Upphandling för utveckling

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

dä

Statens offentliga utredningar 1997:88 Närings- och handelsdepartementet

Upphandling

för

utveckling

Betänkande från Teknikupphandlingsutredningen

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den skall på remiss. - som svara Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20625-0 Graphic SystemsAB. Göteborg 1997 ISSN 0375-25OX

Till statsrådet och chefen

för och

Närings- handelsdepartementet

Genom beslut den 27 april 1995 bemyndigade regeringen chefen för Näringsdepartementet att tillkalla en utredningsman med uppdrag att utreda former och områden för offentlig teknikupphandling. Med stöd

detta bemyndigande förordnade chefen för Näringsdepartementet av

den 27 april 1995 universitetskanslem Stig Hagström att genomföra

uppdraget.

Jag överlämnar betänkande Upphandling för utveckling SOU

nu 1997:88. Som huvudsekreterare har tjänstgjort civilekonom Olle Hammarström och som biträdande sekreterare fil kand Tobias Steen. För utredningens expedition har Maritha Nyström ansvarat. Jag vill framföra ett varmt tack till alla dem som bidragit till utred-

ningens arbete skriftliga bidrag, medverkan i intervjuer och se-

genom minarier och att ta emot vid våra studiebesök. genom oss Utredningens uppdrag är därmed slutfört.

Stockholm i juni 1997

Stig Hagström

/Olle Hammarström Tobias Steen

Sammanfattning

Teknikupphandling, upphandling innebär att leverantören måste

som

genomföra tekniskt utvecklingsarbete för att tillgodose köparens

ett krav, väl etablerad metod i Sverige. Den används inom såväl den är en

privata den offentliga sektorn och utnyttjas bl.a. för att upphandla

som

komplexa inom exempelvis försvaret, byggbranschen och

stora system

för kollektivtrafiken. Offentlig teknikupphandling används också som medel för produktutveckling, både för att förse den offentliga sek-

ett

med utrustning och för att tillgodose andra offentliga intressen. Ett

torn

exempel är energisparområdet där Nutek organiserat upphandlingsdriva fram energieffektiv teknik för företag och hushåll.

grupper för att Utredningen redovisar del de aktuella erfarenheterna av ofen av

fentlig teknikupphandling. Metoden tillämpas bl.a. av miljöteknikdelegationen och byggkostnadsdelegationen. Teknikupphandling går att förena med de regler offentlig upphandling antagits i samband

om som med Sveriges anslutning till EU, reglerna sekretess och konmen om

kurrens gör arbetet komplicerat än tidigare.

mer

Utredningen har undersökt hur offentlig teknikupphandling används i andra länder. Undersökningen visar att teknikupphandling används i begränsad utsträckning och i första hand för upphandling av stora

komplexa system inom försvaret och kollektivtrafiken. Däremot har metoden inte än undantagsvis kommit till användning i samband annat med det offentliga stödet till teknisk forskning och utveckling och till

kommersialisering av forskningsresultat.

Utredningens slutsats är att teknikupphandlingen har roll att fylla

en

även i framtiden, i första hand i samband med upphandling av stora komplexa system inom försvars-, bygg- och kollektivtransportområde-

Som exempel system för övervakning av Östersjön, spârtaxi

na. anges

och byggande flerbostadshus i trä. Offentlig teknikupphandling har

av också viktig roll fylla när det gäller att driva på den tekniska uten att vecklingen inom områden där samhället har viktiga intressen att främja

såsom energisparande, miljö och trafiksäkerhet. Utredningen betonar i första hand teknikupphandling metod bör användas till-

som en som

med andra teknikpåverkande åtgärder.

sammans

8 Sammanfattning

Utrymmet för att använda teknikupphandling har emellertid minskat till följd av ändrade villkor för produktutveckling. Långt driven kundanpassning och ökad integration och tjänsteproduktion har beav varugränsat möjligheterna att använda teknikupphandling. Inom ITområdet har hastigheten i teknikutvecklingen medfört att teknikupphandling inte är tillämpbar då metoden är alltför långsamt Utredningen pekar på behovet utveckling bl.a. inom utbildningsområdet och vårav den och föreslår att kreativa upphandlingsformer utvecklas där nya, brukare i öppen upphandling så att aktörer stimuleras engageras nya att bidra med förslag.

Summary

Technology procurement, i.e. tender procedure requiring the supplier a to develop technology order to meet the purchasers demands, new

well-established procedure Sweden. applied both the pri-

a vate and public sectors, inter alia, for the procurement of large and

complex systems for the Armed Forces, the construction industry, pub-

lic transport etc. Technology procurement also used incentive as an for product development, both to supply the public sector with equipment and to meet other public needs. One example in the energy saving sector, where the National Board for Industrial and Technical

Development Nutek organized procurement groups in order to deve-

lop energy-effecient technology for companies and households. The Commission reports recent developments in technology on

procurement. The procedure used, for example, by the Delegation on

Environmental Technology and the Delegation on Construction Costs.

consistent with the rules public procurement that adopted

on were by Sweden conjunction with its accession to the EU, although the

rules and competition make implementation more compli-

on secrecy cated than before. The Commission investigated the use of technology procurement other countries. found that the procedure only used limited was to a extent, mainly for purchasing large and complex systems for the Armed Forces and public transport. Apart from this the procedure only used in exceptional in connection with government support for technicases cal research and development and the commercialization of research results. The Commission draws the conclusion that technology procurement

will probably continue to have role the future, particular for pur-

a chases of large and complex systems for the Armed Forces, the construction industry and public transport. Examples of relevant pro-

jects vessel traffic control system for the Baltic Sea, skycabs an

are a automatic railbound transport system and construction of wooden multi-dwelling blocks. Public technology procurement will also have important part to play driving technological development in areas an where important public interests are at stake, e.g. energy saving, en-

10 Summary

vironment and road safety. The Commission emphasizes the usefulness

of technology procurement in combination with other

measures to promote technological development. However, the scope for technology procurement has narrowed as a result of new trends in product development. Increasing customization and integration of manufacturing and services provision have reduced the opportunities for technology procurement. The rapid advances

made the IT sector have disqualiñed technology procurement

as a feasible alternative in this field, since the procedure too slow. The

Commission points to the need of development education and health care and recommends the development of creative procurement

new, arrangements under which the users are involved tender open procedures and new entrants are encouraged to submit proposals.

ll

Bakgrund

1.1 Utredningens uppdrag

Utredningens uppdrag är att lämna förslag på områden och metoder for

teknikupphandling. I första hand syftar direktiven på den offentliga

sektorns upphandling, utredningen skall också överväga möjligmen

heten att använda metoden för privata upphandlare. Utredningen skall i sitt arbete analysera vilka förändringar för teknikupphandling som fol-

jer Sveriges medlemskap i EU och de förändringar som skett inom av den offentliga sektorn. Utredningen skall också kartlägga vad som sker i andra länder inom området. Utredningens direktiv återfinns i bilaga

Offentlig teknikupphandling är metod utvecklats för att till-

en som godose behov inom den offentliga sektorn. Där marknaden inte genom det normala funktionssättet erbjuder den offentliga sektorn de produkter den behöver kan teknikupphandling vara ett sätt att driva fram nya och bättre produkter. De produkter kommer fram genom upphandsom lingen kan visa sig ha marknad utöver den ursprungliga beställarens en behov. En sådan sekundär effekt offentlig teknikupphandling kan av visa sig väl så värdefull det primära syftet. Ett exempel på vara som detta är det svenska telefonbolaget Ericsson utvecklats till en insom ternationell storkoncem med stor betydelse för den svenska ekonomin

och för sysselsättningen i Sverige. Flera av Ericssons produkter har ursprungligen utvecklats inom ramen för det statliga Televerkets upphandlingar. Dessa produkter har Ericsson sedan framgångsrikt sålt över

hela världen. På sätt har ABB, Bofors och SAAB utvecklat prosamma

dukter inom för offentlig upphandling sedan visat sig ha

ramen som betydelse inte bara för det enskilda företaget utan också for ekostor nomisk tillväxt och sysselsättning i Sverige. Offentlig upphandling kan därför metod inte bara för att tillgodose direkta behov inom den vara en offentliga sektorn. Det kan också utnyttjas ett näringspolitiskt insom strument.

Det är denna aspekt i första hand ligger till grund for tillsätt-

som ningen föreliggande utredning. Sverige har sedan början av 1990av

12 Bakgrund

talet haft stora statsfinansiella problem. Tillväxten har varit låg och arbetslösheten mycket hög. Ekonomisk tillväxt och åtgärder för öka att sysselsättningen och få arbetslösheten står därför sedan flera år i ner centrum för det politiska intresset. Alla är överens att det behövs om åtgärder på en rad olika områden dessa problem skall kunna lösas. om Det är mot den bakgrunden som utredningen fått i uppdrag att överväga

teknikupphandlingens möjligheter. Kan teknikupphandling ett in-

vara strument för att öka den ekonomiska tillväxten och minska arbetslösheten I så fall inom vilka områden och vilket sätt

1.2 Utredningens arbete

Utredningen tillsattes vid regeringssammanträde den 28 april 1995. Av olika skäl kom arbetet i utredningen inte igång förrän hösten 1996 och har i praktiken bedrivits under tiden augusti 1996 -juni 1997. Utredningen inbjöd hösten 1996 ett antal forskare intresserat som

sig för teknikupphandling att inkomma med idépromemorior till utred-

ningen. Sju bidrag inlämnades till utredningen. På grundval dessa av bidrag anordnades i oktober 1996 ett idéseminarium i Stockholm med tjugofem deltagare. Utredningen har bearbetat dessa idéer och därutöver insamlat fakta och uppslag från ett antal konferenser hållits som om teknisk utveckling och forskning under vintern 1996/97. Erfarenheter från andra länder har samlats genom Stiftelsen Sveriges Tekniska Attachéer och genom studiebesök i Finland, Frankrike, Norge, Japan, Storbritannien och USA.

1.3 Tidigare utredningar

Teknikupphandling berörs i flera utredningar från mitten sjuttiotalet av fram till slutet av åttiotalet. De utredningar presenterades under den som tidsperioden rörande närings-, industri- eller teknikpolitik innehåller alla ett avsnitt om teknikupphandling.

Teknikupphandlingskommittén

I Teknikupphandlingskommitténs TUK betänkande, SOU 1976:69, används för första gången termen teknikupphandling för att beskriva

en upphandlingsprocess som innebär ett tekniskt utvecklingsarbete. Med termen teknikupphandling innefattade TUK hela och dess processen

Bakgrund 13

delsteg från behovsidentifikation till produktion, och inte bara den

egentliga upphandlingen. De skriver att i begreppet ingår /---/ att

skall innehålla moment tekniskt utvecklingsarbete. De processen av fann två motiv till att undersöka sambanden mellan upphandling och

teknisk utveckling: Först ett allmänt rationaliseringsmotiv då offentliga

kan utnyttja och initiera teknisk utveckling och på så sätt skaorgan en långsiktig effektivitet i verksamheten. Sedan ett industripolitiskt pa motiv då offentlig upphandling bedömdes kunna påverka framtagandet

av nya produkter.

TUK undersökte behovet att förstärka beställarkompetensen, och av framför allt då den tekniska kompetensen. De kartlade också hur olika

aktörer på den riskaspekt som finns involverad i teknikupphandling.

ser Med dessa aspekter i beaktande föreslog TUK att stiftelser skulle bildas

för att lösa samverkansproblemet de primär- och landstings-

kommunala nivåerna. Samtidigt föreslogs att Styrelsen för teknisk utveckling STU skulle få ökade möjligheter att företräda offentliga or-

ganisationer i teknikupphandlingssituationer. Slutligen pekade TUK på

behovet fram ett utbildningsmaterial för att höja beställaratt ta kompetensen. STU, och dess efterträdare Nutek har sedan dess haft teknikupphandling del i sitt teknikpolitiska arbete. som en

från

Teknikupphandling småföretag

I förarbetet till småföretagarpropositionen, prop. 1981/82:118, som den dåvarande regeringen presenterade för riksdagen våren 1982 skrevs promemoria från Statskonsult med titeln Teknikupphandling från

en

småföretag. Den finns presenterad i Ds I 1982:4. Teknikupphandling

viktig del i propositionen. var en Det konstateras att teknikupphandling har en tendens att gynna stora företag kan ta på sig rollen huvudleverantör. Småföretag som som som

teknikupphandling är oftast underleverantör till ett större

gynnas av företag. I denna roll är det mindre företaget oftast tillverkare och inte utvecklare, och de mindre företagens innovationskraft tas inte tillvara. I

föreslås åtgärder för att rikta teknikupphandling mot små och

rapporten medelstora företag. Bland annat föreslogs att uppdraget till Styrelsen för teknisk utveckling skulle ändras så att de skulle kunna lägga ut utvecklingskontrakt på möjliga svenska leverantörer. Även ett annat förfaringssätt föreslogs, s.k. obeställda projekt. Myndigheter föreslogs få i uppgift att initiera studier för att kunna peka ut befintliga och kommande behov. Sedan kan små innovativa företag komma med förslag på tekniska lösningar. Detta innebär att initiativet kommer från företaget.

Till sist föreslogs att teknikupphandlingarna skulle utformas så att hu-

14 Bakgrund SOU 1997: 88

vudleverantörerna tvungna att stärka sina band med sina underlevevar rantörer, for att bidra till en gynnsam teknisk utveckling inom dessa företag. Utredningens förslag ledde inte till några bestående förändringar.

Teknikupphandling inom dataområdet

Datadelegationen fick i uppdrag att utreda hur ett organ for teknikupphandling dataområdet skulle organiseras. Riksdagen hade då redan anslagit medel till ett sådant organ. Delegationens förslag presenterades i T eknikupphandling inom dataområdet med ofentliga sektorn be-

som ställare, Ds I 83:8. Målet var en samordnad politik på dataområdet och en produkt- och systemutveckling i riktning mot vissa användarkrav såsom högre effektivitet och god arbetsmiljö. Datadelegationens förslag var att låta Statskontoret och STU samverka med varandra och med

kommun- och landstingsförbund. Samordningsorganet skulle bistå de

båda verken i deras teknikupphandling på datasidan. Förslaget utmyn-

nade inte i några åtgärder. Det ansågs att Statskontoret hade tillräcklig kompetens för att lösa samordningsfrågoma egen hand.

2 Teknikpolitik

2.1 Tillväxten i Sverige

Det huvudsakliga motivet till denna utredning är Sveriges problem med hög arbetslöshet och ekonomisk tillväxt. Ekonomisk tillväxt kan svag påverkas på flera olika sätt och den tekniska utvecklingen är viktig en tillväxtfaktor. På lång sikt kan ökad tillväxt innevånare endast uppnås genom per ökad produktivitet. Om mer varor och tjänster produceras med mindre

förbrukning ökar produktiviteten. Förändringar i produkti-

av resurser viteten hänförs i första hand till produktionsfaktorema arbete och kapital. Dessa räcker emellertid inte till att förklara hela förändringen. Därutöver finns den s.k. restfaktom eller teknikfaktom. I teknikfaktom

ingår effekter eller förbättrade produkter, tekniska rationali-

av nya

seringar, effekter av att ny produktionsteknik ersätter föråldrade produktionsanläggningar, förädlingseffekter via förändrat produktprogram,

förbättrad arbetsorganisation etc. I litteraturen ekonomisk tillväxt om

ofta att teknikfaktom förklarar halva produktivitetsförbättringen.

anges Den näst största förklaringsfaktorn är kompetens hos de anställda. Destvå faktorer har ett nära samband på det sättet att det krävs ny komsa petens för att kunna utnyttja den nya tekniken. Det gäller inte minst

inom informationsteknologiområdet.

Sverige satsar förhållandevis mycket forskning och utveckling

FoU i relation till befolkningstalet. De årliga utgifterna uppgår till ca

3 procent BNP och det innebär nivå som USA, Japan och av samma några andra ledande industriländer. Näringslivet står för en förhållandevis stor andel av de svenska FoU-utgifterna.

16 Teknikpolitik

xc 0 E c c 1

De statliga FoU-medlen går i stor utsträckning till universitet och högskolor. En relativt liten del går till statliga forskningsinstitut och sek-

torsorganisationer.

2.2 Stöd till teknisk

utveckling

Teknisk utveckling ses traditionellt linjär med start i som en process

grundläggande forskning som övergår till tillämpad forskning och via

Teknikpolitik 17

tekniskt utvecklingsarbete och prototyp resulterar i tillverkning och en produkt för marknaden. Stödet till teknisk utveckling riktar sig till olika led i detta förlopp. Grundforskningen bedrivs i första hand universitet och högskoav lor. Högskolornas disciplinbaserade forskning styrs i hög grad av inomvetenskapliga kriterier. Prioritering sker genom högskolornas grundanslag och inrättandet forskartjänster. Grundforskning sker också i av viss mån inom offentliga forskningsinstitut och med stöd av forskningsråd och privata stiftelser. Den tillämpade forskningen sker till en del i högskolesystemet, mer också i privata och offentliga forskningsinstitut. En betydande del men den tillämpade forskningen utförs i företagens forskningslaboav ratorier. Finansiering sker både från forskningsråd, från Nutek, den myndighet under Närings- och handelsdepartementet administrerar som regeringens stöd till teknisk forskning och utveckling och från närings-

livet. De stiftelser bildats med stöd löntagarfondsmedlen spelar

som av också roll inom detta område. Dessutom har försvaret och vissa anden sektorsmyndigheter egen teknisk forskning. ra Utvecklingsarbete sker huvudsakligen inom företag och i branschforskningsinstitut. Statens stöd till utvecklingsarbete sker flera sätt bl.a. Nutek, Industrifonden och Almi. Större företag finansierar genom sitt utvecklingsarbete själva eller med banklån. Mindre företag utan

bankmässiga säkerheter kan vända sig till riskkapitalmarknaden som

finns i form särskilda riskkapitalbolag, privatpersoner, försäkringsav bolag etc. I många fall utnyttjas någon av aktiebörsema.

Stöd i form forskarstipendier, forskningsanslag, bidrag, lån och

av tillskott ägarmedel för forsknings- och utvecklingsarbete kan beskriav utbudsorienterade stöd. Genom att öka utbudet av FoU-arbete vas som drivs den tekniska utvecklingen framåt och bör efter hand leda till nya produkter och ökad konkurrenskraft och därmed processer som ger ökad tillväxt. Även inrättandet tjänster för FoU-arbete har samma av utbudsökande karaktär.

Ur tillväxtpolitiskt perspektiv syftar alla dessa åtgärder till att place-

produkt eller tjänst på marknaden. Åtgärderna ökar i regel sanno-

ra en likheten för att så skall ske, de utgör ingen garanti för att så blir men fallet. FoU-arbete innebär alltid ett risktagande och man får räkna med att mycket och möda läggs på projekt inte ger något pengar ner som resultat i form produkt på marknaden. Om FoU-arbetet resulterar av en i att den tilltänkta produkten kommer fram återstår fortfarande frågan någon vill köpa den. Finns det kunder och är de beredda att betala om Teknikupphandling är teknikpolitisk åtgärd verkar från efen som

terfrågesidan. Efterfrågan kan också påverkas genom regelstyrning förbud eller krav på viss teknik eller ekonomiska incitament.

genom

18 Teknikpolitik

Teknikupphandling startar med att kundens krav stimulerar producenter att utveckla rätt produkt genom ett efterfrågesug. Kunden går ut och

beskriver sitt behov och via dem arbetar i FoUuppmanar annons som processen att komma med förslag till lösning. Upphandling skapar en en situation för FoU-arbetaren innebär att bara rätt produkt som om kan utvecklas så finns det kund vill betala ett i förväg överensen som kommet pris. Den tekniska nivån i näringslivet gäller både tekniken i produktionsprocessen och tekniken i produkterna. Studier har visat att Sverige har en internationellt sett hög nivå i processtekniken. Studier föreav komsten datorer och datorbaserad produktionsteknik såsom CAD, av CNC, FMS och robotar visar att Sverige är de ledande länderna i ett av världen. Även studier utnyttjandet och effektiv arbetsav av ny organisation tyder på att Sverige också här tillhör de ledande i världen. Sveriges problem med låg produktivitetstillväxt tycks således inte bero på hur vi producerar. Problemet är vad vi producerar. Tillväxten varierar starkt snarare mellan olika varugrupper. I traditionella råvarubearbetande industrier och andra mogna branscher är produktivitetstillväxten låg. Hög tillväxt

återfinns i ett antal branscher har hög FoU-andel såsom läkeme-

som

del, kontorsmaskiner, elektriska maskiner, flygplan och flygkomponenter. Fram till 1975 då tillväxten i Sverige låg i nivå med eller över

genomsnittet bland OECD-länderna tillväxtprodukternas andel var av den svenska industriproduktionen i nivå med OECD-genomsnittet.

Därefter har tillväxten i Sverige halkat efter OECD-genomsnittet. Se

Edquist, Charles, The Growth Patterns of Swedish Industry 1975-91,

Tema-T Working Paper no. 159, Linköping, 1996. Samtidigt har andelen tillväxtprodukter av industriproduktionen successivt minskat och var 1990 endast 76 procent av OECD-genomsnittet. Den svenska industrin har i alltför hög grad använt till tillverkning resurserna av produkter med låg tillväxt. Mot denna bakgrund framstår det därför som

angeläget att på olika sätt stödja den tekniska produktutvecklingen i

svenskt näringsliv och att stimulera investeringar i tillväxtbranscher för att åstadkomma en ekonomisk tillväxt.

3 Teknikupphandlingsbegreppet

3.1 Definition av teknikupphandling

Termen teknikupphandling användes först i officiella sammanhang av

statlig utredning 1973 fick i uppdraget att utredaoffentlig uppen som handling och teknisk utveckling. Utredningen tog sig namnet Tek-

nikupphandlingsutredningen, och det var också namnet det betänkande publicerades 1976 SOU 1976:69. Termen avser upphand-

som ling den offentliga sektorn som innebär att leverantören måste geav nomföra ett tekniskt utvecklingsarbete för att ta fram en produkt som inte finns marknaden. Teknikupphandling kan innebära utveckling

befintlig produkt eller utveckling av en helt ny. Utredningen de-

av en

finierade begreppet så att teknikupphandling inte bara omfattade det slutliga köpet utan hela upphandlingsprocessen från kravspecifikation,

planering via utredning och utveckling fram till prototyp, test och far-

dig produkt. Utredningens definition av teknikupphandling var

därmed alla de steg ingår enligt ovan och termen begränsas avses som sålunda inte till den egentliga upphandlingen av slutprodukt. I begreppet ingår vidare att skall innehålla moment av tekniskt utprocessen

vecklingsarbete. I Nationalencyklopedin Bra Böcker, Höganäs 1995 definieras tek-

nikupphandling anskaffningsprocess som syftar till att genom som en

teknisk utveckling, skapa ändamålsenliga produkter. Denna definition

utesluter inte tjänsteprodukter kan bli föremål för teknikuppatt rena handling.

En heltäckande definition återfinns i en promemoria från In-

mer

dustridepartementet Ds I 1982:4: Med teknikupphandling avses en

där tjänst eller system upphandlas och där utvecklingprocess, en vara,

teknik är nödvändig för att köparens krav skall uppfyllas. Det

en av ny

tekniska utvecklingsarbete ingår i kan gälla tillämpning

som processen

avancerad teknik, även mindre utvecklingssteg och produktmo-

av men difieringar. Utvecklingsarbetet kan produkten, systemet eller den avse produktionsprocess i vilken den tas fram.

