Forskningspolitik slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

FORSKNINGSPOLITIK

ä

4AAJ

REGERINGSKANSLIET

Utbildningsdepartementet

ca

00a §90

a

div

l

Statens offentligautredningar

1 998: 1 28

Utbildningsdepartementet

F

orskningspolitik

Slutbetänkande Kommittén för

av översyn av

den svenska forskningspolitiken Forskning

Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar SOU och Ds svarar

av Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag Regeringskansliets forvaltningsavdelning.

av

Bestallnmgsa dress: Fritzeslumdtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 9 1 9 1 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: ñitzes.0rde1@liber. se Inbemetwwwfritzesse

Svara på remiss. Hur ochVarfor. Statsrådsberedningen, 1993. -En liten broschyr underlättar arbetet för den skall svara på remiss. som som Broschyrenkanbeställashos: Regenngskanslietsforvaltningsavdelning Distributionsoentxalen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-21036-3 Stockholm 1998 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen for

Utbildningsdepartementet

Genom beslut den 22 maj 1997 bemyndigade regeringen chefen för Utbildningsdepartementet att tillkalla en kommitté för översyn den

av svenska forskningspolitiken Dir. 1997:67. Med stöd detta be-

av myndigande förordnade departementschefen den 2 juni 1997 följande personer att ingå i Kommittén för översyn av den svenska forskningspolitiken U 1997:09:

universitetskansler Stig Hagström, ordförande riksdagsledamoten Britt-Marie Danestig dåvarande riksdagsledamoten Margitta Edgren verkställande direktören Peter Egardt riksdagsledamoten Reynhold Furustrand riksdagsledamoten Gunnar Goude riksdagsledamoten Marianne Jönsson dåvarande riksdagsledamoten Berit Löfstedt dåvarande riksdagsledamoten, generaldirektören Helena Nilsson dåvarande riksdagsledamoten Eva Persson Sellin övertandläkaren Olle Sandahl riksdagsledamoten Bengt Silfverstrand.

Samtidigt förordnades Sonja Dahl huvudsekreterare. Berit Jigvall

som har arbetat som assistent kommittén.

Kommittén har antagit namnet Forskning 2000.

Forskning 2000 fick den 18 december 1997 tilläggsdirektiv i

genom uppdrag att följa hur de små och medelstora högskolorna utnyttjar

upp tilldelade forskningsmedel samt att föreslå kriterier för den framtida fördelningen av forskningsmedel till dessa högskolor Dir 1997: 154.

SOU 1998: 128

Forskning 2000 överlämnar härmed betänkandet Forskningspolitik. Med detta är uppdraget slutfört. Stockholm i oktober 1998 Stig Hagström Britt-Marie Danestig Margitta Edgren Peter Egardt Reynhold Furustrand Gunnar Goude Marianne Jönsson Berit Löfstedt Helena Nilsson Eva Persson Sellin Olle Sandahl Bengt Silfverstrand

Sonja Dahl

Innehållsförteckning

Lagförslag

1 Sammanfattning

2 Uppdraget och utredningsarbetet 11 2.1 Uppdraget 11 2.2 Utredningsarbetet 11 2.3 Forskning 2000:5 bedömningar och förslag 13

Forskning vad är det 15

- 3.1 Forskning vad är det 15

- 3.2 Vissa definitioner 20 3.3 Forskning 2000:s definitioner och

varför, hur mycket och vad 5.1 Utgångspunktema: nuläge och mål 41 5.2 Forskning 2000:5 övergripande bedömningar 53

och förslag 5.3 Forskning 2000:5 bedömningar och förslag 67

avseende grundforskning 5.4 Forskning 2000:5 bedömningar och förslag 105

avseende forskning för särskilda samhällsbehov

Forskarutbildningen 111 6.1 Internationell utblick 113

6.2 Svensk forskarutbildning idag 115

6.3 Behov och utbud av forskarutbildade 126 6.4 Forskning 2000:5 bedömningar och förslag 130

7 Samverkan mellan universitet och högskolor 141 och samhälle 7.1 Särskilda insatser för samverkan 143 7.2 Den tredje uppgiften Samverkan som del av

universitetens och högskolornas reguljära uppgifter 152 7.3 Immateriella rättigheter 154

7.4 Forskningsinformation 155

7.5 Forskning 2000:s bedömningar och förslag 156

8 Organisation och arbetsformer 167 8.1 Organisationen för forskningsfinansiering 170

8.2 Organisationen för forskningsutförande 183

8.3 Forskning 2000:s bedömningar och förslag 188

9 Politik och planering 207 9.1 Forskningspolitiska utgångspunkter 209 9.2 Underlag for politik och planering 220 9.3 Uppföljning och utvärdering 225 9.4 Kort forskningspolitik i andra länder 226

om 9.5 Forskning 2000:s bedömningar och förslag 227

10 Genomförande 241

Reservationer och särskilt yttrande 243

Bilagor

Bilaga 1 Utredningsdirektiven 249

Bilaga 2 Tilläggsdirektiv 257 Bilaga 3 FoU-insatser inom statsbudgetens utgifts-

områden 259

Bilaga 4 Förteckningar över industriforslmingsinstitut,

kompetenscentra och matenalkonsortier 269 Bilaga 5 Beredningsorgan inom forskningsråden och

vissa andra myndigheter 273 Bilaga 6 Vissa FoU-finansierande myndigheter 281

Lagförslag

Förslag till lag om ändring i högskolelagen 1992: 1434

1 kap. 2 § högskolelagen 1992:1434 föreslås följande ändrade lydelse:

Nuvarande lydelse Staten skall som huvudman anordna högskolor för utbildning vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund på som samt beprövad erfarenhet, och

forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsar-

bete. Högskoloma skall också samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet.

Föreslagen lydelse Högskolomas huvuduppgifter är utbildning och forskning. Utbildningen skall vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund på beprövad samt erfarenhet. Med forskning jämställs konstnärligt utvecklingsarbete.

Högskoloma skall för information sin verksamhet. svara om

Högskoloma skall medverka till att immateriella rättigheter till forskningsresultat tas till och till att forskningsresultat kan komma till vara praktisk användning.

l Sammanfattning

Inledningsvis ger Forskning 2000 översiktlig sammanfattning

en av bedömningar och förslag. Utförligare sammanfattningar Forskning

av 2000:5 bedömningar och förslag finns i anslutning till kapitlen 5-9.

1 Utgångsläget

Sverige svarar för ungefär procent världens forskning och ut-

en av vecklingsarbete, FoU. När FoU-insatsema andel bruttona-

mäts som av tionalprodukten har dock Sverige under följd år varit ledande.

en av Kvalitativt håller svensk forskning i regel hög nivå. Internationella

en utvärderingar så gott genomgående höga betyg svenska

ger som forskare.

Det finns emellertid strukturella svagheter i det svenska forskningssystemet som långsiktigt kan innebära hot mot såväl kvantitet kva-

som litet för svensk FoU. Om Sverige ska fortsätta framstående

att vara en kunskapsnation bör en rad förändringar göras.

Den stora andelen av bruttonationalprodukten till forskning och utvecklingsarbete har framför allt berott på stora insatser inom näringslivet och försvaret.

Företagens andel av landets FoU är betydligt större i Sverige än i andra länder. Ett fåtal företag för stor del näringslivets

svarar en av F oU. Självfallet är de FoU-insatser som görs inom näringslivet positiva och inte i sig problematiska. Näringslivets FoU påverkas dock den

av ekonomiska situationen för de svenska företagen och de branscher,

som de arbetar inom. Många av de företag, avsätter mest till FoU, ingår

som i internationella koncerner, där risk givetvis finns att FoU-insatsema flyttas till andra länder. Inom många, framför allt små och medelstora, företag är insatserna för kunskapsutveckling små eller obefintliga.

Försvarets FoU-insatser minskar nu kraftigt, framför allt att

genom JAS-planet är i huvudsak färdigutvecklat.

Till detta kommer, enligt Forskning 2000:5 mening, också strukturproblem inom den civila statliga forskningen.

4 Kapitel 1

Balansen mellan fri gnindforskning och forskning med inriktning -

direkt nytta har kraftigt förskjutits till gnindforskningens nackdel.

Balansen mellan olika forskningsområden, historiskt framvuxen, är -

inte den vore önskvärd idag. Det gäller med avseende på såväl

som forskning som forskarutbildning. Organisationen för forskningsfinansiering är starkt uppslittrad.

-

Organisationen för forskningsutförande har fått en stor bredd utan -

att för den skull medge adekvata former för alla slag av forskning.

Många forskningsmiljöer är mycket små.

1.2 Vissa övergripande bedömningar

Ett litet land Sverige, som har stora ambitioner vad gäller teknisk,

som ekonomisk, social och kulturell utveckling, måste göra relativt sett mer omfattande FoU-insatser än större länder. Här måste finnas en forskningsorganisation som medger både bredd och specialisering, som kan

grunden för hög kompetensnivå inom den kvalificerade utbildge en ningen, som kan ta till vara forskarbegåvningar och andra unika forskningsresurser och som kan ge stöd till utvecklingen inom näringsliv och andra samhällsområden. Inget land kan självförsörjande när det

vara gäller forskning. Det egna forskningsarbetet ger möjligheter att följa och ta hem resultat från forskning som bedrivs på andra håll i världen. Forskning 2000 anser att de långsiktiga svenska FoU-resursema är otillräckliga och bör öka.

Den offentligt finansierade forskningen har byggts ut under lång tid och enligt ett mönster som innebär att allt större betoning lagts vid forskning som på olika sätt bedöms samhällsrelevant. Forskning 2000 anser att intresset i allt för stor utsträckning kommit att ägnas atti förväg försöka bedöma nyttan av olika forskningsinsatser i stället för att faktiskt ta till vara de resultat som kommer fram ur forskning. Användbara forskningsresultat går inte att beställa, hur mycket man än önskar att de dyrbara forskningsinsatsema ska ge utbyte. De allt mer bestämda kraven på att forskningen ska ge användbara resultat riskerar tvärtom att långsiktigt göra forskningen mindre nyttig, genom att forskningsprioriteringar görs utifrån dagens samhällsproblem, som redan i morgon är gårdagens frågor, och den fria forskningen sätts på undantag. Det är den fria forskningen, som historiskt sett bidragit med de allra mest nyttiga resultaten. Fri forskning är en förutsättning för att det ska finnas nya kunskaper att vidareutveckla till tillämpning inom olika områden.

Kapitel 1 5

Forskning 2000 anser att för fri forskning, grundforskresurserna ning och forskarutbildning måste öka väsentligt. Kraftfulla insatser inom grundforskning och forskarutbildning är också det viktigaste stödet till näringslivet och dess FoU det genom stimulerande forskningsklimat och de goda forskningsmiljöer skasom pas och genom de ökade möjligheter till rekrytering forssom ges av karutbildade. Statliga medel ska, enligt Forskning 2000:5 mening, också avsättas för beställarstyrd forskning för statens räkning. Alla statliga myndigheter bör få i uppgift att svara för forskning och utvecklingsarbete inom sina respektive verksamhetsområden. Resurser för detta ska de berörda myndigheterna avsätta inom för respektive verksamhetsanslag. ramen Ambitionen bör vara att de statliga insatserna för beställarstyrd FoU ska öka väsentligt. Inte bara den närmare inriktningen dessa FoUav insatserna utan också formerna för resursfördelning och för att bedriva FoU-arbetet, bör avgöras av de berörda myndigheterna. Forskning 2000 inte förslag i fråga vilka exakta belopp ger om som bör ställas till förfogande för olika ändamål. Kommitténs förslag anger övergripande prioriteringar och riktlinjer för förändringar. Forskning 2000 lämnar vidare förslag i fråga underlaget och formerna för de om

forskningspolitiska besluten.

Forskning 2000 redovisar sina bedömningar och förslag under fem rubriker:

De statliga forskningsinsatserna: varför, hur mycket och vad

Forskarutbildningen

Samverkan mellan universitet och högskolor och samhället Organisation och arbetsformer Politik och planering.

1.3 De

statliga forskningsresurserna: varför,

hur mycket och vad

Med avseende på grundforskningen är det i huvudsak tre olika avvägningar som ska göras på statsmaktsnivå. Det är för det första avvägningar rörande det institutionella ansvaret för forskningsresurserna, dvs. avvägningar mellan fasta och rörliga" medel för forskning, i praktiken mellan anslag direkt till universitet och högskolor respektive anslag till forskningsråd. Det är för det andra avvägningar mellan olika forskningsområden. Och det är för det tredje avvägningar i fråga lokaliseringen geografiskt forskning och om av

forskarutbildning.

6 Kapitel 1

En konsekvent tillämpning principen om full kostnadstäckning är

av fundamental för att de forskningspolitiska besluten ska få avsedd innebörd. Alla forskningsfinansiärer måste fullt ut svara för alla kostnader

är förknippade med den verksamhet de stödjer. Anslagen till som som universitet och högskolor, de fasta forskningsresursema, får inte användas för att subventionera andra finansiärers verksamhet. Att universitet och högskolor fullt ut kan disponera sina forskningsanslag för verksamhet i enlighet med självständigt fattade beslut är en viktig förutsättning för pluralism i det svenska forskningssystemet. Enligt Forskning 2000:s mening ligger pluralismen inte främst i att den nationella organisationen för forskningsfinansiering är uppsplittrad på många myndigheter utan i stället i att det vid universitet och högskolor finns reella möjligheter att förverkliga de idéer och initiativ som där kommer fram.

De forskningspolitiska avvägningama avseende vid uni-

resurserna versitet och högskolor bör, redan beslutats, göras i termer av fyra

som vetenskapsområden: Humaniora-samhällsvetenskap, Medicin, Naturvetenskap och Teknik. Även med avseende på de rörliga medlen for grundforskning, forskarstyrd forskning, förordar Forskning 2000 att statsmaktemas avvägningar görs i termer de fyra vetenskapsornrå-

av dena. Dessa fyra områden föreslås också ligga till grund för indelning-

forskningsrådsorganisation, övertar uppgifterna från

en av en ny som dagens forskningsråd och sektorsforskningsorgan.

Forskning 2000 förordar kraftfull förstärkning framför allt

en av området Teknik, också området Naturvetenskap.

men

Den närmare användningen och fördelningen inom de

av resurserna olika forskningsområdena måste fråga för dels de olika univer-

vara en siteten och högskolorna dels forskningsråden.

Enligt Forskning 2000:5 mening förutsätter ytterligare utbyggnad av fasta forskningsresurser vid de små och medelstora högskolorna att antalet forskarutbildade lärare ökar och att forskningen vid högskolorna visar sig uppfylla kvalitetskriteriema, t.ex. genom att andelen medel

erhålls i vetenskaplig konkurrens från forskningsråden ökar. som

Statens insatser för direkt beställarstyrd forslcning, framför allt till stöd för den verksamhet bedrivs i statlig regi, men också för vidare

som samhälleliga syften bör också öka. Detta ska finansieras inom de resur-

står till förfogande för olika verksamhetsområden. ser som

SOU 1998: 128 Kapitel 1 7

l Forskarutbildningen

I Forskning 2000:5 uppdrag har ingått dimensioneringen forskarut-

av bildningen. Forskning 2000 framhåller omöjligheten att utifrån någon form av behovsbedömningar styra dimensioneringen forskarutbild-

av ningen. Forskning 2000 har i stället valt att analysera frågan utifrån bedömningar av utbudet av examinerade från forskarutbildningen, behoven av forskarutbildade för anställningar, där utbildningen är ett direkt krav, samt det utrymme som ges för rekrytering av forskarutbildade till arbetsmarknaden i övrigt.

Forskarutbildningen är idag formellt behörighetskrav huvudsakligen för anställningar vid universitet och högskolor. I förhållande till överblickbara behov av nyrekryteringar där förefaller forskarutbildningens nuvarande och planerade omfattning vara totalt sett tillräcklig och även innebära att ett stort antal personer med forskarutbildning kan söka sig till arbetsmarknaden i övrigt. Med nuvarande och planerad examination kommer således antalet forskarutbildade på arbetsmarknaden utanför universitet och högskolor att kunna mer än fördubblas under den närmaste tioårsperioden.

Utifrån allmänna önskemål om att ytterligare förstärka kompetensen inom olika områden kan dock finnas skäl att öka forskarutbildningen.

Liksom forskningsresursema har forskarutbildningen fördelning

en mellan forskningsområden som är historiskt framvuxen och inte fullt ut motsvarar dagens och morgondagens behov och önskemål. Framför allt behöver antalet examina från forskarutbildningen öka inom teknik men också inom naturvetenskap.

Universiteten och högskolorna måste vara de som ansvarar för forskarutbildningen. Externa finansiärer har emellertid fått stort inflytande över forskarutbildningens omfattning, inriktning och genomförande. Forskning 2000 framhåller att universitet och högskolor måste få adekvata resurser för att kunna svara för forskarutbildning i den omfattning som följer av statsmakternas målangivelser.

1.5 Samverkan mellan universitet och

högskolor och samhället

Det finns nu ett stort antal organisationer och verksamhetsformersom syftar till att stärka samverkan mellan universitet och högskolor och samhället i övrigt. Forskning 2000 ser inte behov av att centrala

genom beslut etablera nya organisations- eller arbetsformer för detta ändamål. Uppsättningen av specialorgan kan snarare ha blivit för stor. De sär-

8 Kapitel

skilda organisatoriska arrangemangen för samverkan behöver ses över i syfte att få viss begränsning och samordning.

en

Universitet och högskolor har genom ändring i högskolelagen blivit skyldiga att som en av sina reguljära uppgifter samverka med det omgivande samhället. Forskning 2000 framhåller att universitetens och högskolornas huvuduppgifter måste vara kvalificerad utbildning och grundforslming. Andra åtaganden får inte hindra genomförandet av dessa uppgifter. Forskning 2000 föreslår en ändring av högskolelagen i syfte att förtydliga universitetens och högskolornas uppgifter.

En viktig form för samverkan mellan forskningen vid universitet och högskolor och samhället i övrigt är att forskningens resultat kan komma till användning. Forskning 2000 anser det angeläget att universitetens och högskolornas roll förstärks när det gäller att ta till vara och

förutsättningar för att ekonomiskt utnyttja forskningsresultat. Forskge ning 2000 föreslår att det sluts ett avtal, där universitets- och högskolelärares rätt till patent och andra immateriella rättigheter överlåts till universitet och högskolor och där regler för ekonomisk ersättning till lärarna för detta anges.

1.6 Organisation och arbetsformer

1.6.1 för forskningsfinansiering Organisationen

Dagens organisation för forskningsfinansiering på den nationella nivån är mycket uppsplittrad. Den innebär också en konstlad uppdelning mellan grundforskning och tillämpad forskning.

Forskning 2000 föreslår att en ny forskningsrådsorganisation ersätter både forskningsråd och sektorsforskningsorgan. Forskning 2000 finner indelningen i vetenskapsområden lämplig att använda också här.

forskningsråden föreslås således bli Forskningsrådet för huma- De nya niora och samhällsvetenskap, Forskningsrådet för medicin, Forskningsrådet för naturvetenskap och Forskningsrådet för teknik.

I forskningsrådens instruktioner markeras deras vida ansvar för såväl grundforskning tillämpad forskning, såväl inomdisciplinär som

som tvärvetenskaplig forskning. Forskningsråden ska liksom nuvarande forskningsråd och forskningsråd i andra länder arbeta enligt modellen forskarstyrd forskning.

Forskning 2000 föreslår vidare att det inrättas en Forskningsrådens samverkansnämnd med uppgift att ta initiativ till och stödja tvärvetenskaplig forskning inte faller inom området för ett enskilt forsk-

som ningsråd, genusforskning och forskningsinformation.

Kapitel 1 9

Universitetens och högskolornas roll som forskningsñnansiärer

inte bara som forskningsutförare måste uppmärksammas och ökade

krav ställas på lärosätenas prioriteringar och planering med avseende på forskning och forskarutbildning.

Statliga myndigheter bör ges uttryckligt för att be-

ansvar genom ställarstyrd FoU stödja verksamheten inom respektive verksamhetsområde. Också regeringen och regeringskansliet bör beställa FoU för att få underlag för bedömningar och beslut. Detta lcräver kvalificerad be-

en ställarkompetens inom regeringskansliet och inom myndigheterna. Den beställarstyrda forskningen ska självfallet utföras professionellt

och av personer med utbildning och kompetens for uppgifterna.

1.6.2 Organisationen för

forskningsutforande

Fristående forskningsinstitut bör kunna inrättas efter bedömning i varje enskilt fall. Sådana institut bör omprövas efter redan vid inrättandet

en angiven tidsperiod, t.ex. tio år.

1.7 Former för politik och

planering

Forskningspolitiken ska fokusera på de övergripande prioriteringarna samt ge ramarna för beslut och verksamhet vid universitet och högskolor, inom forskningsråd och andra myndigheter.

Forskningspropositioner bör läggas fram vart fjärde år. Forskningspropositionema liksom andra beslut av statsmakterna och inom olika myndigheter ska bygga bland annat på två nya typer av dokument: kun-

skapsstrategier och forskningsstrategier.

Kunskapsstrategier utarbetas av myndigheter och andra med

organ avseende på den samlade kunskapsutvecklingen inom olika samhällsområden. Dokumenten ska innehålla analyser av nuläge och framtida behov samt strategier i fråga om utbildning, forskning, utvecklingsarbete och andra insatser för kunskapsutveckling och kunskapsförrnedling av betydelse för respektive område.

Forskningsstrategier utarbetas av universitet, högskolor och forskningsråd och ska innehålla analyser av nuläge och framtida behov samt planering och strategier i fråga om utvecklingen av forskningen och forskarutbildningen inom respektive myndighets område.

Forskning 2000 föreslår att forskningsråden får i uppdrag att regelbundet ordna ett antal forskarkonferenser, där en bred krets av forskare inom berörda områden får möjlighet att både redovisa pågående verksamhet och lämna synpunkter på behov och framtida möjligheter.

10 Kapitel

Forskning 2000 föreslår att det inrättas ett Institut för studier av forskning och högre utbildning. Institutet ska bland annat svara för att regelbundet ta fram samlade Översikter och analyser av svensk forskning och högre utbildning i ett internationellt perspektiv.

1 Genomförande

En principproposition behandlar huvudförslagen från Forskning

som 2000 bör läggas fram våren 1999. Utifrån bland annat de riktlinjer som där förbereds en forskningspolitisk proposition till våren 2000.

anges Budgetförslag presenteras därefter i budgetpropositionen i september 2000.

ll

2 och

Uppdraget utredningsarbetet

1 Uppdraget

Direktiven till den forskningspolitiska utredningen, Forskning 2000, innehåller ett mycket stort antal frågor. Uppdraget sammanfattas i direktiven i fem huvudpunkter:

"- analysera de svenska statliga forskningsinsatsema med utgångspunkt från samhällets behov och forskningens möjligheter,

analysera ansvarsfördelningen mellan statsmakterna och myndigheter, mellan myndigheter och andra finansiärer liksom mellan myndigheterna inbördes,

lämna förslag till övergripande och långsiktig inriktning av de statliga forskningsinsatsema inför den planeringsperiod som inleds år 2000,

lämna förslag rörande utformning av forskningsorganisation och - ansvarsfördelningen mellan berörda organ och

lämna förslag som främjar samverkan och ömsesidigt kunskapsutbyte mellan universitet och högskolor och samhällslivet i övrigt." Dir. 1997:67

Direktiven i sin helhet redovisas i bilaga I .

Forskning 2000 har genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att följa upp hur de små och medelstora högskolorna utnyttjar tilldelade forskningsmedel samt att föreslå kriterier för den framtida fördelningen forskav ningsmedel till dessa högskolor Dir. 1997:154. Tilläggsdirektiven redovisas i bilaga

2.2

Utredningsarbetet

Det är knappast möjligt att i ett sammanhang belysa, kommentera, bedöma och eventuellt också reformera allt direktiven Inte som anger. ens om väsentligt längre tid stått till buds än den tidsram, gällt för som Forskning 2000:5 arbete, skulle det varit rimligt att försöka utreda om-

12 Kapitel 2 SOU 1998: 128

rådet botten". Forskningen och dess förutsättningar ändras hela tiden. De vida ramarna för utredningsuppdraget och det stora antal frågor som

i direktiven har Forskning 2000 uppfattat som en markering att anges den är fri att ta de frågor som den bedömer viktiga, inte bokstavli-

upp

uppmaning att behandla "allt" som rör forskning i Sverige. gen som en I utredningsuppdragets omfattning ligger likafullt att de frågor som Forskning 2000 tar upp måste behandlas relativt översiktligt.

Forskning 2000 har inte behövt börja från början. Utredningsarbetet följer i tiden efter en period när många frågor inom området blivit föremål för utredning. Forskningsñnansieringsutredningen lade våren 1996 fram slutbetänkandet Forskning och pengar SOU 1996:29 efter att under år 1995 och tidigare under år 1996 ha presenterat ett antal rapporter: Riksdagen, regeringen och forskningen SOU 1995:121, Samverkansmönster i svensk forskningsfinansiering SOU 1996:2, Samordnad rollfördelning inom teknisk forskning SOU 1996:20 och Det forskningspolitiska landskapet i Norden på 1990-talet SOU 1996:28.

En särskild utredare med uppdrag över det svenska systemet

att se för nyttiggörande av forskningsresultat NYFOR redovisade under år 1996 sina förslag i betänkandena Samverkan mellan högskolan och näringslivet SOU 1996:70 och Samverkan mellan högskolan och de små och medelstora företagen SOU 1996:89.

Utredningen uppföljning 1993 års universitets- och högskole-

om av reform RUT-93 tog bland annat i slutbetänkandet Reform och förändring SOU 1996:21 också upp frågor rörande forskning och forskarutbildning.

Inom för Forskningsberedningens och Utbildningsdeparte-

ramen mentets projekt Agenda 2000 kunskap och kompetens inför nästa

århundrade togs under åren 1993 och 1994 fram en rad rapporter, varav några särskilt behandlade forskning bl.a. Svensk forskning i ett EGperspektiv, Ds 1994:4, och Staten och forskningen, Ds 1994:5.

Forskningsberedningen har under år 1997 och 1998 genomfört en seminarieserie svensk forskning, som företrädare för Forskning

om 2000 deltagit Seminarierna har dokumenterats i skrifterna Röster om humaniora, Röster samhällsvetenskap, Röster om naturvetenskap

om och medicin, Röster teknik och Röster från Forskningsberedningen

om Forskningsberedningens skrifter nr 1-3, 1997, och nr l-2, 1998.

Forskning 2000:5 uppdrag innebär inte att detta tidigare arbete ska göras Direktiven anger i stället uttryckligen att kommittén ska utgå

om. från det arbete tidigare genomförts. Uppgiften för Forskning 2000

som har således varit att, med bland annat dessa tidigare utredningar och diskussioner som grund, göra en sammanfattande analys och bedömning och komma med därav föranledda förslag.

SOU 1998: 128 Kapitel 2 13

Det finns vidare ett omfattande faktamaterial svensk forskning i

om form av statistik, årsredovisningar och andra rapporter från universitet, högskolor och forskningsfinansiärer, centrala myndigheter, företag och organisationer, som Forskning 2000 har kunnat använda.

Forskning 2000 har inhämtat vissa uppgifter enkät till de

genom en små och medelstora högskolorna.

Forskning 2000 har haft direkta kontakter i form hearings, studie-

av besök etc. med företrädare för universitet, högskolor, forskningsråd, sektorsforskningsmyndigheter, företag, akademier och organisationer. Områdets bredd har gjort det omöjligt att sammanträffa med företrädare för alla som på olika sätt är engagerade i svensk forskning.

Forskning 2000 har vidare bland annat ordnat ett seminarium med doktorander om forskarutbildningen.

Kommittén har gjort studieresor till Norge och till Storbritannien. Kommitténs ordförande har därtill besökt Finland.

2.3 2000:5 och

Forskning bedömningar förslag

Forskning 2000:5 uppdrag gäller den svenska forskningspolitiken. I detta ligger att uppmärksamheten fokuseras på statsmaktsperspektivet på prioriteringar, organisationsfrågor, arbets- och beslutsformer med avseende på forskning etc.

Forskning 2000 vill betona att det inte är rimligt att försöka lägga fram någon form av plan för svensk forskning. Forskning är verksamhet i stark förändring. Så är också det moderna samhället och dess behov av kunskapsutveckling. Det vore orimligt att- det i prakti-

ens om ken vore möjligt vid ett tillfälle avläsa behov och forskningsmöjligheter och utifrån just denna avstämning styra det framtida forskningsarbetet.

Forskning 2000:5 förslag ska ses som utgångspunkt för

en process med syfte att långsiktigt stärka svensk forskning och forskarutbildning och därigenom kunskapsutveckling och kunskapsförrnedling i ett vidare perspektiv ytterst till hela samhällets bästa. Politik och planering

måste hela tiden vara öppna för förändringar och omprioriteringar. Flexibiliteten får dock inte drivas så långt att det blir fråga ryckig-

om het. En avvägning måste göras mot behovet av rimligt stabila förutsättningar för verksamheten.

Huvudfrågoma för forskningspolitiken är de grundläggande frågorna varfbr, hur mycket, vad, hur, var, vem:

14 Kapitel 2

varför ska staten finansiera forskning -

hur mycket ska staten svara för -

vilken inriktning ska insatserna ha -

hur ska forskningsfinansiering och forskning organiseras och bedri- -

vas

var ska forskningens bedrivas -

eller vilka ska fatta olika beslut. - vem

Kommittén tar i kapitel 3 upp vad som ska menas med forskning. Här

bland annat de definitioner som Forskning 2000 använder samt anges kommitténs avgränsning av forskning som sitt arbetsområde.

I kapitel 4 mycket översiktligt några exempel på vad som är

ges

forskningens betydelse i olika sammanhang. känt om

Forskning 2000 redovisar sina bedömningar och förslag i följande kapitel:

Kapitel De statliga forskningsinsatserna: varför, hur mycket och vad Kapitel Forskarutbildningen Kapitel Samverkan mellan universitet och högskolor och samhälle Kapitel Organisation och arbetsformer Kapitel Politik och planering Kapitel 10. Genomförande

Forskning 2000 har valt att, for sammanhangets skull, redovisa uppgifter dagens svenska situation och om internationella förhållanden

om i respektive kapitel.

3 vad är det

Forskning -

3.1 Forskning vad är det

-

l Forskning drivkraft for en positiv

-

samhällsutveckling

De senaste femtio åren har visat den dynamiska kraft som forskning innebär för en positiv och stark samhällsutveckling. Framstående och ekonomiskt ledande nationer har i regel starka och systematiskt arbetande forskningsorganisationer. God och välfinansierad forskning är ett nödvändigt om än inte ett tillräckligt Villkor för ekonomisk utveckling.

3.1.2 Forskning en mänsklig aktivitet

- Syftet med forskning är bredare och djupare än att enbart åstadkomma en positiv ekonomisk utveckling. Forskning är i hög grad en kulturell aktivitet. Inte minst utgör forskning en inspirationskälla och en möjlighet till personlig utveckling, en utveckling som i sin tur den största potentialen i forskningen.

Att forskning i djupaste mening är en mänsklig aktivitet innebär att kvaliteten på forskningen i högsta grad bestäms av forskaren. Självfallet kan rad andra villkor behöva uppfyllas i form av bibliotek, sofis-

en tikerad och ofta dyrbar utrustning, lokaler, teknisk assistans etc.inget av detta kan dock någonsin ersätta forskarna själva. I detta ligger också att forskning för att fungera väl kräver goda förutsättningar i form respekt för forskningens arbetsvillkor, frihet från byråkratiska

av och långsamma beslutsprocesser, en generositet som inte tillåter Jantelagen att styra inställningen till dem som lyckas men inte heller låter dygdens förkastelsedomar falla över dem som misslyckas, i medvetenhet om att forskning är ett högriskföretag, där misslyckandet ofta är oundvikligt men inte sällan också det som kan ge de nyttigaste lärdomarna.

Det är i spänningsfáltet mellan det kända och okända, mellan det accepterade och det hädiska, som nya tankar och revolutionerande idéer

16 Kapitel 3 SOU 1998: 128

föds och utvecklas. Framgång i forskning förutsätter en forskningsatmosfár och omgivning som kännetecknas av vitalitet och utmaningar och främjar, uppskattar och belönar kreativitet, även om denna

som kreativitet också kan leda till konflikter och problem.

3.1.3 Forskning en fri och öppen

- process

Forskning kan vara en barriär mot fördomar, vidskepelse och rädsla. Det ständiga ifrågasättandet av känd kunskap gör forskningsprocessen till en i grunden fri och öppen process. Erfarenheten visar att god forskning utvecklas bäst i demokratiska samhällen medan den lätt kommer på villovägar i totalitära samhällen, som försöker påverka forskarsamhällets inbyggda demokrati. I forskarsamhället utövas demokratin inte rösträkning utan genom argumentens övertygelse-

genom kraft. Det är en demokrati där inte minst de unga forskarna uppmuntras att ifrågasätta, i medvetande om att deti forskningens värld inte finns några eviga sanningar.

3.1.4 Forskning driven av nyfikenhet

- Den starkaste drivkraften hos framgångsrika forskare är ofta nyfikenheten, önskan att med hjälp intuition och fantasi kunna fäblicka in i

av framtiden. Nyfikenheten drivkraft har fått erkännandei att grund-

som forskning ofta beskrivs nyfikenhetsforskning.

som

Det är nyfikenhet finns hos barnet i tidig ålder och som

samma som

grundförutsättning för barnets lärande. Tyvärr har skolsystemen är en ofta haft svårigheter att föra denna nyfikenhet vidare som fundament för lärande och kunskapssökande i ungdomsåren och därefter, ett problem dock uppmärksammas och mer inom skolvärlden. I den

som mer rörelse pågår är uttrycket from teaching to leaming mer än en

som nu ordlek och representerar hur grundforsloiingens kunskapssyn tillämpas även utanför den direkta forskningssfären.

3.1.5 för framgång, ära och

Forskning -

berömmelse

Att forskningsresultaten ges. praktiska tillämpningar och kommer till nytta är givetvis också faktorer som stimulerar forskarna och driver forskningen framåt. Det finns ingen grundläggande motsättning mellan

SOU 1998: 128 Kapitel 3 17

nyfikenhetsforskning och användningen forskningsresultat, t.ex. av kommersiellt. Forskare är inte undantagna allmänmänskliga drivkrafter. De drivs som andra av önskan personligt erkännande och framgång, om som kanske till och med ära och berömmelse. Inte minst kanske detta är ger påtagligt i Nobelprisens land.

3.1.6 intellektuell

Forskning toppidrott

-

Det finns ett tävlingsmoment i forskning har positiv effekt, inte som en olik vad som gäller inom toppidrotten. Liksom inom idrotten spelar tiden en inte oväsentlig roll. Det kan viktigt att komma först. vara Konkurrensen utesluter dock inte samarbete utan främjar snarare det. Samverkan och konkurrens är inte motsatta storheter utan kompletterande i det moderna forskarsamhället.

3.1.7 motor

Forskning - kunskapssamhällets

Den samhällsutveckling som vi nu ser beskrivs ibland övergång som en från ett industrisamhälle till ett kunskapssamhälle. Kunskapssamhället ersätter dock inte industrisamhället utan utgör dimension snarast en ny av det. Sverige kommer liksom andra länder under överskådlig framtid att vara beroende av en effektiv industriproduktion. Men förändringskraften för samhället ligger i den dimensionen, kunskapsdimensionya nen. Det är givet att forskning har central betydelse i kunskapssamhället. Så var dock också fallet i industrisamhället. En skillnad är att i industrisamhället var det forskningsresultaten, oberoende forskaren, av som stod i centrum. I kunskapssamhället är det däremot forskningsprocessen, arbetssättet och därmed forskaren, står i centrum. som Detta får betydelsefulla konsekvenser för ett litet land Sverige som som endast kan producera några procent all den kunskap av nya som produceras världen över genom forskning. Så länge forskningsresultaten som i industrisamhället är det primära, kan kunskap föras - - ny över från andra länder i form patent, licenser, rapporter och tekniskt av samarbete. I kunskapssamhället, fokuserar på själva forskningen som och sätter forskaren i centrum, ställs helt andra krav än tidigare på egna välfungerande forskningsmiljöer, som är attraktiva för forskare både från Sverige och från utlandet.

18 Kapitel 3

3.1.8 Forskning förståelse livet

- grundläggande av

och världen

Inför det magiska året 2000 är det naturligt att se tillbaka på det snart gångna seklet ur forskningens perspektiv. Under detta århundrade har forskningen gjort framsteg som fått genomgripande konsekvenser inom en rad områden.

1900-talet har sett flera stora revolutioner, till exempel:

kvantum-revolutionen gett oss en ny fysik och som förklarar - som

materiens uppbyggnad

den biomolekylära revolutionen med den genetiska koden och cell- -

biologin som kommit livets gåta på spåren

datorrevolutionen eller informationsteknologin, IT som har blivit -

det populära namnet

den ekologiska revolutionen som påvisat villkoren och gränserna för -

allt liv på jorden inom för det ekologiska kretsloppet.

ramen

Även basen ofta har varit naturvetenskaplig eller teknisk så har

om också många andra vetenskapsområden bidragit, t.ex. lingvistik och kognitiva vetenskaper inom IT.

Inom dessa områden, liksom en rad andra, har det skett en vetenskaplig utveckling kommer att få stor betydelse för utvecklingen

som framöver. De närmaste åren och årtiondena kommer sannolikt i mycket att skördetiden för tillämpningar av dessa vetenskapliga fram-

vara steg. Det är de länder som medvetet vill delta i denna skördetid som nu

sina forskningssystem. Vinnare kommer de länder och områden ser om att kan erbjuda mest kreativa miljöer, som kan attrahera de

vara som bästa forskarna och utveckla de mest effektiva systemen att utnyttja begränsade resurser.

3.1.9 Forskning disciplinärt och tvärvetenskapligt

-

samtidigt

Även de stora vetenskapliga framstegen har kommit fram i ett starkt

om specialiserat disciplinorienterat system så har dock arbetssättet inte sällan varit tvärvetenskapligt. Det landvinningar inom bas-

är genom ämnen till exempel fysik och kemi, vilka snabbt har tillämpats in-

som

andra områden, som utvecklingen har drivits fram. Det naturliga om arbetssättet blir och ett tvärvetenskapligt perspektiv, men fort-

mer mer farande disciplinorienterad organisation och forskning.

med bas i en

SOU 1998: 128 Kapitel 3 19

Disciplinorienterad forskning och tvärvetenskaplig forskning utesluter inte utan kompletterar.

För framtiden viktig forskning kan komma att kräva samspel mellan humaniora och teknik. Inte minst har utvecklingen inom IT och det biotekniska området visat behovet av ett bredare synsätt sätter männi-

som skan och den enskilda individen i centrum.

l .1O Forskning ICT

- Det är fruktlöst att försöka förutspå vad utvecklingen den moderna

av infonnationstekniken, IT, kommer att innebära för den framtida forskningen. Den välkända World Wide Web föddes för mindre än tio år sedan vid högenergicentrat CERN, och började sitt genomslag för omkring fem år sedan. Redan under denna korta tid har påverkat

www och förändrat verksamheten på nästan alla områden i samhället. Detta var en lika oförutsedd utveckling som Berlinmurens fall.

Modern IT kopplad med telekommunikationsteknik, ICT som den internationella förkortningen är, innebär antagligen den största revolutionen någonsin då det gäller skapande, behandling, lagring och kommunikation av information. För att forskningen till fullo skall kunna utnyttja de möjligheter som nu kan öppna sig måste forskningssystemet vara flexibelt och öppet för förändringar.

3.1.1 1 kvalitet bygger kvalitet

Forskning - på

All verksamhet värd namnet forskning måste underkastas stränga kvalitetskrav. Det globala forskarsamhället har byggt upp ett rigoröst

system för att främja och bedöma kvaliteten i forskningen. Det omfattar allt från granskning av doktorsavhandlingar, refereegranskning av vetenskapliga artiklar, sakkunniggranskning vid tillsättning vetenskap-

av liga tjänster och peer review-system för granskning av forskningsansökningar m.m. till systematiska utvärderingar av hela forskningsområden. Få verksamheter är underkastade en sådan systematisk granskning som forskningen.

Eftersom forskning starkt specialiserad och högt professionali-

är en serad verksamhet ligger det i sakens natur att den vetenskapliga kvaliteten måste prövas just i inomvetenskapligt uppbyggda former och utifrån vetenskapssamhällets krav och kvalitetsnormer. Forskarsamhällets bedömningssystem måste därför respekteras och förutsättningar för

ges att det kan verka på adekvat sätt inom forskningssystemet.

20 Kapitel 3 SOU 1998: 128

3.2 Vissa definitioner

Den svenska Nationalencyklopedin ger följande definition: Forskning är en process som genom systematiskt arbete kan frambringa nya kunskaper och ökat vetande."

Denna definition ger, enligt Forskning 2000:s mening, kärnan i vad som bör menas med forskning. Här markeras också något som Forskning 2000 anser är viktigt att framhålla, nämligen att forskningen ständigt går vidare. Vetenskapens sanningar är provisoriska. De gäller tills

forskning kommer med nya resultat. Forskningen ställer hela tinyare den frågor och står alltid inför nya möjligheter att fördjupa kunska-

nya per och vetande.

För behandlingen av forskningsfrågor i forskningspolitik och planering behöver också vissa ytterligare begrepp definieras.

Detiråder ingen brist på forskningsdefinitioner, snarare har forskning blivit föremål för ett Visst begreppsraseri. För forskningsstatistiken har detfunnits behov att etablera definitioner. Forskningsutredningar och forskningspropositioner har också gärna inletts med en begreppsexcersis. Inte sällan har då också lagts till en ny forskningsvariant.

Ofta använda definitioner är de som angivits av OECD i den s.k. Frascati-manualen: The measurement of scientific and technological activities; Proposed standard practice for surveys of research and experimental development OECD 1993. I denna anges följande definitio-

återges här i Statistiska centralbyråns svenska översättning: ner

Grundforskning: att systematiskt och metodiskt söka efter ny kunskap och idéer utan någon bestämd tillämpning i sikte.

nya

Grundforskning delas i Frascati-manualen in iren grunaforskning, där ingen restriktion är lagd på forskningens inriktning, och riktad grundforskning, där forskningens inriktning är att lägga en grund som

tillämpning. kan tänkas ge

Frascati-manualen ger också definitioner på tillämpad forskning och utvecklingsarbete.

Tillämpad forskning: att systematiskt och metodiskt söka efter ny kunskap och nya idéer med en bestämd tillämpning i sikte.

Utvecklingsarbete: att systematiskt och metodiskt utnyttja forskningsresultat och Vetenskaplig kunskap och nya idéer för att åstadkomma produkter, processer, nya system eller väsentliga för-

nya nya bättringar av redan existerande sådana.

OECD:s definitioner är framför allt tänkta för medicinsk, naturvetenskaplig och teknisk forskning och inte för humaniora och samhällsvetenskap.

OECD:s definitioner har använts också i den svenska forslmingspolitiken. I de svenska forskriingspolitiska propositionerna har därtill ock-

SOU 1998: 128 Kapitel 3 21

så använts vissa andra begrepp. Forskningspropositionen år 1983 innehöll definitioner användes i denna och också använts i som som senare

forskningspropositioner prop. 1983/84: 107, 8:

s.

Långsiktig kunskapsuppbyggnad: syftar till uppbyggnad kom-

av petens på nya områden motiverade utifrån sektoriella och motsvarande ändamål. Man har då inte gjort strikt uppdelning mellan grundlägen gande och tillämpade inslag i forskningsverksamheten." Med sektorsforskning sådan forskning motiveras utifrån avses som en viss samhällssektors eller beställares behov kunskap för att av främja vissa ändamål och finansieras sektorn eller beställaren. som av Forskningspropositionen år 1983 redovisade också indelning en utifrån ansvarsaspekten i forskning på "där eget programansvar, forskarna ges hela ansvaret för hur problemen ställs och uppgifterna löses och redovisas, och uppdragsforskning, där extern beställare en har avgörande inflytande på valet problemområde". av

3.3 2000:s definitioner och

Forskning avgränsningar

3.3.1 Forskning 2000:5 definitioner

Forskning 2000 har ovan redovisat vad kommittén rimlig anser vara en definition av forskning. Kommittén vill betona att det inte finns några skarpa gränser mellan olika slag forskning. Inte minst innebär den av ofta använda distinktionen mellan gmndforskning och tillämpad forskning en konstlad uppdelning. Forskning 2000 använder termen grundforskning, är väl inarsom betad och för de flesta torde ha en etablerad innebörd förutsättav ningslöst kunskapssökande. Kommittén använder beteckningen forskning för särskilda samhällsbehov som beteckning för forskning motiveras och bedöms som utifrån sin betydelse för olika eller mindre preciserade ickemer vetenskapliga problem. En viktig distinktion är den mellan forskarstyrd respektive beställarstyrd forskning. Med forskarstyrd forskning menar Forskning 2000 forskning som tillkommer på initiativ enskilda forskare eller forskargrupper och för av vilken medel tilldelas utifrån vetenskapliga bedömningar där av organ beslutsfattarna i huvudsak är kollegialt utsedda forskare.

22 Kapitel 3 SOU 1998: 128

Med beställarstyrd forskning menas forskning som tillkommer på initiativ och beslutas av en extern beställare för att i första hand behandla problem av intresse för beställaren.

I kapitel 5 diskuterar Forskning 2000 närmare dessa olika slag av forskning samt också forskning med andra karaktäristika.

3.3.2 2000:5

Avgränsningen av Forskning

arbetsområde

Forskning 2000:5 uppdrag gäller den statliga forskningspolitiken, dvs. statsmakternas avvägningar med avseende på omfattningen och inriktningen statligt finansierad forskning samt organisation och rambe-

av tingelser i övrigt betydelse för forskningen.

av

Utredningsuppdraget avser de samlade statliga FoU-insatserna. Forskning 2000 behandlar inte FoU-insatsema inom näringslivet i sig utan endast med avseende på relationen mellan dessa och statliga insatser.

Ambitionerna och förväntningarna med avseende på forskningen diskuteras i många sammanhang också utifrån andra perspektiv än forskningspolitikens. En vanlig sammanblandning är mellan vad som skulle kunna rubriceras teknikpolitik och forskningspolitik. För tydlighetens skull vill Forskning 2000 framhålla att teknikpolitik inte är kommitténs uppdrag. Teknikpolitik insatser för att främja den

avser tekniska utvecklingen och användningen av kvalificerad teknik inom olika samhället. Här kan insatser inom många områden komma

delar av i fråga: till exempel utbildning, näringslivs- och arbetsmarknadsstöd

och givetvis också forskning och utvecklingsarbete.

3.3.3 Skillnaderna mellan forskning och forskning

Forskning 2000 vill redan inledningsvis betona att varken villkor och behov eller verksamhet är desamma inom alla forskningsområden. Det kan stora skillnader mellan forskning av olika slag och med olika

vara inriktning. Ramvillkoren, arbetsformema, resultaten skiljer sig mycket mellan humanistisk grundforskning och forskning inom tillämpade, industrirelevanta tekniska ämnen.

Statistik och diskussion gäller ofta forskning och utvecklingsarbete, FoU. I detta sammanfattas verksamheter med mycket skilda syften och karaktär. Spännvidden och skillnaderna kommer Forskning 2000 att särskilt framhålla vid behandlingen vissa frågor. Forskning 2000 vill

av dock påpeka att det, även när betänkandetexten för enkelhetens skull

-

Kapitel 3 23

enbart talar om forskning, gmndforslcning, forskarstyrd forskning etc., måste beaktas att forskning eller FoU inte enhetlig verksam-

är en, het utan många inbördes mycket olika verksamheter.

4

Forskningens nytta och glädje

4.1 Kunskapen om kunskapen

Forskning och utbildning erkänns allmänt ha stor betydelse for numera samhällets utveckling i en rad avseenden. Utbildning och forskning har bland annat därför under följd år varit högt prioriterade såväl i en av Sverige som i andra länder. I detta perspektiv är det förvånande att så förhållandevis lite är känt om de faktiska effekterna av forskning och utbildning. Kunskapssamhällets grundvalar, forskning och utbildning, är i sig föga utforskade. Väsentligt mer forslmingsresurser ägnas till exempel fortfarande åt lantbrukets och industrins problem, dvs. jordbrukssamhällets och industrisamhällets baser, än det moderna kunskapssamhällets bas inom kunskapsproduktion och kunskapsförmedling. Utbildningsforskning och kanske än forskning forskning fömer om rekommer i regel som udda specialiteter inom större forskningsområden, när de alls är företrädda i forskningsorganisationen. Som särskilda, egna ämnen är de fortfarande mycket ovanliga vid dagens universitet och högskolor. De forskningsinsatser har gjorts och även kanske som - om man kunde ha förväntat sig Väsentligt är det trots allt hel del- föremer en faller inte ha lett fram till någon egentlig teoribildning eller några bestämda generella slutsatser om forskningens villkor, resultat och effekter, om sambanden mellan forskning och forskningsresultat och samhällelig utveckling i övrigt. De studier som gjorts och görs gäller dessutom ofta den teknismer ka utvecklingen och dess betydelse i olika sammanhang än specifikt forskningens betydelse, eller gör studierna ingen tydlig skillnad mellan forskning och teknik. De samband som redovisas, de må forskning och/eller teknik, avse är komplicerade och långsiktiga, definitivt inte entydiga och direkta. Intresset ökar för forskning kring frågor själva kunskapssamom hället, om verksamheten inom utbildning och forskning och resultat om och effekter av olika slag. I Storbritannien, USA och vissa länder finns till exempel forskargrupper och institutioner med relativt omfattande

26 Kapitel 4

verksamhet. I Sverige har Riksbankens Jubileumsfond nyligen tagit initiativ till ett forskningsprogram om kunskapssamhället.

I direktiven till Forskning 2000 anges ett antal frågor om forskning-

roll och betydelse i olika avseenden. Frågorna gäller forskningens ens roll och utvecklingskraft i samhället, den offentligt finansierade forskningens samhällsekonomiska nytta, forskningens kulturella och sociala roll, "forskningens betydelse för långsiktigt hållbar utveckling sa aaforskningens betydelse för den regionala utvecklingen n vsgenus-

, , och jämställdhetsperspektivets betydelse, samspelet mellan forskning och det demokratiska samhället, forskningens samband med utbildningen, allmänhetens kunskap om forskning, olika förhållningssätt till vetenskapliga framsteg och forskningens inverkan på samhället".

Frågor detta slag är knappast möjliga att besvara utifrån de kun-

av skaper finns idag. Samtidigt är dock forskningsresultaten från

som forskning forskning och andra studier så omfattande att det inte är

om möjligt att inom för utredningsarbetet göra någon mer heltäck-

ramen ande kunskapsöversikt. Forskning 2000:5 belysning av vad som är känt

eller i varje fall relativt allmänt hävdat- forskningens nytta och

om glädje får därför formen exemplifieringar.

av

4.1.1 Forskning och ekonomisk och social

utveckling

Ofta framhålls att Sverige är det land i världen som avsätter störst andel

bruttonationalprodukten till forskning och utvecklingsarbete. Samtiav digt ligger Sverige inte högst på andra listor. Samtidigt som

numera Sverige varit ledande i fråga FoU-intensitet har BNP-tillväxten varit

om låg, lägre än i många länder inte utmärkt sig lika stora

som genom FoU-insatser. Arbetslösheten har ökat.

Skulle det ha gått ännu sämre för Sverige om den BNP-andel som gick till FoU varit några tiondels procent lägre Eller skulle det ha gått väsentligt bättre den varit högre Så enkla är inte sambanden. Det

om finns inga vetenskapliga belägg för något slags linjära samband mellan FoU-insatser och utveckling.

Sveriges liksom många andra länders utveckling ekonomiskt och socialt har till stor del skett samtidigt med att både utbildning och forskning byggts ut. Vad varit orsak och verkan och vad som möj-

som ligen enbart varit parallella skeenden är dock inte helt klart. Historiskt utvecklades teknik och industri länge skilt från universitet och högskolor. Först långt in på 1900-talet började samspelet mellan den högre utbildningen och forskningen å sidan och näringslivet å den andra,

ena

Kapitel 4 27

till en början genom rekrytering till näringslivet universitets- och av högskoleutbildade, direkt samverkan. senare genom mer FoU-insatser i samband med världskrigen fick stor betydelse för den allmänna tekniska och ekonomiska utvecklingen. I några länder har senare t.ex. rymdforslmingen inneburit samarbete mellan grundforskning och företag som medverkat med och utnyttjat tekniska tillämpningar. Tydliga tecken på att forskning och utvecklingsarbete har direkt praktisk och ekonomisk nytta ligger naturligtvis i själva det förhållandet att näringslivet är berett att avsätta så för FoU. Det stora resurser måste dock då hållas i minne att insatserna här i första hand har karaktären av utvecklingsarbete. OECD har nyligen redovisat en rapport, Technology, Productivity and Job Creation, behandlar sambanden mellan dessa faktorer. som Rapporten ger en komplex bild av dessa samband. Positiva effekter av FoU uppstår inte alltid där de kanske väntas. Och effekterna uppstår kanske inte alls utan att forskningen kompletteras med rad andra en insatser. Enligt rapporten skapar teknik ofta inte jobb i den ny nya bransch där tekniken ursprungligen utvecklades. Här kan effekten snarare bli den motsatta. Tekniken ersätter arbetstillfällen. Det är när den nya tekniken sprider sig till andra områden sysselsättning och ocksom så produktivitet ökar. Data-, IT- och bioteknikföretagen kan således inte, enligt OECD-rapporten, lösa sysselsättningsproblemen. De kan däremot bana väg för arbetstillfällen i andra branscher, när dessa börjar tillämpa tekniker. OECD-rapporten framhåller dock att detta ställer nya stora krav på de politiska beslutsfattarna. Det gäller då insatser som traditionellt inte har med teknik- och forskningspolitik att göra utan gäller t.ex. regleringen av nyföretagande och arbetsmarknad. Ofta är det, som framhållits, snarare den tekniska utvecklingen och dess betydelse för näringslivs- och samhällsutveckling studeras som och inte den vetenskapliga utvecklingens och forskningens betydelse. En studie gjord för National Science Foundation i USA visade emellertid att offentligt finansierad grundforskning spelade mycket stor roll en för den industriella utvecklingen. I det närmaste tre fjärdedelar de av vetenskapliga dokument, under tvåårsperiod bas som en angavs som för amerikanska patent, härrörde från offentligt finansierad grundforskning. Studien framhöll att sådan grundforskning är "a fundamental pillar of industrial advance. Det också att grundforskningens beangavs tydelse för den tekniska utvecklingen ökar. Sett i ett långt perspektiv är det givetvis uppenbart att forskning har haft stor betydelse i mängd avseenden. Medicinsk forskning har inen neburit dramatiska framsteg för hälso- och sjukvård. Kända exempel är bland annat poliovaccinet och p-pillren. Det medicinska området ger

28 Kapitel 4 SOU 1998: 128

också tydliga exempel på att framsteg inte är utan komplikationer. Antibiotika botar fruktade sjukdomar- men leder till utveckling av resistenta bakterier gör läkemedlen verkningslösa. Den nya medicinska

som teknologins möjligheter och kostnader kan innebära mycket svåra avvägningar inom sjukvården. I en OECD-rapport om bioteknologi sammanfattas detta uncertainty as to whether the new technologies

som

part of the problem, part of the solution or bot . are or -

Forskning och utvecklingsarbete har direkt eller indirekt medverkat till dramatiska förändringar inom jordbruket i många länder. Växtförädling har kunnat bedrivas med allt förfinade metoder. Inte heller

mer här har utvecklingen emellertid varit fri från komplikationer. Bekämpningsmedel och miljögifter har haft stora skadeverkningar på naturen. Här finns tydliga exempel på att på nyttan och värdet av enskilda

synen forskningsresultat kan variera mycket över tiden. DDT hälsades till exempel med stor tillfredsställelse när det först kunde börja användas. Nu är medlet förbjudet.

Också från forskningen inom samhällsvetenskap och humaniora finns exempel fått stor betydelse för samhället. Nationalekonomen

som Keynes teorier fick stort inflytande på den ekonomiska politiken i en rad länder. Arkeologisk och historisk forskning har bidragit till förståelse för människornas situation och till känslan identitet och samhö-

av righet med tidigare generationer. Genusforskning har belyst kvinnors och mäns olika villkor.

I det riktigt långa perspektivet kan förskjutningar i värde-

man se ringen olika forskningsområden och i fråga om vilka områden som

av förväntas bidra med de nyttiga forskningsresultaten- något som förtjä-

att uppmärksammas och viss ödmjukhet inför de forskningspolinar ge tiska prioriteringarna. Som exempel kan pekas på det tekniska forskningsområdet. Idag är det just teknik uppfattas som nyttig forsk-

som ning. Går tillbaka i tiden till t.ex. 1700-talet så var det inte så.

man Teknik betraktades kuriosa och hobbysysselsättning. Stora

mer som förväntningar på nytta lcnöts i stället till framför allt den ekonomiska forskningen.

4.1.2 Forskning och regional utveckling

Inte minst när det gäller regional utveckling förväntas forskning kunna

stora positiva effekter. Att inrätta och bygga ut nya högskolor har ge sedan flera år blivit det kanske viktigaste regionalpolitiska instrumentet, inte bara i Sverige utan också i andra länder. Universitet och högskolor uppfattas inte bara ha positiva effekter i sig utan också bidra till att skapa attraktiv miljö, sedan lockar till sig både företag och

en som

SOU 1998: 128 Kapitel 4 29

kompetenta människor. I vilken omfattning universitet och högskolor verkligen är drivkrafter i regional utveckling är emellertid kompliceen rad fråga, som inte kan besvaras entydigt utifrån befintliga forskningsresultat. Många regioner, uppfattas dynamiska, samtidigt som som rymmer framgångsrika universitet och forskningsinstitut. Professor Gunnar Törnqvist varnar emellertid i boken Renässans för regioner 1998 för "löst grundade antaganden om samband mellan högre utbildning och forskning å ena sidan och regional utveckling å den andra. Om två fenomen t ex framgångsrik forskning och industriell expansion - - uppträder i samma område, kan detta inte tas till intäkt för att det råder kausala samband dem emellan. En kombination omständigheter av som förefaller lyckosam i region behöver inte nödvändigtvis en ge samma effekt i ett annat område. De få inträngande undersökningar finns som visar ganska entydigt att de samband tror sig finna är synnerligen man komplexa och att effekterna högre undervisning och forskning varieav rar högst avsevärt mellan olika platser och regioner. Universitet och högskolor har naturligtvis multiplikatoreffekter. s. De är på många håll med sina lärare och studenter traktens största arbetsplats. Lärare och studenter underlag för både kommersiell och ger samhällelig service. Universitets- och högskoleorter blir attraktiva boendemiljöer, med kulturutbud och möjligheter till både umgänge och aktiv fritid. Universitet och högskolor, kan ha ett betydande symbolvärde som höj er regionens status. Universitet och högskolor kan också attrahera företag. Det tycks nya dock inte i första hand vara universitetens och högskolornas egen forskning som attraherar, utan möjligheterna att i deras närhet rekrytera kvalificerad arbetskraft. Studier har gjorts av några välkända regionala miljöer i USA, Europa och Japan. Dessa redovisar två skilda miljöer. I den grupper av första gruppen ingår korridoren London Heathrow Reading, Plateau - de Saclay strax söder om Paris, Sophia Antipolis nära Nice, Münchenregionen, korridoren Kista Arlanda och Tsukuba, vetenskapsstaden nära Tokyo. Dessa områden kännetecknas omfattande koncentration av av hightech-företag och av att där finns betydande universitet och forskningsinstitut. De undersökningar genomförts visar emellertid som inga tydliga synergieffekter mellan universitetsforslcningen och företagsamheten. Kontakterna dem emellan är få. Universiteten och forskningsinstituten lever i en värld, de små och stora företagen i en annan, trots att de ligger tätt intill varandra. Undersökningarna konstaterar också att dessa regioner vuxit fram snabbt och resultat omfatsom av tande planering och reglering.

30 Kapitel 4 SOU 1998: 128

I den andra ingår bland annat Silicon Valley med Stanford

gruppen University, ett område runt Boston och MIT, området runt Cambridge i Storbritannien och dess universitet. I dessa miljöer är synergieffekterna, enligt de gjorda undersökningama, betydande. Där finns direkta kopplingar och överföring av kunskap mellan universitetsforskning och företag. Där finns institutionella och individuella nät-

gott om verk. Nätverken hålls i många fall samman av nyckelpersoner som känner varandra väl. Undersökningarna framhåller att miljöerna har vuxit fram under förhållandevis lång tid och utan större planeringsinsatser.

De forskare studerat de olika miljöerna pekar på några omstän-

som digheter skulle kunna förklara skillnaderna mellan regionerna. En

som första är tidsaspekten. Synergieffekter kan enligt undersökningarna möjligen inte bli synliga förrän efter tidigast 10-15 år. En annan är graden samstämmighet i verksamhetsinriktningen. Forskningen vid

av universitet och högskolor måste anknyta till industrins behov. Inte minst har individerna betydelse. Bakom framgångsrik samverkan finns i regel initiativrika personer.

4.1.3 och långsiktigt hållbar utveckling Forskning

Regeringen år 1991 Kungl. Vetenskapsakademien i uppdrag att

gav göra utvärdering den svenska miljöforskningens kvalitet och in-

en av riktning. I Vetenskapsakademiens rapport Ds 1992:71 redovisas bland annat diskussion mellan forskare och utvärderare om forskningens

en betydelse för miljöarbetet. I diskussionen framhölls att knappast något miljöproblem identifierats beställarstyrd forskning. Praktiskt taget

av alla har upptäckts individuella forskares ostyrda ostyriga ny-

genom ñkenhet.

Rapporten redovisar vidare från diskussionen: Många bittra kom-

fälldes myndigheters och lagstiftares senfärdighet och mentarer om ovilja att lyssna till forskare och hur massmedia styr politiska prio-

om riteringar. Flera debattörer ansåg dock förbättring inträffat under

att en

år. De utländska bedömama verkade häpna över eller oförståensenare de inför debatten. Enligt deras mening var Sverige ett mönster av korta informationsvägar och snabba miljöbeslut. 33

Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, MISTRA, framhåller i sitt

styrelsen antagna policydokument i fråga miljöforskningens beav om tydelse att Sveriges hittillsvarande framgång i det internationella miljövårdsarbetet baseras till stor del på kunskaper som miljöforskningen bidragit med, inte minst inom arbetet med internationella konventioner för gränsöverskridande luftföroreningar.

SOU 1998: 128 Kapitel 4 31

4.1.4 och

Forskningen medborgarna

4.1.4.1 Forskningen och det demokratiska samhället

Forskningen har ideal och fundamentala värderingar med

gemensamma det demokratiska samhället. Det är tanke- och yttrandefriheten. Det är avståndstagandet från fördomar och vidskepelse. Det är respekten för oliktänkande. Det öppna demokratiska samhället är ett samhälle

som också uppmuntrar till kunskapssökande och till kunskap sprids. I

att ny det demokratiska samhället har forskningen betydelse nonnbilda-

som re, för kritiskt tänkande, mot vidskepelse och fördomar.

Som bäst kan forskningen bidra till internationellt samarbete och fred och till lösningar av globala problem. Många forskare

engagerar sig också personligen i viktiga samhällsfrågor. Som exempel kan pekas på Pugwash-rörelsen, internationell sammanslutning forskare för

en av

kämvapenkontroll och nedrustning.

Universitet och högskolor har emellertid inte alltid fungerat

som bastioner och skydd för de demokratiska värderingarna. Sverker Oredsson har till exempel i en bok skildrat Lunds universitet under 1930talet. Här visas att det inte låg någon garanti för politiskt omdöme i att vara akademisk lärare eller student. Betydligt mer dramatiska exempel kan självfallet hämtas från andra länder, exempelvis Tyskland under samma tid, Sovjetunionen eller andra diktaturstater.

Forskningen blir allt mer avancerad. Den moderna frontlinjeforskningen inom naturvetenskap, teknik och medicin är svårförståelig för de flesta människor. Det avspeglar givetvis en generellt ökande specialisering i samhället. Kunskapen inom många andra professioner är inte heller direkt tillgänglig för medborgaren i gemen. För ett demokratiskt samhälle är det viktigt med kunniga och välinfonnerade medborgare. Det gör forskningsinformation till en angelägen verksamhet. Svåra avvägningsproblem löses dock inte enbart med kunskaper. Debatten och beslutet om hjämdödsbegreppet är exempel på svåra frågor där inte bara kunskapen, i detta fall om människans kropp och funktioner, utan också grundläggande värderingar måste avgörande.

vara

Forskamas egen bakgrund har rimligen betydelse för deras intresseinriktning och val av forskningsproblem. Som rekryteringen till forskarutbildningen hittills sett ut, skiljer sig forskarna från befolkningen i övrigt genom att till exempel män och personer från högre socialgrupp är överrepresenterade, medan kvinnor, invandrare, olika minoritetsgrupper och andra är underrepresenterade. Forskare har därtill ofta också nått en relativt mogen ålder, när de får sådan ställning att de själv-

en ständigt kan svara för forskningsprojekt. Veterligen finns dock inga

32 Kapitel 4 SOU 1998: 128

faktiska undersökningar hur valet forskningsinrikming varierar

av av med forskarnas personliga bakgrund.

egen

4.1.4.2 Allmänhetens kunskap och inställning till

om

forskning

Allmänhetens, de vanliga medborgarnas inställning till forskning är ofta inte utan vissa motsägelser. I regel är grundsynen på forskning mycket positiv. Samtidigt finns i varje fall periodvis eller inom vissa

farhågor för negativa effekter av forskningen. Många visar grupper stort intresse i princip för information om forskning och forskningsresultat. Samtidigt är förmågan att i praktiken förstå forskningen, särskilt inom naturvetenskap och teknik, ofta begränsad.

OECD genomförde i slutet år 1996 ett symposium om Public

av Understanding of Science and Technology. Till symposiet, som dokumenterats i flera skrifter, togs fram underlag dels i form av bakgrundsmaterial från OECD:s medlemsländer dels i form av några specialstudi-

framför allt Promoting Public Understanding of Science and er. Se Technology, OECD/GD9752, och Science and Technology in the Public Eye, OECD 1997

Rapporterna visar på positiv inställning till frågor om forskning

en och teknik i alla OECD-länderna. Mest positiva är attityderna i USA och minst i Japan. Intresset gäller särskilt forskning som kan tänkas ha direkt betydelse för den livssituationen. Framför allt är intresset

egna stort för medicinsk forskning. Miljöforskning har också en framträdande plats, när medborgarna tillfrågas vad som intresserar dem.

om

Samtidigt är det generellt låg nivå i fråga vad som i OECD-

en om materialet rubriceras scientific literacy", dvs. förmåga att förstå vetenskapliga begrepp, fakta, metoder och processer. Bara en liten del av allmänheten sig ha förmåga att bilda sig självständig uppfatt-

anser en ning i forslmings- och teknikrelaterade frågor.

I OECD-materialet redovisas bland annat undersökning, som ge-

en nomförts i fjorton medlemsländer Sverige ingick inte, vilken visar att

bäst bara omkring tio procent förstod vissa vetenskapliga be- - som -

och metoder. Länder Storbritannien, Danmark och Nedergrepp som länderna fick de bästa resultaten, medan t.ex. USA och Tyskland låg klart sämre till och Japan och Portugal hamnade på de sista platserna.

Även grundinställningen till forskning och teknik är positiv är

om det få aktivt följer utvecklingen och tar del av information om des-

som

områden. Vad som i OECD-undersökningarna kallas "the attentive sa public är störst i Frankrike, cirka 16 procent, och lägst i Japan, cirka

SOU 1998: 128 Kapitel 4 33

två procent, med länder t.ex. USA och Storbritannien ungefär mitt som emellan dessa. Intresset för och kunskaperna om forskning och teknik har, enligt undersökningarna, inte förändrats nämnvärt under de senaste årtionde-

na. OECD ägnar särskild uppmärksamhet åt intresset för naturvetenskap och teknik bland ungdomar. Här visar flertalet länder på och svagt ibland också minskande intresse. Flera OECD-länder redovisar svårigheter att rekrytera studenter till dessa områden och att de fått som naturvetenskaplig eller teknisk utbildning inte sällan ändå väljer att arbeta inom andra yrkesområden. Intresset för naturvetenskap och teknik grundläggs tidigt. De tidiga

skolstadiema, och den inriktning och uppläggning utbildningen har

som där, har därför stor betydelse. Ett problem här är att lärarna på dessa stadier ofta saknar intresse eller kompetens för att undervisa inom naturvetenskap och telmik. OECD:s rekommendationer inför framtiden gäller framför allt insatser för att genom skolan förbättra "scientific literacy" och öka intresset för forskning och teknik, insatser i form återkommande utbildning, av stöd till särskilda informationsinsatser inom Vetenskaps- och museer, telmikcentra etc., uppmärksamhet på de möjligheter media- och som då inte minst Internet- erbjuder men också etablerande bättre av en dialog mellan forskning och allmänhet.

4.1.5 och

Forskning utbildning

Sambandet utbildning forskning har flera aspekter. En första gäller det organisatoriska sambandet, dvs. att utbildning och forskning bedrivs inom ramen för samma organisatoriska enheter. Detta har varit en stundtals hett debatterad fråga med avseende på den svenska högskoleorganisationen. Skillnaderna är stora mellan de svenska universiteten och högskolorna i fråga om proportionerna mellan forskningsresurser och utbildningsresurser. Här finns också mycket stora skillnader mellan institutioner inom ett och samma lärosäte. I andra länder är likaså skillnaderna inom universitetsvärlden stora när det gäller balansen mellan utbildning och forskning. Ett exempel på detta är USA, där bara en mindre del av universiteten är "research universities". En annan aspekt är de enskilda lärarnas i olika arbetsengagemang uppgifter. Genom de universitetslektorstjänster infördes i Sverige som på 1960-talet fick svenska universitet och högskolor stora lärargrupper som inte medverkade i forskning. Efter många och långa diskussioner har numera också detta ändrats. De regler för anställning högskoleav

34 Kapitel 4 SOU 1998: 128

lärare beslutats gälla från och med år 1999, innebär att alla lärare

som med forskarutbildning normalt ska arbeta både inom utbildning och inom forskning.

En tredje aspekt gäller innehållet i och uppläggningen av utbildningen. Den svenska högskolelagen föreskriver att verksamheten vid universitet och högskolor skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Det viktigaste sambandet mellan utbildning och forskning är rimli-

ska ligga i utbildningens innehåll och uppläggning. Utgen det som bildningen vid universitet och högskolor måste bygga på senaste tillgängliga forskningsresultat. Detta är angeläget inte bara för studenterna

också med hänsyn till utbildningens betydelse for spridningen av utan kunskaper och forskningsresultat. Utbildningen måste också förmedla det vetenskapliga synsättet och studenterna inblick i forskningens

ge arbetsmetoder, helst att de själva får pröva på dessa genom nå-

genom

form av egen uppgift. gon

Sambandet med forskningen i dessa bemärkelser är viktig förut-

en sättning för hög kvalitet i utbildningen, måste uppmärksammas i

som uppföljning och utvärdering. Om detta samband också förutsätter organisatoriskt och personellt samband mellan utbildning och forskning är inte självklart. I andra länder har dessa senare samband inte alltid an-

nödvändiga. Det gäller till exempel i ett så framgångsrikt universetts sitetssystem som det i USA.

Det finns många diskuterande och teoretiskt analyserande framställningar sambandet mellan forskning och utbildning. Däremot saknas

om

konkreta undersökningar vad olika samband mellan utbildning mer av och forskning eller avsaknaden sådant samband i praktiken in-

av -

nebär.

SOU 1998: 128 35

5 De

statliga forskningsinsatserna: varför, hur mycket och vad

Forskning 2000:s bedömningar och förslag i sammanfattning

Övergripande bedömningar och förslag

Sverige har under en följd av år varit det land som avsatt störst andel

av

bruttonationalprodukten till forskning och utvecklingsarbete FoU.

Sveriges framstående position beror framför allt på att det svenska näringslivet, och då ett fåtal internationella storföretag, gör mycket stora insatser. Av de statliga insatserna har hittills en stor del avsett försvarsforskning, där insatserna nu minskar väsentligt.

Forskning 2000 betonar att Sverige måste eftersträva att också i fortsättningen ledande i fråga FoU-insatser. Detta kräver ökade

vara om totala resurser. Särskilt angeläget är det att resurserna för grundforskning och forskarutbildning förstärks.

Forskning 2000 anger övergripande prioriteringar och riktlinjer för förändringar men ger inte förslag i fråga om vilka exakta belopp som bör ställas till förfogande för olika ändamål. Forskning 2000 lämnar förslag i fråga om hur arbetet med att ta fram det närmare underlaget för dessa beslut ska utformas.

Statens uppgifter inom forskningen ska, enligt Forskning 2000:s mening, vara följ ande:

Staten ska garantera forskningens frihet. Statens huvudansvar ska gälla grundforskning och forskarutbildning.

Staten ska svara för forskning och utvecklingsarbete till stöd för de

verksamheter som bedrivs i statlig regi.

Staten ska främja forskning och utvecklingsarbete för andra

sam-

hällssektorer, när detta bedöms vara de bästa insatserna för att ut-

veckla dessa sektorer. P Staten ska ge organisatoriska ramar för utförande av forskning.

Staten ska ge förutsättningar för deltagande i internationellt forsk-

ningssamarbete.

36 Kapitel 5 SOU 1998: 128

För forskningspolitik och planering är det lämpligt att utgå från två skilda modeller for styrning: beställarstyming och forskarstyming. Näringslivets FoU är exempel på den första modellen, den forskning som finansieras via universitet, högskolor och forskningsråd på den andra. Forskning 2000 avvisar däremot den modell med ställföreträdarstyrd forskning som kommit till användning inom sektorsforskningen.

I fråga om forskningsstmelserna konstaterar Forskning 2000 att det inte är möjligt att återföra stiftelsemas kapital till statsmakternas beslutsfattande. Omfattningen av stiftelsemas insatser är sådan att övergripande avvägningar och långsiktig policy bör stå i överensstämmelse med statsmakternas forskningspolitik. Enligt Forskning 2000:5 mening bör därför styrelseledamötema utses bland företrädarna för eller nomineras av de partier som är företrädda i riksdagen och antalet ledamöter avspegla partiernas mandatställningar. Styrelsema i denna sammansättning ska endast svara för övergripande policybeslut. Anslagstilldelningen till enskilda forskningsprojekt och forskningsprogram m.m. måste grundas på vetenskapliga och andra professionella bedömningar. Stiftelsema bör, enligt Forskning 2000:5 mening, endast dela ut den långsiktiga realavkastningen av sitt kapital.

Svenska företrädare bör arbeta för att de insatser som finansieras

E Uss för forskning i större utsträckning får karakgenom ramprogram

forskarstyrd forskning, dvs. bygger på forskares initiativ och förtär av delas kollegialt utsedda forskningskompetenta organ utifrån veten-

av skapliga kriterier. Svenska företrädare bör vidare arbeta bland annat för att den administrativa proceduren kring EU:s forskningsinsatser förenklas.

Kostnaderna för medverkan i projekt som finansieras via EU:s ram-

måste nationellt kunna bedömas och prioriteras som annan program verksamhet som ska finansieras med anslag till forskning. Särskilda medel ska således inte behöva avsättas för generellt stöd till sådana projekt.

Bedömningar och förslag avseende grundforskning

Enligt Forskning 2000:5 mening är den mest angelägna åtgärden för svensk forskningspolitik att väsentligt öka resurserna för grundforskning och forskarutbildning.

Med avseende på grundforskningen är det i huvudsak tre olika av- Vägningar som ska göras på statsmaktsnivå:

avvägningar mellan fasta och rörliga" medel för forskning, dvs. i -

praktiken mellan anslag direkt till universitet och högskolor respek-

tive anslag till forskningsråd

SOU 1998: 128 Kapitel 5 37

avvägningar mellan olika forskningsområden -

avvägningar i fråga om lokaliseringen geografiskt forskning och - av

forskarutbildning.

Universitet och högskolor ska för bred forskningsorganisa-

ansvara en tion som ger möjlighet för alla behöriga universitets- och högskolelärare att forska. Universitet och högskolor har också ansvaret för forskarutbildningen.

Forskning 2000:5 uppfattning viktig del pluralismen i det

är att en av svenska forskningssystemet måste bestå i att forskare, institutioner, fakultetsnämnder och styrelser vid universitet och högskolor har reella möjligheter att agera självständigt. Det förutsätter att de medel

som anvisas under forskningsanslag direkt till universitet och högskolor fullt ut kan disponeras enligt beslut som fattas de berörda vid lärosätena.

av

Forskningsråden ska framför allt ha till uppgift att svara för finansiering av forskningsprojekt. De bör också utifrån egna bedömningar ta initiativ till forskning och forskarutbildning.

Forskning 2000 föreslår att inte bara de medel kanaliseras

som nu via forskningsråd utan också huvuddelen av dagens sektorsforskningsmedel fortsättningsvis anvisas via forskningsråd.

Forskning 2000 betonar att en korrekt kostnadsfördelning är fundamental för att forskningspolitiken ska bli meningsfull. De övergripande prioriteringar, som statsmakterna gör, får inte sättas ur spel genom att myndigheter och andra genom olika typer av direkta eller indirekta subventioner gör anslag olika mycket värda. Alla finansiärer ska bära sina egna kostnader. Mot bakgrund av de långvariga konflikter som rått i fråga om kostnadsfördelningen anser Forskning 2000 att regeringen bör utfärda föreskrifter i dessa frågor.

Alla externa finansiärer ska, utöver de fullständiga direkta och indirekta kostnaderna, också betala för att de får tillgång till den långsiktigt uppbyggda kompetensen vid universiteten och högskolorna ett

genom särskilt påslag för lärosätenas kompetensuppbyggnad. Detta påslag bör fastställas regeringen.

av

Medel för forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor bör, som redan tidigare beslutats, anvisas i termer av fyra vetenskapsområden: humaniora-samhällsvetenskap, medicin, naturvetenskap och teknik. Forskning 2000 föreslår att också de rörliga forskningsmedlen som fördelas via forskningsråden, anvisas i termer veten-

av skapsornrådena.

Indelningen i vetenskapsområden bör tillämpas konsekvent. Det innebär till exempel att den särskilda medelsanvisningen till temaforskning vid Linköpings universitet bör inordnas i strukturen vetenskap-

av sområden. För undvikande av missförstånd erinrar Forskning 2000 sär-

38 Kapitel 5 SOU 1998: 128

skilt att indelningen i vetenskapsområden i statsmaktemas anslags-

om beslut inte är bindande för lärosätenas interna organisation.

Forskning 2000 förordar förstärkningar av områdena teknik och naturvetenskap, medan resurserna för samhällsvetenskaplig forskning bör kunna minska.

Forskning 2000 med hänsyn till bland annat angelägenheten

anser,

att underlätta för tvärvetenskaplig forskning som berör mer än ett av vetenskapsområde, att lärosätena bör få möjlighet att omfördela högst fem procent beloppen anvisas till de olika vetenskapsområdena.

av som

Den geografiska fördelningen av de nuvarande forskningsresursema är resultatet en lång utveckling. Skillnaderna mellan lärosätena är

av uttryck för gjorda prioriteringar. Forskning 2000 konstaterar att de tidi-

fattade besluten att alla lärosäten ska ha egna forskningsresurser gare och att alla lärare med forskarutbildning ska medverka i forskning ger viktiga utgångspunkter för den geografiska fördelningen av forsknings-

Statsmaktema måste dock hittills kunna göra dessa resursema. som fördelningar utifrån allmänna värderingar och politiska prioriteringar.

