Kompetens och kapital [om statligt stöd till företag] : betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

. , ,

l Statens offentliga utredningar WW 1996:69 w Näringsdepartementet

Kompetens

och

kapital

Bilaga

Betänkande av Företagsstödsutredningen Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets forvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst i 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall pá remiss. - svara Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets forvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 24 81

NORSTEDTS ISBN 91382°266'2 TRYCKERI AB

Stockholm 1996 ISSN 037.5-25°X

Innehållsförteckning 3

Innehållsföreteckning

Kommittédirektiv 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Tilläggsdirektiv 13

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Näringspolitiska stöd 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Regionalpolitiska stöd 35

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Underbilaga 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 75

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Underbilaga 89 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . EGs strukturfondsprogram, gemenskapsinitiativ m.m 99 . . . . . . . . Erfarenheter från andra länder 111 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1 Stöd till små och medelstora företag i Nederländerna lll . 6.2 Småföretagsutveckling i Baden Würtemberg 119 . . . . . . . Staten och riskkapitalförsörjningen, historisk återblick 127 en . . .

. Bilaga 1 5

tat/itä

W W

W

Dir. 1995:124

Kommittédirektiv

Översyn av statliga företagsstöd

vid 1995-09-28

Beslut regeringssammanträde

Sammanfattning av uppdraget

En kommitté skall över vissa former av statliga företagsstöd m.m.

se

inom närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitiken som riktar sig till

främst små och medelstora företag. Oversynen skall leda till

ökad kunskap om stödens effekter, förslag till sådana förändringar nuvarande stöd behövs för att av som statens åtgärder bättre skall bidra till ökad hållbar tillväxt i näringslivet, förslag till möjliga alternativ till finansiella stöd, förslag till effektivare handläggning och förenkling för de företag en berörs av stöden, som förslag till förbättrad samordning och samverkan mellan de organ handlägger frågor om stöd. som

Bakgrund

Näringspolitiken skall bidra till att ge företagen goda förutsättningar att expandera och utvecklas att bl.a. undanröja hinder och bereda genom vägen för långsiktiga satsningar på teknologi och kompetens m.m. På så sätt skapas uthållig tillväxt i den svenska ekonomin, vilket även kan bidra till bestående arbetstillfällen. Av särskild vikt är att underlätta nyetableringar och främja tillväxt i små och medelstora företag.

Företags- och branschspeciñka stödinsatser främst inom näringspoliti-

6 Bilaga 1

ken har under senare år avvecklats till förmån för s.k. horisontella stöd, som är mer generellt inriktade och kan sökas olika typer företag. av av Även arbetsmarknadspolitiken integrerad del är en av den ekonomiska politiken. Den har till uppgift att bl.a. förmedla platser och främja anpassning mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Den skall utformas så att den främjar sysselsättningen på i första hand den reguljära

arbetsmarknaden, bl.a. genom effektiv förmedling och höjd kompetens

i arbetslivet. Den kan också i samverkan med andra politikområden

medverka till att utjämna konjunkturerna. Flera arbetsmarknadspolitiska

åtgärder har betydelse för och småföretagandet. t.ex. ny-

Kommittén om arbetsmarknadspolitikens roll, omfattning, inriktning

och avgränsning A 1994:01 har i uppgift bl.a. att analysera hur man aktivt kan stödja och underlätta ett omfattande ny- och småföretagande

samt hur arbetsmarknadspolitiken kan samverka med närings- och

regionalpolitiska organ på central och regional nivå dir. 1995:33. Kommittén skall föreslå hur en samordning bör göras. Den skall slutföra sitt uppdrag före utgången av år 1995. Regionalpolitikens viktigaste uppgift är att bidra till sammanhållningen mellan olika delar Sverige och till att alla regioner kan av medverka i landets utveckling. De övergripande målen är uthållig ekonomisk tillväxt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela landet. Medel för att uppnå dessa mål är bl.a. företagsutvecklande åtgärder. Ett gott näringslivsklimat behövs för att nå en god ekonomisk

tillväxt, som dessutom är ekologiskt hållbar. Viktiga förutsättningar för

att starta och driva företag är bl.a. god infrastruktur, överskådliga en

Skatteregler, god kompetens- och kapitalförsörjning samt långsiktiga,

lättbegripliga och stabila spelregler för företagarna och företagen. Vidare underlättas företagandet av en låg ränta och en låg inflation. Näringslivet i olika regioner kan dock i vissa situationer utvecklas bättre med hjälp statliga insatser, t.ex. i form bidrag, lån av av m.m. som kompletterar den privata kapitalmarknaden. Det är då viktigt att det statliga finansieringssystemet fungerar effektivt och så långt möjligt är fritt från överlappningar, att företagen är väl informerade om de möjligheter står till buds, - som att de som hanterar statens stöd samverkar med varandra, att antalet stödformer begränsas samt att stöden inte snedvrider konkurrensen eller hindrar önskvärd - en

Bilaga 1 7

strukturomvandling.

De åtgärder på fmansieringsområdet som vidtas inom de skilda

politikområdena kan på olika sätt bidra till utveckling av företagen och

till etablering företag. Betydande belopp anslås för utvecklingsinav nya satser riktade till små och medelstora företag. Inom arbetsmarknads- och

regionalpolitiken består insatserna till stor del olika former av bidrag.

av En betydande del åtgärderna inom främst det näringspolitiska av

området har formen lån marknadsmässiga villkor, som skall

av betalas tillbaka till staten. Såväl på riksplanet ute i länen finns ett flertal olika myndigheter som och andra arbetar med att ge stöd till små och nya företag. organ som Några de viktigaste är Närings- och teknikutvecklingsverket NUav TEK, Industrifonden, Norrlandsfonden, Arbetsmarknadsstyrelsen AMS, länsstyrelserna, länsarbetsnämndema och ALMI Företagspartner

AB med sina 23 regionala dotterbolag. Dessa samarbetar i dag i

organ varierande grad. Små och medelstora företag kan söka ett flertal olika typer av lån, bidrag eller finansiering från dessa statliga organ. NUTEK tar annan

löpande fram uppgifter villkoren för olika finansieringsformer och

om nettokostnaderna för statligt stöd till industrin. NUTEK svarar också om

för uppföljning det statliga stödet till näringslivet inom ramen för

av Romfördraget och World Trade Organisation, WTO. Enligt NUTEK uppgick nettokostnaderna för stödet till industrin under budgetåret 1993/94 till 1 miljard kronor inom regionalpolitiken ca

och till 2,3 miljarder kronor inom arbetsmarknadspolitiken. För

ca period uppgick nettokostnaden för småföretagsstödet till ca 0,4 samma

miljarder kronor och för stödet till industrins forskning och utveckling

till ca 0,6 miljarder kronor. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi ESO har nyligen låtit göra studie kostnaderna för stödet till företagen. I rapporten en av hävdas att effekterna nuvarande former av företagsstöd är begränsade av samt att flera stöd är defensiv och konserverande natur och inte av främjar förnyelse. Huvuddelen av stöden som behandlas i rapporten ligger dock utanför närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitiken.

Stora belopp har lämnats i form av bankstöd, jordbruksstöd och stöd till

bostadsbyggande. En rad förslag till eller förändrade stödformer har förts fram i nya debatten under år, till exempel Centerpartiets förslag om senare

företagsgarantier och förslag från Industriförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen mil. om bl.a. tillfälliga lånegarantisystem.

I de förslag till utnyttjande EGzs strukturfonder som regeringen av överlämnat till Europeiska kommissionen redovisas olika åtgärder som

8 Bilaga 1

riktar sig till bl.a. små och medelstora företag. NUTEK, Konkurrensverket och Kommerskollegium har inlett ett arbete för att gemensamt bl.a. ta fram underlag belyser statliga som åtgärder av betydelse för näringslivet, exempelvis statliga stöd, regelverk och arbetsrätt.

Utredningsbehov

Statsmaktema har senast våren 1995 pekat behovet att över av se

företagsstöden för att bl.a. åstadkomma effektivisering, samordning och förenkling av stödgivningen. En försöksverksamhet med ökad sam-

verkan mellan olika regionala stödorgan har också aviserats

se prop.

1994/95:16l Regionalpolitik och prop. 1994/951150 bil. 12. Riksdagen har nyligen uttalat sitt stöd för en bred översyn de av regionalpolitiska företagsstöden och framhållit att översynen bör omfatta frågan om effektiva former för att åstadkomma ekonomisk tillväxt och regional balans. Det bör bl.a. övervägas om det behövs förändringar i det grundläggande synsättet. Det gäller enligt Arbetsmarknadsutskottet bet. 1994/95 :AUl3 bl.a. relationen mellan regionalpolitiska insatser som bekostas från anslag på Arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel

den s.k. lilla regionalpolitiken och andra insatser av regionalpolitisk

betydelse den s.k. stora regionalpolitiken. Utskottet anser bl.a. att före-

tagstöd bör avvägas mot investeringar i infrastruktur, kommunikationer, utbildning, riskkapital etc. En annan aspekt som är direkt förknippad med de regionalpolitiska företagsstöden och som enligt riksdagen närmare bör utredas är mångfalden av stödområden, vilka bl.a. genom tillkomsten av EG:s strukturfonders olika målområden blivit svåröverskådliga. Sammantaget motiverar det anförda att en kommitté tillkallas för att göra en översyn av vissa former av statliga företagsstöd m.m. inom närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitiken.

Uppdraget

Huvudinriktningen för kommitténs arbete skall vara att belysa statliga företagsstöds effekter på näringslivets tillväxt, nödvändig förnyelse och omstrukturering samt att ge förslag till förändringar av befintliga stöd. Statlig finansiering skall också vägas mot andra åtgärder kan främja som

företagens utveckling. Översynen bör bl.a. kunna leda till bättre

Bilaga 1 9

förutsättningar för att målen för respektive politikområde uppnås på ett

effektivt sätt. Stöden bör så utformade att de inte påverkar konkurrensen på vara skadligt sätt, vilket kan hämma tillväxten och leda till samhällsett en ekonomiskt olämplig fördelning samt dessutom strida mot av resurserna EU:s statsstödsregler. Dessa regler förbjuder i princip allt offentligt stöd

kan snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan med-

som lemsländerna. Stöden bör heller inte ge negativa miljöeffekter.

Överlappningar mellan olika stödformer bör så långt möjligt

som undvikas. Utredningen skall koncentreras de finansieieringsformer

inom närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitiken riktar sig

som främst till små och medelstora företag. Dessutom skall kommittén över möjligheterna till samordning och se förenkling de statliga stöden och till samverkan mellan de organ som av

handhar stöden. En begränsning antalet stödorgan bör eftersträvas.

av skapa ökad effektivitet och underlätta för enskilda

Syftet bör vara att

företag. Beträffande de arbetsmarknadspolitiska stöden skall kommittén

beakta de förslag kommer att lämnas den arbetsmarknadspolitissom av ka kommittén A 1994:01.

Kartläggning

Som grund för analys och förslag skall kommittén kartlägga företagsstö-

det och därvid

redovisa beräkning kostnaderna för de sammanlagda före-

en av -

tagsinriktade finansieringsinsatsema i form lån och bidrag m.m

av

inom de tre politikområdena,

bedöma i vad mån olika stödformer är ändamålsenligt utm.m. -

formade för uppfylla målen tillväxt och övriga mål inom

att om

respektive politikområde,

belysa hur fmansieringssystemet helhet fungerar och uppfattas som de företag skall kunna utnyttja det samt bedöma i vilken utav som sträckning information olika stöd når ut till enskilda om m.m. företag.

I samband med kartläggningen skall kommittén göra en översiktlig

genomgång liknande stödformer i ett eller flera andra länder i Europa

av

och redovisa jämförelse med det svenska systemet, bl.a. med

en avseende på subventionsgrad.

10 Bilaga 1

Analys och förslag

När det gäller analys och förslag skall kommittén inledningsvis separat behandla de speciella frågeställningar är förknippade med de

som

regionalpolitiska företagsstöden. De skall belysas i enlighet med

följande riktlinjer. Inte minst de regionalpolitiska företagsstöden måste utformas med hänsyn till den omvandling näringslivet medför att sysselsättav som ningen minskar inom de varuproducerande näringsgrenama medan olika tjänstenäringar expanderar. Viktig är också t.ex. den tekniska utvecklingen, bl.a. den nya informationstekniken påverkar alla som

sektorer i samhället. Kommittén skall överväga behovet förändringar

av av företagsstöden mot bakgrund av informationsteknikens betydelse. En annan avgörande förändring är Sveriges medlemskap i Europeiska

unionen. Återflödet medel från EG:s strukturfondsprogram innebär

av en betydande finansiell förstärkning närings-, arbetsmarknads- och av regionalpolitiken. En stor del dessa medel kommer att användas för av

olika företagsinriktade åtgärder. En finansieringskälla är

annan ny Europeiska investeringsbanken, som har både regional- och näringspo-

litiska målsättningar. Medlemskapet innebär också förändrade förutsätt-

ningar genom att de svenska företagstöden måste till statsstödsanpassas reglerna inom EG:s konkurrenspolitik. Det är i sistnämnda avseende ännu inte helt klart vilka förändringar detta kommer att medföra. som Till den l januari 1997 skall de regionalpolitiska företagsstöden vara helt anpassade till statsstödsreglema. Hänsyn skall tas även till det internationella WTO-avtalet bl.a. subventioner till företag. om Kommittén skall överväga i vilka former företagsinriktade åtgärder skall sättas in i framtiden för att de på ett effektivt sätt skall bidra till ekonomisk tillväxt och regional balans. Fördelningen mellan olika former av företagsstöd skall avvägas, såväl mellan tillväxtinriktade stöd och annat löpande stöd som mellan finansiella stöd och andra företagsfrämjande åtgärder.

En fråga som är starkt förknippad med det regionalpolitiska före-

tagsstödet är de nationella stödområdenas omfattning. Det övergripande målet i detta sammanhang är att stödet skall koncentreras till de mest utsatta regionerna. Genom de svenska inom för programmen ramen EG:s strukturfonder och deras olika geografiska målområden har stödområdesindelningen blivit svåröverskådlig. Systemet med tillfälliga stödområden bör ses över med hänsyn till de regler som Europeiska kommissionen tillämpar i detta avseende. Kommittén skall lämna förslag

SOU 1996169 Bilaga 1 ll

till förändringar i stödområdenas omfattning och deras varaktighet som leder till förenkling av indelningen. en

de näringspolitiskafinansieringsformerna skall kommittén

Vad avser bl.a. redovisa avvägningar mellan finansiella stödinsatser i enskilda företag och generella åtgärder. Vidare skall avvägningar göras mer mellan stöd för olika syften, t.ex. produkt- eller marknadsutveckling, och mellan olika former av finansiering, såsom lån, garantier m.m. Med utgångspunkt i bl.a. den arbetsmarknadspolitiska kommitténs

förslag, den nämnda översynen det regionalpolitiska företagsstödet,

av översynen de näringspolitiska fmansieringsfomiema och sin övriga av kartläggning och översyn skall kommittén göra samlad analys av en företagsstödet och dess effekter det svenska näringslivet. Även miljöaspekter på stöden bör beaktas. Med den samlade analysen som grund skall kommittén överväga lämpliga förändringar när det gäller de finansieringsformer som tillämpas inom närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitiken och belysa alternativ till finansiella stöd, såsom kompetensutvecklande insatser, skattelättnader Arbetet skall koncentreras på sådana m.m. statliga insatser tillväxt inom näringslivet i olika delar av som gynnar landet.

Även kommittén bedriver sitt arbete så att kartläggningar och

om

överväganden görs de tre politikområdena för sig med

var beaktande givna mål inom de olika områdena är det väsentligt att av slutsatserna och förslagen bygger på sammanvägd analys och att de en helhetssyn på företagsstödet och företagens situation. Det är speglar en viktigt att beakta behovet förenklingar för att undvika att systemet av blir onödigt komplicerat för företagen. Det gäller inte minst stöd som riktar sig till nystartade företag. Om kommittén finner att någon stödforrn inte fyller sina syften, skall till förändringar, så stödforrnen slopas. Även förslag lämnas t.ex. att kompletteringar befintliga stödsystem kan övervägas, inom ramen för av nuvarande kostnader på statsbudgeten. Kommittén skall också förslag om vilka krav som bör ställas ge företag i samband med att stöd beviljas. Kommittén skall även överväga behovet av särskilt stöd till företag drivs kvinnor och invandrare. som av Kommittén skall ta till möjligheterna att samordna stödhantering vara och undanröja dubbelarbete och överlappning mellan olika stödsystem. Vidare skall kommittén lämna förslag till hur de operativa organen på främst länsplanet kan samverka mer effektivt. Kommittén skall lämna förslag till en försöksverksamhet med samordnad hantering olika statliga företagsstöd för mindre företag av

12 Bilaga 1

nom ett eller flera län. Bl.a. har olika myndigheter i Östergötlands och

Jämtlands län anmält intresse för att delta i en sådan försöksverksamhet. Kommittén skall också belysa hur privata exempelvis banker, organ nyföretagarcentra och lokala kooperativa utvecklingscentra kan med- verka som rådgivare inför beslut lån och finansiering. om annan

Slutligen skall kommittén överväga om de direkta stödinsatsema kan

begränsas och statens resurser i stället omfördelas till andra ändamål

som främjar företagens investeringar och näringslivets långsiktiga

utveckling. Det kan gälla t.ex. utbildning för utveckling företagens av och arbetskraftens kompetens, ökad teknikspridning eller sänkta skatter

och avgifter. I detta sammanhang måste beaktas eventuella förslags

påverkan på Sveriges möjligheter att uppfylla de s.k. additionalitetsvillkoren för de områden som omfattas av EG:s strukturfonder, dvs. att de svenska insatserna inom vissa program måste uppgå till lägst samma belopp som de medel som tillförs från EU.

Uppläggningen av arbetet

Kommittén skall i sitt arbete samråda med de närmast berörda organen, främst AMS, NUTEK och ALMI Företagspartner AB, samt uppmärksamma de förslag till förändringar i stödsystemet har lämnats som av olika myndigheter, organisationer och enskilda. Kommittén skall i möjligaste mån utnyttja det underlagsmaterial rörande statliga stöd m.m. som tas fram av NUTEK och andra myndigheter. Dessa myndigheter förutsätts skyndsamt ta fram relevant underlag och förslag på området som kan utnyttjas av kommittén. I möjligaste mån skall kommittén också utnyttja material som har tagits fram i samband med den tidigare nämnda rapporten från ESO. Kommittén skall redovisa sin analys och sina förslag senast den 30

april 1996. Kommittén får, om den finner det lämpligt, redovisa förslag

i ett delbetänkande. För kommitténs arbete gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående redovisning regionalav politiska konsekvenser dir. 1992:50, prövning av offentliga åtaganden dir. 1994:23 samt om jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994: 124. I arbetet med konsekvensanalyser av skilda stödsystem skall kommittén beakta regeringens beslut den 1 september 1994 om en

ordning för en systematisk genomgång av företagsregler.

Näringsdepartementet

Bilaga 1 13

P24

wear:

0 I O 0

Kommittedirektiv Dir

1996:28

Tilläggsdirektiv till Företagsstödsutredningen

28 1996

Beslut vid regeringssammanträde den mars

Sammanfattning av uppdraget

Företagsstödsutredningen skall lämna förslag till besparingar vissa av

de regionalpolitiska företagsstöden.

Bakgrund

Regeringen beslutade den 28 september 1995 att kommitté skall se

en

över vissa former statliga företagsstöd, bl.a. inom regionalpolitiken.

av

Kommittén har antagit namnet Företagsstödsutredningen. För att främja samhällsekonomiskt och i övrigt lämplig lokalise-

en

näringslivet kan stöd till transport gods lämnas enligt

ring av av

förordningen 1980:803 regionalpolitiskt transportstöd. För

om innevarande budgetår har 430 miljoner kronor anvisats för detta ändamål under tionde huvudtitelns anslag C6. Transportstöd. Belastningen på anslaget beräknas under innevarande budgetår komma att väsentligt överskrida detta belopp.

generell regionalpolitisk stödform, i likhet med Transportstöd är en sysselsättningsbidrag enligt förordningen 1990:642 om regionalpolitiskt företagsstöd och nedsatta socialavgifter enligt lagen 1990:912 om nedsättning socialavgifter. Det innebär att stöd i princip lämnas utan

av

särskild prövning i varje enskilt fall till företag som uppfyller de för

respektive stödform uppsatta villkoren. Kommittén har i uppdrag att bl.a. överväga i vilka former företagsinriktade åtgärder skall sättas in i framtiden för att de på ett effektivt

skall bidra till ekonomisk tillväxt och regional balans. Kommittén sätt skall avvägning fördelningen mellan olika former föregöra en av av mellan tillväxtinriktade stöd och annat löpande stöd.

tagsstöd, t.ex.

14 Bilaga 1

Uppdraget

Kommittén skall lämna förslag till hur statsmakterna från och med år

1997 kan utforma besparingar på de nämnda generella regionalpolitiska företagsstöden. Besparingarna skall uppgå till sammanlagt 50 miljoner

kronor per år i förhållande till de medel har anslagits för insom nevarande budgetår.

Uppläggningen av arbetet

För arbetet gäller i övrigt de förutsättningar har angivits i de

som ursprungliga direktiven dir. 1995:124.

Näringsdepartementet

Bilaga 2 15

stöd

2 Näringspolitiska

Innehåll 2.1 Underlagsmaterial avseende vissa enskilda stöd Nyföretagarlån Företagarlån till kvinnor

Lånefinansiering/tillväxtfinansiering Almi

Stöd till teknikbaserad affärsutveckling Nutek

Projektfinansiering Industrifonden

2.2 Basfakta näringspolitiska stöd

För följande stöd finns basfakta:

Finansiering från Almi Företagspartner AB Nuteks stöd till teknikbaserad affärsutveckling Nuteks stöd till forskning och utveckling Projektfinansiering från Industrifonden Lån och bidrag från Stiftelsen Innovationscentrum SIC Projektfinansiering från Svensk-Norsk Industrifond Exportgarantier från Exportkreditnämnden Exportkrediter från AB Svensk Exportkredit Stöd ur Energiteknikfonden

16 Bilaga 2

2.1 Underlagsmaterial avseende enskilda

stöd

Om följande stöd finns underlagsmaterial nedan:

Nyföretagarlån Företagarlån till kvinnor

Lånefinansiering/tillväxtfinansiering Almi

Stöd till teknikbaserad affärsutveckling Nutek

Projektfinansiering Industrifonden

Nyföretagarlån

Etableringen av nya företag har vital betydelse för ett lands ekonomi. Många nya företagare saknar dock tillräckligt med medel att

egna

investera i företag och har därför svårt att få bank eller finansiär

annan att engagera sig. I många länder försöker staten på olika sätt att främja

nyföretagandet. Fram till början av 1990-talet fanns det ingen särskild finansiell stödfonn till nya företagare i Sverige. Med den tyska modellen

Eigenkapitalhilfeprogramm EKH som förebild infördes i februari 1993 det svenska Nyföretagarlånet.

EKH har fått mycket bra kritik som finansieringsforrn i Tyskland.

Företag som erhållit det räntesubventionerade lånet visade sig ha en mycket hög Överlevnadsfrekvens, vilket bland annat förklaras av en grundlig bedömning av affärsidé och person. Det är inte enbart viktigt att höja etableringsfrekvensen utan även se till att de företag som startar blir livskraftiga och bärande. Det svenska nyföretagarlånet kan beviljas till 30 procent ett av blivande företags kapitalbehov. Minst 10 procent måste företagaren satsa själv, och resterande belopp måste bank eller annan finansiär skjuta till. Lånet är räntefritt i 2 år, och amorteringsfritt i 2-4 år beroende på löptid. Ansökan till Almi skall innehålla ett lånegodkännande banken samt av

en affärsbedömning gjort av extern part, i många fall Nyföretagarcentra

inom Jobs Society-sfáren eller i andra fall fristående privata revisionseller konsultfirmor. Tre organisationer är sålunda inblandade i bedömningen av person och affärsidé.

Bilaga 2 17 v

Uppföljningen lånet sedan det inrättades for drygt 3 år är bland

av annat den sammanställning det handläggande organet Industri- och som

nyföretagarfonden Industrifonden har gjort. Sammanställningen

numera

gjordes i maj 1995 innan handläggningen lånet överlämnades till av

Almi Företagspartner AB. Nyföretagarlånet har också undersökts av risk-

forskningsgruppen vid Stockholm universitet 1994, J P Hedelin.

Hedelin riktade in sig på att "manalysera bedömingsförfarandet vid behandlingen ansökningar om nyföretagarlån och nyforetagarlånets

av effekter på finansiärers och nyföretagares riskattityder." 12 företag del-

i studien, 8 hade beviljats och 4 som hade fått avslag på sin tog som

låneansökan. Författaren slutsats var att syftet med nyföretagarlånets skulle uppfyllas i högre grad vissa bestämmelse och lånevillkor för-

om ändrades. Alla bedömmare, slog fast att företagens finansiella risk se ovan,

minskade grund de beviljade nyföretagarlånen. Bankers krav på

av

säkerheter tack att nyföretagarlån beviljades minskade dock inte.

vare Vidare framkom att 40 procent handläggarna på dåvarande utveckav

lingsfondema, Almi Företagspartner, ansåg att de som erhöll

numera

nyföretagarlån skulle ha startat ändå. Författaren menar att nyföretagarlån har beviljats inte borde ha beviljats. Företagsstödsutred-

som

ningen vill dock betona att undersökningsunderlaget är för litet, med

tanke på det i dag är 3 000 företag erhållit lånet, för att dra att ca som

några långtgående slutsatser vad skulle hänt om företagen inte

om som hade fått lånet. Dessutom ansåg författaren att "en flexiblare lånetid är nödvändig för

syftet med nyföretagarlånen skall uppfyllas. Nyföretarlånens

att

inriktning bör ändras i syfte att enbart förstärksa det riskbärande

egan kapitalet under etableringsfasen då rörelserisken är störst." Sedan som undersökningen gjordes har del villkorsforädringar gjorts i och med en

Almis Övertagande handläggningen nyföretagarlånet. Bland annat

av av lånets löptid flexibel. Lån kan i dag med 9 eller 12 års är mer ges löptid.

Även utredning gjord Sevenco Hans Eisler 1994 pekade på

en av svårigheten bedöma vad hade hänt ett företag inte fått att som om

nyföretagarlån. Vid analys de fick avslag sin ansökan av

av som olika skäl konstaterades att de i allt väsentligt ändå startade. Under-

sökningen visade vidare att nyforetagarlånet ansågs av många som ett

viktigt medel främja den industriella tillväxten samt nyetableringen att företag. Utredaren konstaterade att direktiven från statsmakterna av

delvis Även i dagens förordning som reglerar nyföretagarlånet

var vaga.

detta faktum. Det är till Almi att utforma villkoren i detalj.

är ett upp utredarens förslag även att lägga hela utförandeansvaret på Ett av var

18 Bilaga 2

regional nivå, hos dåvarande utvecklingsfondema, nuvarande Almi

Företagspartner, och fonden policyskapande och kontrollerande

ge en roll. Detta har sedan utredningen fárdigställts genomförts, dock utan att fonden fått en kontrollerande funktion.

F öretagarlån till kvinnor

I rapporten Att främja kvinnors företagande Nutek R 1992:5 under-

söktes hur många män respektive kvinnor hade beviljats lokalisom

seringsstöd under 1990/91. Stödbeloppet tillföll kvinnorna under

som den observerade perioden var endast 5 procent det totala stödav beloppet. Total andel kvinnor drev företag 20 procent. som var ca

Motsvarande undersökning av det regionalpolitiska sysselsättnings-

bidraget under samma period konstaterade att 8 procent antalet av företag erhållit stöd hade kvinna i ledningen eller ägda som en var av

en kvinna. Dessa företag hade fått knappt 2 procent det totalt

av

utbetalade stödbeloppet. Det ut kvinnor får väldigt liten del

ser som om

av stöden som finns till företag. Motsvarande undersökning gjordes våren 1996 och resultatet blev i

princip det samma. Det är uppenbart att kvinnor inte utnyttjar denna

stödform. Kvinnor startar företag i andra branscher och med andra

kapitalbehov. Stöd bör därför anpassade till kvinnors speciella vara

behov och villkor. Företagsstödsutredningen att detta faktum moti-

anser verar mycket väl en egen stödform till kvinnor. Företagarlån till kvinnor inrättades i augusti 1994. Orsaken bland var annat att olika undersökningar pekade på att kvinnor startade med ett betydligt mindre kapital än vad män gör. För att kunna ansöka om nyföretgarlånet krävdes ett kapitalbehov på minst 330 000 kronor, vilket ansågs diskriminera kvinnor. "Kvinnolånet" visade sig snabbt bli mycket efterfrågat. Under första budgetåret avsättas 50 mkr, detta fick efter men hand utökas. Under budgetåret 1995/96 är det anslaget 149 mkr. Med den rådande ansökningsströmmen beräknar Almi att medlen skall vara slut tidigt i höst.

Till avgjort största delen går företagarlån till kvinnor till nyetablering

av företag. Från starten fram till utgången 1995 har totalt knappt l av 800 lån beviljats. Genomsnittlig lånestorlek är 67 000 kronor. Enskild firma och fysiska personer är vanligast, 67 procent, därefter aktiebolag

24 procent samt handelsbolag/kommanditbolag med 9 procent.

På grund av länets hittills korta livslängd är det inte möjligt att

Bilaga 2 19

avläsa dess effekter ännu. Det kan dock konstateras att låneformen är mycket efterfrågad. Lånet har även haft en positiv effekt på sysselsättningen, dels att flera kvinnorna varit arbetslösa och genom av annars dels de de anställer i företaget, ca 0,8 i snitt. personer som

T illväxzfinansierin Almi F öretagspartner

g

Efterfrågan Almis tillväxtfinansiering har ökat under senare tid.

Prognosticerad nyutlåning för 1996 uppgår till 1,3 miljarder kronor. I

dagsläget möter Almis utbud den efterfrågan som finns finansierings-

tillväxtlån toppfinansiering med lån. Detta innebär att det i dag

typen

inte finns någon speciell fördelningsnyckel över länen, utan varje utvecklingsbolag kan "dra" så mycket till de lån regionalt pengar som

de behöver. Situationen har gjort att Almi i Stockholm har ökat sin lånegivning, medan Almi i övriga landet har legat relativt konstant mot tidigare. Efterfrågan i storstadsområdena är betydligt större än i övriga landet. därför Almi moders förhoppning att kunna fördela driftsanslagen Det är framöver på sådant vis att utvecklingsbolagen i Stockholm, Göteborg och Malmö får större belopp.

Almis föregångare, utvecklingsfondema, utreddes utvecklingsfond-

av

sutredningen presenterade sina förslag till förändringar i betänk-

som

andet SOU 1993:70 Strategi för småföretagsutveckling. Utredningen konstaterade att det finns ett visst behov de tjänster och kapital som

av

utvecklingsfondema erbjuder små och medelstora företag. Av vikt är

dock insatserna kompletterar de redan finns marknaden, det att som

vill de skiljer sig från de kommersiella tjänsterna marknaden.

säga att Med bland annat detta bakgrund etablerades Almi Företagspartner som AB. Almis verksamhet startades i juli 1994 och anpassas kontinuerligt. I dag skiljer den sig i många avseende från den verksamhet som bedrevs

utvecklingsfondema. De slutsatser som utvecklingsfondsutredningen

av drog därför inte relevanta för Almis verksamhet. Almis verksamhet är inte utvärderad och det är för tidigt att några effekter av är ännu se verksamheten.

Stöd till teknikbaserad affärsutveckling Nutek

utvärdering Nuteks stöd till teknikbaserat affärsutveckling har En av de åren, enligt utredningens kännedom. Utredningen,

genomförts senaste

gjord Georg Sjöberg Management, heter Utvärdering av PUsom är av

20 Bilaga 2 SOU

1996:69

stödet och togs fram på uppdrag Nutek 1994.

av I utvärderingen noteras att mycket stor andel 79 procent de en av projekt som fått stöd under åren 1981-1991 är tekniskt lyckade. Av de undersökta företagen hade 21 procent nått lönsamhet. Endast 50 procent av de som fått stöd från Nutek/STU lyckades erhålla finansiering efter det att Nuteks engagemang tagit slut.

Samma utvärderingar menar dock att effekten för samhället ändå har varit gynnsam. De 1,7 miljarder kronor har lånats ut till 2 000

som projekt under perioden 1981-1991 har medverkat till industriell en

produktion med ett försäljningsvärde 45 miljarder kronor.

av De intervjuade företagarna anser att endast ett fåtal Nuteks av

handläggare kompetensmässigt motsvarar de förväntningar vad gäller rådgivning, kontaktskapande och uppföljning företagen ställer.

som

Vidare uttrycker företagen önskan att Nutek skall förlänga sitt

en om

engagemang, både vad gäller kompetens och finansiering. I vanliga fall går Nutek in med stöd för marknadsintroducering det är oftast

men dit som en följdfmansiär önskar att projektet har kommit innan se man går in. Nutek får kritik för sin brist på marknadskunnande, och anses vara för teknikorienterad i sin bedömning den tekniska idén. Det är av viktigt att handläggaren inte tappar marknadsperspektivet. I betänkandet SOU 1993:84 Innovationer för Sverige konstaterades att innovationer är samhällsekonomiskt lönsamt, lönsamt för mer samhället än för enskilda företag. Utredaren att det överlägset menar viktigaste faktorerna för att kunna kommersialisera idéer är att de nya

generella förutsättningarna är mycket Det innebär ett gott

gynnsamma. investeringsklimat, låg ränta, låg inflation etc. Ett antal förslag lades varav det mest framträdande och idag genomförda är stiftelsen Innovationscentrum.

Nuteks såddñnansiering behandlades även i betänkadet SOU 1992:95 Den svenska marknaden för projektkapital Bland annat pekade

. utredaren på att en strategin för urval av projekt innebär satsningar som inom i förväg specificerade områden bör undvikas. Staten har inte alltid varit så bra på att bedöma i vilka branscher eller program som "framtidsbranscherna" finns. Utredningen pekade bland annat på att Nutek bör "... tänka i avkastnings/risktenner i synnerhet verket rena som anser sig vara den enda såddfinansiären i landet". Detta torde även vara aktuellt idag.