20 T eknikupphandlingsbegreppet

I en fungerande marknad förväntar man sig att producenterna utan särskilda åtgärder anpassar sig till kundernas krav. Det finns dock många områden där marknadsmekanismema fungerar dåligt och där särskilda åtgärder måste vidtas för att producenterna skall tillverka det konsom sumenterna efterfrågar. Det kan bero dåliga kontakter mellan köpare och säljare, på att produkten är komplex eller att styrkeforhållandena mellan köpare och säljare är sådana att säljarna inte behöver lyssna på köparna.

Teknikupphandlingen är i första hand utformad för komplicerade

produkter där producent och konsument måste sig i engagera en omfattande förhandling för att producenten skall få klart för sig vad köparen/konsumenten verkligen vill ha. Det kan också förhålla sig så att

konsumenten/köparen behöver sätta sig närmare i leverantörens/-

tillverkarens förhållanden för att kunna formulera beställarkraven ett riktigt sätt. Dialogen mellan köpare och leverantör kan ut flera olika sätt. se En möjlighet är att konsumenten efterfrågar särskilda tekniska lösningar och att de två aktörerna gemensamt enas om val teknik, material, av

konstruktionslösningar etc. Köparen blir då direkt inblandad i utvecklingsarbetet. En möjlighet är s.k. funktionsupphandling där kon-

annan sumenten defmierar sina krav i användartermer och vad produkten skall klara Den tekniska utformningen lämnas huvudsakligen åt produav. centen att avgöra. Begreppet teknikupphandling har tillkommit for inköp av fysiska produkter med ett avancerat tekniskt innehåll. Teknikupphandling forknippas från början med komplexa system såsom exempelvis strids-

flygplan och tåg. Sådana system domineras av den tekniska produkten

men dit kan också höra olika typer tjänster utbildning och av som underhåll. Numera ingår informationsteknologi i många system. Det är då än svårare att skilja de tekniska apparaterna från de programvaror som ingår och de kommunikationssystem som används.

I föreliggande utredning används teknikupphandlingsbegreppet ock-

så för produkter där tjänstedelen är det centrala i produkten och den fysiska delen är mer perifer.

T eknikupphandlingsbegreppet 21

3.2 Olika typer av teknikupphandling

Offentliga och privata behov

Teknikupphandling väl etablerad och allmänt accepterad metod

är en förekommer inom både den privata och offentliga sektorn. Inom som den privata sektorn är det framför allt de stora företagen som använder metoden. På det offentliga området är det främst staten och landstingen

arbetat med teknikupphandling det förekommer också det

som men kommunala området.

Offentlig teknikupphandling ursprungligen upphandling för

avser offentliga behov. Det innebär inköp för konsumtion eller investeringar

där kommun, landsting eller staten är köpare och använder produkterna

i sin verksamhet. Begreppet har emellertid också använts för upphand-

ling där den offentliga sektorn är mellanhand men där den slutliga an-

vändaren är företag eller hushåll, dvs. den privata sektorn.

Ett exempel på sådan teknikupphandling är Nuteks Effek-

program

tivare energianvändning. Där staten förmedlare. Staten

agerar som

samlar köpare och organiserar dem i en upphandlingsgrupp.

en grupp Upphandlingsgruppen utarbetar krav på den önskade produkten och inbjuder tillverkare/leverantörer att inkomma med anbud. Motivet för Nuteks är samhällets intresse att reducera energiförengagemang av brukningen. De enskilda konsumenterna är för små och/eller saknar den tekniska kunskapen för att själv driva tillverkarna att förbättra produkterna. Marknaden fungerar inte tillräckligt bra för att driva fram de

produkter behövs för att uppnå samhällets mål vad gäller energibe-

som

sparing. Programmet har genomfört upphandling bl.a. värmepum-

av energisnåla kylskåp och fönster med hög värmeisoleringsförmåga. par, Exemplen visar att det kan finnas anledning för den offentliga sektorn

att medverka i teknikupphandling även när den inte upphandlar för den offentliga sektorns behov. Upphandlingen sker med stöd av allmänna

medel för att lösa ett samhällsproblem även köparen och slutanvänom daren är hushållen.

Enkla eller komplexa produkter

Teknikupphandling har använts för både enkla produkter och för

komplexa system. De metoder används beror i hög grad vilken som

produkt som upphandlingen avser.

22 T eknikupphandlingsbegreppet

Upphandling av komplexa system kräver hög kompetens på köpar-

en sidan. Det gäller oberoende köparen i detalj påverkar de tekniska av om

lösningarna eller om man väljer en funktionsupphandling där beställarkraven formuleras i användartermer. Upphandling komplexa

av system

innebär också att upphandlingen måste ske på grundval ritningar och

av

tekniska beskrivningar. Det är i regel inte möjligt att låta anbudsgivama

framställa prototyper kan innan leverantör Detta försom provas utses. hållande medför att upphandlaren i praktiken måste grunda sitt beslut

en bedömning av leverantörernas kompetens och fönnåga. Leverantöremas meriter och tidigare prestationer får stor betydelse. Det blir

därmed svårare för och oprövad leverantör hävda sig i konen ny att

kurrensen. Upphandlingar till försvaret och kollektivtrafiken

är exem-

pel på komplexa system där upphandlingen sker grundval be-

av

skrivningar snarare än färdig produkt.

Vid upphandling av enklare produkter är det däremot möjligt att låta leverantörerna färdigställa prototyp eller första serie grund för en som valet leverantör. Då spelar leverantörernas meriter mindre roll och av det blir lättare för och oprövad leverantör att hävda sig i konkuren ny rensen.

Nya produkter nya leverantörer

-

Teknikupphandling i Sverige har framför allt utvecklats i relationen

mellan stora företag och statliga myndigheter. Kända exempel är försvaret Bofors och Televerket Ericsson. I dessa fall har det många - gånger endast funnits tänkbar svensk leverantör. Alternativet har en varit att vända sig till utländska företag. I den upphandling kan typen av konkurrenselementet bli svagt medan samarbetet köpare säljare i hög grad blir styrande. Vid andra typer upphandling finns det flera leverantörer att välja av på och köparen kan utnyttja konkurrenssituationen. Vid sidan om an-

nonsering kan köparen vända sig till kända leverantörer inom området

och be dem inkomma med offert. Fördelen med kända leverantörer är

att man kan grunda valet av leverantör kunskap hur företaget

om

skött tidigare leveranser etc. Det är inte minst viktigt skall be-

när man

döma leverantörernas förmåga att ställa med service och reparatio-

upp ner, reservdelar etc.

Men det finns också exempel framgångsrik teknikupphandÄing

där fått in helt leverantörer. Sådana aktörer kan komma man nya nya med helt nya lösningar och kan utan att bundna branagera vara av

schens traditioner. Ett exempel är upphandling hörselhjälpmedel för

av möteslokaler genomfördes Arbetsmarknadsinstitutet i Uppsala. som av

l

T eknikupphandlingsbegreppet 23

Man inbjöd till anbud i tidningen Ny Teknik. Ett litet genom en annons

nystartat ingenjörsföretag i Halmstad svarade annonsen. Företaget sysslade med billarm, och använde sig av teknik för att digitalisera ljud.

De ansåg att de med sina kunskaper kunde konstruera en produkt som

uppfyllde kraven. Företaget fick uppdraget och har byggt fram-

upp en

gångsrik verksamhet inom hörselhjälpmedel. Ett annat exempel är yrkeshögskolan i Karlskrona som upphandlade tvåårig högskolekurs i multimediateknik. Vid sidan av de etablerade

en utbildningsanordnarna i regionen kom även ett konsultföretag inom multimediabranschen med ett anbud. Företaget, Hyper Island, vann och fick uppdraget genomföra utbildningen. För Hyper Island innebar att det de fick igång verksamhet löpande inkomster som ett att en som gav

komplement till sin vanliga produktion krävde mycket utveck-

som

lingsarbete innan den genererade inkomster. De ökade också rekryte-

ringsbasen för sitt företag inom ett område där det är brist kompetent

fick utbildningsanordnare med nära kontakt personal. Kommunen en

med den marknad eleverna siktade att arbeta inom. som

Samarbete och konkurrens

Samarbete och konkurrens är viktiga delar inom teknikupphandling. Valet upphandlingsform påverkar vilken dessa båda aspekter som

av av betonas.

Samarbete krävs för att konsumenten måste informera producenten

kan kräva förhandlingar och ingåom exakt vad som efterfrågas. Detta ende diskussioner under lång tid. Samarbetet kan emellertid medföra en alltför relation medför att köparen tar för mycket hänsyn till nära som leverantörens problem och inte ställer kraven tillräckligt högt.

Samtidigt bygger teknikupphandling att köparen utnyttjar kon-

kurrensen mellan producenterna till att få bästa produkt till lägsta pris. konkurrensen skall fungera krävs att köparen ställer tydliga krav För att

från början och annonsering genomförs så att företag med rätt kom-

att och intresse får tillfälle att inkomma med anbud. Frågan om hur petens

offertförfrågan sänds ut är komplicerad. Upphandlaren kan vilja ha anbud från både och etablerade leverantörer för att öka möjlighe-

nya till förslag och lösningar. Samtidigt tar utvärdering av inkomterna nya na offerter tid och är kostsamt.

24 T eknikupphandlingsbegreppet

3.3 Upphandlingsmetoder

Lagen offentlig upphandling erbjuder för om upphandling över de s.k. tröskelvärdena tre olika metoder: öppen upphandling, selektiv

upp-

handling och förhandlad upphandling. Öppen upphandling innebär

att alla som vill får lämna anbud och köparen väljer de inkomna ett av an-

buden utan förhandling med producentema. Selektiv upphandling inne-

bär att köparen först redovisar sina krav leverantörerna. Leverantö-

rerna ansöker om att få delta i anbudstävlingen. Köparen väljer minst

ut

fem och högst tjugo leverantörer får inkomma med anbud

som som

beaktas utan förhandling. Förhandlad upphandling liknar selektiv

upp-

handling, men köparen förhandlar med respektive anbudslämnare innan slutligt val av anbud sker. Förhandlad upphandling utanför den s.k. för-

sörjningssektom får endast ske vid särskilda i LOU angivna situationer.

Man kan hävda att öppen upphandling förstärker konkurrenselementet i upphandlingen medan förhandlad upphandling innehåller

mycket av samarbete för att upphandlaren skall få det begärs. som

Samtidigt påverkas valet upphandlingsmetod i hög grad vad

av av som

upphandlas. Vid upphandling enkla produkter framstår öppen

av upp-

handling som en billig och effektiv metod. Vid upphandling komp-

av lexa system är förhandlad upphandling i praktiken det enda möjliga för att den köpande parten skall kunna välja rätt leverantör.

Det som gör teknikupphandling till ett effektivt instrument

sett ur upphandlarens synpunkt är kombinationen samarbete och konkurav rens. Samarbetet representeras kravspecifikationen där köpaav ren/beställaren preciserar sina krav. Om produkten är komplicerad kan det kräva ingående dialog mellan köparen och de tilltänkta leveranen törerna för att det skall fungera.

Det andra elementet är själva anbudsgivningen. Den kan ta sig flera olika former. Ibland måste beställaren grunda sitt val endast ritningar och tekniska beskrivningar den tilltänkta produkten. Det kan bero

av

på att det är tekniskt eller ekonomiskt omöjligt att bygga och

prototyper använda dessa som grund för valet. Men i många fall går det och då har upphandlaren verkligen tillfälle att testa de offererade produkterna in-

nan segraren i upphandlingstävlingen utses. Upphandlingsreglema är främst utformade för normal upphandling och syftar till affärsmässighet. Avsikten med upphandlingsreglema är i första hand att tillförsäkra leverantörerna rättvis behandling och :ör-

en

hindra diskriminering leverantörer från annat land. Det finns inga

av

särskilda regler för teknikupphandling. Upphandlingsreglema gäller dock även för teknikupphandling. De kan i flera avseenden verka för-

svårande för de särskilda önskemål finns vid denna typ som av upp-

handling.

4 Upphandlingsreglerna

4.1 Nuvarande regelverk

All upphandling inom den europeiska gemenskapen skall följa vissa grundprinciper. Sverige har via lagen 1992:1528 om offentlig upp-

handling LOU införlivat EG:s direktiv med det svenska regelsyste-

met. Direktiven siktar in sig upphandlingar över vissa tröskelvärden.

Det centrala i direktiven är konkurrensaspekten. Alla leverantörer skall

behandlas rättvist, fair ana equal treatment det uttrycks på eng-

som

elska. Sverige har även poängterat att upphandlingen skall ske på ett

affärsmässigt sätt. Genom att upphandla i konkurrens skall säkerman

ställa får största möjliga värde för varje upphandlad krona.

att man Upphandlingar överskrider de fastställda tröskelvärdena måste som utföras enligt EG-direktiven. Ett objektivt förhållningssätt är viktigt då rädslan för diskriminering är stor. Sverige har i LOU föreskrivit sär-

skilda regler skall följas vid upphandlingar under tröskelvärdena.

som

Det finns inga regler särskilt siktar sig på teknikupphandling

som

utan samma regler gäller för nästan all upphandling. Upphandling av

material till försvaret har någon civil användning är bl.a. unsom dantaget från LOU.

De aktuella tröskelvärdena är:

Tröskelvärdet för statlig upphandling skiljer sig från de ovan nämnda

beloppen. För statliga myndigheter är tröskelvärdet 130 000 sdr vilket 1 282 000 kronor. Sdr står för Special Drawing Rights motsvarar särskilda dragningsrätter och är valuta som används inom WTO en Agreement On Government Procurement WTO/GPA. För övriga of-

fentliga upphandlande enheter säger lagen att som tröskelvärde

man

26 Upphandlingsreglerna

skall använda sig av det motsvarar det lägsta beloppet i svenska som

kronor mellan och sdr. Idag är det används. Överlag är

ecu ecu som

WTO/GPA:s och EG:s upphandlingsregler liknande

och det pågår ett arbete inom EU för att skapa full överensstämmelse.

Reglerna för offentlig upphandling riktar sig till vissa s.k. upphandlande enheter. Det är stat, landsting, kommuner och kyrkliga kommu-

ner. Statliga och kommunala bolag, föreningar, stiftelser och samfälligheter som inrättats för att fullgöra uppgifter i det allmännas intresse innefattas också. Syftet med verksamheten skall inte ha kommersiell en eller industriell karaktär och kapitalet skall ha tillskjutits stat, komav

mun, landsting eller kyrklig kommun. LOU gäller upphandlingen

om står under det offentligas övervakning och styrelsen till än om mer hälften utses av offentliga organ. Eftersom alla leverantörer inom medlemsländerna och EES-länderna skall ha chans att lämna anbud skall upphandlingar annonseras den inre marknaden. Om upphandlingen överskrider tröskelvärdena skall annonseringen ske i Tillägg till Europeiska gemenskapernas officiella tidning EGT S. Annonseringen sker i tre steg, i förhand, inför

upphandling och i efterhand. Förhandsannonseringen sker budgetårsvis

och informerar om de upphandlingar enheten planerar att som genomföra. Efteråt redovisas resultatet av upphandlingen. Om upphandlaren vill annonsera i andra publikationer kan detta ske först efter att materialet skickats till EG:s publikationskontor i Luxemburg. Annonserna skall innehålla grundläggande information. Vad skall upphandlas, hur kommer upphandlingen att ske, vilka krav ställs för

kvalificeringen, vilka krav ställs produkten och hur kommer urvalet

att gå till. Det hänvisas ofta till förfrågningsmaterialet i annonserna. Beställaren måste noggrant planera och formulera sitt underlag för upphandlingen. Det skall innehålla samtliga krav ställs från besom ställarens sida, och får inte ändras under upphandlingens gång. Nya krav får inte läggas till och får inte väga aspekter har man som

påpekats i förfrågningsmaterialet. Materialet får inte så specifikt i

vara sina krav på processer, tekniker eller märken att endast ett eller ett par leverantörer kan komma med offert. Endast när det krävs för att defniera den eftertraktade produkten får så detaljerad, då man vara men måste märket eller följas ordalydelsen eller likvärdig processen av När annonseringen ägt följer två steg: kvalificeringsfasen och rum anbudsutvärderingen. I kvaliñceringsfasen kontrollerar vilka leveman rantörer som lever upp till de krav man satte i I anbudsupp annonsen.

utvärderingen jämför anbuden i förhållande till förfrågningsmate-

man rialet. Kraven man ställer på företagen måste stå i proportion till upp-

handlingen. Detta för att säkerställa att små företag har rimlig chans

en att ta del i upphandlingar.

Upphandlingsreglerna 27

Vilket upphandlingsförfarande som är aktuellt skall anges i annonsen.

Tre förfaranden får tillämpas vid upphandling över tröskelvärdena: öpselektiv och förhandlad upphandling. Vid öppen upphandling har pen, alla leverantörer begär förfrågningsmaterialet rätt att få ut det. Besom ställaren väljer ett anbud och upphandlingen sker utan förhandling. Selektiv upphandling innebär att beställaren redovisar sina krav leverantören i annonsen. Den upphandlande enheten väljer ut minst fem och högst tjugo leverantörer, så många anbud inkommit, som uppom fyller kraven. De får sedan lämna sina anbud som beaktas utan förhandling. Det tredje förfarandet är förhandlad upphandling. Till en

början liknar det selektiv upphandling men efter urvalet tar beställaren

förhandling med eller flera leverantörerna. Förhandlingen upp en en av sker alltid på upphandlarens initiativ. Även tidsfristerna skiljer sig mellan de olika förfarandena.

Anbudsansökan Anbud

Öppen upphandling 52 dagar

- Selektiv upphandling 37 dagar 40 dagar Förhandlad upphandling 37 dagar enl. inbjudan

Det finns möjlighet att använda sig av ett påskyndat förfarande. Det är dock bara aktuellt vid händelser kunnat förutses och vid selektiv som eller förhandlad upphandling. Dålig planering är acceptabelt motiv för påskyndat förfarande. Tidsfristema får förkortas till:

mottagande anbudsansökan 15 dagar av mottagande av anbud 10 dagar ytterligare upplysningar 4 dagar

Vid upphandling byggentreprenad och tjänster kan tidsfristen för-

av kortas även vid öppen upphandling. Det kan endast ske efter en förannonsering och tidsfristen förkortas till 37 dagar.

Vid teknikupphandling är det i regel förhandlad upphandling som

blir aktuell. Det möjlighet att inleda dialog med leverantören vilket ger

många gånger är nödvändigt i teknikupphandlingsprocess. Det finns

en ett annat förfarande är intressant, nämligen design contest eller som formgivningstävling. Det svenska namnet är missvisande. Förfarandet är detsamma i arkitekttävling. Anbuden lämnas och någon som en eller några anbudsgivare får betalt för sitt utvecklingsarbete och sedan utvärderas anbuden jury. Vinnaren kan sedan bli föremål för av en upphandling.

28 Upphandlingsreglerna

En särskild nomenklatur, Common Procurement Vocabulary, används i annonserna för att underlätta för leverantörerna. Ett annat sätt att un-

derlätta för leverantörerna är att i förfrågningsunderlaget hänvisa till

gemensamma standarder. De har då lättare att identifiera kraven. Beställaren behöver inte ta anbudet med det lägsta priset, utan kan

till exempel ta det totalt mest fördelaktiga med hänsyn till exempelvis anskaffningspris, driftskostnader och funktion m.m.. Det är dock viktigt att det framgår i vilka kriterier gäller. Beställaren har

annonsen som också möjlighet att ställa krav på leverantörens tekniska förmåga och finansiella ställning för att undvika oseriösa erbjudanden. Ett rimligt

samband mellan kraven och den tilltänkta upphandlingen måste finnas.

Försörjningssektorema vatten, energi, transport och telekommu-

nikation har tidigare stått utanför reglerna för upphandling

men nu omfattas även de. Vissa skillnader råder. Förutom offentliga inneorgan fattas även privata företag som bedriver verksamhet med särskilt till-

stånd från en myndighet av. Det är ingen skillnad företaget bedriver

om industriell eller kommersiell verksamhet. Upphandlande enheter är friare att välja upphandlingsforrn och tidsfristema är flexibla. Även mer tröskelvärdena är delvis andra. För bygg- och anläggningsarbeten är det ingen skillnad, men för och tjänster gäller: varor

ECU SEK Telesektom 600 000 5 595 000

Övriga 400 000 3 730 000

Även upphandlingar under tröskelvärdena regleras LOU, och

av samma grundläggande principer om affärsmässighet, konkurrens och 0b-

jektivitet gäller. Definitionen upphandlande enhet är även den lika.

av Det finns två förfaranden: förenklad upphandling och direktupphandling. Vid förenklad upphandling begär den upphandlande enheten anbud via brev eller Man måste till att rimlig konkurrensannons. se en situation uppstår. Sedan får enheten välja att. förhandla med eller en

flera av leverantörerna. Direktupphandling får användas när det aktuella beloppet är lågt. Ett eller ett par basbelopp ett bra rikt-

anses vara värde beroende på den upphandlande enhetens uppgifter. Regeringskansliet har satt gränsen vid två basbelopp. Även när det brådsär en

kande upphandling får direktupphandling Brådskan skall i

äga rum. princip vara orsakad av force majeure-händelse. Några särskilda tidsfrister finns utan det sägs att det skall vara en skälig tidsrymd. Även vid upphandlingar under tröskelvärdena har den upphandlande enheten rätt att ställa krav leverantörernas ekonomiska status. Vilka kriterier som ligger till grund för valet anbud av måste anges i annonsen eller förfrågningsmaterialet. Antingen antar

Upphandlingsreglerna 29

det lägsta priset eller det mest fördelaktiga med tanke på drift och man underhåll eller liknande parametrar.

4.2 Problem vid teknikupphandling

En särskild form upphandling är ramavtalsupphandling. Avtalet som

av

sluts mellan den upphandlande enheten och leverantören innebär ingen

säker leverans utan är ett endast ett ramavtal kan utnyttjas som senare för inköp Ofta sluts ramavtal så att fler offentliga myngenom avrop. digheter kan utnyttja avtalet, det föreligger normalt inget tvång att men utnyttja avtalet. Undersökningar visar att utnyttjandet av existerande ramavtal varierar mycket mellan olika myndigheter. Ramavtalsupphandlingens rättsliga läge är osäkert ett EG-rättsligt ur

perspektiv. I Sverige har det varit ett relativt vanligt förekommande sätt

organisera offentliga upphandlingar. Kommissionen har kritiserat att

förfarandet då den att ramavtalet inte är upphandlingar utan har

anser karaktär stående anbud. På det sättet hämmas konkurrensen. Storav

britanniens ramavtal är i dag föremål för kommissionens uppmärksam-

het.

