider, lönetillägg o.dyl. kan alltså utgå såväl i form vinstutdelning gottgörelse. Så av som kallad insatsränta, dvs. utdelning som baseras på inbetalda medlemsinsatser, kan endast utgå i form vinstutdelning. av

Överskottsutdelning till andra än medlemmar

För det fall den ekonomiska föreningen bedriver handel även med ickemedlemmar har den rätt, men inte skyldighet, att ge utdelning till dessa såväl i form av gottgörelser som vinstutdelning. Utdelning på förlagsinsatser kan däremot endast ske i form av vinstutdelning.

Gränserna för överskottsutdelning

I 10 kap. 2 och 3 uppställs vissa begränsningar i vad gäller föreningens möjlighet att lämna utdelning. Beträffande gottgörelser innebär dessa att sådana inte får lämnas i vidare mån än att föreskriven avsättning kan göras till reservfonden. Begränsningama avseende vinstutdelning har främst till syfte att skydda borgenärintresset. För att vinstutdelning skall kunna ske måste den fastställda balansräkningen för det senaste räkenskapsåret redovisa fritt eget kapital överstigande

eventuell förlust, balanserad eller årets. Innan vinstutdelning får ske

måste vidare lag- eller stadgeenlig avsättning till bundet eget kapital göras. Beträffande sk. insatsränta finns ytterligare en begränsning. Sådan

SOU l996:3l Kapital/försörjning 175

får nämligen fastställas till högst en ränta för år på inbetalda medlemsinsatser som motsvarar det av riksbanken fastställda diskontot som gällde vid räkenskapsårets utgång med tillägg tre av procentenheter. Detta utdelningstak har motiverats med att det i den kooperativa idén bygger på att överskottet i en förening i princip skall fördelas i förhållande till medlemmarnas utnyttjande föreningen. av Utdelningstaket gäller dock inte för ränta på förlagsinsatser.

Vidare finns en allmän försiktighetsregel. Enligt denna får överskottsutdelning inte ske med så stort belopp att utdelningen med hänsyn till föreningens eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt står i strid med god affärssed.

Beslut om överskottsutdelning

Av 10 kap. 5 § FL framgår att det är föreningsstämman fattar som beslut om överskottsutdelning samt att stämman får uppdra styrelsen att fatta beslut om gottgörelser. Det är endast ordinarie en föreningsstämma kan fatta beslut vinstutdelning. Styrelsens som om förslag till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust skall framgå av förvaltningsberättelsen. Stämman är inte bunden styrelsens av förslag utan kan besluta såväl högre lägre vinstutdelning. om som Givetvis måste dock utdelningen beslutas inom för ramen begränsningarna i lagen och föreningens stadgar.

Borgendrssfldd

Borgenärsskyddet kommer främst till uttryck reglerna genom om gränserna för överskottsutdelning. För att sätta kraft bakom dessa regler finns i 10 kap. 7 § bestämmelser om påföljder vid utbetalning i strid mot bestämmelserna i FL. Huvudregeln är utbetalning skett till att om medlem eller annan i strid mot FL:s bestämmelser skall mottagaren betala tillbaka vad han erhållit. Bestämmelsen omfattar såväl olovliga överskottsutdelningar andra utbetalningar från föreningen, t.ex. som felaktiga insatsåterbetalningar. Vad gäller olovliga överskottsutdelningar finns dock godtrosregel innebärande att mottagaren inte behöver en betala tillbaka det erhållna beloppet om han hade skälig anledning anta att utbetalningen utgjorde laglig överskottsutdelning.

176 Kapitalförsörjning

4.3.1 Beskattningen egenkapitalets

av

avkastning hos ekonomiska föreningar och dess

medlemmar

En ekonomisk förening är ett särskilt skattesubjekt. Skattereglema är i stort sett de samma som för aktiebolag. Den ekonomiska föreningen är obegränsat skattskyldig. All inkomst beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. I det följande lämnas en redogörelse för skattereglema avseende överskottsutdelning såväl vad gäller föreningens beskattning som medlemmarnas. Reglerna avseende utdelning har ändrats vid några tillfällen under senare år. Redogörelsen avser de regler som trädde i kraft den l januari 1996, prop.l995/96:lO9.

I beskattningshänseende kooperativ förening

Begreppet kooperativ förening är centralt vad gäller beskattningen av ekonomiska föreningar. Av 2 § 8 mom. SIL framgår att en ekonomisk förening i beskattningshänseende är att betrakta som kooperativ om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika rösträtt.

Öggenhetsrekvisitet

För att föreningen skall anses vara öppen fordras att den enligt stadgarna är berättigad att när som helst anta nya medlemmar. Därutöver krävs att föreningen verkligen visar sig villig att till medlem anta var och en som är bosatt inom föreningens verksamhetsområde eller tillhör dess angivna verksamhetskrets, förbinder sig att följa föreningens stadgar och beslut och som därjämte skäligen kan antas komma att som medlem bidra till att föreningens i stadgarna angivna syfte förverkligas. Föreningen kan anses vara öppen även om styrelsen eller annat föreningsorgan har rätt att pröva inträdesansökningama och avvisa sådana sökanden som inte kvalificerat sig för medlemsskap. Om föreningen säljer till utomstående kan den som regel inte utan att förlora sin öppna karaktär vägra att motta någon som medlem om denne kan visa att han brukar handla föreningen. Kan köparen enligt vad av styrelsen anser på grund av rent personliga förhållanden inte beviljas medlemsskap bör föreningen för att vara att anse som öppen ha skyldighet att i ekonomiskt hänseende jämställa honom med medlem. Det innebär att han skall samma återbäring på köpta varor som

Kapitalfärsörjning 177

medlem erhåller. . Såsom redogjorts för ovan har den ekonomiska föreningen enligt FL inte någon skyldighet att lämna kooperativ utdelning till andra än medlemmar. För att bli betraktad som en i beskattningshänseende kooperativ förening fordras dock att föreningen ger sådan utdelning även till icke-medlemmar.

Rösträttsrekvisitet

Kravet på lika rösträtt innebär att varje medlem skall ha röst. Även en enligt FL kan huvudprincipen sägas vara en medlem- en röst. I FL har bestämmelsen dock gjorts dispositiv och kan frångås om annat anges i stadgarna.

Beskattningen av den kooperativa föreningen

Om kooperativ förening vinsten sin kooperativa verksamhet en av av lämnat rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp eller försäljningar medges avdrag för denna utdelning. SIL:s terminologi skiljer sig här något från FL:s. SIL:s begrepp rabatt och pristillägg motsvaras av FL:s återbäring respektive efterlikvid. Det rör sig således om sk. kooperativ utdelning, d.v.s. sådan utdelning som är beroende av i vilken mån medlemmen deltagit i föreningens verksamhet eller övrigt tagit denna i anspråk.

Såsom redogjorts för ovan kan kooperativ utdelning ske såväl i form av gottgörelse vinstutdelning. Avdragsrätt föreligger för föreningen som oavsett utdelningen utgår gottgörelse eller som vinst enligt om som fastställd balansräkning. Vinstutdelning i form av insatsränta eller ränta på förlagsinsats är avdragsgill för föreningen.

Beskattning av utdelningen hos mottagaren

Kooperativ utdelning som utgör en minskning av levnadskostnadema är skattefri för medlem eller mottagare, 3 § 7 SIL. Kooperativ annan mom. utdelning från en konsumentförening är därför oftast helt skattefri. I övriga fall utgör kooperativ utdelning skattepliktig intäkt av antingen näringsverksamhet eller kapital. Vinstutdelning i form av insatsränta eller ränta på förlagsinsats är i princip skattepliktig för mottagaren.

178 Kapitalförsörjning

Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening är dock, med undantag livförsäkringsföretag, investmentföretag och av forvaltningsföretag, frikallat från skattskyldighet på näringsbetingade andelar i enlighet med vad stadgas i 7 § 8 SIL. som mom.

4.3.2 Egenkapitalets avveckling

Såsom redogjorts för i avsnittet egenkapitalets avkastning kan om en ekonomisk förenings fria kapital, med vissa begränsningar, delas ut till dess medlemmar och andra. Även det bundna kapitalet kan i vissa

situationer, helt eller delvis, betalas ut. De situationer kan tänkas som är följande;

återbetalning medlemsinsatser, av . återbetalning av förlagsinsatser, . återbetalning vid nedsättning insatskapitalet, av . föreningen likvideras, . föreningen ombildas till aktiebolag. .

Återbetalning av medlemsinsatser

Återbetalning medlemsinsatser behandlas i 4 kap. FL. Återbetalning

av kan ske dels till avgången medlem, dels till kvarvarande medlem som betalar s.k. överinsats.

Återbetalning till avgången medlem

En medlem som har sagt upp sig till utträde föreningen avgår vid ur utgången av det räkenskapsår slutar näst efter månad eller den som en längre tid som bestämts i stadgarna, högst månader, efter sex uppsägningen 4 kap. l § FL. När medlemmen avgått har han inte - om annat föreskrivs i stadgarna rätt att månader efter avgången få ut - sex sina inbetalda medlemsinsatser. Anledningen till detta fastställd är att en balansräkning skall ligga grund vid bedömningen hur mycket den avgångna medlemmen är berättigad att återfå. Det återbetalade beloppet får inte överstiga vad enligt balansräkningen belöper på som medlemmen i förhållande till föreningens övriga medlemmar av föreningens kapital. egna

SOU l996:3l Kapitalfbrsdrjning 179

En avgången medlem har vidare rätt att få ut sin andel av beslutad vinstutdelning från närmast föregående räkenskapsår jämte vad som eventuellt innestår från tidigare år i samma ordning som övriga medlemmar. Det är fråga om vinstutdelning som den avgångne medlemmen kvalificerat sig till under sin tid medlem. Även det som bokförts som skuld i form av gottgörelser i balansräkningen skall som

den avgångne medlemmen ha till den del det belöper på honom.

Föreningens stadgar kan föreskriva begränsningar i rätten att få tillbaka insatskapitalet eller beslutad vinstutdelning. Det är däremot ovisst om stadgebestämmelse med innebörd att avgående medlem skall få ett en ut ett större belopp än insatsen och beslutad vinstutdelning är giltig.

Uppgifter om återbetalning av medlemsinsatser skall framgå av medlemsförteckningen. Det föreligger också skyldighet att i förvaltningsberättelsen upplysa om insatsåterbetalning för nästföljande räkenskapsår. Anledningen till detta är borgenärsintresset.

Återbetalning överinsatser av

Rätten att få tillbaka överinsatser följer samma regler som gäller för en avgången medlems rätt avseende medlemsinsatser. Uppsägning skall ske enligt samma regler som gäller medlems uppsägning av medlemsskap. Föreningens uppsägningstid för medlemmarna l-6 månader och uppsägningstidpunkten avgör vilket räkenskapsårs balansräkning som skall ligga till grund för bedömningen i vilken mån överinsatser kan av återbetalas. Genom bestämmelser i stadgarna kan återbetalning av överinsatser hindras helt eller delvis.

Återbetalning av förlagsinsatser

Bestämmelserna om uppsägning och rätt till återbetalning av förlagsinsatser finns i 5 kap. 7 § FL. I paragrafen anges att innehavare av förlagsandel har rätt att få ut insatsen tidigast efter fem år förutsatt han skriftligen säger beloppet minst två år i förväg. Även att upp föreningen kan förlagsinsatsen till inlösen. Detta kan tidigast säga upp ske efter fem år från tillskottet. En förutsättning är att skriftlig uppsägning sker minst sex månader i förväg.

Förlagsinsats löses till nominellt belopp. Återbetalt belopp får inte överskrida vad som av föreningens egna kapital enligt senast fastställda

180 Kapitalförsörjning

balansräkning utan anlitande reservfond och uppskrivningsfond - av belöper på andelen i förhållande till övriga förlagsinsatser.

Återbetalning vid nedsättning av insatskapitalet

En nedsättning av insatskapitalet kräver att föreningens stadgar ändras. Beslut om nedsättning får verkställas först sedan ett år förflutit efter registreringen hos PRV.

Återbetalning i samband med föreningens likvidation

En ekonomisk förening kan upplösas likvidation. a genom Likvidationen syftar till att avveckla den ekonomiska föreningens verksamhet, realisera tillgångar, betala skulderna och utskifta behållningen i enlighet med stadgarna. Under likvidationen består föreningen som ett särskilt rättssubjekt och föreningsorganens rättigheter och skyldigheter är i ston sett de förut. I och med att syftet samma som med likvidationen är att avveckla föreningens verksamhet får inte återbetalning medlemsinsatser och vinstutdelning ske under av likvidationen. Likvidationsförfarandet avslutas med att föreningen upplöses. Detta sker i samband med att revisorerna lägger fram slutredovisningen. I den mån stadgarna inte föreskriver annat har medlemmarna genom skiftet erhållit individuell rätt till andel i de behållna tillgångarna. Bestämmelserna likvidationsförfarandet finns om i ll kap. FL.

Efter det att föreningen trätt i likvidation skall likvidatorema så snart som möjligt söka kallelse på föreningens okända borgenärer samt, i den mån det behövs för likvidationen, realisera föreningens egendom och

betala föreningens skulder ll kap. 10-11 FL. När anmälningstiden

i kallelsen på okända borgenärer gått ut och alla kända skulder blivit betalda skall likvidatorema skifta föreningens tillgångar. Av 2 kap. 2 § ll p FL framgår att det i föreningens stadgar skall hur skall anges man förfara med föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses. Om utbetalningar sker i strid mot FL blir reglerna i 10 kap. 7 § om återbetalning och skadeståndsskyldighet tillämpliga. Lagen innehåller inte några regler hur stadgarna skall utfonnade om vara men ger tvingande regler om förlagsinsatser för det fall sådana förekommer. I 5 kap. 3 § föreskrivs att innan utbetalning sker för andra ändamål har innehavama av förlagsinsatser rätt att så långt överskottet räcker få

sou 1996:31 Kapitalförsärjning 181

förlagsinsatsema inlösta till nominellt belopp. Vid brist sker fördelning efter förlagsinsatsemas storlek. Efter det att förlagsinsatsema inlösts skiftas återstoden. Det är vanligt att det i stadgarna föreskrivs att inbetalda insatser först skall återbetalas. Eventuellt kvarvarande överskott fördelas härefter i enlighet med vad föreskrivs i stadgarna som ex. i förhållande till erhållna likvider från föreningen eller i förhållande till medlemsinsatsemas storlek.

Ombildning av ekonomisk förening till aktiebolag

Lagen om ekonomiska föreningar innehåller inte regler som tar sikte på ombildning av en ekonomisk förening till aktiebolag. En sådan ombildning är ändå möjlig måste genomföras i flera steg. Två olika men metoder brukar tillämpas, nämligen utskiftningsmetoden och apportmetoden. Utskiftningsmetoden har den fördelen att föreningsstämman utöver nödvändiga stadgeändringar normalt kan fatta samtliga beslut som erfordras för ombildningen. Vid apportmetoden tar varje enskild medlem ställning till om han vill avyttra sina andelar mot betalning med aktier i det aktiebolag som skall ta över verksamheten. Särskilda Skatteregler finns som förhindrar omedelbara skattekonsekvenser för medlem och förening vid en ombildning enligt någon av metoderna.

Utskiftningsmetoden innebär att den ekonomiska föreningen bildar ett aktiebolag. Vid bolagsbildningen överlåter föreningen sin rörelse till bokfört värde mot betalning i aktier i det nybildade bolaget s.k. apportemission. Föreningens tillgångar kommer därefter att bestå av aktier i det nya bolaget. Särskilda skäl mot uttagsbeskattning av föreningen anses regelmässigt föreligga vid en överlåtelse av verksamheten i samband med en ombildning av detta slag. Nästa steg i ombildningen är att den ekonomiska föreningen likvideras. Som ett led i likvidationen skiftas aktierna i det nybildade verksamhetsdrivande bolaget ut till medlemmarna i föreningen. Varje medlem tillskiftas aktier i proportion till sitt insatskapital. Dotterbolagsaktiernas marknadsvärde är ofta högre än föreningens skattemässiga anskaffningsvärde. Enligt särskilda regler befrias dock medlem från beskattning 3 § 8 mom 3 st SIL och föreningen från uttagsbeskattning 22 § anv. l p 4 st KL. För att uttagsbeskattning skall underlåtas och för att skattefrihet för medlem skall föreligga krävs att föreningen äger samtliga aktier i dotterbolaget och att samtliga aktier skiftas ut. Värdet av annan egendom som skiftas ut får vidare inte överstiga fem procent av det nominella värdet på

182 Kapitalfärsörjning

aktierna.

De utskiftade aktierna övertar det anskaffningsvärde andelen hade som 27 § 2 mom SIL. Vid en senare avyttring aktie kommer hela av en vinsten att beskattas. Särskilda regler finns för det fall andelen utgjorde omsättningstillgång hos medlemmen 3 § 8 3 st SIL. mom

Vid ombildning enligt apportmetoden bildar medlemmarna i den ekonomiska föreningen ett nytt aktiebolag. Som apportegendom använder medlemmarna sina andelar i den ekonomiska föreningen. I och med bolagsbildningen blir alltså de tidigare föreningsmedlemmama aktieägare.

Uppskov medges med beskattning vid avyttring andelama i utbyte av mot aktier i det förvärvade bolaget. Aktierna övertar andelamas skattemässiga anskaffningsvärde och eventuell vinst beskattas först en när aktierna i en framtid avyttras 27 § 4 mom l st SIL. Vederlaget vid bytet av andelama mot aktier får förutom nyemitterade aktier i det köpande bolaget utgöras kontanter motsvarande högst l0 procent av av de nyemitterade aktiemas nominella värde. Den del Vederlaget av som utgörs av pengar beskattas fullt ut.

I nästa steg beslutar aktiebolaget, är enda medlem i föreningen, att som upplösa föreningen genom likvidation. Vid likvidationen skiftas föreningens tillgångar ut till aktiebolaget. Utskiftning vid likvidation behandlas enligt reavinstreglema 24 § 2 l st KL. I regel mom föreligger särskilda skäl mot uttagsbeskattning föreningen i av likvidation i samband med att föreningens tillgångar förs över till bolaget. Aktiebolaget övertar föreningens skattemässiga restvärden på tillgångarna.

Kapitalförsörjning 183

4.4 Utredningens överväganden

4.4.1 Ekonomiska föreningars organisation

4.4.1.1 Samhandel genom dotterbolag

Utredningens förslag: En ekonomisk förening får bedriva den kooperativa samhandeln med medlemmarna inte bara direkt i föreningen utan även indirekt i ett av föreningen helägt dotterföretag.

Skälen för utredningens förslag: Omstruktureringar sker eller pågår inom flera av de kooperativa branscherna. Det finns många olika och delvis samverkande orsaker till denna process. Särskilt kan nämnas avregleringar, minskade statliga subventioner, åtaganden med anledning av medlemskapet i EU samt ett ökat konkurrenstryck som en följd bl. a. av de nämnda omvärldsförändringama.

Av affärsmässiga, finansiella och andra skäl har ofta organisatoriska lösningar med den ekonomiska föreningen som moderföretag i en koncern valts. Att en ekonomisk förening bildar en koncern betyder inte att företagsgruppen som sådan förlorar sin kooperativa karaktär. Det avgörande är att medlemmarna äger föreningen och därmed indirekt föreningens dotterbolag och att ägandet utövas genom ett kooperativt deltagande på det sätt som anges i l kap. l § första stycket FL. Möjligheten för en ekonomisk förening att bedriva verksamhet i dotterbolag finns också lagreglerad. Enligt 1 kap. 4 § FL gäller att om en ekonomisk förening äger så många aktier eller andelar i en svensk eller utländsk juridisk att den har än hälften rösterna för person mer av samtliga aktier eller andelar, är den ekonomiska föreningen moderförening och den andra juridiska dotterbolag. Även i personen konkurrens- och skattelagstiftningama behandlas koncembildningar där ägandet uteslutande eller så gott som uteslutande kanaliseras genom moderföretaget, som enbart ett sätt att organisera verksamheten. Genom koncembidrag är det i sådana fall möjligt att även med skattemässig verkan jämna ut resultaten mellan de i koncernen ingående företagen; se 2 § 3 mom SIL. I konkurrenslagstiftningens mening är en koncern som regel att betrakta som en ekonomisk enhet varför avtal inom en

184 Kapitalförsärjning

koncern nomialt inte träffas förbudet i 6 § konkurrenslagen, av se avsnitt 2.2.2. Regelsystemet innebär att sådana företagsgrupperingar med en ekonomisk förening som moderföretag behandlas neutralt i förhållande till koncernen med aktiebolag moderföretag. som

Det är dock inte möjligt för föreningen och dess medlemmar att fullt ut komma i åtnjutande av de administrativa och andra fördelar i det som enskilda fallet kan ha varit motivet för att organisera den kooperativa verksamheten i koncern. Utredningen konstaterar att utvecklingen en gått det hållet och lagstiftningen inte är anpassad till de behoven. nya Detta framkom bl. a. i samband med lagstiftningen om en ny organisation för Landshypoteket. I förarbetena prop. 1993/941216 diskuterades just möjligheten att bedriva kooperativ verksamhet i ett av en ekonomisk förening helägt aktiebolag. Där anfördes bl.a. följande. "Lagrådet har i sitt yttrande tagit frågan det är möjligt for upp om en ekonomisk förening att med bibehållande sin kooperativa karaktär av låta rörelsen till huvudsaklig del utövas ett helägt dotterbolag". genom

Lagrådet har i anslutning härtill anfört följande. "Frågan har inte närmare berörts i förarbetena till lagen 1987:667 ekonomiska om

föreningar. Enligt Haberg-Nissels kommentar till 1951 års föreningslag, 5:uppl. s.78 not l är ett sådant förfarande inte möjligt. Mallmén

däremot i sin kommentar till föreningslagen s.42 hävda att det synes går att skapa en ekonomisk förening där rörelsen bedrivs till väsentlig del i dotterbolag. Ett visst stöd för denna uppfattning kan måhända utläsas från vissa uttalanden i prop. 1986/87:7 70 242. Praxis på o. området saknas. Lagrådet noterar att det remissen framgår att av medlemmarna deltar i verksamheten endast föreningens genom aktieinnehav och genom att föreningen tillsammans med dotterbolaget med sina tillgångar under övergångstid för Hypoteksbankens en svarar förpliktelser samt konstaterar att detta inte utgör något säkert underlag för slutsatsen att det är möjligt att utan ändring i föreningslagen registrera den nytillskapade föreningen ekonomisk förening." som en

Regeringen konstaterade för sin del sammanfattningsvis att medlemmarna i den Landshypoteksföreningen skulle komma att nya begagna föreningens tjänster dels föreningens aktieinnehav, dels genom att föreningen tillsammans med dotterbolaget med sina tillgångar under en övergångstid svarar för Hypoteksbankens förpliktelser samt dels föreningens kreditbedömning och dess ekonomiska rådgivning. Regeringen ansåg att alldeles oavsett del verksamheten skulle att en av komma att bedrivas i kreditmarknadsbolaget fick föreningens

Kapitalförsörjning 185

kooperativa karaktär anses vara av sådan art att den skulle kunna registreras som ekonomisk förening.

Mot denna bakgrund drar utredningen slutsatsen att en ekonomisk förening enligt gällande rätt inte torde kunna bedriva all kooperativ verksamhet genom ett helägt dotterbolag och att det är oklart hur stor del den kooperativa verksamheten måste bedrivas direkt i av som föreningens regi för att föreningen skall kunna behålla sin rättsliga ekonomisk förening. status som

Utredningen har inte funnit några bärande skäl för att inte föreningsrättsligt fullt ut acceptera att föreningen bedriver sin verksamhet genom ett helägt dotterbolag. Det avgörande är att medlemmarna utövar sitt ägande enligt de kooperativa principerna som kommer till uttryck i bl. a. l kap. 1 § FL om deltagande och 10 kap. FL överskottsutdelning. Det är fullt möjligt att finansiera om överskottsutdelning med ex. koncembidrag från dotterbolagen. Fördelningen mellan medlemmarna sker i förhållande till deras insatskapital i föreningen och/eller omfattningen av respektive medlems samhandel med den föreningen direkt eller indirekt bedrivna av verksamheten. Tanken med ett sådant system är alltså att medlemmama/ägama till moderföretaget, d.v.s. den ekonomiska föreningen, skall få tillgodogöra sig vinsterna i dotterbolaget som uppkommer som en följd av deras samhandel med bolaget. Det bör alltså inte tillåtas att det finns andra intressenter än medlemmarna som kan tillgodogöra sig resultatet i aktiebolaget. Ett krav på helägande måste därför upprätthållas, vilket i och för sig går längre än villkoren för rätt till avdrag vid inkomsttaxeringen för koncembidrag, där nedre gränsen för ägandet går vid 90 procent, 2 § 3 mom. SIL. Utredningen se föreslår därför att det i l kap. l § FL införs en bestämmelse av innebörden att kooperativ verksamhet som föreningen bedriver genom ett helägt dotterbolag jämställs med den i föreningen direkt bedrivna kooperativa verksamheten.

186 Kapitalförsörjning

4.4.1.2 Medlemsfrämjande föreningar

Utredningens förslag: En ekonomisk förening behöver inte själv bedriva kooperativ samhandel med medlemmarna utan får ha till ändamål att främja medlemmarnas kooperativa deltagande i en eller flera andra ekonomiska föreningar, dess tillgångar om uteslutande eller så gott uteslutande består andelar i de som av andra ekonomiska föreningarna.

Skälen för utredningens förslag: Inom vissa branscher med federativ uppbyggnad har utvecklingen drivit fram koncentration en av samhandeln till centralorganisationen och/eller dess helägda dotterbolag. KF har i skrivelse den 21 november 1995 till regeringen redovisat en de problem med gällande lagstiftning för konsumentkooperationens som del aktualiserats sådan förändringsprocess. Av skrivelsen genom en framgår i huvudsak följande. Sedan KF bildades 1899 har s.k. en federativ princip tillämpats i konsumentkooperationens uppbyggnad och verksam hetsfonner. Den innebär att föreningarna för detaljhandel svarar och verksamhet riktad till medlemmarna, medan KF utgjort central en enhet för vanranskaffning och annat stöd till föreningarna. Större delen av föreningarnas affärsverksamhet har inom för KF-koncemen nu ramen samordnats med centralorganisationens tidigare partihandels- och industriverksamhet Därmed har förutsättningar skapats för m.m. ett integrerat arbetssätt med detaljhandeln den styrande kraften i som affärsorganisationen. Den traditionella uppdelningen i partihandel och detaljhandel har övergetts och KF utvecklar helt integrerad nu en detaljhandel efter internationella förebilder, vilket innebär viktig en förnyelse inom svensk dagligvaruhandel.

Omstruktureringen innebär förändrad rollfördelning inom en konsumentkooperationen. Konsumentföreningama tidigare svarar som för medlemsverksamheten och för relationerna till medlemmarna. De individuella medlemmarna är anslutna till knappt ett hundratal föreningar mottagit deras insatskapital. Affärsverksamheten bedrivs som av KF direkt eller indirekt dotterbolag. Föreningarna och deras genom medlemmar utövar sitt inflytande över affärsverksamheten via ägandet i KF. KF framhåller att den rollfördelning formats inom som nu konsumentkooperationen naturliga skäl inte varit förutsedd i av lagstiftningen om ekonomiska föreningar. Lagen är inte formad for en situation där föreningarna för medlemmarnas räkning driver den

Kapitalförsörjning 187

kooperativa affärsverksamheten via det gemensamma förbundet. Det gäller till exempel de ekonomiska relationerna mellan individuell medlem, konsumentförening och förbund vad återbäring, där avser reglemas huvudsakliga innehåll utformades på 1920- och 1930 talen.

Lagstiftarens syfte har varit att utifrån de grundläggande kooperativa principerna tydligt precisera och avgränsa vad som är kooperativ verksamhet i ekonomisk föreningsform och undanröja risken att företagsformen ekonomisk förening används i främmande syfte, till exempel kapitalförvaltning. Att reglera arbetsfördelningen mellan ren primärföreningar och förbund har varit och bör fråga for vara en respektive organisation att bestämma i demokratisk ordning.

Den nya arbetsfördelningen mellan konsumentföreningar och KF ökar medlemmarnas utbyte av verksamheten bl. a. genom förstärkt effektivitet i affärsverksamheten. Den bygger således på samma grundläggande kooperativa principer som hittills, även om formerna förändras.

Endast en förening som själv bedriver kooperativ verksamhet registreras som ekonomisk förening. I förarbetena till 1951 års föreningslag diskuterades i vilken utsträckning förening kan bedriva än en annan kooperativ verksamhet. I prop. 1951:34 s. 80 anförde departementschefen bl. a. följande: "Klart är till början att den en omständigheten att en förenings ändamål är dubbelt, såväl att främja medlemmarnas ekonomiska intressen som att fullfölja ett ideellt syfte, i och för sig bör hindra att föreningen vinner registrering. Återstår alltså frågan huru i detta hänseende böra behandlas föreningar, vilkas verksamhet är av blandad natur, dels ekonomisk verksamhet den av natur som i 1 § avses och dels verksamhet av annat slag. Tyngdpunkten när det gäller att avgöra en förenings registrerbarhet lärer komma att röra bedömningen av karaktären föreningens verksamhet. Det bör av enligt min mening krävas att förening för att vinna registrering skall en i huvudsak framträda som en förening, där medlemmarna deltaga i verksamheten på sätt i 1 § åsyftas."

Detta uttalande torde vara vägledande även för tillämpningen av gällande föreningslag. Gällande rätt torde innebära förening att en som ändrar inriktning och inte längre huvudsakligen bedriver samhandel med medlemmarna skall upplösas; ll kap. 4 § FL. se

188 Kapitalförsärjning

Utredningen anser emellertid att lagstiftningen inte bör hindra en utveckling där medlemmarnas ägande och den medlemsfrämjande verksamheten organiseras i en ekonomisk förening och samhandeln med medlemmarna eller flera andra ekonomiska utövas genom en annan föreningar. För att åstadkomma detta måste lagstiftningen ändras så att även föreningar som inte själva bedriver samhandel med sina medlemmar får registreras som ekonomiska föreningar. Det är dock inte meningen att totalt sett utvidga möjligheten att inom för ramen ekonomiska föreningar bedriva än kooperativ verksamhet utan annan endast att öppna för möjligheten att strukturera en och samma kooperativa verksamhet i två led. Om medlemsfrämjande en "ägarförening" tilläts att bedriva kapitalförvaltning än innehav annan av andelar i den ekonomiska förening vilken medlemmarna deltar, torde det vara nödvändigt att införa särskilda begränsningar i föreningslagens och skattelagstiftningens regler bl överskottsutdelning. Med sådana om a begränsningar skulle dock syftet med förändringarna komma att förfelas. Överskottet från medlemmarnas samhandel skall nämligen kunna återföras till medlemmarna dels i form återbäring i förhållande till av deras samhandel med den förening i vilken de är indirekta medlemmar och dels i förhållande till deras grund-, över- och emissionsinsatser i den förening de är direktmedlemmar.

Utredningen föreslår förening skall få registreras ekonomisk att en som förening även om den inte bedriver samhandel med medlemmarna under förutsättning att föreningen har till syfte att främja medlemmarnas samhandel med en annan ekonomisk förening och att föreningens tillgångar uteslutande eller så uteslutande består andelar i gott som av den andra ekonomiska föreningen.

I ett flertal av de ekonomiska föreningar som inte längre bedriver samhandel med medlemmarna skulle kunna fortsätta sin men som kooperativa verksamhet inom för sådan medlemsfrämjande ramen en ekonomisk förening som utredningen föreslår finns betydande tillgångar i form av aktier eller fastigheter. För att underlätta övergången till den nya organisationsstrukturen är det väsentligt att tillgångarna utan beskattning kan tillskjutas som medlemsinsats till den ekonomiska föreningen i vilken den kooperativa sarnhandeln med medlemmarna bedrivs. För att omstruktureringar inte skall leda till beskattning hos den överlåtande föreningen krävs inte bara att tillgångarna överförs till skattemässiga restvärden utan också att uttagbeskattning dvs. som tillgångarna sålts till marknadsvärdet inte sker. Uttagbeskattning kan underlåtas om det föreligger särskilda skäl; 22 § l 4 st KL. anv p

Kapitalförsörjning 189

Utredningen att mot bakgrund att syftet med bestämmelsen är anser av att underlätta omstruktureringar inom näringslivet och den praxis som föreligger talar mycket för att uttagbeskattning inte aktualiseras. Denna

typ av tillgångsöverföringar mellan ekonomiska föreningar har såvitt känt inte prövats. En viss osäkerhet rättsläget får ändå om anses föreligga. Med hänsyn till vikten att de aktuella av organisationsförändringarna kan komma till stånd föreslår utredningen att det införs en bestämmelse att uttagbeskattning inte skall ske om en ekonomisk förening insatskapital

t

som tillskjuter egendom i en annan l ekonomisk förening och efter tillskottet uteslutande eller så gott som l uteslutande endast innehar egendom i form andelar i den andra av ekonomiska föreningen. Den osäkerhet i dagsläget föreligger på som området gör det svårt att uttala sig förslagets eventuella effekt på om statsfinansema. Som framgått talar dock mycket för att nuvarande lagstiftning medger att tillgångar överförs på det här äri fråga, sätt som utan att uttagsbeskattning sker. I sådant fall får förslaget anses statsfinansiellt neutralt.

Fråga har nu också uppkommit det enbart behöver helägda om vara dotterföretag föreningen kan bedriva sin verksamhet eller det som om går att ta ytterligare steg. Civildepartementet har 1996-02-26 till utredningen för kännedom överlämnat till statsråden och cheferna för

Finans- respektive Civildepartementet ställd skrivelse 1996-01-25 från i HSB:s Riksförbund. I skrivelsen beskrivs, med kännedom att g om i näraliggande frågor utreds inom företagskooperativa utredningen, den

nyemission i HSB Sverige AB och åtföljande omstrukturering och rollfördelning mellan förbund och föreningar genomförts. Det som nyss har, enligt skrivelsen, inte varit avsikten att överge den kooperativa

tanken utan endast att tillse att samla del HSB-rörelsens kapital av under ett företag som skulle kunna fortsätta driva verksamheten framåt. Frågan är därför nu oklar den samhandel mellan medlemmarna om som enligt lagen om ekonomiska föreningar förutsättes ske i förening en även kan ske i en situation där all kooperativ verksamhet sker genom dotterföretaget och dotterföretaget ägs gemensamt kooperativa av företag. HSB:s Riksförbund vill fästa statsrådens uppmärksamhet på

frågan om inte viss anpassning lagen ekonomiska föreningar en av om kan behövas i samband med att dessa frågor övervägs i ovannämnda nu utredning.

l enlighet med vad utredningen redan anfört, måste det avgörande ovan vara att medlemmarna utövar sitt ägande enligt de kooperativa

principerna sådana de kommit till uttryck i lagen ekonomiska om

190 Kapitalfrs0‘r}m'ng SOU 1996231

föreningar. Utredningen har emellertid erhållit nämnda skrivelse i sådan tid att den hunnit närmare penetrera problemet och möjliga lösningar. Frågan kooperativ verksamhet bedrivs i av om som kooperativa föreningar gemensamt ägt bolag bör kunna jämställas med helägt dotterföretag, och vid sådant förhållande även kunna jämställas med den i föreningen direkt bedrivna kooperativa verksamheten, måste därför, enligt utredningens uppfattning, bli föremål för övervägande i särskild ordning. Enligt vad utredningen erfarit, kommer Civildepartementet också att skyndsamt tillkalla särskild utredare i en denna fråga. Enligt utredningens uppfattning bör en utredare framlägga sitt förslag i sådan tid att det kan behandlas i samband med remissbehandlingen utredningens betänkande samt i övrigt bli av föremål för sådan behandling, att eventuell proposition även i denna del kan läggas i sådan tid eventuell lagändring kan träda ikraft att en samtidigt utredningens övriga förslag. som

4.4.2 Överskottsutdelning och annan

användning av föreningens medel

4.4.2.1 Allmänt Överskottsutdelning om Bestämmelserna i vilken ordning och på vilka villkor en ekonomisk om förenings medel får betalas ut till medlemmarna finns i 10 kap. FL. En redogörelse för bestämmelserna finns i avsnitt4.l.3. Enligt 2 kap. 2 § ll FL skall i föreningens stadgar vinstfördelningsgrundema anges. I p föreningslagens förarbeten inte någon motivering härtill och anges någon motsvarande föreskrift beträffande ett aktiebolags bolagsordning finns inte. Det har dock ansetts lämpligt att det i stadgarna slås fast efter vilka principer utdelning får beslutas föreningsstämman. Det kan av insatsränta dvs. utdelning i förhållande till medlemsinsatsens gälla om storlek skall förekomma och i så fall i vilken omfattning. Ett annat exempel är huruvida kooperativ utdelning i form av efterlikvider eller återbäringar skall ske i förhållande till levererad/köpt volym eller annan grund. Just vinstfördelningsgrundemas utformning och i övrigt på vilket sätt föreningens fria kapital skall användas har avgörande egna betydelse för föreningens funktionssätt och inte minst i fråga om medlemmarnas villighet att medverka till föreningens s.k. självfmansiering. Utredningen skall närmast belysa denna frågeställning något ytterligare. Därefter redovisas utredningens förslag i dessa delar

syftar till att ytterligare öka möjligheterna att på ett flexibelt sätt

som

SOU l996:3l Kapitalfärsörjning 191

använda föreningens medel.

E rdeln ö grunder in gs

Det finns ett grundläggande krav på att medlemmar deltar i föreningens kooperativa verksamhet, l kap. l § FL. Deltagandet också utgör grunden för fördelningen överskottet i form gottgörelse och av av kooperativ vinstutdelning. I FL finns däremot inte någon regel som tvingar föreningen att använda viss bestämd måttstock for en omfattningen av deltagandet; 10 kap. 2 § 2 st FL. se

Det traditionella sättet att fördela överskottet i kooperativa föreningar, i Sverige såväl som i utlandet, är i proportion till medlemmarnas omsättning med det kooperativa företaget, dvs. medlem, har en som dubbelt så stor omsättning får också dubbelt så som en annan, stor återbäring/efterlikvid den andre. Skälen till denna som att fördelningsnyckel användes är historiska och pedagogiska. Denna princip har varit fömuftig i den tid då kooperationen växte fram, och den är enkel att förstå och att administrera.

Ur ett ekonomiskt perspektiv är emellertid överskottsfördelning efter medlemsomsättning inte självklar. För att principen ska leda till bästa möjliga utfall för medlemmarna ska ett antal betingelser uppfyllda; vara det ska finnas höggradig homogenitet i medlemskåren och i en produkterna; det kooperativa företaget arbetar med verksamheter som ligger helt nära medlemmarna vilket innebär att kapitalbehovet litet; är det kooperativa företaget är så litet på marknaden det inte kan att påverka efterfrågan eller utbudet.

