SOU 1998:92

Goda idéer om småföretag och samverkan.

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

l- CE

idéer

Goda

2

DC små- Om

och

företag

LLJ

c: samverkan

2

0¶LIJ J ||J

a

1

l- L.II

Di

å LI

U SOU 1998: 92

Statens offentligautredningar WW 1998:92

Närings- och handelsdepartementet

idéer

Goda om

och

småföretag

samverkan

Småföretagsdelegationens rapport Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.0rder@1iber.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvalmingsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 9138409624, Stockholm 1998 ISSN 0375-250x

Förord

I denna rapport behandlas olika former av nätverk som varje småföretag är beroende av för sin överlevnad. Samarbete i olika former, med andra företag, organisationer eller offentliga organ, är viktigt för att uppväga de konkurrensnackdelar småföretag ofta har gentemot

som stora företag. Delegationen har valt att särskilt belysa vad som kan göras för att underlätta företagsutveckling genom samverkan i olika nätverksformer. Det grundläggande betraktelsesättet är att offentliga aktörer inte skall skapa företagsutveckling utan underlätta tillkomsten

forum för samverkan skapade av företagen själva. av

I Småföretagsdelegationen har följande ledamöter ingått: Gunilla Almgren, Erling Bergkvist, Gunnar Erlandsson avliden 23 maj 1998, Camille Forslund, Sune Halvarsson, Stina Hubendick, Per-Olof Jönsson, Jan Krylbom, Gunnel Mohme, Anitra Steen, Bengt-Ame Vedin och Birgitta Ytterström. Delegationen har biträtts av experterna Mats Fagerlund fr.o.m. 19 januari 1998, Yvonne Fredriksson fr.o.m. 15 oktober 1997, Staffan Sandström, Mathias Temell t.o.m. 18 januari 1998 och Charlotte Zackari, samtliga från Närings- och handelsdepartementet, samt Magnus Johansson, LRF fr.o.m. 12 januari 1998. Med denna rapport har dessutom konsulter från Consultus AB och Kooperativa institutet ek.för. arbetat.

Inom delegationens sekretariat har Björn Jansson svarat för arbetet med rapporten. För redaktionell utformning och utskrift har Kerstin Svensson svarat.

Småföretagsdelegationen överlämnar härmed sin femte rapport, Goda idéer om småföretag och samverkan, till regeringen.

Stockholm i juni 1998 Småföretagsdelegationen

Mats Johansson Ordförande

1¶Sammanfattning och förslag

Småföretagsdelegationens arbetssätt har utgått från det enskilda småföretagets eget perspektiv. För småföretag är emellertid dessutom behovet samverkan med andra andra småföretag, stora företag,

av högskolor m.fl. ofta av strategisk betydelse för utvecklingen. Därför

har delegationen valt att särskilt belysa vad som kan göras för att underlätta företagsutveckling samverkan i kooperativa och

genom andra nätverksforrner. Det grundläggande betraktelsesättet är att offentliga aktörer inte skall skapa företagsutveckling utan underlätta tillkomsten forum för samverkan skapade av företagen själva.

Delegationen definierar olika former för samverkan liksom begreppet social ekonomi. Den sociala ekonomin består av privata och kooperativa akörer bedriver näringsverksamhet med samtidiga

som ekonomiska och samhällsnyttiga mål, som främjar delaktighet och självförverkligande och är förankrade i lokalsamhället.

För att främja utveckling sådan samverkan mellan småföretag,

av och därmed dynamisk utveckling den sociala ekonomin, föreslår

en av Småföretagsdelegationen:

Stöd till utveckling nätverksfrämjande lokala aktörer och 0 av

strukturer baserade småföretagens egna initiativ; dessa mötes-

platser auktoriseras och tillförs finansiella resurser från samhället.

Småföretagen bör ett starkare inflytande i offentliga stödorgan.

0 ges

Konsultativa uppgifter skiljs helt från företagsfrämjande hos 0

myndigheter.

En översyn görs de befintliga stödorganisationema. Målsätt-

0 av

ningen bör att det skall finnas mångfald av stödorgan, små-

vara en

företagen skall möjlighet att välja stödorgan. Inget stödorgan har

ges

i realiteten kompetensmässig eller personalmässig möjlighet att

hantera alla typer företag, branscher och företagare. Olika stöd-

organ skall likställas.

10 Sammanfattning och förslag

0 Lån med statliga garantier bör kunna förmedlas även via andra

fonder, företag och än banker.

organ

0 Nätverkslån införs lån till grupper av företagare som har ett

begränsat kapitalbehov och vill ta ett gemensamt för

som ansvar

lånet och samverka for utveckling av företagen.

0 Det näringspolitiska ansvaret for alla typer av småföretagsfrågor

inklusive kooperativa frågor samordnas inom ett departement

Närings- och handelsdepartementet.

0 Offentligt stöd omfördelas for att möjliggöra en ökad satsning på

utveckling av företagarkompetens och samverkan inom vårdsektom, omsorgssektom och kultursektom.

0 Under fem år avsätts resurser för att stimulera forskning om små-

Företagssamverkan.

0 Befrielse från eller restitution av moms och arbetsgivaravgifter för

hushållsnära tjänster testas inom två län under kommande mandatperiod.

2 mål och

Uppdragets syfte, genomförande

Småföretagsdelegationen har regeringens uppdrag att identifiera problem och föreslå åtgärder för att undanröja onödiga hinder och på andra sätt underlätta etablering av och tillväxt i småföretag.

I ett inlägg till delegationens websida hävdar en debattör att han saknar en diskussion/analys/förslag på vad som kan göras för att få fart på utvecklingen av affärsdrivande nätverk poolbildningar för mikroföretag 1-9 anställda. Detta, säger han, borde väl ligga inom uppdraget att identifiera problemen och föreslå åtgärden. Tyvärr, säger skribenten vidare, verkar det som om delegationen missat åtgärder för att påskynda utvecklingen organisatoriska innova-

av tioner Som bekant, säger han, finns det gott om stöd m.m. för utveckling av tekniska innovationer i Sverige och andra EU-länder men knappast några alls beträffande organisatoriska. Sverige har för övrigt extremt goda förutsättningar för en sådan utveckling med den inriktning vårt skolsystem har kunskap i grupparbete m.m., vår föreningsvana och vår inövade kunskap att fatta beslut i consensus

Detta är svenska "naturtillgångar som han anser kommit bort i m.m. delegationens arbete eller har jag missat något, frågar han avslutningsvis. Behovet organisatoriska innovationer är inte minst mot

av bakgrund av IT-utvecklingen om möjligt större än tekniska, inte minst bland mikroföretagare, fortsätter skribenten. Förståelsen för detta

oss verkar dock minst sagt vara svag. Jag skulle således vilja se en identifiering av dessa problem/möjligheter samt förslag till tillväxtfrämjande åtgärder och ser därför fram mot nästa release av rapporter, menar skribenten och avslutar sitt inlägg till delegationens hemsida så här: Allt elände bland Sveriges mikroföretagare beror inte bara på svårifyllda blanketter och myndigheter som inte har öppet på klämdagar. Det finns brist på speciell infrastruktur för dessa sam-

en hällets minsta som jag tycker ni missa

www.smaforetag.c0m 1998-05-23

12 Uppdragets syfte, mål och genomförande

Utifrån detta framsynta inlägg kan det vara intressant att konstatera, att Smâföretagsdelegationen de facto har arbetat med social ekonomi och former för samverkan mellan småföretag. Uppdraget, tolkat utifrån delegationens direktivz, har varit att kartlägga, identifiera och analysera problemställningar som rör småföretagarsamverkan och social ekonomi i Sverige. l detta arbete har också förekomsten och utvecklingen av nätverk mellan småföretag belysts.

Utifrån detta resonemang har vi utvecklat idéer och förslag till konkreta åtgärder och handlingsplaner för att underlätta och stimulera en affärsmässigt sund samverkan.

Vi har poängterat vikten av samverkan för småföretagandet och samhället. Mycket tyder att samverkan mellan småföretag kan förena företagsekonomiska eller privata mål med allmännyttiga eller samhälleliga mål.

Vi har utgått från befintliga utredningar och dokumentation samt intervjuat företrädare för småföretag, småföretagsorganisationer och andra sakkunniga inom området. Vi har också utrett förutsättningarna för ökad lokal insyn och påverkan från det lokala näringslivet och

en dess organisationer i rådgivningen för samverkan och finansiering mellan företag. Utredningar och annan dokumentation har förtecknats i bilaga.

Vår utgångspunkt har varit att samverkan har en positiv roll att spela för småföretagandet i Sverige. Genom samverkan kan enskilda småföretag och individer förbättra sina verksamhetsvillkor och stärka sin konkurrenskraft på marknaden.

En stor del arbetskraften har hamnat i eller kommer att återfinnas

av i småföretag omstruktureringar av näringslivet och avknopp-

genom ningar av stora företag. Egenföretagaren får oftast inte ta med sig tillgången till olika stöd- och samarbetstrukturer i det stora företaget. Därför uppstår samverkansbehov mellan de nya småföretagen.

En ytterligare utgångspunkt har därför varit det enskilda företaget och de skilda förutsättningar som gäller för olika typer av småföretag inom olika näringsgrenar. Perspektivet är underifrån och framhäver företagens initiativ och suveränitet att välja verksamhetsform.

egna Därigenom påvisas nödvändigheten av att de offentliga stödfunktioner som skall stimulera framväxten av samverkan mellan småföretag måste

flexibla och helt utgå från företagens villkor. vara

I många EU-länder, t.ex. Frankrike, Italien och Spanien, är den kooperativa företagsformen samt annan samverkan mellan småföretag positivt diskriminerad, det vill säga har särskilda förmåner. I Sverige har konstaterats se t.ex. i det följande att både småföretag och

2 Dir. 1996:70

Uppdragets syfte, mål och genomförande 13

kooperativa företag ofta är reellt diskriminerade när det gäller Skatteregler och konkurrensrätten. Vårt arbete har genomförts under det blygsamma kravet att kooperativa företag och småföretag skall kunna verka under konkurrensneutrala regler mellan olika företagsformer. Frågan har berörts ett antal offentliga utredningar och riksdags-

av uttalanden under 1990-talet SOU 1996:31. Riksdagen har flera gånger under 1990-talet uttalat till regeringen att den kräver konkurrensneutralitet mellan olika Företagsformer.

3 i samverkan som en del

Småföretag

av den sociala ekonomin

I södra Europa och i EU används begreppet social ekonomi. Begreppet blev officiell EU-term 1989. Det har använts i Sverige sedan början 1990-talet, först av Kooperativa Institutet och sedan av olika nykooperativa aktörer 1994 bildades Institutet för Social Ekonomi vid Mitthögskolan i Östersund. Begreppet återfinns också frekvent i

nu statliga utredningar och i regeringens propositioner.

Regeringen beslutade i november 1997 att tillsätta en arbetsgrupp i Inrikesdepartementet med uppdrag att före den 31 december 1998 definiera begreppet och föreslå åtgärder för att fasta större uppmärksamhet i Sverige vid denna sektors betydelse och potential.

Social ekonomi står för ett företagande med helt eller delvis

andra drivkrafter och mål än de vi vanligen tillskriver den

privata ekonomin" respektive den "ofentliga ekonomin

När vi talar social ekonomi i samband med småföretagande

så finns det vissa aspekter som förtjänar att uppmärksammas.

Samverkan mellan individer och mellan företag bär på förutsätt-

ningar för ett företagande som innebär

näringsverksamhet

med samtidiga ekonomiska privata eller medlemsmässiga

och allmännyttiga samhälleliga/l mål

främjar självförverkligande och delaktighet

- som

som därmed också bidrar till näringslivsutveckling och ny

sysselsättning och

är förankrat i lokalsamhället.

- som

3 Med nykooperation brukar vanligtvis den kooperation som vuxit

avses fram på nya behovsområden, framför allt inom tjänstesektom, och utanför den klassiska kooperationen Folksam, Fonus, HSB, KF, LRF, OK och Riksbyggen. 4 Med allmännyttiga mål avses av riksdag och regering liksom kommuner och landsting fastställda fördelningspolitiska och liknande mål och regler, t.ex. inom social service, miljö, o.dyl.

16 Småföretag i samverkan del den sociala ekonomin

som en av

Den sociala ekonomin har stor betydelse för sysselsättningsutvecklingen. En studie visar att den genomsnittliga sysselsättningsökningen

år inom den socialekonomiska sektorn i EU:s medlemsländer har per varit 9 procent sedan 19905. Tjänstesektom och småföretagssamverkan är de starkaste tillväxtbranscherna. I Sverige har tillkommit ca 3 000

ekonomiska föreningar exkl. bostadsrättsföreningar under samma nya tid. De har uppskattningsvis ca 20 000 anställda

En samverkan mellan småföretag kan vara mer eller mindre präglad

social ekonomi. I denna rapport behandlar vi dels småföretagsav samverkan är integrerad del av den sociala ekonomin, t.ex.

som en privat småföretagssamverkan i kooperativ form, dels sådan samverkan

har endast indirekt eller till och med helt saknar socialekonomiska som inslag, t.ex. privat småföretagssamverkan utan samband med fördelningspolitiska eller andra samhällsmål. Det bör dock anmärkas att även den kategorin ofta i något avseende tangerar den sociala

senare ekonomin sin betydelse för lokalsamhället, för utvecklingen av

genom entreprenörs- och innovationskraft eller dylikt.

Vi definierar småföretagssamverkan som en frivillig samverkan

i ekonomisk verksamhet, där parterna har beslutande-

gemensam

rätt angelägenheter och där verksamheten syftar

om gemensamma

till att tillgodose konkreta behov antingen hos de samverkande

parterna eller i omvärlden. Dessa behov sammanhänger med

småföretags komparativa nackdelar såsom resursbrist och avsak-

nad av skalfördelar.

En eller ett mindre företag, har ofta inte själv alla de resurser i

person form kompetens, kapital, kontakter, information, lokaler, administra-

av tivt stöd, inventarier, utrustning m.m., som behövs för att kunna konkurrera framgångsrikt. Lösningen kan finnas i allt från informella nätverk för utbyte kontakter, uppdrag, information och ömsesidig

av hjälp, till formaliserad samverkan i samägda företag.

I andra länder, exempelvis Italien, är samverkanskulturen

norra mellan småföretag mycket starkare och mer välutvecklad än i Sverige. I rapporten vi exempel på sådan utveckling i Italien och Spanien. I

ger vårt land finns dock relativt välutvecklad, samtidigt outnyttjad

en men potential för samverkan mellan småföretag för ömsesidig affärsnytta inom några branscher och i en del regioner.

5 Westlund H, Westerdahl Den sociala ekonomins bidrag till lokal sysselsättning forskningsrapport, Kooperativa institutet och Institutet for social

- en ekonomi, 1996. ° Jönsson P-O, Kooperationens nya väg, Kooperativa institutet, maj 1998.

Småföretag i samverkan som en del den sociala ekonomin 17

Eftersom det finns vetenskapliga belägg Putnam 19937 for att samverkan gynnar både det enskilda småföretaget och näringslivet i stort, har intresset växt för att stimulera även de svenska småföretagen att samverka. I Sverige har bland annat Statskontoret noterat att bildandet av nya kooperativ kan utgöra en förhållandevis effektiv metod att utveckla näringslivet Statskontoret 1997:17. Enligt rapporten skapade de lokala kooperativa utvecklingscentraen LKU 350

nya kooperativ med sammanlagt 900 sysselsättningstillfällen under 1996.

Företag sluter sig samman för en mängd olika syften och i många olika former. Det handlar om allt från intressebevakning i bransch- och arbetsgivarorganisationer till affärsverksamhet under gemensamt paraply. Gruppen ,har också studerat förekomsten och utvecklingen av nätverk mellan företag.

Behovet av övergripande och allmän intressebevakning betraktar vi som en annan typ av samverkan. Här finns företagarföreningar och branschföreningar olika nivåer vilka är mer eller mindre hopkopplade med medlemsföretagens dagliga verksamhet.

Gruppen har också studerat förekomsten och utvecklingen av nätverk mellan företag. Erfarenheten visar att små företag som ingår i nätverk ofta bättre klarar sin kunskapsuppbyggnad, snabbare översätter marknadsbehov i produkter och erbjudanden, åtar sig större uppdrag samt arbetar mer kostnadseffektivt än vad de enskilt kan eller vad motsvarande större företag kan. De kan också erbjuda en bättre plattform för medarbetarnas yrkesutveckling än vad de enskilda företagen var för sig kan Perrow 1986, Putnam 1993.

I Sverige finns associationsformen ekonomisk förening som är särskilt utformad för samverkan. Samverkan mellan företag i form av ekonomiska föreningar har uppvisat en stark tillväxt under senare år SOU 1996:31.

7 Putnam R.D., Den fungerande demokratin. Medborgarandans rötter i Italien, SNS Förlag 1996.

2 18-1204

4¶Former för samverkan

En verksamhet av ett visst slag kan bedrivas i olika samverkansfonner. Både i nätverk och i fasta former kan företagen utbyta kontakter,

mer uppdrag, information och ömsesidig hjälp. Man kan ha

gemensam marknadsföring och en gemensam profil. Formen avgörs hur hårt

av parterna vill vara bundna till varandra, vilken kontinuitet, omfattning och varaktighet man vill att den gemensamma verksamheten skall ha etc. Ett nätverk kan vara beständigt eller föränderligt. I det fallet

senare kan samverkan med tiden övergå till gemensamägt företag och

anta en juridisk fonn.

Nedanstående exempelsamling bygger nämnd kartläggning

ovan av Consultus AB/Kooperativa institutet Småföretagsdelegationens uppdrag.

4.1¶Pool

En pool " är en grupp företag som gått samman under ett gemensamt namn och administrativt paraply för att kunna sälja sin samlade kompetens. Uppdragen fördelas mellan företagen beroende på vilken kompetens som kunden behöver och var det finns ledig kapacitet. Olika kombinationer av företag kan gemensamt ta omfattande uppdrag.

mer Poolen är utformad som ett platt och flexibelt nätverk, med frivillig men ansvarsfull medverkan av de olika medlemsföretagen. En

annan benämning för detta är virtuella företag imaginära organisationer som kännetecknas att ett antal företag och aktörer kompletterar

av varandra och samverkar på likvärdiga villkor i en värdeskapande process.

4.2

Franchising

Franchising är en form för företagande som växer i utbredning. Det handlar ofta om ett enhetligt koncept med litet eller inget utrymme för

20 Former för samverkan

franchisetagaren att påverka utformning, sortiment med mera. Franchisebegreppet kan inrymma verksamheter bygger på som samverkan mellan företag delar ett affärskoncept och som gemensamma resurser ett sådant sätt att de utåt framstår ett som enda kedjeföretag. Skillnaden mot den traditionella franchisemodellen är att de samverkande företagen tillsammans utformar och utvecklar det gemensamma konceptet.

4.3¶Frivilliga kedjor

Nära en sådan modell ligger frivilliga fackhandelskeczyor med enskilda företag som valt att dela namn, leverantörer, distribution, varumärken, marknadsföring etc. Här är företagen ofta nära knutna till varandra och den gemensamma verksamheten. Dessa typer fackhandelskedjor av påminner i väsentliga avseenden om den producentkooperativa modellen.

4.4

Producentkooperation

Det man vanligen betraktar som producentkooperation finns annars främst inom lantbruket samt taxi- och åkerinäringarna. Här driver man gemensamt stödfunktioner till den egna näringsverksamheten och verksamhet för att säkra och kontrollera avsättningen de produkav egna terna och tjänsterna.

4.5¶Samverkan mellan individer i

småföretag

En särskild form av samverkansföretag är sådana som drivs av enskilda individer. Det handlar i sin renodlade form konsumentföreningar, om medarbetarägda företag, personal/arbetskooperativ samt brukarkooperativ. Som ovan konstaterats ökar denna typ samverkan starkt. Inte av sedan 1950-talet har utvecklingen varit lika tydlig Jönsson 1996. Det förekommer emellertid kooperativ där det finns både privatpersoner och företag bland medlemmarna. I praktiken har denna skillnad mellan medlemmarna liten betydelse. Den hindrar inte kan att man driva en gemensam verksamhet utifrån behov. gemensamma Vi menar att det inte går att dra någon definitiv gräns mellan individsamverkan och samverkan mellan småföretag. Exempelvis är

Former för samverkan 21

samverkan mellan enmansforetag i praktiken samverkan mellan personer. Vad gäller drivkrafter och syften går det inte att säga att individsamverkan kännetecknas något särskilt och företags-

av samverkan av något annat. Det är förenar än skiljer i

mer som som synen på samverkan som ett effektivt och tilltalande sätt att åstadkomma något behöver.

man

Småföretagsdelegationen har valt att framför allt ägna sig åt företagssamverkan. Många i denna rapport gäller

resonemang emellertid även samverkan mellan individer.

4.6¶Lokala

kooperativa utvecklingscentra

En särskild form småföretagssamverkan är lokala kooperativa

av utvecklingscentra LKU. De finns 24 orter i landet och har sammanlagt 800 företag som medlemmar. De första LKU:na bildades

l980-talet. Varje LKU har bildats utifrån sina lokala och regionala förutsättningar.

Från början var det primära målet för ett LKU att främja etablering och utveckling av kooperativ verksamhet. Nu är den primära uppgiften att tillhandahålla rådgivning och information start koopera-

om av nya tiva företag Statskontoret 1997. Totalt hade LKU:na 75 årsarbetskrafter eller 100 personer som rådgivare 1997.

4.7¶Samverkan mellan privata och

offentliga institutioner

En viktig samverkan är den som sker mellan privat och offentlig sektor. Sådan samverkan lokal nivå skapar ofta en dynamik i samhällsutvecklingen som är svårt att åstadkomma om aktivitererna begränsas till den ena eller den andra sektorn. Speciellt viktigt kan detta på

vara orter som tvingas till nya grepp i näringslivet av strukturomvandlingstryck.

Ett exempel på god samverkan mellan privat och offentligt finns i Säffle, där kommun, skola och näringsliv har en rad gemensamma projekt där företagen är drivande och kommunen stödjande. Projekten beskrivs närmare under avsnitt 6.9.1.

5 och samverkan i

Småföretagande

5.1¶EU:s för samverkan mellan program

företag

I flera europeiska regioner har antalet arbetstillfällen inom samverkanssektorn ökat, medan sysselsättningen i övriga delar har minskat. Genomsnittligt i femton undersökta europeiska regioner ökade sysselsättningen i socialekonomiska verksamheter med nio procent från år 1990 till 1995 Westlund och Westerdahl 1996. Det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag inom EU pågår från 1997 till 2000. Stödåtgärderna för små och medelstora företag i unionen skall samordnas, göras tydligare, effektivare och mer sammanhängande. Genom samordningen skall man bättre kunna ta hänsyn till de små och medelstora företagen i gemenskapens politik. Deras deltagande i olika program skall också ökas. En bedömning är att de små och medelstora företagen har fått mer uppmärksamhet och successivt börjat prioriteras i unionen, eftersom de antas kunna skapa arbetstillfällen EG-kommissionen 1997.

Samarbete mellan företag är ett prioriterat område inom EU. I första hand gäller det samarbete mellan företag i unionen men också med företag i tredje land. Kommissionen har byggt särskilda nätverk

upp som skall underlätta för företag att hitta en partner i ett annat land. I flerårsprogrammet ingår att skapa en databas som skall ge allmän tillgång till partnerskapets möjligheter.

Ett instrument för att underlätta de små och medelstora företagens europeisering är tillskapandet av associationsformen europeisk ekonomisk intressegruppering, EEIGS.

Europapartnerskap har till syfte att utveckla de regioner inom unionen som omfattas av strukturfondema i mål 5b och Avsik-

3Lag 1994: 1927 europeiska ekonomiska intressegrupperingar.

24 Småföretagande och samverkan iE U

ten är att stimulera transnationellt samarbete mellan små och medelstora företag.

