Samverkan mellan högskolan och näringslivet : huvudbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Samverkan mellan

hogskolan

och

nanngsluvet

NYFOR Kommittén - SOU |996:70

ÅJWZB

Oka SOU

Krim

l 2

Statens offentliga utredningar WW 1996:70

w Näringsdepartementet

Samverkan mellan

högskolan

och

näringslivet

Huvudbetänkande liYFOR av Stockholm 1996

köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar SOU och Ds kan Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag Regeringskansliets förvaltningskontor. av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. broschyr underlättar arbetet för den skall svara pâ remiss. En liten som som - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 24 81

TRYCKERI AB ISBN 91-38-20265-4 NORSTEDTS 1996 ISSN 0375-250X Stockholm

Till statsrådet och chefen för

Näringsdepartementet

I ett beslut den 9 november 1995 bemyndigade regeringen

chefen för

Näringsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag

att

se över det svenska systemet för nyttiggörande forskningsresultat.

av

Med stöd av bemyndigandet förordnande departementschefen den

19 december 1995 professor Claes Sandgren särskild att vara utredare i

utredningen Nyttiggörande forskningsresultat, samverkan näringsliv

av högskola N 1995:10.

En expertgrupp är knuten till utredningen. I

expertgruppen ingår

departementssekreterare Ingemar Ahlandsberg, departementsrådet Elisabeth Bergendal-Stenberg, civilingenjör Karl Engholm,

departe-

mentssekreterare Lucie Mandaus, utredningschef Lennart Ohlsson

och högskolerektor Ingegerd Palmér. Utredningens huvudsekreterare docent John Andersson förordnades

den 15 januari 1996. Sekreterare är psykolog Lennart

Elg, som förordnades den 1 februari 1996 och biträdande sekreterare

civilingenjör

Daniel Stemne, som förordnades den 15 januari 1996. Kommitténs assistent är Lena Sandstedt. Utredningen har antagit namnet NYFOR. Utredningen överlämnar härmed sitt huvudbetänkande. Den kommer att behandla högskolans samverkan med små och medelstora

företag i

ett särskilt betänkande.

Stockholm den 6 maj 1996

Claes Sandgren

/ John Andersson Lennart Elg Daniel Stemne

Innehåll 5

Innehåll

Sammanfattning 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Inledning 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.l Uppdraget 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Utredningsarbetet 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Faktabakgrund 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Underlag for beskrivningar och resonemang 21 . . . . . . . . 2.2 Svensk FoU i internationell belysning 22 . . . . . . . . . . . . 2.3 Faktorer som styrt de redovisade FoU-utgifternas

förändringar 26 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Företagssektorns redovisade FoU åren 1987-1993 28 . . . . 2.5 Årsverken inom svensk FoU. Grov totalbild för 1993 30 . . 2.6 Forskarutbildade i arbetskraften 34 . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.7 Forskarutbildade tekniker: Fördelningar, flöden och grova

prognoser för utbud och efterfrågan under de närmaste tio

åren 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.8 Överskott eller underskott i svensk teknikhandel

med utlandet 37 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förändringar i samverkanssystemet 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Industriforskningsinstituten 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Kontaktsekretariaten 43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Teknikparkerna 43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Holdingbolagen 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5 Forskarpatent 47 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6 Teknikbrostiftelser 48 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.7 Kompetenscentra 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Några samverkansformer 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.1 Inledning 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Stiftelsen för Kunskap och Kompetens

KK-stiftelsen 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.3 Stiftelsen för Miljöstrategisk forskning Mistra 54

. . . . . . 4.4 Stiftelsen För strategisk forskning 55 . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5 Stiftelsen Innovationscentrum 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.6 NUTEK 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.7 Uppdragsforskning 60 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

6 Innehåll

4.8 Uppdragsutbildning 61

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.8.1 Bakgrund 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.8.2 1985 års bestämmelser om uppdragsutbildning 61 . . 4.8.3 Nuvarande bestämmelser 62 . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.8.4 Uppdragsutbildningens omfattning 62

. . . . . . . . . . 4.9 Grundläggande högskoleutbildning 63 . . . . . . . . . . . . . . . 4.10 Forskarutbildningen 64 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.11 Fort- och vidareutbildning 64 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.12 Adjungerade professorer och industridoktorander 65

. . . . 4.13 Kontaktforskare 65 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.14 Små kunskapsföretag länkar till storföretagen 66 . . . . . . . Universitetens och högskolornas uppgifter 69 . . . . . . . . . . . . . 5.1 Utbildningen 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5.2 Forskningen 70 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5.3 Informationen 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5.4 Samverkan med näringslivet och bidrag till regional

utveckling 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5 Samverkan högskola näringsliv i lag, förordning och avtal 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1949 års lag rätten till arbetstagares uppfinningar 77 om . . . . . . 6.1 Allmänt 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 6.1.1 Uppfmningsbegreppet 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 6.1.2 Upphovsrätten 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 6.1.3 Datorprogram 78 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 6.1.4 Patentkostnader 78 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 6.1.5 Företagsuppñnningar 79 . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 6.1.6 Föranvändarrätten; experiment 79 . . . . . . . . . . . . . 6.1.7 Antalet patentansökningar 79 . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.8 Andelen arbetstagaruppñnningar 80 . . . . . . . . . . . 6.1.9 Europeiskt perspektiv 80 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Huvudprinciperna i den svenska lagstiftningen

arbetstagaruppñnningar 80 om . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.1 Skälig ersättning 81 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.2 Arbetslojalitet 81 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 6.2.3 Kollektivavtal 82 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 6.2.4 Anmälningsplikt 82 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 6.3 Försvarets tillämpning av 1949 års lag om rätten

till arbetstagares uppfinningar 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.1 Inledning 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

6.3.2 Förvärv av försvarsanställdas uppfinningar

. . . .

Innehåll 7

6.3.3 Skälig ersättning 86 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.3.4 Förvärv av uppfinningar från högskoleanställd 86

. . 6.3.5 Försvarets patentorgan 87 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4 Lärarundantaget 87 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 6.4.1 Innebörd 87 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

6.4.2 Lärarundantagets motivering 92

. . . . . . . . . . . . . .

6.4.3 Ändringsförslag 93

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.5 Universitetslärares rätt till sina uppfinningar i vissa

andra länder. Internationell utblick 99 . . . . . . . . . . . . . . 6.5.1 Danmark, Finland och Norge 99 . . . . . . . . . . . . . . 6.5.2 Tyskland 102 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 6.5.3 Storbritannien 103 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.5.4 Frankrike 105 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 6.5.5 Nederländerna 107 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 6.5.6 Schweiz 107 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 6.5.7 Österrike 108 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 6.5.8 USA 108 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 6.5.9 Stanfordmodellen 110 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 7 Finansieringsvillkor 113 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.1 Inledning 113

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2 Styrande regelsystem 113 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

7.2.1 Närings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK 113

7.2.2 Statens råd för byggforskning, BFR 115

. . . . . . . . 7.2.3 MFR, NFR och TFR 115 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.2.4 Kommunikationsforskningsberedningen, KFB 116

. 7.2.5 Statens Naturvårdsverk, SNV 116 . . . . . . . . . . . . . 7.2.6 Stiftelsen för miljöstrategisk forskning,

MISTRA 116 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

7.2.7 Stiftelsen för strategisk forskning,

Strategiska Stiftelsen 117 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.8 EU-stöd 117 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 7.2.9 Näringslivet 118 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 7.3 Anslagsvillkor och avtal 119 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.3.1 Närings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK 119

7.3.2 Statens råd för byggforskning, BFR 122

. . . . . . . .

7.3.3 Teknikvetenskapliga forskningsrådet, TFR 123

. . . . 7.3.4 MFR och NFR 124 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.3.5 Kommunikationsforskningsberedningen, KFB 124

. 7.3.6 Statens Naturvårdsverk, SNV 125 . . . . . . . . . . . . .

7.3.7 Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, MISTRA 125

8 Innehåll

7.3.8 Stiftelsen för strategisk forskning,

Strategiska Stiftelsen 126 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.9 EUs Standardavtal 126 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.10 Näringslivet 129 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4 Probleminventering 130 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sekretess och forskning 133 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1 Allmänna rättsliga förutsättningar 133 . . . . . . . . . . . . . .

8.2 Sekretess vid forskningsstöd 134

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.3 Sekretess i uppdragsforskning 135

. . . . . . . . . . . . . . . . . 8.4 Vissa andra sekretessbestämmelser 136 . . . . . . . . . . . . . . Anställdas bisysslor 139 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 10. Tidigare statliga utredningar 143 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11. Innovationer och samverkan mellan näringsliv och

högskola i litteraturen 149 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.1 Introduktion 149 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.2 Om distinktionen mellan vetenskap och teknologi 150 . . . 11.3 Om vetenskapens bidrag vid industriella innovationer 153

11.4 Om policyfrågor beträffande relationen mellan näringsliv och högskola 155

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11.5 Om specialfallet spinoff-företag från högskolan 157

. . . . .

12. Två praktikfall 161

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.1 Systemsyn har ersatt den linjära modellen 161 . . . . . . . . . 12.2 Praktikfall 162 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 12.2.1 Losec 163 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.2.2 Elekta 166 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Överväganden och förslag

Allmänna överväganden 171 13. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13.1 Fungerar systemet 171 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13.2 Ökat behov samverkan 172 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13.3 Några vanliga missuppfattningar 174 . . . . . . . . . . . . . . .

14. Universitets och högskolors uppgifter i samhället 177

. . . . . . . 14.1 Allmänt 177 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14.2 Näringslivets behov högskolan 178 av . . . . . . . . . . . . . . 14.3 Samverkan och kvalitet 178 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14.4 Högskolans uppgift att samverka med

näringslivet och övriga samhällssektorer 179 . . . . . . . . . . 14.5 Finansiering 180 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 14.6 Reglering 180 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Innehåll 9

15. Högskolornas roll i samverkan med näringslivet 183 . . . . . . . . . 15.1 Förutsättningarna 183 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15.2 Val av samverkansfomler 183 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15.3 Förslagen 185 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 15.3.1 Högskolan och de små och medelstora

företagen 185

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

15.3.2 Den akademiska grundutbildningen 185

. . . . . . .

15.3.3 Forskarutbildning 186

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15.3.4 Tjänsteorganisation 189 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

15.4 Nyttiggörande av forskningsresultat 190

. . . . . . . . . . . . . 15.5 Slutkommentar 191 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16. Struktur för samverkan 193 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16.1 Kompetenscentra 193 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

16.2 Industriforskningsinstituten 194

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16.3 Kontaktsekretariaten 195 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16.4 Teknopoler 196 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 16.5 Holdingbolagen 198 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

16.6 Forskarpatentbolagen 200

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17. Lärarundantaget; forskningsresultats nyttiggörande 201 . . . . . . . 17.1 Undantagets innebörd 201 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

17.2 Argumenten rörande lärarundantaget 202

. . . . . . . . . . . . 17.3 Lärarundantaget utomlands 203 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

17.4 Uppfattningama om lärarundantaget 204

. . . . . . . . . . . . . 17.5 Kommentarer till några av argumenten

rörande lärarundantaget 205 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17.6 Konsekvenserna av undantagets avskaffande 207 . . . . . . . 17.6.1 Allmänt om LAU och dess tolkning 207 . . . . . . 17.6.2 "Arbetsgivarens verksamhetsområde" 208 . . . . . 17.6.3 Andra omständigheter 209 . . . . . . . . . . . . . . . . 17.6.4 Organisation 209 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. l7.6.5 Slutsats 210 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 17.7 Datorprogram 211 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

17.7.1 Rätten till datorprogram i anställnings-

förhållanden 211 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

17.7.2 Rätten till universitetsanställdas datorprogram 212

17.7.3 Slutsats 213 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 17.8 Slutsater 214 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 17.8.1 Utgångspunktema 214 . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 17.8.2 Huvudpunkter i en strategi 217 . . . . . . . . . . . . .

18. Ett ökat nyttiggörande av uppfinningar och datorprogram 221

. . 18.1 Inledning 221 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 18.2 Policy på central nivå 221 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10 Innehåll

18.3 Policy på lokal nivå 222 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18.4 Avtal 224 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 18.5 Finansieringsvillkor 225 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 18.6 Bisysslereglema 226 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 18.7 Ett forskarperspektiv 227 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19. Vissa sekretessfrågor 229 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19.1 Patent och publicering 229 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19.2 Sekretess vid forskningssamverkan 230 . . . . . . . . . . . . . . 19.3 Sekretess för ansökningar om forskningsanslag 233 . . . . .

Bilagor

Utredningens direktiv 235 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2. Statistiska beskrivningar 241 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Litterarturförteckning 263 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

SOU 1996: 70

Sammanfattning ll

Sammanfattning

Uppdraget

Utredningens huvuduppgift är att överväga hur samverkan mellan högskolan och näringslivet kan förbättras. I direktiven betonas

frågan om det s.k. lärarundantaget utgör ett hinder för nyttiggörandet de

av forskningsresultat produceras inom högskolan. som Det finns många omständigheter har inverkan samverkan som

mellan högskolan och näringslivet. Utredningen har sökt hålla sig strikt

till gränssnittet högskola näringsliv. Dess överväganden gäller i första hand samverkan avseende teknik, medicin och naturvetenskap. Utredningens överväganden har sin fokus på vad staten kan göra. För att en samverkan skall bli en realitet krävs dock främst åtgärder på

lokal högskolenivå liksom från företagens sida. Utredningens förslag syftar till att skapa bättre förutsättningar för sådana åtgärder.

Högskolans samverkan med små och medelstora företag kommer att behandlas i ett särskilt betänkande, avlämnas den 31 maj 1996. som Utredningsarbetet, som bedrivits under drygt tre månaders tid, har i

stor utsträckning bestått i insamling information från och

av personer institutioner som är verksamma inom samverkansområdet, både på högskolan och i näringslivet. Utredningen har anordnat flera seminarier med särskilt inbjudna personer. Härtill kommer ett stort antal samtal och kontakter med enskilda personer.

överväganden och förslag

Allmänna överväganden

Vi har i Sverige utvecklat ovanligt tydlig arbetsfördelning där

en

"högskolan sköter grundforskningen och utbildning och industrin ägnar

sig åt utvecklingsarbete". Detta har medfört ett betydande mellan gap

högskolans forskning och industrins FoU-verksamhet. Nu ökar behovet av att överbrygga gapet. Allt fler teknologier blir alltmer forsknings-

Sammanfattning SOU 1996. 70

baserade, vilket ökar industrins behov vetenskaplig kompetens, i av

form av:

välutbildad personal

orientera sig i- och tolka hela den globala kunskapsbasen hjälp att - inom visst område, inte bara den forskning som görs på en ett enskild institution i Sverige

rekrytering forskarutbildade - av

kvalificerad problemlösning.

till samverkan bestäms kvaliteten och relevansen hos

Möjligheterna av

utbildning och forskning, högskolans attityd till samverkan

högskolans

näringslivets behov och kompetens. Det är mångfalden och samt

kvaliteten de informella länkarna som ger grunden. högskolans kompetens effektivt skall kunna nyttjas krävs ett

För att människor i båda riktningama mellan företag och

fungerande flöde av -

forskning kan forma dessa informella länkar och förmedla - som

kunskap företagens problem och forskningens möjligheter. Parterna

om behöver bättre kunskap varandras villkor och möjligheter. Det är en om förutsättning för ökad samverkan i former gagnar båda parter. en som Första steget i denna utveckling bör vara att öka företagens närvaro

forskningsmiljö. Direkt samarbete mellan parterna kring i högskolans vetenskapligt kvalificerade problem skapar ökad ömsesidig förståelse.

innebär inte att högskolan skall låta sig styras mot kortsiktiga Detta på enskilda företags villkor. Tvärtom utredningen det vara uppdrag anser utvecklar tydliga riktlinjer stöd för enskilda

vikt att högskolan som

av forskare i deras samverkan med näringslivet. for främjande samverkan kan på marginalen Särskilda organ av "smörja maskineriet", de fundamentala förutsättningarna inte är men om sådana insatser inte meningsfulla. En fungerande samverkan

uppfyllda är

innebär att mellanhanden gör sig själv onödig.

Det är inte huvuduppgift för högskolan att skapa uppfinningar.

en

samhällsekonomiskt viktigt att uppfinningar från högskolan

Men det är hand ett kvalificerat sätt. tas om

Universitetens och högskolornas uppgifter

Högskolans samverkan med näringslivet och övriga sektorer av sam-

hället sker för närvarande i gråzon. Det råder oklarhet om hur långt en tredje uppgift sträcker sig och därmed vad högskolan

högskolans s.k.

skall och får göra.

Sammanfattning 13

Enligt utredningens mening är det nu dags att ge högskolorna ett

klart mandat att samverka med näringslivet och övriga samhällssektorer. Den uppgiften bör slås fast i högskolelagen. Det skulle ge en signal till högskolorna att sådan samverkan skall ha betydelse för verken samhetens innehåll, organisering, rekrytering, meritvärdering m.m. Högskolomas anslag bör därför fortsättningsvis beräknas med tanke på högskolornas samverkansuppgift. Härutöver kan det finnas anledning att anvisa medel från andra huvudtitlar, t.ex. för regionalpolitiskt eller näringspolitiskt motiverad samverkan.

Grundutbildning

Det är angeläget att de som lämnar högskolan med grundexamen har en orientering forskningens villkor. om Ett exempel på inslag i undervisningen för att befrämja de framtida

kontakterna kan att laborationer och övningsuppgifter görs inom

vara

institutionens pågående forskning.

På motsvarande sätt är detangeläget att högskolan ger en realistisk bild industrins arbetsvillkor. av Ett tillvalsämne t.ex. benämnt entreprenörskap som ger akademiska

poäng 10 20 p rekommenderas vid högskolor med teknisk-natur-

vetenskaplig utbildning.

Forskarutbildning

En återkommande synpunkt från industrin är att de färdiga doktorerna har kommit for högt i åren och är för hårt specialiserade för att lätt upp kunna slussas in i företagens verksamhet. Enligt utredningens uppfattning är detta resultat att forskarutbildningen i dag i första hand är av avpassad efter högskolans interna behov. Forskarutbildningen inom vissa fakulteter bör förändras i syfte att bli näringslivets rekryteringsbas i högre grad än nu. För dem som siktar till yrkesbana i näringslivet bör det finnas forskarutbildning en en vars studietid är kortare och ger större bredd och överblick. som

Industridoktorander och vanliga doktorander, som så begär, bör

kunna ha dubbla handledare: en från institutionen och en från före-

taget/arbetsgivaren. En möjlighet är att personer verksamma i

annan näringslivet Verkar mentorer åt doktoranden en mer informell roll som personligt stöd till doktoranden från en erfaren industriperson. som avser Kunskapen kommersiella frågor, t.ex. avtal, patent, finansiering om och näringslivets basala villkor, är otillräcklig bland forskar-

14 Sammanfattning

studerandena. Därför bör vissa fakulteter inom högskolorna någon ge form av propedeutisk kurs kan ingå i allmänna forskningssom metodikkurser eller ges som separat forskarkurs.

Ijänsteorganisation

Högskolans uppgift att samverka med näringslivet och övriga samhällssektorer har konsekvenser för högskolans tjänsteorganisation. Utredningen föreslår bl.a. att det kan inrättas tjänster som industrilektor.

Vidare föreslås att patent och näringslivssamverkan skall kunna ha ett

ökat meriteringsvärde.

Struktur för samverkan

NUTEKs kompetenscentra har vid utredningens kontakter med företag och högskolor nämnts som den viktigaste systemförändringen i relationen näringsliv högskola. De utgör ett försök att utveckla hög- skolans kärnverksamhet i riktning mot mer industrirelevans, utan att göra avkall inomvetenskapliga kvalitetskrav. Utredningen det anser angeläget att detta intressanta experiment kan fullföljas enligt intentionerna och vidareutvecklas. Industriforskningsinstituten kan ses som mekanismer för att överbrygga gapet mellan akademisk forskning och industrins ingenjörsarbete. Deras viktigaste uppgifter kommer i ökande utsträckning att gälla

mindre och medelstora företag, som i dag utsätts för ett starkt tryck att

gradera upp sin tekniska förmåga. De mindre företagen har sämre möjligheter att ta ett långsiktigt ansvar för institutens finansiering, varför staten här bör ta ett stort ansvar. Samverkan mellan högskolan och näringslivet kan förbättras om det på vissa institutioner finns väl meriterade personer i sin tjänst har som till uppgift att förmedla kontakter i bägge riktningama. Det är angeläget att det skapas väl avgränsad rollfördelning en mellan högskolan själv, holdingbolagen samt den rådgivningsverksamhet m.m. "teknopoler" som finns knutna till många teknikparker. Statens - ägarroll i fråga om holdingbolagen bör överföras till resp. högskola och deras styrelser professionaliseras.

Det är svårt att bygga upp tillräcklig volym i forskarpatentbolagen.

Om de betraktas som en samlad resurs kan deras slagkraft ökas och de får större möjlighet till specialisering.

SOU 1996: 70 Sammanfattning 15

Lärarundantaget

Utredningen analyserar ingående lärarundantagets betydelse, dvs. universitetsläramas rätt till sina uppfinningar enligt 1 § 2 st i lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar. Analysen visar att ett upphävande av undantaget inte skulle ge universitet och högskolor rätt till lärarnas uppfinningar. Det innebär också att högskolorna inte har någon nämnvärd rätt till

de uppfinningar som görs av de personalkategorier, inte omfattas

som undantaget. Utredningen konstaterar också att även datorprogram om-

fattas ett lärarundantag och föreslår att datorprogram, såvitt gäller

av exploateringen, behandlas på samma sätt som uppfinningar inom högskolan.

Nyttiggörande uppfinningar och datorprogram av Det behövs en sammanhållen strategi för ett ökat nyttiggörande högav skolegenererade uppfinningar och datorprogram. Strategin bör väga in dels de faktorer som är avgörande för framgång med exploatering av sådana prestationer, dels högskolans uppgifter och särskilda förutsättningar i övrigt. Det innebär att strategin bör väga in bl.a. följande faktorer. Det måste finnas incitament att exploatera resultaten; det gäller både forskarna och deras institutioner. Det krävs ett kraftfullt entreprenörskap, om en exploatering av forskarresultaten skall lyckas, eftersom dessa vanligen är "lösningar som söker sitt problem". Idéer är notoriskt svårbedömbara, varför forskarna bör ha flera exploatörer att vända sig till. Högskolorna är myndigheter som inte bör bedriva starkt riskfylld verksamhet såsom exploatering av uppfinningar eller datorprogram. De bör däremot skapa förutsättningar för ett ökat nyttiggörande av resultaten med hänsyn till samhällsintresset att ett sådant kommer till stånd. Det behövs en ökad medvetenhet bland forskarna om att deras resultat kan vara exploateringsbara och att publicering kan skada patenterbarheten.

Huvudpunkter i en strategi

Mot den här bakgrunden föreslås en strategi med följande inslag: Lärarundantaget behålls. - Högskolorna skall bedriva en starkt riskfylld verksamhet och är -

16 Sammanfattning

inte lämpliga institutioner för kommersiell verksamhet. De skall därför inte vara exploatörer av uppfinningar och inte vara innehavare patent eller datorprogram. av Högskoloma skall däremot ge forskarna en service, som i princip är kostnadsfri, i form av rådgivning om patentfrågor, inkl. nyhets-

granskning, juridik, utbildning m.m. De skall påverka attitydema till patentering och exploatering och höja medvetenheten om dessa

frågors betydelse. Forskarna skall vara skyldiga att informera arbetsgivaren om de exploateringsbara resultat, som de producerar. Universitetsinstitutionema skall få del av intäkterna av en eventuell -

exploatering i relation till sitt bidrag till dessa.

Forskningsfinansieringen, som hittills varit helt anslagsorienterad, bör -

göras mer användningsorienterad. Finansieringsvillkoren bör använ-

för det ändamålet. das mer aktivt

Genomförandet av strategin

Strategins genomförande kräver att lagstiftning, policy, avtal och fmansieringsvillkor är samordnade. Policyn på central nivå skall göra det möjligt för högskolorna att skapa goda förutsättningar för en exploatering av forskningsresultaten. Policyn skall också syfta till att tillförsäkra institutionerna en andel av de intäkter de universitetsgenererade uppfmningarna och datorprosom inbringar. Den skall säkerställa att det råder öppenhet i fråga grammen exploateringen samt se till att bisysslereglema motsvarar de krav om följer i spåren ökad samverkan mellan högskolan och som av en näringslivet. Policyn på lokal nivå bör lägga fast vidden och karaktären av

högskolans engagemang. Restriktionerna bör markeras tydligt. Det är angeläget att högskolorna ger forskarna en mycket god och i princip

-

kostnadsfri service i fråga om forskningsresultatens nyttiggörande. Det

ligger i sakens natur att högskolornas åtaganden och organisering av verksamheten måste skilja sig starkt högskolorna emellan. I avtal bör regleras dels forskarnas skyldighet att informera om sina

exploateringsbara uppfinningar och datorprogram, dels högskoleinstitutionernas rätt till andel forskarnas intäkter från exploate-

en av ringen uppfinningama och programmen. Skulle avtalsvägen vara av oframkomlig får lagstiftning övervägas.

SOU 1996. 70 Sammanfattning 17

Utredningen förordar att finansieringsvillkoren utformas på ett mer enhetligt och målinriktat sätt i syfte att ett bättre nyttiggörande av resultaten skall uppnås. NUTEK bör få i uppdrag i samråd med att - Högskoleverket utarbeta principer och modeller för finansierings- villkoren. Därvid bör prövas i vad mån det är möjligt och önskvärt att låta näringspolitiska hänsyn ha inverkan på villkorens utformning.

Sekretessjkågor

Utredningen visar att patentering och publicering i grunden är förenliga. De syftar båda till att resultaten skall bli allmänt kända. Det finns däregrundläggande motsättning i den meningen att publicering innemot en bär att resultaten görs fritt tillgängliga för var och en, medan patentering syftar till att deras användning förbehålls patenthavaren. Utredningen föreslår att sekretesslagen tillförs en bestämmelse som gör det möjligt för statlig part att göra sådana sekretessåtaganden, en förutsättning för deltagande i forskningssamarbete, t.ex. inom som är en EU-programmen. Vidare föreslås att sekretesslagen förtydligas så att det klart framgår att sekretess gäller för en uppgift i en forskningsansökan det behövs för att patentering inte skall göras omöjlig. om en Utredningen har erfarit att forskningsrådens tillämpning av sekretesslagen varierar och i vissa avseenden förefaller vara diskutabel. Regeringskansliet rekommenderas därför att ta upp en diskussion med råden om deras tillämpning av lagen.

Inledning 19

l Inledning

l Uppdraget

Utredningens direktiv är vida och tämligen allmänt hållna. De är

rubricerade Nyttiggörande av forskningsresultat, samverkan näringsliv

högskola. Huvuduppgiften är att överväga hur samverkan mellan högskolan och näringslivet kan förbättras. Särskilt betonas frågan om det s.k. lärarundantaget utgör ett hinder för nyttiggörandet av de forskningsresultat som produceras inom högskolan. Direktiven bifogas som bilaga Det finns många omständigheter som påverkar samverkan mellan högskolan och näringslivet. Regler för företagande och riskkapitalförsörjning är två exempel. Utredningen har sökt hålla sig strikt till gränssnittet högskola näringsliv. Det betyder att utredningen berör alla de omständigheter som har inverkan på denna samverkan. Utredningen har vidare gjort vissa avgränsningar för att uppdraget skall vara hanterligt. Dess överväganden gäller i första hand samverkan avseende teknik, medicin och naturvetenskap. Kulturvetenskapema ges ingen egen behandling, även om många av resonemangen har relevans också för dem. Utredningens överväganden har naturligt nog sin fokus på vad staten kan göra. Det betyder att många av förslagen gäller åtgärder som kan vidtas central nivå. För att en samverkan skall bli en realitet krävs åtgärder på lokal högskolenivå liksom från företagens sida. Utredningens förslag syftar i många avseenden till att skapa bättre förutsättningar för sådana åtgärder men den har inte sett det som sin uppgift att närmare in på vilka åtgärder som kan vara lämpliga det lokala planet. Utredningen har inte heller sett det som sin uppgift att lämna förslag på vad bör göras inom företagen för att bättre samverkan skall som en komma till stånd. Utredningens överväganden utgår ifrån att universitet och högskolor också framdeles kommer att vara den helt dominerande genomföraren av forskning på den statliga sidan. Det faller inte inom uppdraget att behandla frågan om forskningsinstitut utanför högskoleorganisationen. Utredningen har i samråd med Näringsdepartementet beslutat att

20 Inledning

högskolans samverkan med små och medelstora företag skall behandlas

i ett särskilt betänkande. Detta skall avlämnas den 31 maj 1996.

1.2 Utredningsarbetet

Utredningsarbetet, som bedrivits under drygt tre månaders tid, har i stor utsträckning bestått i insamling av information från personer och institutioner är verksamma inom samverkansområdet. Utredningen som har besökt Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Karlskrona/Ronneby, Kungliga tekniska

högskolan, Linköpings universitet, Högskolan i Luleå, Lunds universitet

och Umeå universitet. Besök har också avlagts i Boston, USA, och i Manchester, Storbritannien. Utredningen har anordnat två seminarier med särskilt inbjudna personer och haft diskussioner med IVAs industriforskargrupp samt med styrelsen för Electrum. Den har även haft diskussioner med forskarpatentbolagen. Härtill kommer ett stort antal samtal och kontakter med enskilda personer. Utredningen har biträtts med synpunkter och material av följande akademiombudsman Marianne Andersson, Uppsala universitet, personer:

affärsjurist Gunnar Boman, NUTEK, högskoledirektör Daniel Enquist,

FRN, civilingenjör Bertil G. Guve, KTH, avdelningsdirektör Torsten Halén, Patentverket, kammarrättsrådet Carl Norström, Kammarrätten i Stockholm, civilekonom och civilingenjör Göran Reitberger, Temaplan AB, krigsrådet Marianne Robinson, Försvarets Materielverk och civilingenjör Swante Welander, Canella Medical AB. Vidare har NUTEK Analys gjort en statistiksammanställning. Jur stud Mikael - Alenmark och jur stud Olof Hellström har varit behjälpliga med materialinsamling. Utredningen har inhämtat synpunkter från Sveriges Civilingenjörsförbund och Sveriges Universitetslärarförbund.

Faktabakgrund 21

2 Faktabakgrund

2.1 Underlag för beskrivningar och

resonemang

I detta avsnitt statistisk belysning åt ett antal frågor som är ges en centrala för utredningens arbete: Är nivån på forskning och utveckling högre i Sverige än i andra utvecklade industriländer Hur fördelas industrins FoU och hur utvecklas den I vilken utsträckning utnyttjar industrin forskarutbildade i sin FoU- verksamhet Hur strömmar de tekniskt forskarutbildade mellan högskolan och företagssektorn Kan utbudet forskarutbildade av inom teknik mot företagssektoms efterfrågan i framtiden svara upp Är det korrekt att teknik "läcker" Sverige, det vill säga har ur - Sverige ett överskott i teknikhandeln mot utlandet Huvudkällor är SCBs redovisningar företagssektoms FoU av

Forsknings- och Utvecklingsverksamhet för de senaste tjugo åren samt

OECDs sammanställningar FoU-beskrivande data. I några fall gäller av främst data för åren 1983 och 1985 har smärre justeringar gjorts med grund i dåvarande STUs Styrelsen för Teknisk Utveckling analyser. Data har så långt möjligt grupperats för att tydliggöra trender. Smärre omflyttningar har gjorts poster för 1993 för att ge historisk jämav förbarhet.

Kompletterande källor är dels SCBs publikation Vetenskaps- och

teknologiindikatorer för Sverige 1996, dels det underlag utredningen beställt och erhållit från NUTEK Analys. Patentdata har därutöver

hämtats från tidigare och pågående NUTEK-studier.

I bilaga 2 finns utförligt faktamaterial. Ytterligare belysningar ett mer finns i utredningens kommande delbetänkande avseende högskolans samverkan med små och medelstora företag.

22 Faktabakgrund

2.2 Svensk FoU i

internationell belysning

Enligt OECD har Sverige i dag den i särklass högsta FoU-intensiteten

bland medlemsländerna, räknad FoU-utgiftemas andel BNP. För

som av

1993 redovisar OECD följande. Nivån för Sverige, 3,35 procent, ligger

50 procent högre än för OECD totalt och nära 25 högre

procent än

nivån i USA och Japan, de två länder ligger närmast som Sverige i nivå. För 1989 redovisas nivån 2,94 procent för Sverige, drygt

25 procent

högre än för OECD totalt. I ett längre tidsperspektiv den

anges att svenska F oU-intensiteten på nivå för OECD totalt under var samma som

hela 1970-talet. Åren kring 1980 förändrades

mönstren redan före -

1985 var nivån i Sverige cirka 25 procent högre än inom OECD och i

paritet med nivån i USA. Diagram 2.1 visar den OECD redovisade FoU-intensitetens av

utveckling i Sverige, USA, Japan, Tyskland och OECD åren 1975-1993. För Tyskland redovisas enbart Västtyskland fram till 1989 vilket förklarar nedgången under de senaste åren. För Sverige nivån

är i

diagrammet 3,23 procent för 1993 ett nytt tillskott rörande FoU vid

-

undervisningssjukhus har eliminerats för att göra siffrorna jämförbara.

Diagram 2.1 FoU-utgifter i någravländer, andel BNP

av

Procent 3,5

2,5

1,5

0,5

0 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 Sverige USA -ÅJapan - - ---- -- Tyskland " " OECD

F aktabakgrund 23

Hur skall de senaste årens uppgång i de svenska siffrorna tolkas Först kan konstateras att med underlag bas är FoU-volymen, samma som

räknad personår, på samma nivå 1993 som 1989. Fördelningen

som mellan offentlig sektor och företagssektor, enligt OECDs definitioner,

är också oförändrad företagssektom svarar för 67 procent av samtliga

- FoU-årsverken. Uppgången reflekterar sålunda ingen volymmässig eller strukturell förändring mellan sektorer utan i första hand det faktum att den svenska ekonomin krympt realt. Om svensk BNP, räknad i

köpkraftspariteter, ökat som inom OECD åren 1985-93 skulle

FoU-utgiftemas BNP-andel år 1993, med redovisad FoU-volym, bara blivit cirka 2,8 procent i Sverige, 13 procent lägre än den som nu redovisas. Tabell 2.1 ytterligare belysning. ger

Tabell 2.1 FoU-utgifter andel av BNP om ekonomin utvecklats som som i OECD totalt och med OECD redovisad FoU-volym av

OECDs siffror visar också att personårsjämförelser ger ytterligare

modifiering bilden av hög svensk FoU-intensitet. Särskilt gäller detta av FoU-årsverken utförda inom företagssektom och av akademiker. Här Sverige år 1993 bara för 0,9 procent av den total som redovisas svarar för OECD. Detta trots att industriforskningsinstituten i Sverige, till skillnad från i nästan alla andra länder, räknas till företagssektom efter-

som deras verksamhet genomgående till minst 50 procent är företags-

finansierad. Tabell 2.2 ytterligare belysning trender och nivåer för svensk ger av FoU räknad andel den som utförs i USA, Japan, Tyskland och som av OECD. Med FoU-årsverken utförda akademiker inom företagssektom av

grund för jämförelser är den svenska FoU-intensiteten i dag cirka

som 40 procent lägre än den i Japan och högt räknat i nivå med den som gäller för OECD totalt. Sveriges andel av BNP inom OECD var 0,97 procent år 1993. Generellt gäller att Sverige ligger ganska långt från täten när OECD-ländema rankas efter mått som avser FoU utförd utanför högskolesektom. Tabell 2.3 ger en belysning för de tio länder där FoU-utgiftemas BNP-andel var högst 1993. Den svenska FoU-intensiteten är här ungefär på halva den nivå som redovisas för USA och Japan och även något lägre än den i Finland.

24 F aktabakgrund

Tabell 2.2 Svensk FoU 1993 räknad andel FoU utförd i USA, som av Japan, Tyskland och OECD

Jämförelsegrund Andel, %, av F oU utförd i

USA Japan Tyskland OECD

FoU-utgifter räknade i SEK

Totalt 3,5 4,9 13,1 1,2 1 - Inom företagssektom 3,4 4,9 13,6 1,1 1 - Årsverken inom FoU

Totalt e.u. 6,4 10,9 e.u. - Utförda av akademiker - Totalt 2,7 4,4 12,5 1,2 -- Inom företagssektom 1,9 3,9 9,4 0,9 --

1 Räknat med köpkraftspariteter som bas.

Tabell 2.3 FoU utförd utanför högskolesektom. FoU-årsverken av

akademiker, % av samtliga årsverken i arbetskraften. Snitt åren 1988-92

Anm: Akademiker avser forskarutbildade samt personer med minst tre års eftergymnasial utbildning SUN 7 och 6.

Tabell 2.4 ger ytterligare belysningar för dessa tio länder. Här har de totala FoU-utgiftema delats i tre komponenter, FoU inom högskolesektom, företagssektom och offentliga forskningsinstitut Index m m. anger nivåer relativt de i Sverige. De svenska samfinansierade industriforskningsinstituten har här förts från företagssektom till institutssektom. Trots detta är denna sektors andel påfallande låg i Sverige, ungefär på halva den nivå som redovisas för sju av länderna och bara cirka en tredjedel av den som redovisas för Frankrike. För FoU inom högskolesektorn är å andra sidan den svenska tätpositionen ohotad, för åtta av länderna redovisas nivåer runt halva den svenska.

F aktabakgrund 25

Tabell 2.4 FoU-utgifter andel BNP, %, i snitt åren 1988-92, i de som av tio länder enligt OECD visar högst andel 1993 som

Totalt Inom universitet och högskolor

Index Index Sverige 2,90 100 Sverige 0,84 100 Västtyskland 2,87 99 Schweiz 0,62 74 Japan 2,81 97 Nederländerna 0,47 56 USA 2,81 97 Norge 0,47 56 Schweiz 2,77 96 Västtyskland 0,41 49 Frankrike 2,37 82 USA 0,41 49 Storbritannien 2,19 76 Finland 0,40 48 Nederländerna 2,03 70 Frankrike 0,36 43 Finland 1,96 68 Japan 0,35 42 Norge 1,85 64 Storbritannien 0,34 41

OECD 2,33 80 OECD 0,37 44

Inom företagssektom Inom offentliga forskningsinstitut rn rn

1 Industriforskningsinstituten har här förts från företags- till institutsektorn.

De svenska placeringarna i tabell 2.4 är en logisk följd av den s.k.

svenska modellen. Denna tillkom redan i början av 1940-talet. Huvud-

motivet att garantera god kvalitet på grundutbildningen genom att

var

den civila statliga forskningen koncentrerades till högskolan. Detta

innebar högskolan ett bredare samhällets forskatt gavs ansvar, som ningsresurs, i nästan alla andra industriländer. I den svenska forskän

ningspolitiken ställs därför sedan länge betydligt högre krav att sam-

verkan mellan näringsliv och högskola skall fungera än t.ex. i Tyskland där väl utbyggd institutssektor står för omfattande industrirelaterad en en forskning.

26 Faktabakgrund SOU 1996:70

2.3 Faktorer som styrt de redovisade

F

oU-utgifternas förändringar

En granskning av OECDs siffror visar att företagssektoms andel av FoU-utgiftema ökat påfallande mycket i Sverige under perioden 1989-93. Andelen har ökat från 66 till 72 procent. Detta trots att resursinsatsen, räknad i personår, är nära oförändrad till nivå och andel. Diagram 2.2 belyser detta och några andra förhållanden. Totalkurvan är densamma som för Sverige i diagram Diagrammet visar de kompo-

nenter som byggt upp förändringarna i FoU-utgiftemas BNP-andel åren

1975-93. Språnget 1979-1981, är större än det 1991-1993, har följande som bakgrund.

Ändrad redovisningsgrund för FoU inom högskolesektom svarar för

75 procent av ökningen räknat i personår redovisas 35 högre procent volym år 1981.

Resterande ökning är nästan helt hänförbar till fältet A i diagrammet, utgifter inom företagssektorn som inte är personalkostnader. Här

ryms

utgifter för ny- och förbättringsinvesteringar, bokförda kostnader för lokaler och köp av förbrukningsmaterial, datorer och samt

programvara FoU-verksamhetens andel av gemensamma kostnader.

Förändringen 1979-81 reflekterar i första hand den omfördelning

av FoU-arbetet, inom i stort oförändrad total personårsvolym, då som skedde inom företagssektom. Verkstadsindustrin, med högre nivå än basindustrin på de kostnader fältet A representerar, ökade sin andel som medan basindustrins minskade i spåren 1970-talets kriser. av Fältet A har, som diagrammet visar, fortsatt att växa. Det svarade

1979 för 40 procent företagssektoms FoU. 1985 hade andelen

av växt till 52 procent, en andel i stort konstant fram till 1991. som var

Faktabakgrund 27

Diagram 2.2 FoU-utgifter i Sverige, andel av BNP

Procent °3 23 °° 1" 3° 2° 23 °1 2° E Årlig real förändring av BNPv. 35

/ 3 / / T Totalt

2,5 Företagssektom /

l enbart personalkostnader

l .1-

--Universitet ochhögskolor A -- 1,5 enbart teknik, naturvetenskap ochmedicin 1 Offentligsektor -áøgg/ -ø .-.-.. øl- "u Z Fê::::::/- _ _çl - n L l 0 5 A Utgifterinom företagssektom som ______L_____ ärpersonalkostnader 0 :in u r I I | u u I 79 31 83 g5 37 39 91 93 95 B Utgifterinom samhällsvetenskap 75 77 och humaniora År

Åren 1991-93 sker ett nytt språng, till 57 procent. Även här är orsak en en omfördelning av FoU-arbetet inom en i stort oförändrad personårsvolym, men nu inom verkstadsindustrin där datorintensivt FoU-arbete

främst inom telekommunikation ökat markant. Kraftigt ökade kost-

nader för datorer och programvara kan därför i stort förklara ökningen

1991-93. Den här beskrivna utvecklingen fångas också av det faktum att inom

företagssektom har personalkostnademas BNP-andel, enligt diagram 2.2, i stort varit på samma nivå åren 1983 till 1993. En ytterligare kommentar till diagrammet är att nedgången för universitet och hög-

skolor åren 1989-91 i stort är en chimär den reflekterar främst den -

momsreforrn som genomfördes 1 juli 1991. Det bör noteras att även för universitet och högskolor minskar personalkostnademas andel av de

totala FoU-utgiftema. I början av 1980-talet var andelen cirka 65 procent, nu är den cirka 55 procent.

28 Faktabakgrund

2.4 F öretagssektorns redovisade FoU åren

1987-1993

Diagram 2.3 belyser förändringen åren 1987-93 företagssektorns av FoU-utgifter på produktnivå. Produktgruppema läkemedel, medicinsk teknik, teleprodukter och datorer svarade 1993 för 46 procent, år sex tidigare var andelen bara 26 procent. Mer än hela ökningen av företagssektorns FoU-utgifter, räknat som BNP-andel, hänförs till dessa produktområden. Men även om deras andel av relaterad industrisysselsättning ökat något svarar de ännu 1993 bara för knappt 10 procent. I absoluta tal har även denna sysselsättning de facto minskat under perioden. Gruppen övriga produkter med låg FoU-intensitet, svarar ännu 1993 , för drygt 60 procent av sysselsättningen även om minskningen här varit relativt sett störst under perioden. Bara drygt 10 procent av företagssektorns FoU-utgifter avser 1993 dessa produkter, en kraftigt minskad andel under perioden. Diagram 2.4 ger en kompletterande belysning, med ett längre tidsperspektiv. Enbart företagssektorns industriföretag ingår, kurvorna avser enbart F oU-årsverken utförda av forskarutbildade. Grupperingarna kan synas originella men är de enda som är möjliga med hänsyn till hur företag statistiska skäl bytt branscher. Några korrigeringar har även av gjorts för år 1993 för att ge jämförbarhet med tidigare siffror. I stort hela ökningen är att hänföra till de två övre kurvorna. Totalt anger SCB att knappt l 500 FoU-årsverken år 1993 utförts inom industriföretag av forskarutbildade, en ökning med drygt 850 från 1975 års nivå. För läkemedel och medicinsk teknik är tillväxten i stort linjär. Att tillväxttakten inom gruppen elektro, maskin och kemiska produkter ökat under de senaste åren är helt att hänföra till delbranschen telekommunikation. Noterbart är även det förhållandevis ringa inslaget av forskarutbildade i det omfattande FoU-arbete som utförs inom företag som

Volvo, Saab och Scania transportmedel. Ökningarna inom gruppen

papper, metall och metallvaror sedan 1980-talets mitt är att hänföra till ett fåtal företag, främst Sandvik.

F aktabakgrund 29

Diagram 2.3 Företagssektoms FoU-utgifter, andel av BNP. Fördelning över produktgrupper

Procent

2.5l

n Ingen produktrelatering

a Läkemedel, medicinskteknik

1,5

a- Teleprodukter, datorer

i Transportmedel

1 n Maskiner övriga 0 elektroprodukter n Övrigaprodukter

0,5

0 Å 87 89 91 93

Bakomliggande data:

Läkemedel, Transport- Ovriga medicinsk medel, produkter teknik, maskiner, teleproduk- övriga ter, datorer elektroprodukter Andel av företagssektorns FoU, % 1993 46,1 34,5 12,1 - Förändring 1987-93 +17,0 -11,2 -9,1 - FoU-utgifter, andel av BNP, % 1993 1,07 0,80 0,28 - Förändring 1987-93 +0,39 -0,1l -0,14 - Andel av industrins sysselsättning, % 1993 9,3 29,2 61,5 - Forsndring 1987-93 +1,5 +1,6 -3,1 - Sysselsättningsför. 1987-93, tusen -9,3 -60,7 -19U,0

30 Faktabakgrund SOU 1996. 70

Diagram 2.4 FoU-årsverken inom industriföretag utförda forskar-

av utbildade

Årsverken

700 w

/

Läliemedemch

600 / med cinsk teknik

500 / / // 400 / Elektro maskin och

7 kemislqa produkter

300 l/

z

200 {- Papper, metall och m etallvaror __._ .å I 100 -ranspprtme i-á l

2 l

å;

i riga branscher

0 I I I 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93

§5

2.5 Årsverken inom svensk FoU. Grov

totalbild för 1993

SCBs FoU-statistik fångar bara en mindre del det FoU-arbete av som genomförs inom tjänstesektorn. Anledning är att statistiken i princip bygger på uppgifter från företag med minst 50 anställda. Men SCB har

på uppdrag av NUTEK gjort flera kompletterande undersökningar under

senare år. Baserat på dessa är det faktiska FoU-arbetet inom företagssektorn bortåt 40 procent högre än det rapporterats till SCB. som Beträffande FoU utförd av forskarutbildade är det faktiska FoU-arbetet

Faktabakgrund 31

troligen runt 50 procent högre än det rapporterade. Små forsknings-

nära/teknikerintensiva företag -50 anställda torde enligt överslag i dag svara för runt 400 F 0U-personår, utförda forskarutbildade. Volymen av

är därmed ungefär den dubbla jämfört med forskningsinstitutens. En påtaglig del av dessa företag kan ses som avknoppningar från högskolors eller stora företags FoU-arbete. De utför främst utvecklings-

arbete på uppdrag för andra företag, ofta stora, inte sällan utländska. De fyller därmed väsentliga länkfunktioner, såväl inom företagssektom som mellan denna och högskolesektom.

32 Faktabakgrund SOU 1996. 70

Tabell 2.5 Årsverken inom FoU. Totalbilden 1993 och fördelning över olika utbildningsbakgrunder

Källa: SCB; Vetenskaps- och teknologiindikatorer för Sverige 1996

samt diverse NUTEK-studier

Forskar- Andra Övriga Totalt utbildade akademiker A. Företagssektom A1. Företag inom 21-gruppen 1 1 300 9 600 10 700 21 600 0 Läkemedel, teleprodukter, övrig IT 800 4 600 3 000 8 400

0 Övriga företag 500 500 7 700 13 200

5°1EL1z_.°.75k_1§§1_nil15i_1§i.tl1t_

_________________________ A4. Forskningsinstitut samfinansierade 200 500 500 1 200

B. Universitet och högskolor Bl. Enheter med fasta forskningsresurser 5 000 5 500 5 500 16 000

vetenskapsområde - 0 Teknik 1 150 1 400 750 3 300 Naturvetenskap 1 000 1 000 800 2 800 0

B2. Övriga högskolor 150 200 150 500

B3. Personer i forskarutbildning 1 300 1 300 - - C. Offentlig sektor 1 450 2 750 2 300 6 500 0 Kommunal och landstingskommunal 850 1 550 800 3 200 inkl undervisningssjukhus

0 Övrig offentlig sektor 600 1 200 1 500 3 300

Totalt enligt FoU-statistik 1993 8 600 23 100 27 600 59 300 0 varav A: Företagssektom inkl 2 000 13 350 19 650 35 000 forskningsinstitut B: Universitet högskolor 5 150 7 000 5 650 17 800 0 varav o C: sektor 1 450 2 750 2 300 6 500

0 varav Offentlig

D. Verksamheter inom foretagssek- 1 050 5 100 7 550 13 700 torn som inte ingår i FoU-statistiken Tillverkande företag med -50 anst. 50 200 1 250 1 500 0 0 Forskningsnära/teknikerintensiva 400 1 000 400 1 800 tjänsteföretag med -50 anställda Andra tiänsteföretag 600 3 900 5 900 l0 400 0

F aktabakgrund 33

Tabell 2.5 ger en grov aktuell totalbild av FoU-arbetet, inklusive de delar som officiell statistik inte omfattar. I övrigt är företagssektoms FoU-arbete här grupperat för att ge ytterligare konturer, baserade på aktuella studier. Under pkt A.1 sammanfattas t.ex. data för de 21 största svenska multinationella koncemema, mätt i antalet anställda utomlands. Följande koncerner ingår: AGA, ASSI Domän, Astra, Atlas, Electrolux, Ericsson, Esselte, Euroc, Gambro, Incentive, MoDo, Perstorp, Pharmacia, PLM, Saab-Scania, Sandvik, Stora, Svedala, SCA och Volvo.

Tabell 2.6 21-gruppens företag. FoU-årsverken i Sverige och i utlandet år 1994 samt index för 1994 med 1993 som basår

FoU-arbete i Sverige FoU-arbete i utlandet 1994 Index 1994 Index 1993-94 1993-94 Fördelning på utbildningar Forskarutbildade 1 340 103 780 108 - Civiling/motsvarande 7 540 112 6 490 107 - Andra akademiker 3 220 112 1 320 105 - Kortare utbildningar 11 750 110 3 610 101 - Totalt 23 850 110 12 200 105

Totalt, fördelning länder USA 2 590 97 0

Övrigt 4 460 98

SCB/NUTEK har detaljstuderat hur strukturen i dessa företags FoU-arbete ändrats i Sverige och i utlandet under senare år. Tabell 2.6

visar nivåer för 1994 och förändringar 1993-94. Ökningama för några

länder betingas av foretagsköp. Bortsett från sådana tycks dessa 21

koncerner i dag förlägga i stort hela ökningen av FoU-arbetet bortsett

från omfördelningar till Sverige.

34 Faktabakgrund SOU 1996. 70

2.6 Forskarutbildade i arbetskraften

Antalet forskarutbildade i arbetskraften ökade från ungefär 10 000 år 1970 till drygt 25 000 år 1990. 1995 hade antalet växt med ytterligare 8 000. SCB har gjort en framskrivning till år 2010, baserad aktuella siffror avseende antal nyinskrivna, examinationsfrekvenser och studietider. Nivån år 2 000 blir drygt 40 000, år 2010 drygt 50 000. Andelen med doktorsexamen ökar från drygt 70 procent år 1995 till drygt 75 procent vid sekelskiftet. Den årliga examinationen, låg på nivån som l 700 under 1990-talets första år, ökar till cirka 2 200 vid sekelskiftet som följd av växande antal inskrivna under 1990-talets första hälft. I skriften Vetenskaps- och teknologiindikatorer för Sverige 1996 ger SCB bl.a. följande aktuella belysningar Medianåldem hos dem som antas till forskarutbildning är idag cirka - 28 år, cirka ett år lägre än under 1980-talet. Av dem examinerasom des 1993/94 hade var femte påbörjat sin utbildning minst tio år tidigare. Under de senaste 20 åren har medianåldem för doktorsexaminerade ökat med tre år, till cirka 37 år. Andelen 40 år och äldre har samtidigt ökat från 15 till 30 procent. Förändringen var särskilt märkbar åren 1975-85. Examinationsfrekvensen, räknad som andel av de antagna som tagit examen efter sju år, har ökat under de senaste tio åren, från cirka 45

till cirka 55 procent av doktoranderna. Ökning noteras även för

licentiander. Studietiden för en doktorsexamen har i stort varit oförändrad under de senaste tio åren. Aktuella mediandata är följande: Examination sker tio år efter grundexamen. Det går tre år mellan grundexamen och antagning till forskarutbildning, sju år från antagning till examen. Nettostudietiden

heltidsinsatsen är cirka fem år. Tekniker och matematiker/natur-

vetare har den kortaste kalendermässiga studietiden medan medicinarna har kortast nettostudietid. Aktuella mönster antyder att andelen kvinnor bland de förvärvs- arbetande forskarutbildade kan komma att öka betydligt. Bland forskarutbildade från teknisk fakultet är prognosen t.ex. en fördubbling till år 2015, till 16 procent. Nästan 20 000 av dagens 25 000 yrkesverksamma med forskarutbildning arbetar inom offentlig sektor. Den största arbetsgivaren är universitet och högskolor med över 10 000 anställda. Nära 5 000 arbetar inom hälso- och sjukvård. Inom privat sektor kommer hälften av de 5 000

F aktabakgrund 35

forskarutbildade från teknisk fakultet. Tre fyra arbetar med FoU.

av Av

civilingenjörerna arbetar på fyra med FoU. en

2.7 Forskarutbildade tekniker:

Fördelningar,

flöden och för utbud

grova prognoser

och efterfrågan under de närmaste tio

åren

NUTEK har för utredningen närmare analyserat hur de forskarutbildade teknikerna och naturvetarna är fördelade i arbetsmarknaden och flödena mellan olika segment under perioden 1990-93. Tabell 2.7 ger en

sammanfattning för de forskarutbildade teknikerna.

1993 arbetade cirka 48 procent inom företagssektom inklusive

forskningsinstitut. 1990 var andelen högre, knappt 50 procent. Cirka ett

år efter examen var två av tre nyutexaminerade ännu knutna till hög-

skolan. Av de med forskarexamen 1990 och i arbete såväl 1990 som

1993 arbetade 51 procent inom företagssektom 1993.

Tabell 2.7 anger bara nettoflöden. Bortsett från 9 FoU-tunga gruppen företag är nettoflödena från högskolan med forskarexamen av personer 1990 ytterst små. Men bruttosiffroma delvis bild. För 9 ger en annan F oU-tunga företag gäller att cirka 10 personer går från företag till hög-

skola, cirka 55 i andra riktningen. För tjänsteföretagen är bägge flödena

cirka 55 personer, något som markerar det tidigare konstaterandet att

främst de mindre, forskningsnära/teknikerintensiva företagen fungerar

som väsentliga länkar mellan företagssektorn och högskolan. Även för forskningsinstituten gäller i någon mån ett liknande förhållande. Bägge bruttoflödena under perioden är här cirka 15 personer.

3 6 F aktabakgrund SOU 1996. 70

Tabell 2.7 Tekniskt forskarutbildade. Nivåer och flöden i början av 1990-talet

Källa: SCB och NUTEK Analys.

Nettotlöden under perioden Nivåer Index Från högskolor Andra 1990 1993 1990- Nyut- Andra flöden 93 exami- perso- 3 nerade ner 9 FoU-tunga företag l 635 760 120 +75 +45 +5 20 andra stora företag 2 435 460 106 +30 +10 -15

UH Totalt 2 760 3 000 109 +285 +60 -105

l Omfattar ABB, Astra, Celsius, Ericsson mobile, L M Ericsson, Pharmacia, SAAB, Sandvik, Telia och Volvo. 2 Omfattar AGA, Atlas Copco, Avesta Sheffield, Electrolux, lBM, lncentive, LKAB, MoDo, Nobel, Perstorp, SCA, Siemens-Elema, SKF, SSAB, Stora, Sydkraft, Tetra Alfa, Trelleborg, Vattenfall och VBB. 3 Tillflöde via återinträde arbetsmarknaden inflyttning, efter föräldraledighet m m samt från andra företag m.m. Utflöde via pensionering, utflyttning, arbetslöshet och till andra företag m.m.

En matchning utbud och efterfrågan på forskarutbildade grov av tekniker under de kommande tio åren kan baseras NUTEKs studier flöden och nivåer och SCBs framskrivningar utbudet av forskarav av utbildade tekniker, givet dagens åldersstruktur och aktuella siffror avseende antal nyinskrivna forskarstuderande, examinationsfrekvens och studietider. Tabell 2.8 tre scenarier för år 2005. Scenario A är en ren ger förlängning trenderna för perioden 1990-95. Utbudet skulle i så fall av något över efterfrågan år 2005. I scenario B antas att halva vara ökningen inom högskolesektom kan länkas över till företagssektorn samt överskottet enligt scenario A också går till denna sektor. I scenario att C har utbudet fördelats enligt andelama för 1995.

Faktabakgrund 37

Tabell 2.8 Utbud och efterfrågan på forskarutbildade tekniker. Tre scenarier för år 2005

Nivåer Scenarier för år 2005 1990 1995 A B C Sysselsättning/efterfrågan Företagssektorn 2 250 2 700 3 600 4 700 4 100

ljögskolesektor 1 750 2 500 4 000 3 250 3 750

Ovrig offentlig sektor 500 600 800 800 900 Totalt 4 500 5 800 8 400 8 750 8 750

Total stock 5 000 6 450 8 200 på svensk arbetsmarknad 500 650 950 utbud i Sverige 4 500 5 800 8 750

Utbud efterfrågan 0 0 +350 0 0

Den grova kalkylen indikerar att även om högskolesektoms antal forskarutbildade växer med 50 procent under de närmaste tio åren finns ett avsevärt utrymme för ökningar inom företagssektorn. Scenario B innebär att antalet där drygt fördubblas under perioden 1990-2005. Utbudsbegränsningar bör därmed knappast vara något större hinder för att under de närmaste tio åren kraftigt öka inslaget av forskarutbildade tekniker i företagssektorn.

2.8 Överskott eller underskott i svensk

teknikhandel med utlandet

Ibland hävdas att Sverige uppvisar ett påtagligt, och växande, överskott i teknikhandeln relativt utlandet. Utgångspunkt har varit de data över svenska företags intäkter från och kostnader för patent och licenser som redovisas i SCBs FoU-statistik. Denna del av FoU-statistiken ger dock i många stycken en missvisande bild. Detta faktum har inte alltid lagts till grund för uttolkningarna. I 1993 års undersökning anges att licensintäkterna för tillverkande företag uppgick till 3 150 Mkr, licenskostnaderna till 550 Mkr. Licensnettot för de företag, som FoU-statistikens data bygger på, skulle därmed vara ett överskott på 2 600 Mkr. Enligt 1989 års undersökning redovisat överskott cirka 850 Mkr, enligt 1985 års cirka 350 Mkr. var 1970-talets FoU-undersökningar redovisar i samtliga fall mindre underskott i licenshandeln. Statistikens siffror har rönt intresse främst därför att ett växande

38 F aktabakgrund SOU 1996. 70

överskott i licenshandeln kan indikera att företag, eller enskilda innovatörer, visar minskande benägenhet att kommersialisera utvecklingssatsningar genom produktiva investeringar i Sverige. Kalkylmässigt kan 1993 års indikerande licensöverskott på 2,6 miljarder översättas till ett

årligt produktionsvärdebortfall på cirka 75 miljarder, vilket skulle kunna

betyda ett bortfall på cirka 75 000 arbetstillfällen i svensk industri. Aktuella exempel tycks också illustrera att det verkligen finns ett omfattande läckage av nyutvecklad teknik från Sverige.

Flera dessa exempel avser teknik, utvecklad inom högskolor och

av med offentlig finansiering. Den offentliga FoU-finansieringen i Sverige kanaliseras, belysts tidigare, i högre grad än i andra industriländer som via högskolor, den svenska modellen. Sverige har i OECDs statistik sedan länge redovisat F oU-satsningar som motsvarar internationellt sett mycket höga BNP-andelar, då och då de högsta i statistiken. När dessa

uppgifter kombineras med uppgifter om ett växande överskott i teknik-

handeln blir det naturligt att uppmärksamma frågor som rör mekanismer för att öka det kommersiella utbytet av högskolornas forskning och teknikutveckling så att den omfattande offentliga satsningen också blir synlig sysselsättning i Sverige. som ny Att det tyckts finnas ett läckage av teknik från Sverige har därmed fungerat som ett starkt bakomliggande motiv for de senaste årens satsningar på att bygga organisationer som länkar högskolornas unika forskningsresultat till svenska kommersiella intressen så att ny sysselsättning kan baseras på höggradigt innovativa forskningsbaserade produkter. SCB har länge varnat för ett okritiskt bruk av FoU-statistikens teknikhandelsuppgifter. Man brukar hävda att FoU-statistiken i första hand är en resursstatistik, där manårsinsatser, utbildningsnivåer m.m. återges med god precision. Men vad gäller ekonomiska data, främst avseende patent och licenser, kan koncerninterna överväganden och forändrade procedurer ge till synes dramatiska effekter. OECDs redovisning teknikhandeln, där de svenska uppgifterna tas från FoU-statistiav ken, visar att varningen är befogad. Av alla redovisade länder är det bara för Sverige och USA som stora överskott noteras. NUTEK gjorde 1992 en analys där FoU-statistikens data ställdes mot de teknikhandelsdata som redovisas i Riksbankens licenshandelsstatistik, i SCBs finansstatistik för företag samt, fram till 1986, i den särskilda

s.k. tjänstehandelsenkäten. Analysen visade att FoU-statistikens bild av

ett växande överskott i licenshandeln motsägs av övriga källor. Dessa visar i stället ett sedan senare delen av 1980-talet snabbt växande underskott.