Forskningen vid de små och medelstora högskolorna måste kunna

mot kvalitetskrav verksamheten vid universiteten. svara samma som Enligt Forskning 2000:5 mening förutsätter ytterligare utbyggnad av fasta forskningsresurser vid de små och medelstora högskolorna att antalet forskarutbildade lärare ökar och att forskningen vid högskolorna visar sig uppfylla kvalitetskriteriema, t.ex. genom att andelen medel

erhålls i vetenskaplig konkurrens från forskningsråden ökar. som Statsmaktema måste också med avseende på forskningsresursema till de små och medelstora högskolorna använda sig indelningen i ve-

av tenskapsområden. Forskning 2000 betonar att de små och medelstora högskolorna inte är enhetlig utan tvärtom visar stora skillna-

en grupp der inte minst i fråga forskningsförutsättningar och verksamhetens

om inriktning mot olika vetenskapsområden.

Forskning 2000 framhåller angelägenheten av en bred forskningsorganisation samtidigt insatser måste kunna koncentreras till vissa

som särskilda områden. Kommittén betonar att vad önskemålen om bredd

för särskilt prioriterade områden i praktiken ska innebära och resurser måste överlåtas till universitetens och högskolornas och forslmingsrådens bedömningar. Forskning 2000 visar med exempel från forskarutbildningen på den omfattande förnyelsen vid universitet och högskolor.

Forskning 2000 pekar på att vetenskapsområdena ger vida ramar for bland annat tvärvetenskap, men framhåller samtidigt att särskilda insat-

bör göras till stöd för tvärvetenskaplig forskning som berör mer än ser ett vetenskapsområde.

Särskilda bör också avsättas till finansiering av genusforsk-

resurser ning.

SOU 1998: 128 Kapitel 5 39

Frågan om deltagande i CERN och motsvarande organisationer kan, enligt Forskning 2000, inte enbart bedömas utifrån ett vetenskapligt perspektiv, även om ett nödvändigt villkor för deltagande självfallet måste vara att det anses önskvärt ur vetenskaplig synpunkt. Medel för deltagande i sådant forskningssamarbete bör därför avsättas av statsmakterna. Enligt Forskning 2000 bör den av statsmakterna tidigare beslutade neddragningen av resurserna för det internationella forskningssamarbetet inte genomföras.

Forskningsråden bör i fortsättningen göra avvägningama i fråga

om resurser till dyrbar vetenskaplig utrustning.

Bedömningar och förslag avseende forskning för särskilda samhällsbehov

Staten måste, enligt Forskning 2000:5 mening, ta motsvarande ansvar som näringslivet för att långsiktigt utveckla den egna verksamheten bl.a. med hjälp av FoU-insatser. Omfattningen av direkt beställarstyrd FoU för utveckling av den statliga verksamheten bör därför öka. Detta bör ske inom ramen för de medel som står till förfogande för respektive verksamhetsområde. De verksamhetsansvariga beställama, dvs. inte fristående organ, ska ansvara för problemval. Lika litet som i fråga om näringslivets FoU bör de statliga verksamheterna vara hänvisade till forskarinitierade ansökningar och forskares bedömningar vad är

av som intressant och viktigt. Den beställarstyrda verksamheten kommer sannolikt, liksom inom näringslivet, att i övervägande grad ha karaktär av utvecklingsarbete. I viss utsträckning bör myndigheternas FoU-arbete också kunna organiseras som FoU-avdelningar inom respektive myndighet, eller, för omfattande insatser, eventuellt i form särskilda

mer av forskningsinstitut.

Statliga utredningar svarade tidigare för en omfattande forskning, som kunde ligga till grund för refonnbeslut av statsmakterna. Utredningarna arbetar idag i regel på andra villkor och har varken tidsramar eller resurser för att svara för forskningsinsatser. Statsmaktema bör för att få ett kvalificerat underlag för mer genomgripande beslut men också för att följa upp och utvärdera verksamhet och refonner också vara beställare av och direkt finansiera forskning inom för dem relevanta

områden.

För att resurserna för FoU ska användas väl måste såväl statsmakterna som myndigheterna skaffa sig en kvalificerad beställarkompetens och på lämpligt sätt ta råd av vetenskapligt kompetenta personer vid utformningen av forskningsinsatsema. Själva forskningsarbetet ska

40 Kapitel 5

naturligtvis också utföras professionellt och av personer med utbildning och kompetens för arbetsuppgifterna.

I huvudsak ska företagen svara för kostnaderna för den forskning och det utvecklingsarbete som bedrivs inom näringslivet. Det är, enligt Forskning 2000:s mening, statens insatser inom grundforskning och forskarutbildning, är de mest väsentliga insatserna till stöd för nä-

som ringslivet. Härigenom ges grundförutsättningama för näringslivets egen FoU och skapas stimulerande och effektiv forskningsmiljö i Sverige.

en Det är bland annat mot denna bakgrund som Forskning 2000 föreslår en kraftig förstärkning av vetenskapsområdet Teknik vid universitet och högskolor och en ökad forskarutbildning inom detta område liksom att de rörliga forskningsmedlen samlas inom en ny och förstärkt forskningsrådsorganisation, som kan säkra kvaliteten i forskningsinsatsema.

Forskning 2000 förordar att ansvaret och medlen för de kompetenscentra finansieras via NUTEK förs över till berörda universitet

som nu och högskolor.

Enligt Forskning 2000:5 mening är samarbetet inom industriforskningsinstituten ett viktigt stöd för det svenska näringslivet. Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling KK-stiftelsen ska enligt stadgarna bidra till finansieringen av industriforskningsinstituten. När KK- Stiftelsens medel inte längre står till förfogande måste utrymme för medfinansiering i stället beredas inom ramen för de resurser som står till förfogande för näringspolitiken. n

Forskning 2000 uppmärksammar möjligheterna till insatser inom miljöforskning. Kommittén pekar bland annat på förslaget om en ny forskningsrådsorganisation där forskningsråden får ett vidare ansvar för såväl inomdisciplinär och tvärvetenskaplig forskning som grundforskning och tillämpad forskning, vilket innebär att milj öforskning kan ingå i ansvaret för alla forskningsråden. Ett särskilt ansvar kommer att vila på Forskningsrådet för naturvetenskap. Forskning 2000:5 förslag att alla myndigheter ska svara for FoU av direkt relevans för den egna verksamheten innebär vidare att myndigheter som Naturvårdsverket och andra inom för sina verksamhetsanslag ska finansiera forsk-

ramen ning och utvecklingsarbete.

SOU 1998: 128 Kapitel 5 41

5.1 och mål

Utgångspunkterna: nuläge

5.1.1 De svenska FoU-resurserna i internationellt

perspektiv

Forskningsinsatsema mäts for det mesta i pengar, i hur mycket

som satsas på forskning. För internationella jämförelser brukar forskningskostnademas andel bruttonationalprodukten ofta användas mått.

av som Sverige ligger, något som ofta framhålls, väl till vid sådana internationella jämförelser av FoU-insatsema. Sverige har under många år varit det land som satsat relativt sett mest på FoU, mäter insatserna

om man som andel av bruttonationalprodukten BNP.

Detta innebär dock självfallet inte att Sverige i absoluta tal hör till de stora forskningsnationema. De fem största FoU-nationema är USA, Japan, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. USA svarar ensamt för drygt 40 procent av all FoU inom OECD-ländema, de fem största FoUländema tillsammans för cirka 65 procent. Sveriges insatser motsvarar drygt en procent av de samlade FoU-insatsema i världen. Uppgifterna är hämtade ur Main Science and Technology Indicators /MSTI/ 1998:1 OECD.

Under 1980-talet ökade FoU-insatsema i flertalet OECD-länder. År 1990 avsattes i genomsnitt 2,4 procent av BNP i dessa länder till FoU. Under 1990-talet har insatserna däremot minskat inom hela OECDområdet. År 1995 genomsnittet 2,2 BNP. I de flesta län-

var procent av der var detta resultatet av nedskärningar på den statliga budgeten, framför allt minskningar inom försvarsforskningen. Näringslivets insatser totalt låg kvar på en jämn nivå.

Nu har man i flera länder, bland annat Japan, Storbritannien och USA beslutat öka för grundforskning. År 1999 ökar i USA

resurserna anslagen till National Science Foundation, NSF, och National Institutes of Health, NIH, med 10 respektive 8,4 procent. Budgeten för NSF och NIH kan komma att fördubblas under de kommande fem tio åren. I

- Kanada har en tidigare planerad nedskäming av forskningsanslagen ersatts av en ökning med 14 procent. Trots ekonomiska svårigheter har forskningsbudgeten i Japan ökat med 5 procent år 1998. Regeringen i Storbritannien tillkännagav sommaren 1998 att anslagen till grundforskning ska ökas med en miljard pund, dvs. i det närmaste 15 miljarder kronor under en treårsperiod med början år 1999. I Finland ökas de statliga forskningsanslagen med 500 miljoner mark året under tre-

om årsperioden 1997-1999, dvs. sammanlagt 1,5 miljarder mark, vilket innebär en ökning med tjugofem procent.

Sveriges förstaplacering när det gäller FoU-andelen av BNP bygger framför allt på stora insatser från några få storföretag och på fram till

-

42 Kapitel 5 SOU 1998: 128

relativt stora insatser inom försvarsforskning. Att BNP i Sverige nu haft en svag utveckling har också haft betydelse för relationstalet.

Sverige ligger, trots den omfattande försvarsforskning som ingår i statistiken, under OECD-genomsnittet när det gäller den andel av forskningsresurserna som är statligt finansierade. I Sverige svarade staten år 1995 det senaste år, för vilket uppgifter funnits tillgängliga for OECD-länderna för cirka 29 procent av FoU-insatserna. Genomsnittet för OECD var närmare 34 procent. I USA var andelen drygt 35 procent, i Frankrike 42 procent och i Italien 53 procent. Också i de and-

nordiska ländema svarade staten för en större andel av de samlade ra FoU-insatsema än i Sverige: Danmark 39 procent, Finland 35 procent och Norge 44 procent. Siffrorna avspeglar givetvis inte bara skillnader mellan länderna i fråga om det statliga engagemanget i forskning utan också i fråga om näringslivets inriktning och struktur och därmed sammanhängande skillnader i fråga om näringslivets FoU.

Vid internationella jämförelser måste beaktas att de svenska anslagen till universitet och högskolor innehåller betydande belopp för studiefinansiering för doktorander. Detta höjer den svenska anslagsnivån. Studiefinansieringen i andra länder kan ske på annat sätt- t.ex. genom att doktoranderna lånar pengar till sin försörjning eller ligga på en

lägre nivå än de svenska doktorandtjänstema. Studiefinansieringen ingår då inte alls eller med lägre belopp per doktorand i andra länders forslmingsanslag. Dessa avser i stället i större utsträckning egentliga forskningsmedel. Motsvarande kan gälla för lokalkostnaderna. Också de kan bidra till att de svenska insatserna överskattas i statistiken jämfört med insatserna i andra länder. Medel för lokalkostnader utgör en fjärdedel de svenska universitets- och högskoleanslagen till forsk-

av ning. Också här kan ordningen för att finansiera och redovisa lokalkostnader variera, med följd att andra länders forskningsanslag i större utsträckning kan avse direkta forskningskostnader.

Den svenska försvarsforskningen och därmed den sammanlagda

statliga FoU-finansieringen har nu minskat väsentligt i omfattning.

- Från år 1996 till år 1998 har kostnaderna för försvarets FoU minskat med tre miljarder kronor, bland annat till följd av att JAS-planet i huvudsak är fárdigutvecklat. Hur detta påverkar Sveriges rangordning internationellt med avseende på FoU-insatsema finns ännu inga uppgifter om.

De statliga forskningsinsatsema uppgår for år 1998 till sammanlagt cirka 15 miljarder kronor. Uppgifter om näringslivets FoU-insatser finns för närvarande inte för senare år än 1995. Då uppgick näringslivets FoU-finansiering till sammanlagt cirka 40 miljarder kronor. Andra finansiärers, bl.a. forskningsstiftelsemas, insatser kan uppskattas till cirka 3,5 miljarder kronor även detta belopp är delvis uppskattat uti-

SOU 1998: 128 Kapitel 5 43

från insatserna under år 1995. Om näringslivets och andra finansiärers insatser nu antas uppgå i varje fall till 1995 års belopp, blir den

sammanlagda FoU-ñnansieringen i Sverige under år 1998 cirka 58,5 miljarder kronor. Av detta svarar staten för cirka 29 procent, näringslivet för cirka 65 procent och andra finansiärer för cirka 6 procent.

5.1.2 De statliga FoU-insatsema

Den statliga budgeten delas in i 27 utgiftsområden. Anslagsbeloppen för dessa utgiftsområden och hur mycket inom varje område som avsätts till forskning och utvecklingsarbete redovisas i nedanstående tabell. En närmare redovisning av vilka verksamheter som är knutna till de olika utgiftsområdena lämnas i Bilaga

Utgiftsområde Totala FoU- FoU-

anslag medel medlens

1998 1998 andel

Mkr. Mkr. av totala

anslag

%

44 Kapitel 5

Källa: SCB: U 17 SM 9801

Utgiftsornråde 16, Utbildning och universitetsforskning, innehåller de största beloppen till FoU. Här finns anslagen till universitet, högskolor och forskningsråd. Det därnäst största området är utgiftsområde 24, Näringsliv, med anslagen till Närings- och teknikutvecklingsverket,

NUTEK, och till rymdforskning.

FoU-utgiftema finns i SCB:s statsbudgetanalys också redovisade enligt en av statistiska myndigheter i Norden använd ändamålsindelning. Enligt denna fördelar sig FoU-utgiftema på följande sätt.

Ändamål FoU 1998

Mkr

Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske 275

Industriell verksamhet 627

Energi och Vattenförsörjning 666 4. Transport och telekommunikationer 784

Boendemiljö och samhällsplanering 164

Fysisk miljö och naturvård 131

Källa: SCB

Kapitel 5 45

5.1.3 Universitet och högskolor

Anslagen till universitet och högskolor är uppdelade i skilda anslag till den grundläggande högskoleutbildningen respektive till forskning och forskarutbildning. Sedan länge har statsmakterna fördelat medlen under universitets- och högskoleanslagen till forskning och forskarutbildning utifrån den "klassiska" fakultetsindelningen i humanistisk, teologisk, juridisk, samhällsvetenskaplig, medicinsk, farrnaceutisk, odontologisk, matematisk-naturvetenskaplig och teknisk fakultet. Till Linköpings universitet anvisas också medel för temaorganiserad forskning. Fakultetsanslagen uppgår för budgetåret 1998 till sammanlagt ungefär 6 milj arder ldonor.

När det gäller fakultetsanslagen svarar statsmakterna också för fördelningen geografiskt genom anslagen till de olika universiteten och högskolorna.

För budgetåret 1998 fördelas universitetens och högskolornas anslag till forskning och forskarutbildning enligt följ ande.

Fakultet Universitet/högskolor Miljoner kronor UU LU GU SU UmU LiU Kl KTH LåTU CTH- Summa

mm

vetenskaplig

naturvetenskaplig Teknisk-natur- 290,4 290,4 vetenskaplig

Konstnärligt utvecklingsarbete Lokalhyror 208,6 200,4 230,9 200,4 79,5 82,9 233,2 189,4 42,2 1467,5 Övrigt 9,2 9,9 1,7 92,6 113,4 Summa 952,9 977,7 784,3 776,2 522,2 343,4 603,2 506,0 178,3 437,5 6081,6 Källa: Regleringsbrev för budgetåret I 998 avseende anslag till universitet och högskolor m.m.

Betydande kostnader för klinisk medicinsk och odontologisk forskning och forskarutbildning finansieras via särskilda ersättningar till sjuk-

46 Kapitel 5 SOU 1998: 128

vårds- respektive tandvårdshuvudmännen. Sammantaget uppgår dessa ersättningar för år 1998 till i det närmaste 1,6 miljarder kronor. Ersättningama avser även kostnader för vissa utbildningar, framför allt läkaroch tandläkarutbildningama. Större delen av ersättningama 65

- procent, enligt SCB avser dock forskning och forskarutbildning.

-

För forskning vid de små och medelstora högskolorna anvisas medel

budgetåret 1998 sammanlagt cirka 422,5 miljoner lcronor- utan upp- delning på fakultetsområden. Beloppet fördelar sig mellan de berörda högskolorna enligt följande:

Högskola Anslag

mi1j.kr.

Forskningsråden

Huvuddelen av den nuvarande forskningsrådsorganisationen inom Utbildningsdepartementets område har funnits sedan den 1 juli 1977. Då inrättades Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet och Naturvetenskapliga forskningsrådet samt Forskningsrådsnämnden. Senare har tillkommit Teknikvetenskapliga forskningsrådet, först inom Näringsdepartementet nu inom Utbildningsdepartementet. Anslagen till forskningsråden under Utbildnings-

SOU 1998: 128 Kapitel 5 47

departementet uppgår för år 1998 till sammanlagt cirka 1,8 miljarder kronor.

Systemet har hela tiden varit ett forskningsråd- ett anslag till forskning, dvs. indelningen i forskningsråd har också varit ett utryck för de tenner i vilka statsmaktemas fördelningar av forskningsmedlen gjorts. Budgetåret 1998 förfogar forskningsråden och Forskningsrådsnämnden över följ ande belopp för finansiering forskning:

av

forskningsrådet Medicinska forskningsrådet 332

Naturvetenskapliga forskningsrådet 7l 0 inkl. CERN m.m. Rymdstyrelsen

- 119 Teknikveten skapliga forskningsrådet 238 Dyrbar vetenskapliga utrustningar

63 Summa 1 757 Källa: Regleringsbrevför budgetåret 1998 avseendeanslag till Nationella och internationella forskningsresurser under utgtftsområde 16 m.m.

Forskningsråden fördelar också vissa belopp utöver vad som anvisas under de egna anslagen. Alla forskningsråden förfogar således över vissa särskilda medel, sammanlagt 22 miljoner lqonor, för jämställdhetsåtgärder vid universitet och högskolor. Teknikvetenskapliga forskningsrådet disponerar särskilda medel, sju miljoner kronor, för energiforskning. Naturvetenskapliga forskningsrådet förfogar också över 45 miljoner kronor som tillfällig kompensation för beslutad neddragning av medel för bland annat deltagande i internationell forskningssamverkan.

5.1.5 Forskning för särskilda samhällsbehov.

Sektorsforskning

Mer betydande sektorsforskningsanslag finns inom områdena Totalför-

Hälsovård, sjukvård och social omsorg, Arbetsmarknad och arsvar, betsliv, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, Energi, Kommunikationer, Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar samt Näringsliv.

48 Kapitel 5 SOU 1998: 128

Om man ser insatserna i förhållande till totalbeloppen för utgiftsområdena är sektorsforskningsanslagen störst inom områdena Näringsliv och Energi. För många utgiftsområden avsätts inga särskilda resurser alls till FoU. Det gäller några av de ekonomiskt tyngsta utgiftsområdena. Inom andra är FoU-resursema mycket begränsade i förhållande till utgiftsområdets storlek.

5.1.6 Forskning och utvecklingsarbete inom

näringslivet

Företagen svarar sammantaget för huvuddelen, cirka 65 procent, av FoU-insatserna i Sverige. Även i ett internationellt perspektiv är företagens andel hög genomsnitt inom OECD år 1995: 60 %.

Till skillnad mot vad som gäller för övriga OECD-länder har FoUutgiftema inom det svenska näringslivet ökat under l990-talet. Beräknade i 1991 års priser ökade industrins FoU-utgifter med dryga 35 procent mellan 1991 och 1995.

Näringslivets FoU är framför allt koncentrerat till tillverkningsindustrin. Tillverkningsindustrin svarade år 1995 för 84 procent av näringslivets FoU. Industrins FoU-insatser är också till stor del koncentrerade till ett fåtal stora koncerner. År 1995 svarade sju stora koncerner för 78 procent av tillverkningsindustrins FoU-utgifter. De branscher som gör de största FoU-insatserna är transportmedelsteleprodukt- och läkemedelsindustrin. Deras FoU-insatser utgör mer än hälften av näringslivets insatser, vilket framgår av nedanstående tabell som är uttryckt i 1991 års priser.

Bransch FoU 1995

milj. kr

Källa: Fakta och FoU och IT, Kunskaps- och informationssamhället, SCB 1998

SOU 1998: 128 Kapitel 5 49

Bara en mindre del- cirka 17 procent- av näringslivets FoU är grundforskning eller tillämpad forskning. Återstoden, cirka 83 procent, är utvecklingsarbete. Andelen forskning skiljer sig mycket mellan olika branscher. Läkemedelsindustrins FoU utgörs till 44 % av forskning, vilket innebär att mer än en tredjedel av all forskning inom näringslivet utförs inom denna bransch.

Forskningsstiftelsema

Genom avvecklingen av löntagarfondema har betydande belopp överförts till stöd för svensk forskning och forskarutbildning. Sju stiftelser har inrättats med uppgift att- uteslutande eller del sin verk-

som av samhet finansiera olika insatser inom forskning och forskarutbild-

ning. De är ursprungligt stiftelsekapital anges inom parentes

Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjö- -

regionen och Östeuropa cirka 1,3 miljarder kronor

Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning -

STINT ca 1 miljard kronor

Stiftelsen Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid -

Lunds universitet cirka 200 miljoner kronor

Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling KK-stiftelsen -

3,5 miljarder kronor

Stiftelsen för miljöstrategisk forskning MISTRA 2,5 miljarder -

kronor

Stiftelsen för strategisk forskning SSF 6 miljarder kronor -

Stiftelsen för vård- och allergiforskning Vårdalstiftelsen cirka - .

520 miljoner kronor

Riksbankens Jubileumsfond har därtill erhållit tillskott 1,5 miljarder kronor från tidigare löntagarfondsmedel. Jubileumsfonden har sedan tidigare ett betydande kapital. Marknadsvärdet av Jubileumsfondens kapital var cirka 5,8 miljarder kronor vid utgången av år 1997.

Beträffande omfattningen och varaktigheten av forskningsstiftelsernas insatser angavs vid riksdagsbehandlingen av de först inrättade stiftelsema: Enligt utskottets uppfattning innebär propositionens förslag att en sammanlagd resurs om cirka 1 000 miljoner kronor per år i 1993 års penningvärde bör kunna ställas till forskningens förfogande efter en uppbyggnadsperiod. En framgångsrik förrnögenhetsförvaltning bör kunna medföra att stiftelsemas verksamhet utsträcks på obestämd tid. UbU 1992/93:16, s. 12

Forskningsstiftelsemas uppbyggnadsperiod måste nu sägas vara över och verksamheten i full gång. Forskningsstiftelsemas insatser en-

ligt hittills fattade beslut respektive styrelse kan för de närmaste åren

av sammanlagt beräknas ligga på nivån 1,5 miljarder kronor per år.

Möjligheterna till långsiktig forskningsfinansiering i stiftelsemas regi beror av värdeutvecklingen för stiftelsemas kapital och av styrelsemas utdelningspolicy. Värdet av stiftelsemas kapital uppskattades hösten 1997 till cirka 25 miljarder kronor. Flera stiftelsema att

av avser dela ut realavkastningen av kapitalet och därmed hålla sin anslagsutdelning på en sådan nivå att verksamheten kan bibehållas permanent. SSF har våren 1998 beslutat att anslagsutdelningen ska läggas på en sådan nivå att dess verksamhet är helt avslutad år 2015, med perioden från omkring år 2010 och fram till år 2015 som en avvecklingsperiod.

5.1.8 Övrig i

forskningsfinansiering Sverige

Kommuner och landsting svarar endast för mindre belopp till FoUfinansiering. Uppgifterna om landstingens FoU-kostnader är därtill osäkra, på grund av oklarheter i fråga om redovisningen av de statliga bidragen till kostnader vid sjukhusen i anslutning till statligt finansierad forskning och forskarutbildning.

Det finns ett antal privata forskningsfinansiärer i form stiftelser

av och fonder. SCB redovisar i sin statistik över FoU inom den privata icke-vinstdrivande sektorn att insatserna för år 1993 uppgick till cirka 1,4 miljarder kronor. SCB:s uppgifter grundas på redovisningar från i det närmaste 350 olika enheter.

5.1.9 EU:s för

ramprogram forskning

EU-kommissionen lade i april 1997 fram förslag till ett femte

ramprogram för forskningen avseende perioden 1998-2002 med direkt forskningsfinansiering under de fyra åren 1999-2002. Det föreslagna programmet består av ett antal temaområden och vissa andra aktiviteter. Programmet kommer att beslutas och budget fastställas under år 1998. Den föreslagna budgetnivån är cirka 15 miljarder ECU för fyra år eller ca 32 miljarder kronor/år. Med en svensk BNP-andel på 3% blir den svenska andelen av kostnaderna ca l miljard kronor/år. Hur mycket som kommer svensk forskning till godo beror av hur framgångsrika ansökningar med svenska deltagare är i fördelningsprocessen inom EU. Hittills har svenska forskare och företag sammantaget erhållit något mer än vad som svarar mot den svenska delen av kostnaderna för EU:s ramprogram.

Kapitel 5 51

EU-stödd forskning kräver nationell medfinansiering. Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning STINT har hittills haft i uppgift att svara för viss sådan medfinansiering. Stiftelsens åtagande har dock bara gällt EU:s fjärde ramprogram, avslutas år

som 1998. STINT har våren 1998 beslutat att inte medverka med finansiering i projekt som får stöd från EU:s femte ramprogram annat än efter bedömningar från fall till fall.

1 10 Inte bara kvantitet utan också kvalitet

. Utvärderingar som gjorts på uppdrag av forskningsråden och andra ger i regel en positiv, för att inte säga mycket positiv, bild av svensk forskning inom berörda områden.

Analyser av publicerade och citerade vetenskapliga artiklar ger samma resultat. Den s.k. Inforskgmppen vid Umeå universitet, som systematiskt studerar vetenskaplig publicering och citeringar av vetenskapliga arbeten redovisar en mycket positiv bild av svensk forskning. Inforsk har till exempel tagit fram en rangordning efter i vilken utsträckning vetenskapliga arbeten från olika länder blir citerade. Denna

Schweiz inkl. CERN och USA, följda av Nederländerlista toppas av na. Sverige kommer på fjärde plats.

Inforskzs undersökningar visar på kvalitet både på bredden och i specialiseringar inom svensk forskning. Alla universiteten bidrog till det goda resultatet och det var många forskares arbeten som avspeglades i citeringama. Samtidigt fanns några forskare som uppmärksammades med ett mycket stort antal citeringar.

En engelsk analys vetenskaplig publicering i ett antal länder i

av förhållande till resursinsatsema inom grundforskning visar likaså på goda resultat för svensk forskning. Sverige ligger här på tredje plats efter Storbritannien och Danmark R. May, The Scientific Investrnents of Nations, Science 1998.

1 1 Mål för forskningen och allmänna

riktlinjer

för forskningspolitiken

I den senaste forskningspropositionen, prop. 1996/97:5, angavs sex övergripande mål som ska gälla för forskningen:

Forskningen skall bidra med nya väsentliga fakta om naturen, sam- -

hället och kulturen och ge perspektiv på människans belägenhet i

universum, i jordens ekosystem och i historien.

52 Kapitel 5 SOU 1998: 128

Forskningen skall bidra till att bevara och utveckla hälsa, kultur, välfärd och miljö för alla individer och befolkningsgrupper

i samhället liksom för kommande generationer. Forskningen skall bidra till ekonomisk utveckling, effektivitet i nä- ringsliv och offentlig sektor samt till samhällets omställning

mot en hållbar utveckling och därigenom också främja sysselsättning och välfärd. Forskningen skall bidra till en hög allmän utbildningsnivå och främja den kulturella utvecklingen. Forskningen skall främja kritiskt tänkande och vetenskapliga för- hållningssätt i samhället och därmed främja och stärka demokratin. Forskningen skall bidra till internationellt samarbete och fred och till lösningar av globala problem.

Forskningspropositionen slår fast att Den forskning som bedrivs med offentliga medel skall bidra till uppfyllandet av dessa mål, även om enskilda forskningsprojekt inte kan bidra till att tillgodose samtliga mål." I forskningspropositionen angavs vidare elva allmänna riktlinjer för forskningspolitiken.

Forskningens inriktning skall svara mot behoven i samhället. Övergripande forskningspolitiska beslut skall fattas av statsmakterna medan organ med sakkunskap inom berörda områden beslutar om närmare medelsfördelning och verksamhet.

Krav skall ställas på hög vetenskaplig kvalitet i den forskning som

finansieras med statliga medel. 4. Forskningen skall komma till nytta.

Högskolans samverkan med det omgivande samhället skall öka. Forskningsetiska problem och forskarnas ansvar i dessa frågor skall ges ökad uppmärksamhet.

Jämställdheten inom forskningen skall öka liksom forskning med

ett genusperspektiv.

Sambandet mellan utbildning och forskning skall stärkas.

Alla universitet och högskolor skall förfoga forsknings-

över egna

resurser. lO. Svensk forskning skall bidra till forskningen i världen och aktivt

samspela med forskning i andra länder. ll. Sverige skall verka för att den EU-ñnansierade forskningen ger ett

brett stöd till utvecklingen i Europa.

Målen för forskningen och riktlinjerna för forskningspolitiken godkändes av riksdagen.

Kapitel 5 53

5.2 2000: s

Forskning övergripande bedömningar och förslag

5.2.1 i

Forskningen kunskapssamhället

Dagens samhälle kunskapssamhället, informationssamhället, det lä-

rande samhället eller vilken beteckning vill det- blir enligt

man nu ge mångstämmiga bedömningar allt mer beroende av kunskap och kunskapsutveckling i vid bemärkelse. I detta ligger självfallet att forskning har en central roll, själva grunden för att ta fram och fördjupa kunska-

Även de direkta sambanden mellan forskning och samhälle per. om ofta är komplicerade och långsiktiga, står dock så mycket klart att fortsatta kraftfulla forskningsinsatser är nödvändiga för utvecklingen av ett bra samhälle.

Kunskapssamhällets breda beroende av kunskaper har givetvis betydelse för forskningspolitik och forskningsplanering. När hela samhället är beroende av kvalificerade kunskaper måste kunskapsutveckling och då även forskning bli en angelägenhet och ett ansvar för fler än tidigare. Samtidigt är forskning bara en del av de kunskapsinsatser

som det moderna samhället behöver. Forskning måste ingå i ett vidare sammanhang, omfattande inte bara insatser för att ta fram nya kunskaper utan också förmedling, vidareutveckling och utnyttjande av kunskaperna. Insatserna inom forskning måste således ses i perspektiv av utbildningens omfattning och inriktning på olika nivåer, av forskningsinformation och andra relevanta informationsinsatser, av utvecklingsarbete och försöksverksamheter och av verksamheterna i övrigt inom olika samhällsområden.

5.2.2 Varför ska staten finansiera

forskning

Forskning kan vara så långsiktig, ha så stora osäkerheter när det gäller möjligheterna till framgång eller gälla sådana frågor att om inte staten, som företrädare för det gemensamma intresset, tar ett ansvar kommer verksamheten inte till stånd. Forskning hör således som till exempel också försvar och rättsväsende -till de Verksamheter är viktiga för

som alla och som därför alla gemensamt måste vara med och betala.

Statens ansvar måste också gälla forskning med syfte att främja sådan verksamhet som drivs i statlig regi. Inte heller här kan man räkna med att någon annan står för forskningsinsatser till stöd för förbättringar och långsiktig utveckling.

Statliga insatser görs naturligtvis också utifrån ett vidare samhälleligt perspektiv, som inte bara omfattar de statliga verksamheterna. Ett

viktigt motiv för statlig forskningsfinansiering är därför också att forskning kan ett verksamt medel för att nå mål som är i allas in-

vara tresse inom olika områden som t.ex. industriell tillväxt, bra bostäder, effektivt jordbruk etc. Även inom områden där andra forskningsfinansiärer finns kan statligt finansierad forskning vara angelägen för att få till stånd forskningsinsatser som har andra än t.ex. rent kommersiella motiv.

Varför måste vi i Sverige satsa på egen forskning Sverige är ett så litet land, det mesta av världens forskning måste under alla omständigheter göras någon annanstans. Alternativet att åka snålskjuts på and-

länders forskning kan emellertid aldrig vara ett realistiskt alternativ. ra Det krävs en kvalificerad egen forskning för att över huvud taget kunna ta del de forskningsresultat som kommer fram i världen i övrigt.

av Egen forskning i samspel med undervisningen vid universitet och högskolor är därtill viktig för att den högre utbildningen i Sverige ska kun-

hålla hög kvalitet och fullt jämförbar med utbildningen i andra na vara länder. Forskningsinsatsema måste också kunna riktas mot områden, där vi i Sverige har särskilda förutsättningar att göra goda insatser, t.ex. genom att ta till vara forskarbegåvningar, eller mot områden som är av intresse för svenskt näringsliv och samhälle i övrigt. Till dessa mer egennyttiga motiv kommer självfallet att Sverige som kultumation har skyldighet och för att efter bästa förmåga medverka till den all-

ansvar märma kunskapsutvecklingen.

5.2.3 Statens uppgifter i fråga om forskning och utvecklingsarbete

Statsmaktema har i samband med forskningspropositionen hösten 1996 beslutat vissa mål för forskningen samt riktlinjer för forskningspo-

om litiken. Enligt direktiven ska dessa vara utgångspunkt för Forskning 2000:5 arbete. Målen och riktlinjerna har redovisats i det föregående. I korthet innebär de följande.

De mål, riksdagen och regeringen beslutat, anger att forskning-

som en skall

"bidra med nya väsentliga fakta om naturen, samhället och kulturen"

-

"ge perspektiv på människans belägenhet i universum, i jordens eko-

-

system och i historien"

bidra till att bevara och utveckla hälsa, kultur, välfärd och miljö

-

"bidra till ekonomisk utveckling, effektivitet i näringsliv och offentlig

-

sektor samt till samhällets omställning mot en hållbar utveckling och

därigenom också främja sysselsättning och välfärd"

SOU 1998: 128 Kapitel 5 55

bidra till en hög allmän utbildningsnivå och främja den kulturella ut- -

vecklingen

främja kritiskt tänkande och vetenskapliga förhållningssätt i samhället -

och därmed främja och stärka demokratin

bidra till internationellt samarbete och fred och till lösningar glo- - av

bala problem". Den forskning som bedrivs med offentliga medel skall bidra till

uppfyllandet av dessa mål, anger forskningspropositionen, medger

- men samtidigt även om enskilda forskningsprojekt inte kan bidra till att

tillgodose samtliga mål."

Enligt Forskning 2000:s mening är uppräkningar det slag, de

av som av statsmakterna år 1996 beslutade målen utgör, knappast meningsfulla. Den aktuella uppräkningen innehåller snarare varianter på grundde-

en ñnition forskning syftande till att ta fram kunskaper än att

av som nya den anger riktningsgivande mål. Forskning 2000 är också tveksam till behovet av fonnellt fastlagda, mycket allmänt hållna riktlinjer för forskningspolitiken. Sådana riktlinjer blir med största sannolikhet så allmänna att de blir innehållslösa, triviala eller svårtolkade. Mer konkreta riktlinjer blir i stället för tidsbundna och behöver återkommande ändras. Forskning 2000 vill för sin del i stället utgångspunkter för den

ange statliga forskningspolitiken i form av av vad som ska vara statens uppgifter ifråga om forskning och utvecklingsarbete. Dessa uppgifter ska, enligt kommitténs mening, vara följande. Staten ska garantera forskningens frihet.

Forskningens frihet finns idag inskriven i högskolelagen. Där anges att För forskningen skall som allmänna principer gälla att forskningsproblem får fritt väljas, forskningsmetoder får fritt utvecklas och forskningsresultat får fritt publiceras. SFS 1992:1434 l kap. 6 §

Statens huvudansvar ska gälla grundforskning och forskarutbildning.

Grundforskning och forskarutbildning är basen för kunskapsutveckling och kunskapsförmedling. De är samtidigt verksamheter

som knappast kan bedrivas i tillräcklig omfattning utan statlig finansiering. Den statliga finansieringen måste dessa skäl i första hand

av avse grundforskning och forskarutbildning. De statliga insatserna här är också indirekt ett viktigt stöd för annan forskning och utvecklingsarbete både med andra statliga insatser och inte minst inom

56 Kapitel 5 SOU 1998: 128

industrin och näringslivet i övrigt. Ansvar för att forskningens resultat blir kända och kan komma till användning bör åligga alla aktörer inom forskningen.

Staten ska för forskning och utvecklingsarbete till stöd för de

svara verksamheter som bedrivs i statlig regi. Omfattande F 0U-insatser görs inom det privata näringslivet. Staten måste på motsvarande för forskning och utvecklings-

sätt ta ansvar arbete till stöd för de verksamheter som bedrivs i statlig regi. Det gäller både problemlösning på kort sikt och långsiktig utveckling.

4. Staten ska främja forskning och utvecklingsarbete för andra samhällssektorer, när detta bedöms vara de bästa insatserna för att utveckla dessa sektorer. Staten har också ett vidare samhälleligt ansvar, som inte bara gäller den Verksamheten. I detta ligger att staten också ska kunna

egna främja forskning och utvecklingsarbete för andra samhällssektorer. I första hand är det dock de verksamhetsansvariga inom olika områden för relevanta FoU-insatser.

som ska svara

Staten ska organisatoriska för utförande forskning.

ge ramar av Staten ska inte bara för finansiering av forskning utan också

ansvara för att det finns faktiska möjligheter att arbeta med forskning. Självfallet innebär detta inte att all forskning eller ens huvuddelen av forskningen behöver utföras i statlig regi eller inom statliga myndigheter eller andra statliga Staten måste dock ha ansvar för

organ. att det upprättas vissa organisatoriska enheter, där forskning kan bedrivas på adekvata villkor. I Sverige har hittills universitet och högskolor fungerat som de huvudsakliga forskningsutförama på den statliga sidan. Staten ska förutsättningar för deltagande i internationellt forsk-

ge ningssamarbete. Internationellt samarbete är ett naturligt led i forskningsarbetet. Vanligen sker detta på de enskilda forskarnas initiativ och i former

dessa själva etablerar. Samarbetet kan också ha fastare organisom satoriska I några fall är grunden för samarbetet överens-

ramar. kommelser på statsmaktsnivå. Staten ska ge förutsättningar, resursmässigt och på annat sätt, för att svenska forskare ska kunna medverka i olika former internationellt forskningssamarbete.

av

SOU 1998: 128 Kapitel 5 57

Forskning 2000 återkommer i det följande till alla de angivna statliga uppgifterna.

5.2.4 De totala FoU-insatserna

Det ligger närmast i sakens natur att ett litet land Sverige, har

som som stora ambitioner när det gäller gäller teknisk, ekonomisk, social och kulturell utveckling, måste göra relativt sett omfattande FoU-

mer insatser än större länder. Här måste finnas forskningsorganisation

en som medger både bredd och specialisering, som kan grunden för

ge en hög kompetensnivå inom den kvalificerade utbildningen, kan ta till

som vara forskarbegåvningar och andra unika forskningsresurser och

som kan ge stöd till utvecklingen inom olika samhällsornråden.

Inget land kan vara självförsörjande när det gäller forskning. Det egna forskningsarbetet möjligheter att följa och ta hem resultat från

ger forskning som bedrivs på andra håll i världen. Bland annat detta ställer krav på bredd i forskningsorganisationen för att kunna följa hela forskningsfältet. Men också såväl samspelet med utbildningen och möjligheterna att fånga upp forskarbegåvningar, behoven i näringsliv och

som samhälle i övrigt förutsätter forslmingsinsatser inom ett brett spektrum av områden. För ett litet land innebär kravet på bredd defrnitionsmässigt att den relativa forskningsinsatsen måste vara större än inom länder, där basorganisationen för forskning kan sättas i relation till stör-

en re befolkning och bruttonationalprodukt.

Samspelet med forskningen internationellt innebär också skyl-

en dighet att bidra till den mest avancerade kunskapsutvecklingen

genom att ge utrymme för koncentrerade insatser inom områden där forskare i Sverige har möjligheter att vara särskilt framgångsrika. Sverige måste solidariskt svara för sin del arbetet med att utvidga den mänskliga

av kunskapen.

Sverige måste således ha målsättningen att ligga kvar i toppen på listan över världens mest FoU-intensiva länder. Det kräver fortsatt stora FoU-insatser både inom näringslivet och staten.

av

Sverige har en utsatt position forskningsnation. FoU-insatserna

som i Sverige bärs i stor utsträckning upp av ett fåtal storföretag. Fortsatta stora F oU-insatser förutsätter att dessa företag fortsätter fram-

att vara gångsrika nog för att kunna finansiera forskning och utvecklingsarbete. Därtill kommer att företagen, ofta ingår i internationella koncerner,

som kan flytta sin forskningsverksamhet till andra länder. För framtiden är det därför viktigt att företagen Sverige ett bra land för FoU-

ser som insatser. Det gäller både de företag som redan satsar mycket på FoU och de från blygsam nivå skulle behöva öka insatserna.

som en mer

Fram till nu har försvaret stått för en relativt stor del av de statliga FoU-insatsema. Nu minskar emellertid försvarets FoU-insatser, bland annat till följd av att utvecklingen av JAS-planet huvudsakligen är avslutad. Minskningen uppgår till tre miljarder kronor mellan år 1996 och år 1998. Försvarsforskningen har haft betydelse för teknikutvecklingen också för civila ändamål och för verksamheten inom flera kunskapsintensiva företag.

Med den struktur de svenska FoU-insatsema har, är det särskilt

som angeläget med insatser, kan garantier för en stabil verksamhet,

som ge

bedrivs i Sverige och som kan ge utrymme för grundforskning och som forskarutbildning. Som redovisats i det föregående ökar flera länder nu kraftigt för grundforskning. Det gäller bland annat Storbri-

resurserna tannien och USA.

I likhet med andra statliga utredningar har Forskning 2000 inget mandat att föreslå utgiftsökningar. Forskning 2000 vill emellertid framhålla angelägenheten av att de totala svenska forskningsresurserna ökas.

5.2.5 Övergripande avvägningar mellan

forskningsinsatser med olika syften

Den offentligt finansierade forskningen har byggts ut under lång tid och enligt ett mönster innebär att allt större betoning lagts vid forsk-

som ning som på olika sätt bedöms samhällsrelevanf.

Universitet och högskolor de första statliga åtagandena inom

var forskningsområdet även forskningen här blev ett mer betydande

- om inslag först under 1900-talet. Med början under 1940-talet följde sedan forskningsråd för finansiering grundforskning inom olika områden.

av Utbyggnaden forskningsresursema vid universitet och högskolor

av och forskningsråd fortsatte fram till början av l990-talet. Under

av framför allt perioden från 1960-talet och fram till 1980-talet inrättades och förstärktes sektorsforslmingsorgan med inriktning på olika samhällsornråden. Under l990-talet har tillkomsten av forskningsstiftelser-

och EU:s för forskning inneburit stora förändringar. na ramprogram

Utbyggnaden har inte bara inneburit att grundforskningen blivit en relativt sett allt mindre del den svenska forskningen. På senare år har

av

för grundforskning också minskat i absoluta tal genom de resurserna nedskärningar fakultetsanslag och forskningsrådsanslag.

som gjorts av

Samtidigt med nedskärningarna har också kraven ökat på att även den forskning finansieras med universitets- och högskoleanslag

som och forskningsrådsanslag ska vara nyttig.

SOU 1998: 128 Kapitel 5 59

Användbara forskningsresultat går emellertid inte att beställa, hur mycket man än önskar att de dyrbara forskriingsinsatserna ska utge byte. De allt mer bestämda önskemålen att forskningen ska nyttig vara riskerar tvärtom att långsiktigt göra forskningen mindre nyttig, genom att forskningsprioriteringar görs utifrån dagens samhällsproblem, som redan i är gårdagens frågor, och den fria forskningen sätts på morgon undantag. Det är den fria forskningen, historiskt sett bidragit med som de allra mest nyttiga resultaten. Fri forskning förutsättning för är en att det ska finnas kunskaper att vidareutveckla till tillämpning inom nya olika områden. De svenska FoU-insatsema har, enligt Forskning 2000:5 mening, nu fått felaktig balans mellan för forskning med olika syften, en resurser dvs. mellan grundforskning och direkt nyttoinriktad forskning. Från den under lång tid mycket framgångsrika finansmarknaden kan hämtas en bild: Förutsättningen för en framgångsrik kapitalförvaltning är framfor allt en bra asset allocation, dvs. övergripande avvägning mellan olika tillgångsslag aktier, räntebärande placeringar, fastigheter. Är som denna avvägning riktigt gjord har däremot det ytligt sett kanske mer spännande arbetet med att pick the winners, dvs. att t.ex. köpa och sälja olika aktier, väsentligt mindre betydelse. Utvecklingen inom forskningsområdet har kommit att innebära alltför långt driven sträen van att pick the winners. Allt påträngande krav ställs på att varje mer enskilt forskningsprojekt ska nyttigt och eller mindre direkt vara mer kunna omsättas i tillämpning. Samtidigt har balansen mellan olika slag av forskning förskjutits så att forskningens asset allocation blivit felaktig. Insatsema för grundforskning har urholkats på ett olyckligt sätt. Forskning 2000 anser att resurserna för grundforskning och forskarutbildning måste öka väsentligt.

Kraftfulla insatser inom grundforskning och forskarutbildning är det

viktigaste stödet till näringslivet och samhället i övrigt. Samstämmiga uttalanden från företrädare för näringslivet till exempel att anger man här i första hand är intresserad kontakter med intressanta forskav ningsmiljöer och rekrytering av kvalificerade forskare och inte att av staten försöker planera fram industriellt tillämpbara forskningsresultat. Det stimulerande forskningsklimat och de goda forskningsmiljöer, som kan skapas om resurserna för grundforskning och forskarutbildning förstärks, kan också medverka till att näringslivet även i fortsättningen välj er att förlägga betydande FoU-verksamheter till Sverige. Med tanke på den långsiktiga betydelsen av forskningen är det, som Forskning 2000 redan framhållit, angeläget för forskning att resurserna ökar. Lika viktigt är att ha rimlig balans mellan för fritt en resurser kunskapssökande och för direkt problemrelaterade FoU-insatser. Enligt Forskning 2000:5 bedömning är det i första hand för grundresurserna

3 8-5272

60 Kapitel 5

forskning och forskarutbildning måste kraftigt förstärkas. Forsksom ning 2000 kommer i det följande att föreslå vissa förändringar, som innebär att utrymmet för grundforskning och forskarutbildning ökar inom ramen för dagens resurser. Forskning 2000 sig i detta sammanhang eller i andra ger inte vare delar sitt betänkande förslag i fråga om vilka exakta belopp som bör av ställas till förfogande för olika ändamål. Forskning 2000:5 förslag anger övergripande prioriteringar och riktlinjer för förändringar. Forskning 2000 lämnar i kapitel 9 politik och planering förslag i fråga om om former och underlag för det forskningspolitiska beslutsfattandet. Kommittén att de forskningspolitiska besluten också inför de närmast anser kommande åren ska fattas utifrån sådant underlag och i de former som där anges.

5.2.5.1 Former för førskningssstjrrning

För forskningspolitik och planering inom forskningsområdet är det, enligt Forskning 2000:3 mening, lämpligt att utgå från två skilda m0deller för styrning forskning: beställarstyrning och forskarstyming. av Beställarstyrd forskning respektive forskarstyrd forskning sammanfaller behöver inte hundraprocentigt göra det, med uppdelningnära, men i tillämpad forskning respektive grundforskning. Näringslivets FoU en är exempel på den första modellen, den forskning som finansieras via universitet, högskolor och forskningsråd på den andra. De båda slagen forskningsstyming skiljer sig i tre väsentliga avav seenden när det gäller tar initiativet, när det gäller kriterier - vem som för val insatser och när det gäller beslutar. i av vem som Den forskarstyrda forskning utgår från initiativ från en enskild forskare eller forskargrupp. Inom vilka områden forskning kan komma till stånd blir här beroende vad forskarna är intresserade av att arbeta av med. Den beställarstyrda forskningen grundas på bedömningar inom t.ex. företagen forskningsbehov och forskningsmöjligheter. av För den beställarstyrda forskningen är det relevansen för beställaverksamhet är avgörande, även om självklart också krav på rens som vetenskaplig kvalitet måste uppfyllda för att insatta resurser ska vara komma till bästa möjliga användning. För den forskarstyrda forskningär det i stället bedömningar värdet för den vetenskapliga utvecken av lingen som ska väga tyngst. Den beställarstyrda forskningen och utvecklingsarbetet för näringslivet beslutas inom respektive företag. I fråga om projektval och resursfördelningen för den forskarstyrda forskningen tas beslut av forsk-

SOU 1998: 128 Kapitel 5 61

ningsråd och fakultetsnämnder, organ där ledamöterna har hög vetenskaplig kompetens och ofta är utsedda forskarsamhället.

av

Man skulle också kunna tala om en fjärde skillnad, i fråga in-

om formationen forskningens resultat. När det gäller den beställarstyr-

om da forskningen får information resultaten förutsättas direkt vidare-

om föras till beställaren själva syftet är att beställaren ska få kunskap.

- Beställaren kan sedan bestämma och hur resultaten ska utnyttjas.

om Den forskarstyrda forskningen redovisas i vetenskapliga artiklar,

monografier, avhandlingar. Resultaten blir fritt tillgängliga.

Skillnaderna mellan modellerna är naturliga utifrån forskningens olika syften och var och en av modellerna är den mest effektiva med hänsyn till dessa olika syften. Beställaren har bestämda, problemrelaterade, önskemål med sin finansiering. Den fria, forskarstyrda, forskningens syfte är att utrymme för originalitet och ifrågasättande, för

ge forskarnas uppslag och kunnande för att därigenom föra den vetenskapliga utvecklingen framåt.

Sektorsforskningen kan i några fall, t.ex. när det gäller försvarsforskningen och biståndsforskningen, beställarstyrd. Oftast

sägas vara innebär sektorsforskningen emellertid en tredje modell, med vissa inslag av både forskarstyrning och beställarstyrning. Resursema fördelas i stor utsträckning mellan ansökningar som lämnats in forskare eller

av forskargnipper. Kraven på bedömningar utifrån vetenskapligt perspektiv har successivt ökat. Medlen fördelas av organ som innehåller såväl sektorsföreträdare som forskare. De är dock inte alltid utsedda

senare av forskarsamhället, som forskarledamötema i forskningsråden och

de förra behöver inte ha eget direkt för verksamhet inom den

ansvar berörda sektorn, som är fallet för de FoU-beställande företagen. När det gäller information om forskningsresultaten liknar sektorsforskningen närmast den forskarstyrda forskningen. I regel får ingen beställare rätt till resultaten för att använda dem i den verksamheten.

egna

Som sektorsforskning har kommit att fungera kan man snarast säga att den innebär en ställföreträdarstyrd forskning. Forskare förutsätts formulera projektidéer och ansökningar utifrån ställföreträdande bedömningar av vilka projekt som skulle kunna angelägna inom oli-

vara ka områden. Deras ansökningar bedöms sedan där forskare

av organ, och sektorsföreträdare i sin tur också ska göra ställföreträdande bedömningar av vad som skulle kunna relevant för respektive

vara samhällsområde.

Sektorsforskningen har svarat för många värdefulla insatser. Det är dock trots det, enligt Forskning 2000:s mening, tveksamt detta är

om en bra form. Det är snarare en halvmesyr inte kan tillgodose sig

som vare den beställarstyrda forskningens krav på relevans och användarnärhet

62 Kapitel 5 SOU 1998: 128

eller den forskarstyrda forskningens krav på originalitet och vetenskaplig kvalitet.

Sektorsforskningen, den ställföreträdarstyrda forskningen, utgår också från distinktion mellan grundforskning och tillämpad forsk-

en ning. Det är dock ingen tydlig gräns mellan grundforskning och tillämpad forskning. Insatser olika slag går i varandra och bör därför kun-

av

ses i ett sammanhang. Den linjära modellen där grundforskning na förutsätts följas av tillämpad forskning, som i sin tur ligger till grund för utvecklingsarbete är i högsta grad en teoretisk modell och av-

speglar inte hur kunskapsutvecklingen faktiskt går till. Tillämpad forskning och utvecklingsarbete växelspelar med och ger impulser till grundforskning och vice Att dra administrativa gränser mellan

versa. grundforskning och tillämpad forskning är därför till nackdel för alla.

Forskning 2000 anser att de statliga insatserna i fortsättningen bör ha formen antingen forskarstyrd forskning eller beställarstyrd forsk-

av ning. De nuvarande sektorsforskningsmedlen bör i huvudsak fördelas

samlad forskningsrådsorganisation. via en

Statliga medel ska, enligt Forskning 2000:5 mening, också avsättas för beställarstyrd forskning för statens räkning. Ambitionen måste vara att de statliga insatserna för beställarstyrd FoU ska öka väsentligt. Alla statliga myndigheter bör få i uppgift att ansvara för och finansiera forskning och utvecklingsarbete inom sina respektive verksamhetsområden. Resurser för detta ska de berörda myndigheterna avsätta inom

för respektive verksamhetsanslag. ramen

5.2.6 Forskningsstiftelserna

De forskningsstiftelsema har inneburit att betydande belopp ställts

nya till förfogande för svensk forskning. De prioriteringar görs och de

som beslut fattas forskningsstiftelsemas styrelser har mycket stor

som av betydelse för svensk forskning såväl på kort på lång sikt. Betydel-

som

forskningsstiftelsema har förstärkts av att värdet på stiftelsemas sen av aktieinnehav ökade kraftigt under de första åren. Stiftelserna har däri-

fått ekonomisk styrka klart överstiger vad som gällde i genom en som ingångsskedet då den redan var betydande.

-

Forskningsstiftelsemas inflytande förstärks ytterligare genom att verksamheten till stor del fokuserar på forskarutbildningen. Detta ger direkt och indirekt och framför allt långsiktigt ett mycket stort inflytande över forskningen i Sverige.

Stiftelseformen innebär att forskningsstiftelsemas verksamhet inte kan omprövas i grunden. De medel som stiftelsema förfogar över måste användas i överensstämmelse med stiftelsemas stadgar. Pennutation,

Kapitel 5 63

ändring av en stiftelses ändamål, kan endast ske de ursprungliga

om ändamålen inte längre är möjliga att tillgodose. Något sådant kan inte hävdas med avseende på forskningsstiftelsema.

Efter ändringar i stiftelselagen och i stadgorna för forskningsstiftelserna är det från och med den l januari 1997 regeringen som utser stiftelsemas styrelser. Majoriteten av ledamöterna i styrelsen för Stiftelsen för strategisk forskning utgörs ordförandena och huvudsekreterama i

av forskningsråden och Forskningsrådsnämnden samt NUTEK:s generaldirektör. På motsvarande sätt ingår företrädare för olika statliga

myndigheter och organisationer i de andra stiftelsestyrelsema. Framför allt sammansättningen av styrelsen för Stiftelsen för strategisk forskning har inneburit en betydande maktkoncentration till ett fåtal

personer.

Den sammansättning som stiftelsemas styrelser fått för perioden 1997-1999 måste betraktas som en interimistisk lösning, motiverad med behovet att en samlad behandling vissa akuta resursproblem.

av sammansättningen av stiftelsemas styrelser för nästkommande mandatperiod och därefter måste ses i ett övergripande forskningspolitisld perspektiv.

Det är inte juridiskt möjligt att återföra stiftelsemas kapital till statsmaktemas beslutsfattande. Likafullt är omfattningen av stiftelsernas insatser sådan att övergripande avvägningar och långsiktig policy bör stå i överensstämmelse med statsmaktemas forskningspolitik. Om pengarna således inte kan komma till politikerna, bör i stället politikerna komma till pengarna. Enligt Forskning 2000:s mening bör- med det inflytande forskningsstiftelsema har över omfattningen och inriktningen av svensk forskarutbildning och forskning styrelsesammansätt-

ningen vara parlamentarisk. Styrelseledamötema bör utses bland företrädarna för eller nomineras av de partier är företrädda i riksdagen

som och antalet ledamöter avspegla partiernas mandatställningar. I detta sammanhang kan nämnas att riksdagsledamöter redan ingår i styrelsen för den sedan 1960-talet verksamma stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, som i likhet med forskningsstiftelsema erhöll del kapitalet

en av från löntagarfondema.

Givetvis ska en så sammansatt styrelse i sak endast för över-

svara gripande policybeslut. Tilldelningen till enskilda forskningsprojekt och forskningsprogram m.m. måste grundas på vetenskapliga och professionella bedömningar. Liksom andra forskningsfinansierande organ måste stiftelserna för detta ha interna beredningsorgan

med högsta vetenskapliga kompetens.

Ändamålen för forskningsstiftelsemas verksamhet finns inskrivna i stiftelseurkunderna och hör, framhâllits, till det statsmakterna

som som inte heller efter ändringen av stiftelselagen kan påverka. I fråga om omfattningen stiftelscmas verksamhet medger de flesta stiftelsemas

av av

64 Kapitel 5 SOU 1998: 128

stadgor att inte bara avkastningen utan också själva stiftelsekapitalet får utnyttjas. Däremot innehåller stiftelsernas stadgor, med något undantag, inga föreskrifter i vilken omfattning medel faktiskt ska delas ut.

om

Omfattningen stiftelsernas verksamhet diskuterades i samband

av med att forskningsstiftelsema inrättades. Regeringens förslag i prop. 1992/932171, som gällde inrättandet av de första stiftelserna, var att stiftelsemedlen i sin helhet skulle förbrukas under en femtonårsperiod, dvs. för de berörda stiftelsema under åren 1994-2008. Utbildningsutskottet, yttrande sedermera antogs av riksdagen, kommenterade

vars detta i sitt betänkande på följande sätt: Utskottet har inte uppfattat regeringens förslag ett slutligt ställningstagande till hur länge verk-

som samheten skall få pågå, utan just som ett riktmärke. Den angivna ramen

15 år vill utskottet tänkbar period mot bakgrund av den i om se som en propositionen angivna uppfattningen att tidsbegränsad, men i gen-

en gäld desto kraftigare förstärkning forskningen är att föredra framför

av mindre insatser över lång tid. Enligt utskottets uppfattning innebär

en propositionens förslag att sammanlagd resurs om ca 1 000 miljoner

en kronor år i 1993 års penningvärde bör kunna ställas till forskning-

per

förfogande efter uppbyggnadsperiod. En framgångsrik förmöens en genhetsförvaltning bör kunna medföra att stiftelsernas verksamhet utsträcks på obestämd tid." UbU 1992/93: 16, s. 12

Stiftelsemas stadgor innehåller, med några undantag, inga föreskrifter i vilken takt och omfattning medel ska delas ut. Flera

om som

stiftelsema har, i varje fall fram till nyligen, utgått från Utbildningsav utskottets betänkande och tolkat detta beställning av en årlig

som en anslagsutdelning motsvarande 10 procent av stiftelsekapitalets realvärde år 1993, vilket vad de i utskottsbetänkandet angivna 1 000 mil-

var joner kronorna utgjorde. Statsmaktemas nedskärningar på forskningsanslag på statsbudgeten har inneburit att flera stiftelsema som kom-

av pensation ökat sin anslagsutdelning de senaste åren.

Vissa stiftelserna, bland annat MISTRA och STINT, har beslutat

av att fortsättningsvis endast dela ut realavkastningen på stiftelsekapitalet, så att verksamheten ska kunna bibehållas utan tidsbegränsning. Den största forskningsstiftelsema, Stiftelsen för strategisk forskning,

av SSF, har dock gått den motsatta vägen och under våren 1998 fattat beslut att alla medel ska förbrukade till år 2015. SSF räknar med

om vara att avvecklingen de verksamheter finansieras kan kräva lång

av som tid. SSF kommer därför efter cirka år 2010 att huvudsakligen finansiera verksamhet i avslutningsfas eller under avveckling.

Enligt Forskning 2000:5 mening kan alltför omfattande insatser under begränsad period svåra att fullt ut utnyttja i praktisk verk-

en vara samhet. Det svenska näringslivet, konkurrenskraft stor del av

vars en stiftelsemedlen uttryckligen är avsedda att förbättra, kan inte ta till vara

SOU 1998: 128 Kapitel 5 65

och utveckla stiftelseforskningens alla resultat till praktisk tillämpning. Kortsiktiga och samtidigt omfattande insatser kan också innebära svårigheter och påfrestningar för själva forskningsorganisationen, både medan verksamheterna pågår och därefter, när det kan finnas risk för överskotf på forskare och personal.

annan

Stiftelserna bör, enligt Forskning 2000:s mening, endast dela ut den långsiktiga realavkastningen sitt kapital. På motsvarande sätt

av som nu sker inom Riksbankens Jubileumsfond bör detta göras i former

som innebär att kortsiktiga fluktuationer i marknadsvärdet stiftelsemas

av kapital och inkomster inte på ett störande sätt slår igenom i anslagsutdelningen. Forskningsstiftelsema kommer även så för mycket

att svara betydande belopp för forskningsfinansiering. Verksamheten skulle därmed också kunna bli ett permanent inslag i den svenska forskningsfinansieringen, vilket Forskning 2000 bedömer angeläget än

mer synnerligen omfattande tidsbegränsade insatser.

men

Med ett kapitalvärde på cirka 25 miljarder kronor och uppskattad

en realavkastning på tre- fyra procent skulle forskningsstiftelsema

svara för en årlig finansiering på upp till cirka en miljard kronor. Det motsvarar ungefär två tredjedelar den stiftelsefinansiering är aktu-

av som nu ell. En anpassning till den lägre nivån berör framför allt verksamhet som finansieras av Stiftelsen för strategisk forskning.

5.2.7 EU:s för

ramprogram forskning

EU:s femte ramprogram för forskning kommer att beslutas under 1998 och avse tiden fram till och med år 2002. Förberedelsema för ett följande ramprogram kan komma att inledas först några år. Genom

om EU:s ramprogram fördelas mycket stora belopp till forskning. Enbart det svenska bidraget till finansieringen av EU:s kan

ramprogram uppskattas till cirka miljard kronor år. Hittills har än det

en per mer svenska bidraget kommit tillbaka finansiering insatser inom

som av ramprogrammet som genomförs i Sverige. Svenska forskare och företag är således framgångsrika i EU:s fördelningsprocess.

Även Sverige är EU:s mindre medlemsländer har svenska

om ett av synpunkter ofta stor betydelse och får genomslag i utarbetandet

av EU:s planer och beslutsdokument. Utifrån den på forskning oli-

syn av ka slag, som Forskning 2000 redovisat i det föregående, kom-

anser mittén det angeläget att svenska företrädare arbetar för att EU:s forskning i större utsträckning ska ha karaktär av forskarstyrd forskning, dvs. bygga på forskares initiativ och fördelas kollegialt utsedda

av forskningskompetenta organ utifrån vetenskapliga kriterier. De svenska företrädarna bör också verka för att det inom EU etableras ett enhetligt

66 Kapitel 5

synsätt i frågan nationell medfinansiering. Forskning 2000 anser det

om vidare angeläget att svenska företrädare aktivt arbetar för att den administrativa proceduren kring EU:s forskningsinsatser förenklas.

EU kräver medfinansiering såväl företag som universitet och

av högskolor, som får stöd från ramprogrammet. Huvuddelen av EU:s forskningsprogram har inriktning ska vara av intresse för före-

en som tagen i EU-ländema. Företagen svarar själva för hälften av kostnaderna för EU-projekten.

Antalet EU-projekt som bedrivs vid universitet och högskolor ökar. Det beror både på att forskare vid universitet och högskolor allt mer får

ögonen för möjligheterna inom EU:s ramprogram och på att inriktupp ningen successivt har inneburit ökat utrymme för

av ramprogrammen universitetsforskning. För medfinansieringen finns här två huvudalternativ: Kostnaderna för projekten hanteras och bedöms i vanlig ordning,

forskningen prioriteras också vid den nationella medelsdvs. bara om fördelningen kan verksamheten komma till stånd. Eller också kan själ-

det faktum att ett projekt fått EU-stöd tas kriterium för att nava som tionella medel också ska beviljas. Danmark och Sverige är exempel på länder tillämpat den modellen. Det normala inom EU-

som senare länderna är dock att inga särskilda medel garanteras för medfinansieringen nationellt.

I Sverige har Stiftelsen för internationalisering högre utbildning

av och forskning, STINT, för närvarande ansvar för medfinansiering av projekt vid universitet och högskolor får stöd från EU:s fjärde

som

för forskning. STINT:s sammanlagda bidrag till finansieramprogram ring under de fyra år, det fjärde ramprogrammet gäller, uppgår till

som 315 miljoner kronor. En undersökning genomförts på uppdrag av

som STINT visar att därutöver inga väsentliga belopp särskilt avsatts från svenska grundforskningsanslag. Den EU-finansierade forskningen har anknutit till verksamhet som redan bedrivs eller ändå prioriteras, vilket naturligtvis har både för- och nackdelar.

Som stadgarna för STINT är utformade har stiftelsen ingen skyldighet att fortsätta medfinansieringen EU-projekt efter det att EU:s

av fjärde för forskning har slutförts. Stiftelsens styrelse har

ramprogram uttalat att den, ett led i sin allmänna uppgift att stödja svenskt del-

som tagande i internationellt forskningssamarbete, också i fortsättningen kommer att medverka i finansiering av EU-projekt. Detta ger dock inga rättigheter för svenska forskare att få stöd av STINT. Stiftelsens styrel-

kommer att bedöma projekten från fall till fall. se

Det finns skäl talar för båda de tänkbara huvudmodellema för

som medfinansiering EU-projekt medel söks på vanligt sätt eller medel

av är garanterade. I det första fallet är man säker på att nationella medel bara används för verksamhet verkligen också har prioriterats av de

som

SOU 1998: 128 Kapitel 5 67

nationellt ansvariga organen. I gengäld riskerar att få tillbaka

man en mindre del av de omfattande belopp som betalas in till EU:s forskningsprogram. I det andra alternativet kan återföringen av medel naturligtvis bli större, men samtidigt kommer EU-organens prioriteringar att påverka användningen av de nationella forskningsresursema. Och, inte minst viktigt, medel för dessa garantier måste på något sätt ställas till förfogande.

Enligt Forskning 2000:s mening bör kostnaderna for medverkan i projekt som finansieras via EU:s ramprogram kunna bedömas och prioriteras som annan verksamhet som ska finansieras med anslag till forskning. Ett rimligt antagande är att projekt klarat granskningen

som inom EU också ska ha goda förutsättningar att bedömas positivt nationellt. Om STINT i stället för att garantera medfinansiering i EU-projekt ger andra typer av stöd till forskning och forskarutbildning, innebär detta också en avlastning av kostnader för andra aktörer, som universitet, högskolor och forskningsråd, och att resurser frigörs som i gengäld kan användas for EU-projekten.

5.3 Forskning 2000:s och

bedömningar

förslag avseende grundforskning

5.3.1 En stark

grundforskning

En utgångspunkt för Forskning 2000 ska, enligt direktiven, vara att Sverige också i framtiden ska ha en stark grundforskning som bas. Samtidigt anger dock direktiven att "den förändrade situationen" ställer högre krav på ekonomisk och social nytta, koncentration och specialisering, vad gäller både forskningens utförande och finansiering.

Vad är då "en stark grundforskning"

Totalt avsätts i Sverige under år 1998 uppskattningsvis minst 58 miljarder kronor till FoU. Resurserna för grundforskning utgörs huvudsakligen av anslagen till forskning inom Utbildningsdepartementets område. För år 1998 uppgår dessa till i det närmaste 9 miljarder kronor. Vissa medel för grundforskning anvisas också under anslaget till Sveriges Lantbruksuniversitet. Ungefär 15 procent av de samlade FoUinsatserna kan uppskattas gå till grundforskning, medan ungefär 85 procent avser annan FoU.

Resurserna för grundforskning är emellertid i praktiken mindre än vad anslagsbeloppen anger.

Betydande delar av de svenska universitets- och högskoleanslagen till forskning är öronmärkta för studiefinansiering för doktorander.

68 Kapitel 5

Även det ibland hävdas att forskningen till del utförs dokto-

om stor av randerna, bör det ändå göras skillnad mellan för grundforsk-

resurser ning av självständiga, fardigutbildade, forskare och handledd forskning, den må vara aldrig så kvalificerad.

Universitetens och högskolornas resurser urholkas genom att externt finansierad verksamhet inte fullt ut svarar för sina kostnader, vilka i stället måste täckas med bland annat medel avsedda för grundforskning.

Till detta kommer att krav på att forskningen ska vara nyttig

nu också riktas direkt mot universitet, högskolor och forskningsråd, vilket kommit till uttryck bland annat i regeringens riktlinjer i regleringsbreven. Detta avspeglas också i direktiven till Forskning 2000, där önskemålet om en stark grundforskning omedelbart kopplas till bland annat krav på ekonomisk och social nytta.

De ökande kraven på direkt nytta kan ha sin bakgrund i att den ekonomiska situationen under år inte varit oproblematisk och i det

senare budgetsystem med mål- och resultatstyrning som ska tillämpas för den statliga verksamheten. Men de kan också vara uttryck för en mer allmänt ändrad syn på forskningen, med strängare "leveranskrav. Forskarna själva kan ha bidragit, genom att i strävan efter ökade

resurser ha översålt sin verksamhet och lovat allt önskas bara ansla-

som gen blir större.

Forskning 2000 vill betona vad som borde vara självklart, nämligen att forskning givetvis är nyttig i sig. Nytta innebär inte bara en viss, i förväg bedömd användbarhet inom ett angivet område. Det är också själva verksamheten forskning som är nyttig, i samma bemärkelse som skolan, kulturen, polisväsendet, tullverket och andra samhälleliga verksamheter är nyttiga, inte bara genom vissa specifika, nyttiga, resultat utan att där finns människor gör just det de ska: undervisar,

genom som författar, målar, håller ordning, kontrollerar eller forskar. De mest

genomgripande forskningsresultaten har kommit fram inom den fria grundforskningen. Utan grundforskning finns inga fundamentalt nya resultat att vidareanalysera och utveckla inom tillämpad forskning och utvecklingsarbete.

Balansen mellan resurser för forskning med olika syften har förskjutits till den fria forskningens nackdel genom tillkomsten av sektorsforskningsmedel, EU-forskning och forskningsstiftelser. Inte bara relativt sett har resurserna minskat. Direkta nedskärningar har också gjorts av anslag till universitet, högskolor och forskningsråd.

Enligt Forskning 2000:s mening är den mest angelägna åtgärden för svensk forskningspolitik att väsentligt öka för grundforsk-

resurserna ning och forskarutbildning.

SOU 1998: 128 Kapitel 5 69

5.3.2 och akademisk frihet

Grundforskning

I högskolelagen finns paragraf forskningens frihet:

en om För forskningen skall som allmänna principer gälla att forskningsproblem får fritt väljas, forskningsmetoder får fritt utvecklas och forskningsresultat får fritt publiceras. SFS 1992:1434, 1 kap. 6 §

Frihet har varit ett ledord i de senaste universitets- och högskolereformerna. Dessa reformer har dock knappast förstärkt just den akademiska friheten. I stället är det framför allt bestämmanderätten för universiteten och högskolorna, som har ökat. Detta har skett samtidigt som universitets- och högskolestyrelsemas sammansättning förändrats. Därigenom blir innebörden av reformema till stor del att det ickeakademiska beslutsfattandet bytt nivå, från den nationella statsmaktsnivån till den lokala styrelsenivän. Den akademiska friheten, i bemärkelsen friheten för forskarna enskilt eller kollegialt- att råda över verk-

samheten har däremot snarast minskat.

Tre faktorer har hittills varit av stor betydelse för den akademiska frihetens praktiska tillämpning.

För det första har de enskilda forskarnas rättigheter till fri forskning traditionellt varit integrerade i änsteorganisationen- med inskriven tid för forskning i tjänsten för professorer och forskarassistenter och tidigare docenter. Med tiden har denna fonn av garanti för fri forskning kommit att luckras upp. En början var inrättandet, på 1960-talet, av universitetslektorstjänstema, som inledningsvis endast avsåg undervisning. Universitetslektorema gavs senare rätt att efter ansökan få viss tid för egen forskning. För detta fanns särskilda medel avsatta.

Med de nya regler för läraranställningama som införs den 1 januari 1999 finns inte denna form av rätt till egen tid för forskning. Verksamheten vid universitet och högskolor förutsätts i stället vara föremål för en starkare intern ledning och omfattningen av den tid de enskilda lärarna fár ägna åt forskning, och när denna ska äga följa lokala

rum, av fördelnings- och arbetsledningsbeslut.

För det andra har ett skydd för den fria forskningen legat i det kollegiala beslutsfattandet vid universitet och högskolor. De kollegialt utsedda fakultetsnämndema, minst en för varje fakultetsområde, har

ansvarat för den närmare fördelningen av universitetets/högskolans medel för forskning och haft överinseende över arbetet inom forskning och forskarutbildning.

Med de ändringar som nu görs i universitetens och högskolornas ledningsorganisation kan fakultetsnämndemas roll komma att försva-

70 Kapitel 5 SOU 1998: 128

gas. De nya reglerna innebär att det vid varje universitet eller högskola endast måste finnas minst en fakultetsnämnd för fördelning forsk-

av ningsmedlen oberoende av hur många forskningsområden som är

företrädda vid lärosätet. Universitets/högskolestyrelsen ska besluta om eventuell indelning i fakulteter och vilka fakultetsnämnder ska

som finnas.

En tredje faktor har legat i verksamhetens själva karaktär. Universitetens och högskolornas egen forskning har förutsatts vara just grundforskning/fri forskning. Nu ändras detta. I högskolelagen har skrivits in en skyldighet för universitet och högskolor att samverka med det omgivande samhället. Detta kan komma att påverka utrymmet för fri forskning på flera sätt. Användningen av anslagsmedlen styrs mot s.k. samhällsrelevant verksamhet, vilket ger mindre resurser för fritt valda forskarinsatser. Arbetsledningen får ett starkare inflytande över forskningen. Om universitet och högskolor ska kunna svara för att samverkansskyldigheten efterlevs, krävs en mer aktiv ledning av arbetet inom universitet och högskolor. Universitet och högskolor kan knappast räkna med att verksamheten av sig själv får en inriktning som stämmer med lagens föreskrift. Den ökade betoningen av forskningens nytta har därtill trängt in i grundforskningens bas genom nya riktlinjer för universitetens, högskolornas och forskningsrådens egen verksamhet.

Till detta kommer de direkta nedskärningar som gjorts av fakultetsoch forslmingsrådsanslag. Förhoppningen har visserligen här varit att nedskärningarna skulle kunna kompenseras av ökade insatser från forskningsstiftelsema. Forskningsstiftelsemas stadgar pekar emellertid ut andra verksamheter än grundforskning som dessa primärt ska stödja.

Utan att det förts någon principiell diskussion kring den fria forskningen och dess roll för universitet och högskolor, har således gjorts förändringar som kan stor betydelse för den fria forskningen. Forskning 2000 finner detta olyckligt. Den fria forskningen är själva fundamentet i forskning och forskningspolitik. Detta måste avspeglas inte bara i adekvata resurser för fri forskning. Ramvillkoren måste också utformas med respekt för den akademiska friheten.

Det är möjligt att det finns en konflikt mellan lokal handlingsfrihet och garantier för den fria forskningen. Den fria forskningen kan, paradoxalt nog, kanske kräva en central reglering som inte helt är i linje med decentraliseringen till universitet och högskolor som myndigheter. De förändringar som gjorts bör följas upp och regelsystemen ses över utifrån den akademiska frihetens perspektiv. Forskning 2000 föreslår i det följande ändring högskolelagens föreskrifter universite-

en av om tens och högskolornas uppgifter.

SOU 1998: 128 Kapitel 5 71

5.3.3 Övergripande avvägningar på statsmaktsnivån

Beslutsfattandet på central statlig nivå var länge mycket detaljerat. På 1960-talet beslutade statsmakterna om resursanvändningen i detalj. Från högskolereforrnen 1977 delades universitets- och högskoleanslagen upp i anslag till den grundläggande högskoleutbildningen respektive till forskning och forskarutbildning. Successivt överlåts allt mer av beslutsfattandet till universitet och högskolor och forskningsråd. Men även när beslutsfattandet decentraliserats gällde regeringens och riksdagens intresse resursslagen. De behandlades då dock mer övergripande. "Mellantjänster", "rekryteringstjänster", "basresurser" etc. var ofta terrnerna för de politiska prioriteringarna. Några uttryckliga avvägningar mellan själva forskningsområdena gjordes däremot knappast, även om utfonnningen av anslagssystemet innebar att statsmakternas beslut formellt gällde övergripande forskningsområden.

I dagens system med mål- och resultatstyrning har diskussioner kring resursslag blivit förlegade. Detta och decentraliseringen av en rad beslut till universitet och högskolor borde kunnat leda till att kärnfrå-

omfattningen och inriktningen av forskningen inom olika gorna om områden kommit i fokus. Så har dock knappast skett. I stället har statsmaktsnivån vad gäller grundforskningen engagerat sig i strukturfrågor jämställdhet, samverkan, tvärvetenskap etc. Detta är förvisso

också viktiga frågor, men fortfarande inte de övergripande avvägningsfrågor måste de centrala forskningspolitiska frågorna. i

som vara Att nu det närmaste en halv miljard kronor anvisas till de små och medelstora högskolorna enbart för forskning, dvs. utan någon som helst områdesangivelse, kan också ses som ett tecken på att prioriteringarna mellan olika forskningsområden hittills egentligen inte varit det primära i forskningspolitiken.

Uppenbart finns ett problem inbyggt i de övergripande forskningspolitiska avvägningama. De vida områden, som besluten gäller, kan bli för abstrakta för att engagera. Politiker kan mänskligt nog finna

- större intresse i mer avgränsade och konkreta frågor. Många exempel finns på att de politiska beslutsfattarna i strid med rollfördelningen mellan politiskt och inomvetenskapligt beslutsfattande gått in i mycket konkreta frågor.

Principen måste dock vara att de övergripande avvägningama och

endast de är de politiska organens ansvar. Samtidigt måste forsk-

ningspolitiken bli en politik med innehåll. De övergripande resursavvägningama måste faktiskt ägnas uppmärksamhet och besluten i dessa frågor klara motiveringar. Detta förutsätter i sin tur forsknings-

ges en politisk diskussion som förs i dessa termer. För att politikerna ska kunna ta ställning till de övergripande innehållsliga avvägningama, måste

72 Kapitel 5 SOU 1998: 128

de också få ett annat beslutsunderlag än i dag. Kommittén återkommer till dessa frågor i kapitel

Med avseende på grundforslcningen är det i huvudsak tre olika

avvägningar som ska göras på statsmaktsnivå.

Det är för det första avvägningar rörande det institutionella ansvaret för forskningsresursema, dvs. avvägningar mellan fasta och "rörliga medel för forskning i praktiken mellan anslag direkt till universitet och högskolor respektive anslag till forskningsråd. Till denna fråga hör den kanske skenbart triviala men i praktiken synnerligen betydelsefulla frågan om kostnadsfördelningen mellan olika forskningsflnansiärer.

Det är för det andra avvägningar mellan olika forskningsområden. Och det är för det tredje avvägningar i fråga om lokaliseringen geografiskt av forskning och forskarutbildning.