För den traditionella typen teknikupphandling finns inget formellt

av

hinder i regelverket. Däremot kan det poängteras att effektiv teknik-

en

upphandling inom regelverket ställer höga krav på beställarkompeten- När upphandlingen har annonserats ut så får förutsättningarna inte

sen.

förändras. Det är därför viktigt att förfrågningsunderlaget är väl genomarbetat. En nackdel med regelverket är att möjligheterna till dialog mellan beställare och leverantör är begränsade. Det har även påtalats att det uppkommer situationer där det ligger i beställarens intresse att olika

leverantörer för dialog med varandra för att gemensamt hitta lösen ningar. Men beställaren har inte rätt att initiera en dylik dialog utan att bryta anbudssekretessen enligt sekretesslagen 1980:100. Det mot

finns tillfällen när anbudssekretessen kan brytas: l om beställaren

tre offentliggör alla anbud efter deras öppnande 2 beställaren avbryter om

eller 3 avtal träffas. Vid teknikupphandling skulle upphandlingen om

det första förfarandet kunna användas beställaren anser att en diaom log mellan olika leverantörer skulle gynnsam. Kommissionen anvara att anbudssekretessen gäller fram till att anbuden öppnats. ser Det är viktigt att här påminna konkurrenslagstiftningens inverom

kan upphandlingsprocessen. Konsortier vid upphandling är tillåtet så

länge inget de deltagande företagen är konkurrenter. Om deltasom av gande företag är konkurrenter är samarbetet tillåtet inget företaom av

själv skulle ha klarat åtagandet som medföljer upphandlingen.

gen av Detta kan småföretag konsortier har större chans i en gynna som genom

30 Upphandlingsreglerna

upphandling. Samverkan mellan företag anses inte normalt påverka

konkurrensen de tillsammans har marknadsandel på högst om en 10 procent och årsomsättningen för något de deltagande företagen av inte överstiger 200 miljoner kronor. Om inget företagen har årsav en omsättning som överstiger 10 miljoner så kan den totala marknadsandelen uppgå till 15 procent utan att det störa konkurrensen. Små anses

företag kan få dispens från reglerna och tillåtas samarbeta deras

om sammanlagda marknadsandel uppgår till högst 25 procent. Om beställaren anser att den tekniska utvecklingen skulle att några levegynnas av

rantörer öppnar en diskussion måste ta hänsyn till konkurrenslag-

man

stiftningen.

4.3 De

politiska Villkoren för teknikupphandling

Teknikupphandling kan vara en kostsam verksamhet som kräver tid

och kompetent personal att genomföra. Skall det att förmå leverantörerna att lägga ner ett omfattande utvecklingsarbete för att få fram den eftersökta produkten måste de i regel ha garantier grundorder om en av

viss omfattning och därtill goda förhoppningar om fortsatt goda försälj-

ningsmöjligheter. Under 1970-talet då teknikupphandling utvecklades

hade de centrala politiska instansema relativt stark ställning. Det en var möjligt att genom centrala politiska beslut styra den offentliga sektorns

upphandlingsverksamhet på många områden. Det gjordes inte minst på

dataområdet. Till detta kom att produkter i regel standardiserade och hade var en lång livslängd. Detta medförde att de lämnade anbud i tekniksom en upphandling kunde förutse relativt stor och långsiktig marknad för en sin produkt. Utvecklingen under de senaste tio åren har medfört delegering en

och decentralisering inköpsbesluten i den offentliga sektorn. Stora

av verk och myndigheter har bolagiserats och delats i mindre enheter. upp

De offentligt ägda bolagen står fria från politisk påverkan i inköpsfrå-

gor och även i övrigt har de enskilda enhetemas självständighet betonats. Samtidigt har utvecklingen på produktmarknaden medfört kortare

livslängder på produkter, större variation och kundanpassning. Utvecklingen har helt enkelt medfört att förutsättningarna för offentlig teknikupphandling har försämrats. Det finns allt färre produkter och situationer där förutsättningar kan skapas för producent lägga

en att ner ett omfattande utvecklingsarbete för att vinna offentlig en upphandling.

Upphandlingsreglerna 3 l

För offentliga finns det ytterligare ett pris att ta i beaktande, ett organ

politiskt pris. En framgångsrik teknikupphandling där en förbättrad eller produkt kommer ut marknaden leder till att andra organisatio-

ny också kan alla kommuner få ner kan få del av resultatet. Exempelvis möjlighet att köpa en produkt som framkommit genom en kommuns teknikupphandling. Den ekonomiska vinsten tillfaller alla, inte bara den

stått för insatserna för upphandlingsarbetet. Ingen särskild politisk

som belöning tillfaller den upphandlande enheten. Om upphandlingen däremot misslyckas och den framtagna produkten inte uppfyller kraven så får den upphandlande enheten ensam stå för både de ekonomiska och politiska förlusterna. I politisk mening är således teknikupphandling en riskfylld verksamhet där möjligheterna

till politiska fördelar är begränsade och risken för politiska kostnader är

stor. Den politiska slutsatsen blir att man bör avstå från teknikupphandling och i stället avvakta tills någon annan har tagit sig att ge-

nomföra upphandlingen. Detta förhållande innebär att teknikupphandling bör organiseras som ett samarbete där de som gynnas av upphand-

lingen solidariskt delar på de kostnader och risker upphandlingen som medför.

5 Aktuella ekt

teknikupphandlingsproj

Teknikupphandling har en lång tradition i Sverige. Precis som i flera andra länder har det varit vanligast förekommande i förhållandet mellan försvarssektorn och försvarsindustrin. Men det finns även exempel från den civila sidan där en teknikupphandlingsprocess har genererat bra produkter som i sin tur stärkt den internationella konkurrenskraften för det involverade företaget. Relationerna mellan televerket och Ericsson har nämnts. Det finns även exempel teknikupphandlingar som har misslyckats. Projektet med skoldatorn Compis är ett av de mest kända. Kostnaderna för ett upphandlande ligger framför allt i arbetet organ med att utarbeta kravspecifikationen och att utvärdera anbuden. Dessa kostnader är helt beroende på vilken typ av produkt det gäller. Att gefunktionsupphandling åstadkomma modifiering av standardpronom dukter behöver inte vara så kostsamt om den upphandlande enheten redan har det tekniska kunnandet som behövs. Att däremot upphandla en ny produkt som kräver att uppköparen kompletterar de egna kun-

skaperna med avancerad konsulthjälp och teknisk expertis kan vara

mycket kostsamt.

Lönsamheten av en teknikupphandling måste sättas i förhållande till

lönsamheten av upphandling av redan befintliga produkter. Man måste också beakta vad som händer om man avstår från en teknikupphandling. Teknikupphandling tekniskt utvecklingsarbete i allmänhet är som svårbedömd och riskfylld verksamhet där det ofta inte går att med en säkerhet fastställa vad som hänt om andra vägar valts.

5.1 Programmet for effektivare

energianvändning

Programmet för effektivare energianvändning kom till stånd den 1 juli 1988. Enligt 1987/88:90 var syftet med programmet att åstadprop. komma en effektivare elanvändning för att minska följderna av kärnkraftsavvecklingen. Programmet organiserades vid Statens energiverk och flyttades 1991 till det då nybildade Närings- och teknikutvecklingsverket, Nutek. Det var tänkt att programmet skulle fortgå till 1993,

34 Aktuella teknikupphandlingsprojekt

och ett ramanslag på 400 miljoner kronor för stöd till teknikupphandling beviljades. Vid riksdagens beslut om energipolitik våren 1991 förlängdes programmet fram till 1998. De anslagna medlen ökade till 965 miljoner kronor sammanlagt, 750 miljoner kronor for teknikuppvarav handling under en sjuårsperiod.

Programmet har varit aktivt i runt trettio teknikupphandlingsprojekt

med varierande resultat. I tekniskt avseende har programmet varit framgångsrikt då man genomgående får fram produkter fyller de som uppställda tekniska kraven. Däremot har vissa produkterna inte bliav vit någon framgång på marknaden.

En utebliven marknadsframgång kan bero många olika faktorer.

Det kan bero på varans pris i relation till konkurrerande produkter, på design och utseende eller förhållanden som har att göra med varans användarvänlighet etc. Det är denna problem hoppas typ av som man kunna undvika genom att kunder i upphandlingen. I fallet Efengagera fektivare energianvändning har det hävdats att Nuteks sekretariat varit en för stark part i relation till de engagerade användargruppema. I kraft av överlägsen teknisk kompetens och finansiell styrka har ambitionerna vad gäller energisparande vägt för tungt i relation till användarsyn-

punkterna. Detta är en kritik som berör hur teknikupphandlingen

orga-

niseras och bedrivs än kritik mot teknikupphandling

snarare en som idé. Nutek har under åren byggt upp en stark kompetensbas teknikupphandlingsområdet. Det har präglats av pragmatism och innovationsförmåga och har utvecklat teknikupphandlingsmetodiken. Genom att

bilda beställargrupper och tillskjuta kompetens via konsulter har kunder

kunnat ställa krav på leverantörerna. Detta sätt att arbeta bör vara användbart också inom miljöområdet. En kritisk synpunkt som framförts mot programmet är att de framtagna produkterna hade utvecklats även utan statlig teknikupphandling och att programmets aktiviteter endast påskyndat utvecklingen. Det är en typ av kritik som man kan värja sig för. Det ingår ett led i som

valet av produkter att man väljer områden där teknikupphandling ett

avgörande sätt kan påskynda utvecklingen. Om snabbare marken nadsintroduktion är möjlig för relativt små så är vinsterna resurser uppenbara. Man måste väga kostnader och risker mot resultat for att avgöra

om teknikupphandlingen är effektiv. Som påpekas på annat håll i be-

tänkandet så är oftast kombination åtgärder det mest effektiva. en av

Teknikupphandling kombinerad med regelstyming kan skapa starka

incitament från efterfrågesidan vilket kan resultera i eller förbättranya de produkter.

Aktuella teknikupphandlingsprojekt 35

5.2 Byggkostnadsdelegationen

Byggkostnadsdelegationen har som ett av sina uppdrag att stimulera teknikutvecklingen inom byggbranschen. Det skall leda till kostnadssänkningar inom byggindustrin och i förlängningen även sänkta boendekostnader. Bakgrunden är den teknikutvecklingen och kostsvaga nadsökningama i byggbranschen under de sista 25 åren. Delegationen utannonserade upphandlingen under hösten 1996 och runt årsskiftet ägde prekvalificeringen Till sommaren skall de tre utvalda förslarum. gen som får bygga prototyper presenteras. De tre utvalda förslagen kommer att erhålla beställning ett en mindre bostadshus av en av delegationen utvald byggherre. Bostadshuskall uppföras under perioden september 1997 till mars 1998. Målet sen är en årshyra på mindre än 800 kronor per kvadratmeter. Utvärdering sker 1998 och de som godkänns beräknas få beställningen sommaren på minst 500 lägenheter av olika byggherrar.

5.3 för

Delegationen främjandet av miljöanpassad teknik

Delegationen skall presentera strategier för att introducera ny teknik och både löser problem med stor samhällsrelevans nya processer som och skapar utvecklingsmöjligheter for näringslivet. Teknikupphandlingen central roll i delegationens arbete. Delegationen skall har en

välja ut områden där miljöanpassade tekniker och processer är särskilt

angelägna. Tekniken och metoderna skall bidra till att lösa ett miljöproblem, skapa arbetstillfällen och leda till en långsiktig hållbar utveckling. Relevansen för svenskt näringsliv skall också vägas in. Delegationen har valt att inledningsvis arbeta med områdena marksanering,

transporter, byggsektorn och livsmedelsproduktion.

Teknikupphandlingar är ett flera verktyg som delegationen skall av använda sig Andra är miljötekniktävlingar, rundabordssamtal och av. investeringsstöd. Delegationen avser att i huvudsak använda samma metod för teknikupphandlingar programmet för effektivare energisom

användning har använt sig av.

5.4 för kunskapslyftet Delegationen

Kunskapslyftet är den stora satsning på vuxenutbildning som startade under sommaren 1997. Målgruppen är i första hand vuxna som saknar

36 Aktuella teknikupphandlingsprojekt

3-årig gymnasiekompetens, även kortutbildade med anställning

men

kan komma ifråga. Målet är en allmän kompetensförstärkning för-

som bättrar målgruppens konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Kunskaps-

lyftet skall på sikt skapa bättre ekonomisk tillväxt. Delegationen för

en

kunskapslyftet poängterar att verksamheten måste fokuseras på individen, och utbildningsprogrammen därför måste organiseras med stor

möjlighet till individuella lösningar. Staten bidrar med ett särskilt statsbidrag om ca tre miljarder kronor år. Kommunerna har uppgiften att per genomföra kunskapslyftet. Kommuner kan välja att anordna utbildningen själva eller att samverka med andra kommuner eller andra ut-

bildningsanordnare. Delegationen för kunskapslyftet prövar ansökningarna. Beslut om medelstilldelning för andra halvåret 1997 har tagits och ett preliminärt beslut för 1998 likaså. Sedan kommer tilldelningen att

ske årsvis. I delegationens programförklaring och ambition ligger ett moment av utveckling av vuxenutbildningen. Kunskapslyftet har inte fått många nya aktörer att etablera sig på utbildningsmarknaden, det kan medmen föra en positiv utveckling för redan befintliga utbildningsanordnare.

Delegationens arbete kan inte karaktäriseras teknikupphandling

som även om det finns delar som påminner om denna metodik. Man har valt att inte ha flera förbestämda krav utan låter utbildama presentera sina lösningar. Det centrala verkar dock inte ha varit att få till stånd förnyelse i utbildningar utan att få en ökad volym.

5.5 STATTEL

STATTEL-delegationen hade i uppdrag av regeringen att minska statens utgifter för telekommunikation med 25 procent. Arbetet påbörjades

1991. Huvudinriktningen var att förändra fokus från att upphandla

varor till att upphandla tjänster. Genom att identifiera telefoni och data som integrerade produkter lyckades man att sänka priserna med 18- 40 procent.

Det är svårt att avgöra om STATTEL bedrev teknikupphandling eller inte. Någon teknisk utveckling telefontjänstema eller utrustning-

av en tycks inte ha ägt rum som en följd upphandlingen. I stället påav skyndades processen att se på telefoni- och datatjänster bestående som av både produkter och tjänster. STATTEL bidrog till denna utveckling både internt inom staten och inom industrin. Leverantörerna fick en kunnig och krävande kund. Framtiden får visa i vilken utsträckning de framförhandlade ramavtalen har utnyttjats andra offentliga av organ.

Aktuella teknikupphandlingsprojekt 37

5.6 Kommunal upphandling

Den kommunala delen offentlig upphandling är betydande, vilket

av

visas i diagram 2 nedan. Där visas också att upphandlingen är en stor del kommunernas totala utgifter. Effektiv upphandling är därför an-

av

geläget. Kan samtidigt denna användas för att påverka teknikut-

resurs

vecklingen det positivt. Hittills har dock teknikupphandling ut-

vore

mycket begränsad omfattning det kommunala området. Se nyttjats i

diagram

På 1980-talet upphandlades bland annat räddningsfordon och mil-

Enskilda kommuner upplever sig för små för att

jövänligt papper. som bedriva teknikupphandling. En de kommunala inköpsansvariga som

av intervjuades sade det vore förmätet att tro att vi kan efterfråga nåatt inte redan finns på marknaden. got som

De teknikupphandlingsprojekt har bedrivits inom kommun-

som sektorn har ofta bedrivits i samarbete med Nutek. Någon gång har

kommunförbundet samordnat arbetet. Det har under arbetets gång

framförts Nutek och regionala kommunförbund är bra nivåer att be-

att

driva teknikupphandling på. Utveckling kommunal teknik behöver

av

inte riktad högteknologiska projekt. Det finns många enklare

vara mot

där teknisk utvecklingsprocess kan få positiva effekter. Ett produkter en exempel förts fram är gräsklippare. En teknikupphandling av

som och lägre ljudnivå administreras

gräsklippare med renare avgaser som

Nutek och med representanter i beställargruppen från den kommuav

nala sektorn kan exempel teknikupphandling för att förbättra

vara ett

etablerade produkter.

med kommunal teknologi är att få starkt decentralise- Problemet en

rad och fragmenterad marknad att om kravspecifikationen, och

enas sedan få fram tillräckligt stor order. Det är förmodligen bara storen

stadskommunema kan bedriva teknikupphandling egen hand.

som

Stockholms stad med i ett projekt tillsammans med sju andra euro-

är städer med syfte minska skadliga utsläpp från stadstrafiken.

peiska att Ett de tongivande inslagen är upphandlingen av miljöanpassade for-

av Europeiska samarbeten är också ett sätt att skapa kompetenta och don.

starka beställargrupper.

3 8 Aktuella teknikupphandlingsprojekt

Diagram 2 Offentlig upphandling 1995 miljarder

Offentlig upphandling 1995

stat 3796 kommun 5596

landsting 896

Diagram 3 Kommunernas totala utgifter 1995

miljarder

Kommunernas totala utgifter 1995

övrigt 1 6%

personal 51% upphandling 33%

Aktuella teknikupphandlingsprojekt 39

LFTP

Landstingens fond för teknikupphandling och produktutveckling, LFTP, bildades Landstingsförbundet och Nutek 1982 för att genom

av

teknikupphandling få fram bättre och billigare utrustning till sjukvår-

den. Från början tanken att LFTP skulle bidrag till ett landsting var ge

eller till landsting för att stödja deras teknikupphandling,

grupper av efter några år ändrades strategin till bidrag till företag och men att ge

låta landstingen medverka i utformandet av kravspecifikationen. Man fick helt enkelt för få beställningar på teknikupphandling från landstingen. Efter period med mindre verksamhet har aktiviteten ökat de

en åren. Det ekonomiska läget har ökat pressen på landstingen att senaste

samordna upphandling i syfte att öka rationaliseringen. Den tekniska utvecklingen i vården är i huvudsak producentdriven.

De tillverkande företagen kommer till LFTP och söker anslag för att

utveckla produkt. LFTP undersöker det finns intresse bland

en om

landstingen ingå i beställargrupp och specificera beställarkraven.

att en Dessa anslag har oftast formen lån med ränta och villkorad betalning av Man lyckas sällan att få landstingen att binda sig för köp, utan de avvaktar tills produkten är färdig. Detta medför att LFTP inte arbetar med

i strikt mening. De kan sällan lämna garantier för teknikupphandling

köp och det förekommer ingen direkt konkurrens i bidragsprocessen. Ett område länge diskuterats inom vårdsektorn är ett nationellt som Trots många diskussioner har landstingen inte

journalhanteringssystem. lyckats krav för en teknikupphandling. Ett sam-

enas om gemensamma

journalhanteringssystem har påbörjats mellan arbetsprojekt om ett nytt Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling KK-stiftelsen, LFTP, Landstingsförbundet, SPRI Sjukvårdens produktions- och rationaliseringsinstitut och några större landsting. KK-stiftelsen till-

skjuter 75 miljoner kronor och resterande aktörer lika mycket tillsam-

mans.

5.7 Östersj öövervakning

Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, gjorde för några år sedan en stu-

die hur skulle kunna omorientera svensk försvarsindustri mot civil man och utnyttja kompetensen inom försvarssektorn. Förslag

produktion om

ett övervakningssystem för Östersjön väcktes. Samma tanke dök upp på Östersjökonferensen i Visby 1996. Där diskuterades hur samarbetet

kunde förbättras vad gäller Sjösäkerhet, tull, polis och väder- och mil-

40 Aktuella teknikupphandlingsprojekt

jöövervakning. Diskussionen ledde till att Närings- och handelsdepar-

tementet beställde förstudie Baltic Watch presenterades i en om som

maj 1997. Förhoppningen är att demonstration skall

en av systemet

kunna förevisas vid nästa möte med statsministrama i Östersjöländerna

i Riga januari 1998. Tanken är att börja med att knyta ihop de existe-

rande radarstationema och bevakningssystemen med känd teknik.

I steg två skall man utveckla systemet och skapa byggt ett gemensamt system på GSM-teknik, satelliter och obemannade flygplan. Baltic Watch består fem organisationer: SAAB, Celsius Tech, av Ericsson Microwave Systems, Försvarets forskningsanstalt, FFA, och

Rymdbolaget. Projektet väl for teknikupphandling det är

passar en men ett problem att projektet är sektorsöverskridande. Det gör att ett antal

offentliga myndigheter är möjliga kunder. Totalt åtta myndigheter är

aktuella i Sverige. En möjlig lösning bilda

är att ett upphandlingskon-

sortium med expertis från FMV, har vid liknande som vana stora komplexa upphandlingar. Liknande upphandlingar pågår också i andra

länder. Brasilien håller på att upphandla ett system för övervakning

av Amazonas och Australien ett system för övervakning det av norra, glesbefolkade territoriet.

6 Internationella erfarenheter

l Finland

TEKES

Teknikupphandling har använts i Finland, och då framför allt vid stora infrastrukturella satsningar. På senare tid har förfarandet blivit allt mer ovanligt för att i dag knappt användas alls. Det statliga tekniska utvecklingsverket, TEKES, har administrerat flera av dessa teknikupphandlingar, men erfarenheterna var överlag negativa. Processen upplevdes långsam och stel. Den offentliga upphandlingen är i dag som

inriktad på att efterleva EU:s upphandlingsregler.

TEKES har några olika nyckelroller:

att genomföra den nationella teknikpolitiken att förbereda, finansiera och koordinera forskningsprojekt att finansiera industriella FoU projekt

att bistå små och medelstora företag med teknologiöverföring.

De har omsättning på 1,5 miljarder FIM. Ungefär hälften går till bien och två sjättedelar till drag, en sjättedel till FoU-projekt inom industrin övrig tillämpad forskning. Storföretag dominerar, det finns en utmen talad politisk målsättning att fokusera arbetet små och medelstora företag. De flesta forskningsprojekten genomförs av VTT, en statlig teknisk forskningsinstitution, som bedriver uppdragsforskning. 1/3 av VTT:s budget anslås staten och 2/3 är inkomster från uppdrag för av TEKES och industrin. Finland har ett vetenskapligt råd som leds av statsministern, och

i övrigt består ministrar och representanter från forskningsvärl-

som av

den. Rådet har i uppgift att ställa upp långsiktiga teknikpolitiska mål.

De planer presenteras blir sedan vägledande för TEKES arbete. som Prioriterade områden är teknik inom pappers- och massaindustrin,

42 Internationella erfarenheter

elektronik, informationsteknik och kemisk industri. Av Finlands samlade FoU-satsningar används 35 procent i elektroniksektom och 15 procent i den kemiska sektorn.

Erfarenheter från Åbo

Ett exempel på institutioner har skapats for teknologiöverföring är

som teknikparken Turku Technology Center, TTC, i Åbo. Det stiftelse är en

ägs de högre lärosätena i Åbo, Åbo stad och det byggföretag

som av som äger byggnaderna där teknikparken är belägen. På TTC:s område

finns över hundra företag och 30 olika institutioner och organisationer.

Ungefär 2 000 personer arbetar dagligen inom centret och lika många studenter håller till på området. Ytterligare studenter är involverade i projekt som har anknytning till centret, det är oklart hur många. men Sedan 1989 har över hundra företag bildats ett nittiotal nya varav fortfarande existerar. Det ställs hårda krav affärsidén för att ett företag skall etablera sig i TCC.

Huvudtanken med TTC är att underlätta kommersialiseringen

av

forskningsresultat vid de tre universiteten i Åbo. De är Åbo Akademi,

som är svenskspråkigt, Turku Universitet och Turku Handelshögskola.