Faktabakgrund 39

En huvudorsak är att FoU-statistiken bara fångar ett fragment till-

av

verkningsföretagens licenskostnader. Enligt riksbanksdata och tjänste-

handelsenkät är dessa kostnader i realiteten runt tio gånger högre än de

som FoU-rapporterande företag redovisar till SCB. Även vad gäller

licensintäkter FoU-statistiken betydligt lägre nivåer än övriga källor. ger Avvikelserna rör i huvudsak koncemintema transaktioner. NUTEKs analys indikerar att kvoten mellan intäkter och kostnader i teknikhandeln under 1980-talet låg på ungefär nivå för Sverige samma som för t.ex. Holland, Italien och Norge något lägre än för men Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Bilden är därmed den kan som förväntas. Enligt uppgift kommer SCB att framdeles avstå från att samla in och publicera teknikhandelsdata inom FoU-statistikens ram för att

undvika feltolkningar.

Förändringar i samverkanssystemet 41

3 Förändringar i samverkanssystemet

I direktiven anges som ett motiv för utredningens tillkomst att ett antal nya organ tillkommit med syfte att främja samverkan mellan högskola och näringsliv, medan andra fått förändrade uppgifter. I detta kapitel beskrivs översiktligt inriktningen hos dess organ.

1 Industriforskningsinstituten

Industriforskningsinstituten utreds inom Kommittén för omstrukturering och förstärkning av industriforskningsinstituten KOFI, direktiv från näringsdepartementet 1994:62, 1995:27. Utredningen skall vara klar i

november utredningen har inför arbetet med den forsknings-

1996, men politiska propositionen lämnat en lägesrapport. I samband med upphörandet av de s.k. anslagsstiftelsema måste industriforskningsinstituten driftsform. Avsikten är att ges en annan instituten skall bolagiseras. Förutom staten och industrin, förtsätts Stiftelsen for kunskap och kompetensutveckling få en roll när det gäller finansieringen. Resultatet från utredningen förväntas bli en förstärkning och effektivisering av den näringslivsinriktade forskningen, tillvaratagande av samordningsvinster mellan institut och högskola samt mellan institut, och förstärkt teknik- och kompetensöverföring till små och medelstora företag. Den 20 institut som ligger inom NUTEK:s ansvarsområde omsatte

bå 1993/94 850 miljoner kronor, varav den statliga finansieringen via

NUTEK stod för ca en tredjedel. Resterande del finansierades av industrin. Utöver dessa omfattar KOFI:s uppdrag ytterligare åtta institut huvudman. med annan

42 Förändringar i samverkanssystemet

Industriforskningsinstitut som omfattas av KOFlxs uppdrag

Omsättning 1994/95 mkr

Institut med BFR som statlig huvudman Cement och betonginstitutet, CBI 24 Stålbyggnadsinstitutet 6 Institut med SJFR som statlig huvudman Jortdbrukstekniska institutet, JTI 25 Skogsforsk 80 Institut med naturvårdsverket som statlig huvudman Institutet for vatten och luftvård, IVL 87 Högskoelanknutna institut: Industriellt MikroelektronikCentrum AB, IMC 53 Swedish institute of composites, SICOMP 15 Statligt bolag Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP 283

Förändringar i samverkanssystemet 43

3.2 Kontaktsekretariaten

Kontaktsekretariaten tillkom, det första steget i funktion för som en näringslivssamverkan, att STU i slutet 60-talet anslog genom av pengar för att anställa kontaktsekreterare vid främst de tekniska högskolorna.

Syftet var att dessa skulle hjälpa i första hand mindre företag "hitta

att rätt" i högskolan. Då under 1980-talet krav restes på att samtliga högskolor borde ha kontaktfunktion övertog dåvarande Universitetsen och högskoleämbetet huvudansvaret. Även verksamhetens inriktning har varierat över tiden och mellan

olika högskolor. Den ursprungliga verksamhetsidén att lotsa småföretag

i högskolan visade sig svårgenomförbar. På vissa håll ledde detta till

att verksamheten försköts mot större företag, där kontaktsekretariatets

roll snarare blev att organisera projektpaket över ämnesgränser för att

matcha företagens bredare kunskapsbehov. En utvecklingsriktning

annan

blev att bistå vid kommersialisering forskares kompetens och

av

uppfinningar, genom licenser eller företagsstart.

3.3 Teknikparkema

Teknikparker eller teknologiparker, med förebilder från Stanford och

Cambridge, är en sen företeelse i svensk högskolevärld. Ideon i Lund startade 1983 och följdes ström andra högskoleorter. För av en av

tillfället har Föreningen Swedepark organiserar de högskolerelatera-

som de teknikparkerna 16 medlemmar finns på följande orter: som Lund - Ronneby - Halmstad -

Göteborg Chalmers och Lindholmen

- Karlstad - Skövde -

Stockholm Novum, Teknikhöjden och Elektrum

- Uppsala - Borlänge - Sundsvall - Umeå - Luleå -

44 Förändringar i samverkanssystemet SOU 1996. 70

Syftet med teknikparkemas tillkomst dels att skapa en miljö som var attraherade större företag att lokalisera utvecklingsverksamhet i egen högskolornas geografiska närhet, dels att placera s.k. avknoppningsföretag från den akademiska världen i affärsmässig miljö for att ge en dessa företag chans att växa till sig under några år. en Det finns således två typer av företag i teknikparkema:

Storföretag lagt FoU-enheter i parken för att lättare kunna

som

rekrytera nyutexaminerade och hålla tät kontakt med institutionerna.

2. Små, oftast nystartade företag vilka många är avknoppningar från av högskolan. "Kuvös" är ett ofta använt uttryck för detta slags park.

Åttiotalets teknologiparksverksamhet starkt fokuserad på lokaler och

var

service, i viss mån kompletterades med rådgivning och utbildning.

som

I dag har teknologiparkemas verksamhet utvecklats till en stark regional funktion i samspel med andra aktörer svarar för teknik-

som

spridning och tekniköverföring kvalificerad kompetensförrnedling

genom inom patent, licens, marknad och finansiering for såväl företag som

forskare med kommersialiserbara projekt. Swedeparks 16 medlemmar i dag ca 500 groddföretag.

rymmer Nya tekniska idéer och produkter möter ofta hårt motstånd hos de etablerade företagen och det behövs kvalificerad hjälp for att nå fram. Teknologiparkernas verksamheter går ut att skaffa fram sådan hjälp. handlar rätten till uppfinningen, regleras avtal för Det om som genom varumärkes-, mönsterskydd Det handlar även om att göra patent-, m.m. marknadsanalyser och att söka finansiering. om

Teknologiparkema samarbetar med övriga organisationer for

företagsutveckling NUTEK, Almi Företagspartner, Industrifonden, som Teknikbrostiftelsema, högskolornas holdingbolag med flera, som

tillsammans med högskolor och universitet utgår ett riksomfattande

kompetensnätverk.

Swedepark utarbetar f.n. ett databaserat sökverktyg for att lättare hitta samarbetspartners och know-how. Nätverket, sökverktyget, skall vara

hjälpmedel för de arbetar med teknikformedling att

ett personer som finna rätt kompetens och samarbetspartners. öka den industriella tillväxten och därmed åstadkomma ökad För att

sysselsättning i Sverige har Trygghetsfonden SAF-LO TSL i

samarbete med Swedepark under åren 1994-1996 ställt 25 miljoner

kronor till förfogande för "Kapitaltillskott för forskningsnära företag och

Förändringar i samverkanssystemet 45

projekt". Programmet administreras av Swedepark och ger stöd dels for att åstadkomma kommersialisering forskningsresultat dels för utveckling av företag tillhör teknologiparkema inom Swedepark. av som Ca. 140 projekt, hälfen företag och hälften forskargmpper, har erhållit 22 miljoner kronor i sådd kapital. Mot bakgrund av de goda ca. erfarenheter gjorts har TSL beslutat att försätta programmet. som Samarbetet har utökats med Stiftelsen Innovationscentrum som tillsammans med TSL avsätter 6 miljoner kronor/år till Swedepark i såddkapital. Teknologiparkernas eget utvecklingsbolag, TUAB, bildades 1994 med kapital från Atle, satte 30 miljoner kronor till riskprojekt som inom teknologiparkemas företag. Atles insats har utökats till 40 senare miljoner kronor. Med TUAB investering följer ett aktivt minoritetsäen

gande och kompetensförstärkning i företaget.

TUAB har sedan starten undersökt ett 90-tal företag och gjort

investeringar i 13 företag fördelade på fem teknologiparker.

3.4 Holdingbolagen

Riksdagen beslutade 1993 på grundval av den forskningspolitiska propositionen prop. 92/931170 att universitet/högskolor skulle få möjlighet att äga bolag för forskning. Syftet med sådana bolag är bl.a. att förstärka samspelet mellan universitet/högskolor och näringslivet. Bildande bolag skall flera möjliga vägar för att av ses som en av tillgänglig kunskap skall nå industriell tillämpning. Målsättningarna för dessa bolag innefattar tre aspekter att lösa problemet med för svagt kunskapsflöde mellan universitet och näringsliv, att upprätta klara ansvarsfördelningar, -

att undvika att hämma universitetens huvuduppgifter.

- Riksrevisionsverket RRV fick i uppdrag att utreda förutsättningarna för sådana forskningsbolag och att komma med praktiska detaljförslag. RRV redovisade dessa dels i PM "Vad bör särskilt beaktas vid bolagsen bildning under universitet och högskolor", dels i en omfattande bilaga med omfattande juridisk vägledning den s.k. ugglepärmen. - RRV 1993 gjorde följande inledande rekommendationer till regeringen: RRV bedömer, efter genomgång dess frågor, att statsmaktemas en av

46 Förändringar i samverkanssystemet SOU 1996. 70

intentioner, som de kommit till uttryck i den forskningspolitiska

propositionen, bäst torde kunna tillgodoses genom "holdingbolagsen

modell", där moderbolaget är helägt av staten och där dotterbolag, hel-

eller delägda, bildas för utveckling av projekt.

För att komma i fråga för bolagsbildning bör projekten ha nått

en

viss, inte obetydlig, konkretionsgrad och ha en förutsebar kommersiell

tillämpning. Projekt bör inte överföras till bolag förrän extern finans-

iering i någon form säkerställts. Ett framgångsrikt genomfört projekt

skall exploateras i första hand genom att bolaget säljs till extern

intressent, dvs. privatiseras. En klar ekonomisk, materiell och juridisk ansvarsfördelning måste upprättas mellan å ena sidan den industriellt orienterade verksamheten

i bolagen och universitetens traditionella verksamhet. Hösten 1994 bemyndigades fem universitet och högskolor att bilda

holdingbolag:

Högskolan i Luleå - Kungliga tekniska högskolan - Linköpings universitet - Högskolan i Halmstad v Lunds universitet - Juni 1995 erhöll ytterligare sex universitet och högskolor tillstånd: Uppsala univerisitet - Stockholms universitet Umeå universitet - Göteborgs universitet Karolinska institutet l Sveriges lantbruksuniversitet - Samtidigt överfördes tillsynen från Utbildnings- till Näringsdeparte-

mentet. RRV skall utse revisor. Två olika typer av bolag preciseras:

Projektbolag - Tjänstebolag - Vad gäller projektbolagen gör RRV 1993 två kraftfulla uttalanden:

projektet skall vara så utvecklat att en klar industriell/kommersiell tillämpning av dess resultat kan förutses. Det skall alltså finnas ett kommersiellt behov projektet och klar uppfattning att av en om projektet kan ge en rimlig avkastning på insatt kapital. En viktig fråga som bör besvaras i detta skede är att ett klart i termer lån, - av

Förändringar i samverkanssystemet 47

aktieteckning intresse från icke-statliga finansiärer föreligger.

etc. - Med hänsyn till kravet att bolagen skall drivas nonnala kommersiella villkor måste projekten vidare så konkreta att tidplan vara en med konkreta milstolpar för deras utveckling kan fastläggas redan från början. projektet skall inte inkräkta på den renodlade grundforskningen eller därmed sammanhängande undervisning. Tjänstebolagen skall verka mera permanent, kan också bli föremål men

för utförsäljning. Det är otillfredsställande att holdingbolagens dotter-

och intressebolag ger sig på etablerade marknader. RRV 1993 framhåller: Ett ytterligare skäl för en restriktiv syn är konkurrensneutraliteten. Statligt ägda bolag skall inte ges konkurrensfördelar jämfört med andra bolag genom subvention i form av resultatöverföringar. Sammanlagt 64 miljoner kronor sattes som ägarkapital i de 11 holdingbolagen. Ett krav på en avkastning på 4 procent över diskontot sattes.

3.5 Forskarpatent

Under de bägge senaste åren har det skett en uppbyggnad av forskarpa-

tentbolag i anslutning till högskolorna. Dessa finns i Göteborg CTH och Göteborgs universitet, vid Karolinska Institutet, i Linköping, i Lund

för den södra regionen, i Stockholm KTH och Stockholms universitet

samt i Uppsala SLU och Uppsala universitet. I Umeå ingår en liknande funktion i Uminova. Inriktningen, utformningen och finansieringen av verksamheten

skiljer sig mellan universitetsortema. Forskarpatentbolagen har dock

det gemensamt att de har som huvudsyfte att bidra till exploatering en av patentbara uppfinningar, som härrör från högskolorna. Vid sidan

härav kan ingå viss annan kommersiell verksamhet, t.ex. försäljning av

tester eller viss utbildning, samt allmän rådgivning forskare, t.ex. i juridiska frågor, patentfrågor och liknande. I flertalet fall är högskolorna

genom sina holdingbolag och teknikbrostiftelsema huvuddelägare.

Teknikbrostiftelserna är huvudfinansiärer. Forskarpatentbolagen befinner sig fortfarande i ett tidigt skede. Inget av dem har ännu fått till stånd någon affär. Det bör observeras att inget av dem räknar med lönsamhet under de första sju-åtta åren. Företrädare för flera forskarpatent menar att affärsmässig lönsamhet förmodligen

48 Förändringar i samverkanssystemet

aldrig kommer att uppnås, vilket inte hindrar att verksamheten kan vara samhällsekonomiskt lönsam. Det bör nämnas att forskarpatentbolagen arbetar på rätt olika sätt. Forskarpatent i Linköping, som kan sägas vara pionjären och inledde verksamheten 1993, har ägnat mycket tid att påverka forskares attityder så att de är uppmärksamma att vissa resultat kan vara kommersialiserbara. Forskarpatent i Linköping har byggt en patentportfölj på ca 15 patent. Forskarpatent i Syd har upp framför allt betonat behovet av affärsmannaskap för att lyckas och vill föra in patenten i särskilda projektbolag med koppling till entreprenörsdrivna småföretag. Andra forskarpatentbolag åter har andra affärsidéer. Forskarpatentbolagen har i regel samma ersättningsprinciper, som innebär att eventuella licensintäkter normalt fördelas med 30 % till forskaren, 30 % till institutionen och 40 % till Forskarpatent. Bolagen betonar genomgående frivilligheten viktig från forskarnas synpunkt. som De kan vända sig till Forskarpatent och få alla sina kostnader täckta

såsom patentkostnader, kostnader för juridisk rådgivning, förhandlingar

I regel får forskaren som nämndes del av eventuella intäkter från osv. licensieringen och behöver inte avsätta vare sig tid eller egna resurser, han eller hon inte önskar göra det. Forskaren bär således inga egna om finansiella risker. Men om forskaren önskar etablera ett eget avknoppningsföretag eller vända sig till exploatör, så står det honom en annan fritt att göra det.

3.6 Teknikbrostiftelser

Teknikbrostiftelsema har i uppgift att bygga broar mellan forskning och kunskapsintensiv verksamhet å ena sidan och näringslivet å den andra. Det finns sju stycken stiftelser som är placerade på olika högskoleorter i landet: Stockholm 216,5 miljoner kronor i stiftelsekapital, Göteborg 160 miljoner kronor, Uppsala 160 miljoner kronor, Lund 160 miljoner kronor, Linköping 120 miljoner kronor, Umeå 100 miljoner

kronor samt Luleå 85 miljoner kronor. Kapitalet skall vara intakt i

tiden. Stiftelsema får således endast använda erhållen avkastning för sin verksamhet. Varje Teknikbro skall arbeta utifrån den egna regionens förutsättningar men skall också kunna arbeta med projekt över hela landet. Det är vanlig uppfattning att de bildades med löntagarfondsen medel, vilket är felaktigt. Medlen togs istället från den ordinarie

SOU 1996. 70 Förändringar i samverkanssystemet 49

statsbudgeten. Stiftelserna skall inte ha någon operativ verksamhet utan agera egen via andra, vilket har lett till att respektive stiftelse har en liten bemanning. I och med att de olika stiftelsema är fristående från varandra så finns stora olikheter mellan dem vad gäller deras verksamheter. Detta gäller allt från urvalskriterier till finansieringsformer. Samtidigt befinner

de sig i ett uppbyggnadsskede och verksamheterna utvecklas därför

successivt. I dag finns 1-2 anställda personer vid respektive ort. Teknikbroarnas verksamhet kommer att omprövas år 2007. Stiftelserna har fått utforma sin egen verksamhet utifrån tre givna förutsättningar: Dessa kriterier är att de skall underlätta patentering, licensiering och kommersialisering av kunskap och forskningsresultat som uppkommer inom högskolan. Vid fyra stiftelser har Forskarpatent bildats eller är väg att bildas Linköping, Lund, Uppsala och Göteborg. Stiftelserna skall även arbeta med åtgärder som underlättar för företag och enskilda innovatörer att söka kunskap inom högskolan samt att utveckla forskning mellan företag och högskola. gemensam Det tredje området är att stimulera samverkan mellan små och medelstora företag i gemensamma projekt. Då endast får använda avkastningen av sitt tilldelade kapital blir man Teknikbrostiftelsernas verksamhet begränsad. Vid större projekt väljer därför oftast att med i tidiga stadier och där det finns man vara kompletterande finansiering för den fortsatta verksamheten. Som tidigare framkommit är kraven för att få stöd av en Teknikbrostiftelse varierande från ort till ort. Stödformer som finns är: bidrag, stipendier, lån eller aktiekapital. Den vanligaste formen är medel som inte är förenade med återbetalningsskyldighet, dvs. bidrag och stipendier.

3.7 Kompetenscentra

Initiativ till kompetenscentra togs av NUTEK 1992. Bakgrunden var bl.a. de positiva erfarenheterna från NUTEK/NFRs tvärvetenskapliga materialkonsortier och från liknande centra i USA och Tyskland. Initiativet förankrades tidigt hos ledningarna för landets tekniska högskolor. Ett kompetenscentrum bygger på att samlat utnyttja och vidareutveckla de kompetenser finns i form av starka forskargrupper som

50 Förändringar i samverkanssystemet SOU 1996. 70

inom en högskola. Flertalet kompetenscentra har sin bas forskarsom grupper, som byggts upp under lång tid, bl.a. med stöd STU/av NUTEK. Den nya satsningen bygger vidare på denna grund, med men

starka fömyelseinslag. Målsättningen är sammanfattningsvis att

kompetenscentra skall bidra till: ett mer fokuserat och integrerat forskningssamarbete mellan högsko- -

lans forskare och företagens personal inriktat på företagens lång-

siktiga och gemensamma intressen att näringslivet medverkar aktivt i genomförande och strategisk inriktning av forskningsverksamhet inom högskolan att utveckla högskolans förmåga att organisera, driva och immaterial- -

rättsligt hantera målinriktade forskningsprogram, förutsätter

som medverkan från olika institutioner och samarbete med flera företag

att förstärka de olika högskolornas forskningsprofilering och aktiva

industrisamarbeten att skapa fora för kontakter och samarbetskonstellationer mellan - nya företag att utveckla nya samarbetsregler för att kombinera forskarnas krav -

vetenskaplig publicering med företagens intresse att kommersiellt dra

nytta av resultaten av samarbetet att utveckla en ny stödform styrning genom etappvisa 2-3-åriga - programavtal; beslut projektnivå fattas av kompetenscentrums styrelse; konsekvent genomförd uppföljning och utvärdering som inarbetet inslag i avtalen. Under maj 1993 maj 1994 genomfördes en bred initierings- och urvalsprocess i två steg. 325 ansökningar om planeringsanslag kom in, 60 beviljades anslag för att utarbeta slutliga förslag. I steg 2 lämnades över 100 slutliga förslag in. De bedömdes av ca. 50 personer i olika

expertgrupper och i en central policygrupp. Överläggningar med

ledningarna för berörda högskolor och större industriföretag bidrog till

förankring av processen och förslagen. De tre parter som samarbetar i ett kompetenscentrum - en grupp

företag, högskolan och NUTEK bidrar gemensamt med finansiering

eller med arbetsinsatser. Samverkan manifesteras i ett avtal mellan partema. Verksamheten byggs och utvecklas etappvis upp genom finansiering och uppföljning. NUTEKs avsikt är att finansiera kompetenscentra långsiktigt i upp till tio år. Verksamheterna byggs - upp under en startfas, som i regel omfattar två år.

Förändringar i samverkanssystemet 51

Totalt medverkar drygt 150 olika företag. I företagskonstellationema finns ofta en blandning av stora företag och små, teknikledande företag i flera fall från olika branscher och tillämpningsomrâden.

-

Åtskilliga företag medverkar i flera centra. Det gäller särskilt stora

industrikoncemer. Volvo- och ABB-företag deltar i nio olika centra, Ericsson-företag deltar i åtta och företag inom Akzo Nobel och Sandvik i sex. Alla företag i ett kompetenscentrum är parter med likvärdiga

rättigheter oavsett sina insatsers storlek, bl.a. enkel licens utan kostnad

till eventuella patent. Vanligen utgörs 50-70 procent av företagens insatser av eget arbete och resten av kontanta bidrag. Verksamheten fokuseras på företagens långsiktiga

och gemensamma

intressen i form av ett forskningsprogram. Samtliga företag förutsätts

delta aktivt. Normalt medverkar flera företag i varje projekt inom

programmet. Eventuell uppdragsforskning för enskilda företag finans-

ieras och drivs utanför det avtalade programmet. Företagens satsning är totalt ca 80 miljoner kronor i pengar och ca

120 personår. NUTEK satsar 160 miljoner kronor i pengar och

högskolorna ca 160 personår. Efter uppbyggnadsåren fördubblar parterna sina satsningar. Nu beslutade kompetenscentra kommer därmed att 1998 nå en FoU-volym motsvarande ca 500 miljoner kronor eller ungefär samma antal personår. Talen motsvarar en tredjedel av volymen inom de svenska forskningsinstituten drygt 10 procent de tekniska av högskolornas FoU och drygt en procent av all FoU som i dag utförs av

företag i Sverige. Detta innebär att företagssektom att via kompetens-

centra kommer att kraftigt öka sina externa kostnader för högskoleförlagd FoU. Därtill skall läggas företagens FoU-arbete i centra motsvarande ca 120 personår per år.

52 Förändringar i samverkanssystemet

N UT EKs kompetenscentra under första uppbyggnad under två etappen år. Några data

Några samverkansformer 53

4 Några samverkansformer

l Inledning

Kommittédirektiven nämner explicit olika samverkansformer vilka sex

har behandlats i Föregående kapitel. Ett stort antal ytterligare organisationer och företeelser inkluderar samverkansfunktioner även

deras primära uppgift är samverkan mellan näringsliv och om högskola. Utredningen har, mycket översiktligt, behandlat ett antal

sådana överföringsmekanismer i syfte att så fullständig bild som

ge en möjligt det totala samverkanssystemet. Ett antal av de nya stiftelsema av har samverkanskaraktär behandlas, däremot forskningsråden. som

Nedanstående korta bekgrundsredogörelser syftar sålunda till att beskriva respektive organisation, eller motsvarande, utan att specifikt

belysa hur samverkansfrågoma hanteras.

4.2 Stiftelsen för Kunskap och Kompetens

KK Stiftelsen

Stiftelsen för Kunskap och kompetens verksamhet skall täcka in tre

huvudsakliga områden. Ett område är att stiftelsen skall verka för att öka informations-

teknikkunnandet i Sverige. Satsningar kommer i första hand att göras inom utbildning och forskning. För att stiftelsen skall delta i projekt bör

dessa uppfylla ett eller flera följande villkor:

av De utvecklar kunskap och kompetens för användning informaav tionsteknik. De igång kedjereaktioner vilka skapar önskvärda utvecksätter lingsprocesser fortsätter av egen kraft. som

pilotprojekt sprider kunskap, erfarenheter och fungerande

De är som arbetsrutiner till resten av landet. De skapar ett kunskapsutbyte mellan olika i samhället. grupper - Det andra området är att underlätta kontakterna och därigenom ett kunskapsutbyte mellan högskola, forskningsinstitut och näringsliv. Stiftelsen arbetar för närvarande med att dra riktlinjerna för sin upp

54 Några samverkansformer SOU

1996. 70

verksamhet på området. Aktuella delområden är:

Förstärkning och vidareutveckling industriforskningssystemet.

- av Specifika insatser till små och medelstora företag för att höja deras -

kompetens. Exempelvis genom att uppmuntra rekrytering kvali-

av

ficerad arbetskraft och vidareutbildning befintlig personal.

av

Resursförstärkning av forskningsprojekt som bedrivs i samarbete

mellan högskolan och näringslivet.

Finansiering av utbildning på doktors-, licentiat- samt magistemivå.

-

Stödja processer för helt former samverkan mellan högskolan

- nya av och näringslivet.

Det tredje huvudområdet är att finansiera forskning vid mindre och medelstora högskolor där inte har fasta forskningsanslag. Ett krav

man

för medverkan är att näringslivet de finansierar forskningen tillsammans

med KK-stiftelsen varvid det förutsätts att industrin står för minst hälften av kostnaderna.

Resurser:

Stiftelsen förfogade över 3,6 miljarder SEK från starten i mitten av 1994. Resursema kom från löntagarfondema.

Resurstilldelningen för informationsteknikkunnandet är

ca en tredjedel av beloppet, vilket skall räcka under fem år efter Stiftelsens bildande. Finansiering av forskare har tilldelats en fjärdedel och av resurserna skall omfatta tio års verksamhet. Finansiering av forskning vid de mindre högskolorna sker med avkastningen på drygt en tredjedel beloppet. av

Omstruktureringen av industriforskningssystemet har tilldelats

en tiondel av befintligt kapital.

4.3 Stiftelsen för

Miljöstrategisk forskning

MISTRA

För att stödja verksamhet inom miljöområdet inrättades 1993 Stiftelsen för Miljöstrategisk forsknig MISTRA. Dess syfte är att stärka svensk forskning inom miljöområdet så att den kommer högsta att vara av världsklass, samtidigt som svensk konkurrenskraft skall förstärkas.

Dessutom är avsikten att vi får en ur miljösynpunkt anpassad samhälls-

Några samverkansformer 55

utveckling. Satsningama kommer att koncentreras till de områden där Sverige har en potential till högklassig internationell forskning.

Forskningsinsatserna kav såväl grundforskning tillämpad

avse ren som forskning, samt inte minst, områden däremellan. Utmärkande för Stiftelsens verksamhet skall vara

koncentration av insatser så att forskningscentra eller forsknings-

områden med internationell slagkraft kan etableras projekt och program son innebär gränsöverskridanden mellan discipliner etablering av nätverk eller fastare samverkansforrner nationellt och internationellt, bl.a. genom etablerandet ett internationellt av forskarutbytesprogram befordrande av forskarutbildning och forskarrekrytering forskningscentra eller forskningsområden i nära anslutning till universitet och högskolor samverkan mellan universitet och högskolor å ena sidan och näringslivet å den andra när forskning inom områden som är särskilt intressanta för näringslivet kommer i fråga forskarrörlighet internationellt och mellan universitet/högskolor, institut och företag. MISTRAs bedömning går utifrån följande frågor: Är programförslaget strategiskt med avseende på problemets vikt respektive bidraget till framtida konkurrenskraft Är forskning kritisk faktor för att lösa problemet - en Programförslagen bedöms också utifrån aspekterna vetenskaplig kvalitet, koncentration och samarbete, programledning samt främjande av utbildning och rörlighet.

Resurser:

MISTRA bildades 1993 och tilldelades 2,5 miljarder kronor och kommer att kunna placera 250 miljoner årligen, i 1993 års penningvärde. Organisationen räknar med att dess aktiviteter kommer att successivt öka under en 3-5 års period för att sedan vara fullt utbyggd.

4.4 Stiftelsen för

strategisk forskning

Stiftelsen för strategisk forskning skall stödja naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk forskning. Avsikten är att utveckla forskningsmiljöer av

högsta internationella klass med betydelse for utvecklingen av Sveriges konkurrenskraft. I första hand kommer hela forskningsprogram att

56 Några samverkansformer

stödjas. Stiftelsen arbetar i huvudsak inom tre ämnesområden: Biovetenskap, som inkluderar biomedicin, bioteknologi och medi- cinsk teknik. Informationsteknologi, grundläggande fysik, datavetenskap samt till- ämpad matematik. Andra Basteknologier som är relevanta för svenskt näringsliv. - Exempelvis inom materialteknik, skogsvetenskap, produktfram-

ställning, produktionsteknik, energiforskning, livsmedelsvetenskap.

Stiftelsen kommer att medverka till: Projekt mellan olika - och program som bygger på samverkan discipliner. Finansiering forskarutbildning och forskarrekrytering. - av Uppbyggnad och förstärkning av nätverk och samverkansformer, t.ex. program för forskarutbyte. Arbete med forskningscentra och forskningsområden i anslutning till universitet och högskolor. Avsikten är att hög internationell nivå skall uppnås. Ett intimt samarbete mellan näringslivet och högskolan. - Stimulans forskarrörlighet internationellt och mellan universitet - av och högskolor, institut och företag. Ett från stiftelsen är enligt utredningen "Forskning och engagemang Pengar, SOU 1996:29" formulerat utifrån tre huvudkriterier: Man skall konsolidera och stärka naturvetenskap och teknologi som är stark i landet och är kopplad till stark inhemsk industri. som Stödja naturvetenskap och teknik för närvarande är mindre - som utvecklad i landet men av stor betydelse för dagens samhälle. Initiering och etablering forskningsaktiviteter inom områden av - av betydelse för morgondagens samhälle. Stiftelsen har låtit ta fram rapport utnyttjandet immateriella en om av

resultat i högskolan Anderson Ahlström, 1996.

Resurser:

Stiftelsekapitalet vid stiftelsens bildande 1993 var 600 miljarder kronor. Vid full verksamhet kommer organisationens verksamhet att vara 600 miljoner kronor per år i 1993 års penningvärde.

Några samverkansformer 57

4.5 Stiftelsen Innovationscentrum

Stiftelsen Innovationscentrum har till uppgift att ekonomiskt stödja innovationer i tidiga utvecklingsstadier, samt att på andra sätt främja innovationer. Stöd ges i första hand till enskilda personer och nystartade företag. Om särskilda skäl föreligger projektet innebär en avsevärd risk, högt teknikinnehåll kan undantagsvis projekt i etablerade mindre företag stödas. Stiftelsen Innovationscentrum tillkom 1993 genom att tidigare löntagarfondsmedel sattes av som stiftelsekapital. Innovatörer i högskolemiljö kan vända sig till Innovationscentrum på villkor som andra innovatörer. Därutöver stöder Innovationssamma centrum två aktiviteter riktade speciellt mot innovatörer med anknytning

till högskolan. Föreningen Swedepark se ovan får inom en ram på 3

Mkr förmedla stöd till "teknikparksföretag" på Innovationscentrums

normala villkor. Innovationscentrum stöder också en vidareutveckling

utvecklingsingenjörsutbildningen vid högskolan i Halmstad. av

4.6 NUTEK

Närings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK, har till huvuduppgift att främja näringslivets tillväxt och förnyelse. Verksamheten är inriktad teknisk forskning och industriell utveckling etablering och utveckling av företag regionala utvecklingsinsatser säker och miljövänlig energiförsörjning samt effektivare energi- - en användning utredningar och analyser inom det näromgspolitiska området. -

En betydande del av NUTEK:s uppgifter ligger alltså utanför

FoU-området. Bå 1993/94 uppgick NUTEK:s FoU-stöd till ca 1 150 miljoner kronor och anvisas över fyra anslag under närings- och jordbruksdepartementen. Teknisk FoU 600 mkr - Informationsteknologi 380 mkr - Energiforskning 100 mkr - Bioenergiforskning 65 mkr - Härutöver har NUTEK:s anvisats särskilda medel för bl.a. europeiskt FoU-samarbete samt introduktions- och investeringsstöd för utveckling och demonstration energiteknik. av ny NUTEK:s stöd till teknisk forskning och energiforskning syftar till att koncentrerade insatser bygga under näringslivets egna fomygenom

58 Några samverkansformer

elseansträngningar inom strategiska områden. Det fördelas på olika anslagsmottagare enligt följande: Universitet och högskolor ca 50% - Industriforskningsinstitut ca 25 % - Branschorganisationer och offentliga organ ca 10 % - Företag ca 15 % -

varav drygt hälften till företag med mindre än 5 anställda och enskilda

innovatörer Det faktum att ca hälften av NUTEK:s FoU-stöd går till forskargrupper inom universitet och högskolor är ett uttryck för att insatserna i huvudsak är av långsiktig karaktär. NUTEK ser som sin uppgift att inom högskolan främja tvärvetenskaplig och problemorienterad forskning och kompetensuppbyggnad så att det sker i samspel och aktivt samarbete med näringslivet.

Programformer för koncentration och förnyelse

Huvuddelen av NUTEKs FoU-stöd till högskolan har till syfte att på

olika sätt främja samverkan mellan högskola och näringsliv. Genom åren har NUTEK utvecklat nya programformer för detta.

Tabell: NUTEKs verktyg för att främja samverkan näringsliv högskola -

180 -98

F0 U-pro gram

NUTEK arbetar sedan länge med initiering och finansiering av FoU genom sammanhållna programsatsningar, vanligen 5-8 år. Programmen kännetecknas av bred samverkan mellan näringslivet och FoU-genomförande organ, främst högskolor och forskningsinstitut. NUTEK eftersträvar att på olika sätt engagera företagen aktivt i FoU-arbetet inom programmen. Programsatsningarna byggs upp med hjälp av bl.a. enkäter till forskarsamhället och behovsanalyser tillsammans med näringslivet i syfte att tillgodose krav såväl vetenskaplighet/fömyelse som industri-

Några

samverkansformer 59

inriktning. För val av inriktning, profilering och samverkan mellan olika aktörer samt beslut stöd knyts planerings-, och om styr- referensgrupper till programmen. Programmen utvärderas regelbundet med hjälp

av internationell expertis och med hänsyn till industriell relevans. Huvuddelen av NUTEK:s FoU-stöd vid sidan den avtalsbundna av

industriforskningen sker i form sådana tidsbegränsade F oU-program.

av F. n. pågår ca 50 program.

FoU-programmen syftar till att skapa länkar såväl mellan företag och högskola som mellan forskningsinstitutioner, ofta över ämnesgränser.

T värvetenskapliga konsortier och kompetenscentra

NUTEK gör insatser för att bidra till att inom universitet och resurser

högskolor koncentreras till internationellt konkurrenskraftiga forsknings-

miljöer inom för näringslivet strategiska områden. I samverkan med

NFR stödjer NUTEK sedan 1990 11 tvärvetenskapliga materialkonsortier vid olika högskolor. Stödet är långsiktigt tidsbegränsat, minst

men 5 och högst 10 år. Ett syfte med denna stödfonn är att utveckla ledar-

skap och nya arbetsformer för tvärvetenskaplig forskning inom hög-

skolan.

Utvecklingen av NUTEKs kompetenscentra beskrivs separat i avsnitt

3.7, och kommenteras av utredningen i avsnitt 16.1. Denna arbetsform syftar liksom materialkonsortiema till att åstadkomma kritisk massa

inom ett industrirelevant område. Till detta fogas kravet på industrin

att aktivt ska medverka i FoU-arbetet med personal. egen

NUTEK:s stöd till FoU i företag är i huvudsak begränsat till

nya

forsknings- och teknikbaserade företag, förstudier inom för

ramen

europeiskt samarbete, främst Eureka samt samarbetsprojekt för demon-

stration av ny teknik i industriell miljö där syftet är att medverka till

bred spridning av den tekniken.

nya NUTEK:s FoU-stöd sker inom för följande programstruktur: ramen

Nya basteknologier och deras användning: Basteknologier har många tillämpningar och är nödvändiga för utveckling inom viktiga delar näringslivet. NUTEK:s insatser rör främst

av nya

teknikområden, ännu inte blivit väletablerade discipliner.

som

Regeringens finansiella ramar för 1993 1996 har inneburit att

-

NUTEK:s stöd i ökande grad inriktats på basteknologier och deras

nya

användning. Det gäller främst informationsteknologi samt även material-

teknik, bioteknik, teknik för komplexa system samt energirelaterade bas-

teknologier. Utvecklingsområden för svenskt näringsliv och samhällsprioriteringar

60 Några samverkansformer

Inom delprogrammet görs FoU-insatser områden där näringsliv och företag i Sverige i dag är internationellt konkurrenskraftiga och har goda

förutsättningar att ytterligare utvecklas. Insatser motiveras också av

samhälleliga mål såsom miljö, hälso- och sjukvård. FoU-insatsema

medicinsk teknik, produktionsteknik, processteknik, transportteknik

avser

och miljöteknik. Forskningsmiljöer är viktig källa för idéer som kan vidare-

en

utvecklas till företagande. Inom avancerade teknikområden kan steget mellan forskning och kommersiella produkter vara kort. NUTEKs insatser syftar till att fånga affärsmöjligheter i forsknings-

upp nya miljöerna, att stödja idéerna tidigt i innovationskedjan och att därmed skapa möjligheter och tillräckligt beslutsunderlag för efterföljande finansiärer.

4.7 Uppdragsforskning

Uppdragsforskning för industriföretag tycks ha varit en sällsynt

företeelse vid svenska universitet och högskolor långt på 1900-talet. Under 1970-talet skedde dock markant ökning av samarbetet mellan en industriföretag och enskilda forskare eller forskargrupper, inte minst inom läkemedelsindustrin. Det handlade i huvudsak om bisyssle-

verksamhet, ägde rum antingen utan högskoleledningens vetskap

som eller med dess goda minne. Under slutet 1970-talet och början 1980-talet förändrades attiav av tyden till industrisamverkan både från staten och vid universiteten och

högskolorna. Inslaget industrifinansierade projekt ökade, adjungerade

av professurer inrättades etc. Vid de flesta universitet och högskolor växte

det fram organiserad uppdragsverksamhet, endera inom högskolans

en

eller i några fall extern organisation dock stod under

ram genom en som

högskolans kontroll. Det senaste steget i denna utveckling är tillkomsten

de så kallade holdingbolagen, behandlats ovan under avsnitt 3.4. av som

Framväxten denna organiserade uppdragsverksamhet hade

av mer

flera orsaker. Samverkan med näringsliv och samhällsorgan uppfattades leda till ökad verklighetsanpassning undervisning och forskning, gav

av stimulans till lärare och forskare och skapade möjligheter till praktik för studenterna. Samtidigt såg universiteten möjlighet att få bättre en överblick och kontroll de anställdas bisysslor, och helt enkelt en av

möjlighet att öka sina intäkter. Utredningen har inte haft möjlighet att i detalj studera omfattningen

Några samverkansformer 61

av uppdragsverksamhet vid högskolorna. Forskningsñnansieringsutred-

ningen SOU 1996:29 uppskattar dess omfattning till 4 procent ca av

all forskning/forskarutbildning vid högskolan, variationen mellan

men olika högskolor är stor, med Linköping i topp på 13 procent, och avgränsningen är inte helt enkel.

4.8 Uppdragsutbildning

4.8.1 Bakgrund

I samband med 1977 års högskolereform betonades att högskolans huvuduppgifter var att bedriva kvalificerad utbildning och forskning, men samtidigt framhölls också vikten fungerande kontakter mellan av arbetslivets fortlöpande behov av utbildning och högskolornas utbud av utbildningslinjer och kurser. Högskoloma skulle skapa former för att också bedriva s.k. återkommande utbildning. År 1985 beslutade regering och riksdag att högskolorna också skulle få anordna fort- och vidareutbildning mot avgift s.k. uppdragsutbildning och därigenom engageras i utbildning av redan yrkesverksamma personer. Detta innebär att högskolan fullgör två utbildningsuppdrag ett samhällsuppdrag att med statliga medel bedriva högskoleutbildning och ett marknadsuppdrag att genom externa uppdragsgivare och finansiärer bedriva fort- och vidareutbildning på högskolenivå.

4.8.2 1985 års bestämmelser

om uppdragsutbildning.

Även i 1985 års beslut uppdragsutbildning slogs det fast om att högskolans primära uppgift i fråga utbildning är och måste den om vara reguljära utbildningen. Uppdragsutbildningen kan aldrig få bli annat än en sidouppgift, som högskolan åtar sig med hänsyn till den kompetens och de resurser som har byggts upp for den ordinarie uppgiften. Detta innebär att högskolan inte bör ta på sig så mycket uppdragsutbildning att den i något avseende inkräktar på den primära utbildningsuppgiften. Enligt riksdagsbeslutet är det styrelsen som skall ta ansvar för att balansen mellan de båda aktuella utbildningsuppgifterna upprätthålls. De nya bestämmelserna gav högskolan möjlighet att göra insatser inom fort- och vidareutbildningen av redan yrkesverksamma eftersom frågar utbildning genom sina organisationer, exempelvis företag, myndigheter, organisationer m.m. Däremot fick inte denna utbildning rikta sig till enskilda uppdragsgivare eller till ungdomsstuderande. Hög-

62 Några samverkansformer

skolornas uppdragsutbildning skulle till art och nivå vara jämbördi g med övrig utbildning vid den enskilda högskolan. Utbildning som motsvarade de reguljära utbildningslinjema fick inte ges uppdrag, men möjlighet gavs att mot avgift fylla eventuellt vakanta platser på sådana utbildningar under förutsättning att betalaren inte var enskilda individer. I bestämmelserna angavs också att uppdragsutbildningen inte fick inkräkta på den reguljära utbildningen eller dess administration, att intäkterna skulle täcka samtliga kostnader för verksamheten och att

särorganisationer, exempelvis stiftelser inte borde användas.

4.8.3 Nuvarande bestämmelser

År 1993 trädde de nuvarande bestämmelserna uppdragsutbildning i om kraft som stadgar att vid de statliga universiteten och högskolorna får utbildning anordnas mot avgift från en svensk eller utländsk uppdragsgivare för som uppdragsgivaren utser. Utbildning som personer

betingas arbetsmarknadsskäl eller personalutbildning får anordnas på

av uppdrag av statliga och kommunala myndigheter samt landsting. Företag

och organisationer får vara uppdragsgivare i fråga om personalutbildning. I övrigt får inte uppdragsutbildning inte anordnas. Avgift-

storlek för uppdragsutbildningen fastställs av den enskilda högernas skolan.

4.8.4 Uppdragsutbildningens omfattning

Av universitetens och högskolornas ekonomiska redovisningar framgår

att uppdragsutbildningen har ökat snabbt under det senaste decenniet,

både i fråga om ekonomisk omslutning och som andel av verksamheten.

År 1985/86 intäkterna för uppdragsutbildningen 60 miljoner och för

var 1988/89 motsvarande belopp drygt 150 miljoner kronor. Detta var innebär att dessa intäkters andel av anslagen till grundutbildning ökat från 2 procent till 3,6 procent under den aktuella perioden. Verksamhetsåret 1994/95 översteg högskolans intäkter för

uppdragsutbildning 500 miljoner, varav drygt 73 miljoner kronor avsåg

det landstingskommunala bidraget till vårdhögskolans utbildning. Det bör understrykas att uppdragsutbildningens omfattning varierar kraftigt mellan de olika universiteten och högskolorna. Det sistnämnda verksamhetsåret hade Handelshögskolan i Stockholm intäkter på 64

Några samverkansformer 63

miljoner kronor, Universitetet i Linköping 44

miljoner kronor, Universitetet i Lund 36 miljoner kronor, Universitetet i Uppsala 34 miljoner kronor, Universitetet i Umeå 30 miljoner kronor, Universitetet

i Stockholm 21 miljoner kronor och Tekniska högskolan i Stockholm

17 miljoner kronor. Bland de mindre högskolorna

var uppdragsutbildningen

mest omfattande vid följande högskolor Mitthögskolan 22 miljoner kronor, Lärarhögskolan i Stockholm 18 miljoner kronor, Högskolan i Örebro 15 miljoner kronor, Mälardalens högskola 14 miljoner kronor och Högskolan i Kalmar 12 miljoner kronor.

Uppgifter saknas hur stor andel högskolans om av uppdragsutbildning bedrivs på uppdrag från olika samhällssektorer som och från

näringslivet. En rimlig bedömning är att betydande del verksam-

en av

heten vid de tekniska högskolorna och vid handelshögskoloma utförs på

uppdrag från näringslivet.

4.9 Grundläggande högskoleutbildning

De grundutbildade akademikemas betydelse for samverkan mellan

hög-

skolan och näringslivet är så självklar att tenderar glömma man att bort denna samverkansform. Ca 40 000 akademiker arbetar inom industrin.

Därav har 50 % civilingenjörsexamen och 8 % annan naturvetenskaplig

utbildning. Perioden 1975 1990 minskade den totala

- industrisysselsättningen

med 15 %. Samtidigt ökade antalet industrianställda akademiker

med 30 %. Andelen akademiker är drygt 40 1000 industrianställda. per Akademikertätheten varierar dock mycket. Läkemedelsindustrin har 250 per 1000, data- och telekommunikation har 120 1000. ca per

Ca 70 % av verkstadsindustrins civilingenjörer är verksamma inom

utvecklingsintensiva delbranscher elektronik, instrument, transportmedel.

De nyutexaminerade civilingenjörerna har till mycket hög andel gått till

dessa branscher.

Ca 85 % av civil- och högskoleingenjörer är anställda i företag med

fler än 200 anställda. Det finns ett rätt stort antal medelstora industri-

företag 20-199 anställda han någon enda högskoleutbildad

som

ingenjör.

För speciellt de tekniska högskolorna fungerar examensarbetet som en viktig övergångsfonn mellan skola och arbetsliv till för både gagn

den presumtive arbetsgivaren och teknologen.

64 Några samverkansformer

4.10 Forskarutbildningen

de industrianställda akademikerna har forskarexamen dvs. 4 % av doktors- eller licensiatexamen. Snedfördelningen mellan branscher och storleksklasser är mycket

Var fjärde forskarutbildad är verksam inom läkemedelsindustrin stor. inom dator- och telekommunikationsindustri. 45 % och var femte av finns inom branscher sysselsätter bara 8 % av de forskarna som industrianställda totalt. Hälften industrisysselsättningen finns i branscher där forskarav tätheten mindre än l 1000 anställda. De tunga basteknologierna är per massa/papper, järn och maskinindustri har forskartäthet 2-4 per en 1000 anställda. Industrin sysselsätter 42 % forskare med teknologie doktors- eller av Nästan lika många, 37 %, är kvar vid de akademiska licensiatexamen.

Den expansion grundutbildningen skett under de

lärosätena. av som har naturligtvis bidragit till den relativt låga andelen senaste åren industrisysselsatta med forskarexainen. Dock finns andra och sannolikt skäl, främst attityderna i näringslivet till forskarutbildade. viktigare 1995 och Grimmeis 1996 har gjort djupstudier i dessa Eliasson frågor. Det anställning den första forskaren i ett företag som är är av den kritiska händelsen.

4.11 Fort- och vidareutbildning

vanligt påstående är att det händer så mycket för tiden att varje Ett nu

akademiker skulle behöva "förnyelsetermin" ungefär vart femte år.

en Verkligheten ligger emellertid långt från denna önskesiffra.

Det finns olika typer vidareutbildning: av

uppdragsutbildning, varvid ett eller av företag specificerar

en grupp - Den aktuella högskolan komponerar ihop en kurs av kraven. befintliga kursmoduler och nytt stoft kurser ut. Dessa kan avgiftsfria för öppna som annonseras vara -

anslagsfmansierade på sätt grundutbildning eller

eleven samma som

avgiftsbelagda

"bisysslekurser" där läraren arbetar underentreprenör åt som kommersiellt utbildningsföretag eller tillhandahåller utbildningen i

eget bolag Samtliga har klara samverkanseffekter. Den i sammanhanget mest typer angelägna målgruppen är de små och medelstora företagens ingenjörer

Några samverkansformer 65

gymnasie- eller institutsingenjörer. Delutredningen högskolans om samverkan med små och medelstora företag kommer att behandla denna fråga.

4.12 Adjungerade professorer och

industridoktorander

Samverkansformema adjungerad professor och industridoktorand bygger

direkt personutbyte mellan näringslivet och högskolan. I bägge fallen handlar det om anställning i näringslivet. De adjungerade professurerna inrättades i mitten 1970-talet. av Innehavaren har professorskompetens och tjänstgör deltid, vanligen 20 %, vid högskolan. Företaget betalar en del av professoms lönekostnader och overhead till högskolan, vilken således fungerar som formell arbetsgivare på deltid. Förordnandet är tidsbegränsat, vanligen till 3 + 3 år. En stor högskola som KTH hade 1994-60 adjungerade professurer, att jämföra med 150 ordinarie. Begreppet industridoktorand definieras vid Chalmers tekniska högskola:

"Forskarstuderande som har en anställning vid ett företag motsvarande

och inom ramen for sin tjänst bedriver forskarutbildning..." RRV 1996

CTH kan helt eller delvis svara för lönen doktoranden är om tjänstledig. Även i detta fall är han/hon industridoktorand. Någon statistik finns, enl. RRV 1996, angående industridoktorander. Sannolikt är att industridoktorander, liksom adjungerade professurer är förbehållet de största företagen.

l 3 Kontaktsforskare

Kontaktforskare arbetar hel- eller deltid vid ett företag eller

organisation, men är anställd av högskolan. Kontaktforskaranslaget

finansierar högst halva lönen och mottagande företag/organisation minst hälften. De övergripande målen för kontaktforskareverksamheten sammanfattades i samband med en försöksverksamhet budgetåret 1979/80.

Kontaktforskarens huvudsakliga uppgift på företaget skall vara att

delta i identifiering och analys problem i samarbete med dem av som

3 1657379

66 Några samverkansformer

är verksamma inom företaget. Kontaktforskaren skall såväl söka problem lämpade för vetenskaplig bearbetening, som medverka vid bearbetning av specifika problem. Avsikten var att detta skulle leda till ett vidgat kontaknät som bl.a. för med sig att forskningsuppdrag tillförs högskolan. De forskare som deltar får en personlig erfarenhet av villkoren för forskning och utvecklingsarbete utanför högskolan. Även rörligheten mellan högskolan och näringslivet främjas. Vid vissa högskolor är det svårt att finna forskare som har tid att medverka i kontaktforskarprojekt inom attraktiva områden. Kontaktforskaranslaget har många håll trots detta varit ett viktigt incitament för att få i gång ökat samarbete. Högskolorna tilldelades medel för kontaktsforskama och kontaktsekretariaten sammanlagt ca 10 miljoner kronor budgetåret om 1994/95 över statsbudgeten.

4.14 Små länkar till

kunskapsföretag storföretagen

Forsknings- och teknikbaserade småföretag har fått stor uppmärksamhet i den näringspolitiska debatten. Något svenskt "Silicon Valley" har vi ännu inte sett, men mindre känt är att sådana företag idag spelar en viktig roll i det svenska teknologiska systemet, både för överföring av kompetens mellan högskoleforskning och industri och för andra kvalificerade uppdragstjänster. Vissa företag utvecklar också egna kvalificerade produkter, ofta mätutrustning och instrument som säljs till större företag. De stora företagen koncentrerar sig sin kämkompetens samtidigt produkterna blir komplexa, med många ingående teknologier. som mer Detta har skapat växande marknad både för externa FoU-tjänster och en avancerade leverantörer. En långsiktig samarbetsform innebär att etablerade företag köper mer minoritetsandelar i företag för att få tillgång till unik teknisk nya kompetens, s.k. strategiska allianser. Några exempel är Astras samarbete med Symbicom, utvecklar kolhydratbaserade läkemedel, och ABBs som delägande i sensorföretaget Selcom. Totalt äger ABB-koncemen andelar i 200 små teknikföretag över hela världen. ca På NUTEKs uppdrag har SCB kartlagt FoU-verksamheten i forsknings- och teknikbaserade småföretag 1993. Studien fokuserade på två företag med mindre än 50 anställda: dels forskningsnära grupper av

SOU 1996. 70 Några

samverkansformer 67

företag kring universitet och högskolor, dels övriga företag med någon forskarutbildad anställd eller minst fyra civilingenjörer eller motsvarande.

grundexamen 540 801 övriga 235 366 - FoU-personal % forskarutbildade 31 % 14 % grundexamen 49 % 59 % övriga 21 % 27 % -

Källa: SCB

Totalt sysselsätter dessa företag nära 2 500 i F 0U-verksamhet, personer

vaav mer än 500 forskarutbildade. De flesta företagen med FoU finns

av inom uppdragsverksamhet inklusive FoU-uppdrag, även inom men partihandel med producentvaror drivs FoU t.ex. för kundanegen

passning av importerade system. Bland företag med tillverkning

egen är mätinstrument m.m. den viktigaste branschen.

Källa: SCB

Huvuddelen av FoU-verksamheten finansieras med intäkter, eller egna uppdrag från svenska och utländska företag. Staten står för 6-8 procent av kostnaderna och NUTEK är här den viktigaste ñnansiären.

Universitetens och högskolornas uppgifter 69

5 Universitetens och

högskolornas uppgifter

1 Utbildningen

Universitetens och högskolornas första uppgift är att bedriva högre utbildning. Högskoleutbildningens mål är att förmedla och utveckla kunskaper, färdigheter och attityder hos de studerande till för deras gagn framtida yrkesliv, sociala utveckling, bildning och personlighetsutveckling. När utbyggnaden av universitet och högskolor accelererade på 1960-talet tillkom en ny politisk bedömningsgrund det var inte längre bara fråga om att tillgodose ett nationellt utbildningsbehov, det blev minst lika viktigt att ta ställning till var denna utbyggnad kom till stånd. Denna nya högskolepolitik resulterade i att den fortsatta högskoleexpansionen förlades utanför storstadsområdena universitet inrättades i Umeå år 1963 och i Linköping år 1975, tekniska högskolor startade i Lund år 1961 och i Luleå år 1971. Eftersom de äldre universiteten inte kunde expandera tillräckligt snabbt för att tillgodose studenternas efterfrågan på utbildning inrättades år 1967 universitets-

filialer i Örebro, Linköping,Växjö och Karlstad med ett utbildnings-

utbud inom de filosofiska fakulteternas ämnesområden. Den senaste stora högskolereformen trädde i kraft år 1977. Riksdagsbeslutet högskolan innebar att en rad tidigare icke-akademiska om utbildningar inordnades i högskolan, exempelvis vårdutbildningama, lärarutbildningarna och de konstnärliga utbildningarna. Beslutet innebar vidare att nya, självständiga högskolor inrättades på 14 orter eller par av orter över hela landet. Under det senaste decenniet har utbyggnaden fortsatt så att det i dagsläget finns universitet eller högskolor av skiftande storlek och inriktning i varje län.

70 Universitetens och högskolornas uppgi er

5.2 Forskningen

Universitetens och högskolornas andra uppgift är att bedriva forskning och utvecklingsarbete. Forskningen brukar i allmänhet indelas i grund-

forskning och tillämpad forskning. Utvecklingsarbete är ett systematiskt

arbete som går ut på att med hjälp av modern kunskap och praktisk

erfarenhet utveckla nya eller förbättra befintliga produkter, system och tjänster. Forskning i modern mening började växa fram vid universiteten under 1800-talet. Under 1900-talet byggdes forskningen successivt ut vid universiteten och fackhögskoloma och en grundläggande princip i

svensk forskningspolitik har varit att huvuddelen av den offentligt finansierade forskningen skall utföras vid universiteten och högskolorna

ibland benämnd den svenska modellen för forskningssystemet. En -

statlig utredning har nyligen publicerat betänkandet Forskning och

pengar SOU 1996:29 varav framgår att högskolorna tar emot nära 90 % av dessa resurser om man undantar försvarsforskningen.

Fasta forskningsresurser i form av fakultets- och basanslag fördelas

idag till 12 universitet och högskolor, medan mindre forskningsresurser

tilldelas de mindre, regionala högskolorna. Utöver de fasta forsknings-

anslagen får universiteten och högskolorna efter ansökningar betydande från forskningsråd, sektorsorgan, stiftelser, fonder, kommuner, resurser organisationer, företag och utländska finansiärer. I nämnda utredning redovisas att forskningsresurserna 1994/95 uppgick till drygt 15 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 60 % i fast

penningvärde den senaste tioårsperioden. Ökningen består till stor del

externa medel- ökat med 94 % medan basanslagen ökat med av som - 36 %. Under samma period har antalet lärare och forskare inte ökat med än 11 %, vilket delvis beror att resurser även har satsats på mer forskarutbildningen. Näringslivet finansierar och utför sin forskning och utveckling till 90 % inom de egna företagens FoU-avdelningar och denna satsning har ökat kontinuerligt under den senaste tioårsperioden. Huvuddelen härav utvecklingsarbete. Även företagens finansiering FoU vid är av universiteten har ökat under 1980-talet men minskat något under de

senaste åren möjligen en konsekvens av den senaste lågkonjunkturen.

-

Universitetens och

högskolornas uppgifter 71

5.3 Informationen

År 1977 fick universiteten och högskolorna tredje uppgift utöver de en

båda huvuduppgiftema utbildning och forskning, nämligen informera

att

om sin verksamhet samt hur de kunskaper och erfarenheter

om som

vunnits i utbildningen och forskningen skall kunna tillämpas. Riksdagen

fattade detta beslut i samband med att den

senaste högskolereformen

beslutades.

Uppgiften infördes också i den högskolelag trädde i kraft

nya som samma år. I samband med detta beslut betonades vikten av att högskolan aktivt medverkar till att sprida kännedom

om forskning och

utvecklingsarbete och därmed bidrar till föra resultat. att ut vunna Därigenom ökar förtroendet och förståelsen för högskolans verksamhet och informationen kan också bidra till att motiveras till nya grupper att börja studera på högskolan.

Förarbetena till den högskolelagen och dess anvisning

nya om

högskolans informationsskyldighet visar att det viktigaste motivet för

denna nyordning höjda politiska ambitioner i fråga studentvar om

rekryteringen bättre information till ungdomarna skulle öka rekry-

teringen av studerande till högskolan från de lägre socialgruppema.

Däremot berörs inte i detta sammanhang vikten högskolan av att informerar det omgivande samhället och näringslivet sin verksamhet om trots att den i allt väsentligt finansieras staten och är stor och av av

strategisk betydelse för samhällets utveckling i ett nationellt såväl

som internationellt perspektiv. "Utvidgningen" universitetens och högav skolornas verksamhet under de senaste 20 åren till också innefatta att samarbete med det omgivande samhället och näringslivet och bidra till den regionala utvecklingen, har i många sammanhang fått både politiskt

och ekonomiskt stöd från regering och riksdag. Den har dock inte fullföljts så att den officiellt ingår i universitetens och högskolornas uppgifter. Den har inte heller införts i högskolelagen.

5.4 Samverkan med

näringslivet och bidrag till regional utveckling

Som tidigare framgått under 1960-talet ett de viktigaste skälen var av för att bygga ut universiteten och högskolorna i olika delar av landet att underlätta för de studerande att genomgå högre studier när på man nära

håll fick tillgång till olika högskoleutbildningar. När regering och

72 Universitetens och högskolornas uppgifter

riksdag beslutade att bygga teknisk högskola i Luleå år 1970 upp en ny fick den, utöver sina normala utbildnings- och forskningsuppgifter, till uppgift också bidra till utvecklingen samhället och näringslivet i att av regionen. Detta första gången ett universitet eller högskola var som en

fick en sådan uppgift.

I början 1970-talet beslutade statsmakterna aktiv av om en mer

regionalpolitik, bl.a. innebar att ett stort antal statliga myndigheter

som utlokaliserades från Stockholm till skilda delar av landet. I det sammanhanget utlokaliserades lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan till

Uppsala och skogshögskolan till Umeå. När högskolereformen genomfördes år 1977 och ett stort antal högskolor byggdes upp olika

håll betonades också den stora betydelse som lokaliseringen av

högskolorna hade i offensiv regionalpolitik. En samordning skedde

en

också med den reguljära regionalpolitiken att till utbyggnadsorter

genom

for högskolan valdes sådana orter som inom regionalpolitiken klassificerats regionala centra. Den allvarligaste utbildningspolitiska

som

kritiken denna utbyggnad bestod i att högskoleutbildningen på

mot många de skulle komma att sakna nära anknytning till av nya orterna en forskningen. råda bot på denna svaghet vidtogs ett antal åtgärder for att För att

inom de högskoleregioner inrättades förstärka forskningsanknyt-

som mellan universiteten och de högskolorna universiteten fick ningen nya stödja högskolorna inom respektive regioner.

ett regionalt ansvar att

Sedan början 1980-talet har universitetens och högskolornas utåtav riktade arbete expanderat kraftigt ett resultat både av centrala - som politiska beslut och höga ambitioner den lokala och regionala av nivån. Vid de flesta högskolorna inrättades informationssekretariat, kontaktsekretariat och kurssekretariat med utåtriktade uppgifter och på tid har tillkommit ett stort antal samverkansorgan med uppgift att senare främja samverkan med näringslivet och att starta nya företag. Variationerna naturliga skäl betydande mellan de olika högskoleär av bl.a. beroende på högskolas utbildnings- och forskningsorterna resp.

inriktning och storleken forskningsverksamheten men också näringslivsstrukturen inom de olika regionerna. Omfattningen av och

arbetsuppgifterna för dessa samverkansorgan redovisas i avsnitt

Universitetens och högskolornas senaste fördjupade anslagsfram ställ-

ningar och årsredovisningar visar att de även under den närmaste planeambitioner i fråga samverkan med samhälle

ringsperioden har höga om

Universitetens och högskolornas uppgifter 73

och näringsliv och insatser för regional utveckling. Många universitet och tekniska högskolor deltar i aktivt forskningsstödjande nätverk med de mindre högskolorna inom sina regioner. Vissa har utlokaliserat hela utbildningar eller delar av utbildningar till andra delar av regionen av utbildnings- och regionalpolitiska skäl. I Norrlands inland bedrivs en omfattande distansutbildning som överbrygger de stora avstånden och underlättar för den som önskar genomgå en högskoleutbildning. På de flesta håll arbetar man för att öka samhällsrelevansen i både utbildning och forskning genom att förmedla examensarbeten till det omgivande samhället och företagen. De små och medelstora företagen får hjälp att använda modern teknik för att utveckla sin produktion och nya affärsidéer. Detta är bara några exempel på mångfalden i det utåtriktade arbete som bedrivs på högskolorna. Med dessa arbetsuppgifter arbetar hundratals personer och den samlade ekonomiska omslutningen för verksamheten överstiger sannolikt en miljard kr. Universitetens och högskolornas roll i regionalpolitiken kan antas öka ytterligare i framtiden. I den regeringsförklaring som regeringen lade fram i mars 1996 förklaras att den svenska högskoleutbildningen och forskningen även i fortsättningen skall hålla världsklass, att den tvärvetenskapliga och tekniska forskningen skall stärkas liksom att forskningssamarbetet mellan EU-ländema skall nyttjas fullt ut. Genom att bygga ut högskolan över hela landet ges ett kraftfullt stöd för regional utveckling.