5.3.4 Balansen mellan "fasta" och

"rörliga" resurser

Anslagen till universitet och högskolor brukar också rubriceras "fasta" forskningsresurser, medan forskningsrådens anslag utgör rörliga

resurser för forskning. Graden av fasthet eller rörlighet är således sedd ur universitetets/högskolans synvinkel. För den enskilde forskaren

är naturligtvis ofta inte heller universitetets/högskolans anslag "fast". Han eller hon är också här beroende av fördelningsbeslut, i detta fall t.ex. fakultetsnämnden.

Fakultetsanslagen för år 1998 uppgår till sammanlagt cirka sex miljarder kronor. Genom öronmärkningar av statsmakterna är en stor del av anslagen intecknade för olika ändamål. Cirka 1,5 miljarder

dvs. ungefär 25% av fakultetsanslagen är således öronmärkta för lo-

kalkostnader och cirka en miljard kronor dvs. ungefär 15% för stu-

- diefinansiering i forskarutbildningen. Av fakultetsanslagen går vidare mer än 12% till infrastrukturkostnader. Återstoden, mindre än hälften av de totala anslagsbeloppen, används framför allt för att finansiera anställningar för forskare eller arbetstid för forskning för vissa lärare. Huvuddelen av professurema vid landets universitet och högskolor finansieras således via fakultetsanslagen liksom ett stort antal forskarassistenter samt lektorers arbetstid för forskning. Fakultetsanslagen används också för andra typer av kostnader för biträdespersonal oli-

- av ka slag, för resor, materiel, enklare utrustning m.m. Dessa senare kostnader är dock den minsta delen av fakultetsanslagen. Antalet universitet och högskolor i Sverige och det stora antalet institutioner vid dessa cirka 1 000 gör att forskningsmiljöema ofta blir relativt små, något som har betydelse för relationen mellan fakultetsanslag och forskningsrådsanslag.

SOU 1998: 128 Kapitel 5 73

Forskningsrådsanslagen används till helt dominerande del till att finansiera olika forskningsprojekt. De kostnader som det då är fråga om är framför allt löner till biträdespersonal av olika slag, utrustning, materiel, resor etc. Forskningsråden finansierar också anställning av forska-

eller arbetstid för forskning friköp för lärare med anställning re som bekostas t.ex. av universitet eller högskola.

I stort sett alla länder har valt den dubbla organisationen med dels egna resurser för universitet och högskolor dels forskningsråd som fördelar anslag. Rollfördelningen mellan organen skiljer sig dock något från land till land. En vanlig skillnad gentemot Sverige är att forskningsråden i andra länder har ett större ansvar för forskarutbildningen. Doktorander medverkar visserligen i och får ofta studiefinansiering via forskningsrådsprojekt, men de svenska forskningsråden har idag inte något direkt ansvar för eller några formella uppgifter avseende forskarutbildningen.

För tydlighetens skull kan man se på de renodlade alternativen, dvs. alternativet att alla grundforskningsanslag skulle direkt till universitet och högskolor respektive alternativet att alla grundforskningsanslag skulle fördelas via forskningsråd.

I alternativet att alla pengar går direkt till universiteten och högskoloma skulle statsmakterna få fullständig kontroll över den regionala fördelningen forskningsresursema. De skulle helt avgöra fördel-

av ningen mellan universitet och högskolor. Den regionalpolitiska aspekten av forskningspolitiken skulle sannolikt förstärkas. Universitet och högskolor skulle, väl var fördelade vara säkra på vad de

när resurserna hade, vilket i sig naturligtvis kan ha både för- och nackdelar. Utan den konkurrens mellan forskarna och vetenskapliga prövning som ligger i forskningsrådens ansökningsförfarande skulle dock kvaliteten i forskningsarbetet försämras.

I alternativet att alla pengar kanaliseras via forskningsråd finns inga garantier för hur forskningsresursema kan komma att fördelas mellan de olika universiteten och högskolorna. Universitet och högskolor skulle få stora problem när det gäller personalplanering och när det gäller att ta ansvar för anställningstrygghet m.m. Osäkerheten för de enskilda forskarna och för andra anställda skulle självfallet bli stor. Det skulle bli svårt att få en stabil forskarutbildning. I gengäld borde dock den vetenskapliga kvaliteten i verksamheten i princip bli så hög som det bara är möjligt: alla verksamheter skulle prövas mot varandra i

ständig nationell tävlan. I praktiken är det kanske inte säkert att kvaen litetshöjningen skulle inträffa. Duktiga forskare kanske inte skulle vilja arbeta på så osäkra villkor utan skulle i stället lämna universiteten och högskolorna för annan verksamhet.

74 Kapitel 5 SOU 1998: 128

De båda extremaltemativen är tankekonstruktioner. Båda finansieringsformema behövs för att få en basorganisation för forskning och forskarutbildning och för att få en flexibel finansiering utifrån vetenskapliga kvalitetsbedömningar. Vad frågan gäller är uppgiftsfördelningen och balansen mellan fast och rörlig finansiering.

För närvarande kanaliseras drygt femtedel medlen till grund-

en av forskning via forskningsråden. Andelen varierar något mellan de olika vetenskapsområdena. Av anslagen under Utbildningsdepartementet till de olika vetenskapsområden är andelen forskningsrådsanslag följ

nu ande. Uppgifterna gäller år 1998. Den stora andelen forskningsrådsmedel inom naturvetenskap hänger samman med att medel för storskaligt internationellt forskningssamarbete CERN anvisas under

- m.m. - nu anslaget till Naturvetenskapliga forskningsrådet. Med dessa medel frånräknade ligger andelen ungefär på samma nivå som för medicin.

Råd exkl. int Humaniora- 15% samhällsvetenskap

Rollfördelningen mellan forskningsråden och universitet och högskolor har under årens lopp förskjutits. Ursprungligen hade de svenska forskningsråden mer begränsade uppgifter inom forskningsfinansieringen. De svarade då huvudsakligen för kompletterande projektfinansiering för forskare som redan hade sin anställning vid ett universitet eller

en högskola. Projekten var också relativt små. Sedan har den forskningsrådsfinansierade verksamheten ökat och förändrats. Några forsk-

av ningsråden finansierar nu i betydande omfattning anställningar för forskare eller friköp för forskningsuppgifter för lärare vid universitet eller högskola. Det har blivit vanligare med stora och mångåriga projekt. Den senaste förändringen gjordes budgetpropositionen

genom hösten 1998, när ansvaret for finansieringen av svenskt deltagande i internationellt forskningssamarbete, t.ex. CERN, fördes över till

som forskningsråden. Forskningsråden har med tiden fått en väsentligt starkare ställning än de ursprungligen hade. Samtidigt har deras ställning på senare år förändrats genom tillkomsten av forskningsstiftelsema.

En annan viktig förändring ligger i den successivt allt tydligare markerade skyldigheten för forskningsråden och andra externa finansiärer att också svara för kostnaderna för universitetens och högskolornas

SOU 1998: 128 Kapitel 5 75

infrastruktur. Detta har lett till tidvis mycket animerade diskussioner om de s.k. overhead-påslagen.

I rollfördelningen ligger samtidigt en omfattande samverkan mellan forskningsråd och universitet och högskolor i form av gemensam finansiering av forskningsprojekt

m.m.

Forskningsråden ska, enligt Forskning 2000:5 mening framför allt ha till uppgift att svara för finansiering av forskningsprojekt. Men forskningsråden bör också ha en mer aktiv roll, där de utifrån egna bedömningar av angelägna forskningsområden tar initiativ till olika insatser. Forskningsråden bör som ett led i detta också ta initiativ till och finansiera forskarutbildning. Forskningsråden bör också fungera som rådgivande organ till regeringen med avseende på sina respektive

områden. Kommittén återkommer till forskningsrådsorganisationen i kapitel

För att kunna ge stöd till så många forskare som möjligt finansierar forskningsråden nu ofta inte hela projekt utan ger "bidrag" till projektfinansieringen. Det innebär att forskaren måste antingen kompletterande finansiering från andra håll i den mån detta innebär finansiering

med fakultetsmedel binder forskningsrådet upp universitetens och högskolornas resurser. Om inte det lyckas måste projektidén omarbetas så den passar ekonomin. Eller, vilket sannolikt är det vanligaste, försöker forskaren genomföra det ursprungliga projektet men med inadekvata resurser.

Enligt Forskning 2000:5 uppfattning måste huvudregeln vara att forskningsråden ska ta det fulla ansvaret för den verksamhet de stöder, även om detta kan komma att innebära att färre forskare får stöd än vad som annars skulle vara fallet.

Universitet och högskolor ska för en bred forskningsorgani-

ansvara sation som ger möjlighet för alla universitets- och högskolelärare att forska. Universitet och högskolor har ansvaret för forskarutbildningen. Universitet och högskolor måste förfoga medger fi-

över resurser som nansiering av egen forskning utan bidrag från externa finansiärer. Det måste gälla också inom områden där forskningen kräver finansiering av mer omfattande utrustning, materiel, biträdespersonal etc. Det är en förutsättning för att universitet och högskolor ska kunna ta det fulla ansvaret för sin verksamhet och för åtagandena mot den akademiska personalen. Enligt den senaste reformeringen av lärartjänstorganisationen har universitet och högskolor ansvar för att alla lärare ges möjlighet att arbeta inom såväl undervisning som forskning. Skyldigheten att erbjuda lärarna arbetsuppgifter inom forskning kan inte rimligen villkoras av att läraren själv lyckas få finansiering från en extern forskningsfinansiär.

76 Kapitel 5

Detta är också en förutsättning för pluralismen i forskiiingsystemet. Ofta förefaller pluralismen tänkas ligga främst i att universitetens och högskolornas lärare ska ha ett antal finansiärer att skicka ansökningar till. Enligt Forskning 2000:5 mening är i stället det viktigaste instrumentet för pluralism i forskningssystemet att det vid universitet och högskolor finns reella möjlighet att förverkliga de idéer och initiativ som där kommer fram.

Trots vad som framhållits om forskningsrådens viktiga roll för den vetenskapliga kvaliteten, måste grundforskning också kunna bedrivas utan stöd från råden. Annars blir forskningsråden alltför enväldiga kvalitetsbedömare. Universitetens och högskolornas egna forskningsanslag bör således ge utrymme för full finansiering av viss forskning. Ett ytterligare skäl för detta är att det annars skulle vara stora skillnader i frihetsgrad mellan olika forskningsområden. Vissa forskningsområden kräver begränsade utöver lärarens arbetstid. Även inom

resurser egen mer resurskrävande ämnen bör det dock kunna bedrivas forskning vid universitet och högskolor utan att verksamheten alltid blir beroende av extern prövning. Givetvis måste universitet och högskolor ha väl fungerande system för den interna kvalitetsprövningen.

Universitet och högskolor ska således ha egna medel som i rimlig utsträckning kan finansiera tid för forskning för de anställda lärarna och andra forskningsresurser. En konsekvent tillämpning av principen

full kostnadstäckning viktig förutsättning för detta. Därigeom är en

kan universitetens och högskolornas egna anslag användas för nom sådana insatser inom forskning och forskarutbildning som prioriteras av lärosätena.

5.3.4.1 Full kostnadstäckning

Till frågan om balansen mellan fasta och rörliga resurser och rollfördelningen mellan universitet/högskolor och forskningsråd samt andra forskningsfinansiärer hör frågan om vem som ska betala för vad.

Grundprincipen är för universitet och högskolor liksom för den statliga verksamheten i övrigt att externa finansiärer ska stå för de kostnader de förorsakar. Det gäller självfallet direkta kostnader för t.ex. löner och materiel. Tidredovisning används normalt inte inom universitet och högskolor. För den personal som arbetar med flera olika uppgifter

sannolikt flertalet universitets- och högskoleanställda- kan det således ofta inte göras någon exakt fördelning kostnaderna mellan uppgif-

av tema. Den ekonomiska redovisningen vid universitet och högskolor utvecklas nu emellertid avsevärt. Likaså ökar kostnadsmedvetandet.

SOU 1998: 128 Kapitel 5 77

Det externa betalningsansvaret gäller också kostnaderna för del i den infrastruktur i vid bemärkelse som finns inom högskolan och utan vilken arbetet inte skulle kunna bedrivas. Med infrastruktur avses här bibliotek, administration, gemensam service och utrustning etc.

Universitetens och högskolornas kostnadspåslag för gemensamma resurser och indirekta kostnader har varit en mångårig stridsfråga. Företrädare för universitet och högskolor har också fört mer eller mindre regelrätta förhandlingar med forskningsfmansiärer. Senast överlade företrädare för Sveriges Universitets- och Högskoleförbund i december 1997 med forskningsråd och sektorsorgan om principer och metoder för tillämpning av principen om full kostnadstäckning. Överläggningen sammanfattas av förbundet: Samförstånd uppnåddes om att nuvarande ordning med 12 % i längden inte är möjlig att behålla. Det är nu viktigt att få till stånd en överenskommelse om ett nytt enkelt system vid beräkning full kostnadstäckning som samtidigt frihet för varje uni-

av ger versitet och högskola att sluta mera övergripande avtal med externa finansiärer om den så önskar. Ur Sveriges Universitets- och Högskoleförbunds nyhetsbrev

Ett visst stillestånd råder således. För overhead-kostnader vid universitetet/högskolan tas nu ut tolv procent på alla externa anslag. Vida-

betalas ett kostnadspåslag på tio procent för lokaler. Påslagen beakre tar således inte eventuella kostnadsskillnader mellan fakultetsområden och/eller lärosäten. Vid vissa lärosäten tas också ut påslag för kostnader på fakultets- och/eller institutionsnivå.

De omdebatterade overhead-påslagen är låga både i förhållande till vad som tillämpas inom andra områden, där verksamhet bedrivs på uppdrag, och i förhållande till vad som tillämpas av universitet i andra länder, t.ex. Storbritannien och USA. Men, det bör uppmärksammas att beräkningsprincipen inte alltid är densamma. De svenska universitetens och högskolornas overhead-påslag görs på den samlade budgeten för den extemfinansierade verksamheten. I andra sammanhang kan debiteringen gå till så att endast de direkta lönekostnadema budgeteras särskilt och sedan ett samlat påslag görs för alla andra typer av kostnader, alltså också vissa direkta kostnader materiel etc. och inte bara de

som overhead-kostnader som ingår i högskolans påslag.

Stor uppfinningsrikedom utvecklas inte sällan när det gäller att försöka undvika att overhead-påslaget faktiskt tas ut. Här finns ofta ett starkt gemensamt intresse hos berörda forskare och finansiärer. Men kostnaderna försvinner naturligtvis inte bara för att de inte betalas av den borde göra det. Om de externa finansiärema inte står för sin

som del universitetens och högskolornas kostnader urholkas universite-

av tens och högskolornas egna resurser för grundforskning, forskarutbildning och grundläggande högskoleutbildning i motsvarande mån.

78 Kapitel 5 SOU 1998: 128

Många externa finansiärer kräver också direkt ekonomisk medverkan från de universitets- och högskoleinstitutioner, där deras verksamhet bedrivs. Det kan ske i flera former. Extemfinansiärens projekt kan förutsätta medverkan av personal eller tillgång till andra

resurser som finansieras av universitetet/högskolan eller med anslag från forskningsråd.

Universitetet/högskolan har det formella arbetsgivaransvaret för all personal, oavsett varifrån finansieringen kommer. Som de arbetsrättsliga reglerna är utfonnade kan det innebära ansvar för personal också efter det att den ursprungliga finansieringen upphört. Då kan lärosätet dock använda personalen för andra uppgifter än de ursprungliga, så

om är lämpligt och möjligt med hänsyn till de berörda personernas kompetens m.m. Men externa finansiärer kan mer eller mindre uttryckligt också kräva att universitet och högskolor fortsätter just deras verksamhet efter det att de älva upphört med finansieringen. Personal och andra resurser ska då alltså användas för de ursprungliga, extemfinansi-

av ärerna prioriterade, ändamålen också när kostnaderna måste bestridas med lärosätets egna medel. Extemfinansiärema får på så sätt givetvis god utdelning av sina insatta medel. Men detta innebär samtidigt att universitetens och högskolornas anslag för grundforslcning och forskarutbildning binds upp.

Kraven på medfinansiering har funnits sedan länge. De har dock fått en helt annan tyngd och omfattning att de systematiskt ställs

genom av nytillkommande forslcningsfinansiärer, som förfogar över mycket betydande ekonomiska resurser och därför styr verksamhet i en helt annan skala än tidigare. Den forskning som finansieras från EU:s ramprogram för forskning förutsätter således en basfinansiering från universitet och högskolor. De nya forskningsstiñelsema kräver betydande ekonomiskt engagemang från berörda lärosäten. De senare ställer också mycket omfattande krav i fråga om verksamhetens uppläggning och organisation.

Det är omöjligt att mer exakt uppskatta omfattningen av det "intrång" som på dessa sätt görs i för grundforskning. Inom

resurserna Sveriges Universitets- och högskoleförbund försöker man nu beräkna hur mycket universitet och högskolor förlorar på underfinansieringen av den externa verksamheten. Enligt preliminära resultat rör det sig här om betydande belopp.

I regleringsbrevet för anslagen till universitet och högskolor för år 1998 har i fråga om forskningssamverkan mellan högskola och näringsliv angivits att Målsättningen är att det ekonomiska ansvaret för berörda lärosäten inte överstiger 50 procent de kost-

av gemensamma naderna för samarbetet." Regleringsbrevet s. 13

SOU 1998: 128 Kapitel 5 79

Forskning 2000 vill med bestämdhet framhålla att universitetens och högskolornas resurser inte får urholkas genom att de används för att på olika sätt subventionera verksamhet med extern finansiering. All verksamhet vid universitet och högskolor, internt eller externt finansierad, ska bära alla kostnader.

sina egna

Från företrädare för forskningsråden har ibland hävdats att råden inte bör betraktas som externa finansiärer i egentlig bemärkelse. Med detta har man velat markera en samhörighet mellan forskningsråden och universitet och högskolor, som skulle motivera att forskningsråden inte svarade för t.ex. kostnader för infrastrukturen vid lärosätena. Frå-

infinner sig om inte forskningsråden, om de vill jämställa sig med gan universiteten och högskolorna, i likhet med dessa då i stället skulle svara för en större andel av infrastrukturkostnadema än vad andra externfinansiärer gör.

Utifrån grundprincipen att alla finansiärer ska bära sina egna kostnader, anser Forskning 2000 att ingen skillnad ska göras mellan forskningsråden och övriga externa finansiärer. Alternativet att forskriingsråden t.ex. genom något slags abonnemang, där statsmakterna en gång för alla i universitets- och högskoleanslagen lade in betalning för rådens del kostnaderna, är inte acceptabelt med hänsyn till att om-

av fattningen av rådsmedel vid de enskilda lärosätena kan variera mycket, såväl i sin helhet över tiden, beroende på utfallet av forskarnas

som ansökningar till råden.

En korrekt kostnadsfördelning är fundamental för att forskningspolitiken ska bli meningsfull. De övergripande prioriteringar, som statsmakterna gör, får inte sättas ur spel genom att myndigheter och andra genom olika typer av direkta eller indirekta subventioner gör anslag olika mycket värda. Som det nu är kan en krona som statsmakterna lägger på ett fakultetsanslag sägas vara mindre värd än en krona som läggs på ett forskningsrådsanslag, eller för den delen också på ett sektorsforskningsanslag, just att forskningsråden och andra finansi-

genom ärer får för sina Myndigheterna får inte genom egna upp-

mer pengar. görelser undergräva riksdagens och regeringens avvägningar. Universitet och högskolor har inte något mandat att göra undantag från princi-

full kostnadstäckning för några finansiärer, inte ens forskningspen om råden.

Forskning 2000:5 uppfattning är, som framhållits tidigare, att en viktig del av pluralismen i det svenska forskningssystemet måste bestå i att forskare, institutioner, fakultetsnämnder och styrelser vid universitet och högskolor har reella möjligheter att agera självständigt. Det förutsätter att de medel som anvisas under forskningsanslag direkt till universitet och högskolor faktiskt kan disponeras enligt beslut som fattas

80 Kapitel 5 SOU 1998: 128

av de berörda vid lärosätena. I sin tur förutsätter detta att alla finansiärer fullt ut svarar for kostnaderna för sin verksamhet

Universitet och högskolor måste också själva bevaka att externa medel inte otillbörligt styr användningen av resurserna för fri forskning och forskarutbildning. För detta krävs bland annat interna beslutssystem som respekteras. Enskilda forskare får inte genom tillgång till externa medel automatiskt låsa upp interna resurser.

Till frågan om full kostnadstäckning hör vidare att högskolan genom felaktig prissättning inte får snedvrida konkurrensen gentemot andra forskningsutförare. Inom många områden finns alternativa uppdragsta-

är tvungna att ta ut full betalning för uppdrag- industriforskgare som ningsinstituten, Statens provningsanstalt mfl. myndig-heter, fristående konsulter etc.

Med hänsyn till vikten av en rättvis kostnadsfördelning och till de svårigheter hittills Varit förenade med hanteringen av kostnads-

som täclcningsfrågan, förordar Forskning 2000 att regeringen utfärdar särskilda riktlinjer i denna fråga. Schabloniseringen förefaller i det nuvarande debiteringssystemet ha gått för långt. Kostnadsskillnader mellan olika forskningsområden och mellan lärosätena bör beaktas i regeringens föreskrifter.

Forskning 2000 anser vidare att alla beställare, utöver de fullständi-

direkta och indirekta kostnaderna, också ska betala för att de får tillga gång till den långsiktigt uppbyggda kompetensen vid universiteten och högskolorna genom ett särskilt påslag för lärosätenas kompetensuppbyggnad. Detta påslag bör också fastställas av regeringen.

5.3.5 Avvägningama mellan olika forskningsområden

5.3.5.1 Vetenskapsømråden vid universitet och högskolor

Statsmaktema har beslutat att medlen för forskning och forskarutbildning till universitet och högskolor fr.o.m. år 1999 ska anvisas i tenner

fyra vetenskapsområden. Denna indelning ersätter den hittills tillav lämpade medelsanvisningen till fakultetsområden.

Vetenskapsområdena är

humanistiskt-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde -

medicinskt vetenskapsområde -

naturvetenskapligt vetenskapsområde -

tekniskt vetenskapsområde. -

SOU 1998: 128 Kapitel 5 81

Två av vetenskapsområdena innebär sammanslagningar av dagens fa-

kultetsområden. Humanistiskt-samhällsvetenskapligt område omfattar

således nuvarande humanistiska, samhällsvetenskapliga, juridiska och teologiska fakulteter. Medicinskt vetenskapsområde omfattar

nuvarande medicinska, farmaceutiska och Odontologiska fakulteter.

Vilka avvägningar, som statsmaktemas beslut ska gälla, är

en central forskningspolitisk fråga. Indelningen i anslag ska ge uttryck för vad som är rimligt att pröva politiskt. Det innebär att områdena inte ska

vara för små, så att statsmaktsbesluten blir för detaljerade, och att de ska vara av sådan karaktär att avvägningama mellan dem i första hand ska diskuteras utifrån övergripande, icke-vetenskapliga bedömningar och värderingar. De indelningar som används för de återkommande budgetbesluten ska också vara rimligt stabila.

Forskning 2000 anser att statsmaktemas medelsfördelning med avseende på grundforskning bör göras i termer som ansluter till den vetenskapliga disciplinindelningen, även om avvägningama här självfallet måste göras mycket övergripande. Också för forskarutbildningen ger en sådan indelning en lämplig struktur. Indelningen i vetenskapsområden utgår från och sammanfattar den normalt tillämpade indelningen av det vetenskapliga arbetet vid universitet och högskolor. En motsvarande indelning tillämpas i resurstilldelningssystemet för den grundläggande högskoleutbildningen.

Varje indelning utesluter självfallet andra. I indelningen i vetenskapsområden ligger att prioriteringar av forskning utifrån andra indelningsgrunder inte kan göras genom statsmaktemas anslagsbeslut. Det gäller till exempel områden som informationsteknik, miljö, vård etc. Inte heller i andra länder används dock indelningar utifrån sådana forskningsområden som grund för statsmaktsbeslut om den reguljära finansieringen till grundforskning och forskarutbildning. Det nya anslagssystemet utesluter dock inte att statsmakterna liksom hittills kan ge olika former av riktlinjer och övergripande prioriteringar for resursanvändningen.

En övergång från fakultetsvis medelsanvisning till vetenskapsområden innebär inte bara en decentralisering beslut till universitet och

av högskolor. Den gör det också, enligt Forskning 2000:s mening, möjligt att bättre tydliggöra de värderingsgrundade resursavvägningama på statsmaktsnivå:

Insatser inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskap- -

sområdet motiveras framför allt av allmänkulturella prioriteringar, av önskemål om ytterligare kunskaper om människan och samhället,

kunskaper som förvisso kan vara nog så nyttiga, men som ändå of-

tast inte kan förväntas få direkt påverkan på produktion och tillväxt.

82 Kapitel 5 SOU 1998: 128

Insatser inom det medicinska vetenskapsområdet motiveras öns- - av

kemålen bättre hälsa och bättre möjligheter att behandla sjuk-

om

domar. Den medicinska forskningens resultat leder dock inte alltid

till mindre kostnader eller enklare avvägningar inom sjukvården. Det naturvetenskapliga vetenskapsområdet har, liksom humaniora-

-

samhällsvetenskap, i mycket en allmänkulturell motivering: önskan

att veta mer om det mycket stora och det mycket lilla, universums ursprung, livets uppkomst och materiens innersta. Naturvetenskaplig

forskning ger samtidigt också basen för mycket det görs bå-

av som

de inom medicinsk och teknisk forskning.

Det tekniska vetenskapsområdet, slutligen, är det i regel har - som

störst förväntningar på sig att bidra till den ekonomiska utvecklingen i samhället.

I utredningsdirektivens mycket vida uppdrag torde ligga att Forskning 2000, trots vad som nu beslutats om vetenskapsområden, kommit-

om tén så finner lämpligt skulle kunna lämna förslag om annan indelning för medelstilldelning till forskningen vid universitet och högskolor. Forskning 2000 anser dock att övervägande skäl talar för att den beslutade indelningen tillämpas för avvägningama på statsmaktsnivå.

Indelningen i vetenskapsområden bör tillämpas konsekvent för alla medel till forskning och forskarutbildning som anvisas direkt till universitet och högskolor. Det innebär till exempel att den nuvarande särskilda medelsanvisningen till temaforskning vid Linköpings universitet bör avskaffas och dessa medel inordnas i strukturen av vetenskapsområden.

För undvikande av missförstånd vill Forskning 2000 påminna om att indelningen i vetenskapsområden för statsmakternas anslagsbeslut inte är bindande för lärosätenas interna organisation. Lärosätena ska själva besluta om antalet fakultetsnämnder, vilka verksamhetsområden de olika fakultetsnämndema ska svara för, hur verksamheten ska organiseras i institutioner och andra enheter, arbetsfördelningen mellan institutioner etc. Så kan till exempel verksamheten vid Linköpings universitet, om de ansvariga inom universitetet så bedömer lämpligt, också

i det nya anslagssystemet organiseras enligt den nuvarande Tema-modellen. Eller kan Uppsala universitet, som idag har organisation för

en gemensam teknisk och naturvetenskaplig forskning och forskarutbildning välja att ha en sådan gemensam organisation även när statsmakterna anvisar medel i tenner av vetenskapsområdena Naturvetenskap respektive Teknik.

Universitet och högskolor får idag omfördela högst tre procent av anslagsbeloppen till de olika fakultetsområdena. Forskning

2000 anser, med hänsyn till bland annat angelägenheten av att underlätta för tvär-

SOU 1998: 128 Kapitel 5 83

vetenskaplig forskning som berör mer än ett vetenskapsområde, att lärosätena bör få möjlighet att göra vissa omfördelningar också mellan vetenskapsområdena. Forskning 2000 föreslår att högst fem procent av beloppet till varje vetenskapsområde får omfördelas. I detta ligger ett betydande utrymme för det lokala beslutsfattandet. Redan vid dagens anslagsnivå cirka 4,5 miljarder kronor exkl. lokalkostnader skulle

- på så sätt universitet och högskolor kunna omfördela sammanlagt cirka 225 miljoner kronor.

Från universitetshåll upplevs det uppenbarligen ibland vara svårt att argumentera för stöd till fri grundforslcning genom att beslutstermema är så övergripande. Man uppfattar det som att det behövs något konkret eller spektakulärt för att fånga beslutsfattarnas intresse. Resurser för att möjliggöra forskarnas fria kunskapssökande skulle således ha en svår argumentationssituation genom att vara något allt för anonymt.

Eventuella sådana problem får dock inte lösas genom återgång till centralstyming i detaljfrågor. De markerar i stället vikten av bättre övergripande analyser och beslutsunderlag i samt diskussion kring de övergripande forskningspolitiska frågorna. Forskning 2000 vill tvärtom betona att statsmaktemas överväganden ska begränsas till just avvägningarna mellan vetenskapsområdena. Den närmare fördelningen inom dessa måste överlåtas till den lokala universitets- och högskolenivån. Enligt kommitténs mening är det redan- och framför allt av principiella skäl inte rimligt att politiska beslut avgör den närmare forskningsinriktningen vid landets universitet och högskolor. Det är heller inte i praktiken möjligt for de politiska beslutsfattarna i regering och riksdag att i sak sätta sig in i forskningsfrågoma i den utsträckning som krävs för att kunna göra självständiga bedömningar i fråga om den närmare forskningsinriktningen.

I detta sammanhang vill Forskning 2000 framhålla att beslut om att ge en högskola ansvar och resurser för ett eller flera vetenskapsområden måste föregås av kvalificerade vetenskapliga bedömningar.

84 Kapitel 5 SOU 1998: 128

5.3.5.2 Avvägningar mellan vetenskapsømrådena

Följande tabell visar anslagen enligt budgetpropositionen för år 1998 fördelade på vetenskapsområden.

Vetenskapsområden Fakulteter Forsknings- Summa ALF-

råd m.m. medel

65%

Mkr. Mkr. Mkr. Mkr. Humaniora- samhällsveten l 161,2 216,0 1377,2 skap

högskolor Sm0M Övrigt 204,5 132,3 336,8 Rymdforskning 156,2 l56,2 Lokalhyror l 467,5 l 467,5 Summa 6 519,9 l 821,8 8 341,7 1019,3

Anslaget till Teknisk-naturvetenskaplig fakultet vid Uppsala univer- -

sitet har här fördelats med hälften till Naturvetenskap och hälften till Teknik. ALF: ersättning till till sjukvårds- och tandvårdshuvudmännen för

-

kostnader för klinisk forskning och forskarutbildning.

Som framgår av tabellen har humaniora-samhällsvetenskap inte så blygsamma resurser som det ibland kan verka av debatten. Forskningsfinansieringsutredningen visade också att framför allt samhällsvetenskap fått betydande förstärkningar genom olika forskningspolitiska beslut. Den samlade anslagsnivån är ungefär densamma för humaniorasamhällsvetenskap som för teknik. Dessa båda områden har också i huvudsak samma fördelning av resurserna mellan anslag direkt till universitet och högskolor respektive forskningsrådsanslag.

Också området Medicin ligger på ungefär samma resursnivå, om man ser till universitets/högskole- och forskningsrådsanslag, och har också samma fördelning mellan universitets/högskoleanslag och rådsanslag. Här tillkommer dock det betydande belopp i tabellen ovan betecknat ALF som enligt avtal betalas ut till sjukvårds- och tandvårdshuvudmännen i vissa landsting och kommuner för kostnader i samband med klinisk forskning och forskarutbildning. Detta har här tagits upp

SOU 1998: 128 Kapitel 5 85

med den del av den totala ersättningen, enligt uppgifter till SCB

som avser forskning och forskarutbildning. Osäkerheten är dock stor i fråga om i vilken utsträckning och på vilket sätt dessa medel verkligen kornmer forskningen och forskarutbildningen till godo. Avtalen med sjukvårds- och tandvårdshuvudmännen är för närvarande föremål för översyn.

Naturvetenskap avviker från de övriga vetenskapsområdena på två sätt. Området tilldelas mer pengar, ungefär femton procent högre

sammanlagd anslagstilldelning än övriga vetenskapsområden om från

man Medicin undantar medlen till sjukvårdshuvudmännen. Balansen mellan universitets/högskolemedel och forskningsrådsmedel är också

en annan. Ungefär 45 procent av de samlade medlen anvisas här via forskningsrådet, medan forskningsrådens andel inom övriga vetenskapsområden är ungefär 15-20 procent. Skillnaden hänger med att

samman medel för deltagande i visst internationellt forskningssamarbete CERN m.m. fr.o.m. budgetåret 1998 anvisas under Naturveten-skapliga forskningsrådet anslag.

Forskning inom olika områden bedrivs, med naturnödvändighet

om eller bara av tradition kan kanske diskuteras, på mycket olika sätt. Inom humaniora och samhällsvetenskap är det fortfarande vanligt med

projekt som bara sysselsätter en person och som inte heller förfogar över särskilt mycket resurser i form utrustning etc. Inom medicin, natur-

av vetenskap och teknik är situationen oftast en annan. Här är arbetet

organiserat i större forskningsprojekt, där många både seniora forskare och doktorander liksom annan personal, forskningsingenjörer, laboratorieassistenter etc. arbetar tillsammans. Kostnaderna för utrustning och experimentmaterial kan vara betydande.

Ett annat sätt att försöka få en bild av forskningsinsatsema inom olika vetenskapsområden än att se på anslagsnivåema är genom de uppgifter som finns om antalet årsverken vid universitet och högskolor som ägnats forskning inom olika vetenskapsområden. Här kan dock inte statistiken särskilja i vilken utsträckning dessa årsverken är finansierade av fakultets- och forskningsrådsanslag eller av externa medel från t.ex. sektorsforskningsanslag. De externa medlen är störst inom områdena Medicin, Naturvetenskap och Teknik. Rimligen ingår därför i uppgifterna för dessa områden fler personår inte grundforsk-

som avser ning än vad det gör i uppgifterna avseende området Humaniora-samhällsvetenskap.

Kapitel 5 SOU 1998: 128

Följande tabell visar antalet årsverken för FoU, fördelade på tjänstekategori, inom olika vetenskapsområden m.m. läsåret 1995/96.

Vetenskapsomrâde Professor Lektor Forskare Adjunkt Doktorand Övriga Summa Humaniora-

Lant- och skogsbruk, veterinär 108 49 381 38 344 825 1745 Små och medelstora

Forskare sammanfattar kategorierna Forskarassistent, Forskare och -

Forskningsassistent i SCB:s material Doktorand sammanfattar kategorierna Doktorand, Assistent, Fors-

-

karstuderande med utbildningsbidrag och Övriga forskarstuderande i SCB:s material

Över huvud taget förefaller uppgifterna antalet FoU-årsverken inte

om särskilt imponerande. Antalet FoU-årsverken fárdigutbildade forska-

av re sammanlagt cirka 6 000 uppgår till exempel bara till knappt hälften

antalet är sysselsatta inom hår- och skönhetsvård cirka 13 000 av som år 1993, enligt uppgifter från SCB.

Trots att områdena Teknik och Naturvetenskap har mer omfattande extemfinansierad verksamhet har området Humaniora-samhällsvetenskap fler FoU-årsverken än dessa båda områden. Det avspeglar skillnaderna i resursanvändning mellan områdena, med relativt sett större personalintensitet inom Humaniora-samhällsvetenskap. Men det visar än en gång att forskningsvolymen inom Humaniora-samhällsvetenskap relativt sett inte är särskilt liten. Eller omvänt, att forskningsvolymen inom Teknik och Naturvetenskap relativt sett kanske inte är påfallande stor.

Humaniora-samhällsvetenskap har fler årsverken av såväl professorer, lektorer, forskare, adjunkter och doktorander än vad Teknik och Naturvetenskap har. Endast i gruppen Övriga, dvs. biträdespersonal, har naturvetarna och teknikerna fler årsverken. Skillnaderna är dock

Kapitel 5 87

inte stora: 240 fler årsverken i hela landet för naturvetenskap, 480 fler för teknik. De närmare awägningarna mellan vetenskapsområdena bör fortsättningsvis göras utifrån det underlag och i den ordning Forskning som 2000 i det följande kapitel 9 för forskningspolitiken. Forskning anger 2000 vill för egen del endast ange följande övergripande prioriteringar. Resursema för framför allt det tekniska vetenskapsområdet behöver öka. Prioriteringama inom utbildningspolitiken innebär att den tekniska utbildningen vid universitet och högskolor kommer att byggas ut kraftigt. Det ställer krav på förstärkning av forskarutbildningen och forskningen inom teknik. Den tekniska grundforskningen behöver också byggas bas ut som för kunskapsutvecklingen för industri och näringsliv i övrigt. Det är den bästa formen FoU-stöd från statens sida till det svenska näav ringslivet. Omvittnat är att industrin och andra delar näringslivet av framför allt är intresserade kontakter med kvalificerade forskare vid av universitet och högskolor och att kunna rekrytera forskarutbildade av inom viktiga områden. Detta bedöms angeläget än de som mer nyttoinriktade FoU-projekt finansieras efter ställföreträdande som bedömningar i olika sektorsorgan. För ökade resurser till teknisk forskning talar bland annat också neddragningen inom försvarsforskningen. Försvarsforskningen har hittills kunnat bidra också till framtagandet av kunskaper betydelse i av civila sammanhang och för den vetenskapliga utvecklingen. Också resurserna för naturvetenskaplig forskning bör öka, enligt Forskning 2000:s mening, Motiveringama här är desamma för som teknisk forskning. Också inom naturvetenskap byggs högskoleutbildningen ut. Naturvetenskaplig forskning och forskarutbildning måste förstärkas för att kunna mot de behov följer därav. Naturvesvara som tenskaplig forskning och forskarutbildning måste också förstärkas som bas för utvecklingen inom medicin och teknik. Det medicinska vetenskapsområdet har tillgång till betydande resurser, om hänsyn tas också till de belopp utgår till sjukvårdshuvudsom männen för kostnader i samband med den kliniska forskningen. Den medicinska forskningen är och har länge varit flaggskeppet inom svensk forskning. Trots de omfattande är det, enligt Forskresurserna ning 2000:s mening, inte lämpligt att minska till forskning resurserna som visat sig hålla hög kvalitet och ge värdefulla resultat. Forskning 2000 vill betona att det är mycket angeläget att de betydande belopp för forskning och forskarutbildning som ingår i de avtalade ersättningama till sjukvårds- och tandvårdshuvudmännen används så att de fullt ut kommer dessa verksamheter till godo. Frågorna ersättningar till och om

88 Kapitel 5 SOU 1998: 128

avtal med sjukvårds- och tandvårdshuvudmännen ingår dock inte i Forskning 2000:s uppdrag utan behandlas av en särskild utredare.

Forskning 2000 däremot att resurserna för samhällsveten-

anser skaplig forskning bland annat ekonomi bör kunna minska. Sam-

- hällsvetenskap byggdes ut kraftigt under 1960-talet och då framför allt med utgångspunkt i den grundläggande högskoleutbildningen. Bland annat härigenom finns fortfarande förhållandevis stor organisation

en för samhällsvetenskap vid svenska universitet och högskolor. Sökandetrycket till samhällsvetenskaplig grundutbildning är fortfarande stort, även utbildningspolitiken innebär att andra utbildningsinrikt-

om nu ningar prioriteras. Forskning 2000 återkommer i det följande till samspelet mellan forskning och grundläggande högskoleutbildning. Med hänsyn till den nuvarande åldersstrukturen och förestående pensionsavgångar bland universitets- och högskolelärama bör dock möjligheter finnas att, utan att behöva tillgripa regelrätta uppsägningar, ompröva den samhällsvetenskapliga forskningsorganisationen.

De neddragningar kan göras inom samhällsvetenskaplig forsk-

som ning förslår självfallet omprioriteringar inte långt när det gäller att

som förstärka naturvetenskaplig och teknisk forskning. Forskning 2000:5 önskemål förstärkningar den forskarstyrda forskningen inom

om av naturvetenskap och teknik ligger också till grund för de förslag kommittén lägger fram i fråga förändringar i formerna för forskningsfi-

om nansiering. De innebär kraftigt förstärkta för forskarstyrd

resurser forskning inom naturvetenskap och teknik.

5.3.5.3 Forskningen och den grundläggande utbildningen vid

universitet och högskolor

Stor vikt fästs vid samband mellan forskning och utbildning och vid att utbildningen vid universitet och högskolor ska ha anknytning till forskning. Utbildningen ska förmedla forskningsresultat och forskningsmetoder och ett vetenskapligt synsätt. Forskningen ska genom kontakt med utbildningen få impulser och underlag för forskarrekrytering.

nya Vad dessa syften i praktiken ska innebära är dock ett återkommande diskussionsämne.

En fråga har gällt det organisatoriska sambandet mellan utbildning och forskning. Här har diskussionen framför allt gällt om alla universitet och högskolor ska förfoga över forskningsanslag.. De små och

egna medelstora högskolorna, införlivades i högskolesystemet genom

som högskolereformen 1977, har med eftertryck hävdat att sambandet mellan utbildning och forskning förutsätter att alla lärosäten tilldelas egna forskningsanslag. statsmakterna har beslutat att alla universitet och

nu

SOU 1998: 128 Kapitel 5 89

högskolor ska förfoga över forskningsresurser. De små och

egna medelstora högskolorna tilldelas i år sammanlagt i det närmaste halv

en miljard kronor forskningsmedel.

som egna

En annan fråga har gällt möjligheterna för alla lärare vid universitet och högskolor att bedriva forskning. Genom de senaste årens reformer är också detta nu snart realitet. Den lärartjänstreform, beslutats

en som hösten 1997 och ska träda i kraft i januari 1999, innebär att samtli-

som ga högskolelärare, som har forskarutbildning, ska få tid för forsk-

egen ning efter närmare beslut vid universitetet eller högskolan. Många lärare, framför allt vid de små och medelstora högskolorna, saknar dock forskarutbildning. Här kommer lärosätenas egna forskningsanslag att kunna användas för att finansiera lärarnas forskarutbildning.

Forskning 2000 vill uppmärksamma ytterligare aspekt

en av sambandet mellan utbildning och forskning, nämligen den inbördes påverkan mellan resurstilldelningen och resursanvändningen för de båda verksamhetsområdena.

Decentraliseringen av beslutsfattandet inom universitets- och högskoleområdet har inneburit att lärosätena i stor utsträckning

nu svarar för utbildningsutbudets omfattning och inriktning när det gäller den grundläggande högskoleutbildningen. Formellt är friheten här mycket stor. I praktiken är universiteten och högskolorna naturligtvis hänvisade till vad resurserna medger. Inte minst det faktum att universitets- och högskolelärare har mycket stor anställningstrygghet får då stor betydelse. Det faktiska utbildningsutbudet bestäms i mycket inriktningen

av och kompetensen hos de lärare universitet och högskola har anställda.

F orskningsresurserna vid universitet och högskolor har stor betydelse också för inriktningen av den grundläggande högskoleutbildning. Det nuvarande planerings- och styrsystemet för den grundläggande högskoleutbildningen överlåter i stort sett helt till universitet och högskolor att besluta om den närmare omfattningen och inriktningen

av utbildningsutbudet. De lokala besluten styrs dock i stor utsträckning

av tillgången till resurser. En viktig faktor här är att alla lärare/forskare vid universitet och högskolor nu ska medverka i både undervisning och forskning. Anslagen till forskning och styrningen dessa mot olika

av forskningsområden får således via lärartjänstorganisationen betydelse för vilken utbildning kan vid de olika lärosätena. Som plane-

som ges rings- och styrsystemen ser ut idag har sannolikt de forskningspolitiska besluten och forskningsfinansiäremas fördelningsbeslut väl så stor, ibland kanske större, betydelse för den grundläggande högskoleutbildningen som de politiska beslut som uttryckligen denna utbildning.

avser

90 Kapitel5

5.3.5.4 Avvägningar avseende forskningsrådsmedel

Forskning 2000 föreslår att inte bara de medel som nu kanaliseras via forskningsråd utan också huvuddelen av dagens sektorsforskningsmedel fortsättningsvis anvisas via forskningsråd. Forskning 2000 finner indelningen i vetenskapsområden lämplig att använda också här.

Statsmaktemas avvägningar avseende de forskningsmedel som kanaliseras via forskningsråd har också utgjort grund för indelningen i myndigheter inom forskningsrådsorganisationen. Forskning 2000 anser

sådan överensstämmelse är lämplig också för framtiden. Ett att en forskningsråd bör således för vart och de områden för vilka

svara ett av statsmakterna här anvisar medel.

forskningsråden får betydligt större ansvarsområden än de

De nya nuvarande forskningsråden. I forskningsrådens instruktioner måste markeras deras vida för såväl grundforslcning som tillämpad

ansvar forskning och för såväl inomdisciplinär som tvärvetenskaplig forskning. Forskningsråden ska liksom nuvarande forskningsråd och forskningsråd i andra länder arbeta enligt modellen forskarstyrd forskning.

Forskning 2000 behandlar den föreslagna nya rådsorganisationen utförligt i kapitel 8 Organisation och arbetsformer.

Statsmaktemas avvägningar med avseende på rådsmedel bör i huvudsak göras i de angivna, övergripande termema. Någon ytterligare styrning bör normalt inte göras. Det bör dock, med hänsyn till de vida uppdrag de forskningsråden föreslås få, också vara möjligt för

som nya statsmakterna att öronmärka insatser för vissa avgränsade forsk-

mer ningsområden inom respektive forskningsråds verksamhetsområde. Detta måste dock göras med stor respekt för forskningsrådens ansvar för de vetenskapliga bedömningama.

Vad gäller avvägningen mellan de olika forskningsområdena gör Forskning 2000 prioriteringar som i fråga om vetenskapsområ-

samma dena vid universitet och högskolor. Det är önskvärt att resurserna för områdena Teknik och Naturvetenskap ökar. Forskning 2000 vill dock på nytt betona att de närmare avvägningama ska göras utifrån det underlag och i den ordning som kommittén föreslår i det följande.

5.3.6 Lokaliseringen av forskningsresurser

5.3.6.1 Universitet och högskolor i hela landet

Idag finns universitet och högskolor spridda över hela landet från Luleå i till Lund i söder. Vad forskningsresursemas storlek är

norr avser skillnaderna mellan lärosätena stora. Det avspeglar bland annat lärosätenas ålder och hur många fakultetsornråden/vetenskapsområden som

SOU 1998: 128 Kapitel 5 91

är företrädda. Universiteten i Uppsala och Lund förfogar år 1998 vardera över i det närmaste en miljard kronor som eget statsbudgetanslag till forskning och forskarutbildning. Universiteten i Göteborg och Stockholm har vardera något mindre än 800 miljoner kronor, Umeå universitet drygt 500 miljoner kronor och Linköpings universitet i det närmaste 350 miljoner kronor. Av de stora högskolorna är Karolinska institutet störst med cirka 600 miljoner i eget statsbudgetanslag, följt av Tekniska högskolan i Stockholm med cirka 500 miljoner, Chalmers tekniska högskola med cirka 350 miljoner kronor och Luleå tekniska universitet med något under 200 miljoner kronor.

Bland de små och medelstora högskolorna är högskolorna i Växjö och Örebro samt Mitthögskolan störst med avseende på medel till

egna forskning. De förfogar år 1998 var och en över cirka 50 miljoner kronor. Högskolan i Karlstad har tilldelats drygt 40 miljoner kronor.

Forskningsresursernas geografiska fördelning har ofta varit hett debatterad. Särskilt har detta gällt principfrågan om alla lärosäten ska forfoga över egna medel till forskning. Denna fråga har nu besvarats genom att statsmakterna beslutat att så ska vara fallet. Men diskussionerna har självfallet också gällt omfattningen av de resurser som ska ställas till förfogande för de olika lärosätena och, eftersom dessa är geografiskt spridda, därmed också den geografiska fördelningen av forskningsresursema.

Den geografiska fördelningen av forskningsresursema kan bli föremål för två typer bedömningar, dels en som är primärt regionalpoli-

av tisk, dels en som utgår från behov och önskemål vad gäller forskningen i sig. Den förstnämnda har framför allt kommit in när det gällt resurserna till de små och medelstora högskolorna. Forskning 2000 återkommer till denna fråga i det följande.

I de egentliga forskningspolitiska bedömningama ingår också att ta ställning till lokaliseringsfrågor. Dagens forskningsanslag är summan

under lång tid fattade forskningspolitiska beslut. Dessa har i regel av utgått från konkreta förslag från de olika lärosätena, som statsmakterna funnit mer eller mindre intressanta, som de tillstyrkt eller förkastat. Den successiva uppbyggnaden har på så sätt lett till att forskningsresursema inte bara totalt sett är olika stora vid olika lärosäten. I detta ligger också att forskningsresursema relativt sett är olika stora, om de till exempel sätts i relation till antalet studenter eller andra faktorer. Forskning 2000 vill, för undvikande av missförstånd, klargöra att detta i sig inte innebär någon "orättvisa. Det visar att beslutsfattandet faktiskt gjorts utifrån prioriteringar och inte utifrån mekaniskt räknande.

I ett internationellt perspektiv är svenska universitet och högskolor varken särskilt stora eller särskilt små. Det finns exempel både på lärosäten som är väsentligt mycket större än de största svenska universite-

4 18-5272

92 Kapitel 5 SOU 1998 128

ten och på sådana som är mindre än de minsta svenska. Någon standardstorlek finns förvisso inte i fråga om universitet och högskolor.

I de beslut, som fattats om att alla lärosäten ska ha forsknings-

egna resurser och att alla lärare med forskarutbildning ska arbeta både inom undervisning och inom forskning, ligger viktiga utgångspunkter för den geografiska fördelningen av forskningsresurserna. Statsmaktema måste dock som hittills kunna göra dessa fördelningar utifrån allmänna värderingar och politiska prioriteringar. Forskning 2000 vill erinra om att dessa avvägningar enbart ska gälla de olika vetenskapsområdena. Den närmare fördelningen av resurser inom dessa områden ska vara en fråga för lokala beslut.

5.3.6.2 Forskningen vid de små och medelstora högskolorna

Forskning 2000 har genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att följa upp hur de små och medelstora högskolorna utnyttjar tilldelade forskningsmedel". Kommittén ska vidare med avseende på dessa högskolor föreslå kriterier för den framtida fördelningen forskningsmedel.

av Dir 1997:154

Forskning 2000 har gjort en enkät till de små och medelstora högskolorna. I korthet visar enkätsvaren följ ande.

De små och medelstora högskolorna svarar sammantaget för en inte oväsentlig del av den forskning som utförs inom högskolan. De små och medelstora högskolornas egna forskningsmedel uppgår budgetåret 1998 till cirka 425 miljoner kronor.

Den viktigaste externa finansiären vid dessa högskolor är Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, KK-stiftelsen. KK-stiftelsen har beslutat om finansiering till högskolorna på sammanlagt drygt 550 miljoner kronor. Denna finansiering avser dock verksamhet under flera år. Huvuddelen av KK-stiftelsens insatser görs i form av finansiering av konsortier för kompetensutveckling.

Andra viktiga finansiärer är sektorsforskningsorgan och geografiskt närliggande organ som länsstyrelser, landsting och kommuner. Några av högskolorna får en betydande uppbackning genom lokalt inrättade forskningsstiftelser. Även företagsfinansieringen är relativt sett betydande för ett antal av högskolorna. Många av högskolorna har EUanslag. Fortfarande får dock de små och medelstora högskolorna endast mycket blygsamma medel genom forskningsråden. Bortsett från ett par av de tidigare universitetsfilialerna är andelen forskningsrådsmedel mycket låg. Häri ligger en klar skillnad gentemot universiteten och de stora högskolorna, där forskningsråden är stora finansiärer.

SOU 1998: 128 Kapitel 5 93

Forskningsinriktningen vid de små och medelstora högskolorna ansluter till deras utbildningsutbud och den därmed sammanhängande lärarprofilen. Det innebär att flertalet högskolor har en tyngdpunkt in-

samhällsvetenskap och humaniora. Undantag härifrån är framför om allt Högskolan i Karlskrona/Ronneby men också högskolorna i Dalarna och Kalmar samt Mälardalens högskola.

Högskoloma anger i Forskning 2000:s enkät att forskning bedrivs inom alla ämnen är företrädda vid respektive lärosäte. Flertalet

som pekar dock ut vissa profil- eller tyngdpunktsområden, Med undantag framför allt av högskolorna i Karlslqona/Ronneby och Karlstad är dock även insatserna inom dessa områden i regel blygsamma när de uttrycks i personår. Det rör sig högst om något eller några årsverken.

De tidigare universitetsñlialema högskolorna i Karlstad, Växjö

och Örebro har inrättat vad de kallar provisoriska fakultetsnämnder.

- Övriga högskolor har särskild forskningsnämnd eller motsvarande

en som beredande i några fall beslutande organ. Forskningsnämnden

- skiljer sig från fakultetsnämndema genom att i regel rektor eller möjligen prorektor är ordförande och genom att ledamöterna inte är kollegialt utsedda.

Alla högskolorna redovisar i enkäten ett omfattande samarbete med universitet och högskolor såväl i Sverige som i andra länder.

Högskoloma redovisar likaså ett omfattande samarbete med framför allt det lokala näringslivet. Det sker i många olika former. Här nämns framför allt nätverk, centra, uppdragsforskning. I flera fall förstärks samarbetsmöjlighetema genom att högskolan själv strävar efter en Verksamhetsinriktning som ska vara intressant för det lokala näringslivet och det omgivandet samhället i övrigt.

Fortfarande har bara en minoritet av lärarna vid de små och medelstora högskolorna forskarutbildning. Inte ens vid de mer akademiska högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro är det än fjärdedel.

mer en Det bör emellertid påpekas att inte heller alla lärare vid universiteten har forskarutbildning. Andelen forskarutbildade är dock där väsentligt högre, vid t.ex. Lunds universitet 75 procent. Liksom vid universiteten och övriga högskolor är kvinnorna i minoritet bland lärarna. Flertalet högskolor förefaller som huvudprincip ha att forskningsmöjligheterna ska fördelas jämnt mellan de behöriga lärarna. Flera högskolor anger i enkäten att lektorema är garanterade mellan 20 och 35 procent av arbetstiden till egen forskning.

Doktorander finns vid alla högskolorna. Störst är antalet vid Högskolan i Karlstad, som har hela 170 doktorander. En stor del av doktoranderna är lärare vid respektive högskola som med finansiering från högskolan kompletterar sin tidigare utbildning. Forskarutbildningen

94 Kapitel 5

bedrivs i samverkan med oftast flera universitet och högskolor. I några fall medverkar högskolan i en eller flera organiserade forskarskolor.

Av de anslagsmedel för forskning går direkt till de små och

som medelstora högskolorna används den helt dominerande delen för att finansiera lärartid för forskning. Det sker i form av delfinansiering

av professurer, finansiering av lektorers tid för forskning, finansiering

av forskarutbildning för lärare som saknar sådan och i form särskilda

av doktorandtjänster för de egna lärarna. Omkring en fjärdedel medlen

av går till lokalkostnader, administration, bibliotek.

Högskolorna redovisar ett stort antal vetenskapliga artiklar, konferensbidrag etc. Några ger exempel på patent från forskning vid lärosätet.

Det hör till undantagen att högskolorna kan redovisa någon egeninitierad utvärdering av forskning. I fråga om utvärderingar hänvisar man i stället till vad som ligger i det reguljära vetenskapliga bedömningssystemet. Verksamhet vid flera av högskolorna har omfattats av utvärderingar gjorda av olika forskningsfinansiärer. Högskolorna hänvisar i enkäten också till de utvärderingar görs Högskoleverket dels

som av inför prövning av t.ex. magisterexamensrättigheter, dels i kvalitetsutvecklingsarbetet. Alla högskolor sig ha fått goda eller mycket

anser goda omdömen i de utvärderingssammanhang där de förekommit.

De flesta högskolorna är försiktiga när det gäller att peka på konkreta effekter av verksamheten vid högskolan, men menar att de positiva effekterna måste finnas även de inte är direkt mätbara. Några

om högskolor ger dock konkreta exempel: Högskolan i Dalarna anger bl.a. utveckling av produkter av isostatiskt trä i samarbete med ett företag, utveckling av en plantbädd i samarbete med ett företag, utveckling av en process för höghastighetsfomining i samarbete med ett företag. Mälardalens högskola pekar på etableringen av Västerås teknikby och förarbeten till en motsvarande etablering i Eskilstuna. Högskolan i Karlskrona/Ronneby anger att det under åren 1994-1997 med anknytning till högskolan har skapats cirka 2 000 arbetstillfällen, främst inom IT-

nya sektorn.

Alla högskolor redovisar synnerligen expansiva framtidsvisioner. Särskilt höga förefaller ambitionerna vara just när det gäller forskning och forskarutbildning vilket dock naturligtvis kan avspegla att enkäten skickades ut från en forskningspolitisk utredning. Under de närmaste fem åren hoppas alla högskolor få möjligheter till forskarutbild-

egen ning och ansvar för ett eller flera vetenskapsorriråden. Några sig

ser också inom överblickbar framtid ha uppnått universitetsstatus. Några få högskolor uttrycker en tydlig vilja till profilering. Framför allt gäller det Högskolan i Karlskrona/Ronneby, sig målet att bli inter-

som ger en

SOU l998zl28 Kapitel 5 95

nationellt konkurrenskraftig högskola och nationellt ledande vad gäller området tillämpad IT.

Med avseende på uppgifterna i tilläggsdirektiven- att följa hur

upp de små och medelstora högskolorna utnyttjar tilldelade forskningsmedel" respektive att föreslå kriterier för den framtida fördelningen av forskningsmedel vill Forskning 2000 framföra följande.

-

De beslut, som fattats om att anvisa forskningsmedel till de små och medelstora högskolorna, måste i första hand ha syftat till att medge forskningsinsatser på bredden genom arbetsmöjligheter inom forskning för berörda lärare. Detta syfte förefaller, enligt Forskning 2000:5 bedömning, högskolorna kunna uppnå. Alla högskolorna arbetar engagerat och ambitiöst med forskningsfrågoma.

Forskningen vid de små och medelstora högskolorna måste kunna svara mot samma kvalitetskrav som verksamheten vid universiteten. Forskning 2000 vill därför betona att också dessa högskolor måste vara skyldiga att inrätta en eller flera fakultetsnämnder som ska svara för vetenskapliga bedömningar och den närmare fördelningen av forskningsmedlen. All användning av statliga medel för forskning måste underkastas vetenskaplig prövning. Detta måste beaktas också vid beslut om att under längre tid garantera lärare viss tid för egen forskning.

Kravet att forskningen vid de små och medelstora högskolorna ska svara mot samma kvalitetskrav som verksamheten vid universiteten måste också beaktas vid medelsanvisningen till forskning. De små och medelstora högskolorna får nu möjlighet att etablera forskning som en integrerad del av den reguljära verksamheten. Resursema som ställts till högskolornas förfogande är betydande, inte minst i beaktande av att antalet forskarutbildade lärare vid dessa högskolor fortfarande är begränsat. Det är viktigt att högskolorna, som också sker, stimulerar de anställda lärarna att gå igenom forskarutbildning. Enligt Forskning 2000:5 mening förutsätter ytterligare utbyggnad av de fasta forskningsresursema vid de små och medelstora högskolorna att antalet forskarutbildade lärare ökar och att forskningen vid högskolorna visar sig uppfylla kvalitetskriteriema t.ex. genom att andelen medel, som erhålls i vetenskaplig konkurrens från forskningsråden ökar. Resurser till forskning vid de små och medelstora högskolorna måste också fördelas utifrån de övergripande forskningspolitiska prioriteringarna av olika Vetenskapsområden. Det måste i detta sammanhang beaktas att de små och medelstora högskolorna inte är en enhetlig grupp utan tvärtom visar stora skillnader inte minst i fråga om forskningsförutsättningar och verksamhetens inriktning mot olika vetenskapsområden.

Formuleringen i tilläggsdirektiven till Forskning 2000 kan möjligen läsas som en uppmaning till kommittén att ange en särskild form för resurstilldelning till forskningen vid de små och medelstora högskolor-

96 Kapitel 5

na. Ett sådant alternativ är enligt Forskning 2000:5 mening inte lämpligt. När nu beslutet tagits att alla universitet och högskolor ska tilldelas egna medel för forskning, bör bedömningarna och besluten göras på samma sätt för alla lärosätena. De små och medelstora högskolorna bör således också de tilldelas anslag för forskning och forskarutbildning i tenner av vetenskapsområden och utifrån underlag och bedömningar motsvarande vad som tillämpas för universiteten och de stora högsko- Ioma.

5.3.7 Vissa andra avvägningar

5111 Bredd och specialisering

I flera bemärkelser har Sverige en stor bredd i forskningsorganisationen och i den ämnesmässiga inriktningen av forskningen. De stora fakultetsområdena finns vart och ett företrädda vid minst sex lärosäten i landet. Enskilda ämnen finns i betydligt fler uppsättningar. Så kan t.ex. forskning inom vissa samhällsvetenskapliga ämnen bedrivas vid mer än tjugo lärosäten. Med hänsyn till befolkningen i Sverige torde detta kunna betraktas som en mycket spridd forskningsorganisation.

Forskningen vid universitet och högskolor bedrivs inom ett stort antal ämnen. Bredden kan belysas med antalet forskarutbildningsäm

För närvarande finns ungefär 550 forskarutbildningsämnen med nen. därutöver många olika underindelningar och specialinriktningar.

Läsåren 1974/75 och 1994/95 var antalet forskarutbildningsämnen inom de olika fakultetema följande: Antal forskarutbildningsämnen

Kapitel 5 97

Som framgår har antalet forskarutbildningsämnen ökat kraftigt under de senaste årtiondena. Antalet ämnen är i särklass störst inom de tekniska och naturvetenskapliga områdena. Trots det är den s.k. småämnesproblematiken oftast diskuterad med avseende på humaniora. Regeringen gav således i december 1997 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet i uppdrag att redovisa "småämnena inom sitt verksamhetsområdet och komma med förslag till ansvar för denna typ av ämnen. Rådets förslag lämnades i maj 1998.

"Ämne" är inte ett entydigt begrepp. Beroende på hur ämnesindelningen görs kan självfallet antalet små och stora ämnen variera högst väsentligt.

Ämnen kan små rad olika skäl. Ämnet kan nytt.

vara av en vara Även ämnen idag haren omfattande forskning har börjat i

som mer blygsam skala. Alla har vi varit små gäller också inom forskningen. Ämnet kanske ska litet, därför att det är starkt specialiserad

vara en forskningsinriktning, därför att det inte finns något större antal kompetenta forskare inom ämnet, därför att ämnet inte har någon direkt betydelse för utbildningen eller för intressenter utanför högskolan.

Antalet personer som är verksamma inom olika forskningsinriktningar varierar mycket. Forskningsmiljöema skiljer sig också i fråga om produktivitet, t.ex. mätt i antal artiklar, och i fråga om vetenskapliga framgångar. Spontant uppkomna skillnader i forskningsproñl finns mellan lärosätena. Det ligger i själva systemet att forskningsmiljöema framför allt växer till där forskningsarbetet bedrivs med hög kvalitet. Det är där forskarna blir mest framgångsrika när det gäller att få

nya resurser från forskningsråd och andra finansiärer. Det är hit många doktorander och gästforskare söker sig. Någon uttryckligen beslutad eller överenskommen arbetsfördelning finns dock inte.

Sverige liten forskningsnation. Svenska forskare svarar bara

är en för en, eller inom några forskningsområden möjligen ett par, procent av den forskning som utförs i världen. Forskningsorganisationen i Sverige har i mycket uppgiften att skapa kompetens för att bevaka och ta till vara vad som görs inom forskningen i världen i övrigt. Detta syfte ställer krav på bredd i forskningsinsatsema. Genom bredd ges också förutsättningar tör samspelet med utbildningen vid universitet och högskolor. Samtidigt skapas också möjligheter att ta tillvara forskarbegåvningar inom de områden där de finns. Lika litet som inom idrotten kan Sverige räkna med att vara framträdande inom alla grenar. Men genom att vi har en stor bredd i idrottsverksamheten kommer det från tid till annan fram en Björn Borg eller en Pernilla Wiberg. På motsvarande sätt ger en bred forskningsorganisation också möjligheter att fånga in specifika forskarbegåvningar och utveckla särskilt kreativa forskningsmiljöer.

98 Kapitel 5 SOU 1998: 128

Samtidigt får inte forskningsresursema splittras så att inte me-

upp ningsfull verksamhet kan utföras på grund av alltför begränsade resurser. Inte minst forskarutbildningen kräver ansvarstagande i dessa frågor. För en väl fungerande forskarutbildning, som kan erbjuda såväl undervisning på kvalificerad nivå som stimulerande miljö, krävs med största sannolikhet en viss omfattning på verksamheten.

Vad önskemålen om bredd, rimliga arbetsvillkor och resurser för särskilt prioriterade områden i praktiken ska innebära måste överlåtas till universitetens och högskolornas och forskningsrådens bedömningar. Behoven och möjligheterna måste bedömas utifrån såväl forskningens och forskarutbildningens perspektiv som den grundläggande högskoleutbildningens. Enligt Forskning 2000:5 mening bör forskningsråden ha till uppgift att peka ut områden som i ett internationellt perspektiv bör främjas inom den svenska organisationen och ge stöd till verksamhet inom dessa.

5.3. 7.2 Färnyelsen i ämnesutbudet

Som redovisats har det under de senaste årtiondena tillkommit ett stort antal forskarutbildningsämnen. Detta kan ses som exempel på fömyel-

inom svensk forskning, en förnyelse som kommit till stånd utan sen direktiv eller ingripanden ovanifrån.

Nya ämnen inom humaniora är till exempel bok- och bibliotekshistoria, humanekologi, indologi, iranska språk, japanska, judaistik, keltiska språk, kognitionsforskning, medie- och kommunikationsvetenskap, museologi, musikpedagogik, teckenspråk, turkiska språk, tvåspråkighetsforskning.

Nya ämnen inom samhällsvetenskaplig fakultet är till exempel biblioteks- och informationsvetenskap, demografi, förvaltningsekonomi, freds- och konfliktforskning, hushållsvetenskap, journalistik och masskommunikationsforskning, medie- och kommunikationsvetenskap, omvårdnadsforskning, socialt arbete.

Nya ämnen inom matematisk-naturvetenskaplig fakultet är till exempel biofysik, biogeokemi, datalogi, datavetenskap, ekologisk mikrobiologi, humanekologi, kemisk dynamik, kemisk ekologi, marin ekotoxikologi, mikrobiell geokemi, miljövetenskap, molekylärbiologi, naturresurshushållning, neurokemi och neurotoxikologi, skogsbiologi och systemekologi, teoretisk ekologi, teoretisk kemi, tillämpad cell- och molekylärbiologi.

Nya ämnen inom medicinsk fakultet är till exempel cancerepidemiologi, geriatrik, hälso- och sjukvårdforskning, handikappforskning, idrottsmedicin, långvårdsmedicin, medicinsk utvecklings- och neurobio-

SOU 1998: 128 Kapitel 5 99

logi, medicinsk cellbiologi, medicinsk Virologi, miljömedicin, molekylär cellbiologi, nutrition och toxikologi, omvårdnadsforskning, plastikkirurgi, sjukgymnastik, stressforskning, strukturbiokemi, yrkesmedicin.

Nya ämnen inom teknisk fakultet är till exempel arbetsmiljöteknik, arbetsorganisation, arbetsvetenskap, bearbetningsteknik, bildbehandling, biofysikalisk telmologi, biomekanik, brandteknik, byggandets informationsteknologi, byggnadsekonomi och byggnadsorganisation, byggnadsfysik, datalogi och numerisk analys, datorstödd administration, datorsystem för konstruktion och tillverlming, datorsystemteknik, digital- och datorteknik, ekonomiska infonnationssystem, elautomatik, elektriska energisystem, elektroniksystemkonstruktion, energisystemteknik, förbränningsfysik, fotonik, fysisk resursteori, grafisk teknik, husbyggnadsteknik, industriell ergonomi, industriell marknadsföring, installationstelcnik, kämlcraftsäkerhet, kemisk miljöteknik, konstruktionslära, kvalitetsteknik, livsmedelsvetenskap, materialfysik, monteringsteknik, musikakustik, radio- och rymdvetenskap, restproduktteknik, signalbehandling.

Inom alla fakultetsområden har tillkommit ett stort antal forskarutbildningsämnen av tvärvetenskaplig karaktär. Den "klassiska" ämnestillväxten uppdelning i specialiteter växande akademiska äm-

genom av nen avspeglas också i mångfalden av nya ämnen. Inom humanistisk fakultet har vidare tillkommit bland annat ett antal språk, är

som "ovanliga" ur ett svenskt perspektiv. Inom samhällsvetenskaplig och medicinsk fakultet har tillkommit ämnen som anknyter till verksamhetsområden som korn in i det nya högskolesystemet genom reformen 1977. Inom naturvetenskaplig och teknisk fakultet framträder bland annat IT-ämnen och ämnen med miljöanknytning. Det måste i detta sammanhang erinras om att praxis i fråga om avgränsning av särskilda ämnen skiljer sig mellan olika fakultetsområden. Vidareutveckling och förnyelse av forskarutbildningen äger givetvis i betydande utsträckning rum också inom ramen för sedvanliga ämnesbeteckningar.

Tillkomsten nya forskarutbildningsämnen är bara ett av många

av tecken på förnyelse inom forskningen. Förnyelsen ligger också i växling mellan forskningsprojekt och forskningsprogram, i omprövning av tjänsteinriktningar och i omprövning av resursanvändning. Forskning 2000 anser, med forskarutbildningen som exempel, att det svenska universitets- och högskolesystemet har goda förutsättningar för egen förnyelse.

100 Kapitel 5 SOU 1998: 128

5.3. 7.3 Tvärvetenskaplig forskning

Forskningsråden och Forskningsrådsnämnden utarbetade år 1996 på regeringens uppdrag en promemoria om tvärvetenskaplig forskning. I denna framhölls att Tvärvetenskap av hög klass skall sammanföra discipliner för att lösa problem ett sådant sätt att resultatet blir mer än summan vad de enskilda disciplinerna tillför. Promemoria

av om tvärvetenskaplig forskning, utarbetad av FRN, HSFR, MFR, NFR och TFR, 1996 I promemorian framhåller forskningsråden att det viktigaste är det tvärvetenskapliga arbete som bedrivs utan en särskilt uppbyggd organisation.

Vad som är tvärvetenskap och vad som är inomdisciplinärt hänger samman med den vetenskapliga disciplinindelningen. Det är utifrån den som klassificeringen görs av vad som är tvärvetenskap och vad som är inomdisciplinärt. Den vetenskapliga disciplinindelningen

är en, av inte minst praktiska skäl, gjord indelning i områden där verksamheterna har nära samband med varandra i fråga om innehåll och arbetsmetoder. Indelningen kan göras i vidare och snävare termer. Här skiljer sig traditionerna mellan fakultetsområdena med t.ex. stora, vitt definierade ämnen inom samhällsvetenskap och en snävare ämnesindelning inom bland annat medicin och teknik.

Disciplinindelningen är inte given en gång för alla. Den ändras och utvecklas hela tiden. Den vetenskapliga utvecklingen leder till att ämnen delas upp eller vilket dock förefaller ovanligare förs samman.

- - Nya ämnesavgränsningar kan göras utifrån vidare perspektiv än de rent inomvetenskapliga. Arbete som ursprungligen varit tvärvetenskapligt kan visa sig vara så långsiktigt stabilt att det i sig bildar en ny disciplin.

Den redovisning som Forskning 2000 i det föregående lämnat av tillkomsten av nya forskarutbildningsämnena visar ett stort antal ämnen med tvärvetenskaplig karaktär.

Tvärvetenskaplig forskning har också varit själva grunden för några delar den nuvarande forskningsorganisationen, både vad gäller

av forskningsfinansiering och forskningsutförande. Forskningsrådsnämnden har således enligt sin instruktion särskilt till uppgift att beakta behovet av tvär- och mångvetenskaplig forskning. Vid Linköpings universitet är forskningsorganisationen delvis uppbyggd utifrån tvärvetenskapliga teman, i stället för inom för traditionella fakulteter.

ramen

Sedan år 1997 finns en särskild samverkansgrupp mellan forskningsråden som har till uppgift bland annat att främja och samordna myndigheternas forskningsstödjande verksamhet när det gäller tvärvetenskaplig forskning.

Forskning 2000 vill betona att tvärvetenskap måste bygga på en stark inomvetenskaplig bas. Den indelning i vetenskapsområden som i

SOU 1998: 128 Kapitel 5 101

fortsättningen ska användas för statsmaktemas medelsanvisningar ger vida ramar för tvärvetenskapligt samarbete.

Som framhölls i den ovan citerade promemorian från forskningsråden måste tvärvetenskap också i första hand utvecklas inom ramen för reguljär organisation och resurser. Uppmärksamhet måste dock ägnas

att den interna resursfördelningen vid universitet och högskolor och medelsfördelningen via forskningsråden utformas så att tvärvetenskaplig forskning inte diskrimineras. Fördelningssystem vid lärosätena som tar utgångspunkt i tidigare prestationer som t.ex. avlagda doktorsexamina etc. kan exempelvis i sig innebära hinder för tvärvetenskapliga och andra nya forskningsområden. I forskningsrådens instruktion bör uttryckligen anges att vart och ett av råden ska medverka till tvärvetenskapliga forskningsinsatser.

Sådana tvärvetenskapliga insatser måste givetvis också kunna göras som berör mer än ett vetenskapsområde. Som exempel på angelägna sådana insatser vill Forskning 2000 särskilt peka på samspel mellan humaniora och teknik och mellan samhällsvetenskap och telmik. Forskning 2000 har i detta syfte i det föregående förordat viss möjlighet till lokal omfördelning av resurser som anvisats till de olika vetenskapsornrådena.

Med hänsyn till vikten av att svensk forskning kan den förnyelse och stimulans ligger i tvärvetenskapligt arbete, bör enligt Forsk-

som ning 2000:s mening också särskilda resurser avsättas för stöd till tvärvetenskaplig forskning som berör mer än ett vetenskapsområde. Forskning 2000 kommer i det följande att föreslå att det inrättas en Forskningsrådens samverkansnämnd. Denna bör som en av sina huvuduppgifter ha att ta initiativ till och stödja sådan tvärvetenskaplig forslming.

5.3. 7.4 Genusforskning

Genusforskning och jämställdhet mellan kvinnor och män inom forskningen blandas ofta samman. Det är dock skilda frågor, även om de har beröring med varandra att kvinnor i varj fall hittills i större

genom - e utsträckning än män valt att arbeta med genusforskning.

Kvinnor är fortfarande underrepresenterade inom stora delar av forskningen. Det gäller både med avseende på olika forskningsområden och med avseende på olika nivåer i forskarhierarkin. Kvinnliga profes-

i tekniska ämnen är till exempel mycket ovanliga, medan det är sorer vanligare med kvinnor inom humaniora och på lägre tjänster. Forskning 2000 tar upp frågan om jämställdhet inom forskningen i kapitlet om organisation och arbetsformer.

102 Kapitel 5 SOU 1998: 128

Genusforskare forskar i ett genusperspektiv, vilket innebär att de riktar strålkastarna mot förhållandet mellan könen i syfte att öka kunskaperna och medvetenheten om könets betydelse och konsekvenser.

Sedan budgetåret 1991/92 har särskilda medel för genusforskning anvisats under anslaget till Forskningsrådsnämnden, som har inrättat en kommitté for genusforskning. Beloppet har ökat från tre miljoner kronor till tio miljoner kronor år 1998. Under åren 1991/92-1996/97

gavs stöd till sammanlagt cirka 250 projekt. För närvarande bidrag till ett

ges 40-tal forskningsprojekt. I den senaste forskningspropositionen,

prop. 1996/97:5, framhölls att Regeringen anser att det är väsentligt att

genusforskningen integreras i den ordinarie forskningen och att de ordinarie forskningsfinansierande organen fördelar medel även till

genusforskning.

Under en följd av år har särskilt stöd givits till de centra/fora för kvinnoforskning som finns vid universiteten och vissa högskolor.

Statsmaktema har fr.o.m. år 1997 inrättat en samverkansgrupp mellan forskningsråden, Samverkansgruppen för tvärvetenskap,

genusforskning och jämställdhet. I samverkansgruppens uppgifter ingår, som framgår av namnet, också genusforskning.

Statsmaktema har också inrättat ett Nationellt sekretariat för genusforskning med placering vid Göteborgs universitet. sekretariatet ska "ha en nationell överblick över genusforskning samt aktivt sprida forskningens resultat. sekretariatet skall även följa forskningsrådens arbete och därvid verka för att genusforskningen stimuleras och integreras i forskningsrådens ordinarie verksamhet.

Enligt Forskning 2000:5 mening krävs också i fortsättningen särskilt stöd till insatser inom genusforskning. Forskning 2000 kommer i det följande att föreslå att det inrättas en Forskningsrådens samverkansnämnd. Denna bör som en av sina huvuduppgifter ha att ta initiativ till och stödja genusforskning.

5.3. 5 Internationellt forskningssamarbete

Forskning 2000 har i det föregående framhållit att en av statens huvuduppgifter inom forskningsområdet ska att förutsättningar för

vara ge deltagande i internationellt forskningssamarbete. Viktiga rambetingelser ges här av de resurser som ställs till förfogande för forskning och av regelsystemen för framför allt universitet och högskolor. De närmare besluten om internationellt samarbete är dock i regel inte en fråga för statsmakterna.

I fråga om visst storskaligt internationellt forskningssamarbete sluts avtal på statsmaktsnivå. I konsekvens härmed har tidigare medel för

kostnader för sådant forskningssamarbete anvisats särskilt på statsbudgeten. Dessa kostnader har inte av forskningsråd eller andra behövt vägas mot kostnader för forskningen i Sverige.

Från år 1998 anvisas dock även medel för forskningssamarbete, som överenskommits på statsmaktsnivå, under myndigheters forskningsanslag. Framför allt har förändringen berört Naturvetenskapliga forskningsrådet, som fått det direkta ansvaret bland annat för svensk finansiering deltagandet i CERN, den europeiska kämforskningsorganisa-

av tionen.. Naturvetenskapliga forskningsrådet har härigenom ställts inför

mycket svår prioritering, att väga stora kostnader för ett högkvalitaen tivt forskningsarbete direkt intresse för ett fåtal svenska forskare mot

av möjligheterna att finansiera betydligt fler forskare i inhemsk småskalig forslming. svårigheterna för forskningsrådet har inte blivit mindre av att statsmakterna samtidigt med att frågan överlämnades till myndighetsnivå, beslöt att beloppet till internationellt forsknings-samarbete ska minska med 45 miljoner kronor från och med år 2000.

Det internationella forskningssamarbete, som det här är fråga om, har inte bara vetenskaplig motivering utan grundas också på vidare önskemål om internationell samverkan. Beroende på vilken motivering

bedöms viktigast, är olika ansvarsförhållanden rimliga. Om tyngdsom punkten läggs på den internationella motiveringen, bör statsmakterna fortsätta att ta ansvaret och då inte bara formellt utan också reellt, dvs.

för erforderliga resurser. Om tyngdpunkten i stället läggs på den svara vetenskapliga motiveringen, bör ansvaret helt och fullt vara det berörda forskningsrådets.