Interprise har mål att få till stånd fler lokala, regionala och

som nationella initiativ. Det som skall främjas är transnationellt samarbete

samtal mellan företagsledare för små och medelstora företag. genom

Transnationell underentreprenad. För att underlätta framväxten av

verklig europeisk marknad har kommissionen utvecklat en politik en

går ut att internationalisera den europeiska underentreprenadsom verksamheten och göra den konkurrenskraftig i ett globalt perspektiv.

Europeiska kompanjonskap: JEV Joint European Venture° är ett

för att stöd till grundandet av transnationella kompanjonprogram ge skap mellan små och medelstora företag inom gemenskapen. Det stöd

är i form bidrag för att täcka vissa utgifter vid grundandet som ges av av ett gemensamt företag.

Euroinfocentra gEICg utgör ett nätverk som har kontakter med offentliga privata organisationer för företagare, handels-

organ, kammare, kontor för lokal utveckling och banker. De är helt inriktade på service de små och medelstora företagen och erbjuder en allmän kompetens i gemenskapsfrågor. De skall tjäna som första inkörsport till information gemenskapen First Stop Shop. Det finns sammanlagt

om 227 EIC och 21 filialer inom unionen. Nio EIC finns i Sverige.

Tanken är att de små och medelstora företagen skall ha en enda kontaktpunkt i fråga om allt som rör företagandet och gemenskapen. I de fall EIC inte själv kan hantera frågan skall de genom sitt kontaktnät förmedla den vidare till lämplig organisation eller företag.

EIC erbjuder information t.ex. miljönormer. Man inledande

om ger råd och hjälp exempelvis finansiering, EU:s strukturfonder, forsk-

om ningsprogram, kvalitet, Standardisering och miljöpolitik. Man förmedlar också information, remissyttranden och annan opinionsbildning från och till företagen.

5.2¶Italien Den Emilianska

Exemplet -

modellen

Emilien har fyra miljoner invånare och ett dynamiskt näringsliv där småföretag i olika företagsformer utgör strategi. Regionen är

en välmående med hög per capitaproduktion. Sysselsättningsnivân är högre än i andra regioner, särskilt hög är den kvinnliga sysselsätt-

° Lanserades den 5 november 1997. Se Eurpeiska Gemenskapemas Officiella Tidning L 310,1997-11-13.

Småföretagande och samverkan iEU 25

ningen. Regionen är inte bara en av de rikaste regionerna i Italien utan i hela Europa Olsson 1992. Regionen har haft en enastående utveckling de senaste 20 åren.

Emilien är ett land små och medelstora företag. Dessa har i

av genomsnitt 5,5 anställda och består till stor del av hantverksföretag och kooperativa företag. Regionen är välkänd som ett laboratorium för nya sociala och ekonomiska lösningar. Kärnan i den ekonomiska framgången är småföretagen.

Bara ett tiotal företag har mer än 1 000 anställda. Näringslivet är starkt differentierat. Den industriella tyngdpunkten ligger i verkstadstillverkning, särskilt investeringsvaror, men även livsmedel, kakel, keramik och konfektion är viktiga emilianska produkter. Välkända produkter är Parmaskinka och Ferraribilar.

50 000 68 000 industriföretag har färre än 9 anställda. Småföre-

av tagens andel sysselsättningen ökar hela tiden.

Det tredje Italiens särart är de s.k. industriella distrikten.

Ett distrikt omfattar ett orter och har en starkt specialiserad

par produktion. Det består hundratals småföretag knutna till varandra

hela produktionskedjan. Det finns ett 20-tal distrikt. genom

I distrikten är nätverket mellan företagen starkt och relationerna mellan företag och anställda har särskild karaktär. Distriktets kon-

en kurrenskraft beror inte det enskilda företaget utan hela produktionssystemet, på det enskilda företagens styrka och placering i kedjan.

Ett distrikt kan liknas vid ett storföretag som kan producera i längre serier, kan sig snabbt och som har en vilja att utnyttja

som anpassa tekniska innovationer. Samtidigt undgår storföretagens organisato-

man riska nackdelar i form hierarki, längre beslutsvägar och mindre

av flexibilitet.

Distrikten präglas stark rörlighet. Nya företag föds, andra dör.

av en Arbetare blir företagare vanlig karriär. Arbetskraftens rörlighet

är en innebär att kan stanna i regionen och att anställningsförhållandena

man varierar i tiden. Så kan också konjunktursvängningar mötas.

5.2.1¶Föreningsförmedlade tjänster och krediter

CNA är den största småföretagsorganisationen i Emilien. Drygt hälften

150000 företag med högst 22 anställda är medlemmar. CNA av erbjuder medlemmarna ett stort urval tjänster och företräder dem

av mot myndigheter, banker och andra.

I hela regionen har CNA 226 kontor med 2 200 anställda. De genomför företagsanalyser, bokföring, skatterådgivning, utbildning

26 Småföretagande och samverkan iE U

samt ger konsulthjälp beträffande produktionsteknik, marknadsföring, energibesparing m.m. CNA är den drivande kraften i regionens servicecentrum för småföretag. CNA har också en viktig roll i småföretagens kapitalförsörjning.

Medlemsföretagen har bildat ett borgenärskooperativ förmedlar

som

krediter medlemsföretagen. Regionregeringen har också bidragit till

egenkapitalet i kreditkooperativet. CNA förhandlar med bankerna på medlemsföretagens vägnar.

5.3 nät-

Exemplet Spanien Kooperativt

verksföretagande mellan privata småföretag

ASLE, Agrupaciön de Sociedades Laborales de Euskadi, kan stå som det Goda Exemplet på småföretagssamverkan i Baskien, Spanien. Detta nätverk, eller grupp av småföretag, bedriver verksamhet på tre orter. ASLE beskriver sig själv som en demokratisk organisation av socioekonomisk natur inom för den Sociala Ekonomin med ramen ändamål att använda sina tjänster för att försvara, konsolidera, stödja och utveckla medarbetarägda företag. ASLE har 7.125 anställda/medarbetare i 249 självständiga privata småföretag. Dessa är verksamma inom industriell tillverkning, tjänster och byggnadsverksamhet. Exporten uppgår till 34 procent omsättav ningen som är 4 miljarder kr. cza ASLE:s mål är att stimulera, utbilda och råd till anslutna företag i ge TQM Total Quality Management.

6¶Samverkan i framtidens företag

motiv och exempel

6.1¶Samverkan ekonomisk förening

genom

Det är svårt att heltäckande bild av småföretagssamverkan i

ge en Sverige i dag. Det finns dock många empiriska exempel som stödjer uppfattningen ett fenomen i snabb utveckling och tillväxt. Den

om bilden kan vi bekräfta med hjälp statistik över ekonomiska

av föreningar bildats företag för deras gemensamma

som av grupper av verksamhet. Av drygt 200 sådana ekonomiska föreningar utanför lantbrukskooperationen, detaljhandeln och transportbranschen har runt hälften startats under de senaste fem åren.

Av de samverkansföretag bildats under senare år finns det

som många i olika kunskapsbranscher. Det handlar konsulter inom IT,

om organisation och ekonomi, tjänster inom reklam och marknadsföring, juridik, kultur och media. I dag pågår nyutveckling av småföretags-

en samverkan inom media, speciellt gränslandet teknik och

nya ny kultur/underhållning.

Inom näringsgrenen Andra företagstjänster har antalet ekonomiska föreningar än fördubblats mellan åren 1992 och 1997 Aléx et al.

mer 1997. Detta inkluderar bl.a. sektorerna Reklambyråverksamhet och annonsförsäljning samt övrig marknadsföringsverksamhet som har haft

mycket stark utveckling. En rimlig bedömning är att ökningen av en antalet samverkansföretag i aktiebolagsform i denna bransch också är stor. Ett annat stort område vad gäller nybildningen av partnerägda kunskapsföretag utgörs av konsultverksamhet.

6.1.1¶PC/Fax Gruppen

Som exempel på ett fungerande nätverk kan PC/Fax Gruppen nämnas

1996. Gruppen är IT-baserad pool för bildandet av

Lindahl en

28 Samverkan iframtidens företag- motiv och exempel

virtuella företag. Totalt har ett tjugotal virtuella företag bildats och avvecklats i PC/Fax Gruppen. Avgörande för hur ett virtuellt företag sammansätts är anpassningen till den unika kundsituationen. Utnyttjandet IT är förutsättning av en och utgör nervsystemet i poolbildningen. Drivkraften bakom gruppens fortlevnad är bland annat: 0 Gruppen är informellt uppbyggd och i ständig förändring. 0 Gränsen mellan gruppen och omvärlden kan många gånger upplevas som oklar. Nätverket är inget konstant och statiskt. 0 Nätverket är självorganiserande. Ingen rangordning mellan företagen och inget utrymme finns för central styrning. 0 Alla i gruppen ingående företag har dels verksamhet och en egen dels en poolgemensam. Strävan är dock att utöka den gemensamma verksamheten. 0 Varje medlem kan ta kontakter med de aktörer de önskar i och utanför nätverket. 0 Det finns en dynamisk kraft inbyggd, till ständig som manar utveckling. Företagen formulerar egna mål sitt men anpassar uppträdande till pågående nätverksprocesser. 0 Poolbildningen ställer höga krav deltagarnas förmåga till sekretess. Förmågan att dela såväl kvalificerade teknik- marknadsresurser som är inbyggd i gruppens pågående processer. Detta innebär även att företagen utvecklar ett ömsesidigt beroende varandra. Man kan av redan konstatera att flera medlemsföretag specialiserats och på så nu sätt blivit allt mindre kompletta företag.

6.2¶Motiv för

småföretagssamverkan

Vi redogör i detta avsnitt för de tongivade teoretiska förklaringarna till uppkomsten av småföretagssamverkan. Detta förhållande har ingående analyserats i SOU 1996:31. Även diskussionen i det följande baserar sig i väsentliga stycken denna utredning.

6.2.1 motverkar andra

Småföretagssamverkan

aktörers

marknadsövertag

Samverkan är naturlig for svaga aktörer en marknad. Genom att samverka kan de svagare aktörerna gemensamt stärka sin ställning

Samverkan iframtidens företag- motiv och exempel 29

gentemot motparter som blivit så starka på marknaden att den kommit att fungera dåligt.

l situationer med bara en säljare kan denne utnyttja sin särställning till att skaffa sig fördelar bekostnad köparna. Liknande effekter

av kan uppstå då det finns ett par eller några få säljare, dvs. när det råder s.k. duopol eller oligopol.

De branscher som utmärks av småskalefördelar samtidigt som stordriftsfördelar förekommer i tidigare led riskerar således att utsättas för marknadsmisslyckanden. Detta gäller speciellt om det föreligger svårigheter att genomföra in- respektive utträden branschen. I sådana

ur marknadssituationer kan en småföretagare utsättas för beroendeförhållanden gentemot en större affarsmotpart. Motparten skulle kunna utnyttja denna situation via oskäliga priser, undermålig service osv. Det är här en fördel om småföretagaren kan påverka det större företaget även i sin funktion som ägare. Detta möjliggörs inom ramen för småföretagssamverkan.

Historiskt har dåligt fungerande marknader utgjort en viktig förklaring till samverkan mellan mindre och medelstora företag. Småföretagares inköpssamverkan är positiv för såväl de berörda mindre företagen som deras kunder. Genom att skapa större slagkraft i sitt inköpsagerande kan dessa företag stärka sina förhandlingspositioner gentemot stora motparter.

På motsvarande sätt är det även möjligt för svaga säljare på marknaden att använda samverkansformen för att motverka köparmonopol eller köparoligopol. Småföretag kan sälja produkter och tjänster såväl till större som mindre köpare. I de fall ett stort antal mindre säljare är beroende av ett fåtal tillgängliga köpare föreligger asymmetriska förhållanden på marknaden.

Empiriskt kan konstateras att småföretagssamverkan i Sverige i många fall skapats där småskalefördelar föreligger i ett led medan storskalefördelar är påtagliga i tidigare eller senare led. Detta gäller exempelvis inom gamla, traditionella svenska samverkansbranscher såsom handel, lantbruk och transport.

6.2.2¶Nätverk för att utveckla marknaders

funktionssätt

Småföretagssamverkan bidrar även till att utveckla konkurrenskraftiga och effektiva relationer mellan köpare och säljare. Genom de näraliggande kontakterna mellan köpare och säljare finns möjligheter att genomföra anpassningar som minskar transaktionskostnaderna. Informations-, forhandlings-, kontrakts- samt kvalitetssäkringskostnader är

30 Samverkan iframtidens företag- motiv och exempel

exempel på kostnader som kan reduceras. Detta är möjligt genom att de små företagen i samverkansformen kan agera genom såväl exit- som voice-beteende

Effektiviteten i affärsrelationer mellan köpare och säljare gynnas av att det etableras klara och tydliga spelregler på marknaden. Inom ramen för samverkan föreligger, genom den ökade kunskapen, möjligheter till ett effektivt kravställande mellan parterna. Detta implicerar en aktiv involvering; uthållighet och långsiktighet; att samverkan tar hänsyn både till intern och extern effektivitet; lyhördhet för krävande slutkunder samt att aktörerna informerar varandra om alternativen på marknaden Stein 1995.

Effektiv småföretagssamverkan ställer krav på relativt täta relationer mellan det gemensamägda företaget och de ingående småföretagen. Genom att etablera täta och långsiktiga relationer är det möjligt för småföretagen sig i riskfylld affärsverksamhet med hög

att engagera utvecklingspotential.

6.3¶Samverkan 2000-talet

på

Även fortfarande spelar stor roll i människors liv så

om varor en minskar den andel befolkningen är sysselsatt med att producera

av som dessa I allt högre utsträckning präglas människors arbetsliv av

varor. immateriella värden, t.ex. kunskap och omvårdnad. I denna strukturomvandling söker former för verksamhet och företagande.

man nya Mycket talar för att samverkan och nätverksbildning i olika former blir 2000-talets dominerande företagsform. Denna utvecklingstendens har under år getts ett antal beteckningar, t.ex. imaginära organi-

senare nya sationer eller virtuella företag.

Men även ändrad på arbetslivet kan förklara utvecklingen.

en syn Arbetstagar- och arbetsgivarbegreppen håller på att ändras. Unga människor i dag vill ha inflytande och ansvar vilket ställer krav på

mer arbetsgivarna. Många ifrågasätter också traditionella organisationsformer.

Av detta följer att de förväntar sig delaktighet och påverkansmöjligheter i den arbetssituationen. Partner- eller medarbetarägda

egna företag kan ett sätt att både locka till sig personal och behålla

vara personer med specialistkompetens.

Många människor har i och för sig kapacitet och motivation att driva eget företag, men är beroende av att samarbeta med andra med liknande kvalifikationer. Ett samverkansinriktat företagande ligger därför nära tillhands.

Samverkan iframtidens företag- motiv och exempel 31

Levebrödsföretagare, å andra sidan, har ofta startat eget ett

som alternativ till arbetslöshet och har bättre förutsättningar att överleva som egenföretagare i samverkan med andra, jämfört med på

att agera egen hand. Detta gäller speciellt för entreprenörer vilka har tidigare

en begränsad erfarenhet av företagande.

Ytterligare en anledning till att samverkan i nätverk är attraktivt har att göra med attityden till företagare och vad lägger i

man en företagaridentitet. Många kan inte sig själva i företagarroll. Om

se en man däremot går med andra för att gemensamt driva ett

samman företag kan detta komma att förändras. Ingen enskild i är den

gruppen uttalade entreprenören. Däremot förfogar tillsammans över de

man kompetenser och erfarenheter konstituerar företaget. Detta leder

som till en företagaridentitet en stolthet- vilket underlättar utvecklingen

av verksamheten.

Samverkansföretag är också ett medel för lokal och regional utveckling. I dag finns mer än 70 procent jobben inom och tjänste-

av varuproduktion vid arbetsplatser i huvudsak betjänar lokal

som en huvudmarknad Fondelius 1995. Det finns flera möjliga förklaringar till utvecklingen. En är att ett tomrum uppstår när den offentliga sektorn minskar. Samverkansinriktade mikroföretag kan då fylla detta tomrum på marknaden genom att producera till lägre priser. En andra förklaring är att medarbetare vill ha inflytande över sina arbetsvillkor och ett medarbetarägt företag kan då vara attraktivt. En tredje förklaring är att samverkansföretag motreaktion till globaliseringen; människor

är en söker efter en lokal eller regional identitet Westlund och Westerdahl 1996.

Globaliseringen kan också främja utvecklingen av samverkan. Den ökade internationella handeln och den snabba utvecklingen inom IT tvingar såväl stora som små företag att i ökad utsträckning söka allianser och samarbete för att kunna överleva och konkurrenskraftiga.

vara

6.4¶Det kan samverkan

offentliga stödja

I t.ex. Danmark och Norge har man under 1990-talet satsat stora offentliga på nätverksbyggande. Även i Sverige har det under

resurser senare år byggts åtskilliga nätverk med offentligt stöd, men nätverksidén är ännu inte ett dominerande inslag i den svenska Småföretagspolitiken. Många samverkansprojekt har också misslyckats och det finns hos många företagare fortfarande en skepticism och ett motstånd till samverkan. En annan hämmande faktor utgörs av att kunskapen inom området ännu fått ett tydligt genomslag hos offentliga organ.

32 Samverkan iframtidens företag- motiv och exempel

Det behövs utvecklingsarbete som utgår från den svenska

mer nätverksforskningen.

Det är i första hand näringspolitiken som måste inriktas på att understödja och stimulera startandet företag. Dessutom kan med

av nya fördel överföras från arbetsmarknadspolitiken till närings-

resurser politiken. Även andra politikområden påverkas, inte minst utbildningen. Målet måste att människor tillgång till relevant kunskap

vara ge och erfarenhet, stöd och uppmuntran, råd och konstruktiv kritik, samarbetspartners gör dem kapabla att starta och driva

m.m., som affärsmässigt sunda företag. Erfarenheter från många olika pekar mot att människors och företags frivilliga samverkan i olika former är det generellt sett effektivaste sättet att uppnå detta.

Erfarenheten från mobilisering av kooperativt företagande, t.ex. i konsumentföreningar, kan utgöra en viktig erfarenhetsbas för utveck-

småföretagssamverkan. ling av

Vår övergripande slutsats är därför att företagande i samverkan bör utgöra delarna i det offentligas ambition att stödja bildande och

en av utveckling av småföretag.

6.5¶Kunskaps- och tjänsteföretag

Här vi exempel några branscher där samverkan ser ut att växa

ger och där vi bedömer att den har en särskild utvecklingspotential. Det handlar tjänste- och kunskapsföretag, där vi särskilt beskriver

om besöksnäringen, IT-branschen och vård- och omsorgssektorn.

6.5.1 Mj ärdevi Science Park

Mjärdevi Science Park är världens nionde största vetenskapspark.

Mjärdevi har utvecklats snabbt. Från sex företag med 150 anställda år 1984 till 145 företag med 3 800 anställda år 1998. l Mjärdevi har hälften företagen färre än fem anställda. 80 procent har färre än

av 20 anställda. Av företagen är 40 procent avknoppningar från universitet. 7 procent är avknoppningar från större företag.

Mjärdevi Science Park AB är ett fristående bolag helägt av Linköpings kommun. Bolaget har tre huvuduppgifter: att stötta småföretag och avknoppningar, att stärka samarbete och att marknadsföra nationellt och internationellt. I områdets centrumhus uppstår informella möten är största vikt. Nästan alla äter här och det finns

som av sportutbud och kongresscentrum. Här utbyts erfarenheter, byts tjänster, tas och ges råd.

Samverkan iframtidens företag- motiv och exempel 33

Företagen i Mjärdevi har betydelse för hela regionen. Det är t.ex. ett företag i Åtvidaberg sköter tillverkningen både Scandicraft

som Systems, Nordic Sensor Technologi och Kreatel. En forskare skapar jobb åt fem tekniker och tio industriarbetare.

6.6¶Vård och

omsorg

Under 1990-talet har den offentligt producerade vården

och omsorgen minskat, både som följd av ekonomiska neddragningar och att den

av har konkurrensutsatts. Det är i spåren denna utveckling andra

av som driftformer vuxit fram. Inom hälso- och sjukvård och sociala tjänster återfinns t.ex. många kooperativ. Att kooperation vuxit inom denna

nya sektor har flera förklaringar. Det verksamhetsform ligger i

är en som tiden och nära till hands för att lösa gemensamma problem t.ex.

som barnomsorg. Sannolikt kommer tillväxten inom detta område att fortsätta Statskontoret 1997: l 7.

År 1994 arbetade 50 000 eller 5,5 de anställda inom

ca procent av skola, vård och omsorg i företag med annan huvudman än offentlig Loord-Gynne och Mann 1995. Ekonomiska föreningar svarade for

ca 10 procent av den enskilda driften, räknat i antal anställda. Inom barnomsorgen bedrevs dock nära 50 procent de enskilda verksamheterna

av i form av ekonomisk förening.

En del samverkanslösningar har startat som följd avknoppning

av från den offentliga sektorn. De har bildats offentliganställda för att

av trygga sysselsättningen och öka inflytandet. Dock har flertalet nya företag kommit till för att fylla behov som inte tillfredsställs den

av offentliga sektorn, främst inom barnomsorgen. Det har således till största delen handlat om nyetableringar. En positiv effekt av denna nyorientering är att den ibland har fungerat som en injektion till nytänkande och källa till inspiration för offentlig sektor. Det kan alltså finnas ett behov av samverkan och nätverk mellan kooperativ, andra enskilda företag och offentlig sektor.

6.6.1¶Kvinnors

företagande

Kvinnors företagande utgör ett viktigt inslag inom mikroforetagande och social ekonomi. Exempelvis startas mellan 80 och 90 procent de

av nya kooperativen i Sverige av kvinnor RRV 1993. Att så många kvinnor samverkar genom att starta kooperativ har flera orsaker. Människor som har ideal som talar för ett flexibelt arbetssätt och

en platt organisation och där alla är gemensamt ansvariga for utveck-

3 18-1204

34 Samverkan iframtidens företag- motiv och exempel

lingen attraheras ofta att arbeta i nätverk och samverkansföretag.

av Utifrån empiriskt underlag kan konstateras att nätverksinriktat företagande synes attrahera kvinnliga entreprenörer.

6.6.2¶Praktikertjänst

Praktikertjänst AB ägs ca 2 200 läkare, tandläkare, sjukgymnaster,

tandtekniker samt psykoanalytiker/terapeuter. Respektive ägare

for mottagning, vilken lokalt drivs ett självständigt ansvarar en som småföretag. Juridiskt sett är mottagningama dock resultatenheter i Praktikertjänst AB.

Mottagningama, småföretagen, samverkar genom Praktikertjänst

kring stödfunktioner administrativ service, ekonomi, personal,

som juridik, utbildning, samt rådgivning i praktikekonomi och verk-

m.m. samhetsutveckling. Den enskilda mottagningen behöver därmed inte hålla sig med på alla områden utan kan koncentrera sig

egna resurser

kämverksamheten.

6.6.3¶Medarbetarkooperativet Kulingen

Ett annat exempel är medarbetarkooperativet Kulingen i Lysekil som

bildades år 1993. Kooperativet drivs av 11 kvinnor, sjukgymnaster, undersköterskor och ekonom/sekreterare. Verksamheten är inriktad mot behandling människor kommer från bland annat rehabiliterings-

av som avdelningar, servicehem och ålderdomshem.

Företagsformen valdes utifrån vilja att arbeta tillsammans och

en utnyttja sin samlade kompetens på bästa sätt. Detta har möjliggjort en

bredd på behandlingsprogrammen. Formen har även bidragit till att stor stärka medarbetarna i förhandlingar och avtalsskrivande. Kooperativet kan även erbjuda lägre priser än den offentligt drivna vården Boetius 1997.

6.7¶Besöksnäringen

Besöksnäringen innefattar alla verksamheter är relaterade till

som resande och turism. Ett övervägande antal av företagen i turistbranschen är småföretag, även det finns inslag större företag.

om av Turismen for ungefär fyra procent sysselsättningen i Sverige,

svarar av

har i vissa delar landet betydligt större betydelse, inte minst i men av en

glesbygd.