5.5 Samverkan högskola näringsliv i lag,

-

förordning och avtal

Samarbetet mellan högskolan och näringslivet regleras genom dels lagar och förordningar som beslutats av regering och riksdag, dels centrala kollektivavtal slutits mellan staten och de fackliga huvudorganisasom tionerna och dels lokala regler och tillämpningsföreskrifter som genom den enskilda högskolan beslutat och vilka ger anvisningar om hur det nationella regelverket skall tillämpas på lokal nivå. Utarbetandet av dessa lokala anvisningar har i många fall föregåtts överläggningar av

mellan de berörda högskolorna om hur mer generella regler i olika

lagtexter skall preciseras i anvisningarna med syfte att undvika alltför stora skillnader i tillämpningen.

74 Universitetens och högskolornas uppgifter

I regeringsformen SFS 1994:1483 regleras verksamheten vid univer-

sitet och högskolor i deras egenskap av forvaltningsmyndigheter. De skall iaktta den s.k. objektivitetsprincipen.

1 kap 9 "Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet".

I högskolelagen 1992: 1434 regleras bl.a. vilken verksamhet som skall

bedrivas vid universitet och högskolor.

1 kap 2 § " Staten skall som huvudman anordna högskolor för utbildning som vilar vetenskaplig eller konstnärlig grund samt beprövad erfarenhet, och, forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete. I forskning och utvecklingsarbete ingår att sprida kännedom om verksamheten samt om hur sådana kunskaper och erfarenheter som har vunnits i verksamheten skall kunna tillämpas.

1 kap 3 § Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

1 kap 4 § Verksamheten skall avpassas så att en hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet.

Det är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna vid högskolorna att de tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten.

1 kap 5 § I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas. Högskoloma bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och internationella förhållanden."

Vid sidan av nu nämnda lagar är reglerna om bisysslor av betydelse.

Dessa regler redovisas nedan i avsnitt Vidare bör beaktas att risk för

Universitetens och högskolornas uppgifter 75

jäv kan uppstå i samband med samarbete mellan högskolorna och

näringslivet. Jävsreglerna finns intagna i förvaltningslagen. De syftar till att slå vakt om saklighet och opartiskhet i förvaltningen.

1949 års lag 77

6 1949 års lag om rätten till arbetstagares uppfinningar

6.1 Allmänt

till arbetstagares uppfinningar LAU reglerar rätten till Lagen om rätten uppfinningar arbetstagare gör under anställning hos en arbetsgivare. som LAU arbetsgivaren begränsade möjligheter att förfoga över de anses ge anställdas uppfinningar. En förutsättning för LAUs tillämpbarhet är att arbetstagarna inte ingått kollektivavtal eller annat avtal de uppfinningar som de gör i om tjänsten. Avtalsmöjlighetema bidrar till att relationerna mellan arbetsgivare och arbetstagare med avseende på arbetstagareuppfinningar kunnat fungera trots att mycken kritik riktats mot LAU och trots LAUs förhållandevis långa överlevnadsperiod. Inledningsvis belyses för att underlätta förståelsen regeln en del av förklarande förhållanden, terminologi inom immaterialrätten. m.m.

l 1 Uppfinningsbegreppet

. Begränsningen LAU till att omfatta just begreppet uppfinningar är att av Uppfinningsbegreppet omfattar enligt visst språkbruk såväl observera. icke patenterbara uppfinningar. De kan t.ex. patenterbara som senare omfatta förslag till förbättringar och innovationer tekniska eller av driftsmässiga lösningar problem inom industriell verksamhet. av en De patenterbara uppfinningarna skyddas patenträtten, som den av i 1967:837. Det är endast rätten till sådana regleras patentlagen uppfinningar LAU omfattar. som

6.1.2 Upphovsrätten

Upphovsrätten regleras i upphovsrättslagen 1960:729. Upphovsrättens skyddsobjekt är inte detsamma som patenträttens. Upphovsrätten ger upphovsmannen ensamrätt till de litterära och konstnärliga verk, som en

78 1949 års lag

har s.k. verkshöjd, d.v.s. är tillkomna självständigt och är unika till sin

form och sitt uttryck. Det är just fonnen och uttryckssättet som är ensamrättens objekt. Upphovsrätten består dels ideell rätt, dels av en en ekonomisk rätt. Den ideella rätten är inte möjlig att överlåta och omfattar bl.a-. rätten att alltid bli omnämnd i samband med verkets utnyttjande och att kunna ingripa mot för upphovsmannen kränkande

förvanskningar av verket. Den ekonomiska rätten är överlåtbar. För verk som tillkommit under anställningsförhållanden gäller således inte lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar; de grundläggande principerna i lagen är inte ens desamma de utan explicit lagstöd

som som anses gälla på upphovsrättens område. Rätten till verket är för den anställde upphovsmannen oftast starkare

än den anställde uppfinnarens rätt till uppfinningen. Verket skapas typiskt sett med högre grad självständighet och i motiven för stark

av en

skyddsrätt gör sig yttrandefrihetsfrågor och personlighetsrättsliga

aspekter gällande.

Datorprogram

Ett skyddsobjekt tilldrar sig extra intresse i detta sammanhang sin

g.a. betydelse numera i all innovativ verksamhet. Det är skyddsrätten till

datorprogram som är tillkommet under ett anställningsförhållande.

Datorprogram kan skyddas också patent under vissa genom förutsättningar. Det utgör då integrerad del patenterbar en av en

uppfinning. I första hand skyddas emellertid ett självständigt skapat och unikt datorprogram med verkshöjd upphovsrätten ett litterärt

av som

skrivet verk.

6.1.4 Patentkostnader

Patentkostnaden, inkl. patentombudskostnaden, för att få ett omfattande patentskydd ligger i allmänhet mellan 100 000 300 000 kronor -

beroende på vilket skydd eftersträvas. Skall ett världsomspännande

som patentskydd erhållas blir kostnaden över än under 300 000 snarare kronor. För ett tioårigt skydd kan det i vissa fall röra sig 500 000 om

kr. Till de direkta patentkostnadema måste också läggas den kostnad som det för med sig att söka erforderlig juridisk assistans, vilket främst

behövs om tvist uppstår.

1949 års lag 79

1 Företagsuppfmningar

Med begreppet företagsuppfmningar åsyftas de uppfinningar som är ett resultat av samlade erfarenheter och obestämd samverkan mellan flera i ett företag. Enligt svensk patenträtt kan endast enskilda personer fysiska personer vara uppfinnare antingen ensamma till sitt eget patent eller tillsammans till ett gemensamt patent. Företagsuppñnningar erkänns inte som en uppfmningskategori för sig. En juridisk person kan inte uppfinnare. En juridisk persons rätt till patent förutsätter därför vara alltid en överlåtelse av patenträtten helt eller delvis från uppfmnaren.

6.1.6 Föranvändarrätten; experiment

Ett förhållande att beakta är den föranvändarrätt som t.ex. ett universitet kan ha till en produkt som utvecklats inom dess verksamhetsutövning trots att patenträttighetema eventuellt kan tillfalla annan. Föranvändarrätten regleras i 4 § patentlagen. Den patenträttsliga ensamrätten kan inte åberopas mot den som före patentansökans ingivande utnyttjade uppfinningen eller hade vidtagit väsentli ga åtgärder för att utnyttja den. Föranvändarrätten kan tillkomma också en arbetsgivare i förhållande till en anställd uppfinnare. Även rätten för andra än patenthavaren att i experiment i det fortgående forsknings- och utvecklingsarbetet använda sig av det forskningsresultat som patenterats är ett väsentligt inslag i vad som kan hänföras till frihållningsbehovet. 3 § 3 nr 3 patentlagen ger denna rätt till och som vill använda en annans patenterade produkter eller var en förfaranden för forskningsexperiment.

6.1.7 Antalet patentansökningar

Europapatentsystemet anses ha bidragit till en ökning av

patenteringsfrekvensen i Europa, något som också återspeglar den ökade

patenteringsfrekvensen världen naturligtvis med vissa undantag, över där det mest markanta torde vara det som Tyskland utgör, där patenteringsfrekvensen planat ut eller rent av är nedåtgående. Enligt amerikanska rapporter har under de senaste decennierna universitetens patentering ökat explosionsartat. 1965 beviljades endast 96 patent till 28 utbildningsenheter. 1992 beviljades nära l 500 patent

till 150 utbildningsenheter. Ökningen 15 gånger är betydligt större än

den för landet totala patentökningen på 50 %. Royaltyintäktema vid ca

80 1949 års lag SOU 1996. 70

t.ex. Stanforduniversitetet steg från mindre än US $1 milj. 1980 till mer än US$ 31 milj. 1993 och personalen vid universitetets licenskontor ökade från 6 personer 1980 till 22 personer 1994.

6.1.8 Andelen arbetstagaruppfinningar

Den del av antalet uppfinningar som tillkommer i relationen

arbetstagare/arbetsgivare den övervägande delen. Därför

är numera är

arten av denna relation kritisk vis-â-vis uppfinningar och patenteringen

av dessa. Redan 1984 ansågs i USA mer än 80 % av alla amerikanska patent vara och tillkomna i anställningsförhållanden. I Danmark anses

det vara 60% av alla uppfinningar som görs av arbetstagare, i Tyskland

60-70% och i Frankrike ännu större andel, nämligen 70-75%.

6.1.9 Europeiskt perspektiv

Det är medlemsstaterna i EU som genom nationell lagstiftning bestämmer reglerna för har rätten till patent. Detta har medfört vem som olika lösningar regleringen av rätten till arbetstagaruppfinningar i av olika delar Europa och del lagstiftningen området är av av en av relativt sent datum och delvis knapphändig med avsikten att lämna de praktiska avvägningarna till myndighetsutövning eller domstolspraxis.

6.2 Huvudprincipema i den svenska lagstiftningen om arbetstagaruppfinningar

Vem som i Sverige har rätt till en arbetstagares uppfinning regleras i

lagen 1949:345 rätten till arbetstagares uppfinningar. om LAU reglerar vad gäller för patenterbara uppfinningar i Sverige som gjorts arbetstagare i allmän och enskild tjänst. Undantagna från som av reglerna är till exempel lärare vid universitet och högskolor det s.k. lärarundantaget. Lagen rätten till arbetstagares uppfinningar gäller alltså om överhuvudtaget inte för lärare inom universitet och högskolor. Lärarna har full rätt att exploatera sina i tjänsten gjorda uppfinningar utan hinder från arbetsgivaren och oberoende att den verksamhet lett fram av som till uppfinningen har finansierats arbetsgivaren med statliga av

1949 års lag 81

forskningsanslag. LAU äger dock full tillämplighet beträffande andra anställda också inom universitetsvärlden. LAU omfattar som framhållits ovan endast patenterbara uppfinningar. patenterbara prestationer faller utanför området för lagen. I den mån de offentliggörs kan de därför användas av vem som helst. LAU utgår från den immaterialrättsliga principen att uppfinnaren, också om han är anställd, har rätten till uppfinningen 2 §. I gengäld tillförsäkras arbetsgivaren viss dispositionsrätt över arbetstagarens uppfinningar mot att denne får ekonomisk gottgörelse. Graden av samband mellan å ena sidan uppfinningen och å den andra sidan arbetstagarens anställning, arbetsuppgifter m.m avgör hur långtgående arbetsgivarens dispositionsrätt är 3 § och inverkar ersättningens storlek 6 §. LAU är enligt huvudregeln dispositiv utom på två punkter 6 7 §§.

6.2.1 Skälig ersättning

Särskilt betydelsefull är 6 § LAU som föreskriver att arbetstagaren är berättigad till skälig ersättning om arbetsgivaren utnyttjar sin dispositionsrätt. Arbetstagaren har rätt till skälig ersättning oberoende av vad som avtalats innan uppfinningen gjordes. För att bestämma ersättningens storlek ser man särskilt till uppfinningens värde, omfattningen av den rätt till uppfinningen som arbetsgivaren övertar samt till den betydelse anställningen eventuellt haft

för uppfinningen.

Om parterna inte kommer överens kan man vända sig till allmän domstol, Statens Nämnd för Arbetstagares Uppfinningar SNAU eller Industrins Uppfinnamämnd beroende lag eller kollektivavtal skall om tillämpas.

6.2.2 Arbetsloj alitet

7 § LAU handlar om arbetslojalitet. Inges inom sex månader efter en anställnings upphörande en patentansökan, som har anknytning till verksamhetsförhållandena hos den tidigare arbetsgivaren, skall den patentsökta uppfinningen anses gjord under anställningen hos denna arbetsgivare, förutsatt att uppfinningen omfattas av 3 § l st. En överenskommelse som inskränker rätten för arbetstagaren att förfoga över en uppfinning som görs mer än ett år efter anställningens upphörande är utan verkan.

82 1949 års lag

6.2.3 Kollektivavtal

Arbetsgivare och arbetstagare kan genom avtal reglera rätten till arbetstagares uppfinningar på ett sätt som avviker från 1949 års lag. Ett kollektivavtal om rätten till arbetstagares uppfinningar slöts 1969 med vissa smärre ändringar gjorda 1995 mellan SAF å sidan och PTK ena SIF, SALF och CF å den andra. I nära anslutning till det avtalet har ett motsvarande avtal träffats för den statliga företagssektom mellan den statliga förhandlingsorganisationen SFO och de nämnda arbetstagarorganisationema. Avtalet, som omfattar patenterbara uppfinningar, är uppbyggt på ungefär sätt 1949 års lag. samma som Arbetsgivaren ges emellertid mera långtgående möjligheter att förfoga över uppfinningen. I gengäld är reglerna arbetstagarnas rätt till om

ersättning i vissa hänseenden fördelaktigare.

Kollektivavtalets indelning av uppfinningama i A-, B- och C-uppfinningar beroende uppfinningens anknytning till den anställdes tjänst fungerar inte alltid tillfredsställande. Eftersom projektgrupper vanligen är sammansatta över avdelnings- och arbetsområdesgränsema blir de arbetsresultat man får fram ofta svåra att bedöma ur ersättningssynpunkt.

6.2.4 Anmälningsplikt

I 4 och 5 LAU regleras informationsplikten mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Arbetstagaren är skyldig att utan dröjsmål underrätta sin arbetsgivare om en uppfinning vars utnyttjande faller inom arbetsgivarens verksamhetsområde. I de fall arbetsgivaren vill utnyttja

sina möjligheter att förvärva rätten till uppfinningen är han skyldig att

meddela arbetstagaren detta senast fyra månader från det att han fått underrättelse om uppfinningen. Denna frist kan förlängas om arbetstagaren medger detta.

1949 års lag 83

6.3 Försvarets

tillämpning av 1949 års lag om rätten till arbetstagares uppfinningar

6.3.1 Inledning

Det är bara inom försvaret som LAU tillämpas. Kollektivavtal saknas för statliga myndigheters förvärv av anställdas uppfinningar. Vid tillämpningen av LAU inom försvarets verksamhetsområde betraktas hela försvaret arbetsgivare, inte den enskilda som

försvarsmyndigheten där uppfinnaren är anställd. Detta är en följd av att en och samma uppfinning kan röra fler än försvarsmyndighets

en verksamhetsområde. Patenterbarhetsbedömning, rättsförvärv och avtal den skäliga om ersättningens storlek hanteras försvarets patentorgan, under åren av som 1945-1954 var organiserat inom Kungl krigsmaterielverket för att

därefter överflyttas till Försvarets civilförvaltning och fr.o.m

1993-07-01 till Försvarets materielverk.

6.3.2 Förvärv försvarsanställdas

av uppfinningar

Förvärvsbrev

Fram till slutet av 1970-talet förvärvade försvaret med stöd av LAU rätt till försvarsanställds uppfinning genom att försvarets patentorgan inom lagens 4-månadersfrist överlämnade ett s.k. förvärvsbrev till den anställde, där man gav besked om vilken rätt staten önskade till den anmälda uppfinningen under förbehållet att uppfinningen visade sig vara patenterbar i Sverige. Däremot uppsköts bedömningen storleken på av den skäliga ersättningen för den förvärvade rätten till den tidpunkt då man kunde bilda sig en uppfattning om uppfinningens värde för försvaret, dvs inväntade den tidpunkt då fått Patent- och man man

registreringsverkets beslut i patenterbarhetsfrågan och då anskaffning

vidtagits, vilket gjorde det möjligt att bedöma om anskaffningen föll under patentets skyddsomfång och möjligt att bedöma värdet av uppfinningen. Det kom därför att dröja många år mellan förvärvstillfállet och den tidpunkt då förvärvet reglerades att ett avtal träffades med den genom

anställde, där storleken på den skäliga ersättningen bestämdes och

övriga avtalsvillkor angavs. Detta förhållande fick inte så sällan till följd att arbetsgivarens och arbetstagarens uppfattning om hur uppfinningen skulle klassificeras och värderas skiljde sig avsevärt åt, vilket i sin tur

84 1949 års lag

ledde till att avtalsförhandlingama blev tidskrävande och i många fall

konfliktfyllda och ibland måste hänskjutas till Statens nämnd för

arbetstagares uppfinningar SNAU.

Avtal redan vid förvärvstillfället

I avvaktan eventuell omarbetning av LAU och med hänsyn till att

privatanställd uppfinnare i många fall fick viss schablonersättning redan

vid anmälningstillfället, började försvaret i slutet på 1970-talet tillämpa rutin att avtal tecknades med uppfinnaren redan vid en ny genom förvärvstillfället. Sedan början 1980-talet har dessutom viss av ersättning utbetalts redan vid förvärvstillfället, vilken ersättning kommit att bli alltmer schabloniserad. Denna policy med reglering avtalsvillkoren redan vid rättsav övertagandet tillämpas alltjämt. Genom det träffade avtalet förvärvar staten antingen hela rätten till uppfinningen s.k. allrättsavtal eller en enkel licens s.k. utövningsrättsavtal. Pâ år har allrättsförvärvet senare blivit den vanligaste förvärvsforrnen 70 % allrättsavtal 1994/95 mot 15 % 1984/85. Det har dessutom förekommit ett fåtal fall där avtal träffats att arbetsgivaren och arbetstagaren skall äga uppfinningen till lika om delar.

Utövningsrättsavtal

Vid förvärv utövningsrätt till uppfinningen för det svenska av en försvarets behov dvs. rätt att tillverka, låta tillverka samt att utnyttja uppfinningen regleras att ett visst belopp för närvarande 10-l2.000:skall utbetalas till uppfinnaren omedelbart efter avtalets tecknande, att

patentsökning skall ske i Sverige på statens bekostnad och att

förhandling skall upptas eventuell ytterligare ersättning om om anskaffning eller utnyttjande sker i större skala under förutsättning att anskaffningen eller utnyttjandet faller under beviljat patents skyddsomfång och att den skett under den tid patentet längst kunnat

upprätthållas. Det krävs således inte att beviljat patent upprätthålls för

att ersättning skall utgå.

Om inlämnad patentansökan är sekretessbelagd med stöd av lagen

1971:1078 försvarsuppfinningar FUL, utbetalas eventuell om ytterligare ersättning till följd anskaffning eller utnyttjande i större av slutföreläggande erhållits från Patent- och registreringsverket, skala om

1949 års lag 85

eftersom patenterbarhet då konstaterats men beviljandet av patent måste

anstå tills sekretessen hävts. I avtalet förvärvar staten även rätt till de inte patenterbara

förbättringar, tillägg och ändringar uppfinningen som den

av försvarsanställde kan komma att göra under sin anställning och intill sex månader efter avslutad anställning vid försvaret. Vidare innehåller avtalet klausul enligt vilken den anställde skall en

förbehålla försvaret utövningsrätt till uppfinningen för den händelse

en den anställde upplåter rätt till annan.

Allrättsavtal

Vid förvärv all rätt till uppfinningen innebär avtalet att ett visst

av

belopp för närvarande 10-12.000:- skall utbetalas till uppfinnaren

efter det att avtalet tecknats och att ett visst belopp för snarast närvarande l0-12.000:- skall utbetalas till uppfinnaren när patent beviljats i Sverige och vunnit laga kraft. Dessutom har det bedömts vara

skäligt uppfinnaren även får del de intäkter arbetsgivaren får

att av som

upplåtelse eller överlåtelse av rättigheter till uppfinningen. Denna

genom del uppgår i de flesta fall till 25 % nettovärdet influtna intäkter, av av vilket kan tyckas förhållandevis högt motiveras av att den vara men försvarsanställde uppfinnaren i allmänhet tar större del i marknads-

föringen uppfinningen även efter det att rätten överlåtits på

av arbetsgivaren än vad i allmänhet är fallet inom det privata som näringslivet. variant allrättsavtalet innebär att 1/6 basbelopp utbetalas till En av uppfinnaren efter det att avtalet tecknats, 1/6 basbelopp vid snarast

inlämnandet patentansökan i Sverige, l/3 basbelopp vid

av en

och, ersättning upplåter eller beviljandet av patent när staten mot överlåter till uppfinningen, 1/3 basbelopp samt 10 % av eventuella

rätt nettointäkter. Även allrättsavtalet innehåller klausul att förhandling skall en om serietillverkning eller större anskaffning sker för försvarets upptas om behov i enlighet med uppfinningen under förutsättning att patent

beviljats och vunnit laga kraft eller att slutföreläggande erhållits i det fall inlämnad patentansökan är sekretessbelagd enligt FUL.

att

86 1949 års lag

Skälig ersättning

Schabloniserad ersättning

Trots att LAU uttryckligen gäller här i riket patenterbara uppfinningar, återkrävs inte den vid förvärvstillfället utbetalda ersättningen även om inlämnad patentansökan skulle komma att avslås.

Ytterligare ersättning

De engångsersättningar som försvaret utbetalar vid förvärvstillfället och vid patents beviljande vid allrättsavtal skall närmast ses som en

förskottsbetalning på den skäliga ersättningen för den förvärvade rätten. Till arbetsgivaren influtna intäkter eller uppfinningens värde för arbetsgivaren vid anskaffning för försvarets behov kan uppfinnaren

ge rätt till ytterligare ersättning.

Man ser således hela tiden till uppfinningens värde för arbetsgivaren vid beräkning av arbetstagarens rätt till skälig ersättning. Denna rätt avtalas inte bort vid förvärvstillfället utan förhandling kan upptas

ny om så anses vara befogat för att uppfylla lagens krav på skälig ersättning till uppñnnaren.

F orskningsuppjinningar

Enligt den praxis som tillämpas inom försvaret utbetalas regelmässigt

ersättning till den anställde även vid s.k. forskningsuppfinningar LAU

3 § 1st trots att begränsningsregeln LAU 6 § här i och för sig skulle

kunna tillämpas.

6.3.4 Förvärv från

av uppfinning högskoleanställd

Det förekommer att uppfinningen tillkommer i samarbete mellan

försvarsanställd och anställd inom högskoleväsendet. Mellan 1990 och

1994 har fem sådana uppfmningsanmälningar handlagts. Uppfinnare har således i ett första fall varit FOA-anställd och två från Linköpings

en Universitet. I ett andra fall FOA--nställd och från Uppsala en en Universitet. I ett tredje fall FOA-anställd och två från Linköpings en Tekniska Högskola. I ett fjärde fall FOA-anställd och från en en

1949 års lag 87

Uppsala Universitet. I ett femte fall en FOA-anställd och från en Linköpings Tekniska Högskola. I samtliga dessa fall mellan 1990 och 1994 har all rätt förvärvats till uppfinningen för staten för det svenska försvarets behov genom avtal samma villkor med den högskoleanställde som med den försvarsanställde.

6.3.5 Försvarets patentorgan

Även efter överflyttningen till Försvarets materielverk är Patentenheten gemensam patentavdelning för samtliga myndigheter under försvarsdepartementet med möjlighet att biträda andra myndigheter. Patentenheten omfattar förutom chef, fyra patentingenjörer och tvâ jurister samt två assistenter, sammanlagt nio personer. Kostnaden var 5,4 miljoner kronor 1993/94. I detta belopp ingår personalkostnad och övriga omkostnader men inte avgifter till patentverk, ombudskostnader i utlandet och uppfinnarersättningar. Verksamhetsområdet är hela immaterialrätten, framför allt patent- och mönsterrätt 44,8%, varumärkesrätt 3,3% och upphovsrätt 5,5%, samt nyhetsgranskning och bevakning av andras rättigheter 21,1%, förvärv anställdas uppfinningar 9,0%, övriga avtal 3,5% och av försvarssekretessfrågor 12,8%. Under 1994/95 träffades 33 avtal om förvärv av rätt till försvarsanställdas uppfinningar, varav 23 avsåg all rätt och resten en utövningsrätt för det svenska försvarets behov. Under 1994/95 inlämnades 16 svenska patentansökningar, 17 patentansökningar till utländska nationella patentverk, 2

EPC-patentansökningar avseende sammanlagt 19 länder och 9

internationella, s.k. PCT-patentansökningar avseende ett stort antal

länder. Under 1994/95 har dessutom ytterligare 188 patentansökningar varit under handläggning. 15 svenska och 32 utländska patent beviljades.

6.4 Lärarundantaget

6.4.1 Innebörd

1 § 2 stycket 1949 års lag säger att lärare vid universitet, högskolor eller andra inrättningar tillhör undervisningsväsendet inte skall i denna som egenskap anses som arbetstagare enligt nämnda lag. Arbetsgivaren kan

88 1949 års lag

således inte med stöd av lagen åberopa någon rätt till uppfinningar som har gjorts av denna kategori befattningshavare. Lagen gäller dock fullt ut beträffande dem som är anställda vid läroanstaltema utan undervisningsskyldighet. Med lärare inte bara professorer och docenter utan även avses laboratorer, biträdande lärare, assistenter och amanuenser. Med uttrycket denna egenskap" avses att markera att läraren, om han vid sidan av sin tjänst inom undervisningsväsendet har en anställning på ett annat område, är i förhållande till den andra arbetsgivaren att betrakta som arbetstagare i lagens mening. Särskilda förhållanden gäller även värnpliktiga och andra kategorier inom försvarsmakten.

övergår för arbetstagarkategorier Rätt som övriga

I 3 § LAU föreskrifter och i vilken utsträckning arbetsgivaren ges om skall äga rätt till anställds uppfinning. Tre olika kategorier behandlas en i sitt stycke paragrafen. Gemensamt gäller att uppfinningens var av utnyttjande skall falla inom arbetsgivarens verksamhetsområde. Varje inom statsförvaltningen skall betraktas för sig i detta hänseende. gren I 3 § 1 st behandlades forskningsuppfinningar för vilka rätten övergår helt till arbetsgivaren graden anknytning till dennes p.g.a. av verksamhetsområde och emedan forskningen är den anställdes huvudsakliga arbetsuppgift. Ensamrätten att förfoga över uppfinningen både nationellt och internationellt övergår alltså till arbetsgivaren, men denne kan givetvis nöja sig med mindre, t.ex. en utövningsrätt i sitt eget företag.

I 3 § 2 st finns regler om andra tjänsteuppfinningar. Här är

sambandet mellan anställningen och uppfinningen mindre starkt. Arbetsgivaren får här endast rätten att förfoga över uppfinningen i sin verksamhet. Vad arbetsgivaren erhåller i 3 § 2 st betecknas som egen enkel licens den utesluter inte flera konkurrerande licenser. en Uppfinningar utnyttjande faller inom arbetsgivarens vars verksamhetsområde har tillkommit utan samband med men som anställningen regleras i 3 § 3 st. Här får arbetsgivaren endast en förtursrätt att under viss tid träffa överenskommelse med uppfinnaren en förvärv önskad rätt till uppfinningen. om av

Lärarundantagets betydelse

1949 års lag 89

Lärarundantagets betydelse begränsas av ett antal omständigheter, som har den verkan att LAUs tillämplighet också högskoleområdet skulle få ringa vikt bestämmelsen inte existerade. Dessa begränsningar om verkar till förmån för de anställda högskoleområdet. LAUs dispositivitet är här av grundläggande betydelse. De ovan redan

omnämnda två rent patenträttsliga regler, som kan ge arbetsgivaren möjlighet att utnyttja uppfinningen i fråga fastän patenträtten till denna

helt och hållet tillkommer den anställde, är betydelse i av sammanhanget: arbetsgivaren kan ha föranvändarrätt till uppfinningen

och experimentverksamhet utgör normalt inte patentintrång. Vidare omfattar som ovan påpekats LAUs tillämpningsområde endast

uppfinningar vilkas utnyttjande faller inom arbetsgivarens verksamhetsområde och rekvisitet "uppfinningen innefattar lösningen av i tjänsten förelagd, närmare angiven uppgift" är inte tillämpligt på en den vetenskapliga verksamheten vid högskolorna. Det innebär att högskolorna kan göra anspråk en rätt enbart till de uppfinningar vilkas utnyttjande faller inom anstaltens verksamhets-

område. Universitetens och högskolornas verksamhetsområde är fastlagt i högskolelagen. Inom högskolan skall bedrivas "utbildning, forskning och utvecklingsarbete. Med "utvecklingsarbete" emellertid inte avses utvecklingsarbete i industriell bemärkelse utan sådant "främjar som utvecklingen inom sådana områden, konstnärlig eller annan karaktär, av berörs utbildningen och forskningen som av . Högskolornas verksamhet består i forskning och utbildning, inte i utnyttjande forskningsresultaten i produktion eller annan industriell av

verksamhet och inte heller exploatering, d.v.s. "ekonomiskt

genom utnyttjande, resultaten. Motivet att tillerkänna arbetsgivaren rätt till av uppfinningen för att skydda de investeringar, arbetsgivaren gjort i som

syfte att erhålla lösningar på vissa problem, saknas för högskolornas del

till skillnad från vad gäller vid exempelvis forskningsinstitut. som Verksamheten bedrivs inte heller vid högskolorna i målbundna former för vissa intressenters räkning med följd att resultaten skall ställas till intressenternas förfogande för att dessa skall kunna utnyttja resultaten i sin verksamhet. Detta följer hur statsmakterna bestämt högskolornas av verksamhetsområde. Men verksamhetsområdet alltså inte utgörs av om

sig produktion eller resultatens ekonomiska utnyttjande återstår

vare av

bara utnyttjande resultaten i högskolornas egen forskning och

av utbildning. Högskolans utnyttjande forskningsresultat bortsett från utnyttav jandet dessa i den forskningen och utbildningen stannar således av egna i allmänhet vid att dessa publiceras och det kan diskuteras om detta är

90 1949 års lag

ett utnyttjande i lagens mening. Men inte ett sådant "utnyttjande" ens

behöver ske, forskarna står fria att avgöra publicering skall ske

om

och kan alltså besluta att resultaten inte offentliggörs med följd att inget

utnyttjande överhuvudtaget kommer till stånd.

Forskarnas lagfästa rätt att besluta offentliggörandet sina

om av

resultat strider mot rätt för högskolan att förfoga över resultaten.

en Högskolan såsom arbetsgivare är följaktligen så till vida unik som

den inte kan bestämma över hur resultaten forskningsverksamheten

av skall utnyttjas.

Utnyttjandet av de högskoleanställdas uppfinningar faller inte i

normalfallet inom högskolans verksamhetsområde.

Denna uppfattning rubbas inte av den rättspraxis rörande lagens tillämpningsområde som återfinns i verksamheten hos SNAU. Denna praxis innebär bl.a. att LAU är tillämplig inte blott om uppfinningens

utnyttjande faller inom ett område där arbetsgivaren bedriver produktionsverksamhet ett fall som naturligt nog inte är relevant för högskolornas del utan också om den faller inom ett område där

arbetsgivaren bedriver forskning.

Högskoleforskningen bedrivs inte inom ett bestämt arbetsgivaren av

anvisat område och forskarna väljer själva forskningsproblem, vilka kan

variera starkt över tiden. Det går då inte att hävda att högskolorna bedriver forskning och att utnyttjandet resultaten redan på den av grunden faller inom arbetsgivarens verksamhetsområde. Med detta senare förstås nämligen i detta sammanhang ett visst omrâde, inom vilket arbetsgivaren bedriver produktion eller forskning icke forskningsverksamhet som sådan. Denna ståndpunkt, innebär att som uppfinningars utnyttjande i lagens bemärkelse inte ingår i högskolornas uppgifter som de fastställts av statsmakterna och att därför utnyttjandet av de högskoleanställdas uppfinningar typiskt sett faller utanför högskolornas verksamhetsområde, finner för övrigt stöd i lagtextens

ordalydelse. Den grund som anförts för lärarundantagets existens och

som är skälet till att högskolorna behandlas annorlunda än forskningsinstitut forskningens frihet stödjer också denna ståndpunkt.

I förarbetena till lagen saknas däremot uttalanden dennas

om tillämpning högskoleområdet. P.g.a. undantagsbestämmelsens existens saknas naturligt nog också rättspraxis från högskoleområdet. En annan omständighet är att den i lagen tänkta situationen att uppfinningen innefattar "lösningen av en i tjänsten förelagd, närmare

angiven uppgift" inte kan föreligga på högskoleområdet. Det följer

av forskarnas rätt att fritt välja och formulera sina forskningsproblem.

1949 års lag 91

Ett annat förhållande verkar i riktning är att som samma en arbetsgivare kan förvärva all rätt till uppfinning enligt 3 § 1 st endast en

om forsknings- eller uppfinnarverksamhet utgör den anställdes "huvudsakliga arbetsuppgift". I åtskilliga fall har de högskoleanställda

undervisningsåligganden och administrativa uppgifter dominerar på som forskningsuppgiftemas bekostnad. 3 § l st blir då inte tillämplig och

arbetsgivaren får åtnöjas med en utövningsrätt enligt 3 § 2 st.

Mer svårbedömbar är verkan att det utnyttjande, ligger inom av som högskolans verksamhetsområde, framstår som obetydligt i förhållande till möjligt utnyttjande annat håll. Det rimma illa med synes intentionerna bakom kategoriuppdelningen att i ett sådant fall tillerkänna arbetsgivaren all rätt till uppfinningen. Det bättre mot svarar bestämmelsens konstruktion att ge högskolan en utövningsrätt enligt 3 § 2 st. Det är inte alldeles enkelt att besvara frågan vilken betydelse det kan

ha för högskoleområdet att lagen inte skall tillämpas, det "må

om anses

framgå anställningsförhållandet eller eljest föreliggande

av av omständigheter Enligt 2 § 2 st är det inte blott uttryckliga . överenskommelser som sätter lagen ur spel utan också omständigheter av det nämnda slaget. Det ligger nära till hands att betrakta såväl de lagfästa begränsningarna av högskolans verksamhet till forskning som den likaså lagfästa självständigheten för forskarna gentemot arbetsgivaren som sådana omständigheter som leder till att andra regler än lagens dispositiva bestämmelser skall gälla mellan parterna. Det ligger emellertid i sakens natur att det här måste bli bedömning från en fall till fall, varför generella uttalanden knappast kan göras. Dock finns det fog för att anta att de nämnda för högskoleområdet karakteristiska omständigheterna i åtskilliga fall talar för att arbetsgivaren inom sitt verksamhetsområde och för sin normala verksamhet tillerkänns en utövningsrätt till de anställdas uppfinningar. Det innebär i realiteten att högskolan förvärvar en rätt att utöva uppfinningen inom högskolans forskning och undervisning inte rätt men att ekonomiskt exploatera uppfinningen. En sådan regel skulle stämma överens med vad som kan antas gälla i normalfallet för övriga immaterialrättigheter, när arbetstagaren gjort sin prestation utan uppdrag från arbetsgivaren. En analogi från övriga immaterialrättsområden, för vilka just anställningsförhållandet och "samtliga föreliggande omständigheter" får fälla utslag, ligger nära till hands för högskoleområdets del med hänsyn till de ovannämnda karakteristiska förhållandena på högskolornas område. Lärare kan inte grund av undantaget åberopa de tvingande

92 1949 års lag

reglerna i LAU exempelvis skälig ersättning. Eventuell oskälighet om i de avtalsvillkor som istället kan aktualiseras för lärare kan dock prövas i avtalslagen.

med stöd av generalklausulen 36 §

Det är att märka att LAU inte anvisar någon lösning på hur uppfinningar skall förvärvas som tillkommit i samverkan mellan

personal omfattas lärarundantaget och personal som faller

som av utanför samma undantag. En analog tillämpning av samäganderättslagen inte heller ett tillfredsställande resultat. Det lär också förhålla synes ge sig så att de har inforinationsplikt till arbetsgivaren inte alltid som iakttar denna och att detta knappast heller beivras. Härigenom har

undantaget i praktiken fått en vidare omfattning än vad som framgår av

ordalydelsen i LAU.

6.4.2 Lärarundantagets motivering

I förarbetena till 1949 års lag tog man, i vad avser universitets- och

högskolelärare mil., fasta på ett tidigare avgivet betänkande i ämnet. En

rad argument framlades för särregel när det gällde lärare vid en högskolor och universitet. Grunden att universiteten och högskolorna var intog särställning. Argumentationen har sedan dess inte förändrats en särskilt mycket. Man har främst syftat till att garantera forskarnas ställning och rättigheter. Ett huvudargument för lärarundantaget har varit den akademiska friheten. Den fria vetenskapliga forskningen skulle hämmas av att forskningen inte fick bedrivas under visshet att respektive forskare fritt fick disponera över arbetsresultatet. Vidare förelåg ett lönepolitiskt argument. Det ansågs att rekryteringen kvalificerad arbetskraft till högskolorna skulle äventyras av inte lärarundantaget fanns. Det får dock sägas vara ovisst om om

lärarundantaget haft sådan gynnsam effekt i rekryteringshänseende.

en

Den administrativa organisationen vid lärosätena ansågs vidare inte

lämpad att tillvarata och utnyttja de anställdas uppfinningar. Något behov för staten att överta dessa uppfinningar ansågs inte föreligga, trots att de till övervägande del i vårt land görs och finansieras med statliga medel och resurser. Lärarundantaget får också mot bakgrund av att högskolan som ses organisation inte har varit tillåten att inlåta sig på exploatering av

uppfinningar sig att inleda regelrätt produktion av materiella

vare genom ting eller att sälja patent, upplåta tillverkningslicenser etc. Den genom

1949 års lag 93

sistnämnda typen av kommersiell verksamhet har fallit utanför ramen för högskolans verksamhet som denna är beskriven i högskolelagen. Vid omprövning av sådana ställningstaganden kan naturligtvis en en organisation skapas. Det är ett viktigt observandum att exakt hur forskningsfriheten skulle beskäras av ett uteblivet lärarundantag aldrig har penetrerats i den utveckling som lett fram till gällande rättsordning eller ens i de ändringsförslag som berörs nedan. Huvudargumentet för lärarundantaget har alltså varit av rättspolitisk karaktär. Detta huvudargument har av professor Niklas Bruun Beställningsforskning i högskola, 1985 sammanfattats enligt följande tre punkter: Den forskning, som bedrivs vid högskolan har i första hand till ändamål att främja allmänna intressen och föra vetenskapen framåt. Den syftar inte till att högskolan som sådan praktiskt eller ekonomiskt skall kunna utnyttja forskningsresultaten; Den administrativa organisationen vid universitet och högskolor torde i allmänhet vara mindre lämpad för att tillvarata och utnyttja uppfinningar; En forskare uppställer själv de problem han vill lösa och forskningen är överhuvudtaget helt beroende av hans initiativ. Det torde vara svårt att finna förståelse för en bestämmelse, enligt vilken uppfinnaren berövas den uteslutande förfoganderätten till en uppfinning, denna forskning resulterar Den fria forskningen som kunde menligt påverkas av att forskaren vet, att han inte fritt får bestämma över resultatet sitt arbete, utan att dettas vidare öde av skulle bli beroende av statliga myndigheters beslut. I förarbetena till 1949 års lag förutsågs lag som gick väsentligt längre en i arbetsgivarens intresse än vad den slutliga lagtexten och sedan rättspraxis kommit att göra. Lagen har fått påtagligt restriktiv en tolkning vad gäller t.ex. arbetsgivarens rätt enligt 3 § l st. I SNAU har denna restriktiva tolkning präglat praxis.

6.4.3 Ändringsförslag

1949 års lag rätten till arbetstagares uppfinningar har varit föremål om för mycken kritik och flera ändringsförslag. De dispositiva delarna av lagen har i stort sett frångåtts eller kompletterats med av kollektivavtalsregleringen. Några av huvudprincipema i kollektivavtalen har i sin tur tjänat exempel till ändringsförslagen. som Bland ändringsförslagen märks främst det s.k. Edlingska lagförslaget

94 1949 års lag SOU 1996. 70

SOU 1964:49, 1975 års departementsförslag och betänkandet av utredningen rörande rätten till arbetstagares uppfinningar SOU 1980:42. Edlingska lagförslaget avsåg att ändra på förhållandet beträffande lärarna genom att utöka kretsen till att även avse annan vetenskaplig personal inom undervisningsväsendet. Några remissinstanser framhöll att kretsen borde utökas ytterligare för att undvika gränsdragningsproblem.

I UKÄ-apport 1979:9 föreslogs ändringar beträffande läroanstaltemas

uppdragsverksamhet. Här föreslogs att såväl lärare som "övrig vetenskaplig personal" inklusive forskningsingenjörer, laboratorieingenjörer och övrig teknisk personal utan undervisningsplikt skulle omfattas av undantaget. Eftersom någon läroanstalt aldrig gjort anspråk

någon uppfinning som gjorts av sådan personal kunde inte heller

något behov föreligga att tillerkänna läroanstaltema någon dispositionsrätt till sådana uppfinningar. Det påpekades också att det är omöjligt att tillämpa 1949 års lag på en grupp uppfinnare i vilken ingår någon eller några lärare.

Samma olägenhet påpekades av forskarutbildningsutredningen FUN

SOU 1977:63 Fortsatt högskoleutbildning som föreslog att utvidga undantagsbestämmelserna för lärarna till att omfatta samtliga anställda vid läroanstaltema även de studerande. Flertalet remissinstanser tillstyrkte förslaget men någon proposition förelades inte riksdagen. Skälet att man avvaktade betänkandet om arbetstagares uppfinningar. var I detta betänkande ansågs motivet för undantagsbestämmelserna fortfarande ha sin giltighet. Lärarnas frihet var en betydelsefull faktor vid rekryteringen och undervisninsväsendet hade aldrig såvitt känt anmält något behov av uppfmningama eller kapacitet att utnyttja dem. Också utredningsbetänkandet SOU 1980:42 ville utvidga lärarundantaget. Utredningen undantog till följd av det nyss sagda från lagförslagets tilllämpningsområde alla kategorier anställda vid de offentliga läroanstaltema 2 Bilden är alltså ganska klar av vilken uppfattning som har varit rådande på kommitténivå i Sverige. I den nordiska rättspolitiska debatten har dock bilden varit något mer varierad. Behov av policy och relationen mellan universitet och näringsliv och forskarens roll behandlas även i RUT-93 University Industry Relationships ISBN:91-38-20072-4, som är arbetsrapport nr 6 i

uppföljningen av 1993 års universitets- och högskolereform dir

1993:143; U1994:01. Arbetsrapporten har författats av Deputy Managing Director Stuart

1949 års

lag 95

Bosworth vid Salford University, Manchester. Bosworth konstaterar i sin rapport att en översyn av rättsreglema i Sverige på området bör göras, något som inte i och för sig behöver innebära att rätten till resultat förändras. Dock måste universitet och högskolor ha möjlighet att agera så att nyttiggörandet forskningsresultat kan förbättras. Bosworth av anser därför att det krävs att statsmakterna utarbetar riktlinjer, hur som anger

en universitetspolicy bör utformas. Bosworth nämner angående utvecklandet av policy för hantering intellektuella rättigheter att det

av

är viktigt att upphovsmannens/uppñnnarens rättigheter skyddas. Detta innebär bl.a. en rättmätig ekonomisk kompensation vid exploatering, rätten att bibehålla integriteten inom forskningsområdet och få

rättigheten säkerställd samt att bli erkänd och ha ett inflytande utvecklingen av rättigheten. Bosworth betonar tre överväganden bör som

göras vad gäller nyttiggörande forskningsresultat, nämligen

av

l behovet av likabehandling inom en institution av forskare och övriga

anställda

2 behovet av garantier för att utbildning- och forskningsprogram inom universitetet inte åsidosätts individuell hantering

genom av

intellektuella rättigheter och

3 att investeringen både i universitetets anläggningar och utveckling

av anställda och studenter, tillsammans med nyttjandet intellektuella av rättigheter, inte används för individuellt eller kollektivt vinstsyfte utan att det sker en riktig utvärdering det ekonomiska bidraget till av institutionen, anställda och studenter. PRV anmodades av Näringsdepartementet den 17 juni 1994 att i ett tankepapper till Näringsdepartementet hur verket på olika sätt ange skulle kunna öka sitt engagemang för näringspolitiska ändamål.

Promemorian ingavs den 15 september 1994 Dnr 101 342/94 och

omfattade i särskilt bilagd promemoria synpunkter på en

lärarundantaget, varvid PRV gjorde bedömningen att lärarundantaget

borde ses över och att regeringen borde ta initiativ till att utredning en kom till stånd. I promemorian anfördes bl.a. följande: Det förvånar något att så litet uppmärksamheten i klartext ägnats av

betydelsen av bl.a. lärarundantaget. Genom bolagisering

av forskarverksamheten och eventuell övrig privatisering verksamhet vid av universitet och högskolor minskar givetvis betydelsen av lärarundantaget. Genom de nybildade olika organisationemas framtida insatser kommer forskarnas insikter i immaterialrättens betydelse snabbt att öka. Det kommer att medföra att bl.a. patenteringen kan komma att

på frivillig väg utnyttjas även lärarundantaget består.

mer om Men så länge lärarundantaget består kommer åtskilliga tekniska

forskningsresultat att förbli outnyttjade för svensk industri.

96 1949 års lag

Det bör därför övervägas inte frivilliga samverkansformer mellan om

forskning och näringsliv vilka kan bli resultatet den satsning på

av stiftelser hittills gjorts också bör kompletteras med m.m. som

genomförandet av följande förslag: Först åsyftas deländring lärarundantaget för att patenterbara

en av

och kommersiellt gångbara uppfinningar och innovationer fångas upp

för att främja immaterialrättsskyddets tillämpning för att säkra samt

investeringar och inkomster. Ändringen bör utformas så att den tydligt

begränsas till tekniska forskningsresultat och inte kommer i konflikt med eller involverar t.ex. upphovsrättsligt skyddade insatser från

forskarnas sida. 1:1. 4 § lagen rätten till arbetstagares uppfinningar upptar en om

regel informationsplikt till arbetsgivaren. Detta lagrum kan

om kompletteras med tvingande regel för lärare dels att informera sin en

arbetsgivare forskningsresultat för vilka patenträtt kan ifrågakomma,

om dels delta i förhandlingar med arbetsgivaren i samråd med att teknikbrostiftelserna/licensförmedlingen uppfinningens eventuella om immaterialrättsskydd och utnyttjande samt dels att vänta med

forskningsresultaten tills frågan patentering klarats

publicering av om av

förhandlingarna. Härigenom kan uppfångandet tekniska idéer och i av

dess skydd underlättas. Uppfinnaren läraren skulle behålla äganderätten

och därigenom friheten att kunna avstå från att anta de förslag som

förhandlingarna kan komma att resultera

samband med rapporteringsregelns utformning måste man ta klar

I och uttrycklig ställning till den avgränsning lagens tillämpningsav område enligt 3 § lagen rätten till arbetstagares uppfinningar, som om

omtalats nämligen att den aktuella uppfinningen måste falla inom

ovan,

arbetsgivarens verksamhetsområde. Tillämpningssvårigheter måste

klargör vad härmed beträffande undvikas genom att man som menas universitetens och lärarnas verksamhet inom forskning och utveckling. 1:2. Genom tillägg i 5 § lag kunde arbetsgivaren i sin tur samma

åläggas skyldigheten att utan dröjsmål omedelbart genomföra sådana

förhandlingar och de utredningar dessa kan föranleda, allt i syfte som

snarast kunna söka patent och möjliggöra publiceringen av

att direkt i vetenskaplig Arbetsgivaren skulle

forskningsinsatsen press m.m.

också åläggas stå för kostnaderna för rådgivning och undersökning, att

nyhetsgranskning, i samband med förhandlingarna.

t ex Vidare kan därför finansiell regel att en viss procent en om

royalty inkomsterna från utnyttjandet av en uppfinning som

inom universitet och med universitetsmedel och vilken tillkommit

1949 års lag 97

uppfinnaren/läraren åberopande sin lagliga rätt väljer att behålla och utnyttja för sig själv skall tillfalla universitet/institutionen/teknikbrostiftelsen anses vara försvarbar och möjlig att införa, så länge procentsatsen görs väl avvägd och minskar eller helt bortfaller om universitet/institutionen/teknikbrostiftelsen beviljas enkel licens att utnyttja uppfinningen.

Denna fmansieringsregel syftar också till att underlätta sådan nyhetsgranskning vid PRV av de tekniska landvinningama, vilken bör

vara ett led i det förhandlings- och undersökningsarbete skulle som igångsättas då ovanstående förslag till reglering i 4 och 5 LAU verkställs. 4. Det är också helt klart att den s.k. licensförmedlingen inom

stiftelsema m.fl. arbetsenheter måste omfatta ett totalt immaterialrättsligt

tänkande och inte stanna vid enbart patentskydd. Såväl designskydd som varumärkesskydd måste behandlas och behärskas. Ur Hanteringen av immateriella resultat och rättigheter inom högskolan Utredningsrapport av M. Andersson och Ahlström på , uppdrag från Stiftelsen för strategisk forskning, Stockholm, 1996, hämtas följande: Utvecklingen torde nu ha lett fram till ett behov av att nuvarande regelsystem kompletteras för att stärka både forskarens ställning och universitetens och högskolornas möjligheter att ta del av forskningens eventuella avkastning. Att i Högskoleförordningen 1993:100 fastslå att universitet och högskolor har ett ansvar att nyttiggöra forskningsresultat och hur detta bör ske, är ett sätt att tillvarata samhällets intresse i frågan. Vad som möjligen inte är lika självklart men ändå bör påpekas är att forskarens ekonomiska rättighet som följer av ett forskningsresultat

framtaget inom ramen för en universitetsanställning också kan ett

vara så väsentligt incitament för forskaren att det bör bibehållas. Genom att utnyttja att det råder avtalsfrihet på området är det fullt möjligt för universiteten och högskolorna och deras forskare att göra överenskommelser, som tillgodoser allas önskemål. Detta kan ske på så sätt att efter utländska förebilder fastställa policy för hanterandet en av forskningsresultat mellan universitet och högskola och dess anställda. Arbete med framtagande av policies har sedan tid bedrivits vid en Uppsala och Göteborgs universitet. Målsättningen skall vara att forskaren avlastas ekonomiska åtaganden samt att forskaren inte heller belastas med stora tidskrävande arbetsinsatser med kommersialisering. Motprestationen skall att vara forskaren avstår från del av det ekonomiska utfallet men behåller så mycket att incitamentet ändå kan sägas öka enär det inte är förenat med

98 1949 års lag SOU 1995; 70

stora ekonomiska eller arbetsmässiga insatser. Mot bakgrund av detta hävdar de bägge rapportförfattama att forskarens numera ganska kringskuma frihet inte får utgöra ett hinder för förändringar, skall leda till ett effektivare tillvaratagande av som forskningsresultat. Syftet bör härvid vara att värna om forskarens frihet samtidigt ökar såväl forskarens som universitetens och som man

högskolornas möjligheter att få ekonomisk reveny av det utförda arbetet.

Detta kan ske på så sätt att nuvarande lagstiftning behålls men att universitet och högskolor tillämpar ett regelsystem policy som utarbetas

i samråd med berörd personal. Berörd personal skall i det här

sammanhanget uppfattas som den kategori som omfattas av det s.k. lärarundantaget. Policyn bör utformas på ett sådant sätt att den omfattas av alla. Genom tillskapandet väl genomtänkt och väl förankrad policy av en för hur forskningsresultat skall hanteras skapas ett incitament också för berörda universitet och högskolor. Tillskapandet av detta incitament skall ske på ett sådant sätt att det också underlättar för forskaren att kommersialisera sitt forskningsresultat och därigenom således ökar dennes incitament. Författarna konstaterar att synen på universitetens och högskolans roll vad gäller att medverka vid tekniköverföring till näringslivet och att

bidra till exploatering forskarnas resultat väsentligt förändrats från

av statsmakternas sida. Från att ha varit verksamhet som högskolan en överhuvudtaget inte skulle ägna sig åt, uttrycks det önskvärda i att nu högskolan engagerar sig i frågan. I den s.k. Innovationsutredningen SOU 1993:84 anförs att det

svenska systemet där forskaren själv äger sina uppfinningar, uppkomna forskningen, kan problematiskt eftersom några forskare är

ur vara intresserade och kapabla att föra sin idé vidare, medan många inte av att den kan gå att patentera och exploatera. Utredningen lägger vet om

fram ett antal förslag hur uppfinnaren skall stimuleras och hur

om

uppfinnarens rätt skall förstärkas genom t.ex. att royaltyinkomst är skattefri de första två åren och att patenteringsfonder upprättas m.m. Det

kan dock ifrågasättas det är just förhållandet att forskarna själva äger om

sina uppfinningar är det problematiska. De flesta forskare ser inte

som innovationsmöjlighetema under arbetets gång eftersom innovationen i regel ligger utanför den egentliga forskningsinriktningen.

1949 års lag 99

6.5 Universitetslärares rätt till sina upp-

finningar i vissa andra länder.

Internationell utblick

För ett tjugotal år sedan var intresset i Europa för frågan hur forskningens resultat vid universitet och högskolor skulle kunna exploateras begränsat. I USA har däremot funnits sedan lång tid tillbaka

en tradition vad gäller relationen mellan forskningsenheter och industri.

Under de senaste åren har dock frågan samverkan mellan industri om

och näringsliv och tekniköverföring erhållit ökad betydelse i Europa. Det europeiska rättsläget vad gäller lärarundantaget torde

numera kunna indelas i tre olika system: Forskarna har äganderätten;

Universitetsuppflnningama ägs av universiteten;

Splittrade och oreglerade förhållanden. Två förhållanden påverkar lösningen problematiken kring rätten till av

arbetstagaruppfinningar också i andra länder på sätt det gör

samma som

hos oss, nämligen universitetens förvaltningsstatus statlig eller privat och de styrningseffekter som den offentligrättsliga lagstiftningen, vilken reglerar universitetsförvaltningen, direkt eller indirekt har på universitetens möjligheter att utnyttja forskningsresultat.

6.5.1 Danmark, Finland och Norge

Danmark, Finland och Norge har i stort lagreglering sett samma av

lärarnas rättigheter som Sverige i sina lagar arbetstagamppfinningar

om

Lag den 18 mars 1986 131 1 § 3 st, lag den 29 dec 1967 656 2

st, resp. lag den 17 april 1970 21 1 § 2 st. I Danmark och Norge omfattar bestämmelserna inte blott lärare utan också vetenskaplig personal, i Finland forskare. Den danska lov arbejdstageres opñndelser opfinderloven om ändrades den 26 februari 1992 130 och går tillbaka på lag från en

1955; opfinderloven är ett resultat Betaenkning Arbejdstageres

av om Opfmdelser från 1951 och det nordiska samarbetet under 1960-talet för att revidera av den nordiska patenträtten. Förslag beträffande opfinderloven presenterades i Betaenkning 366/1964.

I Danmark har undantagsbestämmelsen beträffande vetenskaplig

personal kommenterats av bl.a. professor Mogens Koktvedgaard. Han har i ett responsum från 1977, ingår i rapport från 1987 från som en

Forskningspolitisk Råd, anfört att särregeln införts i dansk rätt för att

100 1949 års lag SOU 199670

skapa nordisk enighet att det inte från dansk sida förelåg någon men stark önskan sådan regel. Man fann från dansk sida att forskarna om en den regeln skulle behålla rätten till sina uppfinningar eftersom även utan

høj uddannelseinstitutioner inte hade utnyttjande av uppfinningar som

ere sitt verksamhetsområde. Dessutom ledde principen om den fria

forskningen till att inte heller rekvisitet arbetsgivaren stillet, om en av

angiven kunde tillämpas. Koktvedgaard har också i

naermere opgave

rekommenderat utbildningsinstitutionema via nyssnämnda responsum att de förhandlingsberättigade organisationerna inför avtalsmässiga lösningar för den vetenskapliga personalen på de institutioner där forskningspatentering har sådan tyngd att problemställningen om

fördelarna med etablera standardregler överstiger kostnaderna för att

danska forskningsråd har genomfört en viss

detta. Den statens numera

problematiken med tillämpning standardklausul för reglering av av en

och utnyttja immaterialrättsskydd i samband med beviljandet att säkra

av forskningsanslag.

åren har i Danmark rad kommittéer betonat Under de senaste en

nödvändigheten att förstärka offentliga organs patenteringsaktivitet

av särskilt vid de högre lärosätena: "Rapport til Forskningens och då afgivet af Udvalget vedrørende erhvervsmaessig Faellesudvalg",

udnyttelse af offentlige forskningsresultater "Holmbladudvalget"

for Forskningens rapporter "Samarbejde

1971, Planlaegningsrådet om

forskning udvikling mellem erhvervslivet det offentlige" 1988 og

forskning til patenter" 1987, "Ordninger for samarbejds-

og "Fra mellem private virksomheder offentlige institutioner"

projekter og

arbejdsgruppe under Budgetdepartementet 1987, och till afgivet af en

sist Forskerpatentudvalgets rapport "Erhvervsmaessig nyttiggørelse af

offentlige forskningsresultater" 1994. Den danska rättsordningen beträffande arbetstagaruppfinningar anses utbildningsväsendet inte har något aktivt intresse för

medföra att En fördel med systemet sägs att det innebär att

patentering. vara och patenteringsfrågorna ligger i hand och att det publicerings- samma minskar konfliktrisken. En bibehållen ordning med äganderätten hos

erfordrar dock avtal med enskilda forskare

arbetstagaren/uppfinnaren om hur skall utnyttja gemensamma forskningsprojekt.

man

den sistnämnda rapporten tar inte Forskerpatentudvalget

I ovan

ställning till eventuella ändringar i lagen om arbetstagares uppfinningar

till dessa. Det är emellertid kommitténs

beträffande äganderätten placering inte är avgörande för uppfattning, att frågan om äganderättens och vill medverka i teknologiöverföringen till gagn

forskarna kan om

1949 års lag 101

för förvärvslivet. Det viktiga är att skapa ett instrument direkt som mer

än tidigare ger de statliga forskningsinsatsema effekt på förvärvslivet och bidrar till en struktur som främjar ett intäktsskapande samarbete i forskningsmiljöema. Upprättandet av en lag licensför-

om en medlingsfond framlades därför. Forskamas medverkan skulle vara

frivillig. De enskilda institutionerna skulle inte ta emot licenserna för

uppfinningama utan detta skulle göras centralt för landet under medverkan av teknisk expertis. Intäkterna skulle delas mellan fonden, medverkande utbildningsinstitutioner och forskarna själva. Medio 1995 var förslagen ännu inte genomförda. Universitetsinstitutionema har

emellertid genom Undervisningsministeriets anvisningar till finanslagen

erhållit möjlighet att stå för utgifter i förbindelse med patentering under

förutsättning att medarbetaren överlåter patenträttighetema till

institutionen. Eftersom erfarenheten visar att forskarna önskar stöd från sina institutioner med sådana projekt anses dessa bestämmelser innehålla en väsentlig reglering av problemet med det immaterialrättsliga

rättsinnehavet beträffande universitetsuppfinningama.

Finlands lag FFS 1967:656 bygger nästan helt på det svenska s.k.

Edlingska lagförslaget namnet efter den särskilt tillkallade

utredningsmannen, vilket framlades 1964 i betänkandet Rätten till arbetstagares uppfinningar SOU 1964:49. I förarbetena anförs helt kort

om lärarundantaget följande: Från principen, att lagen skulle avse alla arbetstagare oavsett deras

ställning, har dock ett par undantag gjorts. Sålunda har den personal, som utför vetenskapligt arbete vid universitet, högskolor och därmed jämförliga undervisningsinrättningar, lämnats utanför lagens tillämpningsområde. Vetenskapens frihet förutsätter, att de personer, som i högskolorna främja utvecklingen inom de olika vetenskapsgrenama,

fritt kunna utnyttja de uppfinningar, som de härvid göra. Bestämmelserna i 4 § om arbetsgivarens verksamhetsområde äro därtill

svåra att tillämpa på en uppfinning av t.ex. en universitetsprofessor.