Enligt Forskning 2000:s mening kan frågan om deltagande i CERN och motsvarande organisationer inte enbart bedömas utifrån ett vetenskapligt perspektiv, även ett nödvändigt villkor för deltagande

om självfallet måste att det anses önskvärt ur vetenskaplig synpunkt.

vara Deltagandet i samarbete detta slag har också ett viktigt symbolvärde,

av

gör det till del också av övergripande forskningspolitik och av som en Sveriges internationella politik. Forskning 2000 förordar därför en återgång till ordningen där statsmakterna avsätter särskilda medel för sådant internationellt forskningssamarbete.

Enligt Forskning 2000 bör den av statsmakterna tidigare beslutade neddragningen av resurserna för internationellt forskningssamarbete inte genomföras. Kommittén har tidigare framhållit angelägenheten av att för forskning ökar. Skulle detta trots allt inte vara möjligt,

resurserna bör det samlade forskningssystemet bära den aktuella nedskämingen.

Forskning 2000 vill i fråga internationellt forskningssamarbete i

om ett vidare perspektiv framhålla önskvärdheten av att svenska företräda-

aktivt arbetar för att internationella forskningsinstitut förläggs till re Sverige. Inte bara kan Sverige erbjuda en god miljö för ett eller flera

104 Kapitel 5 SOU 1998: 128

sådana institut. De skulle också bidra till att stimulera den svenska forskningen.

5.3. 7.6 Dyrbar vetenskaplig utrustning

Sedan slutet av 1970-talet anvisas särskilda medel för finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning. Anslaget för detta ändamål har disponerats Forskningsrådsnämnden. De närmare besluten om medelsför-

av delning fattas dock av den inom FRN inrättade kommittén för finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning, FINDU, som består av företrädare för forskningsråden.

Tidigare fanns ett särskilt råd för högpresterande datorsystem, som förfogade över särskilda medel för denna typ av datorresurser. Medel för ändamålet ska nu avsättas inom anslaget till dyrbar vetenskaplig utrustning.

Anslaget för dyrbar vetenskaplig utrustning uppgår för år 1998 till i det närmaste 63 miljoner kronor. Det är cirka fyra procent av de forskningsmedel som kanaliseras via forskningsråden, som på detta sätt har öronmärkts av statsmakterna. Utöver de statliga medlen ställs betydande belopp för dyrbar vetenskaplig utrustning till förfogande av framför allt Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Dyrbar utrustning innebär speciella avvägningsproblem inte bara

de stora kostnaderna utan också genom de särskilda tekniska genom bedömningar som behöver göras i fråga om instrumentens etc. prestanda och användbarhet. Forskning 2000 anser i princip att de forskningspolitiska avvägningama på statsmaktsnivå endast ska gälla övergripande avvägningar mellan forskningsområden. Frågan om hur mycket som bör avsättas för viss forskningsutrustning eller avvägningen

en typ av mellan kostnaderna för särskilt dyrbar utrustning och andra forskningskostnader är, enligt kommitténs mening, däremot inte sådana frågor som bör avgöras genom politiska beslut. Det är, enligt kommitténs mening, viktigt att forskningen inte blir helt beroende av privata finansiärer när det gäller tillgången till dyrbar vetenskaplig utrustning. Forskning 2000 utgår emellertid från att forskningsråden kan ta ansvar för bedömningarna i dessa frågor och också finna lämpliga former för beredning och beslut i utrustningsfrågoma. Om forskningsråden så finner lämpligt bör frågor om dyrbar vetenskaplig utrustning och högpresterande datorsystem också fortsättningsvis kunna hanteras av råden gemensamt, dock utan att detta särskilt föreskrivits av statsmakterna.

SOU 1998: 128 Kapitel 5 105

5.4 Forskning 2000:s och

bedömningar

förslag avseende för särskilda

forskning

samhällsbehov

5.4.1 Forskning och för den

utvecklingsarbete

statliga verksamheten

Staten måste, enligt Forskning 2000:5 mening, ta motsvarande ansvar

näringslivet för att långsiktigt utveckla den egna verksamheten som bl.a. med hjälp FoU-insatser. Exempel på ett område där så länge

av har skett är försvaret. För den civila statliga verksamheten är dock situationen Här är FoU-insatsema i regel inte särskilt omfattan-

en annan. de. Ett iögonenfallande exempel på det är de anspråkslösa insatserna-

dessutom under avveckling avseende forskning om just forskning nu och om utbildning.

FoU-insatsema inom den svenska industrin uppgår i genomsnitt till cirka 3,6 den ekonomiska omslutningen. Skillnaderna mellan

% av branscherna är dock stora, med i särklass störst insatser, runt 20 %, in-

områdena datorer och läkemedel. om

FoU-insatsema för de statliga verksamheterna är mer begränsade. Ett undantag har länge varit försvaret. Bland annat genom att JASplanet i huvudsak är fárdigutvecklat har dock beloppen till FoU in-

nu

försvaret sjunkit. Mellan åren 1996 och 1998 minskade försvarets om FoU-utgifter med cirka tre miljarder kronor. FoU svarar dock fortfarande för jämfört med FoU-insatsema inom andra statliga områden

en relativt stor andel de totala försvarsutgifterna, 2,85 procent.

av

De statliga FoU-insatserna utgiftsområde på statsbudgeten har

per redovisats i tabell i avsnitt Som exempel anges här följande.

Statsbudgetanslagen till rättsväsendet uppgår år 1998 till i det närmaste 21 miljarder kronor. Till Brottsförebyggande rådet har avsatts 37 miljoner kronor. Viss forskning finansieras också från anslaget till Polishögskolan. Forskningsinsatsema uppgår till mindre än 0,2 procent

den ekonomiska omslutningen inom rättsväsendet av

Inom kultursektorn uppgår de statliga anslagen år 1998 till något över 7 miljarder kronor. Forskningsinsatsema är knappt 171 miljoner kronor, dvs. ungefär 2,3 procent, av kulturanslagen.

Med avseende på de samhällsekonomiskt mycket betydelsefulla socialförsäkringarna är forskningsinsatsema inte särskilt omfattande. Det sociala skyddsnätet i vid bemärkelse innebär mycket stora kostnader på den statliga budgeten. För år 1998 har avsatts sammanlagt 201 miljarder kronor för utgiftsornrådena Hälsovård, sjukvård och socialomsorg, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, Ekonomisk trygghet

106 Kapitel 5 SOU 1998: 128

vid ålderdom, Ekonomisk trygghet för familjer och barn samt Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet. För forskning inom dessa områden

avsattes under Socialdepartementet ungefär 177 miljoner kronor, vilket motsvarar ungefär 0,08 procent kostnaderna för de angivna ända-

av målen.

Staten är när det gäller de begränsade insatserna i fråga forsk-

om ningsinsatser till stöd för den egna verksamheten i gott sällskap med kommuner och landsting. Inte heller dessa avsätter några större belopp för att genom forskning och utvecklingsarbete långsiktigt vidareutveckla den egna verksamheten.

En verksamhet kan i och för sig vara kunskapsintensiv utan stora egna FoU-insatser, om där direkt eller indirekt utnyttjas vad görs

som på annat håll. Exempel på detta är t.ex. datorisering, naturligtvis

som inte förutsätter egen FoU inom IT-området. När det gäller denna typ

av kunskapsintensiva insatser skiljer sig den offentliga verksamheten inte principiellt från den privata. Sådana insatser kan emellertid inte ersätta direkt beställarstyrda FoU-insatser.

Eftersom en stor del av verksamheten vid svenska universitet och högskolor traditionellt har varit inriktad mot den offentliga sektorn, har den forskning som bedrivs där också kunnat eller mindre

vara av mer direkt betydelse för de verksamheter bedrivs i statlig regi. Så har

som till exempel juridisk forskning kunnat vara av betydelse för rättsväsendet eller humanistisk forskning betydelse för etc. Också nä-

av museer ringslivet kan självfallet få tillgång till resultat betydelse för verk-

av samheten från den forskning som bedrivs vid universitet och högskolor. Näringslivet har dock uppenbarligen inte i samma utsträckning, de

som som ansvarar för de statliga verksamheterna, förlitat sig till den forskning som bedrivs utifrån forskarnas initiativ och prövas kollegialt

egna utifrån inomvetenskapliga bedömningar i fakultetsnämnder och forskningsråd.

Enligt Forskning 2000 bör omfattningen av direkt beställarstyrd FoU för utveckling av den statliga verksamheten öka. Detta bör ske inom ramen för de medel som står till förfogande för respektive verksamhetsområde. De verksamhetsansvariga beställama, dvs. inte fristående organ, ska ansvara för problemval. Lika litet i fråga nä-

som om ringslivets FoU bör de statliga verksamheterna hänvisade till fors-

vara karinitierade ansökningar och forskares bedömningar vad är

av som intressant och viktigt. Den beställarstyrda verksamheten kommer

sannolikt, liksom inom näringslivet, att i övervägande grad ha karaktär

av utvecklingsarbete. I viss utsträckning bör myndigheternas FoU-arbete också kunna organiseras som FoU-avdelningar inom respektive

myndighet, eller, för mer omfattande insatser, eventuellt i form särskilda

av forskningsinstitut.

Kapitel 5 107

Statliga utredningar svarade tidigare till exempel inom skolornrå-

det för en omfattande forskning, som kunde ligga till grund för re-

formbeslut av statsmakterna. Utredningama arbetar idag i regel på andra villkor och har varken tidsramar eller resurser för att svara för forskningsinsatser. Statsmaktema bör för att få ett kvalificerat underlag för mer genomgripande beslut men också för att följa upp och utvärdera verksamhet och reformer också vara beställare av och direkt finansiera forskning inom för dem relevanta områden.

Givetvis måste, för för FoU ska användas väl, såväl

att resurserna statsmakterna myndigheterna skaffa sig kvalificerad beställar-

som en kompetens och på lämpligt sätt ta råd av vetenskapligt kompetenta personer vid utformningen av forskningsinsatsema. Själva forskningsarbetet ska naturligtvis också utföras professionellt och av personer med utbildning och kompetens för arbetsuppgifterna.

Genom att beställa forskning kring definierade frågor tar beslutsfattarna naturligtvis alltid risk. Det finns inga garantier för forskning

en eller ens utvecklingsarbete alltid leder till användbara resultat. Sådana risker tas också av näringslivet och ligger i FoU-arbetets natur. Att som idag snarare komma undan de svåra problemställningama genom att i största allmänhet markera att "samhällsrelevansen" ska vara ett urvalskriterium vid val forskningsinsatser, är inte ett effektivt alternativ.

av

Den fria och helt förutsättningslösa granskningen av de statliga verksamheterna och utformningen helt alternativ kan knappast

av nya

sig inom ramen för dagens sektorsforskning eller utföras äga rum vare

beställarstyrd forskning. Särskilda utvärderingar kan ibland fylla som denna funktion. Riksrevisionsverkets granskningar har också betydelse i detta sammanhang. Forskning 2000 utgår vidare från att det nya Ekonomistyrningsverket får för att genomföra egeninitierade

resurser granskningar den statliga verksamheten. Ramen för det helt förut-

av sättningslösa, kritiska arbetet måste dock också fortsättningsvis framför allt den fria forskningen vid universitet och högskolor och forsk-

vara ning.

Forskning 2000 förordar att kunskapsutvecklingen inom olika områden systematiskt behandlas i kunskapsstrategier, som på regeringen uppdrag utarbetas område för område. Dessa dokument ska ligga till grund för insatser för kimskapsutveckling som beslutas framför allt av berörda myndigheter och andra så erfordras också av

organ men om statsmakterna. Forskning 2000 återkommer till detta i kapitel

l08 Kapitel 5

5.4.2 Staten och FoU för näringslivet

Det är en definitionsfråga vad som ska rubriceras som statens stöd till näringslivet och hur mycket detta omfattar. En utredning gjordes

som av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi ESO år 1995 använde sig av en mycket vid definition och räknade i detta stöd in bland

annat exportfrämjande stöd, småföretagsstöd, branschinriktat stöd, miljöoch energistöd, regionalt stöd, arbetsmarknadsstöd och stöd till FoU. Utifrån denna vida definition redovisade utredningen drygt 60 olika aktörer inom den offentliga sektorn som hade till uppgift att till näringslivet fördela sammantaget cirka 150 olika typer stöd. Kostna-

av derna för stödet uppskattades till cirka 50 miljarder kronor om året.

NUTEK redovisar i rapporten Svenskt näringsliv och näringspolitik 1997 mer försiktiga beräkningar av omfattningen av det offentliga stödet till näringslivet. Här uppskattas nettokostnadema för budgetåret 1995/96 till drygt 7,5 miljarder kronor. Av detta avsåg 700 miljoner kronor stöd till FoU. De största posterna i NUTEK:s redovisning är arbetsmarknadsstöd cirka 3,5 miljarder kronor och regionalt stöd

- - cirka 2,2 miljarder kronor.

Skattefrâgor har givetvis också betydelse för näringslivets forskning och utvecklingsarbete. Forskning 2000 avstår dock från att ta upp dessa frågor.

I NUTEK:s rapport påpekas att möjligheterna att bedriva en näringspolitik med stora inslag av offentligt stöd idag är starkt begränsade bland annat på grund av de regler som följer av det svenska medlemskapet i EU. NUTEK redovisar utredningar av de näringspolitiska stödåtgärdema, som anger att dessa åtgärder långt ifrån alltid varit särskilt framgångsrika.

Enligt Statistiska centralbyråns redovisningar av FoU inom företagssektom år 1995 svarade statens bidrag bara för cirka två procent av företagens kostnader för FoU.

De statliga insatserna till stöd för FoU inom näringslivet är således marginella både i perspektiv av de FoU-insatser som totalt görs inom näringslivet och av det samlade statliga stödet till näringslivet.

Medlemskapet i EU och tillkomsten av forskningsstiftelsema innebär att betydande belopp tillkommit för finansiering av forskning av betydelse för näringslivet.

Som Forskning 2000 tidigare betonat är det av största vikt att de samlade FoU-insatsema i Sverige kan bibehållas internationellt

på en hög nivå. Det förutsätter stora insatser såväl från statens som från näringslivets sida. I huvudsak ska företagen svara för kostnaderna för den forskning och det utvecklingsarbete som bedrivs inom näringslivet.

SOU 1998: 128 Kapitel 5 109

De statliga insatserna gör, enligt Forskning 2000:3 bedömning, störst nytta för näringslivet om de får en annan utformning och karaktär än vad i det föregående rubricerats ställföreträdarstyrd forskning.

som Det är statens insatser inom grundforskning och forskarutbildning, som är de mest väsentliga insatserna till stöd för näringslivet. Härigenom

gnindförutsättningarna för näringslivets egen FoU och skapas en ges stimulerande och effektiv forskiiingsmiljö i Sverige.

Forskning 2000 föreslår bland annat mot denna bakgrund en kraftig förstärkning vetenskapsområdet Teknik vid universitet och högsko-

av

ökad forskarutbildning inom detta område. lor och en

Forskning 2000 föreslår vidare att de rörliga forskningsmedlen samlas inom ny och förstärkt forskningsrådsorganisation. Därige-

en

säkras kvaliteten i forskningsinsatsema. nom

Forskning 2000 förordar att i samband därmed ansvaret och medlen för de kompetenscentra finansieras via NUTEK förs över till

som nu berörda universitet och högskolor.

Industriforskningsinstituten är sedan länge en väl fungerande organisation för samverkan mellan staten och näringslivet inom FoUområdet. Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, KKstiftelsen, för närvarande för finansiering av ett stort antal in-

svarar dustriforskningsinstitut.

KK-stiftelsens stadgar innebär ett åtagande för stiftelsen att vid omstrukturering industriforskningsinstitut liksom vid nybildning av in-

av dustriforskningsinstitut tillskjuta aktiekapital samt att täcka vissa direkta kostnader vid omstrukturering av instituten. KK-stiftelsen ska vidare enligt stadgarna finansiera forskartjänster vid instituten och tvärteknologiskt inriktade projekt bedrivs i samarbete mellan in-

som stitut. Tio procent stiftelsens tillgångar får, enligt stadgarna, använ-

av das för industriforslcningsinstituten.

Enligt Forskning 2000:s mening är samarbetet inom industriforskningsinstituten viktiga insatser för det svenska näringslivets FoU. När KK-stiftelsens medel inte längre står till förfogande måste utrymme för medfinansiering i stället beredas inom ramen för de resurser som står till förfogande för näringspolitiken.

5.4.3 Staten och FoU för miljön

Med miljöforskning, kan enligt rapport från Kungl. Vetenskapsaka-

en demien "allt från inomvetenskapligt motiverade studier med

avses möjlig miljörelevans till tvärvetenskapliga studier av ekosystem eller miljökonsekvenser storskaliga tekniska system Ds 1992:71 s. 7.

av

,

110 Kapitel 5 SOU 1998: 128

Miljöforskning finansierades fram till och med år 1997 framför allt via Naturvårdsverkets forskningsnämnd. Från år 1998 förfogar Naturvårdsverket dock inte längre över särskilda medel för miljöforskning.

Insatser inom miljöforsloiing finansieras bland annat Forsk-

nu av ningsrådsnämnden, Naturvetenskapliga forskningsrådet och Statens råd för skogs- och jordbruksforskning samt NUTEK och vissa andra

av sektorsforskningsorgan, t.ex. Byggforskningsrådet, Kommunikationsforskningsberedningen. Resurser för miljöforskning har vidare tillkommit genom det nyinrättade miljö- och rymdforskningsinstitutet i Kiruna.

Enligt SCB:s statsbudgetanalys uppgår år 1998 de samlade statliga FoU-insatserna inom området Fysisk miljö och naturvård, miljö-

varav forskning är en del, till 131 miljoner kronor.

Den viktigaste finansiären miljöforskning är Stiftelsen för miljö-

av strategisk forslming, MISTRA, varit verksam sedan den l januari

som 1994. MISTRA har enligt stadgarna till uppgift att stödja forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö. Stiftelsen skall främja utvecklingen starka forskningsmiljöer högsta internationella klass med

av av betydelse för lösandet av viktiga miljöproblem och för miljöanpas-

en sad samhällsutveckling. Möjligheterna att uppnå industriella tillämpningar skall tagas till vara, framhålls vidare i stiftelsens stadgar.

MISTRA delar år 1998 ut sammanlagt 300 miljoner kronor till miljöforskning. Av detta hänför sig cirka 50 miljoner kronor till kostnader för verksamhet som tidigare finansierats Naturvårdsverket.

av

MISTRA kommer under de närmaste åren att dela ut 250-280 miljoner kronor om året i forskningsstöd.

Forskning 2000:s förslag forskningsrådsorganisation där

om en forskningsråden får ett vidare för såväl inomdisciplinär och

ansvar tvärvetenskaplig forskning som grundforskning och tillämpad forskning innebär att miljöforskning i fortsättningen än tydligare än idag ingår i ansvaret för alla forskningsråden. Ett särskilt ansvar kommer att vila på Forskningsrådet för naturvetenskap.

Vidare innebär Forskning 2000:s förslag att myndigheter Na-

som turvårdsverket och andra inom för sina verksamhetsanslag ska

ramen finansiera forskning och utvecklingsarbete.

lll

6

Forskarutbildningen

Forskning 2000:s bedömningar och förslag i sammanfattning

Forskarutbildningen i sig ingår inte i Forskning 2000:s uppdrag. Uppdraget omfattar endast dimensionering, styrning och finansiering av forskarutbildningen.

Forskning 2000 betonar att ökad uppmärksamhet måste ägnas forskarutbildningens innehåll och uppläggning samt doktorandernas situation, bl.a. berättigade krav på handledning. Forskning 2000 framhåller också angelägenheten att de förändringar som nyligen genomförts i

av fråga kraven för antagning till forskarutbildningen följs och utvär-

om deras.

Forskarutbildade har traditionellt haft sin huvudsakliga arbetsmarknad vid universitet och högskolor. I ökande utsträckning rekryteras nu forskarutbildade också till arbetsmarknaden i Övrigt.

Forskning 2000 betonar att forskarutbildningen inte är en utbildning. Med viss tillspetsning kan den sägas vara mer än 20 000 utbildning-

en

dvs. lika många antalet doktorander, eftersom forskarutbildar, som ningen individuell utbildning. Forskarutbildningen är närmast

är en definitionsmässigt så specialiserad att de forskarutbildade inom sina respektive fackområden inte är utbytbara. leveranstiden för färdigutbildade doktorer är mycket lång. Inte minst i själva forskarutbildningens karaktär ligger således uppenbara begränsningar för eventuella planeringsambitioner. Stora svårigheter möter också när det gäller att bedöma behoven inom olika områden.

Någon centralstyming av forskarutbildningens omfattning och inriktning är således knappast möjlig och inte heller önskvärd. Dokto-

randemas fria val av forskningsinriktning är ett viktigt- och inte tillräckligt uppmärksammat och tillvarataget- led i forskningens fömyelse.

Forskning 2000 har behandlat dimensioneringsfrågan på så sätt att kommittén försökt ge en bild av forskarutbildningens nuvarande och planerade omfattning, totalt vetenskapsområde, i relation till

och per behoven inom universitet och högskolor, för att utifrån detta också se

112 Kapitel 6

vilket utrymme som ges för rekrytering till den övriga arbetsmarknaden.

Forskning 2000 konstaterar att universitetens och högskolornas behov totalt sett täcks mer än väl av den kommande examinationen. I detta ligger självfallet inga garantier för att inte enskilda ämnen eller lärosäten kan få rekryteringsproblem. Det är emellertid knappast möjligt att skapa garantier för att något sådant inte ska inträffa.

Den förutsebara examinationen från forskarutbildningen kommer därutöver att medge mer än en fördubbling av antalet forskarutbildade på arbetsmarknaden i övrigt under den kommande tioårsperioden. Antalet doktorsexamina inom medicin kan till exempel komma att bli mycket stort i förhållande till vad universitet och högskolor kommer att behöva. Det ger stora möjligheter till rekrytering forskarutbildade till

av bland annat sjukvården.

Forskarutbildning enligt de examensmål beslutats statsmak-

som av terna innebär således, enligt Forskning 2000, en rimlig miniminivå vad gäller totalantalet examina. Fördelningen mellan vetenskapsområdena behöver dock ändras. Det är, enligt Forskning 2000:s bedömning, inte rimligt att som för närvarande det i särklass största antalet aktiva doktorander finns inom området humaniora samhällsvetenskap. Antalet

forskarutbildade inom teknik och naturvetenskap behöver öka.

Forskningsstiftelsema och andra externa finansiärer har, enligt Forskning 2000:5 mening, för stort inflytande över forskarutbildningen. Universitet och högskolor måste ha det fulla ansvaret för forskarutbildningen och ges adekvata resurser för forskarutbildningen. För detta krävs bland annat att lärosätena anvisas medel för studiefinansiering som motsvarar det antal doktorander som krävs för att nå examensmålen.

Den svaga ställning som doktoranderna fortfarande ofta har kan motivera att medel för studiefinansiering i forskarutbildningen fortfarande öronmärks statsmakterna. Den lokala fördelningen medlen

av av för studiefmansiering bör göras i former som gör det möjligt att i rimlig utsträckning tillgodose doktorandemas individuella val av avhandlingsämnen.

Forskning 2000 påpekar att det fortfarande saknas bra form för

en första anställning av lärare vid universitet och högskolor, skulle

som kunna ge nyblivna doktorer möjlighet att både fortsätta med forskning och medverka i undervisningen. Forskning 2000 förordar därför att det införs en tidsbegränsad anställning for nyblivna doktorer förslags-

som vis biträdande lektor. I denna anställning bör som ett viktigt bidrag till rörligheten inom högskolesystemet, kunna ingå möjligheter till arbete vid mer än ett lärosäte.

Kapitel 6 113

Forskning 2000 anser att forskningsråden i fortsättningen ska ta ett mer aktivt ansvar för forskarutbildningen genom att utifrån bedömningar av långsiktiga forskningsbehov och den internationella vetenskapliga utvecklingen svara för särskilda insatser inom bland annat nya amnen.

Direktiven till Forskning 2000 anger att kommittén skall analysera dimensioneringen av och resurstilldelningen till forskarutbildning vid universitet och högskolor liksom den påverkan som följer av externa aktörer t.ex. forskningsråd och stiftelser. Kommittén skall bedöma det framtida behovet av forskarutbildade inom olika samhällsområden och ta fram förslag till former för att löpande göra sådana bedömningar. Utredningsuppdraget omfattar däremot inte forskarutbildningen i sig.

6.1 Internationell utblick

Forskarutbildningen skiljer sig mellan olika länder i en rad avseenden. Här finns skillnader i fråga om utbildningens längd från tre år och uppåt, förkunskapskrav i form av antalet studieår vid universitet eller högskola normalt föregår forskarutbildningen från tre år och upp

som till sju år, uppläggningen av och innehållet i utbildningen inslaget av kurser, förekomsten av forskarskolor, vilket omfång som krävs i fråga

avhandlingen. Stora skillnader finns också i fråga om andelen som om går vidare från grundutbildning till forskarutbildning, i fråga om studiefinansieringen inom forskarutbildningen och i fråga om vilket meritvärde forskarutbildningen formellt och reellt har på arbetsmarknaden.

Gemensamt för de flesta länder är dock dels att forskarutbildningen länge haft problem med långa faktiska studietider och många studieavbrott, dels att forskarutbildningen på senare tid kommit att uppmärk-

allt I flera länder har gjorts eller görs insatser för att på sammas mer. olika sätt förstärka forskarutbildningen. Samtidigt med detta har man på sina håll emellertid börjat tendenser till arbetslöshet bland fors-

se karutbildade eller i varje fall svårigheter för forskarutbildade att få arbeten som upplevs som adekvata med hänsyn till utbildningen.

Här uppmärksammas endast frågor rörande forskarutbildningen i andra länder rör utredningens uppgifter enligt direktiven, dvs. di-

som mensioneringen av forskarutbildningen samt formerna för att styra denna. Det senare ligger huvudsakligen i studieñnansieringen inom forskarutbildningen.

Allmänt gäller att, som ett led i den allmänna utbildningsexpansio-

antalet forskarstuderande och antalet examinerade doktorer har nen,

114 Kapitel 6 SOU 1998: 128

ökat kraftigt. Samtidigt har också andelen kvinnor ökat först bland doktoranderna och sedan också bland de examinerade. I länder

som USA och Tyskland har ökningen och omfattningen forskarutbild-

av ningen i viss mån börjat ifrågasättas, i takt med att doktorer börjat få svårigheter på arbetsmarknaden. Detta har också gällt doktorer inom prioriterade områden som matematik och andra naturvetenskapliga ämnen.

Statistiken över forskarstuderande och examinerade doktorer har ofta brister och lång eftersläpning. Det är således inte möjligt att få fram alldeles aktuella uppgifter om studentantal och examination inom forskarutbildningen. De antalsuppgifter lämnas i det följande

som måste självfallet läses med storleksskillnadema mellan länderna i minnet. Invånarantalet år 1996 anges därför för varje land. Antalet invånare i Sverige: 8,8 miljoner.

I Frankrike antal invånare: 58,4 miljoner har ambitionerna att bygga ut forskarutbildningen varit mycket stora. År 1990

satte regeringen målet att fördubbla antalet doktorsexamina inom fem år.

upp Även detta mål inte uppnåddes, blev ökningen betydande, från cir-

om ka 6 000 examina år 1989 till cirka 10 000 examina år 1994. Antalet forskarstuderande är nu omkring 50 000.

Forskarutbildningen bedrivs förutom vid universiteten vid de s.k. Grandes Ecoles och vid forskningsinstitut som finansieras av Centre National de Recherche Scientifique CNRS. Doktorandema vid CNRS institut är i regel anställda vid instituten. För studiefinansieringen av övriga doktorander finns ingen enhetlig fonn.

Forskarutbildningen organiseras i ökande utsträckning inom forskarskolor, Ecoles Doctorales. År 1995 fanns 250 forskarsko-

upp emot lor.

I Nederländerna antal invånare: 15,5 miljoner har antalet doktorsexamina ökat från cirka l 700 år 1989 till omkring 2 400 per år i mitten av 1990-talet.

Sedan början av 1990-talet bedrivs forskarutbildning inom ett antal forskarskolor, Onderzoeksscholen. Systemet har blivit föremål för viss diskussion. Bland annat har kritik riktats mot att forskarskolorna inte fått tillräckliga resurser.

Studiefinansieringen inom forskarutbildningen har nyligen förändrats genom en återgång från ett system, där doktoranderna var anställda vid universitetet, till finansiering med doktorandbidrag m.m.

I Storbritannien antal invånare: 58,8 miljoner ökade antalet doktorsexamina från i det närmaste 6 500 per år i mitten 1980-talet till

av ungefär 8 200 per år i början av 1990-talet.

I förhållande till antalet doktorander är studiefmansieringsmöjligheterna begränsade. Den huvudsakliga studiefinansieringen är stipendi-

Kapitel 6 115

er från forskningsråden. Antalet stipendier räcker dock bara till

en mindre del av doktoranderna. Övriga får finna finansieringsmöj-

egna ligheter.

I Tyskland antal invånare: 81,9 miljoner uppskattades antalet forskarstuderande år 1995 till ungefär 63 000. Samtidigt avlades ungefär 20 000 doktorsexamina.

Också i Tyskland utvecklas ett system med forskarskolor, Graduiertenkollegen. Antalet sådana uppskattas för närvarande till ungefär 300 med sammanlagt drygt 5 000 forskarstuderande. Ambitionerna är att öka antalet Graduiertenkollegen till dubbelt så många idag.

som Strävan är också att erbjuda fler kurser för de forskarstuderande

som inte deltar i forskarskoloma.

Studiefinansiering ges såväl i form av anställningar av olika slag som i form av stipendiering och bidrag.

I USA antal invånare: 265, 6 miljoner avlades drygt 40 000 doktorsexamina år 1994. Antalet doktorander var omkring 300 000.

Doktorsexamina kan endast avläggas vid ett mindre antal universitet. Forskarutbildningen bedrivs i regel inom graduate schools. Förhållandena varierar mycket mellan olika universitet.

De forskarstuderande finansierar sin utbildning på en rad olika sätt. Avgifterna till universiteten kan vara mycket höga. Många doktorander är beroende bidrag från sin familj eller lånar stora belopp till utbild-

av ningen.

Forskarutbildningen har expanderat också i alla de nordiska länderna. Det sammanlagda antalet doktorsexamina i Norden fördubblades mellan åren 1983 och 1993 från ungefär l 500 till ungefär 3 000

per år. Sverige inräknat. Relativt sett har ökningen varit störst i Danmark antal invånare: 5,3 miljoner, emellertid också började på

som den lägsta nivån. Här har antalet examina ökat från ungefär 160 år 1983 till ungefär 680 år 1995. I Finland antal invånare: 5,1 miljoner har examinationen ökat från knappt 290 år 1983 till knappat 770 år 1995 och i Norge antal invånare: 4,4 miljoner från ungefär 200 år 1983 till ungefär 600 år 1995.

6.2 Svensk

forskarutbildning idag

6.2.1 Forskarutbildningens mål och examenskrav

Forskarutbildning används i Sverige som beteckning på den utbildning som avslutas med doktorsexamen eller licentiatexamen.

Högskolelagen föreskriver i fråga om mål för forskarutbildningen att Forskarutbildningen skall, utöver vad som gäller för grundläggande

116 Kapitel 6 SOU 1998: 128

högskoleutbildning, ge de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning." 1 kap. 9 § Inga särskilda mål för licentiatexamen anges vare sig i högskolelagen eller högskoleförordningen. I princip gäller således högskolelagens målangivelse för såväl doktorsexamen som licentiatexamen.

I högskoleförordningen anges fordringarna i fråga om utbildningens omfattning för doktorsexamen och för licentiatexamen. För doktorsexamen omfattar utbildningen 160 poäng. En etapp i forskarutbildningen om minst 80 poäng kan avslutas med licentiatexamen. För doktorsexamen fordras att doktoranden dels har blivit godkänd vid de prov som ingår i forskarutbildningen, dels har fått en vetenskaplig avhandling godkänd. Doktorsavhandlingen ska ha försvarats muntligen vid en offentlig disputation. Författandet av avhandlingen ska motsvara studier

minst 80 poäng. För licentiatexamen fordras att doktoranden dels om har blivit godkänd vid de prov som ingår i etappen, dels har fått en vetenskaplig uppsats motsvarar studier om minst 40 poäng godkänd.

som

6.2.2 Forskarutbildningens omfattning och

inriktning

6.2.2.1 Antagna

Antalet nyantagna till forskarutbildningen totalt sett relativt kon-

var stant cirka 2 300 per år från 1970-talet och fram till början av 1990-

- talet for att därefter successivt öka. De senaste tillgängliga uppgifterna om antalet nyantagna doktorander avser läsåret 1996/97. Då antogs sammanlagt i det närmaste 3 400 doktorander.

Nyantagna studerande iforskarutbildning läsåret 1996/9 7fördelade på fakultet

Kapitel 6 117

Enligt statsmaktemas beslut hösten 1997 ska forskarutbildningen fortsättningsvis planeras i termer av vetenskapsområden. De antagna fördelade vetenskapsområden framgår följande tabell.

av Antalet nyantagna doktorander läsåret I 996/9 7fördelade på vetenskapsømråden

Doktorander vid den tekntsk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet har här fördelats med hälften till teknik och hälften till naturvetenskap.

6.2.2.2 Aktiva

Statistiska Centralbyrån SCB redovisar uppgifter registrerade

om doktorander och om aktiva doktorander. Uppgifterna om registrerade doktorander visar totalantalet. Ingen hänsyn tas här till om eller i vilken utsträckning de registrerade doktoranderna för närvarande ägnar sig forskarutbildningen. Den som under de två senaste åren inte alls deltagit i forskarutbildningen tas dock inte med i SCB:s uppgifter. Som aktiva doktorander räknas de som ägnar mer än tio procent av full arbetstid

dvs. mer än en halv dag i veckan forskarutbildning. - - Hösttenninen 1996 fanns ungefär 20 500 registrerade doktorander,

av vilka ungefär 16 600 var aktiva enligt SCB:s definition.

SCB redovisar också doktoranderna fördelade på olika aktivitetsgrader. Heltidsaktiva enligt SCB:s definition ägnade mer än 80 procent av sin tid till forskarutbildningen 6 700 doktorander, medan

var ca ca 3 600 rubricerades som trekvartsaktiva ägnade mellan 61 och 80 procent av tiden till forskarutbildning.

118 Kapitel 6

Aktiva studerande iforskarutbildning höstterminen I 996fördelade på fakultet

Fakultet Män Kvinnor Samtliga

Aktiva studerande i forskarutbildning höstterminen 1996 fördelade på vetenska

sområden

av tenskapsområdet störst med avseende på antalet aktiva doktorander.

Forskarutbildning bedrivs i Sverige för närvarande inom ungefär 600 olika forskarutbildningsämnen. Flest är forskarutbildningsämnena inom teknisk fakultet- fler än 200 forskarutbildningsämnen och me-

dicin omkring 100 forskarutbildningsämnen.

-

6.2.2.3 Examinerade

I det närmaste tredjedel alla doktorsexamina avläggs inom det

en av medicinska vetenskapsområdet. Om däremot till det samman-

man ser lagda antalet examina doktors- och licentiatexamina är teknikområ-

- det det största.

Kapitel 6 119 Døktørs- och licentiatexamina läsåret I 996/97 fördelade på fakultet

Matematisk-naturveten-

Døktørs- och licentiatexamina läsåret 1996/9 7fördelade på vetenskapsamråden Vetenskapsområde Doktor Licentiat

Män Kvinnor Samtliga Män Kvinnor Samtliga Humanistisk-

Dimensioneringsbeslut och styrsystem

För forskarutbildningen har hittills, till skillnad mot den grundläggande högskoleutbildningen, gällt varken att den ska anpassas till arbetsmarknadens behov eller att den ska anpassas till "studentemas efterfrågan. Principen har i stället varit utbudsdimensionering: tillgängliga resurser ska avgöra omfattningen forskarutbildningen och där-

av med också fördelningen mellan olika ämnesområden. Med högskoleförordningens 0rd: "Till forskarutbildning får antas endast så många doktorander som kan erbjudas handledning och godtagbara studievillkor i övrigt och har studiefinansiering Högskoleförordningen

som 10 kap. 1 §

120 Kapitel 6

Statsmaktema har således inte direkt beslutat om vare sig den totala omfattningen forskarutbildningen eller dess fördelning mellan olika

av områden. Något särskilt planerings- och styrsystem, motsvarande till exempel gäller för den grundläggande högskoleutbildningen

det som nu finns inte och har heller inte funnits.

I början av 1990-talet angav statsmakterna som mål att examinatio-

inom forskarutbildningen skulle fördubblas till år 2000. Målet avnen såg antalet doktorsexamina. När målet angavs var den årliga examinationen ungefär 1 000 doktorer. Antalet doktorsexamina skulle således enligt målsättningen ca 2 000 år 2000. Läsåret 1996/97, dvs. unge-

vara fär halvvägs, var antalet doktorsexamina ca 1 600.

I budgetpropositionen for år 1998 angavs mål och planeringsiörutsättningar avseende antalet examina från forskarutbildningen. Dessa preciserades regeringen, i regleringsbrevet för år 1998, för varje lä-

av rosäte mål Fakultetsgrupp". Högskoloma har, enligt föreskrift

som per i regleringsbrevet, rätt att omfördela högst tre procent av ett angivet examensmål för forskarutbildningen till "andra vetenskapsområden". Examensmål för treårsperiøden 1997-1999, preliminära examensmålför treårsperioden 2000-2002 och planeringsjiirutsättningarför treårsperiøden 2003-2005 Fakultetsgrupp Mål Prel. mål Planerings- Summa

förutsättning

1997-1999 2000-2002 2003-2005 Hum-, teol-,jur-, samhällsvetenskaplig 1079 l 332 l 390 3 801 Medicinsk, odontologisk och farmaceu-

Examensmålen innebär att i genomsnitt ungefär 2 000 examina per år ska avläggas under åren 1997-1999, ungefär 2 400 per år under åren 2000-2002 och ungefär 2 500 per år under åren 2000-2002. Examensmålen gäller dock inte enbart doktorsexamen. Licentiatexamen ska, enligt regeringens föreskrifter, i detta sammanhang räknas som en halv och doktorsexamen till den som tidigare tagit ut licentia-

examen texamen också räknas en halv examen. Det gör siffrorna för exa-

som mensmålen inte direkt jämförbara med uppgifterna antal avlagda

om nu examina, eftersom det inte går nuvarande statistik utläsa vilka

att ur doktorsexamina avlagts av personer med licentiatexamen.

som

Nuvarande antagning till forskarutbildningen ligger totalt sett över den miniminivå följer examensmålen. Som framgått ovan antas

som av

SOU 1998: 128 Kapitel 6 121

nu i det närmaste 3 400 doktorander per år. Det överstiger med i det närmaste 50 procent examensmålen för de år då de antagna bör

vara klara med sin examen perioden 2000-2002. Med de strängare krav både doktorander och institutioner efter statsmaktemas beslut

som hösten 1997 kommer att gälla i fråga forskarutbildningen bör bort-

om fallen och studiemisslyckandena bli väsentligt färre än vad de hittills har varit. Även självfallet ändå inte kan utgå från alla

om man att som tas in också kommer ut med förefaller ändå möjligheterna

en examen, vara goda att, med nuvarande antagning, examensmålen uppnås eller kanske till och med överskrids.

Överskottet i antagningen dvs. skillnaden mellan antagningen

och examensmålen är dock ojämnt fördelat mellan vetenskapsområ-

dena. Framför allt är överintaget i förhållande till examensmålen

mycket stort inom området humaniora-samhällsvetenskap.

Där är antagningen nu ungefär dubbelt så stor som den av statsmakterna önskade examinationen. Även inom medicin och teknik väsentligt fler än

antas vad som skulle krävas för att uppnå examensmålen drygt 40 procent respektive drygt 25 procent fler än vad förväntas examineras.

som Däremot ligger antagningen inom naturvetenskap något under

examensmålen.

Jämförelse per vetenskapsområde mellan antalet antagna läsåret 1996/97 och preliminära examensmålför åren 2000-2002 Vetenskapsområde Antagna Examensmål Differens

1996/97 per år

2000-2002

På statsbudgeten finns inga särskilda medel avsatta för själva forskarutbildningen. Forskarutbildningen finansieras inom för medel

ramen avsedda också för forskning, i första hand universitetens och högskolomas egna fakultetsanslag, men också medel från andra forskningsfinansiärer. Det är bara kostnaderna för studieñnansieringen inom forskarutbildningen som i viss mån är synliga. Medel för detta ändamål öronmärks under universitetens och högskolornas fakultetsanslag.

122 Kapitel 6

Inte heller lokalt, vid universiteten och högskolorna eller inom institutionerna, görs i regel några separata kostnadsberäkningar eller nå-

särskild budget för forskarutbildningen. Det görs heller inte i eftergon hand redovisningar av vilka resurser som faktiskt använts inom forskarutbildningen och vilka kostnaderna blivit.

När det gäller kostnaderna råder således omvända förhållanden mellan den grundläggande högskoleutbildningen och forskarutbildningen. Med avseende på den grundläggande högskoleutbildningen fokuserar utbildningspolitik och planering på de direkta utbildningskostnaderna. För närvarande tillämpas ett resurstilldelningssystem med

capita-kostnadstilldelning för dels helårsstudenter dels helårspresper tationer. Kostnaderna för studiemedel till studenterna tas däremot sällan med direkt i diskussioner och beslut om den grundläggande högskoleutbildningen. När det gäller forskarutbildningen är det tvärtom endast studieñnansieringen uppmärksammas i diskussioner och i övergri-

som pande beslut. Vad själva utbildningen kostar eller bör kosta uppmärksammas däremot inte.

Nu ligger det närmast i forskarutbildningens karaktär att dess kostnader i varje fall till dels kan svåra att urskilja kostnaderna för

vara ur forskning. Det centrala i forskarutbildningen är avhandlingsförfattandet. Doktorandemas avhandlingsarbete ingår ofta, särskilt inom naturvetenskapliga, medicinska och tekniska ämnen, i större forskningsarbeten inom institutionen. Kostnadema för doktorandens användning av utrustning, biträdespersonal m.m. är då svåra att isolera. Handledningsarbetet är också ofta integrerat med handledarens egen forskning.

Det går således idag inte att få ungefärlig bild av kostnaderna

ens en för forskarutbildningen. Bland annat Stiftelsen för strategisk forskning har dock eftersträvat beräkningar de faktiska forskarutbildnings-

av kostnaderna inför sina beslut forskarskolor. De beräkningar som då

om gjorts visar på kostnader på cirka 800 000 kronor doktorand och år,

per dvs. 3,2 miljoner kronor för en fyraårig utbildning till doktorsexamen.

6.2.4.2 Finansiering av forskarutbildningen

Medel för studiefinansiering inom forskarutbildning anvisas som öronmärkta belopp under fakultetsanslagen till universitet och högskolor.

Kapitel 6 123

Minimibeløpp av fakultetsanslagen till studiefinansiering inom forskarutbildningen budgetåret I 998 Fakultet Universitet/hö skola miljoner kronor UU LU GU SU UmU LiU Kl KTH LåTU Summa

Samhälls-

Matematisknaturvetenskaplig 58,0 39,0 66,6 30,8 194,4 Teknisknaturvetenskaplig 841 8421 Teknisk 52,8 36,9 70,9 18,8 179,4 Filosofisk 3,7 2,4 6,1 Tema 15,8 15 Summa 191,5 204,7 129,1 140,5 84,3 63,9 48,1 70,9 21,2 954,2

Medel for studiefinansiering inom forskarutbildningen ingår också i det

statliga bidraget till Chalmers tekniska högskola AB och i anslaget till

Sveriges Lantbruksuniversitet.

Till hur många doktorander räcker de öronmärkta beloppen för stu-

diefinansiering Enligt statsmaktemas beslut hösten 1997 ska dokto-

en

rand erbjudas doktorandtjänst minst för de två avslutande åren av fors-

karutbildningen. Kostnaden för en doktorandtjänst inklusive sociala

avgifter kan uppskattas till lägst cirka 290 000 kronor år. Under de

per

båda inledande åren forskarutbildningen kan doktoranden erbjudas

av

utbildningsbidrag. Årskostnaden för ett utbildningsbidrag kan uppskat-

tas till ungefär hälften av kostnaden för doktorandtjänst, dvs. cirka 145

000 kronor per år. En finansiering med utbildningsbidrag under två år

och doktorandtjänst under två år sammanlagd kostnad för den

ger en

fyraåriga utbildningen på cirka 870 000 kronor, dvs. i genomsnitt något

under 220 000 kronor per år. Beräknat utifrån sådan

en genom-

snittskostnad räcker de av statsmakterna öronmärkta beloppen för stu-

diefinansiering i forskarutbildningen till knappt 4 500 doktorander.

Detta antal bör ses i relation till de examensmål som statsmakterna an-

givit. För den innevarande treårsperioden innebär examensmålen

unge-

far 1 885 examina per år. För att få ut 1 885 examina ur en fyraårig ut-

bildning bör det finnas minst fyra gånger så många studerande i

-

praktiken fler, eftersom det alltid blir visst bortfall. Statsmakternas mål

för forskarutbildningen förutsätter således ett minsta antal doktorander

5 18-5272

124 Kapitel 6

på 4 x 1 885 7 540, med marginal för studieavbrott minst cirka 8 000 doktorander. Den öronmärkta studiefinansieringen till 4 500 doktorander räcker således till något mer än hälften av detta antal.

Den öronmärkta studieñnansieringen motsvarar en ännu mindre andel av dagens faktiska antal aktiva doktorander. Idag finns cirka 16 600 aktiva doktorander. De öronmärkta studieñnansieringsmedlen räcker, beräknat på angivet sätt, till något mer än en fjärdedel av dessa.

Relationen mellan öronmärkt studiefmansiering och antalet doktorander varierar mellan områdena.

Jämförelse mellan examensmål och studiefinansiering via fakuItets-anslagen Fakultetsgrupp Examensmål Erforderligt Finansierade Andel

per år antal dokto- doktorander finansierade

l 997-1999 rander doktorander

% Humaniorasamhällsvetenskap 359 l 436 l 457 101%

Medicin 564 2256 724 32% Tekniknaturvetenskap 122 488 386 79% Matematiknaturvetenskap

268 1 072 894 83% Teknik 546 2 184 825 38% Statsmaktema finansierar således fullt ut det antal doktorander som krävs för examensmålen inom området humaniora-samhällsvetenskap. Statsmaktema finansierar också huvuddelen av det antal doktorander

erfordras för examensmålen inom det naturvetenskapliga området. som Däremot räcker de öronmärkta medlen för studieñnansiering endast till en mindre andel av det antal doktorander som erfordras för examensmålen inom medicin och teknik.

Kapi tel 6 125

Jämförelse mellan antalet aktiva doktorander och studiefinansiering via fakultetsanslagen Fakultetsgrupp Aktiva Finansierade Andel

doktorander doktorander finansierade doktorander %

Humaniorasamhällsvetenskap 5 761 l 457 25%

Medicin 3 551 724 20% Tekniknaturvetenskap 661 386 58% Matematiknaturvetenskap l 707 894 52%

Teknik 3 819 825 22%

Eftersom det inom humaniora-samhällsvetenskap finns betydligt fler doktorander än vad som erfordras för att uppnå examensmålen blir

andelen finansierade doktorander bland de aktiva doktoranderna låg trots att studieñnansieringen väl motsvarar examensmålen. Det naturvetenskapliga området har den högsta andelen finansierade de aktiva

av doktoranderna.

Dagens doktorander måste i stor utsträckning finna finansie-

annan ring än via de av statsmakterna örornnärkta beloppen.

Studiefinansiering vårterminen 1997 Fakultet Utb- Assistent Dokto- Stipen- Annan Förvarb Summa Aktiva

126 Kapitel 6

De största externa finansiärema av doktorander är forskningsråden och forskningsstiftelsema. Finansieringen ingår här i regel i den finansiering av forskningsprojekt och forskningsprogram som råden och stiftelserna svarar för. Uppskattningar, som forskningsråden och forskningsstiftelsema redovisat till Forskning 2000, visar att dessa finansiärer i regel efter vissa ökningar jämfört med nuläget sammanlagt

- kommer att finansiera ungefär 2 500 doktorander per år från år 2000. Därav kommer cirka 700 doktorander att vara finansierade av forskningsråd och cirka l 800 finansierade av forskningsstiftelserna.

Den i särklass största finansiären i detta sammanhang är Stiftelsen för strategisk forskning, SSF. Uppskattningsvis finansierar SSF nu och under de närmaste åren cirka l 000 doktorander, huvudsakligen inom naturvetenskap och teknik. Det gör SSF till den i särklass största enskilda aktören inom svensk forskarutbildning. De uppgifter om studiefinansiering inom fakultetsanslagen som angivits ovan avser samtliga universitet och högskolor. De enskilda universiteten och högskolornaoch givetvis i än högre grad de enskilda fakultetsnämnderna svarar

således för väsentligt mer blygsamma belopp och studerandeantal än SSF. Som exempel kan nämnas att de öronmärkta beloppen för studiefinansiering inom forskarutbildningen inte vid något lärosäte ens för alla fakultetsområden tillsammans motsvarar så mycket som 1 000 doktorander, vilket är vad SSF ensam finansierar. För att belysa storleksordningen universitetens och högskolornas möjligheter att finan-

av siera forskarutbildning redovisas här de öronmärkta beloppen per universitet och högskola:

Lärosäte UU LU GU SU UmU LiU KI KTH LåTU Summa

Antal 881 941 594 646 387 294 221 326 97 4387 finansierade doktorander

6.3 Behov och utbud av forskarutbildade

Formella krav på forskarutbildning är idag ovanliga utanför universitet och högskolor. Det innebär självfallet inte att behoven av forskarutbildade är begränsade till universiteten och högskolorna.

Nästan 20 000 av dagens 25 000 yrkesverksamma med forskarutbildning arbetar inom offentlig sektor. De största arbetsgivarna är universitet och högskolor med över 10 000 anställda med forskarutbildning. Nära 5 000 forskarutbildade arbetar inom hälso- och sjukvård. Inom skolan finns däremot endast ett fåtal personer med forskarutbild-

SOU 1998: 128 Kapitel 6 127

ning cirka 250 lektorer med doktorsexamen läsåret 1994/95. Inom privat sektor kommer hälften de 5 000 forskarutbildade från teknisk

av fakultet. Tre fyra dessa arbetar med FoU.

av av

Sveriges industriförbund har under de Senaste åren gjort bedömningar av industrins behov av forskarutbildade. Den senaste redovisningen Kunskap och kompetens, 1997 avser perioden 1997-2001. Industriförbundet gör i detta sammanhang ingen skillnad mellan licentiatexamen och doktorsexamen. Rekryteringen till näringslivet

av personer med utbildning ovanför grundläggande högskoleutbildning har hittills i stor utsträckning gällt teknologie licentiater.

Industriförbundet framhåller att examinationen av licentiater och doktorer inom industrirelevanta områden är otillräcklig. För perioden 1997-2001 redovisar Industriförbundet ett beräknat underskott på cirka 100 forskarutbildade inom snabbrörliga tillväxtområden, mestadels IT-relaterade. Ett ungefär lika stort överskott finns inom övriga områden. En ökad forskarutbildning inom sådana tillväxtområden bör således, åtminstone till viss del, kunna ske omprioritering inom det

genom tekniska området." Kunskap och kompetens s. 41

Sveriges Universitets- och Högskoletörbund har låtit utred-

göra en ning av universitetens och högskolornas behov forskarutbildade för

av att ersätta universitets- och högskolelärare, går i pension, och för

som att möta beslutad expansion vid universitet och högskolor. Får vi

nog av doktorer, augusti 1997 Med forskarutbildning förbundet här

avser endast utbildningen till doktorsexamen.

Sveriges Universitets- och Högskoleförbunds bedömning av behov av nyrekrytering avforskarutbildade till universitet och högskolor Vetenskaps- 1996-2000 1996-2000 1996-2000 2001-2005 2006-2015 Summa område Pension Expansion Summa Pension Pension 1996-2015

10 år Hum-samt 443 1 250 1 693 Medicinskt 199 199 Naturvetenskapligt l 84 400 584 Tekniskt 186 825 1 011 Jord, skog,

Enligt förbundets bedömningar skulle det således behöva nyrelciyteras sammanlagt cirka 11 000 forskarutbildade till universitet och högskolor under de tjugo åren 1996-2015 för att täcka pensioneringar och känd

128 Kapitel 6

utbyggnad. Detta behov kan ses i relation till att det enligt de nu av statsmakterna angivna examensmålen ska examineras cirka 20 000 redan fram till år 2005, dvs. under de närmaste nio åren, och i relation till att antagningen till forskarutbildningen nu ligger på nivå anty-

en som der att examensmålen borde kunna överskridas. Om examinationen inom forskarutbildningen under tioårsperioden 2006-2015 fortsätter att ligga på samma nivå som den som angivits för perioden 2003-2005, dvs. cirka 2 400 examina per år, kommer det under den tjugoårsperiod som Universitetsn och högskoleförbundets bedömningar avser att avläggas sammanlagt cirka 44 000 examina inom forskarutbildningen. Det är fyra gånger så många som enligt förbundets beräkningar behöver rekryteras till universitet och högskolor under denna period.

Även försiktig beräkning, utgår enbart från det senaste

en mer som antalet avlagda doktorsexamina och från att denna examensnivå bibehålls under tjugoårsperioden, innebär att det totala antalet doktorsexamina under tjugoårsperioden skulle bli tre gånger så stort l 720 20

x 34 400 doktorsexamina som det av Sveriges Universitets- och högskoleförbund bedömda behovet av cirka 11 000 nyrekryteringar.

Långt ifrån alla lärare vid universitet och högskolor har idag forskarutbildning. Sveriges Universitets- och högskoleförbund uppskattar att det skulle behöva rekryteras ytterligare mer än 3 000 forskarutbildade for att öka andelen forskarutbildade lärare till 80 procent vid universitet och större högskolor och till 65 procent vid mindre och medelstora högskolor. Universitet och högskolor kan dock inte säga upp redan befintliga lärare med hänvisning till att de saknar forskarutbildning.

Totalt sett pekar således Universitets- och högskoleförbundets behovsbedömningar och, även försiktiga, bedömningar av den kommande examinationen inte på någon brist på personer med behörighet för lärartjänst vid universitet och högskolor. Viss reservation måste självfallet göras med hänsyn till att ytterligare utbyggnad av den grundläggande högskoleutbildningen beslutats efter det att förbundets rapport lades fram.

Hur ser det då ut i fråga om tillgång och behov inom olika områden

Universitets- och högskoleförbundets behovsbedömning pekar på ett mycket stort behov av nyrekryteringar inom området humaniora och samhällsvetenskap både för att ersätta pensionsavgångar och till följd av expansion inom den grundläggande högskoleutbildningen.

Pensionsavgångarna avspeglar den befintliga strukturen vid de svenska universiteten och högskolorna, där framför allt samhällsvetenskap sedan den kraftiga utbyggnaden på 1960-talet har stor omfattning och där l960-talets nyanställda lärare nu börjar närma sig pension. Universitets- och högskoleförbundet bedömer därtill att kommande expansion ska innebära ett stort behov av samhällsvetare som lärare

SOU 1998: 128 Kapitel 6 129

inom den grundläggande högskoleutbildningen. De bedömda rekryteringsbehoven ligger här än femtio procent över bedömningama

mer med avseende på expansion inom området teknik. Prioriteringama inom utbildningspolitiken emellertid att tyngdpunkten i kommande

anger utbyggnad ska ligga inom naturvetenskap och teknik.

Eftersom förbundet bara bedömt behoven område för tiden fram

per till år 2000 måste jämförelsen begränsas till denna period. Examinationen är uppskattad med faktisk examination år 1996,

summan av examensmål för åren 1997-1999 tredjedel de preliminära

samt en av examensmålen för åren 2000-2002. Här måste dock erinras att

om examensmålen kan omfatta också licentiatexamina, medan förbundets behovsbedömning enbart gäller doktorsexamina.

Jämförelse mellan beräknad examination utifrån examensmålen och beräknat nyrekryteringsbehov per vetenskapsområde vid universitet och högskolor åren 1996-2000

Vetenskapsornrâde Beräknad examination Beräknat behov Differens

1996-2000 1996-2000 Humanistiskt- samhällsvetenskapligt 1 853 1 693 160 Medicinskt 2 902 199 2 703 Matematisk-

En jämförelse mellan de bedömda nyrekryteringsbehoven och kommande examination kan också göras utifrån de senast uppgifterna

om antalet avlagda doktorsexamina. Jämförelse mellan beräknad examination utifrån nuvarande examenstal och beräknat nyrekryteringsbehov per vetenskapsområde vid universitet och högskolor åren I 996-2000 Vetenskapsomrâde Beräknad examination Beräknat behov Differens

1996-2000 1996-2000

doktorsexamina 1996/97

x 5 år Humanistisktsamhällsvetenskapligt 1 650 1 693 -43 Medicinskt 2 750 199 2 551 Matematisk-

l30 Kapitel 6 SOU 1998: 128

För det humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsområdet ligger examinationen ungefär på den nivå som Universitets- och högskoleförbundets bedömningar anger: ett mindre överskott om examinationen beräknas utifrån examensmålen, ett mindre underskott om utgångspunkten är nuvarande antal examina.

Vare sig den kommande examination uppskattas utifrån de av statsmakterna angivna målen eller mer försiktigt utifrån senaste kända uppgifter om faktisk examination, överstiger den nyrekryteringsbehoven vid universitet och högskolor. Det gäller såväl det totala behovet som behoven för de medicinska, naturvetenskapliga och tekniska vetenskapsområden. En examination från forskarutbildningen på dessa nivåer ger således betydande utrymme för att rekrytera forskarutbildade också till

arbetsmarknaden. andra delar av

Utifrån nuvarande uppgifter om behoven inom universitet och högskolor kommer antalet forskarutbildade på arbetsmarknaden i övrigt att kunna än fördubblas under den närmaste tioärsperioden. Antalet

mer doktorsexamina inom medicinsk fakultet är till exempel mycket stort i förhållande till vad universitet och högskolor kommer att behöva. Det

totalt sett stora möjligheter för rekrytering av forskarutbildade till ger bland annat sjukvården.

6.4 2000:s bedömningar och

Forskning förslag

6.4.1 Forskarutbildningens syften och uppläggning

Forskarutbildningen i sig ingår inte i Forskning 2000:5 uppdrag. Uppdraget omfattar endast dimensionering, styrning och finansiering av forskarutbildningen. Utan uppfattning syftena med forskarut-

en om bildningen är det dock knappast rimligt att behandla utbildningens dimensionering. Uppläggningen och genomförandet av utbildningen har likaså stor betydelse för utbudet, examinationen, och därmed för dimensioneringsfrågan.

En huvuduppgift för forskarutbildningen är att utbilda lärare och forskare vid universitet och högskolor. Forskarutbildning har dock länge också Varit grunden för dem som gått till olika arbetsuppgifter utanför universitet och högskolor och till arbetsuppgifter utan direkt anknytning till forskning eller högre utbildning. Det har gällt vissa arbeten, i varje fall tidigare haft forskarutbildning som formellt be-

som hörighetskrav, t.ex. läraitjänster inom skolan eller tjänster inom museer, arkiv m.m. Det har också gällt arbeten, där forskarutbildningen om

SOU 1998: 128 Kapitel 6 131

än inte formellt ändå i praktiken närmast varit ett behörighetskrav, framför allt vissa läkartjänster inom den offentliga sjukvården. I ökande utsträckning har forskarutbildade också gått till arbetsuppgifter där forskarutbildningen inte varit ett krav enligt vare sig regler eller praxis. Exempel på detta är bland annat den relativt snabbt växande

gruppen av personer med teknologie licentiatexamen.

Forskarutbildningen ger utöver meriter inom ett visst forskningsområde också generella färdigheter, något ofta framhålls när diskus-

som sionen gäller rekrytering av forskarutbildade till typer arbeten.

nya av Vad som då betonas är sådant som erfarenheter att hålla

av samman en stor arbetsuppgift och av att arbeta långsiktigt och självständigt

men också kontakter med den akademiska världen både nationellt och internationellt och inblick i kunskapsutvecklingens villkor.

Kraven på kvalificerad utbildning kommer generellt att öka såväl från arbetsmarknadens som studenternas sida. Det gör att forskarutbildningen i allt större utsträckning kan väntas efterfrågas för andra arbeten än de traditionella.

Den allmänna utbildningsnivån har höjts från sju års folkskola i slutet av 1940-talet till nu i praktiken tolvårig utbildning med

gymnasieskola för alla. Antagningskapaciteten till den grundläggande utbildningen vid universitet och högskolor kommer med beslutad utbygg-

nu nad inom kort att motsvara ungefär 80 procent normalstor årskull.

av en Med fortsatt utbyggnad är det inte omöjligt att i framtiden i stort sett alla kan komma att ha tillgång till grundläggande högskoleutbildning. Ambitionema kan därefter nästan automatiskt komma att riktas mot nästa steg i utbildningstrappan.

Forskning 2000 anser dock att forskarutbildningens karaktär

av yrkesförberedelse för arbete som lärare inom högre utbildning och forskning eller inom därtill anknytande arbetsuppgifter måste bibehållas. Ambitionen måste vara att så långt möjligt möta kraven på allmänt höjd kunskaps- och kompetensnivå genom den grundläggande högskoleutbildningen. Det kan gälla åtgärder ytterligare utbyggnad de

som av längre utbildningarna, förstärkning av forskningsinslagen inom grundutbildningen, större utbud fördjupningskurser etc. Forskarut-

av bildningen är för dyrbar och med nödvändighet för specialiserad för att vara formen för ytterligare ambitionshöjningar när det gäller den allmänna utbildningsnivån.

Mycken värdefull forskning utförs doktorandernas avhand-

genom lingsarbete. Den principiella utgångspunkten måste dock att fors-

vara karutbildningen är just en utbildning. Individernas viktigaste insatser ska inte göras under utbildningstiden. Den ska vara en lärotid, som förbereder för kommande yrkesarbete. Det är angeläget att doktoranderna blir klara och att deras kunskaper kan utnyttjas inom olika delar

av ar-

132 Kapitel 6

betsmarknaden. Idag binds doktoranderna genom forskarutbildningen under många år till en och samma miljö. En kortare forskarutbildning följd av till exempel en "post-doN-anställning i någon form skulle göra det möjligt för doktoranderna att snabbare pröva på arbete i olika miljöer såväl inom som utanför universitets- och högskolevärlden och inom och utom Sverige med de vidgade erfarenheter och kontakter som ligger i detta. En sådan uppläggning skulle sannolikt också långsiktigt bidra till ökad rörlighet inom universitets- och högskolesystemet.

Forskarutbildningen har i mycket fått en paradoxal behandling vid universitet och högskolor. Forskarutbildning framhålls som det centrala i universitetens och högskolornas verksamhet. Förekomsten av forskarutbildning betraktas som själva kännetecknet på att ett lärosäte uppfyller högt ställda krav i fråga om både omfattning och kvalitet i sin verksamhet.

Samtidigt har forskarutbildning ofta varit den verksamhet som behandlats mest styvmoderligt i lärosätenas planering och resursfördelning. Detta har kommit till uttryck inte minst i att många doktorander antagits utan att det egentligen funnits några resurser för deras utbildning. I vissa ämnen förekommer knappast någon undervisning alls för doktorandema. Handledare förutsätts ansvara för orimligt många doktorander. Doktorander förfogar inte över adekvata resurser för att genomföra fältarbeten, undersökningar, analyser eller annat som skulle behövas underlag för avhandlingsarbetet. Doktorander har inte

som möjligheter att göra studieresor eller på annat sätt skaffa och upprätthålla internationella kontakter. När det gäller forskarutbildningen har det ansetts acceptabelt eller till och med normalt med förhållanden som man inte skulle godta inom den grundläggande högskoleutbildningen eller för de seniora forskarnas arbete.

Situationen håller dock på att ändras. Det avsätts mer resurser för forskarutbildningen. Särskilda forskarskolor ordnas för att kunna ge mer sammanhållen och systematiserad utbildning till större grupper av doktorander. Det innebär bland annat ett mer omfattande utbud av kurser och andra undervisningsmoment. De nya forskarskoloma är både en följd av och förutsätter ett större antal doktorander. Systemet med forskarskolor bör vidareutvecklas och i ökad utsträckning ligga till grund för planeringen och resurstilldelningen till forskarutbildningen. Mycket återstår dock innan all forskarutbildning och alla doktorander har rimliga arbetsvillkor.

Forskning 2000 vill betona att ökad uppmärksamhet måste ägnas forskarutbildningens innehåll och uppläggning samt doktorandernas situation, bl.a. berättigade krav på handledning. För- och nackdelar med att organisera forskarutbildningen i form av forskarskolor bör analyseras. Det måste bevakas att rimliga krav ställs på avhandlingar-

SOU 1998: 128 Kapitel 6 133

nas omfattning. Forskning 2000 vill i detta sammanhang också framhålla angelägenheten av att de förändringar nyligen genomförts i

som fråga om kraven för antagning till forskarutbildningen följs och utvärderas. I detta sammanhang måste också uppmärksamhet åt möjlig-

ges heterna för privatister att kunna avhandling prövad.

en

6.4.2 och

Forskarutbildningens omfattning inriktning

6.4.2.1 Planeringsförutsättningar och utgångspunkter

Forskarutbildningen är inte en utbildning. Med en viss tillspetsning kan forskarutbildningen enbart i Sverige sägas än 20 000 olika

vara mer utbildningar, lika många som det finns registrerade doktorander, dvs. forskarutbildningen individuell utbildning. Högskoleförordningen

är en bekräftar detta genom att föreskriva att det för varje doktorand ska

upprättas en individuell studieplan. Forskarutbildningen är närmast definitionsmässigt så specialiserad att de forskarutbildade inom sina respektive fackornråden inte är utbytbara. Leveranstiden" för färdigutbildade doktorer är mycket lång.

I forskarutbildningens karaktär ligger således uppenbara begränsningar för eventuella planeringsambitioner. Till detta kommer omöjligheten att bedöma nyexaminerade doktorers personliga preferenser på arbetsmarknaden. Det är naturligtvis ett problem också när det gäller den grundläggande högskoleutbildningen, men i fråga om forskarutbildningen gäller det för varje område ett så begränsat antal att

personer det inte finns några marginaler för att individuella preferenser ska ta ut varandra.

Ytterligare svårigheter för en planerad dimensionering av forskarutbildningen ligger i att forskarutbildningen bedrivs vid ett stort- och

nu ökande antal lärosäten. En överordnad planering forskarutbild-

- av ningen måste också avse fördelningen av utbildningsinsatserna mellan lärosäten med forskarutbildning.

Någon centralstyming av forskarutbildningens omfattning och inriktning är således knappast möjlig och inte heller önskvärd. Det är

inte minst genom doktoranderna och deras val forskningsinriktning

av som fömyelsen inom forskningen sker.

Det kan i detta sammanhang också påminnas att inte heller den

om grundläggande högskoleutbildningen längre är föremål för några

mer ingående styrambitioner. Erfarenheterna har där visat på det fruktlösa i att försöka planera för att tillgodose arbetsmarknadens behov- in-

ens om skenbart lättöverblickbara områden som t.ex. skolan.

134 Kapitel 6 SOU 1998: 128

Även meningsfullheten i ingående styrning således defini-

om mer tivt måste ifrågasättas är Forskning 2000:s slutsats dock inte att alla ambitioner i fråga om att påverka omfattningen och inriktningen

av forskarutbildningen ska överges. Följande utgångspunkter bör, enligt kommittén, gälla för forskarutbildningens dimensionering:

0 Liksom i fråga om forskningsresursema bör i fråga om forskarut-

bildningen vissa övergripande avvägningar göras mellan olika ve-

tenskapsområden. 0 Dokumenterade behov inom olika områden ska kunna beaktas vid

planeringen av forskarutbildningen. Härvid måste inte minst den

internationella vetenskapliga utvecklingen beaktas.

Så långt möjligt ska eftersträvas att bristsituationer inte uppstår.

Med hänsyn till värdet av kunskapsutveckling och tillgång till per-

soner med kvalificerad utbildning bör i övrigt forskarutbildning kunna bedrivas i den omfattning som tillgängliga resurser, framför allt handledningsresursema, medger.

Universitet och högskolor är de i särklass största arbetsgivarna för forskarutbildade. Med hänsyn till att forskningen vid universitet och högskolor, enligt statsmaktemas nyligen fattade beslut, i fortsättningen kommer att övergripande styras och planeras i termer av vetenskapsområden, är det enligt Forskning 2000:s mening, rimligt att använda indelningen i vetenskapsområden också för övergripande riktlinjer avseende dimensioneringen av forskarutbildningen.

Bedömningar av behoven av forskarutbildade och av forskarutbildningens situation bör ingå i de nya typer av dokument som kommittén förordar, kunskapsstrategier och forslmingsstrategier se kapitel 9. Utifrån bland annat dessa underlag bör statsmakterna besluta om mål för examinationen inom de olika vetenskapsområdena. Även berörda

myndigheter bör få kunna få värdefullt material ur dessa strategidokument.

Universitet och högskolor ska ha det direkta ansvaret för forskarutbildningen. Forskningsråden ska ha ansvar för att ta initiativ till och förstärka forskarutbildning där detta bedöms angeläget med hänsyn till den vetenskapliga utvecklingen. Andra finansiärer bör kunna svara för forskarutbildning inom områden som de bedömer särskilt angelägna.

6.4.2.2 Forskarutbildningens dimensionering

Det är, enligt Forskning 2000:5 mening, omöjligt att göra någon form av objektiv behovsbedömning avseende antalet forskarutbildade inom olika samhällsområden för att därefter låta denna ligga till grund för

Kapitel 6 135

någon form av styrning och planering av verksamheten vid universitet och högskolor.

De forskarutbildades traditionella arbetsmarknad är universitet och högskolor. För lärartjänst vid universitet eller högskola krävs normalt doktorsexamen. Forskarutbildade efterfrågas i ökande utsträckning också inom andra delar av arbetsmarknaden utan att detta är ett "behov" i den snäva bemärkelsen att doktors- eller licentiatexamen är ett formellt behörighetslqav för anställningama.

Forskning 2000 har behandlat dimensioneringsfrågan på så sätt att kommittén försökt ge en bild forskarutbildningens nuvarande och

av planerade omfattning, totalt och per vetenskapsområde, i relation till behoven inom universitet och högskolor, för att utifrån detta se vilket utrymme som ges för rekrytering till den övriga arbetsmarknaden.

De mål, preliminära mål och planeringsförutsättningar för forskarutbildningen som statsmakterna angivit innebär att sammanlagt ungefär 20 000 examina ska avläggas inom forskarutbildningen fram till år 2005.

Behoven av forskarutbildade inom universitet och högskolor förefaller, som framgått av det föregående, totalt sett mer än väl kunna täckas av den examination från forskarutbildningen kan förut-

som nu ses. I detta ligger självfallet inga garantier för att inte enskilda ämnen eller lärosäten kan få rekryteringsproblem. Det är emellertid knappast möjligt att skapa garantier för att något sådant inte kan inträffa.

Den nu förutsebara examinationen av forskarutbildade kommer därtill att medge en omfattande nyrekrytering av forskarutbildade till arbetsmarknaden utanför universiteten och högskolorna. Utifrån nuvarande uppgifter om behoven inom universitet och högskolor kommer antalet forskarutbildade på arbetsmarknaden i övrigt att kunna mer än fördubblas under den närmaste tioårsperioden. Antalet doktorsexamina inom medicinsk fakultet är till exempel mycket stort i förhållande till vad universitet och högskolor kommer att behöva. Det ger totalt sett stora möjligheter för rekrytering av forskarutbildade till bland annat sjukvården.

Enligt Forskning 2000:s mening kan därför den examination som ligger i nu angivna mål för forskarutbildningen totalt sett rimlig

vara en miniminivå.

Det är, enligt Forskning 2000:s bedömning, inte rimligt att som för närvarande det i särklass största antalet aktiva doktorander finns inom området humaniora samhällsvetenskap. Såväl behoven inom univer-

sitet och högskolor som i samhället i övrigt talar för att antalet forskarutbildade bör öka inom framför allt det tekniska området, men också inom det naturvetenskapliga området. Expansionen av den grundläggande högskoleutbildningen görs med stark tyngdpunkt på tekniska

136 Kapitel 6

och naturvetenskapliga utbildningar. Forskning 2 000 föreslår också att forskningen inom det tekniska vetenskapsområdet och det naturvetenskapliga området ska öka se kapitel 5. Två tredjedelar all FoU i

av Sverige utförs inom industrin. Samtidigt finns ännu bara ett relativt litet antal forskarutbildade anställda inom industrin. Industriforskningsinstituten sysselsätter nu ungefär 2 000 inom forskning och ut-

personer vecklingsarbete. Endast en mindre del av dessa har forskarutbildning. Inom både de befintliga industriforskningsinstituten och inom eventuella nyinrättade forskningsinstitut bör således finnas behov av personer med i första hand teknisk doktorsexamen.

Forskning 2000 avstår dock här, liksom i fråga om resurserna till de olika vetenskapsområdena, från att ange annat än den övergripande prioriteringen. Forskning 2000 fäster stor vikt vid att den närmare utfornmingen av forskningspolitiska besluten kan grundas på beslutsunderlag av det slag som kommittén förordar i kapitel 9 om politik och planering.

6.4.3 Ansvaret for

forskarutbildningen

Enligt högskolelagen är forskarutbildning en uppgift för universitet och högskolor. Inga andra myndigheter har idag något formellt för

ansvar forskarutbildning. I andra länder är det inte ovanligt att forskningsråden är engagerade i forskarutbildningen. Det kan också finnas särskilda organ eller myndigheter för planering och/eller finansiering forskar-

av utbildningen.

Universiteten och de större högskolorna har huvudansvaret för forskarutbildningen. Fram till nu har doktorander endast kunnat antas och examineras vid dessa lärosäten. Forskarutbildning har dock i praktiken bedrivits också vid de små och medelstora högskolorna. Dessa kan

nu också få formellt ansvar för forskarutbildning inom vissa vetenskapsornråden.

Forskarutbildningen har med avseende på den institutionella anknytningen en mycket spridd organisation. Redan idag bedrivs forskarutbildning inom i det närmaste 600 forskarutbildningsämnen vid ungefär 1 000 institutioner inom universitet och högskolor. Antalet doktorander vid enskilda institutioner kan vara mycket litet. Framöver kan framför allt vissa samhällsvetenskapliga ämnen komma före-

att vara trädda med forskning och forskarutbildning vid ett stort antal högskolor och universitet.

Kapitel 6 137

6.4.3.1 Externa finansiärer och forskarutbildningen

Resursema för forskarutbildning har i allt större utsträckning kommit att bestå av medel vars användningsområde bestämts av aktörer utanför universitetet eller högskolan. Externa finansiärer har på så sätt kommit att få ett allt större inflytande över inriktningen och genomförandet

av forskarutbildningen. Externa aktörer ställer också i ökande utsträckning krav på den interna organisationen vid universitet och högskolor

som får betydelse för forskarutbildningen. Allra tydligast blir det externa inflytandet självfallet i de fall när den externa finansiären för

svarar systematiserad forskarutbildning inom bestämda forskarskolor, något som t.ex. sker i stor utsträckning via Stiftelsen för strategisk forskning.

Forskningsstiftelsema, och då särskilt Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, svarar nu för en mycket stor del av doktorandfmansieringen inom naturvetenskapliga och tekniska ämnen. Stiftelsema kräver också stort inflytande över organisationen, uppläggningen och genomförandet av forskarutbildningen. Forskarutbildningens inriktning styrs således kraftigt mot områden som forskningsstiftelsema, framför allt SSF, prioriterar. De goda villkor som stiftelserna erbjuder gör att många duktiga doktorander kan rekryteras, med konsekvenser för andra områden och ämnen.

Forskningsinriktningen påverkas för lång tid framåt av forskarutbildningens inriktning, genom att de färdiga doktorerna i stor utsträckning fortsätter att forska inom området för doktorsavhandlingen. Forskningsstiftelsernas stora betydelse för forskarutbildningen kommer på detta sätt att påverka svensk forskning under överskådlig tid.

Forskningsstiftelsemas och andra extemfinansiärers stora inflytande är enligt Forskning 2000:s mening, inte rimligt. Ansvaret for forskarutbildningen måste ligga på universitet och högskolor. I detta ligger att universitet och högskolor måste ges adekvata resurser för att ta detta ansvar. Det innebär bland annat att lärosätena måste förfoga över medel för studiefinansiering till det antal doktorander som krävs för att uppnå statsmaktemas examensmål.

I dag har forskningsråden i Sverige, till skillnad mot vad som är fallet i andra länder, knappast någon direkt befattning med forskarutbildningsfrågor. Däremot svarar forskningsråden för finansiering av doktorander inom ramen för projektanslagen. Forskning 2000 anser att forskningsråden i fortsättningen ska aktivt för fors-

ta ett mer ansvar karutbildningen genom att utifrån bedömningar av långsiktiga forskningsbehov och den internationella vetenskapliga utvecklingen

svara för särskilda insatser inom bland annat nya ämnen.

6.4.4 och

Planerings- styrsystem

Forskarutbildningen är en integrerad del av forskningen vid universitet och högskolorna. Därför anvisas inga särskilda statsbudgetanslag till universitet och högskolor för deras uppdrag inom forskarutbildningen. Veterligen tillämpas inte heller i något annat land generellt separat

en medelstilldelning för forskarutbildningen. Däremot finns exempel på att medel för forskarskolor anvisas i särskild ordning. Det gäller t.ex. Finland. Inte heller här gäller detta dock all forskarutbildning eller hu-

ens vuddelen. Svårighetema att urskilja kostnader och resurser för forskarutbildning är således något som Sverige delar med andra länder.

Det är mot denna bakgrund inte svårt att förstå att diskussionen

om forskarutbildningens kostnader hittills i regel begränsats till att gälla studiefinansieringen för doktoranderna. Det är dock hög tid

att uppmärksamma de direkta utbildningskostnadema. Få skulle anse att den grundläggande högskoleutbildningens behov är tillgodosedda bara studenterna får studiemedel. Också forskarutbildningen

måste få resurser för själva utbildningen. Här har forskningsstiftelsema gjort viktig

en insats genom att ta fram redovisningar och bedömningar av de egentliga utbildningskostnadema inom forskarutbildningen.

Forskning 2000 anser att det måste vara överensstämmelse mellan de examensmål som statsmakterna anger och de finansieringsmöjligheter som universiteten och högskolorna själva förfogar över. Endast då kan universitet och högskolor ta det fulla och reella ansvaret för forskarutbildning av den omfattning och med den övergripande inriktning som statsmakterna uttryckt önskemål Därutöver kan självfal-

om. let ytterligare forskarutbildning bedrivas vid universitet och högskolor, finansierad med andra medel.

statsmakterna bör inte indirekt, via examensmål som inte är finansierade, ålägga universitet och högskolor forskarutbildning för externa finansiärers räkning. I praktiken kan gapet mellan finansiering och mål sägas vara ett direkt stöd för det inflytande över forskarutbildningen som t.ex. forskningsstiftelsema får.

nu

Den svaga ställning som doktoranderna fortfarande ofta har kan motivera att medel för studiefinansiering i forskarutbildningen fortfarande öronmärks av statsmakterna. Medlen för studiefinansiering bör fördelas i former som gör det möjligt att i rimlig utsträckning tillgodose doktorandernas individuella val avhandlingsärrmen. Doktorandemas

av fria val av forskningsinriktning är ett viktigt- och inte tillräckligt

uppmärksammat och tillvarataget led i forskningens förnyelse.