Bilaga 2 21

Projektfinansiering Industrifonden

Industrifondsutredningens presenterade sina förslag i betänkandet SOU 1992:95. Den svenska marknaden för projektkapital. Utredaren pekade på att ett fortsatt statligt stöd till produkt- och betydelsefullt. Den då rådande krisen på finans-

processutveckling var

marknaden ansågs skapa osäkerhet, vilket skulle motverka framväxandet Vidare konstaterade utredaren att verk-

av en ny projektkapitalmarknad.

samheterna hos Industrifonden, Nutek och dåvarande utvecklingsfond-

betyg. Bland kommentarerna nämndes att Fonden skulle ema getts gott

sin verksamhet på projekt i små och medelstora företag, och

koncentrera finansiera ligger i större företags kämområde.

projekt som I rapporten Positiva effekter 24 lyckade industrifondsprojekt, för-

av fattad Andersson AIEKA, konstateras att Industrifondens 1991 av Björn

har haft positiva effekter för svensk industri och samhälls-

satsningar

ekonomin. Utredaren att projekten fått stöd fakturerat till

menar som

kunder till belopp 8,5 miljarder kronor, och till kunder

svenska ett av

utanför Sveriges gränser till 23 miljarder kronor. Målet med fondens verksamhet att främja industriell tillväxt i industrin anses på ett

- -

mycket påtagligt sätt ha uppfyllts.

2.2 Basfakta

beskrivs basfakta de statliga företagsstöden inom närings-

Nedan om Som tidigare nämnts använder utredningen vid definition

politiken. en

stöd. Till "stöd" räknas även olika typer lån och av begreppet av

information, rådgivning och i viss mån utbildning. garantier, men även

Basfakta finns emellertid enbart de finansiella stöden. om

Statens näringspolitiska insatser är till stor del inriktade på generella vill allmänt bättre näringsklimat kommer alla

åtgärder, det säga ett som

företag till del. De medel staten dock ställer till företags förfogande

som

skall komplettera den ordinära kapitalmarknaden där banker och antal näringspolitiska organisationer arbetar riskkapitalbolag verkar. Ett

affärsmässiga villkor, och deras existens är till för att främja mindre företag, i första hand att ge subventioner. men

För följande stöd finns basfakta:

Finansiering från Almi Företagspartner AB

Nuteks stöd till teknikbaserad affärsutveckling

22 Bilaga 2 SOU 1996:69

Nuteks stöd till forskning och utveckling

Projektfinansiering från Industrifonden

Lån och bidrag från Stiftelsen Innovationscentrum SIC

Projektfinansiering från Svensk-Norsk Industrifond

Exportgarantier från Exportkreditnämnden Exportkrediter från AB Svensk Exportkredit - Stöd ur Energiteknikfonden

Finansiering från Almi Företagspartner AB

Historik: Almi Företagspartner AB ersatte 1/7 1994 de tidigare regionala utvecklingsfondema 1987:894, som i sin tur hade bildats 1978 efter

nedläggningen av de sk företagarföreningama. Almi består ett helägt

av statligt moderbolag med säte i Stockholm samt 22 regionala dotterbolag som till 51 procent ägs av staten och till 49 procent ägs landstingen. av

Författning: Förordning 1994:1100 statlig finansiering

om genom regionala utvecklingsbolag, senast ändrad SFS 1995:1196. Syfte: Främja etablering och utveckling av små och medelstora företag,

genom finansiering, kompetensutveckling och serviceverksamhet.

Målgrupp: Vad är små och medelstora företag är satta enligt EG-

som

kommissionens definition och innebär företag med färre än 250

anställda. Dessutom skall företaget ha antingen årsomsättning på en

högst 20 miljoner ecu 180 mkr eller balansomslutning högst 10

en

miljoner ecu 90 mkr. Högst 25 procent företaget får ägas ett

av av eller flera företag som inte motsvarar de ovan angivna begränsningarna. Villkor: Almis verksamhet skall bedrivas så att det förvaltade statliga kapitalet skall behållas nominellt intakt över tiden. Företag med bedömd potentiell tillfredsställande lönsamhet och inte kunnat finna som

finansiering på den allmänna kreditmarknaden under normala marknadsmässiga villkor kan komma i fråga. EGs statsstödsregler skall tillämpas.

Stödformer: Lån, lånegaranti, garanti for bankgaranti, utvecklingskapital, nyföretagarlån, företagarlån till kvinnor Q-lån samt designbidrag. Lån,

lånegaranti, garanti för bankgaranti, utvecklingskapital och designbidrag

1996:69 Bilaga 2 23 SOU

skall främst användas till att främja utvecklingen av befintliga företag.

Nyföretagarlånet skall till etableringen företag. Q-lån kan

ges av nya

utgå både till nyetablering och utveckling i befintliga företag. Det är

möjligt kombinera finansieringsformema med andra former av att statligt stöd. Dock gäller EGs statsstödsregler om begränsning av offentlig finansiering.

Villkor för långivning På lån från Almi betalar företag ränta efter räntesats som bestäms av en kombination det allmänna ränteläget, risknivån och övriga föruten av sättningar i varje enskilt fall. Säkerheter behöver ställas i vissa fall.

Almi tillämpar i genomsnitt räntenivå på 3-6 procent över Almis s.k.

en basränta, motsvarar STIBOR 90 dagar. som

Villkor för garantigivning lån med lånegaranti moderbolaget för egen skuld till

För svarar som

dess lånet har återbetalats. Avgiften för en garanti uppgår till minst en

procent utestående belopp. av

Villkor för aranti för ank aranti begränsad till visst belopp och lämnas för

Bankgarantin är ett en ekonomisk förpliktelse hos ett företag.

Villkor för utvecklingskapital

villkorligt lån eller medelstillskott och får

Utvecklingskapital utgår som täcka 50 procent den beräknade kostnaden för projektet.

max av får användas till vanliga driftskostnader eller

Utvecklingskapital bekosta exportâtgärder.

Villkor for nyföretgarlån får täcka 30 procent det beräknade kapitalbehovet och

Länet max av under förutsättning nyföretagaren själv för minst 10 lämnas att svarar och banken, eller extern finansiär, står för resterande procent att annan belopp. Om det finns synnerliga skäl får lån lämnas for att täcka mer än

det beräknade finansieringsbehovet. Lånet utgår

30 procent av

amorteringsfritt den första tredjedelen lånets löptid. Det två första

av räntefria. Inga säkerheter behöver ställas for lånet. åren är

Villkor för Q-lån

till 50 procent finansieringsbehovet, men till högst

Lån ges max av 150 000 kronor, under förutsättning att den sökande styrker att

24 Bilaga 2 SOU 1996:69

resterande finansiering är säkrad. Länet har löptid på högst tio år och

en är räntefritt under lägst ett och högst två år.

Villkor för designbidrag

Max 25 000 kronor projekt kan utgå och endast till företag inte per som tidigare anlitat designkonsult. Bidrag kan täcka max 50 procent av kostnaden för åtgärden.

Stödberättigad verksamhet: Små och medelstora företag med tillväxtpotential samt nya företag och företag drivs kvinnor.

som av

utvecklingskapital kan ges till:

utvecklande av ny eller förbättrad teknik samt och förbättrade - nya produkter och tjänster

rådgivning av externa konsulter, till exempel för marknadsföring - av ny teknik samt nya produkter

utbildning, inom ekonomi, ny teknologi, miljö etc.

- Personalkostnader, övriga driftskostnader samt utrustning, maskiner, mark och byggnader, för att genomföra projektet kan täckas utveckav

lingskapital. Dessutom kan utvecklingskapital användas för kostnader för konsulter och tjänster, till exempel inköpta forskningstjänster.

Nyföretagarlån kan ges till:

endast reell nyetablering det vill säga ombildning företag

- av

Q-lånçt kan ges till:

kvinnor som startar eller som driver mindre företag

-

Designbidrag kan till: ges

företag som anlitar konsult för att förbättra produkts utformning i ett

-

företag eller annan insats på designområdet.

Stödnivå: Se ovan under villkor för respektive stödform.

Beslut: Fattas regionalt utvecklingsbolag har dragningsrätt

av som genom kommissionsavtal på Almi moderbolags konto.

Anslag för 1995/96: De regionala utvecklingsbolagen erhåller 100

miljoner från staten. Landstingen skjuter till lika mycket.

Bilaga 2 25

Almis lånefond är drygt 4 miljarder kronor, 2 miljarder är utlånat varav

i dag. Nyutlåningen 1996 budgeteras till 1,3 miljard kronor. Det totala kapitalet Almi förvaltar uppgår till drygt 4 miljarder kronor,

som

inklusive det aktiekapitalet och aktieinnehavet i Bure.

egna

Projektfinansiering från Industrifonden

Historik: Industrifonden hette tidigare Fonden for industriellt utvecklingsarbete, verksamhet reglerades SFS 1979:630. vars av Förordningen finansiering stiftelsen Industri- Författning: om genom fonden l993:31, senast ändrad 1995:1608.

industriella tillväxten i Sverige finansiering för

Syjie: Främja den genom utveckling produkter, och system samt för marknads-

av nya processer

Fonden skall delta i projekt med potentiell god lönsamhet,

satsningar. med tekniska och kommersiella risker. Fonden arbetar på men stora

affärsmässiga grunder, har inget avkastningskrav det statliga

men

förvaltade kapitalet, vilket möjliggör för Fonden att ta större risker än

finansiär den ordinära kapitalmarknaden.

Målgrupp: Små och medelstora företag. I synnerliga fall får finansiering

till företag. även ges stora

Villkor." Industrifondens projektfinansiering är anmäld och godkänd av

Verksamheten med riskkapital är anmäld, i EG-kommissionen. men

skrivande stund godkänd. Besked väntas under maj 1996.

F inansieringsformer: Villkorslån, kapital mot royalty/utvecklingskapital,

eller projektgaranti. Under hösten 1995 kan Industrifonden kreditgaranti

finansiering i form konvertibla lån, vilka kan omvandlas till även ge av aktier i företag Prop 94/95: 100, bil. 13. Resurser till denna nya gjordes tillgängliga då fonden kunde öka

kapitalförsörjningsverksamhet

efter försäljning Almis och Industrifondens aktieinnehav sina resurser av

handlade även tidigare Nyföretagarlånet och

i Atle. Industrifonden

Företagarlånet till kvinnor, Almi från och med den 1/7-95 fått ta som över.

Finansieringsberättigad verksamhet: Utvecklingsprojekt som bedöms företagsekonomisk lönsamhet och då finansiering kunnat

kunna ge

ske på den allmänna kapitalmarknaden under normala marknadsmässiga

villkor.

Finansieringsnivå: Industrifonden finansierar projekt vars värde

understiger 2 miljoner kronor.

26 Bilaga 2 SOU 1996:69

får max uppgå till 50 procent den beräknade projektav

kostnaden. Endast vid "synnerliga skäl" får lån lämnas med belopp

som motsvarar mer än 50 procent av den beräknade kostnaden. Säkerheter

behöver inte ställas. Återbetalningen av ett lån kan helt eller delvis

ersättas med royalty eller annan löpande avgift. Lån skall utgå med

marknadsmässig ränta.

Kapital mot royalty/utvecklingskapital får inte heller överstiga 50

procent av den beräknade projektkostnaden. Utvecklingskapital utgår

under förutsättning att "...mottagaren förbinder sig att utge ersättning till

fonden i from av ett engångsbelopp eller i form royalty eller av annan löpande avgift." Kapital mot royalty bokförs intäkt och företaget som

betalar royalty faktureringsvärdet.

Kreditgaranti lämnas för lån bank eller långivare fonden av annan som godkänner. Max 70 procent av den beräknade projektkostnaden kan kreditgarantin täcka. Garantin får inte omfatta än 80 procent det mer av vid varje tidpunkt utestående lånebeloppet. Fonden gentemot svarar

långivaren som för skuld. Långivaren eller låntagaren skall betala

egen en årlig avgift till fonden för täckning fondens kostnader för garantiav givningen och dess förluster. Avgiften bestäms fonden, skall av men uppgå till lägst en procent av utestående belopp.

Projektgaranti innebär att fonden förbinder sig att vid eventuellt misslyckande av projektet att täcka en del kostnaderna för projektet. av Avgiften för garantin, skall betalas till fonden, skall bestämmas som med hänsyn till projektets risk och beräknade ekonomiska utfall.

Konvertibla lån löper med låg ränta och kan konverteras till senare aktier eller lösas mot en lösenpremie enligt överenskommelse i varje enskilt fall. Fondens vid konvertering ett engagemang en avses vara

tidsbegränsat delägarskap på mellan 5-8 år. Syftet är att erbjuda

finansiering stärker Soliditeten och förbättrar möjligheterna till som tillväxt. 200 mkr har budgeterats under 1995/96.

Beslut: Fattas av Industrifonden.

Anslag för 95/96. Industrifonden får inget årligt statlig anslag utan självñnansierar sin verksamhet. Industrifonden har ett totalt kapital på

Bilaga 2 27

2,5 miljarder kronor, ca 1,2 miljarder är bundet eller reserverat ca varav för projekt. Under 1994 hade fonden krav från staten som innebar att kapitalet över tiden skulle behållas realt. Detta förvaltningskrav sänktes under 1995 för att fonden skulle kunna ta större risker. Kapitalet skall bevaras nominellt intakt över tiden. nu

Villkorslån och bidrag från Stiftelsen Innovationscentrum SIC

Historik: Stiftelsen Innovationscentrum tillfördes 1994 ett kapital till ett värde på drygt 500 miljoner kronor från Fond 92-94 i samband med avvecklingen av denna. Författning: Verksamheten regleras av Prop. 1993/941206.

Syfte: Främja innovationer i tidiga utvecklingsskeden för att öka tillväxt

och förnyelse i svensk ekonomi.

Målgrupp: Enskilda och små företag AB, HB eller personer, nya enskild firma. I praktiken skall SIC finansiera enskilda personer och endast i "särskilda" fall gå in i företag. Villkor: Stödet är notifierat hos EG-kommissionen eftersom det ligger under gränsen för försumbart stöd, då anmälan inte behöver göras. Stöd under 100 000 800 000 kronor, behöver anmälas. ecu, ca Stödformer: Villkorslån, 400 000 kr. Bidrag, två basbelopp, max max 70 000 kr. Bidragen kanaliseras i första hand genom de länsvisa ca Produktråden, administreras Almi, och får finansiering av som av som Nutek och SIC.

Stödberättigad verksamhet: Kommersiella utvecklingsprojekt. Innova-

tionsfrämjande projekt. Stöd beviljas för tekniska utvärderingar, konstruktioner, ritningar och skisser, tester, prototyper och designkostnader, kostnader för förhandlingar och avtal, kostnader för mönster-

skydd och varumärkesskydd, patentansökning, samt framtagning av O-

serie. Stöd kan också beviljas för kommersiell utvärdering, enklare

marknadsundersökningar, broschyrmaterial, mässdeltagande och inled-

ande kundkontakter. Beslut: Beslut fattas Innovationscentrum. Beredning ärenden utförs av av externa bland annat Nutek. av resurser,

28 Bilaga 2

Nuteks stöd till teknikbaserad affärsutveckling

Historik: Nuteks stöd till teknikbaserad affärsutveckling härstammar från tidigare Styrelsen för teknisk utveckling STU, enligt författning från

nedan. 1978, se Författning: Förordningen statligt stöd till teknisk forskning, indom ustriellt utvecklingsarbete och uppñnnarverksamhet 1978:571, senast

ändrad 1995:1254. Dessa författningar reglerar även Nuteks stöd till forskning, se nedan. I praktiken har Nuteks två funktioner: stöd till teknikbaserad affarutveckling och stöd till forskning och utveckling

tydligt särskiljande drag i sina verksamheter, varför de beskrivs under två olika rubriker. Syfte: Förnya näringslivet att finansiera tekniska produktidéer genom med bärkraft och hög tillväxtpotential.

Målgrupp: Nya och befintliga små och medelstora företag max 200

anställda.

Villkor: Stödet är notiñerat till EG-kommissionen. EGs statsstödsregler gäller. Stödformer: Villkorslån, finansiering mot royalty och projektgaranti. Enligt författningen får även bidrag utgå, denna stödform utnyttjas men i praktiken i väldigt liten utsträckning.

Stödberättigad verksamhet: Företag/enskilda personer som har projekt som innebär att ta fram marknadsmässiga produkter, nya processer, metoder och system som kan bedömas bli kommersiellt betydelsefulla. Lån kan enbart erhållas för den del projektet teknisk av som avser utvecklingsarbete. Projektet skall ha en hög teknisk risknivå. Typ av kostnader: Projektkostnader. Stödnivå: Max 50 procent av projektets beräknade kostnad. Beslut: Handläggning av Nutek, vilken tar ca 6-9 veckor. Beslut taget av Nutek kan överklagas. Anslag 95/96. ca 80 miljoner kronor, 40 miljoner kronor är varav avsatta till EUREKA-projekt.

Bilaga 2 29

Nuteks stöd till forskning och utveckling

Historik: Verksamheten härstammar från Styrelsen för teknisk utveckling STU, enligt författning från 1978, se nedan. Författning: Förordning statligt stöd till teknisk forskning, industriom

ellt utvecklingsarbete och uppfinnarverksamhet 1978:571, senast änd-

rad 1995: 1254. Syfte: Bidra till för näringslivet konkurrenskraftig FoU-miljö i en

Sverige och öka kunskapen inom strategiska områden.

Målgrupp: Högskolor eller forskningsinstitut i första hand. Dock finns

särskilda för små och medelstora företag. Dessa företag kan program även delta inom inte uttryckligen är avsedda för SMEs. program som Villkor: EGs statsstödsregler för stöd till forskning och utveckling. Stödformer: Bidrag, med krav på publicering, det vill säga resultatet måste offentliggöras. Stödberättigad verksamhet: Stöd kan till långsiktig FoU med stor ges

fömyelsepotential, strategisk FoU som annars inte kommer till stånd, samt utveckling projekt i tidiga faser innovationsprocessen. Nutek

av av

prioriterar projekt innebär aktivt samarbete mellan helst flera

som

företag och forskningsutförande organ.

kostnader: Projektkostnader. Typ av Stödnivå: Upp till 100 procent ñnansieringsbehovet för de delar av av

projektet genomförs inom högskolor. I regel till 50 procent för

som upp

de delar projekt genomförs inom forskningsinstitut eller

av som motsvarande. Beslut: Fattas av Nutek. Anslag 95/96. Hela anslaget till forskning och utveckling, både till

högskolor och företag 1,5 miljard kronor inte enbart till SMEs utan till

alla företag, vilket fördelar sig på följande sätt:

Teknisk forskning och utveckling F1 ca 40 % Informationsteknologi F2 ca 25 % Europeiskt FoU-samarbete F7 ca 20 %

Energiforskning fn F8, J l ca 10 %

Energiteknikfonden del av E7, E8 ca 5 %

30 Bilaga 2

Projektfinansiering från Svensk-Norsk Industrifond

Historik: Svensk-Norsk Industrifond tillkom som en del ett av samarbetsavtal mellan svenska riksdagen och norska stortinget 1981. Inrättandet av fonden var en följd av att Volvos Norge-avtal havererade.

Författning: Förordning om stöd genom fonden för svensk-norskt

industriellt samarbete SFS 1990:45. Syfte: Främja industriellt utvecklingssamarbete mellan svenska och norska företag.

Målgrupp: Svenska och norska företag.

Villkor: Projekten skall ha gemensamt svenskt-norskt industriellt intresse och vara initierat av svenska och norska företag i samarbete. Projekten måste uppvisa högt risktagande och bedömas ge företagsekonomisk lönsamhet på relativt kort sikt. Stöd får inte lämnas finansieringen om bedöms kunna ske på den allmänna kreditmarknaden under normala marknadsmässiga villkor. EGs statsstödsregler for stöd till forskning och utveckling. Stödformer: Lån eller medelstillskott royalty eller annan avgift. Lån kan som villkorslån, det vill säga avskrivas projektresultatet ges om visar sig sakna möjligheter att utnyttjas på ett lönsamt sett. Stödberättigad verksamhet: Större projekt som syftar till tekniskt eller marknadsmässigt utvecklingsarbete. Alla projekt prövas individuell basis. Typ av kostnader: Projektkostnader. Stödnivå: Max 50 procent av projektkostnaden. Stöd till projekt vars totalkostnad understiger 3 miljoner svenska kronor får endast lämnas om

särskilda skäl föreligger. Länets ränta bestämms med hänsyn till

projektets risk och förväntade ekonomiska utfall. Beslut: Beslut fattas av Svensk-Norsk Industrifond. Anslag 95/96. Svensk-Norsk Industrifond har ett totalt kapital på 250 miljoner kronor och finansierar själv sin verksamhet. Inga årliga statliga anslag utgår.

Bilaga 2 31

Exportkreditgarantier från Exportkreditnämnden EKN

Historik: Exportkreditnämnden EKN inrättades 1933 i skuggan av den

då rådande ekonomiska krisen. Motsvarande organ inrättades också under mellankrigstiden i de flesta industriländer. Författning: Förordning 1988:1225 med instruktion för Exportkreditnämnden reglerar allmänt verksamheten. Förordning 1990:113, senast

ändrad SFS 1993:714, exportkreditgaranti reglerar specifikt finansi-

om eringsverksamheten. Syfte: Att täcka näringsidkares förluster i samband med export av varor

och tjänster eller lagerhållning utomlands.

Målgrupp: Svenska exportörer. Näringsidkare som "...har gjort sig känd för redbarhet och kan anats ha förutsättningar att genomföra den som

avsedda transaktionen och fullgöra sina skyldigheter som garantitagare."

Villkor: Exportkreditnämndens verksamhet är anmäld till EG-kommis-

sionen och har inte föranlett några kommentarer.

Stödformer: Exportkreditgarantier, investeringsgarantier och krediter för vissa utvecklingsändamål. För exportkreditgarantin skall erläggas en

premie är avpassad med hänsyn till olika inverkande omständigsom heter. Dessa kan till exempel: betalningsvillkor, förhållanden i vara importlandet och risker annat slag. Garantin är försäkring som av en

skyddar svenska exportörer mot vissa förlustrisker i exportaffärer.

Stödnivå: Exportkrediter och investeringsgarantier ges på affärsmässiga

villkor och är således att i egentlig mening betrakta som stöd. Det

handlar dock ett statligt ekonomiskt risktagande, men verksamheten

om skall på lång sikt ihop ekonomiskt. Beslut: Av EKN och kan överklagas. Om ärendet är av större vikt kan EKN med eget yttrande överlämna ärendet till regeringen för prövning. Anslag för 95/96: EKN får inga statliga årliga anslag, utan finansierar sin verksamhet med hjälp de garantipremier nämnden tar in. Verkav samheten skall gå i hop ekonomiskt lång sikt.

Exportkrediter från AB Svensk Exportkredit SEK

Historik: SEK grundades 1962 och ägs till 50 procent av staten och 50 procent affärsbankerna. SEK står under tillsyn av Finansinspektionen. av SEK bedriver sin huvudsakliga erksamhet på helt kommersiella grunder.

32 Bilaga 2

Utöver detta administrera SEK även bland annat statsstödda exportkrediter, det s.k. S-systemet. Författning: Förordning SFS 1992: 1610 om kreditmarknadsbolag samt

förordning SFS 1981:665 om exportkreditfmansiering, senast ändrad

1994: 1410. Syfte: Att främja svenska företags export genom att lämna krediter till svenska företag med exportförsäljning, om det kan antas att konkurrerande utländskt företag på grund av utländskt kreditstöd kan erbjuda förmånliga kreditvillkor. Målgrupp: Svenska exportörer av varor och tjänster. Villkor: Exportkreditema är anmälda till EG-kommissionen och har föranlett några synpunkter. Stödformer: SEKs verksamhet är egentligen inte att betrakta som stöd, utan som statliga finansieringsmöjligheter.

SEKs finansieringsverksamhet avser främst enligt bo1agsordning: upplåning av erforderliga medel lämnande av krediter ställande av garantier för krediter på andra sätt medverka till finansiering förvalta och idka handel med värdepapper -

Beslut: Av SEK

Anslag för 95/96: SEKs goda kreditvärdighet och små kreditförluster gör att staten inte har någon kostnad för SEK. De senaste sex åren har det av SEK adminstrerade S-systemet beräkningar gått med överskott på 478 miljoner, enligt SEKs beräkningar. År 1995 överskottet ca egna var 165 miljoner kronor.

Stöd från Energiteknikfonden

Historik: Energiteknikfonden etablerades 1988. Författning: Förordning SFS 1988:805 om statliga stöd ur energiteknikfonden, senast ändrad 1994:794.

Bilaga 2 33

Syfte: Att ta utveckla eller förbereda kommersiell introduktion av ny energiteknik. Målgrupp: I första hand användare av ny energiteknik. Om synnerliga skäl föreligger får stöd även lämnas till tillverkare. Villkor: Energiteknikfonden är anmäld till EG-kommissionen och har inte föranlett några synpunkter. Stöaformer: Bidrag, villkorligt bidrag, lån eller lånegaranti. Stödberättigad verksamhet: Stöd får lämnas till projekt inom energiområdet som syftar till att: utveckla, prova eller demonstrera ny teknik i fullskale- eller försöksanläggningar, utveckla, praktiskt prova eller demonstrera system där ny teknik utnyttjas, använda nyutvecklad teknik vid uppförande av en fullskale- anläggning projektet är förenat med betydande kommersiella om risker,

uppföra småskaliga el- eller värmeproduktionsanläggningar som ut-

nyttjar nyutvecklad teknik eller beprövad teknik i nya tillämningar, utveckla ny teknik för utnyttjande av storskalig vindkraft. - Stödnivå: Summan av bidrag, villkorligt bidrag, lån och lånegarantier får inte överstiga 50 procent av investeringskostnaden. Beslut: Av Nutek. Anslag för 95/96: För budgetåret 1995/96 har regeringen avsatt 72 miljoner kronor till Energiteknikfonden.

N c

Bilaga 3 35

3 stöd

Regionalpolitiska

Bilagan har följande innehåll:

3.1 Underlagsmaterial avseende de enskilda regionalpolitiskastöden

T illväxtinriktade regionalpolitiska stöd

Lokaliseringsstöd Utvecklingsbidrag Sysselsättningsbidrag

Landsbygdsstöd

Lån till investmentbolag

Regionalpolitiska driftstöd

Nedsatta socialavgifter Transportstöd

Övriga regionalpolitiska stöd

Länstyrelsernas projektverksamhet

Stöd till kommersiell service Norrlandsfonden . Särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt tillfälligt småföretagsstöd Regionala forsknings- och utvecklingsprogram

3.2 Den relativa betydelsen av de olika regionalpolitiska stöden och den sammantagna effekten av dem

3.3 Områdesavgränsningar för de regionalpolitiska stöden

Underbilaga. Basfakta för de regionalpolitiska stöden.

36 Bilaga 3

3.1 Underlagsmaterial avseende de enskilda

stöden

regionalpolitiska

T illvaxtinriktade regionalpolitiska stöd

Lokaliseringsstöd

Lokaliseringsstödet omfattar dels lokaliseringsbidrag, dels lokaliseringsinvesteringar i byggnader och lån. Stöd ges i första hand i samband med maskiner. I normalfallet krävs en ökning av sysselsättningen i företaget för att stöd skall I de råd Nutek har givit ut för handläggges. som ningen regionalpolitiskt företagsstöd anges högsta stödnivå per av arbetstillfälle 550 000 kronor i stödområde 1 och 400 000 kronor som i stödområde 2 och tillfälliga stödområden. Se underbilaga för ytterligare basfakta om lokaliseringsstöd. Någon ingående utvärdering av effekterna av lokaliseringsbidrag mer eller lokaliseringslån har veterligen inte gjorts senare tid. I rapporten

Regionalpolitiskt företagsstöd Nutek R 1993:44 finns dock vissa

uppgifter. Det konstateras att lokaliseringsbidraget under hela perioden 1975 1991 har inneburit en stödnivå för det enskilda företaget som ligger nära den maximalt tillåtna för det aktuella stödområdet. I rapporten nämns också att bland de företag beviljats lokaliseringssom

bidrag finns fler nyetablerade än i ett riksgenomsnitt men också fler företag går i konkurs. Det mest prioriterade stödområdet avviker

som från mönstret och har relativt liten andel konkurser. Tillgängliga en

uppföljningsdata medgav inte direkt jämförelse mellan beräknad

en

sysselsättningsökning och faktiskt utfall indirekta jämförelser pekar

men på att ofta uppnås inte den utlovade sysselsättningsökningen. Nutek har nyligen undersökt sysselsättningen år 1994 i ett trettiotal företag fick lokaliseringsstöd under budgetåren 1989/90 och som 1990/91. För dessa företag hade sammantaget den beräknade ökningen

i sysselsättning uppnåtts. Ungefär hälften av företagen uppvisade en större sysselsättningsökning än beräknats vid tidpunkten för beslut

som stöd, och den andra hälften mindre. om

I rapporten Regionalpolitiskt företagsstöd redovisas också hur

lokaliseringsstödet fördelar sig expansiva och stagnerande branscher. Huvudresultatet är att stödet till sin fördelning nära följer den befintliga näringslivsstrukturen i respektive stödområde. " Under tiden september 1983 till januari 1984 intervjuades 25 företag budgetåret 1981/82 fått lokaliseringsstöd, vid den tiden i form av som

Bilaga 3 37

avskrivningslån. med de då

Tio år senare gjordes uppföljande intervjuer

kvarvarande 18 företagen. En sammanfattande redovisning görs i

rapporten Företagen och det regionalpolitiska stödet Nutek R 1993 249.

Från den första intervjuomgången konstateras att flertalet företag fått maximalt stöd nytt arbetstillfálle, att lokaliseringsstödet kompletper terades med annat statligt eller kommunalt stöd, att den verkliga sysselsättningsökningen blev avsevärt mindre än den beräknade och att flertalet företagen skulle ha genomfört investeringen utan lokaliav seringsstöd, många dem i oförändrad omfattning. Endast fyra av de av aktuella investeringarna bedömdes inte ha kunnat komma till stånd utan lokaliseringsstödet. Den intervjuomgången visar att de företag som gavs stöd var senare livskraftiga. Huvuddelen fanns kvar. Flera företag hade sannolikt inte överlevt utan det stöd de fått. En helhetsbedömning sysselsättningsav utvecklingen i företagen en positiv bild. Långtifrån alla företag hade gav dock uppnått den ursprungligen beräknade sysselsättningen. Inget av företagen hade krävts återbetalning med anledning härav. Med reservation för det begränsade urvalet företag synes det som av de lokalt ägda företagen fanns kvar i större utsträckning. Flera av de om

företag försvunnit har varit produktionsenheter eller dotterbolag

som inom koncerner. En övervägande andel företagen hade fått stöd också senare för av ytterligare investerings- och utvecklingsinsatser, många vid ett flertal tillfällen och ett företag så mycket som åtta gånger dvs nästan en gång per år. Flertalet företag föredrog lokaliseringsstöd framför nedsatta social-

avgifter. Man var starkt kritisk till kravet sysselsättningsökning och

ansåg att det kunde motverka syftet med stödet. Vidare underströks behovet stöd till mjuka investeringar. av I rapporten Regionala utvecklingsinsatser F 1993:32 behandlar Riksrevisionsverket bland annat handläggningen och styrningen av lokaliseringsbidraget. Man hävdar att företagen ibland utlovar mer i

sysselsättningsökning än vad kan realistiskt eftersom risken

som anses för återkrav är liten. Kritiken från flera olika aktörer mot kravet på

sysselsättningsökning redovisas även i denna rapport. Risken finns att kortsiktiga sysselsättningsökningar prioriteras före mer långsiktig

en strukturomvandling. Kravet särskilt missgynna småforetagen. anses Riksrevisionsverket förordar vidare att mindre lokaliseringsbidrag borde kunna hanteras med ett förenklat förfarande. En ändring har skett i detta hänseende att sådana mindre bidrag nu kan hanteras inom genom

landsbygdsstödet. Enligt förordningen 1990:642 om regionalpolitiskt företagsstöd

38 Bilaga 3

skall minst 40 procent av antalet arbetsplatser som tillkommer till följd av stödet förbehållas vartdera könet. Om det finns särskilda skäl får undantag göras från bestämmelsen. I rapporten Regionalpolitiskt

företagsstöd Nutek R 1993:44 redovisas antalet dispenser. Antalet

varierar avsevärt mellan olika länsstyrelser och ligger i genomsnitt på omkring tio procent. Av redovisningen i proposition 1994/95: 161 Regionalpolitik framgår att för kvinnornas del har totalt över riket andelen 40 procent inte uppnåtts under något budgetåren 1989/90-1993/94. Värdena varierar av mellan 30 och 38 procent. Utfallet för budgetåret 1994/95 är 35 procent. Eftersom kvoteringskravet enligt förordningen skall ställas vid varje enskilt stödtillfälle borde nivån egentligen ligga en god bit över 40 procent. Det låga utfallet pekar att undantagen är mer regel än undantag trots den ringa dispensgivningen.

Utvecklingsbid rag

Utvecklingsbidraget kan till investeringar i marknadsföring, produktges utveckling, utbildning m m. Trots stödets benämning kan det ges inte bara bidrag utan också villkorslån eller medelstillskott mot som som royalty eller annan ersättning. För närvarande används i stort sett bara stödformen bidrag. För ytterligare basfakta om utvecklingsbidraget se underbilaga. För utvecklingsbidraget har under senare tid gjorts två utvärderingar av Nutek. Dessa är redovisade i rapporterna Utvecklingsbidraget som

utvecklingsstöd Nutek R 1993:51 och Utvecklingsbidraget som regionalpolitiskt stöd Nutek R 1993:53.

Den förstnämnda studien avser beslut som länsstyrelsen tagit om utvecklingsbidrag från bidragets Startår 1990 fram till och med år 1992. Utvärderingen baserar sig på registerdata och omfattar 300 företag. Detta utgör knappt hälften av de företag som fått stöd under perioden. Urvalet av företag var inte slumpartat utan tillverkande, etablerade företag valdes ut för studien. Vidare gjordes vissa jämförelser med stöd till produktutveckling som givits av Styrelsen för teknisk utveckling STU och de regionala utvecklingsfonderna. Inom stödområde 1 och 2 har en femtedel av den studerade målgruppen tillverkande, etablerade företag fått utvecklingsbidrag. För verkstadsindustrin är andelen en tredjedel och för de fåtaliga "hightech"-företagen än större.

SOU 1996.69 Bilaga 3 39

Det framgår också att utvecklingsbidraget innebär stöd på en avsevärt högre nivå för det enskilda företaget och i en större omfattning bland företagen än vad som, i huvudsak som villkorslån, kunnat ges för produktutveckling av STU och de regionala utvecklingsfondema. I den andra utvärderingen har intervjuer gjorts med företag som fått och inte fått utvecklingsbidrag samt med handläggare av utvecklingsbidraget vid länsstyrelserna. Intervjuerna gjordes under år 1993. Utvecklingsbidragen har i första hand gått till väletablerade företag med

projekt kommit bit väg, eller till företag med behov av ökad

som en

marknadsföring. Så gott som samtliga intervjuade företag tycker att

bidraget har varit viktigt. Flertalet skulle dock ha genomfört sina projekt även utan stöd, om än med en lägre insats eller med tidsutdräkt. En stor del av projekten bedöms vara lyckade och anses ha påverkat företagens lönsamhet redan efter ett par år. Detta står i skarp kontrast till den typ

produktutvecklingsprojekt som stötts av först STU och sedan Nutek.

av Risknivån är i dessa projekt avsevärt högre, endast en liten andel av

projekten lyckas och det dröjer många år innan man kan skönja det positiva utfallet.