I Norge har lärarundantaget kritiserats av professor Birger Stuevold Lassen som ifrågasätter dess berättigande: begrunnelsen for å stille

forskeme i en szerstilling her synes å svikte fullstendig; det dreier seg

nemlig ikke om retten til fri forskning, men om retten til fri kommersiell

utnyttelse av forskningsresultater. Han framhåller att undantaget har liten praktisk betydelse. Han pekar också på svårigheterna med att avgränsa

vilka som egentligen är lärare och vetenskaplig personal, som

undantaget skulle gälla, särskilt då det är ett faktum att det mesta av det forskningsarbete som kan resultera i patent numera utförs i

projektsamverkan. Varken patentlagen eller lagen om arbetstagarupp-

finningar eller samäganderättslagen ger svar hur patentering av

102 1949 års lag SOU 199670

sådana arbetsresultat skall hanteras i en konfliktsituation Laarere og

vitenskapelig personale ved universitet og høgskole skal ikke i denne egenskap arbeidstakere, i Festskrift til Kristen Andersen, Oslo anses som 1977

6.5.2 Tyskland

I Tyskland grunden för den akademiska friheten i konstitutionen anges

och även i det regelverk gäller för universitet i Västtyskland sedan

som 1976. Innebörden är att lärare/forskare bl.a. kan välja forskning och metoder och att fritt publicera sina resultat. Gränsdragningen vad gäller den akademiska friheten i Tyskland har främst betydelse för skillnaden mellan de forskare är anställda vid universitet och de som arbetar som vid forskningsinstitut där den akademiska friheten inte gäller. I Tyskland regleras rätten till arbetstagares uppfinningar i lag från 25 juli 1957, Arbeitnehmererfindungen ArbEG. Lagen är uppbyggd på ett sätt i sina huvuddrag påminner om den svenska regleringen i 1949 som års lag. I ArbEG § 42, 1 1 st, stadgas att professorer, docenter mom, och vetenskapliga assistenter själva äger sina uppfinningar, och de omfattas heller, till skillnad från andra universitetsanställda, av skyldigheten att anmäla uppfinningen till arbetsgivaren, § 42, 1 mom, st Professorers, docenters och vetenskapliga assistenters uppfinningar betraktas fria och de kan träffa avtal att överlåta uppfinningen som om till arbetsgivaren. Detta får dock ske oskäliga villkor, § 23 ArbEG. I § 42, 2 stadgas att extra har tillförts institutionen av mom, om resurser

arbetsgivaren, så skall arbetsgivaren/universitetet ha rätt till kompensa-

tion det tillskjutna beloppet om resultat exploateras. av Lärarundantaget i ArbEG § 42, 1 1 st, gäller inte för forskare mom, arbetar i fristående forskningsinstitut utanför det statliga som

högskoleområdet. Här gäller rätten till arbetstagarens uppfinningar, dvs

ArbEG:s huvudregel, dock med undantag för vad som definieras som

"fria uppfinningar", således att uppfinningen inte har utvecklats som ett

led i anställningen. De legala förutsättningarna för regleringen av intellektuella rättigheter vid universitet och forskningsinstitut avseende externa statliga medel,

utöver statsbudgeten, i "Allgemeine und Besondere Nebenbes-

anges timmungen für Zuwendungen des Bundesministers für Forschung und Technologie Projektförderung auf Ausgabenbasis", ANBest-Pzur BMFT, från 1 januari 1982. Detta innebär att mottagaren måste tillse att

1949 års lag 103

erforderliga avtal tecknas med de anställda i projektet, omfattas

som av

lärarundantaget, för att säkerställa rättigheterna. De intellektuella resultat som framkommer tillhör staten och är oåterkalleliga, royalty-fria,

exklusiva och överförbara. I regelverket anges även att mottagaren av medel skall publicera sina resultat till alla professionellt intresserade forskare i Tyskland nio månader efter projektets avslutande och i BMFTs serie närhelst är möjligt.

I Tyskland har universitet och forskningsinstitut, dock alla, börjat att utveckla policys för hur patent- och licensieringsfrågor skall hanteras. Den befintliga lagstiftningen och regelverket avseende medel

utöver

anslagen, ger en grund för universitetens ställningstaganden

egna avseende utforrnandet policy. av I Tyskland kan dock rätten delas med universitetet beroende på i

vilken grad universitetets utnyttjats för respektive uppfinning.

resurser

Inskränkningsmöjligheten lär dock sällan tillämpas.

6.5.3 Storbritannien

Vad gäller forskares/lärares rätt till sin intellektuella produktion går det inte att i det engelska rättssystemet finna helt klara regler. I den

engelska Patents Act 1977 angående rätten till arbetstagares uppfinningar så är huvudregeln under sektion 39 1

a att arbetsgivaren

blir ägare om uppfinningen utfördes del de arbetsuppgifter

som en av

som normalt ingår i anställningen och att omständigheterna sådana att uppfinning rimligtvis skulle kunna förväntas

en vara ett resultat av den anställdes uppfyllande sina förpliktelser. av Regeln gäller alla uppfinningar, inte endast de kan få som patentskydd. För anställda i allmänhet kan detta lagrum tillämpas i enlighet med ett prejudikat ligger till grund för lagrummet, som men vad gäller forskare/lärare innehåller det väsentlig skillnad. För en en

forskare/lärare som är anställd att utföra forskning och undervisning i

allmänhet, och för ett visst avtalat syfte, är det för närvarande oklart om denna regel skulle kunna tillämpas. Det har framförts att de flesta universitet skulle äga sina anställdas resultat, bl Committee of a av Vice-Chancellors and Principals, dock med tillägget att detta särskilt

skulle gälla när de anställda har tilldelats särskilda arbetsuppgifter med hänvisning till ett forskningsprogram. Här har det efterlysts klargörande

regler för universitetsanställda avseende hur intellektuella rättigheter överhuvudtaget skall hanteras och vad skall innefattat som anses vara i anställningsförhållandet. Dessa regler skulle då kunna ingå i ett regelverk för universitetsanställda. I enlighet med Patents Act 1977,

104 1949 års lag SOU 1995-70

section 40-43, har alla anställda, gjort uppfinning, rätt till som en ekonomisk kompensation. Här finns således legal möjlighet för en forskare/lärare att få del eventuella intäkter. av

Copyright, Designs and Patents Act av 1988, sektion ll 2, anger

upphovsrätten till litterära, dramatiska, musikaliska eller konstnärliga att arbeten, tillkommit ett led i anställningen, tillhör arbetsgivaren. som som

Vad gäller upphovsrätten för lärare/forskare finns dock ett uttalande i ett engelskt rättsfall Stephenson Jordan Mc Donald Evans vari Lord

v Evershed framhåller att det framstår både riktigt och rimligt att som upphovsrätten till föreläsningar tillkommer den lärare hållit dem, som det universitet vid vilket han anställd. Engelska universitet har inte var inte heller hävdat upphovsrätt till sina lärares/forskares verk. Engelska

universitet har sedan prejudikatet Donaldson Bechett från år 1774 haft

v

rätt att trycka böcker, vilket även skrevs i Copyright Act av 1775. dock betrakta ett privilegium att trycka böcker, ett

Detta är att som

för upphovsrätten skulle övergå från de anställda

uttryck att lärama/forskarna till universiteten. Flertalet engelska universitet har utarbetat policys för hantering av intellektuella rättigheterna. Dessa policys har olika utformning de på inriktning, storlek, lokala förhållanden innehåller beroende m.m., men

del de riktlinjer innebär att universitetet har rätt till

numera till stor som

ekonomisk kompensation till den anställde uppfinningar mot

såvida det inte föreligger ett avtal med utomstående forskaren/ läraren, en finansierande tillförsäkras rätten till resultaten. Vad gäller part som

regleras även denna i policyn. Ett problem är dock att

publicering

alltid utformad i relation till ett anställningskontrakt med policyn inte är

den anställde och inte heller förhandlad med den fackliga Många universitets policy är knappast förenlig med

organisationen.

gällande En svårighet är dock att innebörden denna är oklar. rätt. av de oklara förhållanden föreligger avseende

Mot bakgrund av som forskares/lärares rätt till uppfinningar är det svårt att ha en uppfattning

eventuella tvistefrågor skulle lösas inte det är helt klart vad om hur om

gälla i det enskilda fallet, dvs att anställningsavtalet stipulerar

som skall vad som gäller. Professor William R. Cornish i Cambridge har föreslagit att ett modellkontrakt för universitetsanställda i Storbritannien skulle utformas

under följande grundförutsättningar.

intellektuella rättigheter härhör från den enskilde anställdes De som intellektuella idéverksamhet skulle tillhöra vederbörande. egen

uppfinning föreligga skall den anställde Skulle en patenterbar

1949 års lag 105

rapportera detta till universitetet som under en viss tid har en option på

att förvärva rättigheten. I annat fall har den anställde rätt att själv exploatera sin uppfinning. Om universitetet förvärvar uppfinningen och exploaterar den, skall

den anställde ha rätt att få del den ekonomiska vinsten efter det att av universitetets direkta utlägg kompenserats.

Upphovsrätten skall kvarbli hos den skapat verket, vilket är

som nödvändigt för att den enskilde skall äga kontroll över den egna

intellektuella produktionen.

6.5.4 Frankrike

Frankrike har loi du 13 juillet 1978 fått särskild lag för genom en

arbetsstagaruppfinningar. Lagen kompletterades genom en förordning av den 4 september 1979, ändrad en förordning av den 17 juli 1984,

genom

ytterligare kompletterad genom en förordning av den 29 augusti 1985; förordning den 4 augusti 1980 anpassade bestämmelserna till att

en av

gälla också de offentligt anställda tjänstemännens uppfinningar.

Uppfinnaren har ideell rätt droit moral att alltid omnämnas i

en ansökan och i samband med patentet. Uppfinnaren har rätt till ersättning

lagen skiljer mellan äganderätten beträffande uppfinningen och den

noga

pekuniära ersättningsrätten som reserveras för uppfinnaren/arbetstagaren. Den lagstiftningen delar in uppfinningarna i två kategorier

nya tidigare gällde indelning i tre kategorier. Numera är uppfinningarna en

antingen tjänsteuppfinningar inventions service eller fria

uppfinningar.

i

Med tjänsteuppfinningar sådana uppfinningar som är gjorda av

avses anställd under utövande antingen ett avtal som omfattar en av

uppfinningsuppdrag mission inventive, vilka utgör den anställdes verkliga tjänst fonction effective, eller studier och forskning, som den

anställde uttryckligen fått i uppdrag att utföra. Beträffande tjänsteuppfinningama kan endast arbetsgivaren få patent. Om en universitetsanställd tar patent på sådan uppfinning kan alltså

en universitetet vinna tillbaka patentet. Det är arbetsgivaren som har

bevisbördan för att visa att det rör sig tjänsteuppfinning. Alla

om en

andra uppfinningar tillhör uppfinnaren. Om emellertid en uppfinning har

gjorts anställd ett led i dennes arbetsutövning eller tack vare av en som företagets eller inom dess verksamhetsområde, har arbetsgivaren resurser

ändå rätt att helt eller delvis kunna utnyttja de rättigheter som följer med

det patent den anställde erhåller invention assignable en sorts

som

expropriation för privatbruk, arbetsgivaren bara har rätt att tillägna

som

106 1949 års lag SOU 199.170

sig före utgången av viss kort tid, i princip fyra månader. Arbetstagaren

har omedelbar inforinationsplikt gentemot arbetsgivaren beträffande alla

uppfinningar.

Det franska systemet som i sin konstruktion hämtat inspiration från den tyska lagen om arbetstagaruppfinningar kan sägas fungera med

en skala av rättigheter för arbetsgivaren och en skala för ersättningar till arbetstagaren.

Om uppfinningen är gjord av flera, kan arbetsgivaren och de

anställda stå som samägande patentinnehavare.

Uppfinnarens legala status bestäms i princip inte när

av

patentansökan görs utan av förhållandena när uppfinningen görs. Lärare och professorer har endast samma rätt till sina uppfinningar

som övriga anställda. Art I ter5 specificerat att lagen gäller alla

anställda i staten, vid lokala myndigheter och offentliga inrättningar och hos alla juridiska personer som lyder under offentlig rätt. Detta innebär att om tjänsteuppfmningar görs vid de statliga

universiteten tillfaller eventuella patent staten. De flesta universiteten har

särskilda för värdering av de vetenskapliga resultaten och för

organ

juridisk och praktisk rådgivning. Den ersättning som tillfaller

uppfinnaren regleras i generella termer i franska patentlagen. I Frankrike

finns ett nät av organisationer som fungerar centralt för tekniköverföring och patentförvaltning och använder särskilda förhållandevis generösa tariffer för ersättningen till uppfinnama. Ersättningamas utbetalning

delas upp i etapper. Sedan 1968 p.g.a. lag nr 67-7 av den 3 januari

1967 finns ett centralt organ dock längre med monopolställning för

att värdera och kommersialisera uppfinningar och forskningsresultat

genom råd och stöd till uppfinnama och genom licensiering: Agence de

Valorisation Nationale de Recherche ANVAR. ANVAR fördelar patentinkomstema mellan t.ex. Centre National de Recherche

Scientifique CNRS och uppfinnaren och kan betala 25% intäkterna från ett patent till uppfinnaren redan i första etappen. Vad som utbetalas

i andra etappen, då en mängd omkostnader skall vara betalda, beror på om forskaren tillhör CNRS eller ett universitet. Uppfinnaren f°ar 60% och resten fördelas på CNRS eller ANVAR universitetet synes inte få någonting.

1949 års lag 107

6.5.5 Nederländerna

Enligt den rättsordning som gäller i Nederländerna tillfaller rätten till patent arbetsgivaren om en anställd gör uppfinning i tjänsten och en

denna omfattar att den anställde skall använda sina kunskaper för att

göra uppfinningar det aktuella slaget. Reglerna återfinns i landets av patentlag. Huvudprincipen är också att, om en forskare vid ett universitet eller forskningsinstitut gör en uppfinning, har universitetet eller forskningsinstitutet rätt till patent, inte annat avtalats skriftligt. Universitetens om

rätt som torde följa av 10§ patentlagen genom ändring i den från

en den 29 maj 1987, är dock inte helt oomstridd. Om uppfinnaren själv inte kan anses ha lönevägen fått betalt för att göra uppfinningen, äger han rätt att erhålla ersättning i förhållande till uppfinningens ekonomiska betydelse och de omständigheter under vilken den genomfördes. Rätten att kräva sådan ersättning upphör efter tre år från patentets beviljande. Kontraktsklausuler inskränker dessa som båda regler är ogiltiga. Samma sak gäller den ideella rätten för uppfinnaren att alltid namnges i samband med patentansökan och patentet, oberoende av eventuell övergång rätten till utövande av av patenträttigheten.

I Holland finns inte någon central offentlig institution för tillvaratagandet av universitetsuppfinningar. Detta får ske vid de olika

forskningsinstitutionema, som trots att deras egentliga verksamhetsområde är utbildning och forskning, är oförhindrade att exploatera uppfinningar, som de förvärvat rätten till. Det äger dock inte i rum större omfattning men t.ex. Universitetet i Leiden har använt denna

möjlighet för att få inkomster att använda till forskning. Genom avtal

med andra parter och licenser till dessa kan sådana inkomster skapas.

6.5.6 Schweiz

Den kantonala tjänstemannarätten reglerar universitetsanställdas rättsställning i Schweiz rent allmänt men också rätten till uppfinningar som de gör. De kantonala reglerna hänvisar på skiftande sätt till den federala, obligationsrättsliga balken. Regleringens innebörd är inte alldeles lätt att genomskåda. Det finns ingen regel som uttryckligen ger universitetsanställda en särställning. Det står dock klart att huvudregeln är att universitetslärare har full äganderätt till sina uppfinningar; det följer av regler i den nämnda balken. Huvudskälet för universitetsanställdas

108 1949 års lag

privilegierade ställning är att det inte är en uppgift för dem att ägna sig uppfinnande verksamhet.

6.5.7 Österrike

Österrikisk rätt har inga särregler för rätten till universitetsanställdas

uppfinningar. Det har för utredningen varit svårt att finna ut vad den

reella konsekvensen är i fråga den nämnda rätten. Det tycks dock om den österrikiska staten kan förvärva rättigheter till universitetssom om

anställdas uppfinningar i de fall då universitetsinstitutionens resurser

gjorde uppfinningen möjlig eller den universitetsanställdes chef initierade uppfinningen genom att lägga fram det tekniska problem som uppfinningen löser.

6.5.8 USA

Allmänt amerikanska förhållanden

om I USA är universiteten till övervägande delen privata institutioner. En skillnad har betydelse i detta sammanhang är att en annan som

patentansökan inte tillfaller den först ansöker First to file utan

som

skall tillfalla den är först med uppfinningen First to invent. Det

som innebär att arbetsgivaren i USA i princip inte kan motsätta sig en patentansökan från uppfinnaren det är endast den patenterade rätten som kan överföras. Federala anslag svarar för den större delen av alla forskningsanslag. 1989 t.ex. 59% alla forskningsanslag av var av federalt ursprung.

Utbildningsväsendet och näringslivet i övrigt har traditionellt sett

olika värderingar och mål avseende nya forskningsrön. Genom att

utbildningsväsendet i stor utsträckning måste leta efter

numera

alternativa finansieringskällor minskas dessa skillnader.

År 1980 antog kongressen sin första lag om offentliga myndigheters

patentering, den s.k. Bayh-Dole Act. Lagen tillfogade ett nytt Chapter

13 i United States Code och uppställde en rad klara regler för hur rätten

till uppfinningar, utgör resultat avtalsförhållanden mellan

som av offentliga anslagsmyndigheter och företag, institutioner eller

nonprofitorganisationer, skall hanteras. I stället för att utgå ifrån att den

anslagsbeviljande myndigheten har rätten till en uppfinning, som görs på grund ett forskningsanslag, var utgångspunkten nu att anslagsav

1949 års lag 109

mottagaren hade rätten. För att förvärva denna rätt, måste anslagsmottagaren i gengäld den beviljande myndigheten underrättelse om ge

uppfinningen och säkra dess patentering samt aktivt arbeta för att finna

licenstagare utvecklar kommersiella produkter. Rättighetsen som innehavaren måste betala viss royalty till uppfinnaren. Den federala myndigheten garanteras royalty-fri icke-exklusiv licens och behåller en rätten att kunna ta över inte mottagaren fullföljer sina åligganden om enligt lagen. Preferens skall till licenstagare bland småföretagama. ges 1984 antog kongressen Public Law 98-620, som ändrade the

Bayh-Dole Act. Det blev efter ändringarna också enklare att få gälla

joint inventor och uppnå samäganderätt till ett patent. som I enlighet med United States Patent Act, är huvudregeln att en uppfinnare själv äger rätten till sitt resultat, om kontraktsförpliktelse att överlåta rätten till uppfinningen och till patentet saknas. Båda

överlåtelserna måste överensstämma med patentlagens statute of frauds ogiltighetsregler, kräver att överlåtelserna skall vara skriftliga.

som Huvudregeln förändras dock när ett anställningsförhållande existerar och den anställde har använt arbetsgivarens lokaler, utrustning m.m. för

att göra uppfinningen. Enligt det ledande avgörandet från USA:s Högsta domstol United

States Dubilier Condenser Corp övergår patenträttighetema till v. arbetsgivaren forskaren anställts särskilt för att göra uppfinningen. om I USA har dock anställd, inte anställts för att göra en särskild en som uppfinning, använt arbetsgivarens tid, lokaler och material för men som att uppnå ett visst resultat, därigenom gett arbetsgivaren rätten till en

icke exklusiv licens, s.k. shop-right, att nyttja resultatet. Äganderätten

en tillkommer dock arbetstagaren. Erfarenheterna visar att universiteten sällan anställer en person för att åstadkomma särskild uppfinning. För att ett universitet skall få en

exklusiva rättigheter och inte bara shop-right till en uppfinning krävs

därför skriftlig överenskommelse harmonierar med kraven i en som

patentlagens ogiltighetsregler.

Universitetsanställda använder vanligtvis universitetets resurser vid framtagandet sina uppfinningar; shop-right till en uppfinning har av en dock knappast några väsentliga ekonomiska fördelar för universitetet,

eftersom det sällan engagerar sig direkt i kommersiell produktion. Det finns praktiska och legala osäkerhetsmoment i den amerikanska

rättsordningen när det gäller att bestämma har rätten till en vem som

universitetsuppfinning. Det kan svårt att fastslå t.ex. vem som har

vara

rätt att licensiera utnyttjandet uppfinning. Licenstagaren måste se

av en

och aktivt undersöka saken. Där the Bayh-Dole Act är tillämplig är

upp det klart att universiteten har äganderätten, under förutsättning att hela

110 1949 års lag

uppfinningsprojektet har finansierats med federala medel och att de

formella krav uppställs i the Bayh-Dole Act har iakttagits.

som

Mot bakgrund av denna rättsutveckling har flera de större

av

amerikanska lärosätena utvecklat handlingsstrategier för patentering m.m. och den privata finansieringen av undervisningen har kunnat öka under 80-talet ökade den totala privatfinansieringen från 32 till 40%. I den ekonomiska krisens spår har emellertid företagen uttryckt sitt

missnöje och hävdar att universitetens patentering lett till högre

kostnader och ett besvärligare rättsläge för företagen. Särskilt läkemedelsföretagen har motsatt sig den utveckling ägt Det

som rum. har lett fram till att lagstiftning kan förutses vilken kommer ny att begränsa universitetens rätt till förmån för de övriga företagen. Detta

åstadkoms bl.a. genom att projekt för finansiering forskning

nya av

hädanefter kopplas ännu starkare till strategiskt kommersiella utvecklingsmöjligheter. Detta befaras leda till minskade licensintäkter

för universiteten och därmed på sikt kanske något minskat intresse för

patentering.

Benägenheten att kommersialisera amerikanska universitetsupp-

finningar har i väsentlig grad ökat vid universiteten i USA. De har

numera i allmänhet egna avdelningar som ombesörjer kommersialisering

av den forskning som bedrivs. Avdelningama innehåller såväl jurister som patentingenjörer som på olika sätt lämnar service till forskare.

Patentkontorens verksamhet med teknologiöverföring till näringslivet har

inneburit inkomsttillskott för de amerikanska institutionerna. Det är

universitetets "kommersialiseringsavdelning" och inte forskaren i

som praktiken för diskussionen med industrin.

6.5.9 Stanfordmodellen

En del betydande och tongivande amerikanska universitet har infört

regler som motsvarar vad lärarundantaget innebär t.ex. i de nordiska

länderna. Exempel är universiteten i Minnesota och Wisconsin. Det gäller Stanford University, som redan den 14 april 1970 med ett beslut taget av The Stanford Board of Trustees antog följande regel: "Except in cases where other arrangements required by contracts are or grants for sponsored research or where other arrangements have been specifically agreed in writing, shall be the policy of the upon University to perrnit employees of the University, both faculty and staff, and students to retain all rights inventions made by them."

1949 års lag 111

En administrativ promemoria Guide Memo 75 lägger fast detaljerna

beträffande införandet av universitetets patentpolitik och omfattar möjligheten att göra inkomster genom patentering via universitetets Technology Licensing Director. En av de mest inkomstbringande universitetsuppfinningama har för övrigt patenterats och utnyttjats på så sätt. Patentet är Cohen Boyers patent på rekombinant DNA-teknologi. År 1969 startades Stanfords Office of Technology Licensing OTL som från början fick ett riktigt uppsving genom det nyss nämnda patentet och den licensieringsstrategi som OTL lade fast med myndigheternas godkännande. Licensema skulle vara billiga och ge kredit på royalties i inledningsskedet. OTL skulle bara engageras i licensfrågor och uppfmningama skulle ägas av uppfmnama. OTL skulle vara självfinansierande och arbeta med en målinriktad marknadsföringsstrategi. Den sistnämnda metodiken visade sig vara mycket framgångsrik i licenssammanhang och ligger nu som grund för vidareutvecklingen av licensieringsverksamheten. I mars 1994 gjorde Stanford University en undersökning av hur de olika riktlinjerna för patentering hade utformats vid tjugotvå stora forskningsintensiva universitet i USA, inkluderande CalTech, University of California, Harvard, MIT och Stanford. Majoriteten av dessa universitet hävdar rätt till uppfinningar som har gjorts när institutionemas resurser har använts. Inledningsvis signalerades problemet med datorprogrammens skydd. Eftersom datorprogrammen kan falla dels inom patenträtten, dels inom upphovsrätten och förhållandet är detsamma i USA har Stanforduniversitetet i ett beslut den 10 juni 1994 i the Board of Trustees lagt fast riktlinjer som försöker lösa problemet med arbetstagarens- forskarens rätt till software. Patenterad programvara måste enligt beslutet överföras till universitetet assignment. Rätten till programvara som skyddas genom upphovsrätt stannar kvar hos upphovsmannen utom i de fall då framtagningen av programmet stöddes direkt i ett speciellt projekt som bedrevs med universitetsanslag eller på annat sätt var föremål för kontraktsåliggande visavi universitetet.

Finansieringsvillkor 113

7 Finansieringsvillkor

l Inledning

I detta avsnitt redovisas gällande ordning angående de villkor som tillämpas av ett antal viktiga forskningsstödjande organisationer vid finansiering som lämnas till det svenska högskoleväsendet och där finansieringen skall användas för att bedriva tekniskt FoU-arbete. Dessutom behandlas de regelsystem som tillämpas av EU-kommissionen vid stöd till svenska universitet och högskolor. Med hänsyn till att de stöd som från det svenska näringslivet tillförs forskningssystemet betydande omfattning och principiellt är av av intresse analyseras även de synpunkter och principer som näringslivet normalt förfáktar vid beställning eller samarbete med det svenska forskarsystemet. Utredningen redovisar vad som i hithörande avseenden gäller för ägande- och nyttjanderätten till forskningsresultat som framkommer till följd sålunda finansierad forskningsverksamhet samt diskuterar hur av dessa resultat skall hanteras med avseende på offentlighet och sekretess.

Övriga frågeställningar behandlas inte här.

7.2 Styrande regelsystem

7.2.1 Närings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK

NUTEKs stödjande verksamhet styrs av flera stödförordningar. Av stödförordningama är i detta sammanhang "Förordning om statligt stöd till teknisk forskning, industriellt utvecklingsarbete och uppfinningsverksamhet "SFS 1995: 1252" den viktigaste. Endast denna kommer att här behandlas. Förordningen trädde i kraft 1996-01-01 och ersatte den tidigare gällande förordningen från 1978. 1978 års förordningstext gjorde en tydlig avgränsning mellan möjligheterna att bevilja bidrag, dvs. lämna stöd utan något krav på återbetalning, och stöd som skulle förenas med återbetalning. Denna gränsdragning har genom 1995 års stödförordning upphört att gälla. I 1978 års stödförordning att stöd endast fick ges i form av angavs

114 F inansieringsvillkor

bidrag under förutsättning att resultaten fick göras "offentliga och av allmänt tillgängliga". Undantag från denna regel fick göras endast om "särskilda skäl" förelåg. Sedermera ändrades undantagsregeln till att gälla därest "skäl" förelåg. Genom 1996 års förordning har ovan nämnda gränsdragning mellan bidrag och stöd med återbetalning upphört och stödets utformning och stödnivå är nu direkt anpassade till EUs statsstödsregler. Med hänsyn till att statsstödsreglema anger med vilken stödnivå bidrag respektive återbetalningsbart stöd får lämnas och därvid även reglerar vad som gäller angående olika typer av FoU-arbeten och mottagare av stöd har ytterligare detaljanvisningar angående vilka villkor som måste gälla för stöd inte införts i förordningstexten. Ett avgörande skäl härför torde vara att det bedömts olämpligt att villkoren för svenska nationella stöd är mindre fördelaktiga för mottagaren än vad som i motsvarande situation gäller för nationella stöd i andra EU-länder. Enligt förordningen kan stöd lämnas i form av bidrag, lån, garanti, projektförsäkring, uppdrag, beställning eller i form av stipendier och pris. De två sist nämnda stödformema kan endast ges till enskilda, medan övriga stöd kan ges till olika typer av företag, organisationer, myndigheter med flera. I § 13 stadgas att stödmottagare som erhållit stöd med någon form av återbetalning helt eller delvis kan befrias från återbetalning "om det uppenbarligen saknas förutsättningar för att utnyttja projektets resultat lönsamt." Denna regel som anger när stöd med återbetalningsskyldighet får efterges skall läsas i ljuset av att det inte finns någon annan begränsning än EUs statsstödsregler för att lämna bidrag till projekt vars resultat bedöms kunna utnyttjas lönsamt. Uttrycket "utnyttjas lönsamt" måste i sammanhanget ges en innebörd av att resultaten på ett eller annat sätt kan utnyttjas med ekonomisk lönsamhet, dvs. kunna bli kommersialiserade. En förutsättning för lönsam kommersialisering kan vara att resultaten skyddas, exempelvis immaterialrättsligt. Med hänsyn till att förordningstexten inte anger några krav på när olika stödformer skall utnyttjas är det viktigt att NUTEK vid val av stödformer som förenas med återbetalning har en god uppfattning om huruvida ett sådant projekt faktiskt har förutsättningar att kunna utnyttjas lönsamt. Detta gäller särskilt som återbetalningsvillkoren medför extra administration för stödmottagaren och NUTEK. Ett felaktigt beslut härvidlag innebär som ovan nämnts att eftergift endast får beviljas om projektet uppenbart har misslyckats i kommersiellt avseende.En

Finansieringsvillkor 115

sådan situation kan knappast föreligga om projektinnehavaren upp-

rätthåller immateriella skyddsrättigheter.

7.2.2 Statens råd för

byggforskning, BFR

BFRs verksamhet styrs bl.a. av dess instruktion SFS 1995:1123 och av "Förordning om bidrag för experimentbyggnad mm" SFS 1990:818. Av instruktionen framgår bl.a. att rådet skall främja och stödja forsknings- och utvecklingsarbete inom sitt verksamhetsområde och att

rådet skall övervaka att lämnade bidrag och lån kommer till avsedd

användning. Av bidragsförordningen framgår bl.a. att rådet får bevilja bidrag under förutsättning att mottagaren förbinder sig att betala ersättning till staten i form av engångsbelopp eller löpande avgift. Villkoren för sådan ersättning skall bestämmas med särskild hänsyn till risken med projektet och det beräknade ekonomiska utfallet. Ersättningen får inte överstiga utbetalt bidragsbelopp. Av förordningstexten framgår inte hur projektresultat framsom kommer till följd BFRs bidrag skall hanteras med avseende på av sekretess och publicering eller ägande- och nyttjanderätt. I förordningen

anges att BFR prövar frågor om bidrag enligt förordningen och att rådet

har rätt att ställa upp villkor för projekts genomförande.

7.2.3 MFR, NFR och TFR

Enligt sin gemensamma instruktion "Förordning med instruktion för forskningsråden inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde"

1988:1198 skall MFR, NFR och TFR främja och stödja vetenskapligt

betydelsefull forskning. Därtill skall råden verka för att information om forskning och forskningsresultat sprids.

Det ankommer särskilt på råden att fördela medel till forskning och

därmed sammanhängande verksamhet samt att främja publicering av vetenskapliga resultat. Förordningen anger inte om stöd skall lämnas i form bidrag eller av stöd som skall bli föremål för återbetalning. Inte heller anger förordningen närmare hur resultat skall hanteras med avseende på immaterialrättsligt skydd.

116 Finansieringsvillkor

7.2.4 KFB

Kommunikationsforskningsberedningen,

Av "Förordning med instruktion för Kommunikationsforskningsberedningen" SFS 1993:675 framgår att KFB har till uppgift att stödja och samordna övergripande forskning, utveckling och demonstrationsverksamhet inom sitt område och att KFB därvid särskilt skall besluta statligt stöd inom sitt område - om informera forskning och samordna dokumentationen samt i övrigt - om främja spridningen av vetenskapliga metoder och resultat. Förordningen anger inte om stöd skall lämnas i form av bidrag eller stöd skall bli föremål för återbetalning eller om stödet kan ges som enligt andra kriterier. Inte heller innehåller förordningen några närmare angivelser hur resultat skall hanteras med avseende på immaterialom rättsligt skydd

7.2.5 Statens Naturvårdsverk, SNV

Av "Förordning med instruktion för Statens Naturvårdsverk" 1988:518 framgår att SNV har till uppgift att verka för att sprida kunskaper om

miljöforskning. Vid verket finns inrättat en F orsknings- och en Avfallsforskningsnämnd. Dessa båda nämnder skall fullgöra verkets åtaganden

inom sina respektive forskningsområden. Av förordningen framgår inte vilka närmare villkor SNV skall tillämpa vid stöd av forskning.

7.2.6 Stiftelsen för miljöstrategisk forskning,

MISTRA

MISTRA är privaträttslig stiftelse, vars verksamhet styrs av dess

en stadgar. Av dessa framgår bl.a. att: MISTRA har till ändamål att stödja forskning strategisk betydelse - av

för god livsmiljö varvid möjligheterna att uppnå industriella tilläm-

pningar skall tagas till vara. Verksamheten skall byggas upp successivt på grundval av Stiftelsens egna, självständiga bedömningar. Forskningsinsatser som MISTRA stödjer kan avse grundforskning och tillämpad forskning eller forskningsområden däremellan. beslut fattas av MISTRAs styrelse. -

F inansieringsvillkor l 17

Av stadgarna framgår inte direkt vad skall gälla angående spridning som och utnyttjande respektive publicering av resultat som framkommer till följd stöd lämnats av Strategiska Stiftelsen. av som Inte heller stadgarna stöd skall lämnas i form av bidrag, anger om lån eller stödform. Med hänsyn till stadgarnas utformning får det annan klart att styrelsen ytterst avgör hur dessa frågor skall hanteras. anses

7.2.7 Stiftelsen för strategisk forskning, Strategiska

Stiftelsen

Strategiska Stiftelsen är privaträttslig stiftelse, vars verksamhet styrs

en dess stadgar. Av stadgarna framgår bl.a. att: av Strategiska Stiftelsen har till ändamål att stödja naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk forskning Verksamheten skall byggas successivt på grundval av Stiftelsens - upp

självständiga bedömningar.

egna,

Forskningsinsatser Strategiska Stiftelsen stödjer kan avse grund-

- som forskning och tillämpad forskning eller forskningsområden däre-

mellan. beslut fattas Strategiska Stiftelsens styrelse. - av Av stadgarna framgår inte direkt vad skall gälla angående spridning som

och utnyttjande respektive publicering resultat framkommer till

av som följd stöd lämnats av MISTRA. av som Inte heller stadgarna stöd skall lämnas i form av bidrag, anger om stödform. Med hänsyn till stadgarnas utformning får det lån eller annan klart att styrelsen ytterst avgör hur dessa frågor skall hanteras. anses

7.2.8 EU-stöd

EUs för forskning och utveckling har satt upp som mål att ramprogram bl.a. förbättra Europas industriella konkurrenskraft och att ta till vara den inre marknadens fördelar samt att tillgodose samhällets behov av en hållbar utveckling och förbättrad livskvalitet.

Viktiga policydokument för genomförandet av ramprogramverksam-

heten är "Commission decision concerning the rules for dissemination of the research results from the specific programmes of research, technological development and demonstration of the European Community", och "Commission regulation EC the

94/762/EC on

application of the rules set out in Article l of Council Decision"

94/762/EC.

118 Finansieringsvillkor

Den policy som antagits detta dokument har kommit genom att

påverka de Standardavtal Kommissionen tillämpar vid finansiering

som av projekt som ingår i olika programverksamheter. Även EUs konkurrensrätt har betydelse för hur ett avtal om FoU-

samarbete kan utformas. Artikel 85 i Romfördraget förbjuder

på ett långtgående sätt konkurrenshämmande överenskommelser. Till följd av

Kommissionens förordning 417/85 specialiseringsavtal och Komm-

om

issionens förordning 418/85 FoU-avtal har emellertid förutsättningar

om för FoU-samarbete som eljest skulle ha omfattats artikel 85 gjorts av tillåtna. Det skall dock observeras att de nämnda gruppundantagen inte är tillämpliga om de avtalande parternas marknadsandel för berörda produkter överstiger 20 procent. Om avtalet dessutom innehåller regler om distribution kan i vissa fall marknadsandel 10 en om procent

medföra att gruppundantagen inte är tillämpliga.

7.2.9 Näringslivet

Näringslivets möjligheter att finansiera FoU-verksamhet hos högskoleväsendet regleras inte av några generella regelsystem satts som upp av näringslivet. Däremot högskolans regelsystem de villkor på vilka anger

samarbete eller uppdragsforskning får bedrivas.

Utifrån näringslivets synpunkt kommer därför villkoren för finansiering av FoU-verksamhet att styras högskoleväsendets regelsystem av och näringslivets behov och önskan i de särskilda fallen. Högskoleväsendets regelsystem innebär i princip inte några begränsningar vad gäller möjligheten för näringslivet att förvärva rättigheter till FoU-

resultat. Om sekretessbehovet, dock kapitel 8 och 19. Näringslivets

se

behov och önskemål varierar med avseende på den finansiering

typ av som näringslivet lämnar.

I regel kan följande finansieringsformer förekomma: donationer,

a b uppdragsforskning och c samfinansiering eller samarbete med

högskolan.

Villkoren för finansieringen regleras separata avtal.

genom

Finansieringsvillkor 119

7.3 Anslagsvillkor och avtal

7.3.1 Närings- och

teknikutvecklingsverket, NUTEK

NUTEK och dessförinnan STU nedan NUTEK har under årens lopp

normalt använt så kallade anslagsvillkor för att reglera rättsförhållandet mellan sig och berörda anslagsmottagare. Anslagsvillkor består av allmänna villkor och av särskilda villkor. De allmänna villkoren innehåller text som är anpassad för den speciella stödforrnen och de särskilda villkoren reglerar de särskilda förhållanden som skall gälla i

det speciella projektet. Typiskt sett finns allmänna villkor för Bidrag,

Villkorslån och Royaltyavtal. Villkorsfloran har emellertid löpande kommit att växa beroende på behovet av att anpassa stödvillkoren till de krav och önskemål som dikterats av förändringar i regelsystem och

policy. Sålunda finns det villkor som tillåter att anslagsmottagaren efter

eget gottfinnande vid tidpunkten för slutrapporteringen avgör om stödet skall behandlas som bidrag eller stöd mot återbetalning.

Som tidigare påpekats avsnitt 7.2.1 avgjordes tidigare frågan

om huruvida bidrag eller stöd med återbetalningsskyldighet skulle tillämpas normalt av hur resultaten skulle hanteras med avseende på rätten att utnyttja dem samt kravet på publicering av dem. De av NUTEK tillämpade villkoren benämndes med olika sifferserier för att kunna särskiljas. De oftast använda och viktigaste villkoren villkoren 30, var 42, 43, 44 och 45. Dessa villkor gäller alltjämt för det stora flertalet pågående projekt. Som omnämnts i 7.2 ovan anger 1995 års stödförordning andra kriterier för stödens villkor än tidigare förordningstexter. Till följd därav har NUTEK antagit nya bidragsvillkor som framgent skall användas i stället för tidigare tillämpade bidragsvillkor. Villkoren betecknas B B 2 och B Villkor B Bidrag till högskola. Anslagsmottagaren råder över resultaten. Angående publicering och rätten att råda över resultaten anges följande. Anslagsmottagaren skall publicera resultaten i enlighet med god internationell standard för publicering av forskningsresultat och anslagsmottagaren har rätt att skydda resultaten med patent eller annan immateriell skyddsrätt samt rätt att upplåta eller överlåta projektresultat till annan. Anslagsmottagaren har rätt att avvakta med publicering av resultat intill dess att ansökan om immateriellt skydd inlämnats. Önskar anslagsmottagaren fördröja publiceringen därutöver eller avstå ifrån att publicera resultaten skall NUTEKs skriftliga medgivande därtill inhämtas.

120 Finansieringsvillkor

Villkor B Bidrag till företag. Anslagsmottagaren råder över resultaten. Angående publicering och rätten att råda över resultaten anges

följande.

Anslagsmottagaren skall publicera resultaten på ett sådant sätt att dessvärde framgår och anslagsmottagaren har rätt att skydda resultaten med patent eller annan immateriell skyddsrätt samt rätt att upplåta eller överlåta projektresultat till annan. Anslagsmottagaren har rätt att avvakta med publicering av resultat intill dess att ansökan om immateriellt skydd inlämnats. Önskar anslagsmottagaren fördröja publiceringen därutöver eller avstå ifrån att publicera resultaten så krävs NUTEKs skriñliga medgivande.

Villkor B Bidrag till företag. Anslagsmottagaren råder över resultaten. I villkoren anges att anslagsmottagaren råder över projektresultaten och har rätt att upplåta eller överlåta dessatill annan. I villkoren anges inget om huruvida det Föreligger rätt att skydda resultaten immaterialrättsligt eller om publicering av resultaten skall ske eller Avsaknad av sådana bestämmelser innebär att anslagsmottagaren har full frihet att själv avgöra vad som härvidlag skall gälla.

Bidragsvillkoren B 1 och B 2 riktar sig till olika typer av anslagsmottagare. Reglerna för hur resultaten skall publiceras har därför fått en något olikartad utformning i de båda villkoren. Även andra omständigheter, som inte har betydelse i detta sammanhang, talar för att olika villkor måste gälla beroende på om mottagaren är forskningsorganisation eller företag. Skälet till utformningen bidragsvillkor B 3 är att sådana bidrag i av första hand skall lämnas för andra aktiviteter än FoU-verksamhet. Dock kan villkoren även komma att utnyttjas för bidrag till företrädesvis små och medelstora företag som bedriver produktutveckling men trots detta erhåller bidrag i stället för återbetalningsbart stöd till följd av NUTEKs policy angående gränsdragningen mellan stöd med och utan återbetalningsskyldighet. Policyn har följande innehåll: Stöd med återbetalningsskyldighet skall lämnas endast där anslagsmottagaren är en organisation som är rustad för att exploatera resultaten i egen regi eller genom annan och där projektet vid tillfället för beslut om stöd utvecklats till ett sådant läge att det är möjligt att uppfatta en tydlig plan för hur FoU-arbetet mot färdig produkt faktiskt ser ut. Syftet med projektet skall vara att inom överskådlig tid åstadkomma affärer baserade på projektet och dess resultat. Detta förutsätter att: sökanden har upprättat en trovärdig affärsplan resultaten förväntas komma på marknaden inom 5 år -

Finansieringsvillkor 121

sökandens verksamhet skall bedrivas med vinstsyfte. -

N U TEKs kompetenscentra

NUTEK kan även lämna finansiellt stöd till FoU-aktiviteter på andra villkor än de ovan redovisade. Sålunda har NUTEK under 1995 startat ett antal s.k. kompetenscentra. Dessa bildas genom att berörda parter

träffar ett avtal därom. Avtalskonstruktionen är följande.

Parter är NUTEK, forskningsgenomförande högskola samt de industriföretag deltar i verksamheten. I normalavtalet fastläggs formerna som för samarbetet, finansiering m.m. Vad gäller rätten till resultaten och publiceringen dem har följande punkter i avtalet betydelse. Den av nedan angivna texten är inte avtalstext utan anger avtalets innebörd. Numreringen hänvisar till avtalets numrering.

3.7 Enligt denna punkt förbinder sig högskolan att endast låta den personal arbeta i den avtalade verksamheten som förbundit sig att avstå sådana rättigheter till högskolan som denna är i behov av för att fullgöra sina skyldigheter enligt avtalet. Motsvarande stadgande återfinns i punkten 9.2

I denna punkt anges att projektresultaten skall publiceras i enlighet med god internationell standard för publicering av forskningsresultat. Innan publicering sker skall dock näringslivsparterna ha rätt att studera materialet utifrån frågan om det röjer någonting som kan bli föremål för patentering. Om en sådansituation bedöms föreligga kan näringslivspart fördröja publicering i det antal månader som anges i avtalet.

I denna punkt anges att: så kallat Bakgrundsresultat inte påverkas av avtalet. äganderätten till så kallat Projektresultat inte påverkas av avtalet utan tillfaller den eller dem som är upphov till resultaten. näringslivsparterna skall kostnadsfritt erhålla en oinskränkt rätt i form - envar av enkel licens att inom sitt koncemförhållande utnyttja projektresultat. Dessa av parter, dvs. licenstagarna, får inte upplåta underlicens. rätten till licens enligt ovan inte får avtalas bort med mindre än att detta godkänns av NUTEK.

ll. I denna punkt att hemlig bakgrundsinforrnation som lämnas skall behandlas anges såsom hemlig av mottagaren.

Genom nämnda bestämmelser har NUTEK sökt anpassa samarbetet ovan till de krav berörda parter kan ställa på ett samarbete detta slag som av samtidigt gällande rättsordning för hur rätten till resultat som görs som anställda inom högskolor beaktas. Avtalen har härvid utformats så att av de är förenliga med konkurrensrätten.

122 Finansieringsvillkor

Vad gäller berättigade krav samarbetet har NUTEKs härvidlag fordrat att resultaten skall publiceras samt spridas. Teknikspridningen

bör därvid vara så allmän som möjligt kan kommersiella skäl men av

komma att begränsas till i verksamheten ingående företag.

Företagens intresse har varit att skydda sådan information som lämnas samt att kunna använda sådana resultat framkommer som som en följd av samarbetet. Högskolan har intresse att få till stånd samarbetet samt hantera av resultaten i enlighet med den praxis och det synsätt tillämpas som respektive högskola. Det förhållandet att respektive forskare i

förhållande till sin arbetsgivare äger forskningsresultaten har för avtals-

konstruktionen varit en komplicerande faktor. Förhållandet har hanterats på så sätt att respektive högskola enligt avtalet ålagts att teckna sådant avtal med berörda forskare att högskolan kan uppfylla kraven på

fördelning av resultat och spridning av dem enligt avtalet. I avtalet

anges även att skälig ersättning för förvärvad rätt i form av enkel licens enligt ovan får belasta projektbudgeten. Som framgår ovan är NUTEKs stödvillkor flera till antalet. Skälet

härtill är att NUTEK har flerfaldig uppgift och stödjer såväl grund-

en

forskning som tillämpad forskning och produktutveckling.

7.3.2 Statens råd för

byggforskning, BFR

Av BFRs allmänna villkor framgår vad gäller angående rätten till som resultat och publicering eller sekretess av dem. Dessa regler är utformade och tillämpas mot bakgrund att BFR stödjer sektorsav forskning inom sitt område. I § 12 anges att publicering av resultat skall ske i samråd med BFR. Den praktiska tillämpningen av detta stadgande är enligt uppgift från BFR att genomförande forskare själv avgör vilken information skall som ingå i rapporten till BFR. Rapporter m.m. som insänds till BFR hanteras av rådet som offentlig handling. I den mån sådana rapporter skall spridas av BFR kan BFR komma att bearbeta rapporten tillsammans med dess författare. Innebörden av det nämnda torde att anslagsvillkoren utgår ovan vara ifrån att resultaten kommer till allmän kännedom då att de utgör resultat

av sektorsforskning. Anslagsvillkoren anger dock inte vad skall

som gälla om resultaten inte hanteras i enlighet dänned. Anslagsvillkoren tar inte heller uttryckligen ställning till publicering kan ske t.ex. om genom

SOU 1996. 70 Finansieringsvillkor 123

patentering. I anslagsvillkoren § 13 att anslagsmottagaren till BFR skall anges

återbetala skäligt belopp av anslaget därest anslagsmottagaren inom

en period av 5 år räknat från datum för projektarbetes avslutande erhållit "avsevärd ekonomisk vinst" genom resultaten. Innebörden av detta stadgande torde att exploatering resulvara av taten är förenliga med stödet, låt vara att framgångsrik exploatering medför att bidraget helt eller delvis skall återbetalas. Enligt uppgift från BFR har krav på återbetalning av bidrag hittills inte ställts.

Teknikvetenskapliga forskningsrådet, TFR

TFR stödjer forskning genom anslagsforrnema Projektanslag, Instrumentutveckling, Ramanslag, TFR-doktorander, Industridoktorander, Utlandsdoktorander, Postdoktorstipendier, Forskarassistenter, Medeldyr

utrustning, Gästprofessurer. Adjungerande industriforskare och Forsk-

ningsstöd för speciella insatser TFRs principer för hur anslagsmottagaren skall hantera forsknings-

resultaten vad gäller ägande- och nyttjanderätt respektive publicering

och sekretess framgår av följande kontrakt.

Kontrakt postdoktorstzlpendium

I detta kontrakt anges att stipendiaten till TFR översiktligt skall redovisa erhållna forskningsresultat och i övrigt vunna erfarenheter. Av dessa formuleringar torde det inte följa någon begränsning för stipendiaten att ex vis söka patent på resultaten eller att hemlighålla detaljer av dem.

Kontrakt ramanslag och kontrakt projektanslag.

För dessa anslagsformer använder TFR samma kontraktstyp. - I § ll i kontraktet anges att resultaten av forskningsarbetet bör publiceras i vetenskaplig tidskrift med intemationell räckvidd. Skrivningen anger inte vad som gäller därest publicering sker. Skrivningen torde medge att ifrågavarande forskare själv formulerar den artikel som skall publiceras och därmed själv avgör vad som faktiskt kommer att publiceras. l § 12 anges att TFRs anslag lämnats med förbehåll att framkommande resultat görs offentligt och får användas fritt. Anslagsmottagare som önskar skydda resultat genom patent har möjlighet att erhålla befrielse från kravet offentlighet och fri användning om begäran därom görs. Det anges vidare i paragrafen att TFR kommer att bifalla begäran om undantag för såvitt överenskommelse kan träffas angående återbetalning hela eller delar anslaget. Återbetalningen skall grundas av av

124 F inansieringsvillkor

återbetalningsplan eller royaltyavtal. Enligt uppgift från TFR har i praktiken inte någon begäran om befrielse från kravet offentlighet och fri användning inkommit till TFR.

Beslutsbrev industridoktorandprojekt.

Beslut om detta stöd är förenat med samma allmänna villkor som omnämnts ovan under kontrakt ramanslag m.m. Dessutom anges i beslutsbrevet att utbetalning av medel förutsätter att avtal träffats mellan doktorand, högskola och industripart som berörs av projektet. Sådant avtal skall godkännas av TFR. Även om det framgår av beslutsbrevet att det ankommer på berörda parter att själva ta fram aktuellt avtal tillhandahåller TFR råd som syftar till att underlätta avtalsskrivandet för parterna och som även anger vilka krav TFR kommer att ställa avtalet.

Av råden framgår att parterna skall reglera

vilka förutsättningar som skall gälla för hemlighållande och fördröjning av publicering vad som skall gälla angående rätten att exploatera resultat samt ersättning till upphovsmannen därför. Parterna skall därvid särskilt beakta de olika rättsordningar som gäller beroende om forskaren är anställd av industrin eller av högskolan. Av avtalet skall vidare framgå att industriparten är införstådd med att TFR kan komma att kräva återbetalning av de medel som TFR tillskjutit projektet om resultaten förvärvas av industriparten och de därvid inte blir offentliga och allmänt tillgängliga.

7.3.4 MFR och NFR

MFRs och NFRs villkor för stöd regleras i rådens allmänna bestämmel- Dessa är till sitt innehåll i här aktuella delar i det närmaste identiska ser. med de allmänna bestämmelser som TFR tillämpar för ram- och projektanslag.

7.3.5 KFB

Kommunikationsforskningsberedningen,

KFB beviljar sina stöd med utnyttjande kontraktsbestämmelser. Dessa av är konstruerade som uppdrag, dvs. KFB beställer arbete och förvärvar avtalet vissa rättigheter. KFB utesluter inte att upphandlingsgenom förfarande kan vara tillämpligt på uppdraget.

Finansieringsvillkor 125

I inledande bestämmelser till kontraktet KFB sin avsiktsanger som förklaring att det är viktigt att projektresultat kommer allmänhet, andra forskare och svenskt näringsliv till del och detta gäller oavsett om resultaten är skyddade genom immaterialrätt eller Vad därefter gäller ägande- och nyttjanderätt respektive publicering och sekretess anges följande i kontraktet. Uppdragstagaren skall hålla resultaten av uppdraget allmänt tillgängliga dels genom publicering, dels genom att på skäliga villkor upplåta licens till sådanaresultat som uppdragstagaren skyddat genom immaterialrätt. För det fall Uppdragstagaren inte uppfyller detta har KFB rätt att i uppdragstagarens ställe upplåta nämnda rättigheter. "Eventuella immateriella rättigheter delas av parterna." Så länge KFB inte utnyttjat sin rätt att upplåta rätt enligt ovan svarar uppdragstagaren för patentkostnader och eventuella kostnader till följd av intrång. KFB beslutar efter samråd med uppdragsforskaren hur och i vilken omfattning publicering skall ske.

Avtalet innehåller härutöver en del regleringar an gående offentlighet och sekretess. Den juridiska innebörden av dessa regleringar är inte helt klar.

7.3.6 Statens Naturvårdsverk, SNV

De kontraktsbestämmelser som SNV tillämpar vid stöd av forskningsprojekt anger bl.a. att stöd lämnas i form av bidrag - SNV skall underrättas om forskningsresultaten före publicering eller annat offentliggörande Avtalet reglerar inte i övrigt vad som skall gälla angående ägande- och nyttjanderätt eller publicering och sekretess. Inte heller tar kontraktet ställning till vad som gäller med avseende på rätt eller förbud att skydda resultaten genom patent. Därav kan man förmodligen dra slutsatsen att rättsinnehavaren har rätt att söka patent och att kommersialisera resultaten utan att bli återbetalningsskyldig till SNV.

7.3.7 Stiftelsen för

miljöstrategisk forskning,

MISTRA

Enligt uppgift har MISTRA ännu inte fattat något beslut om särskilt program. Det kan därför inte nu anges vilken policy som stiftelsen kommer att utveckla vad gäller hantering av resultat som framkommer till följd av framtida satsningar.

126 Finansieringsvillkor

Av ett avtalsutkast som MISTRA spridit framgår dock att det är MISTRAs uppfattning att resultat skall hanteras på så sätt att publicering och spridning av resultat skall ske i den mån kommersiella intressen inte talar däremot. Enligt avtalsförslaget ankommer det högskolan eller annan organisation som har vana därav att bedöma möjligheterna att kommersialisera resultat samt omhändertagandet av exploateringen i dess första skede. Avtalet anger vidare att det ankommer på högskolan att teckna avtal med deltagande forskare angående bl.a. ägande- och nyttjanderätt till resultat samt om vad som skall gälla angående sekretess. Avtalet statuerar inte att återbetalning av medel skall ske till följd av att framkomna resultat exploateras och genererar intäkter.

7.3.8 Stiftelsen för strategisk forskning, Strategiska

Stiftelsen

Strategiska Stiftelsen har tecknat ett antal s.k. igångsättningsavtal. Dessa avtal har kort löptid och syftar till att skapa förutsättningar för långsiktiga forskningsprogram. Igångsättningsavtalen reglerar inte vad som skall gälla angående ägande- och nyttjanderätt respektive sekretess och publicering. Däremot anger igångsättningsavtalen att Strategiska Stiftelsen vid tecknande av programavtal kommer att fordra att dessa frågor regleras i enlighet med vad som framgår av PM som bilagts igångsättningsavtalet. Av nämnda PM framgår bl.a. att: resultat så snart som möjligt skall publiceras i vetenskapliga tidskrifter med refereesystem och internationell spridning eller ges offentlighet annat motsvarande sätt resultat skall patentskyddas där så är möjligt och att publicering av sådanaresultat får anstå intill dess patentlagen stadgar offentliggörande av sålunda patentsökta resultat frågor rörande ägande- och nyttjanderätt skall regleras mellan berörda parter regleringen av ägande- och nyttjanderätt skall godkännas av Strategiska Stiftelsen. -

7.3.9 EUs Standardavtal

EUs Standardavtal reglerar på ett uttömmande och detalj rikt sätt vad som gäller i förhållande till Kommissionen angående ägande- och nyttjanderätt till resultat som framkommer inom EUs FoU-projekt. Av avtalet

SOU 1996. 70 Finansieringsvillkor

framgår även vad som gäller angående publicering och sekretess

av sådana resultat. Avtalet är konstruerat på så sätt att dess regler är bindande för de parter som ingår i projektarbetet, och dessa får inte sinsemellan träffa

avtal som innebär att minimireglema inte kan uppfyllas. Detta innebär

att parterna vid tecknande andra avtal sinsemellan eller med av annan alltid måste förbehålla rätten enligt standardavtalet.

Vid fördelning rättigheter laborerar standardavtalet med

av ett stort antal parametrar. Dessa framgår bifogad tablå av . I princip innebär avtalet att äganderätten till så kallad Bakgrundsoch Projektresultat inte påverkas avtalet att deltagande av men parter inklusive högskolan måste tillse att resultaten kan spridas enligt det schema som anges i den bifogade tablån TABLE 1..

Vad gäller publicering och sekretess resultat överlåter avtalet i

av

princip åt stödmottagarna att träffa överenskommelse vad där-

om som vid skall gälla. I avtalet att samtliga rapporter förutom vissa anges an-

givna skall förbli hemliga. Innebörden denna skrivning torde

av vara att

rapporter m.m. som huvudregel skall hemlighållas men att Kommis-

sionen på i avtalet närmare angivet sätt får sprida dem.

I vilken mån eller omfattning stödmottagande parter har pub-

rätt att

licera resultaten alternativt är tvungna att hemlighålla dem framgår inte

av standardavtalet. I praktiken hanterar parterna denna fråga enligt eget gottfinnande och reglerar i förekommande fall förhållandet i separata avtal, s.k. konsortialavtal.

128 F znansieringsvillkor

N N

. . . . , . å

. . . . m .

.a å . a . . . . .

rm.. w E m.. m n N ,m E m . : m o

u

. . . . . . . .

ä m .m mw: ,M m m N z u B m m . . m

. . . . . -

. o å E E

E D E t : E N m v

Finansieringsvillkor 129

Med hänsyn till att standardavtalet förutser att de samarbetande stödmottagama även tecknat konsortialavtal som reglerar parternas rättsförhållanden på ett till standardavtalet kompletterande sätt är det även nödvändigt att studera dessa avtal för att i de särskilda fallen förstå vad som fullt ut gäller angående ägande- och nyttjanderätt respektive publicering och sekretess.

7.3 l O Näringslivet

. Näringslivets stöd dikteras de villkor avtal och av som anges genom

övriga överenskommelser med stödmottagaren. Aven det inte finns

om någon gemensam policy för industrin så kan följande typavtal urskiljas.

Donationer

Donationer ges normalt utan annat förbehåll än att skall pengarna

användas för visst forskningsändamål. Av avtalen framgår inte hur

resultaten skall förvaltas med avseende på ägande- och nyttjanderätt eller publicering och sekretess. Detta torde innebära att högskolan i förhållande till donatom fritt förfogar över resultaten och själv råder över hur resultaten skall hanteras.

Uppdragsforskning

Vid uppdragsforskning lämnar industriföretaget ett uppdrag åt högskolan

att utföra viss närmare angiven forskning, ibland att lösa viss uppgift. en Ersättning härför utgår till högskolan. I princip betalar industriföretaget full ersättning för de kostnader och påslag högskolan enligt sina som normer har att fakturera vid uppdragsforskning. Mot bakgrund härav är det naturligt att industriföretaget förvärvar omfattande rättigheter till de resultat som framkommer till följd av uppdragsforskning.

Gränsen mellan ren uppdragsforskning, dvs. de fall där industriparten faktiskt betalar fullt ut för uppdragets kostnader inklusive påslag, och de

fall där forskningen samfinansieras med högskolan eller finansiär annan är inte tydlig.

Fastän viss forskning betecknas uppdragsforskning kan därför

som ett sådant avtal innehålla inslag innebär att industrin inte erhåller som äganderätten eller omfattande nyttjanderätt till resultaten utan att träffa separat avtal med högskolan och/eller de forskare som skall utföra

130 Finansieringsvillkor SOU 1996;70

uppdraget. De regler därvid används redovisas i punkten samsom finansiering eller samarbete, som följer.

Samfinansiering eller samarbete

I detta fall skapar deltagande parter ett projekt varvid samtliga deltagare kan vara finansiärer av verksamheten. Inte sällan går delfinansieringen till på så sätt att industriföretaget med kontanta medel eller genom naturainsatser i form eget arbete för sin del av kostnaderna, av svarar medan högskolan finansierar sin del av kostnaderna med finansiell hjälp de statliga stödorgan eller andra organisationer som finansierar denna av verksamhet. Stödnivån till högskolan varierar och dikteras främst typ av EUs statsstödsregler. av I dessa avtal i vilken omfattning och på vilka villkor industrianges parten har rätt till forskningsresultaten. Dessutom regleras vad som skall gälla angående publicering och sekretess.

7.4 Probleminventering

Det förekommer ett stort antal aktörer finansierar FoU-verksamsom heten vid högskolor. De ställer av naturliga skäl olika krav på hur framkomna resultat skall hanteras vad avser ägande- och nyttjanderätt samt publicering och sekretess. En avgörande skillnad föreligger mellan näringslivets villkor och statens villkor vad gäller rätt till resultat och publiceringen av dem. Medan näringslivet önskar förvärva omfattande rätt till resultaten och även vid behov hemlighålla dem know-how, är statens intresse ofta som inriktat på att resultaten skall spridas och göras allmänt tillgängliga. De statliga finansiäremas synsätt skiljer sig emellertid åt även sinsemellan. Vissa organisationer är främmande för att resultaten skyddimmaterialrätt medan andra accepterar detta. Skälet till de as genom olika synsätten kan att de olika organisationerna har att stödja olika vara typer av forskning och även har olika syften för sin verksamhet. Sålunda önskar vissa organisationer att stödja sådan FoU som ligger nära industriell tillämpning, medan andra ser som sin huvuduppgift att stödja grundforskning. Även det finns någorlunda accepterade definitioner av begreppen om "grundforskning", "industriell grundforskning" och "tillämpad forskning"

Finansieringsvillkor 131

är det i praktiken inte lätt att bedriva FoU strikt håller sig inom som en

av dessa definitioner. Därav följer att resultat grundforskning kan

av vara reglerade på ett sådant sätt att resultatens ägare endast i begränsad

omfattning råder över resultaten. Vid en senare finansieringsfas kan

alltså inte rättsinnehavaren sådana resultat utan konflikt med tidigare av

tecknade avtal tillmötesgå den finansiärens berättigade intresse

senare att förvärva omfattande rätt till resultaten. I vissa fall förekommer det att ett och projekt stöds flera samma av finansiärer. I sådana fall blir avtalssituationen svårbemästrad för

mottagaren om de olika fmansiärema ställer krav inte är förenliga

som med varandra. Sålunda kan det konstateras att EUs stödregler är mer långtgående än våra nationella stödorgans vad gäller reglering hur av rättigheterna skall hanteras. Med hänsyn till att EUs regler normalt inte

är möjliga att påverka härvidlag är det nödvändigt att de svenska

stödreglerna utformas på ett sådant sätt att de åtminstone inte blockerar för stödmottagarna att uppfylla EUs regelsystem.