Om inte dessa villkor är uppfyllda, kan det kooperativa företaget åstadkomma bättre medlem snytta med andra fördelningsnycklar. I stället för medlemmens bidrag till det kooperativa företagets omsättning kan dennes bidrag till företagets överskott möjlighet. Ett vara en annat alternativ är att del aviöverskottet fördelas efter medlemmens bidrag en till överskottet eller omsättningen och del fördelas efter medlemmens en

bidrag till företagets egenkapital det är reellt sett liktydigt med

senare ränta, som kan variera. För det tredje kan tänkas andra möjligheter ett extremt exempel är att var och en av medlemmarna med oregelbundna mellanrum erhåller lika eller ungefärligen lika klumpsummor stora

windfall money. Ytterligare möjligheter skulle förmodligen kunna

identifieras. De två först nämnda alternativen förklaras nedan.

192 Kapital/försörjning

Fördelning efter medlemmens bidrag till överskottet

När ett kooperativt företag är utsatt för hård konkurrens, kan principen överskottsfördelning efter omsättning leda till att företagets om konkurrenskraft försämras inom de produktkategorier, som bidrar mest till överskotten, och att företagets attraktivitet minskar hos de medlemmar, bidrar mest till överskotten. Denna fördelningsprincip som kan alltså innebära att det kooperativa företaget till medlemmarna ger marknadssignaler, inte är i god överensstämmelse med marknadens som villkor. Därmed kan det kooperativa företaget och därmed medlemmarna försvagas i konkurrensen.

Fördelning efter medlemmens bidrag till överskott eller omsättning samt efter bidrag till egenkapital

Principen överskottsfördelning i proportion till omsättning bygger om på förutsättningen att medlemmarnas totalt dominerande bidrag till den kooperativa verksamheten är att de köper från och/ eller säljer till det kooperativa företaget, dvs. deras finansiella bidrag till företaget är försumbart. Denna fördelningsnyckel förutsätter att överskottet har uppkommit endast medlemmarnas samhandel andra resurser genom har alls inte bidragit till överskottet. Om avkastningen på egenkapital i hög grad bidrar till företagets årsöverskott kommer kapitalet att subventionera andra produktionsfaktorer, och som vid alla subventioneringar blir resultatet inoptimal användning de samlade av När kapitalet inte erhåller den ersättning, som svarar till dess resurserna. värde, kan det bli svårt att attrahera tillräckligt mycket kapital, dvs. det kooperativa företaget blir underfinansierat. Lösningen på problemet är att medlemmarnas bidrag till det kooperativa företagets egenkapital ges belöning. Denna kan mycket väl bestå i att ränta utgår på en insatskapitalet, och att räntesatsen tillåtes variera över åren, kan genom dessa problem effektiv lösning. En del överskottet fördelas till ges en av medlemmarna i proportion till medlemmarnas bidrag till företagets egenkapital.

Kapitalfärsörjning 193

4.4.2.2 Insatsemission och övriga baser för Överskottsutdelning

Utredningens förslag: En ekonomisk förening får besluta om insatsemission genom att utdelningsbara vinstmedel förs över till medlemsinsatser. Medlem skall tillföras emissionsinsatser i förhållande till den omfattning i vilken han deltagit i föreningens verksamhet eller i övrigt tagit denna i anspråk under det senaste |

1 avslutade räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår eller i

t förhållande till medlemmens vid det senaste räkenskapsårets i utgång inbetalda grund- och överinsatser samt tillgodoförda

i

emissionsinsatser.

Begränsningen av insatsutdelning till högst en ränta för år på inbetalda medlemsinsatser, som motsvarar diskontot plus tre procentenheter, slopas.

För att skilja emissionsinsatsema från övriga insatser införs beteckningen grundinsats på den insats medlem enligt stadgarna är skyldig att delta med och beteckningen överinsats för frivilliga insatser. I en förening kan alltså förekomma grundinsats, överinsats, emissionsinsats samt förlagsinsats. Vidare klargörs i lagtext att överskottsutdelning kan utgå i form av gottgörelse, s.k. kooperativ vinstutdelning d.v.s. utdelning utgår i som förhållande till den omfattning i vilken medlemmarna deltagit i föreningens verksamhet eller i övrigt tagit denna i anspråk, insatsutdelning samt utdelning på förlagsinsatser. Den nuvarande begränsningen av storleken på insatsutdelning slopas samtidigt som basema för de olika typerna överskottsutdelning klart av anges i lagtext.

Föreningsstämman får inte fatta beslut överskottsutdelning om med större belopp än vad styrelsen föreslagit eller godkänt, om inte stämman är skyldig att fatta ett sådant beslut enligt föreskrift i stadgarna.

Skälen för utredningens förslag: Utredningens förslag om insatsemission innebär en möjlighet att omvandla föreningens fria kapital till egna individuellt insatskapital s.k. emissionsinsats. Nuvarande regler tillåter endast att avgående medlem får sina inbetalda insatser återbetalda samt

194 Kapitalförsörjning

andel i beslutad överskottsutdelning. Någon rätt till andel i fria vinstmedel har han inte trots att föreningen i princip kan besluta att dela ut det till kvarvarande medlemmar följande år. Dessutom bidrar nuvarande Skatteregler till att det fria egna kapitalet i praktiken blir inlåst i föreningen. Tanken med insatsemission är att det fria egna kapitalet skall bli åtkomligt för medlemmen att det samtidigt skall men bindas i föreningen till samma tidpunkt då medlemmen har rätt att få ut den inbetalda insats han enligt stadgarna varit skyldig att delta med i föreningen. Det är inte meningen att det nya systemet för självfinansiering genom insatsemission skall göra det svårare för föreningen att gentemot medlemmarna motivera och fatta beslut om kapitaluppbyggnad i föreningen än vad gällande regler medger. Beslut om insatsemission bör därför kunna fattas med enkel majoritet vilket är samma beslutskrav som gäller för överskottsutdelning eller uppbyggnad

av fritt eget kapital vilket är en konsekvens av att hela det

utdelningsbara beloppet enligt 10 kap. 2 § FL inte utnyttjas för överskottsutdelning.

I ett aktiebolag kan fondemission till aktiekapitalet ske från reservfonden, uppskrivningsfond, fritt eget kapital eller genom uppskrivning av anläggningstillgångar. En omdisponering sker då inom det egna kapitalet. En fondemission i ett aktiebolag innebär att hela emissionskapitalet stannar i bolaget. En fondemission kan därför inte anses försämra borgenäremas och andra externa intressenters intressen. En motsvarande insatsemission i en ekonomisk förening innebär att kapitalet betalas ut till medlemmen när han lämnar föreningen. Med anledning härav bör enligt utredningen möjligheten till insatsemission begränsas till sådant eget kapital som redan enligt gällande regler är utdelningsbart. Det bör alltså inte vid fondemission möjligt att som vara genom insatsemission överföra reservfond eller uppskrivningsfond till insatskapitalet.

En central fråga stadgarna måste innehålla någon obligatorisk är om

föreskrift angående insatsemission. ABL uppställer inte något krav på

att det i bolagsordningen skall finnas bestämmelser fondemission. om Däremot skall det finnas bestämmelser om lägsta och högsta aktiekapital. I fråga ekonomisk förening krävs endast regler om om skyldighet att göra insatser. Något lagbundet krav på att i stadgarna ange högsta samlade insatskapital finns inte, vilket är naturligt med hänsyn till att medlemsantalet är rörligt och att avgående medlem i varje fall som huvudregel har rätt att få ut sin inbetalda insats. Det finns inte något skäl att införa ett obligatoriskt krav kapitaluppbyggnad genom

Kapitalförsörjning 195

insatsemission. Det bör alltså överlåtas Föreningen att själv bestämma om insatsemission skall kunna förekomma och villkoren därför.

Det kan i sammanhanget nämnas att enligt 2 kap. 2 § ll skall grunderna för föreningens vinstfördelning anges i stadgarna. Bestämmelsen har tidigare nämnts inte närmare kommenterats i som förarbetena till FL och någon motsvarande bestämmelse finns inte i ABL. Det har dock ansetts lämpligt att det i stadgarna anges efter vilka principer utdelning får beslutas av föreningsstämman, t.ex. om insatsutdelning skall förekomma och den högsta procentsats som skall kunna utbetalas, efter vilken grund utdelning till medlemmarna i övrigt skall beräknas och om utdelning skall ifrågakomma till andra än medlemmar. Vidare finns i p 12 samma lagrum ett krav på att stadgarna skall vad skall gälla för förlagsinsatser, om sådana skall ange som förekomma i föreningen. Om föreningen skall tillämpa de nya reglerna om insatsemission bör det också anges i stadgarna. I stadgarna bör även fördelningsgrunden vid insatsemission anges. Eftersom insatsemission är ett alternativ till att dela ut fria vinstmedel som överskottsutdelning bör fördelningsgrunden densamma för sådan utdelning. vara som Fördelningsgrunden bör alltså kunna utgöras av

omfattningen av en medlems samhandel med föreningen under ett eller flera räkenskapsår, eller medlemmens vid det senaste räkenskapsårets utgång inbetalda grundinsatser, överinsatser samt tillgodoförda emissionsinsatser, eller en kombination av l och

En särskild fråga är om införande av insatsemissioner kräver några särskilda övergångsregler. Insatsemissionema skall enligt förslaget finansieras med sådana medel som redan i dag är utdelningsbara. Vidare skall beslut om insatsemission fattas i samma ordning som gäller för överskottsutdelning. Ett beslut insatsemission kan inte medföra att om en enskild medlems rättsligt skyddade anspråk på föreningens medel försvagas i förhållande till vad som nu gäller. Några särskilda övergångsregler behövs följaktligen inte enligt utredningens mening.

Enligt gällande rätt får insatsutdelning fastställas till högst en ränta för år på inbetalda medlemsinsatser motsvarar det av riksbanken som fastställda diskonto gällde vid räkenskapsårets utgång med tillägg som av tre procentenheter 10 kap. 2 § 2 st FL. Den traditionella kooperativa uppfattningen, som också den svenska föreningslagen bygger på, är att medlemmarna skall få så låg ränta som möjligt eller

196 Kapitalfärsörjning

ingen ränta alls på sitt individuella ägarkapital. Motivet är att medlemmarna skall få ersättning för sin samhandel i form av förmånligare priser, högre service etc. och inte kapitalavkastning. som Detta resonemang är emellertid statiskt eftersom det bortser från att medlemmarna därmed vill investera så lite som möjligt samtidigt som de försöker dra ut ännu större fördelar från sin samhandel. Medlemskapets ägarroll undervärderas i förhållande till samhandelsrollen. Vidare innebär taket att vinster styrs över till återbäring och efterlikvider vilket kan leda till felaktig signal till en medlemmarna om värdet av samhandeln. Kännetecknen på ett kooperativt företagande går inte förlorade marknadsränta skulle om betalas på insatserna. Företaget kan i stället på ett bättre sätt än vad som nu är möjligt ersätta medlemmarna i förhållande till deras deltagande genom samhandel respektive kapitalinsats. Detta är viktigt eftersom all näringsverksamhet är kapitalberoende och medlemmarnas egna kapitalinsatser är avgörande för att garantera föreningens självständighet och verksarnhetsmål. När det gäller medlemmar inte bedriver som en jämn och kontinuerlig samhandel med föreningen är det med nuvarande regler svårt att ersätta dem för deras kapitalinsatser de år samhandel inte förekommer eller är liten. Ett exempel på detta är skogsägarföreningama. Utredningen föreslår därför att den nuvarande begränsningen för insatsutdelning i 10 kap. 2 § 2 st FL slopas.

I likhet med vad som redan gäller för aktiebolagen 12 kap. 3 § ABL föreslår utredningen att föreningsstämman inte får fatta beslut om överskottsutdelning med större belopp än vad styrelsen föreslagit eller godkänt, om inte stämman är skyldig att fatta ett sådant beslut enligt föreskrift i stadgarna. När bestämmelsen infördes i ABL motivet bl. var a. att styrelsen i allmänhet får ha den bästa möjligheten att anses bedöma hur stor utdelning är lämplig med hänsyn till bolagets som förhållanden, eftersom den ofta företräder företagets långsiktiga intressen i högre grad än aktieägarna prop. 1975:103 478 ff. Samma s. skäl motiverar en motsvarande regel i FL. Förslaget föranleder en ändring i 7 kap. 4 § FL.

Kapitalförsörjning 197

4.4.2.3 Utdelning till avgången medlem

Utredningens förslag: Insatsutdelning får lämnas även till avgången medlem på inte utbetalda insatser.

Skälen för utredningens förslag: I 10 kap. 4 § FL anges att överskottsutdelning i form av gottgörelse och vinstutdelning som beräknas i förhållande till den omfattning i vilken någon har deltagit i föreningens verksamhet eller i övrigt tagit denna i anspråk får lämnas till andra än medlemmar. Denna möjlighet att lämna utdelning till den som inte är medlem gäller inte insatsutdelning. Detta betyder att insatsutdelning inte får lämnas till avgången medlem hans även om insatser skall betalas ut över tidsperiod är bortom en som avgångstidpunkten. Huvudregeln i 4 kap. l § FL är att när en medlem har avgått har han rätt att månader efter avgången få ut sina sex inbetalda medlemsinsatser. Utredningen föreslår i avsnitt 4.4.2.2 att motsvarande skall gälla tillgodoförda emissionsinsatser. Bestämmelsen är dispositiv och inom lantbrukskooperationen är det vanligt med ex. stadgeföreskrifter om att insatsen skall betalas ut över en tidsperiod om upp till fem är efter avgångstidpunkten. Detta har blivit ett konkurrensrättsligt problem. Långa utbetalningstider har nämligen ansetts konkurrensbegränsande. Om tillåter utdelning eller ränta man kan den avgående medlemmen låna upp till t.ex. en kapitalinsats ett konkurrerande företag.

Det finns som redan antytts två vägar att lösa problemet. Det är att ena det icke utbetalda insatskapitalet skuldförs i och med avgången. Något hinder mot att betala marknadsmässig ränta på beloppet torde inte föreligga, om det inte i föreningens stadgar föreskrivits något annat. En skuldföring är inte oproblematisk eftersom den inte enbart innebär att den synliga soliditeten försämras utan även att det skuldförda beloppet får bättre rätt än de kvarvarande medlemmarnas insatskapital. Detta är inte skäligt med hänsyn till att de avgångna medlemmarna deltagit i de investeringsbeslut etc. för vilket insatserna riskkapital varit som en förutsättning.

Ett bättre alternativ är att inte utbetalt belopp står kvar som insatskapital och att det öppnas en möjlighet att utdelning på avgången medlems ge kvarstående insatskapital. Därvid uppkommer följande spörsmål. Måste utdelningen vara generell eller kan den begränsas till just avgående

198 Kapitalförsärjning

medlems återstående insatskapital. En fråga är om ett sådant annan insatskapital också skall ges rätt att delta i insatsemission.

Den utvidgade utdelningsrätten innebär en förbättrad ställning för avgående medlem i jämförelse med vad som i dag gäller. Den relevanta frågeställningen blir därför om en utdelning som enbart gäller avgående medlemmars insatskapital på ett otillbörligt sätt diskriminerar kvarstående medlemmar. Enligt utredningens uppfattning är inte så fallet eftersom avgången medlem redan enligt gällande rätt saknar rösträtt i föreningen och inte heller bör tillerkännas någon rätt att delta i ett sådant utdelningsbeslut. Möjligheten till utdelning motiveras bl. a. av den klara avvägningen mellan konkurrensrättens krav på att avgången medlem skall ha möjlighet att ta upp konkurrens med föreningen och

föreningens legitima intresse av att kapitalbasen för redan beslutade

investeringar inte eroderar. Detta betyder att varje enskild förening bör ges frihet att bestämma om avgångna medlemmar skall omfattas av ett generellt utdelningsbeslut eller om insatsemission.

4.4.2.4 Förlagsinsatser

Utredningens förslag: Förlagsinsatser från andra än medlemmar

får tillskjutas med högst ett så stort belopp att summan av sådana förlagsinsatser efter tillskottet uppgår till högst det belopp som svarar mot summan av andra då inbetalda insatser än förlagsinsatser.

Möjlighet öppnas för en ekonomisk förening att registrera förlagsandelar enligt aktiekontolagen i VPC:s kontobaserade, papperslösa, system.

Skälen för utredningens förslag: Tillskott till ekonomisk förening en kan bortsett från de obligatoriska medlemsinsatsema göras i fonn av - frivilliga medlemsinsatser s.k. överinsatser, jfr. 2 kap. 2 § FL. En ekonomisk förening kan också i sina stadgar föreskriva att kapitaltillskott får ske i fonn av förlagsinsatser och att sådana insatser även får göras andra än medlemmar 5 kap. l § l st FL. av

I fråga om utdelning på förlagsinsatser gäller allmänt följande. Varje föreningsstämma beslutar suveränt om utdelning och har att följa

Kapitalf0"rs0rjmng 199

föreningslagens krav på att fritt eget kapital skall finnas tillgängligt för utdelning liksom att den s.k. försiktighetsregeln skall iakttas. Det är alltså inte möjligt att på förhand garantera viss utdelning för ett visst en år. Däremot finns inte något hinder att i stadgarna föreskriva att förlagsinsatsema skall ha företrädesrätt till den årliga utdelningsbara vinsten upp till visst högsta tak framför utdelning på medlemsinsatsema och framför gottgörelse i form efterlikvid och vinstutdelning i form av av insatsränta. Det är t.ex. möjligt att knyta utdelningen dels till marknadsräntan och dels till utvecklingen föreningens fria av egna kapital plus ökningen reservfonden. Lagen hindrar inte olika av utdelning olika år enligt närmare reglering i förlagsandelsbevisen. Det är alltså fullt möjligt liksom i fråga om preferensaktier att föreskriva - företrädesrätt till ackumulerad utdelning för förlagsinsatser framför vanliga medlemsinsatser. Det är också möjligt att ge ut olika serier av förlagsandelsbevis med olika villkor. Ett sådant villkor kan att vara knyta en förstahands leveransrätt till tillväxten i industrikapaciteten. Denna typ av villkor skall regleras i föreningens stadgar.

Det finns dock en begränsning beträffande förlagsinsatsema hindrar som att de används på ett effektivt sätt finansieringsinstrument. Enligt som 5 kap. l § 2 st FL får förlagsinsatser nämligen tillskjutas med högst ett så stort belopp att summan av gjorda förlagsinsatser efter tillskottet uppgår till högst det belopp mot andra då som svarar summan av inbetalda insatser än förlagsinsatser.

Begränsningen infördes i samband med att förlagsinsatsema infördes som finansieringsform i början av l980-talet. Det huvudsakliga syftet med förlagsinsatsema att öppna möjlighet att tillföra föreningen var en riskkapital från andra än dess medlemmar. Begränsningen i storleken på förlagsinsatskapitalet motiverades med att medlemsinflytande de facto skulle komma att minska det externa kapitalet tilläts bli alltför stort om i förhållande till medlemmarnas kapitalinsatser, förlagsinsats trots att en

inte ger rösträtt vid föreningsstämman prop 1983/84:84

om kooperationens kapitalförsörjning 46 ff. m.m. s.

Vad man inte förutsåg vid tidpunkten för lagstiftningen att var förlagsinsatsema i vissa fall är ett bättre instrument än vanliga medlemsinsatser i det fallet föreningen vänder sig till sina medlemmar för att erhålla nytt riskkapital. Det kan gälla det fallet att ex. en skogsägarförening hamnar i den situationen att föreningen behöver vända sig till sina medlemmar och be om nytt riskkapital. Genom att erbjuda förlagsandelar med marknadsmässig avkastning kombinerade

200 Kapitalförsörjning

med förtur till leverans av skogsråvara till den nya industrikapaciteten förbättras avsevärt möjligheten att få gensvar i den omfattning som bedöms nödvändig. Därvid är dock den nämnda begränsningen i storleken på förlagsinsatskapitalet i förhållande till medlemsinsatskapitalet ett allvarligt hinder. Syftet med regeln var som nämnts att skydda medlemmarnas inflytande. Det skulle följaktligen inte strida mot motiven för regeln den ändras så att vid jämförelsen om bortses från förlagsinsatskapital som tillkommer medlemmarna.

En sådan begränsning i kombination med möjligheten enligt 5 kap. att - 2 § FL genom föreskrifter i stadgarna inskränka rätten för andra än medlemmar att förvärva förlagsinsatser helt eller delvis skulle i rimlig omfattning tillgodose medlemmarnas krav på inflytande.

Enligt 5 kap. 7 § FL är minsta löptid för ett förlagsandelsbevis fem år. En viss osäkerhet råder huruvida det är möjligt att binda andra än de ursprungliga parterna under en längre tid. Med tanke på storleken och långsiktigheten i investeringarna är det nödvändigt att förlagsinsatskapitalet kan bindas i föreningen under väsentligt längre en tid än fem år. Ett förtydligande behövs på denna punkt.

Utredningen föreslår att det skall vara möjligt att registrera förlagsandelar hos Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag enligt bestämmelserna i aktiekontolagen 1989:827. bestämmelserna De nya som närmare kommenteras i kapitel 10 innebär att en ekonomisk - förening antingen kan utfärda förlagsandelsbevis enligt gällande regler eller låta registrera i VPC:s kontobaserade, papperslösa, system.

4.4.3 Öppen/sluten förening

Utredningens förslag: Den ekonomiska föreningen får själv bestämma om den skall vara öppen eller sluten.

Skälen för utredningens förslag: En ekonomisk förening får enligt 3 kap. l § FL inte vägra någon inträde medlem, det inte finns som om särskilda skäl för vägran med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annan orsak. Kravet på öppenhet är som det nu är fonnulerat i lagtexten relativt men - innebär ändå tvingande inskränkningar för föreningen i fråga om

Kapitalfärsörjning 201

möjligheten att vägra någon medlemskap. I förarbetena till 1951 års föreningslag uttalade departementschefen att begränsning en av medlemsantalet eller medlemskretsen stundom nödvändig eller vore åtminstone berättigad, t.ex. i fråga bostadsrättsföreningar, om mejeriföreningar, hingstföreningar eller betesföreningar. Exemplen visar enligt Mallmén att föreningarnas verksamhet i åtskilliga fall inte tillåter något större antal medlemmar och att andra begränsningar kan följa av maskin- eller lokalanvändning eller dylikt i föreningen från medlemmarnas sida. I praktiken kan öppenheten på så sätt starkt begränsas. Mallmén menar att även förarbetena inte tar frågan om upp finns det skäl att att förening inte behöver göra nyinvesteringar, anse en i varje fall inte någon betydande omfattning, för att ta emot av nya medlemmar. Vidare torde förening kunna ha sådan nivå på en en grundinsatsen kombinerat med förvaltningsavgifter att får man kostnadstäckning för medlemskapet även för de medlemmar vars deltagande är litet eller obetydligt. Någonstans går dock gränsen. I vissa typer av näringsverksamhet kan det också andra skäl finnas av anledning att begränsa medlemskretsen. i

Öppenhet utgör inte ett av de villkor måste föreligga för att ett

som

företag skall kunna fungera på kooperativ grund. Öppenhetsprincipen får

i svensk rätt ha sin förklaring i allmänna kooperativa principer anses som inte enbart har bäring på kooperativt företagande. Enligt utredningen bör inte statsmakten allmänna ideologiska skäl ställa av upp tvingande regler. I sådana frågor är medlemmarna bäst skickade att bestämma. Lagstiftningen bör dispositiv och i den enskilda vara föreningens stadgar kan bestämmas vilken målsättning föreningen skall ha, om den skall öppen för den skall tillämpa lika eller vara en var, om differentierad rösträtt, om behållna vinstmedel vid likvidation skall gå till allmännyttiga ändamål etc. Lantbruks- och konsumentkooperationen har i ett historiskt perspektiv vunnit styrka bl.a. i öppna och att vara lagens tvingande regler har förmodligen varken gjort till eller från i det hänseendet. I fråga konsumentkooperationen är det närmast om en självklarhet att den skall öppen för i princip alla konsumenter. vara Även öppenhetsrekvisitet skulle på redan om samma sätt som nu gäller i fråga om t.ex. rösträtten göras dispositiv skulle förmodligen de allra flesta föreningar behålla sin öppna fonn. De inte antas som som medlemmar har dessutom möjligheten att starta ett nytt konkurrerande kooperativ.

I vissa verksamheter t.ex. arbetskooperativ kan det besvärligt som vara och kanske ekonomiskt förödande för verksamheten om en

202 Kapitalf0rs0"ry’mng

felrekrytering sker. Detta problem torde inte gälla de traditionella arbetskooperativen eftersom de oftast ställer upp anställning i kooperativet som villkor för medlemskap. I hägnet av arbetsrättslagstiftningen kan alltså en sådan förening sluta sig genom att efter en prövoperiod inte förlänga anställningen. Den möjligheten torde inte ett konsultföretag ha. Antag att ett antal advokater eller revisorer på en ort bestämmer sig för att ha kontorsgemenskap och annan administration under gemensam firma i en ekonomisk gemensam förening i vilken var och en deltar i sin egenskap av näringsidkare. Det är alltså fråga ett producentkooperativ. I ett sådant fall torde det inte om möjligt att utfonna stadgar så att eller flera advokater/revisorer vara en på orten skulle kunna stängas ute från föreningen därför att man bedömer att han av personliga skäl inte skulle passa i arbetsgemenskapen. Det föreligger inte heller något anställningsförhållande varför en prövning inom ramen för arbetsrättslagstiftningen inte heller är möjlig. Det kan också finnas fall där man vill hålla tekniska processer och marknadsplaner etc. inom en trängre krets. Med dagens utformning av öppenhetsrekvisitet i 3 kap. l § FL torde det inte tillåtet att i stadgarna föreskriva att styrelsen vara har rätt att göra en diskretionär prövning av varje sökande i denna typ av situationer.

I slutna föreningar kan även kapitalförsöijning effektiviseras. I en öppen förening är inte någon beredd att betala mer än vad en avgående medlem har rätt att få ut ur föreningen, d.v.s. inbetald insats jämte beslutad överskottsutdelning för det närmast avslutade räkenskapsåret. Om föreningen sluts knyts övervärdena i föreningen till andelama. Andelen kan därvid komma att värderas till sitt marknadsvärde varvid även skulle beaktas bl.a. avkastningsvärdet på föreningens samtliga

tillgångar inklusive bundna fonder. En medlem som ser att hon eller

han i vart fall på sikt får betalt för sitt deltagande i föreningen med köp, leveranser samt arbets- och kapitalinsatser har ur ekonomisk synvinkel ett större incitament att främja föreningens utveckling.

Den ekonomiska föreningen skulle i betydligt större utsträckning än vad som är fallet i dag komma att användas i konkurrensutsatt näringsverksamhet föreningen själv i sina stadgar fritt får bestämma om den från kommersiella utgångspunkter mest lämpade sammansättningen medlemmar. Det bör alltså medlemmarna som bestämmer om av vara föreningen skall vara öppen eller sluten. En sådan ordning är förenlig med de av Internationella Kooperativa Alliansen nyligen reviderade grundsatsema för kooperativa företag. Tanken bakom översynen av

Kapitalfärsärjning 203

grundsatsema, som finns redovisade i avsnitt 1.1, bl. att företagen var a. skulle kunna anpassa sina stadgar och organisation efter de villkor som råder på den marknad det agerar.

4.4.4 Fusion

Utredningens förslag: För fusion mellan ekonomiska föreningar krävs att beslutet biträtts än nio tiondelar samtliga av mer av röstberättigade på en föreningsstämma eller beslut med enkel majoritet på två på varandra följande föreningsstämmor.

Skälen för utredningens förslag: För fusion mellan ekonomiska föreningar krävs enligt gällande regler antingen enighet bland samtliga röstberättigade på en föreningsstämma i överlåtande förening eller en beslut på två på varandra följande föreningsstämmor i den överlåtande föreningen, beslutet skall biträdas minst två tredjedelar de varav av av röstande på den andra stämman. Stadgama kan innehålla strängare men inte lindrigare krav. Bestämmelsen finns i 12 kap. 4 § FL.

Aktiebolagslagen från 1975 innehöll från början krav på enkel majoritet i överlåtande bolag på bolagsstämma för fusion. I bolagsordningen en kunde uppställas ett högre majoritetskrav. Skälet till ändringen var främst att näringslivets utveckling krävde större möjligheter till förändring än vad möjligt med kvalificerad majoritet, vilket som var gällt tidigare.

FL 1951 innehöll liksom FL regler med krav på 2/3 majoritet på en f andrastämma. Vid FLzs tillkomst diskuterades majoritetsfrågan, med hänsyn bl. till ABL:s regler. Det konstaterades dock att fusion a. en var en ingripande händelse för medlemmarna i överlåtande ekonomisk en förening. Saken måste grundligt övervägas och diskuteras mellan medlemmarna. Detta ansågs motivera kravet på kvalificerad majoritet på en andra föreningsstämma.

Genom Sveriges EES-avtal förband sig Sverige att följa EG:s bolagsdirektiv. Dessa innebär bl. återgång till krav på kvalificerad a. en majoritet vid fusion. Reglerna i ABL innebär att för giltigt numera beslut i överlåtande bolag krävs att det biträtts aktieägare med två av tredjedelar av såväl de avgivna rösterna de vid stämman företrädda som

204 Kapitalfärsörjning SOU 1996:3 l

aktierna. I ABL har dessutom, på förslag av den svenska aktiebolagskommittén, införts krav på ännu högre majoritet samtliga vid stämman närvarande aktieägare företrädande nio tiondelar av

aktierna om rättsförhållandet mellan tidigare utgivna aktier rubbas. Som

ytterligare ett krav med bas i EG-rätten gäller att en minoritet med fem procent aktierna i det Övertagande bolaget skall ha rätt att påkalla av bolagsstämma för att ta ställning till fusionen. Det är en avvikelse från annars gällande regel att det vid fusion räcker med styrelsebeslut i det Övertagande bolaget.

Något EG-direktiv motsvarande det om fusion mellan aktiebolag finns inte om fusion mellan ekonomiska föreningar. Det föreligger därför inget krav från EG på Sverige att ändra FL:s majoritetskrav på överlåtande förening vid fusion. I EG:s fusionsdirektiv sägs att medlemsstaterna inte behöver tillämpa direktivet på kooperativa företag som är organiserade som aktiebolag eller annan i direktivet angiven bolagsform. Några särskilda regler kooperativ verksamhet ges inte om i ABL. Endast FL är därför berörd för svensk del. EG-direktivets innehåll innebär här att det aldrig varit tanken att kooperativa företag skall omfattas av direktivets majoritets- eller övriga principer. En ändring av FL:s majoritetsregler vid föreningsfusion är således en intern svensk fråga.

Flera fusioner har inte kunnat genomföras beroende på 2/3-regeln vad majoritet på andrastämman. Motsvarande problem har avser aktualiserats inom konsumentkooperationen. Sveriges EU-medlemskap innebär reell internationalisering av den svenska marknaden på en många områden. En snabb strukturomvandling framstår i många branscher där föreningarna är verksamma som ofrånkomlig. Nuvarande majoritetskrav kan här utgöra ett hinder.

Principen en medlem en röst tillämpas i mycket stor utsträckning i den svenska kooperationen. Ett vidhållande 2/3-kravet innebär att av minoriteten tvingar majoriteten att fortsätta. De ekonomiska intressen som majoriteten anser att fusionen främjar kan inte förverkligas. Det kan bli stora förseningar om majoriteten skall "vänta ut" en minoritet med hjälp av utvecklingen. I aktiebolag kan en majoritet ibland köpa minoritetens aktier och därmed nå 2/3 majoritet.

En medlem i överlåtande förening som inte har samtyckt till fusionen har enligt FL rätt till s.k. särskilt utträde vid fusion och rätt att därvid återfå inbetalda medlem sinsatser. Dessa rättigheter skulle minoriteten ha

Kapilalförsörjning 205

kvar om enkel majoritet räckte för fusion. Synpunkten att medlemmarna behöver diskutera fusionsfrågan ordentligt upprätthålls genom kravet på två stämmor om enighet inte uppnås på en.

En annan mer praktiskt inriktad aspekt på beslutsordningen i samband med fusion är kravet på enhällighet vid första stämman för att ett definitivt fusionsbeslut redan då skall kunna fattas. Det är alltså tillräckligt att en enda av de röstberättigade inte biträder förslaget for att en andra stämma skall behöva Utredningen det rimligt arrangeras. anser att något sänka majoritetskravet på första stämman. Kravet bör - av hänsyn till minoritetsintressena dock inte sänkas än till den nivå - mer där det fortfarande framstår närmast som uteslutet att en andra stämma skulle komma till ett annat beslut. En rimlig avvägning är att dra gränsen vid den nivå där FL i andra sammanhang funnit minoritetskravet så starkt att det bör beaktas. Närmast till hands att jämföra med är bestämmelserna i 7 kap. 5 § FL enligt vilken en minoritet av minst tio procent samtliga röstberättigade kan tvinga av fram en extra föreningsstämma. Utredningens förslag innebär ändring en i 12 kap. 4 § FL.

skattefrågor

4.5.1 Allmänna

utgångspunkter

En målsättning vid utformningen skattesystemet är att av skattebelastningen på näringsverksamheten och dess ägare i princip skall vara densamma oavsett i vilken associationsfonn verksamheten bedrivs. Detta betyder inte att reglerna måste vara exakt likadant utformade. Tvärtom bör reglerna utfonnas med utgångspunkt i varje associationsforms speciella förutsättningar och syfte.

Ett aktiebolag är kapitalassociation där ägamas intresse är att få en avkastning på insatt kapital. En ekonomisk förening är en personalassociation där ägarens/medlemmens intresse är att få goda villkor i samhandeln med föreningen. Ett annat sätt att uttrycka det är att föreningens verksamhet är en funktion av medlemmens egen ekonomiska verksamhet som konsument eller producent. I syfte att framhäva detta karaktäristiska drag hos den ekonomiska föreningen som skiljer den från aktiebolaget och andra associationsformer för näringsverksamhet används termen överskottsutdelning som en -

206 Kapitalförsärjning

samlande beteckning för dispositionema verksamhetens resultat. av Begreppet överskottsutdelning används för att på ett tydligare sätt ange att ett positivt rörelseresultat i en ekonomisk förening inte utan vidare skall betraktas som vinst i vanlig bemärkelse, utan i första hand skall tas i anspråk för ersättning till medlemmarna för deras deltagande i föreningens verksamhet.

I 10 kap. FL finns bestämmelserna om överskottsutdelning och annan användning av föreningens egendom. Bestämmelsen har närmare redovisats i avsnitt 4.3 och innebär i huvudsak följande. En förening får besluta om överskottsutdelning- från fritt eget kapital i form av gottgörelse eller kooperativ vinstutdelning fördelat mellan medlemmarna i förhållande till deras samhandel med föreningen. En förening kan även inom ramen för fritt eget kapital besluta om insatsutdelning dock högst med belopp motsvarande en ränta för år på inbetalda medlemsinsatser som motsvarar det av riksbanken fastställda diskontot som gällde vid räkenskapsårets utgång med tillägg av tre procentenheter. Utredningen föreslår ändringar i reglerna överskottsutdelning; bl. att taket för om a. den s.k. insatsräntan skall slopas, förtydliganden av fördelningsgrundema och en anpassning av terminologin till den som tillämpas i praktiken ute i företagen. Vidare föreslår utredningen att en ekonomisk förening även skall få använda fritt eget kapital för insatsemission, d.v.s. tillgodoföra medlemmarna emissionsinsatser i förhållande till deras samhandel med föreningen under ett eller flera år

eller storleken på deras samlade insatskapital se avsnitt 4.4.2.

Vid tillämpningen FL:s regler överskottsutdelning saknar det av om betydelse om det är vinsten av den kooperativa eller den icke av kooperativa verksamheten finansierar utdelningen. Vid som beskattningen är det emellertid avgörande för om föreningen skall få avdrag för överskottsutdelningen vilka vinstmedel finansierat den. som Enligt 2 § 8 mom. första stycket SlL medges en ekonomisk förening, som av vinsten av sin kooperativa verksamhet lämnat rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp eller försäljningar, avdrag för sådan utdelning. Utredningen diskuterar i det följande om denna avdragsbegränsning är motiverad för att upprätthålla neutral en beskattning i förhållande till andra associationsfonner. Skälet till att utredningen prövar reglerna vägrad avdragsrätt leder till är att en en kedjebeskattning och att gränsdragningen mellan överskott från den kooperativa respektive den icke-kooperativa verksamheten i många fall kan vara svår att dra. Slutligen behandlas frågan beskattning om av emissionsinsatser.

Kapitalförsörjning 207

4.5.2 Föreningens avdragsrätt

Utredningens förslag: En ekonomisk förening medges som huvudregel avdrag för överskottsutdelning, oavsett det är om fråga om gottgörelse, kooperativ vinstutdelning, insatsutdelning eller utdelning på förlagsinsatser. En förening har än som mer enstaka medlemmar som åtnjuter skattefrihet för utdelning därför att den utgör inbesparing i levnadskostnadema för en medlemmen medges dock avdrag för överskottsutdelning endast om föreningen tillämpar lika rösträtt och är öppen för medlemskap för var och en som söker inträde.

Skälen för utredningens förslag: Vid tillämpningen FL:s regler av om överskottsutdelning saknar det betydelse vilken verksamhet i föreningen som finansierat utdelningen. Det har betydelse är vilken som fördelningsnyckel tillämpas. En ekonomisk förening kan bedriva som både kooperativ och icke-kooperativ verksamhet. Enligt förarbetena till såväl 1951 års föreningslag till den gällande kan förening, som nu en vars verksamhet eller syfte endast till viss del är den natur av som anges i 1 kap. 1 § FL, kooperativ ekonomisk förening. vara en Departementschefen framhöll angående 1951 års föreningslag att för att en förening skulle kunna behandlas kooperativ ekonomisk som en förening "bör krävas" att föreningen huvudsak" skall framträda som en förening i vilken medlemmarna deltar på så sätt i lagen som anges prop. 1951:34 s. 80 och prop. 1954:206 18. Samma inställning s. ligger bakom den gällande lagen, jfr. 1986/87:7 78. Villkoret prop. s. att en förening i huvudsak skall bedriva kooperativ verksamhet har också slagit igenom i länsstyrelsemas och Patent- och numera Registreringsverkets registreringspraxis. Många gånger år det i praktiken inte möjligt att vikta verksamheterna mot varandra på detta sätt utan det avgörande blir det väsentliga innehållet och motivet för om verksamheten är samhandel med medlemmarna. Dessutom är det givetvis i samband med registrering föreningen svårt att bedöma av om det villkoret är uppfyllt. Däremot kan föreningen tvångslikvideras om det visar sig att den inte i sin faktiska verksamhet är "tillräckligt"

kooperativ se ll kap. 4 § FL. En fråga, också har

annan som betydelse för den skatterättsliga bedömningen, är vad skall som anses utgöra kooperativ verksamhet. Frågan är inte behandlad i förarbetena till 1951 eller 1987 års föreningslagar. Inte heller är rättspraxis särskilt

208 Kapitalförsörjning

utvecklad. Utredningen anser dock att den kooperativa verksamheten kan anses omfatta följande.