-

En viktig styrfaktor är självfallet doktorandemas motivation för att bli klara med forskarutbildningen. I detta sammanhang vill Forskning 2000 därför framhålla att det fortfarande saknas bra form för

en

SOU 1998: 128 Kapitel 6 139

första anställning av lärare vid universitet och högskolor, skulle

som kunna ge en nybliven doktor möjlighet att både fortsätta med forskning och medverka i undervisningen. Varken anställning forskarassis-

som tent eller anställning som lektor kan idag fylla den funktionen. Forskning 2000 vill därför förorda att det införs tidsbegränsad anställning

en för nyblivna doktorer som förslagsvis biträdande lektor. I denna

anställning ska, som ett viktigt bidrag till rörligheten inom högskolesystemet, kunna ingå möjligheter till arbete vid mer än ett lärosäte.

7 Samverkan mellan universitet och

och samhället i

högskolor övrigt

Forskning 2000:s bedömningar och förslag i sammanfattning

Forskning 2000:5 utgångspunkt är att universitetens och högskolornas viktigaste insatser såväl för näringslivet som samhället i övrigt består i att de svarar för kvalificerad utbildning och forskning. Detta är dock i sig ingen samverkan.

Med samverkan bör, enligt Forskning 2000:5 mening, avses att resurser, personella eller andra, inom högskolan används för verksamheter som primärt är motiverade med behov och önskemål inom näringslivet eller samhället i övrigt och, omvänt, att resurser inom näringslivet eller samhället i övrigt används i utbildningen och forskningen inom högskolan. Samverkan kan därtill innebära att verksamheter bedrivs gemensamt, samfinansierade, av universitet/högskola och annan aktör. Samverkan är således inte någon särskild verksamhet utan ett sätt att utnyttja resurser.

Forskning 2000 anser inte att det finns behov av ytterligare, centralt föreskrivna organisations- eller arbetsformer för samverkan mellan universitet och högskolor och samhället i övrigt. Snarare kan universitet och högskolor behöva se över de många särorganisationer som inrättats för detta ändamål.

Forskning 2000 anser att det är viktigt att säkerställa och vidareutveckla industriforskningsinstituten. Ytterligare institut av detta slag bör inrättas, också med inriktning mot andra delar av näringslivet än industrin. Industriforsloiingsinstituten bör ges en långsiktigt stabil finansiering. KK-stiftelsens medel kan också i fortsättningen enligt stadgarna användas för finansiering av industriforskningsinstitut. Därefter bör statlig medfinansiering ges med medel som är avsatta för näringspolitiken.

Forskning 2000 föreslår ändrad lydelse av den paragraf i högskolelagen som anger universitetens och högskolornas uppgifter. Paragrafen föreslås få följande lydelse:

142 Kapitel 7

Högskolornas huvuduppgifter är utbildning och forskning. Utbildningen skall vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet. Med forskning jämställs konstnärligt utvecklingsarbete.

Högskolorna skall för information sin verksamhet.

svara om

Högskolorna skall medverka till att immateriella rättigheter till forskningsresultat tas till vara och till att forskningsresultat kan komma till praktisk användning.

Det bör särskilt klargöras att paragrafens vida, icke-inskränkande formulering innebär att universitet och högskolor kan arbeta både med sina huvuduppdrag inom utbildning och fri, vetenskapligt prioriterad forskning med finansiering via universitets- och högskoleanslag eller anslag från forskningsråd, och med uppgifter som har externa beställare och annan finansiering.

Alla lärosäten ska lägga fast policy och närmare riktlinjer för

en samverkan. Här ska bland annat tydligt anges vem som beslutar vad

om i dessa frågor. Universitet och högskolor måste också öppet redovisa vilka deras samverkanspartners är, vad samarbetet gäller och vilken omfattning det har. Önskvärt är att varje lärosäte kan ha register,

ett som ska vara offentligt, över alla kontrakt som slutits med externa

parter.

Sekretessbelagd forskning ska så långt möjligt inte bedrivas vid universitet och högskolor. Det måste dock kunna accepteras att publicering eller annat offentliggörande inte tillåts under en kortare tidsperiod, när detta krävs för att möjliggöra ansökan om patent.

Mycket mindre än all annan samverkan är den verksamhet som innebär att universitet och högskolor får tillgång till resurser inom näringslivet eller samhället i övrigt. Forskning 2000 betonar att sådan samverkan där universitet och högskolor är de mottagande parterna bör öka. Detta är inte minst angeläget med hänsyn till expansionen inom den grundläggande högskoleutbildningen.

Den ekonomiska redovisningen vid universitet och högskolor måste utvecklas, så att den fullt ut klarar att hålla isär extern och intern finansiering och ge de ekonomiska informationer som är nödvändiga för att kunna följa och utvärdera verksamhet.

Högskoleverket bör få i uppdrag att utarbeta modellavtal för universitetens och högskolornas externñnansierade verksamhet. Det är vidare angeläget att universitet och högskolor utvecklar sin förhandlingskompetens för att kunna sluta för lärosätena rimliga avtal.

En viktig form för samspel måste, enligt Forskning 2000:5 mening, vara att sådana resultat verksamheten vid universitet och högskolor

av som kan få en mer direkt industriell tillämpning också förs ut i näringslivet. Universitets- och högskolelärare undantagna från lagregle-

är nu

SOU 1998: Kapitel 7 143

ringen av arbetsgivares rätt till uppfinningar m.m. En fullständig parallellitet mellan universitets- och högskolelärare och andra anställda är knappast möjlig. Forskning 2000 anser det dock angeläget att universitetens och högskolornas roll förstärks när det gäller att ta till och

vara ge förutsättningar för att ekonomiskt utnyttja forskningsresultat. Ett led i detta är den föreslagna ändringen av högskolelagen, där universitet och högskolor får till uppgift att medverka till att immateriella rättigheter till forskningsresultat tas till vara och till att forskningsresultat kan komma till praktisk användning.

Forskning 2000 förordar att ett avtal sluts, där universitets- och högskolelärares rätt till patent och andra immateriella rättigheter överlåts till universitet och högskolor och där regler för ekonomisk ersättning till läraren för detta anges. I detta sammanhang bör också överenskommas om möjligheter att avvakta med publicering av forskningsresultat till dess patentansökan kunnat lämnas in.

Arbetet med att söka patent m.m. bör skötas av till lärosätena knutna separata organ som t.ex. de nuvarande patentbolagen.

Forskning 2000 anser att alla myndigheter som ansvarar för forskningsmedel också ska informera om den forskning de stödjer. Alla forskningsansökningar ska innehålla planering för infonnation

om forskningen och dess resultat. Det behövs därtill särskilda insatser för allmän och övergripande forskningsinformation, för experiment med nya former för forskningsinfonnation och annan stimulans till arbetet med dessa frågor.

Enligt direktiven ska Forskning 2000 behandla frågor om samverkan och ömsesidigt kunskapsutbyte mellan universitet och högskolor och samhällslivet i övrigt. I detta kapitel redogörs först för särskilda insatser som görs i samverkanssyfte. Utöver sådana insatser som direkt berör universitet och högskolor tas här också upp vissa andra samverkansinsatser inom forskning, t.ex. industriforskningsinstituten. Därefter behandlas samverkan som del av de reguljära uppgifterna för universitet och högskolor. Immateriella rättigheter samt forskningsinformation tas också upp i detta kapitel.

7.1 Särskilda insatser för samverkan

Samverkan mellan universitet och högskolor och framför allt näringslivet men också samhället i övrigt är ingen fråga. Under årens lopp

ny har det vuxit fram en rad former för denna samverkan och också gjorts olika specialinsatser för att stödja och främja samverkan. Bland dessa

144 Kapitel 7

insatser finns både sådana som främst är knutna till universitet och högskolor och sådana som också engagerar andra aktörer.

l Uppdragsforskning

l Det framhålls ofta att högskolan i Sverige ska fungera som hela

saml hällets forskningsinstitut. Med detta då att högskolan ska

avses svara också för forskning som beställs och finansieras av externa intressenter.

Att högskolan verkligen är detta samhällets forskningsinstitut är dock en sanning med modifikation. I praktiken avspeglar principen framför allt att inte bara verksamhet finansierad forskningsråden

av utan också de statliga sektorsforskningsorganens och numera också forskningsstiftelsema huvudsakligen bedrivs vid universitet och högskolor. Det är däremot endast i mindre utsträckning som universitet och högskolor fungerar som forskningsinstitut i den bemärkelsen att de utför forskning på regelrätta uppdrag från företag, myndigheter eller

organisationer.

Uppdragsforskning för företag var länge mycket ovanlig vid de svenska universiteten och högskolorna. Tidvis har också uppdragsverksamhet och lämpligheten av att i denna form ge stöd till det privata näringslivet varit ifrågasatt. Så var till exempel fallet under de sista åren på 1960-talet. Under 1970-talet fick dock samverkan en något ökad omfattning, framför allt i form av olika slag av bisysslor för universitets- och högskolelärare. I slutet av 1970-talet och början av 1980-talet förändrades attityden till industiisamverkan både från statsmakterna och vid universiteten och högskolorna. Vid de flesta universitet och högskolor växte det fram en organiserad uppdragsverksamhet antingen inom högskolans ram eller inom särorganisationer som mer eller mindre stod under högskolans kontroll. f Fortfarande är dock endast liten del- på år ungefär 4-4,5

en senare I i procent forskningen vid universitet och högskolor uppdrag finan-

- av sierade av svenska företag och affärsdrivande verk. Till detta kommer uppdrag för utländska företag, som enligt senaste årsredovisning uppgick till 0,7 procent av den ekonomiska omslutningen för forskningen f inom högskolan.

I absoluta tal uppgick kostnaderna under år 1995/96 för den forskning vid universitet och högskolor som finansierades av svenska företag och affärsdrivande verk till cirka 582 miljoner kronor. Detta kan jämföras med vad det svenska näringslivet totalt sett satsade på forskning och utvecklingsarbete, vilket var i storleksordningen 40 miljarder kronor. Ungefär 1,5 procent av näringslivets kostnader för FoU avsåg således uppdrag som genomfördes inom universitet och högskolor.

SOU 1998: Kapitel 7 145

Uppdragsforskningen regleras i trepartsavtal mellan universitetet/högskolan, forskaren/forskargmppen och uppdragsgivaren. Det finns inga formellt föreskrivna normalavtal. I praktiken finns dock vissa utprövade avtalskonstruktioner som ofta används. Sveriges Universitets- och högskoleförbund arbetar med att utforma riktlinjer både för prissättning och avtalskonsstruktion.

En viktig fråga när det gäller uppdragsforskningen är givetvis universitetens och högskolornas principer för att ta betalt. Kommittén har i kapitel 5 behandlat frågan om full kostnadstäclcning.

7.1.2 Universitets- och för

högskoleanknutna bolag näringslivssamverkan

Efter beslut av statsmakterna år 1993 har universitet och högskolor rätt att äga bolag för forskning. Syftet med dessa bolag ska att förstär-

vara ka samspelet mellan universitet och högskolor och näringslivet. Bolagen har tillkommit i syfte att få en klarare ansvarsfördelning i

samverkansfrågoma och undvika att uppdragsforskning for näringslivets räkning fár negativa konsekvenser för universitetens och högskolornas huvuduppgifter inom utbildning och forskning.

Konstruktionen innebär att universitet och högskolor av regeringen ges rätt att inrätta holdingbolag. Moderbolaget i holdingbolaget ska vara helägt av universitetet/högskolan. Moderbolaget kan sedan i sin tur ha hel- eller delägda dotterbolag i form av projektbolag eller tjänstebolag.

För att ett projekt ska komma i fråga för bolagsbildning ska det bedömas ha kommersiella möjligheter och ha extern finansiering säkerställd. Ett framgångsrikt genomfört projekt ska exploateras i första hand genom att dotterbolaget säljs till extern intressent, dvs. privatiseras.

Tjänstebolagen ska finnas för mer löpande verksamhet. Tjänstebolagen kan i princip vara "permanenta", men också de kan bli föremål för utförsäljning.

1 Forskarpatentbolag

Forskarpatentbolag finns nu på alla de större universitets- och högskoleortema. Forskarpatentbolagen har till huvudsyfte att bidra till exploatering av patenterbara uppfinningar som gjorts vid universitet och högskolor. Bakom patentbolagen står i regel universitetens och hög-

146 Kapitel 7

skolornas holdingbolag tillsammans med teknikbrostiftelsema. Teknikbrostiftelserna är huvudfinansiärer.

Verksamheten är fortfarande blygsam till omfattningen. Det bolag som funnits längst, det i Linköping som inrättades år 1993, äger ett tjugotal patent. För inget av forskarpatentbolagen förutses lönsamhet under de första sju-åtta åren.

Forskare avgör själva om de vill anlita ett forskarpatentbolag. Bolaget står för alla kostnader för patentansökan, juridisk rådgivning, förhandlingar etc. I gengäld fördelas eventuella intäkter mellan forskaren 30 procent, institutionen 30 procent och patentbolaget 40 procent.

1 Kontaktsekreterare

Kontaktsekretariaten tillkom genom insatser av dåvarande Styrelsen för teknisk utveckling STU, som i slutet av 1960-talet ställde medel till förfogande för att anställa kontaktsekreterare vid i första hand de tekniska högskoloma. Syftet var att kontaktsekreterarna skulle hjälpa framför allt mindre företag att hitta rätt i högskolan. Successivt utökades verksamheten till att omfatta i stort sett alla universitet och högskolor. Det samordnande ansvaret för verksamheten övertogs under 1980-talet av dåvarande Universitets- och högskoleämbetet.

Verksamhetens inriktning har varierat över tiden och mellan olika universitet och högskolor. Den ursprungliga koncentrationen på mindre företag har på vissa håll följts av vidare åtaganden, omfattande också större företag. Kontaktseldeterare har också kommit att medverka i arbete med att söka patent, att starta företag etc.

7.1.5 Bisysslor

Lärarna vid universitet och högskolor har större frihet i fråga om bisysslor än övriga statsanställda. Detta har motiverats med angelägenheten att universitets- och högskoleläramas kunskaper ska kunna

av utnyttjas i näringslivet och samhället i övrigt. Enligt högskolelagen 3 kap. 7 § får högskolelärare således vid sidan av sin tjänst inneha anställning eller uppdrag eller utöva verksamhet som avser forskning eller utvecklingsarbete inom tjänstens ämnesområde, om läraren inte därigenom skadar allmänhetens förtroende för högskolan. Högskolelagen betonar att bisyssla skall hållas klart åtskild från lärarens tjänsteutövning". Lärare är, enligt högskoleförordningen, skyldiga att till universitetet/högskolan anmäla bisysslor nämnvärd omfattning och varak-

av

SOU 1998: Kapitel 7 147

tighet som avser forskning och utvecklingsarbete inom tjänstens ämnesområde. SFS 1993:100, 4 kap. 24 §

I propositionen om högskolans ledning, lärare och organisation,

som lades fram våren 1997, framhölls att lärarna till lärosätet bör anmäla alla bisysslor med anknytning till lärarens ämnesområde, således inte bara de som gäller forskning och utvecklingsarbete. De närmare riktlinjerna för detta ska anges av respektive universitet och högskola.

l Kontaktforskare

Sedan 1970-talet har universitet och högskolor finansierat "kontaktforskare". Det innebär att forskare, är anställda vid hög-

som skolan, under en period arbetar hel- eller deltid vid ett företag eller

annan organisation. Statliga medel får användas till högst halva lönen. Företaget/organisationen ska således svara för minst hälften löne-

av kostnaderna.

Kontaktforskarens uppgift ska vara att, i samarbete med dem är

som verksamma inom företaget, medverka i identifiering

och analys av problem, lämpade för vetenskaplig bearbetning. Kontaktforskaren ska också medverka i forskning kring specifika problem. Ett syfte med kontaktforskarverksamheten har också varit att den ska leda till ett vidgat kontaktnät och på sikt också forskningsuppdrag för högskolan. De

nya forskare som deltar får erfarenhet av villkoren för forskning och utvecklingsarbete utanför högskolan. Verksamheten kan också bidra till att rörligheten mellan högskolan och näringslivet främjas.

Ursprungligen anvisades särskilda medel för kontaktforskarverksamheten. Anslagsbeloppen var dock relativt blygsamma. Nu avgör universitet och högskolor vilka resurser som ska avsättas för ändamålet. Någon redovisning av vilken omfattning verksamheten har föreligger inte.

7.1.7 Adjungerade lärare och industridoktorander

Samverkansformema adjungerade lärare och industridoktorand bygger på direkt personutbyte mellan näringslivet och högskolan, där grunden är anställning utanför högskolan.

Adjungerade professurer tillkom i mitten 1970-talet. Innehavaren

av av en adjungerad professur ska ha professorskompetens och tjänstgör deltid vid högskolan. Förordnandet är tidsbegränsat, vanligen tre år som kan förlängas med ytterligare treårsperiod. Antalet adjungerade

en professorer har hela tiden ökat, särskilt inom det tekniska området. De

148 Kapitel 7

adjungerade professurema ger möjlighet för universitet och högskolor att få tillgång till högt kvalificerade undervisare och handledare,

som har sin huvudsakliga sysselsättning utanför högskolan.

Universitetet eller högskolan ska normalt för kostnaderna för

svara den del av arbetstiden som den adjungerade professorn ägnar verksamhet inom lärosätet. Det förekommer dock att t.ex. ett företag bjuder på den adjungerade professoms arbetsinsatser.

Möjligheterna till samarbete adjungering lärare kommer

genom av nu att vidgas till att omfatta även andra lärarkategorier. Den lärarrefomi som beslutades hösten 1997 innebär således att universitet och högskolor framöver får möjlighet att inrätta tidsbegränsade anställningar också som adjungerad lektor respektive adjungerad adjunkt.

Industridoktorander är doktorander som har anställning inom ett företag och inom ramen för denna anställning bedriver forskarutbildning. Teknikvetenskapliga forskningsrådet och Stiftelsen för strategisk forskning driver tillsammans med universitet, högskolor och industri ett industridoktorandprogram, som syftar till att erbjuda industrianställda civilingenjörer eller motsvarande forskarutbildning. Forskningsrådet och stiftelsen finansierar femtio procent lönekostnadema för in-

av dustridoktorandens forskarutbildningstid samt också vissa driftkostnader i samband med doktorandemas avhandlingsprojekt. För närvarande finansieras ett fyrtiotal industridoktorander.

7.1.8 Kompetenscentra och materialkonsortier

Initiativ till kompetenscentra togs av NUTEK år 1992. Förebilder

var bland annat liknande centra i USA och Tyskland.

Syftet med kompetenscentra är att samlat utnyttja och vidareutveckla vissa forskningsområden, där såväl framgångsmöjlighetema som behoven bedöms vara stora. Tre parter svarar för finansieringen

av respektive centra: en grupp av företag, universitetet/högskolan och NUTEK. Verksamheten byggs upp och utvecklas genom etappvis finansiering. Avsikten är att centra ska finansieras långsiktigt, i till

upp tio år.

Varje kompetenscentrum leds av en styrelse utses gemensamt

som av parterna. För den verkställande ledningen svarar en föreståndare, som utses av universitetet/högskolan.

Sammanlagt finns ett trettiotal kompetenscentra. Totalt medverkar omkring 160 företag. I genomsnitt ingår nio företag i ett kompetenscentrum. Åtskilliga företag medverkar i flera centra. Det gäller särskilt stora industrikoncerner.

SOU 1998: Kapitel 7 149

Kompetenscentra finns bland annat med inriktning på följande

områden: förbränningsmotorteknik, höghastighetsteknologi, återvinning

av mineral och metaller ur restprodukter, strålbehandling, användarorienterad IT-design, bioprocessteknik, processteknisk strömningsmekanik, talteknologi, integrerade styr och informationssystem

Under den inledande uppbyggnadsperioden under 1995 och 1996 uppgick den ekonomiska omslutningen för samtliga centra till totalt 532 miljoner kronor. Kostnaderna fördelades sig mellan olika finansiärer enligt följande: 0 Företag: 198 miljoner kronor 37 %, i genomsnitt centrum: 7,1

per

miljoner kronor 0 Universitet och högskolor: 168 miljoner kronor 32 %, i genomsnitt

per centrum: 6,0 miljoner kronor 0 NUTEK: 166 miljoner kronor 31 %, i genomsnitt centrum:5,9

per

miljoner kronor

För år 1997 bidrog NUTEK med 45 miljoner kronor till basfinansie-

ringen vid kompetenscentra.

En utvärdering internationella experter genomfördes under år

- - 1997. Utvärdema var i huvudsak positiva till de insatser gjorts.

som

De nuvarande kompetenscentra förtecknas i bilaga

Materialkonsortierna kan i viss mån sägas ha varit föregångare till kompetenscentra. Materialkonsortiema inrättades i samarbete mellan framför allt NUTEK och berörda forslmingsråd. Stiftelsen för strategisk forskning har övertagit ansvaret för materialkonsortierna. En

numera förteckning för över materialkonsortiema finns i bilaga

l Teknikparker

Den första teknikparken, Ideon i Lund, tillkom 1983. Därefter har ett stort antal universitets- eller högskoleanknutna teknikparker etablerats.

Syftet med teknikparkerna är att erbjuda bra arbetsmiljö för

en forskningsanknutna företag. Det är i huvudsak två typer verksamhet

av som återfinns i teknikparkerna: För det första: FoU-enheter knutna till storföretag, som placerats i teknikparker för att kunna hålla nära kontakt med universitets- och högskoleinstitutionema och också för att lätt kunna rekrytera nyutexaminerade. För det andra: s.k. avknoppningsföretag från universitetet/högskolan.

Till en början var teknikparkemas uppgifter begränsade till att förse företag med lokaler och viss praktisk service. Allteftersom verksamheten vuxit i omfattning har också andra funktioner kommit att knytas till

150 Kapitel 7

teknikparkema, som t.ex. stöd vid patentsökning, förmedling finan-

av siering etc.

Teknikparkema samarbetar i Föreningen Swedepark. Telmikparkernas eget utvecklingsbolag, TUAB, bildades år 1994. Från Atle har TUAB fått 40 miljoner kronor för riskprojekt inom teknikparkemas företag.

l 10 Tekniskt i

forskningsinstitut Göteborg

. I syfte att stödja samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället har statsmakterna beslutat inrätta ett tekniskt forskningsinstitut. Institutet placeras i Göteborg och inriktningen av institutets verksamhet utformas med särskilt beaktande av näringslivet i Göteborgsregionen och kompetensen vid lärosätena i regionen. Institutet kommer att bedriva tillämpad forskning och utvecklingsarbete inom området mikroelektronikbaserade system. Forskningen vid institutet ska bedrivas i

projektforrn och företrädesvis på uppdrag från näringslivet.

Statsmaktema har som en engångssumma anvisat 100 miljoner kronor till institutet. Avsikten är att på sikt verksamheten huvudsakligen ska finansieras av näringslivet.

1 1 1

Industriforskningsinstituten

. Industriforskningsinstituten är fristående forskningsinstitut,inrättade

av staten och berörda delar av näringslivet. På den statliga sidan har NUTEK och vissa andra myndigheter fungerat som huvudmän. De första instituten bildades på 1940-talet och hade sin utgångspunkt i speciñka branscher. Flera av de institut som etablerats senare har tvär-

en teknologisk eller branschövergripande utgångspunkt, t.ex. miljö, korrosion, optik, systemteknik och ytkemi. För närvarande finns 30 industriforskningsinstitut. En förteckning över industriforskningsinstituten ingår i bilaga Industriforskningsinstitutens främsta uppgifter är

industrirelaterad forskning -

innovationer och problemlösning -

tekniköverföring -

samverkan och samordning av större forskningsprogram med hög- -

skola, institut och industri som medverkande kontakter med industri, institut och andra kunskapscentra i utlandet

-

utveckling av nya standarder -

medverkan till rekrytering av forskarutbildade till industrin. -

SOU 1998: Kapitel 7 151

Många industriforslcningsinstitut har nyligen omvandlats till aktiebolag.

Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling KK-stiftelsen har i detta sammanhang haft en betydelsefull roll. Stadgarna för stiftelsen föreskriver att den ska tillskjuta aktiekapital vid omstrukturering och nybildning av industriforskningsinstitut. Stiftelsen ska också täcka vissa direkta kostnader vid omstrukturering instituten, finansiera forskarav tjänster vid instituten samt finansiera tvärteknologiskt inriktade projekt som bedrivs i samarbete mellan institut. Tio procent KK-stiftelsens av tillgångar får, enligt stadgarna, användas för dessa ändamål. KK-stiftelsen kan om den så finner lämpligt överlåta Stiftelsens aktiepost i ett industriforskningsinstitut till intressent i bolaget. annan KK-stiftelsen och staten har gemensamt bildat ett holdingbolag- Ireco, Institute for Research and Competence Holding AB med ett -

femtontal industiiforslcningsinstitut, tidigare hade NUTEK

som som huvudman, som dotterbolag. KK-stiftelsen har åtagit sig att via Ireco bidra till finansiering dessa industriforslciuingsinstitut med 290 milav joner kronor under perioden 1997-1999. Inga utfästelser är gjorda för tiden därefter. Industriforskningsinstituten har bildat en samarbetsorganisation, Iris Industrial research institutes in Sweden. Sammanlagt är närmare 2 000 forskare verksamma vid industriforskningsinstituten. Endast mindre del dessa har dock fonnell en av forskarutbildning. En vanlig utbildningsbakgmnd är i stället civilingenjörsutbildning.

l 12 Teknikbrostiftelserna

.

Teknikbrostiftelserna har till uppgift att bygga broar mellan forskning och näringsliv. Stiftelsema, är sju till antalet, inrättades år 1994. som Sammanlagt avsattes då för stiftelserna cirka en miljard kronor statav liga medel. Teknikbrostiftelsemas verksamhet är tidsbegränsad och stiftelserna ska omprövas år 2007. Stiftelsekapitalet kan sägas utvara lånat till teknikbrostiftelsema fram till detta år, eftersom de då ska kunna återlämna stiftelsekapitalet i oförändrat realvärde.

De sju teknikbrostiftelserna är placerade på olika högskoleorter.

Teknikbrostiftelsen i Stockholm: Stiftelsekapital 216,5 miljoner kronor Teknikbrostiftelsen i Göteborg: Stiftelsekapital 160 miljoner kronor - Teknikbrostiftelsen i Uppsala: Stiftelsekapital 160 miljoner kronor - Teknikbrostiftelsen i Lund: Stiftelsekapital 160 miljoner kronor - Teknikbrostiftelsen i Linköping: Stiftelsekapital 120 miljoner kronor -

152 Kapitel 7

Teknikbrostiftelsen i Umeå: Stiftelsekapital 100 miljoner kronor -

Teknikbrostiftelsen i Luleå: Stiftelsekapital 85 miljoner kronor -

Stiftelsekapitalets storlek och därmed verksamhetsvolymen skiljer sig, som framgår av sammanställningen ovan, väsentligt mellan de olika stiftelserna. Kravet att stiftelsekapitalet ska vara realt oförändrat år 2007 gör att bidragsdelen av teknikbrostiftelsernas verksamhet är begränsad till vad som medges av realavkastningen av kapitalet. Uppskattningsvis kan realavkastningen ligga på nivån tre fyra procent,

dvs. sammanlagt 30-40 miljoner kronor per år för ett sammanlagt kapitalvärde av en miljard kronor.

Stiftelsema får fritt utforma sin verksamhet med utgångspunkt i tre krav på inriktningen:

Stiftelsema ska underlätta patentering, licensiering och kommersia- -

lisering av kunskap och forskningsresultat som kommer fram inom högskolan.

Stiftelsema ska underlätta för företag och enskilda innovatörer att -

söka kunskap inom högskolan samt att utveckla gemensam forskning mellan företag och högskola. Stiftelsema ska stimulera samverkan mellan små och medelstora

-

företag projekt.

i gemensamma

Teknikbrostiftelsema har valt något skilda inriktningar sin verksamhet. Stödfonnema är i regel bidrag, stipendier, lån eller aktiekapital. Insatsema innebär ofta medverkan till att projekt sätts igång, medan det fortsatta finansieringsansvaret sedan måste övertas av andra.

7.2 Den tredje uppgiften: Samverkan som

del av universitetens och högskolornas

reguljära uppgifter

Enligt den universitetsstadga som gällde före 1975 års högskolereform var uppgiften för universiteten att på vetenskaplig grund bedriva forskning och utbildning. SFS 1964:461 1 kap. 2 §

I samband med högskolereformen stiftades en särskild högskolelag. I denna gavs universitet och högskolor vidgade uppgifter genom att det skrevs in att universitet och högskolor utöver att bedriva utbildning, forskning och utvecklingsarbete också skulle informera om forskning och forskningsresultat. Paragrafen fick samma innehåll och uppbyggnad, om än något språkligt förändrad, i den högskolelag som antogs i samband med 1993 års universitets- och högskolerefonn:

SOU 1998: Kapitel 7 153

"Staten skall som huvudman anordna högskolor för utbildning som vilar vetenskaplig eller konstnärlig grund på samt beprövad erfarenhet, och forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete. I forskning och utvecklingsarbete ingår att sprida kännedom om verksamheten samt om hur sådana kunskaper och erfarenheter har som vunnits i verksamheten skall kunna tillämpas. SFS 1992:1434 2 §

Uppgiften att informera korn att betecknas den tredje uppgiften. Suc- , cessivt kom beteckningen den tredje uppgiften dock vidare att ges en innebörd av samverkan med näringslivet och samhället i övrigt. Högskolelagen har från den l januari 1997 ändrats så att samverkan med det omgivande samhället uttryckligen uppgift för nu anges som en universitet och högskolor. Förändringen presenterades i budgetpropositionen för år 1997, där det nya lagförslaget lades fram, gällande som den tredje uppgiften". Den lagtexten 1 kap. 2§ är dock utformad nya så att det nännast förefaller som om universitet och högskolor skulle ha fyra uppgifter, utbildning, forskning, "samverkan med samhället och infonnation:

Staten skall som huvudman anordna högskolor för utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt beprövad erfarenhet, och forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete. Högskoloma skall också samverka med det omgivande samhället och kursiverat här infonnera sin verksamhet." om

I regeringens motivtext angavs vari den nya samverkansuppgiften tänktes bestå. Uppgiften bör omfatta spridning forskningsinformaav tion, samverkan med det omgivande samhället för att utveckla högskolans utbildning och forskning samt att högskolan skall till direkt vara nytta för allmänheten. Uppgiften skall genomföras inom för ramen högskolans ordinarie resurser. Det bör samtidigt understrykas att en ökad samverkan med näringslivet och övriga samhällssektorer inte får l inskränka forskningens frihet. Enligt högskolelagen gäller allmänsom , na principer att forskningsproblem får fritt väljas, forskningsmetoder får fritt utvecklas och forskningsresultat får fritt publiceras. Det är också angeläget att villkoren för samverkan inte resulterar i att viktiga forskningsresultat inte kommer forskningen eller samhället till godo. BP 1996, Volym 87 s. I regleringsbrevet för år 1998 skrivs följande samverkansuppom giften:

154 Kapitel 7

F

"Högskoloma skall i ökad utsträckning samverka med det omgivande sam-

hället t.ex. näringsliv, offentlig förvaltning, organisationer, kulturliv och

folkbildning. Det innebär bl.a. att högskolorna skall ;Cl

spela en större roll som mottagare av erfarenheter och problem utifrån

-

informera om sin utbildning och forskning samt

-

underlätta för det omgivande samhället att få tillgång till relevant in-

l formation om forskningsresultat

Högskoloma ska till Utbildningsdepartementet redovisa handlingspro-

för samverkan med det omgivande samhället och vilka åtgärder gram som vidtagits med utgångspunkt i sådana handlingsprogram.

7.3 Immateriella rättigheter

Universitets- och högskolelärama är undantagna från den lagreglering

rätten till arbetstagares uppfinningar som gäller for i det närmaste av alla övriga anställda Lagen 1949:345 om rätten till arbetstagares uppfinningar det s.k. lärarundantaget och har den fulla äganderätten

- till eventuella patenterbara uppfinningar gjorda i läraranställningen. De har rätt att själva söka patent på och ekonomiskt utnyttja uppfinningar e.dyl., som gjorts i anställningen eller att avstå från att ge ett forsk-

ningsresultat patenträttsligt skydd. Det finns inte uppgifter om i vilken utsträckning svenska universitets- och högskolelärare faktiskt utnyttjar denna äganderätt.

I internationellt perspektiv är den svenska modellen inte unik. Men det finns också många exempel på att det är universitetet/högskolan eller till lärosätet knuten organisation förfogar över äganderät-

en som ten till forskningsresultaten.

En utredning på regeringens uppdrag behandlade frågan SOU

som 1996:70 kom fram till att även om dagens undantag för universitetsoch högskolelärama togs bort skulle det med den nuvarande utfonnning lagstiftningen inte bli någon reell förändring. Nuvarande lag-

av stiftning innebär nämligen att arbetsgivaren har rätt till en arbetstagares uppfinningar endast om utnyttjandet av dem faller inom området för arbetsgivarens verksamhet. Normalt har uppfinningar och andra forskningsresultat inte en sådan karaktär att utnyttjandet hör hemma i universitetens och högskolornas verksamhet annat än som bas för fortsatt forskning och kunskapsfönnedling. För sådana ändamål får även en patenterad uppfinning användas av envar

Lagen 1949:345 om rätten till arbetstagares uppfinningar är emellertid i huvudsak dispositiv lag. Bl.a. kan lärarnas rätt till sina upp-

en finningar avtalas bort. Så sker också i ökande omfattning genom att allt

SOU 1998: Kapitel 7 155

fler externa finansiärer och då inte minst större finansiärer forsk-

- som ningsstiftelsema och NUTEK har kontrakt leder till andra villkor

- som i fråga om patenträttigheter m.m. Ofta rör det sig här stora forsk-

om ningsprogram som bedrivs i samverkan med ett eller flera företag. Kontrakten innebär då att ett eller flera av dessa ska ha patenträttigheter och eventuella andra rättigheter till de resultat kommer fram inom

som programmet. Lärarna går då in i forskningen enligt kontraktet på dessa villkor. Härutöver kan nämnas att i anslutning till universitet och högskolor har inrättats ett antal patentbolag, till vilka lärare vid universitet och högskolor frivilligt kan överlåta patenträttigheter mot rätt till viss del i eventuell ekonomisk vinst. Vissa lärosäten har beslutat sär-

om skilda riktlinjer eller policies för behandling patentfrågor.

av

7.4

Forskningsinforrnation

Universitet och högskolor, forskningsråden och andra forskningsfinansierande myndigheter liksom forskningsstiftelsema har alla i uppgift att informera om forskning och forskningsresultat.

Forskningsrådsnämnden har sedan myndigheten inrättades år 1977 haft ansvar för en bredare information forskning till allmänheten.

om FRN har också förfogat och förfogar över särskilda anslagsmedel

- för forskningsinformation. För år 1998 är beloppet cirka 8,5 miljoner kronor. FRN svarar bland annat, på regeringens uppdrag, för utgivningen av Vetskap, ett nyhetsbrev om forskning som kommer ut i tre olika former: som hemsida, per e-post och som papperstidning.

Under årens lopp har gjorts en rad insatser inom området forskningsinformation från alla inblandades sida: böcker, artiklar, utställningar, studiebesök, öppet-hus-dagar etc. Särskilt omfattande har Forskningsrådsnämndens insatser varit.

Forskningsråden har på regeringens uppdrag utarbetat en strategi för forskningsinformation. Denna innebär såväl samarbete mellan forskningsråden som rådsspeciñka insatser.

IT-utvecklingen har givit nya förutsättningar också för forskningsinforrnationen. På regeringens uppdrag har Högskoleverket utrett möjligheterna att sprida information om forskning via Internet. Universitet och högskolor ska också redovisa vad som gjorts i detta avseende. Högskoleverkets rapport lämnades våren 1998.

6 18-5272

156 Kapitel 7

7.5 2000:s och

Forskning bedömningar förslag

7.5.1 Samverkans och innebörd

syfte

Samverkan är ett positivt laddat 0rd och givetvis så också själva fenomenet. Det ligger därför närmast i sakens natur att samverkan mellan universitet och högskolor och det omgivande samhället spontant uppfattas som något positivt och att det likaså uppfattas som positivt att

samverkan ska öka. Men är det odelat positivt Samverkan är också ett mångtydigt ord. Vad innebär samverkan mellan universitet och högskolor och det omgivande samhället" mer konkret Vad innebär det i praktiken att samverkan ska öka

Det framhålls ofta att Sverige är ett litet land och att det därför är särskilt angeläget att landets resurser personella och andra kan ut-

- nyttjas pä bästa sätt. Samverkan mellan universitet och högskolor och samhället ska ses i detta perspektiv, ett perspektiv som rimligen innebär en hög grad av ömsesidighet i relationerna.

I politik och debatt förefaller samverkan emellertid framför allt ha betraktats externa intressenters perspektiv. Lärosätena ska genom

ur samverkan ställa sina resurser mer eller mindre gratis kan det ofta

förefalla till förfogande för att ge stöd till näringsliv och andra delar

av samhället.

För meningsfull diskussion av samverkan" och önskvärd om-

en fattning och inriktning därav är det viktigt att klargöra såväl begrepp som syften.

Universitetens och högskolornas viktigaste insatser såväl för näringslivet samhället i övrigt består självfallet i att de svarar för

som kvalificerad utbildning och forskning. Detta är dock i sig ingen "samverkan".

Med samverkan bör, enligt Forskning 2000:5 mening, avses att re-

personella eller andra, inom högskolan används för verksamhesurser, ter som primärt är motiverade med behov och Önskemål inom näringslivet eller samhället i övrigt och, omvänt, att resurser inom näringslivet eller samhället i övrigt används i utbildningen och forskningen inom högskolan. Samverkan kan därtill också innebära att verksamheter bedrivs gemensamt, samfinansierade, av universitet/högskola och annan aktör. Samverkan är således inte någon särskild verksamhet utan ett sätt att utnyttja resurser.

I samverkan ligger inte i sig något om ansvarsfördelningen vad gäller kostnaderna. Vem ska betala vad, vem som ska ha vilka rät-

som

SOU 19981: Kapitel 7 157

tigheter och vilka skyldigheter är viktiga frågor när det gäller

samverkan. Inte heller här är förhållandena idag helt entydiga.

7.5.2 Särskilda insatser för samverkan

7.5.2.1 Särskilda insatser vid universitet och högskolor

Samverkan mellan universitet och högskolor å ena sidan och företag, organisationer, myndigheter m.fl. å den andra sidan kan, framgått

som av redovisningen ovan, ske i en mängd olika former. Idag finns etablerade särskilda samverkansformer för verksamhet både inom och utom högskolan. Verksamhet för externa intressenters räkning kan utföras som uppdragsforslcning inom den reguljära universitets- och högskoleorganisationen, som bisyssla för universitets- och högskolelärare, i bolag eller någon annan form av särorganisation i anslutning till universitet eller högskola eller i helt fristående industriforsk-

organ som ningsinstituten. Det finns också ett antal fonner för särskilt stöd till samverkan med näringslivet och för att på olika sätt stimulera sådan samverkan: kontaktselcretariat, kontaktforskare etc.

Enligt Forskning 2000:s mening finns det knappast behov att

av centralt föreskriva ytterligare särskilda former för samverkan eller etablera nya särskilda stödformer för detta. Risken förefaller

snarare vara att området blir överorganiserat. Universitet och högskolor bör

se över, begränsa och samordna de särorganisationer inom och i anslutning till lärosätena som byggts upp för arbete med samverkansfrågoma.

För att förstärka universitetens och högskolornas för sär-

resurser skilda samverkansinsatser bör de medel till kompetenscentra,

som nu anvisas via NUTEK:s anslag föras över till universitetens och högskolornas anslag.

7.5.2.2 Industrüorskningsinstituten

Industriforskningsinstituten fyller en viktig funktion som utförare av forskning utifrån företagens behov. Instituten har också stor betydelse för kontakter och samspel mellan högskolan och industrin. Forskning 2000 anser att det är viktigt att säkerställa och vidareutveckla industriforskningsinstituten. Institut av detta slag kan behövas också inom

nya områden, också utanför den egentliga industrin.

Den lösning i fråga om finansieringen som nu gäller- med grundñnansiering kortsiktigt ordnad via Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, KK-stiftelsen ger inte rimligt stabila förutsättningar

för verksamheten. KK-stiftelsens medel kan också i fortsättningen

en-

158 Kapitel 7

ligt stadgarna, användas för finansiering av industriforslmingsinstitut. Därefter bör statlig medfinansiering ges med medel som är avsatta för näringspolitiken.

7.5.3 Den formella regleringen av universitetens

och högskolornas uppgifter och av samverkan

Universitet och högskolor har synnerligen viktiga uppgifter inom utbildning och inomvetenskapligt motiverad forskning. Det är dessa som är universitetens och högskolornas primära verksamhet. Högskolelagens paragraf om universitetens och högskolornas uppgifter innebär efter den senaste ändringen, när samverkan skrevs in, inte en tillräckligt tydlig markering av detta. Detta och den oklara innebörden av ordet samverkan i detta sammanhang motiverar enligt Forskning 2000 att paragrafen ges ändrad och förtydligad lydelse. Paragrafens nuvarande lydelse är Ordet högskolor betecknar i högskolelagen både universitet och högskolor. 2 § Staten skall som huvudman anordna högskolor för

utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på

beprövad erfarenhet, och forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete. Högskoloma skall också samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet.

Forskning 2000 föreslår att paragrafen ges följande lydelse: 2 § Högskolornas huvuduppgifter är utbildning och forskning. Utbildningen skall vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet. Med forskning jämställs konstnärligt utvecklingsarbete. Högskoloma skall svara för information om sin verksamhet. Högskoloma skall medverka till att immateriella rättigheter till forskningsresultat tas till vara och till att forskningsresultat kan komma till praktisk användning.

Att samverkan skrevs in som en särskild uppgift i högskolelagen kan ha berott på missuppfattning av lagens tidigare lydelse. Högskolelagen

en har hela tiden föreskrivit att högskolorna ska svara för utbildning, forskning och information utan att ange något om på vems uppdrag

SOU UI 1998: Kapitel 7 159

verksamheterna ska bedrivas. I detta har utan att det således direkt

uttalats legat att universitet och högskolor utöver de uppdrag

- som ligger i statsmakternas medelsanvisningar och föreskrifter också har haft rätt att ta andra uppdrag, att samverka med det omgivande

samhället. Den utredning som låg till grund för den senaste lagändringen förefaller dock inte ha insett detta utan menade att avsaknaden sär-

av skilt omnämnande av samverkan innebar att det rådde oklarhet i fråga om lärosätenas formella rätt att ta externa uppdrag.

Forskning 2000 anser att det bör klargöras att paragrafens vida, icke-inskränkande formulering innebär att universitet och högskolor kan arbeta både med sina huvuduppdrag inom utbildning och fri, vetenskapligt prioriterad forskning med finansiering via universitets- och högskoleanslag eller anslag från forskningsråd, och med uppgifter

som har externa beställare och annan finansiering.

Statsmaktema bör, som Forskning 2000 tidigare framhållit, vissa

ge föreskrifter full kostnadstäclcning klargör förutsätt-

- om m.m. - som ningarna för de externa uppdragen och samverkan med externa parter. Sådana föreskrifter har dock inte den karaktären att de ska ingå i högskolelagen. Närmare föreskrifter om verksamheten och inte minst

en policy för externt samarbete måste fastställas av respektive universitetsoch högskolestyrelse. I de lokala föreskrifterna måste klart

anges vem som beslutar om vad i dessa frågor. Universitets- och högskolestyrelsema har det yttersta ansvaret för inriktningen och omfattningen

av samverkan.

En fråga som särskilt måste uppmärksammas i detta sammanhang är den om sekretessbeläggning av forskning. Universitet och och flertalet högskolor i Sverige är statliga myndigheter, för vilka den generella regleringen av offentlighet och sekretess gäller. Det innebär att dokument som avser ett avslutat arbete i princip är offentliga. Däremot innebär inte offentlighetsprincipen att material berör pågående verk-

som samhet arbetsmaterial av olika slag är offentligt.

- -

I vetenskapssamhällets eget normsystem ligger därtill att forskningsresultat ska redovisas, kunna diskuteras och kunna ligga till grund för fortsatt vetenskapligt arbete.

Samverkan med näringslivet och andra delar av samhället kan dock innebära krav på temporär sekretessbeläggning forskningsresultat.

av Lagstiftningen om offentlighet medger sekretessbeläggning i vissa fall, bland annat med hänsyn till ekonomiska intressen. Denna möjlighet har i praktiken sitt största intresse vid uppdragsforskning, där den betalande uppdragsgivaren också vill förbehålla sig användningen resultatet.

av Som ovan nämnts gäller i princip detsamma när vissa stödjer

organ projekt med avsevärda medel, som fallet f.n. är med Stiftelsen för strategisk forskning.

160 Kapitel 7

Här finns helt uppenbart en konflikt mellan offentlighet och vetenskaplig öppenhet å ena sidan och beställares krav på exklusiv tillgång till framtagna resultat å den andra. En kortvarig konflikt kan också uppstå mellan en traditionell önskan att tidigt publicera intressanta forskningsresultat och det behov av temporär sekretess som fordras för att hinna överväga om resultatet kan utgöra en patenterbar uppfinning och att om så bedöms vara fallet- göra en prioritetsgrundande patentan-

sökan. Lärosätenas gamla uppgift att sprida kännedom om forskningsresultat och om hur de kan användas har dock ansetts tåla det uppskov som en patentansökan kan föranleda Jfr Karnov, Svensk lagsamling 1997/98 § 3793.

Själva syftet med universitet och högskolor är att ge utrymme för vetenskap på vetenskapens egna villkor. I detta ligger bland annat krav på öppenhet och fritt offentliggörande av forskningsresultat. Inte minst viktigt är detta med avseende på doktoranders avhandlingsarbete. Enligt Forskning 2000:s mening bör forskning, som av något skäl måste sekretessbeläggas, så långt möjligt bedrivas i annan form än som verksamhet vid universitet eller högskola. Forskning 2000 kommer i det följande att förorda att fristående forskningsinstitut ska kunna inrättas i större utsträckning än hittills. Det måste dock även vid universitet och högskolor kunna accepteras att publicering eller annat offentliggörande inte tillåts under en kortare tidsperiod, när detta krävs för att möjliggöra ansökan om patent.

7.5.4 Omfattning och inriktning av samverkan

Totalt sett svarar samverkansuppgifter, dvs. verksamhet där resurser utnyttjas för räkning eller där högskolan utnyttjar externa resur-

annans ser, fortfarande endast för en mycket liten del av den ekonomiska omslutningen för forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor. Uppdragsforskningen för svenska företag uppgår till exempel endast till omkring fyra procent av den samlade omslutningen för forskningen vid universitet och högskolor.

Den verksamhet som bedrivs gemensamt av universitet/högskola och företag ökar emellertid i omfattning. Detta gäller särskilt sedan forskningsstiftelsemas verksamhet nu kommit igång. För t.ex. den största av stiftelserna, Stiftelsen for strategisk forskning, gäller generellt att företag normalt ska medverka i de forskningsprogram som stiftelsen finansierar. Företag och universitet/högskolor driver också en betydande verksamhet gemensamt inom kompetenscentra.

De gemensamma verksamheterna har, genom sin omfattning, en styrande effekt på verksamheten och resursanvändningen inom berörda

SOU 1998: Kapitel 7 161

delar av högskolan. De aktuella forskningsprogrammen och forskarskoloma lockar framgångsrika forskare och duktiga doktorander.

Utmärkande för de växande gemensamma verksamheterna är att utöver universitet/högskola och företag i regel en tredje part är inblandad

t.ex. NUTEK, KK-stiftelsen eller Stiftelsen för strategisk forskning. - Omfattningen och inriktningen av de gemensamma verksamheterna styrs således i mycket av ett fåtal kraftfulla finansiärer, dvs. ytterst vare sig av universitet och högskolor eller enskilda företag, även dessa

om givetvis själva avgör om de vill medverka eller Till det stora inflytande de aktuella fmansiärerna har över prioriteringarna inom svensk forskning och över forskarutbildningen kommer således också betydelsen av deras verksamhet for omfattningen, inriktningen och den närmare organisationen av samverkan mellan universitet, högskolor och näringsliv.

Allra minst- och mycket mindre än all annan samverkan är den

verksamhet som innebär att universitet och högskolor får tillgång till resurser inom näringslivet eller samhället i övrigt.

Universitet och högskolor står nu mitt uppe i en mycket kraftig utbyggnad av den grundläggande högskoleutbildningen. Det behov

av framför allt kvalificerade lärare detta medför borde motivera ett

som betydligt mer omfattande samarbete där universitet och högskolor är den mottagande och inte den givande parten.

Kontaktema med näringslivet och det omgivande samhället är mycket ojämnt fördelade inom högskolan. Det är stora skillnader mellan t.ex. tillämpningsinriktade ämnen vid de tekniska högskolorna och ämnen inom de humanistiska fakultetema. I viss mån ligger detta naturligtvis i verksamhetsområdenas natur. Det kan t.ex. vara skillnader i fråga om hur många möjliga samarbetspartners verkligen finns

som utanför den akademiska världen. Sannolikt skulle dock fler ämnesområden än i dag kunna ha mer av direkta kontakter och samarbete med omvärlden. Samtidigt skulle kanske de utåtriktade verksamheterna i vissa fall behöva minska för att ge större plats inomvetenskapligt motiverad forskning.

"Det omgivande samhället är inte en motpart för universitet och högskolor. Hur universitet och högskolor ska prioritera mellan olika delar detta samhälle inte när fördelarna med samverkan hålls

av anges fram. Företag, organisationer, myndigheter och andra som skulle kunna ha nytta av högskolans verksamhet har motstridande önskemål,

som inte alla samtidigt kan rymmas inom ramen för tillgängliga resurser. Verksamhet i samverkan med och för vissa externa intressen kan utesluta samverkan med och för andra. Som Forskning 2000 framhållit krävs en klar beslutsordning, som anger vilka inom respektive lärosäte som ska besluta i olika samverkansfrågor. Universitet och högskolor

162 Kapitel 7

måste också öppet redovisa vilka deras samverkanspartners är, vad samarbetet gäller och vilken omfattning det har. Önskvärt är att varje lärosäte kan ha ett register, som ska vara offentligt, över alla kontrakt som slutits med externa parter.

Den stora och viktiga resursen vid universitet och högskolor är de anställda, där lärarna är den centrala gruppen. I första hand bör självfallet universitets- och högskolelärama användas inom högre utbildning och vetenskapligt motiverad forskning, universitetens och högskolornas egna och viktiga uppgifter. De önskemål som framförs om ökad samverkan verkar dock närmast antyda motsatsen, att lärarna i stället ska sysselsättas i andra verksamheter, i "samverkan". De reella resurserna kan inom många områden vara väsentligt mer begränsade än de ekonomiska. De kvalificerade resurserna måste då i första hand stå till förfogande för grundläggande utbildning, forskarutbildning och inomvetenskaplig forskning.

7.5.5 Vissa kostnadsfrågor m.m.

Externa samverkanspartners ska fullt ut svara för de kostnader som är förenade med verksamhet för deras räkning. Universitet och högskolor bör också på uppdragsforskning ta ut ett särskilt påslag för långsiktig kunskapsutveckling. Detta påslag ska bidra till att finansiera den långsiktiga kunskapsutveckling inom högskolan som beställama kan utnyttja genom att förlägga sina uppdrag dit.

De externa finansiärema ställer i allt större utsträckning krav på redovisning användningen av sina medel. Sådana krav är, enligt

av Forskning 2000:s mening, högst rimliga. Den ekonomiska redovisning-

vid universitet och högskolor måste utvecklas, så att den fullt ut klaen rar att hålla isär extern och intern finansiering och ge de ekonomiska informationer som är nödvändiga för att kunna följa och utvärdera verksamhet.

Högskoleverket bör få i uppdrag att med kvalificerad juridisk expertis utarbeta modellavtal för universitetens och högskolornas externfinansierade verksamhet. Det är vidare angeläget att universitet och högskolor utvecklar sin förhandlingskompetens for att kunna sluta för lärosätena rimliga avtal.

SOU 1998: Kapitel 7 163

7.5.6 Immateriella rättigheter

En viktig fonn för samspel måste, enligt Forskning 2000:5 mening,

vara att sådana resultat av verksamheten vid universitet och högskolor som kan en mer direkt industriell tillämpning också förs ut till näringslivet. Otillräckliga insatser har hittills gjorts för att faktiskt ta till vara möjligheterna att nyttiggöra de resultat som kommer fram ur forskningen.

En faktor som kan ha betydelse i detta sammanhang är att det är lärarna personligen, som genom att de har äganderätten till forskningsresultaten har den initiala bestämmanderätten och hur resultaten ska

om utnyttjas, i de fall då de inte är bundna av kontrakt med annat innehåll i saken. Även vägen från idé till kommersiellt gångbar tillämp-

om en en ning ofta är lång och kostsam, finns det dock skäl att överväga om inte en ordning där lärosätena får inflytande över patenteringsfrågoma kan befordra ett bättre utnyttjande för Sverige av uppfinningar gjorda vid universitet och högskolor.

För att arbetsgivare ska ha äganderätt till anställdas forskningsresultat och t.ex. kunna patentsöka dem, krävs enligt nuvarande lagstiftning om rätten till arbetstagares uppfinningar ramvillkor för verksamheten som inte kan etableras vid universitet och högskolor. I dessa villkor ligger bland annat krav på en direkt styrning av arbetstagarens problem- och metodval som helt strider mot det fria kunskapssökandet.

Här finns också en uppenbar konflikt mellan den rättighet att fritt publicera forskningsresultat som ligger i den akademiska friheten och det uppskov med publicering som måste gälla under den tid som krävs för patentansökan.

En fullständig parallellitet mellan universitets- och högskolelärare och andra anställda är således knappast möjlig. Forskning 2000 anser det dock angeläget att universitetens och högskolornas roll förstärks när det gäller att ta till vara och ge förutsättningar för att ekonomiskt utnyttja forskningsresultat.

Forskning 2000 har i det föregående föreslagit att högskolelagen ändras så att där bland annat anges som en uppgift för universitet och högskolor att medverka till att immateriella rättigheter till forskningsresultat tas till vara och till att forskningsresultat kan komma till praktisk användning".

Många lärare har redan idag avtalat bort sin rätt till forskningsresultaten. Det sker t.ex. regelmässigt i de kontrakt som används för forskningsprogram finansierade av Stiftelsen för strategisk forskning och ofta också genom kontrakt med andra finansiärer, t.ex. NUTEK, andra forslcningsstiftelser. Forskning 2000 förordar att ett generellt avtal sluts, där universitets- och högskolelärares rätt till patent och andra

164 Kapitel 7

immateriella rättigheter överlåts till universitet och högskolor och där regler för ekonomisk ersättning till läraren för detta anges. I detta

sammanhang är det också viktigt att komma överens möjligheter att

om avvakta med publicering av forskningsresultat till dess patentansökan kunnat lämnas in. Den akademiska frihetens rätt till fri publicering måste vara den övergripande principen. Den kortare fördröjning

som kan föranledas av en eventuell patentansökan anses dock redan nu vara acceptabel. Det finns rimligen ett gemensamt intresse av att forskningsresultat inte bara uppmärksammas vetenskapligt utan också, när så är möjligt, kan utnyttjas i former kommer samhället också både

som men läraren och lärosätet till godo.

Arbetet med att söka patent m.m. bör skötas till lärosätena knutna

av separata organ, som t.ex. de nuvarande patentbolagen. Dessa säljer i sin tur patenten vidare. Intäkterna av patent bör normalt fördelas på det sätt som nu gäller för patentbolagen, dvs. med 30 procent till forskaren/uppfinnaren, 30 procent till institutionen och 40 procent till patentbolaget.

En ordning av detta slag bör rimligen kunna medverka till att fler forskningsresultat skyddas genom patent. Idag avskräcks säkert många från att söka patent, eftersom ansökandet är förenat med både besvär och kostnader.

7.5.7 Forskningsinfonnation

Den offentligt finansierade forskningens syfte är ytterst att i någon form, det må vara direkt eller indirekt- och ibland kanske först mycket långsiktigt komma alla till godo. En viktig del av detta är inforrnatio-

nen om forskning och om forskningsresultat.

Informationsinsatsema har ökat väsentligt sedan universitet, högskolor och forskningsråd på 1970-talet fick tydligt ansvar för forskningsinfonnation.

Också andra aktörer visar nu ökat intresse för information om forskning. Det gäller inte minst media. Radio och TV och många tidningar ger utrymme för ambitiös bevakning av olika vetenskapliga frågor. Särskilda populärvetenskapliga tidskrifter ges ut och har relativt

en stor spridning. De statliga insatserna måste ses i perspektiv också

av detta.

Forskning 2000 anser det viktigt att alla myndigheter som ansvarar för forskningsmedel också informerar om den forskning de stödjer. Alla forskningsansöloiingar ska också innehålla planering för infonnation om forskningen och dess resultat. Beroende på verksamhetens ka-

SOU 1998: Kapitel 7 165

raktär kan det gälla såväl information till mottagare med professionellt intresse som populärvetenskaplig information till bredare allmänhet.

en

Det behövs därtill särskilda insatser för allmän och övergripande forskningsinformation, för experiment med nya former för forskningsinformation och andra former av stimulans till arbetet med dessa frågor. Forskning 2000 återkommer till denna fråga i kapitel 8 om organisation och arbetsformer.

8 och arbetsformer

Organisation

Forskning 2000:s bedömningar och förslag i sammanfattning

Forskning 2000 konstaterar att det finns ett stort antal forskningsfinansierande myndigheter, till vilka är knutna ett betydande antal arbets-

beredningsgrupper, prioriteringskommittéer etc. Eftersom de grupper, faktiska besluten i stor utsträckning fattas i dessa grupper kan den statliga organisationen för forskningsfinansiering utöver universitet och

högskolor sägas omfatta ett hundratal organ på nationell nivå, i vilka

sammantaget sitter uppemot ett par tusen ledamöter.

Samtidigt uppmärksammar Forskning 2000 att pluralismen iviss utsträckning är skenbar. Den omfattande organisationen är snarare resultatet av uppsplittring av uppgifterna, och innebär i praktiken inte att forskare inom ett visst område faktiskt har möjlighet att söka finansiering från ett stort antal alternativa källor. Pluralismen kan därtill vara begränsad att personer samtidigt sitter i mer än ett be-

genom samma slutsorgan.

Forskning 2000 framhåller att pluralism är nödvändig inom forskningsområdet. Enligt Forskning 2000:s mening är dock dagens organisation för att fördela de statliga forskningsresursema alltför uppsplittrad. Inte minst skulle mer samlad organisation for forskningsfinan-

en seimg medverka till höjd kvalitet genom att insatser skulle bedömas vetenskapligt och vägas mot varandra i ett vidare sammanhang.

Forskning 2000 föreslår att medel motsvarande dagens forskningsrådsanslag och huvuddelen av sektorsforskningsanslagen behandlas samlat inom för en ny forskningsrådsorganisation. De nya

ramen forskningsråden ska således ansvara för de forskningsmedel som hittills anvisats via den nuvarande forskningsrådsorganisationen inom Utbildningsdepartementets område, Rymdstyrelsen, Byggforslqiingsrådet, Kommunikationsforskningsberedningen, NUTEK, Rådet för arbetslivsforskning, Skogs- och jordbrukets forskningsråd, Socialvetenskapliga forskningsrådet och Statens energimyndighet.

168 Kapitel 8 SOU 1998: 128

Forskning 2000 föreslår att det inrättas fyra forskningsråd: nya Forskningsrådet för humaniora och samhällsvetenskap - Forskningsrådet för medicin Forskningsrådet för naturvetenskap Forskningsrådet för teknik

Forskning 2000 föreslår vidare att det inrättas myndighet med en ny benämningen Forskningsrådens samverkansnämnd. med uppgift att initiera och stödja tvärvetenskaplig forskning, genusforskning och

forskningsinformation.

Forskning 2000 förordar att liksom hittills majoriteten ledamöav terna i forskningsråden utses forskarsamhället via elektorsval. Samav mansättningen av elektorsförsamlingama måste över utifrån m.m. ses ansvarsområdena för de nya forskningsråden. Regeringen bör, också i likhet med vad gäller för närvarande, som utse ordförande och vissa ytterligare ledamöter i forskningsråden. Eventuella formella hinder för att utse utländska medborgare som ledamöter i forskningsråd bör undanröjas. Forskningsrådens beslutsunderlag och protokoll måste dock kunna avfattade på svenska. vara Ledamöterna i forskningsråden bör liksom för närvarande utses för tre år i taget och för sammanlagt högst två treårsperioder. Forskningsråden bör själva få avgöra omfattningen sina kansliav och beredningsorganisationer. Forskning 2000 utgår dock från att dessa kommer att kunna betydligt begränsade än vad motsvarar vara mer som den samlade organisationen vid de berörda nuvarande myndigheterna. Fler tjänstemän inom forskningsrådens kanslier bör kunna anställas på villkor som motsvarar de nuvarande huvudsekreterarnas, dvs. med tidsbegränsad deltidsanställning som kombineras med verksamhet vid universitet eller högskola. Forskning 2000 betonar att ökade krav måste ställas på universitet och högskolor i deras roll som forskningsfinansiärer. Lärosätena måste ha en långsiktig policy för sin forskning och göra direkta prioriteringar. Underlaget för besluten i forskningsfrågor måste förbättras och beredningsforrnema internt måste utvecklas. De små och medelstora högskolorna måste också skyldiga att vara inrätta minst en fakultetsnämnd. Alla statliga myndigheter ska ha ansvar för och finansiera FoU med inriktning på den verksamheten. Myndigheterna bör själva få egna svara för hur arbetet med F oU-frågoma organiseras. Också inom regeringskansliet måste finnas beställarkompetens i FoU-frågor.

Kapitel 8 169

Universitets- och högskolestyrelser måste ta ansvar för att utförandeorganisationen vid universitet och högskolor fär en optimal utformning.

Arbetet med att förbättra jämställdheten vid universitet och högskolor måste fortsatt drivas med eftertryck och engagemang. Ansvaret för detta måste framför allt vila på de lokala organen och på lärare och andra anställda. Forskning 2000 pekar på några angelägna åtgärder, bland annat handledarutbildning.

Forskning 2000 utgår från att de kommande förändringarna i fråga

universitets- och högskoleläramas anställningar följs upp med avom seende på bland annat konsekvenserna för forskningen och för rörligheten bland lärarna.

En form anställning bör inrättas för rekrytering av nyblivna

ny av doktorer till universitet och högskolor.

Forskning 2000 finner inga principiella invändningar mot att inrätta fristående forskningsinstitut. Kommittén föreslår dock för sin del inga nya institut. Förslag om sådana bör kunna föras fram i och prövas i det fortsatta forskningspolitiska arbetet. Eventuella nya forskningsinstitut bör i första hand inrättas för en tidsbegränsad period.

Direktiven till Forskning 2000 innehåller rad frågor som gäller den

en statliga organisationen för forskningsfinansiering och forskningsutförande: "Kommittén skall förutsättningslöst pröva den nuvarande statli-

forskningsorganisationen. Skall huvuddelen den statligt finansiega av rade forskningen också i framtiden utföras vid universitet och högskolor Skulle ordning stärka nyttiggörandet forskningen Är

en annan av den nuvarande sektorsforskningsorganisationen ändamålsenlig Fördelningen ansvar mellan forskningsråd, andra myndigheter samt

av stiftelser måste prövas Därvid måste det också prövas om den

noga. nuvarande rådsorganisationen är ändamålsenlig. En motsvarande analys skall göras vad gäller avvägningen mellan fakultetsanslag respektive råds- och sektorsforskningsanslag.

Forskning 2000 behandlar i detta kapitel den statliga organisationen för forskningsfinansiering och forskningsutförande.

Inledningsvis och i bilagorna 5 och 6 ges en redovisning av den nuvarande organisationen.

170 Kapitel 8 SOU 1998: 128

8.1 för

Organisationen forskningsfinansiering

8.1.1 Universitet och

högskolor som forskningsfinansiärer

Huvuddelen av de statliga medlen för forskning går direkt till universitet och högskolor. Högskolan" är således inte bara central forsk-

som ningsutförare utan är också om man ser till totalbelopp den största

- forskningsfinansiären på den statliga sidan.

Det samlade belopp som högskolan förfogar över är dock fördelat på ett stort antal anslag och anslagsposter: anslag till de enskilda lärosätena och vart och ett av dessa anslag uppdelat i anslagsposter till fakultetsområden. Uppsplittringen är dock inte större än att de stora universiteten och högskolorna förfogar över belopp väsentligt över-

som stiger vad de enskilda forskningsfinansierande myndigheterna disponerar. Både för Lunds universitet och för Uppsala universitet uppgår de direkta statsbudgetanslagen till forskning och forskarutbildning till

ungefär en miljard kronor, vilket väsentligt överstiger vad t.ex. det största forskningsrådet, Naturvetenskapliga forskningsrådet, eller det största sektorsforskningsorganet, NUTEK, fördelar. Göteborgs universitet och Stockholms universitet förfogar, år 1998, direkt över i det närmaste 800 miljoner kronor för forskning och forskarutbildning, Karolinska institutet över drygt 600 miljoner kronor etc.

Universitet och högskolor har således viktiga roller

inte bara som forskningsutförare utan också som forskningsfinansiärer. Hur universitet och högskolor fördelar sina forskningsmedel och vilka prioriteringar de gör, har eller bör i varje fall ha minst lika stor betydelse

- som agerandet från de myndigheter som enbart för forskningsfi-

svarar nansiering. Ändå uppmärksammas universitetens och högskolornas forskningsfinansierande funktion inte i samma utsträckning. När den tas upp är det oftast med någon fonn av beklagande över omöjligheten att åstadkomma prioriteringar och ansvarsfull fördelning av universitetens och högskolornas egna forslmingsanslag.

Styrelsen är ansvarig för hela verksamheten vid universitet eller högskolan och ska besluta i alla viktiga frågor. Det närmare ansvaret för forskning och forskarutbildning har fakultetsnämnden. I dag finns minst en fakultetsnämnd per fakultetsområde. statsmakterna har beslutat att det från år 1999, när den nya indelningen i vetenskapsområden börjar tillämpas för medelsanvisningen till universitet och högskolor, ska finnas minst fakultetsnämnd vid varje universitet eller hög-

en skola som anvisas medel för forskning.

Kapitel 8 171

Fakultetsnämndema svarar för besluten den närmare fördelning-

om en av universitetens och högskolornas anslag till forskning och forskarutbildning. De är därmed de centrala för universitetens och

organen högskolornas uppgifter som forskningsfinansiärer.

Något ledamotsantal finns inte föreskrivet för fakultetsnämndema, bara att flertalet ledamöter ska vara vetenskapligt kompetenta lärare inom det berörda forskningsornrådet, fakulteten. Ledamöterna utses genom val av lärarna inom fakulteten. Ordförande i fakultetsnämnd, dekanus, förordnas av rektor på förslag från fakulteten.

8.1.2 Forskningsråden

En föregångare till forskningsråden, Humanistiska fonden, inrättades i slutet av 1920-talet med uppgift att främja svenskt forskningsarbete inom de humanistiska vetenskapemas område. Fonden tillfördes vissa medel från penninglotterier med statlig koncession. De första egentliga forskningsråden i Sverige inrättades på 1940-talet. Ett tekniskt forskningsråd tillkom år 1942. Under den följande femårsperioden, fram till år 1947, inrättades därefter forskningsråd för medicin, naturvetenskap, samhällsvetenskap, jordbruksforskning och byggforskning. Den år 1946 tillsatta atomkommittén fick därtill forskningsrådslilqiande uppgifter med avseende på atomforskningen. År 1960 omvandlades den humanistiska fonden och atomkommittén till statens humanistiska forskningsråd respektive statens råd för atomforskning.

För stöd till teknisk forskning och utvecklingsarbete inrättades år 1961 två fonder: Malmfonden och Norrlandsfonden. Malmfonden skulle framför allt stödja omfattande och mer långsiktiga projekt. Norrlandsfonden hade en bredare inriktning dess verksamhet

men var samtidigt regionalt begränsad.

Vid mitten av 1960-talet gjordes en utredning av de statliga insatserna för tekniskt och industriellt forsknings- och utvecklingsarbete. Med utgångspunkt i detta inrättades Styrelsen för teknisk utveckling STU år 1968. STU övertog det tekniska forskningsrådets uppgifter och Malmfonden inordnades i STU. Det teknikvetenskapliga forskningsrådet har sedermera återuppstått, först knutet till Industri/Näringsdepartementet, och sedan 1994 knutet till forskningsrådsorganisationen under Utbildningsdepartementet.

En samlad utredning av forskningsrådsorganisationen genomfördes

under åren 1972-1975 av Forslcningsrådsutredningen, FRU. Med

FRU:s förslag som utgångspunkt inrättades en ny forskningsrådsorganisation år 1977. De tidigare forskningsråden inom Utbildningsdepartementets område ersattes då av tre:

172 Kapitel 8

0 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet HSFR 0 Medicinska forskningsrådet MFR 0 Naturvetenskapligaforskningsrådet NFR.

Vid sidan av dessa inrättades en ny myndighet, Forskningsrådsnämnden FRN.

Rymdstyrelsens forskningskommitté fyller därtill en forskningsrådsfunktion med avseende på de medel för rymdforskning anvisas via

som Utbildningsdepartementet.

Till forskningsrådsorganisationen har också tidigare hört Rådet för högpresterande datorsystem HPDR. Detta råd lades ned vid utgången av år 1997.

Forskningsråden är statliga myndigheter. Organisation och verksamhet styrs av statsmakterna genom förordningar och andra föreskrifter samt genom budgetbeslut. Grundläggande regler för forskningsråden ges i Förordning med instruktion för forskningsråden inom Utbildningsdepartementets område SFS 1996:648.

Forskningsråden har enligt sin instruktion till uppgift att

vart och ett inom sitt verksamhetsområde främja och stödja veten-

skapligt betydelsefull forskning.

Forskningsråden skall inom sina verksamhetsområden främja jäm-

ställdhet mellan kvinnor och män.

Forskningsråden skall verka för att information om forskning och

forskningsresultat sprids.

Forskningsråden skall samverka med andra myndigheter och organ

inom forskningens område.

Forskningsrådens instruktion anger också vissa särskilda uppgifter för råden. Dessa är

l. fördela medel till forskning och därmed sammanhängande verksamhet,

allsidigt och öppet granska den forskning till vilken medel har begärts hos

rådet samt utvärdera den forskning till vilken rådet har fördelat medel,

undersöka vilka forskningsbehov som är angelägna inom olika forsknings-

och samhällsområden, redovisa resultaten av dessa undersökningar samt ta

initiativ till och främja forskning som behövs for att tillgodose sådana be-

hov,

i samverkan med andra forskningsstödjande organ dels undersöka vilka

forskningsuppgifter som är av gemensamt intresse, dels besluta om av-

gränsningen mellan rådet och övriga forskningsstödjande organ i fråga om

sådana forskningsuppgifter, främja och ta initiativ till internationellt forskningssamarbete, och främja publicering av vetenskapliga resultat.

SOU 1998: 128 Kapitel 8 173

Forskningsråden hör till den mindre grupp av statliga myndigheter som kallas nämndmyndigheter. Utmärkande for dessa är fokuseringen på kollektivt beslutsfattande i ett professionellt sammansatt beslutsorgan, till skillnad mot andra myndigheter där besluten fattas av tjänstemän. Det är i princip "nämnden, det kollektiva beslutsorganet, som utgör myndigheten. Tjänstemän inom nämndmyndigheter har normalt bara uppgifter i beredningen och verkställandet nämndens beslut, dvs.

av inget självständigt beslutsansvar.

Forskningsråd betecknar både myndigheten och dess styrelse. Forskningsrådet som styrelse består av ordförande och ytterligare tio ledamöter. För alla ledamöter, utom ordföranden, finns personliga ersättare. Sju av ledamöterna och ersättare för dessa utses av forskarsamhället genom ett tvåstegsförfarande. Forskare vid universitet och högskolor m.fl. utser elektorer, vilka i sin tur utser rådsledamötema och deras ersättare. Regeringen utser ordförande och ytterligare tre ledamöter samt tre ersättare.

Forskningsrådens verksamhet består till helt övervägande del fi-

av nansiering av forskningsprojekt. Urvalet av projekt grundas ansökningar från forskare och forskargrupper. Ansökningarna underkastas

en noggrann granskning av särskilda prioriteringskommittéer eller motsvarande organ "peer review".

Inom grundforskningsråden finns sammanlagt i det närmaste 70 olika beredningsorgan med sammantaget ungefär 400 ledamöter. Beredningsorganen inom forskningsråden redovisas i bilaga

Antalet anställda vid forskningsrådens HSFR, MFR, NFR och TFR kanslier uppgick vid utgången av år 1997 till cirka 80. Av dessa var knappt hälften 34 personer knutna till NFR. Kansliorganisationer-

vid HSFR, MF R och TFR bestod var och cirka 15 na en av personer.

F ørskningsrådsnämnden

Forskningsrâdsnämnden FRN har, enligt sin instruktion, till huvuduppgift att ta initiativ till och stödja forskning främst inom områden som är angelägna från samhällets synpunkt. Nämnden skall härvid beakta behovet av tvär- och mångvetenskaplig forskning. I fråga om jämställdhet, information och samverkan med andra myndigheter har FRN likalydande uppgifter som forskningsråden. Som särskilda uppgifter för FRN anger instruktionen

"l. främja samordning och samarbete mellan forskningsråden inom

Social-, Utbildnings-, Jordbruks- och Näringsdepartementets verksam-

hetsområden,

174 Kapitel 8

främja samarbetet mellan forskningsråden å ena sidan och andra myn-

digheter och organ å andra sidan i frågor som avser initiativ till forsk-

ning, vetenskaplig bedömning av forskning eller finansiering forsk-

av

ning,

svara för att nämndens och forskningsrådens verksamhetsforrner och

organisation fortlöpande sesöver, fördela medel till forskning och därmed sammanhängande verksamhet, fördela medel till dyrbar vetenskaplig utrustning,

allsidigt och öppet granska och utvärdera den forskning till vilken

närrmden har fördelat medel,

svara för en allmän och övergripande information om forskning och

forskningsresultat,

främja jämställdhets-, kvinno- och genusforskning, och

främja internationellt forskningssamarbete sådana områden där inte

någon annan myndighet har detta som uppgift."

Forskningsrådsnämnden är, på motsvarande sätt som för forskningsråden, benämningen på såväl myndigheten dess styrelse. FRN

som som styrelse består av ordförande och sjutton andra ledamöter. Ordföranden och tio ledamöter utses av regeringen. HSFR, MFR, NFR, TFR, Skogsoch jordbrukets forskningsråd, Socialvetenskapliga forskningsrådet och Närings- och teknikutvecklingsverket utser vardera en ledamot. Ersättare utses inte för ledamöterna i FRN

I likhet med övriga myndigheter inom forslcningsrådsorganisationen arbetar FRN huvudsakligen med ansökningar från forskare och forskargmpper. Också här bereds ärendena inom särskilda beredningsorgan. För närvarande finns tretton beredningsorgan inrättade i vilka sammantaget medverkar cirka 130 personer.

Vid FRN:s kansli arbetade 39 personer år 1997. FRN har därmed det största kansliet av myndigheterna inom forskningsrådsorganisationen.

Samverkan mellan forskningsråden

Forskningsråden samarbetar på olika sätt både när det gäller själva forslmingsñnansieringen och i andra frågor. Samarbetet underlättas självfallet av att forskningsråden sedan länge är samlokaliserade,

numera i Forskningsrådens Hus i centrala Stockholm.

Frågor, som berör flera forskningsråd eller ligger i gränsområdet mellan de berörda myndigheterna, tas upp i ett av råden och vissa andra myndigheter själva inrättat organ, Forskningsrådens samarbetsnämnd. Samarbetsnämnden behandlar framför allt vissa arbetsfördelningsfrågor

SOU 1998: 128 Kapitel 8 175

mellan råden och övriga berörda myndigheter. Samarbetsnärnnden består av företrädare för Cancerfonden, FRN, HSFR, MFR, NFR, Rådet för arbetslivsforslcning, Riksbankens Jubileumsfond, Socialvetenskapliga forskningsrådet, Sida/SAREC, Skogs- och Jordbrukets Forskningsråd och TFR.

Sedan år 1997 finns också en särskild, av statsmakterna inrättad samverkansgrupp med representanter för forskningsråden inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde, Forskningsrådsnämnden, Rymdstyrelsen, Skogs- och jordbrukets forskningsråd och Socialvetenskapliga forskningsrådet.

Genom samverkansgruppen ska de berörda myndigheterna i samråd främja och samordna myndigheternas forskningsstödjande verksamhet när det gäller

tvärvetenskaplig forskning,

ett ökat medvetande om genusperspektiv i forskningen, och insatser för jämställdhet. SFS 1996:1579

Ordföranden i samverkansgruppen utses av regeringen. Om respektive myndighet inte bestämmer annat, representeras varje forskningsråd och FRN av sin ordförande och sin huvudsekreterare och Rymdstyrelsen av sin generaldirektör och ordföranden i styrelsens forskningskommitté.

Samverkansgruppen har inrättat två expertgrupper, en för tvärvetenskap och en för genusforslcning. På samverkansgruppens initiativ har också bildats en för forskningsråden gemensam jämställdhetsgrupp.

Samverkansgruppen förfogar inte över några egna medel. De administrativa resurserna är begränsade två halvtidstj änster som handläggare, den ena knuten till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet och den andra till Forskningsrådsnämnden.

samverkansgruppen kom till efter förslag i forskningspropositionen hösten 1996 och inrättades år 1997. Enligt forskningspropositionen ska samverkansgruppens verksamhet utvärderas efter tre år.

Sektorsforskningsmyndigheter

Byggforskningsrådet, BFR, har till uppgift att "ta initiativ till samt främja och stödja forsknings- och utvecklingsarbete inom planläggnings-, byggnads- och anläggningsornrådet. Byggforskningsrådet är knutet till Inrikesdepartementet.

Byggforskningsrådet har en generaldirektör som chef. BFR:s styrelse består av elva ledamöter, generaldirektören medräknad. Samtliga ledamöter utses av regeringen. Vid BFR finns en av styrelsen utsedd

176 Kapitel 8 SOU 1998: 128

vetenskaplig nämnd bestående av sex personer med vetenskaplig meritering.

Forskningsstödet är indelat i två För vart och ett

program. av programmen finns inrättad en program- och uppföljningsgrupp, utsedd av styrelsen. Hälften av ledamöterna i dessa grupper ska forskare och

vara hälften ha anknytning till verksamheten inom sektorn.

Vid BFR:s kansli arbetar drygt

40 personer.

Byggforskningsrådet har nyligen varit föremål för utredning av en särskilt utredare. Denne lade i december 1997 fram betänkandet

En ny plan-, bygg- och bostadsforskning SOU 1997:182.

Utredaren föreslog att Boverket skulle få ansvar för finansiering av "myndighetsanknuten FoU", varmed utredaren menade kunskap för statens eget agerande". Ett begränsat belopp cirka 30 miljoner kronor,

en kraftig nedskäming gentemot vad BFR nu förfogar över, cirka 165 miljoner kronor skulle, enligt utredningsförslaget, fortsättningsvis

avsättas för långsiktig kunskapsutveckling genom forskning vid universitet och högskolor. För fördelning av detta skulle, enligt utredningen, antingen ett nedbantat Byggforskningsråd eller Forskningsrådsnämnden svara.

