God sed i forskningen slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

God sed i

ars/aningen

JAAJ

REGERINGSKANSLIET

Utbildningsdepartementet

R0; d

Öcc SO

min

m Statens offentligautredningar

WW 1999:4

Utbildningsdepartementet

w

God sed i

forskningen

Slutbetänkande av om forskningsetik

Iommittén

Stockholm 1999

SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt. För remissutsändningar av SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie

svarar Fakta Info Direkt på uppdrag av Regeringskansliets törvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, 113 82 Stockholm Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71 E-post order@faktainfo.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall på remiss. - svara Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad

Regeringskansliet

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 42 95

Telefon: 08-405 47 29

ISBN 91-7610-906-2 NORSTEDTSTRYCKERIAB Stockholm1999 ISSN 0375-250X

SOlU 1999:4

Till statsrådet och chefen for

Utbildningsdepartementet

Genom beslut den 22 maj 1997 bemyndigade regeringen chefen för Utbildningsdepartementet att tillkalla kommitté för att utreda etiska

en frågor i forskningen Dir. 1997:68. Med stöd detta bemyndigande

av förordnade departementschefen den 9 juni 1997 följande personer att ingå i Kommittén forskningsetik U 1997:11:

om

riksdagsledamoten Barbro Westerholm fp, ordförande legitimerade läkaren Annika Bladh kd riksdagsledamoten Torgny Danielsson s riksdagsledamoten Sonja Fransson s landstingsrådet Inger Hallqvist Lindvall mp dåvarande riksdagsledamoten Bengt Kronblad s f.d. riksdagsledamoten Rolf L Nilson v dåvarande riksdagsledamoten Rune Rydén m distriktsläkaren Lars Weinehall c

Samtidigt förordnades docent Mats G. Hansson som huvudsekreterare. Anna T. Höglund, doktorand i etik, och Karin Dahlberg, doktorand i etik, förordnades den 1 juli biträdande sekreterare. Margit Robeson

som har arbetat assistent kommittén.

som

Kommittén har antagit namnet Kommittén forskningsetik.

om Kommittén överlämnar härmed betänkandet God sed iforskningen. Till betänkandet finns fogat två reservationer. Med detta är uppdraget slutfört.

Stockholm den 1 februari 1999

Barbro Westerholm

Annika Bladh Torgny Danielsson Sonja Fransson

Inger Hallqvist Lindvall Bengt Kronblad Rolf L Nilson

Rune Rydén Lars Weinehall

Mats G. Hansson Anna T. Höglund Karin Dahlberg

Innehållsförteckning

Förkortningar och ordförklaringar

Författningsförslag

Sammanfattning av betänkandet

l Inledning 17 1.1 Utredningen uppdraget 17

- 1.2 Ledamöter 17 1.3 Sekretariat 18

1.4 Sammanfattning utredningsdirektiven 18

av 1.5 Kommitténs arbetssätt 20

2 Att balansera frihet och ansvar

-

god sed i forskningen 23 om 2.1 God sed i forskningen 24 2.2 Några grundbegrepp och teorier inom

etikvetenskapen 25 2.3 Etiken litar till den inre sanktionen 28

2.4 Forskningsetik ett jämställdhetsperspektiv 29

ur

3 Att minska risken för oredlighet i forskning 33 3.1 Utredningens direktiv 35 3.2 Kommitténs arbetssätt och kunskapsunderlag 35 3.3 Exempel oredlighet i forskning 37 3.4 Hur omfattande är oredligheten 40 3.5 Avsiktligt vilseledande avgörande 45 3.6 Avgränsningar och preciseringar av

begreppet oredlighet 48 3.7 Kommitténs definition av

begreppet oredlighet i forskning 53 3.8 Varför bör komma till rätta med oredligheten 56

man 3.9 Principiella och praktiska svårigheter för att

komma till rätta med oredlighet. 63 3.10 Medvetandegörande om kunskapssökandets

villkor som det första ledet i ett förebyggande arbete 66 3.1 1 God dokumentationsordning en viktig åtgärd i

-

förebyggande syfte 68 3.12 Befintliga regler för publiceringsetiken 85 3.13 Befintliga rättsliga instrument för

beivrande av oredlighet 86 3.14 Finns det behov av en särskild rättslig

ordning för beivrande av oredlighet 90 3.15 Kriterier på rättssäkerhet vid utredning oredlighet 93

om 3.16 Kommitténs förslag till modell för

beivrande av oredlighet 96

l 7 Att lita till sekretessen eller till pressetiken 101 3.18 Ett ärendes handläggning riktlinjer för utredning

- om

oredlighet i forskning 104

4 Etisk prövning forskning 113

av 4.1 Utredningens direktiv 115 4.2 Kommitténs arbetssätt och kunskapsunderlag 11.6 4.3 Den etiska prövningen gäller hela

forskningsprocessen l 17

4.4 Etiska frågor vid val forskningsprojekt/problem 120

av 4.5 Etisk prövning vid forskningens genomförande 121 4.6 Internationella riktlinjer 133 4.7 Om behovet av lagstiftning 136 4.8 Kommitténs förslag till system för etisk prövning

av

forskning 137 4.9 Etisk prövning vid tillämpning av

forskningens resultat 148 4.10 Etisk prövning av den vetenskapliga utvecklingen 149 4.1 1 Stöd genom utbildning och forskning i tillämpad etik 152 4.12 Redovisning och tillsyn 152

l 3 Författningsförslag 153

5 Peer review-systemet i svensk forskningsgranskning 155 5.1 Utredningens direktiv 156 5.2 Kommitténs arbetssätt och kunskapsunderlag 157 5.3 Bakgrund: Vad är peer review 157 5.4 Kommitténs kartläggning 159 5.5 Jävsproblematiken 161 5.6 Forskarsamhällets interna kritik mot

peer review-systemet 163

Innehållsförteckning

5.7 Granskning tvärvetenskaplig forskning 171

av 5.8 Forskarsamhällets förslag till reformering av systemet 173 5.9 Lekman och internationella granskare 174 5.10 Öppenhet och insyn i review-processen 176

peer 5.1 l Kommitténs förslag till riktlinjer 177

6 Intressekonflikter i forskningen 179 6.1 Utredningens direktiv 180 6.2 Kommitténs arbetssätt och kunskapsunderlag 180 6.3 Bakgrund l 8l 6.4 Frihet och styrning 183 6.5 Olika intressekonflikter i forskningens 186

typer av 6.6 Samverkan mellan högskola och näringsliv 187 6.7 Avvägning värdekonllikter 188

av 6.8 Att minska risken for otillbörlig påverkan av icke-

vetenskapliga intressen 6.9 Öppen redovisning bindningar 193

av

7 Användning personuppgifter i forskningen 197

av 7.1 Utredningens direktiv 198 7.2 Kommitténs arbetssätt och kunskapsunderlag 198 7.3 Bakgrund 199

7.4 Vad med personuppgift 200

menas 7.5 Etisk vågskål 201 7.6 Några exempel studier utförda med hjälp

personregister 204

av 7.7 God datatillgänglighet en viktig del i ett demokratiskt

-

samhälle 207 7.8 Lagstiftning och regler för att hantera personuppgifter i

forskningen 208 7.9 Data- och lokalskydd 213 7.10 Sammanfattande slutsatser 215

8 Utbildning och forskning i forskningsetik 217 8.1 Utredningens direktiv 218 8.2 Kommitténs arbetssätt och kunskapsunderlag 218

8.6 Utbildningens koppling till forskning i forskningsetik 229 8.7 Behov utbyggd undervisning i forskningsetik 230

av 8.8 Sammanfattning Kommitténs förslag 231.

av

9 Öppenhet och insyn i forskningsprocessen, 233 9.1 Utredningens direktiv 234 9.2 Kommitténs arbetssätt och kunskapsunderlag 235 9.3 Kapitlets frågeställningar och avgränsningar 236 9.4 En historisk tillbakablick 238 9.5 Forskaren som expert 243 9.6 Ur mediasarnhällets synvinkel 251 9.7 Kommitténs bedömningar och förslag till

av

l 1.3 Resurser för utbildning och forskning i

forskningsetik 276

l 1.4 Resurser till Forskningen och Folket 276

Reservationer 279

Litteraturreferenser 287

Bilagor Bilaga l Internationella referenser 297 Bilaga 2 Remissammanställning av rapporten: Att värna

om

vetenskapens integritet och en god forskningssed.

Rapport om vetenskaplig oredlighet 307 Bilaga 3 Stockholms universitet: God vetenskaplig praxis 323 Bilaga 4 Karolinska institutets riktlinjer för dokumentation 337 Bilaga 5 F orskningsetisk kodex, Uppsala universitet 343 Bilaga 6 Förteckning över kurser i forskningsetik 345 Bilaga 7 Kommittédirektiv Forskningsetik Dir. 1997:68 349

Förkortningar och ordförklaringar

ELSA Forskningsrådens initiativgrupp för forskning om etiska,

legala och sociala aspekter genforskning och genteknik

av FoU-rådet Forskning- och utbildningsrådet

FRN Forskningsrådsnänmden

GCP Good Clinical Practice God klinisk sed GLP Good Laboratory Practice God laboratoriesed HSFR Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet

IVA Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien

KI Karolinska institutet KK-stiftelsen Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling KSLA Kungliga skogs- och lantbruksakademien

KVA Kungliga vetenskapsakademien

LV Läkemedelsverket

MFR Medicinska forskningsrådet

MISTRA Stiftelsen för miljöstrategisk forskning

NFR Naturvetenskapliga forskningsrådet

NIH National Institutes of Health, USA Nutek Närings- och teknikutvecklingsverket

NYFOR Nyttiggörande forskningsresultat. Kommitté för

av

utredning om samverkan näringsliv-högskola ORI Office of Research Integrity, USA

PK Prioriteringskommitté

RA Riksarkivet RIFO Sällskapet riksdagsman och forskare SAFARI Spridning forskningsinformation till allmänheten

av

över internet SCB Statistiska centralbyrån SFR Socialvetenskapliga forskningsrådet

SJFR Skogs- och jordbrukets forskningsråd

SLU Sveriges lantbruksuniversitet SMER Statens medicinsk-etiska råd SSF Stiftelsen för Strategisk Forskning SUHF Sveriges universitets- och högskoleförbund

2 Förkortningar och ordförklaringar

TF Tryckfrihetsförordningen

TFR Teknikvetenskapliga forskningsrådet

F orskningsetisk kommitté

Man kan ibland se användningen termen forskningsetikkommitté. I

av sak spelar det dock ingen roll om man använder ett substantiv eller ett adjektiv för att beskriva vad dessa kommittéer ägnar sig åt. Kommittén har valt att använda sig av den gängse adjektivformen. Den stämmer också bättre överens med andra beskrivande termer "etisk

som prövning, etiska problem, etiska frågor och "Statens

ex. medicinsk-etiska råd". En forskningsetisk kommitté ägnar sig etisk

prövning av forskningsverksamhet.

Författningsförslag

l kap 4 § högskolelagen

Nuvarande lydelse: skall så att hög kvalitet nås, såväl i Verksamheten avpassas en utbildningen i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet. som

angelägenhet för högskolornas personal och

Det är en gemensam vid högskolorna att de tillgängliga resurserna utnyttjas studenterna effektivt för att hålla hög kvalitet i verksamheten. en

Föreslagen lydelse: Verksamheten skall så hög kvalitet nås och vetenskapens avpassas att en trovärdighet och god sed värnas såväl i utbildningen i forskningen som och det konstnärliga utvecklingsarbetet.

angelägenhet för högskolornas personal och

Det är en gemensam

studenterna vid högskolorna att de tillgängliga resurserna utnyttjas

effektivt för hålla hög kvalitet i verksamheten. att en

1 kap högskoleförordningen

Föreslâs följande tillägg: Högskolorna skall vidta åtgärder för att förebygga oredlighet i 13 § forskning fastställa riktlinjer för utredning misstanke om samt av oredlighet i forskning.

3 kap högskoleförordningen

Föreslås följande tillägg: försök med människa eller

13 § Forskningsprojekt som innefattar

mänsklig vävnad skall prövas i forskningsetisk kommitté i enlighet en med varje högskola fastställd arbets- och beslutsordning. av

14 § nuvarande 13 §

4 Författningsförslag

9 kap högskoleförordningen

F äreslås följande tillägg: 6 § 7 st Utbildning i forskningsetik skall ett obligatoriskt inslag i

vara all forskarutbildning oavsett ämnesområde.

13 kap högskoleförordningen

Föreslås följande tillägg: 6 § Beslut av en högskola avseende oredlighet i forskning får överklagas i allmän förvaltningsdomstol.

av betänkandet

Sammanfattning

Att balansera frihet och god sed i forskningen ansvar - om

övergripande mål är att vinna kunskap för att vi bättre Forskningens ny skall förstå den värld vi lever i och för att möjligt förändra den till om bättre. Detta mål skall vägledande för varje forskare oberoende det vara finansierar forskningen, i vilken disciplin man arbetar eller av vem som vilken nivå forskningen bedrivs. Forskningens moral skiljer sig inte från den allmänna moralen när det gäller önskvärdheten god sed i utav övande arbete. På sätt det finns yrkesetiska regler för av ett samma som yrken finns det regler inom forskarsamhället tar hänsyn till de andra som speciella villkor kan gälla för denna verksamhet. som

I enlighet med direktiv för samtliga utredningar har kommittén granskat forskningsetiken jämställdhetsperspektiv. Kommittén vill framhålla ur ett jämställdhet mellan kvinnor och män som ett moraliskt värde att värna Jämställdhet i forskarvärlden blir därmed att betrakta forskom. som en ningsetisk fråga. Betänkandet belyser jämställdhetsfrågoma i flera avseenden. Representationen kvinnor respektive män i etiska kommittéer av och beredningsgrupper har granskats. En jämn könsfördelning i denna föreslås genomgående i betänkandet. Att kvinnor inte i typ av grupper utsträckning män erhåller forskningsbidrag har analyserats, samma som liksom förslag till åtgärder för att förhindra rnissgynnande av detta slag. Förekomsten sexuella trakasserier i forskarvärlden en yrkesav ses som etisk fråga för forskare, där fokus är den utövar trakasserierna, som den drabbas dem. Slutligen diskuteras också hur snarare än som av hierarkin inom forskarvärlden kan utgöra ett hinder för genomdrivandet

av förändringar.

Att minska risken för oredlighet i forskning

Kommittén har granskat problematiken kring vetenskaplig oredlighet och fusk i forskning. Företeelsens omfattning och former samt forskarsamhällets hantering den har studerats. Kommittén föreslår åtgärder för av minska risken för oredlighet i forskning och öka allmänhetens insyn i att

av

forskningsprocessen. Kommittén föreslår också modell för utredning en av misstänkt oredlighet. Kommittén definierar oredlighet i forskning enligt följande:

Med oredlighet i forskning att forskare avsiktligt och på menas en ett vilseledande sätt gör avsteg från de vetenskapliga kraven eller medvetet bryter mot allmänt accepterade etiska normer.

Vikten av ett förebyggande arbete för att minska förekomsten oredav lighet i forskning torde kunna överskattas. Kommittén betonar behovet av utbildning samt goda ordningar och praktiska förutsättningar för dokumentation och arkivering forslmingsmaterial. Forskningsverksamav het skall dokumenteras så att det är möjligt för utomstående granskare att följa hela forskningsprocessen. Dokumentationen skall ske i enlighet med de regler som gäller för ägande- och förfoganderätten till forsk- .ningsmateriaL samt utifrån gällande sekretessbestämmelser. Material som är vetenskapligt motiverat att spara skall dokumenteras forsav karen. Denna skriftliga dokumentation skall vidimeras prefekt eller av

motsvarande forskningschef. Dokumentation forskningsprocessen

av utifrån dessa riktlinjer skall bevaras i minst tio år.

Kommittén förespråkar modell för utredning misstanke oreden av om lighet i forskning tar fasta på de rättsliga ordningar redan som som ex-

isterar och det ledningsorganen vid varje forskningsin-

ansvar som rättning har att värna hög kvalitet i forskningen. Kommittén föreslår en att aktuellt lagrum i 1 kap 4 § högskolelagen kompletteras enligt följande:

Verksamheten skall a ssas så att hög kvalitet nås och vetenskaen pens trovärdighet god sed värnas såväl i utbildningen i oc som

forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet.

Övriga myndigheter som forskning och de forskningsinrättning-

bedriver

ar som bedrivs i privaträttslig form rekommenderas i sina arbetsordatt ningar införa liknande klausuler. Den i god tro och med tillräckligt som sakligt underlag har anledning att misstänka att forskare är i

en oredlig

sin forskning skall anmäla detta. Anmälan bör skriftlig och inges vara till rektor/myndighetschef eller motsvarande verksamhetschef. Anmälan kan också inges till forskningens centrala färtroendenämnd se nedan som diarieför anmälan samt vidarebefordrar den till berörd rek-

tor/myndighetschef eller verksamhetschef för annan forskningsinrättning

för en förberedande undersökning. Rektor/motsvarande skall alltid informera förtroendenämnden inkommen anmälan, liksom resultaom om tet av den förberedande undersökningen. Kommittén förordar kriterier tre

Sammanfattning betänkandet 7 av

på rättssäkerhet vid utredning oredlighet i forskning, nämligen förutom sebarhet, opartiskhet och kompetens.

misstänkt oredlighet i forskning görs i ett tvåstegsförfaran- Utredning av förberedande undersökning görs lokalt. Den skall undersöka om de. En skäl misstänka oredlighet föreligger. Om så är fallet görs det finns att att fullständig utredning. För detta ändamål föreslår Kommittén att regeen Forskningens centrala förtroendenämnd. Nämnden ringen inrättar en

skall uppdrag myndigheter eller forskningsinrättningar pröva om

av varit oredlig i sin forskning. Den skall bistå forskanmäld forskare med fram och belysa det sakunderlag som be-

ningsinrättningama att ta

hövs for rektorsImyndighetschefs/verksarrthetschefs handläggning av ett

den lokala förberedande undersökningen är avslutad. ärende efter det att skall bestå sju ledamöter vilka två med domarkompe- Nämnden av av meritering och två lekmän. Nämnden kan tens, tre med hög vetenskaplig fall för kortare tid utse bisittare. Nämnden skall besluta vid ett aktuellt rekommenderad disciplinpåföljd och åtalsanmälan. Ytterligare inom nämnden utfärdas regeringen. Kommittén föreslår att struktioner för av

13 kap högskoleförordningen kompletteras med en paragraf som anger

högskola oredlighet i forskning får överklagas i allmän att beslut av om

förvaltningsdomstol. i

universitet, högskolor och andra myndighetsdrivna forskningsinrätt-

För

förvaltningsseltretess i samband med utredningar ningar gäller sedvanlig

oredlighet i forslcning. Kommittén att det därutöver inte är påom anser särskild sekretessbestämmelse till skydd för den som kallat med någon anmäler eller den är anmäld för misstänkt oredlighet. som

föreslår varje lärosäte och varje myndighet bedriver Kommittén att som

varje forskningsinrättning i privaträttslig form, åläggs,

forskning, liksom rekommenderas, besluta riktlinjer för utredning vid en respektive att om oredlighet i forskning. Riktlinjerna bör utformas på ett likanmälan om

forskningsinrättningar. Kommitténs definitioner

artat sätt på samtliga och överväganden föreslås vägledande i detta arbete. vara

Etisk prövning forskning av

undersökt för forskningsetisk granskning i Sve-

Kommittén har systemet gäller hela forskningsprocessen, då etiska rige. Den etiska prövningen i hela forskningsverksamheten, från forskarens val av frågor aktualiseras till samhällets tillämpning forskningens

vetenskaplig problemställning av

etiska medvetandet och ansvaret för etisk prövning av den resultat. Det verksamhet forskaren är inbegripen i måste bli en självklar del i den var-

av

dagliga reflektionen. Det är forskaren själv ansvarig för som är ytterst forskningens moraliska halt. Moraliskt och detaljerad kunskap ansvar om forskningens förutsättningar och olika risker förknippade med den hänger intimt samman. Det primära ansvaret och befogenheten för den etiska prövningen forskningens genomförande måste det skälet av av ligga nära själva forskningsverksamheten. Samtidigt finns risken att forskaren blir hernrnablind och inte de etiska problemen i samband ser med sin forskning. Av det skälet behöver det personliga ansvaret kompletteras med en etisk prövning av en oberoende instans.

Ett väl fungerande system för etisk prövning är dessutom förutsätten ning för att allmänheten ska kunna ha förtroende för forskningen. Den etiska avvägningen gäller fyra aspekter av forskningen: l Valet av forskningsprojekt eller problem. . Genomförandet av forskningsuppgiften. Ansvaret för forskningens konsekvenser. Ansvaret att följa den vetenskapliga utvecklingen.

Forskningsetiska frågor aktualiseras inom alla forskningsfält. Kommit-

tén anser det viktigt att etiska aspekter kan i alla de sammanhang tas upp där ett forskningsprojekt diskuteras och prövas.

När det gäller kliniska läkemedelsprövningar, resultat skall ligga till vars grund för Läkemedelsverkets ställningstagande till registrering medlet av i fråga, är det av vikt att det finns formaliserad beslutsordning och en att denna inte innebär onödig tidsspillan. Det bör den forskningsetiska vara kommittén som har huvudansvaret för den etiska bedömningen.

Beträffande försök människa finns idag ett frivillig grund forsav karsamhället inrättat prövningssystem ett skydd för de männisom ger

skor deltar i medicinska forskningsprojekt och forskningsprojekt

som som finansieras via forskningsråden. För att ytterligare minimera riskerna för försökspersoner föreslår Kommittén att alla projekt innefattar som försök med människa eller mänsklig vävnad skall genomgå etisk prövning av en oberoende kommitté. Detta skall regleras i förordning. Kommittén föreslår tilläggsparagraf till högskoleförordningen med följanen de lydelse:

Forskningsprojekt innefattar med människa eller som mänsklig vävnad skall prövas i Ãörsökeroende forskningsetisk komen 0 mitté, i enlighet med av varje högskola fastställd arbets- och be-

slutsordning.

Sammanfattning betänkandet 9 av

Kommittén det önskvärt att motsvarande generella lagklausul inanser förs för täcka den forskning bedrivs andra myndigheter, likatt som av forskningsinrättningar är organiserade i privaträttsliga forsom av som Hur förordning detta slag skall ut, och var den skall placemer. en av se inom den svenska rättsordningen, föreslås bli föremål för särskild ras beredning.

Kommittén förespråkar att de forskningsetiska kommittéema organiserar sitt arbete så tyngdpunkten ligger på den etiska avvägningen, även att den vetenskapliga rnetodgranskningen också är angelägen uppgift. om en Komrnittéernas beslut skall rådgivande och fattas som konsensusvara beslut. Besluten kan inte överklagas. I fall avslag föreslår Kommittén av den ansvarige forskaren bör ha rätt till "second opinion en andra att en bedörrming. Beslut avslag i forskningsetisk kommitté skall därför om en innehålla anvisning till sådan rätt, samt vilken eller vilka forsken en ningsetiska kommittéer forskaren kan vända sig till för en ytterligare

bedömning.

Kommitténs förslag kräver ett ökat antal forskningsetiska kommittéer. Dessa föreslås inrättas respektive universitets/högskolas styrelse på av förslag från rektor. Vid större lärosäten kan separata forskningsetiska kommittéer inrättas för skilda vetenskapsornråden. Vid mindre högskolor, med förväntad låg ärendemängd, kan det vara lämpligare att man samarbetar med andra mindre högskolor en gemensam etisk komom mitté, anknyter till universitetens och de större högskoloreller att man

kommittéer. Universitetets/högskolans styrelse beslutar om vilken

nas arbets- och beslutsordning skall gälla för etisk prövning av forsksom ningsprojekt.

En forskningsetisk kommitté bör bestå representanter för såväl forskav ningen det allmänna. Styrelsen beslutar efter förslag från rektor om som antalet ledamöter med hänsyn tagen till forskningsverksarnhetens omfattning. De vetenskapliga ledamöterna i kommittén utses så att man får bred representation från relevanta vetenskapliga discipliner. Lekmänen nomineras region-, landstings-, kommunfullmäktige eller motsvanen av rande. Det bör jämn fördelning mellan lekmän och forskare, vara en jämn fördelning mellan könen. Mandatperiod, antal ledamöter samt en och suppleanter bestäms respektive styrelse för universitet/högskola. av Det är väsentligt att det sker återrapportering till den forskningsetiska en kommittén ett forskningsprojekts fortskridande. Komrnittéema beom slutar själva vilket sådan återrapportering skall ske. Relevanta sätt en

uppgifter från forskarnas återrapporteringar bör finnas med i den årliga

kommittéema inger till universitetets/högskolans styrelse. I unirapport

10 Sammanfattning av betänkandet

versitetens och högskolornas årsredovisningar till regeringen bör utvecklingen och effekterna de forskningsetiska komrnittéemas verksamhet av noggrant redovisas. Detta bör framgå regleringsbrev. av

Universitet/högskola ansvarar för utbildning etikkommittéemas leav damöter samt bestrider i övrigt de kostnader är förknippade med som verksamheten.

Forskningsfinansiärer utöver universitet och högskolor har att självständigt ta ansvar för etikprövningen de projekt beviljar medel. Det av man står dessa instanser fritt att implementera system ett kompleegna som ment till den grundstruktur Kommittén här föreslår.

Peer review-systemet i svensk forskningsgranskning

Kommittén har granskat den s.k. review-modellen sedan länge peer som är regel också i svensk forskningsgranskning. Modellen innebär att forskare bedömer kvaliteten i andra forskares arbete. Det är väsentligt att de forskare som utför denna granskning inte tar ovidkommande hänsyn vid bedörrmingen. Objektivitet och sakkunskap vid utvärdering och bedömning av forskning är således forskningsetisk fråga. en

Kommittén menar att review i stort sett är den optimala modellen peer

vid forskningsgranskning, föreslår vissa riktlinjer för att stärka

men opartiskheten i bedömningen, förbättra insynen i forslcningsgranslcningen och därmed öka allmänhetens förtroende för den svenska forskningsgranskningen. Riktlinjerna innefattar ökad medvetenhet jåvsregler om och dessas tillämpning. Rådens och stiftelsemas jävsregler bör fortlöpande ses över och nya rådsledamöter eller beredningsgmppsmedlemmar måste informeras om och förbinda sig att följa gällande jävsregler. För huvudsekreterare och biträdande sekreterare i forskningsråden är det inte förenligt med uppdrag utanför rådet som påverkar tilltron till deras opartiskhet.

Könsfördelningen på alla nivåer i forskningsråd och forskningsstiftelser

bör jämnas ut. Kommittén bedömer att det detta område behövs både direkta insatser i form öronmärkta och fler kvinnor i av ex. resurser

prioriteringskomrnittéema och ökad forskning för att långsiktigt komma

de bakomliggande strukturerna relaterade till kön. Högre omsättning och större spridning på rådsstyrelsens medlemmar, för att förhindra att systemet blir konserverande, föreslås också.

Sammanfattning betänkandet 11 av

Forskningsråden och forskningsstiftelsema bör, enligt Kommitténs uppregelbundna, vetenskapliga utvärderingar av sitt

fattning, genomföra

Bedörrmingsunderlagen vid review måste vara offentlieget arbete. peer inte tillåtas Däremot föreslår och bedömama bör vara anonyma. ga sökande, i inledande skede bedömningen får Kommittén att den ett av detta inte är helt oproblematiskt för att förhindvara anonym - även om forskare, inom vissa ämnesområden och från visra att vissa grupper av på otillbörligt sätt. Tvärvetenskapliga projekt sa lärosäten, gynnas ett sakkunniga från samtliga änmesområden bör dessutom alltid granskas av det aktuella projektet berör. som

Kommitténs förslag innebär att granskningssysternet görs mer öppet. mellan forskare och forskningsråd skulle kunna för- Kommunikationen bättras den sökande möjlighet att avge ett yttrande över genom att gavs bedörrmingen innan slutgiltigt beslut tas. Också efter att beslut tagits är motiven för beslutet viktig. Forskningsbedömningen skulle dialogen om dialog mellan sökande och finansiär. Beträfdärmed kunna bli mer av en skall förverkligas finns olika praktiska lösfande hur denna öppenhet

ningar att tillgå.

det också väsentligt att bedömningskriteriema i forsk- Kommittén anser

ningsgranskningen är klara och entydiga. De graderingsskalor som an-

vänds för olika bedömningsgrunder skall differentierade och samvara väl korrespondera med hur ekonomiska medel fördelas. Gransmantaget karna bör möjlighet till längre och utförligare motiveringar till varför ges beviljas eller avslås. Med hänsyn taget till forskarsamhällets liprojekt tenhet land Sveriges storlek föreslår Kommittén att svenska i ett av forskningsfinansiärer i högre utsträckning bör använda sig av intemationella granskare. Samma krav opartiskhet måste ställas dessa.

Intressekonflikter i forskningen

har analyserat etiska frågor kan uppstå när forskning Kommittén som bedrivs eller finansieras i samverkan med industriella intressen. Samhällsutvecklingen ställer allt högre krav samverkan mellan akademisk

och industriellt utvecklingsarbete och produktion. Denna i och

forskning önskvärda ökning forskningssamverkan mellan industriella för sig av och akademisk forskning kan emellertid förknippad med intressen vara etiska problem.

Kommittén bedömer det angeläget att öka medvetenheten om att som alltid eller mindre intressestyrd. Något sådant som "ett forskning är mer förutsättningslöst kunskapsbyggande" torde inte möjligt att uppnå i vara

12 Sammanfattning betänkandet av

en renodlad form. Utöver finansiella bindningar pekar Kommittén på kopplingar i form av personliga band, akademiska och kompetensanknutna kontakter samt ideologiska bindningar. I takt med att samarbetet mellan industri och akademisk forskning ökar ställs etiska krav nya forskaren och forskningen. Som central forskningsetisk fråga en framstår vikten att bevara allmänhetens förtroende för forskningen. av Problemet med intressekonflikter bör beaktas inom all forskning oavsett finansieringskälla. Det centrala är inte huruvida forskaren själv bedömer att han/hon låtit sig påverkas sina bindningar, utan vilka kopplingar av som verkligen föreligger. Att forskaren öppet redovisar dessa är därför ur ett forskningsetiskt perspektiv att föredra.

Kommittén bedömer att ett öppet redovisande förekommande intresav sebindningar är det bästa sättet att minska risken för otillbörlig påverkan och samtidigt bevara allmänhetens förtroende för forskningen. Som en övergripande rekommendation föreslår Kommittén därför

att forskare

alltid skall redovisa ekonomiska bindningar. Utöver redovisningen av ekonomiska bindningar är det i första hand forskarens i eget ansvar andra hand arbetsgivarens ansvar att bedöma vilka bindningar är - som relevanta att redovisa i det aktuella forskningsprojektet. Erfarenheten visar att forskningen vinner största möjliga öppenhet. Universitet och högskolor och andra myndigheter bedriver forskning bör i sina riktsom linjer avseende arbetstagarens redovisning av bisysslor ange grundregeln angående ekonomiska bindningar. Forskningsinrättningar drivs i som privaträttsliga former rekommenderas införa motsvarande riktlinjer i sina arbetsordningar.

Användning av personuppgifter i forskningen

Kommittén har studerat utformningen av forskningsetisk granskning av projekt som innefattar användning av personnummer. Användningen av genetisk och annan medicinsk information i forskningssammanhang, ex. DNA-analyser, har analyserats. Kommittén konstaterar att forskningsprojekt baserade personuppgifter sedan utredningsdirektiven skrevs har fått en lagreglering är förenlig med Kommitténs uppfattsom ning att all forskning som inbegriper människa skall bli föremål för bedömning forskningsetisk kommitté. Principen informerat av om sam-

tycke bör vara utgångspunkten för godkännande forskningsregister.

av Eventuella avsteg från denna princip måste motiveras särskilt.

Kommittén anser att de nya lagarna personuppgiftslagen, hälsodataregisterlagen och vårdregisterlagen tillgodoser de krav på vämande den om personliga integriteten vid forskning med hjälp personuppgifter av som

Sammanfattning betänkandet 13 av

allmänheten har rätt ställa och är en förutsättning för att allmänatt som hetens förtroende för personuppgiftsbaserad forskning inte skall äventy- Kommittén lagstiftningen rörande hälsodataregistren och ras. anser att vårdregistren bör förtydligas med innebörden att forskning med hjälp av myndigheternas hälsodataregister och vårdregistren i landsting och privård inte får genomföras utan forskningsetisk prövning. vat

De forskningsetiska kommittéema har en viktig och svår roll där det gäller både bedöma forskningsrelevans och metodik och risker för att integritetsintrång. Det är därför angeläget att de forskningsetiska kommittéerna har tillgång till epidemiologisk kompetens. En väl utvecklad nödvändigt, tillräckligt skydd för den enskildes

lagstiftning är ett men

integritet. Det största ansvaret ligger att personregisteransvarig/forskare kontinuerligt över sina säkerhetsrutiner och ser till att ser lagstiftamas intentioner tillämpas i det praktiska arbetet.

Ny utredning om biobanker

Frågan hur de s.k. biobankema skall regleras är angelägen och om komplicerad och har både etiska och näringspolitiska dimensioner. Ny teknik med möjligheten till DNA-sekvensering kan ge information om arvsanlag och förekomsten ärftliga sjukdomar. Detta ger nya behandav lingsmöjligheter samtidigt etiska problem. Biobankema är men reser nya viktiga hjälpmedel för forskarna i utprovandet säkrare läkemedel, av nya samtidigt kan informationen integritetskänslig och den genetismen vara ka informationen angår inte bara den undersökta individen utan också dennes släktingar. Innan etiska riktlinjer utformas för användningen av denna form medicinsk information måste de olika intressen som står av spel djupgående analys. En sådan analys har inte bedömts vara en möjlig inom för den tid står till Kommitténs förfogande. ramen som Kommittén föreslår därför att forskning med hjälp biobanker skyndav skall bli föremål för särskild utredning. I sådan utredning bör samt en ingå uppdrag att analysera hur genetisk information bör behandlas i ett journaler och register, i den mån dessa frågor inte behandlas inom bio-

teknikutredningen.

Utbildning och forskning i forskningsetik

Kommittén har granskat utformning och omfattning av utbildning i etik inom forskarutbildningen. Likaså har behovet av forskning i ämnet forskningsetik övervägts. Kommittén har i kartläggning funnit att det en svenska systemet för utbildning i forskningsetik är differentierat och inte jämförbart vid olika lärosäten. Kommittén föreslår att det bör åligga varje universitet och högskola att upprätta en lokal plan för utbildning i

av

forskningsetik. Kommittén föreslår också att varje fakultet bör upprätta ett handledarprograrn, där handledare utbildas i forskningsetiska frågor av typen fusk och oredlighet, arkiverings- och sekretessbestämmelser samt handledarens ansvar för förmedlingen av forskningsetiska

normer till de forskarstuderande. Utbildning i forskningsetik bör ämnesan-

vara knuten och de ansvarande lärarna bör företräda dubbel kompetens:

en dels i moralfilosofi/tillämpad etik, dels i den aktuella forskningsinriktningen.

Kommittén föreslår ett tillägg i högskoleförordningen, där utbildning i forskningsetik skrivs ett obligatoriskt inslag i all forskarutbild-

som ning, oavsett ämnesornråde. Utbyggnaden utbildningen kräver i sin

av tur en ökad satsning forskning i forskningsetik. En förutsättning för en ökad satsning på utbildning och forskning i forskningsetik är att tjänster lektors- och professorsnivå kan tillskapas. Utvecklandet

av tvärvetenskapliga forskningsmiljöer bör stimuleras. Medel för dessa satsningar behöver avdelas i budgetarbeten och i universitetens och högskolornas verksamhetsplaner.

Öppenhet och insyn i forskningsprocessen

Kommittén bedömer att ökad öppenhet och insyn i forskningsprocessen är en nödvändig förutsättning för att allmänhet och beslutsfattare skall kunna ha förtroende för forskningsverksamheten. Det är också viktigt för att forskare, som i allt högre grad arbetar inom specialiserade kunskapsoch kompetensområden, inte skall förlora det utomdisciplinära perspektivet på sin forskning. För att möjliggöra denna öppenhet och dialog mellan forskare och allmänhet föreslår Kommittén rad åtgärder. Pro-

en fessionaliseringen av journalistiken bör öka, med fler kritiskt skolade och väl insatta vetenskapsjoumalister. Likaså behövs ökad satsning på

en forskning kring skämingspunktema mellan vetenskap och samhälle. Populärvetenskap bedöms av Kommittén som ett viktigt instrument för att förbättra förtroendet mellan forskare och allmänhet. Kommittén betonar att populärvetenskapen har ett både utom- och inomvetenskapligt värde. Kommittén föreslår därför att också forskares populärvetenskapliga framställningar bör tillmätas meritvärde. För att öka allmänhetens insyn i vetenskapssamhällets beslutsprocesser och villkor är en fortsatt satsning på öppna hus och lekmannakonferenser viktigt.

Dessutom föreslår Kommittén bildandet av en ny intresseorganisation med uppgift att stimulera kontakten mellan forskarvärlden och samhället utanför denna. Kommittén föreslår att regeringen uppdrar Forskningsrådsnämnden, alternativt den i Forskning 2000 föreslagna rådsöver-

Sammanfattning betänkandet 15 av

gripande närrmden, att inbjuda lämpliga intressenter för att ett konstituerande möte bilda intresseorganisation med namnet Forskningen en och Folket. Denna föreslås bli paraplyorganisation som samlar andra en organisationer har intresse vetenskapens resultat, arbetsvillkor som av och arbetsformer. Forskningen och Folket föreslås vara en helt fristående organisation. Dess uppgift är att på olika sätt stimulera till möten inom forskarvärlden eller mellan forskare och politiker eller andra intres- Detta kan ske i form konferenser, kurser och studieresor. Besenter. av vakning forskningsfront och opinionsläge är också betydelsefulla av uppgifter. Forskningen och Folket föreslås också arrangera särskilda

"lekfolkskonferenser".

Forskningen och Folket leds styrelse innehåller representanter av en som för de medlemsorganisationema, också medlemmar som valts större men sin vetenskapliga eller tekniska kompetens och politiker eller grund av visat särskilt intresse för forskningspolitiska frågor eller

publicister som Styrelsen för organisationens ekonomi och populärvetenskap. ansvarar

ställning till verksamhetens inriktning. Den dagliga verksamheten tar leds kansli, bestående direktör/ generalsekreterare och ett litet av ett av en antal medarbetare. Finansieringen sker genom ett litet grundanslag, som kan komma från regeringen Utbildningsdeparternentet eller från någon forskningsfinansierande stiftelse, samt genom avgifter från de organisationer är medlemmar. Organisationens ekonomi kommer således att som återspegla hur angelägen den anses vara.

Kommittén har också analyserat forskarens roll som expert, och de begränsningar och förpliktelser expertrollen medför. Kommittén betosom såväl forskare avnämare expertkunskapen har ansvar för nar att som av skilja mellan och "proffstyckare. När samhälle och politisatt experter ka beslut blir allt beroende forskningens ökade kunskap, ökar mer av också risken för fåtal forskare blir massmedialt kända och får ageatt ett områden där de inte har professionell kompetens. ra som experter Forskaren bör medveten att språkhantering och kunskapsuppvara om fattning inte är densamma i forskarens seminarium som i det offentliga Han/hon bör upplysa begränsningar i den disciplinens rummet. om egna metodanspråk och räckvidden den egna kompetensen. av

Redovisning och tillsyn

Kommittén föreslår det i årsredovisningarna från universitet, högatt skolor, sektorsforskningsorgan och forskningsråd klart skall framgå hur under året arbetat med uppdraget att värna om vetenskapens troman

16 Sammanfattning av betänkandet

värdighet och en god forskningssed samt effekterna de insatser av som gjorts. Följande punkter bör finnas med i årsredovisningarna.

Redovisning av åtgärder för att förebygga och minska oredlighet i forskning samt redovisning system för utredning misstänkt av av oredlighet. Redovisning av de forskningsetiska komrnittéemas verksamhet. Redovisning av åtgärder för att stärka review vid peer systemet

forskningsgranskning.

4. Uppgift om åtgärder för forskares redovisning intressekonflikter. av Redovisning av utbildningsplaner i forskningsetik och åtgärder för att stimulera forskning i forskningsetik. Redovisning av åtgärder för att främja insyn och öppenhet i forskningsverksamheten.

Beträffande kliniska läkemedelsprövningar har Läkemedelsverket och Socialstyrelsen tillsynsansvar. Gentekniknämnden har tillsammans med övriga operativa myndigheter när det gäller etikprövning i samband med genteknik också ett i lag stadfäst tillsynsansvar.

Resursbehov

En del Kommitténs förslag kräver ett extra tillskott för av av resurser att kunna genomföras. I del fall beräknar Kommittén dock en att resurser kan tillskapas inom redan befintliga anslag. Medel för dessa satsningar behöver avdelas i budgetarbeten och i universitetens och högskolornas verksamhetsplaner. Kommittén föreslår att de extra resursbehov som en satsning på utbildning och forskning i forskningsetik och tillskapandet av organisationen Forskningen och Folket nödvändiggör beaktas när omprioriteringar av medel görs i samband med bearbetningen de förslag av som väckts av den forskningspolitiska utredningen Forskning 2000.

1 Inledning

1.1 Utredningen uppdraget

- Den 22 maj 1997 tillkallades enligt regeringens bemyndigande en parlamentarisk utredning forskningsetik, härefter benämnd kommittén om forskningsetik eller endast "Kommittén". Utredningsuppdraget skall om slutfört den l februari 1999. Kommittén har haft följande sammanvara sättning:

l .2 Ledamöter

Annika Bladh kd, leg. läkare Bredgatan 27, 222 21 Lund E-post: Annika.Bladh@telia.com Torgny Danielsson s, ledamot riksdagen av 670 40 Åmotfors. Sten

E-post: Torgny.Danielss0n@Riksdagen.se

Sonja Fransson s, ledamot av riksdagen Bredgården, 512 64 Holsljunga

E-post: Sonja.Fransson@Riksdagen.se Inger Hallqvist Lindvall mp, gruppledare

Rödbergsvägen 10, 752 41 Uppsala

E-post: Inger. Hallqvist. Lindvall@mp.politik.lul.se

Bengt Kronblad s, fd ledamot riksdagen av Skorstensvägen 146, 393 63 Kalmar Rolf L Nilson v, fd ledamot av riksdagen St Laurentiigatan l4B, 222 21 Lund E-post: R0lf.Nilson@kanslim.ltskane.se Rune Rydén m, fd ledamot av riksdagen Skallgången 10, 226 52 Lund Lars Weinehall c , distriktsläkare Döbelnsgatan 3A, 903 30 Umeå

18 Inledning

E-post: Lars.Weinehall@epiph.umu.se Barbro Westerholm fp, ledamot riksdagen, ordförande av Skeppargatan 80, 114 59 Stockholm

E-post: Barbro.Westerholm@Riksdagen.se

1 3 Sekretariat

.

Mats G. Hansson, docent i etik, huvudsekreterare Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Science Park ,751 85 Uppsala E-post: mats.hansson@socmed.uu.se Anna T. Höglund, doktorand i etik, biträdande sekreterare. Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Science Park ,751 85 Uppsala E-post: Anna.Hoglund@teol.uu.se Karin Dahlberg, doktorand i etik, biträdande sekreterare Teologiska institutionen, Box 1604, 751 46 Uppsala

E-post: Karin.Dahlberg@teol.uu.se

1.4 av

Sammanfattning utredningsdirektiven

Anslaget i regeringens direktiv Dir.1997:68 är brett. Man önskar en genomgripande analys av etiska frågor i forskningen. Kommitténs sammanfattning ser ut som följer.

Kommittén skall föreslå åtgärder för att uppnå tillfredsställande hanen

tering av etiska frågor i forskningen. Etiska frågeställningar uppstår

när olika värden kommer i konflikt med varandra och aktualiseras under hela forskningsprocessen. Den forskningsetiska prövningen kräver god kännedom om fakta och lyhördhet för vilka värden kan vinnas eller rissom keras att förlorade. Etiska frågor har sällan några enkla Genom svar.

utbildningsinsatser och olika system för forskningsetisk prövning kan

en systematisk etisk reflektion stimuleras. Kommittén skall samarbeta med den parlamentariska utredningen forskning dir. 1997:67, med om utredningarna djurförsök dir. 1997:43 och 1997:44 och med andra om berörda utredningar, myndigheter och överväga någon organ, samt om form av författningsreglering behövs, och i förekommande fall föreslå

regler och övriga åtgärder finansiering.

ex.

Inledning 19

Kommittén skall granska utfomming och omfattning av utbildning i etik inom forskarutbildningen samt överväga andra åtgärder som kan öka medvetenheten etiska frågor i forskningen, oavsett i vilken regi om forskningen bedrivs. Behovet forskning i ämnet forskningsetik bör av också övervägas.

Kommittén skall belysa problematiken kring vetenskaplig oredlighet och fusk. Företeelsens omfattning och former samt forskarsarnhällets hantering den bör ingå i analysen. Kommittén skall överväga hur man kan av minska riskerna för vetenskaplig oredlighet och, det behövs, föreslå om tydligare etiska regler för forskarnas egen granskning av forskning och för allmänhetens insyn.

Kommittén skall analysera forskarnas medvetenhet om expertrollens begränsningar och förpliktelser, vid utvärdering av forskning och ex. bedömning av samhällsproblem.

Kommittén skall granska den sk review-modellen, där forskare bepeer dömer kvaliteten i andra forskares arbeten, och de särskilda svårigheter kan uppkomma med denna i ett land Sveriges storlek, där en liten som av etablerade forskare har stort inflytande över många beslut. grupp

Kommittén skall också analysera de etiska problem som kan uppstå när forskning bedrivs eller finansieras i samverkan med industriella intressen eller där andra intressen än förutsättningslöst kunskapsbyggande gör sig gällande.

Öppenhet förutsättning för förtroendet för forskningen och forsär en karna. Kommittén skall överväga den offentliga insynen behöver om ökas, samt belysa allmänhetens insyn i forskningsprocessen.

Kommittén skall undersöka vad forskarsarnhället och andra gjort för att möta delvis forskningsetiska frågor som den snabba vetenskapliga nya utvecklingen medför. Kommittén skall även undersöka och föreslå åtgärder hur information principiella frågor når berörda som avser om nya Det kan gälla både forskning och tillämpning av forskningsresulorgan. tat.

Kommittén skall undersöka hur systemet för forskningsetisk granskning fungerar i dag och föreslå de förändringar som bedöms nödvändiga. En utgångspunkterna skall att forskning har människor som av vara som forskningsobjekt alltid skall utsättas för etisk granskning, oavsett finansiär eller utförare av forskningen.

20 Inledning

De regionala och lokala forskningsetiska kommittéemas verksamhet och arbetssätt skall granskas. Hur avvägningar görs mellan eventuella kunskapsvinster och risker, hur behovet offentlig insyn kan tillgodoses av samt huruvida etiska avvägningar i kommittéerna och det medicinska vardagsarbetet skiljer sig skall analyseras. Kommittén skall också överväga om det bör finnas möjlighet till överprövning de forskningsav etiska kommittéemas beslut.

Kommittén skall också överväga och föreslå hur de forskningsetiska kommittéerna bör vara sarmnansatta. Kommittén bör särskilt överväga om lekmannainflytandet skall förstärkas, om andra kompetenser bör tillföras komrnittéerna, behovet jämn könsfördelning i kommittéerna av en samt om landstingen är bäst skickade att utse lekmannarepresentanter.

Mot bakgrund av Datalagskommitténs förslag skall Kommittén också undersöka och föreslå utformningen forskningsetisk granskning av av projekt som innefattar personnummer eller personuppgifter, så som genetisk eller annan medicinsk information.

Kommittén skall belysa den internationella debatten samt utvecklingen av forskningsetik i andra länder och beakta konsekvenser för Sverige av internationella konventioner.

1.5 Kommitténs arbetssätt

Kommittén har valt att till sin hjälp knyta särskilda experter för olika delfrågor i utredningen. Ett stort antal experter har detta sätt deltagit i utredningen. I vissa fall har experten bidragit med att ta fram längre en rapport sitt eget kunskapsområde. I andra fall har experten givit muntliga föredragningar i samband med någon Kommitténs utfrågav ningar och seminarier. Vilka detta sätt bidragit till utredningen som beskrivs i inledningen till de olika kapitlen. Kommittén har också vid ett flertal tillfällen haft god hjälp av Riksdagens utredningstjänst för att ta fram olika underlag.

Kommittén har också försökt stimulera till bred diskussionen de en om

forskningsetiska frågorna genom att anordna ett antal offentliga semina-

rier de olika universitetsortema. Tillsammans med Cancerfonden,

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Landstingsförbun-

det, Medicinska forskningsrådet, Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och Vårdalstiftelsen arrangerades våren 1998 sju seminarier i forskningsetik från Göteborg i söder till Umeå i norr. Kommittén vill tacka

Inledning 21

dessa medarrangörer bekostade och därmed gjorde dessa seminarier

som möjliga genomföra. Genom seminarierna fick Kommittén ta del av

att kritiska synpunkter på nuvarande ordningar för forskningsetiken från forskare runtom i landet också många goda uppslag inför framtiden.

men

l syfte att få bred genomlysning frågorna kring oredlighet i forsk-

en av ning sände Kommittén i maj 1998 ut den egna rapporten Att värna om vetenskapens integritet och god forskningssed. Rapport om veten-

en skaplig oredlighet remiss. Frågorna behandlas i det särskilda större kapitlet oredlighet i forskning i föreliggande betänkande.

om

Kommitténs ordförande och huvudsekreterare har samrått med ordförande och huvudsekreterare den forskningspolitiska utredningens Forskning 2000 vid två tillfällen; Kommittén om de djurförsöksetiska nämnderna vid ett tillfälle; Kommittén om xenotransplantation vid ett tillfälle samt; Bioteknikutredningen vid ett tillfälle.

Kommitténs ordförande och huvudsekreterare har samrnanträffat med Statens Medicinsk-Etiska Råd SMER vid ett tillfälle. Kommittén träffade också i sin helhet SMER för samråd vid ytterligare ett tillfälle. Kommittén har under utredningens gång också sarnrnanträffat med Medicinska forskningsrådets nämnd för etik. Ordförande och sekretariat har därtill i rad olika sammanhang representerat utredningen och diskute-

en rat olika delfrågor kring forskningsetik. Här nämns endast de sammanhang inte beskrivs särskilt i inledningen till respektive kapitel: Et-

som hics in Medicine internationell konferens i St0ckh0lm; Utbildningsdag med forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet; Gentek-

en grupp niknämnden; Forskningsetiskt forum i Uppsala, Seminarium Ingenjörsvetenskapsakademien; Seminarium biobanker och seminarium om

om kvalitetsutveckling Medicinska forskningsrådet; Seminarium klinis-

om ka läkemedelsprövningar Läkemedelsverket; Idéseminarium forsk-

om ning och journalistik i Uppsala; Läkemedelskommittén i Uppsala läns landsting; Vetenskapsfestivalen i Göteborg; Seminarium med forsk-

ningshandläggare vid forskningsråden; Seminarium med doktoran-

dombuden vid svenska lärosäten.

a 7 E Nm - v"ä.

wwü iiatmäøâmmwnxiøaagm :m: mwhgmä mmáemmsw

- . eszuzwyte-åaaramu

2 Att balansera frihet och ansvar om

-

god sed i forskningen

Sammanfattning av kapitlet

Forskningens övergripande mål är att vinna ny kunskap för att bättre skall förstå den värld lever i och för möjligt förändra den till

att om det bättre. Detta mål skall vägledande för varje forskare oberoende

vara

finansierar forskningen, i vilken disciplin man arbetar eller av vem som på vilken nivå forskningen bedrivs. Forskningens moral skiljer sig inte från den allmänna moralen när det gäller önskvärdheten av god sed i utövande ett arbete. På sätt det finns yrkesetiska regler för

av samma som andra yrken finns det regler inom forskarsamhället som tar hänsyn till de speciella villkor kan gälla för denna verksamhet.

som

I enlighet med direktiv för samtliga utredningar har kommittén granskat forskningsetiken ett jämställdhetsperspektiv. Kommittén vill framhålla

ur jämställdhet mellan kvinnor och män ett moraliskt värde att värna

som

Jämställdhet i forskarvärlden blir därmed att betrakta som en forskom. ningsetisk fråga. Betänkandet belyser jämställdhetsfrågoma i flera avseenden. Representationen kvinnor respektive män i etiska kommittéer

av och beredningsgmpper har granskats. En jämn könsfördelning i denna typ föreslås genomgående i betänkandet. Att kvinnor inte i

av grupper

utsträckning som män erhåller forskningsbidrag har analyserats, samma liksom förslag till åtgärder för att förhindra missgynnande av detta slag. Förekomsten sexuella trakasserier i forskarvärlden ses som en yrkes-

av etisk fråga för forskare, där fokus är den som utövar trakasserierna,

än den drabbas dem. Slutligen diskuteras också hur snarare som av hierarkin inom forskarvärlden kan utgöra ett hinder för genomdrivandet av förändringar.

24 Att balansera frihet och god sed i forskningen

ansvar - om

2.1 God sed i forskningen

I den offentliga debatten används begreppen "moral, god sed" och etik om vartannat. Under de senaste åren kan man notera en viss förändring i språkbruket så att ett förfarande som förr betecknades som omoraliskf i dag oftare beskrivs som "oetiskt. Delvis beror pluralismen i begreppsanvändning i Sverige att de internationella motsvarande termerna är olika även om man avser samma begreppsinnehåll. Tyskans etik motsvarar engelskans moralfilosofi och latinets "moral står för sak grekiskans "etik". I Sverige är "etik ett forsk-

samma som ningsämne vid filosofiska och teologiska fakulteter. Det ankommer inte

utredningen att föreslå några gemensamma riktlinjer för hur de svenska begreppen skall användas, och någon ordning därvidlag i den allmänna debatten torde vara ett omöjligt mål att försöka uppnå. En viss samsyn torde dock råda om de olika svenska begreppens tyngdpunkter.

Med moral finns en betoning individens vandel med ofta invanda och något oreflekterade uppfattningar om vad som är rätt, fel och bjudande plikt. Etik betonar istället den reflekterade moralen. Den är resultatet av att man låter den egna med uppfostran invanda moralen kritiskt ifrågasättas. Kanske bör man överge vissa uppfattningar

som varande fördomar när man ser dem i ljuset av ny kunskap. Genom etisk reflektion ställs också motsatta värden och intressen i kritisk belysning. "Etik" skulle därmed kunna stå för den reflekterade moralen". Emellan dessa kan man sätta begreppet god sed", vilket då avser en gemensam moralisk praxis. God sed i forskningen är den moraliska praxis som utvecklas då forskningens olika aktörer i dialog med det omgivande samhället kritiskt reflekterar kring forskningsverksamheten.

Etiska frågor aktualiseras i hela forskningsprocessen, från forskarens val av vetenskaplig problemställning till samhällets tillämpning av forskningens resultat. Etiska frågeställningar uppstår när olika värden kommer i konflikt med varandra. I valet av forskningsmetod vid en klinisk studie måste t.ex. forskaren göra en avvägning mellan värdet av den kunskap man söker och de risker man tvingas utsätta patienter för. När ny teknik för växtförädling utvecklas ställs ibland risker för miljön mot olika nyttoaspekter. Hela forskningsprocessen liksom forskarens roll måste bli föremål för en noggrann etisk analys, främst forskaren

av själv. Den forskningsetiska prövningen kräver god kännedom fakta

om och lyhördhet för vilka värden som kan vinnas eller riskerar att förlorade. När viktiga värden står spel är det moraliskt ansvarsfullt både

Att balansera och god sed i forskningen 25 frihet ansvar - om

och nej till forskning. Det moraliska ansvaret innebär att säga att säga också måste för ett uteblivet försök. att man ta ansvar

fonnulera och söka på sina vetenskapliga Forskarens frihet att svaren viktig förutsättning för att nå ny kunskap. Utan en

frågeställningar är en

genomtänkt ansvarsfördelning mellan olika aktörer i forskarsamhället samhället i för den etiska avvägningen riskerar viktiga värden och stort förlorade. Frihet i forskning måste alltid balanseras mot ansvar. att utrednings uppgift är att föreslå hur sådan balans skall kunna Denna en kan uppfattas självklart och okontroversiellt att för-

uppnås. Det som

data, eller oredlighet är moraliskt klanderfalskning av plagiering annan försök komma tillrätta med dessa missförhållanden värt. Beträffande att i försöken balansera olika värdekonflikter i en

och för vägledning att

prövning finns dock olika etiktraditioner att luta sig mot.

forskningsetisk

här bakgrund allmän diskussion om eti- Dessa beskrivs mot av en mer

kens grunder.

2.2 och teorier inom

Några grundbegrepp etikvetenskapen

första förutsättning för lösa tvister hur olika värden skall av- En att om varandra människor vill delta i gemensamma samtal. vägas mot är att moraliska frågor förutsätter samtalsplan där ing- Samtal i en gemensam tolkningsföreträde i kraft till exempel ålder eller kön. Det är en har av primat gäller. Argumentet i etisk prövning är lika argumentets som en

det framförs gymnasieeleven, professorn i

mycket värt oavsett om av ledamoten den etiska kommittén, riksdagspolitikem eller medicin, av etikprofessorn. Det finns två grundläggande villkor för samtalet på denplan. Det första villkoret är att det finns en villighet att na gemensamma och fakta. Det är viktigt att pröva och värdera fakta lyssna till pröva också de svåraste uppgifterna. Det handlar till exempel men det är en av bedömningar konsekvenser forskning och de risker om att göra om av med forskningen. Själva uppskattningen av riskerna,

som är förknippade

faktamässiga värderingen dem, är krävande del av faktainden av en Sedan tillkommer frågan vilka risker är beredd att sarnlingen. om man den moraliska värderingen av dessa risker. ta,

Det andra villkoret för etiksamtalet innebär en villighet att presentera, till och Ett argument är ett skäl för att något bör lyssna pröva argument. eller för bör underlåta att utföra viss handling. I detta göras att man en handlar det närmast de etiska skälen. Vad kännetecknar sammanhang om

sou 1999:4 2 123-0104

26 Att balansera frihet och god sed i forskningen ansvar om -

då ett etiskt skäl Etik sägs ibland handla "rätt och fel" om men det är föga upplysande. Om man förtydligar sig och istället säger "etiskt rätt",

till skillnad från tekniskt riktigt eller ekonomiskt så har resultatet rätt, inte blivit tydligare eftersom fört in det begrepp skulle förklara man man i sin förklaring. Ett problem med att förklara vad etik handlar om är att man ofta hanmar i någon variant sådana cirkeldefmitioner. Någon av säger till exempel att etiska problem uppstår när människor gör olika etiska bedömningar men dels stämmer inte detta alltid, dels kommer man återigen i typ cirkelresonemang. Påståendet inte samma av stämmer av det uppenbara skälet att etiska problem tycks kunna uppkomma även

om människor gör likartade etiska bedönmingar. I trettio-talets Tyskland gjorde såvitt kan stor läkare, politiker och jurister sig man se en grupp skyldiga till ett omoraliskt handlande även de alla beom var ense om sluten. Därför är villigheten att delta i ett informerat samtal gemensamt

inte en tillräcklig, än nödvändig, förutsättning för skall

om att man komma fram till etiskt godtagbara skäl och beslut.

James Rachels har föreslagit definition vad kännetecknar etisen som ka skäl Enligt denna definition kännetecknas ett etiskt skäl att det av fordrar att man respekterar andra människor och visar omtanke om deras väl och likaväl sitt väl och Vidare ve som om eget ve. är etiska skäl sådana att de sätter gränser för hur långt bör få driva man egenintresset. Av etiska skäl kan också anföra kritik vissa lagar man mot och berömma andra. Vill inbegripa också djurens välbefinnande kan man man ge en något vidare definition så att etiska skäl hänvisar till vitala

värden som står på spel för berörda parter. De flesta dessa värden av är förstås olika sätt relaterade till människors väl och inte alltid ve men på ett direkt sätt och inte alltid uteslutande med människors upptagna välbefinnande. Också miljövärden kan innefattas. Inom etiken som vetenskaplig disciplin finns det olika uppfattningar vad utgör bra om som etiska skäl, vilka värden är centrala och vad är bra som som en avvägning mellan olika värden. Dessa olika uppfattningar beskrivs i olika etis-

ka teorier. En sådan teori försöker kriterierna för etiskt

ange en riktig handling.

Det finns mängd olika teorier försöker sådana kriterier. en som ange I dessa teorier finns olika uppfattningar vad skall räknas om som som ett bra etiskt skäl. Det är vanligt att man gör första indelning mellan en grov sk. konsekvensetiska teorier och deontologiska teorier. Det lätt inse är att vad teorierna i den första går ut på. Här handlar det begruppen om att

Rachels, James:The Elements of Moral Philosophy, Random House, New York 1986.

balansera och god sed i forskningen 27 Att frihet ansvar - om

den etiska halten till handlingens konsekvenser på döma genom att se gäller maximera de goda och minimera de onda gott och ont. Det att konsekvenserna. Här finns det lite olika uppfattningar om vad som är Så hävdade till exempel filosofen Harald Ofstad att det är vikviktigast. tigare försöka minska lidandet än att försöka öka lyckan. att

Bland de deontologiska teorierna grekiskans deon plikt finns det

av

sådana hävdar att vissa typer handlingar alltid är orätta, t.ex. att som av ljuga, konsekvenserna. För många är detta orimligt. Man menar oavsett ljuga, till exempel för att rädda någons liv. att det ibland kan vara rätt att Konrad Marc-Wogau är deontologisk teori teori Enligt filosofen en en där det moraliska pliktbegreppet inte är återförbart värdebegreppet Enligt denna definition är det inte de goda konsekvenserna eller god. uppnå vissa värden motiverar en viss handling som mosträvan att som Det finns emellertid teorier tar hänsyn till konsekraliskt påbjuden. som på och samtidigt inför typ övertrumfande venser gott ont men som en av Dessa definieras också deontologiska teorier.

handlingsrestriktioner. som

vidare definition anknyter till Marc-Wogaus är en deontolo- Med en som teori där det moraliska pliktbegreppet inte är restlöst återgisk teori en värdebegreppet god. En sådan typ etisk teori kan hävda att förbart på av för vissa handlingsrestriktioner, t.ex. i form av rättigheter inom ramen människor, skall försöka maximera de goda konseksom tillskrivs man

vensema.

renodlad konsekvensetik den klassiska utilitarismens modell häv- I en av söker andra värden till exempel hälsa, kunskap eller das att man som därför de grundläggande upplevelse av lycka. vänskap, att ger en mer Med hjälp sk. nyttoprincip ett kriterium för rätta handlingar. av en anges handling är rätt och endast det inte finns någon Den säger att en om, om, handling större överskott lycka över lidande för alternativ som ger ett av människor. Sätter in "kännande varelser" istället för alla man får princip blir användbar också för att ta etisk "människor" man en som till djur, under förutsättning att de besitter förmågan att känna. hänsyn med den formulering principen här har kan Man kan observera att som

två handlingsalternativ vara lika bra.

emellertid inte invändningsfri. Filosofen Derek Parfit har for- Teorin är följande invändning. Man kan föreställa sig värld där alla mulerat en människor har det bra. Det kommer dock alltid att vara möjligt att förevärld där varje människa lever ett liv är så dåligt ställa sig en annan som det knappt är värt att leva, det finns så många människor att att men sammanlagda lycka ändå blir större. En utilitarist enligt den individernas modellen räknar med total lycka måste föredra denna klassiska som

28 Att balansera frihet och god sed i forskningen ansvar - om

värld. Denna slutsats är, som Parfit påpekar, moraliskt frånstötande. En klassisk invändning riktar också sig det maxirneringskrav som finns i principen. Om mycket stor människor/kännande varelser en grupp får en mycket liten ökad tillfredsställelse lust, så liten förändringen av att av alla upplevs som obetydlig, kan detta ändå rättfärdiga att ett mycket litet antal människor/kännande varelser får erfara drastisk reduktion en av sin välfärd, kanske till och med att tar deras liv. man

Det finns en parallell svårighet med vissa deontologiska teorier där man anser sig kunna försvara vissa handlingsinskränkningar till priset av en stor välfärdsreduktion för många människor. Nobelpristagaren i ekonomi, Amartya Sen, har till exempel kritiserat del rättighetsteorier där en man är beredd att försvara äganderätten för några få besuttna med alla medel, även om detta bevisligen innebär svält och lidande för många människor. Varför skall just äganderätten viktigast och inte rätten vara till vatten, mat och jord att bruka Resonemanget har relevans för forskningsetiken inte minst därför att rätten för forskare och företag att ta patent på sina upptäckter har blivit en stridsfråga mot bakgrund mänav niskornas akuta överlevnadsproblem i tredje världen.

De forskningsetiska regler som formulerades efter Nümbergrättegångarna och i den sk. Helsingforsdeklarationen är motiverade deontoloav en gisk teorityp där forskningens frihet och nyttan av forskningen beaktas, men där man inte får överskrida de rättigheter tillskrivs försökspersom soner. Beträffande försöken att komma till rätta med oredlighet i forskning uppfattas de etiska principerna ofta deontologiska som men man kan också ange konsekvensetiska skäl eller hänvisa till ideal god om en forskarkaraktär i linje med den aristoteliska etiktraditionen. Den senare beskrivs kort i kapitlet oredlighet. om

2.3 Etiken litar till den inre sanktionen

Lagar och andra rättsregler kodifierar den moral allmänt omfattas i som ett samhälle. Etiken föregår det sättet alltid juridiken. Det finns en etisk motivering till lagarna, ofta angiven i grundlagar och andra konstitutionella dokument. Man kan inte med lagar få människor att vara moraliska, däremot kan man rättsligt stöd för människors vilja att ge vara moraliska genom att tillförsäkra sådant rättssäkerhet. Det finns som en tendens i det moderna samhället att experter olika slag i allt högre av grad anlitas för att hjälpa till att lösa frågor. Också etikornrådet erbjuds särskild expertis i form av kringresande etikkonsulter talar som om vad som är rätt och fel eller i form etiska råd och närrmder av som anger

balansera frihet och god sed i forskningen 29 Att ansvar - om

falla inom och utanför det moraliskt godtagbara. Det etiska vad som bör emellertid inte läggas entrepenad. Det måste beslutsfattandet kan ut den praktiska verksamheten möjligt. Med den inre ligga så nära som kännetecknande för de etiska besluten följer att man i sanktionen som till forskarens eget personliga både för att hög grad måste lita ansvar, forskning och för att utveckla och förbättra denna iaktta god sed i sin moraliska praxis. Forskningsetisk reflektion måste vara en forskningens forskningens vardag. Det är angeläget att den forskningsnaturlig del av hålls levande. När kunskap efterfrågas och etiska prövningsprocessen ny också etiska ställningstaganden. Både verklighetsuppskapas förändras fattningar och människors värderingar förändras.

2.4 ur ett

Forskningsetik

jämställdhetsperspektiv

direktiv för samtliga statliga utredninger skall en analys I enlighet med förslag kan förväntas påverka, direkt eller indirekt, kvingöras av hur villkor och därmed förutsättningarna för jämställd-

nors respektive mäns

könen. De brister i jämställdhet mellan kvinnor och män som het mellan aktuella området skall också redovisas, liksom en bekan finnas på det eventuella hinder kan undanröjas. Kommittén vill framdörrming av hur mellan kvinnor och män ett moraliskt värde att

hålla jämställdhet som

Jämställdhet i forskarvärlden blir därmed att betrakta som en värna om. forskningsetisk fråga.

bred politisk enighet det övergripande målet om Det råder idag en om mellan kvinnor och män i samhället. Genom ett betydelse-

jämställdhet

de decennierna har kvinnor och män i

fullt jämställdhetsarbete senaste

i hög grad lika formella rättigheter. I kvinnors och mäns Sverige i dag råder dock fortfarande skillnader mellan könen. Detta reella livsvillkor akademiska världen. I föreliggande utredning blir det gäller även den analysera hur de skilda villkoren för män och därför vikt att dels av rådande maktobalansen inom den akademiska världen kvinnor och den hinder för vissa forskningsetiska förändringar, dels kan tänkas utgöra ett redovisa hur förslagen läggs kan tänkas förbättra jämställdheten som mellan könen inom forskarvärlden.

och viljan att förstå, redovisar den SOU 1995:110, Viljan att veta mellan kvinnor och män fortfarande råder inom den maktobalans som

30 Att balansera frihet och god sed i forskningen ansvar om -

svenska universitets- och högskolevärlden På grundutbildningsnivå är andelen kvinnliga studenter ungefär 50% eller något högre. Därefter sjunker antalet kvinnor högre i hierarkierna kommer. Andeupp man len manliga professorer i Sverige 1998 är 90%, vilket måste betraktas som en ytterligt hög siffra, långt ifrån samhällets officiella jämställdhetsmål.

En rad politiska åtgärder har de senaste åren vidtagits för förbättra att situationen för kvinnliga forskare och forskarstuderande. Enligt jämställdhetslagen skall vid tjänstetillsättningar i fall lika man av meriter förordna den sökande tillhör underrepresenterat kön. Genom som öronmärkning av vissa resurser har det inrättats ett antal tjänster olika nivåer för enbart kvinnliga forskare och genusforskare. Vid vissa universitet/högskolor tillämpar man dessutom regeln positiv särbehandling, om vilken innebär att vid tjänstetillsättningar kan förorda sökande man av underrepresenterat kön även hon/han har något lägre meriter. Skillom naden i merit får dock inte så stor att den är "stötande" vara

Bristen på jämdställdhet i ett sammanhang innebär viktiga perspektiv att försvinner. Detta gäller också forskningsetikens område. Etik och

forskningsetik är ett ämne som länge utförts utan jämställdhetsanalyser.

Först under de senaste två årtiondena har den sk etiken

feministiska

vuxit fram som en egen vetenskaplig disciplin. Här analyseras frågor kring makt och kön i relation till moral. Ojämlikhet och förtryck grundat kön ses inom denna riktning också moraliskt inte

som ett problem,

enbart ett politiskt. Även inom den vetenskapliga disciplinen etik har alltså jämställdhetsfrågorna i dag börjat aktualiseras.

Det föreligger mansdominans bland utbildare och forskare i forsken ningsetik, liksom bland professorer och handledare inom den svenska forskarvärlden i allmänhet. Kommittén kommer i sitt betänkande beatt lysa jämställdhetsfrågorna i flera avseenden. Representationen kvinav nor respektive män i etiska kommittéer och beredningsgmpper har granskats och analyserats. En jämn könsfördelning i denna typ av grupper föreslås genomgående i betänkandet, och självklar. Att kvinses som nor inte i samma utsträckning män erhåller forskningsbidrag analysom seras i betänkandet, liksom förslag till åtgärder för att förhindra missgynnande av detta slag. Förekomsten sexuella trakasserier i forskarav världen ses yrkesetisk fråga för forskare, där fokus den som en är som utövar trakasserierna, snarare än den drabbas dem. Slutsom av

2 Viljan att vera, Viljan att förstå, Slutbetänkande utredningen insatser för av om kvinno- och jämställdhetsforskning, SOU 1995:110.

Att balansera och god sed i forskningen 31

frihet ansvar - om

ligen diskuteras också hur hierarkin inom forskarvärlden kan utgöra ett hinder för genomdrivandet förändringar.

av

n r I: lww

awyláw-wp,nga-omm..

3 Att minska risken för i

oredlighet

forskning

Sammanfattning av kapitlet

Kommittén har granskat problematiken kring vetenskaplig oredlighet och fusk i forskning. Företeelsens omfattning och former samt forskarsamhantering den har studerats. Kommittén föreslår åtgärder för hällets av minska risken för oredlighet i forskning och öka allmänhetens insyn i att forskningsprocessen. Kommittén föreslår också en modell för utredning misstänkt oredlighet. Kommittén definierar oredlighet i forskning enav ligt följande:

Med oredlighet i forskning forskare avsiktligt och på ett menas att en vilseledande från de vetenskapliga kraven eller medvesätt gör avsteg bryter mot allmänt accepterade etiska normer. ter

arbete för att minska förekomsten ored- Vikten av ett förebyggande av lighet i forskning torde kunna överskattas. Kommittén betonar behovet goda ordningar och praktiska förutsättningar för doav utbildning samt

kumentation och arkivering forskningsrnaterial. Forskningsverksam-

av het skall dokumenteras så att det är möjligt för utomstående granskare hela forskningsprocessen. Dokumentationen skall ske i enlighet

att följa

gäller för ägande- och förfoganderätten till forskmed de regler som ningsmaterial, utifrån gällande sekretessbestämmelser. Material samt vetenskapligt motiverat att skall dokumenteras av forssom är spara skriftliga dokumentation skall vidimeras prefekt eller karen. Denna av motsvarande forskningschef. Dokumentation av forskningsprocessen utifrån dessa riktlinjer skall bevaras i minst tio år.

modell för utredning misstanke om ored- Kommittén förespråkar en av lighet i forskning fasta de rättsliga ordningar som redan exsom tar och på det ledningsorganen vid varje forskningsinisterar ansvar som hög kvalitet i forskningen. Kommittén föreslår rättning har att värna en

34 Att minska risken för oredlighet i forskning

att aktuellt lagmm i l kap 4 § högskolelagen kompletteras enligt följande:

Verksamheten skall avpassas så att hög kvalitet nås och vetenskapens en trovärdighet och god sed vämas såväl i utbildningen i forskningen och det som konstnärliga utvecklingsarbetet.

Övriga myndigheter bedriver forskning och de forskningsinrättningsom ar som bedrivs i privaträttslig form rekommenderas i sina arbetsordatt ningar införa liknande klausuler. Anmälan misstänkt oredlighet i om forskning skall göras den i god tro och med tillräckligt sakligt av som underlag har anledning att misstänka att forskare är oredlig i sin en forskning. Anmälan bör skriftlig och inges till rekvara tor/myndighetschef eller motsvarande verksamhetschef. Anmälan kan också inges till forskningens centrala förtroendenämnd se nedan som diarieför anmälan samt vidarebefordrar den till berörd rek-

tor/myndighetschef eller verksamhetschef för annan forskningsinrättning

för en förberedande undersökning. Rektor/motsvarande skall alltid informera förtroendenänmden inkommen anmälan, liksom resultaom om tet av den förberedande undersökningen. Kommittén förordar kriterier tre rättssäkerhet vid utredning oredlighet i forskning, nämligen förutom sebarhet, opartiskhet och kompetens.

Utredning av misstänkt oredlighet i forskning görs i ett tvåstegsförfarande. En förberedande undersökning görs lokalt. Den skall undersöka om det finns skäl att misstänka att oredlighet föreligger. Om så är fallet görs en fullständig utredning. För detta ändamål föreslår Kommittén att regeringen inrättar Forskningens centrala förtroendenämnd. Nämnden en skall uppdrag av myndigheter eller forskningsinrättningar pröva om anmäld forskare varit oredlig i sin forskning. Den skall bistå forsk-

ningsinrättningarna med att ta fram och belysa det sakunderlag be-

som hövs för rektors/myndighetschefs/verksamhetschefs handläggning ett av ärende efter det att den lokala förberedande undersökningen är avslutad. Nämnden skall bestå sju ledamöter vilka två med domarkompeav av tens, tre med hög vetenskaplig meritering och två lekmän. Nämnden kan vid ett aktuellt fall för kortare tid utse bisittare. Nämnden skall besluta om rekommenderad disciplinpåföljd och åtalsanmälan. Ytterligare instruktioner för nämnden utfärdas regeringen. Kommittén föreslår av att

13 kap högskoleförordningen kompletteras med paragraf

en som anger att beslut av högskola oredlighet i forskning får överklagas i allmän om

förvaltningsdomstol.

För universitet, högskolor och andra myndighetsdrivna forskningsinrättningar gäller sedvanlig förvaltningssekretess i samband med utredningar

Att minska risken för oredlighet i forskning 35

forskning. Kommittén att det därutöver inte är påom oredlighet i anser någon särskild sekretessbestämmelse till skydd för den som kallat med anmäler eller den är anmäld för misstänkt oredlighet. som

föreslår varje lärosäte och varje myndighet som bedriver Kommittén att varje forskningsinrättning i privaträttslig form, åläggs, forskning, liksom rekommenderas, besluta riktlinjer för utredning vid en respektive att om oredlighet i forskning. Riktlinjerna bör utformas ett likanmälan om samtliga forskningsinrättningar. Kommitténs definitioner artat sätt och överväganden föreslås vägledande i detta arbete. vara

3.1 Utredningens direktiv

skall belysa problematiken kring vetenskaplig oredlighet Kommittén och fusk. Företeelsens omfattning och former samt forskarsamhällets den bör ingå i analysen. Kommittén skall överväga hur hantering av minska riskerna för vetenskaplig oredlighet och, om det beman kan föreslå tydligare etiska regler för forskarnas egen granskning av hövs, forskning och för allmänhetens insyn.

3.2 Kommitténs arbetssätt och

kunskapsunderlag

frågorna oredlighet i forskning har Kommittén om forsknings- Kring om utfrågningar med ett stort antal sakkunniga och experter. etik arrangerat utfrågning den 22 oktober 1997 deltog professor Jan Gillqvist, Vid en Institutionen för Idrottsmedicin, Linköping; professor emeritus Lars Institutionen för Företagsekonomi, Stockholm; professor Jan Persson, Pontén, Institutionen för Patologi, Uppsala; docent Sighild Westman Läkemedelsverket, Uppsala och professor Kenneth Nilsson, Naeser, Cancerfonden. En andra utfrågning hölls den 17 november 1997. Vid Gisela Dahlquist, MFRs nämnd för forskningsdenna deltog: professor etik; Senior Vice President Kerstin Ekberg-Eriksen, Astra; generalsek- Ekholm, Sveriges Universitets- och Högskoleförbund; doreterare Lars Andreas Killander, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd; docent cent Elisabeth Juridiska institutionen, Uppsala; rektor Bo Samuels-

Rynning,

Göteborgs universitet; regeringsrådet Björn Sjöberg, MFRs expertson, utredning ohederlighet i medicinsk forskning; hovrättslaggrupp för av Erik Tersmeden, Svea Hovrätt; docent Sighild Westman Naeser, man Läkemedelsverket, Uppsala MFRs expertgrupp för utredning av samt

36 Att minska risken fär oredlighet i forskning

ohederlighet i medicinsk forskning och professor Kenneth Nilsson, Cancerfonden. Professor Hans-Heirrrich Vogel, Juridiska institutionen, Lund fick förhinder att delta skickade skriftliga synpunkter fax. men per

I Kommitténs serie av offentliga seminarier forskningsetik, om som arrangerades tillsammans med Cancerfonden, Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Landstingsförbundet, Medicinska forskningsrådet, Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och Vårdalstiftelsen på de olika universitetsortema i Sverige, anslogs ett seminarium till en diskussion om oredlighet i forskning. Medverkade med inledningar gjorde Stig Linder, docent vid Cancercentrum, Karolinska institutet; Jan Pontén, professor emeritus i patologi vid Uppsala universitet och Sighild Westman N aeser, docent vid Läkemedelsverket.

Kommittén har under våren 1998 skickat enkät till samtliga ut en svenska universitet och högskolor för att ta reda antalet anmälda fall av oredlighet i forskning under de senaste 10 åren.

Kommittén har inventerat regelverk avseende oredlighet i forskning i Sverige, Danmark, Norge, Finland, Tyskland, Storbritannien, Frankrike och USA. Relevanta utdrag återfinnes i bilaga

Kommittén i maj 1998 ut kommittérapporten Att värna gav om vetenskapens integritet och god forskningssed. Rapport vetenskaplig en om oredlighet. Rapporten sändes ut bred remiss för att inhämta en synpunkter och förslag kring de frågor Kommittén har inom som att ta upp detta ämne. I bilaga 2 anges vilka kommit med remissvar och som synpunkter denna rapport samt en remissammanställning. Rapporten fick i stort ett positivt mottagande samt flera konstruktiva förändringsförslag. Kommittén anordnade paneldebatt omkring och en rapporten frågor rörande oredlighet vid användning statistiska metoder tillsamav mans med Statistiska centralbyrån den 13 oktober 1998.

Den 13 november 1998 arrangerade Kommittén ett expertmöte kring önskvärdheten och den eventuella utformningen särskild rättsordav en ning för att komma till rätta med vetenskaplig oredlighet. Vid detta möte deltog förutom Kommittén följande experter med förberedda inlägg. Lars Jacobsson, professor i psykiatri vid Umeå universitet och ordförande i Svenska Läkaresällskapets etikdelegation; Elisabeth Rynning, docent i offentlig rätt vid Uppsala universitet och Hans-Heinrich Vogel, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet. Utöver de expertråd kom som Kommittén till del vid detta möte har Stig Strömholm, professor emeritus i civilrätt med internationell privaträtt och f.d. rektor vid

Uppsala

Att minska risken för oredlighet i forskning 37

Erik Tersmeden, lagman vid Svea Hovrätt och f.d. universitet samt rättschef vid Utbildningsdepartementet inkommit med skriftliga promeärende. Beträffande lagstiftningsfrågoma kring oredligmorior i samma Kommittén dessutom inhämtat sakupplysningar och muntliga het har från jurister och handläggare vid Kammarrätten i Stockkommentarer pressombudsman, Riksarkivet, Statens Anholm, Allmänhetens svarsnämnd samt från universitetsjurister.

november 1998 deltog ordförande, huvudsekreterare och ytterli- Den 16 fyra Kommitténs ledamöter i internationell konferens om gare av en i forskning arrangerades i Warzawa. Programmet inneoredlighet som och diskussioner nationella erfahöll bl. a. utförliga presentationer av försöken stävja oredlighet inom forskningsverksamheten i renheter i att Danmark, Frankrike, Norge, Polen, Storbritannien, Tyskland Canada,

och USA.

också tagit del erfarenheter från forskare som anmälts Kommittén har av för oredlighet i sin forskning.

Kommittén har olika sätt vinnlagt sig att bearbeta dessa experom och erfarenheter från utfrågningar och semitråd, remissvar, synpunkter narier i föreliggande slutbetänkande.

3.3 oredlighet i forskning Exempel på

fall kan orientering fenomenet fusk och ored- Några konkreta ge en om Samtliga fall är hämtade verkligheten. En del fall lighet i forskning. ur för omöjliggöra identifiering inblandade individer. har gjorts om av

Doktorand fabricerar data som

vid institution inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet En doktorand en ambitiös och lovande. Hon presenterar fina data och resultat förefaller sin handledare. Handledaren är allmänt insatt i forskningsområdet för med det specialområde doktoranden håller på har inte sysslat precis men med. Handledaren har inte anledning att misstänka att något oegentligt är händelse går i forskarlaget i doktorandens på gång. Av en en annan flera data är fabricerade. Då doktoranden konfiler och upptäcker att med detta sin handledare väljer hon att sluta och blir förfronteras av flyttad till institution vid samma fakultet. en annan

38 Att minska risken för oredlighet forskning

Etablerad forskare misstänkt för fabricering av data

Följande exempel berör disputerad forskare arbetade en som inom ett projekt finansierat med externa medel. Den aktuelle forskaren blev anmäld till dekanus vid medicinska fakulteten för misstanke oegentligom heter i sin forskning. En intern snabbgranskning genomfördes omgående.

Granskarna ansåg att misstankar fusk inte kunde avskrivas om och rekommenderade djupare analys det inträffade. en av En extern expertgrupp tillsattes av lärosätets styrelse för att göra fullständig en mer utredning av materialet. Denna fann det i forskningen grupp att fanns allvarliga avsteg från god vetenskaplig praxis. Den totala rapporterade samstännnigheten mellan olika analyser utförda med osäker och svår en metod, motsägelsefullheten i vissa publicerade resultat samt det förhållande att analyser, sannolikt skulle givit närmast slumpartat som utfall, uppges ha givit värdefull klinisk upplysning är enligt utredamas egna ord, tillsammans en så osannolik kombination

att manipulation av data

måste ha förekommit.

Återkallande doktorsexamen av efter plagiat

När det gäller plagiat uppdagades historia där en en doktorand vid ett universitet tagit stora delar från

ett annat avhandlingsmanuskript och

fogat till sin text. Avhandlingen bedömdes inte egen som lysande men godkändes med marginal kompetent betygsnänmd. av en Den fakultetsopponent som granskade avhandlingen tveklöst kunnig områvar det. Ett och ett halvt till två år upptäcker forskare senare en vid ett annat universitet att sammanlagt 100 sidor är direkt

ca plagierade. Efter ut-

redning återkallas bevis doktorsexamen.

Erkännande andras insatser av

I samband med tjänstetillsättning anklagas de en en av sökande för att otillbörligt ha utnyttjat en sina doktoranders vetenskapliga resultat. av Primärdata härrör från experiment doktoranden som utfört tillsammans med laboratorieassistenter vid institutionen. Projektet har emellertid planerats och formulerats sökanden. Det saken gäller av nu är att sökanden tagit med artiklar för att styrka sina meriter där doktorandens primärdata

utnyttjats utan att denne fått stå medförfattare. Efter

som utredning fast-

slås att doktorandens insatser väl borde ha omnämnts i

"acknowledgements" inte meriterade för författarskap.

men

Att minska risken för oredlighet i forskning 39

Plagiering opublicerade forskningsresultat av

fall använder professorn några idéer från sin doktorands av- I ett annat handling i bok att källan. Då doktoranden opponerar en egen utan ange detta försvarar sig professorn med att så länge en text inte är sig mot publicerad behöver inte källan. Alexander Kohn har beskrivit man ange amatörgeologen Charles Dawson 1910 publicerade ett verk med tihur Castle. Boken blev snart ett historiskt teln The History of Hastings standardverk. 1952 upptäckte emellertid student i historia att Dawson en hälften från opublicerat manuskript en dittills okänd arplagierat ett av vid William Herbert. Ur ett etiskt perspektiv spelar det ingkeolog nanm roll Herberts eller doktorandens manuskript inte var publicerat. en att Handlingen blir inte mindre moraliskt klandervärd.

Missbruk forskningsanslag av

med ha använt beviljade forskningsanslag till En professor ertappas att ändamål de projektansökan avsåg. Den forskning han helt andra än som anslag för hade inte blivit utförd. Istället använde han sökt och fått täcka andra kostnader vid sin institution. Det är sannolikt medlen för att ovanligt projekt förändras under tidens gång och att man inte att ett omprioriteringar mellan olika budgetposter inom det tvingas göra smärre projektet. En forskare kan sluta och behöver därför kanplanerade man förändra projektets innehåll. Ett sådant förfarande är inte ske delvis så länge finns kvar inom projektet och målsättkontroversiellt pengarna ändras. Större ändringar måste dock alltid diskuteras med ningen inte anslagsgivaren. Under inga omständigheter har man dock rätt att använtill ändamål utanför projektets utan anslagsgivarens da medlen ramar tillåtelse. En större flexibilitet i samband med programanslag men ges också här finns för vad får använda beviljade medel till. gränser man

Alexander, False Prophets, Basil Blackwell 1986, s. 149. Kohn,

40 Att minska risken för oredlighet i forskning

3.4 Hur omfattande är

oredligheten

I Kommitténs uppdrag ingår att säga något hur vanligt det om är att forskare är oredliga i sin forskning. Det är hittills framförallt i USA som diskussionen om oredlighet avsatt tydliga spår också i det offentliga

rummet, men alla är överens om att fusk och ohederlighet i forskning förekommer överallt Det är dock svårt fastställa att hur vanligt det är. I rapporten Videnskabelig uredelighed god videnskabelig praksis, från og det Sundhedsvidenskabelige Forskningsråd i Danmark avhöll sig man från att exempel från det landet eftersom det inte fanns ge egna något fall som var ordentligt utrett Många skulle förfrågan sig känna nog säga till fall av forskningsfusk det är oklart vilket avseende bör fästa men man vid detta så länge saken inte är ordentligt utredd och dokumenterad. Att lösa grunder sprida rykten om förekomst oredlighet bland forskare av är i sig ett moraliskt klandervärt beteende. Misstanke förekomst och om förekomst är två skilda ting. I den internationella litteraturen förekom-

mer exempel vilka närmast påminner vandringssägner återbeom som rättas gång gång. Dokumentation av oredlighet och försök klargöatt ra exakt vad som hänt kan ett mycket grannlaga arbete. vara

Det finns såvitt Kommittén känner till inga vetenskapliga studier som visar omfattningen oredlighet i forskning. För få

av att kunskap om

omfattningen när det gäller kända och dokumenterade fall under de senaste 10 åren har en enkät tillställts samtliga svenska lärosäten där forskning bedrivs. En rad mindre högskolor inget fall svarar att av misstänkt oredlighet i forskning anmälts under den aktuella perioden.

Däremot rapporterar några de större lärosätena anmälningar och av om utredningar av misstänkt oredlighet i forskning under de tio åren. senaste

2 Se bl.a Scherstén, Tore, Forskningsfusk ett etiskt problem ökar, läkartid- - som ningen, Vol.89, Nr.15, 1992, s.1307-10. För den internationella diskussionen se bl.a.: Bell, Robert, Impure Sscience. Fraud, compromise and political influence scientific research, John Wiley Sons Inc. 1992; Miller, D.J. Hersen, M., eds.,Research Fraud in the Behavioral and Biomedical Sciences, John Wiley Sons Inc. 1992; Kohn, Alexander, False Prophets, Basil Blackwell 1986; LaFollette, Marcel, Stealing into print. Fraud, plagiarism and misconduct in scientific publishing, University of California Press 1992. 3 Andersen, D., Attrup, L., Axelsen, N Riis, P., Videnskabelig uredelighed og ., god videnskabelig praksis, Utgiven Statens Sundhedsvidenskabeli av ge Forskningsråd 1992 Finns också engelska med titeln: Scientific Dishonesty Good Scientific Practice.

Att minska risken för oredlighet i forskning 41

universitet anmälan avseende plagiat i av- Stockholms rapporterar en företagsekonomi. Efter avslutad utredning återkallades dokhandling i torsexamen.

två anmälningar avseende förvanskning Karolinska institutet rapporterar data. Utredning företogs i bägge fallen. Påföljder i form av avstängav fallet. Det andra fallet vid tidpunkten för enkäten fortfaning i första var rande under utredning.

universitet fem anmälningar vilka avsåg plagiat, ute- Umeå rapporterar medförfattare vid publicering i vetenskaplig tidlärrmande av namn

forskningsresultat. Det senare fal-

skrift samt vilseledande uppgifter om let identiskt med ett från Karolinska institutet.

universitet fyra anmälningar. Två fall av oberättigat Uppsala rapporterar författarskap. Ett fall plagiering. Ett fall forskning i hävdande av av av forskningspraxis. I fallet med oberättigat hävdande av förstrid med god beslutades artikeln inte fick ingå i avhandling vid univerfattarskap att konstaterades oredlighet inte förelåg. Ett fall var vid sitetet. I två fall att kartläggningen under utredning.

Lantbruksuniversitet rapporterar totalt fyra anmälningar. An- Sveriges

har gällt vetenskapligt ogrundade påståenden i avhandling;

mälningarna otillåten andras forskning; oetisk användning av andras

publicering av

felaktig hantering försöksdjur; sabotage andras försök resultat; av av eller forskning. I fallen fann efter utredning att anmälaren var ett av man då det inte fanns fog för anmälan. Inga påföljder i två av klandervärd skrevs "fribrev" till redaktör för vetenskaplig fallen, i ett fall ett en en rentvå den forskare anklagats. Ett fall ledde till potidskrift för att som ansvarig forskare. Åklagaren lade ned förundersökningen lisanmälan av efter konstaterande att inget brott begåtts. om

universitet två anmälningar vid medicinsk fakultet Lunds rapporterar samhällsvetenskaplig fakultet. Ett fall vid medicinsk fakultet och två vid data, fall felaktigt orrmämnande sig gällde manipulation av ett av av medansvarig för forskningsprojekt. Vid samhällsvetenskaplig själv som båda fallen misstänkt plagiering. Vid medicinska fakultefakultet gällde förstnämnda fallet fortfarande under utredning vid Kommitten var det förfrågan, det andra ledde till att universitetsstyrelsen instämde i téns och fakultetsstyrelsens uppfattning att oredlighet förekomutredningens offentliga uttalande ansågs tillräcklig påföljd. Vid sammit. Detta vara fakulteten ledde utredningen i det fallet inte till

hällsvetenskapliga ena i det andra upptäcktes fusk under pågående disputation några påföljder,

42 Att minska risken för oredlighet i forskning

en av de närvarande såg att delar texten hennes opublicerade av var eget material. Betygsnämnden återinkallades och avhandlingen underkändes.

Kartläggningen visar att det anmälts 24 fall misstänkt oredlighet av i forskning i Sverige de senaste 10 åren. Samtliga har förekommit vid större lärosäten och varit föremål för utredning. I åtta fallen fann av man att oredlighet förelåg, vilket ledde till någon form påföljder. Fyra fall av var fortfarande under utredning. Det totala antalet är osäkert, då det i vissa fall kan handla forskare hört till flera institutioner och om som anmälningarna kan ha registrerats flera ställen.

Det är svårt att göra sig välgrundad uppfattning förekomsten en om av fusk och ohederlighet innan gjort klarare precisering begrepman en av pen. När det gäller hantering data finns glidande skala mellan av en uppenbara fall av förfalskning och fabrikation till övertolkning data eller av undanhållande av sådana data skulle, inte vederlägga så åtsom om minstone ställa älsklingshypotesen i ett gråare ljus. I de båda falsenare len handlar det dålig vetenskap också här kan finnas om men spår av ohederlighet. Det är viktigt att begreppen blir klart definierade eftersom det ur moralisk synpunkt är stor skillnad mellan anklaga att någon för fusk, eller slarv, eller grov oaktsamhet. När det gäller plagiat är det möj-

ligtvis något enklare att avgöra vad går utöver gränsen för det som moraliskt acceptabla också här finns gråzon. Det också svårt men en är att säga något om fenomenets omfattning det skälet att det hittills saknats av en tydlig procedur för anmälning och utredning misstanke oredav om lighet. Det är detta är Kommitténs uppdrag. Först efter begrepsom att pen är klarlagda och en .sådan procedur har implementerats i forskarvärlden är det meningsfullt att börja undersöka hur vanligt det är att forskare är oredliga i sin forskningsverksamhet.

Erfarenheterna i Danmark från de granskningar misstankar fusk av om och oredlighet som gjorts Udvalget vedrørende videnskabelig uredeav lighed är att i de 30 fall anmälts under de fem år

som granskningssyste-

met varit igång har vetenskaplig oredlighet kunnat beläggas i endast fyra fallf Lawrence Rhoades från Office of Research Integrity knuten till National Institutes of Health i USA redovisade erfarenheterna från USA i samband med den tidigare anförda internationella konferensen i

Warzawa och menade att de flesta anmälningar oredlighet inte kan om visas bygga saklig grund. Under perioden 1991 1996 inleddes t.o.m. totalt 425 undersökningar i USA. Bland dessa kunde belägga oredman

4 Enligt Udvalgets manus till årsberättelse för 1997. Se också årsberättelsema för

1993- 1996; Utgivna av Forskningsrådene, Köpenhamn.

Att minska risken för oredlighet i forskning 43

i 50 fall. Majoriteten dessa fall gällde fabricering eller förfalsklighet av data. Det innebär 8 fall år i ett land med en mycket omning av ca. per fattande forskningsverksamhet.

siffror visar fenomenet inte är så vanligt man tror eller Om dessa att som visar på svårigheterna att medelst utredningar av detta om det snarare i fakta oklart. Fallet med Sir Cyril Burt är mycket ilslag nå klarhet är lustrativt det gäller visa svårigheterna med att bringa klarhet i när att oredlighet är välgrundad eller inte Kommithuruvida en anklagelse om detta exempel för alltför optimistisk tilltro till tén vill genom varna en medelst utredningar nå klarhet i forskares avsikter och möjligheten att metodiska avvikelser.

mycket respekterad engelsk forskare som bl.a. genom olika Burt var en studerade nedärvning intelligens. Strax efter hans död tvillingstudier av påstod forskare, Leon Kamin, att Burts studier inte bara 1971 en annan lämnade mycket övrigt att önska när det gäller statistisk och vetenskaplig metod, han hade också fuskat med data. Flera artiklar och

böcker publicerades i ämnet. Forskarsamhället var delat i två läger där anklagade Burt för fusk och en annan grupp menade att han en grupp visserligen säregen forskare man att han på sin höjd slarvat med var en data ordentligt. Debatten pågick både i massmedia och i att redovisa tidskrifter. När så historikern L.S. Hearnshaw, som också vetenskapliga biografi, fick i uppdrag att utreda anklagelserna och efter skrivit Burts genomgång styrker dessa anklagelser övertygas också de en noggrann närmaste kollegerna och vännerna. Burts eftermäle blir hårt och sko-

ningslöst. Så här skrev Broad and Wade om honom: "... han var en bedragare. Han skapade ogenomtränglig slöja av data för att stödja en teorier och leda sina kritiker på villospår. Han använde sin sina egna skicklighet i statistik och sin särskilda framställningskonst för att föra

både sina bittraste motståndare och de som hyllade hans storhet som forskare i psykologi bakom ljuset".°

Så vilar saken tills två brittiska forskare, Robert B Joynson och Ronald Fletcher, för sig beslutar att gå igenom allt material igen. Deras revar sultat finns beskrivet Arthur Jensen, en amerikansk kollega till Burt av vid Harvard, tillhörde de forskare som motvilligt till slut böjde sig som utredningen Hearnshaw7 Det har gått drygt för den oberoende av nu

5Fallet finns beskrivet i Broad Wade samt Arthur R. Jensen i kapitlet av Scientific Fraud False Accusations i Miller Hersen, op.cit., pp.97-124. or 6Ibid., p.204. 7 cit. Joynsons bok kom 1989 Routledge med titeln The Burt ajfair. op.