I rapporten Regionalpolitiskt företagsstöd Nutek R 1993:44 anges

att utvecklingsbidragen riktar sig mot expanderande branscher i större

utsträckning än mot dessa branschers andel av näringslivet som svarar i stödområdena. Skälet till detta är i stor utsträckning de utvecklingsbidrag givits till privata tjänsteföretag, häribland ett antal lokalisom seringsfall, men tendensen kvarstår även om dessa frånräknas. Stöd till omlokalisering av tjänsteföretag faller numera inom ramen för lokaliseringsstödet. Tidigare utnyttjades utvecklingsbidraget för detta ändamål. En särskild utvärdering av stödet till lokalisering har gjorts av

Nutek och redovisats i rapporten Utlokalisering av tjänsteföretag Nutek

R 1993:52. Utvärderingen avsåg "insatser gjorda för att underlätta etableringar tjänsteföretag utanför Stockholmsområdet, där etablerav ingar har kunnat göras antingen utlokalisering av befintliga arbetssom tillfällen eller etableringar på orter utanför Stockholmsområdet, där som Stockholm utgör ett alternativ etableringsort". Med hjälp av besökssom och telefonintervjuer har 57 etableringar som varierar i storlek mellan och 200 undersökts. Dessa utgjorde knappt hälften av de en personer etableringar som genomfördes under en tioårsperiod fram till och med 1992. Av de 57 etableringarna anses 42 vara lyckade. Stora etableringar lyckas oftare än små. Det totala utfallet i arbetstillfällen var våren 1993 cirka 70 procent vad avtalats vid etableringstillfället. Vikande av som marknad den vanligaste orsaken till avvikelsen. xar De flesta företag framhåller att nyetableringen har resulterat i kost-

40 Bilaga 3

nadsminskningar. Många företagen har i anslutning till etableringen av förbättrat sin effektivitet främst genom organisationsförändring, specialisering och förbättrad teknik. I utvärderingen pekas på problemet med brister i samordningen mellan olika stöd vilket kan leda till höga bidrag. I genomsnitt har vid etableringama i regional- och arbetsmarknadspolitiskt stöd lämnats 350 000 kronor arbetstillfalle, som lägst 250 000 kronor, som mest per 900 000 kronor i stödområde l och 650 000 kronor i stödområde 2. Vissa företag har uppgivit att de dessutom fått stora bidrag från kommunen.

Sysselsättningsbid rag

Efter ansökan kan företag i efterhand ges sysselsättningsbidrag om de ökar antalet årsarbetskrafter. För basfakta om bidraget se underbilaga. Någon utvärdering specifikt denna stödform har veterligen inte av

gjorts under senare år. I rapporten Regionalpolitiskt företagsstöd Nutek

R 1993:44 redovisas dock en undersökning av hur samtliga regionalpolitiska stöd har fördelat sig på stagnerande och expansiva sektorer av näringslivet. I stödområde l följer fördelningen av sysselsättningsstödet nära respektive sektors andel av näringslivet medan stödområde 2 uppvisar övervikt för expansiva näringsgrenar. en Stödet har ansetts fungera bra och riksdagen fattade våren 1994 beslut att höja bidragsnivåerna. Med hänsyn till de förestående om

överläggningarna med EG-kommissionen om de regionalpolitiska stöden

beslutades dock senare att höjningen inte skulle genomföras.

Landsbygdsstöd

Landsbygdsstödet ersatte och breddade 1994 det tidigare glesbygds-

stödet. Stöd kan avskrivningslån i praktiken lika med bidrag

ges som eller kreditgaranti för hårda och mjuka investeringar av begränsad storlek. Stödets högsta nivå, 450 000 kronor för hårda och lika mycket för mjuka investeringar under treårsperiod, anpassades till EGs en dåvarande regler för de minimis-stöd. För basfakta om stödet se underbilaga. I proposition 1995/96:20l Vissa regionalpolitiska frågor ligger ett förslag att landsbygdsstödet till EGs nuvarande de om anpassa minimis-regler: Detta innebär att stöd kommer att kunna ges upp till 800 000 kronor under treårsperiod oavsett typ av investering. en

Bilaga 3 41

Valutaförändringar är skälet till att det beloppet inte är dubbelt så nya stort som det förra.

Landsbygsstödet har funnits kort tid och är inte utvärderat. Gles-

bygdsmyndigheten numera Glesbygdsverket har däremot på regering-

uppdrag utvärderat det tidigare glesbygdsstödet och redovisat ut-

ens

värderingen i rapporten Glesbygdsstödet 1987-1992 en utvärdering.

-

Utvärderingen baserar sig på registerdata och enkäter. Ett omfattande

material har samlats enkätema riktade sig till samtliga genom som

länsstyrelser, kommuner och regionala utvecklingsfonder samt till

Företagarnas Riksorganisation, SAF, LO och TCO.

Utvärderingen visar att glesbygdsstödet i första hand går till de

mycket små företagen och till stor del till ensamföretagare. Stödet utgörs

i första hand avskrivningslån. Länsstyrelsernas regionalekonomiska

av enheter handlägger stödet. Lantbruksenheterna har dock i allmänhet

jordbruksföretag i de län där stöd till sådana företag

hand om stödet till kan lämnas länen i Norrland samt Kopparbergs och Värmlands län. Ett eller mindre omfattande samarbete förekommer med de regionala mer

utvecklingsfonderna. Många kommuner framför önskemål om att i stället för länsstyrelsen själva få fördela regionalpolitiska medel till

företag. Det framgår enkätema att för handläggning av stödet av resurserna är knappa vid många länsstyrelser. Detta leder bland annat till att informationen till näringslivet stödet är dålig och att uppföjning och om utvärdering eftersätts. Enkäterna visar att det finns många önskemål om att bredda stödet

geografiskt och inriktningsmässigt. Detta har i vissa hänseenden skett vidgningen från glesbygds- till landsbygdsstöd. Vidare framförs

genom

behov ytterligare stöd till mjuka investeringar. Detta har resulterat

ett av stöd kan till sådana investeringar utan den koppling i att numera ges tidigare fanns till hårda investeringar. som Utvärderingen visade att det särskilda stödet till hemarbete utnyttjas i ringa utsträckning. Det ansågs inte längre fylla någon funktion. Enligt Glesbygdsmyndighetens mening borde stödet upphöra. Inga förändringar har dock skett.

Glesbygdsstödet i enkätema leda till att sysselsättning bevaras

uppges

eller ökar. Uppföljningen stödet har dock varit begränsad och

av

uttalandena sysselsättningseffekter baseras i huvudsak på uppgifter

om från ansökningarna om stöd.

I kompletterande rapport Glesbygdsavgränsningen i förordningen

en

glesbygdsstöd SFS 1990:643 har Glesbygdsmyndigheten särskilt

om

studerat länsstyrelsemas avgränsning glesbygdsområden under samma

av

period, 1987-1992, den ovanmämnda utvärderingen avsåg. I

som

42 Bilaga 3

rapporten pekar myndigheten på att glesbygdsområdenas karaktär varierar mellan länen och över tiden. Detta beror på stukturella skillnader mellan länen och på fortgående förändring förhållandena en av men också på att tolkningen av glesbygdsbegreppet skiljer sig mellan

länen. Glesbygdsområdena har ibland utvidgats till tätorter. Man har

också svårt att se samband mellan t ex arbetslöshet och befolkningsutveckling och glesbygdskaraktären. Glesbygdsmyndigheten att anser distinktionen mellan tätort och glesbygd i många kommuner blir konstgjord. Man pekar på vikten av "att länstyrelsema ges möjlighet att, utifrån de varierande lokala förhållandena, vara flexibla i sina operationaliseringar av glesbygdsområdet". Riksrevisionsverket konstaterar i sin rapport Regionala utvecklingsinsatser F 1993:32 att användningen av glesbygdsstödet varierar avsevärt mellan länen. Vidare skiljer sig stödets hantering inom länsstyrelserna mellan lantbmksenhetema, som normalt har hand om stöd till jordbruksföretag, och de regionalekonomiska enheterna som hanterar stöd till övriga företag, trots att reglerna för stödet är desamma i båda fallen.

Lån till investmentbolag

Enligt förordningen 1990:642 om regionalpolitiskt företagsstöd kan lån lämnas av regeringen till investmentbolag. Bolag får med hjälp av lånemedlen delta endast i verksamheter som är stödberättigade enligt nämnda förordning och huvudsakligen bedrivs inom stödområdena. Stödet till investmentbolag infördes år 1982. Ett femtontal företag har fått lån. Den utestående lånesumman är strax under 100 miljoner kronor. Nutek har låtit utvärdera stödforrnen och redovisat resultatet i

rapporten Utvärdering lån till regionala investmentbolag Nutek R

av 1993:67. Utvärderingen skedde genom studium av inlämnade årsredovisningar. I utvärderingsrapporten hävdas att stödet med stor sannolikhet har varit avgörande för investmentbolagens tillkomst men att stödets betydelse för bolagens resultat i form kapitaluppbyggnad av och företagsutveckling har varit marginell. Utvärderingens slutsats formuleras på detta sätt: "Om man lämnar stöd till privata investmentbolag stöder man uppbyggnad av koncerner med helägda dotterbolag som byggs upp på förvärv mogna företag. Det är en något förenklad men entydig av slutsats som kan dras av genomförd utvärdering."

Bilaga 3 43

Investmentbolagen satsar inte på osäkra utvecklingsprojekt. En satsning direkt på företag i stället för via investmentbolagen förespråkas i utvärderingen som ett bättre alternativ. Enligt proposition 1993/94:l40 Bygder och regioner i utveckling ansågs utvärderingen, baserats på ett fåtal bolag, inte kunna läggas som till grund för några förändringar av stödet. Nutek föreslår i sin anslagsframställning för budgetåren 1997-1999, bilaga 4 Regional utveckling, att det regionalpolitiska stödet till investmentbolag avskaffas. Det har visat sig ha brister och syftet med stödet kunna tillgodoses med utvecklingsbidrag eller villkorslån. anses

Regionalpolitiska drifstöd

Nedsatta socialavgifter

Socialavgiftema sätts ned med tio procentenheter för ett stort antal verksamheter inom stödområde Malmgruvor, massa- och pappers-

industri samt jämverk, stålverk och ferrolegeringsverk är undantagna. I

de nordligaste delarna stödområde 2 där stöd också lämnas gäller det av endast för liten del av näringslivet, bland annat turistnäringen. För en ytterligare basfakta se underbilaga. Systemet med nedsatta socialavgifter är för närvarande inte utformat så att korrekta utfallsdata kan tas fram. Regeringen har givit Riksskatteverket i uppdrag att utreda frågan och verket har angett att en uppföljning med avseende på geografisk och branschvis fördelning torde kunna göras fr.o.m år 1998. Motsvarande problem finns vid vissa arbetsmarknadspolitiska stöd som baseras på avgiftsnedsättning. Riksrevisionsverket har därför på regeringens uppdrag utrett frågan. Se mer

härom i avsnittet Utformning av företagsstöd.

Den ekonomiska förmånen i form nedsatta socialavgifter fördelar av sig givetvis över alla de företag får stöd oberoende av nivån på som företagens lönsamhet och de är tillväxtföretag eller inte. om Ingen de under tid genomförda utvärderingarna har av senare

specifikt behandlat de nedsatta socialavgifterna. Tidigare har Peter

Bohm och Hans Lind gjort utvärdering av nedsättningen av socialen avgifterna i Norrbottens län under åren 1984 1987 P Bohm H Lind, -

Regionala arbetskraftssubventioner har de någon ejfekt Ekonomisk

- Debatt 5/89. Utredningens huvudresultat är att man finner det osannolikt att nedsättningen "haft någon betydande positiv effekt på sysselsättningen". En kompletterande studie som utfördes av Statens industriverk pekade att lönsamhet och soliditet ökat för företagen i Norrbottens län.

44 Bilaga 3

De båda utvärderama är mycket försiktiga i sin tolkning av resultaten vilket framgår av följande citat: "Det kan alltså fortfarande vara så att man snarare ska reducera kapitalsubventioner än arbetskraftssubven-

tioner om man eftersträvar en kostnadseffektiv regional sysselsättnings-

politik." Försiktigheten betingas bland annat av att motsvarande utvärderingar andra regionalpolitiska stöd saknas. Man efterlyser särskilt en

av

undersökning av lokaliseringsstödets effekter. Veterligen har någon sådan inte genomförts.

I utvärderingen lämnas ett förslag till ett modifierat stöd innebärande att nedsättningen skulle höjas men avse endast antalet anställda över 80

procent av antalet under föregående redovisningsperiod. Man ansåg att därmed skulle stödets incitamentseffekt bli betydligt större. Någon åtgärd har inte vidtagits med anledning av förslaget. F öretagsstödsutredningen har övervägt att låta genomföra en uppföljning av den tidigare utvärderingen av de nedsatta socialavgiftema. De särskilda förhållanden som förelåg vid tidpunkten för den tidigare utvärderingen och medgav jämförelse mellan företag med och

som en utan nedsättning socialavgifter kvarstår dock inte längre genom den av

vidgning området för avgiftsnedsättning som skett.

av

Länsstyrelsen i Norrbottens län har år 1989 låtit genomföra en studie

de nedsatta socialavgiftema som i viss mån kompletterar den ovanav

nämnda utvärderingen Färetagsutveckling och stödpolitik / De sänkta arbetsgivaravgifterna iNorrbottens län, Länsstyrelsen i Norrbottens län,

1989. Genom intervjuer ett tjugotal företag i Norrbottens län av studerade effekterna av de nedsatta socialavgiftema för företagen. man I rapporten summerades och kommenterades också flera tidigare mer allmänna studier villkoren för mindre företag. av I den refererade utvärderingen av Bohm och Lind gjordes som ovan

nämnts jämförelser mellan företag med och utan nedsättning av socialavgifter. I länsstyrelsens studie har inga sådana jämförelser gjorts och det är således inte möjligt att på grundval av studien göra några

uttalanden effekten själva nedsättningen. Med reservation för om av detta och det ringa antalet intervjuer synes det dock som om effekten av de nedsatta avgifterna bara undantagsvis leder till en ökning av antalet anställda. Snarare ges företaget genom nedsättningen ett visst ekonomiskt handlingsutrymme som används för investeringar i ut-

rustning, personalutbildning, produktutveckling, marknadsföring m m. Detta är förenligt med vad som kommit fram i Bohms och Linds studie

och också i den ovannämnda studien från Statens industriverk.

SOU 1996.69 Bilaga 3 45

Transportstöd

Bidrag under vissa givna förutsättningar med högst 50 procent av ges kostnaden för transporter på järn- och landsväg till och från företag

inom transportstödsområdet. För basfakta stödet se underbilaga.

om

Transportstödet utgår till ett stort antal företag, cirka 1300. Många av Minimistödet 600 kronor år. Även dessa får små belopp. är per om administrationen bidragen sker på ett rationellt sätt inom såväl Nutek av företagen torde administrationskostnaden bidrag överstiga 600 som per kronor.

Transportstödet har införts av regionalpolitiska skäl. I den nu gällande förordningen regionalpolitiskt transportstöd uttrycks detta

om "att främja samhällsekonomiskt och i övrigt lämplig lokalisering som en av näringslivet".

Transportstödsomrâdet anslöt före år 1990 i större utsträckning än nu till de för andra regionalpolitiska stöd gällande stödområdena. Detta år

ändrades stödområdena så att Norrlands kustområden inte längre

omfattades. Någon motsvarande ändring gjordes inte för transport-

stödsområdet.

Behovet transportstöd baserade sig vid stödets införande år 1971

av

på beräkningsmässiga jämförelser mellan företag med produktion inom

stödområdet och i Stockholm i båda fallen med spridd försäljning i landet. Vid den tidpunkten dominerade järnvägstransportema över landsoch fraktkostnadsdata från SJ lades till grund för vägstransportema beräkningarna. Vissa ytterligare data togs fram i anslutning till analysen

det första årets stöd. Detta ledde till vissa justeringar i stödets

av utformning. Sedan dess har principerna för stödet varit i stort sett oförändrade.

transportstödet har utvärderats Nutek Det regionalpolitiska senast av och utvärderingen har redovisats i två rapporter, dels T ransportstödet och företagens ekonomi R 1993:47, dels Transportstödet och företagens beslut R 1993:48. Den första studien avser en genomgång

data transportstöd och bokslut för drygt hälften av de företag som

av

fick transportstöd under år 1991. Den andra studien omfattar en mer

ingående undersökning och intervjuer med 22 företag från de av regioner får mest transportstöd Norrbottens, Västerbottens och som Jämtlands län. Intervjuerna gjordes under år 1993.

I anslutning till utvärderingen gjordes en genomgång av tidigare

utvärderingar. Resultaten från dessa summerades på

genomförda

följande sätt:

"Skillnader i transportkostnader är alltid större branschvis än region-

46 Bilaga 3

vis. Bransch är således bättre förklarande variabel än lokalisering

en när man skall bedöma transportkostnadens storlek för ett företag.

Transportstödet har liten effekt på företagets produktion och syssel-

sättning.

Transportstödet påverkar sällan små företags lokalisering, kan

men ha betydelse för hur stora koncerner väljer att fördela sin produktion.

Skogsindustrin och jord- och stenvaruindustrin är de branscher som gynnas mest och verkstads- och textilindustrin de minst som gynnas av transportstödet". Anmärkning: Med skogsindustrin torde rapportförfattaren ha avsett träindustrin. I Nuteks nya utvärdering omnämndes alternativen att låta ut-

värderingen ta sin utgångspunkt i en kostnadskompensation med hänsyn

till avstånd eller i den regionala problemsituationen. Man valde dock ett tredje alternativ, transportstödets betydelse för företagens ekonomi. Valet av perspektiv avgör uppläggningen av utvärderingen. I stort sett står sig slutsatserna från de tidigare utvärderingarna vid den förnyade utvärderingen. Beträffande effekterna transportstödet av inom olika näringsgrenar anför man följande: "Stödet har störst ekonomisk betydelse för företag producerar som lågförädlade varor. Undersökningen visar att stödet är mest betydelsefullt för jord- och stenvaruindustrin, plastvaruindustrin och träindustrin. För den största mottagarbranschen verkstadsindustrin har stödet i genomsnitt mindre betydelse." När det gäller företagsstorlekens betydelse sägs: "Transportstödet verkar kunna ha större förutsättning att påverka små företags ekonomiska situation. Detta beror på att deras storlek ger

dem en svag förhandlingsposition i förhållande till transportföretagen

samtidigt som de har svårt att uppnå kostnadseffektiv materialen hantering." I utvärderingen finner man att mindre än hälften transportstödet går av till företag inom det stödområde också är aktuellt för andra som regionalpolitiska stöd.

Från de mer ingående studierna intervjuföretagen kan bland annat

av följande hämtas: Transportstödet har ringa styrande effekt på företaget avseende dess -

Bilaga 3 47

lokalisering och materialadministration eller det har sina egen var leverantörer och kunder.

Stödet är endast undantagsvis betydelse för företagets ekonomiska av överlevnad. För många företag är det relativt betydelselöst. Stödet

har störst betydelse för företag ligger dåligt till i förhållande till som

både råvaror och marknad, har transportvillkor och låg

ogynnsamma

förädling i produktionen.

Företagen tycker stödet är rättvist och bra. De uppskattar att det är

kontinuerligt och inte styr deras beteende.

Stödet är inte förbundet med några problem avseende konkurrensen mellan företag, missbruk stödet eller administration av det. av

Utvärderingen vid handen att stödet endast undantagsvis påverkar

ger lokalisering. Detta skulle kunna ske att stödet är

produktionens genom avgörande för nylokalisering, för fördelning produktionen inom

av koncerner eller för att garantera överlevnaden av vissa företag. Inget

tyder något dessa alternativ är frekvent. Andra faktorer än på att av

transportkostnaden är mer styrande.

intention med stödet än att direkt främja lämplig lokali- En annan

sering näringslivet skulle kunna vara att utjämna transportkostnadema

av

mellan företag inom och utanför transportstödsområdet. Ett sådant syfte

tolkas i de skrivningar i de senaste regionalkan närmast som ges

propositionerna och också med hur de intervjuade företagen politiska själva stödet. I Nuteks utvärdering nämns som ovan sagts

ser

alternativet att göra utvärdering från denna utgångspunkt. Detta

en

skulle ha varit utvärdering än den gjordes. Man gjorde

en annan som nu

dock med i transportstödsdata vissa beräkningar de utgångspunkt av stödberättigade transportkostnadema i de fem stödzonema. Skillnaderna genomsnittsvärdena för de olika tämligen små och

mellan zonema var företagen i överkompenseras med de stödnivåer som man fann att norr

gäller för respektive zoner.

nu

Den ingående undersökningen av de intervjuade företagen

mer

styrker transportstödet i allmänhet inte har en kompenserande och

att

rättviseskapande effekt. Man skriver: "För fyra 22 företag var ur-

av

spmngsförutsättningarna uppfyllda med vilka stödet motiverats och efter

vilka stödreglema konstruerats". Stödet konstruerat så att det skall vidareförädling inom är gynna

transportstödsområdet. Utvärderingen visar att även här, som i andra

hänseenden, är stödets styreffekt företagens beteende ringa.

Utvärderingen resulterade i ett antal förslag till förändringar. Vissa

dessa ingick också i den samlade bedömning som Nutek gjorde av

av

48 Bilaga 3

det totala regionalpolitiska stödet. Nutek ansåg bland annat att transportstödet skulle koncentreras till det ordinarie regionalpolitiska

stödområdet och ges ökade inslag stimulans till vidareförädling. Inga

av

förändringar har dock skett grundval av förslagen. Senare har en mindre inskränkning av transportstödsområdet skett som en anpassning

till EG-kommissionens krav vid förhandligama om de regionalpolitiska stöden.

Övriga regionalpolitiska stöd

Länsstyrelsemas projektverksamhet

Länsstyrelserna ger med sina medel för projektverksamhet stöd till ett brett spektrum av aktiviteter. För basfakta se underbilaga. Länsstyrelsemas projektverksamhet innefattar inte stöd till enskilda företag men är ändå av betydelse för företagsstödet. Dels inriktas en stor del av projektverksamheten på att skapa en bra infrastruktur och god en miljö för näringslivet i länet. Dels prioriterar länsstyrelsen medel till projektverksamheten inom ett anslag som innefattar bland annat lokaliserings- och utvecklingsbidrag samt landsbygdsstöd. I anslaget ingår numera också medfinansieringen av EGs strukturfondsprogram. I synnerhet medel för projektverksamheten kan förväntas bli omprioriterade till medfinansieringen. Projektverksamheten kan indelas i utredningar, försöksverksamhet och inforrnationsinsatser. Ett mindre antal projekt kan, som den nedan nämnda utvärderingen visar, bäst kategoriseras som driftstöd trots att sådana inte är tillåtna enligt reglerna för verksamheten. Projekten genomförs ofta inom ramen för mer övergripande program. De projekt som riktar sig mer direkt mot näringslivet kan avse stöd till företagsrådgivare eller företagscentrum, utredningar för vissa näringsgrenar eller företagsgrupper m m. År 1993 har gjorts utvärdering projektverksamheten i en av

Göteborgs och Bohus län och Älvsborgs län. Tre kommuner i det senare

länet ingår i det regionalpolitiska stödområdet. Utvärderingen har

redovisats i rapporten Efekter av regionala utvecklingsprojekt Nutek

R 1993:46. I utvärderingen har tidigare genomförda utredningar beaktats. De flesta av dessa har varit inriktade på hanteringen av medlen, färre har behandlat effekterna av insatserna. En kartläggning har gjorts av de mer än 300 projekt som sammantaget har genomförts i de två länen under en femårsperiod fram till och

SOU 1996369 Bilaga 3 49

med budgetåret 1990/91. En kompletterande intervjustudie har gjorts år

1993. Den omfattade främst medfmansiärer samt intiativtagare till och

genomförare projekt, totalt dryga tjugotalet personer.

av Ett i verksamhetens alla led är enligt utvärderingen en engagemang

grundförutsättning för ett bra resultat. Engagemanget måste följas av koncentrerade insatser i ett programliknande arbete som är uthålligt.

Projekttider på fem till tio år kan behövas vilket kan leda till inslag av driftstöd. Projekten orienterade möjligheter än mot problem. är mer mot

Länsstyrelsen är delfinansiär som ger legitimitet och prestige

en

projekten. Länsstyrelsen initierar själv få projekt men dess medverkan avgörande för många projekt. Det förekommer ganska frekvent att en

är

likartad projektverksamhet bedrivs av andra aktörsgrupperingar utan

länsstyrelsens medverkan. De bästa effekterna fås projekt som syftar till en resursav

uppbyggnad baserad på regionens förutsättningar. Projekt över

egna länsgränser och framför allt över kommungränser inom arbetsmarknadsregioner vanliga bland de lyckade projekten. var I utvärderingen är kritisk mot att länsstyrelserna inte haft eller man

kunnat förmedla strategi för den regionala projektverksamheten och

en informationen verksamheten och dess villkor är dålig. Vidare är att om aktörerna inom länet många och samordningen mellan dem dålig. Utvärderingens resultat överensstämmer med vad som kommit fram i de tidigare utvärderingama, bland annat beträffande bristen på strategi och beskrivning målen för verksamheten. av Som resultat utvärderingen bland annat rekommendationen att av ges

arbetet bör ske inom för ett antal regionalt förankrade och

ramen

långsiktiga program.

Stöd till kommersiell service

uppehålla försörjningen med dagligvaror och drivmedel i gles- För att

bygder kan stöd lämnas till kommuner och näringsidkare för kommer-

siell service enligt förordningen 1994: 577 landsbygdsstöd och om stöd till kommersiell service. I vissa fall kan även fackhandelsservice

stödjas. Stödet infördes år 1973. Stödformerna utgörs av hemsändningsbidrag kommuner, avskrivningslån, investeringslån, kreditgaranti och

till

servicebidrag. Det sistnämnda bidraget är högst 150 000 kronor per år under högst tre år eller vid särskilda skäl längre tid. Ärenden kommersiell service avgörs av länsstyrelsen. Konsuom

50 Bilaga 3

mentverket meddelar närmare föreskrifter för och utövar tillsyn över verksamheten. Stödet till kommersiell service följs löpande Konsumentverket upp av som också har initierat skilda slag av utvärderingar. Några sådana redovisas i rapporten Utvärdering av stödet till kommersiell service

hösten 1993 Konsumentverket december 1994. I en skrivelse till

regeringen den 20 januari 1994 har Konsumentverket lämnat samlad en redovisning av de vid den tidpunkten genomförda utvärderingarna. Stödet anges vara bra utformat, ge goda resultat vad gäller bibehållen service och samhällsekonomiskt lönsamt. Även länsstyrelsernas vara handläggning fungerar väl. Styrningen av stödet har dock inte varit helt tillfredsställande beroende brister i kommunernas hantering av

varuförsörjningsfrågoma. Genom att kommunerna ibland är obenägna

att prioritera vilka serviceorter som är viktigast att behålla blir länsstyrelsernas beslutsunderlag ofullständigt. Regeringen har i beslut den 8 september 1994 uppdragit åt Konsumentverket att utveckla och organisera utbildning av lanthandlare. Detta har skett och utbildningen har utvärderats. Utvärderingen redovisas i

rapporten Utvärdering av Lanthandlarutbildning Konsumentverket maj

1995. Den framtagna utbildningen erbjuds nu av länsstyrelserna och anordnas av Föreningen Landsbygdens Främjande.

Norrlandsfonden

Norrlandsfonden företagsstöd i form av lån, villkorslån och garantier ger till tillverkande och tjänsteproducerande företag i Norrland med prioritering av företag som investerar i ny teknik eller som är verksamma i branscher med goda tillväxtmöjligheter. För ytterligare basfakta om fonden se underbilaga. Ur fondens presentationsbroschyr kan citeras: "Lån för nyetableringar samt investeringar i nya produkter, nya marknader, maskiner och byggnader samt utveckling av nya produktionsmetoder. Lån utgår även till rörelsekapital. Villkorslån ges till befintliga företag som investerar i nya produkter eller nya marknader, när investeringen är särskilt angelägen för företagets expansionsmöjligheter och är kombinerad med hög risk. Norrlandsfondens garantier avser normalt enskilda affärsuppgörelser och omfattar a garantier för förskott och fullgörandeåtaganden".

Bilaga 3 51

En stor del Norrlandsfondens stöd går till det särskilt prioriterade

av Norrbottens län. Genom att fondens huvudsakliga målgrupp de små och medelstora företagen är rikligt företrädda i Västerbottens län får även detta län ett omfattande stöd.

I praktiken sker geografisk arbetsfördelning mellan Norrlands-

en fonden och Industrifonden så att det senare finansieringsorganet har en

begränsad finansiering inom Norrlandsfondens verksamhetsområde.

Mellan Norrlandsfonden och Almi finns en viss överlappning även om fonden större andel stora projekt. Fondens finansiering ligger tar en normalt i intervallet 0,5-10 miljoner kronor.

Norrlandsfonden har mycket stor betydelse för finansierings-

en

möjligheterna för näringslivet inom fondens verksamhetsområde. I den senaste regionalpolitiska propositionen l994/95:16l Regionalpolitik

fonden för företagen i Norrlands inland är dominerande anges att en finansiär riskvilligt lånekapital. I sin hösten 1993 till regeringen av

ingivna hemställan medelstillskott anförde fonden följande: "Det är

om

mycket svårt att idag genomföra industriell utbyggnad av större

en

omfattning i Norrland och utanför storföretagens ram utan medverkan

från Norrlandsfonden."

Ett utvärderingar har genomförts under senare år, dels en

par

attitydundersökning på Norrlandsfondens eget initiativ Norrlandsfonden

attitydundersökning, Olof Bergvall, Uppdragsbyrån Bergwall

- en Nordström AB, dels utvärdering på initiativ av Näringsdepartementet en

EuroFutures AB.

Utvärderingama tecknar i huvudsak positiv bild Norrlandsen av fonden. Det bedöms finnas behov den verksamhet som fonden står av

för. Fonden kan i sin funktion väl mäta sig med andra organisationer

stöd till företag i Norrland och den har väl etablerade samsom ger

verkansformer med dessa organisationer.

Särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt tillfälligt

småiöretagstöd

För basfakta stödet underbilaga. om se

Stödet infördes budgetåret 1994/95 och sammanlagt 1,2 miljarder kronor har anslagits fram till slutet år 1996. Det lämnas för både hårda och av mjuka investeringar i småföretag över hela landet med högst 15 procent

investeringskostnaden. Stödet är anpassat till EG-kommissionens

av för stöd till små och medelstora företag. Därutöver kan medlen

regler användas för konsultcheckar och projekt för nätverks- och kompetens-

52 Bilaga 3

uppbyggnad.

Insatsema under det första budgetåret har på Nuteks uppdrag utvärderats av Nordlandsforskning i Bodö. Utvärderingsgruppen har

kommit tidigt i programmet och getts möjlighet att följa detta från hösten 1994. Det har således varit fråga om en process- och resultatutvärdering. Utvärderingen har redovisats i rapporten

Sysselsetningsvelcst gjennom småforetaksutvikling Nutek R 1995:47.

Det av regeringen uppsatta sysselsättningsmålet per den 30 juni 1995 har mer än väl uppnåtts för alla län sammantaget. Endast ett fåtal län har inte nått sina mål. De företag som har fått stöd återfinns i huvudsak inom tillverkningsindustri, parti- och detaljhandel samt företagstjänster, i synnerhet inom dataområdet. Företagen har haft en genomsnittlig storlek på omkring tio anställda. Man sätter i rapporten vissa frågetecken för investeringsstöd av detta slag och diskuterar möjligheten att koncentrera stödet till process- och produktutvecklingsarbete och inte till investeringar i maskiner och byggnader. Vidare pekar man på behovet av att lösa upp regelverket så att länen själva i högre grad själva kan välja näringsgrenar och typer av företag. Utvärderingsgruppen hävdar också att det finns synergivinster i ett närmare samarbete inom och mellan länen. Man konstaterar i rapporten att det inneburit problem för aktörerna centralt och regionalt att så snabbt som skedde introducera det tillfälliga småföretagsstödet. Utvärderingsgruppen fortsätter att följa programmet. Till våren 1997 planeras en utvärdering av hela stödprogrammet där även effekterna företagens utveckling och företagens syn på stödet kommer att belysas. Vissa uppgifter om det tillfälliga småföretagsstödet kan också hämtas

ur en utvärdering som gjorts i Östergötlands län Utvärdering av projekt

"T illskottet", Centrum för marknadsanalys AB, 1996. Genom en brevenkät riktades en attitydundersökning till cirka 250 företag som fått tillfälligt småföretagsstöd. Enligt företagens egen bedömning har minst hälften av de arbetstillfällen som tillkommit i företagen skapats som en direkt följd av det tillfälliga småföretagsstödet. Drygt 80 procent av företagen anser att stödet haft positiva effekter på de satsningar man gjort i form av ökad omfattning eller tidigareläggning. Den resterande delen anser däremot att stödet inte påverkat vare sig omfattning eller tidpunkt. Stödet har haft större effekt på tjänsteföretag än tillverkande företag.

1996:69 Bilaga 3 53 SOU

Regionala forsknings- och utvecklingsprogram

Se underbilaga för basfakta.