Kommunikationsforskningsberedningen, KFB, har till uppgift att

"planera, initiera, stödja och samordna övergripande forskning, utveckling och demonstrationsverksamhet som rör transporter, trafik, trafiksäkerhet, post- och telekommunikation samt kommunikationernas betydelse för miljön och den regionala utvecklingen. KFB ingår i Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde.

KFB:s styrelse består av ordförande och ytterligare högst åtta personer. Under styrelsen är en generaldirektör chef för verksamheten. Generaldirektören ingår också i styrelsen.

Vid KFB finns ett vetenskapligt råd, som består av utländska forskare. Också ordförande och ledamöter i det vetenskapliga rådet utses av regeringen.

KFB:s verksamhet struktureras i enlighet med en inriktningsplan, presenterad av myndigheten och godkänd av regeringen, i fyra huvudprogram. De fyra programmen består i sin tur av en rad delorriråden. Vidare finns två tvärsgående forskningsinsatser som gäller Trafik och miljö respektive Kollektivtrafik och samhällsbetalda resor.

Vid KFB finns olika typer av beredningsgrupper m.m. För vart och

huvudprogrammen finns således ledningsgrupp med såväl ett av en forskare som företrädare för avnämarintressen. Ledningsgnippema bedömer både samhällsrelevans och vetenskaplig kvalitet med avseende på insatser inom i

programmen.

Vid KFB:s kansli arbetar cirka 25 personer.

SOU 1998: 128 Kapitel 8 177

Bland sektorsforskningsorganen är Närings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK, som hör till Närings- och Handelsdepartementets verksamhetsområde, det största. Finansiering forskning och utvecklings-

av arbete är dock bara en del av NUTEK:s verksamhetsområde.

NUTEK ansvarade budgetåret 1997 för anslag på statsbudgeten, vilkas sammanlagda belopp uppgick till cirka 3,5 miljarder kronor. Av detta belopp hänförde sig cirka 770 miljoner kronor till teknisk forskning och utveckling samt cirka 150 miljoner kronor till energiforskning. För år 1998 är anslaget till teknisk forskning och utveckling cirka 650 miljoner kronor. En nyinrättad myndighet, Statens energimyndighet, svarar från den 1 januari 1998 bland annat för fördelning med-

av len till energiforskning.

NUTEK leds av en styrelse, utsedd av regeringen, med generaldirektören som ordförande. I styrelsen ingår för närvarande 1998 två universitetsrektorer, en landshövding, ett f.d. statsråd, fyra personer verksamma inom näringslivet.

Efter det att verksamheten inom energiområdet överförts till den nya energimyndigheten består NUTEK:s verksamhet tre rubri-

av program cerade Teknik, Företagsutveckling respektive Regional utjämning och utveckling. Programmet Teknik avser i huvudsak stödet till teknisk forskning och utveckling. Programmen motsvaras av avdelningar inom verket.

För verksamheten inom programmet Teknik har NUTEK inrättat ett stort antal styr- och referensgmpper. År 1997 medverkade sammanlagt i det närmaste 900 personer i dessa grupper.

I stora frågor fattas besluten av NUTEK:s styrelse. I flertalet fall fattas dock beroende på omfattningen och karaktären av det aktuella

ärendet beslut av generaldirektören, avdelningschefen eller någon av

enhetschefema.

Inom NUTEK-Teknik arbetade år 1997 cirka 110 anställda, Vilket var knappt en femtedel av hela personalstyrkan vid NUTEK hela antalet anställda den 31 december 1997: 490. Rådet för arbetslivsforskning bildades den 1 juli 1995 då det övertog stora delar de uppgifter inom forskningsfinansiering tidi-

av m.m. som gare legat på Arbetsmiljöfonden. Råder för arbetslivsforskning är knutet till Arbetsmarknadsdepartementet.

Rådet har till uppgift att planera, initiera och stödja forskning och utveckling som är av betydelse på arbetslivets område. Rådet skall även stödja forskning som avser arbetsmarknadspolitiska åtgärder."

Rådet fördelar cirka 240 miljoner kronor per år till forskning och utveckling inom arbetslivsornrådet. Huvuddelen av medlen går till ñnansiering av forskningsprojekt vid universitet och högskolor.

178 Kapitel 8 SOU 1998: 128

Rådet leds av en av regeringen utsedd styrelse och generaldirek-

en tör. Verksamheten är organiserad i tre programområden Arbetsmiljö,

- Arbetsorganisation och Arbetsmarknad. Ett programråd har inrättats med utskott för vart och ett av de tre Programrådet följer

programmen. verksamheten och ger synpunkter och förslag angående inriktning och prioriteringar. Programrådet har ett trettiotal ledamöter, som representerar arbetsmarknadens parter samt myndigheter och organisationer inom arbetslivsområdet.

För granskning av framför allt den vetenskapliga kvalitén i forskningsansölmingama har rådet inrättat prioriteringskommittér,

sammansatta av forskare inom berörda områden.

Vid rådets kansli arbetar för närvarande cirka 40 personer.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd, SJFR, har till uppgift att främja och stödja i första hand grundläggande och långsiktig forskning

som gagnar ett hållbart nyttjande biologiska naturresurser med särskild

av inriktning på de areella näringama". SJFR är knutet till Jordbruksdepartementet.

SJFR:s styrelse, själva forskningsrådet, består tolv ledamöter. Sju

av av dessa väljs, i likhet med vad som gäller för forskningsråden under Utbildningsdepartementet genom ett tvåstegsförfarande, där forskare inom berörda områden väljer elektorer och dessa sedan i sin tur väljer rådsledamöter. Ordföranden och ytterligare fyra ledamöter utses av regeringen.

SJFR förfogar år 1998 över knappt 150 miljoner kronor till forskningsstöd. Rådets verksamhet består i huvudsak av att utifrån ansökningar från forskare och forskargrupper fördela medel till forskningsprojekt vid universitet och högskolor.

Ansökningar om forslmingsstöd bedöms i fyra ämnesutskott och sju programorgan.

Via SJFR kanaliseras också statens stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning till Stiftelsen Jordbruks- och miljöteknisk forskning/Jordbrukstekniska institutet, kollektiv skogsforskning till Stiftelsen Skogsbrukets forskningsinstitut/Skogforsk, kollektiv trädgårdsforskning samt kollektiv forskning inom växtförädlingsområdet

m.m. För dessa senare insatser anvisas år 1998 sammanlagt cirka 45 miljoner kronor.

Vid SJFR:s kansli arbetar ett tiotal personer.

Socialvetenskapliga forskningsrådet, SFR, inrättades år 1990 med uppgift att främja och stödja betydelsefull grundforslcning och tillämpad forskning inom socialvetenskap, socialpolitik och folkhälsovetenskap samt informera om kunskapsläge och aktuell forskning. SFR är knutet till Socialdepartementet.

SOU 1998: 128 Kapitel 8 179

Forskningsrådet som styrelse består av ordförande och elva ledamöter. För varje ledamot utom ordföranden finns en personlig ersättare. Ordförande och tre ledamöter utses av regeringen, sju ledamöter utses i ett tvåstegsförfarande där forskare vid universitet och högskolor utser elektorer, vilka i sin tur väljer rådsledamöter. Sättet att utse rådsledamöter är således detsamma som för gmndforskningsråden.

SFR har tre prioriteringskommittéer, en för vart och ett av följande områden: Folkhälsa, Omsorg. Välfärd. En rådsberedning samordnar arbetet i prioriteringskommittéema.

Vid SFR:s kansli arbetar nio personer. Statens energimyndighet, som inrättades den 1 januari 1998, huvudsakligen genom en utbrytning av energifrågoma ur NUTEK, har till uppgift bland annat att främja forskning, utveckling, demonstration och introduktion av energiteknik samt planera och fördela statligt stöd till detta. Energimyndigheten hör till Närings- och Handelsdepartementet.

Inom energimyndigheten beslutar Energiutvecklingsnämnden om stödet till forskning, utveckling och demonstration samt i vissa andra ärenden. Energiutvecklingsnämnden består av myndighetens generaldirektör och tio andra ledamöter. Ledamöterna utses av regeringen. Av de nuvarande ledamöterna är fyra forskare vid universitet eller högskola. Nämnden får överlåta generaldirektören eller annan tjänsteman att avgöra ärenden eller grupper av ärenden.

Under Utbildningsdepartementet fanns Rådet för forskning om universitet och högskolor fram till utgången av är 1997, då rådet avvecklades.

Ett antal myndigheter finansierar forskning och utvecklingsarbete inom ramen för sina reguljära anslag. Skillnaderna är stora mellan dessa myndigheter i fråga om FoU-insatsemas omfattning, organisation och arbetsformer. I regel rör det sig om relativt blygsamma, för att inte säga mycket blygsamma, belopp. Många har inte någon särskild intern organisation för just FoU-frågorna utan dessa handläggs och beslutas inom den organisation som gäller för verksamheten i övrigt. Bland dessa myndigheter finns samtidigt ett antal som inte bara finansierar utan också själva bedriver forskning, antingen som en del av en större verksamhet eller som huvudsaklig uppgift. De myndigheter det här gäller redovisas i bilaga

180 Kapitel 8 SOU 1998: 128

8.1.4 Forskningsrådsorganisationen i vissa andra

länder

Danmark

I Danmark trädde en ny forskningsrådsorganisation i kraft år 1997. Här finns forskningsråd:

nu sex

Statens Humanistiske Forskningsråd -

Statens Jordbrugs- og Veterinaervidenskabelige Forskningsråd -

Statens Naturvidenskabelige Forskningsråd -

Statens Samfundsvidenskabelige Forskningsråd -

Statens Sundhedsvidenskabelige Forskningsråd -

Statens Teknisk-Videnskabelige Forskningsråd -

Varje forskningsråd har 16 ledamöter, samtliga utsedda i personlig egenskap, av forskningsministem. Flertalet rådsledamöter är aktiva forskare. Övriga ledamöter har erfarenheter från forskningsanvändning inom olika samhällssektorer.

I Danmark finns också ett F orskningsforum som består av 13 ledamöter, utsedda av forskningsministem. Ordföranden och ledamöter

sex är utsedda i personlig egenskap. Av de övriga ledamöterna har de sex forskningsråden nominerat en var.

Forskningsforum har till uppgift att samordna forskningsrådens arbete med de strategiplaner dessa är ålagda att ta fram och att utarbeta en strategiplan för aktiviteter som berör mer än ett råd. Forskningsforum ska vidare samordna forskningsrådens tvärvetenskapliga aktiviteter och lägga fast enhetliga riktlinjer för arbetet inom forskningsrådsorganisationen. Forskningsforum ska också kunna svara för medelsfördelning till områden som får särskilda medel på statsbudgeten och där verksamheten inte bedöms in inom något forskningsråden. År

passa av l997-den nya forskningsrådsorganisationens första år har dock inga

medel avsatts för fördelning av Forskningsforum.

Finland

Finlands akademi är ramorganisation för de finska forskningsråden. Sedan den 1 januari 1995 består forskningsrådsorganisationen fyra

av råd:

Forskningsrådet för hälsa I

Forskningsrådet för kultur och samhälle Forskningsrådet för miljö och naturresurser Forskningsrådet för naturvetenskap och teknik

Kapitel 8 181

Forskningsrådet för miljö och naturresurser omfattar lantbruks- och skogsvetenskaplig forskning samt miljöforskning.

Nederländerna

Också i Nederländerna finns en ramorganisation för forskningsråden: Nederlandse Organisatie voor Wetenschappelijk Onderzoek NWO. Under NWO:s styrelse sorterar följande forskningsråd NWO

sex av använda engelska benämningar:

Research Council for the Geosphere and Biosphere Sciences -

Research Council for the Humanities -

Research Council for the Medical Sciences -

Research Council for the Physical Sciences -

Research Council for the Social Sciences -

Research Council for the Technical Sciences -

Forskningsråden inom NWO både för grundläggande och for

ansvarar strategisk och tillämpad forskning. NWO driver också egna forskningsinstitut.

Forskningsråden för medicin och för teknik fördelar medel direkt till forskningsprojekt vid universitet och högskolor. De övriga fyra råden fördelar sina medel till Foundations", vilka i sin tur fungerar

som forskningsråd inom sina respektive områden.

Norge

I Norge finns sedan år 1993 formellt endast ett forskningsråd, Norges forskningsråd. Forskningsrådet fyller också uppgiften som finansiär av sektorsforskning.

Norges forskningsråd är en statlig myndighet under Kirke-, Undervisnings- och Forskningsdepartementet KUF. Anslag till forskningsrådet kanaliseras dock också via andra departement.

Norges forskningsråd är indelat i sex s.k. områdesstyrelser, som i praktiken fyller forskningsrådsfunktioner inom sina respektive ornråden. Det är regeringen som beslutar indelningen i områdesstyrelser.

om De sex områdesstyrelsema är:

Områdestyret for bioproduksjon og foredling Områdestyret for industri og energi Områdestyret for kultur samfunn

l og

Områdestyret for medicin og helse

182 Kapitel 8 SOU 1998: 128

Områdestyret for miljö og utvikling -

Områdestyret for naturvitenskap og teknologi -

Forskningsrådet i sin helhet företräds av Hovedstyret. Ordförande och ledamöter i Hovedstyret utses av regeringen. Ordförande och ledamöter i områdesstyrelsema utses av Hovedstyret efter samråd med berörda departement.

Utöver de forskningsfinansierande uppgifterna, som således avser såväl grundforskning som tillämpad forskning med betydelse för olika samhällssektorer, har Norges forskningsråd uppgifter som rådgivande organ i forskningsfrågor till såväl regeringen och Stortinget som andra

statliga myndigheter.

Schweiz

I Schweiz finns ett forskningsråd. Forskningsrådets högsta beslutande organ är The Foundation Council den av rådet använda engelska benämningen. Detta har inte mindre än 56 ledamöter, vilka företräder universiteten, den federala regeringen, kantonema samt vetenskapliga, kulturella och ekonomiska organisationer. The Foundation Council ut-

ledamötema i The Research Council. Det senare har 71 ledamöter ser fördelade på fyra avdelningar. Tre av dessa fördelar forskningsmedel inom följ ande områden:

Humanities and Social Sciences -

Mathematics, Natural and Engineering Sciences -

Biology and Medicine -

Den fjärde avdelningen för medel till särskilda forskningspro-

ansvarar gram.

Avdelningen för biologi och medicin är indelad i två sektioner, en för biologi och experimentell medicin och en för klinisk. social och preventiv medicin.

Samordningen av de fyra avdelningarnas arbete sker i en Executive Committee of the Research Council. Det är detta organ som fattar de formella besluten om proj m.m.

Storbritannien

Efter omorganisation år 1994 finns nu i Storbritannien följande sex

en forskningsråd:

Biotechnology and Biological Sciences Research Council -

Kapitel 8 183

Economics and Social Research Council Medical Research Council Natural Environment Research Council Engineering and Physical Sciences Research Council Particle Physics and Astronomy Research Council

Forskningsråden svarar för finansiering av både grundläggande forskning och tillämpad forskning.

Forskningsråden är knutna till Departement of Trade and Industry, DII. Inom departementet finns en Director General of the Research Councils. Innehavaren av denna befattning är rådgivare till den

ansvariga ministern vad gäller forskningsrådens budget och gränsdragningen mellan råden och i frågor rörande bland annat forskningsrådens arbetsformer.

Såväl ordförande som de femton ledamöterna i vart och ett av forskningsråden utses i personlig egenskap av den ansvariga ministern, chefen för DTI. Ungefär hälften rådsledamöterna hämtas från forsk-

av ningsvärlden och den andra hälften från samhällssektorer med anknytning till respektive forskningsområde.

Tyskland

I Tyskland svarar Deutsche Forschungsgemeinschaft, DFG, för fördelningen av forskningsmedel till projekt m.m. Inom DFG finns ett Hauptausschuss som beslutar om att inrätta och tillsätta de Fachauschüsse, som svarar för realbehandlingen av forskningsansökningarna. Fachausschüsse grupperas i fyra områden: Biowissenschaften, Geisteswissenschaften, Ingenieurwissenschaften och Naturwissenschaften.

8.2 Organisationen för

forskningsutförande

8.2.1 Universitet och högskolor

Forskning ska, enligt de riktlinjer för forskningspolitiken angivits

som av regeringen och riksdagen, bedrivas vid alla universitet och högskolor. Det innebär att Sverige har en mycket spridd organisation för forslcningsutförande vid 27 universitet och högskolor från Luleå till Lund. Här bortses från de konstnärliga högskolorna. Fakultetsonrådena är i dag företrädda vid universitet och högskolor

enligt följande:

184 Kapitel 8 SOU 1998: 128

Lärosäte UU LU GU SU UmU LiU KI KTH CTH LåT

U Farmaceutisk X Filosofisk X X Humanistisk X X X X X Juridisk X X X Mat-naturvet X X X X Medicinsk X X X X X X Odontologisk X X X X Samhällsvet X X X X X Teknisk X X X X X Tekn-naturvet X Tema X Teologisk X X

Uttryckt i termer av de nya vetenskapsområdena blir den nuvarande forskningsorganisationen denna:

Lärosäte UU LU GU SU UmU LiU KI KTH CTH LåTU Vetenskapsområde Humaniora- X X X X X X X samhällsvetenskap Medicin X X X X X X Naturvetenskap X X X X X X Teknik X X X X X X

De små och medelstora högskolorna tilldelas medel för forskning utan närmare uppdelning på forskningsområden från statsmakternas sidan.

Regeringen har angivit högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro

att samt på sikt också Mitthögskolan ska omvandlas till universitet. Högskoleverket har beslutat att vetenskapsområdet Humaniorasamhällsvetenskap ska finnas vid Högskolan i Växjö och Högskolan i Örebro samt att vetenskapsområdet Teknik ska finnas vid Högskolan i Karlskrona/Ronneby. Högskoleverkets beslut gäller från den 1 januari 1999.

Forskning vid universitet och högskolor innebär att arbetet bedrivs i en miljö där grundutbildningen och studenterna på grundutbildningsnivå är ett, i varje fall när det gäller antalet personer, helt dominerande

SOU 1998: 128 Kapitel 8 185

inslag. Om däremot till den ekonomiska omslutningen är

man ser forskning och forskarutbildningen de större verksamheterna inom den svenska högskolan.

Institutioner och andra arbetsenheter

Indelningen i institutioner och andra arbetsenheter är sedan länge helt en fråga för de enskilda universiteten och högskolorna.

Den interna organisationen vid universitet och högskolor utformas normalt så att både utbildning och forskning bedrivs inom institutionerna. Institutionema är i regel uppbyggda utifrån den vetenskapliga disciplinindelningen. Det saknas dock inte exempel på mång- eller tvärvetenskapliga institutioner.

Vid universitet och högskolor finns nu sammanlagt cirka 1 000 institutioner eller andra arbetsenheter, där forskning och forskarutbildning bedrivs. Storleken på institutionerna varierar avsevärt. Här finns institutioner med flera hundra anställda, också sådana är

men som mycket små och består bara några få

av personer.

F orskningsprogram med egen organisation

På senare tid har tillkommit vad som skulle kunna sägas ytterligare

vara en Organisationsform, nämligen forskningsprogram med styr- och

egen

ledningsorganisation, vid sidan av den reguljära institutionsledningen, i

form av programstyrelse och programdirektör. Dessa är i regel

program finansierade någon forskningsstiftelserna. Såväl styrelser

av av som direktörer utses under medverkan den externa finansiären, forsk-

av ningsstiftelsen. Enbart Stiftelsen för strategisk forskning finansierar för närvarande ett trettiotal vilka har eller flera forskarskolor

program, en som central del av verksamheten. Forskningsstiftelsemas

program omfattar i regel verksamhet vid än ett lärosäte.

mer

Relationerna mellan dessa programstyrelser och programdirektörer och den reguljära organisationen vid de universiteten och högskolorna förefaller inte alltid vara helt klarlagda. Vid något universitet har det t.ex. blivit diskussion om vem som ska ha det avgörande inflytandet över antagningen till forskarutbildning inom ett forskningsprogram.

186 Kapitel 8 SOU 1998: 128

Holdingbolag och aktiebolag med universitet och högskolor som ägare

Som redovisats i kapitel 7 kan universitet och högskolor nu också bedriva verksamhet i aktiebolag med anknytning till respektive lärosäte.

8.2.2 Lärarna vid universitet och högskolor

Viktiga förutsättningar för forskningen vid universitet och högskolor ges genom de regler och riktlinjer som gäller i fråga om anställning och arbetsvillkor för de som ska utföra forskningsarbetet. Statsmakterna beslutade hösten 1997 att delvis ändrade regler ska gälla from. år 1999 för anställning, rekrytering och befordran av lärare.

I huvudsak fyra lärarkategorier ska finnas vid universitet och högskolor: professor, lektor, adjunkt och forskarassistent. Lektorer som förklarats professorskompetentä ska befordras till professorer. På motsvarande sätt ska adjunkter som uppfyller behörighetskraven för lektorat befordras till lektorer.

Det hittillsvarande mycket starka anställningsskyddet för professo-

förändras. De regler som generellt gäller för personer med tillsvidarer reanställning ska i fortsättningen gälla också för professorerna. Samtidigt kan anställningsskyddet bli förstärkt för andra grupper av högskolelärare, att möjligheterna att använda tidsbegränsad anställning

genom för t.ex. lektorer blir mindre än för närvarande.

Alla universitets- och högskolelärare med forskarutbildning ska arbeta såväl inom undervisning som inom forskning.

Universitet och högskolor kommer, också efter det att de ändrade reglerna för anställning av lärare införts, att sakna en naturlig nybörjartjänst för rekrytering av personer som just avlagt doktorsexamen. Da-

forskarassistenttjänst, som skulle kunna tänkas ligga närmast till gens hands för detta ändamål, har av olika skäl inte fungerat som sådan. Forskarassistenttjänsten har haft ett för stort inslag av eget forskningsarbete för att alltid passa för de arbetsuppgifter, för vilka lärosätena behövt nyrekrytera. Lärosätena har också ofta ställt krav utöver doktorsexamen på den person som ska få en forskarassistenttj änst.

Universitet och högskolor har arbetsgivaransvaret för alla som arbetar vid lärosätena oavsett hur deras arbete finansieras. Allt eftersom andelen externt ofta kortsiktigt finansierad verksamhet ökat har

- samtidigt de risker i fråga om kostnader för Övertagande eller avveckling personal, som denna princip medför för universitet och hög-

av skolor som arbetsgivare, ökat. I princip är dock universitet och högskolor här inte i någon annan situation än många andra aktörer som är

Kapitel 8 187

beroende av utomstående finansiering, t.ex. företag och uppdragsmyndigheter.

Industriforskningsinstitut

Näringslivet och staten, i vissa fall numera i stället KK-stiftelsen, finansierar gemensamt ett trettiotal industriforslcningsinstitut. Industriforskningsinstitutens verksamhet har behandlats i kapitel samverkan

7 om mellan universitet och högskolor och samhälle. Industriforslcningsinstituten finns förtecknade i bilaga

8.2.4 Statliga forskningsinstitut

m.m.

Enligt SCB utförs nio procent av svensk FoU inom offentlig sektor utanför universitet och högskolor.

Försvarets forskning bedrivs i stor utsträckning i särskilda forskningsinstitut som Försvarets forskningsanstalt FOA m.fl.

Det finns också flera andra statliga myndigheter, där forskning och utvecklingsarbete bedrivs antingen som huvuduppgift eller som en av flera uppgifter. Exempel på sådana myndigheter är

Arbetslivsinstitutet Brottsförebyggande rådet Centrala museer Folkhälsoinstitutet Konjunkturinstitutet Riksantikvarieämbetet Rättsmedicinalverket Smittskyddsinstitutet

Språk- och folkminnesinstitutet

Statens geotekniska institut Statens institut för psykosocial miljömedicin Statens institut för regional forskning Statens strålskyddsinstitut Statens veterinärmedicinska anstalt Statens väg- och transportforskningsinstitut Stockholms internationella miljöinstitut Svenskt biografiskt lexikon Sveriges geologiska undersökning Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Utrikespolitiska institutet

7 18-5272

188 Kapitel 8 SOU 1998: 128

8.2.5 i andra länder

Forskningsinstitut

I de stora länderna på den europeiska kontinenten Frankrike, Italien,

- Tyskland finns system med fristående forskningsinstitut t.ex. Max

- Planck-instituten i Tyskland. Också i de anglosaxiska länderna finns forskningsinstitut med olika inrikningar.

Av de mindre europeiska länderna har bland annat Norge och Portugal ett stort antal fristående forskningsinstitut. I Norge omfattar "instituttsektoren cirka 130 statliga forskningsinstitut. I Danmark reglerades verksamheten vid de s.k. sektorsforslcningsinstitutionema ge-

ramlag år 1995. Lagen syftade bland annat till att ge statligt nom en anställda forskare gemensamma ramvillkor för att på så sätt främja rörligheten bland forskarna.

8.3 Forskning 2000:3 bedömningar och

förslag

8.3.1 Dagens situation

Den svenska organisationen för forskningsfinansiering och forskningsutförande är, framgår redogörelsen i det föregående, redan när

som av det gäller den statliga delen synnerligen omfattande. Därtill kommer organisationen för den huvuddel av svensk FoU, som finansieras av och bedrivs inom ett stort antal företag, samt ytterligare ett betydande antal forskningsfinansiärer med privaträttslig status, framför allt forskningsstiftelsema, eller med t.ex. landsting eller kommuner som huvud-

man.

Dagens svenska forskriingsorganisation skiljer sig både i fråga om forskningsfinansieringen och i fråga den utförande nivån från

om många andra länder. Särskilt tydligt gäller detta i fråga om de grundläggande principer hävdas med avseende på organisationen. Efter-

som

principerna inte tillämpas helt konsekvent är skillnaderna i praktisom ken inte fullt lika stora. Ett specifikt svenskt mönster är emellertid tydligt även där.

I fråga forskningsfinansieringen finns starkt hävdad princip

om en

pluralism. I vilken utsträckning denna princip faktiskt har varit om vägledande redan vid inrättandet det stora antal forskningsfinansie-

av rande finns, eller om den framför allt fyllt funktionen att i

organ som nu efterhand sammanfatta utvecklingen, kan diskuteras. Faktum kvarstår dock att det finns flora forskningsfinansiärer, till vilka är knutna

en av ett betydande antal arbetsgrupper, beredningsgrupper, prioriteringskommittéer etc. etc.

SOU 1998: 128 Kapitel 8 189

Eftersom de faktiska besluten i stor utsträckning fattas i dessa

grupper kan den statliga organisationen för forskningsfinansiering utöver

universitet och högskolor sägas omfatta ett hundratal på natio-

- organ nell nivå, i vilka sammantaget sitter uppemot ett tusen ledamöter.

par Detta kan för perspektivets skulle sättas i relation till de aktiva forskarna vid svenska universitet och högskolor. Som redovisats i kapitel 5 utförs endast cirka tusen årsverken inom FoU professorer och cirka

av 1 500 årsverken av lektorer. Hela antalet FoU-årsverken seniora

av forskare vid de svenska universiteten och högskolorna uppgår till cirka fem tusen.

Samtidigt måste det uppmärksammas att pluralismen i stor utsträckning är skenbar. Den omfattande organisationen är resultatet

av uppsplittring av uppgifterna, och innebär i praktiken inte att forskare inom ett visst område faktiskt har möjlighet att söka finansiering från ett stort antal alternativa källor.

Pluralismen kan därtill begränsad att samtidigt

vara genom personer sitter i mer än ett beslutsorgan. Tydligast kanske detta kan i det

ses nuvarande personsambandet mellan ledningarna för forskningsråden och vissa sektorsforskningsorgan och styrelserna for några forsk-

av ningsstiftelsema. De dubbla uppdrag i forskningsråd och i stiftelsen, som till exempel ledamöterna i styrelsen för Stiftelsen för strategisk forskning har, innebär en mycket stark koncentration inflytandet

av över svensk forskningsfinansiering.

Om organisationsprincipen när det gäller forskningsfinansiering

angivits som pluralism har det i gengäld när det gäller den forskriingsutförande nivån funnits en minst lika starkt hävdad princip monopol.

om Högskolan ska vara "hela samhällets forskningsinstitut. All forskning ska i princip utföras inom högskolan. Detta är dock, visats i det

som föregående, en princip med många undantag. Av all svensk FoU utförs för det första den helt dominerande delen inom företagen. För det andra utförs i praktiken en inte oväsentlig del den statligt finansierade

av forskningen vid den rad forskningsinstitut, som trots allt finns.

De statliga organen, både för forskningsfinansiering och för forskningsutförande, är idag ofta små. Det gäller i fråga såväl avgräns-

om ningen av verksamhetsområdet som resursemas storlek.

Pluralism är nödvändig inom forskningsområdet för att förhindra "skolbildningar" och skapa goda förutsättningar för kunskapssökandet. Som Forskning 2000 framhållit i det föregående ligger det också närmast definitionsmässigt i dagens kunskapssamhälle att aktörerna blir allt fler inom centrala områden utbildning och forskning. Det är

som således av flera skäl inte rimligt att eftersträva någon form endimen-

av sionell organisation för forskning och utvecklingsarbete. Enligt Forskning 2000:5 mening är dock dagens organisation för att fördela de stat-

190 Kapitel 8

liga till grundforskning och annan forskarstyrd forskning

resurserna alltför uppsplittrad. Inte minst skulle en mer samlad organisation för forskningsfinansiering medverka till höjd kvalitet genom att insatser skulle bedömas vetenskapligt och vägas mot varandra i ett vidare sammanhang.

Organisationen för forskningsfinansiering drar idag stora kostnader. Betydande resurser läggs ner på bedömningsarbete med hjälp av ett stort antal ledamöter i en mängd olika typer av beredningsgrupper etc. Antalet handläggare inom de centrala statliga forskningsfinansierande

forskningsråden och de stora sektorsforskningsorganen upporganen går till sammanlagt än 350. Den helt dominerande delen av dessa

mer är knutna till sektorsforskningsmyndighetema. Vid sidan av dessa arbetar något hundratal personer inom forskningsstiftelserna. Därutöver arbetar ett okänt antal personer vid universiteten och högskolorna med frågor planering och fördelning av forskningsmedel. Till detta

om kommer inte minst viktigt de betydande insatser som forskarna

- själva måste lägga ned på arbetet med ansökningar och rapporteringar till olika forskningsfinansiärer.

Samtidigt forskningsfinansieringssystemet behöver förenklas,

som kan organisationen för forskningsutförande behöva fler alternativa F oU-utförare. Visserligen finns trots allt en rad myndigheter och andra

vid sidan universitet och högskolor bedriver forskning. organ som av Dessa täcker dock endast vissa områden och tyngdpunkten är på utvecklingsarbete snarare än forskning.

Både för uppdragsgivare/beställare och för forskarna själva borde det värde att forskning kan bedrivas i olika organisatoriska

vara av former. Många forskningsuppdrag passar mindre väl in i universitetsoch högskolemiljön. För forskarna måste det positivt att för forsk-

vara ningsarbete utanför näringslivet inte endast vara hänvisade till en typ av arbetsgivare, högskolan, och till de anställnings- och arbetsvillkor som kan erbjudas där.

8.3.2 för

Utgångspunkter översyn av organisationen

Utgångspunktema för en översyn av organisationen för forskningsfinansiering respektive forskningsutförande bör enligt Forskning 2000 vara följ ande.

Kapitel 8 191

Organisationen förførskningsfinansiering

Beslut om forskningsfinansiering med statliga medel måste fattas av organ och personer som har kompetens att göra erforderliga vetenskapliga och andra bedömningar. 2. Det statliga stödet till forskning ska avse såväl forskarstyrd som beställarstyrd forskning. Stödet till forskarstyrd forskning kanaliseras via dels universitet och högskolor, dels forskningsråd. 4. Antalet finansierande myndigheter får inte innebära splittring av de statliga resurserna. Alla statliga myndigheter ska ha ansvar för att beställa forskning och utvecklingsarbete med syfte att lösa problem eller på annat sätt stärka verksamheten inom myndighetens område. Myndigheterna väljer själva hur arbetet med dessa frågor organiseras.

Organisationen förforskningsuzfärande

Forskning ska bedrivas i miljöer som befordrar kvalitet, kreativitet, och effektivitet. Det måste finnas organisatoriska former som tillgodoser såväl den forskarinitierade och på vetenskapliga grunder beslutade forskningen

den forskning som syftar till konkreta tillämpningar och har ickesom vetenskapliga beställare. De organisatoriska ramarna för den forskarstyrda forskningen ska utformas utifrån principen om forskningens frihet. 4. Forskning ska organiseras med beaktande av de särskilda krav på förnyelse som verksamheten ställer.

8.3.3 Organisationen för forskningsfinansiering

8.3.3.1 Nya forskningsråd

I flera länder har forskningsråden reforinerats under de senaste åren. I Sverige har dock forskningsrådsorganisationen i huvudsak varit densamma under nu snart trettio år. Det svenska forskningsñnansieringssystemet rymmer också en rad andra myndigheter. Dessa sektorsforskningsorgan saknar ofta direkta motsvarigheter i andra länder. Forskningsråd i andra länder kan i stället ha ansvaret för inte bara grundforskning utan också vad som i Sverige rubricerats som sektorsforskning.

192 Kapitel 8 SOU 1998: 128

Enligt kommitténs mening är den distinktion mellan tillämpad forskning och grundforskning, som bland annat ligger bakom den nuvarande uppdelningen mellan sektorsforslcningsmyndigheter och forskningsråd, inte meningsfull.

Den linjära modellen", dvs. teorin om att grundforskning ligger till grund för tillämpad forskning som i sin tur ligger till grund för utvecklingsarbete och att de olika leden följer i tiden efter varandra, har sedan länge visat sig inte stämma med verkligheten. Olika slag av insatser influerar varandra i ett betydligt mer flexibelt och samtidigt komplicerat växelspel.

Forskningen inom alla forskningsområden visar prov på en glidande skala från forskning kring det helt okända till forskning med konkreta tillämpningar i sikte. Arbetsinsatserna går i varandra på ett sätt som svårligen låter sig inordnas i dagens organisationsstruktur för forskningsfinansieringen. Den viktiga distinktionen är i stället vem som ska avgöra inriktningen insatserna. Som Forskning 2000 tidigare fram-

av hållit bör åtskillnad här göras mellan forskarstyrd respektive beställarstyrd forskning. Sektorsforskningsorganens verksamhet kan dock varken betraktas forskarstyrd eller som beställarstyrd forskning utan

som har snarast karaktären av "ställföreträdarstyrd forslming.

Forskning 2000 föreslår att medel motsvarande dagens forskningsrådsanslag och sektorsforslmingsanslag behandlas samlat inom ramen för nyforskningsrådsorganisation. En samlad behandling av dagens

en råds- och sektorsforskningsmedel kommer att ytterligare stärka kvaliteten i svensk forskning genom att alla insatser prövas vetenskapligt och i konkurrens.

Forskningsråden i den nya organisationen ges ansvar for vidare områden än dagens forskningsråd. Arbetssätt och beslutsformer ska i princip motsvara vad som nu gäller i forskningsråden. De vetenskapliga bedömningama ska vara avgörande för resursfördelningen.

I grundprincipen ligger att antalet forskningsråd bör vara relativt begränsat. För detta talar också önskan att underlätta behandlingen av tvär- och mångvetenskapliga insatser.

Forskning 2000 avvisar dock alternativet med ett enda forskningsråd. De viktiga forskningspolitiska beslut som ligger i fördelningen av forslmingsmedel mellan övergripande forskningsområden bör fattas av statsmakterna. Därmed bortfaller vad som rimligen skulle vara den centrala uppgiften för ett ensamt forskningsråd.

Enligt Forskning 2000:s mening måste strukturen i en ny forskningsrådsorganisation i första hand bygga på en ändamålsenlig vetenskaplig indelning. En naturlig indelning är i de vetenskapsområden,

framöver ska tillämpas för universitetens och högskolornas forsksom

SOU 1998: 128 Kapitel 8 193

ningsresurser. Vetenskapligt grundade indelningar och benämningar är också vad som används i andra länder.

Forskning 2000 föreslår att följ ande nya forskningsråd ersätter såväl dagens forskningsråd som de sektorsforskningsinsatser, kommittén

som anger i det följande:

0 Forskningsrådet för humaniora och samhällsvetenskap

0 Forskningsrådet för medicin

0 Forskningsrådet för naturvetenskap

0 Forskningsrådet för teknik

Forskning 2000 föreslår vidare att det inrättas myndighet med

en ny benämningen Forskningsrådens samverkansnämnd.

De nya forskningsråden ska svara för grundforskning och tillämpad forskning inom sina respektive områden. De ska också svara för såväl disciplinära som tvärvetenskapliga insatser. Forskningsråden ska också initiera och finansiera forskarutbildning inom områden, där andra insatser inte bedöms tillräckliga. Bredden i forskningsrådens uppdrag måste

tydligt anges i deras myndighetsinstruktioner.

I ansvarsområdet för Forskningsrådet för humaniora och samhällsvetenskap bör, enligt Forskning 2000:s mening, således ligga inomdisciplinär forskning inom humaniora, juridik, samhällsvetenskap och teologi samt tvärvetenskaplig forskning och tillämpad forskning rörande kulturella och sociala frågor, arbetslivsfrågor och andra samhällsfrågor.

I ansvarsområdet för Forskningsrådet för medicin bör ligga inomdisciplinär forskning inom fannaci, medicin och odontologi samt tvärvetenskaplig forskning och tillämpad forskning rörande hälsa, vård och omsorg.

I ansvarsområdet för Forskningsrådet för naturvetenskap bör ligga

inomdisciplinär forskning inom naturvetenskap och rymdforskning samt tvärvetenskaplig forskning och tillämpad forskning rörande energi, naturresurser och miljö.

I ansvarsområdet för Forskningsrådet för teknik bör ligga inomdisciplinär forskning inom teknik samt tvärvetenskaplig forskning och tillämpad forskning rörande industri och kommunikationer.

Forskningsrådens arbetsuppgifter ska i huvudsak tre slag.

vara av

Den första är den traditionella medelsfördelande uppgiften. Merparten av forskningsrådens medel bör liksom hittills fördelas till forskningsprojekt och forskningsprogram efter ansökan från forskare eller

forskargrupper och efter kvalitetsbedömningar utifrån vetenskapliga

kriterier. De vetenskapliga kriteriema ska kunna kompletteras

med relevansbedömningar med utgångspunkt i olika samhällsområden. Be-

194 Kapitel 8 SOU 1998: 128

kollegialt utsedda forskningsråd efter kvalificerat sluten fattas ytterst av internt beredningsarbete.

En andra uppgift ska vara att utifrån egna initiativ stödja forskning och forskarutbildning inom olika områden. I forskningsrådens uppdrag ska ingå att introducera nya forskningsområden i Sverige, att förstärka områden där den svenska forskningen och forskarutbildningen bedöms

för och också att stöd till forskning där verksamheten i vara svag ge Sverige har möjligheter att bli särskilt framstående. I detta ligger således ett ansvar för forskningsråden med avseende på såväl bredden som spetsarna i svensk forskning och forskarutbildning.

Forskningsråden ska också tredje uppgift bevaka och redo-

som en visa forskningsutvecklingen inom sina respektive områden och ge råd till statsmakterna i forskningspolitiska frågor.

Till de föreslagna fyra nya forskningsråden förs de statliga forskningsmedel fördelas av myndigheterna i den nuvarande forsk-

som ningsrådsorganisationen, Rymdstyrelsen, Byggforskningsrådet, Kommunikationsforskningsberedningen, NUTEK, Rådet för arbetslivsforskning, Skogs- och jordbrukets forskningsråd, Socialvetenskapliga forskningsrådet och Statens energimyndighet. Med undantag för NUTEK, Rymdstyrelsen och Statens energimyndighet, vilka också har andra uppgifter, innebär detta samtidigt att de nämnda myndigheterna kan läggas ner.

Ett arbete med att analysera hur forskningsmedlen närmare bör fördelas mellan de forskningsråden bör inledas snarast möjligt. Rege-

nya ringen bör utse särskild organisationskommitté som svarar bland

en annat för detta arbete.

Forskningsrådens organisation och arbetsformer

Forskningsråden måste för att fungera väl och respekt och legitimitet såväl i forskarsamhället i samhället i övrigt ha beslutsorgan med

som stor integritet och kompetens samt ha adekvata arbetsformer. Forskning 2000 vill betona angelägenheten av att svensk forskning och användningen svenska forskningsresurser kan bedömas i ett internationellt

av perspektiv. Forskningsråden använder sedan länge internationella experter för uppföljning och utvärdering och i viss mån också i beredningsarbetet. Forskning 2000 det rimligt att några av ledamöterna

anser i forskningsrådens styrelser också bör kunna hämtas från andra länder än Sverige. Hänsyn måste dock här tas till språkproblemen.

SOU 1998: 128 Kapitel 8 195

Ordförande och ledamöter i forskningsråden

I de nuvarande forskningsråden utses sju ledamöterna forskar-

av av samhället genom ett tvåstegsförfarande med direkta val elektorer

av som sedan väljer rådsledamöter. När detta system infördes i samband med forskningsrådsrefonnen på 1970-talet framfördes del kritiska

en synpunkter av innebörd att förfarandet var onödigt omständligt och krångligt. Valen till forskningsråden förefaller dock ha funnit sina former och fungera bra. Valförfarandet förankring i forskarsam-

nu ger en hället, som enligt Forskning 2000:s mening, är synnerligen viktig. Forskning 2000 förordar därför att liksom hittills majoriteten leda-

av möterna i forskningsråden utses av forskarsamhället via elektorsval. Sammansättningen av elektorsförsamlingama måste över uti-

m.m. ses från ansvarsområdena för de forskningsråden. Den organisations-

nya kommitté som bör svara för förberedelser för den rådsorganisatio-

nya nen bör bland annat utarbeta förslag i denna fråga.

Regeringen bör, i likhet med vad gäller for närvarande, utse

som ordförande i vart och de forskningsråden. Regeringen bör

ett av nya också utse ytterligare några ledamöter i forskningsråden. De

av regeringen utsedda ledamöterna, ordföranden inräknad, måste dock i

vara klar minoritet i forskningsråden. För alla ledamöter utom ordföranden utses personliga suppleanter. Varje forskningsråd utser inom sig vice

en ordförande.

Eventuella formella hinder för att utse utländska medborgare

som ledamöter i forskningsråd bör undanröjas. En utländsk forskningsrådsledamot måste dock kunna delta i arbetet på svenska. Forskningsrådens beslutsunderlag och protokoll måste kunna avfattade

m.m. vara på svenska. Härigenom begränsas i praktiken urvalet möjliga utländ-

av ska rådsledamöter kraftigt.

Ledamöterna i forskningsråden bör liksom för närvarande, och i likhet med vad som gäller för ledamöter i högskolestyrelsema, utses för tre år i taget och för sammanlagt högst två treårsperioder.

Førskningsrådens kansli- och beredningsørganisation

Som Forskning 2000 redovisat deltar uppskattningsvis upp emot två tusen personer i bedömnings- och prioriteringsgrupper av olika slag vid dagens forskningsfinansierande myndigheter. Samtidigt arbetar ungefär 350 anställda vid dessa myndigheter. Forslming 2000 utgår från att den samlade berednings- och prioriteringsorganisationen samt kansliorganisationen inom de nya forskningsråden kommer att kunna betydligt

vara mindre än vid dagens myndigheter.

196 Kapitel 8 SOU 1998: 128

Forskningsråden bör själva få avgöra omfattningen av sina kanslioch beredningsorganisationer. statsmakterna bör således, till skillnad mot vad gäller idag, inte besluta om särskilda anslag till forsk-

som ningsrådens förvaltningskostxrader. Detta motsvarar vad som sedan länge gäller för administrationen inom universitet och högskolor.

I större utsträckning än för närvarande bör internationella experter användas i det reguljära beredningsarbetet och inte bara i samband med uppföljning och utvärdering.

Det är önskvärt att personer som sitter i forskningsrådens

samma styrelser inte också deltar i det interna beredningsarbetet. Många forskningsområden är dock så små att detta i praktiken kan vara svårt att upprätthålla. Inte minst här bör det vara angeläget att utnyttja internationell expertis.

Viktigt är att det till forskningsrådens kansliorganisation rekryteras

med hög vetenskaplig meritering. Idag har endast forskningspersoner rådens huvudsekreterare generellt tidsbegränsad anställning. Förordnandena för dessa på år. Huvudsekreterarna är deltidsanställda

ges sex vid respektive forskningsråd och upprätthåller samtidigt professur på

en halvtid. Antalet tjänstemän anställs på liknande villkor som huvud-

som sekreterarna bör i fortsättningen kunna större. Även för t.ex. hu-

vara vudföredragande inom olika delar av respektive råds verksamhetsområde skulle motsvarande arrangemang kunna tillämpas.

8.3.3.2 Forskningsrådens samverkansnämnd

I alla indelningar ligger inbyggd en risk för att områden i gränssnitten kan bli otillräckligt beaktade. I fråga om rådsindelningen gäller detta tvärvetenskaplig forskning. De forskningsrådens vida ansvarsom-

nya råden bidrar till att underlätta tvärvetenskapliga forskningsinsatser. Problemet kvarstår dock med avseende på tvärvetenskaplig forskning

berör än ett vetenskapsområde och komplexa problem som rör som mer många samhällssektorer. Med hänsyn till vikten att svensk forskning

av kan få den förnyelse och stimulans som ligger i tvärvetenskapligt arbete, inte minst sådant är riktat mot samhällsproblem, har Forskning

som 2000 i det föregående förordat att särskilda resurser avsätts för stöd till bl.a. sådan forskning.

Forskningsrådsnämnden har sedan senare delen av 1970-talet svarat för bland annat tvärvetenskaplig forskning. Sedan år 1997 finns också

statsmakterna inrättad samverkansgrupp mellan forskningsråden en av

har till uppgift bland annat att främja och samordna rådens forsksom ningsstödjande verksamhet när det gäller tvärvetenskaplig forskning. Forskning 2000 föreslår att en ny myndighet, Forskningsrådens sam-

SOU 1998: 128 Kapitel 8 197

verkansnämnd, inrättas med huvuduppgift att ta initiativ till och stödja forskning enligt inte faller inom ansvarsområdet för ett ovan som enskilt forskningsråd. Genom tillkomsten Forskningsrådens av samverkansnämnd kan Forskningsrådsnämnden och samverkansgmppen läggas ned. Forskningsrådens samverkansnämnd ska för fördelningen svara av de särskilda medel anvisas till tvärvetenskaplig forskning besom som rör mer än ett vetenskapsområde. Samverkansnämnden ska också ha en mäklarfunktion och arbeta för att forskning berör flera skilda som områden kan komma till stånd samordnade insatser från berörda genom forskningsråd. Enligt Forskning 2000:5 mening krävs, redovisats i det föregåsom ende, fortsatt särskilt stöd till insatser inom genusforskning. Forskningsrådens samverkansnämnd bör också for fördelningen svara av resurser för detta ändamål. Forskning 2000 har i det föregående framhållit att det behövs särskilda insatser för allmän och övergripande forskningsinformation, för experiment med nya former för forskningsinformation och andra former av stimulans till arbetet med dessa frågor. Dessa insatser ska gälla alla forskningsområden. Forskning 2000 det naturligt att den anser nya samverkansnämnden ansvarar för dessa insatser. Forskningsråden bör också kunna överenskomma att ytterligare om uppgifter ska hanteras gemensamt i Samverkansnämnden. Forskningsråden bör likaså kunna gemensamt avsätta för närmare fördelresurser ning via nämnden, t.ex. för gemensam finansiering dyrbar vetenav skaplig utrustning eller för högpresterande datorsystem, råden finom ner en sådan lösning ändamålsenlig. Forskningsrådens samverkansnämnd bör bestå ordförande och av vissa andra ledamöter som utses regeringen samt företrädare för av forskningsråden.

8.3.3.3 Universitet och högskolor som forskningsfinansiärer

Universitetens och högskolornas roll forskningsfinansiärer tendesom rar att komma i skuggan av deras uppgifter forskningsutförare. som Likafullt går ungefär 40 procent de statliga forskningsmedlen direkt av till universitet och högskolor. Arbetet med resursfördelning och verksamhetsplanering inom lärosätena och vem eller vilka som här har beslutanderätten har således stor betydelse för den närmare inriktningen svensk forskning. Ändå ägav nas väsentligt mindre uppmärksamhet detta än andra forskningsfinansiärers organisation och verksamhetsformer.

198 Kapitel 8 SOU 1998: 128

Fakultetsnämndema är de centrala vad gäller forskningen organen och forskarutbildningen vid universitet och högskolor. Runt dessa finns sällan några berednings- eller prioriteringsgmpper motsvarande forskningsrådens kan ge underlag för nämndbesluten. I stället har ofta som eller mindre mekaniska fördelningssystem konstruerats med avsemer ende på fakultetsmedlen. Enligt Forskning 2000:s mening måste höga krav ställas på universiteten och högskolorna som forskningsfinansierande myndigheter. Utgångspunkten måste att användningen alla statliga medel för vara av forskning och forskarutbildning ska ske efter ansvarsfull vetenskaplig prövning. Utrymmet för prioriteringar universitet och högskolor ökar nu av den decentralisering ligger i övergång från fakultetsområgenom som den till vetenskapsområden i statsmaktemas medelsanvisning. Samtidigt minskar de formella kraven på den lokala beslutsorganisationen för universitetens och högskolornas forskningsanslag. Från och med år 1999 behöver universitet och högskolor med fasta forskningsresurser endast ha enda fakultetsnämnd, oavsett hur många vetenskapsområen den är företrädda vid lärosätet. Med största sannolikhet kommer som dock inte universitet och högskolor att endast uppfylla minimikravet på en enda fakultetsnämnd. Det är viktigt att universitetens och högskolornas forskningsanslag behandlas de centrala forskningsresurser de är. Forskning 2000 som vill ifrågasätta rimligheten av de mekaniska fördelningssystem som används på många håll. Dessa underlättar självfallet inte medvetna prioriteringar eller utrymme för t.ex. tvärvetenskapliga områden. ger nya, Statsmakter och skattebetalare måste ställa lika höga krav på kvalitetsprövning och medvetna prioriteringar av universitet och högskolor forskningsråden. som av Prioriteringar och planering måste beredas och diskuteras akm.m. tivt både i kortare och längre perspektiv. Forskning 2000 kommer i det följ ande kapitel 9 att förorda bland annat att universitet och högskolor redovisar uttryckliga forskningsstrategier, där övergripande prioriteringar samt planering anges.

De små och medelstora högskolorna

En förutsättning för att de små och medelstora högskolorna ska förfoga över medel för forskning måste att krav ställs på desegna vara samma högskolor på de större lärosätena vad gäller organisation och sa som kvalitetsprövning. De små och medelstora högskolorna måste således skyldiga inrätta minst fakultetsnämnd. Även dessa också vara att en

Kapitel 8 199

högskolor måste i särskilda strategidokument regelbundet redovisa prioriteringar och planering med avseende på forskning och forskarutbildning.

8.3.3.4 Andra statliga forskningsfinansiärer

Forskning 2000 har framhållit att insatserna i form direkt beställar-

av styrd FoU för verksamhet i statlig regi bör öka. Alla statliga myndigheter bör få ansvar för detta med avseende på sina respektive verksamhetsområden. Insatsema ska finansieras inom ramen för de reguljära verksamhetsanslagen. Myndigheterna måste själva få svara för hur arbetet med FoU-frågor inom myndigheten organiseras. I de kunskapsstrategier, som Forskning 2000 förordar att de statliga myndigheterna regelbundet ska redovisa kapitel 9, ska ingå redovisning bland an-

se

nat omfattningen av FoU-insatsema och hur arbetet med FoU-frågor

av är organiserat.

Också regeringen och regeringskansliet måste avsätta resurser för och beställa FoU direkt betydelse för statsmakternas verksamhet.

av Sådana insatser fyller bland annat behov som tidigare tillgodosågs inom ett annorlunda upplagt utredningsväsende.

Inom regeringskansliet och myndigheterna måste finnas beställarkompetens för FoU-frågor. Såväl regeringskansliet som myndigheterna bör kunna rekrytera med sådan kompetens från de myndighe-

personer ter föreslås ersatta den nya forskningsrådsorganisationen.

som av

8.3.4 för

Organisationen forskningsutförande

8.3.4.1 Universitet och högskolor som forskningsutfärare

Vid universitet och högskolor finns nu ungefär 1 000 institutioner eller andra arbetsenheter, där det bedrivs forskning och forskarutbildning. Det vanligaste är att institutionerna är organiserade utifrån den vetenskapliga disciplinindelningen, exempel finns också på andra indel-

men ningsgrunder. Storleksmässigt skiljer sig institutionerna mycket åt. Det finns institutioner bara har anställda och det finns sådana

som ett par med hundratals anställda.

Det kan diskuteras om utförandeorganisationen vid universitet och högskolor eventuellt är för stor i förhållande till vad finansieringen mäktar bära. En enkel analys av den grundfmansiering, som ligger i universitetens och högskolornas egna forskningsanslag, visar att dessa i genomsnitt medger finansiering endast av en relativt begränsad verksamhet vid ett så stort antal institutioner som dagens.

200 Kapitel 8

Universitetens och högskolornas forskningsanslag uppgår i år till ungefär sex miljarder kronor. Av detta har statsmakterna öronmärkt 1,5 miljarder till lokalkostnader. statsmakterna har vidare öronmärkt cirka en miljard kronor till studiefinansiering i forskarutbildningen. Universitetens och högskolornas anslag måste i minst samma omfattning som externa finansiärers användas för overhead-kostnader. För sådana ändamål åtgår således minst 12 procent eller 720 miljoner kronor, sannolikt mer. Således återstår för finansiering av direkta kostnader för forskning och forskarutbildning vid institutionerna cirka 2,7 miljarder kronor. Med l 000 institutioner ger det ett genomsnittligt belopp per institution på mellan två och tre miljoner kronor. Det motsvarar uppskattningsvis kostnaderna för två tre lärare och kostnader för materi-

al, resor etc. för dessa.

Inom många områden tillkommer externa forskningsmedel av betydande omfattning, som tillsammans med högskolans egna resurser skapar av forskningsmiljö av rimlig omfattning. Så är dock långt ifrån alltid fallet.

Ansvaret för att bygga upp en organisation som kan bedriva effektivt forskningsarbete med hög vetenskaplig kvalitet måste ligga på de lokala organen vid universitet och högskolor. Uppenbart är att lärosätena upplever ett starkt tryck att anställa så många som möjligt av personer som uppfattas som begåvade forskare. Trycket förefaller däremot inte fullt så starkt när det gäller att skapa garantier för att dessa

vara personer också kan ges arbetsvillkor som gör att deras begåvning kan komma till uttryck i kvalificerat arbete. Det är endast ett begränsat antal forskningsområden där forskarna klarar sig med bara sin egen lön och sin tankeverksamhet. Även i sådana billiga ämnen är det dock

egen rimligt att forskarna har möjligheter att resa, att köpa böcker, att använda datorer etc. De flesta forskningsområden förutsätter därutöver tillgång till utrustning, materiel, kanske försöksdjur, möjligheter till datainsamling etc.

Svenska universitet och högskolor är definitivt inte unika i prioriteringen av anställningar. Från t.ex. USA finns exempel på att utökade forskningsresurser paradoxalt nog kan medföra försämrade arbetsvillkor för forskarna just genom att fler avlönade forskare ska konkurrera om forskningsresurserna i övrigt.

Från andra länder t.ex. Australien finns exempel på att universitet och högskolor förbjuds anställa personal viss högsta andel lö-

över en nekostnader av de totala kostnaderna. Forskning 2000 anser dock att det strider mot det decentraliserade systemet i Sverige att införa sådana restriktioner. Det måste vara universitetens och högskolornas ledningar som ansvarar för att det blir en rimlig balans mellan anställda och andra resurser.

Kapitel 8 201

Anställningar och anställningsvillkor vid universitet och högskolor

Reglerna för anställningar och anställningsvillkor vid universitet och högskolor ger viktiga förutsättningar för forskningsarbetet och dess organisation. Ändrade regler införs från år 1999. Forskning 2000 kan

flera potentiella problem med de reglerna. Alla lärare ska arbeta se nya både inom utbildning och forskning. Mycket talar för att tid för egen forskning kan komma att bli ett viktigt, kanske det viktigaste konkurrensmedlet mellan lärosätena, som kommer att ha omfattande rekryteringsbehov på grund av expansion och pensionsavgångar. Detta kan på sikt leda till att forskningstiden fördelas allt mer jämt och att möjligheterna till koncentrerade och långsiktiga forskningsinsatser minskar. Framför allt kan det komma att innebära att stora resurser- de som avsätts för lärarnas forskningstid i realiteten undandras den kvalificera-

de vetenskapliga prövning, som i princip måste ägnas all användning av de statliga forskningsresursema.

Förändringarna kan också leda till minskad rörlighet mellan lärosätena, eftersom den kanske främsta stimulansen till flyttning- möjligheten att få en professur inte längre får samma betydelse. Kvalifice-

rade lektorer kommer att befordras till professorer vid det lärosäte där de är anställda.

Forskning 2000 utgår från att de kommande förändringarna kommer att följas med avseende på de effekter de får för bland annat lärar-

upp nas forskningsinsatser och för rörligheten bland universitets- och högskolelärare.

Det saknas fortfarande en lämplig form för första anställning av lä-

direkt efter doktorsexamen. En sådan rekryteringsanställning rare, skulle kunna stimulera doktorander att snabbare bli klara med sin examen. Den skulle nyblivna doktorer möjligheter att pröva på självständigt arbete som lärare inom högskolan och samtidigt skaffa ytterligare meriter från egen forskning. Och den skulle ge lärosätena möjlighet att att under begränsas tid pröva nyblivna doktorer inom

genom olika arbetsuppgifter få ett bredare underlag för beslut om fortsatt anställning av relativt unga lärare.

Forskning 2000 föreslår att det inrättas en ny anställning för rekrytering universitets- och högskolelärare, under begränsad peri-

av som en od förslagsvis fyra år ger utrymme for arbete inom både undervis-

- ning och forskning. Rekryteringsanställningen bör utformas så att den kan innehålla arbete vid mer än ett lärosäte. Genom att relativt unga doktorer får fördjupade kontakter med flera lärosäten kan anställningen medverka till ökad rörlighet inom högskolan.

202 Kapitel 8 SOU 1998: 128

Jämställdhet

Kvinnor är fortfarande klart underrepresenterade inom de flesta forskningsområden. Undantag är framför allt humaniora. På professorsnivån är dock andelen kvinnor också här synnerligen låg. Få områden i det svenska samhället uppvisar fortfarande sådana snedfördelningar mellan könen som just utbildningen och forskningen vid universitet och högskolor.

Något kan möjligen tillskrivas det faktum att kvinnor fortfarande har en relativt kort historia i universitets- och högskolemiljön. Det är bara något över hundra är sedan den första studentskan skrevs in vid ett svenskt universitet och inte mer än cirka sjuttiofem år sedan kvinnor blev behöriga att ha ordinarie tjänst vid ett universitet. Antalet kvinnliga professorer kunde räknas på den ena handens fingrar ändra fram till 1940-talet. Kvinnorna var också länge få inom forskarutbildningen. Det innebar att det inte fanns många kvinnor att rekrytera vid den stora expansionen av universitet och högskolor på 1960-talet, en expansion som fortfarande präglar den svenska högskolan.

Successivt har andelen kvinnor inom forskarutbildningen ökat. Inom vissa områden, t.ex. inom vissa tekniska ämnen, kan andelen kvinnor bland doktoranderna faktiskt vara större än andelen kvinnor i rekryteringsunderlaget bland studenterna inom grundutbildningen. Långsamt har också andelen kvinnor ökat på lärartjänsterna vid universitet och högskolor. De lärare som anställdes på 1960-talet kommer under det närmaste årtiondet att i pension. Bland de generationer som nu står på tur för anställning är andelen kvinnor väsentligt större än tidigare.

statsmakterna har på senare år beslutat om flera åtgärder som bör bidra till fler kvinnor inom forskningen vid universitet och högskolor. Exempel på detta är de särskilda professurer som inrättas för kvalificerade kvinnliga forskare.

Jämställdhet inom forskningen är inte endast en fråga om rättvisa mellan personer av olika kön. Det är också en fråga om att ta vara på alla landets forskarbegåvningar, en fråga av största vikt för kvaliteten inom forskningen. Lika viktigt är att val av forskningsproblem kan göras utifrån både manliga och kvinnliga perspektiv.

Forskning 2000 vill betona att ansträngningama att skapa jämställdhet inom forskningen och vid de svenska universiteten och högskolorna måste fortsätta. Ansvaret för detta måste framför allt vila på de lokala organen och på lärare och andra anställda. Forskning 2000 vill här bara peka på några angelägna åtgärder. Lärare måste uppmuntra studerande av underrepresenterat kön att igenom forskarutbildning. Genom handledarutbildning ska uppmärksamheten på jämställdhetsfrågor öka. För- och nackdelar med särskilda kvinnliga forskarskolor bör analyse-

Kapitel 8 203

ras. Vid rekrytering av lärare inom områden, som domineras av det ena eller det andra könet- i regel män, måste särskilda insatser göras för att informera kvinnor i några fall kan det i stället vara fråga om män med rätt meriter om den lediga anställningen och att uppmuntra kvinnor att söka. Det senare bör ske mer aktivt än genom en mening av denna innebörd i platsannonsen. Alla tjänstetillsättrlingar ska bevakas av en särskild jämställdhetsansvarig. Särskilt stöd bör tills vidare ges till de centra/fora for kvinnliga forskare som finns vid universiteten och vissa högskolor.

8.3.4.2 Førskningsinstitut

I princip ska enligt hittills gällande forskningspolitiska doktrin universitet och högskolor i Sverige fungera som hela samhällets forskningsinstitut". Som kommittén redovisat i det föregående är detta en princip med många undantag. Inte bara utförs huvuddelen av svensk FoU inom näringslivet. Det finns också med statlig finansiering att antal fristående institut. Verksamheten vid dessa har dock snarare en inriktning mot utvecklingsarbete än forskning i snävare bemärkelse.

Invändningama mot fristående forskningsinstitut har främst varit tre.

Fristående institut har ansetts innebära en uppsplittring av -

forskningsresurserna. I ett litet land som Sverige måste, har det

hävdats, forskningsresursema koncentreras för att kunna skapa

forskningsmöjligheter av tillräcklig storlek.

Sambandet mellan utbildning oglljorslgning har ansetts vara så -

viktigt att det måste vara avgörande för organisationen av

forskningen och detta samband har ansetts endast kunna nås inom

universitet och högskolor. J

Risken for förstelning har ansetts vara väsentligt större inom -

fristående forskningsinstitut än inom universitet och högskolor.

Forskning 2000 vill helt kort kommentera dessa invändningar.

För det första: Om uppsplittring av begränsade resurser anses vara ett stort riskmoment, borde detta också vägas in vid utformningen av organisationen för forskningsutförande inom universitet och högskolor. Det skulle i så fall gälla både för forskningen vid de små och medelstora högskolorna och for det stora antalet mycket små forskningsmiljöer

finns också vid universiteten och de större högskolorna. som

För det andra: Sambandet mellan utbildning och forskning har mycket varierande utformning också inom universitet och högskolor.

n lmk halva

Umqvq/Qây/ .ul hu

Tr

High/L mk år

-

;War

204 Kapitel 8 SOU 1998: 128

Särskilt viktigt är naturligtvis sambandet mellan forskning och forskarutbildning samt möjligheterna att engagera forskarstuderande och unga forskare i forskningsarbetet. Redan idag genomför dock många doktorander delar av sin forskarutbildning utanför det universitet eller den högskola, som antagit dem till forskarutbildningen. Det gäller till exempel doktorander som är verksamma vid industriforslmingsinstituten. T Inget hindrar att fristående forskningsinstitut på olika

sätt engageras i såväl grundutbildning som forskarutbildning vid universitet och högskolor och i gengäld själva kan få den stimulans som ligger i samarbetet med den unga generationen. LNorge, där det finns ett stort antal fristående forskningsinstitut, är det till exempel regel än undantag

snarare

doktorander är verksamma vid instituten.

Latt

För det tredje: Universitet och högskolor kan inte heller ge några garantier mot för förstelning. Lärarna vid universitet och högskolor har

en mycket hög grad av anställningstrygghet. I regel värderas också arbetet inom universitet och högskolor högt av de berörda, vilket gör att de,

om de har möjlighet, stannar kvar länge.

Om risken för förstelning bedöms som särskilt allvarlig finns dessutom möjligheten att göra fristående forskningsinstitut i princip tidsbegränsade. Förebilder för detta finns i andra länder, där forskningsinstitut kan inrättas med en "sunset clause", en bortre tidsgräns t.ex. efter ett tiotal år när verksamheten senast ska avvecklas.

Enligt Forskning 2000:5 mening motiverar de invändningar som traditionellt brukat anföras mot fristående forskningsinstitut inte det hittillsvarande principiella avståndstagandet från sådana institut. Forskning 2000 kan också se direkta fördelar med att öppna för andra organisatoriska former för forskning än vad som kan erbjudas inom

ramen för universitet och högskolor. Många uppgifter passar inte alls eller dåligt i universitets- och högskolemiljön. För forskarna själva bör det därtill vara värdefullt att ha tillgång till flera alternativa arbetsgivare än vad som ryms inom universitets- och högskolesystemet.

Forskning 2000 ser således inte skäl att principiellt avvisa fristående forskningsinstitut. Forskning 2000 är dock för sin del inte beredd att föreslå att ett visst antal sådana institut eller institut med viss forskningsinriktning inrättas. Eventuella förslag om inrättade av forskningsinstitut bör kunna läggas fram i det kommande forskningspolitiska arbetet.

I andra länder finns bland annat forskningsinstitut med forskningsråd som huvudman. I Sverige har forskningsrådsinstitut ansetts innebära en jävssituation för forskningsråden själva vid fördelningen

av anslagsmedel. Forskning 2000 utgår från att också de svenska forskningsrådens integritet ska vara sådan att de i likhet med motsvarande organ i

Kapitel 8 205

andra länder ska kunna ta ansvar för institut där forskning bedrivs och att eventuella sådana institut ska kunna arbeta i konstruktivt samspel med universitet och högskolor..

Anläggningar i likhet med dagens nationella forskningsanlägg-

som ningar tillgängliga för forskare från universitet, högskolor och

ska vara andra forskningsinstitutioner i hela Sverige är exempel på vad som skulle kunna drivas som institut i forskningsrådens regi. Forskningsinstitut med forskningsråd som huvudman bör också kunna inrättas för att ge möjligheter till synnerligen högt kvalificerade forskningsinsatser. Sådana institut skulle kunna ge forskare från universitet och högskolor möjlighet att under en begränsad tid koncentrerat arbeta med krävande forskning. Anställningarna vid forskningsrådsinstitut bör således i regel

tidsbegränsade. Som framhållits tidigare bör också instituten som vara sådana kunna inrättas för begränsad tid.

SOU 1998: 128 207

9 Politik och planering

Forskning 2000:s bedömningar och förslag i sammanfattning

Forskning 2000 konstaterar att forslcningspolitiken i tre viktiga avseenden står inför en ny situation

att ta fram kunskaper, förmedla och utnyttja dessa är inte längre - nya uppgifter bara för den traditionella forskningspolitiken och forskningsorganisationen den statligt finansierade verksamheten kan inte längre räkna med resurstillskott; förstärkningar måste ske genom omprioriteringrena ar för forskning inte längre bara näringslivets FoU - stora resurser - ligger utanför det nationella statliga beslutsfattandet: forskningsstif-

telsema och EU:s forskningsmedel

Forskning 2000 utgår från att det generella statliga budgetsystemet med mål- och resultatstyrning måste gälla också för forskningen. Forskning 2000 dock att den nuvarande tillämpningen av budgetsystemet anser behöver ändras. Enligt Forskning 2000:s mening måste de Verksamhetsmål som ställs tydligt relaterade till forskningspolitikens övergripande upp vara mål. De måste också kunna följas upp och mätas. Återrapporteringskraven tydligt relaterade till verksamhetsmålen. ska vara Syftena med de statliga insatserna ska konkretiseras i mål och återrapporteringskrav avseende verksamhetens bredd, fördjupning, förnyelse och kvalitet. Forskningspolitikens prioriteringar består framför allt av övergripande resursavvägningar och precisering av mål och resultatkrav. Desavvägningar kan inte revideras inför varje budgetår, men kan heller sa inte gälla för evigt. De måste med viss regelbundet ifrågasättas och omprövas. Forskningspolitiska propositioner föreslås läggas fram vart fjärde år. I dessa behandlas övergripande och principiella frågor som resursavvägningar avseende vetenskapsområden vid universitet och högm.m.

208 Kapitel 9 SOU 1998: 128

skolor samt avseende forskningsråden. Forskningspropositionema läggs fram år 2 i valperioderna. Forskningspropositionema behöver inte nödvändigtvis innehålla fyraårig budgetplanering. Det är dock

en angeläget att beslut om förändringar fattas med respekt för ställtiderna inom forskningssystemet.

Som det nuvarande budgetsystemet är utformat, med tvåstegsbe-

en handling av den statliga budgeten, är det lämpligt att proposition

en om de övergripande och principiella forskningsfrågorna läggs på våren. De riktlinjer som där anges kan då ligga till grund för såväl berörda delar av den ekonomiska vårpropositionen som budgetpropositionen i

september samma år. En sådan ordning också större möjlighet att

ger ge uppmärksamhet forslmingsfrågoma forskningspropositionen

än om läggs fram samtidigt med budgetpropositionen.

Forskning 2000 ser de forskningspolitiska propositionema i första hand som instrument för den egentliga forslmingspolitiken. FoUinsatserna till stöd för utveckling av statlig och verksamhet bör

annan behandlas i samband med behandlingen respektive verksamhetsom-

av råde. För överblickens skull kan också dessa insatser redovisas,

men inte sakbehandlas, i forskningspropositionema. Det totala greppet blir dock allt mindre rimligt eller möjligt allt eftersom kunskapsaspekter kommer att genomsyra allt det moderna samhället.

mer av

Forskning 2000 föreslår att två typer dokument, kunskaps-

nya av strategier och forskningsstrategier, regelmässigt tas fram som underlag inte bara för statsmakternas beslut utan också för myndigheternas planering och verksamhet.

Kunskapsstrategier ska utarbetas område för område av ansvariga myndigheter och eventuellt också andra organ. I kunskapsstrategiema analyseras utifrån bedömningar av framtida utveckling och behov inom berörda områden situationen med avseende på kunskapstillgång och kunskapsutveckling. Bedömningama ska, där så är relevant, göras i ett internationellt perspektiv. Tidsmässigt anpassas kunskapsstrategiema till planeringen i övrigt för respektive verksamhetsområde. I huvudsak förutsätts planeringen i kunskapsstrategiema kunna genomföras utan särskilda beslut på statsmaktsnivå. Kunskapsstrategiema bör t.ex. kunna ge underlag för universitetens och högskolornas planering av utbildningsutbudet. Kunskapsstrategiema kan naturligvis också aktualisera frågor som kräver ställningstagande statsmakterna.

av

Universitet, högskolor och forskningsråd ska ta fram forskningsstrategier för arbetet med forskning och forskarutbildning. I dessa ska, utifrån bedömningar av vetenskaplig utveckling och forskningsbehov, redovisas den övergripande långsiktiga planeringen och policyn med avseende på centrala frågor. Bedömningama ska göras utifrån ett inter-

Kapitel 9 209

nationellt perspektiv. Forskningsstrategiema redovisas för statsmakterna inför de forskningspolitiska propositionema.

Forskning 2000 föreslår att forskningsråden får i uppdrag att regelbundet ordna forskarkonferenser, där en bred krets av forskare får möjlighet att redovisa pågående verksamhet och lämna synpunkter på behov och framtida möjligheter.

Enligt Forskning 2000:5 mening bör det regelbundet göras analyser och bedömningar som ger överblick över hela det svenska FoUsystemet, viktigare förändringar, utvecklingstendenser, problem och behov etc. och sätter detta i perspektiv förhållandena och utveck-

av lingen i andra länder. Det behövs också analyser som sätter in forskningen i ett vidare perspektiv av kunskapsutveckling och kunskapsförmedling, där också utbildningsinsatsema tas upp.

Forskning 2000 föreslår att det inrättas ett Institut för studier av forskning och högre utbildning. Institutet ska bland annat svara för att regelbundet ta fram samlade Översikter och analyser av svensk forskning och högre utbildning i ett internationellt perspektiv. Institutet ska vidare utifrån initiativ eller på uppdrag utreda och analysera olika

egna frågor inom verksamhetsområdet

Forskning 2000 har i tidigare kapitel redovisat sina synpunkter på omfattningen, inriktningen, organisationen och verksamhetsfonnema för den statligt finansierade forskningen, dvs. på innehållet i forskningspolitik och övergripande planering. I detta kapitel behandlas formerna för forskningspolitik och övergripande planering med avseende på forskning och forskarutbildning. Kommittén går dock inte närmare in på hur det interna arbetet inom regeringen och regeringskansliet ska organiseras.

9.1 Forskningspolitiska utgångspunkter

l framväxt

Forskningspolitikens

Forskningspolitik i dagens bemärkelse relativt ny företeelse.

är en Riksdag och regering har dock engagerat sig i olika forskningsfrågor långt innan detta rubricerades som forskningspolitik. Det har varit frågor som uttryckligen gällt forskning men också frågor som har haft stor reell betydelse för forskningen, utan att detta primärt varit vad statsmaktemas ställningstaganden gällt. Exempel på det förra är inrättandet

forskningsråden under 1940-talet. Exempel på det senare är de synav

210 Kapitel 9

nerligen detaljerade besluten i olika universitets- och högskolefrågor, som statsmakterna fattade ända fram till mitten 1970-talet.

av

Någon exakt tidpunkt går inte att ange för när forskningspolitik etableras som politikområde. Utvecklingen mot forskningspolitik i mer egentlig bemärkelse har pågått under lång tid och i olika takt i olika länder. I många OECD-länder började forskningsfrågor och forskningspolitik få en mer tydlig markering under l960-talet. Det kan sägas gälla också Sverige. Forskningsberedningen inrättades år 1962. Under l960-talet och början av 1970-talet byggdes universitet och högskolor ut och refonnerades. Forskningsråden fick ökade resurser. Den sektorsanknutna forskningen utvecklades i snabb takt.

En rapport från Tjänstemännens Centralorganisation TCO år 1970, Forskning och utveckling, gav upphov till en intensiv debatt i forskningspolitiska frågor, där särskilt frågan om inflytandet över forskningen uppmärksammades.

Under år 1974 aktualiserades av riksdagens revisorer och i flera motioner en rad forskningsfrågor i riksdagen. Förslag lades fram bl.a. om den långsiktiga forskningsplaneringen, framtidsforskning, forskningsinformation, ekonomiskt stöd till forskning för löntagarorganisationer m.m. Riksdagen gav med anledning av dessa förslag regeringen i uppdrag att låta utreda framför allt formerna för planering av de statliga insatserna för forskning och utvecklingsarbete. Uppdraget gavs tilläggsdirektiv 10 april 1975 till den redan arbetande Forskningsrådsutredningen FRU. FRU:s förslag lades två år fram i betän-

senare kandet Forskningspolitik SOU 1977:52.

FRU:s huvudförslag var att regeringen regelbundet skulle lägga fram princippropositioner för riksdagen om den samlade FoU-politiken. Propositionema tänktes innehålla ställningstagande i aktuella principfrågor, förslag till konkreta åtgärder och beslut, redovisningar av aktuellt utredningsarbete, bearbetad statistisk redovisning svensk FoU,

av samlad redogörelse för den framtida anslagsutvecklingen inom det statliga FoU-området i form av planeringsramar utan bindningar till exakta belopp".

Dessa propositioner, som FRU gav beteckningen regeringens FoUprogram, skulle lämnas en gång per valperiod. Varje nyvald riksdag skulle därigenom få tillfälle att diskutera FoU-politiken i dess helhet. FRU ansåg att programmen skulle avse en femårsperiod och- eftersom detta inte överensstämde med valperiodens längd rullande.

- vara

Våren 1979 fattade regering och riksdag beslut på grundval av FRU:s betänkande. Förslaget om FoU-program betecknades i regeringens proposition som i huvudsak väl avvägt. Förslaget skulle därför prövas och successivt ge erfarenheter till ledning för ett fortsatt arbete". Det betonades dock att Sektorsvis gjorda bedömningar måste

Kapitel 9 211

alltjämt utgöra hömstenar i FoU-politiken också forskningspoliti-

om ken kompletteras med sektorsövergripande bedömningar.

mer

En första samlad forskningsproposition lades fram år 1982. Samordningen var dock denna första gång begränsad till i huvudsak forskningen inom Utbildnings- och Jordbruksdepartementens verksamhetsområden. För att forskningspropositionema skulle komma i fas med den flerårsplanering, som redan tillämpades med avseende på det statliga stödet till näringslivsmotiverad FoU korn nästa forskningsproposition redan år 1984. Forskningspolitiska propositioner har därefter lags fram vart tredje år, dvs. 1987, 1990, 1993 och 1996.

Forskningspropositionemas viktigaste innehåll har varit budgetförslagen. Det nya statliga budgetsystemet, där särpropositioner inte får innehålla budgetförslag, innebar dock att budgetförslagen inte ingick i den senaste forskningspropositionen år 1996. Budgetförslagen återfanns då i stället i den samtidigt framlagda budgetpropositionen.

Till en början innebar forskningspropositionema betydande

resurstillskott. Varje forskningsproposition kunde med större eller mindre rätt betecknas som en forskningspolitisk reform. I takt med försämringen av statsfinansema ändrades dock detta. Principen att forskningspropositionema skulle vara de enda propositioner där förslag i forskningsfrågor presenterades, som i varje fall inledningsvis ansågs vik-

vara en tig del i systemet, har också luckrats upp. Viktiga frågor- t.ex.

som inrättandet av forskningsstiftelsema liksom förändringar i deras konstruktion har behandlats i andra sammanhang.

-

Forskningspropositionerna redan från början synnerligen

var omfattande dokument. Ambitionerna i fråga om beskrivning och fakta-

av redovisningar om det svenska FoU-systemet har varit höga. Trots att tidsintervallet mellan propositionerna- tre år inte varit särskilt långt,

har man när det gäller bakgrundsteclcningar i alla propositionerna börjat om från början och gjort grundliga totalredovisningar. Däremot har det i regel saknats mer systematiska redovisningar och analyser vad

av som eventuellt faktiskt skett under den närmast föregående treårsperioden till följd förslagen i tidigare forskningsproposition. När det gäller

av själva utformningen och den språkliga framställningen har forskningspropositionema ofta varit svåröverskådliga och frastyngda.

Motiven för den samlade statliga FoU-insatsen och för prioriteringarna mellan olika områden har knappast- annat än i mycket allmänna ordalag kunnat utläsas direkt ur de forskningspolitiska propositioner-

na. Forskningspolitiken har snarast varit den mängd förslag

summan av som ingått i de normalt cirka femhundrasidiga propositionerna. Den senaste forskningspropositionen innehöll mål för forskningen och riktlinjer för forskningspolitiken. Dessa mål och riktlinjer, Forskning

som 2000 redovisat och kommenterat i det föregående, dock mycket

var

allmänt hållna. Vilka konkreta slutsatser regeringen dragit av dem med avseende på förslag i propositionen eller hur avvägningama gjorts när olika mål och riktlinjer är i konflikt med varandra, framgick knappast av forskningspropositionen.