44 Att minska risken för oredlighet i forskning

tjugo år sedan Leon Kamin formulerade sina anklagelser. Joynson och Fletcher går igenom Burts data och utför ett stort detektivarbete för att kartlägga händelseförloppet. De visar bl.a. att de försåg Hearnssom haw med hans fakta i målet och som drev kampanjen mot Burt var vetenskapligt och ideologiskt starka motståndare till honom. Enligt Fletcher och Joynson visar en genomgång av Burts data och andra fakta i målet att domen inte håller. Jensens slutsats moralen i denna histoom ria är att:

"Om en forskare, av vilket skäl det vara må, skaffar sig flera personliga fiender, arbetar i huvudsak ensam, är hemlighetsfull, vårdslös eller excentrisk i sitt sätt att presentera sina resultat; om han eller hon är en prominent offentlig person och arbetar med teorier eller data innehållande ideologiskt eller socialt känsliga uppgifter och därtill hamnar på fel sida av den offentligt accepterade värdeskalan så har ett koppel av hugade opponenter tillräckligt med anklagelsematerial för att ivrigt påhejade av massmedia slutgiltigt förstöra denne forskares rykte.

Att genom ett regelverk och procedur för utredning och beivrande till en fullo förhindra förekomsten fusk i forskning torde omöjligt efterav vara som man då måste reglera människors heder, deras känsla för och vilja att vara moraliska. Den som inte har denna känsla eller vilja är det svårt att komma åt, men ett system för att stävja, upptäcka och reglera problemet borde ändå möjligt. Av grundläggande betydelse är vara vetenskapssamhällets åtgärder för att värna vetenskaplig integritet egna om och god forskningssed. En forskning som drivs vilja att förstå av en den värld lever i är långt sämre grogrund för fusk och andra en övertramp än en forskning som drivs av en strävan efter ära, berömmelse, feta forskningsanslag och ekonomisk vinning. Få torde hävda egen att det går att komma ifrån strävan efter framgång och belöning i forskarsamhället, och tanken på forskning enbart utförs osjälvisk en som av en längtan efter sanning känns väl idealiserad. Medveten dessa förhålom anden måste dock forskarsamhället sträva efter så långt ett system som det är möjligt förhindrar oredlighet i forskningen. Detta hur oavsett omfattande problemet är. Det räcker med litet antal fall oredlighet för ett av att åsamka stor skada på vetenskapens trovärdighet.

Fletchers bok kom 1991 Transaction Books med titeln Science, ideology and the media: The Cyril Burt scandal. Jensen redovisar en lång litteraturlista med artiklar och böcker i frågan. 8 cit., p.l2l. op, gFredholm, Bertil: Ge för god forskning. Värna nomter om vetenskapens etos, Läkartidningen vol. 86, 32-33 1989, sid. 2686-7. nr

Att minska risken för oredlighet i forskning 45

3.5 Avsiktligt vilseledande avgörande

den internationella diskussionen redovisas en rad I den svenska och i

förslag på riskerna för oredlighet i forskolika, delvis divergerande ur

kunna förhålla sig till dessa olika alternativ ning kan minskas. För att

fördjupad problematisering olika grundfrågor såsom skillna-

krävs en av

och slarv. Med utgångspunkt från sådan diskussion den mellan fusk en

föreslå generell definition oredlighet i forskkommer Kommittén en av

ning.

oredlighet i forskning måste avgränsas mot be- En generell definition av

normala och önskvärda i vetenskaplig verksamhet även teenden som är

betraktare kanske kan känna sig frågande inför dem. utomstående om en

vanligen oredlig forskare manipulerat med sanning- Man uppfattar att en

ha klart för sig att i allt vetenskapligt arbete Man måste dock en.

i den meningen att måste göra ett urval av tänk-

manipuleras data man

tidsperspektiv och välja sin hypotes för studien bara observationer, ange

ställa frågor påverkar de svar man får. Vetenskapliga ifråga. Sättet att

teoribemängda. Manipulering detta slag hör till resultat är alltid av

De teoretiska utgångspunktema och urvalnormal vetenskaplig praxis.

redovisas alltid och kan därmed bli föremål för vetenskaplig skriterier

betydelse i samtliga fall otillbörlig manipulering, kritik. Av avgörande av

oredlighet i forskning, är intentionen. För att kunna skilja ut såsom vid

betecknas oredlighet måste fråga sig om det rätteligen bör som man som

handlat i avsikt vilseleda sin omgivning beträffande personen i fråga att

vetenskapliga kraven eller han medvetet brutit mot allmänt acde om

cepterade etiska normer.

moralisk synvinkel skillnad mellan att avsiktligt mani- Det är således ur

skall hypotesen och att så fångad pulera data så att de bättre passa vara

bort de data "sticker ut". Konsekhypotes att man glömmer som av en bli lika förödande att erhåller osäker kan förvisso genom man venserna det första fallet handlar det fusk eller ohekunskap i båda fallen. I om

fallet slarv eller dålig vetenskap. Som filosofen derlighet, i det andra om

lögn alltid intentionell. Genom lögnen försöker lögn- Sissela Bok visat är

han inte föreligger På motsvarande få någon att tro något som vet aren

definiera fusk i forskning ett försök att få omgivningen sätt kan man som

något inte föreligger. De flesta uppfattar lögn som moraatt tro man vet

konsekvenserna lögnen är skadliga eller liskt klandervärt oavsett om av

O ljuga. Moraliska val i enskilt och offentligt liv, Stockholm Bok, Sissela, Att

46 Att minska risken för oredlighet i forskning

inte. Så var filosofenIrrunanuel Kants uppfattning." Hans uppfattning har emellertid kritiserats för alltför rigoristisk. Ibland kan att vara en nödlögn vara enda sättet att rädda någons liv. Utanför vetenskapens domäner kan man inte alltid till hundra procent respektera förbud mot att ljuga och vilseleda. Under nazistväldet i Tyskland fanns flera läkare och forskare som ljög för de rättsliga myndigheterna judars rätta identitet om i syfte att rädda liv. Inom vetenskapen är förbudet mot att ljuga dock absolut. När dessa läkare publicerade sina vetenskapliga rön i vetenskapliga tidskrifter hade de att följa sanningsenligheten högsta prinsom Clp.

Det vetenskapliga arbetets mål är att nå en rimligt säker och så allmängiltig kunskap som möjligt. Att fuska i betydelsen att försöka få någon att tro något som man vet inte föreligger representerar här en contradiction in terms, en inre motsättning. En trovärdig är någon person som håller sitt ord och som man kan lita på alltid talar sanning och gör rätt för sig. En lögnare får det dåliga förtroende han eller hon förtjänar. Man kan inte lita hans ord. På liknande sätt skadas vetenskapens trovärdighet av forskarnas omoral. Vetenskapens trovärdighet hotas i grunden när forskare beter sig oredligt. Allmänheten och forskningens avnämare kan inte längre lita på att vetenskapens företrädare alltid gör sitt bästa för att nå en så säker och allmängiltig kunskap möjligt. Den oskasom dade helheten kännetecknar trovärdigheten må ett ideal svårt som vara att finna i vetenskapssamhället, men det är ett ideal med nödvändigsom het måste försvaras. Att värna om vetenskapens trovärdighet innebär bl.a. att forskarna ett öppet och förtroendeingivande sätt visar att man på allvar försöker komma till rätta med sådant beteende skadar som anseendet.

Det är emellertid inte enkelt att fastslå när gränsen för oredlighet överskridits. Delvis beror detta hur definierar de vetenskapliga kraman ven och de etiska normer som forskaren har att följa. Den omtalade doktoranden som plagierade hundra sidor från avhandling häven annan dade till sitt försvar att han kom från ett annat land där hade andra man rutiner för citat och referat av andras verk. Han hävdade alltså att de vetenskapliga normerna när det gäller återgivande källmaterial kunde av se olika ut. När det gäller återgivande källa och upphovsman finns det av emellertid inte olika etiska och vetenskapliga i det internationella normer

" Se Marc-Wogau, Konrad, Kant om lögnen, Berg, Jan et al., En filosofibok. Tillägnad Anders Wedberg, Bonniers, Stockholm 1978, 85-105; Kant, Immas. nuel, Metaphysiche Anfangsgründe der Tugendlehre, Einleitung Tugendlezur hre, Kants Gesammelte Schriften VI, 403.

Att minska risken för oredlighet i forskning 47

vetenskapssamhället. Forskarens försvar är en dålig ursäkt. Oavsett om någon plagierar 100 sidor eller bara ett stycke är det något som vetenskapssamhället enligt sina etiska och vetenskapliga normer enhälligt fördömer. Däremot kan det skillnad när det gäller vilken sanktion man

vara anser bör bli följden.

Den aktuelle doktoranden bör ha varit medveten om att han bröt mot en

på ett mycket grovt sätt. Nu kan det finnas fall där en forskare norm omedvetet eller grund slarv plagierar annans resultat. Vid kon-

av en troll visar det sig ett plagiat, kanske i mindre omfattning, men fors-

vara karen hävdar att hon helt enkelt glömde bort att föra en källhänvisning. Det är svårt för utomstående att göra någon säker bedömning och det kan lätt uppstå gråzon mellan sådant som är uppenbart ohederligt

en och sådant är slarv eller dålig vetenskap. För definitionen av fusk

som och ohederlighet är det viktigt att kunna fastställa att handlingen skett avsiktligt. Eftersom man inte kan läsa andras tankar och avsikter innebär detta i praktiken utomstående granskare skall kunna fastställa att

att en vederbörande rimligen borde varit medveten om att han brutit mot en allmänt accepterad etisk norm eller kunna identifiera att forskaren ett vilseledande sätt brutit mot erkända vetenskapliga krav.

I Kommitténs tidigare anförda rapport om oredlighet föreslogs en generell definition oredlighet som innebar att den är oredlig som medvetet

av bryter mot allmänt accepterade etiska eller vetenskapliga normer. Definitionen har fått befogad kritik. I den vägledning som medicinska forskningsrådet i Storbritannien nyligen givit ut avseende vetenskaplig oredlighet inkluderar begreppet vetenskaplig oredlighet scientif1c rnisconduct farlig eller försumlig avvikelse från accepterad vetenskaplig praxis. Problemet med båda dessa definitioner är vetenskaplig

att ny kunskap ibland vinns just genom att forskaren gör avsteg från de etable-

och kraven. I vetenskapshistorien finns också exempel på rade normerna hur forskare endast tack vare sin försumlighet kommit ett nytt forsk-

ningsspår visat avgörande betydelse. Frågan huruvida

som sig vara av dessa avsteg är otillbörligt farliga är en fråga för den forskningsetiska avvägningen och kan inte ett enkelt sätt göras till en fråga om oredlighet. Ibland kan det vara etiskt rätt att ta en risk för att ny kunskap skall vinnas.

l svenskt språkbruk innebär fusk i forskning" en fokusering forskningen och dess resultat. Ett "fuskverk" representerar något som är illa

Z MRC, Policy and procedure før inquiring inte allegations of scientific misconduct, Medical Research Council, London, December 1997.

48 Att minska risken för oredlighet i forskning

och slarvigt utfört, något inte uppfyller Ohederlighet i som normen. forskning" fokuserar istället forskaren och dennes moral. Med termen oredlighet i forskning" inbegripes både fusket och ohederligheten. På ett generellt plan definierar Kommittén begreppet "oredlighet i forskning sålunda:

Med oredlighet i forskning att forskare avsiktligt och på menas en ett vilseledande sätt gör avsteg från de vetenskapliga kraven eller medveter bryter mot allmänt accepterade etiska normer.

Avgänsningsfrågorna är dock svåra när sådan definition skall preciseen ras ett konkret plan och varje försök måste göras med stor ödmjukhet inför dessa svårigheter. Genom att dela beskrivning fenomenet en av oredlighet i fem grupper får tydligare bild vilka avsteg från de man en av etiska och vetenskapliga det handlar Avgränsningspronormerna om. blematilcen beträffande skillnaden mellan oredlighet och slarv diskuteras närmare under temat hantering av data och källmaterial.

3.6 Avgränsningar och preciseringar av begreppet oredlighet

Hantering data och källmaterial av

När det gäller hantering av data eller behandling källmaterial och av avgörandet av vad som är ohederligt eller bara ovetenskapligt finns en gråzon. Bland forskare kan ibland få höra uttrycket studien man att var "quick and dirty". Man fick fort fram resultat alla är överens men om att studien ur metodologisk synvinkel lärrmade mycket övrigt att önska, varför kunskapen som togs fram blev mycket osäker. Fabrikation data av innebär att man hittar data inte framkommit i undersöknya som en ning eller finns med i den undersökning refereras. Föifalskning som av data innebär att erhållna data justeras något sätt. Det är i sak ingen skillnad mellan att förfalska data och att, med någon de populära av terrnerna, "frisera", "trimma" eller "massera" data. Följer indelman ningsgmnden här och frågar efter avsikten blir det avgörande skillnad en mellan att fabricera och förfalska data och att övertolka data. I gråzonen dem emellan kan man placera selektion data stöder den hyav som egna potesen och undanhållande av sådant motsäger den. En viktig skillsom nad mellan de olika missgärningama är att när det gäller eventuell övertolkning av data kan detta kontrolleras att till primärdata. När genom

Att minska risken för oredlighet i forskning 49

det gäller fabrikation, förfalskning eller sådan selektion som förstör data finns det ingen möjlighet att till primärdata och kontrollera.

Att avsiktligt slarva, Övertolka eller underlåta att redovisa avvikande data och rön anses som moraliskt förkastligt. Gränsen mot dålig vetenskap är dock inte helt klar. Att följa vetenskaplig praxis ett område

en kan näppeligen bedömas ohederligt, det från andra områ-

som även om den eller discipliner bedöms så. Någon kan också göra sig skyldig till en övertolkning sina resultat utan att vara medveten om att det är fråga

av

övertolkning. Den vetenskapliga skolningen är i detta fall helt enom en kelt för dålig. Huruvida det kan finnas gradskillnader i det moraliska fördömandet som skall kopplas till någon form av "straffskala" lämnas för tillfället sidan. Vetenskapssamhället har skäl att försöka komma till rätta med all ohederlighet och dålig vetenskap.

typ av

När det gäller fabricering, förfalskning och medveten övertolkning av data, eller selektion vissa data bryter man både mot en etisk norm och

av mot vetenskapliga normer. Den etiska normen är lika entydig som urgammal: du skall icke bära falskt vittnesbörd Något mera utvecklat stadgar den: Du skall inte försöka få någon att tro något som du vet inte föreligger. När det gäller de vetenskapliga normerna finns det en viss pluralism i de vetenskapsteoretiska uppfattningarna om vilka vetenskapliga metoder som ger säker och allmängiltig kunskap. Det är inte plats att föra den diskussionen här. För intern kritik inom vetenskapssamhället och anklagelser ohederlighet när det gäller att uppfylla de vetenskap-

om liga finns gott fora för vetenskapskritik, alltifrån forskar-

normerna om seminarier till disputationer, prövningsförfarande vid tjänstetillsättning-

ansökan forskningsmedel och publicering i vetenskapliga tidar, om skrifter.

Plagiering

Den grundläggande etiska normen man bryter mot vid plagiering kan kort och gott uttryckas så: den som gör en vetenskaplig insats skall ha vederbörligt erkännande för den. All forskning sker i dialog med samtida och tidigare forskare. Någon tar vid där en annan slutat. Någon tar avstånd och prövar ett nytt spår. Den som har gjort en insats bör krediteras för det, det gäller både den insatsen och andras. Äras den äras

egna som bör. Motsatsen gäller också, att den som gjort en svag insats får stå för det genom en öppen kritik. Plagiering innebär att man tar data, idéer eller något har skrivit eller uttryckt och vidareför

som en annan person detta om det var ens egna insatser. Förbudet mot plagiering kommer

som till uttryck i olika vetenskapliga för hur källor skall citeras eller

normer

50 Att minska risken oredlighet iforskning

refereras. I detaljerna kan det variera något anderneningen, den etis-

men ka grundnormen bakom ett avståndstagande mot nyttjande andras

av insatser utan erkännande, är densamma. Det kan juridisk synvinkel

ur vara en skillnad mellan att återge stycken ur ett publicerat alster utan att ange källan och att liknande sätt ta avsnitt ur ett opublicerat manus. Ingetdera är dock ur moralisk synvinkel hedersamt.

När det gäller vetenskapliga och etiska källhänvisningar och

normer om erkännande av andras insatser råder stor enighet så länge det handlar

om tryckta källor. Också den som står som idégivare bör ha vederbörligt erkännande för sin insats. Ett förbud mot plagiering får dock inte innebära att man kan få ensamrätt idéer och stänga ute andra forskare från att pröva och utveckla dem. För att vetenskapen skall kunna utvecklas krävs ett fritt utbyte av idéer men också en öppen konkurrens för att

exploatera idéerna. Det ligger i vetenskapens eget intresse att motverka

olika försök att muta forskningsområden och frågeställningar. Princi-

pen om öppenhet med en fri och kritisk insyn är viktig för forskningen. Denna öppenhet förutsätter dock där varje forskare be-

ett stort ansvar mödar sig om att återge vad andra gjort.

Med dagens databuma kanaler kan exempelvis en medicinsk forskare vid sin dator igenom sammanfattningar av projektansökningar från National Institutes of Health, en av USA:s större finansiärer medicinsk

av forskning. I dessa sammanfattningar kan forskaren få viktiga uppslag till hur hon kan vidare för att lösa sina vetenskapliga problem. Att

egna stoppa denna form av idésökande torde vara omöjligt och är knappast heller önskvärt. Ett större moraliskt problem är det forskare i

om en samband med en sakkunniggranskning av en annan forskares projektansökan utan godkännande från den granskas börjar exploatera dennes

som idéer. I normalfallet bör den argaste konkurrenten avstå från granskningsuppdraget. Gäller granskningen ett alster som övervägs för publicering är problemet mindre och man kan också hänvisa till manuskriptet som källa efter att ha fått författarens och tidskriftredaktörens tillstånd.

Publiceringsregler

På vilket sätt olika insatser skall ges erkännande finns det detaljerade normer för, bl.a. i regler för publicering i vetenskapliga tidskrifter. Att en professor sätter sitt först i författarförteckningen utan att

upp namn på ett väsentligt sätt ha bidragit i arbetet, eller andra otillbörligt

typer av angivande av författarskap anses inte hedervärt. När det gäller publicering finns sedan flera år tillbaka en god beredskap att hantera frågor

om fusk och ohederlighet i forskningen vad avser fabrikation data, för-

av

Att minska risken för oredlighet i forskning 51

falskning av data och plagiering. Sedan 1978 har den så kallade Vancouver-gruppen kommit ut med Unified Requirements for Manuscripts Submitted to Biomedical Journals i fyra upplagor. 1993 korn ett Additional Statements from the International Committee of Medical Journal Editors. Helsingforsdeklarationen, World Medical Assem-

antagen av bly 1964 Helsingfors, 1975 Tokyo, 1983 Venedig och 1989 Hong Kong består av ett antal rekommendationer för att vägleda läkare som utövar biomedicinsk forskning med människor som försöksobjekt. Den åttonde grundläggande principen handlar om publicering av vetenskapliga resultat och stadgar att vid publicering av forskningsresultat är läkaren skyldig att tillförsäkra sig om tillförlitligheten i dessa resultat. Vetenskapliga rapporter som inte står i överensstämmelse med de i deklarationen angivna principerna bör inte accepteras för publicering.

För all forskning som kräver etisk granskning gäller, enligt vedertagna etiska regler vid vetenskapliga tidskrifter, att försök som inte genomgått en sådan granskning och blivit godkänt inte accepteras för publicering. I Sverige skall till exempel alla humanförsök godkännas av den lokala forskningsetiska kommittén. Dessa kommittéer har tillkommit

genom initiativ från den medicinska professionen. De är inte reglerade i svensk lag men åtnjuter en god respekt i forskarsarnhället. Enligt praxis utdelas inga forskningsanslag och ingen vetenskaplig tidskrift tar forskningsrapporten utan ett godkännande från forskningsetiska kommittén. Varje djurförsök skall godkännas i en djurförsöksetisk nämnd. Om någon vill fuska och falskeligen ange att ett projekt genomgått etisk granskning, eller annan granskning som krävs, är dock möjligheten för upptäckt relativt liten. Forskaren bryter i så fall mot en underliggande

norm som

förutom lagar också skall respektera de etiska och säger att man normer regler som vetenskapssamhället kommit överens om.

Intressekonflikter kan uppkomma dels i själva forskningsprocessen dels i samband med publicering genom att den som granskar bidraget, eller redaktionen själv, är jävig. Ett förslag hur man skall komma till rätta med osaklighet vid peer review och undvika att något annat än vetenskapliga skäl beaktas är att låta referenten synlig forska-

vara men ren/forskargruppen anonym. Ekonomiska intressen kan vara svåra att avslöja. När det gäller forskares ideologiska och politiska intressen eller forskare som blir intellektuellt alltför ensidiga och normativa kan den

3 Båda finns återgivna i den norska utredningen Uredelighet i helsefaglig forskning, Norges Forskningsråd, Medisin og helse, Oslo, Oktober 1993. 4 Förslaget har nämnts av professor Anders Hemmingsson, redaktör för tidskriften Acta Radiologica Scandinavica.

52 Att minska risken för oredlighet i forskning

vetenskapliga diskussionen och prövningen bidra till en självsanering. Det kan svårare att identifiera sådana intressekonflikter i samband

vara med publiceringsprocessen. För den enskilde forskaren som upplever att ovidkommande intressen spelat en roll vid avslag om publicering finns alltid möjligheten att försöka få sitt alster i en annan tidskrift eller annat förlag. Det bör observeras att ohederligheten i relation till externa intressenter också de fall då någon annan än forskaren själv vill slå

avser mynt det förtroende forskaren åtnjuter både i sin person och som

av egen representant för vetenskapssamhället. Man har alltså ansvar för till vem och vad lånar sin auktoritet forskare. Kommittén återkommer i

man som andra kapitel i föreliggande betänkande med en mer utförlig diskussion när det gäller frågorna kring peer review och intressekonflikter i samband med forskning.

Forskaren i samhället

Då vetenskapen möter samhället ställs stora krav forskarens integritet. En forskare bör framförallt vara lojal mot vetenskapssamhällets etiska och vetenskapliga normer. Hon/han bör som sin främsta plikt söka att alltid vara saklig och objektiv, att ständigt söka förmedla en rimligt säker och så allmängiltig kunskap som möjligt. Detta innebär bl.a. att forskaren bör ange när hypoteserna är otillräckligt prövade och när slutsatser är mer tentativa än slutgiltiga. Forskaren är en representant för vetenskapen och har sina främsta uppgifter att värna den ve-

som en av tenskapliga trovärdigheten, att stå upp för vetenskapens erkända normer. Till detta borde höra att i ett offentligt forum också erkänna att de vetenskapliga sambanden ofta är komplexa än man anat och att vägen

mer från vetenskaplig idé till tillämpning forskningens resultat är både

av lång och mödosam. Det är önskvärt att forskare tränar sig i att bättre kunna kommunicera den osäkerhet som är en naturlig del av den vetenskapliga insikten.

En god regel i samband med intervjuer eller offentliga debatter är att inte säga mer i det offentliga rummet än man skulle kunna stå för i ett seminarium vid den vetenskapliga institutionen. Problemen är dock inte så enkelt avklarade, framförallt av det skälet att det i det offentliga rummet, via journalister eller från olika intresseorganisationer, ibland ställs helt andra frågor än i det vetenskapliga seminariet. Det kan finnas ideologiska eller massmediala intressen som vinklar beskrivningen av forskarens insats ett sätt som är främmande för forskaren.

Frågan forskarens integritet vinklas lite annorlunda om man hävdar

om att det finns sådant forskare inte bör dryfta i offentligheten som om

en

Att minska risken för oredlighet i forskning 53

han/hon befann sig i vetenskapens rum. Så uttryckt blir forskarens

moraliska ansvar större. Han/hon har nu också ansvar för hur det som sägs kommer att uppfattas, alldeles oavsett den vetenskapliga halten i det som sägs. I det vetenskapliga rummet har man fostrats till en nästan extrem öppenhet där allt kan ifrågasättas, där sakintresset är en självklarhet och argumentets primat råder. På den offentliga arenan råder andra regler för samtalet. Det kan bl.a. finnas mycket bestämda uppfattningar om vad som får sättas ifråga och bli föremål för en saklig debatt. Det är forskarens uppgift att så konsekvent som möjligt också i det offentliga rummet driva de vetenskapliga kraven öppenhet, kritiskt ifrågasättande och saklighet. Frågan är dock hur långt man rimligen kan driva det andra, starkare kravet, att inte offentligen dryfta sådant man i och för sig skulle kunna ha ett givande meningsutbyte om i ett vetenskapligt forum. Diskussionen om den offentliga insynen och dialogen i forskningsprocessen samt frågor om forskarnas roll som experter analyseras närmare i kapitlet om insyn och öppenhet i forskningsprocessen.

3.7 Kommitténs definition av

begreppet oredlighet i forskning

De etiska och vetenskapliga normerna mot fusk och ohederlighet täcker ett mycket vitt spektrum, alltifrån förfalskning och plagiat till missbruk av sin auktoritet som forskare i samhället och förmedlande sådan

av kunskap som man borde veta inte skulle godkännas i det vetenskapliga rummet. Det finns också exempel olämpligt beteende av typen sexuellt utnyttjande eller fall då professorer misstänks för att kraftigt åsidosätta sina plikter som handledare. Forskarsamhället har goda skäl att komma till rätta med alla de uppräknade typerna av beteende. För att beivra en del av dessa beteenden finns befintliga juridiska mekanismer att tillgå. Kommittén kommer att föreslå en till befintliga ordningar kompletterande form för utredning av misstänkt oredlighet.

Kommitténs definition av oredlighet i forskning är vid och avser att täcka in både forskningens och forskarens etik. Den generella definitionen lyder som angivits:

Generell definition av begreppet oredlighet i forskning

Med oredlighet i forskning menas att forskare avsiktligt och på ett

vilseledande sätt gär avsteg från de vetenskapliga medve-

kravenneiler

tet bryter mot allmänt accepterade

etiska normer.

54 Att minska risken för oredlighet i forskning

För att förtydliga vilka olika typer av handlingar och beteenden som avses föras in under denna definition ges följande preciseringar i enlighet med vissa huvudgrupper. Uppräkningen avser inte att vara heltäckande och de olika formerna av oredlighet anges utan inbördes rangordning. Kommitténs förslag och hänvisningar till ordningar för prevention och beivrande oredlighet tar sin utgångspunkt i den här angivna generella

av definitionen och i den preciserade uppräkningen.

Att minska risken för oredlighet i forskning 55 5 Exemplen med tenner från Andersen m. fl., Op.cit., s.21.

56 Att minska risken för oredlighet i forskning

Både samhället och forskarna har intresse att komma till rätta med

av företeelser längs hela skalan. Botemedlet måste dock vara avpassat till den typ åkomma patienten lider och det gäller att se till att boten

av av inte blir värre än soten. En del problem löser sig sannolikt av sig själv

undervisning vetenskaplig metod och etiska normer samt gegenom om

sedvanlig öppen och kritisk vetenskaplig debatt. Innan man börjar nom överväga olika sätt att komma till rätta med oredlighet i vetenskapssamhållet bör göra klart de etiska skälen för att man överhuvudtaget bör

man sträva efter att förhindra oredlighet. Dessa redovisas nedan. Därefter redovisas i vilken mån kan falla tillbaka befintlig lagstiftning och

man befintliga ordningar för att beivra de olika typerna av oredlighet.

3.8 Varför bör komma till rätta med

man

oredligheten

Svaret denna fråga kan tyckas självklart. Det är fel att fuska helt enkelt. Någon ytterligare motivering förefaller inte behövas och för de flesta människor är denna moraliska sanning självklar sedan barnsben. Vid närmare eftertanke finner emellertid att det finns åtminstone tre

man olika frågan varför oredlighet är något bör förebyggas och

svar som beivras. De tre sina olika perspektiv olika angrepps-

svaren anger genom sätt för den önskar komma till rätta med problemet oredlighet. Man

som kan hänvisa till de långsiktigt dåliga konsekvenserna av oredligheten. Ett sådant motiv räcker dock inte för att avhålla den som funderar att plagiera text någon skrivit och som tror sig, sannolikt på

en som annan goda grunder, kunna göra detta utan att bli upptäckt. Man måste vädja också till forskarens vilja att vara moralisk. Ett legitimt skäl för den forskare blivit plagierad kan också vara att hänvisa till plagieringen

som

ett intrång i upphovsrätten. Detta är i så fall ett tredje motiv. De tre som

har sin bakgrund i tre olika sätt att ange kriterier en moraliskt svaren

Att minska risken för oredlighet i forskning 57

godtagbar handling. Dessa skall mycket kort och översiktligt beskrivas

här.

Konsekvensetiska skäl för att stävja oredlighet

Ett viktigt skäl för att samhället bör till att komma till rätta med vese tenskaplig oredlighet konsekvensetisk natur. Samhället är starkt är av beroende att den kunskap forskare levererar är tillförlitlig efterav som denna kunskap ofta läggs till grund för olika beslut där både rnännisom skors och naturens väl och står spel. Miller Hersen menar att ve detta förhållande accentueras särskilt när det gäller de biomedicinska vetenskaperna. Så kan till exempel läkemedelsprövning där man en manipulerat med data få förödande konsekvenser för patienten. Undanhållande kända ekologiska risker vid utsättande genetiskt modifieav av rade organismer i naturen kan också få stora negativa konsekvenser. Frågan hur tillförlitlig vetenskapsbaserad kunskap är träffar om pass en dock alla discipliner. Så har till exempel nationalekonomiska teorier ibland inflytande människors välbefinnande. Också etiken ett stort vetenskaplig disciplin måste fråga sig hur pass tillförlitliga de som eventuella råd och anvisningar är som man ibland delar ut.

Samhället måste kunna lita till att forskningens resultat representerar en rimligt säker och så allmängiltig kunskap som möjligt samt att den framställs på ett så sakligt och objektivt sätt som möjligt. Samhället är därför angeläget att både fusk och dålig vetenskap stävjas. Ur konsekvenom setisk synvinkel spelar det ingen roll otillförlitliga resultat är en frukt om slarv eller fusk. Det är konsekvenserna gott och ont som räknas av och det finns inget i sig säger att några förfalskade data åstadkomsom skada än slarvigt hopkorrma data eller övertolkade data. Indimer mer rekt kan det ändå så att fusk åstadkommer mer skada genom att vara samhällets förtroende för forskningen får sig allvarligare knäck. Samen hället måste alltid utifrån en vetenskapsbaserad kunskap utan att agera ha full information. Man måste lita till att forskningens kontrollmekanismer mot fusk och dålig vetenskap fungerar. Förtroendet mellan samhälle och vetenskap fungerar form av Smörjmedel för att översom en vinna den oundvikliga friktion informationsbristen innebär. Implesom mentering forskningens resultat går snabbare och smidigare om det i av grunden finns ett förtroende för att forskarna håller hög moral. Finns en inte detta måste forskningens avnämare lägga en rad kostsamma kontrollinstanser. Misstroende kastar i maskineriet, något som i och för grus sig också gäller själva forskningsprocessen. Människor i allmänhet kan

16Miller cit. Hersen, op.

3 19-0104

58 Att minska risken för oredlighet i forskning

kanske tänka sig ha viss förståelse för att det slipper igenom del en en slarv, även en forskare är bara människa. Skulle det däremot komma en till allmänhetens kännedom att forskare fuskar och är ohederliga, och att forskarsamhället inte ordentligt tar tag i det, riskerar den nödvändiga förtroendefulla atmosfären att förgiftas totalt. Negativa konsekvenser för forskningen i termer av minskade anslag och hårdare extern styrning torde därtill vara ett starkt skäl för forskarsamhället att självt komma till rätta med problemet.

Rapporter om plagiat innebär minuspost när det gäller forskningens en förtroendekapital och därför är plagiering något konsekvensetissom av ka skäl bör stävjas. Vetenskapssamhället tillhandahåller olika medel som har en starkt självsanerande effekt. Att stjäla någons idé eller till och med delar av en text någon skrivit kan statushöjning på som annan ge en kort sikt. På längre sikt kan dock vetenskapens kritiska granskning komma i fatt. Detta gäller också den som underlåter att rapportera sådant som motsäger den teorin eller den är för snabb ut med egna som sina "resultat". Om devisen "publish perish" publicera eller för- 0r svinna är den som normalt gäller i vetenskapliga sammanhang skulle man här istället kunna tala om "publish and perish" publicera och försvinna. Forskare har ett starkt egenintresse i att endast redovisa väl underbyggda resultat. Det dröjer inte länge innan forskare världen runt försöker reproducera de påstådda resultaten.

B.F. Skinner menar att vetenskapen tillhandahåller slags interna, konen sekvensetiskt motiverade, normer, som kraftigt förhindrar slarv och ohederlighet från att blomstra.

"Det är kännetecknande för vetenska att varje ohederlighet snabbt en brin ar olycka för den ohederlige. till exempel forskare i a en som sin orsknmg teori han redan är välkänd för. Forskningsretestar en sultaten kan konfirmera hans teori, motsäga den eller lämna den tvi- 1 velsmål. Oavsett någon eventuell böjelse att göra motsatsen måste han med samma självklarhet redovisa både resultat som stöder och resultat som motsäger teorin. Om han inte gör det själv kommer någon annan forskare göra det inom loppet av veckor, månader eller mest som några år. Detta kommer skada hans prestige mer än om han ra porterat resultaten själv. I det långa loppet handlar det inte så et myc om prestige som om effektiv forskningsprocess. Forskare har personligelt enkelt funnit både att hederlighet, mot sig själva och mot andra är nödvändigt för att nå framgang."

7 Skinner, B.F., Science and human behavior, The Free Press 1953, 13., citerat från Miller Hersen, op.cit., 5.7.

Att minska risken för oredlighet i forskning 59

Dygdetiska skäl för att stävja oredlighet

En etik till konsekvenserna både för egen och för andras välfärd som ser torde kunna komma till rätta med det mesta av både fusk, slarv och dålig vetenskap. Det är dock inte tillräckligt. De flesta människor skulle nog att det finns moraliska skäl att undvika fusk och slarv även om man anse är helt säker på saken inte upptäcks och även är säker på att att om man konsekvenserna vad och andras välfärd på både kort och lång avser egen sikt enbart blir goda. Ett exempel skulle kunna vara om en historiker, typ Charles Dawson berättades tidigare, sett till att förstöra William som om Herberts manuskript och alla anteckningar. Eftervärlden fick ny god kunskap sig till del det fel krediterades för forskamen var person som rinsatsen. De flesta skulle ändå avstå. Det finns andra moraliska skäl än

de konsekvensetiska.

Det konsekvensetiska angreppssättet har varit förhärskande inom forskningsetiken. Mycket lite har gjorts för att fokusera forskarnas egna moraliska kvaliteter, deras moraliska dygder och laster. Den norske filosofen Knut-Erik Tranøy är ett undantagen. Han brukar som ingredienav i forskningsetik sådana traditionella Aristoteliska dygder ser en ta upp mod, sanningsenlighet, öppenhet och anständighet. Ett för forskare som efterföljansvärt exempel finner han i filosofen Ludwig Wittgenstein. Det forskare starka moraliska krav sig själv att inte var en som satte upp till praktiska konsekvenser Nobelpris, ryktbarhet, professionell se som och samhällelig status eller ekonomi. Wittgenstein levde enligt den Augustinska formeln gaudium de veritate; i glädjen över att äga sanningen. Detta är den högsta formen för självförverkligande och det mest fullkomliga njutandet människans möjligheter, hennes potentialitet. Utav över den etik är inriktad medmänniskans välfärd behövs i forsksom ningen också självförverkligandets etik det slag som Tranøy pekar en av på. Ingen hederlig forskare skulle vilja dagtinga med sanningen eller omöjliggöra kritisk kontroll sina resultat för att någon extern intresav vill öka sin eller nytta. Den kunskap forskaren söker sent en grupps måste kunna stå emot både kollegialt tryck och krav från uppdragsgivare

och avnämare.

Det är grundläggande och intressant konflikt som kommer i dagen när en bryter det konsekvensetiska och det dygdetiska perspektivet mot man varandra. Är sanningen vetenskapens enda övergripande mål eller är målet befrämja välfärden Man kan med Jane Heale hävda att det att inte är hopande satser till varandra som driver vetenskaett av sanna

60 Att minska risken för oredlighet i forskning

pen. Sanningen i sig kan inte tillräckligt motivera stora forskarinsatser. Det är projektet som gör arbetet mödan värt. Kan världen bli godare, intressantare och människor kanske något friskare och lyckligare Heales invändning pekar på det önskvärda i att forskare i högre grad än vad som i dag tycks vara fallet frågar sig varför man anser vissa frågor mer viktiga att få svar än andra. Valet av forskningsuppgift är något som oftare kunde problematiseras. Den föreslagna pliktkollissionen mellan forskarens förpliktelser mot sanningen och förpliktelser till välfärd är emellertid blott skenbar. Den kan lösas med hjälp av en distinktion som redan Thomas av Aquino formulerade. Man bör skilja mellan en verksamhets interna och externa mål eller värden. Externa mål eller värden är alltid någons egendom eller tillhörighet och det finns ofta flera olika vägar att nå dem. Förpliktelsen till välfärd är ett externt mål för vetenskapen, ofta i praktiken formulerat av anslagsgivande råd och myndigheter. Sanningskravet i den vetenskapliga verksamheten är emellertid förknippat med för denna verksamhet specifika interna mål.

De kan uppnås endast genom ett deltagande i just denna verksamhet. Alasdair MacIntyre har illustrerat vad som menas med interna och externa mål för

en verksamhet genom en analogi schackspel.

om

MacIntyre ber oss att föreställa oss en förälder som vill lära sin Sjuåring spela schack, trots att barnet själv inte har något egentligt intresse av att lära sig spela. Barnet tycker emellertid om godis och föräldern förklarar att om de spelar schack tillsammans en gång varje vecka så bjuds barnet

godis. Föräldem berättar dessutom att hon kommer att spela ett sådant sätt att det blir svårt men inte omöjligt för barnet att vinna. Varje sådan vinst resulterar i en extra portion godis. Sålunda motiverad kommer sjuåringen att spela, och spela för att vinna. Så länge det är enbart godiset som lockar spelar det för barnet ingen roll om det fås är-

genom ligt spel. Kan man få godiset snabbare genom fusk så är det ett tillräckligt skäl att uppöva den konsten. Men, hoppas föräldern, en dag nås den tidpunkt då barnet inser schackspelets värde av andra skäl än den yttre belöningen. Genom förvärvandet av en särskild analytisk förmåga, strategisk fantasi och intensiv koncentration får sjuåringen skäl inte bara att vinna vid ett tillfälle, utan att behärska spelet och utveckla sig själv i relation till de krav och möjligheter som just schackspelandet Om

ger. barnet nu fuskar så bedrar hon inte bara sin förälder utan också sig själv. Barnet har fått erfarenhet av spelets interna mål. Sanningskravet inom vetenskapen hör tillsammans med det nyfikna sökandet efter intres-

g Referensen till Heale från Robert Heeger vid ett seminarium då oredlighet i forskning diskuterades. 9 MacIntyre, Alasdair, After Virtue, 2:a uppl., Duckwort 1985.

Att minska risken för oredlighet i forskning 61

samband och förklaringar till denna verksamhets interna mål och santa värde. I denna mening är förpliktelsen till sanning primär för all veten-

skaplig verksamhet.

Vetenskaplig oredlighet bör motverkas inte bara för att det riskerar väl-

färden, och andras. Hederligheten är nog en väg till framgång som egen Skinner uttryckte saken, fusk och ohederlighet bryter också mot en men uppfattning vad kännetecknar god forskare och vad all forskom som en ning ytterst bör drivas glädje i sanningen. Vetenskapssamhället av, en har slå vakt och odla dessa ideal. Till sist måste man lita till varje att om forskares vilja äga självrespekt och måste därför plantera detta att et0s", med Bertil Fredholrns 0rd, redan inom forskarut-

"vetenskapens

bildningen.

Rättigheter som handlingsbegränsning

Ett tredje motiv för komma till rätta med fusk och ohederlighet i att forskning har med tillskrivandet av rättigheter att göra. Rättighetsteorier

stark ställning i den etiska teoridiskussionen. I detta sammanhang har en de tillämpliga särskilt när det gäller plagiat. Den som tar något som är någon tänkt ut eller producerat och för det vidare som om det var annan eget kränker dennes rättigheter. Det är en vedertagen uppfattning att ens upphovsmannen till idé, metod eller någon uppfinning bör en en annan åtnjuta någon form äganderätt till sitt alster. Den vanligaste skyddsav formen i vetenskapliga sammanhang är copyright men också paten-

trätten är tillämplig. Det finns rad, delvis kontroversiella, frågor som en har med dessa skyddsformers tillämpning inom vetenskapens område att

göra. De skall inte avhandlas här. På rättighetsteoriemas område handlar det vilka rättigheter har, varför har dem dvs. hur de kan om man man motiveras och vad har har dem dvs. hur någons rättighet man när man är korrelerad till någon plikt. Det är sannolikt så att den doktoannans rand fick sina idéer publicerade i professorns bok med framgång som se kunde anmält förfarandet till åtal varande ett intrång i upphovsrätsom En förutsättning hon kunnat dokumentera idén i någon form ten. är att skriftligt material. Den informationsteknologin med snabb och av nya omfattande datatrafik gör inte dessa rättighetsfrågor lätta att lösa.

Sanningsenlighet och öppenhet två grundläggande principer -

I den etiska prövningen forskningsprojekt vägs projektets nytta i av enlighet med någon form konsekvensetisk modell med beaktande av men sådana deontologiska principer försökspersoners rätt till ett inav som formerat samtycke innan de involveras i forskningsstudie. Beträffande en grunden för att stävja oredlighet i forskning spelar konsekvensetiken en

62 Att minska risken för oredlighet i forskning

mindre roll. Det är istället två principer från dygdetiken och den deontologiska etiken som utgör grunden. Principen om sanningsenlighet går tillbaka på vetenskapens grundläggande mål att försöka nå så rimligt

en säker och allmängiltig kunskap som möjligt. Det är inte alltid forskaren når sitt mål och det tillhör vetenskapens dygder att också erkänna de brister och den osäkerhet vidlåder forskningsresultaten. Att försöka

som få omvärlden att tro något vet inte föreligger är emellertid att

man över den gräns där det vetenskapliga projektet upphäver sig självt. Sanningsenligheten kan aldrig vägas mot den eventuella nyttan av en handling eller ett projekt. Sanningen må vara svår att fånga och varje senior forskare inser i ödmjukhet att mer man lärt sig desto har för-

mer man stått att man inte begriper. Varje intressant vetenskaplig lösning

ger möjlighet att formulera nya vetenskapliga problem. Strävandet efter

sanning är dock trots svårigheterna att finna den en plikt för varje forskare. Varje forskare måste vinnlägga sig att kritiskt ifrågasätta varje tes

om även då det är politiskt inkorrekt eller då det passar illa i den rådande vetenskapskulturen. Så också då det inte tjänar den egna karriären, det egna ärrmet, den egna skolbildningen eller den egna prestigen.

Principen om öppenhet är delvis en följd av att man accepterar principen om sanningsenlighet. Ett vetenskapligt resultat kan inte godkännas innan andra forskare givits möjlighet att kritiskt granska angivna material, metoder och argument. Principen om öppenhet är grundsten i all uni-

en versitetsforskning. Man skall öppet redovisa sina källor, sina data och sina teorier för att andra forskare men också avnämare forskningens

av resultat skall kunna inse om slutsatserna man drar följer dessa

av premisser. Resultaten bör också snabbt bli tillgängliga för andra forskare att bygga vidare på. Det gäller både positiva och negativa resultat. Principen om öppenhet kan ibland komma i konflikt med industriintressen när universitetsforskare söker samarbete med industrin. Det kan finnas situationer då principen om öppenhet får vika temporärt för att möjliggöra ett sådant samarbete. Ett exempel är när en forskare går med att avvakta några månader med att publicera ett vetenskapligt resultat för att möjliggöra för industrin att söka ett patent. Den etiska problematiken kring intressekonflikter av detta slag diskuteras utförligare i ett särskilt kapitel i föreliggande betänkande. Inte i något fall bör dock principen

om öppenhet överges ett lättvindigt sätt och avvägning

utan en noggrann mellan de värden som står spel.

Att minska risken för oredlighet i forskning 63

3.9 och praktiska svårigheter Principiella

för att komma till rätta med

oredligheten

Principiella svårigheter

Trots viss diskussion i frågorna torde det som hittills sagts om vad en oredlighet i forskning är och de etiska grunderna för att stävja sådant beteende ändå uppfattas relativt okontroversiellt. När det gäller fråsom skall komma till rätta med problemet och minska risgan om hur man kerna för oredlighet går meningarna emellertid isär. Några vill betona forskarnas och pläderar för fortsatt självreglering i forskegenansvar ningsetiska frågor. Andra att forskarna inte är lämpade att tvätta menar sin byk utan föreslår någon form extern juridisk kontroll av egen av verksamheten. Dessa två uppfattningar kan sägas representera två huvudlinjer i diskussionen. För att svara frågan hur man bör till väga och vilken de två huvudlinjema man bör välja måste några principiav ella utgångspunkter diskuteras. Det finns också praktiska hinder för att komma till rätta med problemet har sin grund i den hierarkiska som struktur som kännetecknar vetenskapssamhället.

Art lira till forskarens heder

Att det finns betydande praktiska svårigheter när det gäller att granska och stävja oredlighet i forskning torde framgå av de exempel som refererats. Inte minst kan det svårt att få tydlig bild det faktiska vara en av sakunderlaget. Svårigheterna är inte mindre på det principiella planet när det gäller att utforma etiska regler och riktlinjer. Man skulle kunna uttrycka det så att det med dessa regler strävar efter är att reglera man människors heder. För att göra detta måste man emellertid samtidigt lita till deras hederskänsla eller, annorlunda uttryckt, vilja att vara moraliska. Oavsett hur i detalj definierar vetenskaplig oredlighet finns det man alltid ett moment avsiktligt bedrägligt förfarande eller ohederlighet av med i bilden. I de flesta fall kan nå bot och bättring genom att påman skett. Man vädjar då till den berördes sk. "bättre jag", hans tala vad som eller hennes hederskänsla. Den som inte vill vara hederlig kommer man emellertid inte åt, inte att skapa den hundraprocentigt efom man avser fektiva kontrollstaten. Då har emellertid lämnat moralens område. man

För att komma till rätta med fusket måste det vetenskapliga projektets och kunskapssökandets idé inplanteras och odlas hos varje forskare. Man måste lita till att den inre sanktionen slår till när forskare draben

64 Att minska risken för oredlighet i forskning

bas av frestelsen att gå genvägar i forskningen. Den tyske filosofen Ernst Tugendhat har uttryck detta så att saknar förmågan att om en person känna moralisk skam så är det ingen idé att diskutera moraliska frågor med denne. Man kan inte med lagar få människor att vara moraliska däremot kan man ge rättsligt stöd för människors vilja att moraliska vara genom att tillförsäkra sådant som rättssäkerhet, kompetens och opartiskhet vid prövningar.

Hierarkin inom forskarvärlden ett praktiskt hinder -

En del av problemen med att komma till rätta med vetenskaplig oredlighet hänger samman med att vetenskapssamhället sett ett socialt ur organisatoriskt perspektiv är mycket hierarkiskt uppbyggt. Det krävs ett stort mått av civilkurage för att en doktorand skall våga anmäla professor en för oredligt beteende. Man riskerar inte gärna den framtida karriäegna ren som i hög grad är beroende av goda vitsord från professorn och dennes nätverk av forskande kollegor. Erfarenheter från USA visar också att den forskare som anmäler kollega för oredlighet riskerar att stämplas en som illojal och frysas ut från de inre kretsar där beslut forskningsanom slag och tjänster diskuteras.

Idealt sett utgörs livsluften inom akademierna det öppna samtalet, det av ovillkorliga ifrågasättandet, den kreativa förmågan att tänka ständigt nytt, ibland inom etablerade forsknings- och kunskapstraditioner, ibland på tvärs med dessa. För kvinnor stängs ute från de synliga och som osynliga manliga nätverken eller som utsätts för sexualiserat maktmissbruk, för studenter och forskarstuderande trycks ned begreppsom av spoliser och maktfullkomliga professorer blir vetenskapssamhället likt en nutida tom och dammig katedral utan både livsluft och livslust. Särskilt utsatta är studenter och forskarstuderande befinner sig i stark som en beroendeställning till professorn, lektorn och handledaren. För att kunna etablera goda forskningsseder måste man med professorn i idéhistoria, Gunnar Erikssons, ord värna om den intellektuella nyfikenhetens moral.

Gunnar Eriksson har i ett idéhistoriskt perspektiv beskrivit fem olika moraltraditioner som präglat forskarnas seder inom det framväxande vetenskapssamhället." Liksom andra människor får anta att forsman

2° Föreläsning vid Jahrestagung med Societas Ethica 1991. 2 Eriksson, Gunnar, Forskarens moral, Föredrag vid kurs i forskningsetik vid Uppsala universitet den 9 april 1992. I Forskningsberedningens skrift 1996: nr Kan forskningen bli mer etisk utvecklar han fyra dessa i den inledande av artikeln Etiska traditioner i forskningen en idéhistorisk skiss, Utbildningsde- partementet 1997.

Att minska risken för oredlighet i forskning 65

kamas viktigaste källa till moralisk insikt är den allmänna moralen som predikar vanlig hygglighet och redlighet i umgänget människor emellan. Källorna till denna moral finner inte bara inom kristendomen och man hos de klassiska filosoferna. Det förefaller finnas en grundläggande moral för många kulturer, ideologier, religioner och andsom är gemensam livsåskådningar även man inte är överens om normauktoriteten för ra om denna moral.

Forskning redan tidigt syssla som gjordes inom ramen för en var en tjänst, ett ämbete. En de förnämsta pliktema för ämbetsmannen som av del den styrande klassen att i allt visa sin lojalitet mot uppen av var dragsgivaren, mot senaten och det romerska folket". Från ämbetsmannamoralen finns fortfarande impulser kvar om att en forskare bör bortse från förmåner och aldrig låta sig mutas. egna

Skråmøralen med dess angivande av för varje skrå särskilda privilegier och förpliktelser har spelat viktig roll alltsedan tillkomsten av de euen ropeiska universiteten. Till privilegiema i de lärdas skrå hörde sådant att föreläsa i vetenskapliga ämnen och att demonstrera döda rnännisom skors inälvor och att bära vissa akademiska dräkter. Till förpliktelsema hörde givetvis att uppbära dessa privilegier ett värdigt sätt, att göra ett hedersamt arbete inom de givna ramarna och att tala latin, så att ingutan kunskaper i detta språk skulle få någon vetenskaplig sanning om en bakfotenfm Från skråmoralen härrör den akademiska jurisdiktionen, ett eget rättsväsende inom universitetsvärlden som fanns kvar i Sverige fram till l820-talet.

Sökandet efter sanning kan sägas vara vetenskapens förnämsta kännetecken i alla tider. Enligt Gunnar Eriksson fick dock denna sitt mest konsekventa uttryck först 1800-talet i kamp mot religiösa, ideologiska och allehanda konstnärliga viljor. I Erikssons framställning får kemiprofessorn Per Cleve representera sanningssökandets moral genom ett citat från dennes promotionsföreläsning vid Uppsala universitet 1880.

Naturvetenskapens mål, mången, uti de praktiska menar de tillsk ndar mänskligheten. Deliggerola hjälpa att fördelar som s oss förvärva vårt dagliga röd etc. Denna åsikt är falsk. Naturvetenskamål är främmande för alla fördelar som den skänkt mänskligpensför såvitt vetenskapens utveckling därav befrämjas. Målet eten, för dessa vetenskaper är, liksom för alla andra, sanningen i all sin nakenhet. Och de under sin utveckling närma sig målet,

om betyder

skaffa bröd miljoner människor. det föga eller intet, om de

22Ibid., s. 23Ibid., 3.9.

66 Att minska risken för oredlighet i forskning

Den intellektuella nyfikenhetens moral är en moraltradition som med sin syntes av ifrågasättande, öppenhet, vidsyn och humanitet skär tvärs igenom tidsåldrarna. Det handlar i hög grad studenternas moral, de

om studenter som strömmade till universiteten i Bologna, Paris och Cambridge. Den nyfikna ungdomen, med Gunnar Erikssons ord. Ifrågasättandet och lusten att ständigt veta mer och veta nytt drev så småningom ut forskaren att delta också i den offentliga dialog inte styrs

som av kyrklig eller världslig överhet, heller av forskarskråets vaktkonstaplar borde man kanske tillägga. Forskaren är skyldig att hela tiden tvivla sina resultat men känner sig också manad att ta ställning i olika

samhällsfrågor. Nyfikenhet, mod att ifrågasätta och strävan att kommuni-

en cera också den osäkerhet som i någon mening alltid vidlåder vetenskapens resultat är viktiga drag att odla i en forskarkultur som vill värna

om vetenskapens trovärdighet och god forskningssed. Endast så kan avarterna med den vetenskapliga hierarkin undvikas. Att stimulera den intellektuella nyfikenhetens moral borde vara varje lärosätes främsta uppgift.

3.10 om

Medvetandegörande kunskapssökandets villkor som det

första ledet i ett arbete

förebyggande

Att introducera det vetenskapliga kunskapssökandets villkor

Vikten av ett förebyggande arbete för att minska förekomsten ored-

av lighet i forskning torde kunna överskattas. "Vetenskapens etos" måste inplanteras redan från första kursveckan hos den börjar högsko-

som en leutbildning. Den bana man beträder präglas att kunskap skapas,

av ny kunskap som behövs för att tolka och förstå verkligheten, kunskap

som behövs för att förbättra världen så att den blir bättre plats att bo på.

en Det är för detta ändamål man utrustar sig med vetenskapens kunskapsnycklar och metodiska färdigheter. Redan grundutbildningsnivån börjar också skrivandet och laborerandet varför metodkurserna här lägger grunden både när det gäller god vetenskaplig praxis, hantering

av data samt metoder för källhänvisning.

Utan att inom ramen för denna utredning kunna någon djupare vetenskapsteoretisk diskussion borde man ändå med fog kunna antaga att mycket slarv, övertolkning av data och vetenskapligt dåligt grundade förhoppningar som saluförs i olika samhällsfora kan stävjas med vad man skulle kunna kalla den Popperska lösningen. Den engelske filosofen

Att minska risken för oredlighet iforskning 67

Karl Poppers grundläggande idé att för att nå säker och allmängiltig var kunskap det inte tillräckligt med sina experiment och iakttaär att man gelser försöker verifiera den framställda hypotesen. Det vetenskapliga

projektet går försöka falsifiera uppställda hypoteser. Det speut att lar ingen roll forskaren verifierat sin hypotes i 99 fall av hundra om om hundrade iakttagelsen går i riktning. Det hundrade fallet är den en annan vederlägga hypotesen. Det kan ibland ett väl starkt krav nog för att vara något Poppers vetenskapsteoretiska hållning borde genomsyra all men av och utbildning. Professor Johan Cullberg brukar använda ett forskning kriterium god vetenskap väl i den Popperska lösningsom passar överraskningskriteriet. Detta kriterium innebär att man skall en, det sk. förutsäga resultatet sitt försök eller sin studie. Det måste inte kunna av alltid kvar överraskning det verkligen är kunvara ett moment av om ny skapas. skap som

Till vetenskapligt kunskapssökande det slag här exemplifieett av som med hjälp Popper och Cullberg bör studenter inbjudas. Själrats av nya anslaget viktigt och bör markera ett brott med den gymnasiala tiva är den. Nyfikenhet och kreativitet kan främjas från början med en intro-

duktionskurs där utbildningens anknytning till forskning och kun-

skapsutveckling Problemorientering och kritisk skolning ger accentueras. embryot både till uppfatta den insatsen rätt och till att erkänna att egna andras insatser i det vetenskapliga projektet. Etikmomengemensamma kan i början mycket väl fokusera de goda exemplen, både i histoten riskt och erfarna forskare institutionen som goda

perspektiv genom

föredörnen. Till detta behöver teoretiska avsnitt föras som gör studenterna förtrogna med etiska riktlinjer, begrepp och analysmetoder.

forskarsamhället har traditionellt litat till mentorskapet för Inom man förmedling etisk medvetenhet och Det har räckt med att de av ansvar. forskarna lärt sina seniora kolleger. Det goda exemplets makt i yngre av har varit tillräckligt. Äldre forskare har klassisk Aristotelisk tappning vad och har det räckt mal det. Alla har litat till den sagt man anser sen praktiskt visdomen, den dygd Aristoteles benämnde phronesis. vunna Idag har kunskapsutvecklingen gått så långt och de forskningsetiska frå-

blivit så komplexa att insatser behövs för etikutbildgeställningarna nya Åsiktsning och systematisk reflektion kring forskningsetiska problem.

etiken behöver ersättas med en etisk reflektion byggd argumentets

primat och med kunskap de etiska argumentens natur och begränsom

ningar.

I förebyggande syfte har samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stock-

universitet föredömligt sätt beskrivit vetenskapens etos och holms ett del gällande etiska riktlinjer i skriften God vetenskaplig praxis som en

68 Att minska risken för oredlighet i forskning

varje forskarstuderande får vid antagning till forskarutbildningen. Skriften finns med fakultetens benägna tillstånd med bilaga 3 till detta

som betänkande.

Kommittén återkommer mer utförligt till frågor rörande utbildning i forskningsetik och behovet av forskning i tillämpad etik. Medicinska forskningsrådet anger i sina riktlinjer för prevention och hantering av ohederlighet inom medicinsk forskning tre sätt att minska risken för oredlighet i forskning. Man pekar behovet av utbildning, träning och etablerande av vetenskapliga normer och understryker vikten av att etablera ett regelsystem för upptäckt och utredning av misstänkta fall av oredlighet samt att det måste finnas en koppling mellan påvisandet av oredlighet och lämplig disciplinär åtgärd. Ytterligare ett sätt som anvisas för att minska riskerna för oredlighet är att uppmuntra åtgärder som syftar till att minska trycket på forskaren att publicera för att generera anslag. Vid meritvärdering och vid ansökan om forskningsanslag spelar antalet publikationer viktig roll. Detta förhållande kan locka forskare

en att tumma de etiska och vetenskapliga normerna för forskning och presentation av forskningens resultat. Det är emellertid viktigt att betona att också publikationernas kvalitet spelar en viktig roll i meritvärderingen. Det bör också framhållas att prestationskravet inom forskningen bör vara högt och att forskning av naturen är och bör vara en konkurrensutsatt verksamhet även om forskning också kräver samarbete. Det är

angeläget att nya forskningsresultat snabbt publiceras. Ett otillbörligt tryck

publicering kan undvikas om sedvanliga etiska regler och normer för publicering följs och om potentiella ekonomiska intressekonflikter uppmärksammas.

3.11 God en

dokumentationsordning - viktig åtgärd i förebyggande syfte

Till god forskningssed hör att ange källor och referenser så tydligt och noggrant att man kan se att slutsatserna följer av prernissema och att dessa är korrekt återgivna. Detta gäller oavsett vilken disciplin forskaren tillhör. För en filosof som i sitt arbete prövar olika argument framförda av andra filosofer måste läsaren som tar del av forskningens resultat

24Ohederliglzet inom medicinsk forskning. Riktlinjer för prevention och hantering av ohederlighet inom medicinsk forskning. Reviderade och fastställda av Medicinska Forskningsrådet 1996-10-02, Dnr 746/94. 25Beträffande skrivningama i detta avsnitt har samråd skett med Riksarkivets handläggare Ian Fallenius.

Att minska risken fär oredlighet i forskning 69

kunna förvissa sig dessa argument är korrekt återgivna. Genom om att källhänvisningar skall både kunna följa argumentationsnoggranna man linjen och bli förvissad att de författare forskaren stöder sig på om som får vederbörligt erkännande och saklig bedömning. ett en

På motsvarande sätt skall forskningsunderlaget redovisas inom alla vediscipliner även forskningsmetodema varierar. Detta tenskapliga om

innebär sådant forskningsmaterial som enkäter, bandupptagningar,

att videoinspelningar, intervjuutskrifter, laboratorieprov, reagens, resultat laboratoriedagböcker, patientinformation, statistiska

av provanalyser,

och andra former primärdata eller observationer måste beräkningar av och bevaras så kan att de slutsatser forskaren dokumenteras att man se verkligen följer det forskningsunderlag utgår från. Inom de drar av man internationella riktlinjerna för god laboratoriesed Good Laboratory och god klinisk sed Good Clinical Practice ställs därför krav

Practice

skall kunna följa dataunderlaget hela forskningspro att man genom skall finnas tydlig trail records. Inom den industrificessen. Det en nansierade forskningen är dessa riktlinjer liksom andra internationella riktlinjer för kvalitetsbedömning och ackreditering av forskningsmiljöer

sedan länge naturliga inslag i god forskningssed. en

utredningar misstanke oredlighet i forskning påtalas ofta all- Vid av om avseende bevarandet forskningsmaterial. I två nyligen varliga brister av utredningar det medicinska forskningsornrådet visade gjorda svenska svårt inte omöjligt att slutgiltigt kunna ta ställning i det sig mycket om skuldfrågan därför primärdata inte hade bevarats ett tillförlitligt att viktiga primärdata inte fanns dokumenterade kunde misssätt. Eftersom oredlighet inte styrkas. Det inte heller möjligt för den tanke om var bevisa sin oskuld. Bristen tydliga och praktiska ordmisstänkte att bevarande forskningsmaterial innebär emellertid inte bara ningar för av svårigheter utredningsteknisk art. Det finns exempel hur forskare av oredlighet i sin forskning går igenom personliga tragedisom anmälts för tvingas uppleva hur deras vitala forsknings- och arbetsmiljöer er och den forskarkarriären avbryts ett brutalt sätt. Allt bryts ned och egna detta innan ärendet har kunnat bringas till ett slutgiltigt avgörande.

initiera utredningar innan det finns genomförd ordning för beva- Att en rande forskningsmaterial är djupt oetiskt genom att man riskerar att av oskyldig skada. Även anmälaren lider stor åsamka också den som är stor etisk måste därför arbetet med att säker-

skada. I en prioriteringsordning

goda ordningar för dokumenterande och bevarande av forskningsställa före implementeringen system för utredning av material komma av oredlighet. Det större rättssäkerhet för alla inblanmisstanke om ger en

70 Att minska risken för oredlighet i forskning

dade parter genom att får ett bättre underlag för utredningar och man innebär ett extra skydd för den är hederlig i sin forskning. Som som en extra vinst kommer det att bli betydligt lättare att identifiera den som fuskar. God forskningssed inbegriper således goda ordningar och praktiska förutsättningar för dokumentation och arkivering forskningsav material. Sammanfattningsvis kan följande intressen beträffande bevarande forskningsmaterial identifieras av Det allmännas intressen statens försorg: genom för vetenskaplig bedömning av underlaget till avhandlingar och rapporter; för samhällets planering och utveckling; för skydd av medborgarna; 4. för den offentliga insynen i forskningsprocessen samt; för återanvändning av forskningsmaterial i undersökningar. nya Forskarens intressen:

för vetenskaplig bedömning underlaget till avhandlingar och av rapporter; för återanvändning forskningsmaterial i undersökningar; av nya egna för att undvika obehörigt utnyttjande forskningsmaterial. av F orskningsinstitutionens intresse

för vetenskaplig bedömning underlaget till avhandlingar och av rapporter; för återanvändning forskningsmaterial i från institutionen av nya utgående undersökningar;

för att undvika obehörigt utnyttjande av forskningsmaterial;

för att skydda sitt eget anseende att kunna visa att förvagenom man rar forskningsmaterial ett sådant sätt att etisk granskning kan ske; för att uppfylla krav från externa anslagsgivare.

Forskarsamhällets intresse

för återanvändning forskningsmaterial i vetenskapliga underav nya sökningar; för vetenskapshistorisk forskning.

Det framgår av intressespecifikationen att flera intressen hos de olika aktörerna sammanfaller. Forskaren, forskningsinstitutionen, forskarsamhället och det allmänna har intresse att verksamheten bedrivs enligt av

26Bearbetat efter Tomenius, Lennart, Bevarande av material från forskningsprojekt, Arkiv, samhälle och forskning, 1994:3, s.7-37

SOU Att minska risken för oredlighet iforskning 71 1999:4

uppställda etiska regler. Den upplever sig oskyldigt anklagad för som oredlighet i forskning har ett starkt intresse att kunna visa på en god av överensstämmelse mellan påstådda resultat och de data ligger till som grund för dessa. Utredningar misstanke oredlighet försvåras allav om varligt primärdata inte finns sparade ett betryggande sätt. av att Forskningsinstitutioner och lärosäten måste kunna visa att man har fungerande riktlinjer för beivrande oredlighet i forskning. I detta krav av ligger implicit också kravet god ordning för bevarande av forsken ningsmaterial. Forskningsinstitutionerna och forskarna har mycket starka egenintressen hög forskningsmoral. Detta inbegriper intresset av en hålla forskningsmaterial tillgängligt även efter publicering. När det att gäller forskarnas och deras institutioners intressen bör det påpekas att normalbeteendet forskare emellan är att ta kontakt och byta reagens, cellinjer och annat forskningsrnaterial eller att man försöker göra om försöken plats. Att titta andras primärdata är sannolikt för de flesta forskare inte primäralternativet och dessutom tidsödande jämfört med göra ett försök med sina instrument och material. att om egna

På fyra punkter förefaller intressena olika vägar. Statens intresse när det gäller samhällsplanering och utveckling torde dock snarare vara knutet till utlysning forskningsmedel och till återförande av forskav ningens resultat till organisationer och myndigheter. Frågan om offentlig insyn behandlas likaledes särskild fråga och det är tveksamt om som en den offentliga insynen och dialogen överhuvudtaget är beroende eller av forskningsmaterial såsom primärdata arkiveras enligt gynnas av att gängse regler för offentlig verksamhet. En offentlig insyn finns redan säkerställd för många forskningsprojekt att samtliga ansökningar genom hos de statliga forskningsråden och de sk. löntagarfondsstiftelsema är allmänna handlingar. Genom publicering offentliggörs också resultaten forskning. Statens intresse att skydda medborgarna säkerställs av av redan den forskningsetiska granskningen och genom sekretesslaggenom stiftning. Forskaren och dennes institution har ett legitimt intresse av att förhindra andra att ta del och använda det egna forskningsmaterialet. av Detta intresse är svårförenligt med en önskan att forskningsrnaterialet skall arkivläggas enligt gängse regler för statlig myndighet och därmed bli allmän handling. Samtidigt har forskarsamhället ett legitimt intresse insamlade data inte göms undan utan blir föremål för prövning av av att vetenskapliga frågeställningar. nya

72 Att minska risken för oredlighet i forskning

Bevara genom att dokumentera och arkivera

Att de olika intressena inte är lätta att förena framgår ganska av en omfattande diskussion i ämnet bevarande forskningsmaterial. Knäckav frågorna i denna diskussion har gällt forskningsarkivens och fråstatus gorna huruvida olika typer forskningsmaterial utgör allmänna handav lingar eller inte. Det ankommer ytterst Riksarkivet och statliga myndigheter som bedriver forskning att gemensamt lösa dessa knäckfrågor. Det forskningsetiska kravet att skall kunna pröva påstådda man om resultat följer av forskningsunderlaget och att forskaren inte varit oredlig i sin forskning förutsätter inte att forskningsmaterial arkiveras eller på annat sätt kommer att utgöra allmänna handlingar. För att uppfylla de etiska kraven är det tillräckligt att forskningsprocessen från början till dess slut dokumenteras på ett riktigt sätt. Ur juridisk synpunkt är det en avgörande skillnad huruvida man använder terrnema dokumentation eller arkivering av forskningsmaterial. Enligt 2 kap 9 § tryckfrihetsförordningen blir också upprättade handlingar inom offentliga myndigheters forskningsverksamhet som annars inte skulle allmänna detta anses som så snart de hand för arkivering. Varken tryckfrihetsförordningen tas om eller arkivförordningen säger emellertid något hur forskning skall om

dokumenteras. Eftersom också frågan arkivering forskningsmate-

om av rial rymmer viktiga forskningsetiska aspekter och är del bevaranen av deuppgiften för forskningsinrättningar måste den dock här kort beröras.

Offentlighetsprincipen för forskning vid statliga myndigheter

För forskning som bedrivs av myndigheter gäller offentlighetsprincipen. Allmänheten har rätt till insyn både i den administrativa verksamheten och i den forskning som bedrivs vid myndigheten. Regler baserade på

denna offentlighetsprincip finns angivna i 2 kap tryckfrihetsförordning-

en. Härmed inbegripes all forskning bedrivs vid svenska universitet som och högskolor också all sektorsforskning bedrivs förvaltmen som av

27Tomenius, Lennart, Bevarande av material från forskningsprojekt, Arkiv,

samhälle och forskning, 1994:3, s.7-37; SOU 1989:74, Forskningsetisk prövning,; Riksarkivet 1986, Arkivansvar i samband med externt finansierad forskning stencil. RA dnr: 2977/S 51/83, 103 sidor; Riksarkivet 1988, Forskningsprojektens arkiv. Riksarkivet 1988-01-28 stencil, RA dnr 153-88-50, handledning 23 sidor samt broschyr 6 sidor; Bohlin, Alf, Offentlighet Sekreress i myndighets forskningsverksamhet, Riksarkivet, Rapport 1997:2; Tomenius, Lennart, Är forskningsverksamhetens rättsliga ställning oklar, Tema Arkiv 1992, s.9-18; Lundquist, Lennart Tomenius, Lennart, Vad skall forskaren göra med sina papper, Läkartidningen 1991, Vol 88 22, 2034-2040. nr s.

Att minska risken för oredlighet i forskning 73

ningsmyndigheter. Forskning bedrivs i privaträttsliga former omsom emellertid inte denna i svensk grundlag angivna offentlighetsfattas av innebär forskare inom den industrifinansierade forskprincip. Detta att står för majoriteten all svensk forskning inte omfattas av ningen som av tillägg i 1 kap 8§ bilagan sekretesslagen gäller denna princip. Genom 1997 offentlighetsprincipen fullt ut också för Chalmers

sedan l januari

och för Högskolan i Jönköping. Allmänheten har

Tekniska Högskola

till insyn i den forskningsverksamhet bedrivs vid däremot inte rätt som såsom Handelshögskolan i Stockholm eller av enskilda utinrättningar bildningsanordnare såsom Teologiska Högskolan i Stockholm.

Ärendehandläggning eller faktiskt handlande

fråga kanske diskuterats mest när det gäller bevarande av Den som forskning vid myndighet skall uppfattas som en

forskningsmaterial är om

ärende eller ett så kallat faktiskt handlande. handläggning av ett som forskning ärendehandläggning är det först när forsk- Uppfattar man som färdigställts och dess resultat presenterats som dess handningsprojektet allmänna. Uppfattar istället forskning som faktiskt lingar kan bli man blir varje handling inom forskningsprojektet allmän så snart handlande handling färdigställts. Allmänna handlingar är offentliga handdenna från de inskränkningar härvidlag föreskrivs i lingar med undantag som

sekretesslagen.

olika när det gäller frågan forskning skall

Det finns uppfattningar om

ärendehandläggning eller faktiskt handlande. Den uppfattas som som utredningen under Carl-Gustaf Andrén relaterade ut-

Forskningsetiska

Hans-Gunnar Axberger har i sin förligt de motsatta ståndpunkterna. och sekretess, 1983, med utgångspunkt i 2 kap 7 §

skrift Ojfentlighet hävdat att ett forskningsprojekt skall uppfattas tryckfrihetsförordningen

ärende. I promemoria daterad den 16 september 1986 utarsom ett en betad inom riksarkivet Lennart Lundquist förfäktades uppfattningen av utgör faktiskt handlande. Carl-Gustaf Andrén

att forskningsverksarnhet

forskning har påtagliga likheter med ärende drog själv slutsatsen att behandling eller med pågående utredningsarbete och att man bör under bestämmelser i enlighet därmed. Om

tolka tryckfrihetsförordningens

inte juridiskt möjlig krävdes enligt Andréns förmedenna tolkning var nande ändring svensk grundlag. en av

28 Forskningsetisk prövning. Organisation, information och SOU: 1989:74, utbildning. Betänkande forskningsetiska utredningen, Allmänna Förlaget, av Stockholm 1989. s. 82-88. 29 85 Ibid., s.

74 Att minska risken för oredlighet i forskning

Alf Bohlin har i nyligen Riksarkivet utgiven rapport hävdat en av uppfattningen att forskning bör karakteriseras faktiskt handlande. Besom träffande argumentationen för denna uppfattning hänvisas till den angiv-

na rapporten. Beträffande uppdragsforskning där myndighet i en ger uppdrag en annan myndighet att utföra forskning bör forskningshandlingarna enligt Bohlin uppfattas utgörande faktiska handlingar. Om som uppdragsgivaren är en överordnad myndighet kan uppdraget däremot ge upphov till att forskningsverksarnheten blir ett ärende hos den underordnade myndigheten. Till myndigheten inkorrma handlingar blir alltid all-

männa handlingar så snart de kommit behörig befattningshavare till handa, oavsett om det gäller färdigställda handlingar eller utkast. Ett skrift-

ligt enkätsvar blir därmed allmän handling så snart det den tas emot av enskilde forskaren. Detsamma gäller t.ex. utdrag register rekvireur som rats från myndighet, korrespondens mellan forskare, annan examensarbeten som inlämnas till institution och externa anslagsgivares beslut. en

Den största delen av forskningsverksarnheten rör handlingar framsom ställs eller utarbetas inom myndigheten. Så snart sådan handling en "expedierats med vilket förstås avsänts benämnes den upprättad - handling och blir därmed allmän handling. Det kan gälla enkät en som sänds ut, ett forskningsprogram bifogas ansökan anslag eller som en om en skriftlig förfrågan till en annan myndighet eller till enskild en person. Med utgångspunkt från uppfattningen att forskning skall fakses som tiskt handlande kan många de handlingar utgör underlag i av som ett

forskningsprojekt bli allmänna handlingar långt innan projektet färdig-

ställts eller expedierats. Alf Bohlin beskriver detta har med som färdigställda handlingar att göra sålunda.

För sådana fall, då handling varken expedierats eller hänför sig en till visst hos myndigheten anhängigt ärende, har det i TF 2:7 1st 2p sista ledet givits en särskild regel, enligt vilken handlin skall en anses som upprättad, när den justerats av myndigheten ler annat e sätt färdi ställts. Inga direkta svårigheter möter att fastställa, om en handling livit upprättad genom justering. Den för handlingens karaktär av allmän avgörande tidpunkten är givetvis den, då handlingen försetts med intyg om sin rikti het. Vad exakt innefattas i som uttrycket på annat sätt färdigstä lts är däremot inte lika klart. Då det emellertid inte krävs något särskilt förfarande från myndi hetens sida för att handlingen skall färdigställd och där prättad, anses som u här refereras till 1975/76:16O 143 torde det til räckligt, rop s vara att den ex. god änts sanktionerats av därtill behörig befattningshavare eller omhändertagits för förvaring. Huruvida handlingen för-

30Bohlin, Alf,0jfentlighet Sekretess i myndighets forskningsverksamhet,

Riksarkivet Rapport 1997:2.

Att minska risken för oredlighet iforskning 75

i arkivutr mrne eller ex. forskarens tänsterum är gllärvid varas utan betydelse är refereras till 1979/80:2 A s 172." prop

Detta innebär, Bohlin påpekar, att fotografier, videoinspelningar som och bandupptagningar blir allmänna handlingar så snart fotografiet framkallats eller inspelningen avslutats och omhändertagits av forskaren. "Att forskaren basis innehållet i dem kommer att dra vissa slutsatav han redovisar i sin rapport, måste härvidlag sakna betyser, som senare delse. Handlingen sådan är inte avsedd att omarbetas och kan som därför inte något utkast eller koncept Det sagda måste då ses som innebära att forskare vid myndighet som sin väg till publicerad en en färdigställer sina forskningsunderlag har att i juridisk mening rapport uppfatta dessa allmänna handlingar, handlingar som helst som som vem har rätt få tillgång till de inte skyddas av sekretess. En komplikaatt om tion detta Bohlin inte tycks ha uppfattat är att handlingar som av som detta blivit allmänna inte torde kunna patenteras. I normalfallet får sätt forskaren inte närma ett seminarium vad han avser att patentbeens lägga. Lagtolkningen rimmar illa med trycket forskare att vara först, unika och originella. Den biomedicinske forskarens egenhändigt att vara tillverkade antikroppar, infärgade cell- och vävnadsprover, cellinjer och DNA-konstruktioner utgör allmänna handlingar. Så också justerade 1aboratoriehandböcker och uppteckningar av provresultat. Det senare framgår ännu tydligare med utgångspunkt från Bohlins tolkning av 2 kap 7 § 2 st tryckfrihetsförordningen gällande diarier, journaler och sådana register som förs fortlöpande.

Sådana handlingar rättade, så snart de färdigställts för anses up anteckning eller införing emensamt för dem är sålunda, att de blir allmänna ett mycket tidigt stadium. Ett diarium är upprättat det ögonblick bläcket torkat". Med register eller annan förteckning bl olika kortregister, vilka kontinuerligt tillförs avses a typer av pgifter. I stund görs i registret, blir nya u samma som en anteckning det i enna del att anse som upprättat.

De forskare bedriver någon form empirisk forskning, dvs. forsksom av ning där samlar data verkligheten i stort som smått skall enligt man om denna lagtolkning uppfatta sina forskningsunderlag allmänna handsom lingar. Den forskare däremot producerar osjälvständiga mellanled som typen avhandlingsutkast och koncept sin väg till färdig forskningsav produkt behöver inte uppfatta sitt inom myndigheten upprättade forskningsmaterial allmänna handlingar. Denna lagtolkning placerar såsom

Ibid., s. l7f. 32 18. lbid., s. 33Ibid., s. 19.

76 Att minska risken för oredlighet i forskning

ledes forskare inom humaniora, teologi, rättsvetenskap och de ickeempiriska delarna av samhällsvetarnas forskning i särskild kategori.

en En mellanprodukt är ingen allmän handling, "så länge den har expedierats. Denna förutsättning är uppfylld, om handlingen dels är preli-

av minär beskajjfenhet utkast etc, dels överlämnas till någon utomstående uteslutande i samrådssyfte.34 En forskarstuderande i juridik

kan exempelvis konsultera utomstående experter beträffande sina preliminära alster utan att någon annan har rätt att ta del av det han håller med.

Även mellanprodukter och arbetsmaterial blir emellertid allmänna handlingar om de tas om hand för arkivering, oavsett om de expedieras eller inte. Beträffande arkivmaterial gäller att dessa får inte gallras utan stöd i författning. Riksarkivet beslutar med stöd av 12 § arkivförordningen gallringsföreskrifter när det gäller handlingar hos särskilt angivna

myndigheter och sektorsövergripande verksamheter. Någon generell gall-

ringsföreskrift avseende forskningshandlingar finna inte till dags dato men riksarkivet arbetar enligt uppgift med en sådan föreskriftstext.

Att en handling är allmän innebär inte att den automatiskt blir offentlig. Rätten att ta del av allmänna handlingar får dock endast inskränkas

genom föreskrifter i lag. En högskola eller annan myndighet bedriver

som forskningsverksamhet kan således inte själv besluta att införa sekre-

om tess avseende visst forskningsmaterial. Sekretesslagen medger sekretess för att skydda är föremål för vetenskapliga undersök-

ex personer som ningar om det kan antas att den som lämnar uppgifter eller någon honom närstående lider uppgifterna röjs. Också affärshemligheter kan

men om skyddas genom sekretess. En forskare legitima vetenskapliga

som av konkurrensskäl under vissa skeden av forskningsprocessen vill skydda sitt eget forskningsunderlag från andras rätt att ta del det har dock

av inte möjlighet att göra detta hänvisning till gällande sekretesslag-

genom stiftning.

Dåligt anpassad lagstiftning

När det gäller frågorna kring hur forskningsmaterial bäst skall bevaras med hänsyn till de delvis motstridiga intressen som står spel kan

av det ovan sagda konstateras att den nuvarande lagstiftningen inte är

anpassad till forskningsverksamheten som den idag bedrivs. De befintliga juridiska instrumenten har stark begränsning det faktum att

en genom en

34Ibid.,. s. 20. 35Riksarkivets gallrings- och bevarandepolicy finns beskriven i skriften Bevarandet av nutiden, Riksarkivet 1995.

Att minska risken för oredlighet iforskning 77

och växande del forskning idag bedrivs i privaträttsliga former. stor av Det gäller både den industrifinansierade forskningen också den men forskning bedrivs enskilda utbildningsanordnare och stiftelsesom av av högskolorna. Bland ett slumpmässigt urval av svenska forskare kommer därför frågan vilka rättsregler styr bevarandet av forskningsom som material godtyckligt beroende på vilken arbetsgivare man för att vara närvarande har. En forskare vid Handelshögskolan i Stockholm lyder inte under bevaranderegler en forskare vid Stockholms unisamma som versitet. Om forskaren vid Handelshögskolan skickar en ansökan om forskningsanslag till Medicinska forskningsrådet kommer denna ansökan att arkiveras och bli allmän handling eftersom forskningsrådet är en myndighet. Sänder han ansökan till Cancerfonden finns inte samma krav på arkivering och ansökan blir heller inte allmän handling. En motsvarande ansökan från forskarkollega vid universitetet blir allmän en handling i båda fallen.

Det förefaller alltså juridiken kommer till korta när det gäller att som om reglera bevarande forskningsmaterial. Ur forskarsamhällets synvinkel av

strider den dåligt anpassade lagstiftningen mot den gmndlagsenliga prin-

cipen alla medborgares likhet inför lagen. Även håller sig till om om man den forskningsverksamhet ligger inom ramen för myndighetsverksom samhet kommer de lagtolkningar och definitioner Alf Bohlin förslår att innebära ett avsteg från samma princip. Forskare kommer att behandlas olika med avseende på andras rätt att ta del av deras forskningsmaterial beroende på vilken disciplin man arbetar inom. Avhandlingsutkast inom rättsvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora och teologi blir inte allmänna handlingar biomedicinarens, teknologens och naturvetarens men laboratoriedagböcker liksom i biologiskt material beskrivna delresultat blir allmänt tillgängliga. Väljer man att följa förslaget från den tidigare forskningsetiska utredningen under Carl-Gustaf Andrén och införa ett förtydligande i 2 kap 9 § tryckfrihetsförordningen skulle sannolikt en av större likhet forskare emellan uppnås. Ett slutgiltigt avgörande i juridisk

mening lagtolkningsfrågoma huruvida forskningsverksamhet skall

av om uppfattas ärendehandläggning eller som faktiskt handlande kräver som rättslig prövning. Diskrepansen mellan forskning som bedrivs av en myndighet och forskning bedrivs i privaträttsliga former kvarstår som emellertid. Mot bakgrund av en utveckling där alltmer forskning bedrivs i privaträttsliga former upplever Kommittén denna diskrepans mycket otillfredsställande.

78 Att minska risken för oredlighet iforskning

Öppenhet i ordnade former

Offentlighet är en självklar konsekvens av vetenskapens grundläggande princip om öppenhet. Påstådda forskningsresultat och forskningsmetodemas tillförlitlighet måste tåla en prövning i offentlighetens ljus. Öppenheten måste dock värnas i ordnade former för att man skall kunna tillgodose andra legitima intressen såsom forskningens frihet och rätten för en forskare att själv bearbeta och dra slutsatser från det forskningsunderlag han med egen möda skaffat fram. Det måste stå en rimlig tid till buds för forskaren att själv bearbeta och tolka sina vetenskapliga rön. Först när han är färdig blir resultaten av forskarmödan offentlig genom publicering eller som föreläsning. Vid denna slutpunkt skall dock hela processen kunna följas. Vägen fram dit är öppenheten begränsad. mer Etiska och juridiska regler måste anpassas till dessa för den vetenskapliga verksamheten gängse och självklara formerna.

Kommittén föreslår mot bakgrund av ovanstående redogörelse för lag-

stiftningsfrågor och intressemotsättningar att bevarande forsknings-

av material skall göras antingen i form av dokumentation eller i form av

arkivering i enlighet med nedan angivna preciseringar. Förslaget är för-

enligt med att riksarkivet beslutar om gallringsföreskrifter för visst material, i detta förslaget det som är angivet under det bör arkiveras. som Enligt uppgift avser riksarkivet inte att i sina föreskrifter några ange regler för dokumentation av forskningsmaterial.

Arkivering av visst material för alltid

Arkivering av forskningsmaterial inom forskning bedriven myndigav heter innebär enligt arkivförordningen att detta material blir allmänna handlingar. Efter prövning enligt sekretesslagen kan de också bli offentliga handlingar. Arkivering innebär enligt arkivförordningen att materialet skall sparas för alltid om Riksarkivet inte utfärdar särskilda gallringsföreskrifter. Forskningsinrättningar drivs i privaträttsliga forsom mer rekommenderas att så långt finner lämpligt att följa man samma principer för sitt bevarande utformar sina arbetsordningar. när man

Grundläggande information forskningsprojekt skall för alltid. om sparas Med grundläggande information forskningsprojekt om avses:

projektplan;

medelsansökan;

beslut om anslagstilldelning; minnesanteckningar från styrgrupps och referensgruppsmöten;

Att minska risken för oredlighet i forskning 79

ansökan till och utlåtande forskningsetisk kommitté, djurförsök-

av

setisk närrmd eller form etiskt prövningsorgan eller annat

annan av

enligt lag har att meddela tillstånd för visst försök;

organ som

slutrapport inklusive ekonomisk slutredovisning.

Det åligger varje universitet, högskola eller annan myndighet som bedri-

forskningsverksarnhet att arkivera forskningsmaterial enligt denna ver beskrivning. Uppgiften delegeras lämpligen till institution eller annan lämplig enhet. Respektive forskningsinrättning har att tillse att praktiska förutsättningar finns för att ett betryggande sätt förvara dessa handlingar. Allmänhetens intresse av insyn i forskningsverksamheten genom tillgång till allmänna handlingar i enlighet med offentlighetsprincipen torde de så upprättade forskningsarkiven vara fullt tillräckligt.

genom Det torde också tillfyllest för den forskare som vill närma sig forsk-

vara ningen från ett vetenskapshistoriskt perspektiv. Som beskrivs utförligt i det kapitel i detta betänkande som tar upp frågorna kring insyn och öppenhet finns därtill rad andra instrument att tillgå för att främja insyn

en och debatt kring forskning.

Dokumentation av forskningsprocessen

God forskningssed inbegriper en god dokumentationssed. Liksom andra seder och bruk på forskningsetikens område kan man här vänta sig ett gemensamt synsätt oberoende vilket rättsligt system forskaren arbetar

av inom. Helsingforsdeklarationen och andra etiska riktlinjer omfattas i vida kretsar inom det internationella vetenskapssamfundet och läkemedelsindustrin har eget initiativ sökt harmonisera etiska riktlinjer för god klinisk sed och god laboratoriesed. Eftersom etiken detta område inte känner några nationella eller internationella ojämlikheter i de rättsliga

av systemen kan vänta sig att det också sker en anpassning till gemen-

man

ordningar för dokumentation av forskningsprocessen och bevasamma rande forskningsmaterial där så är etiskt motiverat. För det forsk-

av ningsetiska kravet god ordning för dokumentation av forsknings-

en

torde det därför spela mindre roll att det svenska rättssystemet processen gör skillnad mellan forskning som bedrivs av myndighet och forskning

bedrivs i privaträttslig fomi. På liknande sätt som när det gällde som arkivering forskningsmaterial rekommenderas forskningsinrättningar

av

drivs i privaträttsliga former att i sina arbetsordningar införa regler som och tillskapa praktiska förutsättningar för dokumentation av forskningsmaterial. Dokumentation enligt här föreslagna riktlinjer får aldrig

ursäkt för dålig arkivordning och otillräckliga resurser för arkivara en vering avseende sådant forskningsmaterial som skall arkiveras.

80 Att minska risken för oredlighet i forskning

Kommitténs förslag till övergripande riktlinjer för dokumentation

av forskningsprocessen.

Varje universitet, högskola, annan myndighet som bedriver forskningsverksamhet eller annan fristående forskningsinrättning rekommenderas att dokumentera forskningsverksamhet i enlighet med denna ordning. Ansvaret för dokumentationen delegeras lämpligen till institutioner och motsvarande forskningsenheter.

Forskningsverksamhet skall dokumenteras ett sådant sätt att en utomstående granskare tydligt kan följa hela forskningsprocessen och kunna förvissa sig om att slutsatser och resultat följer av prernisserna.

Dokumentation skall vidare göras på ett sådant sätt att andra forskare kan ta vid och använda forskningsunderlag som utgångspunkt för nya vetenskapliga studier i enlighet med de regler som gäller för ägandeoch förfoganderätten till forskningsmaterial och med iakttagande av gällande sekretessbestämmelser.

4. Det vetenskapliga intresset skall vara övergripande och vägledande vid dokumentation av forskningsprocessen.

Forskningsmaterial som det inte är vetenskapligt motiverat att spara skall dokumenteras forskaren. Denna skriftliga dokumentation

av skall vidimeras av prefekt eller motsvarande forskningschef.

Dokumentation av forskningsprocessen med utgångspunkt från dessa riktlinjer skall bevaras i minst tio år.

Det är viktigt att dokumentationen redovisar hela dataunderlaget så att man i efterhand kan förvissa sig om på vilka grunder en selektion av data har gjorts. Också sk. negativa resultat bör redovisas,

dvs. data som motsäger den hypotes man prövar. Sådana data kan visa sig mycket värdefulla för att pröva nya vägar inom forskningen. En redovisning

av negativa resultat medför också att risken för att forskare upprepar andras misstag kan minskas.

Det vetenskapliga intresset skall vara övergripande och vägledande vid dokumentation av forskningsprocessen. Man bör därvidlag hålla i minnet att forskningsmaterial kan mycket skiftande slag. Det kan före-

vara av ligga i formen av datafiler eller delar därav, filmer, videoband, anteckningar, ljudbandupptagningar, plasmider, DNA-konstruktioner,

gener,

Att minska risken för oredlighet iforskning 81

antikroppar mm. Med det vetenskapliga intresset som huvudprincip torde behovet av att med fakta kunna belägga misstankar om avsteg från etablerade vetenskapliga normer för datainsamling, bearbetning och källredovisning väl tillgodoses. Det är mot denna bakgrund lämpligt att varje forskningsinstitution och lärosäte utformar sina egna regler där man kan ta hänsyn till den egna verksamhetens särskilda behov och förutsättningar.

Med det vetenskapliga intresset som vägledande princip för bevarande

forskningsmaterial måste ha i åtanke att del material, särskilt av man en inom biomedicinsk forskning ur vetenskaplig synpunkt är att betrakta som färskvara. Det är inte ur det vetenskapliga perspektivet befogat att spara det för någon längre tid. För att kunna följa forskningsprocessen och se att resultat följer av forskningsunderlaget och att ingen otillbörlig selektion av data förekommit bör sådant material dock beskrivas i en särskild av prefekten eller motsvarande forskningschef vidimerad skriftlig dokumentation innan materialet slängs.

Dokumentation av forskningsprocessen med utgångspunkt från dessa riktlinjer skall bevaras i minst tio år. Längre tid för bevarande kan förekomma om det bedöms intressant ur vetenskaplig synpunkt. Vid ett universitet, ett sektorsorgan eller en forskningsinrättning med många institutioner och avdelningar delegeras lämpligen uppgiften att utforma detaljregler för dokumentation till prefekten eller annan institutions- eller forskningsansvarig. Arkivariers expertkunskap bör tas till också

vara när det gäller dokumentation av forskningsmaterial.

Karolinska institutets nyligen beslutade riktlinjer för dokumentation av forskningsmaterial stämmer väl överens med de generella förslag som Kommittén här anfört. De finns med Karolinska institutets benägna tillstånd medagna i betänkandet som bilaga Riktlinjerna är framtagna med sikte klinisk forskning, epidemiologisk forskning och experimentell forskning och bygger ett system med loggböcker där varje sida har ett unikt nummer och hela forskningsprocessen dokumenteras löpande. Det är obligatoriskt att använda loggböckerna. Det åligger varje institution att skapa lokala tolkningsföreskrifter baserade de särskilda förhållanden som kan gälla på varje institution samt att skapa rutiner för distribution av riktlinjerna till forskare, doktorander och teknisk personal som deltar i forskning. Prefekten ansvarar också för att nyanställd

personal informeras om riktlinjerna.

Dokumentation av forskningsprocessen med utgångspunkt från av Kommittén angivna riktlinjer förändrar inte sakläget när det gäller frå-

82 Att minska risken för oredlighet i forskning

de dokumenterade forskningshandlingama skall uppfattas som gan om allmänna eller inte. Denna fråga måste lösas i särskild ordning. Andra etiska aspekter när det gäller handhavande av forskningsmaterial, särskilt sådant material som innehåller eller möjliggör framtagande av personuppgifter behandlas i ett särskilt kapitel i föreliggande betänkande.

Ägande av och fdrfoganderätt till forskningsmaterial

Att forskningsinstitutionen/lärosätet ansvarar för dokumentation och arkivbildning av forskningsmaterial i enlighet med här föreslagna riktlinjer torde vara okontroversiellt. Ett sådant förfarande står också i samklang med den allmänna regeln i svensk arbetsrätt att arbetsresultatet tillkommer arbetsgivaren Denna arbetsrättsliga princip kan dock komma i konflikt med den immaterialrättsliga principen om upphovsmannens ensamrätt till sitt verk. I ett beslut 1997-01-15 framhåller Justitieombudsmannen rättsläget detta område delvis omstritt.

att är Det ligger inte inom Kommitténs direktiv att föreslå hur denna konflikt mellan olika rättsprinciper skall lösas. En etisk konflikt kan uppkomma mellan intresset från forskaren och forskarens institution att söka patent och forskningens intresse av öppenhet. Denna konflikt kommer att diskuteras i samband med att frågorna om industrisamarbete tas upp. Att forskningsinstitutionen dit forskaren är knuten har ansvar för arkivläggning av grundläggande forskningsmaterial och dokumentation av det vetenskapligt intressanta forskningsunderlaget hindrar inte att avtal om

utnyttjande av patentmöjligheter upprättas mellan arbetsgivaren och ar-

betstagaren. En myndighet som ingår avtal om forskningssamarbete med ett externt företag bör inte få avtala bort sin skyldighet att bevara forskningsmaterialet enligt angivna riktlinjer. Om den externa samarbetspartnern har högre krav bevarande och hantering av forskningsmaterial än vad som anges i lokala bestämmelser bör de högre kraven tillgodoses. Annars torde samarbetet inte kunna komma till stånd.

Beträffande forskningsmaterial som ännu inte är publicerat kan ibland tvister uppstå avseende förfoganderätten till materialet, särskilt om. flera forskare arbetar inom samma projekt. I enlighet med den tolkning av tryckfrihetsförordningen som refererats tidigare bör man i detta sam-

36 Se Lag 1949:345 om rätten till arbetstagares uppfinningar samt beslut i Arbetsdomstolen 1994 nr 98. 37Dnr 214997. 38 Konflikten aktualiseras särskilt i samband med forskare ingår i samarbete

att med industrin. Dessa frågor diskuteras bl.a. NYFOR Kommitténs betänkan-

den Samverkan mellan högskolan och näringslivet SOUl996:70 och Samverkan mellan högskolan och de små och medelstora företagen SOU 1996:89.

Att minska risken för oredlighet i forskning 83

manhang påminna sig om att när väl en forskningshandling blivit allmän så förfogar inte forskaren över den längre. Forskarens egenintresse kan inte heller skyddas med hjälp av ett tillägg i sekretesslagen eftersom det inte ingår bland någon av de sju intressen som anges i 2 kap 2 § tryckfrihetsförordningen. Vid uppdragsforskning är däremot sekretess ofta möjlig genom hänvisning till 6 kap 4 § sekretesslagen. Varje forskare har ett intresse av att så långt det är möjligt förfoga över sitt material för att kunna publicera och få erkännande för sitt arbete. Samtidigt är forskaren beroende av de forskare han/hon samarbetar med liksom av den institution vid vilken forskningen bedrivs och från vilken forskaren också får lön för sitt arbete. Problemen accentueras i samband med multicenterstudier.