Regeringen har fattat beslut 22 forsknings- och utvecklingsprogram om

inom regionalpolitiskt prioriterade områden. Den totala kostnadsramen

170 miljoner kronor och programmen löper under perioden är 1995 2000. Programmen administreras Nutek syftar till som av utveckling kompetens och teknik hos små och medelstora företag av nätverksbyggande mellan företag, högskolan och FoU-institut. genom cirka 220 företag engagerade i programmen. Grupper Sammantaget är

företag har definierat gemensamma utvecklingsproblem och genom

av företagen möjlighet att få kontakt med resurser som programmen ges normalt kan ha svårt att utnyttja. man för denna stort och endast en liten andel Intresset typ av program var

kunde beredas plats i I sin anslags-

av intressenterna programmen.

framställning för åren 1997-1999 har Nutek föreslagit att ytterligare 50

för ändamålet och att de tillkommande forskmiljoner kronor avsätts och utvecklingsprogrammen integreras med EGs strukturfondsnings-

program 5b och

3.2 Den relativa betydelsen av de olika stöden och den

regionalpolitiska

sammantagna effekten av dem

I fåtal rapporter har belyst det regionalpolitiska stödsystemet ur

ett man

övergripande perspektiv. Dessa kort i det följande.

ett mer summeras Riksdagens revisorer har granskat anslaget för regionala utvecklings-

s.k. länsanslaget. Vid tidpunkten för granskningen inne-

insatser, det

fattade länsanslaget lokaliserings- och utvecklingsbidrag, glesbygdsstöd vidgat till landsbygdsstöd samt regional projektverksamhet.

numera

redovisas i Förslag till riksdagen 1994/95:RR2. Kritik Granskningen "att det saknas ett tydligt och användbart huvudmål för anförs mot vidare det svårt att få klar bild av hur verksamheten". Man anser vara en medel riksdagen anvisar för regionala åtgärder fördelas på olika de dessa medel utgår från ett flertal anslag. Om

regioner på grund av att

den länsvisa fördelningen medel sägs: av

"Revisorerna medvetna de principiella skillnader som råder

är om

och arbetsmarknadspolitiken, ställer sig mellan regionalpolitiken men

frågande till de skillnaderna i den länsvisa fördelningen ändå stora

54 Bilaga 3 SOU 1996:69

mellan de två politikområdena. I båda fallen utgör sysselsättningsläget ett centralt kriterium för medelsfördelningen. Frågan om vilka principer styr den länsvisa fördelningen medlen för som av regionala utvecklingsinsatser bör närmare penetreras regeringen." av Beträffande uppföljningen verksamheten nämns brister i dataregiav streringen. Granskningen pekar också på svårigheten "att mäta måluppfyllelsen i en verksamhet, där det inte finns några klara och tydliga mål att relatera resultaten till". Trots de förbättringar skett som av uppföljnings- och utvärderingsverksamheten revisorerna att det finns anser väsentliga återstående brister. Arbetsmarknadsutskottet behandlade riksdagens revisorers förslag i sitt betänkande 1994/95: AU 13 Regionalpolitik. Förslagen föranledde inga åtgärder från riksdagens sida bland annat beroende de ändrade förhållanden förväntades till följd Sveriges medverkan i EGs som av strukturfondsprogram och den översyn av de regionalpolitiska företags-

inriktade åtgärderna som regeringen hade aviserat och så småning-

som om resulterade i Företagsstödsutredningen. Nutek har analyserat hur de regionalpolitiska stöden fördelar sig på stagnerande/tillväxande och lönsamma/olönsamma näringsgrenar. I

rapporten Regionalpolitiskt företagsstöd Nutek R 1993:44

summeras resultaten av analysen på detta sätt:

"Som en sammanfattning kan sägas att utvecklingsbidraget är den stödforrn mest stödjer långsiktig sysselsättning utan att tränga som undan andra. Lokaliseringsbidraget fördelas ungefär den befintsom liga strukturen, dvs mest till stagnerande sektorer. Vid nyetableringar har lokaliseringsbidraget en något mer positiv fördelning. Nedsatta arbetsgivaravgifter och lokaliseringslån medför i detta perspektiv ofta kortsiktiga sysselsättningsvinster på bekostnad av andra aktörer i ekonomin, och med långsiktigt negativa konsekvenser. Sysselsättningsbidraget fördelas med en tonvikt på expansiva branscher. I stödområde 2 har bidragen medverkat till något förbättrad näringslivsen struktur såtillvida att de expansiva sektorerna är överrepresenterade."

Av naturliga skäl är hela stödsystemet strukturbevarande än mer förändrande. De stöd varit utvecklande och förändrande är sysselsom sättningsbidraget genom att bidraget förstärker en redan befintlig till- växt i "nya" företag och utvecklingsbidraget. Det ligger - i det senare bidragets natur att vara utvecklande. En stor del av den påvisade utvecklingseffekten av detta bidrag ligger dock i att lokaliseringen tjänsteav företag har fått stöd genom denna typ av bidrag, men tendensen kvarstår

Bilaga 3 55

sådana lokaliseringar frånräknas. även om I rapporten har stöden också analyserats med hänsyn till deras effekter på den nationella strukturomvandlingen. Stöden verkar i detta

perspektiv konserverande eftersom näringslivet inom stöd-

än mer områdena till större andel hör till stagnerande branscher än vad som en gäller för riket helhet. som

I rapporten De regionala stödens ekonomiska och finansiella ejfekter på små nyetablerade företag Nutek R 1993:50 har man under vissa

angivna beräkningsförutsättningar analyserat de regionalpolitiska stödens

betydelse för några olika modellföretag, det arbetskrañsintensiva som

industriföretaget och tjänsteföretaget. Tjänsteföretaget är givetvis också arbetskraftsintensivt har jämfört med industriföretaget begränsade

men

investeringsbehov för byggnader, maskiner och inventarier. Också kapitalintensiva industriföretag behandlas i rapporten. Sådana företag är dock fåtaliga bland de företag som får regionalpolitiskt stöd

och lämnas utanför det fortsatta resonemanget. förutsättningarna i beräkningarna är att företagen inom stöd- En av

område 1 respektive 2 utnyttjar de regionalpolitiska stöden fullt ut. De ingår i beräkningarna är lokaliseringsstöd, utvecklingsbidrag,

stöd som

sysselsättningsbidrag, nedsatta socialavgifter och transportstöd.

stödområde l är det totala stödet under femårsperiod för Inom en

industriföretaget storlek och för tjänsteföretaget dubbelt

av samma som investerat belopp. I stödområde 2 är stödet för tjänsteså stort som företaget ungefär lika med investerat belopp och för industriföretaget cirka hälften beloppet. av relation till omsättningen varierar stödet i stödområde 1 mellan 6,7 I och 8,0 procent och i stödområde 2 mellan 3,3 och 4,1 procent.

Skillnaderna små mellan industri- och tjänsteföretaget. Stödet betyder

är

procentuellt mindre lönsammare företaget är. Rapportförfattarna att företag knappast väljer en geografiskt

anser ofördelaktig etableringsort därför att de under femårsperiod får en en

förmån svarande mot sju till åtta procent periodens omsättning.

av Stödens effekt är i första hand att stärka den långsiktiga betalningsförmågan hos företagen Soliditeten. För att öka den kortsiktiga betal-

det enligt rapportförfattama lämpligt betalningsningsförrnågan vore om

förändrades så att de infaller tidigare. Därmed skulle strömmama lättare klara det första årets kostnadströskel. Flera

nystartade företag bidrag betalas då kostnader uppkommit eller årligen i efterskott. Det

ut

gäller för det ekonomiskt betydelsefulla sysselsättningsbidraget.

senare framstår viktigaste stödet för såväl

Sysselsättningsbidraget som

industri- tjänsteföretaget. Det för ungefär hälften av den som svarar totala ekonomiska förmånen i båda stödområdena. Därnäst följer för

56 Bilaga 3

industriföretaget lokaliseringsbidraget och för tjänsteföretaget de nedsatta

socialavgifterna. Det sistnämnda bidraget lämnas dock inom ett snävare område än övriga stöd. Där detta inte lämnas blir utvecklingsbidraget

det efter sysselsättningsbidraget viktigaste stödet för tjänsteföretaget.

Transportstödet svarar som mest för cirka tio procent stödet till av industriföretaget. Inget transportstöd lämnas till tjänsteföretaget. De bidragsberättigade transportkostnaderna för industriföretaget har i beräkningarna satts till tre procent omsättningen. Om denna siffra av ökas till det dubbla svarar transportstödet för knappt tjugo procent av

den ekonomiska förmån som industriföretaget får de regional-

genom politiska stöden. Rapportens beräkningar avser små nyetablerade företag, därav sysselsättningsbidragets stora betydelse. Detta bidrag är viktigt också

under tillväxtfaserna hos redan etablerade företag. Betydelsen minskar

dock mindre antalet tillkommande årsarbetskrafter är i förhållande till den totala personalstyrkan. De företag som inte växer har tillgång endast till de nedsatta socialavgifterna och transportstödet, normalt med det förstnämnda stödet som dominerande i det begränsade område där det lämnas. Inom vissa delar av transportstödsområdet lämnas inga andra stöd än transportstöd och detta framstår då naturligtvis som viktigt, i synnerhet för de företag där transportkostnaderna utgör en stor del av omsättningen.

I rapporten Näringslivsdynamik under 90-talet Nutek februari 1996

analyseras nyföretagandet med olika förklaringsmodeller på grundval av ett statistiskt material. Effekten av stimulansåtgärder som de regionalpolitiska lokaliserings- och utvecklingsbidragen framstår som ringa. För tillverkningsindustrin erhålls en viss effekt bruttonyforetagandet. Effekten kvarstår dock inte i den motsvarande analys som görs för nettonyföretagandet nyetableringar minus nedläggningar.

3.3 för

Områdesavgränsningar de

stöden

regionalpolitiska

I slutet på huvudbetänkandet finns kartbilder över nationella stödområden, transportstödsområde, målområden för EGs geografiskt avgränsade strukturfondsprogram, gleshetsområde och strukturomvandlingsområden samt Företagsstödsutredningens förslag till nationella stödområden.

Bilaga 3 57

Stödområde 1 och 2 samt tillfälliga stödområden

I förordningen 1990:642 om regionalpolitiskt företagsstöd definieras stödområde 1 och 2 långsiktiga stödområden. I en särskild förordning

1994:771 tillfälliga stödområden definieras sådana områden. Stödom villkoren är förmånligast i stödområde 1 och minst förmånliga i de tillfälliga stödområdena. I förordningen tillfälliga stödområden definiom också för vilka delar inom stödområde 2 förhöjt stöd under eras som vissa förhållanden kan lämnas.

Tillfälliga stödområden bör enligt skrivning i proposition

en 1993/94:l40 Bygder och regioner i utveckling omprövas minst vart tredje år. I praktiken har dock merparten dem funnits oförändrade av sedan nuvarande stödområdesstruktur infördes omkring 1990. De ändringar skett har i huvudsak inneburit att områden tillkommit. som De kriterier används för att bestämma stödområden har senast som

redovisats i den regionalpolitiska propositionen 1989/90:76 Regional-

90-talet i samband med den senaste omfattande föränd-

politik för mer ringen stödområdesindelningen. Man i propositionen en ökad

av anger

koncentration det regionalpolitiska stödet till de områden som har de

av långsiktigt svåraste problemen. Som grund ligger såväl kvantitativa som

kvalitativa bedömningar de regionala problemens svårighetsgrad i

av olika områden. Detta utvecklas som följer:

"De kvantitativa faktorerna är främst arbetslöshetsnivå, sysselsätt-

ningsgrader för såväl kvinnor män, samt befolknings- och

som under år. Kvalitativa bedömnings-

sysselsättningsutveckling senare

faktorer exempelvis avstånd till marknader, klimatförhållanden,

är

gleshet i bebyggelsen och de lokala arbetsmarknadernas utseende."

kommer naturligtvis allmänna bedömningar teknisk Till detta mer av och politisk natur.

Indelningen i stödområden avser huvudsakligen en inplacering av

hela kommuner i de olika områdena. Vissa stora kommuner delas dock församlingsgränser i skilda stödområden. I ett fall definieras längs par

stödområden gränsdragningar som idag inte har någon annan

genom

funktion än att fastställa ett stödområde f.d. kyrkobokföringsdistrikt.

Det har tidigare funnits fler stödområden. Områdesstrukturen har i ett omgångar förenklats till nuvarande områdesindelning. par Stödområdesstrukturen gäller för lokaliseringsstöd, utvecklingsbidrag,

sysselsättningsbidrag, nedsatta socialavgifter och landsbygdsstöd. Beträffande landsbygdsstöd dock även nedan under rubriken glesbygd

se och landsbygd. Följande olika områden finns:

58 Bilaga 3

stödområde l stödområde 2 med möjlighet till förhöjt stöd -

stödområde 2 utan möjlighet till förhöjt stöd

tillfälliga stödområden - Stödområde 1 omfattar 2,3 procent landets befolkning och stödav område l och 2 tillsammans 7,3 procent av befolkningen. Om även de

tillfälliga stödområdena inkluderas blir andelen 13,5 procent. Upp-

gifterna baseras på 1994 års befolkningssiffror. I stödområde 1 ingår endast kommuner i de fyra nordligaste länen. Andra delar av dessa län ingår i stödområde 2 och de tillfälliga stödområdena. Endast ett fåtal kommuner i dessa län ingår inte i något av stödområdena. I stödområde 2 ingår kommuner i ytterligare län. sex

Dessa är Gävleborgs, Kopparbergs, Västmanlands, Örebro, Värmlands och Älvsborgs län. Här finns också ett antal ytterligare kommuner

som ingår i de tillfälliga stödområdena. Därutöver finns i Skaraborgs,

Blekinge, Kalmar och Östergötlands län ett fåtal kommuner som tillhör

de tillfälliga stödområdena. Sammantaget ingår 14 av landets län i detta stödsystem. För nedsättningen av socialavgifter finns två områdesavgränsningar. Den ena, där nedsättningen gäller for ett stort antal verksamheter, överensstämmer med stödområde Den andra, där avsevärt färre verksamheter är berättigade till nedsättning, överensstämmer med stödområde 2 i de fyra nordligaste länen. Av de övriga sex länen inom stödområde 2 är enbart Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län aktuella för nedsättning av socialavgifter och då med större restriktivitet vad gäller ingående kommuner/kommundelar. I stödområde 1 är problemen i huvudsak beroende av omställningen inom näringsgrenar som jord- och skogsbruk, gruvor och vattenkraft. Strukturomvandlingen for industrin är huvudproblemet i stödområde I Nuteks rapport Regionalpolitiskt företagsstöd R 1993:44 redovisas hur de regionalpolitiska stöden till olika stödområden har fördelats på expansiva och stagnerande näringsgrenar. Stöd har i stor utsträckning gått till stagnerande näringsgrenar med undantag av stödområde 2 där

de expansiva näringsgrenama fått stöd i större utsträckning

än som svarar mot deras andel av näringslivet. Stödet bedöms inom detta område ha främjat en något modernare struktur hos näringslivet. I det tillfälliga stödområdet är stagnerande näringsgrenar markant överrepresenterade i stödet.

Bilaga 3 59

I förhandlingarna med EFTAs övervakningsmyndighet ESA har

fastställts ett gleshetsområde inom vilket i princip i övrigt godkända regionalpolitiska stöd kan lämnas. Kriteriet för detta område är en

befolkningstäthet högst 12,5 invånare kvadratkilometer. Området om per omfattar 13,9 procent Sveriges befolkning. Denna andel är i stort sett av lika för de ovannämnda stödområdena sammantaget. Gleshetsstor som området skiljer sig dock från stödområdena därigenom att ytterligare ett antal kommuner i Norrland är inkluderade medan flera av kommunerna i Svealandslänen inte ingår. Detta förhållande har lett till vissa ändringar i de författningar reglerar de regionalpolitiska stöden. som

Glesbygds- och landsbygdsområden

För vissa stöd används ytterligare områdesdefinitioner utöver den ovan

givna områdesstrukturen. För landsbygdsstöd tillkommer glesbygds- och landsbygdsområden. Med glesbygd enligt förordningen 1994:577

avses landsbygdsstöd och stöd till kommersiell service "stora sammanom hängande områden med gles bebyggelse och långa avstånd till större

orter, sysselsättning och service". Landsbygd är enligt samma förordning "områden med liknande förhållanden som i glesbygdsområden men

där det är kortare avstånd till större orter och service". Länsstyrelserna meddelar närmare föreskrifter och skall i frågan samråda med läns-

styrelserna i angränsande län. Glesbygdsverket utövar tillsyn över att

länsstyrelsernas bedömning vad skall utgöra glesbygd eller av som

landsbygd blir enhetlig. Glesbygd/landsbygd utgör typ av strukturering än den som

en annan

beskrivits i föregående avsnitt. Landsbygdsstödets storlek är beroende ett områdes inplacering i glesbygd eller landsbygd men också av

av vilket stödområde området hör till. Därtill finns en särskild avsom

gränsning till vissa län när det gäller stödet till jordbruksföretag.

Sammantaget är områdesstrukturen för landsbygdsstödet komplex.

T ransportstödzoner

För transportstödet gäller för detta stöd specifik geografisk indel-

en

ningsgrund, nämligen fem transportstödzoner. Dessa styr tillsammans med transportavståndet procentsatsen i det bidrag lämnas. Hela

som

transportstödsområdet omfattar de fyra nordligaste länen i sin helhet

därutöver enskilda kommuner i Gävleborgs, Kopparbergs och samt Värmlands län. Norrbottens och Västerbottens län faller inom de två förmånligaste nästan hela Jämtland i den därefter förrnånligaste, zonerna,

60 Bilaga 3

Västernorrlands län i den därpå medan kommunerna i de tre övriga länen har den lägsta stödnivån. Om transportstödzonema jämförs med stödområde 1 och 2 samt de tillfälliga stödområdena är zonerna mer täckande för de fyra nordligaste länen eftersom hela dessa län omfattas av transportstödet. Samtliga de kommuner i Kopparbergs och Värmlands län som får transportstöd ingår i också i stödområde Detta gäller också för en kommun i Gävleborgs län. I övrigt ingår så gott som hela den del av Gävleborgs län som får transportstöd också i de tillfälliga stödområdena. Nutek har tidigare föreslagit att transportstödet borde förbehållas det ordinarie regionalpolitiska stödområdet. Som en anpassning till EG-kommissionens krav vid förhandlingarna

de regionalpolitiska stöden har transportstödsområdet minskats något

om så att det faller helt inom det ovan nämnda gleshetsområdet. nu

Områdesindelning för EGs strukturfondsprogram

Ett stort antal områdesavgränsningar har tillkommit genom EGs tre

geografiskt avgränsade strukturfondsprogram. Målen för dessa program

är: Mål 2 Omstrukturering regioner med industrier på tillbakagång av Mål 5b Utveckling av landsbygden Mål 6 Utveckling glest befolkade områden av Sammantaget har dessa program mer än tiotalet nya områden genom definierats vilket ytterligare har komplicerat stödområdesbilden. Områdena för strukturfondsprogrammen behandlas i betänkandets avsnitt EG-kommissionens stöd till små och medelstora företag och i bilagan EGs strukturfondsprogram, gemenskapsinitiativ m m.

Områdesindelning för stödens administration

Den administrativa basen för regionalpolitiken är länen med länsstyrelhuvudansvariga. Länsstyrelserna har fått ytterligare en viktig serna som roll administrativt ansvariga på regional nivå för flera av EGs som strukturfondsprogram. Länsarbetsnämnden och Almi viktiga sam- verkansorgan för länsstyrelsen också länsnivå. Ett infor- - opererar mellt samarbete med kommunerna sker när det gäller företagsstöd

Bilaga 3 61

att deras näringslivsansvariga ofta hörs i beredningsarbetet inför

genom beslut. Som framgår bland annat av enkätsvaren från utvärderingen av

glesbygdsstödet skulle kommunerna gärna själva hantera företagsstödet.

Vidare har de lokala arbetsförmedlingarna stora befogenheter i frågor av

betydelse för regionalpolitiken. EGs strukturfondsprogram skapar där-

utöver samverkansmönster inom länen. nya Det finns andra relevanta indelningar än län och kommuner, bland annat de s.k. arbetsmarknadsregionema. Dessa baseras i princip

pendlingsavstånd och blir då beroende tillgängliga kommunikations-

av möjligheter. I Nuteks utvärdering länsstyrelsemas projektmedel av framhävdes projekt inom arbetsmarknadsregioner, över kommungränserna, särskilt lyckade. som

Summering

Det totala antalet på olika sätt definierade områden för stöd är

områden för det svenska stödet exklusive transportstödet

- sex

fem transportstödzoner

-

glesbygds- och landsbygdsområden beslutade länsstyrelserna

av -

ett med EG överenskommet gleshetsområde

än tiotalet områden för EGs strukturfondsprogram - mer

Därutöver kan andra avgränsningar tillkomma för tillfälliga satsningar.

Förmodligen kan flertalet de närmast berörda aktörerna hålla rätt av på alla dessa områden med sina olika stöd. Det hela ter sig naturligtvis

enklare från lokal eller regional utgångspunkt än från den centrala

en nivån. Det torde också möjligt att hantera antalet områden vad vara

gäller stödgivning, uppföljning även om en bättre koordinering

m.m. rimligtvis skulle minska åtgången administrativa resurser. Däremot av kan ifrågasätta så komplex struktur verkligen medger en man om en

någorlunda rationell prioritering de totala regionalpolitiska insatserna.

av

Underbilaga till bilaga 3 63

Underbilaga

Basfakta för de stöden

regionalpolitiska

Företagsinriktade åtgärder inom regionalpolitiken beskrivs i denna

bilaga. Flera åtgärderna regleras detaljerat i omfattande författningsav texter. Den följande sammanställningen ger en översiktlig beskrivning baserad i huvudsak på dessa författningar. Utöver de stödåtgärder beskrivs i det följande finns ytterligare som

några regionalpolitiska åtgärder av mindre omfattning, dels lån till

investmentbolag, dels stöd till kommersiell service. Dessa behandlas enbart i huvudbilagan. Grupperingen av stöden under rubrikerna Tillväxtinriktade regional-

politiska stöd och Regionalpolitiska driftstöd är densamma som i den

senaste regionalpolitiska propositionen prop 1994/952161 Regionalpolitik. Under rubriken Övriga regionalpolitiska stöd beskrivs Norrlands-

fonden, några tidsbegränsade stödinsatser med regional inriktning samt länsstyrelsernas projektverksamhet som inte är ett företagsinriktat stöd har nära anknytning till sådant stöd. men

De anslagsbelopp som anges för budgetåret 1995/96 avser hela

budgetåret, dvs 18 månader.

Följande stöd beskrivs: Tillväxtinriktade regionalpolitiska stöd

Lokaliseringsstöd Utvecklingsbidrag

Sysselsättningsbidrag

Landsbygdsstöd

Regionalpolitiska driftstöd

Nedsatta socialavgifter Transportstöd

64 Underbilaga till bilaga 3

Övriga regionalpolitiska stöd

Länsstyrelsemas projektverksamhet Norrlandsfonden Särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt tillfälligt småföretagsstöd Regionala forsknings- och utvecklingsprogram

Underbilaga till bilaga 3 65

1 Tillväxtinriktade

regionalpolitiska

stöd

Lokaliseringsstöd lokaliseringsbidrag och -lån

Historik: Stödet finns sedan 1965; lokaliseringslånen avvecklades år

1990 på grund av att då ansågs banksystemet klara av efterfrågan och

återinfördes år 1992 då det åter blev svårt för företagen att få lån på den allmänna kreditmarknaden.

Författning: Förordning 1990:642 om regionalpolitiskt företagsstöd, senast ändrad SFS 1995:890.

Syfte: Främja ekonomisk tillväxt och lämplig lokalisering närings-

av livet Villkor: Tillfredsställande lönsamhet och ökad sysselsättning, i särskilda fall kan kriterierna bevarande av sysselsättning eller väsentlig betydelse för sysselsättningen användas; EGs statsstödsregler; arbetsmiljö, könskvotering, lön och andra anställningsfönnåner minst i nivå med kollektivavtal. Stöaform: Bidrag eller lån.

Område för stöd: Stödområde 1 och 2 samt tillfälliga stödområden.

Stödberättigad verksamhet: Företag, affársverk eller uppdragsmyndig-

heter som bedriver verksamhet på marknadsmässiga villkor. Stöd kan ges till industriell eller industriliknande verksamhet med undantag

- av syntetñbep, bil- och stålindustri samt till verksamhet inom flera ytter- ligare näringslivsområden. Stöd kan också ges till "annan verksamhet som bedöms få väsentlig betydelse för näringslivet i regionen eller annars bedöms ha särskild regionalpolitisk betydelse". Ideella organisa-

tioner och intresseorganisationer kan få stöd för utlokalisering verk-

av

samhet från Stockholmsregionen. Kommuner och kommunägda bolag kan få stöd för turistverksamhet, framställning av fasta bränslen och

uppförande av lokaler för uthyrning.

Typ kostnad: I huvudsak investeringar i byggnader och maskiner, i

av

vissa fall för tjänsteföretag även i FoU samt rekrytering och utbildning.

66 Underbilaga till bilaga 3

Stödnivå: För lokaliseringsbidrag högst 40 procent av utgifterna till företag med högst 250 anställda inom stödområde l och högst 35 procent till övriga. Högst 20 procent i stödområde I en del tillfälliga stödområden är högstandelen 35 procent, i andra 20 procent. I vissa fall kan högre bidrag dock aldrig än 50 procent. För lokaliseringsges, mer lån högst 70 procent i stödområde 1 och högst 50 procent i övriga stödområden.

Beslut: Vanligen länsstyrelsen investeringsbeloppet uppgår till högst

om

20 Mkr, annars Nutek eller regeringen.

Anslag för 1995/96: C1 Lokaliseringsbidrag m.m. reservationsanslag

450 mkr disponeras Nutek, del C2 Regionala utvecklings-

som av av

insatser reservationsanslag 1 988,625 mkr som disponeras av

m.m. länsstyrelserna samt C9 Lokaliseringslån reservationsanslag 1000 kr,

total låneram 300 mkr disponeras av Nutek.

som

Utvecklingsbidrag

Historik: Stödet finns sedan år 1990. Författning: Samma som för lokaliseringsstöd. Syfte: Samma för lokaliseringsstöd. som Villkor: Tillfredsställande lönsamhet; det skall särskilt beaktas om åtgärden kan leda till arbetstillfällen; EGs statsstödsregler; arbetsnya miljö, könskvotering, lön och andra anställningsförmåner minst i nivå med kollektivavtal. Stöaform: Bidrag, medelstillskott eller villkorslån; medelstillskott under förbehåll ersättning i form engångsbelopp eller i form av royalty om av eller löpande avgift. annan Område för stöd: Samma som för lokaliseringsstöd.

Stödberättigaa verksamhet: Samma som för lokaliseringsstöd undan-

tagandes uppförande av lokaler för uthyrning.

Typ kostnad: Investeringar i form patent, licenser, marknadsföring, av av

produktutveckling, utbildning eller liknande.

Stödnivå: För bidrag inom stödområde l högst 40 procent till företag med högst 250 anställda och 35 procent till övriga; högst 20 procent inom stödområde I del tillfälliga stödområden är högstandelen 35 en

Underbilaga till bilaga 3 67

procent, i andra 20 procent. Högre bidrag i vissa fall. Högst 50 procent

för villkorslån. Medelstillskott högst 50 procent mot ersättning i form

av engångsersättning eller annan löpande avgift.

Beslut: Länsstyrelsen beslutar om investeringsbeloppet uppgår till högst

2,5 Mkr, Nutek och regeringen i övriga fall.

Anslag för 1995/96: Cl Lokaliseringsbidrag m.m. reservationsanslag

450 mkr som disponeras av Nutek, del av C2 Regionala utvecklingsinsatser reservationsanslag 1 988,625 mkr som disponeras av läns-

styrelserna.

Sysselsättningsbidrag Historik: Finns sedan 1970. Författning: Samma som för lokaliseringsstöd.

Syfte: Samma som för lokaliseringsstöd.

Villkor: Lönsamhet prövning av lönsamhet görs endast vid mer än tio nya årsarbetskrafter och att antalet sysselsatta till följd av anställning ökar; EGs statsstödsregler; arbetsmiljö, könskvotering, lön och andra anställningsförmåner minst i nivå med kollektivavtal. Stödform: Bidrag. Område för stöd: Stödområde 1 och Stödberättigad verksamhet: Samma som för utvecklingsbidrag.

kostnad: Schablonbidrag årsarbetskraft.

Typ av per ny Stödnivå: Inom stödområde 1 ges under en femårsperiod bidrag om totalt 200 000 kronor per ny årsarbetskraft och 120 000 inom stödområde 2. Beslut: Normalt länsstyrelsen, i vissa fall Nutek. Beslut får överklagas till närmast högre instans dvs till Nutek respektive regeringen.

Anslag för 1995/96: C5 Sysselsättningsbidrag förslagsanslag 300 mkr

som disponeras av Nutek. Landsbygdsstöd Historik: Landsbygdsstöd har funnits sedan år 1994. Det ersatte då

glesbygdsstödet som funnits sedan 1970-talet.

Författning: Förordning 1994:557 om landsbygdsstöd och stöd till

68 Underbilaga till bilaga 3

kommersiell service, senast ändrad 1995:358. Syfte: Främja investeringar, ökad sysselsättning och tillväxt. Villkor: Beaktas särskilt verksamheten kan bedömas bli lönsam på om sikt och ge varaktig sysselsättning; i vissa fall får hänsyn tas till sökandes hela försörjningssituation; konkurrensförhållandena beaktas.

Stöaform: Avskrivningslån i praktiken detsamma som bidrag,

kreditgaranti eller bidrag för anställda i hemarbete. Område för stöd: Stödområde 1 och tillfälliga stödområden samt

glesbygds- och landsbygdsområden. Glesbygds- och landsbygdsområden

fastställs varje länsstyrelse för sig. av Stödberättigad verksamhet: Privatägda företag som bedriver verksamhet marknadsmässiga villkor. Renodlade jordbruksföretag kan få stöd endast i länen i Norrland samt i Kopparbergs och Värmlands län. Typ kostnad: Investeringar i byggnader, maskiner, båtar samt av

produktutveckling, marknadsföring, utbildning eller andra liknande

ändamål; förvärv mark eller företag; kreditgaranti för lån till av rörelsekapital i samband med investeringar. Inom glesbygdsområde driftsmerkostnader för anställda i hemarbete. Stödnivå: 50 procent för investering i glesbygdsområde, 35 och 20 procent i andra områden, dock alltid möjligt ge 50 procent vid invest-

eringar till 40 000 kronor s k mikrostöd. Avskrivningslånen

upp begränsas for treårsperiod till 450 000 kronor för investeringar i en byggnader, maskiner och lika mycket för investeringar i produktm.m. utveckling, marknadsföring Övre gräns 80 procent för avskrivm.m. ningslån och kreditgaranti tillsammans. Bidrag till hemarbete lämnas med högst 20 procent bruttolön och högst 20 000 kronor per årsav arbetskraft. Beslut: Länsstyrelsen. Beslut får inte överklagas. Anslag för 1995/96: Del C2 Regionala utvecklingsinsatser m.m. av

reservationsanslag l 988,625 mkr som disponeras av länsstyrelsen.

Underbilaga till bilaga 3 69

2 driftstöd

Regionalpolitiska

Nedsatta socialavgifter

Historik: Stödet infördes år 1982 med snävare geografisk omfattning

en än för närvarande. Författning: Lag 1990:912 om nedsättning av socialavgifter, senast

ändrad 1995:894 och förordning 1994:549 nedsättning

om av socialavgifter. Syfte: Stöd till näringslivet. Villkor: Stöaform: Nedsättning av socialavgifter arbetsgivar- och egenavgifter. Område för stöd: Dels stödområde dels vissa kommuner eller kommundelar i de fem länen i Norrland samt Kopparbergs och Värmlands län. Stödberättigad verksamhet: Inom stödområde 1 gäller nedsättningen för ett stort antal verksamheter; undantag görs bland annat för malmgruvor, massa- och pappersindustri, järnverk, stålverk och ferrolegeringsverk. För det övriga stödområdet som utgörs av de nordliga delarna av stödområde 2 gäller nedsättningen endast liten del näringslivet, en av bland annat turistverksamhet; industriell verksamhet är här undantagen. Nedsättning ges inte till kommuner eller andra statliga myndigheter än statens affärsdrivande verk. Typ av kostnad: Schablonberäknad nedsättning socialavgifter. av Stödnivå: Nedsättningen är tio procentenheter t o m utgiftsåret 2000. Beslut: Lokala skattemyndigheten. Anslag för 1995/96: C4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter

förslagsanslag 693 mkr som disponeras av Riksförsäkringsverket.

T ransportstöd Historik: Finns sedan år 1971. Har från början omfattat frakt på jämoch landsväg. Flyg- och båtfrakt ingår inte. Vissa perioder har stöd

70 Underbilaga till bilaga 3

lämnats för persontransporter och datakommunikation. Först transporter

enbart från transportstödområdet från 1974 även transporter till

men området.

Författning: Förordning 1980:803 om regionalpolitiskt transportstöd,

senast ändrad 1995:892. Syfte: Främja samhällsekonomiskt och i övrigt lämplig lokalisering en av näringslivet.

Villkor: Transportavstånd minst 251 kilometer, vikt minst 100 kilogram; bidragsgrundande årskostnad minst 6 000 kronor.

Stöaform: Bidrag Område för stöd: De fyra nordligaste länen samt vissa kommuner i

Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län; området indelas i fem transportstödzoner. Från den 1 juli 1995 avvecklades stödet för vissa

kommuner i Kopparbergs och Värmlands län genom att de föll utanför det EG-kommissionen godkända området för regionalpolitiskt av

företagsstöd, det s k gleshetsområdet.

Stödberättigad verksamhet: Transport gods till eller från orter inom av stödområdet, fråntransportema dominerar; krav på bearbetning inom

transportstödsområdet; transport i regi berättigar inte till stöd;

egen

fysiska eller juridiska personer får stöd.

kostnad: Fraktkostnader järn- eller landsväg, även till hamnar. Typ av Stödnivå: 10-50 procent beroende transportavstånd och transportstödzon. Beslut." Nutek. Beslut får överklagas till regeringen.

Anslag för 1995/96: C6 Transportstöd förslagsanslag 430 mkr som

disponeras av Nutek.

Underbilaga till bilaga 3 71

Övriga

regionapolitiska

stöd

Länsstyrelsernas projektverksamhet Historik: Medel för projektverksamhet infördes år 1979; sedan budget-

året 1990/91 prioriterar länsstyrelsen själv gentemot andra regionalpolitiska stöd och numera också mot medfmansieringen EGs struktur-

av fondsprogram.

Författning: Förordning 1982:877 om regionalt utvecklingsarbete,

senast ändrad 1994:578.

Syfe: Tillväxt och inomregional balans enligt 1994/952161

prop Regionalpolitik och regleringsbrev för budgetåret 1995/96. Villkor: Stödform: Bidrag. Område för stöd: Hela landet; i förekommande fall samarbete över riksgräns. Stödberättigad verksamhet: driftstöd; medlen får inte heller användas

för åtgärder som omfattas stöd enligt förordningen 1990:642

av om

regionalpolitiskt stöd eller Förordningen 1994:577 landsbygdsstöd

om och kommersiell service. Typ av kostnad: Inga restriktioner.

Stödnivå: Högst 50 procent vid samfmansiering med privat aktör.

Beslut: Länsstyrelsen; beslutet kan inte överklagas. Anslag för 1995/96: Del C2 Regionala utvecklingsinsatser av m.m.

reservationsanslag 1 988,625 mkr som disponeras av länsstyrelsen.

Norrlandsfonden

Historik: Riksdagen instiftade Norrlandsfonden år 1961. Författning: Av regeringen fastsställda stadgar för Stiftelsen Norrlandsfonden.