Samverkan iiamtidens företag- motiv och exempel 35

Sverige har potential som turistland och turismen kan komma att spela en allt viktigare roll för såväl ekonomin sysselsättningen.

som

Turistprodukten är komplex, den består olika delar: b0, äta,

av handla, göra. Det enskilda företaget har oftast inte kontroll över hela turistprodukten som erbjuds kunden, då enbart är delleverantör.

man en I turistnäringen finns det således ett starkt ömsesidigt beroende mellan de olika aktörerna. Behovet samverkan är således stort inom

av turismen. Detta gäller såväl produktion marknadsföring. Förutom

som de rent kommersiella aktörerna finns det också behov samarbete

av med ideella organisationer, kommunala organisationer och allmänheten.

Turismen som näring i Sverige är relativt Det är först på

ung. senare tid som ett mer näringsmässigt perspektiv lagts på turismen. Vad gäller samverkan är det framförallt på marknadsföringsområdet

som insatserna utvecklats. I detta avseende har Turistrådet och de regionala och lokala turistorganisationema svarat för samordningen. Den har framför allt rört broschyrer, bokning och informations-

gemensamma och reklaminsatser. Vad gäller samarbetet i tjänsteproduktionen har man inte kommit lika långt.

Att utveckla turismprodukter förutsätter alltid ett starkt lokalt engagemang på resmålet. Graden av framgång beror viljan och drivkraften hos lokala företag, föreningar och offentliga att

organ fungera som ett nätverk av kompetenser samlat driver utveck-

som lingen. De lokala nätverken kan ses som en sammansättningsindustri för turism. Om inte produkten utgör helhet riskerar marknads-

en föringen att misslyckas Tenanco 1997.

Lokala och regionala turistorganisationer har ofta alltför begränsade finansiella och personella för att genomföra

resurser sammansättningar av kompletta turistprodukter. I stället ägnar de huvuddelen av sina ansträngningar marknadsföring. Undantag förekommer dock i form av goda exempel på framgångsrik samverkan, som resulterat i väl paketerade och bokningsbara produkter och där även mottagningsapparaten och genomförandet på resmålet fungerar. Bland exemplen kan våra mest attraktiva skid- och tjällområden nämnas.

36 Samverkan i företag- motiv och exempel

framtidens

6.7.1¶Exempel

Föreningen Svenska Musikfestivaler

Föreningen Svenska Musikfestivaler är ett samarbetsorgan och en ideell förening arbetar med marknadsföring, information och andra som frågor gemensamt intresse för både festivalpublik och arrangörer. av Föreningen startades år 1988 ett tiotal av de mer etablerade festivaav lerna, bl.a. Musik vid Siljan och Konstveckan i Junsele. I dag har Svenska Musikfestivaler 40 medlemmar. Arbetet i föreningen leds styrelse med arvoderad ordförande. av en Omsättningen i föreningen uppgår till mellan 700 000 och 800 000 kr. En viktig del i samordningsarbetet är marknadsföring gemensam såväl nationellt internationellt. som Förutom praktiskt samordningsarbetet arbetar föreningen med lobbying för att påverka villkoren för kulturturism. Festivalerna är spridda över Sverige och alla tänkbara musikstilar finns representerade. Ofta knyts intilliggande näringar till festivalema. Ett exempel ett sådant helhetskoncept är då Ystadsoperan gav Pietro Mascagni. Konceptet då att åka tåg med till och från var operavagnen konserten och under bjudas på italiensk mat. resan Föreningen Svenska Musikfestivaler opererar i gränslandet mellan idealitet och affärsmässighet. Båda delarna behövs för att nå bästa resultat, Det håller en sådan organisation är anser man. som samman inre drivkraften. Engagemanget bygger på genuint intresse för den egna musik och hembygd. Organisationer det här slaget skapar inga av starka byråkratier då de ekonomiska resurserna går till att klara själva festivalen.

6.8¶IT-branschen

Antalet företag inom IT-branschen kan uppskattas till ca 10 000. Av småföretag. Ökningstakten i företag är hög och dessa är merparten nya den stiger i takt med att marknaden växer och att IT-lösningarna blir allt komplexa. Sex hundra företag för 90 procent av den mer svarar totala omsättningen på 300 miljarder kr. ca

° Strategiska nätverk i Turistsverige. Uppsats av Anna Grunden och Anna Westin vid Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet, 1998.

Samverkan iframtidens företag- motiv och exempel 37

I IT-branschen är det vanligt att företagen inte bara är konkurrenter utan även samarbetspartners. Man köper av och säljer till varandra. Kunderna bygger system med komponenter från flera företag. ITbranschen har därigenom blivit en föregångsbransch vad gäller samverkan.

Både fasta och tillfälliga samarbeten förekommer, men som regel är samarbetet situationsanpassat, och varierar i form beroende på den enskilda situationen. Inom branschen finns också en mycket aktiv branschorganisation IT-företagen som fungerar som en samman-

- hållande kraft i olika samverkansprojekt mellan medlemsföretag intervju med VD i IT-företagen, 1998.

6.8.1¶Scandinavian PC-Systems

Ett intressant exempel på ett samverkansinriktat företag inom branschen är Scandinavian PC Systems, SPCS, som grundades i mitten

1980-talet. Företaget producerar, förmedlar och säljer PC-program. av SPCS har på ungefär ett decennium växt från l milj. kr till 100 milj. kr i omsättning med god lönsamhet, trots den snabba expansionstakten. Antalet anställda har gått från två grundare till knappt 50 anställda för att därefter, med bibehållen tillväxt, minska till ca 25.

SPCS har från början valt att organisera sig i nätverksforrn. Traditionella programvaruföretag bygger verksamheten anställda

SPCS har i stället organiserat sig som ett bokförlag, programmerare. där är författare med royalty. SPCS ansvarar för

programmerarna leverantörs- och kundkontaktema. Kunddatabasen och registret över engagerade programmerare utgör SPCS största tillgångar. SPCS är spindeln i ett verksamhetsnät och samordnar såväl produktutveckling

produktion, marknadsföring och distribution. PC-programmen som skapas av enskilda experter eller allt oftare av samverkande mikroföretag.

SPCS har lyckats växa utan att bli stort och otympligt. Det är vår bedömning att det i framtiden kommer att utvecklas fler företag som växer genom samverkan, allianser och nätverksbyggande.

Ett exempel på att ett större företag ombildats till en gruppering av mindre företag utgörs av Hogiagruppen. Inom ramen för denna gruppering har effektiv samverkan skapats vilket också lett till

en mer påtagligt högre omsättning och lönsamhet.

38 Samverkan iframtidens företag- motiv och exempel

6.9

Landsbygden

Under senare år har samverkan landsbygden ökat och funnit

nya former. Det har tagit sig uttryck i utveckling av samverkan mellan mikroföretag samt bildandet av lokala föreningar, byalag och ett stort antal nya kooperativ. Den lokala identiteten är ofta stark och det ligger nära till hands att samarbeta kring lokala behov. Vidare

gemensamma leder samverkan i många fall till att nya idéer föds och med det nya projekt i spåren av pågående. Det kan här handla om service i form

av skolor, barnomsorg, kommunikationer, butiker med mera. Samverkansformer förekommer även inom verksamheter som t.ex. handelsträdgårdar, livsmedelsbutiker och ny energiproduktion.

Det finns ett tydligt samband mellan å ena sidan utveckling av lokala nätverk och kooperativ och å andra sidan utveckling av hela bygder och regioner Statskontoret 1997: 17. När arbetstillfällen skapas ökar inkomsterna och därmed underlaget för samhällelig och kommersiell service.

Både kooperativa daghem och äldreboende ökar möjligheterna att bo kvar på orten samtidigt som de leder till att lokala arbetstillfällen skapas. På vissa ställen har till och med en negativ befolkningsutveckling vänts till en positiv. Samverkansföretag, nätverk och kooperativ förutspås framgent spela en viktig roll i utvecklingen av näringslivet på landsbygden.

6.9.1 Samverkan i Säffle

Säffle är ett bra exempel där näringsliv och samhälle går hand i hand och stöttar varandra för att ta en traditionstyngd ort in i det nya kunskapssamhället.

I Säffle finns flera företag med mätkunskap som kärna. De samarbetar med varandra. Man köper produktion och specialisttjänster av andra företag.

Redan på 1960-talet började det med en avknoppning från Billerud. Duktiga människor drog igång företag med anknytning till den kunskap som fanns. I början av 1980-talet kom så den stora vågen av nystartade företag. Ett exempel är Mitec Instrument. Man tillverkar och säljer mätinstrument och analysverktyg och sysslar också med informationsinsamling.

De nya företagen i de nya branscherna sysselsätter i dag 490 personer jämför med 510 i de gamla skogsnäringama.

Ett exempel på samverkan är projektet SatellIT. Det innebär 25 veckors utbildning anpassad till de lokala företagens behov. Utbild-

Samverkan iframtidens företag- motiv och exempel 39

ningen består av IT, kvalitet, marknadsföring och kommunikation. Kommunen driver kurserna vid gymnasieskolan och företagen bestämmer innehållet. Finansieringen sker via ett EU-projekt. Eleverna är dels arbetslösa, dels anställda behöver kompetensutveckling. som En annan satsning är idékontoret. Det är en ideell förening och syftet är att hjälpa alla som har idéer att också förverkliga dem. Det är företagarna som driver idékontorets innehåll och kommunen stöttar med resurser, t.ex. lokaler. Företagarna i Säffle har bildat olika föreningar; Företagarna, Säffleindustrins samarbetsgrupp verkstadsindustrin och Handelsrådet köpmännen och tjänsteföretagen. Komnäringslivschef sitter med i alla tre organisationerna och är den munens håller allla informerade vad andra gör, tänker och tycker. som om Idékontoret erbjuder fadderverksamhet, rådgivning, nätverk av kontakter, lokaler samarbete och finansiering. Den tredje satsningen kallas Säfflemodellen. Den syftar till kvalificerad kompetensutveckling med ett kursinnehåll utformat i samarbete med KTH och skräddarsytt efter de lokala företagens krav. Gemensamt är att kommunen, skola och näringsliv samarbetar om alla projekt. Företagen skall vara drivande, kommunen stödjande.

6.10¶Industriella Utvecklingscentra

I Sverige finns ll industriella utvecklingscentra IUC de ll är - Arvika, Dalarna, Finspång, Gnosjö, Olofström, Sandviken, Skaraborg, Skellefteå, Skåne, Kalmar och Karlskoga. Dessa samverkar i ett nätverk för att bli spjutspetstar inom olika nischer. Den organisatoriska formen för IUC är normalt ett aktiebolag, som är majoritetsägt av regionens företag där ägar- och styrelseansvar vilar på företagen. Andra partners i IUC kan vara högskolor, fackliga organisationer, teknikstiftelser etc. IUC stöds finansiellt av staten NUTEK för en treårig försöksperiod har 180 milj. kr genom anslagits. Härefter är målsättningen att IUC skall vara självgående och inte beroende statlig finansiering. av Genom bildande det nationella IUC-nätverket, där varje IUC har av sitt specialkompetensområde och där ägande och styrning sker regionalt, skapas förankring lokalt, regionalt och nationellt. en Internationellt verkar landets alla IUC inom olika EU-projekt. På detta sätt skapas ett nätverk med olika regioner i Europa. IUC får närmast utveckling av nätverkstanken där små ses som en företag samverkar med stora företag, högskolor och andra kompetensförmedlare. IUC borde ha god potential att lägga grunden till en en dynamisk utveckling småföretag i nätverk, kanske främst genom av

40 Samverkan iframtidens företag- motiv och exempel

kompetensutveckling, teknikutveckling och produkutveckling. Poten-

tialen borde också finnas att kontakter skapas leder till helt

som nya

affärer.

7¶Samverkan som vi är vana att se

den

Det finns vissa branscher i Sverige där samverkan mellan företag sedan länge är vanligt förekommande och ibland dominerande. I detta avsnitt beskriver vi branscher där Företagssamverkan är framträdande; lantbruket, detaljhandeln och transportsektorn.

1¶Lantbrukskooperation

Inom det svenska lantbruket finns ett stort antal små företag inom jordoch skogsbruk. Många av dessa bedriver även affärsverksamhet inom tillkommande områden, exempelvis turism. Dessa små företag har tillsammans bildat gemensamägda företag inom 18 olika branscher LRF Internet. De största gemensamägda företagen finns inom branscherna mejeri-, köttchark-, spannmål-, fömödenhetsinköp samt skog.

Den svenska lantbrukskooperationen har historiskt varit en samlande kraft i utvecklingen livsmedelsindustri och fömödenhets-

av handel. De första föreningarna bildades under 1830-talet SOU 1996:31, sid. 84. De lantbrukskooperativa Föreningarna räknar tillsammans ca 300 000 som medlemmar. Eftersom enskilda lantbrukare i många fall har medlemskap i flera föreningar utgör dock det totala antalet småföretagare som samverkar i lantbrukskooperationen ett mindre antal. Den samlade omsättningen för Lantbrukskooperationen uppgick 1996 till ca 80 miljarder SEK och det totala antalet anställda uppgick till 35 000 Lantbrukskooperativ årsbok 1997.

Sammantaget kan konstateras att de lantbrukskooperativa företagen utgör en mycket viktig resurs för småföretagandet inom lantbruket. De gemensamägda företagen underlättar för lantbruksföretagaren att nå ut till marknaden med sin råvaruproduktion. Därutöver bidrar de gemensamägda företagen till att skapa mer jämbördiga relationer marknaden. Genom att samverka i gemensamägda företag skapar lantbrukarna marknadssituation där de kan hantera affársförhandlingar

42 Samverkan som vi är vana att se den

med förhållandevis stora uppköpare. Slutligen kan samverkan inom gemensamägda företag bidra till att skapa affärsrelationer som möjliggör utnyttjande av kunskapen inom hela förädlingskedjan. Kvalitetsoch processtyrning underlättas. Denna typ av småföretagssamverkan är positiv för såväl småföretagen som för samhällsekonomin i stort SOU 1996:31.

Den traditionella småföretagssamverkan som existerat under ett antal decennier har under senare år kompletterats med samverkan inom delvis områden. Här förtjänar speciellt att nämnas två exempel:

nya maskinringar och farmartjänst Söderberg 1995.

l l Maskinringar

. Maskinringens idé ursprungligen hämtad från Tyskland i början av

- 1990-talet är att enskilda näringsidkare, inte nödvändigtvis lant-

brukare, via medlemskap möjlighet att vid behov hyra in de

ges maskiner de skulle varit tvungna att införskaffa själva. Maskin-

annars ringen, i många fall organiserad som en ekonomisk förening, äger inte maskinerna, utan förmedlar uteslutande de maskiner ställs till

som förfogande medlemmarna. Maskinringen kan därför ses som en

av samverkan reducerar kapitalbehovet för småföretagare inom

som lantbrukssektom. Under 1990-talet har en betydande tillväxt skett i utvecklingen maskinringar. Vid utvecklandet maskinringar är det

av av nödvändigt att uppnå viss skala, för att effektivt kunna genomföra en

en poolning av resurser.

l Farmartjänst

Farmartjänsterna är företag marknadsför och säljer tjänster från

som lantbruksföretag. Den bakomliggande logiken är att många lantbrukare har behov att förstärka lönsamheten samtidigt som de framför allt

inom spannmålssektom periodvis har disponibel tid och tillgängliga

kompetenser kan utnyttjas för biverksamheter under lågsäsong.

som Medlemskapet i ett farmartjänstföretag för med sig såväl ökade kontaktytor ökade möjligheter att, via samverkan, kunna engagera

som sig i externa uppdrag.

Tonvikten ligger på verksamheter liknande de lantbrukaren hanterar i den verksamheten, såsom grönyteskötsel och byggnadsarbete.

egna Det förekommer dock även exempel på verksamheter man inte i första hand förknippar med lantbrukare, t.ex. catering, postorderförsäljning och bokföringstjänster Söderberg 1995. Farmartjänstföretagens kund-

Samverkan vi är att den 43

som vana se

underlag är främst lokalt och omfattar såväl små och stora företag, kommuner och landsting som privatpersoner. Farmartjänstföretagen är organiserade i Farmartjänsternas Riksförbund startad 1993, vilket är medlem i LRF.

Det typiska farrnartjänstföretaget är en ekonomisk förening med

ca femton medlemmar, Startad i slutet av 1980- eller i början 1990-talet

av det finns 115 sådana i Sverige. Föreningen har ett begränsat eget kapital. Intäkterna förs i stor utsträckning tillbaks till medlemmarnalantbruksföretagen. Farmartjänstföretagen samarbetar sinsemellan. Det är vanligt förekommande att farrnartjänstföretag vid resursbrist söker överföra uppdrag till systerföreningar.

Farmartjänstföretagen fyller en viktig funktion som intäktsgenerator för medlemmarna småföretagen inom lantbruket. I en undersökning

- Söderberg 1995 konstateras att 21 procent av anslutna medlemsföretag lantbrukare indikerar att existensen av farrnartjänstföretaget

- utgör ett överlevnadsvillkor för lantbruksföretagets affärsverksamhet. Även för övriga medlemsföretag tillför fannartjänstforetaget ett viktigt positivt intäktstillskott. Farmartjänstföretagen utgör sålunda ett exempel på bildandet av en kooperativ marknadsplats som i hög utsträckning bidragit till att skapa mervärden för deltagande småföretag inom lantbruket.

En mycket stor del av deltagande lantbruksföretag 88 procent ser stora möjligheter att bevara eller utveckla verksamheten genom att medverka i farrnartjänstföretaget Söderberg 1995. Detta bidrar till att skapa merintäkter som kompletterar den ordinarie verksamheten.

7.2

Köpmannasamverkan

En betydande del av handelns totala omsättning finns inom i vid mening samverkande organisationer. Trenden är också att samverkansgraden ökar, både vad gäller antalet företag och omfattningen- /innehållet. Skälet till detta är framför allt den ökade konkurrensen, intemationaliseringen och IT-användningen.

7.2.1¶Exemplet ICA

ICA framhålls ofta som ett exempel på småföretag i samverkan. Drygt 2 000 köpmän samverkar om gemensam inköpsverksamhet och distribution. Etablering, förnyelse, butiks- och personalutveckling, finansiering och administration är andra viktiga områden där den enskilde handlaren får stöd för att konkurrenskraftig. ICA-

vara

44 Samverkan som vi är vana att se den

handlarna är medlemmar i ICA-förbundet till 59 procent äger ICA-

som koncernen 73 procent röstandel. Övriga aktier och röster innehas

av enskilda ICA-handlare.

ICA-rörelsen har under senare år arbetat alltmer intensivt med renodlade kedjekoncept. Detta har lett till att starkare affärsmässiga bindningar mellan de enskilda köpmännen och koncernen har utvecklats. Integrationen har stärkts.

De områden där samarbetet förekommer flitigast är följande: inköp och leverantörsavtal, marknadsföring och profilering, distribution, produktutveckling, datasystem, finansiering, ekonomisk redovisning samt utbildning. Likheterna mellan vissa existerande köpmannastrukturer och franchisekedjor har förstärkts.

7.3

Transportbranschen

Röttema till samverkan mellan olika företagare i transportbranschen går nästan 100 år tillbaka i tiden. Redan 1899 var trafiken av droskor i Stockholm organiserad i Stockholms droskägareförening. Under 1930talet förstärktes småföretagarsamverkan inom sektorn, främst beroende på införandet av regleringar rörande tillståndsgivning. Anslutningsgraden var som följd av regleringar hög. Det förblev den även efter avregleringen. Åkeriförbundet har 12 000 medlemmar Amini et al. 1994.

Lastbilsåkarna började 1927 att bilda producentkooperativa beställningskontor i form av lastbilscentraler. De växte fram ur ett behov av att samordna bokningar av körningar. I dag finns 184 centraler. Dessa centraler organiserar ca 12 000 åkerier, varav knappt 7 100 är enbilsåkerier. Det är fortfarande kring den operativa transportledningen som de enskilda åkarna i dag främst samverkar. Förutom bokningar av körningar samverkar man kring marknadsföring och ekonomisk förvaltning. Genom att samverka blir de enskilda åkarna konkurrenskraftigare och kostnadseffektivare.

Sedan mitten av 1940-talet, då antalet lastbilscentraler var ca 500, har antalet minskat som följd av sammanslagningar till större enheter. De har också utvecklats till försäljningsföretag av biltransporter och maskinverksamhet. En annan förändring är att ett externt ägande har initierats i vissa lastbilscentraler. Ombildningar har även skett till börsnoterade företag.

Taxinäringen är ett annat exempel inom transportsektorn som grundar sig på samverkan. Innan taximarknaden avreglerades 1990 drevs alla beställningscentraler som ekonomiska föreningar och nästan alla taxiägare var anslutna i taxiföreningar. Sedan dess har det skett en

Samverkan som vi är vana att se den 45

ombildning till aktiebolag och handelsbolag samtidigt som färre taxiägare är anslutna till föreningar. Fortfarande finns ett stort inslag av samverkan även i de verksamheter som har bytt associationsform. Det sker viss nybildning av taxiföreningar.

även en

Utöver gemensamma beställningscentraler är inköp av utrustning ett viktigt område för samverkan. Men man samverkar även kring andra frågor som t.ex. marknadsföring och utbildning.

Både taxiföretag och åkerier är utpräglade småföretagare. Mycket talar för att samverkan är en grundförutsättning för verksamheten. Utan den skulle de ha svårt att driva sina företag.

8¶En för

god grund framgångsrik

samverkan

Vad är det då som skapar förutsättningar för en bra samverkan Utifrån erfarenheter från ett antal projekt och program Temaplan 1997 kan följande nämnas.

8.1¶Bärande ide

Småföretagssamverkan bör i ett tidigt skede fokuseras på ett konkret resultat och fastställda former för samarbetet samt en väl genomtänkt uppläggning.

8.2¶Urval av

företag

Företagen skall komplettera varandra i förhållande till den bärande idén. I vissa fall kan det finnas anledning att hantera konkurrerande verksamheter med varsamhet.

8.3 från behov

Utgå företagens

Företagaren och andra nyckelpersoner vill inte avsätta tid för något som inte anses viktigt för företagens utveckling. Det måste finnas en gemensam behovsbeskrivning och en samverkansidé, som alla medverkande i nätverket ställer upp på och kan enas om.

8.4

Eldsjälar

Det finns i alla samverkansprojekt och annat nätverksbildande behov av en eller flera drivande krafter som kan vara motor och spindel i samarbetet. I många fall är det en fördel med en utomstående person,

48 En god grund för framgångsrik samverkan

som har tid och inte är bunden av det dagliga operativa arbetet som många småföretagare är. En sådan person bör helst ha egen erfarenhet som företagare eller företagsutvecklare som förstår småföretagandet och som talar företagarens språk.

8.5¶Finansiering

Många samverkansinitiativ kan finansieras direkt av företagen tillsammans, men i många fall kan det av det enskilda företaget upplevas som ett mindre risktagande att in i ett samverkansprojekt om det i inledningsskedet föreligger extern finansiering.

8.6

Förankringsprocess

Det behövs ofta ett gediget förankringsarbete innan projektet startar. Oftast är det initiativtagaren som får lägga ner tid och resurser på detta, genom besök och lobbying hos deltagande företag.

Ömsesidig anpassning. Framgången bygger att inblandade aktörer sig efter varandra och att de vill dela med sig av sina

anpassar kunskaper och erfarenheter.

8.7¶Långsiktighet

Samverkansprojekten måste få utvecklas i en takt som passar företagen. Detta är nödvändig förutsättning för att lära känna varandra och

en bygga upp ett förtroende.

8.8¶Minska personberoendet

Nätverkets utveckling och framgång är ofta beroende av en eller ett fåtal nyckelpersoner. Detta utgör en risk för kontinuiteten. För att minska denna risk bör man redan från början bygga mekanismer som minskar beroendet av enstaka eldsjälar.