Det finns ingen teknisk högskola i Åbo, i stället har både Akademin

och Universitetet varsin teknisk fakultet. Vissa forskningslaboratoav rierna har flyttats till TTC. Samma sak har skett med laboratorier inom biologi, medicin, bioteknik, ADB Även många lektioner hålls på osv. området. Det skapar kontaktytor hjälper till att överbrygga klyftan som mellan näringsliv och forskarvärld. Ett antal framgångsfaktorer för

teknikparken pekades ut:

konsensus mellan aktörerna målet om

fokusering målet egen strategi, framgångsrecept går inte att kopiera rakt

av basfunktioner, enkelt och centralt hög servicenivå.

Företag får också fördelar av att placera sig i teknikparken:

reduktion av kostnader etablering av ett kontaktnät lättare att hitta eller att bli hittad bidrag av lättare att hitta eller att bli hittad konsulter av

bättre tillgänglighet till FoU

Internationella erfarenheter 43

0 flexibilitet när det gäller utrymme.

Utöver privat riskkapital så har flera offentliga medel för att organ stödja nyföretagande. Det finska Handels- och Industriministeriet kan tillskjuta medel för utgifter under de första sex månaderna. Det for att möjliggöra företag att överleva under en period då de flesta har nya höga initialkostnader och få intäkter. Åbo stad stöder företag nya gehyresbidrag som uppgår till en tredjedels hyra under tre år. Den nom

statliga tekniska utvecklingscentralen, TEKES, har också startkapital for nyetableringar företag. Kapitalet kommer från utförsäljningen av

av

aktier i statliga företag, till exempel Valmet. Totalt frigjordes 1,5 mil-

jarder mark, varav hälften står till TEKES förfogande. Det stora problemet bland företagen i TCC är bristen på marknadsföring, både i praktiken och kunskapsmässigt. För att råda bot på det har kurser i entreprenörskap startats i universitetens regi. Ett annat problem är splittrade på för många aktörer Arbetsär att resurserna marknads-, Inrikes-, Utbildnings-, Handels- och Industriministeriet och TEKES m.m., och att tålamodet är för kort. Man vill se utdelning satsade medel för snabbt. Ett problem för universiteten är om grund-

forskningen blir lidande i förhållande till uppdragsforskningen. I Tam-

merfors, till exempel, kommer 60 procent budgeten från oberoende av

källor. Det råder diskussion vid vilken nivå uppdragsforskningen

en om

konkurrerar ut grundforskningen.

AboaTech Oy bildades våren 1993 med uppgift att kommersialisera idéer, uppfinningar och forskningsresultat från Turku Universitet och Åbo Akademis verksamhet. Bolaget stiftelserna för Turku Uniägs av versitet och Åbo Akademi med 30 procent Resterande 40 procent var.

aktierna ägs av SITRA, Finlands självständighets fond, som bildades

av vid Finlands femtioårsjubileum 1967. Målet för fonden är att stärka Finlands konkurrenskraft och dess medel används riskkapital. som

AboaTech har eget kapital 3 miljoner mark och finansierar i dag hela sin verksamhet via inkomster från uppdrag de får av Industrimi-

nisteriet och TEKES. De övervakar projekt och agerar konsult för dessa organisationer. Även privata företag utnyttjar till viss del AboaTech. Men deras huvudsakliga uppgift är att fånga upp och ta fram forskningsresultat kan utnyttjas i industri och näringsliv. De bygger som nätverk och skapar kontakter mellan forskning och industri. De bistår forskare med patent- och varumärkesskydd och hjälper till med marknadsföring.

För tillfället har de ett fyrtiotal företagsprojekt gång, utöver deras

två dotterföretag, finansieras via licensintäkter från avslutade prosom jekt. Dessutom leder de ett tjugotal uppdragsprojekt. Filosofin är att knyta så mycket kunskap möjligt. De ansåg att det finns en upp som

44 Internationella erfarenheter SOU

1997:88

fara i att fokusera på ett teknikområde i verksamhet denna. en som

AboaTech anses allmänt vara ett lyckat initiativ för teknologiöverforing från forskning till företag.

6.2 Norge

SINTEF

SINTEF är en stiftelse inrättades 1950 för att ett instrument i som vara återuppbyggnaden av norsk industri efter andra världskriget. Det är ett

institut för uppdragsforskning är uppbyggt i anslutning till Norges

som

Tekniska och Naturvetenskapliga Universitet NTNU, tidigare Norges

Tekniska Högskola, i Trondheim. Huvudverksamheten finns i Trondheim men mindre enheter finns även i Oslo och i M0 i Rana. Sammanlagt är ungefär 2 000 personer anställda i SINTEF.

SINTEF är organiserat i nio avdelningar och fyra institut. Avdel-

ningarna är inriktade mot:

tillämpad ekonomi bygg- och miljöteknik elektronik och cyberteknik energi materialteknik

teknikledning

tele och data medicin.

Instituten är:

EFI, energiforskning IKU, petroleumforskning Marinteknik

Molab, metallurgisk forskning.

SINTEF omsatte 1995 1,5 miljarder norska kronor, staten bidrar varav

med tio procent. Resterande del är intäkter från uppdragsforskningen. Uppdragsgivama är till över hälften från det privata näringslivet. Resterande del är ganska jämnt fördelad mellan offentliga utländska

organ,

uppdrag och uppdrag från andra forskningsråd. Under lång tid dominerade beställare med anknytning till oljeutvinningen Nordsjön,

men

nu minskar de. I stället ökar sektorerna tillämpad matematik och data.

Internationella erfarenheter 45

Över 6 000 projekt avslutades under 1995, det är ett fåtal som står

men för större del omsättningen. Dessa har ofta beställts storföreen av av Men SINTEF är till stor del för Norges små- och medeltag. en resurs

företag. Över hälften projekten är mindre än 50 000 norska

stora av

kronor. Däremot har nyföretagandet i anslutning till SINTEF alltid varit blygsamt. Uppdragsforskningen medför att resultaten tillfaller beställamed andra ord redan existerande företag. SINTEF:s personal har

ren,

begränsade möjligheter att exploatera tekniska framsteg. Under 1996

startades 10 företag hade anknytning till SINTEF och ett av dessa som har ett 40-tal anställda. De övriga har ännu inte haft någon nämnnu värd tillväxt. Norge har för närvarande mycket stark ekonomi och relativt små en

problem med arbetslöshet. På längre sikt finns emellertid problem med

sinande oljetillgångar och åldrande befolkning. Ett flertal statliga en utredningar har på tid tittat på dessa problem Aakvaag utvalget, senare Havik utvalget och Henriksen utvalget. De har pekat på vikten av att utveckla små och medelstora företag, att satsa på innovationer och att

stärka kontakterna mellan kunskapsinstitutioner och näringsliv.

Stödet till små och medelstora företag administreras främst av SND,

Statens Närings- och Distriktsutvecklingsfond, kan bidra med

som

och lånekapital och projektmedel. SINTEF å sin sida bedriver

ägar-

förutom den uppdragsverksamheten några som särskilt

rena program riktar sig mot små och medelstora företag.

TEFT och Nyfotek

TEFT projekt för teknikförrnedling till små och medelstora före-

är ett

Det finansieras Norges forskningsråd och förutom SINTEF är

tag. av

ytterligare några institutioner involverade. Projektet har två delar; teknikattachéer och teknologiprojekt. Attachéema är tio till antalet och utplacerade i olika regioner i Norge. De bedriver uppsökande verksam-

het till företagen för att identifiera tekniska utvecklingsbehov. Detta är kostnadsfritt för företagen sedan får hjälp med att hitta forskare som

eller institut kan hjälpa till att lösa problemen. Företagaren kan

som

sedan få bidrag med till 75 procent av projektkostnaden av TEFT

upp

för att lösa problemet. Nyfotek företag ägs NTNU och SINTEF som skall

är ett som av

hjälpa forskare att starta företag och att utveckla nya produkter i

nya

redan existerande företag. De bidrar med juridisk och ekonomisk rådoch hjälper till med ärenden gäller patent och licensfrågor. givning som Företaget är i huvudsak anslagsfmansierat, det finns möjlighet att

men

46 Internationella erfarenheter

genom licensavtal få viss återbetalning på lyckade projekt. Hittills har

det bara gett marginella intäkter. Även i dag har stark ekonomi om man en i Norge så är man medveten om att man måste kanalisera oljepengama i verksamhet annan för att stärka industrin. Det är nödvändigt för sysselsättningen på kort sikt och för den ekonomiska tillväxten på lång sikt. De små och medelstora företagen har pekats ut den sektor måste utvecklas. Näsom som ringspolitiken är därför i dag inriktad på nyföretagande och stöd till den sektorn. I likhet med Sverige betonas behovet ökad kompetens och av

ökat kunskapsinnehåll i produkter och tillverkningsprocesser. Man be-

tonar de starka industrier har inom oljeutvinning och aluminiumman

tillverkning genom att prioritera material- och off-shore teknik. Man

ansluter sig också till den allmänna trenden att satsa miljöteknik och IT.

Offentlig teknikupphandling intar ingen framträdande roll i den norska teknikpolitiken. Eftersom SINTEF arbetar uppdragsforska-

som re och resultaten tillfaller beställaren finns det få exempel på näringspolitiska sidoeffekter SINTEF:s arbete. Nyföretagandet har alltid av varit blygsamt. Även åtgärder har vidtagits så har inte om man ännu kunnat skönja några resultat dessa. Trondheimsregionen är Norges av ledande tekniska kunskapsmiljö det har endast i begränsad men ut-

sträckning givit upphov till teknikbaserade företag. Även relationen

om mellan SINTEF och näringslivet ligger kvalificerad nivå är inte en SINTEF en kommersiell miljö vilket delvis kan förklara det blygsamma

företagandet.

6.3 Storbritannien

Erfarenheter från Cambridge

Cambridge var länge en obetydlig och lätt slumrande serviceort med ett stort universitet existerade tämligen oberoende omgivningen. I

som av början av 1970-talet diskuterades behovet åtgärder för att sänka av arbetslösheten och den amerikanske erfarenheten med teknikparker uppmärksammades. Trinity College är ensam ägare och parken har inga anställda med undantag av några trädgårdsarbetare. Verksamheten leds styrelse av en och administreras Trinity College. Cambridge Science Park, CSP, är av

hyresvärd/fastighetsförvaltare och erbjuder ingen service till företagen

utöver fastigheterna. Företagen kommer dit för att rekrytera kvalificerat

Internationella erfarenheter 47

folk från universitetet och för vill odla kontakter med andra att man företag inom området. För att få komma på området skall företaget bedriva grundforskning, tillämpad forskning, lätt tillverkning eller konsultverksamhet. Även företag säljer tjänster till FoU-företagen som finns på området. 2/3 företagen är lokalt initierade, resten är inflytav tade. CSP har givit upphov till l 000 företag med 35 000 anställda under 23 år. Cambridge Consultants, ett konsultföretag med ca 300 an-

ställda har betytt mycket för nyföretagandet genom att erbjuda hjälp i

ett initialt skede. Fler konsulter har även hoppat av och startat företag. CSP är exempel på teknikpark funnit sin egen form som väl en som ansluter till den lokala kulturen. Framgången förklaras med att man endast haft ägare, att det inte funnits några ambitioner att tjäna en på mark- och fastighetsexploatering och att man accepterat pengar Cambridgeforskarnas på företagande och utveckling. Politikernas syn uppgift har framför allt varit att ta initiativet och att allmänt stödvara jande i bakgrunden. CSP är framför allt starkt inom det biotekniska området. Två svenska företag, Pharmacia och Althins, finns i parken. CSP det mest framgångsrika exemplet science park i Enganses vara en land.

Saint Johns Innovation Centre är ett företag/företagshotell incubator hjälper uppfinnare och entreprenörer att starta företag. Det

som

är organisatoriskt helt skilt från universitetet och Cambridge Science

Park är beläget i omedelbar anslutning till dessa. Företaget består men ett företagshotell och service i form av finansiering, marknadsföring, av affärsstrategiskt stöd och administration. Centret startades 1976 av ett antal ville utveckla Cambridge och söka nytta av den personer som kunskap universitetet representerar. Man har hjälpt till att starta som 1200 företag hälften har utvecklats positivt. Totalt har verksamvarav

heten givit upphov till 30 000 arbetstillfällen. Inriktningen är fram-

nya

för allt programvaruföretag, instrumenttillverkare, bioteknologi och

telekommunikation. Företagen har ofta kontakt med universitet, men påfallande sällan med Cambridge universitet. Frågan finansiering om kom tidigt vid tillkomsten SJIC. Centret har inga egna pengar upp av utan förmedlar kontakter med banker och riskkapitalföretag. Dock ges kredit på hyran för att hjälpa företag i ekonomiskt trångmål. Investeringen för att bygga SHCzs hus var 20 miljoner SEK. De årliga hyresintäkterna är 2 miljoner SEK. Det genomsnittliga företaget stannar i 3 år. En hyresgäst omsätts varje månad. Man har alltid kö på

personer/ företag vill komma och hyra. De startar ofta med ett

som i företagshotellet och fortsätter efter något år med att hyra större rum lokaler. Bedömningen vilka får hyra görs utifrån kommersiella av som bedömningar och hur väl de i huset. Akademiska kriterier passar tillmäts inget intresse.

48 Internationella erfarenheter

Departement of Trade and Industry

Bakgrunden till verksamheten vid Departement of Trade and Industry, DTI, är utvecklingen från 70-talets interventionistiska politik till dagens starka marknadstro. Det finns tecken att pendeln så sakteliga håller på att svänga tillbaka. Samarbete och partnerships blir allt vanligare även om konkurrens fortfarande är honnörsordet inom näringspo-

litiken. DTI har svarat på denna förändring att etablera plat-

genom en tare organisation och leda förändringen bort från den traditionellt starka hierarkin inom den statliga sektorn. Personalstyrkan har bantas från 11 000 till ungefär 5 000 anställda.

Business links är ett för att stödja små och medelstora fö-

program

retag och höja kompetensen inom dessa. Systemet bygger på principen att det skall finnas en så kallad one stop shop varje huvudgata i

England. Ett liknande system finns i Wales och Skottland. Företagaren skall hitta allt han söker under samma tak. Varje link kan ha olika in-

riktning beroende på det lokala företagandets karaktär. Om teknologi efterfrågas så inriktas verksamheten på teknologiöverföring,

men om de behöver hjälp med redovisning så inriktas verksamheten på det. I

dag finns det ungefär 200 huvudkontor och 400 underavdelningar.

Systemet är delvis finansierat från regeringen och varje huvudkontor är en separat legal enhet. Allmänt anses projektet lyckat erfavara men

renheterna visar att mycket framgången beror på den lokala ledning-

av en. The Teaching Company Scheme är ett program för att minska klyftan mellan näringsliv och universitet. En student utför ett projekt för ett företag och han handleds lärare från universitetet. 500 av en program existerar i dag, och det att det är ett lyckat sätt att överbrygga anses klyftan mellan företag och universitet. Många studenter får sedan an-

ställningserbjudanden från företagen.

Link är ett program för att knyta företag och forskningsinsamman

stitutioner i gemensamma forskningsprojekt. Projekten finansieras till

hälften av industrin och till hälften staten. Totalt finns i dag 54 av

Link-program. Varje program innehåller ett antal projekt, och totalt har

800 projekt hittills startats. I stort sett alla universitet och forskningsin-

stitutioner i Storbritannien är engagerade. Kriterierna för att ett projekt passar in i Link är:

samarbete företag forskningsinstitut -

pre-competitive

innovation, hög kvalitet industriellt relevant avtal upprättas som reglerar rätten till resultatet.

Internationella erfarenheter 49

Varje Link-program skall innehålla en plan för hur man skall föra ut resultatet verksamheten. Företag kan göra förbehåll om vad som av

skall publiceras. Sedan Foresight-programmet startades har priorite-

ringarna i Link följt deras rekommendationer.

Technology Foresight

Technology Foresight startade 1993 och är form för framtidsplaneen ring och prioritering FoU-verksamheten. Förutom traditionell induav stri har innefattat nöjes- och utbildningssektorerna. Liknande man framtidsplanering bedrivs sedan länge Japan, Tyskland, USA och av

Frankrike. Den första rapporten publicerades 1995 och avsikten är att göra planeringen vart femte år. Organisatoriskt ligger avdelningen

om for Technology Foresight under Office of Science and Technology OST. OST har 90 anställda och har rådgivande ställning till reca en

geringen. Tidigare låg OST direkt under premiärministern, men flytta-

des till Närings- och handelsdepartementet DTI för några år sedan. Chefen för OST är Chief Scientific Advisor och har sidoordnad en ställning inom DTI vid sedan statssekreteraren, under presiav men denten for Board of Trade. OST har två huvuduppgifter:

samordna FoU-verksamhet omfattar flera departement, och 0 att som

för det internationella forskningssamarbetet inkl EU

svara

att fördela forskningsbudgeten olika forskningsområden.

Det politiska motivet till att börja med Technology Foresight var be-

dömningen att landet inte fick det kommersiella utbytet av FoUverksamheten önskvärt. Man tror att rapporterna har utvecklat som var dialogen mellan näringslivet och forskningen och påverkat attityderna så båda har blivit intresserade kontakter och samarbeatt parter mer av te.

Arbetet är organiserat i 16 paneler styrgrupp med före-

som agerar

trädare for forskningsområden, näringslivet och staten. Varje panel har

15-20 medlemmar. Dessa deltar bekostnad. Technology Foreegen sight står bara för resekostnaderna. Företrädarna för näringslivet har framför allt kommit från de större företagen. Man har inte lyckats få med särskilt många småföretagare. Paneldeltagarna har varit kvalificerade på hög nivå. Technology Foresight har 20 anställda som personer främst fungerar sekretariat i de olika panelerna. som Technology Foresight har fått stort genomslag i den offentliga sekoch forskarvärlden. Regeringen har i sina prioriteringar av FoUtorn

50 Internationella erfarenheter

budgeten följt rekommendationerna från Technology Foresight. Huruvida näringslivet följer rekommendationerna osäkert.

är mer

Upphandling

På The Treasury, Storbritanniens finansdepartement, finns avdelning

en med för frågor rörande offentlig upphandling, the Procurement ansvar

Group. Den består av två underavdelningar, handhar policy-

en som frågor och europeiska frågor och enhet bistår övriga offentliga en som

organ med upphandlingsexpertis, Central Unit Procurement CUP.

on

Den ledande policyn är att varje enskild upphandling skall bästa

ge

möjliga värde och att all upphandling skall ske i konkurrens. Detta skall skärpa Storbritanniens konkurrensförmåga.

Ett förfarande har använts några gånger är PFI, Private Finansom

ced Initiative. Motivet är att få privata investeringar in i den offentliga sektorn. Till exempel kan staten beställa ett fängelse med tillhörande

tjänster och ett konsortium bygger, underhåller och driver fängelset. Denna metod är inte använd så mycket skulle vilja, som man men min

hoppas att den skall öka i betydelse. Den bygger på out-put based specification som kan översättas med funktionsupphandling. Detta

synsätt har medfört att den privata sektorn har ändrat attityd gentemot

det offentliga kund. Istället för att bara köpa det billigaste har

som min mer och mer blivit en kunnig och krävande kund. CUP anser att inte skall använda upphandling ett medel man som att lösa politiska frågor t.ex. för att åstadkomma minskad energiaien vändning. I stället får man då artikulera dessa mål och identifiera dem i termer som kan vägas i en upphandlingssituation. Det är viktigt att kunna identifiera vilket värde får för man pengarna. Tre parametrar viktiga i en upphandling:

0 bästa värdet 0 söka innovationer 0 främja konkurrensen.

Internationella erfarenheter 51

6.4 Frankrike

Industriministeriet

Sammanlagt arbetar 6 000 inom industriministeriet, varav personer 2 000 i Paris. De för frågor rörande handel, företagande och ansvarar små och medelstora företag SME utom det som faller inom försvars-, jordbruks-, flyg- och byggnadssektom. Ministeriet har sex direktorat: energi, industriell strategi, SME, tekniska högskolor, post och telekom. Av de stora branschprogrammen från sjuttiotalet finns i dag inga kvar. Det sista ett projekt riktat mot Teko-industrin i mitten av var 1980-talet. Däremot finns det Samarbetsprogram inom IT-sektom med privata aktörer for forsknings- och utvecklingsprogram, gemensamma exempelvis finns det inom både multimedia- och mikroelektroniksek-

tom. Gemensamt för dessa projekt är att den privata sfären, och inte

den offentliga, är drivkraften. Den omfattande studien över de 100 nyckelteknologiema påverkar verksamheten. Industriministeriet har i ett dokument pekat ut hundra

nyckelteknologier och Frankrike står i respektive. 50 av dessa har i

var

sin tur ansetts prioriterade och myndigheterna arbetar for att före-

som tagen skall öka sin kompetens inom dessa områden. Det har avsatts en miljard FF på två år för detta. De projekt som stöds av ministeriet har ofta ett storföretag inblandat. Småföretagen ligger under ANVAR:s område. I de projekt får stöd är teknologin tydligt marknadsoriensom terad, vilket är viktig aspekt. De är bottom-up karaktär. En gång i en av månaden utvärderas ansökningar. Ministeriet hoppas att få till nya stånd 2-3 projekt inom varje teknologi.

Upphandling

Termen teknikupphandling är okänd i Frankrike. I stället har tidiman skilt förstudie och varuupphandling. Förstudie användes vid gare

beställning produkter. Efter förstudien följde en urvalsprocess

av nya

och vinnare fick kontraktet. Men, utöver att upphandlingen skulle

en kostnadseffektiv, så fanns även målet att behålla och utveckla invara dustriellt kunnande i landet. Ofta delades kontraktet två eller upp fler leverantörer för att så sätt kunna stödja flera inhemska företag. I dag är systemet ändrat. Den viktigaste förändringen är att det är

förbjudet att använda upphandling för något annat ändamål än att inför-

skaffa eller tjänster. Sålunda är det förbjudet att använda uppvaror

52 Internationella erfarenheter

handling som en hävstång för teknisk utveckling. I varje fall kan

man

inte välja ett dyrare alternativ med motiveringen att det stimulerar den tekniska utvecklingen. Under våren väntades dock ett lagförslag

som

sätter bästa pris prestation framför lägsta pris. Ett annat problem

per

med offentlig upphandling i Frankrike är den fragmenterade markna-

den. Det finns till exempel 36 600 kommuner i landet. Traditionellt är Frankrike centralstyrt men på senare år har beslutsfattandet decentraliserats, vilket har gjort de lokala beslutsfatttama ovilliga att lyssna på propåer från centralt håll.

ANVAR

Agence National Valorisation de Recherche ANVAR är pour

delvis att jämföra med Nutek. Det ligger under både industri- och forskningsministeriet. Situationen med två eller flera huvudmän är inte helt ovanlig bland de offentliga organen i Frankrike. ANVAR bildades

för 25 år sedan och har 400 anställda. De finns över hela personer Frankrike. ANVAR har tre prioriterade uppgifter:

0 stödja innovativa SMEs

0 stödja tekniköverföring

0 arbeta på det europeiska planet för SMEs.

De arbetar huvudsakligen två sätt när det gäller teknologiöverföring. Först genom att stödja med ekonomisk hjälp. Sen hjälper

nya program

de forskningsinstitut med tekniköverföring.