En ur avtalssynpunkt komplicerande omständighet i sammanhanget

är att det finansiella stödet till respektive högskola, medan rättigges heterna till de resultat som framkommer normalt innehas den forskare av som utfört arbetet. I detta sammanhang görs inte någon skillnad beroende på resultaten är patenterbar uppfinning, upphovsom en ett

rättsligt skyddat alster eller föremål för annat immaterialrättsligt skydd eller en företagshemlighet.

Sekretess och forskning 133

8 Sekretess och

forskning

8.1 Allmänna

rättsliga förutsättningar

För myndigheter och deras anställda och uppdragstagare gäller i princip offentlighet. I regeringsformen garanteras yttrandefrihet. Den gäller även befattningshavare vid statliga och kommunala myndigheter och således även anställda och uppdragstagare vid universitet och högskolor. Yttrandefriheten för anställda och uppdragstagare vid myndigheter kan endast begränsas till följd av bestämmelser i sekretesslagen eller för-

fattning till vilken denna hänvisar eller i den av regeringen utfärdade

sekretessförordningen. En myndighet kan därför inte hand egen genom interna instruktioner, tystnadspliktsförbindelser eller avtal inskränka anställdas och uppdragstagares grundlagsfästa yttrandefrihet. I sekretesslagen anges särskilt skyddsvärda intressen. Yttrandefriheten innebär att anställda och uppdragstagare hos en myndighet fritt kan lämna uppgifter till utomstående om uppgifterna inte omfattas av sekretess. Yttrandefriheten kompletteras med den i tryckfrihetsförordningen fastlagda rätten för allmänheten att ta del av myndighetens allmänna handlingar. För handling skall allmän att en vara krävs att den skall vara inkommen till myndighet eller där upprättad.

Bestämmelser härom finns i tryckfrihetsförordningen.

Vad som avses med inkommen handling vållar sällan tolkningsproblem. Begreppet upprättad handling kan vara svårare att avgränsa. Härmed avses i princip handlingar i avslutade ärenden samt såvitt gäller handlingar, som inte tillhör ett ärende, handlingar som erhållit sin slutliga utformning. Härutöver är bl.a. expedierade handlingar att anse som upprättade. Myndighetens handlingar i pågående ärenden, s.k. minnesanteckningar eller mellanprodukter, är inte att anse som upprättade handlingar och utgör därför inte heller allmänna handlingar. De är arbetshandlingar i vilka allmänheten inte har rätt till insyn. Arbetshandlingar omfattas av tystnadsplikt endast de innehåller om sekretesskyddade uppgifter. Ur denna synvinkel föreligger ingen skillnad mellan allmänna handlingar och arbetshandlingar.

Då det gäller material i pågående forskningsprojekt torde ligga när-

mast till hands att anse sådan information som arbetsmaterial och att

134 Sekretess och forskning

allmänna handlingar endast utgörs av inkomna handlingar, expedierade

handlingar, slutliga produkter såsom rapporter o.dyl. samt i samband med slutrapporten myndigheten Omhändertagna handlingar. Även av om

mängden allmänna handlingar i ett forskningsprojekt kan vara begränsad så bör erinras att även övrig information omfattas av yttrandefrihet

om

om uppgifterna inte är sekretesskyddade. Arbetshandlingar, som

omfattas sekretess, får således lämnas ut, även om det inte föreligger av

skyldighet att göra detta.

en Insynen i allmänna handlingar får begränsas endast genom särskild

lag varvid avses sekretesslagen och annan författning till vilken denna hänvisar. I 2 kap l § tryckfrihetsförordningen anges för vilka syften

insynen i allmänna handlingar får begränsas. Hit hör inte forskningen

som sådan. Däremot kan handlingar och uppgifter som rör forskning

sekretessbeläggas i andra syften. Såvitt är i fråga gäller att nu

begränsning allmänna handlingars offentlighet kan göras för att

av

tillgodose behovet skydd för enskilds ekonomiska intresse. Med

av enskild i detta sammanhang såväl fysiska personer som juridiska avses såsom företag mil. I fråga om offentlighet och sekretess personer

likställs i princip utländsk myndighet eller juridisk person med svensk

enskild Det bör i sammanhanget särskilt understrykas att det inte person.

finns någon generell möjlighet att sekretessbelägga forskning i annan mån än detta följer av något i tryckfrihetsförordningen angivet skydds-

intresse såsom rikets säkerhet eller skyddet för enskilds ekonomiska intressen.

8.2 Sekretess vid forskningsstöd

Sekretess gäller under vissa förutsättningar i statlig myndighets stödverksamhet. Denna sekretess regleras i 8 kap 6 § sekretesslagen som har

följande lydelse:

"Sekretess gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i statlig myndighets består i utredning, planering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn verksamhet, som eller stödverksamhet med avseendepå produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt, för uppgift om enskilds affärs- eller driñförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, andra ekonomiska eller personliga förhållanden för den som har trätt i affársförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.

Sekretess och

forskning 135

Sekretessgäller, i den mån riksdagen godkänt avtal härom med främmande stat eller mellanfolklig organisation, hos myndighet i verksamhet, som avses i första stycket, för uppgift om enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden myndigheten som förfogar över på grund av avtalet. Föreskrifterna i 14 kap. 1 3 får inte i fråga om denna sekretess tillämpas i strid med avtalet.

Regeringen kan för särskilt fall förordna om undantag från sekretess har som föreskrivits med stöd av första stycket om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretesseni högst tjugo år."

Sekretess gäller endast i den utsträckning regeringen

som synes som föreskrivit det. Sådana föreskrifter meddelas regeringen i sekretessav

förordningen. I en bilaga till denna att sådan sekretess gäller bl.a.

anges

i stödverksamhet hos NUTEK och forskningsråden.

8.3 Sekretess i

uppdragsforskning

I 8 kap 9 § stadgas följande:

"Sekretess gäller hos myndighet för uppgift som avser provning, bestämning av egenskaper eller myckenhet, värdering, vetenskaplig, teknisk, ekonomisk eller statistisk undersökning eller annat sådant uppdrag som myndigheten utför för enskilds räkning, om det måste antas att uppdraget har lämnats under förutsättning att uppgiften inte röjs". Regeringen kan för särskilt fall förordna om undantag från sekretessen, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo är. Hos högskoleenhet gäller sekretessen dock i högst tio år. Hos patent- och registreringsverket gäller sekretesseni högst femtio år."

Denna bestämmelse i sekretesslagen reglerar således sekretessen för

uppdragsforskning. Bestämmelsen tar i första hand sikte på att skydda uppdragsgivarens ekonomiska förhållanden den är avfattad så att men den ger också skydd för tredje både när det gäller personliga och man

ekonomiska förhållanden. Sekretessen är ofta förutsättning

en för att enskilda skall anlita en myndighet eftersom de vanligen önskar få att samma sekretesskydd som de skulle få hos privat forskningsen institution. Allmänhetens legitima intresse insyn i verksamheten hos av

en uppdragsmyndighet är i regel obetydligt. Av denna anledning före-

ligger sekretess oavsett om ett utlämnande uppgift kan medföra skada av

eller Som förutsättning för sekretessen gäller dock att det måste

antas

att uppdraget har lämnats under förutsättning sekretess.

av

Vid riksdagsbehandlingen förslaget till sekretesslag anfördes

av ny

bl.a. följande: "De forskningsuppdrag universitet och högskolor

som er-

136 Sekretess och forskning SOU I 996. 70

håller från enskilda får enligt utskottets uppfattning ett viktigt anses vara led i vetenskaplig utveckling med hänsyn till den stimulans och de detta sätt kommer forskningen tillgodo. Eftersom uppresurser som

dragsforskning i många fall går ut på att vidareutveckla uppdragsgiv-

kan det naturligt denne inte alltid vill bringa

arens produkter vara om uppdraget eller forskningsresultatet till offentligheten. Sekretess kan därför förutsättning för att uppdraget skall till forskare eller

vara ges en forskningslag vid offentlig undervisningsanstalt." en Med stöd 8 kap 9 § har förutom sedvanliga forskningsuppdrag av

föreligga sekretess för uppgifter lämnas från företag

även ansetts som

till högskoleinstitution för att ligga till grund för examensarbete som

hade intressen även för företaget. Av utredning i målet framgick att

ifrågavarande uppgifter inte kunde antas ha blivit lämnade annat än

under förutsättning av sekretess. Bestämmelsen i 8 kap 9 § innebär att vederbörande högskola eller

institution har att iaktta sekretess i uppdragsforskning om det inte överenskommits uppgifterna får publiceras eller uppdragsgivaren eljest

att medger att uppgifterna lämnas ut.

8.4 Vissa andra sekretessbestämmelser

Andra bestämmelser i sekretesslagen i sammanhanget kan vara av som intresse att nämna är följande: Enligt 8 kap 10 § sekretesslagen gäller sekretess hos myndighet för affärs- eller driftförhållanden för enskild, i andra fall än

uppgift om som i 8 kap 8 § gäller upplåningsverksamhet och 9 § trätt i

som avses affärsförbindelser med myndighet, det särskild anledning kan om av

den enskilde lider skada uppgiften röjs. Denna bestämmelse

antas att om avsedd tillgodose den enskilda partens intresse av sekretess i är att affärsförbindelser mellan det allmänna och privata företag. Huruvida sekretessen även skulle kunna täcka uppgifter som utväxlas i ett gemenforskningsprojekt är tveksamt. Såvitt bekant finns inga rättssamt mera fall så skulle fallet. Sekretessen gäller endast om det som anger att vara särskild anledning kan antas att den enskilde parten lider skada om av uppgiften röjs. Denna bestämmelse innebär inte att sekretess automatiskt råder för uppgifter i t.ex. ett forskningsprojekt därför att parterna träffat

avtal härom. till vad gäller vid uppdragsforskning är det

I motsats som således inte fråga absolut sekretess utan sekretess gäller endast om en det finns särskild anledning att anta att ett röjande skulle föranleda om

SOU 1996: 70 Sekretess och forskning 137

skada för den enskilde parten. Vidare bör även nämnas i 1 kap 12 § vari föreskrivs att i fråga om företagshemligheter finns tystnadspliktsbestämmelser utöver bestämmelser som gäller enligt sekretesslagen. Härmed åsyftas bestämmelserna i lagen 1990:409 om skydd för företagshemligheter. I 7 § nämnda lag föreskrivs att en arbetstagare som uppsåtligen eller av oaktsamhet röjer

eller utnyttjar en företagshemlighet hit räknas även forskningsresultat

hos arbetsgivaren som han fått del av i sin anställning under sådana förhållanden att han insåg eller bort inse att han inte fick avslöja den skall ersätta den skada som uppkommit genom hans förfarande. Bestämmelserna i lagen om företagshemligheter och i 1 kap 12 § sekretesslagen bör med hänsyn till de motivuttalanden som ligger till grund för 1 kap 12 § jämföras med innehållet i 6 kap 1 § sekretesslagen, som gäller sekretess för uppgift i myndighets affärsverksamhet för uppgift om myndighetens drift- och affärsförhållanden om det kan antas att någon som driver likartad rörelse gynnas på myndighetens bekostnad om uppgiften röjs. Sistnämnda bestämmelse är således tillkommen för att skydda myndigheternas affärsverksamhet. Slutligen bör nämnas 8 kap 13 § sekretesslagen som innehåller en bestämmelse om skydd för uppfinningar eller företagshemligheter i sam-

band med ansökan om patent. Sekretessen gäller i sådana ansöknings-

ärenden och hembudsärenden enligt lagstiftningen om arbetsgivarens rätt till arbetstagares uppfinningar. Det finns således inte någon generell sekretess för uppfinningar.

Anställdas bisysslor

9 Anställdas

bisysslor

Anställdas bisysslor regleras dels i författning, dels i kollektivavtal. En

allmän bestämmelse förbud för anställda vid statliga myndigheter om att

utöva s.k. förtroendeskadliga bisysslor finns i 7 § lagen 1994:260

om

offentlig anställning. Den skall mot bakgrund objektivitets-

ses av principen i 1 kap. 9 § regeringsfonnen. Den har också samband med

reglerna om jäv i ll och 12 förvaltningslagen 1986:223. Enligt 7 § lagen om offentlig anställning får arbetstagare inte ha

en

någon anställning eller något uppdrag eller utöva någon verksamhet

som

kan rubba förtroendet för hans eller någon arbetstagares

annan opartiskhet i arbetet eller kan skada myndighetens anseende. som

Av förarbetena till regeln prop. 1970:72 75 framgår bl.a.

s.

följande. Förbudet mot bisysslor alla slags tillfälliga eller

avser

permanenta sysslor vid sidan arbetstagarens anställning. Vid

av prövningen av risken för förtroendeskada skall hänsyn tas till omfattningen av arbetstagarens bisysslor och till bisysslan berör myndigom

hetens arbetsområde. Fackliga förtroendeuppdrag, politiska och andra ideella förtroendeuppdrag samt statliga och kommunala uppdrag torde

sällan omfattas förbudet. av

Enligt 1 l § anställningsförordningen 1994:373 skall myndighet

en informera sina arbetstagare vilka bisysslor enligt myndighetens om som

bedömning inte är förenliga med 7 § lagen om offentlig anställning.

Enligt 12 § samma förordning skall myndigheten på begäran av en

arbetstagare lämna ett skriftligt besked huruvida bisyssla enligt

en

myndighetens bedömning är förenlig med nämnda lagregel. Beskedet får överklagas till regeringen. I fråga om högskolerektorer är det emellertid

regeringen som ger beskedet. I 3 kap 7 § högskolelagen 1992:1434 finns särskild regel en om vissa bisysslor högskolelärare kan ha. I bestämmelsen, alltså som som inte avser högskolerektorer, behandlas sådana bisysslor forsksom avser ning och utvecklingsarbete inom tjänstens ämnesområde, s.k. ämnesbundna FoU-bisysslor. Enligt bestämmelsen, i förhållande till 7 § som lagen om offentlig anställning utvidgar rätten att utöva ämnesbundna FoU-bisysslor, får högskolelärare utöva sådana bisysslor, läraren en om

140 Anställdas bisysslor SOU 1996.70

inte därigenom skadar allmänhetens förtroende för högskolan; bisyssloma skall dessutom hållas klart åtskilda från lärarens tjänsteutövning. Av förarbetena till bestämmelsen prop. 1985/86:11 s.11 framgår följande: Innehav sådana bisysslor som får till följd att någon annan av arbetstagare vid högskolan drabbas jäv får antas skada förtroendet för av högskolan. Vid bedömningen viss bisyssla skadar förtroendet av om en för högskolan måste särskild hänsyn tas till om bisysslan innefattar ett stort ekonomiskt för läraren. Om en lärare har ett engagemang

avgörande inflytande över rörelse som bedriver verksamhet inom

en hans institutions ämnesområde, är risken för att förtroendet för högskolan skall skadas påtaglig. Även lärarens tjänsteställning måste beaktas. Sålunda är sannolikheten större för att bisyssla skall medföra en förtroendeskada läraren sin ställning har ett stort inflytande om genom

över verksamheten inom högskolan. Också det förhållandet att ett

betydande antal lärarna vid institution genom bisysslor har ett av en ekonomiskt utanför högskolan kan i vissa fall, gemensamt engagemang även inte någon lärarna intar en ledande ställning vid om av institutionen, tänkas upphov till misstanke att detta engagemang ge om

får påverka inriktningen verksamheten vid institutionen. Lärarnas

av bisysslor bör i sådana fall otillåtna. vara

Enligt 4 kap. 23 § högskoleförordningen 1993: 100 skall högskolan

på lämpligt sätt informera lärare vilka bisysslor eller slag av om bisysslor inte kan förenliga med 3 kap. 7 § högskolelagen. som anses

Enligt avtalet för tjänster inom högskolan ATH får

5 § 2 mom. arbetstagare vid myndighet bedriver affärs- eller uppdragssom verksamhet inte utan arbetsgivarens tillstånd inneha anställning eller uppdrag hos, ha del i eller driva företag inom området för denna verksamhet och inte heller i övrigt i förvärvssyfte utöva verksamhet som berör nämnda område s.k. konkurrensbisysslor. Arbetsgivarens tillstånd lämnas regeringen. Regeln i ATH gäller inte för anställda som av

omfattas det chefsavtalet, har ersatt avtalet om upphörande

av nya som chefslöneavtalet m.m. av Av allmänna arbetsrättsliga principer följer att arbetstagare inte får en utöva bisysslor i sådan omfattning att detta hindrar honom från att fullgöra sitt arbete s.k. arbetshindrande bisysslor. Detta gäller naturligtvis oavsett huruvida bisysslorna hör till någon av de kategorier nämnts Problemen med arbetshindrande bisysslor torde vara som ovan. särskilt aktuella när arbetstagarna vid sidan sina anställningar driver av

Anställdas bisysslor 141

företag; engagemanget för företaget kan inverka på möjligheterna egna att göra ett fullgott arbete. Respektive högskolas ledning ansvarar för att det följs upp i vilken utsträckning de anställda utövar bisysslor samt hur dessa inverkar på

verksamheten vid högskolan. Frågan blir då hur ledningen skall skaffa

sig information om vilka bisysslor som förekommer. En lärare i vars

tjänst kan ingå forskning är enligt 4 kap 24 § högskoleförordningen

skyldig att underrätta högskolan om sina bisysslor av nämnvärd omfattning och varaktighet inom tjänstens ämnesområde. Beträffande övriga anställda utom dem som omfattas av chefsavtalet och övriga - bisysslor är 5 § 1 ATH intresse. Enligt den regeln gäller att en mom. av arbetstagare är skyldig att anfordran lämna uppgift till arbetsgivaren huruvida och i vilken omfattning han innehar bisysslor; uppgift om bisysslor får dock avkrävas arbetstagaren endast arbetsgivaren finner om anledning därtill med hänsyn till hans sätt att utöva tjänsten. Beträffande dem omfattas chefsavtalet gäller i stället enligt 3.2 i det avtalet som av

att de är skyldiga att lämna uppgift till arbetsgivaren huruvida och i

vilken omfattning de innehar eller att åta sig bisysslor. I fråga om avser

högskolerektorer lämnas uppgiften till regeringen.

Om ledningen blir att anställd utövar en otillåten bisyssla varse en bör i första hand rättelse åstadkommas samtal och rådgivning, se genom 1985/86:11 12. Skulle detta inte hjälpa och bisysslan är arbetsprop. s. hindrande, kan ledningen enligt 5 § 1 mom. ATH och 3.2 chefsavtalet ålägga den anställde att helt eller delvis upphöra med bisysslan. Disciplinansvar enligt 14 § lagen offentlig anställning kan också bli om aktuellt liksom i allvarliga fall uppsägning eller avskedande. - - Närmare information bisysslor finns i SAV Cirk. 1990 A7 med om tillägg 1993 A1. Riksrevisionsverket effektivitetsrevision granskat bisysslor har i en vid universitet och högskolor RRV 1995:45.

Tidigare statliga utredningar 143

10 Tidigare statliga utredningar

Nedan finns mycket korta sammanfattningar av ett antal statliga eller

motsvarande utredningar som har relevans för utredningens proble-

matik. Utredningen är uttömmande.

Vägar till ökad välfärd, Ds Ju 1979:1

Uppgiften för delegationen var att förutsättningslöst bedöma utvecklingsbetingelserna för det svenska näringslivet. Man skulle kartlägga hur konkurrenskraftigt och känsligt svenskt näringsliv är i förhållande till omvärlden. Den huvudsakliga slutsatsen är att det svenska näringslivets framtida utveckling beror i större grad på den allmänna politiska och sociala miljön än på specifika näringspolitiska insatser. Kostnadsnivån per producerad enhet skall i paritet med våra viktigaste konvara kurrentländer. Det skall finnas motivation och tillräckliga ekonomiska incitament för arbete, utbildning, initiativ och förnyelse. Kravet ökad kompetens finns inom alla områden, vilket ställer stora krav på utbildningssystemet. Dessutom behövs en viss grad av stabilitet i de allmänna spelreglerna i samhället.

Högskolan i FoU-samverkan, SOU 1980:46

I uppdraget ingick att belysa olika aspekter av samverkan mellan hög-

skolan å ena sidan och företag, myndigheter, organisationer och forsk-

ningsråd å den andra sidan. Utredningen betonar att en ökad samverkan inte får ske på bekostnad av högskolans traditionella uppgifter och att det skall finnas en balans mellan inomvetenskapligt motiverad forskning och den forskning som fyller ett visst behov från samhället i övrigt. För ett forskningsprojekt med fler intressenter än högskolan föreslås att projektet bedöms av den centrala organisationen inom högskolan. Om annan offentlig intressent är inblandad i forskningsprojektet föreslås att denna organisation behandlar ärendet internt. Högskolan skall enligt utredningen få större resurser i form av t.ex. personella förstärkningar

144 Tidigare statliga utredningar

för att kunna behandla dessa typer av projekt. Man föreslår att en utredning tillsätts som skall behandla hur finansiering från näringslivet skall ske i dessa fall. Anställda inom högskolan skall också kunna engagera sig i verksamhet inom näringslivet eller annan organisation. Samtidigt föreslår man en striktare kontroll av bisyssleverksamhet.

Innovationspolitikför tillväxt, Ds 1981:18

Avsikten med arbetsgruppens tillsättandevar att utforma en svensk innovationspolitik. Redan tidigare hade länder som USA, Storbritannien, Holland och Frankrike utarbetat en sådan politik. Tiden var knapp och man skulle koncentrera sig på att presentera en helhetssyn på området. Industridepartementet, som tillsatte utredningen, ville få en analys av de viktigaste åtgärderna för en sådan politik och förslag på ett antal konkreta åtgärder. I utvärderingen konstaterade utredningen att Sveriges innovationsförmåga mycket viktig del landets konkurrensförmåga och är en av därmed dess allmänna välstånd. Man skall vara väl medveten om att innovationspolitiken måste vara långsiktig och att man inte kan få snabba resultat. Innvationsprocesser är till sin natur en osäker verksamhet. Det finns dessutom inga generella metoder för en utvärdering av dem. Det finns idag mängder av goda idéer som antingen läggs ned eller kommer i fel miljö. Bland föreslagna åtgärder finns skattemässiga förändringar för att stärka innovationsprocessema, införande av ett investeringsbolag för nyföretagande, bildande av en småföretagarbörs, försök med ett innovationscentrum som skall underlätta avknoppning idéer som kan drivas vidare i företagsform. av

IVA om samspelet näringsliv-högskola, IVA meddelande 260 1989

Företrädare för företag av olika storlek och representanter från högskolan deltog i symposieserie angående samverkan högskola-näringsen liv. Arrangemanget skedde på uppdrag av industridepartementet. Vid sammankomsterna diskuterades ett antal delfrågor. Här redovisas några av dessa". Man fann att samverkan måste utvecklas långsiktigt för att lyckas. Den främsta samverkansmekanismen är personkontakter och personrörlighet inom och mellan organisationer. Eftersom svenskt högskoleväsen har begränsade resurser skall högskolan koncentrera sig på

SOU 1996. 70 Tidigare statliga utredningar 145

forskning inom grundläggande områden som ger förutsättningar för många industriella tillämpningsområden. Samtidigt påpekar man att det är angeläget att finna nya forskningsområden som kan vara intressanta för svensk industri. På dessa nya forskningsområden rekommenderar man samverkansprojekt som i stor utsträckning finansieras via stiftelser och tillsammans med näringslivet.

Drivkrafter för produktivitet och välstånd, SOU 1991:82

Bakgrunden till utredningen var Sveriges försämrade produktivitetsutveckling och regeringen ville få underlag för en politik som skulle främja tillväxt i ekonomin. Delegationen konstaterade att produktivitetstillväxten i Sverige var den snabbaste i världen under första delen av 1900-talet. Tillväxten fortsatte sedan på hög nivå under 50- och en 60-talen även om det då fanns vissa länder som hade än högre tillväxt. Under 70- och 80-talen vändes utvecklingen kraftigt och landet fick en klar försämring av tillväxten i jämförelse med andra västeuropeiska länder. Viktiga orsaker till detta var att stabiliseringspolitiken ledde till en minskad vilja till förändring. Samtidigt skedde en försvagning av drivkrafterna för kapitalbildning i svensk ekonomi. De viktigaste åtgärderna för att komma till rätta med problemet var enligt utredningen att stärka motivationen för förnyelse och kompetenshöjning, samtidigt omvandlingstrycket i den svenska ekonomin behövde höjas. som

Vägledning för stiftandeprocesser inom universitet och högskoleområdet, RRV 1993

Som ett led i strävan att öka kunskapsflödet och samarbetet mellan högskola och näringsliv hade den dåvarande regeringen föreslagit att holdingbolag skulle få bildas vid vissa lärosäten. Holdingbolagen skulle få möjlighet att äga bolag för forskning. RRV har i denna utredning en behandlat bolagsforrnen. Utgångspunkten enligt RRV skall vara att projekten, kommer att vara dotterbolag till holdingbolaget, skall ha som nått viss konkretitionsgrad och ha en kommersiell tillämpning. en Projekten bör enligt organisationen dessutom ha en extern finansiering för att ett bolag skall kunna bildas kring projektet. Detta bolag, projektbolaget, skall vara tidsbegränsat. När det uppnått sina

utvecklingssyften skall det säljas till privat intressent. Ägare till

holdingbolagen skall vara staten.

146 Tidigare statliga utredningar

University-Industry relationships, RUT-93

Utredningen är en uppföljning av 1993 års universitets- och högskolrefonn. I rapporten behandlas områden samverkansfonnema mellan som näringsliv och högskola i Sverige. Detta relateras till det system som finns i England. Rapporten kommer med ett antal rekommendationer, däribland att

en utredning om lärarundantaget bör göras. Man föreslår vidare att externa medel som tillförs forskning och undervisning inom ett visst

område skall godkännas av högskolans centrala organisation. En utredning behöver göras för att undersöka i viken grad högskolan kan medverka i forsknings- och utvecklingsprojekt har potential att som kommersialiseras. Universiteten rekommenderas att definera den huvudsakliga verksamhet som kontaktsekretariaten skall ha. Utvärderingar av deras verksamhet bör ske med syfte att förbättra och underlätta kommande prioritering.

Innovationer för Sverige, SOU 1993:84

"Innovationer för Sverige" beskriver hur svår innovationsverksamheten är. Utredningen är mycket noga med att det handlar just innovaom

tionsverksamhet och inte en enstaka innovationsprocess. Eftersom verksamheten består av en rad unika händelser i förverkligandet

av en idé är det omöjligt att lägga fast entydig och enkel innovationsen process. Bakom innovationsverksamheten finns istället mångfald en faktorer. En sådan faktor är de inblandades personliga egenskaper och relationer. Det allmänna samhällsekonomiska klimatet är även av betydelse och verksamheten ekonomisk stabilitet gynnas av som ex. låg ränta, låg inflation och väl fungerande marknader. Av de ekonomiska förslagen kan nämnas: Förändringar av skattesystemet för att innovationsverksamhet. gynna Bildandet av en speciell organisation, ett innovationscentrum, - som kan gå i tidiga stadier innovationsverksamheten. Organisationen av skall kunna satsa på idéer som befinner sig ett tidigt utvecklingsstadium och där syfte att arbetet skall att uppfylla konkreta vara kundkrav. Innovationscentrum föreslås kunna använda 100 miljoner kronor/år.

Bland förslagen i syfte att förbättra det psykologiska innovationsklimatet märks:

SOU 1996. 70 Tidigare statliga utredningar 147

Det skall finnas samma möjligheter till avknoppning från existerande -

företag som det finns for avknoppningsföretag från högskolan.

Adjungerade uppfinnare knyts till universitet och högskolor för att tjäna som högskolans inspirationskällor. Dessutom utvecklas uppfinnaren själv och statusen höjs för uppñnnarna, anser utredningen.

Statliga och kommunala stiftelser, Ds 1995:62

Under den förra mandatperioden inrättades stiftelser med medel från avvecklingen av löntagarfondema. Sammanlagt bildades elva stiftelser genom detta förfarande. Genom att resurserna placerades i stiftelser kan riksdagen efter bildandet inte styra hur de skall användas. I denna utredning behandlas allmänhetens inflytande över dessa stiftelser. I promemorian föreslås särskilda bestämmelser om ändring, upphävande eller åsidosättande i särskilda fall av föreskrifter i stiftelseförordnanden för stiftelser som bildats av staten, en kommun, ett landsting eller en kyrklig kommun. Regeringen skall kunna införa ändringar m.m. i sådana föreskrifter trots att de förutsättningar som stiftelselagen ställer upp för ändring av enskilda stiftelser inte är uppfyllda.

Forskning och pengar, SOU 1996:29

Denna utrednings syfte var att se över det svenska systemet för tilldelning av resurser till forskning. Utredningen har prioriterat följande områden i sitt arbete: Universitetens och högskolornas roll som utförare av forskning, Forskningsrådsorganisationen, Sektorsforskningsorganisationen, EU:s inverkan den svenska forskningen samt Privata finansiärer, särskilt de nya forskningsstiftelserna. Man konstaterar att högskolan står för ca 90% av den offentligt finansierade forskningen om man räknar bort försvarsforskningen. Vidare fann man att forskningsvolymen ökar kontinuerligt inom både högskolan och näringslivet. Antalet forskarexamina och publiceringen av vetenskapliga skrifter ökar i en takt som väl motsvarar ökningen av tillförda resurser i systemet. Ett antal förslag framförs i utredningen. Här redovisas en del av dessa: Om universitet och högskolor inte klarar av den växande forskningen föreslås att utbyggnad av forskningsinstituten övervägs. Högskolans roll som den största utföraren av sektoriell forskning skall enligt utredningen bevaras. Samtidigt förespråkas att den externa finansieringen ökas för

148 Tidigare statliga utredningar SOU 1996. 70

universitet och högskolor. För att öka utbytet mellan högskola och näringsliv vill man uppmuntra till större personrörlighet mellan organisationerna. Utredningen beskriver också de tillsatta forskningsstiftelsema och finner bl.a. att de årligen tillför totalt 1,4 miljarder kronor till forskningen inom ett flertal ämnesområden.

Arbetsmaterial maj 1996, från ännu inte utgiven rapport från RRV, om samverkan mellan högskola och näringsliv.

I rapporten behandlas samverkansformema mellan högskola och näringsliv samt en utvärdering av dessa. Av de funktioner som behandlas kan

nämnas: Högskolans organisation, Kompetenscentra, Holdingbolag, EU-

projekt, Kontaktsekretariat, Teknikparker, Teknikbrostiftelser. RRV finner att för samverkan bestäms i stor grad av möjligramarna heter och begränsningar inom högskolans organisation, företagsstrukturen, företagens behov samt forskningens finansiering och organisation. Här följer några exempel förslag till ökad samverkan: Högskolan bör reflektera över effektiviteten i samverkan och klargöra vilka utvärderings- eller effektivitetskriterier som skall gälla.

Attityder till samverkan måste påverkas lokalt vid högskolorna. Det

-

är i första hand ledningens uppgift att driva ett sådant långsiktigt

arbete och att backa det med relevanta administrativa förändupp ringar. Högskolorna bör, utan att avkall på vetenskaplig kvalitet, vara - ge öppna för organisatoriska experiment och försök som kan gynna mer samverkan med omvärlden.

Regeringen bör begära kvantitativa uppgifter om olika samverkans-

former i högskolornas årsredovisningar för att få en bättre överblick och uppföljning olika samverkanssatsningar. av

SOU 1996: 70 Innovationer och samverkan... 149

11 Innovationer och samverkan mellan

och högskola i litteraturen näringsliv

1 l Introduktion

Detta kapitel syftar till att översikt över den rika litteraturflora

ge en

behandlar teorier och begreppsbildning kring sambanden mellan

som vetenskap, teknologi och innovationer. Tyngdpunkten ligger på den

litteratur berör policyfrågor och samverkan mellan högskoleforsk-

som ningen och den industriella tillväxten forskning som vuxit fram - en

under 1960-talet och framåt. Efterkrigstidens optimism hade börjat

då tyckte att tillväxten i ekonomiema inte längre motmattas, man

svarade de ökade statliga forskningsanslagen. Såväl forskare som makthavare började försöka förstå de komplexa sambanden mellan

mer ekonomisk tillväxt och kunskap.

Man kan här urskilja två olika men närliggande forskningsområden;

begreppet industriella innovationer och det andra kring det ena kring relationen mellan vetenskap och teknologi. Inom det senare är inte minst teknisk respektive vetenskaplig kunskap väsentliga begrepp. Under 1970-talet florerade debatt förhållandet mellan vetenen om skap och teknologi, där vetenskap allt oftast förknippades med som akademisk forskning och teknologi med industrin. Först under

1980-talet sker uppmjukning gränsdragningen mellan begreppen

en av vetenskap och teknologi, inte minst följd utvecklingen inom som en av bioteknologi. . En väsentlig del innovationsforskningen har på senare tid ägnats av åt avsteg från den så kallade linjära modellen för innovationer, att ta enligt vilken kunskap leda till innovationer, vilka i sin tur ger ny anses ökad ekonomisk tillväxt. I den linjära modellen ses vetenskapen som upphovet till innovationer medan teknologi främst ses som tillämpad vetenskap. Vetenskaplig forskning betraktas något målmedvetet, som

vetenskaplig upptäckt nödvändigtvis skulle implicera en

som om en

teknologisk uppfinning, medan teknologi beskrivs som den medvetna

applikationen vetenskapen. Modellens kritiker pekar i litteraturen på av

150 Innovationer och samverkan...

en mängd exempel där att framsteg inom teknologin banat

man menar

väg för forskningen och inte tvärtom exempelvis utvecklingen ång-

- av motom som ökade intresset för termodynamiken Layton 1988, Gibbons och Johnson, 1982. Inte minst historikers studier innovationer och av ingenjörers arbete har bidragit till att skapa stark bas för kritiken en av modellen.

11.2 Om distinktionen mellan

vetenskap och teknologi

Vår uppfattning om vad kan tänkas goda kriterier för som vara samverkan mellan näringsliv och högskola, och den roll vetensom skapen spelar för den industriella tillväxten beror på hur vi definierar

vetenskap respektive vad som bör hänföras begreppet teknologi. Den linjära uppfattningen om innovationer, nämnts kan sägas ha

som ovan, sina rötter i upplysningstidens rationalistiska tankestil, där vetenskap

betraktades som ett systematiskt problemlösande i hög utsträckning

som förknippas med tekniskt arbete. Senare växte det fram distinktion en mellan applied och basic science, där det ingenjörssenare rymmer vetenskapen. Laestadius 1996 beskriver bland annat hur den moderna innova-

tionsforskningen, baserad på Schumpetertraditionen, med tiden bidragit till att luckra upp och problematisera innovationsbegreppet. Han lyfter

fram ett exempel där tekniska innovationer initierat den vetenskapliga upptäckten istället för tvärtom, som linjariteten förutsätter. Dessutom, menar han, har ingenjörer ofta ett kunskapsintresse att vetenskapliggöra det egna dokumentet, vilket kan få till följd att de vetenskapliga dragen

i ingenjörstunga arbeten överbetonas.

I litteraturen har på tid sålunda ett flertal alternativa modeller senare till den linjära presenterats, vilka de flesta i hög grad fokuserat att av öka förståelsen för komplexiteten i såväl förhållandet mellan industri och högskola som vid utvecklingen innovationer. Vedin 1993 pekar av

exempelvis på det olyckliga i begreppet innovationsprocessen,

som

han menar leder tankarna fel; det finns inte innovationsprocess,

en istället ligger en unik räcka händelser bakom varje innovation. En av modellens andra många kritiker, de Solla Price 1965, presenterar vad han kallar en two-stream-model. Han att menar

Innovationer och samverkan... 151

vetenskap och teknologi har analoga men separata kumulativa strukturer;

vetenskap bygger på tidigare vetenskap på samma sätt som teknologi

bygger på tidigare teknologi, men växelverkan mellan de två är svagare. Starkast är den, enligt de Solla Price, under utbildningstiden då blivande forskare och teknikutvecklare läser de respektive områdenas litteratur.

Senare 1984 skriver han dock att grundforskning och tillämpad

forskning är oupplösligt förbundna med teknologi genom hantverkskunnandet och tekniken hos experimentella forskare och uppfinnare författarens översättning. De Solla Price införde även begreppet instrumentalitet, för att beteckna den kunskap som utvecklas i samband med laboratoriemetoder för analys av data. Enligt honom är instrumentaliteten ett av de områden där vetenskap och teknologi klarast överlappar. Han pekar även på ett antal tillfällen då ny instrumentalitet verkar att ha öppnat nya möjligheter för såväl vetenskaplig forskning tekniska innovationer gång. som på samma Stankiewicz 1986 beskriver kopplingen mellan vetenskap och teknologi i samband med förändringar i en teknologi. Han menar att

varje teknologi kan beskrivas i tre dimensioner; funktionen den utför

dvs. behovet den tillfredsställer; de fysiska processerna som används för att utföra funktionen; och designen, dvs. de sätt på vilket processerna arrangeras för att passa i en helhet. Vetenskapen, som innebär såväl analys som skapandet av förståelse, står i modellen för kopplingen mellan teknologins funktion och de underliggande fysiska processerna; inte endast de som används i teknologin, utan även de processer

fysiska, kemiska, biologiska, psykologiska eller sociala som gör att de

behov teknologin tillfredsställer kan identifieras och förstås. som Bibliometriska studier Carpenter m.fl. 1980; 1981 visar att man inom vissa teknologier, som bioteknologi, använder sig av i princip referenser vid patentansökningar eller -granskningar som inom samma

vetenskapliga publikationer med liten skillnad i tiden. Faulkner och

Senker 1995 menar att bioteknologin är ett exempel en av flera kraftigt vetenskapsrelaterade teknologier, i meningen att teknikutvecklare aktivt följer och använder sig av de vetenskapliga publikationema inom ämnet. De ser även utvecklingen av de mer forskningsbaserade industriema, som kemi- och elektronikindustrin Freeman, 1982, ett argument för att närheten mellan vetenskap och teknologi som

har ökat. Även Stankiewicz 1986 pekar på vetenskapiñeringen ett

av antal basteknologier, såsom elektroniken, data-, material-, medicin nya och bioteknologin, där samspelet och växelverkan dem emellan även är värd att lägga märke till. Vetenskapifieringen präglas, utöver genom

152 Innovationer och samverkan...

industrins intresse för vetenskapliga publikationer, även i en hög grad

av kodiñering och akademisering av teknologiema i motsats till

en

mer osystematisk, empirisk struktur och i att den intellektuella komp-

lexiteten ökar.

Närmandet mellan vetenskapen och teknologin har, enligt Faulkner

och Senker, sina rötter i utvecklingen av praktiska ingenjörsämnen på

högskolorna och utvecklingsavdelningar företagen. De menar dock

att de bibliometriska studier och fallstudier som gjorts inom området leder till två slutsatser; dels att relationen mellan vetenskap och tek-

nologi är kraftigt växelverkande, med instrumentaliteten viktig

som en kontaktyta; och dels att vetenskap och teknologi just nu är två särskilt

närliggande aktiviteter främst inom en del nyare industrier och särskilt

i tider av förändring.

En stor del av forskningen kring relationen vetenskap och teknologi behandlar skillnaderna och likheterna mellan kunskap och kunskapsuppbyggnad som krävs inom de två aktiviteterna. Enligt Faulkner och Senker finns tre närliggande områden där teknologi dock tydligt skiljer sig från vetenskap: i sitt syfte eller inriktning, i sin sociotekniska organisation och i de kognitiva dragen.

Vad inriktningen beträffar menar de att teknologi handlar om att kontrollera naturen genom produktionen av artefakter, medan vetenskap

handlar om förståelsen av naturen genom produktionen av kunskap

författarens översättning. Vincenti 1991 är inne på samma spår och pekar på skillnaden mellan den praktiska användbarheten och den intellektuella förståelsen Mayr 1982 menar å andra sidan att denna distinktion endast är semantisk och tyvärr inte har något förklaringsvärde för verkliga händelser, där motiven bakom handlingarna vanligen är blandade och komplexa. Vetenskapens och teknologins skilda syften har även nyligen diskuterats av Rosenberg, som menar att vetenskapens

mål är att öka vår kunskap om världen och förklara, förutsäga och skapa förståelse för dess beteende. För att komma fram till de grundläggande

principerna abstraheras här ofta de specifika situationemas egenskaper

bort. Teknologin strävar, enligt Rosenberg, i stället efter att öka vår

förmåga att påverka och förändra världen, varför den specifika situa-

tionens egenheter blir viktiga för ingenjören. Teknologin värdesätts, menar han, efter sin funktionalitet och inte efter sin förklaringsförmåga,

medan vetenskapliga resultat istället oftast belönas efter sin förmåga att

förutsäga och sin elegans.

Innovationer och samverkan... 153

Toulmin 1961 pekar på vikten av att vetenskapen, utöver att förutsäga, även ska förklara de studerade fenomenen. En vetenskaplig

förklaring, han, ska relatera anomalin det studerade fenomenet

menar till det accepterade. Det är dock teknologins fokusering på artefakten, produkten, som enligt Faulkner och Senker är grunden till sociotekniska och organisatoriska skillnader mellan teknologin och vetenskapen. Fokuseringen gör

att de teknologiska systemen blir alltmer integrerade och heterogena att större mängd olika specialistkunskaper blandas. Enligt

genom en Sörensen och Levold 1992 är de teknologiska systemen betydligt mer

komplicerade än de vetenskapliga, eftersom de omges av ett mycket

större antal mäktiga, såväl politiska som ekonomiska, aktörer.

Teknologins praktiska inriktning produkten ligger också till grund

för skillnader Faulkner och Senker ser i vad de kallar de kognitiva som dragen; exempelvis fyller design något i praktiken sällan kräver - som kunskap central funktion inom teknologin. De betonar också, ny - en med stöd Polanyi 1966 m.fl. vikten lokal kännedom och så av av kallad tyst kunskap vid teknologiska innovationer, i kontrast till idén om den vetenskapliga kunskapens allmängiltighet.

11.3 Om vetenskapens bidrag vid industriella

innovationer

Högskolans största bidrag till industriell tillväxt och innovationer sker tvekan via den kunskap överförs till industrin genom elevernas utan som utbildning. Litteraturen kommenteras nedan är dock främst inriktad som

på vetenskapens och forskarnas roll vid framtagandet av innovationer

område sedan länge diskuterats ekonomi-, Vetenskaps-, och ett som av teknikhistoriker. Enligt Stankiewicz 1992 kan tekniska förändringar ses resultatet växelverkan mellan tre olika utvecklingsprocesser. som av en Processema sker i olika system vetenskap, teknologi och näringsliv - och karakteriseras att utvecklingen sker under genuin osäkerhet. För av att framsteg ska kunna uppnås inom något systemen krävs, enligt av Eliasson 1990; att ett antal olika lösningar kan prövas utan krav på garantier för framgång; att det finns effektiva mekanismer för att identifiera och belöna framgångsrika projekt; och att aktörerna har möjligheten att lära erfarenheten och sitt beteende. av anpassa De första försöken att kvantifiera den statligt finansierade forskningens bidrag vid industriella innovationer gjordes i slutet på 60-talet

154 Innovationer och samverkan...

i USA. I dessa, s.k. retrospektiva studier, försökte identifiera vilka man

forskningsresultat som bidragit till ett antal industriella innovationer för att sedan se i vilken utsträckning resultaten härrörde från högskolan eller

industrin. Studierna kritiserades hårt, dels metodiken och dels p.g.a. p.g.a. att de baserades på den linjära modellen. De påföljande studierna inriktades istället på hur kunskapen från

olika källor från statligt finansierad forskning, internt respektive

externt från andra företag bidragit vid skapandet av innovationer. Man har här bland annat ställt frågor vilka institutioner främst om som

bidragit till nya produktidéer och varifrån information hämtats för att

lösa de utvecklingsproblemen. senare

Trots den något trubbiga undersökningstekniken har de flesta studierna visat tämligen konvergerande resultat Faulkner och Senker;

Pavitt 1984. Omkring tredjedel de genererade idéerna och två en av tredjedelar av problemlösandet komma interna Den anses ur resurser.

statliga forskningens bidrag i relation till övrig intern eller

extern kunskapstillförsel uppskattas olika studier till mellan 5 och 20%. Sett av som kunskapskälla står de interna för det största enskilda resurserna

bidraget. Faulkner och Senker förklarar detta med företagens

behov av

ägandemöjligheter; med den företagsspecifika, tysta, ännu oartikulerade

kunskapen som utvecklas under innovationens och med process;

teknologins kumulativa struktur nyare teknologi bygger på äldre.

Andra företags kunskapsbidrag förklaras med kunskapsutbyten i leveran-

törsleden och mellan konkurrenter. Gibbons och Johnston 1972 upp-

skattade dock högskoleforskningens bidrag till omkring tredjedel

en av det sammanlagda externa kunskapsbidraget. Annan litteratur behandlar skapandet innovationer ett av som organisatoriskt problem än ett intellektuellt, och betonar snarare man

kombinationen av teknisk och marknadsmässig kunskap. Man betonar även innovationsprocessemas komplexitet och krav på olika kunskap Freeman 1982.

SOU 1996. 70 Innovationer och samverkan... 155

11.4 Om

policyfrågor beträffande relationen mellan näringsliv och högskola

Avsnittet bygger främst på Stankiewicz 1986 och OECD Technology/Economy Programme Background Report 1990. Frågorna kring relationen mellan högskola och näringsliv har de senaste årtiondena fått allt större utrymme i litteraturen, vilket, som nämnts ovan, delvis förklaras med de nyare teknologiemas ökade komplexitet. Ett antal olika policybeslut och organisatoriska nyheter har prövats i syfte att skapa förbättrade relationer, inte minst under 1990-talet. Att utvärdera dem och dra generella slutsatser är förstås mycket svårt; relationen är mycket komplex, de lokala förhållandena mycket olika från ett universitet eller land till ett annat och de indirekta effekterna kan vara lika viktiga som de direkta. Dessutom är empirin på området mycket specifik och vad som varit en framgångsrik metod på ett ställe kan alltså ha slutat i misslyckande på andra. Stankiewicz delar dock in orsakerna till olika metoders eller stödorganisationers varierande framgång i fyra olika kategorier:

1 Efterfrågan: Åtgärderna måste motsvara verkliga behov, samtidigt

som det är viktigt att de inte överlappar, d.v.s. att konkurrens om en viss kundgrupp inte uppstår. 2 Ledarskap: Ledningen måste vara dynamisk och accepterad i såväl akademiska som industriella kretsar. För övrig personal är det kanske viktigare att de accepteras av akademin, varför de lämpligen rekryteras från högskolan. 3 Tid: Kontaktytan mellan näringsliv och högskola kommer att fungera ett nätverk där det ömsesidiga lärandet kan äga Överdrivna som rum. förväntningar på snabba resultat kan leda till onödiga frustrationer och endast påverka arbetet negativt. 4 Systemkompatibilitet: De riktlinjer som tas fram för att öka samför-

ståndet mellan industri och högskola måste vara kompatibla med det

akademiska systemet. Relationen måste vara tolerant och förhoppningsvis även ömsesidigt stöttande. Enligt Stankiewicz är systemkompatibiliteten den avgörande de fyra av kategorierna. Om den framtagna metoden eller organisationen inte accepteras av och kan fungera i samförstånd med det akademiska systemet kommer den att misslyckas, oavsett hanteringen av de övriga tre kategorierna. Problemen i relationen mellan högskola och näringsliv är i hög grad institutionella. Dels är såväl mål värderingar olika; som näringslivets påverkan på forskningen anses ofta försvåra akademikems

156 Innovationer och samverkan...

objektivitet och inriktning på grundforskning en fråga som for akademin är oerhört viktigt, såväl utifrån dess egna värderingar som p.g.a. relationen till samhället i övrigt. Konflikter kan dessutom uppstå p.g.a. de interna normer som finns inom det akademiska systemet. Genom att bryta mot dessa riskerar högskolan sin effektivitet och sin roll i samhället. Stankiewicz beskriver en utveckling av relationen mellan högskola och näringsliv i tre steg: Det första steget syftar till att skapa ett lämpligt kommunikationssystem. Såväl formella som informella kontaktytor mellan högskola och

näringsliv bör eftersträvas. Exempelvis är uppmuntrandet av konsult-

arbete akademiker kan utföra näringslivet ett smidigt sätt att öka som kontaktytorna, utan krav på organisatoriska förändringar. Det andra steget är att öka andelen näringslivsrelevant forskning de olika högskoleinstitutionerna. Gränserna för hur långt detta kan utvecklas beror på det akademiska systemets normer. Den tredje etappen är mer organisatoriskt inriktad. Specialiserade enheter skapas inom och utanför högskolans ramar med syfte att öka kontaktytorna. Syftet är att de ska bistå bägge sidor med kontakter av intresse och bidra med den kompetens som krävs för att två så svårligen kompatibla institutioner ska kunna mötas. Det råder delade meningar om huruvida denna tredje etapp är lämplig eller Kritiken består främst i att de olika organisationerna snart skaffar sig ett egenvärde och verkar för sitt eget bästa istället för klienternas Shapero 1979. Det finns också en risk för att de uppfattas konkurrenter resurser och onödiga byråkratiska hinder vid som om kontakten med näringslivet. Det är viktigt att de inte uppfattas som tvingande, utan som en alternativ väg att få hjälp. Ett annat problem är att dessa organisationer i allmänhet har tämligen låg status i det akademiska systemet, eftersom de inte deltar i vare sig forskning eller undervisning, vilket kan försvåra rekryteringen från högskolorna. De olika förslag till lösningar som prövats kan delas i tre kategorier; 1 Förespråkare för interna lösningar. Konceptet med mellanorganisationer här felaktigt och man menar att kontakten anses mellan högskola och näringsliv istället endast ökas effektivt genom att öka andelen industrifinansierad forskning. Bland annat anses det väsentligt att industriledda forskningsprojekt får högre status; att

Innovationer och samverkan... 157

stipendier för ingenjörsarbete kan inrättas på högskolorna och att industrimotiverad forskning får akademiskt meritvärde. Kritiken häremot menar att forskningen löper stor risk att förlora sin vetenskaplighet då den skulle präglas av särintressen, samtidigt som dylik lösning kraftigt skulle begränsa kontaktytorna mellan en näringsliv och högskola till ett fåtal teknologier. 2 F örespråkare för externa lösningar, som menar att mellanorganisationer förvisso behövs, men att de bör vara åtskilda från det akademiska systemet. Utvecklingen av teknologi och vetenskap påverkar förvisso varandra, men bör, enligt denna syn, hållas skilda åt rent institutionellt. Man stödjer sig bland annat på teorin om att organisationer oftare är effektivare då de har ett mål, istället för flera. Lösningen är, ur detta perspektiv, att skapa ett nätverk av organisationer kring högskolorna, vars funktion bland annat blir att kommunicera näringslivets behov till de olika institutionerna. Organisationerna bör vara kopplade till näringslivet antingen direkt eller via branschorganisationer eller liknande. En svaghet med detta är, enligt Stankiewicz, att dessa organisationer i längden tenderar att begränsa och nischa kontaktytorna mellan högskolorna och näringslivet. Näringslivsbaserade organisationer torde också ha svårt att ta till sig nya vetenskapsrelaterade teknologier. 3 Den tredje kategorin kan kallas för förespråkare för integrationslösningar. Man menar här att teknologi bör ges större utrymme på högskolorna eftersom inte minst de nyare teknologiema har visat att deras intellektuella nivå kräver ett samarbete mellan vetenskap och teknologi. Att och sprida teknologi bör, enligt denna syn, generera inkluderas bland högskolans övriga uppgifter, såsom undervisning och forskning. Exempelvis bör marknadsföringen gentemot näringslivet av högskolans kunskap, kunnande och service prioriteras.

11.5 Om från

specialfallet spinoff-företag

högskolan

I den litteratur som nämnts ovan diskuteras främst hur högskolans forskare skall kunna bidra till skapandet av innovationer i de fall där initiativet och ledarskapet ligger hos näringslivet. Nedan redogörs för en del av de diskussioner som förs i litteraturen kring det omvända fallet, nämligen då akademikem även tagit på sig rollen av uppfinnare och entreprenör. Med spinoff-företag eller avknoppningsföretag menas här

158 Innovationer och samverkan... SOU 1996. 70

alltså främst mindre företag som startas akademiker i syfte att på ett av affärsmässigt sätt exploatera sin forskning. När betraktar dessa egen man företag bör man dock vara medveten den så kallade akademiska om teknologins egenheter och de speciella hinder den möter, jämfört med den industriella. Den högskolegenererade teknologin är ofta grundläggande och genetisk till sin karaktär och applikationen är ofta teknik-

driven. Detta till skillnad från motsvarande spinoff-företag från industrin, som i regel bildas inom relativt mogna teknologier. De akade-

miska spinoff-företagen spelar kanske sin viktigaste samhälleliga roll genom att bidra till radikalare innovationer. Dels direkt genom att generera nya industrier, men också indirekt att få etablerade - genom industrier att reagera på nya teknologier tidigare än de kanske annars skulle ha gjort Stankiewicz, 1986. Högskolans potential som uppfmningsgenerator bör dock inte underskattas; Roberts och Peters studie 1981 forskarna och ingenjörema av på MIT visade att mellan 50 och 70 procent av dem ansåg sig a kommersialiserbara tekniska idéer. Studien visade olyckligtvis även att endast omkring hälften av idéerna överhuvudtaget följdes upp och att endast bråkdel dessa i sin tur hade kommersialiserats. Även en av om exemplet MIT kanske inte kan anses representativt för högskolorna generellt så pekar studien dock på den kreativa potentialen som akademin kan ha även kommersiellt. Även Olofsson och Wahlbin 1993 pekar på den betydelse som dessa företag kan ha för näringslivets kompetensförsörjning. I sin studie uppskattar de att omkring 44 % av svensk industris totala köp av FoU i Sverige köps från teknikbaserade företag med rötter i högskolan. Akademiker med entreprenöriella ambitioner möter dock vanligen ett antal försvarande hinder av olika karaktär, utöver de krav entresom prenörskapet i sig ställer. Dessa hinder kan bero på institutionella konflikter, avsaknaden av nödvändig kompetens eller kulturella faktorer. Entreprenöriell aktivitet högskolorna bemöts ofta med samma sorts

institutionellt motstånd som den tillämpade forskningen kan göra, efter-

som den ofta anses strida mot de akademiska tidens normerna om användning, institutionemas resurser, osv. Frågan om äganderätten till den utvecklade tekniken, som diskuteras i denna utredning, kan ibland vara anledning till spända relationer. Akademiker saknar dessutom ofta den detaljerade kännedomen om marknadens behov och efterfrågan, utan vilken användarspecifika uppfinningar inte torde vara möjliga.

Innovationer och samverkan... 159

Slutligen kan nämnas avsaknaden av ytterligare ett kriterium, som

innovationsstudier ofta poängterar viktigt, nämligen de entreprenöri-

som ella förebildema. Akademiker tränas till att bli forskare och lärare och har ofta en vinklad bild entreprenören. Akademiker med entreprenörav

iella ambitioner betraktas därför ofta av sin omgivning kulturellt sett

som en egendomlighet eller ett avvikande fenomen än snarare som en hjälte. Ett antal olika åtgärder har prövats för att minska dessa svårigheter. De kan delas in i tre delvis överlappande kategorier:

l Institutionella åtgärder inom högskolesystemet; Att bedriva teknisk utveckling på en högskola är, som nämnts ovan, ofta ett problem,

inte minst finansiellt. Förutsättningar måste finnas för att kunna bedriva den sortens verksamhet inom ramen för de akademiska institutionerna. Grundforskning är oftast lättare att hitta finansiärer till, i form anslag och utnyttjade institutionsresurser. Exempel på av metoder som prövats för att lösa detta problem kan att inrätta vara stipendier för teknisk utveckling eller att skapa möjligheten till

ekonomisk vinning för institutionen om kommersialiseringen skulle

utfalla väl. Även i detta fall är frågan teknikens äganderätt om väsentlig. Det finns dock en risk för att en skyddad miljö skapas för idéer som annars inte skulle klara marknadens konkurrens. Den kritiska invändningen är, som nämnts, att vetenskapligheten i institutionemas arbete riskeras.

2 Utvecklingen av "mellanorganisationer " utformade för att stödja den

akademiske entreprenören; Dessa bidrar vanligen med rådgivning,

kontakter, mindre finansiering och utbildning inom områden av relevans för en entreprenör.

3 Åtgärder i syfte att öka den entreprenöriella medvetenheten och kul-

turen inom högskolesystemet; Stankiewicz menar att det är särskilt viktigt att prioritera åtgärder på detta område. Det europeiska akademiska systemet är här särskilt dåligt, jämfört med exempelvis det amerikanska. Ett antal metoder har dock prövats såväl här där. som Ett exempel på detta är MITs Enterprise Forum, kan beskrivas som som en mycket informell organisation med syftet att hjälpa nyetablerade företag. Arbetsformen är främst seminarier där intresserade företagare kan träffa forskare med relevant kompetens inom området.

Två praktikfall 161

12 Två

praktikfall

12.1 har

Systemsyn ersatt den linjära

modellen

Som framgått i kapitel 11 ifrågasattes "den linjära modellen" att ovan -

innovationer har sitt i forskning, och att forskningsinsatser

ursprung direkt leder till nya produktidéer, redan på 1960-talet bl.a. de Solla av Price 1965. En rad senare studier har kommit till liknande slutsatser.

Det mera fruktbart att se forskning och teknikutveckling separata

som utvecklingsprocesser som i huvudsak har sina drivkrafter och egna spelregler. Kopplingar mellan de båda kan uppstå på många processerna

olika stadier, och i båda riktningama, inte bara och kanske minst

vanligt genom att forskningen skapar produktidéer tas hand

som om av industrin. Detta systemsynsätt låg bl.a. till grund för STU-kommitténs betänkande redan 1976 och de näringspolitiska konsekvenserna har utvecklats bl.a. i ett omfattande projekt inom OECD, det s.k. TEP-programmet Technology Economy Programme. - Tanken att forskningens viktigaste uppgift produktär att generera idéer har alltså grundligt ifrågasätts. Trots detta lever den linjära modellen kvar och erbjuder entydig, felaktig, kausalitet. men Utredningen utgår i stället från att högskolans forskning och industriell utveckling är två skilda delsystem med olika mål, värden och arbetssätt. Mellan dessa delsystem finns ett antal olika relationer.

Ett fruktbart sätt att beskriva de kunskapsutvecklingsprocesser

som sker inom och i samverkan mellan industriell utveckling och högskoleforskning i termer av Exploration - Generisk teknologi - Produkt och Process - Marknad/Användare - Utredningen har medvetet undvikit terrnerna grundforskning tillresp. ämpad forskning, termer hänför sig till finansiärens motiv, inte som

6 16-0379

162 Två praktikfall SOU 1996. 70

verksamhetens karaktär. Med exploration avses sådan forskning som har

till uppgift att undersöka och förklara "naturen i sig" eller artefakter,

d.v.s. människan konstruerade föremål. av

En viktig uppgift inom teknisk forskning/utveckling till skillnad

från naturvetenskaplig är utveckling av generisk teknologi även kallad basteknologi, där syftet är att ta fram artefakter med nya

egenskaper, inte primärt för försäljning, utan för att studera deras

egenskaper. Produkt och hänför sig till förädlingskedjor. Produkt för en process säljare kan ett insatsmaterial för köparen eller en produktionsvara

Det finns fall då tar fram produktionsteknik att användas

process. man

enbart internt. Ofta behövs inslag från flera olika generiska teknologier

för att åstadkomma produkt. Ett exempel är kommunikation via en

optisk kabel kombination mellan fiberoptik och laserteknologi.

- en Användarna spelar viktig roll i teknisk utveckling, både som en idékällor och kravställare, och för att information om produktens ge

prestanda under förhållanden inte kan återskapas eller förutses

som i laboratoriet. - En viktig slutsats i OECDs TEP-program är att det inte på ett entydigt sätt går att hänföra de olika till akademisk forskprocesserna

ning respektive industrin, tyngdpunktema är olika fördelade.

även om T.ex. spelar högskolan viktig roll både slutanvändare och en som utvecklare kvalificerade mätinstrument, samtidigt som exploration av

kan ingå moment i ett industriellt utvecklingsprojekt. Denna

som

mångfald hos den teknologiska förnyelsen bidrar till att skapa den

mångfald samverkansmöjligheter utredningen betonat ovan. av som

12.2 Praktikfall

I syfte att förmedla något områdets komplexitet har utredningen valt av kortfattat beskriva framväxten två viktiga svenska produkter som att av erövrat världsmarknaden under senare år.

produkten, Losec, växte fram i ett medelstort företag inom

Den ena

koncern. Den andra produkten, Elektas strålkniv, utvecklades till en

en

början i rent akademisk miljö, sedermera i ett avknoppningsföretag.

en Men även i detta fall fanns väsentliga industriella relationer.

sou 1996:70 Två praktikfall 163

12.2.1 Losec

Magsårsmedicinen Losec från low secretion förväntas i år bli störst i

världen vad gäller försäljning läkemedel och de största

av en av uppfmningama i Sverige under de senaste 50 åren. Försäljningsvärdet

var år 1995 21 miljarder kronor, 95 % av försäljningen sker utomlands.

Fallet Losec är en berättelse motgångar, envishet, skicklighet och om tur. Denna beskrivning bygger på från förre forskningschefen vid Astra- Hässle Ivan Östholms till kommande bok och på boken "Drug manus en

Discovery", vilken också utgivits under titeln "Från örtavkok till

läkemedel" Östholm, 1995.

Idén till projektet som blev Losec kom under ett magsårsupp symposium 1966. Vi behöver dock gå flera år tillbaka, till 1954, för att förstå de närmaste årtiondenas framgångar.

Hässle som förvärvades Astra flyttade 1954 till Göteborg. Före-

av taget hade 35 anställda och torde kunna beskrivas ett lågteknologisom företag. Man producerade en vildvuxen flora kopior utländska av av

preparat. Man hade viss kompetens för farmaceutiskt utvecklingsarbete

som räckte till för att förbättra befintliga preparat. Hässle gjorde en strategisk omorientering i korthet bestod i att som

Hässle vetenskapligt skulle bevisa att deras produkter bättre än

var konkurrentemas och att produkterna skulle tillgodose angelägna medicinska behov. Detta måste sägas ett enormt lyft för ett vara

medelstort tillverkningsföretag. Omorienteringen tog lång tid, 10-15 år,

och genomfördes stegvis.