9¶Hinder och för

svårigheter småföretagssamverkan

Svårigheter och hinder för småföretagssamverkan handlar ofta om attityder, värderingar samt brist motivation. En annan faktor är också bristande kunskap om metoder för att utveckla affärsmässigt samarbete. Det är långtifrån bara den enskilda näringsidkaren har

som svårt att se de affärsmässiga fördelarna med småföretagssamverkan. De negativa attityderna och okunskapen kring småföretagssamverkan är vitt spridd i samhället och givetvis en bidragande faktor till den förhållandevis långsamma utvecklingen småföretagande i

av samverkan i Sverige.

I det följande diskuteras hinder och svårigheter under följande rubriker: Bristande tradition, Regelverk och Riskkapital.

9.1¶Bristande tradition och attityder

Ett av hindren för utvecklandet av småföretagssamverkan sammanhänger med bristande traditioner och erfarenheter. Inom det svenska näringslivet föreligger jämfört med andra europeiska länder såsom Danmark, Italien och Spanien förhållandevis begränsade erfarenheter av affärsmässigt nätverksbyggande. Historiskt har det i Sverige funnits strukturer där samverkan mellan små industri- och hantverksföretag varit en naturlig del i näringslivet. Under de senaste 50 åren har dock storföretagen och den offentliga sektorn stått i fokus vilket har kastat en skugga över småföretagssektorn.

Detta har i viss mån medfört att småföretagare har intagit en defensiv attityd och inte aktivt sökt nya verksamhetsformer. Vid intervjuer med småföretagare framkommer attityder som bland annat speglar ett visst avståndstagande gentemot samverkan.

Inom sektorer såsom vård och omsorg föreligger därutöver

en avsaknad av företagarerfarenhet. Företagande framstår inte som ett lockande alternativ för verksamma inom den offentliga

personer sektorn. Inte heller har upphandlama av tjänsterna; kommuner och

4 18-1204

50 Hinder och svårigheter för småföretagssamverkan

landsting underlättat för egenföretagarna. Av tradition förknippas inte vissa samhällssektorer med företagande.

Framväxten tjänsteföretag inom vård och omsorg hämmas också

bristande marknadsinformation hos både offentliga upphandlare och av entreprenörer Hjertqvist 1998. Här kan Internet utvecklas till att bli en mötesplats.

Småföretagandet bygger vidare ett eget initiativ. Många offentliga har dock i alltför stor utsträckning varit styrande i sin

organ strävan att åstadkomma ett ökat småföretagande.

För de nuvarande offentliga stödorganisationema har inte samverkan inom småföretagandet varit prioriterad uppgift. Dessutom

en upplever småföretagen ett alltför stort avstånd till flera dessa

av organisationer. Många småföretagare ser också negativt rådgivning och stöd genomförs ett ovanifrånperspektiv.

som ur

9.2

Regelverk

Det är viktigt att olika regelsystem främjar, inte motverkar, nätverksbildning. Lagar som ibland har fungerat dåligt i detta hänseende är t.ex. de rör offentlig upphandling, miljöcertifiering, kartellbildning och

som konkurrens. Nedan beskrivs exemplet konkurrenslagen närmare.

Konkurrenslagen 1993:20 bygger i allt väsentligt Romfordragets bestämmelser konkurrens. I motsats till den tidigare

om svenska konkurrenslagen byggde på missbruksprincipen är den

som

lagen uppbyggd på förbudsprincipen. nya

I 6 § KL de förfaranden är förbjudna om de har till syfte

anges som att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen den svenska marknaden på ett märkbart sätt eller de ett sådant resultat

om ger oavsett syftet. Enligt 19 § är det förbjudet för ett eller flera företag att missbruka dominerande ställning den svenska marknaden.

en Missbruket kan t.ex. bestå i att påtvinga någon oskäliga inköps- eller försäljningspriser o.dyl., begränsa produktion, teknisk utveckling eller marknader till nackdel för konsumenterna, tillämpa olika villkor för likvärdiga transaktioner varigenom vissa handelspartners missgynnas eller ställa villkor för att ingå avtal att den andra parten påtar sig

som förpliktelser inte har något samband med avtalet.

som

Undantagen från huvudregeln är av flera olika slag, nämligen

Beslut konkurrensverket undantag från förbudet i 6 § i

av om

varje särskilt fall efter anmälan. 2. Då beslut inte meddelas inom en viss tid efter anmälan enligt 1

ovan anses undantag beviljat.

Hinder och svårigheter för småföretagssamverkan 51

Från förbudet i 6 § undantas också s.k. gruppundantag. Gruppundantag är applicerbara på grupper av avtal som uppfyller villkoren för beslut om undantag. För jordbruket gäller särskilda undantagsbestämmelser. Särskilda villkor är dock förknippade med undantaget, såsom att medlemmarnas fria rörlighet på marknaden inte får försvåras och försäljningspriset inte fastställas på varor som medlemmarna producerar

och säljer direkt till tredje man eller om försäljningen sker via

föreningen, att verksamheten inte hindrar, begränsar eller sned-

vrider konkurrensen på marknaden. De i Sverige förekommande gruppundantagen regleras i förordningar om gruppundantag.

Det bör noteras att EG-domstolen vid tillämpning av konkurrensreglerna synes inta en betydligt mer nyanserad syn den samverkan

sker i kooperativa företag inom jordbrukssektom än vad den som svenska konkurrenslagen och konkurrensverkets tillämpning av den-

utrymme för. I ett utlåtande till Företagskooperativa utredsamma ger ningen SOU 1996:31 behandlar Nils Wahl utförligt rättsutvecklingen inom EG-rätten. Wahl anser bl.a. mot bakgrunden av ett antal domar från EG-domstolen att domstolen vid tillämpning av konkurrensreglerna tillämpar en kvalitativ metod som alltså tar sikte på den

mera faktiska effekten kvantitativ metod är utmärkande för den

än en som svenska konkurrensrätten.

I sammanhanget skall framhållas att mycket av det samarbete som sker eller kan ske mellan småföretag helt undgår konkurrenslagens räckvidd eftersom det avser så kallade bagatellavtal eller annars är av så blygsam omfattning att det enligt lagens definition knappast påverkar konkurrensen på den relevanta marknaden.

Den sammantagna bedömningen är likväl att konkurrenslagstiftningens principiellt negativa på företagssamverkan kan bidra

syn till att reducera kraften i utvecklingen av sådan småföretagssamverkan

är positiv för samhällsekonomin. Inom många områden är olika som former för samverkan nödvändig för att småföretag skall kunna delta. Därför måste konkurrensrätten återgå till en tidigare självklar grundval, nämligen att samverkan är företags- och samhällsekonomiskt effektiv.

9.3¶Riskkapital

Finansieringen kan ibland ett problem, framför allt för tjänste- och

vara kunskapsföretagen, i hög grad saknar realtillgângar som säkerhet

som

52 Hinder och svårigheter för småföretagssamverkan

för krediter. Dessutom har kreditgivarna ansetts mindre bra på att utveckla former för kreditbedömningen

nya

För småföretagen kan det vara svårt att hitta rätt bland olika tänkbara källor till finansiering. Åtminstone ett tjugotal offentliga myndigheter och organisationer är verksamma inom området finansie-

företagsstöd SOU 1996:69, sid 113-115. ring av

Denna problematik kan bli speciellt påtaglig för en förhållandevis okänd verksamhetsform såsom samverkansföretag.

En viktig faktor är här bättre och mer tillgänglig information om aktörer inom ñnansieringsområdet. Delegationen har i en särskild rapport lämnat förslag angående hur informationen skall förbättras och bli tillgänglig- SOU 1998:64 Bättre och mer tillgänglig informa-

mer tion 79

10 till

Förslag åtgärder

10.1 ande aktörer

Nätverksfrämj

De offentliga aktörer som i dag har till syfte att stödja utvecklingen av småföretagandet fungerar enligt vår mening mindre bra i vad avser kunskapen samverkan och nätverk. Intervjuer och studier ger oss

om belägg för denna uppfattning. Vi anser därför, att de offentliga organen för stöd och utveckling av småföretag i ökad utsträckning också måste beakta och utveckla metoder för samverkan mellan småföretag.

De offentliga organisationer som skall stimulera framväxten av samverkan mellan småföretag måste vara flexibla och utgå från företagens villkor. Långsiktig kunskaps- och affärsutveckling inom Småföretagsområdet måste ta ökad hänsyn till vikten av samverkan och nätverk. I detta syfte bör de myndigheter som har huvudansvaret för dessa frågor omstruktureras.

10.2¶Samverkan lokal nivå

på

Eftersom de små företagen ofta har en stark lokal förankring är det viktigt att offentliga nätverksfrämjande organisationer når ut lokalt. En studie beställd av Småföretagsdelegationen visade att information från de offentliga aktörer, som verkar mycket nära småföretagen som

kommuner når fram bättre till småföretagen än den som ges från

regionala och nationella organ".

Effektiv småföretagssamverkan skall finnas lokalt och utgå från 0

företagens medverkan och initiativ. Redan i dag finns

egen egna

flera aktörer i många avseenden fungerar mötesplatser för

som som

småföretagssamverkan. Det kan vara lokala företagarföreningar,

Bättre och mer tillgänglig information, Småföretagsdelegationens rapport 2 SOU 1998:64.

54 Förslag till åtgärder

köpmannasamverkan inom ICA, industriella utvecklingscentra, banker, lokala kooperativa utvecklingscentra LKU, stödorganisationer m.m. De är en bra grund att bygga vidare på.

0 Befintliga lokala aktörers resurser måste från effektivitetssynpunkt, både från småföretagarens och samhällets sida, samordnas bättre.

0 Offentliga stödresurser och finansiella resurser skall förankras lokalt genom att det lokala näringslivet ges ökat inflytande över resursernas organisation och användning.

0 Det lokala näringslivet bör därför i ökad utsträckning utöva inflytande på hur de samlade stödresursema skall bedrivas och styras.

0 Offentliga och andra företagsstyrda stödorgan bör knytas närmare näringslivet; de kommunala näringslivskontoren kan spela en betydande roll i denna ambition.

0 Det bör finnas en mångfald av stödorgan; småföretagen skall ges möjlighet att välja mellan olika stödorgan och inte som nu vara huvudsakligen hänvisade till t.ex. ALMI.

0 Stödorganen bör bättre uppmärksamma vikten av företagssamverkan och nätverksbyggande för olika uppgifter.

0 Mötesplatsen skall koncentrera sin verksamhet till att främja samverkan mellan företag. Rent konsultativa uppgifter skall skiljas från företagsfrämjande åtgärder.

0 De offentliga stödorganen bör bli föremål för en översyn där möjligheten att bättre anpassa dem till behovet av ett starkare inflytande från småföretagen själva belyses samtidigt som anpassning till den nya regionala tillväxtpolitiken beaktas.

10.2.1¶De lokala uppgifter mötesplatsernas

Vi har identifierat tre huvuduppgifter för de lokala mötesplatema: 0 Erfarenhetsutbyte; genom ömsesidigt lärande och kvalificerat kunskapsutbyte kan affärsverksamhet och konkurrenskraft utvecklas.

Förslag till åtgärder 55

Utbildning; stödorganen kan initiera och genomföra utbildning för 0

export, exportsamverkan, IT-utveckling, kvalitetsarbete. 0 Inventering av affárssamarbete; stödorganen kan ta initiativ till

samutnyttjande av företagens resurser såsom IT, lokaler, distribution

etc. samt genom affársutvecklingsprojekt. Genomförandeansvaret för affårsutvecklingsprojekt skall ske mellan berörda företag.

Samma resursperson bör så långt det är möjligt hantera samverkansinitiativ, kapitalförsörjning och myndighetskontakter.

Resurspersoner skall vara personer med betydande kompetens- och erfarenhetsbakgrund inkluderande såväl eget aktivt småföretagande

offentligt organisationsstöd. som

10.3¶Centrala stödorgan

De offentliga stödorganisationerna har i stor utsträckning sitt fokus på nybildande och utveckling av enskilda företag. För att stödja utvecklingen ökad småföretagssamverkan behöver de lokala mötesplater

av som beskrivits ovan support från en reformerad centralstödd organisation. Vi att samhällets centrala stödorganisation bör reformeras

anser till två centra: Kompetenscentrum och Finansiellt resurscentrum.

l 0.4 Kompetenscentrum

Kompetenscentrat förmedlar vitala kompetenser för småföretagande. Främst specialkunskaper som vanligen inte föreligger inom mindre och medelstora företag; exempelvis exportsamverkan, IT, nätverksbyggande och EU-frågor bör räknas hit. Det är väsentligt att en kritisk

upprätthålls inom prioriterade områden. massa

Kompetenscentrat skall kunna förmedla kontakter med fristående konsulter, men inte själv bedriva konsultverksamhet.

Kompetenscentrat inriktas mot två huvuduppgifter:

Kompetensstöd inom specialområden för småföretagssamverkan kan

användas vid behov. Prioritering skall ske av sådant stöd som

svårligen kan erhållas genom konsulter eller annan tillgänglig expertis. Det får aldrig uppstå en överlappning av kompetenser mellan sidan kompetenscentrat och å andra sidan lokala

å ena

arenor/andra aktörer marknaden. Kompetenscentrat måste

noggrant över att andra aktörer inte missgynnas.

56 Förslag till åtgärder

Kompetenscentrat svarar för att ge auktorisation organisationer som vill få möjlighet att erhålla finansiellt stöd för att driva mötesplatser för småföretagssamverkan. Kriterier för auktorisation skall fastställas av kompetenscentrat, men föreslås utgå från följande punkter: 0 Förankring hos berörda småföretag. Det är här fördel småen om företagen själva utövar ett betydande medlems- eller ägarinflytande. 0 Renodlad främjandefunktion. Eventuell konsultativ eller annan verksamhet bör bedrivas inom mötesplatsen. 0 Beprövad kompetens och erfarenhet att driva och utveckla företagsnätverk. 0 Organisatorisk stabilitet.

10.5¶Finansiellt resurscentrum

Det andra centrat bör ges mandat att finansiera de auktoriserade mötesplatserna. Det finansiella resurscentrat skall tillhandahålla medel för samverkan på de drivs utifrån syftet att främja arenor som småföretagssamverkan. Härvid inbegrips även erfarenhetsutbyte och samverkan mellan arenor. Annan småföretagssamverkan t.ex. risk- kapital till utveckling gemensamägda företag- skall finansieras av av denna organisation. Här hänvisas i stället till andra existerande organisationer eller institutioner.

10.6¶Översyn av den

offentliga stödorganisationen

Det finns ett stort antal organisationer tillhandahåller stöd till som småföretag: handelskamrar, företagarföreningar, Företagarna, Industricentra, branschorganisationer, kooperativa organisationer, LKU:n, ALMI m.fl. Samtidigt som mångfalden bör blomma är det svårt för företagen att orientera sig bland aktörerna. Det finns därför anledning att genomföra en samlad inventering och översyn den samlade av rådgivningsrollen till småföretagen. En sådan översyn bör i första hand ta sikte den offentliga stödorganisationen. Dess uppgifter bör begränsas till eller komplettera sådana insatser inte görs som av företagens egna organisationer. Det är främst tvâ offentligt finansierade organisationer bör bli som föremål för överväganden ALMI och LKU. Dessutom bör den -

Förslag till åtgärder 57

emilianska CNA-modellen för föreningsförmedlade krediter CNA-

lån belysas.

107 ALMI

ALMI och dess regionala dotterbolag tillhandahåller såväl rådgivning som konsultstöd till små och medelstora företag. ALMI tillhandahåller även lån och garantier. ALMI:s roll är att erbjuda ett brett stöd för småföretagandet.

Samtidigt finns starka skäl att fokusera den lokala nivån vid utvecklingen av arenor för småföretag. För de riktigt små företagenmikroföretagen är vanligen den lokala nivån den mest relevanta. För

medelstora företag kan i många fall branschtillhörighet eller kunskapsområden vara mer väsentliga vid etablering samverkans-

av arenor. Sett i detta perspektiv kan ALMI nuvarande regionala struktur

:s vara mindre ändamålsenlig för etablering av arenor för småföretagssamverkan. ALMI behöver därför positionera sig tydligare på det lokala planet tillsammans med andra betydelsefulla aktörer.

ALMI har en organisation som inbegriper såväl rådgivning

som konsultverksamhet. Därmed blandas det företagsfrämjande uppdraget med ett kommersiellt inriktat perspektiv. Denna sammanblandning

av roller kan försvåra upprättandet av förtroendefulla relationer till småföretagen, vilket utgör en viktig förutsättning för etablering av arenorna.

En översyn av ALMI-organisationen bör ha mål att

som överväga ägarorganisationen komplettera insatser som kan göras av andra aktörer renodla roller och uppgifter

mera betona småföretagssamverkan och stöd till företagens lokala

organisationer.

108 LKU

Lokala kooperativa utvecklingscentra LKU fungerar rådgiv-

som ningsbyråer för bildandet och utvecklandet kooperativt småföre-

av tagande. LKU har visst finansiellt stöd från staten men erhåller därutöver i vissa fall resurser även från kommunala institutioner. Vissa tjänster debiteras avnämarna. LKU är medlemsägda föreningar vilka bildats av främst etablerade och kooperativa företag samt

nya

58 Förslag till åtgärder

kommunala institutioner. Även inom LKU förekommer viss

en sammanblandning av främjande- och konsultativa roller.

För närvarande pågår en översyn av det offentliga stödets uppgift. Ett förslag är att LKU:nas huvuduppgift, i den del man

som processas utför offentligt finansierade uppdrag, skall vara att utbilda nya företagare i kooperativt företagande så att nya företag och därmed ny sysselsättning kan skapas.

10.9¶Föreningsförmedlade krediter

I regeringens regionalpolitiska proposition 97/98 talas om att ALMI bör intensifiera användningen lånegarantier för att öka småföre-

av tagens tillgång på kapital.

ALMI-koncemen har hittills använt garantiinstrumentet relativt sparsamt. Detta har att göra med att bolaget hittills haft gott om pengar att avsätta till den utlåningsverksamheten. Nu börjar kassan dock

egna att tryta och något tillskott från staten verkar inte vara aktuellt. Detta, i kombination med de politiska signalerna i den regionalpolitiska propositionen, torde leda till kraftigt ökad garantiverksamhet. Småföre-

en tagsdelegationen mycket positivt detta. På sikt borde garanti-

ser lånen helt ersätta den utlåningsverksamheten. I princip bör det

egna offentliga i så liten omfattning möjligt göra kreditbedömningar.

som Goda kreditbedömningar görs förmodligen bäst av lokala intressenter

känner till den aktuelle företagaren och/eller den aktuella som branschen.

ALMI:s lånegarantier ställs de är utformade i dagsläget endast

som till banker. Det finns dock andra organisationer som i framtiden bör kunna spela viktig roll för småföretagens kapitalförsörjning.

en Exempel på sådana organisationer är lokala företagarföreningar och lokala kooperativa utvecklingscentra LKU.

Om också dessa fick komma i åtnjutande offentliga lånegarantier

av kunde sådana lokalt förankrade organisationer spela viktig roll vad

en gäller krediter till projekt saknar betydande säkerheter. Särskilt

som sådana småföretag i dag har svårt att få lån i nuvarande system,

som

tjänste- och kunskapsintensiva företag, skulle via lokala aktörer som kunna få mycket effektiv kreditförsörjning.

en mer

Småföretagsdelegationen föreslår att regeringen ser över om lånegarantier i framtiden bör kunna även till andra än banker.

ges

z Regeringens proposition 1997/98:62 Regional tillväxt för arbete och väl-

färd, sid 187 ff.

Förslag till åtgärder 59

10.10¶Nätverkslån

De riktigt små projekten har ofta svårt att få krediter av bankväsendet. När det rör sig om lån på 10 tkr 100 tkr visar bankerna ofta kalla

handen, speciellt om säkerhetema är dåliga. Problemet har visat sig kunna lösas genom nätverkslån, där företagare disponerar

en grupp en summa pengar kollektivt och detta sätt får en större volym lånet och samtidigt blir försedda med referensgrupp visat sig

en som vara värdefull i affärsutvecklingen. Metoden har testats under namn som Grameen Bank i Bangladesh, Kvinnobanken i Norge och nu även i Dalarna, också där som lån till grupper av kvinnliga företagare.

Nätverksbanken iDalarna Nätverksbanken i Dalarna startades våren 1994. Fr. 0. m. september 1995 ingår Nätverksbanken i ett E U-projekt inom ramen för NOW- New Opportunities for Women. Projektet pågår till juni 1998.

Verksamheten är uppdelad i enheter om fem kvinnor vardera. Varje disponerar 200 000 kr och medlemmarna kan låna

grupp upp till 50 000 kr var. Amorteringstiden är tre år.

Gruppen beslutar demokratiskt vilken afärside som först bör satsas på. Gruppen skall vara enig när lån beviljas. De fem kvinnorna prövar därigenom bärkraften i projekten. Gruppen träffas gång i månaden. Syftet är inte bara socialt. Kvinnorna

en stödjer varandra, testar idéer och diskuterar hur problem inom verksamheten kan lösas. När en låntagare betalat tillbaka sitt lån och inte behöver ett nytt lån går hon ur gruppen. En ny medlem kan därmed tas in.

Schematiskt kan låneprocessen beskrivas följande sätt. Ett mindre antal personer fem har visat sig vara ett lämpligt antal formar ett nätverk. Gruppen tar kollektivt ett lån på t.ex. 200 000 kr. Amorteringstiden kan vara tre år. Ur den gemensamma kassan ges sedan lån till de medverkande personerna. Personerna i nätverket måste vara eniga om varje lån. Därför sporras företagaren av de andra i nätverket att renodla affärsidén innan investeringar görs. Det mest utvecklade projektet blir ofta det första att satsa på. Systemet har visat sig ha många inneboende fördelar jämfört med traditionella banklån. Affärsprojekten blir ofta lyckosamma. Nätverket

60 Förslag till åtgärder

har visat sig vara mycket effektivt som hjälp vid svårigheter. Medlemmarna kan stötta varandra olika sätt, lära sig av varandra och av varandras misstag. Resultatet blir mycket små kreditförluster på dessa lån.

Småföretagsdelegationen föreslår att regeringen genom en informationsinsats stimulerar banker, ALMI och andra kreditgivare att satsa på nätverkslån av denna typ. Regeringen bör också verka för att offentliga instanser som t.ex. kommuner och ALMI i sin rådgivningsverksamhet informerar om nätverkslånets fördelar.

10.11¶Samordning av småföretagsfrågor

Från nationell näringspolitisk synpunkt utgör småföretag inklusive kooperativa företag en strategisk del av näringslivsutvecklingen.

I syfte att stödja den utveckling av centrala och lokala stödorgan vi

skisserar är det viktigt att också över departementsorganisaovan se tionen för småföretagsutveckling.

En sådan översyn bör avse en förstärkt roll för näringsdepartement visavi fackdepartementen.

10.1 1.1 Samordning av småföretagsfrågor i Näringsoch handelsdepartementet

Frågor om småföretagssamverkan hanteras i dag inom olika departement. Småföretagsfrågor allmänt hanteras av Närings- och handelsdepartementet medan kooperativt småföretagande hanteras av Inrikesdepartementet.

De offentligfinansierade stödstrukturerna för småföretagssamverkan bör uppmanas till konkret operativ samverkan. Sett ur hela småföretagarperspektivet kan mycket vinnas ett sådant närmande såväl lokalt som nationellt.

Vår mening är att det är värdefullt ett samlat grepp tas

om området. Frågor om småföretagssamverkan är principiellt en fråga för näringspolitiken. Samordningen skulle underlättas av att Närings- och handelsdepartementet hanterade alla frågor rörande småföretag inklusive kooperationsfrågorna.

Förslag till åtgärder 61

10.11.2 inom kultur-, vård- och

Näringsverksamhet

omsorgssektorerna

Inom kultur-, vård- och omsorgssektorerna finns det och kommer det i framtiden att finnas stor potential för företagande. Vid sidan om de

en redan existerande rikstäckande tjånsteföretagen och nykooperationen finns även utrymme för enskilda småföretag. De potentiella företagarna inom denna sektor har vanligen hög yrkeskompetens, medan själva företagarkompetensen i många fall inte är så utvecklad. Därför finns det ett behov att utveckla företagarkompetensen hos dessa och

av samtidigt initiera och skapa incitament för nätverksbildning.