En god forskningschef eller projektledare ser till att rutiner för publicering och förfogande av forskningsmaterial diskuteras igenom innan projektet dras igång. En enskild forskare har i normalfallet endast tillfälligt och under institutionsledningens överinseende ha rätt att föra med sig opublicerat forskningsmaterial från den institution där materialet tagits fram. Om en forskare eller en forskargrupp permanent flyttar till

en annan institution talar det vetenskapliga intresset för att man i samförstånd med respektive institutioner för med sig sitt eget forskningsmaterial. Den enskilde forskaren eller forskargruppen kan vara de enda har

som kunskap om materialets innehåll och bakgrund och därmed i praktiken är de enda som kan utnyttja materialet för nya vetenskapliga undersökningar. Villkoret är emellertid i varje sådan situation att det sker i gott

samförstånd med den institution forskaren eller forskargruppen lämnar och möjligheten att både medflytta och kvarlämna material bör beaktas. I samband med dessa överflyttningar av material måste dock klargöras vilken institutionerna skall arkivbildare och för do-

av som vara ansvara kumentation av forskningsmaterial. Detta för att misstankar oredlig-

om het i forskning skall kunna utredas. Som övergripande tolkningsprincip vid tvister bör gälla att forskningsmaterial så långt som möjligt skall användas för att ta fram ny värdefull kunskap.

När det gäller förslaget till en ordning för dokumentation av forskningsprocessen underströks att dokumentationen skall göras ett sådant sätt att andra forskare kan ta vid och använda forskningsunderlag som utgångspunkt för nya vetenskapliga studier i enlighet med de regler

som gäller för ägande- och förfoganderätten till forskningsmaterial och med iakttagande av gällande sekretessbestämmelser. Forskningssamfundet har ett legitimt intresse av att pröva nya teorier och hypoteser befintligt material. Att samma material prövas med utgångspunkt från så många vetenskapliga frågeställningar som möjligt är av godo för kun-

84 Att minska risken för oredlighet forskning

skapsutvecklingen och innebär effektiv användning av begränsade

en

Samtidigt bör den enskilde forskaren inom rimliga gränser tillresurser. delas rätten att vidare utforska de data han samlat in. En forskare bör dock inte hålla för strikt på denna rättighet eftersom han själv är starkt beroende att också utnyttja andras data för att kunna komma vidare i

av sin forskning. Det torde dock uppfattas som självklart att den forskare

samlat ett dataunderlag bör ha exklusiv förfoganderätt till detta som material fram till dess att publicering har skett eller, då materialet ligger till grund för erläggande licentiatexamen, doktorsexamen eller vin-

av nande docentkompetens, till dess att avhandling godkänts eller do-

av centkompetens vunnits. Det bör i sammanhanget påpekas att beträffande biomedicinsk forskning många tidskrifter kräver skall lämna ut

att man antikroppar, plasmider etc, när väl publicering har skett. I vissa fall får

även skriva försäkran detta när artikel antas för publiman en om en cering. Forskaren kan givetvis eget initiativ förmedla sina data och källmaterial till andra forskare och man kan glädjande nog notera att en hederskodex med detta innehåll är väg att utvecklas. En viktig princip är alltid att den forskare tagit fram och bearbetat vissa data får ve-

som derbörli erkännande för detta.

I praktiken sker redan utväxling av data mellan olika forskargrupper.

en Kommitténs förslag till kodifiering denna praxis och avvägning av de

av delvis motsatta intressena innebär att data och forskningsmaterial skall fritt kunna kommuniceras inom vetenskapssamhället så snart de dokumenterats, med vederbörliga hänvisningar till upphovsmannen och med iakttagande sekretesslagen. När data och källmaterial är avsett att

av ligga till grund för erläggande av licentiatexamen eller doktorsexamen, eller för vinnande docentkompetens bör upphovsmannen ha exklusiv

av förfoganderätt fram till att examensarbetet eller doktorsavhandlingen godkänts, eller till dess att docentkompetens vunnits.

Med hänsyn taget till det oklara rättsläget när det gäller vad som utgör allmän handling och med hänsyn till det enligt 1 § 2 stycket i 1949 års lag rätten till arbetstagares uppfinningar angivna

om lärarundantageWvilken innebär att universitet och högskolor inte har någon rätt till de uppfinningar som lärarna gör, inte ens om de görs på betald arbetstid och med utnyttjande av arbetsgivarens lokaler och utrustning måste detta för närvarande endast bli en fråga om en rekommendation till forskarna. Detta gäller också beträffande blod- och vävnadsmaterial finns sparade i olika former av biobanker men här

som aktualiseras särskilda frågor beträffande förfoganderätt och uppfyllandet

39NYFOR-kommittén, sou 1996:70, 201.

s.

Att minska risken för oredlighet i forskning 85

av tillämpliga regler för information till och samtycke dem som pro-

av verna härrör från. Dessa frågor beröres kort i kapitlet forskning som

om innefattar personuppgifter där Kommittén föreslår att de intressen

som står på spel i detta sammanhang får en mer fördjupad analys än vad

som är möjligt inom ramen för de tidsramar som givits Kommittén.

3.12 Befintliga för

regler publiceringsetiken

Det ligger inte inom Kommitténs mandat att föreslå hur vetenskapliga tidskrifter skall uppfylla sitt moraliska ansvar. Här finns förvisso viktiga etiska frågor som har att göra med angivande av författarskap, dubbelpublicering, eventuella potentiella intressekonflikter, tydlighet i beskrivningen av referenser, peer review av artiklar och redaktörernas ansvar mot författare och läsare. Frågor kring peer review-systemet och förekomsten av potentiella intressekonflikter diskuteras i särskilda kapitel i föreliggande betänkande. Beträffande dessa publiceringsetiska frågor bör dock framhållas att de vetenskapliga tidskrifterna redan har tagit ett stort ansvar för detta. Det finns som angivits tydliga regler och internationella riktlinjer att falla tillbaka på. Om en redaktör eller en referent i samband med prövning av en artikel för publicering finner grundad anledning att misstänka oredlighet i forskning bör detta anmälas till rektorn/chefen för den forskningsinrättning som berörd huvudansvarig forskare är knuten till i enlighet med den procedur som här föreslås. Då flera författare finns upptagna är den författare som står först att betrakta som huvudansvarig.

Redaktörer och referenter har en viktig roll att spela när det gäller att upptäcka och beivra misstänkt oredlighet. Det har emellertid ibland hänt att det är tidskriftsredaktörerna eller referentema själva som är oredliga. Ansvarig utgivare för tidskriften har ett ansvar för att pressetiska riktlinjer följs. För svenska tidskrifter finns en möjlighet att vända sig till Allmänhetens pressombudsman om man har grundad anledning rnisstänka brott mot de pressetiska reglerna. Pressombudsmannen har en självsanerande funktion och motsvarigheter finns på andra håll i världen. Skulle frågan gälla misstanke om att redaktören eller referenten gjort intrång i författarens upphovsrätt till sitt verk finns möjlighet att väcka talan i domstol. Samma sak gäller förstås om en forskare misstänker att en annan forskare gjort sig skyldig till intrång i upphovsrätten.

40 Se t.ex. regler beslutade av den internationella kommittén för medicinska tidskriftsredaktörer, JAMA, 1993, nr. 17 269 2282-86.

86 Att minska risken för oredlighet i forskning

3.13 instrument för

Befintliga rättsliga beivrande av oredlighet

Kommitténs definition oredlighet i forskning är vid för att kunna

av fånga både forskningens och forskarens etik. I den svenska rättsordningen fmns redan rad rättsliga instrument för att komma till rätta

en med oönskade handlingar och oönskat beteende av det slag Kommittén tagit i sin definition med preciseringar. Olika rättsliga ordningar

upp

är relevanta beskrivs i korthet i det följande, första gången en lag som eller förordning nämns anges den i fetstil.

Att ett förfarande är ohederligt kan, i en del fall, bet da att det utgör

straffbelagd gärnin Sålunda kan tänkas att p av andras

en

.ovsrättsintrång, agiatåtkommits

alster kan ut öra upp att sakup ter

stöld ler dataintrång eller att utifrån erhal na dokument ma-

genom e

nipulerats på ett sätt utgör urkundsförfalskning. Skulle nå ot så-

som

dant ha förekommit finns det emellertid en färdig rättsordning ör hur

saken skall hanteras. Det ankommer primärt pa åklagare att röva

frågan brott begåtts och, åtal väcks, ligger avgörandet l sist

om om

hos allmän domstol. Skadeståndsanspråk prövas också av domstol,

sig accessoriskt i ett brottsmål eller fristående i ett

vare denframförs

tvistemal.

Sexuella trakasserier arbetsplatsen hanteras inom ramen för jämställdhetslagen. Den l juli 1998 skärptes kraven i denna lag när det gäller arbetsgivarens för att förebygga och förhindra sexuella

ansvar trakasserier. Enligt 1 kap 9 § högskoleförordningen skall universite-

ten och högskolorna vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon student utsätts för sexuella trakasserier. Enligt 10 kap 1 § i sam-

förordning får disciplinära åtgärder vidtas mot en student inkluderar ma också forskarstuderande utsätter en annan student eller arbetstaga-

som

för sexuella trakasserier. De disciplinära åtgärderna är varning eller re avstängning.

Om ett förfarande innefattar åsidosättande skyldigheter i en offentlig

av anställning kan det bli fråga disciplinansvar. De grundläggande rätts-

om reglerna i lagen offentlig anställning. Enligt 14 § får en ar-

ges om

4 Beträffande skrivningarna i detta avsnitt har samråd skett med professorn i offentlig rätt, Hans-Heinrich Vogel. 42Ur PM från hovrättslagman Erik Tersmeden: Hanteringen då forskares

en vetenskapliga hederlighet ifrågasätts, Stockholm 19 november 1998. 43För fyllig redogörelse den 1998 Utvecklingsrådet utgivna skriften På

en se av grund kön... Om sexuella trakasserier på arbetsplatsen Utvecklingsrådet,

av Stockholm 1998.

Att minska risken för oredlighet i forskning 87

betstagare, som uppsåtligen eller oaktsamhet åsidosätter sina skyldigav heter i anställningen, meddelas disciplinpåföljd för tjänsteförseelse. Disciplinpåföljden är varning eller löneavdrag. Undantag gäller bl.a. för hälso- och sjukvårdspersonal, som i sin yrkesutövning står under Socialstyrelsens tillsyn, för sådana förseelser i denna yrkesutövning skall som prövas av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnärrmd. Den är skäligen som misstänkt för att i sin anställning ha begått brott skall anmälas till åtal, om misstanken avser brott enligt 20 kap brottsbalken, som avser tjänstefel.

I förvaltningslagen finns bestämmelser som är tillämpliga förvaltningsmyndighetemas handläggning ärenden och domstolarnas handav läggning av förvaltningsärenden. Denna rättsliga reglering täcker alltså den forskningsverksamhet som bedrivs av myndigheter universisom tet, högskolor och sektorsforskningsorgan men också de statliga forsk-

ningsrådens verksamhet. Frågor om jäv vid handläggning ärenden

av finns reglerade i 11 § och 12 § förvaltningslagen. Dessa rättsregler är tillämpliga i fall av oredlighet som har att göra med sådana ärenden som medelstilldelning för forskning och tjänstetillsättning. Deras syfte är att värna om en opartisk handläggning av ärenden. Enligt 1 st är den som skall handlägga ett ärende jävig om saken angår honom själv eller hans make, förälder, barn, syskon eller någon närstående eller ärenannan om dets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående. Det är alltså dessa omständigheter som skall beaktas och inte huruvida en forskare i tjänsteförslagsex. en nämnd, en stipendiekommitté, betygsnämnd eller prioriteringsen en kommitté uppfattar sig påverkad dessa omständigheter i sin plikt vara av att medverka till en opartisk behandling ett ärende. Enligt 12 § 2st av skall den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom, självmant ge det till känna. Att inte göra detta är alltså tjänstefel och kan medföra anmälan om åtal enligt 20 kap brottsbalken.

Enligt 27 § förvaltningslagen och regeringsrättens praxis komplettesom rar denna föreskrift kan en myndighet ompröva beslut är fattade som oriktiga grunder. Denna rättsregel tillämpades i fallet med den doktorsavhandling vid Stockholms universitet som betygsnänmden godkänt men som till en väsentlig del utgjorde plagiat avhandling. Beav en annan tygsnämnden återinkallades. Nämnden fann att den blivit vilseledd och att vilseledandet hade betydelse för bedömningen. Nämnden omprövade därför sitt tidigare beslut och underkände avhandlingen. Med åberopande av detta beslut omprövade därefter rektorn sitt examensbeslut och examensbeviset återkrävdes. Samma tillvägagångssätt kan bli aktuellt om en forskare erhållit docentkornpetens, dvs. antagits oavlönad docent, som

88 Att minska risken för oredlighet iforskning

oriktiga grunder att i sin ansökan åberopa forskningsresultat som genom bygger på fabricerade eller förfalskade data. Enligt gällande rätt kan en forskare bli med sin doktorsexamen och sin docentkompetens om man av finner han varit oredlig i sin forskning. Enligt 13 kap 4 § högskoleatt förordningen får beslut högskola endast överklagas om det är särav en skilt medgivet i detta 13:e kapitlet eller i annan författning. Det betyder beslut underkännanden efter omprövning eller avslag på ansökan att om antagning oavlönad docent inte kan överklagas. om som

När det gäller studenterna vid ett lärosäte vilket enligt högskoleförord- ningen inbegriper forskarstuderande finns regler om disciplinåtgärder i ll kap högskoleförordningen. Enligt 1 § 1 st får disciplinära åtgärder vidtas studenter med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt mot som försöker vilseleda vid eller när en studieprestation skall bedömas. prov De disciplinära åtgärderna är varning eller avstängning. Beslut om avstängning får jämlikt 13 kap 3 § högskoleförordningen överklagas.

Sammanfattningsvis konstaterar Kommittén att befintliga rättsregler, utöver reglera förfaranden utgör straffbelagda gärningar, täcker att som den oredlighet kan föranleda disciplinansvar, både när det gäller som forskare är anställda myndighet och forskarstuderande. För som av samtliga forskare fått sin efter avslutad forskarutbildning som examen vid svenska universitet och högskolor eller som antagits som oavlönad dessa lärosäten finns det alltså möjlighet enligt gällande docent vid ett av rätt utkräva disciplinansvar, detta oavsett var denna forskare nu råatt kar anställd. De enda forskare i praktiken undantas från detta vara som livslånga disciplinansvar är de som erhållit sin forskarutbildningsexamen eller sin docentkompetens vid någon av de nya stiftelsehögskoloma. För närvarande gäller detta Chalmers Tekniska Högskola och Stiftelsehögskolan i Jönköping. Detsamma gäller Handelshögskolan i Stockholm. Kommittén upplever den här observerade diskrepansen mellan olika lärosäten vad möjligheten att utkräva disciplinansvar som otillfredsavser ställande.

För myndigheter med forskningsverksarnhet finns därtill lagfästa procedurregler för hur disciplinärenden skall prövas. Enligt 19 § verksförordningen skall det vid varje myndighet finnas en personalansvarsnärrmd med myndighetens chef som ordförande. Vid ett universitet eller högskola är rektor myndighetschef. Persoen nalansvarsnämnden skall bl. pröva frågor disciplinansvar, åtala. om

44Definitionen student återfinns i 1 kap 6 § högskoleförordningen. En av doktorand är student är antagen till och bedriver forskarutbildning. en som

Att minska risken för oredlighet i forskning 89

sanrnälan och avstängning. Både beträffande sektorsforskning och forskning sker vid svenska universitet och högskolor, med undantag

som för stiftelsehögskoloma ovan, är det således författningsreglerat hur disciplinärenden skall prövas för forskare och lärare. För sektorsforskningen och annan myndighetsdriven forskning än den som bedrivs vid högskola får enligt 35 § förvaltningslagen beslut om disciplinpåföljd överklagas hos regeringen. Enligt 34 § lagen om offentlig anställning beslutar statens ansvarsnämnd i frågor disciplinansvar, åtalsanmälan och av-

om skedande, när det gäller professorer och andra arbetstagare som anställs

regeringen. Denna ordning finns införd i 4 kap 25 § högskoleförordav ningen varigenom även de professorer som inte anställts av regeringen inkluderas i procedurreglema för disciplinansvar nuförtiden merparten. Mot beslut i statens ansvarsnämnd kan enligt 15 § förordning med instruktion för statens ansvarsnämnd talan föras i tingsrätten eller arbetsdomstolen.

När det gäller disciplinära åtgärder mot studenter finns procedurregler i

l l kap högskoleförordningen. Enligt 3 § skall en särskild disciplinnärrmd hantera dessa frågor i enlighet med i samma kapitel fastställda ordningar för anmälan. Anmälan inges till rektor som efter utredning kan besluta att ärendet lämnas utan åtgärd eller föranleder en varning av rektor eller hänskjuts till disciplinnärrmden för prövning. Enligt 13 kap 3 § högskoleförordningen får disciplinnänmdens beslut om avstängning överklagas hos allmän förvaltningsdornstol, dvs. vederbörande länsrätt. Länsrättens beslut kan överklagas till kammarrätten, men i detta fall krävs prövningstillstånd av kammarrätten för att överklagandet skall kunna prövas.

Sammanfattningsvis kan beträffande procedurregler sägas att ärenden avseende disciplinansvar för oredligt förfarande av forskarstuderande och forskare vid myndighet såsom universitet, högskolor och sektorsforskningsorgan skall handläggas av därför inrättade närrmder: nämligen statens ansvarsnäirmd för professorer, personalansvarsnämnder för övri-

forskare och disciplinnämnder för forskarstuderande. Beslut om disga ciplinpåföljd kan som huvudregel överklagas men skyddsmöjlighetema varierar beroende på vilken nämnd som har fattat beslutet.

Denna okoordinerade mångfald av rättsskyddsbestärnrnelser har nyligen fått illustration i ett anmält fall av misstänkt oredlighet. Medicinska

en forskningsrådets expertgrupp för utredning av ohederlighet i forskning fastställde efter utredning att en professor och en docent gjort sig skyldiga till oredlighet. De båda forskarna överklagade detta beslut till kammarrätten som beslutade att inte ge särskilt tillstånd för prövning efter-

inte fann att expertgruppens beslut var ett beslut inom ramen som man

4 19-0104

90 Att minska risken för oredlighet i forskning

för myndighetsutövning. Den anmälde professoms ärende skall enligt gällande lag prövas av statens ansvarsnämnd har att själva pröva som hela sakunderlaget. Ansvarsnämndens beslut kan i sin tur överprövas. Docenten slutade sin anställning på egen begäran och kan inte få sin sak prövad i högre instans om inte regeringsrätten prövningstillstånd. ger Hade docenten inte slutat sin anställning skulle ärendet prövats i personalansvarsnämnden. Beslut disciplinpåföljd där hade dock enligt om gällande rätt inte kunnat överprövas i någon rättslig instans.

3.14 Finns det behov särskild

av en rättslig

för beivrande av

ordning oredlighet

Sveriges Universitets- och Högskoleförbund tog 1997 fram ett förslag

till riktlinjer för hanteringen vid universitet och högskolor frågor

av om vetenskaplig ohederlighet. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms

universitet var särskilt två punkter mycket kritisk till detta förslag i sitt remissvar.4° Man saknade entydig definition en av begreppet forskningsfusk. Eftersom stora värden står spel för den blir utsatt för som en granskning rriäste enligt täkültetsnämndenilag bestämma vad man som skall utgöra forskningsfusk, Enligt juridiska fakultetsnänmden behövs också mycket stabilare författningsreglering än den hänvisning en till högskolelagens första kapitel förslaget hänvisar till för unisom att versitet och högskolor skall kunna utfärda föreskrifter hur misstanom kar om vetenskaplig oredlighet skall utredas. "Ett uttryckligt stöd i lag som bemyndigar antingen regeringen eller vederbörande universitet eller högskola att besluta sådan föreskrifter utgör enligt fakultetsnänmdens mening därvid ett minimum

Det främsta motivet för sådan strikt juridisk reglering föreslås en som av Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet måste är att man

45Rapporten finns med som bilaga i Kommitténs rapport Att värna vetenskaom pens integritet och en god forskningssed. Rapport om vetenskaplig oredlighet, Fritzes förlag, Stockholm 1998, 46Remissvaret avlämnat 1996-09-20 av Rektor vid Stockholms universitet,

Gustaf Lindencrona, Stockholms universitet Doss 302, Dnr 0911/96. Som underlag till remissvaret och Juridiska fakultetsnärnndens yttrande till rektor förelåg ett utlåtande av professorn i juridik Hans-Heinrich Vogel också blev som vägledande för yttrandet. 47 Stockholms universitet, Juridiska fakultetsnärrmden, Yttrande 1996-09-06

avseende Remiss: Förslag av Sveriges universitets- och högskoleförbund om hantering av frågor om forskningsfusk, Doss 302, Dnr 0911/96, s.2.

Att minska risken för oredlighet i forskning 91

uppnå mycket hög grad rättssäkerhet för att den enskilde forskare en av anklagas för fusk skall kunna få ett fullgott skydd. Ett uttalande om som någon viss forskare har fuskat kan ha förödande konsekvenser för att det blir några disciplinära påföljder. Bara det faktum denne oavsett om forskare blir föremål för utredning torde ha konsekvenser för den att en fortsatta karriären. Det är risk att själva med utredning stor processen också kommer att utgöra påföljden. Frågan om hur man kan uppnå en

tillräcklig grad rättssäkerhet vid utredning av misstanke om oredlighet av i forskning är de svåraste frågorna att lösa. en av

Vill uppnå maximal rättssäkerhet för alla inblandade parter man en måste utredning och bedömning sakunderlaget följa vad som närmast av liknar sedvanlig brottmålsprocess. Man måste då också göra som Juen ridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet föreslår och i lag

eller förordning både entydig definition vad som skall avses med ge en av

forskningsfusk eller oredlighet i forskning samt bemyndiga uni-

termen versitet och högskolor att besluta föreskrifter gällande utredning av om misstanke oredlighet. Svårigheten att uppnå denna grad av rättssäom kerhet hänger med de problem som angivits beträffande möjligsamman heten entydigt och klart definiera termen forskningsfusk som en legal att Skall klara detta måste också i lagrum kunna ange och term. man man entydigt definiera vad forskning är, dvs. den vetenskapliga praxis som

fuskaren avviker ifrån. Man kommer då genast in en rad i och för sig

vetenskapsteoretiskt intressanta frågeställningar men de alltid med nöd-

vändighet preliminära dessa frågor lämpar sig dåligt för pregsvaren formuleringar i lagtext. För att maximal rättssäker-

nanta juridiska en ge

het skulle lagtexter och kommentarer till dessa sannolikt bli mycket om-

fattande.

Från det seminarium Kommittén anordnade rörande frågan om en särskild rättslig ordning är önskvärd för att beivra oredlighet i forskning

skall Hans-Heinrich Vogels inledning kort berörde dessa frågor resom fereras här.

Beträffande önskvärdheten särskild rättslig ordning där syftet är av en komma till rätta med förfarande oredlig natur inom forskning bör att av

beakta möjligheten både repressiva och preventiva åtgärder. Med

man av avseende de repressiva åtgärderna bör man om nya rättsliga ordningföreslås beakta vikten avgränsningar mot befintliga ar nogsamt av rättsinstrument inom de straffrättsliga, de disciplinarbetsrättsliga och de civilrättsliga områden. När det gäller utformning för en särskild eller till redan befintlig lagstiftning kompletterande rättslig ordning avseende

oredlighet i forskning kan välja att antingen utforma ett detaljerat man

92 Att minska risken för oredlighet i forskning

regelverk som anger gällande rätt eller att utgå från generalklausul en som är allmänt hållen. I det senare fallet överlärrmar praxis att man avgöra vad som är gällande rätt. En sådan generalldausul kan föreskriva att forskare i sin verksamhet skall iaktta god forskningssed. I förarbeten till en sådan generalldausul kan en katalogisering med olika typiska fall vara vägledande för när forskarsamhället tillsammans med olika myndigheter och rättsinstanser genom praxis vad skall uppfattas anger som som god sed.

När det gäller frågan om varthän repressionen skall leda finns två vägar. Man kan konstatera att ett förfarande varit oredligt. Sedan kan man antingen låta detta leda till någon form social repression eller också kan av man till ett sådant konstaterande knyta en speciell rättsföljd. I det senare fallet är det viktigt att göra tydliga avgränsningar mot övriga sanktionssystem. Beträffande oredligt förfarande som inte är straffbelagt blir uppgiften att avgränsa påföljder och procedurregler mot befintliga disciplinrättsliga instrument. Vid utfomming av särskilda rättsregler har man också att iaktta det grundläggande kravet enligt 8 kap 3 § regeringsformen. Statens ingrepp i enskildas förhållanden förutsätter enligt detta stadgande en lag och får endast ske i enlighet med lag eller på grundval av lag. Detta innebär också att det skall finnas ett rättssäkert förfarande och detta kräver medverkan av jurister, och sannolikt i vissa fall lagav farna domare. En prövning oredlighet föreligger kan ske lokalt eller om centralt. Den måste emellertid ta sin början lokalt med utredning och någon form av preliminär bedömning av sakunderlaget, sannolikt i ett förfarande med kontradiktoriska inslag.

Så långt referatet av Hans-Heinrich Vogels framställning.

Beträffande behovet ett lagrum bemyndigar universitet och högav som skolor att besluta om föreskrifter för utredning misstankar oredav om lighet i forskning föreslog Sveriges universitets- och högskoleförbund att man bör utgå från l kap 4 § högskolelagen stadgar att verksamhesom ten vid svenska lärosäten skall bedrivas så att hög kvalitet nås. Forskningsfusk menar man innebär att kvalitetskraven allvarligt åsidosätts men det ankommer lärosätena själva att definiera vad utgör god som kvalitet respektive dålig kvalitet. Det angivna lagmmmet kan sannolikt täcka en stor del av vad som i definitionerna angivits oredligovan som het i forskning. Allt ohederligt beteende resulterar dock inte alltid i en försämrad kvalitet. Man kan t.0.m. tänka sig fall där den briljante mer forskaren har bättre förutsättningar att driva fram forskning med god kvalitet än den medelmåttige forskare han stjäl idéerna eller proverna

SOU Att minska risken för oredlighet iforskning 93 1999:4

Sveriges universitets- och högskoleförbund föreslagna forfrån. Den av muleringen är således otillräcklig.

Beträffande problemen med oredlighet i forskning har både anmälare och anmäld starka intressen opartiskhet och rättssäkerhet vid granskningav Erfarenheterna visar också att det är nödvändigt att skydda anmälaen. eller med den engelska termen "the Whistle blowers intressen. En rens kommission för integritet i forskningen vid USA:s kongress tillkom bl.a. därför anmälare oredlighet i forskning farit mycket illa jämför att av bilaga l. Det finns form missriktad kollegialitet där den som en av uppmärksammar och anmäler oegentligheter inom forskningen stämplas

förrädare. Den så brännmärkte får inga nya tjänster och får överhusom vudtaget svårt att klara sig i forskarsamhället. Vid offentlig utfrågning kommissionen har anmälare handlat i god tro berättat att de fått av som erfara deras professionella karriär skadats eller ruinerats genom olika att former hot, isolering, anklagelser rasdiskriminering eller av censur, om de själva blivit anklagade för beteende de vågat utmana. Anatt samma mälare har enligt dessa vittnesmål blivit vägrade tillträde till sina data och sina laboratorier och till och med utsatts for hot fysiskt våld. om rättssäkerhet är avgörande både för anmälaren och den

Frågorna om

misstänks för oredlighet. Kriterier rörande rättssäkerhet diskuteras som därför något utförligare i det härpå följande avsnittet.

3.15 Kriterier rättssäkerhet vid utredning

om oredlighet

Frågan hur skall uppnå tillräcklig grad av rättssäkerhet för de om man inblandade kräver särskild diskussion. Det visar sig i praktiparterna en ken omöjligt tillskapa någon form brottmålsliknande process för att av beivra oredlighet i forskning, vid sidan sådant redan faller att av som under brottsbalken. Det finns heller inga parter i den diskussion som nog förts i dessa frågor önskar något sådant. Man bör enligt Kommitsom téns mening dock kunna så långt det är möjligt beakta följande tre myck-

et centrala kriterier rättssäkerhet.

En procedur för att beivra oredlighet i forskning skall vara förutse-

bar. Bedömningen skall vara opartisk. utför granskningen skall besitta hög kompetens. De som

94 Att minska risken för oredlighet i forskning

Kriteriet förutsebarhet innebär att det skall så uppenbart vara som möjligt för alla inblandade parter vilka frågor skall diskuteras, vilsom ket sakunderlag som behövs, hur hela processen går till och vilka sanktioner som kan bli aktuella om någon belägges med oredlighet i forskning. Uppenbara brott mot etablerade etiska och misstänkta vilnormer seledande avsteg från vetenskapliga krav, bör bli föremål för utredning och bedömning. Skolbildningsdiskussioner och andra diskussioner om vad som utgör vetenskaplig praxis bör föras i andra därför avsedda vetenskapsteoretiska fora. Frågor vad är etiskt godtagbart hör till om som den forskningsetiska prövningen eller till forskningsämnet tillämpad etik. Det bör också stå klart att en anmälan som uppenbart saknar saklig grund själv kan bli föremål för utredning. Ett system för utredning av misstanke om oredlighet i forskning får inte bli ett instrument för någon att skaffa sig en otillbörlig fördel vid ansökan tjänst eller forskom ningsmedel. Att reflexmässigt anmäla den som anmält för misstanke en om oredlighet är ett beteende som bör stävjas. En anmälan skall alltid vara sakligt underbyggd och motiverad. Genom utbildning grundutbildningsnivå och tidigt i forskarkarriären bör varje forskare bibringas kunskap om vetenskapliga och etiska normer, färdighet i god forskningssed samt kunskap om hur man vid lärosätet beivrar oredlighet i forskning. Samtliga universitet och högskolor bör också försöka komma överens om huvudsakligen gemensamma riktlinjer för beivrande oredlighet av i forskning. Kommittén rekommenderar att övriga forskningsinrättningar inför liknande riktlinjer. I samband med antagande till forskarutbildning eller anställning bör varje forskare få information etiska regler och om hur oredlighet beivras.

Kriteriet om krav opartiskhet innebär att jävsfrågor måste beaktas under hela utredningen. Skogs- och jordbrukets forskningsråd har tagit fram etiska riktlinjer vägledning för sakkunniga skall bedöma som som andra forskares arbeten. Dessa riktlinjer vill Kommittén för sin del gärna ansluta sig till som varande vägledande i samband med tillkallandet av sakkunniga för att utreda misstankar oredlighet i forskning och tillika om vägledande vid deras utredningsarbete. I sin Codex Ethicus skriver Skogs- och jordbrukets forskningsråd följande.

...Ledamöter i forskningsrådet och i dess olika skall visa organ res ekt för andra forskare och deras arbete. ommentar; Nedlåtande uttalanden och verifierbara påståenden i

muntli eller skriftlig form forskarkollegor/forskargrupper eller

om deras orskningsarbete skall direkt undvikas.

48 Skogs- och jordbrukets forskningsråd, Codex Ethicus. Tryckdatum anges

men skriften har tillsänts utredningen i december 1997.

Att minska risken för oredlighet iforskning 95

Ledamöter i forskningsrådet och i dess olika organ har ett ämbetsmannaansvar. Personliga hänsyn eller snävt häns till verksamheten eller närstaende kollegors verksanstaet får den egna hindra opartiska bedömningar av ärenden... Kommentar; Ledamöter och sakkunniga i forskningsrådet skall själva bedöma och redovisa eventuella bindningar föreli om öppet för bedömning fors ger som kan vara av etydelse en av tjänsteärenden. o%artiskhög personlig integritet eller n

pingsansökningar

örutsätts.

För att undvika eventuella bindningar skall ledamot avstå från att bedöma eller tjänsteärenden där nära vänskap, personliga motsättningaransökningarler animositet kan föreligga. Likasa skall bee annan dömningar göras forskare inom den egna institutionen eller, om av institutionen avdelnin Nära samarbete med kollegor är stor, en. medför också ledamot avstar från bedönmin ärendet. En abatt av solut för när ett samarbete med tidigare do torander eller kolle-

gräns

längre skall påverka objektiviteten, eller vara av ringa gor anses omöjli sätta lämplig tidsgräns är 5 år efter det att grad, är att men en samarbetet avs utats.

Ledamöter i forskningsrådet och i dess olika skall i beor an dömningen forskningsanslag vara uppmärksam pa att skolbildav ningar det ämnet kan leda till fördomar mot avvikande inom egna vetenskapligt synsätt...

hed inrättande central instans tillförsäkras den kompetens som av en varje utredning behöver att en och samma grupp samlar sig genom efarenheter från utredningsarbete detta slag. Sverige är ett litet land av och kan förvänta sig att antalet anmälda fall vid varje forskningsinman râttning blir för lågt för att skall kunna bygga upp en egen kompeman tens. Den vetenskapliga sakkunskapen tillgodoses genom att man tillsät-

vetenskapligt högt meriterade forskare för framtagandet av sakunte darlag. Till detta behövs sedan också vetenskapsadministrativ kompetens

oh juridisk kompetens.

I idigare anförd rapport från kommissionen för forskningsintegritet, till-

USA:s kongress, diskuteras särskilt situationen för den som ansatt av misstänkt fall oredlighet i forskning, "the Whistleblower. näler ett av en forskare ställer frågorna vilka leder till ett ifrågasättande av som vztenskaplig trovärdighet och ställer praktiserad forskningssed i ramp-

ljuset har ibland blivit utsatt för olika former av förtal och utstötning

btde de individer heder satts i fråga och deras kolleger. Konav vars gesskommissionens slutsats är att det bästa skyddet för anmälare är en

ferskningskultur öppet värnar vetenskaplig trovärdighet och god som om forskningssed. Till detta vill dock foga en särskild deklaration om man aimälarens rättigheter. Huvudinnehållet i denna deklaration är att det

åigger varje forskare att till rätt instans rapportera misstanke om ored-

96 Att minska risken för oredlighet i forskning

lighet i forskning. Att anmäla oredlighet i forskning kan med svenska termer och i anslutning till anfört förslag till komplettering av högskolelagens första kapitel uppfattas ett tjänsteåliggande, självklar som en skyldighet för varje forskare. Anmälan måste dock ske i god tro och vara sakligt välmotiverad. Anmälaren måste också de institutionella ge strukturerna som tillskapats för att utreda misstankar oredlighet i om forskning en rimlig chans att fungera.

3.16 Kommitténs till modell för

förslag beivrande av oredlighet

Betoning av ledningsansvaret

Kommittén förespråkar en modell för utredning misstanke oredav om lighet i forskning som tar fasta det ansvar som ledningsorganen vid

varje forskningsinrättning har att värna om hög kvalitet i forskningen.

Det ankommer på arbetsgivaren att ta ansvar för prevention och att ett repressivt system efterföljs oavsett om forskningsinrättningen är ett universitet, en högskola, ett sektorsforskningsorgan, drivs i någon annan myndighetsform eller drivs i privaträttslig form. När det i det följande talas om forskningsinrättningar alla dessa former inte annat avses om anges. Kommittén föreslår att aktuellt lagrum, 1 kap 4 § högskolelagen, kompletteras så att det anges att det åligger varje lärosäte att värna om vetenskapens trovärdighet och god forskningssed. Övriga myndigheter som bedriver forskning och de forskningsinrättningar drivs i prisom vaträttslig form rekommenderas att i sina arbetsordningar införa liknande klausuler.

Kommittén menar att denna modell bör kompletteras med inrättandet av en central instans som kan bistå forskningsinrättningama med att ta fram och belysa det sakunderlag som behövs för ledningsorganens handläggning av ett ärende efter det att den lokala förundersökningen är avslutad. Ett preciserat förslaget central instans i ett avsnitt i om en ges senare detta kapitel. Kommittén rekommenderar vidare att forskningsinrättningarna vid sitt utarbetande av riktlinjer antar Kommitténs vidare defmitioner av oredlighet i forskning samt att man i övrigt där så befinnes lämpligt tar fasta Kommitténs synpunkter. Specifika förslag angående ett ärendes handläggning ges i följande kapitelavsnitt.

I likhet med den Andrénska utredningen bör starkt betona den man att

etiska medvetenheten och granskningen måste byggas i forskningens

Att minska risken för oredlighet iforskning 97

inre rum. Den kan inte läggas på utifrån som en utantilläxa. Ansvaret värnandet vetenskapens integritet och god forskningssed faller för av främst på den enskilde forskaren också andra aktörer inom vetenmen delar Till stor del torde det vetenskapliga skapssamhället ett stort ansvar. avseende förekomst oredlighet genom den

arbetet vara självsanerande av

hårda inomvetenskapliga metodgranskningen och prövningen av påståd-

Handledare, opponenter och betygsnänmd har inte bara anda resultat. vetenskapliga och den etiska granskningen utan också befosvar för den vidta lämpliga åtgärder då upptäcker flagranta avsteg genhet att man från gällande På motsvarande sätt bör forskningsinrättningnormer. ett ledningsorgan ha både och befogenhet att sköta den etiska arnas ansvar trygghet för alla inblandade parter det tydgranskningen. Det är en om

ligger i prefektens/forskningsledarens, dekanus, rektors, myndighets-

ligt för forskningsverksamheten ansvarig chefs tjänsteålig-

chefs eller annan vetenskapens trovärdighet och god forskningssed ganden att värna om skyndsamt bidra till att misstankar oredlighet i däri inbegripet att om forskning utreds i enlighet med gällande riktlinjer.

Fördelning av ansvaret

åligger det varje lärosäte att värna om en hög kva-

Enligt högskolelagen

utbildning och forskning. Fusk i forskning innebär att kvaliteten litet i flagrant sätt åsidosatts. Fusk i vetenskapliga sammanhang är som ett utifrån vetenskapens Det stri-

påpekats en självmotsägelse egna normer.

det uppdrag varje lärosäte fått och varje annan forskder också mot som tagit sig presentera vetenskapliga resultat av hög ningsinrättning att bör kunna utvecklas så att det också instandard. Detta ledningsansvar för god ansvarsfördelning mellan olika aktörer och begriper ansvaret en

för kunskapsspridning och implementering både veten-

ett ansvar av skapliga och etiska nonner.

själv har det största ansvaret för den moraliska halten i Att forskaren torde uppfattas självklart. Under forskarutbildningen forskningen som för fostra kandidaten i det öppet kritiska har handledaren ett ansvar att vetenskapligt arbete innebär. Handledaren har ansvaret för hantverk som både innehåller metodisk skolning och kunskap om releatt utbildningen Det har blivit alltmer vanligt med delat handledarvanta etiska normer. de vetenskapliga vinster erhålles med denna ordning skap. Utöver som till kontroll att vetenskapliga och etiska normer

och den möjlighet av

sådan ordning också att enskild doktorand aldrig blir följs innebär en en till enskild handledares godtycke. Sådana beteenden som utlämnad en

49sou: 1989:74, cit. op.

98 Att minska risken för oredlighet forskning

otillbörligt utnyttjande doktorander för olika syften torde också få av mindre utrymme.

Forskningschef eller projektansvarig spelar tillsammans med inannan stitutionsledning en viktig roll för att tillskapa sådan forskningsmiljö en att oredlighet får en sämre grogrund. Öppenhet, kreativitet och gemensamt ansvarstagande kan mycket väl kombineras med de för all forskning nödvändiga inslagen konkurrens och tävlingsmentalitet. Det av åligger institutionsledningen att tillskapa de främjar god resurser som en forskningsmiljö av detta slag. Till institutionschefens, verksamhetschefens eller prefektens och dekanus uppgifter hör också att å tjänstens vägnar skyndsamt vidta erforderliga åtgärder då misstankar vetenskaplig om oredlighet kommer till dennes kännedom. Detta gäller oavsett personrelationer eller andra knytningar till den anmäler oredlighet eller till som en den som blir föremål för en anmälan. En ansvarsfördelning detta slag av

där också själva utredningsprocessen är tydlig och förutsägbar för-

är en utsättning för att ett gott arbetsklimat skall kunna upprätthållas. Respektive befattningshavare fullgör därmed bara sin plikt.

Opponenten och ledamöter betygsnämnd påtar sig betydande av en ansvar för att granska den vetenskapliga kvaliteten i avhandlingar. Till uppgifterna hör att tillbaka till källorna och primärdata för förvisatt sa sig om att resultaten följer dessa och att allt gått rätt till. En nödav vändig förutsättning för att opponent och betygsnänmd skall kunna fylla dessa uppgifter är att forskningsmaterial finns väl dokumenterat och sparat. Det är Kommitténs uppfattning att både betygsnämnd och opponent bör avge ett skriftligt yttrande. I detta yttrande uttalar sig man om avhandlingens kvalitet och påtalar eventuell bristande överensstämmelse med god forskningssed. Opponenten vidimerar också han/hon tagit att del av primärdata.

Förslag om inrättandet Forskningens centrala av en förtroendenämnd

Som framgått den tidigare presentationen finns detaljerade rättsregler av att falla tillbaka både vad avser oredligt förfarande och procedurregler för att utreda och utdöma En komplettering kommer föreansvar. att slås i högskoleförordningen för att koordinera rättsskyddsbestärnmelserna för olika forskarkategorier. Det är stor vikt både arbetsmässigt och av ur rättssäkerhetssynpunkt att det inte inrättas parallella rättsliga 0rdningar. En grundprincip inom svenskt rättssystem är inte att en person skall kunna dömas med påföljd två gånger för förseelse. Det kan samma således aldrig bli fråga om att utdela både straffpåföljd och disciplinpå-

Att minska risken för oredlighet i forskning 99

två instanser utdelar disciplinpåföljd för förseelse. följd eller att samma enligt gällande rätt frågor disciplinansvar för fors- Som visats skall om sina skyldigheter eller förfarit vilseledande inom kare som åsidosatt forskningsverksamhet beslutas i befintliga disciplinnämnmyndigheters respektive i statens ansvarsnärrmd. Beträf-

der, personalansvarsnämnder

fande oredligt förfarande i samband med kliniska läkemedelsprövningar Läkemedelsverket det lagfästa tillsynsansvaret och på motsvarande har Socialstyrelsen när det gäller hälso- och sjukvårdspersonal. sätt

från de juridiskt sakkunniga Kommittén lyssnat till Från remissvaren och bred för tillämpandet rättslig ordning avseende finns en samsyn av en från generalklausul hänvisar till att forskoredlighet vilken utgår en som ning skall bedrivas enligt god sed. Det finns också en bred samsyn om misstänkt oredlighet skall börja lokalt med en förunatt utredningar om dersökning för så behövs prövas ytterligare i en central instans. att om är också den gängse ordningen internationellt.

En sådan tvåstegsordning

Avsikten med det första steget i utredningsprocessen är att avgöra om kan undanröja misstanke oredlighet. Det kan detta man snabbt om stadium blir fråga fyra olika beslut: om

misstanke oredlighet kan avföras; om misstanke oredlighet kan avföras; om det är fråga om disciplinansvar; 4. anmälan skall lämnas till åtal.

i detta kapitel med närmare förslag till Kommittén återkommer senare

utredningsprocedur.

3 och 4 finns gällande rättsregler hur man skall För besluten ovan om Beträffande sådana förfaranden där misstanke att forskaren varit förfara. avföras där det inte finns tillräckligt stöd i befintlig oredlig inte kan men

besluta straffpåföljd eller disciplinpåföljd bör

rättslig ordning för att om utredning central instans äga rum. Vilken denna cent-

en fördjupad av en

skall har blivit föremål för intensiv diskussion och olika rala instans vara framkastats. En sådan utredningsinstans måste åtnjuta ett förslag har förtroende opartisk instans forskare oavsett om dessa bedristort som av vid universitet och högskolor eller annan form av ver sin forskning som eller bedriver sin forskning i privaträttsliga former.

myndighetsforskning

Kommittén har övervägt både Högskoleverket och Sveriges universitets- Nackdelen med att placera central utrednings-

och högskoleförbund. en

vid dessa instanser är att sektorsforskningen och den fuktion någon av forskningen bedrivs i privaträttsliga former inte har alltmer växande som till dessa. Både Socialstyrelsen och Läkemenågon direkt anknytning

lOO Att minska risken för oredlighet i forskning

delsverket är vid sidan Högskoleverket dessutom tänkbara myndigav heter beroende på vilket slag forskning det gäller. av

En central instans för utredning misstänkt oredlighet måste också inav rättas på ett sådant sätt att gällande rättsliga ordningar för disciplinnärrmderna, personalansvarsnämndema och statens ansvarsnämnd respekteras. Det är därför vikt att den centrala instansen endast fattar av beslut i skuldfrågan, rekommenderar påföljder eller fattar beslut om anmälan skall lärrmas till åtal. Angivna närrmder, myndighetschefer, rektorer eller verksamhetsansvariga arbetsgivare inom den privaträttsligt drivna forskningsverksamheten har sedan att fatta beslut eventuella om påföljder. Om högskoleförordningen därtill kompletteras med lagstaden gad rätt för alla forskare att överklaga beslut kommer också rättssäkerheten bli tillfyllest utan att man för den skull behöver inrätta parallella rättsliga ordningar.

Mot bakgrund av ovan anförda föreslår Kommittén.

att regeringen inrättar en Forskningens centrala förtroendenämnd, att denna nämnd på uppdrag av myndigheter samt uppdrag av

forskningsinrättningar som bedrivs i privaträttsliga former,

skall pröva om forskare varit oredliga i sin forskning, att nämnden i sitt arbete skall utgå från generalklausul där en oredlighet i forskning innebär att en forskare handlar i avsikt att vilseleda sin omgivning beträffande de vetenskapliga kraven eller medvetet bryter mot allmänt accepterade etiska normer, att nämnden skall bestå av sju ledamöter av vilka två är lekmän, två har kvalificerad domarkompetens och tre har hög vetenskaplig meritering, åtminstone hos någon dem kompletterad med av vetenskapsadministrativ erfarenhet, att därutöver nämnden för varje ärende för kortare tid kan utse bisittare, att nämnden skall besluta om rekommenderad disciplinpåföljd och om åtalsanmälan, att nämndens beslut får överklagas, att nämndens arbete finansieras att avgift tas ut den genom en av forskningsinrättning där anmäld forskare är anställd, att regeringen utfärdar ytterligare instruktioner för nämnden,

att 13 kap högskoleförordning kompletteras med paragraf

en som anger att beslut av högskola oredlighet i forskning om får överklagas i allmän förvaltningsdomstol

minska risken för oredlighet i forskning 101 Att

dess utredning presenteras i Kommittén rekommenderar vidare att som

vägledande för nämndens arbete liksom för föreliggande betänkande blir

vid respektive forskningsinrättning skall driva förde ledningsorgan som

undersökningen.

3.17 Att lita till sekretessen eller till

pressetiken

sekretessbestämrnelsema idag kan endast skriftligt material Såsom ser ut

lärosäte arbetsmaterial tas in inom ett och samma behandlas som som

offentlighetsprincipen i tryckfrihetsförordningen. En förfrågan och undgå

sakkunnig utredare eller forskarens skriftväxling till forskare från en en blir omedelbart allmän handling till denne eller till en extern grupp en

önskar den. Samma sak gäller en anmälan och måste delges den som se

skriftligen utifrån. Dessa handlingar utgör upprättade

som kommer

mening och kan inte selqetessbe-

handlingar i tryckfrihetsförordningens

stöd i sekretesslagen. Detta är sedvanlig förvaltläggas utan ett direkt

ningssekretess.

visar anmälningar oredlighet i forskning betingar ett Erfarenheten att om

och massmedia har under pågående utredningar bett att

stort nyhetsvärde

skriftligt material sedan refererats i massmedia. Den få ta del av som

oredlighet i forskning har nänmts med och vederanmälts för nanm som angivits. Den detta sätt får löpa gatlopp i börande institution som

sig dömd förhand. Både forskare och institution massmedia upplever

utredningen kommer att kunna visa får ett dåligt rykte oavsett om senare

varit oredlig. För att skydda den anmälde mot den personliatt forskaren eller hon kan lida detta har i diskussionen i dessa frågor ga skada han av särskild sekretessbestämmelse skyddar den förts fram förslag om en som

anmälde.

utredningen blir offentlig efter att den genomförts

Ingen ifrågasätter att

vederbörande ledningsorgan vid lärosätet fattat sitt beslut som anoch friar eller fäller. Det utredande organet har en skyldighet att tingen sätt meddela de instanser som fått del av

skyndsamt och på lämpligast

tillförlitlighet kan ifrågasättas grund av ored-

forskningsresultat vars

är också skyldig att vidta lämpliga åtlighet. Samma utredningsorgan

återupprätta forskare drabbats oförtjänt dåligt gärder för att en som av

eller då utredning inte kan styrka en misstanke. rykte en

102 Att minska risken för oredlighet i forskning

Enligt tankelinje finns det ett starkt behov skydda den anmälde en att under pågående utredning. Ingen människa skall dömas ohörd eller utan att en noggrann utredning lagts till grund för den utredande instansens bedömning. Av denna anledning bör inskränkning i offentlighetsprinen cipen tillåtas. En särskild sekretessbestämmelse bör enligt detta sätt att se utformas i analogi med det skydd för den anmälde gäller under som en förundersökning i ett brottmål. Vid utformandet sekretessbestämav en melse för att skydda forskare blir föremål för utredning missen som av tanke om oredlighet i forskning kan bestämmelsen disciplinärt ingriom pande mot advokat 9 kap 12 § sekretesslagen och bestämmelser rörande ärenden hos jämställdhetsombudsmannen 9 kap 21 § sekretesslagen tjäna som förebilder. Enligt bestämmelsen i 9 kap 12 § gäller sekretess i

ärenden om någons inträde i advokatsamfundet, disciplinärt ingriom pande mot en advokat eller advokats uteslutning samfundet. om en ur Enligt andra stycket i paragraf motsvarande sekretess samma anges att gäller i ärenden om auktorisation eller godkännande revisor, discipliav närt ingripande mot revisor samt upphävande auktorisation eller godav kännande. Sekretess enligt detta stycke gäller inte beslut i ärenden. 9 kap 21 § sekretesslagen anger att sekretess gäller i ärende hos jämställdhetsombudsmannen eller jämställdhetsnämnden enligt

jämställdhetslagen

1991:433 för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.

Det kan emellertid ifrågasättas forskaren skall åtnjuta särskilt om ett skydd detta slag. Varje medborgare löper risk för av att utsättas en öppen granskning av massmedia och kan sätta ifråga det är riktigt man om att en forskare skall åtnjuta ett speciellt privilegium av detta slag. Att gömma en granskning av anmälda brott mot vetenskapens trovärdighet bakom sekretessens går också stick i med den murar stäv princip om öppenhet som vetenskapen har ett egenintresse att värna. Vetenskapssamhället har allt att vinna att öppet redovisar seriöst man att man och med kompetens och stor integritet griper sig varje misstänkt an anstiftan till attack mot vetenskaplig redlighet och god forskningssed.

Hemlighetsmakeri gynnar ryktesspridning både internt och externt. Den interna arbetsmiljön tar större skada och allmänhetens förtroende för forskarna och deras institutioner rubbas

mer av en ryktesspridning som

sker på klen saklig grund än om utredningen av misstankarna sker öppet ett sådant sätt att fakta i målet lätt kan kontrolleras.

Det finns förvisso en risk att en och annan forskare kommer hängas att ut i media med nämns nämnande och utan särskilt hänsyn sig stor vare till nyansrikedomen i de problem utreds eller till forskarens som och

Att minska risken för oredlighet i forskning 103

familjs personliga integritet. Detta är emellertid en risk som alla dennes får möjligtvis med undantag för advokater och revisorer medborgare ta, beskrivits Som jämförelse kan nämnas att en läkare enligt vad som ovan. åtnjuter inget särskilt skydd detta slag under utredning enligt Lex Maav i enlighet med 7 kap 1,2 §§ sekretesslagen gäller ria. Den sekretess som hälso- och sjukvårdspersonal till Hälso- och sjukvårdens vid anmälan av del den sekretess i övrigt gäller på hälsoansvarsnärrmd är en av som område. Dess syfte är att skydda patienten, inte läkaren.

och sjukvårdens

Varken anmälare eller den är anmäld skyddas av sekretessen. som

forskaren media presenteras med nanm och utan Det är inte bra om av känsla för dennes personliga integritet, men detta är snarare ett problem

med hänvisning till existerande pressetiska regler.

som bör åtgärdas

Eventuella brister god joumalistmoral bör inte lösas med hjälp av en sekretessbestärmnelse. Det har också påpekats att ett stort massmedialt försvårar själva utredningen detta kan aldrig vara skäl att intresse men införa sekretess för ärenden. en typ av

föreslagits också den anmäler ett misstänkt fall av ored- Det har att som skall kunna skyddas sekretessen. Internationellt fölighet i forskning av både anmälaren får och motsatsen. Man rekommer att vara anonym tänka sig sekretesskydd för anmälaren skulle motskulle kunna att ett de negativa effekter rapporterats i anslutning till den verka en del av som anförda kongresskomrnissionens arbete i USA. Ett förfarande av tidigare skulle dock sannolikt ha rakt motsatt effekt och även riskera detta slag utveckling i riktning mot ett angiverisystem inom vetenatt gynna en starkare stöd för anmälaren att kunna hänvisa

skapssamhället. Det är ett

i tjänsten. Att ställa frågor och anmäla misstankar till att man gör detta den vetenskapliga trovärdigheten och god forskningssed är om brott mot moralisk skyldighet för varje forskare. Det är berörda

en grundläggande vid de svenska forskningsinrättningama uppgift att till-

ledningsorgans kultur där denna skyldighet kan upplevas självskapa och odla en som alla berörda I detta sammanhang bör då samtidigt påpeklar av parter. kas vikten rektor ordning för anmälan av oredlighet som av att anger en doktorandemas intressen och därvid beaktar den särskilda tillvaratar befinner sig i förhållande till handledare som de anutsatthet dessa en mäler för oredlighet.

bedömning konstaterar Kommittén att för universitet, l en sammanvägd

andra myndighetsdrivna forskningsinrättningar gäller sed-

högskolor och förvaltningssekretess i samband med utredningar oredlighet i vanlig om Kommittén det därutöver inte är påkallat med någon forskning. anser att

104 Att minska risken för oredlighet i forskning

särskild sekretessbestämrnelse till skydd för den anmäler eller den som som är anmäld för misstänkt oredlighet.

3.18 Ett ärendes för

handläggning - riktlinjer utredning om oredlighet i forskning.

Riktlinjemas legitimitet och tillämpning

Kommittén föreslår att det skall åligga varje universitet, högskola eller annan myndighet som bedriver forskning att besluta riktlinjer för om

utredning av anmälan om oredlighet i forskning. Forskningsinrättningar

som bedrivs i privaträttslig form rekommenderas besluta att om motsvarande riktlinjer. De riktlinjer universitet och högskolor beslutar äger som sin legitimitet genom författningsstöd i 1 kap 4 § högskolelagen och 1

kap högskoleförordningen i enlighet med angivna kompletterings- och

ändringsförslag och sin grund i allmänt accepterade

genom vetenskapliga

och etiska normer. Det är mot denna bakgrund naturligt riktlinjerna att utformas på ett likartat sätt för hela riket och att de gäller lika för samtliga fakulteter vid varje lärosäte. Kommitténs definitioner och överväganden rekommenderas vägledande för respektive forskningsinrättvara nings beslut.

Tillämpning av riktlinjerna förutsätter att varje forskare har fått kännedom om dessa samt fått kunskap de vetenskapliga och etiska om normer som ligger till grund för riktlinjerna. Detta är ett villkor för kunna att uppnå fullgod rättssäkerhet i samband med utredningar oredlighet i om

forskning. Utbildning i vetenskaplig metod och forskningsetik med därtill

hörande öppna etikdiskussioner torde också det effektivaste vara sättet att minska riskerna för oredlighet.

De riktlinjer för utredning av anmälan oredlighet i forskning om som fastställs respektive universitet och högskolor bör ha sin

av tillämpning

all forskning som utgår från lärosätet, också för forskning besom drivs som samverkansprojekt med externa samarbetspartners inom näringsliv eller offentlig förvaltning, både nationellt och internationellt. Riktlinjerna är därmed tillämpliga inte bara för de forskare är knutsom na till lärosätet genom någon form anställningskontrakt för alla av utan

50Utredningen ansluter sig där så befunnits lämpligt till de riktlinjer för hanteringen av frågor om vetenskaplig ohederlighet är fastställda Sveriges som Universitets- och Högskoleförbunds förbundsförsamling 1997-08-28.

minska risken för oredlighet iforskning 105 Att

ingår i lärosätets forskargemenskap. Anställningsforsom på något sätt endast lärosätets val eventuella påföljder i enlighet med men påverkar av lagstiftning. För forskning bedrivs helt och hållet inom gällande som former rekommenderas de för verksamheten ansvariga att privaträttsliga likartade riktlinjer samt insatser förebyggande karaktär besluta om av stävja oredlighet i forskning. för att

inbegriper fabricering och förfalskning av data Oredlighet i forskning källmaterial, plagiering samt andra handlingar i avsikt att vilseleda eller beträffande de vetenskapliga kraven eller medvetna brott sin omgivning accepterade etiska i samband med ansökan om mot allmänt normer forskningsanslag, vid forskningens genomförande eller vid rapportering De riktlinjer fastställs bör uppfylla målet att

av forskningsresultat. som

åstadkomma förutsebar procedur där granskningen sker ett oparen utför granskningen besitter hög kompetens för tiskt sätt och där de som det vetenskapliga sakunderlaget. Proceduren bör ockatt kunna bedöma så effektiv och fungera utan onödig tidsspillan. vara

Anmälan

Beträffande anrnälningsgången förespråkar Kommittén att en anmälan den i god och med tillräckligt sakligt underlag har skall göras av som tro misstänka forskare är oredlig i sin forskning. Anmälan anledning att en

också uppdragsgivare för visst projekt liksom av

kan således göras av

Anmälan inges till rektor/myndighetschef eller

forskningens avnämare. verksamhetschef för forskningsinrättningar bedrivs i motsvarande som former. Gäller frågan kliniska läkemedelsprövningar inges

privaträttsliga

till Läkemedelsverket. För forskare är hälso- och sjukanmälan som knutna till lärosäte inges anmälan till Socialsty-

vårdspersonal men ett

ärendet gäller forskare vid lärosäte eller annan myndighet relsen. Om en till denna myndighet driver utredningen vidare. överförs ärendet som undvika parallellarbete. Ärendet utreds enligt angivet två- Detta för att med början med förberedande undersökning vid den

stegsförfarande en

vid vilken berörd forskare är anställd.

forskningsinrättning

Anmälan kan också inges till forskningens centrala förtroendenämnd diarieför anmälan vidarebefordrar den till berörd reksom samt

tor/myndighetschef eller verksamhetschef för annan forskningsinrättning

förberedande undersökning. Det hör till god ton att den som uppför en välgrundad misstanke förekomst oredlighet innan lever sig ha en om av lämnas först talar med den berörde forskaren och i en formell anmälan fall dennes handledare. När anmälan om oredlighet i förekommande en inkommit till rektor/myndighetschef eller verksamhetschef för forskning

106 Att minska risken för oredlighet i forskning

annan forskningsinrättning skall detta alltid meddelas till forskningens centrala förtroendenämnd.

Anmälan bör vara skriftlig och välmotiverad med utförligt och noggrant angivande av det sakliga underlaget för anmälan. Den anmäles som bör ofördröjligen ges möjlighet att inkomma med ett yttrande med anledning av anmälan. Anmälan samt den anmäldes yttrande och de till dessa bilagda handlingar diarieförs dag de inkommer och bilägges samma protokollfört beslut hur ärendet skall handläggas. Kopia anmälan, om av den anmäldes yttrande samt protokollsbeslut tillställes den anmälde och anmålaren.

Förberedande undersökning

Handläggningen vid anmälan oredlighet bör inledas med en om en förberedande undersökning. Den skall syfta till att underlag för ge att avgöra om det föreligger en så stark misstanke oredlighet utredningen om att bör drivas vidare eller Den förberedande undersökningen bedrives skyndsamt och bör inte i något fall ta längre tid än 8 veckor. Rek-

tor/myndighetschef/verksamhetschef sakkunniggrupp

utser en vars uppgift är att avge ett sakligt välgrundat yttrande underlag för beslut som om utredningen bör drivas vidare eller sakkunniga bör med beutses aktande av rättssäkerhetskraven opartiskhet och

kompetens. Yttrandet

från de sakkunniga skall innehålla den ett svar eller de frågeställningar som berört ledningsorgan formulerar.

Sakkunniggruppen bör

dock alltid fri att ta frågor träffar på vara upp som man under granskningens gång och som man bedömer relevanta. Sakkunniggruppens arbetssätt kan variera beroende på omständigheter. Det är ofta lämpligt och nödvändigt att kalla till möten med den anmälde men också med anmälaren. Minnesanteckningar vidimeras dem deltagit som av som i samtalen underlättar arbetet. Den anmälde skall möjlighet ges att inkomma med ett eget yttrande med anledning de

av sakkunnigas yttrande.

De sakkunnigas och den anmäldes yttrande

bifogas rektors/myndighetschefs/verksamhetschefs protokollförda beslut bila-

som gor. Resultatet från den förberedande undersökningen skall redovisas till forskningens centrala förtroendenämnd.

Om så befinnes lämpligt kan rektor/myndighetschef eller

verksamhets-

chef för annan forskningsinrättning under hänsynstagande

till arbetsrättsliga regler överväga att omflytta en arbetstagare är föremål för som utredning om oredlighet i sin forskning under den period utredningen

pågår. Det åligger rektor/myndighetschef/verksamhetschef

att tillse att

Att minska risken för oredlighet i forskning 107

anmäler eller den är anmäld för misstänkt oredligvarken den som som het utsätts för trakasserier under utredningen.

offentlighet och sekretess medger för de forskningsinrätt- Reglerna om

ningar omfattas tryckfrihetsförordningens offentlighetsprincip att

som av nedteckningar vad framkommer vid hörande av olika personer av som skriftligt material in inom lärosätet tills vidare behandlas liksom som tas arbetsmaterial. Som sådant utgör det inte upprättade handlingar i som tryckfrihetsförordningens mening och är därmed inte allmänna handlingskede. Däremot utgör anmälan eller ett yttrande som komar i detta en skriftligen utifrån till lärosätet/myndigheten inkommen handmer in en därmed allmän handling vid lärosätet. Protokollförda beling och är en och bilagor till dessa arkiveras och utgör också allmänna handlingslut meddelas den anmälde och anmälaren. Behovet särskilda ar. Beslutet av för rentvå den anmälde i de fall då utredningen inte drivs åtgärder att vidare får bedömas i det enskilda fallet.

Fullständig utredning

rektor/myndighetschef/verksamhetschef efter den förberedande

Finner skäl alltjämt misstänka oredlighet i forskning skall undersökningen att drivas vidare, det inte särskilda skäl, såsom utredningen om av blir fråga anmäla åtal eller direkt tillämpa lagbrottsmisstanke, om att disciplinansvar. Även den fortsatta utredningen

fästa procedurregler om

skyndsamt. Som riktmärke bör gälla att den slutförs inom bör bedrivas månader från det den förberedande undersökningen inleddes. Den sex att utredningen utförs i enlighet med tidigare angivet förslag av fullständiga forskningens centrala förtroendenämnd. För forskarkategorin professoärendet samtidigt till statens ansvarsnärrmd samt meddelas att rer anmäls utreds forskningens centrala förtroendenämnd. Yttrandet från ärendet av centrala förtroendenämnd skall innehålla ett svar på den forskningens eller de frågeställningar berört ledningsorgan formulerar. Nämnsom bör dock alltid fri att ta frågor man träffar under den vara upp som prövningens gång och bedömer relevanta. Den anmälde skall som man inkomma med ett eget yttrande till nämnden innan beges möjlighet att slut fattas.

centrala förtroendenämnd beslutar rekommenderad Forskningens om och åtalsanmälan. Beslutet kan inte överklagas.

disciplinpåföljd om

Nämndens beslut meddelas berörd forskningsinrättning, den anmälde och

anmälaren för professorer, ansvarsnämnden. För forskare vid lärosamt,

och övriga forskningsdrivande myndigheter fattar disciplinnämnd

säten eller ansvarsnärrmd beslut med stöd

eller personalansvarsnärrmd statens

108 Att minska risken för oredlighet i forskning

av rekommendationen från forskningens centrala förtroendenämnd. Överprövningsmöjligheter har beskrivits i avsnitt 3.13. Beslut protokollföres. Förslag till behövlig ändring i högskoleförordningen återfinns i särskilt avsnitt om författningsförslag i slutet detta kapitel. För forskav ningsinrättningar drivs i privaträttsliga former fattas beslut dissom om ciplinpåföljd i enlighet med gällande arbetsavtal. En sådan forskningsinrättning kan som ett av sina beslut disciplinpåföljd hos berörd rektor om vid ett lärosäte anmäla att forskares doktorsexamen eller docentkomen petens bör omprövas.

Till det protokollförda beslutet bifogas samtliga yttranden bilagor. som Den som är föremål för utredning skall, i enlighet med grundläggande principer i svensk förvaltningsrätt, före avgörandet få del allt det ta av material som kommit fram, så att avgörandet inte grundas något för

honom eller henne okänt. Rektors/myndighetschefs/verksamhetschefs

beslut meddelas berörd tillsynsmyndighet Läkemedelsverket,

Socialsty-

relsen. Det är väsentligt att det görs stora ansträngningar för rentvå att den anmälde i de fall då inte finner oredlighet i forskning beman vara lagt. Behovet särskilda åtgärder får bedömas i varje enskilt fall. av

Att vara sakkunnig vid en utredning misstanke oredlighet i forskav om ning innebär en stor arbetsbörda för redan kan ha en person som antas mycket att göra. Kravet hög kompetens att vetenskapligt värdera ett sakunderlag hos en sakkunnig innebär att dessa måste rekryteras bland seniora forskare som har kommit långt i karriären och därmed ofta är tyngda av andra plikter. Det är rimligt att den så önskar skall ha som en möjlighet att få tjänstledighetsersättning liknande vid saksätt som

kunniguppdrag i samband med professorstillsättningar.

För dessa uppdrag gäller att forskare innehar svensk statlig tjänst erbjuds maxisom malt en veckas tjänstledighetsersättning vid sökande till professuren; en tre veckors tjänstledighetsersättning vid två eller tre sökanden och fem veckors tjänstledighetsersättning vid fler än sökanden.

tre Ersättningen

betalas ut till den sakkunniges arbetsgivare.

Information och påföljder

Det är väsentligt för upprätthållandet hög standard i forskningen och

av

tillit till forskningsverksamheten att resultatet utredningen of-

av görs fentligt, i de fall en forskare har beträtts med oredlighet i forskning. Den berörda delen av forskarsamhället bör också informeras saken. Efter om omständigheterna får bedömas särskild information bör lämnas om t.ex. till vetenskapliga tidskrifter i vilka berört material har publicerats och om det finns behov information i tidskriften vad har av om som ådaga-

Att minska risken för oredlighet iforskning 109

Om den är föremål för utredning om oredlighet i lagts i saken. som en

vetenskapligt uppdrag hos någon myndighet eller forsforskning har ett finansiärs uppdrag bör denna instans underrättas så kar på någon annan

utredningen inletts. Information sedan också om hur ärendet snart ges

Statliga myndigheter såsom angivna Högskoleverket Läkemeavlöper. - Socialstyrelsen, också Jordbruksverket, Genteknikdelsverket, men

skall informeras i fall påvisad oredlighet i forskning som nämnden av -

berör deras tillsynsområde. Detsamma gäller sjukvårdshuvudmannen.

Anslagsgivande myndigheter bör hållas informerade för att underlätta

deras arbete med att följa upp anslagsutdelning.

tidigare beskrivits kan högskola ompröva ett beslut om doktors- Som en

beslut antagning oavlönad docent om det kan examen eller ett om som

bevis forskningskompetens beslutats med utgångsvisas att dessa

oriktigt underlag. Samma förhållande i sak gäller licentiatpunkt från ett

En forskare i arbetet med sin doktorsavhandoch magisterexamen. som

med sitt examensarbete handlat i avsikt att vilseleda sin omgivling eller

vetenskapliga kraven eller medvetet brutit mot allmänt ning avseende de

etiska kan rektor vid den högskola som utfärdat accepterade normer av

examensbeviset tilldelas varning. Om oredligheten varit flagrant kan en exarnensbevis. Docentkompetens är ett akademisk rektor återkräva

bevis vitsordar forskares forskningsmeriter och grund utdelat som en

meriter. Om docent beslås med oredlighet i sin forskning pedagogiska en

också varning eller återkrävande bevis komma ifråga. Vilken påkan av

bör bli fallet avgörs rektor med hänsyn till hur flagranta följd som av

vilseleda eller från de etiska normerna varit. För försöken att avstegen

disciplinpåföljder spelar det ingen roll berörd forskare är andessa om

vid högskolan. Disciplinpåföljden prövas av den högskola som

ställd

utfärdat beviset.

diskuterats skall frysa inne forskningsanslag i avvaktan Det har om man

utredning misstanke oredlighet i forskning blir färdig. på att en av om

förfarande kan dock få svåra konsekvenser inte bara för den Ett sådant

forskaren också för andra arbetstagare som finansieras anmälde utan

dessa forskningsmedel. Det rimmar också dåligt med en med hjälp av

uppfattning misstänkt inte bör straffas innan ärendet avallmän att en skuldfrågan avgjord. Också ett återkallande eller eventuell slutats och är

redan förbrukade forskningsanslag efter att en forskare återbetalning av

i forskning måste ske ett ansvarsfullt sätt så beslagits med oredlighet

inte drabbas oskäligen. Det är idag oklart hur det ekoatt andra parter

skall fördelas i sådan situation. Det är forskaren nomiska ansvaret en

anslag och också medelst underskrivandet ett avtal med som beviljats av

förbundit sig följa god forskningssed. Vederbörande

anslagsgivaren att

110 Att minska risken för oredlighet i forskning

institutionsprefekt har emellertid också skrivit på detta avtal vilket också en representant för universitetet/högskolan gjort i egenskap anslagsav förvaltande myndighet. Det är de anslagsförvaltande myndigheter-

na/forskningsinrättningarna som via sina ledningsorgan har

att ansvara för god kvalitet samt värna om vetenskapens trovärdighet och god forskningssed.

Lika viktigt som att beivra oredlighet i forskning och visa sådant beatt teende är förknippat med tydliga påföljder är det beakta möjligheten att att hjälpa forskaren som belagts med oredlighet att finna väg tillbaka en

till undervisning och forskning. Också i vetenskapens kompetitiva klimat

bör förlåtelsetanken värnas och strävan att återskapa forskarens fören troende för sin kapacitet få hitta praktiska former. Ibland kan egen en sanktion upplevas otillbörligt hård när den enskilde forskaren drabbas men det kan antas att bristande handledning eller andra

omständigheter

bidragit till att avstegen från de vetenskapliga och etiska skett. normerna

Vad händer om en anmäld forskare inte vill samarbeta

Institutionen för teatervetenskap vid Stockholms universitet

påpekar i

sitt remissvar till Sveriges universitets- och högskoleförbunds

förslag till

riktlinjer de problem kan uppstå forskare som om en som är misstänkt för oredlighet vägrar att samarbeta. Det finns idag inget rättsligt stöd för att tvinga en forskare att samarbeta och medverka i enlighet med riktlinjer som gäller för utredning misstankar oredlighet i

av om forskning. En

diskussion detta fördes i samband med den norska

om utredningen Ure-

delighet i helsefaglig forskning framtagen Norges

av forskningsråd,

Medicin helses I utredningen förutsatte avtal og man ett som rättsunderlag för utredning anklagelser oredlighet i

av om forskning. Denna

punkt blev föremål för omfattande diskussion i remissvaren.

Professorn i avtalsrätt, Birger Stuevold Lassen frågade i kritisk

en inlaga

vad den föreslagna nationella granskningskommittén skall göra om den forskare som står anklagad vägrar att samarbeta, kanske för att han inte har förtroende för kommittén. En granskningskommission kan inte

ålägga någon att inkomma med förklaring. Den norska en utredningen

föreslog att den som inte skriver ett avtal skall inte kunna få ett vetenskapligt stipendium. En underskrift av ett avtal skall också ställas som villkor för tilldelning ytterligare forskningsanslag. I praktiken av innebär

51 op. clt. 52 Uredelighet i helsefaglig forskning. Juridiske merknader til Forskningsrådets utredning, föredrag vid Storfellesmøte REK-NEM, 14 december 1993.

Att minska risken för oredlighet iforskning lll

forskare inte vill foga sig under den nationella komrnisdetta att en som jurisdiktion inte kommer att få någon tjänst vid en norsk forsksionens Stuevold Lassen att i och för sig kan kalla ningsinstitution. menar man "avtal" det kan lika gärna under termen "Berufsverbot". detta men det ikke tale å forplikte forskeme til å følge "Jeg minner om, at er om forskningsetiske Det tale å forplikte dem til å godta at et normer. er om døgngnende skal få hals hånd deres fremtid og realiteten organ og over slett ikke vil utrustet til å drive sin deres ettermaele et organ som vaere spesielt betryggende måte" understrykning i origigranskning noen

nalavskrift.53

i Norges forskningsråd, områdesstyrelsen för hälsoveten-

I ett beslut 1994-04-28 denna kritik ad notam och föreskaplig forskning tog man undersökningsproceduren inte baseras formella avtal med de slog att

olika forskningsinstitutionema.

Med anledning Stuevold Lassens invändning bör följande påpekas. av Samarbetsklimatet blir sannolikt bättre de krav rättssäkerhet som om föreliggande utredning iakttas. Eventuella påföljder beslutas i anges i med för lärosätet/myndigheten sedvanligt förvaltningsrättsligt enlighet också inbegriper överprövningsmöjligheter. Om en forskare stöd som samarbeta vid utredning oredlighet i forskning som bevägrar att en om med lärosätet/myndigheten fastställda riktlinjer och drivs i enlighet av med stöd angivet lagmm i högskolelagen ligger det i ledningsansvaret av lämpliga disciplinära åtgärder mot denne forskare. Detta gäller att vidta sätt allvarligt försvårar utredningen. Något också om forskaren annat avtal mellan forskare och granskningsgrupp torde behövas. ytterligare

vid alla forskningsinrättningar är dock att till-

Ledningens första uppgift sådant forskaren kan ha förtroende för det. skapa ett system att

53Ibid., s.9.

4 Etisk prövning av forskning

Sammanfattning kapitlet av

undersökt för forskningsetisk granskning i Sve-

Kommittén har systemet etiska prövningen gäller hela forskningsprocessen, då etiska rige. Den i hela forskningsverksarnheten, från forskarens val av frågor aktualiseras problemställning till samhällets tillämpning av forskningens vetenskaplig etiska medvetandet och ansvaret för etisk prövning av den resultat. Det forskaren är inbegripen i måste bli självklar del i den varverksamhet en reflektionen. Det forskaren själv är ytterst ansvarig för dagliga är som moraliska halt. Moraliskt och detaljerad kunskap forskningens ansvar forskningens förutsättningar och olika risker förknippade med den om Det primära ansvaret och befogenheten för den hänger intimt samman. forskningens genomförande måste det skälet

etiska prövningen av av

ligga själva forskningsverksamheten. Samtidigt finns risken att nära hemmablind och inte de etiska problemen i samband forskaren blir ser g forskning. Av det skälet behöver det personliga ansvaret kompmed sin letteras med etisk prövning oberoende instans. en av en

väl för etisk prövning är dessutom en förutsätt-

Ett fungerande systern

allmänheten ska kunna ha förtroende för forskningen. Den ning för att etiska avvägningen gäller fyra aspekter av forskningen:

l Valet forskningsprojekt eller problem.

av

2 Genomförandet av forskningsuppgiften.

3 Ansvaret för forskningens konsekvenser.

4 Ansvaret följa den vetenskapliga utvecklingen. att

aktualiseras inom alla forskningsfält. Kommit-

Forskningsetiska frågor

det viktigt etiska aspekter kan tas i alla de sammanhang tén anser att upp forskningsprojekt diskuteras och prövas. där ett

kliniska läkemedelsprövningar, resultat skall ligga till När det gäller vars

Läkemedelsverkets ställningstagande till registrering av medlet

grund för vikt det finns forrnaliserad beslutsordning och att i fråga, är det av att en

114 Etisk prövning forskning av

denna inte innebär onödig tidsspillan. Det bör den forskningsetiska vara kommittén har huvudansvaret för den etiska bedörrmingen. som

Beträffande försök på människa finns idag ett på frivillig grund forsav karsamhället inrättat prövningssystem skydd för de rnännisom ger ett skor som deltar i medicinska forskningsprojekt och forskningsprojekt som finansieras via forskningsråden. För att ytterligare minimera riskerna för försökspersoner föreslår Kommittén att alla projekt innefattar som försök med människa eller mänsklig vävnad skall genomgå etisk prövning av en oberoende kommitté. Detta skall regleras i förordning. Kom-

mittén föreslår tilläggsparagraf till högskoleförordningen med följan-

en de lydelse:

Forskningsprojekt innefattar försök med människa eller mänsklig som vävnad skall prövas i en oberoende forskningsetisk kommitté, i enlighet med av varje högskola fastställd arbets- och beslutsordning.

Kommittén anser det önskvärt att motsvarande generella lagklausul införs för att täcka den forskning bedrivs andra myndigheter, liksom av

som av forskningsinrättningar som är organiserade i privaträttsliga for-

mer. Hur en förordning av detta slag skall ut, och den skall placese var ras inom den svenska rättsordningen, föreslås bli föremål för särskild

beredning.

Kommittén förespråkar att de forskningsetiska kommittéema organiserar sitt arbete så att tyngdpunkten ligger den etiska avvägningen, även om den vetenskapliga metodgranskningen också är angelägen uppgift. en Kommittéernas beslut skall rådgivande och fattas konsensusvara som beslut. Besluten kan inte överklagas. I fall avslag föreslår Kommittén av att den ansvarige forskaren bör ha rätt till "second opinion andra en en bedömning. Beslut om avslag i forskningsetisk kommitté skall därför en innehålla anvisning till sådan rätt, samt vilken eller vilka forsken en ningsetiska kommittéer forskaren kan vända sig till för ytterligare en bedömning.

Kommitténs förslag kräver ett ökat antal forskningsetiska kommittéer.

Dessa föreslås inrättas respektive universitets/högskolas styrelse

av förslag från rektor. Vid större lärosäten kan forskningsetiska separata kommittéer inrättas för skilda vetenskapsområden. Vid mindre högskolor, med förväntad låg ärendemängd, kan det

vara lämpligare att man

samarbetar med andra mindre högskolor etisk komom en gemensam mitté, eller att anknyter till universitetens och de

man större högskolor-

nas kommittéer. Universitetets/högskolans styrelse beslutar vilken om

Etisk prövning forskning 115 av

arbets- och beslutsordning skall gälla för etisk prövning av forsksom ningsprojekt.

En forskningsetisk kommitté bör bestå representanter för såväl forskav ningen det allmänna. Styrelsen beslutar efter förslag från rektor om som antalet ledamöter med hänsyn tagen till forskningsverksamhetens omfattning. De vetenskapliga ledamöterna i kommittén utses så att man får

bred representation från relevanta vetenskapliga discipliner. Lekmänen nomineras region-, landstings-, kommunfullmäktige eller motsvanen av rande. Det bör jämn fördelning mellan lekmän och forskare, vara en jämn fördelning mellan könen. Mandatperiod, antal ledamöter samt en suppleanter bestäms respektive styrelse för universitet/högskola. och av

väsentligt det sker återrapportering till den forskningsetiska Det är att en kommittén forskningsprojekts fortskridande. Kommittéerna beom ett r sådan återrapportering skall ske. Relevanta i slutar själva vilket sätt en från forskarnas återrapporteringar bör finnas med i den årliga

uppgifter kommittéema inger till högskolans/universitetets styrelse. I uni-

rapport versitetens och högskolornas årsredovisningar till regeringen bör utveck-

lingen och effekterna de forskningsetiska kommittéemas verksamhet av noggrant redovisas. Detta bör framgå av regleringsbrev.

Universitet/högskola för utbildning av etikkommittéernas leansvarar damöter bestrider i övrigt de kostnader är förknippade med samt som verksamheten.

Forskningsfinansiärer utöver universitet och högskolor har att självstän-

i digt för etikprövningen de projekt man beviljar medel. Det

ta ansvar av står dessa instanser fritt att implementera system som ett kompleegna till den grundstruktur Kommittén här föreslår. ment

4.1 Utredningens direktiv

Kommittén skall undersöka hur systemet för forskningsetisk granskning fungerar i dag och föreslå de förändringar bedöms nödvändiga. som /.../ De regionala och lokala forskningsetiska kommittéernas verksamhet och arbetssätt skall granskas. /.../ Översynen skall innefatta en ge-

nomgång vad forskarsamhället och andra har gjort för att möta av delvis forskningsetiska frågor den snabba vetenskapliga utnya som vecklingen medför.

l 16 Etisk prövning av forskning

4.2 Kommitténs arbetssätt och

kunskapsunderlag

En expertstudie har utförts för Kommitténs räkning med syfte att titta verksamheten i två av de forskningsetiska kommittéerna medicinens område. Docenterna Nils Lynöe och Stellan Welin har utfört denna delstudie med intervjuer av kommittéemas ledamöter.

I samband med de forskningsetiska kommittéemas årliga sammankomst i Vadstena den 4 september 1997 presenterades utredningen och diskuterades frågor kring det etiska kravet på ett informerat samtycke vid försök med människor.

Den 27 januari 1998 presenterade huvudsekreteraren utredningen för Medicinska forskningsrådets nämnd för etik. Den 23 april 1998 träffade Kommitténs ledamöter samma nämnd för samråd kring utredningen. Ordförande och huvudsekreterare deltog också i det seminarium kring etisk prövning av kvalitetsutvecklingsprojekt som anordnades MFRs

av nämnd för etik den 27 april samma år.

Den 9 februari 1997 deltog tre ledamöter från Kommittén i sammanträde med forskningsetiska kommittén, nord Karolinska institutet i Stockholm. Ett motsvarande studiebesök gjordes av Kommittén vid forskningsetiska kommittén i Linköping den 8 juni samma år.

Den 29 april 1998 hölls ett gemensamt seminarium omkring etisk prövning av forskning tillsammans med etiska komrnittéema vid Humanis-

tisk- samhällsvetenskapliga och Socialvetenskapliga forskningsråden.

Vid detta seminarium deltog också Vårdalstiftelsens VD Ewa Ställdal.

I Kommitténs serie av offentliga seminarier forskningsetik

om som arrangerades tillsammans med Cancerfonden, Humanistisksamhällsvetenskapliga forskningsrådet, Landstingsförbundet, Medicinska forskningsrådet, Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och Vårdalstiftelsen de olika universitetsorterna i Sverige anslogs tre seminarier till frågorna etisk prövning forskning. Är etiken hinder för

om av ett forskningen var det gemensamma temat för två seminarier. Vid seminariet i Lund den 26 februari 1998 inledde docent Tore N ilstun från enheten för medicinsk etik i Lund och docent Stig Rehnkrona från kirurgkliniken vid Lunds lasarett. Vid seminariet i Göteborg den 27 februari 1998 inledde docent Birgitta Forsman från enheten för medicinsk etik i Lund och Kent Lundholm, professor i kirurgi vid Sahlgrenska sjukhuset i Gö-

Etisk prövning forskning l 17 av

teborg. Den 8 juni arrangerades i serie ett seminarium i Linkösamma ping under rubriken Under vilka villkor bör forska på barn Vid man detta seminarium inledde Uwe Ewald, docent i pediatrik vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och Ann-Charlotte Smedler, docent i psykologi vid Stockholms universitet.

Ett diskussionsunderlag till detta kapitel presenterades och diskuterades vid den årliga sammankomsten med de forskningsetiska kommittéerna vid medicinsk fakultet i Sigtuna den 24 september 1998. SFRs och HSFRs etiska kommittéer har diskuterat samma underlag och lämnat synpunkter till Kommittén. Frågorna kring etikprövning har också diskuterats vid möten med Svenska Läkaresällskapet och Gentekniknänmden då Kommittén varit representerad.

Kommittén har också tagit del utvecklingen i de nordiska grannlänav derna när det gäller etisk prövning forskning. Vid den tidigare anförda av internationella konferensen i Warzawa sammanträffade några av Kommitténs ledamöter med de danska och norska representantema, för ingående diskussioner deras respektive modeller för etisk prövning av om forskning.

4.3 Den etiska prövningen gäller hela

forskningsprocessen

Etiska frågor aktualiseras i hela forskningsverksamheten, från forskarens val vetenskaplig problemställning till samhällets tillämpning av av forskningens resultat. Den etiska prövningen gäller motsvarande sätt

hela forskningsprocessen.

Ett viktigt inom forskningsetikens område i Sverige togs 1981 vid steg Uppsala universitet att det forskningsetiska seminariet tog fram genom etisk kodex for forskare bilaga 5. De inledande orden till den antoen logi där arbetet med kodexen redovisas lyder:

Den vetenskapliga kunskapsutvecklingen grundforskning såväl som tillämpad forskning griper i allt större delar människors tillvaav - Det innebär att de forskare verkar inom universiteten liksom ro. som vid forskningsinstitutioner i offentlig och privat regi utanför universii allt högre utsträckning måste reflektera kring och aktivt arbeta teten med etiska spörsmål

l Rydén, L. red. Etik för forskare. En antologi med utgångspunkt i arbetet med Uppsalakodexen, Universitets- och Högskoleämbetet, Forskning och utveckling

l 18 Etisk prövning av forskning

Dessa 0rd stämmer väl överens med den huvudlinje som Kommittén valt när det gäller fördelning av det moraliska ansvaret i forskningen och

som genomsyrar detta betänkande. Det etiska medvetandet och ansvaret för etisk prövning av den verksamhet forskaren är inbegripen i måste bli

en självklar del i den vardagliga reflektionen. Det är forskaren själv är

som ytterst ansvarig för forskningens moraliska halt. Moraliskt och

ansvar detaljerad kunskap om forskningens förutsättningar och olika risker förknippade med den hänger intimt samrnan. Det primära ansvaret och befogenheten för den etiska prövningen av forskningens genomförande måste av det skälet ligga nära själva forskningsverksamheten. Ju längre från forskningens vardag lägger och befogenhet för etisk

man ansvar prövning desto större är risken att man i prövningen missar väsentliga värden som kan stå på spel i samband med försök.

Samtidigt finns risken att forskaren blir hemmablind och inte de etis-

ser ka problemen i samband med sin forskning. Av det skälet behöver det personliga ansvaret kompletteras med etisk prövning oberoende

en av en instans. Därför finns också ett sådant krav inskrivet i etiska riktlinjer såsom Helsingforsdeklarationen. De etiska problemens komplexitet gör också att man behöver särskilda organ som har ansvar för etisk prövning av forskning, organ som skaffar sig en vana att identifiera forskningsetiska problem och ett övergripande sätt kan följa både den

som vetenskapliga utvecklingen och värdeutvecklingen i samhället. Kommitténs uppgift är att föreslå former för hur den etiska prövningen bör ut. Vid

se lösandet av denna uppgift finns erfarenheter både från tidigare utredningar, forskningsråd och etiska kommittéer är viktiga att lyssna

som till.

Den forskningsetiska prövningen kräver god kännedom fakta och

om lyhördhet för vilka värden kan vinnas eller riskerar att förlorade.

som När viktiga värden står på spel är det moraliskt ansvarsfullt både att säga och nej till forskning. Det moraliska ansvaret innebär

att man också måste ta för ett uteblivet försök.

ansvar

Som belysning problemet kan närrmas de planerade försöken foster

av som skulle aborteras Huddinge sjukhus och som väckte mycken debatt våren 1997. Syftet med försöken var att finna metod att överföra

en friska blodceller till foster som annars skulle komma att födas med

en svår blodsjukdom. Här ställdes två värden mot varandra; möjligheten att behandla ett sjukt foster mot värdet hos ett foster skulle aborteras.

som Statens medicinsk-etiska råd SMER redovisade i december 1997 sina

för högskolan, Skriftserie 1990:1, s.

Etisk prövning forskning 119 av

ställningstaganden med anledning av det aktuella fallet och skrev bl.a.

följande:

Om skulle tillåta en mer långtgående forskning foster som man skall aborteras än för foster skall leva vidare skulle det dock som kunna leda till ett oönskat sätt att se dessa foster som obekt. En sådan obektsyn skulle kunna motivera integritetskränkan e forsken ning oster skall aborteras. Rådet att en spärr mot såsom menar dan orskning får samma principer tillämpas för alla foster man om de skall överleva eller inte.2 oavsett om

Rådet underströk i redovisning att det inte är rådets uppgift att ta samma ställning till enskilda forskningsansökningar utan dess roll är att redovisa

sitt principiella synsätt, här i fråga forskning med foster. De försök om forskarna Huddinge sjukhus sökt om tillstånd för har efter detta som , ställningstagande inte inletts. Kvar står samtidigt behovet av utveckling : : behandlingsmetoder för de foster som lider av den aktuella blodsjukav

dcmen.

l

l Utan frihet för forskaren att formulera och söka svaren sina veten-

l skapliga frågeställningar vinns ingen ny och intressant kunskap. Utan en

genomtänkt ansvarsfördelning mellan olika aktörer i forskarsamhället

och samhället i stort för den etiska avvägningen riskerar viktiga värden t att förlorade. Ett väl fungerande systern för etisk prövning är också

förutsättning för att allmänheten skall kunna ha förtroende för forsken nimgen. SMER skriver också med anledning av Huddingefallet ovan att

l

det aktualiserat frågan hur samhället ett tidigt stadium skall kunom få insyn i den forskning som sikt kan innebära ett hot mot männina K slovärdet eller är särskilt känslig för den personliga integriteten. Det är

därför viktigt att det finns en öppen debatt om forskningsetik och att

almänheten har insyn i verksamheten.

Den etiska avvägningen gäller fyra olika aspekter av forskning:

l Valet forskningprojekt eller problem. av .

Genomförandet av forskningsuppgiften.

Ansvaret för forskningens konsekvenser.

4. Ansvaret att följa den vetenskapliga utvecklingen.

2 Statensmedicinsk-etiska råd, Forskning på foster skall aborteras, Synsom pmkter, December 1997.

120 Etisk prövning av forskning

4.4 Etiska vid val

frågor av forskningsprojekt/problem

Det finns ett moraliskt ansvar förknippat med valet av forskningsprojekt och frågeställning. Frågor som vilken nytta och vilka risker kan forskningen medföra och vilka resurser den kommer att fordra behöver besvaras inför val av projekt. En annan fråga i sammanhanget är prioriteringen gentemot andra angelägna projekt/problemställningar.

Inom den medicinska forskningen utgör patienter som är beredda att delta i kliniska försök och tillgången på ekonomiska medel begränsande resurser. Det är från moralisk synpunkt tvivelaktigt att ta sådana resurser i anspråk för projekt som inte är välmotiverade. Welin och Lynöe tar i sin rapport till Kommittén upp exemplet marknadsförande kliniska prövningar av läkemedel, s.k. lanseringsstudier eller seedingstudier. Stora grupper av patienter tas i anspråk för dessa studier trots tveksamhet om de egentligen tillför någon egentlig ny vetenskaplig kunskap. Det är patienter som kanske skulle kunnat ingå i en klinisk prövning ett

av annat läkemedel. Det försvar man anför för dessa studier är att man kan inte vara säker ett läkemedels effekt och biverkningar förrän medlet

använts av stora patientgrupper.3

Läkemedelsverket och Landstingsförbundet pekade vid Kommittén

ett av anordnat seminarium angelägen forskning för eftersatta

grupper som inte kommer till stånd därför att externa finansiärer inte är intresserade av att satsa forskningsmedel. Denna typ av kritik har ofta sin udd riktad mot den industrifinansierade forskningen. Men kritiken kan lika väl rikras mot åren "Sicatáinransüerálre fmrsioinrgen. Atvta rranüäårmmárerfibr små eftersatta grupper är kostsamt och om man inte utöver de mänskliga vinsterna också kan se ekonomiska vinster forskningen riskerar

av man att ingen vill satsa på den. Tilläggas bör att skälet till att vissa

grupper blir eftersatta i forskningen också kan vara att forskarna inte möj-

anser ligheterna för ett kunskapsgenombrott särskilt stora eller att karri-

vara ärmöjlighetema här bedömts vara för små.

Beträffande den etiska problematiken kring valet av forskningsproblem bör framhållas att man inte ett enkelt sätt kan rättfärdiga dessa val

3 Kommentarer av Carl-Johan Ihrfors en tidigare version av detta kapitel. Stockholm, l oktober 1998.

Etisk prövning forskning 121 av

hänvisa till uppskattad direkt nytta. En stor del den forskgenom att av ning bedrivs är karaktären grundforskning och har sin viktiga som av motivering endast därför den kunskap, kunskap som indirekt att ger ny kan visa sig nyttig i viss tillämpning. vara

4.5 Etisk prövning vid forskningens

genomförande

Historisk bakgrund

En viktig del den etiska prövningen av forskningen gäller forskningav genomförande. Här måste värdet den vetenskapliga kunskap som ens av projekt beräknas tillföra vägas mot t.ex. risker för försökspersoner ett och patienter, risker för olika miljöeffekter liksom andra säkerhetsaspekter. Andra grundläggande principer är att deltagande försökspersoner välinformerade det aktuella projektet och att deltagandet är frivilär om ligt.

Före andra världskriget byggde mycket av läkarvetenskapen beprövad erfarenhet och inte på kontrollerade kliniska prövningar människa. På 1950-talet växte det fram insikt att många rutinbehandlingar inom en om sjukvården inte höll måttet. Det blev viktigt att vetenskapligt pröva även allmänt vedertagna medicinska påståenden och att för behandlingsnya metoder redovisa resultat kontrollerade kliniska prövningar männiav ska.

Samtidigt det de skrämmande erfarenheter försök mänvar genom av niska gjorts i nazityskland också i fängelser och inom den psysom men kiatriska tvångvården på olika håll i världen uppenbart att forskning som inbegriper människa måste bli föremål för etiska överväganden innan den får inledas.

I Nürnberg drev de allierade ett antal rättegångar mot det besegrade Tysklands ledare. En dem kom att handla brott mot mänskligheten av om i samband med bl.a. forskning i koncentrationsläger människor. Flera ledande läkare och forskare dömdes till döden för sin medverkan i att omänskliga försök på människor genomfördesf Bland försöken fanns undersökningar hur människor reagerade vid extremt lågt lufttryck av

4Annas G J Grodin M.A, The Nazi Doctors and the Nuremberg Code. Human , Rights in Human Experimentation. Oxford University Press, New York 1992.

5 19-0104

122 Etisk prövning av forskning

Hight altitude experiments samt hur länge de kunde överleva i kallt vatten. Alla försök var ytterst plågsamma och ledde inte sällan till att försökspersonerna avled. Deltagande i försöken helt frivillighet. var utan

Domstolen skrev domskäl, sedermera kommit bli viktigt som att ett forskningsetiskt dokument, Nürnbergdeklarationen från 1947. Den kan sägas utgöra en av utgångspunkterna för utvecklingen de riktlinjer av som i dag reglerar hur medicinsk forskning med människor får genomföras. Den lade därmed grunden till de forskningsetiska kommittéemas prövningsverksamhet. Några huvudpunkter i dokumentet är att all medicinsk forskning på människor skall följa läkaretikens krav, forskningatt en skall ledas kvalificerad personal, att det skall finnas informerat av samtycke, att forskningen skall samhälleligt värdefulla resultat, vilka ge inte kan uppnås på annat sätt och att försökspersoner när helst han eller hon önskar skall kunna lämna försöken. Dessutom läggs ett ansvar forskaren att avbryta när ett fortsatt försök hotar försökspersonens hälsa. Nürnbergdeklarationen kräver dessutom att djurförsök skall föregå humanförsök.

Nürnbergdeklarationen har sedan följts med andra deklarationer, upp vilka reglerar forskningsetiken vid medicinsk forskning på människor. Den viktigaste är Helsingforsdeklarationen kan sägas bilda som ut-

gångspunkten för de forskningsetiska kommittéemas arbetas

Den antogs vid World Medical Associations möte i Helsingfors 1964 och kan ses

som en vidareutveckling av Nümbergprinciperna. Den betonar ännu

mer att omsorg om försökspersonernas hälsa måste först, detta speciellt om det är läkare som forskar.