Eftersom kooperativt företagande bedrivs för att ge fördelar medlemmarna i form bättre priser, högre service, trygghet kan av m.m., begreppet "kooperativ verksamhet" förstås som sådana verksamhetsgrenar, vilka påverkar de sarnhandelsbetingelser som det kooperativa företaget kan erbjuda medlemmarna. Det innebär till att börja med själva basverksamheten, d.v.s. medlemmarnas leveranser av produkter till Föreningen och dennas förädling/vidareförsäljning i anslutning härtill, vilken utgör kärnan i den kooperativa verksamheten.

Detsamma gäller föreningens verksamhet tillhandahållande

som avser förnödenheter och tjänster för medlemmarnas produktion. Även av inköp från andra än medlemmar av produkter och tjänster, som är nödvändiga för eller ingår i utveckling, produktion och försäljning av produkter baserade på medlemmarnas produkter, ingår rimligen i den kooperativa verksamheten. Det bör dock krävas att medlemmarnas produkter utgör väsentlig del de produkter säljs. en av som Strukturutvecklingsinsatser i kooperativ verksamhet ingår i den kooperativa verksamheten.

En ekonomisk förening måste i likhet med varje annat affärsföretag som regel söka nya områden för användningen av medlemmarnas produkter. Det innebär att föreningarna sig i långsiktig utvecklingsengagerar verksamhet för att nå nya marknader. Detta medför engagemang av kapital, produkter och personal Resultatet kan bli produkter. m.m. nya Också denna verksamhet får anses kooperativ. Detsamma får anses gälla

verksamhet innebär samordning, t.ex. logistiskt/produktionsm åssigt/

som marknadsmässigt, av basverksamheten och en eller flera sidoverksamheter. Sådant minskar kostnaderna, bättre resursutnyttjande och ger ökat ekonomiskt utbyte för medlemmama. Verksamheter av nu ifrågavarande slag får dock inte ta överhanden över basverksamheten. Det som behövs för genomförandet av vad i detta stycke sägs ingår också i den kooperativa verksamheten.

Sådan verksamhet i en ekonomisk förening som inte baseras på samhandel med medlemmarna eller inte har ett affärsmässigt samband på det sätt som beskrivits i de två närmast föregående styckena får anses vara icke-kooperativ. Det finns enligt utredningen från föreningsrättsliga utgångspunkter inte anledning att ha en restriktiv tolkning av omfattningen begreppet kooperativ verksamhet. av

SOU l996:3l KapiIalf0"rso"rym‘ng 209

Även i skattelagstiftningen har sedan länge beaktats skillnaderna i

förutsättningar och syfte mellan att bedriva viss typ verksamhet en av i å ena sidan aktiebolag och å andra sidan i ekonomisk förening. En ekonomisk förening som av vinsten av sin kooperativa verksamhet lämnat rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp eller försäljningar, medges avdrag för sådan utdelning; 2 § 8 SIL. se mom. Genom avdragsrätt för överskottsutdelning kan sålunda föreningens resultat också med skattemässig verkan lyftas över på medlemmarna -

vilket som framgått är konsekvent eftersom föreningens verksamhet

som huvudregel är funktion medlemmens verksamhet. I den en av egen mån återbäring etc. innebär en inbesparing i levnadskostnadema hos medlemmen är den dessutom skattefri för medlemmen; 3 § 7 se mom. SIL. Gällande rätt innebär dock vissa begränsningar i avdragsrätten för överskottsutdelning. Om denna avdragsbegränsning är motiverad och i så fall om den har fått lämplig utformning diskuteras i det följande.

I FL används inte begreppet "vinsten sin kooperativa verksamhet" av utan det är ett skatterättsligt begrepp endast finns i 2 § 8 som mom. SIL. Bestämmelserna innebär alltså att överskottsutdelning är avdragsgill för föreningen endast till den del den finansieras överskott i den av kooperativa verksamheten. Beträffande innebörden begreppet av "vinsten av sin kooperativa verksamhet" uttalade 1924 års

skatteberedning SOU 1926:18 24 f följande. "Om del den i

s. en av fonn av rabatt utdelade vinsten härrör från annat håll, t.ex. inkomst av kapital, realisationsvinst eller vinst på handel med utomstående, vilka icke erhållit rabatt, är denna del av vinsten icke vinst å den kooperativa verksamheten och rabatten får alltså icke avdragas till den del, den som motsvarar nämnda del av vinsten." Från rättspraxis kan nämnas att avdrag vägrats för utdelning av vinst som uppkommit vid försäljning av anläggningstillgångar inför förestående likvidation förening. av en Avdrag har inte heller medgivits för utdelning hänförlig till vinstmedel balanserats från tidigare beskattningsår RÅ 1977 ref. 29. som

Vid en jämförelse med vad som från allmänna kooperativa och föreningsrättsliga utgångspunkter får utgöra kooperativ anses verksamhet, är den skattem ässiga tolkningen av begreppet betydligt mer begränsat. Det gäller i vart fall så begreppet "vinsten den som av kooperativa verksamheten" komm att uttolkas i rättspraxis. Balanserade vinstmedel är ett exempel på överskott inte med avdragsrätt kan som finansiera återbäring/efterlikvid till medlemmarna oavsett det om genererats i den kooperativa verksamheten eller inte. En annan inkomst i föreningen som kan innehålla såväl överskott från föreningens

2 l 0 Kapitalfärsörjning

kooperativa verksamhet som från en icke-kooperativ Verksamhetsgren är mottagna koncembidrag. I fråga om denna typ av inkomst finns inte en lika klar praxis som i fråga om balanserade vinstmedel.

En målsättning för utredningen har varit att så långt möjligt kunna som använda samma begrepp och givetvis med samma innebörd i föreningsoch skattelagstiftningama. En generell avdragsrätt i föreningarna för all överskottsutdelning oavsett hur den finansierats underlättar tillämpningen för föreningen och förståelsen för föreningens funktionssätt hos olika intressegrupper.

När det gäller de producentkooperativa ekonomiska föreningarna i vilka ägarna är medlemmar i sin egenskap av näringsidkare leder en generell avdragsrätt för överskottsutdelning, oavsett hur den finansierats, till ett neutralt skatteuttag i förhållande till vad som gäller mellan ett aktiebolag och dess ägare. Detta förutsätter givetvis att medlemmen beskattas för utdelningen som intäkt av näringsverksamhet. Så sker regelmässigt redan enligt gällande rätt; jfr. punkten 2 anvisningarna av till 22

Som framgår av tabell l nedan innebär det nuvarande förbudet för avdrag för överskott från den kooperativa verksamheten som finansierats med balanserade vinstmedel etc. en effekt som är att jämställa med kedjebeskattning i det fall medlemmen är enskild näringsidkare och beskattas för överskottsutdelningen som inkomst av näringsverksamhet. Det kan nämnas att ett aktiebolag är medlem och vars som andelsinnehav är näringsbetingat redan enligt gällande regler undgår denna "kedjebeskattningseffekt" eftersom utdelning på en sådan är skattefri för bolaget 7 § 8 SIL. En generell avdragsrätt för en mom. förening med näringsidkare som medlemmar innebär att en diskriminerande överbeskattning av de producentkooperativa föreningarna undanröjs. Det kan tilläggas att i fråga om denna typ av föreningar behövs inte heller från skatterättsliga utgångspunkter det nu gällande kravet på öppenhet och lika rösträtt upprätthållas. Om det däremot är fråga om en förening som har både näringsidkare och medlemmar som åtnjuter skattefrihet för utdelningen därför att fråga är om inbesparade levnadskostnader, bör föreningens skattemässiga status bedömmas efter de regler som utredningen föreslår gälla för de konsumentkooperativa föreningarna. Av enkelhetsskäl bör dock gälla att om de "skattebefriade" medlemmarna endast är ett fåtal av hela medlemskåren bör det inte påverka föreningens skattemässiga status.

Kapitalförsörjning 21 l

I nedanstående två tabellerjämförs vad näringsidkare har kvar efter en

skatt för konsumtion utom kolumnen exp.medel i följande två fall

verksamheten FÅAB,

a bedrivs genom som är medlem i och

innehavare näringsbetingad andel i ekonomisk förening av

b verksamheten bedrivs i enskild näringsverksamhet i vilken andel i

den ekonomiska föreningen redovisas som tillgång.

I tabell l behandlas det fall att föreningen inte medges avdragsrätt för insatsräntan, d.v.s. det system med dubbelbeskattning av insatsutdelning som gällde under 1995. I tabell 2 behandlas gällande regler med avdragsrätt för föreningen.

Il Tabell En inkomst på 100 uppkommer i aktiebolag eller ä ett en ekonomisk förening. Den disponibla intäkt den slutgiltiga ägaren till denna inkomst uppbär beror på hur inkomsten kommer till den slutliga ägaren.

Övemt- Normal- Ränte- Expansions Inkomst delning utdelning för- -medel av AB AB deln. medel näringskvar i verksamverksam- het aktiv heten

Under brytpunkten

Mellan brytpunkten och 7,5 BB Över 7,5 BB

Andelen är finansierad med "fullbeskattat" eget kapital. Om andelen finansierats med expansionsmedel ingår andelen inte i räntefördelningsunderlaget och beskattning sker enligt någon de två av följande kolumnerna.

212 Kapitalförsörjning

Tabell En inkomst uppkommer i en ekonomisk förening och denna erhåller rätt till avdrag för insatsränta. Insatsränta om 100 betalas ut ur den ekonomiska föreningen.

Överut- Inlåning i Ränte- Expansions Inkomst delning AB för- -medel av AB deln. medel näringskvar i verksamverksam- het aktiv heten

Under brytpunkten

Mellan brytpunkten och 7,5 BB Över 7,5 BB

Andelen är finansierad med "fullbeskattat" eget kapital. Om andelen finansierats med expansionsmedel ingår andelen inte i räntefördelningsunderlaget och beskattning sker enligt någon av de två följande kolumnerna.

När det gäller ekonomiska föreningar främst inom konsumentkoope- rationen där ägarna är medlemmar, inte i sin egenskap av näringsidkare utan som privata konsumenter av varor eller tjänster, är förhållandena något annorlunda. Det beror på att återbäring/efterlikvid som en medlem erhåller och som innebär en inbesparing i levnadskostnadema är skattefri; § 7 mom. första stycket SIL. I den mån föreningen får avdragsrätt för överskottsutdelning uppkommer inte någon skattebelastning på överskott genererat i föreningen. För att undvika att den skattefrihet den ekonomiska föreningen och dess som medlemmar åtnjuter i detta avseende inte missbrukas för ex. fastighets- eller kapitalförvaltning, har sedan länge särskilda villkor uppställts for föreningens avdragsrätt. Det krävs att föreningen är öppen för medlemskap för var och en som söker inträde och att den tillämpar

Kap1talf0"rs0’rym"ng 213

lika rösträtt. Dessutom omfattar avdragsrätten också i detta fall enbart vinsten av föreningens kooperativa verksamhet. Ytterst finns också möjligheten att tvångslikvidera föreningen därför att dess huvudsakliga verksamhet inte längre är sådan kooperativ samhandel i l som avses kap l § FL.

En konsumentkooperativ förening bör medges avdrag för sin överskottsutdelning oavsett hur den finansierats hos föreningen. Till den del överskottet avser avkastning på medlemmarnas insatser eller genererats på annat sätt än genom samhandeln med medlemmen bör utdelningen beskattas i inkomstslaget kapital hos medlemmen. Avdragsrätt hos föreningen innebär enkelbeskattning avkastningen på av ägarkapitalet. Detta är ett avsteg från vad gäller inom som bolagssektom. När enkelbeskattningen infördes motiverades den med att vissa lättnader medgavs på bolagssidan genom det generella utdelningsavdraget och det s.k. Annell-avdraget. Dessa lättnader avskaffades i samband med 1990 års skattereform. Föreningens avdragsrätt för annan utdelning än pristillägg eller rabatt avskaffades i samband med 1993 års företagsskatterefonn då utdelningar från aktiebolag och ekonomiska föreningar gjordes skattefria. När sedan sådana utdelningar åter blev skattepliktiga uppkom den i föregående avsnitt beskrivna kedjebeskattningseffekten för producentkooperativ.

Fr. o. m. beskattningsåret 1996 har ett s.k. riskkapitalavdrag införts för nyemissioner i onoterade aktiebolag. Innehavaren andel i av en en ekonomisk förening kan inte som vid satsning medel i aktier nöja - av sig med en låg direktavkastning i avvaktan på att insatsens värde skall stiga. Insatt kapital i ekonomisk förening kommer nämligen i en normalfallet att återbetalas i nominellt belopp. Vid angivna förhållanden finns starka skäl för enkelbeskattning av kapitalavkastning på kapitalinsats i de konsumentkooperativa föreningarna. En förutsättning för enkelbeskattning är dock att föreningen är öppen för medlemskap, annars kommer föreningens avkastningsfönn åga och dolda övervärden, att kapitaliseras i den överlåtelsebara andelen. I ett sådant fall försvagas skälen att inte dubbelbeskatta kapitalavkastning på riskkapital på så sätt som sker inom bolagssektom.

214 Kapital/försörjning

4.5.3 Beskattning medlem för överskottsutdelning

av

Utredningens förslag: En medlem beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet för överskottsutdelning på sin andel om innehavet betingas av näringsverksamhet. Detta gäller således oavsett om medlemmen är enskild näringsidkare eller juridisk person. I övriga fall beskattas utdelningen i inkomstslaget kapital, om det inte är fråga om återbäring som innebär inbesparing en i medlemmens levnadskostnader i vilket fall utdelningen är skattefri. Som inbesparing levnadskostnader mest av anses som ett belopp motsvarande statslåneräntan vid utgången november av året före beskattningsåret minskad med två procentenheter multiplicerad med medlemmens omsättning med föreningen.

Skälen till utredningens förslag: I dagsläget kan konsumentförening en endast lämna s.k. kooperativ återbåring eller vinstutdelning avseende årets vinst av den kooperativa verksamheten. Vinster är hänförliga som till konsumentföreningens kapitalförvaltning samt balanserade vinstmedel kan delas ut med avdragsrätt till ett belopp motsvarande diskonto plus tre procentenheter multiplicerat med inbetalade grund- och överinsatser.

Nu föreslås att den ekonomiska föreningen skall få en generell avdragsrätt för överskottsutdelning. För producentföreningamas del är det utredningens uppfattning att förslaget inte bör ha någon effekt på den offentliga sektorns finanser eftersom utdelningarna kommer att vara föremål för en likvärdig beskattning i mottagarledet.

Vad gäller konsumentkooperationen är utgångsläget något annorlunda. Ett i förhållande till dagsläget neutralt system ställer krav på att den del av överskottsutdelningen som skall kapitalbeskattas klart kan avskiljas från den del som är att hänföra till inbesparade levnadskostnader. Först måste då klarläggas vad skall utgöra överskott kooperativ som anses av verksamhet. I avsnitt 4.5.2 diskuteras begreppet kooperativ verksamhet. Som där framgår är det många gånger grannlaga uppgift att avgöra en vad är kooperativ verksamhet. Än svårare är det givetvis att avgöra som vad som är resultatet av den kooperativa verksamheten. Framförallt gäller det när föreningen redan enligt sina stadgar skall bedriva såväl kooperativa som icke-kooperativa verksamheter. När det gäller konsumentkooperationen har de sällan sådan flerfaldig uppgift utan en

Kapitalfärsörjning 2 l 5

frågan blir om ex. likviditetsförvaltning och avyttring av verksamhetslokaler etc. skall utgöra ett led i den kooperativa anses verksamheten eller inte. Nu gällande praxis på området bygger på en schablonartad inställning till vad är kooperativ verksamhet och som ger enligt utredningen helt felaktig materiell träftbild. Samtidigt är en gällande praxis svår att tillämpa eftersom den knyter till ett an skattesystem som i grunden reformerats. Skattelagstiftningen ställer nämligen inte längre krav på en uppdelning på inkomstslag utan verksamheten skall i sin helhet redovisas inkomst som av näringsverksamhet. Vidare kan pekas på att Redovisningsrådet i sina rekommendationer fastslagit att ex. realisationsvinster inte bör redovisas extraordinärt utan redovisas inom för rörelseresultatet. ramen Numera föreligger alltså betydande praktiska problem att göra en åtskillnad mellan de olika slag av inkomster som leder till överskottet. Det bör likaså vara av underordnad betydelse verksamheten är om organiserad i ett eller flera företag. Koncembidrag från helägda dotterbolag skall således kunna räknas i det överskott den som utdelande föreningen fördelar. Samtidigt är det, från statsfinansiella utgångspunkter, viktigt att den del överskottet hänförs till av som inbesparade levnadskostnader inte utvidgas. I syfte att säkerställa att så inte sker bör någon form av begränsningsregel införas.

Den enklaste och rakaste begränsningsregeln är att bestämma hur stor del av överskottet som tillåts vara hänförlig till inbesparade levnadskostnader. Någon allmängiltig handelsmarginal eller annat lätt konstaterbart faktum att ta fasta på vid utformningen sådan regel av en finns inte. Utgångspunkten måste därför bli den historik nuvarande om konsumentföreningar, som finns att tillgå. Här har, framgår som av tabellen nedan, under senare år de vanligaste återbäringsprocentsatsema funnits i intervallet 2-4. Enligt vad uppgetts från som konsumentkooperationen finns inte anledning skatteregel i anta att en ena eller andra riktningen skulle påverka de procenttal väljer för man återbäringen. Givetvis är det själva samhandeln och det resultat den ger som är avgörande. Det kan alltså inte bli fråga om annat än en grov schablon när den eftersökta gränsen sätts. En sådan schablon bör täcka in hela skalan av de procenttal under år varit tillämpliga när som senare återbäringen fastställts. Utredningen har mot den här bakgrunden funnit att till inbesparade levnadskostnader bör få hänföras högst ett belopp motsvarande statslåneräntan vid utgången november året före av beskattningsåret minskad med två procentenheter multiplicerad med medlemmens omsättning med föreningen. Det är utredningens bedömning att en sådan regel inte bör medföra några statsfinansiella

2 l 6 Kapitalförsörjning

konsekvenser i negativ riktning. Förslaget föranleder en ändring av 3 § 7 mom. första stycket SIL.

För verksamhetsåret 1994 som enligt KF är representativt för en lång följd år tillbaka har konsumentföreningarnas insatsutdelning av respektive återbäring varit följande.

Kapitalfärsörjning 217

4.5.4 Beskattningen emissionsinsater

av

Utredningens förslag: Emissionsinsatser tillgodoförs som en medlem finansieras med föreningens beskattade fria kapital. egna Medlemmen har ingen anskaffningskostnad för emissionsinsatsen 3

i varför han beskattas för hela beloppet när det utbetalas till

honom i samband med att han lämnar föreningen. Beskattningen sker i inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital beroende på om andelen utgör tillgång i näringsverksamhet eller inte. en

Skälen till utredningens förslag: I avsnitt 4.4.2 föreslår utredningen i syfte att stimulera medlemmarna att bidra till föreningarnas kapitalförsörjning att föreningen får besluta insatsemission om genom att utdelningsbara vinstmedel förs över till medlemsinsatser. Medlem skall tillföras emissionsinsatser i förhållande till den omfattning i vilken han deltagit i föreningens verksamhet eller i övrigt tagit denna i anspråk under det senaste avslutade räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår eller i förhållande till vid det senaste räkenskapsårets utgång inbetalda grund- och överinsatser samt tillgodoförda emissionsinsatser. Emissionsinsats betalas ut först vid medlemmens avgång föreningen. ur

Insatsemission kan jämföras med fondemission i aktiebolag. En fondemission finansieras med i bolaget kvarhållna beskattade vinstmedel. Det föreligger inte skäl att tillämpa princip i fråga en annan om insatsemission.

Vad sedan gäller beskattningen hos medlemmarna så kommer tillgodoförda emissionsinsatser regel att ingå i underlaget för som i insatsutdelning. lnsatsutdelning är skattepliktig i inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital beroende på andelen om utgör en tillgång i näringsverksamhet eller inte. När medlemmen avgår från föreningen kommer medlemmen att, efter principer, beskattas för samma skillnaden mellan den skattemässiga anskaffningskostnaden för andelen och utskiftat belopp. Eftersom medlemmen inte haft någon anskaffningskostnad för emissionsinsatsen blir hela insatsbeloppet skattepliktig intäkt för medlemmen.

Det värde som tillförs medlemmen insatsemission är attjämföra genom med att en aktieägare får ett värde fondemission. Detta värdet genom realisationsvinstbeskattas i sin helhet, eftersom anskaffningsvärdet för

218 Kapitalförsörjning sou 1996:31

den skattskyldige är noll. I aktiebolaget är det värdet som tillförs medlemmen fondemissionen bolagsbeskattat, så som de genom utdelningsbara vinstmedlen i den ekonomiska föreningen är när insatsemission görs.

När realisationsvinsten beskattas i näringsverksamhet är andelen att jämföra med ett aktiebolag ägd näringsbetingad aktie. en av Realisationsvinst på sådan aktie är skattepliktig i bolaget. Vidare beskattas ägarna till aktiebolaget när realisationsvinsten tas ur aktiebolaget. Detta är i realiteten "fler än två-leds beskattning". Dock en kräver neutralitet mellan beskattning andel i ekonomisk förening och av aktie i aktiebolag att den realisationsvinst som tas upp till beskattning i näringsverksamhet efter insatsemission också beläggs med en egenavgifter eller särskild löneskatt.

Frågan det är lämpligt med "fler än två-leds beskattning" utreds av om

företagsskatteutredningen Dir 1993:54, än med viss fördröjning.

om Att föreslå särlösning för ekonomiska föreningar innan ställning en tagits till lösningar för aktiebolag generellt är inte önskvärt. Framför allt torde det innebära risk för icke-stabila lösningar för ekonomiska en föreningar, eftersom neutralitet i den skattemässiga behandlingen av aktiebolag och ekonomiska föreningar är önskvärt.

I

4.6 Ömsesidiga bolag

4.6.1 Delägarinsats i ömsesidiga bolag

I avsnitt 4.2.1 har redovisats den nuvarande situationen för de ömsesidiga försäkringsbolagen när det gäller kapitalstyrka och kapitalbehov. I sammanfattning gäller att sjålvfmansiering är grunden för kapitaluppbyggnaden i ett ömsesidigt bolag, att det för sådana men företag bör möjliggöras att också kunna öka kapitalbasen genom externt tillskott. De möjligheter föreligger i dag är lån, främst förlagslån, som samt att bilda aktiebolag är dotterbolag till det ömsesidiga som moderbolaget. Det naturligt att också delägarinsatser kunde vore användas för kapitalförstärkning.

Som framhållits i kapitel Bakgrund är det inte längre så att nog försäkringstagaren väljer ett ömsesidigt bolag som försäkringsgivare på grund bolagsformen. Det finns inte alls intressegemenskap av samma

Kapital/försörjning 219

mellan delägarna i ett ömsesidigt försäkringsbolag mellan som medlemmarna i producentkooperativ förening. Därför kan inte en man räkna med att delägarna är villiga att göra delägarinsatser i ett ömsesidigt försäkringsbolag, såvida inte sådana insatser har en avkastning jämförbar med andra placeringar eller är förknippad med andra tydliga fönnåner.

Det ligger nära till hands att försöka finna modell så en som nära som möjligt följer FL:s regler frivilliga medlem sinsater överinsatser och om om de utredningen föreslagna emissionsinsatsema

av se avsnitt 4.4.2.2.

De givna restriktionema är:

att delägarinsats bara kan göras den är försäkringstagare i av som bolaget, att insatsen måste frivillig, vara att den inte kan föremål för fri handel dels därför vara att marknadsplats saknas, dels på grund villkoret bara av att försäkringstagare i bolaget ska äga delägarbevis.

Frivilligheten är grundläggande eftersom obligatoriska en insatsskyldighet fullgörs via generellt premietillägg skulle som ex. ett få negativa marknadsm ässiga effekter.

Utredningen har inte inom för den utsatta tiden haft möjlighet ramen att

utarbeta ett fullständigt förslag till delägarinsats i ömsesidiga försäkringsbolag. Däremot anser utredningen att följande nio punkter

bör utgöra grunden för ett fortsatt utredningsarbete angående delägarinsatsen.

Försäkringstagaren erbjudes att betala eller flera en delägarinsatser på exempelvis nominellt 100 kr. Delägarbevis med angivande antal insatser och nominellt belopp sänds till varje av inbetalare. Delägarbeviset är destinerat till viss fysisk eller juridisk en person som är försäkringstagare i bolaget och kan inte överlåtas till annan person. Upphör försäkringen återbetalas insatsen enligt

Inbetalda insatser fonderas i Insatsfonden får inräknas i som

konsolideringskapitalet med halva värdet.

220 Kapitalfdrsdrjning

Insatsfonden ökar eller minskar beroende på bolagets resultat. Av vinst respektive förlust tillförs fonden en andel svarande mot Insatsfondens andel konsolideringskapitalet 31/12 föregående av per räkenskapsår.

Om bolaget beslutar premieåterbäring ska Insatsfonden om räknas upp med samma procentsats.

Information den enskilda delägarinsatsens aktuella värde om redovisas på bolagets samtliga försäkringsbrev. Exempel på infonnationstext: Under perioden 1996-06-01--1997-06-03 är

delägarinsatsens värde 116 kronor. Perioden definieras av datum for

ordinarie bolagsstämma.

Den enskilde delägaren kan när han önskar begära att återfå

sin insats. Hälften insatsen utbetalas omedelbart senast l vecka efter

av det begäran kommit bolaget till del. Den andra hälften utbetalas l att år senare.

Det aktuella insatsbeloppets totala värde beräknas med ledning av delägarinsatsens värde den dag begäran kommit bolaget tillhanda. Den hälft betalas ut efter ett år räknas upp med en årsränta. Räntesatsen som ska den bolaget tillämpat för bestämning av resultaträkningsposten vara "Kalkylränta" senaste bokslut.

Det åvilar bolaget att 31/12 kontrollera om alla innehavare per insatsbevis har någon gällande försäkring i bolaget. Om så inte är av fallet utbetalas insatsen enligt den regel angetts i som Utbetalningsdag är l februari de två följande åren.

Om bolaget kommer på obestånd har den som innehar delägarbevis sin rätt definierad enligt ordning som gäller för samma aktieägaren i ett försäkringsaktiebolag.

Delägarinsats berättigar inte till ökat inflytande i bolaget.

Kapitalförsörjning 221

Utredningens kommentar

I Försäkringsutredningens slutbetänkande "Försäkringsrörelse

i förändring" SOU 1995:87 är under remissbehandling som nu konstateras att utredningen till övervägande del kommit behandla frågor att inom

livförsäkringens område. En del frågor är dock generell karaktär

av mer och berör både liv- och sakbolag. Det gäller bl. a. ett förslag om utvidgad möjlighet att ta lån, vilket alltså såväl upp ger liv- som

skadeförsäkringsbolag möjlighet att stärka sin kapitalbas.

en

För försäkringsaktiebolag finns den givna möjligheten

att genom nyemission få nytt kapital, det diskuteras inget motsvarande men sätt

för ömsesidiga skadeförsäkringsbolag in kapital.

att ta nytt Ett

försäkringsbolag kan behöva nytt kapital två skäl, dels därför

av att bolaget vill investera i utvecklingsprojekt, dels därför att bolaget

behöver förstärka sin balansräkning för

att undvika att komma på obestånd.

Försäkringsutskottet har tydligt uttalat önskar att man en fördjupad utredning skydd i händelse

som av försäkringsgivares obestånd och

anger utgångspunkter för sådan. Ett undvika en sätt att obestånd är naturligtvis att ett bolag har möjlighet förstärka att sitt kapital innan risken för obestånd uppkommer. Det skulle vara naturligt att i det sammanhanget också utreda utvidgad möjlighet en för ömsesidiga

skadeförsäkringsbolag att medlemsinsatser öka det

genom egna kapitalet.

4.7 Lagen om medlemsbanker

4.7.1 Allmänt

om lagen om medlemsbanker

Genom lagen 1995:1570 medlemsbanker trädde i kraft om som den 1

januari 1996, och ersatte föreningsbankslagen

som 1987:620, har möjligheten att bedriva bankverksamhet i ekonomisk förening

bibehållits. Den lagen bygger i delar på

nya stora föreningsbankslagen

som i sin tur uppbyggd med föreningslagen 1987:667 var som förebild.

De skillnader finns mellan lagen som om medlemsbanker och

föreningslagen har i allt väsentligt att göra med de särskilda

skyddsintressen måste beaktas beträffande bankverksamhet. som Som

222 Kapital/försörjning

exempel LMB:s särskilda regler minsta startkapital och kan nämnas om reservfondsavsättningar. om

lagförslag föreslås beträffande vanliga ekonomiska De som nu föreningar bedömer utredningen lämpliga att införa även i lagen om medlemsbanker. Den föreslagna möjligheten for ekonomiska föreningar bedriva sin verksamhet i helägt aktiebolag eller genom att äga att andelar i ekonomisk förening saknar relevans för lagen om en annan medlemsbanker eftersom det är bara den har oktroj får bedriva som som bankrörelse. En konsekvensändring har gjorts i lagen 1995:1559 om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.

Vad i författningskommentaren till de lagändringar som som sägs föreslås i föreningslagen gäller i motsvarande fall även för ändringarna

medlemsbanker. i lagen om

4.7.2 Reservfond i medlemsbanker

Inledning

8 kap. 6 § lagen 1995:1570 medlemsbanker LMB finns I om bestämmelser reservfond i medlemsbanker. Reservfonden utgör vid om insatskapital och uppskrivningsfond och fond för orealiserade sidan av vinster bankens bundna kapital alltså inte är tillgängligt för egna som vinstutdelning. Till reservfonden skall avsättas minst tjugofem procent medlemsbankens nettovinst för året i den del den inte går av den del av för täcka balanserad förlust. Vid avsättning till reservfonden att en skall till nettovinsten räknas även gottgörelser, det vill säga ett slags överskottsutdelning i fonn återbäring eller liknande grundas på av som rörelsens resultat. Uppgår reservfonden till minst tio procent av medlemsbankens utlåning vid utgången det närmast föregående av räkenskapsåret, behöver någon avsättning till reservfond inte göras.

I bankaktiebolag skall avsättning till reservfond ske med endast tio den del nettovinsten inte går att täcka balanserad procent av av som förlust, till dess fonden tjugo procent aktiekapitalet. att motsvarar av

Det kan med fog hävdas att kraven på reservfondsavsättningar i lagen medlemsbanker vilka i denna del helt överensstämmer med den om före den l januari 1996 gällande föreningsbankslagen 1987:620 är -

SOU l 996:3 l

Kapitalfärsörjning 223

alltför stränga både i förhållande till vad gäller

som för bankaktiebolag

och till vad krävs enligt EU-direktiven

som om kapitaltäckning och

minimikapital. Det förhållandet att det ställs mycket strängare krav i

dessa hänseenden på kooperativa medlemsbanker

än bankaktiebolag

innebär klart snedvridande konkurrenseffekter. Reglerna medför

dessutom inlåsningseffekter. Reservfonden måste nämligen byggas upp

med medel skulle

som annars vara tillgängliga för överskottsutdelning

till medlemmarna. Först fondens när storlek uppnått erforderliga tio

procent av bankens utlåning upphör avsättningsskyldigheten.

Denna

ordning är ägnad att skapa orättvisor mellan å ena sidan de medlemmar

som fått göra avkall på återbäring i syfte bygga

att upp reservfonden

samt å andra sidan de medlemmar kommit i banken som när

reservfonden uppnått sådan storlek att

avsättningsskyldigheten fallit bort.

Insatskapitalet i medlemsbank inte bundet en är på samma sätt som aktiekapitalet i ett aktiebolag. Lagstiftaren har inte ålagt sig vanliga vare ekonomiska föreningar eller medlemsbanker att hålla det obligatoriska

insatsbeloppet

helt skyddat från avgående medlemmar på samma sätt

som är fallet med aktiekapital. En medlem i en medlemssbank har rätt

att om inte stadgarna föreskriver få sina insatser - annat ut senast - sex månader efter begäran utträde. Medlemmen en om får dock aldrig ut

mer än vad som motsvaras hans andel bankens kapital av av eget med

avdrag bl. för reservfond och förlagsinsatser. a. En medlem som vill ha

ut endast en frivillig insats utan lämna

att föreningen har rätt till återbetalning, men bara det kan ske med hänsyn

om till

kapitaltäckningsreglema i lagen 1994:2004 kapitaltäckning

om och

stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag,

KapL. Ett

bättre alternativ än att tvinga fram snabb tillväxt

en av reservfonden i

medlemsbanker hade enligt utredningen varit låta bestämmelserna - - att

i 4 kap. 3 § begränsningar i återbetalning

om av insatskapital också

omfatta medlemmarnas grundinsatser. Med sådan ordning skulle även

EU-direktivens krav på kapitaltäckning

och minimikapital kunna

uppfyllas.

Till skillnad från medlem insatskapital

kan bankaktiebolagens

aktiekapital inte betalas ut till bankens aktieägare om inte bankens

beslut nedsättning aktiekapitalet har om av godkänts rätten. Ett av

sådant godkännande kräver de borgenärer att som motsätter sig

nedsättningen får full betalning eller betryggande säkerhet för sina

fordringar. Att insättare i bankaktiebolag bestrider

en ett en ansökan om nedsättning aktiekapitalet dock av utgör inte något hinder om

Finansinspektionens yttrande i ärendet grund för

ger att meddela

224 Kapitalförsärjning

tillstånd 6 kap. 6 § bankaktiebolagslagen. Denna ordning motiverar att reservfondsavsättningama i bankaktiebolag inte behöver vara lika omfattande i föreningsbankema. som

l995/96:74 Ökad bankkonkurrens konstaterade regeringen att I prop. reglerna reservfondsavsättningar får olika effekter beroende på om

associationsform och att reglerna därför bör över. Översynen bör

ses dock enligt regeringen göras i samband med analys om det finns en av anledning ställa regler syftar till att säkerställa det primära att upp som

kapitalets funktion riskkapital om kapitaltäckningssituationen är

som ansträngd. Enligt regeringen bör analysen inbegripa alla slags banker associationsform 1995/96:74 116. Näringsutskottet

oavsett se prop. s.

hänvisade i sitt betänkande l995/96:NU9 till den regeringen av aviserade noterade att, enligt vad utskottet hade erfarit, översynen samt

frågan också skulle behandlas denna utredning se bet. l995/96:NU9

av 14. s.

Regeringen beslutade den l juni 1995 att tillsätta kommitté, som har en antagit banklagskommittén, för att göra översyn av vissa namnet en rörelse- och tillsynsregler på bankområdet dir. 1995:86. Enligt m.m. direktiven skall utredningen bl. utreda behovet särskilda regler för a. av situationer då ett enskilt institut har finansiella svårigheter, samt överväga ändrade regler för Finansinspektionens ingripande och

sanktioner.

Med hänsyn till vad regeringen anfört analysen det primära om av kapitalets funktion riskkapital samt att översynen bör gälla alla som banker associationsform måste det lämpligast att frågan oavsett anses reservfondens storlek i medlemsbanker överlåts till om banklagskommittén. Utredningen vill dock understyka att det är angeläget lagstiftningen ändras så att konkurrensneutralitet uppnås att vad gäller bestämmelserna avsättning till reservfond. Med tanke på om banklagskommitténs arbete lägger utredningen emellertid inte fram några förslag till ändringar reglerna. Det bör ankomma på av banklagskommittén.

Kapitalförsörjning 225

4.7.3 Det primära

kapitalets funktion som riskkapital

i kreditinstitut

Enligt vad som beskrivits är frågan reserfondens storlek i ovan om medlem sbankema starkt kopplad till det primära kapitalets funktion som riskkapital. Härnedan följer därför först jämförande redogörelse för en de bestämmelser rör det primära kapitalets funktion just som som riskkapital i respektive associationsform.

4.7.3.1 Nuvarande reglering

Kreditinstituten i Sverige åläggs att upprätthålla kapitalbas primärt en och supplementärt kapital dels fastställs ett absolut belopp, som som normalt 5 miljoner ecu, samt dels ställs i relation till värdet av

institutets tillgångar eller tillgångsgrupp. Det primära kapitalet i

kapitalbasen i huvudsak det kapitalet utgör det egentliga - egna riskkapitalet i institutet och bör därför inte utan vidare kunna återbetalas till investerarna. De civilrättsliga reglerna kreditinstitutens kapitalbas om varierar beroende på vilken associationsfonn kreditinstitutet har valt for sin verksamhet.

Bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag

Hur beräknas kapitalbasen m.m.

Bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag måste när de påbörjar sin rörelse och därefter ha ett eget kapital motsvarar minst 5 miljoner som ecu. För kreditmarknadsbolagen får startkapitalet bestämmas till ett lägre belopp under vissa förhållanden, dock minst l miljon Detta ecu. startkapital måste bestå bundet kapital, d.v.s. aktiekapital, reservfond av och vissa andra bundna fonder, l kap. 2 § andra stycket se ex. bankaktiebolagslagen BAL 1992/93:89 sid. 107. Bundet samt prop. kapital kan inte delas ut till aktieägarna; aktiekapital kan dock delas ut efter ett särskilt beslut av rätten, i sin bedömning har att tillvarata som fordringsägamas intressen.

Utöver startkapitalet skall bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag ha en kapitalbas minst skall uppgå till viss dividend institutets som en av tillgångar kapitaltäckning. Vid beräkningen kapitaltäckningen av utgörs kapitalbasen primärt och supplementärt kapital av summan av

226 Kapitalförsärjning

efter vissa avdrag som behandlas här. Det primära kapitalet består i sin tur såvitt är särskilt intresse det kapitalet 2 kap. - nu av - av egna 6 § lagen om kapitaltäckning m.m. KapL. Enligt 5 kap. 4 § första stycket tredje punkten lagen årsredovisning i kreditinstitut och om värdepappersbolag utgörs ett bankaktiebolags och ett

kreditmarknadsbolags eget kapital av bundet kapital se ovan och fritt

kapital. Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust upptas fria fonder,

balanserad vinst eller förlust samt nettovinst eller förlust för

räkenskapsåret. Till skillnad från bestämmelsen minimikapital kan om

alltså kapitalbasen vid beräkning kapitaltäckningen bestå fritt eget

av av kapital. Sådant kapital kan delas ut till aktieägarna enligt bestämmelserna i ABL och BAL.