Syfte." Genom att delta i finansieringen främja främst små och medel-

72 Underbilaga till bilaga 3

stora företags utveckling; de av riksdagen fastställda regional- och

näringspolitiska målen skall beaktas.

Villkor." Stödform: Lån med eller utan Villkorlig återbetalningsskyldighet, konvertibla skuldebrev, skuldebrev med optionsrätt, medelstillskott med återbetalning i form av royalty, lånegaranti eller förlustgaranti. Utredningar, infrastrukturella investeringar och forskning kan dessutom finansieras med bidrag och medelstillskott med eller utan krav på återbetalning i form royalty. Stiftelsen får äga aktier i utvecklingsav bolag. Område för stöd: Norrlandslänen; i vissa fall även angränsande län;

särskild uppmärksamhet skall ägnas Norrbottens län och inlands-

kommunerna. Stödberättigad verksamhet: Etablering, utveckling och expansion av

näringslivet; i begränsad omfattning utredningar, infrastrukturella

investeringar och forskning.

Typ kostnad: Inga formella restriktioner; både hårda och mjuka

av investeringar med tyngdpunkt på de förstnämnda. Stödnivå: Inga fonnella restriktioner; i praktiken till högst halva upp fmansieringsbehovet. Beslut: Stiftelsens styrelse.

Anslag: Genom särskilda anslag har stiftelsens kapital byggts upp till

cirka 600 Mkr och skall på lång sikt bevaras nominellt intakt.

Särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt

småföretagsstöd, konsultcheckar och andra företagsinriktade åtgärder

Historik: Infördes budgetåret 1994/95. F örfattning; Förordning 1994:773 tillfälligt småföretagsstöd, senast om ändrad 1995:893. Förordningen gäller till den 31 december 1996. Syfte." Ökad sysselsättning krav på ett nytt arbetstillfälle per 150 000 kronor enligt regleringsbrev för budgetåret 1995/96. Främja syssel- sättningsskapande investeringar och inomregional balans enligt SFS 1994:773. Villkor: Samma för lokaliseringsstöd. som

Underbilaga till bilaga 3 73

Stödform: Bidrag Område för stöd: Hela landet. Stödberättigad verksamhet: Småföretag med högst 50 anställda. Textil-, beklädnads-, syntetñber-, bil- och stålindustri ingår inte. Hänvisning sker i övrigt till förordningen 1990:642 om regionalpolitiskt företagsstöd. kostnad." Hårda och mjuka investeringar i småföretag; därutöver Typ av enligt regleringsbrev också konsultcheckar och andra företagsinriktade åtgärder.

Stödnivå: Vad gäller småföretagsstödet högst 15 procent bidrag till

investeringar om högst 20 mkr; för konsultcheckar gäller högst 50 procent och högst 100 000 kronor; högst 50 procent vid samñnansiering med privat aktör andra företagsinriktade åtgärder. av Beslut: Länsstyrelsen; beslutet kan inte överklagas.

Anslag för 1995/96: Del av anslagspost 4 reservationsanslag 400 mkr

inom A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder som står till länsstyrelsemas förfogande.

Regionala forsknings- och utvecklingsprogram Historik: Engångsinsats budgetåret 1994/95 Författning: Syfte: Kunskaps- och kompetensuppbyggnad i småföretag inom regionalpolitiskt prioriterade områden; nätverksbyggande mellan företag, högskolan och FoU-institut. Villkor: Flera företag i samverkan. Stödform: Bidrag. Område för stöd: Främst norra Sverige, Bergslagen och sydöstra Sverige. Stödberättigad verksamhet: Utvecklingsarbete som rör anpassning och användning forskningsresultat och kunskap inom i första hand små av och medelstora tillverkande företag. kostnad: Kostnader för kunskaps- och kompetensuppbyggnad. Typ av Stödnivå: Högst 37,5 procent och högst 15 mkr per program. Beslut: Regeringen. Anslag: l70 mkr.

Bilaga 4 75

4 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Följande arbetsmarknadspolitiska åtgärder behandlas:

Generellt och riktat anställningsstöd

-

Rekryteringsstöd

- Bidrag till utbildning i företag -

Utbildningsvikariat

- Bidrag till arbetslösa som startar eget - Beredskapsarbete - Insatser icke traditionellt slag - av Lönebidrag -

Bidrag till arbetshjälpmedel, näringshjälp m m

- Arbetslivsutveckling -

Arbetsplatsintroduktion

-

En ingående information om de arbetsmarknadspolitiska åtgärder

mer

beskrivs i det följande i underbilaga Basfakta för de arbets-

som ges

marknadspolitiska åtgärderna.

Generellt och riktat anställningsstöd

Det generella anställningsstödets GAS syfte var att stimulera till nya

reguljära arbeten. Detta skedde genom att ett avdrag om 15 procentenheter på arbetsgivaravgiftema medgavs under 1994 för tillkommande

anställda efter den 30 september 1993.

År 1995 introducerades ett annat anställningsstöd, riktat anställningsstöd RAS. Nedsättning av arbetsgivaravgifterna medges med högst

6000 kronor månad under högst 12 månader för dem som anställts per

från och med den 1 januari till den 31 maj 1995. Som villkor gäller att

den anställs varit anmäld arbetslös eller i arbetsmarknadssom som

politiska åtgärder under fyra veckor. Vidare begränsas RAS till

-

76 Bilaga 4

skillnad från GAS till företag med färre än 500 anställda. -

Möjligheterna att följa upp anställningsstöden har varit mycket begränsade. Det har inte ens varit möjligt att säkert bestämma den totala kostnaden för stöden. Detta beror på att avdragen till följd av GAS,

RAS och det regionalpolitiska stödet med nedsatta socialavgifter inte kan särskiljas från varandra. De förs på samma avdragspost i företagens månatliga redovisning till uppbördsmyndighetema. Skattningar ger vid handen att det generella anställningsstödet torde ha inneburit ett stöd till företagen om cirka 1,9 miljarder kronor. Det riktade anställningsstödet beräknas inte nå upp till nivån en miljard kronor. Ett annat mått på det senare stödet är att arbetsförmedlingarna fram till den 30 juni 1995 hade utfärdat nästan 23 000 intyg till arbetsgivare om villkoret arbetslös eller i åtgärd. Mot bakgrund svårigheterna att kontrollera detta slags arbetsmarkav

nadspolitiska stöd och den oklara ansvarsfördelningen mellan uppbörds-

och arbetsmarknadsmyndighetema har regeringen givit Riksrevisions-

verket i uppdrag att undersöka hur arbetsmarknadspolitiska stöd som är

konstruerade som avdrag från arbetsgivaravgifterna kan följas upp på ett bättre sätt. Uppdraget har redovisats den 29 februari 1996 och kommenteras i avsnittet Utformning av företagsstöd.

Rekryteringsstöd

Rekryteringsstöd utgår i huvudsak till arbetsgivare som anställer lång-

tidsarbetslösa med högst 50 procent lönekostnaden inklusive socialav avgifter, dock högst 7000 kronor per månad, under en period om högst sex månader. Enligt årsredovisningen för Arbetsmarknadsverket kostade rekryteringsstödet 2,7 miljarder kronor under budgetåret 1994/95 och omfattade i genomsnitt 25 000 personer per månad och totalt 83 000 under budgetåret. Drygt 80 procent avsåg anställning inom personer enskilda företag.

I rapporten Rekryteringsstödets resultat Uuu 1995:1 har AMS

redovisat utvärdering av rekryteringstödet. Utvärderingen har bestått en i registerstudie i stort sett alla personer vars rekryteringsstöd en av

upphörde under andra halvåret 1993 cirka 12 500 personer och en

- enkät till cirka 2 500 arbetsgivare som fått rekryteringsstöd. Av undersökningsgruppen hade 93 procent enskilda företag som arbetsgivare. Närmare 60 procent stöden gick till företag med färre än tio av

Bilaga 4 77

anställda. Den genomsnittliga stödtiden var 120 dagar och bidragsandelen 49 procent lönen. En tredjedel dem som fick stöd var var av av kvinnor.

Det vanliga är att rekryteringsstödet avser en eller ett fåtal personer. I ett litet antal fall är det dock fråga om minst 20 rekryteringsstöd till

och samma arbetsgivare. en

Ungefär 40 procent dem fick rekryteringsstöd var fortfarande

av som aktuella på arbetsförmedlingen ijanuari 1995. Detta är ett lägre procent-

tal än för genomsnittet av andra arbetsmarknadspolitska åtgärder. Något färre dem fick rekryteringsstöd vid privata företag var aktuella

av som

vid arbetsförmedlingen jämfört med dem fick stöd hos de offentliga

som arbetsgivarna. I drygt hälften fallen tog arbetsgivaren initiativet till rekryteringsav stödet. I övrigt gjordes detta den enskilde eller arbetsförmedlingen. av

Nästan två tredjedelar av arbetsgivarna uppger att rekryteringsstödet var

förutsättning för att anställningen skulle komma till stånd. I en en femtedel fallen har stödet varken påverkat beslutet om att anställa av eller vilken anställdes. person som

Bidrag till utbildning i företag

Bidrag till utbildning i företag med 60 kronor timme under ges per högst 920 timmar per tvåårsperiod. Bidrag för utbildning i företag lämnades för budgetåret 1994/95 med knappt 400 miljoner kronor. Totalt omfattades 48 000 personer av utbildningen eller 2 500 månad omräknat till heltid. per

I budgetpropositionen för budgetåret 1995/96 har aviserats att

bidraget kommer att upphöra vid ingången av budgetåret 1998.

I rapporten Arbetsmarknadsutbildning i företag UBra 1995:2 redovisar AMS enkätuppföljning utbildningen i företag för de

en av individer slutat utbildningen under andra kvartalet 1993 och första som kvartalet 1994. Enkäten riktade sig till samtliga företag 338 stycken och till de drygt 3000 individer fått minst 80 timmars utbildning. som

Den genomsnitliga utbildningstiden 188 timmar under budgetåret

var 1993/94. Två tredjedelar de arbetsgivare fick stöd hade mindre än 25 av som anställda. Nästan hälften arbetsgivarna fanns i tillverkningsindustrin. av Bidraget svarade vanligen för mindre än hälften av kostnaden. Utbildningsatsningama omfattade ett fåtal anställda. Hos tre arbetsgivarna det färre än tio deltog i

fjärdedelar av var personer som

utbildningen. Med hänsyn till att företagen ofta är små kan detta dock

78 Bilaga 4 sou 1996:69

ändå innebära relativt omfattande utbildningssatsningar. Andelen där bidraget enligt arbetsgivamas uppgifter inte hade påverkat vare sig beslutet om att genomföra utbildningen eller dess omfattning var ungefär en fjärdedel. Utvecklingen över tid visar att bidragets roll som incitament minskar då konjunkturen förbättras. I närmare hälften av fallen hade länsarbetsnämnden eller arbetsförmedlingen varit inblandad i initierandet och/eller utformningen av utbildningen men endast i tio procent av fallen i bådadera. Hos den helt övervägande delen av arbetsgivarna utbildningen var kopplad till en förändring i teknik, arbetsorganisation eller båda. Andelen fall där förändringen gällde både teknik och arbetsorganisation har ökat över tid till nästan hälften. Utbildningen berörde till större delen personer med förgymnasial eller gymnasial utbildning. Merparten av arbetstagarna ansåg sig ha haft nytta av utbildningen. En tredjedel av dem har fått svårare eller mer kvalificerade arbetsuppgifter efter utbildningen. Den största delen av arbetsgivarna ansåg att utbildningen varit positiv för företagen.

Utbildningsvikariat

Avdrag från arbetsgivaravgifterna medges med 500 kronor per dag för den arbetsgivare som låter en anställd utbildas med bibehållna anställningsförmåner och anställer en av arbetsförmedlingen anvisad vikarie. I proposition 1995/961150 Ekonomisk vårproposition föreslås att de ekonomiska villkoren för den arbetsmarknadspolitiska åtgärden utbildningsvikariat försämras. Systemet med utbildningsvikariat avser att åstadkomma flera samtidiga effekter. För det första utvecklar företagen sin kompetens vilket innebär högre produktivitet och bättre konkurrenskraft på sikt, för det andra ökar personer på arbetsplatsen genom höjd kompetens sina utvecklingsmöjligheter och minskar framtida risker för arbetslöshet, för det tredje kommer de vikarierande arbetslösa personerna att få en värdefull praktik och därmed en ökad möjlighet att få arbete. I genomsnitt hade under budgetåret 1994/95 cirka 42 000 personer utbildningsvikariat eller i genomsnitt 12 400 per månad. Den genomsnittliga tiden per deltagare var 125 dagar. Även stödet till utbildningsvikariaten sker avdrag från arbetsgenom givaravgiñema. Det finns ett motsvarande problem som vid anställningsstödet GAS och RAS, nämligen att en sammanslagning sker med

Bilaga 4 79

andra poster. Totalkostnaden har av AMS skattats till 2 000 miljoner kronor för budgetåret 1994/95. Även utbildningsvikariaten omfattas av det uppdrag regeringen givit Riksrevisionsverket och som omsom

nämnts under rubriken Generellt och riktat anställningsstöd.

ovan

AMS har i rapporten Utbildningsvikariat Utbildningsenheten, 6/92 redovisat uppföljning företag och anställda samt vikarier som

en av

avslutat utbildningsvikariat under fjärde kvartalet 1991. I maj 1992

riktades enkät till drygt 300 företag totalundersökning och 500 en utbildats och lika många som varit vikarier stickprov personer som Mer än hälften arbetsgivarna att arbetsförmedlingen och av uppgav

länsarbetsnämnden spelat aktiv roll i planeringen av utbildningen.

en Andelen högre för enskilda företag. var Cirka 80 procent utbildningsvikariaten gick till de offentliga av arbetsgivarna. Det främst kvinnor fått ta del utbildning var unga som av

och vikariat. Det föreföll enligt uppföljningen också som om utbild-

ningen främst hade riktat sig till personer med svag formell utbildning och lång arbetslivserfarenhet. Vikariema i genomsnitt varit yngre var och hade högre utbildning.

Drygt hälften Vikariema hade sysselsättning vid uppföljnings-

av tillfället flertalet hos den arbetsgivare där de hade haft sitt vikariat. - Endast mindre del hade dock heltids tillsvidareanställning. Något en färre i sysselsättning inom tillverkningsområdet vilket naturligt var var med hänsyn till den konjunktur rådde vid tiden för vikariaten. som Arbetsgivama entydigt positiv bild utbildningsvikariaten. gav en av

Mer hälften arbetsgivarna ansåg att utbildningsvikariatet varit

än av

avgörande för att utbildningen skulle komma till stånd. I än högre grad ansågs åtgärden påskynda och höja nivån på kompetensutvecklingen. Även de utbildade redovisade positiv inställning och ansåg att utbild-

en

ningen lett till bättre yrkeskunnande.

I högre grad än för åtgärden utbildning i företag ledde utbildningen

till yrkeskunnandet ökade och att ansåg sig klara svårare eller

att man

kvalificerade arbetsuppgifter. Särskilt positiva var resultaten i detta

mer hänseende för tillverkningsområdet.

Bidrag till arbetslösa som startar eget

En arbetslös kan under högst månader, med ersättning som vid sex arbetsmarknadsutbildning, starta eget företag. Förberedelser till företags-

kan genomföras inom för arbetslivsutveckling ALU eller

starten ramen

arbetsmarknadsutbildning. Detta sker dock i begränsad om-

genom fattning. Däremot i stor andel fallen konsultstöd inför föreges en av

80 Bilaga 4

tagsstarten. Vid särskilda skäl eller om näringsverksamheten bedrivs i glesbygd får bidrag lämnas under längre tid, upp till ett år. De som är bosatta i stödområde kan få starta eget-bidrag även de inte är arbetslösa. om Dessa möjligheter till utvidgning av stödet utnyttjas i mycket ringa utsträckning. Enligt årsredovisningen för Arbetsmarknadsverket har starta egetbidrag givits för 1380 miljoner kronor under budgetåret 1994/95. Det totala antalet deltagare har varit cirka 20 000 personer. Detta är en ökning med cirka 2 000 personer sedan föregående budgetår. Andelen kvinnor som f°ar bidrag har ökat och närmar sig 30 procent.

Enligt uppgifter från SCB Statistiska meddelanden Nyföretagandet

i Sverige 1992 och 1993 respektive Nyföretagandet i Sverige 1993 och 1994 var antalet företagare som fått starta eget-bidrag cirka 4 500 under 1993 och cirka 12 000 under år 1994. Detta utgjorde 25 respektive 38 procent av dem som startat företag. Uppgifterna avser företag med mer än 30 000 kronor i årsomsättning. Om även företag med lägre omsättning tas med blir för år 1994 antalet starta eget-bidrag 13 000 och andelen av alla nystartade företag 34 procent. De regionala variationema är stora med låga andelar i storstadslänen. Uppgifterna från AMS och SCB är uppenbarligen inte jämförbara. En del av dem som får starta eget-bidrag misslyckas med att få igång företaget. Det finns vidare en eftersläpning i tid mellan beslutet om starta eget-bidraget och starten av företaget. Det kan möjligen också vara fråga om skilda definitioner. Som konstaterats också i rapporten Att

stimulera nyföretagandet Nutek R 1995: 15 synes statistiken avseende

nyföretagandet överhuvudtaget vara problematisk. Av enkät till företag med färre än 20 anställda som SCB nyligen en genomfört framgår att starta eget-bidraget antalsmässigt är helt dominerande bland de offentliga stöden till nyföretagande. Tio procent av de tllfrågade företagarna hade fått starta eget-bidrag. Som underlag för Arbetsmarknadsverkets arbete med starta egetbidraget har AMS i september 1993 antagit en strategi och i november 1994 formulerat ett nyföretagarprogram. Det utgör modell för senare en Arbetsmarknadsverkets arbete med starta eget. AMS nyföretagarprogram innefattar rollfördelningen mellan arbetsförmedlingen och andra aktörer som ger stöd till nyföretagare. I programmet betonas vikten av nyföretagarutbildning och möjligheten att ge konsultstöd inför starten av företaget. Enligt den antagna strategin för starta eget-bidraget skall i princip alla delta i en nyföretagarutbildning

Bilaga 4 81

omfattande två veckor. Utöver standardkurser skall specialkurser kunna erbjudas vissa arbetssökande. AMS anser i strategin att i

grupper av

princip alla söker starta eget-bidrag skall ges möjlighet till kontakt

som med konsult. I strategin finns angivet att varje ärende skall följas en

under och omedelbart efter bidragsperioden. Det skall även göras en

uppföljning efter två och tre år. Flera de uppföljningar redovisas i det följande avser start av

av som

företag från tiden före antagandet strategin. Detta innebär att vissa

av

brister har uppmärksammats i utvärderingama redan har rättats till

som tillkomsten strategin och senare också nyföretagarprogrammet. genom av

AMS har i rapporten Starta eget-bidrag AMS platsförrnedlingsenhet redovisat riksomfattande enkät, riktad till alla de drygt 500

en

avslutade bidragsperioden i oktober 1993. Enkäten på-

personer som

börjades under oktober 1994, ett år efter avslutad bidragsperiod. AMS gör för närvarande en motsvarande uppföljning av de personer som avslutade bidragsperiden i oktober 1994. Resultaten från den senare enkäten hinner inte bli tillgängliga för utredningen utan de följande

kommentarerna baseras helt på den tidigare uppföljningen. Tre fjärdedelar bidragen har gått till män. De utrikes födda

av

utgjorde elva procent av gruppen som fått starta eget-bidrag. Den helt

övervägande delen hade erfarenhet från verksamhetsområdet, 70 procent än två års erfarenhet. Kortast erfarenhet hade de som startade eget mer

inom områdena varuhandel och personliga/sociala tjänster.

Knappt hälften den undersökta skulle ha startat företaget av gruppen bidraget, kvinnor i något högre utsträckning än män. Endast en utan

fjärdedel hade drivit företag tidigare, något fler bland de utrikes födda. Varuhandel, konsulttjänster och byggverksamhet svarade tillsammans

för hälften de företagen. Kvinnor startade i hög grad inom av nya

området personliga/sociala tjänster och utrikes födda inom hotell- och

restaurangverksamhet. Vanligast att företaget startade enskild firma. Två tredjedelar

var som företagen startades ägare. Huvuddelen företagarna arbetade av av en av

heltid i företaget. En tredjedel företagen startades med heltidsanställd

av

Andelen något högre efter ett år och vart fjärde företag hade personal. är då än fem anställda. En tredjedel bidragstagama hade deltagit i

mer av

nyföretagarutbildning och omkring hälften hade haft kontakt med

konsult före företagsstarten.

Ett år efter det att bidragsperioden avslutats fanns 73 procent av företagen kvar. Överlevnaden något högre för de manliga före-

var än för de kvinnliga. Personer med tidigare erfarenhet från verktagarna samhetsområdet hade klarat sig bättre än de som inte hade sådan erfarenhet. Åtta tio företag omsatte minst 100 000 kronor i månaden. av

82 Bilaga 4

Av de företag som drevs på heltid hade 40 procent en omsättning om minst 250 000 kronor i månaden. Lägst omsättning hade de företag som startats inom hotell/restaurang, personliga/sociala tjänster och konsult-

branschen.

En utvärdering av starta eget-bidraget har genomförts också av den företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet.

Redovisningen har skett i rapporten Starta-eget-bidraget, en utvärdering

Företagsekonomiska institutionen, C-uppsats av Henrik Larsson, maj

1995.

Företagsekonomiska institutionen har gjort en landsomfattande utvärdering genom att sammanställa material från ett drygt tiotal centralt och lokalt gjorda uppföljningar och utvärderingar av starta eget-bidraget under perioden från år 1985 till år 1994, omfattande totalt cirka 4500 nyföretagare. Man har inte tagit fram några egna primärdata. Vissa jämförelser har gjorts med statistik från SCB.

Resultaten utvärderingen överensstämmer på flertalet punkter med av

vad framkommit i den ovan refererade AMS-uppföljningen. Detta

som

gäller t.ex. andelen kvinnor bland nyföretagarna, fördelningen på branscher och företagens överlevnadsgrad. Däremot får man här fram att

handelsbolaget dominerar som form för att driva företaget i stället för enskild firma. Jämfört med nyföretagandet i allmänhet är andelen kvinnor högre i starta eget, andelen aktiebolag lägre och överlevnads-

graden densamma. Antalet nyanställda i förhållande till antalet fortfarande verksamma nyföretagare fått starta eget-bidrag varierar

som

mellan olika uppföljningar från knappt 40 till nästan 90 procent.

I rapporten Att stimulera nyföretagandet Nutek R 1995:15 görs en

genomgång flertalet olika former av stöd för nyföretagande, bland

av annat de Arbetsmarknadsverket för. Man konstaterar i som svarar rapporten att merparten de företag som startas får finansiellt stöd och av rådgivning från ett flertal olika aktörer. De kvantitativa uppgifterna är osäkra bland annat beroende på att skilda definitioner på nyföretagande finns det står klart att arbetsmarknadsmyndighetemas starta egetmen

bidrag dominerar. Genomgående har företagen hög överlevnadsgrad.

en Genom ökade kontakter mellan olika stödorgan och ett utnyttjande av

extern expertis vid bedömningen noterar att de närings- och arbets-

man

marknadspolitiska insatserna närmar sig varandra. Uppdelningen mellan

dessa politikområden med tillväxt respektive minskad arbetslöshet som mål i rapporten inte som viktig utan anser att en väsentligare - ser man åtskillnad finns mellan levebrödsföretag och företag med tillväxt-

potential. Vidare att insatser för existerande företag och stöd

anser man

Bilaga 4 83

till nyföretagande är av mycket olika karaktär och att detta bör beaktas i den organisatoriska uppläggningen av smâföretagsstödet.

Beredskapsarbete

Bidrag för beredskapsarbete utgår under högst sex månader med högst 50 procent av lönekostnaderna inklusive socialavgifter, dock högst 7000 kronor per månad. Beredskapsarbeten har under budgetåret 1994/95 genomförts till en kostnad av 2716 miljoner kronor. Totala antalet deltagare var 83 000 och räknat i genomsnitt per månad 25 000. Antalet personer i beredskapsarbeten är väsentligt lägre än under tidigare lågkonjunkturer. Någon under senare år genomförd uppföljning av beredskapsarbete har inte varit tillgänglig för utredningen. Beredskapsarbete är dock en arbetsmarknadsâtgärd som har fått en relativt sett mindre betydelse och

som dessutom i liten utsträckning utnyttjas av företag. Åtgärden

innefattar inte heller i övrigt några delar som är av särskilt intresse för Företagsstödsutredningen.

Insatser av icke traditionellt slag

Arbetsmarknadsverket får finansiera otraditionella insatser som motiveras av arbetsmarknadsskäl och som inte ryms inom ordinarie regelverk och inte heller berättigar till andra statliga stöd. AMS ges en särskild ekonomisk ram för sådana ändamål. AMS har i skrivelse 1995-09-28 till regeringen redovisat utfallet av de otraditionella insaserna under budgetåret 1994/95 vad beträffar ändamålet med insatserna, sysselsättningseffekter och kostnader. Av redovisningen framgår att under budgetåret har projekt beviljats för sammanlagt 214 miljoner kronor. Några tyngdpunkter i projektstocken är aktivitetscentrum, uppsökande verksamhet och metodutveckling, med inslag utbildning och studiecirkelverksamhet i projekten. En del av miljöinriktade projekt kan noteras. Kvinnor, invandrare och ungdomar är prioriterade målgrupper. Projekten drivs ofta i samverkan med andra parter som då också delfmansierar projekten. Av intresse för utredningen är att nyföretagande och starta egetaktiviteter främst för de redan nämnda prioriterade målgruppema - också ingår till en betydande del. Ett centralt av AMS finansierat projekt syftar till att identifiera och initiera investeringsprojekt. Ett antal av

projektidéerna har gått vidare till en förädlingsfas. Några företag har

startat och andra ideér har vidareutvecklats etablerade företag. av

84 Bilaga 4

Även uppgifter medlens fördelning på mottagarkategori inte

om om

ges i redovisningen är det uppenbart att medlen endast till en liten del

går till företag. I rapporten Otraditionella insatser inom Arbetsmarknadsverket - en

uppföljning RRV 1994:12 anger Riksrevisionsverket att de otraditio-

nella insatserna ofta används för att lösa problem i gränslandet mot

närings- och socialfrågor. Det framgår också att införandet av detta slag

av insatser har haft sin bakgrund i försöksverksamheter i bland annat malmfalten, Bergslagen och Uddevalla. Flera direkt företags- och näringslivsinriktade insatser redovisas också av RRV i den aktuella

verksamheten. Av redovisningen framgår dock att sådana insatser endast

är en mindre del av den totala verksamheten, drygt 20 procent av

beslutade medel för budgetåret 1992/93. I övrigt lämnar RRV en del förslag till förbättringar beträffande administrativ hantering, dokumentation och uppföljning av projekt inom ramen för de otraditonella

insatserna. Åtgärder har vidtagits av AMS i dessa hänseendcn.

Lönebidrag

Lönebidrag till arbetsgivare med normalt högst 80 procent av löne-

ges kostnaden inklusive socialavgifter under högst fyra år för att bereda

arbetshandikappade anställning. Från den 1 juli 1995 kan i viss utsträckning lönebidrag ges för andra personer över 60 år. Under budgetåret 1994/95 gavs lönebidrag i genomsnitt per månad

för 48 500 personer. Kostnaden för budgetåret var 5 750 miljoner kronor. Invandrarpolitiska kommittén har i sitt delbetänkande SOU 1995:76 Arbete till invandrare föreslagit att lönebidrag om maximalt 50 procent bör kunna till invandrare som har särskilt svårt att få sysselsättning ges på den ordinarie arbetsmarknaden.

AMS har i en rapport, daterad 1996-02-19, till regeringen redovisat läget för den arbetsmarknadspolitiska åtgärden lönebidrag. Strax under

40 procent av de i december 1995 löpande lönebidragen går till företag. Bidragsnivån för företagen är i genomsnitt förde löpande bidragen cirka

65 procent vilket är lägre än genomsnittet för alla arbetsgivare. De bidrag som ny- eller omförhandlas ligger några procentenheter lägre.

Med hänsyn till nya regler med en högsta bidragsnivå som den 1 juli 1995 tid sänktes från 100 till 80 procent och beroende på medelsknapphet är den genomsnittliga bidragsnivån i sjunkande.

Bilaga 4 85

Arbetshjälpmedel, näringshjälp m.m.

Bidrag kan för arbetshjälpmedel, arbetsbiträde och näringshjälp till ges

funktionshindrade. Näringshjälpen kan för Företagsstödsutredningens del

särskilt intresse. Bidrag lämnas med högst 60 000 kronor för att vara av skaffa arbetsmaskin eller verktyg eller till annan kostnad för att starta

verksamhet egen företagare. Näringshjälp får kombineras med

som bidrag till arbetslösa startar egen verksamhet. som

I årsrapporten Vin 1996:1 för anslaget för särskilda åtgärder för

arbetshandikappade AMS att näringshjälpen under budgetåret anger

1994/95 utgjorde 42 miljoner kronor vilket innebär stor ökning i

en förhållande till de 16 miljoner kronor gällde året innan. Nästan 800 som

bidrag till näringshjälp beviljades under budgetåret 1994/95. Det höga utfallet "beror sannolikt dels på den regeländring som säger att åtgärden inte längre behöver sistahandsåtgärd utan kan prövas jämsides

vara en

med andra åtgärder, dels på att starta eget fått en framskjuten position

i den allmänna debatten i kombination med något lättare konjunktur en

under 1994/95 jämfört med året före". En uppföljning visar att de företag startats hade överlevnads-

som en grad på 57 procent efter tre år. De hade sitt företag kvar hade i som

jämförelse med övriga i högre utsträckning haft arbete året före

näringshjälpen och hade också längre arbetslivserfarenhet.

Arbetslivsutveckling AL U

anvisning till ALU får högst månader och får vid särskilda En avse sex skäl förlängas med ytterligare högst månader. Under budgetåret sex 1994/95 kostnaden för ALU 4 784 miljoner kronor. var

AMS har i rapport, daterad 1994-11-16, redovisat en uppföljning

en vilka är anordnare, vilka typer uppgifter utförs och av som av som

eventuella undanträngningseffekter genom ALU.

Anordnare ALU är till 50 procent ideella organisationer och av föreningar och till 30 procent kommuner. ALU förekommer således i

mycket liten omfattning i företag. Projekt riktade särskilt till kvinnor, invandrare och arbetshandi-

kappade har genomförts. Vidare kan noteras att det finns många miljö-

inriktade projekt, med inriktning mot både kommuner och företag.

Av särskilt intresse för Företagsstödsutredningen är att ALU också

utnyttjas förberedelse till starta eget. Som anordnare anlitas därvid som

alla de organisationer arbetar med nyföretagande som handels-

som

kammare, nyföretagarcentrum, kommuners näringslivssekretariat, Trygg-

86 Bilaga 4

hetsrådet och Almi. Bedömningen av undanträngningseffektema baseras på Arbetsmarknadsverkets egna uppgifter, en undersökning av Nutek och ett underpar sökningar som Arbetsmarknadsdepartementet låtit genomföra. Förekomsten av undanträngning varierar från fyra till tio procent, med en indikation på att problemet skulle störst i kommunerna. Nuteks vara

undersökning jämför nedan ger en högre siffra, 30 procent. Frågorna

är dock här något annorlunda ställda än i de andra undersökningarna. Nutek har i tre rapporter redovisat uppföljningar av ALU-verksamheten genom enkätundersökningar: Utvärdering av den arbets-

marknadspolitiska åtgärden Arbetslivsutveckling, ALU R 1994:66,

Arbetslösa civilingenjörer en outnyttjad resurs för småföretagen R - 1994:67 och Arbetslösa marknadsförare en utvecklingsmöjlighet för småföretag R 1995:14 I den förstnämnda rapporten redovisas positiva effekter av ALUverksamheten vad gäller att utveckla den enskilde och ge honom eller henne viktig arbetslivserfarenhet. I synnerhet är resultaten i detta hänseende positiva för dem med högre utbildning och för ALU-verksamhet förlagd till den privata sektorn. Ett negativt resultat är att den som ingår i ALU-verksamheten söker arbete i liten utsträckning. Man har särskilt undersökt om ALU-verksamheten tränger undan ordinarie arbeten. Flera indikatorer finns på att detta sker i betydande utsträckning, mest inom den offentliga sektorn. I de andra två rapporterna redovisas särskilda projekt i samverkan mellan Nutek och AMS med syfte att utnyttja ALU-verksamheten specifikt för att få ut arbetslösa civilingenjörer och marknadsförare till småföretag. Projekten har också haft det näringspolitiska syftet att förse småföretagen med kompetens för deras utveckling. Målet har mer utpräglat än i den ordinarie ALU-verksamheten varit att få till stånd fortsatt anställning i företagen. Detta mål har uppnåtts genom att ungefär en tredjedel av deltagarna fått anställning vid företaget mot endast ett fåtal procent i den vanliga ALU-verksamheten. Det kan naturligtvis inte uteslutas att företagen i många fall utnyttjat projekten för provanställningar. Många problem redovisas från projekten. Det är omständligt att åstadkomma en bra matchning mellan de arbetslösa och företagen. Arbetsmarknadssituationen för de aktuella kategorierna av arbetssökande kan förändras snabbt och det blir då svårt med "timingen" av insatserna. Frågan är de positiva effekterna kan uppnås på ett enklare sätt. Det om normala och löpande samspelet mellan arbetsmarknadsmyndigheterna

Bilaga 4 87

och småföretagen torde närmast kompliceras av detta slags projekt, i

synnerhet ytterligare aktörer skall medverka.

om

Arbetsplatsintroduktion

Arbetsplatsintroduktionen har ersatt följande tidigare åtgärder: invandrar-

praktik, akademikerpraktik, vidgad arbetsprövning inom arbetsmarknads-

institut och praktikdelen inom ungdomsintroduktionen. Arbetsgivaren

skall med vissa undantag lämna ett ñnansieringsbidrag om 1 000 kronor

månad till försäkringskassan. I proposition 1995/96: 150 Ekonomisk

per vårproposition föreslås att bidraget skall höjas till 2 000 kronor per månad.

Arbetsplatsintroduktionen berör inte Företagsstödsutredningens huvudfrågeställningar och utredningen har därför inte anledning att närmare

gå in på denna åtgärd.

Underbilaga till bilaga 4 89

Underbilaga

Basfakta for de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna

I underbilagan behandlas följande åtgärder:

Generellt och riktat anställningsstöd -

Rekryteringsstöd

- Bidrag till utbildning i företag - Utbildningsvikariat - Bidrag till arbetslösa som startar eget - Beredskapsarbete - Insatser av icke traditionellt slag - Lönebidrag -

Bidrag till arbetshjälpmedel, näringshjälp m m

- Arbetslivsutveckling -

Arbetsplatsintroduktion

-

De översiktliga uppgifter för de olika åtgärderna baseras i som ges huvudsak på de för åtgärderna gällande lagarna och förordningarna. I många fall inte syftet med åtgärden i dessa författningar. Syftet anges torde dock vara uppenbart. De anslagsbelopp for budgetåret 1995/96 avser hela som anges budgetåret, dvs 18 månader.