Det finns flera möjligheter till ekonomiskt stöd, bland annat genom

skatteavdrag om man ökar sin FoU-budget. Det finns specifika stöd från ministeriema, och ANVAR stöd till högteknologiska innovati-

ger

va företag. ANVAR finansierar upp till 50 procent och företagen är endast återbetalningsskyldiga projektet lyckas, och då utan någon

om räntekostnad. Ungefär ett av två projekt brukar lyckas vilket de ansåg

tydde på intelligent risktagande. Tiden varierar beroende på vilket

om-

råde programmet rör sig inom. Bioteknikprogram kan röra sig runt 3-4

år, medan mjukvaror kan ha en projekttid på l till 2 år. ANVAR administrerar flera projekt inom för de 100 nyckelramen

teknologiema. ANVAR ber om programförslag som industrin

svarar ensamma eller i samarbete med forskare. Två- till trehundra tusen av

ansökningar får finansiering på två år. Man har försökt få ett så brett fält som möjligt. Inriktningen är tydlig mot små och medelstora företag

och det anses vara ett plus att presentera ett samarbete med forsken ningsinstitution.

Intemationella erfarenheter 53

Överlag den privata sektorns reaktioner positiva. Utvärderingama

är sker i regionerna vilket medför smidigare kontakt mellan aktörerna. en

Utvecklingstendensen för ANVAR är att de får allt tydligare regio-

en

nal profil vilket går i linje med den politiska målsättningen. En uppgift ANVAR misslyckats med är att få forskare att bilda

som företag. Det har funnits möjlighet att ta sabbatsår men det har inte egna varit tillräckligt för få forskare att starta eget. Många har tagit sig ut att i den privata sektorn, då anställda i större företag. men som

CNRS

National de Recherche Scientifique CNRS är den statliga Centre har 26 000 anställda. Verk-

grundforskningsinstitutionen och personer

samheten inte riktad mot industrin utan har bred nationell karakär en Dock har institutionen del kontakt med industrin, och halv tär. en en

miljard CNRS totala budget 13 miljarder franc kommer från upp-

av CNRS i l 100 laboratorier runt i

dragsforskning. är engagerat om

Frankrike, 10 tillsammans med större industrier. 300 är helfmanvarav sierade CNRS. av består sju avdelningar. Alla avdelningar har fått i uppdrag CNRS av sin budget skall användas för program att avsätta 10 procent av som

de områden pekades ut i studien de hundra inom prioriterade som av nyckelteknologiema.

i första hand lämpade för storföretag. Eftersom Programmen är

verksamheten vid CNRS grundforskningskaraktär leder de inte

är av

till produkter förrän längre fram i tiden. Småföretag har inte resurser

resultat publiceras, även de är finansie-

för sådana perspektiv. Alla om

industrin. Kritiska delar forskningen kan hemlighållas av rade av av industrin för säkerställa internationella konkurrensfördelar. Företaatt alltid förtur till de intellektuella rättigheterna. CNRS har dock gen har

några patent viss inkomst till organisationen.

som genererar

forskare kan tjänstledigt i till tio år för att arbeta i den

CNRS ta upp Ett problem är CNRS fostrar tjänstemän och inte privata sektorn. att företag har under CNRS verksamhetstid. entreprenörer. 130 nya startats försöker locka folk att starta företag för att hålla det egna De att egna lönekontot Medelåldern CNRS stiger, vilket gör att lönerna nere. ökar. De försöker även få industri och universitet att anställa forskare.

Deras strategi för att attrahera småföretag går ut att företagen

själva skulle ta initiativ för att få lösningar till problemställningar de

Laboratoriema lokala så kontakterna kan väldigt informella har. är vara till sin Ett sätt för CNRS att få ut sin kunskap till småförenatur. annat

54 Internationella erfarenheter

tag är att via mässor och utställningar skapa kontaktytor. Kontakterna

sker via de tjugo regionala kontoren.

PREDIT

PREDIT är paraplyorganisationen för Frankrikes samlade

forskningsinsatser på transportområdet. PREDIT kom till efter utvärdeatt

ringen av det första PREDIT-projektet presenterades 1994. 1996 signerades det slutgiltiga beslutet och projektet startade. Det har

sex huvud-

män; ministeriema för transport, forskning, miljö och industri

plus två

myndigheter, ADEM energimyndighet och ANVAR.

Syftet med PREDIT är att utveckla kollektivtrafiken, minska avståndet till marknaden, öka konkurrenskraften och få till stånd ett sam-

lat europeiskt forskningsprogram. Programmet fokuserar på få

att en

mer strukturerad forskning inriktad på användarnas behov, få till stånd prototyper för användare och marknaden, öka inblandningen offent-

av ligt anställda forskare och fokuserar på att få till stånd europeiskt ett projekt korrelerar till det nationella som programmet.

Sammanlagt är 800 forskare, 1 000 doktorander och 800 administratörer engagerade i PREDIT II. Mycket forskning sker inom företagen, men om den är offentligt finansierad behövs starka skäl för

att

hemlighålla resultaten. Erfarenheterna visar dock att industrin är relativt öppen för att redovisa sina forskningsresultat. Självklart kan de hemlighålla kritiska delar för att behålla konkurrensfördelar.

PREDIT leds kommitté med parlamentsledamot av en en som ordförande. I kommittén sitter representanter från industrin, användare,

forskningsinstitut och administrationen. De är alla nominerade mi-

av nisteriema. Därunder finns verkställande styrelse består en som av

13 personer. Sekretariatet handhar viss finansiering, administration och

liknande sysslor. Den sista nivån är de tretton betemagruppema som står av 13-18 Det är populärt att sitta i Deltapersoner. temagruppema. garna får inte betalt för sitt engagemang.

Temagrupperna har nu 300-350 projekt i gång. Det finns huvudsakligen två sätt att få industrin i projekt. Antingen bjuder kända

man aktörer till samarbete eller så efter

annonserar man förslag genom att publicera en s.k. utmaning. Intressenter får lämna avsiktsförkla-

en ring. Där presenterar de storlek, vad de vill göra och hur mycket de vill hålla hemligt för konkurrenter. Om de klarar första utvärderingen får de

lämna in utförlig projektbeskrivning. Temagruppen rankar sedan

en förslagen och den verkställande styrelsen väljer sedan vilka ut som skall få stöd. Varje temagrupp har budget och förslagen kan få 30en

1997:88 Internationella erfarenheter 55

SOU

finansiering beroende vilken fyra olika nivåer de 100 procents av

tillhör. Indelningen baseras olika tidsperspektiv. De fyra nivåerna är:

strategiska frågor

grundforskningsfrågor där möjlig marknadsintroduktion ligger ca

en 20 år fram i tiden teknologiska frågor där marknadsintroduktionen sker runt år 2005 0 där prototyper skall tas fram snabbt. nya transportsystem nya

ministerium har olika regler för finansiering och de har inte kun- Varje regler. Det är relativt oviktigt vad företagen nat enats om gemensamma ministeriema bestämmer storleken på det finansiella begär. Det är som bidraget. 1996 fick 200 projekt sammanlagt 1,2 miljard FF. Chansema

att få finansiellt stöd är goda. Konkurrensaspekten prioriteras inte. I stället betonas samarbete och

främsta uppgift tycks att skapa ett ökat partnerskap. PREDIT:s vara fokus och öka synligheten för projekten. Programmet gynnar stora, aktörer det finns exempel små, mindre kända företag

kända även om

har lyckats bli del i projekt.

som

6.5 USA

National Institute of Standards and Technology

NIST federalt forskningsinstitut under Department of Commerce. är ett

leds politiskt tillsatt Director. En advisory Organisationen av en board med medlemmar från den akademiska världen och den privata

verksamhetens inriktning gång om året. sektorn gör en översyn av en

Sammanlagt har NIST 3 300 anställda och 1 250 gästforskare. Huvuduppgifterna bedriva grundforskning, att utveckla mättekniker, att

är att

material, produkter och produktionstekniker och att utvärdera

definiera standards och referenser. Banden med universitetsvärl-

och publicera den stärks via de kurser NIST forskarnivå och de adjungerade

ger professorer som arbetar på NIST. har få federala fått ökade anslag sedan 1993. NIST som ett av organ delen NIST:s budget kommer från federalt håll men det Den största av

intäkter från håll, delstatliga myndigheter som beställer

finns annat t.ex. forskning och privata företag betalar för att få företagets forskare som forskning tillsammans med NIST. Inga resultat kan i sådana att bedriva

56 Internationella erfarenheter

samarbeten hållas hemliga. En tredje inkomstkälla från utomstående är de avgifter som tas för resultat och produkter. Advanced Technology Program administreras NIST av men det är ett program som styrs av industrin. Programmets uppdrag beskrivs som

följande: Stimulate US economic growth by developing

high risk and

enabling technology through industry-driven cost-shared

partner-

ships". Projekten befinner sig mellan grundforskning och färdiga produkter och kan ta sig olika former. Individuella företag

kan ha ett projekt, men inte längre än tre år och det får högst kosta $2 miljoner totalt. Om företaget satsar än $50O 000 så behåller de alla intellektuella mer

rättigheter. Direkta investeringar går bara till privata företag och inte

till universitet, federala eller oberoende forskningsinstitut organ som drivs utan vinstintresse. Om företaget i fråga inte kommersialiserar resultaten har ATP rätt att ta resultaten till ett företag för åstadannat att komma en marknadsintroduktion. Ett annat sätt att organisera samarbetet är i Joint Ventures. De får

inte fortlöpa längre än fem år, det finns ingen gräns för hur

men stor summa som kan anslås. Däremot får inte NIST:s del överstiga 50 procent

Small Business Administration

Definitionen av småföretag är högst 500 anställda, och de inte har

att mer än $5 miljoner i intäkter. 55 procent USA:s BNP kommer från av de små företagen, och närmare 100 procent de arbetstillfällena av nya skapas inom denna sektor. Tendensen är att större företag och federala

och delstatliga myndigheter minskar sin personal. Av teknik räknar

ny

man att 55 procent uppkommer i små företag. Kvinnor i USA startar

företag dubbelt så ofta män och tio år så kommer hälften de som om av

små företagen att kvinnoföretag. I dag anställer kvinnoföretag 8/2

vara

miljoner människor, vilket är än vad alla Fortune 500 företag

mer anställer i USA. Sammanlagt finns det ungefär 22,5 miljoner små

företag

i USA. SCORE, Service Corps of Retired Executives, är ett program som

administreras SBA där frivilliga pensionerade direktörer hjälper fö-

av

retag med finansiella frågor och ledarskapsråd. De får bara ersättning

för utlägg. På lokal nivå har SBA 40 s.k. BICS-Business Information

Centers. Privata företag har donerat toppmodern teknologi till dessa center, vilkas resurser småföretagare kan utnyttja. SBA ser sig smâföretagens intresseorganisation inom den fede-

som

rala förvaltningen och undersöker kontinuerligt tillståndet bland småfö-

retagen. Samtidigt försöker de påverka lagstiftningen så att den blir

mer

l

i

Internationella erfarenheter 57

småföretagsanpassad. Ett exempel är att de lyckades dela upp höjningden lagstiftade minimilönen. Helst hade de inte velat se någon en av höjning alls, men nu delades höjningen upp till en stegvis förändring under 3,5 år. SBA lånar själv inte ut några pengar, men går däremot in med en lånegaranti underlättar för småföretag att få banklån. Upp till 75 prosom efterfrågat belopp eller $75O 000 kan För detta cent av garanteras. tar SBA avgift på 2 procent av det garanterade beloppet. en

Small Business Innovation Research

SBIR är ett trestegsprogram där de två första stegen är upplagda som arkitekttävling där vinnarna får finansiellt stöd. I första steget kan en få upp till $l00 000 och i andra steget upp till $250 000 under två man år. Den tredje fasen innehåller inga finansiella stöd, utan i stället skall privata investeringar leda till en marknadsintroduktion. Lämpliga projekt kan dock bli föremål för upphandling. 1 av 8 förslag får den första finansieringen så konkurrensen är hård. Sammanlagt har en miljard dollar betalats ut till och med 1996, spritt över 35 000 awards. 15 000 företag har deltagit. De federala myndigheter som har en extern forskningsbudget som är större än $l00 millioner skall enligt lag upprätta ett SBIR-program. Fram till år 2000 skall de avsätta 2,5 procent sin forskningsbudget till SBIR-programmen. 11 federala organ har av hitintills upprättat sådana. Programmet får högt betyg av USA:s riksrevisionsverk. I Sverige har Nutek ett liknande program, SNITS.

Small Business Technology Transfer Program

STTR är mycket likt SBIR med den skillnaden att de deltagande företagen måste ha en partner. Denna skall vara en organisation utan vinstintresse, som till exempel universitet eller oberoende forskningsinstitut. Programmet kom till enligt en lag 1992 och de första pengarna delades ut 1994, så det är för tidigt att utvärdera resultaten. Dock är det allmänna intrycket att projekten är högteknologiska än de i SBIR. mer När företagen når kommersialiseringsfasen måste de själva ta ansvar för projektet.

58 Internationella erfarenheter

Upphandling

Den federala regeringen upphandlar för $25 miljarder årligen, exklusive försvaret, vilket gör den till en betydande kund. 10-20 procent av upphandlingen skall gå till små företag, och tre procent dessa till av

små företag som ägs av etniska minoriteter. Kvinnoägda företag räknas

även till denna grupp. Tidigare sköttes upphandlingen centralt Geneav ral Services Administration. Även IT-varor upphandlades enheten, av men nyligen decentraliserades denna upphandling till respektive myndighet. Samtidigt skapades interministeriella för att hjälpa till grupper att lösa de olika myndigheternas problem. Office of Management and Budget att regeringen har roll anser en som teknikdrivande aktör, framför allt inom spjutspetsteknologi. Den bredare teknologin är antingen marknadsdriven eller utbudsdriven. OMB ansåg att den amerikanska staten har större förutsättningar att vara teknikdrivande genom standarder än genom upphandling. Vid upphandling bör staten följa marknaden och inte skapa en ny marknad. Man skall vara i täten, men inte leda.

Departement of Energy

Även på Departement of Energy DoE poängterades de hellre

att arbetar med standards och kodifiering än påverkan via upphandling. Det finns dock projekt med vitvaror som påminner Nuteks arbete inom om Programmet för effektivare energianvändning. De samarbetar med två av de största återförsäljama för att få till stånd snabbare marknadsintroduktion av energisnålare vitvaror. DoE försöker även få staden New York att i två faser upphandla bättre produkter. I första ledet styra upphandling mot de bästa av redan existerande produkter och i andra ledet upphandla produkter som är bättre ur energisynpunkt än de redan existerande. Byggnadsindustrin i USA är mycket fragmenterad och målen ett av med projektet Buildings for the 21$t Century" är att vrida marknaden från individuella komponenter till integrerade system. Genom att diskutera med ungefär 100 beslutsfattare och forskare har man försökt introducera ett helhetsperspektiv på byggnader och byggande. Man försöker visa att det blir lättare att bygga och inte bara billigare. Kor.sumentfokus saknades dock.

Internationella erfarenheter 59

Stanford Office of Technology Licensing

OTL arbetar med att hjälpa forskare på Stanford att patentera och sälja licenser för sina resultat. Licensieringen skiljer sig från ett företags li-

censiering, riktar sig mot färdiga produkter. OTL riktar sig mot

som resultat fortfarande behöver utvecklas för att bli färdiga produkter. som Fram till 1970 universitetet negativt till forskare ville licenvar som siera sina produkter. I stället var det ofta staten som ägde licensrätten, då den stor finansiär efter andra världskriget. Förmodligen var var en det ofta militära medel aktuella. 1980 antogs en federal lag som var syftade till att öka teknologiöverföringen vilket medförde att lisom censrättighetema tillföll universitetet. Forskaren fick royalties. Vid Stanford är regeln vid licensförsäljning att fakulteten, institutionen och forskaren får tredjedel licensintäktema. Utvecklingen meden var av förde kulturell förändring. Sedan 1980-talet har intresset för licensien ering ökat och det är många forskare som tar kontakt med OTL för nu att få hjälp. Liknande organisationer finns på flera andra större univer-

sitet runt i USA. Kostnaden för patentering är så hög att en enskild inte

kan stå för den. OTL har nu ungefär 400 licenser som genererar pengar, bara några få stora Flera av dessa hänför sig till men genererar pengar. forskningsresultat från 1970-80 talet. Licensintäktema uppgår till omkring $ 40 miljoner/år. Nätverk mellan forskare, och mellan forskare och industri, framhålls viktig del processen. OTL framhöll att exploatering via Stansom en av fords licenskanaler inte skall som en skyldighet utan en möjlighet. I ses stället är det viktigare för OTL att katalysator för att generera vara en

self-interest. Stanford äger patentet men forskaren kan själv exploa-

tera dem. De startade företaget Yahoo valde till exempel att explosom atera sin produkt hand. Det inte Stanford några licensinegen gav täkter däremot har ägarna skänkt närmare $2 miljoner till Stanford men för att finansiera en ny professur.

6.6 Japan

Flera offentliga organisationer påverkar Japans teknikpolitik; premiär-

ministerns rådgivande enheter, departementet för internationell handel

och industri MITI och utbildningsdepartementet. Flera andra depar-

tement, såsom kommunikationsdepartementet och post- och teledepartementet, har forskningsenheter som de själva bestämmer över.

egna

Premiärministern har fem rådgivande inom teknik- och natur-

grupper

vetenskap, energi, kämkraftsäkerhet, rymdverksamhet och djuphavs-

forskning. Utöver dessa sorterar även samordningsorganet Science and

60 Internationella erfarenheter

Technology Agency under premiärministern. Det kan med fog påstås att det finns flera inriktningar inom forskningspolitiken. Japan har en statsapparat med en stark och konservativ byråkrati och de politiska besluten har inte alltid så stor genomslagskraft i praktiken.

Japan Science and Technology Corporation

J ST är en delvis fristående myndighet under premiärministems kansli

som sysslar med forskningsfinansiering, samordning, information,

forskarstöd och internationellt samarbete. Organisationen är en sammanslagning av två äldre myndigheter och har ungefär 400 anställda. De arbetar med att initiera forskning och sprida information från universitet och nationella forskningslaboratorier till forskare och allmän-

het. Forskningsprojekten startats är grundforskningskaraktär,

som av som svar den återkommande kritiken från USA att Japan endast äg-

nar sig åt tillämpad forskning. Pågående projekt gäller t.ex. biomolekylära frågor, kvantfysik och ytfysik.

I samarbete med de lokala myndigheterna har JST infört ett system med regionala teknikkontor som är bemannade med s.k. teknikambas-

sadörer. De ger gratis teknisk rådgivning till småföretag. Dessutom har

JST inrättat s.k. Regional Core Centers där utifrån lokala önskeman mål har organiserat samarbetsprojekt mellan företag, universitet och

nationella forskningslaboratorier. Det finns inga centrala riktlinjer, vil-

ket är relativt unikt i Japan, utan man har låtit lokala intressen påverka inriktningen på FoU-verksamheten.

Departementet för internationell handel och industri

MITI

Agency for Industrial Science and Technology del och är en av MITI sysslar med att stimulera samarbetet mellan företag och forskning. För att öka tekniköverföringen arbetar man för att öka utbytet av forskare

mellan universitet och företag samt med frågan rättigheterna till

om patent och andra icke materiella tillgångar. Rörligheten mellan universitet och företag har varit i det närmaste

obefintlig i Japan. Först och främst anses det fint att jobba offentligt, att

arbeta för kejsaren. Dessutom motverkar pensionssystemet rörlighet, då pensionen består av ett engångsbelopp intjänat genom många tjänsteår och som kan förverkas om man slutar i förtid. Utöver detta har det rått ett förbud för forskare vid de statliga universiteten att ta tjänstledigt eller att uppbära konsultarvoden. Det finns utbredd rädsla för koren

Internationella erfarenheter 61

ruption i Japan. Från och med våren 1997 har dock reglerna ändrats så att forskare kan ta på sig konsultuppdrag.

Forskare i Japan har personligen rätt till de upptäckter de gör i

tjänsten, få utnyttjar detta då de saknar ekonomiska medel att söka men

och vidmakthålla patent. Ett fåtal universitet har inrättat patentkontor för hjälpa forskare att söka patent och sälja licensrättigheter, och

att

samtidigt öka intresset för dessa frågor. De japanska universiteten har traditionellt sin uppgift undervisa och producera studenter

sett som att

med goda kunskaper. Att påverka attityderna till kommersiell verksam-

het anses nu viktigt.

Small and Medium sized Business Agency

SMBA ligger under MITI och arbetar med flera typer stöd till föreav tag:

Uppdragsforskning där staten lägger ut uppdrag företag och be-

talar hela kostnaden. Om arbetet leder till kommersiella produkter

får företagen exploatera dessa och återbetala kostnaderna till staten. Stöd till småföretagens utvecklingsarbete efter ansökningar från fö- 0 Stödet varierar mellan och 3A totala kostnaden. retagen. av

Investeringslån för utvecklingsprojekt. Lånen kräver viss säkerhet

0 och löper med ränta om 2,9 procent. Skatteavdrag. Företagen får dra 6 procent av FoU-utgifter från 0 av skatten.

Stödet till småföretag omfattar information, rådgivning, utbildning och kreditgarantier. Nyligen har en särskild lag införts om betalningsfrist

vid betalning till underleverantörer. I ekonomiskt besvärliga tider skaffar sig de stora företagen kredit att helt enkelt inte betala sina genom

underleverantörer. Det japanska affärssystemet bygger till stor del

förtroende, och endast i mindre omfattning juridiska regler. Det är därför svårt att driva in betalningar, framför allt gäldenären är en om stor kund man är beroende av. som

Alla tre politiska nivåer stöd till mindre företag. Kommuner och

ger

prefekturer nivån administrerar stödet och den natio-

den regionala

nella nivån finansierar och utformar regler.

62 Internationella erfarenheter

Upphandling

Teknikpolitiska åtgärder från efterfrågesidan är ovanliga. Teknikupphandling förekommer inte utanför den militära sektorn. Det råder dela-

de meningar om den offentliga upphandlingspolitiken. En linje hävdar att man skall skärpa konkurrensen och handla där det är bäst och billigast. Andra hävdar att staten har ett intresse att sprida inköpen för att av därigenom på sikt öka valfriheten och konkurrensen. Relationen mellan företag och myndigheter beskrivs i första hand samarbetsrelasom en

tion. Den konkurrens i regel ingår i upphandling tycks inte ligga i

som

linje med den relation som japanerna vill ha mellan företag och offentliga organ.

6.7 Sammanfattning

Teknikupphandling som näringspolitiskt verktyg förekommer inte i de

länder vi har studerat. Däremot har teknikupphandling inom försvarssektorn varit vanligt förekommande. Framförallt i USA har det gett positiva externa effekter, t.ex. inom elektronikindustrin. Men upphand-

lingsproceduren i dessa länder är inriktad på just upphandling, och inte

andra politiska mål. Överlag anses inte upphandling ett användbart

vara

teknikpolitiskt medel. Upphandlingen är oftast inriktad att säker-

ställa konkurrensen på olika marknader. Det upplevs att de intersom

nationella reglerna för upphandling sätter stopp för att använda

upphandling som ett verktyg att lösa andra politiska frågor, såsom teknik-

politiska överväganden. Överlag får man intrycket att reglerna har

av passiviserat de offentliga aktörerna till att endast fokusera till priset. I Storbritannien utrycktes dock möjligheten att väga in teknisk utveck-

ling i upphandlingsprocessen via formulerat förfrågningsmate-

ett noga rial. Det viktiga är att dessa parametrar kan vägas mot varandra i upp-

handlingssituationen. Det får inte snedvrida konkurrensen. I USA används standards för att påverka teknikutvecklingen

snarare än upphandling. Staten har dock roll vid upphandling spjutspetsen av teknologi. Men denna upphandling sker inom det militära eller inom

stora statliga projekt, som t.ex. rymdprogram.