Vi föreslår att det, inom för existerande organisationer,

ramen skapas speciella stödresurser för utveckling företagarkompetens och

av samverkan inom vârd- och omsorgssektorn. Som kunskapsbas för inrättande denna stödresurs föreslås att det görs en analys av vilket

av stöd dessa företagare är i behov samt hur detta stöd bästa sätt kan

av utformas.

10.12¶Konkurrenslagen

Som framgår tidigare diskussion innebär konkurrenslagens utforrn-

av ning principiellt sett negativ inställning till samverkan.

en Konkurrenslagen är förbudslag. Samverkan är därmed förbjudet om

en inte annat kan fastslås fastställda undantag. I många fall kan

genom dock småföretagssamverkan godkännas bl.a. genom det s.k. bagatellundantaget. Det svenska synsättet på konkurrensfrågorna vad gäller kooperativ samverkan synes vara striktare än vad som gäller inom EU:s konkurrenstillämpning.

Vi vill poängtera vikten samverkan med beaktande av kon-

av kurrensneutralitet mellan olika företagsformer vid den pågående över-

den svenska konkurrenslagstiftningen och dess tillämpning i synen av avsikt att undanröja svårigheter för utveckling av Småföretagssamverkan.

10.13¶Forskning, utveckling och

kunskapsspridning

Vid svenska högskolor och universitet bedrivs forskning om småföretagande vid exempelvis högskolorna i Halmstad, Jönköping och Växjö samt vid universiteten i Göteborg, Stockholm och Umeå.

62 Förslag till åtgärder

Därutöver bedrivs sedan lång tid tillbaka forskning om nätverksteori vid exempelvis Linköpings och Uppsala Universitet samt Handelshögskolan i Stockholm. Även Rådet för arbetslivsforskning,

genom Riksbankens Jubileumsfond samt Forum för småföretagsforskning sker

ett ökat intresse för småföretagsforskning.

Samtidigt föreligger enligt vår mening likväl ett fortsatt behov av att förstärka forskning inom gränssnittet småföretagande nätverk. Det

finns dessutom ett uppenbart behov att föra ut dessa kunskaper till allmänheten på ett sätt som småföretagen kan tillgodogöra sig, motsvarande den kunskapsspridning som ligger i högskolans tredje uppgift. De föreslagna arenorna kan här spela viktiga roller

som plattformar för sådan generering av ny kunskap om småföretagandc och spridning av kunskaper.

Det är viktigt att samhället prioriterar forskningsresursema så att forskning om småföretagssamverkan kan initieras, stimuleras, utvecklas, bedrivas och spridas. Sammanfattningsvis är det alltså angeläget att offentligt finansierad forskning t.ex. genom Humanistiskt-

- Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet HSFR, Rådet för arbetslivsforskning RALF och Forum för småföretagsforskning FSF får

betydande vikt, bl.a. så att nätverksstudierna kan föras vidare.

10.14¶Försök med sänkt skatt för

konsumenttjänster

I vårt arbete har vi funnit många exempel på hur industritraditionen i vårt land styr attityder och strukturer. Det gäller t.ex. beskattningen av tjänster, som till skillnad från i många andra länder beskattas lika hårt som industriell tillverkning. Dagens skattesystem är sannolikt en av anledningarna till den dåligt utvecklade marknaden för lagliga konsumenttjänster. Det gäller inte minst de många°°yngre äldre, friska äldre, sjuka, barnfamiljer, handikappade osv. som i dag inte ä: berättigade till biståndsprövad social hemtjänst och därför är hänvisade till den svarta marknaden för konsumenttjänster.

Samtidigt går affärsidén för många nystartade verksamheter ut på att tillhandahålla konsumenttjänster till privatpersoner. Efterfrågan dessa tjänster skulle sannolikt vara större om inte skattekilama vore så dramatiska. Den samlade effekten av mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och inkomstskatt blir att av varje hundralapp kunden betalar få: den som utför tjänsten ca 25-42 kronor kvar.

I en undersökning genomförd av Riksskatteverket RSV Rapport 1996:5 uppskattas att hushållstjänster i de svenska hemmen omsätter

Förslag till åtgärder 63

ca 3 miljarder kronor i svarta löner. Skattefusket är inte det enda problemet med de svarta hushållstjänstema. Den svarta markanden skapar också sociala problem eftersom den som arbetar for svart lön står utanför alla offentliga trygghetssystem.

Inom de delar tjänstesektorn riktar sig till hushållen finns

av som troligen möjligheter att utveckla verksamheter som inte kräver hög utbildning. Här finns sannolikt möjligheter för lågutbildade personer att starta företag och därmed lämna arbetslöshet eller svartjobb.

I många fall bör dessa företag kunna drivas av medarbetarna själva. Inom ramen för utvecklingen av småföretagssamverkan finns sannolikt goda möjligheter att integrera utbildningsinsatser med den operativa verksamheten. Förutsättningar borde därmed finnas for att skapa en utveckling for såväl medarbetare som enskilda mikroföretag. Denna modell utgör således en metod för enskilda personer att genom gemensamma initiativ söka komma ur en arbetslöshetssituation. Sådan samverkan mellan enskilda personer är väl värd att stimulera.

Argumet mot en sådan utveckling finns emellertid även. Bedömningen av efterfrågan på denna typ av tjänster grundar sig i stort sett bara teoretiska beräkningar och småskaliga försök. I debatten har framförts risken att en inlåsningseffekt kan uppstå man befarar då

att människor för lång tid även när andra arbetsmöjligheter finns

- låses inne i arbetsuppgifter med lågt forädlingsvärde, låg produktivitetsutveckling och därmed följande låg lön och låg status. Tjänster inom detta område befaras också om de får en skattemässigt gynnad

ställning konkurrera med offentlig verksamhet, t.ex. kommunal hem-

tjänst.

Vi föreslår, i avsikt att stimulera efterfrågan, avskaffande eller restitution av mervärdesskatt och arbetsgivaravgift inom den del av tjänstesektom som omfattar konsumenttjänster. Vi ställer oss bakom det förslag som lämnades av den s.k. Tjänstebeskattningsutredningen SOU 1997:17. Detta bör inledningsvis prövas i två län, förslagsvis ett storstadslän och ett glesbygdslän. För att inte snedvrida kostnadsjämförelser med kommunal hemtjänst bör även denna befrias från motsvarande kostnader i försökslänen under försöksperioden. Efter försöksperiodens utgång bör effekterna utvärderas.

10.15¶Samverkan för flera jobb

Som ovan visats uppvisar den Sociala Ekonomin en stark tillväxt under 1990-talet med en årlig europeisk sysselsättningsökning om 9 procent. En viktig förklaring till denna positiva utveckling synes vara fokus på tjänstesektor och företagssamverkan. De italienska och spanska exemp-

64 Förslag till åtgärder

len på Företagssamverkan i nätverk innehåller många idéer för tillväxt och utveckling av småföretag. Till dessa modeller hör framför allt möjligheten till flexibla lösningar utifrån två synpunkter: variabel geometri; man väljer skala efter lägenhet; oftast den lilla skalan, det privata småföretaget agerar självständigt sin marknad; när det behövs samverkar man i kooperation eller nätverk flexibel arbetsorganisation; anställningsförhållanden och andra arbetsrättsliga instrument växlar med tiden och situationen. Delegationen har inte djupare behandlat den arbetsrättsliga problematiken. Delegationen vill emellertid peka på tre fenomen i tiden som kan tas som utgångspunkt för ökad flexibilitet och därmed stimulera Företagssamverkan, småföretagstillväxt och ny sysselsättning: Genom ett nyligen februari 1998 ingånget kollektivavtal mellan Svenska kommunalarbetareförbundets och Kooperationens förhandlingsorganisation har förutsättningar skapats för att starta s.k. arbetskooperativ som projektföretag inom ramen för kommunala sysselsättningsprojekt; härigenom ges ytterligare en metod för att successivt slussa ut tidigare arbetssökande i eget företagande. Genom ett avtal november 1997 mellan Europafacken ETUC och Europakooperationens organisationer har överenskommelse träffats

att i den kooperativa företagsformen utnyttja de särskilda om förutsättningarna för flexibel arbetsorganisation och arbetsrättsliga regler; det gäller anställningsförhållanden, ledighetsregler, arbetstider, kollektivavtal etc; förutsättningarna för att tillämpa denna ramöverenskommelse i svenska företag bör bli föremål för gemensam analys mellan berörda parter. Enligt 1995 års förordning datortek kan arbetslösa anvisas plats i

om kommunala datortek; Konkurrensverket har nyligen januari 1998 kritiserat denna modell konkurrensrättslig synpunkt; av bl.a.

ur dessa skäl, och därför att IT-utvecklingen utgör en väsentlig del i en tillväxtstrategi för fler småföretag, bör en avknoppning av kommunala datortek initieras; lämpligen i direktiven till den i prop. 1997/98: 150 förutskickade nya IT-kommissionen. Samtliga nu anförda exempel utgör just exempel, men också en god grund för att i ökad utsträckning och ett flexibelt sätt främja tillväxten av småföretagande för nya grupper. Härigenom kan riksdagens uttalade önskan om att prioritera arbete framför bidrag uppfyllas. Arbetsmarknadspolitiska resurser riktas till en näringspolitisk utveckling med småföretagssamverkan i fokus.

Bilaga l

från

Rapport fact-finding resa till Bologna

och Milano

l Allmänt

Inom ramen för arbetet med delplanen for social ekonomi företog Per-Olof Jönsson, Gunnel Mohme och Björn Jansson den 9-12 april 1997 en resa till Bologna och regionen Emilia Romagna vilken kompletterades med ett besök Sveriges Tekniska Attachéers kontor i Milano. Här kort sammanfattning de viktigaste erfaren-

ges en av heterna.

2¶Emilia

Regionen Romagna

Emilia Romagna är region i Norditalien med fyra miljoner

en ca invånare. De viktigaste städerna i Emilia Romagna är Rimini, Ravenna, Forli, Ferarra, Bologna, Modena, Reggio Emilia, Parma och Piacenza.

Regionen har ett dynamiskt näringsliv där småföretag i olika företagsformer utgör en strategisk del.

Infrastrukturen i regionen Emilia Romagna utgörs väl utbyggt

av ett vägnät med bl.a. A1 Rom, Bologna, Modena, Reggio Emilia, Parma, Milano, A13 Bologna, Venezia, A14 Rimini, Bologna och A15 Parma, La Specia, järnvägsnät förbinder regionens städer med

som varandra och bl.a. Rom och Milano, samt tre internationella flygplatser Bologna, Forli och Rimini. Regionen Emilia Romagna har också Italiens tredje största hamn, Ravenna.

5 18-1204

Bilaga 1 s. 69

66 Bilaga 1

Ekonomiskt är regionen Emilia Romagna välmående region med en hög BNP capita. Sysselsättningsnivån i regionen Emilia Romagna per högre än i Italien i övrigt, särskilt hög är den kvinnliga sysselär sättningsnivån. Arbetslösheten är relativt låg, även den stigit något om det senaste året. Sysselsättningen i jordbruket i regionen har minskat mycket snabbt åren, från 17,6 procent 1978 till 8,6 procent år 1992. de senaste Samtidigt har industrisysselsättningen minskat något från 30,2 procent Samtidigt har sysselsättningen i servicesektorerna ökat till 26,9 procent. från 44,9 till 56,9 procent. Trots denna relativt snabba strukturprocent omvandling sysselsättningen i jordbruk och industri i regionen är Emilia Romagna något högre än genomsnittet for Europa, medan

sysselsättningen i servicesektom är något lägre.

3¶Näringslivet i Emilia Romagna

Bilaga 1 s. 69

Emilia land små och medelstora företag. Totalt Romagna är ett av finns 90 000 företag med i genomsnitt sju anställda. De små och ca medelstora företagen i regionen har i genomsnitt 5,5 anställda och

består till stor del hantverksföretag och kooperativa företag. av utnyttja fördelarna med små företag, samtidigt som nack- För att delarna minimeras, har struktur med lokala produktionsdistrikt en utvecklats. Regionens företag karakteriseras låg grad av vertikal integraav en tion, det är ovanligt att ett företag opererar en hel produktionsprocess.

Även större företag och företag säljer färdiga produkter ansvarar som bara för led i produktionsprocessen och överlämnar de normalt ett andra leden till andra företag.

3 Endast 10 regioner i EU har högre capita-inkomst än Emilia Romagna. per har capita-inkomst ligger i nivå med Berlins. Emilia Romagna en per som Ingen svensk region når till Emilia Romagnas inkomstnivå per capita. upp 4 Arbetslösheten enligt Eurostat 1994 den åttonde lägsta bland regionerna var Emilia Romagna hade 4,7 procent arbetslöshet 1994. Regioner med i EU. arbetslöshet Emilia Romagna 1994 Luxemburg 2,4, Madeira lägre än var Bavaria 3,9, Baden Wurtenberg 4,1, Lombardy 4,5, Hessen 4,6 3,4, och Azorerna 4,6. Genomsnittet för de 12 EU-ländema 1994 var 10,4 pro-

cent. 5 Hantverksforetag här snarast klassificering små företag i skatteär en av hänseende. 1 Emilia Romagna finns knappt 130 000 små och medelstora hantverksföretag 8 000 kooperativa företag. Totala antalet företag är och ca ca 305 000.

Bilaga 1 s. 70

Bilaga 1 67

På detta sätt har ett komplext nätverk företag utvecklats, av som normalt bara är verksamma i ett led i produktionsprocessen och ofta har flera olika företag som kunder. Detta har inneburit att även små företag kan uppnå en hög grad av specialisering, eftersom även små företag vet att de kan få tillräckligt många kundföretag för att bära kostnaden för investeringar i teknologi. Denna företagsstruktur har även lett till utrymme för företag i kompletterande sektorer/branscher, t.ex. distribuerar råmaterial som och halvfabrikat och tillverkare maskiner. Tack det av vare täta informationsutbytet kan den typen företag lättare senare av anpassa maskinerna till kundföretagens individuella krav/behov, varigenom automationen accelererar. Koncentrationen av företag inom produktionssektor i ett område en har också lett till tillgång på yrkeskunnig arbetskraft alla företag i som området har nytta av. Denna koncentration främjar också konkurrenskraften genom flödet idéer mellan företagen, delvis kompenseav som rar de små och medelstora företagens större svårigheter när det gäller FoU. Även de olika geografiska områdena i Emilia om Romagna- från jordbruksmaskiner och textilindustri till trämöbler och keramiska produkter har olika karakteristika kan de alla beskrivas sådana - som industriella distrikt. Regionen Emilia Romagna har förhållandevis stor export, drygt en 11 procent av Italiens export kommer från regionen, regionen landets är fjärde största exportregion. För att uppnå denna export samverkar små och medelstora företag i allianser. Utan denna samverkan hade små och medelstora företag inte kunnat nå sådan framgång på exportmarknaden. Även i övrigt går intemationaliseringen allt snabbare framåt. Detta tar sig bl.a. uttryck i att ett växande antal företag etablerar produktion utomlands eller går i joint-ventures med utländska företag för att komma närmare marknaden och sänka kostnaderna. Samtidigt märks de senaste åren tendens att företag i Emilia en Romagna, när de når viss storlek säljs till större företag, ibland en utländska multinationella företag. Denna utveckling försvagar nätverken mellan lokala företag i regionen och leder tillsammans med

intemationaliseringen av handel och produktion till förändring

en av näringslivsstrukturen i Emilia Romagna, struktur utvecklats från vars informell samverkan baserad självförsörjande distrikt till lokala nätverk.

S Regioner med större export är Lombardy, Piedmont och Veneto.

Bilaga 1 s. 71

68 Bilaga 1

Tabell 1

Sektor Stad/ort Antal Andel SME Lokalt

anställda % 50 beroende

anställda Textil-kläder Carpi 12 700 99 högst Skoindustri Fusisgiano 700 93 högt Skoindustri Mauro 1200 94 högst

Pascoli Motorcykel Bologna 2 400 83 lågt Keramisk Modena- 21400 56 högt industri Reggio Förpackn. Bologna 7100 80 lågt maskiner Jordbruks- Modena- 17 900 85 högt maskiner Reggio Bio-med Mirandola 1900 85 medel râv./halvf. Trä-maskin Rimini 1300 87 lågt Trä-maskin Carpi 1 100 77 lågt Stoppmöbler Forli 900 97 lågt Verktygs- Piacenza 800 20 lågt maskiner Livsmedels- Parma 9 200 98 medel industri

Lokalt beroende, beroende det lokala industrinätverket.

4¶Viktiga industribranscher

4.1¶Verkstadsindustrin

Bilaga 1 s. 71

Sammantaget är verkstadsindustrin den största industrisektom i Emilia

Den omfattar än fjärdedel antalet fabriker och Romagna. mer en av nästan tredjedel antalet anställda inom tillverkningsindustrin.

en av

Bilaga 1 s. 72

Bilaga 1 69

Verkstadsindustrins sex viktigaste delbranscher är: 0 jordbruksmaskiner, 60 procent av Italiens produktion av jordbruks-

maskiner finns i regionen, de största koncentrationema finns i

Bologna, Modena och framförallt Reggio Emilia 0 förpackningsmaskiner, maskiner för förpackning av livsmedel,

mediciner och cigarretter, 80 procent av Italiens produktion ligger i

regionen, 85 procent av försäljningen går på export 0 verktygsmaskiner, regionen är Italiens tredje största producent av

verktygsmaskiner med drygt 14 procent av produktionen 0 maskiner för livsmedelsindustrin, här är maskiner för grönsaks-

konserver, kötthantering samt vintillverkning de viktigaste del-

områdena 0 maskiner för träbearbetning, Emilia Romagna är den näst största

regionen i Italien när det gäller tillverkning av maskiner för trä-

industrin 0 maskiner för keramisk industri, Emilia Romagna för 60

svarar pro-

cent av Italiens produktion av maskiner för keramisk industri, i

regionen finns också Italiens viktigaste tegelbruk.

4.2¶Livsmedelsindustri

Bilaga 1 s. 72

Livsmedelsindustrin svarar för ca 13 procent av industrisektoms omsättning i Emilia Romagna, i landet i sin helhet är andelen ca10 procent. Högst andel industriproduktionen i Emilia Romagna utgör

av livsmedelsindustrin i provinsen Panna med 18 procent. Det finns ca 7 900 livsmedelsföretag, flertalet små och medelstora företag, exporten

livsmedel är stor. av

Bland viktiga delbranscher inom livsmedelsindustrin märks: 0 mejeriindustrin, regionen är den näst största mejeriregionen i landet

vilket också motsvaras av en hög andel mjölkkor, såväl privata företag som lanbrukskooperativa företag är vanliga inom mejeriindustrin, mejeriindustrin återfinns i första hand i Piacenza, Parma, Reggio Emilia och Modena

0 charkuteriindustrin, inom kötthanteringen dominerar fläskkött t.ex.

prosciutto runt Parma och kalv-/nötkött 0 konservindustri för frukt och grönsaker, regionen har den näst

största konservindustrin i Italien, regionen svarar för 50 procent av

7 Den årliga exporten jordbruks- och livmedelsprodukter motsvarar

av ca 3 trillioner Lire. i Största andelen mjökkor finns i regionen Lombardy. 9 Störst i denna sektor är regionen Campania.

Bilaga 1 s. 73

70 Bilaga 1

fruktkonserv- och 25 procent av grönsakskonservproduktionen i

landet

pasta- och bageriindustrin, i regionen finns några av Italiens ledande 0

producenter av pasta- och bageriprodukter, bl.a. Barilla och

Parrnalat.

4.3¶Keramisk industri

Bilaga 1 s. 73

Regionen Emilia Romagna svarar för 85 procent av Italiens tegelproduktion. Produktionen är särskilt omfattande i Sassuolo området, mellan Modena och Reggio, här finns nästan 200 företag, inklusive 8

- 9 ledande producenter. Exportandelen är knappt 70 procent.

4.4 Textil-kläder

Regionen Emilia Romagna för 27 procent av Italiens knitwear

svarar produktion och 15 procent av produktionen av konfektion. Produktionen finns i första hand i Reggio Emilia, Bologna och framför allt i Modena, där i Carpi området mer än 50 procent av regionens knitwear produceras.

Branschen domineras av småföretag, ofta familjeföretag, och en decentraliserad produktionsstruktur. Typiskt för denna struktur är Carpi området. Området har drabbats av kriser i samband med sjunkande efterfrågan, hårdare konkurrens från u-länder och svårigheten att ta sig

på marknader som domineras av stora företag.

nya

4.5¶Skoindustrin

Bilaga 1 s. 73

Skoindustrin finns i första hand i provinsen Forli. Verksamheten kännetecknas av småföretag, mer än 90 procent av företagen har mindre än 50 anställda, mer än 40 procent av företagen har mindre än 10 anställda.

4.6 Träindustrin

Träindustrin har mycket långt gången automatisering. Den viktigaste produkten är möbler samt kökssnickerier.

Bilaga 1 s. 74

Bilaga 1 71

4.7¶Biomedicinska råvaror och halvfabrikat

Bilaga 1 s. 74

Denna industrigren har vuxit mycket de senaste 30-åren. 85 procent

av företagen har mindre än 50 anställda, men tillväxten leds av en mindre grupp stora företag. Dessa företag är ofta småföretag som vuxit och köpts upp av nationella eller internationella koncerner.

5 ERVET

I regionen Emilia Romagna finns ERVET, service center för kvalitet och utveckling. ERVET startades 1974 för att främja den industriella utvecklingen i regionen. På 1980-talet bildades regionala centra med fokus på en viss bransch. ERVET finansieras och ägs av regionens näringsliv och den offentliga sektorn i form av Regionen Emilia- Romagna.

ERVET:s roll är att stärka industrins konkurrenskraft och utveckling genom att främja innovationsgraden, kvalitén i produkter och produktionsprocesser, intemationaliseringen av näringslivet samt finansiella frågor. Målsättningen är att stärka och intemationalisera näringslivet i regionen.

ERVET är ett nätverk av Business Service Centers, det består av en moderorganisation och åtta regionala centra. ERVET centralt är även regionens näringspolitiska instrument och ansvarig för genomförande av flera EU-program i regionen. ERVET centralt samverkar även med kommunala myndigheter för utveckling av näringslivsfrågor.

ERVET finansieras genom såväl offentliga som privata medel. Privata medel kommer från företag som utnyttjar tjänsterna samt näringslivets organisationer, handelskammare och banker. Offentliga medel kommer i första hand från regionen även från provinser och

men kommuner. Under senare år har ERVET kommit att alltmer spela en roll som EU-organ för forskning, utveckling, teknisk innovation, utbildning och träning.

ERVET-systemets viktigaste uppgifter är bl.a.: 0 stödja utveckling av produkter och produktionsprocesser genom att

främja tekniköverföring, know-how överföring, utbildning samt

kvalitetscertifiering och -kontroll 0 stödja projekt för kompetensutveckling for företagsledningar och

utveckling av företagens organisation genom bl.a. information,

know-how och teknologiöverföring samt stöd med information och

kunskap för design, produktion och kontroll 0 analys av företagens behov och hur de kan tillgodoses t.ex. vad

gäller finansiering

Bilaga 1 s. 75

72 Bilaga 1

0 utveckling av den professionella kunskapen i företagen genom bl.a. utbildning och seminarier samt pilotprojekt för att ge tillgång till know-how 0 direkt stöd till företag för att främja internationaliseringen, genom analys av exportmarknader och deltagande i exportprojekt 0 analys och uppföljning av de socio-ekonomiska systemen i regionen för att främja innovations- och företagsklimatet inklusive behov av infrastruktur och utbildning m.m. 0 stödja, följa och övervaka lokala, regionala och sektoriella utvecklingsprojekt.