För detta lyft behövdes med forskarkompetens. Naturligtvis

personer hade Hässle inte tillräcklig attraktionskraft för att anställa medicinska forskare. Östholm lyckades dock intressera några forskare vid medicinska fakulteten, Göeteborgs universitet, att bli rådgivare till Hässle.

En av dessa var docenten vid Sahlgrenska Leif Hallberg vilken gav uppslag till medel mot magsår. Det var sålunda fråga om demand-pull, efterfrågedriven produktutveckling. Hallberg efterlyste ett bra, flytande, medel mot överskott av saltsyra. Hässles marknadsavdelning gjorde tummen ner. Marknaden var redan täckt och var bara 300 tusen kronor per år.

En farmaceut anställdes dock med uppgiften att ta fram ett flytande preparat - Novalucol och dess förbättringar som blev succéprodukter. I mitten 1960-talet av hade framgångarna givit möjligheter att bygga upp resurser för biologisk-kemisk forskning som syftade till patentskyddade läkemedel.

164 Två praktikfall

Hässle inbjöd 1966 till ett magsårs-symposium. Där framgick att det

inte fanns några bra medel som, utan biverkningar, kunde minska sekretionen saltsyra. De befintliga medlen kunde blott lindra för stunden. av Lars Olbe, docent och överläkare vid Sahlgrenska sammanfattade vid symposiet mekanismema bakom magsår.

Olbe fick frågran om han ville samarbeta for att ta fram ett medel som minskade sekretionen av saltsyra. Olbe var inte intresserad av att arbeta med produktutveckling utan ville fortsätta att ägna sig grundforskning. Där kunde historien slutat, Östholm lät söka igenom bibliotek efter allt vad men Olbe publicerat. Tre månader efter symposiet besökte Östholm, lördag, Olbe en Sahlgrenska. Östholm sade sig ödmjukt ha foga kunskap på området men hade ändå förstått att Olbes forskning var unik. Han framkastade också förmodan att Olbe var underfmansierad och föreslog samarbete. Olbe var direkt negativ till konsultan/ode, varvid Östholm replikerade att det inte alls var fråga om konsultaxvode utan om stöd till forskning. Som motprestation ville Hässle endast lära av Olbes experiment och operationsteknik. Han lärde snart upp en av Hässles farmakologer att bland annat operera in rör i magsäcken hundar for att studera saltsyra-sekretionen. Professom i farmakologi vid Göteborgs universitet Arvid Carlsson hade redan 1961 gett Hässle tips att läkemedelsindustrin hade tillämpat om fel principer. Istället för att ta fram myriad av kemiska substanser en och testa dessa, borde studera de biologiska faktorer ledde till man som sjukdomen. Ett stort internationellt läkemedelsföretag hade försökt blockera hormonet gastrins effekt den körtel som producerar saltsyra. man hade inte lyckats. Hässle satsade istället på att hämma frisättningen av gastrin. Denna mekanism visade sig inte fungera på människa och övergavs. Från 1972 sökte Hässles forskare efter en helt ny biologisk mekanism. Man sökte efter ett medel med effekt på ett enzym s.k. finns i de celler där saltsyra produceras. syrapumpen - som

Astrakoncernen hade avsatt vissa procent av sin forskningsbudget till s.k. explorerande forskning, vilket finansierade projektet.

Ett antal motgångar var t.ex: att använda råttor istället för hundar ledde till bortkastad tid - Hässle anställde projektledare som var vetenskapligt kompetenta men inte fungerade bra ledare i ett projekt som krävde samordning mellan forskare inom ett stort som antal vetenskapliga discipliner. Så småningom anställdes Sven-Erik Sjöstrand som projektledare. Denne vann forskarnas förtroende genom sin kompetens och sociala förmåga. leverskador hund -

Två praktikfall 165

förändrarde blodvärden på försökspersoner - Astras vetenskapliga råd rekommenderade att lägga ner "Losec". Det starkaste skälet att inte ge tappt var enligt Ivan Östholm träff med utländsk en en auktoritet som förklarade att Olbes närvaro i projektet gav en rimlig chans att lyckas. Det följde några års segt forskningsarbete som ledde till en substans kallad H124/26. Samma kemiska förening hade patentsökts av ett ungerskt företag. Hässle förhandlade med den överordnade statliga organisationen om ett royaltyavtal. Mitt under förhandlingen avslöjades att ungrama inte betalat patentavgilten och att de följaktligen saknade patentskydd.

Hässle hade ingått ett samarbete med den stora koncernen Abbott vilket gav bättre finansiering. Så småningom insåg Hässle att det inte fanns den rätta viljan hos Abbott att skapa något unikt. Abbotts marknadsledning hånade Östholm för dennes optimistiska Avtalet med prognoser. Abbott upphörde och Hässle saknade pengar.

STU nuvarande NUTEK räddade projektet. Med ett lån 1,5

miljoner kronor hade projektet bättre finansiering 1975 1976 än

någonsin tidigare. 1978 hade den substans man fått fram visat sig ge kärlförändringar

vasculiter på hundar. Koncemledningen var av förklarliga skäl benägen

till slutgiltig nedläggning. Östholm ville ha respit med nedläggningen en med argumentet att Hässle alltid tidigare funnit vetenskapliga förklaringar på uppkomna problem. Prof. Björn Folkow upptäckte att det var hundar i "L0secsex gruppen" som drabbats av vasculit men också en hund i kontroll- gruppen. Hade dessa sju hundar något gemensamt Jo, deras far hette Fabian. P.g.a. ärftligt skadat immunsystem hade valparna fått blodkärlsförändringar. 1979 valde man från en grupp av tio substanser ut omeprazol som fick varumärket Losec. Då hade över 800 substanser testats djur. 1988 godkändes Losec för användning i Sverige. Det lågteknologiska Hässle av 1954 med sina 35 anställda hade 1995 vuxit till 1200 anställda.

Vad lär vi av fallet "L0sec"

Den avgörande förändringen togs tidigt då Hässle insåg att markna- den läkama hade krav vetenskaplighet. Man införlivade denna kompetens först genom externa rådgivare, sedan att anställa genom egna forskare. Hässle lyckas följa med på den medicinska forskningsfronten - Explorationssystemet hela tiden tack vare de egna forskarna och

166 Två praktikfall

grundinställningen hos företagsledningen. Det fanns likhet i utbildning och förhållningssätt i de olika - en

delsystemen också respekt för olika perspektiv. Östholm

- men en förstod att Olbe inte ville bli konsult. Personkemin stämde inte mellan företagets projektledare och universitetsforskama i inledningsskedet och måste byta projektledare. man Vetenskaplig vakenhet och förmågan att upptäcka det man inte letade -

efter kallas serependitet Exempel: hunden Fabian

- Uthållighet - Marknadsavdelningar gör mycket dåliga prognoser när de konfron- teras med radikalt nya produkter. Att läkemedelsbranschen är högst speciell är kanske en schablon som de flesta accepterar. En felaktig slutsats är att man i andra branscher anser att man knappast har något att lära av Losecfallet. Men kommer inte allt fler branscher, med stränga krav på produktsäkerhet, verifierad kvalitet och strängt produktansvar, att få liknande krav på sig Praktikfallet gäller inte heller ett storföretag Hässle var knappt ens ett medelstort företag när vägen mot Losec började.

l2.2.2 Elekta

Elekta är ett multinationellt bolag med en omsättning på 700 miljoner kronor, 250 anställda och ett börsvärde på ungefär 1 800 miljoner kronor. Elekta är verksamma inom det område kallas stereotaktisk som radiokirurgi. Det betyder att behandlingen av patienterna görs med precisa, fokuserade, joniserande strålar såsom protonstrålning, gamma-

strålning eller röntgen. Två olika typer patientgmpper återfinns, dels

av de behandlas för epilepsi, Parkinsons sjukdom, ångest osv, dels de som behandlas för tumörer eller missbildningar. Elekta grundades 1972, som ett rent forsknings- och utvecklingsbolag och har utvecklats till en som internationell koncern. Grundstenen i företagets Elektas framgång är dr Leksells Gamma Knife, och under de senaste åren har en rad produkter och affärsområden byggts upp runtomkring denna strålkniv. Utvecklingen strålkniven startade i slutet av 1940-talet som ett av forsknings- och utvecklingsprojekt, utan tanke på exploatering och möjligheter till kommersiell framgång. Forskningen finansierades med hjälp forskningsmedel från olika stiftelser och staten. av

Två praktikfall 167

Dr Lars Leksell, senare professor, utvecklade 1948 ett kirurgiskt verktyg Leksells stereotaktiska ram som sattes fast på patientens huvud. Rarnens funktion var att orientera och hålla fast operationsverktyg. Med hjälp av röntgen kunde läget av vilken punkt som helst i skallen bestämmas med mycket stor precision och koordinaterna för denna punkt kunde överföras till ramen. I och med detta kunde kirurgen med stor precision operera i hjärnan och verktyg användas ett litet genom hål i huvudet. Tack vare detta fick hjärnkirurgema ett nytt verktyg ökade som precisionen vid operationer i hjärnan. En metallarbetare från Sundbyberg, Henry Andersson, blev den första patienten. En tumör tryckte på synnerven. Andersson hade opererats tidigare av professor Herbert Olivecrona och ytterligare en neurokirurg, men nu var läget kritiskt. Tumören lägesbestämdesoch man injicerade en radioaktiv isotop, med avsikt att denna skulle förstöra hjämtumören. Dr Leksell genomförde denna behandling utan officiellt tillstånd. Patientens tumör skmmpnade och förbättrades. Denna operation synen övertygade dr Leksell att riktade, mekaniskt styrda operationer skulle vara ett betydande framsteg inom djupkirurgi i hjärnan. De mest elakartade tumörema kunde man på denna tid och även i viss utsträckning fortfarande inte göra mycket på kirurgisk väg. I mitten av 1950-talet förde dr Leksell elektroder för att med hjälp av värme bota olika typer av hjämsjukdomar. Stereotaktisk kirurgi spred sig snabbt och Leksells stereotaktiska ram blev ett begrepp på sjukhus runt om i världen. Den enda kända behandlingsmetoden mot Parkinsons sjukdom var att skära av i ryggmärgen. Återigen stod Lars Leksell for nytänkande då han utförde nerver stereotaktiska operationer i hjärnans basala delar med betydelse för rörelseförmågan, istället för avskärning i ryggmärgen. Operationema blev mycket framgångsrika

Företaget Stille i Stockholm sålde under 1950-talet dr Leksells stereotaktiska och del andra kirurgiska verktyg han utvecklat. ram en som I början av 1950-talet kom Leksell i kontakt med strålfysikem Börje Larsson på Gustaf Werner Institutet i Uppsala. De inledde långt en samarbete i radiobiologi. Den första patienten behandlades 1958. Idén presenterade Leksell i en artikel redan 1951 och gjorde försök bland annat getter. Gettema bestrålades i synchrocyklotronen på Werner Institutet. Under uppföljningstiden, flera år, studerades som var om protonstrålningen gav negativa effekter. Inga sådana effekter noterades. När de första patienterna behandlades i synchrocyklotronen var man tvungen att rotera patienten runt den fixa strålen. Strålen gick rakt igenom patienten men genom att bestråla patienten från många olika riktningar kunde man behandla patientens tumör, då fick mycket som en högre bestrålning än andra delar. De patienter drabbats som av Parkinsonism opererades med protonstrålen, detta oblodigt och var

skonsamt. Oftast inom en månad efter behandlingen upphörde skakningarna. Synchrocyklotronen var en stor maskin, forskningsutrustning,

en

168 Två praktikfall

inte avsedd för för behandling patienter. Kapaciteten var begränsad av och detta ledde fram till utvecklingen mindre maskin för sjukav en husbaserad behandling. Prototypen, som utvecklades för funktionell kirurgi, installerades på Sofiahemmet i Stockholm 1967. Strålkniven har

omkring 200 radioaktiva isotoper Cobolt-60. Dessa är placerade i en hjälm och med hjälp ett datorstyrt bländarsystem kan strålningen

av fokuseras på ett mindre än millimeter stort område inne i hjärnan. I och med detta tekniksprång slipper man rotera patienten.

Utvecklingen hade gjorts möjlig genom en donation från företaget Nordstieman inom Johnsonkoncemen. Donationen på 3 miljoner kronor var avsevärd, och gjordes utan kommersiella förpliktelser eller avtal mellan partema. Dittills hade inga värderingar av tekniken gjorts, trots att utvecklingsarbetet pågått i över 15 år. I samband med donationen fick de båda fysikerna Börje Larsson och Kurt Lidén en mindre summa pengar från Nordstieman för att utreda möjligheterna för att kommersialisera strålkniven. Resultatet av utredningen var att det kommersiella värdet bedömdes som ringa och forskarna trodde inte att det var möjligt att sälja den. Enligt Prof. Börje Larsson pågick forsknings- och utvecklingsarbete utan tankar patent eller på kommersialisering. Det fanns inget patent, istället var det viktigt för forskarna att sjukvården skulle få tillgång till detta verktyg. Forskarna hade heller inga tankar på möjligheterna till personlig ersättning.

Prototypen på Sophiahemmet ersätts prototyp 1974 som ställs

av en ny

på Karolinska sjukhuset. Två tidigare elever till prof Leksell,

upp

forskare från Argentina England, blir de första kunderna. Under

resp

perioden 1974-1986 finns bara tre maskiner Karolinska, Buenos Aires

och Sheffield. Alla inblandade har svårt att definiera marknaden trots att resultaten är överväldigande. På internationella kongresser presenterar forskarna sina resultat, olika forskare inbjuds till Stockholm och ett utbytesprogram startas. Patienter från kliniker i USA och Europa skickas till Stockholm för behandling. Kolleger runt om i världen uttrycker

önskemål att få köpa en maskin.

Parallellt med utvecklingen strålkniven pågår fantastisk utveckav en ling inom röntgen. 1976 kommer de första datortomografema. Med

hjälp roterande röntgenrör f°ar neurokirurgerna tillgång till tre-dimen-

av

sionella bilder gör det möjligt att med mycket stor precision

som

bestämma en tumörs läge och storlek. Företaget Scanditronix, som specialiserat sig på utveckling och forsäljning cyklotroner och liknande utrustningar, tecknar 1978 ett

av

kontrakt med Elekta att försälja strålkniven. Scanditronix säljer de

om

Två praktikfall 169

första två utrustningama. Man uppskattar världsmarknaden till högst ett tiotal apparater. Under de år som Scanditronix var engagerade gjordes mycket konstruktions- och tekniskt arbete. Företaget gör ingen stor vinst på produkten. Scanditronix byter ägare 1984 och de ägarna släpper nya produkten. Ett intensivt arbete började i mitten av 1970-talet med att få strålkniven godkänd av amerikanska Food and Drug Administration FDA.

FDA krävde omfattande sammanställningar av behandlingsresultaten

från de tre kliniker som använde strålkniven. Bland annat resulterade detta i att Elekta startade ett dotterbolag i USA 1983. När godkännandet var klart i mars 1986 erhölls den första amerikanska kunden. Runt om i världen är FDA ett begrepp och i och med godkännandet kom försäljningen igång. Industrifonden finansierade denna expansion med ett återbetalningspliktigt lån på 3 miljoner kronor.

Vad fallet Elekta lär vi oss av

Produkter som tagits fram i en forskningsmiljö kan ofta säljas till

forskarkolleger utan några försäljningsinsatser. För att nå ut på en bredare marknad krävs att ett antal "köphinder" undanröjs. I detta fall var Food och Drug Administrations godkännande nyckeln till världsmarknaden. Det kan behövas ett antal generiska teknologier för att få ett produkt- system riktigt slagkraftigt. I detta fall var datortomografm ett viktigt tillskott till Leksells uppfinning.. Marknadsbedömningen av helt nya produkter är nästan alltid grovt missvisande.

överväganden och förslag

SOU 1996. 70 Allmänna överväganden 171

13 Allmänna

överväganden

13.1 Fungerar systemet

Samverkan mellan högskolor och industri innebär att två kulturer med olika mål och värderingar skall kunna förenas kring en gemensam uppgift. Detta är aldrig enkelt, men utredningen har inte funnit några tecken på att denna samverkan skulle fungera sämre i Sverige än på annat håll. Ett antal industriföreträdare har tvärtom vittnat om att det inte är svårt att komma till tals med svenska högskolor åtminstone för företag med egen FoU-kapacitet. Högskolomas forskare och lärare vitsordar också de goda och nära relationerna med näringslivet.

Problemet är i stället att "den svenska modellen" inom forsknings-

politiken ställer betydligt högre krav på att denna samverkan skall fungera än t.ex. i Tyskland, där en väl utbyggd institutssektor står för

en omfattande industrirelaterad forskning.

Den svenska modellen tillkom på 1940-talet, bl.a. med motivet att

garantera god kvalitet på grundutbildningen genom att den civila

statliga forskningen koncentrerades till högskolan. Detta innebar samtidigt att högskolan gavs ett bredare ansvar än i många andra länder den skulle vara "samhällets forskningsresurs". Jämförelserna mellan Sverige och andra OECD-länder i kapitel 2 illustrerar bl.a. detta förhållande. Högskolans interna organisation har dock aldrig anpassats till ett sådant bredare ansvar: Basfmansiering, beslutsformer, tjänsteorganisa-

tion, meriteringskrav, forskarutbildningens utformning har alla

m.m. utformats efter det som betraktats som högskolans "kämverksamhet", utbildning och inomvetenskapligt motiverad forskning. Under Erlanderepokens samförståndsanda utvecklades också en arbetsfördelning där "högskolan sköter grundforskningen och utbildning och vi i industrin ägnar oss utvecklingsarbete". Denna tydliga boskillnad underlättades av att FoU i industrin till stor del låg inom verkstadsindustrin, där tyngdpunkten mycket tydligt låg på ingenjörsarbete och där behoven av forskningskontakt var måttliga. Som belysts i kapitel 2 har Sverige jämförelsevis låg och en en ensidig rekrytering av forskarutbildade till industrin vilket skapat en

172 Allmänna överväganden SOU 1996. 70

allmänt sett låg forskningsförståelse hos denna. Samtidigt har högskolans kontaktyta mot industrin begränsats få lärare med näringslivserfarenhet kan rekryteras till högskolan. Sammantaget har detta medfört ett betydande gap mellan högskolans forskning och industrins FoU-verksamhet. Nu ökar behovet att minska avståndet.

13.2 Ökat behov av samverkan

Allt fler teknologier blir alltmer forskningsbaserade, i den meningen att tillverkningsprocessens parametrar och produktens egenskaper kan förklaras och förutsägas på vetenskaplig grund. Detta ökar idag snabbt industrins behov av vetenskaplig kompetens. I Sverige är trenden tydligast inom telekommunikationsområdet. Det är viktigt att konstatera att det näringslivet efterfrågar från högskolan inte primärt är vare sig uppfinningar eller forskningsresultat utan just kompetens i form av: välutbildad personal hjälp att orientera sig i och tolka hela den globala - - kunskapsbasen inom ett visst område, inte bara den forskning som görs på enskild institution i Sverige en rekrytering av forskarutbildade kvalificerad problemlösning - Möjligheterna till samverkan bestäms kvaliteten och relevansen hos av högskolans utbildning och forskning, högskolans attityd till samverkan, samt näringslivets behov och kompetens. Det är mångfalden och kvaliteten på de informella länkarna som ger grunden. För att högskolans kompetens skall kunna nyttjas effektivt krävs ett fungerande flöde människor i båda riktningarna mellan företag och av forskning, kan bygga dessa informella länkar och förmedla som kunskap företagens problem och forskningens möjligheter. Bättre om kunskap på båda sidor är förutsättning för en mer effektiv samen verkan. Första steget i denna utveckling bör, enligt utredningens uppfattning, att öka företagens närvaro i högskolans forskningsmiljö. Direkt vara samarbete mellan högskolor och företag kring vetenskapligt kvalificerade problem skapar bättre förståelse for varandras förutsättningar. Detta innebär inte att högskolan skall låta sig styras mot kortsiktiga

Allmänna överväganden 173

uppdrag enskilda företags villkor. Tvärtom anser utredningen det vara

av vikt att högskolan utvecklar tydliga riktlinjer stöd för enskilda

som

forskare i deras samverkan med näringslivet. Däremot hävdar utred-

ningen att bättre kunskap om varandras villkor och möjligheter är en förutsättning för ökad samverkan i former båda parter. en som gagnar Värdet av samverkan ligger bl.a. i att man har olika roller. Ett antal försök att öka kontakterna har gjorts genom åren. De flesta har dock haft karaktären av administrativa påbyggnader på i grunden en oförändrad struktur. I utredningens intervjuer med företagen har

NUTEKs kompetenscentra nämnts som den viktigaste förändringen, just

genom att de ställer krav på att industrins forskare deltar aktivt i projektarbetet på högskolan. Särskilda organ för främjande av samverkan kan på marginalen "smörja maskineriet", men om inte de fundamentala förutsättningarna är

tillgodosedda är detta inte meningsfulla insatser. Långt viktigare är de signaler högskolans verksamhet får via regelverk, finansieringsvillkor

etc, samt de värderingar som sprids. En fungerande samverkan innebär att mellanhanden gör sig själv onödig. Enligt utredningens bedömning finns det viss fog för kritiken att alltför många och därmed ofta underfinansierade för industri- - - organ

kontakt och företagssamverkan tillkommit vid och i anslutning till hög-

skolorna. Av flera skäl vill utredningen dock inte förorda att staten nu

stör systemet genom initiativ till en omstrukturering. De berörda

organen har olika huvudmän, och staten har dänned olika möjligheter att påverka. Ett antal är också nytillkomna och därmed svåra att utvärdera. Högskolans huvuduppgifter är som påpekats ovan utbildning och forskning att utbilda bra akademiker och delta i ett internationellt kunskapsutbyte. Under vägen kan det mycket väl uppkomma uppfinningar och innovationer. Men dessa är biprodukter från huvuduppgiften inte en del av denna. - Uppfinningar från högskolan skall tas om hand ett kvalificerat sätt och förhoppningsvis komma till nytta inte i första hand för att generera intäkter till högskolan utan för att markera att detta är en samhällsekonomiskt viktig aspekt på FoU-verksamheten tas på som allvar, och för att ge andra forskare och studerande goda exempel. Högskolan bör utbilda och uppmuntra unga entreprenörer att ta hand om sådana uppfinningar.

174 Allmänna överväganden

Sammanfattning:

Den svenska modellen ställer stora krav samverkan

Högskolans organisation har inte anpassats till detta

Kompetens är det viktigaste resultatet

Viktigt med direktkontakt: Informella kontakter ökad rörlig- het

Respekt för varandras särart

Uppfinningar är inte huvuduppgift skall tas om hand en - men på ett kompetent sätt

13.3 Några vanliga missuppfattningar

Som framgått och siffermässigt belysts i kapitel har Sverige ovan,

valt finansieringsmodell för offentlig FoU där högskolorna ges en

en mycket dominerande andel. Sålunda ligger det nära tillhands att "kräva värde för pengarna". Industrialismens gängse värdemönster är att det är

hårdvara produkter som räknas.

- - Följaktligen förväntar sig den allmänhet inte är involverad i som forskning att forskarna uppfinner vid en teknisk högskola och att det fortlöpande värps guldägg vid institutionerna. De efterföljande leden

produktion och marknadsföring uppfattas vara närmast triviala. Sanningen är att det genereras tämligen få uppfinningar vid

universitet och högskolor. Deras kompetens ligger istället i att upptäcka

explorera, förklara, förutsäga. Man är till exempel skicklig på att göra

beräkningar analytiska formler, simulering, etc. vid en teknisk högskola. En villfarelse är att forskarens uppfinning är något som går att annan överlämna till nästa aktör stafettanalogin. Analogin håller möjligen om växlingssträckan, den sträcka inom vilken stafettpinnen skall överlämnas, är flera lång. Skälet är att det inte går att beskriva hur och varv

varför prototyp fungerar. Högskoleforskama och industrifolket

t.ex. en måste arbeta tillsammans.

Allmänna överväganden 175

En tredje villfarelse är att det ligger mängder lysande produktidéer av

i forskarnas byrålådor. Forskarna själva är ofta närmast totalt okunniga

om den möda och de kostnader återstår fram till som

marknadsacceptans. En fjärde och mycket allvarlig felsyn är att ökade forsknings-

- anslag med automatik leder till industriellt välstånd med många nya produkter. Forskningskompetens är i dag nödvändig förutsättning för en allt fler industriområden, men inte tillräcklig: Det krävs också en en fungerande samverkan mellan forskningen och näringslivet ämnet för -

denna utredning men ytterst att de allmänna förutsättningarna for

-

företagande gynnar långsiktiga investeringar. Inga forskningspolitiska

åtgärder kan rå på hög realränta. en En femte uppfattning livligt underhållen TV och är att - av press -

det "läcker" teknik till utlandet. Som framgått kapitel 2 bygger

av sådana påståenden på ett mycket bristfälligt statistiskt underlag. Som litet land är Sverige beroende både export och import även på av teknikens och forskningens område. En perfekt anpassning mellan

nuvarande industristruktur och forskningsprofil skulle effektivt förhindra

förnyelse i framtiden.

7 16-0379

Universitetens och högskolornas uppgifter i samhället 177

14 Universitetens och

högskolornas uppgifter i samhället

14.1 Allmänt

Universiteten och högskolorna har stor strategisk betydelse för en

utvecklingen i vårt land. Kvalificerade utbildningar hög kvalitet

av ger de studerande goda kunskaper och färdigheter för ett kommande yrkesliv men även möjligheter till bildning och personlig utveckling. Högskolan är den helt dominerande forskningsinstitutionen i samhället. Här bedrivs inte bara grundforskning utan även den större

delen av sektorsforskningen samt del uppdragsforskningen.

en av Sverige har till skillnad från många andra länder valt att inte i någon

större utsträckning bygga upp särskilda sektorsforskningsinstitut vid

sidan av högskolorna. Under de senaste decennierna har universitet och högskolor byggts ut över hela landet i syfte att utjämna de regionala skillnaderna i fråga om samhällsservice och underlätta övergången till högskolestudier i alla

delar av landet. Samtidigt har kunskapen högskolornas regionala

om betydelse ökat och resulterat i att det numera finns minst högskola en i varje län. Ett antal universitets- och högskolestäder är mycket expansiva. Runt många högskolor växer nya företagsparker upp med främst kunskapsföretag. Tidigare flyttade akademikema till företag och

myndigheter for att börja en anställning idag flyttar i många fall

företagen till de högskoleotter där den mest välutbildade arbetskraften finns. De svenska erfarenheterna universitetens och högskolornas av betydelse för den regionala utvecklingen i olika delar landet är av mycket goda. Lokaliseringen högskola direkt positiva av en ger spridningseffekter inom alla samhällssektorer, många men av utvecklingseffektema blir uppenbara först på längre sikt. Det är den insikten leder till att statsmakterna satsar på fortsatt som nu en utbyggnad av högskolan i flera delar av landet. Satsningen bör dock inte

bara gälla kvantitativ utbyggnad högskolans utbildningskapacitet

en av

178 Universitetens och högskolornas uppgifter i samhället

på skilda håll. Den bör också avse högskolans sätt att samarbeta med det omgivande samhället och näringslivet.

14.2 behov

Näringslivets av högskolan

Sverige är ett de länder satsar mest på forskning och av som utvecklingsarbete andel bruttonationalprodukten. Den helt sett som av övervägande delen av den statsfinansierade forskningen utförs vid universitet och högskolor, antingen finansierad av högskolornas egna basanslag eller sektorsforskningsmedel eller utförd på uppdrag av externa uppdragsgivare. Den forskning och det utvecklingsarbete som bedrivs inom företagssektorn är också av betydande omfattning, men är dock i huvudsak koncentrerade till de största företagen. De mindre och medelstora företagen har däremot endast undantagsvis möjlighet att bedriva regelrätt forskning och utvecklingsarbete. Ett karaktäristiskt drag hos dagens industriella utveckling är att den blir alltmer kunskapsintensiv och baserad på ett ofta långsiktigt och medvetet forsknings- och utvecklingsarbete. Allt fler teknologier blir

forskningsbaserade. Kunskapen är idag den dominerande konkurrens-

faktorn för många företag och förmågan att utveckla ny kunskap en förutsättning för att sikt klara allt hårdare nationell och internationell en konkurrens. Företagen behöver anställda med en högklassig utbildning. De behöver också tillgång till den kompetens finns på högskolan och som till forskningsresultat som produceras där. De behöver också högskolan kanal till det internationella forskarsamhället. som en Sett i detta perspektiv blir företagen allt mer beroende av högskolan. Som betonades i närmast föregående kapital krävs en nära samverkan för att näringslivets behov skall tillgodoses. Det behövs ett flöde i båda riktningarna, ett samarbete i genuin mening. Det räcker inte med "information" från högskolan till näringslivet.

14.3 Samverkan och kvalitet

Utbildning och forskning hög kvalitet förutsätter ett samspel mellan av högskolan och det omgivande samhället. Det behövs ett flöde av

Universitetens och högskolornas uppgifter i samhället 179

kompetens och erfarenheter i båda riktningama. En sådan samverkan bör genomsyra högskolans verksamhet för att denna skall kunna ligga en hög kvalitativ nivå. När det i det följande föreslås att samverkan med näringslivet och samhället i övrigt skall uppgift för högskolan vara en är syftet inte bara att högskolans kompetens och resultat skall tas bättre till vara utanför högskolan. Uppgiften står i samklang med strävandena att upprätthålla en utbildning och forskning av hög kvalitet. Ett samspel mellan högskolan och näringslivet är alltså inte en förutsättning bara för att näringslivets konkurrensförmåga skall kunna upprätthållas. Det är också en förutsättning för att högskolans bägge huvuduppgifter skall fullgöras väl.

14.4 Högskolans uppgift att samverka med

samhällssektorer

näringslivet och övriga

Som redan understrukits är universitet och högskolor den helt dominerande genomföraren forskning på den statliga sidan. Sverige av är unikt i detta avseende. Som redan framhållits är det därför särskilt angeläget att högskolans samverkan med det omgivande samhället fungerar väl. Härtill kommer att universitet och högskolor har mycket höga ambitioner beträffande en sådan samverkan; deras senaste fördjupade anslagsframställningar och årsredovisningar belyser det.. Högskolans samverkan med näringslivet och övriga sektorer av samhället bedrivs för närvarande i en gråzon. Det råder oklarheter om hur långt högskolans s.k. tredje uppgift sträcker sig och därmed vad som högskolan skall göra och får göra. Utredningen har i sitt arbete fått många synpunkter av den innebörden, inte minst från de mindre, regionala högskolorna. Enligt utredningens mening är det nu dags att ge högskolorna ett klart mandat att samverka med näringslivet och övriga samhällssektorer. Den uppgiften bör slås fast i högskolelagen. Det skulle härigenom manifesteras att högskolorna är hela samhällets forskningsresurs. Det skulle ge en klar signal till högskolorna att en sådan samverkan skall ha betydelse för verksamhetens innehåll, organisering, rekrytering, meritvärdering m.m.

180 Universitetens och högskolornas uppgifter i samhället

14.5 Finansiering

Som tidigare redovisats har högskolans funktioner för samverkan och det omgivande samhället stärkts under senare år. Tidigare fick detta arbete ekonomiskt stöd från industridepartementet och styrelsen för teknisk utveckling och ett mindre bidrag utgår fortfarande till bl.a. kontaktsekreterare över utbildningsdepartementets huvudtitel. Andra delar det utåtriktade arbetet har avlänkats från högskolan och av senare utförs numera av de samverkansorgan som byggts upp runt högskolan. Trots detta finansieras idag den större delen av högskolans samverkansfunktioner genom gemensamma avsättningar från de medel

anslagits för grundutbildning och forskning ett förhållande som

som står i strid med den fastlagda policyn att det utåtriktade arbetet inte får ske på bekostnad högskolans kämverksamhet, utbildningen och av forskningen. Utredningen föreslår att samverkan med näringslivet och övriga samhällssektorer skall klart fastlagd uppgift för högskolan. vara en

Högskolomas anslag bör därför fortsättningsvis beräknas med tanke på högskolornas samverkansuppgift och särskilda medel avsättas for sam-

verkan. Det kan i vissa fall finnas anledning att anvisa medel från andra

huvudtitlar, t.ex. för regionalpolitiskt eller näringspolitiskt motiverad

samverkan. Uppdrag utförs enskilda företag skall naturligtvis också som fortsättningsvis i princip finansieras av beställaren.

14.6 Reglering

Högskolans s.k. tredje uppgift är intagen i 1 kap 2 § 2 st i högskolelagen. Den lyder så här:

forskning och utvecklingsarbete ingår att sprida kännedom om verksamheten samt om hur sådana kunskaper och erfarenheter som har vunnits i verksamheten skall kunna tillämpas."

Utredningen föreslår att stycket ändras så att informationsuppgiften renodlas. Det första ledet i meningen "I forskning verksamheten" får alltså utgöra fristående mening. Den fyller den tredje uppgiftens en ny,

SOU I 996. 70 Universitetens och högskolornas uppgifter i samhället 181

ursprungliga funktion att skapa förtroende och förståelse för högskolans verksamhet och bidra till att nya grupper motiveras till att börja studera på högskolan jfr avsnitt 5.3 ovan.

"Tillämpningstillägget", som är både oklart och språkligt föga

elegant, utgår. I stället tas in mening, lägger fast att det är en ny som en uppgift för högskolan att samverka med näringslivet och övriga sektorer i samhället. Ordet samverkan markerar att det är fråga ett flöde om av kompetens, personer och resultat i båda riktningama. Det är också en påminnelse om att ett samspel mellan högskolan och det omgivande

samhället är en förutsättning för att högskolans utbildning och forskning

skall kunna hålla en hög kvalitet. Samverkan kan avse alla samhällssektorer, t.ex. kommunerna, myndigheterna och kultursektom. Skälet för att nämna näringslivet är att dess behov högskolan är särskilt framträdande. Vissa av grenar av

näringslivet är för sin konkurrensförmåga helt beroende nära

av en samverkan med högskolan. Högskolans roll i den regionala utvecklingen behöver däremot inte nämnas speciellt. Den kan sägas ligga i samverkan med näringslivet.

Förslag I högskolelagen anges att högskolan skall samverka med näringslivet och övriga samhällssektorer. Särskilda medel anvisas för denna samverkan.

SOU 1996: 70 Högskolans roll i samverkan med näringslivet 183

15 Högskolans roll i samverkan med näringslivet

15.1 Förutsättningarna

Som tidigare nämnts har Sverige valt att förlägga en mycket stor del av den statligt finansierade forskningen till högskolan. Samhället kan ställa mycket höga krav på effektivitet i vid mening när det gäller forskningsverksamheten inom högskolan. Nya teknologier har med tiden blivit alltmer betydelsefulla för näringslivets produktutveckling och regioners och länders välstånd. Alltmer kunskap, ofta från flera olika källor, byggs i produkterna. Inte ens de allra största koncemema har råd att hålla sig med all den teknologikompetens som behövs för deras produkt- och processutveckling. Det är därför naturligt och angeläget att industrin alltmer använder sig av högskolans kunnande. De nya högskolorna har, som anförts i kapitel 14, en viktig regional uppgift som främjare av ekonomisk tillväxt. Genom dessa högskolor och deras relationer till universitet och stora specialhögskolor kan även små och medelstora företag knytas till det globala forskarsamfundet. I en internationell jämförelse satsar Sverige betydande resurser på akademisk forskning ca 2 procent av världens högskoleforskning i ett land med 0,15 procent av jordens befolkning. Dessa 2 procent kan ses

som en inträdesbiljett för att få tillgång till de övriga 98 procenten.

15.2 Val av samverkansformer

Utredningen har betonat att samverkansformerna är många och har mycket olika karaktär. Här redovisar utredningen några principiella mera överväganden, vilka baseras på samråd och intervjuer med företrädare

för näringsliv och högskolor samt på litteraturstudien se kap. ll.

Forskningens innehåll, industrirelevans, är naturligtvis betydelseen

184 Högskolans roll i samverkan med näringslivet

full faktor. Faulkner och Senker 1995 visar att åldern hos teknologin är

bestämmande for industrins behov av högskolerelationer. I den dyna-

miska bioteknologin är kontakterna mellan högskola och industri mycket intensiva. När det gäller det mer etablerade området parallelldatorer konstaterar Faulkner och Senker att industrin redan skaffat sig egna forskare. Således bör en och samma högskola vara beredd att arbeta med två diametralt olika strategier: A verka som en läroanstalt som utbildar akademiker med grundexamen och forskarexamen, vilka lärt sig fakta och metoder som gör att de snabbt och effektivt fungerar i befintliga företag. B verka som kunskapsproducent högskolans egen och det globala forskarsamhällets produktion nyttjas i nära samverkan med näringslivet. I realiteten gäller naturligtvis att tillämpa blandformer av ytterlighetsstrategiema A och B. Olika ämnesområden och institutioner inom och högskola har olika blandning. Förändringar sker även en samma över tiden. Ett exempel: telekommunikation var för 30 år sedan ett

etablerat område med "tråkiga" produkter. Just nu är detta område

mycket dynamiskt och strategi B är vad man möter på institutionerna. Vid utredningens samråd och intervjuer har industrirepresentantema framhållit argument poängterar vikten av strategi A. Dessa utsagor som bör dock tolkas med viss försiktighet och inte som odiskutabla rekommendationer till högskolan. Två huvudtyper av samverkansformer inom högskolan diskuterades i litteraturkapitlet: Decentraliserade, informella, personliga relationer, individ till- individkontakter, mellan näringslivet och högskolan. Dessa relationer kan med fördel upprätthållas på alla nivåer. 2. Formella organisationsenheter, "rutor" och befattningar i en högsko-

las organisationsschema.

Utredningen anser att högskolorna skall kombinera 1 och 2 och den specifika situationen måste få avgöra vilken typ av samverkan som skall eftersträvas vid den individuella högskolan vid viss tidpunkt. Varje högskola har sin särpräglade tradition, formella organisation och kultur.

Högskolans roll i samverkan med näringslivet 185

15.3 Förslagen

Ovan betonades att valet samverkansformer är lokala frågor

av som

skall avgöras den enskilda högskolan. Utredningen

av ger nedan några

allmänt hållna förslag vilka skall betraktas rekommendationer.

som

15.3.1 Högskolan och de små och medelstora före-

tagen

När det gäller samarbetet med de små och medelstora företagen har utredningen funnit många brister. RRV 1996 har kommit till samma

slutsatser. De små och medelstora företagens högskolesamverkan

behandlas i ett kommande betänkande.

l5.3.2 Den akademiska

grundutbildningen

Civilingenjörsutbildningen är i dag forskningsbaserad vad gäller sitt kunskapsinnehåll men de flesta teknologer får föga insikt forsk-

om

ningen Eftersom företagen blir allt beroende

som process. mer av att

samverka med högskolan för sin kompetensförsörjning är det angeläget

att inte bara öka antalet forskarutbildade i näringslivet, utan också att de som lämnar högskolan med grundexamen har viss orientering en om

forskningens villkor. Vilken sorts kunskap kan förvänta att

man

forskningen skall ge, och på vilka villkor kan näringslivet samverka med

högskolan Ett exempel på inslag i undervisningen för att befrämja de framtida

kontakterna kan vara att laborationer och övningsuppgifter görs inom institutionens pågående forsknings.

Förslag:

Studenterna involveras i institutionemas forskning och får

t.ex. praktisera den utrustning används. Forskare som som arbetar i projektet skall laboratoriehandledare. vara

186 Högskolans roll i samverkan med näringslivet

Vid kontakter med både Stanford och MIT har det framkommit att det

inte är formella organisationsenheter, sig licensieringskontor eller

vare teknologiparker, skall krediteras för den starka framväxten av nya som

företag i dessa båda regioner. Det är en självgenererande process där

människor startar företag i sin tur leder till avknoppningar. unga som I någon mån kan liknande fenomen i Linköping där bland man se annat den I-linjen från 1970-talet gett resultat i form av avknoppnya

ningskedjor. Erfarenheterna från högskolan i Halmstad är också lovande.

Förslag:

Ett tillvalsämne benämnt t.ex. Entreprenörskap ger akade-

som

miska poäng 10-20 p rekommenderas vid högskolor med

teknisk-naturvetenskaplig utbildning.

15.3.3 Forskarutbildning

En återkommande synpunkt från industrin är att de färdiga doktorerna

för gamla och för hårt specialiserade för att lätt kunna slussas in i

är företagens verksamhet. Jfr. Eliasson 1995, Grimmeiss 1996 och utredningens kapitel Enligt utredningens uppfattning är detta ett resultat forskarutbildningen i dag i första hand är anpassad till av att högskolans interna behov. Vid anglosaxiska universitet forskarutbildningen just som en ses

utbildning och syftar doktoranden förutsättningar för självständigt

att ge forskningsarbete. Utbildningen är väl strukturerad med krav snabb

genomströmning och avhandlingen skall främst visa att man behärskar

verktygen. Fördjupning och meritering för akademisk karriär sker en

främst under "post doc"-perioden. Detta var också tanken när doktorsex-

den gamla doktorsgraden i Sverige 1969. Traditionens amen ersatte makt är dock stark; även den doktorsexamen kom att präglas av nya kraven på meritering för fortsatt forskarkarriär. en Bland ställs i Sverige högre krav på att doktorsavhandling annat en

i sig skall ett självständigt bidrag till forskningen. Detta medför att

vara överblick och bredd får stå tillbaka för stark koncentration ett smalt

Högskolans roll i samverkan med näringslivet 187

område samtidigt tiden till förlängs. Doktoranden inte som examen ses bara som en elev utan också i den vetenskapliga som en resurs produktionen. I utredningens intervjuer har anförts att "doktorandema

måste betala tillbaka den investering vi gjort i dem innan vi kan släppa

dem".

En sådan ordning är motiverad för många fakulteter och forsknings-

områden. För den doktoran, siktar mot akademisk karriär, är den som en inte odelat negativ. Men det bör särskilt inom tekniska och vissa naturvetenskapliga fakulteter finnas bättre mot - program som svarar näringslivets behov. I annat fall lär antalet disputerade i näringslivet förbli lågt. Sådanna skall finnas vid sidan den reguljära program av forskarutbildningen. De skall inte mindre krävande än denna vara men ha en annan inriktning.

Förslag:

Doktorandutbildning inom vissa fakulteter förändras i syfte att bli näringslivets rekryteringsbas i högre grad Utbildän nu. ningen bör förändras så att studietiden blir kortare och så att utbildningen ger större bredd och överblick.

Från akademiskt håll har sagts att doktorandens intentioner och på syn näringslivet förändras under studietiden. I början majoriteten avser av doktoranderna att efter examen arbeta i industrin. När disputationen närmar sig önskar de stanna kvar inom högskolan. Utredningen finner det angeläget att man på olika sätt underhåller idén att arbeta i om näringslivet.

188 Högskolans roll i samverkan med näringslivet SOU 1996. 70

Förslag: Dubbla handledare Industridoktorander och vanliga doktorander, som så begär, skall ha dubbla handledare; en från institutionen och en från företaget/arbetsgivaren. I det fall det rör sig om vanliga forskarstuderande väljs näringslivsrepresentanter från ett företag kan tänka sig att anställa en diputerad forskare. som

Mentor från näringslivet Mentorskap är besläktat med dubbelt handledarskap men är en

informell roll som avser personligt stöd till doktoranden från

en erfaren industriperson.

Kunskap kommersiella frågor t.ex. avtal, patent, finansiering och om näringslivets basala villkor är alldeles otillräckliga bland forskarstuderande bl.a. de tekniska högskolorna. Därför bör högskolorna ge

någon form propedeutisk kurs som kan ingå i generella forsknings-

av metodikkurser eller separat forskarkurs. Teknikbrostiftelges som en skulle kunna finansiera sådana kurser. sema

Förslag:

Näringslivsanställda forskare i teknik, naturvetenskap, medicin

etc. samt olika experter inom sakområden skall vara föreläsare i en kurs om näringslivsrelationer.

Några kursmoment:

Patentgranskning produktidé från den egna institutionen

av Patentering och licensiering

Praktisk projektekonomi och finansiering.

-

SOU 1996. 70 Högskolans roll i samverkan med näringslivet 189

F orskarskolor är ett nytt sätt att effektivisera utbildningen och har också relevans för näringslivssamverkan. Både utredningens förslag om en mera näringslivsanpassad doktorsexamen inom vissa fakulteter och

förslaget om en kurs i näringslivsrelationer faller mycket väl i

begreppet forskarskola. Utredningen vill här understryka att värderingsförändringar brukar

ta

avsevärd tid och behöver stödjas på ledningsnivå och med admini-

strativa åtgärder.

15 änsteorganisation

I föregående kapitel föreslår utredningen att det skall uppgift för

vara en högskolan att samverka med näringslivet och övriga samhällssektorer.

Denna uppgift får konsekvenser för bland annat högskolans tjänsteorga-

nisation.

Utredningen vill framhålla att det är den enskilda högskolan

som

måste avväga behovet de förändringar kan behövas. De av som förslag

som lämnas i avsnitt 17.8 och kap. 18 är därvid betydelse. av

På central nivå föreslås ett par förändringar. Högskoloma har utpräglat inomakademiska meriteringsgrunder. Meriteringen är forskningsinsatser inom väl avgränsad disciplin. På

en

så sätt smalnar vägen, mellan högskola och näringsliv äldre

snarare en forskare blir. Samverkan med näringslivet har på vissa institutioner och under vissa tider betraktas med betydande skepsis. Immateriella rättigheter får

en allt viktigare roll. Den offentligt finansierade forskningen har i rad

en

fall försummat patenteringsmöjligheter förbiseende eller oin-

genom tresse.

Förslag:

Patent och näringslivssamarbete bör ha ökat meriteringsvärde vid tjänstetillsättning och lönesättning.

Det är angeläget att högskolan realistisk bild industrins arbetsger en av villkor. I dag är personalströmmen nästan helt enkelriktad, från högskolan till industrin. Få lärare kan förmedla näringslivserfarenen egen

190 Högskolans roll i samverkan med näringslivet

het till studenterna. Tidigare rekryterades ofta civilingenjörer med lång industrierfarenhet timlärare i tillämpade ämnen de tekniska högsom skolorna. Denna har fallit bort i och med att de akademiska resurs tjänsterna utökats.

Bättre näringslivskontakter kan också stärka högskolans fönnåga att

fånga förändringsbehov vad gäller innehållet i undervisningen. upp Genombrott i näringslivet kan idag snabbt förändra efterfrågan på

utbildade med viss specialisering. T.ex. Jacobsson 1993 att de

anser svenska högskolornas reaktion på mikroelektronikens genombrott sena kring 1970 har bidragit till att elektronikindustrin i Sverige utvecklades än i andra industriländer motsvarande nivå. svagare

Icke-disputerade med gedigen näringslivsbakgrund får i dag

personer

bli högst högskoleadjunkter. Detta kan tolkas, både studenter och

av

forskarstuderande, att det är lågstatusverksamhet att arbeta i

som en industrin.

Förslag:

tjänstetyp, industrilektor, inrättas. För tjänsten skall En ny

krävas god näringslivserfarenhet samt sakkompetens motsvarande kraven för ett högskolelektorat. Däremot krävs

licentiat- eller doktorsexamen.

De förslag redovisats i detta avsnitt faller också inom det uppdrag som

utredningen förändrad änsteorganisation för högskolan

som getts om en Dir. 1996:3.

15.4 Nyttiggörande av forskningsresultat

Vid sidan de förslag just lagts fram har utredningen synav som nu punkter på hur forskningsresultat bättre kan nyttiggöras. Synpunkterna

har sammanfattats i strategi och i ett förslag till genomförande av

en strategin. Detta material redovisas i avsnitt 17.8 resp. kapitel 18.

Högskolans roll i samverkan med näringslivet 191

15.5 Slutkommentar

De förslag som förs fram i detta kapitel har syftet att underlätta ett samspel mellan högskolan och näringslivet. Syftet är bland andra att näringslivet lättare skall kunna samverka med högskolan och tillgodogöra sig dess kompetens utan att högskolans egenart försvagas eller dess integritet komprometteras. En framgångsrik samverkan förutsätter att de bägge kulturema möts på lika villkor, men att de spelar sina olika roller.

Struktur för samverkan 193

16 Struktur för samverkan

I föregående kapitel diskuterade utredningen högskolans roll

i samverkan med näringslivet. I detta avsnitt behandlas ett antal och organ

initiativ som syftar till att bygga broar mellan näringsliv och högskola. Dessa har var för sig vitt skilda mål och förutsättningar.

16.1 Kompetenscentra

NUTEKs kompetenscentra har vid utredningens kontakter, både med

företag och högskolor, nämnts som den viktigaste systemförändringen i relationen näringsliv högskola. Utredningen delar denna bedömning.

-

Kompetenscentra innebär en avsevärd förnyelse både kvantitativt och

kvalitativt. De utgör ett försök att utveckla högskolans kämverksamhet i riktning mot mer industrileverans, utan att för den skull gör avkall man på inomvetenskapliga kvalitetskrav. Företag och högskola kommer i centra att samverka under lång tid, tillsammans med andra företag och i tvärvetenskaplig miljö. Detta en kan ge en dynamik i verksamheten tidigare samverkansforrner som

saknat, anser RRV l996. Deltagande företag framhåller också dessa

faktorer som avgörande för att man ger sig i samverkan. Det en

finns en stor förväntan hos deltagande företag att samverkan skall

om

leda till intressanta FoU-resultat. Man uppfattar också uppläggningen som en bra kombination grundforskning och tillämpad forskning.

av Den breda initieringsprocessen har mejslat ut områden där koppling till forskning inom universitet och högskolor anses ha särskild strategisk betydelse för svensk industri. Arbetsprocessen och kraven dokument-

erat industriengagemang har också lett till att teknikförsörjnings- och

FoU-frågor har fått en starkare strategisk förankring i de deltagande företagen. Omprioriteringar har blivit en effekt. Initiativ till nya sam-

arbeten med forskargrupper inom högskolor och företag utöver dem

som är knutna till berörda kompetenscentra är - en annan.

Ett viktigt syfte med kompetenscentra är också att stimulera hög-

194 Struktur för Samverkan SOU 199670

skolan att utveckla sin förmåga att driva stora, samlade FoU-program. Arbetsformen ställer krav på både organisatorisk förnyelse, vetenskaplig kompetens och förmåga att hantera ett brett kontaktnät inom näringslivet. En central uppgift blir att hantera och leda en verksamhet som spänner över flera akademiska discipliner/institutioner. Även kvantitativt innebär kompetenscentra betydande förändring en i samverkan mellan högskola och näringsliv: Nu beslutade kompetenscentra kommer 1998 att uppnå en FoU-volym motsvarande ca 500 miljoner kronor eller ungefär samma antal personår. Detta motsvarar ca 10 procent de tekniska högskolornas FoU, och drygt en procent av av all FoU utförs företag i Sverige. Företagen kommer via som av kompetenscentra att kraftigt förstärka sina externa kostnader för

högskoleförlagd FoU. Därtill skall läggas företagens eget FoU-arbete i

centra, motsvarar 120 personår per år. som ca Utredningen att det är angeläget att detta intressanta experiment anser kan fullföljas enligt intentionerna och vidareutvecklas.

Sammanfattning: Kompetenscentra utgör en ny form för forskningssamarbete

Långsiktigt, tvärvetenskapligt program Forskare från industrin deltar aktivt

Bred initieringsprocess Strategisk förankring i företagen

16.2 Industriforskningsinstituten

Industriforskningsinstituten utgör praktiskt taget det enda undantaget

från "den svenska modellen" att statligt finansierad forskning skall utföras inom högskolan. De utgör dock en begränsad del av det svenska FoU-systemet norska SINTEF är t.ex. större än samtliga industriforsk- -

ningsinstitut inom NUTEKs område tillsammans och deras verksamhet

finansieras till större delen av industrin själv. Det utgör både styrka och potentiell svaghet. Det starka senare en en industriengagemanget innebär att industrins behov tydligt ställs i fokus,

SOU 1996. 70 Struktur för samverkan 195

innebär samtidigt att verksamheten domineras av större företag i men väl etablerade branscher. Instituten kan också ses som ett sätt att överbrygga det gap mellan akademisk forskning och industrins ingenjörsarbete som blivit en annan

del av "den svenska modellen" se 13.1 ovan. I och med att ett ökande

antal de FoU-intensiva företagen rekryterar egen personal med av mer forskarutbildning minskar deras behov av industriforskningsinstituten "översättare". Samtidigt finns ett ökande behov av denna funktion som bland mindre och medelstora företag. Dessa företag utsätts i dag för ett starkt tryck att gradera sin tekniska förmåga men har svårt att upp kommunicera direkt med högskolans forskning. Denna utveckling har uppmärksammats av kommittén för omstrukturering och förstärkning av industriforskningssystemet KOFI. En utvärdering av institutens nuvarande verksamhet mot mindre företag, som gjorts på uppdrag av KOFI Belotti, 1996, pekar på att instituten har goda förutsättningar att spela ännu viktigare roll gentemot mindre företag. en Utredningen återkommer i ett senare betänkande till de mindre före-

tagens speciella behov. Den vill här bara peka att ovanstående ut-

veckling innebär att industriforskningsinstitutens viktigaste uppgifter i ökande utsträckning kommer att gälla företag som ligger utanför institutens nuvarande intressentkrets. De mindre företagen har sämre möjligheter att ta ett långsiktigt ansvar för institutens finansiering, varför staten här bör ta ett stort ansvar.

Sammanfattning: Industriforskningen kommer att få ökad betydelse för de mindre företagen. Staten bör ta ansvar för att finansiera denna roll.

16.3 Kontaktsekretariaten

Kontaktsekretariatens utveckling har på många sätt föregripit den utveckling infrastrukturen för samverkan som skedde under av l980-talet. I och med att ett antal mer resursstarka och specialiserade aktörer tillkommit har på några ställen funktionen upphört, medan den på andra högskolor lever kvar som en av flera aktörer. Kontaktsekretariatens fördel har varit att de verkat inom högskolans

196 Struktur för Samverkan

organisation, medan den diffusa rollen varit ett problem. Det faktum att verksamheten normalt varit knuten till administrationen har givit låg status i forskarnas ögon, nackdel endast delvis kunnat en som kompenseras av personliga kvalifikationer. Erfarenheterna av denna verksamhet aktualiserar behovet av resurser

för kontaktskapande/projektinitiering inom högskolans organisation,

men

visar också vikten av att överväga funktionens placering i högskolans

organisation. Vid ett antal institutioner vissa högskolor har man

försöksvis infört en ny funktion, "gatekeeper" eller kontaktperson. Detta är normalt en mera informell deltidsuppgift. Erfarenheterna från

kontaktsekretariaten talar för att "gatekeeper"-funktionen bör vara en deltidssyssla som skall innehas av någon av institutionens meriterade forskare.

16.4 Teknopoler

Här behandlas enbart rådgivningsdelen teknikparkema sålunda inte av fastighets- och kontorsserviceverksamheten. Utredningen har valt att använda begreppet teknopol för den immateriella verksamheten i en teknikpark. Flera teknopoler arbetar i dag mot högskolan orten för att hitta projekt med kommersiella utvecklingsmöjligheter, projekt som kan leda

till nya produkter, processer och företag. Dessa s.k. avknoppningsföretag

måste inte nödvändigtvis drivas av forskaren själv, ofta saknar som intresse av att starta företag. Teknopolemas roll blir därför att finna den lämpligaste exploateringsformen. Personer med skiftande kompetenser skall driva projektet framåt från fas till fas. Produkten skall så tidigt som möjligt förankras marknaden. Det kan ske antingen ett genom nystartat företag som erhåller kundorder eller genom patent- och licensförsäljning av rättigheterna.

En annan form av teknikspridning är att teknopolema förmedlar

know-how och kompetenstjänster från den akademiska världen till

näringslivets små och medelstora företag, behöver köpa den

som kompetens de själva saknar. Teknikparkema blir här aktiv en

förmedlingslänk och översättare mellan två mycket artskilda kulturer.

Det samarbete som pågår mellan ALMI och Swedepark kommer förhoppningsvis att leda till en, för både företagen och högskolan,

smidig och obyråkratisk samverkan. Delutredningen om de små och

medelstora företagens samverkan med högskolan kommer närmare att

Struktur för samverkan 197

Stöd tillforskare gnmdntbildnde och fo-utbildadc UnH myndigheter Publincnde Fo-resultat

Teknikparker

Projeklbolag, Tjánsleholag, Palenkütter Holding Kommersiella embryon F Ovirga inpuls, Industrin l personal, lokaler, instrumet --

belysa denna "marknadsplats för produktfömyelse".

Teknopolerna har sedan ett par år tillbaka, som beskrivits i kapitel tämligen goda möjligheter att förse sina avknoppningsföretag eller

projekt som kan bli företag eller licensaffårer med både s.k. sådd-

kapital och riskkapital. Detta förhållande kommer på sikt att ytterligare öka teknikparkernas attraktionskraft. Fastighetsägande och fastighetsförvaltning ligger fortfarande som en black om foten för en del av teknikparkerna. Hyresvärden eller vicevärden är knappast någon trovärdig rådgivare vad beträffar företagarnas affärsproblem. kan ha Frågan om huruvida teknopolen ekonomiska intressen i några av sina företag är komplicerad. Ofta lägger teknopolen betydande resurser på att hjälpa vissa avknoppningsföretag, vilka är för ekonomiskt svaga att belastas med konsultfakturor. En tänkbar betalningsfonn är då att parken avstår från omedelbar betalning och avtalar om framtida royalty, eller får aktier. Det kan nämnas att motsvarande organisationer

vid MIT Technology Licensing Office respektive University of

Salford, vilka båda besökts av utredningen, går i sådana ekonomiska engagemang. Utredningens ståndpunkt är dock att teknopolemas personal bör vara neutrala rådgivare, dvs. att teknopolen inte har finansiella intressen i eller förvärvar aktier i groddföretag eller äger patenträtter. Rådgivama bör inte heller sitta i företagens styrelser. Teknopolemas främsta styrka är att stå for sin respektive högskolas affårskompetens. Det tar tid att vinna respekt för en dylik uppgift. Därför är rådgivamas integritet och

198 Struktur för Samverkan

affärsetik avgörande. RRV 1996 har undersökt avgränsningarna och samarbetet mellan KTHs holdingbolag, teknikparken Teknikhöjden, KTH myndigheten samt Teknikbrostiftelsen. RRV har funnit att de är sammanflätade och att ansvarsgränsema är oklara. Under de senaste månaderna har en

principiell ansvarsfördelning tillämpats, se figur, vilken kan vara av

intresse även för andra högskolor.

Det statliga ägarengagemanget, affärsrisken, antingen det gäller aktieägande i projekt- och tjänstebolag eller förvärv av patenträttigheter, skall uteslutande ligga i holdingbolagen. Högskolan skall engagera sig i

affärer.

Teknopolema skall stödja enskilda forskare och högskolans institu-

tioner i kommersiella frågor och också förädla projektidéer holdingbolagen. Teknopolemas tjänster till högskolan och forskarna är en del av

högskolans utökade uppgift, sådan utredningen föreslår den i kapitel 14.

Således skall motsvarande uppdrag till teknopoler alternativt externa

konsultföretag ha en grundfmansiering. De tjänster som en teknopol utför för holdingbolagens räkning skall betalas med medel från högskolan. Det skall framhållas att gränsen mellan uppdrag till holdingbolaget respektive uppdrag till högskolan är oskarp.

Förslag: En välavgränsad ansvarsfördelning skapas mellan de tre enheterna högskolan, holdingbolaget och teknopolen. -

16.5 Holdingbolagen

Statsmaktemas motiv för holdingbolagen var att industriella partner skulle "känna igen sig" om forskningsprojekt lades på bolag. I det beslut, bemyndigade de första fem universiteten och hög-

som skolorna att bilda holdingbolag, konstaterades att det vid kontakter med näringslivet visat sig att företag i vissa fall undviker kontakter med universitet och högskolor för att de regelsystem som gäller för universitetens och högskolornas grundläggande uppgifter upplevs som främma-

Struktur för samverkan 199

nde för företagen. Av nuvarande elva holdingbolag har varit igång endast i ett sex halvår. Det är oroande att inget de fem "gamla" holdingbolagen efter mer av

än ett års verksamhet lyckats starta något projektbolag, där betydande finansiering erhållits från den industriella partnern. Projektbolagen är huvudskälet till holdingbolagens bildande. Den andra bolagstypen, tjänstebolagen, kan bli källa till konflikter

en

och försämrat rykte för högskolan. Det ligger nära till hands att anklaga högskolan för subventionering och otillbörlig konkurrens, om man bildar tjänstebolag konkurrerar med konsultföretag eller kommersiella

som

management- och utbildningsbolag. RRV 1996 har efter sin granskning av ett holdingbolag intagit en mycket kritisk hållning till denna organisationsform. RRV anser, i sin sammanfattande bedömning, att holdingbolagen är en hybridforrn som

varken tilltalar forskarna eller näringslivet. Utredningen ett försiktigare omdöme. Holdingbolagen är ett avger

organisatoriskt experiment ändamålsenlighet utredningen kan

om vars

uttala sig på detta stadium. Det behövs verksamhetsperiod på minst

en

tre år för att säker utvärdering skall vara möjlig.

en

Förslag: Överför förvaltningen holdingbolagen till respektive högav skola och ombilda i samband därmed styrelserna så att

representanter från näringslivet är i majoritet, eller åtminstone

att en av dessa är styrelseordförande

Näringsdepartementet bör utse neutral sakkunnig efter

en som

år genomför utvärdering holdingbolagens verk-

ca tre en av samhet

200 Struktur för Samverkan SOU 1996:70

16.6 Forskarpatentbolagen

Tillkom sten av forskarpatentbolagen är ett lovvärt bidrag till strävandena att öka nyttiggörandet av forskningsresultat från

som emanerar

universitet och högskolor. Linköping har gått i på

spetsen ett inspirerande sätt. Utländska erfarenheter vittnar svårigheterna nå om att företagsekonomisk lönsamhet för den här typen verksamhet. En av

sådan lönsamhet bör emellertid inte huvudkriteriet på framgång.

vara

Denna skall i stället mätas i det antal företag kommer till stånd

nya som och vilka nya produkter kommer ut på marknaden. Sådana högteksom

nologiska nyetableringar har också ett värde sina spridnings-

genom effekter och skapar god grund för fortsatt närmare samverkan. en en

Forskarpatentbolagen har små ekonomiska och personella

resurser. Den svenska marknaden är liten. Bolagen kan därför få svårt att

förverkliga sina intentioner. Om bolagen ses som en samlad

resurs som står till hela forskarsamhällets förfogande, kan det öka deras slagkraft

och möjliggöra specialisering. Det skulle då bli naturligt för forskare

en att vända sig till det bolag bäst kan tillgodose hans intressen. I som Danmark har inrättats vad som kunde benämnas ett centralt forskarpatentbolag för hela landet. Det är erinran behovet kritisk en om av en massa.