Generellt och riktat anställningsstöd

Historik: Riktat anställningsstöd RAS infördes år 1995. Under år 1994

fanns generellt anställningsstöd GAS enligt lagen 1993:1503 om

ett generellt anställningsstöd.

90 Underbilaga till bilaga 4

Författning: Lag 1995:287 om anställningsstöd RAS, senast ändrad 1995:320. Lagen gäller till utgången juni 1996. av

Syfte:

Villkor:

Stödform: Avdrag från arbetsgivaravgifterna.

Stödberättigad verksamhet: I huvudsak privat verksamhet och

affärsverk; mindre än 500 anställda. Typ av kostnad: Lönekostnad. Stödnivå: Avdrag för nyanställd före anställningen är person - som

arbetslös eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder med högst 6 000

kronor per månad under högst tolv månader eller totalt högst 72 000 kronor. Beslut:

Anslag för 1995/96: Förs inte upp som en anslagspost.

Rekryteringsstöd Historik: Bidraget har funnits sedan 1984. Författning: Förordning 1986:414 rekryteringsstöd, senast ändrad om 1995:720. Syfte: Anställning av långtidsarbetslösa.

Villkor: Anvisning till anställningen av länsarbetsnämnden; ZO-årsgräns

med vissa undantag; lön och andra anställningsförmåner jämförbara med förmåner enligt kollektivavtal. Stödform: Bidrag. Stödberättigad verksamhet: Gäller inte statligt reglerade anställningar. Typ av kostnad: Lönekostnad. Stödnivâ: Högst sex månader och med högst 50 procent av lönekostnaden inklusive socialavgifter, dock högst 7 000 kronor per månad eller maximalt 42 000 kronor. För högskoleutbildade vid anställning i små företag och vid särskilda skäl för äldre arbetslösa gäller högst 12 månader eller maximalt 84 000 kronor.

Underbilaga till bilaga 4 91

Beslut: Länsarbetsnämnden. Anslag för 1995/96: Del anslagspost 1 reservationsanslag 29 av

487,016 mkr inom A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Bidrag till utbildning i företag

Historik: Bidraget har i varje fall funnits sedan början av 1980-talet. Författning: Förordning 1984:518 om bidrag till utbildning i företag, senast ändrad 1994:938.

Syfte: Upprätthålla och främja sysselsättningen; medverka till extern och

intern rekrytering eller anpassning arbetsstyrkans kompetens till av ändrade förhållanden främst i samband med tekniska förändringar eller

förändrad arbetsorganisation; medverka till att förhindra permitteringar

eller uppsägningar. Villkor: Det arbetsmarknadspolitiska värdet motprestationer beaktas av vid prioritering mellan olika ansökningar; företräde ges utbildningsinsatser för anställda med kort utbildning och utbildning som syftar till jämnare könsfördelning arbetsplatsen; samråd med berörda en arbetstagarorganisationer; lön och andra anställningsförmåner likvärdiga med förmåner enligt kollektivavtal.

Stödform: Bidrag. Stödberättigad verksamhet: Utbildning av anställd och den som är

delägare och personligt verksam i ett litet eller medelstort företag utan

att anställd i detta; utbildningen kan anordnas arbetsgivaren eller vara av förläggas utomstående utbildningsanordnare; yrkesinriktad hos en utbildning, undantagsvis allmänna ämnen; utbildning skild från produktionen, undantagsvis enstaka moment i samband med denna. kostnad: Utbildning, lön, kostnadsersättningar. Typ av Stödnivå: 60 kronor timme och deltagare, högst 920 timmar per per tvåårsperiod högst 55 200 kronor per anställd. Beslut: Länsarbetsnämnden. Anslag för 1995/96: Del anslagspost l reservationsanslag 29 av

487,016 mkr inom A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

92 Underbilaga till bilaga 4

Utbildningsvikariat

Historik: Åtgärden infördes 1991.

Författning: Lag 1995:411 om tillfällig avvikelse från lagen 1981:691 om socialavgifter; tidsbegränsad till utgången av år 1996. Syfte: Villkor: Utbildning med bibehållna anställningsförmåner och anställning av ersättare anvisad av arbetsförmedlingen. Stödform: Avdrag från arbetsgivaravgifter. Stödberättigad verksamhet: Ingen begränsning. Typ av kostnad: Löne- och utbildningskostnad.

Stödnivå: Avdrag med 500 kronor per utbildningsvikarie och arbetsdag

samt 75 kronor per utbildningstimme, dock högst 40 000 kronor. I proposition 1995/961150 Ekonomisk vårproposition föreslås en sänkning av de angivna nivåerna. Beslut:

Anslag for 1995/96: Ingen budgetpost förs vad gäller avdraget.

upp

Bidrag till arbetslösa som startar eget Historik: Bidraget har funnits sedan 1984. Författning: Förordning 1984:523 om bidrag till arbetslösa m. fl. som startar egen näringsverksamhet, senast ändrad 1995:723. Syfte: Ett tillskott till näringsidkarens försörjning under inledningsskedet av verksamheten. Villkor: Bidrag ges endast den som bedöms ha goda förutsättningar att bedriva näringsverksamheten; yttrande om detta skall "inhämtas från lämpligt organ, om det inte bedöms vara obehövligt". Vidare förutsätter bidrag att verksamheten bedöms få en tillfredsställande lönsamhet och ge bidragstagaren en varaktig sysselsättning. Stödform: Bidrag. Stödberättigad verksamhet: Den som har fyllt 20 år och är arbetslös, sagts upp och riskerar bli arbetslös eller är bosatt inom stödområde l eller med undantag för den som är bosatt i stödområdena kan bidrag

Underbilaga till bilaga 4 93

ges endast den som söker arbete och inte kan få lämpligt arbete; bidraget får kombineras med annat bidrag som är avsett att täcka investeringskostnader. Typ kostnad: Dagpenning som vid arbetsmarknadsutbildning. av Stödnivå: Högst sex månaders ersättning som vid arbetsmarknadsutbildning; ytterligare högst sex månader vid särskilda skäl eller vid näringsverksamhet i glesbygd Beslut: Länsarbetsnämnden; beslut om rätt till bidrag kan överklagas hos AMS. Anslag för 1995/96: Del av anslagspost 1 reservationsanslag 29

487,016 mkr inom A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Beredskapsarbete

Historik: Åtgärden har funnits minst ett tiotal år.

Författning: Förordning 1987:411 om beredskapsarbete. Syfte: Villkor: Arbetslösa som fyllt 25 år och söker arbete genom arbetsförmedlingen; vid synnerliga skäl kan undantag göras från åldersgränsen. Byggnads- och anläggningsarbete måste först godkännas av länsstyrelsen och vid affärsmässig rörelse ges stöd endast om det prövas att regionalpolitiskt företagsstöd inte kan ges och om stödet inte medför konkurrensfördelar. Lön och andra anställningsförmåner likvärdiga med förmåner enligt kollektivavtal. Stödform: Bidrag . Stödberättigad verksamhet: Typ kostnad: Lönekostnad och undantagsvis annan kostnad. av Stödnivå: Högst månader och högst 50 procent lönekostnaden sex av inklusive socialavgifter dock högst 7 000 kronor per månad eller totalt högst 42 000 kronor; vid synnerliga skäl kan tiden förlängas till tolv månader eller totalt 84 000 kronor. Högre bidrag vid beredskapsarbeten som medför investeringar, särskilt inom stödområden och i synnerhet områden med hög och långvarig arbetslöshet och sjunkande befolkningstal". För vissa ändamål kan bidrag ges för högst hela kostnaden för arbetet.

94 Underbilaga till bilaga 4

Beslut: AMS som kan överlämna till länsarbetsnämnden att besluta. Anslag för 1995/96: Del av anslagspost l reservationsanslag 29

487,016 mkr inom A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Insatser av icke traditionellt slag

Historik: Åtgärden finns från budgetåret 1988/89.

Författning: Regleras i regleringsbrev. Syfte: Otraditionella insatser som motiveras av arbetsmarknadsskäl och regelverk och heller berättigar till andra som inte ryms inom ordinarie statliga stöd. Villkor: Kvinnors, invandrares och ungdomars behov skall särskilt beaktas. Städform: Stödberättigad verksamhet: Typ av kostnad: Stödnivå: Beslut: Anslag för 1995/96: Del av anslagspost 1 reservationsanslag 29

487,016 mkr inom A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. För

insatserna ifråga får enligt regleringsbrevet för budgetåret 1995/96 användas högst 500 mkr.

Lönebidrag Historik: Bidraget har funnits sedan 1980. Författning: Förordning 1991:333 om lönebidrag, ändrad senast 1995:1291. Syfte: Bereda anställning arbetshandikappade för vilka andra åtgärder inte lämpligen kan vidtas för att underlätta arbetsplacering; i vissa fall kan bidrag också för att underlätta fortsatt anställning; till utgången ges år 1997 kan bidrag vidare till vissa personer över 60 år som inte av ges

Underbilaga till bilaga 4 95

är arbetshandikappade och till utgången av år 1996 till Stödperson funktionshindrad. Villkor: Lön och andra anställningsformåner skall jämförbara med vara

förmånerna enligt kollektivavtal; anvisning genom arbetsförmedlingen.

Stödform: Bidrag. Stödberättigad verksamhet: Ingen begränsning. Typ av kostnad: Lönekostnader. Stödnivå: 80 procent lönekostnaden inklusive socialavgifter, i av särskilda fall upp till hela kostnaden. Bidragsgrundande månadslönekostnad är högst 13 700 kronor. Bidrag ges för högst fyra år; tiden kan förlängas och omprövning sker då minst vart tredje år; for stödperson ges bidrag för ett år med möjlighet till förlängning till två år.

Beslut: Länsarbetsnämnden. Anslag för 1995/96: Del av anslaget B 4 Särskilda åtgärder för

arbetshandikappade reservationsanslag 10 366,081 mkr.

Bidrag till arbetshjälpmedel, näringshjälp m. m. Historik: Bidraget har funnits minst ett tiotal år. Författning; Förordning 1987:409 om bidrag till arbetshjälpmedel m.m. Syfte: Villkor: Stödform: Bidrag. Stödberättigad verksamhet: Ingen begränsning, dock särskilda skäl för att stöd till arbetshjälpmedel skall ges till företagare. Typ av kostnad: Utrustning, lönekostnader och omkostnader bland annat för arbetshjälpmedel, arbetsbiträde och näringshjälp till funktionshindrade. Stödnivå: Arbetsgivare och arbetstagare kan vardera få högst 50 000 kronor för upp till hela kostnaden för arbetshjälpmedel. För arbetsbiträde får bidrag lämnas med högst 50 000 kronor och for näringshjälp med högst 60 000 kronor.

96 Underbilaga till bilaga 4

Beslut: Länsarbetsnämnden. Beslut får överklagas hos AMS. Anslag för 1995/96: Del av anslaget B 4 Särskilda åtgärder för

arbetshandikappade reservationsanslag 10 366,081 mkr

Arbetslivsutveckling

Historik: Åtgärden infördes 1993.

Författning; Lag 1995:409 arbetslivsutveckling och Förordning om 1992:1333 om arbetslivsutveckling, senast ändrad 1995:722. Förordningen tidsbegränsad till utgången av år 1996. Syfte:

Villkor: Åldersgräns 20 år.

Stöaform: Bidrag till anordnare av verksamhet för arbetslivsutveckling för merkostnader; ersättning till den enskilde högst sex månader och vid särskilda skäl ytterligare högst sex månader enligt arbetslöshetsförsäkring eller kontant arbetsmarknadsstöd. Stödberättigad verksamhet: Ingen begränsning. Omkostnader. Typ av kostnad: Stödnivå: Merkostnader för att anordna verksamheten. Beslut: Länsarbetsnämnden. Anslag för 1995/96: Del av anslagspost 1 reservationsanslag 29

487,016 mkr inom A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Ersättning till

de enskilda utgår från annat anslag.

Arbetsplatsintroduktion

Historik." Åtgärden infördes 1995 som ersättning för ett flertal tidigare

åtgärder. Författning: Lag 1995:705 om arbetsplatsintroduktion; förordning 1995:71 1 arbetsplatsintroduktion. om Syfte: Villkor." Gäller arbetslösa från 20 år; vissa undantag finns från ålders-

SOU I 996169 Underbilaga till bilaga 4 97

gränsen. För ungdomar under 25 år krävs att på arbetsplatsintroduktionen följer anställning minst månader; vissa undantag finns från sex kravet, bland annat for kommuner. Arbetsplatsintroduktionen skall huvudsakligen avse praktik Stödform: Något bidrag utgår inte till arbetsgivaren utan denne skall i stället normalt lämna ett ñnansieringsbidrag 1000 kronor om per månad till försäkringskassan. I proposition 1995/9611509 Ekonomisk vårproposition föreslås att bidraget höjs till 2 000 kronor månad. per Stödberättigad verksamhet: Ingen begränsning. Typ av kostnad: Den enskilde f°ar dagpenning vid arbetsmarknadssom utbildning. Stödnivå: Högst sex månader. Beslut: Länsarbetsnämnden. Anslag för 1995/96:

4 ISJKAR

Bilaga 5 99

5 EGs

strukturfondsprogram, gemenskapsinitiativ m.m.

EGs strukturfondsprogram

De geografiskt avgränsade strukturfondsprogrammen 5b och 6

Vissa EGs strukturfondsprogram är geografiskt avgränsade till av särskilda områden. Dessa områden har relevans också för flera av de s.k. gemenskapsinitiativ kompletterar strukturfondsprogrammen, som ofta i form projektsamverkan mellan flera EU-länder. Viktiga kriteav rier för att bestämma områdena är BNP per capita, befolkningstäthet, arbetslöshet och industrisysselsättning. För Sveriges del är tre geografiskt avgränsade strukturfondsprogram aktuella. De övergripnade målen för dessa är följande: Mål 2 Omstrukturering av regioner med industrier på tillbakagång Mål 5b Utveckling av landsbygden Mål 6 Utveckling av glest befolkade regioner De från strukturfonderna tillgängliga medlen för målen 5b och 6 är 160, 137 respektive 252 miljoner ecu för hela verksamhetsperioden 1995-1999. Medlen kommer från alla de fyra strukturfonderna jordbruks-, fiske-, regional- och socialfonden. Med undantag något enskilt delprogram avser stödet inom de av ovannämnda inte stöd till enskilda företag utan i huvudsak programmen insatser för företag och infrastrukturella åtgärder. Då stöd till grupper av företag förekommer sker detta i första hand inom ramen för EGs regler för de minimis-stöd 100 000 ecu under en treårsperiod. Inom mål 2 och 5b kan stöd också enligt reglerna för det tillfälliga småföretagsges stödet högst 15 procent av kostnaden, dock högst tre miljoner kronor. Beslut inom fattas av för ändamålet särskilt skapade programmen beslutsgrupper med myndighetsstatus. Därutöver finns övervakningskommittéer, i vilka representanter för EG-kommissionen ingår. Mål Z-området omfattar totalt ll procent av Sveriges befolkning

inom fem avgränsade regioner: Norra Norrlandskusten, Ångermanlands-

kusten, Bergslagen, Fyrstad och delar av Blekinge. Ett program har lagts

100 Bilaga 5

fast för vart och ett av de fem områdena. Programmen är utformade efter de särskilda förutsättningarna i varje område har också flera gemensamma drag. En tyngdpunkt ligger men i att utveckla infrastrukturen. Industrier tillbakagång utgör en central

del problembilden för alla de fem områdena. Det är då naturligt att

av

många programåtgärdema riktar in sig att för nya ändamål

av omforma och nyttiggöra den befintliga fysiska infrastrukturen i form av industrilokaler. Än större vikt läggs vid den icke fysiska infrastrukturen.

Det kan här fråga att möjligheter till utveckling av kom-

vara om ge

petens, nätverksbyggande mellan företag, uppbyggnad av

ex. genom kunskapscentrum, stimulans till kontakter mellan företag och FoU-organ,

utnyttjande informationsteknik, framtagande av nya utbildningar

av

Särskild prioritet läggs vid främjande av entreprenöranda, start av

m.m. företag och utveckling de redan existerande företagen, särskilt de nya av mindre. Affärs- och marknadsutveckling är andra viktiga områden, bland med sikte på att bättre ta till exportmöjligheterna. I flera av annat vara ingår också vidareutveckling turismen. Milj programmen en av har i något fall fått framträdande plats. en Elva län och 39 kommuner berörs av mål 2-området. Länen är Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Gävleborgs, Kopparbergs,

Västmanlands, Örebro, Värmlands, Älvsborgs, Göteborgs o. Bohus och

Blekinge län. Mål 2-området överlappar så gott inte alls nationellt som stödområde Däremot ingår ungefär hälften kommunerna inom mål av

2-området också till ungefär lika delar i stödområde 2 och tillfälliga

- stödområden. I och ett de fem områdena finns beslutsgrupp och en vart av en

övervakningskommitté. Berörda länsstyrelser svarar för de regionala

sekretariaten och Nutek fullgör sekretariatsfunktionen för övervakningskommittéerna. För mål 5b har EG-kommissionens slutliga beslut ännu inte fattats. Mål 5b-området omfattar totalt 8,6 procent Sveriges befolkning inom av fem områden: Västerbotten/Gävle/Dala, Västra Sverige, Sydöstra Sverige, Gotland och Skärgården öar utan landförbindelse.

Det övergripande målet för programmet är att utveckla landsbygden. Vissa prioriteringar kommer att bli desamma för mål 5b som för mål Det gäller bland annat småföretags- och kompetensutveckling samt

främjande av turism. Mål 5b-området berör liksom mål 2-området elva län. Dessa är

Västerbottens, Gävleborgs, Kopparbergs, Värmlands, Älvsborgs, Göte-

Kalmar, Kronobergs, Jönköpings och Öster- Bohus, Gotlands, borgs o.

Bilaga 5 lOl

götlands län. Totalt ingår 48 kommuner i mål 5b-omrâdet. Ungefär en tredjedel av kommunerna inom mål 5b-området ingår också i stödområde 2 eller tillfälliga stödområden. Det tillkommer inom mål 5b ett särskilt skärgårdsprogram for öar utan landförbindelse.

För varje område finns en beslutsgrupp och övervaknings-

en

kommitté. Västerbotten och Gävle/Dala har dock var sin beslutsgrupp.

Syftet med mål 6-programmet är att utveckla glest befolkade regioner som i princip är definierade genom att deras befolkningstäthet är mindre än 8 personer per kvadratkilometer. Stödområdet för mål 6 utgörs ett av sammanhängande område som till stora delar överensstämmer med de nationella stödområdena l och Totalt bor 5,1 procent Sveriges av befolkning inom området. Programmet för mål 6 omfattar fem insatsområden: F öretagsutveckling inriktas på affärs- och kompetensutveckling i små och medelstora företag samt inom turistsektorn. I detta insatsområde innefattas en del företagsstöd inom ramen för EGs regler för de minimis-stöd. Kompetensutveckling fokuseras på FoU- och IT-frågor samt utveckling av nya former för utbildning för näringslivets och den enskildes behov.

Jordbruk, fiske och naturresurser innehåller bland annat kompensa-

tionsbidrag till jordbruk i mindre gynnade områden, startstöd till yngre jordbrukare, bättre teknikanvändning i träindustrin och utbildning for ny teknik i skogsindustrin. Lokal utveckling innefattar bland annat åtgärder inom turism och kultur, sysselsättnings- och kompetenshöjande åtgärder samt användning av ny teknik för att bibehålla lokal service. Samisk utveckling omfattar samisk kultur och rennäring. - EG-kommissionen har beslutat att stödet till mål 6 är 252 miljoner ecu

för hela programperioden. Det tillkommer inom mål 6-området inga

extra medel för insatser avseende de riksomfattande målen 4 och 5a

se nedan mer om dessa utan medel för sådana insatser är inkluderade

i den ekonomiska ramen för mål Däremot kommer ytterligare 28 miljoner ecu att tillföras mål 6 genom gemenskapsinitiativen drygt 20 procent av den svenska ramen för gemenskapsinitiativen. Medlen avser initiativen Interreg II, SME, Leader lI, Employment och Adapt, merparten från Interreg. Mål 6-området kommer att beröras av fem olika Interreg-program. Sju län och 43 kommuner medverkar i mål 6-programmet. Området

102 Bilaga 5 SOU 1996.- 69

för programmet överensstämmer vad gäller landets fyra nordligaste län helt och hållet med de nationella stödområdena 1 och så gott som Den enda avvikelsen är att hela Jämtland ingår i mål 6-området. För de övriga aktuella länen Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län - innebär mål 6-området begränsning i förhållande till stödområde en

Genomförandeorganisationen för mål 6 består av åtta beslutsgrupper:

beslutsgrupp för vart och ett av de sju län som ingår i mål 6-området en samt regional beslutsgrupp för vissa åtgärder turism, en som svarar - FoU och IT avseende mål 6-området helhet. Därutöver finns för - som

hela mål 6-området övervakningskommitté.Nutek svarar för

en sekretariatsfunktionen i övervakningskommittén och länsstyrelserna för

beslutsgrupperna. nämnda områdena för de geografiskt avgränsade struktur- De ovan fondsprogrammen är varandra uteslutande dvs ingen del av Sverige kan

ingå i än ett geografiskt målområde. Hela det nationella

mer stödområdet stödområde 1 och 2 samt tillfälliga stödområden faller - -

inom EGs geografiskt avgränsade målområden, med undantag av den i

tillfälligt stödområde inplacerade kommunen Karlsborg. Inom EGs målområden bor 25 procent landets befolkning mot 13,5 procent av inom det nationella stödområdet. Det är endast sex av landets län som inte alls berörs EGs geografiskt avgränsade strukturfondsprogram. av I förhandlingarna med EG-kommissionen har också lagts fast ett s.k.

gleshetsområde definieras att befolkningstätheten är mindre än

som av 12,5 kvadratkilometer. Inom detta område står det Sverige personer per

fritt driva regionalpolitik med sådana stöd kommissionen har

att som godkänt. En följd överenskommelsen med kommissionen om glesav

hetsområdet är att transportstödsområdet har fått begränsas så att det nu

helt faller inom gleshetsområdet. Angående nationella stödområden, transportstödsområde, målområden for EGs geografiskt avgränsade strukturfondsprogram samt gleshets-

område kartbilder 1-4 i slutet betänkandets huvudddel. se av

De rikstäckande strukturfondsprogrammen 3 och 4

Till skillnad från de områden behandlats ovan sträcker sig som strukturfondsprogrammen 3 och 4 över hela landet. Målen för dessa

program är:

Mål 3 Bekämpning långtids- och ungdomsarbetslöshet.

av

Bilaga 5 103

Mål 4 Utbildning och kompetensutveckling arbetskraft.

av

Sverige får medel för ytterligare ett rikstäckande strukturfondsprogram

5a omstruktureringen jordbruket. Detta program berör som avser av

Företagsstödsutredningens frågeställningar endast i mycket begränsad

utsträckning och beskrivs därför inte här.

Enligt EG-kommissionens beslut för mål 3 och 4 får dessa program

347 respektive 173 miljoner från strukturfonderna i detta fall ecu -

enbart socialfonden för hela programperioden. Den huvudsakliga

offentliga medñnansieringen sker inom för anslag som disponeras ramen av AMS.

Mål 3 syftar till att bekämpa långvarig arbetslöshet och underlätta

integrationen i arbetslivet unga människor och av personer som av drabbats utestängning från arbetsmarknaden. Det nationella bidraget av måste uppgå till 55 procent kostnaderna. av

Medlen skall användas till

slussa ungdomar 17-24 år på arbetsmarknaden 29 procent att -

att bekämpa långtidsarbetslösheten 52 procent

integrera dem riskerar att uteslutas från arbetsmarknaden, att som särskilt invandrare i de tre storstadsområdena och arbetshandikappade

19 procent

Mål 3 omfattar hela landet prioritet de regioner som har en men ges

sysselsättningsstruktur. Omkring 160 000 beräknas

sämre personer komma att omfattas av programmet.

Fyra åtgärder ingår i programmet:

Kunskapsutveckling såväl teoretisk praktisk utbild-

som avser som ning.

till sysselsättning arbetsmarknadsorienterade

Vägar som avser -

insatser för deltagare i huvudsak ungdomar i datortek/aktivitets-

- centrum.

Nya metoder för vägledning och rådgivning. - Skapande arbetstillfällen utveckling små och medelstora av genom av företag och egenföretagare, bland annat utbildning och rådgenom givning kompletterar den service arbetsmarknadsmyndigsom som heterna normalt ger.

104 Bilaga 5

Jämställdhet skall prioriteras i samtliga åtgärder. Vidare prioriteras projekt som utnyttjar modern informationsteknik. Projekten skall karakteriseras av en tydlig utvecklingspotential. De skall kunna särskiljas från den ordinarie verksamheten men ligga i linje med denna. Projekten skall bygga på lokala förutsättningar och väljas utifrån det lokala perspektivet. Mål 3 innefattar endast i mycket begränsad omfattning direkt stöd till

företag. AMS svarar för sekretariatet till övervakningskommittén för mål Samma kommitté utgör också övervakningskommitté för gemenskapsinitiativet Employment. Centralt finns vid AMS en ledningsgrupp och en referensgrupp. Också till länsarbetsnämndema och arbetsförmedlingarna knyts referensgrupper där bland annat arbetsmarknadens parter ingår. Projektbeslut på regional nivå fattas länsarbetsnämndema. av

Mål 4 skall underlätta anpassningen för anställda till industriell förändring och ändrade produktionssystem. EG bidrar med 173 miljoner till programmet och den nationella offentliga medfinansieringen är ecu lika stor. Vidare skall de enskilda företagen satsa lika mycket som de f°ar från programmet.

Målet är att få igång kompetensutveckling som går hand i hand

en med utveckling av det enskilda företaget och nya sätt att organisera en

arbetet. På så sätt kan mål 4 bidra till att underlätta strukturomvandling och samtidigt stödja dem som har de sämsta förutsättningarna att klara förändringarna. Målet vänder sig i första hand till anställda i företag

med till 50 anställda, i vissa fall till 250 anställda. Särskild upp upp

uppmärksamhet skall ägnas dem löper risk att bli arbetslösa till

som

följd av omstrukturering och förändringar i arbetslivet. Vissa medel är

öronmärkta för målgruppen lågutbildade kvinnor inom kommuner och landsting.

Programmet har fyra insatsområden:

Arbetsorganisation och planering av kompetensutveckling.

- Genomförande av kompetensutveckling. - Utveckling av nätverk och externt stöd. - Tekniskt stöd. - Programmets resursinsatser beräknas fördelas på de ovanstående insatsområdena med 40, 40, 15 respektive 5 procent. De två första områdena omfattar totalt 80 procent av medlen och riktar sig i huvudsak till

Bilaga 5 105

enskilda företag. Programmet beräknas engagera cirka 30 000 företag och omkring 250 000 anställda. Parterna på arbetsmarknaden spelar en mycket viktig roll för att få igång och genomföra projekt inom mål Det gäller på lokal nivå i det enskilda företaget, länsnivå genom regionala partnerskap och på central nivå genom EU-programkontorets nämnd för kompetensutveckling.

Gemenskapsin itiativen

Företagsstödsutredningen går inte närmare på de åtta tre av gemenskapsinitiativ som Sverige medverkar Urban behandlar stadsfömyelse primärt från sociala utgångspunkter och Pesca gäller fisket. Konver avser orter som drabbas av minskad sysselsättning inom försvarsindustri och militär verksamhet. Initiativet omfattar för Sveriges del endast två orter Karlskoga och Karlsborg. - De övriga initiativen Employment, Adapt, Interreg II, SME och - Leader berör i större eller mindre omfattning utredningens fråge- ställningar och beskrivs därför kortfattat.

Employment

Inom ramen för gemenskapsinitiativet Employment som har nära anknytning till mål 3 skall innovativa projekt inom ett antal relevanta områden, gärna i samverkan med frivilligorganisationer och andra nya aktörer, genomföras. Det svenska programmet för initiativet omfattar följande delprogram: Now syftar till att öka jämställdheten mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden, i första hand genom utbildningsinsatser, skapande av nätverk samt åtgärder som ökar kvinnors möjligheter till otraditionella yrkesval, även genom egenföretagande. Horizon syftar till att underlätta för arbetshandikappade, invandrare m. fl. att få sysselsättning, bland annat i form av egenföretagande. Youthstart syftar till att underlätta övergången till arbetslivet för ungdomar under 20 år utan yrkesutbildning eller med bristande grundkunskaper. Från och med år 1997 tillkommer ett fjärde delprogram, Integra, som i huvudsak syftar till att förbättra integrationen av invandrare och

106 Bilaga 5

flyktingar på arbetsmarknaden.

Projekten skall omfatta minst tre medlemsländer, vara innovativa, bygga på lokala initiativ och generaliserbara, dvs kunna ge erfarenvara värde för den reguljära verksamheten inom respektive område.. heter av

Sverige får 20,69 miljoner för initiativet som helhet. Medlen ecu fördelas med 50 procent på Horizon och med 25 procent vardera på Now och Youthstart. De fördelas efter ansökan vid bestämda tidpunkter.

En ansökningsomgång genomfördes under år 1995 och ytterligare en

kommer att äga rum år 1997.

Kommissionen beslutar under våren 1996 att tillföra ytterligare cirka 2,7 miljoner till Employment, merparten därav till Integra. ecu

Adapt

Adapt gemenskapsinitiativ kompletterar insatser främst inom

är ett som och i likhet med detta mål omfattar hela landet. Initiativet mål 4 som

syftar till nyskapande projekt med deltagande från flera EU-

att genom finna och utveckla metoder och angreppssätt för att stärka de länder anställdas ställning i arbetslivet och på arbetsmarknaden inför framtida

strukturomvandling och bidra till utveckling förnyelseförmåga hos

av både företag och individer.

Adapt har fyra inbördes sammanhängande mål:

stärka de anställdas förmåga att klara strukturförändringar att av stärka företagens konkurrensförmåga att öka de anställdas kompetens och rörlighet inom och mellan att företagen för att förhindra arbetslöshet

förutse och påskynda tillkomsten nya jobb och nya

att av verksamheter, i första hand i mindre företag

De projekt stöds skall uppfylla följande krav:

som transnationella, d.v.s. de skall bygga på samarbete mellan flera - vara medlemsländer, normalt minst tre länder

innovativa, d.v.s. de skall ha ett nyskapande synsätt, vilket kan

- vara

såväl innehållsmässiga metodiska och organisatoriska

avse som aspekter

Bilaga 5 107

ha ett lokalt perspektiv överförbara, d.v.s. kunna överföras till reguljär verksamhet - vara

utgå från ett könsperspektiv

-

Följande områden kan ges stöd:

System för kompetensutveckling, rådgivning och vägledning relat- erade till strukturella förändringar.

Samverkan för att förutse förändringar, utveckling av nätverks- amarbete och för möjligheter till nya jobb.

Stödstrukturer och stödsystem. -

Information, kunskapsspridning och kunskapsbildning.

-

Bland de områden Sverige prioriterar inom dessa ramar kan som nämnas:

Kompetensutvecklingsinsatser för att öka anställdas, företagares,

chefers och fackliga företrädares förmåga att förutse, hantera och leda förändringar.

Förändringskompetens hos kvinnor och inom tjänstesektorn. -

Lärande organisationer och ständiga förbättringar.

-

Nätverk som utvecklingstrategi.

- Kvinnors och personers företagande. - unga

Utveckling stöd för kunskapsutveckling i mindre företag.

av - Tillämpning informationsteknik, särskilt med inriktning på små - av och medelstora företag.

En ansökningsomgång har genomförts under 1995 och en andra beräknas starta under år 1997. Första omgångens projekt skall vara avslutade före utgången av år 1998. Den EG-kommissionen för Sverige givna ramen för Adapt är av 11,25 miljoner Det krävs nationell medfinansiering om 55 ecu. en procent, inom mål 6-området dock endast 25 procent.

Adapt har samma övervakningskommitté som mål Beslut om

projekt fattas EU-programkontoret. av

108 Bilaga 5

Interreg II

Interreg syftar till att stärka samarbete dels över riksgränser inom EU, dels över EUs yttre gränser. Projekt måste drivas av företag eller organisationer från minst två länder. EG-kommissionen har lagt fast åtta gränsregioner som Sverige kan medverka i tillsammans med de angränsande länderna Danmark, Finland

och Norge. Samarbetsområdena är Öresundsregionen, Bohuslän/Dalsland Östfold, Vännland/Dalama Hedmark/Östfold, Jämtland Tröndelag,

- - - Nordkalotten, Kvarken och Mittskandia, Barentsregionen samt

Skärgården Sverige-Finland. Varje region kommer att ha ett av EG-

kommissionen godkänt och ett eget beslutsorgan med represenprogram tanter från berörda länder. Från EG-kommissionen har för programmet avsatts 39,7 miljoner ecu.

EG-kommissionens beslut väntas senast i juni 1996.

SIVLE Small and Mediumsized Enterprises

SME-initiativet riktas till små och medelstora företag enligt EGs definition dvs företagen får ha högst 250 anställda, ha en årsomsättning högst 20 miljoner eller balansomslutning om högst 10 om ecu en miljoner och till högst 25 procent ägas av företag som inte själva ecu uppfyller de nämnda kraven. Målet för detta initiativ är att stödja små och medelstora företag att sig till den inre marknaden och förbättra företagens konkurrensanpassa kraft på den internationella marknaden. Exempel på åtgärder som kan stödjas är ökad IT-användning och samverkan mellan företagen och kunder/ leverantörer eller FoU-organ. Geografiskt begränsas initiativet till målområdena 5b och 6 samt angränsande områden. De små och medelstora företagen är prioriterade inom för dessa mål programmen

liksom också inom mål 3 och Insatsema inom gemenskapsinitiativet

SME kompletterar de allmänna insatserna inom de senare båda mer målen med ett antal specifika åtgärder. mer

I det svenska SME-programmet prioriteras följande tre områden,

angivna i ordning efter insatsemas storlek: tillväxt marknadsutveckling - genom konkurrensförstärkning genom användning av ny teknik -

SOU 1996369 Bilaga 5 109

miljöstrategi som konkurrensmedel. - Tjänsteföretag och företag med mindre än tio anställda kommer att uppmärksammas särskilt.