De åtta lokala centra är:

0 ASTER, Emilia-Romagna Technology Development Agency, Bologna, teknologiöverföring, know-how överföring och stöd till innovationer. 0 CENTRO CERAMICO, Ceramics Industry Research and Testing Services, Bologna, tillämpad forskning och produktutveckling, tekniskt stöd t.ex. genom laboratorietestning, kvalitetscertifiering, konsult- och informationsverksamhet. Fokuseringen är mot kemi, råmaterial, ny teknologi, miljönormer, energi och kvalitet. 0 CERAL, Emilia-Romagna Footwear Industry Centre, San Mauro Pascoli, utbildning och träning för yrkesgrupper inom skoindustrin, utbildning av försäljare och designer, utbildning och seminarier i modetrender, stöd till företagen med tehnology and market updates, 0 CERMET, Quality Research and Measurement Centre, San

- Lazzaro di Savena, utveckla teknisk och organisatorisk kvalitet i regionens industri genom forskning och utveckling samt information. Fokus är på tre områden, frivilliga kvalitetssystem, frivillig certifiering och frivillig kvalitetsövervakning. 0 CESMA, Farm Equipment Service Centre, Reggio-Emilia, utveckling och införande av jordbruksteknologi. Centret verkar i första hand på tre fält, marknadsföring och internationalisering, teknisk utveckling och certifiering samt utbildning och informationsspridning. 0 CITER, Emilia-Romagna Textile Information Centre, Carpi, stärker och utvecklar företagsledningar och anställda i små och medelstora företag inom knitwear och konfektionsindustri. CITER verkar genom information, stöd och teknologiöverföring. Viktiga områden är mode och design, marknadsutveckling och ny teknik, utbildning och kvalitet, relationer med underleverantörer.

Bilaga 1 s. 76

Bilaga 1 73

0 DEMOCENTER, Service Centre for the Diffussion of Industrial

Automation, Modena, stöd och utvecklingshjälp till verktygsindustri

och elektronikindustri framför allt med teknologiutveckling och

organisatorisk förnyelse. Organisationen hjälper små och medelstora

företag med att införa ny teknik, utbildning för förnyelse och ny

effektiv teknik. 0 QUASCO, Quality and development services for the construction

industry, Bologna, stöd och utveckling till byggnadsindustrin bl.a.

vad avser marknadsutveckling, arbetarskydd, kvalitetskontroll,

cer-

tifiering och byggstandards.

6 besök vid knit-wear

Bilaga 1 s. 76

Carpi företag

Carpi är centrum för textilindustrin i Emilia Romagna, särskilt betydelsefullt är produktionen av knit-wear. Företagen är vanligen små, de flesta med mindre än 15 anställda. Företagen samverkar i nätverk, ibland konkurrerar man ibland samverkar man. Det är inte ovanligt att ett företag har 10-15 andra företag i samma område som kund. Denna typ av konsortier kan omfatta en eller flera produkter

och företaget kan agera självständigt eller tillsammans med ytterligare andra företag när det gäller andra produkter.

En annan modell är att ett mindre företag levererar i stort sett hela sin produktion till ett större företag. Nätverken avser såväl styling som produktion och försäljning.

Området har alltid varit exportorienterat med huvudsaklig inriktning på Europa, Asien och Amerika detta gäller även små företag, export-

andelen är nu ca 45 procent. Konkurrensen från lågprisländer möts med profilering mot kvalitet, design samt bearbetning av nya marknader. Flera stödjande privata och offentliga organisationer finns, med inriktning på bl.a. utbildning, marknadsföring och export för exempel se sid. 76.

Produktion, design och försäljning organiseras som nätverk med flera företag gemensamt. Ibland är strukturen sådan att ett företag är kärna i en grupp där andra företag utför arbete åt detta företag, i andra fall fungerar samarbetet kedja med olika led.

som en

Exempel på en sådan samverkan kan var att ett företag designar, stickar och syr upp kollektioner. När företaget säljer kollektioner lägger det ut stickning på ett annat företag, ett tredje företag syr ihop plaggen och ett fjärde företag stryker och packar. Det är i sådana fall vanligt att köparen har märket, som sys på där plaggen sys ihop. På detta sätt engageras en grupp företag vart och ett specialiserat på sitt led i

Bilaga 1 s. 77

74 Bilaga 1

produktionskedjan. Risken sprids också längs produktionskedjan. Största problemet är finansiering av rörelsekapital slutkunden har

normalt ll månaders kredit. Att finansiera rörelsekapitalbehovet genom bank har ofta visat sig svårt.

Investeringarna i maskiner kan bli ganska omfattande, en stickmaskin kan kosta 2 milj. kr. Däremot köper eller hyr man ofta

ca lokaler på förmånliga villkor av kommunen i ett industriområde, där ett flertal andra företag i samma bransch också finns.

Kunder och leverantörer finns ofta geografiskt nära, om inte i samma industriområde så i vart fall inom ett avstånd på 3-4 mil.

Juridiskt finns några former har särskilda fördelar, inte minst

som skattemässigt. Två sådana företagsformer är hantverksföretag SNC där ägarna har ett längre gående personligt ansvar än vad som är vanligt i aktiebolag, och småföretag SAL med mindre än 20 anställda. Kooperativa småföretag betalar också lägre vinstskatt- då man menar att vinsten är till för återinvestering.

CNA en företagarorganisation för småföretag har en databas genom viken man kan söka samarbetspartners. CNA förmedlar också förmånliga statliga lån till småföretag

7¶Tekniska Attachéekontoret Milano

Bilaga 1 s. 77

Italien är ett småföretagarland med mycket vitalitet, initiativkraft och entreprenörsanda. Flexibilitet, kundanpassning och kvalitet är nyckelbegrepp. Identifikationen mellan anställda och företag är starksärskilt i småföretag. En viktig bakgrund till detta är den starka familjetraditionen sammanhållningen i företaget vilar på samma idémässiga

grund familjesammanhållningen. Småföretagen som ofta är eller

som har varit familjeföretag visar detta särskilt starkt.

Individualismen och viljan att starta eget är också mycket stark. En anställd i ett storföretag har också rätt till en ersättning när han/hon slutar ersättningen utgår oavsett varför man slutar och motsvarar ungefär månadslön år anställningen varat. Denna ersättning är

en per ofta grundplåten i ett eget företag.

2° Uppgifterna baserar sig på ett samtal med Daniel Mascanzoni, teknisk attaché i Milano. I Italien finns 3,6 miljoner småföretag. 98 % av alla italienska företag är SME enligt EU:s definition, 50 % är microföretag. 22Inget annat land uppvisar så många egna företagare i industrin som Italien

- 22 % Japan 14 %, Frankrike 12 %, England ll %, Tyskland 9 %, USA 8 % och Sverige 3 %.

Bilaga 1 s. 78

Bilaga 1 75

De stora företagen är ofta positiva till att anställda slutar och startar eget. Den viktigaste, första och största, kunden för anställd

en som slutat och startat eget är ofta den tidigare arbetsgivaren.

Byråkratin är mycket svår och regelverket är mycket omfattande och besvärligt. Handhavandet av regelverken är också ofta mycket kitsligt. Även forrnaliafel, vid ifyllande blanketter kan

rena av etc., leda till kännbara sanktioner. Det hör till ovanlighetema att

en företagare tar risken att själv kommunicera med myndighetema- även när det gäller triviala uppgifter anlitas jurister och revisorer.

Skatterna för företag är högre än i Sverige och skattesystemet relativt sett mer komplicerat.

En strategisk fråga bakom de italienska småföretagens utveckling är samarbete i distrikten. Denna samverkan sker genom nätverk

nätverken startas inte uppifrån utan växer mellan företagen själva. Det sociala elementet är grundläggande i nätverken mellan småföretagen. Ett distrikt har ofta en viss inriktning varvid där finns ett flertal företag i samma bransch representerande olika produktionsled.

I distrikten återfinns ofta även leverantörer av maskiner och råvaror/halvfabrikat. I dessa distrikt uppstår också marknad för

en yrkeskunnig arbetskraft och yrkesutbildning inom branschens yrken. I ett sådant distrikt produceras t.ex. 65 procent världens glasögon-

av bågan

Italiens ekonomi är en förädlingsekonomi landet är fattigt på

råvaror, medan Sverige fortfarande "råvaruekonomi. Detta har

är en gjort att fokus kommit att ligga på design, kvalitet, förhandling och försäljning.

Bidrag för utveckling av företag finns ej- däremot fördelaktiga lån t.ex. enligt lag 949/1952. Företagens organisationer är mycket aktiva även i affärsverksamheten de hjälper t.ex. till att förse företagen med

kvalificerade tjänster och förmedlar statliga lån.

23Skattesatsen på vinster i företag är 57,5 % för vanliga företag. Hantverksföretag och kooperativa företag har vissa skattemässiga fördelar. 24I Italien utvecklas småföretagen trots regelverk och skattesystem.

Bilaga 1 s. 79

76 Bilaga 1

till stöd for

Organisationer företagsutveckling i Carpi

Några exempel på organisationer till stöd för i första hand småföretag i Carpi, från Carpi kommuns hemsida. Texten finns bara italienska

det går ändå att få uppfattning innehållet. men en om

CITER Centro di informazione tessile dellEmi1ia Romagna- che

mette disposizione delle aziende del tessile abbigliamento una vasta

servizi che riguardano principali problematiche aziendali, gamma

i sistemi informativi, linnovazione tecnologica, gli stimoli ovvero allinnovazione, qualitá, formazione internazionalizzazione

e tel.+39 59 681398

LABORATORIO ANALISI TESSILI che opera nel campo delle analisi sui tessuti dellinformazione sulla qualitå degli stessi

e tel.+39 59 699654

CARPI FORMAZIONE Centro Formazione Professionale ed

eccellenza nel settore tessile ê struttura grado offrire un

- una continuo aggiornamento della professionalitâ del settore tessile, garzie

lavoro di ricerca, alle dotazioni tecnologiche ed alle metodologie

insegnamento tel. +39 59 699554

CARPI TRADE é consorzio aziende che intendono aprirsi a

un processi internazionalizzazione ricerca nuovi mercati tel.

e +39 59 695932

QUALITY IN ITALY é marchio di qualitâ per aziende del

un settore tessile abbigliamento che intendono rendere visibile caratteristiche di autenticitâ, qualitâ trasparenza dei loro prodotti tel.

e +39 59 680610

EXPO MODENA é consorzio che associa imprese artigiane e

un piccole imprese della provincia Modena. Consorzio eroga diversi servizi sviluppo delle esportazioni relativamente settori

per abbigliamento, meccanica, edilizia alimentare tel. +39 59 252632.

Bilaga 2 s. 77

Bilaga 2

Politik för och

Singapore - småföretag

tillväxt

1¶Bakgrund

Bilaga 2 s. 77

För att få underlag för ytterligare internationella jämförelser beöktes Singapore i samverkan med Lunds Universitet den 16-20 maj 1998 Från Lunds Universitet deltog professor Allan Malm och från Småföretagsdelegationens sekretariat deltog huvudsekreteraren Björn Jansson.

2¶Syfte

Bilaga 2 s. 77

För tillväxten av företag och samhällsekonomin i stort är förutsättningarna för företagen av strategisk betydelse. Sättet att se dessa frågor har varierat mycket kraftigt över tiden i Sverige.

Under tiden efter andra världskriget var vi inne i en period där staten styrde genom detaljerade regleringar och direkta ingripanden. Denna period kännetecknades av detaljerade regleringar, statlig styrning från regeringen genom direkta beslut och ett högt skattetryck parat med goda möjligheter att planera sig ur det formella skattetrycket, i samverkan med regeringen.

I dag har vi en dominerande ideologi i form av avregleringar och generella system. Den offentliga sektorn skall svara för de generella förutsättningarna. Staten skall inte påverka utvecklingen för särskilda företag eller branscher. Skattetrycket har sänkts för företagen.

EU-medlemskapet har inneburit en återgång i politiken i så måtto att ökat fokus har lags vid bidrag och regleringar. Särskilt i områden

av landet som varit geografiska målområden har fokuseringen lokalt/-

Bilaga 2 s. 78

78 Bilaga2

/kommunalt och regionalt åtgärder kunnat EU-stöd varit

som ge stort.

Den regionalisering av tillväxtpolitiken planeras i Sverige,

som nu tillsammans med reformeringen av EU:s strukturfonder, innebär att förutsättningarna att integrera EU:s regionalpolitik och svensk tillväxt och regionpolitik förbättras.

För att få en relief på den svenska politiken studeras ett område

som kännetecknats av snabb och uthållig tillväxt trots ekonomiska

problem i regionen på senare tid. För detta har Singapore studerats.

Vad kännetecknar den offentliga politiken där Hur samverkar företag och offentliga organ Vilka drivkrafter finns för tillväxt i företagen I ett viktigt avseende skiljer sig emellertid utgångspunkterna i Singapore från den svenska verkligheten. Arbetslösheten uppfattas inte som ett stort problem i vart fall inte hittills. Företagsutveck-

lingsinsatser fokuseras därför inte på att generera arbetstillfällen- utan snarare hur produktiviteten skall höjas så att arbetskraften räcker till.

I ett viktigt avseende är emellertid förutsättningarna i Singapore och Sverige helt likartade. Båda länderna är mycket storföretagsdominerade.

3¶Genomförande

Bilaga 2 s. 78

För att strukturera vårt besök gjordes en preliminär frågelista se sid. 88. Denna är dock närmast att betraktas som en check-lista så att

inga viktiga områden missas. Vi ha medvetet valt att inte känna oss låsta av dessa frågor utan följa de trådar fick i träffar med

upp som företag, forskare och myndigheter i Singapore.

För att samla in material samt få synpunkter och underlag besöktes såväl företag, myndigheter med företagsutvecklande ansvar som forskare se sid. 89.

Svenska Ambassaden i Singapore var genom Birgitta Malmvall oss mycket behjälplig med att planera och boka besök. Då företogs i

resan

25 Under vårt besök i Singapore presenterade Ministry of Trade and Industry MTI den ekonomiska rapporten för första kvartalet 1998. Några uppgifter ur den kan spegla Singapores ekonomi. Den årliga tillväxttakten i några sektorer var: tillverkningsindustri 6,1 %, byggnadsindustri 10,8 %, handel 1,2 %, finansiella tjänster 6,3 %, transporter och kommunikationer 6,1 %. Detta innebär en minskad tillväxttakt i nästan alla branscher i jämförelse med andra halvåret 1997. För tillverkningsindustrin och byggnadsindustrin är dock tillväxttakten högre första kvartalet 1998 än motsvarande kvartal 1997. Arbetslösheten var 2,2 % mars 1998, vilket anses som högt.

Bilaga 2 s. 79

Bilaga 2 79

samverkan med Lunds Universitet- som har ett omfattande utbyte med Singapore sedan flera år har även Lunds Universitets kontakter i

- Singapore använts för att samla uppgifter.

4 SME

Singapore policy - en bakgrund

Utvecklingen av lokalt entreprenörskap och småföretag har blivit allt mer viktigt för Singapores ekonomiska utveckling. Utvecklingen av SME:s uppfattas som ett nyckelomrâde för att utveckla Singapore som ett betydelsefullt centrum för global business och total business

- Singapore vill utvecklas till ett total business center.

Lokala SME:s spelar en stor roll i Singapores ekonomi, SME

för27: svarar 0 90 procent av företagen 0 44 procent sysselsättningen 0 24 procent av förädlingsvärdet 0 16 procent av direkt export Trots detta släpar lokala SME:s efter utländska företag inom flera områden, särskilt kan nämnas produktivitet, ledarskap, marknadsföring och teknologi. Därför är det en prioriterad uppgift i den statliga politiken att förbättra SME-sektoms konkurrenskraft och utvecklingspotential.

Redan i februari 1987 tog the Economic Development Board of Singapore EDB initiativ till en master plan för SME-utveckling. Sex regeringsmyndigheter deltog i arbetet the National Computer

- Board NCB, National Productivity Board NPB, Singapore Institute of Standards and Industrial Research SISIR, Singapore Tourist Promotion Board STPB, Trade Development Board TDB. TDB och EDB samarbetade inom ramen för en SME Committee för att utveckla en SME-politik som skulle utveckla den lokala Småföretagssektorn.

Detta ledde så småningom till utformningen av ett self-help paket för Singapore under namnet SME-initiativet.

SME-initiativet hjälper lokala SME:s att växa och bli oberoende genom följande sju instrument:

Skattemässiga förmåner och tillgång till finansiellt stöd o

26Lokala SME definieras som företag med minst 30 % lokalt ägande och med Fixed Assets Investment FA1 mindre än Singapore $l2 milj. för tillverkande företag eller antal anställda mindre än 100 i servicesektom. 27Uppgifterna är inte helt entydiga, vi har också fått uppgifter om att SME:s andel av antal företag är 92 % och att andelen av förädlingsvärdet är 27 %.

80 Bilaga

0 Rådgivning i Företagsutveckling och etablering av partnerships

Expertstöd till produktivitetsförbättrande insatser, inklusive utbild-

ning Internationell marknadsföring och design Ökad användning av IT Teknologisk förnyelse, automatisering, innovation Ett särskilt Local Industry Upgrading Program LIUP.

Problem för småföretag De problem småföretag i Singapore har kan beskrivas följande sätt område for område: 1 Export

0 Brist erfarenhet och kunskap om marknader 0 Svag utveckling av formgivning och förpackning 0 Liten grad av internationell konkurrens

2 Investera utomlands

0 För litet kapital 0 Otillräckligt nätverk, otillräckliga kunskaper 0 Otillfredsställande infrastruktur i tilltänkta länder

3 Företagsutveckling

0 Otillräckligt kapital och mänskliga resurser 0 Brist på information

5¶Economic Board

Development

The Economic Development Board EDB, som grundades 1961, är den myndighet som har huvudansvaret for att leda, utveckla och genomföra ekonomiska och industriella utvecklingsstrategier för Singapore. Huvuduppgiften i dag är att utveckla Singapre till a global city, som attraherar utländska investeringar och god bas för

är en fortsatt expansion i regionen.

Viktiga punkter i EDB:s arbete är bl.a. följande program: Manufacturing 2000, International Business Hub 2000, Promising Local Enterprises, Co-Investment, Innovation Development, Economic Resource Management, Regionalisation samt Industry 21. 0 Manufacturing 2000 M2000

Målet är att tillverkningsindustrins andel av BNP skall vara minst

25 procent samt att andelen av sysselsättningen skall vara större än

20 procent.

28Enligt ACTETSME

Bilaga 2 s. 84

Bilaga2 81

0 International Business Hub 2000 IBH2000 Ett program for att främja utvecklingen i tjänstesektom, baserat en kluster-ansats. Målet är att utveckla Singapore till ett internationellt affärscentrum och service gateway i området Asia- Pacific. Med denna satsning vill locka till sig fler regionala

man foretagssatsningar från internatioella företag. Viktiga faktorer här är transporter, kommunikationer, medier, utbildning samt sjuk- och hälsovård 0 Promising Local Enterprises Målet här är att välja ut 200 företag och stödja deras utveckling så att minst 100 har en omsättning minst 100 S$ år 2005. Detta

om arbete sker i samverkan med Singapore Productivity and Standards Board PSB. Angående Promising Local Enterprises PLE:s i övrigt se nedan under PSB avsnittet Industry Development.

- 0 Co-Investment Stödja samverkan mellan internationella storföretag och lovande lokala företag. 0 Innovation Development The Innovation Development Scheme IDS startades för

att stödja innovationsprojekt i kluster företag att främja

av genom företagens innovationsformåga, innovationsinfrastrukturen i företagen. 0 Economic Resource Management För att unyttja Singapores knappa resurser arbetskraft, mark,

nyttigheter och bostäder på bästa sätt for att främja uthållig

tillväxt. Bland åtgärder som vidtas märks utbildning och information kring behovet ingenjörer och naturvetenskaplig kompetens

av samt rekrytering av personal från utlandet. 0 Regionalisation

Främja att företag från Singapore etablerar sig i andra länder i regionen. I detta syfte har Singapore bl.a. satsat på l

resurser utvecklingen av industriområden i grannländema. 0 Industry 21 Detta är ett nytt program där tillgången på uppgifter

- var begränsad. Enligt muntliga uppgifter är nyckelmålen i detta

att se industri och service samlat samt att höja kunskapsinnehållet- målet är att minst 65 procent de anställda skall skilled.

av vara

6 18-1204

Bilaga 2 s. 85

82 Bilaga 2

6¶Productivity and Standards Singapore

Board

Bilaga 2 s. 85

The Singapore Productivity and Standards Board PSB, som bildades i april 1996 sammanslagning av The National Productivity

genom en Board NPB och The Singapore Institute of Standards and Industrial Resarch SISIR, har huvudmål att höja produktiviteten i

som ekonomin för att stärka konkurrenskraft och tillväxt. PSB är primärt ansvarigt för statliga insatser för utveckling av SME:s i Singapore. Det övergripande målet är att leda ansträngningama att höja den totala faktorproduktiviteten TFP för att bibehålla Singapores konkurrenskraft, stärka den ekonomiska tillväxten och lägga grunden för en bättre livskvalitet för medborgarna.

I detta arbete har huvudområden identifierats; Manpower

sex development, Industry Development, Technology Application, Standards and Quality Development, Productivity Promotion och

Incentives Management:

0 Manpover Development

Målet här är att höja arbetskraftens kompetens så att den kan möta

kraven från företagen och att förbättra användandet av mänskliga resurser i alla delar av ekonomin. Det första målet skills upgrading att tillförsäkra företagen

- tillgång på arbetskraft med rätt kvalifikationer när kraven ständigt

förändras arbetar på att nå genom en målsättning som

- man

påminner livslångt lärande. PSB stödjer både off-the-job

training och on the job training".

Det andra målet improving utilisation of human resources

- -

att höja såväl kompetensen för att varje människa skall bli

avser -

produktiv den andel befolkningen som ingår i

mer - som av

arbetskraften för att fler människor skall vara tillgängliga för

anställning i företagen. 0 Industry development

Detta mål skall uppnås dels omstrukturering av ekonomin,

genom dels snabbare tillväxt i SME-sektom. Bakgrunden är att Singapores ekonomi liksom den svenska kan beskrivas dualistisk,

- - som bestående å sidan MNF:s med hög teknologisk nivå,

ena av internationellt aktiva och snabbt utvecklande men å andra sidan

mindre kopplade till Singapore för den framtida tillväxten, och å

andra sidan SME:s ofta har en lägre kompetensnivå, är mindre

som konkurrenskraftiga och utvecklas långsammare, är starkare

men kopplade till Singapore för den framtida tillväxten.

Bilaga 2 s. 86

Bilaga2 83

När det gäller "restructuring of the econnomy insatser för att

avses utveckla ekonomiska kluster, underlätta för SME:s att samarbeta för att uppnå skalfördelar och synergier. Inom för denna ansats

ramen samarbetar PSB med företagens organisationer, företagsledare

egna och relevanta offentliga organisationer för att uppnå insatser

- som kan lyfta hela branscher. När det gäller tillväxt inom SME-sektom- accelerating growth of small and medium-sized enterprises har PSB två angreppssätt

- bröad-based assistence och focused assistence. Inom för

ramen bröad-based assistence" tillhandahåller PSB sitt Local

genom Enterprise Upgrading Centre first stop facilitet för alla

en SME:s som är angelägna om att växa och uppgradera sin kompetens. Genom ett samarbete med flera andra statliga enheter har företagen därefter tillgång till än 60 statliga utvecklings-

mer program. Inom ramen för focused assistence väljer PSB ut lovande SME°°3° PSME som sedan får hjälp att växa och

utvecklas först till lovande lokala företag PLEzsn och därefter, via EDB, hjälp till att utvecklas till asiatiska multinationella företag Asian MNC:s. 0 Technology Application Inom teknologiområdet kompletterar PSB den teknikutvecklingsroll som Singapore National Science Technology Board NSTB har. Detta sker dels att stödja investeringar i teknik, dels

genom ny genom att uppmuntra förnyelse i industrin. Inom ramen för arbetet med att stödja investeringar i ny teknikpromoting investment in technology- stödjer PSB utvecklingen i olika branscher. Detta sker i första hand genom att etablera kopplingar som underlättar för företagen att få tillgång till befintlig teknik. Detta kan ske genom att etablerar samarbete

man och allianser med partners såväl i Singapore utomlands. PSB

- som tillhandahåller också information patent sitt National

om genom Patent Information Centre.