Helsingforsdeklarationen har uppdaterats flera gånger har

men genom åren i stort sett behållit sin struktur Dess versioner från och senare med 1975 för också det nya kravet att alla förslag till biomedicinsk forskning människor skall formuleras i ett protokoll, vilket skall granskas av en oberoende kommitté innan forskningen får inledas.

Trots att dessa regler om forskningsetiska principer antagits starka av aktörer och att kunskap dem vida spridd, dröjde det lång tid inom var

5 Både Nürnbergdeklarationen och Helsingforsdeklarationen liksom många andra deklarationer finns utgivna Statens medicinsk-etiska råd. Statens - av medicinsk-etiska råd 1990 6 Det finns också mer allmänna regler för läkare Geneve-deklarationen och psykiater Hawaii-deklarationen m. Också samlade i Statens medicinskm etiska råd 1990

Etisk prövning forskning 123 av

de helt slog igenom. Det finns flera förklaringar till detta. En var nan Nümbergprincipema betraktades som i första hand riktade mot t.ex. att nazismens Forskning bedriven anständiga forskare i ett övergrepp. av samhälle kunde väl inte beröras7 En anständigt demokratiskt annan ortycks ha varit ansåg det fel att tränga sig emellan det förtrosak att man endefulla förhållande skulle råda mellan läkare och dennes patisom en resonerade fel att kräva speciella procedurer för att ent. Det vore, man, informerat samtycke, när läkaren skulle rekrytera en av sina inhämta patienter till forskning. Det ålåg redan läkaren som läkare att se egna till patientens bästa. Att kräva speciella procedurer och formuleringar

för informerat samtycke skulle bara patienterna och förstöra förtrooroa endet att uppnådde något positivts utan man

snabbt spår i Sverige Redan 1965

Helsingforsdeklarationen avsatte

Svenska Läkaresällskapet ett möte i Stockholm, där Helsingforshade deklarationen diskuterades. I USA tog National Institutes of Health

beslut alla försök, finansierade NIH, vilka utfördes NIH ett om att av människor, skulle underställas etisk granskning. Det ledde till att

på en

Karolinska Institutet, vid denna tid hade stora anslag från NIH, insom kommitté för etisk granskning forskning människor. rättade en av Läkaresällskapet bildades kommitté, skulle komma Inom en som senare utvecklas till Delegationen för medicinsk etik. att

Under åren fram till 1972 växte de forskningsetiska kommittéerna fram

samtliga medicinska fakulteter. I detta första skede fanns ingen lekvid mannarepresentation kommittéerna bestod uteslutande av medicinsutan ka forskare. Lekrnannarepresentationen tillkom Vid en riksdagssenare. i behandling 1974 förslag behandlade den forskningsetiska i av ett som granskningen uppmärksammade utbildningsutskottet behovet av lekman-

Då samtidigt konstaterade att MFR redan tagit

narepresentation. man

initiativ i frågan, avstod från förslag till lagstiftning. Det i dag vanman liga förhållandet forskningsetisk kommitté innehåller två till tre är att en lekmannarepresentanter, vilka utses av sjukvårdshuvudmannen

7Jay Katz sammanfattar den omedelbara reaktionen på Nürnbergdeklarationen bland amerikanska läkare: "It good code for barbarians but an unneceswas a code for ordinary physicians. " Se vidare den diskussion som förs i Final sary of the Advisory Committee Human Radiation Experiments Oxford report on University Press, New York 1996 . 8Detta också förklaringen i den amerikanska utredningen av uppges som strålningsforskningen till att den amerikanska militären tidigt arbetade med regler dock ofta avvek ifrån informerat samtycke för friska som man om försökspersoner medan motsvarande inte fanns för patienter. Ibid. 9 Historiken finns skildrad i SOU 1989:74 och SOU 1989:75.

124 Etisk prövning av forskning

männen. Undantag är den lokala kommittén i Örebro, där hälften av representanterna är lekmän och där dessutom ordförande är representant för allmänheten.

Forskningsetiska frågor förekommer också inom andra forskningsfält än det medicinska. Inom humanvetenskaperna och samhällsvetenskaperna aktualiseras inte sällan frågor kring försökspersonernas integritet. Inom litteraturvetenskap och historievetenskaperna arbetar ibland med man integritetskänslig information. Moralen i användning och tolkning av historiska källor har blivit föremål för diskussion liksom det särskilda moraliska ansvar för en korrekt återgivning och tolkning källor de har av arbetar med muntliga berättelser. HSFR har sedan 1973/74 som en kommitté för forskningsetiska frågor. Den tillkom som ett resultat den av forskningsetiska debatt då pågick framför allt i USA. År 1984 insom rättade Delegationen för social forskning, numera SFR, särskild en kommitté för forskningsetiska frågor

De forskningsetiska kommittéerna är inte författningreglerade, varken de vid de medicinska fakultetema eller de som finns forskningsråden. De är ett resultat av en frivillig överenskommelse och ett uttryck för forskarsamfundets egen vilja att komma tillrätta med forskningsetiska problem. Forskningsetisk granskning krävs också ett antal privata forskav ningsfinansiärer.

Under 1986 debatterades det s.k. Metropolitprojektet intensivt i massmedierna. Det var ett stort samhällsvetenskaplig projekt, där forskare sedan 1966 samlade uppgifter om 15 000 stockholmare födda 1953. En hel del av uppgifterna hade insamlats utan informerat samtycke, något som inte hade krävts före datalagens tillkomst 1973. Detta kom att slås upp som hemlig forskning och ledde till att projektet avbröts. Som en följd av denna händelse tillsatte regeringen våren 1988 en forskningsetisk utredning under ledning av universitetskanslern Carl-Gustaf Andrén. Utredningen redovisades hösten 1989 och innehåller en omfattande genomgång av formerna för den forskningsetiska prövningen. Den etiska prövning som görs när det gäller medicinsk forskning specialstuderades.

Utredningen tog särskilt upp forskningsetiska problem vid användning av personuppgiftsrelaterad information men gjorde också genomgång en av den forskningsetiska granskningen inom det medicinska området. Utredningen lade också ett antal förslag om hur forskningsetisk gransken

O Se bl.a. Penslar, R.L., ed., Research Ethics. Cases Materials, Indiana University Press 1995

Etisk prövning forskning 125 av

ning skulle kunna organiseras i framtiden. Utredningen lade i korthet fram följande förslag. Den forskningsetiska granskningen borde byggas Vid varje institution skulle särskild eller person utses med ut. en grupp för etisk granskning sker. Varje institution skulle med utansvar att gångspunkt från Helsingforsdeklarationen och HSFR:s regler utforma ett regelverk. De medicinska forskningsetiska kommittéerna borde regeget leras i lag. I kommittéerna skulle minst en fjärdedel vara lekmän och minst ledamot bör vara jurist. en

När det gällde forskning på människor utanför det medicinska området föreslog utredningen HSFR:s etikkormnitté under försöksperiod att en skulle granska all forskning med undantag för den som finansierades av dåvarande Delegationen för socialforskning, SFR. Utredningen numera visade dock viss tveksamhet beträffande det sistnämnda förslaget och förde också fram frivilliga forskningsetiska kommittéer skulle kunna att inrättas fakultetsvis. Även i dessa borde fjärdedel lekmän. en vara

Kommittéerna skulle inte bara granska och råd i samband med proge jektens inledning utan också kunna följa upp projekt. Det borde finnas information missnöjd allmänhet skulle kunna vända sig till den om att forskningsetiska kommittén och klaga. Kommittéerna skulle också hjälpa till med utbildning i forskningsetik och följa den internationella utvecklingen. Utredningen ville vidareutveckla MFR:s existerande arbetsgrupp för forskningsetik och förstärka HSFR:s etikkonnnitté.

förverkligades inga den Andrénska utredningens förslag. I stort sett av

Etisk prövning i forskningsrådens etiska kommittéer

Inom forskningsråden och stiftelserna vägs i varierande grad de etiska aspekterna i samband med att anslagsansökningar prövas. De prioriteringsgrupper granskar ansökningarna prövar också hur den sökande som beskrivit de etiska implikationema av projektet. För ansökningar som gått till MFR och Cancerfonden krävs ett godkännande av fakultetemas forskningsetiska kommittéer före beslut anslag, alternativt utbetalanom de anslag. HSFR och SFR har särskilda etiska kommittéer som beav handlar de ansökningar prioriteringsgrupperna rankats möjliga som av för tilldelning medel. Detta förfarande innebär att kommittén inte beav höver lägga all energi den vetenskapliga prövningen utan har tid ner särskilt beakta och diskutera de etiska frågeställningarna. Den vetenatt skapliga rankingen och bedömningen av forskargruppens kompetens är redan gjord i prioriteringsgrupperna. Liksom MFR:s nämnd för forskningsetik HSFR:s och SFR:s kommittéer olika policyärenden och tar upp

126 Etisk prövning av forskning

utfärdar etikregler och råd till hjälp för forskarna inom respektive ämnesområde." I de flesta forskningsråden och forskningsstiftelsema tar man upp till diskussion övergripande etikfrågor aktualiseras den som av vetenskapliga utvecklingen inom respektive område.

På det humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsområdet innebär

nuvarande system att endast de forskningsprojekt får anslag från som HSFR eller SFR genomgår etikprövning av en oberoende kommitté. Det Andrénska förslaget om frivilligt inrättade etikgmpper vid de humanistisk-samhällsvetenskapliga fakultetema förefaller inte ha fått något större genomslag.

Som framkom vid Kommitténs utfrågning SFR och HSFR deras av om erfarenheter förefaller risken stor att ett antal forskningsprojekt där vitala värden kan stå på spel för olika berörda parter inte granskas av en oberoende kommitté. Kommittén att denna brist i systemet kan och anser måste avhjälpas. Samtidigt bör det betonas fullt utbyggd etikprövatt en

ning av forskning inom varje lärosäte inte fråntar forskningsfinansiärer-

na deras ansvar att själva och grunder göra etisk bedömning egna en av ansökningar man ger anslag till. Det är fullt möjligt att forskningsråden på etiska grunder beslutar att inte bevilja medel till ett projekt, trots att det tidigare godkänts i en forskningsetisk kommitté. Forskningsråden torde också ha ett stort ansvar för den del av den etiska prövningen som handlar om vilken forskning prioriteras. som

Etisk prövning genom Statens medicinsk-etiska råd SMER

SMER inrättades av regeringen 1985. Det är ingen myndighet utan har

en självständig roll att för regeringens och riksdagens räkning bevaka

och initiera samtal kring etiska implikationer medicinsk praxis och av utveckling. SMER har under årens lopp initierat rad samtal på det en medicinsk-etiska området och har också publicerat flera skrifter för information och debatt.

" Etik. Forskningsetiska principer för humaniora och samhällsvetenskap. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet 1994; Etik God praxis vid forskning med video. Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet 1996; Hennerén, G. Kunskapens pris: Forskningsetiska problem och principer i humaniora och samhällsvetenskap. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet 1996 1 upplaga 1986; Riktlinjer för etisk värdering medicinsk av humanforskning. F orskningsetisk policy och organisation i Sverige. Medicinska forskningsrådet. MFR-rapport Stockholm 1996.

Etisk prövning av forskning 127

Kommittén SMER fyller viktig funktion och också i framtianser att en den bör kunna spela viktig roll flera initiativtagare till etisen som en av ka samtal och utredningar på det medicinska området. Man har delvis överlappande uppgifter med MFR och andra forskningsråd när det gäller sprida information och initiera samtal kring principiellt nya etiska att frågeställningar. Kommittén dock att det behövs pluralism vad anser en hörs i det offentliga livet omkring forskningsetiska avser de röster som frågeställningar. Tillsammans med ett utökat för universiteten att ansvar stödja de offentliga samtalen med kvalificerat tvärvetenskapligt orien enterad etikforskning kan dessa fylla en viktig funktion. grupper som

Etisk prövning tillsynsmyndighetemas försorg

genom

Staten har olika sätt lagt stort ansvar för den etiska prövningen av viss forskning olika myndigheter. All läkemedelsprövning skall granskas patientsäkerhetsaspekter Läkemedelsverket oavsett av ur av forskningen bedrivs. Enligt 13 § läkemedelslavem och i vilka lokaler skall prövningen etiskt försvarlig. 14 § läkemedelslagen innegen vara håller uppgift tillstånd krävs och beviljas Läkemedelsverket om att av också har mandat att utfärda föreskrifter om kliniska prövningar. som Av dessa framgår att Läkemedelsverket faster stor vikt vid redovisning prövningen planeras vetenskapligt hållbara resultat förutom av att ge redovisning risker för försökspersonerna samt de etiska probleav av Den ansvarige forskaren skall ansökan både till Läkememen. ge en delsverket och till forskningsetisk kommitté.

I miljöbalken regleras tillsynsansvaret för rad myndigheter när det en gäller miljöhänsyn. Särskilt när det gäller gentekniken understryker lagen ansvaret för den etiska prövningen. Här krävs tillstånd vid innesluten användning och avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer. Bestämmelserna i miljöbalken skall också tillämpas när produkter innehåller eller består sådana organismer släpps ut som av marknaden. Ett tillstånd får lämnas endast verksamheten är etiskt om försvarbar. Operativa myndigheter detta område är Arbetarskyddstyrelsen, Fiskeriverket, Statens jordbruksverk, Kemikalieinspektionen, Skogsstyrelsen och Läkemedelsverket. En särskild nämnd, Gentekniknärrmden, skall följa utvecklingen genteknikområdet och

12Skrivningarna i detta stycke har skett i samråd med docent Sighild Westman Naeser vid Läkemedelsverket. 13SFS 1998:900. Förordning tillsyn enligt miljöbalken. om 4 SFS 1998:808, 13 kap., 13

128 Etisk prövning av forskning

bevaka de etiska frågorna. De operativa myndigheterna samråder i olika ärenden med Gentekniknärnnden och Naturvårdsverket.

Etisk prövning genom de forskningsetiska kommittéerna vid medicinsk och odontologisk fakultet

Det arbete som dessa kommittéer utfört samt på den medicinska sidan de policyskapande insatser som MFR:s nämnd för forskningsetik gjort under det senaste decenniet har spelat stor roll för att öka den etiska en medvetenheten i forskarsamhället. Deras roll har varit viktig för stäratt ka patienters och försökspersoners ställning i forskningen och för att förmedla kunskap etiska problem förknippade med det vetenskapliga om kunskapssökandet.

Det finns en stor enighet om att de medicinsk/odontologiska forsknings-

etiska kommittéerna skall Hindra att försökspersoner skadas eller utsätts för onödiga risker i samband med klinisk forskning. Tillse att patienter får adekvat information innan de sitt samtycke ger till att medverka. Hindra genomförandet av dåligt planerade forskningsprojekt som samtidigt utsätter patienter för risker och slösar med ändliga resurser.

Utifrån den i kommittéerna väl etablerade maximen dålig forskning är dålig etik kan man hämta argument för att den metodologiska granskningen av forskningsprojektets kvalitet är mycket angelägen uppgift. en Häri ingår bedömningen forskargruppens kompetens och de materiav ella och lokalmässiga förutsättningar behövs för projektets som genomförande. Detta leder i dag till avvägningsproblem t.ex. gentemot tid för den etiska avvägningen och möjligheter till återkoppling och uppföljning.

De samtal som Kommittén fört med de aktörer presenterades som ovan ger vid handen att det finns problematiska sidor med detta system för forskningsetisk prövning. Flera dessa påtalades redan i den Andrénsav ka utredningen och stöds också den rapport Nils Lynöe och av som Stellan Welin tagit fram för Kommitténs räkning och grundas som en analys av arbetet i två regionala medicinska forskningsetiska kommitté-

er.

5 Gentekniknämndens ansvar regleras i särskild förordning, SFS 1994:902.

Etisk prövning av forskning 129

Kommitténs bedömning avseende svårigheter i samband med etisk prövning forskningsetiska kommittéema vid medicinsk och genom odontologisk fakultet

A rbetsbördan

Arbetsbördan för kommittéma vid de medicinska och odontologiska fakulteterna Även är brukligt i kommittéerna delar är stor. om man som projektansökningama i olika beroende svårighetsgrad upp grupper och löser många ärenden presidiebeslut är det ett mycket stort genom antal ansökningar skall läsas igenom samtliga ledamöter och dissom av kuteras vid varje sammanträde. Redan som situationen är i dag räcker tiden inte till för tillräcklig bearbetning varje ansökan. Med ett en av ökande antal läkemedelsprövningar och de nytillkomna forskningsprojekten i samband med vårdhögskolomas integrering med universiteten blir situationen ohållbar. Till detta kommer att forskningsetiska frånya geställningar aktualiseras den vetenskapliga utvecklingen kräver som av särskild uppmärksamhet när det gäller etisk prövning. En förändring en behövs för kvaliteten i den etiska granskningen skall kunna hålla att samma höga nivå som hittills.

Svårigheter med ansökningarna

Lynöe och Welin pekar i sina slutsatser två typer av problem med själva ansökningarna kommer till de forskningsetiska kommittéema, som nämligen språket och formuleringen av den etiska frågeställningen. Ansökningarna är ibland skrivna ett språk så att även representanter för forskarsamhället har svårt att förstå vad det aktuella projektet går ut på. För för allmänheten utan forskningserfarenhet kan sådaen representant ansökningar bli hart när obegripliga. na

Den etiska problematiken beskrivs ibland ett bristfälligt sätt. Vid ett Kommitténs seminarier påpekades att forskare inte alltid ser de etiska av problem deras forskning aktualiserar. Från flera håll har föreslagits som utbildning forskare vad gäller identifiering, beskrivning och anamer av etiska problem. lys av

Tidsbrist för den etiska avvägningen

Ett problem för de nuvarande kommittéerna som understrukits från stort flera håll är att tvingas lägga oproportionerligt stor tid disman ner kussion och förslag till förbättringar vetenskaplig metod och om av prövning projektens vetenskapliga relevans. Den vetenskapliga halten av

130 Etisk prövning av forskning

är förvisso en viktig del bedömningen av ett projekt. Det ligger mycket i den väletablerade tesen att dålig vetenskap är dålig etik även om man måste ha i minnet att också vetenskapligt sett framstående projektförslag kan vara tvivelaktiga ur etisk synvinkel. Med den arbetsbelastning komrnittéema får kännas vid innebär den starka koncentrationen vetenskaplig granskning att det blir för litet tid för den etiska avvägningen mellan de olika värden som kan stå på spel i anslutning till ett forskningsprojekt. Man har också påpekat svårigheterna för lekmännen att aktivt delta i diskussionerna grund av den starka koncentrationen på vetenskapliga spörsmål. För lekmännen har detta inneburit att man framför allt fått koncentrera sig på patientinformationen. Att tänka igenom patientinformationen är förvisso en viktig del av den etiska prövningen men är bara en av flera komponenter som måste beaktas enligt regeln om inhämtande av ett frivilligt informerat samtycke se vidare avsnitt 4.6.

Risk för positiv eller negativ särbehandling

En lokal forskningsetisk kommitté har en god kännedom de olika om forskare och institutioner ansökningar har att ta ställning till. vars man Det kan vara en styrka att kommittén detta sätt väl känner till lokala förhållanden. I diskussionen de forskningsetiska kommittéema har om det också påtalats att denna lokala förankring kan försvåra opartisk en bedömning. En forskare som är omtvistad kan få oförskyllt negativ en bedömning. En välrenommerad forskare med goda kontakter kan riskera att få en mindre genomgång de etiska aspekterna kring sitt noggrann av projekt. Kommittén har inte tillräckligt underlag för att påstå att det förhåller sig det vill ändå påtala risken. sättet men

Återkoppling och uppföljning

De forskningsetiska kommittéema har i dag små några möjlig-

om ens heter att följa upp om projekt genomförs under de villkor de godkänts. Det finns de som anser att det egentligen inte är komrnittéemas funktion att göra sådana uppföljningar. Andra anser att det finns fördelar med en kontinuerlig återkoppling för dels studien överhuvudtaget att se om genomförs, dels få vetskap de råd eller ändringsförslag kommittén om som givit bidragit till att förbättra studien.

Den kanske viktigaste aspekten när det gäller uppföljning under tiden ett

forskningsprojekt pågår och som påpekades under utfrågning med

en HSFR:s och SFR:s etiska kommittéer är risken för att ett system där den etiska prövningen läggs utanför forskningens vardagliga beslut, kan frånta forskaren upplevelsen ett personligt och även invagga av ansvar forskaren i känsla falsk säkerhet. Ytterst är det forskaren själv en av som

Etisk prövning av forskning 131

måste följa projektet också dess etiska aspekter. För att uppföljningen ur skall kunna fungera måste den etiska prövningen bygga på en etisk reflektion kommer att bära också igenom oförutsedda händelser i som projektet.

Läkemedelsprövnin garna

Bland de projekt blir föremål för bedömning i de medicinska forsksom ningsetiska kommittéerna ingår läkemedelsprövningama som enligt det svenska också skall godkännas Läkemedelsverket. Läkemesystemet av delslagen gäller lika för alla läkemedelsprövningar oavsett om de initieläkemedelsindustrien eller de sker initiativ av forskare vid ras av om exempelvis universiteten. Inte sällan är det fråga om multicenterundersökningar både nationella och internationella vilket innebär att flera olika kommittéer kan beröras. Ansökningama går för vinnande av tid samtidigt till båda instansema och granskning och bedömning sker parallellt. Läkemedelsverkets granskning omfattar farmacevtiska, farmakologiska/toxikologiska, metodologiska och i viss mån etiska aspekter det medel prövningen gäller. Vid riskbedömningen ett projekt måste av kontrollera att ett nytt läkemedel har prövats i djurexperimentella man sammanhang och därigenom påvisat att de förväntade effekterna att man är ändamålsenliga. Vid berörd forskningsetisk kommitté sker granskningen utifrån de principer gäller all medicinsk forskning männisom ska.

Den kritik Kommittén mött rörande nuvarande system har varit två av slag. Av läkemedelslagen framgår att läkemedelsprövningen skall vara etiskt försvarlig. I praktiken gör forskningsetisk kommitté denna been dömning Läkemedelsverket och ett råd prövningen skall tillåger om Av del upplevs dock nuvarande ordning som att Läkemedelsvertas. en ket gör överprövning den forskningsetiska kommitténs beslut. Det en av bör tilläggas Läkemedelsverket följer ett råd från den forskningsatt om etiska kommittén att avslå en prövning kan detta överklagas som ett myndighetsbeslut. Andra hävdar att nuvarande ordning innebär dubbelarbete när det gäller bedömningar de farmakologiska, toxikologiska av och metodologiska aspekterna. När en planerad studie godkänns av en forskningsetisk kommitté så sker det under förutsättning att Läkemedelsverket också godkänner studien och vice versa. Det skall tilläggas att totalt granskas cirka 500 ärenden per år och man uppskattar att det är mindre än procent dessa där de forskningsetiska kommittéerna och en av Läkemedelsverket kommer fram till olika ställningstaganden. Här har det rört sig olika uppfattningar val referenspreparat och patit.ex. om av av entpopulation

132 Etisk prövning av forskning

Kommittén anser det viktigt att etiska aspekter kan tas i alla de

upp sammanhang där ett forskningsprojekt diskuteras och prövas. När det gäller kliniska läkemedelsprövningar vars resultat skall ligga till grund för Läkemedelsverkets ställningstagande till registrering medlet i frå-

av ga är det dock av vikt att det finns en formaliserad beslutsordning och att denna inte innebär onödig tidsspillan. Ordningen bör att det är den

vara forskningsetiska kommittén som beslutar om projektet kan godkännas eller inte ur etisk synpunkt. Med en god dialog mellan de båda berörda instansema bör deras olika kompetenser bäst kunna tas till

vara.

Läkemedelsindustrien ersätter ekonomiskt de forskningsetiska kommittéerna för det arbete de lägger ner ansökningarna om klinisk prövning av läkemedel.

Ny teknologi

Kommittéerna möter numera en lång rad av projekt som bygger den moderna genteknologin. Det kan röra sig om forskning kliniskt material som aborterade foster, navelsträng, moderkaka, bortopererade

organ och annat biologiskt material som man får tillgång till efter medicinsk/kirurgisk behandling. Både friska och sjuka och vävnader är

organ av intresse för den genteknologiska forskningen. En återkommande fråga är ansökningar om att få inrätta vävnadsbanker genombanker och s.k. individuella genombibliotek där förvarar Ansökningama

man organ. kan komma från såväl universitetsinstitutioner privata företag och

som ett problem att ta ställning till är vem som är juridiskt ansvarig för dessa vävnadsbanker. Ett annat är kravet informerat samtycke från de individer vävnadsmaterialet kommer ifrån. Det här är komplicerade frågor som är föremål för internationella överväganden. Kommittén föreslår att frågan biobanker hänförs till

om en särskild utredning som ev. kopplas till den pågående utredningen

om bioteknik. Jämför förslag i kapitel 7.

Gränslandet mellan forskning och kvalitetssäkring

Med kvalitetskontroll eller kvalitetssäkring förstås vanligen utvärde-

en ring av medicinska teknologier förebyggande, diagnostiska eller behandlingsmässiga som redan är etablerade som rutin inom hälso- och sjukvården. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter Kvalitetssystem i Ãiälsooch sjukvården SOSFS 1996:24 är hälso- och sjukvården skyldig att

16Se Danska Biobanksutredningen : Riis, Povl et al.: Health science irformation banks biobanks, The Danish Council of Ethics, 1996.

-

Etisk prövning av forskning 133

bedriva kvalitetssäkring sin verksamhet. Detta innebär att man av egen inom exempelvis kirurgisk specialitet skall registrera förekomsten av en och dödlighet vid bestämd operationsmetod. Visar det komplikationer en vid sjukhus har högre dödlighet jämfört med ett sig sedan att man ett en sjukhus vad gäller operationsmetod kan detta ge anledning annat samma till rutinerna vid det förstnämnda sjukhuset. en översyn av

internationella tidskrifter t.ex. International Journal of Det finns numera Health Care Quality Assurance där kan publicera resultaten av en man kvalitetssäkringsstudie. I den mån dessa tidskrifter kräver granskning av etisk kommitté, förefaller det rimligt att de forskningsetiska kommiten sig denna uppgift, framför allt inte ett enkelt téerna tar som man kan skilja mellan forskning och kvalitetssäkringsstudier. Även kvasätt kan olika kvalitet. Eftersom de oftast inbe-

litetssäkringsstudier vara av

bör någon instans bedöma eventuella vinster och risker

griper patienter

genomföra sådan undersökning. med att en

Ökande antal utbildningsärenden

år har de forskningsetiska kommittéerna mött ett ökande Under senare antal projekt är avsedda att genomföras inom utbildningen av exsom

sjuksköterskor. Det rör sig tiopoängsarbeten, där man geempelvis om

nomför empirisk studie med patientanknytning. Både för att pröva en en

sådan studie etisk synvinkel patientsäkerhetssynpunkt och

ur ex. ur informationssynpunkt och träning för eleven ingår det i arbetet att som ansökan till forskningsetisk kommitté. Dessa studier leder inte skriva en alltid till kunskap deras primära värde består i den övning stuny utan denterna får, vilket ytterligare ökar arbetsbördan för kommittéerna.

4.6 Internationella riktlinjer

Internationella riktlinjer för god klinisk sed och god laboratoriesed.

forskningsetiska prövningen bygger etiska regler som tagits fram Den internationella forskarsamfundet. Historiskt sett är det oftast forsi det karsamhället självt tagit initiativ till utvecklandet forskningsetissom av ka riktlinjer och god forskningssed. Härtill finns också en rad dokument etisk vägledning. En standard för god klinisk sed utvecklades i som ger princip redan under 70-talet i USA även om termen inte kom att användas. Det fanns nordiska riktlinjer utarbetade Nordiska Rådet av genom kontrollmyndigheterna i de nordiska länderna redan 1989. Sedan vidtog

134 Etisk prövning forskning av

ett harmoniseringsarbete och idag finns för EU-ländema, Japan och USA gemensamma riktlinjer för läkemedelsprövning och kliniska projekt. Inom OECD finns på motsvarande sätt riktlinjer för gemensamma god laboratoriesed.

Förslag till direktiv för Europaparlamentet

Inom riktlinjerna för god klinisk sed stadgas oberoende etisk att en kommitté skall granska forskningsprojekten för att bevaka och skydda försökspersonemas rättigheter, hälsa och välbefinnande. EUkommissionen arbetar för närvarande med ett förslag till direktiv Europaparlamentet där den frivilligt omfattade internationella standarden skall åtnjuta ett starkare rättsligt stöd. I förslaget till direktiv som mycket väl ansluter till den internationella standarden föreslås all att läkemedelsprövning skall granskas av en oberoende etisk kommitté. För projekt där flera forskargrupper i ett medlemsland är involverade föreslås att en ordning bör införas innebär att kommitté får rätt som en att avgöra utslaget även om det är fler kommittéer är berörda. Den som etiska kommittén bör beakta projektets relevans, studiens uppläggning,

försöksprotokollets utformning, forskargruppens kompetens samt

att lokal- och materiella är tillfyllest. Den skriftliga informationen resurser som skall ges till försökspersonerna, deras anhöriga och eventuella ställföreträdare och utgör underlag för ett frivilligt informerat samtycke som skall också bedömas.

Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin

Den 19 november 1996 antog Europarådets ministerkommitté en ny konvention om skydd för mänskliga rättigheter och rnänniskovärdet vid tillämpningen biologi och medicin. har undertecknat

av Sverige kon-

7 ICH Harmonised Tripartite Guideline for Good Clinical Practice, Brookwood Medical Publications Ltd, Richmond, Surrey 1996. 18OECD Series on Principles of Good Laboratory Practice and Compliance Monitoring, No. l-l0, 1992-1995. OECD Environment Directorate. 9 Proposal for a European Parliament and Council Directive the approximaon tion of provisions laid down by law, regulation administrative action relating or to the implementation of Good Clinical Practice in the conduct of clinical trials on medicinal products for human use, Brussels, 03.09.1997, COM97 369 final, 97/0197 COD. 20Convention for the protection of human rights and dignity of the human being with regard to the application of biology and medicine: Convention human on rights and biomedicine, DIR/JUR 96 14.

Etisk prövning forskning 135 av

ventionen ännu inte ratificerat den. Den är ännu inte översatt till men svenska. i

Konventionen innehåller rad etiska principer och riktlinjer beträffande en forskning på människor och utnyttjande av mänsklig vävnad för forskning." Som utgångspunkt för konventionstexten anger man en rad europeiska och internationella rättighetsdeklarationer. konventionen och i de förklarande kommentarerna finns ingen hänvisning till de forskningsetiska regelverk och den etiska prövningspraxis vuxit fram basis av som det biomedicinska forskarsamfundets initiativ. Det finns en betyegna dande normharmoni jämför konventionstexten med de etiska om man successivt utvecklats med utgångspunkt från Helsingfors- och regler som Hawaiideklarationema. Artikel 16 i konventionen stadgar att forskning människa endast får utföras forskningsprojektet tillstyrkts av en om kompetent efter oberoende undersökning av dess vetenskapliga grupp

värde inklusive bedömning av betydelsen av projektets syfte samt en mångvetenskaplig prövning avseende projektets etiska godtagbarhet.

Konventionen mänskliga rättigheter och biomedicin anger flera om punkter generella riktlinjer måste bli föremål för ytterligare etisk som analys innan de kan tillämpas enskilda forskningsprojekt. Artikel 5 stadgar att medicinska åtgärder endast får genomföras efter att ett t.ex. frivilligt och informerat samtycke inhämtats från den person åtgärden I artikel 22 stadgas att material från mänsklig kropp endast får avser. en användas för syfte än det för vilket det avlägsnades under förett annat utsättning det görs i enlighet med lämplig procedur för information att en och samtycke.

Regeln inhämtande ett frivilligt och informerat samtycke är en om av central etisk prövosten för all biomedicinsk forskning människa alltsedan Nürnbergrättegångama. Vad den faktiskt kräver och hur den bör tolkas i samband med olika forskningsprojekt och medicinska åtgärder är sedan länge föremål för diskussion inom både etikvetenskapen och rättsvetenskapen. Den uppfattas oftast bestå av fyra olika komponenter som

alla måste beaktas.

2 För utförlig presentation och diskussion av konventionen se: Rynning, en Elisabeth, Mänskliga rättigheter och biomedicin Europarådets konvention - om och svensk De lege, Juridiska fakultetens i Uppsala årsbok, årgång Iustus rätt, Förlag 1997, s. 311-350. 22Se bl.a. Beauchamp, Tom Childress, James, Principles of biomedical ethics Oxford University Press, i flera upplagor, 3:e upplagan 1989; Rynning, Elisabeth, Samrycke till medicinsk vård och behandling. En rättsvetenskaplig studie, Iustus

136 Etisk prövning av forskning

En tröskelkomponent som anger när kan kompetent en person anses eller rättskapabel för att ta emot och förstå informationen samt vem som eventuellt kan ge sitt samtycke i ställe. personens En informationskomponent innehåller två aspekter som genom att man måste beakta både givandet och mottagandet information. Inav formationen skall så att i fråga kan och förstå ges personen ta emot den. En tredje komponent stadgar att skall sitt samtycke som personen ge frivilligt och utan något yttre tvång. En samtyckeskomponent vilken innebär det gäller skall att personen godkänna och auktorisera den åtgärd som skall genomföras. Bemyndigandet skall också dokumenteras tillsammans med den information som givits,

Regeln om informerat samtycke är således inte enkel att tillämpa rätt av och vad som uppfyller Europarådets konventionstext lämplig om procedur för information och samtycke lämnar stort utrymme för olika tolkningar. Kommittén anser det angeläget att de etiska kommittéernas uttolkning av regeln om informerat samtycke blir föremål för kontinuerlig utveckling understödd av etikvetenskaplig och rättsvetenskaplig forskning på området.

För Europarådets räkning har Povl Riis tagit fram ett förslag för medlemsstaternas arbete med att implementera etiska riktlinjer och prövningssystem för biomedicinsk forskning.

4.7 Om behovet av

lagstiftning

Lagstiftning angående etisk prövning

Inom det humanvetenskapliga området har de forskningetiska kommitté-

erna av tradition varit rådgivande. Kommittén har vid seminarier och utfrågningar diskuterat för- och nackdelar med lagstiftning när det gäller forskningsetisk prövning projekt på människa. av

Förlag, Uppsala 1994; Hansson, Mats G., Balancing the quality of consent, Journal Medical Ethics, 1998;24: 182-187. 23Ethical Review of Biomedical Research in Europe: suggestions for best national practices, Steering Committee on Bioethics, Council of Europe, CDBI/INF 98

Etisk prövning av forskning 137

l2 Kommittén är enig att det behövs lagstöd för forskningsetisk prövom ning. Innan försök där människor ingår får inledas skall sådan prövning ske. Det skall finnas forskningsetiska kommittéer för detta ändamål.

Beträffande försök på människa finns idag ett frivillig grund av forskarsarnhället inrättat prövningssystem som ger ett skydd för de männideltar i forskningsprojekt. För att ytterligare minimera riskerna skor som för försökspersoner föreslår Kommittén att alla projekt som innefattar försök med människa eller mänsklig vävnad skall genomgå etisk prövning oberoende kommitté. Detta skall regleras i förordning. Både i av en rättslig formell mening och i praktiken är därmed skyddsbehovet för människor deltar försökspersoner i forskningsprojekt väl tillgosom som dosett.

Lagstiftning angående beslutsordning

När det gäller huruvida beslutsordningama för de forskningsetiska kommittéerna också skall lagfäst går meningarna isär i debatten. vara

Det finns de förspråkar lagstiftning med överprövningsmöjlighet av

som besluten i rättslig instans och det finns de förespråkar nuvarande som ordning med rådgivande beslut fattade i konsensus.

Fördelarna med det förra förfarandet skulle vara att forskaren får en möjlighet till överprövning ett avslag. Den förutsätter dock att det av skulle finnas någon form experter i värdefrågor, människor som har av högre expertis än andra att avgöra vad som är etiskt rätt eller fel. en för överprövning skulle sådana experter till- Med ett system en grupp av delas tolkningsföreträde i värdefrågor. Kommittén anser emellertid att det inte kan finnas några experter vad som är rätt och fel, i samma mening det finns experter inom rättsväsendet eller inom medicinen. I som de båda fallen bygger expertisen kunskap medicinska fakta senare om respektive gällande rättsregler.

4.8 Kommitténs till för etisk

förslag system

prövning av forskning

Med hänsyn taget till redovisade kunskapsunderlag och med utgångs-

punkt i ovanstående problembeskrivningar föreslår Kommittén följande

ordning för forskningsetisk prövning.

138 Etisk prövning av forskning

Ansvaret läggs på forskaren samt universiteten och högskolorna

Huvudansvaret för etisk prövning av forskning måste alltid falla på den enskilde forskaren tillsammans med den forskargrupp han eller hon arbetar tillsammans med. För att kunna leva upp till detta behövs ansvar kraftig utökade insatser när det gäller utbildning i forskningsetik. Kvalificerad etikforskning och öppna etiksamtal i principiellt frågor är nya också oundgängliga i en för den enskilde forskaren stödjande infrastruktur se kapitel 8.

Kommittén anser att det är naturligt att universitet och högskolor tar på sig huvudansvaret för den etiska prövningen eftersom det är där de nya forskningsetiska frågeställningarna ofta först aktualiseras. Det är också vid universiteten den forskning bedrivs inom etikvetenskapen kan som ge underlag för en sakkunnig bedörrming. Genom tydlig samverkan melen lan universitet, högskolor, myndigheter och industri skapas också förutsättningar för att man ett tidigt stadium skall kunna upptäcka etiska problem som behöver en fördjupad bearbetning.

Förslag till förordning

Kommittén har i kapitel 3 föreslagit att det 1 kap 4 § högskolelagen av skall framgå att varje lärosäte har att värna vetenskapens trovärdigom het och en god forskningssed. Ett för att etisk prövning sker bör ansvar också åvila ledningarna vid universitet och högskolor samt deras fakulteter och institutioner. Detta bör i förordning. Kommittén föreslår anges därför en tilläggsparagraf till högskoleförordningen för att med en generalklausul ange att också försök med människa och mänsklig vävnad skall prövas av en oberoende forskningsetisk kommitté. Denna paragraf föreslås ha följande lydelse:

Forskningsprojekt som innefattar försök med människa eller mänsklig vävnad skall prövas i oberoende forskningsetisk kommitté i enlighet en med av varje högskola fastställd arbets- och beslutsordning.

Eftersom universiteten och högskolorna är de som genom sin forskning och utbildning har en särskild möjlighet att följa den vetenskapliga utvecklingen och samtidigt genom etikforskning analysera grunderna för den etiska prövningen, faller det sig naturligt att en rättslig ordning om etisk prövning infogas i högskoleförordningen.

Det är angeläget att all forskning, oavsett fmansierings- eller organisationsform, får likartade rättsliga förutsättningar. Mot bakgrund att av

Etisk prövning av forskning 139

forskning också bedrivs andra myndigheter liksom forskningsinav av rättningar är organiserade i privaträttsliga former, är det önskvärt som att motsvarande förordning införs för att täcka denna forskning. Hur en förordning detta slag skall ut och var den skall placeras inom den av se svenska rättsordningen måste bli föremål för en särskild beredning.

Vilken forskning skall prövas

All forskning inbegriper människa skall prövas av en oberoende som forskningsetisk kommitté från nivån forskarutbildning och uppåt så snart vitala värden kan misstänkas stå spel. Detta skall ske oavsett forskningen är externt finansierad eller finansierad av lärosätet. om

Forskning människa, forskning med utgångspunkt från personuppgifter eller information individer eller grupper av individer, om forskning kan tänkas kränka persons integritet, forskning med som en tänkbara miljökonsekvenser, forskning som involverar risker för människors hälsa och välbefinnande och andra säkerhetsaspekter teknik- och naturvetenskapens område skall således prövas med utgångspunkt från lärosätenas utvidgade ansvar för värnandet om god forskningssed. Denna beskrivning den etiska prövningens innehåll av innebär således att forskning på alla fakultetsområden är berörd.

Forskning bedrivs i gränslandet till kvalitetssäkring med den särsom skilda arbetsordning gäller för dessa projekt. som

Respektive handledare har för den forskning som görs inom ansvar för C- och D-uppsatser inom grundutbildningen eller som arramen bete inom forskarförberedande utbildning. Av detta följer att annan

den handleder uppsats- och forskningsprojekt inom grundutbild-

som ningen måste besitta erforderlig kompetens för att utföra och pedagogiskt implementera etisk prövning. Den etiska prövningen bör bli en viktig del i själva utbildningsprocessen. en

Den etiska prövningens genomförande

Kommittéema bör organisera sitt arbete så att tyngdpunkten ligger på den etiska avvägningen den vetenskapliga rnetodgranskningen även om är viktig del den forskningsetiska kommitténs arbete. en av

Den etiska prövningen tar sin utgångspunkt i de etikregler och internationella deklarationer antagits avseende forskning inom olika vetensom

skapsområden. Helsingforsdeklarationen, MFR:s regler och de av

HSFR:s etiska kommitté antagna etikreglema utgör härvidlag självklara

140 Etisk prövning av forskning

dokument beroende på vilket forskningsområde prövning gäller. Varje en forskningsinrättning har att tillse att principerna för den etiska prövningen och deras tillämpning på enskilda forskningsprojekt får kontinueren lig uppföljning och revision, genom att låta riktlinjer och forskningsetisk praxis bli föremål för kritisk reflektion och forskning. Det är lämpligt att denna revision drivs av respektive forskningsetisk kommitté och att man därvidlag tar stöd av befintliga nationella policyorgan forskningsråsom dens etiska nämnder och kommittéer.

För att nå en likformighet i behandlingen av olika ärenden bör ansökningsformulär avseende etisk prövning ha likartad utformning inom respektive fakultetsområde oavsett vilket svenskt lärosäte det är fråga om. Forskningsråden och Sveriges Universitets- och Högskoleförbund torde vara lämpliga fora för att åstadkomma en nödvändig samordning.

Rådgivande konsensusbeslut

Mot bakgrund av vad som anförts om rådgivande konsensusbeslut eller lagreglerad beslutsordning med möjlighet till rättslig överprövning har Kommittén stannat för att beslut i de forskningsetiska kommittéerna skall vara rådgivande och fattas som konsensusbeslut. Besluten skall således inte kunna överklagas. Möjligheten till second opinion" skall en finnas. Detta beskrivs nedan. Varje beslut skall protokollföras. I protokollet skall tydligt och utförligt motiven för beslutet. Där så är anges tillämpligt bör handledaren dras i den etiska diskussion föranleds som av ett forskningsprojekt.

Ett rådgivande system byggt konsensusförfarande stämmer bra överens med etikens grundprinciper. Beträffande konsensusförfarande finns en väletablerad praxis i de medicinska forskningsetiska kommittéerna att falla tillbaka på. Ordningen med konsensusbeslut väl mot den svarar etiska prövningens natur. I de etiska beslutssystemen är det stor vikt av att så många perspektiv som möjligt kan vägas in. Olika ledamöter uppmärksammar, grund av sina särskilda kunskaper och erfarenheter, olika risker och vinster som kan vara förknippade med ett projekt. Nya experter kan kallas och möjlighet finns också att rådfråga annan forskningsetisk kommitté. Den sammanvägda risken mot nyttan olika ser ut beroende från vilken position man betraktar frågan. Konsensusbeslut är den beslutsform som bäst tar till vara varje ledamots perspektiv. Be-

24Begreppet riskens ort framfördes i en diskussion med de samlade forskningsetiska kommittéerna av Viggo Junkes, lekman i forskningsetiska kommittén i Uppsala.

Etisk prövning av forskning 141

slutsformen innebär viss tröghet i beslutsfattandet vilket är nödvänen digt därför svåra etiska frågor alltid kräver tids eftertanke. Majoatt en ritetsbeslut kan snabbare i detta sammanhang skulle man riskera men miste viktiga perspektiv. Det kan istället leda till gruppbildatt om ningar omkring olika konfliktfrågor inom kommittéerna, något som vore olyckligt. Erfarenheten från de forskningsetiska kommittéerna vid djupt medicinsk fakultet visar dessutom att det inte blir några oacceptabla för-

dröjningar besluten på grund att man valt konsensusformen. av av

Av tradition är besluten i de forskningsetiska komrnittéerna som gäller rådgivande, även det i praktiken torde svårt människa endast om vara inte omöjligt för forskare att emot kommitténs beslut. Den anom en svarige forskaren har i praktiken nästan alltid dragits i själva procesfram till beslut att få berätta olika delar av ansökan. sen genom om Ibland får den ansvarige forskaren möta hela kommittén för att diskutera fram sina synpunkter. Forskaren kan i det läget begära inkaloch lägga lande expertis och också hörande forskningsetisk komav ny av annan mitté. Det alltså konsensusordning som innefattar forskaren är en typ av själv det i formell mening är kommittén fattar beslut. Geäven om som besluten endast är rådgivande ett annat sätt en möjlighet nom att ges för exempelvis forskningsråd att begära förändringar i genomförandet ett projekt för sakkunnig i sin granskning upptäckt en kompliav ett att en kation kommittén inte tänkt på. På motsvarande sätt kan forskaren själv

behöva omarbeta projektet etiska skäl när han/hon kanske upptäcker av tidigare inte förutsedd komplikation. Att besluten är rådgivande inneen stark markering till forskaren att han/hon själv är den som är ytbär en moraliskt ansvarig hela forskningsprocessen. terst genom

i den forskningsetiska kommittén endast är rådgivande in-

Att besluten i också i anförd mening förväntar sig en kontinebär praktiken att man nuerlig moralisk vaksarnhet och omprövning forskningsprojektet alltav eftersom det fortskrider och allteftersom det inträffar oförutsedda hän-

delser i projektet eller blir varse nya risker. man

Möjlighet till en "second opinion"

konsensusmodellens kännetecken är att den inbjuder till ett upp- En av märksammande olika perspektiv den forskningsetiska frågeställav ning forskaren formulerat i sin ansökan. Den forskningsetiska kommittén hjälper forskaren sitt projekt perspektiv. Flera ögon och att se ur nya flera erfarenheter kan hjälpa till att identifiera olika aspekter den risk

patient eller försöksperson utsätts för i ett forskningsprojekt. Leken en i kornrnittéerna har här viktig roll. Kommittén själv bör under männen en

142 Etisk prövning avforskning

handläggningen av ett ärende beakta möjligheten att inhämta synpunkter från andra än de som är ledamöter kommittén. I de forskningsetiska av kommittéerna vid medicinsk och odontologisk fakultet finns flera håll väl inarbetade traditioner att komplettera beslutsunderlaget med hjälp av vetenskaplig expertkunskap.

Beträffande den etiska bedömningen bör den forskningsetiska kommittén också beakta möjligheten att inhämta synpunkter i form av av en "second opinion, en extra bedömning. En lokal kommitté kan vända sig till en annan forskningsetisk kommitté som kanske haft ett ärende av liknande slag för att lyssna till deras etiska bedömning. På liknande sätt kan forskningsetiska kommittéer be andra instanser sitt perspektiv att ge den etiska frågeställning kommittén och ansvarig forskare brottas med.

Också den ansvarige forskaren bör ha rätt till "second opinion i de en fall då den forskningsetiska kommittén beslutar att avslå etikansökan. en En av konsensusmodellens effekter är att kommittén ytterligt sällan beslutar att tillstyrka forskningsprojektet. I normalfallet har forskaren och kommittén i gemensamma överläggningar kommit fram till ett sätt att hantera de etiska problemen. I de få fall där en forskare får ett avslag kan en möjlighet till "second opinion" upplevas försäkring en som extra mot att det är en lokal kommittés godtycke råder. Möjligheten till som en "second opinion" kan också förebygga forskningsetisk kommitté att en låter sig påverkas ovidkommande hänsyn i sin bedömning. av

Kommittén föreslår därför att ett beslut om avslag i forskningsetisk en kommitté alltid skall innehålla en anvisning till sådan här angiven rätt en för den ansvarige forskaren att få en "second opinion med anledring av den etiska bedömningen det forskningsprojekt han/hon är ansvarig av för. I beslutet skall i enlighet med den arbets- och beslutsordning som fastställs vid varje universitet/högskola vilken eller vilka forskanges ningsetiska kommittéer forskare kan vända sig till för "second opien en nion". Den ansvarige forskaren har rätt att själv välja vilken kommitté han/hon skall vända sig till för second opinion. en

Ökat antal forskningsetiska kommittéer

De forskningsetiska kommittéer här beskrivs föreslås inrättas som av respektive universitets/högskolas styrelse förslag från rektor. Det system för etisk prövning som styrelsen så beslutar bör till den anpassas verksamhet man bedriver och till de särskilda omständigheter gäller som vid varje lärosäte. För detta föreslår Kommittén behövligt författnings-

Etisk prövning av forskning 143

kompletteringar i högskolelagen och högskoleförordningen.

stöd genom Kommitténs skrivningar rekommenderas vara vägledande i universitetens och högskolornas utarbetande särskilda arbets- och beslutsordningar av för de forskningsetiska kommittéema.

För att få till stånd etisk prövning som är väl förankrad i de vetenen skapsteoretiska och praktiska förutsättningar som gäller för olika vetenskapliga discipliner och för att fördela arbetsbördan fler ansvariga kan det lämpligt att inrätta flera forskningsetiska kommittéer vid vara varje universitet/ högskola. Det innebär att vid ett och samma lärosäte kommittéer inrättas för skilda vetenskapsområden. På ett kan separata fullt utbyggt universitet kan det t.ex. vara lämpligt att följa en indelning i fakultetsornrådena medicin-farmaci, humaniora-juridik-teologisamhällsvetenskap och naturvetenskap-teknik. Mångvetenskapliga forskningsprojekt bedöms i den kommitté till vilken den för projektet huvudansvarige forskaren sorterar övriga kommittéer kan höras. men Inom vissa fakultetsområden, t.ex. hälso- och sjukvårdsornrådet kan det behövas flera kommittéer för att klara av det stora antalet ansökningar.

Samtidigt kan det för små högskolor med förväntad låg ärendemängd, inte möjlighet att bygga en tillräcklig erfarenhet, vara mer som ger upp lämpligt samarbetar med andra mindre högskolor om en gemenatt man kommitté eller ankyter till universitetens och de större högsam att man skolornas kommittéer. Huvudsaken är att ansvarsförhållandena om var ett projekt skall granskas är klara.

Universitetets/högskolans styrelse beslutar om vilken arbets- och beslutsordning skall gälla för etisk prövning av forskningsprojekt. Stysom relsen kan delegera uppgiften att utforma särskilda arbets- och beslutsordningar till de forskningsetiska kommittéema. Arbets- och beslutsordningen bör utformas ett sådant sätt att hänsyn tas till de värden står spel i de forskningsprojekt kan bli aktuella för besom som dömning. l de medicinska forskningsetiska kommittéema finns i flera fall redan beprövade arbetsordningar innebär att ordförande och vetensom skaplig sekreterare beslutar delegation när det gäller enklare ärenden. På motsvarande sätt kan så befinns lämpligt delegera beslut för man om etisk prövning vissa kvalitetsutvecklingsprojekt till ansvarig forskav en ningsledare eller vid medicinsk fakultet chefsöverläkare. För att få en hjälp med den vetenskapliga metodgranskningen kan kommittén ta hjälp inte är ledamöter kommittén och därvidlag också av experter som av utnyttja befintliga ämnes- och disciplinstrukturer på fakulteterna. Den av universitetets/högskolans styrelse, eller den delegation forskningsav

l44 Etisk prövning forskning

av

etiska kommittén, fastställda arbets- och beslutsordningen skall offentliggöras i forskarsamhället.

En ansökan om forskningsetisk prövning inges för projektet huvud-

av ansvarig forskare till berörd forskningsetisk kommitté vid universitetet/högskolan efter att institutions- eller klinikchef intygat att planerade materiella och lokalmässiga resurser är tillfyllest. Det är försökspersonen som själv har att ge sitt samtycke till deltagande efter att projektet godkänts och tillämplig information givits. Ansökan skall innehålla

en för lekmän begriplig vetenskaplig beskrivning av projektet samt utförlig diskussion av de etiska frågeställningar som aktualiseras med anledning av projektet. Ansökningshandlingama skall innehålla informationen till försökspersonerna och en beskrivning av proceduren för inhämtande

av ett frivilligt informerat samtycke samt, i del fall då ett sådant samtycke inte bedöms nödvändigt motivering härför. Ansökan registreras

en samma dag den inkommer till forskningsetiska kommittén.

För kliniska läkemedelsprövningar bör en tydlig arbetsfördelning göras genom att Läkemedelsverket med utgångspunkt från patientsäkerhetsintresset ansvarar för riskbedömning avseende toxicitet och andra bieffekter. Forskningetiska kommittén för den etiska avvägningen

ansvarar mellan de värden som står spel i samband med forskningsprojektets genomförande. För att undvika onödig tidspillan kan den praxis rå-

som der i dag tillämpas, nämligen att den för den kliniska prövningen

ansvarige forskaren inger ansökan samtidigt till forskningsetiska kommittén och till Läkemedelsverket. Både kommittén och verket bör kunna fatta villkorade beslut enligt dagens praxis. Genom denna ordning

torde man kunna undvika det dubbelarbete som påtalats samtidigt tar till

som man vara varje instans särskilda kompetens. Beträffande multicenterstudier anser Kommittén att den av EU-kommissionen föreslagna ordningen att den forskningetiska kommitté till vilken den för studien huvudansvarige forskaren hör, fattar beslut. Övriga berörda kommittéer kan höras.

De forskningsetiska kommittéernas sammansättning

En forskningsetisk kommitté bör bestå av representanter för såväl forskningen som det allmänna. Universitetets/högskolans styrelse beslutar efter förslag från rektor antalet ledamöter med hänsyn tagen till

om forskningsverksamhetens omfattning. De vetenskapliga ledamöterna i kommittén utses så att man får en bred representation från relevanta

vetenskapliga discipliner. En bred rekrytering är också viktig för att de externa forskningsinrättningar som anlitar komrnittéerna skall ha goda skäl att uppfatta dessa som opartiska.

Etisk prövning av forskning 145

Lekmännen spelar viktig roll i den etiska prövningen. Lekmännens

en närvaro motiveras det allmännas intresse insyn i forskningsproces-

av av

De utgör en extra försäkring mot den hernrnablindhet som kan sen. prägla forskarsamhället. Lekmännen skall representera allrnänintresset. De nomineras av region- landstings-, kommunfullmäktige, eller motsvarande. Det bör jämn fördelning mellan lekmän och forskare och

vara en en jämn fördelning mellan könen i kommittéema.

Mandatperiod, antal ledamöter och suppleanter som skall utses bestäms

respektive styrelse för universitet/högskola. Styrelsen utser till ordföav

välrenommerad lekman eller forskare. rande en

Om behovet av en mångdisciplinär sammansättning

I den tidigare anförda konventionen om biomedicinsk forskning och mänskliga rättigheter stadgades i artikel 16 att den oberoende etiska kommittén borde ha mångdisciplinär sammansättning. I en viktig me-

en ning finns redan idag sådan att varje kommitté strävar efter en

en genom bred representation från de fackvetenskapliga discipliner vars forskning den etiska prövningen gäller. Konventionen tycks emellertid avse att den forskningsetiska kommittén skall ha inslag av flera forskningsdiscipliner i vidare mening. En sådan tolkning av konventionstexten på denna

en punkt kan tänkas innebära att det i en forskningsetisk kommitté inom en biomedicinsk fakultet skall sitta representanter för samhällsvetenskap, humaniora, teologi och rättsvetenskap. En sådan tolkning förefaller inte rimlig även litteraturvetare skulle kunna ge språkliga bidrag till

om en analysen patientinformationen och hälsoekonom kunna lägga in-

av en tressanta ekonomiteoretiska aspekter det projekt som skall prövas. Det skulle bli rätt överbelastad form för etisk prövning. Från human-

en vetenskapernas eller från teologins fackområden skulle man kunna tänka sig att ta med moralfilosof eller sakkunnig inom biomedicinsk etik.

en en Från rättsvetenskapen kan tänkas ha haft i åtanke en sakkunnig

man området medicinsk rätt när man skrev denna artikel i konventionstexten.

Problemet även med dessa senare förslag är att den prövning som skall göras i forskningsetisk kommitté varken är av etikvetenskaplig eller

en rättsvetenskaplig karaktär. Kommittén skall utgå från befintliga etiska riktlinjer och från etablerad forskningsetisk praxis i sina bedönmingar. Till underlag för utveckling av denna praxis kan man förvisso ha nytta

etikforskare deras bidrag får då sökas i bokform, i undervisning av men

kommitténs ledamöter eller i särskilda seminariesamrnanhang då delav

25Se Rynning, 1997, cit.

op.

146 Etisk prövning forskning

av

vis nya forskningsetiska frågeställningar aktualiseras. Inte heller på det juridiska området är det påkallat med rättsvetenskaplig expertis i kommittén. Etikprövningen har förvisso att ta hänsyn till gällande rätt och i den mån en forskare är otillräckligt informerad om vad denna innehåller bör detta snarare åtgärdas genom undervisning. På motsvarande sätt bör kommitténs ledamöter få undervisning om relevant lagstiftning. Kommittéernas sammanträden är inte anpassade till ingående rättsvetenskapliga eller etikvetenskapliga diskussioner.

Mot bakgrund härav menar Kommittén att den enda både praktiskt relevanta och principiellt möjliga tolkningen av den anförda konventionstexten, åtminstone för svenskt vidkommande, är att man tillser att skapa en bred representation från olika erfarenhets- och kunskapsperspektiv i utseendet av representanter bland såväl forskare som allmänheten.

Insyn i och uppföljning av beslut

Ansökningar till och beslut i forskningsetisk kommitté förutsätts vara offentliga handlingar med undantag för ärenden som faller under gällande sekretesslagstiftning. Kommittéema bör aktivt medverka till att främja insyn i verksamheten och dialog kring de etiska frågeställningar som diskuteras i kommittén. Kommittén bör ta tillfället i akt att när man så anser påkallat inbjuda till större nätverk av forskare och en intresserad allmänhet till diskussion om principiellt nya och viktiga etiska frågor som aktualiseras inom vetenskapen. Flera kommittéer kan med fördel samverka kring sådana nätverkssamtal. Samverkan kan härvidlag ske med industrin, olika tillsynsmyndigheter och de olika nationella fora för etiska diskussioner som finns, t.ex. SMER och forskningsrådens etiska nämnder och kommittéer.

Det är väsentligt att det sker en återrapportering till den forskningsetiska kommittén om ett forskningsprojekts fortskridande. Kommittéema beslutar själva vilket sådan återrapportering skall ske. Ett mini-

sätt en mikrav är dock att den för projektet ansvarige forskaren rapporterar när projektet påbörjats och när det avslutats. Beträffande läkemedelsprövningar finns föreskrifter från Läkemedelsverket om forskarens ansvar att inhämta ett godkännande från forskningsetisk kommitté för avsteg från den godkända forskningsplanen som visar sig vara betydelsefulla och måste vidtas sedan projektet väl påbörjats. Kommittén rekommenderar att motsvarande införs för alla projekt som innefattar försök med människa eller mänsklig vävnad.

Etisk prövning forskning 147

av

Relevanta uppgifter från forskarnas återrapporteringar bör finnas med i den årliga rapport kommittéema inger till universitetets/högskolans styrelse. Där bör också varje projekt i korthet beskrivas tillsammans med en redogörelse för den etiska problematiken. Kommittén kan varje år välja ut ett antal intressanta projekt för en uppföljningsdiskussion i ett större forum.

Ekonomi

Universitetet/högskolan ansvarar för utbildning av de forskningsetiska kommittéernas ledamöter samt bestrider i övrigt de kostnader som är förknippade med verksamheten. Det är viktigt att lönemedel avsätts för vetenskaplig sekreterare och en administrativ resurs. De vetenskapliga sekreterarna samlar genom sitt sekreterarskap snabbt ihop erfarenheter kring etisk prövning och formulering av ansökningar till forskningsetisk kommitté, erfarenhet som skulle komma väl till pass inom undervis-

en ningen i forskningsetik. Ledamotskap i forskningsetisk kommitté bör vara meriterande vid ansökan om tjänst som professor eller universitetslektor och kunna ge poäng i den aktivitetsrelaterade budget som tillämpas vid många fakulteter.

Den ekonomiska koppling som för närvarande finns mellan läkemedelsindustrin och de forskningsetiska kommittéema där företagen betalar direkt till kommittén för varje ansökan bör undvikas. Universitet/högskolor bör i stället sluta avtal med berörda intressenter av etisk prövning inom företagen. En särskild avgift bör också kunna tas ut då en annan myndighet nyttjar universitetens och högskolornas system för etisk prövning.

Myndigheters och forskningsfinansiärers forskningsetiska prövning

Beträffande andra myndigheters etiska prövning t.ex. av innesluten användning och avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer torde mycket denna verksamhet kunna hänföras till någon form av

av forskning, antingen grundforskning eller tillämpad forskning. Den bedrivs både vid olika universitetsinstitutioner och vid olika genteknik- och bioteknikföretag. I miljöbalken anges vilken myndighet som har det operativa ansvaret för att tillsammans med Gentekniknärrmden och Naturvårdsverket till att miljöbalkens övergripande mål uppfylls och att den

se verksamhet ger tillstånd till är etiskt försvarbar. Kommittén menar

man att på sikt bör den här typen av lagstadgad etisk prövning vid olika myndigheter samordnas med den etiska prövning som görs av de forskningsetiska kommittéema vid universitet och högskolor motsvarande sätt som i dag är praxis när det gäller kliniska läkemedelsprövningar. I av-

148 Etisk prövning forskning

av

vaktan att den miljöbalkens regler om etisk prövning vunnit in-

nya steg i myndigheternas verksamhet avstår Kommittén dock från att ge något förslag hur en sådan samordning skulle kunna se ut.

om

Forskningsfinansiärema har att självständigt ta ansvar för etisk prövning

de projekt beviljar medel för och det står dessa instanser fritt att av man implementera egna system som ett komplement till den gmndstruktur Kommittén här föreslår.

På sätt rekommenderas myndigheter samt forskningsinrättningar

samma

drivs i privaträttsliga former vilka bedriver forskning utanför unisom versitet och högskolor att ta för att etisk prövning sker i den mån

ansvar detta inte redan är tillgodosett genom de författningskrav som redan finns, t.ex. för läkemedelsprövning. Kommittén föreslår att dessa enheter får utnyttja universitetens och högskolornas forskningsetiska kommittéer för utförande av den etiska prövningen av forskningsprojekt. I 3 kap 13 § högskoleförordningen finns redan stadgat att universiteten och högskolorna har rätt att ta ut en avgift för en sådan prövning.

4.9 Etisk prövning vid tillämpning av forskningens resultat

I olika sammanhang har också diskuterat huruvida forskaren är

man moraliskt ansvarig för tillämpningen av den kunskap som tas fram. Beträffande denna del den etiska prövningen bör man hålla i minnet att

av den alltmer specialiserade forskningen gör det svårt för en enskild forskare att kunna kontrollera hur den kunskap han eller hon tar fram kom-

att användas. Ett stort moraliskt ansvar måste också åläggas de som mer tillämpar forskarens resultat. Det är också därför inom vissa områden, t.ex. kemikalie- och läkemedelsornrådet har särskild lagstiftning om hur nytta/risk sådana produkter måste kontrolleras innan de får komma ut

av

marknaden. När det gäller andra områden har man inom respektive profession inrättat för diskussion om etiska frågeställning-

egna grupper ar.

Etisk prövning av forskning 149

4.10 Etisk prövning av den vetenskapliga utvecklingen

Utöver det moraliska ansvar som är förknippat med genomförandet av ett särskilt forskningsprojekt har forskarsamhället tillsammans med and-

samhällsaktörer ett att diskutera de etiska problem som aktuara ansvar liseras den vetenskapliga utvecklingen. Utvecklingen inom genetisk

av forskning och evolutionsbiologi är ett exempel. Forskarna är genetiska förklaringar på spåren när det gäller komplexa mänskliga beteenden så-

språkinlärning och kriminalitet. I god tid behöver de etiska och sosom ciala konsekvenserna av forskarnas resultat diskuteras. Den moderna intelligensforskningen där man söker förklara skillnader i intelligenskvoter med hjälp av biologiska förklaringsmodeller är ett annat forskningsfält föranlett starka reaktioner i samhället. Resultat inom gen-

som forskningen och därtill hörande områden som forskning kring embryonalutvecklingen t.ex. fåret Dolly och nya möjligheter att använda dju-

för transplantation har också givit upphov till allmänna debatter. rorgan Den etiska prövningen denna utveckling bör ske kontinuerligt inom

av ramen för öppna samtal och en utbyggd forskning i forskningsetik där olika värden kan vägas mot varandra.

Goda samtal om forskningens etiska konsekvenser förutsätter en ordentlig faktaunderbyggnad och att olika vetenskapliga perspektiv får komma till tals. Inom forskarsamhället spelar inte minst de vetenskapliga akademierna viktig roll för att med utgångspunkt från dessa kriterier be-

en vaka den vetenskapliga utvecklingen. Akademierna arrangerar ofta mångdisciplinära seminarier och ger ut populärvetenskapliga skrifter där den vetenskapliga utvecklingen belyses från olika perspektiv. Som exempel kan nämnas Kungliga Vetenskapsakademiens populära serie Den

biologin där frågor kring evolutionsbiologi och genteknik avhandlas nya i flera böcker. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien ordnar regelbundet serninarier och konferenser kring ny forskning de areella näringarnas område och belyser denna forskning ur sociala och etiska perspektiv. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien arrangerar motsvarande sätt seminarier kring den moderna ingenjörskonstens implikationer för individ och samhälle.

Universiteten spelar en naturlig och viktig roll för att möta de delvis nya forskningsetiska frågor som den vetenskapliga utvecklingen aktualiserar. Genom olika Centrumbildningar och nyinrättade forskningsprogram tar

150 Etisk prövning av forskning

universiteten ansvar för den tillämpade etikforskningen i vid mening. I en internationell jämförelse är den svenska aktiviteten ännu relativt sett låg och dåligt samordnad men det som görs är viktiga utgångspunkter för ett vidgat ansvarstagande från de stora kunskapsproducentema i samhället. Några exempel kan en bild av vad som redan görs. Av grundläggande

ge betydelse är förstås den forskning i tillämpad etik som bedrivs inom ramen för de ordinarie forskningsprogrammen och forskarutbildningarna vid de filosofiska och teologiska fakulteterna. Därutöver finns ett antal Centrumbildningar av olika slag. Vid Göteborgs universitet finns sedan ett antal år tillbaka Centrum för forskningsetik. I Lund finns också sedan flera år en särskild forsknings- och utbildningsenhet i medicinsk etik knuten till den medicinska fakulteten. Vid Linköpings universitet finns Centrum för tillämpad etik som utöver samverkan mellan olika universitetsdiscipliner också samarbetar med landstinget i Östergötlands län. I Stockholm kan nämnas den sedan länge etablerade enheten vid Ersta diakonianstalt kring forskning och utbildning i vårdetik. Handelshögskolan har initierat en särskild enhet som driver forskning i etiska frågor relaterade till sina ärrmesområden. I Uppsala finns sedan snart tio år ett Forskningsetiskt Forum gemensamt för Uppsala universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet. Detta forum arrangerar bl. a. offentliga seminarier där forskare och andra intresserade diskuterar forskningsetiska frågeställningar. Uppsala universitet har också nyligen inrättat ett fakultetsövergripande forskningsprogram i biomedicinsk etik.

Utvecklingen inom genetisk forskning och genteknologi har gått snabbt under de senaste tjugo åren. Inom forskarsamhället är det särskilt forskningsråden och forskningsstiftelserna som uppmärksammat behovet av forskning för att möta de forskningsetiska frågeställningar denna utveckling aktualiserar. 1993 arrangerade den dåvarande Genom-gruppen, ett samverkansråd för flera forskningsråd engagerade i genforskning, konferensen Genetisk insyn. Syftet med konferensen som samlade 150 forskare från olika discipliner att inventera och beskriva etiska frå-

var geställningar och forskningsuppgifter som aktualiserades inom olika sektorer av genetisk forskning och utveckling av genteknik. Konferensen

beskriven i en rapport som gavs ut av Medicinska forskningsrå-

finnsö

det

1995 formades den s.k. ELSA-gruppen som så småningom kom att bestå

representanter för samtliga statliga forskningsråd, Riksbankens Jubiav leumsfond och Cancerfonden. ELSA-gruppens uppdrag var att inventera

26Hansson, Mats G., red., Genetisk Insyn Idédokument, Genom-

- utgiven av gruppen och Medicinska forskningsrådet 1994.

Etisk prövning forskning 151

av

och stimulera forskning om etiska, legala och sociala aspekter av genforskning och genteknik. Forskningsrådens initiativ för ELSA-forskning skall ses mot bakgrund av att det gått trögt att få fram bra och intressanta forskningsprojekt i Sverige när det gäller genomforskningens etiska, legala och sociala konsekvenser. Den tidigare Genomgruppen utlyste vid ett par tillfällen forskningsmedel men intresset från de svenska forskarna inom humaniora, teologi, juridik och samhällsvetenskap var mycket lågt. Arbetsmodellen för forskningsrådens ELSA-initiativ gick ut på att sammanföra och rekrytera goda forskare inom human- och sarnhällsvetenskaperna och stimulera dessa att ta sig an det nya området omkring den framväxande genomforskningen och gentekniken. Varje universitet var tänkt att fungera som en lokal nod i ett nationellt nätverk.

ELSA-gruppen har gjort en inventering av pågående forskning. Den finns presenterad i särskild rapport. Rapporten har kommit ut i två

en upplagor. En ny upplaga är under utarbetning. 27 olika projekt finns beskrivna i rapporten från 1997. Rapportens innehållsförteckning visar

forskningsområdets bredd i typen av frågeställningar och i behovet av rrlångdisciplinära angreppssätt för att bearbeta dessa frågeställningar.

Det finns dock ännu många kunskapsluckor när det gäller etiska, legala och sociala aspekter av genomforskning både när det gäller växter och djur och när det gäller humansidan. Det saknas kunskap utmed hela ELSA-forskningens bredd så som den beskrivs i innehållsförteckningen till ovan angiven rapport. Stiftelsen för Strategisk Forskning har nyligen anslagit medel till ett nationellt program för forskning om etiska, legala och sociala aspekter kring genetisk forskning och genteknik. Med denna och samtida insatser från de andra forskningsfmansiärema finns idag

förutsättningar för en kunskapsuppbyggnad inom detta område. För att

möta de delvis forskningsetiska frågorna på detta område har också

nya Gentekniknämnden spelat en viktig roll.

1998 tog också Vårdalstiftelsen initiativ till samverkan omkring ett nytt forskningsprogram under titeln Etik i vården. Tillsammans med Cancerfonden, Forskningsrådsnämnden, Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet, Rådet för Arbetslivsforskning, Socialvetenskapliga forskningsrådet och Spri kommer bl. a. frågor kring den högteknologiska och den genetiska medicinen att belysas.

27Hansson, Mats G., ed., Ethical, legal and social implications

genome research. Report of ELSA-activites in Sweden, Forskningsrådsnämnden 1996 och 1997.

152 Etisk prövning forskning

av

4.11 Stöd utbildning och forskning i

genom

tillämpad etik

Den föreslagna modellen med ett stort ansvar för den enskilde forskaren förutsätter att varje högskola kan stå till tjänst med utbildning i forskningsetik och med forskning kring forskningens etiska implikationer. Det är inte ovanligt att forskare, specialistföreningar och myndigheter söker formulera etiska riktlinjer för ett nytt framväxande forskningsfält inan

har haft möjlighet att i vetenskapliga studier identifiera de värden man

står på spel. Kravet på etikregelverk är legitimt och förståeligt men som för att kunna än allmänna riktlinjer måste en seriös tvärveten-

ge mer skaplig forskning bistå med att identifiera och analysera de värdekonflikter uppkommer. Den största bristen när det gäller etisk prövning

som torde i dag vara avsaknaden av de tvärvetenskapliga forskningsmiljöer där forskningens konsekvenser gott och ont analyseras. Förslag beträffande utbildning och forskningsetik ges i kapitel 8 i betänkandet.

4.12 och tillsyn Redovisning

Det finns rad tillsynsmyndigheter som i sina uppdrag har att följa

en forskningen ur olika etiska aspekter. Några har nämnts tidigare med referens till gentekniken. Socialstyrelsen och Läkemedelsverket är de viktigaste på den biomedicinska forskningens område. Socialstyrelsen har också ett eget etiskt råd för att följa den vetenskapliga och kliniska utvecklingen inom hälso- och sjukvården.

I universitetens och högskolornas årsredovisningar till regeringen bör

utvecklingen och effekterna av de forskningsetiska kommittéernas verksamhet noggrannt redovisas. Detta bör framgå av regleringsbrev. Både Högskoleverket och Sveriges Universitets- och Högskoleförbund SUHF har viktiga tillsynsfunktioner. Förslag härom ges i kapitel 10.

Etisk prövning forskning 153

av

4. 1 3

Författningsförslag

1 kap 4 § högskolelagen

Nuvarande lydelse:

Verksamheten skall så att en hög kvalitet nås, såväl i utbild-

avpassas ningen i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet. Det är

som

angelägenhet för högskolornas personal och studenterna en gemensam vid högskolorna att de tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt för att hålla hög kvalitet i verksamheten.

en

Föreslagen lydelse:

Verksamheten skall avpassas så att en hög kvalitet nås och vetenskapens trovärdighet och god sed värnas, i såväl utbildningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet. Det är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna vid högskolorna att de tillgängliga utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i

resurserna verksamheten.

3 kap 13 § högskoleförordningen

13 § Forskningsprojekt innefattar försök med människa eller

som mänsklig vävnad skall prövas i oberoende forskningsetisk kommitté

en i enlighet med varje högskola fastställd arbets- och beslutsordning.

av

6 19-0104

5 Peer review-systemet i svensk

forskningsgranskning

Sammanfattning av kapitlet

Kommittén har granskat den s.k. review-modellen som sedan länge peer är regel också i svensk forskningsgranskning. Modellen innebär att forskare bedömer kvaliteten i andra forskares arbete. Det är väsentligt att de forskare utför denna granskning inte tar ovidkommande hänsyn vid som bedönmingen. Objektivitet och sakkunskap vid utvärdering och bedömning forskning är således forskningsetisk fråga. av en

Kommittén att review i stort sett är den optimala modellen menar peer vid forskningsgranskning, men föreslår vissa riktlinjer för att stärka opartiskheten i bedömningen, förbättra insynen i forskningsgranskningen och därmed öka allmänhetens förtroende för den svenska forskningsgranskningen. Riktlinjerna innefattar ökad medvetenhet om jävsregler och dessas tillämpning. Rådens och stiftelsemas jävsregler bör fortlöpande över och rådsledamöter eller beredningsgruppsmedlemmar ses nya måste informeras och förbinda sig att följa gällande jävsregler. För om huvudsekreterare och biträdande sekreterare i forskningsråden är det inte förenligt med uppdrag utanför rådet påverkar tilltron till deras som opartiskhet.

Könsfördelningen alla nivåer i forskningsråd och forskningsstiftelser

bör jämnas Kommittén bedömer att det detta område behövs både ut. direkta insatser i form öronrnärkta och fler kvinnor i av ex. resurser

prioriteringskommittéema och ökad forskning för att långsiktigt komma

de bakomliggande strukturerna relaterade till kön. Högre omsättning och större spridning rådsstyrelsens medlemmar, för att förhindra att systemet blir konserverande, föreslås också.

Forskningsråden och forskningsstiftelsema bör, enligt Kommitténs uppfattning, genomföra regelbundna, vetenskapliga utvärderingar av sitt

156 Peer review-systemet i svensk forskningsgranskning

eget arbete. Bedömningsunderlagen vid peer review måste offentli-

vara ga och bedömarna bör inte tillåtas vara anonyma. Däremot föreslår Kommittén att den sökande, i ett inledande skede bedömningen får

av vara anonym, även om detta inte är helt oproblematiskt, för att förhindra att vissa grupper av forskare, inom vissa ämnesområden och från vissa lärosäten, gynnas på ett otillbörligt sätt. Tvärvetenskapliga projekt bör dessutom alltid granskas av sakkunniga från samtliga ämnesområden som det aktuella projektet berör.

Kommitténs förslag innebär att granskningssystemet görs öppet.

mer Kommunikationen mellan forskare och forskningsråd skulle kunna förbättras genom att den sökande gavs möjlighet att avge ett yttrande ver bedömningen innan slutgiltigt beslut tas. Också efter att beslut tagits är dialogen om motiven för beslutet viktig. Forskningsbedörrmingen skulle därmed kunna bli mer av en dialog mellan sökande och finansiär. Beträffande hur denna öppenhet skall förverkligas finns olika praktiska lösningar att tillgå. Kommittén anser det också väsentligt att bedömningskriterierna i forskningsgranskningen är klara och entydiga.

De graderingsskalor som används för olika bedörrmingsgrunder skall vara differentierade och sammantaget väl korrespondera med hur ekonomiska

medel fördelas. Granskarna bör ges möjlighet till längre och utförligare motiveringar till varför projekt beviljas eller avslås. Med hänsyn taget till forskarsamhällets litenhet i ett land Sveriges storlek föreslår

av Kommittén att svenska forskningsfinansiärer i högre utsträckning bör använda sig av internationella granskare. Samma krav på opartiskhet måste ställas dessa.

5.1 direktiv

Utredningens

Den allmänt tillämpade s.k. peer-review-modellen innebär att forskare bedömer kvaliteten i andra forskares arbete. Det är väsentligt att forskare som granskar andras forskning inte tar ovidkommande hänsyn vid bedömningen. Vänskapsförhållanden, beroendeställning, skolbildningar, egna fördelar av vissa beslut eller personliga motsättningar kan

påverka bedömningarna. Objektivitet och sakkunskap vid utvärdering

och bedömning forskning är därför forskningsetisk fråga. Sär-

av en skilda svårigheter uppstår vid granskningen forskning i ett land

av av Sveriges storlek där en liten grupp av etablerade forskare har stort inflytande över många beslut. Detta förhållande kan i viss mån kompenseras genom utnyttjande av sakkunniga från andra länder eller

genom separation av granskning och beslut.

Peer review-systemet i svensk forskningsgranskning 157

5.2 Kommitténs arbetssätt och

kunskapsunderlag

Kommittén har ställt förfrågan till samtliga svenska forskningsråd en och -stiftelser, angående hur granskningssystemet fungerar i respektive organisation. Dessutom har tidigare gjorda undersökningar området, dels i Sverige, dels i USA, studerats. 17 april 1998 arrangerade Kommittén ett seminarium kring review-systemet Forskningsrådens peer hus i Stockholm, där representanter från de flesta forskningsråd och forskningsstiftelser närvarande. I Kommitténs serie offentliga var av seminarier forskningsetik anslogs ett seminarium till frågan om peer om review, i Umeå den 3 april 1998 under rubriken Kan man lita att det bästa forskningsprojektet får anslag Inledare vid detta tillfälle var Ag- Wold, docent i klinisk immunologi vid Göteborgs universitet och nes Gunnar Öquist, professor och huvudsekreterare vid Naturvetenskapliga forskningsrådet. Samtliga dessa rapporter och seminarier ligger till grund för Kommitténs ställningstagande i betänkandet.

5.3 Vad är review

Bakgrund: peer

Peer review är organiserad metod för forsknin anen och vetenska för säkra vahtetensbedömning,orskvänd av forskare smän att 1 . badeo vad galler procedur, resultat och finansie-.

mngsverksamheten,

nng.

Den tidigare forskningsetiska utredningen under Carl-Gustaf Andrén, Forskningsetisk prövning SOU 1989:74, diskuterar inte särskilt peer review, och hade inte heller detta i sina direktiv. De undersökningar av review-systemet gjorts i Sverige har tillkommit på initiativ från peer som

enskilda forskningsråd. Så har t.ex. både Teknikvetenskapliga forsk-

ningsrådet TFR och Medicinska forskningsrådet MFR låtit göra störstudier i frågan. Kommitténs kontakter med forskningsråd och re stiftelser tyder forskarvärldens företrädare å sida håller peer att ena review-systemet mycket högt, och det det mest tillförlitliga ser som granskningssystemet, å andra sidan är medvetna om att systemet har inbyggda svårigheter bästa sätt försöker tackla. som man

Det engelska ordet peer" betyder like eller jämlike, och innebörden i review-systemet är att vetenskapliga artiklar eller ansökningar peer

Chubin, Daryl E., Hackett, Edward J.: Peerless Science. Peer Review and U.S. Science Policy, State University of New York Press, 1990, s.

158 Peer review-systemet i svensk forskningsgranskning

skall granskas av vetenskapliga likar, d.v.s.forskare inom fält. samma Systemet är ursprungligen brittiskt och tillkom i sin tidigaste form på

l600-talet. Till en början gällde peer review främst granskning artikav lar till ansedda vetenskapliga tidskrifter. Systemet har därefter successivt

utvidgats till att i dag gälla både för tidskriftsartildar och ansökningar till tjänster och forskningsanslag Peer review har länge setts som garanten för kvalitetskontroll vetenskapen. Modellen skall dels garanteav ra att vetenskapen förtjänar den finansiering den får d.v.s.att det bästa projektet får anslag, att de bästa artiklarna publiceras och att de bästa forskarna får tjänster, dels bevara forskningens frihet och oberoende och slutligen säkra kvaliteten på riktningar inom vetenskap och teknya

nologisi

Peer review innebär alltså att ett litet antal forskare med hög kompetens inom ett visst område gör en kritisk granskning och bedömning andra av forskares arbeten inom samma fält, och fäller ett utlåtande över artien kel, tjänsteansökan eller ansökan forskningsanslag. Utlåtandet är om sedan avgörande för om en artikel publiceras eller vilken sökande som får tjänsten respektive forskningsanslaget. Peer review är väl etablerat

inom det internationella forskarsamhället. Man kan dock inte blunda för

de problem som finns i systemet. Modellen har visat sig ha konserveen rande funktion som ibland hindrar forskning att komma fram och få ny publicering och finansiering. I sin granskning Medicinska Forskningsav rådet MFR skriver Anders Persson och Stellan Welin:

Allt utom de rent vetenska liga kriterierna skall irrelevant för vara den bedömning som görs. aktorer den sökandes sociala ställsom nin kön och etnicitet skall...betraktas ovidkommande. Idealt som , skal även bortses från den sökandes vetenskapliga position. En n disputerad skall ha lika stora möjligheter att anslag den etabsom lerade professorn. Det är ansökan sig själv skall värderas inte 1 som personen bakom den.

Det Persson/Welin här pekar ligger nära det i direktiven beskrivs som som inga ovidkommande hänsyn och objektivitet och sakkunskap, men givetvis beskriver sådana formuleringar ideal situation. Peer en review-systemet har utsatts för kritik på flera punkter och åtgärder för att förändra och förbättra systemet har vidtagits. Att review-systemet peer fungerar, och inte utmärks av jäv och nepotism, har stor betydelse ex. för att allmänhetens förtroende för forskarkollektivet och dess arbete

2 Persson,Anders, Welin, Stellan: En analys medicinsk forskningsprioritering, av Forskningsberedningens Skrift nr Utbildningsdepartementet 1996, 190-91. s. 3 Chubin, Hackett, op.cit., s. 4 Welin, Persson, op.cit., s. 191.

Peer review-systemet i svensk forskningsgranskning 159

skall kunna upprätthållas. Det är givetvis också en förutsättning för vetenskapens interna förtroende och dess självreglering. Persson/Welin

skriver:

En fungerande review-institution är central för att vetenska en eer skall leva til de metodologiska och sociala normer som bes u p vits entemot det externa samhället kan peer review legitimera ovan. vetenska i så måtto att det utgör en garant för att en fungerande en kvalitets ontroll finns. Gentemot forskarsamhället innebär det en gaatt resursfördelningen sker enligt de internt vedertagna normer-

ranti

na.

5.4 Kommitténs kartläggning

Kommittén har ställt förfrågan till huvudsekreterarna i samtliga en forskningsråd och verkställande direktörer i forskningsstiftelser i Sverige tillämpningen review-systemet inom den aktuella orga-

angående av peer

nisationen. Svarsfrekvensen hög och utifrån svaren går det att skapa var sig ganska god bild hur svenska forskningsfmansiärer resonerar en av kring dessa frågor.

De inkomna visar att samtliga forskningsñnansiärer arbetar med svaren likartat granskningssystem, där review-modellen intar en central ett peer plats. I så gott samtliga fall har man ett antal bedörrmingsgmpper som

prioriteringskommittéer/beredningsgrupper indelade efter änmesinrikt-

ning. Bedömningen inkomna ansökningar görs av gruppens medlemav utomstående sakkunniga. Vissa råd har ett tvåstegsförfaranmar eller av de där mindre projektskiss granskas först och, om den går vidare, en en längre projektbeskrivning tas in och granskas vanligt sätt.

Överlag förefaller de svenska forskningsfinansiärema mycket väl med-

för- och nackdelar med review-systemet. Samtliga svavetna om peer rande har utarbetat jävsregler och i många fall har man en fortlöegna pande utvärdering sitt eget arbete. Likaså finns regler för hur man av behandlar ansökan från rådsmedlem. I de flesta fall tar man då minst

utländsk sakkunnig. Råden skiljer sig beträffande om en ledamot en måste lämna lokalen eller inte när han/hon är jävig. Vårdalstiftelsen

ställer det kravet det gör inte HSFR. NFR skiljer sig genom men ex. varje år över reglerna för fastställandet av sakkunniga och att man ser riktlinjer för granskningen. Av att döma är detta en ovanligt resvaren gelbunden och tät utvärdering av det egna arbetet.

5 Welin, Persson, cit., 191. op. s.

160 Peer review-systemet i svensk forskningsgranskning

Ansökningarna bedöms utifrån olika kriterier och efter viss graderad en bedörrmingsskala. Här skiljer sig råden i detaljer, beträffande ex. vad som bedöms oftast nämns dock metod, problemställning och kompetens samt beträffande hur differentierad den graderade skalan är 0-4, 0-7 osv. En viss skillnad finns också mellan råden beträffande representationen av lekmän; i vilken omfattning de finns med och på vilken nivå de finns representerade. I huvudsak tillämpas dock ett likartat system.

Utöver detta ger vissa råd särskilda kommentarer. Så sig menar ex. Vårdalstiftelsen löpa en möjligen större risk för jävssituationer, eftersom man hanterar ansökningar inom ett relativt smalt ämnesområde. Riksbankens Jubileumsfond pekar på att peer review-systemet har en bakåtblickandd funktion, och alltså riskerar att fungera konserverande i forskarvärlden. Tydlig kritik mot systemet och ansträngningar för att göra det mindre avgörande vid bedömningen framförs också Rådet av för arbetslivsforskning. Inom detta kompletterar forskarnas vetenman skapliga bedömningar med "andra data och nyttoanalyser. Dessutom skriver man:

"Det ligger självfallet en fara i att helt förlita sig peer FCVECWbedömning, särskilt i en sådan liten kulturkrets den svenska. I som kommittéer och bedömningsgrupper strävar därför rådet mot att ta med utländska forskare."

Då Rådet för arbetslivsforskning har en annan inriktning än många andra finansiärer är det också mindre forskarstyrt: ofta kompletteras fned bedömningar från andra intressenter. Rådet framför i sitt uppfattsvar ningen att man i Sverige överbetonar behovet vetenskaplig kvalitetsav

granskning, och att det finns behov av ökat samhälleligt inflytande i

forskningsråden.

Även MISTRA Stiftelsen för miljöstrategisk forskning skiljer sig något från andra forskningsråd. MISTRA stöder huvudsakligen stora forskningsprogram innefattande ett antal mindre projekt. Det är därmed många forskargrupper inom samma område involverade i ansökningarna, vilket gör att man valt att genomgående arbeta med utländska utvärderingsgmpper. Dessa består av 3-4 välrenommerade utländska experter och en svensk ordförande som inte får ha någon direkt anknytning till de medverkande forskargrupperna. Vid ett tillfälle träffas bedörrmingsgruppen och forskargruppen för en diskussion. Man har också ett remissförfarande till industrier och förvaltningar kan ha intresse som av forskningen. Om ett program får finansiering från MISTRA tillsätts en programstyrelse, som har befogenhet att göra nödvändiga prioriterirgar

Peer review-systemet i svensk forskningsgranskning 161

inom programmet. På detta sätt vill man skilja utförarna forskarna och projektledarna. Därmed undviks "en kollegial fördelning av tillgängliga medel ofta blir fallet de i programmet arbetande forskarna som om också fördelar framhåller MISTRA i sitt svar till Kommit-

resurserna

tén.

Förutom dessa redovisade kommentarer tyder svaren att forskningsråden och -stiftelserna i stort har liknande arbetsgång. Utmärkande en för det granskningssystem svenska forskningsfinansiärer tillämpar är att det till del är forskarinitierat: forskarna formulerar själva vilka omstor råden de vill forska inom. Dessutom är det ett system som utmärks av en inomvetenskaplig kvalitetskontroll, och rangordningen sker efter en inomvetenskaplig kvalitets- och intresseskala. Anslagsfördelningen är också till största delen forskarstyrdf

Att peer", d.v.s.jämbördig granskare, är grannlaga uppgift för vara en forskare. Den kräver dels stor arbetsinsats, dels ett stort ansvar en en hög yrkesetisk medvetenhet. Överlag tyder forskningsrådens och och en forskningsstiftelsemas till Kommittén att de svenska forskningssvar finansiärerna att granskningssysternet i stort sett fungerar bra, att anser har hög medvetenhet systemets problem och brister samt att man en om tagit itu med de problem uppdagats och genomför kontinuerliman som utvärderingar av sina arbetsformer. ga

5.5 J

ävsproblematiken

Universitet och högskolor är förvaltningsmyndigheter, dvssjälvständiga

enheter i statsförvaltningen under Utbildningsdepartementet. Sveriges Lantbruksuniversitet lyder motsvarande sätt under Jordbruksdepartementet. Beslutsfattare och handläggande tjänstemän är i dessa sammanhang, liksom i samband med sektorsforskning eller annan myndighetsdriven forskning, att betrakta myndighetsutövare. Statliga som forskningsråd betraktas myndigheter och de beslutande forskarna som myndighetsutövande ämbetsmän. I dessa fall regleras jäv i 11, 12 som §§ förvaltningslagen. I 11 § slås fast att den skall handlägga ett som ärende jävig saken angår honom själv, hans make eller annan faär om miljemedlem släktskapsjäv eller om han kan förväntas dra uppenbar eller skada ärendets utgång intressejäv. Dessutom finns en sk nytta av generalklausul är till för att fånga upp andra jävsgnlnder som grannlaghets- eller delikatessjäv. De vanligaste fallen av denna typ av

6Welin, Persson cit., 96. op. s.

162 Peer review-systemet i svensk forskningsgranskning

jäv är att handläggaren är uppenbar vän eller ovän med den ärendet gäller, att handläggaren står i markant beroendeställning till den saken angår ex. som anställd eller i form ekonomisk skuld, eller att han av av ideella skäl särskilt engagerat sig i saken ett sätt anledning som ger att befara att det brister i förutsättningarna för objektiv bedömning en av ärendet.

Riksrevisionsverket har har rekommenderat samtliga forskningsråd att utforma skrivna jävsregler, vilket också skett i de fall Kommittén granskat. HSFR konstaterar i sitt till Kommittén att det inte sällan svar uppstår jävssituationer i rådens arbetssätt, då den vetenskapliga granskningen kräver medverkan av personer med aktuell forskningskompetens, erfarenhet och/eller -kontakt. Inte sällan är rådets medlemmar aktiva forskare, som antingen själva söker medel eller verkar handledare som eller som deltagare i forskningsprojekt. De jävssituationer uppstår som kan antingen handla om kontakter eller om skolbildningar och kopplingar till det egna ärrmesområdet. HSFR slår fast:

Dessa förutsättningar ställer stora krav både på den enskildes integritet och hans vetenskapliga kom etens och överblick. Det helt avgörande är den enskildes medvete et om problemen och hans vilja att agera på ett korrekt sätt."

Sakägarjäv den sökande är själv ledamot rådet, intressejäv ärendet av gäller en forskargrupp eller ett forskningsprogram där rådets leen av damöter är engagerad samt jäv som faller under generalldausulen den sökande är uppenbar vän eller ovän med ledamot eller står i beroenen deställning till denne torde vara de vanligast förekommande jävssituationema vid forskningsgranskning.

Bestämmelserna om jäv är tillämpliga för ett forskningsråd i såväl ärenden om anslagsbeslut som i remissärenden där yttrande skall avges av rådet. Omfattas reglerna gör alla deltar i ett ärendes handläggav som ning: beslutsfattare, föredragande och andra deltar i beredning som av ärendet. I 12 § förvaltningslagen uppges att den är jävig är skyldig som att själv uppge detta och självmant avstå från att delta i beslutet. För varje beslut skall finnas en handling säger fattat beslutet. I som vem som anslutning till det protokoll som förs vid sammanträden gör sekreteraren en jävsbilaga, där det uppges om, och i så fall och i vilket ärende, vem någon meddelat jäv.

7 HSFR, R 113, 1995, s.

Peer review-systemet i svensk forskningsgranskning 163

Forskningsstiftelser är inte att betrakta som myndigheter och lyder därför inte under förvaltningslagen. Här regleras jäv istället i 2 kap 14 § stiftelselagen. Syftet med dessa regler är att tillse att "skyddet för stifteländamål skall väga tyngre än andra intressen som en styrelseledasens kan ha vid intressekonflikt." Den är jävig enligt denna bemot en som stämmelse är förhindrad att delta i det slutgiltiga beslutet i ärende och i förberedande beslut. Han/hon får heller inte delta i beslut fattas i som tiden efter det slutliga beslutet, beträffande tolkningen av villkoren ex. för ett beslutat forskningsbidrag.

Det är stor vikt att forskningsrådens medlemmar känner till jävsregav lerna och vilka följder det får att åsidosätta dem. Överlag verkar råden medvetna detta och informerar samtliga berörda. MFR uppger vara om "ledamöter i MFR-organ och rådets handläggande personal ex. att skall, i anslutning till att de utses, orienteras om rådets jävsregler. Vederbörande medger skriftligt att hon/han känner till och kommer att efterleva reglerna.8 HSFR pekar i sitt svar att man önskar höja medvetenheten jävsregler och jävsproblematik och i detta arbete överväom att rådets etiska kommitté. Denna skulle ex. ger man engagera egen kunna undervisa rådets medlemmar i jävsregler samt delta i den löpande översynen av rådets jävsregler.

5.6 Forskarsamhällets interna kritik mot

peer review-systemet

I undersökningar gjorda i USA 1970- och 1980-talet visades att peer review-systemet hade många brister, både för allmänheten och forskarsamhället. Det framfördes hård kritik forskarna högt hållet mot ett av system. Systemet beskylldes för att vara slutet och smalt, och gynna enbart liten etablerade forskare inom vetenskapssamhället. Såen grupp väl många inom detta system som i samhället utanför utesluts, missgyneller hindras från insyn och påverkan. Man hävdade att det saknades nas krav från forskarna gentemot samhället, man ville ha mer inansvar och öppenhet och mindre elitism och konservatism i systemet. Desssyn framfördes uppfattningar att systemet inte i tillräckligt hög utom om grad väger synpunkter från icke-akademiker och att reviewpeer modellen inte garanterar att det bästa projektet får anslag

8MFR:s jävsregler, antagna 1995-11-27, Dnr 38/96, s. 9Chubin, Hackett, cit., 29-30, 35-36. op. s.

164 Peer review-systemet i svensk forskningsgranskning

En fråga i dessa undersökningar de amerikanska forskarna ansåg

var om att forskningsråd motsvarande dominerades av en liten grupp seniora forskare, av vilka de flesta män; råden med andra ord ett

var om var gamla grabbars nätverk" old boys network. 42% de svarande

av forskarna menade att det förhöll sig detta vis, samtidigt

som man argumenterade för att detta måste förändras. 33% förnekade att seniora, manliga forskare på detta sätt dominerade verksamheten, och ansåg därför heller inte någon förändring nödvändig.°

Utvärderingar av peer review-systemet visar att hur på det bl

man ser a beror vilken position man har i forskarsarnhället och vilken vetenskapssyn företräder." De amerikanska undersökningarna visar ock-

man så att det finns ett samband mellan attityder till review och fram-

peer gången i att få bidrag. Det är tydligt att forskare är framgångsrika i

som att få bidrag är mindre kritiska till systemet, och mindre benägna att stödja förändringar. Detta bidrar förmodligen till att konservera systemet. Men kritiken mot peer review kan inte avfärdas att det enbart

som är de icke-beviljade forskarna som skyller systemet när de presterat ansökningar av låg kvalitet. Kritiken mot systemet kan inte detta vis individualiseras, det visar även flera svenska rapporter.