Vid prövning av projekt beaktas särskilt följande kriterier: utbildning

och kompetensutveckling, jämställdhet och kvinnors företagande, nätverk och samarbete utöver målområdena samt miljöaspekter. Programmets miljödel inriktas på att främja användningen av miljöstyrningssystem. Programmet för initiativet innefattar såväl insatser av infrastrukturen karaktär som direkta stöd till enskilda företag. I det senare fallet ligger programmets finansiering på 30-50 procent av kostnaden och företagen får själva stå för den resterande delen. Mål har satts upp för hur många företag som skall nås av programmets olika åtgärder. Sammantaget rör det sig minst 20 000 om företag. Den ekonomiska ramen för hela programperioden, inklusive svenska offentliga och privata medel, är 47,6 miljoner ecu. EG bidrar med 16,76 miljoner ecu. Dessutom tillkommer medel från mål 6 högst 3,5 miljoner ecu. Slutligt beslut väntas av EG-kommssionen senast under juni 1996. Programmet organiseras med en övervakningskommitté och en referensgrupp på nationell nivå. sekretariatet ligger Nutek som också fattar de formella besluten om projektmedel.

Leader II

Leader syftar till att stimulera utvecklingen på landsbygden och stöd kan lämnas till kunskapsuppbyggnad, IT-satsningar och turism. Det svenska programmet för initiativet omfattar stödområdena för mål 5b och 6 samt angränsande områden. Det är i första hand fråga om att bistå lokala grupper. Den totala ekonomiska ramen för hela perioden fram till och med år

1999 är nära 600 miljoner kronor. EG står för 14,17 miljoner ecu cirka

120 miljoner kronor. EG-kommissionens beslut väntas senast i juni 1996.

Stöd vid sidan av strukturfonderna

Det finns ett stort antal EG-aktiviteter som finansieras på annat sätt än genom strukturfondema. I betänkandets huvudtext kommenteras i kort-

110 Bilaga 5

het Europeiska investeringsbanken och -fonden samt EGs verksamhet inom FoU-området. I övrigt omnämns nedan endast ett program som

med sin inriktning på kompetensfrågorna knyter an till Företagsstöds-

utredningens frågeställningar.

Leonardo da Vinci

Leonardo da Vinci för yrkesutbildning och kompetens-

är ett program

utveckling. Det syftar bland annat till att förbättra den grundläggande yrkesutbildningen och kompetensutvecklingen i företag. Projekt förut-

samarbete mellan minst tre länder inom EU/EES-området. sätter Inom programmet arbetar med fasta ansökningstillfällen, ett man varje år. Minimikravet på nationell medfinansiering är 25 procent projektav kostnaden.

EU-programkontoret är ansvarig svensk myndighet. Projektbesluten

tas dock normalt EG-kommissionen. av

Bilaga 6 lll

6 Erfarenheter från andra länder

6.1 Stöd till små och medelstora företag i

Nederländerna

6.1.1 Inledning

Nederländerna har yta som motsvarar Småland och Östergötland och

en har 15 miljoner invånare. Antal invånare per kvadratkilometer är 360. Majoriteten de sysselsatta 70 procent arbetar med service/tjänster, av 25 procent finns i industrin och resterande 5 procent i jordbruket. I mångt och mycket kan förhållandena i Nederländerna jämföras med de i Sverige. Därför valde utredningen att studera det nederländska stödsystemet för små och medelstora företag.

Statistik små och medelstora företag i Nederländerna om I Nederländerna finns det 476 000 små och medelstora företag, att ca jämföra med Sveriges 460 000, jordbruk och fiske undantagna. Av arbetskraften arbetar 75 procent i företag med upp till 500 anställda, vilket motsvarar det svenska förhållandet. I likhet med de flesta andra OECD-länder är bankerna den största externa finansiären av nya företag. Under 1993 finansierade 60 procent alla företag starten med egna av nya medel. Av de resterande startade 80 procent med bankkrediter.

Statens insatser

Ekonomidepartementet i Haag är ansvarigt departement för bland annat småforetagspolitiken. Departementet har l 200 anstäldla och är ca organiserad på 4 avdelningar: utrikeshandels-, industri-, struktur- och energipolitik. I Nederländerna finns inget särskilt äringsdepartement. I Nederländerna, liksom i många andra europeiska länder, är tillväxten arbetstillfällen inte tillräcklig for den starkt av att ta upp stigande antalet arbetskraft; fler och fler kvinnor kommer in i av ny arbetslivet, hög invandring och ett stort antal ungdomar kommer ut på

112 Bilaga 6

arbetsmarknaden. Dessutom kommer äldre personer med stor sannolikhet att arbeta längre. För att kraftsamla formulerade därför Ekonomidepartementet under 1995 en omfattande plan "Jobs for enterprises" för att öka antalet arbetstillfällen i näringslivet. Planen beskriver skattelätt-

nader, minskning av administrativa bördor, kunskapsutveckling och

finansiering för nya samt små och medelstora företag. Under en 20-årsperiod har småföretagspolitiken utvecklats från att vara mer branschinriktad till att vara mer generell. Inom avdelningen för strukturpolitiska frågor finns enheten för "Entreprenörskap och små och medelstora företag" och här ligger ansvaret för insatser främjar som nyföretagande och tillväxt i små och medelstora företag. Målsättningen för enheten är att skapa ett gott företagsklimat och att lansera nya stödinsatser till små och medelstora företag. Regeringen i Nederländerna ser att staten har en självklar roll att utveckla marknaden för rådgivning och information till småföretag. Detta är, enligt Ekonomidepartementet, en imperfekt marknad och därför ett område där staten skall agera. Staten inte att dessa insatser till ser mindre företag konkurrerar med privata alternativ, eftersom dessa inte finns. Synsättet är istället att staten skapar marknad i dag är en som outvecklad. Enheten för entreprenörskap och små och medelstora företag insatser kan delas upp i tre områden: insatser för ett bättre företagsklimat kompetensutveckling företagsfmansiering -

6.1.2 Insatser för bättre

ett företagsklimat

Ett antal insatser för ett bättre företagsklimat har gjorts de senaste åren.

I huvudsak är det följande som genomförts. Kvittningsrätt, underskott i rörelse får dras av. - Self employment; skatterabatt för nya företagare som får dra av - 10 000 FL. Riskkapitalavdrag. - Över de senaste åren har företagsskatten varit 40 procent på -de första intjänade 100 000 FL 35 procent ytterligare vinst. En sänkning ,

Bilaga 6 113

med två procentenheter till 38 procent vad gäller den förra skattesatsen har aviserats. Ökat investeringsavdrag. - Ökat avskrivningsavdrag för företag. - nya Höjd momsundantagsgräns för små företag. -

6.1 Kompetensutveckling

Staten finansierar, helt eller delvis, i huvudsak tre organisationer som tillsammans skall täcka småföretags behov av kompetensutveckling. Organisationerna är:

IMK institute midden kleinbedrijft, ett småföretagsinstitut

-

Chambre of Commerce handelskammare

- Innovationscentrum - Från och med 1/1-97 kommer det att vara lagstadgat att alla handelskammare skall tillhanda hålla ett s.k. one-counter-system. Detta innebär att ett nytt företag, eller befintligt småföretag, skall kunna till en plats för att få svar på sina frågor. I dag finns det 32 handelskammare, men efter den 1/1-97 skall det enbart finnas 20. För att ytterligare underlätta för små företag att hitta rätt är det staten intentioner att inrätta ett flertal Företagens Hus, som inrymmer flera organisationer, främst IMK, handelskammaren och innovationscentrum, se skiss nedan. Eftersom merparten av nya företag har obligatorisk registreringsskyldighet hos handelskammaren är denna organisation en viktig förmedlare av kontakter. IMK och Innovationscentrum kan genom ett sådant samarbete med handelskammaren nå ut till fler företag än vad de gör i dag.

114 Bilaga 6

Företagarnas Hus

en vision -

lMK Innovationsinstitute midden centrum klein bedrijñ / småföretaginstitut

Handelskammare

Figur 6.1 Företagarnas Hus

Källa: Företagsstödsutredningen

IMK- institute for small and medium-sized enterprises

lMK har funnits i 25 år och arbetar med information, konsulting och utbildning. Arbetstiden Fördelar sig på dessa områden med 55 procent, 40 procent respektive 5 procent. Informationsverksamheten starta-eget rådgivning, men även upp till 4 timmars gratis rådgivning för verksamhetsanalys befintliga små och medelstora företag är finansierad till av 100 procent av staten. Den övriga verksamheten är avgiftsbelagd, men sätt i Sverige, köper kommuner och länsarbetsnämnder samma som tjänster från centrat. Större företag får betala för en marknadsundersökning till exempel. Det finns 12 IMKs över hela landet med 35 kontor med totalt 380 anställda. Målgruppen är nya och befintliga företag med till 100 anställda. Majoriteten av företagen 80 procent har mellan upp

Bilaga 6 115

5 och 50 anställda. IMK är en oberoende stiftelse, men f°ar 40 50 procent av verk- samheten finansierad av staten. Varje år äskar IMK pengar och bifogar

detaljerad plan för uppföljning och hur verksamheten det påföljande

en året skall bedrivas. Under ett år har IMK ca 17 000 kontakter, både på telefon och vid besök. IMK arbetar mycket med nätverk och har goda kontakter med banker, kommuner, innovationscentra, revisorer etc.

Till skillnad från handelskammrarna, möter flera företag vid

som nya

registrering, är IMK inte så välkänd bland små företag. Detta är orsaken till att staten vill inrätta ett antal företagarnas hus där företag

som

registrerar sig hos handelskammaren lätt skall hitta till andra statligt

finansierade organisationer. IMKs motsvarighet i Sverige är närmast i Almi. Till skillnad IMK mot

har Almi emellertid en statlig lånefond att förvalta, vilket möjliggör

finansiering av små och medelstora företag.

Handelskammare

Handelskammaren i Nederländerna fungerar på samma sätt i som

Tyskland vad gäller obligatorisk registrering vid företagsstart. För att

driva företag krävs att företaget registreras hos handelskammaren. Endast "fria yrken", t.ex. läkare, jurister och advokater är undantagna. Hos handelskammaren i Nederländerna kan ett nystartat företag också få starta-eget rådgivning, hjälp med affärsutveckling, framför allt inom

exportområdet. Men den affärsmässiga kompetens som IMK har saknas.

Ett ökat samarbete mellan handelskammrarna och IMK vill staten sålunda gärna se.

Innovationscentrum

Även i Nederländerna är området utveckling produkter och av nya processer prioriterat för regeringen. Framtagning av ny teknik är viktigt

både för enskilda företag och för samhället som sådant. Ett antal 18 st

innovationscentra har därför etablerats över hela landet. Vid ett innovationscentrum kan en företagare eller enskild person få rådgivning och i vissa fall även "mjuka" lån tekniska utvecklingskrediter för att - täcka utvecklingskostnader. Innovationscentrum administrerar även andra tekniska stödprogram, t.ex. forskningsprogram liknande karaktär av som de som i Sverige drivs av Nutek.

116 Bilaga 6

6.1.4 Insatser för företagsfinansiering

Inledning

I Nederländerna domineras det statliga finansiella stödet till nya och små och medelstora företag av ett kreditgarantisystem. Sedan år 1915 har man i Nederländerna arbetat med lånegarantier till mindre företag. Under årens gång växte sig dock garantisystemet komplext och svåradministrerat varför 1988 beslöt att revidera reglerna. Staten man lanserade efter det ett nytt system som var mer effektivt med bland annat tydliga beslutsgångar. Innan 1988 fönnedlades garantin enbart genom bank, som var statlig. I dag kan varje bank som önskar ta del en av garantiramen. Varje företagare kan sålunda gå till "sin" bank för att erhålla lån med statlig garanti. Varje år får i genomsnitt 3 000 företag lån genom systemet, en tredjedel är nystartade företag.

Villkor i garantisystemet

Det unika i systemet är att allt beslutsfattande är delegerat till bankerna. Handläggningstiderna kan på så vis minimeras. Dock måste banken anmäla varje statsgaranterad kredit till Ekonomidepartementet inom 30 dagar. Garantier kan endast beviljas inom i förväg fastställd ram, vilken var

NFL 750 miljoner ca 3,4 miljarder kronor för 1995. Ramen fördelas

till de olika bankerna och ING Bank, som utredningen besökte, fick

NFL 165 miljoner ca 743 miljoner kronor för 1995. ING Bank

förmedlar 800 lån per år med statlig garanti, ca 10-15 procent går till ca företag. De skulle banken med stor sannolikhet engagerat nya senare sig i utan garanti. ING är mycket positiva till systemet då de anser att stödet "drar kunder till banken". Beloppet för den statliga garantin får överskrida skillnaden mellan företagets tillgängliga säkerheter och den säkerhet som banken i normalfallet kräver. Räntekostnaden för ett lån ges med statlig som garanti skall lika den som uttas för normala kommersiella lågriskvara krediter.

Bilaga 6 117

Statens villkor till bankerna:

När banken utfärdar ett lån med statlig garanti skall den också bevilja en egen kredit till åtminstone belopp, för vilken samma banken står sin egen risk och kostnad. Banken och staten skall ta lika risk 121. Om lånet är totalt 500 000, så täcker garantin 50 procent, och banken får själv ta risken För de ytterligare 250 000.

Den statliga garantin täcker enbart 90 procent av lånet beviljas - som och reduceras årligen period på 6 år 12 år vid fastighetslån. över en

Banken betalar staten en kommission på 3 procent för varje beviljat lån. Denna kostnad kan banken låntagaren. ta ut av

Maximalt belopp för statlig garanti företag är NFL 1 miljon

- per ca

4,5 miljoner kronor. Genomsnittsgarantin ligger dock på NFL

221 000 ca 1 miljoner kronor.

Förutsättningar för att bankernas skall utnyttja garantisystemet och bevilja krediter till företag som saknar säkerheter, har bra affärsmen en idé/utvecklingsprojekt, är:

företaget skall ha "kreditvärdighet" tillräckligt cash-flow, gott -

ledarskap, inga förluster under flera år etc

företaget skall ha mer än 100 anställda -

Statlig garanti för lån till nya företag

För att öka kapitaltillgången för nya företag gäller tilläggsbestämmelser:

garantin får täcka 100 procent av krediten ingen 3 procentig kommission tas ut banken behöver endast bevilja kredit som motsvarar halva beloppet av den statliga garantin.

Kostnad för staten

Kostnaden för det statliga garantisystemet var ca 180 miljoner kronor kreditförluster för utfallna garantier minus intäker kommissionen av

som bankerna betalar under 1993. För kostnad på 180 miljoner

en kronor om året får staten bankerna att låna ut 10,8 mrd kronor lån med statlig garanti, vilket får ganska ansenlig anses som en summa. Stödkostnaden per företag är ca 60 000 kr.

118 Bilaga 6

6.1.5 utvecklingsbolag Regionala

Utöver de beskrivna statliga insatserna till mindre företag finns ovan fem regionala utvecklingsbolag arbetar med företagsstöd på som regional nivå. Bolagen arbetar med tre renodlade regionalpolitiska stöd för att stimulera företagsetableringar. Dessa är investeringsstöd, subvention för extern rådgivning och innovationsstöd. Förutom dessa tre kan de regionala utvecklingsbolagen medverka till

kapitalförsörjningen dels riskkapital som aktieägare under

genom maximalt fem år och dels genom rörelselån till bankränta + någon procent, beroende på risknivån. Investeringsstödet liknar till vissa delar Sveriges lokaliseringsstöd. Stödet till investeringar i byggnader och maskiner. Företag inom ges industri- eller tjänstesektorn har minst 50 procent av sin marknad som utanför provinsen kan komma i fråga for stödet.Turism- och transportföretag kan endast undantagsfall erhålla stöd. Vid nyetableringar kan

stöd till investeringskostnaden och vid utveckling

ges max 20 procent av verksamheten 15 procent av investeringskostnaden. Ca 200 av max miljoner kronor per år är avsatt till detta stöd. Subventioner för extern rådgivning kan till villkoren jämföras med de s.k. konsultcheckarna i länsstyrelsemas tillfälliga småforetagsstöd. Subventionen är avsedd att täcka 50 procent av kostnaderna för ett max företags anlitande externa konsulttjänster. Alla företag inom stödav området med färre än 100 anställda kan söka. Ett företag kan max erhålla stöd med 300 000 kronor år, vilket är ett högre belopp ca per jämfört med den svenska motsvarigheten där maximalt stödbelopp är 100 000 kronor. Stödet delfmansieras till 20 procent av EG. Totalt avsatta medel år for detta stöd är ca 25 miljoner kronor. per Det tredje stödet är ett innovationsstöd som är avsett för företag med högst 10 anställda och investerar i nya produkter eller processer. som Stödgraden är 15 20 procent investeringskostnaden, som maximalt - av får 1,7 miljoner kronor. Detta stöd har lägre stödgrad än de vara en motsvarande svenska utvecklingsbidrag, som ges inom det

regionalpolitiska stödområdet, ligger på 40 procent i stödområde

som l och 35 procent i stödområde

Bilaga 6 119

6.2 Småföretagsutveckling i Baden- Würtemberg

Baden-Würtemberg är en tysk delstat i landets sydöstra hörn. Baden Würtemberg omfattar 10 procent av Tysklands yta och 12 procent av befolkningen, ca 10 miljoner innevånare. Huvudstad är Stuttgrat. Baden- Würtemberg bildades 1952 genom att de två tidigare delstatema Baden och Würtemberg slogs samman. Baden-Würtemberg har blivit känt som en stark industriregion. 44 procent av arbetskraften arbetar i industrin jämfört med 22 procent i Sverige. De största industrigrenama är maskinindustrin, bilindustrin och

elektroindustrin. Kända storföretag med säte i Baden-Würtemberg är

Mercedes-Benz och Bosch. Men regionen är framför allt känd för det

stora antalet medelstora företag s.k. Mittelstand. Med Mittelstand

avses fristående, i regel familjeägda mindre och medelstora företag. De beskrivs ofta som ryggraden i den tyska industrin, och viktig en förklaring till den tyska industrins framgångar. Arbetslösheten har traditionellt varit låg i delstaten, under 1995 men har den stigit till över åtta procent i samband med allmän nedgång en i Tyskland och en besvärlig tid för bilindustrin. Tyskland är en federal stat med 16 delstater. Näringspolitiken är i första hand en delstatlig angelägenhet. Dock finns det vissa näringspolitiska stöd som sköts på federal nivå.

Näringspolitiken

Industrins starka ställning i Baden-Würtemberg har en lång tradition. Traditionen vilar bl.a. på utbildningsväsendet med ett väl utbyggt lärlingssystem och yrkeshögskolor. Näringspolitiken sköts av näringsdepartementet Wirtschaftsministerium. Under departmentet finns ett antal myndigheter och banker som ägnar sig information och rådgivning, finansiering, teknisk utveckling och export.

Företagens hus Haus der Wirtschaj

Företagens hus är stor sekelskiftesbyggnad i centrum av Stuttgart. Det byggdes ursprungligen som en utställningslokal för industri- och hantverksprodukter. Meningen var att ställa ut det bästa i världen för att regionens hantverkare skulle få inspiration och ta lärdom. Nu inrymmer

120 Bilaga 6

huset ett antal delstatens institutioner för näringslivsutveckling och av används delvis utställnings- och utbildningslokal. som

Näringslivsutvecklingskontoret W irtschaftsfördergesellschaf

Näringslivsutvecklingskontoret inrättades i mitten av l800-talet. Konto-

ret ägnar sig åt affársrådgivning, information, utbildning och konsultation. Man ordnar också mässor och utställningar. Kontoret har en design-utbildning, stöd vid patentansökningar och information i ger energi- och miljöfrågor. Man har också vissa uppgifter inom mät- och kontrollområdet så mått- och viktkontroll och brandinspektion. Det som kan närmast liknas vid Nutek i Sverige och har 230 anställda

Steinbeisstiftelsen Stenbeissstiftung fur Wirtschaftsfärderung GmbH

Steinbeisstiftelsen är organisation för att koppla lärare och en samman forskare vid yrkeshögskorna med näringslivet. Stiftelsen startades i början 1970-talet i Baden-Würtemberg. Verksamheten har spritts i av hela Tyskland och också kopierats i andra länder. Stiftelsen ett slags franchisingsystem där lärare vid högarrangerar skolorna kan starta ett Transfercentrum enligt modell som stiftelsen en utformat. Enligt avtalet mellan delstaten och stiftelsen får lärarna använda 20 procent sin arbetstid för konsultuppdrag för näringslivet. av Transfercentret får ett mindre startbidrag stiftelsen. Därefter skall av centret intäkter betalda uppdrag. Centret betalar generera egna genom "franchcisavgift" till stiftelsen. Resten får centret behålla och fördela en mellan de lärare utför arbetet och centret. Centret skall ha en tydlig som

kompetensprofil och hålla viss service- och kvalitetsnivå. Marknads-

en föring sker både från varje Transfercenter för sig och gemensamt genom stiftelsen. I varje region finns konsult tar emot förfrågningar från en som näringslivet och gör den första problemanalysen. Denna analys är kostnadsfri. Analysen kan leda fram till att företaget får kontakt med ett lämpligt Transfercentrum och att den kontakten leder fram till ett uppdrag företaget betalar för. som

Genom Transferscentra säljs utbildningstjänster, produktutvärdering,

teknisk rådgivning, utvecklingstj änster, formgivning och överhuvudtaget allt högskolelärarna kan och som företagen efterfrågar. som Det finns totalt 260 Transfercentra i Tyskland varav 190 i Baden- Würtemberg. Totalt antal anställda är 3.700, huvuddelen deltid.

Bilaga 6 121

Under 1995 genomfördes 23.000 projekt 2/3 konsultuppdrag

varav var

och återstoden utvecklings- och utbildningsuppdrag.

Vid starten fick Steinbeisstiftelsen ett startkapital 30 milj DM. om

Avkastningen av kapitalet utgör 4 procent intäkterna 1995. Övriga 96

av procent kommer från uppdragasintäkter.

Kontoret för utlandssamarbete Gesellschaft für Internationale Wirtschaftliche Zusammanarbeeit Baden- Würtemberg, GWZ

GWZ är både en motsvarighet till Exportrådet i Sverige och delstatens

utrikesdepartement. Då den federala regeringen inte sysslar med export-

frågor har varje delstat sin egen organisation för utlandskontakter. GWZ sysslar inte bara med exportstöd utan också med hjälpa till med att

industrisamarbete och utländska företags investeringar i delstaten. GWZ

har 40 anställda och en årlig budget 32 miljoner kronor 7 miljoner om

DM. 2/3 av budgeten är uppdragsinkomster och resten statligt bidrag.

Industri och Handelskammaren Indusstrie und Handelskammer

Baden- Würtemberg

Handelskammaren är en medlemsorganisation för tillverkande företag. Vid sidan av handelskammaren finns kammare för hantverksföretag.

en Medlemsskap i någon av dessa organisationer är obligatoriskt för företag

i Tyskland. Handelskammaren sköter det företagregister alla företag

som måste tillhöra för att få driva näringsverksamhet. Handelskammarkon-

toret har 300 anställda och årlig budget 225 miljoner kronor 50

en miljoner DM. Handelskammaren finansieras genom medlemsavgifter. I servicen till

medlemmarna ingår allmän affársrådgivning, utbildning, rådgivning i exportfrågor, affärsjuridik samt tillstånds- och försäkringsfrågor..

RK W Rationalisierungs-Kuratorium der Deutschen Wirtschafte e. V

RKW är ett institut som hjälper uppfinnare och nyföretagare önskar

som

starta ett företa grundat teknisk uppfinning eller liknande. RKW

en

hjälper till med bedömning tekniska förutsättningar, patentfrågor,

av

affärsmässiga bedömningar och finansieringsrådgivning.

122 Bilaga 6

Federala och delstatliga kreditanstalter

I Tyskland finns ett antal offentligt ägda kreditanstalter som erbjuder

olika former lån, lånegarantier och kapitaltillskott till små och medel-

av stora företag. De mindre företagen får i regel del av de statliga kreditvia sin normala bankförbindelse den s.k. Hausbank. Det innebär för ema företagen att de endast behöver ha bankförbindelse och att de via den en kan få del alla kreditmöjligheter inklusive de delstatliga och federala. av Deutsche Ausgleichsbank är federal bank som ger lån till en

nystartade företag, miljöinvesteringar och investeringar i ny teknik.

Banken har totalt 18 olika låneformer. Sex är uteslutande riktade mot

delstatema i det forna Östtyskland. Ausgleichsbank administrerar bl.a.

EKH lånet, det nyföretagarlån var förebilden för det nyföretagarlån

som infördes i Sverige 1992 och administreras av Almi. som som numera

LAKRA Landeskreditbank Baden-Würtember Förderungs-

anstalt är bank ägs delstaden och som har en viktig roll i

en som av kreditgivning till mindre företag. Banken förmedlar flera av de federala

låneprogrammen som beviljas av Ausgleichsbank bl.a. ERP nyföretagarlån och DtA nyföretagarlån. Företagsgarantibanken Burgerschaftsbank Baden-Würtemberg

tecknar garantier för banklån till mindre företag saknar

GmbH som säkerheter. Företagsgarantibanken är icke vinstdrivande. Bakom

egna

banken står Handelskammare, bransch- och arbetsgivarorganisationer

samt banker och försäkringsbolag. Garanti ges till företag med högst

250 anställda och beviljas för 80 procent av lånebeloppet. Avgiften för

garantin är 0,75 procent av garantibeloppet. lVBG Mittelständische Beteiligungsgesellschaft

MBG statligt institut ställer ägarkapital till förfogande för är ett som mindre företag. MBG tecknar aktier utan rösträtt i företaget. Aktierna kan återlösas företaget efter viss tid. av

Exempel på statligt finansiellt stöd

Nyföretagarlån EKH-lån

EKH lån till startar företag eller tar över ge personer som nya existerande företag. Villkor för lån är att entreprenören kan skjuta till 15 investeringsbehovet och att banken ställer upp med 55 procent av procent på normala villkor. Staten lånar då ut upp till 40 procent av lånebehovet. Lånebeloppet är minst 23.000 kronor 5.000 DM och

Bilaga 6 123

högst 3,2 miljoner kronor 700 000 DM. Lånet löper på högst 20 år med de första tio åren amorteringsfria. De två första åren är räntefria. Därefter är räntan under de följande tre åren 3 resp 5 procent. Under återstående löptid är räntan 1 ca

procent under gängse ränta för företagslån. Efter tio år omprövas räntesatsen. För lånen krävs endast personlig borgen.

ERP företagarlån

Länet riktar sig till företagsstartare och kan sökas under de tre första åren efter starten. Lån kan beviljas för högst 40 procent kostnaden av för förvärv av företag och varulager eller investering i maskiner och verktyg. Lån ges på 10 år för byggnader 15 år med tre amorteringsfria

år. Ränta utgår med 7,5 procent. Högsta lånebelopp är 4,5 miljoner

kronor 1 miljoner DM. Subventionsgraden i lånet är 15 procent i

enlighet med EUs regler.

MBG

Medelstillskott i form av passivt ägarkapital. Detta är form en av ägarkapital som vid konkurs behandlas eget kapital, d står i som v s förmånsordningen efter alla långivare och leverantörer. Samtidigt är kapitalet räntebärande och kan återbetalas. Medelstillskott kan fås intill fyra år efter det att företaget startats.

Pengarna får användas till förvärv av företag, varulager liksom till inköp

av maskiner och verktyg. Medelstillskotten kan uppgå till minst 180 000 kronor 40 000 DM och högst 225 000 kronor 50 000 DM. Den egna kapitalinsatsen måste uppgå till minst 90 000 kronor 20 000 DM. Kapitalet får behållas i högst 15 år. Ränta utgår med 6,5 procent samt ytterligare 1,5 procent som är beroende av om företaget går med vinst. Därutöver utgår en avgift om 1 procent lånesumman. Det innebär att vid bra resultat så ligger kostnader för företaget på 9 procent vilket är 2 procent över ca

över gängse banklåneränta för företag med normala säkerheter. För

medelstillskottet krävs antingen garanti eller personlig borgen. Staten ger ett årligt tillskott till MBG på 13,5 18 miljoner kronor 3 4 miljoner - - DM.

124 Bilaga 6

Det Tyska företagfinanserinssystemet

De tyska små och medelstora företagen är i hög grad lånefmasierade. Soliditesnivån 25 vilket är över nivån för motsvarande är ca procent svenska företag betydligt lägre än soliditetsnivån i England och men

USA. Bankerna spelar stor roll för företagsfinansieringen. Det är i

en hög grad sparbankema och de kooperativa bankerna som står för finansieringen mindre företagen. Detta möjliggörs bl.a. genom ett av kreditsystem där de lokala bankerna kan återfinansiera sig via låne- och

obligationsmarknaden på delstatlig och federal nivå. Därtill kommer att

de lokala bankerna förmedlar de statliga kreditema. Det innebär att ett tyskt företag kan klara hela sitt kreditbehov den lokala banken. genom

Jämförelse mellan företagsstöd i Tyskland och Sverige

Tyskland har fler former företagsstöd och fler aktörer som arbetar av med företagsstöd jämfört med Sverige. Det Tyska systemet innehåller

fler låneformer, lånegaranti och ett särskilt institut för passivt återlösningsbart ägarkapital. I Sverige kan Nutek, Almi och Länsstyrelsen

arbete med flera former lån inklusive låneformer som i huvudsak är av

jämförbart med passivt ägarkapital.

Det huvudsakliga statliga stödet till företagsstartare, EKH-lånet är

något förmånligare i Tyskland än i Sverige. Amorteringsfriheten är betydligt längre i Tyskland, 10 år jämfört med 2 3 år i Sverige.

- Räntebefrielsen de två första åren är lika i bägge länder medan räntan

under andra till fjärde året är förmånligare i Tyskland än i Sverige.

Räntan från det femte året länets löptid är i Tyskland ca 1 procent av under normalräntan för 10-åriga lån. I Sverige är räntan Almis basränta plus 4 procent vilket är ungefär lika med räntan för gängse företagslån i bank. Därtill är det vidare gränser för lånebeloppens storlek i

Tyskland, 22 500 3 150 000 i Tyskland jämfört med 50 000

- l 000 000 i Sverige. Det tyska ERP-lånet motsvarar det svenska tillfälliga småföretagsstödet vad gäller subventionsgraden. Det svenska stödet är utformat som 15 procentig bidrag medan det tyska ERP-lånet är ett lån med ett förmånliga villkor. När det gäller lån till företag inte kan ställa godtagbara banksom säkerheter är det tyska systemet med garantier förmånligare än det svenska med Almis lån utan krav på säkerhet. Med det tyska systemet

får företagen köpa garanti till premie av endast 0,75

systemet en

Bilaga 6 125

procent. Kostnader därutöver täcks dels av staten årligt bidrag till genom garantiinstitutet, dels av att Företagsgarantibankens huvudmän står som garanter för verksamheten. I det svenska systemet tar Almi ränteen premie på 3 4 procent utöver normal bankränta. -

Bilaga 7 127

7 Staten och

riskkapitalförsörjningen,

en historisk återblick

l Inledning

Ända sedan slutet sextiotalet har näringslivets

av riskkapitalförsörjning

diskuterats. Under 70- och 80-talen växte det fram flora åtgärder en av som beskrevs i termer av statliga åtgärder för att underlätta företagens

försörjning av riskkaptial.

Under 50- och 60-talen var tillväxten i svensk ekonomi mycket stark. Inflationstakten var låg och omvandlingstrycket mycket starkt. Etablering och tillväxt inom företagsektom mycket god. Omvandlingen var av

ekonomin var mycket snabb. Överflyttningen av resurser från de krym-

pande sektorerna kunde lätt tas om hand i expanderande verksamheter. Vinstutvecklingen i växande sektorer var genomsnittligt god och hade varit så under ganska lång tid. Mot slutet sextiotalet och framför allt av i början av 70-talet kom bilden att förändras radikalt. I början 70av talet inträffade den första oljeprischocken samtidigt lönekostnadema som skenade iväg. Lönsamhetsproblemen blev småningom på många håll

mycket påtagliga. På kreditmarknaden fick bostadfinansieringsprog-

rammen företräde. Detta skedde på den tiden placeringsregler genom av-

seende bostadsobligationer. Kreditrnarknadsutrymmet för övrig finansi-

ering i svenska kronor krympte snabbt. Det är viktigt att komma ihåg dessa grundläggande förhållanden i den svenska ekonomiska situationen för att bättre förstå de historiska åtgärder som vidtogs. Allteftersom de finansiella problemen manifesterades sökte man

lösningar som förhoppningsvis var adekvata för just den uppkomna

situationen. Tidigt kom man att koncentrera sig selektiva åtgärder. Med detta avser jag åtgärder som riktas mot enskilda branscher, enskilda företag eller speciella regioner. Kanske detta motiverat att var av man betraktade de uppkommande bekymren isolerade och övergående som fenomen. Kanske hade valet selektiva i stället för generella åtgärder av sin grund i att man betraktade statens möjligheter som goda när det gäller att planera och styra utvecklingen.

128 Bilaga 7

7.2 Vad menas med riskkapital

Ett företags riskkapital utgörs det kapitalet i bolaget. Det egna

av egna kapitalet vad bolagets ägare tillskjutit och ackumulerade är summan av vinstmedel från verksamheten. I strikt mening kan ett bolags riskkapitalvolym således påverkas endast gamla och ägares vilja och förmåga att satsa kapital samt av nya hur framgångsrik verksamheten är. Grunden för ackumulation av av riskkapital är således vinstutvecklingen som i sin tur avgör hur attraktivt det är för investerare att satsa Statens påverkan en nya pengar. näringslivets riskkapitalvolym sker i allt väsentligt genom utformningen skattesystemet. Det är utformningen företagsbeskattningen som av av bestämmer hur mycket den beskattningsbara vinsten som får stanna av kvar i bolaget. Skattesystemets utformning både för fysiska och juridiska också hur intressant det är för invest-

personer avgör pass

erare/placerare att satsa medel i bolagen i form av aktiekapital.

Skattesystemet tillhör arsenalen generella medel. Den historiska utformningen vissa punkter ha kommit att favorisera vissa

anses företag, till exempel stora kapitaltunga enheter. Kanske kan typer av

säga att utformningen i hög grad haft sin utgångspunkt i industri-

man ella verksamheter och i synnerhet i så kallad basindustri. Vissa selektiva åtgärder har därför motiverats att de generella medlen inte tillräckligt av väl kan ta hand om specifika situationer.