29 Man betonar att first-stop innebär att inte har ambitionen att kunna

man hjälpa till med allt utan snarare kunna hjälpa till med mycket och tönnedla

övrigt till rätt instans. 3° Målsättningen är att kunna hantera en grupp utvalda företag på ca 200 totalt vid en given tidpunkt. Eftersom företagen befinner sig i denna grupp flera år blir det antal som väljs ut varje år ganska begränsat. 3 PSME Promising SME:s. 32PLE:s Promising Local Enterprises. 33EDB Singapore Economic Development Board.

Bilaga 2 s. 87

84 Bilaga 2

För uppmuntra förnyelse i industrin encouraging innovation att industry samarbetar PSB med NSTB samt relevanta forsknings- institut och forskningscentra för att kunna tillhandahålla ett

heltäckande och aktuellt paket för utveckling och förnyelse av produkter och Här ingår också stöd för att kommersialiprocesser. sera och innovativa produkter. PSB biträder även med testning nya och analys tjänster, produkter och Spridning och av processer. tillämpning teknik prioriterad uppgift inom PSB. av ny är en Standards and Quality development 0 Inom detta område är PSB:s mål att hjälpa företag från Singapore att få tillgång till världsmarknaden att ha högkvalitativa produkgenom uppfyller internationella krav. För att uppnå detta mål ter som arbetar PSB med tre instrument, ökad tillgänglighet exportmarknader, ökad produktivitet och förbättrad kvalitet.

När det gäller att öka tillgängligheten exportmarknadema improving market access är PSB:s kanske främsta overseas medel uppnå ömsesidiga överenskommelser om standards med att Singapores viktigaste handelspartners. Härigenom kan företags

produkter lättare säljas på export.

öka produktiviteten improving productivity utvecklas

För att - produkt- och processtandards kan minska spill och kostnader som standards förbättrar tillverkningstid och minskar resurssamt som behovet i tillverkningen. Här satsas även särskilt på utveckling av

cluster inom områden med låg produktivitet. höja kvaliteten improving quality satsas på ett brett För att - för kvalitetsförbättring, mätning och bedömning av program kvalitet. Målet är att tillförsäkra att Singapore-producerade produk-

ter uppfyller internationella krav.

0 Productivitjz Promotion höja produktiviteten har varit viktig faktor sedan Att en ProduktivitetsRörelsen startades 1981. Fokus inom detta område

är dels att påverka attityderna så att de främjar produktivitet installing mindset for productivity dels att främja en a -

näringslivsmiljö är positiv för produktivitetsutvecklingen.

Bilaga 2 s. 87

som Incentives Management 0 Inom detta område driver PSB rad som syftar till att en program utveckla företag och individer. området utveckla företagen Developing enterprises finns Inom - ett antal Bland dessa kan nämnas: program. Local Enterprise Finance Scheme LEFS - Local Enterprise Technical Assistance Scheme LETAS - -Innovation Development Scheme IDS

Bilaga 2 s. 88

Bilaga2 85

LEFS och LETAS tillhandahåller främst kapital förmånliga villkor medan IDS biträder vid innovation produkter,

av processer, tillämpningar och tjänster. Inom ramen för utveckling individer- Developing Individuals

handhar PBS en särskild fond Skill Development Fund för

- - -

att stödja komptensuppgradering. Dessa medel används även till

utbildning utanför det område konventionellt sett betraktas

som som

företagsutbildning.

7¶National Board

Bilaga 2 s. 88

Computer

National Computer Board NCB startades 1982 och har sedan dess tre huvudmål: datorisera den offentliga sektorn som varit

man menar mycket framgångsrikt, utveckla befolkningens IT-medvetenhet 1997 hade 41 procent av hemmen PC samt utveckla Singapore till

en internationell software-hub. 1986 tillkom ett fjärde mål FoU inom IT detta sköts nu genom ett särskilt institut bildat tillsammans med

- National Science and Technology Board NSTB och National University of Singapore NUS.

NCB:s arbete med SME har tre huvudmål: stödja utvecklingen

av en IT-kultur i företagen, stödja utveckling av bra IT-applikationer för SME samt utveckling av IT-företag inom SME-sektorn.

De metoder man har är i första hand följande: IT-Awareness, Incentive, Industry-wide Project, IT-Schemes och Special Project. 0 IT Awareness

Föra att uppnå en ökad medvtenhet om IT-frågor i företagen har

man bl.a. TV-program, IT-Awareness seminarier och ett

nyhetsbrev till företagen. 0 Incentive

För att främja datautvecklingen i SME finns även ekonomiska stöd.

De två viktigaste är Local Enterprise Computerisation Program

LECP opereras av NCB, bidrag upp till 70 procent för förstudier

och konsultinsatser och Local Enterprise Financing Scheme

LRFS bankförmedlade lån för investering i hårdvara.

- 0 Industry-wide Projects

Stöd till kluster/grupper av företag, oftast branschvis. Ett exempel är

BookNet datorisering förlag, grossister och bokhandel.

- av

Projektet omfattade sex små bokhandlare, tre större kedjor och fem

förlag/grossister.

Bilaga 2 s. 89

86 Bilaga 2

8¶Guan-Xi och nätverk

Bilaga 2 s. 89

- företag

Företagskulturen i Singapore är mycket influerad av kinesiska traditioner 70 procent av Singapores befolkning har kinesiskt ursprung

och konfusianism ingår i skolutbildningen.

Viktiga element i den kinesiska företagskulturen i Singapore är: makt, familj, ansikte/prestige, flexibilitet och överlevnad samt Guanxi.

Makt, klass och hierarki är viktiga inslag i den kinesiska affärskulturen. Därför är autonomi- att själv bli boss- en viktig drivkraft för kinesiska entreprenörer.

Familjens, gruppens betydelse är mycket stor i kinesisk affárskultur. Modellen för kinesisk organisation är familjen.

Ansiktet/prestigen har mycket stor betydelse i kinesisk kultur, inte bara socialt utan även i affärsrelationer.

Flexibilitet och överlevnad. I kinesisk affärskultur har flexibilitet ofta större betydelse för framgången än strategisk planering.

en Kinesiska företagsledare är ofta adaptiva och pragmatiska- särskilt när det kan leda till en bra affär.

Guanxi: Den bärande beståndsdelen i kinesisk affärskultur är inte det enskilda företaget- utan nätverket av företag. På kinesiska kallas detta guanxi nätverk eller förbindelser. Nätverket, förbindelsen,

kontakten har mycket större betydelse i kinesisk affärskultur än i

J västerländsk. Bra guanxi inom företaget och externt är en garanti för

1 framgång kommersiellt och personligt. Detta nätverk kan koppla till

ursprungsort, klan eller dialekt. Nätverket tillit i affären.

ger Förtroende och tillit har mycket stor betydelse i kinesisk affärskulturnär affären går utöver ett enkelt köp eller en enkel försäljning.

9 sektor struktur för tillväxt

Bilaga 2 s. 89

Offentlig -

Vad slår utifrån kommande betraktare Singapore efter ett

som en av kort besök är den nära samverkan finns mellan olika offentliga

- som

och mellan dem och den privata sektorn. Detta breda samförorgan

34Detta avsnitt baseras på ett samtal med Björn Bjerke samt Entrepreneurship and SME:s the Singaporean Context Competitiveness of the Singapore Economy, Singapore University Press, red; Toh Mun Heng och Tan Kon Yam

Bilaga 2 s. 90

Bilaga 2 87

stånd verkar omfatta såväl olika raser som parterna på arbets-

marknaden.

Samverkan mellan olika offentliga myndigheter och statliga företag

verkar fungera mycket väl såvitt en utomstående betraktare kan

bedöma. När frågor berör flera organ verkar man var medveten om sin

roll och drar åt samma håll med gemensamma tag.

Den offentliga sektorn staten Singapore samverkar intimt med

- den privata sektorn för att främja långsiktigt hållbar ekonomisk

tillväxt i Singapore. Detta sker såväl genom statliga myndigheterministerier, boards och andra institutioner som genom hel- eller

delägda företag.

Även vid sidan formella samband verkar det finnas förmåga

av en att samordna resurser för att gemensamt värna om Singapores intressen

främst en uthållig tillväxt. -

Effekten detta har blivit att man kunnat samordna sina resurser-

av ekonomiska och mänskliga på ett såvitt vi kan bedöma mycket

effektivt sätt. Genom tydliga prioriteringar har man lyft fram och satsat på nyckelområden för Singapores utveckling frågor där ofta den

offentliga sektorn tillhandahållit en effektiv infrastruktur för företagen t.ex. effektiv hamn och en effektiv flygplats inklusive

- tullmyndighet och godshantering, effektiv och målmedveten satsning

på utbildning.

35 Som svensk är det kanske lätt att jämföra med t.ex. samförståndsandan under Saltsjöbadstiden och den samverkan som känntecknade offentlig och privat sektor på 1950- och 60-talen. 36 Även inrikes transporter gods i grannländema sköts oftast snabbast och

av smidigast via Singapore. 37 Man har några decennier byggt upp ett av Asiens bästa utbildningsväsenden inklusive ett mycket framstående universitet.

Bilaga 2 s. 91

88 Bilaga 2

Frågeställningar

Inför till Singapore sammanställdes en översiktlig lista på resan områden och frågor borde belysas. Dessa har närmast fungerat som

som guidelines.

De frågor vi intresserade strukturerades på följande sätt: var av

l Samverkan mellan statliga myndigheter och företag

upphandling

planering av affärsutveckling offentlig FoU och SME -

2 Samverkan mellan stora och små företag

hur ser bilden ut finns särskilda fora för sådan samverkan finns offentliga åtgärder för att stödja sådan samverkan vilka är de kritiska faktorerna -

3 Samverkan mellan SME

hur ser bilden ut finns särskilda forum för sådan samverkan finns offentliga åtgärder för att stödja sådan samverkan vilka är de kritiska faktorerna -

4 Tekniköverföring till företag särskilt SME hur ser bilden ut i dag finns särskilda offentliga insatser för detta hur arbetar då de offentliga organen vilka medel resultat av olika insatser -

5 Exportsatsningar särskilt vad avser SME hur ser bilden ut i dag finns särskilda offentliga insatser för detta hur arbetar då de offentliga organen vilka medel resultat olika insatser - av

Bilaga 2 s. 92

Bilaga2 89

Institutioner och som besöktes personer

För att samla material besökte vi såväl företag som offentliga institutioner. Vi besökte följande:

Ericsson Telecommunicationa Pte Ltd - Mr Anders Runevad, Director Mobile Radio Systems

Svenska Handelsbanken Singapore - Mr Gösta Bergholtz, Managing Director of Handelsbanken Singapore och tillika President of Swedish Business Association in Singapore SBAS

ABB Support Pte Ltd - Mr Paul Ziegler, Chairman

Singapore Economic Development Board EDB - Mrs Daisy Goh, Director, Europe Wyne Leong, Assistant Head, Europe C Nayentika, country officer, Europe Clarence Ti Boon Wee, senior officer, Electronic Systems Group

Singapore Productivity Standards Board PSB - Mr LEE Kia Yoke, Dy Director, International Relations Departement Mr LOH Kok Choy, Dy Divisional Director, Industry Development Division Mr LEE Peng Hon, Dy Director, Local Enterprise Upgrading Centre

National Computer Board NCB - Mr LO Yoong Cheong, Program Manager SME:s, Industry Manpower Development

Bilaga 2 s. 93

90 Bilaga 2

National University of Singapore N US - Björn Bjerke, Doctor, Lecturer, Faculty of Business Administration Kulwant Singh, vice-dean, Faculty of Business Administration Henry Wai-Chung Yeung, PhD, Lecturer, Departement of Geography

Sing Tel Mobile - David Lee, senior director, Marketing, Sales Customer Service

Bilaga 2 s. 94

Bilaga2 91

Stödprogram administrerade av Econmic

Development Board of Singpore EDB3

Start-up Growth Expansion Going

over seas Local Enterprise ISO 9000 Automation Business Computerisation Certification Leasing Development Program Scheme Scheme Local Enterprise Local Brand Double Finance Scheme Enterprise Development Deduction for

Finance Assistance Overseas

Scheme Scheme Investment

Development

Expenditure Producet Local Franchise Franchise Development Enterprise Development Development Assistance Technical Assistence Assistence Scheme Assistance Scheme Scheme

Scheme RD Incubator Local ISO 9000 Local Program Industry Certification Enterprise

Upgrading Finance Program Scheme

Overseas

Skills Market and Local Local Development Investment Enterprise Industry Fund Development Computeriza- Upgrading

Assistance tion Program Program Scheme

38 Källa, Henry Wai-Chung Yeung The political of transnational

economy corporations: a study of the regionalization of Singaporean firms". Sedan detta skrevs har huvuddelen av programmen som avser Start-up och Growth överförts till PSB.

Bilaga 2 s. 95

92 Bilaga 2

Start-up Growth Expansion Going

OVCVSGCIS Venture Capital Product Local Market and Development Enterprise Investment Assistance Finance Development Scheme Scheme Assistance

Scheme Pioneer Local Market and Status/Invest- Enterprise Investment ment Technical Development Allowance Assistance Assistance

Scheme Scheme Skills Local Industry Overseas Development Upgrading Enterprise Fund Program Incentive/

Overseas

Investment

Incentive Softwere Market and Development Investment Assistance Development Scheme Assistance

Scheme Venture Pioneer Capital Status/Invest-

ment

Allowance Product Development Assistance Scheme Skills Development Fund Software Development Assistance Scheme Total Business Plan

Venture

Capital

Bilaga 2 s. 96

Bilaga 2 93

Några myndigheter av betydelse for näringspolitiken

Här anges som exempel några myndigheter och organisationer

som redovisas som myndigheter, med intresse ett näringspolitiskt

ur perspektiv källa Singapore 1997 utgiven Ministry of Informa-

av tion and the Arts.

Departement Organisation Uppgift Trade and Economic Development se ovan Industry Board Hotel Licensing Board kontroll av hotell Jurong Town Corporation industrimark,

industribyggnader National Computer Board

se ovan National Science and främja industriell Technology Board utveckling genom

forskning Public Utilities Board Vattenförsörjning,

kontroll av el- och

gasbolag Sentosa Development förvaltar 11 Corp fritidsöar Singapore Productivity se ovan and Standards Board Singapore Tourist stödja och uvteckla Promotion Board

Singapore som

resmål Trade Development Board främja Singapores

handel, främja fore-

tagens

internationalisering,

främja utländska

investeringar

Bilaga 2 s. 97

94 Bilaga 2

Departement Organisation Uppgift Communications Civil Aviation Authoroty luftfartsöverens-

kommelser, reglering,

flygplatsdrift Land Transport Authority vägar/gator,

kollektivtrafik Maritime and Port utveckla Singapore Authority som hamnstad Port of Singapore driver hamnen Authority Public Transport Council Telecommunications reglera post och tele Authority Home Affairs Commercial and säkerhetssystem för Industrial Security Corp bostäder, företag

och värdeforemål

inkl transporter National Constructing Industry byggsektoms Development Development Board utveckling,

säkerhet, kvalitet

Bilaga 2 s. 98

Bilaga2 95

Företag med statligt ägande

I Singapore finns en grupp företag som spelar en viktig roll i landets

utveckling samt har ägarkoppling och personsamband med

staten -

Govemment Linked Corporations GLC:s de viktigaste redovisas

nedan.

Sektor/företag Omsättning Statlig ägar-

S$ 000 andel

Handel

Intraco Ltd 917 809 45,71 - Tillverkning

Singapore Petroelem Co Ltd 1 807 137 36,01 - Verkstadsindustri

Keppel Integrated Engineering 280 103 62,92 -

Ltd

ST Areospace Ltd 480 291 66,66 -

ST Automotive 175 892 38,39 - Informationsteknologi

STIC Ltd 1 349 605 70,61 -

Singapore Telecoms Ltd 3 516 00 88,67 -

Keppel TT Ltd 130 736 54,13 - Byggnadsindustri

Resources Development Corp 261 697 51,34 -

Ltd

Sjöfart och Hamnverksamhet

Keppel FELS Ltd 654 209 56,99 -

Keppel Corp Ltd 2 404 362 31,18 -

Neptune Orient Lines Ltd 1 866 600 33,35 -

Sembawang Corp Ltd 1 198 152 38,12 -

ST Shipbuilding 219 641 60,52 - Engineering Ltd

Keppel Marine Industries Ltd 176 046 66,08 - Transporter

Singapore Airlines Ltd 6 889 900 54,18 - Service

CWT Distribution Ltd 78 234 35,28 -

39Källa Kulwant Singh och Siah Hwee Ang The Strategies and Successes of

Government Linked Corporations in Singapore National University of

Singapore, Faculty of Business Administration, februari 1998. Uppgifterna

avser 1995.

Bilaga 2 s. 99

96 Bilaga 2

Sektor/företag Omsättning Statlig

S$ 000 ägar-

andel

Tryckeri och förlagsverksamhet

SNP Corp Ltd 86,405 49,00 - Bank- och försäkringsverksamhet

DBS Ltd 2,591,l07 22,01 -

Keppel Bank of Singapore 478,141 74,28 -

Insurance Corp of Singapore 247,931 49,60 - Ltd

Keppel Finance Ltd 83,709 69,76 - Fastigheter

DBS Land Ltd 621,423 31,77 -

Keppel Land Ltd 322,824 55,80 -

Bilaga 3 s. 100

Bilaga 3

Sverige, EU-medlemskap och småföretagsfrågor

En arbetsgrupp ur Småföretagsdelegationen besökte i oktober 1997 EU-kommissionen, den Svenska Representationen vid EU samt företrädare för svenska och utländska intresseoganisationer i Bryssel. Gruppens primäruppgift att samla information och

var om program erfarenheter från småföretagssamverkan. Vid sidan härav ville arbetsgruppen också gripa tillfället att förmedla sina intryck när det gäller behovet av förstärkt svenskt arbete med EU-påverkan, särskilt när det gäller småföretagsfrågor.

Inom kommissionen hanteras småföretagsfrågor i första hand inom DG XXIII. DG XXIII har ett brett ansvarsområde med inriktning på småföretagspolitik, hit räknas bl.a. SME-frågor, näringspolitik, turism, handel och kooperativa frågor. Noteras bör att EU-kommissionens expertgrupp för att förbättra företagsklimatet- BEST- hör till DG XXIII. DG XXIII har på senare år utarbetat flera såväl horisontella

som sektorsprogram för bl.a. småföretagsutveckling och kooperativ utveckling respektive handel, hantverk och turism.

Många frågor av betydelse för småföretag hanteras emellertid inom andra DG, t.ex. DG III Industri industripolitik, industrins konkurrenskraft etc., DG IV Konkurrensfrågor inklusive statsstöd, DG V Arbetsmarknad inklusive Den sociala dimensionen och sociala frågor, DG VI Jordbruk, DG XI Miljöfrågor och DG XXIV Konsumentfrågor.

I jämförelse med den svenska departementsorganisationen

bör man särskilt notera att DG XXIII har ett samlat för små-

mer ansvar företagsfrågor inkl social ekonomi. Vi upplever ansvaret i det svenska regeringskansliet i dessa frågor splittrat. Det finns också

som mera mycket som talar för att DG XXIII kommer att öka i betydelse, bl.a. småföretagsfrågomas ökade betydelse, inte minst när det gäller entreprenad- och upphandlingsfrågor, den ökande vikt fästs vid

som

7 18-1204

Bilaga 3 s. 101

98 Bilaga 3

den sociala ekonomin samt att UEAPME synes stödja DG XXIII val

behovet av ökat inflytande och mer resurser. avser

Framsynt påverkan

EU-medlemskapet innebär att det ställs stora krav på omställning och

i utveckling den svenska statens arbete med många frågor son

av tidigare hanterats i slutna nationella fora och där staten själv hade

mer det slutliga avgörandet i sin hand. Strategiska frågor blir härvid bl.a. at 5 i ett mycket tidigt skede identifiera nationella svenska intressen, forma

i landet kring dem och bygga allianser med andra länder en samsyn inom EU och med intressegrupper som arbetar europeisk nivå.

Svenska staten bör den samlar och driver strategiska

vara som intressen nationell karaktär i EU, tillsammans med olika svenska

av intressegrupper. I detta avseende kan förutsättningarna för svenska statens agerande närmast liknas vid olika lobbygruppers arbetssätt, dvs. tidig information och tidig påverkan. Vi tycker oss förmärka at Regeringskansliet kommer in alltför sent i beslutsprocessen, och at

driver passiv linje, t.ex. att skriva remissvar på vit- om man en grönböcker i stället för att själv och tillsammans med svenska intresseorganisationer driva och egna frågor redan kommitté- oc1

nya programstadiet. Idealet kan sägas att agera i ett så tidigt skede at

vara vi själva till att för Sverige angelägna områden för EU-ställnings-

ser tagande kommer på agendan medan frågor vi inte vill skall Hi

som föremål för EU-beslut inte aktualiseras.

Regeringskansliet är i dag primärt organiserat för att bereda ärenden

skall beslutas regeringen. Den strategiska kapaciteten- att i e1t som av tidigt skede identifiera viktiga framtidsfrågor och utforma en linjei dessa finns i den svenska förvaltningsmodellen i myndigheterna.

De svenska intresseorganisationema har varit mycket snabbare at I

sitt arbete till de förändrade förutsättningar EU-medlerranpassa som i skapet innebär. De svenska intresseorganisationema har i många fall eI väl fungerande EU-arbete, såväl i sina europeiska strukturer son separat. Det gäller t.ex. Industriförbundet, SAF, LRF, Kooperativa institutet, LO, TCO, m.fl. Dessa strukturer bör tillgång for

vara en Sverige när det statliga arbetet med EU-frågor utvecklas. l

Bilaga 3 s. 102

Bilaga 3 99

Strategisk kapacitet

Ett framgångsrikt svenskt arbete för att initiera och påverka EU-beslut förutsätter att den strategiska kapaciteten finns i Regeringskansliet.

EUarbetet måste vidare bli fråga högsta prioritet inom

en av Regeringskansliet. Ansvaret att i mycket tidiga skeden identifiera och driva svenska intressefrågor, att skapa nationell och inter-

samsyn bygga nationella allianser bör ligga på politisk ledningsnivå i departementen.

Den svenska förvaltningsmodellen med starka och självständiga fackmyndigheter och där mycket den strategiska kapaciteten ligger

- av inom verken förvärrar dessutom den i hela EU väl kända tendensen

att myndigheterna inom sina områden dels påverkar EU:s regelgivning för att driva upp kraven, dels vid implementeringen EU-regler har

av en tendens att gå längre än vad i realiteten krävs.

som

EU-påverkan

EU-arbetet måste bli en fråga högsta politiska prioritet inom

av Regeringskansliet. Den strategiska kapaciteten att i tidigt skede

identifiera viktiga framtidsfrågor och utforma linje i dessa- bör

en utvecklas och prioriteras i Regeringskansliet.

Ansvaret att i mycket tidiga skeden identifiera och driva svenska intressefrågor bör ligga på politisk ledningsnivå i departementen. Framgång förutsätter ofta att frågor identifieras innan den formella

processen påbörjats i kommissionen samt tidigt etableras

att en samsyn med relevanta svenska intressenter. Dessutom måste tidigt allianser byggas med andra länder och intressegrupper europeisk nivå.

Sverige bör prioritera arbetet med att utveckla sin plattform för EUarbetet. En intressant möjlighet är att redan medvetet inrikta

nu planeringen inför det svenska ordförandeskapet första halvåret år 2001

småföretagspolitik. Detta ordförandeskap skulle denna inrikt-

- om ning väljs kunna profileras offensivt på Entreprenörskap och

nu småföretagande samt Social Ekonomi. Det kan här anmärkas, att Kooperativa institutet, Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige, Institutet för Social Ekonomi Östersund, Folkrörelserådet, Röda Korset samt bl.a. Jämtlands län och Västra Götalands län redan kungjort sitt intresse att stå för värdskapet vid den Sjunde Europeiska Konferensen för Social Ekonomi första halvåret 2001. En lämplig fortsättning på en sådan inriktning är att regering och riksdag antar ett ramprogram för småföretagsfrågor och närbesläktade frågor, t.ex. tjänstesektoms utveckling.