Ytterligare ett krav är att ett bankaktiebolags kapital inte får egna understiga nio tiondelar av det registrerade aktiekapitalet 10 kap. 2 § BAL och 7 kap. 4 § bankrörelselagen. För kreditmarknadsbolagen gäller i stället att det egna kapitalet inte får gå under hälften av det registrerade aktiekapitalet 13 kap. 2 § ABL.

Vad händer om institutet inte lever till kapitalkravet upp

Kapitalbasen i ett bankaktiebolag får aldrig understiga det belopp som krävs enligt 1 kap. 2 § BAL, d 5 miljoner Om så skulle ske v s ecu. skall Finansinspektionen återkalla oktrojen om bristen inte har täckts inom tre månader från det att den blev känd för banken 7 kap. 16 § första stycket sjätte punkten bankrörelselagen. Det skall anmärkas att det här inte krävs att det bundna kapitalet vid varje tillfälle måste uppgå till minst 5 miljoner ecu. Motsvarande bestämmelser gäller för

kreditmarknadsbolag se 5 kap. 17 § första stycket fjärde punkten lagen

1992:1610 om kreditmarknadsbolag KBL; se också femte punkten i samma paragraf.

Om däremot kapitaltäckningen faller under den stipulerade nivån utan att startkapitalet underskrids finns i princip ingen skyldighet för ett bankaktiebolag eller kreditmarknadsbolag att genast underrätta 3 Finansinspektionen missförhållandet. Institutet skall dock fyra i om gånger årligen avge kapitaltäckningsrapport till inspektionen 2 § FFFS 1994:43. Inspektionen har möjlighet att vitesförelägga institutet att vidta lämpliga åtgärder för att rätta till förhållandet 7 kap. 12 och 15 KapL. Om kapitaltäckningen inte återställs inom en rimlig tid får institutet anses olämpligt att bedriva verksamheten vilket gör att

Kapitalförsörjning 227

Finansinspektionen skall återkalla oktrojen/tillståndet enligt 7 kap. 16 § första stycket femte punkten BRL respektive 5 kap. 17 § första stycket fjärde punkten KBL.

Ett bankaktiebolags styrelse är skyldig att genast låta upprätta en särskild balansräkning det finns anledning att anta att bankens om eget kapital understiger nio tiondelar det registrerade aktiekapitalet 7 kap. av 4 § bankrörelselagen. Om balansräkningen visar att det kapitalet egna l förbrukats i angiven nyss omfattning måste banken försättas i likvidation vid äventyr att styrelseledamötema ådrar sig personligt av betalningsansvar för de förpliktelser uppkommer för banken 10 som kap. 3 § BAL. Motsvarande regler gäller för kreditm arknadsbolag, dock att styrelsens skyldigheter inträder först då hälften aktiekapitalet har v av förbrukats.

Medlemsbanker

Hur beräknas kapitalbasen m.m.

Reglerna i lagen medlemsbanker LMB startkapital, kapitalbas om om och kapitaltäckning överensstämmer i allt väsentligt med bolagsinstituten. I medlemsbanken motsvaras bolagens aktiekapital av insatskapital. En medlem har avgått medlemsbank har som ur en - om annat inte är föreskrivet i stadgarna rätt att månader efter - sex avgången få ut sina medlemsinsatser, dock högst hans andel i i förhållande till övriga medlemmar bankens kapital, bortsett från av egna vissa fonder och förlagsinsatsema 4 kap. 1 § LMB. Denna rätt tillkommer medlemmen även kapitalbasen skulle underskridas på om grund av återbetalningen. För återbetalning medlemsinsatser av som medlemmen bidragit med utöver vad han är skyldig till gäller dock att insatsen får betalas ut endast det kan ske med hänsyn till reglerna om om kapitaltäckning.

En medlemsbank har också möjlighet att sätta ned medlemsinsatsemas belopp. Ett sådant beslut kan få verkan inte bara för framtida inbetalningar, utan kan även omfatta utbetalning redan erlagda av insatser. Av hänsyn till borgenärsintresset får ett sådant beslut inte verkställas tidigare än ett år efter registreringen 7 kap. 16 § andra stycket LMB; NJA 1951 173. s

228 Kapitalförsörjning

Vad händer institutet inte lever till kapitalkravet om upp

Kapitalbasen i en medlemsbank får på motsvarande sätt gäller för som bolagsinstituten aldrig understiga det föreskrivna startkapitalet. Om så skulle ske skall Finansinspektionen återkalla oktrojen om bristen inte har täckts inom tre månader från det att den blev känd för banken.

Till skillnad mot vad som är fallet i ett bolagsinstitut måste en medlemsbanks styrelse upprätta särskild balansräkning redan när en

banken inte kan uppfylla kravet på kapitaltäckning enligt KapL 7 kap.

4 § BRL. Om antagandet om bankens ställning bekräftas skall styrelsen genast underrätta Finansinspektionen som skall förelägga banken att vidta rättelse 7 kap. 12 § KapL. Någon särskild sanktion tycks inte finnas mot den styrelse underlåter att göra det sagts. som som nu

Sparbanker

Sparbanker är i princip självägande. Kapitalbasen består reservfonder av samt om Finansinspektionen tillåter grundfond och garantifond 2 - -

kap. 6 § fjärde stycket KapL och 3 § FFFS 1994:43. I startkapitalet får

inräknas även vissa fonder. Sparbanksreglementet kan innehålla bestämmelser om återbäring av en grundfond och om räntebetalning m.a.a insatser i en grundfond. På motsvarande sätt som för medlemsbanker skall sparbanker upprätta en särskild balansräkning och underrätta Finansinspektionen om kapitaltäckningen har underskridits.

Återbäring eller återbetalning av medel garantifond eller

ur en utbetalning ränta på belopp satts i sådan fond får bara skeav som en bl. a. om kapitaltäckningskraven upprätthålls.

Några slutsatser

Av redogörelsen framgår att primärkapitalets koppling till institutet varierar i styrka mellan associationsfonnema. På grund av reglerna om återbetalning och nedsättning av medlemsinsatsema kan man påstå att medlemsbankema har en mindre cementerad kapitalbas än bolagsinstituten. Denna omständighet föranledde lagstiftaren att ålägga föreningsbankema att göra större avsättningar till reservfonden än

bolagsinstituten se 1986/87:12 92. Bestämmelserna

prop. s om reservfond har, såsom påpekats inledningsvis, förts över till LMB 8 kap. 6 §. Genom de införda reglerna nu gemensamma om

SOU 1996:3 l Kapitalförsörjning 229

minimikapital och kapitaltäckning faller behovet särskild reglering av en

av reservfondsavsättning i medlemsbanker.

Kapitalbasen i medlemsbanker kan alltså minska orsak utan annan än att medlemmarna lämnar banken. Medlemsavgångama kan i sin tur bero på att banken är inne i period med resultat, det vill då en svaga säga en stabil kapitalbas är viktigare än Lite tillspetsat skulle kunna annars. man säga att det primära kapitalet i medlemsbank kan bli föremål for en uttagsanstonnningar, något som naturligtvis strider mot den grundläggande principen att banken skall ha stabil kapitalbas till en skydd för insättama. I den nuvarande lagen motverkas detta genom konkurrenssnedvridande regler med krav på snabb reservfondsen uppbyggnad till nackdel För medlemmarnas möjlighet förfoga över att vinstmedel uppkommit i verksamheten. En bättre metod enligt som är utredningen att ändra återbetalningsreglema så att återbetalning inte kan ske om inte kapitaltäekningsbestämmelsema är uppfyllda.

Det fria egna kapitalet kan på sätt är fallet i bolagsinstituten samma som

se nedan ingå i kapitalbasen samt delas ut till medlemmarna efter

beslut av föreningsstämman.

Även i bolagsinstituten kan det primära kapitalet, som alltså kan bestå även av fritt eget kapital, komma att återbetalas till investerarna. I den mån det är fråga bundet kapital återbetalas kräver det dock om som rättens godkännande; för bankaktiebolag gäller dessutom att

Finansinspektionen skall höras se närmare 6 kap. 6 § BAL och 6 kap.

6 § ABL. Ansökan nedsättningen godkänns borgenärema inte om om bestrider den eller får betryggande säkerhet för sina anspråk. Att en insättare i ett bankaktiebolag bestrider ansökningen utgör dock inte något hinder, Finansinspektionens yttrande grund för om ger att godkännande.

Detfria egna kapitalet som alltså får ingå i det primära kapitalet kan

- däremot i princip delas ut till aktieägarna, dock med beaktande den av

allmänna försiktighetsregeln i 12 kap. 2 § andra stycket ABL 9

resp. kap. 2 § andra stycket BAL. Enligt dessa bestämmelser får utdelning inte ske med så stort belopp att utdelningen med hänsyn till bolagets eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt står i strid med god affärssed. I prop. 1986/87:12 med förslag till BAL uttalade departementschefen att konsolideringsbehovet är särskilt

påtagligt i banker med hänsyn till kapitaltäckningseglema.

Finansinspektionen har dessutom möjlighet enligt 7 kap. 15 § BRL och

230 Kapitalfärsörjning

5 kap 16 § KBL att förbjuda verkställighet ett beslut som strider mot av någon författning reglerar bankens verksamhet. Dessa bestämmelser som torde kunna tillämpas för att förhindra vinstudelning medför att en som kapitalkraven underskrids. I flera EU-statema, t.ex Tyskland, av Portugal och Finland föreligger ett uttalat vinstutdelningsförbud om kreditinstituten underskrider kapitaltäckningskraven.

Bortsett från vad insatskapital i medlemsbanker får de som sagts om

lagliga förutsättningarna att dela ut primärkapital så att

kapitaltäckningskraven underskrids bedömas ringa. Däremot finns som det vissa brister i fråga de rättsföljder inträder när kapitalbasen om som understiger den föreskrivna. Exempelvis saknas särskilda sanktioner för medlem sbanksstyrelse låter bli att upprätta kontrollbalansräkning en som eller underlåter att meddela Finansinspektionen när kapitaltäekningen har underskridits. För bolagsinstituten finns inte ens någon plikt för styrelsen att informera inspektionen i motsvarande situation, bortsett från de ordinarie rapporteringstillfällena. Dock måste bankaktiebolaget bl. rapportera till Finansinspektionen att aktiekapitalet i ett a. bankaktiebolag förbrukats till än 10 procent. Görs inte det riskerar mer styrelsens ledamöter personligt betalningsansvar för därefter uppkommande förpliktelser.

De svagheter i kreditinstitutens kapitalbasregler beskrivits kan som nu potentiellt i banksystemet. Även den utgöra ett hot mot stabiliteten om nuvarande ordningen i och för sig inte torde strida mot EG:s kapitalbasdirektiv eller Baselgruppens rekommendationer, bör regleringen bli föremål för överväganden. Utredningen utgår från nya banklagskommittén kommer att behandla detta. En utgångspunkt för att detta arbete måste naturligtvis att medlemsbankema behandlas vara likvärdigt med andra associationsformer utan att deras särart träds för när. I nästa avsnitt diskuterar utredningen tänkbar modell som kan en tjäna utgångspunkt för banklagskommittén i dess arbete med som reservfondsproblematiken. i

Kapitalf0rs0rjm'ng 23 l

4.7.4 Utredningens kommentar

Av det sagda följer att det är mycket viktigt för konkurrensneutraliteten att reservfondsbestämmelsema för medlemsbanker ändras. I syfte att stabilisera kapitalbasen bör medlems rätt att återfå sina insatser relateras

till bankens konsolideringsgrad. Ändringen reservfonsbestämmelsema

av är mycket väsentlig både för medlemmarna och för tredje man. Eftersom kooperativa företag inte drivs i vinstsyfte utan har målsättningen att maximera medlemmens ekonomiska nytta av samhandeln finns uppenbar risk att extra hårda en

reservfondsbestämmelser i ekonomiska föreningar medlemsbanker får

direkt motsatt effekt än den avsedda, d.v.s. minskar kapitalbasen istället för att öka den. I ett läge där 25% den synliga nyttan medlemskapet går till av av kollektiva fondavsättningar medlemmen inte kan förfoga över är som risken stor om man strävar efter att styra företaget mot ett resultat så nära noll som möjligt genom anpassning priset på tjänsterna eller av produkterna gentemot medlemmarna. Och då dessutom stor del en av även det individuella insatskapitalet byggs amorteringar från upp genom återbäring/efterlikvider kan också insatskapitalets uppbyggnad påverkas i negativt av alltför stora reservfondsavsättningar. I sitt remissvar till Betaltjänstutredningens delbetänkande SOU 1994:66 med förslag till bl. a. lag om andelsbanker förordade Kooperativa Institutet att medlemmens i rätt att låna pengar i banken skulle relateras till insatsbeloppets storlek. Låntagaren skulle därmed tvungen att ha viss vara en summa av lånebeloppet placerad insatskapital i banken under hela lånetiden. som Betaltjänstutredningen hade avvisat sådan ordning med hänvisning en till att det måste stå varje bank fritt att avgöra på vilket sätt kapitaltäckningen skulle upprätthållas. Utredningen delar betaltjänstutredningens uppfattning i denna fråga. I stället bör enligt utredningens uppfattning rätten att återfå medlemsinsats kopplas till reglerna om kapitaltäckning på sätt gäller för medlems rätt samma som att få ut överinsatser när medlemmen väljer kvar i föreningen. att vara Utbetalning av medlemsinsatser även i de fall medlemmen har sagt upp sig till utträde föreningen bör alltså kunna komma i fråga ur endast om det kan ske med hänsyn till kapitaltäckningsreglema. En sådan bestämmelse blir effektivare i de fall banken har valt att rikta delar av sin utlåningsverksamhet till andra än de medlemmarna. egna

En skärpning reglerna återbetalning medlemsinsatser i av om av förhållande till vad gäller enligt lagen medlemsbanker öppnar som om möjligheterna för att göra reglerna reservfondsavsättningar om

232 Kap1talfo"rs0Ijning SOU 1996:3 l

associationsneutrala. Enligt vad tidigare anmärkts har utredningen som valt att inte lägga fram något förslag till lagändring i denna del eftersom det är banklagskommitténs uppgift att göra den bredare översyn av reglerna kreditinstitutens primärkapital i enlighet med vad om regeringen och näringsutskottet har aviserat. Denna översyn kan till yttermera visso leda till sådana grundläggande förändringar i bankernas kapitalskyddsregler att reservfonder i nuvarande tappning inte längre kommer att behövas.

4.8 Ikraftträdande och övergångs-

bestämmelser

Utredningens betänkande överlämnas till regeringen i mitten av mars 1996. Efter sedvanlig remissbehandling kan arbetet på Iagrådsremiss en påbörjas i regeringskansliet vid månadsskiftet juni/juli 1996. Därmed torde det även förslagen inte är enklare karaktär vara möjligt - om av för regeringen att lämna proposition till riksdagen i sådan tid att en riksdagen kan fatta beslut i ärendet hösten 1996. Vid angivna förhållanden och med hänsyn till att ett genomförande av förslagen är mycket angeläget för de kooperativa företagen förslår utredningen att ikraftträdandetidpunkten blir redan den första januari 1997. I fråga om ändringar i skattelagstiftningen innebär det att de nya reglerna kan tillämpas första gången vid 1998 års inkomsttaxering.

Konkurrenslagstiftningen

5.1 Sammanfattning

l I detta kapitel behandlas frågan om det finns särskilda problem som kan uppkomma vid tillämpningen av konkurrenslagstiftningen på kooperativ samverkan. Utredningen har dock skäl redovisats i kapitel 2 - av som - 1 3 begränsat sig till kooperativ samverkan i ekonomiska föreningar. Det redovisats i detta kapitel torde dock kunna tjäna till ledning för den som konkurrensrättsliga bedömningen av kooperativ samverkan i andra associationsfonner.

Utredningen redovisar en genomgång av de svenska förarbetena till KL på det aktuella området samt genomgång av några typfall från en konkurrentverkets praxis beträffande ekonomiska föreningar, avsnitt 5.2.3. Vidare har utredningen låtit Kooperativa Institutet undersöka förhållandet mellan kooperativa företag och EU:s konkurrenspolitik, se betänkandets bilagedel.

Utredningen har också inhämtat ett rättsutlåtande från docent Nils Wahl rörande kooperativs rättsliga ställning inom EU:s konkurrensrätt, se avsnitt 5.2.4 och betänkandets bilagedel. Utredningen redovisar också i avsnitt 5.3 en företagsekonomisk analys av vilka effekter som kan uppstå genom affärsverksamhet i kooperativa företag. Såväl effekter för företagen för marknadens funktion belyses. I det avslutande som avsnittet 5.4 redovisar utredningen sina sammanfattade slutsatser. Utredningen framhåller där bl. sin slutsats att med likvärdiga a. som marknadsförutsättningar finns inte några bärande skäl för att behandla de svenska kooperativa företagen strängare än vad EG:s rättstillämpning ger uttryck för. Utredningen tvingas dock konstatera att rättsläget alltjämt är oklart och framhåller det angelägna i praxis på att en området nu skyndsamt växer fram, eftersom osäkerheten om rättsläget med stor sannolikhet leder till ekonomiska förlusteri form av uteblivna affärsmöjligheter.

234 Konkurrenslagstifmingen

Utredningen uttalar också sin mening att skulle rättsutvecklingen som hos de rättsvårdande myndigheterna i Sverige visa sig slå på en annan väg än den som EG-domstolen nu stakat ut, finns starka skäl att se över den svenska konkurrenslagen.

5.2 Bakgrund

Inledning

Den nuvarande konkurrenslagen l993:20 KL, trädde i kraft den l juli 1993 och ersatte den tidigare konkurrenslagen 1982:729 samt lagen 1991:921 förbud mot konkurrensbegränsning i fråga om om jordbruksprodukter. Utgångspunkten för konkurrenslagen är att en allmän, likformig och strikt tillämpad konkurrenspolitik med så få undantag som möjligt är bra och önskvärt från samhällets synpunkt.

Den tidigare konkurrenslagen hade till ändamål att främja från en allmän synpunkt önskvärd konkurrens inom näringslivet åtgärder genom

mot skadliga konkurrensbegränsningar. Lagen byggde liksom dess

föregångare, Konkurrensbegränsningslagen 1953:603, i huvudsak på den s.k. missbruksprincipen i förening med straffbelagda förbud mot bruttopriser och anbudskarteller.

Missbruksprincipen innebar att konkurrensmyndighetema ingrep när det konstaterats att ett företag agerat konkurrensbegränsande på ett sätt som hade skadlig verkan i ett enskilt fall. Denna skadliga verkan skulle genom ingripandet undanröjas för framtiden. Med konkurrensbegränsning avsågs varje förfarande innebar inskränkning som en av den fria och ohämmade konkurrensen. Med skadlig verkan avsågs att konkurrensbegränsningen uppfyllde vissa kriterier. Ingreppen enligt lagen bestod i förbud mot att i fortsättningen tillämpa ett visst konkurrensbegränsande förfarande eller åläggande att för framtiden vidta en viss åtgärd. Förbud eller åläggande kunde förenas med vite.

Konkurrenslagen tillämplig på all näringsverksamhet var men begränsades i realiteten samhälleliga särregleringar. På av livsmedelsområdet undantogs, den interna pris- och genom marknadsregleringen, regleringsberoende verksamhet i prim ärledet samt viss insamling och förädling. Efter avregleringen den l juni 1991 bedömdes det då som nödvändigt, för att garantera att konsumenterna skulle kunna dra nytta av avregleringen, att införa speciallagstiftning en

Kønkurrenslagstiftningen 235

på jordbrukets område. Den l juli 1991 infördes lagen 1991:921 om förbud mot konkurrensbegränsning i fråga om jordbruksprodukter. Lagen infördes i samband med att den successiva avvecklingen den av interna marknadsregleringen påbörjades i syfte att förhindra att den offentliga regleringen ersattes med en reglering i privat regi.

5.2.2 Gällande rätt

Den nuvarande konkurrenslagen har utformats efter förebild från EG:s konkurrensregler. Lagen har till ändamål att undanröja och motverka hinder för en effektiv konkurrens i fråga om produktion av och handel med varor, tjänster och andra nyttigheter. I lagen avses med företag en fysisk eller juridisk person som driver verksamhet ekonomisk eller av kommersiell natur. Till den del sådan verksamhet består i myndighetsutövning omfattas den dock inte av begreppet företag.

Lagen innehåller två principiella förbud. Det ena gäller förbud mot i konkurrensbegränsande samarbete mellan företag 6 § och det andra gäller förbud mot missbruk av dominerande ställning 19 §.

236 Konkurrenslagstiflningen

Konkurrensbegränsande samarbete

6 § Om något annat inte följer av beslut enligt 8 eller 15 §§ eller av 13 eller 17 §§, är avtal mellan företag förbjudna om de har till syfte att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på den svenska marknaden på ett märkbart sätt eller om de ger ett sådant resultat.

Detta gäller särskilt sådana avtal som innebär att inköps- eller försäljningspriser eller andra affärsvillkor direkt eller indirekt fastställs, produktion, marknader, teknisk utveckling eller investeringar begränsas eller kontrolleras, marknader eller inköpskällor delas upp, olika villkor tillämpas för likvärdiga transaktioner, varigenom vissa handelspartners får en konkurrensnackdel, eller det ställs villkor för att ingå ett avtal att den andra som parten åtar sig ytterligare förpliktelser som varken till sin natur eller enligt handelsbruk har något samband med föremålet för avtalet.

Som framgår av bestämmelsen gäller som huvudregeln förbud mot avtal mellan företag har till syfte att hindra, begränsa eller snedvrida som konkurrensen på den svenska marknaden på ett märkbart sätt eller som får ett sådant resultat. Vad som sägs om avtal skall också gälla beslut sammanslutning företag och samordnade förfaranden. av en av

Om ett avtal etc. hämmar eller syftar till att hämma konkurrensen är det förbjudet. Det behöver alltså inte utredas i det enskilda fallet om avtalet etc. från allmän synpunkt är skadligt eller inte.

Förbudet mot konkurrensbegränsande avtal omfattar dock inte avtal som inte har ekonomiska verkningar någon betydelse vilket markeras av genom användningen termen "märkbart sätt" i 6 § KL. Det av avgörande för om ett avtal etc. skall anses påverka konkurrensen på ett märkbart sätt är i princip storleken på de samarbetande företagen och marknadsandelen för avtalsproduktema. Samarbete mellan mindre eller medelstora företag där avtalsproduktema, eller produkter som av konsumenterna uppfattas som likvärdiga och som tillverkas eller säljs av avtalspartema, omfattar en mindre del av den relevanta marknaden

SOU l996:3l Konkurrenslagstiftningen 237

omkring 10 procent torde normalt sakna betydelse för konkurrensen. - - Är det enbart fråga mycket små företag företag med om - en årsomsättning under tio miljoner kronor som samarbetar torde marknadsandelen kunna vara något högre än tio procent utan att samarbetet faller under förbudet. Enligt Konkurrensverkets allmänna råd KKVFS 1993:2 om avtal av mindre betydelse bagatellavtal som inte omfattas av förbudet i 6 § KL kan mycket små företag företag med en årsomsättning som inte överstiger l0 miljoner kronor tillsammans ha en marknadsandel på högst femton procent utan att märkbarhetskriteriet anses uppfyllt. Ingår däremot större företag i samarbetet torde det däremot i allmänhet inte kunna hävdas att konkurrensen inte påverkas på ett märkbart sätt, även om avtalsproduktema omfattar en mindre del av den relevanta marknaden.

Enligt 7 § är avtal som är förbjudna enligt 6 § ogiltiga.

Ett avtal, beslut eller samordnat förfarande som omfattas av förbudet i 6 § kan genom beslut av Konkurrensverket undantas från förbudet.

8 § Konkurrensverket får i det särskilda fallet besluta om undantag från förbudet i 6 § för ett avtal som bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen eller till att främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande, tillförsäkrar konsumenterna skälig andel den vinst en av som därigenom uppnås, bara ålägger de berörda företagen begränsningar som är nödvändiga för att uppnå målet i l och, inte ger de berörda företagen möjlighet att sätta konkurrensen ur spel för en väsentlig del av nyttighetema i fråga.

För att ett avtal etc. skall kunna undantas från förbudet måste samtliga de i paragrafen angivna punkterna vara för handen. Fördelarna med avtalet måste objektivt sett överväga de nackdelar för konkurrensen som avtalet kan innebära.

Bestämmelsen i 8 § om undantag är i huvudsak inriktad på sådan samverkan mellan mindre och medelstora företag som stärker deras position på marknaden gentemot större företag.

238 Konkurrenslagstiftningen

Undantag från förbudet i 6 § kan av regeringen enligt 17 § ges för grupper av avtal som uppfyller förutsättningarna i 8 § gruppundantag.

Begreppet företag

Företag definieras i 3 § KL som en fysisk eller juridisk person som driver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur. Med företag avses också en sammanslutning av företag. Begreppet företag har alltså en särskild innebörd och är inte knutet till regler kvalificerar som juridiska personer. Dessutom kan man konstatera att personer som i en relation skulle betraktas som flera företag, kan betraktas ett företag som i en annan relation. Avsikten med den valda terminologin är att begreppet företag skall ha samma innebörd som begreppet "undertaking" i EG-rätten. För att art 85 eller 86 Romfördraget skall tillämpliga krävs att ett företag vara

ingått ett konkurrensbegränsande avtal eller agerar samordnat,

respektive att ett företag missbrukat en dominerande ställning. Härvid är att märka att det inte finns några krav på att företaget skall vara en

juridisk person, utan det räcker med att subjektet i fråga bedriver

någon form ekonomisk verksamhet. Verksamheten behöver dock inte av

bedrivas i vinstsyfte, eller i någon särskild associationsfonn. Sålunda uttalade EG-domstolen i Höfner, att "in the context of competition law

the concept of an undertaking encompasses every entity engaged in an economic activity, regardless of the legal status of the entity". På motsvarande sätt uttalade förstainstansrätten i Dansk Pelsdyravlerforening att det förhållandet att ett kooperativ var bildat i

enlighet med nationell dansk rätt saknade betydelse för frågan

huruvida det fråga ekonomisk verksamhet. Kooperativet var om var således ett företag i art 85.l:s mening. I detta sammanhang bör dock noteras att det måste vara fråga om en viss aktivitet för att det skall vara fråga om ekonomisk verksamhet. Rent passiva investeringar torde därför inte räknas ekonomisk verksamhet, försåvitt inte som investeringarna i sig innebär ekonomisk verksamhet. en

3° Mål 170/83 Hydrothenn Gerätebau GmbH v Compact 1984 ECR 2999, grund ll. 3 Mål c-244/94 CNAVMA 1995 ECR I-äer, dom 16/11 1995. 3’ Mål C-41/90 Höfner 1991 ECR I-1979, grund 21. Mål T-6l/89 Dansk Pelsdyravlerforening 1992 ECR 11-1931, grund 50.

Konkurrenslagstiftningen 239

Vid en bedömning av om företagskriteriet är uppfyllt skall beaktas att flera företag, eller juridiska personer, kan räknas som ett företag. Detta innebär att flera juridiska personer står under som en gemensam kontroll, bedöms som en ekonomisk enhet. Avtal mellan moder- och osjälvständiga dotterbolag, eller mellan ett företag och dess osjälvständiga agenter som inte bedriver någon verksamhet, egen strider därför inte mot art 85. Det avgörande är således huruvida kontroll utövas av ett företag i förhållande till ett annat företag. Om så är fallet kan konkurrensen inte begränsas, eftersom det inte föreligger några faktiska möjligheter till konkurrens. Av detta följer även att en juridisk person kan tillräknas ett konkurrensbegränsande förfarande

vidtaget juridisk person Även ett företag upplösts och

av en annan om . dess tillgångar och rättigheter övertagits ett annat företag, kan den av senare juridiska personen befinnas skyldig till den förras överträdelser

av konkurrensreglema.

Företagskriteriet i art 86 har samma innebörd som motsvarande kriterium i art 85.1. Särskilt är här att märka att även företag grupper av kan anses utgöra ett företag i art 86:5 mening. Förvisso framgår detta

explicit av fördragstexten, och det är även tydligt i praxis", det

men skall noteras att artikeln torde tillämplig inte endast i de fall de vara olika företagen tillhör samma företagsgrupp, utan även i de fall det är fråga om helt fristående företag, s.k. kollektiv dominans.

34 Mål 15/74 Centrafarrn v Sterling Drug 1974 ECR 1147, grund 41, samt mål T-102/92 Viho 1995 ECRII-17. 3’ Mål 48/69 ICI v Commission 1972 ECR 619, grund 135. ° Mål 40-48, 50, 54-56, 111, 113, 114/73 Suiker Unie v Commission 1975 ECR 1663, grund 87. 5 Mål 66/86 Ahmed Saeed 1989 ECR 803, grund 35.

240 Konkurrenslagstiftningen

I Flat Glass uttalade förstainstansrätten att några principiella hinder inte fanns för att två eller flera företag kollektivt dominanta på en anse marknad. Enligt förstainstansrätten kunde två eller flera företag på en marknad vara förenade genom "economic links that, by virtue of that

fact, together they hold a dominant position. Det avgörande var

således de ekonomiska band som fanns mellan de fristående företagen, inte kommissionen gjort gällande i sitt beslut, att de involverade

som Företagen sammanlagt hade en dominerande ställning. Förvisso hade kommissionen även påstått att företagen "present themselves on the market as a single economic entity and not as individuals" men detta hade kommissionen inte styrkt inför fdrstainstansréitten. Enligt förstainstansrätten är avgörande vid analysen av huruvida två eller flera fristående företag tillsammans innehar en dominerande ställning, att situationen skall skiljas från förfaranden som omfattas av art 85.1.

EG-domstolen har varit sparsam med uttalanden om vad som egentligen ligger i begreppet kollektiv dominans. I ett fall från 1994, Gemeente

Almelo, uttalas att företagen måste "linked in such that

vara a way they adopt the same conduct on the market" för att det skall föreligga kollektiv dominans. I sammanhanget refererar EG-domstolen till sitt en

tidigare avgörande i Bodson", i vilket fall flera företag hade koncession

på utförandet av begravningstjänster varvid domstolen uttalade att dessa företag kollektivt kunde inneha en dominerande ställning. I Bodson var det emellertid förhållandevis klart att företagen inte var fristående, utan i stället kopplade till varandra i ett koncemförhållande. Inte heller i Gemeente Almelo var företagen i fråga helt fristående eftersom de samverkade i ett joint venture. Några egentliga uttalanden om när två eller flera i övrigt fristående företag gemensamt kan inneha en dominant ställning, innehåller därför varken Bodson eller Gemeente Almelo. Medlemmarna i en producentkooperation torde regelmässigt betraktas som företag och föreningen kan följaktligen betecknas som ensammanslutning av företag. I betänkandet Konkurrensrättens .

3 Mål T-66 och 77-78/89 Italian Flat Glass 1992 ECR 11-1403, grund 358. 39 Kbesl 89/93/EEG Flat Glass 1989 EGT L 33/44, se särskilt grunderna 78ff. ‘° Mâl T-66 och 77-78/89 Italian Flat Glass 1992 11-1403, grund 365. 4 Mål C-393/92 Gemeente Almelo 1994 ECR I-l477, grund 42. 4 Mål 30/87 Bodson 1988 ECR 2479. 3 Mal 30/87 Bodson 1988 ECR 2479, grund

Konkufrenslagstifiningen 241

tillämpning på ekonomiska föreningar några principiella frågeställningar DS 1994:42 anförs följande: "Att fysiska personer såväl som juridiska personer kan företag följer redan 3 § KL. vara av I EG-rättslig praxis har fysiska ansetts företag i sin personer vara egenskap av innehavare av en kontrollerande aktiepost i ett aktiebolag. Endast innehavet av aktier som sådant borde emellertid inte vara tillräcklig kommersiell verksamhet för att innehavaren skall anses som företag. Då man inom EG som utgångspunkt tillämpar en likabehandlingsprincip avseende olika associationsformer, torde man komma till motsvarande slutsats beträffande medlemmar i kooperativ verksamhet. Det betyder att medlemskapet i sig självt inte innebär att medlemmen är ett företag. Den omständigheten att föreningens verksamhet skall bedrivas under medlemmarnas medverkan, torde inte självständigt vara tillräckligt. Egenskapen av arbetstagare anses i EGrätten inte medföra att man är ett företag. Om däremot arbetstagaren bedriver kommersiell verksamhet vid sidan om sin anställning eller t.o.m. är en potentiell konkurrent kan den fysiska personen anses utgöra ett företag i relation till arbetsgivaren. Sammantaget finns det knappast något pekar på att skulle som man behandla ägare till föreningar annorlunda än ägare till bolag. Det innebär att medlemmar i privatkooperation, till skillnad från producentkooperation, knappast är företag i sin egenskap av medlem. Kooperativ samverkan mellan arbetstagare och konsumenter kan således inte anses utgöra ett avtal mellan företag."

Begreppet "avtal "

För att samverkan skall kunna förbjudas skall den enligt 6 § KL ha sin grund i ett avtal. Ett avtal kan i konkurrenslagens mening ha formen av inte bara formellt bindande muntliga eller skriftliga överenskommelser mellan två eller flera företag, utan också förfaranden där ett företag gentemot ett annat frivilligt åtar sig att begränsa sin frihet att agera på marknaden. Med avtal jämställs beslut av en sammanslutning av företag och s.k. samordnade förfaranden. En tillämpning av 6 § konkurrenslagen förutsätter således att ett konkurrensbegränsande syfte eller en konkurrensbegränsande effekt går att härleda till ett avtal mellan företag, till ett samordnat förfarande av företag eller till ett beslut av en sammanslutning företag. För tillämpningen avtalskriteriet saknar av av det betydelse vilken form av samverkan som föreligger. Otillåtet samarbete i form av samordnade förfaranden är dock inte alltid lätt att fastställa. Enligt förarbetena till KL är ett samordnat

242 Konkurrenslagstiftningen

förfarande ett handlande i samförstånd, vilket är ett resultat att det av förekommit direkta eller indirekta kontakter mellan företagen. Utanför detta område faller därför vad som endast är ett s.k. parallellt

uppträdande, vilket i förarbetena prop 1992/93256 71 beskrivs som

s. "en situation då ett antal företag på grund produktens beskaffenhet av eller annat uppträder på samma sätt trots att företagens marknadspolicy

bestäms helt individuellt". I betänkandet Ds 1994:42 anförs följande

angående avtalskriteriets betydelse för kooperativ samverkan:

"Med utgångspunkt i kooperativ samverkan som möjliggörs genom föreningslagen kan göra övergripande indelning i samverkan man en mellan medlemmarna inom föreningen, mellan en moderförening och dennes dotterbolag inom en koncern, samt mellan föreningar inom en federation. För att avtalskriteriet skall vara uppfyllt måste man således konstatera att det konkurrensbegränsande syftet eller resultatet baseras på ett beslut inom en enhet i den kooperativa organisationen som utgör en sammanslutning av företag, eller på ett avtal eller samordnat förfarande av subjekt i organisationen som är att betrakta företag. som I den utsträckning flera företag ingår ett associationsavtal som innefattar konkurrensbegränsande stadgebestämmelser torde detta vara att betrakta som ett avtal både mellan företagen och mellan associa-

tionen och de olika medlem sföretagen. Ändringar i föreningsstadgan kan

då uppfyllas både som beslut av en sammanslutning av företag, som ett avtal mellan de enskilda medlemsföretagen och föreningen, samt som ett avtal eller samordnat förfarande mellan medlemsföretagen."

F ederationer

I en producentkooperativ förening bedriver medlemmarna som regel egen ekonomisk verksamhet. Liksom ett joint-venture är det fråga om ett företag som är gemensamt kontrollerat av andra företag. I den utsträckning en producentkooperativ förening innehar dotterbolag torde även den verksamheten omfattas samverkan mellan medlemsav företagen. Ett avtal enbart reglerar förhållandet mellan modersom föreningen och dotterbolaget torde dock omfattas av principen om ekonomisk enhet; Ds 1994:42 41. s. Samverkan mellan ekonomiska föreningar i en federation faller

Konkurrenslagstiflningen 243

utanför principen ekonomisk enhet. Beträffande skillnaden mellan om en koncern och strukturen i en kooperativ federation uttalades i förarbetena prop. 1986/87:7 s. 63 till lagen om ekonomiska föreningar följande:

"Om man jämför denna bildning med en koncern finner man emellertid stora olikheter. Den grundläggande olikheten är att i koncern ligger en hela makten i pyramidens topp, hos moderföretaget, medan i en grupp av huvud- och underföreningar makten principiellt ligger hos underföreningama."

4 T illämpningen av konkurrensbegränsningskriteriet

För att ett avtal etc. skall vara förbjudet skall det ha till syfte att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen eller att det ett sådant ger resultat. Av förarbetena till konkurrenslagen prop. 1992/93:56 s. 72 framgår att det inte krävs något uppsåt från de deltagande företagens sida att hämma konkurrensen. Det är tillräckligt att det är fråga ett om potentiellt hämmande konkurrensen. Ett avtal etc. kan sägas hämma av konkurrensen, om det på något sätt inskränker ett eller flera företags möjligheter oberoende andra företag. Det kan fråga att agera av vara om företag som är faktiska eller potentiella konkurrenter med varandra vare sig det är fråga om parterna i avtalsförhållandet eller företag står som utanför avtalsförhållandet. Kan man konstatera ett konkurrenshämmande syfte med ett samarbete behöver inte undersöka dess effekter på man konkurrensen på den relevanta marknaden. Man kommer dock inte ifrån att göra en analys av om avtalets effekter påverkar konkurrensen på ett märkbart Sätt. För att konstatera om resultatet ett avtal är konkurrensbegränsande av måste man göra ett s.k. konkurrenstest, dvs. en bedömning av förfarandets negativa påverkan på konkurrensen. Man utgår därvid från någon form av nonnaltillstånd effektiv konkurrens där "antalet säljare av inte är begränsat, de utbjudna produkterna inte är differentierade, företagen inte handlar i samförstånd med varandra och inga väsentliga hinder finns för nyetablering". Det konkurrenstest görs enligt 6 § som konkurrenslagen torde liksom i EG-rätten vara av mer schablonmässig

Bladini, Filip. Konkurrensrättsliga aspekter på federativa kooperationer. I SOU 1991:59. Bilagedelen s. 271 och 275 samt Carlsson, m.fl. s. Konkurrenslagen. Stockholm 1993. 71 s.