Forskarpatentbolagen kan ha skäl att överväga att inte förmedla

enbart uppfinningar. Datorprogram liksom moderuniversitetets varumärke kan ge bolagen vidgad bas for verksamheten. en

SOU 1996370 Lärarundantaget 201

17 Lärarundantaget; forskningsresultats nyttiggörande

Direktiven ger utredaren i uppdrag att "se över det undantag som i dag gäller för lärare enligt 1949 års lag om rätten till arbetstagares uppfinningar". Utredningen har följaktligen ingående övervägt frågan om undantaget bör upphävas.

17.1 innebörd

Undantagets

Lärarundantaget är intaget i l § 2 st i 1949 års lag LAU. De bägge första styckena i l § lyder så här: "Denna lag avser här i riket patenterbara uppfinningar av arbetstagarei allmän eller enskild tjänst. Lärare vid universitet, högskolor eller andra inrättningar som tillhör undervisningsväsendet skall inte i denna egenskap anses såsom arbetstagare enligt denna lag, dock att lagen skall tillämpas på sådana lärare vid Försvarsmaktens skolor som är yrkesofficcrare." Lagen är således tillämplig på såväl privata företag som statliga företag och myndigheter, universitet och högskolor inbegripna. Av 2 st

följer dock att universitetslärare undantas från lagens tillämpning. Det

innebär att lagen inte ger universitet och högskolor någon rätt till de uppfinningar lärarna gör, inte ens om de görs på betald arbetstid som och med utnyttjande arbetsgivarens lokaler och utrustning. av Det kan observeras att det inte finns något hinder för universitet och högskolor att kräva ersättning av den anställde för utnyttjandet av lokaler och utrustning. Forskaren är såsom uppfinnare att betrakta icke anställd vilken drar nytta högskolans lokaler och som en av utrustning. En sådan rätt till ersättning kan föreligga, även om inget explicit avtal om ersättning träffats. Lärarundantaget har existerat alltsedan tillkomsten av 1949 års lag. Redan i den utredning från 1944 som låg till grund för lagen fanns ett undantag uppställt. Lagen har således som en allmän utgångspunkt att den inte skall tillämpas på uppfinningar som genereras inom universitet

202 Lärarundantaget

och högskolor. Det har, som strax skall framgå, stor betydelse för lagens tillämpbarhet på högskoleområdet.

17.2 Argumenten rörande

lärarundantaget

De argument som motiverat undantagsbestämmelsen i 1 § 2 st är att en rätt för universitet och högskolor till de anställdas uppfinningar kunde hämma forskningens frihet, försvåra rekryteringen till universitet och högskolor och leda till att bisyssleverksamheten ökade. Det har vidare ansetts att högskolornas organisation inte lämpade sig för att ta till vara och utnyttja de anställdas uppfinningar samt att universitetet inte hade något behov av att överta uppfinningama. Under senare tid har det från flera håll hävdats att motiven för undantaget försvagats. En rad argument har framförts för ett avskaffande av undantaget. Argumenten har främst det gemensamt att bestämmelsen

anses motverka en kommersiell exploatering de uppfinningar

av som genereras inom högskolan. I det följande redovisas i korthet de argument som framförts: Enskilda forskare saknar resurser och/eller incitament att skydda sina forskningsresultat liksom att få till stånd kommersiell exploatering en av dem. Inte sällan publiceras forskningsresultat på ett sådant sätt att resultaten kan användas fritt eller så licensieras de till utlandet, i bägge fallen med följd att det sker ett "läckage". Externa finansiärer kräver att få rätt till resultaten och/eller att dessa w skall hållas hemliga; EU är ett exempel. Universitetsforskningen har fått ökad sektorskaraktär och ökad samhällsrelevans. Resultaten är kommersiellt exploaterbara i större utsträckning än tidigare. Finansieringen av en verksamhet från flera källor kan vara förenad med olika, eventuellt oförenliga avtalsvillkor. Samarbete med näringslivet kan försvåras, om universitet och högskolor har sämre rätt till uppfinningar än näringslivet. Samuppfinnare kan ha olika rätt till den gemensamma uppfinningen, därför att de omfattas av olika regler. Lagen är svår att tillämpa på universitetsanställda samuppfinnare, - av vilka en omfattas av undantaget och den andre inte.

Lärarundantaget 203

Uppfinningar är numera delvis resultat av den allmänna forsknings- miljön och av ett lagarbete, varför det är rimligt att universitet och högskolor får del av intäkterna. De bör särskilt få del av intäkterna från "guldäggen", for att på så sätt kunna finansiera del av verksamheten. Samma regler bör gälla för universitetsforskningen som för näringsli- vets forskning.

17.3 Lärarundantaget utomlands

I diskussionen om lärarundantaget har det gjorts åtskilliga hänvisningar

till förhållandena i andra länder. De upplysningar som har lämnats om dessa förhållanden har i vissa fall varit motstridiga eller t.0.m. felaktiga. Utredningen har därför bemödat sig om att göra en tämligen ingående studie av rättsläget i ett antal länder. Resultaten redovisades i avsnitt 6.5. Danmark, Finland, Norge, Schweiz och Tyskland har ett undantag av det slag som vi har i Sverige. Det bör dock noteras att industriforskningsinstituten i Tyskland, som inte berörs av undantaget, har en långt centralare position i det tyska forskningssamhället, varför jämförelsen med Tyskland inte håller streck fullt ut. Frankrike, Nederländerna, Storbritannien och Österrike har i princip inte ett lärarundantag. Det betyder dock inte att universiteten utan vidare har en rätt till de anställdas uppfinningar. Rättsläget är påtagligt oklart i alla de tre de nu nämnda länderna. I USA slutligen har universiteten med automatik en enkel licens, en s.k. shop-right, till de anställdas uppfinningar. Men till följd av avtal har så gott som alla ledande, privata universitet i USA full rätt till de anställdas uppfinningar mot att särskild ersättning lämnas forskaren. Ett undantag är dock det universitet som lyckats bäst med att erhålla intäkter från de anställdas uppfiningar, nämligen Stanford. Anställda vid Stanford har full rätt till sina uppfinningar och det står den enskilde forskaren fritt att vända sig till ett annat exploateringsorgan än universitetets eget licenskontor. Också Minnesota och Wisconsin har en sådan modell. Utredningen konstaterar att universitetsanställda, som gör patenterbara uppfinningar, i allmänhet har en privilegierad ställning i jämförelse med forskare i näringslivet och i industriforskningsinstitut. Rättsläget är dock diffust och förhållandena skiftar mellan länderna vad gäller

204 Lärarundantaget

innehållet i de universitetsanställdas ställning. Den rättsliga teknik

som

används skiljer sig också åt, t.ex. avtal, lagstadgat undantag, tillämpning

av de materiella reglerna osv. De institutionella förhållandena skiftar också och gör jämförelser vanskliga. Det är således svårt att finna vägledning i förhållandena utomlands för en eventuell revidering av regleringen i Sverige. De utländska erfarenheterna tyder närmast på att möjligheterna att få

till stånd en effektiv exploatering av universitetsuppñnningar inte på något avgörande sätt påverkas av om det finns ett lagstadgat undantag

eller Det är en slutsats som för övrigt vinner stöd i en dansk statlig

utredning från i förfjol om kommersiellt nyttiggörande av offentliga forskningsresultat. Den danska utredningen fann att en ändring av lärarundantaget inte hade "självständig prioritet". Den betonade i stället

vikten av incitament för institutionerna att engagera sig i nyttiggörandet,

vilket kunde kräva avtalslösningar rörande universitetsläramas upp-

finningar.

17.4 Uppfattningarna om lärarundantaget

Utredningen har samtalat med ett stort antal personer inom såväl

universitets- och högskolevärlden som näringslivet. Också på annat sätt har olika aktörers uppfattningar om lärarundantaget inhämtats. Ut-

redningen har inte gjort någon enkät men anser sig likväl ha en god bild av stämningsläget. Företrädare för näringslivet tycks i allmänhet vara av den uppfattningen att lärarundantaget har en marginell inverkan på förutsättningarna för att nyttiggöra de uppfinningar, som genereras inom

universitet och högskolor. Uppfattningama inom näringslivet skiftar

dock mycket. En klar majoritet av de forskare inom högskolevärlden, som har en

uppfattning om lärarundantagets effekter, förordar att undantaget behålls.

Samtidigt noteras att de forskare, som direkt berörs av undantaget, visar

en beredvillighet att ingå avtal med sin högskola om uppñnningamas

nyttiggörande. De universitetsrektorer, som gett till känna sin mening, tycks

vanligen anse att undantaget bör behållas. Rektorema för CTH, KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet har offentligt uttalat sig

Lärarundantaget 205

i den riktningen. Det finns dock andra meningar. Rektor för Linköpings universitet har gett vid spridning sin åsikt att "universitetet skall äga rätten till de anställdas upptäckter", alltså inte bara uppfinningar. Han också menar

att universitetet bör omfattas av samma lagstiftning näringslivet och

som

ha samma näringslivet för den kommersiella exploateringen

ansvar som

av de anställdas uppfinningar "patent, licens och groddföretagande baserat på anställdas upptäckter och uppfinningar är i första hand

ett

arbetsgivaransvar vid universitet likväl hos andra arbetsgivare".

som

17.5 Kommentarer till

några av argumenten

rörande

lärarundantaget

Det stora flertalet av de argument framförs till stöd för eller emot som lärarundantaget fordrar ingen närmare utläggning. Några argumenten av skall dock kommenteras i korthet.

a Forskningens frihet. Som utredningen uppfattar argumentet kan

lärarundantagets avskaffande hämma forskningens frihet två sätt. Det

ena gäller forskarens rätt att bestämma över resultatens användning: skall resultaten ställas till förfogande att användas fritt och en av var Eller skall de patenteras med följd att deras användning dikteras av kommersiella överväganden och förbehålls företag eller andra som förmår betala licensavgifter för utnyttjandet Lärarundantaget understödjer således forskarens frihet att besluta att icke patentera. Flera pågående

naturvetenskapliga projekt vittnar om betydelsen forskarens frihet att

av fritt publicera sina resultat och frihet att inte patentera den här samt om frågans kontroversiella karaktär; ett aktuellt exempel är det s.k. genomprojektet. Avskaffas lärarundantaget kan det vidare påverka forskningsverksamhetens inriktning. Det kan skapa ett tryck på forskare att ägna sig åt forskning som kan ge intäkter högskolan på det sätt är självklart som inom näringslivet. Ett avskaffande kan också få högskolan att särskilt främja forskning med en sådan inriktning.

b Organisation. Det faktum att universitet saknar en lämplig organisa-

tion för att ta till vara och utnyttja de anställdas uppfinningar är en naturlig följd av att universitet inte haft en sådan uppgift. Det finns ingenting som hindrar att sådan organisation tillskapas. Frågan är en

206 Lärarundanlaget

universitetsorganisation överhuvudtaget är lämplig för att snarare om en bedriva kommersiell exploatering. Argumentet berör således frågan om vad högskolan skall ha för uppgifter och frågan vad universitetom en

sorganisation kan förväntas sköta väl. Som kommer att framgå ställer

sig utredningen avvisande till tanken att det skall vara en uppgift för

universitet och högskolor att äga patent och att ta ansvar för kommersia-

liseringen av forskningsresultaten.

Parallellen till näringslivet. Argumentet innebär att universitet och

c

högskolor bör omfattas regler som gäller för näringslivet och av samma eventuellt också att de bör på samma sätt som näringslivet. agera Företag bedriver sin forskning för sin verksamhet, dvs normalt för

produktion. Företagens forskning har till syfte att skapa patenterbara uppfinningar och företagets forskare får ingående instruktioner av

arbetsgivaren vad de skall göra. Företag söker patent för att skydda om sina investeringar i FoU. Företag söker patent också ett led i som

uppbyggnaden patentstock, synergieffekter kan ge företaget

av en vars konkurrensfördel och användas i strategiskt syfte. Företagets en verksamhet blir direkt lidande det inte kan förfoga över de om

uppfinningar dess forskning Härtill kommer att företag

som genererar. drivs i vinstsyfte. Inget det sagda gäller för högskolorna. av nu Parallellen till näringslivet haltar alltså och kan föra tanken fel.

Försvaret är den enda sektor i vilken 1949 års lag tillämpas se ovan

6.3. Men inte heller parallell till försvaret är särskilt meningsfull. en Försvaret/FMV samverkar nära med försvarsindustrin och forskningen inom försvarssektorn har i stor utsträckning syftet att bidra till bättre försvarsmateriel. De patenterbara uppfinningarna utnyttjas alltså främst

för sektorns materielanskaffning. Förhållandena är uppenbarligen andra

inom högskolesektorn.

Intäkter. Ett huvudargument för universitet och högskolor att göra

d

anspråk på de anställdas uppfinningar är att kommersialiseringen skall

intäkter. Vissa universitet i utlandet har haft väsentliga intäkter av ge

exploateringen. Stanforduniversitetet är det kanske mest framgångsrika.

Även Storbritannien uppvisar lyckosamma exempel. Dessvärre kan man dock inte räkna med att ökad exploatering överlag skall ge ett en väsentligt bidrag till högskolornas intäkter. Flertalet universitet i utlandet kan inte uppvisa särskilt goda resultat. Det stora flertalet universitet,

Lärarundantaget 207

som bedriver en exploateringsverksamhet, gör inte vinst verksamheten. De få som gör någon vinst har i regel haft turen att finna ett

"guldägg". De forskarpatentbolag, som tillskapats på fem universitetsor-

ter i Sverige, är realistiska nog att räkna med förluster under de första u-åtta åren; vissa betvivlar att verksamheten någonsin blir räntabel. En annan sak är att den likväl kan samhällsekonomiskt klart lönsam. vara Hur skall man då se på "guldäggen" Om forskarna själva får besluta, kommer de inte att då lägga "guldäggen" hos extern en exploatör och gå till universitetets organ med de sekunda uppfinningama Följden skulle alltså bli att de stora intäkterna gick högskolan förbi. Losec och Ericssons mobiltelefon brukar nämnas exempel. som Argumentet är emellertid "anakronistiskt". Det bygger på tanken att man i förväg kan urskilja guldäggen. Erfarenheten visar att så inte är fallet. Losec illustrerar det. Astras ledning, som inte trodde idén, övervägde vid fem tillfällen att lägga ned projektet. Vid ett av tillfällena var det ett bidrag från STU/NUTEK, som räddade projektet. Mobiltelefonen har en liknande tillkomsthistoria. Båda projekten pekar också på det förhållandet att de stora framgångarna sällan utgår ifrån enstaka en uppfinning. Det finns många lysande idéer. De stora framgångarna har i stället vanligen som utgångspunkt ett på marknaden väl definierat behov, till vars lösning universitet och högskolor ibland kan lämna ett

bidrag. Losec illustrerar det se avsnitt 12.2.1.

17.6 Konsekvenserna avskaf-

av undantagets

fande

Om undantaget i 1 § andra stycket avskaffas, skall 1949 års lag LAU tillämpas på högskoleområdet. Det är nu dags att närmare granska vad en sådan tillämplighet kan innebära.

17.6.l Allmänt LAU och dess

om tolkning

Som redan antytts har LAUs allmänna utformning som sin utgångspunkt att lagen inte är tillämplig på högskoleområdet. Den bygger på tanken att det är ovanligt att uppfmnningar genereras av universitetsforskningen. Det kan också noteras att lagen är tämligen arbetstagarvänlig, d.v.s. att den ger arbetsgivaren en förhållandevis snäv rätt till de anställdas uppfinningar. Det är en förklaring till att näringslivet valt att

208 Lärarundantaget

teckna ett kollektivavtal, som tillgodoser företagens önskan om en längre gående rätt till de anställdas uppfinningar än den som följer av lagen. Såvitt gäller tolkningen av lagen är vidare att hålla i minnet att lagen efter vad sägs i 2 § andra stycket- skall gälla, "såvitt annat är - som uttryckligen överenskommet eller må anses framgå av anställningsförhållandet eller eljest föreliggande omständigheter". Innebörden härav av för tillämpningen av lagen på högskoleområdet är svårbedömd. Men det finns goda skäl att anta att regeln i allmänhet talar för restriktiv en tolkning av lagen på högskoleområdet från arbetsgivarens synpunkt. Det är följd att den forskning som bedrivs på universitet och en av

högskolor till skillnad från företagens forskning inte sker för att

tillgodose vissa behov som arbetsgivaren har t.ex. en viss pro- duktutveckling eller för att lösa vissa konkreta uppgifter som arbetsgivaren anvisar.

verksamhetsområde"

l7.6.2 "Arbetsgivarens

Det sist sagda för över till omständighet, som är än mer oss en

begränsande från arbetsgivarens synpunkt, nämligen att lagen ger

arbetsgivaren rätt till en uppfinning bara om dess "utnyttjande faller

inom arbetsgivarens verksamhetsområde" se 3 §. Såsom utvecklades

närmare i avsnitt 6.4 innebär det att universitet och högskolor inte får rätt till de anställdas uppfinningar, även om lärarundantaget skulle upphävas. Ett slopande lärarundantaget blir således verkningslöst enligt nu av gällande lagstiftning. Resultatet kan överraska är förståeligt om men beaktar att lagen, som nyss sades, inte är tänkt för högskoleomman rådet, där uppgiften är forskningsverksamhet sådan. Situationen är som när arbetsgivaren, i typfallet ett företag, bedriver forskning, en annan

produktion och försäljning inom ett visst område för sitt eget behov.

Inom näringslivet är forskningens syfte många gånger att producera uppfinningar, medan universitetsforskningen har andra syften. Skillnaden

är alltså logisk.

Det sagda skall möjligen modifieras på så sätt att lagens tillämpning kunde innebära att högskolor såsom arbetsgivare kunde få en rätt att

utnyttja uppfinningen i sin forskningsverksamhet. Ett mätinstrument

Lärarundantaget 209

skulle kunna vara ett exempel. Det skulle innebära universitetet fick att

en rätt att använda instrumentet i den forskning bedrivs där,

som

däremot en rätt att kommersiellt exploatera uppfinningen avseende

instrumentet.

17.6.3 Andra

omständigheter

Det kan tilläggas att 3 § första stycket getts snäv tolkning i praxis

en

av Statens nämnd för arbetstagaruppñnningar, vilket ytterligare

understryker att en tillämpning lagen på högskoleområdet skulle av vara

föga meningsfull för arbetsgivaren. Andra omständigheter betydelse

av i sammanhanget är att arbetsgivaren kan få ensamrätt till en upp-

finningen endast i det fall "forsknings- eller uppfinnarverksamhet" utgör arbetstagarens huvudsakliga arbetsuppgift. Om så inte är fallet, får

arbetsgivaren nöja sig med enkel licens enligt 3 § andra stycket. en

Samma verkan kan det ha att det utnyttjande, ligger inom arbetsgi-

som

varens verksamhetsområde, framstår obetydligt i förhållande till det

som möjliga nyttjandet på annat håll.

Det förtjänar att påpekas att universitet och högskolor är föga

betjänta enkel licens enligt andra stycket. Syftet för dem med av en att förvärva en rätt skulle normalt att önskade exploatera vara man

uppfinningen genom licensiering. Det är emellertid vanligen svårt att få till stånd en sådan på basis enkel licens, eftersom licenstagare

av en normalt önskar förvärva ensamrätt. För företagen liksom för försvaret en kan däremot även enkel licens värde, eftersom den en vara av är

tillfyllest för den egna produktionen eller för ett produktionsuppdrag till

ett företag i samband med anskaffning. För högskolor är enkel en en licens av begränsat värde eftersom de inte bedriver produktion eller anskaffar materiel. Också denna omständighet belyser att lagen är mindre ändamålsenlig på högskoleområdet.

Organisation

Som framgått ovan innebär lagen aldrig att rätt automatiskt övergår en

till arbetsgivaren. Om lärarundantaget avskaffades och lagen reviderades ett sådant sätt att den kunde tillämpas på högskoleområdet, skulle

högskolorna få inrätta organisationer för rättighetsförvärv det slag av som FMV har för försvarsområdet. Som framgick avsnitt 6.3 har av

210 Lärarundantaget

FMV patentenhet handlägger ärenden enligt lagen. Enheten

en som ingick 1994/95 33 avtal förvärv rätt till försvarsanställdas om av

uppfinningar. Enheten har nio tjänstemän. Kostnaden för löner och övriga omkostnader 5,4 miljoner kronor. Häri ingår inte patentkost-

var

nader eller uppfinnarersättningar. Det är inte troligt att varje högskola

skulle behöva organisation omfattning, om lagen blev en av samma

tillämplig på högskoleområdet. FMVs organisation ger dock en

fingervisning vad möjligen skulle krävas på de olika högskolorom som

na.

l7.6.5 Slutsats

Ett avskaffande lärarundantaget skulle inte med i övrigt oförändrad av -

universitet och högskolor någon rätt betydelse till lagstiftning ge av

-

lärarnas uppfinningar. Det innebär också att högskolorna inte har någon nämnvärd rätt till de uppfinningar görs av de personalkategorier,

som inte omfattas undantaget. Om högskolan däremot genom en som av ändring högskolelagen fick i uppgift att kommersiellt exploatera de av -

anställdas uppfinningar, skulle situationen kunna bli en annan i vart fall

den meningen licensiering rimligen skulle ett utnyttjande i att anses vara föll inom arbetsgivarens verksamhetsområde. Det skulle dock som alltjämt finnas oklarheter omfattningen den rätt som högskolorna om av kunna förvärva lagen såsom betonats mindre väl skulle pga att passar

för högskoleområdet. I många fall skulle arbetsgivaren få enbart en

enkel licens. Det kan påpekas att den ändring av högskolelagen, som utredningen föreslår, inte går så långt att riskfylld affärsverksamhet skall

uppgift för högskolorna. Exploatering uppfinningar får anses

vara en av sådan form affärsverksamhet. vara en av radikalt alternativ att föreskriva att universitet och Ett mer vore högskolor har rätt till sina anställdas uppfinningar ungefär det sätt företagen har rätt enligt kollektivavtalet. Utredningen kan dock inte som ställa sig bakom sådan nyordning. Det går inte att motivera att en arbetstagarna vid universiteten skulle sämre ställda än arbetstagarna vara i företagen är enligt lagen. Om önskar att universitet och högskolor man

lagstadgad till de anställdas uppfinningar, kvarstår bara

skall ha en rätt

möjligheten göra allmän översyn lagen, som skulle påverka

att en av alla omfattas den. Det ligger inte bara utanför utredningens som av

Lärarundantaget 211

direktiv att överväga så genomgripande åtgärd utan dessutom en vore att skjuta över målet, om syftet bara är att inskränka universitetsanställdas rätt till sina uppfinningar.

Slutsats

Ett avskaffande av lärarundantaget skulle inte högskolorna

ge rätt till lärarnas uppfinningar.

17.7 Datorprogram

Datorprogram har hamnat i skymundan av uppfinningama i diskussionen om nyttiggörande av högskolornas resultat trots sin likhet med upp-

finningar och sin stora kommersiella betydelse. Som strax skall framgå omfattas emellertid också datorprogram ett "läramndantag", än

av om

inte lika absolut som i fråga uppfinningar. Skälet att föra dem i

om bilden är så mycket större möjligheterna att skapa intäkter som genom

exploatering av datorprogram i många fall är bättre än

genom ex-

ploatering av uppfinningar.

17.7.1 Rätten till

datorprogram i anställningsförhåll-

anden

Datorprogram har likheter både med verk, skyddas i upphovsrättslasom gen, och med uppfinningar. Det först efter lång internationell var en diskussion, datorprogrammen kom att hänföras till upphovsrätten. som De finns numera intagna i uppräkningen verkstyper i upphovsrättslaav gen och åtnjuter följaktligen skydd enligt lagen. Men släktskapen med uppfinningar framträder däri att vissa programmeringsåtgärder kan patenteras; bl.a. kan visst programmaterial inkluderas vid patentering av hårdvara. Upphovsrättslagen har ingen särskild regel rätten till verk om som skapats i anställningsförhållanden. Men det har utbildats viss praxis en om arbetsgivares rätt till sådana verk, även denna praxis är rätt om vag i konturerna. På många områden finns kollektivavtal, lägger fast som vad som gäller.

9 16-0379

212 Lärarundantaget

Om verkstyp finns dock särskild regel intagen i upphovsrättslaen en Den gäller datorprogram som skapats i anställningförhållanden gen. - 40 § och har följande lydelse: a - "Upphovsrätten till ett datorprogram, som skapas av en arbetstagare som ett led i hans arbetsuppgifter eller efter instruktioner av arbetsgivaren, övergår till arbetsgivaren, såvida inte något annat har avtalats." 40 § trädde i kraft den l januari 1993, är som synes en som

presumtionsregel. Den sätts ur spel om annat har avtalats. Ett sådant

avtal kan ett explicit avtal med den innebörden. Men den kan också vara sättas åt sidan, därför att ordning kan tolkas i anställningsen annan avtalet.

40 § är implementering EG-direktivet angående harmonise-

a en av rättsliga skyddet för datorprogram 91/250/EEC. Skälen för ring av det

specialregel datorprogram främst att datorprogram tas fram

en om var

med ett utpräglat kommersiellt syfte, något gäller i synnerhet när

som

de utvecklas i anställningsförhållanden. Det betonades att utvecklingen

datorprogram från arbetsgivarens synpunkt regel innebar en av ett som betydande investering. Det därför viktigt för arbetsgivaren att kunna var tillgodogöra sig datorprogrammets ekonomiska värde. Det framhölls

dock att det inte torde aktuellt med någon arbetsgivarpresumtion

vara för rättigheter till datorprogram hade tillkommit mera som en som

tillfällig biprodukt än naturlig följd arbetsuppgiftens

som en av

utförande motiven för regeln Ds 1992:13; 1992/93:48; LU

om se prop

17; rskr 125.

l7.7.2 Rätten till universitetsanställdas datorprogram

Det finns sedvänja att anställda vid universitet, som frambringar en

upphovsrättsligt skyddade verk, behåller upphovsrätten till verken. Det

finns således ett icke lagfäst "lärarundantag" också detta område, som

särskilt har betydelse för produktionen läroböcker. Frågan är nu vad

av kan gälla i fråga datorprogram med hänsyn till den nya som anses om bestämmelsen.

Efter ordalydelsen är 40 § tillämplig också på universitetsanställda.

a

Hur skall då uppfatta att regeln är en presumtionsregel och att den

man gäller bara inte annat avtalats Lagstiftaren har överhuvudtaget inte om

berört frågan i förarbetena till lagen. Den uppmärksammades däremot i Finland och i Norge, där implementerade EG-direktivet. I

när man

Lärarundantaget 213

Finland lades ett andra stycke till varigenom "en upphovsman utför som

självständigt arbete inom undervisning eller forskning vid högskola"

en undantas från bestämmelsen. I den norska propositionen tycks ha man

utgått ifrån att regeln var tillämplig på universitetsanställda

men att man i allmänhet fick utgå ifrån existensen ett konkludent eller uttryckligt av

avtal om att rättigheterna inte övergick till arbetsgivaren, d.v.s.

universitetet. Utredningen finner att övervägande skäl talar för rättsläget i att

Sverige är detsamma i Norge. 40 § är tillämplig högskolean-

som a

ställda, flera omständigheter talar emot arbetsgivarpresumtion

men en

högskoleområdet. Det finns en sedvänja innebär att de universi-

som

tetsanställda har rätten till sina upphovsrättsligt skyddade alster. Det

faktum att universitetsanställdas rättigheter inte berördes i förarbetena

talar emot en avsikt från lagstiftarens sida att upphäva denna sedvänja.

Det skulle dessutom från systematisk synpunkt anomali vara en om läroböcker och uppfinningar skulle omfattas undantag inte av ett men

datorprogram.

Härtill kommer att de skäl motiverar presumtion för som en arbetsgivaren inte är relevanta på högskoleområdet. Högskoleforskamas datorprogram tas inte fram i något utpräglat kommersiellt syfte. Utvecklingen av datorprogram på högskoleområdet innebär inte någon

betydande investering från högskolans synpunkt, gör det

som att är

viktigt för arbetsgivaren att kunna tillgodogöra sig datorprogrammens

ekonomiska värde. Forskaren har vanligen inte till uppgift fram att ta

datorprogram utan dessa är en biprodukt det slag enligt

av som förarbetena normalt inte omfattas presumtionen. av Det nu sagda innebär dock inte att det aldrig skulle kunna före-

komma att högskolorna har en rätt till ett datorprogram. Undantaget är inte av samma absoluta karaktär undantaget för uppfinningar. I

som

sällsynta fall kan omständigheterna tänkas sådana arbetsgivaren

vara att

kan ha en rätt. I vart fall kan det finnas fog för att datorprogram får användas på forskarens universitet, vilket innebär att det föreligger

en enkel licens.

17.7.3 Slutsats

Universitetsanställda har således i huvudsak rätt till sina samma

datorprogram som till sina uppfinningar. Datorprogram uppvisar dessutom många likheter med uppfinningar. Ingen ideell

rätt av

214 Lärarundantaget

betydelse är knuten till och dessa kan i viss mån erhålla programmen

patentskydd. Prestationema görs med utnyttjande arbetsgivarens

av

lokaler och utrustning. Exploateringsproblemen är också likartade. Utredningen finner mot den här bakgrunden att ordning bör gälla

samma

för datorprogram för uppfinningar. Läroböcker skiljer sig däremot

som

nämnda avseenden från uppfinningar. Det saknas skäl att jämställa

i nu

dem med uppfinningar, varför de lämnas utanför den fortsatta diskussionen. De överväganden görs i det följande omfattar däremot

som datorprogram i mån som uppfinningar. samma

Slutsats: Också datorprogram omfattas ett "lärarundantag" om än av

lika absolut undantaget för uppfinningar.

som

Förslag:

Uppfinningar och datorprogram bör behandlas lika inom

högskolan.

17.8 Slutsatser

17.8.1 Utgångspunkterna

har från många håll hävdats att uppfinningar och andra resultat som

Det produceras inom universitet och högskolor borde tas till vara på ett synpunkten har understrukits i Patentverkets skrivelse bättre sätt. Den regeringen, i Bosworths rapport till RUT-93 liksom i rapporten från till för strategisk forskning. Den är central också i utrednings- Stiftelsen "Särskilt viktigt är att öka incitamenten för såväl läradirektiven:

re/forskare högskola att tillvarata forskningsuppfmningar och andra

som resultat kan öka näringslivets konkurrenskraft". som Utredningen vill betona att det är ett samhällsekonomiskt intresse att resultat från universitet och högskolor utnyttjas bättre. En som emanerar

sådan exploatering vanligen licensiering är av värde också

genom - -

därför den kan lägga grunden till närmare samverkan mellan hög-

att en

Lärarundantaget

skolan och näringslivet även i andra former. Det är däremot osannolikt att universitet och högskolor kan räkna med ökade intäkter större av

omfattning tack vare en ökad exploatering av de anställdas uppfinningar. Frågan är då närmast hur förutsättningar för ett bättre utnyttjande kan

åstadkommas. Det råder delade meningar hur det bäst kan ske. Från om

flera håll har hävdats att lärarundantaget står i vägen.

Enligt utredningens mening bör analysen ta sin utgångspunkt i de

faktorer som erfarenhetsmässigt är avgörande för möjligheterna nå

att

framgång med kommersiell exploatering av uppfinningar och datorpro-

gram. Men analysen bör också väga de uppgifter och särskilda

förutsättningar i övrigt som gäller för högskolans verksamhet.

Det är viktigt att de berörda har starka incitament; det gäller i första hand de uppñnnande forskarna och deras institutioner. Det betyder att bägge dessa bör få en god andel de intäkter nyttiggörandet kan av som inbringa och gärna även andra förmåner. Men det innebär också att lösningar bör väljas kan nå ett stort mått acceptans bland alla som av berörda. Det krävs ett kraftfullt entreprenörskap ett ökat nyttiggörande om skall åstadkommas. Det finns många lovande idéer inom universitet och högskolor lika väl som utanför. Men det behövs starka drivkrafter för att föra ett projekt framåt. Saknas de, hjälper det inte hur lysande idén

än är. Uppfinningar på universitetsområdet är sällan svar på ett konkret

behov som finns på marknaden. De är lösningar söker sitt snarare som problem. Vikten av en drivande entreprenör är därför särskilt påtaglig här. Idéer är notoriskt svårbedömbara. Exploatering idéer lyckas sällan. av Det talar för ett stort mått pluralism. En monopolisering beav av dömningarna bör därför undvikas. Idébärarna bör ha flera finansiärer och exploatörer att vända sig till. Högskolans uppgifter och särskilda förutsättningar i övrigt är en central faktor i sammanhanget. Forskning och utbildning förblir

huvuduppgifterna. Forskningens frihet och forskarnas integritet får inte komprometteras. Det finns högskoleledningar vill högskolan

som se som en form av företag med samma arbetsgivaransvar näringslivet för som den kommersiella exploateringen de anställdas uppfinningar. av Utredningen har Som redan påpekats är parallellen till en annan syn. näringslivet missvisande 17.5 ovan. Det är utredningens mening att c kommersialiseringen forskningsresultat skall ligga utanför högskolan av och att dennas basanslag inte skall få användas för starkt riskfylld en

verksamhet av det slag som kommersialiseringen är.

2 l 6 Lärarundantaget SO U 1 996370

Högskolan bör däremot spela väsentligt aktivare roll än hittills för en att förbättra förutsättningarna för ett ökat nyttiggörande. Men dessa insatser har ett samhällsintresse och skall bestå i rådgivning, attitydpåverkan, utbildningsinsatser och liknande. Insatsema skall inte göras i vinstsyfte. Till förutsättningarna hör också att högskolans verksamhet är finansierad med allmänna medel, vilket talar för ett stort mått av insyn

i verksamheten och öppenhet också i frågor rörande forskningsresulta-

tens exploatering. Det behövs starkt ökad medvetenhet bland forskarna om att deras en

resultat kan exploateringsbara och att publicering kan skada

vara

patenterbarheten.

Det finns stor spännvidd mellan de olika former forskning som en av

här är aktuell. I den polen har vi den rena grundforskningen, som

ena finansieras och bedrivs utan tanke på kommersiell nytta. I den andra

finns de projekt genomförs i samarbete med näringslivet, vilket gör

som

anspråk på rätt till de uppfinningar och datorprogram som kan

en komma att inom ramen för projektet. Samtidigt bör beaktas genereras

att också grundforskningen kan upphov till kommersiellt intressanta

ge resultat. Det bör därför skapas ordning är lämplig också för det en som

fall kommersialiserbara resultat produceras inom grundforskningen. Det

är här behovet medvetenhet patentfrågoma är särskilt som av en om framträdande. Såvitt gäller högskolorna bör också beaktas de stora skillnaderna dem emellan. Det gäller forskningens omfattning och inriktning, universitets-

och institutionsledningamas prioriteringar, högskolans traditioner,

näringslivskontakter, samspel med andra aktörer inom regionen osv. Allt detta talar för att mål, arbetssätt och institutionella lösningar osv i hög grad bestäms lokal nivå.

Förslag:

Det behövs sammanhållen strategi för ett ökat nyttiggöranen högskolegenererade uppfinningar och datorprogram. de av

Strategin bör väga in dels de faktorer är avgörande för som framgång med kommersiell exploatering

dels högskolans uppgifter och särskilda förutsättningar i övrigt.

Lärarundantaget 217

17.8.2 Huvudpunkter i en strategi

Det är i det tecknade perspektivet lärarundantaget

nu som skall bedömas. Målet att få till stånd ett bättre utnyttjande de

av uppfinningar och datorprogram produceras vid universitet och högskolor

som uppnås bäst om de faktorer här har berörts får bestämma valet som ovan av

medel. Utredningen förordar mot den bakgrunden följande strategi.

a Lärarundantaget behålls. Det värnar forskningens frihet och gör

om den enskilde forskaren till herre över sina resultat. Han kan bestämma om resultaten skall patenteras och kommersialiseras eller i den mån

inte finansieringsvillkoren säger något annat. Samtidigt har han incitament att göra uppfinningar och datorprogram och kan få intäkter av deras exploatering. Lärarundantaget är också plattform för de

en

forskare, önskar grunda ett avknoppningsforetag. Det förhållandet

som

att ett avskaffande av lärarundantaget inte universitet och högskolor

ger

rätt till de anställdas uppfinningar l7.6

ovan talar också klart för en

sådan ståndpunkt.

b Universitet och högskolor skall inte bedriva en starkt risIqj/lld

verksamhet och bör därför inte innehavare eller

vara av patent datorpro- Även det talar för lärarundantaget behålls.

gram. att Universitet och högskolor är myndigheter och inte lämpliga institutioner för bedriva att

kommersiell exploatering forskningsresultat på ett professionellt sätt.

av Exploateringen bör alltså inte ett arbetsgivaransvar för högskolan. vara

c Universitet och högskolor skall däremot ha ett ansvar för att det

skapas goda förutsättningar för ett samhällsekonomiskt optimalt

utnyttjande av de forskningsresultat inom högskolan.

som genereras Såsom redan nämnts ingår häri att råd, tillhandahålla service, i ge t.ex.

patentfrågor, inklusive nyhetsgranskning, affärsjuridik, utbildning, attitydpåverkan, viss förhandlingshjälp Det är verksamhet,

osv. en som

bedrivs i ett samhällsnyttigt syfte. Den faller inom den samverkansuppgift som högskolan skall ha enligt utredningens förslag och skall inte

syfta till vinst för högskolan. Denna bör därför ha budgetmedel för verksamheten.

d Universitet och högskolor behöver i vissa fall rätt att förfoga över

en forskares immaterialrätter i sådan mån att högskolorna såsom en parter

i ett forskningssamarbete kan tillförsäkra andra parter i samarbetet

en

218 Lärarundantaget

utnyttja de resultat samarbetet upphov till. Exempel är rätt att som ger EU-forskningen och kompetenscentra. Vanligen räcker enkel licens. en Forskarna skall ha rätt till särskild ersättning för att en sådan förfoganderätt upplåts.

Forskarna bör ha skyldighet att informera arbetsgivaren de

e en om

exploateringsbara uppfinningar och datorprogram, som de producerar

inom sitt ämnesområde. Det finns flera skäl för en sådan skyldighet. Högskolans verksamhet finansieras med allmänna medel här bortses

från uppdragsforskning. Det bör därför finnas insyn i verksamheten. En sådan öppenhet är också viktig för att skapa positiv attityd på

en institutionerna och hos institutionsledningama för exploatering av forskningsresultat. Skyldigheten stärker medvetenheten bland forskarna

resultaten kan exploateringsbara och att publicering som kan

om att vara därför bör undvikas. Skyldigheten behövs också

skada patenterbarheten föreslås punkt g. Vidare den

patenten, t.ex. i verksamhetsberättelserna, och härigenom rapportera om få ett erkännande för dem.

Vikten forskningsresultat patenteras måste lyftas fram. f av att

Patentverket har föreslagit att forskarna skall ha förhandlingsplikt, en "dels delta i förhandlingar med arbetsgivaren i samråd med nämligen att teknikbrostiftelserna/licensförinedlingen uppfinningens eventuella om

immaterialrättsskydd och utnyttjande samt dels att vänta med publice-

forskningsresultaten tills frågan patentering klarats i ring av om av förhandlingarna". Utredningen att ökad medvetenhet om menar en

vikten patentering främst åstadkoms attitydpåverkan, utbild-

av genom ningsinsatser och liknande. En skyldighet att vänta med forsknings-

resultatens publicering är tvivelaktig med hänsyn till forskningens frihet.

Utredningen att informationsplikten är tillfyllest. anser

Universitetsinstitutionerna bör få del de intäkter, som forskarna

g av

kan erhålla från exploateringen sina uppfinningar och datorprogram.

av Institutionemas andel bör stå i relation till deras bidrag till intäkterna.

Det skapar positiv attityd inom institutionerna till exploateringen av

en

forskningsresultat. Intäktsdelningen bör avse alla universitets genererade

och datorprogram intäkter. På så sätt ökar

uppfinningar som ger

Lärarundantaget 219

högskolans möjligheter att få del de intäkter, mycket stor av som en

kommersiell framgång kan komma att inbringa.

h Forskare som producerar exploateringsbara resultat bör få till-

godoräkna sig det som merit vid tjänstetillsättningar och vid

en

lönerevisioner se avsnitt 15.3.4.

ovan

i Exploateringen av uppfinningar och datorprogram skall ligga utanför högskolan. De högskolor som önskar sig i exploateringen kan

engagera göra det genom sina holdingbolag i de fall sådana finns. Exsom ploateringsverksamheten bör syfta till vinst och normalt bedrivas i

aktiebolagsform. Verksamheten skall inte finansieras med medel från högskolans basanslag. Forskarpatentbolagen avsnitt

se 3.5 ovan är

exempel på en sådan verksamhet. Bolagens policy att både forskarna ge och institutionerna del intäkterna stämmer väl överens med det av synsätt som förordats i det föregående.

j Styrmedel bör väljas och utformas så, att ett optimalt utnyttjande av forskningsresultaten uppnås. Lagreglering, avtalsreglering och policy är

de styrmedel som främst kommer i fråga. Svensk forskningspolitik har i huvudsak varit anslagsorienterad. Forskningsñnansieringen har setts som en anslagsfråga. Ett mer aktivt bruk av fmansieringsvillkoren kan

göra forskningspolitiken användningsorienterad. Det innebär att mer

forskningspolitiken kan ges ett klarare näringspolitiskt inslag.

220 Lärarundantaget SOU 1996.70

Förslag: Lärarundantaget behålls. Högskoloma bör inte bedriva kommersialisering av forskningsresultat eller riskfylld verksamhet. annan Högskoloma skall ha ett ansvar för att det skapas goda

förutsättningar för forskningsresultatens nyttiggörande.

Forskarna skall informera arbetsgivaren sina exploateom

ringsbara uppfinningar och datorprogram.

Institutionema bör få del intäkterna. av

Finansieringsvillkoren brukas för att göra forskningspolitiken

mer användningsorienterad.

Åtgärder bör vidtas för att öka patenteringsbenägenheten.

Ett ökat nyttiggörande

av uppfinningar 221

18 Ett ökat

nyttiggörande av uppfinningar och datorprogram

18.1 Inledning

I det närmast föregående kapitlet redovisades utredningens slutsatser om

lärarundantaget avsnitt 17.8. Det mynnade ut i strategi syftar

en som

till ett bättre nyttiggörande de uppfinningar och datorprogram

av som genereras inom universitet och högskolor. Här skall synpunkter lämnas

på de åtgärder som bör vidtas för att ett genomförande strategin skall av komma till stånd. Det bör hållas i minnet att många de åtgärder, av som kan bli aktuella, bör beslutas på lokal nivå, vilket betonats i kap. 15.

Det bör finnas utrymme för variationer mellan högskolorna. I vissa

avseenden är därför de synpunkter här framförs tämligen allmän som av karaktär.

Det bör förutskickas att det inte är alldeles enkelt att få till stånd en

väl avvägd och sammanhållen ordning, eftersom beslutsrätten är spridd på många händer. Det krävs att lagstiftning, policy, avtal och finans-

ieringsvillkor är samordnade. Det förutsätter att alla aktörer samverkar

och att det råder en bred de principer skall samsyn om som vara vägledande. Samtidigt bör högskolorna ha ett vitt handlingsutrymme, så

att de lokala förutsättningarna fullt ut kan beaktas på högskolenivån.

18.2 Policy på central nivå

En första uppgift för policyn på central nivå universitetens och avser

högskolornas uppgift att skapa goda förutsättningar för en exploatering

av forskningsresultat se avsnitt l7.8.2. Det är samhällsekonomiskt

en motiverad verksamhet kräver statsmaktemas stöd. Det innebär som att

högskolorna måste ha författningsmässiga och budgetmässiga förut-

sättningar att bedriva denna verksamhet. Utredningens förslag om en

breddning av högskolans tredje uppgift och finansieringen dennas

om av

fullgörande att skapa sådana förutsättningar. Konkret uttryckt

avser är

det bl.a. fråga om högskolornas service till stöd exploateringen

av

högskolegenererade resultat. Se vidare under 18.3.

-

222 Ett ökat nyttiggörande uppfinningar...

av

En andra uppgift central nivå är att tillförsäkra staten en andel av de intäkter, de universitetsgenererade uppfmningama och datorpro-

som inbringar. Andelens storlek bör stå i relation till statens bidrag grammen till intäkterna. Det finns i huvudsak tre vägar att på den centrala

nivån. En första är att lagstifta. En andra är att genom avtal tillförsäkra universitet och högskolor del i de intäkter universitetslärare

som en

förvärvar exploatering uppfinningar eller datorprogram. En

genom av

tredje väg är att knyta villkor till den statliga forskningsfinansieringen. Statens policy i dessa avseenden och den policy gäller på lokal nivå

som

i fråga kommersialiseringen universitetsgenererade prestationer

om av måste stämma överens. Se vidare under 18.4. -

En tredje uppgift behovet öppenhet och insyn i den statligt

avser av finansierade forskningen. Innovationsklimatet och attitydema till

kommersialisering blir institutionsnivån om mer gynnsamma

exploateringen inte bedrivs i det fördolda. Se vidare under 18.4.

-

En fjärde uppgift gäller bruket av finansieringsvillkoren som

styrmedel. Se vidare under 18.5.

-

En femte uppgift slutligen gäller bisysslereglerna. En förstärkt samverkan och ökat nyttiggörande forskningsresultaten ställer de

ett av reglerna i fokus. Se vidare under 18.6. -

18.3 lokal nivå

Policy på

förbättrat nyttiggörande forskningsresultaten är i första hand Ett av beroende de åtgärder vidtas inom högskolorna. Det finns därför av som

skäl för dessa att utarbeta policy i fråga om exploateringen av

en datorprogram inom högskolan.

uppfinningar och som genereras

Utredningen välkomnar därför att det på flera håll har inletts ett sådant önskvärt högskolans policy, avtalen på lokal

policyarbete. Det är att

nivå och fmansieringsorganens villkor går hand i hand. Policyn måste

dessutom beakta bisysslereglema och reglerna för uppdragsverksamhet. Eftersom policyarbetet är ett lokalt lämnas i det följande bara

ansvar

några allmänt hållna synpunkter. Vidden och karaktären högskolans på det här

av engagemang området bör läggas fast. De restriktioner gäller bör också markeras. som vikten forskningens frihet och forskarnas integritet inte

Det gäller av att

Häri ingår deras rätt att motsätta sig kommersialisering. träds för när. en

Det kan motiverat att klargöra hur långt högskolans engage-

även vara sträcker sig. Som framgått är det utredningens mening att mang

Ett ökat nyttiggörande uppfinningar 223 av

högskolan som sådan inte skall bedriva riskfylld verksamhet, varför den inte skall vara innehavare av patenträttigheter och använda medel egna for riskfyllda åtaganden eller liknande ändamål. Det bör klargöras vilka personalkategorier som omfattas av policyn. Det finns knappast skäl att göra skillnad mellan olika kategorier av anställda. Forskarstuderande och gästforskare har ofta oklar ställning. en

Policyn bör inbegripa dessa personalkategorier. Det är inte motiverat att

göra den åtskillnad mellan olika personalkategorier lärarundantaget som gor. Det bör också klargöras vilka prestationer som omfattas. Normalt bör det vara patenterbara uppfinningar och upphovsrättsligt skyddade datorprogram. Möjligen kan också högskolans firma eller något

varumärke ingå. Det är inte ovanligt att varumärkesavtalen täcker

amerikanska universitets förluster på exploateringen av uppfinningar. En huvudpunkt bör vara att lägga fast de konkreta åtgärder som högskolan avser att vidta. Enligt utredningens mening bör alla större högskolor ha en funktion för rådgivning och annan service i frågor

rörande patent, affärsjuridik, finansiering, licensiering, kontaktsökning, viss förhandlingshjälp och liknande. Nyhetsgranskning av uppfinningar

bör inom vissa ramar kunna ingå i servicen. En huvuduppgift bör - vara att höja medvetenheten om dessa frågor och påverka attityder. Det kan bl.a. ske genom "uppsökande verksamhet". En annan huvuduppgift för den nämnda servicen bör vara att skapa kanaler till exploateringsoroch företag, som har professionell kompetens för kommersiell gan verksamhet och kapital som är avsett för riskfylld verksamhet. Vissa utbildningsinsatser kan också bli aktuella, t.ex. om problematiken publicering/patentering. Enligt utredningens mening skall den här formen av service ses som en samhällsnyttig verksamhet; den bedrivs för att tillgodose samhällsintresset av att forskningsresultaten nyttiggörs. Servicen bör därför i princip stå gratis till forskarnas förfogande. I de fall som servicen till en enskild forskare blir omfattande bör viss avgift kunna tas ut. Avgifterna bör då inte relateras till forskarens intäkter utan ses som en serviceavgift. Organisationen för den här verksamheten måste skilja sig högskoleortema emellan. För många högskolor kan det vara aktuellt att hyra tjänster eller att samarbeta med andra högskolor. I många fall

kan högskolans "teknopol" sköta uppgiften se avsnitt 16.4 ovan.

224 Ett ökat nyttiggörande av uppfinningar...

18.4 Avtal

Utredningen föreslår, som framgått, att de anställda skall ha en skyldighet att informera arbetsgivaren om de exploateringsbara uppfinningar och datorprogram som de gör inom sitt tjänsteområde. En skyldighet av det slaget finns intagen i 1949 års lag och i kollektivavtalet mellan SAF och PTK. Patentverket liksom Bosworth har också förordat en inforrnationsskyldighet. Vid sidan härav föreslår utredningen att universitetsinstitutionema skall få del av de intäkter, forskarna som

erhåller från exploateringen av sina uppfinningar och datorprogram se

också 17.8.2. Informationsskyldigheten kunde naturligtvis lagregleras. Den skulle kunna tas in i högskoleförordningen, som redan har en bestämmelse om skyldigheten att informera om bisysslor. Den skulle passa där också av det skälet att det inte går att göra någon åtskillnad immateriella prestationer som gjorts inom tjänsten och sådana som gjorts utanför denna. Å andra sidan är det stort värde att finna ordning detta av en område i samförstånd med de anställda. Inforrnationsskyldigheten kommer dessutom troligen att ses som nära relaterad till ersättningsskyldigheten. Denna regleras bäst i avtal. Utredningen förordar därför att båda skyldighetema i första hand regleras i avtal. Skulle denna väg Visa sig vara oframkomlig, får lagstiftning övervägas. För informationsskyldighetens utformning kan vägledning sökas bl.a. i 1949 års lag men också i det nämnda kollektivavtalet. Såvitt gäller institutionernas intäktsandel bör denna stå i relation till deras bidrag till intäkterna. Det är naturligtvis svårt att kvantifiera detta bidrag. Det är allmänna betydelse för uppfinningamas och fråga om forskningsmiljöns datorprogrammens tillkomst liksom utnyttjandet av lokaler, utrustning, förbrukningsartiklar, arbetstid m.m., i den mån dessa varit en förutsättning för resultatens tillkomst. Det bör hållas i minnet att högskolorna

redan i dag har ett civilrättsligt grundat anspråk på ersättning för de

merkostnader som arbetet med att ta fram de exploaterbara resultaten orsakat. Mot den här bakgrunden förefaller mest ändamålsenligt att ersättningsskyldighetens omfattning bestäms i en schablon. Det finns flera avtalsnivåer, som är tänkbara för en avtalsreglering

centrala kollektivavtal, lokala kollektivavtal, individuella avtal och

kombinationer av dessa. Möjligen är den centrala nivån mest lämplig för överenskommelse om schablonersättningen. Det talar för att en inforrnationsskyldigheten också avtalas centralt, om än i mycket allmänna ordalag. Det närmare innehållet bestäms i så fall lämpligen i

SOU 1996. 70 Ett ökat nyttiggörande uppfinningar 225

av

lokala kollektivavtal.

Såsom framhölls 17.8.2 d behöver universitet och högskolor i

vissa fall ha viss rätt att förfoga över forskarens immaterialrättig-

en heter. Detta är inget nytt. Förhållandet är i princip detsamma inom uppdragsforskningen. Regleringen denna skiftar dock starkt. I många av fall är den berörde forskaren inte avtalsbunden. Inte så sällan tycks

uppdragsgivaren förfoga över immaterialrättsligt skyddade resultat utan

att särskild ersättning utgår. Det förefaller som om klara regler på detta område skulle vara till nytta. Det gäller inte minst EU-forskningen. Skyddsregeln i 6 § LAU är inte direkt tillämplig på universitetslärarna. En lämplig form för en reglering kunde lokala kollektivavtal, vara som eventuellt kombineras med individuella avtal. På så sätt bör forskarna kunna tillförsäkras skälig ersättning för sina immaterialen rättsligt skyddade prestationer. Här kan för ordningens skull också påpekas att flera av de problem, som hänförts till lärarundantaget, med fördel kan lösas genom avtal. Hit

hör de problem, hänger med samuppfinnande. Genom

som samman avtal kan de personalkategorier vid högskolorna, inte omfattas som av lärarundantaget, fullt ut likställas med dem som omfattas av det. På motsvarande sätt kan en avtalsreglering göras uppfinningar och av datorprogram som framställts av högskolepersonal i samarbete med personal från näringslivet vilken omfattas av kollektivavtalet.

18.5 Finansieringsvillkor

Den del av högskoleforskningen som är uppdragsforskning eller företagsanknuten på annat sätt styrs av finansieringsvillkor som mer eller mindre ingående reglerar rätten till resultaten och rätten till intäkter av resultatens exploatering. Mest ingående och komplicerad är EUs reglering. Såsom framgick av avsnitt 7 saknas däremot ett sammanhållet synsätt såvitt gäller regleringen av den statligt finansierade forskningen. Villkoren varierar liksom tillämpningen av dem. Vissa villkor får sägas vara märkliga. Enligt utredningens mening skulle staten kunna använda finanseringsvillkoren på ett mer enhetligt och målinriktat sätt i syfte att uppnå ett bättre nyttiggörande av forskningsresultaten. Utredningen föreslår att NUTEK får i uppdrag i samråd med Högskoleverket utarbeta att - -

principer och modeller för de statliga fmanseringsvillkoren. NUTEK,

som sedan länge haft ett utvecklat villkorssystem, kan därvid bygga på sina erfarenheter. Utredningen har erfarit att Universitets- och högskoleförbundet för diskussioner om fmansieringsvillkorens utformning.

226 Ett ökat nyttiggörande av uppfinningar... SOU 1996.70

Även Strategiska Forskningsstiftelsen har uppmärksammat villkorens

betydelse. Uppdraget bör genomföras i nära samråd med företrädare för

högskolorna och forskningsfmansiärema. I uppdraget bör ingå att pröva i vad mån det är möjligt och önskvärt

att låta näringspolitiska hänsyn ha inverkan villkorens utformning. Ett exempel återbetalningsskyldighet kunde reduceras eller helt

är att en falla bort anslagsmottagare fick till stånd en exploatering av om en resultaten i Sverige, medan licensiering till utlandet skulle vara en förbunden med full återbetalningsskyldighet. Uppdraget bör genomföras med beaktande av EUs statsstödsregler och konkurrensrättsliga reglering tekniköverföring. Det bör också av beaktas att EU-kommissionen inte medger avsteg från EUs Standardavtal för forskningsfinansiering.

Om det visar sig att de regler, som styr de forskningsfinansierande

avsnitt 7.2 ovan, motverkar effektivare nyttiggörande

organen se ett av

resultaten, så bör det rapporteras till regeringen.

18.6 Bisysslereglema

Utredningen har tagit del RRVs rapport 1995:45 och konstaterar att av RRV framfört ett antal väl underbyggda synpunkter till regeringen, även

bisysslomas rekryteringsfrämjande effekter kommit i skymundan.

om RRV att fortsätta att uppmärksamma vissa frågor på omrâdet. avser

Härtill kommer att utredningen om en förändrad tjänsteorganisation för

lärare vid statliga universitet och högskolor dir. 1996:3 har i uppdrag att ta sig vissa frågor rörande reglerna om bisysslor. an Mot den bakgrunden nöjer sig utredningen med att peka på några omständigheter bör beaktas i det fortsatta utredningsarbetet. Utsom redningen förordar närmare samverkan mellan högskolan och en näringslivet. En effektiv sådan samverkan kräver hög mobilitet, ett flöde kompetens i bägge riktningama, mängd informella kontakter, nya av en samarbetsformer avsnitt 13.1 I spåren sådan

o.s.v. se närmare av en

positiv utveckling kan emellertid också följa en ökad risk för intressekonflikter, delade lojaliteter, oklara ansvarsförhållanden osv. Det ställer

bisysslereglerna i fokus: närmare samverkan med näringslivet kräver

en att rågången hålls klar och att reglerna blir tydligare än för närvarande. Reglerna bör bidra till att de bägge kulturema möts på ömsesidigt

accepterade villkor. Om forskning och undervisning bedrivs i en ökad

interaktion med omgivningen är kraven klara bisyssleregler än mer

Ett ökat nyttiggörande av uppfinningar 227

uttalade. Det bör vidare uppmärksammas att det inte är möjligt att göra en åtskillnad mellan å ena sidan uppfinningar och datorprogram, som producerats inom ramen för den ordinarie tjänsten och å andra sidan sådana produceras inom verksamhet som ligger vid sidan av denna, som såvitt gäller prestationer faller inom tjänstens ämnesområde. Sådana som prestationer är ofta ett utflöde av forskarens samlade verksamhet vid högskolan under lång period och dessutom av den forskningsmiljö en i vilken denne är verksam. Den informationskyldighet och ersättningsskyldighet, bör åläggas denne, bör därför omfatta alla uppfinningar som och datorprogram, som forskaren har producerat inom tjänstens ämnesområde. Begreppet bisyssla fyller alltså knappast någon avgränsande funktion i fråga om dessa intellektuella prestationer. Det bör beaktas vid utformningen och tillämpningen bisysslereglerna. av Det bör också framhållas att lärarundantaget visserligen universiger tetsanställda rätt till sina uppfinningar och datorprogram. Denna rätt en dock ingen rättighet att inom tjänsten och med utnyttjande av ger arbetsgivarens faciliteter bedriva en kommersialisering. Denna är m.a.o.

alltid att som en bisyssla och omfattas av bisysslereglerna. Den

anse omfattas inte särregleringen i högskolelagen 3 kap 7 Eftersom av högskolan inte, utredningen ser det, skall bedriva riskfylld som verksamhet är det normalt inte aktuellt att kommersialiseringen kan vara konkurrerande och därför otillåten. Däremot kan det tänkas inträffa att den bedrivs på ett sätt är förtroendeskadligt eller arbetshindrande. som

18.7 Ett forskarperspektiv

Det kan skäl att till sist säga några ord om vad det tänkta systemet vara

innebär från forskarsynpunkt. Här bortses från uppdragsforskning och

liknande. Forskarna behåller rätten till sina resultat. De står fria att exploatera resultaten eller att avstå. De får tillgång till bred service från en högskolans sida i frågor rörande patent, exploatering, förhandlingar osv. Servicen är i princip kostnadsfri. De skall informera arbetsgivaren om

sina exploateringsbara patenterbara uppfinningar och datorprogram. De

kan välja att vända sig direkt till ett företag som exploaterar upp-

finningen eller datorprogrammet, till ett exploateringsföretag som förmedlar uppfinningen eller datorprogrammet eller att exploatera

ett avknoppningsföretag. Forskaren får intäkter beroende de

genom överenskommelser han kan ingå. I alla dessa fall skall forskarens som institution få del intäkterna i relation till sitt bidrag till dessa. Ersättav

228 Ett ökat nyttiggörande av uppfinningar...

ningen bestäms enligt avtalad schablon. Ställer en finansiär krav på återbetalning skall avräkning ske.

Förslag: Genomförandet av strategin för ett ökat nyttiggörande av uppfinningar och datorprogram kräver en samordning av

lagstiftning, avtal, policy och ñnansieringsvillkor.

På central nivå bör skapas forfattningsmässiga och bud-

getmässiga förutsättningar för ett ökat nyttiggörande. Det behövs en policy på högskolorna, bl.a. om en funktion för rådgivning och annan service åt forskarna. En informations- och ersättningsskyldighet för forskarna bör regleras i avtal. Finansieringsvillkoren bör användas på ett mer enhetligt och målinriktat sätt. En närmare samverkan mellan högskolan och näringslivet ställer bisysslereglema i fokus.

Vissa sekretessjiågor 229

19 Vissa

sekretessfrågor

Utredningen skall enligt direktiven behandla sekretessfrågor, som är av betydelse för samverkan mellan näringsliv och högskola. Utredningen har i den här delen uppmärksammat några frågor, som förtjänar närmare behandling.

19.1 Patent och publicering

Utredningen har mött synpunkten att patentering och publicering av forskningsresultat principiellt är oförenliga. Det hävdas också i debatten att forskningens frihet äventyras om forskaren patenterar sina resultat och att publicering därför måste ges företräde framför patentering. Utredningen gör följande kommentar. Patentering av forskningsresultat och publicering av forskningsresultat har ett gemensamt syfte, nämligen att göra resultaten allmänt kända och att främja deras användning. Det kommer till uttryck i patentlagens bestämmelse om att beskrivningen av den uppfinning för vilken patentskydd söks "skall vara så tydlig att en fackman med ledning därav kan utöva uppfinningen" 8 § 2 st 3 p. Patentskriftema har en världsvid spridning samma sätt ledande, vetenskapliga tidskrifter. Likheten framträder också däri som att både patentering och publicering bygger på att resultaten är nya. Såvitt gäller syftet att främja resultatens användning bygger patentskyddet på tanken att en ensamrätt stimulerar investeringar i FoU och resultatens användning. Den vetenskapliga traditionen bygger på tanken att resultaten fritt ställs till vars och ens förfogande och att det underlättar deras användning. Det bör observeras att patenthavarens ensamrätt inte ger honom rätt att hindra andras experiment. Från ensamrätten undantas sålunda utnyttjande av uppfinningen för experiment som avser själva uppfinningen 3 § 3 st 3 p patentlagen. Såvitt gäller det praktiska handhavandet föreligger inte heller någon

principiell motsättning. En forskare, som önskar patentera en uppfinning

är resultat forskningen, måste säkerställa att en patentansökan som av

230 Vissa sekretessjiågor

inlämnas, innan den vetenskapliga publiceringen äger Men så snart rum. som ansökan har inlämnats, kan publicering ske. En annan sak är att arbetet med patentansökan i enstaka fall kan sinka forskare, en som snabbt önskar få sina resultat spridda.