Kritik framförd i utvärdering av TFR:s arbete

Under 1997 presenterade Teknikvetenskapliga forskningsrådet TFR undersökningen Peers Peers. Rapporten har sammanställts socio-

on av logen Ulf Sandström vid Linköpings universitet. Rapporten klar

ger en bild av hur forskarna forskningsrådet och dess arbete. Utvärde-

ser ringen av TFR bygger på tre delundersökningar. Den första utgörs

av en analys av TFR:s projektregister för att undersöka fördelningen forsk-

av ningsmedel mellan olika ämnesområden; den andra enkätundersök-

är en ning bland forskningsledare som sökt anslag hos TFR under 1996 och den tredje är en intervjuundersökning bland anställda TFR: kansliet samt beredningsgruppernas ordförande och ledamöter. För Kommitténs räkning är framför allt enkätundersökningen bland de sökande intres-

av se, varför denna kort skall refereras här.

Övergripande kan sägas att en majoritet av de svarande sig

uppger vara nöjda med TFR:s policy 71%. Samtidigt uttrycker fjärdedel

nästan en

O Sandström, Ulf mfl: Peers on Peers. Allocation Policy and Review Procedures of the Swedish Research Council for Engineering Sciences TFR, Stockholm 1997, s. 92. l Chubin, Hackett, op. cit., s. 46-48.

Peer review-systemet i svensk forskningsgranskning 165

direkt missnöje. Kritiken mot systemet handlar dels om att 23% ett inte sig ha fått rättvis granskning, dels att de anser forskarna anser en motiveringarna till avslag eller beviljande anslag är för korta och av

ofullständiga.

majoritet de svarande i TFR:s enkätundersökning understry- En klar av review-systemet är viktigt, att det inte är utan problem. ker att peer men föreslår förändringar två plan: dels måste forskarnas kunskap Man forskningsrådens arbetssätt förbättras, vilket främst är fråga om om en information och dialog; dels måste forskningsrådens kriterier förbättrad tydligare och förankras hos och förverkligas deras medlemmar. göras av framkommer kritik att anslagsfördelningen bygger vissa Dessutom av kriterier, institutionstillhörighet, kontakter, kön, etnicitet, dolda som osv. Flera svarande framhåller att systemet

ålder, forskningstradition

förefaller godtyckligt och att möjligheten till anslagsbeviljande är som ett ansökan bara peer forskarna känner lotteri. Ofta granskas en av en vilket öppnar för godtycke. Om får sig i händerna en person, man mindre på projektets kvalitet och vem som granskar anslag beror mer det.

kritik framförs i rapporten av drygt 60% av Ytterligare en typ av som svarande i enkätundersökningen är att motiveringarna till varför ett de får eller inte får anslag är för korta och ofullständiga. Vidare projekt önskar forskarna tydligare korrespondens mellan graderingssystem en

och anslagstilldelning. Inom vissa ämnen förefaller graderingsskalan

många ansökningar får högsta betyg, men inga

vara utan betydelse

-

pengar.

i TFR:s undersökning är att granskarna har Det vanligaste klagomålet okunniga inom det område projektansökan gäller. Forskarna känner varit rättvist och korrekt behandlade rådet. Man säger sig sig alltså inte av bredd bland granskarna, både vad gäller ärrmesområde vilja ha större

och institutionstillhörighet

få instämmer i påståendet att TFR är "biased, Samtidigt är det som rådet skulle domineras liten manliga, seniopartiskt, och att av en grupp forskare ett old boys network, för att använda det engelska utra

Sandström, op. cit., s. 42. 3 59. Ibid., s. 4 Ibid., op.cit., 44. s. 5 Ibid., cit., 44-45. op. s. 6 Ibid., cit., 88. op. s.

166 Peer review-systemet i svensk forskningsgranskning

trycket. Enligt rapportförfattarna är detta normerande, än svar snarare deskriptivt. "I verkligheten", skriver domineras granskningsprocesman, sen av ett litet antal seniora forskare, uppenbarligen är det både men kontroversiellt och impopulärt bland forskare att hävda detta. Antingen vill man inte att det skall vara så, eller så vet att det förhåller sig så, man men tycker att det är rimligt och inte något kräver kritik eller försom ändring. Just i svaret på denna fråga blir dock sambandet mellan beviljningsframgång, ålder och position tydligt. De forskare som menar att forskningsråden är att betrakta ett old boys network och som menar att detta är problematiskt och borde förändras är i huvudsak och yngre kvinnliga forskare.

TFR:s undersökning visar ett samband mellan framgång i att beviljas anslag och tillfredsställelse med systemet. Bland kritiker och ickebeviljade är kvinnor, unga forskare och forskare inom och tvärvenya tenskapliga områden överrepresenterade. I sitt Kommitténs svar förfrågan om granskningssystemet betonar TFR att de problem rapporten Peers on Peers belyser är av generell natur och därför med största sannolikhet också gäller för andra forskningsråd än TFR.

Kritik framförd i studier MFR av

Medicinska forskningsrådet MFR har sedan mitten 1990-talet låtit av genomföra en rad utvärderingar av sitt arbete. 1996 presenterade Stellan Welin och Anders Persson rapporten En analys medicinsk forskningav sprioritering. 1997 kom Agnes Wolds och Christine Wennerås artikel Nepotism and Sexism Peer Review, hur könstillhörighet och om kontakter i rådet spelade avgörande roll för forskare tilldelades en om anslag eller inte. MFR:s årsrapport 1997 redovisar hur reviewpeer systemet granskats och reformerats under verksamhetsåret.

Perssons/Welins undersökning fann följande svagheter i reviewpeer systemet:

Jävsproblematiken: forskningsrådens medlemmar är till största delen forskare, och det händer ofta att ledamöter i prioriteringskommittéerna PK söker egna anslag. De flesta har dessutom tidigare haft anslag från rådet. Då PK är uppdelade efter ämne faller det sig naturligt att en PK-ledamots ansökan skall behandlas i hans PK. Detta egen ställer höga krav jävsregler och yrkesetisk medvetenhet.

7 Ibid., op. cit., s. 93. 8 Ibid., op. cit., s. 97-98.

SOU Peer review-systemet i svensk forskningsgranskning 167 1999:4

2. Partiskhet: Systemet har bias, tyngdpunktsförskjutning eller en en snedvridning, viss typ forskning anses ligga i den sk mot en av som "forskningsfrontenf

K0stnadsinejjektivitet: Systemet är oekonomiskt. Så länge det finns fördela är läget oproblematiskt. Men när det ekostora resurser att nomiska krymper och fler ansökare konkurrerar om allt utrymmet mindre medel är det inte bara dålig forskning som blir utan anslag. Av flera bra projekt måste några sållas bort, andra prioriteras. Just i dessa lägen blir förmodligen jävsproblematik och forskningskultur

särskilt känslig.

4. Nepotism: Risken finns att forskarna i PK talar för sina egna medaroch sina ämnesområden. Välrenornrnerade forskare från betare egna etablerade lärosäten bedöms välvilligare än och okända forskaunga Granskningskommittéema dominerades länge män, vilket kan re. av ha bidragit till missgynnandet kvinnliga forskares ansökningar. av här problem accentueras förmodligen i ett litet land där Den sortens forskarelitema inte är större än att alla känner alla och vet vem som vad i det fältet. forskar om egna

Konserverande: Bedömningarna forskningsansökningar görs utiav från vad etablerad kunskap och metod inom ett områsom anses vara de. Nya idéer skulle kunna innebära betydelsefulla genombrott i som forskningen riskerar att inte få anslag. Det kan också vara svårt för forskare inom forskningsfält eller tvärvetenskaplig forskunga nya få anslag. I ekonomiskt kärva tider blir denna konserverande ning att starkare. tendens dessutom

6. Inomvetenskaplighet: Systemet styrs inomvetenskapliga kriterier. av Aktörer utanför forskarvärlden har ibland uttryckt en önskan om ett samhälleligt inflytande över forskningen. Vad är samhällsstörre som och vad är inomvetenskapligt spännande stämmer inte relevant som alltid överens, kritikerna. menar

9 Welin, Persson, cit., 193. op. s. 2° 194. Ibid., s.

168 Peer review-systemet i svensk forskningsgranskning

MFR:s årsrapport 1997 redogör för hur under verksamhetsåret man genornfört en utvärdering review-systemet och funnit följande av peer problem:

1 MFR hade en föråldrad PK-indelning vissa och centrala forsk- - nya ningsområden hade ingen motsvarande PK.

2 Poängskalan 1-4 var för snäv. Merparten ansökningarna graderaav des till 2 och 1 och 4 användes mycket sällan, vilket ledde till att skalan inte gav mycket vägledning vid beslut anslagstilldelning. om

3 Det rådde en oklar definition bedömningsgrundema. MFR liksom av flera andra forskningsråd bedömer projektens frågeställning, metodik och de sökandes kompetens. Särskilt beträffande kompetens defivar nitionen oklar: många granskama uppfattade det tjänsteinneav som hav, vilket i praktiken ledde till att äldre, seniora forskare främst beviljades anslag. Andra uppfattade kompetens möjlighet som gruppens att genomföra projektet.

4 Fördelningsprinciperna otydliga. Undersökningar visade kön

var att och kontakt kunde vara avgörande för anslagstilldelning.

5 Rådet saknade rutiner för regelbunden utvärdering och analys sitt av eget arbete.

Som kommer att visas nedan ledde denna interna kritik till flera förändringar i MFR:s arbetsgång.

1997 publicerade de medicinska forskarna Agnes Wold och Christine Wennerås sin artikel "Nepotism and Sexism Peer Review". Det är den första vetenskapliga undersökningen där könsdiskriminering i revipeer ew analyseras. Studien visar att kvinnor måste prestera både kvantitativt mer och kvalitativt bättre forskning för att uppnå konkurrenskraft med manliga forskare.

Wennerås/Wold visar i sin undersökning att kvinnors ansökningar systematiskt värderades ned. De kvinnliga sökandena fick i genomsnitt 0,25 poäng lägre i bedönmingen för kompetens; 0,17 poäng lägre för metod och 0,13 poäng lägre för projektets vetenskapliga frågeställning och relevans. Kompetenspoängen grundar sig ofta mätningar av forskar-

2 Wennerås, Christine, Wold, Agnes, Nepotism and Sexism in Peer-review, Nature, vol 387, May 1997, 341. s.

Peer review-systemet i svensk forskningsgranskning 169

mängd publicerade artiklar i ansedda vetenskapliga tidskrifter. Wennas nerås/W old undersökte det sk total impact-värdet hos de sökande, vilket innebär att summerar antalet publicerade artiklar sedan man

man försett varje artikel med ett index som är högre för prestigefyllda tidningar. Man fann då att en kvinnlig forskare, för att värderas likvärdigt med måste prestera 64 impactpoäng mer än en manlig sökande.

en man, Det motsvarar att få tre artiklar mer än en konkurrerande manlig sökande i någon mycket prestigefylld tidskrift som ex. Nature, eller 20 artiklar i ett antal något mindre ansedda facktidskrifter. Dessutom

mer visar studien de mest produktiva kvinnliga forskarna, uppnår

att som 00 eller impact-poäng, är den enda grupp av kvinnliga sökanden

mer

i kompetens värderas lika högt män då i nivå med de som som - men

minst.

män som producerat

Studien visar att det avgörande för att få höga bedörrmingspoäng i MFR:s review-system är antalet egna publicerade artiklar vilket

peer alltså mäts i det beskrivna värdet total impact, antalet artiklar där sökanden stått huvudförfattare tillsammans med andra medförfattare

som

hur mycket sökandens artiklar citerats. Men därutöver fann alltså samt Wennerås/Wold i sin studie ytterligare två faktorer som visade sig statistiskt signifikanta, nämligen den sökandes kön och kontakter med nå-

prioriteringskommitténs ledamöter. En sökande med kontakter i gon av kommittén fick genomgående 0,22 poäng mer i kompetensbedömningen, enligt Wennerås/Wold. Ett sådant vänskapsbonus menar de motsvarar inte mindre än 67 impactpoäng. En sökande utan kontakter i kommittén behövde alltså 67 impactpoäng mer än en sökande av samma kön med sådana kontakter."

Vänskapsbonusen och könsbonusen är alltså nästan lika hög 67 respektive 64 impactpoäng vilket kvinnlig sökande kan kompensera

gör att en sin könstillhörighet kontakter i PK. Om hon däremot saknar

genom kontakter måste hon prestera 131 impactpoäng mer för att slå en manlig sökande med kontakter i kommittén. Med andra 0rd: ett dubbelt handikapp bestående i kvinnligt kön och inga kontakter kunde knappast kompenseras med vetenskaplig produktivitet, då det skulle innebära en orimligt stor vetenskaplig produktivitet

Många studier belägger att såväl kvinnor som män bedömer vetenskapli-

arbeten tror är utförda av en man högre än samma arbete ga som man

32 342.

Ibid., s. 23Ibid. 34Ibid.

170 Peer review-systemet i svensk forskningsgranskning

tror att det är utfört kvinna. Wennerås/Wold om man av en menar att detta är så känt att det är förvånande att dessa studier inte påverkat

systemet för peer review. Något enkelt förslag till lösning av problemen med sexism och nepotism i peer review-systernet ger inte Wennerås och Wold, men de betonar att ett viktigt steg vore att häva granskamas

anonymitet. De menar också att allt bedömningsmaterial måste vara offentliga handlingar. Trovärdigheten för ett vetenskapligt system blir låg

om systemet självt inte tål att utsättas för en vetenskaplig granskning, skriver man.

Frågan om granskama respektive de granskade skall tillåtas vara ano-

för varandra tveeggad. Å sidan kan uppgift forsnyma är ena en om en kares institutionella tillhörighet ge en viktig indikation beträffande forskarens möjlighet att genomföra projektet och i denna mening ge valuta för de tilldelade forskningsmedlen. En väl etablerad forskningsmiljö är i denna mening merit bör i beaktande. Å andra sidan finns ris-

en som tas ken därvidlag missar den originella forskare är och än-

att man som ung nu oprövad eller den som hittills inte tillhört någon väletablerad forskningsmiljö men som ändå är en skicklig forskare. I högre grad än vad som idag är tillämpad praxis borde man i en sammanvägd bedömning

av dessa två sidor kunna pröva möjligheten att låta den ansökande forskaren få vara anonym åtminstone i prövningens första skede då bedö-

man mer projektets metodologiska styrka och vetenskapliga originalitet.

Wennerås/W old menar att det är troligt att samma missförhållanden

som de påvisat i MFR även råder i andra forskningsråd och sammanhang där peer review tillämpas. Sverige är ett av världens mest jämställda länder och när sexism kan beläggas här är det en inte alltför vidlyftig tanke att den existerar även i andra samhällen. Peer review-systemet måste förändras och göras mindre sårbart gentemot fördomar och könsstereotyper, skriver Wennerås och Wold.

Perssons/Welins rapport om MFR:s forskningsprioritering menar att diskrimineringen av kvinnliga forskare skulle minska eller rent för-

av svinna om fler kvinnor fanns med i prioriteringskommittéerna. Wold/Wennerås undersökning ger inte underlag för sådan slutsats.

en Lösningen är inte så enkel som att det enbart handlar om att få fler kvinnor i prioriteringskommittéema vilket jämställdhetsskäl givetvis

- av bör göras ändå. Att förändra djupt liggande könsstrukturer kräver mer än så. Kommittén bedömer att det detta område behövs både direkta insatser i form av ex. öronmärkta resurser och fler kvinnor i priorite-

25Ibid.

Peer review-systemet i svensk forskningsgranskning 171

ringskommittéerna och ökad forskning för att långsiktigt komma de bakomliggande strukturerna relaterade till kön.

5.7 Granskning av tvärvetenskaplig

forskning

Vem är like En peer" förväntas vara lika eller mer kvalificerad än en den han/hon granskar, så är inte alltid fallet. För de mest avanceramen de forskarna "spjutspetsforskare" finns egentligen inga likar och ingen kvalificerad granskare. Detsamma kan gälla för tvärvetenskaplig mer forskning och forskningsinriktningar under ett uppbyggnadsskede. nya Frågan är då hur väljer sakkunniga till tjänster och forskningsproman jekt inom nya forskningsområden och tvärvetenskaplig forskning. Som ett illustrativt exempel kan man ta kvinnoforskningen i Sverige.

Kvinnoforskningen som exempel

Som ett eget akademiskt kompetensområde är kvinnoforskningen relativt Vid de svenska universiteten har det vuxit sig starkt sedan börung. jan/mitten 1980-talet. Olika politiska satsningar har stöttat denna av forskningsinriktning, tjänster har inrättats och pengar öronmärkts för att detta kompetensområde skulle kunna byggas upp vid de svenska universiteten. Vid flera de större universiteten Lund, Stockholm, Göteborg av och Uppsala inrättades i början och mitten av 1980-talet forskartjänster inriktade genusforskning/feministisk forskning/kvinnoforskning. Även från forskningsrådens sida gjordes satsningar. Riksbankens jubileurnsfond inrättade i början 1980-talet en områdesgrupp för jämställdhetsav forskning; HSFR tillsatte programkommitté för kvinnoforskning en föreslog inrättandet av öronmärkta tjänster i jämställdhetsforskning, som inriktade olika ämnesområden. mot

Kvinnoforskning är till sin natur tvärvetenskaplig: å ena sidan krävs allmän kompetens, dvs. kompetens i de etablerade ämnesområdena ekonomi, historia, litteraturvetenskap osv.; å andra sidan krävs specifik kompetens i feministisk vetenskapsteori och könsteori. I mitten av 1980talet utlyste HSFR fem docenttjänster i jämställdhetsforskning, med inriktning olika vetenskaper. Anita Göransson, professor vid institutioför kvinnovetenskap i Göteborg, har gått igenom sakkunnigutlåtannen

26 193-194. Chubin, Hackett, op.cit., s. 27Göransson, Anita, Fältet, strategierna och framtiden, Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr 3-4, 1989, s.

172 Peer review-systemet i svensk forskningsgranskning

den för dessa tjänster och hennes resultat pekar intressanta förhållanden och problem kopplade till peer review-förfarandet. Vid rangordningen av de sökande tvingades de sakkunniga att ta ställning i frågan hur allmän och specifik kompetens skulle vägas mot varandra. Göransson visar att de flesta sakkunniga valdes ur områden representerade den

som allmänna kompetensen feministiska historiker granskades historiker

av inom traditionell historieforskning osv. Vid mitten 1980-talet

av var nämligen de flesta kvinnoforskare unga och oetablerade. Det alltså

var svårt att vid denna tidpunkt hitta sakkunniga i kvinnoforskning inom Sverige -förutom de som var sökande av de nya tjänsterna. Detta fick till följd att den allra största delen sakkunniga i första hand bedömde den allmänna kompetensen docentnivå inom ämnet och därefter oftast

med klart minskad ambitionsnivå den specifika kvinnoforskningskom-

petensen. Resultatet av detta förfaringssätt var att de tjänsterna i

nya huvudsak gick till etablerade forskare, som tidigare främst forskat inom andra fält men som nu stimulerades att på allvar börja med kvinnoforskning, skriver Göransson. Ingen de forskare fick tjänsterna, i de

av som fall Göransson undersökt, hade ex. disputerat i kvinnoforskning. Däremot fanns det sökande som disputerat i kvinnoforskning, inte

men som ansågs lika meriterade när de bedömdes utifrån den generella kompetensen.

Göranssons undersökning behandlar forskning l980-talet. Vid tillsättning av HSFR:s tjänst i jämställdhetsforslming, samt en genusprofessur i sociologi vid Stockholms universitet, under 1998 framfördes i bägge fallen kritik mot valet av sakkunniga från de sökande. Kritiken riktades mot att de sakkunniga inte i tillräckligt hög grad företrädde kvinnoforskningskompetensen. Kvinnoforskning tycks alltså fortfarande inte alltid få en granskning av likar. Tjänstemas tvärvetenskapliga karaktär har orsakat problem, vilket kan gälla också för annan tvärvetenskaplig forskning, inte enbart för kvinnoforskning. Ett förslag för att komma till rätta med detta är att sträva efter att tvärvetenskaplig forskning alltid måste ha sakkunniga från samtliga områden det tvärvetenskapliga projektet täcker.

28Ibid., s. 10. 29Ibid., s. 10.

Peer review-systemet i svensk forskningsgranskning 173

5.8 Forskarsamhällets förslag till

reformering av systemet

I de utvärderingar review-systemet som gjorts av svenska forskav peer ningsråd framförs många förslag till förändringar och förbättringar för att minska eller eliminera de problem som undersökningarna identifierat. Det handlar alltså diskussion som initierats av och pågår inom om en forskarsamhället självt. I utvärderingen av TFR påpekas att "onekligen har review social dimension": både forskare och granskare står i peer en socialt sammanhang, vilket leder till att samma projekt kan bedömas ett mycket olika olika För att väga denna sociala dimension i av peers. upp värderingen föreslår rapporten flera förändringar i systemet:

1 granskningsprocessen måste göras mer öppen för insyn, för att förhindra kollegiala- och vänskapshänsyn; 2 antalet granskare måste vara högre, minst tre, men gärna fler; 3 objektiva kriterier, ex. antalet publicerade artiklar och mosom nografier, bör väga tyngre vid bedömningen; 4 högre omsättning och större spridning rådsmedlemmarna, för att förhindra vänskaps- och ämneskorruption; 5 ökad användning internationella granskare; av 6 tydligare kriterier för vad värderas vid granskningen; som 7 förbättrat graderingssystem, med korrelans mellan gradering och anslagsbeviljning; 8 granskningen bör dialog mellan sökande och forskvara mer av en ningsråd. De sökande kan ex. ges möjlighet till yttrande över granskamas bedömning, innan slutgiltigt besked om bidrag tas; 9 tid till granskama för att möjliggöra de utförligare motiveringar mer de sökande efterlyser; lOmer detaljerade instruktioner till de sakkunniga angående hur motiveringar och bedömningar bör göras; llgranskarna bör inte få yttra sig anonymt. Däremot bör de sökande, i första skede, få detta för att undvika såväl nepoett vara anonyma sexism. tism som

3° Sandström, cit., 44, 108, 109. op. s.

174 Peer review-systemet i svensk forskningsgranskning

MFR:s årsredovisning 1997 visar hur rådet, efter interna utvärderingar, genomfört en rad förändringar:

l Ny poängskala, från 1-7, har införts. 2 Nya, tydliga bedömningskriterier har fastställts. Särskilt begreppet

"kompetens" har tydligt definierats. Det syftar inte enbart ti-

tel/tjänsteinnehav hos projektets huvudsökande, utan bör motsvara

gruppens förmåga att genomföra projektet. 3 Bättre uppföljning och återrapportering till PK. 4 Ny PK-indelning, där nya ämnesområden täcks in. 5 Ökat antal kvinnor i PK. 6 IT-utveckling. 7 Ökad utvärdering, dels internt, dels utredare.

av externa

För att förhindra könsdiskriminering i granskningsförfarande och

anslagstilldelning har MFR vidtagit flera åtgärder. Förutom att öka antalet kvinnor i PK från 11% 1994 till 35% 1998 har informerat samtli-

man ga PK om tidigare missförhållanden, gjort en översyn värderingsska-

av lor och kriterier vid bedömningen av forskningsprojekt, samt ökat den internationella kvalitetskontrollen rådets bedömningsarbeten. Dess-

av utom har MFR en av regeringen tillsatt samverkansgrupp för att utveckla jämställdhetsarbetet inom rådsorganisationen, regel

samt en som säger att pensionerade forskare inte kan beviljas anslag från rådet för egna projekt något som också tycks gynna yngre och kvinnliga forska-

re. MFR:s utvärderingar sitt arbete och utifrån

av eget förändringar

dem visar att peer review-systemet med ganska enkla medel går att

refonnera och förbättra.

5.9 Lekmän och internationella

granskare

Flera av de forskningsrådsinitierade rapporterna diskuterar i vilken utsträckning användandet av utländska granskare skulle förbättra

peer review-systemet i ett land av Sveriges storlek. Att välja internationella peers har vissa klara fördelar. De är i högre grad än svenska granskare oberoende och opartiska, då Sverige är ett litet land och många forskare inom samma område annars känner till varandra. De representerar ibland en kompetens som inte finns i tillräcklig utsträckning i Sverige

förutom de som själva är sökande. Men ett system med högt inslag

av internationella granskare medför också problem. Utländska peers har

3 MFR:s årsredovisning 1997, 23-24.

s. 32MFR:s årsredovisning 1997, 25-26.

s.

Peer review-systemet i svensk forskningsgranskning 175

begränsad kännedom det svenska forskarsamhället, de får kanske

om enbart ansökan och kan inte relatera den till andra inom samma om-

en råde. Det kan också svårt att få tag i de bästa och/eller mest välre-

vara nommerade internationella forskarna för en granskning, då de ofta är hårt uppbokade. Risken finns då att de utländska granskarna inte repre-

forskningsfronten utan snarast blir legitimering av ett, av det senterar en svenska forskningsrådet, redan fattat beslut. Slutligen är internationella granskare ingen garanti för opartiskhet. Inom vissa forskningsfält är antalet forskare, även internationellt sett, litet och även utländska peers kan då styrda kompisskap och kontakter på samma sätt som

av

vara

svenska

Kommitténs uppfattning är att man, med medvetenhet om att internationella granskare inte med automatik garanterar opartiskhet, i högre utsträckning bör anlita internationella granskare. Det främsta skälet för detta är forskarsamhällets litenhet i Sverige. Detta skulle kunna inne-

fler ansökningar måste krävas in engelska, vilket givetvis kan bära att

problem. I första hand kan därför tänka sig att upparbeta vara ett man

samarbete med andra nordiska länder. Där finns både språkförståelse ett och större kännedom det svenska granskningssystemet. Med tanke

om att forskarkontakter ofta sträcker sig utanför både Sveriges och Nordens gränser måste hårda krav på opartiskhet ställas och krävas av

samma de internationella granskarna som på de svenska.

Flera utvärderingsrapporter diskuterar också för- och nackdelar med

allmänrepresentanter i såväl prioriteringskommittéer som rådsstyrelser.

Närvaro allmänrepresentanter är väsentligt för att skapa förtroende

av hos allmänheten för forskningsrådens arbete. Deltagande av lekmän kan också minska den inomvetenskapliga styrningen och uppvärdera forskning ha samhällsrelevans, även den inte ligger i forsk-

som anses om ningsfronten. Utifrån de inkommit från forskningsråd och

svar som

forskningsstiftelser förefaller det rimligt att lekrnannarepresentationen

främst finns rådsnivå, och inte i beredningsgmpperna. Kommittén vill betona vikten utbildning av lekmän.

av

33Sandström, cit., 104.

op. s

176 Peer review-systemet i svensk forskningsgranskning

5.10 och i review-

Öppenhet insyn peer

processen

Kommittén bedömer att svensk forskningsgranskning i stort fungerar bra och att medvetenheten om problem i systemet är hög inom forskningsråd och forskningsstiftelser. Kommittén ser ingen anledning att föreslå

en detaljreglering av hur granskningsprocessen bör till, vill fram-

men hålla vissa rekommendationer och riktlinjer utifrån den genomgång

som gjorts av systemet. Av största vikt är trots allt att forskningsjfznansiärerna genomför egna, regelbundna utvärderingar sitt arbete, att

av man har ett öppet klimat som möjliggör insyn, kritik och dialog samt att man är beredd att genomföra förändringar när missförhållanden påtalas.

En jämn könsfördelning är ett självklart krav inom såväl granskningsgrupper som rådsstyrelser. Kommittén vill dessutom betona att det är

av stor vikt med en ökning av antalet yngre forskare i beredningsgrupper och rådsstyrelser. Detta, tillsammans med hög omsättning leda-

en av möter och granskare, skulle kunna bidra till att systemet blir mindre konserverande och känsligt för ärrmes- och vänskapskorruption.

Liksom det förefaller att fungera i de flesta forskningsråd, bör huvudsekreterare och biträdande sekreterare motsvarande inte ha uppdrag utanför rådet påverkar tilltron till deras opartiskhet. För att möjliggöra

som ett öppnare system kan man också tänka sig ett system i enlighet

som, med vad bl a TFR-rapporten föreslår, har formen dialog mellan

av en sökande och granskare. Det är också rimligt att den sökande får utförliga och icke-anonyma motiveringar till såväl avslag beviljande

som av anslag. I enlighet med vad många forskare framhållit i utvärderingen

av såväl TFR som MFR bör varje råd regelbundet över sitt gransknings-

se system. Av stor vikt är att beredningsgruppsindelningen överensstämmer med det behov som finns och att de bedönmingsskalor används är

som relevanta och entydiga. Slutligen måste rådens och stiftelsemas jävsregler fortlöpande ses över och informeras om. Samtliga nya rådsledamöter eller beredningsgruppsmedlemmar måste informeras om och förbinda sig att följa gällande jävsregler.

Diskussionen i detta kapitel har främst rört review-systemet i

peer samband med prövning av ansökningar om forskningsanslag. Behovet av en rättvis och opartisk granskning är som angivits dock lika stort när det

Peer review-systemet i svensk forskningsgranskning 177

gäller tidskrifters prövning av vetenskapliga artiklar och vid sakkunnigutlåtanden i samband med tillsättning av tjänster. Nedan angivna rekommendationer förutsätts där så befinns lämpligt tillämpas i samband med all typ av prövning där forskare granskar varandras arbeten.

5.11 Kommitténs till

förslag riktlinjer

Utifrån seminarier, kartläggning och rapporter föreslår Kommittén följande riktlinjer och rekommendationer för peer review-systemet i svensk forskningsgranskning:

a. att det för huvudsekreterare och biträdande sekreterare i forskningsråden inte är förenligt med uppdrag utanför rådet påverkar

som tilltron till deras opartiskhet, b. att forskningsrådens och stiftelsemas jävsregler fortlöpande bör ses över och informeras om. Samtliga nya rådsledamöter eller beredningsgruppsmedlemmar måste informeras om och förbinda sig att följa gällande jävsregler, att könsfördelningen alla nivåer i forskningsråd och forskc. ningsstiftelser bör bli järrmare. Ytterligare forskning måste till för att undersöka vad könsdiskrimineringen i forskningsbedömningen bottnar i och hur den effektivt skulle kunna elimineras, att lekmannarepresentationen bör uppmärksamma som ett väsentligt inslag i rådsstyrelsema. Särskild lekmannautbildning bör erbjudas, e. att forskningsråden och forskningsstiftelsema bör göra regelbundna, vetenskapliga utvärderingar av sitt eget arbete, att bedörrmingsunderlagen vid peer review bör vara offentliga och bedömama inte bör tillåtas vara anonyma, att i ett första skede av bedömningen kan den sökande kan tänkas vara anonym, för att förhindra ett otillbörligt gynnande av vissa grupper av forskare, inom vissa ämnesområden och från vissa lärosäten, att granskningssystemet bör göras mer öppet. Alla bedömningsunderlag offentliga,

bör vara att kommunikationen mellan forskare och forskningsråd bör förbättras. Forskningsbedömningen skulle kunna bli mer av en dialog mellan sökande och finansiär, om den sökande gavs möjlighet att avge ett yttrande ver bedömningen innan slutgiltigt beslut tas, att bedömningskriterierna i forskningsgranskningen måste vara klara och entydiga. Eventuella graderingsskalor skall vara differentierade och sammantaget korrespondera med hur pengarna fördelas,

178 Peer review-systemet i svensk forskningsgranskning

att granskarna skall ges möjlighet till längre och utförligare motiveringar till varför projekt beviljas eller avslås, att tvärvetenskapliga projekt alltid bör granskas av sakkunniga från samtliga ämnesområden som det aktuella projektet täcker in, m. att svenska forskningsfinansiärer i högre utsträckning bör använda sig av internationella granskare. Samma krav opartiskhet skall ställas på dessa, att högre omsättning och större spridning rådsstyrelsens medlemn. mar bör åstadkommas, för att förhindra att systemet blir konserverande.

6 Intressekonflikter i

forskningen

Sammanfattning av kapitlet

Kommittén har analyserat etiska frågor som kan uppstå när forskning bedrivs eller finansieras i samverkan med industriella intressen. Samhällsutvecklingen ställer allt högre krav samverkan mellan akademisk forskning och industriellt utvecklingsarbete och produktion. Denna i och för sig önskvärda ökning av forskningssamverkan mellan industriella intressen och akademisk forskning kan emellertid vara förknippad med etiska problem.

Kommittén bedömer det som angeläget att öka medvetenheten om att forskning alltid är mer eller mindre intressestyrd. Något sådant som "ett förutsättningslöst kunskapsbyggande torde inte vara möjligt att uppnå i en renodlad form. Utöver finansiella bindningar pekar Kommittén på kopplingar i form av personliga band, akademiska och kompetensanknutna kontakter samt ideologiska bindningar. I takt med att samarbetet mellan industri och akademisk forskning ökar ställs nya etiska krav

forskaren och forskningen. Som en central forskningsetisk fråga framstår vikten av att bevara allmänhetens förtroende för forskningen. Problemet med intressekonflikter bör beaktas inom all forskning oavsett finansieringskälla. Det centrala är inte huruvida forskaren själv bedömer att han/hon låtit sig påverkas av sina bindningar, utan vilka kopplingar som verkligen föreligger. Att forskaren öppet redovisar dessa är därför ur ett forskningsetiskt perspektiv att föredra.

Kommittén bedömer att ett öppet redovisande av förekommande intressebindningar är det bästa sättet att minska risken för otillbörlig påverkan och samtidigt bevara allmänhetens förtroende för forskningen. Som en övergripande rekommendation föreslår Kommittén därför att forskare alltid skall redovisa ekonomiska bindningar. Utöver redovisningen av ekonomiska bindningar är det i första hand forskarens eget ansvar i

andra hand arbetsgivarens ansvar att bedöma vilka bindningar som är

relevanta att redovisa i det aktuella forskningsprojektet. Erfarenheten

visar att forskningen vinner på största möjliga öppenhet. Universitet, högskolor och andra myndigheter bedriver forskning bör i sina rikt-

som linjer avseende arbetstagarens redovisning bisysslor ange grundregeln

av

ekonomiska bindningar. Forskningsinrättningar som drivs i priom vaträttsliga former rekommenderas införa motsvarande riktlinjer i sina arbetsordningar.

6.1 Utredningens direktiv

Kommittén skall analysera etiska frågor som kan uppstå när forskning bedrivs eller finansieras i samverkan med industriella intressen eller där andra intressen än förutsättningslöst kunskapsbyggande gör sig gällande. Samhällsutvecklingen ställer allt högre krav på samverkan mellan akademisk forskning och industriellt utvecklingsarbete och

ex. produktion. Denna i och för sig önskvärda ökning av forskningssamverkan mellan industriella intressen och akademisk forskning kan emellertid förknippad med etiska problem. Den kritiska gransk-

vara ningen forskningen kan komma att påverkas liksom forskarnas maj-

av ligheter att delta i den offentliga diskussionen.

6.2 Kommitténs arbetssätt och

kunskapsunderlag

För att få uppfattning nuvarande förhållanden och den aktuella

en om debatten då det gäller samverkan mellan industri och akademisk forskning har Kommittén dels arrangerat ett seminarium dit ett antal experter inbjudits, dels gått igenom internationella och svenska rapporter i frågan. Särskilt har slutsatserna från den tidigare utredningen SOU 1996:70, 89: Nyttiggörande forskningsresultat. Samverkan näringsliv högskola

av - NYFOR-kommittén vägts in, liksom den 1998 presenterade utrednirg-

forskningspolitik SOU 1998:128. I Kommitténs serie av offenten om liga seminarier forskningsetik anslogs ett seminarium till frågan om

om intressekonflikter. Seminariet "Hur fri är forskningen hölls den ll februari 1998 Karolinska institutet i Stockholm. Inledare vid detta tillfälle Rune Dahlqvist, professor i klinisk farmakologi vid Urreå

var universitet, Lars Holmberg, docent i kirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och Anna T. Höglund, biträdande sekreterare i Kommittén cch doktorand i etik vid teologiska institutionen i Uppsala. Dessutom lar Kommittén tagit del nationell och internationell litteratur området,

av vilken vägts in i resonemang och slutsatser.

3 Bakgrund

lntressekonflikter kan uppstå i många avseenden inom forskningen och forskarvärlden. I kommittédirektiven sägs att industriella intressen eller andra intressen kan styra forskningen så att annat än förutsättningslöst kunskapsbyggandd gör sig gällande. Genom användningen av begreppet förutsättningslöst kunskapsbyggandd snuddar direktiven vid den diskussion vetenskapens objektivitet och olika akademiska discipliners

om vetenskaplighet har följt den vetenskapliga verksamheten som hand i

som handske åtminstone sedan Aristoteles diskuterade sanningsbegreppetd Frågorna om vad som är sanning och vad som är kunskap tillhör således de eviga filosofiska frågoma.

Många av dagens forskare ställer sig tveksamma till om någon förutsättningslös, objektiv eller värderingsfri kunskap existerar. Inom vissa ämnesområden visar sig detta genom att den sk "sociala konstmktivismen vuxit sig stark. I korthet menar företrädarna för denna teoretiska inriktning att ingen absolut kunskap föreligger det finns ingen sanning

fördold kan upptäcka och att vetenskap enbart motsvarar en

som mängd konventioner skapats av en viss civilisation under en viss

som tidsperiod. Någon objektiv kunskap existerar inte, utan all kunskap formas ur och färgas av ett visst perspektiv. Att trots detta uppfattar viss kunskap som "sann" eller objektiv beror att vissa perspektiv har normaliserats, kanske beroende att de svarar väl mot rådande maktstrukturer i samhället. Vetenskapshistoriker har pekat på att den kunskapssyn och tro objektivitet som dominerat det västerländska forskarsamhället under 1900-talet utmärks av att den som söker kunskap. kunskapssubjektet, har uppfattats som distanserat från det man söker kunskap om, forskningsobjektet, och att den kunskap man kommit fram till därför har antagits vara universell och allmängiltig. Forskarsubjektet har transcenderat, överskridit, sin egen position, som i sin tur inte uppfattats som en position utan tänkts vara neutral, en ickeposition,

inom den sociala konstruktivismen Detta har dolt att resonerar man kunskap och makt hänger samman, och företrädare för den sociala konstruktivismen hävdar istället att ingen neutral position existerar. Om all kunskap är situerad, belägen, blir "objektivitet" främst en fråga om att

l För många genomgångar i populärvetenskaplig form boken Kan vi

en av mer se lira på vetenskapen l 4f0rskares syn på verkligheten.. i redaktion av Alvar Ellegård och utgiven på Natur och Kultur i Stockholm 1989. 2Haraway, Donna, Situated Knowledges: The Science Question in Feminism and the Privilege of Partial Perspective, Simians, Cyborgs and Women, Routledge, New York 1991.

forskarsubjektet klart deklarerar sin egen position och erkänner begränsningen i det perspektivet. Med detta följer ett ansvarstagande för

egna forskaren, för den egna kunskapen och den egna positionen

Med denna korta genomgång vill Kommittén problematisera det begrepp

finns i direktiven, och betona behovet av medvetenhet om hur våra som uppfattningar och vår kunskap alltid styrs av olika förutsättningar. Som utgångspunkt för den vidare forskningsetiska diskussionen om hur forskarsamhället därför bäst bör hantera olika intressekonflikter kan några

filosofen Carl Hempels tankar tjäna. Carl Hempel diskuterade i olika av sammanhang frågan det verkligen finns en värderingsfri och i denna

om mening förutsättningslös vetenskap Han skiljer mellan den vetenskapliga aktiviteten, den vetenskapliga metoden och den vetenskapliga kunskapen. Som Hempel påpekat är det okontroversiellt att hävda att den vetenskapliga aktiviteten i sig är värdebernängd. Valet av forskningsuppgift är förenat med en värdering beträffande vad man själv eller t.ex.

forskningsñnansiär bedömer som angeläget. Att en forskningsuppgift en eller ett forskningsområde prioriteras sker bekostnad av att andra intressanta uppgifter förblir obearbetade. Det kan också förhålla sig så att vissa vetenskapliga problem är mer statustyngda än andra. Den vetenskapliga aktiviteten kan och bör därför bli föremål för moralisk kritik.

Även den vetenskapliga metoden är värdebemängd och i denna mening föremål för olika intressekonflikter. Varje vetenskaplig metod förutsätter

värdering fakta i den meningen att man måste avgöra den sluten av om sats man kommit fram till är rimlig mot bakgrund av vad man i övrigt vet om verkligheten. Vilken grad av empiriskt stöd som behövs för att understödja en vetenskaplig hypotes är också delvis en värderingsfråga. Endast beträffande matematiska omdömen finns det en exakt överensstämmelse mellan en sats och den verklighet satsen uttalar sig om. Matematiken behöver inte lita till empirin men tillför ändå ny kunskap. Alla andra vetenskaper är mer eller mindre beroende av en rimlighetsbedömning beträffande hur övertygande de empiriska resultaten skall vara för att man skall ha rätt att tala om en säker kunskap. Det finns olika, värdebemängda uppfattningar om var gränserna går för en rimligt säker kunskap. Det finns också olika värderingar inom vetenskapen om vilken vetenskaplig teori som ger den bästa förklaringen till ett fenomen i verkligheten.

KIbld.. 4Hempel, Carl, Science and Human Values, Erwin, Edward al, ed.,

et. Ethica Issues in Scientific Research. An Anthology, Garland Publishing, Inc., New York 1994, s. 7-27.

Således är de vetenskapliga aktiviteterna och de vetenskapliga metoderna värdebernängda. Den vetenskapliga kunskapen kan dock aldrig vär-

vara debemängd, enligt Hempel. Skälet härför är att vetenskaplig kunskap alltid beskrivs som resultat av en viss given vetenskaplig metod. Man kan tvista om den ena metoden är bättre än den andra, men inom varje vetenskaplig metod måste det finnas ovedersägliga kriterier

vad som är sant eller åtminstone sannolikt. Detta gäller både de sociala konstruktivisterna och positivistema, som hävdar att någon kunskap utanför den empiriskt observerbara inte finns. Vetenskapen kan ha fel, vilket visat sig många gånger i vetenskapens historia, detta följer inte att den

men av påstådda kunskapen var värdebemängd. Det är naturligt att den vetenskapliga kunskapen utsätts för kritik och prövas i ljuset teorier

av nya och nya fakta. Det finns en principiell öppning för vetenskaplig kritik eller falsiñering, som Karl Popper beskrev kravet när det gäller vetenskaplig kunskap. Uppfattningar om verkligheten som inte är möjliga att falsifiera hamnar utanför vetenskapens domäner.

Den vetenskapliga aktiviteten kan och bör således bli föremål för forskarnas och andra samhällsaktörers moraliska bedörrming, aktivite-

men tens vara eller inte vara är inte en frågeställning att ödsla vetenskapsteoretiska diskussioner på. Det kan man och bör däremot göra när det gäller användandet av vetenskaplig metod och bedömningar vad utgör

om som vetenskaplig kunskap. Om det finns otillbörliga intressebindningar

relaterade till valet och användandet av vetenskaplig metod eller förknippade med anspråken på att presentera vetenskaplig kunskap så avgörs detta i reguljära vetenskapliga fara såsom forskarseminarier, vetenskapliga konferenser och i form av vetenskapliga debatter i publikationer skilda slag. Endast ett ännu icke falsiñerat forskningsresul-

av tat eller ett giltigt argument kan utgöra bevis för att verkligheten är så beskaffad som forskaren hävdar och då gäller det oavsett de andra intressen som han till äventyrs också kan vägledas av. Det må att

vara beviset inte gäller för all framtid. Den vetenskapliga kunskapen utvecklas ständigt. Några tyngre argument än de som de vetenskapliga disciplinema själva tillhandahåller står dock inte att finna. Det väl genomförda experiment och den giltiga slutledningen är det enda som slutgiltigt överbevisar den som tvivlat kunskapens objektivitet.

6.4 Frihet och

styrning

Det går att skönja ett bakomliggande antagande i diskussioner kun-

om

skapssyn och forskningens frihet, nämligen att om forskningen är fri är

den också opartisk. När forskningen i högre grad finansieras industrin

av

blir den styrd, och därmed också partisk. Synen kunskap hänger uppenbarligen nära med synen på forskningens frihet och på fors-

samman karrollen. Kommittén betraktar forskning som en samhällelig verksamhet, alltid är insatt i ett sammanhang och färgas av detta. Forsk-

som ningen styrs av både inom- och utomvetenskapliga faktorer. Exempel den inomvetenskapliga styrningen är forskarsamhällets eget arbete för att säkra forskningens tillförlitlighet, som t ex forskningsetiska regler och vetenskapsteoretiska diskussioner. Utomvetenskaplig styrning sker i form politiska och ekonomiska beslut. Såväl politiker som forsknings-

av finansiärer och etiska kommittéer kan utifrån påverka forskningen beträffande inriktning och metodens

Begreppet "frihet" i forskningen kan uppfattas på flera sätt. För det första kan det handla om forskarens rätt att ställa vilka frågor han/hon vill, dvs rätten att fritt välja forskningsområde. För det andra kan det uppfattas frihet att använda vilka metoder man vill för att nå svaret

som

sina frågor. För det tredje kan det syfta forskningens särställning i förhållande till samhället i övrigt och för det fjärde kan det uppfattas

forskarens frihet att forska utan ansvar för konsekvenserna av sin som forskningé Beträffande den vetenskapliga aktiviteten och friheten att själv få formulera och arbeta med de frågor man finner angelägna är forskarens frihet beskuren, framförallt av ekonomiska ramar. Statens, industrins och andra samhällsaktörers intresse av att få vissa områden beforskade är naturligt, måste beakta de stora svårigheterna

men man att i förväg kunna vilken kunskap som skall visa sig särskilt an-

ange vändbar och samhällsrelevant. Vad som utgör samhällsnyttig forskning eller vilka forskningsresultat för den samlade kunskapen framåt är

som omöjligt att avgöra på förhand. De stora vetenskapliga genombrotten har inte sällan skett helt oväntade forskningsfronter och plötsligt står man i samhället inför oförutsedda problem där en tidigare delvis negligerad kunskapsmassa visar sig i högsta grad relevant. Beträffande meto-

vara der och konsekvenser är forskningens frihet beskuren genom etiska och vetenskapliga normer och regler.

En mycket viktig aspekt att värna det förutsättningslösa kunskaps-

av byggandets ideal handlar om att försvara forskarens frihet att utveckla

disciplinens grundkunskaper med därtill hörande teori- och den egna metodarsenal. Både när det gäller grundforskning och tillämpad forskning finns dock risk att angelägna forskningsuppgifter förblir obear-

en

5Jfr Forsman, Birgitta: Forskningsetik. En introduktion, Studentlitteratur, Lund 1997, s. 12. ° Ibid., s. 105.

betade därför varken statliga forskningsråd eller icke-statliga finansiatt intresserade dem.7 Det är därför angeläget att det förs en öpärer är av forskningsetisk debatt inriktningen forskningen och försöken pen om av forskningen i olika riktningar. Beträffande valet av metod och i att styra presentationen forskningsresultat är forskarens frihet rätteligen och av tillräckligt begränsad de krav den egna disciplinen ställer. av som

Kommitténs uppfattning är att måste firma balans mellan frihet man en och styrning inom forskarvärlden. Styrningen får inte bli så stark att forskarens kreativitet och öppna och kritiska ifrågasättande förhindras, friheten får heller inte leda till att vissa starka intressen gör sig gälmen lande andras bekostnad. En viss styrning utifrån kan balansera upp t

antalet forskare eller mängden tvärvetenskapliga projekt. De

ex yngre norska forskarna Bente Gullveig Alver och Örjar Öyen uttrycker det som

att det kan vara:

...nödvändi att ha eller instans som kan ge ett rimligt en annan korrektiv til forskarens särintressen eller till den tendens som några kan ha att sina forskningsintressen som mer betydelsefulla än se egna vad nykter bedömning skulle påkalla. Huvudsaken blir då att gaen rantera tillräcklig frihet och autonomi arrangevetenskapenskyd forskningen mot onödiga kontro Eenomoch ingrepp man som ar er utifr mot för kraftig och byråkratisk styrning och över hun, sådan politiski forskningsprocessen kan invud taget mot in landning som

verka på forskningens resultat.

En sådan distinktion är viktig, då den pekar att all styrning inte är av ondo, till och med ibland kan nödvändig. Den kan behövas utan vara korrektiv till starka särintressen, som ibland tillåtits som ett gruppers dominera utvecklingen.

Likaså måste avvägningen mellan grundforskning och tillämpad forskning ske tillfredsställande sätt, och även här kan balans mellan ett en insyn och styrning å den sidan och forskarkontroll och frihet å den ena andra betydelse. I sitt slutbetänkande Forskningspolitik SOU vara av 1998: 128 föreslår kommittén för översyn av den svenska forskningspolitiken Forskning 2000 att skiljelinjen mellan grundforskning och tilllämpad forskning bör arbetas bort

7Vid kommittén arrangerat seminarium intressekonflikter i forskningett av om 1998-06-O8 nämnde Björn Weman studier kring barndepressioner som ett en exempel sådan eftersatt forskning. sAlver, Bente Gullveig, øyen, ørjar: Etik och praktik iforskarens vardag, Studentlitteratur, Lund 1998, s. 36. 9Forskningspolitik, slutbetänkande kommittén för översyn av den svenska av

7 19-0104

6.5 Olika av intressekonflikter i typer

forskningen

Liksom kommittédirektiven antyder kan det lätt att upptäcka forskvara ningens styrning då det gäller finansiella intressen, forskningsmen en process kan också påverkas andra intressen och intressekonflikter. I av en forskningsprocess ingår flera aktörer med olika intressen, rättigheter och skyldigheter som ibland kan komma i konflikt med varandra. Det kan handla om intressekonflikter mellan olika forskare, mellan handledare och doktorander, mellan forskare och försökspersoner, forskare och finansiärer, samt mellan forskarvärlden och avnämarna den av vetenskapliga kunskapen. Då det gäller konflikter mellan forskare och försökspersoner kan det handla om risker, samtycke, integritet, information och säkerhet. I relationen mellan forskare och forskningsfmansiärer kan konflikter uppstå mellan forskarnas krav autonomi och fmansiäternas krav relevans. Särskilt problematiskt kan det bli den om som finansierar ett projekt samtidigt är föremål för forskning och utvärdering. När det gäller konflikter mellan forskare och de berörda resulav taten aktualiseras frågor om kvalitet, säkerhet, trygghet och god miljö.

När man diskuterar intressekonflikter i forskningen betonas ofta de finansiella intressen som kan verka styrande på forslmingsinriktning och resultat. Men även andra särintressen än de ekonomiska bör beaktas. Intressekonflikter i forskningen kan alltid uppstå forskare har nånär en gon typ av bindningar som ett otillbörligt sätt kan påverka forskningsmetod, resultat eller ämne. Intressen utöver de rent finansiella som kan styra forskningen är personliga band, akademiska och komex. petensanknutna kontakter samt ideologiska bindningar. Frågan hur om finansiella intressen faktiskt påverkar och bör påverka forskningen har i hög grad att göra med hur man ser samarbetet mellan universitet/högskolor och näringsliv. Detta har diskuterats både i statliga utredningar och inom universitets- och högskolevärlden.

forskningspolitiken, Forskning 2000, SOU 1998:128. ° Hermerén, Göran: Kunskapens pris. Forskningsetiska problem och principer i humaniora och samhällsvetenskap, HSFR, Stockholm 1996, 93 ff. s.

6.6 Samverkan mellan högskola och

näringsliv

Utredningen Nyttiggärande forskningsresultat. Samverkan näringsav liv högskola NYFOR-kommittén: SOU 1996:70 och 1996:89 har nyligen ingående diskuterat hur samverkan mellan högskolan och näringslivet kan förbättras. Utredningen har främst analyserat samverkan avseende teknik, naturvetenskap och medicin. Alltfler teknologier blir forskningsbaserade vilket ökar industrins behov av den kompetens som tillhandahålles vetenskapssamfundet. Universitet och högskolor behöav i sin nära kontakt med industrin för att kunna utveckla en forskver tur ning och utbildning är relevant i ett dynamiskt samhälle. Högskosom lans s.k. tredje uppgift innebär att skall informera om sin verksamman hur vetenskapens insikter skall kunna tillämpas. NYFORhet och om kommittén understryker att denna uppgift tarvar ett tydligare engageän hittills hos universiteten och högskolorna för att finna goda mang samverkansformer med svenskt näringsliv och övriga samhällssektorer. Ett nära samarbete är viktigt för att kunskap skall kunna omsättas i ny tillämpning och bidra till tillskapandet arbetstillfällen. En fungerande av samverkan är samhällsekonomiskt betydelsefull. NYFOR-kommittén betonar att samverkan kräver ömsesidig förståelse och respekt för de en samverkande parternas olika intressen och förutsättningar. NYFORkommittén skriver:

"Detta innebär inte att högskolan skall låta sig styras mot kortsikti a uppdrag enskilda företags villkor. Tvärtom anser utredningen et vikt att högskolan utvecklar tydliga riktlinjer stöd för envara av som skilda forskare i deras samverkan med näringslivet."

I linje med NYFOR-kommitténs önskemål har nyligen Sveriges universitets- och högskoleförbund arbetat fram standardmodeller för avtal med forskningsfinansiärer." I dessa förslag till avtal söker man tillvarata både forskarsamfundets intresse fri forskning som bedrivs med stor av en öppenhet och de olika samverkanspartemas intresse av en relevant kunskap och juridiskt och ekonomiskt tillfredsställande villkor. Beträffande läkare deltar i kliniska prövningar av läkemedel finns det en gällansom de överenskommelse mellan Läkemedelsindustriföreningen och Land-

" forskningsfinansiering, Rapport, Sveriges universitets- och högsko- Avtal om leförbund, september 1997.

stingsförbundet. Syftet med denna överenskommelse är dels

att ange förutsättningarna för parternas samarbete kring klinisk prövning lä-

av kemedel som initierats av läkemedelsindustrin, dels att utgöra utgångspunkten för avtal mellan företag och berörd sjukvårdshuvudman. Överenskomrnelsen omfattar klinisk prövning av läkemedel för vilkas

genomförande krävs godkännande av Läkemedelsverket, och kliniska prövningar som helt eller delvis finansieras av företag.

N YFOR-kommitténs betänkanden beskriver hur utgifterna för forskning och utveckling fördelar sig mellan företag, universitet och högskolor samt den offentliga sektorn. Under perioden 1989-93 har företagssektoms andel ökat från 66 till 72 procent. Ser till fördelningen fi-

man av nansieringen avseende universitetens och högskolornas forsknings- och

utvecklingsverksamhet är statsanslag den största ñnansieringskällan.

De ämnesområden får störst andel sina intäkter från direkta

som av statsanslag är humaniora och religionsvetenskap med 73 procent samt odontologi och veterinärmedicin med vardera 76 procent. Det ämnesområde som får minst andel sina intäkter från direkta statsanslag, 41

av

procent, är teknikvetenskap.

Frågorna om forskningens finansiering har diskuterats ingående i Forsk-

ningspolitik SOU 1998:128, slutbetänkande av kommittén för översyn

av den svenska forskningspolitiken Forskning 2000. Inom för

ramen föreliggande utredning om forskningsetik bör uppmärksammas det förhållande att utvecklingen går mot ett allt större beroende inom forskningen av icke-statliga finansiella intressen. Detta innebär att risken för finansiella intressekonflikter kan öka.

6.7 av värdekonflikter

Avvägning

Det ligger inte inom Kommitténs uppdrag att yttra sig om den relativa fördelningen av anslag för forskning från olika fmansieringskällor. Ovan har kort diskuterats betydelsen av att värna det förutsättningslösa kunskapsbyggandets ideal genom stöd till den av forskarsamhället initierade disciplinforskningen. Däremot bör potentiella värdekonflikter uppmärksammas beträjjfande forskares samverkan med intressenter har

som

2 En sammanfattande beskrivning framtagen av Riksdagen utredningstjänst, PM 1998-07-16, Dnr 1998:1411. 3 Enligt Riksdagens utredningstjänst, ibid. Källa: Forskningsstatistik från Statistiska Centralbyrån Forskning och utveckling inom universitets och högskolescktom l995/96.

kommersiella eller andra intressen knutna till den forskning som be-

drivs.

För universitets- och högskoleforskningens vidkommande framträder följande två principer särskilt centrala: öppenhet och frihet. Princisom öppenhet har redan utvecklats i betänkandets kapitel om oredligpen om het, med hänvisning till övergripande princip om sanningsenen annan Iighet. Den förtjänar att kort upprepas i detta sammanhang. Ett vetenskapligt resultat kan inte godkännas innan andra forskare givits möjligkritiskt granska angivna material, metoder och argument. Princihet att öppenhet grundsten i all universitetsforskning. Man skall pen om är en redovisa sina källor, sina data och sina teorier för att andra forskaöppet också avnämare forskningens resultat, skall kunna inse om re, men av slutsatserna drar ett tydligt sätt följer av dessa premisser. Reman sultaten bör också snabbt bli tillgängliga för andra forskare att bygga vidare på. Det gäller både positiva och negativa resultat. Öppenhet är den vetenskapliga utvecklingens livsrum. Både stat, landsting, kommuindustri, organisationer olika slag och allmänheten, somi slutänner, av dan kan få nytta forskningens resultat, har ett egenintresse av att av främja öppenheten i forskarvärlden därför att detta är det sammantaget snabbaste sättet att få tillgång till kunskaper som vinns många nya olika håll.

Beträffande principen frihet kan hävda att forskaren själv måste om man få formulera och söka sina frågor. Det går inte att i förväg tala svaren vad den kunskap eftersträvar kommer att innehålla. All om nya man forskning är förenad med ett överraskningsmornent, annars är det inte ny kunskap skapas. Vad blir etablerad sanning eller sannolikt om som som den verklighet erfar kan inte föreskrivas. De stora vetenskapliga genombrotten har skett både enveten utveckling av en tradition och genom att någon bryter mot denna tradition och går sin egen väg. Staten genom såväl industrin och andra intressenter forskning torde ha intresse som av främja det fria kunskapssökandet även då man önskar en inriktav att ning vissa forskningsområden eller på kända olösta problem.

Allmänheten har utöver intresset öppenhet och frihet i forskningen av också starkt legitimt intresse att den forskning bedrivs kan ett av som omsättas i olika nyttigheter. Detta gäller all forskning oavsett disciplintillhörighet. Patienter är i behov läkemedel och nya medicinska av nya behandlingsmetoder. Lantbrukare behöver härdigare grödor och nya konsumenterna bättre livsmedel. På liknande sätt behöver hela tiden nya kunskaper inom samhällsvetenskap, humaniora, teologi och rättsvetenskap omsättas i bättre levnadsvillkor för allmänheten. Mycket av den

forskning som bedrivs vid universiteten kan omsättas till nyttigheter och bättre levnadsvillkor utan några större ekonomiska åtaganden. När

nya det gäller teknikforskning, naturvetenskaplig forskning och medicinsk forskning är utvecklingen av nya produkter och förbättrade levnadsvillkor emellertid förknippade med höga kostnader. Universiteten och högskolorna saknar de resurser som behövs för att säkra omsättningen

av ny kunskap till nya nyttigheter och förbättrade levnadsvillkor för människor. Därav alla dessa för staten, myndigheterna, industrin och lärosätena gemensamma initiativ med kompetenscentra, kontaktsekretariat, teknopoler, industriforskningsinstitut, teknikparker, teknikbrostiftelser och sarnrådsgrupper mellan forskare och avnämare av forskning. De läkare som forskar med utveckling av nya läkemedel för sina patienter saknar de för denna utveckling, och det risktagande är förenat därmed,

som nödvändiga kommersiella medlen. De ingenjörer som forskar med utveckling av nya metallegeringar och nya dataprogram saknar på motsvarande sätt tillräckliga kommersiella medel inom den akademiska forskningssfáren.

Ett nära samarbete mellan universitetsforskare och industri är således önskvärt ur medborgarnas perspektiv eftersom dessa ytterst är avnämare av forskning. Det är också önskvärt statens, forskningens och indust-

ur rins perspektiv. Uppgiften är att etablera sådana samarbetsfomier så att de olika aktörernas intressen kan tillgodoses. I relationen mellan industrin och universitetsforskningen bör man beakta både principerna om öppenhet och frihet, men också den kommersiella risktagarens legitima intresse av att få ekonomisk ersättning för den ekonomiska risk tar

man och för att bevara viktiga företagshemligheter i en konkurrensutsatt verksamhet. Företagens legitima önskemål om sekretess finns redan rättsligt reglerad i sekretesslagen.

I Sveriges universitets- och högskoleförbunds förslag till avtal forsk-

om ningsfinansiering finns modeller för hur avtalspartema kan hantera potentiella intressekonflikter. Forskarsamhället har intresse av att snarast möjligt publicera sina resultat i enlighet med den angivna principen om öppenhet. Den kommersiella parten har ibland intresse att också

av undersöka forskningsresultatens patenterbarhet. I avtalet mellan forskaren, forskarens institution och den kommersiella parten avsätts vanligen

en tid 3-6 månader för att en patentansökan skall kunna lämnas in. Därefter kan forskaren publicera sina resultat. Därmed tillgodoses både kravet öppenhet och hänsyn till den kommersiella partens legitima intressen.

Beträffande patentfrågoma bör uppmärksamma att patent i sig är

man ett instrument för att främja insyn och kunskapsöverföring. Patent ger inte monopol på kunskap utan den reglerar endast användandet av kunskapen för vinstsyfte. Patentansökningar är offentliga, vilket gör att kunskap kan spridas vidareutvecklade och förbättrade metoder

om nya istället för att dessa skall förbli företagshemligheter eller låsas på ett forskningslaboratorium. I avtal mellan forskaren, forskarens institution och den kommersielle intressenten kan man ta hänsyn till det sk. lärarundantaget" enligt l § 2 stycket i 1949 års lag om rätten till arbetstagares uppfinningar, vilken innebär att universitet och högskolor inte har någon rätt till de uppfinningar som lärarna gör, inte ens om de görs betald arbetstid och med utnyttjande arbetsgivarens lokaler

av och utrustning I ett avtal kan forskaren medge universitetet eller högskolan rätt att exploatera ett forskningsresultat mot viss royalty och

en med medgivande rätt att efter en viss tid publicera resultaten i en ve-

av tenskaplig tidskrift. Som NYFOR-kommittén påpekat innebär lärarundantaget också rätt för forskaren att utnyttja sin frihet att inte patente-

en

ett forskningsresultat. Lärarundantaget utgör därför ett viktigt skydd ra för forskningens frihet.

För att erhålla patent på uppfinning måste denna vara ny i förhållande

en till vad redan är känt. Uppfmningen eller forskningsresultatet skall i

som patentlagens språkbruk ha viss uppfinningshöjd. Denna grundregel

en innebär att redan publicerad kunskap inte kan bli föremål för en pa-

en tentansökan. För att inte försena publiceringen vetenskapliga resul-

av tat har i andra länder infört en särskild nådatid period of gra-

man

i patentlagstiftningen, vilken medger att man kan söka patent på en

ce

uppfinning inom viss tidsperiod efter en publicering. I USA är denna

en period ett år och i Kanada är den två år. För att åstadkomma en avvägning mellan extern forskningsfinansiärs legitima kommersiella

en intressen och forskarens intresse av publicering kan ett särskilt avtal upprättas för en del av den nådatid som stipuleras.

4 NYFOR-kommittén, SOU 1996:70, 201.

s. 5 För diskussion detta Gentekniken och juridiken. Aktuell debatt

en om se om patençfrågor inom gentekniken, Kä1la/38 Utgiven av Forskningsrådsnämnden, Stockholm i februari 1992 och; Patent på liv, Nord 1993:2, Utgiven av Nordiska Ministerrådet, Köpenhamn 1992.

6.8 Att minska risken för

otillbörlig påverkan av icke-vetenskapliga

intressen

Det finns enligt resonemanget ovan starka skäl för att utveckla

samverkan mellan universitetsforskama, näringsliv och organisationer.

En ur forskningsetikens perspektiv viktig fråga är forskare styrs ett

om en otillbörligt sätt i sitt arbete grund av beroendeförhållanden till sådana finansiella eller andra intressen. Bör till exempel forskning tobak och

om tobakens skadeverkningar finansieras av tobaksbolagen

Empiriska undersökningar av forskning kring kalciumflödeshämrnare vid behandling av för högt blodtryck och det möjliga sambandet med förhöjda risker för hjärtinfarkt som en följd behandlingen, blev under tid

av en föremål för en intensiv vetenskaplig diskussion i olika vetenskapliga tidskrifter. En grupp forskare gick igenom 70 vetenskapliga artiklar

om kalciumflödeshämmare. Man fann att författare som förordar användningen av dessa oftare var finansiellt stödda av tillverkarna dessa

av medel eller av läkemedelsindustrin i stort. Författare förhöll sig

som neutrala eller kritiska hade sällan dessa ekonomiska bindningar. Resultaten kan tolkas olika sätt, och man bör vara försiktig med att dra alltför snabba slutsatser. Det kan inte uteslutas att beroendeförhållandet till industrin kan ha påverkat forskningsresultaten. Samtidigt behöver

en association mellan läkemedelsbolag och forskare som samtidigt är finansierade av bolagen och ger vetenskapligt stöd för bolagens läkemedel inte innebära att en forskare tummat sina vetenskapliga krav. En enkel förklaring när det gäller kalciumflödeshämmare kan att de utpekade

vara forskarna helt enkelt har en större kunskap om dessa läkemedel än vad de andra forskarna har. Det finns inte heller något motsäger att ett

som ekonomiskt beroendeförhållande till industrin kan ha inverkat tolkningen av resultaten.

6 Bolinder, Gunilla, Tobaksforskning för tobakspengar en forskningsetisk

konflikt, Bischofberger, Erwin, Dominique, Elisabeth, Hagenfeldt, Kerstin red., Medicinsk etik -från teori till praktik, Bonnier Utbildning, 1995, 116-

s. 125.

Stelfox, Henry Thomas, et al., Conflict of interest the debate calciun-

over channel antagonists, The New England Journal of Medicine, 1998;338:101-. Diskussionen redogjordes för av Lars Holmberg, kirurg och cancerforskare, 1d det av kommittén anordnade seminariet om intressekonflikter i forskningen 1998-02-11.

På liknande sätt visar association mellan tobaksforskares vetenen en skapliga arbete och dennes finansieringskälla inte att det vetenskapliga arbetets har överskridits eller missbrukats. Ur forskningsetisk normer synvinkel är det lika allvarligt att påskina att en "bias finns utan att ha bevisat att det förhåller sig så som att inte redovisa den bias" som man faktiskt forskare är medveten om. Det är alltså etiskt problematiskt som den anklagar någon för otillbörlig intressekonflikt sällan beatt som en höver bevisa något utan ofta kan nöja sig med att använda tekniken guilt by association. I förlängningen kan på detta sätt förenklad en påstådd sammankoppling mellan forskares vetenskapliga arbete och en dennes finansieringskälla leda till censur av vissa forskares arbeten.

Som påpekats tidigare är det också orimligt att särskilja finansiella infrån andra typer intressen kan tänkas påverka den opartressen av som tiska och objektiva vetenskapliga bedömningen. Så kan t.ex. karriärintressen och ideologiska intressen tänkas påverka bedömningen även sambanden här möjligt kan ännu svårare att identifiera. Det om om vara viktigaste botemedlet för att komma till rätta med otillbörlig intresen sepåverkan vetenskapen tillhandahålles vetenskapssamhället av av självt. Vetenskapliga seminarier, publicering i vetenskapliga tidskrifter med review och också i övrigt öppen vetenskaplig diskussion peer en torde de bästa medlen man vill försvara idealet om det vara om förutsättningslösa kunskapssökandet. Det är genom dessa fora man också kan pröva hållbarheten de bakomliggande teorier genom vilkas av perspektiv betraktar och försöker förklara verkligheten. Det väl utman förda experimentet torde utgöra det bästa argumentet.

6.9 Öppen redovisning av bindningar

Det har föreslagits forskare borde redovisa de bindningar som att en skulle kunna utgöra skäl att misstänka otillbörlig intressekonflikt. en praktiseras redan idag många håll inom den biomedicinska Detta forskningen. Frågan är då gränsen bör sättas. Bör nöja sig med var man redovisa finansiella intressen eller bör ta mal medlemskap i oliatt man ka organisationer, kyrkliga intressen Bör t.ex. etikforskare som osv. en med frågeställningar att hon är medlem i Svenska arbetar djuretiska ange

Naturskyddsföreningen eller i Nordiska samfundet mot plågsamma djur-

försök Bör religionsvetenskaplig forskare att han är medlem i en ange luthersk kyrka Bör nationalekonom att han är medlem av en en ange Moderaterna eller har sin finansiering från Svenska Arbetsgivareföreningen Bör arbetslivsforskare att han är fackligt engagerad en ange inte givet gränsen bör skall föreslå en öppen redo- Det är var om man

visning av intressen som kan utgöra grund för potentiella intressekonflikter visavi den sanningssökande vetenskapen. Om det dessutom förhåller sig så att den som anger sådan intresserelation kommer att bli en utsatt för censur och inte bli föremål för objektiv och opartisk been dönming avseende tillförlitligheten i de vetenskapliga anspråken är det mycket tveksamt att driva ett sådant krav.

Man skulle emellertid kunna vända resonemanget och sådan se en redovisning som en möjlighet för forskaren att öppet redovisa sådant som andra inte skulle dra sig för att misstänkliggöra om det inte redovisades. Den som redovisar en potentiell intressekonflikt att genom ange t.ex. fmansieringskälla, konsultuppdrag eller föreningstillhörighet gör det enligt detta sätt att se i säker förvissning om att dessa intresserelationer inte påverkat den vetenskapliga bedömningen. Forskaren själv tar så att säga initiativet och bevisbördan för att påvisa bias något håll en faller en eventuell åklagare. Beträffande sådant föreningstillsom hörighet, religiös bekännelse och politiska åsikter torde tryckfrihetsförordningen lägga hinder i vägen för ett krav redovisning intressereav lationer. Finansiella intresserelationer är sannolikt det enda skulle som efter praktiska och juridiska hänsynstaganden möjligt att efterfråga. vara Detta hindrar dock inte att det står varje forskare fritt att eget initiativ redovisa andra potentiella intressekonflikter.

3 kap 7 § högskolelagen medger lärare rätt att ägna sig bisysslor, dvs att vid sidan av sin tjänst inneha anställning eller uppdrag eller utöva verksamhet som avser forskning eller utvecklingsarbete inom tjänstens ämnesområde, om läraren inte därigenom skadar allmänhetens förtroende för högskolan. Samma ordning finns inskriven i 7 § lagen offentom lig anställning varför denna princip om bisysslor också gäller forskare inom sektorsforskningen och annan myndighetsdriven forskning. I 4 kap

23 § högskoleförordningen stadgas att högskolan skall råd huru-

ge om vida en viss bisyssla kan förenlig med närrmda bestämmelse. Beanses

träffande redovisning av bisysslor utarbetas enligt uppgift för närvaran-

de flera universitet och högskolor ordningar. En sådan ordning skulle mycket väl kunna innehålla formulering innebär att forskare en som en bör uppge sådana intressebindningar kan utgöra grund för potentisom ella intressekonflikter. Forskarna kan själva ta initiativ i denna riktning genom att på de nu allmänt förekommande websidor där verksamhet och forskare presenteras föra sådana uppgifter. Med utgångspunkt från universitetens och högskolornas tredje uppgift och vikten samverkan av mellan universitet/högskolor, näringsliv och andra organisationer torde en fyllig presentation härvidlag tjäna både ett marknadsförande syfte och vara förtroendeskapande.

Precis i fallet med jävsproblematiken gäller problemet inte huruvida

som forskaren bedömer att han/hon låtit sig påverkas sina intressebind-

av ningar, vilka kopplingar verkligen förelegat. Att forskaren öp-

utan som

redovisar dessa är därför ett forskningsetiskt perspektiv att förepet ur dra. Ökad information och kommunikation mellan forskare och allmänhet, och därav följande ökad medvetenhet olika typer av intresse-

om bindningar och hur dessa kan fungera i forskningen, kan nyansera förståelsen problemet. Det får dock inte leda till att medvetenheten om

av

ekonomiska intressen riskerar att styra forskarna och forskningsreatt sultaten ett otillbörligt sätt minskar, dvs att problemet/risken bagatel-

liseras.

Kommittén bedömer att det inte är möjligt att detaljreglera i denna fråga,

öppet redovisande olika intressebindningar är den bästa men att ett av vägen minska risken för otillbörlig påverkan och samtidigt bevara

att allmänhetens förtroende för forskningen. Det är i första hand forska-

i andra hand arbetsgivarens att bedöma vilka rens eget ansvar ansvar -

bindningar är relevanta att redovisa i det aktuella forskningsprojek-

som

Erfarenheten visar att forskningen vinner största möjliga öppentet. het.

övergripande rekommendation föreslår Kommittén därför: Som en

att forskare alltid skall redovisa ekonomiska bindningar, att universitet och högskolor och andra myndigheter som bedriver forskning i sina riktlinjer avseende arbetstagares redovisning bisysslor an-

av ger detta samt,

att forskningsinrättningar drivs i privaträttsliga former inför mot-

som svarande riktlinjer i sina arbetsordningar.

7 av personuppgifter i

Användning forskningen

Sammanfattning kapitlet av

Kommittén har studerat utformningen forskningsetisk granskning av av projekt innefattar användning personnummer. Användningen av som av genetisk och medicinsk information i forskningssammanhang, annan DNA-analyser, har analyserats. Kommittén konstaterar att forskex. ningsprojekt baserade på personuppgifter sedan utredningsdirektiven skrevs har fått lagreglering är förenlig med Kommitténs uppfatten som forskning inbegriper människa skall bli föremål för bening att all som dömning forskningsetisk kommitté. Principen om informerat samav tycke bör utgångspunkten för godkännande forskningsregister. vara av Eventuella från denna princip måste motiveras särskilt. avsteg

Kommittén de lagarna personuppgiftslagen, hälsodatareanser att nya och tillgodoser de krav vämande om den

gisterlagen vårdregisterlagen

personliga integriteten vid forskning med hjälp av personuppgifter som

allmänheten har ställa och är förutsättning för att allmänrätt att som en hetens förtroende för personuppgiftsbaserad forskning inte skall äventy- Kommittén lagstiftningen rörande hälsodataregistren och ras. anser att vårdregistren bör förtydligas med innebörden att forskning med hjälp av hälsodataregister och vårdregistren i landsting och pri-

myndigheternas

vård inte får genomföras utan forskningsetisk prövning. vat

forskningsetiska kommittéema har viktig och svår roll där det De en både bedöma forskningsrelevans och metodik och risker för gäller att

integritetsintrång. Det är därför angeläget att de forskningsetiska kom-

har tillgång till epidemiologisk kompetens. En väl utvecklad rnittéema lagstiftning nödvändigt, tillräckligt skydd för den enskildes är ett men integritet. Det största ansvaret ligger på att personregisteransva-

198 Användning personuppgifter i forskningen av

rig/forskare kontinuerligt över sina säkerhetsrutiner och till ser ser att lagstiftamas intentioner tillämpas i det praktiska arbetet.

Frågan om hur de s.k. biobankerna skall regleras är angelägen och komplicerad och har både etiska och näringspolitiska dimensioner. Ny

teknik med möjligheten till DNA-sekvensering kan information ge om arvsanlag och förekomsten ärftliga sjukdomar. Detta behandav ger nya lingsmöjligheter men reser samtidigt etiska problem. Biobankerna är nya viktiga hjälpmedel för forskarna i utprovandet säkrare läkemedel av nya men samtidigt kan informationen integritetskänslig och den genetisvara ka informationen angår inte bara den undersökta individen också utan dennes släktingar. Innan etiska riktlinjer utformas för användningen av denna form av medicinsk infomiation måste de olika intressen står som spel få en djupgående analys. En sådan analys har inte bedömts vara möjlig inom ramen för den tid står till Kommitténs förfogande. som Kommittén föreslår därför att forskning med hjälp biobanker av skyndsamt skall bli föremål för särskild utredning. I sådan utredning en bör ingå ett uppdrag att analysera hur genetisk information bör behand-

las i journaler och register, i den mån dessa frågor inte behandlas inom

bioteknikutredningen.

7.1 direktiv

Utredningens

Utredningen skall mot bakgrund Datalagskommitténs förslag,

av undersöka samt lägga förslag till utformning forskningsetisk granskav ning av sådana projekt som innefattar användning av personnummer.

7.2 Kommitténs arbetssätt och

kunskapsunderlag

Professor Måns Rosén vid Epidemiologiskt Centrum, Socialstyrelsen,

har tagit fram ett expertunderlag för Kommitténs räkning. Barbro Westerholm, ordförande i Kommittén, tidigare ledamot Datainspektionens av styrelse, adjungerad professor i läkemedelsepidemiologi vid Karolinska institutet och tidigare generaldirektör för Socialstyrelsen har sedan skri-

vit underlaget till kapitlet med bistånd Lars Weinehall, ledamot av av Kommittén, läkare, tidigare ledamot hälsodatautredningen. av

Användning personuppgifter i forskningen 199 av

7.3 Bakgrund

År 1973 fick Sverige datalag 1973:289, som reglerar inrättandet en och förandet personregister med hjälp automatisk databehandling. av av Datainspektionen inrättades med för handläggning och tillsyn av ansvar ärenden inom området. Ganska snart erhöll Datainspektionen ansökning-

användning befintliga personregister för forskningsändamål.

ar om av Man fick också ansökningar inrättande av nya forskningsregister om grundade sig Det stod klart att tillståndsprövsom personnummer. ningen inrymde avvägning mellan forskningens samhällsnytta och en risken för intrång i den personliga integriteten. Frågan om informerat samtycke till användningen persondata aktualiserades. Ibland var det av inte praktiskt möjligt att i efterhand inhämta sådant. Eftersom det rörde sig etiska överväganden remitterades en del ärenden till forslmingsom

etiska kommittéer inför Datainspektionens ställningstagande.

Under 1980-talet blev forskning med utgångspunkt från personregister föremål för intensiv debatt. Som exempel kan nämnas det s.k. metropolitärendet. Dagens Nyheter och Expressen hade upptäckt ett personnummerbaserat forskningsregister, omfattade 15.000 personer födsom da 1953. Registrets beskrevs i termer "hemlig övervakning" och som "snokande i enskildas privatliv". Att registret godkänts av Datainspektionen tillmättes ingen betydelse. Ungefär samtidigt kom Socialstyrelfödelseregister att ifrågasättas. Det benämndes "titthålsregistret". sens Att registret bl.a. användes för att undersöka misstankar om fosterskador orsakade yttre orsaker sågs inte heller som betydelsefullt. av

Politiskt kom registerforskningen att bli kontroversiell fråga. Datainen intog restriktiv hållning, vilket i sin tur rönte kritik från

spektionen en

forskarvärlden också från tillsynsmyndigheter med ansvar för bl.a. men riskvärdering.

Forskningsrådsnänmden FRN tog i sin rapport Samordning och efterfrågan individdata för longitudinell och individbaserad forskning av 1994 bl.a. hur viktigt det är att stora datamaterial kan användas av upp många forskare och med olika inriktning och hur sekretessproblematiken kan hanteras. Förutsättningen för att forskare skulle få tillgång till en uppgifter i register de handhade uppgifterna på ett sådant sätt att var att enskilda individer inte kunde skadas, t.ex. genom att informationen som avsåg dem inte blev offentlig. FRN tog upp att den forskaretik som geåren byggts bland forskare samarbetar med denna typ av nom upp som

200 Användning av personuppgifter i forskningen

studier, mycket starkt betonar skyddet de individuppgifter finns i

av som forskningsrnaterialen. FRN skrev också att det stort värde

vore av om man i en framtida registerlag avskilde forskningsregister och definierade dem som individbaserat material, att enbart användas för forskning och från vilka uppgifter om enskilda identiñerbara individer inte förs vidare i någon form. Om denna regel som redan då gällde i praktiken också lagfästes skulle människor kunna lämna information till ett forskningsprojekt med större trygghet.

Datalagstiftningen och användningen personuppgifter

av personnummer har varit föremål för en rad utredningar alltsedan

senare hälften av 1970-talet. De två senaste, med störst intresse för kommittén om forskningsetik, är Hälsodatakommittén SOU 1995:95 och Datalagskommittén SOU 1997:39 som båda behandlat nytta och risker vid forskning i vilken personuppgifter utgör en utgångspunkt för forskningsprojekt. Utredningamas förslag har våren 1998 resulterat

i tre nya lagar: Personuppgiftslagen 1998:208, Lagen hälsodataregister

om 1998:543 och Lagen om vårdregister 1998:544

7.4 Vad menas med

personuppgift

Med personuppgift all slags information direkt eller indirekt

menas som kan hänföras till en fysisk person som är i livet. Att använda

personnummer är det säkraste sättet att veta vem uppgifterna är relaterade till eftersom det bara finns en individ som kan ha ett specifikt

personnum-

Även och adress är ofta tillräckliga för mer. nanm sammantaget att identifiera en individ, men det kan finnas tillfällen då två individer kan förväxlas, de har och bor adress. Vissa

t.ex. om samma namn samma uppgifter av känslig natur vill man som individ inte skall tillgängli-

vara ga för alla. Uppgifter om hälsa och sexualliv, politiska åsikter etc. bedöms av de flesta som känsliga. I sådana fall är det oerhört viktigt att uppgifterna inte skadar den enskilda individens integritet. Å andra sidan kan konsekvenserna av att inte registrera och använda personuppgifter också bli mycket allvarliga. Inom hälso- och sjukvården är det viktigt att ha uppgifter registrerade om individens tidigare sjukdomshistoria, blodgrupp etc. vid akut omhändertagande av t.ex. en medvetslös person. Personnummer ger oftast den säkraste identifieringen. Konsekvenserna

av att en bank överför pengar till fel kan också allvarliga. Ex-

person vara emplen kan rnångfaldigas, men visar att det finns både fördelar och risker med att registrera personuppgifter.

Användning personuppgifter i forskningen 201

av

7.5 Etisk vågskål

Att använda personuppgifter i forskning kräver, som nästan all forskningsverksamhet, värderar nytta mot risker och kostnader. I

att man detta sammanhang bör följande aspekter beaktas: l risker för att de registrerades integritet blir kränkt;

.

kostnader/alternativkostnader för att registrera och tillhandahålla per-

sonuppgifter för forskning och;

samhällsnytta.

Dessa aspekter diskuteras nedan som en utgångspunkt för en redovisning

de ställningstaganden riksdagen tagit och som ligger till grund av som för nuvarande lagstiftning och regelsystem om personuppgifter och hälsodataregister.

Risker för integritetsintrång

Genom att använda personuppgifter i forskningen finns det en risk för att de registrerades integritet skulle kunna bli hotad. Det ligger i samhällets intresse att ta denna risk största allvar och att vidta alla de åtgärder

minimerar denna risk. Det går dock aldrig att bygga upp ett system som

helt utesluter att missbruk skulle kunna ske. Riskerna måste emelsom lertid bedömas små i förhållande till de vinster kan uppnås.

som som

Storleken risken måste bedömas utifrån en värdering av vilka intressenter som skulle vinna på att personuppgifter missbrukas och kunskap

effekterna olika åtgärder för att skydda individens integritet. Den om av allvarligaste formen av missbruk skulle teoretiskt kunna uppkomma om de demokratiska spelreglerna i ett land sattes ur spel, ex. att man skulle spåra viss etnisk grupp eller personer med ett visst sjukdoms-

en tillstånd ville förfölja. Av historiska skäl är rädslan för att per-

som man sonuppgifter missbrukas också större i länder varit utsatta för en

som sådan händelse, t.ex. i Tyskland. Sannolikheten att detta skulle hända i Sverige får dock för närvarande bedömas liten. Förändras förhål-

som landena kan lagstiftningen behöva förändras. Det finns även en plan för hur centrala register skall hanteras i händelse krig eller katastrofer så

av att de inte kommer i orätta händer.

Det finns i övrigt få intressentgrupper som skulle kunna ha några större vinster att personuppgifter missbrukas, t.ex. ekonomiska vinster. En-

av skilda individer kan naturligtvis hysa agg till andra och något sätt vilja skada dem och nyfikenhet kan också vilja veta något om en

av man

eller kändis. Men steget från nyfikenhet till tidskrävande granne en

202 Användning personuppgifter i forskningen av

brottsliga handlingar är långt. Det mycket begränsade antalet personer som har behörighet att hantera och bearbeta personuppgifter, dvs. främst forskare och registeransvariga, har inget att vinna på att data missbrukas. Det ligger istället i deras egenintresse att data inte missbrukas.

Registerdata med personuppgifter för forskning innehåller personnumrneruppgift, men vanligtvis inte och adress. Personnummer får i namn dessa sammanhang anses mer anonymt än nanm och adress. För att kunna missbruka data måste därför medvetet först ta fram man personnummer en individ från en källa och sedan avsiktligt söka efter uppgifter om denna individ i ett register. Registeransvariga och forskare använder dessutom bara personuppgifter under den korta tidsperiod behövs som för att sammanföra individdata från olika källor. Under analysskedet bearbetas data i avidentifierad form.

De nationella personregister rör hälsa och sociala förhållanden får som enbart användas för forskning och statistik. Detsamma gäller de forskningsregister som byggs enskilda forskare eller forskargrupper. upp av Dessa personregister får därför aldrig användas för vidta några åtatt gärder som påverkar individens situation. Det begränsade ändamålet med personregistren gör att riskerna för missbruk minskar och konatt sekvenserna av en felaktig uppgift i registret inte blir lika allvarliga. Lagstiftningen beskrivs närmare längre fram i kapitlet.

Det finns med andra ord för närvarande inga starka intressentgrupper som skulle vinna mycket på att persondata missbrukas. Däremot kan det finnas enskilda individer skulle vinster att data enskilda som se av om individer missbrukas. Oberoende intresset för att missbruka data av om är litet så måste sekretesskyddet mycket väl utvecklat. Det är vara en förtroendefråga gentemot de personer som registrerats. Uppbyggnaden

av sekretesskyddet för persondata i Sverige redovisas i kapitlet.

senare De praktiska erfarenheterna att hantera persondata i centrala register av visar emellertid efter decenniers användning ett mycket gott skydd. Det finns efter mer än 40 års användning inte ett enda känt fall missav bruk.

Den grundläggande tanken i forskningssammanhang lämär att personer nar informerat samtycke för att delta. I alla dessa sammanhang överlämnas då beslutet om värdering nytta och risker till den enskilda indiviav den. Det etiska problemet är mindre, men fortfarande obefintligt. Naturligtvis kan personer känna att delta trots att de inte vill en press genom att de i någon mening står i beroendeställning till forskaren, ex. är under behandling. Ett undantag från regeln informerat samtycke om

Användning personuppgifter iforskningen 203 av

finns och det gäller för forskningsregister statsmakterna har beslutat som i lag och förordning. För dessa register har gjort bedömningen om man de har mycket samhällsnytta och att det praktiskt eller ekoatt en stor nomiskt är omöjligt att upprätta ett register med informerat samtycke. I dessa fall kan säga att de folkvalda representantema, dvs. politikerman i riksdagen, har gett ett informerat samtycke å alla medborgares vägna De medicinska register för närvarande är undantagna från renar. som geln informerat samtycke är missbildnings- och medicinskt om cancer-, födelseregistret, läkemedelsbiverkningsregistret samt sjukvårdsregistret.

Kostnader för att registrera persondata

De totala kostnaderna eller resursuppoffringen för att registrera persondata i hälso- och sjukvården är mycket stora. För att göra en bet.ex. dönming kostnadseffektiviteten i att använda personuppgifter för av forskning är det emellertid mest adekvat att studera de marginella kostnader och effekter uppkommer, dvs. den extra nytta och de extra som kostnader tillkommer för att persondata utnyttjas för forskning. som Kostnaderna för den grundläggande registrering av personuppgifter som behövs för vårda och behandla patient eller effekterna av behandatt en ling bör därför inte tas med i sådan analys. Däremot bör alla de kosten nader uppkommer följd att information insamlas enbart som som en av för forskningsändamål tas med, liksom de kostnader som hänföras

kan

till överföra persondata till forskningsregister samt att lagra och att hantera forskningsregistret. Likaså bör behövs för bearbetresurser som ning och analys inbegripas. Dessa kostnader är dock betydligt mindre än kostnaderna för registrering i samband med vård eller behandling. Kostnaderna skall dessutom sättas i relation till alternativ användning av en Att inte alls utnyttja persondata i forskningen kan i sin tur resurserna. leda till kunskapsförluster eller att resurser och pengar måste sättas in någon annanstans för att ge samma kunskap.

samhällsnytta

Kostnader och risker med att använda personuppgifter i forskningen skall alltså vägas mot den nytta forskningsresultaten kan generera. som Persondata i register används inte bara för forskning utan även i många andra sammanhang, för att planera en verksamhet, identifiera proex. blem, formulera mål, fördela kvalitetssäkring, uppföljning och resurser, utvärdering. I flera dessa tillämpningar behövs inte individdata, men av även för att få fram sådan enkel uppgift som antalet personer som en vårdats för viss diagnos behövs individuppgifter. Om det bara finns en uppgifter antalet vårdtillfällen för en viss diagnos går det inte att säom

204 Användning personuppgifter iforskningen av

ga om en person vårdats tio gånger eller om tio vårdats personer en gång.

Personnummer är en unik identitet på individen vilket gör det möjligt att för forskningsändamål sarnrnanlänka information insamlats som om personen vid olika tillfállen. Detta är nödvändigt för att följa effekterna upp av hur det går för individer som genomgått viss behandling eller för en vilka man gjort vissa insatser. De är också nödvändiga för att studera om det finns något samband mellan att en individ exponerats för viss en riskfaktor och ett eventuellt insjuknande kanske många år senare.

Personregister utnyttjas flitigt av forskarsamhället. Enbart de nationella medicinska registren får c:a 500 beställningar år från forskare vilka per resulterar i tusentals vetenskapliga publikationer. Till detta skall läggas en omfattande vetenskaplig produktion utgående från register med personuppgifter som lagts forskare regionalt och lokalt. Registren upp av utnyttas flitigt också inom andra samhällssektorer, för analyser ex. av sociala förhållanden.

7.6 studier utförda med

Några exempel hjälp av personregister

Exempel 1:Vilka risker har olika yrkesgrupper att få cancer

Genom beslut Datainspektionen 1977 skapades det första Cancerav miljöregistret, vars syfte var att besvara frågan olika yrkesgrupper om löper olika risker att utveckla cancer. Yrkesuppgifter hämtades från Folk- och Bostadsräkningar medan uppgifter individer i dessa yrkesom grupper hämtades från Cancerregistret. Här fann att asbesman ex. texposition ökade risken för lungsäckscancer och trädammsarbete risken för näscancer. I senare uppdateringar där följde de haft man som samma yrke både 1960 och 1970 och därmed haft långvarig exponering för en en eventuell yrkesrisk, kunde bekräfta vissa tidigare misstänkta man överrisker, som överrisken för läppcancer hos jordbrukare och fiskare och överrisken för lungcancer hos gruvarbetare. Däremot kunde inte misstanken om samband mellan urinblåsecancer och arbete tandteksom niker eller hjärntumörer och arbete lokförare bekräftas som

Cancer-Miljöregistret 1960-70. Stockholm: EpC, Socialstyrelsen, 1994 EpCrapport 1994:4

Användning personuppgifter i forskningen 205 av

Exempel 2: Skadar rökning under graviditet det nyfödda barnet

Medicinska födelseregistret inrättades 1972 regeringsbeslut och genom slogs 1980 med Missbildningsregistret tillkom 1965 efter samman som neurosedynkatastrofen. Registret gör det möjligt att tidigt upptäcka förändringar i rnissbildningsfrekvens också att närmare studera olika men förhållanden under graviditeten vilka kan tänkas påverka fostret. Härikunde visa att barn utsatts för moderns tobaksgenom man ex. som under fosterlivet har lägre födelsevikt och högre dödlighet Resulbruk har lett till insatserna för att hjälpa blivande mödrar att sluta taten att röka intensifierats.

Exempel Ökar läkemedlet zimeldin risken för neurologiska

sjukdomar

I mitten 1980-talet registrerades ett nytt läkemedel mot depression, av zimeldin. Det enligt utförda kliniska prövningar medföra mindre angavs biverkningar de då fanns marknaden. Under året som än preparat som följde erhöll läkemedelsbiverkningsregistret rapporter om förlamningstillstånd Guillain-Barrés syndrom hos några patienter som använde medlet. Misstanke förelåg ett samband mellan läkemedlet och förom lanmingama. Genom att använda uppgifter i de register som finns över patienter vårdade sjukhus kunde hitta de patienter som vårdats man sjukhus för den aktuella förlamningen och få uppgift om de använt zimeldin eller inte vid insjuknandet. Det visade sig att oväntat många hade gjort det och socialstyrelsens beslut blev att misstankarna om samband så starka att läkemedlet drogs från marknaden var

Exempel 4: Har överlevnaden i cancer förbättrats

Nya metoder för behandling utvecklas kontinuerligt och det är av cancer därför viktigt belysa överlevnaden för cancerpatienter förbättrats att om användning de metoderna. Med hjälp av tillgängliga regenom av nya gister har kunnat följa överlevnaden för samtliga personer som diaman

2Otterblad-Olausson Holm L-E, Rökning under graviditet skadar barnet. Läkartidningen, l995;92, 4707-9; Haglund B, Cigarette smoking and sudden death syndrome. Some salient points in the debate, Acta Paediatrica, 1993; suppl

389, 37-9. 3Fagius J., Ostennan P-O, Sidén Wiholm B-E, Guillan-Barré syndrome following zimeldine treatment, Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiany, 1985, 48, 65-9.

206 Användning personuppgifter i forskningen av

gnosticerats med cancer under perioden 1961 till 1991.4 Den relativa 10års överlevnaden förbättrades från 33 procent 1961 till 44 procent för dem som diagnosticerades 1981. Den positiva utvecklingen beror framför allt på bättre diagnosmetoder och tidigare upptäckt minskade samt risker vid operation. För barnleukemier, testikelcancer och Hodgkins sjukdom har förbättrade behandlingsmetoder haft stor effekt. För andra cancerformer har tillgängliga behandlingsmetoder däremot haft måttliga effekter överlevnaden.

Exempel 5: Minskar östrogenbehandling risken för höftfrakturer

I början av 1980-talet väcktes misstanken att östrogenbehandling i samband med klimakteriet kunde öka risken för i livmodertappen. En cancer forskargrupp i Uppsala tog initiativ till en uppföljning 23.000 kvinnor av som stod på denna behandling. Resultaten av den undersökningen visade att om man använde östrogen tillsammans med ett annat hormon - progestogen var risken försumbar. Man har sedan följt denna kvin- - grupp nor med avseende på andra sjukdomar och funnit att denna hormonbehandling minskar risken för höftfrakturer med 30 40 procent inom - en

sexårsperiodrl

Exempel 6: Ökar K-vitamin till nyfödda risken för bamcancer

Vitamin K tillförs alla nyfödda för att förebygga tidiga blödningar i hjärnan. I studie utförd i England fann oväntat statistiskt en man ett säkerställt samband mellan intramuskulär injektion vitamin K till av nyfödda och en ökad risk att under barndomen utveckla Denna cancer. studie väckte stor internationell uppmärksamhet. Eftersom Socialstyrelsen rekommenderat intramuskulär profylax med K-vitamin genomfördes på tre månader en studie i Sverige med hjälp samköming det Mediav av cinska födelseregistret och Cancerregistret. Den svenska studien som publicerades nationellt och internationellt visade inget samband mellan K-vitaminprofylax och barncancerö Den brittiska studien omfattade 195

4 Stenbeck M, Rosén M, eds., Cancer survival Sweden during three decades,

1961-91, Acta Oncologica 1995;34 suppl 124ff; Stenbeck M, Rosén M, Förbättrad överlevnad vid cancer i Sverige Läkartidningen 1995; 92, 4710-4. 5 Persson Adami H-O, Lindberg B Johansson E D B, Manell Characte-

ristics of estrogen-treated women, Acta Obstetrica Gynecologiea Scandinavica, 1983, 62, 297-302; Naessén Persson Adami H-O, Bergström R, Bergkvist Hormon replacement therapy and the risk for a first hip fracture; prospective a population-based cohort study, Annals of Internal Medicine, 1990; 113, 95-103. 6 K-vitamin till nyfödda. Stockholm:EpC, Socialstyrelsen 1995 EpC-rapport 1993: 1; Ekelund H, Finnström O, Gunnarskog Källén B, Larsson Y, Admi-

Användning av personuppgifter iforskningen 207

fall och 558 kontroller medan den svenska studien omfattade 2 346 bamcancerfall och 1,3 miljoner kontroller. Flera nyligen publicerade studier har bekräftat den svenska studiens resultat om att det inte

nu finns något samband. Socialstyrelsen har inte heller ändrat sina rekommendationer.