244 Konkurrenslagstiftningen SOU 1996:3 l

karaktär. Det är först vid tillämpning undantagsreglema av som bedömningen skall göras djupare och bredare. En ytterligare förutsättning för att konkurrensbegränsande avtal skall omfattas av förbudet i konkurrenslagen är att konkurrensen hämmas på ett märkbart sätt. Det avgörande för konkurrensen påverkas på ett om märkbart sätt är storleken på de samarbetande företagen och marknadsandelen för avtalsproduktema. I propositionen 1992/93:56 s. 73 anges att samarbete mellan mindre eller medelstora företag där avtalsproduktema, eller produkter som av konsumenterna uppfattas som likvärdiga och som tillverkas eller säljs avtalspartema, omfattar av en mindre del av den relevanta marknaden omkring tio procent normalt - torde sakna betydelse för konkurrensen. Är det enbart fråga mycket om små företag med en årsomsättning under tio miljoner kronor torde marknadsandelen kunna vara något högre än tio procent utan att samarbetet faller under förbudet. Konkurrensverket har i sitt allmänna råd KKVFS 1993:2 avtal om av mindre betydelse bagatellavtal inte omfattas 6 § som av konkurrenslagen 1993:20 närmare utvecklat hur begreppet märkbart sätt bör tolkas. Enligt det allmänna rådet påverkas konkurrensen inte på ett märkbart sätt om avtalspartemas marknadsandel inte överstiger tio procent och årsomsättningen för och dessa inte överstiger 200 miljoner kr. var en av När det gäller samarbete i vilket endast företag med en årsomsättning som inte överstiger 10 miljoner kr deltar kan marknadsandelen uppgå till 15 procent utan att konkurrensen påverkas på ett märkbart sätt. anses

I betänkandet Ds 1994:42 44 gör efter genomgång s. man en av förarbetena till lagen följande analys konkurrensbegränsningskriteriet: av

"Mot denna bakgrund skulle i princip kunna avsluta analysen man av konkurrensbegränsningskriteriet med att konstatera att inköps- och försäljningssamverkan i kooperativa föreningar, vilka inte anses som bagatellavtal, är förbjudna. All form av kooperativ samverkan torde i vart fall i något avseende inskränka parternas oberoende till varandra och till utomstående företag. Den omständigheten att man kan visa att samverkan i det särskilda fallet har samhällsekonomisk positiv en verkan är något som kan framföras då ansöker undantag. man om Man bör dock fråga sig om det över huvud taget är möjligt att överenskommelser som i det särskilda fallet är samhällsekonomiskt positiva, skulle kunna konkurrensbegränsande. Det förefaller inte vara rimligt att avtal som har en positiv inverkan på konkurrensen skulle vara ogiltiga enligt en lag har till syfte att främja konkurrensen. som

Konkurrenslagstiftningen 245

Konkurrenslagens räckvidd skulle härigenom få en större betydelse än 36 § avtalslagen vad gäller möjligheten för missnöjda avtalsparter att åberopa att avtalet saknar bindande verkan. Emellertid finns inga hinder för de rättsvårdande myndigheterna att frångå den väg utstakats i propositionen. I stället kan välja ett som man angreppssätt som bygger på en helhetssyn och utvärdera avtalets samhällsekonomiska inverkan och utifrån denna bedömning ta ställning till och i så fall i vilka avseenden överenskommelsen kan om anses omfattas av konkurrensbegränsningskriteriet. i Redan en bokstavstolkning av stadgandet att "avtal mellan företag är förbjudna om de har till syfte att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på den svenska marknaden på ett märkbart sätt eller om de ger ett sådant resultat" intryck att det i princip alltid skulle ger av vara nödvändigt att faktiskt undersöka hur förhållandena på den aktuella marknaden påverkas av överenskommelsen. En rimlig tolkning av begreppet "syfte" är att ett sådant föreligger om panama i förväg är införstådda med att överenskommelsen faktiskt kommer att påverka konkurrensen på den svenska marknaden negativt. Innebörden av en sådan tolkning får undersöka överenskommelsen får, eller är att man om skulle ha fått, en negativ inverkan på konkurrensen på marknaden, såvida inte detta framstår som uppenbart. Skillnaderna mellan dessa två synsätt ligger i vad utgör som en konkurrensbegränsning i det enskilda fallet. Distinktionen består att den konkurrensfrämjande sidan av ett samarbete enligt den ena bedömningen skall vägas i konkurrensbegränsningskriteriet medan den andra bygger på först i samband med undantagsprövningen att man bedömer avtalets positiva effekter. Motsvarande två huvudinriktningar går att spåra inom EG-rätten. Inom EG framstår Kommissionens tillämpning som mer fonnalistisk medan EG-domstolen i större utsträckning har vägt ekonomiska aspekter i det enskilda fallet."

‘5 I doktrinen jämförs ofta det helhetsinriktade synsättet med den mer amerikanska antitrustprincipen "rule of reason". Se närmare därom Westin, Jacob. Linder, Mikael. Om kvalitativa aspekter vid bedömningen av konkurrensbegränsning. SvJT 1993 s.s. 892-904. 46Jfr Bellamy Child. Common Market Law of Competition s. 68 samt Westin och Linder a.a. "7 EG-domstolen har utvecklat två olika angreppssätt på konkurrensbegränsningskriteriet. Det första består i att man analyserar hur det aktuella samarbetet inverkar på den ekonomiska situationen inom den relevanta marknaden, utifrån vilken man sedan tar ställning till i vilka avseenden samarbetet innefattar konkurrensbegränsande moment. Det andra angreppssättet består i att domstolen fokuserar sin bedömning till avtalet för v l

246 Konkurrenslagstiftningen

Kommissionens inställning har även kritiserats i doktrinen.‘3"

I nämnda promemoria konstateras att vid den tidpunkt promemorian skrevs det omöjligt att avgöra vilket håll den svenska var tillämpningen konkurrensbegränsningskriteriet skulle komma att gå. av Utredningen har gjort sammanställning Konkurrensverkets nu en av praxis på området. Denna sammanställning redovisas i nästa avsnitt. Därefter redovisas undersökning EU:s tillämpning av en av konkurrensreglema på samverkan i ekonomisk förening. Redovisningen finns i avsnitt 5.2.4 bygger på undersökning på som en som utredningens uppdrag gjorts av docent Nils Wahl.

5.2.3 Konkurrensverkets beträffande

praxis ekonomiska föreningar

Utredningen har valt att granska Konkurrensverkets praxis beträffande ekonomiska föreningar. Nedan lämnas exempel på ärenden som har behandlats av verket.

Entrep ren adverksamhet

Ansökan icke-ingripandebesked/anmälan för undantag avseende om samarbete förmedling anläggningsmaskinyänster ekonomisk om av i en förening NTG ek. för. var en sammanslutning av 297 företag. Samarbetet som omfattade försäljning, priser och andra affärsvillkor mellan gemensam konkurrerande företag ansågs konkurrensbegränsande. Föreningen var huvudsakligen verksam i Norrbottens län samt norra delen av Västerbottens län. Dess marknadsandel i detta område uppgick till ca 15 %. Verket fann att konkurrensen påverkades på ett märkbart sätt och avslog därför ansökan icke-ingripandebesked. Beträffande frågan om om undantag ansåg verket att samarbetet medförde förbättringar i produktion och distribution. Samarbetet torde leda till fördelar för

att sedan ta ställning till vilka restriktiva klausuler som är nödvändiga för att syftet med avtalet skall kunna fullföljas och vilka som går utöver detta och därmed är konkurrensbegränsande. Bellamy Child. Common Market Law of Competition. s. 69 och s. 88. "8 Se Korah, Valentine. An Introductory Guide to EEC Competition Law and Practice. s.s. 222-236.

Konkurrenslagsliftningen 247

konsumenterna i form av bättre service och lägre priser. Beställama ansågs tillförsäkrade en skälig andel av den vinst som samarbetet medförde. Det samarbete bestod i att Föreningen ingick avtal som om pris- och andra affärsvillkor ansågs nödvändigt för att kunna lämna samlade anbud på större projekt samt för att göra det möjligt att uppnå andra produktions- och distributionsförbättringar. Stadgekrav som möjliggjorde för Föreningen att hindra anslutet medlemsföretag från att bedriva konkurrerande verksamhet vid sidan samarbetet i Föreningen av kunde inte anses nödvändigt för att uppnå fördelarna med samarbetet. Detsamma gällde stadgekravet som innebar att anslutet medlemsföretag skall inhämta samtycke av Föreningens ledning vid investeringar i anläggningsmaskiner. Föreningen att den hade upphört att uppgav tillämpa dessa krav och avsåg att ta bort dessa. Konkurrensverket beslutade om undantag för samarbetet. Undantaget förenades med villkor och gällde under förutsättning att medlemsföretagen inte hindrades att bedriva konkurrerande verksamhet vid sidan Föreningen och att av Föreningen inte gavs möjlighet att hindra anslutet medlemsföretags

investeringar. Beslut 1994-12-16, dnr 602/93

Taxi- och åkerinäring

Anmälan fär undantag avseende samordnad taxiverksamhet genom gemensam beställningscentral Taxi Trafikförening u.p.a. TTF är en sammanslutning små och av medelstora taxiåkerier som driver beställningscentral. Verksamheten innefattade i huvudsak taxitransporter. De anslutna transportörema förband sig genom transportöravtal bl.a. att endast utföra uppdrag för TTF:s räkning och inte utan TTF:s samtycke på något sätt medverka till verksamhet som konkurrerar med TTF. Transportören fick inte heller under ett år från avtalets upphörande etablera med TTF en konkurrerande beställningscentral. Vidare hade avtalet lång giltighetstid och uppsägningstid. Konkurrensverket konstaterade att konkurrensen på taximarknaden var mycket hård och att det fanns ett flertal konkurrerande beställningscentraler agerade på stora delar som av marknaden. Bl.a. mot denna bakgrund ansåg Konkurrensverket att förutsättningarna för ett villkorat undantag uppfyllda. Villkoret var innebar bl.a. att uppsägningstiden ändrades till maximalt månader sex och att konkurrensklausulen, innebar att transportören förband sig som att inte bedriva verksamhet konkurrerade med Föreningen, som

begränsades. Beslut 1994-06-27, dnr 1300/93

248 Konkurrenslagstiftningen

Konkurrensverkets beslut överklagades till Stockholms tingsrätt av Små Taxiägares Intresse Organisation STIO med yrkande att tingsrätten måtte avslå anmälan för undantag. Tingsrätten undanröjde Konkurrensverkets beslut. Slutligt beslut 1995-03-21, SÄ 168 TTF överklagade tingsrättens beslut till Marknadsdomstolen och yrkade att Konkurrensverkets beslut måtte fastställas. Marknadsdomstolen upphävde tingsrättens beslut och fastställde Konkurrensverkets beslut. Domstolen fann att det samarbetet som förekommer mellan de enskilda åkarna i TTF omfattas av förbudet i 6 § konkurrenslagen. Marknadsdomstolen delade Konkurrensverkets bedömning att samarbetet uppfyller villkoren för undantag i 8 § l och 2 konkurrenslagen. Även villkoret i 8 § 3 konkurrenslagen ansågs uppfyllt. Beträffande villkoret i 8 § 4 konstaterade domstolen att de samverkande företagens totala marknadsandel är en av flera faktorer för att bedöma företagens styrkeposition på marknaden. Att någon viss högsta godtagbar marknadsandel skulle gälla för tillåten samverkan mellan företag går inte att fastställa. Också andra omständigheter av vikt för konkurrenssituationen måste beaktas vid bedömningen. Marknadsdomstolen ansåg att det hade klarlagts att det råder en hård konkurrens på den aktuella marknaden. Detta förhållande har inte hindrats den samverkan inom TTF som prövas i målet. Mot denna av bakgrund fann Marknadsdomstolen att även villkoret i 8 § 4 var

uppfyllt. Beslut 1996-02-22, i ärende A 3/95, MD 1996:4

Ansökan om icke-ingripandebesked/ anmälan for undantag avseende samverkan mellan åkeriforetag Sundfrakt ekonomisk förening huvudsakliga verksamhet var en vars utgjordes transport- och maskintjänster. Samverkan inom Sundfrakt av innebar såväl samarbete priser och övriga affärsvillkor som om fördelning uppdrag mellan medlemsföretagen. gemensam av Konkurrensverket fann att samverkan inom Sundfrakt konkurrensbevar gränsande och påverkade konkurrensen på den relevanta marknaden på ett märkbart sätt. Ansökan icke-ingripandebesked avslogs. Undantag om beviljades dock med villkoren att anslutet åkeri inte hindrades att bedriva verksamhet vid sidan Sundfrakt med sådana fordon som inte av omfattades samverkan och att Sundfrakt inte gavs möjlighet att av

hindra anslutet åkeris investeringar. Beslut 1995-12-13, dnr 8/94

SOU 1996:3 l Konkurrenslagstiftningen 249

Handel

Ansökan om icke-ingripandebesked/anmälan fär undantag avseende samarbete inom Vivo Stockholm ek. för. avseende kalkylhjälp Konkurrensverket anförde: "Av Konkurrensverkets allmänna råd om visst samarbete mellan företag KKVFS 1993:7 framgår att om kalkylunderlaget innehåller specifika värden, t.ex. pålägg för ett visst delmoment i kalkyleringen, som för det enskilda företaget inte är en opåverkbar kostnad, anser verket detta vara konkurrensbegränsande. Angivandet av specifika värden bidrar, liksom övriga former av horisontella prisrekommendationer, till prisstelhet och försvagad priskonkurrens. Konkurrensverket anser det däremot inte vara konkurrensbegränsande att tillhandahålla kalkyleringsmodeller, i vilka den enskilde företagaren sätter in de värden som är specifika för hans kostnadssituation och motiverade av de lokala konkurrensförhållandena. För att inte strida mot KL får en sådan modell dock inte innehålla det slutliga priset eller någon anvisning för val av bruttovinstpålägg eller pålägg för oförutsedda kostnader eller vinst. Vivos kalkylsystem utmynnar dock i två olika prislistor som föreslår färdiga försäljningspriser. Konkurrensverket betraktar mot bakgrund av ; i detta inte Vivozs kalkylsystem sådan kalkylhjälp tillåten enligt som som är verkets allmänna råd KKVFS 1993:7. Enligt Konkurrensverkets mening är förfarandet av den typ att det riskerar att ; hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen eller ger ett sådant resultat." Verket fann att konkurrensen begränsades på ett märkbart sätt. Beträffande frågan om undantag konstaterade Konkurrensverket att "det i inte är uteslutet att Vivo:s prissystem kan ha vissa positiva kostnadseffekter för i de mindre Vivo-butikema. Konkurrensverket positivt på och inser behovet ser av bistånd till främst mindre butiker med kalkylhjälp för att räkna fram försäljningspriser och för att ta fram korrekta hyllkantsetiketter. Som ovan beskrivits utmynnar Vivo:s kalkylsystem i två olika prislistor som innehåller föreslagna konsumentpriser. I likhet med övriga former av p till horisontella prisrekommendationer bidrar denna typ av kalkylsystem ‘ prisstelhet marknaden. Vidare ser Konkurrensverket en uppenbar risk att listorna anpassats till de minst effektiva butikerna och därigenom medför en högre prisnivå än vad som skulle vara fallet vid aktiv priskonkurrens. Enligt Konkurrensverkets mening kan det redan härigenom slås fast att prissamarbetet inom Vivo inte kan anses ha sådana positiva effekter som anges i punkten 1 och 2 i 8 § KL."

Undantag från förbudet i 6 § KL beviljades inte. Beslut 1994-03-21,

dnr 250/94

Ansökan om icke-ingripandebesked/anmälan för undantag avseende samarbete inom Vivo Stockholm ek. för. avseende sortiment och prissättning i samband med kampanjer

250 Konkurrenslagstiftningen

Konkurrensverket fann att det anmälda samarbetet mellan Vivobutikema inom Vivo inskränkte de enskilda företagens frihet att agera självständigt vad gällde sortiment och prissättning. Vidare torde ett samarbete av aktuellt slag kunna leda till prisstelhet och bristande priskonkunens. Enligt Konkurrensverkets mening förfarandena obvar jektivt sett ägnade att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen. Beträffande frågan om undantag anförde Konkurrensverket bl.a. följande "Vid bedömningen enligt 8 § KL fäster Konkurrensverket betydelse vid att ifrågavarande samarbete skapar möjligheter för de enskilda Vivo-butikema att göra fördelaktiga inköp. Konkurrensverket fäster därvid vikt vid att flertalet av de i samarbetet ingående företagen är små. Vidare bidrar samarbetena till en rationell drift av butikerna som är kostnadsbesparande för den enskilde köpmannen. Sammantaget anser Konkurrensverket att samarbetena kan anses förbättra distributionen av dagligvaror och öka priskonkurrensen mellan dagligvarubutiker. Konkurrenssituationen är sådan att dessa positiva effekter även kan anses komma konsumenterna till godo bl.a. genom lägre priser. Villkoren enligt punkterna l och 2 är således uppfyllda. Vad gäller villkoret enligt punkten 3 att avtalet bara får ålägga Vivo och Vivobutikema begränsningar som är nödvändiga gör Konkurrensverket följande bedömning. Att Vivo rekommenderar Vivo-butikema ett sortiment i enlighet med Vivozs affärsidé anser Konkurrensverket vara befogat för att säkerställa den gemensamma identiteten. Att Vivo gemensamt marknadsför såväl produkter som priser innebär en begränsning för det enskilda företaget. De fördelar, som bl.a. består av inköp i stora kvantiteter och stordriftsfördelar i distributionen, kan dock utnyttjas bättre om efterfrågan på produkterna från butikernas sida tidsmässigt kan samordnas. En sådan samordning främjas inte bara av att butikerna marknadsför sig gemensamt utan också i vissa fall av att denna marknadsföring innefattar priser. Konkurrensverket lägger dock särskild vikt vid att Vivo inte ålägger Vivo-köpmännen nägra förpliktelser att delta i kampanjen och följa prissättningen mot konsument, även om följsamheten uppges vara hög. Sammantaget anser därför Konkurrensverket att de aktuella samarbetena inte ålägger de berörda företagen begränsningar som inte är nödvändiga för att uppnå de kostnadsbesparingar som kommer av samarbetet varför villkoret enligt punkten 3 får anses uppfyllt."

Undantag beviljades. Beslut 1994-03-21, dnr 289/94

Konkurrenslagstiftningen 251

Verksamhet inom jordbruk och skogsbruk

Anmälan om undantag avseende inköpssamverkan mellan mejerierna MILKO ek för, Nedre Norrlands Producentförening ek för och Norrmejerier rörande film, emballage och ostförnödenheter. Konkurrensverket fann att samverkan mellan föreningarna innebar en samordning vad avsåg priser och andra inköpsvillkor. Vidare kunde inköpssamarbetet försvåra för leverantörer att sälja sina produkter till endast ett av Milko, NNP eller Norrmejerier. Samarbetet ansågs också till viss del begränsa möjligheterna för mejerierna att välja annan leverantör än den utvalde eftersom förutsättning för samarbetet en var att Milko, NNP och Norrmejerier valde den leverantör som en inköpsgrupp inom samarbetet förordade. Samarbetet befanns sålunda i ‘ vara konkurrensbegränsande. Verket ansåg att inköpssamarbetet genom kunde ekonomiska fördelar uppstå för de deltagande företagen i form av administrativa rationaliseringar och bättre inköpsvillkor. Det fanns starka potentiella och faktiska konkurrenter på företagens marknader. Det fanns inga begränsningar som inte var nödvändiga för att uppnå det positiva effekterna samarbetet. Inköpssamarbetet svarade for högst av en fjärdedel den totala försäljningen de olika produkterna. av av

Undantag beviljades därför. Beslut 1994-06-14, dnr 1277/93

Ansökan om icke-ingripandebesked/anmälan för undantag avseende samarbete om cirkapriser m.m. på lantbruksmaskinområdet Två lantmännenföreningari södra Sverige samarbetade inköp om av nya maskiner, produktion cirkaprislistor, tillgång till av gemensamma varandras lager och framtagande kampanjmaterial. Konkurrensverket av ansåg att cirkaprissam arbetet konkurrensbegränsande och påverkade var konkurrensen på ett märkbart sätt. Beträffande inköpssamarbetet fann verket att detta kunde medföra sådan styrning priserna att en av konkurrensen hämmades mot bakgrund att föreningarnas men av maskininköp svarade för relativt liten del det totala en av maskininköpen i landet begränsades inte konkurrensen på märkbart ett sätt. Inte heller samarbetet avseende tillgång till varandras lager och framtagande kampanjmaterial ansågs ha ekonomiska verkningar av av någon betydelse. På grund de negativa effekterna av av cirkaprissam arbetet ansåg dock verket att det inte förelåg förutsättningar

för att bevilja undantag för samarbetet. Beslut 1995-06-15, dnr

1367/93

252 Konkurrenslagstiftningen SOU 1996:3 1

Ansökan om icke-ingripandebesked/anmälan för undantag avseende gemensam statistik för mejeribranschen Samarbete om branschstatistik utarbetad av Svenska Mejeriemas Riksförening Ekonomi-AB SMREAB, ett dotterbolag till Svenska Mejeriemas Riksförening u.p.a. omfattade insamling, sammanställning, bearbetning och distribution av produktions- och försäljningsstatistik till de företag som ingick i samarbetet. För de medverkande företagen redovisades månadsvis uppgifter om deras respektive produktionsförhållanden. Vidare förekom uppgifter om försäljningsutveckling vilka tidigare hade redovisats per företag men som nu i stället redovisades i aggregerad form varvid Sverige indelats i region Syd och Norr. Konkurrensverket ansåg med hänsyn bl.a. till att det delvis rörde sig om statistik varur de enskilda företagsförhållandena kunde härledas, att statistiksamarbetet begränsade konkurrensen och att det var alltför omfattande för att uppfylla villkoren för undantag varför något sådant inte beviljades.

Beslut 1994-06-09, dnr 1613/93

Stadgar i en ekonomisk förening

Ansökan icke-ingripandebesked avseende HSB:s Riksförbund ek. för. om förslag till nya normalstadgar för HSB:s bostadsrättsföreningar och HSB-föreningar. Konkurrensverket anförde i beslutet bl.a. att "Föreningama är ekonomiska föreningar vars medlemmar huvudsakligen är Bostadsrättsföreningama. Bostadsrättsföreningama är företag i konkurrenslagens mening. Genom medlemskapet i Föreningen föreligger ett avtal i KL:s mening dels mellan medlemmarna inbördes dels mellan respektive medlem och Föreningen som juridisk person. Detta avtal kommer till uttryck i såväl stadgarna för Föreningar för Bostadsrättsföreningar." Verket konstaterade vidare att som Bostadsrättsföreningama var ekonomiska föreningar. Dess medlemmar var bostadsrättshavare och som sådana i nonnala fall inte att se som företag i konkurrenslagens mening varför förhållandet mellan bostadsrättshavare inbördes och mellan bostadsrättshavare och Bostadsrättsforeningen inte prövades i ärendet. Samarbetet inom HSB bestod i att tillhandahålla de olika tjänster som ingår i förvaltningen av bostadsrättsföreningar. Konkurrenter på denna marknad var bl.a. bokföringsbyråer. Konkurrensverket konstaterade att bostadsrättsföreningar, särskilt i det enskilda fallet, kunde uppfatta sig som hindrade att verka utanför samarbetet inom Föreningen. Konkurrensverket fann emellertid vid en samlad bedömning "att samarbetet

Konkurrenslagstiftningen 253

som kommer till uttryck i de stadgarna tillsammans med övriga nya omständigheter inte innebär ett exklusivt samarbete eller ett kopplingsförbehåll och att Bostadsrättsföreningama har möjlighet att köpa även administrativa förvaltningstjänster från andra företag. Konkurrensverket finner slutligen att de samarbetande Bostadsrättsföreningama inte påverkar konkurrensen på den totala marknaden för de i förvaltning ingående delarna på ett märkbart sätt"...

Verket beviljade därför icke-ingripandebesked. Beslut 1994-05-24, dnr

1016/93

Ansökan om icke-ingripandebesked/ anmälan för undantag avseende stadgar för ekonomisk förening Svenska Lantmännens Riksförbund förening u.p.a. . Konkurrensverket konstaterade i beslutet att i föreliggande ärende omfattade Konkurrensverkets prövning endast stadgamas ordalydelse i sig och utsträckte sig inte till den samverkan utövades eller kunde som komma att utövas inom de för verksamheten ramar som angavs av stadgarna. Verket fann att de samverkansfonner kan inom som rymmas ramen för stadgarna får prövas och för sig och i sitt sammanhang var en för det fall det finnes påkallat enligt konkurrenslagen. Konkurrensverkets fann att ordalydelsen SLR:s stadgebestämmelser av inte i sig omfattades förbudet i 6 § KL. Det hade heller inte av framkommit något tydde på att stadgamas ordalydelse i något som avseende omfattades förbudet i 19 § konkurrenslagen varför ansökan av

om icke-ingripandebesked bifölls. Beslut 1994-06-21, dnr 496/94

Ifrågasatt konkurrensbegränsning insatsåterbetalning vid utträde

- ur ekonomisk förening Stadgama för ekonomisk förening på transportområdet innehöll bl.a. en en regel som innebar att utträdande medlems insats återbetalades under en treårsperiod. En medlem önskade återfå hela insatsen i samband med utträdandet. Konkurrensverket fann inte att föreningens stadgebestämmelser försvårade klagandens ekonomiska rörlighet eller att konkurrensen begränsades på ett sådant sätt att en överträdelse av konkurrenslagen för handen. Konkurrensverket vidtog därför ingen var

åtgärd med stöd av konkurrenslagen. Beslut 1995-12-19, dnr 706/95

Fcdcrativ samverkan

Ansökan om icke-ingripandebesked/ anmälan för undantag avseende samarbete försäkringsverksamhet inom Länsförsäkringsgruppen om

254 Konkurrenslagstiftningen

Länsförsäkringsgruppen bestod 24 lokala självständiga länsbolag som av gemensamt ägde Länsförsäkringsbolagens AB med dotterbolag. I ingick även ll socken- och häradsbolag. Gruppen samarbetade gruppen bl.a. återförsäkring, livförsäkring, statistik, administration, om utbildning, marknadsföring och försäkringsekonomi. Samarbetet innebar långtgående marknadsdelning samt begränsningar för bolagen att fören medla försäkringar utanför Konkurrensverket fann därför att gruppen. samarbetet konkurrensbegränsande och avslog ansökan om ickevar ingripandebesked. Verket fann bl.a. att samarbetet medförde stordriftsfördelar i förening med rådande konkurrensförhållanden som torde medföra lägre priser för konsumenterna. Verket konstaterade att

"Inom Länsförsäkringsgruppen bedrivs federativ samverkan mellan lokalt en inriktade försäkringsbolag medan flertalet större konkurrenter agerar som riksbolag. Från konkurrenssynpunkt finns det, som framgår av ovan nämnt förarbetsuttalande, 1992/93:56 25 utredningens anmärkning ett prop. s. intresse att villkoren för olika verksamhetsformer inte blir alltför olika. av Samband mellan bolagen inom sökanden anfört, vara gruppen synes, som avsedda att motsvara vad gäller i ett koncemförhällande där varje som länsbolag är moderbolag och utnyttjar i dotterbolagen för att på sin resurserna marknad, inom sitt koncessionsomräde, kunna konkurrera så effektivt som möjligt. Med hänsyn till strukturen på marknaden och det anförda finner ovan Konkurrensverket i detta fall att konsortialavtalet bara ålägger de berörda öretagen begränsningar är nödvändiga för att uppnå målet i punkten som

Verket fann att förutsättningar för att bevilja undantag förelåg. Beslut

1994-12-13, dnr 1868/93

SOU l 996:3 l Konkurrenslagstiftningen 255

5.2.4 EU och ekonomiska

föreningar

Detta avsnitt är ett sammandrag ett rättsutlåtande avgivet docent av av Nils Wahl den 12 februari 1996; "Rättsutlåtande rörande kooperativs

rättsliga ställning inom EG:s konkurrensrätt".

Definitioner

Kooperativ

Företagsforrnen kooperativ förutsätter inte någon särskild

associationsfonn. Likväl ekonomisk förening kan som en vara kooperativ till sin karaktär kan även ett aktiebolag utgöra kooperativ. ett Det utmärkande för ett kooperativ är istället samverkan mellan aktörer i association med ekonomisk verksamhet till främjandet en av aktörernas gemensamma ekonomiska intressen.

Vad som är av betydelse är tvärtom vilken grad samordningen, och av denna samordnings effekter på en viss marknad, ett samarbete som ger upphov till. Huruvida samordningen sker formaliserat mer genom sam arbete i ekonomisk förening eller aktiebolag, eller å den andra en ett sidan genom oförbindande kontakter företagen emellan, saknar i allt väsentligt betydelse.

Särbehandling

Definitionen särbehandling kan utgå från formell eller materiell av en utgångspunkt. I båda fallen är det dock fråga i och för sig om värdeneutrala begrepp, dvs särbehandlingen kan såväl positiv vara som negativ från kooperativets utgångspunkt. Om formell utgångspunkt en väljs innebär detta att särbehandling föreligger i de fall kooperativ ett vid i övrigt lika omständigheter behandlas annorlunda andra - än företagsfomier vid tillämpningen EGs konkurrensregler. Om av ett materiellt särbehandlingskriterium väljs innebär detta inte varje form att av annorlunda behandling medför att det föreligger särbehandling, utan denna särbehandling måste samtidigt innebära olikheter i behandling

som inte är hänförbara till det specifika kooperationssyftet. En formell särbehandling kan således syfta till materiell likabehandling. en

Nedan har valts att utgå från ett materiellt likabehandlingskriterium.

256 Konkurrenslagstiftningen

Analys

Tolkningen féretagskriteriet i art 85.1 och 86 av

För att art 85 eller 86 skall tillämpliga krävs att ett företag eng. vara

undertaking, fr. enterprise ingått ett konkurrensbegränsande avtal eller

samordnat, respektive att ett företag missbrukat dominerande agerar en ställning. Härvid är att märka att det inte finns några krav på att

företaget skall vara en juridisk person, utan det räcker med att

subjektet i fråga bedriver någon form ekonomisk verksamhet. av

Verksamheten behöver dock inte bedrivas i vinstsyfte, eller i någon

särskild associationsform. Sålunda uttalade EG-domstolen i Höfnerf att

"in the context of competition law the concept of an undertaking entity engaged economic activitv. regardless encompasses everv an of the legal of the entitv". På motsvarande sätt uttalade status förstainstansrätten i Dansk Pelsdvravlerforening att det förhållandet att

kooperativ bildat i enlighet med nationell dansk rätt saknade

ett var frågan huruvida det fråga ekonomisk verksamhet. betydelse för var om Kooperativet således ett företag i art 85.l:s mening. I detta var sammanhang bör dock noteras att det måste vara fråga om en viss aktivitet för att det skall fråga ekonomisk verksamhet. Rent vara om passiva investeringar torde därför inte räknas ekonomisk som verksamhet, försåvitt inte investeringarna i sig innebär en ekonomisk verksamhet.

Företagskriteriet i art 86 har innebörd som motsvarande samma kriterium i art 85.1. Särskilt är här att märka att även grupper av företag kan utgöra ett företag i art 86:s mening. anses

49 Mål 170/83 Hvdrotherm Gerätebau GmbH v Compact 1984 ECR 2999, grund 11. 5° Mål C-244/94 CNAVMA 1995 ECR l-äer, dom 16/11 1995.

S Mål C-4l/9O Höfner 1991 ECR I-l979, grund 21.

52 Mål T-61/89 Dansk Pelsdvravlerforening 1992 ECR II-l93l, grund 50.

Konkurrenslagstiflningen 257

Utvärdering av företagskriteriet

Den tolkning som företagsbegreppet i art 85.1 erhållit EGgenom domstolens praxis innebär i allt väsentligt att kooperativ själva genom den kooperativa utformningen samverkan mellan flera självständiga företag omfattas av företagskriteriet, dvs det sker samverkan mellan - en flera olika företag. Medlemsföretagen och kooperativet är således inte en ekonomisk enhet även kooperativet sådant kan utgöra ett om som företag i art 85.1:s mening.

Formellt skulle detta kunna betraktas som en särbehandling av kooperativ i förhållande till andra företagsformer där ägarna gör rent en passiv investering. Å andra sidan säger inte denna formella särbehandling något annat än just att företagskriteriet är uppfyllt, vilket i sig endast del i den totala bedömningen huruvida förfarandet är en av eller avtalet är förbjudet enligt art 85.1. Kooperativet är således inte förbjudet enbart på den grunden att de ingående företagen uppfyller företagskriteriet. Det är följaktligen inte fråga någon materiell om särbehandling.

Även företagsformen kooperativ på anfört vis särbehandlas om ovan sker ingen särbehandling mellan olika associationsfonner. Huruvida kooperativet bedrivs i föreningsfomi eller aktiebolagsfonn saknar relevans, utan det avgörande är istället den samverkan mellan i övrigt fristående företag sker inom för ett kooperativ. som ramen

Vad avser relevansen företagskriteriet vid tillämpningen art 86 av av kan noteras att det knappast spelar någon större roll huruvida vill man se kooperativet som ensamt dominerande naturligtvis under förutsättning att det har sådan marknadsställningen, eller en om man istället väljer att betrakta de ingående företagen kollektivt som dominerande. Oavsett vilket träffas medlemsföretagen och kooperativet direkt eller indirekt ett eventuellt förbud. av

258 Konkurrenslagstiftningen

Konkurrensbegrdnsningskriteriet i art 85.1

Förbudet mot konkurrensbegränsande avtal i art 85.1 kan uppdelas i två olika kategorier, nämligen dels sådana avtal vars syfte är att begränsa konkurrensen, dels sådana som inte har ett sådant syfte men som kan få konkurrensbegränsande effekt. Föreligger ett klart uttalat syfte att en begränsa konkurrensen behöver inte undersökas huruvida begränsningen också har den effekten, utan avtalet i fråga är förbjudet utan vidare

prövning under förutsättning att konkurrensen påverkas märkbart se

vidare nedan. Ett konkurrensbegränsande syfte kan framgå av avtalet

sådant eller i det sammanhang som avtalet är slutet. Det är inte som fråga att avgöra parternas subjektiva syfte med avtalet utan istället om avtalets eller förfarandets objektiva innehåll.

I fråga avtal saknar det klart uttalade syftet att begränsa om som konkurrensen måste undersökas huruvida de kan ha den effekten. Effekten kan här antingen faktisk eller potentiell varför även vara sådana avtal kan bedömas på förhand, utan att man behöver avvakta den konkreta effekten.

Det förefaller onödigt att närmare penetrera avtal vars syfte är konkurrensbegränsande. Förvisso är det väl så att ett kooperativ kan ha det uttalade eller implicita syftet att begränsa konkurrensen, men väsentligt vanligare torde istället vara det omvända nämligen att kooperativet syftar till att främja konkurrensen genom att balansera marknaden. Såväl förstainstansrâtten EG-domstolen har också som uttalat att kooperativ inte har till syfte att begränsa konkurrensen, varvid istället måste undersökas huruvida de kan få den effekten genom en analys av kooperativet som sådant och den marknad på vilket det agerar. Väsentligt mer intressant torde därför vara att istället undersöka

innebörden av att ett avtal kan ha till resultat eller effekt att påverka

konkurrensen.

53 Mål 56 and 58/64 consteng Grundig 1966 ECR 299, på 342. s. 5‘ Mål C-234/89 Delimitis 1991 ECR 1-935, grund 13. 55 Mål T-6l/89 Dansk Pelsdvravlerforening 1992 ECR II-l93l, grund 51.

56 Mål C-250/92 Gottrup-Klim 1994 ECR l-564l, grund 31, samt C-

313/93 Coberco, dom 12 december 1995, grund 12.

Konkurrenslagstiftningen 259

I målet Gøttrup-Klim uttalade EG-domstolen att ett förbud i ett

kooperativs stadgar, mot medlemskap i ett annat kooperativ, var nödvändigt för att säkerställa kooperativets funktion varför förbudet inte stred mot art 85.1. Uttalandet begränsningen nödvändigt om att var relaterades därvid till vilken ställning på marknaden som kooperativet hade, samt över huvud taget vilka andra restriktioner fanns. I allt som väsentligt innebar domstolens uttalande helhetsbedömning vissa en av särskilda klausuler i förhållande till såväl marknaden kooperativets som stadgar. Att en helhetsbedömning alltid måste ske vad gäller bindningar mellan kooperativet och dess medlemmar, bekräftades i det nyligen avgjorde målet Coberco.

Utfallet i Gøttrup-Klim bör dock sättas i relation till det tidigare

avgjorda målet Stremsel Commission, där exklusiv v en inköpsförpliktelse för medlemmarna i ett kooperativ till förmån förjust kooperativet, ansågs innebära överträdelse en av konkurrensbegränsningskriteriet i art 85.1. Enligt EG-domstolen hade kooperativets stadgar rörande inköpsförpliktelsema inte endast till resultat att begränsa konkurrensen, utan detta även stadgamas var

uttalade syfte. Skillnaden mellan detta fall och Gøttrup-Klim torde

därvid kunna förklaras dels kooperativens olika marknadsandelar, av dels skillnader avseende själva förpliktelsen. Medan kooperativet i

Gøttrup-Klim endast hade en 30-35% marknadsandel, var kooperativets

marknadsandel i Stremsel Commission 100%. Vidare det i v var Stremsel v Commission fråga om total inköpsförpliktelse, dvs en

medlemmarna var tvugna att köpa hela sitt behov från kooperativet, medan så inte var fallet i Gøttrup-Klim där stadgarna tillät vissa inköp

vid sidan av kooperativet.

5’ Mål C-250/92 Gottrup-Klim 1994 ECR I-564l, grund 40.

58 Mål C-3l3/93 Coberco, dom 12 december 1995.

59 Mål 61/80 Stremsel v Commission 1981 ECR 851.

260 Konkurrenslagstiftningen SOU 1996:3 l

Utvärdering konkurrensbegränsningskriteriet av

Det står vidare klart att själva etablerandet ett kooperativ inte i sig av

innebär en överträdelse konkurrensbegränsningskriteriet.°° Avgörande

av för huruvida ett kooperativ påverkar konkurrensen är istället själva

utformningen av stadgarna eller i förekommande fall avtalet samt

kooperativets ställning på marknaden. Som EG-domstolen anmärkte i Coberco innebär nämligen inte det faktum att etablerandet ett av kooperativ inte strider mot art 85, att kooperativets stadgar avseende förhållandet mellan kooperativet och dess medlemmar automatiskt faller utanför förbudet i art 85.1.62

Utvärdering av undantagsmöiligheterna z art 85.3

I likhet med konkurrensbegränsningskriteriet i art 85.1 torde kravet på att respektive begränsning är nödvändig, det kriterium innebär vara som störst problem vad gäller undantag för kooperativ verksamhet. Problemet är i och för sig inte unikt for just kooperativ verksamhet utan det gäller for alla fonner undantag, det intressanta torde att av men vara eftersom nödvändigheten relateras till den relevanta marknaden och vilken ställning kooperativet har på denna marknad, samtidigt som som kooperativet syftar till just balansering andra marknadskrafter, en av kommer "nödvändigheten" olika begränsningar att skifta över tiden. av

°° Mål T-6l/89 Dansk Pelsdvravlerforening 1992 ECR 11-1931, grund 50-51, mål C-3l3/93 Coberco, dom 12 december 1995, grund 12. ° Jfr diskussionen 13 rörande EG-domstolens uttalanden i ovan Stremsel Commission respektive Gøttrup-Klim. v ‘Z Mål C-313/93 Coberco, dom 12 december 1995, grund 13.