Överlag är åtgärder från efterfrågesidan ovanliga för att stödja tek-

nikutvecklingen inom företag eller samhället i stort. Det är vanligare med forskningsstöd och andra medel arbetar från utbudssidan.

som

Man stödjer via bidrag och försöker underlätta teknologiöverföringen

på olika sätt. Genom s.k. science parks skapar möjligheter att man

överbrygga klyftan mellan företag och universitetsvärlden. Andra åtgärder är att hjälpa forskare att starta egna företag eller underlätta li-

Internationella erfarenheter 63

censierings- och patentprocedurema. Alla länder som studerats anser det viktigt att underlätta den högteknologiska utvecklingen i de små och medelstora företagen. Framför allt i Storbritannien och USA presenterades flera intressanta program for att stödja den utvecklingen. Metoderna skiljer sig något det råder konsensus vad problemen är. men om Det är i dessa företag innovationskraften och flexibiliteten finns för att lösa morgondagens problem, och det är där morgondagens arbeten kommer att skapas.

för

7 Upphandling utveckling

7.1 Teknikupphandlingens möjligheter

Bakgrunden till Teknikupphandlingsutredningens uppdrag är proble-

ekonomisk tillväxt och hög arbetslöshet. Den ekonomismen med svag ka tillväxten är beroende den ekonomiska politiken men påverkas av också åtgärder inom näringspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och av rad andra politikområden. Näringspolitiken hade under 1980-talet en stor bredd och inriktad på att stödja näringslivets utveckling i en rad var olika avseenden. Under år har den begränsats och är i huvudsak senare inriktad att förbättra de allmänna förutsättningarna för näringslivet

och att stödja start företag och expanderande små och medel-

av nya av stora företag. Stöd till teknisk forskning och utveckling är den största

enskilda utgiftsposten inom näringspolitiken.

Sverige tillhör de ledande länderna i världen vad gäller utgifter för teknisk forskning och utveckling. Huvuddelen av utgifterna kommer från näringslivet, framför allt från ett litet antal stora multinationella företag inom forskningsintensiva branscher. De offentligt finansierade delarna FoU-utgifterna går huvudsakligen till universitet och högav skolor. Detta stöd utgår framför allt i form grundanslag och i form av anslag från forskningsråd och stiftelser. Huvuddelen av detta stöd av kan betecknas utbudsorienterat. Det riktas till forskare och forsksom ningsinstitutioner, dvs. de producerar forskning, inte till dem som som efterfrågar forskningsresultaten. Teknikupphandling är ett efterfrågeorienterat sätt att driva den tekniska utvecklingen. Genom att kunder/köpare efterfrågar produkter inte finns på marknaden stimuleras tillverkare och forskare att utsom veckla nya produkter. Under år har de små och medelstora företagen kommit i centsenare den näringspolitiska debatten. Det beror i första hand på förrum av hoppningen att dessa företag skall växa och öka i antal och därmed åstadkomma tillväxt och ökad sysselsättning. Anledningen till att de små och medelstora företagen betonas är i första hand att storföretagen deklarerat att de kommer att minska antalet anställda i Sverige och att

66 Upphandling för utveckling

den offentliga sektorn av andra skäl inte kan fortsätta med den expansion som den haft under 1980-talet. Intresset för de små och medelstora företagen har medfört att rad studier har genomförts regioner där en av

dessa företag varit särskilt framgångsrika. Regioner särskilt

som upp-

märksammats är Emilien i Italien, Baden-Würtemberg i södra

norra

Tyskland och Wales i Storbritannien. Viktiga framgångsfaktorer för småföretagen i dessa områden är samarbete och konkurrens. Företagen

i dessa distrikt konkurrerar och jämför sig ständigt med varandra. Samtidigt samarbetar de för att kompensera det lilla företagets nackdelar i

jämförelse med stora företag. Det kan gälla marknadsföring,

gemensam att dela på stora order, investeringar i dyr teknisk gemensamma utrustning, specialistkompetens etc. Genom lyckad kombination en av sam-

arbete och konkurrens har ett gynnsamt klimat för småföretagsutveck-

ling skapats. Samarbete och konkurrens är också centrala element i

teknikupphandling. Offentlig teknikupphandling har ofta använts i syfte att stödja den inhemska industrin. Avsikten har varit, förutom att förse den offentliga sektorn med bra produkter, att stödja utveckling och tillväxt in-

av

hemska företag. Inte sällan har upphandlingen skett från storföretag

med monopolställning inom landet så som Ericsson haft inom publika telefonsystem och ASEA/ABB inom rälsbundna transportsystem. Den

typen av protektionistisk teknikupphandling är, med vissa undantag,

inte längre möjlig med de regler för offentlig upphandling gäller som sedan 1994. Flertalet företag kan komma att beröras offentlig som av

teknikupphandling har att räkna med att arbeta i internationell konkur-

rens. Vare sig de arbetar med export eller enbart är inriktade på den svenska marknaden måste de räkna med att träffa på konkurrenter från

andra länder. Det finns därför inte anledning att söka utforma näringspolitiska stöd bortser från detta förhållande. Om ojfentlig teknik-

som

upphandling skall bli ett verkningsfullt näringspolitiskt instrument bör

den bedrivas i internationell konkurrens. Först då kan de deltagande företagen få klart för sig hur de står internationellt och på vilken nivå deras produkter måste ligga för att klara konkurrensen. Det bör samti-

digt påpekas att offentlig upphandling fortfarande i hög grad

är en na-

tionell fråga. Över 90 upphandlingen EU sker

procent av inom nationellt. Grunden för marknadsekonomin är kontakterna mellan säljare och köpare. Det är säljarnas tävlan om kunderna driver fram de som pro-

dukter som efterfrågas. Teknikupphandling kan metod

ses som en att förstärka denna i situationer där normala kund leverantörprocess kontakter inte resulterar i de produkter köparna vill ha. Det kan finnas

flera skäl till att marknaden inte fungerar tillfredsställande köparens

ur synpunkt. Ett kan att de tekniska kraven är så komplicerade att de vara

Upphandling för utveckling 67 lx

inte kan förmedlas i normala köpar- säljarkontakter. Teknikupphandling kan då erbjuda metod med fördjupad dialog som ger tillfälle en en att klargöra vad köparen eftersträvar och hur dessa krav kan tillgodoses. Ett annat skäl kan vara att styrkeförhållandet mellan säljare och köpare är sådant att köparen har svårt att göra sig gällande. Det kan t.ex. bero på att köparna är många, splittrade och har begränsad kompetens medan säljarna är stora och har hög kompetens. Mina slutsatser är att ofentlig teknikupphandling bör utnyttjas som styrmedlen i den teknikpolitiska arsenalen. Det kan användas ett av både som en enskild åtgärd och i kombination med andra åtgärder. Ofentlig teknikupphandling bör i första hand utnyttjas i samband med upphandling för den ofentliga sektorns behov men kan också användas för att tillgodose andra samhällsintressen, exempelvis inom miljövård,

energipolitik, trafikpolitik etc. Däremot har jag inte funnit skäl att för-

orda ofentlig teknikupphandling som en renodlad näringspolitisk åtgärd utan anknytning till ofentliga behov och intressen i övrigt.

7.2 Teknikupphandlingens kärnpunkter

Teknikupphandling bygger två huvudmoment för att driva fram den önskade produkten; samverkan och konkurrens Samverkan kan ske mellan köpare och säljare och inom en grupp av köpare. Samverkan sker genom kravspecifikationen som är upphandlarens/köparens huvuduppgift. Utarbetande av kravspecifikationen föregås ofta omfattande som innehåller behovsanalys, riskav en process analys, livscykelanalys, planering, utredning och utveckling. Olika alternativ och dess konsekvenser måste övervägas innan köparen har möjlighet att fastställa sina krav. I traditionell upphandling av komplexa system har samarbetet varit stor betydelse. Det har inte innebuav rit några formella problem då det ofta bara funnits möjlig inhemsk en leverantör. Med Sveriges medlemskap i EU och upphandlingsreglema i LOU har samarbetsmöjlighetema i den offentliga upphandlingen begränsats. För att säkerställa konkurrensen måste köparen avstå från att samverka med någon leverantör under förberedelsearbetet. Köparen får i stället förlita sig på egen kompetens eller konsulttjänster för att klara att utforma kravspecifikationen. Det finns två huvudmetoder att utföra detta arbete; normal upphandling eller funktionsupphandling. Vid normal upphandling görs kravspecifikationema så att de beskriver hur produkten skall utföras. Vid funktionsupphandling avser kravspecifikatioendast vilka krav produkten skall uppfylla i användartermer. Köpanen ren överlämnar säljarna att välja utformning, material, tekniska lös-

68 Upphandling för utveckling

ningar etc. Om upphandlingen sker i flera steg i form selektiv av upphandling eller förhandlad upphandling ökar möjligheterna till ett fördjupat samarbete mellan köparen och leverantörerna. Konkurrensmomentet består av att köparen begär in offert eller förslag från flera olika leverantörer och väljer den som ger bästa kombination av pris och prestation. I princip gynnas köparen fler anbud som lämnas. Men värdering och urval anbud kan kostsamt. Köav vara paren kan därför ha ett intresse av att begränsa antalet anbud. Köparen kan också ha anledning att begränsa kretsen anbudsgivare med hänav syn till leverantörernas förmåga att efter leveransen ge service i form av underhåll, reservdelar etc. Det är till köparen att inom för upp ramen de gällande upphandlingsreglema utforma upphandlingen. Det gäller bl.a. avvägningen mellan önskemålet om många anbud och att begränsa kostnaderna för upphandlingen. Samarbete och konkurrens är viktiga förutsättningar för att utveckla dynamiska och livskraftiga småföretag. T eknikupphandling metod är en kan bidra till dessa förutsättningar. T eknikupphandling bör därför som utnyttjas, inte minst inom kommun- och Iandstingssektorns inköp av tjänster och utrustning.

7.3 Teknikupphandling och kundanpassning

Teknikupphandling har i huvudsak utformats för två typer av ändamål. Det ena är inköp av stora komplexa system som köps vid enstaka tillfällen med många år mellan inköpstillfållena. De tidigare anförda exemplen med stridsflygplan och publika telefonsystem är exempel på sådan upphandling. För denna typ av upphandling saknas det i stort sett alternativ till teknikupphandling. Den andra typen av situation där teknikupphandling har använts är vid inköp av enstaka produkter såsom sjukhussängar, räddningsstegar etc. där teknikupphandlingen syftar till att utveckla etablerad en produkt. Varuproduktionen dominerades under 1960- och 70-talet stanav dardiserade produkter som tillverkades i långa serier. Produkterna hade ofta en livslängd på många år. Försäljning skedde från ett fast sortiment och ofta från lager. Teknikupphandling kunde då driva fram en helt ny produktgeneration som annars inte kommit fram eller som möjligen hade kommit fram långt senare. Under 1980-talet har Varuproduktionen ändrat karaktär. Produkternas livslängd har förkortats avsevärt. Kundanpassning har blivit mycket vanligare och drivits mycket långt inom många områden. Många företag uppger över huvud tagit inte ett fast sortiment med produkter. I

" l j

Upphandling för utveckling 69

l

stället erbjuder de kundanpassade lösningar inom ett visst problemområde. Gränsen mellan produkt och modifiering av en existe-

en ny

rande blir allt flytande. Produktutveckling sker fortlöpande och är

mer

ofta sammanvävt med kundanpassning av produkterna. Vidare har varuproduktion kommit att allt integreras med

mer

tjänsteproduktion. Varor säljs med olika underhåll och service-

typer av tjänster. Tendensen är särskilt tydlig inom IT-teknologin där användare ofta inte kan skilja den tekniska utrustningen från de programvaror den innehåller. Utvecklingen har medfört att gränsen mellan en ny produkt och modifiering och kundanpassning gammal produkt blir allt av en flytande. Denna utveckling har förändrat villkoren för teknikuppmer handling.

En faktor påverkar möjligheten att bedriva teknikupp-

annan som

handling är hastigheten i teknikutvecklingen. Det gäller särskilt ITområdet där ofta talar modellårsbyten tredje månad. Med

man om var

så snabb utveckling är det inte möjligt att bedriva teknikupphandling

en

i traditionella former. Utredning, utarbetande kravspecifikation och

av infordran anbud tar för lång tid i relation till den tekniska utveckav

lingen. Utrustning inom IT-området utvecklas fortlöpande. Frågan om

vad viss utrustning klarar och inte klarar kan ofta inte besvaras enen kelt kräver ingående analys den tekniska miljö i vilken ututan en av rustningen skall arbeta. Utvecklingen har således medfört att gränsen har blivit flytande

mellan vad är teknikupphandling och vad som är kundanpassad

som

På många områden går det i praktiken inte att bedriva tekproduktion.

i traditionell mening. Utvecklingen går för fort för att

nikupphandling

den på meningsfullt sätt skall kunna hanteras inom ramen för en ett teknikupphandling. Produktemas egenskaper är ibland inte tillräckligt

väl definierade för att entydigt skall kunna säga om de uppfyller

man uppställda krav eller inte.

l denna produkter är förekomsten tidiga användare viktig.

typ av av Tidiga användare är de kunder är villiga att de första att köpa som vara

och använda produkt. Det är viktigt för producentema att i ett

en ny tidigt skede få kontakt med kunder som är villiga att pröva en ny produkt och fönnedla erfarenheter till tillverkaren.

Utvecklingen vad gäller produktutveckling har medfört att det på många områden inte går bedriva teknikupphandling i traditionella

att former. Producenternas intresse för kundanpassning medför att köpar-

kan tillgodose sina behov utan att tillgripa teknikupphandling. På

na

den marknader är det viktigt att det finns tidiga användare

typen av

är beredda att pröva och kritiskt granska nya produkter. Det finns

som behov utveckla arbetsmetoder för tidiga användare så att de kan av att

bli efektiva pådrivare av producentema.

70 Upphandling för utveckling

7.4 Teknikupphandling som del i

utvecklingsarbetet

Teknisk utveckling kan stimuleras på många olika Det kan ske sätt. genom grundanslag, stipendier, forskningsanslag etc. Teknikupphandling kan användas dels som en enskild åtgärd, dels i kombination med andra styrmedel. Om samhället först ökar kunskapsbasen inom tekett nikområde genom ökade FoU-anslag har förbättrat

man förutsättning-

arna för att därefter kunna genomföra framgångsrik teknikupphanden

ling. Ur det perspektivet bör offentlig teknikupphandling betraktas inte

som en enskild åtgärd är ett alternativ till andra åtgärder som utan som ett komplement till andra åtgärder.

Samhället har också möjlighet andra åtgärder att genom påverka utvecklingen, exempelvis genom direkt reglering eller olika typer genom av ekonomiska incitament. Den möjligheten har använts för förbättatt ra miljön. Regler att bilar måste förses med katalytisk om nya avgasrening är ett exempel på direkt reglering. Ett exempel ekonomisk sti-

mulans är det bidrag för inköp värmepumpar för villor infördes av som i början l980-talet. av

T eknikupphandling använt enskild åtgärd kan

som en vara ett efek-

tivt instrument för att driva fam tekniska lösningar. Men förutsätt-

nya ningarna att nå framgång ökar teknikupphandling kan kombineras om med andra åtgärder verkar i riktning. Störst

som samma efekt kan för-

väntas om teknikupphandling kan sättas in i ett vidare teknikpolitiskt sammanhang. Även Sverige jämförelsevis om satsar mycket på forskning och utveckling är vi en liten nation med begränsade Trots detta sakresurser. nas en tydlig nationell prioritering inom vilka teknikområsom anger den i huvudsak bör satsas. Sverige avviker i detta avseende resurserna från flera av de länder jag studerat inom för denna ramen utredning. USA, Japan, Storbritannien och Frankrike har alla nationella planer med prioriteringar vilka teknikområden skall på. I Storav man satsa britannien äger arbetet i form planeringsarbete kallat rum av ett Technology Foresight som revideras vart femte år. I Frankrike har en analys genomförts över landets ställning i avseende på 100 nyckelteknologier. Landets position med avseende på prioriterade teknologier följs löpande. Även Japan arbetar med motsvarande typ av nationella prioriteringar som verkar styrande användningen såväl de offentav liga som privata FoU-medlen.

Enligt min mening borde även Sverige genomföra motsvarande process för att diskutera och fastställa prioriteringarna inom den tekniska

forskningen. Med en sådan grund finns det förutsättningar använda

att

Upphandling för utveckling 71

de olika teknikpolitiska instrumenten på ett samordnat sätt och uppnå

ökad efektivitet. Teknikupphandling kan enligt min mening utnyttjas bör framförallt åtgärd kan kombineras

separat men ses som en som med andra åtgärder gemensamt kan det önskade resultatet. som ge

7.5 Jämställdhet och offentlig teknikupphandling

Offentlig teknikupphandling har ingen direkt betydelse ur jämställdhetssynpunkt. Det metod för att stödja den tekniska utvecklingen

är en kan användas såväl män som kvinnor. som av

Teknikområdet har sedan länge dominerats män, och det gäller

av inte minst komplexa system inom försvaret, kollektivtrafik och stora

byggsektorn där teknikupphandlingsmetoden utvecklats. Det innebär att med fog kan beteckna teknikupphandling metod utvecklad

man som en män för män inom områden med manlig dominans. av

Kan det finnas former för teknikupphandling kvinnor

som passar

bättre eller kan kvinnor tänkas kunna utveckla teknikupphandlings-

metoden och den dimensioner Det förefaller mycket troligt att ge nya så är fallet. Det är inget tvivel att det finns specifikt kvinnliga meom toder och traditioner att hantera de två huvudmomenten i teknikupphandling, samarbete och konkurrens. Man kan därför anta att det finns

stora möjligheter att utveckla nya dimensioner av teknikupphandling kvinnor får möjlighet att utveckla metoderna. Det har inte varit

om möjligt inom för denna utredning närmare analysera vad tekatt ramen

nikupphandlingstanken skulle kunna utvecklas till det uppdrogs åt

om

kvinnor utifrån kvinnoperspektiv välja tillämpningsområden och

att ett

arbetsformer. En möjlighet ligger närmast till hands är att ta upp

som frågan inom kvinnodominerat område vården och engagera ett som kvinnlig biträden, undersköterskor, läkare och sjuk-

personal såsom sköterskor i teknikupphandling. Jag föreslår att landstingen ger LPT F

ett sådant uppdrag.

7.6 Regionalpolitiska konsekvenser

Offentlig teknikupphandling påverkar den regionala utvecklingen i den

meningen tillväxt och utveckling sker hos de företag som vinner att

upphandlingskontrakten. De medel som anslås för upphandlingen gene-

tillväxt i de områden och på de orter där de vinnande företagen är rerar lokaliserade. Offentlig teknikupphandling leder i regel till att existeran-

fi

72 Upphandling för utveckling

de företag får uppdragen. Det är mindre vanligt att nya företag etableras l

som en följd av teknikupphandling. Man får därför räkna med att tek- l

nikupphandling gynnar existerande företag, orter och näringsstmkturer och att det har mindre betydelse vad gäller nyföretagande och geografisk omstrukturering. Det finns inga möjligheter att ta regionala hänsyn vid offentlig upphandling. Reglerna om offentlig upphandling gäller lika för såväl teknikupphandling som annan upphandling och innebär att endast pris och kvalité/ñmktion kan beaktas. Det är t.ex. möjligt för kommun eller en ett landsting att ge företräde företag från det området i egna upphandlingen. Man kan därför konstatera att i jämförelse med andra teknikpolitiska instrument så offentlig teknikupphandling sämre möjger ligheter att göra regionalpolitiska prioriteringar. Däremot är det i regel så att närhet till kunden ökar möjligheterna att sätta sig in i kundens krav och önskemål och att närhet därmed kan öka möjligheten att vinna en upphandling. Detta förhållande gäller både internationellt och nationellt. Alla företag inom den europeiska unionen har samma rätt att delta i all upphandling och att upphandling viss av storlek måste annonseras enligt EU:s regler. Teknikupphandling kräver emellertid ofta nära dialog och informationsutbyte mellan köpare en och säljare. Det innebär att det sannolikt är svårt att hävda sig i en upphandling för företag som inte har närvaro i Sverige med svensktaen lande personal. Vid teknikupphandling som enbart gäller teknisk produkt har en avståndet mellan köpare och säljare mindre betydelse. Om upphandlingen däremot gäller en kombination och tjänster eller renodlad av varor en tjänsteprodukt kan avståndet spela en större roll. Exempelvis utbildning måste till en del levereras där eleverna finns. Även andra typer av tjänster kräver att säljaren/producenten finns där kunderna finns. Teknikupphandling med stort tjänsteinnehåll kan därför förväntas gynna leverantörer i köparens närhet. Min samlade bedömning är att ofentlig teknikupphandling i huvudsak befäster den existerande företagsstrukturen och den inte kan att användas som en regionalpolitisk åtgärd Om de företag som gynnas av offentlig teknikupphandling skall förmås att förlägga sin verksamhet i vissa regioner får påverkan i det avseendet ske utanför själva teknikupphandlingen.

Upphandling för utveckling 73

7.7 Teknikupphandling i ett internationellt

perspektiv

Förutsättningarna för offentlig teknikupphandling har förändrats genom

de internationella regler för offentlig upphandling som införts. I stort

sett likartade regler finns inom WTO World Trade Organization och

EU Europeiska Unionen. De regler för upphandling som gäller i EU har för Sveriges del inarbetats i Lagen offentlig upphandling, LOU.

om

Dessa regler är utformade för vanlig upphandling för den offentliga

sektorns behov. Avsikten är att dels garantera att det inköps med som

offentliga medel upphandlas till lägsta möjliga pris, dels garantera leve-

rantörerna rättvis behandling i den meningen att alla skall veta vilka en

kriterier gäller för upphandlingen och att alla skall få möjlighet att

som

delta i budgivningen. Reglerna i LOA nämner inte teknikupphandling och det finns inga särskilda regler är anpassade för behoven vid teknikupphandling.

som

Våra kontakter med andra länder visar att teknikupphandling inte

utnyttjas i någon större utsträckning instrument för att driva den som

tekniska utvecklingen. Intrycket är att teknikupphandling tidigare i hög grad använts protektionistisk metod för att gynna leverantörer i

som en det landet. I och med EU, WTO och den starka betoningen av inegna ternationell konkurrens har denna möjlighet bortfallit. Man har då

övergivit metoden bl.a. grund uppfattningen att priset har fått en

av

allt för avgörande roll vid upphandling. Den upphandlande myndighe-

ten är rädd att drabbas skadeståndskrav från konkurrerande anbudsav givare enheten inte väljer den leverantör offererat lägsta pris. om som

Teknikupphandling anses svårt att förena med upphandlingsreglerna.