Två förändringar under år har stor betydelse för den svenska

senare forskningspolitiken och statsmakternas inflytande över forskningens omfattning och inriktning: de forskningsstiftelser som inrättades åren 1993 och 1994, respektive Sveriges deltagande i EU:s ramprogram för forskning.

9.1.2 Den dolda forskningspolitiken

Beslut de politiska organen, regering och riksdag, ger en rad rambe-

av tingelser för och har betydelse för forskningen även när besluten inte uttryckligen har forskningspolitiskt syfte. Lagar, förordningar och regler är generella gäller naturligtvis också för forskare och forskning.

som Ofta är föreskrifterna sig mer eller mindre ingripande här än inom

vare andra områden. Men de kan också som t.ex. i fråga om skyddet för

yttrandefriheten särskilt viktiga för forskningsområdet.

- vara

Näringspolitiska, regionalpolitiska, jämställdhetspolitiska etc. ambi-

tioner har stor betydelse för omfattningen och inriktningen av de statli-

forskningssatsningarna. Inte minst viktiga har varit de regionalpoliga tiska ambitionerna. Strävan att hela Sverige ska ha ett välfungerande samhällsliv har haft stor betydelse framför allt för de utbildningspolitiska insatserna också för forskningspolitiken. En av de stora för-

men ändringarna för svensk forskning på senare tid möjligheterna att ta

del i EU:s för forskning har följt europapolitiska och

ramprogram - av inte primärt forskningspolitiska ställningstaganden.

Den statligt finansierade forskningen påverkas också av generella krav på den statliga verksamheten, t.ex. rationaliseringskrav och krav på besparingar. Under 1980-talet, när forskningspropositionerna innehöll stora resurstillskott, kom till exempel generella besparingslqav på den statliga verksamheten eller otillräcklig kompensation för kostnadsökningar att inom universitet och högskolor upplevas mer eller mindre ta ut de forskningspolitiska insatserna. Ibland kunde skillnaden på gräsrotsnivån upplevas stor mellan reforrnretoriken i forskningspropo-

som sitionerna och verkligheten. Att verksamheten utan de forskningspolitiska insatserna skulle drabbats betydligt hårdare av de generella åtgärderna upplevdes klen tröst. Att effekten forsk-

som en av ningspolitiken i mycket bara skulle bli att mildra verkningarna av generella beslut säkert inte heller beslutsfattamas mening.

var

SOU 1998: 128 Kapitel 9 213

En viktig "dold forskningspolitik ligger i sambandet mellan forskningen och utbildningen vid universitet och högskolor. En betydande del av den statligt finansierade forskningen bedrivs vid universitet och högskolor. Både utbildningspolitiken och vad skulle kunna rubrisom ceras universitets- och högskolepolitiken har därigenom stor betydelse för forskningen. Efter årtionden av diskussioner om vad principen forskningsanom knytning av högskoleutbildningen ska innebära i praktiken, har statsmakterna hösten 1996 slagit fast att alla universitet och högskolor ska förfoga över egna forskningsresurser. Statsmaktema har också beslutat att alla forskarutbildade lärare vid universitet och högskolor ska arbeta både inom utbildning och forskning. Var forskning ska bedrivas och inom vilka områden blir därigenom beroende också utbildningspoliav tiska ambitioner ifråga om utbyggnad och lokalisering högskoleutav bildningen och den närmare inriktningen utbildningsutbudet, av av som denna avspeglas i lärarnas ämnesföranlcring. Sambandet gäller givetvis också omvänt. Möjligen kan forskningsresurserna och den lärarrelcrytering som de föranleder ibland vara mer styrande för utbildningsutbudet än vice versa.

l Politikens instrument

De närmare formerna för politiken och politikens instrument med avseende på forskning och forskarutbildning har varit och är i princip desamma som för det politiska beslutsfattandet för statligt finansieannan rad verksamhet. Huvudformema är regelstyming och budgetstyming. Med avseende på såväl regelstymingen budgetstymingen har som utvecklingen gått från ingående centralstyming via successivt ökande

decentralisering till dagens systern med rambudgetering, mål-

och resultatstyming och "managementtänkande, dvs. betoning ledarskap av på den lokala nivån. Beslutsfattandet i frågor forskning och forsom karutbildning är idag starkt decentraliserat. Det är universitet och högskolor, forskningsråd och andra forslcningsfinansierande myndigheter som i mycket svarar för omfattningen och inriktningen olika insatav ser. Budgeten och de riktlinjer som ges för användningen anslagen är av det dominerande instrumentet för forskningspolitiken. Statsmaktema fattar dock fortfarande utöver budgetbesluten rad en andra styrande beslut.

0 Statsmaktema beslutar vilka myndigheter ska finnas, vilka som arbetsuppgifter olika myndigheter ska ha och olika myndigheter var

214 Kapitel 9 SOU 1998: 128

ska lokaliserade. I detta ligger till exempel statsmaktemas an-

vara

för hur rollfördelningen ska vara mellan forskningsfinansieransvar de myndigheter och forskningsutförande, för om det ska finnas särskilda fristående forskningsinstitut och i så fall vilka, för hur många universitet och högskolor det ska finnas, till vilka orter dessa ska va-

lokaliserade och vilka utbildnings- och forskningsområden som ra

företrädda vid de olika lärosätena. ska vara

Statsmaktema genom lagar och förordningar de formella ramar- 0 ger

för forslmingen. I fråga till exempel universitet och högskolor na om

således i högskolelagen och högskoleförordningen regler för orges ganisation och ansvarsfördelning inom lärosätena, för anställning av lärare/forskare, för forskarutbildningen. Här ges också övergripande riktlinjer för hur verksamheten ska läggas och genomföras: här

upp ställs krav på nära samband mellan forskning och utbildning, på hög kvalitet, på effektivt resursutnyttjande, på jämställdhet mellan kvin-

och män etc. I högskolelagen slås principen om forskningens nor frihet fast.

Statsmaktema bestämmer hur myndigheters styrelser ska vara sam- 0 mansatta. Regeringen utser också ordförande och alla eller vissa av ledamöterna i styrelserna. Inom universitet och högskolor har utvecklingen gått från ett dominerande inslag av kollegialt beslutsfat-

tande, där också konsistoriema/universitetsstyrelserna/ utsågs av

och bland professorerna vid lärosätet till dagens situation där flertalet styrelseledamöter utses regeringen och, som den senaste för-

av ändringen, ordförandena i styrelserna hämtas utanför högskolan. Grundforskningsråden har i dag vart och ett elva ledamöter. Sju av dessa utses ett system med elektorer berörda forskare vid

genom av universitet och högskolor. Regeringen utser ordförande och ytterli-

tre ledamöter. gare Regeringen utser myndighetschefer och rektorer för universitet och 0 högskolor. I fråga rektorema grundas regeringens beslut på

om förslag från styrelserna.

Kapitel 9 215

9.1.4 Det nuvarande och

budgetsystemet forskningen

9.1.4.1 Utgiftsramar och anslag

Utgifterna på statsbudgeten behandlas under 27 utgiftsområden.

nu "Utbildning och universitetsforskning" är ett utgiftsområde. Medel för annan statlig forskning, dvs. de nuvarande sektorsforskningsanslagen, återfinns under utgiftsområden avseende berörda sektorer.

Förslag avseende den totala statsbudgeten och storleken på de olika utgiftsområdena presenteras i en ekonomisk vårproposition. Efter det att riksdagen fattat beslut med anledning av denna är det inte möjligt att vare sig öka beloppen eller göra omfördelningar mellan utgiftsområdena.

Budgetpropositionen, som läggs fram i september valår något

senare, och behandlingen av denna kan endast gälla den närmare fördelningen av utgifterna mellan ändamål inom respektive utgiftsområde.

Särpropositioner, som t.ex. en forskningspolitisk proposition, kan inte innehålla budgetförslag.

9.1.4.2 Målangivelser

I dagens budgetsystem ligger att statsmakterna ska ejfektmål och

ange verksamhetsmål för de statligt finansierade verksamheterna.

Enligt Regleringsbrevshandledning för 1998 efektmålen den

avser påverkan på ett politikornråde som regeringen har för avsikt att uppnå genom statliga insatser. Effekten blir skillnaden mellan det faktiskt

som hänt och det som skulle hänt om den statliga insatsen inte kommit till stånd.

Enligt regleringsbrevshandledningen kan verksamhetsmålen

vara av två huvudtyper, dels vad myndigheten skall göra prestationsmål och dels hur verksamheten skall utföras processmål under budgetåret för att bidra till uppfyllandet effektmålen. Med prestation

av avses det myndigheten producerar i form av tjänster, produkter el.dyl. "Med processer avses de interna funktioner och rutiner leder fram till

som myndighetens slutprestationer, dvs. hur myndigheten gör något, t.ex. vilken metod som skall användas eller förbättras.

Målen anges i regleringsbreven, regeringens föreskrifter till

myndigheterna med avseende på användningen statsbudgetanslagen.

av Målen presenteras i regel inte för riksdagen i samband med budgetförslagen.

Den direkta budgetstymingen i form av belopp till olika ändamål

i mycket övergripande termer. Innehållet och detaljeringsgragörs nu den i målangivelsema blir därmed viktiga delar av styrsystemet. Dessa mål är dock för de flesta okänd del av forskningspolitiken. Forsk-

en ning 2000 här en redovisning av de mål som anges för forskningen

ger och forskarutbildningen vid universitet och högskolor, för forskningsråden och för att exemplifiera från sektorsforskningsområdet- för det

största sektorsforskningsorganet, NUTEK. Sammanställningen kan kanske verka onödigt omständlig. Forskning 2000 har dock ansett det angeläget att visa hur forslcningspolitiska ambitioner kommer till uttryck i praktiken.

Effektmålen för forskningen är föga preciserade, vilket väl kanske ligger i sakens natur. Som effektmål för högskolans forskning anges således att genom forskning bidra med ny väsentlig kunskap till förmån för hälsa, kultur, välfärd, miljö, ekonomisk utveckling och sysselsättning". Det kan noteras att det inte räcker med att bara bidra med ny kunskap. Det ska kunskap är nyttig i något av de uppräknade

vara som avseendena.

Verksamhetsmålen för universitet och högskolor anger bland annat att lärosätena skall bedriva effektiv verksamhet på hög internationell nivå inom såväl grundutbildning som forskning och forskarutbildning. r särskilda verksamhetsmålen för forskning och och forskarutbildning De lyder:

"Högskoloma skall sträva efter att, med beaktande av förutsättningarna in-

om varje fakultetsområde eller motsvarande

bidra till att antalet artiklar svenska forskare publicerade i interna-

- av

tionella vetenskapliga tidskrifter ökar

vidga det internationella forskningssamarbetet, särskilt genom att ut-

-

nyttja de möjligheter som deltagandet i EU:s forskningsprogram erbju-

der samt öka omfattningen av externt finansierad verksamhet. -

För forskningsråden och de få forskningsinstituten under Utbildningsdepartementet är effektrnålen snarlika inte helt likalydande med

men vad angivits för universitet och högskolor, nämligen

som

"att forskningen skall bidra med nya väsentliga fakta om naturen, samhället

och kulturen och att den skall bidra till att bevara och utveckla hälsa, kul-

tur, välfärd och miljö. Den skall bidra till ekonomisk utveckling samt till

samhällets omställning till en hållbar utveckling och därigenom främja sys-

selsättning och välfärd. Forskningen skall vidare främja en hög allmän ut-

bildningsnivå, kritiskt tänkande och ett vetenskapligt förhållningssätt i

SOU 1998: 128 Kapitel 9 217

samhället samt bidra till internationellt samarbete, fred och till

lösningar av globala problem.

Forskningsrådsnämndens, forskningsrådens och Rymdstyrelsens

del av effektrnålen särskilt att

anges vara

forskningen skall vara av högsta vetenskapliga kvalitet, utgöra bas för kompetensuppbyggnad, kunskapsöverforing och till- ämpningar i samhället och därigenom främja kulturell, social och ekonomisk utveckling, bidra till samhällets omställning mot en hållbar utveckling, bidra till hög utbildningsnivå och kritiskt tänkande, stödja det internationella samarbetet och bidra till lösningar globala - av problem."

Verksamhetsmålen för dessa myndigheter har följande lydelse:

Myndighetema skall upprätthålla omfattning och kvalitet i genomförandet internationella - av utvärderingar av svensk forskning och stimulera ökad internationell

en publicering, prioritera förnyelsen inom forskningen bl.a. genom ett ökat samarbete mellan forskare, en ökad rörlighet av forskare mellan institutioner och lärosäten och genom stöd till forskare i början av forskarkarriären, ägna fortsatt hög uppmärksamhet forskningens samhällsrelevans samt prioritera stöd till forskning som är strategisk för både forskningens utveckling och samhällets behov, ytterligare främja tvärvetenskaplig forskning över både ämnes- och sektorsgränser, samt rikta ökad uppmärksamhet avseende jämställdhet - vid granskning av ansökningar och vid fördelning av forskningsmedel samt främja ett genusperspektiv i forskningen.

Myndigheterna skall också

"- förstärka informationen om forskning och forskningsresultat" och ägna fortsatt hög uppmärksamhet det internationella forsknings- samarbetet.

Som exempel på effektmål och Verksamhetsmål för sektorsforskningsorgan redovisas här vad gäller för NUTEK.

som

218 Kapitel 9

Effektmålen för NUTEK är att

"stärka näringslivets kompetensutveckling, konkurrenskraft och tillväxt det internationella, nationella och regionala planet, bidra till att stimulera näringslivets teknikutveckling och skapa gynn- -

förutsättningar för företagen genom en i internationell jämförelsamma

konkurrenskraftig FoU-miljö i landet, se bidra till ökad långsiktig näringslivsrelevans i svensk forskning, bidra till svenska forskares och företags deltagande i internationellt samarbete, bidra till att fler små och medelstora företag deltar i FoU-samarbeten. -

Verksamhetsmålen anges på följ ande sätt:

" Målet är att NUTEK skall stärka FoU-systemet genom fortsatta satsning-

ar på FoU-program och projekt inom områden som är strategiska för nä- ringslivets utveckling, särskilt sådana som ökar samverkan mellan näringsliv och FoU-system, kompetenscentra, industriforskningsinstitut. -

" Målet är att NUTEK skall stärka näringslivsrelevansen i FoU-systemet

genom att stimulera kontaktskapande verksamhet och samverkan mellan högsko- lor, institut och företag,

från näringslivet i institutssektorn, - stimulera engagemang alla FoU-program skall innehålla ett väsentligt näringslivsengage- - nya mang, i samverkan med andra forskningsfmansiärer verka för att dessa finan- siärers insatser också får väsentlig näringslivsrelevans,

en verka för vidareutveckling av samverkansfonnen kompetenscent- - en rum, verka för att utöka antalet små och medelstora företag som aktivt med- verkar i FoU-program och Övriga insatser, genomföra insatser för att öka deltagandet i nationella och internatio- nella FoU-program företag bedöms ha utbyte och goda förut-

av som sättningar för detta, bidra till att medel EU:s strukturfonder kommer till användning inom - ur forskningssystemet.

Målet är att NUTEK skall stimulera introduktion och användning av ny teknik, nya samarbetsformer och arbetsorganisationer genom att bygga nätverk för teknik och kunskapsöverföring -

Kapitel 9 2 l 9

att aktivt skapa och utnyttja nätverk mellan olika teknik- och kunskaps- områden, insatser IT-området som främjar användningen infonnationstek- - av nik såväl inom privat som inom offentlig verksamhet, innefattande tjänsteutvecklingen inom kommuner och landsting, att verka för att öka samverkan mellan de organisationer har till - som uppgift att stärka främst små och medelstora företags kunskaps- och kompetensutveckling och bidra till deras teknikförsörjning.

"Målet är att NUTEK skall stimulera ett ökat svenskt deltagande i internationella FoU-projekt genom att arbeta för att öka svenskt deltagande i EU:s för FoU inom - ramprogram områden av betydelse för svenskt näringsliv, medverka i planering och genomförande av EU:s ramprogram, aktivt verka for att svenska företag kan delta i det europeiska FoU- samarbetet EUREKA under jämförbara villkor som de som råder i våra viktigaste samarbetsländer. Särskilda insatser kan behövas för små och medelstora företag, svara för det svenska EUREKA-kontoret och den nationella projektko- ordineringen, svara för den nationella koordineringen av svenskt deltagande i COST- samarbetet.

Föreskriftema är allmänt hållna inte bara i fråga effektmålen utan om också i fråga om verksamhetsmålen. Av de citerade målangivelsema att döma verkar det i regeringskansliet råda viss oklarhet i fråga vad om som ska anses vara ett mål. Mycket vad verksamav som anges som hetsmål, såväl för universitet och högskolor forskningsråden och som NUTEK, har nännast karaktären uppräkning myndighetens av av arbetsuppgifter och inte vad statsmakterna vill att myndigheterna anger genom dessa arbetsuppgifter ska uppnå. Det som föreskrivs förefaller därtill i mycket vara mer eller mindre självklart och närmast ligga i sakens natur för verksamhet innebär forskningsfinansiering en som och/eller forskningsutförande. Mycket, för att inte säga det mesta, av det som sägs i målföreskriftema måste rimligen ha gällt för myndigheternas verksamhet också tidigare. Den enda skillnad som målstyrningen inneburit skulle i så fall att detta har skrivits vara ner och sammanställts. Vilken styrning föreskrifterna effektmål som om och Verksamhetsmål i praktiken innebär förefaller oklart.

8 18-5272

9.2 Underlag för och

politik planering

9.2. l Anslagsframställningar

Det primära underlaget för statsmakternas budgetbeslut är anslagsframställningar och årsredovisningar. En s.k. fördjupad anslagsframställning ska lämnas de år regeringen och riksdagen ska fatta flerårsbeslut om anslagen. Vilka uppgifter som de olika dokumenten ska innehålla följer först och främst generella budgetföreskrifter. Särskilda föreskrifter

av

därtill för respektive myndighet och verksamhetsområde. ges

Anslagsframställningarna, som tidigare var centrala dokument i budgetdialogen mellan myndigheter och statsmakter har nu förlorat mycket sin betydelse. Budgetprocessen gäller inte längre primärt

av fördelning resurstillskott till dem kan argumentera bäst för ut-

av som ökning just sin verksamhet. Den ekonomiska situationen, med oför-

av ändrade eller minskande ekonomiska ramar för överblickbar framtid, har i stället förskjutit fokus till användningen av befintliga resurser. I princip ska statsmakternas beslutsfattande nu mer bygga på redovisningar hittillsvarande verksamhet, medelsanvändning och uppnådda

av resultat.

9.2.2 Årsredovisningar och redovisningskrav

Återrapportering i framför allt årsredovisningarna ska i det nuvarande budgetsystemet viktigt underlag för statsmakternas beslut. Årsredo-

ge visningarna från de statliga myndigheterna innehåller, med företagens årsredovisningar förebild, resultaträkning och balansräkning och

som till dessa anknytande redovisningar. Årsredovisningama innehåller också redovisningar avseende själva verksamheten och dess resultat. Myndigheterna har naturligtvis möjlighet att på olika sätt belysa sin verksamhet. Regeringen dock föreskrifter om ett antal uppgifter

ger

respektive myndighet ska redovisa. De redovisningskrav, som som statsmakterna ställer, innebär form styrning på motsvarande sätt

en av

"benchmarking" används för att styra olika verksamheter. Uppsom märksamheten riktas på vissa faktorer och förhållanden, vilket får betydelse för älva verksamheten.

De krav på resultat och redovisning, som ställs på myndigheterna är

liksom målangivelsema väsentliga men för de flesta, som inte är - direkt berörda, okända delar forskningspolitiken. Forskning 2000

av gör därför, även redovisningen kan förefalla omständlig, en sam-

om manställning återrapporteringskraven för universitet, högskolor,

av forskningsråd och, exempel på sektorsforskningsorgan, NUTEK.

som

SOU 1998: 128 Kapitel 9 221

För universitet och högskolor har föreskrivits att följande uppgifter ska redovisas i årsredovisningarna:

antalet artiklar av forskare vid lärosätet som publicerats i internationella vetenskapliga tidskrifter medverkan i internationellt forskningssamarbete, särskilt EU:s forsk- ningsprogram omfattningen av externt finansierad forskning andelen kvinnor respektive män inom forskarutbildningen och i olika tjänstekategorier vilka åtgärder som vidtagits for att en jämnare könsfördelning. -

För Forskningsrådsnämnden, forskningsråden och Rymdstyrelsen ska följande uppgifter redovisas med uppdelning per terna eller ämnes-

område och kön i årsredovisningarna:

-

internationella utvärderingar som myndigheten initierat samt resultaten - av dessa publiceringsstatistik och citeringsanalys inom myndigheternas verksam- hetsområde antal ansökningar och beviljade bidrag, sökta och beviljade belopp, antal nya sökande och bidragsmottagare samt omfattningen stöd till forskare i

av början av forskarkarriären tvärvetenskapliga forskningsprojekt antal, kostnader, medverkande, fman- siärer och områden hur arbetet med kvalitetssäkring bedrivs och utvecklas vilka kriterier för samhällsrelevans som myndigheten tillämpar och hur dessa beaktas i myndighetens arbete samt vilka åtgärder vidtagits for

som att uppmärksamma forskningens samhällsrelevans och nytta hur arbetet med jämställdhet utvecklas vid granskning och bedömning - av ansökningar och vid fördelning av forskningsmedel åtgärder for att främja ett genusperspektiv i forskningen samt effekter - av dessa åtgärder infonnationsaktiviteter och kostnaderna för dessa analys av infonnationsaktivitetema mot bakgrund beskrivning hur - av en av dessa har nått olika målgrupper som Skolungdomar, lärare och andra relevanta yrkesgrupper, näringsliv etc. Där så är möjligt skall statistiken

vara könsuppdelad och redovisas i tidsserier omfattande de två föregående budgetåren. uppgifter om olika former av internationellt forskningssamarbete fördelat på tema eller ämnesområde och kön samt kostnader

vilket sätt det internationella forskningssamarbetet leder till att kunskap från utlandet kommer svensk forskning till godo och nyttiggörs för svenskt

222 Kapitel 9

samhälle och forskning. "Detta gäller även for det svenska deltagandet i verksamheten vid olika internationella forskningsanläggningar." en bedömning av avvägningen mellan resurserna för deltagande i fonnaliserat internationellt forskningssamarbete och nationella åtaganden i samarbete med EU/FoU-rådet uppgifter över omfattningen av EUsamarbetet i vilken utsträckning EU-programmen beaktas vid beslut om större FoUinsatser.

NUTEK ska årligen redovisa följande:

resultaten av NUTEK:s insatser för att stimulera och stödja samverkan mellan näringsliv och forskning i FoU-program och projekt, kompetenscentrum och industriforskningsinstitut FoU-programmens och projektens antal. fördelning av medel mellan olika slag insatser och teknikområden samt NUTEK:s andel av den totala

av programbudgeten utvecklingen av antalet forskarstuderande samt licentiat- och doktorsexamina inom NUTEK:s FoU-program och övriga satsningar utvecklingen NUTEK-finansierade forskargruppers samarbete med and-

av

institutioner, institut och foretag i Sverige och i andra länder ra utvecklingen antalet forskningsprojekt finansierade av NUTEK med

av antalet deltagande högskolor, institut och företag. Antalet små och medelstora företag skall särredovisas. omfattningen av de strukturfondsmedel som används till forskning utvecklingen av satsningama på resultatspridning av ny teknik och arbetsorganisationsforrner inom NUTEK:s program och projekt nyetablering teknikbaserade företag som direkt kan härledas till

av NUTEK:s insatser utvecklingen samverkan mellan organisationer som har till uppgift att

av stärka främst små och medelstora företags kunskaps- och kompetensutveckling utvecklingen av det svenska deltagandet i EUREKA, COST och de av EU:s FoU-program som NUTEK har ansvar for hur NUTEK arbetar för att stimulera svenskt deltagande i internationella FoU-samarbeten.

Inom myndigheterna läggs ett mycket omfattande arbete ned på att ta fram uppgifterna till och utarbeta årsredovisningarna.

SOU 1998: 128 Kapitel 9 223

Forskningsstatistiken

Enligt förordningen 1992:1668 om den officiella statistiken är Statistiska centralbyrån SCB ansvarig myndighet för forskningsstatistiken och för statistik avseende FoU-insatser i näringslivet. Högskoleverket är enligt förordning ansvarig myndighet för statistik avseende

samma högskoleväsendet. Det anges också i Högskoleverkets instruktion att verket ska svara för insamling, bearbetning och sammanställning av data om högskolan. Forskningsråd och sektorsforskningsmyndigheter redovisar statistiska uppgifter avseende den egna verksamheten.

Den svenska officiella FoU-statistiken är nu relativt heltäckande. Vartannat år publicerar SCB i tre separata publikationer uppgifter om FoU inom universitets- och högskolesektom, inom företagssektom och inom statliga myndigheter samt den privata icke-vinstdrivande sektorn. SCB publicerar, likaså vartannat år, en översikt över samtliga dessa områden. Varje år gör SCB också en analys av storleken av de statliga FoU-medlen, den s.k. statsbudgetanalysen.

Inför de två senaste forskningspropositionema har SCB på regeringens uppdrag sammanställt mer omfattande skrifter om FoU i Sverige: Forskning och utvecklingsarbete i Sverige, utgiven år 1992, respektive Vetenskaps- och teknologiindikatorer för Sverige 1996.

Både för statligt och för privat finansierade FoU-insatser redovisas såväl ekonomidata insatserna i kronor som persondata antal anställda och antal årsverken inom olika forskningsområden. I fråga om näringslivets FoU sätts uppgifterna också i relation till t.ex. den ekonomiska omslutningen för respektive bransch etc.

Fortfarande saknas närmare redovisning de FoU-insatser som fi-

av nansieras av kommuner och landsting. Inte heller finns statistiska uppgifter om forskningsinsatsema fördelade på ämnen.

En undersökning, som gjorts inom OECD, av olika länders statistik avseende forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor visar att Sverige har tillgång till de flesta av de uppgifter som där efterfrågades. Det påpekades dock i detta sammanhang att underlaget för den svenska statistiken kom från många olika källor och att detta kan ha betydelse för både tillförlitlighet och jämförbarhet. Vidare noterades att de ekonomiska och administrativa system, varur många uppgifter hämtas, ändrats vid ett antal tillfällen, vilket försvårat eller omöjliggj ort tidsserier med jämförbara data.

Forskningsñnansieringsutredningen framförde vissa kritiska

synpunkter på forslmingsstatistiken. Utredningen pekade bland annat på ändringar i definitioner och redovisningssystem, som omöjliggjort jämförelser över tiden i centrala frågor, på bristen på uppgifter omräknade till fast penningvärde, på att de statistiska uppgifterna i stor utsträck-

224 Kapitel 9 SOU 1998: 128

ning grundades på schabloniserade beräkningar utan att någonsin stämmas mot empiriskt material, på svårigheterna eller omöjligheten

av att jämföra uppgifter från olika statistikproducenter på grund av skilda definitioner och indelningar etc. SOU 1996:29, bilaga 2

Också i andra sammanhang har kritik riktats mot FoU-statistiken. Bland annat har tidseftersläpningen ansetts vara för stor för de uppgifter kommer via SCB. De uppgifter som SCB redovisar våren 1998

som avser budgetåret 1995/96. Detta kan ses i perspektiv av t.ex. myndigheternas årsredovisningar som ska lämnas senast den 1 mars året efter verksamhetsåret eller Högskoleverkets samlade årsrapport för universitet och högskolor, som innehåller en hel del statistiskt material Denna kommer cirka tre kvarts år efter det avslutade verksamhetsåret.

9.2.4 Technology Foresight

S.k. Technology Foresight-studies bedrivs i flera länder, t.ex. USA och Storbritannien. Syftet med dessa studier är att försöka bedöma den framtida vetenskapliga och tekniska utvecklingen inom olika områden och de tänkbara konsekvenserna av utvecklingen samt att därigenom ge underlag för politik och planering inom forskningsområdet och andra områden.

"Teknikvärdering behandlades FRU i dess betänkande om

av forskningspolitik år 1977 och i propositionen år 1979 med anledning av detta betänkande. Både FRU, remissinstansema och statsmakterna menade att studier och analyser av detta slag var värdefulla och borde utföras såväl inom näringslivet inom den offentliga sektorns olika

som

Någon särskild organisation för teknikvärdering borde däremot grenar. inte etableras.

Ingenjörsvetenskapsakademien IVA, NUTEK och Stiftelsen för

strategisk forskning har nu inlett ett arbete med studier av detta slag. Teknisk framsyn används i detta sammanhang som svensk beteckning för verksamheten.

Institutet för framtidsstudier arbetar- liksom sina föregångare inom framtidsstudieområdet med framtidsinriktade projekt inom rad

- en områden.

Stiftelsen Sveriges Teknisk-Vetenskapliga Attachéverksamhet STATT bevakar via attachékontor i Frankrike, Italien, Japan, Storbritannien, Tyskland och USA den internationella tekniska och vetenskapliga utvecklingen. Årligen publiceras ett fyrtiotal utlandsrapporter

tagits fram de teknisk-vetenskapliga attachékontoren. som av

9.2.5 Annat material från fl.

statliga myndigheter rn

Det finns också annat material kan underlag för övergripande

som ge beslut forskning och forskarutbildning. Bland annat Högskolever-

om ket, Forskningsrådsnämnden, NUTEK och Byggforslmingsrådet bedriver omfattande utredningsverksamhet i frågor av betydelse för svensk

forskning och forskningspolitik.

9.2.6 Statliga utredningar

Beslut i organisatoriska och vissa andra forskningspolitiska frågor har i regel förberetts av statliga utredningar. Det har gällt i fråga de stora

om refonnbesluten, t.ex. förändringar i forslcningsrådsorganisationen, forskarutbildningen, universitets- och högskoleorganisationen.

De flesta av de forskningspolitiska propositionerna har också förberetts genom särskilt tillkallade utredningar i en rad olika frågor.

Förändringarna i fråga om att använda sig av särskilda utredningar har också berört forskningsområdet. Liksom inom andra delar det

av statliga området tas således också när det gäller forskningspolitiken material och förslag nu i mindre utsträckning fram i denna form. Något totalstopp är det dock inte fråga om. På senare år har således ett antal av regeringen tillkallade utredningar arbetat med forskningsfrågor.

Forskning 2000 och föregångaren Forslcningsñnansieringsutredningen

är bland annat exempel på detta. För närvarande arbetar ytterligare utredningar med olika forskningsñ-ågor, t.ex. utredningen om forskningsetik och utredningen om biotekniken i samhället.

9.3 och

Uppföljning utvärdering

Ovan har redogjorts för de redovisningar som ska lämnas av myndigheterna i årsredovisningarna. Därutöver finns flera andra former för uppföljning och utvärdering av den statligt finansierade forskningen och forskarutbildningen.

Högskoleverket har enligt sin instruktion i uppgift att "följa och

upp utvärdera utbildningen, forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet inom högskolan med beaktande av verksamhetens roll och sätt att fungera i förhållande till samhällets och arbetslivets utveckling och kompetensbehov" och att "ha tillsyn över verksamheten inom sitt ansvarsområde. Vissa av de särskilda uppgifter, som Högskoleverket ska svara för, förutsätter också att verket på olika sätt följer och bedömer forskningen och forskarutbildningen. Det gäller till exempel verkets

226 Kapitel 9

arbete med kvalitetsutvecklingsfrågor och den nya uppgiften att besluta om vetenskapsområden vid högskolorna.

Forskningsråden ska enligt sin instruktion utvärdera den forskning som de finansierar. Den rådsfinansierade verksamheten utvärderas systematiskt av internationell vetenskaplig expertis.

Även sektorsforskningsorganen för utvärdering verksam-

svarar av heten inom sina respektive områden. T.ex. NUTEK avsätter betydande resurser för utvärdering av den verksamhet som myndigheten finansierar.

Riksrevisionsverket RRV har det generella uppdraget att följa och kontrollera användningen av statliga medel. RRV genomför också mer allmänna revisioner, effektivitetsrevisioner" inom olika delar av den statliga verksamheten. Ett exempel på detta är den studie som RRV år 1995 gjorde av NUTEK:s stöd till företag och forskning. RRV har också vid flera tillfällen studerat forskarutbildningen ur olika aspekter.

RRV:s uppgifter kommer att fokuseras på redovisningsrevision och anknytande frågor i samband med ekonomistyrningsmyndighet

att en ny inrättas.

9.4 Kort om i andra länder

forskningspolitik

Fonnema och instrumenten för forskningspolitiken ansluter självfallet inte bara i Sverige utan också i andra länder till utformningen det

av politiska beslutsfattandet i respektive land. Eftersom här finns stora skillnader mellan länderna ifråga om omfattningen och inriktningen av de statliga insatserna, graden av centralisering, rollfördelningen mellan politiska och myndigheter etc. etc. är det givetvis svårt att föra

organ över former från ett land till ett annat.

Allmänt gäller, som framhållits tidigare, att en mer uttrycklig forskningspolitik har funnits på den politiska agendan i flertalet OECDländer under de senaste årtiondena. I många länder, så t.ex. de nordiska länderna och Storbritannien, lägger regeringen regelbundet fram särskilda forsktningspropositioner eller forskningspolitiska redogörelser för parlamentet. Liksom motsvarande svenska dokument förefaller dessa ofta domineras av beskrivande och allmänt resonerande text. Exempel finns dock från t.ex. Danmark och Storbritannien på mer konkreta strategier och planer för forskningsinsatsema. Några länder har särskilda forslcningsministerier. I andra har utbildningsdepartementet eller näringsdepartementet huvudansvaret för forskningsfrågorna.

För alla länder är medelsanvisningen till forskningsråd ett viktigt instrument för forskningspolitiken. Öronmärlmingen i övrigt av resurser till forskning kan vara mer eller mindre direkt. Sverige är relativt en-

Kapitel 9 227

samt om att ha skilda statsbudgetanslag till grundläggande utbildning respektive forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor. Det innebär dock inte alltid att statsmakterna i andra länder skulle ha mindre inflytande över de samlade forskningsresursema eller forskningsresursema vid universitet och högskolor. Andelen resurser som kanaliseras på annat sätt än direkt till universitet och högskolor kan i stället vara väsentligt större än i Sverige. Statsmaktema kan således t.ex. besluta om inriktningen stora forskningsprogram eller fiav om nansieringen av olika specialinriktade forskningsinstitut. Formema för att styra universitet och högskolor kan också andra än budgetstyrvara ning. Det kan t.ex. föreskrifter tjänster och organisation, i ges om som praktiken får stor betydelse för forskningens omfattning och inriktning.

9.5 2000:s och

Forskning bedömningar förslag

9.5.1 Den situationen

nya

ljorskningspolitiken står i tre viktiga avseenden inför situation. en ny För det första: de förändringar ligger i kunskapssamhället. som

Kunskapssökande, kunskapsförmedling och kunskapsutnyttjande finner

ständigt nya former och i accelererande takt. Gränserna mellan olika nu aktiviteter luckras upp. Forskning är inte längre och kommer sannolikt

l

än mindre i framtiden att vara koncentrerad till de traditionella utförar- l na vid universitet och högskolor. Ansvaret för att ta fram kunskanya per, för att förmedla och utnyttja dessa hör inte längre bara hemma in-

om den traditionella forskningspolitiken. l

.. För det andra: den statliga verksamheten kommer inte att växa på samma sätt som tidigare. Forskningspolitiken har hittills i mycket bedrivits fördelning resurstillskott. Detta kommer knappast attl g genom av möjligt framöver. Nysatsningar måste ske på bekostnad befint- 44- i vara av lig verksamhet. Prioriteringar måste således göras både i fråga vad om g som ska ges stöd och i fråga om vad som inte längre ska fä stöd. Det 7 V-|*" finns heller ingen möjlighet att slippa undan kravet att prioritera. Att bara låta nuvarande förhållanden fortsätta gälla är således inte, om nu någon skulle tro det, ett prioriteringsfritt ställningstagande.

Tvärtom

innebär det en kraftig nedprioritering av nya verksamhetsområden. För det tredje: stora resurser för forskning inte längre bara nä- ringslivets FoU ligger utanför det nationella statliga beslutsfattandet. - Forskningsstiftelsema och forskningsmedel från EU har stor betynu delse, i vissa avseenden kanske större betydelse än beslut statsmakav

228 Kapitel 9 SOU 1998: 128

terna för inriktningen av det svenska forskningsarbetet. Externa bedömningar styr också i betydande utsträckning användningen av de statliga forskningsresurserna.

Hur ska mot denna bakgrund politik och övergripande planering med avseende på forskning och kunskapsutveckling i övrigt utformas

Den nya situationen ställer krav både på samspel och på förtydliganden av roller och arbetsfördelning. Men samtidigt ligger det i sakens natur att det inte är meningsfullt att eftersträva heltäckande planering och samordning av verksamheter som nu förutsätts genomsyra alla delar det moderna samhället.

av

9.5.2 Vad ska regeringen och riksdagen besluta om

Allt går för visso inte att styra med politiskt beslutsfattande. Forskning är ett verksamhetsområde där det finns och måste finnas klara gränser för vad de politiska organen ska besluta om. Själva verksamhetens natur sätter sådan gräns. Forskningsresultat kan inte beslutas eller be-

en ställas fram planerings- och budgeteringsteknikema må vara aldrig så

raffinerade.

Principen forskningens frihet viktiga begränsningar för den

om ger politiska styrningen. I högskolelagen har skrivits in bland annat att det för forskningen ska gälla att "forskningsproblem får fritt väljas.

Till detta kommer att forskning närmast definitionsmässigt är verksamheter med synnerligen hög specialiserings- och professionaliseringsgrad. Det krävs inomvetenskaplig kompetens för att i sak kunna bedöma möjligheter och behov inom olika forskningsområden.

Samtidigt omsätter dagens forskning mångmiljardbelopp av skattebetalarnas Regering och riksdag har ansvaret för att de statliga

pengar. medlen används på bästa sätt och för rätt ändamål.

Forskningspolitiken måste utformas med respekt för alla dessa utgångspunkter: det fria kunskapssökandet och de inomvetenskapliga bedömningarna respektive samhällets behov och samhälleliga prioriteringar.

Budgetbesluten är centrala i det politiska beslutsfattandet. Med avseende på den statligt finansierade forskningen är det här fråga om flera skilda slag av beslut, där såväl beslutens utformning som beslutsunderlag och uppföljning kan behöva vara olika.

Själva forskningspolitiken gäller resurserna för forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor och andra anslag till grundforskning/forskarinitierad forskning, dvs. framför allt anslagen till forskningsråden. Forskning 2000 har i kapitel 5 behandlat i vilka ter-

SOU 1998: 128 Kapitel 9 229

mer dessa avvägningar bör göras och också redovisat sina synpunkter på de faktiska avvägningama.

Forskning och utvecklingsarbete måste, har Forskning 2000 framhållit, i större utsträckning än för närvarande utnyttjas för att långsiktigt förbättra den verksamhet som bedrivs staten eller med statlig finan-

av siering. Det är viktigt att dessa FoU-insatser styrs utifrån bedömningar av behov och möjligheter dem har det direkta verksam-

av som hetsansvaret. Detta är viktig förutsättning för att resultaten ska

en komma till praktisk användning. Beslut bör här således inte fattas

av statsmakterna, annat än när FoU-insatsema direkt gäller frågor

som avgörs på statsmaktsnivån. FoU-insatsema bör i stället i första hand styras genom kvalificerade beställningar från berörda, verksamhetsansvariga myndigheter. Särskilda medel för ändamålet bör normalt inte behöva avsättas på statsbudgeten. Forskning och utvecklingsarbete bör i stället, som förordats i kapitel finansieras inom för de

ramen anslag som avser själva verksamheten. Statsmakternas uppgift blir här att se till att myndigheterna arbetar seriöst med FoU-frågoma och att verksamheterna faktiskt utvecklas med stöd av FoU.

Också när det gäller statligt stöd till FoU för verksamhet inte

som bedrivs i statlig regi bör det överlåtas till de direkt berörda att göra bedömningarna av vilka FoU-insatser som är angelägna. Medel för ändamålet bör således normalt inte öronmärkas av statsmakterna. I stället bör mottagarna av olika former av statligt stöd stimuleras att med hjälp av detta utveckla verksamheten genom FoU. Genom återrapportering av hur tilldelade medel använts följs utvecklingen FoU-insatserna.

av

Statsmaktema bör själva kunna direkt beställa forskningsinsatser och utvecklingsarbete av relevans för de beslut som ska fattas på statsmaktsnivå. Statsmaktema måste som beställare forskning och ut-

av vecklingsarbete ha ett särskilt ansvar att uppmärksamma insatser

avseende övergripande samhällsfrågor och frågor för statlig beslutsfattande som inte faller inom enskild myndighets verksamhetsområde.

en

Statsmaktema har ett övergripande ansvar för att all statligt finansierad forskning blir utvärderad. En huvudregel bör att beslut

vara om formerna för och karaktären av utvärderingen fattas redan i samband med besluten om forskningsinsatser.

Statsmaktema ansvarar också för vad som skulle kunna rubriceras metastymingen", styrningen styrningen, dvs. utformningen själ-

av av va styrsystemet. Det sker genom föreskrifterna vilka ska be-

om som sluta om vad, på vilket sätt och utifrån vilka kriterier.

230 Kapitel 9 SOU 1998: 128

9.5.3 Forskningen och mål- och resultatstymingen

Forskning 2000:s uppdrag omfattar knappast att föreslå förändringar i vad generellt gäller för den statliga verksamheten. Kommittén ut-

som går således från att det statliga budgetsystemet ska gälla också för den statligt finansierade forskningen och forskarutbildningen.

I dagens budgetsystem är medelsanvisningama mycket vida ramar för den statligt finansierade verksamheten. Anslag, anslagsposter, delposter, öronmärkningar och andra regleringsbrevsföreslqifter är således inte längre de primära medlen för att uttrycka statsmaktemas avsikter. Innehållet i verksamheten ska i stället styras genom precisering av de mål och resultat som statsmaktemas politik syftar till att uppnå.

Målangivelser och resultatkrav ska således vara centrala i forskningspolitiken. Dagens målangivelser, Forskning 2000 redovisat i

som det föregående, är dock inte alltid mål" i egentlig bemärkelse utan sna-

förtydliganden vari verksamheten tänks bestå. Inte heller återrare av rapporteringskraven är tydligt kopplade till syftena med forskningspolitiken. Samtidigt det ställs krav på rapportering av en mängd upp-

som gifter, säkerligen orsakar ett omfattande arbete inom myndigheter-

som

är det tveksamt hur relevant underlag för bedömningar och beslut na,

statsmakterna på detta sätt får. som

Enligt Forskning 2000:5 uppfattning måste de verksamhetsmål som ställs tydligt relaterade till forskningspolitikens övergripande

upp vara mål. De måste också kunna följas upp och mätas. Återrapporteringskraven ska tydligt relaterade till verksamhetsmålen.

vara

Syftena med de statliga insatserna bör konkretiseras i mål och återrapporteringskrav avseende verksamhetens bredd, fördjupning, förnyel-

och kvalitet. Verksamhetsmålen bör utformas i dialog mellan statsse makterna och de berörda myndigheterna, där bland annat relevansen och mätbarheten av olika förhållanden diskuteras. Återrapporteringen måste innehålla uppgifter såväl lyckade som misslyckade insatser.

om Alla insatser kan inte lyckas, då har försiktigheten varit alltför styrande. Därmed självfallet inte sagt att omvändningen är eftersträvansvärd.

Forskning 2000 vill i detta sammanhang betona att det är viktigt att statsmakterna visar respekt för gällande rollfördelning och- även om de ytterst äger hela beslutssystemet inte går in och detaljstyr i en-

skilda frågor det ankommer på myndigheter att besluta om.

som

Kapitel 9 231

9.5.3.1 Resultatredovisningarna i forskningspølitiken

Vad regeringen och riksdagen ska göra utifrån de redovisningar de får om verksamhetsresultaten är inget som kan föreskrivas i förväg. Regering och riksdag måste vara fria att dra slutsatsen att ett bra resultat visar på en verksamhet, som ger god Valuta för insatta resurser och därför bör förstärkas, men också att dra slutsatsen att dåliga resultat visar att ett område inte har tillräckliga resurser och därför bör förstärkas. Vad som väljs måste få bli beroende av värderingarna och prioriteringarna hos dem som ingår i de politiska organen. Detta gör naturligtvis inte redovisningar återrapporteringar, uppföljningar, utvärderingar

- mindre meningsfulla. Beslutsfattandet måste förutsättas bli väsentligt bättre om det kan grundas på relevant information än om det inte kan göra det.

Det sagda innebär dock inte att besluten i forskningsfrågor inte behöver ges en tydlig motivering, utförligare än vad de i regel nu får. Som framhållits tidigare är forskningspropositionema och även budgetpropositionema ofta omfångsrika dokument som innehåller stora textrnassor. Beskrivande och mer högstämda avsnitt dominerar dock innehållet på bekostnad av redovisning av argument och motiveringar för de förslag som läggs fram.

Exempel på den nuvarande behandlingen av forskningsfrågor kan hämtas vilken forsknings- eller budgetproposition som helst. Den

ur budgetproposition som lades fram hösten 1996, samtidigt med forskningspropositionen, avsåg treårsperioden 1997-1999. Anslaget till forskning och forskarutbildning vid Lunds universitet, landets största, upptar en sida i budgetpropositionen någon ytterligare motivering for anslaget finns inte i forskningspropositionen. I ett cirka sju centimeter långt textstycke redovisas vissa uppgifter om verksamheten under åren 1990/91-1994/95. Övrigt utrymme upptas av anslagstekniska sammanställningar. Uttrycklig motivering för regeringens förslag saknas helt. Med detta som underlag föreslogs riksdagen bevilja och gjorde så

- sammanlagt tre miljarder kronor till forskning och forskarutbildning vid universitetet under åren 1997-1999.

Regeringen måste inför kommande forskningsbeslut ge en rimlig redovisning av hur tidigare mål har uppfyllts samt sin egen bedömning av situationen och vilka slutsatser regeringen drar inför framtiden i fråga om t.ex. eventuell omprövning av målen, ändrad medelsanvisning etc. Alla särskilda förslag måste självfallet ges uttrycklig motivering, där innebörden i och konsekvenserna av förslagen anges.

232 Kapitel 9 SOU 1998: 128

9.5.3.2 Samlade forskningspropøsitiøner

Budgetförslagen redovisas nu för riksdagen i två steg, övergripande

en proposition på våren och en budgetproposition på hösten. Förslag i andra frågor läggs vid behov fram i särpropositioner.

Den egentliga forslcningspolitikens prioriteringar består framför allt av övergripande resursavvägningar och precisering mål och resul-

av tatkrav. Dessa avvägningar kan självfallet inte revideras inför varje budgetår. Verksamheten såväl vid universitet och högskolor inom

som forskningsråden måste ges rimligt stabila förutsättningar. Men avvägningarna kan heller inte gälla för evigt. De måste med viss regelbundenhet ifrågasättas och kunna omprövas. Själva huvudfrågan, avvägningen mellan olika forskningsområden, kommer normalt knappast att aktualiseras genom någon inträffad händelse. Här måste därför beslutspunkter läggas fast med uttryckligt syfte att regelbundet åstadkomma denna fundamentala forskningspolitiska prövning.

Av detta skäl förordar Forskning 2000 att en övergripande bedömning av fördelningen av resurserna för forskning görs gång val-

en per period, dvs. en gång vart fjärde år. I samband därmed bör också behandlas andra övergripande och principiella frågor som gäller svensk forskning. Detta bör ske i form av en särskild forskningspolitisk

proposition.

I regel kommer fyra år att vara en för kort period för att omprioriteringar i de övergripande resursavvägningarna ska vara motiverade. Ett antal forskningspolitiska propositioner kan således komma att ha ett föga dramatiskt innehåll. De innebär dock att motiveringama för varför den befintliga resursfördelningen ska fortsätta att gälla regelbundet måste redovisas. Härigenom bör det också komma att framstå klarare för alla berörda att nuläget faktiskt inte är ett nonnaltillstånd eller det i alla lägen bästa och att "inga omprioriteringar också är en stark prioritering.

En övergripande proposition avseende forskningspolitiken bör läggas fram år 2 efter ett valår, vilket ger möjligheter såväl för en tillträdande regering att styra förberedelserna och beredningen av forskningspropositionen som för förslagen i en sådan proposition att träda i kraft och börja tillämpas under valperioden.

Med hänsyn till det nära sambandet mellan forskningen och forskarutbildningen inom universitet och högskolor och den grundläggande högskoleutbildningen skulle det möjligen vara lämpligt att samtidigt lägga fram övergripande förslag avseende den grundläggande högskoleutbildningen.

Som det nuvarande budgetsystemet är utformat, med en tvåstegsbehandling av den statliga budgeten, är det lämpligt att proposition

en om

Kapitel 9 233

de övergripande och principiella forskningsfrågorna läggs på våren. De riktlinjer som där anges kan då ligga till grund för såväl berörda delar av den ekonomiska vårpropositionen som budgetpropositionen i

september samma år. En sådan tidplan ger också större möjligheter att ge uppmärksamhet åt forskningsfrågoma än när dessa, som skedde hösten 1996, presenteras i en forskningsproposition samtidigt med budgetpropositionen.

Forskning 2000 ser, som framgått, de forskningspolitiska propositionema i första hand som instrument för den egentliga forskningspolitiken. FoU-insatsema till stöd för utveckling av statlig och verk-

annan samhet bör behandlas i samband med statsmakternas behandling av respektive verksamhetsområde. Om så bedöms önskvärt kan också dessa insatser för överblickens skull redovisas, men således inte sak-

- behandlas, i forskningspropositionema. Önskan överblick över

om forskningsfrågoma, som var vad FRU på sin tid i första hand förordade och som var det ursprungliga motivet för de samlade forskningspropositionema, får inte innebära att väsentliga frågor skiljs ut från sina naturliga sammanhang. Det totala greppet blir allt mindre rimligt och allt mindre möjligt allt eftersom kunskapsaspekter kommer att genomsyra allt rner av det moderna samhället

9.5.3.3 Långsiktighet och flexibilitet

Tidsperspektivet måste på flera sätt komma in i forskningspolitiken. I detta ligger framför allt krav på långsiktighet både när det gäller beslutsfattande och när det gäller förväntningar på resultat.

Forskning är inte något som kan beställas fram från den ena dagen till den andra. Rätt personal, lokaler, utrustning m.m. kan ta lång tid att få fram. Insatsema kanske måste börja inom forskarutbildningen.

Forskning är ofta ett tålmodigt arbete med omfattande materialinsamling, många experiment och långvarigt analysarbete innan resultaten kan redovisas. I detta ligger också att forskningsarbete i regel inte bör avbrytas utan rimliga avvecklingstider. Politik och planering måste utformas med respekt för dessa forskningens ställtider.

Att forskningen måste ses i ett långt perspektiv är, även om det inte alltid beaktas, med sannolikhet ända allmänt erkänt. Mindre uppmärksammad, men minst lika viktig, är en annan tidsaspekt, nämligen den långsiktiga styrning av verksamhetens inriktning som följer av en gång gjorda prioriteringar. Ett beslut om att t.ex. öronmärka ett visst belopp till ett speciellt forskningsområde kan leva kvar i forskningsorganisationen mycket länge. Ibland kanske detta är högst önskvärt, i andra fall kan de faktiska önskemålen hinna ändras många gånger om innan ef-

234 Kapitel 9 SOU 1998: 128

fektema ett prioriteringsbeslut avklingat. Pengar till ett visst område

av används normalt till stor del till att finansiera tjänster för forskare. Dessa forskare för i stor utsträckning sin forskningsinriktning vidare till de doktorander som de handleder. Inriktningen av forskarnas tjänster ändras ofta inte i samband med att tjänsterna ska återbesättas, t.ex. efter pensionsavgång. Doktorandema för forskningsinriktningen vidare till de anställningar de älva får och till de doktorander de i sin tur handleder och så vidare. De befintliga forskningsresursema består i prakti-

ken av lager på lager av resultaten av årtiondens, för att inte säga århundradens, prioriteringar och beslut.

Forskning 2000 har ovan förordat att forslcningspolitiska propositioner ska läggas fram vart fjärde år. Det kan dock inte alltid möjligt

vara för statsmakterna att ge definitiva rambetingelser för forskningen för en fyraårsperiod. Inte heller behöver det alltid vara till verksamhetens bästa att låsa budget och andra verksamhetsförutsättningar för längre perioder. Det viktigaste är att statsmakterna, när de beslutar föränd-

om ringar, gör detta med beaktande av ställtidema i forskningssystemet. Särskilt viktigt är att beslut som kan innebära att forskarutbildning

avvecklas fattas med hänsyn till doktorandemas situation. Samma respekt för ställtidema inom forskning och forskarutbildning måste givetvis visas av beslutsfattarna inom universitet, högskolor och forskningsfinansierande myndigheter.

Mycket kan hinna hända under en fyraårsperiod. Sannolikt kommer det att finnas önskemål om att på statsmaktsnivå behandla vissa forskningsfrågor också mellan de stora propositionema. Betoningen av långsiktighet i forskningspolitik och forskningsinsatser får inte undanskymma att här också finns behov av flexibilitet och möjligheter att göra snabba insatser. Forskningspropositioner och flerårspropositioner för andra verksamhetsområden kan inte vara exklusiva i den bemärkelsen att alla frågor måste behandlas enbart i dessa sammanhang. Regering och riksdag måste vara fria att när så bedöms angeläget ta

upp forskningsfrågor och andra kunskapsfrågor också i andra sammanhang, t.ex. genom att komplettera den fleråriga forskningsplaneringen med förslag i budgetpropositionema. Övergripande och principiella forskningsfrågor bör dock behandlas i forskningspropositionen.

9.5.4 Underlag för och

politik planering

Forskning 2000 föreslår att två nya typer av dokument, kunskapsstrategier respektive forskningsstrategier, regelmässigt tas fram som underlag inte bara för statsmaktemas beslut utan också för myndigheternas planering och verksamhet. Kunskapsstrategiema och forskningsstrate-

SOU 1998: 128 Kapitel 9 235

giema blir samtidigt viktiga led i ett bredare i och arbete

engagemang med FoU-frågor.

9.5.4.1 Kunskapsstrategier

Trots den enighet som råder om att vi idag lever i ett kunskapssamhälle och att frågorna om kunskap och kompetens är centrala för alla verksamheter och alla samhällsområden, uppmärksammas kunskapsfrågorna inte systematiskt med utgångspunkt i förhållandena och behoven inom olika områden.

Forskning 2000 föreslår därför att kunskapsstrategier ska utarbetas område för område av ansvariga myndigheter och eventuellt också andra organ.

I kunskapsstrategiema analyseras utifrån bedömningar av framtida utveckling och behov inom berörda områden situationen med avseende på kunskapstillgång och kunskapsutveckling. Bedömningama ska, där så är relevant, göras i ett internationellt perspektiv. Kunskapsstrategiema bör bland annat innehålla 0 bedömningar av utbildningsnivåer och utbildningsinriktning för be-

fintlig personal, 0 strategier i fråga om fort- och vidareutbildning för den befintliga

personalen, 0 strategier i fråga om nyrekrytering av personer med olika typer av

utbildning, 0 eventuella synpunkter utifrån verksamhetens perspektiv på innehåll

och uppläggning av olika utbildningar 0 bedömningar av omfattning och inriktning av forskning som pågår

med anknytning till verksamhetsområde, strategier i fråga om ytterligare forskningsinsatser, bedömningar av omfattning och inriktning av pågående utvecklingsarbete, strategier i fråga om ytterligare utvecklingsarbete, strategier i fråga om att inhämta och sprida information, m.m.

Övergripande planering av insatser och ansvarsfördelningen för dessa bör anges i ett fyraårsperspektiv.

Kunskapsstrategiema utarbetas på regeringens uppdrag och redovisas till regeringen, som i sin tur översiktligt redovisar analyser och planer för riksdagen. Tidsmässigt anpassas kunskapsstrategiema till planeringen i övrigt för respektive verksamhetsområde. De behöver således inte ansluta till periodiciteten för forskningspropositionema.

236 Kapitel 9 SOU 1998: 128

I huvudsak förutsätts planeringen i kunskapsstrategierna kunna genomföras utan särskilda beslut på statsmaktsnivå. Kunskapsstrategiema bör t.ex. kunna ingå i underlaget för universitetens och högskolornas planering av utbildningsutbudet. Kunskapsstrategiema kan naturligtvis också aktualisera frågor som kräver ställningstagande av statsmakterna.

9.5.4.2 Forskningsstrategier

Universitet, högskolor och forskningsråd bör i fortsättningen ta fram övergripande strategier för arbetet med forskning och forskarutbildning. I dessa ska, utifrån bedömningar av vetenskaplig utveckling och forskningsbehov, redovisas den övergripande långsiktiga planeringen och policyn med avseende på vissa centrala frågor. Bedömningarna ska göras utifrån ett internationellt perspektiv. I övergripande former redovisas dessa forskningsstrategier för statsmakterna inför forskningspropositionema. I mer konkret utfomining bör de ligga till grund för den interna planeringen och verksamheten.

Alla forskningsñnansiärer men framför allt forskningsråden ska

- ha för att bedöma och bevaka områden som kan vara viktiga för

ansvar Sveriges framtida utveckling och konkurrenskraft. Det gäller inte minst interdisciplinära nya ämnen. Forskningsstrategierna bör bland annat innehålla

bedömningar av starka och svaga sidor i den egna organisationen 0

och verksamheten, utifrån bland annat gjorda utvärderingar och ge-

nomfört kvalitetsutvecklingsarbete,

strategieri fråga den ämnesmässiga bredden inom forskning och 0 om

forskarutbildning, 0 strategier fråga om profilering och specialiseringar inom forskning

och forskarutbildning, 0 strategier i fråga om samverkan med näringslivet och andra delar av

samhället, strategier i fråga om internationellt forslmingssamarbete, strategier i fråga om lärarnas arbete inom forskning, strategier i fråga om forskarutbildningens inriktning, uppläggning och genomförande

0 strategier i fråga om information om forskning och om utnyttjande

av forskningsresultat.

SOU 1998: 128 Kapitel 9 237

9.5.4.3 Uppföljningar och utvärderingar

Forskning 2000 har i det föregående förordat en översyn av de resultatoch redovisningskrav som ställs på forskningsñnansierande och forskningsutförande myndigheter. Alla myndigheter ska vidare till regeringen regelbundet redovisa de uppföljningar och utvärderingar som gjorts av verksamheten samt vilka egna slutsatser myndigheten drar av dessa och eventuella förändringar med anledning av vad dessa bedömningar visat.

Mycket arbete läggs nu ner på myndigheternas årsredovisningar, inte bara med avseende på faktainsamling och -sammanställning utan också vad gäller den redaktionella utformningen och formgivningen av årsslcriftema. En del av de resurser som avsätts för arbete med dessa redovisningar skulle bättre användas för att ta fram underlag för policy och framåtriktade beslut i form av bland annat de ktmskapsstrategier och forskningsstrategier, som Forskning 2000 förordar.

9.5.4.4 Førskarkønferenser

Många synpunkter på både forskningspolitiken i stort och i enskilda frågor framförs av personer som själva är direkt engagerade i forskning. Av lätt insedda skäl är dock relevansen i denna typ av ad hocsynpunkter svåra för de politiska beslutsfattarna att bedöma. Forskare har också de den allmänmänskliga egenskapen att ofta se saken just ur sitt eget, med nödvändighet partiska, perspektiv. Det finns heller inte något som säger att just personer med stora kvalifikationer inom kemi eller mikrobiologi eller latin eller något annat forskningsområde också skulle vara de som gör de bästa övergripande analyserna av behov och resursavvägningar eller bäst kan ge råd i de forskningspolitiska frågorna.

Inom andra politikområden är medvetenheten om rollfördelningen mellan de politiska och de professionella bedömningama ofta klarare. När det gäller de forskningspolitiska bedömningama förefaller en mer fundamental osäkerhet avspeglas i önskan om att någon eller några- en forskare eller forskama" ska tala om hur det egentligen är och vad

man bör tycka och göra. De forskningspolitiska avvägningarna måste dock göras de politiskt ansvariga. Även andra bedömningar då

av om också måste spela in, har de politiska beslutsfattarna naturligtvis behov av att kunna ta del av synpunkter från dem som år yrkesverksamma inom forskningen. Det bör dock ske i systematisk och ansvarsfull form, där de som lämnar synpunkter också måste vara beredda att stå för des-

sa offentligt.

238 Kapitel 9 SOU 1998: 128

Forskning 2000 föreslår att forskningsråden får i uppdrag att regelbundet ordna ett antal forskarkonferenser, där en bred krets av forskare inom vart och ett av de berörda områdena får möjlighet att både redovisa pågående verksamhet och lämna synpunkter på behov och framtida möjligheter.

9.5.4.5 Fo U-statistik

Bland annat Forskningsñnansieringsutredningen har pekat på flera brister i FoU-statistiken: avsaknaden av entydiga och enhetliga definitioner, osäkerheten i uppgiftsunderlaget, bristande relevans i den områdesindelning som används för redovisning av statistiken, lång tidseftersläpning som gör uppgifterna inaktuella.

Statistiska centralbyrån gör, givet de svårigheter som är förknippade med FoU-statistiken, ett bra arbete vad avser själva produktionen av FoU-statistiken. FoU- statistiken lider dock uppenbart av att det inte finns någon tydlig beställare som kan precisera uppgiftsbehov och också göra rimlighetsbedömningar av angelägenheten i uppgifterna mot kostnaderna för dessa. Forskning 2000 förordar, vilket behandlas i det följande, att det inrättas ett institut för studier av forskning och högre utbildning. Detta institut bör bland annat kunna få i uppdrag att på statens vägnar närmare precisera beställningen av FoU-statistik.

9.5.4. 6 Fristående övergripande analyser

Forskningsområdet är vittförgrenat. Här finns en rad aktörer med olika roller, verksamheter och resurstillgång. Flertalet aktörer svarar också för utredningar och analyser inom sina respektive verksamhetsornråden. Enligt Forskning 2000:3 mening är det nödvändigt att det också regelbundet görs analyser och bedömningar som ger överblick över hela det svenska systemet, viktigare förändringar, utvecklingstendenser, problem och behov etc., och sätter detta i perspektiv av förhållandena och utvecklingen i andra länder. Det behövs också analyser som sätter in forskningen i ett vidare perspektiv av kunskapsutveckling och kunskapsfönnedling, där också utbildningsinsatsema tas upp. Analyser av detta slag skulle ge viktigt underlag för det forskningspolitiska beslutsfattandet.

SOU 1998: 128 Kapitel 9 239

9.5.5 Institut för studier och

av forskning högre

utbildning

Utredningen om uppföljning av 1993 års universitets- och högskolereform RUT-93 föreslog i betänkandet Reform och förändring SOU 1996:21 att det skulle inrättas ett institut för studier av högre utbildning och forskning. RUT-93 betonade att institutet skulle ha en fristående ställning och att dess verksamhetsområde i princip inte skulle utesluta någon del av området kunskaps- och kompetensutveckling. Själva institutet förutsattes få en begränsad omfattning och verksamheten i mycket kunna utnyttja det omfattande faktamaterial som insamlas inom olika utbildnings- och forskningssystemet.

delar av

Även Forskningsñnansieringsutredningen framhöll i sitt betänkande Forskning och pengar SOU 1996:29 behovet av ett från beslutsstrukturerna fristående organ med ansvar för utredningsarbete och analyser inom hela FoU-området.

Till Forskning 2000 har överlämnats en skrivelse från Kungl. Vetenskapsakademien KVA till regeringen, där KVA anhåller om statsbidrag för att kunna inrätta ett till akademien knutet sekretariat för studier av högre utbildning och forslming.

Forskning 2000 kan för egen del vitsorda behovet av bättre överblick över FoU i Sverige. Utredningsarbetet har visat på svårigheterna att få fram relevant information. Olika aspekter av svensk FoU belyses av ett antal myndigheter och andra organ Högskoleverket, NUTEK,

- FRN, SCB, Industriförbundet, för att bara nämna några. En rad frågor faller samtidigt mellan stolarna och ingenstans finns material som i varje fall på ett övergripande plan kan ge en samlad överblick.

I andra länder finns fristående analysfunktioner av det slag som skisserats i de här refererade förslagen. Ett närliggande exempel är det norska Utredningsinstituttet for forskning og höyere utdanning, NIFU,

varit verksamt under i det närmaste trettio år och har en omfatsom nu tande analys- och utredningsverksamhet till tjänst for såväl den norska regeringen och Stortinget, som myndigheter och andra. Också i Danmark har nu inrättats ett särskilt analysinstitut.

I likhet med de tidigare förslagsställarna anser Forskning 2000 att det bör inrättas en utrednings- och analysfunktion i form av ett institut för studier av forskning och högre utbildning. Institutet ska vara fristående från det stora antalet aktörer inom FoU-området. En huvuduppgift for institutet bör vara att regelbundet ta fram samlade Översikter och analyser av svensk forskning och högre utbildning i ett internationellt perspektiv. Institutet bör vidare utifrån egna initiativ utreda och analysera olika frågor inom verksamhetsområdet.

240 Kapitel 9 SOU 1998: 128

I fråga den organisatoriska formen har Forskning 2000 övervägt om olika alternativ. Ett nära till hands liggande alternativ skulle att vara upprätta en särskild myndighet för ändamålet. Myndigheter med liknande analysuppgifter har inrättats bl.a. inom kommunikationsområdet. Forskning 2000 har under hand inhämtat att vissa forskningsstifav telsema har för avsikt att etablera ett fristående institut för studier av forskning och högre utbildning. Den organisatoriska formen kommer att bli ekonomisk förening med forslmingsstiftelsema och vissa myndigheter och organisationer inom området högre utbildning och forskning som intressenter. Intressenterna utser gemensamt styrelse för en institutet. Institutet kommer bildama få grundfinansiering att av en som ska medge egeninitierat arbete viss omfattning. I övrigt ska institutet av arbeta på uppdrag. Enligt Forskning 2000:5 mening är detta lämplig form för att en verksamheten ska kunna komma igång snabbt. Forskning 2000 föreslår att det statsmedel utgår ett bidrag till detta institut, motsvarar av som kostnaderna för att ta fram en årlig översikt över det svenska forskningssystemet. Institutet bör vidare kunna svara för utredningar m.m. på uppdrag från statsmakterna, regeringskansliet eller olika myndigheter. Vissa av de kompletterande utredningsuppgifter, Forskning som 2000 angivit i detta betänkande, skulle med fördel kunna utföras det av nyinrättade institutet.

l 0 Genomförande

Vissa av Forskning 2000:s förslag bör efter principbeslut av statsmakterna närmare beredas av en organisationskommitté, innan de genomförs.

Forskning 2000:5 förslag om kunskapsstrategier, forskningsstrategi-

och forskarkonferenser innebär krav på kvalificerat förberedeler m.m. searbete av berörda myndigheter och andra samt på olika typer av kompletterande utredningsarbete innan statsmaktemas forskningspolitiska beslut fattas.

Forskning 2000 redovisar, med dessa utgångspunkter, förslag till tidplan för ställningstagande till och genomförande av utredningsförslagen.

Forskning 2000 föreslår att regeringen våren 1999 lägger fram en proposition de övergripande forskningspolitiska prioriteringarna

om och förändringar i myndighetsorganisationen. Därefter genomförs

om det kompletterande utredningsarbete som erfordras.

Nuvarande treårsperiod för de statliga forskningsanslagen omfattar åren 1997-1999. Enligt hittillsvarande system ska således en forskningspolitisk proposition läggas fram för en ny treårsperiod åren 2000- 2002. Budgetpropositionen hösten 1999 bör dock endast innehålla förslag för ett budgetår, budgetåret 2000, blir ett mellanår i avvaktan

som på därefter följ ande mer långsiktiga beslut.

Forskning 2000 förordar att forskningsfrågoma fortsättningsvis behandlas samlat i en forskningspolitisk proposition vart jjärde år. Detta är i överensstämmelse med den ursprungliga tanken bakom de forskningspolitiska propositionema, som var att en sådan proposition skulle läggas fram valperiod. Valperioden har nu ändrats från tre till fyra

per ar.

Forskningspolitiska propositioner bör normalt läggas fram år 2 efter valåret. En sådan tidplan tillträdande regering rimligt utrymme

ger en för förberedelser och beredning av forskningspropositionen samtidigt

förslagen i propositionen kan träda i kraft i sådan tid att det kan som vara möjligt att bedöma regeringens forskningspolitik inför det nästkommande valet.

242 Kapitel 10

De hittillsvarande forskningspropositionerna har varit utformade med utgångspunkt i ett tidigare budgetsystem. Det budgetsystem

som nu gäller har inneburit förändringar enligt Forskning 2000:3

som, mening, motiverar en delvis annorlunda uppläggning av det forskningspolitiska beslutsfattandet.

Forskning 2000 förordar att principiella och övergripande forskningspolitiska frågor behandlas i särskilda forskningspolitiska propositioner. En sådan forskningspolitisk proposition bör läggas fram på våren för att ge möjlighet till den mer grundliga behandling och diskussion, som kan vara svår att utrymme för parallellt med höstens budgetarbete i riksdagen.

De konkreta budgetförslagen presenteras, med riksdagens beslut i de överordnade frågorna som grund, i den i september samma år framlagda budgetpropositionen.

Med utgångspunkt i valet i september 1998 och i forsknings-

att en politisk proposition fortsättningsvis ska läggas fram år 2 efter valet blir tidpunkten för nästa forskningspolitiska proposition våren 2000. Budgetförslag för den fyraårs- eller annan tidsperiod, regeringen be-

som dömer lämplig, presenteras därefter i budgetpropositionen i september 2000.

Denna tidplan bör ge utrymme för att ta fram de kunskapsstrategier och forskningsstrategier, som Forskning 2000 föreslår, för att ordna de föreslagna forskarkonferensema och för att ta fram annat kompletterande beslutsunderlag.

Reservation från ledamöterna

Margitta Edgren,

Peter Egardt, Helena Nilsson och Olle Sandahl

Forskningsstiftelserna

För den förra borgerliga regeringens forskningspolitik gjordes frihet till mer än ett tomt honnörsord. Resurserna för obunden och fri forskning utökades. Löntagarfonderna transformerades till självständiga forskningsstiftelser. Härigenom förstärktes också mångfalden i forskningsfinansieringen. Avsikten var att medel från forskningsstiftelsema skulle fungera som grädde på moset för svensk forskning. Genom utökad och obunden forskning skulle svenskt näringslivs och svenska företags konkurrenskraft förstärkas till gagn för förbättrat välstånd i vått land.

Forskningsstiftelsemas självständighet var en särskilt svårartad

nagel i ögat för de socialdemokrater som övertog regeringsmakten 1994. Genom att tumma på grundlagen lyckades regeringen till slut tillskansa sig rätten att ändra stiftelsestyrelsernas sammansättning. Nya ledamöter skulle bättre tillgodose socialdemolcratemas önskemål hur stiftel-

om semas pengar skulle fördelas, även om regeringen inte lyckades att samtidigt ändra själva stiftelseurkundema. De senaste åren har de statliga anslagen till forskning minskats under hänvisning till de medel som stiftelsema förfogar över.

Även för Forskning 2000 är mångfald ett honnörsord, vilket också präglar många av utredningens förslag. Detta gäller emellertid inte utredningsmajoritetens förslag rörande forskningsstiftelsema. För den är forslmingsstiftelsema uppenbart fortfarande bidrag till mångfalden

som försvårar en önskad centralistisk planering.

Även majoriteten konstaterar att det är inte juridiskt möjligt

att återföra stiftelsemas kapital till statsmaktemas beslutsfattande. Majoriteten försöker därför bakvägen återta den politiska makten över stiftelsema: Likafullt är omfattningen stiftelsemas insatser sådan att

av övergripande avvägningar och långsiktig policy bör stå i överensstämmelse med statsmaktemas forskningspolitik. Om således inte

pengarna kan komma till politikerna, bör i stället politikerna komma till

pengarna. Citatet talar för sig självt.

.

Majoriteten vill med andra ord göra forslmingsstiftelsema till in-

en tegrerad del av den statliga forskningspolitiken., tvärt emot de

ursprungliga syftena med stiftelsema. Stiftelsemas styrelser bör, enligt majoriteten, vara parlamentariskt sammansatta och avspegla styrkeför-

244 Reservationer och särskilt yttrande SOU 1998: 128

hållandena mellan partierna i riksdagen. Majoriteten lägger också förslag om hur stiftelsemas kapital och avkastningen på detta bör användas.

Enligt vår mening måste den statliga forskningspolitiken utformas oberoende forskningsstiftelsemas verksamhet. Denna bör utformas i

av enlighet med stiftelseurkundema, så att stiftelserna därigenom bidrar med extra medel for forskning i avsikt att långsiktigt stärka vår nations och vårt näringslivs konkurrenskraft. Stiftelsema bidrar på detta sätt också till mångfald och oberoende.

Utredningsmajoritetens förslag avvisas.

SOU 1998: 128 Reservationer och särskilt yttrande 245

Reservation från ledamoten Helena Nilsson

Avsnittet 5.3.7.6, 4:e stycket tredje raden borde haft följande lydelse.

Forskning 2000 det angeläget att staten fortsättningsvis avsätter

anser särskilt anslag för dyrbar vetenskaplig utrustning.

Detta anslag bör som hittills när kostnaden överskrider 2 miljoner kronor fördelas i forsk-

en ningsrådsgemensam kommittée. Denna anslags- och beslutsordning behövs för att få överblick behoven dyrbar vetenskaplig utrust-

av av ning och för att göra strategiska överväganden och för att tydliggöra att staten har ett ansvar för detta område så att privaträttsliga finansiärer inte får ett helt avgörande inflytande ifråga tillgången på dyrbar

om vetenskaplig utrustning.

246 Reservationer och särskilt yttrande SOU 1998: 128

Reservation från ledamoten Peter Egardt

Forskningsrådens samverkansnämnd

Utredningens förslag forskningsrådsorganisation syftar till att

om en ny stärka kvaliteten när det gäller den statliga finansieringen av forskning. Inomvetenskapliga kriterier skall vara avgörande för fördelning av medel även till sådan forskning som av utredningen kallas ställföreträdarstyrd forskning. Forskningsråden blir färre starkare. Nuvarande

men

forskningsrådsnämnd FRN avskaffas.

- - Som utredningen påpekar måste forskningsråden för att fungera väl och

respekt och legitimitet såväl i forskarsamhället som i samhället i övrigt ha beslutsorgan med stor integritet och kompetens samt ha adekvata arbetsformer. Utredningen anser att forskningsråden själva skall besluta sina kansli- och beredningsorganisationer. Utredningen an-

om

också att forskningsråden självfallet skall samverka kring gemenser

frågor, att råden själva är bäst skickade att avgöra vilka samma men frågor detta är och hur samverkan skall gå till. Majoritetens i utredningen förslag om en forskningsrådens samverkansnämnd rimmar emellertid illa med resonemangen i övrigt i betänkandet. Den föreslagna samverkansnämnden skall vara politiskt sammansatt och ha särskilt för bl.a. tvärvetenskaplig forskning och

ansvar genusforskning. Den föreslagna nämnden är i realiteten detsamma som nuvarande FRN med i princip uppgifter. Namnbytet är bara en

samma lek med ord. Det är sannolikt ingen slump att stor andel av utred-

en ningens ledamöter också är eller har varit ledamöter i FRN. I den senaste forskningspropositionen framhöll regeringen att "det är väsentligt att genusforskningen integreras i den ordinarie forskningen och att de ordinarie forskningsfinansierande organen fördelar medel även till genusforskning. Utredningen visar med stor tydlighet, bl.a. i uppräkningen forskarutbildningsämnen, hur ett stort antal äm-

av nya

med tvärvetenskaplig karaktär tillkommit på forskarnas och forsknen ningens egna initiativ. Enligt min mening måste varje enskilt forskningsråd ta ansvar för såväl tvärvetenskapliga forskningsinsatser som insatser inom genusforskningen. Detta bör ske inom för de enskilda råden samt genom de

ramen skiftande former för samverkan mellan råden som förekommer. Inomvetenskapliga kriterier skall utslagsgivande för anslagsgivningen.

vara En politiskt sammansatt samverkansnämnd med öronmärkta resurser och preciserade uppgifter på vissa områden riskerar att bli direkt kontraproduktiv. Tvärvetenskap och genusforskning utpekas som särskilda reservat andra utom den s.k. samverkansnämnden inte behöver

som befatta sig med.

SOU 1998: 128 Reservationer och särskilt yttrande 247

Den logiska slutsatsen av utredningens borde varit att

resonemang forskningsråden bör samverka på sätt de själva beslutar. En

samverkansnämnd kan ett alternativ, den bör då ett forsknings-

vara men vara rådens gemensamma organ, sammansatt ledamöter utsedda

av av forskningsråden och utan inblandning av politiker.

248 Reservationer och särskilt yttrande SOU 1998: 128

Särskilt ledamoten Peter Egardt

yttrande av

Direktiven till Forskning 2000 är osedvanligt omfattande så omfat-

tande att det varit ogörligt för utredningen att penetrera samtliga de frå-

direktiven upptar. Utredningen har därför tvingats att koncentgor som

sitt arbete till ett antal delområden. Det förtjänar att understrykas, rera vilket också framgår betänkandets titel, att utredningen valt att helt

av fokusera på de forskningspolitiska aspekterna. De statliga forskningsinsatsema, samt organisationen för och administrationen av dessa, är betänkandets kärna. Med den avgränsningen utgör betänkandet, enligt min mening och med de undantag jag reservationsvis anför, en god grund för statsmaktemas beslut efter hörande av remissinstansema.

Uppdraget till utredningen omfattar emellertid också att i vid mening analysera de svenska forskningsinsatsema med utgångspunkt från samhällets behov och forskningens möjligheter, samt att lämna förslag mot denna bakgrund, Det har självfallet inte varit möjligt för ut-

m.m. redningen att, med denna korta tid stått till förfogande, göra några

som mer omfattande sådana analyser.

Det hade varit önskvärt utredningen kunnat ägna tid åtgärder

om för att rekrytera de allra främsta och bästa begåvningama till forskning. Det hade varit önskvärt utredningen kunnat diskutera hur IT kan

om och bör påverka forskning och forskarutbildning, antagningen till forskarutbildningen och konsekvenser i övrigt för det hittillsvarande centralistiska planeringsperspektivet samt den europeiska och intemationella forskningssamverkan, Det hade varit önskvärt om utred-

m.m. ningen kunnat penetrera kvalitetsfrågoma grundligare, även om en hel del förslagen i betänkandet har kvalitetshöjning som syfte. Det hade

av varit önskvärt utredningen kunnat belysa hur kreativiteten inom den

om statligt finansierade forskningen kan stimuleras och hur den kritiska

för forskningsverksamhet bäst uppnås i olika situationer och massan inom olika forskningsområden. Det hade varit önskvärt om åtgärder for att bättre främja samspelet mellan den grundläggande högskoleutbildningen, forskarutbildningen och forskningen hade kunnat diskuteras och framläggas.

Mycket återstår således att göra.

SOU 1998: 128 249

Kommittédirektiv

Den svenska forskningspolitiken Dir.