3 Se härom tex mål 61/80 Stremsel Commission 1981 ECR 851, v grund 18.

Konkurrenslagstiftningen 261

specifikt kooperationsrättsliga frågeställningar

Inledning

Analysen ovan påvisar inte att det skulle föreligga någon egentlig särbehandling formell eller materiell kooperativ som sådana. I - - av likhet med andra företagsfonner är det avgörande huruvida konkurrensen påverkas, vilket i avsaknad av ett kokurrensbegränsande syfte endast kan avgöras efter analys de aktuella restriktionema en av samt strukturen på marknaden.

Framställningen nedan har indelats i fyra huvudavdelningar, nämligen en del där den ägarmässiga kontrollen över ett kooperativ behandlas, en annan del som fokuserar på vanligt förekommande bindningar mellan ett kooperativ och dess medlemmar, en tredje del där federativ samverkan behandlas, samt avslutningsvis en del rörande undantagsmöjligheter.

A garmässig kontroll

Vem eller vilka äger ett visst företag saknar principiellt som konkurrensrättslig relevans. Denna principiella utgångspunkt kan självfallet förändras beroende på vad som faktiskt försiggår inom företaget. Sålunda innebär inte ett rent passivt ägande av ett investmentföretag att konkurrensbegränsningskriteriet i art 85.1 uppfylls, medan så kan bli fallet för den händelse ägarna till ett företag är konkurrenter samtidigt som företaget i sig samordnar ägamas agerande i förhållande till tredje man eller till företaget.

Förvisso kan väl sägas att ägarna till ett kooperativ regelmässigt utgörs av konkurrenter, varvid själva ägarbilden skulle innebära en särbehandling, men vid en sådan ansats förbigås att det är samordningen

mellan ägarna eller i förhållande till kooperativet som är relevant

inte vilka som faktiskt är ägare. För en bedömning av huruvida art 85.1 har överträtts saknar således ägarsammansättningen materiell relevans.

På motsvarande sätt förhåller det sig vid bedömning i förhållande till en att 86. För att ett företag skall kunna överträda art 86 krävs det att företaget innehar en dominerande ställning på marknaden och att denna ställning missbrukas på ett sådant sätt att konkurrensen och samhandeln

262 Konkurrenslagsliftningen SOU 1996:3 1

påverkas. Själva det förhållandet att ägarna eventuellt kan inneha anses en kollektivt dominerande ställning påverkar därför inte frågan huruvida denna ställning missbrukats.

Bindningar mellan kooperativ och medlem

Allmänt

Bindningar mellan ett kooperativ och en medlem kan två slag, vara av avtals- och/eller stadgemässiga. Båda typerna behandlas på sätt samma från ett konkurrensrättsligt perspektiv. Inom för bindningar ramen mellan kooperativet och medlemmen faller även frågor ekonomiska om ansvarsåtaganden mellan medlem och kooperativet, in- och utträden ur kooperativet, medlems inflytande över kooperativet, samt medlems finansiering av kooperativet.

Å sidan finns det bindningar trohets- eller lojalitetskaraktär, ena av t ex leverans- eller inköpsförpliktelser samt regler rörande in- och utträde ur ett kooperativ. Sådana förpliktelser innebär till sin karaktär inte bara en bindning i förhållande till kooperativet sådan, utan de kan samtidigt som innebära en påverkan konkurrenters marknadsmöjligheter att genom de knyter medlemmen till kooperativet. Å den andra sidan finns det också en typ av bindningar är betydelse för kooperativets som mer av rätta skötsel och medlemmens ägaransvar.

Från en konkurrensrättslig utgångspunkt ligger skillnaden mellan de olika kategorierna förpliktelser på två plan. För det första torde av endast de förpliktelser som är direkt kopplade till företagsfomien kooperativ vara att betrakta som i vart fall potentiellt nödvändiga för kooperativet, medan de förpliktelser är direkt kopplade till som associationsformen ekonomisk förening inte på sätt kan samma anses vara nödvändiga för kooperativet. Detta har betydelse för bedömningen av huruvida begränsningen kan anses falla utanför förbudet i art 85.1 eller inte. Å andra sidan bör de förpliktelser primärt noteras att som rör etablerandet och skötseln av den ekonomiska föreningen, möjligen inte ens anses konkurrensbegränsande, eftersom de knappast medför några inlåsningseffekter av vare sig medlemmarna sinsemellan eller i förhållande till tredje man. Sålunda innebär exempelvis knappast olika rösträttsregler inom en förening några konkurrensrättsliga implikationer.

SOU 1996:3 l Konkurrenslagstiftningen 263

Praxis

Huruvida ett avtal eller ett kooperativs stadgar påverkar konkurrensen kan endast avgöras efter analys såväl begränsningen som sådan en av som på vilken marknad begränsningen får sina effekter. Vad som under vissa förutsättningar förefaller helt acceptabelt kan vid andra marknadsbetingelser framstå total eliminering av konkurrensen. som en

I det berörda målet Stremsel Commission frågan huruvida ovan v var en förpliktelse för medlemmarna av ett produktionskooperativ att köpa hela sitt behov insatsvaror stred mot art 85.1. För den händelse en av medlem bröt mot inköpsforpliktelsen kunde medlemmen åläggas böter samt även uteslutas kooperativet. Vid uteslutning eller frivilligt ur utträde ur kooperativet föreskrev stadgarna att medlemmen till kooperativet skulle betala en viss summa baserad på medlemmens genomsnittliga inköp under de senaste fem åren. I domslutet uttalar EGdomstolen att de nu nämnda begränsningarna hade till syfte att begränsa konkurrensen. I kombination med kooperativets höga marknadsandel l0O% samt att kooperativets medlemmar svarade för 90% av all produktion, förelåg det enligt EG-domstolen därför ingen tvekan om att förfarandet var förbjudet enligt art 85.1. Enligt EG-domstolen hade reglerna t till syfte att begränsa konkurrensen. 0 m

I Dansk Pelsdvravlerforening ansåg förstainstansrätten exklusiv att en leveransplikt var oförenlig med art 85.1. Leveransplikten uttryckts i

kooperativets stadgar eller Standardavtal på så sätt att medlemmar i

kooperativet inte fick understödja kooperativets konkurrenter, samt inte heller kunde beviljas "nödstöd" från kooperativet för den händelse medlemmen hade sålt produkter till konkurrenter under samma år. Förutom dessa implicita leveransförpliktelser fanns det även en mer uttrycklig exklusiv leveransförpliktelse för den händelse medlemmen mottagit ett "ungdjursförskott", alternativt ville upptas på kooperativets sk "hitlista", dvs en lista över kvalitetsproducenter. Med beaktande av kooperativets mycket dominerande marknadsställning ansågs samtliga dessa villkor förbjudna enligt art 85.1.

6‘ Mål 61/80 Stremsel Commission 1981 ECR 851. v 6’ Mål 61/80 Stremsel Commission 1981 ECR 851, grunderna 12v 13. 6° Mål T-6l/89 Dansk Pelsdvravlerforening 1992 ECR II-l931.

264 Konkurrenslagstiftningen SOU 1996:3 1

I de ovan refererade målen har det varit fråga begränsningar mellan om medlem och kooperativ. Från konkurrensrättslig synvinkel förefaller dock inte detta ha inneburit någon som helst skillnad i förhållande till andra företagsfonner. Exklusivitetsklausuler omfattas nämligen regelmässigt av förbudet i art 85.1. Sålunda kan här t ex anföras EG-

domstolens dom i Frubo och kommissionens avgörande i Aalsmeer,

där exklusiva inköpsförpliktelser inte godkändes.

Emellertid är det så att i förhållande till kooperativ vissa former av exklusivitetsklausuler under vissa omständigheter kan än inte vara om

nödvändiga, så i vart fall stort värde. I målet Gøttrup-Klim

av behandlades just olika begränsningar i föreningsmedlemmars fria

rörlighet. Målet rörde dansk inköpsförening i stadgar

en vars medlemmar förbjöds att tillhöra inköpsförening. Däremot en annan var det inte förbjudet att ensam eller tillsammans med andra göra ett enskilt inköp om detta skedde på annat sätt än ett organiserat genom konsortium. Om medlem trots förbudet medlem i en var en annan inköpsförening, kunde han uteslutas varvid han under tioårsperiod en erhöll återbetalning dels det insatta kapitalet, dels hans andel av av eventuella överskott. Däremot erhölls ingen andel av föreningens odeklarerade nettofönnögenhet, dvs substansvärdet. Villkoren vid uteslutning var därvid likadana vid frivilligt utträde föreningen. som ur Försåvitt gällde medlemskapsperioden den begränsad till fem år. var

Uppenbarligen begränsade ovanstående stadgar medlemmarnas fria rörlighet på marknaden. Enligt EG-domstolen skulle dock villkorens förenlighet med art 85.1 avgöras efter analys de ekonomiska en av villkoren på den berörda marknaden. Efter sådan analys fann EGen domstolen att med hänsyn till att förbudet mot dubbelt medlemskap var begränsat till produkter där det råder direkt koppling mellan kvantitet en och pris, samt att det fanns möjligheter till icke-organiserat inköp vid sidan av föreningen, restriktionema inte omfattande än vad var mer som var nödvändigt för att kooperativet skulle kunna fungera på avsett sätt. Inte heller fann domstolen att villkoren vid utträde eller den femåriga medlemskapstiden, omfattades av art 85.1. I detta sammanhang anmärktes särskilt att de företag faktiskt uteslutits föreningen som ur

67 Mål 71/74 Frubo 1975 ECR 563.

63 Kbesl 88/49l/EEG Aalsmeer 1988 EGT L 262/27.

5° Mål C-259/92 Gøttrup-Klim 1994 ECR 1-5641.

SOU 1996:3 1 Konkurrenslagstiftningen 265

lyckats skaffa sig en egen marknadsställning jämförbar med

föreningens.

EG-domstolens avgörande i Gøttrup-Klim komfirmerades i det nyligen

avgjorda målet Coberco." I detta mål tillfrågades EG-domstolen om vilka kriterier som en nationell domstol skulle ta i beaktande vid bedömningen av ett kooperativs stadgar i förhållande till art 85.1. Efter att inledningsvis ha konstaterat att själva etablerandet av ett kooperativ vanligtvis medför positiva effekter för konkurrensen på marknad, en uttalade EG-domstolen att detta dock i sig inte innebar att stadgemässiga bindningar mellan kooperativet och dess medlemmar automatiskt föll utanför förbudet i art 85.1. Huruvida så var fallet skulle istället avgöras efter en analys av marknaden i fråga samt avtalets stadgamas effekter på denna marknad. Det centrala är således att försöka avgöra i vilken utsträckning som bindningama mellan kooperativet och medlemmarna är nödvändiga för kooperativets rätta funktion. Endast så är fallet undgår de förbudet i art 85.1. om

Diskussion

Av ovan redovisad praxis framgår att bindningar mellan kooperativet och medlemmen inte kan bedömas abstrakt utan att de i varje fall kräver en analys av bindningens syfte och dess effekt. Vid bedömningen av effekten måste den relevanta marknaden alltid beaktas. Oavsett att varje bindning måste bedömas för sig kan i vart fall vissa indikationer på ges vilka typer av bindningar som normalt sett är acceptabla samt sådana som inte är det.

Under förutsättning att kooperativet inte har till syfte att begränsa konkurrensen utan tvärtom att skärpa konkurrensen, kommer bindningama mellan kooperativet och medlemmen att avgöras mot bakgrund av vad huruvida bindningama är nödvändiga för säkerställandet kooperativets funktion. Bindningen blir således av assessorisk till kooperativet som var tillåtet. Genom att koppla bindningen medlem/kooperativ till själva funktionen kooperativet av kommer en bindningen som sedd isolerad annars möjligen skulle varit förbjuden att istället relateras till det tillåtna kooperativet. Om

7° Mål C-250/92, grunderna 34-43. 7 Mål C-3l3/93 Coberco, dom 12 december 1995.

266 Konkurrenslagstiftningen

bindningen då bedöms såsom nödvändig den inte strida mot art anses 85.1. Omvänt är bindning i och för sig är nödvändig för ett visst en som kooperativ alltid förbjuden för den händelse syftet med kooperativet är konkurrensbegränsande.

Om vi då först betraktar olika former lojalitetsförpliktelser för av medlemmen i förhållande till kooperativet måste avgöras huruvida dessa är nödvändiga för kooperativets funktion. Förpliktelser de facto som innebär en absolut trohetsplikt i förhållande till kooperativet kan inte anses nödvändiga, varför de omfattas av förbudet i art 85.1. Sålunda skulle t ex en absolut Försäljnings- eller inköpsförpliktelse i kombination med ytterst begränsade utträdesmöjligheter alldeles klart anses vara förbjudna.

För att återgå till förpliktelser kan nödvändiga för som anses vara kooperativets funktion är det klart att inköps- och/eller försäljningsförpliktelser i viss utsträckning är nödvändiga för kooperativets funktion. Utan dessa skulle kooperativet inte fungera. Definitionsmässigt är därför begränsade sådana skyldigheter att betrakta som tillåtna. Problemet blir att avgöra när nödvändighetsstadiet har passerats och förpliktelsen blir excessiv. Från EG-domstolens praxis kan då noteras att en exklusiv inköpsförpliktelse i Stremsel Commission v

ansågs förbjuden, medan modererad förpliktelse i Gøttrup-Klim

en mer ansågs nödvändig för kooperativets funktion. Förvisso behandlades i

Gøttrup-Klim företrädesvis kooperativets utträdesregler, men mot

bakgrund av att det fråga själva lojalitetsförpliktelsen är det min var om uppfattning att även inköpsförpliktelser är nödvändiga. Nödvändigheten skall därvid relateras till på vilket förpliktelsen utformas, sätt som dvs huruvida den är exklusiv eller alternativa inköpskällor accepteras. om Vidare, i enlighet med Gøttrup-Klim, torde det sannolikt föreligga ett krav på vilken typ av produkt som omfattas inköpsförpliktelsen. EGav

domstolens favorabla attityd till restriktionema i Gøttrup-Klim torde

nämligen i vart fall delvis kunna förklaras att det fråga av var om produkter där det förelåg en direkt koppling mellan kvantitet och pris. Förpliktelser att primärt handla kooperativet stärkte därför genom kooperativets ställning i förhållande till dess avtalsparter. Under förutsättning att så är fallet torde förhållandevis kraftiga inköpsförpliktelser kunna accepteras när kooperativet har mindre en stark ställning på marknaden, medan endast mindre långtgående förpliktelser kan accepteras kooperativet istället har stark om en ställning på marknaden. Med stark ställning inte nödvändigtvis att avses det har en dominerande ställning, utan att det är de ledande mer en av

Konkurrenslagstiftningen 267

aktörerna. Vid en bedömning av kooperativets ställning på marknaden

måste vidare beaktas olika former inträdesbaniärer. Om nyetablering av på marknaden är begränsad p g a legala eller kraftiga praktiska hinder är kooperativets ställning starkare än vad som omedelbart framgår, eftersom möjligheterna till potentiell konkurrens reduceras.

Även det inte är möjligt att med någon större säkerhet uttala vad om som i ett konkret fall är tillåtet kan noteras kommissionens avgörande i National Sulphuric Acid Ass. I detta avgörande, rörde som en inköpsförening, undantog kommissionen en inköpsförpliktelse som uppgick till 25% av respektive medlems behov under de kommande sex månaderna. Avgörandet är särskilt intressant eftersom inköpsföreningen organiserade alla större företag på marknaden och således var klart dominerande på marknaden.

På motsvarande sätt torde det förhålla sig med olika utträdesregler. Dessa är regelmässigt att betrakta som ett utflöde av medlemmens lojalitetsförpliktelse gentemot kooperativet alternativt som ett skydd för kooperativets kapitalbas. Samtidigt bör noteras att sådana regler mycket väl kan ha den effekten att de innebär en väl så stark koppling till ett kooperativ som en exklusiv inköps- eller försäljningsförpliktelse för den händelse utträde endast kan ske efter en lång tid eller till stora kostnader. Vad som utgör "lång tid" kan inte anges generellt, men det kan noteras att kommissionen i Campina ansåg att en förpliktelse som innebar att kostnadsfritt utträde endast beviljades vid två-årig en uppsägningstid, samt att utträde efter endast tre månader kostade 4% av genomsnittlig inkomst från kooperativet, stred mot förbudet i art 851 Det kan i sammanhanget noteras att kooperativet inte hade en dominerande ställning på marknaden. Vidare bör noteras att produkterna i Campina omfattades av Rfo 26/62 varför kommissionen inte ingrep formellt, och frågan är väl närmast huruvida motsvarande förpliktelse i ett annat kooperativ skulle getts undantag enligt art 85.3.

I Gøttrup-Klim var det också fråga om ett kooperativ som inte hade en

dominerande ställning. I fallet diskuterades inte utträdesreglema explicit även om de gavs viss behandling genom att domstolen uttalade att det inte stred mot art 85.1 att uteslutna medlemmar återbetalades sitt insatta

72 Kbesl 80/917/EEG National Sulphuric Acid Ass. 1980 EGT C 260/24. 73 XXIst Report on Competition Policv 1991, p. 83.

268 Konkurrenslagstiftningen SOU 1996:3 l

kapital under en tioårsperiod samt att minsta tillåtna medlem stid satt var

till fem år. EG-domstolens uttalanden i Gøttrup-Klim är också

intressanta såtillvida att de visar att även vissa uteslutningsregler om således även själva lojalitetsförpliktelsen är tillåtna, får inte straffet vid uteslutning, eller vid frivillig avgång alltför kraftiga eftersom vara kopplingen till kooperativet då blir för hård.

Av ovanstående följer enligt min uppfattning att kooperativ i viss utsträckning behandlas mer förmånligt än motsvarande begränsningar i sedvanliga avtalsförhållanden. Med hänsyn till den koppling som kontinuerligt sker till i vilket sammanhang, dvs på vilken marknad som kooperativet agerar eller vilken marknadsställning det innehar, sker som dock ingen särbehandling utom möjligen formell sådan. Restriktionen en bedöms hela tiden till kooperativets objektiva behov. När kooperativet bedömts som positivt för konkurrensen, bedöms även restriktionen assessorisk i den utsträckning den är nödvändig som som Gottrup-Klim. När så inte är fallet accepteras inte förpliktelsen

Stremsel v Commission.

Vad så gäller restriktioner som inte är direkt kopplade till kooperativet som sådant, t ex medlems finansiering och inflytande över av kooperativet, är det min uppfattning att sådana bindningar är mer kopplade till skötseln ekonomisk förening än till av en kooperationsrättsliga principer. Förvisso innebär inte detta att de betraktas på något principiellt annorlunda sätt vad gäller huruvida de kan vara konkurrensbegränsande, frågan är närmast huruvida de men faktiskt kan ha den effekten. Att bindningar dylikt slag skulle ha ett av konkurrensbegränsande syfte förefaller närmast uteslutet. I varje fall är det fråga om begränsningar som har till syfte att säkerställa en medlems kontroll över ett företag som han är medlem av.

Även då syftet med dylika klausuler inte konkurrensbegränsande om är måste kontrolleras huruvida de kan få till resultat att konkurrensen påverkas. I linje med diskussionen måste då först kontrolleras på ovan vilken marknad kooperativet Är det högeligen som agerar. en koncentrerad marknad är naturligtvis utrymmet för starka kopplingar mindre, medan situationen är omvänd på en diversifrerad marknad där kooperativet har ställning. Vad sedan gäller själva bindningama en svag kan noteras att regler rörande inflytande över kooperativet sannolikt endast i verkligt särpräglade fall kan konkurrensbegränsande. anses

SOU 1996:3 l Konkurrenslagstiftningen 269

Särskilt om s.k. federativ samverkan

Så kallad federativ samverkan, dvs samverkan mellan kooperativ, omfattas även den art 85.1. Förvisso anges inte i artikelns av ordalydelse att även sådan samverkan omfattas, men att så är fallet notoriskt. Från konkurrensrättslig utgångspunkt skiljer sig torde vara en federativ samverkan från samverkan inom en kooperation därför endast genom storleken på samverkan. Att de som samverkari sig består av ett flertal konkurrenter innebär därvid att utrymmet för olika slag av lojalitetsförpliktelser blir än mindre än vid kooperativ samverkan i allmänhet. I sammanhanget kan även noteras att federationer ofta kan ha en dominerande ställning, en ställning som kan missbrukas i förhållande till medlemmarna genom föreskrivandet av olika förpliktelser.

Vidare bör noteras att federationer inte är att betrakta som en koncern vad gäller förhållandet till medlemskooperativen, varför principen om ekonomisk enhet inte heller är tillämplig.

Särskilt om undantagsmöjlighetema

Som anmärkts knyts intresset rörande undantagsmöjlighetema för ovan kooperativ verksamhet till nödvändighetskriteriet i art 85.3. Begränsningar är direkt kopplade till själva kooperativet och även som nödvändiga för detta behöver då inget särskilt undantag i den mån kooperativet inte anses konkurrensbegränsande, eftersom begränsningarna nödvändiga för kooperativet. Om, å andra då anses sidan, kooperativet sådant behöver ett undantag behöver även de som särskilda begränsningarna ett undantag. För den händelse själva kooperativet inte innebär en överträdelse av förbudet i art 85.1 men begränsningen det att den inte anses nödvändig, kan anses vara p g a det förmodas att möjligheterna till undantag enligt art 85.3 är förhållandevis begränsade. Om begränsningen inte var nödvändig för kooperativet i den första bedömningen förefaller det osannolikt att den skulle vara det vid tillämpningen av art 85.3.

Att kooperativ samverkan inom jordbruksområdet behandlas mer förmånligt än inom andra områden, beror inte på att samverkan sker i formen av ett kooperativ utan är istället att hänföra till de särskilda undantagsregler gäller för jordbruksnäringen genom Rfo 26/62. som

270 Konkurrenslagstiftningen SOU 1996:3 l

Sammanfattning

Ovan har behandlats tolkningen av vissa kriterier i art 85 och 86 med syftet att undersöka huruvida kooperativ samverkan särbehandlas jämfört med andra iöretagsformer inom EGs konkurrensrätt. Undersökningen har inte påvisat någon särbehandling innebär som materiella skillnader mellan kooperativ och andra Företagsformer. Vad som dock kan noteras är att själva lojalitetsförpliktelsen mellan ett kooperativ och medlemmarna i sig ofta kan komma i konflikt med art 85.1. Detta innebär dock inte någon materiell särbehandling den av kooperativa företagsfonnen eller associationsfonnen ekonomisk förening, utan samma principer gäller för all samverkan mellan företag. Bindningar mellan avtalsparter påverkar konkurrensen inbördes som eller i förhållande till tredje är förbjudna. man

Det är vidare så att det knappast föreligger någon automatiskt förbud mot olika lojalitetsförpliktelser utan huruvida viss förpliktelse är en förbjuden måste avgöras i förhållande till rådande marknadsbetingelser. Även detta är i överensstämmelse med allmänna bedömningskriterier. Det bör dock särskilt noteras att förpliktelser är nödvändiga och som endast syftar till att säkerställa funktionen i övrigt legitim av en kooperativ samverkan inte omfattas förbudet i art 85.1 så länge och av i den utsträckning kooperativet inte besitter alltför kraftig som en marknadsposition.

företagsamhet"

5.3 Kooperativ

I detta avsnitt företagsekonomisk görs en analys av vilka effekter som kan uppstå affärsverksamhet i kooperativa företag. Såväl effekter genom för företagens som för marknadens funktion belyses. En fokusering görs mot förutsättningarna för att bedriva kooperativt företagande inom associationsformen ekonomisk förening.

Inställningen till skilda former av samarbete vid tillämpningen av konkurrenslagen utgår från en bedömning å sidan fördelarna med ena av det samarbete som bedrivs och å andra sidan de negativa effekter som kan uppstå minskad konkurrens till följd samarbetet. genom en av

7‘ Avsnittet har utformats ekonomie doktor Peter Normark i av egenskap av expert i utredningen.

SOU 1996:3 l Konkurrenslagstiftningen 271

Under vissa förutsättningar har kooperativa företag en positiv påverkan på konkurrenssituationen, genom att motverka en redan befintlig marknadsmakt, som innebär ett marknadsmisslyckande. Kooperativa företag kan dock själva få en ställning med marknadsmakt, vilken kan ge negativa effekter på konkurrensen och effektiviteten på marknaden.

I de fall ett samarbete har både en positiv och negativ påverkan på konkurrensen gäller det att särskilja dessa effekter. En effektiv konkurrens är också nödvändig för att de vinster som uppstår genom den ökade effektiviteten skall föras vidare till konsumenterna i rimlig utsträckning.

5.3.1 Bakgrund

De kooperativa företagen bildas med utgångspunkt i den grundläggande idén om att förbättra villkoren för en grupp aktörer. Utmärkande för det kooperativa företaget är att ett antal aktörer på frivillig basis söker förbättra marknadens funktionssätt. Medlemmarna omfattar därutöver vissa gemensamma idéer eller ideal som ligger till grund for verksamheten. Dessa idéer eller ideal utgör ofta ett väsentligt fundamentalt inslag vid bildandet kooperativa företag. Det krävs ett av betydande mått av gemensamma idéer eller ideal för att medlemmarna överhuvudtaget skall kunna engagera sig i utvecklandet av ett företag i avsikt att söka skapa en mer ändamålsenlig marknad. Inte sällan är dessa idéer eller ideal kopplade till ambition att förbättra villkoren en för medlemmarna inte endast i kortsiktiga utan även långsiktiga ekonomiska termer. Därmed får de kooperativa företagen en väsentlig roll i att ge medlemmarna större trygghet. Dessa idéer en gemensamma och ideal bidrar även till att kanalisera medlemmarnas kompetens och insatsvilja i att konstruktivt utveckla marknaden. Principiellt spelar därför de kooperativa företagen proaktiv roll där marknader utvecklas en för att ge bättre villkor för de mer resurssvaga aktörerna. De kooperativa företagens ansträngningar att förbättra marknadens funktionssätt bidrar därför till att skapa bättre samhandelsvillkor för medlemmarna. Denna indirekta nytta av att förbättra marknadens funktionssätt kan kunna komma även andra svaga aktörer potentiella

75 Sjöstrand, S-E. 1990. "Kooperativa och federativa organisationer grundläggande teori". I Nilsson, J red. "Samverkan och konkurrens i kooperationen", Stockholm, Kooperativa Institutet.

272 Konkurrenslagstiftningen

medlemmar till del. Således spelar de kooperativa företagen

här en viktig roll i att utveckla samhällsekonomin.

Även samverkan mellan företag inom för associationsformen en ramen ekonomisk förening kan utgöra ett verktyg för att förbättra marknadens funktionssätt. En sådan samverkan kan i vissa fall innebära de att berörda företagen etablerar tydlig integration mellan anslutna företag en

medlemmar och gemensamägt kooperativt företag. I sådana fall

handlar det vanligen att medlemsforetagen och det gemensamägda om kooperativa företaget utvecklat vertikal specialisering, vilken bidrar en till att reducera kostnader, vanligen i form tillvaratagande av av stordriftsfordelar. En sådan samverkan kan inte i sig betraktas som skadlig, utan måste bedömas med hänsyn till effekterna på marknaden i det enskilda fallet. Konkurrensen bidrar till att skapa nödvändig en press på företagen att tillvarata stordriftsfördelar. Vidare kan företagen få en marknadsmakt negativa effekter för samhällsekonomin som ger och konsumenterna.

Kooperativ samverkan mellan företagare kan således ett verktyg för vara att förbättra marknaders funktionssätt i olika typer situationer. Det av kan handla om att motverka andra aktörers marknadsmakt; eller att utveckla konkurrenskraftiga nätverk reducerar som transaktionskostnader; eller att främja andra överordnade nyttjarmålsättningar. Främst de två förstnämnda faktorerna behandlas här. Sammantaget kan ett flertal ekonomiska fördelar vinnas på de kooperativa företagens samverkan.

Kooperativ företagande motverkar andra aktörers marknadsmakt

Samverkan är naturlig för aktörer på marknaden. Genom att svaga samverka kan de aktörerna gemensamt stärka sin ställning svagare gentemot motparter som erövrat en sådan stark ställning på marknaden att den kommit att fungera dåligt. Kooperativ företagsamhet kan därför bl.a. ses som ett på marknadsmisslyckanden. I situationer när det svar finns endast en säljare kan denne i kraft sin ensamställning underlåta av att anpassa sig till köparna och i stället försöka styra dessa. Monopolisten kan på detta sätt utnyttja sin särställning till skaffa sig att

7° Swartz, E. 1994,"Ledning och organisering federationer", av Stockholm, Nerenius Santérus.

SOU 1996:3 l Konkurrenslagstiftningen 273

fördelar på bekostnad köparna. Liknande effekter kan uppstå då det av finns eller några få säljare, d.v.s. när det råder s.k. duopol eller ett par oligopol. Det asymmetriska förhållandet får särskilt stor betydelse när köparen har betydande investeringar i transaktionsspecifika tillgångar, något begränsar såväl kapaciteten till förändring som som

valmöjlighetema." En transaktionsspecifik tillgång kännetecknas av att

dess värde i alternativ användning är litet, d.v.s. den lämpar sig en endast för viss typ produktion och är svår att omvandla till annan en av eller generell form.

De branscher utmärks "småskalefördelar" samtidigt som som av stordriftsfördelar förekommer i tidigare led riskerar således att utsättas för marknadsmisslyckanden. Detta gäller speciellt om det föreligger svårigheter att genomföra in- respektive utträden branschen. I sådana ur marknadssituationer kan en småföretagare utsättas för beroendeförhållanden gentemot större affärsmotpart. Detta blir en speciellt tydligt i de fall affärspartema anpassat sina investeringar mot varandras produktions- och marknadsorganisationer. För den svagare/ mindre aktören blir situationen särskilt prekär då köparens produktionsanläggning byggts upp för att passa bestämd säljare. Köparen har då gjort investeringar är väl samordnade med en som

specifik säljare men således inte med andra. I sådan situation kan

en säljaren självfallet utnyttja det faktum att köparen är uppbunden till honom. Detta beroende vill köparen givetvis undvika. Motparten skulle kunna utnyttja denna situation via oskäliga priser, undermålig service Det är här fördel om köparen kan påverka säljaren även i sin o.s.v. en funktion ägare. Detta möjliggörs inom ramen för den kooperativa som företagsformen.

Om det bland motpartema finns betydande fasta investeringar så växer

problemet. Det innebär att nya aktörer har svårigheter att etablera sig

och att gamla blir kvar länge. Branschen utmärks av såväl höga "barriers of entry" höga "barriers of exit". Denna resurströghet som leder till att marknaderna blir slutna och stela och till att beroendena av enskilda aktörer ökar. Dessa utbytesspecifika investeringar begränsar aktörernas möjligheter att anpassa sig till marknadssignaler.

77 Sjöstrand, S-E. 1993, "Om företagsfonner", Stockholm, Ekonomiska Forskningsinstitutet. 78 Sjöstrand, S-E. 1993.

274 Konkurrenslagstiflningen

SOU 1996:3 l

Historiskt har dåligt fungerande marknader utgjort viktig förklaring en till bildandet kooperativa företag. Konsumentkooperativa företag har av t.ex. bildats för att stärka konsumenters ställning på relevanta svagare marknader. Därigenom har dessa konsumenter kunnat stärka sin ställning mot ekonomiskt väsentligt starkare säljare, vilka i vissa fall kunnat agera utifrån monopolistiska eller oligopolistiska positioner.

På samma sätt kan även småföretagares inköpssamverkan ses som positiv för såväl de berörda mindre företagen deras kunder. Genom som att skapa större slagkraft i sitt inköpsagerande kan dessa företag stärka sina förhandlingspositioner gentemot starkare Därmed motparten motverkas att sådana relativt starka säljarföretag tillgodogör sig vinster

på bekostnad mindre köparföretag och i förlängningen dessa

av även av företags slutkunder. Sexton småföretagares noterar att inköpssamverkan entydigt kan positivt för samhällsekonomin. ses som Med en tonvikt på analysen lantbrukares inköpssamverkan av noteras följande:

"There little chanse that anticompetitive behaviour will emerge through purchasing cooperatives. Farm purchasing cooperatives deal with input manufacturers and suppliers located further from upstream the farm. These businesses include petroleum companies, fertilizer manufacturers, and farm implement companies. In these contexts the

role of the purchasing cooperative as a countervailer to market

power very relevant. unrealistic to consider that the purchasing cooperatives positioned to exercise against large are monopsony power and powerful input manufacturers."

Sexton menar att analogt med diskussionen kan även samverkan ovan mellan flera inköpskooperativa företag entydigt positivt för ses som småföretagaren och därmed dennes slutkunder. Även i de fall där det kooperativa företaget bedriver begränsad industri-, handels- eller tjänsteverksarnhet och i stället koncentrerar ansträngningama på att framförhandla för medlemmarna förmånliga priser bör positiva samhällsekonomiska effekter uppstå. Således finns det fog hävda att att

även s.k. "förhandlingskooperation" under dessa förutsättningar har

positiva samhällsekonomiska effekter.

79 Sexton, R.J., 1995, "Analysis and Evaluation of Competition Policies Affecting Agricultural Cooperatives. With Special Reference to the Swedish Economy", University of California.

SOU 1996:3 l Konkurrenslagstiftningen 275

På motsvarande den kooperativa företagsformen kan användas sätt som köparen för att motverka monopolistisk eller oligopolistisk av marknadsmakt är det även möjligt för svaga säljare på marknaden att använda företagsfonnen för att motverka monopsonistisk eller oligopsonistisk köparmakt. Småföretag kan sälja produkter och tjänster såväl till större mindre köpare. I de fall ett stort antal mindre som säljare är beroende ett fåtal tillgängliga köpare föreligger av

asymmetriska förhållanden på marknaden. Bolin, analyserat

som förhållanden inom livsmedelsbranschen, uttrycker förhållandet enligt

följande:

"Kooperativ kan emellertid lämpliga för att motverka vara marknadsmakt, speciellt i situation som den svenska där en råvaruproducentema möter få, stora och starka grossister en oligopsonisituation. Asymmetrin i marknadsm akt förstärks karaktären av på böndernas produktion, vilken är "bulkig" med stora inslag av färskvaror."

Även Sexton har ingående diskuterat hur ett producentkooperativt företagande kan användas instrument för att motverka asymmetrisk som marknadsm akt från monopsonistiska köpare. Monopsonistisk köparmakt uppstår ofta inom områden såsom mejeriverksamhet, slakteri- och köttförädling samt förädling frukt och grönsaker. För småföretagare av på dessa, även på andra områden, kan det därför föreligga men incitament till att integrera framåt för att därigenom skapa mer symmetriska marknader. Denna samverkan är värdefull eftersom typ av det möjligheter att samtidigt höja priset på insatsvaror och reducera ger priset på konsumentvaror. Denna typ kooperativ samverkan har av därför enligt Sexton entydigt positiva samhällsekonomiska effekter. Även producentkooperativ företagsamhet, vilken främst är inriktad på samordning försäljning, bör samhällsekonomiskt positiva effekter av ge i de fall kunderna i nästa led är större än det diskuterade kooperativa företaget. Resonemanget förutsätter givetvis att de samverkande företagen i kooperativen möts väl fungerande konkurrens på av en marknaden och att de inte själva har fått en ställning med marknadsmakt i sin strävan att motverka sådan makt hos andra.

8° Bolin, O. 1995, "Vad kan spelteorin lära kooperativ", oss om Uppsala, Sveriges Lantbruksuniversitet.

276 Konkurrenslagstiftningen

Den kooperativa företagsamheten bland aktörer söker således att svaga motverka asymmetriska marknader. I vissa fall kan detta organiseras i form vertikal integration inom branscher där marknadsmekanismen av fungerar mindre effektivt. Däremot föreligger inte motsvarande incitament till vertikal integration i branscher med välfungerande mer marknader. Svårighetema att frambringa riskkapital är vanligen större för kooperativa företag än för investerarägda företag. Därmed föreligger ett starkt incitament för ägare och företagsledning att hushålla med riskvilligt kapital. Detta gör att de kooperativa företagen har mer begränsade Förutsättningar än investerarägda Företag att genomföra en omfattande vertikal integration på flera områden. Empiriskt kan konstateras att de kooperativa företagens vertikala integration främst har fokuserats mot mindre väl fungerande marknader. Den vertikala integration som genomförs inom kooperativa företag är därför vanligen begränsad till de sektorer som dels är speciellt betydelsefulla för medlemmarna och som dels skulle ha uppvisat starka asymmetrier i avsaknad av kooperativ företagsamhet. Sammantaget föreligger ingen grund för att hävda att kooperativ företagsamhet generellt inbegriper en strävan mot vertikal integration. I stället utmärks det kooperativa företaget av att t.ex. genom vertikal integration söka skapa mer symmetriska relationer på marknader där potentiell dominans åstadkoms av andra parter.

Sammanfattningsvis kan därför noteras att kooperativ samverkan mellan små och medelstora företag kan fungera som en värdefull metod att motverka marknadsmakten hos såväl monopolistiska/ oligopolistiska säljare monopsonistiska/ oligopsonistiska köpare. Även kooperativa som företag som främst att motverka monopolistisk/ agerar genom oligopolistisk eller monopsonistisk/ oligopsonistisk marknadsmakt kan därför spela en positiv roll på marknaden. Således kan även "förhandlingskooperativa" företag spela en positiv roll i att motverka dominansen hos starkare motparter på marknaden.