Metoden för de områden är undantagna från de internareserveras som

tionella upphandlingsreglerna, framför allt försvaret.

7.8 Teknikupphandling för den offentliga

sektorns behov

Kostnader och intäkter

Offentlig teknikupphandling har i första hand använts för att tillgodose

den offentliga sektorns behov. Genom att engagera sig i teknikupp-

mmáâ

i

74 Upphandling för utveckling

i

l handling kan berörda myndigheter få fram bättre utrustning och produkter för att effektivare kunna utföra sitt uppdrag. De fördelar som den bättre produkten kan medföra skall de kostnader vägas mot som teknikupphandlingen innebär och risken att upphandlingen misslyckas. Kostnaderna för att genomföra teknikupphandling kan variera inen om vida ramar och är helt beroende vilken produkt upphandlingen av avser. Utöver priset för den upphandlade produkten kan utredningsarbete och kravspecifikation, mätning och provning medföra stora kostnader. Intäkterna teknikupphandling beror det mervärde den av en upphandlade produkten har i relation till existerande produkter och det antal produkter som skall upphandlas. Produktutvecklingen medför i regel stora kostnader tillverkaren som sedan kan fördela på ett stort antal produkter. Ur den köpande organisationens synpunkt kan teknikupphandling visa sig så dyrt att det är kommersiellt ointressant. Det är förmodligen ingen tillfällighet att de mer kända exemplen på offentlig teknikupphandling hänför sig till områden som inte varit föremål för kommersiell konkurrens såsom försvaret och kollektivtrafiken.

Statliga området

De stora offentliga teknikupphandlingsprojekten har drivits i statlig regi. Utredningen har inte närmare granskat den verksamheten men utgår från att teknikupphandling även i framtiden måste ett viktigt vara inslag i statens upphandling, exempelvis inom försvaret. Upphandlingstekniken tillämpas också i flera statliga utredningar, såsom Byggkostnadsdelegationen och Delegationen för främjande av miljöanpassad teknik.

Det initiativ som tagits inom ramen för Östersjösamarbetet för upp-

byggnad av ett övervakningssystem för Östersjön, det s.k. Baltic

Watch, kan få stor betydelse teknisk utvecklingssynpunkt. Svensk ur industri bör ha goda förutsättningar att hävda sig väl i upphanden lingstävling. Från teknikutvecklingssynpunkt skulle det stort vara av värde om en upphandling övervakningssystemet kommer till stånd av Det är ett exempel på ett stort komplext system möjlighet till som ger många leverantörer att utveckla sina produkter i relation med kräen vande kund. Upphandling bör drivas av de verkliga kunderna, de myndigheter och organisationer skall använda den upphandlade produkten. som Samtidigt behövs upphandlingsteknisk expertis som det inte är möjligt att bygga upp i varje organisation då teknikupphandling förekommer alltför sällan. Det är lämpligt att de myndigheter haft tillfälle att som

Upphandling för utveckling 75

utveckla upphandlingstekniken utnyttjas som konsulter i sammanhanget. När det gäller stora komplexa system är FMV den myndighet som

besitter den största samlade erfarenheten. Vid upphandling av enstaka produkter kan Nutek vara den myndighet som tar sig rollen som upphandlingsteknisk rådgivare för den offentliga sektorn. Nutek har lång erfarenhet teknikupphandling olika områden.

av

Landstingsområdet

Inom landstingens ansvarsområde finns stora upphandlingsuppgifter.

Det gäller både inom vårdområdet och kollektivtrafikområdet. Vad

gäller kollektivtrafik pågår flera upphandlingsprojekt bl.a. inom Stock-

holms läns landsting. Ett intressant projekt gäller spårtaxi, dvs. indien

vidualiserad form spårbunden kollektivtrafik. Spårtaxi arbetar med

av låga hastigheter 35 km/tim är ändå effektiv då går

ca men vagnen

kortaste vägen från start till mål utan att göra upphåll under resan. Stockholms läns landsting utreder för närvarande möjligheterna att upphandla försöksanläggning för spårtaxi. Utredningen visar att

en spårtaxi förmodligen kommer att finnas inom rimlig tid, att Sverige har

goda förutsättningar föregångsland inom spårtaxi och att

att vara ett Stockholmsregionen har möjlighet ett pilotområde. Man underatt vara söker i första hand möjligheterna att bygga ett system i Södertälje eller Flemingsberg. Spårtaxi övervägs många håll i världen och det finns antal leverantörer är intresserade att utveckla tekniken, däriett som av

bland svenskt företag, SkyCab AB. En upphandling skulle kunna

ett

leda till ett genombrott för spårtaxiidén och lägga grunden för en ny

industri i Sverige. Spårtaxi innefattar både spårbyggnad, byggnad av

transportfordon och datorbaserade styrsystem. Inom vården bedrivs omfattande inköpsverksamhet och det finns

en

uppenbarligen ett samband mellan den höga svenska sjukvårdsstandarden och förekomsten flera framgångsrika svenska företag inom

av

sjukvård och medicinsk teknik. Men teknikupphandling tycks inte ha

spelat någon större roll i denna utveckling. Tvärt tycks den tekniska om utvecklingen vårdområdet driven utbudet på ny utrustning vara av från tillverkarna än efterfrågan från kunderna i form av teknisnarare kupphandling. Landstingen har inrättat ett särskilt organ för teknikupp-

handling, LFTP, Landstingets fond för teknikupphandling, och produktutveckling det har i stort sett inte fått några upphandlingsupp-

men drag från huvudmännen. Verksamheten har i stället kommit att inriktas på att stödja teknisk utveckling genom lån och bidrag.

Från allmänna utgångspunkter borde det finnas stora behov av, och goda förutsättningar för att bedriva teknikupphandling inom vårdområ-

76 Upphandling för utveckling

det. Behov tekniska förbättringar finns många områden och med

av

ett begränsat antal skattefmansierade huvudmän borde det

att orga-

nisera slagkraftiga upphandlingsgrupper. Ett behov diskuterats

som

länge och som har stor besparingspotential är ett enhetligt nationellt

en

system för joumalhantering. Jag har inte inom för denna utred-

ramen

ning närmare kunnat analysera skälen till att teknikupphandling inte

utnyttjas mer inom vårdområdet. En bidragande orsak kan att kunvara derna, de sjuka, inte har några praktiska möjligheter att påverka inköpen och att de som i praktiken företräder de sjuka, politikerna, inte ser

upphandling som ett naturligt instrument för sin påverkan. Det förefal-

ler som om leverantörerna utvecklat sina kontakter med de professionella grupperna inom vården, särskilt läkarna, ett sätt gör att som

teknikupphandling inte fått någon naturlig roll. Om teknikupphandling

skall få någon betydelsefull roll inom den tekniskt avancerade vården krävs ett tydligt och kraftfullt intresse från vårdpolitikema.

Jag ser också möjligheten för teknikupphandling inom vårdområdet

på områden som berör patienter och den omvårdande personalen. Det vore av intresse att pröva att låta sjukvårdsbiträden, undersköterskor och liknande yrkesgrupper få tillfälle att tillsammans med patienterna

organisera teknikupphandling för att förbättra deras verksamhet. Då skulle kanske grunden skapas för bättre tekniska hjälpmedel och konkurrenskraftiga företag inom vårdutrustningsområdet. Det skulle också vara ett sätt att mobilisera kvinnor att utveckla teknikupphandlingsme-

toden.

Kommunala området

Kommunerna är de största upphandlama inom det offentliga området.

Upphandlingen avser många områden som exempelvis utbildning, vård,

gatu- och fastighetsunderhåll och värme-, vatten- och sanitetsområdet. I huvudsak inriktas upphandlingen mot etablerad teknik. Det gäller i

synnerhet de mindre kommunerna som uppfattar sig för små att

som

syssla med teknikutveckling. Efterfrågan stöd för teknikupphandling från kommunernas sida tycks begränsad. Kommunerna har inte i

var likhet med landstingen byggt särskild organisation för tekniupp en kupphandling och kommunförbundet har inte heller någon särskild

verksamhet på detta område. Den teknikupphandling som förekommer

är i huvudsak koncentrerad till de största kommunerna. Stockholm är t.ex. engagerad i teknikupphandling av miljöanpassade bilar.

En faktor säkerligen medverkar till den låga aktiviteten för tek-

som

nikupphandling i kommunerna är osäkerheten om vad som är tillåtet och inte enligt upphandlingsreglerna. Det värdefullt Nämnden

vore om

Upphandling för utveckling 77

för ojfentlig upphandling kan ut riktlinjer som belyser möjligheterna ge att genomföra teknikupphandling. De politiska förutsättningarna för teknikupphandling på det kommunala området liknar de landstingsområdet. Det innebär låg sannolikhet enstaka kommuner skall ta sig de politiska och ekoför att nomiska risker upphandling innebär. Samtidigt finns det starka som en de samlade inköpsbehoven till att driva fram bättre utskäl att utnyttja rustning. Jag tänker i första hand på utbildningsområdet. De krav som följer gymnasierefonnen och det växande kravet en individanav av flexibel utbildning kan endast lösas förnyelse passad och genom av både det pedagogiska innehållet och de tekniska hjälpmedlen. Den traditionella skolorganisationen och skollokalema utgör också ett hinder i sammanhanget och måste utvecklas. Det behov utbildningshjälpmedel inom multi-

finns ett stort av nya mediateknik och att finna distributionsformer, exempelvis via in-

nya T eknikupphandling är förmodligen inte annat än i undantagsfall ternet. driva denna utveckling framåt. Vad been lämplig metod för att som

hövs är tidiga användare kan formulera krav på de hjälpmedel

som behövs och leda dialog med de många aktörer som kommersisom en ellt exploatera multimediatekniken. Jag föreslår att de komförsöker redan gjort det inrättar utvecklingsenheter och att muner som inte kommunförbundet tar på sig att organsiera ett erfarenhetsutbyte som möjliggör spridning erfarenheter. Kreativ upphandling som drar in av till utbildningsområdet bör användas komplement till nya aktörer som den egna produktionen. omfattande upphandling utbildning äger rum inom ar- Den av som betsmarknadsområdet och inom för kunskapslyftet är alltför traramen ditionellt inriktad för att medföra någon långtgående förnyelse av utbildningen. För förnya pedagogik och utbildningsteknik krävs nya att upphandlingsformer och aktörer. Utbildningsdepartementet bör nya tillsätta särskild utredning med uppgift att utveckla sådana uppen handlingsmetoder.

7.9 Teknikupphandling for gemensamma

behov

i offentlig regi kan också användas för att utveckla Teknikupphandling områden där den offentliga sektorn inte är slutkund. nya produkter för för effektivare energianvändning är ett exempel på Programmet en denna form teknikupphandling. Jag uppfattar det som en framgångsav rik metod bör tillämpas på flera områden. som

78 Upphandling för utveckling

Ett angeläget område är miljöområdet. Delegationen för främjande av

miljöanpassad teknik har i uppdrag att arbeta med den frågan. Delega-

tionen har fått regeringens stöd för att vidare inom fyra områden:

marksanering, transporter, byggsektorn och jordbruk/livsmedelspro-

duktion. Ett område på flera sätt uppmärksammats under utredningsarsom betet är användningen trä för byggnadsändamål. Det har aktualiseav rats av både miljöskäl, kostnadsskäl och estetiska skäl. Trä skulle i stor utsträckning kunna ersätta stål och betong vid byggande flerboav stadshus. Det skulle medföra betydande energibesparingar både i tillverknings- och transportledet och även stor fördel kretsvara en ur

loppssynpunkt. Samtidigt har Sverige ett betydande överskott skogs-

av

råvara av hög kvalitet. Behovet ved för tillverkning

av av pappersmassa

begränsas av den ökande användningen returñbrer. Den svenska

av skogsråvaran har vidare svårt att konkurrera med snabbväxande mer skogar som råvara till massaindustrin. En övergång till trä i byggandet

skulle därför kunna ligga väl i linje med önskemålet bättre eko-

om ett nomiskt utbyte av den svenska skogsråvaran. En övergång till trä i byggande kräver emellertid omställningar inom en rad områden. Det berör hela kedjan från arkitektarbete till av-

verkningsteknik och skogsskötsel. Teknikupphandling kan användas

för att driva fram nya skivmaterial och andra komponenter behövs som för ett rationellt träbyggande. Men det räcker inte. Regler och normer

som är anpassade för stål och betong måste också utvecklas för träkonstruktioner. En omfattande vidareutbildning måste äga så arki-

rum att

tekter, konstruktörer och betongarbetare får tillfälle att lära sig att hantera trämaterial för nya tillämpningar. Byggbranschens råvarutillgång

måste också säkras. Hittills har behoven inom pappersmassaindustrin i

hög grad styrt skogsavverkningen. Byggbranschen kan inte förlita sig

på att följa massakonjunkturen utan måste kunna styra sitt eget råvarubehov. Kravet på säker tillgång till skogsråvara i förening med kraven

på sågtimmer hög kvalitet kan medföra behov att utveckla selek-

av av tiva avverkningsmetoder ersättning för de dominerande totalsom nu

avverkningama. Problemen med att utveckla trähusbyggandet illustrerar väl svårigheterna med att ställa om en hel bransch. Teknikupphand-

ling kan här spela en strategiskt viktig roll, det krävs också åtgärmen der inom en rad andra områden.

Jag föreslår ett första steg att byggkostnadsdelegationen får i

som

uppdrag att göra en förstudie för upphandling byggkomponenter i

av

trä och att klarlägga vilka övriga åtgärder kan behövas för be-

som att

reda marknaden för byggande flerbostadshus Det av i trä. faktum att

bostadsbyggnadsbranschen just nu genomlider svår lågkonjunktur

en

torde öka möjligheterna att faktiskt genomföra omorientering.

en

Upphandling för utveckling 79

Ett annat område av stort allmänt intresse där teknikupphandling kan utnyttjas är trafikområdet. Om den politiska nollvisionen, dvs. inga omkomna trafikolyckor, skall förverkligas krävs bl.a.- någon genom form trañkstymingssystem. Genom olika former av IT-stöd i fordoav och utmed vägama kan biltrafiken regleras så att den närmar sig nen

den rälsbundna trafiken. Även inom detta tillämpningsområde kan tek-

nikupphandling utnyttjas till att både lösa viktiga samhällsproblem och samtidigt lägga grunden till utveckling av företag med stora tillväxt-

möjligheter.

Min slutsats är att ofentlig teknikupphandling har en viktig roll att

/âllla ett teknikpolitiskt styrmedel när samhället har intressen vid som

sidan att upphandla utrustning för den offentliga verksamheten. Ty-

av

piska sådana intressen är sänkt energiförbrukning, bättre miljö, säkra-

trafik. Områden där det samlade samhällsintresset går utöver vad re den enskilde konsumenten normalt efterfrågar. Teknikupphandling är emellertid inte det enda medlet samhället kan använda för att uppsom

nå denna typ mål. Andra alternativ kan vara exempelvis regelstyr-

av

ning att införa minimikrav på produkter eller subventioner.

genom

7.10 Teknikupphandling for näringslivets

utveckling

Utredningen har också att pröva frågan om teknikupphandling är lämplig ett rent näringspolitiskt instrument. Kan teknikupphandling an-

som

vändas rent näringspolitiska skäl, dvs. för att etablera, utveckla och

av förstärka en viss näringsgren

Motiven skulle kunna tänkas vara att köpare har en alltför svag ställning eller att vill stödja gryende industri ännu inte fun-

man en som nit sina marknader och kunder.

Mina överväganden har lett fram till att jag inte kan någon roll för

se

teknikupphandling ett rent näringspolitiskt instrument. Teknikupp-

som handling måste drivas verkliga konsumenter/köpare. Om dessa inte av finns inom den offentliga sektorn eller kan mobiliseras den offentliav sektorn på grundval gemensamma behov i någon form finns det ga av ingen grund för den offentliga sektorn att med skattemedel engagera sig

i ett upphandlingsarbete. Offentlig teknikupphandling bör reserveras för den ofentliga sektorns behov och för att i samverkan med privata köpare tillgodose andra samhällsbehov. Det näringspolitiska stöd som kan motiverat därutöver får genomföras med andra näringspoli-

anses tiska metoder.

80 Upphandling för utveckling

7.11 Offentliga sektorns roll som upphandlare

Teknikupphandling erbjuder en möjlighet att både lösa ett kundproblem och att samtidigt medverka till att företag ökar sitt produktutvecklingsarbete och därmed sin konkurrensförmåga. De mindre och medelstora

företagen har i många fall inte möjlighet sig i de att engagera avancera-

de upphandlingsprojekten där det tekniska avståndet är långt mellan gällande teknik och till det eftersträvas i upphandlingen. De har

som

störst förutsättningar att göra sig gällande när det gäller upphandling som innebär förbättringar av existerande produkter. Den typ

av upp-

handlingsbehov finns framför allt inom den kommunala sektorn. Teknikupphandling är en av flera metoder för att stimulera kommer-

sialiseringen teknik. För att teknikupphandling skall kunna av ny användas på ett meningsfullt sätt krävs en användare/köpare tror sig som kunna lösa ett problem genom upphandlingen. Först då kan räkna man med att någon är villig att lägga ner de kostnader och det arbete som en teknikupphandling kräver.

Teknikupphandling som syftar till begränsade förbättringar av exis-

terande produkter behöver inte särskilt kostsamt eller krävande för vara den upphandlande organisationen. Problemet är närmast att samla en tillräckligt stor order för att locka tillräckligt många kvalificerade leverantörer. Intresset från de tilltänkta leverantörerna att medverka i upp-

handlingen är beroende både av den aktuella ordems storlek och vilken

marknad i övrigt som kan finnas för den produkt som tas fram. Jag har ovan redovisat en rad faktorer påverkar förutsättningarna som för att bedriva offentlig teknikupphandling i etablerade former. Det gäller förändringar på köparsidan i form decentraliserat beslutsfatav tande, ökat betonande av lokal anpassning och oförmånlig relation

mellan vinst- och förlustrisker för politiker i inköpsfrågor. Det gäller förändringar på produkt/leverantörssidan i form av kortare produktcykel, ökad kundanpassning, teknikdriven produktutveckling och för-

en

skjutning från varuproduktion till tjänsteproduktion. Teknikupphandling har utformats för varuproduktion med högt tek-

nikinnehâll. Jag ser också en viktig roll för denna metod vad gäller traditionell varuproduktion. Men när det gäller den tjänsteorienterade produktionen, speciellt då den med starka IT-inslag behövs metoder nya

för efterfrågedrivet utvecklingsarbete.

Jag vill förorda att den efterfrågebaserade teknikdrivningen sker i

form av kreativ upphandling av tidiga användare inom den ofentliga sektorn. Det kan ske i form att kommuner och landsting bildar

av an-

vändargrupper bestående av den direkt berörda operativa personalen

Upphandling för utveckling 81

och specialister inom teknik och inköp. Samordning och erfarenhetsut-

byte bör i första hand på lokal och regional nivå. Den dyarrangeras

namiska förändring utmärker produktutvecklingen i moderna pro-

som ducenzföretag måste få sin motsvarighet på användarsidan. Dynamiska

och utvecklingsinriktade producenter behöver kreativa och fordrande

kunder. Den ofentliga sektorn bör i ökad utsträckning eftersträva att

sådan kund. vara en

7.12 Utredningens förslag i sammandrag

Offentlig teknikupphandling bör användas ett flera tekniksom av politiska styrmedel. Den kan användas enskild åtgärd men som en framförallt i kombination med andra åtgärder.

Offentlig teknikupphandling bör i huvudsak användas för den of- fentliga sektorns behov och för att tillgodose andra samhällsintressen

inom exempelvis miljö, energipolitik och trafikpolitik. Däremot har utredningen inte funnit några skäl att förorda offentlig teknikupphand-

ling renodlad näringspolitisk åtgärd.

som en

Offentlig teknikupphandling bör bedrivas så att den internationella

konkurrensen utnyttjas. Först då leder den till produkter som är interna-

tionellt konkurrenskraftiga.

Etablerade former för teknikupphandling är väl avpassade för upp- handling komplexa system och Nya former för teknikuppav varor.

handling behöver utvecklas vad gäller tjänsteproduktion och kombina-

tioner och tjänster inom IT-sektorn. av varor

Sverige bör införa nationell prioritering de offentliga insatser-

en av för teknisk forskning i likhet med vad genomförts i andra lena som

dande industriländer.

Teknikupphandling bör prövas metod för att utveckla teknissom en ka hjälpmedel i kvinnodominerade verksamheter inom vård och om-

sorg.

Offentlig teknikupphandling bör även i fortsättningen utnyttjas för

-

förverkliga stora komplexa projekt. Baltic Watch är ett bra exempel

att

projekt för offentligt behov har stor potential, tekniskt och

ett ett som kommersiellt. Även förslaget spårtaxi innehåller stora möjligheter. om

i i .

82 Upphandling för utveckling

Traditionell teknikupphandling ett medel för produktutveckling

- som för kommunal teknik kan spela viktig roll för att rationalisera den en kommunala verksamheten. Det kräver emellertid ett politiskt engagemang och vilja till samordning mellan kommunerna.

Multimediatekniken erbjuder stora möjligheter till utveckling - av

utbildningssektom på alla nivåer. Traditionella metoder för teknikupphandling är mindre lämpliga for detta område. De utbildningsansvariga

myndigheterna bör kreativ upphandling aktörer genom engagera nya

och nya arbetsformer inom utbildningen. Utbildningsdepartementet bör

ges i uppdrag att utveckla upphandlingsmetoder. nya

Byggkostnadsdelegationen bör ges i uppdrag att göra studie för

- en

teknikupphandling av byggkomponenter i trä ett led i ett bredare

som program för att utveckla byggande flerbostadshus i trä. av

Teknikupphandling bör utnyttjas i kombination med information,

-

utbildning och andra styrmedel for att förverkliga nollvisionen vad gäl-

ler trafiksäkerhet.

Nämnden för offentlig upphandling bör få i uppdrag att ut anvis-

- ge

ningar för teknikupphandling och hur sådan kan bedrivas enligt gällan-

de regler.

t l

Bilaga l

al

Kommittédirektiv

Låg

och områden för

Former offentlig Dir

teknikupphandling 1995:89

Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 1995.

Sammanfattning av uppdraget

Offentlig teknikupphandling har tidigare varit ett verkningsfullt instrument för utveckling svenskt näringsliv. Förutsättningarna är numera annorav lunda. Former och områden för offentlig teknikupphandling behöver därför studeras. Uppdraget till en särskild utredare har formen av ett nu

projekt i två etapper. Uppdragsbeskrivningen den första etappen.

avser

Bakgrund

Samverkan mellan staten och övriga offentliga och det svenska organ

näringslivet har under mycket lång tid varit intensivt och givande för alla parter. Ett de bästa exemplen på detta från ett näringspolitiskt perspek-

av

tiv kan hämtas från teknikupphandling. Det gäller t.ex. Televerket/Telia-

Ericsson, Vattenfall ASEA, SJ ABB samt försvaret och svensk för- - svarsindustri SAAB, Bofors och Kockums. Den offentliga beställaren som har samverkan med leverantörer kunnat få system med hög utgenom

vecklingsnivå och anpassade till svenska krav till relativt sett låg

en kostnad samtidigt industrin byggt ett kunnande utgjort basen som upp som

internationell expansion under hård konkurrens.

för en Båda har gynnats detta system, har medfört industriell parter av som en expansion gynnat inte bara det enskilda företaget utan Sverige som som

industrination. Det har också lett till att upphandlingskompetensen hos

berörda offentliga har ökat på ett sätt har medfört att också organ som

övrig upphandling påverkats mycket positivt.