1997:67

Sammanfattning av uppdraget

En kommitté ges i uppdrag att

analysera de svenska statliga forskningsinsatsema med utgångs-

punkt från samhällets behov och forskningens möjligheter,

analysera ansvarsfördelningen mellan statsmakterna och myndig- -

heter, mellan myndigheter och andra finansiärer liksom mellan

myndigheterna inbördes,

lämna förslag till övergripande och långsiktig inriktning de statli- - av

ga forskningsinsatserna inför den planeringsperiod inleds år

som

2000,

lämna förslag rörande utformning av forskningsorganisation och -

ansvarsfördelningen mellan berörda och

organ

lämna förslag som främjar nära samverkan och ömsesidigt kun- -

skapsutbyte mellan universitet och högskolor och samhällslivet i öv-

rigt.

Bakgrund

Regeringen presenterade under hösten 1996 sina förslag inriktning-

om en av forskningspolitiken för perioden 1997 1999 i propositionen

- Forskning och samhälle prop. 1996/97:5, bet. l996/97:UbU3, rskr. 1996/97:99. I propositionen presenterades för första gången mål för

forskningen och riktlinjer för forskningspolitiken.

Riksdagen antog regeringens förslag till mål för forskningen och riktlinjer för forskningspolitiken prop. 1996/97:5, bet. l996/97:UbU3, rskr. 99. Regeringens förslag i propositionen utgick från de allmänna riktlinjerna för forskningspolitiken. Förslagen innebar tyngdpunktsförskjutningar och förändringar i politiken. Bland annat skapades

ge-

250 Bilaga 1

ändring av stiftelselagen prop. 1996/97:22, bet. 1996/97:LU2, nom en rskr. 1996/97:62 större möjligheter till samverkan med de forskningsstiftelser som tillkom under den tidigare regeringen. Vidare fick de mindre och medelstora högskolorna permanenta och ökade forskningsresurser. Forskningens relevans för samhället och dess nyttiggörande betonades. Mot bakgrund den statsfinansiella situationen före-

av slogs vissa neddragningar av de statliga anslagen. Riksdagen godkände regeringens förslag i sin helhet.

Riksdagens beslut innebär att det för år 1997 anvisas mer än sex miljarder kronor direkt till universitet och högskolor en statlig bas-

som

för forskningen. Till detta kommer externa medel för forskning resurs och utveckling från forskningsråd, sektorsorgan, stiftelser och EU m. il.

ännu större omfattning. Totalt sett är resurserna för forskning vid av universitet och högskolor större än någonsin tidigare. Företagens FoUutgifter, till största delen avser utvecklings-kostnader, ökar ännu

som snabbare än inom högskolesektom och uppgick år 1995 enligt senaste statistik från Statistiska Centralbyrån till nämnare 40 miljarder kronor.

Analys och bedömningar utifrån delvis nya förutsättningar

Kunskaps- och vetenskapsberoendet i samhället ökar. Den vetenskapliga produktionen har ökat dramatiskt under de senaste decennierna. Ny kunskap växer fram inifrån det vetenskapliga samhället men också på frågor, problem och uppgifter som formuleras utan-

som svar för vetenskapen. Forskningens framsteg och dess tillämpningar har en uppenbar ekonomisk betydelse men omsätts inte automatiskt i ny teknik, produkter eller ökad välfärd. Härför krävs ett gynnsamt sam-

nya spel med andra faktorer, t.ex. attityder till användning ny teknik och

av arbetsorganisation. Men forskningens roll i framtidens samhälle kan inte bara i ett ekonomiskt perspektiv. Vetenskap är en process och

ses ett förhållningssätt och dess betydelse för samhällsutvecklingen har vittgående kulturella och sociala dimensioner.

Den ökade internationaliseringen och framför allt den nya infonnationstekniken har inneburit stora samhällsförändringar. De nya möjligheterna att snabbt förmedla och bearbeta information har i grunden förändrat det moderna samhällets produktionsmetoder. Företagens förmå-

att tolka, förstå, utveckla och nyttiggöra ny kunskap blir likaledes ga avgörande för deras förmåga att konkurrera på världsmarknaden och där spelar både den generella utbildningsnivån i samhället och antalet individer som givits möjlighet till högre vetenskaplig träning en stor roll.

Bilaga 1 251

Utvecklingen inom infonnationstelmiken har på ett väsentligt sätt också förändrat högskolans arbetssätt och skapat möjligheter till nya kontakter och utbyte med samhället i övrigt. Forskningens bidrag till och utnyttjande av utvecklingen av informationstekniken är väsentligt både för samhällsutvecklingen i stort och för forskningens egen utveckling. Datanät och tillgång till forskningsinformation över nätet möjliggör både ett decentraliserat forskningsutförande och snabbamer

re tillgång till aktuell forskningsinformation iinnovations-processen.

Inriktningen av den offentligt finansierade forskningen styrs ytterst av riksdag och regering genom anslagstilldelningen. Det finns ett legitimt krav från det demokratiska samhället att styra forskningen i riktning mot vad det anser vara särskilt angelägna områden. Frågan forskom ningens nytta och relevans är central och har givits ökad tyngd genom riksdagens aktuella forskningspolitiska beslut. Sektorsorganen har naturligt nog länge arbetat med relevansbedömningar. Även forskningsråden har inlett ett arbete i detta syfte. Forskare och forskningens krav har ett mycket stort inflytande över fördelningen och påverav resurser kar självfallet också beslutsfattare. Forskarna har därvid unik ställen ning i samhället och därmed också ett betydande för prioriteansvar ringar och forskningens nyttiggörande. De inom-vetenskapliga prioriteringarna kan få långsiktig betydelse för kompetens och kunnande i samhället. De måste därför diskuteras och redovisas också utanför forskarsamhället. Forskningssystemet har under lång tid haft betydande och ökande resurser till sitt förfogande. Resursema kan förväntas fortsätta att växa under de närmaste åren ökade insatser från bl.a. forskningsstifgenom telsema. Sverige kommer även i fortsättningen att höra till de länder som gör de största samlade insatserna för forskning och utveckling i förhållande till bruttonationalprodukten. De statliga insatserna ligger även de bland de högsta i världen mätt med mått. De statliga samma resurserna kan dock inte förväntas öka under de närmaste åren även om nya förutsättningar t.ex. utbyggnaden av högskolan, EU-medlemskapet, ökat behov av forskarutbildning och ökade och permanenta forskningsresurser vid mindre och medelstora högskolor ställer krav på nya forskningsresurser. Prioriteringar måste därför göras för att på ett mer effektivt sätt utnyttja och fördela tillgängliga Det finns inget resurser. automatiskt samband mellan satsning på forskning och ekonomisk tillväxt eller ökad välfärd. Avgörande är hur forskningen kan nyttiggöras. De stora svenska satsningarna på forskning och utveckling FoU har inte fullt ut omsatts i innovationer, arbetstillfällen eller ökad social nya välfärd. Man kan säga att samhället inte fått full utdelning på de avsevärda resurser satsas på forskning. Till del beror detta på omstänsom digheter utanför forskningens område. Men uppenbart är att forskning i

9 18-5272

252 Bilaga I

stor utsträckning också måste inriktas mot sociala och ekonomiska nyttigheter.

Inför den forskningspolitiska propositionen Forskning och samhälle tillsatte regeringen utredningen om samverkan mellan högskolan

en och näringslivet NYFOR kommittén, SOU 1996:70. Utredningen

analyserade bl.a. vilka förutsättningar som bör vara uppfyllda för att högskolans kunskap och kompetens skall kunna nyttiggöras i näringsli-

även hur kunskaper, kompetens och instrumentering i näringsvet men livet skall kunna berika högskolans FoU-arbete. Utredningens material bör beaktas i den fortsatta analysen.

Kontakten mellan grundläggande utbildning och forskning berikar bägge verksamheterna. Den kraftiga utbyggnaden av högskolan som pågår och kommer att fortsätta flera år framöver ställer krav på

som rekrytering fler forskarutbildade högskolelärare, leder till ökad efter-

av frågan på forskarutbildning och innebär forskningspotential inte

ny minst vid mindre och medelstora högskolor. Den snabba utvecklingen

informationstekniken bidrar också till att underlätta en jämnare regiav onal fördelning av forskningsresurserna.

De åtgärder vidtagits för att främja jämställdhet mellan kvinnor

som och män inom forskningen och pågående insatser för genusforskning innebär möjligheter för utvecklingen av svensk forskning. Den

nya ökade tillgången på kvalificerade forskarstuderande av bägge könen och möjligheten till perspektiv i forskningen måste tas till vara i

nya den fortsatta utvecklingen. Vidare måste den alltjämt stora manliga dominansen inom forskningen brytas, för att Sverige skall få en större mångfald och bredd i forskningen.

Sverige har medlemskapet i EU lyckats utveckla deltagandet

genom i europeiskt forskningssamarbete väl. Svenska forskare är framgångsrika i EU-projekt särskilt inom områden där vi nationellt är starka, vilket på sikt kan innebära koncentration resurser till dessa ornrå-

en av den.

Det svenska forskningssystemets organisation har, liksom i många andra länder, vuxit fram under lång tid. De offentliga forsknings-

har traditionellt varit knutna till de svenska universiteten och resursema fackhögskoloma.

Under 1970- och l980-talen utvecklades det svenska forskningsfinansieringssystemet till ett systern med ett stort antal av varandra oberoende finansiärer. Grundforskningsråden och Forskningsrådsnämnden korn att utgöra del av systemet och ett stort antal sek-

en torsmyndigheter med F oU-resurser en annan. Dessutom bildades under åren 1993 och 1994 ett antal forskningsstiftelser genom avvecklingen

löntagarfondema. Forskningen utförs dock alltjämt i huvudsak vid av landets universitet och högskolor.

Statliga anslag används också för att finansiera tillämpad forsk-

mer ning inom olika samhällssektorer. Insatsema har mycket olika omfattning både i absoluta tal och i relation till de olika samhälls-sektoremas storlek. Ett stort antal myndigheter, sektorsforslcrlings-organen,

svarar

för den närmare medelsfördelningen.

Till skillnad mot vad som är fallet i många andra länder finns det i Sverige få fristående forslcningsinstitut. Sådana är de s.k. industriforskningsinstituten, som finansieras gemensamt stat och näringsliv

av samt vissa andra institut, t.ex. Arbetslivsinstitutet och Försvarets forskningsanstalt. Dessa institut samverkar emellertid med universitet och högskolor bl.a. genom. att institutens personal medverkar i högskolans utbildning och forskningshandledning och samverkan i forsk-

genom ningsprojekt.

Inför den forskningspolitiska propositionen Forskning och samhälle

tillsatte regeringen en forskningsfinansieringsutredning. Utredningens

slutbetänkande Forskning och SOU 1996:29 redovisar ett

pengar omfattande underlagsmaterial. Utredningen samlade in mängd statistis-

en ka uppgifter forskningsfinansiering och pekade på brister i den

om nuvarande forslcningsstatistiken. Utredningens material och sammanställningar bör beaktas i de fortsatta analyserna.

Uppdraget

De nya förutsättningarna för forskningen och de förändringar forsk-

av ningspolitiken som genomförts gör det angeläget att samlad analys

en och bedömning av forskningens roll i samhället och dess villkor,

av inriktning och organisation genomförs.

En kommitté med företrädare för riksdagspartierna tillkallas för att analysera dels de svenska forskningsinsatsema i perspektiv samhäl-

av lets behov och forskningens möjligheter, dels den svenska forskningsorganisationen och ansvarsfördelningen mellan statsmakter

och myndigheter, mellan myndigheter och andra finansiärer liksom mellan myndigheterna inbördes. Jämförelser bör göras med förhållandena i andra länder såväl i Europa i andra delar världen.

som av

Kommittén skall analysera och ett långsiktigt perspektiv på

ge forskningens roll och utvecklingskraft i samhället. Utgångspunkter är de mål för forskningen som riksdagen antagit och de därmed sammanhängande forskningspolitiska slutsatserna. Ett av dessa mål är att bidra till den ekonomiska och sociala utvecklingen. Utifrån detta mål bör utredningen utvärdera och analysera den offentligt finansierade forskningens samhällsekonomiska nytta och möjligheterna att öka denna i förhållande till den offentliga resursinsatsen. Analysen bör utgå från att

254 Bilaga 1

de offentliga resursinsatsema bör prioriteras till områden där enskilda företag inte skulle utföra forskningen alls eller i för liten omfattning ur ett samhällsekonomiskt effektivitetsperspektiv. Utredningen skall också göra analys om offentliga bidrag eller skatter är konstruerade på

en av ett sådant sätt så att de bidrar till att önskvärd forskning utförs. Analy-

bör utgå ifrån ett samhällsekonomiskt effektivitetsperspektiv. sen

Utöver ovanstående analys är det av vikt att utredningen analyserar forskningens kulturella och sociala roll. Forskningens betydelse för långsiktigt hållbar utveckling skall särskilt belysas. Jämställdhets- och genusperspektiv grundläggande betydelse. Kommittén skall sär-

är av skilt uppmärksamma samspelet mellan forskning och det demokratiska samhället. Kommittén skall också uppmärksamma frågor som gäller allmänhetens kunskap forskningen, forskningens samband med ut-

om bildningen och forskningens betydelse för den regionala utvecklingen samt olika förhållningssätt till vetenskapliga framsteg och forskningens inverkan på samhället.

En förutsättning för ökad samhällsrelevans inom forskningen är ökade kontakter med det omgivande samhället. Kommittén skall analy-

hur forskningens styrning, organisation och inriktning kan påversera kas för att stärka dess relevans samtidigt som forskningens autonomi värnas vad gäller kvalitetsbedömningar, val metoder och publice-

av ring.

Kommittén skall översiktlig analys av den svenska forskning-

ge en

kvalitet, dess styrka och svagheter. Kommittén skall därvid också ens

bild den omfattande forskning och utveckling som bedrivs ge en av inom det svenska näringslivet och hur den samspelar med den statligt finansierade forskningen.

Sveriges internationella forskningssamarbete skall särskilt uppmärk-

och i detta sammanhang självfallet den forskning som bedrivs sammas inom EU:s ramprogram. Kommittén bör i sitt arbete utnyttja resultatet

den analys EU:s påverkan på svensk forskning som görs av av av EU/FoU-rådet i samarbete med rad myndigheter mil. Infonna-

en tionsteknikens snabba utveckling ger också nya och värdefulla möjligheter till utökad internationell samverkan.

En utgångspunkt för kommitténs resonemang skall vara att Sverige också i framtiden skall ha stark grundforskning som bas men att den

en förändrade situationen som beskrivits i det föregående ställer högre krav på ekonomisk och social nytta, koncentration och specialisering, både vad gäller forskningens utförande och finansiering.

Kommittén skall göra analys omfattning och övergripande in-

en av riktning svensk forskning med hänsyn tagen till olika samhällssekto-

av

behov kunskap och kompetens. Analysen skall inbegripa frågan rers av

relationen mellan de insatser som görs av staten och näringslivet. om

En bedömning skall göras om de statliga insatserna är rimligt avvägda såväl vad gäller relationen mellan forskning för olika syften, t.ex. de tämligen vaga begreppen grundforskning och tillämpad forskning och vad gäller insatserna inom olika områden. Vidare skall kommittén analysera den ämnesmässiga bredden i de nuvarande forskningsinsatserna och i samband därmed vad är starka och sidor inom

som svaga svensk forskning. Kommittén skall härvid beakta det arbete utförs

som

inom regeringens forskningsberedning.

Kommittén skall göra bedömningar av hur förutsättningar kan skapas för en rimlig bredd i verksamheten samtidigt insatser skall

som kunna koncentreras till områden där behoven är särskilt stora eller där svenska forskare har särskilda möjligheter att göra framstående insatser. Den bredd som behövs är beroende flera faktorer, bl.a. utbild-

av ningens behov.

Kommittén skall analysera behovet prioriteringar mot bakgrund

av av den nuvarande tillgången på för forskning i Sverige samt

resurser föreslå hur sådana prioriteringar skall kunna åstadkommas.

Både den snabba vetenskapliga utvecklingen och samhällsrelevansen innebär större behov av interdisciplinärt samarbete och

av tvärvetenskapliga ansatser. Detta ställer nya krav på såväl forskningsutförande som finansierande organ. Kommittén bör i sina förslag till

ansvarsfördelning och organisation ta hänsyn till detta.

Kommittén skall översiktligt belysa frågan om ett bättre utnyttjande av forskningen och forskningsresultaten i samhället. Konsekvenserna av att ett förtydligande gjorts av högskolans s. tredje uppgift om samverkan med det omgivande samhället bör ingå i analysen, liksom avvägningen mellan insatser för forskning respektive utnyttjande

av forskningsresultat. I detta sammanhang är frågan spridning

om av forskningsresultat, speciellt till små och medelstora företag, betydelsefull att uppmärksamma.

Kommittén skall förutsättningslöst pröva den nuvarande statliga forskningsorganisationen. Skall huvuddelen den statligt finansierade

av forskningen också i framtiden utföras vid universitet och högskolor Skulle ordning stärka nyttiggörandet forskningen Är den

en annan av nuvarande sektorsforskningsorganisationen ändamålsenlig Fördelningen av ansvar mellan forskningsråd, andra myndigheter samt stiftelser måste prövas noga. Därvid måste det också prövas den

om nuvarande rådsorganisationen är ändamålsenlig. En motsvarande analys skall göras vad gäller avvägningen mellan fakultetsanslag respektive råds- och sektorforskningsanslag. I detta arbete bör bedömningar och

analyser från forskningsñnansieringsutredningen liksom erfarenheter

från andra länder beaktas. Behovet av mångdisciplinära insatser skall särskilt granskas.

Kommittén skall lämna förslag i fråga om vilket beslutsunderlag som bör tas fram inför statsmakternas forskningspolitiska beslut,periodisering samt utformning av dessa beslut. Det nuvarande systemet bygger på treåriga forskningsbeslut. Det kan ifrågasättas om detta inte är en för kort planeringsperiod. Ett bättre kunskapsunderlag behövs såväl för statsmakternas beslut som för verksamheten inom universitet och högskolor, forskningsråd och det stora antal andra myndigheter och organ som har ansvar för planering, finansiering och/eller utförande av forskning. Kommittén skall lämna förslag till hur arbetet med att ta fram sådant kunskapsunderlag skall organiseras. Det nära sambandet mellan forskningsfrågor och en rad andra frågor, inte minst frågor om utbildning, näringsliv och arbetsmarknad bör härvid uppmärksammas.

Kommittén skall analysera dimensioneringen av och resurstilldelningen till forskarutbildning vid universitet och högskolor liksom den påverkan som följer av externa aktörer t.ex. forskningsråd och stiftelser. Kommittén skall bedöma det framtida behovet av forskarutbildade inom olika samhällsområden och ta fram förslag till former för att löpande göra sådana bedömningar. Om kommittén redovisar förslag

ökade utgifter skall kommittén redovisa förslag till hur dessa som ger skall finansieras.

Kommittén skall i sitt arbete samråda med forskningsföreträdare, forskningsfinansiärer och forskningens avnämare i samhället, både i näringsliv och offentlig verksamhet. Detta kan lämpligen ske genom att kommittén tillsätter en eller flera referensgrupper. Vid sammansättningen dessa grupper bör behovet av en jämn könsfördelning

av liksom att inkludera forskare som har kännedom om genus-

av forskningens villkor så långt möjligt beaktas. Kommittén skall samråda med kommittén forskningsetik och forskarnas ansvar dir.

om 1997:68.

Övrigt

Kommittén skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om att redovisa regionalpolitiska konskevenser dir. 1992:50, om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124 och om att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir 1996:49.

Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den l november 1998.

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till Kommittén Dir. Forskning

2000 1997:154

Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 1997.

Sammanfattning av uppdraget

Kommittén Forskning 2000 U1997:O9 skall följa hur de små och

upp medelstora högskolorna utnyttjar tilldelade forskningsmedel. Kommittén skall vidare föreslå kriterier för den framtida fördelningen forsk-

av ningsmedel.

Bakgrund

Kommittén Forskning 2000 Ul997:O9 har enligt sina direktiv

i uppdrag att analysera de statliga forskningsinsatsema i perspektiv

av samhälleliga behov och forskningens möjligheter samt lämna förslag

om utformning av forslcningsorganisation och ansvarsfördelning mellan berörda forskningsfinansierande och utförande dir. 1997:67.

organ Kommittén skall vidare lämna förslag i fråga vilket beslutsunderlag

om som bör tas fram inför statsmaktemas forskningspolitiska beslut.

Riksdagen beslutade med anledning regeringens budget-

av proposition för år 1997 om ökade för forskning och forskarut-

resurser bildning. Beslutet innebar bl.a. att de mindre och medelstora högskolorna tilldelades ökade och permanenta forskningsresurser. Utbyggnaden de mindre och medelstora högskolornas permanenta forsknings-

av resurser innebär att dessa högskolor år 1997 förfogar över cirka 5 %

av det belopp som riksdagen anslår till forskning vid universitet och högskolor.

Trots att de mindre och medelstora högskolorna har förhållandevis små resurser för forskning, bedrivs forskning där i ökande omfattning. Antalet forskarutbildade lärare och doktorander ökar stadigt, liksom de externa medlen till forslmingsverksamheten. De forskningsmiljöer

som har utvecklats vid de mindre och medelstora högskolorna har ofta ett nära samarbete med det omgivande samhället, vilket har betydelse för det regionala näringslivet och främjar tekniköverföring och forsk-

258 Bilaga 2

ningsinformation. Forskningen har naturligtvis stor betydelse även för grundutbildningens kvalitet och för lärarnas kompetensutveckling.

En profilering forskningen är nödvändig och det är varje hög-

av skolas ansvar att utveckla sin profil med hänsyn till högskolans egna förutsättningar. En mindre eller medelstor högskola kan mycket väl befinna sig vid den internationella forskningsfronten inom sina profilområden.

Det är angeläget att följa upp hur högskolorna utnyttjar de tilldelade

så att frågan blir belyst i ett övergripande forskningspolitiskt resurserna sammanhang. I budgetpropositionen för år 1998 aviseras en sådan uppföljning inom för den parlamentariska utredningen Forskning

ramen 2000 Prop. 1997/98:1 Utgiftsområde 16 sid. 83.

Uppdrag

I tillägg till tidigare direktiv skall kommittén följa upp hur de små och medelstora högskolorna utnyttjar tilldelade forslmingsmedel inklusive eventuella rådsmedel, stiftelsemedel och andra medel. Kommittén skall härvid belysa forskningens inriktning, innehåll och kvalitet.

Kommittén skall vidare överväga vilka kriterier som skall ligga till grund för den framtida fördelningen av forskningsmedel i form av statliga anslag till de mindre och medelstora högskolorna. Kriterierna skall bl.a. bygga på högskolas kvalifikationer och grad av specialisering

en och bör belysa olika aspekter av högskolans verksamhet. Viktiga aspekter är utbildningens och forskningens kvalitet och de infrastrukturella förutsättningarna för forskning och utbildning.

Kommittén bör också överväga hur t.ex. högskolans samverkan med det omgivande samhället och högskolans arbete med jämställdhetsperspektiv i forskning och utbildning kan vägas in i framtida beslutsunderlag.

Kommittén får inte föreslå ökade statliga utgifter utan att samtidigt föreslå hur finansiering ska ske.

FoU-utgifter inom statsbudgetens utgiftsområden

Utgiftsområde Rikets styrelse

Utgiftsområdet omfattar anslagen till Kungliga hov- och slottsstaten, Riksdagen och Regeringen, kostnader för de allmänna valen och stöd till politiska partier. Inom detta utgiftsornråde finns också anslag till Justitiekanslern och Datainspektionen, till presstöd och till vissa utgifter for radio och TV.

I statsbudgeten avsätts inga särskilda medel för forskning inom utgiftsområdet. I Viss utsträckning finansieras forskning relevans för

av detta utgiftsornråde inom utgiftsområdet Kultur, medier, trossamfund och fritid.

Utgiftsområde Samhällsekonomi och finansförvaltning

Utgiftsområdet omfattar anslagen till vissa centrala myndigheter med uppgifter inom ekonomi och ekonomi-administration, Konjunk-

som turinstitutet, Riksrevisionsverket, Statskontoret, Statistiska Centralbyrån, Kammarkollegiet mfl. Här anvisas också medel för Riksgäldskontorets kostnader för upplåning och låneförvaltning för statens räkning.

Forsknings- och utvecklingsinsatser särskilt intresse för den eko-

av nomiska politikens utformning finansieras via Ekonomiska rådet,

som för budgetåret 1998 anvisas ett anslag på 1 680 000 kronor. Vissa

av projekten bedrivs helt eller delvis rådets medlemmar. Huvuddelen

av av medlen fördelas dock efter ansökningsförfarande, där rådet preciserat forskningsområdet, till utomstående forskare.

Viss forskning bedrivs också inom Konjunkturinstitutet. Storleken av dessa insatser bestäms av myndigheten. För närvarande beräknas cirka tio personer arbeta med forskning inom myndigheten.

Utgiftsområde Skatteförvaltning och uppbörd

Utgiftsornrådet består anslagen till Riksskatteverket, Skattemyndig-

av heterna och Tullverket med Skattemyndighetema i särklass största

som post.

IO 18-5272

260 Bilaga 3

I statsbudgeten avsätts inga särskilda medel för forskning inom utgiftsområdet.

Utgiftsområde Rättsväsendet

Utgiftsområdet består anslagen till polisorganisationen, åklagarorga-

av nisationen, domstolsväsendet, kriminalvården, kronofogdemyndigheterna, Rättsmedicinalverket, Brottsoffermyndigheten. Här anvisas också medel för rättshjälpskostnader och ersättning för skador på grund av brott m.m.

Forsknings- och utvecklingsinsatser finansieras via anslagen till Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten och Gentekniknämnden.

Den forskning hittills finansierats via anslag till Polishögskolan

som förs från år 1998 över till Brottsförebyggande rådet. Verksamheten ska dock fortfarande bedrivas på Polishögskolan. Anslaget i övrigt till Brottsförebyggnade rådet numera endast verksamheten vid rådet.

avser Rådet disponerade tidigare medel som fördelades efter ansökan. Dessa fördes efter förslag i 1993 års forskningsproposition över till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsningsrådet cirka 4 miljoner kronor.

Brottsoffermyndigheten fördelar medel från Brottsofferfonden till bl.a. forskningsprojekt. Det rör sig här endast om små belopp.

Utgiftsområde Utrikesförvaltning och internationell samverkan

Utgiftsområdet anslag till utrikesförvaltningen och de svenska

består av bidragen till olika internationella organisationer m.m.

Forsknings- och utvecklingsinsatser finansieras via dels anslagen till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut SIPRI och Utrikespolitiska institutet dels anslagen till forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet samt till forskning av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse.

Utgiftsområde Totalfdrsvar

Utgiftsområdet består av anslagen till försvarsmakten och till vissa myndigheter inom försvarsområdet.

Forslmings- och utvecklingsinsatser finansieras via anslagen till Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska försöksanstalten.

De största FoU-insatserna görs dock inom ramen för de olika ansla-

till försvarsmakten. Beloppen anges har inte av statsmakterna. gen

Bilaga 3 261

Forskningsñnansieringsutredningen uppskattade kostnaderna för

försvarsforskning till sammanlagt cirka 900 miljoner kronor.

Överbefalhavaren har tagit fram strategi för försvarsmaktens

en forskning och teknikutveckling att gälla från den l maj 1997.

Utgzftsområde Internationellt bistånd

Utgiftsområdet består av anslagen till biståndsverksamhet och biståndsförvaltning, till samarbete med Central- och Östeuropa samt till bl.a. exportkreditgarantier.

I statsbudgeten avsätts inte längre några särskilda medel för forskning inom utgiftsområdet. Den tidigare biståndsforskningsmyndigheten har fr.o.m. budgetåret 1995/96 inordnats i SIDA och avdel-

utgör nu en ning inom denna myndighet. Inom ramen för anslaget till biståndsverksamhet avsätts på myndighetsnivå medel för forskning och utveck-

nu

lingsarbete. Enligt forskningsñnansieringsutredningen uppgick belop-

pet år 1995 till sammanlagt cirka 400 miljoner kronor. Inom SIDA

svarar en särskild nämnd, SAREC, för forskningsfinansieringen. SAREC fungerar som ett forskningsråd. Besluten fattas i nämnd där majori-

en teten av ledamöterna är forskare inom u-landsrelevanta områden. SIDA finansierar också forskning via bidrag till vissa internationella organisationer.

Utgiftsområde Invandrare och flyktingar

Utgiftsområdet omfattar anslagen till vissa myndigheter, Statens invandrarverk, Utlänningsnämnden, Integrationsmyndigheten. Här anvisas vidare medel för mottagande av asylsökande, migrationspolitiska åtgärder, särskilda insatser i utsatta bostadsområden, integrationsåtgärder m.m. Det i särklass största anslaget kommunersättningar vid

avser flyktingmottagande.

I statsbudgeten avsätts inga särskilda medel för forskning inom utgiftsområdet. I viss utsträckning finansieras forskning relevans för

av detta utgiftsområde inom utgiftsområdet Hälsovård, sjukvård och social

omsorg, via Socialvetenskapliga forskningsrådet.

Utgiftsområde Hälsovård, sjukvård och social

omsorg Utgiftsområdet omfattar anslag till sjukvårdsförmåner, bidrag till hälsooch sjukvården, rad andra bidrag, t.ex. inom äldre- och handi-

en kappområdet, till vårdartjänst, till handikapp- och pensionärsorganisa-

262 Bilaga 3

tioner, till ungdomsvård och missbrukarvård samt alkohol- och drogförebyggande arbete. Här finns också anslag till vissa myndigheter, dels de två stora inom området, Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse, dels ett antal mindre myndigheter, Alkoholinspektionen, Barnombudsmannen, Folkhälsoinstitutet, Handikappombudsmannen, Hälsooch sjukvårdens ansvarsnämnd, Smittskyddsinstitutet, Statens institut för särskilt utbildningssöd, Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor.

Utgiftsområdet domineras helt av två stora anslag, Bidrag för läkemedelsförmånen och Kostnader för statlig assistansersättning sammanlagt cirka 17,5 miljarder kronor för budgetåret 1998.

Forskriings- och utvecklingsinsatser finansieras via anslag till Socialvetenskapliga forskningsrådet, fördelar medel efter ansökningar

som från forskare till forskning vid universitet och högskolor..

Forskning och utvecklingsarbete finansieras också inom anslagen till Folkhälsoinstitutet och Statens institutionsstyrelse. Även de

senare fördelar projektanslag till forskare vid universitet och högskolor. Forskningsñnansieringsutredningen uppskattade beloppen för forskning inom dessa myndigheter till 23 respektive 30 miljoner kronor budgetåret 1994/95.

Utgiftsområdena 10, 11, 12 och 13. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, Ekonomisk trygghet vid ålderdom, Ekonomisk trygghet för familjer och barn, Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

Dessa utgiftsområden omfattar statens del av finansieringen av de olika socialförsäkringssystemet.

Här finns således, inom området Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, anslagen till sjukpenning och rehalilitering, till förtidspensioner Inom området Ekonomisk trygghet vid ålderdom finns

m.m. anslagen till ålderspensioner och till bostadstillägg till pensionärer. Området Ekonomisk trygghet för familjer och barn omfattar de allmän-

bambidragen, föräldraförsäkring, underhållsstöd, Vårdbidrag for na funktionshindrade barn Och området Ekonomisk trygghet vid

m.m. arbetslöshet, slutligen, omfattar de statliga bidragen till arbetslöshetsersättning och till lönegarantiersättning.

I statsbudgeten avsätts inga särskilda medel för forskning inom des-

utgiftsorriråden. I viss utsträckning finansieras forskning av relevans sa for utgiftsområdena inom utgiftsornrådet Hälsovård, sjukvård och soci-

via Socialvetenskapliga forskningsrådet.

omsorg,

Bilaga 3 263

Utgiftsområde 14. Arbetsmarknad och arbetsliv

De stora anslagen inom utgiftsområdet arbetsmarknadspolitiska

avser åtgärder, särskilda åtgärder för arbetshandikappade, bidrag till Samhall samt statliga tjänstepensioner.

Här finns också anslag till vissa myndigheter, Arbetsmarknadsverket, Arbetarskyddsverket, Arbetsdomstolen, Jämställdhetsombudsmannen, Statens förlikningsmannaexpedition, Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar. Vidare anvisas medel för det svenska bidraget till Europeiska socialfonden m.m.

F orslmings- och utvecklingsinsatser finansieras via anslagen till Rådet för arbetslivsforslming, Arbetslivsinstitutet och Institutet

för ar-

betsmarknadspolitisk utvärdering. Både Rådet för arbetslivsforskning

och Arbetslivsinstitutet finansierar forskningsprojekt vid universitet och högskolor. Arbetslivsinstitutet bedriver också forskning.

egen

Utgiftsområdena 15 och 16. Studiestöd, Utbildning och universitetsforskning

Inom utgiftsområdena finns anslagen till studiehjälp, studiemedel och vuxenstudiestöd m.m., till specialskolor och resurscenter och till särskilda insatser inom skolområdet och inom vuxenutbildning samt till myndigheter inom skolområdet, Statens skolverk, Statens institut för handikappfrågor i skolan, Sameskolstyrelsen, Svenska EUprogramkontoret för utbildning och kompetensutveckling. Vidare finns här anslagen till universitet, högskolor och forskningsråd och vissa centrala myndigheter inom området högre utbildning och forskning.

Forskning är en del av själva verksamhetsområdet inom utgiftsområdet. Huvuddelen av finansieringen gmndforslcningen/forslcningen

av för allmän kunskapsutveckling och forskarutbildningen sker inom utgiftsområdet.

Sektorsforskningen för området är mycket begränsad.

Anslaget Forskning inom skolväsendet har på år skurits

senare ner väsentligt. Skolforskningen har utretts av en särskild utredare Ds 1995:60 som diskuterade tre alternativa modeller för den fortsatta verksamheten: bibehållet sektorsforsningsansvar för Skolverket, Överföring skolforskningsmedlen till ett forskningsråd och upprättande

av av ett konsortium med Svenska Kommunförbundet.

Högskoleverket finansierar visst utvecklingsarbete avseende framför allt den grundläggande högskoleutbildningen.

Rådet for forskning universitet och högskolor lades vid ut-

om ner gången av år 1997. Det har förutsatts att verksamhet inom detta område

264 Bilaga 3

fortsättningsvis ska finansieras Humanistisk-samhällsvetenskapliga

av forskningsrådet och Högskoleverket.

Utgiftsområde 1 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Inom utgiftsområdet finns anslag till Statens kulturråd och dess verksamhet med stöd till kulturverksamhet, internationellt kulturutbyte och samarbete, anslag till Operan, Dramaten, Svenska riksteatema, Dansens hus och Svenska rikskonsereter, bidrag till regional muskkverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner, litteraturstöd, stöd till kulturtidskrifter och till bokhandel, anslag till Statens konstråd, ersättningar och bidrag till konstnärer, anslag till arkiv och

till Riksantikvarieämbetet, till Statensbiograbyrå och filmstöd. museer, Här finns också bidrag till trossamfund, till natonell och internationell ungdomsverksamhet och till idrott. Det i särklass största anslaget inom området bidrag till folkbildningen.

avser

Forskning och utveckling för verksamheterna inom området finansi-

via anslagen Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturomeras rådet och Forskning och dokumentation medieutvecklingen. Forsk-

om ningsinsatser finanseiras också inom anslaget till Riksantikvarieämbetet och anslagen till vissa museer.

Utgiftsområde 18. Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

byggande

Inom utgiftsornrådet finns anslag till vissa myndigheter, Boverket, Statens bostadskreditnämnd, statens va-nämnd samt till länsstyrelserna. De stora anslagen inom utgiftsområdet gäller räntebidrag, bostadsbidrag samt Statens bostadskretidnämnds garantiverksamhet. Sammantaget uppgår beloppen för dessa ändamål för år 1998 till cirka 19,6 miljarder kronor.

Forskning och utveckling för verksamheterna inom området finansi-

via anslag till Byggforslcningsrådet. Huvuddelen av rådets medel eras fördelas efter ansökningar från forskare till forskning vid universitet och högskolor.

Byggforskningen har utretts särskild utredare, som lämnat sitt

av en betänkande hösten 1997.

Bilaga 3 265

Utgiftsområde 19. Regional utjämning och utveckling

Inom utgiftsområdet finns anslag för regionalpolitiska åtgärder, regionalpolitisk låneverksamhet och ersättning för nedsättning socialav-

av gifter, transportbidrag samt till Glesbygdsverket. Vidare återfinns här det svenska bidraget till Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Forskning och utveckling för verksamheterna inom området finansieras via anslag till Statens institut för regionalforskning.

Utgiftsområde 20. Allmän miljö- och naturvård

Inom utgiftsornrådet finns anslag till Statens naturvårdsverk, Koncessionsnämnden för miljöskydd, Kemikalieinspektionen, Statens kämkraftinspektion. Här finns anslag till miljöövervakning, till bidrag till

kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag. till investeringar och

skötsel för naturvård

m.m.

Forskning och utveckling för verksamheterna inom området finansieras via anslag till Stockholms internationella miljöinstitut, tillkämsäkerhetsforskning och inom anslaget till Statens strålskyddsinstitut.

Medel för miljöforskning har tidigare anvisats via Statens naturvårdsverk. Dessa medel tas dock bort från och med år 1998.

Utgiftsområde 21. Energi

Utgiftsområdet omfattar anslag till Energimyndigheten, bidrag till att minska elanvändning, bidrag till investeringar i elproduktion för fömybara energikällor, åtgärder för effektivare energianvändning, introduktion av ny energiteknik, energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser m.m.

Forskning och utveckling för verksamheterna inom området finansieras via ett anslag till energiforskning.

Utgiftsområde 22. Kommunikationer

Utgiftsområdet omfattar anslag till Vägverket och Banverket och verksamhet inom dessa myndigheters områden, till Post- och telestyrelsen och vissa verksamheter inom post- och teleområdena, bidrag till sjöfarten, vissa ersättningar till Statens järnvägar De största anslagen

m.m. gäller väghållning i det närmaste 12 miljarder kronor och kostnader för statliga järnvägar cirka 7,5 miljarder kronor.

266 Bilaga 3

Forskning och utveckling för verksamheterna inom området finansi-

via anslag till Statens väg- och transportforsloiingsinstitut, Komeras

munikationsforskningsberedningen KFB samt Statens institut för

kommunikationsanalys. Resurser för forskning avsätts också av både Banverket och Vägverket.

Gränsdragningen mellan KFB och de verksamhetsansvariga myndigheterna Banverket och Vägverket är oklar. KFBs verksamhet ska, enligt 1993 års forskningsproposition, där myndigheten föreslogs inrättad, även omfatta Banverkets och Vägverkets verksamhetsområden. Samtidigt ska, enligt proposition, Banverket och Vägverket

samma också ha för "övergripande forskning tillämpad karaktär".

ansvar av RRV har fått regeringens uppdrag att för hela sektorn utvärdera finansieringssystemet och därvid främst följa ansvarsfördelningen och

upp formerna för samverkan mellan berörda organisationer.

Utgiftsområde 23. Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Utgiftsområdet omfattar anslag till vissa myndigheter, Statens jordbruksverk, Fiskeriverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Centrala försöksdjursnämnden, Statens livsmedelsverk, distriktsveterinärorganisationen och skogsvårdsorganisationen. Här anvisas också medel för de åtgärder ingår i den statliga jordbrukspolitiken, skogspolitiken,

som livsmedelspolitiken etc. Här finns således anslag till arealersättning och djurbidrag, exportbidrag för jordbruksprodukter, främjande av rennäringen, kostnader för livsmedelsberedskap etc.

Forskning och utveckling för verksamheterna inom området finansi-

via anslag till Skogs- och jordbrukets forskningsråd. Forskning eras och utvecklingsarbete finansieras också Statens jordbruksverk och

av Fiskeriverket. Det rör sig här om relativt begränsade belopp.

Till området hör också Sveriges lantbruksuniversitet med en bety-

dande egenfinansierad forskning.

Utgiftsområde 24. Näringsliv

Utgiftsornrådet omfattar anslag till Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK, Konkurrensverket, Rymdstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning, Kommerskollegium, Exportkreditnämnden, Marknadsdomstolen, Konsumentverket m.fl. Här finns också anslag till småföretagsutveckling, till kooperativ utveckling, till turistfrämjande, tillstandardiseringsverksamhet, till exportfrämjande verksamhet, till investeringsfrämjande m.m.

Bilaga 3 267

Forsknings- och utvecklingsanslagen svarar för en betydande del, i det närmaste hälften, av utgiftsområdet. Forskning och utveckling för verksamheterna inom området finansieras via anslag till teknisk forskning och utveckling, som disponeras av NUTEK, anslag till geovetenskaplig forskning, till konkurrensforskning, till konsumentforskning samt till rymdverksamhet. Viss forskning finansieras också inom området provnings- och mätteknik.

NUTEKs medel för FoU fördelas i betydande omfattning efter

ansökningar från forskare till forskning vid universitet och högskolor. NUTEK har tidigare varit den största enskilda finansiären teknisk

av forskning vid universitet och högskolor vid sidan finansieringen

av över fakultetsanslagen. Denna roll har nu övertagits Stiftelsen för

av strategisk forslming.

Anslaget till geovetenskaplig forskning används huvudsakligen för att finansiera verksamhet inom Statens geologiska undersökning.

Rymdstyrelsen är både ett sektorsorgan för rymdverksamheten och ett forskningsråd för grundforskning inom rymdornrådet. Medel för det senare anvisas inom utgiftsområdet Utbildning och universitetsforskning.

Utgiftsområde 25. Allmänna bidrag till kommuner

Utgiftsområdet omfattar de generella statsbidragen till kommuner och landsting, bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting samt de statliga utj ämningsbidragen till kommuner och landsting.

I bidragen ingår inget särskilt stöd till forskning och utvecklingsarbete för verksamheterna inom kommuner och landsting.

Utgiftsområde 26. Statsskuldräntor

m.m. Utgiftsområdet är det största av statsbudgetens utgiftsområden. Här finns anslag till räntor på statsskulden och vissa kostnader i samband med statens upplåning och skuldförvaltning samt anslag till oförutsedda utgifter.

Utgiftsområde 27. Avgiften till Europeiska gemenskapen

Avgiften till de europeiska gemenskapema redovisas under fyra anslag: Tullavgift, Särskilda j ordbrukstullar och sockeravgifter, Mervärdesskattebaserad avgift och Avgiften baserad på bruttonationalinkomsten.

268 Bilaga 3

Medlemskapet i EU innebär också deltagande i EUs för

ramprogram

forskning. Av den svenska avgiften hänför sig uppskattningsvis cirka

en miljard kronor till forskningsprogrammet.

SOU 1998: 128 269

över

Förteckning industriforskningsinstitut

CBI, Cement och Betong Institutet Glafo, Glasforskningsinstitutet IFP, Institutet för Fiber- och Polymertelmologi IM, Institutet för Metallforskning IMC, Industriellt MikroelektronikCentrum IMT, Institutet för Medietelmik IOF, Institutet för Optisk Forskning ITM, Institutet för Tillämpad Matematik IVF, Institutet för Verkstadsteknisk Forskning IVL, Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning JTI, Jordbrukstekniska Institutet Korrosionsinstitutet MEFOS; Stiftelsen för Metallurgisk Forskning Packforsk SBI, Stålbyggnadsinstitutet SCI, Svenska Keraminstitutet SICOMP, Swedish Institute of Composites SICS, Swedish Institute of Computer Science SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik SIQ, Institutet för Kvalitetsutveckling SISU, Svenska institutet för Systemutveckling SITI, Svenska IT-institutet Skogforsk SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut STFI, Skogsindustrins Tekniska Forskningsinstitut SveBeF0, Svensk Bergteknisk Forskning Svenska Gj uteriföreningen Trätek Värmeforsk, Stiftelsen för Värmeteknisk Forskning YKI, Ytkemiska Institutet

270 Bilaga 4

över

Förteckning kompetenscentra

Vid Chalmers tekniska högskola

Förbränningsmotorteknik, CERC

Höghastighetsteknologi, CHACH

Högtemperaturkorrosion, HTC Jämvägsmekanik, CHARMEC Katalys, KCK Produktrelaterad miljöanalys, CPM

Vid Luleå Tekniska Universitet 0 Integrerad produktframställning, Polhemslaboratoriet 0 Återvinning av mineral och metaller ur restprodukter, MIMER

Vid Karolinska institutet

strålbehandling Vid Tekniska högskolan i Stockholm Användarorienterad IT-design, CID

Bioprocessteknik, CBioPT

Brinell Centre Inorganic Interfacial Engineering

- Effektiv och lättförändrad produktion, Woxéncentrum Elkraftteknik Fotonik

Naturproduktsbaserade tensider

Parallell and Scientific Computing, PSCI Processteknisk strömningsmekanik, Faxénlaboratoriet Talteknologi, CTT

Vid Linköpings universitet

Bio- och kemisk sensorvetenskap och teknologi, S-SENCE 0 0 Integrerade styr- och informationssystem, ISIS 0 Noninvasiv medicinsk mätteknik, NIMED

Vid Lunds universitet 0 Amfiñla polymerer från förnyelsebara råvaror 0 Bioseparation 0 Förbränningsprocesser

Bilaga 4 271

Vid Sveriges lantbruksuniversitet 0 Vedñbems ultrastruktur, WURC Vid Uppsala universitet 0 Advanced Software Technology, ASTEC 0 Yt- och mikrostrukturteknik, SUMMIT

över materialkonsortier

Förteckning

Vid Uppsala universitet 0 Kluster och ultrañna partiklar

0 Ångströmkonsortiet

Vid Lunds universitet 0 Nanometerstrukturer Vid Göteborgs universitet 0 Teoretisk och datorstödd materialfysik Vid Linköpings universitet 0 Tunnñlmstillväxt Vid Tekniska Högskolan i Stockholms 0 CAMPADA Vid Chalmers Tekniska Högskola 0 Biomaterial 0 Supraledning

Beredningsorgan inom forskningsråden och vissa andra

myndigheter

Forskningsråden

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet Inom Humanistisk-samhällsvetenskapliga forslmingssrådet finns beredningsgrupper/programgrupper/arbetsgrupper för följ ande områden

Estetiska vetenskaper Ekonomisk forskning och statistik Sociologisk och antropologisk forskning Rättsvetenskap Statsvetenskap och masskommunikation Psykologisk och pedagogisk forskning

Arkeologi och kulturlandskapsforslming

Historiska vetenskaper och filosofi Språkvetenskap Religionsvetenskap, utomeuropeiska språk och kulturer, antikforskning Informationsteknologi Arbetsmarknadsforslming

Språkteknologisk forskning

Programmet forskning om offentlig sektor Forskning om Europa Forskning om samhälle och kultur i Väst- och Centralasien

Ungdomsforskning

Europeiska samarbetsprojekt Kriminalvetenskaplig forskning

Vid HSFR finns också en

etikkommitté.

Varje grupp består av en ordförande och fem sex övriga ledamöter.

- Etikkommittén har sammanlagt åtta ledamöter.

274 Bilaga 5

Medicinska forskningsrådet

Inom Medicinska forskningsrådet finns följande prioriteringskommittéer: 0 Cellbiologi 1 med molekylär inriktning 0 Cellbiologi 2 med cell och vävnadsbiologisk inriktning 0 Cellbiologi 3 med neurologisk inriktning 0 Folkhälsovetenskap med bl.a. inriktning mot allmän-, rehabilite-

rings-, yrkes- och miljömedicin samt socialmedicin 0 Folkhälsovetenskap med bl.a. inriktning mot allmän-, rehabilite-

rings-, yrkes- och miljömedicin samt socialmedicin 0 Klinisk vetenskap 1 med bl.a. inriktning mot allergi, lungor., hjärta,

kärl, njurar, bindväv, hud och blodbildande

organ 0 Klinisk vetenskap 2 med bl.a. inriktning mot endokrinologi, meta-

bolism. gynekologi, andrologi och gastroenterologi 0 Klinisk vetenskap 3 med bl.a. inriktning mot anestesiologi och in-

tensivvård, ortopedi, urologi, ögon, öron, röntgen och nuklearmedi-

cin 0 Medicinsk biokemi, struktur och funktion 0 Mikrobiologi och immunologi 1 0 Mikrobiologi och immunologi 2 0 Odontologi 0 Psykiatri 0 Systemfysiologi och farmakologi 1 0 Systemfysiologi och farmakologi 2

Inom MFR finns också 0 Expertgruppen för utredning av ohederlighet i medicinsk forskning 0 Fellowshipkommittén 0 Kommittén för granskning av ansökningar om apparatur 0 Kommittén för inforrnationsfrågor 0 Kommittén för medicinsk teknologivärdering 0 Kommittén för molekylärbiologi 0 Nämnden för forskningsetik 0 Nämnden för försöksdjursvetenskap

Naturvetenskapliga forskningsrådet Inom Naturvetenskapliga forskningsrådet finns följande beredningsoch prioriteringsorgan:

Biologikommittén

Energikommittén

Fysikkommittén

Bilaga 5 275

Geovetenskapliga kommittén Inforrnationskommittén Kemikommittén Kommittén för nationella anläggningar Matematikkommittén Analys-, policy- och strategigrupp.

Teknikvetenskapliga forskningsrådet Inom Teknikvetenskapliga forskningsrådet finns fjorton beredningsgrupper, en för vart och ett följ ande områden: Kemiteknik Datavetenskap Beräkningstelcnik Bioteknik Elektroteknik/elektronik/fotonik Teknisk fysik Teknisk materialvetenskap Teknisk mekanik Signaler och system Medicinsk teknik Övrig teknikvetenskap Instrumentutveckling Energirelaterad teknikvetenskaplig grundforskning

Insatsornrådet matematik-naturvetenskap-teknikvetenskap.

De första elva grupperna är disciplinära och svarar för vetenskapliga kvalitetsbedömningar. Den tolfte gruppen bedömer projektansökningar som avser utveckling av utrustning som är väsentligt för den teknikvetenskapliga forskningen men som inte finns tillgänglig på den kommersiella marknaden. De två sista grupperna, slutligen, svarar för relevansbedömning i ett andra steg efter granskning i de disciplinära grupper-

na av berörda ansökningar - Inom grundforslcningsråden finns sammanlagt i det närmaste 70 olika beredningsorgan med sammantaget ungefär 400 ledamöter.

276 Bilaga 5

Forskningsrådsnämnden

Inom Forskningsrådsnämnden, FRN, finns följande beredningsorgan inrättade:

Arbetsgruppen för konsumentforskning Bokgruppen Human Dimensions-kommittén Kommittén för forskningsinformation Kommittén for genusforskning Kommittén för Globala processer ur ett europeiskt perspektiv Kommittén för longitudinell forskning Kommittén för långsiktsmotiverad forskning Kommittén för naturresurs- och miljöforskning Kommittén för Systemanalys och riskforskning Kommittén för Teknik, Informationskulmr och Samhälle Kommittén för temaområdet Individ Samhälle Hälsa

- - Rosénprisgruppen

Vid FRN finns också

Kommittén för finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning 0

FINDU.

Beredningsorganen inom FRN har fler ledamöter än de flesta av beredningsorganen inom forslmingsråden. Sammanlagt medverkar cirka 130 personer i beredningsorganen inom FRN.

Vissa andra myndigheter

Byggforskningsrådet

Vid Byggforskningsrådet finns styrelsen utsedd

en av 0 vetenskaplig nämnd bestående sex personer med vetenskaplig meritering.

av

Program- och uppföljningsgrupper finns for 0 Bebyggelsen 0 Byggnaden.

Bilaga 5 277

Kommunikationsforskningsberedningen Vid Kommunikationsforskningsberedningen, KF B, finns ett vetenskapligt råd, som består av utländska forskare.

Vid KFB finns olika typer av beredningsgrupper m.m. För vart och ett av fyra huvudprogrammen finns en ledningsgrupp med såväl forskare som företrädare för avnämarintressen. Ledningrupper finns således för följande områden:

Fordon och drivmedel

Strategisk kommunikationsforskning

Telematik

Transporter

Inom tre områden prövar KFB också ett system med vetenskapliga

paneler for bedömning av forslmingsansökningar. Vetenskapliga paneler finns för ansökningar inom o Infrastruktur 0 Trafiksäkerhet och 0 Trafiktelmik.

Särskilda styrgrupper leder program som är gemensamma med andra myndigheter och organisationer. Styrgrupper finns för närvarande för 0 Telematik för funktionshinder 0 Telematik 2001 0 Samhällsbetalda resor.

Närings- och teknikutvecklingsverket Vid Närings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK, finns ett stort antal styr- och referensgrupper. År 1997 medverkade sammanlagt i det närmaste 900 personer i dessa grupper. Planerings-, program-, referens- eller styrgrupper finns nu för

Bioteknisk processteknik Biomedicin El- och hybridfordon Forsknings- och teknikbaserat företagande Hälso- och sjukvårdstelcnik Högpresterande tribologiska systern Industrianpassade reglerrnetoder Integrated Technologies for Wireless Telecommunication IT i verkstadsindustrin Komplexa tekniska system

278 Bilaga 5

Metodik för miljöanpassad produktutveckling Nya miljöanpassade byggsätt för elektronikproduktion Nya komponenter och funktionella material för morgondagens samhälle Optimal användning av träråvara Optimala förpackningar

Papper/Färg/Tryck

Produktframtagningsprocessen Programmering av modulära, distribuerade och mobila system Pulverteknik Rörliga autonoma systern Skeppsteknik Språktelcnologi Swedish ATM Platform Teknologiskt integrerade detaljtillverkningssystem Telekommunikationssystem Tjänsteproduktion och IT-användning Verkstadsindustrins användning av material i sina produkter

Rådet för arbetslivsforskning Verksamheten vid Rådet för arbetslivsforskning är organiserad i tre programornråden: Arbetsmiljö Arbetsorganisation Arbetsmarknad.

Ett programråd har inrättats med utskott för vart och ett av de tre pro-

Programrådet har ett trettiotal ledamöter, som representerar grammen. arbetsmarknadens parter samt myndigheter och organisationer inom arbetslivsområdet. För granskning framför allt den vetenskapliga kvalitén i forsk-

av ningsansökningama har rådet inrättat prioriteringskommittér, samman-

forskare inom berörda områden. För närvarande finns tio sådasatta av na kommittéer, en för vart och ett av följande områden: Arbetsliv och jämställdhet Arbetslivsinriktad rehab och de funktionshindrades villkor Arbetsmarknadens utveckling och arbetskraftens kompetens Arbetsmedicin, kemiska hälsorisker Arbetsorganisation, belastning och hälsa Arbetsorganisation för förändring, lärande och kompetens Arbetsorganisation, ledning och teknikfrågor Elektromagnetiska fält

Bilaga 5 279

0 Reglering av arbetsmarknaden, diskriminering och utanförskap 0 Toxikologi

Vidare finns en 0 Ledningsgrupp för tjänsteforskning

Skogs- och jordbrukets forskningsråd Vid Skogs- och jordbrukets forskningsråd, SJFR, finns fyra ämnesutskott, för respektive

Cellbiologi och kemi

Ekologi

Ekonomi och samhälle

Organismbiologi

Vid SJF R finns vidare sju programorgan, ett för vart och ett av följande områdenz.

Areell produktion och en långsiktig samhällelig försörjning Fisk Hortikultur Jordbruk Livsmedel Ren Skogsbruk

I ämnesutskotten bedöms forskningsprojekt av forskare från olika universitet. Programorganen svarar för SJFR:s mer sektoriellt inriktade forskning. Forskningsansökningama bedöms dock också i programorganen framför allt av forskare. Här kan dock också ingå representanter för näringen och andra myndigheter.

Socialvetenskapliga forskningsrådet Socialvetenskapliga forskningsrådet, SFR, har tre prioriteringskommittéer, en för vart och ett av följande områden: 0 Folkhälsa 0 Omsorg 0 Välfärd

280 Bilaga 5

Rådsberedningen samordnar arbetet i prioriteringskommittéema. En särskild 0 etikkommitté svarar för etisk granskning av projekt och program. 0 Infonnationskommittén beslutar i ärenden om stöd till publicering och fungerar som redaktionskommitté för tidskriften Social forskning m.m. Statens energimyndighet 0 Energiutvecklingsnämnden Inom Statens energimyndighet beslutar Energiutvecklingsnämnden om stödet till forskning, utveckling och demonstration samt i vissa andra ärenden. Energiutvecklingsnämnden består av myndighetens generaldirektör och tio andra ledamöter. Ledamöterna utses av regeringen. Av de nuvarande ledamöterna är fyra forskare vid universitet eller högskola. Nämnden får överlåta åt generaldirektören eller annan tjänste-

att avgöra änrenden eller grupper av ärenden. man

Vissa FoU-ñnansierande

myndigheter

Utöver av universitet, forskningsråden, Forskningsrådsnämnden och de stora sektorsforskningsmyndighetema finns också vissa andra FoUfinansierande myndigheter. Dessa myndigheter redovisas i det följande per utgiftsområde på statsbudgeten. Utgiftsområde Rikets styrelse 0 Sametinget

Utgiftsområde Samhällsekonomi och finansförvaltning

Konjunkturinstitutet

Statskontoret

Statistiska centralbyrån

Riksgäldskontoret

Ekonomiska rådet

Utgiftsområde Skatteförvaltning och uppbörd o Skattemyndigheterna o Tullverket

Utgiftsområde Rättsväsendet

Åklagarorganisationen

Kriminalvården

Brottsförebyggande rådet

Rättsmedicinalverket

Utgiftsområde Utrikesförvaltning och internationell samverkan 0 Utrikespolitiska institutet

Utgiftsområde Totalförsvar

Försvarsmakten

Totalförsvarets pliktverk

Försvarshögskolan

Försvarets forskningsanstalt

F lygtekniska försöksanstalten

282 Bilaga 6

Utgiftsområde Internationellt bistånd 0 Styrelsen för internationellt bistånd SIDA/SAREC

Utgiftsområde Hälsovård, sjukvård och social

omsorg Folkhälsoinstitutet Smittskyddsinstitutet Statens institut för psykosocial miljömedicin Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik Statens institut för särskilt utbildningsstöd Barnombudsmannen Statens institutionsstyrelse

Socialstyrelsen

Utgiftsområde 10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 0 Riksförsäkringsverket

Utgiftsområde 14. Arbetsmarknad och arbetsliv 0 Arbetslivsinstitutet

Utgiftsområde 16. Utbildning och universitetsforsloiing 0 Skolverket

Utgiftsområde 17. Kultur, medier, trossamfund och fritid Statens kulturråd Talboks-och punktskriftsbiblioteket

Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden

Riksarkivet och landsarkiven

Språk- och folkminnesinstitutet

Svenskt biografiskt lexikon Riksantikvarieämbetet Centrala museer Ungdomsstyrelsen

Utgiftsområde 18. Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande I Statens geotekniska institut 0 Länsstyrelserna

Bilaga 6 283

Utgiftsområde 19. Regional utjämning och utveckling 0 Statens institut för regional forskning

Utgiftsområde 20. Allmän miljö- och naturvård

Stockholms internationella miüöinstitut v 0 Statens strålskyddsinstitut

Utgiftsområde 22. Kommunikationer 0 Vägverket 0 Banverket

0 Statens väg- och transportforskningsinstitut

0 Statens institut för kommunikationsanalys

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 0

Utgiftsområde 23. Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar v Fiskeriverket 0 Statens veterinärmedicinska anstalt 0 Centrala försöksdjursnämnden

Utgiftsområde 24. Näringsliv 0 Sveriges geologiska undersökning

Styrelsen för ackreditering och tekniks kontroll 0 Konkurrensverket

Rymdsstyrelsen 0 Konsumentverket

Till den forskning, som finansieras av de uppräknade myndigheter, kommer vidare insatser som kan göras av verk som lyder direkt under riksdagen Riksbanken, Riksgäldskontoret samt av statliga bolag.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologiskforteckning

Omstruktureringarochbeskattning.Fi. 29. 1976årslagomimmunitetochprivilegieri vissa Tänderhelalivet fall- enöversyn.UD.

nyttersättningssystemför vuxentandvård.S. 30.Utlandsstyrkan.Fö. - Välfärdensgenusansikte.A. 31.Detgällerlivet. Stödochvårdtill bamoch Mänpassaralltid Nivå- ochorganisationsspecifika ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.+ processermedexempelfrånhandeln.A. 32.Rättssäkerhet,vårdbehovoch samhällsskyddvid Vårt liv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch psykiatrisktvångsvård. maktdiskurser.A. 33.Historia,ekonomiochforskning. Ty makten dinär Mytenomdetrationella Femrapporteromidrott.In. arbetslivetochdetjämställdaSverige.A. 34.Företagaremedrestarbetsförmåga.S. Översynavrörelse-ochtillsynsreglerforkollektiva 35.Förordningartillmiljöbalken. Bilagor.+ M. försäkringar.Fi 36.Identifieringochidentiteti digitalamiljöer Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdryckerav Referatfrånenhearingden12november1997.

ochSystembolagetsprodukturval. IT-kommissionensrapport4/98.K. Integritet- Effektivitet- Skattebrott.Fi. 37.Denframtidaarbetsskadeforsäkringen. l0. Campusforkonst.U. 38 Vad får forpengarna Resultatstyrningav

. ll. Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala inomolikaområden.U. områdets. 12.Självdeklarationochkontrolluppgiñer 39.Detfinsk-svenskagränsälvssamarbetet.M.

förenkladeförfaranden.Fi. 40.BROTTSOFFER - 13.Säkrarekemikaliehantering.Fö Vad hargjorts Vad börgöras Ju. 14.E-pengar näringsrättsligafrågor.Fi. 41.Läkemedelsinfonnationföralla.S.

- 15.Grönanyckeltal- Indikatorerforettekologiskt 42.Försvarsmaktsgemensamutbildningfor hållbartsamhälle.M. framtidakrav.Fö. 16.Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom 43.HurskallSverigemåbättre bemötandeav personermedfunktionshinder. forstastegetmotnationellafolkhälsomål.

- 17.Samordning digitalmarksändav TV. Ku. 44.Ensamladvapenlagstiñning.Ju. 18.Engräns enmyndighet Fi. 45.Sotningi framtiden.Fö.

- 19.ITochregionalutveckling. Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.Ju. 120exempelfrånSverigeslän.K. 47.Bulvanerochannat.Ju. 20.IT-kommisionenshearingominfrastrukturen 48.Kontrolleradochifrågasatt fördigitalamedier.Andrakammarsalen, intervjuermedpersonermedfunktionshinder.

- Riksdagen1997-10-24.K. 49.Konsekvenseravatt taxfreeförsäljningenavvecklas 2 Problemmedinbäddadesysteminför 2000-skiftet. inomEU.K. . HearinganordnadavITkommissioneni 50.De 39stegen.Läkemedelsutredningarunder samverkanmedIndustriförbundetoch Statskontoret 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill 1997-1l-14.K. Läkemedelivårdochhandel,SOU1998:28. Försäkringsgaranti. 5 Vuxenutbildningochlivslångtlärande. . . Ettgarantisystemfor försäkringsersättningar.Fi. Situationeninför ochunderförstaåretmed 23.Statenochexportfinansieringen.N. kunskapslyñet.U. 24.FiskeriadministrationeniettEU-perspektiv. 52.Utstationeringavarbetstagare.A. Översyn ñskeriadministrationen Jo. 53.Ta möjligheternaiÖstersjöregionen.N.

av m.m. vara 25.Tre städer.Enstorstadspolitikför helalandet. HuroffensivIT-användningkanskapatillväxt + st4 bilagor. för mindreföretag.Ettrådslaganordnatav 26.Frånhembränttill Mariakliniken. IT-kommissionen uppdrag Kommunikations-av

faktaomungdomarochsvartsprit. departementet,Närings-ochhandelsdepartementet - 27.Nyaledningsreglerför bankaktiebolagoch och Industriforbundet. försäkringsbolag.Fi. Rotundan,Rosenbad1997-11-18.K. 28.Läkemedelivårdochhandel.Omensäker,flexibel 55.Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett ochsamordnadläkemedelsforsörjning. seminarium.Demokratiutredningensskriñserie.SB.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

56.Avdrag för ökadelevnadskostnader tjänsteresavid 83.DUKOMDistansutbildningskommitten. ochtillfalligtarbete.Fi Pådistansutbildning,undervisningochlärande. 57.DUKOMDistansutbildningskommittén. Kostnadseffektivdistansutbildning.U. Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed 84.DUKOMDistansutbildningskommittén. lT-stöd.U. Flexibelutbildningpådistans.U. 58.lT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. 85.Att röstamedhänderna.Omstomiöten, IT-kommissionensrapport K. folkomröstningarochdirektdemokratiiSchweiz.SB. 59.Räddningstjänsteni Sverige 86.Utvecklingssamarbetepårättsområdet.

RäddaochSkydda.Fö. Östeuropa.Ju. w Kring Hallandsåsen.M. 87.Premiepensionsmyndigheten.Fi. 6l. LivsmedelstillsyniSverige.Jo. 88.Domarenoch Beredningsorganisationen 62.Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om utbildningocharbetsfördelning.Ju,

kämavfallsomröstningeni Malåkommun1997.M. 89.Greppet attvändaenregionsutveckling.

- 63.Engodaffär MotalaJoumalistemasavslöjandeni RapportfrånSöderhamnskommittén.N. ochläsarnasetik. Demokratiutredningensskriftse- Stegetföre.Nedslagi detlokala rie.SB. brottsförebyggandearbetet.Ju. Bättreochmertillgängliginformation. 9 kommunalförnyelseochkompetens-

.Nya grepp- Småföretagsdelegationensrapport N. utveckling.ln. 65.Nyatider,nyaförutsättningar... Godaidéeromsmåföretagochsamverkan. IT-kommissionensrapport8/98.K. Småföretagsdelegationensrapport N. FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.U. 93.Kapitalförsörjningtill småföretag. . - 67.Socialavgiftslagen. Småföretagsdelegationensrapport N. 68.Kunskapsläget kämavfallsområdet1998.M. Förslagskatalog.

. 69.Läinplighetsprövning personalinomav Småföretagsdelegationensrapport N. förskoleverksamhet,skolaochskolbarnomsorg.U. 95.Förstärktskyddavskogsmarkför naturvård.M. 70.Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. 96.NaziguldetochRiksbanken.Interimrapport.UD. Hearinganordnad Utbildningsdepartementetav och 97.Gör barntill medborgareOmbarnochdemokrati lT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, under1900-talet.SB. lT-kommmissionensrapport7/98.K. 98. Konkurrenslagensregleromföretags- 7 Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt koncentration. Bilaga.N.+ . kontrollinstrument.In. 99. accepteraBetänkandefrån dennationellasam- 72.Kommunalafrnansförbund.Fi. ordningskommitténför Europaåretmotrasism.ln. 73.OrganisationerMångfaldIntegration Ettframtida 100.Harrasismentagit slutnu Bilagatill betänkande

systemför statsbidragtill invandrarnas från dennationellasamordningskommitténför riksorganisationerm.fl.In. Europaåretmotrasism.In. 74.Styrningenavpolisen.Ju. 10 Detungamedborgarskapet.Dokumentationfrån

. 75.Djurförsök.Jo. ettseminarium.SB. 76.Idrott ochmotionför livet. Statensstödtill idrotts- 102.Lekmannastyrei experternastid. Dokumentation rörelsenochfriluftslivetsorganisationer.In. frånettseminarium.SB. 77. Kompetensi småföretag.Småföretagsdelegationens Bemäktigaindividerna.Omdomstolarna,lagenoch

. rapport N. deindividuellarättigheternai Sverige.SB. 78.Regelförenklingförframtiden.Småföretags- l04. Arbetsgivarensrehabiliteringsansvar. delegationensrapport4. N. l05. Minska regleringenavkommuneroch landsting. 79.IT ochregionalutveckling. ln. erfarenheterfråntrehearingarundermars1998. 106.Ungai ohälsoforsäkringen. lT-kommmissionensrapport9/98.K. Tid för aktivitet ochutveckling. 80.BostadsrättsregisterJu. 107.Främjandelagenenöversyn.A.

- 8l. Användningen vissastatsflygplan,av m.m.SB. 108.Analyseramera.Jo. 82. Försäkringsföreningar-ettrefonneratregelsystem 109.RättsinfonnationochIT. Rapportfrån tvâ semi- Fi. narier1996och 1998.IT-kommissionensrapport

lO/98.K.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologiskföxteckning

1l0. Makesarvsrätt,dödsboförvaltareochdödforkla-

ring. Ju. lll. E-plikt.Att säkradetelektroniskakulturarvet.U. ll2. Resurser lika villkor U. 113.l GodTro. Samhälletochnyandligheten. 1l4. Svenskani EU. Hur kanfrämja kvaliteten de

svenskaEU-textema.SB. 115.Distansarbete.A. 116.Stoppreglema.Fi. ll7. Utgått 118."SustainableSweden" aSUCCESSstory.

- Möjligheterochhinderforeninternationalisering avettsvensktmiljöanpassatnäringsliv. + Bilaga.N.

119.Kommunaluppdragsverksamhet1998.In. 120.EñerlevandepensionEnanpassningtill detrefor

meradeålderspensionssystemet. 12 Arbetsförhållandenochattityder.

.

professionellasmötenmedpersonermed

-

funktions-hinder. 122.E-pengar civilrättsligafrågorm.m.Fi.

- 123.Folkrättsligstatusm.m.Fö. 124.Demokrati europeisknivå Demokrati-

utredningensskriñserie.SB. 125.Statensmuseerför världskultur.Ku. 126.Beskattningutantaxfree.Fi. 127.Tullagensöverklagandereglerm. m.vid en

omorganisation Tullverket. Fi.av 128.Forskningspolitik.U.

Statens 1998

offentliga utredningar

Systemaüskförteclcning

Statsrådsberedningen Sotningi framtiden.45

Räddningstjänsteni Sverige RäddaochSkydda.59 Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett -

Folkrättsligstatusm.m.123 seminarium.Demokratiutredningensskriñserie.55

Engod affär i Motala.Joumalistemasavslöjandenoch Socialdepartementet

läsarnasetik. Demokratiutredningensskriñserie.63

Tänderhelalivet Användningen vissaav statsñygplan,m.m.81

nytt ersättningssystemför vuxentandvård.2 Att röstamedhänderna.Omstonnöten, -

direktdemokratii Schweiz. Alkoholreklam.Marknadsföringavalkoholdryckeroch folkomröstningaroch SB.

Systembolagetsprodukturval.8 85

ochdemokratiunder När åsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom Gör barntill medborgareOmbarn

bemötandeav personermedftmktionshinder.16 l900-ta1et.97

medborgarskapet.Dokumentationfrån Trestäder.Enstorstadspolitikför helalandet. Detunga ett

+ 4stbilagor. 25 seminarium.101

Frånhembränttill Mariakliniken. Lekmannastyre experternasi tid. Dokumentationfrån

102 faktaomungdomarochsvartsprit.26 ettseminarium. -

Läkemedeli vårdochhandel.Omensäker,flexibel Bemäktigaindividerna.Omdomstolarna,lagenoch

ochsamordnadläkemedelsförsörjning.28 deindividuellarättigheternai Sverige.103

i kanfrämjakvalitetenpå de Detgäller livet. Stödochvårdtill barnoch Svenskan EU. Hur

ungdomarmedpsykiskaproblem.+ Bilaga.31 svenskaEU-textema.114 Demokrati europeisknivå Demokratiutredningens Rättssäkerhet,vårdbehovochsamhällsskyddvid

psykiatrisktvångsvård.32 skriñserie.124

Företagaremedrestarbetsfonnåga.34

Justitiedepartementet Denframtidaarbetsskadeförsälcringen.37

Vad får vi for pengarna Resultatstymingav BROTTSOFFER. -

statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala Vad hargjorts Vad bör göras 40

området.38 Ensamladvapenlagstiñning.44

Läkemedelsinformationför alla. 41 Ombuggningoch andrahemligatvångsmedel.46

Hurskall Sverigemåbättre Bulvanerochannat.47

forstastegetmotnationellafolkhälsomål.43 Styrningenavpolisen.74 -

Kontrolleradochifrågasatt Bostadsrättsregister.80

intervjuermedpersonermedfunktionshinder.48 Utvecklingssamarbetepårättsormådet. -

De 39 stegen.Läkemedelsutredningarunder Östeuropa.86

1900-taletochannatunderlagsmaterialtill DOMAREN OCH BEREDNINGS-

Läkemedeli vårdochhandel,SOU 1998:28.50 ORGANISATIONEN

Socialavgiñslagen.67

utbildning och arbetsfördelning.88 - Arbetsgivarensrehabiliteringsansvar.104 Stegetfore. Nedslagi det lokalabrottsförebyggande

Ungai ohälsotörsåkringen. arbetet.90

Tid för aktivitet ochutveckling.106 Makesarvsrätt,dödsboförvaltareochdödförklaring.

I GodTro. Samhälletochnyandligheten.113 110

Efterlevandepension.Enanpassningtill detreforrnerade

Utrikesdepartementet ålderspensionssystemet.20l

Arbetsforhållandenoch attityder. 1976årslagomimmunitetochprivilegier i vissafall

professionellasmötenmedpersonermedfunktions

översyn.29 - - en hinder.121 Naziguldetoch Riksbanken.Interimrapport.96

Försvarsdepartementet

Säkrarekemikaliehantering.13

Utlandsstyrkan.30

Försvarsmaktsgemensamutbildningför

framtidakrav. 42

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematiskförteclçnjng

Kommunikationsdepartementet Försäkringsföreningar-ettreformeratregelsystem82

Premiepensionsmyndigheten.87 IT ochregionalutveckling.

Stoppreglema.116 120exempelfrån Sverigeslän. 19

E-pengar civilrättsliga frågorm.m.122 IT-kommisionenshearingominfrastrukturen -

Beskattningutantaxfree.126 för digitala medier.Andrakammarsalen,

Tullagensöverklagandereglerm. m.vid en Riksdagen1997-10-24.20

omorganisationavTullverket. 127 Problemmedinbäddadesysteminfor 2000-skiftet.

HearinganordnadavIT kommissioneni Utbildningsdepartementet

samverkanmedIndustriforbundetoch Statskontoret

Campusfor konst10 1997-11-14.21 Identifieringochidentiteti digitala miljöer. Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn

inom olika områden.1 1

Referatfrånenhearingden12november1997. - Vuxenutbildningochlivslångtlärande. IT-kommissionensrapport4/98. 36

Situationeninfor ochunderförstaåretmed Konsekvenseravatttaxfreeförsäljningenavvecklas

kunskapslyftet.51 inom EU. 49

DUKOM Distansutbildningskommittén. Hur offensiv IT-användningkanskapatillväxt

företag. Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed for mindre Ett rådslaganordnatav

IT-stöd. 57 IT-kommissionenpåuppdragavKommunikations-

FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.66 departementet,Närings-ochhandelsdepartementet -

Lämplighetsprövningavpersonalinom ochIndustriforbundet.Rotundan,Rosenbad1997-11-

förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.69 18.54

DUKOM Distansutbildningskommittén. IT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier.

Pådistansutbildning,undervisningochlärande. IT-kommissionensrapport6/98. 58

Kostnadseffektivdistansutbildning.83 Nyatider, nyaförutsättningar...

DUKOM Distansutbildningskommittén. IT-kommissionensrapport8/98.65

Flexibelutbildningpå distans.84 Skolan,IT ochdet livslångalärandet.

E-plikt. Att säkradetelektroniskakuturarvet.11 1 Hearinganordnad Utbildningsdepartementetav och

Resurserpå lika villkor l 12 IT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04,

Forskningspolitik.128 IT-kommrnissionensrapport7/98.K. 70

IT ochregionalutveckling.

Jordbruksdepartementet erfarenheterfråntrehearingarundermars1998. lT-kommmissionens 9/98. 80 Fiskeriadministrationeni ett EU-perspektiv.

rapport

och seminarier Översynavfiskeriadministrationenm.m.24 Rättsinformation IT. Rapportfrån två 1996och 1998.lT-kommissionensrapport10/98.109 Livsmedelstillsyni Sverige.61

Djurforsök. 75

Finansdepartementet Analyseramera.108

Omstruktureringarochbeskattning.1

Arbetsmarknadsdepartementet Översyn rörelse-ochtillsynsreglerfor kollektiva

av försäkringar.7 Välfárdensgenusansikte.3

Integritet Effektivitet- skattebrott.9 Män passaralltid Nivå- ochorganisationsspecifrka

Självdeklarationochkontrolluppgiñer processermedexempelfrån handeln.4

förenkladeförfaranden.12 Vårt liv somkön.Kärlek, ekonomiskaresurseroch -

näringsrättsligafrågor. 14 maktdiskurser.5 E-pengar-

myndighet 18 Ty maktenärdin Mytenomdetrationella En gräns en- Försäkringsgaranti. arbetslivetochdetjämställdaSverige.6

Ettgarantisystemför forsäkringsersättningar.22 Utstationering arbetstagare.52av

Nya ledningsreglerfor bankaktiebolagoch Främjandelagen en översyn.107

försäkringsbolag.27 Distansarbete.115

Avdrag för ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa

ochtillfälligt arbete.56

Kommunalafinansförbund.72

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematiskfortecknjng

Kulturdepartementet Miljödepartementet Samordning digital marksändav TV. 17 Grönanyckeltal Indikatorerför ettekologiskthållbart

- Statensmuseerfor världskultur.125 samhälle.15

Förordningartill miljöbalken. Bilagor. 35+ Närings- och handelsdepartementet finsk-svenska 39

Det gränsälvssamarbetet. Statenochexportfinansieringen.23 Kring Hallandsåsen,60 Ta varapåmöjligheternai Östersjöregionen.53 Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om Bättreochmertillgänglig information. kärnavfallsomröstningeni Malå kommun1997.62 Småforetagsdelegationensrapport 64 Kunskapslägetpå kämavfallsområdet1998.68 Kompetensi småföretag. FörstärktskyddavskogsmarkFörnaturvård.95 Småföretagsdelegationensrapport 77 Regelforenklingför framtiden. Småforetagsdelegationensrapport4. 78 Greppet attvändaenregionsutveckling.

v RapportfrånSöderhainnskornmittén.89 Godaidéeromsmåföretagochsamverkan. Småföretagsdelegationensrapport 92 Kapitalförsörjningtill småföretag. Småforetagsdelegationensrapport 93 Förslagskatalog. Småforetagsdelegationensrapport 94 Konkurrenslagensregleromforetagskoncentration. + Bilaga.98 "SustainableSweden" aSUCCESSstory.

- Möjligheteroch hinderför eninternationaliseringav ettsvensktmiljöanpassatnäringsliv. Bilaga.118+

Inrikesdepartementet Historia,ekonomioch forskning. Femrapporterom idrott. 33 Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt

kontrollinstrument.71 OrganisationerMångfaldIntegration Ettframtida

w systemfor statsbidragtill invandrarnas riksorganisationerm.fl. 73 Idrott ochmotion Förlivet. Statensstödtill idrottsrörelsenoch friluftslivets organisationer.76 Nya kommunalförnyelseochkompetens-

grepputveckling.91 accepteraBetänkandefrån dennationellasamordningskommitténför Europaåretmotrasism.99 1-larrasismentagit slutnu Bilagatill betänkandefrån dennationellasarnordningskommitténfor Europaåret motrasism.100 Minskaregleringenavkommuneroch landsting,105 Kuinrnunaluppdragsverksamhet1998.119

FRITZES

OI-FENTLIGA PUBLIKATIONER

PII-lRl-.S\: 106 4 ST0:KH1..x FAXcx-sgo n: 91.T|-:1,|-;l0.:0X-6qo91 90 E-PONI:fnr/.csmrglcrLåIxbcrse Hu rus NnaRNhrB0xrL-N1rI.: wxvuzfrirzcszse