Nätverk för att utveckla marknaders funktionssätt

Kooperativ företagsamhet kan inte endast vara positiv genom att den motverkar aktörer som har marknadsmakt inom vissa sektorer. De kooperativa företagen kan även spela en väsentlig roll genom att utveckla konkurrenskraftiga och effektiva relationer mellan köpare och säljare. För småföretagare inom vissa branscher kan samverkan i en marknadsarbetet t.o.m. vara en förutsättning för att överhuvudtaget nå

SOU 1996:3 l Konkurrenslagstiftningen 277

ut till kunderna. Det kooperativa företagandet kan betraktas ett som nätverk av småföretagare vilka tillsammans söker effektivisera utbytet av produkter och tjänster. Genom de närliggande kontakterna mellan köpare och säljare föreligger möjligheter att genomföra anpassningar som minskar transaktionskostnadema. Det kooperativa företaget kan sägas harmonisera transaktioner mellan medlem och förening. Informations-, förhandlings-, kontrakts- samt kvalitetssäkringskostnader är exempel på kostnader som kan reduceras i ett kooperativt företagande. Detta är möjligt genom att medlemmarna i det kooperativa företaget förutom att agera med "exit"-beteende även kan påverka företaget ett "voice"-beteende i ägarfunktionen. Sexton hävdar genom i sin rapport att integration som exploaterar transaktionskostnader generellt leder till större output sänker priser till konsumenter och som därmed bidrar till samhällsekonomisk effektivitet. Det är således väsentligt att notera att det inom vissa marknader som saknar kooperativ företagsamhet i stället kan tendera att utvecklas investerarägda företag vilka utövar dominerande marknadsmakt mot såväl konsumenter som mindre insatsvaruleverantörer. Inom ramen för ett kooperativt företag föreligger bättre möjligheter att hantera avigsidoma med "naturliga" monopsonistiska marknadsförhållanden. Det kooperativa företaget har ofta sämre möjligheter att utestänga nytillkommande insatsvaruleverantörer. Denna omständighet ger ett större tryck på att finna ökad avsättning på marknaden, vilket på marknad med väl en fungerande konkurrens gynnar konsumenterna i fonn av fördelaktiga priser, service och övriga marknadsvillkor.

Effektiviteten i affärsrelationer mellan köpare och säljare gynnas av att det etableras klara och tydliga spelregler på marknaden. för Inom ramen det kooperativa företaget föreligger, genom den ökade kunskapen, möjligheter till ett effektivt kravställande mellan medlem och förening. Stein beskriver hur sådan kooperativ samverkan kan bidra till att en förbättra effektiviteten. För att ett kooperativt företagande skall vara framgångsrikt krävs att såväl medlemmar som förening är aktivt involverade, uthålliga och långsiktiga; att det finns ett organisatoriskt

s Sexton R.J., 1995, "Analysis and Evaluation of Competition Policies Affecting Agricultural Cooperatives. With Special Reference to the Swedish Economy", University of California. 82 Stein, 1994, "Utbytesrelationer mellan köpare och säljare" i Aléx, P. et Kooperation Välfärd, Stockholm, Kooperativa Studier.

278 Konkurrenslagstifmingen SOU 1996:3 l

engagemang som involverar den operativa personalen; att den kooperativa samverkan tar hänsyn både till intern och extern effektivitet; att det kooperativa företaget är lyhört för krävande slutkunder samt att aktörerna informerar varandra om alternativen på marknaden.

Sammantaget finns därför skäl att hävda att ett effektivt kooperativt företagande i vissa fall ställer krav på relativt täta relationer mellan medlemmar och förening. Endast genom att etablera sådana täta relationer är det möjligt att reducera informations-, kontrakts- och kvalitetssäkringskostnader. Genom att etablera täta och långsiktiga relationer är det möjligt för medlemmarna att engagera sig i riskfylld affärsverksamhet med hög utvecklingspotential. En alltför restriktiv en syn på stabiliteten i relationen medlem-förening kan försvåra affärsutvecklingen inom branschen. Från företagsekonomiska utgångspunkter kan det därför finnas skäl att acceptera relativt långtgående bindningar mellan medlem och förening. Sådana bindningar kan föreligga i form av avtalade leverans- och mottagningsavtal, regler för utträden samt regler för återbetalningstider av insatser vid utträden. I annat fall kan intresset hos småföretagare minska eller saknas för att engagera sig i riskutsatt och kapitalkrävande affärsverksamhet med hög affärsutvecklingspotential,exempelvis genom associationsformen ekonomisk förening. Vissa sådana bindningar kan intresse att typer av vara av diskutera närmare.

I vissa branscher finns ekonomiska fördelar att vinna på att långsiktigt säkerställa stabila samhandelsmönster mellan förening och medlemmar. Inom ramen för producentkooperativ verksamhet kan det därför finnas anledning att utforma långsiktiga kontrakt mellan medlemmar och föreningar. Därigenom finns förutsättningar för att reducera transaktionskostnader och hantera risktagandet vid större riskfyllda investeringar. I vissa fall föreligger ekonomiska incitament att etablera ett samhandelsmönster inbegripande leverans- och mottagningsplikt. För att ett sådant integrerat samhandelsmönster skall kunna fungera effektivt krävs vanligen att symmetri föreligger mellan leverans- respektive mottagningsplikt. Eventuella negativa effekter konkurrensen i branschen måste därför vägas mot de positiva effekter som kan uppstå ur stabila relationer mellan medlemmar och förening. Avgörande vid en sådan Vägning måste vara effekterna på marknadens effektivitet.

En annan möjlig bindning mellan medlemmar och förening berör uppsägningstider för utträden respektive tidsutsträckning för återbetalning av uppsagda medlemsinsatser. Genom att införa relativt

SOU 1996:3 l Konkurrenslagstiftningen 279

långvariga utträdesprocesser i en ekonomisk förening så skapas en stabilitet som förbättrar möjligheterna att genomföra riskfyllda och kapitalkrävande investeringar. Därmed förbättras möjligheterna för ekonomiska föreningar att genomföra motiverade affärsutvecklingsinsatser. Här kan noteras att det inom utredningen framarbetats förslag på att avgående medlemmar skall äga rättighet till utdelning på inbetalt insatskapital samt rätt till deltagande i insatsemissioner. Därigenom reduceras de negativa effekterna av tidsutsträckta utträden for de avgående medlemmarna.

Kooperativa företag med marknadsmakt

Ett kooperativt företagande kan genom att framgångsrikt möta kundernas efterfrågan komma att utveckla starka positioner på marknaden. När en sådan position nått en viss brytpunkt för en företagsgrupp på marknaden kan det leda till ett minskat konkurrenstryck med den risk det medför för negativa effekter på marknadens effektivitet, bl. a. genom att företagen inte håller efter sina kostnader och att pressen att ta fram nya och bättre produkter och produktionsmetoder minskar. Det finns dock flera faktorer som balanserar ett kooperativt företags möjlighet att utöva sådan marknadsmakt.

Många producentkooperativa företag tar emot medlemmarnas hela produktion. Dessa kooperativa företag kan därför inte direkt styra den totala volymen i produktionen. Detta förhållande kan i vissa fall minska utrymmet också för stora producentkooperativa företag att utöva marknadsmakt led i förädlingskedjan. mot senare

Medlemskap i kooperativa företag är frivilligt. Sällan har ett kooperativt företag kontroll över utbudet specifik produkt. av en Eventuella restriktioner av utbudet kommer att utnyttjas av konkurrenter på marknaden, om inte det eller de kooperativa företagen har en så stark ställning på marknaden att de behärskar stor del utbudet. Ett en av kooperativt företag som söker begränsa utbudet riskerar i ett läge med väl fungerande konkurrens att drabbas av minskade marknadsandelar,

83 Sexton R.J., 1995, "Analysis and Evaluation of Competition Policies Affecting Agricultural Cooperatives. With Special Reference to the Swedish Economy", University of California.

280 Konkurrenslagstiftningen

vilket leder till att befintliga utnyttjas alltmer ineffektivt. resurser Konkurrenterna gynnas.

Sammantaget finns det därför skäl att hävda att det kooperativa företaget i många fall kan ha svårare än motsvarande investerarägda företag att exploatera marknadsmakt i avsikt att skapa övervinster på bekostnad av andra aktörer. I de fall där detta trots allt kan tänkas ske så beror det inte på företagsformen i sig utan på snarare

branschförhållanden eller politiska regleringar.

Intemationaliseringen av näringslivet innebär att allt fler svenska företag möter utländsk konkurrens. Detta gäller såväl företag själva har som internationella ambitioner som företag vilka koncentrerar affärsverksamheten till Sverige. Oavsett strategisk inriktning för företaget kommer den internationella konkurrensen att förstärkas. Eftersom det kooperativa företagandet är betydande i vissa branscher, kan man även förvänta sig att svenska kooperativa företag i allt större utsträckning kommer att möta konkurrens från utländska kooperativa företag. Det är därför väsentligt att kooperativt företagande i Sverige ges rimligt likvärdiga förutsättningar jämfört med förhållanden i närliggande europeiska länder. Om kooperativt företagande i Sverige väsentligt ges oförmånligare förutsättningar än i andra länder föreligger risk för att de svenska kooperativa företagen successivt försvagas. Ett sådant

förhållande kan komma att leda till i övrigt omotiverade ombildningar

till investerarägda företag. Vid utveckling multinationell kooperation av d.v.s. kooperativa företag med medlemmar från olika länder kommer Sverige som "hemland" att framstå mindre förmånligt. som

5.4 Utredningens sammanfattande slutsatser

I avsnitt 5.3 behandlas kooperativ verksamhet och de skäl ligger som bakom bildandet av kooperativa företag. Den allmänna slutsatsen är att kooperativ verksamhet i grunden syftar till att främja konkurrensen genom att balansera marknaden. Såväl första instansrätten EGsom domstolen har också uttalat att själva etablerandet ett kooperativ av vanligtvis inte har till syfte att begränsa konkurrensen. EG-domstolens första instans uttalade i fallet med den danska pälsdjurupp-

8" Jfr. Bolin, O. 1995, "Vad kan spelteorin lärs kooperativ", oss om Uppsala, Sveriges Lantbruksuniversitet.

Konkurrenslagstiftningen 281

födarföreningen "att även det inte i sig utgör ett

om konkurrensbegränsande beteende att en verksamhet organiseras i den kooperativa föreningens särskilda juridiska fonn kan sådan en Organisationsform, beroende på det sammanhang i vilket föreningen bedriver verksamhet, icke desto mindre ägnad att påverka det vara affärsmässiga beteendet hos föreningens medlemsföretag på ett sådant sätt att konkurrensen på den marknad där dessa driver näringsverksamhet begränsas eller snedvrids". I den s.k. Cobercodomen 1995-12-12 anmärkte EG-domstolen det förhållandet att att en verksamhet organiseras i enlighet med den juridiska formen av en sammanslutning inte i sig utgör ett konkurrensbegränsande beteende. Domstolen uttalade vidare att det i sig inte innebar att stadgemässiga bindningar mellan kooperativet och dess medlemmar automatiskt faller utanför förbudet i art 85.1. Huruvida så är fallet skall istället avgöras efter en analys av marknaden i fråga samt avtalets stadgarnas effekter på denna marknad. Denna bedömning bör enligt utredningen i och for sig densamma oavsett i vilken associationsform kooperativet vara bedriver verksamheten. Det förhållandet verksamhet bedrivs i att en en för samverkan särskilt utformad associationsform innebär dock att de legala och stadgemässiga villkoren för verksamheten är allmänt kända och bör innebära en fördel i utredningshänseende i samband med att verksamheten prövas av den konkurrensvårdande myndigheten. Det är nämligen rimligt att anta att lagstiftaren inte konstruerar en associationsrättslig lagstiftning med "villkor" i sig etc. som gör en verksamhet som bedrivs i associationsfonnen tveksam från ex. konkurrensrättsliga utgångspunkter. Tvärt bör sådana aspekter vägas om in redan i samband med lagstiftningens tillkomst.

Det finns anledning att behandla på de kooperativa företagen i synen relation till den svenska konkurrenslagen och då i synnerhet tillämpningen av konkurrensbegränsningskriteriet 6 Den svenska konkurrenslagen är utfonnad med EG:s konkurrensregler förebild som och avvikelsema i utformningen mellan de båda regelkomplexen är mycket små. Den svenska lagstiftningstekniken har valts i det uttalade syftet att EG:s rättstillämpning skall kunna vägledande for de vara svenska rättsvårdande myndigheterna vid tillämpningen av konkurrenslagen. Förarbetena till KKL uttryck för i visst ger en hänseende mycket forrnalistisk på förbudet. I författningssyn

85 Dansk Pelsdyravlerforening 1992 ECR2-l93l.

8° Dom i mål C-399/93.

282 Konkurrenslagstiftningen

kommentaren till 6 § KKL Prop. 1992/93:56 69 anförs bl. s. a. följande.

"Om ett avtal etc. hämmar eller syftar till att hämma konkurrensen är det förbjudet. Det behöver alltså inte utredas i det enskilda fallet om avtalet etc. från allmän synpunkt är skadligt eller inte. Det kan sägas hämma konkurrensen, om det något sätt inskränker på ett eller flera företags möjligheter oberoende andra företag. Det kan att agera av vara fråga om företag som är faktiska eller potentiella konkurrenter med varandra, vare sig det är fråga om parterna i avtalsförhållandet eller företag som står utanför avtalsförhållandet."

I förarbetena till konkurrenslagen 21 vidare "Genom anges en materiell samordning med Romfordragets regler bör dock mycken ledning vid tillämpningen svensk konkurrenslag kunna hämtas av en ny från EG-domstolens praxis, men också från praxis i andra länder som tillämpar förbudsprincipen. Det kommer därmed redan vid ikraftträdandet att finnas tillgång till omfattande rättspraxis med stor en betydelse också för ett svenskt regelverk på området. Rättspraxis bör vidare kunna utvecklas med EG-rätten grund." som

Enligt propositionen 72f är det först vid tillämpningen av undantagsregeln som bedömningen skall göras djupare och bredare. I departementspromemorian "Konkurrensrättens tillämpning på

ekonomiska föreningar några principiella frågeställningar" Ds

- 1994:42 anförs följande 44 angående förarbetets på syn tillämpningen av konkurrensbegränsningskriteriet. "Det avgörande för konkurrensen påverkas på ett märkbart sätt är om storleken på de samarbetande företagen och marknadsandelen för

avtalsproduktema". Propositionens tolkning är således kvantitativ och

inte kvalitativ. Det förefaller inte spela någon roll hur allvarlig konkurrensbegränsningen är, så länge samarbetet mellan parterna endast omfattar mindre del den relevanta marknaden. en av

87 Prop. 1992/93:56 s. 73. 8 Näringsutskottet uttalar i sitt betänkande med anledning av konkurrenslagen: "Beträffande lagens tillämpningsområde utgår utskottet från att de riktlinjer för bedömningen samverkan mellan av små företag, som anges i propositionen, tillämpas flexibelt." NU 1992/93:17 14. s.

Konkurrenslagstiftningen 283

Mot denna bakgrund skulle i princip kunna avsluta analysen man av konkurrensbegränsningskriteriet med att konstatera att inköps- och försäljningssamverkan i kooperativa föreningar, vilka inte anses som bagatellavtal, är förbjudna. All form kooperativ samverkan torde i av vart fall i något avseende inskränka parternas oberoende till varandra och till utomstående företag. Den omständigheten att kan visa att man samverkan i det särskilda fallet har samhällsekonomisk positiv en verkan är något kan framföras då söker undantag. som man om Man bör dock fråga sig om det över huvud taget är möjligt att överenskommelser i det särskilda fallet är samhällsekonomiskt som positiva, skulle kunna vara konkurrensbegränsande. Det förefaller inte rimligt att avtal som har positiv inverkan på konkurrensen skulle en vara ogiltiga enligt lag som har till syfte att främja konkurrensen. Konkurrenslagens räckvidd skulle härigenom få större betydelse än en 36 § avtalslagen vad gäller möjligheten för missnöjda avtalsparter att åberopa att avtalet saknar bindande verkan."

Utredningen kan instämma i uttalandet. Den i förarbetena redovisade inställningen överensstämmer inte heller med den rättsutveckling som kommit till stånd inom EG-rätten. Utredningen hänvisar här till bl. a. Wahls rättsutlåtande i vilket han bl. anför följande. a.

"Under förutsättning att kooperativet inte har till syfte att begränsa konkurrensen utan tvärtom att skärpa konkurrensen, kommer bindningama mellan kooperativet och medlemmen att avgöras mot bakgrund av vad huruvida bindningama är nödvändiga för säkerställandet kooperativets funktion. Bindningen blir således av assessorisk till kooperativet tillåtet. Genom att koppla som var bindningen medlem/kooperativ till själva funktionen kooperativet av kommer en bindning, sedd isolerad möjligen skulle varit som annars förbjuden, att istället relateras till det tillåtna kooperativet. Om bindningen så bedöms såsom nödvändig den inte strida mot art anses 85.1. Omvänt är en bindning i och för sig är nödvändig för ett visst som kopperativ alltid förbjuden för den händelse syftet med kooperativet är konkurrensbegränsande." "Problemet blir att avgöra när nödvändighetsstadiet har passerats och förpliktelsen blir excessiv".

284 Konkurrenslagstiftningen SOU 1996:3 l

I Coberco-domen uttalade EG-domstolen att de begränsningar som medlemmarna åläggs genom en sammanslutnings stadgar och som har till syfte att säkerställa medlemmarnas trofasthet skall, för att inte omfattas i förbudet i art 85.1 i Romfördraget, begränsas till vad som är nödvändigt för att säkerställa att sammanslutningen fungerar tillfredsställande och i synnerhet för att denna skall garanteras en tillräckligt stor verksamhetsbas och en viss stabilitet vad gäller antalet medlemmar. I DLG-domen nämns härutöver i anslutning till "tillfredsställande drift" företagets "kontraheringsstyrka".

Den skillnad i angreppssätt vid tillämpningen av konkurrensbegränsningskriteriet kan föreligga mellan å ena sidan en s.k. som kvantitativ metod i de svenska förarbetena 73 och å andra som anges s. sidan vad kan följa EG-rätten på sätt framgår av Wahls som anses av rättsutlåtande behöver inte betyda att det faktiskt tillåtna utrymmet för samverkan blir olika stort. En förutsättning för att de båda metoderna skall leda till samma materiella slutresultat är dock att undantagsreglerna medger undantag för hela det område enligt den som "kvalitativa" bedömningsmetoden inte anses konkurrensbegränsande. I fråga om undantagsmöjligheten för kooperativ verksamhet anför Wahl angående tillämpningen EG-rätten att denna knyts till av nödvändighetskriteriet i art 85.3. Han anför vidare

"Begränsningar som är direkt kopplade till själva kooperativet och även nödvändiga för detta behöver då inget särskilt undantag i den mån kooperativet inte anses konkurrensbegränsande, eftersom begränsningarna då anses nödvändiga för kooperativet. Om, å andra sidan, kooperativet som sådant behöver ett undantag behöver även de särskilda begränsningarna ett undantag. För den händelse själva kooperativet inte innebär en överträdelse av förbudet i art 85.1 men begränsningen det p.g.a. att den inte anses nödvändig, kan anses vara det förmodas att möjligheterna till undantag enligt art 85.3 är förhållandevis begränsade. Om begränsningen inte var nödvändig för kooperativet i den första bedömningen förefaller det osannolikt att den skulle vara det vid tillämpningen av art 85.3."

Hur Konkurrensverket och domstolarna kommer att tillämpa konkurrensbegränsningskriteriet och undantagsbestämmelsema kan utredningen tyvärr inte uttala sig Någon tydlig praxis så vitt nu om. intresse har nämligen inte utvecklat sig sedan konkurrenslagen är av trädde i kraft den 1 juli 1993. Det kan nämnas att utöver de exempel på ärenden redovisats under avsnitt 5.2.3, det enligt uppgift finns ett som

SOU l 996:3 l Konkurrenslagstiftningen 285

antal oavgjorda ärenden kom till Konkurrensverket under 1993 - som vilka bl. a. berör de aktuella frågeställningarna. Det är möjligt - nu att när några av dessa ärenden är slutligen avgjorda lagakraftvunna genom E domar från Marknadsdomstolen att något större klarhet vunnits i en

i

frågan. a

g Utredningen vill som sin mening framhålla att det med likvärdiga l marknadsforutsättningar inte finns några bärande skäl för att behandla

l de svenska kooperativa företagen strängare vad EG:s rättstillämpning

än ger uttryck för. Skulle trots allt de svenska konkurrensvårdande myndigheterna slå in på väg än den EG-domstolen en annan som nu stakat ut, finns starka skäl att över den svenska konkurrenslagen på se det sätt sker i andra EU-länder för att tillförsäkra kooperativen som att inte försätts i ett sämre konkurrensläge än andra företagsformer och för

l att åstadkomma rättstillämpning bättre överensstämmer med EG-

som domstolens.

Som ett exempel kan nämnas att Danmarks konkurrenslagstiftning nu, enligt vad som närmare framgår redogörelse i SOU 1995:117 av en s. 126-127, är föremål för översyn i syfte att till EG:s anpassas

konkurrensregler. Ett förslag till konkurrenslag bygger på

ny förbudsprincipen, förbudet omfattar inte avtal mellan företag, men m.m. vars sammanlagda årsomsättning inte överstiger miljard danska en kronor, eller vars sammanlagda marknadsandel inte överstiger 10%. I förslaget finns även bestämmelse innebär en som att förbudsbestämmelsema inte omfattar avtal, åtgärder och samordnad

praxis inom samma verksamhet eller koncern. Undantaget omfattar även kooperativa företag. Så länge det är fråga företagets interna om förhållanden, d.v.s. förhållandet mellan det kooperativa företaget som sådant och dess medlemmar samt förhållandet mellan medlemmarna

inbördes kommer dessa frågor att omfattas undantaget. Åtgärderna

av måste emellertid vara begränsade till vad är nödvändigt för att som säkra en tillfredsställande drift företaget, inbegripet dess av förhandlingsstryka.

89 Lagförslag finns i betänkandet "Konkurrencelovgivning i Danmark" Betänkande 1297, Erhvervsministeriet 1995.

286 Konkurrenslagstiftningen SOU 1996:3

Utredningen vill också framhålla det angelägna i att praxis på en området skyndsamt växer fram. Det är just det oklara rättsläget som nu hos företagen skapar osäkerhet de affärsmässiga betingelsema och om förutsättningarna på marknaden. En sådan osäkerhet betyder att agera dessutom med stor sannolikhet också ekonomiska förluster i form av uteblivna affärsmöjligheter.

Till sist vill utredningen beröra vissa förslag i kapitel Kapitalförsöijning, har sin utgångspunkt i de konkurrensrättsliga som frågeställningarna medlemmarnas stadge- och avtalsmässiga om bindningar till kooperativet. Båda typerna bindningar torde behandlas av på sätt från ett konkurrensrättsligt perspektiv. Inom ramen for samma bindningama mellan kooperativet och medlem faller även frågor som ekonomiska ansvarstaganden mellan medlem och kooperativet, in- och utträdesregler, medlem sinflytande samt finansiering. I sitt rättsutlåtande Wahl bindningama i två Å sidan bindningar delar Nils upp grupper. ena trohets- eller lojaliteteskaraktär, ex. leverans- eller av inköpsförpliktelse. Till denna grupp hänför Nils Wahl även medlemmens åtagande kapitalförsörjning inklusive om prissättningsfrågor vid samhandel. Å andra sidan bindningar som mer betydelse för kooperativets rätta skötsel och medlemmarnas är av ägaransvar. Utredningen delar i dessa frågor Wahls uppfattning att den konkurrensrättsliga problematiken regel torde bli koncentrerad till som den först nämnda kategorin bindningar. Denna bindningar är av typ av ofta nödvändiga för kooperativets funktion. Det gäller i synnerhet de har till syfte att tillförsäkra företaget en stabil kapitalbas. När som medlem deltar i beslut investeringar i föreningen åtar han sig också om i egenskap ägare ett för finansiering sig den skall ske av ansvar vare med lånat kapital, eget kapital eller kapitaltillskott i en eller annan fonn från medlemmarna. I den mån medlem kan avstå från att delta i ett en sådant beslut och lämna kooperativet kan knappast något "konkurrensrättsligt" problem föreligga, oavsett medlemmen deltar om i beslutet eller inte. Det förutsätter dock att medlem som vill lämna kooperativet får ut de medel i kooperativet tillkommer honom på som villkor i vart fall inte är än från strikt som gynnsammare som företagsekonomisk bedömning är försvarbara för kooperativet. Om företaget konkurrensrättsliga skäl tvingas jämka avtalet till av medlemmens förmån i sådan utsträckning att företagets en förutsättningar för tillfredsställande drift hotades, skulle den en konkurrensrättsliga lagstiftningen innebära ett i princip absolut hinder att bedriva näringsverksamhet i ett kooperativt företag. Den konsekvensen kan naturligtvis inte ha varit tanken bakom

SOU 1996:3 l Konkurrenslagstiftningen 287

konkurrenslagen endast ärett flera verktyg för uppnå som av att en social och samhällsekonomiskt välbalanserad utveckling. För de

konkurrensvårdande myndigheterna är i stället fråga hitta den om att balanspunkt där samtliga intressen beaktas på väl I syfte ett avvägt sätt. att underlätta eller snarare begränsa omfattningen denna avvägning av mellan föreningens och medlemmens behov föreslår utredningen ett antal ändringar i föreningslagen. De gäller särskilt möjligheten lämna att utdelning på icke avamorterat insatskapital till avgången medlem, ökad individuell andel i föreningens kapital insatsemission genom samt förbättrade möjligheter att mot enskilda medlemmar rikta finansiering av investeringar förlagsinsatser. genom

6 Annat

missgynnande av kooperativa företag

6.1 Sammanfattning

Mot bakgrund direktiven har utredningen undersökt de av om kooperativa företagsformema är missgynnade i jämförelse med andra företagsformer. För de verksamheter primärt lyder under som Föreningslagen FL och lagen medlemsbanker har undersökningen om lett till förslag till lagändringar. Vidare hari särskilda kapitel föreslagits modeller för förbättrad kapitalförsörj ning för ekonom iska föreningar och ömsesidiga försäkringsbolag samt diskuterats den nya

konkurrenslagstiftningens betydelse för kooperativa företag och

federationer. I kapitel 3 "Behandlas kooperativa företag annorlunda än andra företag" diskuteras huruvida negativa attityder till kooperativ företagsamhet hos beslutsfattare och allmänt i samhället kan innebära ett missgynnande av kooperativa företag och ett hinder för vara nykooperationen.

Utredningen har vidare bedömt

att de ömsesidiga försäkringsbolagen har missgynnats relativt

försäkringsaktiebolagen i ett speciellt harmed

som kapitalstmkturen i skadeförsäkringsbolag att göra samt

att de ömsesidiga försäkringsbolag bedriver verksamhet i som federativ form missgynnats relativt försäkringsbolagskoncerner när det gäller mervärdeskatt på interna tjänster.

Utredningen anser att det på nytt bör prövas nämnda missgynnanden om kan undanröjas lagstiftning så snart det statsfmansiella läget genom tillåter.

290 Annat missgynnande av kooperativa företag

Problemställningarna i stark sammanfattning

I samband med att regler för beskattning av företag infördes 1991 nya reducerades försäkringsbolagens möjligheter att göra avsättningar till i obeskattade Säkerhetsreserven, är speciell för reserver. som skadeförsäkringsbolag och motiverad utifrån verksamhetens egenart, l kvarstod den enda obeskattade sådan kvalitet att den kan som reserv av betraktas väsentlig för bolagens kapitaluppbyggnad. Den allmänna som skatteutj ämningsreserven SURV infördes vid skatteomläggningen som kunde inte ha samma kvalitet, vilket har visat sig vara en riktig anses bedömning eftersom SURV:en är under avveckling. nu

De väsentliga beståndsdelarna i ett skadeförsäkringsbolags konsolideringskapital det kapital står till förfogande för - som förlusttäckning är beskattat eget kapital och säkerhetsreserven. Vinsten före skatt kan avsättas till säkerhetsreserven medan det egna kapitalet på vanligt sätt byggs beskattade vinstmedel. Säkerhetsreserven upp av är limiterad och när utrymmet är till fullo utnyttjat sker kapitaluppbyggnaden med beskattade medel. Ett bolag med stort utrymme i säkerhetsreserven kan alltså sätta 100 % vinsten medan av av ett bolag med fylld kan förstärka kapitalet med endast 72 % av reserv vinsten bolagsskatten är 28 %. n.

Hur konsolideringskapitalet är uppdelat på eget kapital och säkerhetsreserv är alltså stor betydelse när försäkringsbolagen är inne av i vinstperiod. En sådan inträffade under slutet av 80-talet och det var en

därför avgörande fördelar för Trygg-Hansa och Skandia att kunna flytta

över sina stora säkerhetsreserver, vardera cirka 4 Mdr kronor, till

eget kapital utan att bolagen behövde betala skatt. Överföringen skedde

momentant till följd omorganisationer och hade ingenting att göra av med den löpande affärsverksamheten. De fyra ledande ömsesidiga bolagsgruppema begärde att lagstiftaren genom en engångslag skulle ge dem möjlighet att genomföra motsvarande transaktion. Motiveringen var att konkurrenssituationen på den svenska sakförsäkringsm arknaden hade rubbats på ett avgörande sätt genom att de stora aktiebolagen utan kostnad kunnat genomföra viktig omstrukturering av sin kapitalbas. en

Den uppkomna situationen innebar dels att aktiebolagen fick favören att kunna göra framtida skattefria vinstavsättningar på i storleksordningen 4 Mdr kronor, dels att bolagens egenkapital förstärktes med motsvarande belopp, vilket har stor betydelse vid de soliditetsbedömningar som industrikunder och återförsäkrare

Annat missgynnande kooperativa företag 291 av

regelmässigt gör.

Dessvärre kom frågan vid riksdagsbehandlingen betraktas att som ett skattetekniskt problem. Den näringspolitiska aspekten inte på allvar togs

i trots att de ömsesidiga bolagen i sina redogörelser hela tiden pekade på

det

i att var en marknadsmässig störning som skulle elimineras. Man

framhöll att det självklart inte är fel att försäkringsbolagen betalar skatt, ‘

l men att det är den affärsmässigt betingade utvecklingen i respektive

bolag som ska styra när skatteplikt uppstår, inte organisations-

i

förändringar eller andra teknikaliteter.

l Det är enligt utredningens bedömning här är fråga missgynnande om ett av de ömsesidiga försäkringsbolagen har gett marknadsmässiga som l effekter. Som visats under avsnitt 9.2 har ett antal länsbolag under åren 1993-94 tillsammans betalat 155 Mkr i skatt. Det beloppet hade varit

nära 0 om bolagen på samma sätt Trygg-Hansa och Skandia fått

som omplacera sina pengar från säkerhetsreserv till eget kapital. De stora aktiebolagen har idag mycket stora utrymmen kvar i sina säkerhetsreserver för skattefria avsättningar.

När ny lagstiftning för mervärdesbeskattning infördes 1991 undantogs förmedling försäkringstjänster från mervärdesskatt. Däremot av kvarstod enligt skattemyndigheterna skyldighet för en försäkringsbolagen att betala mervärdesskatt på vissa interna tjänster mellan koncemföretag och mellan företag i samverkande Det en grupp. har från försäkringsbolagens sida satts i fråga dels inte flertalet om intemtjänster är led i förmedlingen försäkringstjänster och därför av borde omfattas undantaget, dels föreslagits problemställningen av att undanröjs genom att det införs möjlighet för samverkande bolag en att

registrera koncernen gruppen mervärdesskatteenhet. Vad gäller

som en frågan om vilka intemtjänster ska mervärdesskattbelastas råder som stor

oklarhet, flera rättsprövningar pågår. Gruppregistrering företag inom

av den finansiella sektorn har föreslagits i betänkande "Vissa

mervärdesskattefrågor", SOU 1992:121. Förslaget gruppregistrering om har emellertid inte lett till lagstiftning på grund det statsfinansiella av läget.

Den nuvarande situationen beträffande den s.k. intemmomsen innebär

stora osäkerheter för företag inom den finansiella sektorn. För att komma förbi den svåra diskussion vilka intemtjänster eller om som är inte är mervärdesskattbelagda har inom finansiella koncerner man i stor utsträckning tillämpat s.k. tillikaanställning, innebär de anställda som att

292 Annat missgynnande kooperativa företag av

uppbär lön från koncemföretagen i den proportion de utför arbete för dem. En sådan lösning är inte möjlig för företag i federativ samverkan. Inom försäkring är länsbolagen sedan länge federativt organiserade och detsamma gäller sedan några år ett antal socken- och häradsbolag som gått i SOFAB-gruppen. Mellan de gemensamägda bolagen i samman respektive och de lokala bolagen förekommer omfattande grupp en intemhandel.

Nödlösningen tillikaanställning är inte rimlig att genomföra för ett stort antal i grunden självständiga juridiska enheter och deras dotterbolag. Därav följer Länsförsäkringsgruppen och SOFAB-gruppen drabbas att högre kostnader för mervärdesskatt än forsäkringsgrupper av organiserade som koncerner.

6.2 Beskattning av vinst i försäkringsbolag

Det finns inga lagtekniska skillnader mellan försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag sig när det gäller hur verksamheten vare ska bedrivas eller i fråga redovisning och beskattning. Likafullt har om de ömsesidiga försäkringsbolagen funnit anledning att till departement och riksdag påtala förhållanden bedömts till nackdel för de som vara ömsesidiga bolagen. I flera motioner under åren 1990-91 och i skrivelser från Ansvar, Folksam och Länsförsäkringsbolagen till Skatteutskottet uppmärksammades att de två stora aktiebolagen Skandia

och Trygg-Hansa kunnat överföra stora belopp, i storleksordningen 3,5-

4,0 Mdr kronor, från säkerhetsreserven till eget kapital utan att bolagen behövt betala skatt.

6.2.1 Teknisk bakgrund

Säkerhetsreserven är obeskattad i skadeförsäkringsbolag till en reserv vilken i princip all vinst sätts när ett bolag har positivt av rörelseresultat. Säkerhetsreservens tydligt definierade uppgift är att svara för förlusttäckning när försäkringsrörelsen ger förlust. Reserven motiveras skadeförsäkringsverksamhet uppvisar starkt varierande av att resultat mellan åren till följd yttre slumpmässigt betingade faktorer. av Säkerhetsreserven begränsad, och det är Finansinspektionen som i är författning fastställer hur den beräknas FFFS:64.

Annat missgynnande kooperativa företag 293 av

Säkerhetsreserven och det egna kapitalet är de väsentliga delarna i ett försäkringsbolags konsolideringskapital. Detta kapital ärden nödvändiga extra säkerhet som ska finnas i ett skadeförsäkringsbolag och det bör enligt frnansinspektionen inte understiga 50 % bolagets av

årspremieinkomst sedan återförsäkringspremien avräknats.

Konsolideringskapitalets primära funktion är givetvis att garantera försäkringstagama full ersättning vid skada. Men konsolideringskapitalet l har också den positiva funktionen att det, under år när det inte behöver J tas i anspråk för förlusttäckning, avkastning bidrar till i genererar en som l bolagets vinst. Konsolideringskapitalets relativa storlek är därför av väsentlig vikt när det gäller ett sakförsäkringsbolags konkurrensförmåga. Ett bolag med hög relativ konsolidering kan hålla lägre priser än flertalet övriga bolag och ökar därmed möjligheten att behålla gamla kunder och vinna nya.

Konsolideringskapitalet kan byggas utan beskattning så länge upp avsättningar kan göras till säkerhetsreserven. Denna har emellertid en övre gräns som för varje bolag bestäms av premieintäktens och ersättningsreservens storlek inom olika försäkringsbranscher. För riskfyllda branscher exempelvis kreditforsäkring tillåts högre som avsättning än för mera normala försäkringsområden hem- och som villaförsäkring. När bolagets säkerhetsreserv är fylld beskattas den vinst som uppkommer med vanlig bolagsskatt för närvarande 28 % och resterande överskott kan föras till beskattat eget kapital.

Förhållandet att säkerhetsreserven har ett begränsat utrymme innebär att det blir betydelsefullt hur konsolideringskapitalet är sammansatt. Två bolag med likartat utgångsläge när det gäller konsolideringskapitalets storlek kan efter verksamhetsår ha väsentligt olika kapitalstyrka ett par även om vinstutvecklingen varit ungefär densamma. Om ett bolagen av startade med fylld säkerhetsreserv medan det andra hade merparten av konsolideringskapitalet i form beskattat eget kapital har det av senare kunnat öka konsolideringskapitalet med l00 % årsvinstema, det av men förstnämnda bara med drygt 70 %.

Bolag med stort utrymme i säkerhetsreserven kan alltså öka sitt konsolideringskapital snabbare än bolag ligger nära som säkerhetsreservens tak. Förhållandet kan enkelt illustreras genom nedanstående schematiska bild.

294 Annat missgynnande av kooperativa företag

Bolagen l och 2 har lika stort konsolideringskapital Bolag l har men väsentligt bättre fördelning mellan säkerhetsreserv och eget kapital en än Bolag Bolag l kan fylla på konsolideringskapitalet med 100 % av vinsten flera år framåt, medan Bolag 2 snart bara kan öka kapitalet med 72 % vinsten. Bilden har ett konkret innehåll i detta sammandrag av av följande skäl. De flesta svenska skadeförsäkringsbolag tillhörde i slutet 80-talet Bolag 2-kategorin. Det därför stor favör för de av var en försäkringsbolag till följd organisationsförändringar kunde som av transformera säkerhetsreserven till eget kapital utan att betala skatt. De fick därmed den kapitalstruktur som Bolag l illustrerar, gynnsamma medan konkurrenterna behöll den Bolag 2-fördelningen. ogynnsamma

SIkaha.s- i

ESV g

i

t S

Eget kapital

Bolag1 Bolag2

Utöver den rent ekonomiska aspekten finns ytterligare fördelar för ett skadeförsäkringsbolag att ha merparten konsolideringskapitalet som av beskattat kapital. För företagare är det normalt att bedöma sina affärskontakter utifrån soliditeten. En normal och enkel bl. a. bedömning är att ställa företagets egenkapital mot omsättningen och/eller balansom-slutningen. I sådana bedömningar inte kapital i ges form obeskattad alls värde som beskattat eget kapital. av reserv samma Utomstående kan inte bedöma för vilka ändamål obeskattad reserv en är tillgänglig och vet också att dess värde är osäkrare än det beskattade kapitalet eftersom redovisningstekniska förändringar reserven genom kan få reducerat värde eller till och med måste avvecklas.

Annat missgynnande kooperativa förelag 295 av

Motsvarande bedömningsgrund har också utländska återförsäkringsgivare.

Trygg-Hansa och Skandia fick därför också vad skulle kunna kallas

som ratingtekniska fördelar relativt de ömsesidiga bolagen när medel i säkerhetsreserv överfördes till eget kapital utan beskattning. Både inför företagskunder och återförsäkrare framstod aktiebolagen solidare som än före transfereringen.