Exempel 7: Det sociala skyddsnätets effekter

I amerikansk longitudinell studie visades att föräldrars separation

en

hade tydlig effekt barnens ekonomiska villkor.7 eller skilsmässa en Frågan uppstod förhållande råder i Sverige. Med hjälp av

om samma

uppgifter från de svenska levnadsnivåundersölcningarna kunde man visa

att så inte är fallet, i varje fall inte under perioden mellan 1973 och 1980.8 Skillnaden mellan Sverige och USA kunde visas bero att i Sverige går samhället och kompenserar den ekonomiska försämring

kan bli följden av en separation. som

7.7 God datatillgänglighet en viktig del i ett

demokratiskt samhälle

Exemplen illustrerar de fördelar har i Sverige genom tillgången

ovan till olika personregister. Vi kan använda dem vid riskbedömningar och vi kan besvara frågeställningar samhällsintresse. Utan att i förväg kunna

av veta alla tänkbara användningsområden ger basala nationella register förutsättningar för att man snabbt och kostnadseffektivt skall kunna stu-

frågeställningar med hög tillförlitlighet. dera nya

I aspekterna kring samhällsnytta och etik måste man också väga frå-

datatillgänglighet. Uppgifter som samlats för forskningsängan om damål med offentliga medel bör också utnyttjas så många forskare

av

möjligt. Samtidigt måste man vid bearbetningarna beakta att resulsom

nistration of vitamin K to newborn infants and Childhood cancer, British Medical Journal, 1993; 307, 89-91. 7Duncan G Morgan J N, Persistence and Change in Economic Status and the Role of Changing Family Circumstances, M Hill, D Hill, J Morgan eds., Five Thousand American Families: Patterns of Economic Progress Ann Arbor: Institute of Social Research, University of Michigan 1981. 8Erikson R, Fritzell Ihe Effects of the Social Welfare System in Sweden on the Well-Being of Children and the Elderly, J L Palmer, T Smeeding, B Boyle Torrey, eds., The Vulnerable, Washington D.C., The Urban Institute Press 1988.

208 Användning personuppgifter i forskningen av

taten inte redovisas så att enskilda individer kan identifieras. Varsamhet måste också iakttas vid redovisning av grupper så att människors integritet inte träds fömär. Att samla in och registrera uppgifter sedan som inte används maximalt är oetiskt. En grundläggande utgångspunkt i forskningen är att andra forskare skall ha en möjlighet att kritiskt granska och om så önskas reanalysera grundmaterialet. Det måste därför finnas system som inte bara garanterar ett maximalt skydd av personuppgifter utan även ett under dessa förutsättningar maximal system som ger tillgänglighet för forskarsamhället. God datatillgänglighet kräver basresurser och en moderat prissättning inte omöjliggör användning. som Data bör ses som en kollektiv nyttighet och del samhällets inen av frastruktur.

Tillgängligheten data och statistik är en nödvändig förutsättning i ett

demokratiskt samhälle där medborgarna skall kunna fatta övertänkta beslut baserade på fakta. Detta öppna förhållningssätt till att infomiation

och data i största möjliga utsträckning skall tillgängliga ligger bak-

vara

om den svenska offentlighetsprincipen.

7.8 och för att hantera

Lagstiftning regler personuppgifter i forskningen

Eftersom personuppgifter som används i forskning ofta kan vara av känslig art är uppgifterna skyddade genom olika beslut och åtgärder. Det grundläggande skyddet utgörs av lagstiftningen. Vidare har de fått som tillstånd att hantera personuppgifter ett lagstadgat för att skydda ansvar informationen så att den inte kommer till otillbörlig användning. Detta skall bl.a. ske genom ett utvecklat lokal- och dataskydd. Myndigheter som handhar personuppgifter har också ett utvecklat regelsystem för hur data skall hanteras och skyddas. Dessa åtgärder sammanfattas i det föl-

jande.

Lagskydd

Lagregleringen av hantering personuppgifter för forskning styrs av

främst av tryckfrihetsförordningen, sekretesslagen, personuppgiftslagen

och hälsodatalagen. De båda sistnämnda lagarna har tillkommit efter det

att direktiven till utredningen forskningsetik skrevs och utredningen

om tillsattes.

I tryckfrihetsförordningen finns bestämmelser allmänna handlingars

om offentlighet. En allmän handling hos en myndighet, vilket innefattar stat-

Användning personuppgifter i forskningen 209

av

liga myndigheter, universitet, högskolor, landsting och kommun, är antingen offentlig eller hemlig selqetesskyddad. Strävan är att så mycket

möjligt skall offentligt. Begränsningama gäller bl. a. enskildas som vara personliga förhållanden och måste då angivna i särskild lag. Sek-

vara en retesslagen utgör i detta sammanhang den viktigaste lagen för att skydda den enskildes integritet.

Sekretess innefattar enligt sekretesslagen tystnadsplikt och förbud att röja vissa uppgifter, sig det sker muntligt eller genom att handlingar

vare lämnas ut. Sekretesskyddet är för uppgifter rör den enskildas per-

som sonliga förhållanden, ex. hälsa och sociala förhållanden, starkt eller absolut. Absolut sekretess innebär att sekretess gäller oavsett följderna. Den absoluta sekretessan kan endast brytas detta anges i särskild lag

om eller förordning. Sekretesslagen anger en sådan möjlighet genom att persondata kan lämnas ut för forsknings- och statistikändamål efter en skadeprövning, dvs. det måste stå klart att uppgifterna kan röjas utan att den registrerats eller någon honom närstående lider skada eller men.

som

Skadeprövningen görs av den registeransvariga myndigheten. Den som

bryter mot sekretessreglema kan dömas till böter eller fängelse i högst ett

ar.

Personuppgiftslagen 1998:208

Den 24 oktober 1998 ersatte personuppgiftslagen datalagen. Lagen omfattar all automatiserad behandling av personuppgifter och manuell be-

handling personregister. Lagen ligger i linje med Europaparlamentets

av och -rådets direktiv skydd för enskilda med avseende behandling

om

personuppgifter och det fria flödet av sådana uppgifter. Enligt perso-

av

nuppgiftslagen får känsliga personuppgifter behandlas för forsknings-

och statistikändanrål samhällsintresset av forskningsprojektet klart

om väger över den risk för otillbörligt intrång i enskildas personliga integritet behandling personuppgifter kan innebära. Detta krav anses

som av

uppfyllt forskningsetisk kommitté har godkänt projektet och vara om behandlingen personuppgifterna. Vidare måste reglerna om sekretess

av och tystnadsplikt vara uppfyllda.

Detta framgår av l9§ som behandlar forskning och statistik och lyder som följer:

"Känsliga får behandlas för forsknings- och statis-

tikändamål, personuppgifterbe andlingen är nödvändig på sätt sägs i 10§

om som

och samhällsintresset av det forsknings- och statistikprojekt där

om

behandlingen klart väger över den risk för otillbörligt intrång i

enskildas ingåriga integritet behandlingen kan innebära.

person som

210 Användning personuppgifter i forskningen av

Har behandlingen godkänts forskningsetisk kommitté skall förav en utsättningarna enligt första stycket anses uppfyllda. Med forskningsetisk kommitté avses ett sådant särskilt organ för prövning forskav ningsetiska frågor som har företrädare för såväl det allmänna som forskningen och som är knutet till ett universitet eller högskola elen ler till nagon annan instans i betydande omfattning finansisom mera erar forskning.

Personu pgifter får lämnas ut för att användas i sådana projekt som avses i örsta stycket, om inte något annat följer regler sekreav om tess och tystnadspl1kt".

Såväl Datalagskommittén som några remissinstanser att angav man den här punkten borde ha någon slags avvägningsnorm i lagtexten. Re-

geringen ansåg det dock inte nödvändigt att ytterligare precisera såen dan norm utan skrev i stället i sin proposition följande kan tjäna som som vägledning:

"Enligt vår mening är det inte nödvändi att i lagtexten ytterligare

precisera normen utan det kan överlåtas at rättstillämpningen att med användande av normen och allt efter rådande värderingar och utveckligen i samhället avgöra vilka behandlingar kan tillåtas. Vid den som helhetsbedönming som skall öras enligt kan beaktas bl.a. normen forsknings- eller statistikproje tets vikt, behovet ifter, av personupp säkerheten vid behandlingen, hur kostsamt eller tidsödanâedet pass skulle vara att hämta samtycke, i vad mån den enskilde skulle kunna skadas om man begärde samt cke och kontakt med den om en enskilde skulle kunna förrycka un ersökningsresultatet. Vid intresseavvägningen bör också beaktas information i nå form lämnas om on berörda, t.ex. via anslag eller I de, allra esta fall bör åtannonser. minstone sådan information kunna lämnas. Aven frågan i vilken utsträckning den som ber det skall ha rätt att bli struken kan beaktas

vid intresseavvägningen".

Slutsats

Kommittén om forskningsetik kan konstatera att forskningsprojekt base-

rade på personuppgifter sedan utredningsdirektiven skrevs fått lagen reglering som är förenlig med Kommitténs uppfattning att all forskning

som inbegriper människa skall bli föremål för bedönming forsknings-

av etisk kommitté. Kommittén vill dock understryka att informerat sam-

tycke måste vara huvudprincipen vid godkännande forskningsregister.

av Avsteg från denna princip kan angivits tillrådligt etissom ovan vara av ka skäl dessa måste då motiveras särskilt. men

Hälsodataregister- och vårdregisterlagen l998:543, 1998:544

Den 24 oktober 1998 trädde två lagar skall reglera ITnya som användningen inom hälso- och sjukvården i kraft. Det lagen hälvar om

Användning av personuppgifter iforskningen 211

sodataregister och vårdregister. Den förstnärrmda lagen inne-

lagen om håller bestämmelser de personregister förs av centrala statliga

om som förvaltningsmyndigheter, för närvarande Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Smittskyddsinstitutet. Dessa register skall få föras för framställning statistik, för uppföljning, utvärdering och kvalitetssäk-

av ring hälso- och sjukvård samt för forskning och epidemiologiska un-

av dersökningar.

Lagen vårdregister gäller automatiserad behandling av personupp-

om gifter inom såväl den offentliga som den privata vården. Vårdregister skall få föras i och för vården patienter och för den ekonomiadminist-

av ration föranleds vård i enskilda fall. Vårdregister skall även få

som av föras för framställning av statistik, för uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring och administration verksamhetsområdet samt för uppgiftslämnande som föreskrivs i lag eller förordning.

Båda lagarna innehåller bl. a. bestämmelser om vilka uppgifter som registren får innehålla samt regler om samkörning, direktåtkomst, sekretess. rättelse och skadestånd. Automatiserad behandling av personuppgifter får ske oavsett den enskildes inställning därtill. Den enskilde har inte rätt att få uppgifter som behandlats ett lagligt sätt strukna ur ett sådant register.

I propositionen de båda lagarna prop. 1997/982108 skriver man att

om nuvarande register i mycket hög grad används för olika forskningsuppgifter samt att det ändamål för vilket myndighet använder uppgifter i

en ett personregister endast får ske inom myndighetens verksamhetsområde. Som exempel kan nämnas att Läkemedelsverket enligt sin instruktion skall särskilt svara för forskning av betydelse för kontroll och tillsyn inom läkemedelsornrådet. Smittskyddsinstitutet skall bedriva forskning inom smittskyddsområdet och analysera det epidemiologiska läget beträffande smittsamma sjukdomar samt analysera skyddet efter genomförda vaccinationsprogram. Socialstyrelsen skall bl. a. följa, analysera och rapportera hälsoutvecklingen i landet samt belysa epidemiologis-

om ka konsekvenser av olika åtgärder.

Hälsodataregister får endast innehålla sådana uppgifter som behövs för att den personuppgiftsansvarige skall kunna använda registret för de ändamål för vilket personuppgifter får behandlas. Inom hälso- och sjukvården förekommer hälsodata av olika känslighetsgrad. Personuppgiftslagen innehåller ett principiellt förbud mot att behandla personuppgifter rör hälsa eller sexualliv. Från förbudet gäller undantag bl. a.

som vid samtycke från den registrerade och vid behandling inom hälso- och

212 Användning personuppgifter i forskningen

av

sjukvården samt under vissa betingelser vid behandling av forskning och statistik.

I propositionen om hälsodataregistren anförs att det är i det närmaste omöjligt att generellt bestämma vilka uppgifter som är behövliga för olika register. Detsamma gäller frågan om det bör införas något generellt förbud att registrera vissa hälsodata. Det bör i stället ankomma regeringen att i respektive registerförordning bestämma vad som får föras in i registret. I socialutskottets betänkande 1997/98 SoU 23 om hälsodatalagen delade majoriteten regeringens bedömning att särskilt viktiga gemensamma frågor för samtliga hälsodataregister bör regleras i lag medan övriga frågor kan regleras genom en särskild förordning för varje register inom de ramar som lagen drar upp. I utskottsbetänkandet refererades också till kommittén om forskningsetik och dess uppdrag att bl. a. undersöka och föreslå utformningen av forskningsetisk granskning av projekt som innefattar användning av personnummer. Utskottet menade att Kommitténs arbete borde avvaktas innan riksdagen överväger något initiativ i frågan om forskningsetisk granskning av integritetskänsliga projekt.

Slutsats

Att hälsodata- och vårdregister kan innehålla mycket känslig information är ovedersägligt. Ny teknik med möjligheten till DNA-sekvensering kan ge information om arvsanlag och förekomsten av ärftliga sjukdomar. Detta ger nya behandlingsmöjligheter men reser samtidigt nya etiska problem. Inom hälso- och sjukvården sparas regelbundet cell- och vävnadsprover av olika slag som underlag för diagnos och behandling. På sjukhusens patologavdelning tas vävnadsprover om hand sedan många år och lagras i särskilda paraffmklotsar. I samband med födseln tas ett blodprov barnet för PKU-test. Dessa blodprover sparas enligt direktiv av Socialstyrelsen i ett särskilt laboratorium i Huddinge. Frågan om hur dessa sk. biobanker skall regleras är komplicerad och har både etiska och näringspolitiska dimensioner. Biobankema är viktiga hjälpmedel för forskarna i utprovandet av nya säkrare läkemedel men samtidigt kan informationen vara integritetskänslig och den genetiska informationen angår inte bara den undersökta individen utan också dennes släktingar. Innan etiska riktlinjer utformas för användningen av denna form av medicinsk information måste de olika intressen som står på spel en djupgående analys. En sådan analys har inte bedömts vara möjlig inom

ramen för den tid som står till Kommitténs förfogande. Kommittén föreslår därför att forskning med hjälp av biobanker skyndsamt skall bli föremål för särskild utredning. I denna utredning bör ingå ett uppdrag att

Användning av personuppgifter iforskningen 213

analysera hur genetisk information skall behandlas i journaler och register, i den mån dessa frågor inte behandlas inom bioteknikutredningen.

Ansvaret för att inrätta hälsodataregister ligger på regeringen. Kommittén anser att innan nya register inrättas bör Statens medicinsk-etiska råd SMER höras. Regeringen bör beträffande såväl nya som redan inrättade hälsoregister föreskriva i instruktionen till ansvarig myndighet att forskningsprojekt som kan bli aktuella och genomföras av myndighetens egna eller utomstående forskare bör bli föremål för forskningsetisk granskning. Myndigheten kan därvid antingen anlita en egen forskningsetisk kommitté sammansatt av såväl forskare som lekmän enligt samma modell som vid universitet och högskolor eller anlita den forskningsetiska kommitté vid universitet eller högskola som geografiskt ligger närmast till. I de fall där vårdregister används som databas i ett forskningsprojekt där myndighetssamarbete ingår skall samma ordning gälla. Om det däremot rör sig om användning för kvalitetsbedömning, t.ex när man vill analysera kvaliteten vid höftledsplastik, bör den etiska bedömningen göras av den egna forskningsetiska kommittén, dvs. där databasen är "mantalsskriven".

Såväl lagen om hälsodataregister som lagen om vårdregister bör tydligt kopplas till personuppgiftslagen som uttalar att samhällsintresset av det forsknings- eller statistikprojekt det rör sig måste väga över den risk

om för otillbörligt intrång i den enskildas personliga integritet som forskningen kan innebära 19 §. Har projektet godkänts av forskningsetisk kommitté anses dessa förutsättningar uppfyllda. Med forskningsetisk kommitté avses i personuppgiftslagen ett sådant särskilt organ för prövning av forskningsetiska frågor som har företrädare för såväl det allmänna som forskningen och som är knutet till ett universitet eller en högskola eller till någon annan instans som i mera betydande omfattning finansierar forskning. i

7.9 Data- och

lokalskydd

Lagstiftningen förutsätter att den registeransvarige skyddar personuppgifter ett betryggande sätt. Detta bör ske genom att ha ett data- och

lokalskydd som inte ger obehöriga möjligheter att komma i de lokaler

eller i de datorer där uppgifterna finns förvarade. Dataskyddet avser behörighetsskydd av filer, skydd för inloggning nätverk och i datorer. Antalet personer som skall ha behörighet att komma uppgifterna skall hållas på ett minimum.

214 Användning av personuppgifter i forskningen

Regler för hantering och utlämnande av personuppgifter i samband med forskning

För att efterleva den lagstiftning som finns måste myndigheter och forskare också utveckla regler och rutiner för hantering och eventuellt utlämnande av personuppgifter för forsknings- och statistikändarnål. Med anledning av personuppgiftslagen har vissa ändringar införts i sekretesslagen till skydd för den enskilde.

När det gäller intern hantering av personuppgifter inom den enhet den myndighet eller den forskningsinstitution som ansvarar för registret bör det finnas klara och skriftligt formulerade regler. Som exempel kan nämnas hur Socialstyrelsen arbetar. I ett särskilt policydokument "Säkerhet och sekretess" har Socialstyrelsens Epidemiologiska centrum skriftligt dokumenterat sina regler. Huvudregeln är att varje medarbetare som har behörighet enbart skall handha personidentifierbara uppgifter under den begränsade tid då detta är nödvändigt, vid samkörningar

ex. av uppgifter från olika register. Andra regler är bl. a. att aldrig länma en obemannad dator påloggad, att disketter med personuppgifter skall

vara inlåsta i särskilda Säkerhetsskåp etc.

Vid eventuellt utlänmande av personuppgifter för forskningsändamål måste naturligtvis gällande lagstiftning följas. Detta innebär att ansvarig handläggare måste göra en självständig skadebedömning i ett sekretessärende innan en handling kan utlämnas. Denna bedömning måste göras även gentemot andra delar av samma myndighet. För att utlämna personuppgifter från hälsodataregister måste ändamålet vara forskning eller statistikframställning. Det är alltså inte möjligt att lämna ut data för

tillsyn till andra delar Socialstyrelsen. Även ex. av om skälen kan ha ett gott och ädelt syfte är det alltså inte möjligt att utlämna personuppgifter för annat än forskning och statistik. Propåer som t.ex. kommit om att få utdrag från Socialstyrelsens register för att ta kontakt med personer för genetisk rådgivning eller för att spåra läkare som missbrukar sin förskrivningsrätt av narkotiska preparat har därför avslagits. Den självständiga skadebedörrmingen måste göras även om det finns godkännande

av etisk kommitté. Det finns exempel när Socialstyrelsen avslagit begä-

ran om utlämnande trots godkännande av etisk kommitté. I svårbedömda fall har också diskussioner förts i Socialstyrelsens etiska råd. Socialstyrelsens beslut kan i sin tur överklagas till Kammarrätten.

Om myndigheten finner att det finns en risk att utlänmande kan leda till skada eller för enskilda kan antingen avslå begäran eller ut-

men man lämna uppgifter med förbehåll. Förbehåll kan endast lämnas till enskilda

Användning personuppgifter iforskningen 215

av

personer och kan t.ex. innebära att materialet skall förstöras eller avidentifieras vid en viss given tidpunkt och att kontakt med de registrerade endast får ske efter medgivande av den vårdande kliniken och efter att riktigheten i uppgiften verifierats av kliniken.

Slutsats

Kommittén om forskningsetik finner att det arbetssätt som utarbetats inom Socialstyrelsen kan stå som modell för arbetet inom andra myndigheter men anpassning bör göras till respektive myndighets speciella förhållanden.

Enligt artikel 28 i EG-direktivet om skydd för enskilda personer med avseende behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter skall varje land ha en eller flera myndigheter med uppgift att oberoende övervaka tillämpningen av de bestämmelser Sverige antagit till följd av direktivet. Hittills är det Datainspektionen som haft denna uppgift. De befogenheter när det gäller tillsyn och bestämmelser om säkerhet i hanteringen av personuppgifter som tillsynsmyndigheten enligt personuppgiftslagen har anser Kommittén tillfredsställande.

7.10 Sammanfattande slutsatser

Kommittén om forskningsetik anser att de nya lagarna personuppgiftsla-

gen, hälsodataregisterlagen och vårdregisterlagen tillgodoser de krav

värnande om den personliga integriteten vid forskning med hjälp av personuppgifter som allmänheten har rätt att ställa och som är en förutsättning för att allmänhetens förtroende för personuppgiftsbaserad forskning inte skall äventyras. Kommittén anser att lagstiftningen rörande hälsodataregistren och vårdregistren bör förtydligas med innebörden att forskning med hjälp av myndigheternas hälsodataregister och vårdregist-

i landsting och privat vård inte får genomföras utan forskningsetisk ren prövning.

Denna genomgång av användning av personuppgifter i forskning har tagit sin utgångspunkt i erfarenheter som vunnits inom områdena hälsa och sociala förhållanden, men Kommittén bedömer att dessa är överförbara till forskning med hjälp av personregister inom humaniora, pedago-

gik, psykologi, Statskunskap etc. Hurnanistisk-Samhällsvetenskapliga

forskningsrådets etiska regler ger också uttryck för detta.

216 Användning personuppgifter i forskningen

av

Frågan hantering personuppgifter med genetisk information är en

om av stor fråga med både etiska och näringspolitiska dimensioner. Kommittén föreslår att den bör hänvisas till en särskild utredning.

De forskningsetiska kommittéerna har viktig och svår roll där det

en gäller att både bedöma forskningsrelevans och metodik och risker för integritetsintrång. En viktig etisk fråga är också datatillgänglighet i det forskningsprojekt som bedöms. I bedömningen bör också ingå om forskarna har en adekvat plan för att föra ut sina forskningsresultat och om de har en beredskap för att göra data tillgängliga också för andra forskargrupper. Kraven på epidemiologisk kompetens i de forskningsetiska kommittéerna blir därför stort. Även inte behöver expert

om man vara varje område är det viktigt att de forskningsetiska kommittéerna har en översiktlig förståelse för olika ämnesområdens specifika forskningsvallkor. Ett område som medicin-farmaci är i sig mycket brett och det är inte säkert att en laboratorieinriktad forskare har tillräcklig kunskap om epidemiologens arbetsvillkor och vice versa. Fortbildning, studiebesök m.m. kan därför ett viktigt led för att skapa en tvärvetenskaplig förståel-

vara se.

En väl utvecklad lagstiftning är ett nödvändigt, men tillräckligt skydd för den enskildes integritet. Det största ansvaret ligger att persoiregisteransvarig forskare kontinuerligt ser över sina säkerhetsrutiner ch ser till att lagstiftamas intentioner tillämpas i det praktiska arbetet. Det är skyldighet mot de har låtit sig registreras och för-

en personer som en utsättning för att denna typ av forskning skall kunna bedrivas även i framtiden.

8 Utbildning och i

forskning forskningsetik

Sammanfattning av kapitlet

Kommittén har granskat utformning och omfattning av utbildning i etik inom forskarutbildningen. Likaså har behovet av forskning i ämnet forskningsetik övervägts. Kommittén har i en kartläggning funnit att det svenska systemet för utbildning i forskningsetik är differentierat och inte jämförbart vid olika lärosäten. Kommittén föreslår att det bör åligga varje universitet och högskola att upprätta en lokal plan för utbildning i forskningsetik. Kommittén föreslår också att varje fakultet/lärosäte bör upprätta ett handledarprogram, där handledare utbildas i forskningsetiska frågor av typen fusk och oredlighet, arkiverings- och sekretessbestämmelser samt handledarens ansvar för förmedlingen av forskningsetiska normer till de forskarstuderande. Utbildning i forskningsetik bör

ämnesanknuten och de ansvarande lärarna bör företräda en dubbel vara kompetens: dels i moralfilosof/tillämpad etik, dels i den aktuella forskningsinriktningen.

Kommittén föreslår ett tillägg i högskoleförordningen, där utbildning i forskningsetik skrivs som ett obligatoriskt inslag i all forskarutbildning, oavsett ärrmesornråde. Utbyggnaden av utbildningen kräver i sin

ökad satsning forskning i forskningsetik. En förutsättning för tur en

ökad satsning utbildning och forskning i forskningsetik är att en tjänster på lektors- och professorsnivå kan tillskapas. Utvecklandet av tvärvetenskapliga forskningsmiljöer bör stimuleras. Medel för dessa satsningar behöver avdelas i budgetarbeten och i universitetens och högskolornas verksamhetsplaner.

8 19-0104

218 Utbildning och forskning i forskningsetik

8.1 direktiv

Utredningens

Kommittén skall särskilt granska utformning och omfattning utbildav ning i etik inom forskarutbildningen. Behovet forskning i ämnet av forskningsetik bör också övervägas.

8.2 Kommitténs arbetssätt och

kunskapsunderlag

För att få en uppfattning nuvarande förhållanden angående omfattom ning och behov av utbildning i forskningsetik har Kommittén, hösten 1997, gått ut med en förfrågan detta till samtliga universitet och högom skolor i Sverige. Kommittén har dessutom arrangerat två seminarier om utbildning och forskning i forskningsetik, till vilka ett stort antal experter och sakkunniga inom området inbjöds, med erfarenhet att och av ge organisera utbildning i forskningsetik. Seminarierna ägde den 15 derum cember 1997 riksdagen i Stockholm. Vid seminariet utbildning i om forskning etik deltog förutom Kommittén: professor Robert Heeger, Centrum för Bioetik, Utrecht universitet; docent Stina Johansson, Sociologiska institutionen, Linköping; docent Camilla Modéer, Industriförbundet; ñldr Anders Nordgren, Forskningsetiskt Forum, Uppsala; docent Tore Nilstun, Enheten för medicinsk etik, Lund; docent Lars Rydén, Institutionen för naturvetenskaplig biokemi, Uppsala; docent Margareta Sanner, Institutionen för Socialmedicin, Uppsala; professor Torbjörn Tännsjö, Institutionen för filosofi, Göteborg; docent Stellan Welin, Centrum för forskningsetik, Göteborg samt; projektledare Niklas Öhmer,

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien.

Vid seminariet om forskning i tillämpad etik hölls dag deltog som samma förutom Kommittén: professor Robert Heeger, Centrum för Bioetik, Utrecht Universitet; docent Stina Johansson, Institutionen för sarnhällsvetenskap, Linköpings universitet; professor Torbjörn Tännsjö, Institutionen för filosofi, Göteborg samt docent Stellan Welin, Centrum för forsk-

ningsetik, Göteborg.

De synpunkter som framkom vid dessa tillfällen har Kommittén beav aktats och arbetats i betänkandet. Synpunkter behovet utbildav ning och forskning i forskningsetik har även framkommit i andra diskussioner Kommittén fört med representanter för den svenska forskarvärl-

Utbildning och forskning i forskningsetik 219

den, i möten med etiska kommittéer från MFR, SFR och HSFR ex. med Läkaresällskapet Kommittén har även studerat omfattning samt och utformning utbildning i forskningsetik i andra länder, främst de av nordiska länderna Nederländerna, USA och Australien. Även dessa samt erfarenheter har haft relevans för Kommitténs ställningstagande.

Förra forskningsetiska utredningen

I högskolelagens nuvarande lydelse sägs i l kap 4 § att verksamheten universitet och högskolor skall avpassas så att hög kvalitet nås, inom en såväl i utbildningen i forskningen och det konstnärliga utvecklingssom arbetetf I högskoleförordningen nämns inget explicit om utbildning i

forskningsetik. I 9 kap 5 § högskoleförordningen heter det att fakultetsnämnden skall fastställa studieplanen för den forskarstudevad skall ingå i denna preciseras inte, utan är alltså upp rande, men som varje fakultet bestämma. Den forskningsetiska utredningen under till att Carl-Gustaf Andrén förordade att forskningsetik skall vara ett obligatoinslag i all forskarutbildning, vilket bedömde krävde förankriskt man ring i författning. I sitt betänkande SOU 1989:74 föreslog Carl-Gustaf Andrén därför tillägg i den dåvarande högskoleförordningen, med ett innebörden det i forskarutbildningen skall ingå utbildning i och inatt formation forskningsetik. Riksdagen beslutade emellertid, i enlighet om med 1990 års forskningspolitiska proposition, att inte detta sätt regle-

innehållet i forskarutbildningen. ra

Kartläggning nuvarande förhållanden av

En mindre kartläggning utbildningen i forskningsetik, rörande enbart av humanistiska och samhällsvetenskapliga institutioner, gjordes redan

1995 HSFR:s etikkomrnittés dåvarande sekreterare, Ann-Charlotte av Smedler. I Smedlers genomgång 38% de tillfrågade instituuppgav av tionerna, inom humaniora och samhällsvetenskap, att de gav någon form

undervisning i forskningsetik forskarutbildningsnivå. Denna siffra

av alla utbildningsinslag, från enstaka föreläsningar till innefattar typer av

mindre kurser. I de flesta fall utbildningsinslagen obligatoriska. Om-

var fattningen till största delen mindre än 2 poäng. Endast 5% av de tillvar

humanistisk-samhällsvetenskapliga institutionerna erbjöd 1995 frågade

sina forskarstuderande etikkurser än 2 poäng. Ofta lästes i dessa mer kurser ingen litteratur i forskningsetik utöver någon typ av etisk kod. I övrigt användes den ordinarie metodlitteraturen och dennas behandling

Möte med MFR:s etiknämnd ägde den 23 april 1998. Möte med SFR:s och rum HSFR:s etikkommittéer den 29 april 1998. Kommitténs ordförande Barbro Westerholm deltog i Läkaresällskapets dag undervisning i etik i mars 1998. om

220 Utbildning och forskning i forskningsetik

av etikfrågor. Den största delen av etikutbildningen förekom, enligt Smedlers undersökning, vid beteende- och samhällsvetenskapliga institutioner.

I Kommitténs enkät till samtliga universitet och högskolor ställdes frågor om vilken typ av utbildning i forskningetik bedrivs vid olika institusom tioner, vilket behov man anser att det föreligger utbildning i forskav ningsetik och vilka resurser och vilken kompetens finns vid respeksom tive institution för denna utbildning.

Av 88 svarande uppgav 58 institutioner 66% att de inte någon ger egen utbildning i forskningsetik. 15 st 17% att de explicita uppger ger egna, kurser i just forskningsetik. 13 svarande institutioner 15% att uppger

forskningsetik ingår i kurser om vetenskapsteori och -metodik 2

svarande 2% uppger att de utnyttjar kurser olika Centrumbildsom ges av

ningar för forskningsetik vid respektive lärosäte. Svarsfördelningen

framgår av tabell

Tabell Ger ert lärosäte egen utbildning i forskningsetik Nej: 58 st 66% Ja: 15 st 17% Ingår i metodkurs: 13 st 15% Utnvttiar Centrumbildn. 2 st 2% Summa: 88 st 100%

Kurserna i forskningsetik varierade stort mellan olika institutioner: ibland gavs obligatoriska kurser med särskild litteratur och examination; i andra fall var det mindre och frivilliga kurser. Vissa institutioner organiserade utbildningen själva, andra utnyttjade kurser olika som ges av centra- eller forabildningar för forskningsetik vid sina universitet.

En klar koppling till ämnesområde framkommer Av de 15 av svaren. som uppger sig ge kurser i forskningsetik representerar 8 st 53 % medicinsk och odontologisk och fakultet. 3 st 20% representerar beteendevetenskaplig och samhällvetenskaplig forskning, övriga 2 l3,5% naturvetenskaplig-teknisk utbildning. Ytterligare 2 de svarande av l3,5% är Centrumbildningar för forskningsetik erbjuder universisom tetsövergripande kurser i forskningsetik Forskningsetiskt forum i Uppsala och Centrum för tillämpad etik i Linköping. Inom ämnesområden som språk, matematik, teologi och humaniora är kurser i forskningsetik mer sällsynta. En förteckning över de kurser som vid kartläggningen

Utbildning och forskning i forskningsetik 221

hösten 1997 vid svenska lärosäten finns bilaga 6 till betänkangavs som det. Svarsfördelning utefter ämnesområde framgår tabell av

Tabell 2: lärosäten med utbildning i forskningsetik. Fördelning över ämnesområden: Med./odont.fak: 8 st 53% Nat.vet/tekn.fak: 2 st 13,5% Sam.fak: 3 st 20% Centrumbildn.: 2 st 13,5% Summa: 15 st 100%

På frågan vilket behov man anser att det finns av utbildning i forskom ningsetik liknande koppling till ämnesområde. Ämnen littesyns en som raturvetenskap, språkvetenskap, matematik bedömer behovet som litet, samt att redan har den kompetens behöver i frågan; ämmenar man man inom medicinsk fakultet och beteendevetenskap menar att behovet är nen stort och att ytterligare behövs. De sistnämnda ger också exemresurser pel på hur kompetensen skulle kunna stärkas och vilka resuser man skulle vilja ha. Här nämns sådant som inrättandet av professurer i forskningsetik eller medicinsk etik, ökad forskning om forskningsetik, fler

tvärvetenskapliga centra för forskningsetik, lokala forskningsetiska råd

och utbildning handledare i forskningsetik. Dock betonar man att det av olyckligt med strömlinjeformade system, då situationen ser så vore olika ut och behoven skiljer sig mellan olika ämnen. Några svarande föreslår därför att det önskvärt att varje fakultet arbetar fram ett vore för utbildning i forskningsetik. eget program

Slutsatser

Kommitténs genomgång visar att det svenska systemet för utbildning i forskningsetik är differentierat utifrån ämnesområde och utbildningsort. Inte sällan tas forskningsetik upp inom kurser i vetenskapsteori och metod, inte ett självständigt ämne. Många svar pekar också på men som att institutionerna sätter likhetstecken mellan etik i allmänhet och forskningsetik. Kurserna är inte jämförbara vid olika universitet, då de varie-

beträffande omfattning, uppläggning och obligatorium. Då det gäller

rar litteratur återkommer dock vissa författare som Bo Peterson, Stellan Welin, Birgitta Forsman, Tore Nilstun och Göran Hemierén. Ofta används också material från MFR och HSFR. Överlag rör det sig om korta kursinslag, som inte är obligatoriska och där tonvikten snarare är etik i allmänhet än forskningsetik. Att till stor del samma personer återkommer i flera kurser antingen som kursledare eller som författare till -

222 Utbildning och forskning i forskningsetik

kurslitteratur visar på behovet att bredda den forskningsetiska kom- - av petensen i Sverige.

Den spridning som kan konstateras utifrån ämnesområde i väcker svaren frågan om huruvida ett enhetligt system för utbildning i forskningsetik, över fakultets- och ämnesgränser, är önskvärt och möjligt. Som några institutioner föreslår i sina enkätsvar, är det kanske lämpligare att uppdra respektive fakultet att organisera utbildning i relation till de egna ämnesområdena. Man kan också fråga sig huruvida svaren avspeglar en splittrad syn på vad forskningsetik egentligen står för. Om etik i forskning och god praxis i vetenskapligt arbete definieras brett skulle förmodligen ärrmen utanför den medicinska och naturvetenskapliga sfären också det gällde det ämnesområdet reagera som om egna

8.3 Varför behövs ökad i

utbildning forskningsetik

I all forskarutbildning ingår vissa självklara moment vetenskapsteori av och -metod, men ännu innefattar detta inte alltid utbildning även i forskningsetik. Undantaget är utbildningar i bl a medicin och beteendevetenskap. Som nämnts ovan föreslogs redan i SOU 1989:74 ökad satsning en på utbildning i forskningsetik. På sidan 15 sägs att utbildning i ex. forskningsetik skall bli ett obligatoriskt inslag i all forskarutbildning. Dessutom förordas att utbildning i forskningsetik skall...ingå i den grundläggande utbildningen, framför allt i beteendevetenskaplig, samhällsvetenskaplig och medicinsk utbildningf På sidan 178 sägs det att om forskningsetik skall utgöra ett obligatoriskt inslag i forskarutbildningen måste detta förankring i författning. Vi vet i dag att dessa en förslag inte hörsammades sig politiker eller forskarvärlden. Nåav vare gon förändrad ordalydelse i högskoleförordningen för att reglera forskningsetiken som ett obligatoriskt inslag i forskarutbildningen kom inte till stånd och omfattningen av utbildning i forskningsetik är fortfarande varierande och liten.

En anledning till att den tidigare forskningsetiska utredningens förslag inte hörsammades kan vara att den, så att säga, för tidigt ute. I dag var finns en något större medvetenhet forskningsetiska frågor inom den om

2 Jfr definitionen i kapitel 3 SOU 1989:74, s. 15. 4 Ibid. 5 SOU 1989:74, s. 178.

Utbildning och forskning i forskningsetik 223

svenska akademiska världen, varför Kommittén menar att det är rimligt förslag ökad satsning på utbildning i dag skulle att anta att ett om gehör. Skälen till att den akademiska världen bör satsa på ett större ökad utbildning i forskningsetik är flera. Kommittén vill framhålla följande argument för ökad utbildning i forskningsetik:

i För att stärka den etiska kompetensen

Målet med satsning ökad utbildning i forskningsetik är främst att en stärka den etiska medvetenheten hos forskarna. Det kan innebära förmåuppmärksamma de etiska problem kan uppstå inom det egna ga att som ämnesområdet, samt hur etisk teori kan relateras till forskningens praktiska vardag. Målet måste att forskaren kan identifiera etiska provara blem de uppstår och utveckla beredskap att reflektera över, krinär en tiskt granska omkring, fatta beslut angående och handla vid argument svåra etiska problem. För att möjliggöra detta måste forskaren ges begreppsliga verktyg att använda vid uppkomsten etiska problem. Förav informera forskningsetiska regler bör undervisningen syfta utom att om till öka förståelsen hos forskarna för vad forskningsetiska problem att etik i forskningen ökar innebär, vilket bidrar till att medvetenheten om

För forskningsetisk prövning

Det finns idag i Sverige etablerade prövningssystem för forskning på människor och för forskning innefattande djurförsök. Den enskilde forskaren måste göras medveten vad den etiska prövningen kräver. För om detta krävs medvetenhet vilka etiska problem olika typer av forskom ning Vid diskussioner Kommittén haft med HSFR:s och reser. som SFR:s etiska kommittér samt med representanter för Vårdalstiftelsen, framkom inom dessa det ett problem att många forskare att man ser som i sina anslagsansökningar lägger så liten vikt vid de etiska problemställningarna. Inom de etiska kommittéema uppfattar man detta som ett utetisk omedvetenhet och okunnighet i forskningsetiska frågor, och slag av problemet bäst skulle avhjälpas genom satsningar ökad menar att utbildning i forskningsetik.7 Den forskningsetiska prövningen förutsätter hög grad etisk medvetenhet hos den enskilde forskaren och hos en av

6Synpunkter detta slag framkom vid kommitténs seminarium den 15 decemav ber 1997, framförda bl Robert Heeger, Anders Nordgren, Tore Nilstun och av a Torbjörn Tännsjö. 7Mötet med SFR:s och HSFR:s etiska kommittéer samt med representanter för 29 april 1998. Åsikter nämnda slag framfördes Vårdalstiftelsen ägde rum den av Anita Estberger, ordförande i SFR:s etikkommitté, Carl-Henric Grenholm, av ordförande i HSFR:s etikkommitté Ewa Ställdal, vd för Vårdalstiftelsen, samt av

224 Utbildning och forskning forskningsetik

forskarens institutioner, och detta gäller inte enbart medicinsk och beteendevetenskaplig forskning. Samma höga krav etisk medvetenhet gäller för ex. skogs- och jordbruksforskare liksom för teknologer och naturvetare.

iii För att kunna ta ansvar för forskningens konsekvenser

För att forskningen skall trovärdig i samhällsmedborgamas ögon vara måste forskaren, så långt det är möjligt, ta ansvar för konsekvenserna av sin forskning. Trovärdigheten är också avhängig att forskaren följer gällande etiska normer för sin forskning. För att upparbeta det krävs en ökad satsning utbildning i forskningsetik.

iv För att kunna möta nya forskningsetiska problem

Den snabba tekniska och medicinska utvecklingen leder till etiska att nya problem aktualiseras, vilka forskaren måste ha beredskap inför. en Han/hon måste känna igen dem och ta för dem. Detta kräver att ansvar utbildningen i forskningsetik skall vara nära knuten till det aktuella forskningsärnnet.

v För att kunna delta i information och kommunikation

Forskaren måste kunna kommunicera sin forskning ut i samhället, dvs inte enbart informera om den utan också i dialog med allmänhet och media den. Även detta kan stärka medborgarnas förtroende om för forskningen. I den dialogen måste forskaren visa moralisk medveen tenhet. Ett samspel mellan forskare, avnämare och samhälle är önskvärt. Förtroendet ökar om etisk medvetenhet visas, vilket också styrker kravet

ökad utbildning.

vi För att förebygga oredlighet i forskning

Slutligen innebär troligen en ökad satsning på utbildning i forskningsetik ett förebyggande arbete mot oredlighet i forskning. Många enkätsvzr kring oredlighet i forskning pekar på just denna koppling. Utbildningen kan också öka medvetenheten om gråzonen mellan slarv i forskning OC medvetet fusk, samt informera om allvaret i och påföljderna oredligav het.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att flera av dessa angivna skål hänger samman med det övergripande målet att bevara allmänhetens förtroende för forskarvärlden. För att upprätthålla, och även förbättra, detta förtroende är utbildning i forskningsetik ett viktigt steg vägen.

Utbildning och forskning i forskningsetik 225

8.4 Vad bör utbildning i forskningsetik

innehålla

Något understrukits vid flera Kommitténs seminarier och i

som av många enkätsvar är att utbildning i forskningsetik, för att vara meningsfull, måste ämnesanknuten. En allmän kurs i forskningsetik för alla

vara forskarstuderande oavsett ämnesområde är förmodligen svår att få till stånd. Forskarens medvetenhet kan däremot stärkas om han/hon uppmärksammas etiska problem kan uppstå inom det egna ämnes-

som området, samt hur etisk teori kan relateras till forskningens praktiska vardag.

Forskningsetik är således till sin karaktär ett tvärvetenskapligt ämne. Det kräver både moralñlosofisk och fackteoretisk kompetens. För att undvika att utbildningen enbart blir en allmän orientering om moralñlosoñska teorier kan det lämpligt att utgå från konkreta exempel inom

vara det ämnesområdet, såväl aktuella som historiska Utbildningen i

egna forskningsetik bör orientering i mångfalden av etiska teorier och

ge en belysa forskarens forskningsetiska koder och de forskningsetiska

ansvar, kommittéemas arbete.

Övergripande kan sägas att undervisning i forskningsetik bör ge forskare och forskarstuderande beredskap och verktyg för att alltid analysera värdekonflikter vid genomförandet ett forskningsprojekt, samt att, så

av långt det är möjligt, göra konsekvensanalyser av vad forskningen leder till för människor alla kategorier: arbetsföra, funktionshindrade, allergiker, barn, kvinnor, män, osv och för miljö. Forskare bör tydligt presentera såväl kända och befarade risker av sitt projekt. Detta tän-

nytta som kande måste internaliseras hos den enskilde forskaren, så det blir en del

forskningens vardag. Att öka medvetenheten om detta är ett viktigt av mål för utbildningen i forskningsetik.

Läkaresällskapet hade i 1998 dag undervisning i medicinsk

mars en om etik på läkarutbildningen, där Kommittén representerad. Vid detta

var tillfälle framfördes önskemål dels en grundkurs i medicinsk etik om

om 5 poäng, dels etiska strimmor i de olika kliniska avsnitten under läkarutbildningen. Man betonade också att även lärarna på medicinsk utbildning måste utbildas i etik. Utbildning i etik läkarutbildningen bör vara obligatorisk, menade och för att höja statusen på denna utbildning

man,

8Dessa synpunkter framfördes bl professor Robert Heeger och Anders

av a Nordgren, samordnande forskare vid Forskningsetiskt Forum i Uppsala, vid seminariet utbildning och forskning i forskningsetik den 15 december 1997.

om

226 Utbildning och forskning i forskningsetik

borde professurer och lektorat i medicinsk etik inrättas. Man ansåg vidare att Landstingen borde satsa på Ökad utbildning i etik för bli-

pengar vande läkare och att Läkaresällskapet vore en lämplig instans att ansva-

för fortbildning i etik för läkare ra

8.5 Hur bör

utbildningen organiseras

Utifrån den kartläggning Kommittén gjort och de seminarier hållits i

som ämnet förefaller det som om den undervisning som idag i forsknings-

ges etik ibland tydliggör en konflikt mellan medicinsklteknisknaturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig-humanistisk forskning, i den bemärkelse att när filosofer går för att undervisa i moralfilosofi inom medicin och naturvetenskap, upplever medicinare och naturvetare att de saknar kunskap i naturvetenskap, och när medicinare eller naturvetare undervisar i forskningsetik, menar filosofer att de saknar kompetens i filosofi. Uppenbarligen är forskningsetik ett ämne kräver dubbel

som kompetens: dels i moralfilosofi, dels i det ämne etiken skall tillämpas på. Ett sätt att överbrygga den beskrivna konflikten är att stimulera forskning i forskningsetik. För detta ändamål måste tvärvetenskapliga forskningsmiljöer utvecklas, vilket kommer att diskuteras nedan.

Det förefaller också, utifrån den enkätundersökning Kommittén gjort, att existera ett glapp mellan nu existerande etikutbildning och det upplevda behovet av utbildning i forskningsetik, även inom det medicinska

området där utbildningen för närvarande är mest utbyggd. Frågan är då hur behovet av utbildning i forskningsetik skall kunna mötas. Skall kompetensen sökas på filosofiska eller teologiska institutioner har forskar-

som utbildning i etik och moralfilosofi Skall den kopplas till särskilda forskningsetiska centra Till institutionerna för medicinsk etik Mot det förstnämnda talar kravet på tvärvetenskaplighet och ämnesanlmytning. Mot det sistnämnda talar att det är olyckligt forskningsetik alltför hårt

om kopplas till enbart den medicinska forskningen. Med bred definition

en av vad forskningsetik står för och vad oredlighet i forskning innebär, behövs utbildning inom alla forskningsämnen. Kommittén föreslår följande åtgärder för att förstärka utbildningen i forskningsetik vid de svenska lärosätena.

9 Synpunkter framförda på Läkaresällskapets dag medicinsk etik, 1998.

om mars

Utbildning och forskning iforskningsetik 227

Varje fakultet/lärosäte upprättar en lokal plan för utbildningen

a

För tillgodose den ärrmesanknytning som många institutioner efterlyatt föreslår Kommittén att det bör åligga varje fakultet/lärosäte att ser, upprätta plan för utbildning i forskningsetik. Hur utbildningen skall en är därmed till varje fakultet/lärosäte att bestämma, men Komse ut upp mittén det som rimligt att forskningsetik blir ett självständigt ämne, ser och inte ofta är fallet integreras i kurser i vetenskapsteori och

som nu -

metod. I utbildning i forskningsetik bör ingå moment av vetenskapsñlosoñ, främst skall undervisningen kunskap om etisk teori, orientemen ge ring etiska och juridiska samt viktiga moment inom om normer, om forskningsetiken, såsom oredlighet och intressekonflikter i forskning. Hela utbildningen bör vara väl förankrad i de egna vetenskapliga ärrmesområdena, också inom facketiken. men

b Utbildningens omfattning bör vara likartad över lärosätena

Utbildningens omfattning bestäms fakultetema/lärosätena själva, men av utifrån den kartläggning Kommittén gjort verkar 2-5 poäng vara ett som rimligt omfång. Kursen bör obligatorisk och ligga ungefär mitt i vara utbildningen, för att de studerande skall ha någon form av egen forskningserfarenhet att relatera till. För att stärka problemmedvetenheten hos doktoranderna föreslås problembaserad undervisning. Kommitténs uppfattning är att sådan harmonisering av utbildningen över de svenska en lärosätena är vikt. I dag är, Kommitténs kartläggning visat, av stor som undervisningen i forskningsetik inte jämförbar vid olika lärosäten. Att alla fakulteter/lärosäten detta sätt upprättar likartade och i krav jämförbara riktlinjer för ökad utbildning i forskningsetik är därför av största vikt. Som nämnts bör utbildningssatsningen grundas i en bred defiovan nition såväl forskningsetik uppfattad som både forskningens och av forskarens etik fusk och oredlighet i forskning. Jämför definitionen som

i kapitel 3.

c Utbildning av handledare

Att utbildning forskarstuderande förbättra kvaliteten forskgenom av ningen och forskningsetiken är ett långsiktigt arbete. För att satsningen skall bli verkningsfull Kommittén att det också är viktigt att satsa menar på utbildning handledare. Detta framhålls många svenska lärosäav av i de inkomna enkätsvaren, och det betonades också vid det av Komten mittén arrangerade seminariet utbildning i forskningsetik. Kommittén om föreslår därför att det i för utbildning i forskningsetik som faprogram kulteterna/lärosätena föreslås upprätta också bör ingå ett handledarpro-

228 Utbildning och forskning i forskningsetik

gram, där handledare utbildas i frågor kring fusk, oredlighet, arkiverings- och sekretessbestämmelser samt handledarens för förmedansvar lingen av forskningsetiska normer till de forskarstuderande. Idealet är att handledaren skall vara ett föredöme för den forskarstuderande när det gäller forskningsetik något även diskuteras i detta betänkandes - som kapitel om oredlighet i forskning. Att handledare utnyttjar sina forskarstuderandes resultat för egen publicering, utnyttjar den forskarstuderande för arbetsuppgifter som inte ligger inom hans eller hennes tjänst, eller annat sätt missbrukar sin ställning gentemot den är i beroendesom förhållande till honom/henne, är givetvis oacceptablet. I utbildningen av handledare bör även frågor relaterade till makt, kön och jämställdhet belysas. I MFR-rapporten Riktlinjer för god medicinsk forskning skriver man med anledning av detta:

"Man måste vara u prnärksam att relationen mellan handledare och forskarstuderandeär komplicerad och förändras över tiden. Såväl

beroendeförhållanden som konkurrensförhållanden kan uppstå. En särskild uppmärksamhet måste riktas sådana problem kan som uppstå handledare och forskarstuderande är olika kön.° om av

Maktförhållandet mellan handledare och doktorand är i allmänhet en en ojämt, och kan ytterligare förstärkas mellan en manlig handledare och en kvinnlig doktorand. Att en handledarutbildning tar även jämställdupp hetsfrågan är av stor vikt och ett klart forskningsetiskt relaterat ämne, då det handlar om forskarens och handledarens yrkesetik.

d Förankring i förordning:

För att förankra utbildningen författningsmässigt föreslår Kommittén en ändrad lydelse i l kap 4 § högskolelagen enligt följande:

Verksamheten skall avpassas så att en hög kvalitet nås och vetenskapens trovärdighet och god sed värnas, såväl i utbildningen i som forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet.

I likhet med den Andrénska utredningen SOU 1989:74 Kommitanser tén att det dessutom bör skrivas i högskoleförordningen att utbildning i forskningsetik bör bli ett obligatoriskt inslag i all forskarutbildning och föreslår därför ett tillägg i 9 kap 6 § högskoleförordningen:

Utbildnin i forskningsetik skall ett obligatoriskt inslag i all vara forskarutbil ning, oavsett ämnesområde.

° MFR-rapport 1996, s. 12.

Utbildning och forskning i forskningsetik 229

Redovisning och tillsyn e.

Det ankommer regeringen att övervaka inrättandet av lokala utbildningsplaner i forskningsetik. Universitet och högskolor bör varje år i sina årsredovisningar rapportera sina utbildningsplaner och effekterna av om sådan uppgift skall ingå i årsredovisningarna för universitedem. Att en och högskolorna bör i regleringsbrev. Både Högskoleverket ten anges och Sveriges Universitets- och Högskoleförbund SUHF har viktiga tillsynsfunktioner. Förslag härom ges i kapitel 10.

8.6 till forskning i

Utbildningens koppling

forskningsetik

Samtliga och företrädare för forskarvärlden som Kommittén experter varit i kontakt med förefaller överens att det behövs kraftfulla insatom för öka den forskningsetiska medvetenheten och kompetensen. ser att Den snabba vetenskapliga utvecklingen medför att man ofta träffar

forskningsetiska problem, problem där kunskapsunderlaget för den

nya etiska bedömningen ännu är för litet. En utbildning i forskningsetik måste, för bli effektiv och trovärdig, vara starkt förankrad i den inatt ternationella forskning bedrivs i tillämpad etik och forskningsetik. som När värdekonflikter uppstår grund av den vetenskapliga utvecknya lingen är det inte tillräckligt att hänvisa till etablerade etiska regler. Värdekonflikterna måste identifieras och analyseras med de forskningsintillhandahålls inom facketiken. Utan ett stöd av sådan strument som forskning blir utbildning i forskningsetik snabbt föråldrad och irrelevant. Risken är också stor att etiken endast får repressiv funktion istället en för konstruktiv vägledning när vetenskaplig kunskap skall tillatt ge ny lämpas olika sarnhällsområden. Som påtalats i det inledande etikavsnittet är det moraliskt mycket ansvarfullt både att säga nej och att säga

till forskning.

En satsning utbildning i forskningsetik måste starta med en kompetensuppbyggnad. För undervisning i forskningsetik krävs dels kompetens i etik, dels förmåga till empiriska studier av forskningens villkor, och slutligen också fackkunskap inom det område forskningsetik man vars studerar. Forskningsetik är form av tillämpad etik, som är problemaen tiserande och tvärvetenskaplig till sin form. Det är dessa förhållanden gör att utbildningen måste kopplas till forskning i forskningsetik." som

" Stellan Welin vid seminariet den 15 december 1997. Påpekades av

230 Utbildning och forskning i forskningsetik

8.7 Behov av undervisning i

utbyggd forskningsetik

En utbyggd utbildning i forskningsetik förutsätter således både tillskapandet av mångvetenskapliga forskningsmiljöer för forskning i tillämpad etik och forskningsetik och en mångvetenskaplig kompetens hos dem som ansvarar för utbildningens uppläggning och innehåll. En förutsättning för en ökad satsning utbildning och forskning i forskningsetik är att tjänster på lektors- och professorsnivå kan tillskapas och att utvecklandet av tvärvetenskapliga forskningsmiljöer bör stimuleras. Medel för dessa satsningar behöver avdelas i budgetarbeten och i universitetens och högskolornas verksamhetsplaner.

Kommittén anser att särskilt avdelade medel för utbildning och forskning i forskningsetik är befogade då de kan ha stor betydelse både för forskningens kvalitet och, inte minst, för allmänhetens förtroende för forskningen. En sådan satsning forskningsetiken kan jämföras med satsningar som gjorts på andra områden som ansetts angelägna för forskningens utveckling och trovärdighet, ex. tilldelningen för

av resurser genusforskning eller särskilda satsningar för demensforskning.

Kommitténs bedömning av de behov som föreligger

Lektorsresurser vid medicinska fakulteter

Av svaren på den enkät Kommittén tillställde samtliga fakulteter och

av diskussionen vid av Kommittén anordnade seminarier framgår att

en utbyggd utbildning i forskningsetik kräver nytillskott professionell

av kompetens. Det är inte rimligt att verksamheten i fortsättningen bedrivs som hittills med hjälp av ett fåtal inhyrda föreläsare inte har möjlig-

som het att ta ett pedagogiskt och långsiktigt ansvar för utvecklingen

av undervisningen. Fasta lektorsresurser bör tillskapas gör det möjligt för

som fakulteterna att hålla sig ajour också med utvecklingen inom den tillämpade etikforskningen.

Utbildning i forskningsetik är påkallad vid samtliga fakulteter,

även om det mest uppenbara och förmodligen största behovet finns vid due medicinska fakulteterna. Kommittén bedömer att det finns behov motsva-

av rande en eller en och en halv lektorsresurs vid varje medicinsk fakultet.

Utbildning och forskning i forskningsetik 231

Lektorsresurser inriktade mot icke-medicinsk forskning

För stimulera utbildning i forskningsetik också vid de ickeatt medicinska fakulteterna bedömer Kommittén att det behövs motsvarande fast lektorsresurs vid varje universitet och högskola med inriktning en mot icke-medicinsk forskning.

Stimulans för ökad forskning iforskningsetik

Jämfört med många andra länder ligger Sverige efter när det gäller att erbjuda mångvetenskapliga forskningsmiljöer där kvalificerad forskning i tillämpad etik och forskningsetik bedrivs. Därför saknas både bra stöd för den vetenskapliga verksamheten och välunderbyggda kunskapsunderlag till myndigheter och beslutsfattare i samhället. I Nederländerna, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, USA, Kanada och Australien finns exempel på livskraftiga Centrumbildningar etikområdet. Från gott om Holland kan nämnas Centrum för bioetik och hälsorätt vid universitetet i Utrecht. Här samarbetar filosofer, teologer och rättsvetare i olika forskningsprojekt tillsammans med medicinare och veterinärmedicinare. Centför bioetik och hälsorätt utnyttjas ofta av statliga myndigheter och rum andra för att ta fram kvalificerade kunskapsunderlag i frågor som organ på den politiska agendan. Genom öppna seminarier, konfeär uppsatta och forskningsrapporter får också viktig inforrnationskarenser man en nal till de olika samhällsorgan har att följa den vetenskapliga utsom vecklingen. Kommittén bedömer att det behövs nationell kraftansamen liknande slag i Sverige. ling av

Kommittén föreslår:

att det tillskapas extra medel för uppbyggnad av ett tvärvetenskapligt kompetenscentrum i forskningsetik.

8.8 av Kommitténs förslag

Sammanfattning

stärka utbildning och forskning i forskningsetik, och så sätt För att bygga bredare kompetens inom detta område i Sverige, föreslår upp en Kommittén:

det bör åligga varje fakultet/lärosäte att upprätta en plan för uta att bildning i forskningsetik. Hur utbildningen skall ut är upp till varje se fakultet/lärosäte bestämma. Utbildningen bör väl förankrad i att vara

232 Utbildning och forskning i forskningsetik

de egna vetenskapliga ärrmesområdena, också inom facketiken. men Kurserna bör vara obligatoriska.

b att fakultetema/lärosätena upprättar ett handledarprogram, där handledare utbildas i frågor kring forskningsetik, oredlighet i forskning, arkiverings- och sekretessbestämmelser samt handledarens ansvar för förmedlingen av forskningsetiska till de forskarstudenormer rande. Frågor om makt, kön och jämställdhet bör också belysas.

c att l kap 4 § högskolelagen ändrad lydelse, enligt följande: ges en

Verksamheten skall avpassas så att hög kvalitet nås och vetenskaen pens trovärdighet och god sed värnas, såväl i utbildningen i som forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet.

d att 9 kap 6 § högskoleförordningen ett tillägg enligt följande:

ges

Utbildning i forskningsetik skall ett obligatoriskt inslag i all vara forskarutbildning, oavsett ämnesområde.

Universitet och högskolor bör varje år i sina årsredovisningar rapportera om sina utbildningsplaner och effekterna dem. av

e att det tillskapas extra medel för uppbyggnad tvärvetenskapligt

av ett kompetenscentrum i forskningsetik.

9 och insyn i

Öppenhet

forskningsprocessen

Sammanfattning kapitlet

av

Kommittén bedömer att ökad öppenhet och insyn i forskningsprocessen

nödvändig förutsättning för att allmänhet och beslutsfattare skall är en kunna ha förtroende för forskningsverksamheten. Det är också viktigt för

forskare, i allt högre grad arbetar inom specialiserade kunskapsatt som och kompetensområden, inte skall förlora det utomdisciplinära perspektivet sin forskning. För att möjligöra denna öppenhet och dialog mellan forskare och allmänhet föreslår Kommittén en rad åtgärder. Professionaliseringen journalistiken bör öka, med fler kritiskt skolade och

av väl insatta vetenskapsjournalister. Likaså behövs ökad satsning

en forskning kring skärningspunktema mellan vetenskap och samhälle. Populärvetenskap bedöms Kommittén ett viktigt instrument för att

av som förbättra förtroendet mellan forskare och allmänhet. Kommittén betonar

populärvetenskapen har ett både utom- och inomvetenskapligt värde. att Kommittén föreslår därför att också forskares populärvetenskapliga framställningar bör tillmätas meritvärde. För att öka allmänhetens insyn i vetenskapssamhällets beslutsprocesser och villkor är en fortsatt satsning öppna hus och lekmannakonferenser viktigt.

Dessutom föreslår Kommittén bildandet intresseorganisation

av en ny med uppgift stimulera kontakten mellan forskarvärlden och samhället

att utanför denna. Kommittén föreslår att regeringen uppdrar Forskningsrådsnärrmden, alternativt den i Forskning 2000 föreslagna rådsövergripande nämnden, att inbjuda lämpliga intressenter för att ett konstituerande möte bilda intresseorganisation med namnet Forskningen

en och Folket. Denna föreslås bli paraplyorganisation samlar andra

en som organisationer har intresse vetenskapens resultat, arbetsvillkor

som av och arbetsformer. Forskningen och Folket föreslås helt friståen-

vara en de organisation. Dess uppgift är att olika sätt stimulera till möten inom forskarvärlden eller mellan forskare och politiker eller andra intres-

Detta kan ske i form konferenser, kurser och studieresor. Besenter. av

234 Öppenhet och insyn i forskningsprocessen

vakning av forskningsfront och opinionsläge är också betydelsefulla uppgifter. Forskningen och Folket föreslås också särskilda arrangera "lekfolkskonferenser."

Forskningen och Folket leds styrelse innehåller representanter av en som för de större medlemsorganisationerna, också medlemmar valts men som grund av sin vetenskapliga eller tekniska kompetens och politiker eller publicister som visat särskilt intresse för forskningspolitiska frågor eller populärvetenskap. Styrelsen för organisationens ekonomi och ansvarar tar ställning till verksamhetens inriktning. Den dagliga verksamheten leds av ett kansli, bestående av en direktör/generalsekreterare och ett litet antal medarbetare. Finansieringen sker ett litet grundanslag, genom som kan komma från regeringen Utbildningsdepartementet eller från någon forskningsfinansierande stiftelse, samt genom avgifter från de organisationer som är medlemmar. Organisationens ekonomi kommer således att återspegla hur angelägen den anses vara.

Kommittén har också analyserat forskarens roll expert, och de besom gränsningar och förpliktelser expertrollen medför. Kommittén betosom nar att såväl forskare som avnärnare av expertkunskapen har för ansvar att skilja mellan experter och proffstyckare." När samhälle och politiska beslut blir allt mer beroende av forskningens ökade kunskap, ökar också risken för att ett fåtal forskare blir massmedialt kända och får agera som experter på områden där de inte har professionell kompetens. Forskaren bör vara medveten om att språkhantering och kunskapsuppfattning inte är densamma i forskarens seminarium i det offentliga som rummet. Han/hon bör upplysa om begränsningar i den disciplinens egna metodanspråk och räckvidden av den kompetensen. egna

9.1 direktiv

Utredningens

Kommittén skall överväga den offentliga insynen behöver ökas och om vid behov lämna förslag till hur detta kan ske. Likaså bör allmänhetens insyn i forskningsprocessen belysas. /.../ Kommittén skall även undersöka och föreslå åtgärder hur information principisom avser om nya ella frågor når berörda organ. /.../ Likaså bör forskarnas medvetenhet om expertrollens begränsningar och förpliktelser, vid utvärdering ex. av forskning och bedömning av samhällsproblem analyseras.

Öppenhet och insyn i forskningsprocessen 235

9.2 Kommitténs arbetssätt och

kunskapsunderlag

har enkät våren 1998 gjort kartläggning av hur Kommittén genom en en universitet, högskolor, forskningsråd och forskningsstiftelser arbetar med uppfylla den sk. tredje uppgiften, att informera om forskning och att forskningsresultat till allmänheten. Kommittén har också inventerat tidiundersökningar kring expertrollens begränsningar och förpliktelser. gare

i docent Nils Uddenberg vid Institutet för framtids- Två experter ämnet, vetenskapsjournalist Peter Sylwan, har för Kommitténs räkstudier och tagit fram varsin Dessa har till vissa delar bearbetats i ning rapport. kapitel. Rapporterna återfinns i sina helheter i en sten-

föreliggande

cilupplaga hålls tillgänglig regeringskansliet. som

I Kommitténs serie offentliga seminarier om forskningsetik, som arav tillsammans med Cancerfonden, Humanistisk-

rangerades samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Landstingsförbundet, Medicins-

forskningsrådet, Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och Vårdalka på de olika universitetsorterna i Sverige, anslogs ett serninaristiftelsen till diskussion insyn och öppenhet i forskningsprocessen. Seum en om minariet ägde den 24 april 1998 under rubriken: Har forskarna det rum dom förtjänar Samtal fördes bl.a. om behovet av en seriös

förtroende

sensationsjournalistik när det gäller forskning och behovet av känsla om hos journalisterna. Följande experter medverkade med inledför nyanser Erik Fichtelius, politisk reporter Aktuellt; Ulla Karlsson, reningar: Ekonomi och Teknik Förlag AB; Gabriella Norlin, chef vid daktör

enhet för forskningsinformation; George

Forskningsrådesnämndens

journalist och universitetslektor vid Stockholms universitet; Strachal, Sylwan, vetenskapsjournalist; Nils Uddenberg, docent vid Institu- Peter Framtidsstudier och; Hans Wigzell, professor i immunologi och tet för rektor vid Karolinska institutet.

18 augusti 1998 arrangerade Kommittén utfrågning med experter Den en kringfrågpr mötet mellan folkbildning, folkrörelser och forskning om Följande bidrog med inledningar och kommentarer: Kjell Forexperter Härnösands folkhögskola, Jan Heimdahl, förbundsrektor, svall, rektor, Studiefrämjandet; Jan-Sture Karlsson, Folkuniversitetet; Ingrid Rasch, rektor Skeppsholmens folkhögskola, Ann-Christin Tornberg, FoUansvarig, Folkbildningsrådet; Nils Uddenberg, docent Institutet för framtidsstudier; Eva Önnesjö, rektor Tollare folkhögskola.

236 Öppenhet och insyn i forskningsprocessen

Vid seminariet den 18 augusti diskuterades en idé verksamhet med om en arbetsnamnet Folket och Forskningen". En idégrupp utformade sedan denna idé för Kommitténs räkning till ett mer preciserat förslag. Gruppens förslag finns inarbetat i sin helhet i detta kapitel. Idégruppen bestod av: Nils Uddenberg se ovan; Olle Fack, generalsekreterare Folk och Försvar; Christina Nydén, informationschef Folkuniversitetet, förbundskansliet; Rune Rydén, ledamot Kommittén forskningsetik, ordföav om rande i RIFO, Sällskapet Riksdagsmän och Forskare.

Större sammanhängande avsnitt i kapitlet från dessa kunskapsunderlag är markerade med ett särskilt typsnitt.

9.3 och

Kapitlets frågeställningar

avgränsningar

Som påtalats i det inledande etikavsnittet är öppenhet självklar föruten sättning redan för de inomvetenskapliga samtalen. En forskare måste öppet redovisa sina utgångspunkter, metodval och resultat för andra att forskare kritiskt skall kunna pröva forskningens kvalitet och den påvisade kunskapens tillförlitlighet. Beträffande frågorna oredlighet har om öppenheten dessutom sin motivering i att det misstänkt forskares ur en perspektiv och ur både vetenskapssamhällets och det övriga samhällets synvinkel måste gå att visa att forskningsprocessen inte har förvanskats. I avsnittet om etisk prövning forskning har också påpekats vikten av av offentlighet i största möjliga utsträckning och det legitima behovet av insyn från allmänheten när det gäller de värdeavvägningar forskare i olika discipliner står inför i samband med sin forskning.

I föreliggande kapitel gäller frågan öppenhet vikten forskningom av att en och dess utövare åtnjuter ett stort förtroende hos allmänhet och politiska beslutsfattare. Öppenhet och insyn är nödvändiga förutsättningar för att allmänhet och beslutsfattare skall kunna ha förtroende för verksamheten. Det kommer alltid finnas kunskapsklyfta mellan forskare en och allmänhet. För att en allmänrepresentant skall kunna ha exakt samma insyn i den specialiserade vetenskapliga verksamheten måste denne själv vara forskare i samma specialitet. På ett allmänt plan kan få man kunskap om vad forskningen går ut måste med nödvänmen sen man dighet överlämna förtroendet till forskaren själv. Allmänheten och de politiska beslutsfattarna måste kunna lita att forskaren och noggrannt sanningsenligt redogör för relevanta frågeställningar och resultat. Ju färre som behärskar en forskares specialiserade kunskap desto beroenmer

Öppenhet och insyn i forskningsprocessen 237

i

de är det omgivande samhället förtroendefull relation mellan av en forskningen, dess finansiärer och dess avnämare. i

Om vetenskapssamhället vinnlägger sig största möjliga öppenhet om förtroende räcker längre än till den kunskapsmassa byggs ett upp som och begriper och längre än den kunskap några relativt få som var en som utvalda förmår omfatta vidden och konsekvenserna av. Utan detta förtroende är det risk att för samhället viktig forskning inte kommer till stor stånd. Allmänheten och dess representanter måste kunna lita att också i både är angelägen och dess den för dem svårbegripliga grundforskningen

g

kunskapsfrukter tillförlitliga. Utan ett grundmurat förtroende finns också betydelsefulla kunskaper inte kommer att tillämpas olika g stor risk att samhällsområden därför att stora delar av befolkningen känner sig

t

främmande för den kunskap man överraskas med. ; nya

P Öppenhetenoch insynen är också viktig för att forskarna, som i allt höggrad måste arbeta inom specialiserade kunskaps- och kompetensomre råden, inte skall drabbas fartblindhet och missa viktiga utomdiscipliav perspektiv den forskning de bedriver. Insyn från andra forskarnära kan avgörande för att få till stånd en forskning om den grupper t.ex. vara kunskapens konsekvenser olika områden. Det forskningsrådsinitinya erade mångvetenskapliga projektet om etiska, legala och sociala aspekter kring genetisk forskning och genteknik är ett exempel försök att stimulera sådan forskning Öppenhet och insyn är viktig för allmänheten basis generell kunskapsrnassa måste kunna förstå huvudsom av en dragen i den forskning bedrivs och även kunna uppfatta de som kopernikanska vändningama" inom vetenskapen. Ett aktuellt exempel är den biologiska grundforskningen kring kloningen av fåret Dolly Ha-

de allmänheten kunnat följa hela forskningsprocessen fram till denna banbrytande vetenskapliga hypotes hade reaktionerna sannolikt oftare präglats kritisk nyfikenhet och förundran än högljutt fördömande. av av Hade forskarna dessutom haft känsla för de utomdisciplinära perspektioch den etiska problematiken hade informationen kanske landat anven norlunda än vad den gjorde. Någon utvärdering av "kloningdebatten nu är ännu inte gjord, det förefaller inte osannolikt att den uppenbara men förtroendeklyftan i detta sammanhang kan ha lett till bakslag och minskat stöd för mindre kontroversiell biologisk forskning. annan

För redogörelse det s.k. ELSA-initiativet se kapitel en av 2För utförlig diskussion kloning Nilsson, Annika red., Klona skapelen om se krona Forskare kommenterar kloning djur och människor. Källa 49, sens av Forskningsrådsnämnden, oktober 1997.

Lage

238 Öppenhet och insyn i forskningsprocessen

9.4 En historisk tillbakablick

Nils Uddenberg har i sin rapport till Kommittén givit exempel hur frågorna vetenskapens roll i samhället och allmänhetens på om syn forskning och vetenskaplig kunskap följt människan historien. genom Uddenberg tar sina exempel från naturvetenskap och teknik. Hans presentation återges i redigerad form i detta historieavsnitt.

Framstegets hjälte eller maktens /akej forskarens plats i samhället genom historien och inutid

Frågan om människan har rätt att behärska naturen eller hon i om stället bör underordna sig naturens lagar är lika gammal tekniken som själv och speglas exempelvis i Bibelns skapelseberättelse. För de gamla grekerna var frågan om övermod hybris eller måttfullhet - - sophrosyne central och det har hävdats att de grekiska filosoferna utforskade naturens lagar, snarare för att finna de gränser naturen stakade ut för människorna än för att kunna exploatera naturens resurser eller krafter

Teknik och magi har mer gemensamt än vad man alltid föreställer sig. l båda fallen är syftet att påverka de makterZ verkar i naturen, i som gynnsam riktning. Länge uppfattades forskarna mycket riktigt som svarta magiker i förbund med mörka krafter, kanske till och med i maskopi med djävulen själv Berättelser om Doktor Faustus troligen - en mytisk tysk astrolog och magiker som skall ha levt på 1400-talet kan ledas tillbaka till 1500-talet och Faust har blivit den europeiska en av kulturens återkommande gestalter, mest berömd Goethes dragenom ma.

Även den nyktre vetenskapshistorikern finner kopplingar mellan magi och vetenskap. Ur alkemisternas i vårt tycke egendomliga blandning av svartkonster och empiriska observationer skulle så småningom den vetenskapliga kemin komma att utvecklas. Den kringvandrande magikern Teofrastus Bombastus Paracelsus von Hohenheim, verkade i som början av 1500-talet, var en av dem som genom att bryta med den traditionella medeltida medicinen lade en grund för medicinens vidare utveckling och därmed på sikt för moderna vetenskapliga behandlingsmetoder.

3 Wright, Georg Henrik: von Vetenskapen och förnuftet. Bonniers, 1986. 4 Haynes, Roslynn D.: From Faust to Dr Strangelove. Representation of the Scientist in Western Litterature. The John Hopkins University Press, 1994.

Öppenhet och insyn i forskningsprocessen 239

Under sextonhundratalet lanserades forskningen som ett välsignelsebringande socialt projekt. Vetenskapen blev en del av en positiv framtidsvision ett bättre och humanare samhälle. l början av detta om sekel skrev Francis Bacon sitt manifest The New Atlantis där han beskriver ett utopiskt Iyckorike, som styrs av ett råd vise män -forskare samlas i Salomos hus ett slags vetenskapsakademi l Det Nya som - Atlantis har vetenskapen skaffat medborgarna en mängd användbara tekniska möjligheter: här finns allt från telefoner till mikroskop, något slags biografsalonger där sysslar med ljusillusioner och synvillor - man med figurer, storlekar, rörelser, färger till vetenskapligt utprövade komposter. En samtida illustration visar till och med en man som transporterar jättelik jordgubbe i skottkärra. Drömde Francis Bacon en en om bioteknik

Med Det Nya Atlantis ville Bacon propagera för att vetenskapen skulle uppfattas ett nyttobringande samhälleligt framstegsprojekt. Hans som tankar låg i tiden. Snart växte olika vetenskapsakademier fram: Royal Society i London inrättades 1662 och fransmännen var inte sena att följa efter med sin Academie de Sciences, 1666. Ungefär samtidigt började forskarna kommunicera med varandra i de första vetenskapliga tidskrifterna: redan år 1665 började Henry Oldenburg vid Royal Society meddelanden han kallade Philosophical Transactions.° I ge ut som Sverige skedde det vetenskapliga uppsvinget framför allt under frihetstiden då till exempel Kungliga Vetenskapsakademien inrättades. Från att ha varit trollkarl hade vetenskapsmannen blivit välstândsmakare.

Att vetenskapen välsignelsebringande togs för givet långt på var 1900-talet. Universiteten som från början varit teologiska någon gång juridiska eller medicinska högskolor utvecklades till institutioner för en bred vetenskaplig utbildning och ett förutsättningslöst sökande efter kunskap. Sanningssökandet i sig var högsta norm men bakom idea- len dolde sig naturligtvis förhoppningar om nya revolutionerande tekniska möjligheter Vid slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var bilden forskaren som Ijusast. De vetenskapliga och tekniska landav vinnlngarna fascinerade både genom sin obegriplighet och genom sin användbarhet. Även den tekniska utvecklingen kunde skapa elände om

5Bacon, Francis: Det Atlantis 1627. Svensk översättning av Olof Hägernya strand. Bokförlaget Carminas klassiker, 1979. 6Se Boorstin, Daniel J.: Upptäckama. Hammarström Åberg, 1988. ex. 7Eriksson, Gunnar: Etiska traditioner i forskningen en idéhistorisk skiss. I Kan forskningen bli etisk Forskningsberedningens skrift nr 1996. Utbildmer ningsdepartementet.

240 Öppenhet och insyn i forskningsprocessen

SOlU 1999:4

exempelvis för fabriksarbetarna hade många européer personliga - erfarenheter av att vetenskapliga kunskaper kunde leda till förbättringar i vardagslivet. Vetenskapsmannen, läkaren och ingenjören tidens var hjältar.

Tilltron till mänsklighetens uppfinningsrikedom kände inga gränser och framtidstron frodades. Jules Vernes exempelvis En världsromaner omsegling under havet eller Den hemlighetsfulla ön - bär vittne om een gränslös tillit till det mänskliga snillets förmåga att lösa de mest olika.rtade problem. Även många däribland om även Jules Verne också - funderade över vetenskapens och teknikens mörka sidor forskvar ningsetik knappast en fråga på samma sätt idag. En intressant som illustration från vårt eget land Statens Institut för Fiasbiologi, ger som inrättades i början av 1920-talet. När denna i våra ögon synnerligen tvivelaktiga institution inrättades gjordes inga forskningsetiska över- väganden Samhällsnyttan ifrågasattes aldrig. Rasbiologin kunde falla

tillbaka på hela den auktoritet som vetenskapen hade samlat.

l vår tid har vetenskapens roll i samhället förändrats ännu gång. Mer en än någonsin tidigare uppfattas kunskapen produktionsfaktor som en och kunskapsberoende företag växer ofta i universitetens omedelupp bara närhet. Möjliga tillämpningar eller ekonomiskt värdefulla lösningar på olika problem står i fokus för det vetenskapliga arbetet. Den åtminstone till sina ideal obundna forskning odlats inom universitet som och högskolor har delvis fått träda tillbaka till förmån för multidisciplinära nätverk av forskare som mäter sina framgångar i termer kunskaav pens användbarhet. Det har uppstått nya samarbetsformer mellan universitet och näringsliv eller universitet och politik och forskningsresultaten värderas lika mycket utifrån sin sociala och tekniska användbar-

het som utifrån sin inomvetenskapliga teoretiska betydelse. Även om denna karaktäristik kanske främst berör naturvetenskap och teknik har

inte heller traditionella humanistiska kunskapsområden undgått att bli indragna i samma utveckling." Så kallad tillämpad etik applied ethics -

8 Frängsmyr, Tore: Framsteg eller förfall. F ramtidsbilder och utopier i väster-

ländsk tanketraditiøn. Liber Förlag, 1980. 9 Broberg, Gunnar: Statlig Rasforskning. En historik över Rasbiologiska institu-

ter. Ugglan Lund Studies in the History of Science and Ideas. Lund, 1995. O Wicksteed, S. Q.: The Cambridge Phenomenon. The Growth High Techno-

logy Industry in a University Town. Sega Quince, Cambridge, 1985. " Gibbons, Michael Limoges, Camille Nowotny, Helga Schwartzman,

Simon Scott, Peter Trow, Martin: The production of knowledge. The new dynamics of science and research in contemporary societies. SAGE publications, Forskningsrådsnämnden, 1994.

Öppenhet och insyn iforskningsprocessen 241

går ut på att finna moraliskt acceptabla lösningar på de utma- - som ningar tekniken ställer människorna inför är ett växande kunskapsområde. Ett annat exempel på humanistisk forskning som bedrivs med utgångspunkt från sin sociala relevans och politiska tilllämpbarhet är så kallad genus-forskning.

Den moderna Vetenskaps- och teknikkritiken växer fram

Även vetenskapen ända sedan 1600-talet har varit en extremt

om framgångsrik verksamhet, intimt förknippad med det moderna projektet,° har myten vetenskapsmannen som genial magiker i förbund

om med djävulen ändå aldrig riktigt velat dö. Goethe själv både veten-

skapsman och författare aktualiserade Faustfiguren i sitt berömda

drama. Något senare 1818 skrev Mary Shelley romanen om Frankenstein, den snillrike, men emotionellt förkrympte forskaren, som i avskild monomani skapade en levande människolik varelse: det berömda monstreti När monstret sedan förföljer sin skapare är det med

anklagelse för den kärlekslösa rationalitet med vilken Frankenstein en handlat. Monstret känner sig oälskat och blir som oälskade varelser

ofta blir bittert och destruktivt. Att temat fortfarande är aktuellt bevi-

sas bland annat av olika filmatiserade versioner av Mary Shelleys berättelse. Ett senare vetenskapskritiskt litterärt alster som fått stor betydelse för diskussionen om forskningens inte minst bioteknikens

- plats i samhället är Aldous Huxleys Brave New World 1932 Du

sköna nya värld.

Mot slutet av 1800-talet kan man spåra de första tecknen på den teknik- och vetenskapsdebatt som i vår tid ofta dominerar debatten. Tidpunkten är intressant. Samtidigt som den teknologiska framtidstron var som starkast växte det också fram en kritik. En del tänkare började fråga sig om människorna har omdöme nog att förvalta de krafter de har skapat och om de har de andliga och kroppsliga förutsättningarna att hänga med i den snabba utveckling som är ett resultat av samarbetet mellan vetenskap, teknik och kapital. Tekniken uppfattades inte längre enbart som alla goda gåvors givare utan även som en destruktiv kraft som hänsynlöst omvandlade naturen och samhället. Rörelser som ville bevara det traditionella bondesamhället eller den opåverkade natu-

uppstod. Den konflikt mellan ekonomisk utveckling och välstånd å ren ena sidan och miljö å den andra som många nutida människor tar för

12Se Singer, Peter: Applied Ethics. Oxford University Press, 1986.

ex. 13Liedman, Sven-Eric: I skuggan framtiden. Modernitetens idéhistoria.

av Bonnier Alba, 1997.

242 Öppenhet och insyn iforskningsprocessen

given började formuleras. Ett tidigt exempel är George Perkins Marshs banbrytande bok Man and Nature 1864 där författaren förde fram ett teknikkritiskt miljöbudskap som i många stycken påminner om det

som med större eller mindre rätt ofta dominerar miljödebatten idag.

- Marshs bok fick, ungefär som Rachel Carson Tyst vår hundra år senare, avsevärt genomslag i debatten.

Under 1900-talet har kritiken mot vetenskap och teknik växt sig allt starkare och den framtidstro som tidigare gick hand i hand med tekniktilliten har eroderat betänkligt. En brytpunkt var när den första atombomben detonerade över Hiroshima den 6:e augusti 1945 och i ett slag tog 200 000 människors liv. Vetenskapens frukter hade på allvar visat att de kunde användas destruktivt och det är knappast en tillfällighet att frågan om kärnfysikens tekniska tillämpningar fortfarande är explosiv materia på den politiska agendan. Atomens krafter uppfattas i allmänhet som destruktiva. Andra erfarenheter av avgörande betydelse för allmänhetens inställning till vetenskap och teknik var upplevelsen de

av problem som är förknippade med användningen av kemiska bekämpningsmedel inom jordbruket som Rachel Carson diskuterade i sin bok Tyst vår 1 963.

Atombomben och miljöfrågorna visade att kunskaper inte bara

kan ge människorna fler möjligheter, större frihet och ökat välstånd utan också tillfällen att förgöra sig själva. Vetenskapen kan både frälsare och

vara Vägvisare till undergången. Under 1900-talets sista decennier har teknikkritiken engagerat många ledande filosofer. l Skandinavien har norrmannen Arne Naess och finländaren Georg Henrik von Wright varit särskilt inflytelserika. För båda dessa tänkare har miljöfrågorna stått i centrum. Men diskussionen om kunskapens värde och vetenskapens berättigande har nått långt utanför filosofiinstitutionernas seminarierum.

Den internationella miljöetiska litteraturen anklagar ofta oansvariga forskare för miljöproblemen." Många naturprogram i TV innehåller

av-

4 Marsh, Gerorge Perkins: Man and Nature or Physical Geography as Modijied by Human Action. Sampson Low, Son and Marston, 1864. 5 Carson, Rachel: Silent Spring 1963 Pâ svenska Tyst vår. Bokförlaget Prisma, 1964. 6 Se ex. Naess, Arne: Anklagelser mot vetenskapen. AWE / Gebers, 1982. Se även von Wright, Georg Henrik: Vetenskapen och fömuftet. Bonniers, 1986 eller av samme författare Myten om framsteget. Bonniers, 1993. 7 Ett inflytelserikt arbete är Naess, Arne: Ekologi, samhälle och livsstil. Utkast till en ekosofi 1973. Svensk utgåva Lts förlag, 1981. Av författare finns

samme även Anklagelser mot vetenskapen. AWE / Gebers, 1982.

Öppenhet och insyn i forskningsprocessen 243

snitt där människans girighet och teknik ibland med rätta, ibland med

mindre rätt framställes som ett hot mot andra levande varelser. En

del så kallat ekofeministiska tänkare har förknippat förtingligandet och exploateringen av naturen med en patriarkal tradition som förvaltas av ett maskulint dominerat vetenskapssamhälle. Förtrycket av naturen knyts samman med förtrycket av kvinnan. l denna typ av analyser framstår vetenskapen snarare som ett destruktivt maktmedel än som ett sätt att skapa bättre förutsättningar för vanliga medborgare.

Så långt Nils Uddenbergs historieskrivning. Den visar upp en rad intressanta facetter i det prisma varigenom betraktar mötet mellan vetenskapen. beslutsfattare och allmänheten. En del frågor kring oredlighet, etisk prövning forskning och hanterande av intressekonflikter diskute-

av ras utförligt av Kommittén i andra kapitel av detta betänkande. För att komma tillrätta med den gradvis ökande förtroendekris som Uddenberg beskriver fokusering dels vetenskapens aktörer i samhället,

behövs en dels det sätt vilket olika media presenterar forskning och forskare för allmänheten. Vi börjar med frågan expertrollens förpliktelser och

om begränsningar.

9.5 Forskaren som expert

Kommittén har i uppdrag att analysera forskarnas medvetenhet om expertrollens begränsningar och förpliktelser, t.ex. vid utvärdering av forskning och bedömning av samhällsproblem. Forskare agerar som experter i en mängd olika sammanhang. Det kan vara som sakkunniga vid rättegångar, experter i utredningar, inom förvaltningar, i politiska debatter eller representanter för forskningen i specifik fråga i mc-

som en dia. Att expert innebär att denna person är innehavare av en speci-

vara fik kunskap de andra aktiva i utredningen/processen/debatten inte

som har tillgång till. En forskare kan även indirekt medverka som expert i en rådgivningsprocess, genom att hans/hennes forskningsresultat används

expertrådgivande utan att forskaren själv är direkt medverkande som som person.

Ekosofins idéinnehåll diskuterar jag i Uddenberg, Nils: Ett djur bland alla andra Biologin och människans uppfattning av sin plats i naturen. Nya Doxa, 1993. X Merchant, Carolyn: The Death Nature. Women, Ecology and the Scientific Revolution 1980. Harper Row, 1990.

244 Öppenhet och insyn i forskningsprocessen

Sociologen Göran Sundqvist vid avdelningen för teknik- och vetenskapsstudier i Göteborg delar upp expertrollen i tre aspekter. En expert är en person som har en särskild förtrogenhet med en viss kunskap. Denna kunskap är specialiserad och svåråtkomlig för den vanlige medborga-

Expertens kunskaper efterfrågas samhället. ren. av

Det förändrade samhället

Även rätt stark teknikkritik vuxit fram under 1900-talet präglas

om en det moderna samhället som helhet av en stark tilltro till vetenskapen och de lösningar och framsteg som den kan erbjuda. Forskningen täcker en stor del av den värld människor erfar, allt från användning kärnfysik

av till omvårdnadsvetenskap. När forskningen utvecklas och specialiseras blir den även alltmer fragmentarisk. I Diskussionen av samhällsfrågor som är föremål för politiska beslut förlitar man sig därför i allt högre

grad specifik vetenskaplig kunskap och forskaren expert.

som Den generella kunskapsmassan räcker inte till som underlag för beslutsfattandet. Det har blivit allt svårare för lekmän att kunna tillgodogöra sig den kunskap som behövs för att kunna vara insatt i de frågor som berör både stora politiska beslut och aspekter av det vardagliga livet, offentligt och privat. Man kan mot denna bakgrund befara att eftersom politikerna blivit alltmer beroende av forskarnas specialiserade kunskap finns risk att gapet mellan politiker och allmänhet vidgas. Dialogen mellan de politiska beslutsfattarna och allmänheten försvåras när varken politikerna eller allmänheten har direkt tillgång till kunskapens många källor.

Den tyske filosofen/sociologen Jürgen Habermas, tillhörande den kritiska skolan 20 vetenskapen inte alltid samverkar med det omgivande

menar att samhället på ett gynnsamt sätt. De politiska beslutsfattarna blir alltför beroende av experter som uttalar sig i frågor som inte längre bara

avser några avgränsade sammanhang i det mänskliga livet utan ett mycket direkt sätt griper i människors vardagsverklighet. Ett belysande

exempel är hur hela det område som har med barnuppfostran och barnens

19Sundqvist, Göran: Miljöexperterna om vetenskapens auktoritet i miljöarbetet,

i Lundgren, Lars red., Att veta och att göra. Om kunskap och handling inom miljövården. Naturvårdsverkets förlag; Stockholm 1996, s. 108. 2° Med den kritiska skolan menas den inriktning inom samhällsvetenskaplig och filosofisk forskning som har sitt utrsprung i Socialforskningsinstitutet i Frankfurt. Traditionen benämns därför ofta som Frankfurtskolan. Denna hade som grundläggande tes att samhällsvetenskaplig forskning skulle präglas av en kritisk hållning och aktivt påverka samhället. 2 Habermas, Jürgen: Kommunikativt handlande: språk, rationalitet

texter om och samhälle. Daidalos, Göteborg 1990, s. 374.

Öppenhet och insyn i forskningsprocessen 245

utveckling att göra, från att ha varit något som tillhört den privata sfären i samhället på ett helt nytt sätt blivit föremål för utomstående experters råd; expertråd och rön som omsätts i olika politiska beslut.

Samtidigt som den ökade tilltron till och beroendet av vetenskaplig kunskap kan te sig oroande, erbjuder den ökade specialiseringen och forskningsbetoningen även en stor mängd fördelar för både den enskilde och kollektivet. För individen innebär den ökade kontakten med forskningen och forskaren som expert att vetenskapen inte alltid förblir den slutna kunskap som den historiskt varit. Forskning innebär inte bara framsteg utan erbjuder även möjlighet att förstå det sammanhang lever

en man

På samma gång som allmänheten detta sätt "sökt sig till vetenskapen för råd har forskarsamhället i allt högre grad sökt sig till allmänheten för legitimering av sin verksamhet. Den finansiella situationen för forskningen har blivit hårdare vilket har lett till en ökad önskan om massmedial uppmärksamhet. Detta gäller inte bara den vetenskapliga pressen utan även så kallade "populära" eller allmänna media. Forskare är nu mer intresserade av att uttala sig som experter om det innebär en ökad uppmärksamhet som i sin tur kan leda till ökade anslag.

Uddenbergs historieskrivning visar att samhällets beroende av och tilltro till vetenskapen förändrats radikalt under loppet av den moderna epoken. En delaspekt har att göra med frågan om forskningens och forskarnas status. Denna fråga har blivit föremål för ingående och aktuell debatt. Enligt vetenskapssociologen Dorothy Nelkin har forskare som är nobelpristagare alltid fått en speciell status grund av att denna utmärkelse har mycket högt anseende i allmänhetens ögon. Dessa personer beskrivs i allmänhet av pressen som forskare vilkas arbete snarast kan liknas vid en livsuppgift eller kallelse, de porträtteras som olympiska medaljörer.Total hängivenhet och offrande av privatlivet för "sanningen". Deras forskning blir en livsuppgift vilken de ställer i samhällets tjänst

22Nelkin, Dorothy:Selling Science: how the science and technology

press covers WH Freeman, New York 1995, s. 125 ff. 23Ibid., 20 rr. 24De finns tydligt skillnad i hur kvinnliga pristagare beskrivs till skillnad från

en manliga. Till exempel beskrev Family Health Rosalyn Yalow, Nobelpristagare i medicin I977, följande sätt: "She Cooks, She Cleans, She Wins the Nobel Prize". Manliga Nobelpristagare har överlag fått mer uppmärksamhet vad gäller deras forskning och i princip inget om deras privatliv. Ibid.

246 Öppenhet och insyn i forskningsprocessen

Det oproblematiska mötet

En stor del av den forskning som bedrivs om forskaren som expert, bedrivs inom forskning om kontroverser eller uppmärksammade sarnhällsfrågor. Det är vid tydliga vetenskapsbaserade samhällsdebatter som expertrollerna blir tydligast och där forskarna får den mest aktiva rollen. Göran Sundqvist har frågat sig om det i dessa debatter och möten är harmoni eller konflikt och missuppfattning råder. Vissa discipliner

som gör nästan automatiskt forskarna till mäktiga experter på sådana frågor som direkt påverkar politiska beslut, till exempel ekonomi eller miljö. Enligt Sundqvist befinner sig experterna i en gråzon mellan vetenskap och politik. Forskaren är där både som kunskapsinnehavare och i kraft

sin status forskare med en särskild titel. Dock finns det ingen av som

kan ha expertrollen som profession då denna för forskaren ligger i som forskningen som sådan. Ingen är expert att vara expertzö Sammanhanget där forskarna i expertrollen rör sig är inte det sammanhang man kallar forskarvärlden. Att vara expert är inte heller någon permanent verksamhet. Eftersom experten har sin professionella verksamhet någon annanstans, företrädesvis i forskningen, kan man hävda den till synes paradoxala situationen att experten är lekman i sin roll som expert

Sundqvist definierar relationen mellan vetenskap och politik genom en distinktion mellan två olika nivåer. På den principiella nivån skiljer forskaren och politikern sig därför att den ena talar om hur något förhåller sig och den ändra hur det bör förhålla sig. Vetenskapen och politiken skiljer sig dessutom på en kompetensnivå där respektive yrkesroll/profession med sina specifika avgränsningsområden och arbetsuppgifter får betydelse.

Expertrollen är inte oproblematisk ur vare sig forskarperspektiv eller samhällsperspektiv. Risken är att man alltför ofta vetenskapliggör vardagsfrågor, lockas till att göra alltför grova förenklingar, tror att forskningen skall entydiga svar politiskt definierade frågor eller att

ge forskarna övertolkar vetenskapliga resultat. Det finns hos

som experter allmänheten ett tydligt samband mellan hög tilltro till beslutsfattare och hög tilltro till experterna. Om beslutsfattarna inte har något förtroende

25Sundqvist, Göran: Varför är miljöforskarna , Rapport från Centrum för

oense tvärvetenskap, Göteborgs Universitet 1990, s. 23. 261mm s.ll. 27Ibid., s.l07. 2 108 ff.

Ibid., s.

Öppenhet och insyn i forskningsprocessen 247

kommer även ex Perterna att ifrå asättas och förväntas re resentera olika partsmtressen snarare än allmänintresset.

Vad händer då när forskaren kliver ur sitt akademiska rum för att

vara en så kallad expert eller rådgivare i det offentliga rummet Vad ledde till att forskaren tog steget överhuvudtaget Hur skall mötet mellan dessa två rum ske Hur medveten är forskaren om sin forskarkulturs ut-

egen formning och i hur pass stor grad påverkar denna medvetenhet forskarens möjligheter i det andra "rummet" Med hjälp av tre exempel ur verkligheten som bearbetats inom aktuell forskning området

expertroller och forskning kring vetenskapliga kontroverser, kan man få en bild av forskarnas uppfattningar om sina roller i det offentliga rummet.

Forskarna som experter kontroverser som exempel

-

Mi ljödebatten

Göran Sundqvist beskriver i sin avhandling Vetenskapen och miljöproblemen en expertsociologisk studie hur problem kan uppstå när

den vetenskapliga sfärem möter den "ovetenskapliga". Fokus för

avhandlingen ligger forskarnas engagemang i miljödebatten. Sundqvist gör en femdelad kategorisering avseende forskarens strategier i denna debatt.

l Den expanderande strategin Denna strategi innebär namnet

- som

indikerar att man vill expandera vetenskapens domäner och influen-

sområden. Många politiska frågor anses vara angripbara från ett ve-

tenskapligt perspektiv. 2 Den samarbetande strategin Forskning och politik har en sarnar-

-

betande karaktär där forskaren rör sig fritt mellan de olika kontexter-

na. Dock är områdena klart avgränsade från varandra. 3 Den begränsande strategin Denna strategi ser forskaren som inne-

-

havare av en passiv expertroll. Han/hon är i första hand forskare men

lärrmar resultat till den som är intresserad utan att ha egna intressen

av tillämpningen. Många politiska frågor anses inte vara angripbara

från ett vetenskapligt perspektiv.