Så långt är således patentering och publicering förenliga. Patentering hindrar inte publicering och publicering hindrar inte patentering, förutsatt att publiceringen inte sker innan patentansökningen lämnats in.

Publiceringen behöver alltså inte anstå till dess offentliggörande av

patentansökningen ägt rum enligt patentlagen.

Det finns däremot en grundläggande motsättning som ligger på ett annat plan. Den ensamrätt som följer med en patentering innebär att

uppfinningens användning under patenttiden förbehålls patenthavaren

och dem som har patenthavarens lov att använda uppfinningen. Detta strider mot forskningens frihet i den meningen att resultaten inte är fritt

tillgängliga för var och en. De är allmänt kända men får inte användas

fritt. Forskningens frihet i den här meningen vämas bäst av att forskaren själv får besluta om patentering skall ske eller Rätten att inte patentera och därmed rätten att inte kommersialisera är m.a.o. en del - av forskningens frihet.

19.2 Sekretess vid forskningssamverkan

Som tidigare har framgått kap. 8 tillgodoser lagstiftningen företags och

andra enskildas behov sekretess för resultat av uppdragsforskning,

av som utförs av en statlig högskola 8 kap 9 § sekretesslagen.

Situationen är en annan om en högskola eller annan myndighet

deltar i en forskningssamverkan, i vilken deltagarna är samarbetsparter med rätt för alla att använda resultaten. EUs forskningsprogram är en sådan form av forskningssamverkan i vilken både privata företag och universitet och högskolor deltar. EUs forskningsprogram regleras av ett rådsbeslut om det fjärde ramprogrammet 21 nov. 1994, 94/762/EC. Kommissionen har utfärdat

en förordning med anledning av rådsbeslutet 15 dec. 1995, 2897/95.

Av bägge dessa författningar framgår att parti samarbetet kan ha rätt till

sekretess för både projektresultat s.k. förgrundsinformation och förtrolig information som part förfogar över men som inte är ett resultat av projektet s.k. bakgrundsinforrnation. Rådets beslut och Kommissionens förordning ligger till grund för det Standardavtal som Kommissioupprättat för forskningsprojekten inom ñärde ramprogrammet. Av

nen

SOU 1996. 70 Vissa sekretessfiågor 231

art. 12 i avtalet jämförd med art. 13 och 14 följer att part kan kräva

- sekretess både när informationen skall användas för forsknings- och

utvecklingsändamål och exploateringsändamål. Artiklarna omfattar både förgrunds- och bakgrundsinformation. Standardavtalets bestämmelser är

inte förhandlingsbara, varför det är en förutsättning för en parts

deltagande att parten kan garantera sekretess i den utsträckning, som standardavtalet föreskriver. Den gemenskapsrättsliga regleringen av

projekt inom tredje ramprogrammet är i de delar här berörs i allt som

väsentligt densamma den som gäller för det fjärde ramprogrammet.

som Ett annat exempel på forskningssamarbete, som förutsätter att sekretess iakttas deltagarna, är de s.k. kompetenscentra som NUTEK av initierat. De deltagande företagen måste kunna förlita sig på att

högskolan kan hemlighålla förtrolig bakgrundsinformation, som lämnas

led i samarbetet. Företagen kan också behöva sekretess för som ett

projektresultaten under begränsad tid för att patentering skall vara

en möjlig. 8 kap 9 § sekretesslagen är främst avsedd för sådana fall där ett

enskilt företag eller organisation begär att högskolan för dess räkning skall utföra viss utrednings- och forskningsverksamhet och företaget förutsätter sekretess vid behandling de uppgifter företaget i samband

av

därmed lämnar eller eljest kommer fram under uppdragets gång. I

som förarbetena till bestämmelsen används sådana uttryck som "kunden"

eller "uppdragsgivaren". I aktuella fall samverkan rör det sig dock

nu av

inte något uppdrag ett samarbete mellan olika intressenter,

om utan om

är högskolan. Till skillnad från uppdragsforskning innebär

varav en samarbetet att alla intressenter kan ha rätt till resultaten och att det sker ett utbyte förtrolig information. av

Offentlighetsprincipen innebär att alla handlingar och uppgifter är

offentliga inte sekretess uttryckligen är föreskriven. Sekretesslagen om

kan inte tolkas exensivt eller analogt. Mot bakgrund härav och då det saknas rättsfall skulle kunna innebära att ett samverkansprojekt

som

faller in under begreppet uppdragsforskning måste man utgå ifrån att 8 kap 9 § inte är tillämplig på samverkansprojekt av det här aktuella

slaget. Det finns inte heller andra bestämmelser i sekretesslagen som ger

lagstöd de sekretessåtaganden är förutsättning för högskolans

som en

deltagande i forskningssamarbete. Utredningen finner det angeläget att högskolan och andra statliga enheter kan engagera sig i de typer av forskningssamverkan, som

bedrivs inom t.ex. EU:s forskningsprogram och inom kompetenscentra.

För svenska statliga trovärdighet samarbetsparter är det

organs som viktigt att övriga parter såväl enskilda utländska statliga organ - som -

232 Vissa sekretessfâgor SOU

1996:70

kan förlita sig att de svenska statliga parterna kan infria sina

sekretessåtaganden. Det bör därför inte råda något tvivel att dessa

om har ett lagstöd. Inte minst är det av betydelse att svensk statlig part, är en som koordinator av ett EU-projekt, kan garantera sekretess. Koordinatom

spelar en nyckelroll i både ansökningsförfarandet och genomförandet.

Det krävs därför att de övriga deltagarna har ett stort förtroende för

koordinatoms förmåga att hemlighålla förtrolig information,

som koordinatom får del bl.a. för att kunna effektivt under av agera ansökningsförfarandet.

Mot den här bakgrunden föreslår utredningen att sekretesslagen

tillförs en bestämmelse gör det möjligt för statlig part att göra som en

sådana sekretessåtaganden, är förutsättning för deltagande i

som en

forskningssamarbetet. Samtidigt bör hållas i minnet att det allmänna

intresset insyn i vissa fall kan väga mycket tungt. Det bör därför av ankomma på regeringen att närmare föreskriva i vilka fall sekretess skall

gälla för uppgifter som framkommer vid forskning bedrivs

som gemensamt av det allmänna och företag och andra privata organ. Regeringen bör också ha möjlighet att i särskilt fall förordna en om undantag från sekretessen, om den finner det vikt att uppgift vara av en får lämnas ut.

Behov av sekretess kan föreligga även vid

annan gemensam forskning än teknisk. Bestämmelsen bör därför generell karaktär. ges en För att lagstiftningen skall kunna tillgodose önskemål att sekretess om

skall gälla för uppgifter i forskningssamverkan i den utsträckning

en

som därom avtalats krävs .en regel med s.k. absolut sekretess sekretess

utan skaderekvisit.

Bestämmelsen tas lämpligen i nuvarande 8 kap 9 § sekretesslagen

som ett nytt andra stycke. Bestämmelsen bör följande lydelse: ges

"Sekretess gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver det, för uppgift som avser forskning och utveckling som myndighet utför i samarbete med enskild, om det måste antas att samarbetet har ingåtts under förutsättning att uppgiften inte röjs. Regeringen kan för särskilt fall förordna om undantag från sekretessen, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas".

Vissa sekretessfrågor 233

19.3 Sekretess för ansökningar om forsknings-

anslag

Det är angeläget för tilltron till forskningrådens integritet och objektiviansökningar anslag är offentliga. Å andra sidan kan tet att om en forskare ansöker anslag ha behov sekretess för uppgifter i som om av sin ansökan, emedan patentering annars görs omöjlig. en 8 kap 6 § sekretsslagen har följande lydelse i den del som här är aktuell:

"Sekretess gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i statlig myndighets består i utredning, planering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn verksamhet, som eller stödverksamhet med avseende på produktion, handel, transportverksarnhet eller näringslivet i övrigt, för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs."

Efter ordalydelsen är bestämmelsens tillämplighet på forskningsrådens verksamhet oklar, eftersom denna inte har avseende på näringslivet. Trots att sekretessbestämmelser bör tillämpas restriktivt, har bestämmel-

likväl lagts till grund för sekretess för ansökningar hos forsknings-

sen

råden. Ett sådant synsätt har stöd i förarbetena prop 1968: 126. Det för-

hållandet att forskningsråden finns upptagna i bilagan till sekretessför-

ordningen p73 måste uppfattas så att regeringen bestämmelsen anser vara tillämplig. Utredningen har erfarit att forskningsråden är oklara över sekretesslagstiftningens innebörd i fråga om möjligheten att sekretessbelägga uppgifter forskningsansökan. Rådens praxis skiljer sig åt; det finns i en råd motsätter sig sekretess, andra inte gör det. Tillämpningen som som är diskutabel även det skälet att sekretess görs beroende om den av av enskilde begärt sekretess.

Rådens tillämpning av sekretesslagstiftningen hänger som sagt

med att de är oklara över reglemas innebörd. Men den beror samman också på det mycket stora antal ansökningar råden får ta emot och som det stora antal svenska och utländska sakkunniga som anlitas för bedömningen ansökningarna. Situationen gör det svårt för råden att av hantera ansökningarna på ett korrekt sätt. Utredningen finner att det med tanke på tilltron till rådens integritet och objektivitet är angeläget att ansökningar forskningsanslag är om offentliga. Å andra sidan är det ett ringa antal ansökningar för vilka sekretess är erforderlig för att inte patentering skall göras omöjlig. Den sekretesstid behövs för att bereda patentansökan är också kort. som en

234 Vissa sekretessfiâgor

Normalt torde högst ett år behövas. Det bör möjligt att finna vara en ordning som tillgodoser båda intressena. Utredningen föreslår att regeringskansliet diskussion med tar upp en

råden om sekretessfrågorna. Härigenom kan oklarheter undanröjas och en enhetligare regeltillämpning uppnås. En sådan diskussion kan också

ge vägledning för hur råden skall hantera ansökningarna så att de bägge nämnda intressena tillgodoses på ett korrekt och ändamålsenligt sätt. Det är möjligt att det går att finna ett system med bilagor, gör att som huvuddelen av en ansökan alltid är offentlig. Relationen till sakkunniga, som granskar ansökningarna, bör också dryftas. Utredningen anser även att det bör framgå klart av sekretesslagen att sekretess gäller för en uppgift i en forskningsansökan det behövs för om att en patentering inte skall göras omöjlig. En sådan föreskrift hör hemma i 8 kapitlet. De bestämmelser, som kan komma i fråga, är 6 och 13 §§. Den senare bestämmelsen ärenden ansökan patent. avser om om 6 § passar bättre. Visserligen har forskningsrådens stöd avseende på forskning, näringslivet. Men sekretessens syfte är att underlätta en framtida industriell användning av forskningsresultaten. Utredningen

förordar att 6 § 1 st ändras så att orden "samt forskning" fogas in efter

orden "näringslivet i övrigt".

Förslag: Sekretesslagen bör ändras så att en statlig part kan göra de sekretessåtaganden som är en förutsättning för deltagande i forskningssamarbete. Sekretesslagen bör förtydligas i fråga rätten till sekretess om för uppgifter i forskningsansökningar Forskningsrådens tillämpning av sekretessbestämmelsema bör tas upp till diskussion.

SOU 1996. 70 Bilaga 1 235

än

WW

W

Kommittédirektiv

Dir 1995:139

Nyttiggörande av forskningsresultat, samverkan näringsliv - högskola

Beslut vid regeringssammanträde den 9 november 1995

Sammanfattning av uppdraget Sedan tillkomsten de första kontaktsekretariaten vid universitet och av högskolor har flera samverkansforrner skapats mellan å ena sidan nya lärosäten och å andra sidan näringslivet och samhället i övrigt i syfte att vidareutveckla och kommersialisera forskningsresultat. En utredare skall undersöka dessa samverkansformer är ändamålsenliga och om tillräckliga för ett ökat nyttiggörande av forskningsresultaten vid universitet och högskolor. Uppdraget innefattar en översyn av lagstiftningen rörande rätten till uppfinningar som gjorts i tjänsten av personal vid läroanstalter.

Bakgrund

Behovet samarbete näringsliv högskola av - Sverige har länge tillhört de nationer gör förhållandevis stora som insatser på forskning och utveckling sett i relation till BNP. De statliga forskningssatsningarna görs främst inom högskolesystemet. Det är angeläget att resultat från forskningen inom högskolan kan föras ut till industri och övrigt näringsliv för att stärka konkurrenskraften och ge landets företag möjlighet att uppnå och vidmakthålla tekniska och miljömässiga försprång. Det är samtidigt viktigt att detta sker utan att högskolesystemets "kämverksamhet" utbildning och forskning blir - lidande.

236 Bilaga 1

Olika samverkansformer

Internationellt sett är antalet patentsökta uppfinningar kommer fram som

ur det svenska forskningssystemet mycket lågt. En orsak är att det

saknas incitament för universitet och högskolor att delta i och främja exploateringen av lärares uppfinningar. Därför har flera statligt finansierade organisationer och system inrättats vid högskolorna för att

förbättra kontakterna med näringslivet och underlätta vidareutveckling

och nyttiggörande av forskningsresultat: Kontaktsekretariat inrättades vid högskolorna under 1970-talet. - Teknikparker bildades i början av 1980-talet vid flera högskolor. - Teknikbrostiftelser inrättades år 1994 sju högskoleorter. - Stiftelsema arbetar bl.a. med patent- och licensieringsfrågor. Under år 1995 har holdingbolag bildats för att bedriva tjänste- produktion samt kommersialisera forskningsprojekt inom högskolans ram.

Dessutom delfinansierar staten ca 25 industriforskningsinstitut

som arbetar med tekniköverföring till företag inom intressentkretsen. Staten

satsar också medel för tekniköverföring för små och medelstora företag

via instituten i ett särskilt program. En för Sverige helt ny samverkansform mellan högskola och näringsliv introducerades under år 1995. Den kallas kompetenscentra. Det förekommer även andra modeller för liknande syften.

Rätten till uppfinningar

Enligt lagen 1949:345 om rätten till arbetstagares uppfinningar är lärare i vid bemärkelse undantagna från de regler som ger arbetsgivaren

rätt till en arbetstagares uppfinning för eventuell exploatering inom

arbetsgivarens verksamhetsområde. Detta kallas ofta lärarundantaget och motiverades vid införandet år 1949 bl.a. med att forskningens frihet skulle säkras. Den enskilde har emellertid många gånger inte ekonomiska resurser att skydda sina uppfinningar immaterialrättsligt genom patent nationellt och internationellt. Ibland saknas också intresse eller förmåga att ta de steg som fordras för kommersiell exploatering. en Därför publiceras de ofta och på ett sådant sätt att de är fria att utnyttja för var och en utan att nyttjaren behöver betala någon ersättning.

Bilaga I 237

Forskarutbildningsutredningen SOU 1977:63 och utredningen om frågor rörande rätten till arbetstagares uppfinningar SOU 1980:42 prövade frågan huruvida lärarundantaget borde upphävas men fann båda

att det skulle behållas. Som skäl angavs bl.a. att lärarnas rätt till sina uppfinningar var en betydelsefull faktor vid rekryteringen forskare till av högskolan och att ett upphävande denna rätt skulle kunna leda till att av skickliga forskare sökte sig från högskolan eller till att bisyssleverksamheten bland forskare ökade.

Utgångspunkt för uppdraget

Utvecklingen under senare år med en ständigt och kraftigt hårdnande konkurrens inom olika sektorer av näringslivet har medfört att finansiärer av sektorsforskning, såväl privata som statliga, i ökad utsträckning kräver rätt att tillgodogöra sig resultaten den forskning av de finansierar. I anslutning till utvecklingen av nya samverkansfonner mellan forskare och forskningsflnansiärer ingås numera regelmässigt avtal som ger arbetsgivaren/forskningsfinansiären en förstahandsrätt att förvärva patenterbara uppfinningar. Så sker också utomlands. EU:s forskningsprogram har särskilda regler som ger deltagande universitet/högskolor och företag förstahandsrätten. Om de inte utnyttjar sin rätt går den i stället till Kommissionen. För närvarande tillämpas således ett flertal olika villkor för rätten att tillgodogöra sig patenterbara forskningsresultat beroende vem som finansierat forskningen och vilka avtal som ingåtts. En forskare måste därför kunna skilja på vilken forskning som finansierats av vem samt kunna hänföra sina kunskaper till olika finansieringskällor och därmed olika avtalsförhållanden. Kunskap och resultat från forskning finansierad med fakultetsanslag måste följaktligen kunna skiljas från kunskap och resultat från uppdragsforskning. Dessa förhållanden skapar förvirring och osäkerhet hos parterna. Oklara spelregler bidrar sannolikt till att minska antalet forskningsuppfinningar som kan nyttiggöras industriellt eller i näringslivet i övrigt. Det bör övervägas om läramndantaget i lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar bör ersättas med klarare och mer entydiga regler för parterna som ansluter till internationell avtalspraxis. Ett sådant system får dock inte medföra att rekryteringen av forskare till högskolan försvåras eller att forskare söker sig bort därifrån. Systemet får inte heller medföra att bisyssleverksamheten bland forskarna ökar. Tvärtom bör man överväga om nuvarande generösa

238 Bilaga 1

regler rätt för lärare att ha bisysslor som avser 1 :sknings- eller om utvecklingsarbete inom anställningens ämnesområde är förenliga med det nya systemet. Samverkan mellan näringsliv och högskola kan försvåras av att företag kräver sekretess för vissa uppgifter som företaget avser att lämna under samverkan med högskolan. För högskolans del gäller

tryckfrihetsförordningens offentlighetsprincip, om inte sekretess kan

bestämmelse i sekretesslagen. Däremot gäller sekretess för stödjas på en

området uppdragsforskning, det måste antas att uppdraget har

om lämnats under förutsättning att uppgiften inte röjs. Samverkan som inte innefattar uppdrag omfattas i regel inte sekretessbestämmelser. av Kraven på sekretess kan emellertid välmotiverade även vid en vara sådan samverkan. Det bör övervägas om en kompletterande regel behöver införas och så är fallet hur den bör vara utformad. e om -

Uppd raget

Effektiviteten i de olika systemen för teknik-, kunskaps- och

kompetensutbyte mellan å sidan högskolan och å andra sidan

ena näringslivet och samhället i övrigt behöver ökas. Detta får dock inte medföra att högskolans kärnverksamhet utbildning och forskning - blir lidande. En särskild utredare bör tillkallas för att kartlägga de insatser som

görs för att öka nyttiggörandet forskningsresultat. En viktig fråga är

av

därvid hur det patenträttsliga skyddet för resultat forskning i

av högskolesystemet hanteras. Effekterna de insatser görs skall av som nu redovisas och synpunkter inhämtas från berörda såsom högskolan organ och industrin. Utredaren skall överväga de system och resurser som skapats för om samverkan näringsliv högskola kan behöva förändras i någon riktning. - Utredaren skall därför dels överväga systemen överlappar varandra, om vilket i så fall kan resultera i förslag att något system bör avskaffas, om dels överväga något nytt system bör inrättas. om Utredaren skall översiktligt kartlägga de rättssystem för forskares/lärares rätt till uppfinningar gäller i de större europeiska som länderna och i USA. Särskild vikt skall läggas vid kartläggningen av

incitamenten till att nyttiggöra patenterbara uppfinningar för såväl

forskare finansiär. som Utredaren bör över det undantag i dag gäller för lärare enligt se som

Bilaga 1 239

1949 års lag om rätten till arbetstagares uppfinningar och lämna förslag

till eventuella ändringar. Särskilt viktigt är att öka incitamenten for såväl lärare/forskare som högskola till att tillvarata forskningsuppfinningar och andra resultat som kan öka näringslivets konkurrenskraft. Om ändringar föreslås, skall även reglerna rätt att inneha bisysslor övervägas. om Utredaren skall överväga behovet av nya Sekretessregler eller ändringar i de nu gällande med anledning av utredningsresultatet. Särskilt bör uppmärksammas det fallet när ett företag och en högskola har forskningssamarbete utan att det rör sig om uppdragsforskning. Utredaren skall samråda med kommittén för översyn av strukturen för forskningsfinansieringen. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 30 april 1996. Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994: 124 samt att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23.

Näringsdepartementet

Bilaga 2 241

Bilaga 2 Statistiska beskrivningar

Innehåll

Översikt 2.1 FoU-utgiftemas andel, %, BNP i vissa OECDav länder. Nivåer 1993 och utveckling sedan början av 1980-talet Översikt 2.2 FoU-utgiftemas andel, %, BNP i Sverige av perioden 1985-93. Komponenter enligt FoUundersökningar Översikt 2.3 Fördelningar, %, FoU-kostnader och FoUav

insatser inom tillverkningsindustrin 1993.

m m Del Läkemedel, verkstad Översikt 2.4 Fördelningar, %, FoU-kostnader och FoUav

insatser m m inom tillverkningsindustrin år 1993.

Del Övrig industri

Översikt 2.5 Driftskostnader för FoU inom industriföretag. Trender för olika produktgrupper enligt de senaste FoU-undersökningama Översikt 2.6 rsverken inom företagssektorns FoU år 1993, fördelade över forsknings- respektive utvecklingsarbete inom vissa företagsgrupper

Översikt

2.7 Geografisk fördelning av FoU-årsverken år 1993 Översikt 2.8 Högskoleutbildade tekniker och naturvetare inom

tillverkningsindustrin år 1993. Fördelning över branscher Översikt 2.9 Högskoleutbildade tekniker och naturvetare inom tillverkningsindustrin år 1993. Fördelning över företag i olika storleksklasser Översikt 2.10 Högskoleutbildade tekniker och naturvetare inom näringslivet år 1993. Fördelningsstruktur, %, år 1993 Översikt 2.1 1 Personer med forskarutbildning från teknisk och naturvetenskaplig fakultet. Grova fördelningsmönster vid början av 1990-talet

Översikt 2.12 Flöden forskarutbildade mellan högskole- och

av företagssektorerna under perioden 1990-93

242 Bilaga 2

Översikt 2.13 Flöden tekniskt och naturvetenskapligt forskarav utbildade åren 1990 till 1993. Nettoflöden mellan fyra grupperingar företag samt nettoflöden till av grupperingarna från högskolesektorn m rn Översikt 2.14 Avlagda doktors- och licentiatexamina. Trender och fördelningar under de senaste tio åren

Översikt 2.15 Tillgång forskarutbildade under 65 år. Prognos

för de närmaste 15 åren Översikt 2.16 Svenska företags samarbeten med 400 NUTEK-

stödda forskargrupper under budgetåret 1993/ 1994

Översikt 2.17 Analys samtliga patent beviljade av PRV 1989av 1995 Patentägare med adresser inom Linköping, - Umeå och Luleå med omnejd Översikt 2.18 Patent beviljats företag med adress inom vissa som teknikparker åren 1993-94 Översikt 2.19 Svenska sökanden. Sökta och beviljade patent för olika teknikornråden under 1990-talet Översikt 2.20 Mönster för grupperingar av svenska sökanden. Beviljade patent under de senaste tio åren och aktuella nivåer för antal ansökningar Översikt 2.21 Statliga anslag till FoU enligt statsbudgeten. Trender och grov fördelning

Bilaga 2 243

Översikt 2.1 FoU-utgiftemas andel, %, BNP i vissa

av OECD-

länder. Nivåer 1993 och utveckling sedan början

av 1980-talet

Källa: SCB/OECD

De tio länder enligt OECD-statistik visade de

som högsta nivåerna

Nivå 1993 Totalnivåer, snitt åren Totalt Inom Inom 1989-92 1985-88 1981-84 högskole- övriga sektorn sektorer

244 Bilaga 2 SOU 1996. 70

Översikt 2.2 FoU-utgiftemas andel, %, av BNP i Sverige perioden

1985-93. Komponenter enligt FoU-undersökningar

Källa: SCB

Enligt FoU-undersökningar 1993 1991 1989 1987 1985 Industriföretag 1,95 1,70 1,65 1,73 1,72 0,84 0,82 0,80 0,84 0,79

0 Personalkostnader

Ovriga driftskostnader 0,95 0,75 0,69 0,72 0,71 0 Investeringar 0,16 0,13 0,16 0,17 0,22 0

Övriga företagssektorn 0,37 0,27 0,28 0,26 0,26

0,16 0,13 0,15 0,14 0,13

0 Personalkostnader

Ovriga driftskostnader 0,18 0,12 0,11 0,10 0,11 0 Investeringar 0,03 0,02 0,02 0,02 0,02 0

Universitet och högskolor 0,79 0,79 0,90 0,86 0,79 Samhällsvetenskap 0,12 0,13 0,15 0,13 0,11 0 o humaniora Teknisk och naturveten- 0,67 0,66 0,75 0,73 0,68 0 skaplig FoU

Offentlig sektor 0,24 0,10 0,11 0,13 0,11 Kommunal och lands- 0,12 0 - - -

tingskommunal

Ovrigt 0,12 0,10 0,11 0,13 0,1 0

Totalt 3,35 2,86 2,94 2,98 2,88

Bilaga 2 245

Översikt 2.3

Fördelningar, %, av FoU-kostnader och FoU-insatser

rn m inom tillverkningsindustrin år 1993.

Del Läkemedel, verkstad

Procentuella fördelningar

Mkr l Redovisade kostnader 3 000 50,9 17,4 16,7 6,0 för extern FoU, Mkr 2 FoU-investeringar, Mkr 2 350 21,0 37,0 11,4 17,7 Personår, FoU

FoU-driftskostnader

FoU-driftskostnader

m m Redovisade kostnader

för extern FoU

Vid utländska enheter 1 850 62 22 14 1 - Inom svenska företag 750 45 3 31 11 - Inom svenska 150 2 52 11 19 högskolor

Inom forskningsinstitut 250 14 7 2 - 16 m m

1 FoU-driftskostnader Personalkostnader övriga driftskostnader + FoU-utgifter FoU-driftskostnader FoU-investeringar + 2 Inräknas inte i FoU-utgifterna för att undvika dubbelräkning. Anses rapporteras som FoU-kostnad hos utförande part. Innehåller delpostema "FoU-uppdrag" och "FoU-

stöd 3 metallvaruföretag. Se översikt 2.4

246 Bilaga 2

Översikt 2.4 Fördelningar, %, FoU-kostnader och FoU-insatser

av

tillverkningsindustrin år 1993.

m m inom

Del Ovrig industri

Procentuella fördelnin ar

Övrig Massa Metall och Övrigt

Fördel-

Antal

Personår, FoU 29 700 4,2 5,6 4,1 3,1 3 500 6,5 7,7 5,0 1,4 Personår, forskning FoU-driftskostnader, 25 900 3,6 5,6 3,0 2,1

Mkr 1 kostnader 3 000 1,8 3,5 0,8 2,9 Redovisade för extern FoU, Mkr 2 FoU-investeringar, Mkr 2 350 4,9 4,6 1,7 1,7

Personår, FoU 1 500 9,1 5,4 4,9 2,4 Forskarutbildade - 2,4

Övriga akademiker 10 900 4,1 5,4 3,6

- FoU-driftskostnader Personalkostnader 12 250 4,3 5,0 4,3 2,9 -

Övriga driftskostnader 13 650 2,1 6,0 1,9 2,4

- FoU-driftskostnader produkter 10 200 4,4 5,2 3,4 2,0 - Utv nya Produktförbättringar 9 900 2,3 2,4 2,2 1,5 - Processutveckling 5 800 4,5 11,6 3,8 3,4 m m Redovisade kostnader

för extern FoU enheter 1 850 1 0 0 0 Vid utländska - 5 svenska företag 750 3 2 0 Inom - 150 4 1 1 10 Inom svenska högskolor forskningsinstitut 250 4 36 6 15 Inom m m

1 FoU-driftskostnader Personalkostnader + övriga driftskostnader FoU-utgifter FoU-driftskostnader + FoU-investeringar 2 Inräknas inte i FoU-utgifterna för att undvika dubbelräkning. Anses rapporteras som FoU-kostnad hos utförande part. Innehåller delpostema FoU-uppdrag" och "FoU-

stöd"

Bilaga 2 247

Översikt 2.5 Driftskostnader för FoU

inom industriföretag. Trender för olika produktgrupper enligt

de senaste

fyra FoU-undersökningarna

Källa: SCB

1992: Snitt för FoU-undersökningarna 1991 och 1993 1988: Snitt för FoU-undersökningarna 1987 och 1989

Produktgrupper Andel, %, Förändring, Jämförelse: av industrins andel 1988- Produkt- FoU- 92, procentgruppens driftskostna- enheter andel av der 1992 svensk export av industriprodukter år 1993

och gummi

trä, textil, mineralvaror, grafiska produkter 100,0 0,0 100,0

l Exklusive metallvaror

248 Bilaga 2

Översikt 2.6 Årsverken inom företagssektorns FoU år 1993,

fördelade över forsknings- respektive utvecklingsarbete inom vissa företagsgrupper

Källa: SCB; Vetenskaps- och teknologiindikatorer för Sverige 1996

Forsknings- Utvecklings- Forskningsarbete arbete arbetets andel, %, av totalt FoUarbete Företag inom 21-gruppen 1 3 000 18 600 14 0 Läkemedel l 300 1 600 45 Teleprodukter, övrig IT 500 5 000 9 0 o Bilar 200 6 600 3 Skogsprodukter 250 1 350 16 0

Övrigt 750 4 050 16

Utlandsägda, tillverkande före- 350 3 750 9 tag

Övriga svenskägda, tillverkande 300 4 000 7

företag

Övriga verksamheter inom 550 3 250 14

tjänstesektorn, exkl forskningsinstitut Forskningsinstitut 850 350 71

Totalt enligt FoU-statistik 5 050 29 950 14,4

1 21-gruppen är de 21 största svenska multinationella koncernerna, mätt i antal anställda utomlands. Följande koncerner ingår: AGA MoDo ASSI Domän Perstorp Astra Pharmacia Atlas PLM E-lux i Saab-Scania Ericsson Sandvik Esselte Stora Euroc Svedala Gambro SCA Incentive Volvo

Bilaga 2 249

Översikt 2.7

Geografisk fördelning av FoU-årsverken år 1993

Källa: SCB; Vetenskaps- och teknologiindikatorer för

Sverige 1996

Län Företags- Högskole- Offentlig Totalt sektorn 1 sektorn sektor

310 Kronoberg 220 40 40 300 Blekinge 180 30 60 270 Västerbotten 170 1 500 430 2 100

Halland 90 80 60 230 Kalmar 80 30 20 130

Totalt 35 000 17 800 6 500 59 300

l Enbart verksamheter som omfattas FoU-statistiken, d inte företag av v s med -50 anställda. 2 Inklusive Gotland 3 Inklusive Jämtland

250 Bilaga 2

Översikt 2.8 Högskoleutbildade tekniker och naturvetare inom

tillverkningsindustrin år 1993. Fördelning över

branscher

Källa: SCB, NUTEK Analys

Forskar- Ovriga Andel utbildade högskole- forskarutbildade utbildade av totalt högskoleutbildade, %

näringsliv l Exklusive metallvaror

Bilaga 2 251

Översikt 2.9 Högskoleutbildade tekniker och inom

naturvetare

tillverkningsindustrin år 1993. Fördelning över företag

i olika storleksklasser

Källa: SCB, NUTEK Analys

Andel, %, inom företag i storleksklass

l Exklusive metallvaror

Översikt 2.10 Högskoleutbildade tekniker och inom

naturvetare

näringslivet år 1993. Fördelningsstruktur, %, år 1993

Källa: SCB NUTEK Analys

Fördelningsbas: 57 950 personer

Tillverkning Ovrigt näringsliv Inom företag i storleksklass, antal anställda 49 1,4 §8 -

252 Bilaga 2

Översikt l l Personer med forskarutbildning från teknisk och naturvetenskaplig fakultet. Grova fördelningsmönster

vid början av 1990-talet

Källa: NUTEK Analys

Procentuella fördelningar Fördel-

Företags- Högskole Offent- ningsbas, sektorn inkl sektorn lig antal forsknings- sektor institut m m

Personer i arbete 1993 Tekniker 47,6 42,0 10,4 5 100 0 Naturvetare 24,6 48,1 27,3 5 920 0 Personer i arbete 1990 Tekniker 49,8 39,0 11,2 4 520 0 Naturvetare 24,9 46,2 28,9 5 640 0 Personer i arbete såväl 1990 som 1993 Tekniker 50,9 37,8 11,3 4 100 0 Naturvetare 25,3 46,4 28,3 5 140 0 Personer i arbete 1993 men inte 1990 1 Tekniker 49 33 18 130 0 Naturvetare 21 44 35 230 0 Personer med forskarexamen under åren 1990-93 och i arbete 1993 Tekniker 29,0 65,7 5,3 830 0 Naturvetare 18,2 66,5 15,3 550 0 Personer i arbete 1990 men inte 1993 2 Tekniker 54 30 16 260 0 Naturvetare 26 40 34 390 0

1 Återinträde arbetsmarknaden inflyttning, efter föräldraledighet m m. - 2 Pensionering, arbetslöshet, utflyttning. Personer i forskarutbildning 1990 tagit 1993 ännu inte fått anställning inte inom UH, som examen men inte inom sektor ingår inte rör totalt knappt 300 personer, varav annan drygt 100 med examen från teknisk fakultet.

Bilaga 2 253

Översikt 2.12 Flöden forskarutbildade mellan

av högskole- och företagssektorema under perioden 1990-93

Forskarut- Forskarutbildade bildade tekniker naturvetare 63131155 7 535 s 71 FoU-tunga 52 a 9 .mål företag

613L a

9 . 591 2a 3 163 20 andra 6 stora företag Tekniskfakultet Naturvetenskaplig +51 33 fakultet

462 28 3

verkandeindustri

+33 90

1166 Nivá1990: 1747 70 594 472 30 Nivá1993: 2141 Förçtag Inom 53 .Zip Nivå1990: 2 604 u- privat tjänstesektor . 2 Nivå1993: 2 847 " +7 55 Å -b +109 -60

246 43 85 10

f lndustriforsknings- L

- institut 8 .. +57 -e q

172 5 81 91 Ospecificerat 1 v -JL

å 45. .27 .54

1 Nyutexaminerde 6 Nivå från naturvetenskaplig fakultet 2 Personer med forskarexamen 1990 1990 inflöde till högskolan 7 Nivå totalt, 1990 - 3 Dito, utflöde från högskolan 8 Totalt nettotillflöde från UH- 4 Dito, nettoflöde sektorn 1990-93 5 Nivå från teknisk fakultet 1990 9 Netto, Övriga tillflöden 1990-93

254 Bilaga 2

Översikt 2.13 Flöden tekniskt och naturvetenskapligt forskar-

av

utbildade åren 1990 till 1993. Nettoflöden mellan fyra

nettoflöden till

grupperingar av företag samt grupperingarna från högskolesektom m m

. . i

.. u n. v m 8 ä A u ø ll

m

s . . 8 . .

.

. ö

9 . .m

m.ä . a R E n i T .v% w . . .m .m

%ms+

. . .N % ä m o .F , å, .w 9

v.

.

. ..

Å + 8 e . i . .w .m .n .v m .

w .

ä .m q .

SOU 1996. 70 Bilaga 2 255

Översikt 2.14 Avlagda doktors- och licentiatexamina. Trender och

fördelningar under de senaste tio åren

Källa: SCB

Fördelning, %, över

fakulteter

medicinsk 32 34 31 29 naturvetenskaplig 1 21 20 18 20 teknisk 15 16 20 22 övriga 32 30 31 29 -

Licentiatexamina 295 415 565 725

Fördelning, %, över

fakulteter

naturvetenskaplig 1 18 16 18 15 teknisk 56 57 54 49 övriga 26 27 28 36 -

1 Inklusive teknisk-naturvetenskaplig fakultet

256 Bilaga 2

Översikt 2.15 Tillgång år. på forskarutbildade under 65 Prognos för

de närmaste 15 åren

Källa: SCB

Prognosen är en framskrivning baserad aktuella siffror avseende

åldersstruktur, antal nyinskrivna, examinationsfrekvenser och studietider. Personer som bygger licentiatexamen med doktorsexaminen räknas enbart till den senare kategorin.

Tillgång, tusen, år Index 2010 1995 2000 2005 2010 med 1995 100 Doktorsexamina 24,30 30,20 35,60 38,90 160 Fördelning över fakulteter medicinsk 7,24 8,99 10,49 11,54 159 naturvetenskaplig 1,07 1,45 1,82 2,12 198 teknisk 3,58 4,58 5,45 5,95 166 övriga 12,41 15,18 17,84 19,38 156 -

Licentiatexamina 9,10 10,20 10,80 11,60 127 Fördelning över fakulteter naturvetenskaplig 0,43 0,57 0,65 0,76 177 teknisk 2,83 3,61 4,27 4,98 177 övriga 5,84 6,02 5,88 5,86 100 -

Bilaga 2 257

Översikt 2.16 Svenska företags samarbeten med 400 NUTEK-

stödda forskargrupper under budgetåret 1993/1994

Källa: NUTEK Analys

Grupp Antal samarbeten Ingående företag

1 Fler än 40 ABB, Ericsson och Volvo 2 21 40 Pharmacia, Saab Scania, Sandvik och - Vattenfall 3 11 20 Astra, Celsius, Sydkraft, SSAB och Telia - 4 5 10 Borealis, Ellemtel, Höganäs, Medivir, - Modo, Nobel Industrier, Nobelpharma, Perstorp, SKF, SCA, Siemens Elema, STORA, Avesta/Sheffield och Tetra Laval 5 2 4 Totalt 45 företag - 6 1 Totalt 189 företag

Samarbetsformer:

Grupp nr 1 2 3 4 5 6 Antal samarbeten, samtliga 203 109 71 99 114 189 företag Fördelning, %, över samarbetsformer Gemensam publikation 6 ll 14 5 11 11 - Finansiering 16 20 23 27 22 16 - Adjungerad Professur, 12 14 10 4 5 3 industridoktorand Projektsamarbete 28 28 25 22 24 25 - Annat samarbete 37 27 28 41 38 45 -

Totalt 785 samarbeten berör 260 företag. 78 patentansökningar

som

från forskargruppema under 1994. I 41 400 forskargrupper har

av

patent beviljats. Enligt NUTEK torde de 400 grupperna svara för cirka en tredjedel av forskningen vid teknisk fakultet.

258 Bilaga 2

Översikt 2.17 Analys samtliga beviljade PRV 1989av patent av 1995 Patentägare med adresser inom Linköping, -

Umeå och Luleå med omnejd

Källa: PRV/NUTEK Analys

Antal Antal

universitet/högskolan 0 Andra med forskarutbildning eller längre 6 9 högskoleutbildning civ.ing, motsv

storkoncem

forskningsinstitut m m

Totalt 128 205 Kommentar: Är dessa data representativa torde högskolesektoms professorer m m beviljas 15-30 patent per år, sökta i eget namn, och söka ungefär dubbelt så många.

SOU 1996. 70 Bilaga 2 259

Översikt 2.18 Patent beviljats företag med adress inom vissa

som

teknikparker åren 1993-94

Källa: PRV/NUTEK Analys

Analyserade Företag Antal teknikparker beviljade patent 1993 1994 CTH Teknikparken FLC Innovation 4 - FLC Optics 1 Lund -Ideon Perstorp Biolytica 1 Bioinvent 1 Probi 1 1 Zeol 1 Crafcontrol 1 Agrovision 1 Linköping Mjärdevi HiTech Composites 1 - Silcon Construction SW 1 Umeå Uminova Symbicom 2 - Bionative 1 1 Röbäcks mek. 1

KTH-Teknikhöjden Inget företag Luleå-Aurorum Inget företag

Teknikområden A61 Medicin 1 C12 Biokemi 2 G01 Mätteknik 1 2 G06 Datorteknik 1

260 Bilaga 2

Översikt 2.19 Svenska sökanden. Sökta och beviljade för

patent olika teknikområden under 1990-talet

Källa: PRV/NUTEK Analys

Beviljade Sökta patent Teknikområden i PRV-ordning patent snitt Snitt åren Snitt åren åren 1993- 1990-92 1993-95 95

Bilaga 2 261

Översikt 2.20 Mönster för grupperingar svenska sökanden.

av

Beviljade patent under de senaste tio åren och aktuella nivåer för antal ansökningar

Källa: PRV/NUTEK Analys

Beviljade patent Antal Nivå Snitt per år ansökningar 1994 92-94 89-91 86-88 1995 1994 1 Ericsson, Telia, 123 87 40 37 250 200 Ellemtel ABB-företag 107 106 95 87 100 100 Volvo, Saab inkl 73 77 41 42 80 60 Scania 4 Sandviken, 138 117 95 81 200 170 Electrolux, Sunds, Alfa-Tetra, Atlas Copco, Bofors 5 Astra, Pharmacia, 62 56 32 27 200 220 Gambro, Mölnlycke, Siemens-Elema 6 Berol, Perstorp, 63 48 23 23 70 50 Nobel, EKA

1 Ungefärliga siffror. Data för 1995 bygger på siffror för första halvåret.

262 Bilaga 2

Översikt 2.21 Statliga anslag till FoU enligt statsbudgeten. Trender

och grov fördelning

Belopp i miljarder och 1993/94 års penningvärde

Budgetår

1981/82 1986/87 1991/92 1993/94 1994/95 Allmän vetenskaplig 6,45 7,11 8,77 9,61 9,19 utveckling medicin 2,21 2,47 2,50 2,62 2,65 naturvetenskap 1,20 1,48 1,88 2,15 2,07 teknik 1,09 1,17 2,08 2,17 1,98 övrigt 1,95 1,99 2,31 2,67 2,49 - Försvarsforskning 2,20 4,28 5,26 4,41 3,35 Civil central 5,63 5,10 5,43 4,75 5,19 sektorsforskning Industriell 0,66 0,95 1,12 0,91 0,90 verksamhet Energiförsörjning 1,45 1,02 0,53 0,41 0,43 - Kommunikationer, 0,91 1,09 1,63 1,23 1,23 rymd Övrigt 2,61 2,04 2,15 2,20 5,63 - Totalt 14,28 16,49 19,46 18,77 17,73 Andel BNP, % 1,19 1,22 1,28 1,30 1,23 - av Fördelning, % Allmän vetenskaplig 45,2 43,1 45,1 51,2 51,8 utveckling Försvarsforsknin g 15,4 25,9 27,0 23,5 18,9 Civil central 39,4 31,0 27,9 25,3 29,3 sektorsforskning

l

I

Bilaga 3 263

Litteraturförteckning Ahlström Andersson M, 1996, Hantering av immateriella resultat och rättigheter inom högskolan, Stiftelsen för strategisk forskning.

Arnold, 1995, Technology Support for SMEs in Northern Sweden

Project RIT T S-022, Technopolis. Belotti, C, 1996, Pilotprogram "tekniköverföring till små och om medelstora företag. Lägesbeskrivning och preliminära slutsatser, Sveriges Lantbruksuniversitet. Belotti, C, 1996, "Teknildörnyelseprocesser i småföretag", Sveriges Lantbruksuniversitet.

Björkman, M, 1995, Teknik- och kompetensspridning, LiTH.

Bodin, H. och Holmström, S., 1993, Publicera eller söka patent,

Albihns patentbyrå.

Bosworth S. R. 1995, University-Industry Relationships Arbetsrapport , från RUT -93, Utbildningsdepartementet. Carpenter, M. P., Cooper M, Narin, 1980, Linkage between basic research and patents, Research Management, 232. Carpenter, M. P., Narin, Woolfe, 1981, Citation rates to techno-

logically important patents, World Patent Information, 34.

Ds Ju 1979:1, 1979, Särskilda Näringspolitiska Delegationen, Vägar till ökad välfärd

Ds Ju 1979:2, 1979, Särskilda Näringspolitiska Delegationen, Vägar

till ökad välfärd. Ds I 1981:18, 1981, Innovationspolitik för tillväxt. Ds 1995:62, 1995, Statliga och kommunala stiftelser. Deiaco, Hörnell och Vickery, 1990, Technology and Investments, Pinter Publishers, London.

Degerman, G, 1995, Innovativa Högskoleforskare, TeknikBroStiftelsen

i Stockholm. Edlund, A och Gustafsson, 1996, Industriforskningsinstitutens

småföretagsverksamhet, NUTEK Analys.

Eliasson G, 1995, "The highly educated people in production"

use

264 Bilaga 3

Industriell ekonomi och organisation, KTH.

Eliasson, G, 1990, "The firm as a competent team", JEBO, l33.

Eriksson, E-L, 1996, Akademiskt företagande, Högskolan i Halmstad. EU-kommissionen, 1992, European Higher-Industry Cooperation:

Advanced training for competitive advantage.

EU-kommissionen, 1996, Green Innovation. paper on

EU-Rådet, Information CORDIS.

om

Faulkner, W och Senker, 1995, "Knowledge Frontiers", Clarendon

Press. Ferguson, R, 1995, Panacea or Let-down, SLU och TeknikBro- Stiftelsen i Stockholm. Finansdepartementet, 1994, Svenskt näringslivs teknologiska specialisering.

Freeman, C, 1982, The Economic of Industrial Innovation, Pinter.

Gibbons, M och Johnson, C, 1982, Science, technology and the development of the transistor, Science in Context, Readings in the

Sociology of Science, Milton Keynes: Open University Press.

Gibbons, M och Johnston, R, 1972, The Interactions of Science and

Technology, University of Manchester. Giertz, 1996, Marionettens död, Ekerlids Förlag AB. Grimmeiss, Ragnarsson, Sigurdsson, 1995, Synpunkter från industrin

till framtida forskarutbildning vid Lunds Tekniska Högskola, LTH

Gustavsson, L och Svanfeldt, 1994, Mindre företags kompetensoch teknologiförsörjning, NUTEK Analys. IMIT, 1993, Studie om företag från högskolan. IMIT, 1996, MIT 1996

IVA, 1986, Management of Technology, I VA-Rapport 298, IVA

IVA, 1987, Överföring av forskningsresultet från högskola till industri,

IVA rapport 300, IVA. IVA, 1989, Exploatering och finansiering teknik,IVA. av ny

Bilaga 3 265

IVA, IVA, 1989, Samspelet näringsliv-högskola, IVA. IVA, 1992, Innovationsverksamheten i svensk tillverknings-industri, IVA.

IVA, 1993, Profit from Innovation, IVA.

. IVA, 1992, New Views on Innovative Activity and Technological Performance, IVA. Jonsson, A, Klingström, A och Westerstrandh, B, 1991, Så föds företag ur forskning, Uppsala universitet, SIND, STU. Kommittén för omstrukturering och förstärkning av industriforskningssystemet, 1996, Lägesrapport.

Korpi, W, 1992, Halkar Sverige efter Sveriges position i det globala

patentlandskapet. Carlssons. Layton, E.T., 1988, Science as a form of action: the role of the engineering sciences, Technology and Culture, 291.

Laestadius, 1996, Är Sverige lågteknologiskt reflektioner kring

kunskapsbildning och kompetens inom industriell verksamhet, Institutionen för Industriell Ekonomi och Organisation, KTH, Stockholm. Mayr, O, 1982, The science-technology relationship, i Barnes, B.,

och Edge, D, Science in Context: Readings in the Sociology of Science,

Milton Keynes, Bucks: Open University Press. Modéer, C, 1995, Kunskap och kompetens. Industrins behov av högskoleutbildade. Industriförbundet. Nordiska Ministerrådet, 1995, Forskningsnära företag i Norden forskning och utveckling 1993, Nordiska Minsiterrådet. Nordiska Ministerrådet, 1995, Universitet og region samarbeid mellom universiteter og regional naeringsliv i Norden, Nordiska Ministerrådet. Nordiska Ministerrådet, 1995, T vaerfaglig forskning i Norden. NUTEK, 1996, Småföretagsprogram för uthållig konkurrenskraft. NUTEK, 1992, Högskolans forskarmiljö 1990/91. Olofsson, C, 1996, "Vad tycker forskarna- en enkätredovisning", IMIT

266 Bilaga 3

och TeknikBroStiftelsen i Stockholm.

Olofsson, C och Stymne, B., 1995, The Contribution of Small Technology based firms to the Swedish Economy: The Statistical

Evidence, IMIT

Olofsson, C och Stymne, 1995 The Role of New T echnology-based

F irms in the Swedish Economy, IMIT. Olofsson, C och Wahlbin, C, 1993, Teknikbaserade företag från högskolan, Slutrapport till Näringsdepartementet, IMIT, Universitetet i Linköping. Ohlsson, 1993, Sverige som innovativ industrimiljö, Förlags AB Industrilitteratur. Papahristodoulou, C 1986, Inventions, Innovations and Economic , Growth in Sweden, Uppsala Universitet. Parliament Office of Science and Technology, 1996, Patents, Research and Technology. Pavitt, K, 1984, Sectoral patterns of technical change: Towards a taxonomy and a theory Research Policy, l36. Polanyi, M, 1966, The T acit Dimension, Routledge Kegan Paul. Reitberger G och Utterback 1982, T echonogy and industrial

innovation in Sweden. A Study of new technology-based firms, Center

for Policy Alternatives MIT. Regeringen 1995 T illväxtpropositionen, Regeringens proposition 1995/9625 Rosenberg, N, Some reflections on the interface between science and technology, The Washington Seminar, Montedison, USA. RRV, 1993, Väglednin g för stiftandeprocesser inom högskoleområdet. RRV, 1996, Arbetsrapport från granskning av samarbetet mellan näringsliv och högskola.

Sandelin J., Different Models for a Licensing Ofice, Stanford University

SCB, 1991, Undersökning forskningsnära företag, SCB. av SCB, 1991, F orskningsstatistik, Teknisk och naturvetenskaplig forsk-

SOU 1996. 70 Bilaga 3 267

ning och utveckling inom företagssektorn, SCB. SCB, 1992. Forsknings- och utvecklingsverksamhet inom forskningsnära småföretag, SCB. Shapero, A, 1979, University-Industry Interactions: Recurring Expectations, Unwarranted Assumptions and Feasible Policies, Ohio State University. de Solla Price, 1965, Is technology historically independent of science A study of statistical historiography, Technology ana culture, 64, 553-68. SOU 1977:64, 1977, ST Us stöd till teknisk forskning och innovation SOU 1980:46, 1980, Högskolan i FoU-samverkan.

SOU 1989:50, 1989, Stiftelser för samverkan.

SOU 1991 :82, 1991, Produktivitetsdelegationen 199 1 Drivkrafter för

produktivitet och välstånd SOU 1993:84 1993, Innovationer för Sverige.

SOU 1996:21 1996 Reform och förändring.

SOU 1996:29, 1996, Forskning och pengar. Stankiewicz, R., 1986, Academics and Entrepreneurs Developing University-Industry Relations, Francis Pinter.

Stenberg 1994, Några utgångspunkter för en framtida teknikpolitik,

NUTEK Analys. Stiftelsen for strategisk forskning, 1996, Hantering immateriella av

resultat och rättigheter inom högskolan.

The institute of Innovative Research, 1995, Innovative research and

Basic entrepreneurshzp, LiTH.

Toulmin, 1961, Foresight and Understanding, Hutchinson. UHÄ, Industrial Liasion Services in Sweden, UHÄ, 1992 The Uppsala Universitet, 1986, "Cooperation between higher education and industry", Almqvist Wiksell International.

Wallmark, T ,1996, Inventions/Patents at universities. The case of Chalmers University of Technology, Chalmers Innovationscentrum.

268 Bilaga 3

Vedin B-A, 1982, Innovationsklimatet i Sverige, SNS. Vedin B-A, 1995, Innovationer, SIFU AB. Vincenti, W, 1991, What Engineers Know and How They Know It:

Analytical Studies from Aeronautical History, Baltimore: John Hopkins

University Press.

Östholm, I 1991 Från Örtakok till läkemedel, Apotekarsocitetens

förlag.

Östholm, I 1996 Drug Discovery Apotekarsocitetens förlag.

,

Statens offentliga utredningar 1996

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan hur går det U. 26. Ny kurs trafikpolitiken i + Bilagor. K. . - Samverkansmönster i svensk forsknings- 27. En strategifor kunskapslyft och livslångt lärande. . finansiering.U. U. Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiska landskapeti Nordenpå . Om kön och fördelning av fritidsresurser.C. 1990-talet.U. Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför 29. Forskningoch Pengar.U. . regeringskonferensen 1996. UD. 30. Borgenärsbrotten en översyn av ll kap. - Politikområdenunder lupp. Frågor om EU:s första brottsbalken.Fi. . pelare inför regeringskonferensen 1996.UD. 31.Attityder och lagstiftningi samverkan Ett år med EU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. . erfarenheter av arbeteti EU. UD. 32. Möss och människor.Exempelpå bra x Av vitalt intresse. EU:s utrikes- och IT-användningblandbarn och ungdomar.SB. . säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. UD. 33. Banverketsmyndighetsroll m.m. K. Batterierna en laddadfråga. M. 34. Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.A. + . - Omjärnvägenstrafikledning m.m. K. 35. Kriminalunderrättelseregister .Forskning för vår vardag. C. DNA-register. Ju. .EU-mopeden.Alders- och behörighetskravför 36. Högskolai Malmö. U. tvá- och trehjuliga motorfordon.K. 37. Sverigesmedverkani FN:s farniljeår. S. 50Kommuneroch landstingmedbetalnings- 38. Nationalstadsparker.M. svårigheter.Fi. 39. Rapportfrån klimatdelegationen1995. Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelateradforskning. M. Budgetlag regeringensbefogenheter 40. Elektronisk dokumenthantering.Ju. fmansmaktens område. Fi. 41. Statensmaritima verksamhet.Fö. .Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga 42. Demokratioch öppenhet.Om folkvaldaparlament ochekonomiskaaspekter av EU:s sjätte och offentlighet i EU. UD. utvidgning. UD. 43. Jämställdheteni EU. Spelregleroch m .Förankring och rättigheter. Om folkomröstningar, verklighetsbilder.UD. utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga 44 .Översyn av skatteflyktslagen. rättigheteri EU. UD. Reformeratförhandsbesked.Fi. .Bättre trafik med väginformatik. K. 45. Presumtionsregelni expropriationslagen.Ju. .Totalförsvarspliktiga m95. Förslag om jobb/studier 46. Enskilda vägar. K. efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, 47.Cirkelsamhället. Studiecirklarsbetydelserför försäkringar. Fö. individ och lokalsamhälle.U. .Sverige, EU och framtiden. EU 96-kommitténs 48. ShapingSustainableHomesin an Urbanizing bedömningarinför regeringskonferensen 1996. World. SwedishNationalReportfor HabitatIl. N. UD. 49. Reglerför handelmedel. N. 20. Samordnadrollfördelning inom tekniskforskning. 50. Förbud mot vapen allmänplats m.m. Ju. U 51. Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäk-

.Reform och förändring. Organisationoch ring

alternativoch förslag. A. verksamhetvid universitetoch högskolorefter 52. Precisering av handelsändamålet i detaljplan.M. 1993års universitets-och högskolereform.U. 53. Kalkning av sjöaroch vattendrag.M. 22. Inflytande riktigt Om elevers rätt till 54. Kooperativa möjligheter i storstadsområden. S. inflytande,delaktighetoch ansvar. U. 55. Sverige,framtidenoch mångfalden.A. .Kartläggning och analys av den offentliga sektorns 55. På väg mot egenüiretagande. A. upphandling av varor och tjänstermed 55. Vägar in i Sverige.A. miljöpåverkan.N. 56. Hälften vore nog om kvinnor och män - 24. Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga 90-taletsarbetsmarknad.A. EU-ländersförslag och debattinför 57. Pensionssamordning för svenskari EU-tjänst. Fi. regeringskonferensen 1996. UD. 58. Finansieringen det civila försvaret.Fö. av . Frånmassmediatill multimediaatt digitaliserasvensktelevision.Ku.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

59. Europapolitikenskunskapsgrund. En principdiskussionutifrån EU 96-kommitténserfarenheter.UD. 60. Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och utvidgningenseffekter den gemensamma jordbrukspolitiken.UD. 61.Medlemsstateroch medborgare.Förhållandet mellan stora och smâländeri EU. Rättsligaoch inrikes frågor. UD. 62 EU, konsumenterna och maten . Förväntningaroch verklighet. Jo. - 63. Medicinskaundersökningari arbetslivet.A. 64. Försäkringskassan Sverige Översyn av - Socialförsäkringens administration.S. 65. Administrationen av EUzsjordbrukspolitik i Sverige. Jo. 66. Utvärderatpersonval.Ju. 67. Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader. Fi. 68. Någrafolkbokföringsfrágor.Fi. 69.Kompetensoch kapital + bilaga. N. 70. Samverkanmellanhögskolanoch näringslivet.N.

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Statensmaritimaverksamhet.41

Finansieringen det civila försvaret. 58 av Möss och människor.Exempelpå bra

IT-användningbland barn och ungdomar.32 Socialdepartementet

Justitiedepartementet Sverigesmedverkani FN:s familjeár. 37

Kooperativamöjligheter i storstadsomráden. 54 Kriminalunderrättelseregister Försäkringskassan Sverige Översyn DNA-register. 35 - av Socialförsäkringens administration.64 Elektroniskdokumenthantering.40

Presumtionsregeln i expropriationslagen.45 Kommunikationsdepartementet Förbud mot vapen på allmänplats m.m. 50 Omjärnvägens trañkledning m.m. 9 Utvärderatpersonval.66 EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför

Utrikesdepartementet tvá- och trehjuliga motorfordon. 11

Bättre trafik medväginformatik. 17 Vem bestämmervad EUzs interna spelregler inför Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. 26 regeringskonferensen 1996. 4 Banverketsmyndighetsroll m.m. 33 Politikområdenunderlupp. Frågor om EU:s första Enskilda vägar. 46 pelare inför regeringskonferensen 1996.5

Ett år medEU. Svenska statstjänstemäns Finansdepartementet erfarenheter av arbeteti EU. 6 vitalt intresse.EU:s utrikes-och Kommuner och landstingmed betalnings- Av säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. svårigheter.12 7 Union för både och Politiska, rättsliga Budgetlag regeringensbefogenheter öst väst. och ekonomiskaaspekter EU:s sjätte ñnansmaktensområde. 14 av utvidgning. 15 Borgenärsbrotten en översynav ll kap. brottsbalken. 30 Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar, Översyn av skatteflyktslagen. utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga rättigheter EU. i 16 Reformeratförhandsbesked.44

Pensionssamordning för svenskari EU-tjänst.57 Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs bedömningar inför regeringskonferensen 1996. 19 Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader.67

Fran Maastrichttill Turin. Bakgrund och övriga Några folkbokföringsfrágor. 68

EU-ländersförslagoch debattinför Utbildningsdepartementet regeringskonferensen 1996. 24 Demokratiochöppenhet.Om folkvalda parlament Den nya gymnasieskolan hur går det 1 och offentligheti EU. 42 Samverkansmönstersvensk i forskningsfinansiering. 2

Jämställdheteni EU. Spelregleroch Samordnad rollfördelning inom tekniskforskning. 20

verklighetsbilder.43 Reform och förändring. Organisationoch verksamhet

Europapolitikenskunskapsgrund. vid universitetoch högskolor efter 1993års

En principdiskussionutifrån universitets-och högskolereform. 21

EU 96-kommitténs erfarenheter.59 Inflytande riktigt Om elevers rätt till - Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och inflytande, delaktighetoch ansvar. 22

utvidgningenseffekter En strategiför kunskapslyft och livslångt lärande.27 den gemensamma jordbrukspolitiken. 60 Det forskningspolitiskalandskapeti Norden

Medlemsstateroch medborgare. Förhållandet 1990-talet.28

mellan och småländeri EU. Rättsligaoch Forskningoch Pengar.29 stora inrikes frågor. 61 Högskolai Malmö. 36

Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför Försvarsdepartementet individ och lokalsamhälle.47

Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier

efter muck, bostadsbidrag, dagpenning,

försäkringar. 18

Statens offentliga 1996 utredningar

Systematisk förteckning

Jordbruksdepartementet Offentlig djurskyddstillsyn.13 EU, konsumenternaoch maten Förväntningaroch verklighet. 62 - Administrationen av EUzsjordbrukspolitik i Sverige.65

Arbetsmarknadsdepartementet Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.34 + Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäkring alternativoch förslag.51 Sverige,framtidenoch mångfalden.55 Pâ väg mot egenföretagande. 55 Vägarin i Sverige. 55 Hälften vore nog om kvinnor och män - 90-taletsarbetsmarknad.56 Medicinskaundersökningari arbetslivet.63

Kulturdepartementet Från massmediatill multimediaatt digitaliserasvensktelevision.25

Näringsdepartementet Kartläggningoch analys av denoffentliga sektorns upphandling av varor och tjänstermed miljöpåverkan.23 ShapingSustainable Homes in an Urbanizing World. SwedishNationalReportfor HabitatII. 48 Reglerför handelmedel. 49 Kompetensoch kapital + bilaga. 69 Samverkanmellan högskolanoch näringslivet.70

Civildepartementet Fritid i förändring. Om kön och fördelning av fritidsresurser.3 Forskningför vâr vardag.10 Attityder och lagstiftningi samverkan + bilagedel.31

Miljödepartementet

Batterierna en laddadfråga. 8 - Nationalstadsparker.38 Rapportfrån klimatdelegationen1995. Klimatrelateradforskning. 39 Precisering av handelsändamálet i detaljplan.52 Kalkning av sjöar och vattendrag53

Pm r Hmrxs: 10047 S nu mun | I 081050 21,I"|1.|:| ox-ygog: 00

ISBN 9 I -38-20265-4 ISSN 0375-25OX