6.2.2 Missgynnandet de

av ömsesidiga bolagen

Det var olika orsaker bakom Trygg-Hansas och Skandias överföringar

av medel från säkerhetsreserven till eget kapital. Teknikema inte var heller desamma, det gemensamma själva resultatet: det skapades ett g var i fritt utrymme i bolagens säkerhetsreserver cirka 4 Mdr kronor och inget av bolagen betalade någon skatt i samband med transfereringen. Trygg-I-lansa åstadkom resultatet att byta bolagsfonn från genom ömsesidigt bolag till aktiebolag. Skandia kunde genomföra överföringen genom bolagsombildningar inom koncernen. Transaktionema i var bägge fallen godkända både inspektionen och lagstiftaren. av

Kapitaluppbyggnaden i skadeförsäkringsbolag har tidigare, oberoende av bolagsfonn, nästan uteslutande skett vinstavsättningar. De genom allra senaste åren har dock flera bolag förstärkt sin kapitalbas genom aktieemissioner och/eller förlagslån. Eftersom kapitaluppbyggnad genom vinstavsättningen är den ekonomiskt sett effektivaste modellen är det viktigt att förutsättningarna för sådan uppbyggnad är lika. en Förutsättningarna ska vara oberoende hur bolagsgruppema av organiserar sig internt och i vilken huvudsaklig bolagsfonn väljer man att driva verksamheten.

Att vissa bolag plötsligt får starkt förbättrade förutsättningar att bilda kapital till följd omständigheter inte har affärsmässig grund är av som inte acceptabelt. Det innebär otillbörlig störning den en av marknadsmässiga situation etablerats i fri konkurrens. På grund som härav vände sig de större ömsesidiga bolagen till lagstiftaren och begärde att genom en tillfällig lag få möjlighet de två stora samma som aktiebolagen att utan beskattning föra över medel från säkerhetsreserven till beskattat eget kapital.

296 Annat missgynnande av kooperativa företag

Den formella orsaken till att lagstiftaren inte genomförde den begärda

ändringen var att man valde att se problemet rent skattetekniskt se t.ex.

1990/91:54 264 och 1993/94:50 218 jämfört med motion prop. s. s.

l993/94:C340. Man konstaterade att vid Trygg-Hansas ombildning till

aktiebolag hade de försäkringstagare som hade avdragsrätt för försäkringspremien, d.v.s. företagare, betalat skatt på värdet av de Trygg-Hansa-aktier de tilldelades. Vidare framhölls att samtliga försäkringsbolag historiskt sett haft mycket låg skattebelastning, men att aktiebolagen dock betalt mer skatt än de ömsesidiga till följd av att utdelningen till aktieägarna måste tas från vinsten efter skatt. Det hänvisades också till att skattereformen 1991 generellt sett inneburit minskande möjligheter att göra avsättningar till obeskattade reserver och att sådana förändringar alltid innebär att vissa parter blir vinnare och andra förlorare.

Det går inte att bortse ifrån möjligheten att detta formella resonemang fördes därför att myndigheterna gärna såg att samtliga större försäkringsbolagsgrupper organiserade försäkringsaktiebolag. var som Handlingssättet innebar slags indirekt uppmaning till de ömsesidiga en bolagen övergång till aktiebolag åstadkomma den förbättring att genom kapitalbasens uppbyggnad framställt önskemål Även av som man om. det i efterhand inte går att bestämma vad den verkliga om som var orsaken kan konstateras att när lagstiftaren valde att inte tillmötesgå de ömsesidiga bolagens begäran blev följden ett tydligt missgynnande. I vilket fall hade ett beslut på näringspolitisk grund d.v.s. baserat på tanken att konkurrens mellan olika associationsfonner ska uppmuntras rimligen lett till att förhållandena reglerats så att de ömsesidiga bolagen fått utgångsläge för kapitalbildning som de iörsäkringsföretag samma skapade tekniska organisationsförändringar verksamheten. genom av

Det missgynnande beslutet innebar har också givit utslag. Flera som länsbolag har under åren 1993 och 1994 betalat skatt på uppkommen vinst därför att avsättning till säkerhetsreserven inte varit möjligt. Sammanlagt betalade länsbolagen 55 Mkr i skatt 1993 och 100 Mkr

1994. Skandia och Trygg-Hansa betalade dessa år ingen skatt än

annan den som beror av vinst-framtagning för aktieutdelning. Moderbolaget Skandia avsatte l 169 och 310 Mkr till säkerhetsreserven vid boksluten för åren 1993 och 1994. Skandia betalade dessa år ll respektive 33

Mkr i skatt. Trygg-Hansa har från 1992 till 1994 ökat säkerhetsreserven

med 472 Mkr.

Annat missgynnande kooperativa företag 297 av

Av ovanstående framgår att vad förutsades i de motioner och som skrivelser förelades lagstiftaren 1990 och 1991 har blivit som nu verklighet. Flera ömsesidiga länsbolag har tvingats betala vinstskatt därför att det saknats utrymme för avsättning till säkerhetsreserver.

Samtidigt har aktiebolagen utan beskattning kunnat fylla på sina säkerhetsreserver. De skattebelopp de betalat små och i princip som är framtvingade den valda företagsformen innebär av som att aktieutdelning bara får ske från beskattad vinst.

6.3 Mervärdesskatt

Den nya mervärdesskattelagstiftningen kom till 1991 innebar

som en anpassning till EU:s direktiv på området. Enligt dessa belades också tjänsteproduktion med mervärdesskatt. Undantag gjordes dock för bl. a. förmedling försäkringstjänster. Det innebär försäkringstagama av att liksom tidigare inte betalar mervärdesskatt på försäkringspremien.

Försäkringsbolagen har alltså ingen ingående mervärdesskatt hänförlig till de tjänster bolagen utför. Bolagen fortsätter betala som att mervärdesskatt på alla och tjänster köper in. De varor man stora inköpen gäller de ersättningsprodukter och reparationstjänster som betalas vid egendomsskador.

Den nya mervärdesskattlagstiftningen innebar alltså ingen förändring i

försäkringsbolagens kostnadsbild när det gäller de stora penningflödena

från och till externa parter inom områdena premiebetalning och skadereglering. Däremot kom den s.k. intemmomsen, visserligen som fanns även i det tidigare systemet då hade synnerligen marginell men en ekonomisk betydelse, att bli ett problem. Försäkringsbolagen förutsatte

att den nya lagen innebar att tjänster utfördes mellan bolag i som en försäkringsbolagskoncem eller mellan samverkande försäkringsbolag i

en federation var att betrakta delar i den tjänst sedan saluförs som som

till kund. Skattemyndighetema har däremot tolkat bestämmelserna

så att exempelvis datatjänster inte utgöra led i förmedlingen anses ett av försäkringstjänst.

De flesta svenska försäkringsbolagen har olika skäl verksamheten

av uppdelad på flera juridiska Av tvingande skäl måste personer. livförsäkring och sakförsäkring bedrivas i olika bolag. Det kan också bedömas effektivt den totala verksamhetens synvinkel vara ur att bedriva vissa verksamhetsgrenar i dotterbolag. När verksamheten bedrivs i två eller flera bolag är det kostnadsskäl naturligt tjänster av att

298 Annat missgynnande kooperativa företag av

är för verksamheterna samordnas i ett koncernens som gemensamma av

gruppens bolag för att sedan nyttjas de övriga efter behov.

av Därigenom uppkommer intemhandel motiverad av effektivitetsskäl. en

Definitionen vad är mervärdesskattpliktig respektive av som mervärdesskattbefriad intemtjänst har blivit en omöjlig diskussion mellan försäkringsbolagen och skattemyndighetema med följd att rättsliga prövningar pågår på flera håll. Eftersom verksamhet inte kan bedrivas på ett bra sätt det verkliga kostnadsläget är oklart har om problemet i flertalet fall fått åtminstone dellösning genom s.k. en tillikaanställning. Det innebär att de anställda i försäkringsbolagen får sin anställning uppdelad på flera koncembolag i proportion till sin arbetsinsats inom respektive verksamhetsområde. På så sätt elimineras i princip intemhandeln eftersom lönekostnaden är den helt dominerande delen i kostnaden för intemtjänster. Systemet med tillikaanställning är naturligtvis synnerligen opraktiskt och medför speciella rutiner som medför extra kostnader.

Motsvarande lösning kan inte tillämpas för en federation. För att ta Länsförsäkringsgruppen exempel så gäller att mellan bolagen inom som LFAB-koncemen finns ett tjänsteutbyte och för dessa intemtjänster elimineras mervärdesskattpåslaget tillikaanställning. Mellan genom länsbolagen och de gemensamt ägda bolagen inom LFAB-koncemen finns mycket omfattande tjänsteutbyte. I detta fall kan inte ett tillikaanställning tillämpas eftersom bolagen är helt skilda juridiska med olika lokal stationering. personer

För att små lokala bolag ska kunna bedriva en effektiv verksamhet och framgångsrikt bidra till konkurrensen på försäkringsmarknaden fordras organisation möjliggör stordrift och effektivisering av en som annan verksamheten. Liksom inom andra företagsområden är federativ en samverkan bra lösning för att åstadkomma låga kostnader. Den ger en möjlighet för de lokala försäkringsbolagen att till konkurrenskraftigt pris kunder inom alla försäkringsområden specialiserade och ge samma högkvalitativa service de stora riksbolagen kan åstadkomma. som

I sammanfattning gäller att problemet med den s.k. intemmomsen är ett generellt problem för försäkringsbranschen. Den lösning riksbolagen åstadkommit för att i mesta möjliga mån undgå mervärdesskattbelastning är administrativt klumpig och därför kostsam. Beskattningstekniken håller tillbaka organisatoriska lösningar som innebär uppdelning verksamheten på olika juridiska enheter vilket i av

Annat missgynnande kooperativa företag 299 av

vissa sammanhang kan innebära ökad effektivitet och därmed bättre

konkurrenskraft. De flesta EU-länder har löst problemet s.k. genom gruppregistrering. Detta innebär att utländska bolag har en

driftkostnadsmässig fördel i förhållande till de inhemska försäkringsföretagen.

l

i Det har inom flera EU-länder nämnts tagits fram

- som - en komplementerande lagstiftning löser problematiken som både för

i

koncerner och för federationer. Lösningen innebär möjlighet för bolag

inom en och koncern och för samverkande bolag registrera samma

I

att de aktuella bolagen mervärdesskattenhet. som en

Med en motsvarande svensk lag skulle uppnås dels de svenska l att bolagen generellt får ett konkurrensneutralt läge relativt

försäkringsbolagen i flertalet övriga EU-länder, dels den skillnad i

att

intemmervärdesskattbelastning föreligger inom Sverige mellan

som riksbolagen och de federativt organiserade bolagen blir eliminerad.

Tilläggas kan att det finns ett färdigt förslag till gruppregistrering, se SOU 1992: 121, Vissa niervärdeskattefrågor. Regeringen uttalade i prop. l993/94:225 13 att den delade utredningens uppfattning starka s. om att skäl talade för införande gruppregistrering. Beräkningar gjorda av en av Försäkringsförbundet och Svenska Bankföreningen visade de att statsfinansiella kostnaderna skulle uppgå till cirka 100 miljoner kronor

om förslaget genomfördes för hela den finansiella sektorn. Med hänsyn

härtill ansåg regeringen att det vid den tidpunkten inte fanns något finansiellt utrymme för att genomföra förslaget. Utskottet instämde i regeringens bedömning. Det är i dagsläget svårt ha någon att uppfattning vilken effekt förslaget skulle ha på de offentliga om finanserna det på nytt aktualiserades. Utredningen lämnar om emellertid inte heller i denna del något konkret förslag på ändrad lagstiftning utan stannar vid att påpeka förhållandena.

Budgeteffekter

Förändrade regler för ekonomiska föreningar

De förslag i betänkandet kan tänkas ha effekter på den offentliga som sektorns finanser är dels den utvidgade avdragsrätten för utdelningar som lämnas av ekonomiska föreningar, dels det uttryckliga undantaget från uttagsbeskattning vad gäller överföring viss egendom mellan av ekonomiska föreningar. Beträffande den utökade avdragsrätten för utdelningar är det dock utredningens uppfattning att detta inte skall påverka statens inkomster vilket närmare har kommenterats i avsnitt 4.5.3. Vad så gäller den föreslagna möjligheten för s.k. medlemsfrämjande föreningar tillskott i ekonomisk att som en annan förening föra över samtliga eller så gott samtliga tillgångar har som detta kommenterats närmare i avsnitt 4.4.1.2.

8 Författningskommentarer

Förslaget till lag om ändring i lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar

l kap. Inledande bestämmelser

1 § Den nuvarande hänvisningen i paragrafens andra stycke till bestämmelserna i 7 och 10 kap. angående rätten till medlemskap, rösträtt och överskottsutdelning slopas och ersätts med bestämmelse en om s.k. medlemsfrämjande föreningar. Motivet för att även förening en som inte i regi bedriver samhandel med medlemmarna skall få egen registreras som ekonomisk förening har närmare utvecklats i avsnitt 4.4.1.2.

Villkoret att föreningens tillgångar uteslutande eller så gott som uteslutande skall bestå andelar i ekonomisk förening i av en annan vars kooperativa verksamhet medlemmen deltar, syftar till att dra gräns en mot egentligen kapitalförvaltande ideella föreningar. Begreppet "uteslutande eller så uteslutande" används i 2 § l0 lagen gott som mom. 1947:576 om statlig inkomstskatt för att definiera ett investmentföretag. Ett sådant företag kännetecknas att det av uteslutande eller så gott uteslutande förvaltar värdepapper eller som likartad lös egendom. Den praxis utvecklats vid tillämpningen som av den bestämmelsen bör kunna tjäna till ledning även i detta sammanhang. Det innebär att en förening än i mycket begränsad - om omfattning kan inneha andra tillgångar än andelar i den "andra" ekonomiska föreningen. Detta förhållande jämte möjligheten att låta bli att till sina egna medlemmar vidareutbetala hela insatsutdelningen på andelama i den "andra" ekonomiska föreningen, torde i allmänhet ge tillräckligt ekonomiskt utrymme för föreningen att på ett bra sätt kunna fullgöra sin huvuduppgift att främja medlemmarnas intressen.

3 04 F örfattningskommen tarer

I paragrafens tredje stycke slås fast att ekonomisk förenings en verksamhet kan bedrivas inte bara i den ekonomiska föreningen utan även i föreningen helägt dotterföretag. Det är givetvis inte något ett av hinder att bedriva verksamheten genom flera helägda dotterföretag. Motiven för bestämmelsen finns närmare redovisade i avsnitt 4.4.1.1. Där redovisas också skälen för att dotterföretaget skall vara helägt. Det finns i och för sig inte något krav på att dotterföretaget skall vara svenskt, i praktiken torde så bli fallet eftersom moderföretaget är men en svensk ekonomisk förening med medlemmar som i regel är bosatta i Sverige. Huruvida föreningens verksamhet i huvudsak är kooperativ vilket är ett villkor för registrering avgörs med utgångspunkt i föreningens och dotterföretagets/-företagens samlade verksamhet. Av detta följer att i den ekonomiska föreningens stadgar bör anges att föreningen hartill ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att i föreningen eller i ett helägt aktiebolag bedriva den ifrågavarande kooperativa verksamheten. På motsvarande sätt bör i bolagsordningen föreskrivas att bolaget har till föremål för sin verksamhet att till medlemmarna i den ekonomiska förening som äger bolaget bedriva samhandel det slag som ändamål för av som anges föreningen i dess stadgar. Denna teknik har Landshypotek ek. för. och Landshypotek AB tillämpat i sina stadgar respektive bolagsordning; se avsnitt 4.4.1.1.

2 kap. Bildandet av en ekonomisk förening

2 § Vid sidan FL är föreningens stadgar normunderlaget för föreningens av verksamhet. Stadgama kan jämföras med aktiebolagets bolagsordning. I 2 kap. 2 § finns de bestämmelser som obligatoriskt måste finnas i stadgan. I stadgan måste också intas bestämmelser även i andra ämnen än de obligatoriska, föreningen önskar införa från FL:s om en dispositiva regler avvikande reglering.

Som framgår av 10 kap. la § föreslås att en ekonomisk förening skall kunna göra s.k. emissionsinsatser från det fria egna kapitalet. Därmed kommer föreningen att hantera tre olika typer insatser nämligen av obligatoriska insatser, överinsatser och emissionsinsatser. Olika regler och regelkomplex kopplas till de olika typerna av insatser. I syfte att göra tydligare åtskillnad mellan de olika slagen insatser än vad en av för närvarande görs i lagtexten införs beteckningama grundinsats som för den obligatoriska insatsskyldigheten och äverinsats för de frivilliga

F örfattningskommentarer 3 05

insatserna. De nya insatserna kallas emissionsinsatser. Av skäl som närmare redovisats i avsnitt 4.4.2.2 skall emissionsinsatser - om förekommer i stadgarna vad skall gälla i fråga - anges som om fördelningsgrunder m.m.

3 kap. Föreningens medlemmar m.m.

1 § I paragrafens första stycke föreslås ändring innebär att den en som nu gällande tvingande regeln medlemskap görs dispositiv, d.v.s. om föreningarna bestämmer själva föreskrifter i stadgarna vilka krav genom som skall gälla för medlemskap. Skälen härför är redovisade i avsnitt 4.4.3.

6 §

Ändringama i paragrafens första och sista stycken är följd att

en av emissionsinsatser enligt 10 kap. 1a § införs.

4 kap. Återbetalning av medlemsinsatser

1 § Reglerna om insatsemission påverkar också bestämmelserna om återbetalning medlemsinsatser. Som närmare redovisats i avsnitt av 4.4.2.2 har en utgångspunkt varit att det insatsemitterade kapitalet skall bli lika bundet grundinsatsen. Den i paragrafens första stycke som föreslagna ändring jämfört med 3 § innebär alltså att grundinsatser och tillgodoförda emissionsinsatser till skillnad från överinsatser kan - betalas ut först i samband med medlems avgång föreningen. en ur Däremot skall det alltjämt vara möjligt att s.k. partiellt utträde genom säga upp överinsats.

3§ Jfr kommentaren till l

306 F örfattnin gskommentarer

5 kap. Förlagsinsatser

1 § Enligt nuvarande 5 kap. l § 2 st FL får förlagsinsatser tillskjutas med högst ett så stort belopp att gjorda förlagsinsatser efter summan av tillskottet uppgår till högst det belopp som svarar mot summan av andra då inbetalda insatser än förlagsinsatser. Den föreslagna ändringen som närmare kommenterats i avsnitt 4.4.2.4 innebär att vid jämförelsen bortses från forlagsinsatskapital som tillkommer medlemmar.

4 § Paragrafen har ändrats med anledning av införandet av möjligheten att registrera förlagsandelar hos Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag. De nya bestämmelserna innebär att föreningen antingen kan utfärda förlagsandelsbevis enligt gällande regler eller att låta registrera förlagsandelama enligt aktiekontolagen i VPC:s kontobaserade, papperslösa, system.

I första stycket att beslut om förlagsinsatser skall innehålla anges uppgift insatsemas storlek, den rätt till utdelning som en insats om medför, det sätt på vilket utdelning skall utbetalas och inlösen skall ske, föreskrifter om begränsningar i fråga om vem som har rätt att tillskjuta förlagsinsatser överlåtelse förvärva de rättigheter och genom som är förenade med förlagsinsatsema förlagsandelar enligt 5 kap. 2 § första stycket, erinran om att förvärv av förlagsandelar i strid mot föreskrifter i 5 kap. 2 § första stycket är ogiltiga, samt uppgift om huruvida förlagsandelsbevis skall utfärdas eller om insatserna istället skall registreras hos Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag enligt bestämmelserna i aktiekontolagen 1989:827.

Enligt paragrafens tidigare lydelse skulle uppgifterna enligt punkterna 1-5 i förlagsandelsbeviset och på det sättet säkerställdes att anges föreningen fattade beslut i nämnda avseenden i samband med beslutet om att förlagsinsatser skulle tillskjutas. När möjligheten till det papperslösa systemet med förlagsinsatser införs har istället angetts uttryckligen i lagtexten att villkoren för förlagsandelama skall fastställas i samband med att föreningen beslutar om andelama och vilka uppgifter som är obligatoriska.

F örfattningskommen tarer 3 07

Innehållet i andra stycket motsvarar det förutvarande första stycket. I detta anges de uppgifter som skall i ett förlagsandelsbevis i det anges fall att föreningen väljer att utfärda sådana istället för att använda sig av det nya systemet med registrering hos Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag. Bestämmelsen har modemiserats språkligt genom att begreppet viss man bytts ut mot viss person etc.

6 § Första stycket har ändrats så att det endast det fall att föreningen avser har valt att utfärda förlagsandelsbevis istället för att använda sig av det nya papperslösa systemet.

I det nya andra stycket anges att för förlagsinsatser har registrerats som hos Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag skall förteckningen föras av detta bolag istället för av föreningen. En sådan förteckning skall innehålla samma uppgifter i första stycket med det som anges undantaget att den rätt till utdelning som insatsen medför inte skall anges. När det gäller förlagsandelar registreras hos som Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag anges rätten till utdelning istället i villkoren enligt 5 kap. 4 § första stycket eftersom det inte finns något papper som bärare av rättigheten i detta fall.

7 § Enligt tidigare regler får föreningen inlösa en förlagsinsats tidigast efter fem år från tillskottet, om föreningen skriftligen säger beloppet upp minst sex månader i förväg. I det nya tredje stycket införs en möjlighet för föreningen att föreskriva att förlagsandelama förfaller till betalning vid viss tidpunkt utan uppsägning. Denna möjlighet att underlätta avser möjligheten att utnyttja de nya reglerna om VPC-registrering av förlagsandelar. När det gäller andelar som förfaller till betalning efter uppsägning krävs nämligen med VPC-systemets nuvarande uppläggning viss manuell bevakning, vilket kan fördyra utnyttjandet av systemet.

Fjärde stycket motsvarar tidigvarande tredje stycket med tillägget att när det gäller förlagsandelar som har registrerats enligt VPC-systemet skall inlösen ske enligt det belopp har registrerats hos VPC till skillnad som från systemet med förlagsandelsbevis där inlösen sker till det belopp som angetts i beviset.

3 0 8 F rfattningskomm ö en tarer

7 kap. Föreningsstämma

4 §

Ändringen i paragrafens andra stycke innebär att föreningsstämman inte

får fatta beslut om överskottsutdelning med större belopp än vad styrelsen föreslagit eller godkänt, om inte stämman är skyldig att fatta ett sådant beslut enligt föreskrift i stadgarna. Bestämmelsen har sin förebild i 12 kap. 3 § ABL. Bestämmelsen avses ha en återhållande effekt på utdelningamas storlek men uppkommer konflikt mellan styrelsen och föreningsstämman kan den senare när som helst avsätta styrelseledamöter som valts av stämman. I övrigt kommenteras bestämmelsen i avsnitt 4.4.2.2.

15 §

Ändringen är en följd av att beteckningen grundinsats införts för den

insats med vilken en medlem är skyldig att delta med i föreningen.

9 kap. Redovisning

7 §

Ändringen är en konsekvens av att beteckningama grund- och överinsats

införs samt det systemet för insatsemission. nya

10 kap. Överskottsutdelning och annan användning av

föreningens egendom

1 § I paragrafens andra stycke anges vad som avses med överskottsutdelning. En nyhet är att det hittillsvarande begreppet vinstutdelning delas upp i kooperativ vinstutdelning och insatsutdelning. Den kooperativa vinstutdelningen kännetecknas av att den utgår i förhållande till omfattningen av medlemmens samhandel med föreningen medan basen för insatsutdelningen är medlemmens insatskapital i form av grund- eller överinsatser samt tillgodoförda emissionsinsatser. I paragrafen också att utdelning av anges förlagsinsatser utgör överskottsutdelning.

F örfattn ingskommen tarer 3 09

I paragrafens andra stycke anges huvudprincipen för utdelningsgrunderna for de olika formerna av överskottsutdelning. Inom ramen för dessa huvudprinciper skall varje förening i sina stadgar närmare ange grunderna för överskottsutdelningen; 2 kap. 2 § första stycket ll och se 12.

1a § Paragrafen, som är innehåller reglerna insatsemission. Skälen för ny, om införandet av möjligheten till insatsemission har redovisats i avsnitt 4.4.2.2. Som framgår av bestämmelsen får insatsemission endast avse utdelningsbara medel, d.v.s. fria fonder, övriga balanserade vinstmedel samt den del av årsvinsten inte sätts till reservfond. En som av insatsemission får inte finansieras med reservfond eller uppskrivningsfond. Av bestämmelsen framgår vidare att medlemmarna skall tillföras emissionsinsatser i förhållande till deras respektive samhandel med föreningen under ett eller flera räkenskapsår eller till deras inbetalda grund- eller överinsatser samt tillgodoförda emissionsinsatser.

En förening som vill tillämpa systemet med insatsemission skall i sina stadgar ange de närmare villkoren; se 2 kap. 2 § 12. Det gäller i första de fördelningsgrunder som skall gälla inom den ram anges i denna som

paragraf. Ett annat spörsmål bör regleras i stadgarna är tidpunkten

som för återbetalning till avgången medlem. skattefrågor rörande emissionsinsatser behandlas i avsnitt 4.5.4.

2 §

Ändringama i paragrafens första stycke är konsekvens att

en av begreppen insatsutdelning och kooperativ vinstutdelning införts i 10 kap. l Den nya punkten 4 i andra stycket är en följd av att föreningen kan besluta om insatsemission som finansieras med utdelningsbara medel.

4 § Redan enligt paragrafens nuvarande lydelse får gottgörelse och kooperativ vinstutdelning lämnas till den som inte är medlem. En nyhet är däremot paragrafens andra mening att insatsutdelning också får lämnas till avgången medlem på inte utbetalda insatser. Skälen för denna utvidgning har närmare kommenterats i avsnitt 4.4.2.3.

3 10 F örfattningskommentarer

Det förhållandet att gottgörelse och kooperativ vinstutdelning kan lämnas även till andra än medlemmar gör det möjligt för medlemmar i en sådan medlemsfrämjande förening, som avses i den nya l kap. 1 § andra stycket, att erhålla sådan Överskottsutdelning från den förening i vilken de indirekt är medlemmar och med vilken de bedriver

samhandel. Överskottsutdelning i form av insatsutdelning kan de dock

endast erhålla från den förening i vilken de är medlemmar och i vilken de har medlemsinsatser.

Paragrafens hittillsvarande andra stycke upphävs, vilket innebär att det nuvarande taket för insatsutdelning slopas. Skälen för detta redovisas i avsnitt 4.4.2.2.

12 kap. Fusion och inlösen av aktier i dotterbolag

4 §

Ändringen i paragrafens första stycke innebär att beslutsreglema för

godkännande av fusionsavtal justeras i två avseenden. Det ena är att beslut skall kunna fattas vid en föreningsstämma om nio tiondelar av de röstberättigade biträder förslaget istället för som enligt paragrafens nuvarande lydelse, samtliga röstberättigade. Den andra ändringen är att det behövs beslut vid två stämmor eftersom kravet på nio tiondelars om majoritet inte uppfyllts, krävs sänks majoritetskravet från två tredjedels majoritet till enkel majoritet också på andra stämman. Att det räcker med enkel majoritet i detta fall följer av 7 kap. 13 Skälet för ändringarna är närmare motiverade i avsnitt 4.4.4.

F ärfatlningskommentarer 31 l

Förslaget till lag om ändring i lagen 1995:1570 om

medlemsbanker

Vad som sägs i fdrfattningskommentaren till de lagändringar som föreslås i fdreningslagen gäller i motsvarande fall även för ändringarna i lagen om medlemsbanker.

F örfattningskommentarer 313

Förslaget till lag om ändring i lagen 1995:1559 om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Ändringarna i 5 kap. 4 § är följd att begreppen grund-, över- och

en av emissionsinsatser införts.

Förfatlningskommentarer 315

Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen

1928:370

Anvisningar till 22 §

Punkt 1 I fjärde stycket har sista mening tagits bestämmelse som en ny en om undantag från uttagsbeskattning i det fall en ekonomisk förening som insatskapital i en annan ekonomisk förening tillskjuter tillgångar. Ett villkor för att uttagsbeskattning inte skall ske är att den först nämnda föreningen efter tillskottet uteslutande eller så gott som uteslutande innehar egendom i form andelar i den andra ekonomiska Föreningen. av Det är som framgår av kommentaren till l kap. l § andra stycket föreningslagen också ett villkor för att den ekonomiska föreningen skall kunna behålla sin status ekonomisk förening. Begreppet som "uteslutande eller så gott som uteslutande" används även i definitionen av investmentbolag, se 2 § 10 mom. lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt. Det har också tidigare använts vid definition av förvaltningsföretag. Enligt de nuvarande reglerna i 7 § 8 mom. andra stycket lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt får företaget vid sidan av förvaltningsverksamheten bedriva "obetydlig" annan verksamhet utan att statusen av förvaltningsföretag förloras. I detta avseende enligt var förarbetena prop. 1989/902110 707 till den lagstiftning infördes s. som fr. o. m. 1992 års taxering inte någon ändring avsedd. Den äldre praxis beträffande begreppet "uteslutande eller så gott uteslutande" bör som kunna vara vägledande även i detta sammanhang. I övrigt har skälen för bestämmelsen kommenterats i avsnitt

Färfattningskommentarer 317

Förslaget till lag om ändring i lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt

2 § 8 mom En ekonomisk förening medges avdrag för överskottsutdelning enligt 10 kap. l § föreningslagen, d.v.s. gottgörelse, kooperativ vinstutdelning, insatsutdelning samt utdelning på förlagsinsatser. En förening som har mer än enstaka medlemmar som åtnjuter skattefrihet för utdelning enligt 3 § 7 mom medges dock avdrag endast om föreningen tillämpar lika rösträtt och är öppen på det sätt som anges i sjätte stycket. En sluten ekonomisk förening förlorar alltså sin avdragsrätt för Överskottsutdelning om mer än någon procent av medlemskåren är andra än enskilda näringsidkare.

Nuvarande sjätte stycket upphävs och ersätts av nuvarande sjunde stycket. Vidare har det nuvarande åttonde stycket om centralorganisationer upphävts eftersom medlemmar i en sådan organisation alltid är juridiska personer och skattskyldiga för utdelningen vilken är avdragsgill i centralorganisationema.

En konsekvens av att en generell avdragsrätt införs för utdelningar är att skattefriheten på näringsbetingat innehav av sådana andelar aldrig aktualiseras. Det följer redan av nuvarande lydelsen av 7 § 8 mom.

Vid upplösning eller överlåtelse av andelsrätten torde genomsnittsmetoden bli tillämplig vid beräkningen av anskaffningskostnaden för andelama. Grundinsats och insatsemitterade insatser får anses utgöra samma sort och slag eftersom tanken är att de skall ge samma andelsrätt

i föreningen i röst och andra inflytandefrågor samt andel i kapitalet vid

upplösning, fusion etc.. Vid upplösning eller överlåtelse av andel kommer medlemmen följaktligen att beskattas för skillnaden mellan inbetald grundinsats och vad han "erhållit" för andelen. Reavinst på enskild näringsidkares näringsbetingade andel skall beskattas i inkomstslagets näringsverksamhet.

3 § 7 mom I första stycket har införts en begränsningsregel som anger att en inbesparing i levnadskostnadema beskattas när den överstiger en viss nivå. Bestämmelsen har närmare kommenterats i avsnitt

Särskilt

yttrande

Särskilt yttrande experten Maria Lindvall

av

Utredningen har enligt direktiven bl.a. haft att undersöka de om kooperativa företagsfonnema är missgynnade i förhållande till andra företagsfonner. Den genomgång har gjorts har på vissa områden som lett fram till konstaterandet att ett missgynnande föreligger vilket resulterat i förslag på åtgärder från utredningens sida. I avsnitt 6., Annat missgynnande av kooperativa företag, redogörs för omständigheterna i

samband med Trygg-Hansas respektive Skandias överföringar

av tillgångar från säkerhetsreserv till eget kapital. Detta skulle enligt utredningen utgöra ett exempel på att de kooperativa företagen missgynnats i förhållande till aktiebolagen.

Trygg-Hansa åstadkom överföringen genom att byta företagsform från

ömsesidigt bolag till aktiebolag medan Skandia kunde göra överföringen genom ombildningar inom koncernen. För båda bolagen innebar ombildningen att säkerhetsreserven kom att omvandlas till beskattat eget kapital. Utredningen att eftersom någon speciallagstiftning anser som gett de ömsesidiga bolagen möjlighet att omvandla tillgångar i säkerhetsreserven till beskattat eget kapital inte införts så har sistnämnda företagsfonn missgynnats lagstiftaren. av

Vad utredningen bortser från är bl.a. den skillnad i ägarstruktur som finns mellan de ömsesidiga bolagen och aktiebolagen. De ömsesidiga bolagen ägs av försäkringstagama. Liksom i andra kooperativa företag skall överskottet av verksamheten i princip tilldelas försäkringstagama i form av återbäring, vilken är avdragsgill, eller lägre premier. genom Aktiebolagens ägare har däremot ett intresse att få utdelning på det av kapital som de investerat i bolaget. Försäkringsaktiebolagen har därför ett krav på sig från aktieägarna att skatta fram en vinst. Detta krav har, i vart fall historiskt, medfört att skattebelastningen på försäkringsaktiebolagen varit högre än på de ömsesidiga bolagen.

320 Särskilt yttrande

Den omständigheten att aktiebolagen har krav på sig att ge utdelning till sina aktieägare kommer även framdeles att innebära att de måste skatta fram en vinst. De uppgifter om betald skatt under åren 1993 och 1994

för Trygg-Hansa och Skandia å sidan och länsbolagen å den andra

ena utgör inte ett tillräckligt underlag för skall kunna dra slutsatsen att man att aktiebolagens ökade avsättningsutrymme i säkerhetsreserven innebär att dessa bolag gynnats skattemässigt i förhållande till de ömsesidiga bolagen. Även utredningen inte lägger fram något förslag i denna om del, utan endast fäster regeringens uppmärksamhet på förhållandet med påpekandet att frågan bör prövas den dag det statsñnansiella läget så tillåter, kan jag inte underlåta att invända mot utredningens slutsats att de ömsesidiga bolagen skulle vara missgynnade i förhållande till aktiebolagen. Jag menar att underlaget inte är tillräckligt för ett sådant påstående.

Statens Offentliga utredningar

1996 Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan hur går det U. 26. Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. K. - 2. Samverkansmönster i svenskforsknings- 27. En strategiför kunskapslyftoch livslångtlärande. finansiering. U. U. 3. Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiskalandskapeti Norden Om kön och fördelning av fritidsresurser.C. 1990talet. U. 4. Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför 29. Forskningoch Pengar.U. regeringskonferensen 1996.UD. 30.Borgenärsbrotten översyn ll kap. - en av 5. Politikområdenunderlupp. Frågor om EU:s första brottsbalken.Fi. pelare inför regeringskonferensen 1996.UD. 31. Attityder och lagstiftningi samverkan 6. Ett år med EU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. erfarenheter av arbeteti EU. UD. 7, Av vitalt intresse.EU:s utrikes och säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. UD. Batterierna en laddadfråga. M. - Omjärnvägenstrañkledning m.m. K. 10.Forskningför vår vardag.C. ll. EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför två- och trehjuliga motorfordon.K. 12.Kommuneroch landstingmedbetalningssvårigheter.Fi. 13.Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. 14.Budgetlag regeringensbefogenheter finansmaktensomrâde.Fi. 15.Union för både öst och väst. Politiska,rättsliga och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte utvidgning. UD. l6. Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar, utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga rättigheteri EU. UD. 17.Bättretrafik medväginformatik.K. 18.Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, försäkringar. Fö. 19.Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs bedömningarinför regeringskonferensen 1996. UD. 20. Samordnadrollfördelning inom tekniskforskning. U. 2. Reform och förändring. Organisationoch . verksamhetvid universitetoch högskolorefter 1993års universitets-och högskolereform.U. 22. Inflytandepå riktigt Om elevers rätt till inflytande, delaktighetoch ansvar. U. 23. Kartläggningoch analys av den offentliga sektorns upphandling av varor och tjänstermed miljöpåverkan.N. 24. Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga EU-ländersförslag och debattinför regeringskonferensen1996.UD. 25. Från massmediatill multimedia att digitaliserasvensktelevision.Ku.

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utrikesdepartementet En strategiför kunskapslyftoch livslångt lärande. 27 Det forskningspolitiska landskapet i Norden Vem bestämmer vad EU:s internaspelregler inför 1990-talet. 28 regeringskonferensen 1996. 4 Forskningoch Pengar. 29 Politikomrádenunder lupp. Frågor om EU:s första pelare inför regeringskonferensen 1996.5 Jordbruksdepartementet Ett âr medEU. Svenska statstjänstemäns Offentlig djurskyddstillsyn. 13 erfarenheterav arbeteti EU. 6 Av vitalt intresse. EU:s utrikes-och Kulturdepartementet säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. 7 rättsliga Från massmedia till multimedia Union för både öst och väst. Politiska, aspekter EU:s sjätte att digitalisera svensk television. 25 och ekonomiska av utvidgning. 15 Näringsdepartementet Förankring och rättigheter. Om folkomröstningar, utträdesrätt, medborgarskap och mänskliga Kartläggningoch analys av den offentliga sektorns rättigheter i EU. 16 upphandling av varor och tjänstermed Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs miljöpåverkan. 23 bedömningar inför regeringskonferensen 1996.19 Civildepartementet Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga EU-ländersförslagoch debatt inför Fritid i förändring. regeringskonferensen 1996. 24 Om kön och fördelning av fritidsresurser.3 Forskning för vår vardag. 10 Försvarsdepartementet Attityder och lagstiftningi samverkan Totalförsvarspliktigam95. Förslag jobb/studier + bilagedel.31 om efter muck, bostadsbidrag, dagpenning, Miljödepartementet försäkringar. 18 Batterierna en laddad fråga. 8 - Kommunikationsdepartementet

Om järnvägens trafikledning m.m. 9 EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför tvá- och trehjuligamotorfordon. 11 Bättre trafik med väginformatik. 17 Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. 26

Finansdepartementet

Kommuner och landsting medbetalningssvárigheter.12 regeringens befogenheter Budgetlagfinansmaktens omrâde. 14 Borgenärsbrotten en översyn av 11 kap. brottsbalken. 30

Utbildningsdepartementet

Den nya gymnasieskolan hur går det 1 - Samverkansmönster i svensk forskningsfinansiering.2 Samordnad rollfördelning inom tekniskforskning. 20 Reform och förändring. Organisationoch verksamhet vid universitetoch högskolor efter 1993airs universitets-och högskolereform.21 Inflytande riktigt Om elevers rätt till - . inflytande, delaktighetoch ansvar. 22 4

-

POST |RI’,Ss’: 106 47 Smcknon F 08-2050 21. TH I—.m 08-6909190 |SBN 91 -38-20192-5 ISSN O375-25OX