4 Tvårollsstrategin Inom tvårollsstrategin att forskaren

- anser man

som forskare har samma begränsning som inom strategi 3 dvs

pas-

siv. Men forskaren kan ha en aktiv roll i det offentliga sammanhang-

29Sundqvist, Göran: Vetenskapen och miljöproblemen expertsociologisk

- en studie. Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1991.

248 Öppenhet och insyn i forskningsprocessen

et fast i så fall som politiker. Anspråket blir, såsom i en expan-

nr

sion när det gäller deltagandet men inte i anspråken på det. 5 Den katalytiska strategin Vetenskapens roll ses som begränsad men

-

den kan få en katalytisk effekt inom vissa änmesområden. Den kan

inte ersätta politiken men däremot "få fart på politikerna". Påverkan

indirekt.

ses som

Göran Sundqvists intervjuade 45 personer vilka alla är aktiva i rniljöfrågan olika sätt. Av dessa var 17 forskare inom de discipliner som direkt eller indirekt är förknippade med miljöfrågor. Det som var gemensamt för dem var att de har forskningen som yrke. Det bör sägas att denna undersökning inte är tillräckligt omfattande för att ligga till grund för några generaliseringar. Den är snarare en närgående kvalitativ analys och ger en bild av de frågor och skillnader som kan finnas i just denna debatt.

Sundqvist delar intervjurnaterialet i olika kategorier som är grundläggande för hur de intervjuade uppfattar själva debattänmet, vetenskapens ideal och experternas funktion. Dessa är natursyn, kunskapsosäkerhet och verenskapsideal. De tre kategorierna styr forskningen och styr dessutom vilken syn man har vad dessa forskare kan bidra med i debatten om miljöproblem och lösningar av dem.

Natursynen blir den kategori i Sundqvists undersökning där man ställer frågan vad naturen tål. Är den skör, robust, välvillig eller nyckfull En natursyn kan enligt författaren aldrig grunda sig endast vetenskaplig kunskap. Osäkerheten är den kategori som berör hur man ser kunskapen Är den säker eller osäker Grundforskning över

om naturen. ses lag som mer säker än den tillämpade forskningen och laboratoriet upplevs som säkrare än verkligheten. Vetenskapsidealet handlar

som namnet anger om vilken status eller plats den vetenskapliga kunskapen har i relation till den vardagliga eller praktiska kunskapen. Detta påverkar forskarens inställning till den rniljörelaterade forskningen han/hon bedriver och vilken roll expertkunskapen intar i debatten. Vetenskaplig kunskap och vardaglig kunskap kan till exempel ses som starkt skilda åt, vilket leder till en stark tilltro till forskningens expertfunktion vid defini-

tionen av miljöproblemen.

3° Ibid., s. 35 ff. 3 Ibid., s. 194. 33Ibid., s. 201. 33Ibid., s. 209 ff. 34Ibid., s. 211

Öppenhet och insyn i forskningsprocessen 249

Det intervjumaterial Sundqvist presenterar och diskuterar ger en tydlig bild att vetenskapens gränser och uppgifter inte alltid är helt lätta att

av definiera. Man kan finna skillnader i natursyn mellan forskarna, i synen på den vetenskapliga kunskapens säkerhet och dess status i förhållande till vardagskunskapen. Detta innebär att dessa forskare som experter skiljer sig i vissa ganska grundläggande frågor som alltså inte har att göra med deras forskningsresultat, utan mer ligger på värderings- och livsåskådningsplanet.

Välfärdsdebatten

Sociologen Agneta Hugemarks undersökning i Den fängslande marknaden analyserar nationalekonomkårens agerande som experter i debatten

den svenska välfärden. Hugemark att ekonomkåren lyckom menar ades nå expertstatus i välfárdsdebatten och påverkade många beslutande instansers hållning. Följden av detta blev att vissa andra expertgrupper fick ett minskat utrymme, till exempel rådgivande myndigheter. Enligt Hugemark kan ekonomemas deltagande i debatten ses som ett professio-

naliseringsprojekt där syftet var att uppnå status, monopol kunskap

eller praktisk kompetens. En av anledningarna till att man lyckades uppnå sin expertstatus att man lyckades koppla välfardssektoms

var funktionssätt till ekonomisk teori jämviktsteorin. Man kom överens inom kåren hur problemen skulle definieras och man lyckades över-

om tyga omgivningen sin professionella kompetens i välfárdsfrågoma.

om Projektet har lett till att den ekonomiska expertisen idag är vad Hugemark kallar politiskt institutionaliserad bland annat genom tillkomsten av sådana instanser Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi,

som knuten till Finansdepartementet. Hugemark skriver: "Vad ekonomer har erhållit är således betydande grad autonomi att definiera de

en av grundläggande problemen i välfärdssektom, utan inblandning och ifrågasättande icke-experter i det här fallet alla som vill definiera effek-

av tivitet sätt

ett annat

35Hugemark, Agneta: Den fängslande marknaden. Lund Studies Social Welfare, Arkiv Lund 1994. 36Hugemark exempel den 1981 bildade Expertgruppen för studier inom

ger som offentlig ekonomi, Ibid., s. 160. 37 52.

Ibid., s. 38 175.

Ibid., s. 39 170 ff.

Ibid., s. 4° 172.

Ibid., s.

9 19-0104

250 Öppenhet och insyn i forskningsprocessen

Debatten elöverkänslighet om

Rapporten Epidemisk masspsykos eller reell risk författad socioloav gerna Thomas Brante och Helena Norman, är studie kontroversen en av kring elöverkänslighet och ett exempel större kontroversfråga där en forskare som experter deltagit. Denna kontrovers karaktäriseras stora av skillander i uppfattningar mellan olika forskningsläger och det faktum att forskning inom detta område är relativt nytt. Samtidigt är det fråga en som fått stor uppmärksamhet. Debatten förs ofta i media och är därmed tillgänglig för en större publik.

Ofta är det så att inte endast behöver den kunskap experten kan man bidra med utan efterfrågar också dennes rekommendationer. I debatten om elöverkänslighet var en av intressenterna verklig patienen grupp av ter som direkt berördes frågan. Mötet med intressegrupper kan inneav bära kritik av det slag som innebär att forskaren hamnar mellan sin yrkesroll som forskare och sin roll som expertf" Vid större vetenskapsbaserade konflikter är det även så att experterna, forskarna, tillhör olika forskningsinriktningar. Precis som inom forskarvärlden debatteras forskningsresultat, granskar varandras undersökningar och kritiseman rar slutsatser. Skillnaden är att ärrmet engagerar samhällelig publik, en producenter, konsumenter och beslutsfattare.

Ansvaret för expertrollen

Välfärdsdebatten, miljödebatten och debatten kring elöverkänslighet är alla frågor som är mycket aktuella och viktiga för forskningen, för politiska beslut och för allmänheten. Debattema karaktäriseras att det är av en mängd olika forskningsdiscipliner involverade och därmed också ett flertal olika experter från forskarvärlden. Dialogen sker inte endast med allmänheten eller med beslutsfattare utan även mellan forskare som representerar olika vetenskapsområden.

För dem som anlitar forskarna som experter eller sakkunniga behövs en medvetenhet om att informationen blir fragmentarisk och inte kan vara heltäckande eller djupgående. Det måste även finnas medvetenhet en om att användandet av publicerat forskningsmaterial i princip innebär samma sak. Det är svårt för en enskild forskare att redogöra för den debatt som ständigt pågår inom forskarvärlden. Det behövs också kontinuitet en

4 Brante, Thomas, Norman, Helena: Epidemisk masspsykøs eller reell risk. Brutus Östlings Bokförlag Symposium, Stockholm 1995, 39 ff. s. 42Ibid., s. 99 ff.

Öppenhet och insyn i forskningsprocessen 251

gör forskningen rättvisa. Experter används oftast vid enskilda tillsom fällen till exempel vid nyhetsrapportering och uppföljning är säll-

som

En medvetenhet bör dessutom finnas varför väljer just dessynt. om man forskare den vetenskapliga rådgivningen. När samhället och de sa att ge politiska besluten blir beroende av forskningen bör det finnas en mer försiktighet inför att ett fåtal forskare blir kända och får agera som experter också områden där de inte har en professionell kompetens.

Forskarnas medvetenhet vad det innebär att stiga utanför det vetenom

skapliga rummet måste öka. Språkhanteringen och kunskapsuppfattning-

är inte densamma i forskarens seminarierum som i det offentliga en Det skulle forskarna själva det fanns en ökad medrummet. gagna om hur själva kommunikationen och förutsättningarna för denvetenhet om Att expert är inte detsamma att tillhandahålla na ser ut. agera som som forskningsinformation. Det borde naturligt att forskarutbildningen vara innehåller moment och diskussioner om expertrollen och om det ansvar den medför. Förmåga att uttrycka forskning populärvetenskapligt är dessutom något skulle underlätta för forskaren i expertrollssituatiosom och borde meriterande. Det är omöjligt för den enskilde nen som vara forskaren att representant för hela forskarvärlden. När en expert vara tillfrågas kan vissa delar den efterfrågade kunskapen falla utanför av forskarens kompetensornråde. Det är forskarens ansvar att upplysa om begränsningar i den disciplinens metodanspråk och räckvidden av egna kunskapen och kompetensen. den egna

När forskaren expert i frågor där hon/han inte har någon agerar som vetenskaplig kompetens rubbas förtroendet. Ser man förtroendekrisen med utgångspunkt från journalister och mediasamhället som aktörer framträder en mer komplicerad bild.

9.6 Ur mediasamhällets

synvinkel

När forskare klagar över att förtroendet för deras arbete minskar säger journalister ibland att ni har det förtroende ni förtjänar." Hittar man på tokiga saker i sin forskning får ett minskat förtroende hos allmänhet man och beslutsfattare. Forskarna svarar då ofta att man tyvärr inte alls har det förtroende förtjänar eftersom det är media av olika slag som man vinklar, överdriver och annat sätt förvränger presentationen och diskussionen forskarnas arbete. Det är vanligt att forskarna i sin kritik av

hävdar att många journalister saknar den för all vetenskapsjoumalistik

nödvändiga känslan för Peter Sylwan har i sin rapport beskrivit nyanser.

förtroendeklyftan som den ter sig när en vetenskapsjoumalist försöker blicka in i framtiden. Hans rapport återges här i redigerad form.

Forskningen i fokus

Det finns en väl formulerad kritik inom journalistkâren mot att nyhetsoch samhällsjournalistiken har fokuserat alldeles för mycket på person i stället för funktion, på skandalfrågor istället för på sakfrågor och på maktspelet i stället för maktutövningen. Och om det nu är sakfrågorna, maktutövningen och samhällsutvecklingens krafter och mekanismer som är de framtida journalistiska slagfälten och jaktmarkerna så kommer det att påverka vetenskapssamhället av många olika orsaker. En är att en alltmer kvalificerad samhällsjournalistik kräver alltmer sofistikerade kunskaper som verktyg. Journalistikens metoder kommer troligen därmed alltmer att likna vetenskapens. Den grävande och undersökande journalistiken utnyttjar också i växande grad vetenskapen som källa. Antingen genom att hämta alltmer material från kunskap som redan finns, eller helt enkelt genom att man beställer ny kunskap. Att media beställer och betalar för vetenskapligt genomförda opinionsundersökningar är ingen nyhet. Men tendensen att media själv genomför undersökningar av levnadsförhållande, åsikter, attityder och värderingsförskjutningar blir också allt vanligare. l framtiden kommer troligen att få se exempel på att allt fler områden blir föremål för journalistikens vetenskapliga intresse. Symbiosen mellan politik och vetenskap är en uppenbar anledning för samhällsjournalister med ambitioner att ägna mer uppmärksamhet åt vetenskapen. En samhällsjournalistik som vill gå på djupet och inte hålla sig på ytan blir tvungen att undersöka också fundamentet för de politiska visionerna.

Andra villkor när det gäller granskning av forskning

Kritisk granskning av forskare och forskning sker dock på andra villkor än granskning av politiker och politik. Politiker har behov att exponera sig och media har behov av folk som vill låta sig exponeras. l politiken är offentligheten själva livsluften. Den som inte syns finns inte. För en politiker som jagats av drevet och ändå vill vara kvar i politiken finns inget annat alternativ än att fortsätta att umgås med media. Hur illa biten en politiker än blir när drevet går, ställer han eller hon oftast upp för nästa intervju. Och gör hon det inte finns det alltid någon annan som svarar i stället. Källorna lär inte sina.

43Fichtelius, Erik: Nyhetsjoumalistik. Tio Gyllene Regler. Utbildningsradions förlag 1997.

Öppenhet och insyn i forskningsprocessen 253

Vetenskapssamhället har hittills i mycket varit ett slutet brödraskap. inåt kan striden fakta och teorier vara hård, men utåt visar man

om gärna enad fasad. Den journalist som biter en riskerar att bita

upp en alla. Och så sinar källorna. Att andas offentlighetens luft har inte heller varit något livsvillkor för forskare. Snarare precis tvärtom. Vetenskapssamhället har egentligen aldrig behövt argumentera för sin sak offentligt. Anslagen till forskning har ständigt ökat i den allmänna och tysta överenskommelsen mellan forskare, industriledare och politiker om att

kunskap alltid förr eller senare ger ett mer framgångsrikt samhälle. mer Forskare ändå har umgåtts alltför flitigt med offentligheten och

som media har till och med riskerat utsätta sin egen karriär för livsfara. Forskare publicerar sig populärt kan lätt drabbas av ryktet att de

som valt den offentliga vägen därför att den inomvetenskapliga varit stängd. Dåliga forskare, alltså. Vetenskapssamhällets tredje uppgift att utåt

berätta den verksamheten kan alltså strida mot verksamhe-

om egna tens egen inre kultur.

Från peer till public

När krubban är tom bits hästarna. Och hästar som bits gnäggar ibland så alla kan höra dem. Amerikanska kongressens beslut 1994 att lägga

miljarddollarprojektet den Stora Superkollideraren markerar troligen ner

vändpunkt i samhällets förhållande till forskningen. Enormt dyr en grundforskning inom fysiken har alltid mer eller mindre uttalat kunnat legitimeras med de historiska erfarenheterna från andra världskriget, Manhattanproiektet och kärnvapnen. Med bara en supermakt kvar på den globala arenan har argumentet mist sin styrka och forskare inom "Big Science" tvingas på ett helt annat sätt slåss om fördelningen av

nu forskningsresurserna och skaffa sig offentlig legitimitet för sin verksamhet. Stora offentliga budgetunderskott och krav på sanering av offentli-

finanser väcker också frågor om vad som gör det så mycket angega Iägnare att satsa pengar på forskning i förhållande till sjukvård, skola och pensioner. Och de pengar som satsas Satsar dem på rätt slags forskning

l övergången mellan industrisamhälle och kunskapssamhälle har de flesta samhällsanalytiker identifierat ett konkurrensmedel som viktigare än alla andra; Strategisk Forskning. Ett slags avancerat mellanting mellan ren grundläggande nyfikenhetsforskning och ren tillämpad och omedelbart praktiskt användbar problemlösarforskning. I samtliga OECD-länder slussas nu resurser från den grundläggande nyfikenhetsforskningen till den strategiska forskningen. l Sverige har dessutom fått en rad stiftelser med direkt uppdrag att finansiera strategisk

254 Öppenhet och insyn i forskningsprocessen

forskning som på medellång sikt förväntas ge utdelning i form av avancerad högteknologisk industriproduktion.

Inom den traditionella grundforskningen styrs fördelningen av pengarna av värderingarna inom forskarsamhället själv. Forskarnas egna "peers"

jämlikar avgör vilka projekt som är god forskning, ligger i vetenska- - pens frontlinje och kan förväntas ge svar på grundläggande frågor om hur verkligheten är beskaffad. Inom den strategiska forskningen styrs fördelningen av värderingar också hos andra än vetenskapsmänniskorna själva. Värderingar hos politiker, industrins representanter och i viss mån också av allmänna värderingar om vilka allmänna samhällsproblem som kräver sin lösning med hjälp av forskning. Stiftelsen för miljöstrateglsk forskning förväntas till exempel finansiera forskning som dels löser miljöproblem och dessutom genererar lönsamma samhällsförändringar till exempel inom jordbruket och lönsamma industriprocesser eller produkter.

Med den strategiska forskningens entré på scenen tvingas nu forskarsamhället att argumentera för sina projekt på en helt annan arena än när det bara gällde att argumentera för sina forskningsprojekt inför andra vetenskapsmänniskor. De traditionella utvärderingen av forskningens relevans och kvalitet sker genom peer review. Nu börjar det också handla om public review". Forskningsansökningar inom den strategiska forskningen måste nu också formuleras och argumenteras för på ett sådant sätt, att människor långt utanför forskarvärlden fattar dess innebörd och övertygas om dess betydelse för ekonomisk och industriell utveckling. Därmed blir forskningen rimligen också mer tillgänglig och möjlig att värdera och kritisera för långt fler än forskarna själva till

-exempel för journalister.

Risken, Iockelsen och/eller kraven att formulera ansökningar och ställa ut löften som passar i tidsandans uppfattning om vad som verkligen är strategisk forskning är också uppenbar. Forskare som är alltför ivriga att förse makten med argument, eller till och med lockas att själva argumentera för politiska lösningar med utgångspunkt från sin egen forskning, kan råka ut för mycket besvärliga frågor om tillit och förtroende om politiken tar en annan vändning, eller det forskningsparadigm han företräder inte längre håller för den vetenskapliga granskningen. Vad händer till exempel med alla IPCC-forskarnas FN:s klimatpanel trovärdighet om bakgrunden till klimatförändringarna på jorden är mycket mer komplex än en fråga om människoskapade växthusgaser

Öppenhet och insyn iforskningsprocessen 255

Medkänsla och trovärdighet

Forskningens innehåll och resultat kryper också vanligt folk allt närmare

på livet och under skinnet. Speciellt vår tids biologiska forskning skapar uppmärksamhet långt utanför vetenskapssamhället självt. lnomvetenskapliga sensationer som Dolly blir snabbt utomvetenskapliga

- skräckhistorier. l forskarnas försök att försvara och förklara varför Dolly

eller huvudlösa musfoster och grodor är resultatet av bra, viktig och - användbar forskning avslöjar sig ofta skilda världar och en rejäl grund för misstro.

För forskaren är det fenomenen, förloppen och mekanismerna som ger livet mening. Det är själva aha-upplevelsen, när man till exempel upptäcker och inser hur en gen kan ge upphov till cancer, som ger tillvaron en kick. För de allra flesta människor är det överhuvudtaget omöjligt att tala om cancer i andra termer än operationer, död och cellgifter. Hur många tänkbara läkemedel och terapier som upptäckten av en cancer-

än kan ge upphov till, så är det ändå svårt för en lekman att dela gen forskarens entusiasm över cancerforskningens inneboende glädjeämnen.

Människors förhållande till ny kunskap och ny teknik följer troligen några enkla regler. Ju bättre de passar i det man redan vet, mer nytta man själv har av dem, bättre kontroll man har själv har och bättre de passar med egna värderingar desto enklare accepteras troligen ny kunskap och ny teknik.

Huvudlösa musfoster, klonade får, eller möss med mänskliga öron på ryggen, passar sällsynt dåligt till samtliga regler. Huvudlösa möss eller klonade får passar inte i något som någon hört talas om förr, det är mycket svårt att begripa att någon kan ha någon som helst nytta av dem, ingen vanlig människa har någon som helst kontroll över vad som pågår. Och vem känner till några allmänmänskliga värderingar enligt vilka huvudlösa musfoster, kan betraktas som annat än missfoster och dess skapare som i bästa fall okänsllga, i värsta fall livsfarliga släk-

- tingar till doktor Frankenstein.

För en molekylärblolog som hittat och lärt sig hantera de gener som styr utvecklingen av det främre segmentet hos ett musembryo är förhållandet det omvända. Kunskapen passar alldeles utomordentligt väl

i vad han redan vet om differentieringens mekanismer, han har direkt nytta av kunskapen i sin egen karriär och forskning på sikt skymtar

kanske till och med något lönsamt patent, han har själv full kontroll över vad han gör och för honom är det självklart att det huvudlösa musfostret passar bland den allmänmänskliga värderingen att

om rädda mänskligt liv och bota sjukdomar.

Att se det man vill se

Att bygga en bro över den avgrunden kräver en avsevärd pedagogisk talang som få forskare besitter. Och få andra är beredda att komma till undsättning. Just i fallet med de huvudlösa musfostren avslöjade sig möjligen en tendens i tiden. För den politiker som hade velat visa sitt stöd för forskningen och hjälpa till med brobygget hade det självfallet varit lätt att informera sig om vad forskningen som skapade huvudlösa musfoster betyder och står för. Med den kunskapens hjälp hade det förstås också varit möjligt att lägga sig i debatten med ambitionen att förklara och reda ut. Sveriges utbildningsminister som borde ligga närmast till för en sådan uppgift valde dock en annan väg. l ett pressmeddelande höjde han istället ett varnande finger mot forskarvärlden och krävde att: "Forskarna måste besinna sig och ta ett etiskt ansvar för vad de sysslar med. Vetenskapens utveckling skapar nya möjligheter men kan inte tolerera en tillämpning av forskningen som kränker människovärdet." Annorlunda var det på Tages Erlander tid. Under 60- och 70-talen var forskning en allmänt omhuldad verksamhet och stöddes generellt och försvarades i allmänhet av de flesta politiker. l dag är politikernas stöd mycket mera selektivt och är kanske värt att fundera över mot bakgrunden av graden av skydd och stöd är lika

en viktig fråga som vindens styrka om man vill fundera över eller vad

vem som blåser bort i en mediastorm.

Lennart Sjöberg, riskforskare vid Handelshögskolan har gjort en analys av ämnesfördelningen av motioner i riksdagen. Från 1964 till 1994 ökade antalet motioner som på något sätt hade med risk och faror att göra från 11% till 28%. Detta sker under en period där det är svårt att hitta någon statistik som visar att folk lever farligare än förr. Tvärtom. Det mesta pekar på att lever, längre, tryggare och bättre än någonsin i

nu vår historia

Politiker och journalister är känsliga för tendenser i tiden. Politiker

som inte förmår tolka och formulera värderingar i väljarkåren riskerar jobbet. Och allmänna media som inte i huvudsak behandlar verkligheten

som de flesta av deras läsare och lyssnare förväntar sig att de skall behandla verkligheten förlorar sin publik. Erik Fichtelius, före detta Aktuelltchefen och före detta gästande journalistikprofessor på Stockholms

Öppenhet och insyn i forskningsprocessen 257

Universitet har formulerat 80/20 regel för nyhets- och samhållsjouren nalistiken. Den redaktion bevakning inte till 80 % handlar om förvars väntade ämnen och nyheter vilket säger en del om hur lite nya nyheter är ligger inte i nyhetsströmmens huvudfåra och riskerar förlora i trovärdighet. De överblivna 20% är det utrymme som ges för att förmedla nyheter som verkligen är nya i bemärkelsen att få hört talas om dem på annat sätt.

Om Erik Fichtelius iakttagelse gäller journalistkollegerna eller lyssnare/läsare är lite oklart, men 80/20 regeln visar vad som gäller. Mer eller mindre medvetet lockas troligen både politiker och journalister att gynsina professionella intressen i att vara selektiva i sina val av vilka na vetenskapliga teorier och vilka forskargrupper man sätter störst tilltro till, och vilka resultat och forskare man väljer att uppmärksamma framför andra.

Säldöden 1988 gavs i början olika förklaringar av olika forskare. Miljögifter eller ett naturligt utbrott av en virussjukdom fanns med från början alternativa förklaringar och möjliga orsaker. På den politiska som miljögifterna. På den vetenskapliga arenan vann virusen. I arenan vann ett skede när ingen vet säkert vad som gäller finns möjlighet att välja vill lyssna på och den intressanta frågan är förstås vad som vem man styr valet. Politiker har intressen av att politiken spelar roll. Annars har de ingen roll att spela. Förklaringar till förändringar i vår omvärld som beslut skänker legitimitet politiken. Är går att komma med politiska det då lättare för en politiker att ta till sig vetenskapliga förklaringar till förändringar i vår omvärld som år möjliga att komma åt med globala politiska beslut än vetenskapliga teorier som är mer komplexa och ger anspråkslös roll den politiska makten en mer

Anders Isaksson gjort genomgång av kvällstidningarnas löpsom en sedlar under 3 månader under åren 1977 och 1997, säger att också tidningarnas fokusering på risker och faror har ökat både i antal och intensitet och att ursprunget ofta är någon forskare som varnar och slår larm. Forskare med andra fakta och andra bedömningar upptäcks inte eller väljs bort med olika argument. Ett av de vanligare är att forskare inte samma faror som kollegerna är köpta av de ekonosom ser miska intressen hotas larmet. Ett argument som bortser från att som av den forskare teorier får genomslagkraft också har egna intressen vars att försvara den egna forskningen och den intellektuella hedern om inte andra.

258 Öppenhet och insyn i forskningsprocessen

Vem ser sprickorna i muren

För frågor som har med vår hotade värld och vardag att göra finns det alltså goda förutsättningar för att det skall uppstå stor konsensusalen lians mellan en forskarmajoritet, politiker och journalister. Men såen dan jätteallians rymmer samtidigt fröet till sitt eget sammanbrott. Journalister är lika lite som forskare ett enhetligt kollektiv. Journalister som mer regelbundet följer forskarvärlden är mer än väl medvetna dess om inre konflikter och koreografi. Om alltfler journalister verkligen börjar ställa alltfler frågor om vetenskapen bakom politiken, så kommer också alltfler journalister att lära sig alltmer om vetenskapens inre liv. Och för människor som vet något om vetenskapens inre liv är det något lurt med ett alltför stort och alltför enigt forskarkollektiv. l vart fall det om formerar sig tidigt under resans gång. För den samhällskritiske journalisten är konsensus bland etablissemanget för det mesta utmaen ren ning. Det kommer också att gälla konsensus bland det vetenskapliga etablissemanget. Ju stiligare murar och mer svällande segel desto intressantare blir det att leta efter sprickorna i muren och i revorna seglen. Och för att nu ta klimathotet som exempel än en gång. Ju större samförståndet blir mellan forskare inbördes och mellan forskare och politiker, desto större utrymme kommer media troligen åt de att ge forskare och de politiker som inte delar majoritetens uppfattning.

Från andra hållet sker nu också en professionalisering journalister av med uttalat uppdrag och yrkesval att bevaka vad händer inom som forskarvärlden. Under senare år har har fått flera utbildningar i nya landet som utbildar vetenskapsjournalister. Utbildningen är ofta en kompletterande journalistutbildning som läggs ovanpå en egen mer eller mindre omfattande universitetsutbildning. Vi håller på att få en yrkeskár av journalister med egen naturvetenskaplig kompetens och egen erfarenhet och kunskap om vetenskapssamhällets inre kultur.

Även specialjournalister är journalister. Yrkesidentiteten tillhör den tredje statsmaktens med uppdrag att bevaka, rapportera, analysera, kommentera och kritiskt analysera vad övriga makter har för sig. Och vetenskapen är en makt. Inte bara i kraft av sina allt tydligare allianser med och beroende av övriga makter via strategisk forskning. Vetenskap och teknik är mycket starka maktfaktorer i den utvecklingsprocess som förändrar liv och samhälle. En vetenskapsjournalistisk profession som blir alltmer professionell kommer rimligen att intressera sig allt mer för vad representanterna för denna makt har för sig. Deltar de i debatten över vart deras kunskap leder oss, är deras verksamhet förenlig

Öppenhet och insyn iforskningsprocessen 259

med allmänna etiska värderingar, håller deras forskning rimlig kvalitet, kan de konkurrera på den internationella arenan, gör de skäl för penglita på deras resultat, hur mycket fusk förekommer det i arna, kan man forskningen och vad skall det hela vara bra för egentligen får sam- - hället tillräcklig kunskapsvaluta för skattepengarna

Vad säger grannen

Det finns mycket att säga överdrifter och orimligheter i mediabeom vakningen offentliga Men drivkraften bakom överdrifterna av personer. handlar förtroendet för folkstyret. I vår idealbild av demokratin lyssom medborgarna på experternas och politikernas allvarsord, samlas i nar diskussionsgrupper, läser dagstidningar och debattskrifter. Folk i allmänhet förväntas informerade och ta ställning till politiska sakfråvara efter att först ha satt sig i dess innehåll och innebörd och samgor hällskonsekvenser. Det är att begära lite väl mycket. Och möjligen tillgriper de allra flesta människor en väl beprövad genväg. De tar ställning till sak att ta ställning till person. Vad säger grannar, vängenom och människor jag litar på och vad säger människor som jag inte ner känner förtroende för Och egentligen är det en självklarhet.

Samhällsfrågorna blir alltmer komplexa. Vem kan sätta sig i frågor inte experterna kan överblicka Som enskilda människor kan som ens bara ta ställning till de människor som säger sig veta också är att om lita pâ. Bakom allt damm som mediadreven river upp har det i grunden handlat just den frågan förtroendet för de människor som borde om ha, eller säger sig vara värda vårt förtroende.

Sak för forskarna och vetenskapen om nu medlabevakningen samma vetenskapssamhället blir intensivare. Processen och personen blir av väl så intressanta som, eller intressantare än, själva produkten. Är själ-

forskningsprocessen transparent kan den som verkligen vill få inva i hur besluten fattas, vilka värderingar som styr dem, hur finansiesyn ringen går till och vilka intressen som är inblandande Kan vara säkpå att beslut inom forskarvärlden och tolkningen av resultaten inte ra styrs någon dold agenda. Kan det som håller för en peer review av också stå rycken för public review och omvänt. Kan forskning och en forskare hyllas näringsliv, politiker och är allmänt opportun ocksom av så stå rycken för en peer review

Och forskaren och vetenskapsmänniskan Klarar hon ett möte med media hon i ökande grad kommer att mätas på den offentliga sceom efter samma måttstock som andra människor med makt Förtronen

260 Öppenhet och insyn i forskningsprocessen

ende och trovärdighet förutsätter inlevelseförmåga. Forskare som inte inser den klyfta som finns mellan deras sätt att undersöka och förstå världen och vanliga människors sätt att uppfatta världen och lyckas

överbrygga den klyftan kan få svårt att framstå som trovärdiga på den

mediala scenen. Samtidigt kan forskare som uppträder alltför intensivt på den offentliga scenen få trovärdighetsproblem gentemot sina egna.

Så långt Peter Sylwan.

9.7 Kommitténs och

bedömningar förslag till konkreta åtgärder

Den grundläggande slutsatsen beträffande de problem och de diskussioner som redovisats i detta kapitel är att alla aktörer har starka intressen av att främja största möjliga öppenhet och att gemensamt ta för

ansvar tillskapandet av öppna, kritiska och välinforrnerade samtal forskning

om och dess konsekvenser. Beträffande konkreta åtgärder finns redan mycket på gång initierat av forskarsarnhället, av journalister och politiska

av beslutsfattare. Kommitténs bedömningar när det gäller konkreta åtgärder beskrivs i fem huvudpunkter. Punkterna III-V är delvis hämtade Ud-

ur denbergs rapport.

Journalistikens roll

Journalistikens egen professionalisering och den därmed Sammanhörande utvecklingen inom journalistiken som vetenskap torde lite sikt kunna stimulera den öppna granskningen och debatten när det gäller forskning och vetenskapliga landvinningar. Fler kritiskt skolade och väl insatta vetenskapsjournalister torde också det bästa medlet för att undvika

vara att enskilda forskare kliver över skaklarna eller att oheliga "konsensusallianser" skapas mellan forskare, finansiärer och beslutsfattare. När journalistiken som vetenskap utvecklas finns också bättre förutsättningar för att den nödvändiga interna granskningen både veten-

av skapsjournalister och den journalistiska verksamheten stimuleras. Lovvärt är det särskilda ekonomiska stöd som flera forskningsråd i form

ger av journaliststipendier för att journalist skall kunna följa ett forsk-

en ningsprojekt närmare håll.

II. Forskning om skärningspunktema mellan vetenskap och samhälle

Den kontroversforskning och annan forskning relaterats i kapitlet

som och som delvis redan pågår vid olika universitet torde också spela

en

Öppenhet och insyn iforskningsprocessen 261

viktig roll för kartlägga och analysinstrurnent beträffande svårigatt ge heter och möjligheter erbjuds i de olika skärningspunktema mellan som vetenskap och samhälle. Kommittén vill lyfta fram den betydelse som denna forskning har för att på lång sikt främja öppenhet och förtroende.

III. Populärvetenskap ett viktigt instrument för ökat förtroende som och för tillvaratagande av vetenskapliga kunskaper.

Från forskare till allmänhet. Forskarna bör alla sätt uppmuntras

a

sina resultat för allmänheten. Mycket talar för att männiatt presentera skor önskar få vetenskapen presenterad i ett sammanhang politiskt, kulturellt, socialt, vardagligt. Det är ofta i sina implikationer praktiskt eller för vår uppfattning världen som vetenskapen blir intressant för av bredare allmänhet. Populärvetenskap kan ta sig olika uttryck: Den en populärvetenskaplig litteratur antingen forskarna skriver själkan vara eller samarbetar med författare är införstådd i området och va en som ansvarig för att texten blir spännande. Bra exempel det senare hittar

i den serie publikationer om den nya biologin som specialister man knutna till Kungl. Vetenskapsakademien har givit ut i samarbete med eller vetenskapligt orienterade författaref En

vetenskapsjoumalister

form för populärvetenskap är massmediala framträdanden i radio annan eller TV. En okonventionell metod att presentera vetenskap är så kallad

vetenskapsteater, exempelvis lanserats av Klarateatem i Stockholm. som Sketcher och kupletter illustrerar ett visst vetenskapligt område som framförs samtidigt forskare får presentera sitt ärrme ett lättbesom en gripligt sätt. Publikintresset har varit stort.

Inspirerade ett intiativ i Edinburgh har så kallade vetenskapsfestivaav ler växt fram. Vid dessa festivaler presenterar forskarna under en period sin forskning i föredrag och diskussioner. De vetenskapliga institutioneröppnas laboratorier och utställningar kan besökas. Populärvetenna skapliga föredrag eller besök vetenskapliga institutioner får ett sär-

skilt värde att forskarna visar upp sig själva och sin mänsklighet i genom helfigur. Festivalerna vänder sig inte minst till skolungdom och lärare.

Det finns tillfällen att göra enklare experiment.

I Sverige genomfördes den första vetenskapsfestivalen i Göteborg under våren 1997. Intresset såväl från allmänhet från deltagande forskare som mycket stort 40 000 besökare. Allmänheten uppskattade forskarnas var

44Serien Människan och den biologin med titlar som Vemi hela världen nya är Hugo författare Peter Sylwan, 1992, Gener för bot och bättring författare Annika Nilsson, 1994 och Vi och dom författare Fredrik Sjöberg, 1997.

262 Öppenhet och insyn i forskningsprocessen

presentationer forskarna själva uppskattade inte minst de möjligheter till tvärvetenskapliga möten festivalen dem. Våren 1998 ägde som gav två vetenskapsfestivaler rum i Sverige: i Stockholm i samband med en kulturhuvudstadsåret och i Göteborg. en

Universitet och högskolor har förutom högre utbildning och forskning även en så kallad tredje uppgift består i kontakter med allmänheten. som Det är angeläget att denna uppgift tas på allvar. En forskare visat som sig vara duktig att popularisera sin vetenskap bör få räkna detta som merit exempelvis då hon eller han söker professur, även detta inte en om innebär originalforskning. Insatser inom det populärvetenskapliga området bör få läggas till den meritportfölj tillämpas vid ansökan som om tjänster. För att kunna skriva för bred publik krävs för övrigt en en överblick över ämnet som kan vara ytterst värdefull för forskarens fortsatta vetenskapliga arbete. Universitetens och högskolornas informationsavdelningar har ansvar för att göra begripliga svenska sammanfatt-

ningar av alla avhandlingar, oavsett vilket språk de är skrivna på.

Information mellan forskare och allmänhet

Universitetens och högskolornas sk. "tredje uppgift" innebär att man skall informera sin verksamhet, pågående forskning och uppnådda om forskningsresultat, till allmänheten. Kommittén har enkätfråga genom en till informationsavdelningama vid samtliga forskningsråd/-stiftelser och lärosäten kartlagt hur den svenska forskarvärlden för närvarande arbetar med denna uppgift. I enkäten frågades dels efter det senaste årets verk-

samhetsplan för respektive informationsavdelning, dels efter exempel ett på en typ av information ansåg fungerade särskilt bra. man

Gemensamma informationssatsningar

Både forskningsråd och universitet-högskolor har byggt upp gemensamma informationssatsningar. Högskolevärlden har byggt upp en gemensam databas kallad SAFARI; forskningsråden har tagit fram en gemen-

sam policy för forskningsinformation.

SAFARI

På regeringens uppdrag har Högskoleverket byggt nationell dataupp en bas för forskningsinformation: SAFARI Spridning forskningsinforav mation till allmänheten över Internet. Målgrupper för denna information

är gymnasieskolan, företag, organisationer samt forskarsamhället. Ansvariga för inmatning uppgifter är respektive universitet/högskola. av Tanken är att varje lärosäte skall kort beskrivning ge en av samtliga

sou 1999:4 Öppenhet och insyn i forskningsprocessen 263

forskningsprojekt även C- och D-uppsatser i två versioner: en populär och riktad till forskarsarnhället. Högskoleverket svarar för den teknisen ka lösningen.

F orskningsrådens strategi för forskningsinformation

På uppdrag från Utbildningsdepartementet har följande råd tagit fram en policy för forskningsinformation: FRN, HSFR, MFR, NFR, gemensam SFR, SJFR, TFR, EU/Fou-rådet, Rymdstyrelsen. Satsningen gäller information till avnämare utanför vetenskapssamhället, ex. politiker, beslutsfattare, avnämare inom myndigheter och näringsliv, massmedier, lärare organisationer. De övergripande målen för inforrnationssatssamt ningen förbättra tillgängligheten forskningsinformation och är att så förbättra dialogen mellan forskare och allmänhet. Man vill också sätt öka intresset för forskning samt öka allmänhetens medvetenhet om forskningens betydelse. I arbetet ingår också att stimulera forskarna att

delta i infonnationsspridningen till allmänheten.

För uppnå detta strävar efter att informationen skall vara målatt man gmppsanpassad och lättåtkomlig. Den skall möjlig att vidareförvara medlas och följa och därmed kunna fungera ett underlag för en upp som dialog mellan forskare och allmänhet. Arbetet sker genom presskontakframtagande tryckt information, elektronisk kommunikation, öppter, av föreläsningar, konferenser och studiebesök. Ytterligare arbetssätt kan na tävlingar, utställningar, teater, video, film och konst. Man gör ockvara så besök i skolor samt ordnar fortbildning för lärare. Forskningsråden deltar dessutom regelbundet i Populärvetenskapens vecka, vetenskapsfestivaler Bok- och biblioteksmässan. För att stimulera forskarnas samt deltagande forskare att i samband med beviljat forskningsbiuppmanas drag lämna kortfattad populärvetenskaplig beskrivning av forsken ningsprojektet. De också att inom sitt projekt beräkna resuruppmanas för information forskningen utanför vetenskapssamhället. Policyn ser om innebär råden skall samarbeta omkring dessa mål och medel, men att varje råd har dessutom specifika informationsplaner. egna,

Enskilda satsningar

Utöver dessa satsningar forskningsinformation har alltgemensamma

så varje universitet/högskola och forskningsråd/-stiftelse en egen infor-

mationspolicy. Av enkätsvaren att döma är detta en uppgift lärosäten och finansiärer arbetar mycket med, och det förefaller dessutom som om de svenska lärosätena respektive forskningsråden/merparten av stiftelserna har likartad strategi för sin informationsverksamhet. I så en samtliga fall nämns följande: gott som

264 Öppenhet och insyn i forskningsprocessen

internetbaserad infonnation, framför allt via egna hemsidor samverkan med lokal- och rikspress samarbete med Vetenskapsradion och lokalradion populärvetenskapliga föreläsningssatsningar samverkan med näraliggande gymnasieskolor, i form forsex. av karskolor, öppna hus och liknande infomiation till och kontakt med det lokala näringslivet kontakter med lokala politiker och beslutsfattare utgivning av egna populärvetenskapliga publikationer ekonomiskt bidrag till tidskrifter, bl. a. Forskning och framsteg medverkan i vetenskapsfestivaler och Populärvetenskapens vecka.

b Populärvetenskap för forskare: Populärvetenskapens utomvetenskapliga värde erkänns allmänt och utan tvekan har populära framställningar stor betydelse för att sprida vetenskapens frågeställningar, metoder och resultat utanför kretsen av forskare. Mindre ofta talas det om att populärvetenskap dessutom har ett mycket stort inomvetenskapligt värde: popularisatom bidrar inte bara till kontakterna med världen utanför laboratoriema utan också till kunskapsutbytet mellan olika vetenskapliga discipliner. Ett sådant utbyte kunskap är synnerliav gen angeläget. Det är ofta i gränssnitten mellan olika kunskapsområden som nya vetenskapliga frågeställningar och tekniska lösningar växer nya fram.

I en högspecialiserad vetenskapskultur är forskarna hänvisade till översiktliga och populariserade framställningar närliggande ämnen för av att få de insikter som krävs för att de skall kunna vidga sina Här har vyer. de översiktliga, populariserade, presentationema stor uppgift fylen att la. Ett exempel hur god populärvetenskap kan fungera är Richard Dawkins Den själviska bidragit till att fundamentala kungenen, som skaper om den nya genbaserade evolutionsteorin har blivit spridda inom en mängd mer eller mindre närliggande discipliner. Ett annat exempel är Stephen Pinkers The Language Instinct, givit stora biosom grupper av logiskt inriktade forskare inblickar i modern lingvistik. Populärvetenskapens ovärderliga betydelse för kontakter mellan olika delar av vetenskapssamhället är ett viktigt argument för att tillmäta populärvetenskapliga skrifter rneritvärde. I världens mest framgångsrika vetenskapskultur den amerikanska finns stark tradition popularisering. - - en av

IV. Insyn i vetenskapens beslutsprocesser och villkor

Forskning är en högspecialiserad verksamhet kräver detaljerade som

kunskaper både aktuella frågeställningar, tillgängliga metoder och

om

Öppenhet och insyn i forskningsprocessen 265

tidigare resultat. Det är svårt för den inte sitter inne med dessa som kunskaper att avgöra vilka vetenskapliga undersökningar som är angelägna och bör få ekonomiska bidrag. Medborgare står utanför forssom karsamhället kan därför aldrig för forskningens utveckling och ta ansvar inriktning. Men samtidigt är det angeläget att allmänheten får insyn i hur vetenskapliga prioriteringar görs, vilka etiska överväganden som sker och hur vetenskapliga projekt genomförs. Det kan dessutom vara av inbåde för forskarna och för allmänheten att den senare kan götresse - hörd i sammanhang har med forskningens allmänna ra sin stämma som inriktning göra. Nedan följer några exempel möjligheter att öka att allmänhetens insyn i vetenskapens vardag:

Öppna hus med så vitt möjligt öppna laboratorier och i förekomman-

a

de fall djurstallar. Sådana öppna hus ger om de verkligen är öppna - möjligheter för allmänheten att tränga i forskningens villkor och större

arbetsmetoder än populärvetenskapliga presentationer. En kanske

halsbrytande jämförelse skulle vara regementets dag. Tyngdpunkten bör alltså inte läggas föreläsningar utan att visa upp så mycket

möjligt forskarna, deras arbetsmiljö och dagliga arbete. som av

b Lekmannakønferenser den typ som förekommit i Danmark, Norav och England. Dessa konferenser har varit upplagda följande sätt: ge 1 Genom i tidningar i hela landet har uppmanat rnänniannonser man deltaga i lekmannakommitté. Intresset har oftast varit mycket skor att en och konferensledningen har haft möjlighet att 2 välja ut en lekstort mannapanel representerar olika delar landet, olika utbildningsnisom av vå och olika åldrar. Givetvis har lika många män som kvinnor ingått i denna panel. 3 Lekmannapanelen har sedan fått läsa in sig ämnet och

formulera frågor de önskar ställa till en expertgrupp. Detta arbete som har skett under några helger och krävt hel del arbete av lekmannapaen nelens deltagare. Dessa inte konferensledningen har sedan bestämt - vilka frågor skall belysas. 4 Konferensledningen har däremot sersom lista på möjliga experter vilken lekrnannapanelen kan välja verat en ur dem de önskar ta kontakt med. 5 Dessa experter har sedan fått i uppgift

under kort föreläsning besvara ett antal frågor, som förelagts dem att en panelen. Dessa föreläsningar har varit offentliga. Efter att lekmannaav panelen har sammanträtt har experterna utsatts för korseld av frågor en från deras sida. Även detta har skett offentligt. 6 Lekmannapanelen har därefter under dygn fått arbeta med ett dokument, så långt som ett som möjligt bör avspegla konsensus inom gruppen. Detta dokument har en

45Dale, Philip J.: UK Consensus Conference Plant Biotechnology. Plant on Molecular Biology Reporter 13 3, 1995 page 290 92. -

266 Öppenhet och insyn i forskningsprocessen

slutligen presenterats för parlament och berörda myndigheter. press, Hela processen har givits massmedia uppmärksamhet.

Som ett sätt att fördjupa demokratin kring frågor där vanligt folk ofta känner att de inte kommer till tals kan sådana här konferenser vara värdefulla. Lekmannakonferenser arbetar på lekmännens villkor: det är de som bestämmer både vilka frågor skall och vilka som tas upp experter som skall höras. Lekmännen har därmed kontroll över processen. Forskarna är närvarande på lekmännens villkor inte En tvärtom. viktig po- äng ligger i sättet att rekrytera paneldeltagarna: de är faktiskt vanliga människor inte representanter för någon intresseorganisation eller nå- got politiskt parti. Utvärderingama konferensema har varit starkt av positiva både i våra nordiska grannländer och i Storbritannien/w Det kan alltså finnas anledning att pröva liknande former för

demokratifördjup-

ning vad gäller utvärdering av forskning och teknik även i vårt land. eget

c. Förslag om en ny intresseorganisation: Forskningen och Folket

Bakgrund

Västerlandets ekonomiska välstånd är intimt förbundet med den vetenskapliga kunskapsutveckling tog sin början under 1600-talet som och som sedan dess i ständigt accelerande takt fortgått i vår tid. Forsk-

ningens betydelse för den ekonomiska utvecklingen illustreras i vår tid bland annat av att många företagetablerar sig i närheten forskarmilav jöerna det s. Cambridge phenomenon. Många politiska beslut styrs av mer eller mindre välgrundade vetenskapliga påståenden den interna- tionella konventionen angående växthusgaser s. är ett exempel. Samtidigt som få har insyn i forskningens villkor och arbetsmetoder landar

vetenskapens resultat i människornas vardag i form

av energiförsörjning,

hushållsteknik, livsmedelsteknik, informationsteknologi, medicinska undersökningar och behandlingar, kommunikationer och mycket annat. Den moderna människans dagliga liv är således genomsyrat av en teknik som grundar sig på avancerat vetenskapligt kunnande och som människor

utan specialkunskaper inte har rimliga möjligheter att utveckla djupa-

en re förståelse av.

Kombinationen beroende, bristande kunskaper och dålig insyn av bäddar för misstänksamhet. Det närmande mellan forskning, näringsliv och ka-

46 Søgnen, Randi: Verneverdig eksperiment Evaluering lekfolkskonferensen av om genmodifisert mat. Norsk institutt for studier forskning utdaning. av og Rapport 5/97. r

Öppenhet och insyn i forskningsprocessen 267

pital präglat det senaste seklet upplevs ofta som en rnaktkoncentrasom tion inför vilken den enskilda människan är utlämnad. I takt med att samhället blir allt beroende vetenskap höjs allt fler vetenskapmer av skritiska röster. Medan somlig teknik exempelvis datorer och stora delar den medicinska tekniken tas emot med öppna armar möts andav vetenskapliga kunskaper och tekniska möjligheter kämteknik ra - ex. och genteknik starkt ifrågasättande attityder. Reaktionema visar på - av behovet fördjupad diskussion vetenskapens och teknikens plats av en om i samhället. I samhälle är beroende vetenskap och teknik ett som av måste dessa kunskapsområden bli föremål för det meningsutbyte som är demokratis främsta kännemärke. en

denna bakgrund organisation typ Forskningen och Det är mot som en av Folket kan fylla funktion att stimulera kontakten mellan forsen genom karvärlden och samhället utanför denna. En tänkbar förebild är organisationen Folk och Försvar fungerat som en kontaktyta när det gäller som verksamhet gemensamt samhälleligt intresse nämligen en annan av krigsmakt och säkerhetspolitik. Forskning och säkerhetspolitik är naturligtvis mycket olikartade verksamheter, som dock har det gemensamt de finansieras med offentliga medel och därför är beroende av förståatt else från allmänhetens sida. En forskning drivs utan insyn från allsom mänhetens sida kan väcka lika mycket misstro som en försvarsmakt som förlorat kontakten med medborgarna.

47Folk och försvar grundades 1940, alltså under ett pågående världskrig som bland annat hade medfört att alla våra nordiska grannländer hade utsatts för krigshandlingar. Syftet med organisationen var att förbättra kontakten mellan krigsmakt och allmänhet och därigenom stärka försvarsviljan. Folk och försvar paraplyorganisation där de stora fackförbunden, de politiska ungdomsföreär en ningarna, fredsrörelsen även försvarsindustrin är representerade. Verksammen heten har bedrivits under varierande former men alltid med syfte att stärka de demokratiska kring försvarspolitiken. Ett stående inslag har varit en processerna årlig rikskonferens alltid mött stort intresse från medias och allmänhetens som sida. Men Folk och försvar anordnar också mindre konferenser och kurser som riktar sig bland annat till ungdomspolitiker. Folk och försvar har en årlig budget 4,5 miljoner, till största delen kommer från Försvardepartementet om cza som tar också in medlemsavgifter från de organisationer som anslutit sig. Dessa men avgifter är i de flesta fall obetydliga 1 500:- i de fall, där det rör sig om stora organisationer, något större 75 000:-.

268 Öppenhet och insyn i forskningsprocessen

Syfte:

Avsikten med Forskningen och Folket kan formuleras i följande teser: l att informera allmänhet och andra intressenter forskningens villom kor och den forskningspolitik regering och riksdag beslutat som om; 2 att främja debatten vetenskapens plats i samhället de om samt om etiska principer som bör gälla för forskning och teknikutveckling samt vid tekniska innovationers introduktion i samhället; 3 att bidraga till att forskningens resultat presenteras på sätt ett som gör att de kan bli föremål för en samhällelig debatt; 4 att med dessa medel verka för forskning samhället och en som gagnar dess medborgare.

Forskningen och Folket har alltså inte i första hand till syfte att sprida information forskningens resultat i bredare kretsar, något givetom som vis inte utesluter att en del forskningsresultat kommer att presenteras vid möten som organiseras av Forskningen och Folket. Men verksamheten handlar snarare forskningens villkor än forskningens resultat. om om Forskningen och Folket vill ett forum för diskussioner forskvara om ningens organisation, dess sociala roll, dess finansiering Detta m. m. sker i form av möten mellan olika organisationer, institutioner och folkrörelser med intresse för forskningspolitik och forskningens villkor å ena sidan och forskarvärlden universitet, forskningsråd, individuella forskare å den andra. På möten anordnas Forskningen och Folket som av möts forskare, universitetsadrninistratörer, politiker, näringsliv, vetenskapsjournalister, folkbildare, finansiärer och professorer. Grundtanken är att främja en öppen diskussion om forskningens villkor och målsättningar och i denna diskussion låta sig påverkas ett brett spektrum av av organisationer och opinionsbildare.

Öppenhet och insyn i forskningsprocessen 269

Organisation

Forskningen och Folket är paraplyorganisation samlar andra en som organisationer har intresse vetenskapens resultat, arbetsvillkor som av och arbetsformer. Exempel organisationer som kan vara aktuella som medlemmar är fackförbund, politiska partier, LRF, studentföreningar, doktorandföreningar, landstings- och kommunförbundet, Vetenskaps- och medicinjournalister, de vetenskapliga akademiema IVA, KSLA, KVA, Vitterhetsakademien, folkbildningsförbunden, universiteten, uppfinnarföreningen, industriförbundet och många andra.

Det angeläget att Forskningen och Folket inte uppfattas företräda är exempelvis universitetens, forskarnas, industrins eller något politiskt partis intressen. Forskningen och Folket bör därför vara en helt fristående organisation. Forskningen och Folket leds styrelse som inneav en håller för de större medlemsorganisationema, också representanter men medlemmar valts grund sin vetenskapliga eller tekniska komsom av och politiker eller publicister visat särskilt intresse för forskpetens som

ningspolitiska frågor eller populärvetenskap. Styrelsen ansvarar för or-

ganisationens ekonomi och tar ställning till verksamhetens inriktning. Den dagliga verksamheten leds ett kansli som består av en direktör av eller generalsekreterare och ett litet antal medarbetare. Kansliet ansva- för information organisationens aktiviteter och har hand om den rar om praktiska planeringen av dessa.

Finansiering

Forskningen och Folket har ett grundanslag som finansierar kansliet och styrelsemedlemmarnas arvoden och Detta grundanslag kan komma resor. från regeringen Utbildningsdepartementet eller från någon forskningsfinansierande stiftelse Riksbankens Jubileumsfond, Strategiska stiftel- KK-stiftelsen, Nutek dyl.. Grundanslaget är speciellt viktigt i sen, e. organisationens inledningsskede. Forskningen och Folket finansieras dessutom avgifter från de organisationer är medlemmar. En genom som sådan fmansieringsform innebär att organisationens ekonomi kommer att återspegla hur angelägen den Kostnaderna borde, åtminstone anses vara. initialt, ligga i storleksordning som för Folk och Försvar cza 4,5 samma milj..

Arbetsformer

Forskningen och Folket stimulerar olika sätt möten inom forskarvärlden och mellan forskare och politiker eller andra intressenter. En

270 Öppenhet och insyn i forskningsprocessen

årlig manifestation i form ett årsmöte, pågår under några dagar av som och får stor uppmärksamhet är viktig del verksamheten. Mötet är i en av princip öppet för alla intresserade representanter för de organisatiomen ner som ingår i Forskningen och Folket är självskrivna. En smärre deltagaravgift tas ut. Diskussionerna vid årsmötet förs givetvis öppet, och ger därmed åtminstone indirekt via media bred allmänhet tillfälle till en insyn. Det är prestigefyllt att tala på Forskningen och Folkets årsmöte: även mycket upptagna professorer finner det angeläget att bevaka denna konferens vad som sägs kan vara av betydelse för deras arbetsvillkor. - Pris för populärvetenskapliga insatser delas ut. Mediabevakningen är intensiv. Några tänkbara temata för årsmöten kan vara:

a Etik i forskningen. b Avvägningen mellan grundforskning och tillämpad forskning.

c Forskningsimplementering.

d Hur stor del av forskningen kan/bör vara privatfmansierad. e Forskning och media.

f Kvinnor och forskning.

g Forskning och patent. h Forskning för en hållbar utveckling. i Hur sköter universiteten sin tredje uppgift j Kan en forskare vara opartisk

Men arbetet inom Forskningen och Folket tar sig också andra former. Till exempel kan någon eller några medlemmar i organisationen initiera mer specialiserade konferenser kring frågor de uppfattar som som angelägna. På så sätt kan det skapas mötesplatser för forskningens olika beställare och avnämare. Bevakning av forskningsfront och opinionsläge är också betydelsefulla uppgifter. Ibland kan presentationer heta forskav ningsfronter och diskussion kring vad dessa kunskaper innebär nya vara angelägna. Internationella kontakter bör stimuleras. Givetvis bör kontakter finnas med media.

Forskningen och Folket kan också anordna kurser och studieresor. Sådana aktiviteter kan till exempel vända sig till forskare unga doktorander, journalister, politiker inte minst landstings- och kommunnivå och företagare som är beroende vetenskapliga kunska- - av per för sin produktion. Naturligtvis verkar man också att skapa genom mötesplatser konferenser, kurser, utställningar vänder sig direkt som till allmänheten. Det nätverk finns representerat inom Forskningen som och Folket bör vara en garant för att sådana aktiviteter håller hög standard och representerar breda intressen och olika opinioner. Forskningen

Öppenhet och insyn i forskningsprocessen 271

och Folket kan också de "lekfolkskonferenser" som beskrivs i arrangera ett särskilt avsnitt.

Finansiering aktiviteter förutom årsmötet kan ske antingen genom av organisationens basmedel eller sponsring från någon eller några genom medlemsorganisationer eller att deltagarna betalar en avgift. I fall genom sponsring är det viktigt att detta sker ett sätt så att inte organisaav tionens karaktär fristående forum kan ifrågasättas. av

Kommittén föreslår

att regeringen uppdrar Forskningsrådsnärrmden/altemativt den i

Forskning 2000 föreslagna rådsövergripande nämnden att inbjuda lämpliga intressenter för att ett konstituerande möte bilda en intresseorganisation med narrmet Forskningen och Folket i enlighet med tankarna i

här angivna förslag,

V. Utbildning och forskning

I ett modernt högteknologiskt samhälle väcks många frågor om vetenskapens och teknikens roll i samhällsutvecklingen. Ett uttryck för detta är det intresse för samhällstolkande än tekniska kunskap- - snarare sområden många människor visar. Vid universiteten upplever som unga institutioner sysslar med samhällsvetenskap, religionsvetenskap, som filosofi eller idéhistoria ökad tillströrnning studerande. Samtidigt en av påtalas det ibland att rekryteringen av högskoleutbildade naturvetenskaoch tekniker är otillräcklig. Studenterna tycks alltså vara väl så inpare tresserade att försöka förstå samhället- exempelvis forskarnas metoav der, ideologier och villkor att göra nya tekniska landvinningar. - som av

Det är angeläget att universitet och högskolor tillmötesgår dessa önskemål. Även praktiskt inriktade utbildningar inom exempelvis medicin, lantbruk, skogsnäring och ingenjörsvetenskap bör ha inslag som hjälper studenterna att förstå de samhälleliga aspekterna av den verksamhet de skall bedriva. Vetenskapsteori, etik och teknikhistoria är exempel kunskapsområden kan öka studenternas förståelse för de bredare som aspekterna sitt specialområde och hjälpa dem att kommunicera med av undrande allmänhet. Omvänt är det viktigt att de studerande som välen jer humanistiskt och samhällsvetenskapligt orienterade utbildningar får vissa grundkunskaper i naturvetenskap. C. P. Snows två kulturer den naturvetenskapliga och den humanistiska lever fortfarande i olycklig skilsmässa. Det ligger i universitetens och högskolornas eget intresse att stimulera kulturövergripande utbildning och forskning av detta slag.

10 Redovisning och tillsyn

Universitet och högskolor är självständiga myndigheter, liksom de olika sektorsforskningsorganen och de statliga forskningsråden. De skall årliredovisa sin verksamhet till regeringen. Dessa årsredovisningar gen granskas riksrevisionsverket. I regleringsbrev kan regeringen föreax skriva att universitet, högskolor, sektorsforskningsorgan och forskningsråd i sina årsredovisningar skall rapportera särskilda uppgifter. Kommittén föreslår att det i dessa årsredovisningar klart skall framgå hur under året arbetat med uppdraget att värna om vetenskapens troman värdighet och god forskningssed samt effekterna av de insatser som en gjorts. Följande punkter bör finnas med i årsredovisningarna.

Redovisning åtgärder för att förebygga och minska oredlighet i av forskning samt redovisning systern för utredning av misstänkt av oredlighet. Redovisning de forskningsetiska kommittéemas verksamhet. av Redovisning åtgärder för att stärka peer review-systemet vid av

forskningsgranskning.

4. Uppgift åtgärder för forskares redovisning av intressekonflikter. om

Redovisning utbildningsplaner i forskningsetik och åtgärder för att

av stimulera forskning i forskningsetik. Redovisning åtgärder för att främja insyn och öppenhet i forskav

ningsverksamheten.

Högskoleverket är både ett stabsorgan regeringen och den centrala myndigheten inom universitets- och högskoleområdet. Verket är i vissa frågor tillsynsmyndighet, karakteriseras huvudsakligen som ett sermen viceorgan eftersom universiteten och högskolorna är självständiga myndigheten Regeringen har bland de generella verksamhetsrnålen för Högskoleverket regleringsbrev för budgetåret 1998 angett att verket skall utveckla kvaliteten i utredningar, uppföljningar och analyser som skall ligga till grund för i första hand regeringens bedömningar och beslut.

Enligt rapporten Framgång måste ständigt vinnas på nytt. En bedömning av Högskoleverket, Högskoleverkets skriftserie 1998:1 lR.

274 Redovisning och övervakning

Högskoleverket skall också säkerställa att allmänhetens och enskilda individers behov, intressen och rättigheter i förhållande till högskolesystemet blir väl tillgodosedda. I sin verksamhetsplan för 1998 betonade verkschefen vikten att verket kommer igång med egeninitierade utvär-

av deringar, analyser och tillsynsfrågor. Kommittén föreslår väsentlig

att en del av denna av Högskoleverket egeninitierade verksamhet inriktas på de sex punkter som redovisats ovan.

När det gäller övervakning och tillsyn rörande de förslag Kommittén lägger bör också Sveriges Universitets- och Högskoleförbund SUHF uppmärksammas. Detta förbund bildades 1995 och samtliga universitet och högskolor är frivillig grund medlemmar i förbundet. Det högsta beslutande organet är förbundsförsarnlingen där alla medlemmar är företrädda. Arbetet leds av ett arbetsutskott och desutom finns ett mindre kansli. SUHF tillvaratar universitetens och högskolornas intressen utåt och arbetar inåt i olika frågor där samordning behövs. Kommittén har tidigare hänvisat till den utredning som SUHF gjorde rörande oredlighet i forskning. I likhet med och i samarbete med Högskoleverket torde SUHF kunna spela en viktig roll för att följa arbetet universiteten

upp och högskolorna med utgångspunkt från de angivna punkterna.

ovan sex

Beträffande kliniska läkemedelsprövningar har Läkemedelsverket och Socialstyrelsen tillsynsansvar. Gentekniknänmden har tillsammans med övriga operativa myndigheter när det gäller etikprövning i samband med genteknik också ett i lag stadfäst tillsynsansvar.

11 Sammanställning av resursbehov

En del Kommitténs förslag kräver ett extra tillskott resurser för att

av av kunna genomföras. I del fall beräknar Kommittén dock att resurser

en kan tillskapas inom redan befintliga anslag. Här följer en precisering av resursbehoven.

l 1.1 Resurser för att minska oredlighet i

forskning

Enligt Kommitténs bedömning har universitet, högskolor och andra myndigheter bedriver forskning liksom forskningsinrättningar som

som bedrivs i privaträttsliga former starka egenintressen att minska riskerna för oredlighet inom sin forskningsverksamhet. Det är en naturlig del av det ordinarie arbetet med kvalitetssäkring. Som visats genom det i bilaga 4 anförda exemplet från Karolinska institutet låter sig den av Kommittén föreslagna ordningen för dokumentation av forskningsprocessen väl

för de befintliga verksamhetsanslagen. Några ytterrymmas inom ramen ligare medel till forskningsinrättningar utöver befintliga ekonomiska anslag och är enligt Kommitténs bedömning dessa skäl inte på-

ramar av kallat.

Inrättandet Forskningens centrala förtroendenämnd, som skall be-

av tjäna alla forskningsinrättningar, beräknas till största delen fi-

typer av nansieras avgifter från de utnyttjar närrmden. Kansliet kan

genom som med fördel knytas till befintlig myndighet, t.ex. Högskoleverket. Den

kostnaden för inrättandet denna nämnd beräknas därför kunna extra av begränsas till 200 000 kronor/år. För att täcka denna kostnad är det rimligt att extra medel skjuts till av regeringen.

276 Sammanställning av resursbehov

11.2 Resurser för etisk av

prövning forskning

Den etiska prövningen av forskning är en naturlig del av det ansvar som redan åligger den instans som bedriver eller finansierar någon form av forskningsverksamhet. Några extra medel för att täcka kostnader för denna etikprövning är enligt Kommitténs bedömning inte påkallade. Beträffande annan myndighetsdriven forskning än den som bedrivs vid universitet och högskolor samt beträffande forskningsinrättningar som drivs i privaträttsliga former finns enligt Kommitténs förslag möjlighet att mot avgift få en etikprövning uförd av en oberoende forskningsetisk kommitté vid universitet eller högskola. Denna ordning gäller redan idag avseende kliniska läkemedelsprövningar. Kommittén föreslår att det är respektive universitet eller högskola som sluter avtal med en sådan extern intressent av etikprövning.

11.3 Resurser för utbildning och i

forskning forskningsetik

Kommittén har kraftigt understrukit behovet av en utbyggnad när det gäller utbildning och forskning i forskningsetik. Utbildningsfrågorna aktualiserades redan av den Andrénska utredningen om forskningsetik 1989. En förutsättning för en ökad satsning utbildning och forskning i forskningsetik är att tjänster lektors- och professorsnivå kan tillskapas och att utvecklandet av tvärvetenskapliga forskningsmiljöer stimuleras. Medel för dessa satsningar behöver avdelas i budgetarbeten och i universitetens och högskolornas verksamhetsplaner.

Kommittén föreslår att de extra resursbehov som en satsning på utbildning och forskning i forskningsetik nödvändiggör beaktas när omprioriteringar av medel görs i samband med bearbetningen av de förslag som väckts av den forskningspolitiska utredningen Forskning 2000.

11.4 Resurser till Forskningen och Folket

Samtliga forskningsinrättningar inklusive forskningsfmansiärer bedöms ha tillräckliga anslag inom befintliga ekonomiska ramar för att utföra den sk. tredje uppgiften, att informera och inbjuda till dialog om forskningen och dess resultat. Kommitténs förslag att en organsiation med

Sammanställning resursbehov 277

av

arbetsnamnet Forskningen och Folket skall initieras tarvar emellertid extra Kostnaderna för denna satsning beräknas till dels kunna

resurser. ñnaniseras medlemsavgifter. Kommittén bedömer att därutöver

genom behövs ett extra anslag med 2 000 OOO kronor årligen. Kommittén

ca föreslår att de extra resursbehov tillskapandet av en sådan organi-

som sation nödvändiggör beaktas när omprioriteringar av medel görs i samband med bearbetningen de förslag som väckts av den forskningspo-

av litiska utredningen Forskning 2000.

Reservationer

Reservation av ledamoten Inger Hallqvist Lindvall

mp

Utredningen har gjort ett förtjänstfullt arbete och lägger fram många viktiga förslag som, om de förverkligas, kommer att föra de forskningsetiska frågorna framåt och goda förutsättningar för medborgarnas

ge insyn och delaktighet. På en punkt vill jag emellertid anmäla avvikande uppfattning och det är beträffande beslutsordningen i de forskningsetiska kommittéerna. Jag förordar ett beslutssystem som medger en juridiskt reglerad överprövningsmöjlighet. Det som Kommittén föreslår om inhämtande av second opinion är visserligen ett steg i rätt riktning, men uppfyller inte de krav man kan ställa rättssäkerhet och gäller dessutom bara avslagsbesluten. Jag anser att det skall finnas överprövningsmöjlighet också beträffande bifallsbeslut. Mer detta nedan.

om

Några viktiga utgångspunkter för mitt ställningstagande

Forskningsetikkommittéerna är i praktiken beslutande

Även de forskningsetiska komrnittéerna idag formellt är, och

om sett även föreslås förbli, rådgivande, så är de i praktiken beslutande. Kommittén konstaterar också sidan 141 att det i praktiken torde vara svårt om inte omöjligt att emot den forskningsetiska kommitténs beslut.

Inte enbart värdefrågor i etikkommittéerna

En annan viktig utgångspunkt är att det inte går att tydligt särskilja vad som är renodlade etiska värderings- och moralfrågor och vad som är etiska frågor kopplade till vetenskapliga metodfrågor. Därmed faller i mitt tycke det resonemang förs på sidan 137 att överprövning

som om skulle förutsätta att det skulle finnas någon form av experter i värdefrå-

280 Reservationer

gor. De forskningsetiska kommittéernas arbete handlar inte enbart om värdefrågor.

Det går inte att skilja på etiska och juridiska beslutssystem

Det förs sidan 137 kan även ifrågasättas av andra

resonemang som skäl. Jag att utgångspunkterna är felaktiga. Att argumentera uti-

menar från en modell som skiljer på etiska och juridiska beslutssystem är enligt mitt synsätt inte hållbart. De juridiska beslutssystemen bygger tvärt-

på de etiska finns i samhället. Även betänkandets om normer som om formuleringar kan låta bestickande vid en första anblick så håller de inte vid en närmare analys. Teoretiskt kan det visserligen vara intressant att framföra de gjorda distinktionema men bara för att tydliggöra frågeställningar och därmed stimulera debatten.

Idealiserad konsensusmodellen

bild av

Den bild konsensusmodellens kännetecken som ges sidorna 140-

av 141 är enligt min mening väl idealiserad. I praktiken kan det tvärtom

så att konsensusmodellen hindrar en minoritetsåsikt istället för vara ex. att inbjuda till uppmärksammande av olika perspektiv. Det fordras mycket civilkurage för att en ensam ledamot skall hålla emot en i övrigt enig kommitté. Det är heller inte säkert att det alltid är det bästa att låta det strängaste kravet ett projekt vara utslagsgivande. Kanske kan

viktig forskning komma att bromsas om det strängaste kravet anex. vänds för att förhindra prövning en hypotes strider mot rådande

av som paradigm.

Rättssäkerhet

De forskningsetiska kommittéernas beslut kan således, även om de formellt är rådgivande, få en avgörande betydelse för såväl forskare som försökspersoner. Då är det en principfråga att gängse krav rättssäkerhet garanteras. Utan ett lagreglerat överprövningsförfarande riskerar kommittéerna att bli ett slags informella domstolar som kan ägna sig maktutövning. Blotta misstanken om att det skulle kunna vara så är skäl nog att reglera verksamheten. Frågan om huruvida det faktiskt förekommer att ovidkomrnande hänsyn tas eller huruvida detta skulle vara vanligt förekommande eller är inte relevant för den slutsatsen. Om det nuvarande systemet utan formell överprövningsmöjlighet fungerar bra i sig så kommer det inte att bli något stort antal överprövningsärenden och de farhågor som rests om en tung och byråkratisk beslutsprocess kom-

därmed skam. Det är också så att de rättssäkerhetsregler mer som

i andra delar av samhället har tillkommit för att skydda enskilsatts upp

Reservationer 281

da i enlighet med de etiska normer som samhället satt upp. De

personer har därmed ingen koppling till om det som överklagas skulle vara vanligt förekommande eller Förhoppningsvis är det ett fåtal som behöver utnyttja möjligheten. Bara vetskapen om en överprövningsmöjlighet kom-

sannolikt också att verka preventivt när det gäller risken att kommer mittéema skulle låta sig påverkas av ovidkommande hänsyn i sitt beslutsfattande.

Det har i debatten framförts att eftersom kommittéema godkänner nästan alla projekt så skulle det inte finnas något behov av överklagande. Detta synsätt är relevant utifrån det faktum att det också skulle kunna finnas skäl till överklagande av ett projekt som blivit godkänt. Exempel detta har haft i det k Huddingefallet med fostercellsstudier som finns ex-

s emplifierat i betänkandet. Nu minskar nog i och för sig risken för en upprepning Huddingefallet i och med förslaget att antalet lekmän

av skall öka i de forskningsetiska kommittérna, men i enliget med principen

rättsskydd, kvarstår ändå skälet för en reglering. Det räcker inte med om dagens system att varje tilltänkt försöksperson har rätt att tacka nej till att ingå i en studie. Det kan finnas behov av att helt kunna stoppa en studie och att få detta prövat i en juridisk instans.

av

Ingen detaljreglering

Med hänsyn till frågomas art kan det aldrig bli frågan om någon juridisk detaljreglering. Det handlar, som i så många andra sammanhang inom juridiken, om att sätta upp en juridisk ram där beslutsprocessen blir reglerad ett systematiserat sätt så att båda sidor får komma till tals. Praxis får sedan avgöra detaljerna. Tyvärr har utredningen inte gjort någon genomgripande juridisk analys med avseende de forskningsetiska kommittéema, vilket jag beklagar. Dock finns ett juridiskt reglerat system den art jag förespråkar i Danmark.

av som

Slutligen vill jag framhålla att en överprövningsmöjlighet av detta slag skulle kunna bidra till att de forskningsetiska frågorna blir föremål för allmän diskussion i större utsträckning. En utveckling mot en mer enhetlig och systematiskt dokumenterad praxis vid bedömning av forsk-

mer ningsprojekt skulle också kunna främjas.

1019-0104

282 Reservationer

Reservation av ledamoten Rolf L Nilson

v

Då och då flammar det debatter om forskningsprojekt utförs på

upp som människor, mänskliga celler, arvsanlag eller vävnad och den etiska granskningen av forskningen. I debatterna kommer allmänhetens starka engagemang i forskningsetiska frågor till uttryck. Likaså intresset och vaksamheten inför forskningens utveckling. Man ställer frågor om vad som försiggår i laboratorierna och om samhället verkligen har insyn och kontroll. Kommittén om forskningsetik kom till i svallvågoma så-

av en dan debatt.

Kommittén om forskningsetik skall enligt direktiven: ...undersöka hur systemet för forskningsetisk granskning fungerar idag och föreslå de förändringar som bedöms nödvändiga...

Denna reservation behandlar delar av Kommitténs förslag inom detta område. Jag vill understryka att flera av förslagen innebär påtagliga förbättringar av systemet. Prövningen får stöd i lag. Lekmannarepresentationen förstärks så att det blir lika representation för forskare och lekmän. Det finns också andra förbättringar.

Den modell, som Kommittén om forskningsetik föreslår för granskning av forskningsprojekts genomförande utgår från den enskilde forskarens eget ansvar. Forskarsamhällets intresse av god forskningsetik är

en annan viktig förutsättning. Modellen är en utveckling av det system för granskning av forskningsprojekt, som finns inom medicin och odontolo-

Systemet har byggts upp frivillig väg och utvecklats i flera steg sedan slutet av l960-talet. Det består forskningsetikkommittéer,

av som har ansvar för granskning av forskningen i en sjukvårdsregion. Undantag är Stockholm, som har två lokala och en regional kommitté. Forskningsetikkommittéema är knutna till de medicinska och Odontologiska fakultetema vid universiteten.

Systemet är inte reglerat i lag.

Granskningen är formellt sett frivillig, men i praktiken obligatorisk

Forskningsetikkomrnittéemas beslut är rådgivande Beslut skall tas av en enig kommitté konsensus. Det finns ingen möjlighet att överklaga beslut till överordnad instans.

Kommittén ser problemen och bristerna huvudsakligen forskarnas och

ur universitetsvärldens perspektiv och de lösningar, som man föreslår håller sig inom dessa ramar. Det omgivande samhällets och allmänhetens in-

Reservationer 283

väl fungerande forskningsetisk granskning har en undantresse av en skymd plats i kommitténs argumentation. Allmänhetens roll i granskningsprocessen får också för lite uppmärksamhet.

Det finns fördelar med det perspektiv, som Kommittén har valt. Det bygger på svensk tradition och på ett system, som fungerar ganska

en bra. Systemet är också accepterat forskarna. Det finns också be-

av gränsningar och svagheter som är förknippade med det.

Alternativa sätt att bygga upp ett forskningsetiskt granskningssystem 0

har inte övervägts tillräckligt noga.

Lagstiftning utanför högskolelagen och högskoleförordningen har inte

utretts. Möjlighet till överprövning i högre instans har avvisats som något,

är främmande för den etiska granskningen.

som

Lagreglering

Kommittén föreslår att den forskningsetiska granskningen skall regleras i lag. Det är ett stort framsteg. Sättet att göra detta är inte lika bra. Kommittén föreslår att högskoleförordningen skall få ett tilläg. En generalklausul skall ange att försök med människa och mänsklig vävnad skall

oberoende etisk kommitté. Man föreslår följande lydelse: prövas av en

Forskningsprojekt innefatta försök med människa eller mänsklig

som vävnad skall prövas i en oberoende forskningsetisk kommitté i enlighet med varje högskola fastställd arbets- och beslutsordning.

av

Syftet är att all forskning människa eller mänsklig vävnad skall prö-

högskoleförordningen når inte utanför högskolevärlden. För att vas, men bli heltäckande måste den föreslagna regleringen kompletteras med motsvarande förordningar gällande för andra myndigheter och för forskningsinrättningar, är organiserade i privaträttsliga former. Hur detta

som skall ske överlåter kommittén till en särskild beredning". Dvs. frågan lämnas olöst. Om Kommitténs förslag förverkligas blir resultatet en splittrad lagstiftning forskningsetisk prövning.

om

En särskild ramlag, reglerar den etiska prövningen av alla forsk-

som ningsprojekt med människa mm. är enligt min mening att föredra.

284 Reservationer

Överprövning mm.

Vad gäller beslutsordningen föreslår Kommittén 99°rådgivande konsensusbeslut med möjlighet till second opinion". Besluten skall enligt förslaget inte gå att överklaga.

Jag delar inte denna uppfattning. Jag anser att det är naturligt och en god princip i demokratiska samhällen att medborgarna i det här fallet fors-

karna har möjlighet att överklaga myndighetsbeslut. Granskningen i de

forskningsetiska kommittéema innebär, redan idag, i praktiken, myndighetsutövning. Med detta följer krav diarieföring, offentlighet etc. Och möjlighet till överprövning. Att dagens forskningsetikkomrnittéer ser sig själv som myndigheter framgår av Riktlinjer för etisk värdering av medicinsk humanforskning. Medicinska Forskningsrådets rapport 1996, s.54. Ett nytt system för forskningsetisk granskning bör därför, bl. a. av rättsäkerhetsskäl, innehålla möjlighet till överprövning

. Systemet kan med fördel organiseras i två nivåer: en regional/lokal och en överordnad central nivå. Den senare är överprövningsinstans. Den centrala kommittén bör utses av regeringen och bestå av representanter för de lokala/regionala kommittéema forskare och lekmän och i öv-

- rigt vara sammansatt ett sådant sätt att formella krav på överprövning av myndighetsbeslut kan uppfyllas.

En central överordnad nivå i granskningssystemet kan ha flera funktioner. Det är önskvärt att det inte bara är forskare, som fått avslag på sin ansökan, kan vända sig till den centrala kommittén. Även godkända

som projekt bör kunna prövas. Var och en, som ett särskilt sätt är berörd av ett forskningsprojekt bör kunna begära att ärendet behandlas av den centrala kommittén.

En central kommitté kan också vara policyskapande. Den kan bistå de lokala kommittéema med råd; samordna utbildning av ledamöterna

m.m. Regionala/lokala kommittéer bör kunna vända sig till den centrala kommittén med särskilt knepiga fall eller när helt eller delvis nya etiska frågeställningar aktualiseras regional/lokal nivå.

Enligt min mening skall de forskningsetiska komrnittéernas godkänna eller avslå de forskningsprojekt, som granskas. På så sätt skapas klarhet i systemet.

Reservationer 285

Om Kommittén föreslår, håller fast vid att besluten bara är

man som rådgivande för vidare en oönskad brist på klarhet in i det nya

man granskningssystemet: Hur skall ett avslag tolkas Som ett råd att inte starta ett forskningsprojekt; eller ett förbud att starta Den tolkning,

som

Kommittén gör är att det i praktiken torde vara svårt om inte som omöjligt att för forskare emot kommitténs beslut" s.141. Ett råd

en är alltså ett beslut Klara bifall eller avslag, med möjlighet till överprövning, är i stället att föredra.

Beslut i enighet konsensus är givetvis önskvärda, men en ordning med rnajoritetsbeslut är lika rimlig. Majoritetsbeslut som princip är i sig inget hot mot genomlysande etiska diskussioner i kommittéema eller mot att de flesta besluten i praktiken tas i enighet. Oeniga beslut kan om så önskas hänskjutas till den centrala kommittén. Kommittén om forskningsetik har valt att lägga huvudansvaret för den forskningsetiska granskningen på forskaren och byggt ett system inom universitet och högskolor.

upp Det innebär bl. a att ledamöterna i de forskningsetiska kommittéema

universitets/högskolestyrelse. skall utses av

Jag vill i stället utgå ifrån allmänhetens och samhällets engagemang i forskningsetiken och i vetenskapens utveckling. Då är ett granskningssystem som byggts kring en särskild ramlag om forskningsetisk granskning rimligare. Det är lättare att göra ett sådant system heltäckande. Systemet bör i huvudsak bestå av kommittéer med ett regionalt ansvar

sjukvårdsregioner eller motsvarande och en central överordnad inex. stans så som beskrivits tidigare.

Om vänder perspektivet och ser den forskningsetiska gransk-

man ningen fråga demokratiskt inflytande och allmänhetens enga-

som en om

i forskningens utveckling blir det naturligare att en demokratiskt gemang vald församling utser ledamöterna i de regionala/lokala forskningsetiska kommittéerna än att universitetens och högskolornas styrelser gör det. Landstingen enskilt eller i förening borde därför utse ledamöterna.

- - Hälften lekmän och hälften forskare, de senare förslag av forskarsarnhället. Ett snarlikt system finns i vårt grannland Danmark och funge-

väl. Jag kan bara beklaga att Kommittén nogsamt undvikit att ta del rar av deras erfarenheter.

Litteraturreferenser

Alver, Bente Gullveig, Öyen, Örjar: Etik och praktik i forskarens vardag. Studentlitteratur, Lund 1998. Andersen, D., Attrup, L., Axelsen, N., Riis, P., Videnskabelig uredeliggod videnskabelig praksis, Statens Sundhedsvidenskabelige hed og

Forskningsråd, 1992.

Annas G Grodin M.A, The Nazi Doctors and the Nuremberg Code. Human Rights in Human Experimentation. Oxford University Press, New York 1992. Arkivansvar i samband med externt finansierad forskning. stencil. Riksarkivet, Dnr: 2977/S 51/83. Att värna vetenskapens integritet och en god forskningssed. Rapom port vetenskaplig oredlighet. Rapport från Kommittén om om forskningsetik, Fritzes offentliga publikationer, Stockholm 1998. Avtal forskningsfinansiering. Rapport från Sveriges universitetsom och högskoleförbund SUHF, September 1997. Bacon, Francis: Det nya Atlantis 1627. Svensk översättning av Olof Hägerstrand. Bokförlaget Canninas klassiker, 1979. Beauchamp, Tom Childress, James, Principles of biomedical ethics Oxford University Press, 3:e upplagan 1989. Bell, Robert, Impure Science. Fraud, compromise and political influenin scientific research, John Wiley Sons Inc. 1992. ce Bevarandet av nutiden, Riksarkivet 1995. Bohlin, Alf, Offentlighet Sekretess i myndighets forskningsverksamhet, Riksarkivet, Rapport 1997:2. Bok, Sissela, Att ljuga. Moraliska val i enskilt och offentligt liv, Stockholm 1979. Bolinder, Gunilla, Tobaksforskning för tobakspengar en forsknings- etisk konflikt, Bischofberger, Erwin, Dominique, Elisabeth, Hagenfeldt, Kerstin: Medicinsk etik från teori till praktik, Bonnier - Utbildning, 1995. Boorstin, Daniel J.: Upptäckama. Hammarström Åberg, 1988. Brante Thomas, Norman Helena, Epidemisk masspsykos eller reell risk, Brutus Östlings Bokförlag, Symposium, Stockholm 1995.

Broad, W., Wade, N.: Betrayers of the Truth. Fraud and Deceit in Science. Oxford University Press 1982. Broberg, Gunnar: Statlig Rasforskning. En historik över Rasbiologiska institutet. Ugglan 4. Lund Studies in the History of Science and Ideas. Lund, 1995. Cancer-Miljöregistret 1960-70. Stockholm: EpC, Socialstyrelsen, 1994 EpC-rapport 1994:4 Carson, Rachel: Silent Spring 1963 På svenska Tyst vår. Bokförlaget Prisma, 1964. Chubin, Daryl E., Hackett, Edward J.: Peerless Science. Peer Review and U.S. Science Policy. State University of New York Press 1990. Codex Ethicus. Skrift från Skogs- och jordbrukets forskningsråd SJFR 1997. Convention for the protection of human rights and dignity of the human being with regard to the application of biology and medicine: Convention on human rights and biomedicine, DIR/JUR 96 14. Dale, Philip J.: UK Consensus Conference Plant Biotechnology. on Plant Molecular Biology Reporter 13 3, 1995. Dawkins, Richard: Den själviska sociobiologisk studie, genen: en Prisma, Stockholm 1992, 2:a bearbetade och utvidgade upplagan. Duncan G Morgan J N, Persistence and Change Economic Status and the Role of Changing Family Circumstances, M Hill, D Hill, J Morgan eds., Five Thousand American Families: Paterns of Economic Progress Ann Arbor: Institute of Social Research, University of Michigan 1981. Ekelund H, Finnström O, Gunnarskog Källén B, Larsson Y, Administration of vitamin K to newbom infants and childhood cancer, British Medical Journal, 1993; 307, 89-91. Ellegård, Alvar: Kan lita på vetenskapen 14 forskares på verksyn ligheten. Natur och Kultur, Stockholm 1989. En nationell expertgrupp för handläggning ohederlighet inom mediav cinsk forskning i Sverige. PM från MFR, 1996-10-02, Dnr 746/94. Erikson R, Fritzell The Effects of the Social Welfare System Sweden on the Well-Being of Children and the Elderly, J L Palmer, T Smeeding, B Boyle Torrey, eds., The Vulnerable, Washington D. C., The Urban Institute Press 1988. Eriksson, Gunnar, Etiska traditioner i forskningen idéhistorisk skiss, - en i Kan forskningen bli mer etisk Forskningsberedningens skrift nr Utbildningsdepartementet 1996. Eriksson, Gunnar, Forskarens moral, Föredrag vid kurs i forskningsetik vid Uppsala universitet den 9 april 1992.

Litteraturreferenser 289

Ethical Review of Biomedical Research in Europe: Suggestions for best national practices, Steering Committee Bioethics, Council of Euon rope, CDBI/INF 98 Etik. Forskningsetiska principer för humaniora och samhällsvetenskap. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet 1994. Etik. God praxis vid forskning med video. Humanistisk- sarnhällsvetenskapliga forskningsrådet 1996. Etisk granskning medicinsk forskning. De forskningsetiska kommitav téernas verksamhet. En underlagsstudie från forskningsetiska utredningen. SOU 1989:75. Fagius J., Osterman P-O, Sidén Wiholm B-E, Guillan-Barré syndrofollowing zimeldine treatment, Journal of Neurology, Neurome and Psychiatry, 1985, 48, 65-9. surgery Fichtelius, Erik: Nyhetsjournalistik. Tio Gyllene Regler. Utbildningsradions förlag 1997. Fletcher, Ronald, Science, ideology and the media: The Cyril Burt scandal. Transaction Books 1991. Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn 1995/96. Forskningsstatistik från Statistiska Centralbyrån. Forskning på foster skall aborteras, Synpunkter, Statens medisom cinsk-etiska råd, december 1997. Forskningsetisk policy och organisation i Sverige. MFR-rapport 1996. Forskningsetisk prövning. Organisation, information och utbildning. Betänkande forskningsetiska utredningen. SOU: 1989:74, Allav männa Förlaget, Stockholm 1989. Forskningspolitik. slutbetänkande kommittén för översyn av den av svenska forskningspolitiken Forskning 2000. SOU 1998: 128. Forskningsprojektens arkiv. Riksarkivet stencil, Dnr 153-88-50. Forsman, Birgitta: Forskningsetik. En introduktion. Studentlitteratur, Lund 1997. Fredholm, Bertil, Ge för god forskning. Värna om vetenskapens normer Läkartidningen vol. 86, 32-33 1989. etos. nr Frängsmyr, Tore: Framsteg eller förfall. Framtidsbilder och utopier i västerländsk tanketradition. Liber förlag, 1980. Genteknik, ekologi och etik. Information från Gentekniknämnden 1997. Gentekniken och juridiken. Aktuell debatt om patentfrågor inom gentekniken, Källa/38, utgiven Forskningsrådsnämnden, Stockholm av 1992. Gibbons, Michael Limoges, Camille Nowotny, Helga Schwartzman, Simon Scott, Peter Trow, Martin: The new production knowledge. The dynamics science and research in

290 Litteraturreferenser

contemporary societies. SAGE publications, Forskningsrådsnämnden, 1994. God praxis i vetenskapligt arbete. Skrift utgiven samhällsvetenskapav liga fakulteten, Stockholm 1996. Good Clinical Practice for Trials Medical Products the European on Community. I The Rules Governing Medical products in the European Community, vol. III. Addendum, July 1990. Gross, P., Levitt, N. red.: Higher Superstition: The Academic Left and Its Quarrels with Science. The John Hopkins University Press, Baltimore 1994. Guidelines for Investigators in Scientific Research. Harvard Medical School, Cambridge, Massachusetts, 1988. Göransson, Anita, Fältet, strategiema och framtiden, i Kvinnovetenskaplig Tidskrift, 3-4, årg. 10, 1989. nr Habermas, Jürgen: Kommunikativt handlande: språk, texter om rationalitet och samhälle, Daidalos, Göteborg 1990. Haglund B, Cigarette smoking and sudden death syndrome. Some salient points in the debate, Acta Paediatrica, 1993; suppl 389, 37-9. Hansson, Mats G., ed., Ethical, legal and social implications of genome research. Report of ELSA-activites in Sweden, Forskningsrådsnämnden 1996 och 1997. Hansson, Mats G., red., Genetisk Insyn Idédokument utgiven - av ,

Genom-gruppen och Medicinska forskningsrådet 1994.

Hansson, Mats G., Balancing the quality of Journal Medical consent, of Ethics, l998;24: 182-187. Hansson, Mats G.: Forskning hederssak. Om

- en ohederlighet och

fusk i forskning samt den svåra konsten komma till om att rätta med det. Stencil Rapport till Svenska Akademiska Rektorskonferensen, maj 1994. Haraway, Donna, Situated Knowledges: The Science Femi-

Question

nism and the Privilege of Partial Perspective. I Simians, Cyborgs and Women. Routledge, New York 1991. Haynes, Roslynn D.: From Faust to Dr Strangelove. Representation of. the Scientist in Western Litterature. The John Hopkins

University

Press, 1994. Helsingforsdeklarationen, utgiven av Statens medicinsk-etiska råd 1990. Hempel, Carl, Science and Human Values, i Erwin, Edward et al: Ethical Issues in Scientific Research. An Anthology. Garland Publishing, Inc. New York 1994. Hermerén, Göran: Kunskapens pris. Forskningsetiska problem och principer i humaniora och samhällsvetenskap. HSFR 1996.

Hugemark, Agneta: Den fängslande marknaden. Lund Studies in Social Welfare, Arkiv, Lund 1994. ICH Harmonised Tripartite Guideline for Good Clinical Practice, Brookwood Medical Publications Ltd, Richmond, Surrey 1996. offentlighet, informationsteknik. Betänkande Datalags- Integritet, av kommittén. SOU 1997:39. Iversen, Olav: Om til uredelighet i helsefaglig forskning. Ku-

fristelse

må ikke bli sykdommen. Föredrag vid storfellesmöte ren verre enn mellan REK-NEM, december 1993. Joynson, Robert B., The Burt ajfair. Routledge 1989. Kan forskningen bli etisk Forskningsberedningens skrift nr mer 1996, Utbildningsdepartementet.

Immanuel, Metaphysiche Anfangsgründe der Tugendlehre, Einle-

Kant, Tugendlehre, Kants Gesarmnelte Schriften VI. itung zur Kohn, Alexander, False Prophets, Basil Blackwell 1986. K-vitamin till nyfödda. Stockho1m:EpC, Socialstyrelsen 1995 EpCrapport 1993:1. LaFollette, Marcel, Stealing into print. Fraud, plagiarism and misconduct in publishing, University of California Press 1992.

scientific

Liedman, Sven-Eric: I skuggan framtiden. Modemitetens idéhistoav ria. Bonnier Alba, 1997. Lundquist, Lennart Tomenius, Lennart, Vad skall forskaren göra med sina papper, Läkartidningen 1991, Vol 88 nr 22. Niels, Welin, Stellan: Studium två forskningsetiska kommitté- Lynöe, av Rapport framtagen för Kommittén forskningsetik, Utbilder. om ningsdepartementet, stencil, april 1998. Läkemedelsverkets författningssamling 1996. MacIntyre, Alasdair, After Virtue, 2:a uppl., Duckwort 1985. Marc-Wogau, Konrad, Kant lögnen, Berg, Jan et al., En filosofiom bok. Tillägnad Anders Wedberg, Bonniers, Stockholm 1978. Marsh, Gerorge Perkins: Man and Nature Physical Geography as or Human Action. Sampson Low, Son and Marston,

Modified

1864. Merchant, Carolyn: The Death Nature. Women, Ecology and the Sci- Revolution 1980. Harper Row, 1990.

entific

MFR:s jävsregler, 1995-11-27, Dnr 38/96. antagna MFR:s årsredovisning 1997. D.J. Hersen, M., eds., Research Fraud in the Behavioral Miller, and Biomedical Sciences, John Wiley Sons Inc. 1992. Model Policy Responding to Allegations Scientific Misconduct.

for

Office of Research Integrity ORI homepage-document. MRC, Policy and procedure for inquiring into allegations scientific misconduct, Medical Research Council, London, December 1997.

Naess, Arne: Anklagelser mot vetenskapen. AWE / Gebers, 1982. Naess, Arne: Ekologi, samhälle och livsstil. Utkast till ekosof en 1973. Svensk utgåva Lts förlag, 1981. Naessén T, Persson Adami H-O, Bergström R, Bergkvist L, Hormon replacement therapy and the risk for a first hip fracture; a prospective population-based cohort study, Annals of Internal Medicine, 1990; 113, 95-103. Nagel, Thomas: Utsikten från ingenstans. Nya Doxa, Nora 1993. Nelkin, Dorothy: Selling Science: how the science and press covers technology, WH Freeman, New York 1995. Nilsson, Annika red, Klona skapelsens krona Forskare kommentekloning djur och människor. Källa 49, Forskningsrådsrar av nämnden, Oktober 1997. Nilsson, Annika: Gener för bot och bättring. I serien Människan och den biologin, 1994. nya Nürnbergdeklarationen, utgiven av Statens medicinsk-etiska råd 1990. OECD Series on Principles of Good Laboratory Practice and Compliance Monitoring, No. 1-10, 1992-1995. OECD Environment Directorate. Ohederlighet inom medicinsk forskning. Riktlinjer för prevention och hantering ohederlighet inom medicinsk forskning. Medicinska av Forskningsrådet, Dnr 746/94. Otterblad-Olausson Holm L-E, Rökning under graviditet skadar barnet. Läkartidningen, l995;92, 4707-9. Patent på liv, Nord 1993:2, utgiven av Nordiska Ministerrådet, Köpenhamn 1992. Penslar, R.L., ed., Research Ethics. Cases Materials, Indiana University Press 1995. Persson Adami H-O, Lindberg B Johansson E D Manell Characteristics of estrogen-treated women, Acta Obstetrica Gynecologica Scandinavica, 1983. Persson, Anders, Welin, Stellan: En analys av medicinsk forskningsprioritering. Forskningsberedningens skrift nr Utbildningsdepartementet 1996. Proposal for a European Parliament and Council Directive the on approximation of provisions laid down by law, regulation adrninistor rative action relating to the implementation of Good Clinical Practice the conduct of clinical trials on medicinal products for human use, Brussels, 03.09.1997, COM97 369 ñnal, 97/0197 COD. På grund kön... Om sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Utveckav lingsrådet, Stockholm 1998. Rachels, James, The Elements Moral Philosophy, Random House, New York 1986.

Litteraturreferenser 293

al: Health science banks biobanks. The Riis, Povl et information - Danish Council of Ethics, 1996. Riktlinjer för etisk värdering medicinsk humanforskning. Forskav ningsetisk policy och organisation i Sverige. MFR-rapport 1996. Riktlinjer för god medicinsk forskning. MFR-rapport 1996. Måns: Forskning kring användning personuppgifter. Rapport Rosén, av för Kommittén forskningsetik, Utbildningsdeparteframtagen om mentet, stencil, juli 1998. ed: Science Wars. Duke University Press, Durham 1996. Ross, A. Rydén, L. red. Etik för forskare. En antologi med utgångspunkt i ar-

betet med Uppsalakodexen, Universitets- och Högskoleämbetet,

Forskning och utveckling för högskolan, Skriftserie 1990: Rynning, Elisabeth, Mänskliga rättigheter och biomedicin om Euro- parådets konvention och svensk rätt, De lege, Juridiska fakultetens i Uppsala årsbok, årgång Iustus Förlag 1997. Rynning, Elisabeth, Samtycke till medicinsk vård och behandling. En rättsvetenskaplig studie, Iustus Förlag, Uppsala 1994. Samverkan mellan högskolan och de små och medelstora företagen. Betänkande NYFOR kommittén SOU 1996:89. av - Samverkan mellan högskolan och näringslivet. Betänkande NYFOR av kommittén SOU1996:70. - Ulf al: Peers Peers. Allocation Policy and Review Sandström, et on Procedures the Swedish Council for Engineering Sciences. at Ljunglöfs, Stockholm 1997. Scherstén, Tore, Forskningsfusk ett etiskt problem som ökar, Läkar- tidningen, V0l.89, Nr.15, 1992. Singer, Peter: Applied Ethics. Oxford University Press, 1986. Sjöberg, Fredrik: Vi och dom. I serien Människan och den nya biologin, 1997. Skinner, B.F.. Science and human behavior, The Free Press 1953. Stelfox, Henry Thomas, al., Conflict of interest in the debate over calet cium-channel antagonists, The New England Journal of Medicine, l998;338:l01-6. M, Rosén M, eds., Cancer survival Sweden during three Stenbeck decades, 1961-91, Acta Oncologica l995;34 suppl Stenbeck M, Rosén M, Förbättrad överlevnad vid cancer i Sverige Läkartidningen 1995; 92, 4710-4. Göran, Miljöexpertema vetenskapens auktoritet i miljö- Sundqvist, - om arbetet, i Lundgren, Lars J red.: Att veta och att göra. Om kunoch handling inom miljövården. Naturvårdsverkets förlag, skap Stockholm 1996.