7.3 Kapitalförsörjning i vidare mening

Staten har hjälpt till att öka kredirvärdigheten

En stor mängd åtgärder har i historien vidtagits i syfte att förbättra möjligheterna för företag att få krediter. Under 70-talets första hälft fördes intensiv debatt kring det låga risktagandet i banksystemet. Det en den allmänna meningen att kreditgivningen ställde för höga säkervar hetskrav på låntagarna. Samtidigt redovisade samtliga banker mycket låga kreditförluster sin utlåning. Det inte ovanligt med en nivå var på kreditförluster kunde i bråkdelar av procent av utlåningen. som anges Många statliga insatser har gjorts syftat till att öka företagens som kreditvärdighet. Så har till exempel företagssektoms möjlighet att refinansiera sina kundkrediter stöttats staten genom olika former av av kreditgarantier. Det mest omfattande systemet det statliga var nog

Bilaga 7 129

fartygskreditgarantisystemet som infördes i slutet av sextiotalet och som efter en serie förändringar så småningom under 80-talet kom att ebba ut. Under årens lopp har staten genom utvecklingsfonder och utvecklingsbolag bl.a. medverkat till att genom garantigivning förbättra företagens kreditvärdighet. Det är dock väsentligt att komma ihåg att denna typ av åtgärder inte egentligen avgör företagens riskbenägenhet när det gäller

att satsa på nya projekt. Åtgärderna påverkar i första hand bankernas

benägenhet att låna ut genom att kreditriskema lyfts av.

Staten har subventionerat kapitalförsöijningen

Ett stort antal åtgärder har vidtagits under årens lopp i syfte att förse företag med kapital på förmånliga villkor. Redan statliga kreditgarantier lämnas kostnadsfritt innebär ett slags subvention. Utöver detta har som staten utvecklingsfonder, utvecklingsbolag, särskilda branschgenom etc försett vissa företag med lån villkor som innebar mer program eller mindre kraftigt subventionerad räntesats. Det i särklass mest omfattande subventionsprogrammet har varit det regionalpolitiska stödet. Avsikten med alla regionala stödformer är att kompensera för geografiska belastningar/olägenheter. När en sådan kompensation sker genom kapitalsubventioner på sätt som skett innebär

detta ofta ett rent tillskott av riskkapital projektkapital. Regelverken

har utformats i generella termer medan åtkomligheten naturligtvis varit specialdestinerad geografiskt.

Staten har lyft av företagen vissa specifika risker

I vissa fall har förekommit statliga initiativ till riskavlyft i samband med t.ex. exportaffärer. Det mest kända exemplet är den statliga Exportkreditnämnden kan sägas lyfta de svenska exportörerna den som av länderrisk som exporten är förenad med. Garantierna har även haft funktionen att möjliggöra refinansiering av

kundkrediter och därigenom har företagens rörelsekapitalanskaffning

underlättats.

Statliga åtgärder i former är eller liknar egenkapitalförsörjning

som Staten har del kunnat lämna till exempel lån med genom en program

Villkorlig återbetalningsskyldighet eller lån eller lånegarantier som

förmånsrättsligt placerats närmast före det egna kapitalet. Företrädesvis

130 Bilaga 7

har sådana åtgärder vidtagits i samband med omstruktureringar hela av eller delar av vissa branscher. Konstruktionen med garantier tillämpades först inom TEKO-branschen. Beloppsmässigt stora tillengagemang fördes specialstålindustrin i samband med branschens omstrukturering i början på 80-talet. Omfattande denna karaktär destinerades summor av till de svenska biltillverkama som ett sätt att mildra stötarna från varvsnedläggningama i Uddevalla och Malmö. I mindre skala har såväl de regionala utvecklingsfondema ett som antal utvecklingsbolag medverkat till satsningar på motsvarande grunder. Denna typ av insatser innbär till skillnad från kreditgarantier, i syfte att förbättra kreditvärdigheten, att ett slags riskkapital tillförs mottagaren.

Investeringsfondema

Under ganska lång tid tillämpades ett system möjliggjorde som uppskjuten vinstbeskattning. Företagen kunde sätta av vinstmedel i investeringsfonder. När så finansdepartementet medgav ett frisläppande av fonderna kunde detta ske utan skattebelastning. De avsatta medlen sattes på konton i Sveriges Riksbank. När de sedan nyttjades tillfördes företagen genom systemet vinstbefriat eget kapital. Systemet med investeringsfonder var under lång tid ganska framgångsrikt. Det användes i konjunkturpolitiskt syfte och frisläppandet av fonderna var huvudsakligen kopplat till investeringar i maskiner och byggnader. På detta sätt tillfördes bolagen ett ökat riskkapital genom skattereglema. På senare år har motsvarande tillförsel av riskkapital kunnat ske i vissa associationsformer genom t.ex. avsättningar till periodiseringsfonder. Det är troligtvis ett mycket verksamt medel att påverka riskkapitalförsörjningen.

AP-fonderna

Genom AP-fonderna har staten tillfört väsentliga summor riskkapital till börsföretagen.

SOU 1996.69 Bilaga 7 131

Allemansfonderna

Tillskapandet allemansfonderna har inneburit väsentliga tillskott till av

riskkapitalförsörjningen. Den främsta betydelsen kanske ändå varit att

öka allmänhetens intresse for placeringar i aktier.

Statligt riskkapital i egna bolag

Under 70- och 80-talen lämnade staten i egenskap av ägare mycket stora

kapitaltillskott i vissa företag. Staten medverkade i väsentlig grad i de

omfattande omstruktureringama inom vissa basindustrier t.ex. i stålindustrin att ansvara for bildandet av SSAB Svenskt Stål AB. genom

7.4 Bildandet av sveriges investeringsbank

Mot slutet sextiotalet var det förenat med vissa svårigheter att av finansiera större projekt med svenska kronor. Projekt som genererar

intäkter i SEK bör för att undvika valutaexponering finansieras i samma

valuta. Vissa projekt planerades också av en storleksordning

som var medförde svårigheter för någon enstaka aktör att genomföra. Ett som företag genomför inte ett projekt vars risk om än liten i sannolikhetstermer är beloppsmässigt så stor att den kan komma att äventyra kärnverksamheten. Det fördes ganska omfattande diskussion en kring denna typ riskaversion och hur man kunde eliminera den. av Den statliga utredning låg till grund för bildandet av Sveriges som Investeringbank AB ganska omfattande. Utredningen debatterades var livligt också i vetenskapliga kretsar. Bankens huvudsakliga inriktning

avsedd for projektfmansiering och då med speciell inrikning mot

var -

stora projekt. departementschefen: En viktig näringspolitisk

I prop 1973:41 skrev

uppgift är att främja investeringsverksamheten inom industrin. Sveriges

Investeringsbank AB inrättades år 1967 i detta syfte. SIB:s uppgift är att medverka vid finansieringen av främst större, långsiktiga och mer riskbetonade projekt, inriktas på rationalisering, strukturanpassning som och utveckling näringslivet. SIB:s eget kapital jämte reserver uppgår av nui till nära 1 300 milj kr. Vid utgången av 1972 hade SIB beviljat krediter till ett belopp 2 900 milj kr. Huvudparten av dessa medel har av lånats ut till och massaindustrin, verkstads-, kemisk och pappersmetallindustri samt till kraftindustrin. Under de senaste två åren har SIB

med betydande belopp engagerat sig också på exportñnansierings-

området.

132 Bilaga 7

Lejonparten av SIB:s utlåning skedde på i huvudsak kommersiella villkor och låntagarna var huvudsakligen storföretag inom den så kallade

basindustrin. Sedermera kom SIB också att spela större roll i samband

med strukturella omvandlingar främst för större företag i vissa fall

men även för småföretag. Som exempel kan nämnas det dotterbolag till SIB som bildades i syfte att medverka till omställningen inom TEKObranschema. Det statliga stödet gavs i form så kallade strukturav garantier som förrnånsrättsligt placerade närmast det kapitalet. var egna

Detta kan sägas ha varit ett slags riskkapitalfmansiering eller i vart fall

faciliteter för att resa en sådan. Några år efter SIB:s bildande startades Nordiska Investeringbanken med säte i Helsingfors. Tankarna bakom denna skapelse likartade de var bakom Sveriges Investeringbank. Dock med den skillnaden att den projektfmansiering som skulle stödjas banken främst avsåg nordiska av projekt. Minst två nordiska länder måste vara involverade. Aktiviteterna kom att riktas mot huvudsakligen storföretag. Många nordiska projekt inom energiområdet kom också att både analyseras och delvis finansieras NIB. av

7.5 Inrättandet

av industridepartementet

Som tidigare nämnts kom den näringpolitiska inriktningen att baseras i hög grad på åtgärder av selektiv natur. För att få en någorlunda god bild av hur politiken växte fram citeras departementschefen i prop 1973:41: Till departementets verksamhetsområde hör bl frågor rörande den a allmänna näringspolitiken, branschpolitik, bergsbruk, energiförsörjning, teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete samt stasägda företag. Departementet har sedan starten byggts ut successivt. En uppgift under denna tid har varit att utveckla den långsiktiga industri- och

näringspolitiska planeringen. En sådan planering förutsätter god tillgång

till såväl information om väntade förändringar inom näringslivet som nya och förbättrade former för samarbete mellan företagen och samhällets organ. För att få tillräckligt underlag för långsiktiga industripolitiska överväganden genomfördes en rad branschutredningar som sedan föranledde åtgärder i form att sk branschprogram. Det handlade främst diverse om krisbranscher TEKO, möbel-och snickeribranschema samt varvsindustrin. Den petrokemiska industrin var också föremål för utredning.

Bilaga 7 133

De typiska branschprogrammen omfattade bl.a. vidgade kreditmöjligheter, stöd till teknisk forskning och utveckling, export och utbildning samt konsulthjälp för att utreda förutsättningarna för strukturella förändringar. Redan på 70-talet framhävde i propositionerna och i andra man sammanhang betydelsen de små och medelstora företagens betydelse. av

Man upprättade särskild statlig delegation för mindre och medelstora

en företag. Denna delegations arbetsfält kom att bli Företagsservice av olika

slag samt riskkapitalförsörjningen.

Det växte ganska omfattande flora av statliga lånegarantier, upp en direkta lån t.ex. Statens Hantverks- och Industrilånefond. Staten initierade bildandet de halvstatliga instituten AB Industrikredit och av AB Företagskredit. Tyngdpunkten i verksamheten kan beskrivas som till kreditmarknaden, ordinär långivning och i vissa fall access beviljandet så kallade mjuka lån. av I början 1973 bildades Företagskapital AB. Genom tillkomsten av av detta bolag öppnades enligt departementschefen en ny möjlighet för utvecklingskraftiga mindre och medelstora företag att få tillgång till riskbärande kapital sätt större företag idag har genom samma som aktiemarknaden. Företagskapital AB kom att verka som ett statligt investmentbolag och kunde knappast göra anspråk på att i någon omfattning förse de mindre och medelstora företagen i landet med riskkapitalvolymer. Industridepartementet tog också på sig uppgiften att verka för

industrins tekniska förnyelse. På myndighetsplanet inrättades STU

Styrelsen för teknisk utveckling. STU:s huvuduppgift var att fördela det statliga ekonomiska stödet till teknisk forskning och utveckling. De finansiella stödformema inriktades huvudsakligen på rent stöd till lovande projekt. Stödutformningen kunde ha inslag av allt från rena bidrag till återbetalningsskyldighet vid framgång. I de flesta fall fanns

kopplade borgensförbindelser från låntagarens sida.

Som komplement till STU bildades det helstatliga bolaget Svenska utvecklings AB. Bolagets uppgift var att kommersiella grunder vidareutveckla och exploatera vissa produktidéer.

Under 70-talet uppmärksammades från industridepartementets sida

problemen med bristade företagsservice. Tanken var att staten genom t.ex. SIFU skulle förmedla kunskaper tekniska, administrativa, kommersiella och ekonomiska frågor till företag inom industri och hantverk. På länsplanen samverkade SIFU med de sk företagarföreningama. Dessa

sistnämnda hade precis denna uppgift tillsammans med viss kreditför-

medling och rådgivning. Norrlandsfonden, SIFU och STU initierade IUC, Industriellt utveck-

134 Bilaga 7

lingscentrum i Skellefteå i början sjuttiotalet. IUC i första hand av var

ett servicekoncept fra rådgivningsinsatser hade även viss roll

men en

i samband med kreditgivning.

Nu nämnda aktiviter från Industridepartementet gör inte ansåk på att visa heltäckande bild samtliga åtgärdsprogram kunde ha en av som

bäring på kreditfaciliteter eller riskkapitalförsörjning. Uppräkningen är

mera av exemplifierande natur för att visa vilken omfattande flora av

selektiva åtgärder som kunde vidtagas. Den beloppsmässiga omfattningen vad gäller riskkapitalforsörjning för det svenka näringslivet

var ytterst blygsam. Försörjningen av riskkapital bestäms ytterst av

vinstnivån i företagen. Att i någon omfattning påverka volymen riskkapital förutsätter generella medel som t.ex. skattelagstiftningen i

stort.

7.6 De

regionala utvecklingsfonderna

Under sjuttiotalet startades ett stort antal regionala utvecklingsfonder en i varje län. Dessa fonder hade sitt egentliga ursprung i de så kallade företagarföreningarna. Utvecklingsfonderna återfinns idag under namnet ALMI Företagspartner AB. Regelverket kring utvecklingsfonderna har naturligt förändrats nog i många omgångar under årens lopp. För att få översiktlig bild en av deras verksamhet sammanfattas regelverket så som det tillämpades under första delen av SO-talet. sammanfattningen är hämtad från SFS 1982:682

Grundbestämmelser

Fonden kan delta i finansieringen avseende mindre och medelstora bolag högst 200 anställda. Fonden skall beakta de regional- och sysselsättningspolitiska mål som staten ställer upp.

Finansieringen skall i första hand avse tillverkande företag. De enda

tjänsteproducerade bolag som kan ifrågakomma är sådana vetter som mot turism.

Bilaga 7 135

Finansieringsformer

rörelsekrediter lånegarantier garanti för bankgaranti utvecklingslån eller utvecklingsbidrag -

Villkor för finansiering

Finansiering får endast verksamhet har eller bedöms kunna få avse som tillfredsställande lönsamhet. Utvecklingfonderna får inte medverka i finansiering kan ske den allmänna kreditmarknaden under som normala marknadsmässiga villkor. Om det inte finns särskilda skäl skall full eller begränsad borgen

ställas av den som direkt eller indirekt har ägarinflytande.

Utvecklingskapital får beviljas med högst 50% av den beräknade kostnaden för det projekt finansieringen Utvecklingsbidrag skall avser. med förbehåll att mottagaren förbinder sig att utge ersättning till ges fonden i form engångsbelopp eller i form av royalty. av Säkerligen har utvecklingsfonderna under årens lopp betytt mycket i det enskilda fallet kan knappast säga att de utgjort något men man system för finansiering riskkapital. av

7.7 Regionala utvecklingsbolag

Under de senaste tjugu åren har vuxit fram ett mycket stort antal regionala utvecklingsbolag. Utan att gå in i detalj på vilka de var eller hur de fungerade kan konstateras några gemensamma drag. Sättet att verka påminner vanligtvis om de regionala utvecklingsfonderna. Kanske kan säga att det kapital som lämnades oftare man hade riskkapitalkaraktär. Många utvecklingsbolagen kom att mera av tillämpa ett slags investmentbolagstänkande. När detta var fallet kan säga att de tillförde riskkapital till ofta nystartade eller nyinflyttade man verksamheter. I del fall medverkade man till finansiering av en avknoppningar från större ofta nedläggningshotade verksamheter. I de allra flesta fallen startades dessa utvecklingsbolag i samband med större nedläggning. Syftet att genom nya aktiviteter växla av en var

den sysselsättning försvann vid aktuella nedläggningar. Bolagens

som tillkomst således inte motiverade av någon allmän brist på var

136 Bilaga 7

riskkapital. Men riskkapital behövdes för att kunna skapa förutsättningar

att tackla de sysselsättningsproblem som var grunden för bolagens tillkomst.

7.8 Venture

capital

Venture capitalbolag är en amerikansk företeelse. Bolagen är invest-

mentbolag med särskild inrikning på innovationsföretag. Ven-capbolagen

tillför ägarkapital i form av aktiekapital eller t.ex. förlagslån som kan vara konvertibla. Bolagen tillför också oftast sådan kompletterande kompetens som kan behövas. Det sker ofta genom styrelsearbetet. Vencapbolagen kan ofta vara temporära ägare till verksamheten med en uttrycklig plan att placera bolaget på börsen inom bestämd tidsrymd. en

Många amerikanska vencapbolag har varit mycket framgångsrika.

Regelverket kring dessa bolag har både i USA och i andra länder

antingen genom valet av bolagsform eller explicit i lagstiftningen varit

gynnade från t.ex. skattesynpunkt. I vissa fall ligger den gynnsamma behandlingen egentligen i förmånliga villkor för fysiska personer att satsa riskkapital. Svenska vencapbolag började växa upp mot slutet av sjuttiotalet. Bakgrunden i Sverige var svårigheten att utan realsäkerheter resa

kapital. Bankernas utlåning grundades vid denna tidpunkt oftast på

realsäkerheter t.ex. inteckningar i fast egendom. Småningom kom

bankerna att kunna ge lån mot företagsinteckningar. Därmed togs

hänsyn till andra tillgångar än fast egendom och anläggningstillgångar. Det underlättade för i gång varande verksamheter men soliditeten i svenskt näringsliv hade krympt ihop rejält. Efter många år med otillräcklig lönsamhet hade företagen svårt med krediter för expansiva satsningar. För nystartade innovationsföretag var situationen än värre. Nu, omkring 1980, fanns ett mycket stort behov av utvecklade vencapbolag och utvecklade marknader för aktiehandel med aktier i småföretag. Kritiken mot bankernas försiktiga kreditgivning omfattande. Man var förberedde lagstiftningsförändringar innebärande att bankerna t.ex. kunde driva verksamheter som investmentbanker i dotterbolag. Vid mitten av 80-talet hade det vuxit upp ett antal vencapbolag och företag som fungerade som investmentbanker. Banklagen kom dock inte att ändras. Därför finns inte några sk merchant banks kopplade till affársbankema i Sverige.

Bilaga 7 137

Bankkrisen under 90-talet ledde till att det blev ökade krav på egna insatser vid kreditgivningen. De stora företagen hade ett lättare problem

än de mindre bl.a. genom möjligheten till utlandsfinansiering. De hade

möjligheten att matcha sina valutaexponeringar på ett bättre sätt. De mindre företagen och främst de hemmamarknadsorienterade - finansierade sig i främmande valuta. Detta ledde vid frisläppandet av kronan 1992 till dramatiska valutaförluster. På senare år har affarsbankerna vidtagit egna åtgärder för att underlätta riskkapitalfinansieringen i framför allt småföretag. 1 detta sammanhang kan nämnas bland andra Fylkinvest AB och Småföretagsinvest AB.

Även det tillgängliga underliggande riskkapitalbeloppet kanske

om uppgår till ett antal hundra miljoner kronor är det inte lösningen på riskkapitalförsörjningen i de mindre bolagen. Tillkomsten av vencapbolagen och skapandet av OTC-börsen med förändrade Skatteregler för placerare är nog det enskilt viktigaste som hänt när det gäller mindre och medelstora företags försörjning av riskkapital via marknaden. Under 1995 beslutade EU-kommissionen att starta en europeisk motsvarighet till amerikanska Nasdaq. Nasdaq är den ojämförligt största marknaden för att kunna introducera unga växande teknik- och kunskapsföretag. Detta EU-beslut får nog betraktas som ett nytt vägval bort från riktade FoU-stöd. IM Innovationsmarknaden AB startade under andra halvåret 1994 en marknadsplats för innovationsföretag. Allmänheten kan således förse dess företag med riskvilligt kapital. Skötseln av marknaden åvilar ett särskilt bolag, IMÄ Innovationsmäklarna AB.

7.9 Några kommentarer till de historiska statliga åtgärderna

Som nämnts inledningsvis utgörs företagens egentliga riskkapital av det egna kapitalet i bolagen. Företagens soliditet dvs relation mellan eget och totalt arbetande kapital avgör oftast möjligheterna att finansiera sig Är soliditeten låg är för ordinär bankfinansiering externt. utrymmet begränsad. Företagens finansiella potential att klara investeringar, täcka upp sitt rörelsekapitalbehov och att satsa framtiden expansion genom bestäms ytterst av soliditeten. Det är med andra ord vad ägare är villiga att satsa och hur mycket vinstmedel som ackumulerats som avgör möjligheterna portföljkapital. Sådan är situationen för de allra flesta etablerade företag och för företag vänder sig mot etablerade som produktmarknader.

138 Bilaga 7

Situationen är något annorlunda vad gäller rena innovationsföretag

eller uppfinnarföretag. I dessa fall finns ingen historik. Det tar i

allmänhet lång tid innan kan exploatera uppfinningar. Även det man om allmänna vinstläget i näringslivet skulle vara synnerligen gott krävs andra åtgärder för att resa finansiering i sådana fall. Man brukar säga att

det finns behov av projektkapital.

Vare sig vi betraktar historien eller ser framtiden kan man

konstatera att vad gäller portföljkapital/ägarkapital eller annan ägar-

relaterad finansiering så kommer alltid de genererade vinstmedlen att utgöra lejonparten. Staten kan volymmässigt inte nämnvärt påverka denna finansiering genom selektiva åtgärder via olika offentliga organ eller bolag. Däremot kan man säga att staten genom företagsbeskattningen och beskattningen fysiska personer helt avgör den av totala tillgängliga volymen.

När det gäller projektkapital är situationen i någon mån annorlunda.

Här finns utrymme för specialdestinerade stödformer. Det handlar i första hand om t.ex. nyetableringar baserade på innovationer eller stöd till teknisk utveckling och kanske prototypframtagning. En väsentlig del STU:s i gången tid har riktats mot den seanre typen av av program finansiellt stöd. Det har med all säkerhet i historien funnits åtskilliga projekt lyckosamt kunnat startas tack vare olika former av som offentligt tillskjutet riskkapital. Det finns all anledning för staten att finna så adekvata stödforiner möjligt för att stimulera sådana som exploateringar även i framtiden. Även i dessa fall skall komma man ihåg att andra medel i den offentliga arsenalen kan ha väl så stor betydelse. De allmänna villkoren för företagsetablering är avgörande. Samhället bestämmer hur intressant det är för privata placerare/investerare att medverka i riskfyllda projekt. Jämför vi med andra länder kan säga att minst hälften av all riskfinansiering av man nog innovationsföretag tycks ske genom fysiska personer privata investerare. Drygt en tredjedel finansieras genom olika fonder och vencapbolag. Resterande del hämtas bl.a. från offentliga program för teknikutveckling.

Riskkapital utvecklingsfonder och statliga utvecklingsbolag

genom Volymen riskkapital kanaliserats till företag stora som små från som - offentliga källor som utvecklingsfonder eller utvecklingsbolag måste rubriceras helt negligerbar i relation till de samlade volymema. som

Bilaga 7 139

Ävenså har säkert de statliga åtgärderna betytt del i enskilda fall. en Kännetecknande är dock att även om åtgärderna presenterats ett som

sätt att medverka till riskkapitalförsörjningen har motiven nästan alltid

varit sysselsättnings- eller regionalpolitiska. Det framgår explicit ovan vad gäller utvecklingsfondernas regelverk. De statligt initierade utvecklingsbolagen har i nästan samtliga fall motiverats akuta sysselsättav

ningproblem på en ort eller i en region. Riskkapitalförsörjningen stod

inte i fokus.

Med ägande följer inflytande

Ägarfrågan är viktig i varje bolag. Ägarna skall ha ett slags vad

samsyn gäller verksamheten och dess utveckling. I sådana situationer i historien

då samhället erbjudit riskkapitalfmansiering framför allt egenkapital

har med detta naturligt nog följt krav statlig insyn, krav på statligt inflytande etc. Det är inte alltid staten och dess uppfattats som organ

som lämpliga ägare av de som erbjudits offentligt ägarkapital. Det är

naturligt att vissa kulturkrockar uppkommit. Det har säkert ibland varit svårt att förena myndighetsutövning med kommersiellt tänkande i syfte att utveckla en verksamhet. På motsvarande sätt har kanske företagen haft svårt att frigöra sig från att t.ex. betrakta statliga styrelseledamöter enbart som verksamhetskontrollanter. Härvidlag finns sannolikt stor skillnad mellan större företag och de

små företagen. Erfarenheten visar nog ganska entydigt att statens

möjligheter att genom tillskott ägarkapital få mindre företag att av expandera och blomstra är mycket begränsade.

Den statliga garantigivningen i olika former

Som tidigare omnämndes har det av och till i historien funnits alltför

begränsat utrymme på kreditmarknaden för företagsfinansiering. Många

statliga insatser har gjorts genom att ställa ut garantier och därigenom ge företagen access till kapitalmarknaden. Omfattningen garantiav givningen har i vissa fall varit av mycket stor omfattning t.ex. - varvsnäringen. Varvens möjligheter att refinasiera lämnade kundkrediter hade utan denna garantigivning varit omöjlig. Generellt kan man säga att statlig garantigivning borgensen åtagande kan vara betydelsefull i situationer då finansieringskällornas säkerhetskrav inte kan uppnås. Instrumentet har i vissa situationer -

främst i samband med projektfmansiering från STU haft betydelse.

- Den volymmässiga omfattningen kopplat till riskkapitalförsörjning i

140 Bilaga 7

egentlig mening har dock varit blygsam.

Den viktigaste erfarenheten...

under 25 år med variationsrik flora av åtgärder som rubricerats som en

riskkapitalförsörjning: riktade selektiva statliga åtgärder för att förbättra riskkapitalförsörjningen kan aldrig annat än ett komplement till

vara

generella finans- och penningpolitiska åtgärder.

All historisk erfarenhet visar också inte alltid klargjort med

att man

tillräcklig tydlighet vad velat uppnå med vidtagna åtgärder.

man

Statens offentliga utredningar

1996 Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan hur går det U. 26 .Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. K. . - Samverkansmönster i svenskforsknings- 27. En strategiför kunskapslyftoch livslångtlärande. . finansiering.U. U.

Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiska . landskapeti Norden Om kön och fördelning av fritidsresurser.C. l990-talet. U.

Vem bestämmervad EU:s internaSpelreglerinför 29.Forskning och Pengar.U. . regeringskonferensen 1996. UD. 30.Borgenärsbrotten översyn 11 kap. - en av Politikområdenunderlupp. Frågor om EU:s första brottsbalken.Fi. . pelareinför regeringskonferensen 1996. UD. 3 .Attityder och lagstiftning i samverkan

Ett år medEU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. . erfarenheter av arbeteti EU. UD. 32. Möss och människor.Exempelpâ bra

Av vitalt intresse.EU:s utrikes- och IT-användningblandbam och ungdomar.SB. . säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. UD. 33.Banverketsmyndighetsroll K. m.m. Batterierna en laddadfråga. M. 34. Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga. . - + A. Om järnvägenstrafikledning m.m. K. 35 Kriminalunderrättelseregister . . Forskningför vår vardag.C. DNA-register. Ju. .EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför 36.Högskolai Malmö. U. tvâ- och trehjuliga motorfordon.K. 37. Sverigesmedverkani FN:s familjeár. S.

12.Kommuneroch landstingmedbetalnings- 38. Nationalstadsparker.M.

svårigheter.Fi. .Rapport från klimatdelegationen1995.

13. Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelateradforskning. M.

14.Budgetlag regeringensbefogenheterpá - 40. Elektroniskdokumenthantering.Ju.

ñnansmaktensomrâde.Fi. 41. Statensmaritima verksamhet.Fö.

15. Union för badeöstoch väst. Politiska, rättsliga 42. Demokratioch öppenhet.Om folkvaldaparlament

och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte ochoffentlighet i EU. UD.

utvidgning. UD. 43.Jämställdheteni EU. Spelregleroch

16.Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar, verklighetsbilder.UD.

utträdesrätt,medborgarskap och mänskliga 44. Översyn skatteflyktslagen. av rättigheteri EU. UD. Reformeratförhandsbesked.Fi.

17.Bättretrafik medväginformatik.K. 45. Presumtionsregelni expropriationslagen.Ju.

18.Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier 46. Enskildavägar. K.

efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, 47. Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför

försäkringar. Fö. individ och lokalsamhälle.U.

19.Sverige,EU och framtiden.EU 96-kommitténs 48. ShapingSustainableHomesin Urbanizing an bedömningarinför regeringskonferensen 1996. World. SwedishNationalReportfor Habitatll. N.

UD. 49.Regler för handelmedel. N.

20. Samordnadrollfördelning inom teknisk forskning. 50. Förbud mot vapen på allmänplats Ju. m.m. U. 51.Grundläggandedrag i arbetslöshetsförsäken ny 21. Reform och förändring.Organisationoch ring alternativoch förslag. A. verksamhetvid universitetoch högskolorefter 52. Precisering av handelsändamâlet i detaljplan.M.

1993års universitets-och högskolereform.U. 53. Kalkning av sjöar och vattendrag.M.

22. Inflytande riktigt Om elevers rätt till 54. Kooperativa möjligheteri storstadsomráden. - S. inflytande, delaktighetoch ansvar. U. 55. Sverige,framtiden och mångfalden.A.

23. Kartläggningoch analys av denoffentliga sektorns 55.På väg mot egenföretagande. A.

upphandling av varor och tjänstermed 55. Vägar in i Sverige.A.

miljöpåverkan.N. 56.Hälften kvinnor och män vore nog om - 24. Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga 90-taletsarbetsmarknad.A.

EU-ländersförslagoch debattinför 57 Pensionssamordning för svenskari EU-tjänst.Fi. . regeringskonferensen 1996.UD. 58.Finansieringen av det civila försvaret.Fö. 25. Från massmediatill multimedia att digitaliserasvensktelevision. Ku.

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

59. Europapolitikens kunskapsgrund. En principdiskussion utifrån EU 96-kommitténs erfarenheter.UD. 60. Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och utvidgningens effekter den gemensamma jordbrukspolitiken. UD. 6l.Medlemsstateroch medborgare. Förhållandet mellan stora och smáländeri EU. Rättsligaoch inrikes frågor. UD. 62. EU, konsumenterna och maten Förväntningar och verklighet. Jo. - 63. Medicinska undersökningari arbetslivet.A. 64. Försäkringskassan Sverige Översyn - av Socialförsäkringens administration.S. 65. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik i Sverige.Jo. 66. Utvärderat personval.Ju. 67. Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader. Fi. 68. Några folkbokföringsfrâgor. Fi. 69.Kompetens och kapital + bilaga. N.

Statens offentliga utredningar

1996 Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Statensmaritimaverksamhet.41

Möss och människor.Exempel bra Finansieringen det civila försvaret. 58 av IT-användningbland bam och ungdomar.32

Socialdepartementet Justitiedepartementet Sverigesmedverkani FN:s familjeár. 37

Kriminalunderrättelseregister Kooperativamöjligheteri storstadsområden. 54 Försäkringskassan Sverige Översyn DNA-register. 35 - av Elektronisk dokumenthantering.40 socialförsäkringensadministration.64 Presumtionsregelni expropriationslagen.45

Kommunikationsdepartementet

Förbud mot vapen på allmän plats m.m. 50 Utvärderatpersonval.66 Om järnvägenstrafrldedning m.m. 9 EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravfor

Utrikesdepartementet två- och trehjuliga motorfordon. ll

Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför Bättretrafik medväginformatik. 17 regeringskonferensen1996. 4 Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. 26 Politikornråden underlupp. Frågor EU:s första Banverketsmyndighetsroll m.m. 33 om pelare inför regeringskonferensen Enskilda vägar. 46 1996. 5 Ett år med EU. Svenskastatstjänstemäns

Finansdepartementet

erfarenheter av arbeteti EU. 6 Av vitalt intresse.EU:s utrikes- och Kommuneroch landstingmedbetalningssäkerhetspolitikinför regeringskonferensen. 7 svårigheter.12 Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga Budgetlag regeringensbefogenheterpå och ekonomiskaaspekter EU:s sjätte fmansmaktensområde. 14 av utvidgning. 15 Borgenärsbrotten en översyn av ll kap. - Förankring och rättigheter. Om folkomröstningar, brottsbalken.30 utträdesrätt,medborgarskap Översyn skatteflyktslagen. och mänskliga av rättigheteri EU. 16 Reformeratförhandsbesked.44 Sverige, EU och framtiden. EU 96-kommitténs Pensionssamordning för svenskari EU-tjänst. 57 bedömningar inför regeringskonferensen 1996. 19 Medborgerliginsyn i kommunala entreprenader. 67 Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga Några folkbokföringsfrågor. 68 EU-ländersförslag och debattinför

Utbildningsdepartementet

regeringskonferensen1996. 24 Demokrati och öppenhet.Om folkvalda parlament Den nya gymnasieskolan hur går det 1 och offentlighet i EU. 42 Sarnverkansmönster i svensk forskningsfinansiering.2 Jämställdheten i EU. Spelregler och Samordnad rollfördelning inom teknisk forskning. 20 verklighetsbilder. 43 Reform och förändring. Organisationoch verksamhet Europapolitikens kunskapsgrund. vid universitetoch högskolor efter 1993års En principdiskussion utifrån universitets-och högskolereform.21 EU 96-kommitténs erfarenheter. 59 Inflytande riktigt Om elevers rätt till - Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och inflytande, delaktighet och ansvar. 22 utvidgningens effekter den gemensamma En strategiför kunskapslyftoch livslångt lärande.27 jordbrukspolitiken. 60 Det forskningspolitiska landskapeti Norden Medlemsstater och medborgare.Förhållandet 1990-talet.28 mellan stora och småländer i EU. Rättsliga och Forskning och Pengar.29 inrikes frågor. 61 Högskolai Malmö. 36 Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför

Försvarsdepartementet individ och lokalsarnhälle.47

Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, försäkringar. 18

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Jordbruksdepartementet Offentlig djurskyddstillsyn. 13 EU, konsumenterna och maten Förväntningaroch verklighet. 62 - Administrationenav EU:s jordbrukspolitik i Sverige.65

Arbetsmarknadsdepartementet Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga.34 Grundläggande drag i en ny arbetslöshetsförsäkring alternativoch förslag.51 Sverige, framtidenoch mångfalden.55 Pâväg mot egenföretagande. 55 Vägar i Sverige.55 Hälften vore nog om kvinnor och män - 90-talets arbetsmarknad. 56 Medicinska undersökningari arbetslivet.63

Kulturdepartementet Från massmediatill multimedia att digitalisera svensk television.25

Näringsdepartementet Kartläggning och analys av den offentliga sektorns upphandling av varor och tjänstermed miljöpåverkan. 23 Shaping SustainableHomes in an Urbanizing World. Swedish NationalReport for HabitatII. 48 Reglerför handelmed el. 49 Kompetens och kapital + bilaga. 69

Civildepartementet Fritid i förändring. Om kön och fördelning av fritidsresurser.3 Forskningför vår vardag. 10 Attityder och lagstiftningi samverkan + bilagedel.31

Miljödepartementet Batterierna en laddadfråga. 8 - Nationalstadsparker. 38 Rapport från klimatdelegationen1995. Klimatrelaterad forskning. 39 Preciseringav handelsändamálet i detaljplan.52 Kalkning av sjöar och vattendrag53