84 Bilaga 1

Användning av teknikupphandling som instrument för näringspolitisk

en insats har traditionellt varit förknippade med kommunikations- och elöverföringsområdena samt försvaret. Inom bostads- och miljöområdet har gjorts lyckade insatser mindre av storleksordning. Trots de tidigare positiva erfarenheterna har det inte använts för nya teknikområdena i Sverige. Däremot har det använts på ett kraftfullt och initiativrikt sätt i andra länder, t.ex. Frankrike och USA. Bolagiseringen affársverken, omprövning försvarets upphandav av

lingsmönster samt Sveriges inträde i EU kan ha ändrat förutsättningarna för att använda teknikupphandling näringspolitiskt och teknikutveck-

som lande instrument.

Uppdraget

Mot den ovan angivna bakgrunden och det starka behovet att med olika av medel förstärka industrins och den tjänsteproducerande sektorns tillväxt-

kraft bör frågan aktiv teknikupphandling från statens och

om en mer övriga offentliga aktörers sida utredas.

Eftersom förutsättningarna är annorlunda än tidigare, och även företagsstrukturen behövs genomlysning förutsättningarna att genomföra

en av

teknikupphandling. Beställama är flera, liksom företagen vilket ökat

komplexitetsgraden.

Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK bör inom för

ramen detta utredningsarbete kartlägga det regelverk inom EG påverkar som formerna för teknikupphandling i Sverige. Denna första etapp skall vara inriktad på två delområden.

Kartläggning av vad som sker i andra länder inom detta område. -

Förslag till nya områden lämpliga för teknikupphandling eller områden

-

där fördjupad analys kan behöva göras. Inriktningen här bör vara att det

skall gälla områden med högt kunskaps- och teknikinnehåll och där teknikupphandling kan anses vara ett verksamt medel att få tillväxt inom en viss bransch. Några andra restriktioner på området bör inte läggas. Detta innebär att även stora privata upphandlare skall kunna använda tekniken. Exempel på detta kan vara byggherrar.

Utredaren bör också förslag till hur nästa etapp bör läggas Särskilt ge upp.

bör uppmärksammas hur metoden att använda teknikupphandling skall

vidareutvecklas.

Bilaga 1 85

Den första etappen skall avrapporteras senast den 15 oktober 1995. Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och

särskilda utredare redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir.

att

1992:50, jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124 samt att

pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23

Litteraturförteckning

Tryckt litteratur

Edquist, Charles, Government Technology Procurement as an Instrument

of Technology Policy,från Teubal et al.eds., Technological Infrastructure

Policy, 1996, Nederländerna.

Linder, Georg, Teknikupphandling, 1980, Stockholm.

Westling, Hans, Co-operative Procurement Market Acceptance for

- Technologies, 1996, NUTEK, Stockholm.

Innovative Energy-Eficient

Nationalencyklopedin, 1995, Höganäs.

Offentlig upphandling, Kommerskollegium och NUTEK, 1996.

Vad gäller vid offentlig upphandling och anbudskonkurrens,

Konkurrensverket, 1996, Stockholm.

Promemorior, rapporter och nyhetsbrev m.m.

Boivie, Per Erik, Värdeskapande för uthållig utveckling en

processer -

idéPM offentlig teknikupphandling, promemoria, 1996.

om

Bruzaeus, Mats, Teknikupphandling teknikdrivande faktor Japan,

som promemoria, Sveriges Tekniska Attachéer, 1996.

Carlström, Rolf, Teknikupphandling teknikdrivande faktor

som - Storbritannien, promemoria, Sveriges Tekniska Attachéer, 1996.

Carstam, Bertil, Teknikupphandling teknikdrivande faktor

som - Frankrike, promemoria, Sveriges Tekniska Attachéer, 1996.

Edquist, Charles, Government Technology Procurement as an Instrument Coordination between Science and Technology Policy, Innovation

for

Policy and Industrial Policy through Task Forces, promemoria, 1996.

88 Bilaga 2

Edquist, Charles, Innovation Systems and European Integration. Application to Area Targeted Socio Economic Research, DG HI, -

European Commision, forskningsansökan, Linköpings universitet, 1995.

Edquist, Charles, The Growth Patterns Swedish Industry

of 1975-91,

Tema T Working Paper n0.159, Linköping, 1996.

Granstrand, Ove, Some Economic Policy Options

for Technology

Pocurement, promemoria, 1996.

Göransson, Lennart, Konkurrensverkets på offentlig upphandling,

syn

anförande vid SNS konkurrenspolitiskt forum den 24 april 1997.

Hedberg, Bo, T eknikupphandling teknikdrivande

som faktor USA,

promemoria, Sveriges Tekniska Attachéer, 1996.

Jensman, Kjell, Information metoden teknik/funktionsupphandling,

om promemoria, NUTEK, 1992.

Jensman, Kjell, T eknikupphandling. Underlag inför planering

av ny

avdelning för företagsfinansiering, promemoria, NUTEK, 1996.

Jönsson, Gunilla, Offentlig teknikupphandling idéPM, promemoria,

- 1996.

Larsson, Liselotte och Trossing, Mari, Miljöanpassad offentlig upphandling i USA, rapport, Sveriges Tekniska Attachéer, 1995.

Larsson, Staffan, Maskinindustrin i Sverige T eknologiutveckling,

konkurrens och tillväxt, NUTEK, 1996, Stockholm.

Medin, Hans, Amerikanska insatser för teknisk utveckling

- en

sammanställning av policy och utlandsrapport USA 9505,

program, Sveriges Tekniska Attachéer, 1995.

Kronlund, Jan, Offentlig teknikupphandling, E Uss utvecklingsområden

som utmaning, promemoria, 1996.

Samuelsson, Hasse, Offentlig upphandling för svensk IT-

som motor

utveckling, promemoria, 1996.

Sigurdson, Jon, Offentlig upphandling former, promemoria 1996.

- nya

Bilaga 2 89

Stenberg, Lennart, Internationella utvecklingstendenser i statlig teknikpolitik, NUTEK, 1994.

Stenberg, Lennart, Några utgångspunkter för framtida teknikpolitik,

en NUTEK, 1994.

Weissglas, Peter, Hur skapas tillväxt, promemoria, 1996.

Westling, Hans, Miljöanpassning i Hammarby sjöstad projektplan för

-

teknikupphandlingar, förstudie, 1996.

Westling, Hans, Co-operative Procurement for Innovative Energy

- Ejficient Solutions, promemoria, IEA DSM, 1995.

Westling Hans, Technology Procurement An Innovation Tool In A More - Competitive Construction World, promemoria, 1995.

Anpassad teknik -fakta teknikupphandling, information 187-1980,

om nr. STU.

Beställarnas krav styr utvecklingen en studie om teknikupphandling,

- Effektivare energianvändning, NUTEK, 1993.

Competition led to extremely efficient fridge-freeze, Effektivare

energy energianvändning, NUTEK.

Elejfektiv disk, tvätt, kyl, frys, Effektivare energianvändning, NUTEK,

1996.

Forskning och utveckling för industri och försvar, rapport, IVA, 1996.

Huvudleverantörsprincipen ett bra sätt att organisera teknikupphandling,

information nr 215-1981, STU.

Innovation Activities in Swedish Firms Sources of Knowledge,

-

Protection of Innovations and Government Policies, rapport R 1995: l

NUTEK, 1995.

Installationssystem och energieffektiva fönster, Effektivare

energianvändning, NUTEK, 1995.

90 Bilaga 2

Internationella utvecklingstendenser inom forsknings- och teknologipolitik,

Utkast, NUTEK, 1996. IT världen runt- nationella initiativ, STATT 9502, STATT, 1995. IT världen regionala STATT, runt initiativ, 1996.

IT världen runt.- statligt stöd till mjukvaruutveckling, STATT, 1996.

TYP projektkatalog, NUTEK, 1996.

- Kort om LOU och NOU, Nämnden för offentlig upphandling, 1995.

N UT EKs program för effektivare energianvändning granskning,

- en rapport RRV 1996:44, Riksrevisionsverket.

N UT EKs för effektivare energianvändning granskning,

program - en

Underlagsrapport RRV 1996:44, Riksrevisionsverket.

Ny generation värmepumpar för småhus med elvärme 30% effektivare

och 30% billigare, Effektivare energianvändning, NUTEK, 1996.

Programkrav belysning i skolor, Effektivare energianvändning, NUTEK,

1994. Resultat och möjligheter, Effektivare energianvändning, NUTEK, 1996.

Sammanställning NOU info 93-95, Nämnden för offentlig upphandling,

1996.

Sammanställning NOU info 96, Nämnden för offentlig upphandling 1997.

The Challenge. Reaching heights through tecnology procurement

new energy to spare,DSMIEA, IEA, 1996.

Tjänsteproduktion och I T -användning, utdrag promemoria, ITYP,

ur NUTEK.

Utvärdering av N U TEKs för effektivare energianvändning,

program NUTEK R 1996:68, Stockholm.

Bilaga 2 91

SOU m.m.

De små och medelstora företagen nuläge och utvecklingsbetingelser,

- Rapport från struktursekretariatet, Ds I 1982:4. Kompetens och kapital statligt stöd till företag, SOU 1996:69. - om

Regeringens proposition om åtgärder för de små och medelstora företagen innovationspolitikens inriktning, Prop. 1981/82: 118.

samt om

Samverkan mellan högskolan och näringslivet, SOU 1996:70.

Samverkan mellan högskolan och de små och medelstora företagen,

SOU 1996:89.

Svenskt näringslivs teknologiska specialisering, Bilaga 11, LU 95.

lTeknikupphandling, betänkande av teknikupphandlingskommittén,

SOU 1976:69.

T eknikupphandling inom dataområdet med ofentliga sektorn som

beställare, Betänkande av datadelegationen, Ds C 1983:8.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan steg for steg. U. 32. Följdlagstiftningtill miljöbalken. M. . lnkomstskattelag,del l-lll. Fi. 33. Att lära över gränser. En studie av OECD:s . Fastighetsdataregister. Ju. förvaltningspolitiskasamarbete. Fi. . Övervakning Förbättrad miljöinforrnation. M. 34. av miljön. M. . Aktivt lönebidrag. Ett effektivarestödför 35. Ny kurs i trafikpolitiken + bilagor. K. . arbetshandikappade. A. 36. Bekämpande penningtvätt. av Fi.

Länsstyrelsemas roll itrañk- och fordonsfrågor. K. 37. Ett tekniskt forskningsinstituti Göteborg. U. . Byråkratini backspegeln. Femtioår av förändring 38. Myndighet eller marknad. . forvaltningsområden. Fi. Statsförvaltningens olika verksamhetsfonner.Fi. sex Röster barns och ungdomars psykiskahälsa. 39. Integritet Offentlighet Infonnationsteknik.Ju. . om Flexibel förvaltning. Förändringoch verksam- 40. Unga och arbete.ln. . hetsanpassning av statsförvaltningens 4l. Staten och trossamfunden

struktur.Fi. Rättsligreglering

lO. Ansvaret for valutapolitiken.Fi. Grundlag ll. Skatter, miljö och sysselsättning.Fi. Lag om trossamfund l2. lT-problem inför ZOOO-skiñet. Referat och Lag om Svenska kyrkan. Ku. slutsatserfrån en hearinganordnadav 42. Staten och trossamfunden

IT-kommissionenden 18december. Begravningsverksamheten. Ku.

lT-kommissionens rapport l/97. K. 43. Staten och trossamfunden

13. Regionpolitik för helaSverige. N. Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomen

14. T i kulturens tjänst. Ku. och de kyrkliga arkiven. Ku.

l5. Det svårasamspelet.Resultatstymingens framväxt 44. Staten och trossamfunden

och problematik.Fi. Svenskakyrkans personal. Ku.

16. Att utveckla industriforskningsinstituten. N. 45. Staten och trossamfunden

17. Skatter, tjänsteroch sysselsättning. Stöd, skatter och finansiering. Ku.

+ Bilagor. Fi. 46. Staten och trossamfunden

Granskning av granskning. Statlig medverkan vid avgiftsbetalning.Ku. . Denstatligarevisionen i SverigeochDanmark.Fi. 47. Staten och trossamfunden

19 Bättre information om konsumentpriser. In. Den kyrkliga egendomen.Ku. . 20. Konkurrenslagen1993-1996. N. 48. Arbetsgivarpolitik i staten.

21. Växa i lärande.Förslagtill läroplan för bam och För kompetensoch resultat.Fi.

unga 6-16 år. U. 49. Grundlagsskydd for nya medier. Ju.

Aktiebolagetskapital. Ju. 50. Alternativa utvecklingsvägarför EU:s

Digital demokr@ti.Ett seminarium om Teknik, gemensamma jordbrukspolitik. Jo. . demokratioch delaktighetden 8 november1996 51. Brister i omsorg

anordnat av Folkomröstningsutredningen, IT- en fråga om bemötande av äldre. S. kommissionenoch Kommunikationsforsknings- 52. Omsorg medkunskapoch inlevelse

beredningen.lT-kommissionens rapport 2/97. K. en fråga om bemötande av äldre. - 24. Välfärd i verkligheten Pengarräcker inte. 53. Avskaffa reklamskatten Fi. - 25. Svensk mat- EU-fat. Jo. 54. Ministem och makten.

26. EU:sjordbrukspoIitik och denglobalalivsmedels- Hur fungerar ministerstyrei praktiken Fi.

forsörjningen. Jo. 55. Staten och trossamfunden. Sammanfattningama av

7 Kontroll Reavinst Värdepapper.Fi. förslagenfrån de statligautredningarna.Ku. . l demokratinstjänst.Statstjänstemannens roll och 56. Folket som rådgivareoch beslutsfattare. . vårt offentliga etos. Fi. + Bilaga och l Ju.

Bampomografifrågan. 57. l medborgarnas tjänst. . lnnehavskriminalisering m.m. Ju. En samlad fowaltningspolitik för staten. Fi.

Europaoch staten. Europeiseringens betydelseför 58. Personaluthyrning.A. . svenskstatsförvaltning.Fi. 59. Svenskhemmet Voksenåsens förvaltningsfonn. Ku.

Kristallkulan -tretton röster om framtiden. 60. Betal-TV inom Sveriges Television. Ku. . lT-kommissionens rapport 3/97.K.

Statens offentliga 1997 utredningar

Kronologisk förteckning

6 Att växa bland betongochkojor. . Ett delbetänkande om barnsochungdomars uppväxtvillkor i storstädemas utsatta områdenfrån Storstadskommittén. 62. Rosor av betong. En antologi till delbetänkandetAtt växa bland betongoch kojor från Storstadskommittén. 63. Sverigeinfor epokskiftet. IT-kommissionens rapport 5/97.K. 64. Samhall.En arbetsmarknadspolitisk åtgärd + Bilagedel.A 65. Polisensregister.Ju. 66. Statsskuldspolitiken.Fi. 67. Återkallelse uppehållstillstånd.UD. av 68. Grannlands-TVi kabelnät.Ku. 69. Besparingari stort ochsmått.U. 70. Totalforsvaret och frivilligorganisationema - uppdrag,stödoch ersättning.Fö. 7 Politik for unga. . + 2 st bilagor. In. 72. En lag om socialforsälcingar. 73. Inför en svenskpolicy om säkerelektronisk kommunikation.Referatfrån ett seminarium anordnat av T-kommissionen,Närings-och handelsdepartementet och SEISden 11 december 1996.IT-kommissionens rapport 6/97. K. 74.EUzsjordbrukspolitik, miljön och regional utveckling.Jo. 75. Bosättningsbegreppet. Skatterättsligaregler for fysiska personer. Fi. 76. Invandrarei vård och omsorg en fråga om bemötande äldre. av - 77. Uppföljning av inkomstskattelagen. Fi. 78. Medelsforvaltningi kommuneroch landsting.In. 79. Försäkringsmäklare.En lagöversynav F örsäkringsmäklarutredningen. Fi. 80. Reformeradstabsorganisation. Fi. 8 Allmännyttiga bostadsföretag. + Bilaga.In. 82. Lika möjligheter. ln. 83.Om makt och kön -i spåren offentliga av organisationersomvandling.A. 84. En hållbarkemikaliepolitik. M. 85. Förmånefter inkomst Samordnatinkomstbegrepp for bostadsstödenoch nya kvaliñkationsreglerfor rätt till sjukpenninggrundande inkomst. 86. Punktskattekontroll av alkohol,tobakoch mineralolja, m.m. Fi, 87. Kvinnor, män och inkomster. Jämställdhetoch oberoende.A. 88. Upphandlingfor utveckling.N.

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kristallkulan -tretton röster om framtiden.

IT-kommissionens rapport 3/97. 31 Fastighetsdataregister. 3 Ny kursi trafikpolitiken + bilagor. 35 Aktiebolagets kapital. 22 Sverigeinfor epokskiftet. Bampomograñfrågan. lT-kommissionens rapport 5/97. 63 Innehavskriminaliseringm.m. 29 Inför en svenskpolicy om säker elektronisk integritet Offentlighet Informationsteknik. 39 kommunikation. Referatfrån ett seminarium anordnat av Grundlagsskydd för nya medier. 49 IT-kommissionen, Närings-ochhandelsdepartementet Folket som rådgivareoch beslutsfattare. och SElS den december1996. + Bilaga 1 och 56 lT-kommissionens rapport 6/97. 73 Polisens register. 65

Finansdepartementet Utrikesdepartementet

lnkomstskartelag,del l-lll. 2 Återkallelse av uppehållstillstånd.67 Byråkratini backspegeln.Femtioår av förändring sex

Försvarsdepartementet förvalmingsområden.7

Flexibelförvaltning. Förändringochverksam- Totalförsvaret och frivilligorganisationema hetsanpassning av statsförvaltningens struktur. 9 uppdrag,stödoch ersättning.70 - Ansvaret för valutapolitiken.10

Skatter, miljö och sysselsättning. ll Socialdepartementet Det svårasamspelet. Resultatstymingensframväxt Rösterom barns och ungdomarspsykiskahälsa. 8 och problematik.15 Välfärd i verkligheten Pengarräcker inte. 24 - Skatter,tjänsteroch sysselsättning. Brister i omsorg + Bilagor. 17

- en frågaom bemötande av äldre.51 Granskning granskning. av Omsorg medkunskapoch inlevelse Den statligarevisionen i Sverigeoch Danmark.18 en fråga om bemötande av äldre. 52 - Kontroll Reavinst Värdepapper.27 Att växa bland betong och kojor. l demokratins tjänst.Statstjänstemannens roll och

Ett delbetänkande om barnsoch ungdomars vårt offentliga etos. 28 uppväxtvillkor i storstädernas utsatta områden från betydelseför Europa och staten. Europeiseringens Storstadskommittén.61 svenskstatstörvalming. 30 Rosor av betong. studie OECD:s förvaltnings- Att lära övergränser. En av En antologi till delbetänkandet Att växa bland politiskasamarbete. 33 betongoch kojor från Storstadskommittén.62 Bekämpandeav penningtvätt.36 En lag om socialförsäkringar.72 Myndigheteller marknad. Invandrarei vad och omsorg Statstörvaltningens olika verksamhetsformer.38 - en frågaom bemötande äldre. 76 av Arbetsgivarpolitiki staten.

Förmånefter inkomst Samordnatinkomstbegrepp - För kompetensoch resultat.48 för bostadsstöden och nya kvalifikationsreglerför Avskaffa reklamskatten 53 rätt till sjukpenninggrundande inkomst.85 Ministem och makten.

Hur fungerar ministerstyrei praktiken 54

Kommunikationsdepartementet

1 medborgarnas tjänst. Länsstyrelsemasroll i trafik- och fordonsfrågor.6 En samlad förvalmingspolitik för 57 staten. IT-problem inför 2000-skiftet.Referatoch slutsatser från Statsskuldspolitiken. 66

en hearinganordnad av IT-kommissionenden Bosättningsbegreppet. Skatterättsligaregler för

18 december.IT-kommissionens rapport 1/97. 12 fysiskapersoner. 75 Digital demokr@ti. Ett seminarium om Teknik, Uppföljning av inkomstskattelagen.77 demokratioch delaktighetden november 8 1996 Försäkringsmäklare. En lagöversyn av anordnat av Folkomröstningsutredningen, IT- Försäkringsmäklarutredningen. 79

kommissionenoch Kommunikationsforsknings- Reformeradstabsorganisation. 80

beredningen.lT-kommissionens rapport 2/97. 23 Punktskattekontrollav alkohol, tobakoch

mineralolja,m.m. 86

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet Betal-TV inom Sveriges Television. 60

Grannlands-TVi kabelnät.68 Den nya gymnasieskolan steg för steg. 1 - Växa i lärande. Förslag till läroplan for barn och

Närings- och handelsdepartementet

unga 6-16 år. 21 Regionpolitik for hela Sverige. 13 Ett tekniskt forskningsinstituti Göteborg.37 Att utvecklaindustriforskningsinstituten. 16 Besparingari stort och smått. 69 Konkurrenslagen1993-1996. 20

Jordbruksdepartementet Upphandling for utveckling. 88

Svensk mat- EU-fat. 25

In rikesdepartementet

EU:s jordbrukspolitik och denglobala livsmedels- Bättre information om konsumentpriser.19 försörjningen.26 Unga och arbete. 40 Alternativa utvecklingsvägarför EU:s gemensamma jordbmkspolitik. 50 Politik for unga. + 2 st bilagor. 71 EU:s jordbrukspolitik, miljön och regional Medelsförvaltningi kommuneroch landsting.78 utveckling. 74 Allmännyttiga bostadsföretag. Arbetsmarknadsdepartementet + Bilaga. 81 Lika möjligheter. 82 Aktivt lönebidrag. Ett effektivarestöd for arbetshandikappade. 5 Miljödepartementet Personaluthyrning. 58 arbetsmarknadspolitisk åtgärd Förbättradmiljöinfonnation. 4 Samhall.En 64 Följdlagstiftning till miljöbalken.32 + Bilagedel. Övervakning av miljön. 34 Om makt och kön -i spåren av offentliga En hållbar kemikaliepolitik. 84 organisationersomvandling.83 Kvinnor, män och inkomster. Jämställdhet och oberoende.87

Kulturdepartementet

T i kulturenstjänst.14 Staten och trossamfunden Rättsligreglering Grundlag - Lag om trossamfund - - Lag om Svenskakyrkan. 41 Staten och trossamfunden Begravningsverksamheten. 42 Statenoch trossamfunden Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomenoch de kyrkliga arkiven.43 Statenoch trossamfunden Svenskakyrkanspersonal.44 Statenoch trossamfunden Stöd, skatteroch finansiering. 45 Statenoch trossamfunden Statlig medverkanvid avgiftsbetalning.46 Statenoch trossamfunden Den kyrkliga egendomen. 47

Statenoch trossamfunden.Sammanfattningamaav förslagenfrån de statligautredningarna.55 Svenskhemmet Voksenåsensforvaltningsfonn. 59

bling,.

om