Bilaga 3 s. 103

100 Bilaga3

Viktiga inslag i arbetet med att utforma EU-arbetet merproaktivt kan

bl.a. att stärka den strategiska kapaciteten i Regeringskansliet.

vara Ett viktigt led i starkare strategisk kapacitet är mer öppna former

en för dialog med småföretag och aktiva inom småföretagssfáren, t.ex.

genom en ERFA-grupp.

Bilaga 3 s. 104

Bilaga 3 101

DG XXIII -Index of SME issues

Bilaga 3 s. 104

policy

POLICIES SERVICES

SME Policy Information

Enterprise Policy Objectives 0 Euro Info Centres

The mission of Enterprise Policy Euro Info 0 Think small ñrst: The Madrid Mobile Stand 0 European Council

Multiannual Programme

Co-operation

Integrated Programme 0 BC-NET Co-ordination of Enterprise BRE Policy Europartenariat

Legal Environment Interprise

Transfer of enterprises Subcontracting

Payment Delays

European Economic Interest Open invitations to

Grouping EEIG: the tender

REGIE network

Definition of SMEs Social economy Administrative Simpliñcation 0 ARIES Evaluation of the Impact of

Community Legislation General interest Competition The European Observatory 0 Improving and simplifying for SMEs the business environment for 0 Statistics business start-ups

Other Sites of Interest to Taxation, Internal Market SMEs and financial aspects 0 EU Member States European Cross Other govemments and 0 BorderTradeFinance agencies Round Table of Bankers and Business associations SMEs Financial associations Direct Taxation Indirect Taxation Information for SMEs 0 The Internal Market

Insurance Commerce

0 Commerce2000 Call for

Health Safety Tender

Self-Assessment Manual

Transport

Bilaga 3 s. 105

102 Bilaga 3

PROGRAMMES

F unding

0 The Growth and Environment

pilot programme The Structural Funds The SME Initiative The ADAPT Initiative European Investment Bank

European Investment Fund

Research Development

CORDIS-Assisting SMEs

Seed Capital

Venture Capital

EASDAQ the European

Capital Market for SMEs 0 Mutual Guarantee Companies

Training

0 LEONARDO 0 SOCRATES

Exporting outside the EU 0 PHARE 0 JOP 0 ECIP

Other Export Assistance 0

Environment LIFE

Standardisation, Certification, Quality,

Health Safety

0 EUROMANAGEMENT 0 Environmental Audit

Energy

Energy -the SAVE Programme

Källor

Litteratur

ASLE, presentationsmaterial och broschyrer samt intervjuer, Bilbao 1998 Aléx P et al., Förändring och förnyelse, Kooperativa studier 1996 Amini, H, Borovkova Johansson Svensk producentkooperation utanför lantbruket, Rapport 76, Institutionen för ekonomi SLU, 1994 Boetius, M, Ta vara på kraften. En idébok om arbetsliv för en ny tid, Utbildningsförlaget Brevskolan och Glesbygdsverket, 1997 EG-kommissionen, Rapport KOM97 610, Om samordningen av stödåtgärder för små och medelstora företag och hantverksforetag, 1997 Ernst Young, Växtkraft mål 4 Utvärdering, 1997 Fondelius, C, Lärande nätverk for arbetsutveckling, 1995 Hammarkvist, K-O, Håkansson H och Mattsson L-G, Liber-Hermods 1982 Hirschmann, A O, Exit, Voice and Loyalty, Harvard University Press 1997 Hjertqvist, Tjänstemarknaden måste bli mer genomskinlig, Dagens Industri 1998 Hörnell, Reitberger G, Den felande länken modeller för kompetens-

höjning av små och medelstora företag, 1995 Jönsson, P-O, Demokrati och delaktighet kooperation; uppsats i

genom SOU 1996: 162 Pâ medborgarnas villkor

104 Källor

Jönsson, P-O, Kooperationens nya väg, Kooperativa institutet, maj 1998 Lagutskottets betänkande 1997/98:LU3, Den kooperativa företagsformen Lantbrukskooperativ årsbok 1997, LRF 1997 Lindahl, H: Utveckling av IT-baserade poolbildningar för virtuella företag, PC/F ax Gruppen, 1996 Loord-Gynne, U, Mann C-O, Vad blev det de enskilda alternativen En

av kartläggning av verksamheten inom skolan, vården och omsorgen, Ds 1995:25, Kooperativa institutet uppdrag Expertgruppen för studier i

av offentlig ekonomi vid Finansdepartementet, 1995 Nandorf, Turismutveckling, Tenanco arbetsrapport, 1997 Olsson, Framgångsrika småföretagsregioner i Europa, Kooperativa institutet på uppdrag av NUTEK, 1992 Olsson, Den sociala ekonomin medborgarna, Sverige, Europa,

- Carlssons 1994 Perrow, Complex Organizations, Random House, 1986 Putnam, R D, Den fungerande demokratin. Medborgarandans rötter i Italien, SNS Förlag 1996 Reitberger, G, Arbetsrapport, Temaplan, 1997 RRV F 1993:23, Utvärdering stödet till lokala kooperativa utvecklings-

av centra SOU 1996:31, Attityder och lagsiftning i samverkan, Betänkande av Företagskooperativa utredningen Statskontoret 1997: 17, Stöd till kooperativ utveckling Stein, Utbytesrelationer mellan köpare och säljare i Aléx P et al., Kooperation och välfärd, Kooperativa studier, 1996 Strömkvist, U, Utvärdering ett regionalt utvecklingsprogram med stöd

av till 22 konsortier, 1997

Källor

Söderberg, K, Farrnartjänsten kooperation inom lantbruket, EFI 1995

- ny Westlund, H, Westerdahl Den sociala ekonomins bidrag till lokal sysselsättning en forskningsrapport, Kooperativa institutet och Institutet

för social ekonomi, 1996

Intervjuer

Bo Blideman Kooperativ Utveckling Roslagen Johan Carlström Kommunförbundet

Petter Dahlberg Franchisekollegiet

Peter Dettmann ICA Allan Eriksson Svensk Handel Anders Eriksson Svenska Småföretagsinstitutet,

Handelshögskolan Göteborg Mats Ershammar EU-programkontoret Åke Fagelberg Företagarnas Riksorganisation Jan Forslund Kooperativt IdéCentrum Sune Halvarsson NUTEK Karin Holmkvist Umeå universitet Claes Ihre Almi Gösta Jedberger Praktikertjänst Sven-Erik Johansson Ernst Young Anders Jönsson Kooperativt Utvecklingscentrum

Kronoberg Kim Lloyd Företagarcentrum i Filipstad

Bengt-Ove Lundgren Åkeriförbundet Charlotte Löfgren-Markör Almi Ville Magnil Filipstadsregionens företagsgrupp Anders Mallmén LRF Brita W Malmgren Företagarforeningen Ydre

Kvinnor Gisela Mattisson Almi Kronoberg Elisabet Mattsson Kooperativ Konsult,

Göteborg, och Kooperativa

institutet Gunnel Mohme Tjänsteförbundet Gunnar Myrén LRF Torgny Nandorf Tenanco Holger Nilsson PC/F ax Gruppen

106 Källor

Kerstin Nilsson Umeå universitet Göran Reitberger Temaplan Torbjörn Rindås Sveriges Personaluthyrares

Riksorganisation

Niklas Salén Exportrådet Göran Sjöberg Exportrådet Walter Sköldefors Svensk Handel Per A. Smeds Almi Agneta Spånberg Almi Skåne Kjell Strömlid IT-företagen Elisabeth Sundin Linköpings universitet Kerstin Wennberg NUTEK Anders Vigren NUTEK Anders Åberg Företagarna

Småföretagsdelegationenr 107

Småföretagsdelegationen

Ordförande: Kommunalrådet Mats Johansson, Karlskrona kommun

Ledamöter: Verkst. direktören Gunilla Almgren, REGAB Reglerarmatur AB Bankdirektören Erling Bergkvist, AB Industrikredit Förbundsordföranden Gunnar Erlandsson, SEKO avliden 1998-05-23 Personalchefen Camille Forslund, Keyline Städ och Konsult AB Direktören Sune Halvarsson, NUTEK Direktören Stina Hubendick, Källskär Konsult AB Verkst. direktören Per-Olof Jönsson, Kooperativa Institutet Direktören Jan Krylbom, Industriförbundet Verkst. direktören Gunnel Mohme, Tjänsteförbundet Generaldirektören Anitra Steen, Riksskatteverket Tekn.dr. Bengt-Ame Vedin, Ruben Rausings Fond Köpmannen Birgitta Ytterström, ICA Ånge

Experter." Departementssekreteraren Mats Fagerlund,

Närings- och handelsdepartementet Departementsrådet Yvonne Fredriksson,

Närings- och handelsdepartementet

Lantbrukaren Magnus Johansson, Bleckenstad, Mjölby Departementsrådet Staffan Sandström

Närings- och handelsdepartementet

Departementsrådet Charlotte Zackari,

Närings- och handelsdepartementet

Sekretariat: Huvudsekreterare Björn Jansson Bitr. sekreterare Martin Hammarström Sekreterare Lena Noreland Sekreterare Sven Sjögren Assistent Kerstin Svensson

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringarochbeskattning.Fi. 29. 1976årslagomimmunitetochprivilegier i visa 2 Tänderhelalivet fall- enöversyn.UD.

nytt ersättningssystemfor vuxentandvård. 30.Utlandsstyrkan.Fö. välfärdensgenusansikte.A. 31.Detgällerlivet.Stödochvårdtill barnoch Månpassaralltid Nivå- ochorganisationsspecifika ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.+ processermedexempelfrånhandeln.A. 32.Rättssäkerhet,vårdbehovoch sarnhällsskydcvid Vårt liv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch psykiatrisktvångsvård. maktdiskurser.A. 33.Historia,ekonomiochforskning. Ty maktenärdin Mytenomdetrationella Femrapporteromidrott.In. arbetslivetochdetjämställdaSverige.A. 34.Företagaremedrestarbetsförmåga. Översynavrörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva 35.Förordningar miljöbalken. Bilagor.M.+ försäkringar.Fi 36.Identifieringochidentiteti digitalamiljöer Alkoholreklarn.Marknadsföring alkoholdryckerav Referatfrånenhearingden12november1937.

ochSystembolagetsprodukturval. IT-kommissionensrapport4/98.K.

Effektivitet- Skattebrott.Fi. 37.Denframtidaarbetsskadeförsälaingen.S. Integritet- 10.Campusför konst.U. 38.Vad får för pengarna Resultatstyminga

- 11.Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn statsbidragtill vissaorganisationerinom det;ociala inomolikaområden.U. området.S. N Självdeklarationochkontrolluppgiñer 39.Detfmsk-svenskagränsålvssamarbetet.M.

förenkladeförfaranden.Fi. 40.BROTTSOFFER. - Säkrarekemikaliehantering.Fö Vad hargjorts Vad bör göras Ju.

näringsrättsligañ-ågor.Fi. 41.Läkemedelsinfonnationför alla.S. E-pengar- Grönanyckeltal Indikatorerför ettekologiskt 42.Försvarsmaktsgemensamutbildningför

hållbartsamhälle.M. framtidakrav.Fö. 9 Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom 43.HurskallSverigemåbättre bemötande personermedfunktionshinder. förstastegetmotnationellafolkhälsomål.S

av -

digital marksändTV. Ku. 44.Ensamladvapenlagstiñning.Ju. Samordningav Engräns enmyndighet Fi. 45.Sotningiframtiden.Fö.

- IT ochregionalutveckling. 46.Ombuggningochandrahemligatvångsmedcl.Ju. 120exempelfrånSverigeslän.K. 47.Bulvanerochannat.Ju. N° lT-kommisionenshearingominfrastrukturen 48.Kontrolleradochifrågasatt . fördigitalamedier.Andrakamrnarsalen, intervjuermedpersonermedftmktionshinér.S.

- Riksdagen1997-10-24.K. 49.Konsekvenseravatttaxfreetörsäljningenavecklas 21.ProblemmedinbäddadesysteminförZOOO-skiñet. inomEU.K. HearinganordnadavIT kommissioneni 50.De39stegen.Läkemedelsutredningarunder samverkanmedIndustriförbundetoch Statskontoret l900-taletochannatunderlagsmaterialtill 1997-1l-l4.K. Läkemedelivårdochhandel,SOU1998:28.S 22.Försäkringsgaranti. 5l. Vuxenutbildningochlivslångtlärande. Ettgarantisystemför försäkringsersättningar.Fi. Situationeninför ochunderförstaåretmed 23.Statenochexportñnansieringen.N. kunskapslyñet.U. 24.FiskeriadministrationeniettEU-perspektiv. Utstationeringavarbetstagare.A.

. Översyn fiskeriadministrationen Jo. Ta påmöjligheternaiÖstersjöregionen.N.

av m.m. . vara 25.Trestäder.Enstorstadspolitikför helalandet. HuroffensivIT-användningkanskapatillväzt

. + st4 bilagor.S. för mindreföretag.Ettrådslaganordnatav 26.Frånhembränttill Mariakliniken. IT-kommissionen uppdrag Kommunikaions-av

ungdomarochsvartsprit. departementet,Närings-ochhandelsdepartenentet -. faktaom 27. Nyaledningsreglerför bankaktiebolagoch och Industriförbundet. försäkringsbolag.Fi. Rotundan,Rosenbad1997- l-l8.K. 28.Läkemedeli vårdochhandel.Omensäker,flexibel 55.Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrån:It ochsamordnadläkemedelsförsörjning.S. seminarium.Demokratiutredningensskriñsere.SB.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

56.Avdrag för ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa 83. DUKOMDistansutbildningskommittén. ochtillfälligt arbete.Fi Pådistansutbildning,undervisningoch lärande. 57.DUKOMDistansutbildningskommittén. Kostnadseffektivdistansutbildning.U. Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed DUKOMDistansutbildningskommittén.

. IT-stöd.U. Flexibelutbildning distans.U. 58.ITochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. Att röstamedhänderna.Omstonnöten,

. T-kommissionensrapport6/98.K. folkomröstningarochdirektdemokratii Schweiz.SB. 59.Räddningstjänsteni Sverige Utvecklingssamarbete rättsområdet.

Räddaoch Skydda.Fö. . Östeuropa.Ju. - 60.Kring Hallandsåsen.M. Premiepensionsmyndigheten.Fi.

. 61.Livsmedelstillsyni Sverige.Jo. DomarenochBeredningsorganisationen

. 62.Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om utbildningocharbetsfördelning.Ju.

kämavfallsomröstningeni Malåkommun1997.M. Greppet attvändaenregionsutveckling.

. - 63.Engodaffär i Motala.Joumalistemasavslöjanden RapportfrånSöderhamnskommittén.N. ochläsarnasetik. Demokratiutredningensskriftse- Stegetfore.Nedslagi detlokala

. rie.SB. brottsförebyggandearbetet.Ju. Bättreochmertillgängliginformation. Nya kommunalförnyelseochkompetens-

. grepp- Småföretagsdelegationensrapport N. utveckling.ln. 65. Nyatider,nyaförutsättningar... Godaidéeromsmåföretagochsamverkan.

. IT-kommissionensrapport8/98.K. Småföretagsdelegationensrapport N. FUNKlS funktionshindradeeleveri skolan.U. . - 67.Socialavgiñslagen. 68.Kunskapslägetpåkämavfallsområdet1998.M. 69.Lämplighetsprövning personalinomav förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.U. 70.Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. HearinganordnadavUtbildningsdepartementetoch IT-kommissionen,Rosenbad1997-l2-04, IT-kommmissionensrapport7/98.K. 71. Denkommunalarevisionenettdemokratiskt

kontrollinstrument.ln. Kommunalafmansförbund.Fi. . 73.OrganisationerMångfaldIntegration Ettframtida

systemför statsbidragtill invandrarnas riksorganisationer ln. 74.Styrningenavpolisen.Ju. 75.Djurförsök.Jo. 76. Idrott ochmotionför livet.Statensstödtill idrottsrörelsenochfriluñslivetsorganisationer.In. 77.Kompetensi småföretag.Småföretagsdelegationens rapport N. 78. Regelförenklingförframtiden.Småföretagsdelegationensrapport N. 79.IT ochregionalutveckling. erfarenheterfråntrehearingarundermarsl 998. lT-kommmissionensrapport9/98.K. 80.Bostadsrättsregister.Ju. 8 Användningenavvissastatsflygplan,m.m.SB. Försäkringsforeningar-ettrefonneratregelsystem . F1.

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Detgällerlivet.Stödochvårdtill barnoch

ungdomarmedpsykiskaproblem.+Bilaga.31 Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett Rättssäkerhet,vårdbehovochsamhällsskyddvid seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.55 psykiatrisktvångsvård.32 Engodaffar i Motala.Joumalistemasavslöjandenoch Företagaremedrestarbetsförmåga.34 läsarnasetik.Demokratiutredningensskriftserie.63 Denframtidaarbetsskadetörsäkringen.37 Användningenavvissastatsflygplan,m.m.81 Vad får för pengarna Resultatstymingav Att röstamedhänderna.Omstonnöten, statsbidragtill vissaorganisationerinomdet sociala folkomröstningarochdirektdemokratiiSchweiz.SB.85 området.3 8

Läkemedelsinformationföralla.41 Justitiedepartementet HurskallSverigemåbättre BROTTSOFFER nationellafolkhälsomål.43 - förstastegetmot Vad hargjorts Vad börgöras 40 Kontrolleradochifrågasatt Ensamladvapenlagstittning.44 funktionshinder.48 intervjuermedpersonermed Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.46 - De39 stegen.Läkemedelsutredningarunder Bulvanerochannat.47 underlagsmaterialtill 1900-taletochannat Styrningenavpolisen.74 Läkemedeli vårdochhandel,SOU1998:28.50 Bostadsrättsregister.80 Socialavgiñslagen.67 Utvecklingssamarbete rättsområdet.

Östeuropa.86 Kommunikationsdepartementet

DOMARENOCHBEREDNINGSORGANISATIONEN IT ochregionalutveckling. utbildningocharbetsfördelning.88 - 120exempelfrånSverigeslän.19 Stegetföre.Nedslagi det lokalabrottsförebyggande IT-kommisionenshearingominfrastrukturen arbetet.90 fördigitalamedier.Andrakammarsalen,

Riksdagen1997-10-24.20

Problemmedinbäddadesysteminfor2000-skiftet. Utrikesdepartementet Hearinganordnad lTav kommissioneni l976årslagomimmunitetochprivilegier i vissafall samverkanmedIndustriförbundetochStatskontoret enöversyn.29 - 1997-11-14121

identifieringochidentitetidigitalamiljöer. Försva rsde artementet Referatfrånenhearingden12november1997. Säkrarekemikalie antering.13 lT-kommissionensrapport4/98.36 Utlandsstyrkan.30 Konsekvenser attav taxfreeförsäljningenavvecklas Försvarsmaktsgemensamutbildningför inomEU.49 framtidakrav.42 HuroffensivlT-användningkanskapatillväxt Sotningiframtiden.45 förmindreföretag.Ettrådslaganordnatav Räddningstjänsteni Sverige lT-kommissionen uppdragavKommunikations RäddaochSkydda.59 w depanementet,Närings-ochhandelsdepartementet

ochIndustriförbundet.Rotundan,Rosenbad1997-1l-l8. Socialdepartementet 54 Tänderhelalivet IT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. nyttersättningssystemför vuxentandvård.2 - lT-kommissionensrapport6/98.58 Alkoholreklam.Marknadsföringavalkoholdryckeroch Nyatider,nyaförutsättningar... Systembolagetsprodukturval.8 iT-kommissionensrapport8/98.65 Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. bemötandeavpersonermedfunktionshinder.16 HearinganordnadavUtbildningsdepartementetoch Trestäder.Enstorstadspolitikför helalandet. lT-kommissionen,Rosenbad1997-l 2-04, + st4 bilagor.25 lT-kommmissionensrapport7/98.K.70 Frånhembränttill Mariakliniken. IT ochregionalutveckling. faktaomungdomarochsvartsprit.26 - erfarenheterfråntrehearingarundermars1998. Läkemedelivårdochhandel.Omensäker,flexibel lT-kommmissionensrapport9/98.80 ochsamordnadläkemedelstörsörjning.28

Statens offentliga 1998 utredningar

Systematisk förteckning

Finansdepartementet Ty maktenårdin Myten detrationella om Omstruktureringarochbeskattning.l arbetslivetochdetjämställdaSverige.6

Översyn Utstationering arbetstagare.av 52 avrörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva

försäkringar.7

Integritet- Effektivitet- skattebrott.9

älvdeklarationochkontrolluppgifter Kultu rdepartementet

- förenkladeförfaranden.12 Samordning digitalmarksändav TV. l 7 E-pengar-näringsrättsligafrågor.14

Engräns en- myndighet l 8 Närings- och handelsdepa rtementet Försäkringsgaranti. Statenochexportfmansieringen.23 Ettgarantisystemför försäkringsersättningar.22 TavarapåmöjligheternaiÖstersjöregionen.53 Nyaledningsreglerför bankaktiebolagoch försäkringsbolag. Bättreochmertillgängliginformation. 27 Småföretagsdelegationensrapport 64 Avdrag för ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa Kompetensi småföretag. ochtillfälligt arbete.56 Småföretagsdelegationensrapport 77 Kommunalafinansförbund.72 Försäkringsföreningar-ett Regelförenklingför framtiden. refonnerat gelsystem82re Småföretagsdelegationensrapport4.78 Premiepensionsmyndigheten.87 Greppet attvändaenregionsutveckling. - Utbildningsdepartementet RapportfrånSöderharrmskommittén.89

Godaidéeromsmåföretagochsamverkan. Campusförkonst10 Småföretagsdelegationensrapport 92 Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn

inom områden.l l Inrikesdepartementet Vuxenutbildningochlivslångtlärande. Historia,ekonomiochforskning. Situationeninför ochunderförstaåretmed Femrapporteromidrott.33 kunskapslyñet.5 l Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt DUKOM Distansutbildningskommittén. - Utvärdering kontrollinstrument.7 l avdistansutbildningsprojektmed IT-stöd.57 OrganisationerMångfaldIntegration Ettframtida - FUNKIS funktionshindrade systemför statsbidragtill invandrarnas - eleveri skolan.66 riksorganisationermfl.73 Lämplighetsprövning personalinomav förskoleverksamhet, Idrott ochmotionför livet. Statensstödtill idrottsskolaochskolbamomsorg.69 DUKOM Distansutbildningskommittén. rörelsenochfriluñslivetsorganisationer.76

Pådistansutbildning, Nyagrepp kommunalförnyelseochkompetensundervisningochlärande. utveckling.91 Kostnadseffektivdistansutbildning.83

DUKOM Distansutbildningskommittén. Miljödepa rtementet Flexibelutbildning distans.84 Grönanyckeltal Indikatorerförettekologiskthållbart - Jordbruksdepartementet samhälle.l 5

Fiskeriadministrationen Förordningartill miljöbalken. Bilagor.35+ iettEU-perspektiv. Det finsk-svenskagränsälvssamarbetet.39 Översyn fiskeriadministrationenav m.m.24 Kring Hallandsåsen.60 LivsmedelstillsyniSverige.61 Djurförsök.75 Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om

kämavfallsomröstningeni Malåkommun1997.62

Arbetsmarknadsdepartementet Kunskapslägetpåkämavfallsområdet1998.68

Välfärdensgenusansikte.3

Mänpassaralltid Nivå- ochorganisationsspeciñka

processermedexempelfrånhandeln.4

Vårt liv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch

maktdiskurser.5

Ponzauxnss: 106 47 STOCKHOLM FAX08-690 9x 9 n.T:|.erN:oX-69o 9: 90 E-Posr: fritzes.0rder@|iher.sc FRnzEs|NTERNETBOKIIANDEI,:wwwzfritzesse

ISBN9138-209624 OSSN0375-250X