294 Litteraturreferenser

Sundqvist, Göran: Varför är miljoforskama , Rapport från Centoense rum för tvärvetenskap, Göteborgs Universitet 1990. Sundqvist, Göran: Vetenskapen och miljöproblemen en expertsocio- logisk studie, Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1991. Sylwan, Peter: Vem i hela världen kan lita på Om

man forskning och

journalistik. Rapport framtagen för Kommittén forskningsetik, om

Utbildningsdepartementet, stencil, april 1998.

Sylwan, Peter: Vem i hela världen är Hugo I serien Människan och den nya biologin, 1992.

Søgnen, Randi: Vemeverdig eksperiment Evaluering lekfolkskonfe-

av rensen om genmodifisert mat. Norsk institutt for studier forskav ning og utdaning. Rapport 5/97. Tersmeden, Erik: Hanteringen då

en forskares vetenskapliga hederlig-

het ifrågasätts. PM, Stockholm, november 1998. The OECD Principles of Good Laboratory Practice. I OECD Series on Principles of Good Laboratory Practice and Compliance Monitoring, nr. Environment Monograph, 45, Paris 1992. no. Tieteellisen vilpin ehkäiseminen Prevention

av vetenskapligt fusk.

Forskningsetiska delegationen, Undervisningsministeriet, Helsingfors 1998. Tomenius, Lennart, Bevarande material från

av forskningsprojekt, Ar-

kiv, samhälle och forskning, 1994:3.

Tomenius, Lennart, Är forskningsverksarnhetens rättsliga ställning

oklar, Tema Arkiv 1992. Uddenberg, Nils: Ett djur bland alla andra Biologin och människans uppfattning av sin plats inaturen. Nya Doxa, 1993. Uddenberg, Nils: Forskarna, förtroendet och folket. Etiska synpunkter på kommunikationen mellan och allmänhet.

forskare Rapport

framtagen för Kommittén forskningsetik, om Utbildningsdeparte-

mentet, stencil, april 1998. Udvalget vedrörende videnskabelig uredelighet.

Beretning 1993, Forskningsrådene, Köpenhanm 1994.

Udvalgets manus till årsberättelse 1997, Forskningsrådene, Köpenhamn. United States Advisory Committee Human Radiation

on Experiments,

Final Report of the Advisory Committee Human Radiation on Experiments, Oxford University Press, New York 1996. Uredelighet i helsefaglig forskning, Norges Forskningsråd, Medisin og helse, Oslo 1993.

Uredelighet i helsefaglig forskning. Juridiske merknader til Forsk-

ningsrådets utredning. Föredrag vid Storfellesmöte REK-NEM, december 1993.

Litteraturreferenser 295

red.: Perspektiv på forskningsetik. Studies Research Welin, Stellan Ethics, Göteborg 1991. nr. Wennerås, Christine, Wold, Agnes, Nepotism and sexism peer-review.

INature, vol. 387, May 1997. Sighild, Nordlund, Stig, Kvalitetskontroll av kliniska Westman-Naeser, prövningar legala aspekter och konsekvenser för prövaren av Lä- kemedelsverkets inspektioner. Information från Läkemedelsverket

1993. Q.: The Cambridge Phenomenon. The Growth High Wicksteed, S. Technology Industry in University Town. Sega Quince, Cama bridge, 1985. Viljan viljan förstå. slutbetänkande utredningen om inatt veta, att av för kvinno- och jämställdhetsforskning. SOU 1995:110. satser för hanteringen frågor vetenskaplig ohederlig- Vissa riktlinjer av om het. Sveriges Universitets- och Högskoleförbunds förbundsförsam-

ling 1997-08-28. Wright, Georg Henrik: Myten framsteget. Bonniers, 1993. von om Georg Henrik: Vetenskapen och förnuftet. Bonniers, 1986. von Wright,

Internationella referenser

Bilaga

Etisk granskning

Danmark

Danmark har lagstiftning reglerar forskningsetisk granskning samt som nationellt etiskt råd: Lovbekendtgorelse 1997-03-04 nr 220 om ett af etisk råd Lov 503 af 24 juni 1992 et videnoprettelse et samt nr. om skabsetisk komitésystem behandling af biomedicinske forskningsproog jekter, med ändringarna följer lov 1133 1994-12-21 och lov som av nr. nr 499 1996-06-12.

Lov 503 1992-06-24 et videnskabsetisk komitésystem nr om Lagens innehåll syftar till att fastlägga rättsliga ramar för forskningsetisk bedömning biomedicinska forskningsprojekt. För att uppnå detta av inrättas regionala forskningsetiska kommittéer samt en central forskningsetisk kommitté.

Alla biomedicinska forskningsprojekt innefattar försök mänsklisom levande individer, mänskliga könsceller, mänskliga vävnader-cellerga arvsbeståndsdelar samt avlidna skall anmälas till och godkännas av den regionala. forskningsetiska kommittén. Projekt får inte startas utan att det godkänts och detsamma gäller eventuella ändringar under projektets ut-

förande.

Den centrala forskningsetiska kommittén finansieras av forskningsministeriet och de regionala forskningsetiska kommittéerna finansieras av till landstingen inkomna avgifter från projektens anslagsgivare. Alla kommittéer skall varje år publicera årsbeskrivning verksamhet och av praxis. Igångsatta projekt utan tillstånd av vare sig regional forskningsetiska kommitté eller den centrala forskningsetiska kommittén eller överträdelse regler formulerade i lag kan medföra böter. av

298 Bilaga I

De regionala forskningsetiska kommittéema tillsätts landsting 4 st av och Statens Sundhedsvidenskabelige Forskningsråd 3 st. Kommittén utformar sina stadgar samt väljer ordförande och vice ordförande egna inom sig samt har rätt att inkalla utomstående experter. Projekt som den regionala forskningsetiska kommittén inte sig - anser kunna behandla skall vidarebefodras till den Centrala forskningsetiska

kommittén och kommittén skall skicka projekt med kliniska läkemedelsprövningar vidare till Sundhetsstyrelsen för ytterligare godkännande. Lagen innehåller även ett antal kriterier måste uppfyllas för - som att projekt skall kunna godkännas: a Informerat samtycke skall skriftligen inhämtas försökspersonen. av b I informationen som skall det klart framgå att försökspersonen har ges möjlighet att vid alla tidpunkter återkalla sitt samtycke och de ekonomiska bidningar som forskaren har till verksamheter eller fonder som antingen direkt stöder genomförandet projektet eller indirekt har intresse av i resultaten. c Projektet skall dessutom representera god vetenskaplig standard samt redovisa god grund för genomförandet.

Den regionala kommittén skall följa projektens arbete och till de - se att utförs sådant sätt tillåtelse till, dessutom skall följa man gav man forskningens utveckling inom området och verka för att kunskap om eventuella etiska frågeställningar förbundet med den sprids.

Den Centrala forskningsetiska kommittén tillsätts forskningsministeav riet och utses av de regionala forskningsetiska kommittéema 2 st varav l av de ledamöter i den regionala forskningskommittén som utsetts av

Sundhedvidenskabelige forskningsråd, forskningsministeriet 2

st varav l representerar statliga forskningsintressen och 1 allmänrepresenterar heten samt sundhedsministeriet 2 st representerar allmänheten.

Den Centrala kommittén har till uppgift att koordinera arbetet i de - regionala kommittéerna, följa forskningsutvecklingen och verka för förstå-

elsen av etiska problemställningar, behandla forskningsprojekt de

som regionala kommittéema vidarebefodrat till dem, projekt fått avslag som av regional kommitté och där sökande krävt prövning tillny samt att sammans med de regionala kommittéema pröva samtliga projekt som innefattar försök på befruktade mänskliga ägg och könsceller enligt

gällande lag.

Lov nr 220 1997-03-04 oprettelse af etisk råd om Lagen innebär att inrikesministem tillsätter ett etiskt råd för sjukvården

och den biomedicinska forskningen innefattar människor. Rådet som

utses av forskningsministeriet samt en i folketinget utsedd kommitté

som har till uppgift att följa rådets arbete dessa ledamöter i rådet får vara

Bilaga 1 299

medlemmar i folketing, landsting eller kommun. Till rådet knyts ett sek-

retariat formellt är anställt inrikesministeriet. som av Rådet skall uttala sig och bistå regeringen i frågor a regler för om: skydd vid användande mänskliga ägg, fosteranlag och foster; b geav netisk behandling mänskliga könsceller, mänskliga befruktade ägg, av fosteranlag och foster; c användandet diagnostisk teknik för medav ny födda defekter och sjukdomar; d behov regler vid nedfrysning av av mänskliga könsceller och befruktade mänskliga ägg; e de etiska och av juridiska frågeställningar biomedicinsk forskningsutveckling kan innebä-

ra. Rådet skall rådgivande för sjukvården i allmänna etiska fråge- - vara ställningar. Rådet skall råd offentliga myndigheter i etiska frågeställningar - ge registrering och användandet upplysningar rörande ärftliga sjukom av domar eller egenskaper hos enskilda respektive grupp. Rådet skall i samarbete med de forskningsetiska kommittéerna analyse- etiska frågeställningar i samband med försök människor. ra Rådet skall följa och informera utvecklingen de områden som om ligger under dess ansvarsbeskrivning. Detta innebär bland ammat årsen redovisning publiceras och överlämnas till inrikesministeriet. som

Liksom Sverige har Danmark lagstiftning reglerar viss forskning som människor eller material från människor. Till exempel reglerar lov nr L5 1997-05-27 konstlad befruktning i förbindelse med behandling, diagnos-

tik och forskning. Lagen innebär komplettering till kommittélagens en uppgifter liksom reglering vilka försök får genomföras i samband av som med konstlad befruktning. Även här tydliggörs att alla försök måste

godkännas forskningsetisk kommitté. av

Norge

Norge har ingen lagreglering forskningsetisk granskning. Däremot har av regeringen fattat beslut att upprätta fem regionala forskningsetiska om kommittéer för medicinsk forskning organiseras av universiteten. som Dessa är rådgivande och lyder inte under förvaltningslagen vilket inne-

det inte finns krav öppen insyn. Det finns förutom detta tre bär att nationella kommittéer uppdelade efter ärrmesområde medicin, naturve-

tenskap/teknologi, sarnhällsvetenskap/humaniora/juridik/teologi som

bland annat har till uppgift att rådgivning, hålla sig orienterade i akge tuell forskning och etiska frågeställningar, sprida information samt att främja aktuella forskningsetiska frågeställningar inom respekdebatt om tive änmesområde. Den nationella medicinska kommittén har dessutom

300 Bilaga I

ett koordinerings- och vägledningsansvar gentemot de regionala forskningsetiska kommittéema inom medicin.

Lov nr 56 08. 1994 om medicinskt bruk av bioteknologi reglerar behandling och forskning på människor. En del bruk bioteknik är förbjudet av enligt lag, exempelvis forskning på befruktade ägg och försök att framställa arvsmässigt liknande individer. Vissa behandlingar, utförande av diagnostik, forskning och försök bland annat rör mänskliga foster som behöver tillstånd från Gentekniknänmd eller ansvarigt departement. Lagen ger dessutom endast tillstånd till institutioner är godkända som av departement att använda sig bioteknik medicinskt. av

Finland

Finland har ännu inte någon lagstiftning som reglerar forskningsetisk granskning. För närvarande finns ett system av forskningsetiska kommittéer för medicinsk forskning och 1998 startades etisk delegation en av social- och hälsovårdsministeriet som skall behandla etiska frågor inom hälso- och sjukvården och stödja de regionala etiska kommissionemal

Den 23 oktober 1998 kom den finska regeringen med proposition en om medicinsk forskning RP 229/1998 beslut från lagstiftande församling har ännu tagits. Denna proposition föreslår lag skall fastlägga en som bestämmelser, rättigheter och ställning för dem blir föremål för som forskning och slår fast principer för forskning där människor, mänskliga embryon och foster utgör forskningsobjekt. Målet är att upprätta minimikrav för prövning av medicinsk forskning och för de etiska kommittéemas verksamhet.

Varje sjukhusdistrikt skall ha minst etisk kommitté främsta en vars upp-

gift blir förhandsprövning av de forskningsplaner i denna lag

som avses medicinsk forskning människa Sammansättningen kommittén av regleras av lagen så tillvida att minst två ledamöter måste lekmän vara får vara forskningspersonal eller vara verksam inom hälsovården och båda könen skall vara representerade till minst 40%.

Lagen kommer att innebära att alla forskningsprojekt måste utvärderas av en etisk kommitté innan igångsättande. Kommittén kan vid handläggning begära tilläggsutredning av projektet innan den utlåtande. Om ger kommittén ändock ett negativt utlåtande kan den sökande föra ärenger det tillbaka till den etiska kommittén för behandling och denna en ny

Förordning 494/1998

Bilaga 1 301

gång måste den etiska kommittén begära utlåtande av vederbörande sektion vid den riksomfattande delegationen inom hälso- och sjukvården. Sektionens ställningstagande är bindande för den etiska kommittén.

Lagen reglerar även hur forskning på människor får bedrivas genom en ändring lagen patienters ställning och rättigheter. Detta gäller det

av om informerade samtycket, forskning gällande handikappade, forskning gällande minderårig, forskning gällande gravida och ammande kvinnor, forskning gällande fångar samt forskning gällande foster och embryon.

Oredlighet i forskning

Danmark

Danmark har ännu ingen lagreglering för hantering oredlighet i forsk-

av ning. Ett för utredning oredlighet i forskning finns under Sta-

organ av tens Sundhedsvidenskabelig Forskningsråd och har i uppgift att granska

oredlighet inom medicin- och hälsoforskningens områden misstanke om Lagen reglerar forskningsrådens verksamhet har i §4 följande lydel-

som se: §4.c. De statslige forskningsråds opgaver vedrörande faglig rådgivning omfatter: 1 Tendenser, indsatsornråder inden for dansk og international

m.v. forskning.

"3 2 Forskningens kvalitet og relevans for samfundet.-- Forskningsministeriet i Danmark undersöker för närvarande möjligheter-

till ett nationellt för utredning vid misstanke om oredlighet. na organ Detta skulle i såfall vara knutet till forskningsråden som är reglerade i lag enligt rådgivningslagen LBK 676 af 19/08/ 1997.

nr

2Se vidare Vedtaegter för Udvalget Vedrorende Videnskabelig Uredelighed

Statens Sundhedsvidenskabelige Forskningsråd 921218 godtagna av 3 676 af 19/08/1997 §4c

LBK nr

302 Bilaga 1

Norge

Norge har ingen lagstiftning reglerar hanteringen oredlighet i som av forskning. Norges Forskningsråd har inom medicin och hälsoområdet ett nationellt organ som bistår enskilda institutioner vid utredning missav tanke om oredlighet i forskning.

Finland

I Finland finns för närvarande ingen lagstiftning reglerar hanteringsom en av oredlighet i forskning. Forskningsetiska delegationen, inrättad

förordning av Undervisningsministeriet 1347/91, har till ansvar att

främja debatt, informationsverksamhet vad gäller forskningsetik och ta initiativ i syfte att främja forskningsetiken. Denna delegation har 1998 utarbetat riktlinjer för hanteringen vid fusk och avsteg från god sed i forskning man poängterar att hänsyn även skall tas till redan existerande lagstiftning och förordningar.4 De flesta finska universitet och forskningsinstitut har förbundit sig till dessa anvisningar i början 1998. av

Erfarenheter i USA

Scientific misconduct har debatterats mycket i USA, både inom och utanför universitetsmiljön. Definitionen oredlighet har diskuterats av samt hur problemet skall hanteras, men någon nationell enighet föreligger inte. Dock finns riktlinjer för prevention ohederlighet i forskning av good scientific practice och för hantering anklagelser sådan av om ohederlighet vid många institutionens De lokala variationema är betydande olika amerikanska organisationer förordar olika vida definitioner av begreppet scientific misconduct.

Beträffande kliniska läkemedelsprövningar tillämpar i USA

man en procedur för diskvalificering av prövare som avsiktligt rapporterat felaktiga data till sponsorn, i sin tur åberopat dem hos FDA Food and Drug som Administration, den amerikanska myndigheten för prövningsinspektion. FDA underrättar de personer som kan ha ett legitimt intresse att veta av att prövaren kan bli diskvalificerad prövaren, sponsorn, vederbörande federala, statliga och lokala myndigheter, institutioner där vederbörande arbetar eller undervisar.

4 Tieteellisen vilpin ehkäiseminen. Prevention vetenskaplig fusk Forskningsav etiska delegationen, Undervisningsministeriet 1998. 5 T. ex. Harvard Medical School: Guidelines for Investigators in Scientific Research. Cambridge, Massachusetts 1988.

Bilaga 1 303

1980 infördes en möjlighet till frivillig överenskommelse mellan pröva-

och FDA. Diskvalifrceringsprocessen avskrevs därmed. Istället kan ren prövaren med på att frivilligt avstå från prövningen, bara göra en viss typ av prövning eller utföra prövningen under övervakning. FDA gör för internt bruk en lista över diskvalificerade prövare och dem som

upp samtyckt till restriktioner.

USAs Commission on research integrity En kommission för utredning av frågor rörande vetenskaplig oredlighet inrättades kongressen 1993. Dess uppgift var att Secretary of He-

av alth and Human Services och kongressen utreda vad som krävdes för att förbättra hanteringen av vetenskaplig oredlighet i den biomedicinska och beteendevetenskapliga forskning som finansieras av Public Health Service PHS. Kommissionen arbetade med definitionen av vetenskaplig oredlighet, den administrativa handläggningen av ärenden samt utvecklandet regler som skyddar anmälaren the whistle blower.

av

Kommissionen hade 12 medlemmar, bestående av forskare, administratörer och etiker och ordnade bl.a. offentliga möten. Man hade följande riktlinjer för sitt arbete:

Utreda hur bäst balanserar ansvaret mellan enskilda forskare, - man forskningsinstitutioner och samhället.

Klargöra det federala intresset av att komma till rätta med forsknings- fusk.

Formulerar regler och påföljder för stävjande och förebyggande av fusk.

Skapa ett forskningsklimat där fusk kan påtalas utan rädsla för följder för anmälaren.

Garantera rättvisa och opartiskhet i utredningar av fusk -

Sammanfattning av kommissionens rekommendationer: Kommissionen föreslog ny definition av forskningsfusk och annan typ

en

professionell oredlighet kopplad till forskning. Utbildning i forskav ningsetik ska obligatorisk för alla forskare i projekt finansierade av

vara Public Health Service. Ett regelsystem ska utvecklas som garanterar skydd för anmälaren.

A. Definition av vetenskaplig oredlighet

Kommissionen rekommenderar att begreppet vetenskaplig oredlighet skall avse:

fabrikation av data -

falsifiering av data -

plagiat -

304 Bilaga 1

övertolkning av data -

annat olämpligt beteende -

B. Utbildning Kommissionen föreslår både utvecklandet och spridandet av riktlinjer för god forskning och förbättrad utbildning i forskningsetik för både seniora och juniora forskare. Man föreslår att varje institution skall ha ett utbildningsprogram för forskningsetik. Man förordar att kongressen tillskjuter pengar för undervisning och forskning om forskningsetik.

C. Skydd av anmälaren Kommissionen rekommenderar ett ömsesidigt ansvar för anmälare och anmäld. Anmälaren måste respektera att känslig information hanteras konfidentiellt. Samtidigt förordas skydd mot vedergällningar. Det är institutionens ansvar att inte tolerera eller delta i trakasserier av anmälare som i god tro anmält misstänkt fusk.

D. Utredning av anklagelser Utredningen bör göras av ett fristående organ, inte den institu-

av egna tionen, och den bör vara snabb, rättvis och opartisk.

Office of Research Integrity ORI ORI ansvarar för etiska frågor i den, interna och externa, forskning

som bedrivs i regi av Public Health Service, PHS. ORI ingår i DHHS, the U.S. Department of Health and Human Services. PHS är en "Operating component" av DHHS. ORI har följande uppgifter:

utveckla policydokument, regler och bestämmelser för att undvika fusk i forskning;

utveckla en handlingsberedskap vid anmälan om fusk; -

utföra kontroller av forskning externt och internt; -

ordna offentliga möten och hearings om etiska frågor i forskningen. -

Fram till 1981 fanns inte den samordning som finns inom medicinsk forskning idag i USA, utan arbetet med att stävja vetenskaplig oredlighet sköttes informellt av enskilda forskningsinstitutioner och universitet.

ORI ger följande definition av vetenskaplig oredlighet.

Vetenskaplig oredlighet eller fusk i forskning innefattar fabrikation

och förfalsknin av data, plagiat, och andra förehavanden som all-

varligt avviker rån de accepterade i vetenska ssamhället, då det gäl-

ler startande, utförande eller rapportering av orskning. Det innefattar

Bilaga 1 305

begåtts utan avsikter eller sedvanlig oenighet

inte missta som oärliga

tolkning e ler bedömning av data 1

ORI är ansvarigt för utredning misstänkt forskningsfusk och vetenav skaplig oredlighet i forskning utförd i regi PHS. Andra forskningsomav råden kontrolleras OPRR The Office for Protection from Research av Risks: för forskning djur och människor, bl a behandling av ansvarar försöksdjur, informerat samtycke, underlåtelse av forskningsetisk prövprojekt mm., OMAIC The Office of Management Assessment ning av and Internal Control: för ekonomiskt fusk, som felaktig anansvarar vändning forskningsanslag, falsk uppgiftslämning vid ansökan om av medel och redovisning medel mm. Andra typer fusk, som kränkav av ning upphovsrätt, samarbetsöverenskommelser kvalitetskontroll mm, av faller inom för de enskilda forskningsinstitutionernas egen verkramen samhet.

I det policydokument ORI tagit fram förordas en tvåstegsmodell vid en anmälan misstänkt oredlighet. Man gör först en förundersökning för om att det finns skäl för en större utredning. Man förordar att varje se om institution har handläggare frågor om forskningsetik research inen av tegrity officer. Han/hon initierar undersökningarna och ansvarar för att lämpliga experter kallas in. Undersökningen skall göras snabbt. ORI föreslår tidsgräns 60 dagar. Handläggaren deltar i undersöken max ningarna och är ansvarig för att allt material dokumenteras samt för att resultatet rapporteras till ORI, anmälaren och den anmälde. Rapporten skall vara skriftlig.

Resultatet utredningen skickas till den ansvariga institutionsledningen av

the deciding official fattar beslut om påföljder. Möjliga påföljder

som kan vara: indragning publicerat material - av avstängning från det aktuella forskningsprojektet löneavdrag indragning av anslag förflyttning avsked -

Om den anklagade frias betonar ORI-dokumentet vikten av att hans/hennes rykte återupprättas. Detta sker bäst genom att resultatet av utredningen publiceras brett. På liknande sätt man att anrnälare menar

6ORI-homepage-document: Model Policy for Responding to Allegations of Scientific Misconduct, sid. http://ori.dhhs.gov/

306 Bilaga 1

som anmält i vad man kallar god tro måste skyddas mot repressalier. Om utredningen visar att anmälaren inte handlat i god tro utan anmält

av andra skäl bör institutionsledningen överväga påföljder mot denne. Hela fallet dokumenteras och arkiveras ORI i tre år efter avslutad under-

av sökning. Personal från ORI och DHHS har tillgång till materialet efter anhållan därom.

Bilaga Remissammanställning av

Att värna om vetenskapens

rapporten:

integritet och en god forskningssed.

Rapport om vetenskaplig oredlighet.

Kommentarer till definition av begreppet oredlighet, motiv för att komma till rätta med oredligheten samt modell för utredning av misstänkt oredlighet.

i Arbetsiivsinsti. striktaréi

fdnnulenhg.. Vissa

texempeivärtedan

V .

.reglcradt-.I I

Cancerfonden

i i i i Fiskeriverket i i i -

A

308 Bilaga 2

högskolevärldén. det ñrms tydiiga

.

fördelar med

centrala-regler och

oberoende

utredning;

TivfistyrkeröVV

F o khälsoinst. Gemensamma

riktlinjer bör tas

fram i samarbete

med

Företagarnas Riksförbund

w.

5.2 135

Tillstyrker Ti llstyrker .Tillstyrker Högskolan Borås

Tüplstyrker

Högskolan Gävle

Rapporten har sm Tnllstyrker . i främsta Högskolan utgångspunkt-i Kalmar medicinsk forskning.

vhllstyrker

Högskolan Skövde

styrker - Högskoleverket " Lägosätéziabör VV

uTtiárbçta-çajktnnjet

samråd méd Alåfbsätehäsw v förbu ndmtâhléäñ u fgenotrtföras utan ytterligare A äñdfiñgaricentralt . regelverk..

Káfolixiáká Deltagándei Avvskyçüer

uvtbiidiling börvvara om junior Institutet obligatoriskt. skalljgranskasav seniorjfotskare beröeñdé Man bör A uppiáñmälärens áituation mer, ,om

Finassto__behmi

än sf0r . . . i-äánktionerutarbetas.v

3l0Bilaga 2

.Tillsvtyvrkeqr

Salma: en Kommunikations diskussion om fristående institut forskmbered. och konsulförenag samt om forskningsñnansiäre

tillstyrker Forskning .ingen Iiilstyrker legat Riktlinjer bör dock

KTH terna

"formaiiseras"

.

Asekretessär ett

behov.,

Dekiüfåüdélâ lyder

qgxäer§j3ig1e1§för

.Stüåenau-fii

äögskoleföröidñing

TmstymeçV Tillstyrket. Bra med det egna

KungLVitterhet ansvaret

Hist Akademien.

Luleå Tekniska universitet

Läkemedeliud. föreningen.

1;skali füngerati " wfeláübn än v I -Vnuvárahdeiêáx interna inom

Naturvårdsverk A gdislçursetiken:

. .

bnimer in.

Ha. mas

3 l2Bilaga 2

Saknar allmana- Tdlstyrker baxfkgrjhnááanálysav men processen Riksrev. verket Omfattning och innehåller vissa " :former i anslutning juridiska aspekter. till aktuelfa fali. Ex möjlighet till ombud och . överklagande, Rättsfrågoma måste

Vill ha stñktarep definition.

dêrstödjä-mer pypfessioneli

gsjâlvreglering för

Bra definmoner, kan ligga tili gnmd. för lökalä riktlinjer..

SJF R

9 rikálinjét " -.;jm øch

. lâxosätétäaifsvar.

SMHI Statskontoret 11 19-0104

"

Tillstgyrkeçaf ;Svenska Läkaré§älskupfji

Förenade

- Studenter

1198 universitet

myndighet som inrättas för i V ändamålet. Man bör mer uppmärksamma sanktioner, för de V som täcks av lagen.

Kommentarer till nationellt organ för utredning av misstänkt oredlighet, ordning för bevarande av forskningsmaterial och Författningsfö rslag.

Tillstyrker öppenhet måste Arbetslivsinst. fortsätta, allmäna handiingar. i arkivlag. i

Tilistyrker Behöver bearbetas Cancerfonden ytterligare.

i

Tillstyrker

Fiskeriverket

Tillstyrker Nattonelia regier Folkhälsoinst. Olämpligt med vore br: för i

förbund, bevarandetavd

. .. Högskoleverket forskningsiñaterial.

316 Bilaga 2

Företagarnas Riksförbund

Handelshögsk.

FOTSMYSAYHPP,9

Högskolan Bal-äs

Högskolan Gävle

Tülstyrker Den natiönella Högskolan g gruppçn bêiirkunna Kalmar kallas m Vld behov, lärosäte: avgör. Annars alltför .båååkfêüs

Bilaga 2 317

Tillstyrker Ttllstyrker v Högskolan Stort-värdenm

V dessaförslaglcan Skövde -

genomföras och att.

frågan .

konsensusi 9

kan nåsmed

arkivmyrrdiigheten..A

Avstyrker Avstyrker Komplettera Högskoleverket -Förordar Förslaget strider lagskrivningen ..så

- : domstolsliknande mot r arten hög kvalitet

v . nationellt organ zryckfrihetsförorçlrri nås oçh-att

" l vetenskaplig V med befogenhet att ngenoch

V rediighetlvärráas pröva frågan om arkivlagen, fusk 315513dess sâvälrucbiláñirlgén

v

.

vidd. ELLER låta l r -somr..-Kérrelerar.

i. lärosäten fortsättai bättre medv Ä sin nuvarande form .konirñittêns

x

. -Instämmer att det . V 9 definition;-

- . åligger , V .:.: a

. .

. tillsynsmyndighet att följa upp riktlinjer somvarje lärosäte beslutat om. Dennauppgift har Högskoleverket

:Karolirrsvvláá

nstitutet Föreslår MFR model.

Kommunikations forskmbered.

Trlistyrker KTH Bör vara Högskoleverket

318 Bilaga 2

Tilistyrker Omfonnuleraz A

KungLVitterhet Y°e$kaP§"$

v .mtegntet"ochgød Hm Akad V fçrsiminggysçdska . .

prägla vefkäfâmheten

inomalla

veténska sområden

Luleå Tekniska

E Txllstyrker Kan vara svårt att

Läkemeáeünd. Skall MFIVsnâmnd kombinera när A v kunnafungera företag och föreningen . parallellt Oklart. --fiñánsiärerhar .. : p Tillsynsmyndighet -hårdarerágkerq idag kanvara " 9 "

Läkemedelsverk.

S ° se

Bilaga 2 319

i Naturvårdsveäk

Nationell grupp 7ingen gafatit förenhetligt förfarande; Nytta om isåfallA Högskoleverket.

Hurskállgfrnppen

..

förfáål-iaAA-sigiiii-Il"". V

v ioiikalokala if

A m "r

u Tillstlyrker.

Riksrevwerk JÖ9i3k1f°WPf°ñ5

Tilvlåutyrkeri

320 Bilaga 2

Viktiäirpiágift.

A

Statskontoret A

Bilaga 2 321

sveriges

Förenaåe St denter

Uppsala

universitet

Stockholms universitet. God

Bilaga

i vetenskapligt arbete praxis

God praxis i vetenskapligt arbete

Ulf Hannerz Gunn Johansson Per Thullberg

Oktober 1996

Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet Barbro Runer Stockholms universitet 106 91 Stockholm

Förord För år sedan uppdagades att doktorsavhandling, som godkänts

ett par en vid den samhällsvetenskapliga fakulteten i Stockholm, till minst en fjärdedel ett plagiat avhandling som tidigare lagts fram i Linkö-

var av en ping. Sedan dess har ytterligare minst ett allvarligt fall forskningsfusk

av inträffat inom fakulteten, också detta doktorandnivå. Det självklara är

uppenbarligen inte självklart. Att förebygga forskningsfusk har visat sig uppgift av högsta angelägenhetsgrad.

vara en

Undervisning är den viktigaste förebyggande åtgärden. Det är en skyldighet för varje institution att tillse, att alla studerande alla nivåer görs uppmärksamma de forskningsetiska normerna och problemen. Ingen får sväva i tvivelsmål att regler av typ "du skall icke stjäla"

om gäller även inom forskningen.

Föreliggande skrift har utarbetats på samhällsvetenskapliga fakultetsnämndens uppdrag. Vår förhoppning är att den skall visa sig lämplig

underlag för den undervisning måste komma till stånd. som som

324 Bilaga 3

Kjell Goldmann /Dekanus

God praxis i vetenskapligt arbete Forskningsetiska frågor är ständigt aktuella i det vetenskapliga

vardagsarbetet. En hög etisk halt i forskningen förutsätter ett fortlöpande samtal om de forskningsetiska frågorna i forskningsvardagen. Det har visat sig att detta samtal inte hålls levande sig själv utan behöver im-

av pulser av olika slag. Då och då uppmärksammas de forskningsetiska frågorna genom att gränsen för det acceptabla överskrids. Frågorna ställs på sin spets och tvingas till preciseringar och klargöranden

av ideal och normeri vetenskapssamhället.

Denna skrift är resultatet av en sådan reaktion i vetenskapssamhället, i detta fall vid vår egen fakultet. Ett fall av plagiat har aktualiserat åtskilliga forskningsetiska frågor och uppfordrar till åtgärder som kan minska risken för liknande händelser i framtiden. Vi kan konstatera att något i vetenskapens system och rutiner för självkontroll denna gång inte fungerade som det var tänkt. Det finns anledning att för varje led i forskningsprocessen fråga oss vad som kan göras för att säkra att den håller en hög etisk kvalitet.

Fig. Några av forskningsverksamhetens aktörer Hennerén, 1982.

Forskningsfusk och andra forskningsetiska frågor saknas i bilagan

Fusk och bedrägligt förfarande utgör ett särskilt problemkomplex på ett vitt fält väsentliga forskningsetiska frågor. Även det faller

av om utom ramen för denna framställning att redovisa det forskningsetiska fältet i sin helhet, kan en kort orientering vara sin plats. Ett sätt att närma sig området är att identifiera forskningsverksamhetens intressenter. Skissen i Figur 1 redovisar några av de viktigaste intressenterna, alltifrån forskarna själva till uppdragsgivare/finansiärer och samhället i övrigt. Strukturen och aktörernas roller ter sig olika för olika discipliner. Skissens syfte är närmast att illustrera hur alla dessa har intressen kan

grupper som komma i konflikt med varandra. När forskare tvingas ta ställning till dessa konflikter ställs de inför etiska problem Hermerén, 1982. Oegentligt förfarande i forskningen, framför allt sådant leder till

som felaktiga slutsatser, åstadkommer större eller mindre skada för alla de intressenter som redovisas i Figur

Utmärkta Översikter av forskningsetiken tillämpad samhällsvetenskap och humaniora har presenterats under år. Den senaste i raden är

senare

Bilaga 3 325

Bo Peterssons bok Forskning och etiska koder 1994. Den första

om svenska grundtexten i Göran Hermeréns bok Kunskapens pris

ämnet var 1986, utgör bakgrundstext till de forskningsetiska regler som

som en tillämpas Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet

av HSFR, 1994.

Ett bra sätt att inledningsvis bilda sig en uppfattning om de olika slagen

forskningsetiska frågor är att ta del konkreta fall av etiskt tvekav av

förfaranden. Utrymmet tillåter inte sådan genomgång här, samma en får nöja med att nämna några klassiska och relativt välkända fall.

oss Till de historiska fallen hör ärftlighetsforskaren och munken Gregor Mendel misstänks ha friserat sina data för att ge starkare stöd för

som sin grundläggande hypotes vilken i och för sig var korrekt. Ett annat känt fall är fyndet den s.k. Piltdown-människan i södra England, som

av från l9l2 fram till 1920-talet i vida kretsar betraktades som den felande länken, övergångsform mellan och människa som Darwin

en apa förutsagt skulle existera. Fyndet avslöjades sedermera som ett falsifikat. Ett kontroversiellt fall inom beteendevetenskapen är Stanley Milgrams lydnadsexperiment. Genom vilseledande information fick Milgram sina försökspersoner att tro att de deltog i ett inlärningsexperiment där uppgiften utdela elstötar vid felsvar avgivna "elev. På detta

var att av en sätt kunde han visa att förfärande stor majoritet av deltagarna fogligt

en utförde sin uppgift trots protester, vädjanden och t.o.m. skrin från eleven/offret.

De nämnda skrifterna erbjuder rader illustrativa exempel, både

ovan av på faktiskt inträffade, dokumenterade fall och fiktiva forskningsetiska dilemman. Fall vad kan kallas forskningsfusk presenteras också i

av som

rapport från Statens Sundhedsvidenskabelige Forskningsråd i Danen mark Andersen, Attrup, Axelsen Riis, 1992 samt i en lättillgänglig redovisning sammanställd journalisterna William Broad och Nicholas

av Wade 1982 under rubriken Sanningens dödgrävare. Om fusk och bedrägeri i vetenskapen.

Till de etiska frågorna kring själva forskningsprocessen hör fusk och oegentligt förfarande vid framtagning av vetenskapliga data och texter, i samband med medelsansökningar och i samband med publicering. I forskningens relation till omgivande samhälle ryms frågor om forskarnas

för användningen av forskningsbaserad kunskap, etiska aspekter ansvar

forskningspolitik, forskningsinformation, forskningens kontakter med av media och i humanvetenskapernas fall forskarens förhållningssätt

- gentemot undersökningsdeltagare och informanter.

326 Bilaga 3

Skyddet för undersökningsdeltagares/informanters säkerhet och integritet, har under de senaste decennierna kommit att dominera forskningsetiska diskussioner inom samhällsvetenskapen i Sverige. Diskussionen om Metropolitprojektet, ett longitudinellt forskningsprojekt följde

som en årskull stockholmare från skolåren upp i vuxen ålder, kom t.ex. att få en betydelsefull roll och ledde till genomförandet statlig utredning

av en SOU 1989:74. HSFR inrättade redan i början av 1970-talet en etikkommitté med uppgift att förhandsgranska projektplaner just indi-

ur vidskyddsperspektiv. Datalagens krav på tillstånd för att föra

personregister har också bidragit till uppmärksammandet integritetsperspektiv

av i humanforskningen.

På senare tid har frågor om forskningsfusk kommit att inta

en mer central plats i den forskningsetiska debatten än tidigare. Detta märktes till

början mest inom medicin och naturvetenskap. Även majoritet en om en av de kända fallen hör hemma inom naturvetenskap och medicin råder enighet om att liknande fall förekommer alla områden.

Fusk slarv dålig vetenska;g

- - Vetenskapssamfundets trovärdighet inför samhället i övrigt kräver att kan redovisa vad vi menar med forskningsfusk. Den diskussion hit-

som tills förts, fr.a. i Nordamerika, har emellertid visat att avgränsningen inte är okomplicerad för utförligare belysning, se Werkö, 1994; Hermerén Hjemdahl, 1994. På ett övergripande plan har forskare, politiker och forskningsñnansiärer varit eniga om att till forskningsfusk hänföra fabrikation resp förfalskning av data och källmaterial samt plagiat. I detta ligger att ett inslag av avsikt måste föreligga för att ett förfarande skall kunna klassas som forskningsfusk. Att belägga sådan avsikt har utgjort den kanske största svårigheten försökt utreda misstänkt forsk-

när man ningsfusk.

Från forskarsamhället har starkt hävdat att begreppet bör begränsas

man till att gälla rent bedrägligt förfarande, inte dåligt omdöme, okunnighet eller naturliga misstag. I USA tillsatte National Academy of Sciences, National Academy of Engineering och The Institute of Medicine

en gemensam kommitté av bl.a. forskare, universitetsadministratörer och etiker. Kommittén arbetade i två år men lyckades inte nå full enighet i sina slutsatser. Av rapporten, som avgavs 1992, framgår dock att

man enades om själva definitionen forskningsfusk misconduct science.

av Den hävdar att forskningsfusk omfattar

fabrication, falsification, or plagiarism in proposing, performing and reporting research. Misconduct science

Bilaga 3 327

does not include errors of judgment, errors in the recording,

selection or analysis of data, differences of opinions involving

the interpretation of data or misconduct urelated to the research

process.

I full enighet konstaterade man också att varje fall av fusk i vetenskaplig forskning är allvarligt och måste utredas ett adekvat sätt.

I dansk utredning Andersen, mfl., 1992 konstateras att scientific

en fraud såväl som scientific misconduct är otillräckliga begrepp. Med tanke på alla de slags normöverskridanden som här avses menar man att ett betydligt mer övergripande begrepp behövs. Man avvisar därför även uttryck som vetenskaplig svindel, fusk eller bedrägeri, och förordar i första hand videnskabelig uredelighed ung oegentligt förfarande i ve-

tenskaplig verksamhet. Ambitionen från vetenskapssamhället att klart avgränsa vad som skall hänföras till forskningsfusk har i olika sammanhang lett till utförliga listor över oegentliga förfaranden. I samband med hantering av data/källmaterial och vetenskaplig metod har man, förutom fabrikation

förfalskning av data och källmaterial, pekat på selektion av materiresp.

stöder den egna teorin/hypotesen resp. undanhållande eller ute-

som lärrmande av vetenskapliga rön som motsäger den egna teorin/hypotesen samt övertolkning eller medveten feltolkning av data eller källmaterial.

Plagiering har ansetts omfatta bl.a. stöld av andras data och plagiering av andras vetenskapliga alster publicerade eller opublicerade. Hit hör också stöld av innehållet i andras anslagsansökningar, helt eller delvis, samt användande missvisande citat- och referatteknik. I samband med

av publicering finns tillfälle till flera slags ohederligt beteende, t.ex. upprepad publicering av samma originalidé utan hänvisning till originalet, vetenskapligt omotiverad uppdelning av resultat i smådelar för att utöka antalet publikationer, brott mot konfidentitalitetskravet vid peer reviewförfarande samt falskt föregivet författarskap.

Att förebygga och motverka forskningsfusk Mångfalden av möjliga oegentligheter i forskningen innebär bl.a. att ing-

enskild intressent eller aktör i vetenskapssamhället kan åläggas hela en ansvaret för att forskningsfusk förebyggs. Den enskilde forskaren har självklart huvudansvaret. Därtill kommer det ansvar som ankommer universiteten, vetenskapliga tidskriftsredaktioner samt i någon mån de forskningsfinansierande organen.

328 Bilaga 3

I det följande behandlas två inslag i vetenskaplig verksamhet för vilka universiteten får sägas bära ett huvudansvar: den vetenskapliga framställningsformen, särskilt citeringspraxis, samt arbetsordningen inom forskarutbildningen.

Den vetenskapliga framställningsformen

Den vetenskapliga textens syfte En vetenskaplig text skiljer sig från en vanlig skönlitterär eller joumalistisk flera olika sätt. Den vetenskapliga textens syfte är att redovisa forskning, dvs. ny kunskap för en i ämnet insatt, kritisk läsare. Texten är uppbyggd ett sådant sätt att även den mest kritiske läsare skall bli övertygad om att de påståenden som görs i texten är belagda, dvs. vilar

en empirisk grund.

Den vetenskapligt tränade läsaren skall omedelbart misstro ett påstående som inte är belagt, dvs där man inte kan följa hur författaren arbetat, vilket material som utnyttjats, vilken metod som använts, etc., för att kunna göra det aktuella påståendet.

Den vetenskapliga texten syftar inte endast till att övertyga den kritiske läsaren. Den syftar även till att underlätta för den kritiske läsaren att ta ställning. Formen för den vetenskapliga framställningen

bestäms av hänsynen till läsaren. Forskaren är skyldig att detaljerat redovisa hur han/hon gått tillväga för att nå de resultat som hävdas. Någon har beskrivit processen som ett husbygge. Till skillnad från arkitekten, som endast behöver visa upp sitt hus för allmänheten i färdigt skick, när allt är klart måste vetenskapsmannen i sina skrifter ständigt sträva efter att visa upp hela bygget från första grundstenen till den färdiga fasaden

- så att alla ständigt lätt kan kontrollera att grunden är hållbar, regelverket säkert och taket tätt.

Vetenskap och forskning handlar om att producera ny kunskap. Det är därför oerhört viktigt att forskaren klart redogör för vad tidigare vet

man

dvs. forskningsläget före den egna undersökningen. Nästan undan- tagslöst måste ett påstående av mer generell natur i vetenskaplig

en undersökning relateras till tidigare forskning. För att underlätta granskningen för den kritiske läsaren måste därför alla hänvisningar tydli-

vara ga.

Om alla var överens om dessa utgångspunkter skulle "fusk inte förekomma. Så är inte fallet. Man har alltid möjlighet att medvetet manipu-

Bilaga 3 329

lera läsaren. Men möjligheterna till manipulering minskar om de formella kraven hur en framställning skall vara uppbyggd är klara

utan att för den skull bli så rigida att de blir till en tvångströja.

Det är viktigt redan på grundutbildningen gör studenterna för-

att man trogna med det vetenskapliga arbetssättet och med att de måste skriva vetenskapliga texter, utgår från de redovisade principerna. Studen-

som terna bör tidigt i sin utbildning lära sig hur en vetenskaplig text är uppbyggd och varför. Det är här den vetenskapliga skolningen börjar. I träningen bör ingå både att fungera som forskare, dvs. producent av vetenskaplig text skall kritiskt granskas, och att fungera som granskare,

som dvs. opponent.

Det är lätt att underskatta betydelsen av formen och i stället endast se till de vetenskapliga resultaten studenterna nått. Formell exercis är aldrig rolig. Dock, i detta sammanhang är den viktig. Den korrekta formen är

viktig förutsättning för att hålla det vetenskapliga samtalet vid liv. en Bryter mot den visar man också nonchalans mot den vetenskapligt

man kritiskt inställde läsaren. Om en forskare inte respekterar det formella är det heller ingen kommer att lita hans resultat.

som

Att åberopa

I historieärnnet finns ett utvecklat system för hur man skall belägga sina påståenden. Utan att något sätt hävda att detta system är det bästa, har det dock visat sig ändamålsenligt för historievetenskapliga framställningar. En läsare en historisk framställning finner tämligen många

av noter. Varje påstående skall beläggas med en hänvisning till en källa som kan ha karaktären av litteratur eller källmaterial. För läsaren skall det alltid lätt att återfinna beläggen. Detta innebär att hänvisningar till

vara litteratur nästan alltid skall vara försedda med sidangivelser. Åberopar jag skrift för uppgift eller för en teori skall jag även ange den

en en sida/sidor i den aktuella skriften där beläggen finns. Undantag kan göras för kortare framställningar uppsatser, men i princip gäller att en all-

män hänvisning till författare till en bok på flera hundra sidor är klart

en otillräcklig. Syftet är att beläggstekniken skall underlätta den kritiska granskningen. Allmänna hänvisningar till monograñer ger inte i tillräcklig utsträckning förutsättningar för en kritisk granskning.

Citat, citatteknik och referenser Citat skall självfallet anges. Citat används för att återge en formu-

noga lering som är central. Denna skall därför noga beläggas och vara lätt att återfinna i den litteratur som åberopas. Citat skall noga skiljas från referat. Det skall klart framgå vad som är forskarens eget språk och forska-

1219-0104

330 Bilaga 3

rens egna slutsatser och vad som redan tidigare påståtts. Det arkivmaterial som åberopas skall vara tillräckligt angivet för att kritisk

noga en granskare utan svårighet kan betsälla fram materialet ett arkiv etc. Det finns olika typer av formaliserade system för hur beläggstekniken kan utformas. Vi går inte på dessa här. Varje författare bör själv välja ett system och konsekvent hålla sig till det. Vilket spelar kanske inte så stor roll i det fall det rör sig om en monograñ. För texter skall pub-

som liceras i artikelform i vetenskapliga journaler gäller självklart

att man noga följer respektive tidskrifts format och anvisningar exempelvis om referensangivelser.

Vi har en känsla av att just när det gäller citatteknik förekommer hel

en del som kan missleda även den mest kritiske läsare. Vi vill därför utnyttja tillfället att uppmärksamma några problem i sammanhanget. Vanligt är att åberopa eller citera en källa eller författare när vill

man ge extra stöd ett eget påstående. Citaten kan generellt sett delas i två grova huvudkategorier. Den första är citat direkt från en åberopad källa, som i sig inte är tillkommen som ett led i en vetenskaplig process utan som av forskaren skall utnyttjas i vetenskapligt syfte. Den andra är citat eller referat av tidigare litteratur uppsatser, avhandlingar, etc.,

som syftar till att stödja egna påståenden och slutsatser att de uttalat

genom sig i anslutande frågor.

Den första kategorin måste utsättas för kritisk granskning i syfte att utvinna tillförlitlig information, som syftar till att besvara vetenskapliga frågor. Den som åberopar källan måste ta ställning till relevans- och

representativitetsproblem. Man måste akta sig för att inte övertolka källan, dvs. dra större slutsatser än vad den håller för. Man måste angelä-

vara gen om att framhålla begränsningar och motsägelsefullheter. Vårt intryck är att man i de flesta ämnen, särskilt i ämnen där denna typ

av källor är vanliga, uppehåller sig relativt mycket vid den metodiska träningen av behandlingen av ett primärmaterial.

Värre är det när det gäller kategori två citering av tidigare litteratur.

- Principiellt bör tidigare litteratur behandlas med precis kritiska

samma inställning som görs vid behandlingen av primärmaterial och och detta

är viktigt läsaren bör erbjudas möjligheter att följa författaren i

- samma

spåret som när det gäller redovisningen av den egna forskningen. Den

; kanadensiska psykologen Martin L. Lalumiére har fäst uppmärksamhe- l ten några "fällor i sammanhanget Lalumiêre, 1993. Hans utgångspunkt är att Citaten skall ha ett empiriskt värde, dvs. vila på vetenskaplig grund. Han urskiljer fyra fall där forskaren stöder sig uttalanden gjorda i tidigare litteratur. Citaten kan åberopa

Bilaga 3 331

en författares åsikt slutsatser gjorda författare efter det att han/hon gjort en

av en genomläsning av ett forskningsområde metod och resultat av en genomförd empirisk studie metod och resultat på hand genomförd kvantitativ

av en egen sammanställning flera empiriska studier Meta-analys.

av

Lalumiere erkänner endast de två sista som belägg i vetenskapliga sammanhang, dvs. de har ett empiriskt värde. Poängen är att endast om den författare vill citera tidigare forskning själv är i stånd att ta ställning

som till denna forsknings empiriska resultat kan dessa åberopas som stöd för den teorin eller ståndpunkten. Det kan visserligen vara legitimt att

egna redovisa andras åsikter eller slutsatser, t.ex. i en bakgrundsbeskrivning,

karaktären det åberopas skall då klart framgå. Detta kan men som ibland nås val korrekt verb. Formuleringama "NN menar att

genom av

eller "NN drar, efter omfattande genomgång aktuell litteratur

en av på området, slutsatsen att ... sådan vägledning, liksom ...NN

ger en hävdar grundval av resultaten av denna studie att I den löpande vetenskapliga texten skall det också framgå vilken karaktär av empiriskt belägg man åberopar.

I dessa sammanhang är det lätt för en forskare att själv bli vilseledd och att medvetet eller omedvetet vilseleda sina läsare och granskare. Genom att åberopa tidigare forskning som stöd för sina "resultat" ger man ett påstående högre auktoritet än vad det i själva verket har.

Lalumiere tycker liksom att det finns mycket att göra för att öka precisionen i citattekniken i den vetenskapliga framställningen. Här finns en gråzon tillåter oförvägna forskare alltför stort svängrum. Med mer

som preciserade regler och större träning tror att gråzonen kan minskas. Det "principiella tvivlet uppfattar som en viktig ingrediens i det

som vetenskapliga arbetet syftar till att misstro auktoriteter men lita på säkerställda resultat. Denna inställning medför en misstro mot ogrundade påståenden till förmån för empiriska resultat där metoderna är klart redovisade. Denna etiska grundsyn skall också avspeglas i citattekniken.

Sammanfattningsvis gäller alltså att texten skall möjliggöra för en läsare att följa författaren i spåret, att hur grunden ser ut, följa hur byggna-

se den tar form och slutligen för att anstränga metaforen ytterligare ta

- ställning till hur mycket det färdiga byggnadsverket som verkligen är

av ett resultat forskarens eget arbete.

av

332 Bilaga 3

Begränsningar En vetenskapligt skolad läsare inser här lätt att ovan angivna regler inte passar i alla sammanhang. Historieärrmet, med sina relativt enhetliga materialtyper, kan t.ex. utveckla precisare kriterier för dokumentation än många andra discipliner, vars utövare kan ha att förhålla sig till mera varierade material. Många socialantropologer och etnologer liksom åtskilliga sociologer kan exempelvis bedriva sin forskning genom långvariga vistelser i speciella miljöer där de kombinerar mycket omfattande observationer med flera skilda slags intervjuer, liksom genomgång av eventuellt skriftligt material, och kanske annat samtida mediamaterial. De slutgiltiga framställningarna bygger på en kombinerande bearbetning av sådana materialtyper. En detaljdokumentation av alla enskilda observationer eller intervjuer skulle här bli framställningsmässigt alltför Otymplig, och skulle också kunna leda till andra slags forskningsetiska problem som har att göra med de berörda individernas rätt till integritetsskydd jfr. Dahl Smedler, 1993. Det är heller inte möjligt att upprepa en sådan undersökning i en situation där allt skulle hållas lika, som i en kontrollerad experimentsituation.

En läsare med egen erfarenhet av forskning av denna typ har en generell förståelse av forskningsprocessens egenskaper, dess fördelar och felkällor. Studerande som kommer i kontakt med arbeten av sådana slag behöver även här ges en skolning i relevanta former av kritisk metodgranskning, medan det knappast kan begäras att principdiskussionema

igen i varje enstaka studie. Önskvärt är dock framställningen tas om att är så allmänt "genomskinlig" vad beträffar materialets karaktär

att en läsare som är förtrogen med forskningstypens riktlinjer har möjlighet att

in i en specifik metodbaserad kritik. Den vetenskapliga framställningen måste alltid syfta till att i möjligaste mån underlätta en kritisk granskning, men forskaren måste också ha möjlighet att använda metoder där det inte går att mekaniskt följa varje steg. Om inte den kritiske läsaren har ett förtroende för forskaren riskerar hamna i absurditeter. Detta konstaterande för över till problemet om gemensam vetenskaplig etik.

en

I gråzonen Syftet med det vetenskapliga arbetet är, som sagt, att ta fram ny kunskap. Det är forskningens Raison dêtre. Detta förutsätter etisk

en gmndhållning hos dem som är inblandade i verksamheten. Man måste vara så ärlig man kan i redovisningen av tidigare forskning och klart redovisa vad har hämtat från andra och vad själv bidrar med.

man man Vidare får det material man själv bidrar med inte presenteras ett missvisande sätt. I de flesta fall är detta relativt enkelt. Alla begriper

Bilaga 3 333

poängen. Men det finns "gråzoner" som kan vara besvärliga att hantera för den enskilde forskaren. Här följer ett par exempel.

I empirisk forskning använder sig kvantitativa uppgifter och sta-

som av tistisk analys finns rika tillfällen att hamna i den etiska gråzonen om man slarvar med statistikens tillämpning. Att hårddra eller övertolka statistiska resultat är fel och missvisande, men det är inte alltid självklart var gränsen går för det oetiska. Detsamma gäller grafisk framställning av data. Skillnaden mellan 80 och 90 kan t.ex. te sig avsevärd om Y-axeln kapats vid 50, måttlig skalan löper från noll.

men om

Normalt finns i varje vetenskaplig framställning översikt över forsk-

en ningsläget. Denna bygger oftast forskaren själv inläst litteratur och

av systematisering tidigare forskning. Framlyftandet av tidigare teorier

av och hypoteser är ett resultat av forskarens eget vetenskapliga arbete. Inte sällan hittar forskaren i den internationella litteraturen välgjorda forskningsöversikter kan användas även för hans/hennes undersökning.

som Behöver då forskaren göra om arbetet med att utforma en helt egen forskningsöversikt, annorlunda konstruerad Självfallet inte. Man kan mycket väl ta utgångspunkten i en befintlig översikt och referera denna. Men skall då ovillkorligen uppge att man bygger den eller den

man författarens framställning. Även systematisk framställning ett

en av forskningsläge har karaktären produktion av ny kunskap och skall

av alltså redovisas enligt principer som gäller för tidigare forskning

samma överhuvudtaget. Äras den äras bör

som

334 Bilaga 3

Litteratur

Andersen, D., Attrup, L., Axelsen, N. Rii., P 1992 Videnskabelig uredelighed god videnskabelig praksis. Köpenhamn: Statens Sundhedsvidenskabelige Forskningsråd. Broad, W. Wade, N. 1982 Betrayers of the Truth. Fraud and Deceit in Science. Oxford: Oxford University Press. Sanningens dödgrävare. Om fusk och bedrägeri i vetenskapen. Stockholm: Mannerheim Mannerheim, 1983. Dahl, G. Smedler, A.-C. Red. 1993 Det respektfulla mötet. Ett symposium om forskningsetik och antropologi. Stockholm: HSFR Brännpunkt. Hansson, M. G. 1994 Forskning en hederssak.

- Om ohederlighet och fusk i forskning samt om den svåra konsten att komma tillrätta med det. Rapport till Svenska Akademiska Rektorskonferensen. Hennerén, G. 1982 Vetenskap och etik. Kungl Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens Årsbok 1982. Sid. 74-88. Hermerén, G. 1986 Kunskapens pris. Forskningsetiska problem och principer i humaniora och samhällsvetenskap. Stockholm: HSFR Brännpunkt. Hermerén, G. Hjemdahl, P. 1994 Fusk i forskning etiska överväganden.

- Medicinsk ad hoc-grupp bör utreda snabbt. Läkartidningen, 9137, 3270-3277. HSFR 1994 Forskningetiska regler. Stockholm: Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Lalumiêre, M. L. 1993 Increasing the precision of citations scientific writing. American Psychologist, 48, 913. Petersson, B. 1994 Forskning och etiska koder. Bokförlaget Nya Doxa. SOU 1989:74 Forskningsetisk prövning. Organisation, information och utbildning.

Bilaga 3 335

Betänkande av forskningsetiska utredningen. Stockholm: Allmänna Förlaget.

Törestad, B. Red. 1991

Forskning om människor kunskapen, etiken och juridiken.

-

Forskningsrådsnämnden, Rapport 91:

Werkö, L. 1994

Forskningsfusk. Oenighet kring definition av begreppet. Läkartidningen, 919, 856-858.

LITTERATURFÖRTECKNING

Andersen D., Riis, P. fl.: Videnskabelig uredlighed god videnska-

m og belig praksis. Statens Sundhedsvidenskabelige Forskningsråd, København 1992.

Bertil Fredholm: Ge normer för god forskning. Värna om vetenskapens etos. Läkartidningen vol. 86, nr 32-33 1989.

Good Clinical Practice for Trials on Medical Products the European Community I The Rules Goveming Medical Products the European Community, vol III. Addendum, July 1990.

Mats G. Hansson: Forskning hederssak. Om ohederlighet och fusk i

- en forskning samt om den svåra konsten att komma tillrätta med det. Rapport utförd uppdrag Svenska Akademiska rektorskonferensen,

av 1994.

Harvard Medical School: Guidelines for Investigators Scientific Research. Cambridge, Massachusetts 1988.

"Klzs preliminära regler 1990," refererade i Mats G. Hansson, a.a.

"Klzs beslut i anledning utredning eventuella oegentligheter i do-

av om centen Ulf Lönns forskning", Dnr 1178/97, R/Fc

Läkemedelsverkets författningssamling 1996: 17,

MFR-rapport 1996: Riktlinjer för etisk värdering av medicinsk humanforskning. Forskningsetisk policy och organisation i Sverige.

MFR-rapport 1996: Riktlinjer för god medicinsk forskning.

336 Bilaga 3

Sighild Westman-Naeser, Stig Nordlund: Kvalitetskontroll av kliniska prövningar legala aspekter och konsekvenser för prövaren av Läkeme-

delsverkets inspektionerf Information från Läkemedelsverket, 1993.

Sveriges universitets- och högskoleförbund: Vissa riktlinjer för hantering av frågor om vetenskaplig ohederlighet. Augusti 1997.

"En nationell expertgrupp för handläggning av ohederlighet inom medicinsk forskning i Sverige." PM från MFR av den 1996-10-02, Dnr 746/94.

"Ohederlighet inom medicinsk forskning. Riktlinjer för prevention och hantering av ohederlighet inom medicinsk forskning." PM från MFR

av den 1996-10-02, Dnr 746/94.

4: institutets för

Bilaga Karolinska riktlinjer

dokumentation.

för genomförande och Riktlinjer planering, experimentell forskning vid

dokumentering av

Karolinska Institutet

Forskare vid KI har skyldighet att följa gällande regler för human-

forskning och djurexperimentell forskning

Good Laboratory Practice3 bör beaktas. Rekommendationer rörande Forskare skall även kunna redovisa underlaget för slutsatserna i forskningsrapporter och publikationer, i form originaldata och hur av dessa bearbetats i projektet. Det är därför viktigt att beakta följande formella krav i samband med forskningen. En försöksplan innehåller Tillstånd från Djurförsöksom beskrivning forskningsprojek- setisk närrmd eller forskningsav väsentliga delar bör skrivas etikkomrnitté avser humantets projektansvarig innan försö- forskning skall i förekommande av ken påbörjas, så arbetet dels fall inhämtas innan projektet att kan planeras i erforderlig ut- startas. sträckning, dels senare kan redovisas för utomstående till- Loggböcker dagböcker skall ett fredsställande sätt. Försökspla- föras, där alla försök, observaöverensstämmande med etis- tioner och/eller mätningar som ner, ka ansökningar, bör över- utförts förtecknas. Eventuella vara skådliga och entydiga för både ändringar skall göras så att den medarbetare och utomstående och ursprungliga texten framgår och innehålla: projekttitel, specifika signeras. målsättningar, undersökningsmaterial, procedurer och mät- Försöksprotokoll skall föras, ningar, datainsamling och beräk- med datering och angivelse av ningar, planerade statistiska ansvarar för försökens samt vem som analyser. genomförande. Försöksprotokollen skall utformas så att för-

338 Bilaga 4

söken kan reproduceras, även ringsbara och korrekt märkta flera år senare och i andra labo- fotografier morfologiska data av ratorier. Detta innebär att man eller molekylärbiologiska analybör dokumentera både undersök- t.ex. geler, utskrifter ser av ningsmaterialet djur, celler, etc. statistiska beräkningar utsom och annat, såsom apparatur och förts, Även resultat etc.. som mätprocedurer, kemikalier, isoto- publiceras bör bevaras. Det per m.m., som har betydelse för skall möjligt att i det arkivara resultaten. verade ursprungsdatamaterialet identifiera vilka originalobser- Försöksrapporter skall färdig- vationer ligger till grund för som ställas snarast möjligt efter för- publicerade tabeller och figurer sökens genomförande och skall t.ex. genom angivande av proinnehålla eller åtföljas av bilagor tokollnummer för de aktuella med uppgifter om beräkningar försöken. och statistiska analyser, samt

beskrivning av och motiveringar Projektledaren skall bevara

för eventuella korrektioner inhämtade tillstånd från olika som gjorts, så att man kan rekonstrue- myndigheter t.ex. från den djurra hur de slutliga resultaten försöksetiska nämnden. Origierhållits. All dokumentation naldata skall snarast möjligt av forskningen skall ske på svenska efter projektets slutförande eller engelska och kunna tydas av iordningställas för arkivering; i utomstående. de fall data även utnyttjas i efterföljande projekt skall tydligt Uppgifter om kvalitetskontrol- redovisas och hur de förvavar ler av mätningars riktighet, samt Protokoll och resultat skall ras. vilka metoder och datorprogram sedan arkiveras så att de kan som använts vid analyser av re- redovisas och eventuell kritik sultaten bör även finnas. Det bemötas under rimlig tid efter skall vara möjligt att bedöma publiceringen, d.v.s. under experimentell variation, inom och minst 10 år efter det att resultamellan försök, reproducerbarhet ten kommit i tryck. I förekomoch eventuella systematiska fel mande fall skall behov sekav som kan förekomma. retess t.ex. där affärsintressen föreligger beaktas både under Resultaten skall i så stor ut- projektets genomförande och i

sträckning som möjligt sparas i samband med arkiveringen.

form av rådata i lättläslig och identifierbar form, t.ex. beständi- Institutionen prefekten anga utskrifter av elektroniska data, svarar för arkiveringen; forskare lagringsbara utskrifter från bör ha tillgång till kopior av mätutrustning eller skrivare, lag- arkiverade data från egna pro-

Bilaga 4 339

jekt. Om den projektansvarige

forskaren flyttar från KJ skall överenskommelse tillgång till om den arkiverade databasen ske mellan denne och ansvarig prefekt. Stockholm juni 1998

Hans Wigzell Jan Lindsten Rektor Dekanus, Med. fak. -

Björn Klinge

Dekanus, Odont. fak.

Litteratur med utförligare beskrivningar och hänvisningar till författningar, etc.: Riktlinjer för etisk värdering medicinsk humanforskning forskav -

ningsetisk policy och organisation i Sverige. MFR

rapport 1996. 2Centrala försöksdjursnämnden: Författningar och allmänna råd m.m. användningen djur för vetenskapliga ändamål. om av CFN: skriftserie 17, 1997; Regler/riktlinjer för djurexperimentell s nr. forskning vid KI. Veterinär- och försöksdjursverksamheten, mars 1998. 3The OECD Principles for Good Laboratory Practice.OECD/GD 92 32 Paris 1992; Läkemedelsverkets föreskrifter om verksamheten vid GLP-laboratorier. LVFS 1996: 10.

för genomförande och Riktlinjer planering,

dokumentering av klinisk och epidemiologisk forskning

vid Karolinska Institutet

Forskare vid KI har skyldighet att följa gällande regler för human-

god klinisk forskning 2 De skall även kunna redovisa

forskning och

. underlaget för slutsatserna i forskningsrapporter och publikationer i originaldata och hur dessa bearbetats i projektet.Det är där-

form av

för viktigt beakta följande formella krav i samband med forskningatt en.

Studieprotokoll, frågefor- som rör forskningsprojektet

mulär, datainsamlingsformu- skall vara överskådliga och lär s.k. Case Report Fomis; entydiga för både medarbetare CRF och andra dokument och utomstående. Dokurnen-

340 Bilaga 4

ten, inkl. etisk ansökan, skall patienter rekryteras, eller hur innehålla följande: projekttitel, att välja ut och

man avser specifika målsättningar, pa- kontakta tilltänkta deltagare tient/försökspersonsmaterial, från befolkningen skall

vara procedurer och mätningar, tydligt formulerade. Hantedatainsamling och beräkning- ringen eventuella bortfall

av ar, samt planerade statistiska drop-outs bör även beskrivas analyser. på förhand. All dokumentation

skall ske svenska eller eng-

Forskningsprojekt skall elska och kunna tydas ut-

av planeras med den framförhåll- omstående. Om primärdata ning som krävs för att möjlig- korrigeras, skall texten/siffran göra testning av frågeformulär innan ändringen fortsatt

synas och procedurer, samt för in- och ändringen skall dateras hämtande av de tillstånd som och signeras. krävs. Tillstånd för humanforskningsprojekt krävs alltid 4. Loggböcker dagböcker från forskningsetikkommitté, skall föras, där alla försök, samt eventuellt från strål- observationer och/eller mätskyddskommitté, Läkeme- ningar som utförts förtecknas. delsverket eller Socialstyrel- Eventuella ändringar skall sen. Forskare skall även följa göras så att den ursprungliga gällande regler från Datain- texten framgår, samt dateras spektionen för insamling och signeras.

av persondata och upprättande av personregister. Man bör i 5. Personrelaterade primärsamarbetsprojekt även ha tyd- data från kliniska/ epidemioliga överenskommelser logiska projekt skall kunna

om "äganderätt" och möjligheter identifieras säkert och

uppatt utnyttja data och insamlat gifterna skall dateras och sigbiologiskt material för framti- neras. Uppgifter saknas

som da forskning. skall noteras "missing"

som

eller markeras lämpligt sätt

Forskningsprotokoll och ej lämnas "öppna". Personbilagor skall vara tillräckligt data skall förvaras under bedetaljerade för att t.ex. möj- tryggande former, så att de liggöra värdering urval blir åtkomliga för obehöriga.

av om av patienter/personer är representativa för den ursprungsbe- Resultaten skall i så stor folkning ur vilken de är re- utsträckning möjligt do-

som kryterade. Både urvalskriterier kumenteras i form original-

av och hur individerna inkluderas data i lättläslig form, t.ex. i studien t.ex. om konsekutiva beständigt lagrade elektronis-

Bilaga 4 341

data, lagringsbara utskrif- listor bör bevaras i de fall ka från mätutrustning eller detta är möjligt. ter dess skrivare, lagringsbara och säkert identifierbara foto- Projektledaren skall bevara grafier morfologiska data tillstånd från olika myndigheav eller molekylärbiologiska ter enligt ovan, samt origianalyser geler, utskrif- naldata från projektet efter t.ex. statistiska beräkningar dess genomförande. Godkänd ter av utförts, Resultat från etikkommittéansökan och som etc.. intervjuer eller enkäter, samt skriftliga samtycken skall beuppgifter eller i pati- Originaldata, protokoll ur varas. entjournaler skall likaledes skall snarast möjligt efter mm säkert sätt. Det projektets slutförande iordbevaras ett skall möjligt i det ningställas för arkivering; om vara att arkiverade materialet identifiera data även utnyttjas i efterföl-

de originalobservationer jande projekt skall tydligt re-

som ligger till grund för publicera- dovisas och hur de förvavar de tabeller och figurer. Resultaten skall bevaras ras. för att kunna redovisas och Uppgifter kvalitetskon- eventuell kritik bemötas under om troll mätningars riktighet, rimlig tid efter publiceringen. av samt vilka metoder och da- För läkemedelsprövningar

använts vid gäller arkiveringsskyldighet torprogram som analyser resultaten skall under minst 15 år, för övrig av Informerat samtycke forskning under minst 10 år. finnas. inhämtas normalt förhand, Instruktioner från Riksarkivet

alt. enligt procedurer är skall i förekommande fall även som godkända etikkommittén beaktas. av -samtycken skall dokumentepå lämpligt sätt för varje 10. Institutionen prefekten ras individ i projektet. ansvarar för arkiveringen; forskare bör ha tillgång till slutligt sammanställda kopior arkiverade data från Den av skall innehålla eller projekt. Om den projekrapporten egna åtföljas bilagor med de sta- tansvarige forskaren flyttar av tistiska analyser utförts, från KI skall överenskornrnelsom beskrivning och moti- tillgång till den arkivesamt av se om veringar för eventuella kor- rade databasen ske mellan

rektioner gjorts. Det denne och ansvarig prefekt. som måste att rekonstruera i

efterhand hur resultaten erhållits. Patientsekretessen skall

beaktas, eventuella kodmen

342 Bilaga 4

Stockholm juni 1998

Hans Wigzell Jan Lindsten Rektor Dekanus, Med. fak.

Björn Klinge Dekanus, Odont. fak.

Litteratur med utförligare beskrivningar och hänvisningar till författningar, etc.: l Riktlinjer för etisk värdering medicinsk humanforskning forsk-

av

ningsetisk policy och organisation i Sverige. MFR rapport 1996. zRiktlinjer för god klinisk forskning. MFR-rapport 1996.

Etisk kodex för forskare.

Bilaga Uppsala

universitet I

Uppsala 1984-01-24 Slutversion

Forskningen är omistlig verksamhet har stor betydelse för männi-

en som skan för hennes världsbild, för hennes materiella förhållanden, för hen-

-

sociala liv, för hennes välbefinnande. Forskningen kan bidraga till nes lösningen de stora problem mänskligheten står inför såsom kämva-

av penkrig, förstöringen livsmiljön och den ojämna fördelningen av Jor-

av dens tillgångar. Dessutom är forskningen berättigad och värdefull som

kunskapssökande, och den bör bedrivas med ett fritt och öppet ett rent utbyte metoder och resultat. Men forskningen kan också, direkt eller

av indirekt, förvärra mänsklighetens problem.

Denna etiska kodex för forskare har tillkommit grund av oro över forskningsresultatens tillämpningar och konsekvenser. Särskilt tycks riskerna för mänskligheten vid krigföring i dag så stora, att det är

vara tveksamt något stöd till vapenutveckling från forskare är etiskt för-

om svarbart.

Kodexen är avsedd att användas forskaren själv han eller hon har att

av bedöma sin verksamhet. En sådan bedörrming är alltid svår och

egen kanske inte så sällan omöjlig att göra. Forskaren råder som regel inte över sina reslutat och deras användning, ofta inte ens över sin egen verksamhet. Men detta hindrar inte att varje forskare ärligt bör försöka att fortlöpande bedöma tänkbara konsekvenser av sin forskning, att infor-

dessa och att avstå från sådan forskning som han eller hon anmera om ser oetisk. Härvid skall särskilt beaktas att:

l Publicerad i Rydén, L. red. Etik för forskare. En antologi med utgångspunkt i arbetet med Uppsalakodexen, Universitets- och Högskoleämbetet, Forskning och utveckling för högskolan, Skriftserie 1990:1

344 Bilaga 5

Forskningen skall ges en sådan inriktning att dess tillämpningar och andra konsekvenser inte orsakar väsentliga ekologiska skador,

Forskningen skall ges en sådan inriktning att dess konsekvenser inte försvårar för dagens människor och kommande generationer att få trygg

en tillvaro. Vetenskapliga insatser skall därför inte syfta till tillämpningar och färdigheter att användas för krig och förtryck. Forskningen skall heller inte ges en sådan inriktning att dess konsekvenser står i strid med grundläggande mänskliga rättigheter som de uttrycks i internationella överenskommelser om medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,

Forskaren har ett ansvar att omsorgsfullt bedöma forskningens konsekvenser och att informera om dessa,

En forskare som bedömer att den forskning han eller hon utför eller deltar i står i strid med denna kodex skall avbryta denna forskningsverksamhet och informera om sin bedörrming. Vid en sådan bedörrming skall hänsyn tagas både till hur sannolika och hur allvarliga de negativa effekter är som kan följa av forskningsinsatsen.

Det är mycket angeläget att forskarsamhället stöder forskare

som anser sig behöva avbryta sin forskning av skäl anförs i denna kodex.

som

över kurser i

Bilaga Förteckning

forskningsetik.

Förteckning kurser i forskningsetik vid svenska lärosäten, enligt över kartläggning hösten 1997:

Forskningsetiskt Forum vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU och

Uppsala Universitet: i forskningsetik till doktorander vid tek.nat. fak

Erbjuder 5-poängskurser

hum.sam.fak. vid UU till doktorander vid SLU. Kursen är frioch samt villig och kan väljas när helst under forskarutbildningen. Ges på som halvfart över halv termin. Undervisning ges i form av föreläsningar en och seminarier. Examinationen sker i form av hernskrivning, PMskrivande samt muntlig redovisning.

Centrum för tillämpad etik, Linköping: Erbjuder kurser i forskningsetik till doktorander vid främst tek.nat. fak. Kursen omfattar 3 poäng. Undervisningen ges knapp halvfart en vecka i 8 veckor. Examination i form aktivt deltagande gång per av kompletterat PM-skrivande eller hemskrivning. av

Med. fak. Uppsala: Har utbildning i forskningsetik ett obligatoriskt inslag i forskarutsom bildningen. Utbildningen omfattar 2 poäng. En engelskspråkig och en svenskspråkig version Kursen kan läsas när som helst under utbildges. ningen. Den innehåller etisk teori, tillämpad etik och vetenskapsteori. Undervisningen främst i form föreläsningar. För godkänt resultat ges av krävs aktivt deltagande i seminarier, inlämning PM-uppgift, inlämav ning provansökan till forskningsetisk kommitté med etisk analys av av forskningsetiskt problem. Dessutom fakulteten varje år en interett ger nationell postgraduate-kurs i klinisk läkemedelsutveckling om 20 I denna ingår forskningsetik ett obligatoriskt delmoment med betosom ning på etik vid läkemedelsprövning. Undervisningen omfattar ca 8-10 timmar och i form föreläsningar, seminarier och studiebesök. Exges av aminationen är skriftlig.

346 Bilaga 6

Med. fak., Göteborg: Ger en obligatorisk kurs på forskarutbildningsnivå: Etik och forskningsetik. Undervisningen ges i form av föreläsningar och seminarier och omfattar 20 timmar. Examinationen sker deltagande i kursen

genom och en väl genomförd presentation ett eget arbete vid det avslutande

av seminariet. Ansvarig för kursen är Stellan Welin.

Med. fak., Lund: Ger en obligatorisk grundkurs för forskarstuderande i forskningsetik. Kursen ger 2 poäng. Omfattning 4 3 timmar. Examinationen sker

x ge-

nom skriftlig inlämningsuppgift.

Med. och odont. fak., Umeå: Ger en frivillig introduktionskurs för forskarstuderande uppdelad i fem olika avsnitt. Delkurs fyra benämns Etik, risker och säkerhet i forskningen och koncentreras kring forskningsetik. Kursen eftermid-

ges en dag i veckan under ett år, och ligger i början utbildningen. Inga poäng

av ges för forskarutbildningskurser vid med. fak. i Umeå. Examinationen sker i form av hemskrivning.

Karolinska institutet, Stockholm: Ger i dag en frivillig kurs i vetenskapsteori och -fllOS0fl. Från och med l juli 1998 införs en obligatorisk kurs 5 poäng, innehållande fem-

om en dagarskurs om vetenskapsteori och etik. Något explicit forsknings-

om etik nämns inte.

Odont. fak., Göteborg: Ger en obligatorisk kurs i etik omfattande l poäng inom forskarutbildningen. Examinationen är skriftlig.

Hälsouniversitetet i Linköping; Undervisar forskningsetik i basblocket för doktorander. Hela kursen

om om forskningsmetodik ger 10 poäng. Den ligger i början forskarut-

av bildningen, är frivillig men rekommenderas doktoranderna. Examinationen är skriftlig.

Hälsohögskolan, Stockholm: Undervisar om etik fortlöpande genom hela biomedicinska analytikerutbildningen. Forskningsetik tas termin 3 och termin 6 i anslutning till

upp genteknik och vetenskaplig metodik. Omfattning och examination framgår inte.

Bilaga 6 347

Hälsohögskolan Väst, Skövde: Undervisar forskningsetik i momentet Examensarbete i anslutning om till vetenskapsteori och metod. Omfattning och examination framgår in-

te.

Hälsohögskolan Väst, Vänersborg: Undervisar forskningsetik i momentet Forskningsmetodik. Skiljer om forskningsetiken från vårdetik. t ex

Institutet för folklivsforskning: Ger seminarieserie med titeln "Etik, moral och kritisk etnologi, samen ordnad med S-poängs läskurs för nyantagna doktorander. en

Folkhälsoinstitutet: Har ingen grund- eller forskarutbildning, men ger intern fortbildegen ning, där bl etik inom folkhälsoområdet tas upp. a

Tek. nat. fak., Uppsala; Utnyttjar de kurser Forskningsetiskt Forum. som ges av

Vet.med. fak., SLU: Utnyttjar de kurser ges av Forskningsetiskt Forum. som

Zoologiska inst., Stockholm Forskningsetik ingår i kursen "Introduktion till forskarstudier i biologi tillsammans med bl vetenskapsñlosoñ. Hela kursen omfattar fyra a veckor, heltid. Forskningsetik utgör tre dagars undervisning. Kursen är frivillig och examineras aktivt deltagande. genom

Sociologiska inst., Stockholm: Ger doktorandkurser vissa terminer 5 poäng. Kurserna är obligaom toriska. både etik och forskningsetik. Examinationen sker i form Tar upp

av uppsatsskrivande.

Samhällsvet. fak., Uppsala: Ger utbildning i forskningsetik doktorandnivå vid vissa, inte alla, men fakultetens institutioner. De institutioner har kurser ger dem som av som obligatorium. Kurserna examineras dels genom aktivt deltagande, ett dels genom skriftlig tentamen.

Psykologiska inst, Stockholm: Ger kurs i forskningsetik doktorandnivå gång per år. Omfattar 2 x en 2 timmar studerande och ingår i en kurs i "Allmän forskningsmetoper

348 Bilaga 6

dik" på 15 poäng. Kursen är obligatorisk. Examination i form delta-

av gande i obligatorisk gruppdiskussion.

Dalarnas Forskningsråd: I alla utbildningar DFR arrangerar ingår forskningsetik, t kur-

ex genom ser i forskningsmetodik, omfattande l-l0 poäng. 8 timmars obligatorisk undervisning, examination i fonn av PM-skrivande.

Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg: Ger en frivillig kurs i forskningsetik, förlagd till slutet forskarutbild-

av ningen: "Vetenskapsteori och forskningsetik", 2 poäng. Undervisning i form av föreläsningar och seminarier omfattande 30 lektionstimmar.

ca Examination i form av 75% närvaro, muntlig presentationsuppgift samt hemskrivning. Kursansvarig: Stellan Welin och Göran Wallén.

Kommittédirektiv

Bilaga

Dir 1997:68

Forskningsetik

Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 1997.

Sammanfattning av uppdraget

En kommitté tillkallas för att utreda etiska frågor i forskningen.

Kommittén skall analysera etiska frågor som uppstår i forskningsprocessen.

Kommittén skall vidare granska utformning och omfattning av utbildningen i forskningsetik samt överväga andra åtgärder som kan öka medvetenheten etiska frågor i forskningen. Den problematik som avser

om vetenskaplig oredlighet och fusk skall analyseras.

Kommittén skall över det nuvarande systemet för forskningsetisk

se granskning och översynen skall bl.a. omfatta de forskningsetiska kommittéernas verksamhet, arbetssätt och sammansättning. Kommittén skall också analysera hur avvägningar görs mellan kunskapsvinster och risker, liksom behovet av offentlig insyn.

Kommittén skall, mot bakgrund Datalagskommitténs förslag, under-

av söka samt lägga förslag till utformning av forskningsetisk granskning av sådana projekt innefattar användning av personnummer.

som

Kommittén skall belysa utvecklingen i andra länder och beakta konsekvenser för Sverige internationella konventioner.

av

350 Bilaga 7

Kommittén skall överväga om någon form författningsreglering beav hövs. I förekommande fall skall kommittén föreslå regler och övriga åtgärder.

Bakgrund

I ett samhälle med ett starkt och ökande beroende vetenskap och av teknik är forskningsetiska frågor stort allmänt intresse. av Vad forskningen inriktas på, vilka projekt som prioriteras och vilka metoder som används avgörs till största delen forskarna själva. av Samtidigt har dessa frågor, liksom frågor om hur resultaten används, stor politisk räckvidd.

Forskning aktualiserar en rad frågor av etisk karaktär. Det kan vara metoderna som är etiskt problematiska, därför att de innebär experiment människor eller djur eller bygger att känsliga uppgifter om enskilda människor ställs samman. Den hittillsvarande granskningen och debatten har framför allt berört dessa frågor, forskningsetiska men överväganden omfattar även andra frågor. T.ex. är objektivitet och sakkunskap vid utvärdering av forskning och bedömning samhällsav problem också en viktig forskningsetisk fråga.

För att förtroendet för forskning i allmänhet och för forskarna själva skall kunna bevaras och stärkas krävs det att forskningen bedrivs på ett ansvarsfullt sätt. Forskarna måste öppet redovisa såväl positiva som befarade negativa tillämpningar forskningens resultat. Forskningens av konsekvenser bör också del den etiska debatten. Politikerna vara en av har emellertid det yttersta ansvaret för beslut forskningens tillämpom ning.

Under de senaste 30 åren har ett system för forskningsetisk granskning vuxit fram i Sverige. Riktlinjer har tillkommit för att de enskilda forskama ska bli medvetna om sitt ansvar. Vid flera universitet finns i det ett centrum eller forum för forskningsetik. Undervisning i forsknings- i etik bedrivs inom såväl grundutbildning |

som forskarutbildning

vid vissa fakulteter, men är i regel inte obligatorisk.

Sedan mitten av 1960-talet finns det forskningsetiska kommittéer med uppgift att bedöma biomedicinsk forskning innefattar försök som människor. De är knutna till de medicinska fakultetema. Syftet med verksamheten är bl.a. att bevaka att försökspersoner deltar i som forskningen får behövligt skydd, samtidigt som möjlighet att ges

Bilaga 7 351

utveckla värdefull kunskap. Medicinska forskningsrådet MFR har

ny,

nämnd för forskningsetik. Den fungerar som samrådsorgan för de en medicinska fakulteternas kommittéer. De forskningsetiska kommittée na är dock enbart rådgivande och har inte i uppgift att följa upp projekten.

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet HSFR och Socialvetenskapliga forskningsrådet SFR har båda etikkommittéer som granskar projektansökningar är ställda till respektive råd och i

som vissa fall också sådana remitteras från andra forskningsfinansiärer.

som Liksom MFR:s etiknänmd har dessa etikkommittéer även policyskapande uppgifter.

Statens medicinsk-etiska råd tillsattes 1985 som ett rådgivande organ till regeringen. En rådets främsta uppgifter är att följa utvecklingen

av inom sådan forskning och behandling som kan anses vara känslig för den mänskliga integriteten eller påverka respekten för människovärdet. Rådet tar dock inte ställning till enskilda forskningsprojekt.

Gentekniknämnden inrättades år 1994 och har till uppgift att följa den nationella och internationella utvecklingen på genteknikornrådet, bevaka etiska frågor och rådgivande verksamhet främja en etiskt

genom försvarbar och säker användning gentekniken så att människors och

av djurs hälsa samt miljön skyddas.

I den forskningsetiska utredningens betänkande Forskningsetisk prövning SOU 1989:74 föreslogs viss reglering formerna för forskningsetisk

av granskning och för utbildning i forskningsetik. Riksdagen beslutade emellertid, i enlighet med förslagen i 1990 års forskningspolitiska proposition prop. 1989/90:90, bet. 1989/90:UbU25, rskr 328, att inte ytterligare reglera verksamheten.

Regering och riksdag ansåg att det fanns goda erfarenheter av systemen för forskningsetisk granskning och att det inom forskarsamhället fanns

god medvetenhet problemen. Samtidigt framhölls behovet av att en om de etiska kommittéma arbetade vidare med information och rådgivning. Ledamöterna i de forskningsetiska organen borde ges möjlighet till utbildning i etik och etisk analys. Lekmannaledamötema kunde dessutom behöva viss utbildning i vetenskaplig metodik.

Forskningsetiska frågor diskuteras givetvis även i andra länder. Både i Danmark och i Norge har etiska kommittéer för granskning av främst biomedicinska projekt fått tydlig, centralt sanktionerad ställning

en

352 Bilaga 7

med bred sammansättning. I England och Nya Zeeland riktlinjer

har nya för etiska kommittéer nyligen utarbetats.

På europeisk nivå har flera initiativ tagits inom detta område. Inom EU finns ett förslag till direktiv, "Directive on the Implementation of Good Clinical Practice and Clinical Trials", där frågan etisk

om granskning tas upp. För en kort tid sedan undertecknade Sverige den inom Europarådet utarbetade "Konventionen mänskliga rättigheter

om och biomedicin". I denna regleras villkoren för forskning på människor. The European Forum for Good Clinical Practice gav i juni 1995 ut riktlinjer och rekommendationer för etiska kommittéer i Europa Guidelines and Recommendations for European Ethics Committees.

Lagstiftning avseende etisk granskning finns i vissa länder, ibland i form av ramlagstiftning, i andra fall genom mer detaljerade direktiv. EG har även utarbetat regler som relaterar till såväl registerforskning

som medicinsk forskning.

I propositionen Forskning och samhälle prop 1996/97:5 aviserades att en utredning skulle tillsättas för en allsidig belysning av forskningsetiska frågor. Utredningen skulle tillsättas med hänsyn till de forskningsetiska frågornas stora betydelse för forskning och samhälle, den snabba utvecklingen inom vetenskapen, bl.a. inom det biomedicinska området, och den tid som förflutit sedan den senaste forskningsetiska utredningen avslutade sitt arbete. Frågan har ytterligare aktualiserats den

genom senaste tidens debatt i Sverige och i andra länder om konsekvenserna

av utvecklingen inom cell- och molekylärbiologin.

Uppdraget

En kommitté tillkallas med följande uppgifter. Kommittén skall föreslå åtgärder för att uppnå tillfredsställande hantering etiska frågor i

en av forskningen.

Forskningsetik är ett mångfasetterat begrepp. Det innefattar t.ex. frågor om forskarnas personliga och samhälleliga ansvar, vad man väljer att forska om och vilka metoder som används, hur hanterar sina resul-

man tat och hur det kollegiala samspelet i forskarsamhället fungerar. För vissa aspekter finns rekommenderade förhållningssätt angivna i forskningsetiska regelsamlingar. Andra aspekter hanteras informell

en nivå. Forskaren kan ställas inför etiska frågor i varje led forsknings-

av processen, från uppslag till slutredovisning. Det kan krävas etiska över-

Bilaga 7 353

väganden vid såväl insamling, bearbetning och förvaring av material som vid presentation av resultat.

Uppdraget inbegriper inte frågor relaterade till djurförsök eller djurförsöksetiska närrmder eftersom dessa kommer att behandlas av utredningen "Alternativa metoder till djurförsök och försöksdjursanvändningens omfattning i framtiden m.m." dir.1997:43.

Översynen skall innefatta genomgång av vad forskarsamhället och

en andra har gjort för att möta delvis forskningsetiska frågor som den

nya snabba vetenskapliga utvecklingen medför. Kommittén skall särskilt granska utformning och omfattning utbildning i etik inom forskarut-

av bildningen. Behovet forskning i ämnet forskningsetik bör också över-

av vägas.

Kommittén skall belysa problematiken kring vetenskaplig oredlighet och fusk. Företeelsens omfattning och former samt forskarsamhällets hantering den bör ingå i analysen. Kommittén skall överväga hur man

av kan minska riskerna för vetenskaplig oredlighet och, om det behövs, föreslå tydligare etiska regler för forskarnas egen granskning av forskning och för allmänhetens insyn. Likaså bör forskarnas medveten-

expertrollens begränsningar och förpliktelser, t.ex. vid utvärdehet om ring forskning och bedörrming av samhällsproblem analyseras.

av

Den allmänt tillämpade s.k. peer-review-modellen innebär att forskare bedömer kvaliteten i andra forskares arbete. Det är väsentligt att forska-

granskar andras forskning inte tar ovidkommande hänsyn vid re som bedörrmingen. Vänskapsförhållanden, beroendeställning, skolbildningar,

fördelar vissa beslut eller personliga motsättningar kan påverka egna av bedörrmingarna. Objektivitet och sakkunskap vid utvärdering och bedörrming forskning är därför forskningsetisk fråga. Särskilda svå-

av en righeter uppstår vid granskningen forskning i ett land av Sveriges

av storlek där liten etablerade forskare har stort inflytande över

en grupp av många beslut. Detta förhållande kan i viss mån kompenseras genom utnyttjande sakkunniga från andra länder eller genom separation av

av granskning och beslut.

Kommittén skall analysera etiska frågor kan uppstå när forskning

som bedrivs eller finansieras i samverkan med industriella intressen eller där andra intressen än förutsättningslöst kunskapsuppbyggande gör sig gällande. samhällsutvecklingen ställer allt högre krav samverkan mellan akademisk forskning och t.ex. industriellt utvecklingsarbete och

354 Bilaga 7

produktion. Denna i och för sig önskvärda ökning forskningssamver-

av kan mellan industriella intressen och akademisk forskning kan emellertid vara förknippad med etiska problem. Den kritiska granskningen

av forskningen kan komma att påverkas liksom forskarnas möjligheter att delta i den offentliga diskussionen.

Kommittén skall överväga om den offentliga insynen behöver ökas och vid behov lämna förslag till hur detta kan ske. Likaså bör allmänhetens insyn i forskningsprocessen belysas. Det finns ett stort behov av öppna informerade samtal där forskare och allmänheten kan föra dialog

en om forskningsetiska frågor. Öppenhet är en förutsättning för förtroendet för forskningen och forskarna. Kommittén skall även undersöka och föreslå åtgärder som avser hur information om nya principiella frågor når berörda organ. Det kan gälla både forskning och tillämpning

av forskningsresultat. Som tidigare närrmts har Statens medicinsk-etiska råd i uppgift att bevaka och rapportera om utvecklingen när det gäller sådan forskning och tillämpning som kan vara känslig för den mänskliga integriteten eller påverka respekten för människovärdet. En förutsättning för att rådet skall kunna fullgöra sin uppgift är emellertid att det finns rimliga möjligheter att i tid få information sådan typ forskning och

om av tillämpning.

Kommittén skall undersöka hur systemet för forskningsetisk granskning fungerar i dag och föreslå de förändringar bedöms nödvändiga. En

som av utgångspunktema skall att forskning har människor

vara som som forskningsobjekt, oavsett är finansiär eller utförare forsk-

vem som av ningen, skall utsättas för etisk granskning.

De regionala och lokala forskningsetiska kommittéemas verksamhet och arbetssätt skall granskas. Kommittén skall analysera hur avvägningar görs mellan eventuella kunskapsvinster och risker för försökspersoner, hur behovet av offentlig insyn kan tillgodoses liksom de etiska

om avvägningar som görs i kommittéerna och i det medicinska vardagsarbetet skiljer sig åt. För närvarande ingår inte i de forskningsetiska kommittéemas uppgift att följa upp de projekt tillstyrkts. Kommittén bör

som lämna förslag om hur sådan uppföljning kan ske.

en Kommittén skall också överväga det bör finnas möjlighet till

om överprövning av de forskningsetiska kommittéemas beslut.

De forskningsetiska kommittéerna har i dag en klar majoritet forska-

av re. Dessa utses av de medicinska och Odontologiska fakulteterna. I kommittéerna brukar också finnas lekmän, utsedda landsting-

ett par av en. Kommittén skall överväga och föreslå hur de forskningsetiska kom-

Bilaga 7 355

mittéerna bör sammansatta och därvid särskilt överväga en för-

vara stärkning lekmannainflytandet, om andra kompetenser bör tillföras

av kommittéema och om landstingen är bäst skickade att utse dessa representanter. Likaså bör kommittén analysera behovet av en jämn könsfördelning i kommittéema.

Kommittén skall undersöka och föreslå utformningen av forskningsetisk granskning projekt innefattar användning av personnummer. En-

av som ligt datalagen granskar Datainspektionen DI registerforskningsprojekt från integritetssynpunkt, flertalet projekt granskas även av en forsk-

men ningsetisk kommitté. Datalagskommittén Ju 1995:08 som sett över datalagen har den 2 april 1997 överlämnat sitt betänkande Integritet, Offentlighet, Informationsteknik SOU 1997:39 till regeringen. Där föreslås förändrad roll för DI. Den nuvarande skyldigheten att i förväg

en anmäla behandlingar till DI föreslås bli begränsad till ett minimum. DI:s verksamhet skall i stället koncentreras till tillsyn, information och rådgivning. Detta kan ställa ökade krav på de forskningsetiska kommittéer-

och kommittén bör därför undersöka och föreslå åtgärder som avser na den forskningsetiska granskningen av sådan forskning. Det finns även ett behov av analys kring användning av genetisk och medicinsk information i forskningssammanhang, t.ex.

annan DNA-analyser.

I flera länder pågår diskussion forskningsetik och den forsknings-

en om etiska granskningens uppbyggnad. Kommittén skall därför belysa den internationella debatten samt beakta erfarenheter och regelverk i andra länder. I detta ligger även att beakta vilka konsekvenser exempelvis Europarådets konvention mänskliga rättigheter och biomedicin

om

kan få för det svenska granskningssystemet.

Kommittén skall samråda med den parlamentariska utredningen om forskning dir. 1997:67, med utredningen om djurförsök dir. 1997:43 samt med andra berörda utredningar, myndigheter och organ.

Kommittén skall överväga någon form av författningsreglering be-

om hövs. I förekommande fall skall kommittén föreslå regler och övriga åtgärder. Om kommittén föreslår åtgärder som ger ekonomiska konsekven-

skall finansiering dessa föreslås.ÖvrigtFör utredningsarbetet gälser av ler regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående redovisning regionalpolitiska konsekvenser dir.1992:50,

av

att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, om att redovisa jämom ställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124 samt om att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir.

356 Bilaga 7

konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49. Redovisning av uppdraget Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 februari 1999.

KUN-GL. BEBL

i19§g3-0;i16

STOCêát-åOåfA

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Nyatörmånsrättsregler Bilagor. Ju.+ Steriliseringsñågani Sverige1935-1975. Ekonomiskersättning.S. Yrkesfrihetskonkmrenssimation.Jo. God sedi forskningen.U.

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Nya förmånsrättsregler Bilagor. 1+ Socialdepartementet Steriliseringsfrågani Sverige1935-1975.Ekonomisk ersättning.2 Jordbruksdepartementet Yrkesfrihetskonkurrenssimation.3 Utbildningsdepartementet Godsedi forskningen.4

fakta info direkt

Tel 08-587 671 00. Fax 08-587 671

71.

Box 6430. 113 82 Stockholm.

0rder@faktainf0.se wwwfaktainfose